Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Regeringens proposition

2021/22:197

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet Prop. 2021/22:197

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 2022

Magdalena Andersson

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar förslag för att utöka möjligheterna till distansutmätning och underlätta Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar i mål om utmätning. Det är viktigt att Kronofogdemyndigheten har ändamålsenliga verktyg för att utreda om en gäldenär har utmätningsbar egendom och för att verkställa utmätningar. Genom ett effektivt förfarande blir fler skulder betalda snabbare och förtroendet för utsökningsförfarandet ökar. Kronofogdemyndighetens arbete utgör också en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet. Regeringen föreslår följande: • Förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet. • En skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldighet att lämna upplysningar i mål om utmätning. • Ett tydliggörande av ramarna för Kronofogdemyndighetens utredningar i syfte att ytterligare stärka såväl effektiviteten som rättssäkerheten i myndighetens verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

2 Förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 2 kap. 10 – 12 §§ och 4 kap. 9, 14 och 15 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 12 a §, och närmast före 6 kap. 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 § Kronofogdemyndigheten får hålla Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite att inställa sig personligen vid vite av högst ettusen kronor. av högst femtusen kronor. Till sådant förhör skall vid behov Till ett sådant förhör ska vid även sökanden kallas. Sökanden får behov även sökanden kallas. föreläggas att inställa sig vid på- Sökanden får föreläggas att inställa följd av att hans ansökan annars sig vid påföljd av att hans eller förfaller. Bör sökanden inställa sig hennes ansökan annars förfaller. personligen, får vite av högst Sökanden får föreläggas att inettusen kronor föreläggas honom . ställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor .

11 § Förhör får vid behov hållas med Förhör får vid behov hållas med tredje man som är sakägare eller tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig som enligt denna balk är skyldig att lämna upplysningar. Tredje man får lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig person- föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst ettusen ligen vid vite av högst femtusen kronor. kronor.

12 § Fråga om utdömande av vite som Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10 eller 11 § har förelagts enligt 10 eller 11 § prövas av kronofogdemyndigheten . prövas av Kronofogdemyndigheten . Har ändamålet med vitet förfallit, Om ändamålet med vitet har förfår det ej dömas ut. fallit, får vitet inte dömas ut. Uteblir svaranden från förhör En svarande eller tredje man som och har vite förelagts honom, får har kallats att inställa sig till förhör han hämtas. vid vite får hämtas om han eller hon uteblir från förhöret.

4 kap. 9 § 1 Kronofogdemyndigheten skall i Kronofogdemyndigheten ska i den den utsträckning som behövs med utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, till- hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens kommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställ- i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden nings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. utmätningsbar egendom. Kronofogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade.

14 § Gäldenären är skyldig att lämna de Gäldenären är skyldig att inom den uppgifter om sina tillgångar som tid som Kronofogdemyndigheten behövs i målet. bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet. Kronofogdemyndigheten kan Kronofogdemyndigheten får föreålägga gäldenären att inge förteck- lägga gäldenären att ge in en förteckning över sina tillgångar. Vid ning över sina tillgångar. Vid behov behov kan myndigheten förordna får myndigheten förordna en lämplämplig person att biträda gäld- lig person att biträda gäldenären vid enären vid upprättande av förteck- upprättande av förteckningen. ningen. Gäldenären kan också åläggas Kronofogdemyndigheten får också att på heder och samvete skriftligen förelägga gäldenären att på heder bekräfta de uppgifter om sina till- och samvete skriftligen bekräfta de gångar som han har lämnat vid uppgifter om sina tillgångar som förhör eller i förteckning. han eller hon har lämnat vid förhör eller i en förteckning.

15 § Tredje man är skyldig att uppge Tredje man är skyldig att inom den huruvida gäldenären har fordran tid som Kronofogdemyndigheten hos honom eller annat mellan- bestämmer havande med honom, som kan vara – uppge huruvida gäldenären har av betydelse för bedömning i vad en fordran hos eller något annat mån gäldenären har utmätningsbar mellanhavande med honom eller egendom, samt att ange den när- henne , som kan vara av betydelse mare beskaffenheten av mellan- för bedömningen av i vilken uthavandet. sträckning gäldenären har utmätningsbar egendom, och

1 Senaste lydelse 2007:277.

– lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar .

6 kap.

Biträde av Polismyndigheten

12 a § Om egendom som har påträffats i Polismyndighetens verksamhet utmäts, får Kronofogdemyndigheten begära biträde av Polismyndigheten för att ta egendomen i förvar enligt 2 och 4 – 8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska tas i förvar enligt 12 §.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

3 Ärendet och dess beredning

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler (dir. 2014:127). Utredningen antog namnet Utsökningsutredningen. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ändamålsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden. Utsökningsutredningen överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/08502). I denna proposition behandlas några av frågorna i betänkandet, närmare bestämt distansutmätning och tillgångsundersökning. Vissa av utredningens andra förslag har redan lett till lagstiftning, se propositionen Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet (prop. 2020/21:161). Utredningens förslag i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut. Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör överväga hur en reglering med utökade möjligheter till distansutmätning kan utformas eller låta utreda detta på nytt (bet. 2020/21:CU10 punkt 13, rskr. 2020/21:265). Riksdagen har även tillkännagett att regeringen bör se över polisens möjlighet att till Kronofogdemyndigheten dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens verksamhet i syfte att möjliggöra en utmätning av denna (bet. 2017/18:JuU13 punkt 14, rskr. 2017/18:254). Genom de förslag som lämnas och den bedömning som görs i propositionen anser regeringen att dessa tillkännagivanden är slutbehandlade.

Lagrådet Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4 . Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

4 Tillgångsutredningarna ska förbättras

4.1 Ramarna för utredningen tydliggörs

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska vid tillgångsutredningen få vidta de utredningsåtgärder som är befogade.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen föreslår att det i lag uttryckligen ska anges att Kronofogdemyndigheten får genomföra registerkontroller och samverka och

utbyta information med andra myndigheter. Utredningen föreslår även i övrigt en annan lagteknisk lösning. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Kronofogdemyndigheten är positiv till förslaget men anser att det bör utformas annorlunda. Örebro tingsrätt anser att den föreslagna bestämmelsen har fått en alltför vag utformning och riskerar att öppna för tolkningen att spaningsåtgärder som angränsar till det polisiära området kan genomföras av Kronofogdemyndigheten. Riksdagens ombudsmän instämmer i utredningens bedömning att Kronofogdemyndigheten inte bör ägna sig åt s.k. fishing expedition och Föreningen Sveriges Kronofogdar välkomnar utredningens ställningstagande om sådana utredningsåtgärder. Ekobrottsmyndigheten instämmer i att Kronofogdemyndigheten ska kunna leta efter tillgångar endast om det finns ett pågående utsökningsmål. Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget om ramarna för Kronofogdemyndighetens utredningsåtgärder och anser att det är för långtgående. Om förslaget genomförs anser föreningen att Kronofogdemyndigheten inte ska få begära upplysningar om dessa sannolikt inte är relevanta för tillgångsutredningen.

Skälen för regeringens förslag

Tillgångsutredningen är grunden i utsökningsverksamheten Det är Kronofogdemyndigheten som ansvarar för verkställighet i Sverige. I utsökningsbalken finns bestämmelser om verkställighet av exekutionstitlar (t.ex. en domstols dom eller Kronofogdemyndighetens utslag). Verkställighet sker av såväl privaträttsliga som offentligrättsliga anspråk. Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Utmätning innebär att egendom som tillhör en betalningsskyldig fysisk eller juridisk person tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten och i förekommande fall säljs exekutivt. De medel som flyter in från försäljningen används till betalning av sökandens fordran. Utmätning kan ske i såväl lös egendom (t.ex. kontanter, en bil eller en bostadsrätt) som fast egendom. En särskild verkställighetsform är utmätning av lön. Kronofogdemyndigheten driver årligen in över 12 miljarder kronor genom utmätning. När en ansökan om verkställighet av en betalningsförpliktelse kommer in till Kronofogdemyndigheten ska myndigheten utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom (4 kap. 9 § utsökningsbalken). Detta kallas för en tillgångsutredning. Kronofogdemyndigheten har över 450 000 gäldenärer registrerade i sina register. Av dessa är cirka 400 000 fysiska personer. Varje år tillkommer det drygt 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som har sin första skuld för indrivning via Kronofogdemyndigheten. Det är alltså ett stort antal mål som ska hanteras och utredas. En naturlig utgångspunkt i Kronofogdemyndighetens tillgångsutredning är registerkontroller. Fysiska personer kontrolleras i bl.a. beskattningsdatabasen, Försäkringskassans register och vägtrafikregistret. Som utredningen beskriver närmare letar Kronofogdemyndigheten utifrån resultatet av dessa registerkontroller efter tillgångar. Gäldenären är skyldig att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten om sina tillgångar (4 kap. 14 § 8 utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kan genomföra förrättning i

gäldenärens bostad eller lokal för att leta efter tillgångar och har rätt att genomsöka hus, rum eller förvaringsställe om det behövs för att verkställighet ska kunna ske (2 kap. 17 § första stycket utsökningsbalken). Tvång får användas i den utsträckning det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna (2 kap. 17 § tredje stycket utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten har en skyldighet att se till att en förrättning inte väcker onödig uppmärksamhet eller annars orsakar svaranden eller annan enskild större olägenhet än vad som är nödvändigt (3 kap. 1 § utsökningsförordningen [1981:981]). Även tredje man kan åläggas att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. I avsnitt 4.2 återkommer regeringen särskilt till gäldenärens och tredje mans upplysningsskyldighet och de påtryckningsmedel och tvångsåtgärder som då är tillgängliga. En annan viktig del i tillgångsutredningen är samverkan med andra myndigheter. I avsnitt 5 behandlas frågan om distansutmätning av egendom som Polismyndigheten påträffar i sin verksamhet. Mot bakgrund av det stora antalet mål som Kronofogdemyndigheten hanterar behöver myndigheten hela tiden göra bedömningar av vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå bäst resultat. För att effektivisera och gäldenärsanpassa sina utredningar använder sig Kronofogdemyndigheten av en metod som innebär att målen delas in i olika utredningsspår. Denna indelning ligger sedan till grund för den fortsatta handläggningen. Valet av utredningsspår sker utifrån sannolikheten att hitta tillgångar och möjligheten att komma i kontakt med gäldenären. Eftersom Kronofogdemyndighetens befogenheter är omfattande och kan innebära betydande intrång i enskildas personliga integritet behöver myndigheten även se till att åtgärderna inte är onödigt långtgående. Justitieombudsmannen har i flera ärenden uttalat sig om Kronofogdemyndighetens tillvägagångssätt vid tillgångsutredningar. I ett omfattande beslut 1984 gjorde Justitieombudsmannen uttalanden om principerna för och metoderna i den efterforskande verksamheten (JO 1984:1). Justitieombudsmannen ansåg att vissa arbetsmetoder som då hade kommit att användas inom ramen för tillgångsutredningar, bl.a. spaning med videokamera och flyg, kunde medverka till att känslan och respekten för den personliga integriteten försvagas och framhöll bl.a. att systematisk spaning eller dold övervakning på individnivå till sin natur är polisiär och bör förbehållas polisen. Justitieombudsmannen konstaterade att det fanns brister i regleringen som borde åtgärdas. När det gäller kontakter med tredje man, t.ex. familjemedlemmar, grannar, tidigare partner och affärsbekanta, har Justitieombudsmannen uttalat att Kronofogdemyndigheten i de flesta fall bör kunna få svar på sina frågor från register, samtal eller förhör med gäldenären och eventuellt bostadsförrättning och att det endast i de fall detta inte ger något resultat bör bli aktuellt att överväga tredjemanskontakter (JO 1985/86 s. 374). Justitieombudsmannen har bl.a. riktat kritik mot en kronoinspektör för att inom ramen för en tillgångsundersökning ha ringt upp och ställt frågor till en person som visade sig vara gäldenärens tolvåriga dotter (beslut 2014-02-21, dnr 1744-2013, jfr även beslut 2010-05-21, dnr 3834-2009, där Kronofogdemyndigheten kritiserades för att ha kontaktat en gäldenärs tandläkare i syfte att utreda förbehållsbeloppet vid löneutmätning).

En tydlig ram för tillgångsutredningen kan få flera positiva effekter Det har gått lång tid sedan Justitieombudsmannen gjorde flera av sina uttalanden om metoderna i tillgångsutredningarna. Principerna för förvaltningen har sedan dess utvecklats generellt, bl.a. med ett ökat fokus på att värna den enskildes rättssäkerhet, och förvaltningsmyndigheternas ställning har stärkts. Kronofogdemyndigheten blev 2006 en ny, riksomfattande, myndighet (prop. 2005/06:200) och är i dag beslutsmyndighet i ett stort antal olika ärenden. Kronofogdemyndigheten ska utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert och säkerställa den juridiska kvaliteten i handläggning som omfattar bl.a. verkställighet (5 och 16 §§ förordningen [2016:1333] med instruktion för Kronofogdemyndigheten). Kronofogdemyndighetens arbetsmetoder har utvecklats genom åren, inte minst som en följd av den ökade digitaliseringen. Det fokus som på 1980-talet fanns på fysisk spaningsverksamhet av olika slag är inte lika relevant längre. I dag har i stället sökningar på internet, registerkontroller och informationsutbyte med andra myndigheter fått större betydelse. Den nya förvaltningslagen (2017:900) gäller, till skillnad från sin föregångare, fullt ut i Kronofogdemyndighetens verksamhet. I den lagen kommer bl.a. grundläggande principer för förvaltningsförfarandet och allmänna krav på handläggningen av ärenden till uttryck, däribland proportionalitetsprincipen och krav på en enkel och effektiv handläggning. Enligt 9 § första stycket förvaltningslagen ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Kostnadsrekvisitet omfattar kostnader för både enskilda och det allmänna (prop. 2016/17:180 s. 294). Enligt proportionalitetsprincipen, som tagits in i 5 § tredje stycket förvaltningslagen, får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. En åtgärd får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Det får alltså inte föreligga ett klart missförhållande mellan det allmänna intresset av ett visst ingripande och den belastning som detta medför för den enskilde. Myndigheten måste också konstatera att åtgärden är det minst ingripande av de alternativ som finns för att uppnå samma resultat (prop. 2016/17:180 s. 290). När Kronofogdemyndigheten genomför utredningsåtgärder med stöd av utsökningsbalken måste den tillämpa proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen i varje enskilt fall. Mot bakgrund av att Kronofogdemyndigheten i dag har en väl fungerande organisation och en lång och bred erfarenhet av utsökningsrättsliga frågor och med beaktande av det ramverk som förvaltningslagen numera ger skulle det kunna hävdas att det inte finns något stort behov av att ytterligare reglera ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar. Med beaktande av hur central tillgångsutredningen är för att Kronofogdemyndigheten ska kunna bedriva sin verksamhet och de ingripande verktyg myndigheten har till sitt förfogande bedömer dock regeringen att det ändå finns skäl att tydliggöra det rättsliga stödet för hur en tillgångsutredning ska bedrivas. En sådan ram kan även förbättra förutsättningarna för enhetliga bedömningar inom myndigheten och fungera som en påminnelse om att myndigheten inte får vidta vilka åtgärder som helst under tillgångsutredningen. Avsikten är inte att en sådan bestämmelse ska inverka på

tillämpningen av den proportionalitetsprincip som regleras i förvaltningslagen.

Kronofogdemyndigheten ska vidta utredningsåtgärder som är befogade Genom att i enlighet med vad utredningen föreslår införa en föreskrift om att Kronofogdemyndigheten får vidta befogade utredningsåtgärder tydliggörs vikten av att Kronofogdemyndigheten kan utreda vilka utmätningsbara tillgångar gäldenären har. Samtidigt sätter den en gräns för vilka åtgärder som får vidtas, oavsett förhållandena i det enskilda fallet. På så sätt skapas ökad tydlighet och förutsebarhet, både för enskilda och för Kronofogdemyndigheten. En sådan föreskrift markerar även att Kronofogdemyndigheten inte behöver lägga ned mer arbete än vad som är befogat för att utreda en gäldenärs tillgångar. Den nya föreskriften bör lämpligen placeras i den paragraf som reglerar myndighetens utredningsskyldighet (4 kap. 9 § utsökningsbalken). Utredningen föreslår att det föreskrivs dels att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade, dels att myndigheten som ett led i att utreda tillgångar får göra kontroller i offentliga register och samverka och utbyta information med andra myndigheter. Spaning får i detta sammanhang anses vara ett slags utredningsåtgärd, och det behöver därför inte anges uttryckligen att befogade spaningsåtgärder får vidtas. Sökning i offentliga register är i praktiken alltid en behövlig åtgärd och en självklar del i tillgångsutredningen. Regeringen delar Kronofogdemyndighetens uppfattning att det saknas skäl att uttryckligen reglera detta i lagtexten. Inte heller anser regeringen att det uttryckligen behöver föreskrivas att samverkan får ske med andra myndigheter. Att samverkan ska ske framgår av 8 § förvaltningslagen och som Kronofogdemyndigheten påpekar kan det framstå som oklart varför just denna utredningsåtgärd behöver nämnas uttryckligen i utsökningsbalken. Örebro tingsrätt anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen har en för vag utformning och Svenska Bankföreningen anser att den är för långtgående. Enligt regeringen är det nödvändigt att en bestämmelse av detta slag är flexibel för att den ska kunna tillämpas i alla de olika typer av situationer som myndigheten ställs inför. Den måste också ge utrymme för Kronofogdemyndigheten att över tid anpassa sitt arbetssätt, bl.a. med beaktande av den tekniska utvecklingen. Det arbetssätt som Kronofogdemyndigheten använder i dag och som innebär att tillgångsutredningen anpassas efter gäldenären och successivt trappas upp framstår som lämpligt. Regeringen delar inte farhågan att den föreslagna bestämmelsen öppnar upp för alltför långtgående utredningsåtgärder. Regeringen anser att den som är part i ett mål vid Kronofogdemyndigheten har att räkna med att utredningsåtgärder kan vidtas mot honom eller henne som kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Som utredningen anför bör Kronofogdemyndigheten inte vara förhindrad att utföra spaning på allmän plats, men det finns samtidigt en gräns för vad som kan anses befogat vid en tillgångsutredning. Systematisk eller dold spaning bör sällan vara befogad. Det går dock inte att närmare ange vilka åtgärder som får förekomma inom ramen för en tillgångsutredning, bl.a. med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Det är inte befogat att begära in upplysningar som sannolikt inte är relevanta för tillgångsutredningen.

Det behöver inte anges i lagtexten. Det kan i sammanhanget också erinras om att Kronofogdemyndigheten, när myndigheten genomför en utredningsåtgärd i ett enskilt fall, måste iaktta kravet på proportionalitet enligt 5 § tredje stycket förvaltningslagen. Regeringen delar utredningens bedömning att Kronofogdemyndigheten inte ska ägna sig åt planlösa utredningsåtgärder. Kronofogdemyndighetens verksamhet styrs av de utsökningsmål som myndigheten handlägger när det gäller gäldenärer med obetalda skulder, vilket innebär att utredningen tar sin början i en gäldenär. Som utredningen konstaterar är det vedertaget att Kronofogdemyndigheten deltar vid t.ex. Polismyndighetens trafikkontroller och undersöker om de stoppade fordonen kan utmätas. Riksdagens ombudsmän väcker frågan hur detta förhåller sig till bedömningen att Kronofogdemyndigheten inte bör söka efter egendom utan koppling till ett pågående utsökningsmål (fishing expedition). Regeringen anser att det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten har möjlighet att hitta tillgångar som tillhör gäldenären men som inte är åtkomliga genom sedvanliga kontroller. Det gäller särskilt i fall då gäldenären inte medverkar till utredningen. Det får därför accepteras att vissa av Kronofogdemyndighetens utredningsåtgärder kan beröra personer som inte är parter i ett utsökningsmål hos myndigheten. Att Kronofogdemyndigheten samordnar sina utredningar med kontroller som t.ex. Polismyndigheten och Tullverket genomför inom ramen för sin verksamhet är ett sådant exempel. Kronofogdemyndigheten har i dag ett välutvecklat digitalt informationsutbyte med vissa myndigheter. Utredningen anser att regeringen bör peka ut fler myndigheter som ska ha sådant samarbete med Kronofogdemyndigheten. Som utredningen konstaterar kräver detta att flera frågor först utreds vidare, och det finns därför inte möjlighet att närmare överväga frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör klarläggas att Kronofogdemyndigheten får leta efter fordon som kan tas i anspråk enligt lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter. Tillgångsutredningen syftar till att lokalisera utmätningsbara tillgångar. Om Kronofogdemyndigheten under tillgångsutredningen hittar ett fordon som inte kan utmätas, kan i stället ett ianspråktagande enligt lagen om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter komma i fråga. Frågor om ianspråktagande av fordon omfattas inte av detta lagstiftningsärende. Vissa frågor om ianspråktagande har hanterats inom ramen för regeringens arbete mot fordonsmålvakter (se prop. 2019/20:67 och Ds 2020:20).

4.2 Skyldigheten att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten skärps

Regeringens förslag: Gäldenären och tredje man ska svara på Kronofogdemyndighetens förfrågan inom den tid som myndigheten bestämmer. Gäldenären ska vara skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse. Tredje man ska vara skyldig att lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av sitt mellanhavande med gäldenären som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Det vitesbelopp som Kronofogdemyndigheten får föreskriva vid kallelse av svaranden, tredje man eller sökanden till förhör ska höjas till 5 000 kronor. En tredje man som har kallats till förhör vid vite ska kunna hämtas om han eller hon uteblir.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår inget tydliggörande av att Kronofogdemyndigheten avgör vilka uppgifter som gäldenären ska lämna. I utredningens förslag begränsas tredje mans upplysningsskyldighet till att avse ekonomiska mellanhavanden med gäldenären. Utredningen föreslår en uttrycklig bestämmelse om att gäldenärens och tredje mans upplysningsskyldighet ska omfatta uppgifter om gäldenärens tillgångar och mellanhavanden med tredje man i utlandet. I utredningens förslag höjs vitesbeloppen till 3 000 kronor. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller invänder inte mot dem. Kronofogdemyndigheten välkomnar att tredje mans upplysningsskyldighet tydliggörs men avstyrker hur den formuleras i utredningens förslag eftersom formuleringen enligt myndigheten innebär en inskränkning av skyldigheten. Kronofogdemyndigheten anser vidare att det bör tydliggöras att upplysningsskyldigheten omfattar även historiska uppgifter. Föreningen Sveriges Kronofogdar invänder mot formuleringen ekonomiskt mellanhavande och anser att det behövs flera förtydliganden när det gäller tredje mans upplysningsskyldighet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den av utredningen föreslagna utformningen av upplysningsskyldigheten språkligt inte kan anses omfatta uppgifter om samboskap, vilket innebär att lagtexten inte överensstämmer med avsikten. Kammarrätten i Göteborg föreslår att formuleringen ”mellanhavande av ekonomisk betydelse” används. Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget om att skärpa tredje mans upplysningsskyldighet. Föreningen menar att förslaget inte är proportionerligt. Om förslaget genomförs anser föreningen att tredje man ska ha rätt att få information om skälen till begäran och utmätningsfordran för att kunna vara delaktig i bedömningen av om behovet av tillgångsutredningen. Föreningen ifrågasätter även möjligheten för inrättningar i utlandet att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten med hänsyn till utländska regler om sekretess. Föreningen påpekar vidare att den sekretessbrytande verkan som bestämmelsen innebär kan avse endast den juridiska person som tillfrågas och inte andra bolag i samma koncern.

De flesta remissinstanser uttalar sig inte om utredningens förslag om höjda maximala vitesbelopp. Föreningen Sveriges Kronofogdar välkomnar att vitesbeloppen höjs men föreslår en höjning till 8 000 kronor, vilket är den nivå som tingsrätten kan döma ut, och påpekar att Kronofogdemyndigheten kan döma ut högre belopp enligt lagen (2014:836) om näringsförbud. Umeå tingsrätt anser att beloppen bör regleras i förordning för att underlätta eventuella framtida höjningar.

Skälen för regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten ska ha kontroll över utredningen Gäldenären är enligt 4 kap. 14 § utsökningsbalken skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i utmätningsmålet. Kronofogdemyndigheten får förelägga gäldenären att inge en förteckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna en lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen. Gäldenären kan också föreläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter som har lämnats vid förhör eller i förteckning. Skyldigheten att lämna upplysningar är inte inskränkt till en uppräkning av tillgångarna utan avser även andra upplysningar som behövs för att ta ställning till om egendomen kan och bör utmätas och för att säkerställa utmätningen, bl.a. uppgifter om tillgångarnas närmare beskaffenhet och var de finns (prop. 1980/81:8 s. 405). Enligt 4 kap. 15 § utsökningsbalken är tredje man – t.ex. en bank eller en arbetsgivare – skyldig att uppge huruvida gäldenären har en fordran hos eller något annat mellanhavande med honom eller henne, som kan vara av betydelse för bedömningen av om gäldenären har utmätningsbar egendom, och att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet. I förarbetena anförs att upplysningsskyldigheten gäller i fall då det finns ett rättsförhållande av ekonomisk betydelse i vilket gäldenären och den tredje mannen har del. I första hand åsyftas information om fordringar, bl.a. på konto i bank och rättigheter som gäldenären kan ha på grund av olika slags kontrakt. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller dock även för den som innehar egendom som tillhör gäldenären, t.ex. på grund av pant, deposition eller hyra (prop. 1980/81:8 s. 412 f.). Även en myndighet kan ha ställning av tredje man och omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Upplysningsskyldigheten bryter banksekretessen (prop. 1980/81:8 s. 414) och sekretess som gäller mellan myndigheter (10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och LU 1980/81:23 s. 12). Det förekommer enligt utredningen att Kronofogdemyndighetens begäran om upplysningar ifrågasätts. Enligt myndigheten uppfattas omfattningen av tredje mans upplysningsskyldighet i praktiken som oklar och myndigheten har ibland nekats att få del av efterfrågad information. Enligt regeringen finns det därför skäl att komplettera bestämmelserna om gäldenärens och tredje mans skyldighet att lämna uppgifter. Det bör för det första föreskrivas att uppgifterna ska lämnas inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Det finns för det andra anledning att klargöra att det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka uppgifter som ska lämnas. Det bör framgå att gäldenären ska lämna de uppgifter om sina tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse i 14 målet och att tredje man är skyldig att lämna de upplysningar om den

närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Regeringen delar inte Svenska Bankföreningens uppfattning att ändringen av tredje mans upplysningsskyldighet är oproportionerlig och ser inte behov av att införa en skyldighet för Kronofogdemyndigheten att förklara på vilket närmare sätt de begärda uppgifterna har betydelse för utredningen. Vilka förfrågningar som Kronofogdemyndigheten gör till tredje man styrs liksom övriga utredningsåtgärder av omständigheterna i det enskilda fallet och begränsas av att åtgärderna ska vara befogade (se avsnitt 4.1).

Det är inte nödvändigt att ändra upplysningsskyldigheten ytterligare Utredningen föreslår att det i lagen ska anges att tredje mans upplysningsskyldighet avser ekonomiska mellanhavanden med gäldenären. Flera remissinstanser invänder mot detta förslag. Kronofogdemyndigheten anser att tillägget skulle innebära en begränsning av upplysningsskyldighetens omfattning i förhållande till den gällande regleringen. En sådan begränsning vore enligt regeringen olycklig och verkar inte heller vara utredningens avsikt. Utredningen anser att bl.a. frågan om huruvida tredje man är sambo med gäldenären är en omständighet som ska omfattas av upplysningsskyldigheten. Regeringen delar den bedömningen och anser i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att det är oklart om så är fallet med den formulering som utredningen föreslår. Kammarrätten i Göteborg anser att formuleringen ”mellan havande av ekonomisk betydelse” bör an vändas i stället men regeringen anser att det finns en risk för att även en sådan formulering uppfattas som en begränsning. Den gällande formuleringen ger, inte minst efter klargörandet att det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka uppgifter som ska lämnas, ett tillräckligt utrymme för förfrågningar och bör därför behållas. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör förtydligas vad som gäller om tredje man har kännedom om ett mellanhavande utan att själv ha ett sådant med gäldenären. Som Svenska Bankföreningen konstaterar utgör regleringen om tredje mans upplysningsskyldighet resultatet av en avvägning mellan å ena sidan intresset av att Kronofogdemyndigheten får tillgång till relevant information om gäldenärens tillgångar och å andra sidan motstående intressen, såsom värdet av att begränsa den administrativa bördan för tredje man. Upplysningsskyldigheten förutsätter i dag att tredje man har ett eget mellanhavande med gäldenären. Det kan handla om att gäldenären har ett konto på en bank, en anställning hos en arbetsgivare eller gemensam ekonomi med en partner. Den omfattar inte var och en som kan veta något av betydelse för frågan om utmätning (prop. 1980/81:8 s. 412). Utredningen föreslår inte någon ändring av denna ordning och regeringen gör ingen annan bedömning. Detta innebär inte att regeringen anser att tredje mans skyldighet att lämna uppgifter på något sätt ska begränsas. Redan med den gällande lagstiftningen finns en omfattande skyldighet att lämna uppgifter, och regeringen anser att det är något som Kronofogdemyndigheten bör utnyttja, t.ex. i förhållande till banker. Kronofogdemyndigheten och Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör förtydligas att tredje mans upplysningsskyldighet avser även historiska uppgifter. Upplysningsskyldigheten är inte begränsad till frågan

om huruvida gäldenären har en fordran på eller något annat mellanhavande med den tredje mannen utan gäller även den närmare beskaffenheten av mellanhavandet, vilket öppnar upp för att olika typer av uppgifter kan behöva lämnas. Det kan handla om när mellanhavandet uppstod och hur det utvecklats. Det innebär att en bank i vissa fall kan vara skyldig att lämna uppgifter om tidigare transaktioner på ett konto (se rättsfallet NJA 2009 s. 500). Som framgår ovan bör det alltjämt krävas att det fortfarande finns ett mellanhavande med gäldenären. Den närmare avgränsningen av upplysningsskyldigheten bör enligt regeringen även fortsättningsvis överlämnas till rättstillämpningen. Svenska Bankföreningen framhåller den arbetsbelastning som uppgiftsskyldigheten kan innebära och vikten av att banksekretessen inte åsidosätts mer än nödvändigt. När det gäller arbetsbelastningen finns det anledning att påpeka att Kronofogdemyndigheten numera har tillgång till det kontooch värdefackssystem som är under uppbyggnad (3 § 5 lagen [2020:272] om konto- och värdefackssystem). Myndigheten kan genom systemet identifiera vilka kreditinstitut som gäldenären har ett konto i och rikta sina förfrågningar till dessa. Härigenom minskar både arbetsbelastningen för kreditinstituten och risken för att uppgifter behöver lämnas ut i onödan. Genom att Kronofogdemyndigheten har tillgång till systemet ökar träffsäkerheten och effektiviteten i myndighetens tillgångsutredningar (prop. 2019/20:83 s. 25). Det kan även underlätta undersökningen i situationer då flera kreditinstitut ingår i samma koncern. Även om uppgiftsskyldigheten är omfattande förbättras alltså förutsättningarna för Kronofogdemyndigheten att koncentrera sina förfrågningar till de institut som är relevanta för utredningen. Det kan finnas behov av att ställa frågor till gäldenären och tredje man om förhållanden utomlands. Utredningen föreslår att det i lagtexten förtydligas att upplysningsskyldigheten omfattar även egendom som finns i utlandet. Bestämmelserna i 4 kap. 14 och 15 §§ är inte uttryckligen begränsade till att avse egendom som finns i Sverige. Inte heller i förarbetena finns uttalanden som medför en sådan begränsning. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det med gällande lagstiftning är möjligt för Kronofogdemyndigheten att begära upplysningar som omfattar förhållanden i utlandet. Det finns därför inte behov av det tillägg som utredningen föreslår för att möjliggöra sådana förfrågningar. Som Svenska Bankföreningen påpekar kan den som en begäran riktas till i förekommande fall behöva ta hänsyn till tillämplig utländsk lagstiftning, såsom regler om banksekretess.

