Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.

Regeringens proposition 2001/02:43

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 oktober 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2002, att det s.k. omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen tas bort. I stället föreslås för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än vid den allmänna fastighetstaxeringen och normalt skall deklaration inte behöva lämnas.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna föreslås bli ändrad. Enligt förslaget skall de allmänna fastighetstaxeringarna i fortsättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter. De förenklade fastighetstaxeringarna föreslås ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och år 2008 för lantbruksenheter.

I propositionen föreslås även en ny grund för när ny taxering skall göras. Denna innebär att ny taxering skall göras under löpande taxeringsperiod om det har skett sådana förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Omräkning skall dock göras fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att ske en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk år 2002. År 2003 kommer det att ske en omräkning för hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för lantbruk.

Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid bostadsbyten. Enligt förslaget skall det bli

möjligt att få uppskov även i de fall man förvärvat en fastighet tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras. En förutsättning är dock att man inom vissa tidsramar utför en ny-, till- eller ombyggnad av ett småhus. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 31 december 2001 och tillämpas retroaktivt på försäljningar fr.o.m. den 1 januari 2001.

Bilaga 3 Lagförslag i promemorian om uppskov med beskattning av Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över

promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001 .. 120

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och

5. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-

ningsmyndigheter.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 1 kap. 9 §, 16 A kap. och 33–38 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till avd. 4 och rubriken närmast före 1 kap. 9 § skall utgå,

dels att rubriken till avd. 2 skall lyda ”Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering”,

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1–6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9–10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 6 och 13 §§, 22 kap. 4–6 §§, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § samt rubrikerna till 5 och 18 kap. samt rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§, 16 kap. 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda ”Allmän fastighetstaxering”.

1 kap.

1 §

hållanden och indelning i ning i taxeringsenheter. Vidare

enhet. Vid omräkning skall värde skall dock inte åsättas

Senaste lydelse av 1 kap. 9 § 1999:630 16 A kap. 1994:1909 33-37 kap. 1994:1909 38 kap. 1 § 1999:1247 rubriken till avd. 4 1994:1909 rubriken närmast före 1 kap. 9 § 1994:1909 rubriken till avd. 2 1981:1119. Senaste lydelse 1994:1909. 6

taxeringsvärde bestämmas för fastighet, som enligt 3 kap. skall varje taxeringsenhet. Basvärde undantas från skatteplikt. och taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

Basvärde utgör även taxeringsvärde för fastighet som enligt 9 §

skall undantas från omräkning.

3 §

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän fastighets- som fattas vid allmän eller förenktaxering eller genom ny taxering lad fastighetstaxering eller genom vid särskild fastighetstaxering ny taxering vid särskild fastigskall gälla från ingången av det hetstaxering skall gälla från taxeringsår då sådan taxering sker ingången av det taxeringsår då till ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången sådant beslut fattas nästa gång. av det taxeringsår då beslut fattas

Beslut om omräkning skall gälla nästa gång.

från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då

sådant beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän fastighets- taxeringsår då allmän eller förenktaxering sker av en taxeringsenhet lad fastighetstaxering sker av en till ingången av det taxeringsår då taxeringsenhet till ingången av det allmän fastighetstaxering av taxe- taxeringsår då allmän eller förenkringsenheten sker nästa gång. lad fastighetstaxering av taxe-

ringsenheten sker nästa gång.

6 §

Allmän och särskild fastighets- Fastighetstaxering skall ske på taxering skall ske på grundval av grundval av fastighets användning fastighets användning och be- och beskaffenhet vid taxeringsskaffenhet vid taxeringsårets in- årets ingång. gång.

Allmän fastighetstaxering Allmän och förenklad fastighets-

taxering

7 §

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.

3 Senaste lydelse 1994:1909. 4 Senaste lydelse 1994:1909. 5 Senaste lydelse 1999:630. 7

År 1988 och därefter vart sjätte År 2003 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, år taxeras småhusenheter, industrienheter, elproduktions- år 2005 och därefter vart sjätte enheter och specialenheter, år lantbruksenheter samt

år 1990 och därefter vart sjätte år 2007 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år hyreshusenheter, industrien-

år 1992 och därefter vart sjätte heter, elproduktionsenheter och år lantbruksenheter. specialenheter.

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns

i 17–24 kap.

7 a § Förenklad fastighetstaxering

skall ske för hyreshusenheter,

småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14

kap. och i följande ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte

år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 2008 och därefter vart sjätte

år lantbruksenheter.

7 b § Bestämmelser om förfarandet vid allmän och förenklad fastig-

hetstaxering finns i 17–24 kap.

8 §

Särskild fastighetstaxering skall Särskild fastighetstaxering skall verkställas varje år enligt be- verkställas varje år enligt bestämmelserna i 16 kap. Sådan stämmelserna i 16 kap. Sådan taxering skall dock ej ske av taxering skall dock ej ske av taxeringsenhet som taxeras genom taxeringsenhet som taxeras genom allmän fastighetstaxering samma allmän eller förenklad fastighetsår. taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25–32 kap.

2 kap.

2 §

Nuvarande lydelse

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

6 Senaste lydelse 1994:1909. 7 Senaste lydelse 2001:546. 8

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två

familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,

om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,

betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer

eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet.

Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk byggnad och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom

djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.

Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av byggnad elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,

för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

Industri- Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och byggnad som inte utgör kraftverksbyggnad.

Special- Med specialbyggnad avses byggnad Försvars- Byggnad som används för försvars-

byggnad ändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal,

tionsbyggnad stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,

vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens järnvägars, Luftfartsverkets, Banverkets, Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Distributions- Byggnad som ingår i överförings- eller byggnad distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten.

Värmecentral Byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.

Renings- Vattenverk, avloppsreningsverk, ananläggning läggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process.

Vårdbyggnad Byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts skall utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Bad-, sport- Byggnad som används för bad, sport, och idrottsan- idrott och liknande, om allmänheten läggning har tillträde till anläggningen.

Skolbyggnad Byggnad som används för undervisning eller forskning vid

skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag

och

skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor.

Kulturbyggnad Byggnad som används för kulturellt

ändamål såsom teater, biograf, museum och liknande.

Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som anbyggnad vänds för religiös verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.

Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun byggnad eller annan menighet och som används

för allmän styrelse, förvaltning, rätts-

vård, ordning eller säkerhet samt

fritidsgård och byggnad med likartad

användning. Som allmän byggnad skall

inte anses byggnad som används för

statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

Föreslagen lydelse

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet.

Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk byggnad och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till

jordbruk eller skogsbruk.

Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av byggnad elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,

för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

Industri- Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och byggnad som inte utgör kraftverksbyggnad.

Special- Med specialbyggnad avses byggnad Försvars- Byggnad som används för försvars-

byggnad ändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal,

tionsbyggnad stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,

vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens järn-

vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,

Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio

Aktiebolags, Sveriges Television

Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Distributions- Byggnad som ingår i överförings- eller

byggnad distributionsnätet för gas, värme,

elektricitet eller vatten.

Värmecentral Byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är

inrättad för produktion av elektrisk

starkström för yrkesmässig distribution.

Renings- Vattenverk, avloppsreningsverk, an-

anläggning läggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte

anläggning där verksamheten i allt

väsentligt utgör ett led i en industriell process.

Vårdbyggnad Byggnad som används för sjukvård,

missbrukarvård, omsorger om barn och

ungdom, kriminalvård, åldringsvård

eller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än som nu

har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,

om den används som hem åt personer

som behöver institutionell vård eller

tillsyn.

Bad-, sport- Byggnad som används för bad, sport, och idrottsan- idrott och liknande, om allmänheten läggning har tillträde till anläggningen.

Skolbyggnad Byggnad som används för undervisning

eller forskning vid

skola som anordnas av staten

skola som anordnas med statsbidrag

och

skola vars undervisning står under

statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem

eller skolhem för elever vid sådana

skolor.

Kulturbyggnad Byggnad som används för kulturellt

ändamål såsom teater, biograf, museum och liknande.

Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som anbyggnad vänds för religiös verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som

används för begravningsverksamhet.

Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun byggnad eller annan menighet och som används

för allmän styrelse, förvaltning, rätts-

vård, ordning eller säkerhet samt

fritidsgård och byggnad med likartad

användning. Som allmän byggnad skall

inte anses byggnad som används för

statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

2 kap.

4 §

Nuvarande lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

8 Senaste lydelse 1999:630. 14

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan ment produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Föreslagen lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till

bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller

jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall

dock inte anses som skogsmark, om den på grund av

särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om

den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan pro-

ducera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året

per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan ment produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

Bestämmande av basvärde Bestämmande av taxeringsvärde

5 kap.

1 §

2 §

Senaste lydelse 1994:1909. Senaste lydelse 1994:1909. 16

det belopp som motsvarar 75 till det belopp som motsvarar 75 procent av taxeringsenhetens procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. marknadsvärde.

4 §

Marknadsvärdet skall be- Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det stämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då andra året (nivååret) före det år då allmän fastighetstaxering av allmän eller förenklad fastighetstaxeringsenheten sker. taxering av taxeringsenheten sker.

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 §

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

Summan av delvärdena utgör Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens basvärde. taxeringsenhetens taxeringsvärde.

7 kap.

3 §

För byggnader och ägoslag som För byggnader och ägoslag som avses i 8–15 kap. skall basvärde avses i 8–15 kap. skall taxebestämmas med utgångspunkt i ringsvärde bestämmas med utriktvärden. Dessa skall för varje gångspunkt i riktvärden. Dessa värderingsenhet bestämmas för skall för varje värderingsenhet kombinationer av värdefaktorer, bestämmas för kombinationer av som i någon utsträckning varierar värdefaktorer, som i någon utinom värdeområdet och som har sträckning varierar inom värdesärskild betydelse för marknads- området och som har särskild värdet. betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2. Hyra för hyreshus. 3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på

industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

11

Senaste lydelse 2001:546. 12

Senaste lydelse 2001:546. 13

Senaste lydelse 2001:546. 17

4. Årligt uttag av täktmark. 5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för

vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

4 § Riktvärde skall bestämmas så att Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter det leder till taxeringsvärde som justering som avses i 5 § står i efter justering som avses i 5 § står överensstämmelse med i överensstämmelse med bestämmelserna i 5 kap. 2–5 a §§. bestämmelserna i 5 kap. 2–5 a §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 §

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

Sedan taxeringsenhetens Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har be- sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en stämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot säregna förhållanden, det däremot svarande basvärdet fastställas. svarande taxeringsvärdet fast-

ställas.

16 §

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader 1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnads- inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde beståndets sammanlagda taxeej skulle uppgå till 50 000 kronor ringsvärde ej skulle uppgå till

50 000 kronor 2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark 3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap. 4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

14

Senaste lydelse 2001:546. 15

Senaste lydelse 1997:451. 16

Senaste lydelse 1999:630. 18

5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 §

Som riktvärden för ett småhus Vid allmän och förenklad fastigsom har uppförts under det hetstaxering får endast värden i en sjuttonde året före det år då allmän fastställd värdeserie anges som fastighetstaxering sker, som är av riktvärde för ett småhus som har normal storlek och standard, fri- uppförts under det sjuttonde året liggande och det enda småhuset på före det år då allmän fastigen tomt som utgör självständig hetstaxering sker, som är av fastighet och som inte varit före- normal storlek och standard, mål för om- eller tillbyggnad får friliggande och det enda småhuset endast anges värden i en fastställd på en tomt som utgör självständig värdeserie. fastighet och som inte varit före-

mål för om- eller tillbyggnad.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

9 kap.

2 §

Som riktvärde för en värde- Vid allmän och förenklad fastigringsenhet avseende ett hyreshus hetstaxering får endast värden i en uppfört under det sjuttonde året fastställd värdeserie anges som före det år då allmän fastig- riktvärde för en värderingsenhet hetstaxering sker och med en hyra avseende ett hyreshus uppfört av 100 000 kronor får endast under det sjuttonde året före det år anges värden i en fastställd då allmän fastighetstaxering sker värdeserie. och med en hyra av 100 000

kronor.