Påtryckningsmedlen och tvångsmedlen skärps Kronofogdemyndigheten har flera påtryckningsmedel och tvångsmedel till sitt förfogande för att förmå gäldenären och tredje man att fullgöra sina skyldigheter. När Kronofogdemyndigheten förelägger gäldenären eller tredje man att fullgöra sin upplysningsplikt får myndigheten enligt 2 kap. 15 § utsökningsbalken föreskriva vite med det belopp som bedöms nödvändigt. I denna situation kan vitesbeloppet anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Fråga om utdömande av sådant vite prövas av tingsrätten på talan av Kronofogdemyndigheten. I vissa fall kan Kronofogdemyndigheten själv döma ut vite som myndigheten har förelagt. Det handlar om vite som sätts ut då någon kallas till

förhör (2 kap. 10 – 12 §§ utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med gäldenären (dvs. svaranden) eller med tredje man. Om gäldenären eller tredje man kallas att inställa sig personligen, får han eller hon kallas vid vite av högst 1 000 kronor. I ett enskilt mål kan även sökanden kallas till förhör och om sökanden då bör inställa sig personligen, får vite av högst 1 000 kronor föreläggas honom eller henne. De bestämmelser som anger dessa vitesbelopp har varit oförändrade sedan utsökningsbalkens tillkomst, dvs. i drygt 40 år, och det kan enligt regeringen ifrågasättas om regleringen numera ger utrymme för ett tillräckligt kännbart vite. Som ett led i att effektivisera och förenkla Kronofogdemyndighetens arbete med att utreda gäldenärers tillgångar anser regeringen att Kronofogdemyndighetens möjlighet att använda sig av en vitessanktion bör anpassas så att vitesbeloppets storlek i varje enskilt fall blir ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå en part eller någon annan att inställa sig enligt kallelsen. Utredningen konstaterar att alltför höga vitesbelopp i förhållande till en gäldenär inte kan antas ha någon påtaglig effekt i flera fall och att ett för högt vite kan bli kontraproduktivt då vitet blir ytterligare en skuld som kommer att konkurrera med sökandens fordran. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att det maximala vitesbelopp som Kronofogdemyndigheten ska få föreskriva och döma ut ska höjas till 3 000 kronor. Regeringen är inte övertygad om att det är motiverat att hålla det maximala vitesbeloppet lågt för att undvika att gäldenären åläggs en ännu högre skuldbörda. Kronofogdemyndigheten har i regel god information om gäldenärens skulder och bör vid behov därför kunna undvika att sätta ut ett för högt vite som inte har någon effekt på gäldenären. Ett vite kan dessutom rikta sig till ställföreträdaren för en juridisk person eller en tredje man, för vilka det kan krävas ett högre vitesbelopp i syfte att säkerställa deras medverkan i utredningen. Som Föreningen Sveriges Kronofogdar påpekar sätts också vite regelmässigt ut med högre belopp vid kallelse till förhandling i domstol. Situationerna är inte helt jämförbara, men regeringen instämmer i att det av utredningen föreslagna beloppet är väl lågt. Det gäller inte minst i ljuset av att regleringen ska vara hållbar och kunna fylla syftet att säkerställa medverkan av den som kallas. För att möjliggöra för Kronofogdemyndigheten att anpassa vitesnivån till omständigheterna i det enskilda fallet anser regeringen att den maximala vitesnivån bör vara något högre än vad utredningen föreslår. Regeringen anser sammantaget att Kronofogdemyndigheten bör ha möjlighet att vid kallelse till förhör sätta ut och döma ut vite med högst 5 000 kronor. Regeringen anser att vitesbeloppen även fortsättningsvis bör anges i lag. Om föreläggande av vite inte ger resultat finns det en möjlighet att förordna om hämtning av gäldenären till förhör (2 kap. 12 § andra stycket utsökningsbalken). Utredningen föreslår att även en tredje man som har kallats vid vite men inte infinner sig till förhör ska kunna hämtas. Hämtning av en tredje man skulle sällan bli aktuellt, eftersom det endast är en begränsad krets tredje män som kan kallas till förhör och eftersom hämtning förutsätter att personen dessutom först ska ha vägrat att infinna sig trots att vite har satts ut. Utredningens förslag innebär alltså ingen allmän möjlighet att hämta personer till förhör för att utreda en gäldenärs förhållanden och möjligheten att hämta någon skulle, i linje med hur den gällande bestämmelsen ska tillämpas, användas med stor försiktighet 17

(prop. 1980/81:8 s. 236). Samtidigt kan det inte uteslutas att det kan uppstå situationer där förhör med en tredje man, som utan godtagbara skäl inte infinner sig frivilligt, framstår som nödvändigt för att kunna lokalisera utmätningsbar egendom som tillhör gäldenären. Att Kronofogdemyndigheten har detta verktyg till sitt förfogande framstår mot den bakgrunden som ändamålsenligt. Sammantaget anser regeringen att utredningens förslag bör genomföras.

5 Utökad distansutmätning

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska få begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egendomen har påträffats i Polismyndighetens verksamhet (utökad distansutmätning). Regeringens bedömning: Bestämmelser om myndigheters uppgiftsskyldighet i förhållande till Kronofogdemyndigheten kan ges i förordning.

Utredningens bedömning överensstämmer inte med regeringens förslag och bedömning. Utredningen anser att möjligheterna till s.k. distansutmätning inte bör utvidgas. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt över utredningens bedömning när det gäller distansutmätning. Ett antal remissinstanser vill att möjligheten till sådan utmätning utvidgas. Kronofogdemyndigheten förordar att det införs en möjlighet att säkerställa vissa utmätningar genom Polismyndighetens, Tullverkets, Kustbevakningens och andra brottsbekämpande myndigheters försorg. Ekobrottsmyndigheten anser att de brottsbekämpande myndigheterna bör ges en rätt att tillfälligt omhänderta egendom för att inhämta Kronofogdemyndighetens beslut om eventuell utmätning på distans. Polismyndigheten anför i huvudsak samma sak som Ekobrottsmyndigheten. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att bl.a. Polismyndigheten bör kunna kvarhålla egendomen på uppdrag av Kronofogdemyndigheten. De flesta remissinstanser uttalar sig inte i frågan om en underrättelseskyldighet för myndigheter. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att frågan om underrättelseinformation som inte har samband med ett pågående mål bör utredas vidare.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Myndigheterna efterfrågar utökad distansutmätning Lös egendom som utmäts ska säkerställas så att egendomen inte kommer på avvägar innan den säljs (6 kap. utsökningsbalken). När Kronofogdemyndigheten är på plats vid utmätningen – t.ex. när förrättning sker i en bostad – kan myndigheten själv säkerställa egendom som påträffas där. Om i stället en annan myndighet påträffar egendom i sin verksamhet och misstänker att egendomen bör utmätas, förekommer det att myndigheten kontaktar Kronofogdemyndigheten. Ett exempel på detta är då Polis-

myndigheten har egendom i beslag och tar kontakt med Kronofogdemyndigheten innan beslaget hävs för att fråga om egendomen ska utmätas. Sedan ett antal år tillbaka har Kronofogdemyndigheten en jourtelefon som möjliggör för andra myndigheter att ställa dessa frågor även utanför kontorstid. Om utmätning sker då Kronofogdemyndigheten inte är på plats – s.k. distansutmätning – kan egendomen enligt 6 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken säkerställas genom att Kronofogdemyndigheten beslutar att den andra myndigheten inte får lämna ut egendomen till någon annan än Kronofogdemyndigheten (ett s.k. förbudsmeddelande). Samarbetet mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter ledde 2021 till att egendom till ett värde av drygt 20 miljoner kronor kunde utmätas. Det har i olika sammanhang framförts att samarbetet mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter bör underlättas ytterligare för att öka möjligheterna till utmätning. Det är framför allt i de situationer då Kronofogdemyndigheten vill ta hjälp av en annan myndighet utan att själv vara på plats som det har visat sig att det befintliga regelverket för distansutmätning inte riktigt räcker till. Ett förbudsmeddelande som meddelas för att säkerställa utmätt egendom förutsätter att den som meddelandet riktas till har egendomen i sin besittning. När det gäller myndigheter anses det innebära att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av det regelverk som myndigheten tillämpar, t.ex. som ett beslag hos Polismyndigheten (se JO 2014/15 s. 127). Ett förbudsmeddelande innebär alltså ingen rätt för en myndighet att ta egendom från en enskild för Kronofogdemyndighetens räkning. Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten har vid flera tillfällen framfört att möjligheterna till distansutmätning bör utökas. Enligt Kronofogdemyndigheten kan det totala utmätta beloppet avseende egendom som påträffas av en annan myndighet i vart fall tredubblas om möjligheten till distansutmätning utökas.

Distansutmätning bör kunna ske i fler fall än i dag Utredningen överväger om möjligheten till distansutmätning bör utökas genom att det införs en möjlighet för Kronofogdemyndigheten att få biträde av Polismyndigheten för att egendom som inte redan har omhändertagits ska kunna distansutmätas. Detta föreslås i en promemoria från Kronofogdemyndigheten som utredningen redovisar och behandlar i sitt betänkande. Det kan enligt utredningen antas att utsökningsförfarandet skulle bli effektivare om en sådan möjlighet införs. Utredningen anser dock att en sådan möjlighet, av skäl som redovisas nedan, skulle vara problematisk och landar vid en samlad bedömning i att en förändring inte bör ske. Enligt utredningen kan utökade möjligheter för Polismyndigheten att hjälpa Kronofogdemyndigheten uppfattas som att gränsen för vilka utredningsåtgärder som bör vidtas överträds. Utredningen pekar även på risken för att allmänhetens förtroende för myndigheter tar skada om deras uppdrag och roller blandas samman. Regeringen delar inte dessa farhågor. Genom lämpliga avgränsningar bör en ändamålsenlig ram för distansutmätningen kunna skapas, och det avgörande för om utmätning kan ske bör enligt regeringen inte vara huruvida egendomen redan är omhändertagen eller inte. Kronofogdemyndigheten har redan i dag möjlighet att be-

gära biträde av Polismyndigheten för att genomföra en förrättning (3 kap. 3 § utsökningsförordningen [1981:981]). En möjlighet att ta hjälp att säkerställa egendom när Kronofogdemyndigheten inte är på plats ligger inte så långt ifrån detta och bör enligt regeringen kunna ges utan att myndigheternas roller sammanblandas och utan risk för att förtroendet för myndigheterna skadas. Som framgår av avsnitt 4.1 ska Kronofogdemyndigheten få vidta befogade utredningsåtgärder, vilket bl.a. kan innefatta samverkan med andra myndigheter. Där beskrivs även de krav på legalitet, objektivitet och proportionalitet som förvaltningslagen (2017:900) ställer. En utvidgning av möjligheterna till distansutmätning förutsätter att regleringen är rättssäker och utformas på ett sätt som tar hänsyn till den personliga integriteten. Andra än de som är parter i något mål vid Kronofogdemyndigheten ska inte i onödan omfattas av myndighetens åtgärder. Samtidigt får regelverket inte uppfattas som uddlöst och leda till att Polismyndigheten tvingas ”titta åt andra hållet” när man träffar på utmätnings bar egendom. Kronofogdemyndigheten är inte en brottsbekämpande myndighet men ingår sedan 2009 i myndighetssamverkan mot grov och organiserad brottslighet. När egendom utmäts kan det indirekt utgöra ett led i arbetet att förebygga och motverka sådan och annan brottslighet. Kronofogdemyndigheten kan bidra i arbetet mot brottslighet genom att planera och förbereda kommande beslut om verkställighetsåtgärder eller betalningssäkringar (jfr prop. 2015/16:167 s. 18). Om distansutmätning blir möjligt trots att egendomen inte redan är i förvar, ökar myndigheternas möjligheter att gemensamt agera mot kriminella ytterligare. Med beaktande av de ökande kraven på myndigheters samverkan och viljan att förbättra möjligheten att slå mot ekonomiska vinningar av brott anser regeringen att det nu finns skäl att omvärdera utredningens ställningstagande och täppa till den lucka som berörda myndigheter pekar på. I vissa fall – framför allt i samband med arbete mot organiserad brottslighet – kan det till och med framstå som stötande att det inte vidtas någon åtgärd för att undersöka om egendom borde utmätas. Det finns berättigade förväntningar på att myndigheter inte låter egendom undgå utmätning på ett sätt som kan uppfattas som att saker faller mellan stolarna. Mot denna bakgrund anser regeringen att möjligheterna till distansutmätning bör utökas i linje med vad de berörda myndigheterna och även riksdagen (bet. 2020/21:CU10 punkt 13, rskr. 2020/21:265) efterfrågar.

Polismyndigheten ska kunna biträda Kronofogdemyndigheten när egendom som Polismyndigheten påträffar utmäts I enlighet med Kronofogdemyndigheten förslag anser regeringen att biträde vid distansutmätning bör kunna lämnas av Polismyndigheten. Polismyndigheten har befogenheter, relevant kompetens och praktiska möjligheter att hjälpa till med säkerställande av egendom. Syftet med utökad distansutmätning är att förbättra Kronofogdemyndighetens möjligheter att få tag på utmätningsbar egendom och att egendom som påträffas av Polismyndigheten inte ska undgå utmätning på grunder som uppfattas som formalistiska. Ekobrottsmyndigheten menar att den typiska situation då frågan om distansutmätning bör aktualiseras är när Polismyndigheten genomför en trafikövervakning eller vid andra polis-

initierade personkontakter då det uppmärksammas att en person bär på lösöre – t.ex. en värdefull klocka eller dyrbara smycken – eller kör en bil med exekutivt värde. Det handlar alltså framför allt om lösa saker och kontanter som myndigheten fysiskt stöter på. Den utökade distansutmätningen ska inte handla om att Polismyndigheten får Kronofogdemyndighetens uppdrag att leta efter tillgångar. Inte heller ska Kronofogdemyndigheten överlåta sina egna uppgifter på Polismyndigheten genom att Kronofogdemyndigheten ges en generell möjlighet att uppdra åt Polismyndigheten att ombesörja att utmätt egendom säkerställs. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten ska inte hindra Polismyndighetens kärnverksamhet. Det bör mot denna bakgrund uttryckligen framgå av bestämmelsen att biträde ska lämnas för distansutmätning av egendom som Polismyndigheten har påträffat inom ramen för sin egen verksamhet. Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten förespråkar att det ska vara möjligt för Polismyndigheten att omhänderta egendom tillfälligt, för att först därefter inhämta Kronofogdemyndighetens beslut om eventuell utmätning på distans. Att införa en separat ordning för omhändertagande av egendom innan Kronofogdemyndigheten har beslutat om utmätning skulle kräva en reglering av bl.a. hur länge egendomen ska tillåtas vara omhändertagen och hur egendomen ska hanteras om utmätning inte beslutas. Även frågor om möjligheten att överklaga beslut att omhänderta egendomen, behörigheten att fatta beslut och dokumentation skulle behöva regleras. Det finns inte möjlighet att närmare överväga frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende utan det får vid behov ske i ett annat sammanhang. Regeringen återkommer nedan till att Kronofogdemyndigheten ska kunna begära biträde för att genomföra ett provisoriskt omhändertagande. Några remissinstanser anser att fler myndigheter bör kunna bistå Kronofogdemyndigheten. Det skulle enligt regeringen i första hand vara aktuellt att överväga att ge den uppgiften till andra brottsutredande myndigheter medan det är mer tveksamt att, som Ekobrottsmyndigheten anför, överväga att ge en sådan uppgift till Kriminalvården. Det kan emellertid antas att t.ex. Tullverket och Kustbevakningen inte lika ofta som Polismyndigheten befinner sig i en situation där det blir aktuellt att ta kontakt med Kronofogdemyndigheten för att efterhöra om utmätning är aktuellt. Ekobrottsmyndigheten kan i sin verksamhet mer regelbundet ha anledning att ta en sådan kontakt. Utredningen har inte närmare övervägt dessa myndigheters medverkan vid utvidgad distansutmätning, t.ex. beträffande myndigheternas befogenheter och konsekvenserna för deras verksamhet, och det finns därför inte tillräckligt underlag för att nu lämna ett sådant förslag. Det kan enligt regeringen mycket väl finnas skäl att återkomma till frågan och överväga att utöka regleringen till att avse ytterligare myndigheter. I detta sammanhang kan det påpekas att möjligheten att genomföra distansutmätning genom att meddela ett förbudsmeddelande när förutsättningarna för detta finns kvarstår även med det förslag som regeringen nu lämnar. Kronofogdemyndigheten kan alltså även fortsättningsvis genomföra en distansutmätning genom förbudsmeddelande i det fall t.ex. Tullverket har utmätningsbar egendom i sin besittning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att den utökade distansutmätningen ska innebära att Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egendomen 21

har påträffats i Polismyndighetens verksamhet. En polisman har enligt 10 § första stycket 4 och andra stycket polislagen (1984:387) rätt att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om polismannen möts av motstånd vid omhändertagande av egendom. Regeringen anser att det inte finns behov av någon särskild lagreglering av hur myndigheten ska hantera egendom som säkerställs med stöd av den nya regleringen.

Kronofogdemyndigheten ska även kunna få hjälp med provisoriska åtgärder om det är osäkert om gäldenären äger egendomen Utredningen tar upp att utökad distansutmätning kan leda till att brottsvinster ”tvättas” i utsökningsprocessen och att egendom som egent ligen borde förverkas i stället används för att betala skulder. I 36 kap. brottsbalken finns bestämmelser om förverkande av bl.a. utbyte av brott och av brottslig verksamhet och om förverkande av hjälpmedel vid brott. Där finns även bestämmelser om förverkande under vissa förutsättningar för att förebygga brottslig användning av föremål som kan befaras komma till sådan användning. Ibland kan utmätning och förverkande aktualiseras beträffande samma egendom. I regel ska förverkande ha företräde framför utmätning, och ett beslut om utmätning hindrar inte att egendomen tas i beslag eller förverkas. Om utmätt egendom tas i beslag på grund av att den antas komma att förverkas, bör utsökningsmålet vila i avvaktan på prövning av förverkandefrågan (jfr rättsfallet NJA 1965 s. 97 I). Enligt 36 kap. 5 b § andra stycket brottsbalken upphör den rätt som sökanden har vunnit genom en utmätning när egendomen förverkas, om inte domstolen av särskild anledning beslutar att rätten ska bestå. Den gällande ordningen som innebär att förverkande går före utmätning förändras inte av att möjligheterna till distansutmätning utökas. Frågan om distansutmätning aktualiseras främst i situationer då Polismyndigheten gör bedömningen att egendom som påträffas inte ska förverkas och det inte heller finns någon annan grund för att ta egendomen i beslag. I den situationen kan det framstå som stötande att egendom som egentligen borde utmätas inte kan tas om hand. Som anförs ovan kan utmätning indirekt utgöra ett led i arbetet mot organiserad brottslighet, och utmätning kan på så sätt ses som ett komplement till förverkande ur Polismyndighetens perspektiv. Det kan i detta sammanhang noteras att 2020 års förverkandeutredning föreslår att möjligheterna till förverkande ska utvidgas, bl.a. genom att det införs en ny förverkandeform, s.k. självständigt förverkande av brottsvinster (SOU 2021:100). Om möjligheterna till förverkande blir större, kan behovet av och utrymmet för att utmäta egendom i vissa situationer minska. Utmätning går ut på att gäldenärens tillgångar tvångsvis används för betalning av gäldenärens skulder, vilket innebär att endast egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Som riksdagen påpekar i sitt tillkännagivande ska stöldgods alltså inte utmätas. I 4 kap. utsökningsbalken finns presumtionsregler som innebär att gäldenärens äganderätt inte alltid måste bevisas för att utmätning ska kunna ske. Lös egendom som finns i gäldenärens besittning antas tillhöra honom eller henne (4 kap. 18 § utsökningsbalken). Även om besittningspresumtionen är tillämplig kan omständigheterna vara sådana att Kronofogdemyndigheten behöver utreda äganderätten innan utmätning kan ske (jfr rättsfallet NJA 2012 s. 953). Om det

innebär att utmätning inte kan ske genast, får Kronofogdemyndigheten vid behov ta egendomen i förvar eller vidta annan provisorisk åtgärd (se 6 kap. 12 § utsökningsbalken och prop. 1980/81:8 s. 425). Regeringen anser att Kronofogdemyndigheten i den situationen bör kunna be Polismyndigheten om biträde för att genomföra en sådan provisorisk åtgärd beträffande egendom som Polismyndigheten har påträffat. Detta stämmer överens med vad Kronofogdemyndigheten har föreslagit.

En uppgiftsskyldighet för vissa myndigheter i förhållande till Kronofogdemyndigheten kan underlätta för distansutmätningen En fråga som är nära kopplad till distansutmätning är vilka möjligheter andra myndigheter har att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten och på så sätt väcka frågan om utmätning. Huvudregeln är att sekretess gäller mellan myndigheter, vilket innebär att det som utgångspunkt finns hinder mot att lämna uppgifter till en annan myndighet om sekretess gäller för uppgiften (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Sekretess kan gälla t.ex. vid förundersökning och annan brottsutredande verksamhet (18 kap. 1 § och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om en uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). I 4 kap. 15 § utsökningsbalken finns en sekretessbrytande bestämmelse om tredje mans skyldighet att besvara frågor från Kronofogdemyndigheten (se avsnitt 4.2). I lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet finns särskilda möjligheter för vissa myndigheter – bl.a. Kronofogdemyndigheten – att utan hinder av sekretess utbyta information med varandra inom ramen för samverkan för att förebygga, förhindra eller upptäcka viss typ av brottslig verksamhet (1 och 2 §§). Som utredningen konstaterar tillämpas i övrigt den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen om en myndighet vill lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. En myndighet får enligt den bestämmelsen lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Justitieombudsmannen har betonat att uppgiftslämnande till Kronofogdemyndigheten med stöd av generalklausulen inte får ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet (se bl.a. JO 2017/18 s. 275 med där angivna hänvisningar). Kritik har riktats mot Polismyndigheten för att myndigheten inte har kunnat visa att uppgiftslämnandet föregåtts av en sådan egentlig intresseavvägning som bestämmelsen kräver (JO 2014/15 s. 127). Som Justitieombudsmannen har påpekat är generalklausulens syfte att vara en ventil för att inte oförutsedda hinder ska uppkomma i myndigheternas verksamhet och den framstår enligt regeringen inte som en helt ändamålsenlig grund för uppgiftslämnande för en myndighet som mer regelbundet träffar på egendom som kan vara utmätningsbar. I de situationer då Polismyndigheten uppmärksammar egendom som kan vara intressant för Kronofogdemyndigheten – t.ex. vid en trafikkontroll – behöver myndigheten i regel snabbt fatta beslut om kontakt med Kronofogdemyndigheten och huruvida uppgifter ska lämnas. Med beaktande av att uppgiftslämnandet tar sikte på uppgifter om

att en person innehar viss egendom, bedömer regeringen att det är godtagbart att införa en reglering som innebär att tröskeln för att lämna uppgifterna är lägre än vad uppenbarhetsrekvisitet i generalklausulen innebär och som därmed kan underlätta hanteringen och leda till att uppgifter lämnas i fler fall än i dag. Det finns därför skäl att införa en regel som är anpassad för dessa situationer. Denna bedömning är i linje med riksdagens tillkännagivande att regeringen bör se över polisens möjlighet att dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens verksamhet till Kronofogdemyndigheten i syfte att möjliggöra utmätning (bet. 2017/18:JuU13 punkt 14, rskr. 2017/18:254). En uppgiftsskyldighet bör utformas efter en intresseavvägning mellan de olika organens behov av att utbyta uppgifter och det intresse som den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda (prop. 2020/21:163 s. 30). Tillämpningsområdet bör vidare begränsas till vad som är nödvändigt, och bestämmelsen bör utformas så att risken för godtyckliga bedömningar minimeras (jfr prop. 2019/20:123 s. 69 f.). Det är viktigt att komma ihåg att det inte är kriminellt att ha obetalda skulder och att de allra flesta gäldenärer inte ägnar sig åt organiserad brottslighet. Regleringen måste därför utformas så att den fungerar i olika situationer. I första hand bör Polismyndigheten omfattas av en uppgiftsskyldighet. Polismyndigheten träffar regelbundet på egendom som kan vara utmätningsbar i situationer där det inte framstår som ändamålsenligt att tillämpa generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen. Det kan övervägas om ytterligare myndigheter bör omfattas av regleringen. De bestämmelser som nu är i fråga utgör inte föreskrifter om utsökning (jfr 8 kap. 3 § regeringsformen) utan bestämmelser om uppgiftsskyldighet, som bl.a. bryter eventuell sekretess. Sekretessbrytande regler vid uppgiftslämnande mellan myndigheter kan meddelas i förordning (10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Detta talar för att bestämmelserna kan regleras i förordning. I sammanhanget måste även 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen beaktas, där det regleras att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Inskränkningar i denna fri- och rättighet får endast göras i lag. Bestämmelser om sekretessgenombrott kan utgöra en reglering som kan leda till ett sådant betydande integritetsintrång. Med beaktande av att de uppgifter som nu är i fråga inte är särskilt integritetskänsliga i sig och att uppgifterna dessutom redan finns i stor utsträckning hos Kronofogdemyndigheten gör regeringen bedömningen att den föreslagna uppgiftsskyldigheten inte innebär ett sådant betydande integritetsintrång som enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen kräver att frågan regleras i lag. Uppgiftslämnandet till Kronofogdemyndigheten bör inte kräva att den myndighet som ska lämna uppgifter samlar in nya personuppgifter. Det rör sig om uppgifter som Polismyndigheten redan behandlar med stöd av brottsdatalagen (2018:1177). Även om de uppgifter som lämnas rör uppgifter i Polismyndighetens verksamhet anser regeringen att det inte rör sig om ett sådant tillgängliggörande av uppgifter som motiverar att föreskriften ges i lag (jfr prop. 2009/10:85 s. 193). Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för Polismyndigheten regleras redan i dag i vissa fall i förordning, se t.ex. 5 § 24 förordningen (2018:1942) om polisens behandling av personuppgifter

inom brottsdatalagens område. Genom att uppgiftsskyldigheten regleras i förordning underlättas möjligheten att vid behov inkludera ytterligare myndigheter. Frågan om uppgiftsskyldighet bör mot denna bakgrund regleras i förordning. Kronofogdemyndigheten kan redan i dag ta emot information från andra myndigheter inom ramen för sina tillgångsutredningar. Det närmare ändamålet för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske med anledning av den nya uppgiftsskyldigheten är fastställt i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet genom att Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen för bl.a. verksamhet för verkställighet (2 kap. 2 § 1). Den personuppgiftsbehandling som en uppgiftsskyldighet kan ge upphov till föranleder inte några ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Uppgifter som en annan myndighet lämnar till Kronofogdemyndigheten kan omfattas av sekretess hos Kronofogdemyndigheten. Enligt 34 kap. 1 § offentlighetsoch sekretesslagen gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs (18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Eftersom sekretessen gäller för uppgift som hänför sig till den nämnda verksamheten följer sekretessen med uppgiften om den lämnas vidare till en annan myndighet. Det bedöms mot denna bakgrund inte finnas behov av ytterligare sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter som lämnas till Kronofogdemyndigheten (jfr prop. 2015/16:167 s. 37 f.). Det finns inte anledning att, som Föreningen Sveriges Kronofogdar är inne på, överväga en reglering av hur underrättelseinformation som inte har samband med pågående mål ska hanteras.

6 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022. Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning: Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig invänder inte mot förslaget eller bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås innebär framför allt ökad förutsebarhet och effektivitet i utsökningsförfarandet och ett utökat indrivningsresultat. Förslaget om utökade möjligheter till distansutmätning kan även ha positiva effekter på arbetet mot organiserad brottlighet. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 augusti 2022. Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser. De nya reglerna blir därmed tillämpliga direkt från ikraftträdandet.

7 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till en mer resurseffektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten, ett ökat indrivningsresultat och positiva ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda borgenärer som det allmänna. De kostnader som förslagen kan innebära för statliga myndigheter kan finansieras inom befintliga ramar.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen bedömer inte konsekvenserna av utökad distansutmätning eftersom utredningen inte lämnar något sådant förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot utredningens bedömning. Polismyndigheten anför att förslaget om att tredje man ska kunna hämtas till förhör kan medföra ökad arbetsbelastning för polisen. Skälen för regeringens bedömning: I utredningens betänkande lämnas många förslag på moderniseringar av utsökningsförfarandet. Vissa förslag och deras konsekvenser har behandlats i propositionen Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet (prop. 2020/21:161). I denna proposition går regeringen vidare med frågor i betänkandet som rör utökad distansutmätning och förslag för att effektivisera Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar. Den mer genomgripande reform som föreslås i betänkandet behandlas dock inte nu. Detta innebär att det endast är de aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms. Förslaget om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar bedöms kunna leda till ökad förutsebarhet och tydlighet för gäldenärer, både enskilda personer och företag. Ökad förutsebarhet, tydlighet och effektivitet bedöms i förlängningen leda till ökat förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. Kronofogdemyndigheten bedömer att utökade möjligheter till distansutmätning vid en försiktig beräkning kan tredubbla det utmätta beloppet avseende egendom som påträffas av en annan myndighet. Även förslagen om justeringar i reglerna om gäldenärens och tredje mans upplysningsskyldighet, hämtning och vite bedöms leda till ökad effektivitet i Kronofogdemyndighetens verksamhet, vilket i förlängningen leder till att verk-

ställighet kan ske snabbare. Att det totala utmätta beloppet ökar och verkställighet sker snabbare innebär att fler borgenärer kan få betalt. Detta innebär positiva konsekvenser för såväl enskilda borgenärer som företag som är borgenärer och för det allmänna i sin roll som borgenär. Genom att egendom som inte kan förverkas utmäts kan Kronofogdemyndighetens verksamhet utgöra ett led i arbetet mot organiserad brottslighet. Utökade möjligheter till distansutmätning innebär bättre möjligheter till samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten för att slå mot kriminellas tillgångar. Detta bedöms i förlängningen kunna ha positiva konsekvenser för brottsbekämpningen. Förslaget om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar bör leda till ökad tydlighet och enhetligare bedömningar inom myndigheten. Förslagen om förhöjda viten och hämtning bedöms leda till ökad effektivitet och snabbare handläggning. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna använda de utökade möjligheter till distansutmätning som förslaget innebär behöver jourtelefonens tillgänglighet utökas och resurser omfördelas för att hämta, förvara och försälja det utmätta godset. Regeringen bedömer att eventuella ökade kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Sammantaget bör förslagen ha positiva effekter för Kronofogdemyndigheten. Förslaget om utökad distansutmätning bedöms leda till visst ökat arbete för Polismyndigheten. Arbetet bedöms dock kunna inordnas i myndighetens övriga verksamhet och de kostnader som uppkommer bedöms kunna hanteras inom befintliga anslagsramar. Som Polismyndigheten anför kan förslaget om att tredje man ska kunna hämtas till förhör medföra ökad arbetsbelastning för myndigheten. Regeringen bedömer dock att antalet fall då hämtning skulle kunna komma i fråga är begränsat och att ökade kostnader med anledning av förslaget kan hanteras inom befintliga anslagsramar. Förslagen bedöms inte leda till några ökade kostnader eller ekonomiska konsekvenser för domstolarna, för staten i övrigt eller för kommunerna och regionerna och bedöms inte heller påverka den kommunala självstyrelsen. Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för miljön, för jämställdheten, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten

Förhör

10 § Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor. Till ett sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att hans eller hennes ansökan annars förfaller. Sökanden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhör med svaranden. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Genom ändringar i paragrafen höjs det maximala vitesbeloppet från ettusen till femtusen kronor. Nivån på vitet bör anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om ny kallelse behövs. Storleken på vitet kan även variera beroende på om den som kallas är en enskild gäldenär eller ställföreträdare för en juridisk person. Övriga ändringar är endast språkliga.

11 § Förhör får vid behov hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig att lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhör med tredje man. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Genom ändringen i paragrafen höjs det maximala vitesbeloppet från ettusen till femtusen kronor. Nivån på vitet bör anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om ny kallelse behövs. Storleken på vitet kan även variera beroende på om den som kallas är en enskild person eller ställföreträdare för en juridisk person. Övrig ändring är endast språklig.

12 § Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10 eller 11 § prövas av Kronofogdemyndigheten . Om ändamålet med vitet har förfallit, får vitet inte dömas ut. En svarande eller tredje man som har kallats att inställa sig till förhör vid vite får hämtas om han eller hon uteblir från förhöret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utdömande av vite och hämtning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Genom ändringen i andra stycket införs en möjlighet att hämta tredje man till förhör under samma förutsättningar som gäller för svaranden. Möjligheten att hämta tredje man bör användas med stor försiktighet (jfr prop. 1980/81:8 s. 234 f.). En bedömning av om hämtning bör ske behöver göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Övriga ändringar är endast språkliga.

4 kap. Utmätning

Förfarandet

9 § Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Kronofogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Kronofogdemyndighetens utredningsskyldighet vid utmätning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. Det införs en föreskrift om att Kronofogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade för att utreda gäldenärens förhållanden. Syftet är att tydliggöra det rättsliga stödet för Kronofogdemyndighetens utredningsåtgärder (jfr 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Vad som är en befogad utredningsåtgärd bör bestämmas utifrån de ändamål som motiverar att en utredning genomförs och utmätning sker, den roll och de befogenheter som Kronofogdemyndigheten har och myndighetens resurser. Sökanden har möjlighet att lämna synpunkter på vilka åtgärder som vidtas – t.ex. genom att anvisa viss egendom som tillhör gäldenären – men det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka utredningsåtgärder som ska vidtas och när det är lämpligt att låta bli att utföra åtgärder som inte rimligen kan antas ge något resultat. Om verkställighet begärs i viss egendom behöver annan egendom i regel inte efterforskas (prop. 1980/81:8 s. 379). Att söka i offentliga register är i princip alltid en godtagbar utredningsåtgärd och det är en åtgärd som är lämplig att vidta tidigt i utredningen innan mer ingripande åtgärder som t.ex. en bostadsförrättning övervägs. De upplysningar som gäldenären lämnar är i regel centrala för tillgångsutredningen (se 14 §). Förfrågningar till banker, försäkringsbolag, arbetsgivare och andra tredje män är vedertagna utredningsmetoder (se 15 §). Även samverkan med andra myndigheter är en naturlig del. Sådan samverkan kan ske på olika sätt, t.ex. i form av förfrågningar till andra myndigheter om en viss gäldenärs inkomstförhållanden. Kronofogdemyndigheten kan även delta när en annan myndighet genomför en åtgärd inom ramen för sin verksamhet, t.ex. kontroller som Polismyndigheten eller Tullverket genomför. I de allra flesta fall får sådan samverkan anses vara befogad. Det kan vara befogat att Kronofogdemyndigheten ägnar sig åt viss spaning på allmän plats. Systematisk eller dold spaning bör dock sällan vara befogad. När Kronofogdemyndigheter genomför utredningsåtgärder i ett enskilt fall med stöd av paragrafen måste det krav på proportionalitet som framgår av 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900) iakttas. Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad. Övriga ändringar är endast språkliga.

Upplysningsplikt

14 § Gäldenären är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet. Kronofogdemyndigheten får förelägga gäldenären att ge in en förteckning över sina tillgångar. Vid behov får myndigheten förordna en lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen. Kronofogdemyndigheten får också förelägga gäldenären att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i en förteckning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gäldenärens skyldighet att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. I första stycket görs två tillägg för att förtydliga gäldenärens uppgiftsskyldighet. Det anges att gäldenären ska lämna uppgifterna inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Vilken frist som Kronofogdemyndigheten bör sätta beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan bl.a. vara av betydelse om gäldenären behöver göra omfattande efterforskningar och sammanställningar för att lämna uppgifterna och vilka förutsättningar gäldenären har att fullgöra upplysningsplikten. Vidare anges att gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet. Kronofogdemyndigheten har ingen skyldighet att lämna en förklaring till varför en viss uppgift efterfrågas men är inte förhindrad att göra det. Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad. Övriga ändringar är endast språkliga.

15 § Tredje man är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer – uppge huruvida gäldenären har en fordran hos eller något annat mellanhavande med honom eller henne , som kan vara av betydelse för bedömningen av i vilken utsträckning gäldenären har utmätningsbar egendom, och – lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tredje mans skyldighet att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Paragrafen ändras för att tydliggöra upplysningsplikten. Kronofogdemyndigheten ges en uttrycklig rätt att ange en viss tid inom vilken tredje man ska lämna upplysningar. Hur lång frist som bör ges får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Av betydelse kan vara om det krävs att den tredje mannen gör omfattande efterforskningar och sammanställningar för att lämna uppgifterna och vilka förutsättningar han eller hon har att fullgöra upplysningsplikten. Det förtydligas att det är Kronofogdemyndigheten som har att bedöma om en viss uppgift kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Ett föreläggande ska alltså följas även om den tredje mannen inte delar bedömningen att uppgifterna kan ha betydelse för utredningen.

Kronofogdemyndigheten kan lämna en förklaring till varför en viss uppgift efterfrågas men har ingen skyldighet att göra det. Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

6 kap. Säkerställande av utmätning

Biträde av Polismyndigheten

12 a § Om egendom som har påträffats i Polismyndighetens verksamhet utmäts, får Kronofogdemyndigheten begära biträde av Polismyndigheten för att ta egendomen i förvar enligt 2 och 4 – 8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska tas i förvar enligt 12 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Kronofogdemyndighetens möjlighet att få biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 5. Utmätt egendom ska säkerställas (1 §). Kronofogdemyndigheten har enligt förevarande paragraf rätt att få biträde av Polismyndigheten för att säkerställa lös egendom genom att ta den i förvar. Andra former av säkerställande än förvar, såsom märkning och försegling, kan inte ske med stöd av denna paragraf. Möjligheten till biträde finns i de fall då lös egendom påträffas inom ramen för Polismyndighetens verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om värdesaker som en person har med sig vid ett förhör eller kontanter som påträffas vid en trafikkontroll. Kravet på att det ska röra sig om egendom som myndigheten träffar på i sin verksamhet innebär ett krav på att egendomen finns till hands, dvs. att egendomen är tillgänglig så att den kan tas i förvar. Paragrafen fyller en funktion främst då egendomen inte redan av andra skäl ska tas om hand av Polismyndigheten. Om egendomen har tagits om hand och därmed finns i Polismyndighetens besittning, t.ex. som ett beslag, finns det i regel inget behov av biträde för att säkerställa egendomen utan säkerställande kan ske genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att egendomen inte får lämnas ut till någon annan än Kronofogdemyndigheten (7 § andra stycket). Kronofogdemyndigheten kan begära biträde även i den situation då utmätning inte kan ske genast men Kronofogdemyndigheten beslutar att egendomen ska tas i provisoriskt förvar enligt 12 §. För att biträde enligt paragrafen ska aktualiseras krävs att Kronofogdemyndigheten, efter att egendomen påträffats, har beslutat om utmätning eller provisorisk åtgärd, vilket i sin tur i regel innebär att Polismyndigheten först har haft anledning att underrätta Kronofogdemyndigheten om den påträffade egendomen. Genom hänvisning i 16 kap. 13 och 16 §§ tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad.

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare Bilaga 1 utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning. Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situationerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar. Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utredningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsökningsrätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Kronofogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informationstekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, Bilaga 1 företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsökningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa. Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Kronofogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande. Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verkningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre överklaganden. Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelseförloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonventionen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga. Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsökningsbalkens kapitel 1 – 3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av 33

en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings- Bilaga 1 förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknikneutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel. En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löneutmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnadsnivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete. Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneutmätningsförfarandet. En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag förväntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekonomiskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borgenärskollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och förbehållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kostnadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna. I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallagstiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De all-

männa målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skillnaderna Bilaga 1 i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Merparten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fortfarande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantagsbestämmelser för mål som handläggs enligt indrivningslagen. Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltningsmyndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig-

rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad Bilaga 1 verksamhet också förbättras. Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig fordran som kräver omedelbar indrivning. Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att

komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstolsprocess eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar. Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överenskommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist. Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myndighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incitament för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställighet är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är frivilliga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att Kronofogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att parterna går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parterna att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Kronofogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett Bilaga 1 särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder. En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställighetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan frigöra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad

myndighetssamverkan

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systematiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsökningsförfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom. För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan. Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndigheten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egendomen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogdemyndigheten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra myndigheter i större utsträckning än i dag. Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distansutmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förlängningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar Bilaga 1 egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Kronofogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag gällande besittningskravet.

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysningsskyldigheten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat. En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter samverkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta information med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka

tillgångsutredningen

Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogdemyndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för Kronofogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen ska Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gäldenärens inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att 38 verksamheten ska vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst

utrymme att vara kreativ och använda mindre vanliga metoder när omständigheterna kräver det. Det måste därför vara upp till Kronofogde- Bilaga 1 myndigheten att avgöra vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att vidta i det enskilda fallet. I denna bedömning måste Kronofogdemyndigheten förutom effektivitetsskäl och integritetsskäl också beakta om en åtgärd är proportionerlig. Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters resurser ska användas på bästa sätt. Bedömer Kronofogdemyndigheten att en åtgärd kan antas bli utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga den utan rättslig prövning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att Kronofogdemyndigheten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad. Om Kronofogdemyndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att vidta en viss åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogdemyndighetens beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogdemyndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogdemyndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löneutmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att

utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär.

Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och Bilaga 1 att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndigheten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens handläggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl gäldenärssom borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och domstolar.

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets

bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bostäder eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställighetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden. Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken innebär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Kronofogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder. Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt Bilaga 1 Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egendomen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogdemyndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion. Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsökningsförfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutsebarhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler? Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verkställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gäldenärens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år 1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löneutmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år. Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000 gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000 kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel 41

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per Bilaga 1 månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gäldenären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynnsammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnadskostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Kronofogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genomfördes. Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmätningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löneutmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras. Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normalbelopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är Bilaga 1 föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt 300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på 400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor. Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn, sjukdom och tandvård.

Anstånd med löneutmätningen Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogdemyndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag relativt begränsad. Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har pågått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en bedömning av behoven i det enskilda fallet. Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för borgenärskollektivet.

Proportioneringsprincipen lagfästs Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportioneringsprincip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-

hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör proportio- Bilaga 1 neringsprincipen lagfästas.

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen

är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare. År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Kronofogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning som dock inte verkställdes av olika skäl. Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom måste tillgodoses. För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogdemyndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids överlämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom föreskriven tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får verkställas innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om återvinning kan domstol meddela inhibition. Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör 44 tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda. Bilaga 1 Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till

minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Kronofogdemyndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som

småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något motsvarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter.

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast Bilaga 1

egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderniseras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivningsförfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssammanträden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast

egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmoniseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogdemyndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpeskillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försäljningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015. Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. Förslaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt

fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogdemyndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljningsförfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna- 46 der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

Beneficiereglerna moderniseras Bilaga 1 Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda är det ändå inte säkert att all egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Egendomen kan vara undantagen på grund av dess särskilda beskaffenhet, på grund av en särskild föreskrift eller på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Reglerna om beneficium fungerar i huvudsak bra. Vissa ord och uttryck som används är emellertid ålderdomliga och omoderna. Vi föreslår en anpassning till dagens språkbruk och samhällsförhållanden. I dagens samhälle är sparande i t.ex. värdepappersfonder och i marknadsnoterade aktier vanligt och har blivit en sparandeform som för många har ersatt sparande på bankkonto. Det finns därför inte längre någon anledning att i beneficiehänseende skilja på sparande på bankkonto och sparande i andra sparandeformer där sparandet enkelt går att omvandla till pengar.

Inga privaträttsliga handlingar ska kunna verkställas

direkt

I dag finns det vissa privaträttsliga handlingar som är direkt verkställbara. Reglerna i lagen (1933:269) om ägofred och lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled tillämpas sällan eller i princip aldrig medan reglerna i rennäringslagen (1971:437) används i viss utsträckning. Knappt 2 000 utsökningsmål årligen avser indrivning med stöd av debiteringslängder från samfällighetsföreningar. Förklaringen till den direkta verkställigheten är att det allmännas uppgifter och befogenheter lagts över på ett privaträttsligt subjekt som inte fritt kan välja sina gäldenärer. Regleringen är enkel och kostnadseffektiv för samfällighetsföreningarna men innebär merarbete för Kronofogdemyndigheten och rättsosäkerhet för gäldenären. Vi har funnit att nackdelarna överväger fördelarna och att samfällighetsföreningar precis som andra borgenärer med privaträttsliga fordringar ska ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid domstol för att få sin fordran fastställd. Först därefter ska fordringen kunna drivas in.

Betänkandets lagförslag Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 1 – 3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå, dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”, dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att r ubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”, dels att 4 kap. 1, 1 a, 3 – 5, 9 – 9b, 10 – 15, 16 – 25, 27 – 29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4 – 8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5 – 7, 10, 11, 17, 19 och 22 – 24 §§, 8 kap. 1 – 4, 8 – 13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och 16 §§, 10 kap. 3 – 7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18 – 23 §§, 11 kap. 1 och 3 – 5 §§, 12 kap. 4, 6, 11 – 13, 16 – 20, 24 – 26, 29, 30, 33 – 46, 48, 49, 51 – 56, 62 – 64 och 66 – 68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6 – 14, 15 – 20 och 21 §§, 14 kap. 1 – 5 §§, 17 kap. 2 – 5, 7, 8, 10 – 13 §§, 18 kap. 1, 2, 5 – 7, 12 – 16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1 – 3, 15 och 16, dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a – 15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser

om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, handräckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten. Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel. Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser Kap. 4 – Utmätning Kap. 5 – Undantag från utmätning Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m. Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m. Bilaga 2 Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m. Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m. Kap. 12 – Försäljning av fast egendom Kap. 13 – Redovisning av pengar Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m. Kap. 15 – Avhysning Kap. 16 – Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande Kap. 17 – Kostnader Kap. 18 – Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden. Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogdemyndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft. När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Kronofogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogdemyndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner 1. Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk. 2. Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel. 3. Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalningsskyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller Bilaga 2 nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad. 5. Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller underlåta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. 6. Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud. 7. Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen. 8. Sökande: Den som begär utsökning. 9. Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet. 10. Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden. 11. Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran. 12. Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning. Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (handläggare). Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne. Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan handläggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov. Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något. Utsökningstitel är 1) domstols dom, utslag eller beslut, 2) medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande Bilaga 2 som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten, 4) förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3, 5) strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts, 6) skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och 7) skiljedom. Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3 – 19 §§. Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom

2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning. Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att 1. nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller 2. som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller 3. när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt. Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 5 §

Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande. 51

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och Bilaga 2 hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot hovrättens beslut.

2 kap. 6 §

En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning. Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga kraft.

2 kap. 7 §

En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får verkställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.

2 kap 8 §

Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat.

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av

domstol

2 kap. 9 §

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.

Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om

betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt

betalningsföreläggande

2 kap. 10 §

Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande. Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 11 §

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

Förvaltningsmyndighets beslut

2 kap. 12 § Bilaga 2

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får beslutet verkställas innan det har fått laga kraft. Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tillämpas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och

avgifts- och sanktionsförelägganden

2 kap. 13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag

2 kap. 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte bor tillsammans. Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att verkställighet inte får ske tills vidare.

Skiljedom

2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om 1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och 2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om 1. tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och 2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överenskommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som föreskrivs där.

2 kap. 16 § Bilaga 2 Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

2 kap. 17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

2 kap. 18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skiljedomen förs. Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för underrättsdomar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om skiljedomen hade upphävts.

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.

2 kap. 19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått laga kraft.

Invändningar mot verkställighet

2 kap. 20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verkställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger. Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske. Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Kronofogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder. Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det är möjligt.

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång. Bilaga 2

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs

2 kap. 21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska utmätningen genast återgå. I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter. Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser

Ansökan m.m.

3 kap. 1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Kronofogdemyndigheten. Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

3 kap. 2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar. Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs. Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

3 kap. 3 § Bilaga 2 Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges. En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf. Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogdemyndigheten anser att det behövs. Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken. Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel. I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

3 kap. 8 §

Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevakningssammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde- Bilaga 2 myndigheten sätta ut ny tid. I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

3 kap. 9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förutsättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Detsamma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte ska bifallas.

Frivillig överenskommelse

3 kap. 10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter. Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en frivillig överenskommelse. Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina sammanträden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det uppkommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten. Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

3 kap. 11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor. Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor föreläggas honom eller henne.

3 kap. 12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

3 kap. 13 § Bilaga 2 Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut. Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

3 kap. 14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.

3 kap. 15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel

3 kap. 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs. Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut. Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföreläggande.

3 kap. 17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör utevaron inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål.

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad. Bilaga 2 Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av misstänkt.

3 kap. 18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställighet ska kunna ske. Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda skäl. Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

3 kap. 19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs. Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas när den är uppenbart obehövlig.

3 kap. 20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsökas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har fått laga kraft. Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av en domstol.

3 kap. 21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.

3 kap. 22 § Bilaga 2 Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist

3 kap. 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndigheten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk. Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

3 kap. 24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten. Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas. Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

3 kap. 25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket. Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där. Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller 9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmänhet är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet. I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

Ställande av säkerhet m.m.

3 kap. 26 § Bilaga 2 Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säkerheten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av Kronofogdemyndigheten. Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse godtas. Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

3 kap. 27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap. 21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

3 kap. 28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta

3 kap. 29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

3 kap. 30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till pengarna att de inte har betalats tillbaka. Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen Bilaga 2 (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

3 kap. 31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats. Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §. I tvister som avses i 4 kap. 20 – 23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas företräds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg

eller fast egendom

3 kap. 32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

3 kap. 33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

3 kap. 34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

3 kap. 35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom. Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

3 kap. 36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

4 kap. Utmätning Bilaga 2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 § Utmätning får äga rum när Utmätning får ske när verkverkställighet som avser betal- ställighet som avser betalningsningsskyldighet är medgiven en- skyldighet är medgiven enligt ligt 3 kap. Utmätning får också ske 2 kap. Utmätning får också ske när när Kronofogdemyndigheten enligt Kronofogdemyndigheten enligt särskild bestämmelse i denna balk särskild bestämmelse i denna balk får utsöka fordran eller kostnad. får utsöka fordran eller kostnad.

4 kap.

1 a § 1 Utmätning på grund av att Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda svaranden enligt lag på särskilda tider skall betala underhållsbidrag tider ska betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, eget till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn skall avse barn eller annans barn ska avse samtliga bidrag som är förfallna samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället. Sö- vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock begära att verk- kanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till ställigheten ska begränsas till vissa bidragsbelopp. vissa bidragsbelopp. Utmätning får inte ske för Utmätning får inte ske för preskriberade underhållsbidrag en- preskriberade underhållsbidrag ligt äktenskapsbalken och för- enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken. äldrabalken.

4 kap.

2 3 § Utmätning skall ske endast om Utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden ett överskott som gör åtgärden försvarlig. försvarlig. Av utmätningsbar egendom bör Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan i första hand tas i anspråk sådan tillgång som kan användas till tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären , om ej olägenhet för svaranden , om inte annat följer av 4 – 6 §§. annat följer av 4 – 6 §§.

1 SFS senaste lydelse 1995:298. 2 SFS senaste lydelse 1993:1650.

4 kap. Bilaga 2 4 § Sökande, vars fordran är för- Om särskild förmånsrätt gäller i enad med särskild förmånsrätt, viss egendom ska den egendomen har rätt att i första hand få ut- utmätas för den förmånsberättigade mätning av egendom vari för- fordran om det kan ske. månsrätten gäller. Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att betalning i första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller.

4 kap.

5 § Registrerat skepp, registrerat Registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom får till luftfartyg , fast egendom eller endast om sökanden begär det bostadsrätt eller annan jämförbar utmätas för fordran som ej är andel som medför nyttjanderätt förenad med särskild förmånsrätt i till bostad får endast om sökanden egendomen. begär det utmätas för fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

4 kap.

3 9 § Kronofogdemyndigheten skall i Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som behövs med den utsträckning som behövs med hänsyn till ansökans innehåll, hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gälde- tillkommande uppgifter, svarannärens förhållanden och omständig- dens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gälde- heterna i övrigt utreda svarandens närens anställnings- och inkomst- anställnings- och inkomstförhållanden samt undersöka om förhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar svaranden har utmätningsbar egendom. egendom.

4 kap.

9 a § 4 Om gäldenären enligt utred- Om svaranden enligt utredningen saknar tillgångar till full ningen saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen, betalning av utmätningsfordskall Kronofogdemyndigheten ringen, ska Kronofogdemyndigsnarast underrätta sökanden och heten snarast underrätta sökanden gäldenären om detta. Sökanden och svaranden om detta.

3 SFS senaste lydelse 2007:277. 4 SFS senaste lydelse 2007:277.

skall också underrättas om vilka Sökanden ska också underrättas utredningsåtgärder som myndig- om vilka utredningsåtgärder som Bilaga 2 heten avser att vidta senare under myndigheten avser att vidta senare målets handläggning. under målets handläggning.

4 kap.

5 9 b § Om gäldenären under hand- Om svaranden under handläggningstiden försätts i konkurs, läggningstiden försätts i konkurs, skall målets handläggning avbrytas. ska målets handläggning avbrytas. Gäller målet en fordran med panträtt Gäller målet en fordran med panträtt i viss egendom, följer det av 3 kap. i viss egendom, följer det av 3 kap. 7 § konkurslagen (1987:672) att det 7 § konkurslagen (1987:672) att det skall handläggas vidare i den del ska handläggas vidare i den del som som avser utmätning i egendomen. avser utmätning i egendomen. Pågår löneutmätning gäller 7 kap. Pågår löneutmätning gäller 7 kap. 19 §. 19 §. Egendom som har utmätts före Egendom som har utmätts före konkursen får säljas och influtna konkursen får säljas och pengar medel redovisas i den utsträckning redovisas i den utsträckning som som följer av 3 kap. 8 § konkurs- följer av 3 kap. 8 § konkurslagen. lagen. Detsamma gäller för åtgärder Detsamma gäller för åtgärder mot mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §. arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4 kap.

6 10 § Utmätning skall ske så snart Utmätning ska ske så snart som som möjligt efter det att de hand- möjligt efter det att de handlingar lingar som behövs har kommit in som behövs har kommit in till till Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten. Om sökanden medger uppskov Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. gäller i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7 – 9 §§.

4 kap.

7 11 § Har två eller flera sökt utmät- Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär , skall ning mot samma svarande , ska

5 SFS senaste lydelse 2007:277. 6 SFS senaste lydelse 2007:277. 7 SFS senaste lydelse 1995:298.

utmätning för fordringarna ske utmätning för fordringarna ske Bilaga 2 samtidigt, om ej utmätning för samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt. fördröjs oskäligt. Bestämmelserna i 7 kap. 17 § Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan lön tillämpas även vid annan utmätning. utmätning. Bestämmelserna i första och andra stycket ska inte tillämpas i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om Kronofogdemyndigheten har avbrutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen i den lagen.

4 kap.

12 § Innan utmätning sker skall Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt Underrättelsen ska ske så tidigt att att gäldenären kan beräknas få svaranden kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt. tillräcklig tid att bevaka sin rätt. Föreligger risk att gäldenären Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- skaffar undan eller förstör egendom eller är saken eljest bråd- dom eller är saken brådskande, skande, behöver gäldenären ej behöver svaranden inte underunderrättas. Underrättelse behövs ej rättas. Underrättelse behövs inte heller, om gäldenären saknar känt heller, om svaranden saknar känd hemvist och det ej har kunnat hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han uppehåller sig klarläggas var han eller hon uppehåller sig.

4 kap.

13 § Utmätning får ske utan hinder Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, av att svaranden inte är närom det ej behövs att han får varande, om det inte behövs att tillfälle att yttra sig vid förrätt- han eller hon får tillfälle att yttra ningen. sig vid förrättningen.

4 kap. 14 § Bilaga 2 Gäldenären är skyldig att lämna Svaranden är skyldig att inom de uppgifter om sina tillgångar som den tid som Kronofogdemyndigbehövs i målet. heten bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet. Kronofogdemyndigheten kan Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteck- förelägga svaranden att inge förning över sina tillgångar. Vid teckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda lämplig person att biträda svarangäldenären vid upprättande av den vid upprättande av förteckförteckningen. ningen. Gäldenären kan också åläggas Svaranden kan också föreatt på heder och samvete skrift- läggas att på heder och samvete ligen bekräfta de uppgifter om skriftligen bekräfta de uppgifter sina tillgångar som han har lämnat om sina tillgångar som han eller vid förhör eller i förteckning. hon har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4 kap.

15 § Tredje man är skyldig att uppge Tredje man är skyldig att inom huruvida gäldenären har fordran den tid som Kronofogdemyndighos honom eller annat mellan- heten bestämmer lämna de upphavande med honom, som kan lysningar som Kronofogdemyndigvara av betydelse för bedömning i heten bedömer kan vara av bevad mån gäldenären har utmät- tydelse för utredning om svaranningsbar egendom, samt att ange dens tillgångar angående svaranden närmare beskaffenheten av dens fordran hos eller annat ekomellanhavandet. nomiskt mellanhavande med honom eller henne.

4 kap.

15 a § Det som anges i 14 och 15 §§ gäller också upplysningar om svarandens tillgångar samt fordringar och ekonomiska mellanhavanden i utlandet.

4 kap.

15 b § Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade för att utreda svarandens tillgångar.