15 kap.

8 §

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten.

Värdet av ersättningskraft, för Värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala uttagskost- väsentligt skall betala uttagskostnaden, skall behandlas som naden, skall behandlas som andelskraft. Ersättningskraften andelskraft. Ersättningskraften

17

Senaste lydelse 1997:451. 18

Senaste lydelse 1999:630.

Senaste lydelse 1999:630. 19

skall anges i procent av det skall anges i procent av det levererande kraftverkets basvärde. levererande kraftverkets taxerings-

värde.

16 kap.

1 §

Vid särskild fastighetstaxering Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års all- fastställs nästföregående års fastigmänna eller särskilda fastighets- hetstaxering oförändrad om ny taxering oförändrad om ny taxe- taxering enligt 2–5 §§ inte skall ring enligt 2–5 §§ inte skall ske. ske.

2 § Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod 1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas 2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras. Ny taxering av fastighet skall Ny taxering av fastighet skall

ske om fastigheten är indelad som ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän fastig- taxeras vid viss allmän eller hetstaxering och det vid taxeringen förenklad fastighetstaxering och visar sig att den bör indelas i det vid taxeringen visar sig att den annan typ av taxeringsenhet. bör indelas i annan typ av taxe-

ringsenhet.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

3 §

Ny taxering av taxeringsenhet Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxe- skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens vär- ringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan de ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt basvärde på beskaffenhet att åsatt taxeringsgrund av förändringen bör ändras värde på grund av förändringen med minst en femtedel, dock minst bör ändras med minst en femtedel, 25 000 kronor. Ny taxering skall dock minst 25 000 kronor. Ny dock alltid ske om kostnader som taxering skall dock alltid ske om har uppgått till minst en miljon kostnader som har uppgått till kronor har lagts ned på taxe- minst en miljon kronor har lagts ringsenheten eller, för värderings- ned på taxeringsenheten eller, för enhet med småhus och, i före- värderingsenhet med småhus och, kommande fall, därtill hörande i förekommande fall, därtill

Senaste lydelse 1994:1909. 21

Senaste lydelse 1990:1382. 22

Senaste lydelse 1994:1909. 20

tomtmark, om det sammanlagda hörande tomtmark, om det värdet av småhuset och tomt- sammanlagda värdet av småhuset marken på grund av förändringen och tomtmarken på grund av bör höjas eller sänkas med minst förändringen bör höjas eller sänkas 100 000 kronor. med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4. genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk. Ny taxering skall ske endast om Ny taxering skall ske endast om

taxeringsenhetens basvärde på taxeringsenhetens taxeringsvärde grund av förändringen bör ändras på grund av förändringen bör med minst en femtedel, dock minst ändras med minst en femtedel, 25 000 kronor. Om förändringen dock minst 25 000 kronor. Om medför en ökning eller minskning förändringen medför en ökning av basvärdet med mindre än eller minskning av taxeringsvärdet 100 000 kronor skall ny taxering med mindre än 100 000 kronor ske endast efter framställning av skall ny taxering ske endast efter taxeringsenhetens ägare. framställning av taxeringsenhetens

ägare.

4 a § Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd

av påverkan på den fysiska miljön.

Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst

25 000 kronor.

23

Senaste lydelse 1999:630. 21

5 §

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens framställning av taxeringsenhetens ägare och om basvärdet till följd ägare och om taxeringsvärdet till av värdeminskning i anledning av följd av värdeminskning i annedläggningen bör sänkas med ledning av nedläggningen bör minst hälften. sänkas med minst hälften.

6 §

Taxering som avses i detta ka- Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det pitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskatt- allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tilläm- ningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående pats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av allmänna eller förenklade fastigsamma slags taxeringsenhet. hetstaxeringen av samma slags

taxeringsenhet.

17 kap.

4 §

Skattemyndigheten får förordna Skattemyndigheten får förordna det antal personer med sakkunskap det antal personer med sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering i fråga om fastighetsvärdering (konsulenter för fastighetstaxe- (konsulenter för fastighetstaxering) som behövs för att biträda ring) som behövs för att biträda skattemyndigheten vid den all- skattemyndigheten vid den allmänna fastighetstaxeringen. männa och förenklade fastighets-

taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 §

Konsulent för fastighetstaxering Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid för- bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den all- beredelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han männa och förenklade fastighetsskall vid taxeringen granska de taxeringen. Han skall vid taxedeklarationer och andra handlingar ringen granska de deklarationer som skattemyndigheten för sådant och andra handlingar som skatteändamål överlämnar till honom myndigheten för sådant ändamål samt vid behov biträda skatte- överlämnar till honom samt vid myndigheten vid utredning av behov biträda skattemyndigheten

24

Senaste lydelse 1994:1909. 25

Senaste lydelse 1994:1909. 26

Senaste lydelse 1993:1193. 27

Senaste lydelse 1993:1193. 22

taxeringsfrågor som kräver sär- vid utredning av taxeringsfrågor skild sakkunskap. som kräver särskild sakkunskap.

Allmän fastighetsdeklaration, Allmän och förenklad fastigm.m. hetsdeklaration, m.m.

18 kap.

1 §

Till ledning vid allmän fastig- Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan hetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. förslag till fastighetstaxering. Deklaration skall dock inte lämnas Deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre års taxering inte åsatts högre basvärde än 1 000 kronor. taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a § Vid förenklad fastighetstaxering skall fastighetsdeklaration lämnas endast av ägare till hyreshusenhet

(förenklad fastighetsdeklaration).

Skattemyndigheten får dock förelägga ägare till taxeringsenheter av annat slag att lämna sådan deklaration om det finns särskilda

skäl.

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den

15 oktober året före det år då

28

Senaste lydelse 1994:1909. 23

förenklad fastighetstaxering äger

rum.

3 §

Allmän fastighetsdeklaration Allmän och förenklad och förslag till fastighetstaxering fastighetsdeklaration och förslag skall avfattas på blankett enligt till fastighetstaxering skall avfattas fastställt formulär. på blankett enligt fastställt formu-

lär.

4 §

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

Vad som sägs i första–tredje styckena skall också tillämpas vid

förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndig- skall grundas på av skattemynheten kända uppgifter. Förslaget digheten kända uppgifter. Förskall innehålla uppgifter som är slaget skall innehålla uppgifter nödvändiga för fastighets- som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogs- taxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det bruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna närmast föregående allmänna eller fastighetstaxering eller därefter förenklade fastighetstaxering eller vidtagen nytaxering samt på om- därefter vidtagen nytaxering samt rådesvis fastlagda volymtill- på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter växtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen. verkställda taxeringen.

29

Senaste lydelse 1994:1909. 30

Senaste lydelse 1999:1052. 24

9 §

Allmän fastighetsdeklaration, Allmän och förenklad fastigsom skall lämnas utan före- hetsdeklaration, som skall lämnas läggande, liksom påpekanden med utan föreläggande, liksom anledning av förslag till fastig- påpekanden med anledning av hetstaxering, skall lämnas senast förslag till fastighetstaxering, skall den 1 november året före det år då lämnas senast den 1 november året allmän fastighetstaxering äger före det år då den allmänna eller rum. förenklade fastighetstaxeringen

äger rum.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

9 a §

Om någon visar att han på grund Om någon visar att han på grund av särskilda omständigheter är för- av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän fastig- hindrad att lämna allmän eller förhetsdeklaration eller påpekanden enklad fastighetsdeklaration eller inom föreskriven tid, får han efter påpekanden inom föreskriven tid, ansökan beviljas anstånd med att får han efter ansökan beviljas lämna deklarationen eller påpe- anstånd med att lämna deklarakandena. Anstånd får inte utan att tionen eller påpekandena. Anstånd det finns synnerliga skäl medges får inte utan att det finns synnerlängre än till utgången av februari liga skäl medges längre än till månad under taxeringsåret. utgången av februari månad under

taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till rätt myndighet.

10 §

Om en fastighet överlåts efter Om en fastighet överlåts efter det att allmän fastighetsdeklaration det att allmän eller förenklad har lämnats men före taxerings- fastighetsdeklaration har lämnats årets ingång, är såväl den förut- men före taxeringsårets ingång, är varande som den nye ägaren såväl den förutvarande som den

31

Senaste lydelse 1998:239. 32

Senaste lydelse 1994:1909. 33

Senaste lydelse 1993:1193. 25

skyldiga att inom tio dagar där- nye ägaren skyldiga att inom tio efter göra anmälan om överlåtel- dagar därefter göra anmälan om sen till skattemyndigheten. överlåtelsen till skattemyndig-

heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

12 §

Brandförsäkringsanstalt är efter Brandförsäkringsanstalt är efter föreläggande skyldig att till led- föreläggande skyldig att till ledning vid allmän fastighetstaxering ning vid allmän och förenklad lämna uppgift om försäkrings- fastighetstaxering lämna uppgift värdet på byggnader, som är hos om försäkringsvärdet på bygganstalten försäkrade mot brand- nader, som är hos anstalten förskada. säkrade mot brandskada.

14 §

En uppgiftspliktig person, som En uppgiftspliktig person, som inte har lämnat in allmän fastig- inte har lämnat in allmän eller hetsdeklaration eller annan uppgift förenklad fastighetsdeklaration inom föreskriven tid, får före- eller annan uppgift inom föreläggas att lämna sådan deklaration skriven tid, får föreläggas att eller uppgift. lämna sådan deklaration eller

uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 §

Allmän fastighetsdeklaration Allmän och förenklad fastigoch annan uppgift eller upplysning hetsdeklaration och annan uppgift till ledning vid egen taxering, som eller upplysning till ledning vid skall avges på grund av före- egen taxering, som skall avges på läggande, skall lämnas inom den grund av föreläggande, skall tid, som anges i föreläggandet. lämnas inom den tid, som anges i Uppgiftslämnaren är dock inte föreläggandet. Uppgiftslämnaren skyldig att på grund av före- är dock inte skyldig att på grund läggandet lämna deklaration eller av föreläggandet lämna deklauppgift på tidigare dag än hand- ration eller uppgift på tidigare dag lingen skulle ha lämnats utan än handlingen skulle ha lämnats föreläggande. utan föreläggande.

22 §

Föreläggande får utfärdas av en Föreläggande får utfärdas av en skattemyndighet eller konsulent skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsu- för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock lent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna inte förelägga någon att lämna

34

Senaste lydelse 1993:1193. 35

Senaste lydelse 1993:1193. 36

Senaste lydelse 1993:1193. 37

Senaste lydelse 1993:1193. 26

allmän fastighetsdeklaration. allmän eller förenklad fastighets-

deklaration.

42 §

Om en deklarationsskyldig inte Om en deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän fastig- har kommit in med allmän eller hetsdeklaration inom föreskriven förenklad fastighetsdeklaration tid eller endast har lämnat en inom föreskriven tid eller endast allmän fastighetsdeklaration med har lämnat en deklaration med så så bristfälligt innehåll att den bristfälligt innehåll att den uppenuppenbarligen inte är ägnad att barligen inte är ägnad att ligga till ligga till grund för taxering, skall grund för taxering, skall en sären särskild avgift (försenings- skild avgift (förseningsavgift) om avgift) om 500 kronor påföras 500 kronor påföras honom. honom.

Om en deklarationsskyldig som Om en deklarationsskyldig som utan föreläggande skall lämna utan föreläggande skall lämna allallmän fastighetsdeklaration, inte män eller förenklad fastighetshar kommit in med deklaration deklaration, inte har kommit in senast den 1 maj under taxe- med deklaration senast den 1 maj ringsåret eller om han dessför- under taxeringsåret eller om han innan endast har kommit in med dessförinnan endast har kommit in en allmän fastighetsdeklaration med en deklaration med så bristmed så bristfälligt innehåll att den fälligt innehåll att den uppenuppenbarligen inte är ägnad att barligen inte är ägnad att ligga till ligga till grund för taxering, grund för taxering, bestäms bestäms förseningsavgiften till förseningsavgiften till 2 000 2 000 kronor. kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

19 kap.