Som ett led i att utreda till- Bilaga 2 gångar får Kronofogdemyndigheten 1. göra kontroller i offentliga register, och 2. samverka och utbyta information med andra myndigheter i syfte att utmätningsbara tillgångar ska kunna utmätas innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

15 c § De myndigheter som regeringen bestämmer ska samverka och utbyta information med Kronofogdemyndigheten i syfte att identifiera och utmäta utmätningsbara tillgångar som myndigheten har i sin besittning innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

16 § Bestämmelser om förhör med Bestämmelser om förhör med gäldenären eller tredje man och svaranden eller tredje man och om om tvångsmedel i samband med tvångsmedel i samband med att att upplysningar begärs av gälde- upplysningar begärs av svaranden nären eller tredje man finns i eller tredje man finns i 3 kap. 11 – 2 kap. 10 – 16 §§. 17 §§.

4 kap.

17 § Lös egendom får utmätas, om Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 svaranden eller om han eller hon eller 19 § skall anses vara ägare. enligt 18 eller 19 § ska anses vara ägare.

4 kap.

18 § Gäldenären anses vara ägare till Svaranden anses vara ägare till lös egendom som han har i sin lös egendom som han eller hon besittning, om det ej framgår att har i sin besittning, om det inte egendomen tillhör annan. framgår att egendomen tillhör annan. I fråga om registrerat skepp eller I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra att egendomen anses tillhöra gäldenären , om denne är inskri- svaranden , om denne är inskriven

ven som ägare och det ej framgår som ägare och det inte framgår att att egendomen tillhör annan. egendomen tillhör annan. Bilaga 2

4 kap.

19 § Om gäldenären är gift och Om svaranden är gift och varaktigt sammanbor med sin varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egen- svaranden som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt att domen, om det inte görs sannolikt de är samägare till egendomen att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s. 1) om enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och det ej heller samäganderätt och det inte heller framgår att egendomen tillhör den framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Det- andre eller någon annan. Detsamma gäller, när gäldenären samma gäller, när svaranden varaktigt sammanbor med annan varaktigt sammanbor med annan under äktenskapsliknande för- under äktenskapsliknande förhållanden. hållanden. Om gäldenären och annan än Om svaranden och annan än som avses i första stycket har lös som avses i första stycket har lös egendom i sin gemensamma egendom i sin gemensamma besittning, får egendomen eller besittning, får egendomen eller andel däri utmätas endast om det andel däri utmätas endast om det framgår att egendomen eller framgår att egendomen eller andelen tillhör gäldenären . andelen tillhör svaranden . Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller inte i fråga om registrerat skepp registrerat luftfartyg. eller registrerat luftfartyg.

4 kap.

20 § Utmäts lös egendom enligt 17, Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egen- har påstått bättre rätt till egendomen, skall Kronofogdemyndig- domen, ska Kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, före- heten, om skäl föreligger, förelägga lägga tredje mannen att inom en tredje mannen att inom en månad månad från det att föreläggandet från det att föreläggandet delgavs delgavs honom väcka talan i saken honom eller henne väcka talan i mot sökanden och gäldenären . saken mot sökanden och svaran- Detsamma gäller, om tredje man den . Detsamma gäller, om tredje påstår bättre rätt först sedan man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett. utmätning har skett.

Efterkommer tredje man ej före- Följer tredje man inte före- Bilaga 2 läggandet, har han förlorat sin rätt läggandet, har han eller hon förmot sökanden, om ej denne inom lorat sin rätt mot sökanden, om den angivna tiden har väckt talan i inte denne inom den angivna tiden saken mot tredje mannen. har väckt talan i saken mot tredje mannen.

4 kap.

21 § Sedan utmätt lös egendom har Sedan utmätt lös egendom har sålts eller utmätt fordran har sålts eller utmätt fordran har drivits in, gäller 20 § beträffande drivits in, gäller 20 § beträffande rätten till influtna medel , om ej rätten till pengarna , om inte tredje tredje mannen efter föreläggande mannen efter föreläggande har har förlorat sin rätt mot sökanden. förlorat sin rätt mot sökanden.

4 kap.

22 § Kan viss lös egendom ej ut- Kan viss lös egendom inte utmätas enligt 17 – 19 §§ men före- mätas enligt 17 – 19 §§ men föreligger sannolika skäl att egen- ligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären , får domen tillhör svaranden , får egendomen utmätas med förbehåll egendomen utmätas med förbehåll för tredje mans rätt. för tredje mans rätt. Kronofogdemyndigheten skall , Kronofogdemyndigheten ska , om om det ej av särskilda skäl är det inte av särskilda skäl är obehövligt, förelägga sökanden att obehövligt, förelägga sökanden att inom en månad från det att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom föreläggandet delgavs honom eller väcka talan i saken mot tredje henne väcka talan i saken mot mannen. Efterkommer sökanden tredje mannen. Följer sökanden ej föreläggandet, skall utmät- inte föreläggandet, ska utmätningen ningen hävas, om ej tredje mannen hävas, om inte tredje mannen inom inom den angivna tiden har väckt den angivna tiden har väckt talan i talan i saken mot sökanden. saken mot sökanden. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller inte i fråga om registrerat skepp registrerat luftfartyg. eller registrerat luftfartyg.

4 kap.

23 § Har fordran eller annan rättighet Har fordran eller annan rättighet blivit utmätt och råder ovisshet om blivit utmätt och råder ovisshet om fordringens eller rättighetens fordringens eller rättighetens bestånd, skall Kronofogdemyndig- bestånd, ska Kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga heten, om skäl föreligger, förelägga sökanden att inom en månad från sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot honom eller henne väcka talan i tredje mannen. Efterkommer saken mot tredje mannen. Följer

sökanden ej föreläggandet, skall sökanden inte föreläggandet, ska utmätningen hävas, om ej tredje utmätningen hävas, om inte tredje Bilaga 2 mannen inom den angivna tiden mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot har väckt talan i saken mot sökanden. sökanden. Första stycket gäller även när Första stycket gäller även när ovissheten i fall som avses i 2 § ovissheten i fall som avses i 2 § andra stycket rör i vad mån utmätt andra stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan intecknings- pantbrev eller annan inteckningshandling utgör säkerhet för fordran. handling utgör säkerhet för fordran.

4 kap.

24 § Fast egendom får utmätas, om Fast egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör det framgår att egendomen tillhör gäldenären . Har gäldenären lag- svaranden . Har svaranden lagfart fart på egendomen, får utmätning på egendomen, får utmätning ske, ske, om det ej framgår att egen- om det inte framgår att egendomen tillhör annan. domen tillhör annan.

4 kap.

25 § När överlåtelse av fast egendom När överlåtelse av fast egendom beror av villkor som ännu ej är beror av villkor som ännu inte är uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att uppfyllt, hindrar inte överlåtelsen egendomen utmäts för fordran hos att egendomen utmäts för fordran överlåtaren. Utmätningen om- hos överlåtaren. Utmätningen fattar i sådant fall även över- omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som har för- låtarens rätt mot den som har förvärvat egendomen. Uppfylls vill- värvat egendomen. Uppfylls villkoret, gäller utmätningen därefter koret, gäller utmätningen därefter endast överlåtarens rätt mot endast överlåtarens rätt mot förvärvaren. förvärvaren. Utmätning av fast egendom får Utmätning av fast egendom får även äga rum för fordran hos den även ske för fordran hos den som som har förvärvat egendomen, har förvärvat egendomen, fastän fastän hans förvärv beror av hans eller hennes förvärv beror av villkor. Återgår hans förvärv, villkor. Återgår hans eller hennes omfattar utmätningen därefter förvärv, omfattar utmätningen endast den rätt som han i sådant därefter endast den rätt som han fall har mot den som överlät egen- eller hon i sådant fall har mot den domen. som överlät egendomen.

4 kap.

27 § 8 Har domstol eller Kronofogde- Har domstol eller Kronomyndigheten fastställt att förfallen fogdemyndigheten fastställt att fordran skall utgå med särskild förfallen fordran ska utgå med

8 SFS senaste lydelse 2006:672.

förmånsrätt i registrerat skepp, särskild förmånsrätt i registrerat Bilaga 2 registrerat luftfartyg, intecknade skepp, registrerat luftfartyg, inreservdelar till luftfartyg eller fast tecknade reservdelar till luftfartyg egendom anses egendomen ome- eller fast egendom anses egendelbart utmätt. domen omedelbart utmätt. Denna verkan förfaller, om inte Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Krono- försäljning begärs hos Kronofogdemyndigheten inom två må- fogdemyndigheten inom två månader från det att beslutet eller nader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmät- utslaget fick laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om ningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyn- sökanden hos Kronofogdemyndigheten anmäler att han inte digheten anmäler att han eller hon kommer att begära försäljning. inte kommer att begära försäljning.

4 kap.

28 § Medel vilka gäldenären betalar Pengar som svaranden betalar till Kronofogdemyndigheten i till Kronofogdemyndigheten i ananhängigt mål anses omedelbart hängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej utmätta i målet, om betalningen har skett med villkor som strider inte har skett med villkor som häremot. strider häremot.

4 kap.

29 § När utmätning har beslutats, får När utmätning har beslutats, får gäldenären ej till skada för sökan- svaranden inte till skada för den förfoga över egendomen sökanden förfoga över egengenom överlåtelse eller på annat domen genom överlåtelse eller på sätt, om ej Kronofogdemyndig- annat sätt, om inte Kronofogdeheten efter hörande av sökanden myndigheten efter hörande av medger det av särskilda skäl. sökanden medger det av särskilda skäl. Första stycket utgör ej hinder Första stycket utgör inte hinder mot pantsättning av pantbrev eller mot pantsättning av pantbrev eller annan inteckningshandling som annan inteckningshandling som gäller i egendomen. Om förbud gäller i egendomen. Om förbud mot pantsättning av sådan hand- mot pantsättning av sådan handling när den har tagits i förvar av ling när den har tagits i förvar av kronofogdemyndigheten finns Kronofogdemyndigheten finns bestämmelser i 6 kap. 5 § och bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §. 12 kap. 5 §. Om nyttjandet av utmätt egen- Om nyttjandet av utmätt egendom m.m. finns bestämmelser i dom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6 – 10 §§. 12 kap. 6 – 10 §§.

4 kap. 33 § 9 Bilaga 2 Om det genom rättegång eller Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt på annat sätt blir utrett att utmätt egendom tillhörde tredje man, egendom tillhörde tredje man, ska skall utmätningen hävas, såvida utmätningen hävas, såvida inte inte tredje mannen efter tredje mannen efter föreläggande föreläggande har förlorat sin rätt har förlorat sin rätt mot sökanden. mot sökanden. Har egendomen Har egendomen sålts, gäller sålts, gäller hävandet av utmät- hävandet av utmätningen endast ningen endast rätten till influtna rätten till inbetalda pengar . medel . Utmätningen skall också hävas, Utmätningen ska också hävas, om försäljning av egendomen om försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

5 kap.

1 § Från utmätning undantas Från utmätning undantas 1. kläder och andra föremål som 1. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens tjänar uteslutande till svarandens personliga bruk, till skäligt värde, personliga bruk, till skäligt värde, 2. möbler, husgeråd och annan 2. möbler, husgeråd och annan utrustning , i den mån egendomen är utrustning som är vanligt förenödvändig för ett hem och dess kommande i ett hem , skötsel, 3. arbetsredskap och annan ut- 3. arbetsredskap och annan rustning som behövs för gälde- utrustning som behövs för svarnärens förvärvsverksamhet eller andens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt hans eller hennes försörjning, allt värde, till skäligt värde, 4. föremål med sådant över- 4. föremål med sådant övervägande personligt värde för vägande personligt värde för gäldenären att det måste anses svaranden att det måste anses uppenbart obilligt att taga egen- uppenbart obilligt att ta egendomen i anspråk, domen i anspråk, 5. hyresrätt till lägenhet som 5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- behövs för svarandens förvärvsande bostad eller behövs för hans verksamhet, även om hyresrätten förvärvsverksamhet, även om får överlåtas, hyresrätten får överlåtas,

9 SFS senaste lydelse 2007:277.

6. bostadsrätt till lägenhet som 6. Bilaga 2 tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning, 7. pengar, banktillgodohavande, 7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter , annan fordran eller liknande i den mån annat ej är föreskrivet tillgång som enkelt kan realiseras och tillgången skäligen fordras för eller omvandlas till pengar om underhåll åt gäldenären till dess inte annat är föreskrivet och inkomst som täcker behovet är att tillgången varit avsedd och behövs vänta , dock ej utan synnerliga skäl för underhåll åt svaranden , dock för längre tid än en månad. inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

5 kap.

2 § När gäldenären har familj, be- När svaranden har familj, bestäms vad som får undantagas stäms vad som får undantas enligt enligt 1 § med skälig hänsyn till 1 § med skälig hänsyn till vad vad familjen brukar eller behöver. familjen använder eller behöver. Om gäldenären eller någon som Om svaranden eller någon som tillhör hans familj lider av lyte tillhör hans eller hennes familj eller allvarlig sjukdom, skall det lider av allvarlig funktionsnedsättockså beaktas. ning eller allvarlig sjukdom, ska det också beaktas. Undantag enligt 1 § 7 bestäms Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gälde- med skälig hänsyn även till svarnärens skuldbörda. andens skuldbörda.

5 kap.

4 § Om egendom som avses i 1 § 1 – Om egendom som avses i 1 § 1 – 3 har sådant värde att den ej kan 3 har sådant värde att den inte kan undantagas enligt vad som sägs undantas enligt vad som sägs där, där, får utmätning ske med får utmätning ske med förbehåll förbehåll att gäldenären efter egen- att svaranden efter egendomens domens försäljning skall av den försäljning ska av den behållna behållna köpeskillingen få ut visst köpeskillingen få ut visst skäligt skäligt belopp för att kunna belopp för att kunna anskaffa vad anskaffa vad han behöver i den han eller hon behöver i den sålda sålda egendomens ställe. egendomens ställe.

5 kap. 5 § Bilaga 2 Egendom, som till följd av sin Egendom, som till följd av sin beskaffenhet, enligt föreskrift vid beskaffenhet, enligt föreskrift vid gåva eller i testamente eller på gåva eller i testamente eller på annan grund som gäller mot envar annan grund som gäller mot envar ej får överlåtas, får ej heller ut- inte får överlåtas, får inte heller utmätas, om ej annat följer av andra mätas, om inte annat följer av andra stycket eller av särskild föreskrift. stycket eller av särskild föreskrift. Egendom, som gäldenären har Egendom, som svaranden har förvärvat på kredit under förbehåll förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kredit- om återtaganderätt för kreditgivaren, får utmätas utan hinder av givaren, får utmätas utan hinder av att egendomen ej får överlåtas. att egendomen inte får överlåtas.

5 kap.

6 § 10 Medel , som för särskilt angivet Pengar , som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären ändamål har anvisats svaranden av staten, kommun eller annan av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftel- menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmän- se eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in nyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, får ej utmätas, bland allmänheten, får inte utom det strider mot det angivna mätas, om det strider mot det ändamålet. angivna ändamålet. Sedan medlen har betalats ut, När pengarna har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så gäller förbudet mot utmätning så länge de hålls avskilda. länge de hålls avskilda. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller också medel för begravning som också pengar för begravning som tillfaller ett dödsbo på grund av en tillfaller ett dödsbo på grund av en försäkring eller en utfästelse av en försäkring eller en utfästelse av en arbetsgivare, i den mån beloppet arbetsgivare, i den mån beloppet inte överstiger det för dödsåret inte överstiger det för dödsåret gällande prisbasbeloppet enligt gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän socialförsäkringsbalken . försäkring.

5 kap.

7 § Skadestånd, som tillkommer Skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av per- svaranden med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt sonskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat så- åtal, ärekränkning eller annan dant , får ej utmätas medan skade- kränkning av den personliga inteståndet innestår hos den som skall griteten , får inte utmätas medan utge det. Har skadeståndet bestämts skadeståndet innestår hos den som

10 SFS senaste lydelse 2005:108.

att utgå som livränta, gäller vad som ska utge det. Har skadeståndet Bilaga 2 har sagts nu rätten till livräntan. bestämts att utgå som livränta, gäller vad som har sagts nu rätten till livräntan. Sedan skadeståndet har betalats När skadeståndet har betalats ut, ut, får vad som hålls avskilt ej får vad som hålls avskilt inte utmätas, om skadeståndet skall utmätas, om skadeståndet ska tillgodose försörjningsbehov som tillgodose försörjningsbehov som alltjämt kvarstår eller, i annat fall, alltjämt kvarstår eller, i annat fall, om mindre än två år har förflutit om mindre än två år har förflutit från det att medlen betalades ut. från det att pengarna betalades ut.

5 kap.

8 § Rätt till pension eller till annan Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får ej livränta än som avses i 7 § får inte utmätas i den mån rättigheten utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning behövs för svarandens försörjning och fullgörande av underhålls- och fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom. Detta skyldighet som åvilar honom eller gäller dock ej , om gäldenären vid henne . Detta gäller dock inte , om förvärv av rättigheten har åsidosatt svaranden vid förvärv av rättigtillbörlig hänsyn mot sina borge- heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn närer. mot sina borgenärer.

5 kap.

12 § Medel som ej får utmätas medan Pengar som inte får utmätas de innestår hos annan får ej heller medan de innestår hos annan får sedan de har betalats ut utmätas inte heller sedan de har betalats ut förrän dagen efter utbetalningen. utmätas förrän dagen efter utbetalningen.

5 kap.

14 § Gäldenären skall lämna de Svaranden ska lämna de uppuppgifter som är tillgängliga för gifter som är tillgängliga för honom och som behövs för honom eller henne och som be- Kronofogdemyndighetens prövning hövs för Kronofogdemyndigav vad som bör undantagas från hetens prövning av vad som bör utmätning. Myndigheten skall för- undantas från utmätning. Mynfara efter vad som är känt eller kan digheten ska beakta omständigutrönas utan omgång. heter som är kända eller som enkelt kan utredas. Kronofogdemyndigheten får undanta pengar från utmätning även om myndigheten inte har någon utredning om det faktiska behovet när det är uppenbart att

pengarna behövs för att tillgodose svarandens behov. Bilaga 2

5 kap.

15 § Anvisar gäldenären viss egen- Anvisar svaranden viss egendom till utmätning, hindrar be- dom till utmätning, hindrar bestämmelserna om förbud mot stämmelserna om förbud mot utmätning i 1 – 12 §§ ej att egen- utmätning i 1 – 12 §§ inte att egendomen utmäts, om den kan över- domen utmäts, om den kan överlåtas och utmätning ej uppenbart låtas och utmätning inte uppenbart strider mot vad som är påkallat av strider mot vad som är påkallat av hänsyn till gäldenärens eller hans hänsyn till svarandens eller hans familjs behov. eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6 kap.

8 § Handling, som ej är nämnd i 2 Handling, som inte är nämnd i 2 eller 5 § men som visar gälde- eller 5 § men som visar svarnärens rätt till utmätt egendom andens rätt till utmätt egendom eller vars omhändertagande är eller vars omhändertagande är påkallat för att hindra förfogande påkallat för att hindra förfogande över egendomen eller som behövs över egendomen eller som behövs vid nyttjande av denna, får tagas i vid nyttjande av denna, får tas i förvar. Detta gäller även om förvar. Detta gäller även om handlingen innehas av tredje man. handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7 kap.

11 1 § Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av gäller i fråga om utmätning av

1. arbetstagares lön, vare sig 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för arbets- 2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären , om dennes insats av svaranden , om dennes ställning är jämförlig med en ställning är jämförlig med en arbetstagares, arbetstagares, 3. periodiskt vederlag för ut- 3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litte- nyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller rärt eller konstnärligt verk eller

11 SFS senaste lydelse 2010:1229.

annan sådan rättighet eller för annan sådan rättighet eller för Bilaga 2 överlåtelse av rörelse, överlåtelse av rörelse, 4. belopp som utgår som pension 4. belopp som utgår som pension eller livränta, eller livränta, 5. föräldrapenningsförmåner, 5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliterings- sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning penning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska åter- angivna kostnader eller ska återbetalas. betalas. Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är inte tillämpliga när svaranden är är dödsbo eller annan juridisk dödsbo eller annan juridisk person. person.

7 kap.

12 5 § Den del av lönen som inte får tas Kronofogdemyndigheten ska i anspråk genom utmätning bestämma hur mycket av lönen (förbehållsbeloppet) bestäms med som inte får tas i anspråk genom ledning av belopp multiplicerade utmätning (förbehållsbeloppet) . med ett tal som anger förhållandet Förbehållsbeloppet består av ett mellan det allmänna prisläget i normalbelopp som innefattar alla oktober närmast föregående år vanliga levnadskostnader, bostadsoch prisläget i oktober 1993 kostnad och sådana särskilda kost- (normalbelopp). Beloppen är nader som anges i 7 kap. 4 § ut- 43 800 kronor för ensamstående, sökningsförordningen. Bostadskost- 72 360 kronor för sammanlevande naden och de särskilda kostnadmakar och därmed jämställda, erna beräknas särskilt och läggs till 23 240 kronor för varje barn till normalbeloppet. och med det kalenderår då barnet fyller sex år och 26 750 kronor för tid därefter. Normalbeloppen skall anses Normalbeloppet bestäms med innefatta alla vanliga levnads- ledning av belopp multiplicerade kostnader utom bostadskostnad, med ett tal som anger förhållansom beräknas särskilt och läggs det mellan det allmänna prisläget till normalbeloppen. i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober

12 SFS senaste lydelse 1995:298.

2016. Beloppen är 56 200 kronor för ensamstående, 92 800 kronor Bilaga 2 för makar och sambor, 30 000 kronor för barn 0 – 6 år, 36 000 kronor för barn 7 – 10 år, 42 000 kronor för barn 11 – 14 år och 48 000 kronor för barn som är 15 år och äldre. Normalbeloppen fastställs för Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- myndighet som regeringen bestämmer. stämmer.

7 kap.

5 a § Om svaranden lever tillsammans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens förbehållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets sammanlagda inkomster.

7 kap.

13 6 § Utmätning av lön för under- Utmätning av lön för underhållsbidrag som avses i 4 kap. hållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket får ske endast 1 a § första stycket får ske endast om bidragsbeloppet utestår obetalt om bidragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller eller om svaranden vid två eller flera tillfällen under de senaste två flera tillfällen under de senaste två åren före utmätningsbeslutet har åren före utmätningsbeslutet har underlåtit att betala i rätt tid och underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning att anta att det finns anledning att anta att detta skall upprepas. detta ska upprepas. Utmätning får bara ske för Utmätning får bara ske för bidragsbelopp som är förfallet när bidragsbelopp som är förfallet när verkställighet skall ske eller som verkställighet ska ske eller som förfaller näst därefter. förfaller näst därefter.

13 SFS senaste lydelse 2004:479.

7 kap. Bilaga 2 7 § 14 Innan ett beslut om utmätning Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges meddelas, ska svaranden ges tillfälle att yttra sig, om det inte tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja avsevärt skulle fördröja handhandläggningen. Om det inte finns läggningen. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när svaranden dock inte höras när han han byter anställning och beslut eller hon byter anställning och skall meddelas om utmätning hos beslut ska meddelas om utmätning den nye arbetsgivaren. hos den nye arbetsgivaren.

7 kap.

15 10 § Ett beslut om utmätning skall Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till det. Beslutet behöver dock inte nackdel för gäldenären beslutas, ändras om ändringen skulle vara skall denne ges tillfälle att yttra obetydlig. Innan en ändring som är sig, om det inte är uppenbart till nackdel för svaranden obehövligt. Sådant tillfälle beslutas, ska denne ges tillfälle att behöver inte heller ges, om be- yttra sig, om det inte är uppenbart slutet inte kan uppskjutas. obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas. Ett beslut om utmätning för Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar för- hävas, om svaranden betalar förfallna bidrag och uppkomna för- fallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten. skyldigheten.

7 kap.

16 11 § Kronofogdemyndigheten får på Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under svaranden bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd begäran av svaranden får anstånd dock beviljas endast om sökanden dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns medger det eller om det finns särskilda skäl. särskilda skäl på grund av svaran-

14 SFS senaste lydelse 1995:298. 15 SFS senaste lydelse 1995:298. 16 SFS senaste lydelse 1995:298.

dens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter . Bilaga 2

7 kap.

17 § 17 Bor gäldenären varaktigt till- Bor svaranden varaktigt tillsammans med sin make och sammans med sin make och överstiger underhållsbidrag till överstiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas barn vad maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, får bidraget underhållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14 och 16 §§ vid tillämpningen av 14 och 16 §§ jämkas med hänsyn till annan jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen be- överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättiga- hövs för den underhållsberättigades försörjning. des försörjning. Har gäldenären rätt till avdrag Har svaranden rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på denna grund får belopp som på denna grund tillgodoräknas honom eller henne tillgodoräknas honom eller henne inte tas i anspråk genom utmät- inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer ning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberät- annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i tigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som dennes rätt, eller för fordran som avser underhållsstöd till samma avser underhållsstöd till samma barn. barn.

7 kap.

18 19 § Även om gäldenären är i kon- Även om svaranden är i konkurs får utmätning enligt detta kurs får utmätning enligt detta kapitel ske för fordran med kapitel ske för fordran med företrädesrätt enligt 14 § första företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1. Utmätning får också ske stycket 1. Utmätning får också ske för konkursboets räkning. för konkursboets räkning. Försätts gäldenären i konkurs Försätts svaranden i konkurs under pågående utmätning av lön under pågående utmätning av lön för någon annan fordran än sådan för någon annan fordran än sådan som har företrädesrätt enligt 14 § som har företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, skall utmätningen första stycket 1, ska utmätningen fortsätta för konkursboets räkning, fortsätta för konkursboets räkning,

17 SFS senaste lydelse (2015:756). 18 SFS senaste lydelse 1996:1032.

om inte konkursförvaltaren begär om inte konkursförvaltaren begär Bilaga 2 att verkställigheten skall upphöra. att verkställigheten skall upphöra.

7 kap.

22 § 19 Arbetar gäldenären i annans Arbetar svaranden i annans förvärvsverksamhet utan lön eller förvärvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske och kan utmätning därför inte ske eller ske endast med för lågt eller ske endast med för lågt belopp, får Kronofogdemyndig- belopp, får Kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för heten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge så beslutas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tas ut mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall sådant beslut meddelas ska svargäldenären och arbetsgivaren ges anden och arbetsgivaren ges tilltillfälle att yttra sig. fälle att yttra sig. En åtgärd som avses i första En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §. sägs i 21 §.

7 kap.

20 23 § Har arbetsgivaren innehållit Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i pengar vid utmätning av lön i mål allmänt mål för fordran som avses som ska handläggas enligt lagen i 2 § lagen (1993:891) om indriv- (1993:891) om indrivning av ning av statliga fordringar m.m., statliga fordringar m.m. för är gäldenären inte längre fordran som avses i den lagens betalningsskyldig för den del av 2 § , är svaranden inte längre befordringen som motsvaras av det talningsskyldig för den del av innehållna beloppet, även om det fordringen som motsvaras av det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. innehållna beloppet, även om det Detsamma gäller när medel har inte kan tas ut hos arbetsgivaren. innehållits för fordran som avser Detsamma gäller när pengar har underhållsbidrag, om fordringen innehållits för fordran som avser tillkommer Försäkringskassan underhållsbidrag, om fordringen enligt 19 kap. 29 § socialförsäk- tillkommer Försäkringskassan enligt ringsbalken. 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken.

19 SFS senaste lydelse 1995:298. 20 SFS senaste lydelse 2010:1229.

7 kap. 24 § 21 Bilaga 2 Sedan lön har betalats ut, kan Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet pengarna utmätas endast i enligmed vad som sägs i 5 kap. het med vad som sägs i 5 kap.

8 kap. Allmänna bestämmelser 8 kap. Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning m.m. om försäljning m.m.

8 kap.

1 § Utmätt egendom säljs genom Utmätt egendom säljs genom Kronofogdemyndighetens försorg. Kronofogdemyndighetens försorg. I 9 kap. finns bestämmelser om I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och indrivning av utmätt fordran och om åtgärder efter utmätning av om åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev. pantbrev eller intecknat skuldebrev. Bestämmelser om försäljning av Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämp- utmätt egendom gäller i tillämpliga delar även när egendom skall liga delar även när Kronofogdesäljas exekutivt under konkurs. myndigheten ska sälja egendom under konkurs.

8 kap.

2 § Om sökanden beträffande egen- Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10 – 12 kap. dom för vilken enligt 10 – 12 kap. skyddsbelopp skall bestämmas skyddsbelopp ska bestämmas visar visar att hans fordran är förenad att hans eller hennes fordran är förmed bättre särskild förmånsrätt än enad med bättre särskild förmånsrätt som följer av utmätningen, kan han än som följer av utmätningen, kan begära att försäljningsvillkoren han eller hon begära att försäljbestäms med hänsyn till förstnämn- ningsvillkoren bestäms med hänsyn da förmånsrätt. Härvid tillämpas till förstnämnda förmånsrätt. Vad vad som föreskrivs om borgenärs som föreskrivs om borgenärs anslutningsrätt . anslutningsrätt ska då tillämpas .

8 kap.

3 § Försäljning av utmätt egendom Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej ska ske utan dröjsmål, om inte hinder möter. I 10 – 12 kap. hinder möter. I 10 – 12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- föreskrivs särskilda tidsfrister beträffande egendom som avses där . träffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom. Vid försäljning av bostadsrätt eller annan jämförbar

21 SFS senaste lydelse 1995:298.

andel som medför nyttjanderätt Bilaga 2 till bostad gäller vad som föreskrivs om tidsfrister och anstånd i 12 kap. 11 §. Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökan- på begäran av sökanden, svarden eller gäldenären . På begäran anden eller tredje man som berörs av gäldenären får anstånd beviljas av försäljningen . På begäran av endast om utmätningssökanden svaranden eller tredje man får medger det eller särskilda skäl anstånd beviljas endast om sökanföreligger. den medger det eller särskilda skäl föreligger. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om försäljningen avser svarandens eller tredje mans hem. Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försäljningen.

8 kap.

22 4 § När utmätning har skett med När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens sam- inte säljas utan svarandens samtycke förrän exekutionstiteln har tycke förrän utsökningstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma fått laga kraft. Detsamma gäller, gäller, när utmätning har skett på när utmätning har skett på grund grund av utslag eller beslut i mål av utslag eller beslut i mål om om betalningsföreläggande eller betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har handräckning och svaranden har sökt återvinning eller överklagat. sökt återvinning eller överklagat. Lös egendom som har bety- Lös egendom som har betydande värde eller fast egendom får dande värde , bostadsrätt eller ej heller i annat fall säljas utan annan jämförbar andel som medgäldenärens samtycke, om ej för nyttjanderätt till bostad eller exekutionstiteln har vunnit laga fast egendom får inte heller i annat kraft eller får verkställas såsom fall säljas utan svarandens samlagakraftägande dom. tycke, om inte utsökningstiteln har fått laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom. Lös egendom som hastigt faller Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam i värde eller kräver alltför kostsam

22 SFS senaste lydelse 1990:748.

vård skall utan hinder av första vård ska utan hinder av första eller eller andra stycket säljas så snart andra stycket säljas så snart som Bilaga 2 som möjligt. möjligt. Första och andra stycket gäller inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. I sådant mål ska försäljning av utmätt egendom ske utan dröjsmål, om inte hinder möter eller anstånd lämnas av Kronofogdemyndigheten.

8 kap.

8 § Har utmätning skett av andel i Har utmätning skett av andel i viss egendom som tillhör två eller viss egendom som tillhör två eller flera och är lagen (1904:48 s. 1) flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan om samäganderätt tillämplig, kan Kronofogdemyndigheten på yrkan- Kronofogdemyndigheten på yrkande av sökanden, gäldenären eller de av sökanden, svaranden eller annan delägare förordna att hela annan delägare besluta att hela egendomen skall säljas. När någon egendomen ska säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt av nämnda sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga sådant yrkande, ska de övriga beredas tillfälle att yttra sig över beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 §§ försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt. lagen om samäganderätt. Första stycket gäller ej andel i Första stycket gäller inte andel i fordran, om andelen utan olägen- fordran, om andelen utan olägenhet kan drivas in för sig. Är så ej het kan drivas in för sig. Är så inte fallet, gäller första stycket i fråga fallet, gäller första stycket i fråga om såväl indrivning som försälj- om såväl indrivning som försäljning av hela fordringen. ning av hela fordringen.

8 kap.

9 § Bifalls yrkande om försäljning Bifalls yrkande om försäljning som avses i 8 §, anses hela egen- som avses i 8 §, anses hela egendomen utmätt. Försäljning får ej domen utmätt. Försäljning får inte äga rum innan beslutet har vunnit ske innan beslutet har fått laga laga kraft, såvida ej egendomen är kraft, såvida inte egendomen är sådan som avses i 4 § tredje sådan som avses i 4 § tredje stycket. stycket. Framställs ej yrkande som avses Framställs inte yrkande som i 8 § eller vinner sådant yrkande ej avses i 8 § eller får sådant yrkande bifall, skall den utmätta andelen inte bifall, ska den utmätta andebjudas ut till försäljning i den len bjudas ut till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv ordning som gäller för tvångsvis

försäljning av utmätt rättighet försäljning av utmätt rättighet Bilaga 2 eller, i fråga om andel i fordran, eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Det- drivas in när det kan ske. Detsamma gäller, om yrkande som samma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd. inte kommer till stånd.

8 kap.

10 § När utmätning har skett av annat När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars ford- luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt ran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos han eller hon anmäler sin fordran Kronofogdemyndigheten innan hos Kronofogdemyndigheten egendomen säljs eller, om försälj- innan egendomen säljs eller, om ning sker under hand, senast när försäljning sker under hand, senast fördelning skall äga rum . när fördelning ska ske . Borgenär, som har gjort an- Borgenär, som har gjort anmälan som avses i första stycket, mälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är kan, om hans eller hennes rätt till ostridig eller styrks, begära att betalning är ostridig eller styrks, egendomen säljs för hans fordran. begära att egendomen säljs för Har sådan begäran framställts, får hans eller hennes fordran. Har såförfarandet ej läggas ned därför att dan begäran framställts, får förfrågan om försäljning för utmät- farandet inte läggas ned därför att ningssökandens fordran förfaller. frågan om försäljning för sökandens fordran förfaller.

8 kap.

11 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med handpanträtt eller enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i skyldig att ta emot betalning i förtid den ordning som anges i 13 kap. i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå Han eller hon måste dock inte från sin pant- eller retentionsrätt avstå från sin pant- eller retenutan att hans fordran blir betald, tionsrätt utan att hans eller hennes om ej försäljning eller, i fråga om fordran blir betald, om inte försäljutmätt fordran, indrivning sker för ning eller, i fråga om utmätt fordfordran med lika eller bättre rätt. ran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

8 kap. 12 § Bilaga 2 Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i utmätt enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad han eller hon anmäler sin fordran som sägs i 10 § första stycket. enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8 kap.

13 § 23 En borgenär, vars fordran är En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i förenad med företagshypotek i utmätt egendom, har rätt att få utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om betalning ur egendomen, om borgenären anmäler sin fordran borgenären anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs. Om för- innan egendomen säljs. Om försäljning sker under hand eller säljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller för- utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, säljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördel- görs anmälan senast när fördelning ska äga rum . ning ska ske . Sökanden har dock företräde i Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obe- som avses i första stycket är obehövlig för att trygga borgenären hövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmåns- och dem som har sämre förmånsrätt i egendomen på grund av rätt i egendomen på grund av företagshypotek. Vid prövningen företagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet ska hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund som borgenären på annan grund har i egendom som tillhör gälde- har i egendom som tillhör svarannären . den .

8 kap.

24 15 § Säljs egendom exekutivt under När Kronofogdemyndigheten konkurs, skall betalning utgå för säljer egendom under konkurs, ska de konkursboets kostnader som betalning utgå för de konkursboets enligt 14 kap. 18 § konkurslagen kostnader som enligt 14 kap. 18 § (1987:672) får tas ut ur egen- konkurslagen (1987:672) får tas ut domen, om kostnaderna anmäls ur egendomen, om kostnaderna enligt vad som sägs i 10 § första anmäls enligt vad som sägs i 10 § stycket. första stycket.

23 SFS senaste lydelse 2008:991. 24 SFS senaste lydelse 2003:531.

När egendom säljs exekutivt När Kronofogdemyndigheten Bilaga 2 under konkurs eller utmätt fordran säljer egendom under konkurs drivs in under konkurs, har även eller utmätt fordran drivs in under borgenär, vars fordran är förenad konkurs, har även borgenär, vars med förmånsrätt enligt 10 § fordran är förenad med förmånsförmånsrättslagen (1970:979), rätt rätt enligt 10 § förmånsrättslagen att få betalning ur egendomen, om (1970:979), rätt att få betalning ur han anmäler sin fordran hos egendomen, om han eller hon Kronofogdemyndigheten innan anmäler sin fordran hos Kronoegendomen säljs eller, om försälj- fogdemyndigheten innan egenning sker under hand eller utmätt domen säljs eller, om försäljning fordran drivs in eller försäljning i sker under hand eller utmätt annat fall inte behövs, senast när fordran drivs in eller försäljning i fördelning skall äga rum . annat fall inte behövs, senast när fördelning ska ske .

8 kap.

17 § Verkställigheten skall avbrytas, Verkställigheten ska avbrytas, om influtna medel förslår att täcka om inbetalda pengar räcker till att sökandens fordran och fordringar täcka sökandens fordran och med lika eller bättre rätt till fordringar med lika eller bättre rätt betalning ur medlen samt kostnad till betalning ur pengarna samt som skall tagas ut i målet. kostnad som ska tas ut i målet. Undantag från första stycket Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §. och 12 kap. 13 §.

8 kap.

18 § När utmätt egendom har sålts, har När utmätt egendom har sålts, har köparen rätt att vid behov få hand- köparen rätt att vid behov få handräckning av Kronofogdemyndig- räckning av Kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av heten för att komma i besittning av vad han har förvärvat. Därvid vad han eller hon har förvärvat. gäller i tillämpliga delar vad som Därvid gäller i tillämpliga delar sägs i 16 kap. 2 – 9, 11 och 12 §§ . vad som sägs i 15 kap. 1 – 8 och 16 kap. 1 och 2 §§ .

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av

utmätt fordran m.m.

9 kap.

2 § 25 För förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten

25 SFS senaste lydelse 2014:151.

besluta att bevakningssammanträde ska hållas antingen samma Bilaga 2 dag som auktionen eller lämplig dag före denna. En auktion ska kungöras i god En auktion ska kungöras i god tid tid och på lämpligt sätt. Om det och på lämpligt sätt. Om det ska kan förutses att ett sammanträde hållas ett bevakningssammanträde behöver hållas för fördelning av eller om det kan förutses att ett köpeskillingen, ska kungörelsen sammanträde behöver hållas för innehålla uppgift om samman- fördelning av köpeskillingen, ska trädet. kungörelsen innehålla uppgift om det. Sökanden, gäldenären och Sökanden, svaranden och annan annan känd sakägare vars rätt känd sakägare vars rätt berörs av berörs av försäljningen ska i god försäljningen ska i god tid undertid underrättas särskilt, om inte en rättas särskilt, om inte en underunderrättelse är uppenbart obe- rättelse är uppenbart obehövlig. hövlig.

9 kap.

6 § 26 Om det inte lämnas något bud Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försälj- betalas genast, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökan- ningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det. Detsamma den avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket. enligt 5 § tredje stycket. Om två auktioner har hållits Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- rimlig tid, ska ett nytt försäljningsförsök inte göras. försök inte göras. Om en ny auktion ska hållas, Om en ny auktion ska hållas, gäller 2 – 5 §§. Anmälan av en gäller 2 – 5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- gäller även för ett senare försäljningsförsök. ningsförsök. Om ett nytt försäljningsförsök Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter pengar som har kommit in eller med anledning av redan vidtagna kommer in i målet med anledning åtgärder. av redan vidtagna åtgärder.

26 SFS senaste lydelse 2014:151.

9 kap. Bilaga 2 8 § Utmätt egendom bör säljas Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att under hand, om det är sannolikt att högre köpeskilling kan uppnås högre köpeskilling kan uppnås därigenom och sådan försäljning därigenom och sådan försäljning även i övrigt är ändamålsenlig. även i övrigt är ändamålsenlig. Sökanden, gäldenären och annan Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt beror av känd sakägare vars rätt beror av försäljningen skall beredas tillfälle försäljningen ska ges tillfälle att att yttra sig i frågan, om anledning yttra sig i frågan, om det finns föreligger därtill. anledning . Försäljning får dock ej ske Försäljning får dock inte ske under hand, om egendomen häftar under hand, om egendomen häftar för sjö- eller luftpanträtt eller för sjö- eller luftpanträtt eller ovisshet råder härom samt det ej är ovisshet råder härom samt det inte känt vem som gör anspråk på är känt vem som gör anspråk på sådan panträtt eller var han upp- sådan panträtt eller var han eller ehåller sig. hon uppehåller sig.

9 kap.

27 10 § Har utmätning skett av egendom Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på som svaranden har förvärvat på kredit under förbehåll om åter- kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får taganderätt för kreditgivaren, får egendomen säljas endast om egendomen säljas endast om köpeskillingen förslår till betalning köpeskillingen förslår till betalav kreditgivarens fordran eller ning av kreditgivarens fordran försäljningen med kreditgivarens eller försäljningen med kreditsamtycke i målet sker med för- givarens samtycke i målet sker behåll för hans eller hennes rätt med förbehåll för hans eller enligt avtalet. hennes rätt enligt avtalet. Kreditgivarens fordran bestäms Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 § konsumentkreditlagen enligt 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är jämkning får ske efter vad som är skäligt. skäligt. Sker försäljningen med för- Sker försäljningen med förbehåll för kreditgivarens rätt, behåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären egendomen i stället för svaranden

27 SFS senaste lydelse 2010:1848.

för dennes skyldigheter enligt för dennes skyldigheter enligt avtalet. avtalet. Bilaga 2

9 kap.

11 § Om utmätt fordran är förfallen Om utmätt fordran är förfallen till betalning, skall Kronofogde- till betalning, ska Kronofogdemyndigheten utan dröjsmål an- myndigheten utan dröjsmål uppmoda sekundogäldenären att mana sekundogäldenären att betala betala sin skuld till myndigheten. sin skuld till myndigheten. Betalar sekundogäldenären ej Betalar inte sekundogäldenären frivilligt, skall Kronofogdemyndig- frivilligt, ska Kronofogdemynheten utsöka fordringen, om digheten utsöka fordringen, om exekutionstitel finns. utsökningstitel finns. Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § första stycket får tillämpas även första stycket får tillämpas även när sekundogäldenären underlåter när sekundogäldenären underlåter att betala utmätt fordran utan att att betala utmätt fordran utan att ovisshet råder om fordringens ovisshet råder om fordringens bestånd. bestånd.

9 kap.

15 § Har sökanden ej inom tid som Har sökanden inte inom tid som anges i 14 § första stycket yrkat att anges i 14 § första stycket yrkat att den intecknade egendomen skall den intecknade egendomen ska tas tagas i anspråk, skall pantbrevet i anspråk, ska pantbrevet pantpantförskrivas till honom. förskrivas till honom eller henne . Pantförskrivning sker genom att Pantförskrivning sker genom att Kronofogdemyndigheten till sö- Kronofogdemyndigheten till sökanden utfärdar bevis att pantbrevet kanden utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för hans fordran och utgör pant för sökandens fordran överlämnar pantbrevet eller, om och överlämnar pantbrevet eller, annan än den intecknade egen- om annan än den intecknade egendomens ägare innehar detta, domens ägare innehar detta, underrättar innehavaren om pant- underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen förskrivningen. I underrättelsen skall anges att innehavaren ej får ska anges att innehavaren inte får lämna ut handlingen till skada för lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för egendom får inte pantförskrivas för sig. sig. Bestämmelsen i 14 § andra Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet. pantförskrivning av pantbrevet.

9 kap. Bilaga 2 16 § Bestämmelserna i 14 och 15 §§ Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även när skuldebrev som är gäller även när skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reserv- intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg har utmätts hos delar till luftfartyg har utmätts hos den intecknade egendomens den intecknade egendomens ägare. ägare. Pantförskrivning av inteck- Pantförskrivning av inteckningshandlingen omfattar ej per- ningshandlingen omfattar inte sonligt betalningsansvar som en- personligt betalningsansvar som ligt handlingen åvilar utmätnings- enligt handlingen åvilar svaranden . gäldenären .

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10 kap.

3 § Utmätt skepp bör säljas inom fyra Utmätt skepp bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyndigheten, om ej Kronofogdemyndigheten, om inte hinder möter eller anstånd beviljas hinder uppstår eller anstånd enligt 8 kap. 3 §. beviljas enligt 8 kap. 3 §.

10 kap.

4 § Borgenär eller annan vars rätt Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av skeppets kan vara beroende av skeppets försäljning får utlösa sökanden. försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens Han eller hon träder därigenom i ställe. sökandens ställe. Den som vill utlösa sökanden Den som vill utlösa sökanden skall , innan skeppet har sålts, till ska , innan skeppet har sålts, till Kronofogdemyndigheten betala Kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och upp- utsökningsfordringen och uppkomna förrättningskostnader. komna förrättningskostnader.

10 kap.

5 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, enad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans kan begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning eller hennes fordran, om hans eller är ostridig eller styrks. Hör hennes rätt till betalning är ostriskeppet till konkursbo, har även dig eller styrks. Hör skeppet till borgenär, vars fordran är förenad konkursbo, har även borgenär, 92 med panträtt på grund av vars fordran är förenad med panträtt

inteckning, retentionsrätt eller på grund av inteckning, förmånsrätt enligt 10 § förmåns- retentionsrätt eller förmånsrätt Bilaga 2 rättslagen (1970:979), sådan be- enligt 10 § förmånsrättslagen fogenhet. (1970:979), sådan befogenhet. Skall arvode eller annan kostnad Ska arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för förvaltaren begära att det säljs för den fordringen. den fordringen. Om borgenär, vars fordran är Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned fordran, får förfarandet inte läggas därför att frågan om försäljning för ned därför att frågan om försäljning annan borgenärs eller konkursboets för annan borgenärs eller konkursräkning förfaller. boets räkning förfaller. I fråga om rätt att utlösa I fråga om rätt att utlösa borgenär eller konkursbo som har borgenär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §. i 4 §.

10 kap.

6 § Auktion skall kungöras i god tid Auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om ska innehålla uppgift om sammansammanträde för fördelning av träde för fördelning av köpeköpeskillingen. skillingen om sådant sammanträde ska hållas. Innehavare av fordran som bör Innehavare av fordran som bör iakttaga s vid auktionen skall i beaktas vid auktionen ska i kungörelsen uppmanas att anmäla kungörelsen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndig- sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid auktionen. heten senast vid auktionen.

10 kap.

28 7 § Minst trettio dagar före auk- Minst trettio dagar före auktionen skall underrättelser om tionen ska underrättelser om försäljningen sändas till sökanden försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända och ägaren samt till kända borgenärer som har sjöpanträtt, borgenärer som har sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall under- borgenär känd senare, ska underrättelse genast sändas till honom. rättelse genast sändas till honom Har registermyndigheten uppgift eller henne . Har registermyndig-

28 SFS senaste lydelse 1994:480.

om adress, skall den användas. heten uppgift om adress, ska den Bilaga 2 Underrättelse till utrikes ort skall användas. om möjligt sändas med flygpost.

10 kap.

10 § 29 I sakägarförteckningen upptas, I sakägarförteckningen upptas, förutom exekutionsfordringen , förutom utsökningsfordringen , fordran som är förenad med sjö- fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt på grund av panträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna. samt förrättningskostnaderna. Om skeppet hör till konkursbo, Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt som ska utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979). (1970:979). Med fordran som är förenad Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteck- med panträtt på grund av inteckning avses även fordran för vilken ning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek. på grund av ägarhypotek.

10 kap.

11 § Fordringarna upptas efter det Fordringarna upptas efter det företräde som gäller enligt lag. företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapital- upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar belopp, om inte sökanden yrkar annat. annat. Förrättningskostnaderna upptas Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen . närmast före utsökningsfordringen . Fordran upptas även om den är Fordran upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas, upptas att sökt inteckning beviljas, upptas fordringen med det företräde som fordringen med det företräde som tillkommer den om inteckningen tillkommer den om inteckningen beviljas. beviljas. När försäljning har begärts av När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan för- konkursboet som sökande utan månsrätt, om ej annat följer av 5 §. förmånsrätt, om inte annat följer

29 SFS senaste lydelse 1994:480.

av 5 §. Bilaga 2

10 kap.

13 § I övrigt anges i sakägarför- I övrigt anges i sakägarförteckningen teckningen 1. sammanlagda beloppet av 1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrätt- utsökningsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) ningskostnaderna (skyddsbelopsamt vilka fordringar som är pet) samt vilka fordringar som är skyddade, skyddade, 2. det lägsta bud som måste 2. det lägsta bud som måste avges för att skeppet enligt 14 § avges för att skeppet enligt 14 § skall få säljas, ska få säljas, 3. betalningsvillkoren. 3. betalningsvillkoren.

10 kap.

14 § Vid försäljningen skall skydds- Vid försäljningen ska skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen beloppet täckas av köpeskillingen för skeppet och andra medel som för skeppet och andra tillgängliga finns att tillgå . pengar .

10 kap.

30 16 § Den som ropar in skeppet är Den som vinner budgivningen av skyldig att efter inropet lämna skeppet är därefter skyldig att handpenning som motsvarar en lämna handpenning som motsvarar sjättedel av köpeskillingen, dock en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än de förrättningskost- inte mindre än de förrättningsnader som skall utgå ur skeppet. kostnader som ska utgå ur skeppet. Handpenningen skall betalas Handpenningen ska betalas kontant, om ej inroparen ställer kontant, om inte den som vinner säkerhet för beloppet. Som säkerhet budgivningen ställer säkerhet för får godtagas även fordran som är beloppet. Som säkerhet får godtas förenad med panträtt på grund av även fordran som är förenad med inteckning i skeppet, om den täcks panträtt på grund av inteckning i av köpeskillingen och kan anses skeppet, om den täcks av köpebetryggande. skillingen och kan anses betryggande. Staten, kommun, landsting och Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- som avses i 22 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp. diga intill motsvarande belopp. Obetald del av den kontanta Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast köpeskillingen ska betalas senast

30 SFS senaste lydelse 2007:277.

vid det sammanträde som enligt 6 § vid den tidpunkt Kronofogde- Bilaga 2 har kungjorts för köpeskillingens myndigheten bestämmer . fördelning . När köpeskillingen har till fullo När köpeskillingen har till fullo betalats, får köparen komma i betalats, får köparen komma i besittning av skeppet. besittning av skeppet. Köparen blir personligen be- Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt talningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. blir fri från ansvar härför.

10 kap.

18 § Innan skeppet ropas ut skall Innan skeppet bjuds ut ska redogörelse lämnas för innehållet redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Upplys- i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att skeppet ning ska lämnas om att skeppet ropas ut med förbehåll att inrop bjuds ut med förbehåll att bud ska skall prövas enligt 19 §. prövas enligt 19 §.

10 kap.

19 § Innan inrop godtas skall Krono- Innan bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva, om det i fogdemyndigheten pröva, om det i 14 § angivna villkoret för försälj- 14 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är ning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas , förhållandet får budet inte godtas , om det är sannolikt att avsevärt om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. högre köpeskilling kan uppnås. Utan hinder av första stycket Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas , om samtliga ska bud godtas , om samtliga berörda sakägare medger det. berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop Sökanden kan medge att bud godtas fastän förrättningskost- godtas fastän förrättningskostnaderna ej har blivit täckta. naderna inte har blivit täckta. Inrop får ej mot sökandens Bud får inte mot sökandens bestridande godtagas , om exeku- bestridande godtas , om utsöktionsfordringen ej täcks. ningsfordringen inte täcks.

10 kap.

20 § Sedan inrop har godtagits skall Sedan bud har godtagits ska den inroparen omedelbart lämna före- som vunnit budgivningen omedelskriven handpenning. Krono- bart lämna föreskriven handfogdemyndigheten kan dock på penning. Kronofogdemyndigheten begäran göra ett kort uppehåll i kan dock på begäran göra ett kort handläggningen för att bereda uppehåll i handläggningen för att inroparen tillfälle att anskaffa bereda denne tillfälle att anskaffa handpenning, om uppehållet ej handpenning, om uppehållet inte

kan antagas medföra beaktans- kan antas medföra beaktansvärd värd olägenhet. Lämnas ej hand- olägenhet. Lämnas inte hand- Bilaga 2 penning, skall skeppet ropas ut på penning, ska skeppet bjudas ut på nytt. nytt. Fullgör ej inroparen sin be- Fullgör inte den som vunnit talningsskyldighet enligt 16 § budgivningen sin betalningsskylfjärde stycket, är inropet ogiltigt. dighet enligt 16 § fjärde stycket, är budet ogiltigt.

10 kap.

21 § Sker ej inrop som godtas och Lämnas inte bud som godtas fullföljs genom att handpenning och fullföljs genom att handlämnas, skall nytt försäljnings- penning lämnas, ska nytt försäljförsök göras, om sökanden begär ningsförsök göras, om sökanden det inom en vecka från auktionen. begär det inom en vecka från Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 § auktionen. Har bud blivit ogiltigt andra stycket, skall nytt försälj- enligt 20 § andra stycket, ska nytt ningsförsök göras, om ej sökanden försäljningsförsök göras, om inte avstår därifrån. sökanden avstår därifrån. Har två auktioner hållits utan att Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas skeppet har blivit sålt och saknas anledning antaga att skeppet kan anledning anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten avvisa begäran fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök. om nytt försäljningsförsök. Om ny auktion skall hållas, Om ny auktion ska hållas, gäller gäller vad som sägs i 6 – 20 §§. vad som sägs i 6 – 20 §§. Anmälan Anmälan av fordran som har skett av fordran som har skett för en för en auktion gäller även för auktion gäller även för senare senare auktion. auktion. Skall nytt försäljningsförsök ej Ska nytt försäljningsförsök inte göras, skall utmätningen hävas. göras, ska utmätningen hävas. Detta Detta gäller dock ej medel som har gäller dock inte pengar som har influtit eller inflyter med an- betalats in eller som betalas in ledning av redan vidtagna åtgär- med anledning av redan vidtagna der. åtgärder.

10 kap.

22 § När ny auktion hålls sedan inrop När ny auktion hålls sedan bud har blivit ogiltigt enligt 20 § andra har blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, skall handpenningen stycket, ska handpenningen tas i tagas i anspråk i den mån det anspråk i den mån det behövs för behövs för att sammanlagt samma att sammanlagt samma belopp ska belopp skall uppnås som vid den uppnås som vid den förra aukförra auktionen jämte ränta därå, tionen jämte ränta därå, beräknad beräknad enligt 5 § räntelagen enligt 5 § räntelagen (1975:635), (1975:635), från utsatt dag för från utsatt dag för köpeskillingens köpeskillingens fördelning till och fördelning till och med den nya

med den nya dagen för sådan dagen för sådan fördelning och för Bilaga 2 fördelning och för att även att även förrättningskostnaderna förrättningskostnaderna med med anledning av den nya anledning av den nya auktionen auktionen ska täckas. Detta gäller skall täckas. Detta gäller även om även om ändrade förhållanden har ändrade förhållanden har inträtt. inträtt. Vad som inte behöver tas i Vad som ej behöver tagas i anspråk ska återlämnas när den anspråk skall återlämnas när den nye vinnaren av budgivningen har nye inroparen har fullgjort sin fullgjort sin betalningsskyldighet. betalningsskyldighet. Blir skeppet Blir skeppet inte sålt vid den nya ej sålt vid den nya auktionen, är auktionen, är hela handpenningen hela handpenningen förverkad. förverkad. Hålls ej ny auktion, skall hand- Hålls inte ny auktion, ska handpenningen användas till betalning penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver blivit onyttiga. Vad som inte tagas i anspråk skall återlämnas. behöver tas i anspråk ska återlämnas.

10 kap.

23 § Köparen skall fullgöra sin be- Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 § fjärde talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen över- stycket även om auktionen överklagas. klagas. Utan hinder av att auktionen Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om ej annat besittning av skeppet, om inte har förordnats enligt 18 kap. 12 annat har beslutats enligt 18 kap. eller 19 § innan han har blivit 12 eller 19 § innan han eller hon berättigad därtill. Får han på grund har blivit berättigad därtill. Får av sådant förordnande ej komma i han eller hon på grund av sådant besittning av skeppet och är beslut inte komma i besittning av hindret ej hävt inom tre månader skeppet och är hindret inte hävt från utsatt dag för köpeskillingens inom tre månader från utsatt dag fördelning, får han frånträda köpet för köpeskillingens fördelning, får och återfå vad han har betalat han eller hon frånträda köpet och jämte upplupen ränta, om han gör återfå vad han eller hon har betalat anmälan därom hos Kronofogde- jämte upplupen ränta, om han myndigheten medan hindret allt- eller hon gör anmälan därom hos jämt består. Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

11 kap.

1 § Beträffande exekutiv försäljning Beträffande tvångsvis försäljav registrerat luftfartyg och ning av registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luft- intecknade reservdelar till luft-

fartyg tillämpas 10 kap., om ej fartyg tillämpas 10 kap., om inte annat föreskrivs nedan. annat föreskrivs nedan. Bilaga 2 I fråga om vissa främmande I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reserv- luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana luftfartyg skall delar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. till luftfartyg. Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller gäller inte försäljning av andel i villkorlig rätt till luftfartyg eller eller villkorlig rätt till luftfartyg reservdelar. eller reservdelar.

11 kap.

3 § Vad som sägs om pantbrev och Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla intecknat skuldebrev i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet. enligt det intecknade skuldebrevet. Om reservdelar skall säljas på Om reservdelar ska säljas på begäran av borgenär som ej har begäran av borgenär som inte har inteckning för sin fordran, får inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 skyddsbelopp enligt 10 kap. ej i något fall bestämmas högre än 13 § 1 inte i något fall bestämmas till två tredjedelar av det värde som högre än till två tredjedelar av det i målet har åsatts reservdelarna av värde som i målet har åsatts sakkunniga som Kronofogde- reservdelarna av sakkunniga som myndigheten har anlitat. Kronofogdemyndigheten har anlitat. I fall som avses i andra stycket I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna får, vid fördelning av pengar , den medel , den som har inteckning i som har inteckning i reservdelarna reservdelarna ej till skada för inte till skada för borgenär som borgenär som ej har inteckning inte har inteckning göra sin rätt göra sin rätt gällande till högre gällande till högre belopp än som belopp än som svarar mot två svarar mot två tredjedelar av köpetredjedelar av köpeskillingen skillingen minskad med förrättminskad med förrättnings- ningskostnaderna. Därvid ska i kostnaderna. Därvid skall i fall fall som avses i 10 kap. 22 § handsom avses i 10 kap. 22 § hand- penning för reservdelarna läggas penning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den

till köpeskillingen, i den mån den inte ska tillkomma den som vunnit Bilaga 2 ej skall tillkomma inroparen . budgivningen .

11 kap.