3 §

Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

Lantmäteriverket och skatte- Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall vidare pröva att myndigheten skall vidare pröva att en tillämpning av förslag till en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde styckena leder till basvärden som styckena leder till taxeringsvärden svarar mot basvärdenivån enligt som svarar mot taxeringsvärde- 5 kap. 2 § (provvärdering). nivå enligt 5 kap. 2 § (provvärde-

38

Senaste lydelse 1993:1193. 39

Senaste lydelse 2001:546. 27

Motsvarande prövning görs av ring). Motsvarande prövning görs förslag till riktvärdekartor för av förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket. småhus enligt första stycket.

Provvärdering skall göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärderingsområde.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant beslut får inte överklagas.

Förenklad fastighetstaxering

9 § Senast den 1 december andra året före det år då förenklad

fastighetstaxering äger rum,

beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förbere-

delsearbetet.

10 § Bestämmelserna i 2, 3 och 8 §§ tillämpas också vid förenklad

fastighetstaxering.

20 kap.

2 §

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i regionen.

Har fastighetsägaren, trots att Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastig- han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon hetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens sådan, eller kan fastighetens basvärde inte beräknas tillförlitligt taxeringsvärde inte beräknas tillpå grund av brister i eller brist- förlitligt på grund av brister i eller fälligt underlag för deklarationen, bristfälligt underlag för deklaskall basvärdet uppskattas till det rationen, skall taxeringsvärdet belopp som framstår som skäligt uppskattas till det belopp som med hänsyn till vad som fram- framstår som skäligt med hänsyn kommit i ärendet (skönstaxering). till vad som framkommit i ärendet

(skönstaxering).

40

Senaste lydelse 1998:239. 28

4 § I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets basvärde 3. skattepliktig enhets taxe-

och däri ingående delvärde samt ringsvärde och däri ingående värde av varje värderingsenhet, delvärde samt värde av varje

värderingsenhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap., 5. storleken av riktvärde samt 6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt

7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

6 §

Om det i en taxeringsenhet ingår Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndig- fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor heten efter ansökan ange hur stor del av basvärdet och i 5 kap. 7 § del av taxeringsvärdet och i 5 kap. nämnda delvärden som belöper på 7 § nämnda delvärden som belöper fastigheten eller fastighetsdelen. på fastigheten eller fastighets- Ansökan skall göras hos skatte- delen. Ansökan skall göras hos myndigheten av ägaren eller skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn. arrendatorn.

13 §

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in Har fastighetsägaren inte gett in allmän fastighetsdeklaration i rätt allmän eller förenklad fastighetstid, får ett omprövningsbeslut som deklaration i rätt tid, får ett omär till hans nackdel meddelas efter prövningsbeslut som är till hans utgången av den tid som anges i nackdel meddelas efter utgången första stycket. Ett sådant om- av den tid som anges i första prövningsbeslut får meddelas stycket. Ett sådant omprövningsinom ett år från den dag deklara- beslut får meddelas inom ett år tionen kom in till skattemyndig- från den dag deklarationen kom in heten, dock senast före utgången till skattemyndigheten, dock senast av det femte året efter taxerings- före utgången av det femte året året. efter taxeringsåret.

41

Senaste lydelse 1999:630. 42

Senaste lydelse 1994:1909. 43

Senaste lydelse 1993:1193. 29

22 kap.

4 §

Vid prövning av mål om allmän Vid prövning av mål om allmän fastighetstaxering består kammar- eller förenklad fastighetstaxering rätt av tre lagfarna ledamöter samt består kammarrätt av tre lagfarna två av de särskilda ledamöter som ledamöter samt två av de särskilda avses i 5 §. Utevaro av en av de ledamöter som avses i 5 §. Utesärskilda ledamöterna hindrar varo av en av de särskilda ledadock inte att mål avgörs om tre av möterna hindrar dock inte att mål kammarrättens ledamöter är ense avgörs om tre av kammarrättens om slutet. ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

5 §

Regeringen förordnar för högst Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammar- fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i prak- rätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med tiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighets- god kännedom om fastighetsförförhållanden i allmänhet att efter hållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. mål om allmän eller förenklad Av dessa personer skall i fråga om fastighetstaxering. Av dessa varje kammarrätt minst tre äga personer skall i fråga om varje kunskap beträffande värdering av kammarrätt minst tre äga kunskap skogsmark och växande skog, beträffande värdering av skogsminst två beträffande värdering av mark och växande skog, minst två vattenfallsfastighet, minst två be- beträffande värdering av vattenträffande värdering av lantbruks- fallsfastighet, minst två beträfenhet i övrigt och minst två fande värdering av lantbruksenhet beträffande värdering av annan i övrigt och minst två beträffande taxeringsenhet än lantbruksenhet i värdering av annan taxeringsenhet övrigt. Avgår sådan person under än lantbruksenhet i övrigt. Avgår den tid, för vilken han har blivit sådan person under den tid, för utsedd, förordnar regeringen annan vilken han har blivit utsedd, person i hans ställe. förordnar regeringen annan person

i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

6 §

Regeringen meddelar närmare Regeringen meddelar närmare föreskrifter angående inkallande föreskrifter angående inkallande

44

Senaste lydelse 1981:280. 45

Senaste lydelse 1990:1382. 46

Senaste lydelse 1981:280. 30

av de särskilda ledamöterna till av de särskilda ledamöterna till tjänstgöring i kammarrätt samt tjänstgöring i kammarrätt samt angående ordnandet av kammar- angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av rätts arbete med handläggning av mål om allmän fastighetstaxering mål om allmän och förenklad och därmed sammanhängande fastighetstaxering och därmed frågor. sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

24 kap.

1 §

Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

En ny ägare har rätt att begära En ny ägare har rätt att begära omprövning eller att överklaga omprövning eller att överklaga endast när ärende avser senaste endast när ärende avser senaste allmänna fastighetstaxering eller allmänna eller förenklade fastigny taxering avseende taxeringsen- hetstaxering eller ny taxering heten som därefter skett genom avseende taxeringsenheten som särskild fastighetstaxering. därefter skett genom särskild

fastighetstaxering.

32 kap.

1 §

Rätt att begära omprövning och Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastig- av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock het liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxe- senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighets- ringsår då allmän eller förenklad taxering sker nästa gång, har blivit fastighetstaxering sker nästa gång, ägare av fastigheten. Vad nu sagts har blivit ägare av fastigheten. Vad gäller även arrendator, som enligt nu sagts gäller även arrendator, avtal, ingånget efter år 1928, som enligt avtal, ingånget efter år gentemot ägare har att ansvara för 1928, gentemot ägare har att skatt för fastigheten. ansvara för skatt för fastigheten.

47

Senaste lydelse 1999:1247. 48

Senaste lydelse 1999:1247. 31

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för hyreshusenheter vid 2003 års fastighetstaxering och för lantbruksenheter vid 2003 och 2004 års fastighetstaxeringar.

statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

3 §

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser vär-

deringsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-

der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så

varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxeringsvärde som bestämts vid fastighetstaxering år 2004 eller tidigare tillämpas inte den nya lydelsen.

statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

10 §

saknas vid beskattningsårets saknas vid beskattningsårets

vid särskild fastighetstaxering ringsåret vid särskild fastighets-

taxeringslagen (1979:1152), tas fastighetstaxeringslagen

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

1 Senaste lydelse 2001:547.

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, av följande lydelse.

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är 1. småhus med mark som är småhusenhet, 2. småhus på annans mark, 3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller 4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3. Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungs-

bostaden avyttras.

5 a § Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungs-

bostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, tilleller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då

ursprungsbostaden avyttras.

13 a § I de fall som avses i 5 a § andra

stycket skall bara utgifter för ny-,

till- eller ombyggnaden räknas

som ersättning för ersättnings-

bostaden.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 22 och 32 a §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

22 §

Sker nyinteckning och dödning på grund av samtidig ansökan, föreligger skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om inteckningarna beviljas i egendom eller, då fråga är om företagsinteckning, i näringsverksamhet som helt eller delvis omfattades av de dödade inteckningarna.

företagsinteckning förvärvats om företagsinteckning förvärvats genom en sådan fusion eller genom en sådan fusion eller

belopp motsvarande skillnaden nade beloppet och beloppet av de

32 a §

Har en juridisk person (förvärvaren) förvärvat fast egendom eller tomträtt från en annan juridisk person som ingår i samma koncern som förvärvaren (överlåtaren), skall inskrivningsmyndigheten medge uppskov med betalning av skatten om

1) moderföretaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, och

2) överlåtaren inte ingår i en annan koncern än den i vilken förvärvaren ingår.

Inskrivningsmyndigheten skall förklara att uppskovet inte längre gäller om

1) förvärvaren överlåter fastigheten till annan, 2) koncernförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör eller 3) överlåtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation eller kon-

kurs.

Senaste lydelse 1998:1610. Senaste lydelse 1998:1610. 38

värvaren i ett annat företag genom värvaren i ett annat företag genom fusion enligt 4 § lagen fusion enligt 37 kap. 3 § (1998:1603) om beskattningen vid inkomstskattelagen (1999:1229) fusioner, fissioner och verksam- inträder det övertagande företaget hetsöverlåtelser inträder det i det vid fusionen överlåtande övertagande företaget i det vid företagets situation såvitt avser fusionen överlåtande företagets uppskovet. Motsvarande gäller vid situation såvitt avser uppskovet. fission enligt 37 kap. 5 § samma Motsvarande gäller vid fission lag. I detta fall avses med överenligt 5 § samma lag. I detta fall tagande företag det företag till avses med övertagande företag det vilket egendomen övergått. företag till vilket egendomen övergått.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.

Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera och se över regelsystemet för fastighetstaxering, m.m. (dir. 1997:36). Uppdraget omfattade både förfaranderegler och de materiella regler som skall tillämpas vid allmän och särskild fastighetstaxering samt vid den årliga omräkningen. Utredningen antog namnet Fastighetstaxeringsutredningen. Fastighetstaxeringsutredningen lämnade i februari 2000 sitt betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att det s.k. omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen skulle tas bort och ersättas av ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Utredningens lagförslag i här aktuella delar finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2000/755). Delar av Fastighetstaxeringsutredningens betänkande har tidigare behandlats i propositionen 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxering år 2003, m.m. (bet. 2000/01:SkU25, rskr 2000/01:271, SFS 2001:546).

I budgetpropositionen för 2002 (avsnitt 8.3.2) meddelade regeringen sin avsikt att senare under hösten överlämna en proposition till riksdagen med förslag om att – i enlighet med vad Fastighetstaxeringsutredningen föreslagit i sitt betänkande – bl.a. avskaffa omräkningsförfarandet och i stället införa regler om en förenklad fastighetstaxering mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Vidare angavs att (avsnitt 8.3.3) det fanns skäl att kombinera de nya taxeringsreglerna med bestämmelser om att de taxeringsvärden som kommer att fastställas vid en förenklad eller en allmän fastighetstaxering endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Regeringen förklarade att det i regeringskansliet påbörjats ett arbete som syftar till att åstadkomma sådana regler.

Regeringen lägger i det följande fram förslag om att avskaffa omräkningsförfarandet, att införa regler om en förenklad fastighetstaxering och om en ny grund för ny taxering under löpande taxeringsperiod samt förslag om att ändra tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna. Det senare förslaget – som inte härrör från Fastighetstaxeringsutredningens betänkande – har under hand beretts med Riksskatteverket, RSV, och Lantmäteriverket. Regeringen avser att senast under nästa år lägga fram förslag om att höjda taxeringsvärden endast stegvis skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.