3 a § 31 Nyttjanderätt är skyddad utan Nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll, om rättigheten särskilt förbehåll, om rättigheten har har bättre rätt än exekutionsford- bättre rätt än utsökningsfordringen . ringen . Om sakägarförteckningen upp- Om sakägarförteckningen upptar en rättighet som inte enligt tar en rättighet som inte enligt första stycket är skyddad utan första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll, skall luft- särskilt förbehåll, ska luftfartyget fartyget först ropas ut utan för- först bjudas ut utan förbehåll för behåll för rättighetens bestånd och rättighetens bestånd och därefter därefter med sådant förbehåll. med sådant förbehåll. Uppnås vid Uppnås vid det senare utropet bud den senare budgivningen bud som som täcker fordringar med bättre täcker fordringar med bättre rätt rätt än rättigheten eller som, utan än rättigheten eller som, utan att att täcka dem, är lika högt som täcka dem, är lika högt som eller eller högre än budet vid det högre än budet vid den föregående föregående utropet , har budet vid budgivningen , har budet vid den det senare utropet företräde. Att senare budgivningen företräde. ägarhypotek inte täcks, utgör inte Att ägarhypotek inte täcks, utgör hinder mot att bud med förbehåll inte hinder mot att bud med för rättigheten godtas. förbehåll för rättigheten godtas. Upptar sakägarförteckningen Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall som avses i andra stycket, ska luftfartyget först ropas ut utan luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna. rätt än någon av rättigheterna. När ett bud med förbehåll för en När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden heten eller så stor del av skillnaden

31 SFS senaste lydelse 2004:84.

som behövs för att täcka fordringar som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt. med bättre rätt. Bilaga 2 Om rättighetshavaren i fall som Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luft- eller hennes rättighet ska skyddas, fartyget ropas ut med förbehåll för ska luftfartyget bjudas ut med förrättigheten och den eller de rättig- behåll för rättigheten och den eller heter som är skyddade genom de rättigheter som är skyddade tidigare bud och annat tillskott genom tidigare bud och annat som bjuds. tillskott som bjuds. Om en borgenär vars fordran Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra – femte vid tillämpningen av andra – femte styckena anses täckt. styckena anses täckt. Om en rättighetshavare i stället för Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det att betala ställer säkerhet, ska det gälla. gälla.

11 kap.

4 § Vid försäljning av flera luft- Vid försäljning av flera luftfartyg skall varje luftfartyg ropas fartyg ska varje luftfartyg bjudas ut för sig. Luftfartyg som är i ut för sig. Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock samma fordringar ska dock bjudas ropas ut gemensamt, om ägaren ut gemensamt, om ägaren eller eller borgenär ej begär särskild borgenär inte begär särskild försäljning av visst eller vissa försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild sakägarför- luftfartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egen- teckning ska upprättas för egendom som ropas ut för sig. Be- dom som bjuds ut för sig. Beträffande fordran för vilken flera träffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteck- luftfartyg svarar ska i förteckningen anmärkas att mindre be- ningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen lopp än som anges i förteckningen kan komma att falla på egendomen kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för till följd av att köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång annan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller till betalning av fordringen eller del därav. del därav. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning gäller också i fråga om försäljning av luftfartyg och intecknade av luftfartyg och intecknade reserv-

reservdelar. Luftfartyg och reserv- delar. Luftfartyg och reservdelar får Bilaga 2 delar får dock ej ropas ut gemen- dock inte bjudas ut gemensamt, om samt, om fordran har bevakats av fordran har bevakats av borgenär borgenär som ej har inteckning i som inte har inteckning i reservreservdelarna. delarna. Reservdelar som ej ropas ut Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med luftfartyg kan på gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med bjudas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan god- avges för andra poster kan godtas tagas enligt 10 kap. 19 §. enligt 10 kap. 19 §.

11 kap.

5 § Omfattar inteckning flera luft- Omfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och reserv- fartyg eller luftfartyg och reservdelar, får fordringen innestå enligt delar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all den 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utmätt och säljs vid gemensamt utrop . budgivningsförfarande . I stället för 10 kap. 16 § sjätte I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. om inskrivning av rätt till luftfartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

12 kap.

4 § Fastighetens ägare skall på Fastighetens ägare ska efter anmodan tillhandahålla de hand- uppmaning tillhandahålla de lingar som visar hans äganderätt handlingar som visar hans eller eller tjänar till upplysning om hennes äganderätt eller tjänar till rättigheter som besvärar fastig- upplysning om rättigheter som beheten eller om tillbehör till denna svärar fastigheten eller om tilloch uppge vilka som har fordran behör till denna och uppge vilka eller rättighet som bör iakttagas som har fordran eller rättighet som vid egendomens försäljning. bör iakttagas vid egendomens Kronofogdemyndigheten skall försäljning. Kronofogdemyndigäven på annat sätt söka införskaffa heten ska även på annat sätt söka utredning i dessa hänseenden samt införskaffa utredning i dessa hänom den belastning som rättighet seenden samt om den belastning utgör och det vederlag som utgår. som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

12 kap. 6 § Bilaga 2 Ägare till utmätt fastighet får ej Ägare till utmätt fastighet får minska dess värde genom att inte minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja natur- eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastig- tillgångarna eller förändra fastigheten. Om ej annat följer av 8 eller heten. Om inte annat följer av 9 §, får han i övrigt tillgodogöra 8 eller 9 §, får han eller hon i sig vanlig avkastning till dess övrigt tillgodogöra sig vanlig avfastigheten har sålts och skall till- kastning till dess fastigheten har trädas av köparen. Sådan rätt före- sålts och ska tillträdas av köparen. ligger dock ej i fråga om växande Sådan rätt föreligger dock inte gröda eller annan avkastning som i fråga om växande gröda eller har förklarats ingå i försäljningen. annan avkastning som har förklarats ingå i försäljningen. Ägaren får ej upplåta rättighet Ägaren får inte upplåta rättighet som går utöver vad som är med- som går utöver vad som är medgivet enligt första stycket. Krono- givet enligt första stycket. Kronofogdemyndigheten kan förbjuda fogdemyndigheten kan förbjuda honom att upplåta rättighet som kan honom eller henne att upplåta rättigförsvåra fastighetens försäljning. het som kan försvåra fastighetens försäljning. På begäran av ägaren kan På begäran av ägaren kan Kronofogdemyndigheten medge Kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt intrång i sökandens rätt och i och i övrigt är lämpligt. övrigt är lämpligt.

12 kap.

11 § Utmätt fastighet bör säljas inom Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndig- kom in till Kronofogdemyndigheten , om ej hinder möter eller heten , om inte hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl Anstånd får inte utan synnerliga medges utöver ett år från nämnda skäl medges utöver ett år från tidpunkt. nämnda tidpunkt.

12 kap. Bilaga 2 12 § Borgenär eller annan vars rätt Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av fastighetens kan vara beroende av fastighetens försäljning får utlösa sökanden. försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens Han eller hon träder därigenom i ställe. sökandens ställe. Den som vill utlösa sökanden Den som vill utlösa sökanden skall , innan fastigheten har sålts, ska , innan fastigheten har sålts, till till Kronofogdemyndigheten be- Kronofogdemyndigheten betala tala exekutionsfordringen och upp- utsökningsfordringen och uppkomna förrättningskostnader. komna förrättningskostnader.

12 kap.

32 13 § Borgenär, vars fordran är för- Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för- enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), kan månsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till hans eller hennes fordran, om betalning är ostridig eller styrks. hans eller hennes rätt till betalning Hör fastigheten till konkursbo, har är ostridig eller styrks. Hör även borgenär, vars fordran är fastigheten till konkursbo, har förenad med panträtt i fastigheten, även borgenär, vars fordran är sådan befogenhet. förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet. Förvaltaren i en konkurs kan Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran fastigheten säljs för hans eller avseende arvode och sådana hennes fordran avseende arvode kostnader för fastighetens vård och sådana kostnader för fastigunder konkursen som skall utgå ur hetens vård under konkursen som fastigheten, om konkursgäldenären ska utgå ur fastigheten, om är en juridisk person. konkursgäldenären är en juridisk person. Vill borgenär ansluta sig enligt Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla första stycket, ska han eller hon det hos Kronofogdemyndigheten anmäla det hos Kronofogdesenast två veckor före bevaknings- myndigheten senast två veckor sammanträdet. före bevakningssammanträdet. Om borgenär, vars fordran är Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att förmånsrättslagen, har begärt att

32 SFS senaste lydelse 1994:444.

fastigheten säljs för hans fordran, fastigheten säljs för hans eller får förfarandet ej läggas ned därför hennes fordran, får förfarandet Bilaga 2 att frågan om försäljning för annan inte läggas ned därför att frågan borgenärs eller konkursboets räk- om försäljning för annan borgening förfaller. närs eller konkursboets räkning förfaller. I fråga om rätt att lösa ut den I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 12 §. stämmelserna i 12 §.

12 kap.

16 § Vad som har influtit genom Inkommen betalning efter särsärskild försäljning av tillbehör skild försäljning av tillbehör tilltillkommer dem som har ford- kommer dem som har fordringar ringar med rätt i fastigheten med med rätt i fastigheten med det det företräde mellan dem som företräde mellan dem som gäller gäller enligt lag. Den som har enligt lag. Den som har fordran fordran med panträtt i fastigheten med panträtt i fastigheten kan kan avstå från betalning utan att avstå från betalning utan att det det minskar hans rätt i fastigheten minskar hans eller hennes rätt i i övrigt. Innehavare av fordran fastigheten i övrigt. Innehavare av med panträtt på grund av gemen- fordran med panträtt på grund av sam inteckning får dock ej avstå gemensam inteckning får dock inte från betalning ur tillbehörsmedel avstå från betalning med anledunder annan förutsättning än att ning av genomförd försäljning av samtycke till avståendet har tillbehör under annan förutsättlämnats av såväl ägare till övriga ning än att samtycke till avståenav inteckningen besvärade det har lämnats av såväl ägare till fastigheter som innehavare av övriga av inteckningen besvärade panträtt vilken gäller i en eller flera fastigheter som innehavare av pantav fastigheterna med lika rätt som rätt vilken gäller i en eller flera av eller sämre rätt än inteckningen. fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen. Avstående som inverkar på vill- Avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning koren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske senast vid på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet och kan bevakningssammanträdet eller, om därefter ej återkallas. bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt Kronofogdemyndigheten bestämmer. Avstående kan därefter inte återkallas.

12 kap.

17 § Om medel som har influtit Om betalning efter särskild genom särskild försäljning av försäljning av tillbehör räcker att tillbehör förslår att förnöja sök- förnöja sökanden samt dem som

anden samt dem som har bättre har bättre rätt och inte har avstått Bilaga 2 rätt och ej har avstått från betal- från betalning, ska förfarandet ning, skall förfarandet avbrytas, avbrytas, om inte egendom är såvida ej egendom är avträdd till avträdd till konkurs och förkonkurs och förvaltaren begär att valtaren begär att förfarandet ska förfarandet skall fortgå . fortsätta .

12 kap.

18 § Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ges tillfälle att yttra sig om budgivningsförfarandet. Tid och plats för auktion på Tid och plats för auktionen samt fastighet bestäms av Kronofogde- hur bud ska lämnas bestäms av myndigheten. Kronofogdemyndigheten. Fastighetens ägare och inne- Fastighetens ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastig- havare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta fastig- heten är skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid. heten visas på lämplig tid.

12 kap.

19 § För förhandling om försälj- För förhandling om försäljningen skall bevakningssamman- ningen får Kronofogdemyndigheten träde hållas antingen samma dag besluta att bevakningssammansom auktionen eller lämplig dag träde ska hållas antingen samma före denna. dag som auktionen eller lämplig dag före denna. Om det inte ska hållas ett bevakningssammanträde ska Kronofogdemyndigheten bestämma en senaste dag när fordran eller rättigheter senast ska anmälas.

12 kap.

20 § Auktionen skall kungöras i god Auktionen ska kungöras i god tid tid och på lämpligt sätt. Kungörel- och på lämpligt sätt. Kungörelsen sen skall innehålla uppgift om ska innehålla uppgift om tillbevakningssammanträde och sam- trädesdag samt om bevakningssammanträde för fördelning av köpe- manträde och sammanträde för skillingen. fördelning av köpeskillingen om sådana sammanträden ska hållas. Innehavare av fordran eller Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid rättighet som bör beaktas vid aukauktionen skall i kungörelsen upp- tionen ska i kungörelsen uppmanas manas att anmäla sin rätt till att anmäla sin rätt till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten senast myndigheten senast vid den tidvid bevakningssammanträdet . punkt som Kronofogdemyndigheten Bilaga 2 bestämmer. Har Kronofogdemyndigheten Har Kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning beslutat om särskild försäljning av av tillbehör, får kungörelsen ej tillbehör, får kungörelsen inte utfärdas förrän försäljningen har utfärdas förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpe- fått laga kraft och köpeskillingen skillingen har betalats eller frågan har betalats eller frågan om sådan om sådan försäljning har förfallit. försäljning har förfallit.

12 kap.

24 § När förhandlingen vid bevak- Kronofogdemyndigheten ska ningssammanträdet har avslutats, upprätta en sakägarförteckning upprättas sakägarförteckning. när en förhandling vid ett bevakningssammanträde har avslutats eller, om bevakningssammanträde inte ska hållas, vid en annan tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer.

12 kap.

33 25 § I sakägarförteckningen upptas I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen förutom utsökningsfordringen 1. fordran som skall utgå med för- 1. fordran som ska utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller månsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) och 2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §, den tillträdesdag som anges i 36 §, 2. fordran som är förenad med 2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten, 3. nyttjanderätt, servitut eller 3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som be- rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten svärar fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är till- skriftlig handling som är tillgänglig eller avser hyra av en gänglig eller avser hyra av en bostadslägenhet i en fastighet, bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshus- som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt enhet, om hyresgästen har tillträtt lägenheten, dock ej sådan rättighet lägenheten, dock inte sådan som skall bestå oavsett rättighet som ska bestå oavsett fastighetens försäljning, fastighetens försäljning, 4. förrättningskostnaderna. 4. förrättningskostnaderna. Om fastigheten tillhör konkurs- Om fastigheten tillhör konkursbo, upptas även arvode och annan bo, upptas även arvode och annan

33 SFS senaste lydelse 1994:480.

kostnad för fastighetens förvalt- kostnad för fastighetens förvalt- Bilaga 2 ning under konkursen. ning under konkursen.

12 kap.

26 § Fordringar och rättigheter upptas Fordringar och rättigheter upptas efter det företräde som gäller enligt efter det företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapital- upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar belopp, om inte borgenären yrkar annat. annat. Förrättningskostnaderna upptas Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsford- närmast före utsökningsfordringen. ringen. Fordran eller rättighet upptas Fordran eller rättighet upptas även om den är beroende av vill- även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för kor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt fordran beroende av att sökt inteckning beviljas eller är in- inteckning beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men skrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptas ford- ännu inte beviljad, upptas fordringen eller rättigheten med det ringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den om företräde som tillkommer den om inteckningen eller inskrivningen inteckningen eller inskrivningen beviljas. beviljas. När försäljning har begärts av När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning har förmånsrätt, om inte anslutning skett enligt 13 §. har skett enligt 13 §.

12 kap.

29 § I övrigt anges i sakägarför- I övrigt anges i sakägarförteckningen teckningen 1. sammanlagda beloppet av 1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrätt- utsökningsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) ningskostnaderna (skyddsbelopsamt vilka fordringar som är pet) samt vilka fordringar som är skyddade, skyddade, 2. i vad mån behållen köpe- 2. i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall an- skilling för tillbehör ska användas vändas för betalning av fordringar för betalning av fordringar som som har upptagits i förteckningen, har upptagits i förteckningen, 3. det lägsta bud som måste 3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt avges för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas, 32 § ska få säljas, 4. vilka rättigheter som enligt 4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade 33 § första stycket är skyddade

utan förbehåll eller enligt 33 § utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid andra stycket ska förbehållas vid Bilaga 2 försäljningen, försäljningen, 5. betalningsvillkoren och till- 5. betalningsvillkoren och tillträdesdag. trädesdag. Av fordran som gäller endast Av fordran som gäller endast andel i fastigheten skall vid andel i fastigheten ska vid tillämptillämpning av första stycket 1 ning av första stycket 1 medräknas medräknas så mycket som med så mycket som med hänsyn till hänsyn till andelens storlek och andelens storlek och fordringens fordringens läge täcks, när övriga läge täcks, när övriga fordringar fordringar med bättre rätt än med bättre rätt än utsökningsfordexekutionsfordringen samt förrätt- ringen samt förrättningskostnaningskostnaderna är fullt täckta. derna är fullt täckta. Köpeskilling för tillbehör får ej Köpeskilling för tillbehör får tagas i anspråk för betalning av inte tas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i vidare mån än som har angetts i sakägarförteckningen. sakägarförteckningen.

12 kap.

30 § I sakägarförteckningen skall i I sakägarförteckningen ska i förekommande fall erinras om förekommande fall erinras om 1. verkan av underlåten upp- 1. verkan av underlåten uppsägning av arrende- eller hyres- sägning av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 § andra avtal i fall som avses i 46 § andra stycket samt rätt till förlängt avtal stycket samt rätt till förlängt avtal eller skadestånd som enligt lag eller skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller hyres- tillkommer arrendator eller hyresgäst om han blir uppsagd med gäst om han eller hon blir uppsagd anledning av fastighetens för- med anledning av fastighetens försäljning, säljning, 2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst 2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst som enligt lag tillkommer bostads- som enligt lag tillkommer bostadsrättshavare, rättshavare, 3. rätt att bo kvar på fastigheten 3. rätt att bo kvar på fastigheten som Kronofogdemyndigheten som Kronofogdemyndigheten enligt 36 § tredje stycket har med- enligt 36 § tredje stycket har medgivit ägaren. gett ägaren. 4. egendomen är försäkrad.

12 kap.

33 § Tomträtt som har inskrivits är Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nytt- särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till janderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten särskilt förbehåll, om rättigheten har

har bättre rätt än exekutions- bättre rätt än utsökningsford- Bilaga 2 fordringen . ringen . I andra fall än som avses i första I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut stycket ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anled- förbehållas, om det saknas anledning antaga att rättigheten belas- ning anta att rättigheten belastar tar fastigheten till beaktansvärd fastigheten till beaktansvärd skada skada för innehavare av fordran för innehavare av fordran med med bättre rätt. Härvid skall rätt till bättre rätt. Härvid ska rätt till betalning på grund av ägarhypotek betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran. inte anses som fordran. Bestämmelser om inskränk- Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap. ses i andra stycket finns i 18 kap. Rättighet som ej enligt första Rättigheten som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har för- förbehåll och inte heller har förbehållits enligt andra stycket kan behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 §. tionen enligt 39 §.

12 kap.

34 § I avräkning på köpeskillingen I avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå kapi- för fastigheten ska innestå kapitalbeloppet av sådan fordran inom talbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och ej enligt med panträtt och inte enligt sakägarförteckningen skall betalas sakägarförteckningen ska betalas med köpeskilling för tillbehör. med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock ej om, Detta gäller dock inte om, 1. fordringen är förfallen till 1. fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant och borgenären har yrkat kontant betalning, betalning, 2. fordringen är sådan som 2. fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller avses i 26 § tredje stycket eller 3. fordringen är förenad med 3. fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastig- panträtt endast i andel i fastigheten. heten. För ägarhypotek skall , även om För ägarhypotek ska , även om det faller inom skyddsbeloppet, det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas. kontant betalning alltid erläggas. I den mån avräkning ej skall ske I den mån avräkning inte ska ske enligt första stycket skall köpe- enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas skillingen för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att kontant, om inte den som vunnit han har avtalat annat med den som budgivningen visar att han eller

enligt sakägarförteckningen är hon har avtalat annat med den som betalningsberättigad. Om det enligt sakägarförteckningen är Bilaga 2 enligt förteckningen är ovisst vem betalningsberättigad. Om det ett belopp tillkommer, får det ej enligt förteckningen är ovisst vem avräknas. ett belopp tillkommer, får det inte avräknas.

12 kap.

35 § 34 Den som ropar in fastigheten är Den som vinner budgivningen är skyldig att efter inropet lämna skyldig att efter auktionen lämna handpenning som motsvarar en handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej tiondel av köpeskillingen, dock mer än som enligt 34 § skall inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som skall utgå förrättningskostnader som ska utgå ur fastigheten. ur fastigheten. Handpenningen skall betalas Handpenningen ska betalas kontant, om ej inroparen ställer kontant, om inte säkerhet ställs för säkerhet för beloppet. Som säkerhet beloppet. Som säkerhet får godtas får godtas även fordran som är även fordran som är förenad med förenad med panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten, om den täcks om den täcks av köpeskillingen och av köpeskillingen och kan anses kan anses betryggande. betryggande. Staten, kommun, landsting och Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyl- som avses i 43 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp. diga intill motsvarande belopp. Obetald del av den kontanta Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt vid den tidpunkt som Krono- 20 § har kungjorts för köpeskill- fogdemyndigheten bestämmer, dock ingens fördelning. senast på den tillträdesdag som Kronofogdemyndigheten bestämmer enligt 12 kap. 36 §.

12 kap.

36 § Som tillträdesdag räknas den Kronofogdemyndigheten ska bedag då enligt kungörelse fördel- sluta om tillträdesdag. Krononingssammanträdet skall äga rum. fogdemyndigheten kan medge den Kronofogdemyndigheten kan dock som vunnit budgivningen att ta medge inroparen att taga vård om vård om fastigheten eller del av fastigheten eller del därav före den före tillträdesdagen. tillträdesdagen. Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får förordna att obetald avkastning av besluta att obetald avkastning av

34 SFS senaste lydelse 2007:277.

fastigheten, som enligt 8 eller 9 § fastigheten, som enligt 8 eller 9 § Bilaga 2 har skolat betalas till myndigheten skulle ha betalats till myndigheten eller syssloman och som har eller syssloman och som har förfallit under tiden till och med förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt den dag köparen har tillträtt fastigheten, skall tillkomma fastigheten, ska tillkomma denne. denne. Om sådan avkastning i Om sådan avkastning i annat fall annat fall betalas till köparen, betalas till köparen, ska denne skall denne redovisa därför till redovisa därför till Kronofogde- Kronofogdemyndigheten. myndigheten. Har förre ägaren ej annan Om förre ägaren inte har annan bostad, kan Kronofogdemyndig- bostad, kan Kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på heten tillåta honom eller henne att fastigheten högst tre månader efter bo kvar på fastigheten högst tre tillträdesdagen. månader efter tillträdesdagen. Vid denna bedömning ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om fastigheten är försäkrad.

12 kap.

37 § På begäran av de sakägare vilkas På begäran av de sakägare vars rätt beror därav kan försäljningen, rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skydds- som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borge- beloppet får höjas även om borgenär som inte själv har begärt försälj- när som inte själv har begärt försäljning motsätter sig det. ning motsätter sig det. Begäran som avses i första Begäran som avses i första stycket skall framställas senast vid stycket ska framställas senast vid bevakningssammanträdet. bevakningssammanträdet. Om bevakningssammanträde inte ska hållas ska begäran framställas innan Kronofogdemyndigheten fastställer sakägarförteckningen.

12 kap.

38 § Vid auktionen skall , i den mån Vid auktionen ska , i den mån det är påkallat med hänsyn till det är påkallat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller värdet av fastighetens tillbehör av annan orsak, anges vilken eller av annan orsak, anges vilken egendom som framstår som till- egendom som framstår som tillbehör ej skall följa den. Vad så- behör inte ska följa den. Vad sålunda angivits är avgörande för lunda angivits är avgörande för vad försäljningen omfattar i den vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår i försälj- delen. I övrigt ingår i försälj-

ningen vad som enligt lag utgör ningen vad som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Råder tillbehör till fastigheten. Råder Bilaga 2 tvist om tillbehör, skall det an- tvist om tillbehör, ska det anmälas. mälas. Redogörelse skall lämnas för Redogörelse ska lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. innehållet i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att Upplysning ska lämnas om att fastigheten ropas ut med förbehåll fastigheten bjuds ut med förbehåll att inrop skall prövas enligt 40 §. att bud ska prövas enligt 40 §.

12 kap.

39 § Om sakägarförteckningen upp- Om sakägarförteckningen upptager rättighet som ej enligt 33 § tar rättighet som inte enligt 33 § första stycket är skyddad utan första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har särskilt förbehåll och inte heller förbehållits enligt 33 § andra har förbehållits enligt 33 § andra stycket, skall fastigheten först stycket, ska fastigheten först ropas ut utan förbehåll om bjudas ut utan förbehåll om rättighetens bestånd och därefter rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker det senare budgivningsförfarandet fordringar med bättre rätt än bud som täcker fordringar med rättigheten eller som, utan att bättre rätt än rättigheten eller som, täcka dem, är lika högt som eller utan att täcka dem, är lika högt som högre än budet vid det föregående eller högre än budet vid det föreutropet , har budet vid det senare gående budgivningsförfarandet , utropet företräde. Att ägarhypotek har det senare budet företräde. Att ej täcks utgör ej hinder mot att bud ägarhypotek inte täcks utgör inte med förbehåll för rättigheten hinder mot att bud med förbehåll godtas. för rättigheten godtas. Upptager sakägarförteckningen Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, skall som avses i första stycket, ska fastigheten först ropas ut utan fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, bud har företräde framför detta, om det ej leder till sämre täckning om det inte leder till sämre av fordran som har bättre rätt än täckning av fordran som har bättre någon av rättigheterna. rätt än någon av rättigheterna. När bud med förbehåll för När bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att skydda sin rättighet genom att betala

betala skillnaden mellan det budet skillnaden mellan det budet och bud Bilaga 2 och bud utan förbehåll för utan förbehåll för rättigheten eller så rättigheten eller så stor del av stor del av skillnaden som behövs skillnaden som behövs för att för att täcka fordringar med bättre täcka fordringar med bättre rätt. rätt. Om rättighetshavare i fall som Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall eller hennes rättighet ska skyddas, fastigheten ropas ut med förbehåll ska fastigheten bjudas ut med för rättigheten och den eller de förbehåll för rättigheten och den rättigheter som är skyddade eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds. tillskott som bjuds. Om borgenär vars fordran ej har Om borgenär vars fordran inte blivit täckt genom visst bud har blivit täckt genom visst bud godtager budet, skall fordringen godtar budet, ska fordringen vid vid tillämpning av första – fjärde tillämpning av första – fjärde styckena anses täckt. styckena anses täckt. Om rättighetshavare i stället för Om rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det att betala ställer säkerhet, ska det gälla. gälla.

12 kap.

40 § Innan inrop godtas skall Krono- Innan bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva, om det i fogdemyndigheten pröva, om det i 32 § angivna villkoret för försälj- 32 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är ning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej god- förhållandet får budet inte godtas , tagas , om det är sannolikt att om det är sannolikt att avsevärt avsevärt högre köpeskilling kan högre köpeskilling kan uppnås. uppnås. Utan hinder av första stycket Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas , om samtliga ska bud godtas , om samtliga berörda sakägare medger det. berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop Sökanden kan medge att bud godtas fastän förrättningskost- godtas fastän förrättningskostnaderna ej har blivit täckta. naderna inte har blivit täckta. Inrop får ej mot sökandens Bud får inte mot sökandens bestridande godtagas , om exeku- bestridande godtas , om utsöktionsfordringen ej täcks. ningsfordringen inte täcks.

12 kap. 41 § Bilaga 2 Sedan inrop har godtagits skall Sedan bud har godtagits ska den inroparen omedelbart lämna före- som vunnit budgivningen omedelskriven handpenning. Krono- bart lämna föreskriven handfogdemyndigheten kan dock på penning. Kronofogdemyndigbegäran göra ett kort uppehåll i heten kan dock på begäran göra ett handläggningen för att bereda kort uppehåll i handläggningen för inroparen tillfälle att anskaffa att bereda den som vunnit budhandpenning, om uppehållet ej givningen tillfälle att anskaffa kan antagas medföra beaktans- handpenning, om uppehållet inte värd olägenhet. Lämnas ej hand- kan antas medföra beaktansvärd penning, skall fastigheten ropas ut olägenhet. Lämnas inte handpå nytt. penning, ska fastigheten bjudas ut på nytt. I fall som avses i 39 § skall I fall som avses i 39 § ska handpenning lämnas för varje handpenning lämnas för varje bud , inrop , även om fastigheten skall även om fastigheten ska bjudas ut ropas ut på nytt. Om inropet ej på nytt. Om budet inte ska bestå, skall bestå, återlämnas hand- återlämnas handpenningen. penningen. Fullgör ej inroparen sin betal- Fullgör inte den som vunnit ningsskyldighet enligt 35 § fjärde budgivningen sin betalningsskylstycket, är inropet ogiltigt. dighet enligt 35 § fjärde stycket, är budet ogiltigt.

12 kap.

42 § Sker ej inrop som godtas och Lämnas inte bud som godtas fullföljs genom att handpenning och fullföljs genom att handlämnas, skall nytt försäljnings- penning lämnas, ska nytt försäljförsök göras, om sökanden begär ningsförsök göras, om sökanden det inom en vecka från auktionen. begär det inom en vecka från Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § auktionen. Har bud blivit ogiltigt tredje stycket, skall nytt försälj- enligt 41 § tredje stycket, ska nytt ningsförsök göras, om ej sökanden försäljningsförsök göras, om inte avstår därifrån. sökanden avstår därifrån. Har två auktioner hållits utan att Har två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och fastigheten har blivit såld och saknas anledning antaga att saknas anledning anta att fastigfastigheten kan säljas inom rimlig heten kan säljas inom rimlig tid, tid, får Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten avavvisa begäran om nytt försälj- visa begäran om nytt försäljningsningsförsök. försök. Om ny auktion skall hållas, Om ny auktion ska hållas, gäller gäller vad som sägs i 18 – 41 §§. vad som sägs i 18 – 41 §§. Anmälan Anmälan av fordran eller rättighet av fordran eller rättighet som har som har skett för en auktion gäller skett för en auktion gäller även för även för senare auktion. senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej Ska nytt försäljningsförsök inte Bilaga 2 göras, skall utmätningen hävas. göras, ska utmätningen hävas. Detta Detta gäller dock ej medel som gäller dock inte pengar som har influtit eller inflyter med an- betalats in med anledning av ledning av redan vidtagna åtgär- redan vidtagna åtgärder. der.

12 kap.

43 § När ny auktion hålls sedan inrop När ny auktion hålls sedan bud har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall handpenningen tagas stycket, ska handpenningen tas i i anspråk i den mån det behövs för anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp att sammanlagt samma belopp ska skall uppnås som vid den förra uppnås som vid den förra auktionen jämte ränta därå, auktionen jämte ränta därå, beräknad enligt 5 § räntelagen beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen (1975:635), från tillträdesdagen till och med den nya tillträdes- till och med den nya tillträdesdagen och för att även förrätt- dagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning ningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas. av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om fastigheten Detta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll för rättighet säljs med förbehåll för rättighet som ej har förbehållits vid den som inte har förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade förra auktionen eller ändrade förhållanden har inträtt. Vad som förhållanden har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den nye inroparen återlämnas när den nye vinnaren har fullgjort sin betalningsskyl- av budgivningen har fullgjort sin dighet. Blir fastigheten ej såld vid betalningsskyldighet. Blir fastigden nya auktionen, är hela hand- heten inte såld vid den nya penningen förverkad. auktionen, är hela handpenningen förverkad. Hålls ej ny auktion, skall hand- Hålls inte ny auktion, ska penningen användas till betalning handpenningen användas till beav förrättningskostnader som har talning av förrättningskostnader blivit onyttiga. Vad som ej behöver som har blivit onyttiga. Vad som tagas i anspråk skall återlämnas. inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

12 kap.

44 § Sedan auktion som har lett till Sedan auktion som har lett till försäljning av fastigheten har försäljning av fastigheten har vunnit laga kraft och köparen har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten köpebrev. köpebrev.

Visar inroparen att han har Visar den som vunnit budbjudit för annans räkning, skall givningen att han eller hon har Bilaga 2 köpebrev utfärdas till denne. bjudit för annans räkning, ska köpebrev utfärdas till denne.

12 kap.

45 § Sedan fastigheten har sålts Sedan fastigheten har sålts svarar den ej för fordran som svarar den inte för fordran som avses i 25 § första stycket 1. avses i 25 § första stycket 1. Borgenär som har pantbrev kan Borgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning inte efter fastighetens försäljning mot köparen göra gällande pant- mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran rätt i fastigheten för större fordran än som har avräknats på köpe- än som har avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå skillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt framtida från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som för- skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet. anleds av fordringsförhållandet. Köparen blir personligen betal- Köparen blir personligen beningsskyldig för vad som enligt talningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats överenskommelse har avräknats på den kontanta köpeskillingen på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. I fall som avses i ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den 44 § andra stycket blir även den som har gjort inropet betalnings- som har vunnit budgivningen skyldig. betalningsskyldig.

12 kap.

46 § Köpare som har fullgjort sin Köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket får tillträda fastig- fjärde stycket får tillträda fastigheten på den dag som har bestämts heten på den dag som har bestämts för köpeskillingens fördelning. för köpeskillingens fördelning. Han svarar därefter för ägares Han eller hon svarar därefter för skyldigheter i den mån de skall ägares skyldigheter i den mån de fullgöras efter tillträdesdagen. ska fullgöras efter tillträdesdagen. Vill köparen att i sakägar- Vill köparen att i sakägarförteckningen upptagen arrende- förteckningen upptagen arrendeeller hyresrätt, som ej är skyddad eller hyresrätt, som inte är skyddad enligt 33 § första stycket eller har enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, skall stycket eller vid auktionen, ska upphöra, åligger det honom att upphöra, åligger det honom eller inom en månad från tillträdes- henne att inom en månad från dagen säga upp avtalet. I annat fall tillträdesdagen säga upp avtalet. I gäller avtalet mot honom. annat fall gäller avtalet mot Beträffande den tidpunkt vid honom eller henne . Beträffande

vilken arrende- eller hyresavtal den tidpunkt vid vilken arrende- Bilaga 2 skall upphöra med anledning av eller hyresavtal ska upphöra med uppsägning gäller vad som är före- anledning av uppsägning gäller vad skrivet i fråga om uppsägning som är föreskrivet i fråga om efter frivillig överlåtelse av fastig- uppsägning efter frivillig överlåtelse het. av fastighet. Om rätt i vissa fall för arren- Om rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära dator eller hyresgäst att begära förlängning av avtalet eller att få förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns ersättning vid uppsägning finns särskilda föreskrifter. särskilda föreskrifter.

12 kap.

48 § Köparen skall fullgöra sin be- Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § talningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket även om auktionen fjärde stycket även om auktionen överklagas. överklagas. Utan hinder av att auktionen Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda överklagas får köparen tillträda fastigheten på den bestämda fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat dagen, om inte dessförinnan annat har förordnats enligt 18 kap. 12 har beslutats enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Får han på grund av eller 19 §. Får han eller hon på sådant förordnande ej tillträda grund av sådant beslut inte tillfastigheten och är hindret ej hävt träda fastigheten och är hindret inom tre månader från den inte hävt inom tre månader från bestämda tillträdesdagen, får han den bestämda tillträdesdagen, får frånträda köpet och återfå vad han han eller hon frånträda köpet och har betalat jämte upplupen ränta, återfå vad han eller hon har betalat om han gör anmälan därom hos jämte upplupen ränta, om han eller Kronofogdemyndigheten medan hon gör anmälan därom hos hindret alltjämt består. Kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.

12 kap.

49 § När någon av flera gemensamt När någon av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas intecknade fastigheter ska säljas på auktion har den som har på auktion har den som har fordran med panträtt på grund av fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen den gemensamma inteckningen rätt att indraga annan av de rätt att dra in annan av de intecknade fastigheterna i för- intecknade fastigheterna i försäljningen, om den svarar för det säljningen, om den svarar för det intecknade beloppet eller av detta intecknade beloppet eller av detta före den fastighet som skall säljas. före den fastighet som ska säljas. Ska denna säljas för panträtts- Ska denna säljas för panträttshavarens fordran eller för fordran havarens fordran eller för fordran som har lika eller bättre rätt, får som har lika eller bättre rätt, får

han även indraga fastighet som han eller hon även dra in fastighet svarar för inteckningen först efter som svarar för inteckningen först Bilaga 2 den fastighet som skall säljas. efter den fastighet som ska säljas. Yrkande om indragning skall Yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyn- framställas hos Kronofogdemyndigheten senast vid bevaknings- digheten senast vid den tidpunkt sammanträdet. Fastighetens ägare Kronofogdemyndigheten bestämskall beredas tillfälle att yttra sig mer. Fastighetens ägare ska ges över yrkandet. Bevakningssam- tillfälle att yttra sig över yrkandet. manträde och auktion skall in- Auktion och i förekommande fall ställas och nya tider sättas ut, om bevakningssammanträde ska det behövs för att yrkandet ska ställas in och sättas ut på nytt , om hinna prövas. det behövs för att yrkandet ska hinna prövas. Bifalls yrkandet, anses den Bifalls yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får ej beslutet meddelas. Den får inte säljas innan beslutet har vunnit säljas innan beslutet har fått laga laga kraft. kraft.

12 kap.

51 § Om samtliga fastigheter som Om samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning besväras av gemensam inteckning skall säljas på auktion och ska säljas på auktion och förhållande som anges i 52 § andra förhållande som anges i 52 § andra stycket ej föreligger, upprättas stycket inte föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning för gemensam sakägarförteckning för fastigheterna. Rättighet i någon av fastigheterna. Rättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses fastigheterna ska härvid anses upplåten i dem alla. Vid auktionen upplåten i dem alla. Vid auktionen ropas fastigheterna ut gemensamt. bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12 kap.

52 § Skall flera av gemensamt in- Ska flera av gemensamt intecknade fastigheter men inte alla tecknade fastigheter men inte alla säljas på auktion, gäller 53 – 55 §§. säljas på auktion, gäller 53 – 55 §§. När samtliga fastigheter som När samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning besväras av gemensam inteckning skall säljas, gäller likaledes 53 – ska säljas, gäller likaledes 53 – 55 §§, om 55 §§, om 1. fastigheterna har olika ägare, 1. fastigheterna har olika ägare, 2. någon av fastigheterna med 2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i för- stöd av 49 § har dragits in i försäljningen, säljningen, 3. någon av fastigheterna endast 3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam i andra hand svarar för gemensam inteckning, inteckning,

4. någon av fastigheterna be- 4. någon av fastigheterna be- Bilaga 2 sväras av särskild inteckning, sväras av särskild inteckning, 5. någon fastighets ansvar för 5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning inte avser gemensam inteckning inte avser inteckningens hela belopp, inteckningens hela belopp, 6. det yrkas av innehavare av 6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastig- sådan rättighet i någon av fastigheterna som ej skall bestå oavsett heterna som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller om fastigheten säljs, eller 7. det i annat fall yrkas av ägare 7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero eller borgenär vars rätt kan bero därav. därav. Yrkande som avses i andra Yrkande som avses i andra stycket 6 eller 7 skall framställas stycket 6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssamman- senast vid bevakningssammanträträdet. det. Om bevakningssammanträde inte ska hållas ska yrkandet framställas innan Kronofogdemyndigheten fastställer sakägarförteckningen.

12 kap.

53 § Särskild sakägarförteckning Särskild sakägarförteckning ska skall upprättas för varje fastighet upprättas för varje fastighet som som skall säljas. Förteckningen ska säljas. Förteckningen uppupprättas som om försäljningen rättas som om försäljningen hade hade begärts på grund av den bästa begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej gemensamma inteckningen, om exekutionsfordringen har bättre inte utsökningsfordringen har rätt. Fordran med panträtt på bättre rätt. Fordran med panträtt grund av gemensam inteckning på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. gas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma. sådant ansvar kan ifrågakomma. När fastighet har indragits i När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, skall vid försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta med den ursprungligen utmätta fastigheten. fastigheten.

12 kap. 54 § Bilaga 2 Vid auktionen skall fastig- Vid auktionen ska fastigheterna heterna ropas ut var för sig. Där- bjudas ut var för sig. Därefter ska efter skall de ropas ut gemensamt, de bjudas ut gemensamt, om de har om de har samma ägare. samma ägare. Efterföljande gemen- Efterföljande gemensamt utrop samt budgivningsförfarande ska skall även eljest äga rum , om full även annars ske, om full betalning betalning ej har uppnåtts för fordran inte har uppnåtts för fordran för för vilken samtliga fastigheter vilken samtliga fastigheter svarar svarar eller fastigheternas ägare är eller fastigheternas ägare är ense ense om att de skall ropas ut om att de ska bjudas ut gemengemensamt. samt. Uppnås vid gemensamt utrop Uppnås vid gemensamt budhögre bud än summan av buden givningsförfarande högre bud än vid de särskilda utropen, skall summan av buden vid de särskilda budet vid det gemensamma ut- budgivningsförfarandena , ska ropet ha företräde. Den köpe- budet vid det gemensamma skilling som har bjudits vid det budgivningsförfarandet ha föregemensamma utropet skall för- träde. Den köpeskilling som har delas på fastigheterna efter de bjudits vid det gemensamma budvärden som har åsatts dem i målet. givningsförfarandet ska fördelas på Fastighets andel i den gemen- fastigheterna efter de värden som samma köpeskillingen utgör dock har åsatts dem i målet. Fastighets minst vad som har bjudits för den andel i den gemensamma köpefastigheten vid särskilt utrop . Har skillingen utgör dock minst vad någon av fastigheterna ropats ut som har bjudits för den fastigheten med tillbehör som ej ingick i det vid särskilt budgivningsförfaranvärde efter vilket dess andel i de . Har någon av fastigheterna köpeskillingen skall beräknas bjudits ut med tillbehör som inte eller ropats ut utan tillbehör som ingick i det värde efter vilket dess omfattades av nämnda värde, skall andel i köpeskillingen ska beräkden fastighetens värde vid tillämp- nas eller bjudits ut utan tillbehör ningen av det sagda jämkas efter som omfattades av nämnda värde, vad som påkallas av nämnda ska den fastighetens värde vid förhållande. Uppgår i fråga om tillämpningen av det sagda jämkas någon av fastigheterna dess andel efter vad som påkallas av nämnda i köpeskillingen och andra till- förhållande. Uppgår i fråga om gängliga medel ej till skydds- någon av fastigheterna dess andel beloppet och skall därför frågan i köpeskillingen och andra tillom den fastighetens försäljning gängliga pengar inte till skyddsförfalla, skall de övriga fastighe- beloppet och ska därför frågan om terna ropas ut gemensamt. den fastighetens försäljning förfalla, ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt. Uppnås ej bud som förslår till Uppnås inte bud som förslår till betalning av någon del av betalning av någon del av utexekutionsfordringen , får ej någon sökningsfordringen , får inte någon av fastigheterna säljas. av fastigheterna säljas. Har fastighet indragits i för- Har fastighet dragits in i försäljningen med stöd av 49 §, skall säljningen med stöd av 49 §, ska 121

den ursprungligen utmätta fastig- den ursprungligen utmätta fas- Bilaga 2 heten ropas ut först. Om därvid ej tigheten bjudas ut först. Om uppnås bud som förslår till därvid inte uppnås bud som förslår betalning av någon del av exeku- till betalning av någon del av tionsfordringen , får fastigheten ej utsökningsfordringen , får fastigsäljas. Blir den ej såld, skall ej heten inte säljas. Blir den inte såld, heller den indragna fastigheten ska inte heller den indragna säljas. fastigheten säljas. Fastighet som endast i andra Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam panträtt på grund av gemensam inteckning får ej säljas för den inteckning får inte säljas för den fordringen innan det har visat sig fordringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den att betalning inte kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller inte heller säljas, om dess ägare annan sakägare betalar den brist eller annan sakägare betalar den för vilken fastigheten skall svara brist för vilken fastigheten ska eller ställer säkerhet för beloppet. svara eller ställer säkerhet för Gemensamt utrop av fastigheterna beloppet. Gemensamt budgivbehöver ej ske annat än om sär- ningsförfarande av fastigheterna skilda skäl föreligger. behöver inte ske annat än om särskilda skäl föreligger.

12 kap.

55 § Om rättighet har förbehållits vid Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop , skall förbehållet särskilt budgivningsförfarande , ska gälla även vid efterföljande förbehållet gälla även vid eftergemensamt utrop . Har rättigheten ej följande gemensamt budgivningsförbehållits vid det särskilda ut- förfarande . Har rättigheten inte ropet , tillämpas 39 § även vid det förbehållits vid det särskilda budgemensamma utropet . givningsförfarandet , tillämpas 39 § även vid det gemensamma budgivningsförfarandet . Vid tillämpning av 40 § skall Vid tillämpning av 40 § ska prövningen huruvida avsevärt prövningen om avsevärt högre högre köpeskilling kan uppnås avse köpeskilling kan uppnås avse den den sammanlagda köpeskillingen sammanlagda köpeskillingen för för samtliga fastigheter som har samtliga fastigheter där bud har ropats in vid auktionen. avgetts . Handpenning skall lämnas efter Handpenning ska lämnas efter varje inrop , även om inropad fas- varje vunnet budgivningsförfartighet skall ropas ut på nytt. Om ande , även om fastighet ska bjudas inropet ej skall bestå, återlämnas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, handpenningen. återlämnas handpenningen. Fordran som på grund av Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- med panträtt i såld fastighet betalas

talas kontant, om ej köparen och kontant, om inte köparen och den den som enligt sakägarförteck- som enligt sakägarförteckningen är Bilaga 2 ningen är betalningsberättigad betalningsberättigad avtalar annat. avtalar annat.

12 kap.

35 56 § Sådant förordnande av Krono- Beslut av Kronofogdemynfogdemyndigheten om fortsatt in- digheten om fortsatt inteckteckningsansvar som avses i ningsansvar som avses i 6 kap. 6 kap. 12 § jordabalken får med- 12 § jordabalken får meddelas på delas på begäran av köparen. begäran av köparen. Har fastighet sålts i fall som Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jorda- andra eller tredje meningen jordabalken, får förordnande om fort- balken, får beslut om fortsatt satt inteckningsansvar meddelas inteckningsansvar meddelas bebeträffande gemensam inteckning träffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela in- fastigheterna svarar för hela teckningen och den fordran som är inteckningen och den fordran som förenad med panträtt på grund av är förenad med panträtt på grund inteckningen blivit täckt. Om me- av inteckningen blivit täckt. Om del som har influtit genom särskild inbetalade pengar efter särskild försäljning av tillbehör utfaller på försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förord- pantbrevets belopp, får beslut inte nande ej meddelas beträffande meddelas beträffande motsvaranmotsvarande del av inteckningen. de del av inteckningen. Begäran om förordnande enligt Begäran om beslut enligt denna denna paragraf skall framställas paragraf ska framställas senast vid senast vid sammanträdet för köpe- sammanträdet för köpeskillingens skillingens fördelning eller, vid för- fördelning eller, vid försäljning säljning under hand, innan Krono- under hand, innan Kronofogdefogdemyndigheten utfärdar köpe- myndigheten utfärdar köpebrev. brev. Därvid skall pantbrevet ges in, Därvid ska pantbrevet ges in, om om det inte redan är tillgängligt för det inte redan är tillgängligt för Kronofogdemyndigheten eller om Kronofogdemyndigheten eller om Kronofogdemyndigheten i annat Kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undantag. fall finner skäl att medge undantag.

12 kap.

62 § Bestämmelserna i 3 – 61 §§ Bestämmelserna i 3 – 61 §§ gäller i tillämpliga delar även när gäller i tillämpliga delar även när utmätning av fast egendom har utmätning av fast egendom har

35 SFS senaste lydelse 1994:444.

skett medan gäldenärens rätt är skett medan svarandens rätt är Bilaga 2 villkorlig och när utmätning av villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fast egendom inte har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63 – fastighet, om inte annat följer av 68 §§. 63 – 68 §§.

12 kap.

63 § Har, i fall då överlåtelse av Har, i fall då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor, fastighet är beroende av villkor, fastigheten blivit utmätt för fordran fastigheten blivit utmätt för fordran hos överlåtaren, får försäljning ej hos överlåtaren, får försäljning ske förrän det visar sig om inte ske förrän det visar sig om villkoret uppfylls. villkoret uppfylls. Vad som sägs i första stycket Vad som sägs i första stycket gäller också om del av fastighet gäller också om del av fastighet genom överlåtelse har kommit i genom överlåtelse har kommit i särskild ägares hand och fastig- särskild ägares hand och fastigheten har blivit utmätt för fordran heten har blivit utmätt för fordran hos överlåtaren innan fastig- hos överlåtaren innan fastighetsbildning som enligt lag utgör hetsbildning som enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att medföra betydande dröjsmål att avvakta huruvida fastighets- avvakta om fastighetsbildningen bildningen kommer till stånd, får kommer till stånd, får dock fastigdock fastigheten säljas med för- heten säljas med förbehåll för den behåll för den rätt som tillkommer rätt som tillkommer förvärvaren. förvärvaren. Försäljningen om- Försäljningen omfattar då även fattar då även gäldenärens rätt mot svarandens rätt mot förvärvaren. förvärvaren. Köparen svarar för Köparen svarar för svarandens gäldenärens skyldigheter mot skyldigheter mot förvärvaren. förvärvaren.

12 kap.

64 § Har, i fall då förvärv av fastighet Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit av villkor, egendomen blivit ututmätt för fordran hos förvär- mätt för fordran hos förvärvaren, varen, skall Kronofogdemyndig- ska Kronofogdemyndigheten bjuheten bjuda ut gäldenärens rätt till da ut svarandens rätt till egendomen till försäljning i den egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv ordning som gäller för tvångsvis försäljning av utmätt rättighet. försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens svarar köparen för svarandens skyldigheter mot sin fångesman, skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- gjorts samma dag som utmät-

ningen eller senare, förfaller ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej genom försäljningen, om inte Bilaga 2 Kronofogdemyndigheten på begä- Kronofogdemyndigheten på begäran av köparen förordnar annat. ran av köparen beslutar annat. Kan det inte utan betydande Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för dröjsmål avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- förvärvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försälj- fylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ord- koret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- tvångsvis försäljning av fast egendom. dom. När försäljning som har skett När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga enligt första stycket har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- Kronofogdemyndigheten köpehandling. handling.

12 kap.

66 § Om villkoret uppfylls i fall som Om villkoret uppfylls i fall som avses i 63 § eller om förvärvet går avses i 63 § eller om förvärvet går åter i fall som avses i 64 § andra åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall Kronofogdemyndig- stycket, ska Kronofogdemyndigheten driva in eller bjuda ut till heten driva in eller bjuda ut till försäljning vad som därefter till- försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och omfattas kommer svaranden och omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som enligt 8 och den ordning som enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga om utmätt 9 kap. gäller i fråga om utmätt fordran eller rättighet. fordran eller rättighet.

12 kap.

67 § Har endast andel i fastighet Har endast andel i fastighet blivit utmätt men skall enligt blivit utmätt men ska enligt 8 kap. 8 kap. 8 § hela fastigheten säljas 8 § hela fastigheten säljas på på auktion, skall av sakägarför- auktion, ska av sakägarförteckningen framgå vilka ford- teckningen framgå vilka fordringar och rättigheter som belastar ringar och rättigheter som belastar varje särskild andel. Skydds- varje särskild andel. Skyddsbeloppet skall bestämmas så att beloppet ska bestämmas så att fordringar, som gäller i den först fordringar, som gäller i den först utmätta andelen enbart eller i utmätta andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exe- och som har bättre rätt än ut-

kutionsfordringen , samt förrätt- sökningsfordringen , samt förrätt- Bilaga 2 ningskostnaderna blir fullt täckta. ningskostnaderna blir fullt täckta. Är någon av delägarna i kon- Är någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslut- kurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 § även om han ningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av eller hon har förmånsrätt endast i fastigheten. andel av fastigheten.

12 kap.

68 § När andel i fastighet har sålts När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft försäljningen har fått laga kraft samt köparen har fullgjort sin samt köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpebrev. Kronofogdemyndigheten köpebrev.

13 kap. Redovisning av influtna 13 kap. Redovisning av pengar

medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

13 kap.

36 1 § Medel som har flutit in till Pengar som ska fördelas ska Kronofogdemyndigheten i mål om redovisas så snart som möjligt . utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytterligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen. Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär understiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns särskilda skäl. Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberättigade borgenären ska i första hand fördelas mellan övriga mål där fordringen inte har fått full täckning. Kan betalning inte ske till någon annan borgenär ska pengarna återbetalas till svaranden. Om utbetalning eller återbetalning inte är möjlig inom tio

36 SFS senaste lydelse 1995:298.

år tillfaller pengarna staten. Om pengar ska tillfalla staten, gäller det Bilaga 2 även inlåningsräntan. Vid utmätning för ej förfallet Om utmätning har skett för underunderhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § hållsbidrag innan det har förfallit till andra stycket får redovisning ske betalning ska redovisning ske i nära tidigast i nära anslutning till den anslutning till den tidpunkt då tidpunkt då bidraget förfaller till bidraget förfaller till betalning. betalning.

13 kap.

2 § Vad som sägs i detta kapitel om Vad som sägs i detta kapitel om influtna medel gäller även ränta pengar som ska fördelas gäller som utgår på medlen till och med även ränta som enligt utsökden i 6 § angivna fördelnings- ningstiteln utgår på pengarna till dagen. Ränta på belopp som och med den i 6 § angivna förinnestår därefter tillkommer den delningsdagen. som är berättigad till beloppet. Om fördelat belopp inte kan betalas ut i samband med fördelningsdagen ska utbetalningen innefatta upplupen inlåningsränta från fördelningsdagen fram till dess utbetalning sker.

13 kap.

4 § För fördelning av influtna Kronofogdemyndigheten ska medel skall Kronofogdemyndig- hålla ett fördelningssammanträde heten hålla fördelningssamman- när det är oklart hur pengar ska träde, när det är föreskrivet i fördelas eller om Kronofogdemynbalken eller när det i annat fall är digheten i annat fall anser att det oklart hur medlen skall fördelas. behövs. Sådant sammanträde får inte hållas senare än tillträdesdag som bestämts enligt 12 kap. 36 §. Sammanträde som ej har blivit Sammanträde som inte har blivit utsatt i samband med kungörande utsatt i samband med kungörande av auktion skall kungöras särskilt, av auktion ska kungöras särskilt, om det är behövligt med hänsyn om det behövs med hänsyn till till okända sakägare eller av annat okända sakägare eller av annat skäl. Kungörande skall ske i god skäl. Kungörande ska ske i god tid tid och på lämpligt sätt. Sökanden, och på lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sak- svaranden och andra kända sakägare skall kallas till samman- ägare ska kallas till sammanträdet. trädet.

13 kap. Bilaga 2 6 § 37 En fordran som skall beaktas En fordran som ska beaktas ska skall tas upp med det belopp som tas upp med det belopp som den den uppgår till på fördel- uppgår till på fördelningsdagen. ningsdagen. Vid bedömningen av om en Vid bedömningen av om en fordran är förenad med särskild fordran är förenad med särskild förmånsrätt i en fastighet skall ett förmånsrätt i en fastighet ska ett pantbrev vars belopp är bestämt i pantbrev vars belopp är bestämt i utländsk valuta räknas om till utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt den kurs svenska kronor enligt den kurs som gäller på fördelningsdagen. som gäller på fördelningsdagen. Pantbrevets belopp får dock inte Pantbrevets belopp får dock inte sättas högre än det belopp som har sättas högre än det belopp som har bestämts vid omräkning enligt bestämts vid omräkning enligt 12 kap. 27 § fjärde stycket. 12 kap. 27 § fjärde stycket. Som fördelningsdag anses den Som fördelningsdag anses den dag till vilken fördelningssam- dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om det då manträde är utsatt, även om det då finns något hinder mot att verk- finns något hinder mot att verkställa fördelningen. Om det inte ställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses hålls något sammanträde, anses den dag då Kronofogdemyndig- den dag Kronofogdemyndigheten hetens beslut meddelas som fördel- meddelar beslut som fördelningsdag. ningsdag. Vid fördelning räknas som Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan för- fordran i ett mål även sådan förrättningskostnad som avser endast rättningskostnad som avser endast det målet. det målet. Begär borgenär betalning för Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, fordran som inte har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, ska utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer. om sådant uppkommer.

13 kap.

7 § 38 Är fordran eller därmed förenad Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beroende av att sökt inteckning beviljas, skall Kronofogdemyndig- beviljas, ska Kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på heten avsätta det som belöper på fordringen i avvaktan på att fordringen i avvaktan på att villkoret uppfylls eller förfaller villkoret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om eller att tvisten eller frågan om inteckning blir slutligt avgjord. inteckning blir slutligt avgjord.

37 SFS senaste lydelse 2004:448. 38 SFS senaste lydelse 1994:480.

Avsättning skall dock ej ske i fall Avsättning ska dock inte ske om då tvist skall prövas enligt tredje tvist ska prövas enligt tredje Bilaga 2 stycket. stycket. Borgenär vars fordran eller Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall , om det förmånsrätt är tvistig ska , om det ej av särskilda skäl är obehövligt, inte av särskilda skäl är obeföreläggas att inom en månad från hövligt, föreläggas att inom en det att föreläggandet delgavs månad från det att föreläggandet honom väcka talan om rätten till delgavs honom eller henne väcka medlen mot sakägare som medlen talan om rätten till pengarna mot skall tillkomma om borgenärens sakägare som pengarna ska tillanspråk faller bort. Efterkommer komma om borgenärens anspråk borgenären ej föreläggandet, har faller bort. Följer inte borgenären han förlorat sin rätt till medlen , om föreläggandet, har han eller hon ej motparten inom den angivna förlorat sin rätt till pengarna , om tiden har väckt talan mot borge- inte motparten inom den angivna nären. tiden har väckt talan mot borgenären. Kan fördelningen ej utan be- Kan fördelningen inte utan betydande olägenhet för parterna tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall Kronofogdemyndig- avgjord, ska Kronofogdemynheten själv pröva tvisten, om det är digheten själv pröva tvisten, om ändamålsenligt. Därvid gäller vad det är ändamålsenligt. Då gäller som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§. vad som sägs i 3 kap. 23 och 24 §§.

13 kap.

8 § När medel avsätts enligt 7 §, När pengar avsätts enligt 7 §, skall Kronofogdemyndigheten ska Kronofogdemyndigheten ange ange hur det skall förfaras med hur de ska fördelas om fordringen dem om fordringen faller bort helt helt eller delvis faller bort. eller delvis.

13 kap.

9 § Om alla berörda sakägare är Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, överens om hur pengarna ska skall fördelningen ske i enlighet fördelas, ska fördelningen göras därmed. enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser för

beträffande registrerat skepp, registrerat skepp, registrerat

registrerat luftfartyg m.m. och luftfartyg m.m. och fast

fast egendom egendom

13 kap. Bilaga 2 10 § När registrerat skepp, registrerat När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts till luftfartyg eller fastighet har på auktion, skall behållen avkast- sålts på auktion, ska behållen ning av egendomen, ersättning som avkastning av egendomen, ersätthar influtit med anledning av miss- ning som har betalats in med lyckat försök att sälja egendomen anledning av misslyckat försök att och tillskott som någon har betalat sälja egendomen och tillskott som för att bevara sin rätt vid försälj- någon har betalat för att bevara sin ningen fördelas tillsammans med rätt vid försäljningen fördelas köpeskillingen för egendomen. tillsammans med köpeskillingen Medel som har influtit genom för egendomen. Pengar från särsärskild försäljning av tillbehör till skild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt fastighet ska fördelas samtidigt som som köpeskillingen för fastigheten. köpeskillingen för fastigheten. Fördelningen skall ske i enlighet Fördelningen ska ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger inte framgår att fordran undervad som anges i förteckningen. stiger det som anges i förteck- Angående begränsning av inteck- ningen. Angående begränsning av ningshavares rätt vid försäljning inteckningshavares rätt vid förav intecknade reservdelar till säljning av intecknade reservdelar luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. till luftfartyg finns föreskrift i 3 § tredje stycket. 11 kap. 3 § tredje stycket. Utdelning för fordran som ej har Utdelning för fordran som inte har tagits upp i förteckningen utgår tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant endast av överskott, om sådant uppkommer. uppkommer.

13 kap.

11 § Bestämmelserna i 10 § första Bestämmelserna i 10 § första stycket gäller också när fastighet stycket gäller också när fastighet har sålts under hand. Medlen skall har sålts under hand. Pengarna fördelas i första hand enligt ska fördelas i första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gäller för upp- de grunder som gäller för upprättande av sakägarförteckning. rättande av sakägarförteckning.

13 kap.