I propositionen behandlar regeringen även ett förslag från Fastighetstaxeringsutredningen om att begreppet skatteplikt skall utmönstras ur fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.

Uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att se över reglerna när det gäller uppskov med kapitalvinstbeskattningen i de fall den skattskyldige

sedan en längre tid tillbaka äger en tomt och där uppför ett småhus (bet. 1999/2000:SkU17, rskr. 1999/2000:175). Frågan har beretts inom Finansdepartementet. En promemoria (Fi2001/2899) har utarbetats och remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.

Regeringen avser nu att ta upp promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 september 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Lagrådet har föreslagit en ändring av i huvudsak redaktionell art av bestämmelsen i 16 kap. 4 a § FTL. Regeringen har följt Lagrådets förslag. I remissen till Lagrådet föreslog regeringen att en ny paragraf, 19 kap. 10 §, skulle införas i FTL. Lagrådet har i sitt yttrande avstyrkt bestämmelserna i denna paragraf. Mot bakgrund av vad Lagrådet anfört har regeringen kommit fram till att bestämmelserna i denna paragraf inte skall tas med i propositionens lagförslag. Därutöver har det gjorts vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Förslagen till ändringar i 2 kap. 2 § FTL och 22 och 32 a §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter har inte granskats av Lagrådet. Ändringarna som består av rättelser är enligt regeringens mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Miljöinvesteringar

Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på möjligheten att nå regeringens mål att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle. Fastighetsbeskattningskommittén har i sitt betänkande Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) föreslagit att en ökning av en fastighets taxeringsvärde, som sammanhänger med vissa typer av miljöinvesteringar, inte skall tillåtas påverka underlaget för fastighetsskatten under de första tio åren efter det att investeringen gjorts. Förslaget bereds för närvarande inom Finansdepartementet.

4 Taxeringsintervall

4.1 Bakgrund

Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, industri- och elproduktionsenheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhusenheter, som alltså skulle göras år 2002, har dock flyttats fram till år 2003 (prop. 1999/2000:100, bet.1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261, SFS 2000:542).

För varje taxeringsenhet bestäms vid den allmänna fastighetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då den allmänna fastighetstaxeringen sker.

Från och med år 1996 beaktas prisutvecklingen mellan de allmänna fastighetstaxeringarna genom att basvärdet omräknas med hjälp av ett omräkningstal som fastställs av RSV. Omräkningstalet fastställs med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret och den 30 juni året före taxeringsåret. Omräkning sker för samtliga taxeringstyper utom industrienheter och elproduktionsenheter.

I samband med besluten om omräkningstal till 1996 och 1997 års omräkningar uppmärksammade RSV vissa tekniska brister i förfarandet. Dessa hade i första hand att göra med det förhållandet att omräkningstalen inte kunde bestämmas med beaktande av andra faktorer än prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett visst slag. När det gällde hyreshus grundades den redovisade prisutvecklingen i vissa områden uteslutande på försäljningar av äldre fastigheter eftersom yngre fastigheter från de s.k. krisårgångarna inte alls hade avyttrats i dessa områden. Ett omräkningstal baserat på dessa uppgifter kunde för yngre fastigheter leda till oriktiga värden. I fråga om småhus innebar omräkningen år 1996 att de redan höga taxeringsvärdenivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden ytterligare skulle höjas.

Mot bakgrund härav begärde riksdagen under hösten 1996 hos regeringen en översyn av reglerna om fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan på en sådan översyn beslöt riksdagen om en begränsning av omräkningstalen för 1997 års taxeringsvärden i vissa fall, bet. 1996/97:SkU14, rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615. I mars 1997 tillsattes Fastighetstaxeringsutredningen.

För 1998 års omräkningstal ansåg regeringen – mot bakgrund av kritiken mot i första hand reglerna om omräkningsförfarandet och i avvaktan på vad Fastighetstaxeringsutredningen skulle komma till för slutsatser – att förfarandet inte borde leda till några förändringar för hyreshus (bostadsdelen) eller för småhus. Detta innebar att omräkningstalen för dessa fastigheter skulle vara desamma för år 1998 som de omräkningstal som gällde för år 1997. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS 1997:441).

I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att omräkningstalen skulle vara oförändrade även under år 1999. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS 1998:525).

I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att omräkningstalen för småhusen även skulle vara oförändrade under 2000. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1999 (bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS 1999:637). År 2000 genomfördes en allmän fastighetstaxering av hyreshusen. För att åstadkomma ett oförändrat uttag av fastighetsskatt skulle det inte räcka med att frysa omräkningstalen. I stället användes en annan lösning. I budgetpropositionen för 2000 föreslog regeringen för hyreshusens del att fastighetsskatten vid 2001 års

taxering skulle beräknas på ett underlag motsvarande det lägsta av 1999 och 2000 års taxeringsvärden. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 januari 2000 (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 1999/2000:28, SFS 1999:994).

I februari 2000 lämnade Fastighetstaxeringsutredningen sitt betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet föreslogs att omräkningsförfarandet skulle avskaffas och ersättas av ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna.

I budgetpropositionen för 2001 föreslog regeringen inte någon fortsatt ”frysning” av taxeringsvärdena. Regeringen anförde att det omräkningsförfarande som infördes år 1996 syftade till att uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxeringsvärdena till förändrade marknadsförhållanden samt att besluten att inte tillämpa omräkningsförfarandet hade lett till att taxeringsvärdena efterhand alltmer kommit att avvika från marknadsvärdena. Regeringen ansåg det därför angeläget att ”frysningen” av taxeringsvärdena skulle upphöra.

I samband med besluten om omräkningstal till 2001 års omräkning har RSV uppmärksammat regeringen på behovet av en översyn av omräkningsförfarandet. RSV har under förberedelsearbetet inför 2001 års omräkning konstaterat att de värderingstekniska problemen vad avser omräkningsförfarandet för hyreshusen kvarstår. RSV har vidare konstaterat att den kraftiga prisutvecklingen för småhusenheter även medfört problem för denna kategori. Omräkningstalen för år 2001 beaktar den genomsnittliga prisutvecklingen mellan år 1994 och den 30 juni 2000. Den kraftiga prisutvecklingen för småhusenheter i vissa delar av landet har medfört att taxeringsvärdena i vissa områden har fördubblats medan de i andra områden har sänkts. Avgränsningen av prisutvecklingsområdena har därför fått större betydelse än tidigare. RSV har påpekat att det uppstår tröskeleffekter som man inte kan göra något åt inom ramen för det nuvarande omräkningssystemet.

4.2 Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning

Regeringens förslag: Omräkningsförfarandet tas bort och i stället införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Förenklade fastighetstaxeringar skall äga rum för småhusenheter, hyreshusenheter och lantbruksenheter under perioden mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detta innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger rum vart tredje år för respektive typ av taxeringsenhet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har uttalat

sig tillstyrker utredningens förslag. Landsorganisationen i Sverige, LO, avstyrker dock förslaget att slopa omräkningsförfarandet. LO konstaterar att det bästa skulle vara om en allmän fastighetstaxering ägde rum varje år, men att detta av administrativa skäl inte är möjligt. Det näst bästa är då enligt LO att ha ett årligt omräkningsförfarande för att varje år ge ett rättvist taxeringsvärde. RSV har inget principiellt att invända mot utred-

ningens förslag, men anser att avgörande för valet av system är hur man ställer sig till förslaget från Fastighetsbeskattningskommittén om ett tak på taxeringsvärdeförändringar från ett år till ett annat. Omräkningen avseende småhus har dock enligt verket fungerat väl ur ett värderingstekniskt perspektiv. Länsrätten i Skåne län anser att det bör övervägas att införa allmän fastighetstaxering vart tredje år i stället för förenklad fastighetstaxering, eftersom föreberedelsearbetet och deklarationsförfarandet är likartat inför den allmänna och den föreslagna förenklade fastighetstaxeringen. Villaägarnas Riksförbund avstyrker förslaget att införa ett system med förenklade fastighetstaxeringar.

Skälen för regeringens förslag: Omräkningsförfarandet infördes för att få till stånd en mer successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen. Dessförinnan hade fastighetstaxeringarna oftast inneburit betydande språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena.

Omräkningsförfarandet är starkt schabloniserat. Det bygger på att RSV skall bilda prisutvecklingsområden inom vilka prisutvecklingen kan antas ha varit likartad. Den kritik som har riktats mot omräkningsförfarandet går delvis ut på att andra faktorer än prisutvecklingen, t.ex. åldern, inte kan beaktas och att det därför har visat sig svårt att bilda prisutvecklingsområden med en likartad värdeutveckling.

Enligt regeringen är kritiken mot omräkningsförfarandet av den karaktären att det bör tas bort. Tätare allmänna fastighetstaxeringar skulle innebära en bättre anpassning av taxeringsvärdena till de ändringar som sker i prisbildningen på fastighetsmarknaden. En allmän fastighetstaxering är dock resurskrävande. Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att det i stället för omräkningen skall införas ett förfarande med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Det förenklade taxeringsförfarandet bör enligt utredningen föregås av ett i förhållande till de allmänna fastighetstaxeringarna begränsat förberedelsearbete. Regeringen anser att utredningens förslag har stora fördelar. Ett sådant system leder till att taxeringsvärdena fastställs med större precision än genom omräkningen. Taxeringsenheterna är indelade i tre huvudgrupper och detta innebär att en allmän fastighetstaxering sker vartannat år. Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna skulle innebära att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. Regeringen anser att övervägande skäl talar för att införa ett sådant system. Det finns dock skäl att sådana taxeringsregler bör kombineras med vissa regler på fastighetsskattens område. Bakgrunden är följande. Om fastighetspriserna ökar under en längre tid skulle ett system med allmänna och förenklade fastighetstaxeringar kunna innebära kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena – och därmed uttaget av fastighetsskatt – vart tredje år. Enligt regeringens uppfattning bör en sådan konsekvens av de nya reglerna om möjligt undvikas. Som framgår av avsnitt 3 avser regeringen därför att senast under nästa år lägga fram ett förslag som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Sådana regler bör i princip ges den utformningen att en höjning av taxeringsvärdet på en enskild fastighet när det gäller uttaget av fastighetsskatt endast slår igenom med en tredjedel under det året taxeringen sker och med motsvarande andel under vart och

ett av de därpå två följande åren fram till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering.

Någon omräkning sker för närvarande inte beträffande industrienheter och elproduktionsenheter. Det kan ifrågasättas om det finns behov av att dessa taxeringsenheter skall omfattas av det förenklade taxeringsförfarandet. Det är här fråga om komplicerade taxeringar som kräver mycket arbete både av fastighetsägaren och beslutande myndigheter. Därtill kommer att de förändringar av t.ex. byggnader som medför ändringar av fastighetens värde i allmänhet bör kunna fångas upp inom ramen för den särskilda fastighetstaxeringen. Regeringen föreslår därför inte något förenklat taxeringsförfarande för industri- och elproduktionsenheter.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att omräkningsförfarandet nu tas bort och att det för småhus- lantbruks- och hyreshusenheter införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar som skall göras mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förslag om regler för att höjda taxeringsvärden endast stegvis skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt kommer att presenteras nästa år.

4.3 Förfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen

Regeringens förslag: Förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än vid den allmänna fastighetstaxeringen. Normalt skall fastighetsdeklaration inte behöva lämnas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län anser att rättssäkerhetsskäl

talar för att underrättelse av grundläggande beslut om taxering skall ske till fastighetsägaren oavsett om denne kommit in med synpunkter på förslaget eller inte. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i frågan.

Skälen för regeringens förslag: De materiella reglerna för att komma fram till ett taxeringsvärde vid den förenklade fastighetstaxeringen bör enligt utredningen i princip vara desamma som de som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen. När det gäller reglerna om förfarandet bör även detta enligt utredningen ha den allmänna fastighetstaxeringen som utgångspunkt. Regeringen delar denna bedömning. Den stora skillnaden mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering bör såsom utredningen föreslagit vara att förberedelsearbetet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående.

Vid en förenklad fastighetstaxering bör på samma sätt som vid en allmän fastighetstaxering beslut fattas om hur fastigheterna skall indelas i taxeringsenheter och om deras taxeringsvärden. Med taxeringsår skall avses det år för vilket fastighetstaxering bestäms. Taxeringsperioden bör avse tiden från ingången av det taxeringsår då förenklad fastighetstaxering sker av taxeringsenheten till ingången av det år då allmän fastighetstaxering sker nästa gång. Den förenklade fastighetstaxeringen bör ske på grundval av fastighetens användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Huvudregeln vid den förenklade fastighetstaxeringen bör vara att deklaration inte behöver lämnas. När det gäller hyreshustaxeringen är dock den viktigaste värdefaktorn hyra. Eftersom denna värdefaktor är föränderlig över tiden måste man vid denna taxering ställa krav på att fastighetsägaren skall lämna en deklaration.

På samma sätt som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen beträffande småhus, bör det vid den förenklade fastighetstaxeringen – utom när det gäller hyreshusen – skickas ut ett taxeringsförslag senast i mitten av oktober året före taxeringsåret. Utredningen anser att förslaget till beslut bör gälla som taxeringsbeslut om erinringar inte framförs. Regeringen anser dock att det lämnade taxeringsförslaget på samma sätt som gäller vid allmän fastighetstaxering bör fastställas genom ett särskilt beslut av skattemyndigheten som meddelas senast den 15 juni taxeringsåret. Ett taxeringsbeslut vid en förenklad fastighetstaxering bör kunna överklagas på samma sätt som ett beslut vid en allmän fastighetstaxering.

Särskilt om förberedelsearbetet

Inför varje allmän fastighetstaxering upprättas ett särskilt ”ortsprisregister” för fastighetstaxeringen vars innehåll läggs till grund för tabellkonstruktioner och nivåläggning. Underlaget hämtas från Lantmäteriverkets fastighetsprisregister. Upprättandet av ”ortsprisregistret” samt granskning och gallring är en viktig del av förberedelsearbetet. Omräkningsförfarandet har krävt en mera kontinuerligt pågående gransknings- och gallringsprocess. Detta innebär att förutsättningar för att uppdatera ”ortsprisregistret” inför en förenklad fastighetstaxering redan finns. Det gäller även de analyser av detta arbete som måste göras.

Ett annat viktigt moment av förberedelsearbetet är föreskrifterna. Inför en allmän fastighetstaxering utarbetas dels föreskrifter för förberedelsearbetet och dels föreskrifter av värderingsteknisk natur.

Föreskrifter för förberedelsearbetet kommer att behövas även för förenklad fastighetstaxering. För den allmänna fastighetstaxeringens del skall sådana föreskrifter beslutas av RSV senast den 1 oktober andra året före taxeringsåret enligt 19 kap. 1 § FTL. Regeringen föreslår att sådana föreskrifter för den förenklade fastighetstaxeringens del beslutas senast den 1 december andra året före taxeringsåret.

Med föreskrifter av värderingsteknisk natur avses de föreskrifter som enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket FTL skall beslutas om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, indelning i provvärderingsområden m.m. Enligt regeringen bör det vid den förenklade fastighetstaxeringen vara möjligt att använda sig av de värderingstekniska föreskrifter som har beslutats inför den allmänna fastighetstaxeringen. Värdeområdesindelningen är så pass noggrant genomgången inför en allmän fastighetstaxering att denna bör kunna kvarstå oförändrad vid en förenklad fastighetstaxering. Det bör inte heller vara nödvändigt att ändra klassindelningsgrunderna vid en förenklad fastighetstaxering. RSV respektive skattemyndigheterna har dock möjlighet att besluta om ändrade föreskrifter i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket. Detta bör normalt ske om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende. Prov-

värdering måste dock alltid ske även vid den förenklade fastighetstaxeringen.

Förenklad fastighetstaxering bör omfatta nivåförändringar. Nivåläggning bör således ske för att fastställa nya nivåfaktorer och markvärden för respektive värdeområde. Vidare bör det – om behovet är påkallat – ske en viss översyn av de olika tabellverken.

4.4 Grund för ny taxering

Regeringens förslag: En ny grund för när ny taxering skall göras införs. Denna innebär att ny taxering av fastighet skall göras under löpande taxeringsperiod om det skett sådana förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker

eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Stockholm anser att skattemyndigheterna bör kunna föranstalta om ändring beträffande samtliga berörda fastigheter.

Bakgrund: Har en fastighet förändrats väsentligt under tiden mellan två allmänna fastighetstaxeringar kan ny taxering av fastigheten ske vid den årliga särskilda fastighetstaxeringen. De materiella bestämmelserna om ny taxering finns i 16 kap. FTL. Grunderna för ny taxering kan indelas i tre huvudgrupper. Den första gruppen tar sikte på vissa typer av feltaxeringar. Den andra gruppen gäller det fallet att en ny taxeringsenhet bildas eller att en taxeringsenhet ombildas. Den tredje gruppen slutligen är avsedd att möjliggöra en ny taxering av en taxeringsenhet då vissa förändringar har inträffat, t.ex. att egendomens fysiska beskaffenhet har ändrats eller att taxeringsenhetens värde har förändrats genom myndighetsbeslut av olika slag.

Flertalet av grunderna för ny taxering medför obligatoriskt ny taxering. Initiativet till en sådan taxering kommer då genom rapportering från olika myndigheter. Den som vid årets ingång var ägare till en fastighet får dock enligt 26 kap. 1 § FTL lämna särskild fastighetsdeklaration rörande fastigheten. En fastighetsägare kan också efter föreläggande bli skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration. Sådant föreläggande utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits något sådant förhållande som enligt 16 kap. FTL skall medföra ny taxering.

I vissa fall förutsätter ny taxering att ett föreskrivet spärrbelopp är uppnått, dvs. att förändringen på fastigheten skall ha medfört en viss minsta värdeförändring eller inneburit en viss minsta investeringskostnad.

Skälen för regeringens förslag: Det förekommer att förändringar som kan ha betydelse för den enskilda fastighetens värde och som inte faller in under förutsättningarna för särskild fastighetstaxering sker under perioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detsamma kommer att bli fallet mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering. Det kan vara fråga om yttre faktorer som t.ex. att en kommun drabbas av miljöförstöring. Ett exempel är situationen vid Hallandsåsen för några år sedan, där bygden påverkades på ett påtagligt sätt av miljöstörningar i

samband med tunnelarbetet. Detta fick rimligen även genomslag på marknadsvärdet på fastigheterna i detta område.

Utredningen anser att det finns skäl att införa en ny bestämmelse i 16 kap. FTL som föreskriver att ny taxering av fastighet skall ske under löpande taxeringsperiod om det skett sådana stora förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde påverkats. Regeringen delar denna bedömning. Det är utan tvekan på det sättet att om det skett någon giftpåverkan, miljöstörning e.d. i miljön kring en fastighet kan detta påverka marknadsvärdet i minst lika hög grad som en tillbyggnad eller en förändring av planförhållandena. Det är då rimligt att även fastighetens taxeringsvärde kan få påverkas av en sådan faktor. I enlighet med de bestämmelser som gäller beträffande övriga grunder för ny taxering bör ny taxering ske endast om taxeringsenhetens värde bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Vidare bör det krävas att det är fråga om en påverkan på en fastighets värde som inte bedöms vara snabbt övergående.

Utredningen har föreslagit att ny taxering skall kunna ske endast efter framställan från den enskilda fastighetsägaren. Eftersom flera fastigheter ofta drabbas samtidigt kommer dock en ny taxering att kunna aktualiseras för flera fastigheter på samma grund. Med anledning härav bör enligt regeringens mening även skattemyndigheten kunna föranstalta om ändring beträffande samtliga de berörda fastigheterna. I annat fall är risken för rättsförluster uppenbar, eftersom endast de fastighetsägare som hos skattemyndigheten initierat en ny taxering kan få ett sänkt taxeringsvärde.

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 16 kap. 4 a §, införs i FTL.

4.5 Tidsplan för fastighetstaxeringarna

Regeringens förslag: De allmänna fastighetstaxeringarna skall i fortsättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industrielproduktions- och specialenheter.

De förenklade fastighetstaxeringarna skall ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och år 2008 för lantbruksenheter.

Utredningens förslag: Förslaget om att skjuta fram de allmänna fastighetstaxeringarna fanns inte med i betänkandet. Frågan har beretts inom Finansdepartementet och synpunkter har under hand inhämtats från RSV och Lantmäteriverket.

Remissinstanserna: RSV anser att tidsplanen för taxeringarna måste ses över.

Skälen för regeringens förslag: Allmän fastighetstaxering sker för närvarande vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, industrielproduktions- och specialenheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhusenheter, som alltså skulle ske år 2002, har dock flyttats fram till år 2003. Eftersom nästa allmänna fastighetstaxering för lantbruksenheter skall äga rum år 2004 kommer förberedelsearbetet inför denna och inför den

allmänna fastighetstaxeringen år 2003 delvis att sammanfalla. En sådan ordning framstår som mindre lämplig. Mot denna bakgrund anser regeringen att den allmänna fastighetstaxeringen för lantbruk bör flyttas fram till år 2005 och den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshus m.m. till år 2007. I fortsättningen bör allmän fastighetstaxering ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industri- elproduktions- och specialenheter.

Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna innebär att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. En förenklad fastighetstaxering bör kunna ske första gången för hyreshus år 2004, för småhus år 2006 och för lantbruk år 2008.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 1 kap. 7 § FTL och att en ny paragraf, 1 kap. 7 a § FTL, införs.

4.6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003.

Omräkning skall dock äga rum fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003. Av i första hand statsfinansiella skäl anser regeringen att omräkning dock bör ske fram till dess att respektive typ av taxeringsenheter är föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål för en omräkning år 2002, hyreshusen åren 2002 och 2003 samt lantbruken åren 2002, 2003 och 2004.

5 Begreppet skatteplikt

Regeringens bedömning: En utmönstring av begreppet skatteplikt ur FTL bör inte göras nu.

Utredningens förslag: Begreppet skatteplikt mönstras ut ur FTL och i

stället anges det i nämnda lag att det för vissa fastigheter inte skall bestämmas något taxeringsvärde.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av remissinstanserna.

Skälen för regeringens bedömning: I FTL finns åtskilliga bestämmelser som har en direkt koppling till skatteplikten. Redan i den inledande paragrafen slås fast att beslut om fastigheternas skattepliktsförhållanden skall fattas vid fastighetstaxering. Vidare har 3 kap. FTL rubriken ”Skatteplikt”. I 3 kap. 1 § FTL anges att fastighet är skatte-

pliktig, om inte annat anges. I de följande paragraferna finns vissa undantag från skatteplikten. Bl.a. anges att specialbyggnad skall undantas från skatteplikt.

Utredningen har föreslagit att det i FTL inte skall anges att vissa taxeringsenheter är skattepliktiga. I stället skall det i FTL beträffande såväl specialbyggnader som andra fastigheter som enligt nuvarande regler inte är skattepliktiga anges att något värde inte skall bestämmas.

Enligt regeringens mening finns det skäl som talar både för och emot att bryta ut skattepliktsreglerna ur FTL och göra denna till en ren värderingslag. De skattepliktsregler som finns i FTL är av olika karaktär och det kan därför diskuteras att bryta ut vissa regler men inte andra. Vissa skattepliktsregler tar sikte på fastighetens användningssätt, medan andra avser ägarförhållandena. För närvarande råder det dessutom en skillnad mellan taxeringsenheter som inte är skattepliktiga och taxeringsenheter för vilka taxeringsvärde inte skall bestämmas. Regeringen anser att frågan om att göra FTL till en ren värderingslag bör behandlas i samband med att ställning tas till vilka taxeringsenheter som i framtiden skall vara skattebefriade. Regeringen lägger därför inte fram något förslag om ändring av reglerna i detta sammanhang.

6 Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i vissa fall

6.1 Bakgrund

Bestämmelserna om uppskovsavdrag vid byte av bostad finns i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Bestämmelserna innebär att den som avyttrar ett småhus eller en bostadsrätt (ursprungsbostaden) kan skjuta upp beskattningen om han eller hon inom vissa tidsramar förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostaden) och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare än den avyttrade skjuts beskattningen av motsvarande andel av vinsten upp medan återstoden beskattas. Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden beaktas vid vinstberäkningen när ersättningsbostaden avyttras. Uppskovet åstadkoms genom ett särskilt avdrag, ett uppskovsavdrag, som allt efter omständigheterna antingen är lika stort som kapitalvinsten eller som uppgår till viss andel därav.

Den bostad som den skattskyldige förvärvar måste enligt 47 kap. 5 § IL uppfylla vissa krav för att den skall räknas som en ersättningsbostad. Med ersättningsbostad avses en fastighet som vid förvärvet utgörs av småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark samt småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet samt tomt under förutsättning att där uppförs ett sådant småhus. Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag. Ersättningsbostaden kan förvärvas tidigast året före avyttringen, samma år som avyttringen eller senast under det därpå följande året. Egendom i utlandet kan inte vara ersättningsbostad. För att uppskov skall kunna erhållas måste den skattskyldige bosätta sig på

ersättningsbostaden senast den 15 februari andra året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.

Utgångspunkten för att beräkna uppskovsavdragets storlek är en jämförelse mellan å ena sidan betalningen för ursprungsbostaden och å andra sidan priset på ersättningsbostaden. Av 47 kap. 7 § andra stycket IL framgår att om den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad som är minst lika dyr som ursprungsbostaden uppgår uppskovsavdraget till ett belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten. I paragrafens tredje stycke finns regler om hur man beräknar uppskovsavdraget i de fall ersättningen för ersättningsbostaden är lägre än ersättningen för ursprungsbostaden. Om ersättningsbostaden kostar t.ex. hälften av vad den skattskyldige får för ursprungsbostaden skall endast hälften av den skattepliktiga vinsten omfattas av uppskovet. Av 47 kap. 12 § IL framgår att man vid den aktuella jämförelsen också skall beakta försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter.

I 47 kap. 13 § IL finns en bestämmelse som tar sikte på att ersättningsbostaden är en fastighet. I så fall gäller att vid prisjämförelsen skall ersättningen för ersättningsbostaden ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag bosättning senast skall ha skett. Det är i princip i två olika situationer som bestämmelserna i 47 kap. 13 § IL kan bli tillämpliga. Den ena är att den skattskyldige förvärvar ett småhus som han bygger om eller bygger till. Den andra är att han förvärvar en tomt och där uppför ett småhus. I båda fallen gäller att egendomen måste ha förvärvats tidigast året före det år då ursprungsbostaden avyttrats och inköpspriset kan bara ökas med utgifter som hänför sig till tiden mellan detta förvärv och den dag då bosättning senast skall ha skett.

6.2 Överväganden och förslag

Regeringens förslag: En fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför en ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något

att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: De möjligheter som finns för att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen har främst tillkommit för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den som säljer sin bostad bör ges möjlighet att skaffa en ersättningsbostad inom rimlig tid utan att kapitalvinsten skall beskattas. Den bärande principen bakom reglerna om uppskov är att innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i ordets egentliga mening. Det senare kommer bl.a. till

uttryck genom den förhållandevis korta tid som står till buds för att byta bostad.

Enligt gällande rätt kan en vid försäljningen av ursprungsbostaden redan ägd bostad eller tomt bara vara ersättningsbostad om den förvärvats samma år som försäljningen sker eller tidigast under året dessförinnan. Om den skattskyldige uppför ett nytt hus på en obebyggd tomt som han innehaft sedan länge räknas inte detta som ersättningsbostad och uppskov kan inte erhållas. Inte heller kan uppskovsavdrag göras i det fall den skattskyldige utför till- eller ombyggnad på en fastighet som han innehaft sedan länge, t.ex. om den skattskyldige bygger om en sommarstuga till en permanentbostad. Den nuvarande lagstiftningen bygger således på att den skattskyldige måste förvärva en obebyggd eller en bebyggd fastighet inom vissa tidsgränser.

En konsekvens av den nuvarande regleringen är följande. Om den skattskyldige avyttrat en bostad för en miljon kronor får han uppskov med beskattningen av hela vinsten om han använder ersättningen från avyttringen till att förvärva en minst lika dyr bostad. Om han däremot använder ersättningen till att uppföra en byggnad på en tomt som han ägt sedan flera år kommer han inte att få något uppskov alls. Detsamma blir fallet om han använder hela ersättningen från försäljningen av ursprungsbostaden till att bygga om en sommarstuga som han ägt sedan länge till sin permanentbostad. I samtliga fall är det i realiteten fråga om att den skattskyldige byter bostad och att han använder ersättningen från försäljningen av en bostad för att skaffa sig en ny bostad. Det är knappast motiverat att de tre situationerna skall behandlas olika vid beskattningen. Avgörande skäl talar i alla de tre fallen för att reglerna nu bör ändras så att den skattskyldige skall kunna få uppskov. En sådan förändring av gällande rätt åstadkoms genom att det införs ett undantag i lagen av innebörd att en fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades ändå skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. Vid prisjämförelsen skall endast utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som faller inom den angivna tidsramen beaktas. Inköpspriset skall alltså inte beaktas vid prisjämförelsen.

Förslaget föranleder ändring i 47 kap. 5 § samt införande av två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, i IL.

7 Offentligfinansiella effekter

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning

Ett slopat omräkningsförfarande kommer att leda till minskade skatteintäkter under de år ingen fastighetstaxering sker – detta under förutsättning att fastigheterna stiger i värde. Enligt regeringens förslag skall omräkningsförfarandet ersättas med förenklade fastighetstaxeringar. Omräkning skall dock ske fram till dess att respektive typ av

taxeringsenhet är föremål för en allmän eller förenklad fastighetstaxering. Dessutom förskjuts tidsplanen för taxeringarna på visst sätt.

I förhållande till gällande lagstiftning ger förslaget upphov till en varaktig budgetsaldoförsvagning då förskjutningen av skatteunderlaget får återverkningar på framförallt fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteintäkterna. Förslaget kan också påverka intäkterna från arvs- och gåvoskatten men dessa effekter bedöms vara ringa.

För att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslagen krävs till att börja med ett antagande om de olika taxeringsenheternas prisutveckling. Om taxeringsenheternas prisutveckling för riket i genomsnitt årligen följer den allmänna prisutvecklingen fr.o.m. år 2002 och framåt, och inflationen antas följa riksbankens inflationsmål på 2 procent, kommer fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteunderlaget med regeringens förslag att bli mindre än vid gällande regler åren mellan de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna.

Det totala fastighetsskatteunderlaget för småhus och tomtmark (inkl. småhus och tomtmark på lantbruk) kan år 2002 uppskattas till 1310 miljarder kronor och för hyreshusenheter exklusive lokaler till 642 miljarder kronor. Skatteunderlaget för hyreshuslokalerna beräknas uppgå till 400 miljarder kronor.

Tabell 1 illustrerar effekterna av regeringens förslag. Den visar fastighetsskattebasernas uppskattade utveckling fr.o.m. år 2002 och sju år framåt samt de årliga bruttoskattebortfallen som regeringens förslag ger upphov till åren mellan de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna.

Tabell 1 Skattebaser och periodiserat bruttoskattebortfall för småhus (inkl. tomtmark) och hyreshus (exkl. lokaler), mdkr

Skattebas med gällande regler

Den offentligfinansiella effekten av den temporära förskjutningen av skatteuttaget beräknas på följande sätt: Om det antas att de temporära budgetsaldoförsvagningarna resulterar i offentlig upplåning uppstår en varaktig budgeteffekt trots att budgetsaldoförändringen i sig är temporär. Den varaktiga budgeteffekten erhålls i detta fall genom att summan av de nuvärdesberäknade årliga saldoförändringarna multipliceras med stats-

låneräntan. Med denna metod uppskattas den varaktiga budgeteffekten av regeringens förslag om slopad omräkning till 888 miljoner kronor.

Taxeringsvärdena påverkar också förmögenhetsskatteunderlaget. Den varaktiga nettoeffekten beräknas på samma sätt som för fastighetsskatten. Den del av förmögenhetsskatteunderlaget som härrör från fastigheter uppskattas grovt till 110 miljarder år 2002. Givet dessa förutsättningar beräknas den varaktiga effekten av regeringens förslag om slopad omräkning uppgå till 80 miljoner kronor.

De statsfinansiella effekterna på fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteområdet har redovisats och beaktats i budgetpropositionen för 2002.

Administrativa kostnader för skatteförvaltningen

Regeringens förslag att avskaffa omräkningsförfarandet och införa ett system med förenklade fastighetstaxeringar medför även ökade administrativa kostnader för skatteförvaltningen. Den totala kostnaden för omräkningen uppgår till 20 miljoner kronor per år. Regeringens förslag att det skall ske antingen en allmän fastighetstaxering eller en förenklad fastighetstaxering vart tredje år samt att den årliga omräkningen skall slopas innebär att kostnaderna för fem och en halv mellankommande omräkningar kommer att sparas in om man utgår från en sexårsperiod. Slopandet av omräkningen innebär således en inbesparing på 5,5 x 20 miljoner kronor, dvs. 110 miljoner kronor över en sexårsperiod. Kostnaderna för förenklad fastighetstaxering tillkommer dock under sexårsperioden.

Kostnaderna för det förenklade förfarandet kan uppskattas till ett betydligt lägre belopp än kostnaderna för en allmän fastighetstaxering. När det gäller kostnaderna för förberedelsearbetet som för den allmänna fastighetstaxeringen år 1996 uppgick till 88,2 miljoner kronor kommer dessa kostnader vid en förenklad fastighetstaxering att uppgå till ett avsevärt lägre belopp. Detta är en följd av att värdeområdesindelningen i princip inte skall göras om vid det förenklade förfarandet. Även kostnaderna för beredning och granskning på skattemyndigheten vid en förenklad fastighetstaxering kan uppskattas att uppgå till ett avsevärt lägre belopp än de 113 miljoner kronor som kostnaderna uppgick till vid den allmänna fastighetstaxeringen år 1996.

Sammantaget uppskattas förslaget om förenklade fastighetstaxeringar för småhus-, lantbruk- och hyreshusenheter leda till en merkostnad på 35 miljoner kronor per år. Den slopade omräkningen leder till en årlig besparing på 18 miljoner kronor (110/6=18). Den sammanlagda administrativa merkostnaden beräknas således uppgå till ca 17 miljoner kronor per år (35-18=17).

Vid en övergång från nuvarande system till det nya systemet tillkommer övergångskostnader för systemutveckling med totalt 27 miljoner kronor. Dessa övergångskostnader kan beräknas till 3,5 miljoner kronor år 2002 och för år 2003 och 2004 till sammanlagt 24 miljoner kronor. Eftersom systemen skall tillämpas parallellt under en övergångsperiod krävs resurser för båda förfarandena.

Sammanfattningsvis kan merkostnaderna för skatteförvaltningen under de närmaste fyra åren beräknas till totalt 158 miljoner kronor. Dessutom

kommer kostnader för omräkningsförfarandet att kvarstå även året efter den sista omräkningen.

Uppskov vid bostadsbyten

Ett utvidgande av uppskovsbestämmelserna så att de under vissa förutsättningar också omfattar ersättningsförvärv som skett tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras, resulterar i en direkt kassamässig effekt som motsvarar 20 procent av uppskovsbeloppet.

Det finns ingen statistik om storleken på de tillkommande uppskov som en lagändring skulle medföra. Enligt RSV förekommer idag överlåtelser mellan makar och nära anhöriga för att erhålla möjlighet till uppskov. Det förekommer även att ersättningsbostaden köps av den make/maka som inte står som ägare till ursprungsfastigheten för att sedan förvärvas med rätt till uppskov.

År 1999 sålde 144 100 individer del i småhus varav 9 966 eller 7 procent medgavs uppskov med kapitalvinstskatten. Antalet individer som sålde del i bostadsrätt uppgick till 123 100 varav 6 673 eller 5 procent medgavs uppskov. Det totala uppskovsbeloppet uppgick till 2 respektive 1,4 miljarder kronor. Det genomsnittliga uppskovet uppgick därmed till cirka 200 000 kronor. De tillkommande uppskov som enligt förslaget kommer att erhållas omfattar individer som flyttar till en fastighet de redan äger. Detta gör att uppskovsbeloppen bör bli betydligt lägre än de belopp existerande uppskov uppgår till.

Totalt finns det ungefär 1,5 miljoner småhusenheter som används som permanentbostäder och cirka 700 000 bostadsrättslägenheter. Det finns 56 000 individer som äger minst en taxeringsenhet definierad som obebyggd tomt till helårs- eller fritidsbostad och som samtidigt bor i småhus eller bostadsrätt. Antalet fritidshus som ägs av personer som bor i bostadsrätt eller småhus uppgår till cirka 300 000. Det kan antas vara relativt ovanligt att någon flyttar till en fritidsbostad eller en tomt som han redan äger. Detta i kombination med att uppskov endast beviljas vid cirka 6 procent av antalet försäljningar samt att uppskov sannolikt erhålls genom interna transaktioner vid stora kapitalvinster gör att kostnaden för förslaget bedöms vara försumbar.

8 Författningskommentarer

8.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

1 kap.

2 kap.

5 kap.

1 och 2 §§

7 kap.

3, 4, 6 och 16 §§

8 kap.

9 kap.

15 kap.

16 kap.

1 och 2 §§

3 och 4 §§

17 kap.

4 och 5 §§

18 kap.

9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§

19 kap.

20 kap.

2, 4 och 6 §§

22 kap.

4–6 §§

24 kap.

32 kap.

Övergångsbestämmelse

Ändringarna skall tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003. Omräkning skall dock äga rum fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering. Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål för en omräkning år 2002. Hyreshusen kommer att vara föremål för en omräkning åren 2002 och 2003 och lantbruken för en omräkning åren 2002, 2003 och 2004.

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

8.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

8.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

47 kap.

Övergångsbestämmelse

Av övergångsbestämmelsen framgår att ändringarna ges retroaktiv tillämpning.

8.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 1 kap. 7 § tredje stycket, 9 §, 5 kap. 1 §, 7 kap.13 §, 16 A kap.

och 33–38 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § skall lyda "Avkastningsberäkning" och närmast före 11 kap. 7 § skall lyda "Produktionskostnadsberäkning",

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda "Allmän fastighetstaxering",

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 2, 4 §§, 3 kap. 1–4 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 2, 4, 5 och 8 §§, 7 kap. 3–6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap.1 §, 12 kap. 3 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1–4, 5 och 6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3–5, 9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 5 a, 6 och 13 §§, 21 kap. 10 §, 22 kap. 4–6 §§ samt rubrikerna till avd. 2, 3 kap., 5 kap., 18 kap. och rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 7 a §, 7 b §, 5 kap. 5 a §, 8 kap. 4 §, 16 kap. 2 § första stycket p. 3, 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 5 a, 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

Senaste lydelse 1 kap. 9 § 1999:630 5 kap. 1 § 1994:1909 7 kap. 13 § 1988:954 16 A kap. 1994:1909 33-38 kap. 1994:1909. Senaste lydelse 1994:1909. 62

3 Senaste lydelse 1994:1909. 4 Senaste lydelse 1994:1909. 63

Allmän fastighetstaxering Allmän och förenklad fastighets-

taxering Bilaga 1

7 a § Förenklad fastighetstaxering

skall ske för hyreshusenheter,

småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14

kap. och i följande ordning.

År 2003 och därefter vart sjätte år sker en förenklad fastighets-

taxering av hyreshusenheter,

år 2005 och därefter vart sjätte år sker en förenklad fastighetstaxering av småhusenheter samt år 2007 och därefter vart sjätte år sker en förenklad fastighets-

taxering av lantbruksenheter.

7 b § Bestämmelser om förfarandet vid allmän och förenklad fastig-

hetstaxering finns i 17–24 kap.

5 Senaste lydelse 1999:630. 6 Senaste lydelse 1994:1909. 64

Nuvarande lydelse

Bilaga 1

2 kap.

7 Senaste lydelse 1999:630. 65

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 kap.

7 kap.

9 Senaste lydelse 1985:820. 10

Senaste lydelse 1997:451. 11

Senaste lydelse 1999:630. 68

4 § Riktvärde skall bestämmas så att Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter det leder till taxeringsvärde som justering som avses i 5 § står i efter justering som avses i 5 § står överensstämmelse med be- i överensstämmelse med bestämmelserna i 5 kap. 2–5 §§. stämmelserna i 5 kap. 2–5 §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

– – –

12

Senaste lydelse 1994:1909. 13

Senaste lydelse 1997:451. 69

8 kap.

9 kap.

Senaste lydelse 1999:630. Senaste lydelse 1997:451. Senaste lydelse 1999:630. 70

15 kap.

16 kap.

2 § Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod 1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas 2. typ av taxeringsenhet eller 2. typ av taxeringsenhet bör

taxeringsenhets skattepliktsför- ändras

hållande bör ändras. 3. ändring bör ske beträffande frågan om taxeringsvärde skall

bestämmas för taxeringsenheten. Ny taxering av fastighet skall Ny taxering av fastighet skall

ske om fastigheten är indelad som ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän fastig- taxeras vid viss allmän eller hetstaxering och det vid taxeringen förenklad fastighetstaxering och visar sig att den bör indelas i det vid taxeringen visar sig att den annan typ av taxeringsenhet. bör indelas i annan typ av

taxeringsenhet.

17

Senaste lydelse 1999:630. 18

Senaste lydelse 1994:1909. 19

Senaste lydelse 1990:1382. 71

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än Bilaga 1 som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

20

Senaste lydelse 1994:1909. 21

Senaste lydelse 1999:630. 72

4 a § Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde har förändrats till följd av sådan påverkan på den fysiska miljön att det bestämda taxeringsvärdet på grund av förändringen

bör ändras med minst en femtedel,

dock minst 25 000 kr. Ny taxering skall ske endast efter framställning

av taxeringsenhetens ägare.

5 § Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt-

ning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens framställning av taxeringsenhetens ägare och om basvärdet till följd ägare och om taxeringsvärdet till av värdeminskning i anledning av följd av värdeminskning i annedläggningen bör sänkas med ledning av nedläggningen bör minst hälften. sänkas med minst hälften.

22

Senaste lydelse 1994:1909. 23

Senaste lydelse 1994:1909. 73

Avd. 2. Förfarande m.m. vid Avd. 2. Förfarande m.m. vid

allmän fastighetstaxering allmän och förenklad fastighets- Bilaga 1

taxering

17 kap.

Allmän fastighetsdeklaration Allmän och förenklad fastighetsdeklaration

18 kap.

24

Senaste lydelse 1993:1193. 25

Senaste lydelse 1993:1193. 26

Senaste lydelse 1994:1909. 74

1 a § Vid förenklad fastighetstaxering skall fastighetsdeklaration endast lämnas av ägare till hyreshusenhet

(förenklad fastighetsdeklaration).

Skattemyndigheten får dock förelägga även ägare till taxeringsenheter av annat slag att lämna sådan deklaration om det är

påkallat av särskilda skäl.

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den 15 oktober året före det år då förenklad fastighetstaxering äger

rum.

3 § Allmän fastighetsdeklaration Allmän och förenklad

och förslag till fastighetstaxering fastighetsdeklaration och förslag skall avfattas på blankett enligt till fastighetstaxering skall avfattas fastställt formulär. på blankett enligt fastställt

formulär.

27

Senaste lydelse 1994:1909. 75

28

Senaste lydelse 1994:1052. 29

Senaste lydelse 1998:239. 76

lämnas före utgången av året före

taxeringsåret. Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar

skall lämnas till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

30

Senaste lydelse 1994:1909. 31

Senaste lydelse 1993:1193. 77

32

Senaste lydelse 1993:1193. 33

Senaste lydelse 1993:1193. 34

Senaste lydelse 1993:1193. 35

Senaste lydelse 1993:1193. 36

Senaste lydelse 1993:1193. 78

19 kap.

Provvärdering skall ske för

37

Senaste lydelse 1995:1409. 79

varje värdeområde och omfatta

det antal försäljningar inom om- Bilaga 1

rådet (provvärderingsobjekt) som bedöms erforderligt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering ske för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett

provvärderingsområde.

– – –

Förenklad fastighetstaxering

9 § Vid förenklad fastighetstaxering skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen

gälla.

Om i något hänseende väsentligt förändrade förhållanden inträffat skall dock beslutas om ändrade föreskrifter i den ordning som

föreskrivs i 7 kap. 7 §.

10 § Vad som sägs i 8 § skall i tillämpliga delar gälla vid för-

enklad fastighetstaxering.

20 kap.

38 Senaste lydelse 1998:239. 80

4 § I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och 2. typ av taxeringsenhet och om

taxeringsenhetens skattepliktsför- taxeringsvärde skall åsättas taxehållande, ringsenheten

3. skattepliktig enhets basvärde 3. taxeringsvärde för taxeringsoch däri ingående delvärde samt enheten och däri ingående delvärde av varje värderingsenhet, värde samt värde av varje

värderingsenhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap., 5. storleken av riktvärde samt

6. storlekskorrektion enligt 6. storlekskorrektion enligt 7 7 kap. 4 a §, säreget förhållande kap. 4 a §, justerat riktvärde enligt enligt 7 kap. 5 § eller annat för- 7 kap. 5 § eller annat förhållande hållande som har föranlett ändring som har föranlett ändring av av riktvärde. riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

39

Senaste lydelse 1999:630. 40

Senaste lydelse 1993:1193. 81

22 kap.

41

Senaste lydelse 1993:1193. 82

42

Senaste lydelse 1990:1382. 43

Senaste lydelse 1993:1193. 83

fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs

dels att 24 kap. 1 § och 32 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1247) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1999:1247) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

24 kap.

32 kap.

Senaste lydelse 1999:1247. Senaste lydelse 1999:1247. 84

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 kap. 13 a §, av

följande lydelse.

47 kap.

13 a § I fall som avses i 5 § fjärde stycket får i ersättningen för ersättningsbostaden endast räknas in utgifter för ny-, till- och om-

byggnad.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avytt-

Bilaga 3 ringar som skett den 1 januari 2001 och senare.

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över

Bilaga 4

promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Riksskatteverket, Boverket, Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Mäklarsamfundet, Svenska Bankföreningen och Sveriges Byggindustrier.

Riksskatteverket har inhämtat yttrande från skattemyndigheterna i Växjö, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Villaägarnas Riksförbund har avstått från att yttra sig.

Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 1 kap. 9 §, 16 A kap. och 33–38 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till avd. 4 och rubriken närmast före 1 kap. 9 § skall utgå,

dels att rubriken till avd. 2 skall lyda ”Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering”,

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 4 §, 5 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1– 6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9–10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 6 och 13 §§, 22 kap. 4–6 §§, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § samt rubrikerna till 5 och 18 kap. samt rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§, 16 kap. 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 9–11 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda ”Allmän fastighetstaxering”.

1 kap.

Senaste lydelse av 1 kap. 9 § 1999:630 16 A kap. 1994:1909 33-38 kap. 1994:1909. Senaste lydelse 1994:1909.

Basvärde utgör även taxerings-

värde för fastighet som enligt 9 § Bilaga 5 skall undantas från omräkning.

3 Senaste lydelse 1994:1909. 4 Senaste lydelse 1994:1909. 5 Senaste lydelse 1999:630.

7 a § Förenklad fastighetstaxering

skall ske för hyreshusenheter,

småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14

kap. och i följande ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte

år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 2008 och därefter vart sjätte

år lantbruksenheter.

7 b § Bestämmelser om förfarandet vid allmän och förenklad fastig-

hetstaxering finns i 17–24 kap.

8 § Särskild fastighetstaxering skall Särskild fastighetstaxering skall

verkställas varje år enligt be- verkställas varje år enligt bestämmelserna i 16 kap. Sådan stämmelserna i 16 kap. Sådan taxering skall dock ej ske av taxering skall dock ej ske av taxeringsenhet som taxeras genom taxeringsenhet som taxeras genom allmän fastighetstaxering samma allmän eller förenklad fastighetsår. taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25–32 kap.

2 kap.

4 §

Nuvarande lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

6 Senaste lydelse 1994:1909. 7 Senaste lydelse 1999:630.

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, Bilaga 5 kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

Täktmark Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog. Bilaga 5

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

2 kap.

4 §

Föreslagen lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig

byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning

till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra

tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har

en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall

dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall

taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna

i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark

till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-

ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten

bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra

tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-

byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som

tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör

kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är

uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-

samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd

enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen

(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra

stycket.

Täktmark Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen

(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken

gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.

Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar

inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till

växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till Bilaga 5

bete och som inte är lämplig att plöjas.

Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte

i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan ment produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har

förutsättningar att bära skog.

Övrig mark Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda

ägoslagen.

Bestämmande av basvärde Bestämmande av taxeringsvärde

5 kap.

1 §

Senaste lydelse 1994:1909. Senaste lydelse 1994:1909. Senaste lydelse 2001:546.

7 kap.

4 § Riktvärde skall bestämmas så att Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter det leder till taxeringsvärde som

11

Senaste lydelse 2001:546. 12

Senaste lydelse 2001:546. 13

Senaste lydelse 2001:546.

justering som avses i 5 § står i efter justering som avses i 5 § står överensstämmelse med bestäm- i överensstämmelse med bestäm- Bilaga 5 melserna i 5 kap. 2–5 a §§. melserna i 5 kap. 2–5 a §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

8 kap.

14

Senaste lydelse 1997:451. 15

Senaste lydelse 1999:630. 16

Senaste lydelse 1997:451.

9 kap.

15 kap.

16 kap.

17

Senaste lydelse 1999:630. 18

Senaste lydelse 1999:630. 19

Senaste lydelse 1994:1909.

2 § Bilaga 5

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod 1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas 2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras. Ny taxering av fastighet skall Ny taxering av fastighet skall

ske om fastigheten är indelad som ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän fastig- taxeras vid viss allmän eller hetstaxering och det vid taxeringen förenklad fastighetstaxering och visar sig att den bör indelas i det vid taxeringen visar sig att den annan typ av taxeringsenhet. bör indelas i annan typ av

taxeringsenhet.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

20

Senaste lydelse 1990:1382. 21

Senaste lydelse 1994:1909.

4 a § Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av sådan påverkan på den fysiska miljön att taxeringsvärdet på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst

25 000 kronor.

5 § Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt-

ning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens framställning av taxeringsenhetens ägare och om basvärdet till följd ägare och om taxeringsvärdet till av värdeminskning i anledning av följd av värdeminskning i annedläggningen bör sänkas med ledning av nedläggningen bör minst hälften. sänkas med minst hälften.

22

Senaste lydelse 1999:630. 23

Senaste lydelse 1994:1909.

17 kap.

Allmän fastighetsdeklaration Allmän och förenklad fastighetsdeklaration

18 kap.

24

Senaste lydelse 1994:1909. 25

Senaste lydelse 1993:1193. 26

Senaste lydelse 1993:1193. 27

Senaste lydelse 1994:1909.

1 a § Vid förenklad fastighetstaxering skall fastighetsdeklaration lämnas endast av ägare till hyreshusenhet

(förenklad fastighetsdeklaration).

Skattemyndigheten får dock förelägga ägare till taxeringsenheter av annat slag att lämna sådan deklaration om det finns särskilda

skäl.

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den

15 oktober året före det år då förenklad fastighetstaxering äger

rum.

3 § Allmän fastighetsdeklaration Allmän och förenklad

och förslag till fastighetstaxering fastighetsdeklaration och förslag skall avfattas på blankett enligt till fastighetstaxering skall avfattas fastställt formulär. på blankett enligt fastställt

formulär.

28

Senaste lydelse 1994:1909.

29

Senaste lydelse 1999:1052. 30

Senaste lydelse 1998:239.

31

Senaste lydelse 1994:1909. 32

Senaste lydelse 1993:1193. 33

Senaste lydelse 1993:1193.

34

Senaste lydelse 1993:1193. 35

Senaste lydelse 1993:1193. 36

Senaste lydelse 1993:1193. 37

Senaste lydelse 1993:1193.

19 kap.

38

Senaste lydelse 2001:546.

Förenklad fastighetstaxering

9 § Senast den 1 december andra året före det år då förenklad

fastighetstaxering äger rum,

beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för

förberedelsearbetet.

10 § Vid förenklad fastighetstaxering skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla. Om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende, kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dock besluta om ändrade föreskrifter. Sådana föreskrifter skall beslutas senast den 1 september året före det år då förenklad fastighetstaxering

äger rum.

20 kap.

2 § Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret med-

dela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i regionen.

Har fastighetsägaren, trots att Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens någon sådan, eller kan fastighetens

39

Senaste lydelse 1998:239.

basvärde inte beräknas tillförlitligt taxeringsvärde inte beräknas tillpå grund av brister i eller brist- förlitligt på grund av brister i eller Bilaga 5 fälligt underlag för deklarationen, bristfälligt underlag för deklaskall basvärdet uppskattas till det rationen, skall taxeringsvärdet belopp som framstår som skäligt uppskattas till det belopp som med hänsyn till vad som fram- framstår som skäligt med hänsyn kommit i ärendet (skönstaxering). till vad som framkommit i ärendet

(skönstaxering).

4 § I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets basvärde 3. skattepliktig enhets taxerings-

och däri ingående delvärde samt värde och däri ingående delvärde värde av varje värderingsenhet, samt värde av varje värderings-

enhet, 4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap., 5. storleken av riktvärde samt 6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7

kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

40

Senaste lydelse 1999:630. 41

Senaste lydelse 1994:1909. 42

Senaste lydelse 1993:1193.

22 kap.

43

Senaste lydelse 1981:280. 44

Senaste lydelse 1990:1382.

24 kap.

32 kap.

45

Senaste lydelse 1981:280. 46

Senaste lydelse 1999:1247. 47

Senaste lydelse 1999:1247.

fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

1 Senaste lydelse 2001:547.

47 kap.

5 a § Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungs-

bostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, tilleller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungs-

bostaden avyttras.

13 a § I de fall som avses i 5 a § andra

stycket skall bara utgifter för ny-,

till- och ombyggnad räknas i ersättningen för ersättnings-

bostaden.

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.

Lagrådets yttrande

Bilaga 6

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-10-08

Närvarande: regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand.

Enligt en lagrådsremiss den 20 september 2001 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, 4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Eveline Nilsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

16 kap. 4 a §

I 16 kap. 2-5 §§ anges på vilka grunder ny taxering av taxeringsenhet skall ske vid särskild fastighetstaxering. Genom den föreslagna nya 4 a § införs en bestämmelse om en ytterligare grund för ny taxering. Bestämmelsen innebär att ny taxering skall ske om taxeringsenhetens värde under löpande taxeringsperiod har förändrats till följd av miljöpåverkan av viss omfattning, varvid det förutsätts att värdeförändringen har sådan betydelse för taxeringsvärdet att detta bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Med föreslagen utformning av bestämmelsen sammanskrivs kriteriet om värdeförändring till följd av miljöpåverkan och den avsedda begränsningen till förändringar av viss betydenhet, vilket inte ter sig som den lämpligaste konstruktionen i och med att begränsningen uttrycks genom ett krav på att taxeringsvärdet bör ändras på visst sätt. Visserligen används en sådan konstruktion som den föreslagna redan i 3 §. Enligt Lagrådets mening är emellertid en konstruktion efter mönster av 4 och 5 §§ att föredra. Lagrådet förordar därför att den nya 4 a § utformas enligt följande: ”Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön. Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor”.

19 kap. 9 §

Bestämmelsen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för

förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen. Eftersom det här är fråga om föreskrifter om skatt är någon delegation till Bilaga 6 regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (RF) inte möjlig. Det är därför endast verkställighetsföreskrifter som kan beslutas. Något bemyndigande är då i och för sig inte behövligt eftersom rätten för regeringen att besluta verkställighetsföreskrifter följer redan av RF (8 kap. 13 § första stycket 1). Sådana ”bemyndiganden” förekommer dock i bl.a. 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen. Den kommitté som lade fram förslag till fastighetstaxeringslag påpekade också att uppräkningen i 7 kap. 7 § inte grundade någon skyldighet för regeringen att utfärda tillämpningsföreskrifter. Uppräkningen borde ses som ett uttryck för lagstiftarens mening om de områden för vilka föreskrifter erfordrades (SOU 1979:32 s. 502). Bestämmelsen utformades dock som en ”skallregel”. Lagrådet har i en tidigare sammansättning i ett lagstiftningsärende (prop. 2000/01:121 s. 101), som rörde införande av ett bemyndigande i 19 kap. 3 § tredje stycket, påpekat att det inte finns något grundlagsstöd för att riksdagen skulle ha rätt att beordra regeringen att utnyttja sin möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter och att sådana bestämmelser endast är att se som informationsregler. Lagrådet ansåg därför att regeln i och för sig var överflödig men att den kunde göras om till en informationsregel genom att orden ”skall besluta” byttes ut mot ”beslutar”.

Lagrådet delar det synsätt som kom till uttryck i det ärendet. Den nu föreslagna regeln är i denna del utformad på det sätt som Lagrådet då förordade. Så långt finns det därför inte något att invända mot den. Bestämmelsen anger emellertid också en sista dag för utfärdande av föreskrifterna. Detta kan rimligen inte uppfattas på något annat sätt än att regeringen senast denna dag skall ha utfärdat föreskrifter. Lagrådet anser att ett sådant krav inte är väl förenligt med grundlagsregleringen. Då det redan i dag finns en motsvarande bestämmelse i fastighetstaxeringslagen (19 kap. 1 §) anser sig Lagrådet dock inte böra avstyrka den föreslagna bestämmelsen.

19 kap. 10 §

Enligt bestämmelsen skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla vid den förenklade. Om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende kan dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändrade föreskrifter. Bestämmelsen i 7 kap. 7 § är utformad som ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer m.m. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § rör indelningen i provvärderingsområden.

I sak måste en bestämmelse beslutad av riksdagen som slår fast att vissa regerings- eller myndighetsföreskrifter skall gälla, medföra att dessa föreskrifter blir att jämställa med lag. Vidare innebär den ståndpunkt som Lagrådet redovisat i anslutning till kommentaren till 19 kap. 9 § - att riksdagen inte kan påverka rätten att besluta verkställighetsföreskrifter eftersom denna grundar sig direkt på RF – att en föreskrift av riksdagen som innebär att verkställighetsföreskrifterna skall kunna

ändras endast under vissa förhållanden inte är förenlig med 8 kap. 13 § första stycket 1 RF. Lagrådet avstyrker därför de föreslagna bestäm- Bilaga 6 melserna i förevarande paragraf. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar proposition 2001/02:43 Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.