12 § Avbryts förfarandet i fråga om Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, skall egendomen har blivit såld, ska influtna medel fördelas enligt vad pengarna fördelas enligt vad som som sägs där, om sakägarförteck- sägs där, om sakägarförteckning ning har upprättats, och i annat fall har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för enligt de grunder som gäller för

upprättande av sådan förteckning. upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har Annan borgenär än sökanden har Bilaga 2 dock ej rätt att få betalning ur dock inte rätt att få betalning för medlen för annat än ränta och annat än ränta och kostnader, om kostnader, om hans fordran är hans eller hennes fordran är förenad med panträtt på grund av förenad med panträtt på grund av inteckning. inteckning. När tillbehör till fastighet har När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej sålts för sig, ska borgenär, som har avstått från betalning, få inte har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av utdelning med tillämpning av 12 kap. 16 §, även om fastigheten ej 12 kap. 16 §, även om fastigheten säljs. inte säljs.

13 kap.

13 § Medel som tillkommer borgenär Pengar som en borgenär har skall avräknas på ränta och annan rätt till ska avräknas på ränta och biförpliktelse före fordrans annan biförpliktelse före fordrans kapitalbelopp, om ej borgenären kapitalbelopp, om inte borgenären har yrkat annat före fördelningen har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum , eller, om fördelning inte sker , före före utbetalningen. utbetalningen. Om ordningen mellan fordrans Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

13 kap.

39 14 § Medel får ej betalas ut utan att Pengar får inte betalas ut utan säkerhet ställs, om att säkerhet ställs, om 1. utmätning har skett med stöd 1. utmätning har skett med stöd av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln exekutionstiteln ej har vunnit laga inte har fått laga kraft eller kraft eller utmätning har skett på utmätning har skett på grund av grund av utslag eller beslut i mål utslag eller beslut i mål om betalom betalningsföreläggande eller ningsföreläggande eller handräckhandräckning och gäldenären har ning och svaranden har sökt återsökt återvinning eller överklagat, vinning eller överklagat, 2. utmätning har skett hos döds- 2. utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad bo för fordran som inte var föremed särskild förmånsrätt i egen- nad med särskild förmånsrätt i domen och den tid som anges i egendomen och den tid som anges

39 SFS senaste lydelse 1994:1038.

8 kap. 6 § första stycket ej har gått i 8 kap. 6 § första stycket inte har Bilaga 2 till ända , löpt ut , 3. rätten till medlen är beroende 3. rätten till pengarna är beroende av ett överklagande av utmät- av ett överklagande av utmätningen eller den utmätta egen- ningen eller den utmätta egendomens försäljning eller av talan domens försäljning eller av talan som avses i 4 kap. 20 – 22 eller som avses i 4 kap. 20 – 22 eller 26 §, 26 §, 4. fördelning som har skett vid 4. fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har fördelningssammanträde inte har vunnit laga kraft, fått laga kraft, 5. i annat fall tvist råder om vem 5. i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad. som är betalningsberättigad.

13 kap.

15 § Har medel avsatts enligt 7 § Har pengar avsatts enligt 7 § första stycket på grund av tvist och första stycket på grund av tvist och har tvisten prövats av domstol, får har tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet pengarna betalas ut till den vinnanlyfta medlen utan hinder av att de parten även om avgörandet inte avgörandet ej har vunnit laga har fått laga kraft om säkerhet kraft. I annat fall får medel som ställs . I annat fall får pengar som har avsatts enligt 7 § första har avsatts enligt 7 § första stycket, stycket, om skäl föreligger, mot om skäl föreligger, mot säkerhet säkerhet betalas ut till den betalas ut till den borgenär för borgenär för vilken de har avsatts vilken de har avsatts eller, om eller, om denne ej vill lyfta med- denne inte vill ha pengarna utlen , till den som i andra hand är betalda , till den som i andra hand berättigad till dem. har rätt till dem.

13 kap.

16 § 40 Att en verkställd fördelning Om en verkställd fördelning överklagas hindrar inte att belopp överklagas får belopp som inte som inte berörs av överklagandet berörs av överklagandet betalas ut. betalas ut.

13 kap.

17 § 41 När medel betalas ut, skall När pengar betalas ut, ska iakttagas vad som i allmänhet iakttas vad som i allmänhet gäller gäller om skyldighet för borgenär om skyldighet för borgenär att att förete eller återställa ford- uppvisa eller lämna tillbaka ringsbevis eller säkerhet som har fordringsbevis eller säkerhet som lämnats för fordran. har lämnats för fordran.

40 SFS senaste lydelse 1994:1038. 41 SFS senaste lydelse 2003:531.

Pantbrev i skepp eller fastighet Pantbrev i skepp eller fastighet eller företagsinteckningsbrev, vil- eller företagsinteckningsbrev, vil- Bilaga 2 ket utgör säkerhet för fordran på ket utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har utfallit, skall vilken betalning har utfallit, ska företes även om borgenären ej är uppvisas även om borgenären inte skyldig att återställa handlingen, är skyldig att lämna tillbaka om ej Kronofogdemyndigheten handlingen, om inte Kronofogdefinner skäl att medge undantag. myndigheten anser att det finns Detsamma gäller skuldebrev som skäl att medge undantag. Detär intecknat i annan egendom, när samma gäller skuldebrev som är skyldighet att förete eller åter- intecknat i annan egendom, när ställa skuldebrevet ej följer redan skyldighet att uppvisa eller lämna av första stycket. tillbaka skuldebrevet inte följer redan av första stycket. När köparen åberopar att den som När köparen åberopar att den som enligt sakägarförteckning är enligt sakägarförteckning har rätt berättigad till betalning har till betalning har medgett honom medgivit honom avräkning på eller henne avräkning på köpeköpeskillingen, gäller vid Krono- skillingen, gäller vid Kronofogdefogdemyndighetens prövning av myndighetens prövning av överensöverenskommelsen vad som före- kommelsen vad som föreskrivs i skrivs i första och andra styckena. första och andra styckena.

13 kap.

18 § Om borgenär för vilken ut- Om borgenär för vilken utdelning har beräknats ej inom ett delning har beräknats inte inom ett år från det att fördelningen har år från det att fördelningen har fått vunnit laga kraft företer laga kraft uppvisar fordringsbevis fordringsbevis eller i övrigt full- eller i övrigt fullgör vad som krävs gör vad som krävs enligt 17 § för att enligt 17 § för att han eller hon ska han skall få lyfta medlen , får dessa få pengarna utbetalda , får dessa mot säkerhet betalas ut till den betalas ut mot säkerhet till den som i andra hand är berättigad till som i andra hand har rätt till dem, dem, om ej särskilda skäl om det inte finns särskilda skäl. föreligger .

13 kap.

19 § Om alla berörda sakägare med- Om säkerhet krävs får belopp ger att belopp betalas ut utan betalas ut utan säkerhet om alla säkerhet när sådan annars krävs, berörda sakägare medger det. skall det ske .

13 kap.

20 § Ändras beslut om fördelning Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall Krono- eller utbetalning, ska Kronofogdemyndigheten på begäran fogdemyndigheten på begäran ututsöka vad som skall betalas till- mäta vad som ska betalas tillbaka.

baka. Härvid får ställd säkerhet I sådana fall får ställd säkerhet tas Bilaga 2 tagas i anspråk. Motsvarande i anspråk. Motsvarande gäller, om gäller, om medel som någon har pengar som någon har fått utbefått lyfta enligt 14 eller 15 § skall talda enligt 14 eller 15 § ska tilltillkomma annan sakägare eller komma annan sakägare eller om om borgenär har fått lyfta medel borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för fullgör vad som krävs för betalning betalning till honom. till honom eller henne . Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken utmätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogdemyndigheten.

Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser för mål

beträffande allmänna mål som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

13 kap.

21 § Bestämmelserna i 1, 13, 14 och Bestämmelserna i 1 § första och 20 § § gäller ej i fråga om fjärde stycket , 13 och 14 §§ och 20 sökanden i allmänt mål . I sådant § första stycket gäller inte mål gäller ej heller 4 – 6 §§, 7 § sökanden i mål som ska handförsta – tredje styckena, 8 och 9 §§ läggas enligt lagen (1993:891) om annat än om fördelning skall ske indrivning av statliga fordringar med enskild borgenär eller om det m.m. För sådana mål gäller inte är särskilt föreskrivet att för- heller 4 – 9 §§ annat än om fördelningssammanträde skall hållas. delning ska ske med enskild Bestämmelsen i 7 § tredje stycket borgenär eller om det hålls ett får ej tillämpas i allmänt mål, om fördelningssammanträde . Bestämsökandens fordran berörs av tvisten. melsen i 7 § tredje stycket får inte tillämpas för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. , om sökandens fordran berörs av tvisten.

14 kap. Verkan av exekutiv 14 kap. Verkan av försäljning försäljning m.m. m.m. Bilaga 2

14 kap.

1 § Exekutiv försäljning ger köp- Tvångsvis försäljning ger köparen samma rätt till den sålda aren samma rätt till den sålda egendomen som frivillig försälj- egendomen som frivillig försäljning, om ej annat följer av vad ning, om inte annat följer av vad som sägs i detta kapitel. som sägs i detta kapitel.

14 kap.

2 § När utmätning av viss egendom När utmätning av viss egendom ger företräde framför överlåtelse ger företräde framför överlåtelse av egendomen, gäller det till av egendomen, gäller det till förmån även för den som förmån även för den som förvärvar egendomen vid exekutiv förvärvar egendomen vid tvångsförsäljning. Detsamma gäller, när vis försäljning. Detsamma gäller, tredje man efter föreläggande när tredje man efter föreläggande enligt 4 kap. 20 § eller 26 § enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jämförd med 20 § har förlorat sin jämförd med 20 § har förlorat sin rätt mot sökanden. rätt mot sökanden.

14 kap.

42 3 § Har exekutiv försäljning av Har tvångsvis försäljning av registrerat skepp eller luftfartyg registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygs- som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och registret fått laga kraft och köpeskillingen betalats skall , om köpeskillingen betalats ska , om gäldenären inte var rätt ägare, svaranden inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven svarandens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum . när försäljningen skedde . När exekutiv försäljning av fast När tvångsvis försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller egendomen från svaranden eller någon hans företrädare förlorat sin någon hans eller hennes förerätt mot köparen. Även den som trädare förlorat sin rätt mot åberopar att gäldenärens eller köparen. Även den som åberopar någon hans företrädares åtkomst att svarandens eller någon hans var ogiltig eller av annat skäl ej eller hennes företrädares åtkomst gällde mot rätte ägaren har förlorat var ogiltig eller av annat skäl inte sin rätt mot köparen, om lagfart gällde mot rätte ägaren har förlorat var beviljad för gäldenären när sin rätt mot köparen, om lagfart

42 SFS senaste lydelse 2004:84.

den exekutiva försäljningen ägde var beviljad för svaranden när den Bilaga 2 rum . tvångsvisa försäljningen skedde .

14 kap.

4 § Om exekutivt såld egendom Om den av Kronofogdefrångår köparen därför att gälde- myndigheten sålda egendomen nären ej var rätt ägare, är gälde- frångår köparen därför att svarnären skyldig att ersätta köparen anden inte var rätt ägare, är svardennes skada med sammanlagda anden skyldig att ersätta köparen beloppet av vad som har gått till dennes skada med sammanlagda betalning av fordran mot gälde- beloppet av vad som har gått till nären och har betalats ut till betalning av fordran mot svarandenne. Har gäldenären uppsåt- den och har betalats ut till denne. ligen eller av vårdslöshet vållat Har svaranden uppsåtligen eller köparens skada, är han skyldig att av vårdslöshet vållat köparens ersätta skadan utan sådan be- skada, är han eller hon skyldig att gränsning. ersätta skadan utan sådan begränsning. Borgenär, som ej var i god tro när Borgenär, som inte var i god tro han mottog betalning, är skyldig att när han eller hon mottog besolidariskt med gäldenären ersätta talning, är skyldig att solidariskt köparen dennes skada med det med svaranden ersätta köparen belopp som han har erhållit i dennes skada med det belopp som betalning. Har borgenären upp- han eller hon har erhållit i betalsåtligen eller av vårdslöshet vållat ning. Har borgenären uppsåtligen köparens skada, är han skyldig att eller av vårdslöshet vållat köparens ersätta skadan utan sådan begräns- skada, är han eller hon skyldig att ning. ersätta skadan utan sådan begränsning.

14 kap.

5 § När tvångsvis försäljning medför När tvångsvis försäljning medför att tredje man förlorar sin att tredje man förlorar sin äganderätt till den sålda egen- äganderätt till den sålda egendomen, gäller i fråga om tredje domen, gäller i fråga om tredje mans rätt till ersättning för liden mans rätt till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till ersättning av köpares rätt till ersättning av svaranden och borgenär. Mot- svaranden och borgenär. Motsvarande gäller, när indrivning av svarande gäller, när indrivning av utmätt fordran medför att tredje utmätt fordran medför att tredje man förlorar sin rätt till ford- man förlorar sin rätt till fordringen. ringen.

15 kap. Avhysning

15 kap. 1 § Bilaga 2

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig. I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivningsmottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34 – 37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

15 kap. 2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten. Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

15 kap. 3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem. Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

15 kap. 4 §

Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

15 kap. 5 § Bilaga 2 Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen. Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras får kastas i samband med avhysningsförrättningen. Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egendomen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5 – 7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

15 kap. 6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egendomen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen. Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §. Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

15 kap. 7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen. Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

15 kap. 8 §

Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder Bilaga 2

än kvarstad

16 kap. 1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

16 kap. 2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd. Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och 6 §§. En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

16 kap. 3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger. Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning. Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och förklara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad

16 kap. 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2 – 7, 9 och 13 – 19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33 – 35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3 – 5 §§. Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

16 kap. 5 §

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.

I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om Bilaga 2 utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6 – 10 §§. Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

16 kap. 6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen. Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

16 kap. 7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §. I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

Tredje avdelningen –

Bestämmelser om kostnader

och överklagande

17 kap. Kostnader

17 kap.

2 § 43 Sökanden ansvarar mot staten för Sökanden ansvarar mot staten för förrättningskostnaderna i målet, om förrättningskostnaderna i målet, inte något annat följer av 3 eller om inte något annat följer av 3 eller 4 § eller av särskild föreskrift. 4 § eller av särskild föreskrift. Betalar sökanden inte en grund- Betalar sökanden inte en grundavgift inom förelagd tid, får avgift inom förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten avskriva Kronofogdemyndigheten avskriva målet. målet. I fråga om kostnader för en I fråga om kostnader för en åtgärd som har begärts av någon åtgärd som har begärts av någon annan än sökanden i målet skall annan än sökanden i målet ska den den som har begärt åtgärden anses som har begärt åtgärden anses som som sökande. När en fastighet sökande. När en fastighet enligt

43 SFS senaste lydelse 2007:277.

enligt 12 kap. 49 § har indragits i 12 kap. 49 § har dragits in i försälförsäljning av en gemensamt jning av en gemensamt intecknad Bilaga 2 intecknad fastighet, skall dock fastighet, ska dock sökanden i sökanden i målet ansvara även för målet ansvara även för kostnader kostnader som föranleds av in- som föranleds av indragningen, dragningen, om han har sämre rätt om han eller hon har sämre rätt än än den som har begärt indragning. den som har begärt indragning.

17 kap.

44 3 § Sökanden ansvarar inte för Sökanden ansvarar inte för förrättningskostnaderna för utmät- förrättningskostnaderna för utning enligt 7 kap. 21 § eller för mätning enligt 7 kap. 21 § eller för sådan handräckning enligt 8 kap. sådan handräckning enligt 8 kap. 18 § som behövs för att komma i 18 § som behövs för att komma i besittning av lös egendom eller besittning av lös egendom eller bostad. bostad. Sökanden ansvarar inte heller Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnaderna i mål för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §. enligt 7 kap. 14 §. Vid avhysning ansvarar sök- Vid avhysning ansvarar sökanden inte för kostnader för för- anden inte för kostnader för förvaring av svarandens egendom varing av svarandens egendom eller för andra åtgärder som eller för andra åtgärder som väsentligen avser att skydda väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning gäller kostnader för försäljning enligt 16 kap. 7 §. enligt 15 kap. 6 §.

Undantag från skyldigheten att

betala förrättningskostnader

17 kap.

4 § 45 Kronofogdemyndigheten får Om det finns särskilda skäl får medge befrielse helt eller delvis Kronofogdemyndigheten besluta från skyldigheten att betala för- att sökanden eller svaranden inte rättningskostnaderna , om det finns ska betala förrättningskostnaderna särskilda skäl . eller bara en del av dessa . Återstår endast ett obetydligt Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett allmänt eller belopp att betala i ett mål om enskilt mål om utmätning, får utmätning, får Kronofogde- Kronofogdemyndigheten betala myndigheten betala beloppet till beloppet till sökanden genom att sökanden genom att jämka för-

SFS senaste lydelse 2007:277. 44 45 SFS senaste lydelse 2008:216.

jämka förrättningskostnaderna i rättningskostnaderna i motsvar- Bilaga 2 motsvarande mån. ande mån.

Sökandens skyldighet att betala

förrättningskostnader i förskott

17 kap.

46 5 § Förrättningskostnader för vilka Om Kronofogdemyndigheten sökanden ansvarar skall för- begär det ska förrättningskostskotteras av honom, om Krono- nader för vilka sökanden anfogdemyndigheten begär det. Stat- svarar, betalas i förskott. Staten, en, kommun, landsting och kom- kommun, landsting och kommunalförbund är dock inte skyldiga munalförbund är dock inte skylatt lämna sådant förskott. diga att lämna sådant förskott. Betalas inte förskott inom Betalas inte förskott inom förelagd tid, får Kronofogde- förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten inställa verkställig- myndigheten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. heten och häva vidtagna åtgärder. Om förskottet avser en grund- Om förskottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället avgift, får myndigheten i stället avskriva målet. skriva av målet.

17 kap.

7 § 47 Förrättningskostnader i mål om Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld egendom, behållen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga avkastning och andra tillgängliga medel . De får vid behov genast pengar . De får vid behov genast utsökas hos gäldenären . utsökas hos svaranden . Förrättningskostnader som är Förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har gemensamma för flera mål har företräde framför kostnader som företräde framför kostnader som endast avser ett mål. endast avser ett mål. Förrättningskostnad för hand- Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får räckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos den mot vilken genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. åtgärden har vidtagits.

17 kap.

48 8 § Förrättningskostnader i mål om Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får verkställighet enligt 15 och genast utsökas hos svaranden, om 16 kap. får genast utsökas hos ej annat följer av exekutionstiteln . svaranden, om inte annat följer av

46 SFS senaste lydelse 2007:277. 47 SFS senaste lydelse 1996:130. 48 SFS senaste lydelse 1996:130.

Detta gäller dock ej verkställighet utsökningstiteln . Detta gäller dock av beslut om kvarstad eller annan inte verkställighet av beslut om Bilaga 2 säkerhetsåtgärd. kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Om egendom i samband med Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §, tas förrättningskostnad för för- tas förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen. säljningen ut ur köpeskillingen. När förrättningskostnader för När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan stycket företräde framför annan förrättningskostnad. förrättningskostnad.

17 kap.

10 § Om lös egendom som har Om lös egendom som har belagts med kvarstad säljs enligt belagts med kvarstad säljs enligt 16 kap. 14 § tredje stycket eller 16 kap. 5 § tredje stycket eller 7 § 16 § andra stycket, tas förrätt- andra stycket, tas förrättningsningskostnad för försäljningen ut kostnad för försäljningen ut ur ur köpeskillingen. köpeskillingen. Har Kronofogdemyndigheten Har Kronofogdemyndigheten med anledning av kvarstad på fast med anledning av kvarstad på fast egendom förordnat om åtgärd egendom beslutat om åtgärd som som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för åtgärden ut ur behållen kostnad för åtgärden ut ur behållen avkastning. avkastning.

17 kap.

11 § Vad som sägs i 7 – 10 §§ om Vad som sägs i 7 – 10 §§ om uttagande av förrättningskostnad uttagande av förrättningskostnad hos svaranden gäller ej kostnad hos svaranden gäller inte kostnad som till följd av exekutionstitelns som till följd av utsökningstitelns upphävande, ansökningens åter- upphävande, ansökningens återkallande eller annan särskild an- kallande eller annan särskild anledning bör betalas av sökanden. ledning bör betalas av sökanden. Om sökanden ej har förskotterat Om sökanden inte har förförrättningskostnad för vilken han skotterat förrättningskostnad för ansvarar och kostnaden ej får eller vilken han ansvarar och kostnaden har kunnat i målet tagas ut hos inte får eller har kunnat i målet tas svaranden, får den genast utsökas ut hos svaranden, får den genast hos sökanden. utsökas hos sökanden.

17 kap.

12 § I fråga om kostnader i tvist vid I fråga om kostnader i tvist vid fördelning av medel som enligt fördelning av pengar som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas 13 kap. 7 § tredje stycket prövas

av Kronofogdemyndigheten av Kronofogdemyndigheten Bilaga 2 tillämpas 18 kap. rättegångsbal- tillämpas 18 kap. rättegångsbalken. ken. Beslut, varigenom Kronofogde- Beslut, varigenom Kronofogdemyndigheten har ålagt ersättnings- myndigheten har ålagt ersättningsskyldighet enligt första stycket, skyldighet enligt första stycket, verkställs såsom dom som avses i verkställs såsom dom som avses i 3 kap. 6 §. 2 kap. 4 §.

Särskild bestämmelse beträffande Särskilda bestämmelser för mål

allmänna mål som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

17 kap.

13 § 49 Bestämmelserna i 2 och 3 §§ , Bestämmelserna i 2 och 3 §§ 4 § första stycket och 5 § om samt 4 § första stycket gäller inte sökandens ansvar för förrätt- för sökandens ansvar för förrättningskostnader gäller inte i all- ningskostnader i mål som ska mänt mål. handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

18 kap. Överklagande

18 kap.

1 § 50 Kronofogdemyndighetens beslut Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- tingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svar- skriver med hänsyn till var svaranden har sitt hemvist. anden har sin hemvist. Med svarandens hemvist förstås Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar dom- rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i stols behörighet i tvistemål i allmänhet. allmänhet. I den mån det inte föreskrivs I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsök- ärenden vid överklagande i utningsmål. Kronofogdemyndig- sökningsmål. Kronofogdemyn-

49 SFS senaste lydelse 2008:216. 50 SFS senaste lydelse 2006:672.

heten skall dock inte vara part i digheten ska dock inte vara part i domstolen . domstolen utom i den del över- Bilaga 2 klagandet avser förrättningskostnaderna.

18 kap.

51 2 § Kronofogdemyndighetens beslut Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom angår, om det har gått honom eller emot. Sökanden eller svaranden henne emot. Sökanden eller får klaga även över att beslut gör svaranden får klaga även över att intrång i tredje mans rätt. beslut gör intrång i tredje mans rätt. Ett beslut, genom vilket en Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får 12 kap. 33 § andra stycket, får överöverklagas endast av den som har klagas endast av den som har bestritt bestritt att sådant förbehåll görs. att sådant förbehåll görs.

18 kap.

5 § 52 Följande beslut får inte över- Följande beslut får inte överklagas: klagas: 1. ett beslut genom vilket be- 1. ett beslut genom vilket begäran om rättelse av utmätning gäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har lämnats utan bifall, 4 § har lämnats utan bifall, 2. ett beslut genom vilket en 2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, 12 kap. 33 § andra stycket, 3. ett beslut genom vilket en 3. ett beslut genom vilket en förrättningsman har förklarats jävig, handläggare har förklarats jävig, 4. ett beslut i en fråga som avses 4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket, i 17 kap. 4 § första stycket, 5. ett beslut i en sådan fråga om 5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §. som avses i 2 kap. 16 §.

18 kap.

53 6 § Ett beslut i en fråga som avses i Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får inte över- 3 kap. 11 eller 12 § får inte överklagas. I samband med att ett klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket beslut överklagas, genom vilket

51 SFS senaste lydelse 1993:516. 52 SFS senaste lydelse 1999:118. 53 SFS senaste lydelse 1994:444.

föreläggande av vite eller annan föreläggande av vite eller annan Bilaga 2 påföljd har tillämpats, får dock påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- prövning av föreläggandets giltighet påkallas. het påkallas. Ett beslut som innefattar endast Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas inte rör tredje man eller som endast i samband med över- innebär att Kronofogdemyndigklagande av det senare beslutet. heten avvaktar med verkställig- Beslutet får dock överklagas hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § särskilt på den grund att målet tredje stycket får överklagas endast i onödigt uppehålls genom beslutet. samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet. En sakägarförteckning får En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen att Kronofogdemyndighetens föreller beslutet om fördelningen av säljning eller beslutet om fördelinflutna medel överklagas. ningen av pengar överklagas.

18 kap.

54 7 § Ett beslut om utmätning som Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid. inskränkning till viss tid. Ett beslut om annan utmätning Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den från det att beslutet delgavs den klagande. klagande. En exekutiv försäljning ska En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- försäljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- den tid inom vilken utmätningsbeslutet enligt andra stycket första beslutet enligt andra stycket första

54 SFS senaste lydelse 2015:683.

meningen ska överklagas, om den meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare. tiden löper ut senare. Bilaga 2 Ett sådant överklagande som Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- meningen får göras utan inning till viss tid. skränkning till viss tid. Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet. Kronofogdemyndighetens beslut Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. delgavs den klagande.

18 kap.

12 § 55 Tingsrätten får, utan att mot- Tingsrätten får, utan att motparten dessförinnan har getts till- parten dessförinnan har getts tillfälle att yttra sig över överklag- fälle att yttra sig över överklagandet, förordna att någon åtgärd andet, besluta att någon åtgärd för för verkställighet tills vidare inte verkställighet tills vidare inte ska skall vidtas eller, om det finns vidtas eller, om det finns synnersynnerliga skäl, att en redan vid- liga skäl, att en redan vidtagen tagen åtgärd skall hävas. Vid ut- åtgärd ska hävas. Vid utmätning mätning av lön för underhålls- av lön för underhållsbidrag får bidrag får förordnandet inskränkas beslutet inskränkas till att avse att till att avse att influtna medel inte utmätta pengar inte ska betalas ut. skall betalas ut. Tingsrätten får också omedelbart Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställig- besluta att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till het ska genomföras och bestå till dess annat förordnas. dess annat beslutas .

18 kap.

13 § 56 Den omständigheten att ett Den omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig beslut har meddelats av en jävig förrättningsman skall inte föran- handläggare ska inte föranleda att leda att beslutet hävs, om jävet beslutet hävs, om jävet uppenuppenbarligen inte har inverkat på barligen inte har inverkat på bebeslutet. slutet.

55 SFS senaste lydelse 1995:298. 56 SFS senaste lydelse 1993:516.

18 kap. Bilaga 2 14 § 57 Vid bifall till ett överklagande Vid bifall till ett överklagande av ett visst beslut får även ett av ett visst beslut får även ett senare beslut i målet hävas när det senare beslut i målet hävas när det kan ske, om detta beslut har kan ske, om detta beslut har samband med det förra beslutet samband med det förra beslutet och inte hade vunnit laga kraft mot och inte hade fått laga kraft mot klaganden när han överklagade klaganden när han eller hon det första beslutet. överklagade det första beslutet.

18 kap.

15 § 58 Om ett överklagande av ett Om ett överklagande av ett beslut om fördelning av medel beslut om fördelning av pengar bifalls, gäller det till förmån även bifalls, gäller det till förmån även för den som inte själv har över- för den som inte själv har överklagat beslutet. klagat beslutet.

18 kap.

16 § 59 Tingsrättens beslut i en fråga Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det som överklagats dit gäller på det sätt som i 2 kap. 19 § sägs om sätt som i 3 kap. 20 § sägs om Kronofogdemyndighetens beslut. Kronofogdemyndighetens beslut. I mål om utmätning skall dock en I mål om utmätning ska dock en vidtagen åtgärd inte utan särskilt vidtagen åtgärd inte utan särskilt förordnande återgå innan tings- beslut återgå innan tingsrättens rättens beslut har vunnit laga kraft. beslut har fått laga kraft.

18 kap.

60 20 § Bestämmelserna om särskilda Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken tillämpas i fråga om gångsbalken tillämpas i fråga om Kronofogdemyndighetens beslut i Kronofogdemyndighetens beslut i utsökningsmål. utsökningsmål. Vad som sägs i 58 kap. 13 § Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk. balk.

57 SFS senaste lydelse 1993:516. 58 SFS senaste lydelse 1993:516. 59 SFS senaste lydelse 1995:298. 60 SFS senaste lydelse 1988:1454.

Användning av särskilt rätts- Användning av särskilt rättsmedel får ej utan synnerliga skäl medel får inte utan synnerliga skäl Bilaga 2 föranleda att exekutiv försäljning föranleda att tvångsvis försäljning hävs. hävs.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

1. Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. 2. För det som i annan lag eller förordning benämns exekutionstitel ska det som i denna balk föreskrivs om utsökningstitel gälla.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 3

Remissyttranden över betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) har lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Nacka tingsrätt, Växjö tingsrätt, Örebro tingsrätt, Malmö tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten), Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Centrala studiestödsnämnden, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Statens jordbruksverk, Boverket, Lantmäteriet, Arbetslöshetskassornas Samorganisation (numera Sveriges a-kassor), Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsägarna, Finansbolagens Förening, Föreningen Sveriges Kronofogdar, HSB Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Rädda Barnen, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svensk Inkasso, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges Kommuner och Landsting (numera Sveriges Kommuner och Regioner), Tjänstemännens centralorganisation och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Yttrande har också inkommit från Riksförbundet Enskilda Vägar, Småföretagarnas Arbetslöshetskassa, Stockholms kommun och Villaägarnas Riksförbund. Arbetsgivarverket, Regelrådet, Barnens Rätt i Samhället, Föreningen Sveriges Socialchefer, Företagarna, Insolvens Väst, Hyresgästföreningen, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar, Stockholms stadsmission, Svenska Kreditföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation och Upplysningscentralen AB har avstått från att yttra sig.

Lagrådets yttrande Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-03-09 Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Annika Brickman samt justitierådet Leif Gäverth

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Enligt en lagrådsremiss den 3 mars 2022 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utsökningsbalken. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Elin Bellander. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Danielsson, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 2021/22:197 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet