Sveriges tillträde till vissa Natoavtal

Regeringens proposition

2023/24:133

Sveriges tillträde till vissa Natoavtal Prop. 2023/24:133

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 april 2024

Tobias Billström

Pål Jonson (Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. I propositionen behandlas fyra centrala avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal vars syfte är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. De syftar till att öka möjligheterna till tekniskt samarbete mellan allierade och förbättra förutsättningarna för att utbyta erfarenheter och materiel med varandra på försvarsområdet. De avtal som behandlas i propositionen förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Riksdagens godkännande krävs därför innan avtalen kan träda i kraft. I propositionen föreslås bland annat följande ändringar. • Privilegier och immunitet som enligt statusavtalen gäller för vissa personalkategorier ska införas i svensk rätt. • Medlemmar av en främmande stats militära styrka, civil personal och vissa andra personalkategorier ska inte folkbokföras här. • Sverige ska i vissa fall kunna hemlighålla utländska försvarsuppfinningar som hålls hemliga i ett annat land med hänsyn till det nationella försvarsintresset. • Det ska införas en bestämmelse om skadeståndsskyldighet för staten vid felaktig hantering av försvarsrelaterad teknisk information.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: 1. Riksdagen godkänner avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor. 2. Riksdagen godkänner protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget. 3. Riksdagen godkänner avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar. 4. Riksdagen godkänner Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481). 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om 1 försvarsuppfinningar dels att nuvarande 2, 3 och 4 §§ ska betecknas 3, 4 och 2 §§, dels att 1, de nya 2 – 4, 5 – 13, 15 – 23 §§ och rubriken närmast före 21 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före nuvarande 4 § ska sättas närmast före 5 §, dels att det ska införas en ny rubrik närmast före 23 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Med försvarsuppfinning förstås i Med svensk försvarsuppfinning denna lag uppfinning som särskilt avses i denna lag en uppfinning avser krigsmateriel. som 1. särskilt avser krigsmateriel , och 2. har kommit till i Sverige eller tillhör en här bosatt fysisk person eller en svensk juridisk person. Med utländsk försvarsuppfinning avses i denna lag en annan uppfinning än en sådan som avses i första stycket, om patent söks på uppfinningen i Sverige och uppfinningen 1. särskilt avser krigsmateriel, eller 2. hålls hemlig i en annan stat med hänsyn till det nationella försvarsintresset och patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. §Regeringen meddelar Regeringen får meddela föreskrifter om vad som i denna lag föreskrifter om vad som avses med avses med krigsmateriel . krigsmateriel i denna lag.

1 Lagen omtryckt 1978:157.

4 § 2 § 2 En försvarsuppfinning som har En försvarsuppfinning får inte tillkommit i Sverige eller tillhör en offentliggöras eller på annat sätt här bosatt fysisk person eller tillhör obehörigen röjas innan det enligt en svensk juridisk person (svensk denna lag har prövats om försvarsuppfinning) får inte uppfinningen ska hållas hemlig. offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas, innan det enligt vad nedan sägs har prövats huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

2 § 3 § 3 Fråga om hemlighållande av Frågan om hemlighållande av en försvarsuppfinning prövas av försvarsuppfinning prövas av Granskningsnämnden för försvars- Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och Försvarets uppfinningar och Försvarets materielverk. materielverk. Försvarets materielverk skall vid Försvarets materielverk ska vid sin prövning samråda med sin prövning samråda med Försvarsmakten. Försvarsmakten.

4 3 § 4 § Granskningsnämnden består av Granskningsnämnden ska bestå ordförande och sex andra av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ledamöter. För ledamöterna ska det ersättare till det antal regeringen finnas det antal ersättare som bestämmer. Ledamöter och regeringen bestämmer. Ledamöter ersättare förordnas av regeringen. och ersättare utses av regeringen. Nämnden är beslutför, när Nämnden är beslutsför när ordföranden och tre andra ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande. ledamöter är närvarande.

5 5 § Om en ansökan om patent på en Om en ansökan om patent på en svensk försvarsuppfinning ges in svensk försvarsuppfinning ges in till Patent- och registreringsverket, till Patent- och registreringsverket, skall verket snarast tillställa ska verket snarast lämna ansökan Försvarets materielverk till Försvarets materielverk för ansökningen för prövning , prövning av om uppfinningen ska huruvida uppfinningen skall hållas hållas hemlig . hemlig - Den som vill att en svensk Den som vill att en svensk försvarsuppfinning, på vilken försvarsuppfinning, som patent inte patent inte har sökts, skall få har sökts på, ska få offentliggöras offentliggöras eller på annat sätt eller på annat sätt röjas ska ansöka

2 Senaste lydelse av tidigare 4 § 1997:916. 3 Senaste lydelse av tidigare 2 § 1997:916. 4 Senaste lydelse av tidigare 3 § 1986:1161. 5 Senaste lydelse 1997:916.

röjas skall hos Försvarets om en prövning av om materielverk ansöka om sådan uppfinningen ska hållas hemlig hos prövning som avses i första stycket . Försvarets materielverk. Det gäller Detsamma gäller den som vill söka även den som vill söka patent på en patent på en svensk svensk försvarsuppfinning genom försvarsuppfinning genom att till att till en annan mottagare än annan mottagare än Patent- och Patent- och registreringsverket ge registreringsverket inge inter- in en internationell patentansökan nationell patentansökan som avses som avses i 3 kap. patentlagen i 3 kap. patentlagen (1967:837) (1967:837) eller en europeisk eller europeisk patentansökan som patentansökan som avses i 11 kap. avses i 11 kap. samma lag. samma lag.

6 § 6 Finner Försvarets materielverk Om Försvarets materielverk vid vid sådan prövning som avses i 5 § sin prövning bedömer att det är av att det är av väsentlig betydelse för väsentlig betydelse för försvaret att försvaret att uppfinningen hålls uppfinningen hålls hemlig, ska hemlig skall Försvarets verket med ett eget motiverat materielverk med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig granskningsnämnden för slutlig prövning. Om granskningsprövning. Om gransknings- nämnden delar bedömningen, ska nämnden delar bedömningen att nämnden besluta att uppfinningen det är av väsentlig betydelse för inte får offentliggöras eller på annat försvaret att uppfinningen hålls sätt obehörigen röjas. hemlig , skall nämnden förordna att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Överlämnande enligt första Ett överlämnande av ett ärende stycket av patentansökningar och till granskningsnämnden ska ske ärenden som avses i 5 § andra senast två månader efter det att stycket skall ske senast två månader patentansökan, eller ansökan om efter det att ansökningen kom in till prövning, kom in till Försvarets Försvarets materielverk. För materielverk. Internationella och internationella och europeiska europeiska patentansökningar, där ansökningar, där prioritet har prioritet har yrkats, ska dock yrkats, skall sådant överlämnande överlämnas senast tre veckor efter dock ske senast tre veckor efter det det att ansökan kom in till att ansökningen kom in till Försvarets materielverk. Försvarets materielverk.

6 Senaste lydelse 1997:916.

7 § 7 Har i ärende, som Patent- och Om det i ett ärende, som Patentregistreringsverket tillställt och registreringsverket lämnat till Försvarets materielverk, Försvarets materielverk, inte har förordnande enligt 6 § ej meddelats meddelats ett beslut om inom tid som anges i andra stycket, hemlighållande enligt 6 § inom den upphör uppfinningen att vara tid som anges i andra stycket, hemlig enligt denna lag. upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag. Den i första stycket nämnda tiden Tiden enligt första stycket utgör utgör 1. om ärendet avser en 1. om ärendet avser internationell patentansökan, tre internationell patentansökan, tre månader från den internationella månader från den internationella ingivningsdagen, dock, i fall då ingivningsdagen, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag från vilken månader från den dag från vilken prioritet begärts, prioriteten begärts, 2. om ärendet avser en 2. om ärendet avser europeisk europeisk patentansökan, tre patentansökan, tre månader från det månader från det att ansökan ansökan inkom till Patent- och kommit in till Patent- och registreringsverket, dock, i fall då registreringsverket, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag från vilken månader från den dag från vilken prioriteten begärts, prioritet begärts, eller 3. om ärendet avser svensk 3. om ärendet avser en svensk patentansökan, tre månader från patentansökan, tre månader från den dag då beskrivning över den dag då en beskrivning över uppfinningen med tillhörande uppfinningen med tillhörande ritningar och patentkrav inkommit ritningar och patentkrav kommit in till Patent- och registreringsverket. till Patent- och registreringsverket. Har ärende anhängiggjorts hos Om ett ärende har inletts hos Försvarets materielverk enligt 5 § Försvarets materielverk upphör andra stycket , upphör uppfinningen uppfinningen att vara hemlig enligt att vara hemlig enligt denna lag, om denna lag, om ett beslut om förordnande enligt 6 § ej meddelats hemlighållande enligt 6 § inte har inom tre månader från den dag då meddelats inom tre månader från ansökan om prövning och för den dag då ansökan om prövning prövningen erforderliga handlingar och för prövningen nödvändiga inkommit till Försvarets handlingar kommit in till Försvarets materielverk. materielverk.

8 8 § Granskningsnämnden skall på Granskningsnämnden ska på ansökan eller när annan anledning ansökan eller när det finns annan därtill föreligger pröva , om anledning till det pröva om ett förordnande enligt 6 § skall bestå. beslut om hemlighållande enligt

7 Senaste lydelse 1997:916. 8 Senaste lydelse 1997:916.

Omprövning av förordnandet 6 § ska bestå. En sådan skall i varje fall ske inom ett år omprövning ska alltid ske inom från det förordnandet meddelades ett år från det att beslutet eller senast prövades. meddelades eller senast prövades. Vid omprövning skall Vid en omprövning ska granskningsnämnden först granskningsnämnden först lämna tillställa Försvarets materielverk ärendet till Försvarets ärendet för prövning. Om materielverk för prövning. Om Försvarets materielverk därvid Försvarets materielverk bedömer finner att uppfinningen inte längre att uppfinningen inte längre behöver hållas hemlig, får behöver hållas hemlig, får verket Försvarets materielverk upphäva upphäva beslutet . I annat fall ska förordnandet . I annat fall skall verket med ett eget motiverat Försvarets materielverk med eget yttrande överlämna ärendet till motiverat yttrande överlämna granskningsnämnden för slutlig ärendet till granskningsnämnden prövning. för slutlig prövning. Om beslutet om hemlighållande avser en uppfinning som hålls hemlig i en annan stat, får beslutet inte upphävas utan att den staten har getts tillfälle att yttra sig. Om förordnandet upphävs, får Om beslutet om hemlighållande Patent- och registreringsverket upphävs får Patent- och inte hålla handlingarna i ärendet registreringsverket inte hålla tillgängliga förrän tre månader handlingarna i ärendet förslutit från den dag tillgängliga förrän det har gått tre förordnandet upphörde att gälla, månader från den dag beslutet om inte sökanden begär det. upphörde att gälla, om inte sökanden begär det.

9 § 9 Om särskilda skäl föreligger , kan Om det finns särskilda skäl får regeringen förordna , att uppfinning regeringen besluta att en som omfattas av förordnande enligt uppfinning som omfattas av ett 6 § utan hinder av förordnandet får beslut om hemlighållande enligt 6 § röjas för annan, under förutsättning får röjas för någon annan under att hemlighållandet i övrigt av förutsättning att hemlighållandet i uppfinningen inte därigenom övrigt av uppfinningen inte äventyras . riskeras .

10 § Ansökan om patent eller annan Ansökan om patent eller annan skyddsrätt avseende främmande skyddsrätt avseende en annan stat stat på svensk försvarsuppfinning, på svensk försvarsuppfinning, som som skall hållas hemlig, får göras ska hållas hemlig, får göras endast endast om regeringen medger det. om regeringen godkänner det. Ett

9 Senaste lydelse 1980:211.

Sådant medgivande får lämnas sådant godkännande får endast endast under förutsättning att lämnas om uppfinningen hålls uppfinningen hemlighålles även i hemlig även i den andra staten. den främmande staten.

10 11 § Har förordnande enligt 6 § Om ett beslut om hemlighållande meddelats, kan uppfinnaren eller enligt 6 § har meddelats, får hans rättsinnehavare hos uppfinnaren eller uppfinnarens granskningsnämnden ansöka om att rättsinnehavare ansöka hos staten övertar uppfinningen. granskningsnämnden om att staten Granskningsnämnden skall då efter ska överta uppfinningen. hörande av Försvarets materielverk Granskningsnämnden ska då , efter ompröva förordnandet . Finner att ha hört Försvarets materielverk , granskningsnämnden att ompröva beslutet . Om förordnandet skall bestå, skall granskningsnämnden bedömer att nämnden överlämna handlingarna i beslutet ska bestå, ska nämnden ärendet till regeringen eller överlämna handlingarna i ärendet myndighet som regeringen till regeringen eller den myndighet bestämmer. som regeringen bestämmer. Har staten ej övertagit Om staten inte har övertagit uppfinningen inom fyra månader uppfinningen inom fyra månader efter det att ansökningen därom från det att ansökan kom in till kom in till granskningsnämnden, granskningsnämnden, ska beslutet skall förordnandet upphöra att om hemlighållande upphöra att gälla. Om särskilda skäl föreligger, gälla. Regeringen får dock kan regeringen förlänga tiden med förlänga tiden med högst två högst två månader. månader, om det finns särskilda skäl.

12 § Om det har lämnats en Om det har lämnats en underrättelse enligt 19 § första underrättelse enligt 19 § första stycket patentlagen (1967:837) stycket patentlagen (1967:837) med anledning av en ansökan om med anledning av en ansökan om patent på en uppfinning som avses patent på en uppfinning som med förordnande enligt 6 §, skall omfattas av ett beslut om ansökningen förklaras vilande i hemlighållande enligt 6 §, ska avvaktan på att förordnandet ansökan förklaras vilande i upphör att gälla. Så länge avvaktan på att beslutet upphör att förordnandet består skall 19 § gälla. Så länge beslutet består ska andra stycket och 20 – 22 §§ 19 § andra stycket och 20 – 22 §§ patentlagen inte tillämpas på patentlagen inte tillämpas på ansökningen . Vid tillämpning ansökan . När beslutet har upphört därefter skall de tider som anges i att gälla ska de tider som anges i 19 § andra och tredje styckena 19 § andra och tredje styckena räknas från den dag förordnandet räknas från den dag det upphörde

10 Senaste lydelse 1997:916. Senaste lydelse 1997:916.

upphörde att gälla, och Patent- och att gälla. Patent- och registreringsverket får inte hålla registreringsverket får inte hålla handlingarna i ärendet tillgängliga handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre månader har förflutit från förrän det har gått tre månader från den dagen, om inte sökanden begär den dagen, om inte sökanden begär det. det. Om ett förordnande enligt 6 § har Om ett beslut om hemlighållande medelats i fråga om en enligt 6 § har meddelats i fråga om internationell eller en europeisk en internationell eller en europeisk patentansökan, får ansökningen patentansökan, får ansökan inte inte vidarebefordras för fortsatt vidarebefordras för fortsatt handläggning som internationell handläggning. eller europeisk patentansökan .

13 § Är svensk försvarsuppfinning av Om en försvarsuppfinning är av väsentlig betydelse för försvaret, väsentlig betydelse för försvaret, kan regeringen förordna , att får regeringen besluta att uppfinningen får utnyttjas för uppfinningen får utnyttjas för statens räkning eller av den som statens räkning, eller av den som regeringen bestämmer eller att all regeringen bestämmer , eller att rätt till uppfinningen skall avstås rätten till uppfinningen ska avstås till staten. till staten.

15 § Om patent söks i Sverige på Om en ansökan om patent på en annan försvarsuppfinning än sådan utländsk försvarsuppfinning ges in som avses i 4 § (utländsk till Patent- och registreringsverket , försvarsuppfinning), skall Patent- ska verket lämna ansökan till och registreringsverket tillställa Försvarets materielverk för Försvarets materielverk prövning av om uppfinningen ska ansökningen för prövning , hållas hemlig. Det gäller dock inte huruvida uppfinningen skall hållas en internationell eller europeisk hemlig. Vad nu sagts gäller dock ej patentansökan. internationell patentansökan eller europeisk patentansökan.

13 16 § Är i fall som avses i 15 § Om uppfinningen är hemlig med uppfinningen hemlig enligt lag i en stöd av lag i en annan stat, ska främmande stat, skall Försvarets Försvarets materielverk besluta att materielverk förordna att uppfinningen inte får offentliggöras uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas, eller på annat sätt röjas, om patent om patent på uppfinningen enligt på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under och den främmande staten får sökas förutsättning att uppfinningen hålls

Senaste lydelse 1997:916. 13 Senaste lydelse 1997:916.

under förutsättning att hemlig här. Försvarets uppfinningen hålls hemlig här. materielverk får dock kräva att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning enligt 14 § första stycket för att ett sådant beslut ska meddelas, om det är förenligt med den aktuella överenskommelsen. Om Försvarets materielverk i Om uppfinningen är hemlig med annat fall, beträffande en utländsk stöd av lag i en annan stat men inte försvarsuppfinning som är hemlig omfattas av en sådan enligt lag i en främmande stat, överenskommelse som avses i finner att det är av väsentlig första stycket, och Försvarets betydelse för försvaret att materielverk bedömer att det är av uppfinningen hålls hemlig här , väsentlig betydelse för försvaret att skall slutlig prövning ske på det sätt uppfinningen hålls hemlig, ska som anges i 6 §. slutlig prövning ske på det sätt som anges i 6 §. Om Försvarets materielverk Om Försvarets materielverk finner att förutsättningar inte finns bedömer att det inte finns att här hemlighålla en utländsk förutsättningar att hemlighålla en försvarsuppfinning, som är hemlig utländsk försvarsuppfinning, som enligt lag i en främmande stat, skall är hemlig med stöd av lag i en verket fatta särskilt beslut om detta. annan stat, ska verket fatta ett Ansökningen får dock inte särskilt beslut om detta. Ansökan offentliggöras förrän tre månader får dock inte offentliggöras förrän har förflutit från beslutsdagen, om det har gått tre månader från inte sökanden begär det. beslutsdagen, om inte sökanden begär det.

14 17 § När en uppfinning som omfattas När en uppfinning som omfattas av förordnande enligt 16 § upphör av ett beslut om hemlighållande att vara hemlig i den främmande enligt 16 § upphör att vara hemlig i staten, får Försvarets materielverk den andra staten, får Försvarets upphäva förordnandet . Om materielverk upphäva beslutet . Om Försvarets materielverk finner att verket bedömer att uppfinningen av uppfinningen av särskilda skäl särskilda skäl även i fortsättningen alltjämt bör hållas hemlig här , skall bör hållas hemlig i Sverige , ska verket med ett eget motiverat verket med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig granskningsnämnden för slutlig prövning. prövning.

14 Senaste lydelse 1997:916.

18 § 15 Bestämmelserna i 4 §, 8 § tredje Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket, 12 § första stycket samt stycket, 12 § första stycket samt 13 13 och 14 §§ skall tillämpas även i och 14 §§ ska tillämpas även för en fråga om utländsk försvars- utländsk försvarsuppfinning. uppfinning.

16 19 § Sekretess gäller i mål och Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 eller 18 § uppgifter som enligt 2 § eller till eller till följd av förordnande enligt följd av beslut enligt 6 eller 16 § 6 eller 16 § inte får offentliggöras inte får offentliggöras eller på annat eller på annat sätt obehörigen röjas. sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 2, 3, 7 – 12 och Föreskrifterna i 2, 3, 7 – 12 och 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 41 kap., 42 kap. 1 – 8, 10 och 11 §§ 41 kap., 42 kap. 1 – 8, 10 och 11 §§ samt 43 kap. offentlighets- och samt 43 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller i sekretesslagen (2009:400) gäller i fråga om denna sekretess. fråga om denna sekretess. Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i offentlighets- och sekretesslagen.

20 § 17 Utöver vad som följer av 5 kap. Utöver det som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får en domstol 1 § rättegångsbalken får en domstol förordna att en förhandling i mål besluta att en förhandling i mål om om ersättning eller ansvar som ersättning eller ansvar som grundar grundar sig på denna lag skall sig på denna lag ska hållas inom hållas inom stängda dörrar, om det stängda dörrar, om det kan antas att kan antas att vid förhandlingen det kommer att läggas fram sådana kommer att förebringas uppgifter uppgifter för vilka sekretess gäller för vilka hos domstolen gäller hos domstolen enligt 19 §. sekretess som avses i 19 §.

Övriga bestämmelser Straffansvar och skadestånd

18 21 § Den som uppsåtligen bryter mot Den som bryter mot 10 § ska , om 10 § dömes , om gärningen ej är gärningen inte är belagd med straff belagd med straff i brottsbalken, till enligt brottsbalken, dömas till böter böter eller fängelse i högst ett år. eller fängelse i högst ett år. Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 2 § eller enligt

15 Senaste lydelse 1997:916. 16 Senaste lydelse 2009:410. 17 Senaste lydelse 1980:211. 18 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 1980:211.

beslut som har meddelats med stöd av 6 eller 16 § finns i brottsbalken .

19 22 § Den som yrkesmässigt utnyttjar Den som yrkesmässigt utnyttjar uppfinning varå patent har sökts i en uppfinning som patent har sökts Sverige och som omfattas av på i Sverige och som omfattas av förordnande enligt 6 eller 16 § ett beslut om hemlighållande enligt skall , i den mån patent meddelas på 6 eller 16 § ska , om patent uppfinningen, utge skälig meddelas på uppfinningen, betala ersättning för utnyttjandet samt skälig ersättning för utnyttjandet ersättning för den ytterligare skada och ersättning för den ytterligare som förordnandet medfört , om han skada som utnyttjandet medfört om hade vetskap om han eller hon hade vetskap om patentansökningen . Ersättning patentansökan . Ersättning ska dock utgår dock endast för utnyttjande endast betalas för utnyttjande som som sker efter det att handlingarna sker efter det att handlingarna i i patentärendet tidigast skulle ha patentärendet tidigast skulle ha offentliggjorts enligt 22 § offentliggjorts enligt 22 § patentlagen (1967:837), om patentlagen (1967:837) om ett förordnande enligt 6 eller 16 § ej beslut enligt 6 eller 16 § inte hade hade meddelats. meddelats. I fråga om talan om ersättning I fråga om talan om ersättning enligt första stycket äger 58 § enligt första stycket ska tredje stycket och 60 § andra bestämmelserna i 58 § tredje stycket patentlagen motsvarande stycket och 60 § andra stycket tillämpning. patentlagen tillämpas.

Överklagande och behörig

domstol

20 23 § Granskningsnämndens och Granskningsnämndens och Försvarets materielverks beslut om Försvarets materielverks beslut om att en uppfinning skall hållas att en uppfinning ska hållas hemlig hemlig enligt denna lag får får överklagas till regeringen. överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

19 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 1980:211. 20 Senaste lydelse 1997:916.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 2 För en främmande stats militära För en främmande stats militära styrka och dess personal som styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt för internationellt militärt samarbete eller internationell samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om privilegier gälla i fråga om inkomstskatt, avgifter och skatter 1. avgifter och skatter vid bruk av vid bruk av fordon i vägtrafik samt fordon i vägtrafik, import till och export från Sverige i 2. import till och export från den utsträckning som anges i Sverige, avtalet den 19 juni 1995 mellan de 3. inkomstskatt, och stater som är parter i 4. styrkans handlingar. Nordatlantiska fördraget och de Immuniteten och privilegierna andra stater som deltar i enligt första stycket gäller i den Partnerskap för fred om status för utsträckning som anges i följande deras styrkor (SÖ 1997:51). avtal: 1. avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51), och 2. avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor.

8 § 3 För de Natohögkvarter och de styrkor och den personal lydande under ett sådant högkvarter som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om 1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik,

1 Lagen omtryckt 1994:717. 2 Senaste lydelse 2016:669. 3 Senaste lydelse 2016:669.

2. import till och export från Sverige, 3. mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, 4. inkomstskatt, 5. skydd av högkvarterens arkiv 5. högkvarterens arkiv och och handlingar, och handlingar, och 6. skydd av högkvarterens 6. högkvarterens egendom och egendom och tillgångar. tillgångar. Immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i följande avtal: 1. det kompletterande tilläggs- 1. det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 protokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för Partnerskap för fred om status för deras styrkor, deras styrkor (SÖ 2016:19), 2. samförståndsavtalet den 2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. och Nato om värdlandsstöd (SÖ 2016:18), och 3. protokollet den 28 augusti 1952 om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget .

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481) dels att 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här. En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden. Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket. Undantag från första – tredje Undantag från första – tredje styckena finns i 4 och 5 §§. styckena finns i 4 , 5 och 5 a §§.

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och omfattas av 7 eller 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2013:380.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering dels att 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 §, och närmast före 2 och 3 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skadeståndsansvar vid en

utländsk persons tjänsteutövning

2 § Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist juridisk person som saknar hemvist här i landet , efter inbjudan av här i landet deltar i samarbete i svensk myndighet, i Sverige deltar i Sverige enligt 1 § efter inbjudan av sådant samarbete som sägs i 1 § en svensk myndighet, och särskilda och det enligt internationell bestämmelser gäller för personens överenskommelse gäller särskilda skadeståndsskyldighet enligt en bestämmelser i fråga om dennes internationell överenskommelse , skadeståndsskyldighet, skall ska svenska staten i stället för den svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under dennes tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen vistelsen och för vilken den annars skulle ha varit utländska personen annars skulle skadeståndsskyldig enligt svensk ha varit skadeståndsskyldig enligt lag. Staten ska dock inte ersätta svensk lag. Staten skall dock inte skada som uppkommer hos en ersätta skada som uppkommer hos sådan utländsk person. en sådan utländsk person.

Skadeståndsansvar vid felaktig

hantering av teknisk information

för försvarsändamål

3 § Om en svensk myndighet tagit emot teknisk information för försvarsändamål från ett annat land eller en internationell organisation inom ramen för sådant samarbete som nämns i 1 § och myndigheten enligt en internationell överenskommelse är 19

skadeståndsskyldig gentemot informationsägaren för skada till följd av otillåtet röjande eller användande, ska den svenska staten ersätta ägaren för den skada som uppkommer till följd av det otillåtna röjandet eller användandet av informationen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

3 Ärendet och dess beredning

En utredare har haft i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med att se över vissa rättsliga frågor inför ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Uppdraget innebar att utredaren inledningsvis skulle analysera vilka eventuella författningsändringar som krävs vid en svensk anslutning till vissa avtal som Sverige förväntas tillträda som medlem i Nato. Utredaren skulle därefter se över vilka författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra för att Sverige ska kunna delta effektivt i alliansen och få ändamålsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater. Den första delen av uppdraget redovisades den 31 mars 2023 i promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22, i propositionen benämnd promemorian). I promemorian föreslås dels att riksdagen ska godkänna avtalen, dels att det görs ett antal författningsändringar till följd av avtalen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Försvarsdepartementet (Fö2023/01260). Som ett led i den fortsatta beredningen av detta lagstiftningsärende togs i januari 2024 en kompletterande departementspromemoria fram, Utökat skydd för främmande militära styrkors handlingar (i propositionen benämnd 2024 års promemoria). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 6 . Remissvaren finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (Fö2024/00108). De fyra avtal som Sverige förväntas tillträda som medlem i Nato och som behandlas i denna proposition finns återgivna i engelsk lydelse respektive svensk översättning i bilaga 7 – 12 . I denna proposition behandlas promemorians och 2024 års promemorias lagförslag.

Lagrådet Regeringen beslutade den 29 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 13 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 14 . Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4 Övergripande om avtalen

4.1 Sveriges tillträde till ett antal Natoavtal

Att samarbeta med andra länder är en förutsättning för att säkra fred och stabilitet i Sverige. I en globaliserad värld är samverkan och gemenskap helt avgörande för att avvärja hot och för att skydda såväl nationell som internationell fred och säkerhet. Nato är en central aktör för europeisk och transatlantisk säkerhet och för internationell krishantering. Nato är en försvarsallians som består av både en politisk och en militär del. Nordatlantiska fördraget utgör grunden för Nato. Kärnan i fördraget är det kollektiva försvaret, som bygger på den rätt till individuellt och kollektivt självförsvar som varje stat har, vilket slås fast i artikel 51 i FN-stadgan. I enlighet med artikel 3 i fördraget ska varje allierad var för sig och tillsammans upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att motstå väpnat angrepp. Artikel 5 innehåller de ömsesidiga försvarsgarantier som utgör grunden i Natos kollektiva försvar och är en central del i Natos avskräckning. Sverige samverkar sedan 1994 med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och blev 1997 en del av Euroatlantiska partnerskapsrådet. 2014 fick Sverige, tillsammans med bland andra Finland, status som en av Natos Enhanced Opportunities Partners (EOP). EOP är en ram för ett individuellt utformat partnerskap med fokus på politisk dialog, utbildning och övningar samt informationsutbyte. Partnerskapet har inneburit att Sveriges samarbete med Nato har fördjupats. Med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och inom ramen för partnerskapet aktiverade Sverige och Nato särskilda modaliteter för förstärkt samarbete (Modalities for Strengthened Interaction, MSI), vilket intensifierade informationsutbyte och samordning av aktiviteter och strategisk kommunikation kopplat till det nuvarande krisläget. Inom ramen för partnerskapet med Nato deltar Sverige i utbildningar och i övningar och har även stått värd för sådana aktiviteter, samt samarbetar med Nato i standardiserings- och förmågeutveckling. Sverige har även deltagit i Natoledda militära insatser i bland annat Bosnien, Kosovo, Afghanistan och Libyen. Sverige har sedan tidigare tillträtt avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA) med tillhörande protokoll samt det kompletterande tilläggsprotokollet. Sverige tecknade 2014 ett avtal om värdlandsstöd med Nato, vilket trädde i kraft 2016. Regeringen fattade den 16 maj 2022 beslut om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade Natos medlemsstater Sveriges anslutningsprotokoll till Nato. Sverige fick i samband med detta status som inbjudet land. Riksdagen godkände den 22 mars 2023 Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Sverige blev i och med deponeringen av sitt anslutningsinstrument medlem i Nato den 7 mars 2024. Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett antal internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och som är centrala för

försvarssamarbetet inom alliansen. I denna proposition behandlas följande avtal. • Avtal mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor • Protokoll om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget • Avtal om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar • Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål

Sverige förväntas även tillträda ett antal andra internationella överenskommelser, som dock inte behandlas i denna proposition. 1

4.2 Statusavtalen

För att samarbeten mellan olika länders militära styrkor ska fungera krävs avtal som reglerar vilka villkor som ska gälla för besökande styrkor som befinner sig i en mottagande stat, s.k. statusavtal. Syftet med avtalen är att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal och annan personal befinner sig i en mottagande stat, till exempel vad som gäller för kostnader för skador som uppstår vid en olycka, införsel av varor eller vilket land som har jurisdiktion om ett brott begås av någon i en militär styrka. Inom Nato gäller i detta avseende avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) och protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet).

4.2.1 Sveriges befintliga statusavtal

Sverige har sedan tidigare tillträtt avtalet mellan de stater som är parter till nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA) med tillhörande protokoll (tilläggsprotokoll till avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor [SÖ 1997:51]) och det kompletterande tilläggsprotokollet (kompletterande tilläggsprotokoll till avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor [SÖ 2016:19]).

1 Riksdagen godkände den 22 mars 2023 Sveriges anslutning till avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal (se prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Som framgår av promemorian Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24) krävs inte riksdagens godkännande innan regeringen kan ingå avtalet om status för tredjestaters delegationer och representanter vid Nordatlantiska fördragsorganisationen . Som framgår av promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22) krävs inte heller riksdagens godkännande innan regeringen kan ingå avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om informationssäkerhet eller avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om samarbete avseende nukleär information . 23

PFF SOFA reglerar den rättsliga statusen mellan de länder som deltar i PFF-samarbetet när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Avtalet hänvisar i huvudsak till de materiella bestämmelserna i Nato SOFA. I samband med att Sverige undertecknade PFF SOFA lämnade Sverige en reservation mot den rätt avtalet ger en utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium (se artikel VII i Nato SOFA). Reservationen gäller även inom ramen för det kompletterande tilläggsprotokollet. I tilläggsprotokollet till PFF SOFA, som tillkom 1995, regleras frågor om dödsstraff. Parterna har åtagit sig att inte verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka eller dess civila komponent, eller deras anhöriga, från någon annan stat som är part i tilläggsprotokollet. Till PFF SOFA hör, utöver tilläggsprotokollet om dödsstraff, ett kompletterande tilläggsprotokoll från 1997. Detta reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras personal på PFFländernas territorium, genom att hänvisa till och utvidga den territoriella omfattningen av Parisprotokollet. Till stor del hänvisar Parisprotokollet i sin tur till Nato SOFA, där alltså huvuddelen av de materiella reglerna finns. Sverige har även ingått ett separat avtal om värdlandsstöd med Nato. Samförståndsavtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Nordatlantiska fördragsorganisationens Headquarters, Supreme Allied Commander Transformation samt Supreme Headquarters Allied Powers Europe om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Nordatlantiska fördragsorganisationens operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet (SÖ 2016:18, värdlandsstödsavtalet) undertecknades 2014. Värdlandsstödsavtalet är ett övergripande avtal som innehåller grundläggande principer och förfaranden för det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Avtalet är avsett att användas över hela skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot militärt stöd, det vill säga såväl i fredstid (till exempel för övningar) som vid kris och konflikt i Sverige eller i närområdet. Genom avtalet tydliggörs det ansvar Sverige har som värdland i förhållande till Nato och sändande länder, liksom vilket ansvar Nato och sändande länder har vid Natoledd verksamhet i Sverige. Värdlandsstödsavtalet är ett ramavtal och inför varje enskild aktivitet behöver ett särskilt genomförandeavtal ingås inom ramen för de begränsningar som anges i värdlandsstödsavtalet. En närmare genomgång av de enskilda bestämmelserna i avtalet finns i propositionen Samförståndsavtal om värdlandsstöd (prop. 2015/16:152 s. 24 – 29). Lagstiftningen har ändrats för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt dessa statusavtal; i samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA (1996) och vid utvidgningen av dess tillämpning (2005) samt vid tillträdet till det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet (2016). För en översikt av tidigare lagstiftningsarbeten, se bilaga 8 till Ds 2023:22. De ovan nämnda statusavtalen ger inte i sig rätt för Nato eller utländska styrkor att befinna sig och verka i värdlandet utan reglerar endast vad som gäller rättsligt när en viss styrka eller viss personal befinner sig på värdlandets territorium med värdlandets samtycke.

I sammanhanget ska nämnas att Sverige och USA den 5 december 2023 undertecknade ett avtal om försvarssamarbete (Defense Cooperation Agreement, DCA). DCA-avtalet kompletterar Nato SOFA och PFF SOFA. DCA-avtalet reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige (se departementspromemorian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, Ds 2024:2).

4.2.2 Nato SOFA och Parisprotokollet

Som medlem i Nato förväntas Sverige ansluta sig till Nato SOFA och Parisprotokollet. När Sverige gjort det är det dessa avtal som kommer att tillämpas i förhållande till Natos medlemsstater, i stället för nu gällande PFF SOFA med tillhörande protokoll och det kompletterande tilläggsprotokollet. Som nämnts ovan i avsnitt 4.2.1 har Nato SOFA och Parisprotokollet i huvudsak samma materiella innehåll som PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet. Sverige tillerkänner alltså redan Natohögkvarter och deras personal liksom utländska militära styrkor, tillhörande civila komponenter och anhöriga vissa rättigheter och privilegier. De författningsändringar som Sverige har genomfört på grund av PFF SOFA och andra statusavtal medför att vår lagstiftning till stor del redan är anpassad för de nya avtalsåtagandena enligt Nato SOFA och Parisprotokollet. En väsentlig skillnad är nu att Sverige kommer att ansluta sig till statusavtalen som medlem i Nato. Det svenska regelverket behöver på ett annat sätt än tidigare medge militär närvaro från allierade med ett vidare syfte än övningsverksamhet, liksom anpassas till Natos politiska och legala acquis . Natos acquis består av alla bindande åtaganden som gjorts inom organisationen eller i samband med alliansen sedan dess tillkomst. Dess två huvudkomponenter är dels alla beslut av Nordatlantiska rådet, dels vissa internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna. I samband med anslutningen till PFF SOFA lämnade Sverige en reservation mot bestämmelsen om rätt för en sändande stat att på svenskt territorium utöva straffrättslig jurisdiktion och verkställa påföljder för brott. Den svenska reservationen motiverades med dels att besök av väpnade styrkor endast torde ske ett fåtal gånger per år och då i samband med kortvariga övningar och därmed att det inte fanns skäl att möjliggöra utövande av domsrätt i Sverige, dels att domsrätt i Sverige skulle kunna komma i konflikt med förbudet mot dödsstraff. Ingen av Natos medlemsstater har lämnat någon reservation mot Nato SOFA, och avsikten är att inte heller Sverige ska göra det. För svensk del innebär detta en förändring av jurisdiktionsreglerna jämfört med tidigare statusavtal. Att samma regelverk gäller mellan medlemsstaterna skapar förutsägbarhet inom alliansen. Avtalen behandlas närmare i avsnitt 7.

4.3 Hemlighållande av försvarsuppfinningar

Det kan, både under krigstid och fredstid, finnas ett behov av att hålla uppfinningar som är av betydelse för försvaret hemliga. Den svenska regleringen om hemlighållande av försvarsuppfinningar finns i lagen

(1971:1078) om försvarsuppfinningar. Syftet med regleringen är att staten ska kunna hemlighålla försvarsuppfinningar som bedöms vara av väsentlig betydelse för försvaret eller omfattas av ett försvarssamarbete med en annan stat. Enligt lagen om försvarsuppfinningar kan en försvarsuppfinning hållas hemlig efter beslut av Försvarets materielverk eller Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Ett sådant beslut medför att uppfinningen inte får offentliggöras eller obehörigen röjas och förbudet är straffrättsligt sanktionerat. Förbudet gäller under vissa förutsättningar även innan frågan om hemlighållande har prövats. Om patent har sökts på uppfinningen ska Patent- och registreringsverket i ett visst skede vilandeförklara patentansökan i avvaktan på att beslutet om hemlighållande upphävs. Först när beslutet hävs kan alltså patent meddelas för uppfinningen och andra än patenthavaren i vanlig ordning göra invändningar mot patentet. Enligt lagstiftningen som gällde före 1971 års lag tillämpades i stället ett system med hemliga patent. Den ordningen ersattes dock med nuvarande system eftersom det inte ansågs lämpligt att meddela hemliga patent utan att allmänheten haft möjlighet att framföra invändningar mot patentet (prop. 1971:138 s. 29). Liknande system som det svenska finns i andra länder. Ett beslut om hemlighållande av en försvarsrelaterad uppfinning innebär även i andra länder typiskt sett ett förbud mot att ansöka om patent på uppfinningen i ett annat land och i övrigt att obehörigen röja uppfinningen. Ett sådant förbud kan innebära ett hinder för länder att utbyta erfarenheter och materiel med varandra på försvarsområdet. För att kunna få del av andra länders försvarsuppfinningar och även möjliggöra export av inhemska försvarsuppfinningar görs det ibland undantag från regeln om förbud mot att söka patent. En förutsättning i dessa fall är oftast att det land som tar emot patentansökan garanterar att uppfinningen hålls hemlig även där. Det är alltså för att främja ett sådant utbyte som det finns inhemska regler om hemlighållande av utländska försvarsuppfinningar. Att det finns en möjlighet att söka patent utomlands på uppfinningar som hålls hemliga i Sverige kan även vara till fördel för uppfinnaren som därmed ges möjlighet att söka skydd för och sprida uppfinningen till andra länder. Sverige har redan i dag ingått bilaterala överenskommelser om hemlighållande av försvarsuppfinningar med flera Natoländer. Avtalen innebär i huvudsak att länderna åtar sig att hemlighålla en uppfinning som det söks patent på i ett land, mottagarlandet, och som redan är hemlig i det andra landet, ursprungslandet. Vidare innebär avtalen att mottagarlandet måste hemlighålla uppfinningen fram till dess att uppfinningen inte längre är hemlig i ursprungslandet. Utöver det innehåller avtalen förfarandebestämmelser om hur patentansökan ska hanteras i mottagarlandet. Som medlem i Nato förväntas Sverige ansluta sig till avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar (patentavtalet). Överenskommelsen syftar till att öka möjligheterna till tekniskt samarbete mellan Sverige och övriga medlemsstater i Nato och till ett ömsesidigt utbyte av försvarsuppfinningar som annars hade varit hemliga. Avtalet behandlas närmare i avsnitt 8.

4.4 Utbyte av teknisk information

Inom ramen för militära samarbeten finns ofta ett behov för de samarbetande länderna att kunna dela teknisk information med varandra för att de gemensamt ska kunna utveckla sina tekniska förmågor och stå emot yttre hot. Eftersom teknisk information på försvarsområdet ofta omfattas av sekretess krävs det överenskommelser mellan länderna som tydliggör hur mottagarlandet får använda informationen och hur informationen ska skyddas. Det förekommer att den information som delas mellan länderna ägs av ett enskilt bolag eller enskild person. Samarbete på det tekniska området förutsätter därför, för tillvaratagande av den enskildes rätt, att det finns regler som tillgodoser den enskildes rätt till ersättning om informationen hanteras på ett sådant sätt att den leder till skada för den enskilde. Som medlem i Nato förväntas Sverige ansluta sig till Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. Avtalet reglerar skyldigheter i samband med sådant utbyte dels mellan medlemsstaterna, dels mellan medlemsstaterna och Natos organisation. Avtalet syftar till att skapa en form för överföring av skyddad teknisk information mellan medlemsstaterna och att säkerställa ett tillräckligt skydd för ägaren av den tekniska informationen. Avtalet behandlas närmare i avsnitt 9.

5 Nato SOFA och Parisprotokollet

5.1 Nato SOFA

Avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) är en överenskommelse som varit gällande sedan 1951 och som reglerar den rättsliga statusen för ett Natolands styrkor när de befinner sig inom ett annat Natolands territorium. Nato SOFA har använts i decennier och fungerar som ett huvudavtal, dels genom att andra statusavtal inom ramen för Nato och PFF hänvisar till detta avtal, dels genom att det använts som mall vid utformningen av andra militära statusavtal, även utanför Nato och PFF. Nato SOFA innehåller 20 artiklar. Nedan följer en översikt av de frågor som regleras i avtalet.

5.1.1 De enskilda bestämmelserna

Grundläggande bestämmelser (artiklarna I – VIII)

Artikel I innehåller definitioner av grundläggande begrepp som förekommer i avtalstexten, exempelvis styrka, civil komponent samt sändande och mottagande stat. I artikel II bekräftas utgångspunkten att den sändande statens personal är skyldiga att respektera lagstiftningen i den mottagande staten och avhålla sig från varje handling som är oförenlig med andan i avtalet. Det finns ingen entydig uppfattning om hur

omfattande skyldigheten att respektera lagstiftningen är för den sändande staten. I artikel III finns bland annat bestämmelser om att den sändande statens styrkor och deras medlemmar är undantagna från pass- och viseringsbestämmelser och från den mottagande statens regler om kontroll och registrering av utlänningar samt att de inte har rätt till stadigvarande bosättning eller hemvist i den mottagande staten. I artikel IV behandlas frågor om körkort och förarbevis. Bestämmelserna innebär att körkort som har utfärdats av den sändande staten ska godtas även i den mottagande staten. I artikel V anges bland annat att den sändande statens styrkor som regel ska bära uniform i den mottagande staten. Artikel VI reglerar under vilka omständigheter medlemmar av en styrka får inneha och bära vapen på en mottagande stats territorium. Artikel VII innehåller regler om straffrättslig jurisdiktion och om rättsligt samarbete samt befogenhet att utöva polisiär myndighet inom förläggningar m.m. I artikel VIII ges detaljerade bestämmelser om hur olika typer av skadeståndsanspråk ska hanteras, hur regresskrav regleras och när stater ska avstå från att framställa ersättningskrav.

Regler om vistelsen i värdlandet (artiklarna IX – XIV)

I artikel IX finns bestämmelser om villkoren under vistelsen i värdlandet. Där regleras bland annat inköp av varor, anställningar och sjukvård. Den sändande statens personal har rätt att få hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan ordnas på ett tillfredsställande sätt där styrkan är stationerad. Artikel X innehåller regler om beskattningen av den utsända personalen. I artiklarna XI – XIII finns tullbestämmelser. Som utgångspunkt gäller samma tullregler för den sändande statens personal som för mottagarlandets egna medborgare. Fordon och annan utrustning för tjänsten såväl som tillhörigheter för personligt bruk får dock föras in och föras ut ur mottagarlandet tullfritt. Mottagarlandet är vidare skyldigt att tillhandahålla bland annat drivmedel för den sändande statens tjänstefordon tull- och skattefritt. I artikel XIV anges att gällande valutaregler ska följas i både den sändande och mottagande staten samt regler om möjlighet att vid behov reglera frågor som har med valuta att göra.

Avslutande bestämmelser (artiklarna XV – XX)

I artikel XV anges att Nato SOFA som utgångspunkt gäller även om fientligheter riktas mot medlemsstaterna i enlighet med vad som anges i nordatlantiska fördraget, men att det i en sådan situation ändå vid behov finns möjlighet att upphäva tillämpningen av en enskild artikel. I artiklarna XVI – XX finns regler om hur man löser tvister om tolkning eller tillämpning av avtalet, om översyn av avtalet och slutligen formaliabestämmelser om bland annat ratificering, deponering av anslutningsinstrument och uppsägning av avtalet.

5.2 Parisprotokollet

Protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet) upprättades 1952. Avtalet reglerar statusen för Natos ledningsstrukturer och för dess högkvarters militära och civila personal, samt för deras familjer, när de befinner sig på tjänsteuppdrag inom en protokollsparts territorium. Parisprotokollet består av 16 artiklar men hänvisar i materiellt hänseende huvudsakligen till statusreglerna i Nato SOFA. I inledningen konstateras att ett internationellt militärt högkvarter kan inrättas på en avtalsparts territorium genom ett separat avtal enligt nordatlantiska fördraget. Nedan följer en översikt över några av de frågor som regleras i protokollet.

5.2.1 De enskilda bestämmelserna

Allmänna bestämmelser (artiklarna 1 – 3)

Artikel 1 innehåller definitioner av vissa begrepp. Med allierat högkvarter militärstrategiskt högkvarter eller annat internationellt militärt högkvarter som har inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget och som är direkt underordnat ett militärstrategiskt högkvarter (Natohögkvarter). I artikel 2 tydliggörs att bestämmelserna i Nato SOFA, med de justeringar som bestäms i protokollet, ska tillämpas på allierade högkvarter och på deras militära och civila personal samt deras anhöriga när de befinner sig inom någon protokollsparts territorium i samband med tjänstgöring eller, i fråga om anhöriga, i samband med makas, makes eller förälders tjänstgöring. Artikel 3 definierar vissa begrepp i Parisprotokollet som används i Nato SOFA. Det anges till exempel att med styrka avses personer som är placerade vid ett allierat högkvarter och som tillhör ett Natolands stridskrafter. Civil komponent avser två olika kategorier: dels personer som är anställda hos ett Natolands stridskrafter men är placerade vid ett allierat högkvarter, dels en viss kategori av civil personal som är direktanställd av Nato. Vidare anges att ett allierat högkvarter ska betraktas med styrka vid tillämpningen av vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA.

Tolkningsregler för uttrycket sändande stat (artikel 4)

Bestämmelsen innehåller tolkningsregler som tydliggör hur Nato SOFA ska tillämpas på Natos högkvarter och dess personal och anhöriga. Huvudregeln är att de rättigheter och skyldigheter som i Nato SOFA gäller för den sändande staten ska, vad gäller ett allierat högkvarter och dess personal och deras anhöriga, ligga hos eller anknytas till militärstrategiskt högkvarter och dess underordnade organ. Från huvudregeln anges ett antal undantag. Den rätt som tillkommer den sändande statens militära myndigheter att utöva straffrättslig och disciplinär jurisdiktion enligt artikel VII i Nato SOFA hör enligt Parisprotokollet till de militära myndigheterna i den stat, i förekommande fall, under vars militära lagstiftning den berörda personen lyder.

I vissa andra angivna fall ska de skyldigheter som åläggs den sändande staten eller dess myndigheter genom bestämmelser i Nato SOFA gälla både det allierade högkvarteret och den stat vars stridskrafter (eller medlem eller anställd i dess stridskrafter, eller sådana personers anhöriga) berörs. Det gäller bland annat följande skyldigheter. Både den stat som sänt personal och det allierade högkvarteret ska se till att personalen respekterar lagarna i den mottagande staten (artikel II i Nato SOFA), båda ska underrätta den mottagande staten om en person uteblir från tjänsten och inte skickas tillbaka till sitt hemland eller om han eller hon olovligen är frånvarande från sitt tjänsteuppdrag i mer än 21 dagar (artikel III punkten 4 i Nato SOFA) och båda ska bistå myndigheterna i den mottagande staten med att anhålla personen och överföra denne till den myndighet som ska utöva domsrätt (artikel VII punkten 5.a i Nato SOFA). Av punkt c i artikel 4 framgår att när det i vissa bestämmelser i Nato SOFA talas om sändande stat ska detta enligt Parisprotokollet anses vara den stat vars styrka medlemmen tillhör eller har civil anställning vid. Det gäller bland annat det identitetskort som den sändande staten beviljat och den sändande statens skyldighet att ta emot de personer som den mottagande staten har utvisat (se artikel III punkten 2.a respektive artikel III punkten 5 i Nato SOFA). Artikelns punkt d anger att skyldigheter som åläggs den sändande staten enligt vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA ska vila på den stat vars stridskrafter den person som föranlett anspråket tillhör eller vid vilken personen är anställd. Om en sådan stat inte finns hör den sändande statens skyldigheter till det allierade högkvarter som personen i fråga tillhör. Det gäller bland annat skadeståndsanspråk som härrör från åtalbara handlingar eller försummelser i den mottagande staten och som inte inträffat i tjänsten (artikel VIII punkten 6 i Nato SOFA). Slutligen anges att både den eventuella sändande staten och det berörda allierade högkvarteret ska ha en sändande stats rättigheter vid utnämnande av den skiljedomare som avses i artikel VIII punkten 8 i Nato SOFA.

Identitetskort (artikel 5)

Av bestämmelsen framgår att varje medlem av ett allierat högkvarter ska ha ett av högkvarteret utfärdat identitetskort som ska visas upp på begäran.

Skadestånd (artikel 6)

Artikeln innehåller tolkningsregler om hur skadeståndsbestämmelsen i Nato SOFA, artikel VIII, ska tillämpas på allierade högkvarter. Det klargörs att de skyldigheter som uppställs för parterna i Nato SOFA om att avstå från vissa anspråk gentemot varandra ska gälla både för det allierade högkvarteret och för varje berörd part i protokollet. Bestämmelsen innehåller ytterligare tolkningsregler. Artikel VIII punkterna 1 och 2 i Nato SOFA handlar om anspråk på grund av skadevållande handlingar som sker i tjänsten och det görs skillnad mellan skada som uppstår på statligt ägd egendom som används under Natoverksamhet och skada på annan egendom som tillhör en part. Det klargörs att vid tillämpningen av dessa regler ska egendom som tillhör ett allierat högkvarter eller en part och som används av högkvarteret, anses

vara egendom ägd av en avtalsslutande part och använd av dess stridskrafter. Vidare framgår att skada som vållats av en medlem av en styrka eller en civil komponent eller av någon annan anställd vid ett allierat högkvarter ska anses vara skada vållad av en medlem eller en anställd i en parts stridskrafter. Det anges också att uttrycket ägs av en avtalsslutande part i artikel VIII punkten 3 i Nato SOFA ska omfatta fartyg som ägs av ett allierat högkvarter. Artikel VIII punkten 5 i Nato SOFA handlar om anspråk på grund av skador som uppstår i tjänsten men där den skadelidande inte är en annan samarbetande stat utan en utomstående tredje part, s.k. tredjemansskador. Det klargörs att sådana anspråk ska omfatta även anspråk som härrör från handling eller underlåtenhet av anställda vid ett allierat högkvarter eller för sådant som ett högkvarter är rättsligt ansvarigt för och som orsakar skada inom någon protokollsparts territorium. När det gäller sådana tredjemansskador som orsakats utanför tjänsteutövning, se ovan artikel 4 punkten d.

Beskattning av personalens lön (artikel 7)

Bestämmelsen anger att den skattebefrielse för lön och arvoden som, enligt artikel X i Nato SOFA, i mottagarlandet ska beviljas den sändande statens personal (medlemmar av en styrka eller en civil komponent) även ska gälla de löner och arvoden som personal vid allierade högkvarter får i denna egenskap av det land från vilket de är utsända. Bestämmelsen befriar dock inte sådana personer från beskattning i den stat i vilken de är medborgare. Artikeln innehåller vidare ett tillägg i förhållande till Nato SOFA. Det framgår att den civila personal, tillhörande vissa av Nordatlantiska rådet bestämda kategorier, som är direktanställda av högkvarteren ska vara befriade från skatter på löner och arvoden som de allierade högkvarteren betalar till dem i denna egenskap. En part till protokollet kan dock komma överens med högkvarteret om ett arrangemang, enligt vilket parten anställer och sedan ställer sina medborgare till högkvarterets förfogande samt står för deras löner. Den parten får i sådant fall beskatta dessa löner och arvoden, men de ska vara befriade från beskattning av andra parter.

Andra skatter och avgifter (artikel 8)

Artikeln innehåller inledningsvis en bestämmelse om skattefrihet som inte återfinns i Nato SOFA. För att underlätta bland annat inrättande och drift av allierade högkvarter ska de så långt som möjligt befrias från sådana tullar och skatter som avser deras kostnader i det gemensamma försvarets intresse och för deras officiella och uteslutande bruk. Varje protokollspart ska, i syfte att ingå ett avtal om genomförande av bestämmelsen, inleda förhandlingar med det allierade högkvarter som verkar inom dess territorium. Bestämmelsen har alltså i praktiken endast betydelse för värdstater för Natos högkvarter och gäller endast högkvarteren, inte dess personal. Vidare ska allierade högkvarter ha samma rättigheter som beviljas styrkor enligt artikel XI i Nato SOFA. Det handlar om vissa angivna tullbefrielser. Natos högkvarter ska därför tillåtas att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk. Högkvarterens tjänstefordon ska också vara befriade från skatter som tas ut för fordon i vägtrafik. Officiella dokument under officiell försegling

ska inte göras till föremål för tullkontroll. Medlemmar av högkvarteren får även tullfritt ta in och föra ut personliga ägodelar och möbler samt motorfordon för eget bruk. Det sistnämnda omfattar dock inte medborgare i den mottagande staten, om de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter. Den mottagande staten är slutligen skyldig att skattefritt tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till de allierade högkvarterens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg. Enligt artikeln avses med uttrycket ” tullar och skatter” inte betalning för utförda tjänster.

Fördelning av egendom (artikel 9)

Artikeln behandlar fördelningen mellan Natos medlemsstater av egendom som allierade högkvarter inte längre behöver. Mark och byggnader som den mottagande staten upplåtit kostnadsfritt eller mot nominell betalning till ett allierat högkvarters förfogande ska återlämnas till den mottagande staten. Artikeln blir endast tillämplig när ett högkvarter etablerats på medlemsstatens territorium.

Rättskapacitet (artiklarna 10 och 11)

I artikel 10 beskrivs att varje militärstrategiskt högkvarter är en juridisk person som har rätt att ingå avtal och att förvärva och avyttra egendom. Den mottagande staten kan dock ingå överenskommelser med det militärstrategiska högkvarteret om att utövandet av denna rätt ska ske enligt särskilda överenskommelser. Artikel 11 klargör att ett militärstrategiskt högkvarter kan uppträda både som kärande och svarande vid rättegångar om inte annat följer av artikel VIII i Nato SOFA samt att exekutionsåtgärder som beslag och kvarstad inte får vidtas avseende ett allierat högkvarters egendom eller tillgångar, förutom för vissa i Nato SOFA angivna syften, nämligen i samband med utredning av brott.

Valutaregler och handlingars okränkbarhet (artiklarna 12 och 13)

Enligt artikel 12 ska ett allierat högkvarter för att kunna förfoga över sin internationella budget tillåtas inneha kontanter och konton i valfri valuta. Protokollsparterna ska också underlätta högkvarterens valutaväxling och överföring av tillgångar mellan staterna. Av artikel 13 följer att ett allierat högkvarters arkiv och andra officiella handlingar, som förvaras i dess lokaler eller som innehas av en på vederbörligt sätt godkänd medlem av högkvarteret, ska vara okränkbara, om inte högkvarteret har avstått från denna typ av immunitet.

Avslutande bestämmelser (artiklarna 14 – 16)

I artikel 14 anges bland annat att protokollet och Nato SOFA, enligt beslut av Nordatlantiska rådet, helt eller delvis får tillämpas på internationella militära högkvarter och militärorganisationer som upprättats med stöd av nordatlantiska fördraget även om de inte omfattas av definitionerna i artikel 1 i protokollet. De avslutande två artiklarna innehåller bland annat regler om hur man löser meningsskiljaktigheter om tolkning eller tillämpning av protokollet, formaliabestämmelser om bland annat

ratificering, deponering av anslutningsinstrument och uppsägning av avtalet samt bestämmelser om bilaterala avtal.

6 Godkännande av Nato SOFA och

Parisprotokollet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) och protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet).

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Sverige förväntas som Natomedlem tillträda Nato SOFA och Parisprotokollet. Avtalen kompletterar Sveriges befintliga avtal inom Natosamarbetet och är en förutsättning för försvarssamarbetet inom Nato. Avtalen förutsätter flera lagändringar. Riksdagens godkännande krävs därför (10 kap. 3 § första stycket 1 regeringsformen). Förslag till lagändringar presenteras i följande avsnitt. Nato SOFA innehåller även bestämmelser som innebär att andra stater ges rätt att utöva straffrättslig jurisdiktion på svenskt territorium. Detta bedöms innebära överlåtelse av rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning (10 kap. 8 § regeringsformen). Riksdagen ska då fatta beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

7 Lagändringar med anledning av Sveriges tillträde till Nato SOFA och

Parisprotokollet

7.1 Pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd

Regeringens bedömning: Att passfrihet ska gälla för medlemmar av en främmande stats militära styrka kräver ingen ändring av svensk lag. Det krävs inte heller någon lagändring för att medlemmar av en främmande stats militära styrka ska omfattas av viseringsfrihet, undantag från krav på uppehållstillstånd eller undantag från krav på arbetstillstånd.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslås vissa förordningsändringar.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Försvarsmakten delar bedömningen men anser att frågan om fortsatta pass- och viseringskrav för medlemmar av en civil komponent, liksom kraven på pass, visering och uppehålls- och arbetstillstånd för anhöriga till medlemmar av en styrka eller civil komponent bör utredas vidare. Migrationsverket och Polismyndigheten framhåller att det bör klargöras om det är av Nato utfärdade identitetskort som ska gälla som pass, i kombination med en individuell eller kollektiv förflyttningsorder, eller om det är handlingar utfärdade av respektive stat.

Skälen för regeringens bedömning

Pass och visering Av artikel III i Nato SOFA följer att medlemmar av en styrka ska vara undantagna från pass- och viseringsbestämmelser vid in- och utresa i en mottagande stat. Det finns inte någon motsvarande bestämmelse i Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet men det får utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt Nato SOFA, artikel 4 i Parisprotokollet och avsnitt 7.2 i värdlandsstödsavtalet, att undantag från kraven på pass och visering ska gälla även inom ramen för dessa avtal (denna bedömning har också gjorts i ett tidigare lagstiftningsärende, se propositionen Samförståndsavtal om värdlandsstöd, prop. 2015/16:152 s. 66 och 67). Enligt artikel III i Nato SOFA behöver medlemmar av en styrka i stället kunna uppvisa ett militärt identitetskort utfärdat av den sändande staten och en förflyttningsorder som kan vara antingen individuell eller kollektiv. Identitetskortet ska innehålla uppgift om namn, födelsedatum, grad, i förekommande fall registreringsnummer, försvarsgren och ett fotografi. Förflyttningsordern ska vara utfärdad på den sändande statens språk samt på engelska eller franska och vara utfärdad av behörig myndighet i den sändande staten eller av Nato. Det ska framgå att individen eller gruppen är medlem av en styrka och vilken typ av förflyttningsorder det rör sig om. Civil personal och anhöriga behöver dock alltjämt pass. Allmänna bestämmelser om utlänningars inresa, utresa och vistelse i Sverige finns i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). I svensk rätt gäller som huvudregel att en utlänning som reser in i Sverige ska ha pass och visering, se 2 kap. 1 och 3 §§ utlänningslagen. Från kravet på pass och visering görs flera undantag i utlänningslagen och i utlänningsförordningen, bland annat i fråga om nordiska medborgare och medborgare i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Därutöver är medborgare i flera av medlemsstaterna i Nato som inte ingår i EES-området genom EU:s gemensamma viseringspolitik viseringsfria i Sverige ( se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav). Regeringen får i vissa fall meddela föreskrifter om att utlänningar bland annat får vistas här utan pass och visering enligt 2 kap. 9 § utlänningslagen. Migrationsverket får enligt 2 kap. 22 § utlännings- 34 förordningen, efter att har hört Polismyndigheten, meddela ytterligare

föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass (se till exempel prop. 2015/16:152 s. 67). I äldre föreskrifter som verket antagit om detta framgick att för medlemmar av en styrka godtogs ett militärt identitetskort i förening med en individuell eller kollektiv förflyttningsorder som pass vid inresa och vistelse i Sverige (MIGRFS 2014/05). I nu gällande föreskrifter finns inte någon sådan bestämmelse (se MIGRFS 2023:9). Numera framgår det av den förteckning som har upprättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1105/2011/EU av den 25 oktober 2011 om förteckningen över resehandlingar som möjliggör passage av de yttre gränserna och i vilka en visering kan införas samt om införandet av en mekanism för upprättandet av denna förteckning att Sverige inom ramen för Natosamarbetet erkänner som resehandling ett personligt militärt identitetskort tillsammans med en kombinerad eller individuell reseorder. För att en specifik resehandling ska godtas som pass i Sverige krävs dock att den utöver att erkännas i EU:s förteckning, också som huvudregel uppfyller de förutsättningar som anges i bestämmelsen i 2 kap. 4 § utlänningsförordningen (om den inte uttryckligen undantas i Migrationsverkets föreskrifter, se MIGRFS 2023:9). Bestämmelsen uppställer två grundkrav på en handling för att den ska kunna godtas som pass: Handlingen ska vara utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare och den måste tillåta återresa till hemlandet eller inresa till tredjeland. Därutöver ska handlingen innehålla uppgift om innehavarens medborgarskap och fullständiga namn samt födelsedatum och födelseort, uppgift om handlingens giltighetstid, innehavarens namnteckning, uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen, uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige och ett välliknande fotografi av innehavaren. Handlingen ska vara skriven på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk. Den nuvarande regleringen är inte tillräcklig för att Sverige ska uppfylla avtalsförpliktelserna i fråga om passfrihet. Enligt regeringens mening är det inte troligt att de militära identitetskorten som utfärdats av en sändande stat uppfyller samtliga förutsättningar som anges i 2 kap. 4 § utlänningsförordningen. Därtill uppställer förordningsbestämmelsen fler och delvis andra krav än de som anges i fråga om identitetskortens innehåll i Nato SOFA. För att regleringen ska vara i enlighet med statusavtalen bör det därför införas en ny bestämmelse om vilka handlingar som godtas som pass för medlemmar. Det är lämpligast att bestämmelsen regleras på förordningsnivå. När det gäller undantaget från det allmänna viseringskravet för medlemmar av en styrka har Sverige redan infört ett sådant undantag i samband med lagstiftningsarbetet om den utvidgade tillämpningen av PFF SOFA 2005 (se prop. 2004/05:7 s. 46 och 47). Bestämmelsen som finns i 3 kap. 1 § första stycket 12 utlänningsförordningen har därefter justerats till att omfatta även militär personal som kan komma till Sverige inom ramen för det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet (jfr prop. 2015/16:152 s. 67). Regeringens bedömning är att bestämmelsen i utlänningsförordningen bör utvidgas så att den omfattar också militär personal som kan komma till Sverige inom ramen för Nato SOFA och Parisprotokollet.

Medlemmar av en civil komponent samt anhöriga omfattas inte av de undantag från pass- och viseringskrav som gäller för medlemmar av en militär styrka i avtalen. Som ovan redovisats gäller för de flesta av Natos medlemsstater att medborgarna är viseringsfria för inresa i Sverige. Det kan finnas skäl att inkludera både medlemmar av en civil komponent och anhöriga i utvidgningen av reglerna om viseringsfrihet. Regeringen kan därför komma att återkomma till frågan om vidare ändringar i utlänningsförordningen.

Uppehållstillstånd och arbetstillstånd Statusavtalens regler om främmande militära styrkors och andra personkategoriers rättsliga status när de befinner sig i en mottagande stat bygger på grundförutsättningen att mottagarlandet samtycker till deras närvaro. Att den mottagande staten samtycker till att medlemmar av den sändande statens styrkor, och annan personal, får vistas på dess territorium under den tid som syftet med vistelsen pågår får anses vara underförstått även om denna rätt inte uttryckligen regleras i statusavtalen. Frågan om tillstånd för utländska truppers vistelse i Sverige har behandlats i propositionen Rättslig reglering av samverkan för fred i samband med införandet av PFF SOFA. Regeringen uttalade då att övningar som kommer att hållas i Sverige inom ramen för PFF-samarbetet kommer att vara få till antalet och omfatta högst någon vecka per övning. Vid dessa förhållanden bedömdes det inte finnas skäl för särskilda bestämmelser i utlänningsförordningen. Det ansågs i stället som mer ändamålsenligt att regeringen skulle fatta beslut i frågan då tillträdesfrågan avgjordes (propositionen Rättslig reglering av samverkan för fred, prop. 1995/96:37 s. 28). I syfte att möjliggöra ett ändamålsenligt stöd från Natos medlemsstater finns behov av en mer reglerad ordning i fråga om de rättsliga förutsättningarna för den utländska personalens vistelse här. Inledningsvis kan det konstateras att ett undantag från det allmänna viseringskravet i sig inte ger någon rätt till en längre tids vistelse i landet. Enligt huvudregeln i svensk rätt behöver utlänningar som vistas i Sverige uppehållstillstånd (tillstånd att vistas i Sverige) om vistelsen överstiger tre månader, se 2 kap. 5 § utlänningslagen. Kravet på uppehållstillstånd gäller inte för nordiska medborgare eller för personer som har uppehållsrätt. Medborgare i EES-länder eller anhöriga till dessa kan komma att anses ha uppehållsrätt här i landet. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier eller besök (5 kap. 10 § utlänningslagen). I nuvarande utlänningslagstiftning finns det inte någon tillståndsgrund som tydligt omfattar medlemmar av en främmande stats militära styrka eller civil personal. Det är enligt regeringens bedömning lämpligast att undanta medlemmar av en främmande stats militära styrka och civil personal från kravet på uppehållstillstånd, under den tid som personerna tjänstgör i Sverige. Ett sådant undantag bör genomföras i svensk rätt genom ändring i förordning. Huvudregeln om arbetstillstånd finns i 2 kap. 7 § utlänningslagen och innebär att en utlänning som ska arbeta i Sverige behöver ha arbetstillstånd, även om personen har sin anställning utomlands. Regler om arbetstillstånd finns vidare i 6 kap. samma lag samt i 5 kap. utlännings-

förordningen. Krav på arbetstillstånd gäller inte för nordiska medborgare eller för personer som har uppehållsrätt, se 2 kap 8 c § utlänningslagen. Det är inte självklart att utländsk militär och civil personal som kommer till Sverige ska anses utföra sådant arbete att de ska omfattas av kravet på arbetstillstånd. De gör inget anspråk på inträde till den svenska reguljära arbetsmarknaden och det kommer endast att vara fråga om arbete i Sverige efter en inbjudan som avser ett tydligt syfte och en begränsad tid. Medlemmar av en främmande stats militära styrka och civil personal bör rimligen inte omfattas av något krav på arbetstillstånd. En sådan reglering kan genomföras genom ändring på förordningsnivå. Medföljande anhöriga omfattas av gällande regler om uppehållstillstånd och arbetstillstånd, med de undantag som följer av utlänningslagen. Som Försvarsmakten påpekar kan det finnas skäl för att även medföljande anhöriga ska undantas från reglerna om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Regeringen kan därför komma att återkomma till frågan om vidare ändringar i utlänningsförordningen.

7.2 Folkbokföring

Regeringens förslag: Den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller de styrkor och den personal som lyder under Natohögkvarter, och omfattas av 7 eller 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska inte folkbokföras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Försvarsmakten anser att frågan om vilken personkrets som ska undantas från folkbokföring bör utredas vidare och anför att det kan vara så att samordningsnummer inte är tillräckligt för att omhänderta de praktiska behov som uppkommer för en enskild vid en längre tids stationering i Sverige. Försäkringskassan påpekar att myndighetens bedömning av om en person ska anses bosatt i Sverige är oberoende av Skatteverkets beslut i frågan om en person ska vara folkbokförd här, även om den bedömningen kan vara vägledande, vilket innebär att bedömningen av tillhörigheten till den bosättningsbaserade försäkringen görs självständigt och att det därför finns behov av att göra motsvarande undantag som i folkbokföringslagen för socialförsäkringsområdet. Skatteverket tillstyrker förslaget men framhåller att det är önskvärt att förslaget kompletteras med en redogörelse för vad som gäller för personer som är svenska medborgare eller redan folkbokförda i Sverige vid tidpunkten för utsändandet eller tillträdandet av en civil tjänst. Skälen för regeringens förslag: Folkbokföring är den grundläggande registreringen av personer som bor i Sverige och styrs av folkbokföringslagen (1991:481). Folkbokföring innebär fastställande av en persons bosättning och registrering av de uppgifter om personen som får förekomma i folkbokföringsdatabasen. Sådana uppgifter kan avse namn, födelsetid, medborgarskap, adress och civilstånd m.m. För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. För den som inte är eller har varit folkbokförd kan i vissa fall ett samordningsnummer tilldelas som identitetsbeteckning. Bestämmelser om 37

samordningsnummer finns i lagen (2022:1697) om samordningsnummer. Även om folkbokföringen i sig inte innebär några rättigheter kan folkbokföringsuppgifter, som bosättning, ha betydelse för exempelvis rätten till vissa välfärdsförmåner. Enligt 3 § folkbokföringslagen ska den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Inflyttningsrekvisitet anses vara uppfyllt redan genom att personen kommer till Sverige och det är således frågan om en person anses bosatt i Sverige i folkbokföringslagens mening som är avgörande för om han eller hon ska folkbokföras i landet. Det finns dock vissa undantag, bland annat för utländska diplomater (se till exempel 5 § folkbokföringslagen). Skatteverket ansvarar för att besluta om folkbokföring. Artikel III punkten 1 i Nato SOFA anger att en styrka och dess medlemmar ska vara undantagna från de regler i den mottagande staten som avser registrering och kontroll av utlänningar. Vidare anges att medlemmar av en styrka inte ska ha rätt att anses som stadigvarande bosatta i eller uppta hemvist inom den mottagande statens territorium. Varken i Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel men det får utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt Nato SOFA (artikel 4 i Parisprotokollet och avsnitt 7.2 i värdlandsstödsavtalet) att undantagen ska gälla även inom ramen för dessa avtal. Ett svenskt medlemskap i Nato medför att närvaro av utländska militära styrkor kan komma att ske under längre tid. Eftersom medlemmar av en sändande stats militära styrka i vissa fall kan befinna sig i Sverige under längre tid än ett år bör de undantas från de svenska folkbokföringsreglerna. När det gäller personer som ingår i en styrkas civila komponent framgår det av artikel I punkten 1.b i Nato SOFA, artikel 3 punkten b.i i Parisprotokollet och genom indirekt hänvisning till dessa bestämmelser i avsnitt 1.1 värdlandsstödsavtalet, att de inte kan ha sin hemvist i den mottagande staten. Detta innebär att också denna personkrets bör undantas från folkbokföring. Inte heller den civila personalen vid ett Natohögkvarter som är direktanställd av Nato bör folkbokföras i Sverige. Gällande denna sistnämnda kategori finns också hinder mot hemvist i den mottagande staten (se artikel 3 punkten b.ii i Parisprotokollet och vad avser värdlandsstödsavtalet genom en indirekt hänvisning till denna bestämmelse i avsnitt 1.1). Det är ett grundläggande syfte med statusavtal att utsänd personal ska få sina rättigheter tillgodosedda genom avtalet och inte som invånare i den mottagande staten. Medlemmar av en främmande stats militära styrka och medlemmar av en civil komponent (såväl medföljande en styrka som direktanställd av Nato) föreslås därför undantas från folkbokföring efter inflyttning genom att en ny bestämmelse införs i folkbokföringslagen. Medlemmar av en främmande stats militära styrka och civil personal som redan är folkbokförda i Sverige ska dock fortsätta vara det. Som Skatteverket påpekar kan en person som har hemvist i en mottagande stat eller som är medborgare i en mottagande stat inte tillhöra en civil komponent, eftersom dessa är undantagna per definition enligt 38 Nato SOFA och Parisprotokollet. Att en person är folkbokförd i Sverige

innebär inte per automatik att personen bedöms ha hemvist enligt avtalen. Frågan om ifall en person har hemvist i en mottagande stat enligt Nato SOFA behöver därför förstås utifrån avtalets bestämmelser och inte enligt svenska regler. Att en sådan situation skulle uppstå i praktiken framstår emellertid inte som sannolikt. Försvarsmakten framhåller behovet av att även anhöriga undantas från folkbokföring och pekar på att det kan få konsekvenser från ett socialförsäkrings- och familjerättsligt perspektiv om en familjemedlem undantas från folkbokföring men inte dennes anhöriga. Det finns inga bestämmelser i något av de nu aktuella avtalen som på samma sätt som för medlemmar av en styrka eller civil komponent innebär att anhöriga ska undantas från folkbokföring. Ett genomförande av avtalet kräver därmed inga författningsändringar i detta avseende för anhöriga. Det är dock vanligt att statusen för anhöriga regleras i bilaterala kompletterande avtal (se till exempel departementspromemorian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, Ds 2024:2 avsnitt 7.2.4). Även om en anslutning inte kräver författningsändringar i nu aktuellt avseende kan det finnas anledning att genomföra sådana i syfte att skapa än bättre förutsättningar för att kunna ta emot stöd från Nato och dess medlemsstater. Regeringen kan komma att återkomma till frågan. När det gäller behov av en svensk identitetsbeteckning som kan uppkomma vid vistelse här i landet så finns möjlighet för medlemmar av en militär styrka och en civil komponent att tilldelas ett samordningsnummer. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige och regleras i lagen om samordningsnummer. Skatteverket ansvarar även för att besluta om samordningsnummer. Det innebär att det kommer att finnas möjlighet att vid behov begära ett samordningsnummer. Som Skatteverket framför innebär de föreslagna ändringarna i 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall att samordningsnummer enligt nuvarande ordning inte kan tilldelas efter en begäran av en enskild. I förordningen (2023:363) om samordningsnummer finns bestämmelser som anger att det är Regeringskansliet som kan begära samordningsnummer för en person som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen avser att återkomma till frågan (se förslag i Ds 2024:2 avsnitt 7.2.4). När det gäller Försäkringskassans synpunkt om behovet av motsvarande undantag även på socialförsäkringsområdet saknas det beredningsunderlag att göra en sådan ändring inom ramen för detta lagstiftningsärende. Avsikten med statusavtalen är att militära eller civila personer från andra stater inte ska anses vara bosatta eller ha hemvist i Sverige. Det anges uttryckligen i Nato SOFA artikel III punkten 1, och genom hänvisning i Parisprotokollet, att medlemmarna av styrkan och dess civila komponent inte ska anses ha rätt att vara stadigvarande bosatta i eller uppta hemvist inom den mottagande statens territorium. Regeringen avser att återkomma till frågan (jfr förslag i Ds 2024:2 avsnitt 2.2).

7.3 Körkort

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om körkort i Nato SOFA och Parisprotokollet kräver ingen ändring av de svenska körkortsreglerna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel IV i Nato SOFA ska körkort som utfärdats i den sändande staten erkännas i den mottagande staten. Alternativt ska den mottagande staten utan att kräva förarprov själv utfärda körkortstillstånd eller körkort till en medlem av en styrka eller civil komponent som innehar motsvarande körkortstillstånd eller körkort utfärdat av den sändande staten. Parisprotokollet innehåller inte någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel men det får utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt Nato SOFA i artikel 4 att denna rätt ska gälla även inom ramen för protokollet (denna bedömning har gjorts i ett tidigare lagstiftningsärende, se prop. 2015/16:152 s. 68 och 69). I 6 kap. körkortslagen (1998:488) finns regler om utländska körkort. Som huvudregel gäller att en utländsk medborgare får köra fordon i Sverige i enlighet med medborgarens giltiga nationella körkort i hemlandet. Som undantag gäller om körkortet är utfärdat i en stat utanför EES och innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år. I dessa fall är körkortet inte giltigt i Sverige, vilket följer av 6 kap. 2 § andra stycket körkortslagen. När det gäller medlemmar av en främmande stats militära styrka och civil personal från en stat utanför EES kommer svensk rätt att stå i överensstämmelse med statusavtalens bestämmelse om körkort, genom att dessa personer inte kommer att folkbokföras i Sverige. Vid detta förhållande krävs ingen ändring av de svenska körkortsreglerna. Skulle en sådan situation uppstå kan regeringen genomföra förändringar i till exempel körkortsförordningen. Även bestämmelsen i 6 kap. 1 § andra stycket körkortslagen, som i vissa fall uppställer krav på bestyrkt översättning för att ett utländskt körkort ska anses som giltigt i Sverige, är förenlig med statusavtalen.

7.4 Uniform

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i Nato SOFA och Parisprotokollet om rätten att bära uniform kräver inte någon författningsändring.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel V i Nato SOFA har militär personal från den sändande staten rätt att bära uniform i enlighet med den mottagande statens regler. Parisprotokollet innehåller inte någon 40 bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel men det får utläsas

av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt artikel 4 att denna rätt ska gälla även inom ramen för protokollet (denna bedömning har gjorts i ett tidigare lagstiftningsärende, se prop. 2015/16:152 s. 69). Enligt 11 § förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) får utländsk militär personal inte bära uniform inom Sveriges landområden utan tillstånd av Försvarsmakten. Det allmänna förbudet för styrkor från ett land att i ett annat land bära uniform är ett uttryck för staters suveränitet. Vid internationellt militärt samarbete är det dock regelmässigt så att besökande staters förband tillåts att uppträda i uniform. Det svenska regelverket har i tidigare lagstiftningsarbeten bedömts som tillräckligt för att tillgodose rätten att bära uniform enligt PFF SOFA (se till exempel prop. 2015/16:152 s. 69). Tillstånd lämnas som regel efter ansökan från den besökande staten men tillstånd kan även lämnas utan en föregående ansökan. I en situation då IKFN-förordningen upphör att gälla, det vill säga om Sverige kommer i krig (se 1 §), får tillstånd lämnas efter regeringens bestämmande. Den nuvarande regleringen tillgodoser de krav på rätten att bära uniform som gäller enligt Nato SOFA och Parisprotokollet.

7.5 Vapen

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i Nato SOFA och Parisprotokollet i fråga om rätten att inneha och bära skjutvapen kräver inte någon lagändring.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut delar promemorians bedömning att den nuvarande ordningen uppfyller avtalens krav men anser att det vore mer ändamålsenligt att reglera ett undantag direkt i vapenförordningen (1996:70), i stället för att Försvarsmakten ska fatta beslut i varje enskilt fall. Totalförsvarets forskningsinstitut påpekar att vapen enligt Nato SOFA och Parisprotokollet inte är avgränsat till vapen enligt den definition som ges i 1 § vapenlagen (1996:67). Inspektionen för strategiska produkter lyfter behovet av en översyn av krigsmateriellagstiftningen. Tullverket efterfrågar en jämförelse mellan rätten att inneha skjutvapen och lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel men framhåller att det inte bedöms påverka promemorians förslag i sak.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt artikel VI i Nato SOFA har en medlem av en styrka rätt att inneha och bära vapen på den mottagande statens territorium under förutsättning att det överensstämmer med dennes order. Parisprotokollet innehåller inte någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel men det får utläsas av de allmänna hänvisningarna i artikel 4 till rättslig status enligt

Nato SOFA att rätten att inneha och bära vapen ska gälla även inom ramen för protokollet (denna bedömning har gjorts i tidigare lagstiftningsärende, se prop. 2015/16:152 s. 65). Av naturliga skäl måste de rättigheter som artikel VI uttryckligen ger uttryck för också anses innebära en rätt för den sändande staten att föra in vapen i den mottagande staten. Att regleringen i Nato SOFA omfattar en rätt till införsel av vapen har också varit regeringens synsätt i tidigare lagstiftningsarbete (propositionen Vissa rättigheter vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering, prop. 2004/05:7 s. 44 och 45 och prop. 2015/16:152 s. 65). Det krävs tillstånd för att bland annat föra in och inneha skjutvapen och ammunition i Sverige (2 kap. 1 § vapenlagen). Regeringen har befogenhet att i enskilda fall besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering (11 kap. 3 § vapenlagen). Bakgrunden till bestämmelsen är att det vid internationellt samarbete av förevarande slag är önskvärt att all materiel, inklusive skjutvapen, ammunition och ljuddämpare kan föras mellan de länder som deltar i samarbetet utan onödiga tullformaliteter och tillstånd (propositionen En ny vapenlag, prop. 1995/96:52 s. 88 och propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare, prop. 2021/22:46 s. 39). Av bestämmelsen i 11 kap. 3 § vapenlagen framgår att regeringen får ge samma beslutanderätt till Försvarsmakten. Detta har gjorts genom 4 kap. 7 § vapenförordningen. I samband med ändringen 2020 av 11 kap. 3 § vapenlagen förtydligades att bemyndigandet avser beslut i enskilda fall, det vill säga att det är fråga om förvaltningsbeslut. Ordningen med beslut i enskilda fall har dock varit densamma sedan bestämmelsen infördes. Rättigheterna för den sändande staten i fråga om att inneha och bära vapen uppkommer enligt Nato SOFA oberoende av vilken verksamhet som ska utföras på den mottagande statens territorium. Avtalet ger inget utrymme för den mottagande staten att frånta eller begränsa rättigheterna. Frågor om bland annat behov av vapen och vapentyper är enligt Nato SOFA den sändande statens sak att avgöra. Myndigheterna i den sändande staten ska dock välvilligt behandla begäran från den mottagande staten vad gäller avtalets rättigheter i fråga om vapen (artikel VI Nato SOFA). Ytterst avgör den mottagande staten i vilka fall det blir aktuellt med undantag från vapenregleringen, genom att varje vistelse föregås av en inbjudan från den mottagande staten. Nuvarande ordning bedöms vara tillräcklig för att uppfylla bestämmelser i Nato SOFA och Parisprotokollet. Försvarsmakten gör samma bedömning som den i promemorian och anser att Sverige uppfyller artikel VI i Nato SOFA men framhåller att det vore mer ändamålsenligt att reglera undantaget direkt i vapenförordningen i stället för att Försvarsmakten ska fatta beslut i varje enskilt fall och att en sådan lösning vore mindre administrativt betungande. Försvarsmakten pekar på att det inte skulle innebära någon förlust av kontroll, eftersom utländska förband endast befinner sig i Sverige efter inbjudan. Även Totalförsvarets forskningsinstitut föreslår att en medlem av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av Nato SOFA och Parisprotokollet ska undantas från 42 vapenlagens tillämpning genom en bestämmelse i förordning. Enligt

regeringens mening är dock den nuvarande ordningen i detta avseende tillräcklig. Inspektionen för strategiska produkter påpekar att det även krävs tillstånd till utförsel av vapen som utgör krigsmateriel samt att det inte finns ett tillämpligt undantag vid utförsel av krigsmateriel ur landet till Natoländer som inte är EES-länder och framhåller vikten av att påverkan på exportkontrollen ses över. Även Tullverket har efterfrågat en belysning av liknande frågor. Som framgår ovan bedömer regeringen att nuvarande ordning är tillräcklig för att uppfylla bestämmelserna i Nato SOFA och Parisprotokollet. Det kan emellertid ändå finnas skäl att se över exportkontrollregelverket. Regeringen avser att återkomma till frågan om Natomedlemskapets påverkan på exportkontrollen.

7.6 Straffrättslig jurisdiktion

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om jurisdiktion och rättsligt samarbete i artikel VII i Nato SOFA medför inte något behov av lagändringar. Sverige ska vid tillträde till Nato SOFA inte avge någon reservation som begränsar en sändande stats rätt att utöva jurisdiktion inom den mottagande statens territorium, när Sverige är mottagande stat.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Stockholms universitet anser att det bör göras en reservation, alternativt en tolkningsdeklaration, som klargör att det är förbjudet att utdöma eller verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar att ett sådant straff. Totalförsvarets forskningsinstitut framhåller att frågan om ifall en reservation ska lämnas bör övervägas noga. Försvarsmakten påpekar att det bör etableras former för hur svensk ståndpunkt ska meddelas vid jurisdiktionsfrågor när en annan stat begär att Sverige ska avstå från sin rätt att utöva primär jurisdiktion, till förmån för den andra staten, samt beslutsmandat för de fall Sverige bör begära att en annan stat ska avstå från sin rätt att utöva primär jurisdiktion. Försvarsmakten anser även att frågan om utökade befogenheter för utländsk militärpolis bör utredas vidare.

Skälen för regeringens bedömning

Artikel VII i Nato SOFA Det finns såväl i folkrätten som i varje lands nationella rätt regler om straffrättslig jurisdiktion. Artikel VII i Nato SOFA innehåller bestämmelser om vilket land som ska ha rätt att utöva jurisdiktion. Bestämmelserna i artikel VII innebär en fördelning av rätten att utöva jurisdiktion mellan den sändande och mottagande staten. Som utgångspunkt har den sändande staten rätt att utöva jurisdiktion över alla personer som omfattas av den militära lagen i den staten (flaggprincipen), samtidigt som den mottagande staten har rätt att utöva jurisdiktion över lagöverträdelser som har begåtts av en medlem av en styrka eller civil 43

komponent och dess anhöriga på dess territorium och som är straffbara enligt den statens lag (territorialitetsprincipen). I dessa fall råder konkurrerande jurisdiktion och varken den sändande eller den mottagande staten har företräde. I vissa fall har dock endera staten rätt att utöva exklusiv jurisdiktion. Till att börja med har den sändande staten exklusiv jurisdiktion över personer som omfattas av den statens militära lag om gärningen är straffbar i den staten men inte i den mottagande staten (artikel VII punkten 2.a). På motsvarande sätt har den mottagande staten ensam behörighet att lagföra gärningar som endast är straffbara i den staten men inte i den sändande staten (artikel VII punkten 2.b). I båda fallen omfattas brott mot statens säkerhet som är straffbara enligt den ena statens lag men inte i den andra. I många fall har såväl den sändande som den mottagande staten jurisdiktion, det vill säga konkurrerande jurisdiktion, och det finns därför regler om vilket land som i sådant fall ska ha företräde framför det andra, beroende på den typ av gärning det rör och mot vems intresse gärningen riktar sig (primär jurisdiktion). Vid konkurrerande behörighet är jurisdiktionsreglerna i Nato SOFA tillämpliga på samtliga personer som är knutna till styrkan, det vill säga även på civilanställd personal. Däremot gäller de inte för medföljande anhöriga. Vid konkurrerande jurisdiktion har den sändande staten företräde vid utövandet av jurisdiktion när det gäller brott riktade enbart mot den statens egendom och säkerhet eller brott som riktar sig uteslutande mot en annan medlem i styrkan, den civila komponenten, eller dess anhöriga. Vidare har den sändande staten primär jurisdiktion för lagöverträdelser som härrör från någon handling eller underlåtenhet som begåtts vid tjänsteutövning (artikel VII punkten 3.a). Den mottagande staten har företräde när det gäller alla andra lagöverträdelser (artikel VII punkten 3.b) Bestämmelserna innebär vidare att parterna ska underrätta varandra om pågående ärenden där det finns konkurrerande jurisdiktion (artikel VII punkten 6.b). Om den stat som har företräde väljer att avstå från att utöva jurisdiktion ska den meddela den andra staten, som då har rätt att utöva jurisdiktion i stället (artikel VII punkten 3.c). Den stat som inte har primär jurisdiktion kan, om den anser att det skulle vara av särskild betydelse, begära att den stat som har primär jurisdiktion, avstår från sin rätt. En sådan begäran ska behandlas välvilligt av den stat som har jurisdiktion. Av artikeln framgår vidare att den sändande staten har rätt att utöva domsrätt i den mottagande staten när det är den förstnämnda staten som har domsrätt enligt avtalet. Artikel VII innehåller även vissa bestämmelser om rättsligt samarbete. Staterna ska lämna varandra ömsesidigt bistånd med anhållande och överlämnande till den myndighet som har jurisdiktion liksom bistånd med utredningsåtgärder och bevisupptagning. Myndigheterna i den mottagande staten ska underrätta militära myndigheter i den sändande staten om en medlem av den statens styrka eller civila komponent eller deras anhöriga har anhållits. En medlem av en styrka eller av en civil komponent som den mottagande staten har jurisdiktion över får stanna i den sändande statens förvar till dess att åtal väckts i den mottagande staten. Den mottagande staten ska välvilligt pröva en begäran från myndigheterna i den sändande staten om biträde med att verkställa ett fängelsestraff som har dömts ut 44 inom den mottagande statens territorium.

Det framgår även uttryckligen av Nato SOFA att en sändande stat inte får verkställa ett dödsstraff i en mottagande stat om inte lagen i den staten medger att dödsstraff kan ådömas i liknande fall (artikel VII punkten 7.a). Av tilläggsprotokollet till PFF SOFA följer att en stat som har tillträtt tilläggsprotokollet inte får verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka från någon annan stat som är part till tilläggsprotokollet. I förhållande till USA finns även en utlämningskonvention, Sveriges konvention den 24 oktober 1961 med Amerikas förenta stater om utlämning (SÖ 1963:17) med tilläggskonventionen den 14 mars 1983 (SÖ 1984:34), där det framgår att utlämning kan vägras om det kan följa dödsstraff på det brott för vilket utlämning begärs, såvida USA inte ger en bindande försäkran att dödsstraff inte kommer att ådömas, eller, om det av formella skäl inte går att uppfylla ett sådant villkor, att ett dödsstraff inte kommer att verkställas. Konventionen kompletteras även av ett avtal om utlämning mellan Europiska unionen och USA från 2003. Även det avtalet innehåller en motsvarande bestämmelse om dödsstraff. Artikeln innehåller även en uppräkning av minimirättigheter som ska tillförsäkra en tilltalad som tillhör en sändande stat en rättvis rättegång i mottagarlandet samt ett förbud mot dubbel lagföring. Slutligen ger artikel VII reguljära militära förband som ingår i en styrka rätt att utöva polisiär myndighet inom det egna förläggningsområdet, och att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen och säkerheten där. De allmänna hänvisningarna i artikel 4 i Parisprotokollet till de materiella reglerna i Nato SOFA kompletteras av bestämmelser om att den rätt som tillkommer den sändande statens militära myndigheter att utöva straffrättslig och disciplinär jurisdiktion ska ligga hos den stat vars militära lagar gäller för den berörda personen (artikel 4.a). Vidare har även ett högkvarter motsvarande skyldighet som en sändande stat att lämna bistånd med anhållande och överlämnande till den myndighet som har jurisdiktion liksom bistånd med utredningsåtgärder och bevisupptagning (artikel 4.b).

Artikel VII i Nato SOFA i svensk rätt Inom ramen för PFF-samarbetet med Nato har Sverige anslutit sig till PFF SOFA och till dess tilläggsprotokoll om verkställighet av dödsstraff, som hänvisar till bestämmelserna i Nato SOFA om jurisdiktion och rättsligt samarbete. PFF SOFA får därmed sitt egentliga avtalsinnehåll från Nato SOFA och har genomförts i svensk rätt. Sverige lämnade dock en reservation i förhållande till en sändande stats rätt att utöva domsrätt inom en mottagande stats territorium, när Sverige är mottagande stat. Även Parisprotokollet, som inte innehåller några materiella avvikelser från reglerna om jurisdiktion i Nato SOFA har genomförts inom denna ram (se prop. 2015/16:152 s. 38 – 44 om det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA). Bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över brott finns huvudsakligen i 2 kap. brottsbalken. Huvudregeln är att svensk domstol är behörig att döma över brott som har begåtts i Sverige. Från denna huvudregel finns dock undantag. När jurisdiktionsfrågan prövas ska bland annat de begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av internationella överenskommelser som är bindande för Sverige iakttas (2 kap. 12 §

brottsbalken). Det kan röra till exempel den situationen att svensk domstol i och för sig har jurisdiktion enligt svenska regler men att en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige anger att en annan stat i första hand ska ha jurisdiktion. I brottsbalken finns även regler om att det i vissa fall krävs regeringsbeslut för att åtal för brott ska få väckas här i landet (åtalsförordnande). Det är genom kravet på åtalsförordnande som Sverige uppfyller sitt åtagande enligt PFF SOFA att som mottagande stat ge den sändande staten företräde då den har rätt att utöva jurisdiktion. Det ansågs vara lämpligast att låta regeringen göra den bedömningen i varje enskilt fall (se prop. 1996/97:37 s. 28 – 33). Kravet på åtalsförordnande enligt 2 kap. 2 § första stycket brottsbalken gäller bland annat om brottet • har begåtts av en utlänning på ett utländskt fartyg eller luftfartyg och riktat sig mot en sådan utlänning eller mot utländskt intresse, • har begåtts av en utlänning i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellanfolklig organisation, om inte gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt har försökt dölja i vilken egenskap han eller hon har handlat, • har begåtts av en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, eller • har begåtts av en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en annan stats militära styrka och som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.

När Sverige är sändande stat finns i 2 kap. 3 och 4 §§ brottsbalken bestämmelser om när svensk domstol är behörig att döma över brott som har begåtts utanför Sverige. Krav på dubbel straffbarhet uppställs inte om brottet har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig (2 kap. 5 § brottsbalken). I dessa fall krävs inte heller åtalsförordnande, som annars är huvudregel för att åtal ska få väckas för brott som avses i 3 och 4 §§. En utländsk dom som fått laga kraft genom vilken frågan om ansvar för brott har prövats utgör enligt 2 kap. 9 § första stycket brottsbalken, med några undantag, hinder mot lagföring i Sverige beträffande de gärningar som omfattats av prövningen. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att det inte krävs någon lagändring för att Sverige ska uppfylla åtagandena om jurisdiktion i Nato SOFA och Parisprotokollet. Det kan, med anledning av Försvarsmaktens synpunkt, konstateras att en prövning av jurisdiktionsfrågan och beslut om åtalsförordnande kommer att göras i varje enskilt fall. Enligt artikel VII punkten 7.b i Nato SOFA ska myndigheterna i den mottagande staten välvilligt pröva en begäran från myndigheterna i den sändande staten om biträde med verkställande av fängelsestraff som ådömts av myndigheterna i den sändande staten enligt denna artikel inom

den mottagande statens territorium. Enligt 1 § lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom (verkställighetslagen) får regeringen, om det påkallas av en överenskommelse som Sverige ingått med främmande stat, besluta att frihetsberövande påföljd, böter eller förverkande som i den främmande staten dömts ut eller beslutats efter rättegång i brottmål, får verkställas i Sverige enligt den lagen. Att påföljden dömts ut på svenskt territorium av den främmande staten borde inte påverka bestämmelsens tillämplighet. Det finns således inte heller behov av att komplettera lagstiftningen för att Sverige ska leva upp till avtalsvillkoren i denna del.

Den svenska reservationen till PFF SOFA och tilläggsprotokollet till PFF SOFA Som framkommit ovan hänvisar PFF SOFA till de materiella reglerna i Nato SOFA. Bland annat är artikel VII i Nato SOFA avtalsinnehåll i PFF SOFA. När Sverige anslöt till PFF SOFA 1996 reserverade sig Sverige mot att bestämmelsen i artikel VII Nato SOFA skulle utgöra avtalsinnehåll när det gäller PFF SOFA. Den svenska reservationen har följande lydelse.

Sveriges regering anser sig inte vara bunden av artikel I i avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor i den utsträckning som denna artikel hänför sig till bestämmelserna i artikel VII i avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, som ger de sändande staterna rätt att utöva domsrätt inom en mottagande stats territorium, när Sverige är mottagande stat. Reservationen inbegriper inte de åtgärder som vidtas av militärmyndigheterna i en sändande stat, vilka är trängande nödvändiga för att upprätthålla lugn och ordning inom styrkan.

För den svenska reservationen angavs två skäl. För det första ansågs det att en sändande stat knappast kunde ha något behov av att utöva domsrätt på svenskt territorium inom ramen för PFF-samarbetet, som på sin höjd skulle kunna leda till någon enstaka övning per år och att varje övning inte bedömdes pågå längre än högst ett par veckor. Det ansågs därför inte motiverat att ge främmande stater en så långtgående rätt som straffrättskipning på svenskt territorium. Eventuella brott som begåtts av en medlem i en styrka, och som föll under den sändande styrkans domsrätt, kunde i stället beivras efter att styrkan återvänt. För det andra ansågs det finnas en risk för att utövandet av en sådan domsrätt skulle kunna komma i konflikt med svensk grundlag genom att det i Nato SOFA inte finns någon bestämmelse som hindrar den sändande staten från att under utövandet av sin domsrätt döma till dödsstraff. Redan meddelandet av en dödsdom på svenskt territorium bedömdes strida mot 2 kap. 4 § regeringsformen, enligt vilken dödsstraff inte får förekomma (jfr prop. 1995/96:37 s. 28 – 33).

Sverige bör inte lämna någon reservation Som medlem i Nato åtar sig Sverige helheten i Natos politik, och kommer att vara med och vidareutveckla samarbetet tillsammans med andra

allierade. Nato är en konsensussökande organisation i vilken beslut tas med enighet. Ingen medlemsstat har i dag lämnat någon reservation vid tillträdet till Nato SOFA. Det finns en förväntan hos övriga allierade att Sverige ska tillträda aktuella avtal utan reservationer. Som medlem i Nato kan det på ett helt annat sätt än vad som varit fallet bli aktuellt att under längre tid ha närvaro av styrkor från andra Natoländer i Sverige. Det finns vid ett sådant förhållande ett större praktiskt behov för en sändande stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Utövandet av straffrättslig jurisdiktion är en del av upprätthållandet av disciplinen inom varje militär styrka. Visserligen kommer det knappast att finnas större praktiska behov av att upprätta utländska domstolar på svenskt territorium men militära befälhavare från andra länder har i vissa fall befogenheter att besluta om sanktioner som ur svenskt perspektiv är att betrakta som straffrättsliga. Denna form av jurisdiktionsutövande kan behöva utövas i Sverige. Det är som medlem i Nato motiverat att tillåta allierade länder att i landet utöva straffrättskipning i den omfattning som följer av artikel VII i Nato SOFA. När det gäller frågan om dödstraff gör regeringen följande bedömning. Det står klart att dödsstraff inte får förekomma i Sverige. Det följer av den svenska grundlagen (2 kap. 4 § regeringsformen). Förbudet gäller undantagslöst, även i krigstid. Till detta kommer att Sverige är folkrättsligt bundet av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europakonventionen gäller sedan 1995 som svensk lag. Genom den rättsutveckling som har skett genom först protokoll nr 6 till Europakonventionen och senare protokoll nr 13 till samma konvention, som båda har ratificerats av Sverige, har dödsstraffet avskaffats såväl i fred som i krig. Ingen får dömas till ett sådant straff. Förbudet mot dödsstraff har i Europadomstolens praxis tolkats också som ett förbud att utvisa någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff, se bland annat dom den 8 november 2005 i målet Bader mot Sverige. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen (2 kap. 19 § regeringsformen). Av de länder som i dag är medlemmar i Nato är det enbart USA som tillämpar dödsstraffet. I Uniform Code of Military Justice, som är den straff- och processlag som är tillämplig på amerikansk militär personal, föreskrivs dödsstraff för 14 brott. För att dödsstraffet ska kunna dömas ut förutsätts för flertalet av de aktuella brotten att det råder krigstillstånd. För mord finns dödsstraff i straffskalan även i fredstid. Ansvaret för brott prövas av en militär domstol, Court Martial. För att ett utdömt dödsstraff ska få verkställas krävs att presidenten godkänner det. Den senaste avrättningen av en militär i USA skedde 1961. Som nämnts ovan finns en bilateral utlämningskonvention mellan Sverige och USA från 1963, som kompletteras av en tilläggskonvention från 1983 och ett avtal om utlämning mellan Europeiska unionen och USA från 2003. Av konventionen och avtalet mellan Europeiska unionen och USA framgår att utlämning kan vägras om det kan följa dödsstraff på det brott för vilket utlämning begärs, såvida USA inte ger en bindande försäkran att dödsstraff inte kommer att ådömas, eller, om det av formella skäl inte går att uppfylla ett sådant villkor, att ett dödsstraff inte kommer att verkställas.

De fall när utländsk militär personal som tjänstgör i Sverige skulle komma att åtalas för brott som kan medföra dödsstraff enligt sitt hemlands lag, och som omfattas av det landets primära jurisdiktion, måste förväntas vara sällsynta. Om situationen ändå skulle uppkomma är det alltså enligt såväl regeringsformen som Europakonventionen förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. Det är mot bakgrund av den ömsesidiga respekt som Natosamarbetet bygger på osannolikt att den sändande staten, mot Sveriges uttryckliga vilja, skulle framhärda i att genomföra rättegången här. Skulle detta ändå bli aktuellt har Sverige möjlighet att i enlighet med Artikel VII punkten 3.c andra meningen i Nato SOFA begära att den sändande staten ska avstå från sin primära jurisdiktion. En sådan begäran, som i det läget skulle vara av särskild betydelse för Sverige, ska behandlas välvilligt av den stat som har primär jurisdiktion. I Sverige är det enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott regeringen som, efter att en anmodande stat lämnat in en ansökan om utlämning för brott till Justitiedepartementet, beslutar om utlämning. Om den som begärs utlämnad motsätter sig utlämning ska Högsta domstolen pröva utlämningens förenlighet med lag. Ett villkor för utlämning enligt lagen är att den som utlämnas inte bestraffas med döden för brottet (se 12 § utlämningslagen). I förhållande till USA följer vidare av artikel 8 i utlämningskonventionen mellan Sverige och USA att Sverige har rätt att vägra utlämning om det kan följa dödsstraff på det brott för vilket utlämning begärs, såvida USA inte ger en bindande försäkran att dödsstraff inte kommer att dömas ut, eller, om det av formella skäl inte går att uppfylla ett sådant villkor, att ett dödsstraff inte kommer att verkställas. Om någon sådan försäkran inte kan lämnas får framställningen om utlämning avslås. Utlämningskonventionen gäller fortsatt även nu när Sverige är medlem i Nato. Detsamma gäller det EU-gemensamma avtal om utlämning mellan Europiska unionen och USA från 2003 vars artikel 13 innehåller en motsvarande reglering om dödsstraff. De svenska reglerna för utlämning på grund av brott innebär således att Sverige, när den misstänkte riskerar dödsstraff, inte kommer att utlämna honom eller henne till USA. Sverige skiljer sig i frågan om förbud mot dödsstraff inte från det flertal andra Natoländer som precis som Sverige är bundna av Europakonventionen. Precis som Sverige är samtliga EU-medlemsstater som också är Natoländer bundna av såväl bilaterala utlämningsavtal med USA samt det EU-gemensamma avtalet från 2003 i vilka frågan om dödsstraff regleras särskilt. Inget av dessa länder har lämnat någon reservation mot tillämpningen av artikel VII i Nato SOFA eller avgett en tolkningsdeklaration mot bakgrund av ett nationellt förbud mot dödsstraff. Som har nämnts ovan kan en situation där åtal som kan medföra dödsstraff hanteras genom att Sverige begär att få ta över jurisdiktionen eller genom att den regleras i ett bilateralt avtal. Ytterst får ett fall av det här slaget lösas genom en diplomatisk överenskommelse. Mot denna bakgrund bedömer regeringen, i motsats till Stockholms universitet , att det inte finns anledning för Sverige att vid tillträde till Nato SOFA avge en reservation som inskränker rätten för andra medlemsländer att utöva domsrätt på svenskt territorium. Regeringen bedömer inte heller 49

att det finns skäl för Sverige att, i förtydligande syfte, lämna en tolkningsdeklaration med innebörd att Sverige är bundet av Europakonventionen med tillhörande protokoll vid tillämpningen av artikel VII i Nato SOFA. Detta förhållande är redan väl känt. Att medge andra stater att utöva straffrättslig jurisdiktion på svenskt territorium innebär överlåtelse av rättskipningsuppgift. Uppgiften måste anses innefatta myndighetsutövning. Detta gäller även om det är en annan stats myndighet som utövas i Sverige. Eftersom det inte handlar om en rättskipningsuppgift som direkt grundar sig på regeringsformen kan den med stöd av 10 kap. 8 § regeringsformen överlåtas till en annan stat.

Utökade befogenheter för militärpolis Av artikel VII i Nato SOFA följer, vilket framgår av redogörelsen ovan, att den sändande staten ska ha rätt att utöva domsrätt i den mottagande staten. Det ska vara möjligt att döma till straff i den mottagande staten och verkställa domen där. I artikel VII punkten 10.a i Nato SOFA regleras vidare möjligheten för en reguljär styrka att utöva polisiär myndighet i förläggningar, anläggningar och inom andra ytor som disponeras av styrkan enligt överenskommelse med den mottagande staten. Styrkans militärpolis får vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av ordning och säkerhet på dessa områden. Utövande av polisiär myndighet utanför förläggningsområdet får enligt avtalet ske enligt särskild överenskommelse med den mottagande staten och enbart i den mån det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen bland styrkans medlemmar (artikel VII punkten 10.b). I samband med att Sverige anslöt sig till PFF SOFA lämnade Sverige den reservation mot möjligheten för en utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium som framgår ovan i detta avsnitt (se prop. 1996/97:37 s. 31 – 33, jfr prop. 2004/05:7 s. 35 – 40, prop. 2015/16:152 s. 38 – 44 och propositionen Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, prop. 2019/20:110 s. 58 – 61). I samband med att Sverige avgav sin reservation uttalades alltså att den svenska reservationen inte skulle omfatta sådana åtgärder som den sändande statens militärpolis var tvungen att vidta för att upprätthålla ordning och säkerhet inom styrkorna. Det följer av vedertagna principer för internationellt militärt samarbete att en besökande stats militära styrka har rätt att under besöket upprätthålla disciplinen inom styrkan. Medföljande militärpolis har i enlighet med detta rätt att utöva polisiär myndighet på utrymmen som styrkan disponerar. I tidigare förarbeten konstateras att eftersom rätten för den sändande styrkan att internt utöva de befogenheter som nu nämnts följer av vedertagna principer för internationellt militärt arbete, krävs det inte någon uttrycklig reglering av detta i lag (se prop. 1996/97:37 s. 31 – 33 och prop. 2004/05:7 s. 39 och 40). Regeringen finner att det inte finns anledning att göra någon annan bedömning nu. Möjligheten att använda en sändande stats militärpolis tillsammans med egen polis utanför styrkans primära utrymmen fyller sin främsta funktion när det gäller större styrkor. Ett Natomedlemskap innebär sannolikt att styrkor från medlemsstaterna i större omfattning och på ett annat sätt än i dag kommer att befinna sig på svenskt territorium. Det skulle till exempel kunna handla om operativt militärt stöd vid ett förhöjt säkerhetsläge med

ökat hot mot Sverige eller angränsande områden. Detta talar för att skapa förutsättningar för att ge utökade befogenheter till en sändande stats militärpolis jämfört med de befogenheter som finns i dag. Det finns inom Nato inte någon enhetlighet i hur artikel VII punkten 10 genomförts i nationell rätt. Som konstateras ovan i detta avsnitt har dock en sändande stat möjlighet att i Sverige vidta åtgärder för upprätthållande av ordning och säkerhet inom den egna styrkan, vilket uppfyller Sveriges avtalsförpliktelser. Som Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut framhåller kan det finnas skäl att utreda en möjlighet med större befogenheter för en sändande stats militärpolis i Sverige. Regeringen kan komma att återkomma till frågan (jfr även Ds 2024:2 avsnitt 7.2.6 om amerikansk personal som befinner sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet).

7.7 Skadestånd

Regeringens bedömning: Sverige ska vid tillträde till Nato SOFA, i anslutning till artikel VIII punkten 2.f i avtalet, avge en förklaring om att staten vid skada på sådan egendom som avses i artikeln avstår från sina anspråk i de fall ersättningsbeloppet understiger 10 000 kronor. Förklaringen om att avstå anspråk gäller även vid tillämpningen av Parisprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Bestämmelserna om skadestånd i artikel VIII i Nato SOFA medför inte att det finns behov av författningsändringar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning

Artikel VIII i Nato SOFA i svensk rätt Artikel VIII i Nato SOFA innehåller detaljerade bestämmelser om hur olika skadeståndsanspråk ska regleras. Det finns bland annat regler som anger att avtalsstaterna i vissa fall ska avstå från att kräva ersättning av varandra och hur staterna i andra fall ska reglera regresskrav som kan uppstå dem emellan. Exempelvis ska en stat avstå från ersättning för skador på egendom som staten äger och som används av dess land-, sjö eller luftstridskrafter som har orsakas av en medlem eller anställd i en annan parts styrka under Nato-verksamhet (artikel VIII punkten 1.i). För annan egendom som ägs av en stat är ersättningsfrågan beroende av bland annat värdet på den skadade egendom (se artikel VIII punkterna 2.a och 2.f). Artikeln innehåller också regler om tredjemansskador. Det görs skillnad på skador som orsakats i respektive utanför tjänsteutövning. Enligt huvudregeln för sådana skador som uppkommit i samband med tjänsteutövning har en skadelidande tredje man rätt att rikta sitt ersättningsanspråk mot svenska staten för skador som på svenskt territorium orsakats av en annan stat eller av en medlem ur en utländsk styrka eller en civil komponent. Sverige har sedan i sin tur rätt att få 51

ersättning av den sändande staten på visst sätt som närmare framgår av avtalet. Den rättsliga grunden för att tredje man ska kunna rikta denna typ av anspråk mot svenska staten finns i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. I Parisprotokollet görs flera hänvisningar till artikel VIII i Nato SOFA, främst med förtydligande av hur den ska tillämpas när protokollet är styrande statusavtal. Av artikel 6 i protokollet framgår att de skyldigheter som följer av Nato SOFA för parter att avstå från att kräva varandra på skadestånd ska gälla både högkvarter och varje part till protokollet. När det gäller anspråk på grund av tredjemansskador som uppstått vid tjänsteutövning anges att de omfattar även anspråk som härrör från handling eller underlåtenhet av anställda i ett allierat högkvarter eller från en annan handling, underlåtenhet eller händelse som ett sådant högkvarter är rättsligt ansvarigt för. I artikel 7.3 i värdlandsstödsavtalet anges att utomobligatoriska anspråk som uppkommer till följd av, eller i samband med, tillämpningen av avtalet ska avgöras i enlighet med bestämmelserna i Nato SOFA respektive PFF SOFA. I samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA har regeringen bedömt att de regler i avtalet som bland annat innebär att Sverige åtagit sig att inte kräva andra stater på skadestånd i vissa situationer eller att regresskrav mot andra stater regleras på visst sätt inte kräver någon uttrycklig bestämmelse i svensk rätt eftersom reglerna är att anse som sådana folkrättsliga åtaganden mellan staterna som följer direkt av avtalet. PFF SOFA med det kompletterande tilläggsprotokollet innehåller i allt väsentligt samma materiella regler som Nato SOFA. Det finns inte anledning att göra någon annan bedömning när det gäller de avtal som nu är aktuella. Det krävs inte heller någon ändring av lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete m.m. eftersom den är utformad så att lagen kommer att gälla också samtliga fysiska och juridiska personer som omfattas av de nu aktuella avtalen. Inomobligatoriska anspråk, det vill säga anspråk som grundar sig på avtal, omfattas inte av de aktuella statusavtalen men däremot av värdlandsstödsavtalet.

Särskilt om artikel VIII punkten 2.f i Nato SOFA Vid skador på statligt ägd egendom som används i Natoverksamhet av ett lands stridskrafter är huvudregeln att vardera parten står sin skada. Om det däremot handlar om skador på annan offentligt ägd egendom ska ersättning betalas. Ersättning betalas dock inte för skador som understiger ett visst belopp som varje medlemsland själv bestämmer. I artikel VIII punkten 2.f i Nato SOFA anges de belopp som de ursprungliga parterna till avtalet avstår från vid skador på egendom av det här slaget. Sverige förväntas vid tillträde till Nato SOFA uppge vilket belopp landet är berett att avstå från enligt denna artikel. När det gäller jämförbara nordiska länder har Norge satt detta belopp till 10 000 norska kronor och Danmark till 9 670 danska kronor. Litauen, som blev medlem 2004, har angett 2 574 litas (motsvarande ca 9 100 kronor), och Nordmakedonien, som blev medlem 2020 har angett 30 085 denari

(motsvarande ca 5 400 kronor). Regeringen anser vid en jämförelse även med senare tillkomna allierades beloppsgränser att det framstår som rimligt att Sverige i skadefall av det här slaget avstår från anspråk om ersättningsbeloppet understiger 10 000 kronor. Regeringen har för avsikt att vid tillträdet till Nato SOFA avge en förklaring med denna innebörd i anslutning till artikel VIII punkten 2.f.

7.8 Hälso- och sjukvård samt tandvård

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i Nato SOFA och Parisprotokollet om utländsk personals tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård vid vistelse i Sverige tillgodoses genom den svenska regleringen på området. Det finns inte behov av ytterligare lagstiftning för att Sverige ska kunna tillträda avtalen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor del av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner anser att det krävs ytterligare överväganden om hur slutsatsen att kostnader för hälso- och sjukvård inte kommer att ersättas av den sändande staten förhåller sig till bestämmelserna om rätten till vårdförmåner och återbetalning för EU- och EES-medborgare. Läkemedelsverket för fram att överväganden om utländsk militär sjukvårdspersonals rätt att utöva hälso- och sjukvård i Sverige även bör omfatta frågor om medhavda läkemedel och medicintekniska produkter. Socialstyrelsen delar promemorians bedömning att utländsk personals och dess anhörigas tillgång till omedelbar hälso- och sjukvård samt tandvård vid vistelse i Sverige tillgodoses genom regionerna men framhåller att frågan om utländsk militär sjukvårdspersonals rätt att i Sverige utöva hälso- och sjukvård inom den egna styrkan bör utredas vidare. Sveriges Kommuner och Regioner påpekar också att den nuvarande lösningen kan medföra att en främmande stats militära styrka och dess civila personal kan erbjudas olika vård beroende på vilken stat som är sändande stat och förordar i stället en enhetlig lösning i förhållande till allierade.

Skälen för regeringens bedömning

Sveriges skyldighet att tillhandahålla hälso- och sjukvård samt tandvård Enligt artikel IX punkten 5 i Nato SOFA ska en främmande stats militära styrka och dess civila personal samt anhöriga erbjudas hälso- och sjukvård samt tandvård, inklusive sjukhusvistelse, på samma villkor som mottagarlandets personal om sådan vård inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjudas inom styrkan. Parisprotokollet innehåller inte någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel men det framgår av inledningen till artikel 4 att sådana rättigheter som tillkommer en sändande stat beträffande dess styrka, civila personal samt deras anhöriga, ska tillkomma det berörda högkvarteret. Även i värdlandsstödsavtalet anges att Sverige, som värdland, ska tillhandahålla styrkan hälso- och sjukvård samt tandvård från svenska militära anläggningar på samma villkor som erbjuds svensk militär. Någon sådan vård erbjuds dock i 53

princip inte av Försvarsmakten, utan svensk militär personal är hänvisad till samma vård som gäller för övriga personer som är bosatta i Sverige. Inledningsvis kan det konstateras att en region enligt svensk rätt ska erbjuda en god hälso- och sjukvård samt tandvård åt den som är bosatt inom regionen. Detta följer av 8 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), förkortad HSL, och 5 § tandvårdslagen (1985:125). Regionens vårdansvar enligt bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen avser allt som inryms i begreppet hälso- och sjukvård enligt 2 kap. 1 § samma lag, det vill säga åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, sjuktransporter samt omhändertagande av avlidna. När det gäller EU- och EES-medborgare som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (trygghetsförordningen) är de berättigade till hälso- och sjukvård och tandvård på samma villkor och till samma kostnad som personer bosatta i Sverige (8 kap. 2 § första stycket 1 HSL och 5 a § tandvårdslagen). Rätten till läkemedelsförmåner (högkostnadsskyddet) gäller utöver bosatta i Sverige också för EU- och EES-medborgare som omfattas av trygghetsförordningen. Detta följer av 4 § första stycket 2 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Sverige har dock i dessa fall, precis som Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner pekar på, möjlighet att ansöka om ersättning för kostnader som avser hälso- och sjukvård eller tandvård om kostnaderna har uppkommit till följd av trygghetsförordningen (se 4 § förordningen [2013:711] om ersättning för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden). För andra utländska medborgare gäller olika regler. Rätt till omedelbar hälso- och sjukvård samt tandvård gäller för alla personer som vistas i Sverige (8 kap. 4 § HSL och 6 § första stycket tandvårdslagen). Det är hälso- och sjukvårdspersonalen som avgör om patienten i fråga behöver omedelbar vård eller om vården kan vänta till dess att den vårdsökande kommer till hemlandet. Om Sverige har ingått en sjukvårdskonvention eller ett annat sjukvårdsavtal med det aktuella landet kan det ha inverkan på både omfattningen av regionens vårdskyldighet och kostnaderna för vården. Om en sjukvårdskonvention eller en annan överenskommelse saknas betalar patienten den verkliga vårdkostnaden. Den redovisade regleringen gäller även för anhöriga till utländsk militär och civil personal som omfattas av avtalen. Svensk militär personal har i Sverige rätt att få del av all vård som omfattas av de vårdskyldigheter som föreskrivs i olika författningar. Vården tillhandahålls mot föreskriven patientavgift och avgifter inom ramen för läkemedelsförmåner. Regeringen har i det tidigare lagstiftningsarbetet ansett att bestämmelsen i Nato SOFA endast ålägger Sverige, som mottagande stat, att erbjuda vård som ska vara av samma kvalitet som för svensk personal. Bestämmelsen har alltså inte ansetts ställa krav på att vården också ska erbjudas till samma kostnad som för den svenska personalen. Regeringen har vidare gjort bedömningen att det enbart torde vara omedelbar vård som kan komma i fråga när utländsk personal vistas här i landet inom ramen för de aktuella avtalen och att det därför inte funnits behov av lagstiftningsåtgärder när det gäller frågan om tillgång till vård i Sverige (jfr prop. 2004/05:7 s. 48 och 49 och prop.

2015/16:152 s. 62 – 64). Det finns för närvarande inte anledning att göra någon annan bedömning. Inom ramen för ett Natomedlemskap kan det bli aktuellt att militär personal från andra medlemsstater kommer att tjänstgöra i Sverige i större omfattning och under längre tid än i dag. Om så skulle bli fallet kommer behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård för sådan personal sannolikt att öka, även när det gäller omedelbar vård. Att utländsk personal är stationerad i Sverige under längre tid borde innebära att vård som annars hade fått vänta till dess att den vårdsökande återvänder till den sändande staten, i större utsträckning än tidigare utförs i Sverige. Om utländsk militär eller civil personal som tjänstgör i Sverige skulle få behov av mer omfattande vårdinsatser under längre tid är det dock sannolikt att personen inte kommer kunna fortsätta sin tjänstgöring här, vilket innebär att de i stället får vård i den sändande staten. Även om möjligheten att erhålla hälso- och sjukvård och tandvård i Sverige till viss del är begränsad för militär eller civil personal och anhöriga från ett Natoland utanför EU och EES, anser regeringen att det inte finns behov av att för närvarande vidta lagstiftningsåtgärder för att Sverige ska leva upp till sina avtalsförpliktelser att tillhandahålla vård på samma villkor som erbjuds svensk militär.

Möjligheten för utländsk militär sjukvårdspersonal att på svenskt territorium utöva sjukvård inom den egna styrkan Regeringen har i ett tidigare lagstiftningsärende uttalat att värdlandsstödsavtalet inte reglerar Natos eller sändande länders rätt att föra in sjukvårdsresurser eller att utöva sjukvård i Sverige och att regeringen, om den situationen skulle bli aktuell, förutsätter att en förfrågan om detta görs i samband med inbjudan och förberedelserna till aktuell verksamhet och att den därefter kommer att prövas i behörig ordning (se prop. 2015/16:152 s. 64). Av artikel IX punkten 5 i Nato SOFA får det emellertid anses följa en rätt för den sändande staten att utöva vård inom den egna styrkan. I militära förband finns regelmässigt sjukvårdskomponenter som har till uppgift att ta hand om det skadeutfall som sker på stridsfältet. Hälso- och sjukvårdspersonal som ingår i sådana enheter kan också förväntas bedriva viss vård inom det egna förbandet. Det kan också tänkas att ett utländskt förband, särskilt om det ska verka i Sverige under en längre tid, kan ha med sig resurser och personal för att utöva hälso- och sjukvård inom styrkan. Flera utredningar har lyft fram behovet av en översyn av regelverket på hälso- och sjukvårdsområdet för att möjliggöra för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal och utländska hälso- och sjukvårdsresurser att verka i Sverige och för sådana resursers försörjning av materiel, bland annat i betänkandet Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6). Det är av stor vikt att det internationella samarbete som Sveriges säkerhetspolitiska och militära strategi bland annat bygger på, inte minst nu när Sverige är medlem i Nato, inte försvåras av den svenska lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet. En översyn av regelverket på hälso- och sjukvårdsområdet behövs för att möjliggöra sådant internationellt samarbete under normalläge, fredstida kris, höjd beredskap och krig.

Läkemedelsverket framhåller inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet att överväganden om utländsk militär sjukvårdspersonals rätt att utöva sjukvård i Sverige även bör omfatta frågor om medhavda läkemedel och medicintekniska produkter. Regeringskansliet (Socialdepartementet) beslutade den 25 september 2023 att ge en särskild sakkunnig utredare i uppdrag att bistå departementet med att analysera och lämna förslag på hur relevanta regelverk på hälso- och sjukvårdsområdet kan anpassas för att möjliggöra internationellt samarbete i Sverige under normalläge och fredstida kris samt vid höjd beredskap och då ytterst krig. Syftet är att säkerställa att den svenska lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet uppfyller de behov som finns med anledning av Sveriges internationella samarbeten på det säkerhets- och försvarspolitiska området (S 2023:E). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2024. Regeringen avser därför att återkomma till frågan om möjligheten för utländsk militär hälso- och sjukvårdspersonal att på svenskt territorium utöva sjukvård inom den egna styrkan samt till frågan om försörjningen av sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som kan behövas för att den utländska styrkan ska kunna utöva sjukvård.

7.9 Inkomstskatt

Regeringens förslag: Privilegier i fråga om inkomstskatt ska gälla även inom ramen för Nato SOFA och Parisprotokollet i den utsträckning som följer av avtalen. Detta åstadkoms genom tillägg i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget . Skatteverket föreslår att lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall även kompletteras på så sätt att Natohögkvarter undantas från skyldigheten att betala fastighetsskatt och fastighetsavgift. Skälen för regeringens förslag: Inom Nato finns en allmän princip om att ett värdland som tar emot militärt stöd inte ska tjäna ekonomiskt på den verksamhet som utförs under ledning av Nato på värdlandets territorium. Principen gäller både när värdlandet befinner sig i kris eller krig och vid sådan verksamhet som sker i fredstid, till exempel vid övningar. Av artikel X i Nato SOFA följer bland annat att perioder under vilka personal befinner sig i ett annat land inom ramen för avtalets tillämpning inte ska räknas som sådana vistelseperioder som leder till beskattning i den mottagande staten. De personalkategorier som omfattas av bestämmelsen är militär eller civil personal anställd vid ett lands försvarsmakt (medlemmar av en styrka eller en civil komponent), men inte personer som är medborgare i den mottagande staten. Dessa personalkategorier undantas i den mottagande staten från beskattning av lön och ersättningar som den sändande staten betalar till dem i denna egenskap liksom från skatt på materiell lös egendom som finns i den mottagande staten enbart på grund av deras tillfälliga vistelse där. Av Parisprotokollets artikel 7 punkten 1 56 framgår att samma skattebefrielse för lön som följer av nämnda

bestämmelse i Nato SOFA ska gälla även för den militära och civila personal som tillhör en annan avtalsparts stridskrafter men som är placerad vid ett Natohögkvarter. Bestämmelsen befriar dock inte en sådan anställd personal från beskattning i den stat i vilken han eller hon är medborgare. I artikelns punkt 2 finns specialregler för den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av Nato. I det fallet ska den lön som betalas av ett Natohögkvarter vara befriad från beskattning. En protokollspart kan dock ingå avtal med det aktuella högkvarteret om att den staten ska anställa sina medborgare och sedan placera dem vid högkvarteret. I det fallet får den staten beskatta den lön som betalas ut. Regeringen har tidigare bedömt att denna bestämmelse blir tillämplig endast i det fall ett Natohögkvarter skulle etableras i Sverige (prop. 2015/16:152 s. 61). I samband med införandet av det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandstödsavtalet infördes tillägg i 7 § samt en ny bestämmelse i 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, som tillförsäkrar personal som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet, värdlandsstödsavtalet och PFF SOFA det undantag från inkomstbeskattning som föreskrivs i artikel X Nato SOFA, eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet liksom PFF SOFA i materiellt hänseende tillämpar artikel X i Nato SOFA. Privilegierna i fråga om inkomstskatt bör utsträckas till att även avse personal som kommer till Sverige inom ramen för Nato SOFA och Parisprotokollet. Regeringen föreslår därför att 7 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ändras så att det uttryckligen anges att privilegier ska gälla i fråga om inkomstskatt i den utsträckning som följer av Nato SOFA samt på motsvarande sätt i 8 § samma lag för privilegier enligt Parisprotokollet. Skatteverket anser att 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall bör ändras så att det uttryckligen anges att privilegier ska gälla även i fråga om statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Av artikel 8 i Parisprotokollet följer att militära högkvarter så långt som möjligt ska vara befriade från avgifter och skatter samt att varje protokollspart ska inleda förhandlingar med högkvarter som är verksamma inom dess territorium i syfte att ingå ett avtal som genomför bestämmelsen i fråga. För det fall ett Natohögkvarter skulle etableras i Sverige kommer ett sådant särskilt avtal att förhandlas, och de lagstiftningsåtgärder som krävs för att ge effekt åt innehållet vidtas.

7.10 Indirekt beskattning

Regeringens förslag: Privilegier i fråga om undantag från skatter och avgifter i vägtrafik ska gälla även inom ramen för Nato SOFA och i den utsträckning som följer av avtalet. Detta ska genomföras genom det tillägg som föreslås i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Motsvarande bestämmelser i Parisprotokollet samt dess bestämmelser om skattefria förvärv av varor och tjänster ska genomföras i svensk rätt genom det tillägg som föreslås i samma lag. Regeringens bedömning: Den nuvarande ordningen enligt vilken Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel, oljor och smörjmedel till andra stater får anses uppfylla Sveriges avtalsåtaganden.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget och bedömningen. Skatteverket framför att författningsförslaget inte är tydligt i fråga om ifall ett visst undantag från skatte- och avgiftsplikten ska tillämpas på ett allierat högkvarter enligt förordningen (2014:1564) om infrastrukturavgift på väg. Skatteverket bedömer även att det krävs lagstiftningsåtgärder som ger stöd för skattefria direktförvärv av bränsle samt att det behöver klargöras vilken associationsrättslig status och form ett i Sverige beläget Natohögkvarter skulle få. Försvarsmakten påpekar att nuvarande ordning för drivmedel, oljor och smörjmedel fungerar väl för flyg- och fartygsdrivmedel men att drivmedel för markgående fordon innebär mer administration för Försvarsmakten.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Fordon i trafik Enligt artikel XI punkten 2.c i Nato SOFA ska tjänstefordon som tillhör en militär styrka eller dess civila personal vara undantagna från alla skatter som tas ut för fordon i vägtrafik, det vill säga sådana skatter som tas ut för att ett fordon används i vägtrafik. Någon åtskillnad mellan skatt och avgift är inte avsedd (jfr prop. 2004/05:7 s. 42 och prop. 2015/16:152 s. 49). Bestämmelsen avser endast tjänstefordon och alltså inte fordon för en medlem i en militär styrka eller dess civila personals eget eller anhörigas personliga bruk. De skatter och avgifter som kommer i fråga är i första hand fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt samt vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Även trängselskatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt är exempel på en sådan skatt som omfattas av bestämmelsen. Enligt Parisprotokollets artikel 13 punkten 2 ska ett allierat högkvarter åtnjuta samma rättigheter som en styrka åtnjuter enligt artikel XI i Nato SOFA. Det innebär att även tjänstefordon som omfattas av protokollet ska vara undantagna från samma skatter och avgifter. I samband med utvidgningen av tillämpningen av PFF SOFA 2004 58 infördes ett tillägg i 7 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som

innebär att främmande staters styrkor och personal som omfattas av avtalet undantas från skatter och avgifter på det sätt som föreskrivs i Nato SOFA artikel XI punkten 2.c. Vid införandet av det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandstödsavtalet 2016 infördes samma rätt till undantag inom ramen för de avtalen genom bestämmelsen i 8 § samma lag. Det undantag från skatter och avgifter för bruk av fordon i trafik som gäller inom ramen för ovan nämnda avtal föreslås utsträckas till att avse även de tjänstefordon som omfattas av Nato SOFA och Parisprotokollet. Skatteverket anser att det inte är tydligt om 6 § förordningen om infrastrukturavgift ska tillämpas på Natohögkvarter och de styrkor och den civila personal som lyder under ett sådant högkvarter. I den paragrafen anges vissa undantag från infrastrukturavgift enligt lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg. Punkten 1 avser en bil som är registrerad på en ägare som enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från avgiftsskyldighet för infrastrukturavgift i Sverige. I 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall anges att immunitet och privilegier ska gälla i fråga om avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik. Avgiftsskyldighet för infrastrukturavgift uppstår vid färd på vissa vägavsnitt och omfattas därför av bestämmelsen i 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Förvärv av varor och tjänster Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen (2023:200). Bestämmelsen i 10 kap. 2 § mervärdesskattelagen anger huvudregeln att leveranser av varor, tillhandahållande av tjänster, unionsinterna förvärv av varor (från länder inom EU) och import av varor (från länder utanför EU) är skattepliktiga. Lagen medger undantag i vissa fall. Med punktskatt avses sådana indirekta skatter som tas ut vid produktion, import, tillhandahållande etc. av vissa varor och tjänster i enlighet med särskilda lagar. I 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) anges 15 skatter som räknas som punktskatter i Sverige. Nato SOFA innehåller inget åtagande för en avtalspart att medge befrielse från skatter och avgifter för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Tvärtom anger artikel IX punkten 1 i stället att den utländska personalen får köpa varor och tjänster för eget bruk på samma villkor som medborgare i den mottagande staten. Av punkten 8 i samma artikel framgår vidare att den aktuella bestämmelsen inte kan åberopas för att åtnjuta befrielse från skatter vid anskaffning av varor som omfattas av den mottagande statens skattebestämmelser. Av artikel X framgår däremot att sådan lös egendom som en person förfogar över i den mottagande staten enbart på grund av sin tjänstevistelse där ska vara befriad från skatt. Den bestämmelsen handlar dock om sådan egendom som den enskilde för med sig från hemlandet. Bestämmelsen kräver således inte att befrielse från skatt eller avgifter ska ske vid anskaffning av varor och tjänster i Sverige och som omfattas av svenska skattebestämmelser. Anskaffning av varor och tjänster i Sverige omfattas alltså av svenska skattebestämmelser. Någon justering av svensk lag har därför inte krävts i förhållande till PFF SOFA när det gäller skatter på förvärv av varor och tjänster. Däremot innehåller avtalet en bestämmelse

om att mottagande stat ska tillhandahålla sändande styrkor drivmedel m.m. skattefritt (se vidare nedan). När det gäller Parisprotokollet går avtalsåtagandet i denna del längre genom att skattefrihet ska gälla för viss anskaffning av varor och tjänster i den mottagande staten. Av artikel 8 punkten 1 framgår att befrielser från skatter och avgifter ska gälla vid upprättandet och driften av ett allierat högkvarter. De närmare villkoren ska förhandlas mellan det berörda högkvarteret och den mottagande staten. Inköpen ska vara gjorda i det gemensamma försvarets intresse och för högkvarterets officiella bruk. Vid införandet av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet åstadkoms detta genom införandet av bestämmelsen i 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (se prop. 2015/16:152 s. 49 – 58). Paragrafen föreskriver att privilegier i fråga om mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige ska gälla för Natohögkvarter, styrkor och personal i den utsträckning som anges i avtalen. Regeringen föreslår att bestämmelsen i 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska utsträckas till att avse privilegier i fråga om mervärdesskatt och punktskatter även inom ramen för Parisprotokollet och i den utsträckning som framgår av avtalet. Inom EU har en harmonisering skett av reglerna om mervärdesskatt och punktskatt genom rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) och rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler om punktskatt (punktskattedirektivet). De svenska reglerna om mervärdesskatt och punktskatt bygger därför i stor omfattning på EUdirektiv och eventuella nationella undantag måste vara tillåtna enligt unionsrättens bestämmelser. I fråga om skattefria förvärv anger mervärdesskattedirektivet undantag från skatteplikt för vissa med export likställda transaktioner, artikel 151. I punkten 1 b finns förutsättningar till skattefrihet för försäljning till vissa internationella organisationer och deras medlemmar. Denna grund har tidigare bedömts vara tillämplig för Natohögkvarter (och Natoledd verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet). När det gäller punktskatt finns motsvarande undantag i punktskattedirektivets artikel 11 punkten 1 b (internationella organisationer). Det finns således ett stöd i punktskattedirektivet för undantag för Natohögkvarter. Även i mervärdesskattedirektivet finns stöd för att undanta varor och tjänster från skatteplikt om de är avsedda att användas av Natohögkvarter. Det kan även nämnas att ett medlemskap i Nato aktualiserar ett vidare genomförande i svensk rätt av mervärdesskattedirektivets undantag från skatt som gäller för väpnade styrkor som tillhör andra stater som är medlemmar i Nato (jfr prop. 2004/05:15 s. 46, propositionen Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar, prop. 2021/22:61 s. 293 och 294 och se lagrådsremissen Undantag från mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato). Skatteverket påpekar att det är oklart vilken associationsrättslig form ett i Sverige beläget Natohögkvarter skulle ha, och att det sannolikt skulle finnas behov av att tilldela högkvarteret ett organisationsnummer. Regeringen konstaterar att ett tilläggsavtal till Parisprotokollet behöver ingås för att ett internationellt militärt högkvarter ska kunna inrättas i 60 Sverige, vilket framgår av inledningen till Parisprotokollet. Det finns inte

något behov av att besluta om att tilldela ett Natohögkvarter organisationsnummer i och med att Sverige tillträder Parisprotokollet. Regeringen kan komma att återkomma till frågan.

Särskilt om drivmedel, oljor och smörjmedel Enligt artikel XI punkten 11 i Nato SOFA ska den mottagande staten skattefritt tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till den sändande statens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg. Av Parisprotokollets artikel 8 punkten 2 framgår att de allierade högkvarteren ska åtnjuta samma rättigheter. Vidare gäller detta även de fordon, luftfartyg och fartyg som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Drivmedel, oljor och smörjmedel omfattas generellt av mervärdesskatteplikt och när det gäller bränsle även av punktskatteplikt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Sedan införandet av PFF SOFA har åtagandet i den aktuella bestämmelsen genomförts så att Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel m.m. till de utländska styrkorna. Enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att betala mervärdesskatt och punktskatt om det finns synnerliga skäl. Enligt 13 kap. 12 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) är det Skatteverket som får besluta om sådan befrielse. När det gäller punktskatt så uppkommer ingen skyldighet till ytterligare beskattning när Försvarsmakten på detta vis överlåter bränslet till de utländska trupperna eftersom sådan eventuell punktskatt redan har erlagts av Försvarsmakten vid myndighetens inköp. Däremot kan myndighetens tillhandahållande av fartygsbränsle och drivmedel för fordon till de utländska styrkorna komma att omfattas av mervärdesbeskattning. I det fallet har man ansett att Sveriges åtagande enligt avtalet ska anses utgöra sådana synnerliga skäl att skattebefrielse, enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen, ska medges. För en närmare beskrivning av den svenska skatteregleringen och överväganden om nuvarande ordning, se prop. 1995/96:37 s. 47 – 50, prop. 2004/05:7 s. 51 och prop. 2015/16:152 s. 56 – 58. Det nuvarande förfarandet har inom ramen för en tillämpning av PFF SOFA ansetts vara mer praktiskt än att genom lagstiftningsåtgärder medge de utländska styrkorna rätt att själva direkt förvärva bränslet skattefritt. Förfarandet medför dock en viss merkostnad för Försvarsmakten när det gäller punktskatter. Det har tidigare bedömts få utgöra en övningskostnad som får finansieras inom befintliga ekonomiska ramar (se prop. 2015/16/152 s. 57). I lagrådsremissen Undantag från mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato föreslås att det införs bestämmelser om skattefrihet genom ansökan om återbetalning i fråga om mervärdesskatt för väpnade styrkor i en annan stat som är medlem i Nato. Det finns vidare en möjlighet till skattefrihet genom återbetalning för mervärdesskatt och punktskatter genom de förslag som lämnas ovan avseende Natohögkvarter och styrkor under sådana högkvarter. I fråga om vissa bränslen såsom flygbränslen finns möjlighet till skattefrihet direkt vid tillhandahållandet enligt andra bestämmelser. I de fall en rätt till skattefrihet inte redan finns enligt annan lagstiftning eller kommer att finnas enligt ovan förslag, vilket främst kommer att bli

aktuellt i fråga om punktskatter, bedömer regeringen att den nuvarande ordningen måste vara väl så ändamålsenlig för de utländska styrkorna som att genom lagstiftningsåtgärder ge en rätt till skattefria förvärv genom en återbetalningsmodell. Regeringen bedömer sammantaget att det inte finns behov av att föreslå lagstiftningsåtgärder inom ramen för detta lagstiftningsärende för att Sverige ska kunna tillträda de nya avtalen. Mot bakgrund av vad Skatteverket och Försvarsmakten anför kan det dock finnas anledning för regeringen att återkomma till frågan om ordningen för skattefrihet i frågan om drivmedel, oljor och smörjmedel bör justeras eller förtydligas i något avseende.

7.11 Tull- och skattefrihet vid import och export

Regeringens förslag: Tullfrihet ska gälla för styrkor, personal och Natohögkvarter som omfattas av Nato SOFA och Parisprotokollet, i enlighet med villkoren i avtalen. Detta genomförs genom tillägg i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringens bedömning: Det finns inget behov av ändring av lagen om tullfrihet m.m., lagen om frihet från skatt vid import m.m. eller mervärdeskattelagen.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artikel XI i Nato SOFA följer att tull- och skattefrihet ska gälla vid tillfällig import och export av tjänstefordon samt utrustning, förråd, förnödenheter och andra varor för en styrkas eget bruk. Av Parisprotokollets artikel 8 punkten 2 framgår att de allierade högkvarteren ska ha samma rättigheter. Även Natohögkvarter ska således tillåtas att tullfritt föra in och ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk. De styrkor och den personal som lyder under ett sådant högkvarter ska tullfritt få föra in och ut personliga ägodelar och fordon för eget bruk. Tullfriheten för medlemmar gäller dock inte medborgare i den mottagande staten, såvida de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter (punkten 3). Tullfriheten enligt ovan har när det gäller PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet införts dels i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, dels i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. I bestämmelserna i 7 och 8 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall anges att tullfrihet gäller inom ramen för PFF SOFA, det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet i den utsträckning som följer av avtalen. Detta följer också av 4 § lagen om tullfrihet m.m. och 5 a § förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. I den senare lagbestämmelsens tredje stycke anges att tullfrihet gäller enligt avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för en främmande stats militära styrka eller dess personal (punkten 1), och för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter (punkten 2). I det fjärde stycket framgår att tullfriheten gäller för styrkor, personal och

Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Tullfriheten som regleras i 7 och 8 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall bör enligt regeringens mening utsträckas till att på samma sätt gälla inom ramen för Nato SOFA och Parisprotokollet. När det gäller lagen om tullfrihet m.m. kommer de nya avtalen att omfattas av den befintliga lydelsen i 4 §. Som tidigare nämnts reglerar Nato SOFA och Parisprotokollet både tulloch skattefrihet vid den tillfälliga importen och exporten. Skattefriheten följer i huvudsak tullfriheten. I bestämmelsen i 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. föreskrivs, med vissa undantag, att om tullfrihet för en vara som övergår till fri omsättning medges enligt bland annat lagen om tullfrihet m.m. ska även skattefrihet medges. I 10 kap. 54 § mervärdesskattelagen anges vidare att sådan import också är undantagen från mervärdesskatteplikt. Det krävs därför inte några lagstiftningsåtgärder för att också bevilja skattefrihet i dessa fall.

7.12 Skydd mot exekutiva förfaranden

Regeringens förslag: Parisprotokollets bestämmelser om skydd mot exekutiva förfaranden som syftar till beslag eller kvarstad av högkvarterens egendom och tillgångar ska genomföras i svensk rätt. Detta åstadkoms genom den föreslagna ändringen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Artikel XI punkten 2 i Parisprotokollet anger att exekutionsåtgärder som beslag och kvarstad får vidtas avseende allierade högkvarters egendom eller tillgångar endast för de syften som avses i vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA. Av hänvisningarna framgår att beslag av egendom m.m. är tillåtet endast i samband med utredning av lagöverträdelser inklusive överträdelser av lagar och förordningar avseende tullar och skatter. I andra fall får alltså beslag eller kvarstad inte ske. I värdlandsstödsavtalet finns ingen uttrycklig regel om detta men det framgår av avsnitt 3.1 att de eventuella bestämmelser som enligt till exempel Parisprotokollet är i kraft mellan Sverige och högkvarteren ska tillämpas även på den militära verksamhet som företas inom ramen för avtalet. Beslut om beslag och kvarstad som sker i samband med brottslighet är alltså tillåtet enligt den aktuella bestämmelsen. Men när det gäller frågan om kvarstad finns det enligt svensk rätt också möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om kvarstad på grund av en civilrättslig fordran, se bland annat 15 kap. rättegångsbalken. En sådan talan ska alltså inte få föras i fråga om tillgångar och egendom som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av protokollet och värdlandsstödsavtalet. Egendom som tillhör sändande stater omfattas dock inte av detta skydd. Bestämmelsen gäller redan inom ramen för det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet och har genomförts i svensk 63

rätt genom 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den bestämmelsen föreslås utsträckas så att den gäller också för verksamhet inom ramen för Parisprotokollet.

7.13 Immunitet för arkiv och dokument

Regeringens förslag: Arkiv och dokument som tillhör ett Natohögkvarter ska vara okränkbara även i den utsträckning som framgår av Parisprotokollet. Detta åstadkoms genom den föreslagna ändringen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Handlingar som tillhör en främmande stats militära styrka ska omfattas av immunitet i den utsträckning som framgår av Nato SOFA och PFF SOFA. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians och 2024 års promemorias förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Arkiv och dokument som tillhör ett Natohögkvarter Artikel 13 i Parisprotokollet anger att ett allierat högkvarters arkiv och andra officiella handlingar som förvaras i lokaler som används av högkvarteret ska vara okränkbara, såvida inte högkvarteret har hävt immuniteten. Bestämmelsen kan bli tillämplig även om ett högkvarter inte upprättats i Sverige, eftersom det följer av bestämmelsen att immuniteten gäller även när en tjänsteman, som är godkänd av ett högkvarter, har officiella dokument med sig vid vistelse i Sverige. Bestämmelsen gäller redan inom ramen för det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet och har för dessa syften genomförts i svensk rätt genom 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den bestämmelsen föreslås utsträckas så att den gäller också för verksamhet inom ramen för Parisprotokollet.

Handlingar som tillhör en annan stat Artikel XI punkten 3 i Nato SOFA innehåller en bestämmelse om att officiella handlingar under officiell försegling inte ska göras till föremål för tullkontroll, så länge kuriren som medför handlingarna har en individuell förflyttningsorder i enlighet med artikel III punkten 2b och som innehåller uppgift om kurirpostantal och intyg om att kurirposten endast innehåller officiella handlingar. Bestämmelsen gäller även enligt PFF SOFA (se artikel I) men har inte genomförts i svensk rätt. För att uppfylla såväl PFF SOFA som Nato SOFA i fråga om immunitet för handlingar bör en bestämmelse om detta införas i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. I 7 § i den lagen regleras immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i PFF SOFA i fråga om inkomstskatt, avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik samt import till och export från

Sverige. En bestämmelse om immunitet för handlingar enligt Nato SOFA och PFF SOFA bör införas i samma paragraf.

8 Avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för

patentsökta försvarsrelaterade

uppfinningar

8.1 Närmare om patentavtalet

Avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar (patentavtalet) undertecknades i Paris den 21 september 1960. Det reglerar sekretesskydd för patentsökta uppfinningar som hålls hemliga med hänsyn till det nationella försvarsintresset i ett av medlemsländerna och patentsöks i ett annat medlemsland. Till patentavtalet hör en bilaga med förfarandebestämmelser. Som redovisas i avsnitt 4.3 är syftet med patentavtalet att möjliggöra ett utbyte av försvarsrelaterade uppfinningar inom ramen för Natosamarbetet.

8.1.1 De enskilda bestämmelserna

En uppfinning som hålls hemlig med hänsyn till det nationella försvarsintresset i ett medlemsland får endast patentsökas i ett annat medlemsland om det land som först tog emot patentansökan för uppfinningen, ursprungslandet, godkänner det. Ett medlemsland som mottar en patentansökan, mottagarlandet, är skyldigt att säkerställa att ansökan omfattas av sekretess, alltså hemlighålls, om ursprungslandet beslutat att sekretessbelägga den patentsökta uppfinningen med hänsyn till det nationella försvarsintresset (artikel I). Skyldigheten gäller för en ansökan av ursprungslandet eller annan sökande, om denne visar att uppfinningen hålls hemlig i ursprungslandet och att regeringen i det landet tillåter att sökanden patentsöker uppfinningen i mottagarlandet (artikel II). Enligt förfarandebestämmelserna ska handlingarna i patentärendet skickas från ursprungslandets försvarsmyndighet på diplomatisk väg till ursprungslandets ambassad i mottagarlandet (Del A punkterna 1 och 3 [a]). Sökanden ska ha rätt att ställa ombud för sig men för att ombudet ska få företräda sökanden måste ombudet vara behörigt att få åtkomst till och ha rätt att hantera säkerhetsklassificerad information (del A punkten 3 [b]). Om ombudet har sådan behörighet ska handlingarna i ärendet lämnas ut till ombudet som därefter kan lämna in ansökan till patentmyndigheten i mottagarlandet i enlighet med mottagarlandets säkerhetsföreskrifter och praxis (del A punkten 3 [c] och [f]). Sökanden får dock lämna in patentansökan utan biträde av ett ombud om det är tillåtet enligt de nationella reglerna i mottagarlandet (del A punkten 3 [g]). En kopia av handlingarna i patentärendet ska även lämnas till mottagarlandets försvarsmyndighet (del A punkten 4 förfarandebestämmelserna).

All korrespondens som avser ansökan, med undantag för viss korrespondens som avser betalning av avgifter med mera – och under förutsättning att korrespondensen inte innehåller någon information om uppfinningen – ska förmedlas genom samma säkra kanaler som ansökan. Officiella meddelanden som inte är säkerhetsklassificerade kan patentmyndigheten i mottagarlandet efter egen prövning dock sända direkt till sökanden eller dennes ombud (del B förfarandebestämmelserna). Mottagarlandet kan som villkor för säkerställandet av sekretess kräva att sökanden avstår från alla anspråk på ersättning för sådana förluster eller skador som är grundande enbart på att mottagarlandet sekretessbelägger uppfinningen (artikel III och del A punkten 5 förfarandebestämmelserna). Mottagarlandet får upphäva sekretessen endast på begäran av ursprungslandet. Om ursprungslandet avser att häva sekretessen ska det med sex veckors varsel meddela berörda mottagarländer om detta genom behöriga försvarsmyndigheter. Ursprungslandet ska, med vederbörlig hänsyn till Natos säkerhet, i största möjliga utsträckning beakta de synpunkter som kommer in från berörda mottagarländer under fristen. Om sekretessen efter utgången av sexveckorsfristen hävs, ska ursprungslandet omedelbart underrätta mottagarländernas behöriga försvarsmyndigheter varefter dessa ska upphäva sekretessen (artikel IV patentavtalet och del C förfarandebestämmelserna). Nationella bestämmelser om handläggning av patentansökan måste vara förenliga med förfarandebestämmelserna (del D förfarandebestämmelserna). I patentavtalet regleras vidare möjligheten för deltagarländerna att ingå bilaterala avtal med samma syfte som patentavtalet, hur patentavtalet ska godkännas, när det träder i kraft och hur ett deltagarland kan säga upp avtalet (artiklarna V – VII). Avtalet innehåller även regler om förfarandebestämmelsernas tillämplighet och hur de ska ses över (del D och F förfarandebestämmelserna). För att kunna tillträda patentavtalet måste medlemslandet uppfylla vissa grundläggande villkor. Dessa är att medlemslandet ska ha rättslig befogenhet att belägga uppfinningar som omfattas av avtalet med sekretess, att skyddet minst ska motsvara Natos säkerhetsskyddskrav och att medlemslandet har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förbjuda att någon obehörigen söker patent på en nationell försvarsuppfinning, som omfattas av sekretess, i ett annat land (de inledande förfarandebestämmelserna).

8.2 Den svenska regleringen

8.2.1 Patentlagen

Bestämmelser om meddelande av patent och förfarandet vid en ansökan om patent finns i patentlagen (1967:837). Patent kan meddelas på en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd, det vill säga skiljer sig i förhållande till vad som blivit känt dagen före patentansökan, och kan tillgodogöras industriellt (1 och 2 §§). En ansökan om svenskt patent ges in till Patent- och registreringsverket. Om verket anser att ansökan 66 innehåller brister ska sökanden föreläggas att åtgärda dessa. När eventuell

komplettering skett ges ansökan en ingivningsdag och Patent- och registreringsverket påbörjar prövningen av om patent ska meddelas. En viss tid efter ansökans ingivningsdag hålls handlingarna i ett patentärende tillgängliga för allmänheten (22 §). Om Patent- och registreringsverket efter sin prövning bedömer att patent kan meddelas ska sökanden underrättas om det (19 §). När den föreskrivna meddelandeavgiften har betalats ska verket bifalla patentansökan och kungöra beslutet (20 §). Ett svenskt patent kan också meddelas efter en internationell patentansökan som fullföljs eller tas upp till handläggning i Sverige. Ett patent med verkan i Sverige kan meddelas av det europeiska patentverket (EPO), ett s.k. europeiskt patent. Ett sådant patent får verkan i Sverige efter att det fått enhetlig verkan av EPO eller har validerats av Patent- och registreringsverket. Vid validering sker ingen materiell prövning av patentet. För uppfinningar av betydelse för rikets försvar finns särskilda bestämmelser (79 §).

8.2.2 Lagen om försvarsuppfinningar

De särskilda bestämmelser som avses i patentlagen om uppfinningar av betydelse för rikets försvar återfinns i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Lagen reglerar hemlighållande av försvarsuppfinningar. Med försvarsuppfinning avses i lagen en uppfinning som särskilt avser krigsmateriel. Hur begreppet uppfinning förhåller sig till det patenträttsliga uppfinningsbegreppet behandlas i förarbetena till lagen (se prop. 1971:138 s. 46 – 48). Med uppfinning som särskilt avser krigsmateriel avses en uppfinning som är speciellt inriktad på att användas som krigsmateriel eller för sådan materiel. Utanför lagens tillämpningsområde faller därmed en uppfinning som huvudsakligen är avsedd för civila ändamål, även om den också kan användas för krigsmateriel eller i övrigt är av betydelse för försvaret (samma prop. s. 47). Regeringen får föreskriva vad som i lagen utgör krigsmateriel (1 §). Krigsmateriel definieras i förordningen (1988:563) om vad som avses med krigsmateriel i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Av den förordningen framgår att med krigsmateriel i lagen om försvarsuppfinningar förstås varor som är upptagna i bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, övrig för militärt bruk utformad materiel till skydd mot verkan av stridsmedel samt övrig för militärt bruk utformad materiel till skydd mot spaning eller andra iakttagelser. Även om krigsmaterielbegreppet i lagen om försvarsuppfinningar framför allt omfattar samma materiel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel – det vill säga sådan materiel (vid sidan av tekniskt bistånd) som anges i bilagan till förordningen om krigsmateriel – är krigsmaterielbegreppet i lagen om försvarsuppfinningar alltså vidare. En försvarsuppfinning som har tillkommit i Sverige eller tillhör en i Sverige bosatt fysisk person eller en svensk juridisk person (svensk försvarsuppfinning) får inte offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas innan det har prövats om uppfinningen ska hållas hemlig (4 §). Förbudet gäller även annan försvarsuppfinning som patentsöks i Sverige, det vill säga en utländsk försvarsuppfinning (15 och 18 §§). Skillnaden är

att förbudet i fråga om en svensk försvarsuppfinning gäller även om uppfinningen inte patentsöks. Frågan om hemlighållande prövas av Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar (granskningsnämnden) och Försvarets materielverk. Försvarets materielverk ska vid sin prövning samråda med Försvarsmakten (2 §). Om patent söks på en svensk försvarsuppfinning ska Patent- och registreringsverket lämna ansökan till Försvarets materielverk för prövning av om uppfinningen ska hållas hemlig (5 § första stycket). Den som vill offentliggöra eller på annat sätt röja en svensk försvarsuppfinning, på vilken patent inte har sökts, ska ansöka om en sådan prövning hos Försvarets materielverk. Det gäller även den som vill söka patent på en svensk försvarsuppfinning genom att till en annan mottagare än Patentoch registreringsverket ge in en internationell eller europeisk patentansökan (5 § andra stycket). Om Försvarets materielverk vid sin prövning bedömer att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig ska ärendet tillsammans med ett motiverat yttrande överlämnas till granskningsnämnden för slutlig prövning. Om granskningsnämnden delar bedömningen ska nämnden besluta att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas (6 §). Nämnden ska på ansökan eller när det finns annan anledning pröva om beslutet om hemlighållande ska bestå. En omprövning av beslutet om hemlighållande ska alltid ske inom ett år från det att beslutet meddelades eller senast prövades. Före prövningen ska nämnden överlämna ärendet till Försvarets materielverk för prövning. Om Försvarets materielverk anser att uppfinningen inte ska vara hemlig ska verket upphäva beslutet. I annat fall ska ärendet, tillsammans med ett motiverat yttrande från verket, överlämnas till granskningsnämnden för slutlig prövning (8 §). Om patent söks på en utländsk försvarsuppfinning ska Patent- och registreringsverket lämna ansökan till Försvarets materielverk för prövning av om uppfinningen ska hållas hemlig (15 §). Om en utländsk försvarsuppfinning är hemlig i en annan stat och det finns en överenskommelse mellan Sverige och den staten om att patent får sökas på uppfinningen i Sverige under förutsättning att den hålls hemlig här, ska Försvarets materielverk besluta att uppfinningen ska hållas hemlig även i Sverige (16 § första stycket). Någon sakprövning ska alltså inte ske i dessa fall. Om uppfinningen inte omfattas av en sådan överenskommelse och verket anser att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, ska slutlig prövning ske på det sätt som anges i 6 § (16 § andra stycket). Det kan handla om den situationen att försvaret vill köpa materiel från ett land som Sverige inte har ingått något samarbetsavtal med, men vars regering godkänner export hit under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig (se prop. 1971:138 s. 61). När en utländsk försvarsuppfinning som omfattas av ett beslut om hemlighållande enligt 16 § upphör att vara hemlig i den andra staten får Försvarets materielverk häva beslutet. Om verket bedömer att uppfinningen av särskilda skäl även fortsättningsvis bör hållas hemlig ska myndigheten tillsammans med ett yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig prövning (17 §). Ett beslut om hemlighållande av en svensk eller utländsk 68 försvarsuppfinning medför att en patentansökan avseende uppfinningen

som är klar för att kungöras enligt patentlagen ska förklaras vilande i avvaktan på att beslutet upphävs (12 § första stycket och 18 §). Först när ett beslut om hemlighållande hävs kan patent meddelas för uppfinningen och andra än patenthavaren i vanlig ordning göra invändningar mot patentet. Enligt lagstiftningen som gällde före 1971 års lag tillämpades i stället ett system med hemliga patent (se avsnitt 4.3). En svensk försvarsuppfinning som ska hållas hemlig enligt lagen får endast patentsökas avseende en annan stat efter godkännande från den svenska regeringen och under förutsättning att uppfinningen hemlighålls även i den staten (10 §). Om ett beslut meddelas om att en svensk eller utländsk uppfinning ska hållas hemlig, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom beslutet (14 § första stycket och 18 §). Om en svensk eller utländsk försvarsuppfinning är av väsentlig betydelse för försvaret kan staten besluta att uppfinningen får nyttjas för dess räkning eller att rätten till uppfinningen ska avstås till staten (13 och 18 §§). I dessa situationer utgår ersättning av allmänna medel även för den ytterligare skada som det beslutet medför (14 § andra stycket och 18 §). Förbudet mot att offentliggöra eller på något annat sätt obehörigen röja en svensk eller utländsk försvarsuppfinning som ska hållas hemlig enligt lagen är straffsanktionerat i brottsbalken (20 kap. 3 §). Förbudet mot att avseende en annan stat ansöka om patent på en svensk försvarsuppfinning, utan regeringens godkännande, är straffsanktionerat i lagen (se 21 §). Den som yrkesmässigt utnyttjar en patentsökt svensk eller utländsk försvarsuppfinning som hemlighålls enligt lagen ska, om patent meddelas på uppfinningen, betala skälig ersättning för utnyttjandet samt ersättning för ytterligare skada, om han eller hon hade vetskap om patentansökan (22 §). Av 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att särskilda regler om sekretess gäller för försvarsuppfinningar, så kallad försvarssekretess. Enligt lagen om försvarsuppfinningar gäller sådan sekretess i mål och ärenden för uppgifter som enligt 4 eller 18 §§ eller till följd av ett beslut om sekretess enligt 6 eller 16 §§ inte får offentliggöras eller obehörigen röjas. Vissa i offentlighets- och sekretesslagen uppräknade bestämmelser är tillämpliga i sådana fall (19 §). Slutligen innehåller lagen bestämmelser om överklagande och behörig domstol (23 och 24 §§).

8.2.3 Internationella överenskommelser

Sverige har ingått bilaterala överenskommelser med andra länder om sekretesskydd av patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar. Det rör sig om överenskommelser med Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. Överenskommelserna omfattar samma typ av uppfinningar som patentavtalet och innehåller i allt väsentligt likadana bestämmelser om förfarandet vid begäran om och upphörande av sekretess.

8.3 Godkännande av patentavtalet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar (patentavtalet).

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Sverige förväntas som Natomedlem att tillträda patentavtalet. Genom att tillträda avtalet ökar Sveriges möjligheter till försvarssamarbete med fler länder än i dag. Avtalet underlättar för Sverige att medverka i ett utbyte av försvarsrelaterade uppfinningar inom ramen för Natosamarbetet. Avtalet förutsätter ändringar i lagen om försvarsuppfinningar. Riksdagens godkännande av avtalet krävs därför (10 kap. 3 § första stycket 1 regeringsformen).

8.4 Lagändringar med anledning av Sveriges tillträde till patentavtalet och vissa befintliga avtal

8.4.1 Lagen om försvarsuppfinningars tillämpnings-

område utvidgas i fråga om utländska

försvarsuppfinningar

Regeringens förslag: Tillämpningsområdet för lagen om försvarsuppfinningar utvidgas till att omfatta utländska uppfinningar som Sverige behöver kunna hemlighålla enligt Sveriges internationella överenskommelser om hemlighållande av patentsökta och försvarsrelaterade uppfinningar även om de inte avser krigsmateriel.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenska Patentbyråers Förening ställer sig generellt positiv till förslaget men påpekar att det riskerar att leda till en ökad börda för svenska myndigheter då de kommer att behöva hantera ansökningar av mer civil natur. Enligt föreningen medför också det förhållandet att patentavtalet inte harmoniserar vilka uppfinningar som ska hållas hemliga en risk för snedvriden konkurrens inom Nato. Utan en teknisk definition av vilka uppfinningar som omfattas av patentavtalet blir det enligt föreningen i praktiken fritt fram att klassa vad som helst som hemligt för rikets säkerhet. AIPPI Sverige ser inte på ett principiellt plan något hinder mot förlaget, men framhåller att det är svårt att överblicka konsekvenserna och pekar på vissa gränsdragningsfrågor. Säkerhets- och försvarsföretagen anser att det finns problem med begreppet nationella försvarsintresset. Föreningen påpekar vidare att det är oklart vad som utgör en svensk respektive utländsk försvarsuppfinning och att det utifrån promemorian inte går att värdera konsekvenserna av förslaget. Även Svenskt Näringsliv

anser att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget och menar att skillnaden kan leda till gränsdragningsfrågor. Skälen för regeringens förslag: Lagen om försvarsuppfinningar är tillämplig på uppfinningar som särskilt avser krigsmateriel. Som redovisas i avsnitt 8.2.2 regleras vad som avses med krigsmateriel framför allt i bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Redan i samband med införandet av den nuvarande lagen om försvarsuppfinningar diskuterades att begreppet krigsmateriel kunde variera mellan olika länder och att det kunde finnas utländska uppfinningar av intresse för det svenska försvaret som därmed inte kunde hemlighållas med stöd av lagen (se prop. 1971:138 s. 22). Eftersom den begränsningen av lagen inte hade gett upphov till några påtagliga nackdelar ansåg dock lagstiftaren att det inte fanns behov av att föreslå särskilda regler för utländska försvarsuppfinningar (se prop. 1971:138 s. 32). Den svenska definitionen av krigsmateriel i förordningen om krigsmateriel har därefter anpassats till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen och omfattar de produkter som regleras i direktivet (se propositionen Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel, prop. 2010/11:112). De uppfinningar som ett medlemsland är skyldigt att hemlighålla enligt patentavtalet är uppfinningar som hålls hemliga i ursprungslandet med hänsyn till det nationella försvarsintresset. Avtalets tillämpningsområde är alltså inte kopplat till vissa produkter eller typer av uppfinningar utan till att uppfinningen är hemlig i ursprungslandet. Även om definitionen av krigsmateriel är vid och baserad på EU-lagstiftning kan det därmed inte uteslutas att patentavtalet kan komma att träffa fler uppfinningar än de som omfattas av den svenska definitionen. För att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt patentavtalet behöver därför tillämpningsområdet för lagen utvidgas till att omfatta uppfinningar som Sverige kan bli skyldigt att hemlighålla enligt patentavtalet även om de inte avser krigsmateriel. Regeringen föreslår därför att definitionen av utländsk försvarsuppfinning ska utvidgas till att även avse uppfinning som är hemlig med hänsyn till det nationella försvarsintresset i en annan stat och på vilken patent enligt överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. Att uppfinningen ska hållas hemlig med hänsyn till det nationella försvarsintresset är ett uttryck som är direkt hämtat från patentavtalet och det ligger nära uttrycken i de övriga överenskommelser som Sverige har ingått på området. Som Säkerhets- och försvarsföretagen påpekar ligger begreppet även nära det EU-rättsliga begreppet nationell säkerhet. Eftersom den föreslagna ändringen inte har sin grund i den EU-rättsliga regleringen är det enligt regeringens bedömning lämpligare att använda begreppet det nationella försvarsintresset. I samband med lagens införande konstaterades att lagen uppställer ett straffsanktionerat förbud mot offentliggörande av försvarsuppfinningar och det ansågs därför nödvändigt att lagens tillämpningsområde kunde fastställas så exakt som möjligt (se prop. 1971:38 s. 32). Samma överväganden gör sig gällande även i dag. Mot den bakgrunden, och då patentavtalet enbart ställer krav på att Sverige ska hemlighålla utländska 71

försvarsuppfinningar, anser regeringen att utvidgningen av lagens tillämpningsområde enbart ska omfatta utländska försvarsuppfinningar. De nya bestämmelserna innebär att det kommer att bli en skillnad mellan vad som kan utgöra en svensk respektive en utländsk försvarsuppfinning. Flera remissinstanser påpekar att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget och menar att skillnaden kan leda till gränsdragningsproblem. AIPPI Sverige nämner som exempel att gränsdragningsproblem kan uppstå om det rör sig om en uppfinning som inte avser krigsmateriel och innehas av flera personer varav enbart en är bosatt i Sverige. Organisationen pekar på att om uppfinningen i fråga anses utgöra en utländsk försvarsuppfinning kan den hemlighållas, vilket inte hade varit fallet om den ansetts vara en svensk försvarsuppfinning. De grundläggande förutsättningarna för att hemlighålla en utländsk försvarsuppfinning kommer fortsatt att vara att den inte utgör en svensk försvarsuppfinning och att den är hemlig i en annan stat. När det gäller den gränsdragningsproblematik som AIPPI Sverige pekar på kan regeringen konstatera att en uppfinning som inte avser krigsmateriel inte kan utgöra en svensk försvarsuppfinning. Detsamma gäller en försvarsuppfinning som tillhör flera personer, av vilka någon är utländsk. Däremot kan sådana uppfinningar betraktas som utländska försvarsuppfinningar, och hemlighållas i Sverige om övriga förutsättningar för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund ser inte regeringen att själva definitionen kommer att leda till gränsdragningsproblem. Svenska patentbyråernas förening pekar även på att det kan leda till konkurrensnackdelar att definitionen av vilka uppfinningar som kan hemlighållas med stöd av patentavtalet kan variera mellan olika Natoländer. Typiskt sett torde dock också andra medlemsländer vara restriktiva med att hemlighålla försvarsuppfinningar som samhället kan tillgodogöra sig även för civila ändamål och regeringen förutser inte någon större ökning av ansökningar av mer civil natur med anledning av utvidgningen. Eftersom regeringens förslag inte innebär en möjlighet att hemlighålla svenska försvarsuppfinningar som avser annat än krigsmateriel kommer den eventuella skillnaden mellan olika länders lagstiftning, enligt regeringens bedömning, i vart fall, inte leda till några konkurrensnackdelar för svenska uppfinnare. Som redovisas i avsnitt 8.2.2 gäller bestämmelserna om statens rätt att nyttja eller överta en försvarsuppfinning samt bestämmelserna om rätt till skälig ersättning även för utländska försvarsuppfinningar. Regeringen instämmer i förslaget i promemorian att det inte finns skäl att behandla de försvarsuppfinningar som omfattas av patentavtalet annorlunda. Frågan om det finns anledning att införa särskilda regler om att det i det enskilda fallet ska få krävas att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare ska avstå från rätten till ersättning för hemlighållandet behandlas i avsnitt 8.4.3.

8.4.2 Sverige uppfyller de grundläggande

förutsättningarna enligt patentavtalet

Regeringens bedömning: Den svenska regleringen för hemlighållande av försvarsuppfinningar uppfyller de grundläggande kraven på sekretesskydd som följer av patentavtalet. Uppfinningar som överförs med stöd av patentavtalet kommer kunna omfattas av säkerhetsskyddslagens regler och kommer då att delas in i minst motsvarande säkerhetsskyddsklass som i ursprungslandet. Det nuvarande regelverket i säkerhetsskyddslagen uppfyller de säkerhetskrav som patentavtalet ställer på ombud i ärenden enligt avtalet. Kraven i patentavtalet motsvarar den svenska regleringen när det gäller att det är straffbart att söka patent på en svensk försvarsuppfinning i ett annat land utan regeringens godkännande.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Sveriges IP-ombuds Samfund framför att auktorisationen av patentombud enligt lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud borde vara relevant i sammanhanget.

Skälen för regeringens bedömning

Hemlighållande av försvarsuppfinningar Av patentavtalet följer att Sverige på begäran av ursprungslandet är skyldigt att hemlighålla en patentansökan som Sverige tar emot om uppfinningen omfattats av avtalet. Sverige får inte heller häva hemlighållandet innan sekretessen hävts i ursprungslandet (se avsnitt 8.1.1). Som redovisas i avsnitt 8.2.2 kan en utländsk försvarsuppfinning som patentsöks i Sverige, under vissa förutsättningar, hållas hemlig efter beslut av Försvarets materielverk och granskningsnämnden (6 och 16 §§ lagen om försvarsuppfinningar). Innan en sådan prövning har gjorts råder ett förbud mot att offentliggöra eller på annat sätt obehörigen röja uppfinningen (4 och 18 §§). Att röja en uppfinning som ska hållas hemlig enligt lagen är straffbart enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Förbudet gäller tills det att Försvarets materielverk häver beslutet om hemlighållande, vilket får ske först efter det att ursprungslandet hävt sin sekretess (17 §). Som beskrivs i avsnitt 8.2.2 gäller sekretess i ärenden enligt lagen för uppgifter som enligt 4 eller 18 § eller till följd av beslut enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. För utländska försvarsuppfinningar som omfattas av en internationell överenskommelse följer alltså redan av den gällande lagstiftningen att Försvarets materielverk, utan en föregående sakprövning, ska besluta om att hemlighålla uppfinningen och att ett sådant beslut gäller fram till dess beslutet om att uppfinningen ska vara hemlig hävs i ursprungslandet. Genom den ändring om utvidgat tillämpningsområde för lagen om försvarsuppfinningar som föreslås i avsnitt 8.4.1 kommer alla uppfinningar som kan komma att omfattas av patentavtalet att hanteras på

detta sätt, vilket medför att Sverige kommer att uppfylla de krav som ställs på hemlighållande enligt patentavtalet.

Förhållandet till säkerhetsskyddslagens bestämmelser Innehållet i en patentansökan som avser en utländsk försvarsuppfinning kommer att vara av sådan natur att det kan omfattas av säkerhetsskyddslagens (2018:585) bestämmelser. Av patentavtalet följer en skyldighet för mottagarlandet att tilldela handlingarna en säkerhetsskyddsklassificering som minst motsvarar den som de tilldelats i ursprungslandet. Det följer av 2 kap. 5 § säkerhetsskyddslagen att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd ska delas in i säkerhetsskyddsklass, om de inte redan har klassificerats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Indelningen i säkerhetsskyddsklass ska i sådant fall göras utifrån den skada som ett röjande av uppgiften kan medföra för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation. När klassificeringen i sådana fall som omfattas av patentavtalet redan skett i ursprungslandet kommer dessa handlingar omfattas av säkerhetsskyddslagens regler och då tilldelas minst motsvarande nivå på säkerhetsskyddsklassificering som i ursprungslandet. Sverige uppfyller därmed kraven enligt patentavtalet.

Ombud i ärenden som omfattas av patentavtalet En myndighet som delar säkerhetsskyddsklassificerad information med ett ombud, i aktuellt fall information om den patentsökta uppfinningen, måste säkerställa att säkerhetsskyddslagens krav upprätthålls även hos ombudet. Ett ombud för sökanden kommer i dessa fall också att behöva vara säkerhetsprövad eftersom ombudet inte kommer att omfattas av undantaget från kravet på säkerhetsprövning i 3 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen, som enbart gäller ombud eller offentliga försvarare som uppträder vid domstol. Det svenska regelverket är därför förenligt med patentavtalets bestämmelser. Utöver dessa regler finns det även i lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud bestämmelser om vilka krav ett ombud ska uppfylla för att kunna auktoriseras som patentombud.

Förbud mot att obehörigen ansöka om patent på en svensk försvarsuppfinning utomlands En förutsättning för att kunna tillträda patentavtalet är att Sverige har regler som hindrar att någon obehörigen i ett annat land söker patent på en svensk försvarsuppfinning som hemlighålls i Sverige. Som redovisas i avsnitt 8.2.2 är det enligt lagen om försvarsuppfinningar straffrättsligt sanktionerat att, utan regeringens godkännande, ansöka om patent utomlands på en svensk försvarsuppfinning som hålls hemlig i Sverige. Sverige uppfyller därför även i denna del de grundläggande kraven som ställs för att Sverige ska kunna tillträda avtalet.

8.4.3 Försvarets materielverk ges möjlighet att kräva

att sökanden i vissa fall avstår sin rätt till

ersättning för hemlighållande

Regeringens förslag: Försvarets materielverk ska som förutsättning för att en utländsk försvarsuppfinning ska hållas hemlig här, få kräva att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår från rätten till skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom beslutet, om det följer av en överenskommelse mellan Sverige och staten i fråga.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har ingen invändning mot förslaget. Svenska patentbyråers förening framför att motiveringen av förslaget är bristfällig och efterlyser en mer omfattande genomlysning av effekterna av förslaget för en utländsk sökande. Föreningen efterfrågar särskilt en jämförelse med Norge och Danmark som såvitt framkommit saknar regler som motsvarar förslaget. Skälen för regeringens förslag: Om ett beslut meddelas om att en utländsk försvarsuppfinning ska hållas hemlig i Sverige, lämnas skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom beslutet (14 § första stycket och 18 § lagen om försvarsuppfinningar). Bestämmelserna tar i första hand sikte på uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare men rätt till ersättning kan även tillkomma någon annan som lider skada på grund av beslutet (se prop. 1971:138 s. 58 och 59). Eftersom en förutsättning för ett beslut om hemlighållande av en utländsk försvarsuppfinning är att uppfinningen redan är hemlig i en annan stat, medför dock ett sådant beslut normalt sett inte någon skada för uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare (se prop. 1971:138 s. 62). Enligt lagen om försvarsuppfinningar kan staten i undantagsfall besluta om ett fortsatt hemlighållande efter det att sekretessen hävts i ursprungslandet (17 §). I de fallen har en utländsk uppfinnare eller dennes rättsinnehavare typiskt sett rätt till skälig ersättning (jfr prop. 1971:138. s. 62 och 63). Som redovisas i avsnitt 8.1.1 ger patentavtalet Sverige, som mottagare av en patentansökan som ska hemlighållas här, rätt att kräva att sökanden avstår sin rätt till ersättning för den skada som kan uppkomma genom beslutet om hemlighållande. Den möjligheten har Sverige även enligt flera av de nu gällande överenskommelserna på försvarsområdet. Som framgått förutsätter patentavtalet att det redan finns ett beslut om hemlighållande av försvarsuppfinningen i en annan stat. Ett efterföljande beslut om hemlighållande i Sverige bör därför, som utgångspunkt, inte medföra någon skada för uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare varför det i de flesta fall inte skulle bli aktuellt med någon ersättning. Som redovisas i promemorian förekommer det redan i dag att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning med stöd av befintliga överenskommelser på området. Eftersom detta är en ordning som redan följer av Sveriges internationella överenskommelser och är något som Sverige kan tillämpa med stöd av patentavtalet, instämmer regeringen i promemorians förslag att det i lagen ska förtydligas att Försvarets materielverk ska kunna begära att uppfinnaren eller rättsinnehavaren avstår sin rätt till skälig ersättning för 75

skada som uppkommer genom hemlighållandet. Den bedömningen gäller även med beaktande av att Danmark och Norge – som lyfts fram av Svenska patentbyråers förening – valt att inte utnyttja denna möjlighet. Som redovisas i promemorian kommer ett sådant avstående inte att omfatta skada som uppkommer genom ett fortsatt hemlighållande när uppfinningen inte längre är hemlig i ursprungslandet (Ds 2023:22 s. 122).

8.4.4 Yttrande från en annan stat i vissa fall

Regeringens förslag: Innan ett beslut om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning upphävs, ska den stat i vilken uppfinningen hemlighålls ges tillfälle att yttra sig över om uppfinningen även fortsättningsvis bör hållas hemlig.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot promemorians förslag . G ranskningsnämnden för försvarsuppfinningar och Säkerhets- och försvarsföretagen anser att det i den föreslagna bestämmelsen bör tydliggöras vilken myndighet som ska inhämta nu aktuellt yttrande. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar föreslår vidare att Försvarets materielverk ska ansvara för inhämtande av yttrandet. Försvarets materielverk föreslår att Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och Försvarets materielverk ska få beakta synpunkter från andra stater redan första gången det görs en bedömning av behovet av sekretess.

Skälen för regeringens förslag

Yttrande från en annan stat i vissa fall Enligt lagen om försvarsuppfinningar får patent på en svensk försvarsuppfinning som ska hållas hemlig här endast sökas i ett annat land om den svenska regeringen godkänner det och uppfinningen hålls hemlig i mottagarlandet (10 §). Även i dessa fall omfattas den svenska försvarsuppfinningen av kravet på årlig omprövning av beslutet om hemlighållande (8 §). Om det vid en sådan prövning framkommer att det inte längre finns skäl att hemlighålla uppfinningen, ska beslutet upphävas. Patentavtalet, och flera av de tidigare ingångna överenskommelserna, medför dock en skyldighet för ursprungslandet, det vill säga Sverige, att låta de länder yttra sig i vilka patent med stöd av överenskommelserna sökts, innan hemlighållandet hävs. Denna skyldighet är inte reglerad i lagen om försvarsuppfinningar. Regeringen instämmer i promemorians förslag att en sådan skyldighet bör framgå av lagen. De myndigheter som kan besluta om upphävande av ett beslut om hemlighållande av en försvarsuppfinning och som omfattas av det föreslagna kravet är Försvarets materielverk och granskningsnämnden. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och Säkerhets- och försvarsföretagen anför att det i lagen bör pekas ut vilken myndighet som har ansvaret för inhämtandet. Nämnden föreslår att ansvaret ska läggas på Försvarets materielverk eftersom det är verket som förser nämnden med underlag inför nämndens omprövning av ett beslut om hemlighållande.

Av den aktuella bestämmelsen framgår att frågan om upphävande av ett beslut om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning kan beslutas av antingen Försvarets materielverk eller Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Försvarets materielverk ska, som nämnden påpekat, förse nämnden med ett motiverat yttrande i de fall Försvarets materielverk gjort bedömningen att uppfinningen fortsatt ska hemlighållas. Försvarets materielverk torde i dessa fall inte ha haft anledning att låta andra berörda stater yttra sig. Om ansvaret för att låta en annan stat yttra sig enbart läggs på Försvarets materielverk kommer myndigheten inför varje årlig omprövning, även i de fall myndigheten inte anser att de finns skäl att häva ett beslut, behöva låta övriga berörda länder få möjlighet att yttra sig. Detta skulle då motiveras av att granskningsnämnden vid sin slutliga prövning ska ha möjlighet att häva beslutet. En sådan ordning framstår inte som ändamålsenlig. Ansvaret för att ge andra berörda länder möjlighet att yttra sig bör därför, i likhet med promemorians förslag, ligga på den myndighet som avser att häva ett beslut.

Synpunkter från andra stater Om ett annat Natoland, inom ramen för patentavtalet, fått del av en svensk försvarsuppfinning och Sverige inhämtat det landets syn på att Sverige överväger att häva hemlighållandet ska Sverige enligt patentavtalet ta skälig hänsyn till det landets eventuella synpunkter i fråga om hemlighållandet. Förutsättningarna för ett fortsatt hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning är att det alltjämt är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig. Om Sverige som ett led i ett militärt samarbete tillåtit att patent sökts på uppfinningen i en annan stat bör den statens invändningar som utgångspunkt kunna leda till slutsatsen att ett hemlighållande fortsatt är av väsentlig betydelse för försvaret. Mot den bakgrunden instämmer regeringen i promemorians bedömning att patentavtalet i den delen inte bör föranleda någon lagändring. Försvarets materielverk föreslår att myndigheten och granskningsnämnden redan när de första gången prövar om en försvarsuppfinning ska hemlighållas ska få beakta synpunkter från andra länder. Att låta andra länder yttra sig innan det beslutas om hemlighållande av en försvarsuppfinning är inte en skyldighet som följer av patentavtalet och frågan om en sådan möjlighet ändå bör införas faller utanför detta lagstiftningsärende. Regeringen föreslår därför inte någon sådan ändring.

8.4.5 Hanteringen av patentansökningar som tas emot

av Sverige med stöd av patentavtalet

Regeringens bedömning: Vid ett tillträde till patentavtalet bör Sverige anmäla Försvarets materielverk, Patentenheten, som behörig försvarsmyndighet och som den nationella myndighet som ska ta emot en anmälan om upphävande av sekretess. Patent- och registreringsverket bör anmälas som nationellt patentverk och särskild avdelning för den typ av uppfinningar som omfattas av avtalet. Det finns redan i dag en ordning för hantering av patentansökningar av utländska försvarsuppfinningar som innebär att ansökan lämnas in till Patent- och registreringsverket för att sedan överlämnas till Försvarets materielverk för prövning av om uppfinningen ska hållas hemlig. Den ordningen är förenlig med patentavtalet.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot promemorians bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Som redovisats i avsnitt 8.1.1 innehåller patentavtalet förfaranderegler för hur en patentansökan som omfattas av patentavtalet ska hanteras. Den ordning som gäller för utländska försvarsuppfinningar, och som kommer att gälla för alla uppfinningar enligt patentavtalet, innebär att en sådan ansökan ska lämnas in till Patent- och registreringsverket, som i sin tur ska överlämna den till Försvarets materielverk för prövning av frågan om hemlighållande. Genom befintliga överenskommelser på området har Patent- och registreringsverket lång erfarenhet av att ta emot handlingar i patentärenden via diplomatiska kanaler. Den nuvarande ordningen är förenlig med patentavtalet och det saknas skäl att ändra den. Försvarets materielverk, Patentenheten, bör pekas ut som behörig försvarsmyndighet och som den nationella myndighet som ska ta emot en anmälan om upphävande av sekretess enligt patentavtalet. Vidare bör Patent- och registreringsverket pekas ut som nationellt patentverk och särskild avdelning för mottagande av patentansökan.

9 Natos avtal om överföring av teknisk

information för försvarsändamål

9.1 Närmare om avtalet

Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål undertecknades i Bryssel 1970 och reglerar skyldigheter i samband med sådant utbyte dels mellan medlemsstaterna, dels mellan medlemsstaterna och Natos organisation. Syftet med avtalet är skapa en form för överföring av skyddad teknisk information mellan medlemsstaterna och att säkerställa ett tillräckligt skydd för ägaren av den tekniska informationen.

9.1.1 De enskilda bestämmelserna

Avtalsbestämmelser Artikel I innehåller definitioner av olika begrepp i avtalet, till exempel för försvarsändamål, äganderättsligt skyddad teknisk information och Natoorgan. Av artikel II punkten a framgår att när teknisk information för försvarsändamål överförs från en medlemsstat eller Nato till en annan medlemsstat eller Nato med stöd av avtalet, ska mottagarna vara skyldiga att skydda informationen som äganderättsligt skyddad teknisk information som lämnats i förtroende. Mottagaren ska behandla informationen i enlighet med de villkor som uppställts av avsändaren och agera i enlighet med dessa för att förhindra att informationen överförs till någon annan, publiceras, används obehörigen eller behandlas på något annat sätt som sannolikt skulle orsaka skada för ägaren. Mottagaren kan, om den önskar ändra villkoren, skicka en begäran om det till avsändaren om inte annat har avtalats. I artikel II punkten b regleras hur berörda parter ska agera om den översända skyddade tekniska informationen sedan tidigare är i mottagarens besittning. I artikel III punkten a finns regler om ekonomisk kompensation till ägaren av den tekniska informationen i vissa fall. Där framgår att om mottagaren av den äganderättsligt skyddade tekniska informationen eller någon som mottagaren lämnat ut informationen till obehörigen lämnat ut eller använt informationen och ägaren av informationen därigenom lidit skada ska mottagaren kompensera ägaren för detta. För det fall mottagaren är en medlemsstat ska ersättningen betalas i enlighet med de nationella reglerna i mottagarlandet. Ersättningen ska antingen betalas direkt till ägaren av informationen eller till avsändaren om den senare ersatt ägaren. I det senare fallet ska storleken på det belopp mottagaren ska betala inte påverkas av vilken ersättning avsändaren betalat till informationsägaren, om inte något annat överenskommits. Av artikel III punkten b framgår att mottagarna och avsändarna, i den mån det är förenligt med deras respektive säkerhetskrav, ska tillhandahålla varandra all tillgänglig bevisning och information samt på andra lämpliga sätt hjälpa varandra att fastställa skadan och ersättning. Parterna till avtalet eller ett berört Natoorgan kan begära att en rådgivande kommitté ska utses för att utreda och undersöka bevis för att rapportera till de berörda parterna om den eventuella skadans orsak, art och omfattning (artikel III punkten c). Avtalet påverkar inte den rätt som en skadelidande kan ha gentemot någon part i avtalet (artikel III punkten d). I artikel IV regleras att parterna inom ramen för Nordatlantiska rådet ska utveckla förfaranden för genomförandet av avtalet. Avtalet ska inte påverka redan befintliga säkerhetsåtaganden mellan parterna i avtalet, och mottagaren ska klassificera den tekniska informationen enligt minst samma säkerhetsnivå som fastställts av avsändaren (artikel V). Inte heller ska avtalet hindra parterna från att fortsätta tillämpa tidigare ingångna avtal eller ingå nya avtal med varandra för samma ändamål. Det ska inte heller påverka tillämpningen av det redan ingångna patentavtalet, Natos avtal om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar undertecknat i Paris den 21 september 1960 (artikel VI). Avtalet är inte tillämpligt på överföring av 79

teknisk information om kärnenergi (artikel VII). I artikel VIII och IX regleras hur avtalet ingås och sägs upp.

Förfaranden Bestämmelserna om förfaranden är tillämpliga när teknisk information överförs inom ramen för avtalet, när sådan information används eller lämnas ut efter sådan överföring och när mottagaren önskar ändring av de villkor enligt vilka informationen mottagits. Däremot är bestämmelserna inte tillämpliga vid överföringar av kopior av hemliga patentansökningar enligt patentavtalet (artikel I punkten 2) All överföring av teknisk information enligt avtalet sker enbart i informationssyfte om inte uttryckligt samtycke till något annat ges. Med det menas att informationen överförs enbart i syfte att bistå vid bedömning av teknisk information för försvarsintressen och utan att det påverkar ägarens rättigheter. Termen informationssyfte innefattar inte användning, kopiering, eller utlämnande av informationen, varken helt eller delvis, för produktionsändamål (artikel II punkten 3). Information som sänds med stöd av avtalet ska innehålla en förklaring som är synligt bifogad till den tekniska informationen. Av förklaringen ska det tydligt framgå att informationen är äganderättsligt skyddad, att den överförs i förtroende för försvarsändamål och om det finns något särskilt syfte med att informationen kommuniceras. Förklaringen bör också innehålla uppgifter om vem som äger informationen, vem informationen kommer ifrån, uppgift om övriga som har fått ta del av informationen, uppgift om vilken del av information som är äganderättsligt skyddad (om inte all information är det) samt villkor för hur och när informationen får offentliggöras eller lämnas ut till eller avhändas av andra parter, till exempel med ägarens skriftliga samtycke (artikel II punkten 4). Om det inte är möjligt att skicka med en sådan förklaring, exempelvis om informationen överförs muntligt eller visuellt, så måste de uppgifter som ska vara med i förklaringen överföras samtidigt som den tekniska informationen överförs (artikel II punkten 5). Uppgifterna i förklaringen ska också vidarebefordras, tillsammans med villkoren för användning och utlämnande av den tekniska informationen, om mottagaren sprider den tekniska informationen till en annan mottagare (artikel II punkten 6). Om teknisk information ska användas eller vidarebefordras och det saknas en förklaring men omständigheterna talar för att informationen tagits emot med stöd av avtalet, är mottagaren skyldig att göra sitt yttersta för att säkerställa att en sådan förklaring inte har kommit bort innan den tekniska informationen används eller vidarebefordras (artikel II punkten 7). Av artikel III framgår att en begäran från en mottagare, om att villkoren för användning av informationen ska ändras, ska skickas till avsändaren eller, efter samtycke från avsändaren, direkt till ägaren av informationen. När en mottagare eller avsändare fått ersättningskrav riktade mot sig i enlighet med avtalet ska övriga berörda parter underrättas om det (artikel IV). I artikel V regleras hur den rådgivande kommittén utses och dess uppgifter. Kommittén ska granska alla tillgängliga handlingar och bevis som gäller dels överföringen av informationen, dels, i förekommande fall, användning av informationen och orsaken till samt arten och omfattningen av den skada som det görs gällande att ägaren har

orsakats. Kommittén ska vidare ta all nödvändig kontakt med nationella och Natorelaterade organisationer och, om den så önskar, låta den skadadelidande parten yttra sig och andra personer. Kommittén ska tillhandahålla en rapport för de involverade parterna om kommitténs slutsatser. Rapporten är inte bindande för parterna och ska, om inte parterna kommer överens om annat, omfattas av sekretess och bara vara tillgänglig för Nato och de nationella myndigheterna som är berörda av utlåtandet. Information får enbart kommuniceras genom kanaler som godkänts av de involverade parterna. Varje land ska uppge namn och adress till den myndighet som är behörig att ta emot information med stöd av avtalet (artikel VI). I slutet finns bestämmelser om avtalets tillämplighet, en översyn av förfarandebestämmelserna och Nordatlantiska rådets godkännande (artikel VII – IX).

9.2 Godkännande av avtalet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Sverige förväntas som Natomedlem att tillträda Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. Genom att ingå avtalet ökar Sveriges möjligheter till samarbete med fler länder än i dag, bland annat genom att skapa former för överföring av skyddad teknisk information mellan medlemsstaterna. Avtalet förutsätter ändringar i lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Riksdagens godkännande krävs därför (10 kap. 3 § första stycket 1 regeringsformen).

9.3 Sekretess för information som översänds med stöd av avtalet

Regeringens bedömning: Uppgifter som överförs med stöd av Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål kan komma att omfattas av bestämmelserna om försvars- eller utrikessekretess samt reglerna i säkerhetsskyddslagen. Nu gällande lagstiftning uppfyller därmed kraven enligt avtalet.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Totalförsvarets forskningsinstitut efterfrågar ett förtydligande av säkerhetsskyddslagens tillämplighet.

Skälen för regeringens bedömning: Avtalet möjliggör att teknisk information kan överföras till Sverige från Nato eller en medlemsstat. Sverige kommer, om information tas emot med stöd av avtalet, ha en skyldighet att inte röja informationen eller använda den i strid med de villkor som ursprungslandet uppställt. Informationen ska också ges motsvarande säkerhetsklass som hos avsändaren. Den information som kan överföras med stöd av avtalet är teknisk information som ägs av en enskild eller ett företag och som inte finns tillgänglig för allmänheten. Informationen ska delas med Sverige för försvarsändamål. Att informationen översänds för försvarsändamål innebär att informationen ska vara av sådan karaktär att syftet är att stärka försvaret av Nato genom bilaterala eller multilaterala program alternativt för att genomföra Natorelaterade forsknings-, utvecklings-, produktions- eller logistikprojekt. Utgångspunkten är vidare att informationen, om annat inte uttryckligen medges, överförs enbart i informationssyfte. Föremålet för sekretessen enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kan vara bland annat uppgifter om vapen och annan krigsmateriel. Med hänsyn till att de uppgifter som översänds med stöd av avtalet ska kommuniceras för försvarsändamål bör utgångspunkten vara att de kommer att omfattas av sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. I vart fall skulle ett röjande av en sådan uppgift sannolikt skada Sveriges mellanfolkliga förbindelser och därmed skulle uppgiften omfattas av utrikessekretessen enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Informationen som översänds med stöd av avtalet kommer enligt regeringens bedömning att vara av sådan karaktär att hanteringen av uppgifterna som utgångspunkt kommer att omfattas av säkerhetsskyddslagens regelverk. Det är därför, precis som Totalförsvarets forskningsinstitut framför, inte den omständighet att den myndighet som tar emot uppgifter i allmänhet bedriver säkerhetskänslig verksamhet utan uppgifternas innehåll som är avgörande för säkerhetsskyddslagens tillämplighet i det enskilda fallet. Att en uppgift som överförts med stöd av avtalet omfattas av sekretess innebär att uppgiften inte får röjas (3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan uppgift får inte heller nyttjas utanför den verksamhet för vilken den är sekretessbelagd (7 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess gäller som huvudregel gentemot enskilda, andra myndigheter, mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet samt mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer med vissa undantag (8 kap. 1 – 3 §§ offentlighets- och sekretesslagen). Eftersom information som överförs med stöd av avtalet kan hållas hemlig enligt nuvarande lagstiftning uppfyller Sverige de krav som följer av avtalet i denna del.

9.4 Skadeståndsansvar

Regeringens förslag: Ägaren av teknisk information som överförs till Sverige med stöd av Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål ska ha möjlighet att få ersättning för skada vid överträdelse av avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Av artikel III i avtalet framgår att ägaren av den tekniska informationen, som har överförts med stöd av avtalet, har rätt till ersättning för skada som uppstår till följd av otillåtet röjande eller användande av informationen från mottagaren. Mottagaren ansvarar även för otillåtna åtgärder som vidtas av någon till vilken mottagaren vidarebefordrat informationen. Kompensationen ska ske i enlighet med mottagarlandets nationella lagstiftning. Ersättningen ska betalas direkt till den skadelidande ägaren eller till den avsändande staten eller organisationen om den senare redan har kompenserat ägaren. Bestämmelsen innehåller därför dels en regel som reglerar förhållandet mellan medlemsstater, dels en som reglerar förhållandet mellan medlemsstater och en skadelidande. Som diskuterats i tidigare avsnitt innehåller även Nato SOFA och PFF SOFA bestämmelser som reglerar en medlemsstat skadeståndsskyldighet gentemot andra deltagande länder och tredje man. Regeringen har i samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA och dess tilläggsprotokoll gjort bedömningen att reglerna om medlemsstaternas skadeståndsskyldighet och regressrätt gentemot varandra utgör sådana folkrättsliga åtaganden som inte motiverar krav på svensk lagstiftning. Däremot bedömdes det krävas en rättslig grund för att tredje man skulle kunna framställa ett sådant anspråk mot staten (se prop. 1995/96:37 s. 39 och 40, prop. 2004/05:7 s. 40 och prop. 2015/16:152 s. 44 – 46.) Samma överväganden gör sig gällande i fråga om Natos avtal om överföring av teknisk information. Det betyder att Sveriges eventuella betalningsskyldighet till ursprungslandet och i vissa fall Nato som organisation inte kräver något lagstöd. Däremot krävs det en rättslig grund för att informationsägaren ska ha rätt till ersättning vid överträdelse av avtalet, särskilt med beaktande av att avtalet innebär att staten även kan komma att vara ersättningsskyldig för skador som orsakas av någon till vilken Sverige i sin tur överfört informationen. Regeringen kan konstatera att det saknas regler som kan tillgodose tredje mans rätt att framställa krav på ersättning i enlighet med avtalet. Regeringen föreslår därför att informationsägarens rätt till ersättning vid otillåtet röjande eller användande av den tekniska informationen lagfästs. I lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering finns bestämmelser om svenska statens ansvar för skador som utländska deltagare i militärt samarbete och internationell krishantering vållar i Sverige. Ett sådant ansvar följer av vissa statusavtal och lagen kommer därmed även att reglera viss 83

skadeståndsskyldighet enligt Nato SOFA. Nu aktuell fråga om skadeståndsansvar följer inte av ett statusavtal och rör en annan situation, vilket kan tala emot att reglering sker i 2004 års lag. Samtidigt är det fråga om ett skadeståndsansvar som följer av ett avtal inom ramen för ett militärt samarbete. Det är lämpligt att regleringen om statens skadeståndsansvar som följer av avtal inom det militära området hålls samlad i en och samma lag. Regeringen föreslår därför att en ny bestämmelse införs i lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. I lagen bör vidare två underrubriker införas för att underlätta tillämpningen. En tredje man som lider skada med grund i avtalet ges därmed möjlighet att få ersättning från staten och ges även möjlighet att få sin talan prövad i domstol. Regeringen bedömer att en sådan talan ska handläggas enligt de sedvanliga reglerna i rättegångsbalken och att det saknas skäl att införa några särskilda processrättsliga regler. Den information som skyddas med stöd av avtalet kommer även att omfattas av tillämpliga sekretessregler vid en eventuell domstolsprocess, i enlighet med vad som redogjorts för ovan.

9.5 Behörig myndighet och handläggning av skadeståndsanspråk

Regeringens bedömning: Eftersom regeringen vid tillträde till avtalet avser att peka ut Försvarets materielverk som behörig myndighet enligt avtalet är det den myndigheten som i första hand ska ersätta en skadelidande informationsägare. Det finns inget behov av en uttrycklig bestämmelse i förordningen om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten för att peka ut Försvarets materielverk som ansvarig myndighet för skaderegleringen.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Enligt avtalet ska varje medlemsstat peka ut en behörig myndighet som ansvarar för att ta emot information med stöd av avtalet. Det är Försvarets materielverk som bland annat har i uppdrag att i enlighet med Försvarsmaktens investeringsplan och uppdrag ansvara för upphandling av sådana varor, tjänster och byggentreprenader inom materielförsörjningsområdet som inte omfattas av Försvarsmaktens upphandlingsansvar, och efter särskilt bemyndigande från regeringen, företräda staten vid förhandlingar och ingående av internationella överenskommelser som avser försäljning eller upplåtelse av materiel och tillhörande tjänster (1 § första stycket och 1 b § förordningen [2007:854] med instruktion för Försvarets materielverk). Försvarets materielverk hanterar redan i dag information av det här slaget. Det får därför anses att Försvarets materielverk är den myndighet som är bäst lämpad att ta emot information med stöd av avtalet. Eftersom det är Försvarets materielverk som kommer att ta emot och hantera informationen är det också den myndigheten som bör ansvara för eventuell skada.

Anspråk som enligt 5 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten inte ska handläggas av Justitiekanslern eller Kammarkollegiet (3 och 4 §§), handläggs i stället av en förvaltningsmyndighet, som pekas ut i bilagan till förordningen, inom vars verksamhetsområde skadan inträffat. Eftersom de aktiviteter som kan leda till skadeståndsskyldighet kommer att falla inom Försvarets materielverks verksamhetsområde och Försvarets materielverk pekas ut i bilagan till förordningen, krävs inga ytterligare ändringar med anledning av den föreslagna ändringen i lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

10 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Promemorians och 2024 års promemorias förslag och bedömning: I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Bedömningen överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot promemoriornas förslag och bedömning eller yttrar sig inte särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Sverige har som medlem i Nato inbjudits att ansluta sig till Nato SOFA, Parisprotokollet, avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar och Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. Sverige förväntas tillträda avtalen inom tolv månader efter ett svenskt medlemskap i Nato. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. För att Sverige ska kunna tillträda avtalen krävs, utöver att riksdagen godkänner avtalen, att de nödvändiga författningsändringarna beslutats. Det är för det svenska deltagandet i försvarssamarbetet angeläget att tillträde till avtalen kan ske så snart som möjligt. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Efter att riksdagen godkänt Sveriges tillträde till Nato SOFA, Parisprotokollet, avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar och Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål kan Sverige deponera anslutningsinstrument för respektive avtal hos Amerikas förenta staters regering. Avtalen träder i kraft 30 dagar efter att respektive anslutningsinstrument överlämnats. Det kan i nuläget inte anges vid vilken tidpunkt anslutningsinstrumenten kan överlämnas och därmed vilken dag avtalen blir bindande för Sverige. Någon dag för ikraftträdande av ändringarna i lagen om försvarsuppfinningar, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokföringslagen och lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell

krishantering kan alltså inte anges. Regeringen föreslår därför att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Det bedöms inte finnas något behov av särskilda övergångsbestämmelser.

11 Konsekvenser

11.1 Sveriges tillträde till Nato SOFA och Parisprotokollet

Regeringens bedömning: Tillträde till Nato SOFA och Parisprotokollet kommer att underlätta och öka Sveriges förmåga att ta emot militärt stöd från Nato eller enskilda allierade. Förslagen ger förutsättningar för utländska militära styrkor och civil personal att befinna sig i Sverige under längre perioder. Förslagen ger också en ökad effektivitet i Sveriges befintliga samarbeten. De ökade kostnader som kan komma att uppstå hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att de ryms inom respektive myndighets befintliga budgetram. Förslagen i sig medför inga kostnadsökningar.

Promemorians och 2024 års promemorias bedömning

överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians bedömning. Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner betonar att det finns en risk för att administrativa problem uppstår för Försäkringskassan och regioner när det inte är utrett om kostnaderna för vårdförmåner inte kommer att ersättas av en sändande stat i de fall vårdtagaren är EU- eller EES medborgare. De pekar även på behovet av att det klargörs vilka intyg som vårdtagare från andra Natoländer ska uppvisa för att få tillgång till vård i Sverige. Skatteverket pekar på att det finns en risk för att handläggningen av de ansökningar om punkt- och mervärdesskatt som kommer initialt kan vara tidskrävande och omfatta ett stort antal inköp i samband med upprättande av ett eller flera Natohögkvarter, särskilt eftersom ansökningarna måste hanteras manuellt. Tullverket framhåller behovet av att utreda de närmare konsekvenserna för svensk krigsmaterielexport och bedömer att ett Natomedlemskap kommer att medföra en ökad arbetsbelastning för myndigheten. Skälen för regeringens bedömning: Genom det värdlandsstödsavtal som Sverige ingått med Nato och de avtal som Sverige ingått inom ramen för PFF-samarbetet finns ett ramregelverk som förbättrar Sveriges förutsättningar att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato eller av enskilda medlemsstater vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalen underlättar också för Sverige att i fredstid utgöra värdland för andra ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, till exempel internationella militära övningar.

Som Natomedlem kommer Sveriges aktiviteter med Nato att utökas, vilket kan innebära fler vistelser, av annan karaktär och under längre tidsperioder än tidigare. En grundläggande utgångspunkt för förslagen är att Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd ska förbättras. Författningsförslagen innebär att liknande undantag och privilegier som gäller enligt PFF-samarbetet utsträcks till att gälla de utländska styrkor och den civila personal, samt i vissa fall anhöriga, som kommer till Sverige inom ramen för Nato SOFA och Parisprotokollet. Förslagen innebär att utländsk personal ges förutsättningar att verka i Sverige under längre tidsperioder. Det bör i sammanhanget även framhållas att Sverige enligt Nato SOFA och Parisprotokollet tillerkänns samma privilegier i de fall Sverige väljer att delta i aktiviteter i andra länder. En grundläggande tanke med regleringen i Nato SOFA är att den utländska personalens vistelse i så stor utsträckning som möjligt varken ska generera vinster eller kostnader för den mottagande staten. Även om avtalen i sig inte leder till några kostnadsökningar kan kostnader ändå uppkomma beroende av vilken verksamhet som omfattas av avtalen. Ett exempel på detta är Försvarsmaktens övningskostnader. Vad som ska gälla för verksamheten får regleras i enskilda beslut inför varje vistelse. Vilka ekonomiska och andra konsekvenser som uppstår med anledning av ett konkret beslut om vistelse avgörs av innehållet i det aktuella beslutet. Som regeringen tidigare konstaterat får kostnaderna i varje enskilt fall vägas mot de vinster Sverige får genom att Nato eller allierade övar i Sverige eller bistår Sverige (se prop. 2015/16:152 s. 75). När det gäller hälso- och sjukvård har Sverige en skyldighet att tillhandahålla viss vård till EU- och EES medborgare till samma kostnad som för bosatta i Sverige. Det finns dock i dessa fall, som Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner pekar på , möjlighet att få kostnaderna ersatta av den sändande staten. De svenska avtalsförpliktelserna innebär inte att en vidare krets än tidigare kommer att omfattas av privilegier enligt avtalen. Om aktiviteter på svenskt territorium ökar i omfattning kan det dock bli fråga om en större mängd tillfällen som medför kostnader. Ett exempel är ersättningsskyldigheten för staten för tredjemansskador, som ersättning för trafikskador. Vid anslutningen till PFF SOFA, utvidgningen av dess tillämpning och i samband med tillträdet till värdlandsstödsavtalet bedömde regeringen att det inte fanns skäl att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av avtalens regler. Regeringen anser inte att det framkommit särskilda skäl att göra en annan bedömning nu. De kostnader som kan uppstå hos en myndighet till följd av Nato SOFA och Parisprotokollet bör även framöver kunna belasta respektive myndighets ordinarie anslag. Med anledning av vad Skatteverket anför ska det framhållas att det inte finns några Natohögkvarter och ingen personal vid Natohögkvarter i Sverige. Den praktiska hanteringen av ansökningar om återbetalning av punkt- och mervärdesskatt bör därför, även med fler aktiviteter på svenskt territorium, fortsättningsvis kunna tas inom beslutad ekonomisk ram. Vad Tullverket anför om en ökad arbetsbelastning för myndigheten tar sikte på konsekvenserna av ett Natomedlemskap i sig och inte tillträdet till de nu aktuella avtalen. Konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap 87

behandlas i propositionen Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74). Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några konsekvenser av betydelse.

11.2 Sveriges tillträde till avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar

Regeringens bedömning: De ökade kostnader som Sveriges tillträde till avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar och förslagen kan medföra för berörda myndigheter förväntas inte bli större än att de kan hanteras inom respektive myndighets nuvarande budgetramar. Varken Sveriges tillträde till avtalet eller förslagen bedöms få några konsekvenser i övrigt som bör redovisas.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot promemorians bedömning. Patent- och registreringsverket och Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar gör bedömningen att endast en relativt liten ökning av antalet ansökningar om patent på försvarsuppfinningar kommer att medföra kostnadsökningar som inte ryms inom respektive myndighets befintlig budget. Patent- och registreringsverket framför även att det är viktigt att myndigheterna kan bibehålla samma säkerhetsnivå och effektivitet i handläggningen. Svenska patentbyråers förening anser att man kan förvänta sig ett ökat flöde av antalet patentansökningar framöver och framhåller att om myndigheterna inte får en resurstilldelning riskerar det att leda till ökade handläggningstider och minskad service. Ett större anslag bör därför beräknas för de myndigheter som berörs av ändringarna. Säkerhets- och försvarsföretagen efterfrågar en mer noggrann analys av om antalet ärenden kan förväntas öka eftersom frågan har stor betydelse för handläggningstider m.m. Skälen för regeringens bedömning: Genom att utvidga tillämpningsområdet för lagen om försvarsuppfinningar kommer Sverige att kunna hemlighålla utländska försvarsuppfinningar även om de inte avser krigsmateriel. Möjligheten är dock begränsad till att enbart avse uppfinningar som omfattas av Sveriges internationella förpliktelser. Förslaget innebär att Sverige kan tillträda patentavtalet samtidigt som lagens tillämpningsområde inte utökas mer än nödvändigt. Genom att tillträda avtalet kommer Sverige att ha möjlighet till utbyte av försvarsrelaterade uppfinningar med fler länder än vad som gäller i dag.

En konsekvens av det är att Sverige kan komma att behöva hemlighålla uppfinningar från fler länder. Sverige har redan ingått avtal med samma innebörd med flera Natoländer och det rör sig i dag om ett fåtal ansökningar per år. I promemorian har bedömningen gjorts att den omständigheten att Sverige tillträder avtalet inte bör leda till någon större ökning av antalet ärenden hos Patent- och registreringsverket, Försvarets materielverk eller Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. De förfaranderegler som föreslås följer av redan befintliga avtal. Promemorian har därför gjort bedömningen att förslagen inte kommer att få några ekonomiska konsekvenser för det allmänna. Flera remissinstanser anför att endast en liten ökning av antalet patentansökningar gör att hanteringen inte ryms inom de berörda myndigheternas befintliga anslag och att det går att förvänta sig ett större antal ansökningar än vad som förutses i promemorian. Det kan enligt remissinstanserna påverka bland annat handläggningstiderna hos berörda myndigheter. Även med beaktande av remissinstansernas påpekanden instämmer regeringen i promemorians bedömning. Trots att Sverige kan komma att behöva ta emot och hantera uppfinningar från fler länder rör det sig i dag om ett fåtal ansökningar per år varför tillträdet till avtalet i nuläget inte bedöms leda till annat än en mindre ökning av antalet ansökningar som svenska myndigheter har att hantera. Mot den bakgrunden anser regeringen att de eventuella kostnadsökningar som tillträdet till patentavtalet kan leda till får hanteras inom befintliga ramar. Möjligheten för Försvarets materielverk att i vissa fall kräva att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning av allmänna medel för hemlighållandet av en utländsk försvarsuppfinning följer av såväl patentavtalet som befintliga avtal på området och bedöms typiskt sett inte medföra några ekonomiska konsekvenser för enskilda i och med att uppfinningen i fråga redan är hemlig i ursprungslandet. De avtal Sverige redan har ingått på området är förenliga med de ändringar som nu föreslås. Enligt artikel V i patentavtalet påverkar inte avtalet tidigare ingångna förbindelser på området. Dessa avtal kommer därför att bli opåverkade av att Sverige tillträder patentavtalet. Varken förslagen eller Sveriges tillträde till avtalet bedöms få några konsekvenser i övrigt som bör redovisas.

11.3 Sveriges tillträde till Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål

Regeringens bedömning: Varken Sveriges tillträde till Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål eller förslagen bedöms leda till några direkta kostnadsökningar eller få några konsekvenser i övrigt som bör redovisas.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Eftersom Försvarets materielverk redan i dag hanterar information som omfattas av avtalet bedöms inte ett tillträde till avtalet leda till att myndigheten påförs några nya arbetsuppgifter. Den nya skadeståndsgrunden som införs som en konsekvens av avtalet kan leda till skadestånd för staten genom Försvarets materielverk. Regeringen gör dock bedömningen att risken för skadestånd får anses vara mycket låg. Det finns därför inte skäl att tillmäta risken för skadestånd särskild betydelse vid bedömningen av förslagets ekonomiska konsekvenser. Varken förslagen eller Sveriges tillträde till avtalet bedöms få några konsekvenser i övrigt som bör redovisas.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

1 § Med svensk försvarsuppfinning avses i denna lag en uppfinning som 1 . särskilt avser krigsmateriel, och 2. har kommit till i Sverige eller tillhör en här bosatt fysisk person eller en svensk juridisk person. Med utländsk försvarsuppfinning avses i denna lag en annan uppfinning än en sådan som avses i första stycket, om patent söks på uppfinningen i Sverige och uppfinningen 1. särskilt avser krigsmateriel, eller 2. hålls hemlig i en annan stat med hänsyn till det nationella försvarsintresset och patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. Regeringen får meddela föreskrifter om vad som avses med krigsmateriel i denna lag.

Paragrafen innehåller definitioner av begreppen svensk och utländsk försvarsuppfinning. I lagen görs åtskillnad mellan svenska och utländska försvarsuppfinningar. Dessa begrepp har tidigare definierats i 4 och 15 §§. Med ändringarna i paragrafen anpassas definitionen av begreppet utländsk försvarsuppfinning till avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar och Sveriges befintliga internationella överenskommelser om hemlighållande av patentsökta och försvarsrelaterade uppfinningar. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.1. I första stycket definieras vad som avses med svensk försvarsuppfinning. Bestämmelserna motsvarar nuvarande 1 § första stycket och del av nuvarande 4 §. Med uppfinning som särskilt avser krigsmateriel avses en uppfinning som är speciellt inriktad på att användas som krigsmateriel eller för sådan materiel. Utanför definitionen faller därmed en uppfinning som huvudsakligen är avsedd för civila ändamål (prop. 1971:138 s. 47). I andra stycket definieras vad som avses med utländsk försvarsuppfinning. Bestämmelserna motsvarar nuvarande 1 § första stycket och del av nuvarande 15 §. Definitionen utvidgas till att, utöver 90 krigsmateriel, även omfatta en uppfinning som är hemlig i en annan stat

med hänsyn till det nationella försvarsintresset och på vilken patent enligt en överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. Någon närmare utredning av om uppfinningen är hemlig i en annan stat med hänsyn till det nationella försvarsintresset ska inte göras utan det räcker att det framgår av handlingarna i ärendet att så är fallet. Det är alltså den stat med vilken Sverige har ingått aktuell överenskommelse som avgör vad som faller inom det nationella försvarsintresset. Uppfinningen behöver inte ha tillkommit i den stat som överenskommelsen avser (jfr prop. 1971:138 s. 61). Om en utländsk försvarsuppfinning särskilt avser krigsmateriel, gäller liksom tidigare, att den kan hemlighållas även om den inte omfattas av en sådan överenskommelse (jfr 16 § andra stycket). Tredje stycket , som är nytt, motsvarar nuvarande andra stycket. I övrigt görs endast språkliga ändringar.

2 § En försvarsuppfinning får inte offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas innan det enligt denna lag har prövats om uppfinningen ska hållas hemlig.

Paragrafen innehåller ett förbud mot att offentliggöra eller på annat sätt obehörigen röja en svensk eller utländsk försvarsuppfinning och motsvarar del av nuvarande 4 §. Definitionen av svensk försvarsuppfinning flyttas till 1 § första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2. I övrigt görs endast språkliga ändringar i paragrafen.

3 § Frågan om hemlighållande av en försvarsuppfinning prövas av Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och Försvarets materielverk. Försvarets materielverk ska vid sin prövning samråda med Försvarsmakten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka myndigheter som prövar frågor om hemlighållande av försvarsuppfinningar och motsvarar nuvarande 2 §. I paragrafen görs endast språkliga ändringar.

4 § Granskningsnämnden ska bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna ska det finnas det antal ersättare som regeringen bestämmer. Ledamöter och ersättare utses av regeringen. Nämnden är beslutsför när ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Granskningsnämnden för försvarsuppfinningars sammansättning och när nämnden är beslutsför. Den motsvarar nuvarande 3 §. Endast språkliga ändringar görs.

5 § Om en ansökan om patent på en svensk försvarsuppfinning ges in till Patentoch registreringsverket, ska verket snarast lämna ansökan till Försvarets materielverk för prövning av om uppfinningen ska hållas hemlig. Den som vill att en svensk försvarsuppfinning, som patent inte har sökts på, ska få offentliggöras eller på annat sätt röjas ska ansöka om en prövning av om uppfinningen ska hållas hemlig hos Försvarets materielverk . Det gäller även den som vill söka patent på en svensk försvarsuppfinning genom att till en annan mottagare än Patent- och registreringsverket ge in en internationell patentansökan

som avses i 3 kap. patentlagen (1967:837) eller en europeisk patentansökan som avses i 11 kap. samma lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur frågan om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning aktualiseras hos Försvarets materielverk. Endast språkliga ändringar görs.

6 § Om Försvarets materielverk vid sin prövning bedömer att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, ska verket med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig prövning. Om granskningsnämnden delar bedömningen, ska nämnden besluta att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Ett överlämnande av ett ärende till granskningsnämnden ska ske senast två månader efter det att patentansökan, eller ansökan om prövning, kom in till Försvarets materielverk. Internationella och europeiska patentansökningar, där prioritet har yrkats, ska dock överlämnas senast tre veckor efter det att ansökan kom in till Försvarets materielverk.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur frågan om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning aktualiseras hos Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och förutsättningarna för beslut om hemlighållande av en försvarsuppfinning. Endast språkliga ändringar görs.

7 § Om det i ett ärende, som Patent- och registreringsverket lämnat till Försvarets materielverk, inte har meddelats ett beslut om hemlighållande enligt 6 § inom den tid som anges i andra stycket, upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag. Tiden enligt första stycket utgör 1. om ärendet avser en internationell patentansökan, tre månader från den internationella ingivningsdagen, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag från vilken prioritet begärts, 2. om ärendet avser en europeisk patentansökan, tre månader från det att ansökan kommit in till Patent- och registreringsverket, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag från vilken prioritet begärts, eller 3. om ärendet avser en svensk patentansökan, tre månader från den dag då en beskrivning över uppfinningen med tillhörande ritningar och patentkrav kommit in till Patent- och registreringsverket. Om ett ärende har inletts hos Försvarets materielverk upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag, om ett beslut om hemlighållande enligt 6 § inte har meddelats inom tre månader från den dag då ansökan om prövning och för prövningen nödvändiga handlingar kommit in till Försvarets materielverk.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inom vilken tid prövningen av frågan om hemlighållande ska ske. Endast språkliga ändringar görs.

8 § Granskningsnämnden ska på ansökan eller när det finns annan anledning till det pröva om ett beslut om hemlighållande enligt 6 § ska bestå. En sådan omprövning ska alltid ske inom ett år från det att beslutet meddelades eller senast prövades. Vid en omprövning ska granskningsnämnden först lämna ärendet till Försvarets materielverk för prövning. Om Försvarets materielverk bedömer att uppfinningen inte längre behöver hållas hemlig, får verket upphäva beslutet . I annat fall ska

verket med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig prövning. Om beslutet om hemlighållande avser en uppfinning som hålls hemlig i en annan stat, får beslutet inte upphävas utan att den staten har getts tillfälle att yttra sig. Om beslutet om hemlighållande upphävs får Patent- och registreringsverket inte hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän det har gått tre månader från den dag beslutet upphörde att gälla, om inte sökanden begär det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av ett beslut om att en försvarsuppfinning ska hållas hemlig. Av tredje stycket , som innehåller en ny bestämmelse, framgår att Försvarets materielverk eller Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar innan ett beslut om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning upphävs ska höra den stat eller de stater i vilka uppfinningen hålls hemlig. I praktiken handlar det om att den svenska regeringen med stöd av 10 § har godkänt att uppfinningen patentsöks i en annan stat under förutsättning att den hålls hemlig även där. Om någon eller några av staterna framför invändningar mot att hemlighållandet hävs bör det som utgångspunkt medföra att det fortsatt är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig enligt 6 §. Yttrandetiden bör i det enskilda fallet motsvara den tid som följer av Sveriges internationella förpliktelser. Enligt avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar ska mottagarlandet ha sex veckor på sig att yttra sig. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.4. Bestämmelsen i nuvarande tredje stycket flyttas till ett nytt fjärde stycke . I övrigt görs endast språkliga ändringar i paragrafen.

9 § Om det finns särskilda skäl får regeringen besluta att en uppfinning som omfattas av ett beslut om hemlighållande enligt 6 §, får röjas för någon annan under förutsättning att hemlighållandet i övrigt av uppfinningen inte riskeras .

Paragrafen innehåller bestämmelser om att regeringen, under vissa förutsättningar, kan besluta att en svensk försvarsuppfinning som omfattas av ett beslut om hemlighållande får röjas. Endast språkliga ändringar görs.

10 § Ansökan om patent eller annan skyddsrätt avseende en annan stat på svensk försvarsuppfinning, som ska hållas hemlig, får göras endast om regeringen godkänner det. Ett sådant godkännande får endast lämnas om uppfinningen hålls hemlig även i den andra staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att regeringen kan godkänna att en svensk försvarsuppfinning, som ska hållas hemlig, patentsöks avseende en annan stat. Endast språkliga ändringar görs.

11 § Om ett beslut om hemlighållande enligt 6 § har meddelats, får uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare ansöka hos granskningsnämnden om att staten ska överta uppfinningen. Granskningsnämnden ska då , efter att ha hört Försvarets materielverk , ompröva beslutet . Om granskningsnämnden bedömer att beslutet ska bestå, ska nämnden överlämna handlingarna i ärendet till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Om staten inte har övertagit uppfinningen inom fyra månader från det att ansökan kom in till granskningsnämnden, ska beslutet om hemlighållande upphöra att gälla. Regeringen får dock förlänga tiden med högst två månader, om det finns särskilda skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om statens skyldighet att på begäran överta rätten till en svensk försvarsuppfinning som ska hållas hemlig. Endast språkliga ändringar görs.

12 § Om det har lämnats en underrättelse enligt 19 § första stycket patentlagen (1967:837) med anledning av en ansökan om patent på en uppfinning som omfattas av ett beslut om hemlighållande enligt 6 §, ska ansökan förklaras vilande i avvaktan på att beslutet upphör att gälla. Så länge beslutet består ska 19 § andra stycket och 20 – 22 §§ patentlagen inte tillämpas på ansökan. När beslutet har upphört att gälla ska de tider som anges i 19 § andra och tredje styckena räknas från den dag det upphörde att gälla. Patent- och registreringsverket får inte hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän det har gått tre månader från den dagen, om inte sökanden begär det. Om ett beslut om hemlighållande enligt 6 § har meddelats i fråga om en internationell eller en europeisk patentansökan, får ansökan inte vidarebefordras för fortsatt handläggning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bland annat vilandeförklaring av en patentansökan avseende en försvarsuppfinning som ska hållas hemlig. Endast språkliga ändringar görs.

13 § Om en försvarsuppfinning är av väsentlig betydelse för försvaret , får regeringen besluta att uppfinningen får utnyttjas för statens räkning, eller av den som regeringen bestämmer, eller att rätten till uppfinningen ska avstås till staten .

Paragrafen innehåller bestämmelser om statens möjligheter att nyttja eller ta över rätten till en försvarsuppfinning. Endast språkliga ändringar görs.

15 § Om en ansökan om patent på en utländsk försvarsuppfinning ges in till Patent- och registreringsverket , ska verket lämna ansökan till Försvarets materielverk för prövning av om uppfinningen ska hållas hemlig. Det gäller dock inte en internationell eller europeisk patentansökan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utländska försvarsuppfinningar och behandlas i avsnitt 8.4.1. Definitionen av utländsk försvarsuppfinning flyttas till 1 § andra stycket. I övrigt görs endast språkliga ändringar i paragrafen.

16 § Om uppfinningen är hemlig med stöd av lag i en annan stat, ska Försvarets materielverk besluta att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas, om patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. Försvarets materielverk får dock kräva att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning enligt 14 § första stycket för att ett sådant beslut ska meddelas, om det är förenligt med den aktuella överenskommelsen. Om uppfinningen är hemlig med stöd av lag i en annan stat men inte omfattas 94 av en sådan överenskommelse som avses i första stycket, och Försvarets

materielverk bedömer att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, ska slutlig prövning ske på det sätt som anges i 6 §. Om Försvarets materielverk bedömer att det inte finns förutsättningar att hemlighålla en utländsk försvarsuppfinning, som är hemlig med stöd av lag i en annan stat, ska verket fatta ett särskilt beslut om detta. Ansökan får dock inte offentliggöras förrän det har gått tre månader från beslutsdagen, om inte sökanden begär det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för hemlighållande av en utländsk försvarsuppfinning. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.3. I en ny andra mening, i första stycket , anges att Försvarets materielverk i vissa fall får kräva att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning för hemlighållande enligt 14 § första stycket. Med ändringen anpassas förutsättningarna till Sveriges internationella överenskommelser om hemlighållande av patentsökta och försvarsrelaterade uppfinningar. En förutsättning för att Försvarets materielverk ska kunna kräva att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning är att det är förenligt med den aktuella överenskommelsen. Eftersom en förutsättning för att ett beslut om hemlighållande ska kunna meddelas enligt paragrafen är att uppfinningen redan är hemlig i en annan stat, bör beslutet typiskt sett inte medföra någon skada för uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare (jfr prop. 1971:138 s. 62 och 63). Det förekommer dock redan i dag att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare enligt bilaterala överenskommelser avstår sin rätt till ersättning och frågan om ett sådant krav bör ställas eller inte får avgöras i det enskilda fallet. Enligt 17 § kan Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar i vissa fall förordna att en uppfinning som hemlighålls med stöd av 16 § ska fortsätta att vara hemlig även efter det att den upphört att vara hemlig i ursprungslandet. Eftersom Försvaret materielverks möjlighet att kräva att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning endast gäller för hemlighållande enligt 16 § kommer ett sådant avstående inte att omfatta skada till följd av ett beslut om fortsatt hemlighållande enligt 17 §. I övrigt görs endast språkliga ändringar i paragrafen.

17 § När en uppfinning som omfattas av ett beslut om hemlighållande enligt 16 § upphör att vara hemlig i den andra staten, får Försvarets materielverk upphäva beslutet . Om verket bedömer att uppfinningen av särskilda skäl även i fortsättningen bör hållas hemlig i Sverige , ska verket med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig prövning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att hålla en utländsk försvarsuppfinning hemlig när uppfinningen inte längre är hemlig i ursprungslandet. Endast språkliga ändringar görs.

18 § Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket, 12 § första stycket samt 13 och 14 §§ ska tillämpas även för en utländsk försvarsuppfinning.

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning lagens bestämmelser om svenska försvarsuppfinningar ska gälla även för utländska försvarsuppfinningar. Enligt nu gällande lydelse innehåller paragrafen en hänvisning till 4 § som innebär att förbudet mot att offentliggöra och eller obehörigen röja en försvarsuppfinning även gäller en utländsk försvarsuppfinning. Hänvisningen tas bort till följd av att nuvarande 4 § ska betecknas 2 § och därmed flyttas till lagens inledande bestämmelser som gäller för både svenska och utländska försvarsuppfinningar. Enligt nu gällande lydelse ska bestämmelsen i 8 § tredje stycket, som reglerar när handlingar i ett ärende tidigast får göras tillgängliga av Patent- och registreringsverket efter det att ett beslut om hemlighållande upphävts, även gälla för utländska försvarsuppfinningar. Eftersom den bestämmelsen har flyttats till 8 § fjärde stycket har motsvarande ändring gjorts i 18 §. I övrigt görs endast språkliga ändringar i paragrafen.

19 § Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 2 § eller till följd av beslut enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 2, 3, 7 – 12 och 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 41 kap., 42 kap. 1 – 8, 10 och 11 §§ samt 43 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller i fråga om denna sekretess. Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i offentlighets- och sekretesslagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om offentlighet och sekretess. Ändringen i första stycket föranleds av att nuvarande 4 § ska betecknas 2 § och därmed flyttas till lagens inledande bestämmelser som gäller för både svenska och utländska försvarsuppfinningar. Hänvisningen till 18 § behövs därför inte. I övrigt görs språkliga ändringar i paragrafen.

20 § Utöver det som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får en domstol besluta att en förhandling i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på denna lag ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det kommer att läggas fram sådana uppgifter för vilka sekretess gäller hos domstolen enligt 19 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om offentlighet och sekretess vid domstolsförhandling. Endast språkliga ändringar görs.

Straffansvar och skadestånd

21 § Den som bryter mot 10 § ska , om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken, dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 2 § eller enligt beslut som har meddelats med stöd av 6 eller 16 § finns i brottsbalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om straffansvar. Endast språkliga ändringar görs i första stycket . I andra stycket , som är nytt, införs en upplysningsbestämmelse som hänvisar till brottsbalkens bestämmelser om ansvar för den som bryter mot

den tystnadsplikt som gäller enligt denna lag. Att röja en uppfinning som ska hållas hemlig enligt lagen är straffbart enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

22 § Den som yrkesmässigt utnyttjar en uppfinning som patent har sökts på i Sverige och som omfattas av ett beslut om hemlighållande enligt 6 eller 16 § ska , om patent meddelas på uppfinningen, betala skälig ersättning för utnyttjandet och ersättning för den ytterligare skada som utnyttjandet medfört om han eller hon hade vetskap om patentansökan . Ersättning ska dock endast betalas för utnyttjande som sker efter det att handlingarna i patentärendet tidigast skulle ha offentliggjorts enligt 22 § patentlagen (1967:837) om ett beslut enligt 6 eller 16 § inte hade meddelats. I fråga om talan om ersättning enligt första stycket ska bestämmelserna i 58 § tredje stycket och 60 § andra stycket patentlagen tillämpas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd för visst utnyttjande av en försvarsuppfinning som omfattas av ett beslut om hemlighållande. Endast språkliga ändringar görs.

Överklagande och behörig domstol

23 § Granskningsnämndens och Försvarets materielverks beslut om att en uppfinning ska hållas hemlig får överklagas till regeringen.

Paragrafen innehåller överklagandebestämmelser. Endast språkliga ändringar görs.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

7 § För en främmande stats militära styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om 1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, 2 . import till och export från Sverige, 3. inkomstskatt, och 4. styrkans handlingar. Immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i följande avtal: 1 . avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51), och 2. avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor.

Bestämmelsen reglerar immunitet och privilegier för en främmande stats militära styrka och dess personal i vissa avseenden. Ändringen i första stycket innebär att immunitet och privilegier – utöver i fråga om avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, import till och export från Sverige samt inkomstskatt – även ska gälla för styrkans handlingar. Ändringen görs för att artikel XI punkten 3 i Nato SOFA ska kunna tillämpas. Artikel XI punkten 3 i Nato SOFA innehåller en 97

bestämmelse om att officiella handlingar under officiell försegling inte ska göras till föremål för tullkontroll, så länge kuriren som medför handlingarna har en individuell förflyttningsorder i enlighet med artikel III punkten 2b och som innehåller uppgift om kurirpostantal och intyg om att kurirposten endast innehåller officiella handlingar. Utformningen av bestämmelsen ändras så att de områden där immunitet och privilegier ska gälla, på samma sätt som i 8 § samma lag, anges i en punktuppställning. För att mer likna uppräkningen i den bestämmelsen omdisponeras även ordningen i uppräkningen. I andra stycket , som är nytt, anges att immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i PFF SOFA och Nato SOFA. Ändringen innebär att Nato SOFA läggs till och att de två avtalen anges i en punktuppställning. För närmare överväganden se avsnitt 7.9 – 7.11 och 7.13.

8 § För de Natohögkvarter och de styrkor och den personal lydande under ett sådant högkvarter som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om 1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, 2. import till och export från Sverige, 3. mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, 4. inkomstskatt, 5. högkvarterens arkiv och handlingar, och 6. högkvarterens egendom och tillgångar. Immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i följande avtal: 1. det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 2016:19), 2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ 2016:18), och 3. protokollet den 28 augusti 1952 om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget.

Bestämmelsen reglerar immunitet och privilegier i vissa fall för Natohögkvarter och de styrkor och den personal lydande under ett sådant högkvarter som befinner sig i Sverige. I första stycket görs vissa språkliga ändringar av de uppräknade privilegierna. I andra stycket anges att immuniteten och privilegierna gäller i den utsträckning som anges i det kompletterande tilläggsprotokollet och i värdlandsstödsavtalet. Andra stycket ändras så att immuniteten och privilegierna även gäller i den utsträckning som anges i Parisprotokollet. För närmare överväganden se avsnitt 7.9 – 7.13.

12.3 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett

år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här. En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden. Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket. Undantag från första – tredje styckena finns i 4, 5 och 5 a §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om folkbokföring. Ändringen i fjärde stycket är en följd av att den nya undantagsbestämmelsen i 5 a § införs i lagen.

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och omfattas av 7 eller 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Paragrafen, som är ny, inför ett undantag från huvudregeln i 3 § om att en person som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. Bestämmelsen innebär att den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och som omfattas av 7 eller 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall inte ska folkbokföras här. Såväl medlemmar av en militär styrka och en civil komponent som personal som är direktanställd av Nato omfattas av bestämmelsen. Bestämmelsen medför hinder från folkbokföring vid inflyttning och utgör således inte grund för avregistrering från folkbokföringen för den som redan är folkbokförd på annan grund. Den som omfattas av 7 eller 8 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall och som vid tidpunkten då tjänstgöringen påbörjas i Sverige redan är folkbokförd i Sverige, ska således fortsätta att vara det. Den situationen måste dock bedömas vara sällsynt. För närmare överväganden se avsnitt 7.2.

12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering

Skadeståndsansvar vid en utländsk persons tjänsteutövning

2 § Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet deltar i samarbete i Sverige enligt 1 § efter inbjudan av en svensk myndighet, och särskilda bestämmelser gäller för personens skadeståndsskyldighet enligt en internationell överenskommelse , ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten ska dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd i vissa fall. Endast språkliga ändringar görs.

Skadeståndsansvar vid felaktig hantering av teknisk information för

försvarsändamål

3 § Om en svensk myndighet tagit emot teknisk information för försvarsändamål från ett annat land eller en internationell organisation inom ramen för sådant arbete som nämns i 1 § och myndigheten enligt en internationell överenskommelse är skadeståndsskyldig gentemot informationsägaren för skada till följd av otillåtet röjande eller användande, ska den svenska staten ersätta ägaren för den skada som uppkommer till följd av det otillåtna röjandet eller användandet av informationen.

Paragrafen, som är ny, reglerar statens skadeståndsskyldighet i vissa situationer och är tillämplig när teknisk information har överförts till Sverige för försvarsändamål med stöd av en internationell överenskommelse och inom ramen för ett sådant samarbete som framgår av 1 §. För närmare överväganden se avsnitt 9.4. Vad som närmare avses med teknisk information får avgöras av den internationella överenskommelsen i fråga. Teknisk information kan exempelvis vara ritningar, uppfinningar, know-how och olika typer av data. Begreppet försvarsändamål är ett brett begrepp och kan omfatta projekt med andra länder inom försvarsområdet eller inom internationella försvarsorganisationer, såsom Nato. Vad som avses med otillåtet röjande eller användande får bedömas i varje enskilt fall utifrån vad som följer av den internationella överenskommelsen. Enligt Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål kan ett otillåtet röjande eller användande vara att informationen används i strid med de villkor som ursprungslandet uppställt avseende användningen av informationen. Allt otillåtet röjande eller användande föranleder dock inte ersättningsskyldighet utan det är enbart när en sådan åtgärd lett till skada för informationsägaren. För bestämmelsens tillämplighet förutsätts det också att Sveriges skadeståndsskyldighet följer av den internationella överenskommelsen. Staten är inte bara skyldig att ersätta informationsägaren till följd av otillåtet röjande eller användande från statens sida, utan kan även, om detta följer av överenskommelsen, vara ansvarig för sådana åtgärder som vidtas av någon till vilken staten vidarebefordrat informationen.

Sammanfattning av promemorian Sveriges Bilaga 1 tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22)

Uppdraget

Utredarens uppdrag i den första delen handlar om att analysera vilka eventuella författningsändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda de Natoavtal som Sverige förväntas ingå efter ett medlemskap i försvarsalliansen. Uppdraget i denna del omfattar även att mot samma bakgrund analysera om det behövs några författningsändringar med anledning av värdlandsstödsavtalet. Utredningens uppdrag går ut på att möjliggöra ett svenskt tillträde till de aktuella avtalen. En utgångspunkt är att detta ska kunna ske utan reservationer eller andra förbehåll. Utredningen ska i ett andra steg se över vilka författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra dels i syfte att möjliggöra ett effektivt deltagande från svensk sida, dels i syfte att möjliggöra ett ändamålsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater.

Natos statusavtal och värdlandsstöd

Ett medlemskap i Nato medför att Sverige förväntas tillträda nya statusavtal. Med militära statusavtal avses avtal om den rättsliga statusen för en avtalsparts styrkor och dess personal när de befinner sig på en annan stats territorium. I dessa fall behöver parterna på förhand veta vad som gäller vid olika situationer som kan uppkomma. Statusavtalens syfte är att reglera dessa förhållanden och att redan på förhand fördela skyldigheter och rättigheter mellan de deltagande länderna. Statusavtalen innebär också privilegier som medför att den sändande statens styrkor och personal undantas från delar av den mottagande statens nationella lagstiftning. Sverige har sedan tidigare tillträtt avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA) med tillhörande protokoll samt det kompletterande tilläggsprotokollet. I promemorian behandlas avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) och protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet). Även det befintliga värdlandsstödsavtalet med Nato behandlas i den mån detta avtal berörs av att Sverige ansluter sig till Nato SOFA och Parisprotokollet. Det handlar i huvudsak om att liknande privilegier som redan i dag gäller för främmande staters styrkor som kommer till Sverige men regelverket måste på ett annat sätt än tidigare medge militära operationer som har ett vidare syfte än övningsverksamhet och som kan pågå under längre tid. Utredningen föreslår att avtalen ska godkännas av riksdagen och bedömer att vissa författningsändringar är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. På lagnivå föreslås en ändring i folkbokföringslagen (1991:481) med innebörden att medlemmar av en främmande stats militära styrka eller dess civila komponent inte ska folkbokföras i Sverige. Det föreslås även ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall som

innebär att besökande personal undantas från inkomstskatt, skatter och Bilaga 1 avgifter i trafik samt under i vissa fall befrielse från mervärdesskatt och punktskatt, att styrkor, personal och Natohögkvarter i vissa fall omfattas av tullfrihet, att högkvarterens egendom och tillgångar skyddas mot exekutiva förfaranden som syftar till beslag eller kvarstad och att arkiv och dokument som tillhör ett Natohögkvarter som utgångspunkt ska vara okränkbara. Utredningen lämnar också förslag till ändringar i utlänningsförordningen (2006:97) som syftar till att reglera frågor om passfrihet, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd för en främmande stats militära styrka och dess civila komponent. Förslagen innebär att det ska införas en ny bestämmelse om vilka handlingar som godtas som pass för medlemmar av en främmande stats militära styrka och att bestämmelsen om viseringsfrihet ändras så att medlemmar av en främmande stats militära styrka som omfattas av Nato SOFA och Parisprotokollet omfattas av bestämmelsen. Vidare föreslås att det införs en ny bestämmelse med innebörden att medlemmar av en främmande stats militära styrka och dess civila komponent ska undantas från kravet på uppehållstillstånd samt att samma personkrets ska undantas från kravet på arbetstillstånd genom ett tillägg i utlänningsförordningens bestämmelse om undantag från kravet på arbetstillstånd. Ändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Avtal om informationshantering

I promemorian behandlas även fyra avtal om informationshantering (s.k. tekniska avtal). Informationssäkerhetsavtalet reglerar på en övergripande nivå huvudsakligen parternas skyldighet att skydda och bevara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som härrör från Nato eller som en medlemsstat lämnat till Nato, inrättande av en nationell säkerhetsmyndighet för Natoverksamhet och frågor om säkerhetsprövning. Avtalet har likheter med det säkerhetsskyddsavtal som Sverige tecknat med Nato bland annat mot bakgrund av medlemskapet i Partnerskap för fred. Utredningen bedömer att avtalet inte förutsätter lagändringar eller kräver riksdagens godkännande. För att anpassa svensk lagstiftning till Natos avtal om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar bedömer utredningen att vissa ändringar i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar behöver göras. Utredningen föreslår att definitionen av utländska försvarsuppfinningar i lagen utvidgas till att omfatta utländska uppfinningar som ska hemlighållas enligt avtalet och att en möjlighet att kräva att innehavaren av en försvarsuppfinning avstår från sin rätt till ersättning vid hemlighållande av en uppfinning som redan är hemlig i en annan införs. Vidare föreslår utredningen att Försvarets materielverk eller Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar vissa fall måste höra en annan stat innan ett förordnande om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning hävs. Utredningen bedömer att avtalet kräver riksdagens godkännande.

Utredningen föreslår att ägaren av teknisk information, som överförs till Sverige med stöd av Natos avtal om överföring av teknisk information för Bilaga 1 försvarsändamål, ska ha möjlighet att få ersättning för skada vid överträdelse av avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om samarbete avseende nukleär information (atomalavtalet) reglerar förutsättningarna för utbyte av nukleär information inom Nato. Vid sidan av atomalavtalet finns en överenskommelse med förfaranderegler för att genomföra avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om samarbete avseende atomalinformation. Avtalen rör samarbete avseende nukleär information och innebär att Sverige kan komma att få del av sådan information. Utredningen bedömer att avtalen inte förutsätter författningsändringar eller kräver riksdagens godkännande. Ändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Konsekvenser av utredningens förslag

Utredningen bedömer att Sveriges tillträde till Nato SOFA och Parisprotokollet underlättar och ökar Sveriges förmåga att ta emot militärt stöd från Nato eller enskilda medlemsstater. De ökade kostnader som kan komma att uppstå hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att de ryms inom respektive myndighets budgetramar. Förslagen i sig medför inga kostnadsökningar. Sammantaget bedöms utredningens förslag inte medföra några ökade kostnader för staten. Varken Sveriges tillträde till avtalen eller förslagen bedöms i övrigt medföra några konsekvenser av betydelse. De ökade kostnader som Sveriges tillträde till avtalen om informationshantering och förslagen i anslutning till dessa kan medföra hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att de kan hanteras inom respektive myndighets nuvarande budgetramar. Varken förslagen eller Sveriges tillträde till avtalen bedöms få några konsekvenser i övrigt som bör redovisas.

Promemorians lagförslag Bilaga 2

Förslag till lag om ändring av lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 8, 15, 16 och 18 §§ lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 1 Med försvarsuppfinning förstås i Med svensk försvarsuppfinning denna lag uppfinning som särskilt avses i denna lag en uppfinning som avser krigsmateriel. 1. särskilt avser krigs-materiel, och 2. har tillkommit i Sverige eller tillhör en här bosatt fysisk person eller en svensk juridisk person. Med utländsk försvarsuppfinning avses i denna lag annan uppfinning än sådan som avses i första stycket om patent på uppfinningen söks i Sverige och uppfinningen 1. särskilt avser krigsmateriel, eller 2. är hemlig i en annan stat med hänsyn till det nationella försvarsintresset och patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. Regeringen meddelar föreskrifter om vad som i denna lag avses med krigsmateriel.

2 4 § En försvarsuppfinning som har En svensk försvarsuppfinning får tillkommit i Sverige eller tillhör en inte offentliggöras eller på annat här bosatt fysisk person eller tillhör sätt obehörigen röjas, innan det en svensk juridisk person ( svensk enligt vad som sägs nedan har försvarsuppfinning ) får inte prövats om uppfinningen ska hållas offentliggöras eller på annat sätt hemlig. obehörigen röjas, innan det enligt vad nedan sägs har prövats

1 Senaste lydelse 1975:734. 2 Senaste lydelse 1997:916.

huruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Bilaga 2

3 8 § Granskningsnämnden skall på Granskningsnämnden ska på ansökan eller när annan anledning ansökan eller när det finns annan därtill föreligger pröva, om anledning till det pröva, om ett förordnande enligt 6 § skall bestå. förordnande enligt 6 § ska bestå. Omprövning av förordnandet skall Omprövning av förordnandet ska i i varje fall ske inom ett år från det varje fall ske inom ett år från det förordnandet meddelades eller förordnandet meddelades eller senast prövades. senast prövades. Vid omprövning skall Vid omprövning ska granskningsnämnden först tillställa granskningsnämnden först lämna Försvarets materielverk ärendet för ärendet till Försvarets materielverk prövning. Om Försvarets för prövning. Om Försvarets materielverk därvid finner att materielverk anser att uppfinningen inte längre behöver uppfinningen inte längre behöver hållas hemlig, får Försvarets hållas hemlig, får Försvarets materielverk upphäva materielverk upphäva förordnandet. I annat fall skall förordnandet. I annat fall ska Försvarets materielverk med eget Försvarets materielverk med eget motiverat yttrande överlämna motiverat yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden ärendet till granskningsnämnden för slutlig prövning. för slutlig prövning. Om förordandet avser en uppfinning som hemlighålls i en annan stat, till följd av ett medgivande enligt 10 §, får förordnandet inte upphävas utan att den staten har getts tillfälle att yttra sig. Om förordnandet upphävs, får Om förordnandet upphävs, får Patent- och registreringsverket inte Patent- och registreringsverket inte hålla handlingarna i ärendet hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre månader tillgängliga förrän tre månader förslutit från den dag förordnandet förflutit från den dag förordnandet upphörde att gälla, om inte upphörde att gälla, om inte sökanden begär det. sökanden begär det.

3 Senaste lydelse 1997:916.

15 § 4 Bilaga 2 Om patent söks i Sverige på Om en ansökan om patent på en annan försvarsuppfinning än sådan utländsk försvarsuppfinning ges in som avses i 4 § (utländsk till Patent- och registreringsverket, försvarsuppfinning), skall Patent- ska Patent- och registreringsverket och registreringsverket tillställa lämna ansökan till Försvarets Försvarets materielverk materielverk för prövning av om ansökningen för prövning , uppfinningen ska hållas hemlig. huruvida uppfinningen skall hållas Det gäller dock inte internationell hemlig. Vad nu sagts gäller dock ej eller europeisk patentansökan. internationell patentansökan eller europeisk patentansökan.

16 § 5 Är i fall som avses i 15 § Är i fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag i en uppfinningen hemlig med stöd av främmande stat, skall Försvarets lag i en annan stat, ska Försvarets materielverk förordna att materielverk förordna att uppfinningen inte får offentliggöras uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt röjas, om patent eller på annat sätt röjas, om patent på uppfinningen enligt på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige överenskommelse mellan Sverige och den främmande staten får sökas och den staten får sökas under under förutsättning att förutsättning att uppfinningen hålls uppfinningen hålls hemlig här. hemlig här. För att ett sådant förordnande ska meddelas får dock Försvarets materielverk kräva att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning enligt 14 § första stycket, om det är förenligt med den aktuella överenskommelsen. Om Försvarets materielverk i Om Försvarets materielverk i annat fall, beträffande en utländsk annat fall, beträffande en utländsk försvarsuppfinning som är hemlig försvarsuppfinning som är hemlig enligt lag i en främmande stat , med stöd av lag i en annan stat , finner att det är av väsentlig finner att det är av väsentlig betydelse för försvaret att betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig här, uppfinningen hålls hemlig här, ska skall slutlig prövning ske på det sätt slutlig prövning ske på det sätt som som anges i 6 §. anges i 6 §. Om Försvarets materielverk Om Försvarets materielverk finner att förutsättningar inte finns finner att förutsättningar inte finns att här hemlighålla en utländsk att här hemlighålla en utländsk försvarsuppfinning, som är hemlig försvarsuppfinning, som är hemlig enligt lag i en främmande stat, skall med stöd av lag i en annan stat, ska verket fatta särskilt beslut om detta. verket fatta särskilt beslut om detta.

4 Senaste lydelse 1997:916. 5 Senaste lydelse 1997:916.

Ansökningen får dock inte Ansökningen får dock inte offentliggöras förrän tre månader offentliggöras förrän tre månader Bilaga 2 har förflutit från beslutsdagen, om har förflutit från beslutsdagen, om inte sökanden begär det. inte sökanden begär det.

18 § Bestämmelserna i 4 §, 8 § tredje Bestämmelserna i 4 §, 8 § fjärde stycket, 12 § första stycket samt 13 stycket, 12 § första stycket samt 13 och 14 §§ skall tillämpas även i och 14 §§ ska tillämpas även i fråga fråga om utländsk om utländsk försvarsuppfinning. försvarsuppfinning

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om Bilaga 2 immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 7 § För en främmande stats militära För en främmande stats militära styrka och dess personal som styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt för internationellt militärt samarbete eller internationell samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om privilegier gälla i fråga om inkomstskatt, avgifter och skatter inkomstskatt, avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik samt vid bruk av fordon i vägtrafik samt import till och export från Sverige i import till och export från Sverige i den utsträckning som anges i den utsträckning som anges i avtalet den 19 juni 1995 mellan de följande avtal: stater som är parter i 1. avtalet den 19 juni 1995 mellan Nordatlantiska fördraget och de de stater som är parter i andra stater som deltar i nordatlantiska fördraget och de Partnerskap för fred om status för andra stater som deltar i deras styrkor (SÖ 1997:51) . Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51) , 2. avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor.

8 § 3 För de Natohögkvarter och de styrkor och den personal lydande under ett sådant högkvarter som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om 1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, 2. import till och export från Sverige, 3. mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, 4. inkomstskatt, 5. skydd av högkvarterens arkiv och handlingar, och

1 Lagen omtryckt 1994:717. 2 Senaste lydelse 2016:669. 3 Senaste lydelse 2016:669.

6. skydd av högkvarterens egendom och tillgångar. Immuniteten och privilegierna Immuniteten och privilegierna Bilaga 2 enligt första stycket gäller i den enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i följande utsträckning som anges i följande avtal: avtal: 1. det kompletterande 1. det kompletterande tilläggsprotokollet den tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för Partnerskap för fred om status för deras styrkor, deras styrkor, 2. samförståndsavtalet den 2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd . och Nato om värdlandsstöd, 3. protokollet den 28 augusti 1952 om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av nordatlantiska fördraget.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen Bilaga 2 (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481) dels att 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här. En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden. Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket. Undantag från första – tredje Undantag från första – tredje styckena finns i 4 och 5 §§. styckena finns i 4 , 5 och 5 a §§.

5 a § Den som är medlem av en främmande stats militära styrka eller en civil komponent, som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska inte folkbokföras.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer .

1 Senaste lydelse 2013:380.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om Bilaga 2 skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering dels att 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 §, och närmast före 2 och 3 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skadeståndsansvar vid utländsk

persons tjänsteutövning

2 § Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller juridisk juridisk person som saknar hemvist person som saknar hemvist här i här i landet, efter inbjudan av landet, efter inbjudan av svensk svensk myndighet, i Sverige deltar i myndighet, i Sverige deltar i sådant sådant samarbete som sägs i 1 § och samarbete som sägs i 1 § och det det enligt internationell enligt en internationell överenskommelse gäller särskilda överenskommelse gäller särskilda bestämmelser i fråga om dennes bestämmelser i fråga om dennes skadeståndsskyldighet, skall skadeståndsskyldighet, ska svenska svenska staten i stället för den staten i stället för den utländska utländska personen ersätta skada personen ersätta skada som som uppkommer i samband med uppkommer i samband med dennes dennes tjänsteutövning under tjänsteutövning under vistelsen och vistelsen och för vilken den för vilken den utländska personen utländska personen annars skulle ha annars skulle ha varit varit skadeståndsskyldig enligt skadeståndsskyldig enligt svensk svensk lag. Staten skall dock inte lag. Staten ska dock inte ersätta ersätta skada som uppkommer hos skada som uppkommer hos en en sådan utländsk person. sådan utländsk person.

Skadeståndsansvar vid felaktig

hantering av teknisk information

för försvarsändamål

3 § Om en svensk myndighet tagit emot teknisk information för försvarsändamål från ett annat land eller en internationell organisation inom ramen för sådant arbete som nämns i 1 § och enligt en internationell överenskommelse är skadeståndsskyldig gentemot

informationsägaren för skada till Bilaga 2 följd av otillåtet röjande eller användande, ska den svenska staten ersätta ägaren för den skada som uppkommer till följd av det otillåtna röjandet eller användandet av informationen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 3

Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22) inkommit från APPI, Arbetsgivarverket, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, Hovrätten för Övre Norrland, Inspektionen för strategiska produkter, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Kustbevakningen, Livsmedelsverket , Läkemedelsverket, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Örebro län, Malmö tingsrätt, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Patent- och registreringsverket, Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen, Skatteverket, SME-D, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen), Stockholms universitet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svea hovrätt (Patent- och marknadsöverdomstolen), Svenska Patentbyråers förening, Svenska Patentombudsföreningen, Svensk Näringsliv, Sveriges kommuner och regioner, Säkerhets- och försvarsföretagen, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten. Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Riksdagens ombudsmän (JO) har inbjudits att lämna synpunkter men avstått från att yttra sig. Följande remissinstanser har inte hörts av: Amnesty International (svenska sektionen), Centralförbundet Folk och Försvar, Försvarshögskolan, Kammarkollegiet, Myndigheten för psykologiskt försvar, Region Blekinge, Region Gotland, Region Västerbotten, Svenska Föreningen för Immaterialrätt, Svenska Industrins IP-förening, Svenska Röda Korset, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO-S), Sveriges delegation vid Nato, Uppsala universitet, Västra Götalandsregionen.

Sammanfattning av promemorian Utökat skydd Bilaga 4 för främmande militära styrkors handlingar

I promemorian föreslås en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringen föreslås för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden dels enligt artikel XI punkten 3 i avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA), som innehåller en bestämmelse om att officiella handlingar under officiell försegling inte ska göras till föremål för tullkontroll, dels enligt motsvarande bestämmelse i avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA). Promemorian kompletterar departementspromemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22). Ändringen åstadkoms enligt förslaget i promemorian genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. I 7 § i den lagen regleras immunitet och privilegier vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering i den utsträckning som anges i PFF SOFA i fråga om inkomstskatt, avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik samt import till och export från Sverige. I promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal föreslås att bestämmelsen utsträcks så att immunitet och privilegier ska gälla även inom ramen för Nato SOFA och i den utsträckning som följer av avtalet. En bestämmelse om immunitet för handlingar enligt Nato SOFA och PFF SOFA införs lämpligen i samma paragraf. I promemorian föreslås att den föreslagna ändringen ska träda i kraft den dag som regeringen. Enligt bedömningen i promemorian kommer förslaget att underlätta Sveriges förmåga att ta emot militärt stöd från Nato eller enskilda allierade. Förslaget bedöms inte leda till några direkta kostnadsökningar eller få några konsekvenser i övrigt som bör redovisas.

Promemorians lagförslag Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 2 För en främmande stats militära För en främmande stats militära styrka och dess personal som styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt för avtalet den 19 juni 1995 mellan samarbete eller internationell de stater som är parter i krishantering och som omfattas av nordatlantiska fördraget och de avtal som är i kraft i förhållande till andra stater som deltar i Sverige, ska immunitet och Partnerskap för fred om status för privilegier gälla i fråga om deras styrkor (SÖ 1997:51) eller inkomstskatt, avgifter och skatter avtalet den 19 juni 1951 mellan vid bruk av fordon i vägtrafik samt parterna i nordatlantiska fördraget import till och export från Sverige i om status för deras styrkor ska den utsträckning som anges i immunitet och privilegier gälla i avtalet den 19 juni 1995 mellan de den utsträckning som anges i stater som är parter i avtalen i fråga om Nordatlantiska fördraget och de 1. avgifter och skatter vid bruk av andra stater som deltar i fordon i vägtrafik, Partnerskap för fred om status för 2. import till och export från deras styrkor (SÖ 1997:51). Sverige, 3. inkomstskatt, och 4. styrkans handlingar.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1994:717. 2 Senaste lydelse 2016:669.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 6

Efter remiss har yttrande över promemorian Utökat skydd för främmande militära styrkors handlingar lämnats av Försvarsmakten, Polismyndigheten och Tullverket.

Nato SOFA Bilaga 7

AVTAL MELLAN PARTERNA AGREEMENT BETWEEN

I NORDATLANTISKA THE PARTIES TO THE

FÖRDRAGET OM STATUS NORTH ATLANTIC TREATY

FÖR DERAS STYRKOR REGARDING THE STATUS

OF THEIR FORCES

London den 19 juni 1951 London, 19 June, 1951

Parterna i nordatlantiska fördraget, The parties to the North Atlantic som undertecknades i Washington Treaty signed in Washington on den 4 april 1949, 4 April, 1949,

som beaktar att styrkor från en part Considering that the forces of one efter överenskommelse kan sändas Party may be sent, by arrangement, för att tjänstgöra inom en annan to serve in the territory of another parts territorium, Party;

som är medvetna om att beslutet att Bearing in mind that the decision to sända styrkor och de villkor enligt send them and the conditions under vilka de sänds, i den mån dessa which they will be sent, in so far as villkor inte fastställs i detta avtal, such conditions are not laid down fortsättningsvis ska göras till by the present Agreement, will föremål för särskilda continue to be the subject of överenskommelser mellan berörda separate arrangements between the parter, Parties concerned;

som emellertid önskar fastställa Desiring, however, to define the status för dessa styrkor när de status of such forces while in the befinner sig inom en annan parts territory of another Party; territorium,

har kommit överens om följande. Have agreed as follows:

Artikel I Article I 1. I detta avtal avses med 1. In this Agreement the expression

a. styrka den personal som tillhör a. 'force' means the personnel land-, sjö-eller luftstridskrafter från belonging to the land, sea or air en avtalsslutande part när den armed services of one Contracting befinner sig på tjänsteuppdrag Party when in the territory of inom en annan avtalsslutande parts another Contracting Party in the territorium inom nordatlantiska North Atlantic Treaty area in fördragets område, med förbehåll connexion with their official duties, för att de två berörda avtalsslutande provided that the two Contracting parterna kan komma överens om att Parties concerned may agree that vissa personer, enheter eller certain individuals, units or förband inte ska anses utgöra eller formations shall not be regarded as constituting or included in a 'force'

ingå i en styrka vid tillämpningen for the purpose of the present Bilaga 7 av detta avtal, Agreement;

b. civil komponent den civila b. 'civilian component' means the personal som medföljer en styrka civilian personnel accompanying a tillhörande en avtalsslutande part force of a Contracting Party who och som är anställd hos den are in the employ of an armed avtalsslutande partens stridskrafter service of that Contracting Party, och som inte är statslösa personer and who are not stateless persons, eller medborgare i en stat som inte nor nationals of any State which is är part i nordatlantiska fördraget not a Party to the North Atlantic och inte heller är medborgare eller Treaty, nor nationals of, nor stadigvarande bosatta i den stat i ordinarily resident in, the State in vilken styrkan är förlagd, which the force is located.

c. anhörig maka eller make till en c. 'dependent' means the spouse of medlem av en styrka eller en civil a member of a force or a civilian komponent, eller en sådan medlems component, or a child of such barn som är beroende av honom member depending on him or her eller henne för sitt uppehälle, for support;

d. sändande stat den avtalsslutande d. 'sending State' means the part som styrkan tillhör, Contracting Party to which the force belongs;

e. mottagande stat den avtals- e. 'receiving State' means the slutande part inom vars territorium Contracting Party in the territory of en styrka eller en civil komponent which the force or civilian är förlagd, vare sig den är component is located, whether it be stationerad där eller befinner sig på stationed there or passing in transit; genomresa,

f. den sändande statens militära f. 'military authorities of the myndigheter de myndigheter i en sending State' means those sändande stat som enligt dess authorities of a sending State who lagstiftning har befogenhet att se are empowered by its law to till att den statens militära enforce the military law of that lagstiftning efterlevs med avseende State with respect to members of its på medlemmar av dess styrkor eller forces or civilian components; civila komponenter,

g. Nordatlantiska rådet det råd som g. 'North Atlantic Council' means inrättats enligt artikel 9 i the Council established by Article 9 nordatlantiska fördraget eller något of the North Atlantic Treaty or any av dess underordnade organ som of its subsidiary bodies authorised har befogenhet att handla på dess to act on its behalf. vägnar.

2. Detta avtal gäller för de 2. This Agreement shall apply to avtalsslutande parternas myndig- the authorities of political sub- 118 heter i subnationella politiska divisions of the Contracting Parties,

förvaltningsområden inom deras within their territories to which the territorier för vilka avtalet gäller Agreement applies or extends in Bilaga 7 eller har utsträckts att gälla enligt accordance with Article XX, as it artikel XX på samma sätt som det applies to the central authorities of gäller för de avtalsslutande those Contracting Parties, parternas centrala myndigheter, provided, however, that property dock med förbehåll för att egendom owned by political sub-divisions som ägs av sådana shall not be considered to be förvaltningsområden inte ska property owned by a Contracting betraktas som egendom som ägs av Party within the meaning of Article en avtalsslutande part i enlighet VIII. med artikel VIII.

Artikel II Article II En styrka och dess civila It is the duty of a force and its komponent och dess medlemmar, civilian component and the liksom anhöriga till dessa, är members thereof as well as their skyldiga att respektera lag- dependents to respect the law of the stiftningen i den mottagande staten receiving State, and to abstain from och avhålla sig från varje handling any activity inconsistent with the som är oförenlig med andan i detta spirit of the present Agreement, avtal och särskilt från all politisk and, in particular, from any verksamhet i den mottagande political activity in the receiving staten. Det är likaledes den State. It is also the duty of the sändande statens skyldighet att sending State to take necessary of vidta nödvändiga åtgärder i detta measures to that end. syfte.

Artikel III Article III 1. Enligt de villkor som anges i 1. On the conditions specified in punkt 2 i denna artikel och i paragraph 2 of this Article and enlighet med de regler som subject to compliance with the fastställts av den mottagande staten formalities established by the avseende inresa och utresa för en receiving State relating to entry and styrka och dess medlemmar, ska departure of a force or the members sådana medlemmar vara thereof, such members shall be undantagna från pass- och exempt from passport and visa viseringsbestämmelser och kontroll regulations and immigration vid inresa när de reser in i eller inspection on entering or leaving lämnar den mottagande statens the territory of a receiving State. territorium. De ska även vara They shall also be exempt from the undantagna från de bestämmelser i regulations of the receiving State den mottagande staten som avser on the registration and control of registrering och kontroll av aliens, but shall not be considered utlänningar, men de ska inte anses as acquiring any right to permanent få rätt att vara stadigvarande residence or domicile in the bosatta i eller ha hemvist inom den territories of the receiving State. mottagande statens territorium.

2. Endast följande handlingar, vilka 2. The following documents only Bilaga 7 ska uppvisas på begäran, fordras will be required in respect of för medlemmar av en styrka: members of a force. They must be presented on demand:

a. personligt identitetskort utfärdat a. personal identity card issued by av den sändande staten varav the sending State showing names, framgår namn, födelsedatum, date of birth, rank and number (if militär grad och registrerings- any), service, and photograph; nummer (i förekommande fall), försvarsgren samt fotografi,

b. individuell eller kollektiv b. individual or collective förflyttningsorder, på den sändande movement order, in the language of statens språk samt på engelska och the sending State and in the English franska, utfärdad av en behörig and French languages, issued by an myndighet i den sändande staten appropriate agency of the sending eller av en behörig instans inom State or of the North Atlantic Nordatlantiska fördrags- Treaty Organization and certifying organisationen, varav framgår to the status of the individual or individens eller gruppens status group as a member or members of såsom medlem eller medlemmar av a force and to the movement en styrka samt den beordrade ordered. The receiving State may förflyttningen; den mottagande require a movement order to be staten får kräva att en countersigned by its appropriate förflyttningsorder ska vara representative. kontrasignerad av en behörig företrädare för den staten.

3. Medlemmar av en civil 3. Members of a civilian komponent och deras anhöriga ska component and dependents shall be i passen betecknas som sådana. so described in their passports.

4. Om en medlem av en styrka eller 4. If a member of a force or a en civil komponent lämnar sin civilian component leaves the anställning i den sändande staten employ of the sending State and is och inte hemsänds, ska not repatriated, the authorities of myndigheterna i den sändande the sending State shall immediately staten omedelbart underrätta inform the authorities of the myndigheterna i den mottagande receiving State, giving such staten och lämna nödvändiga particulars as may be required. The upplysningar. Myndigheterna i den authorities of the sending State sändande staten ska likaledes shall similarly inform the underrätta myndigheterna i den authorities of the receiving State of mottagande staten om varje any member who has absented medlem som olovligen har varit himself for more than twenty-one frånvarande i mer än 21 dagar. days.

5. Om den mottagande staten har 5. If the receiving State has begärt att en medlem av en styrka requested the removal from its 120 eller av en civil komponent ska territory of a member of a force or

avlägsnas från dess territorium eller civilian component or has made an har fattat ett beslut om utvisning av expulsion order against an ex- Bilaga 7 en tidigare medlem av en styrka member of a force or of a civilian eller en civil komponent eller om component or against a dependent utvisning av en anhörig till en of a member or ex-member, the medlem eller tidigare medlem, ska authorities of the sending State myndigheterna i den sändande shall be responsible for receiving staten ansvara för att ta emot the person concerned within their vederbörande person inom det egna own territory or otherwise territoriet eller på annat sätt disposing of him outside the ombesörja att personen tas emot receiving State. This paragraph utanför den mottagande staten. shall apply only to persons who are Denna punkt gäller endast för not nationals of the receiving State personer som inte är medborgare i and have entered the receiving den mottagande staten och som har State as members of a force or rest in i den mottagande staten som civilian component or for the medlemmar av en styrka eller en purpose of becoming such civil komponent eller med avsikt att members, and to the dependents of bli en sådan medlem samt för such persons. anhöriga till sådana personer.

Artikel IV Article IV Den mottagande staten ska The receiving State shall either antingen

a. utan förarprov eller avgift a. accept as valid, without a driving erkänna såsom giltigt ett test or fee, the driving permit or körtillstånd, körkort eller militärt licence or military driving permit körtillstånd som den sändande issued by the sending State or a staten eller ett av dess subnationella sub-division thereof to a member of förvaltningsområden har utfärdat a force or of a civilian component; till en medlem av en styrka eller en or civil komponent, eller

b. utfärda körtillstånd eller körkort b. issue its own driving permit or till varje medlem av en styrka eller licence to any member of a force or en civil komponent som innehar ett civilian component who holds a körtillstånd, körkort eller militärt driving permit or licence or military körtillstånd utfärdat av den driving permit issued by the sändande staten eller av ett av dess sending State or a sub-division subnationella förvaltningsområden, thereof, provided that no driving under förutsättning att inget test shall be required. förarprov krävs.

Artikel V Article V 1. Medlemmar av en styrka ska som 1. Members of a force shall regel bära uniform. Om inte annat normally wear uniform. Subject to överenskommits mellan any arrangement to the contrary myndigheterna i de sändande och between the authorities of the mottagande staterna ska samma sending and receiving States, the villkor för bärande av civila kläder wearing of civilian dress shall be on 121

gälla som för medlemmar i den the same conditions as for members Bilaga 7 mottagande statens styrkor. of the forces of the receiving State. Reguljära enheter och förband som Regularly constituted units or ingår i en styrka ska bära uniform formations of a force shall be in vid gränspassering. uniform when crossing a frontier.

2. Tjänstefordon som tillhör en 2. Service vehicles of a force or styrka eller en civil komponent ska civilian component shall carry, in utöver registreringsnummer vara addition to their registration försedda med tydlig number, a distinctive nationality nationalitetsbeteckning mark.

Artikel VI Article VI Medlemmar av en styrka får inneha Members of a force may possess och bära vapen under förutsättning and carry arms, on condition that att de enligt sina order har tillstånd they are authorized to do so by their till detta. Myndigheterna i den orders. The authorities of the sändande staten ska välvilligt sending State shall give behandla begäran från den sympathetic consideration to mottagande staten i detta requests from the receiving State hänseende. concerning this matter.

Artikel VII Article VII 1. Enligt bestämmelserna i denna 1. Subject to the provisions of this artikel Article,

a. ska den sändande statens militära a. the military authorities of the myndigheter ha rätt att i den sending State shall have the right to mottagande staten utöva all den exercise within the receiving State straffrättsliga och disciplinära all criminal and disciplinary jurisdiktion som de har enligt lagen jurisdiction conferred on them by i den sändande staten över alla the law of the sending State over all personer som lyder under den persons subject to the military law militära lagstiftningen i den staten, of that State;

b. ska myndigheterna i den b. the authorities of the receiving mottagande staten ha jurisdiktion State shall have jurisdiction over över medlemmar av en styrka eller the members of a force or civilian en civil komponent och deras component and their dependents anhöriga vad avser brott som har with respect to offences committed begåtts på den mottagande statens within the territory of the receiving territorium och som är straffbara State and punishable by the law of enligt den statens lagstiftning. that State.

2. a. Den sändande statens militära 2. a. The military authorities of the myndigheter ska ha exklusiv sending State shall have the right to jurisdiktion över personer som exercise exclusive jurisdiction over lyder under den statens militära persons subject to the military law lagstiftning beträffande brott, of that State with respect to inklusive brott som rör den statens offences, including offences 122 säkerhet, vilka är straffbara enligt relating to its security, punishable

den sändande statens lagstiftning by the law of the sending State, but men inte enligt den mottagande not by the law of the receiving Bilaga 7 statens lagstiftning. State.

b. Myndigheterna i den mottagande b. The authorities of the receiving staten ska ha exklusiv jurisdiktion State shall have the right to exercise över medlemmar av en styrka eller exclusive jurisdiction over en civil komponent och deras members of a force or civilian anhöriga vad gäller brott, inklusive component and their dependents brott som rör den statens säkerhet, with respect to offences, including vilka är straffbara enligt den statens offences relating to the security of lagstiftning men inte enligt den that State, punishable by its law but sändande statens lagstiftning. not by the law of the sending state.

c. Med avseende på denna punkt c. For the purposes of this och på punkt 3 i denna artikel ska paragraph and of paragraph 3 of brott mot en stats säkerhet innefatta this Article a security offence i) förräderi mot den staten, against a State shall include: ii) sabotage, spioneri eller i) treason against the State; överträdelse av den statens ii) sabotage, espionage or violation lagstiftning om statshemligheter of any law relating to official eller hemligheter som gäller dess secrets of that State, or secrets nationella försvar. relating to the national defence of that State

3. I de fall där båda staterna har 3. In case where the right to jurisdiktion ska följande regler exercise jurisdiction is concurrent gälla: the following rules shall apply:

a. Den sändande statens militära a. The military authorities of the myndigheter ska ha företrädesrätt sending State shall have the att utöva jurisdiktion över en primary right to exercise medlem av en styrka eller en civil jurisdiction over a member of a komponent beträffande force or of a civilian component in i) brott som är riktade endast mot relation to den statens egendom eller säkerhet i) offences solely against the eller som är riktade endast mot property or security of that State, or egendom som tillhör en annan offences solely against the person medlem av en styrka eller en civil or property of another member of komponent från den staten eller en the force or civilian component of anhörig eller mot deras person, that State or of a dependent; ii) brott till följd av någon handling ii) offences arising out of any act or eller underlåtenhet som begåtts i omission done in the performance tjänsten. of official duty.

b. I fråga om varje annat brott ska b. In the case of any other offence myndigheterna i den mottagande the authorities of the receiving staten ha företrädesrätt att utöva State shall have the primary right to jurisdiktion. exercise jurisdiction.

c. Om den stat som har c. If the State having the primary Bilaga 7 företrädesrätt väljer att inte utöva right decides not to exercise jurisdiktion ska den så snart det är jurisdiction, it shall notify the praktiskt möjligt underrätta authorities of the other State as myndigheterna i den andra staten. soon as practicable. The authorities Myndigheterna i den stat som har of the State having the primary företrädesrätt ska välvilligt right shall give sympathetic behandla en begäran från consideration to a request from the myndigheterna i den andra staten authorities of the other State for a om att avstå från sin rätt i fall där waiver of its right in cases where denna andra stat anser ett sådant that other state considers such avstående vara av särskild waiver to be of particular betydelse. importance.

4. Bestämmelserna ovan i denna 4. The foregoing provisions of this artikel ger inte den sändande Article shall not imply any right for statens militära myndigheter rätt att the military authorities of the utöva jurisdiktion över sending State to exercise stadigvarande bosatta i den jurisdiction over persons who are mottagande staten, såvida de inte är nationals of or ordinarily resident in medlemmar av den sändande the receiving State, unless they are statens styrka. members of the force of the sending State.

5. a. Myndigheterna i de 5. a. The authorities of the mottagande och sändande staterna receiving and sending states shall ska bistå varandra vid assist each other in the arrest of frihetsberövande av en styrkas eller members of a force or civilian en civil komponents medlemmar component or their dependents in eller deras anhöriga inom den the territory of the receiving State mottagande statens territorium och and in handing them over to the vid överlämnande av dem till den authority which is to exercise myndighet som har jurisdiktion i jurisdiction in accordance with the enlighet med ovannämnda above provisions. bestämmelser.

b. Myndigheterna i den mottagande b. The authorities of the receiving staten ska utan dröjsmål underrätta State shall notify promptly the den sändande statens militära military authorities of the sending myndigheter om någon medlem av State of the arrest of any member of en styrka eller av en civil a force or civilian component or a komponent eller någon anhörig har dependent. frihetsberövats.

c. En sådan medlem av en styrka c. The custody of an accused eller en civil komponent som är member of a force or civilian misstänkt och över vilken den component over whom the mottagande staten ska utöva receiving state is to exercise jurisdiktion ska, om medlemmen är jurisdiction shall, if he is in the i den sändande statens förvar, förbli hands of the sending State, remain 124 i den statens förvar tills den

mottagande staten har väckt åtal with that State until he is charged mot medlemmen. by the receiving State. Bilaga 7

6. a. Myndigheterna i de 6. a. The authorities of the mottagande och sändande staterna receiving and sending States shall ska bistå varandra vid utförandet av assist each other in the carrying out alla nödvändiga utredningar av of all necessary investigations into brott och inhämtning och offences, and in the collection and sammanställning av bevis inklusive production of evidence, including beslag av och, i förekommande fall, the seizure and, in proper cases, the överlämnande av föremål med handing over of objects connected koppling till brottet. För with an offence. The handing over överlämnande av sådana föremål of such objects may, however, be kan emellertid ställas som villkor made subject to their return within att de ska återlämnas inom den the time specified by the authority tidsfrist som angivits av den delivering them. myndighet som överlämnar dem.

b. De avtalsslutande parternas b. The authorities of the myndigheter ska underrätta Contracting parties shall notify one varandra om vidtagna åtgärder i another of the disposition of all alla sådana fall där de båda har cases in which there are concurrent jurisdiktion. rights to exercise jurisdiction.

7. a. Ett utdömt dödsstraff ska ej 7. a. A death sentence shall not be verkställas i den mottagande staten carried out in the receiving State by av den sändande statens the authorities of the sending State myndigheter om lagen i den if the legislation of the receiving mottagande staten inte i liknande state does not provide for such fall föreskriver dödsstraff. punishment in a similar case.

b. Myndigheterna i den mottagande b. The authorities of the receiving staten ska välvilligt behandla en State shall give sympathetic begäran från myndigheterna i den consideration to a request from the sändande staten om biträde authorities of the sending State for avseende verkställande av assistance in carrying out a fängelsestraff som utdömts av sentence of imprisonment myndigheterna i den sändande pronounced by the authorities of staten inom den mottagande statens the sending State under the territorium i enlighet med denna provision of this Article within the artikel. territory of the receiving State.

8. När en person i enlighet med 8. Where an accused has been tried bestämmelserna i denna artikel har in accordance with the provisions ställts inför rätta av den ena of this Article by the authorities of avtalsslutande partens myndigheter one Contracting Party and has been och har blivit frikänd eller har blivit acquitted, or has been convicted dömd och avtjänar eller har avtjänat and is serving, or has served, his sitt straff eller har blivit benådad får sentence or has been pardoned, he personen inte åtalas på nytt för may not be tried again for the same samma brott inom samma offence within the same territory by 125

territorium av en annan the authorities of another Bilaga 7 avtalsslutande parts myndigheter. Contracting Party. However, Dock ska bestämmelserna i denna nothing in this paragraph shall punkt inte hindra den sändande prevent the military authorities of statens militära myndigheter från the sending State from trying a att åtala en medlem av sin styrka för member of its force for any någon överträdelse av disciplinära violation of rules of discipline regler till följd av en handling eller arising from an act or omission en underlåtenhet som utgör ett brott which constituted an offence for för vilket personen har åtalats av which he was tried by the den andra avtalsslutande partens authorities of another Contracting myndigheter. Party.

9. När en medlem av en styrka eller 9. Whenever a member of a force or en civil komponent eller en anhörig civilian component of a dependent åtalas inom ramen för en is prosecuted under the jurisdiction mottagande stats jurisdiktion ska of a receiving State he shall be personen ha rätt entitled:

a. till en skyndsam och snabb a. to a prompt and speedy trial; rättegång,

b. att före rättegången underrättas b. to be informed, in advance of om den eller de åtalspunkter som trial, of the specific charge or åtalet avser, charges made against him;

c. att konfronteras med dem som c. to be confronted with the vittnar mot denne, witnesses against him;

d. att genom tvångsmedel inkalla d. to have compulsory process for sådana vittnen till sin fördel som obtaining witnesses in his favour, if lyder under den mottagande statens they are within the jurisdiction of jurisdiktion, the receiving State;

e. att själv välja försvarare eller få e. to have legal representation of his ett helt eller delvis kostnadsfritt own choice for his defence or to rättsligt biträde enligt de villkor have free or assisted legal som gäller i den mottagande staten representation under the conditions vid den aktuella tidpunkten. prevailing for the time being in the receiving State;

f. att, om personen så anser f. if he considers it necessary, to nödvändigt, få tillgång till en have the services of a competent kvalificerad tolk, samt interpreter; and

g. att meddela sig med en g. to communicate with a företrädare för den sändande representative of the Government statens regering och, om of the sending State and when the domstolens regler så medger, att ha rules of the court permit, to have en sådan företrädare närvarande vid such a representative present at his 126 rättegången. trial.

10. a. Reguljära militära enheter 10. a. Regularly constituted Bilaga 7 och förband som ingår i en styrka military units or formations of a ska ha rätt att övervaka force shall have the right to police förläggningar, anläggningar och any camps, establishment or other andra lokaler som de disponerar premises which they occupy as the enligt avtal med den mottagande result of an agreement with the staten. Styrkans militärpolis får receiving State. The military police vidta alla lämpliga åtgärder för att of the force may take all säkerställa upprätthållandet av appropriate measures to ensure the ordning och säkerhet i sådana maintenance of order and security lokaler. on such premises.

b. Utanför dessa lokaler ska sådan b. Outside these premises, such militärpolis anlitas endast i enlighet military police shall be employed med vad som överenskommits med only subject to arrangements with myndigheterna i den mottagande the authorities of the receiving staten och i samarbete med dessa State and in liaison with those myndigheter och endast i den authorities, and in so far as such utsträckning som krävs för att employment is necessary to upprätthålla disciplin och ordning maintain discipline and order bland medlemmarna av styrkan. among the members of the force.

11. Varje avtalsslutande part ska 11. Each Contracting Party shall sträva efter att införa sådan seek such legislation as it deems lagstiftning som den anser vara necessary to ensure the adequate nödvändig för att i tillräcklig grad security and protection within its inom sitt territorium trygga territory of installations, säkerhet och skydd för anlägg- equipment, property, records and ningar, utrustning, egendom, arkiv official information of other och offentliga handlingar som Contracting Parties, and the tillhör andra avtalsslutande parter punishment of persons who may samt för att bestraffa personer som contravene laws enacted for that bryter mot lagstiftning som antagits purpose. i det syftet.

Artikel VIII Article VIII 1. Varje avtalsslutande part ska 1. Each Contracting Party waives avstå från alla anspråk mot en all its claims against any other annan avtalsslutande part för Contracting Party for damage to skador som vållats på egendom any property owned by it and used som den äger och som används av by its land; sea or air armed dess land-, sjö- eller luftstrids- services, if such damage: krafter om sådan skada i) was caused by a member or an i) har vållats i tjänsten av en employee of the armed services of medlem av eller en anställd vid den the other Contracting Party in the andra avtalsslutande partens execution of his duties in stridskrafter i samband med connection with the operation of verksamhet inom ramen för the North Atlantic Treaty; or nordatlantiska fördraget, eller

ii) har uppkommit vid användning ii) arose from the use of any Bilaga 7 av fordon, fartyg eller luftfartyg vehicle, vessel or aircraft owned by som ägs av den andra the other Contracting Party and avtalsslutande parten och som used by its armed services, använts av dess stridskrafter, under provided either that the vehicle, förutsättning antingen att det vessel or aircraft causing the fordon, fartyg eller luftfartyg som damage was being used in har orsakat skadan användes i connection with the operation of samband med verksamhet inom the North Atlantic Treaty, or that ramen för nordatlantiska fördraget the damage was caused to property eller att skadan har vållats på being so used. egendom när den användes i sådan verksamhet. En avtalsslutande part ska avstå Claims for maritime salvage by one från anspråk på bärgarlön från en Contracting Party against any other annan avtalsslutande part under Contracting Party shall be waived, förutsättning att det bärgade provided that the vessel or cargo fartyget eller den bärgade lasten salvaged was owned by a ägdes av en avtalsslutande part och contracting Party and being used by användes av dess stridskrafter i its armed services in connection samband med verksamhet inom with the operation of the North ramen för nordatlantiska fördraget. Atlantic Treaty.

2. a. Vid skada som på sätt som 2. a. In the case of damage caused anges i punkt 1 vållats eller or arising as stated in paragraph 1 uppkommit på annan egendom som to other property owned by a ägs av en avtalsslutande part och Contracting Party and located in its som finns inom dess territorium territory, the issue of the liability of ska, om inte de berörda any other Contracting Party shall be avtalsslutande parterna kommer determined and the amount of överens om annat, frågan om en damage shall be assessed, unless annan avtalsslutande parts ansvar the Contracting Parties concerned avgöras och skadans storlek agree otherwise, by a sole arbitrator fastställas av en ensam skiljeman selected in accordance with subsom ska utses i enlighet med led b i paragraph b. of this paragraph. The denna punkt. Skiljemannen ska arbitrator shall also decide any även fatta beslut om eventuella counter-claims arising out of the motanspråk som hänför sig till same incident. samma händelse.

b. Den skiljeman som avses i led a b. The arbitrator referred to in subska genom överenskommelse paragraph a. above shall be selected mellan de berörda avtalsslutande by agreement between the parterna utses bland de medborgare Contracting Parties concerned from i den mottagande staten som amongst the nationals of the innehar eller har innehaft ett högt receiving State who hold or have domarämbete. Om de berörda held high judicial office. If the avtalsslutande parterna inte inom Contracting Parties concerned are två månader kan enas om en unable, within two months, to agree skiljeman, kan vilken som helst av upon the arbitrator, either may 128 parterna begära att ordföranden i request the Chairman of the North

Nordatlantiska rådets Atlantic Council Deputies to select ställföreträdarförsamling utser en a person with the aforesaid Bilaga 7 person som har ovannämnda qualifications. kvalifikationer.

c. Beslut som fattas av c. Any decision taken by the skiljemannen ska vara bindande arbitrator shall be binding and och slutgiltiga för de avtalsslutande conclusive upon the Contracting parterna. Parties.

d. Det ersättningsbelopp som d. The amount of any compensation fastställs av skiljemannen ska awarded by the arbitrator shall be fördelas i enlighet med distributed in accordance with the bestämmelserna i punkt 5 e i, ii och provisions of paragraph 5 e. (i), (ii) iii i denna artikel. and (iii) of this Article.

e. Arvodet till skiljemannen ska e. The compensation of the fastställas genom arbitrator shall be fixed by överenskommelse mellan de agreement between the Contracting berörda avtalsslutande parterna och Parties concerned and shall, ska tillsammans med nödvändiga together with the necessary omkostnader som uppkommit vid expenses incidental to performance utövandet av uppdraget bäras i lika of his duties, be defrayed in equal delar av parterna. proportions by them.

f. Varje avtalsslutande part ska f. Nevertheless, each Contracting dock avstå från sina anspråk i de Party waives its claim in any such fall skadans storlek understiger case where the damage is less than: följande: Belgien: 70 000 BEF. Belgium: B. fr. 70,000 Danmark: 9 670 DKK. Canada: $ 1,460 Frankrike: 490 000 FRF. Denmark: Kr. 9,670 Förenade kungariket: 500 GBP. France: F. fr. 490,000 Förenta staterna: 1 400 USD. Iceland: Kr. 22,800 Island: 22 800 ISK. Italy: Li. 850,000 Italien: 850 000 ITL. Luxembourg: L. fr. 70,000 Kanada: 1 460 CAD. Netherlands: Fl. 5,320 Luxemburg: 70 000 LUF. Norway: Kr. 10,000 Nederländerna: 5 320 NLG. Portugal: Es. 40,250 Norge: 10 000 NOK. United Kingdom: £ 500 Portugal: 40 250 PTE. United States: $ 1,400.

Varje annan avtalsslutande part Any other Contracting Party whose vars egendom har skadats vid property has been damaged in the samma tillfälle ska också avstå från same incident shall also waive its anspråk upp till ovannämnda claim up to the above amount. In belopp. I händelse av avsevärd the case of considerable variation in variation i växelkurserna för dessa the rates of exchange between these valutor ska de avtalsslutande currencies the Contracting Parties parterna komma överens om en shall agree on the appropriate lämplig justering av dessa belopp. adjustments of these amounts. 129

Bilaga 7 3. Vid tillämpningen av punkterna 3. For the purposes of paragraphs 1 1 och 2 i denna artikel ska uttrycket and 2 of this Article the expression som ägs av en avtalsslutande part "owned by a Contacting Party" in innefatta fartyg som den the case of a vessel includes a avtalsslutande parten har chartrat vessel on bare boat charter to that eller rekvirerat obemannade eller Contracting Party or requisitioned som har tagits såsom pris av den by it on bare boat terms or seized by parten (utom i de fall där risken för it in prize (except to the extent that förlust eller the risk of loss or liability is borne skadeståndsskyldigheten bärs av en by some person other than such annan person än en sådan Contracting Party). avtalsslutande part).

4. Varje avtalsslutande part avstår 4. Each Contracting Party waives från anspråk mot varje annan all its claims against any other avtalsslutande part för skada eller Contracting Party for injury or dödsfall som vållats en medlem av death suffered by any member of its dess stridskrafter under armed services while such member tjänstgöring. was engaged in the performance of his official duties.

5. Anspråk (andra än kontraktuella 5. Claims (other than contractual anspråk och anspråk på vilka claims and those to which punkterna 6 och 7 i denna artikel är paragraphs 6 or 7 of this Article tillämpliga) som härrör från sådan apply) arising out of acts or handling eller underlåtenhet som omissions of members of a force or medlemmar av en styrka eller en civilian component done in the civil komponent har gjort sig performance of official duty, or out skyldiga till i tjänsten eller från of any other act, omission or någon annan handling, occurrence for which a force or underlåtenhet eller händelse för civilian component is legally vilken en styrka eller en civil responsible, and causing damage in komponent är juridiskt ansvarig the territory of the receiving State och vilken inom den mottagande to third parties, other than any of statens territorium vållar skada på the Contracting Parties, shall be någon annan tredje part än någon dealt with by the receiving State in av de avtalsslutande parterna ska accordance with the following behandlas av den mottagande provisions: staten i enlighet med följande bestämmelser:

a. Anspråk ska tas emot, behandlas a. Claims shall be filed, considered och avgöras genom förlikning eller and settled or adjudicated in dom i enlighet med den mottagande accordance with the laws and statens lagar och andra regulations of the receiving State författningar vad avser anspråk with respect to claims arising from som härrör från dess egna väpnade the activities of its own armed styrkors verksamhet. forces.

b. Den mottagande staten får träffa b. The receiving State may settle förlikning om varje sådant anspråk, any such claims, and payment of Bilaga 7 och betalningen av det the amount agreed upon or överenskomna eller utdömda determinated by adjudication shall beloppet ska erläggas av den be made by the receiving State in its mottagande staten i dess egen currency. valuta.

c. Sådan utbetalning av ersättning c. Such payment, whether made ska vara bindande och slutgiltig för pursuant to a settlement or to de avtalsslutande parterna vare sig adjudication of the case by a den sker till följd av en förlikning competent tribunal of the receiving eller ett slutligt avgörande av State, or the final adjudication by behörig domstol i den mottagande such a tribunal denying payment, staten eller ett slutligt avslag av en shall be binding and conclusive sådan domstol avseende upon the Contracting Parties. utbetalning av ersättning.

d. Uppgift om varje ersättning som d. Every claim paid by the utbetalas av den mottagande staten receiving State shall be ska lämnas till berörda sändande communicated to the sending stater tillsammans med fullständiga States concerned together with full uppgifter och ett förslag till particulars and a proposed fördelning i enlighet med led e i, ii distribution in conformity with och iii. Om svar inte har inkommit subparagraphs e. (i), (ii) and (iii) inom två månader ska förslaget till below. In default of a reply within fördelning betraktas som godtaget. two months, the proposed distribution shall be regarded as accepted.

e. Kostnader för att täcka anspråk i e. The cost incurred in satisfying enlighet med föregående led och claims pursuant to the preceding punkt 2 i denna artikel ska fördelas sub-paragraphs and para. 2 of this mellan de avtalsslutande parterna Article shall be distributed between på följande sätt: the Contracting Parties, as follows: i) När en sändande stat är ensamt i) Where one sending State alone is ansvarig ska det belopp som responsible, the amount awarded or fastställts genom förlikning eller adjudged shall be distributed in the dom uppdelas i andelen 25 procent proportion of 25 per cent. för den mottagande staten och 75 chargeable to the receiving State procent för den sändande staten. and 75 per cent. chargeable to the sending State. ii) Om mer än en stat är ansvarig för ii) Where more than one State is skadan, ska det belopp som responsible for the damage, the fastställts genom förlikning eller amount awarded or adjudged shall dom delas jämnt mellan dem; om be distributed equally among them: emellertid den mottagande staten however, if the receiving State is inte är en av de ansvariga staterna not one of the States responsible, its ska dess andel uppgå till hälften av contribution shall be half that of vardera sändande stats andel. each of the sending States.

iii) När skadan har vållats av de iii) Where the damage was caused Bilaga 7 avtalsslutande parternas strids- by the armed services of the krafter och den inte kan hänföras Contracting Parties and it is not till en viss eller flera av dessa possible to attribute it specifically stridskrafter ska det belopp som to one or more of those armed fastställts genom förlikning eller services, the amount awarded or dom delas jämnt mellan de berörda adjudged shall be distributed avtalsslutande parterna; om equally among the Contracting emellertid den mottagande staten Parties concerned: however, if the inte är en av de stater vilkas receiving State is not one of the stridskrafter har vållat skadan, ska States by whose armed services the dess andel uppgå till hälften av damage was caused, its vardera berörd sändande stats contribution shall be half that of andel. each of the sending States concerned. iv) Varje halvår ska uppgift lämnas iv) Every half-year, a statement of till berörda sändande stater the sums paid by the receiving State beträffande de belopp som den in the course of the half-yearly mottagande staten under period in respect of every case halvårsperioden har utbetalat för regarding which the proposed varje ärende för vilket föreslagen distribution on a percentage basis fördelning på procentbasis har has been accepted, shall be sent to godtagits; dessa uppgifter ska the sending States concerned, åtföljas av en begäran om together with a request for återbetalning. Sådan återbetalning reimbursement. Such reimburseska göras snarast möjligt i den ment shall be made within the mottagande statens valuta. shortest possible time, in the currency of the receiving State.

f. I fall där tillämpningen av f. In cases where the application of bestämmelserna i leden b och e i the provisions of sub-paragraphs b. denna punkt skulle medföra and e. of this paragraph would betydande svårigheter för en cause a Contracting Party serious avtalsslutande part kan den begära hardship, it may request the North att Nordatlantiska rådet föranstaltar Atlantic Council to arrange a en annan typ av uppgörelse. settlement of a different nature.

g. En medlem av en styrka eller en g. A member of a force or civilian civil komponent ska inte omfattas component shall not be subject to av åtgärder vad gäller verkställande any proceedings for the av en dom som har meddelats mot enforcement of any judgment given personen i den mottagande staten i against him in the receiving State in ett ärende som sammanhänger med a matter arising from the dennes tjänsteutövning. performance of his official duties.

h. Utom i den mån led e i denna h. Except in so far as sub-paragraph punkt är tillämpligt på anspråk som e. of this paragraph applies to avses i punkt 2 i denna artikel ska claims covered by paragraph 2 of bestämmelserna i denna punkt inte this Article, the provisions of this tillämpas på anspråk som härrör paragraph shall not apply to any 132 från eller har uppstått i samband claim arising out of or in connexion

med framförande eller drift av ett with the navigation or operation of fartyg eller lastning, transport eller a ship or the loading, carriage, or Bilaga 7 lossning av last, annat än anspråk discharge of a cargo, other than avseende dödsfall eller claims for death or personal injury personskada på vilka punkt 4 i to which paragraph 4 of this Article denna artikel inte är tillämplig. does not apply.

6. Anspråk mot medlemmar av en 6. Claims against members of a styrka eller en civil komponent som force or civilian component arising härrör från skadeståndsgrundande out of tortious acts or omissions in handlingar eller underlåtenhet i den the receiving State not done in the mottagande staten som inte har performance of official duty shall begåtts i tjänsten ska handläggas på be dealt with in the following följande sätt: manner:

a. Myndigheterna i den mottagande a. The authorities of the receiving staten ska på ett korrekt och rättvist State shall consider the claim and sätt behandla anspråk och fastställa assess compensation to the ersättning till käranden med hänsyn claimant in a fair and just manner, tagen till alla omständigheter i taking into account all the ärendet, inklusive den skadelidande circumstances of the case, personens agerande, samt upprätta including the conduct of the injured en rapport i ärendet. person, and shall prepare a report on the matter.

b. Rapporten ska överlämnas till b. The report shall be delivered to myndigheterna i den sändande the authorities of the sending State, staten, vilka därefter utan dröjsmål who shall then decide without delay ska besluta huruvida de ska erbjuda whether they will offer an ex gratia ex gratia-ersättning och, om så är payment, and if so, of what amount. fallet, till vilket belopp.

c. Om ett erbjudande om ex gratia- c. If an offer of ex gratia payment is ersättning lämnas och godtas av made, and accepted by the claimant käranden som full gottgörelse för in full satisfaction of his claim, the anspråket ska myndigheterna i den authorities of the sending State sändande staten själva erlägga shall make the payment themselves betalningen och underrätta and inform the authorities of the myndigheterna i den mottagande receiving State of their decision and staten om beslutet och om det of the sum paid. utbetalda beloppet.

d. Bestämmelserna i denna punkt d. Nothing in this paragraph shall ska inte inverka på den mottagande affect the jurisdiction of the courts statens domstolars behörighet att of the receiving State to entertain an pröva anspråk mot en medlem av action against a member of a force en styrka eller en civil komponent or of a civilian component unless såvida inte full ersättning har and until there has been payment in erlagts. full satisfaction of the claim.

7. Anspråk som härrör från otillåten 7. Claims arising out of the Bilaga 7 användning av ett fordon som unauthorized use of any vehicle of tillhör en sändande stats the armed services of a sending stridskrafter ska behandlas i State shall be dealt with in enlighet med punkt 6 i denna accordance with paragraph 6 of this artikel, utom i de fall en styrka eller Article, except in so far as the force en civil komponent är juridiskt or civilian component is legally ansvarig. responsible.

8. Om tvist uppstår om huruvida en 8. If a dispute arises as to whether a medlem av en styrka eller en civil tortious act or omission of a komponent har gjort sig skyldig till member of a force or civilian en skadeståndsgrundande handling component was done in the eller underlåtenhet i tjänsten eller performance of official duty or as to om bruk av ett fordon som tillhör en whether the use of any vehicle of sändande stats stridskrafter har the armed services of a sending skett olovligen ska saken State was unauthorized, the hänskjutas till en skiljeman utsedd i question shall be submitted to an enlighet med punkt 2 b i denna arbitrator appointed in accordance artikel, vars beslut i ärendet ska with paragraph 2 b. of this Article, vara slutgiltigt. whose decision on this point shall be final and conclusive.

9. Den sändande staten ska inte 9. The sending State shall not claim åberopa immunitet vid den immunity from the jurisdiction of mottagande statens domstolar för the courts of the receiving State for medlemmar av en styrka eller en members of a force or civilian civil komponent med avseende på component in respect of the civil den civilrättsliga jurisdiktion som jurisdiction of the courts of the domstolarna i den mottagande receiving State except to the extent staten har, utom i den utsträckning provided in paragraph 5 g. of this som anges i punkt 5 g i denna Article. artikel.

10. Myndigheterna i den sändande 10. The authorities of the sending och den mottagande staten ska i fall State and of the receiving State som berör dem samarbeta vid shall co-operate in the procurement inhämtning av bevis som behövs of evidence for a fair hearing and för en rättvis rättegång och vid disposal of claims in regard to reglering av ersättning av skada. which the Contracting Parties are concerned.

Artikel IX Article IX 1. Medlemmar av en styrka eller en 1. Members of a force or of a civil komponent och deras anhöriga civilian component and their får lokalt köpa varor som de dependents may purchase locally behöver för eget bruk och goods necessary for their own behövliga tjänster på samma villkor consumption, and such services as som medborgare i den mottagande they need, under the same staten. conditions as the nationals of the 134 receiving State.

2. Varor som anskaffas lokalt för att 2. Goods which are required from Bilaga 7 försörja en styrka eller en civil local sources for the subsistence of komponent ska normalt köpas in a force or civilian component shall genom de myndigheter som köper normally be purchased through the sådana varor för den mottagande authorities which purchase such statens stridskrafter. För att goods for the armed services of the undvika att dessa varuköp får receiving State. In order to avoid negativ inverkan på ekonomin i den such purchases having any adverse mottagande staten ska de behöriga effect on the economy of the myndigheterna i den staten när så receiving State, the competent krävs ange vilka varor som ej får authorities of that State shall köpas eller som är föremål för indicate, when necessary, any begränsningar. articles the purchase of which should be restricted or forbidden.

3. Med förbehåll för gällande avtal 3. Subject to agreements already in eller avtal som härefter kan komma force or which may hereafter be att ingås mellan befullmäktigade made between the authorised företrädare för de sändande och representatives of the sending and mottagande staterna ska receiving States, the authorities of myndigheterna i den mottagande the receiving State shall assume staten fullt ut ansvara för att vidta sole responsibility for making lämpliga arrangemang för att till en suitable arrangements to make styrka eller en civil komponent available to a force or a civilian tillhandahålla de byggnader och component the buildings and den mark som denna behöver grounds which it requires, as well liksom tillhörande faciliteter och as facilities and services connected tjänster. Dessa avtal och therewith. These agreements and arrangemang ska i möjlig arrangements shall be, as far as utsträckning stå i possible, in accordance with the överensstämmelse med de regler regulations governing the som gäller för förläggning och accommodation and billeting of inkvartering av den mottagande similar personnel of the receiving statens motsvarande personal. I State. In the absence of a specific avsaknad av ett särskilt avtal med contract to the contrary, the laws of motsatt verkan ska lagstiftningen i the receiving State shall determine den mottagande staten gälla the rights and obligations arising avseende vilka rättigheter och out of the occupation or use of the skyldigheter som är förenade med buildings, grounds, facilities or besittningstagandet eller använd- services. ningen av byggnaderna, marken, faciliteterna eller tjänsterna.

4. Behov av lokal civilanställd 4. Local civilian labour arbetskraft för en styrka eller en requirements of a force or civilian civil komponent ska tillgodoses på component shall be satisfied in the samma sätt som den mottagande same way as the comparable the statens motsvarande behov och assistance of the authorities of the med biträde av myndigheterna i den receiving State through the mottagande staten genom dess employment exchanges. The 135

arbetsförmedling. Anställnings- conditions of employment and Bilaga 7 och arbetsvillkor, särskilt löner, work, in particular wages, tilläggsbetalningar och villkor för supplementary payments and skydd av arbetstagare ska vara de conditions for the protection of som föreskrivs i den mottagande workers, shall be those laid down statens lagstiftning. Sådana by the legislation of the receiving civilanställda som anlitas av en State. Such civilian workers styrka eller en civil komponent ska employed by a force or civilian inte i något hänseende betraktas component shall not be regarded som medlemmar av den styrkan for any purpose as being members eller den civila komponenten. of that force or civilian component.

5. När en styrka eller en civil 5. When a force or a civilian komponent på den ort där den är component has at the place where it stationerad inte har tillräckliga is stationed inadequate medical or sjukvårds- och tandvårds- dental facilities, its members and inrättningar kan dess medlemmar their dependents may receive och deras anhöriga få sjukvård och medical and dental care, including tandvård, inklusive sjukhusvistelse, hospitalization, under the same på samma villkor som den conditions as comparable personnel mottagande statens motsvarande of the receiving State. personal.

6. Den mottagande staten ska 6. The receiving State shall give the välvilligt behandla en begäran att most favourable consideration to till medlemmarna av en styrka eller requests for the grant to members en civil komponent ge tillgång till of a force or of a civilian transportmedel och bevilja rabatter component of travelling facilities för färdbiljetter. Dessa transport- and concessions with regard to medel och förmåner ska vara fares. These facilities and föremål för särskilda överens- concessions will be the subject of kommelser mellan de berörda special arrangements to be made regeringarna. between the Governments concerned.

7. Om det inte föreligger några 7. Subject to any general or allmänna eller särskilda finansiella particular financial arrangements överenskommelser de avtals- between the Contracting Parties, slutande parterna emellan ska payment in local currency for betalning för varor, inkvartering goods, accommodation and och tjänster som tillhandahålls i services furnished under enlighet med punkterna 2, 3, 4 och, paragraphs, 2, 3, 4 and, if om så krävs, 5 och 6 i denna artikel necessary, 5 and 6, of this Article erläggas utan dröjsmål i lokal shall be made promptly by the valuta av styrkans myndigheter. authorities of the force.

8. Varken en styrka eller en civil 8. Neither a force, nor a civilian komponent eller dess medlemmar component, nor the members eller deras anhöriga ska med stöd thereof, nor their dependents, shall av denna artikel åtnjuta befrielse by reason of this Article enjoy any 136 från skatter eller tullar vid exemption from taxes or duties

anskaffning av varor och tjänster relating to purchases and services som omfattas av den mottagande chargeable under the fiscal Bilaga 7 statens skattebestämmelser. regulations of the receiving State.

Artikel X Article X 1. I den mån beskattningen i den 1. Where the legal incidence of any mottagande staten beror på form of taxation in the receiving bosättning eller hemvist ska State depends upon residence or perioder, under vilka en medlem av domicile, periods during which a en styrka eller en civil komponent member of a force or civilian befinner sig inom den statens component is in the territory of that territorium enbart på grund av att State by reason solely of his being personen ingår i en styrka eller en a member of such force or civilian civil komponent, inte anses vara component shall not be considered vistelseperioder där eller medföra as periods of residence therein, or ändring av bosättning eller hemvist as creating a change of residence or i fråga om sådan beskattning. domicile, for the purposes of such Medlemmar av en styrka eller en taxation. Members of a force or civil komponent ska i den civilian component shall be exempt mottagande staten undantas från from taxation in the receiving State skatt på lön och ersättningar som on the salary and emoluments paid den sändande staten utbetalar till to them as such members by the dem i denna egenskap liksom från sending State or on any tangible skatt på materiell lös egendom som movable property the presence of finns i den mottagande staten which in the receiving State is due endast på grund av deras tillfälliga solely to their temporary presence vistelse där. there.

2. Ingenting i denna artikel ska 2. Nothing in this Article shall hindra beskattning av en medlem prevent taxation of a member of a av en styrka eller en civil force or civilian component with komponent med avseende på sådan respect to any profitable enterprise, vinstgivande verksamhet, utöver other than his employment as such personens anställning som sådan member, in which he may engage medlem, som denne bedriver i den in the receiving State, and, except mottagande staten, och ingenting i as regards his salary and denna artikel, utom vad beträffar emoluments and the tangible personens lön och ersättningar och movable property referred to in den materiella lösa egendom som paragraph I, nothing in this Article avses i punkt 1, ska hindra shall prevent taxation to which, beskattning som en sådan person even if regarded as having his omfattas av enligt den statens residence or domicile outside the lagstiftning, även om personen territory of the receiving State, such anses vara bosatt eller ha hemvist a member is liable under the law of utanför den mottagande statens that State. territorium.

3. Denna artikel ska inte tillämpas 3. Nothing in this Article shall på tullar enligt definitionen i artikel apply to 'duty' as defined in XI.12. paragraph 12 of Article XI.

4. Vid tillämpningen av denna 4. For the purposes of this Article Bilaga 7 artikel ska uttrycket medlem av en the term 'member of a force' shall styrka inte inbegripa någon person not include any person who is a som är medborgare i den national of the receiving State. mottagande staten.

Artikel XI Article XI 1. Om inte annat uttryckligen har 1. Save as provided expressly to the angetts i detta avtal ska medlemmar contrary in this Agreement, av en styrka eller en civil members of a force and of a civilian komponent liksom deras anhöriga component as well as their omfattas av de lagar och andra dependents shall be subject to the författningar som tillämpas av laws and regulations administered tullmyndigheterna i den by the customs authorities of the mottagande staten. Särskilt har receiving State. In particular the tullmyndigheterna i den customs authorities of the receiving mottagande staten rätt, i enlighet State shall have the right, under the med de allmänna villkor som anges general conditions laid down by the i den mottagande statens lagar och laws and regulations of the andra författningar, att visitera receiving State, to search members medlemmar av en styrka eller en of a force or civilian component civil komponent och deras anhöriga and their dependents and to och att genomsöka deras bagage examine their luggage and vehicles, och fordon och beslagta föremål i and to seize articles pursuant to enlighet med dessa lagar och andra such laws and regulations. författningar.

2. a. Tillfällig införsel och 2. a. The temporary importation återutförsel av tjänstefordon som and the reexportation of service tillhör en styrka eller en civil vehicles of a force or civilian komponent och som framförs för component under their own power egen maskin ska tillåtas tullfritt vid shall be authorized free of duty on uppvisande av ett tillstånd för presentation of a triptyque in the tillfällig införsel med den form shown in the Appendix to this utformning som visas i bilagan till Agreement. detta avtal.

b. Vid tillfällig införsel av sådana b. The temporary importation of fordon som inte framförs för egen such vehicles not under their own maskin ska bestämmelserna i punkt power shall be governed by 4 i denna artikel tillämpas och vid paragraph 4 of this Article and the återutförsel bestämmelserna i punkt re-exportation thereof by paragraph 8. 8.

c. Tjänstefordon som tillhör en c. Service vehicles of a force or styrka eller en civil komponent ska civilian component shall be exempt vara undantagna från alla skatter from any tax payable in respect of för fordon i vägtrafik. the use of vehicles on the roads.

3. Officiella handlingar med 3. Official documents under official 138 officiell försegling ska inte vara seal shall not be subject to customs

föremål för tullkontroll. Kurirer, inspection. Couriers, whatever their vilken status de än må ha, som status, carrying these documents Bilaga 7 medför dessa handlingar måste ha must be in possession of an en individuell förflyttningsorder individual movement order, issued som utfärdats i enlighet med artikel in accordance with paragraph 2 b. III.2 b. Denna förflyttningsorder of Article III. This movement order ska innehålla uppgift om shall show the number of kurirpostantal och intyg om att despatches carried and certify that kurirposten endast innehåller they contain only official officiella handlingar. documents.

4. En styrka får tullfritt föra in 4. A force may import free of duty utrustning för eget bruk samt en the equipment for the force and rimlig mängd livsmedel, reasonable quantities of provisions, förnödenheter och andra varor för supplies and other goods for the uteslutande eget bruk samt, i de fall exclusive use of the force and, in där så tillåtes av den mottagande cases where such use is permitted staten, för bruk av styrkans civila by the receiving State, its civilian komponent samt anhöriga. Denna component and dependents. This tullfria införsel förutsätter att ett duty-free importation shall be intyg, om vars form har subject to the deposit, at the överenskommits mellan den customs office for the place of mottagande staten och den entry, together with such customs sändande staten, undertecknat av en documents as shall be agreed, of a för detta ändamål av den sändande certificate in a form agreed between staten befullmäktigad person, the receiving State and the sending lämnas in till tullkontoret på State signed by a person authorized införselorten, tillsammans med by the sending State for that överenskomna tullhandlingar. purpose. The designation of the Utnämningshandlingen för den person authorised to sign the person som är befullmäktigad att certificates as well as specimens of underteckna intyg samt prov på the signatures and stamps to be underskrifter och stämplar som ska used, shall be sent to the customs användas ska tillställas administration of the receiving tullmyndigheten i den mottagande State. staten.

5. En medlem av en styrka eller en 5. A member of a force or civilian civil komponent får vid sin första component may, at the time of his ankomst för att inleda sin first arrival to take up service in the tjänstgöring i den mottagande receiving State or at the time of the staten, eller vid den tidpunkt då first arrival of any dependent to join eventuella anhöriga först anländer him, import his personal effects and för att ansluta sig till personen, furniture free of duty for the term of tullfritt föra in personliga ägodelar such service. och möbler för den tid som tjänstgöringen varar.

6. Medlemmar av en styrka eller en 6. Members of a force or civilian civil komponent får tullfritt föra in component may import temporarily privata motorfordon tillfälligt för free of duty their private motor 139

sitt eget och sina anhörigas vehicles for the personal use of Bilaga 7 personliga bruk. Enligt denna themselves and their dependents. artikel finns ingen skyldighet att There is no obligation under this bevilja befrielse från skatter för Article to grant exemption from privatfordon i vägtrafik. taxes payable in respect of the use of roads by private vehicles.

7. Införsel som görs av en styrkas 7. Imports made by the authorities myndigheter för annan användning of a force other than for the än för användning uteslutande av exclusive use of that force and its styrkan och dess civila komponent, civilian component, and imports, samt annan införsel än sådan som other than those dealt with in avses i punkterna 5 och 6 i denna paragraphs 5 and 6 of this Article, artikel, som görs av medlemmar av effected by members of a force or en styrka eller en civil komponent, civilian component are not, by är enligt denna artikel inte reason of this Article, entitled to berättigade till befrielse från tullar any exemption from duty or other eller andra villkor. conditions.

8. Varor som har förts in tullfritt 8. Goods which have been enligt punkt 2 b, 4, 5 eller 6 imported duty-free under paragraphs 2 b., 4, 5 or 6 above:

a. får fritt återutföras under a. may be re-exported freely, förutsättning att, med avseende på provided that, in the case of goods varor som har förts in enligt punkt imported under paragraph 4, a 4, ett intyg utfärdat i enlighet med certificate, issued in accordance den punkten uppvisas för with that paragraph, is presented to tullkontoret; tullmyndigheterna the customs office: the customs äger emellertid rätt att kontrollera authorities, however, may verify att återutförda varor är de som that goods re-exported are as uppges i intyget, om ett sådant described in the certificate, if any, finns, och att de verkligen har förts and have in fact been imported in i enlighet med villkoren i punkt under the conditions of paragraphs 2 b, 4, 5 eller 6, 2 b., 4, 5 or 6 as the case may be;

b. ska normalt inte avyttras i den b. shall not normally be disposed of mottagande staten vare sig genom in the receiving State by way of försäljning eller som gåva; either sale or gift: however, in emellertid kan i vissa särskilda fall particular cases such disposal may sådan avyttring tillåtas enligt de be authorized on conditions villkor som fastställts av de berörda imposed by the authorities myndigheterna i den mottagande concerned of the receiving State staten (till exempel för erläggande (for instance, on payment of duty av tullar och skatter och för and tax and compliance with the uppfyllande av kraven på kontroll requirements of the controls of av handel och valuta). trade and exchange).

9. Varor som inköpts i den 9. Goods purchased in the receiving mottagande staten får föras ut från State shall be exported therefrom 140 denna endast i enlighet med de only in accordance with the

regler som gäller i den mottagande regulations in force in the receiving staten. State. Bilaga 7

10. Särskilda arrangemang för 10. Special arrangements for gränspassage ska medges av crossing frontiers shall be granted tullmyndigheterna för reguljära by the customs authorities to förband och enheter under regularly constituted units or förutsättning att tullmyndigheterna formations, provided that the vederbörligen har underrättats på customs authorities concerned have förhand. been duly notified in advance.

11. Särskilda arrangemang ska 11. Special arrangements shall be vidtas av den mottagande staten för made by the receiving State so that att drivmedel, olja och smörjmedel fuel, oil and lubricants for use in avsedda för tjänstefordon, service vehicles, aircraft and luftfartyg och fartyg som tillhör en vessels of a force or civilian styrka eller en civil komponent ska component, may be delivered free kunna tillhandahållas helt tull- och of all duties and taxes. skattefritt.

12. I punkterna 1 – 10 i denna artikel 12. In paragraphs 1 – 10 of this avses med tullar tullavgifter och Article: 'duty' means customs alla andra avgifter och skatter som duties and all other duties and taxes ska betalas vid införsel eller payable on importation or utförsel med undantag för avgifter exportation. as the case may be. och skatter som inte är annat än except dues and taxes which are no betalning för utförda tjänster; more than charges for services införsel inbegriper uttag från rendered; 'importation' includes tullager eller motsvarande under withdrawal from customs förutsättning att varorna i fråga inte warehouses or continuous customs har odlats, tillverkats eller custody, provided that the goods framställts i den mottagande staten. concerned have not been grown, produced or manufactured in the receiving State.

13. Bestämmelserna i denna artikel 13. The provisions of this Article ska tillämpas på de berörda varorna shall apply to the goods concerned inte endast när de förs in till eller not only when they are imported förs ut från den mottagande staten into or exported from the receiving utan även när de transporteras State but also when they are in genom en avtalsslutande parts transit through the territory of a territorium; i det fallet innefattas i Contracting Party, and for this uttrycket mottagande stat enligt purpose the expression 'receiving denna artikel varje avtalsslutande State' in this Article shall be part genom vars territorium varorna regarded as including any transporteras. Contracting Party through whose territory the goods are passing in transit.

Bilaga 7 Artikel XII Article XII 1. Tullmyndigheterna och skatte- 1. The customs or fiscal authorities myndigheterna i den mottagande of the receiving State may, as a staten får, som villkor för condition of the grant of any beviljande av sådan tull- och customs or fiscal exemption or skattefrihet eller tull- och concession provided for in this skattelättnad som avses i detta Agreement, require such conditions avtal, kräva att de villkor som de to be observed as they may deem bedömer nödvändiga för att necessary to prevent abuse. förhindra missbruk ska beaktas.

2. Dessa myndigheter kan vägra att 2. These authorities may refuse any bevilja de undantag som anges i exemption provided for by this detta avtal avseende införsel till den Agreement in respect of the mottagande staten av varor som importation into the receiving State odlats, tillverkats eller framställts i of articles grown, produced or den staten och som har förts ut manufactured in that State which därifrån utan erläggande av de have been exported therefrom skatter och tullar – eller i samband without payment of, or upon med återbetalning av skatter och repayment of, taxes or duties which tullar – som skulle ha kunnat tas ut would have been chargeable but for om varorna inte hade förts ut. Varor such exportation. Goods removed som har tagits ut från tullager ska from a customs warehouse shall be betraktas som införda om de har deemed to be imported if they were betraktats som utförda till följd av regarded as having been exported att ha lagrats i tullager. by reason of being deposited in the warehouse.

Artikel XIII Article XIII 1. För att förhindra överträdelser av 1. In order to prevent offences lagar och andra författningar against customs and fiscal laws avseende tullar och skatter ska regulations, the authorities of the myndigheterna i de mottagande och receiving and of the sending States sändande staterna biträda varandra shall assist each other in the i utredningar och vid bevis- conduct of enquiries and the inhämtning. collection of evidence.

2. En styrkas myndigheter ska ge 2. The authorities of a force shall allt biträde de kan för att säkerställa render all assistance within their att varor som kan beslagtas av power to ensure that articles liable tullmyndigheterna eller to seizure by, or on behalf of, the skattemyndigheterna i den customs or fiscal authorities of the mottagande staten, eller på deras receiving State are handed to those vägnar, överlämnas till dessa authorities. myndigheter.

3. En styrkas myndigheter ska med 3. The authorities of a force shall alla tillgängliga medel lämna render all assistance within their biträde för att säkerställa betalning power to ensure the payment of 142 av tullar, skatter och duties, taxes and penalties payable

påföljdsavgifter som ska erläggas by members of the force or civilian av medlemmar av en styrka eller en component or their dependents. Bilaga 7 civil komponent eller deras anhöriga.

4. Tjänstefordon och varor som 4. Service vehicles and articles tillhör en styrka eller dess civila belonging to a force or to its komponent och inte en medlem av civilian component, and not to a en sådan styrka eller civil member of such force or civilian komponent och som beslagtagits av component, seized by the myndigheterna i den mottagande authorities of the receiving State in staten i samband med en connection with an offence against överträdelse av statens lagar eller its customs or fiscal laws or andra författningar avseende tullar regulations shall be handed over to och skatter ska överlämnas till den the appropriate authorities of the berörda styrkans behöriga force concerned. myndigheter.

Artikel XIV Article XIV 1. En styrka, en civil komponent 1. A force, a civilian component och deras medlemmar samt deras and the members thereof, as well as anhöriga ska fortsätta att omfattas their dependents, shall remain av valutalagstiftningen i den subject to the foreign exchange sändande staten och ska även regulations of the sending State and omfattas av den mottagande statens shall also be subject to the lagstiftning. regulations of the receiving State.

2. Valutamyndigheterna i de 2. The foreign exchange authorities sändande och mottagande staterna of the sending and the receiving får utfärda särskilda föreskrifter för States may issue special regulations en styrka eller en civil komponent applicable to a force or civilian eller deras medlemmar samt deras component or the members thereof anhöriga. as well as to their dependents.

Artikel XV Article XV 1. Med förbehåll för punkt 2 i denna 1. Subject to paragraph 2 of this artikel ska avtalet förbli i kraft om Article, this Agreement shall sådana fientligheter utbryter som remain in force in the event of omfattas av nordatlantiska hostilities to which the North fördraget, med undantag för att Atlantic Treaty applies, except that bestämmelserna om förlikning i the provisions for settling claims in artikel VIII.2 och VIII.5 inte ska paragraphs 2 and 5 of Article VIII tillämpas på krigsskada, och att shall not apply to war damage, and bestämmelserna i detta avtal och that the provisions of the särskilt i artiklarna III och VII Agreement, and, in particular of omedelbart ska ses över av de Articles III and VII, shall berörda avtalsslutande parterna, immediately be reviewed by the vilka kan komma överens om Contracting Parties concerned, who sådana modifikationer som de may agree to such modifications as anser vara önskvärda avseende they may consider desirable

tillämpningen av avtalet dem regarding the application of the Bilaga 7 emellan. Agreement between them.

2. Vid sådana fientligheter ska 2. In the event of such hostilities, varje avtalsslutande part ha rätt att each of the Contracting Parties för sitt vidkommande med sextio shall have the right, by giving 60 dagars varsel till de övriga days' notice to the other avtalsslutande parterna upphäva Contracting Parties, to suspend the tillämpningen av vilken application of any of the provisions bestämmelse som helst i detta avtal. of this Agreement so far as it is Om denna rätt utövas, ska de concerned. If this right is exercised, avtalsslutande parterna omedelbart the Contracting Parties shall samråda i syfte att komma överens immediately consult with a view to om lämpliga bestämmelser som ska agreeing on suitable provisions to ersätta de bestämmelser som har replace the provisions suspended. upphävts.

Artikel XVI Article XVI Alla tvister mellan de All differences between the avtalsslutande parterna avseende Contracting Parties relating to the tolkningen eller tillämpningen av interpretation or application of this detta avtal ska lösas genom Agreement shall be settled by förhandlingar dem emellan utan negotiation between them without stöd av utomstående jurisdiktion. recourse to any outside jurisdiction. Utom i de fall där det finns Except where express provision is uttryckliga bestämmelser med made to the contrary in this motsatt innebörd i detta avtal ska Agreement, differences which tvister som inte kan lösas genom cannot be settled by direct direkta förhandlingar hänskjutas till negotiation shall be referred to the Nordatlantiska rådet. North Atlantic Council.

Artikel XVII Article XVII Varje avtalsslutande part får när Any Contracting Party may at any som helst begära översyn av time request the revision of any artiklar i detta avtal. Begäran ska Article of this Agreement. The lämnas till Nordatlantiska rådet. request shall be addressed to the North Atlantic Council.

Artikel XVIII Article XVIII 1. Detta avtal ska ratificeras och 1. The present Agreement shall be ratifikationsinstrumenten ska så ratified and the instruments of snart som möjligt deponeras hos ratification shall be deposited as Amerikas förenta staters regering soon as possible with the som ska underrätta varje Government of the United States of signatärstat om dagen för America, which shall notify each deponeringen. signatory State of the date of deposit thereof.

2. Trettio dagar efter det att fyra 2. Thirty days after four signatory signatärstater har deponerat sina States have deposited their 144 ratifikationsinstrument träder detta instruments of ratification the

avtal i kraft dem emellan. Det present Agreement shall come into träder i kraft för varje annan force between them. It shall come Bilaga 7 signatärstat trettio dagar efter into force for each other signatory deponeringen av dess State thirty days after the deposit of ratifikationsinstrument. its instrument of ratification.

3. Sedan detta avtal har trätt i kraft 3. After it has come into force, the ska det, med förbehåll för present Agreement shall, subject to godkännande av Nordatlantiska the approval of the North Atlantic rådet och på de villkor som detta Council and to such conditions as it råd kan fastställa, vara öppet för may decide, be open to accession anslutning för varje stat som on behalf of any State which ansluter sig till nordatlantiska accedes to the North Atlantic fördraget. Anslutningen sker Treaty. Accession shall be effected genom deponering av ett by the deposit of an instrument of anslutningsinstrument hos accession with the Government of Amerikas förenta staters regering, the United States of America, som ska meddela varje signatärstat which shall notify each signatory och anslutande stat om dagen för and acceding State of the date of deponeringen. I förhållande till en deposit thereof. In respect of any stat för vilken ett anslutnings- State on behalf of which an instrument har deponerats träder instrument of accession is detta avtal i kraft trettio dagar efter deposited, the present Agreement dagen för deponeringen av ett shall come into force thirty days sådant instrument. after the date of the deposit of such instrument.

Artikel XIX Article XIX 1. Detta avtal kan sägas upp av 1. The present Agreement may be varje avtalsslutande part efter denounced by any Contracting utgången av en period på fyra år Party after the expiration of a från dagen för avtalets period of four years from the date ikraftträdande. on which the Agreement comes into force.

2. Uppsägning av avtalet av någon 2. The denunciation of the avtalsslutande part ska ske genom Agreement by any Contracting skriftligt meddelande från den Party shall be effected by a written avtalsslutande parten till Amerikas notification addressed by that förenta staters regering som ska Contracting Party to the underrätta alla andra avtalsslutande Government of the United States of parter om varje sådant meddelande America which shall notify all the och om den dag då det mottogs. other Contracting Parties of each such notification and the date of receipt thereof.

3. Uppsägningen träder i kraft ett år 3. The denunciation shall take efter det att Amerikas förenta effect one year after the receipt of staters regering har mottagit the notification by the Government meddelandet. Efter utgången av of the United States of America. denna tidsfrist på ett år ska avtalet After the expiration of this period 145

upphöra att gälla för den of one year, the Agreement shall Bilaga 7 avtalsslutande part som säger upp cease to be in force as regards the det, men det ska fortsätta att vara i Contracting Party which denounces kraft för de övriga avtalsslutande it, but shall continue in force for the parterna. remaining Contracting Parties.

Artikel XX Article XX 1. Med förbehåll för 1. Subject to the provisions of bestämmelserna i punkterna 2 och paragraphs 2 and 3 of this Article, 3 i denna artikel ska avtalet endast the present Agreement shall apply tillämpas på en avtalsslutande parts only to the metropolitan territory of moderland. a Contracting Party.

2. Varje stat kan emellertid vid 2. Any State may, however, at the deponeringen av sitt ratifikations- time of the deposit of its instrument eller anslutningsinstrument, eller of ratification or accession or at any när som helst därefter genom ett time thereafter, declare by meddelande som lämnas till notification given to the Amerikas förenta staters regering, Government of the United States of förklara att avtalet ska utsträckas America that the present (förutsatt, om den stat som lämnar Agreement shall extend (subject, if förklaringen anser detta vara the State making the declaration nödvändigt, att ett särskilt avtal considers it to be necessary, to the slutits mellan den staten och var conclusion of a special agreement och en av de berörda sändande between that State and each of the staterna) till alla eller något av de sending States concerned), to all or territorier för vars internationella any of the territories for whose förbindelser den staten är ansvarig international relations it is inom nordatlantiska fördragets responsible in the North Atlantic område. Detta avtal ska då Treaty area. The present utsträckas till det eller de territorier Agreement shall then extend to the som nämns däri trettio dagar efter territory or territories named det att Amerikas förenta staters therein thirty days after the receipt regering har mottagit meddelandet, by the Government of the United eller trettio dagar efter slutande av States of America of the särskilda avtal om så krävs eller när notification, or thirty days after the det har trätt i kraft enligt artikel conclusion of the special XVIII, beroende på vilken tidpunkt agreements if required, or when it som inträffar sist. has come into force under Article XVIII, whichever is the later.

3. En stat som har lämnat en 3. A State which has made a förklaring enligt punkt 2 i denna declaration under paragraph 2 of artikel som utsträcker detta avtal till this Article extending the present att omfatta ett territorium för vars Agreement to any territory for internationella förbindelser den är whose international relations it is ansvarig kan säga upp avtalet responsible may denounce the uteslutande med avseende på det Agreement separately in respect of territoriet i enlighet med that territory in accordance with the bestämmelserna i artikel XIX. provisions of Article XIX.

Till bekräftelse härav har In witness whereof the undersigned undertecknade befullmäktigade Plenipotentiaries have signed the Bilaga 7 undertecknat detta avtal. present Agreement.

Upprättat i London den 19 juni Done in London this nineteenth day 1951 på engelska och franska of June, 1951, in the English and språken, vilka båda texter är lika French languages, both texts being giltiga, i ett enda original som ska equally authoritative, in a single deponeras i arkivet hos Amerikas original which shall be deposited in förenta staters regering. Amerikas the archives of the Government of förenta staters regering ska sända the United States of America. The bestyrkta kopior av det till alla Government of the United States of stater som undertecknar eller America shall transmit certified ansluter sig till avtalet. copies thereof to all the signatory and acceding States.

Parisprotokollet Bilaga 8

Protokoll om status för Protocol on the Status of

internationella militära hög- International Military Head-

kvarter som inrättats i enlighet quarters set up pursuant to the

med nordatlantiska fördraget North Atlantic Treaty

Parterna i nordatlantiska fördraget, The parties to the North Atlantic undertecknat i Washington den Treaty signed in Washington on th 4 april 1949, 4 April, 1949,

som anser att internationella Considering that international militära högkvarter får inrättas military Headquarters may be inom deras territorier genom established in their territories, by särskilda överenskommelser separate arrangement, under the träffade med stöd av nordatlantiska North Atlantic Treaty, and fördraget, och

som önskar definiera statusen för Desiring to define the status of such sådana högkvarter och för deras Headquarters and of the personnel personal inom nordatlantiska thereof within the North Atlantic fördragets område, Treaty area,

har kommit överens om detta Have agreed to the present Protocol protokoll till avtalet om status för to the Agreement signed in London th deras styrkor, undertecknat i on 19 June, 1951, regarding the London den 19 juni 1951. Status of their Forces:

Artikel 1 Article 1 I detta protokoll gäller följande In the present Protocol the definitioner: expression

a) avtalet : avtalet mellan parterna (a) “ the Agreement ” means the i nordatlantiska fördraget om Agreement signed in London on status för deras styrkor, 19th June. 1951, by the Parties to undertecknat i London den the North Atlantic Treaty regarding 19 juni 1951. the Status of their Forces;

b) militärstrategiskt högkvarter : (b) “ Supreme Headquarters ” means Alliansens militärstrategiska Supreme Headquarters Allied högkvarter i Europa (SHAPE), Powers in Europe, Headquarters of Alliansens militärstrategiska the Supreme Allied Commander högkvarter för Atlanten Atlantic and any equivalent (SACLANT) eller annat international military Headquarters motsvarande internationellt set up pursuant to the North militärt högkvarter som har Atlantic Treaty; inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget.

c) allierat högkvarter : (c) “ Allied Headquarters ” means militärstrategiskt högkvarter eller any Supreme Headquarters and any Bilaga 8 annat internationellt militärt international military Headquarters högkvarter som har inrättats i set up pursuant to the North enlighet med nordatlantiska Atlantic Treaty which is fördraget och som är direkt immediately subordinate to a underordnat ett militärstrategiskt Supreme Headquarters; högkvarter.

d) Nordatlantiska rådet : det råd (d) “ North Atlantic Council ” means som inrättats enligt artikel 9 i the Council established by Article 9 nordatlantiska fördraget eller of the North Atlantic Treaty or any något av dess underordnade of its subsidiary bodies authorised organ som har befogenhet att to act on its behalf. handla på dess vägnar.

Artikel 2 Article 2 Om inte annat följer av Subject to the following provisions bestämmelserna nedan i detta of this Protocol, the Agreement protokoll ska avtalet tillämpas på shall apply to Allied Headquarters allierade högkvarter inom en in the territory of a Party to the protokollsparts territorium inom present Protocol in the North nordatlantiska fördragets område Atlantic Treaty area, and to the och på deras militära och civila military and civilian personnel of personal samt deras anhöriga som such Headquarters and their omfattas av definitionerna i dependents included in the artikel 3.1 a, b och c i detta definitions in sub-paragraphs (a), protokoll när denna personal (b) and (c) of paragraph 1 of befinner sig inom ett sådant Article 3 of this Protocol, when territorium i tjänsten eller, när det such personnel are present in any gäller anhöriga, i samband med such territory in connection with deras makas, makes eller their official duties Of, in the case förälders tjänsteuppdrag. of dependents, the official duties of their spouse or parent.

Artikel 3 Article 3 1. Vid tillämpning av avtalet på 1. For the purpose of applying the ett allierat högkvarter ska Agreement to an Allied termerna styrka , civil komponent Headquarters the expressions och anhörig , när de förekommer "force", "civilian component" and i avtalet, ha följande betydelse: "dependent", wherever they occur in the Agreement, shall have the meanings set out below:

a) styrka : den personal som är (a) "force" means the personnel placerad vid det allierade attached to the Allied Headquarters högkvarteret och som tillhör who belong to the land, sea or air land-, sjö- eller luftstridskrafter armed services of any Party to the som tillhör en part i nordatlantiska North Atlantic Treaty; fördraget. 149

b) civil komponent : civil personal (b) "civilian component" means Bilaga 8 som varken är statslösa personer civilian personnel who are not eller medborgare i en stat som stateless persons, nor nationals of inte är part i nordatlantiska any State which is not Party to the fördraget och inte heller är Treaty, nor nationals of, nor medborgare eller stadigvarande ordinarily resident in the receiving bosatta i den mottagande staten State, and who are (i) attached to och som i) är placerad vid det the Allied Headquarters and in the allierade högkvarteret och är employ of an armed service of a anställd av stridskrafter som Party to the North Atlantic Treaty tillhör en part i nordatlantiska or (ii) in such categories of civilian fördraget eller ii) ingår i de personnel in the employ of the kategorier av civil personal Allied Headquarters as the North anställd vid allierade högkvarter Atlantic Council shall decide; som fastställs av Nordatlantiska rådet.

c) anhörig : maka eller make till en (c) "dependent" means the spouse medlem av en styrka eller en civil of a member of a force or civilian komponent enligt definitionerna i component, as defined in subleden a och b ovan, eller en sådan paragraphs (a) and (b) of this medlems barn som är beroende av paragraph, or a child of such honom eller henne för sitt member depending on him or her uppehälle. for support.

2. Ett allierat högkvarter ska 2. An Allied Headquarters shall be betraktas som en styrka vid considered to be a force for the tillämpning av artiklarna II, V.2, purposes of Article II, paragraph 2 VII.10, IX.2, IX.3, IX.4, IX.7, of Article V, paragraph 10 of IX.8 och XIII i avtalet. Article VII, paragraphs 2, 3, 4, 7 and 8 of Article IX, and Article XIII, of the Agreement.

Artikel 4 Article 4 De rättigheter och skyldigheter The rights and obligations which som avtalet ger eller ålägger den the Agreement gives to or imposes sändande staten eller dess upon the sending State or its myndigheter med avseende på authorities in respect of its forces or dess styrkor eller civila their civilian components or komponenter eller deras anhöriga dependents shall, in respect of an ska, med avseende på ett allierat Allied Headquarters and its högkvarter och dess personal och personnel and their dependents to deras anhöriga på vilka avtalet är whom the Agreement applies in tillämpligt i enlighet med artikel accordance with Article 2 of the 2 i detta protokoll, innehas av present Protocol, be vested in or eller vila på vederbörligt attach to the appropriate Supreme militärstrategiskt högkvarter och Headquarters and the authorities dess underordnade organ, med responsible under it, except that följande undantag:

a) Den rätt att utöva straffrättslig (a) the right which is given by och disciplinär jurisdiktion som Article VII of the Agreement to the Bilaga 8 artikel VII i avtalet ger den military authorities of the sending sändande statens militära State to exercise criminal and myndigheter ska innehas av de disciplinary jurisdiction shall be militära myndigheterna i den stat, i vested in the military authorities of förekommande fall, under vars the State, if any, to whose military militära lagstiftning den berörda law the person concerned is personen lyder. subject;

b) De skyldigheter som åläggs den (b) the obligations imposed upon sändande staten eller dess the sending State or its authorities myndigheter i artiklarna II, III.4, by Article II, paragraph 4 of Article VII.5 a, VII.6 a, VIII.9, VIII.10 III, paragraphs 5 (a) and 6 (a) of och XIII i avtalet ska vila på både Article VII, paragraphs 9 and 10 of det allierade högkvarteret och den Article VIII, and Article XIII, of the stat vars stridskrafter, eller en Agreement, shall attach both to the medlem av eller anställd hos de Allied Headquarters and to any stridskrafterna, eller en anhörig till State whose armed service, or any e n sådan medlem eller anställd, member or employee of whose berörs. armed service, or the dependent of such member or employee, is concerned;

c) Vid tillämpning av artiklarna (c) for the purposes of paragraphs 2 III.2 a, III.5 och XIV i avtalet är den (a) and 5 of Article III, and Article sändande staten, när det gäller XIV, of the Agreement, the sending medlemmar av en styrka och deras State shall be, in the case of anhöriga, den stat vars stridskrafter members of a force and their medlemmen tillhör eller, när det dependents, the State to whose gäller medlemmar av en civil armed service the member belongs, komponent och deras anhöriga, den or, in the case of members of a stat, i förekommande fall, vars civilian component and their stridskrafter medlemmen är dependents, the State, if any, by anställd av. whose armed service the member is employed;

d) De skyldigheter som åläggs (d) the obligations imposed on the den sändande staten i artikel sending State by virtue of VIII.6 och VIII.7 i avtalet ska vila paragraphs 6 and 7 of Article VIII på den stat vars stridskrafter den of the Agreement shall attach to the person tillhör vars handling eller State to whose armed service the underlåtenhet anspråket härrör person belongs whose act or från eller, om det gäller en omission has given rise to the claim medlem av en civil komponent, or, in the case or a member of a den stat vars stridskrafter han civilian component, to the State by eller hon är anställd av eller, om whose armed service he is ingen sådan stat finns, det employed or, if there is no such allierade högkvarter som State, to the Allied Headquarters of personen i fråga tillhör. which the person concerned is a member. 151

Bilaga 8 Både den stat, i förekommande Both the State, if any, to which fall, som skyldigheter vilar på obligations attach under this enligt detta stycke och det paragraph and the Allied berörda allierade högkvarteret Headquarters concerned shall have ska ha den sändande statens the right of the sending State in rättigheter vid utseende av en connection with the appointment of skiljeman enligt artikel VIII.8. an arbitrator under paragraph 8 of Article VIII.

Artikel 5 Article 5 Varje medlem av ett allierat Every member of an Allied högkvarter ska ha ett personligt Headquarters shall have a personal identitetskort utfärdat av identity card issued by the högkvarteret med namn, Headquarters showing names, date födelsedatum och födelseort, and place of birth; nationality, rank nationalitet, militär grad eller or grade, number (if any), tjänsteställning, registrerings- photograph and period of validity. nummer (i förekommande fall), This card must be presented on foto och giltighetstid. Kortet ska demand. uppvisas på begäran.

Artikel 6 Article 6 1. Den skyldighet att avstå från 1. The obligations to waive claims anspråk som artikel VIII i avtalet imposed on the Contracting Parties ålägger de avtalsslutande by Article VIII of the Agreement parterna ska gälla både de shall attach both to the Allied allierade högkvarteren och varje Headquarters and to any Party to part i detta protokoll. this Protocol concerned.

2. Vid tillämpning av artikel VIII.1 2. For the purposes of paragraphs 1 och VIII.2 i avtalet and 2 of Article VIII of the Agreement,

a) ska egendom som ägs av ett (a) property owned by an Allied allierat högkvarter eller en part i Headquarters or by a Party to this detta protokoll och som används Protocol and used by an Allied av ett allierat högkvarter anses Headquarters shall be deemed to be vara egendom som ägs av en property owned by a Contracting avtalsslutande part och används Party and used by its armed av dess stridskrafter, services;

b) ska skada vållad av en medlem (b) damage caused by a member of av en styrka eller en civil a force or civilian component as komponent enligt definitionerna i defined in paragraph 1 of Article 3 artikel 3.1 i detta protokoll eller of this Protocol or by any other av någon annan anställd vid ett employee of an Allied allierat högkvarter anses vara Headquarters shall be deemed to be vållad av en medlem av eller damage caused by a member or 152 anställd hos en avtalsslutande

parts stridskrafter, employee of the armed services of a Contracting Party; Bilaga 8

c) ska definitionen av uttrycket som (c) the definition of the expression ägs av en avtalsslutande part i "owned by a Contracting Party" in artikel VIII.3 vara tillämplig i paragraph 3 of Article VIII shall förhållande till ett allierat apply in respect of an Allied högkvarter. Headquarters.

3. De anspråk på vilka artikel 3. The claims to which paragraph 5 VIII.5 i avtalet är tillämplig of Article VIII of the Agreement innefattar anspråk (andra än applies shall include claims (other kontraktuella anspråk och anspråk than contractual claims and claims på vilka artikel VIII.6 och VIII.7 i to which paragraphs 6 or 7 of that avtalet är tillämplig) som härrör Article apply) arising out of acts or från en handling eller omissions of any employees of an underlåtenhet som en anställd vid Allied Headquarters, or out of any ett allierat högkvarter gjort sig other act, omission or occurrence skyldig till eller från någon annan for which an Allied Headquarters is handling, underlåtenhet eller legally responsible, and causing händelse för vilken ett allierat damage in the territory of a högkvarter är rättsligt ansvarigt receiving State to third parties, och som inom en mottagande stats other than any of the Parties to this territorium vållar en tredje part Protocol. som inte är part i detta protokoll skada.

Artikel 7 Article 7 1. Sådan skattebefrielse som 1. The exemption from taxation enligt artikel X i avtalet ska accorded under Article X of the beviljas medlemmar av en styrka Agreement to members of a force eller en civil komponent med or civilian component in respect of avseende på deras löner och their salaries and emoluments shall ersättningar ska för sådan apply, as regards personnel of an personal vid ett allierat Allied Headquarters within the högkvarter som omfattas av definitions in paragraph 1 (a) and definitionerna i artikel 3.1 a och (b) (i) of Article 3 of this Protocol, b i) i detta protokoll gälla de löner to salaries and emoluments paid to och ersättningar som de erhåller i them as such personnel by the egenskap av sådan personal och armed service to which they belong som betalas av de stridskrafter or by which they are employed, som de tillhör eller är anställda except that this paragraph shall not av; denna punkt ska dock inte exempt any such member or befria en sådan medlem eller employee from taxation imposed anställd från beskattning i en stat by a State of which he is a national. i vilken han eller hon är medborgare.

2. De anställda vid ett allierat 2. Employees of an Allied högkvarter som ingår i de Headquarters of categories agreed 153

kategorier som fastställts av by the North Atlantic Council shall Bilaga 8 Nordatlantiska rådet ska vara be exempted from taxation on the befriade från beskattning av de salaries and emoluments paid to löner och ersättningar som betalas them by the Allied Headquarters in till dem av det allierade their capacity as such employees. högkvarteret i deras egenskap av Any Party to the present Protocol sådana anställda. En part i detta may, however, conclude an protokoll får emellertid ingå en arrangement with the Allied överenskommelse med det Headquarters whereby such Party allierade högkvarteret om att parten will employ and assign to the ska anställa och till det allierade Allied Headquarters all of its högkvarteret förordna alla sina nationals (except, if such Party so medborgare som ska ingå i det desires, any not ordinarily resident allierade högkvarterets personal within its territory) who are to serve (utom, om parten så önskar, on the staff of the Allied personer som inte är stadigvarande Headquarters and pay the salaries bosatta inom dess territorium) och and emoluments of such persons med egna medel betala löner och from its own funds, at a scale fixed ersättningar till de personerna by it. The salaries and emoluments enligt en skala som parten fastställt. so paid may be taxed by the Party Löner och ersättningar som betalas concerned but shall be exempted på detta sätt får beskattas av parten from taxation by any other Party. If i fråga men inte av andra parter. Om such an arrangement is entered into en sådan överenskommelse ingås by any Party to the present Protocol av en part i detta protokoll och and is subsequently modified or sedan ändras eller sägs upp ska terminated, Parties to the present parterna i detta protokoll inte längre Protocol shall no longer be bound vara bundna att enligt första under the first sentence of this meningen i denna punkt bevilja paragraph to exempt from taxation skattebefrielse för löner och the salaries and emoluments paid to ersättningar som betalas till deras their nationals. medborgare.

Artikel 8 Article 8 1. För att underlätta inrättande, 1. For the purpose of facilitating the uppförande, underhåll och drift establishment, construction, av allierade högkvarter ska de så maintenance and operation of långt som möjligt befrias från Allied Headquarters, these sådana tullar och skatter som Headquarters shall he relieved. so avser deras kostnader i det far as practicable, from duties and gemensamma försvarets intresse taxes, affecting expenditures by och för deras officiella och them in the interest of common uteslutande bruk; varje part i defense and for their official and detta protokoll ska, i syfte att ingå exclusive benefit, and each Party to avtal för detta ändamål, inleda the present Protocol shall enter into förhandlingar med de allierade negotiations with any Allied högkvarter som är verksamma Headquarters operating in its inom dess territorium. territory for the purpose of concluding an agreement to give effect to this provision.

2. Ett allierat högkvarter ska på 2. An Allied Headquarters shall samma villkor ha de rättigheter have the rights granted to a force Bilaga 8 som en styrka åtnjuter enligt under Article XI of the Agreement artikel XI i avtalet. subject to the same conditions.

3. Bestämmelserna i artikel XI.5 3. The provisions in paragraphs 5 och XI.6 i avtalet gäller inte den and 6 of Article XI of the mottagande statens medborgare, Agreement shall not apply to såvida inte dessa medborgare nationals of the receiving States, tillhör en annan protokollsparts unless such nationals belong to the stridskrafter än den mottagande armed services of a Party to this statens. Protocol other than the receiving State.

4. Uttrycket tullar och skatter i 4. The expression "duties and denna artikel omfattar inte taxes" in this Article does not betalning för utförda tjänster. include charges for services rendered.

Artikel 9 Article 9 Om inte Nordatlantiska rådet Except in so far as the North beslutar annat gäller följande: Atlantic Council may decide otherwise,

a) De tillgångar som förvärvats (a) any assets acquired from the med ett allierat högkvarters international funds of an Allied internationella medel från dess Headquarters under its capital kapitalbudget och som budget and no longer required by högkvarteret inte längre behöver the Headquarters shall be disposed ska avyttras enligt former of under arrangements approved by godkända av Nordatlantiska the North Atlantic Council and the rådet, och avkastningen ska proceeds shall be distributed fördelas mellan eller krediteras among or credited to the Parties to parterna i nordatlantiska the North Atlantic Treaty in the fördraget i förhållande till deras proportions in which they have bidrag till högkvarterets contributed to the capital costs of kapitalkostnader. Den the Headquarters. The receiving mottagande staten ska ha State shall have the prior right to företrädesrätt att förvärva fast acquire any immovable property so egendom som avyttras på detta disposed of in its territory, provided sätt inom dess territorium, under that it offers terms no less förutsättning att den mottagande favourable than those offered by statens villkor inte är mindre any third party; förmånliga än de som erbjuds av en tredje part.

b) Den mark och de byggnader (b) any land, buildings or fixed och fasta anläggningar som den installations provided for the use of mottagande staten har upplåtit an Allied Headquarters by the kostnadsfritt (eller mot nominell receiving State without charge to betalning) för ett allierat Headquarters (other than a nominal 155

högkvarters användning och som charge) and no longer required by Bilaga 8 högkvarteret inte längre behöver the Headquarters shall be handed ska återlämnas till den back to the receiving State. and any mottagande staten; eventuell increase or loss in the value of the ökning eller minskning, till följd property provided by the receiving av högkvarterets användning, av State resulting from its use by the värdet på sådan egendom som Headquarters shall be determined upplåtits av den mottagande by the North Atlantic Council staten ska bestämmas av (taking into consideration any Nordatlantiska rådet (med applicable law of the receiving beaktande av den mottagande State) and distributed among or statens tillämpliga lagar) och credited or debited to the Parties to fördelas mellan eller krediteras the North Atlantic Treaty in the eller debiteras parterna i proportions in which they have nordatlantiska fördraget i contributed to the capital costs of förhållande till deras bidrag till the Headquarters. högkvarterets kapitalkostnader.

Artikel 10 Article 10 Varje militärstrategiskt hög- Each Supreme Headquarters shall kvarter är en juridisk person och possess juridical personality; it har förmåga att ingå avtal och shall have the capacity to conclude förvärva och avyttra egendom. contracts and to acquire and Den mottagande staten får dock dispose of property: The receiving bestämma att utövandet av denna State may, however, make the förmåga ska ske i enlighet med exercise of such capacity subject to särskilda överenskommelser special arrangements between it mellan den staten och det and the Supreme Headquarters or militärstrategiska högkvarteret any subordinate Allied eller ett underordnat allierat Headquarters acting on behalf of högkvarter som handlar på det the Supreme Headquarters. militärstrategiska högkvarterets vägnar.

Artikel 11 Article 11 1. Om inte annat följer av 1. Subject to the provisions of bestämmelserna i artikel VIII i Article VIII of the Agreement, a avtalet kan ett militärstrategiskt Supreme Headquarters may engage högkvarter delta i rättsliga in legal proceedings as claimant or förfaranden som kärande eller defendant. However, the receiving svarande. Den mottagande staten State and the Supreme och det militärstrategiska Headquarters or any subordinate högkvarteret eller ett underordnat Allied Headquarters authorised by allierat högkvarter som har dess it may agree that the receiving State tillstånd får dock komma överens shall act on behalf of the Supreme om att den mottagande staten ska Headquarters in any legal handla på det militärstrategiska proceedings to which that högkvarterets vägnar i rättsliga Headquarters is a party before the 156 förfaranden i vilka högkvarteret courts of the receiving State.

är part i den mottagande statens domstolar. Bilaga 8

2. Inga exekutionsåtgärder eller 2. No measure of execution or åtgärder som syftar till beslag av measure directed to the seizure or eller kvarstad på ett allierat attachment of its property or funds högkvarters egendom eller shall be taken against any Allied tillgångar får vidtas mot ett Headquarters, except for the allierat högkvarter, utom för de purposes of paragraph 6 (a) of syften som avses i artiklarna Article VII and Article XIII of the VII.6 a och XIII i avtalet. Agreement.

Artikel 12 Article 12 1. För att ett allierat högkvarter 1. To enable it to operate its ska kunna hantera sin international budget, an Allied internationella budget får det Headquarters may hold currency of inneha vilken valuta som helst any kind and operate accounts in och konton i valfri valuta. any currency.

2. Parterna i detta protokoll ska 2. The Parties to the present på begäran av ett allierat Protocol shall, at the request of an högkvarter underlätta överföring Allied Headquarters, facilitate av dess tillgångar från ett land till transfers of the funds of such ett annat och växling av valuta Headquarters from one country to som innehas av ett allierat another and the conversion of any högkvarter till en annan valuta, currency held by an Allied när så är nödvändigt för att Headquarters into any other tillgodose ett allierat högkvarters currency, when necessary to meet behov. the requirements of any Allied Headquarters.

Artikel 13 Article 13 Ett allierat högkvarters arkiv och The archives and other official andra officiella handlingar som documents of an Allied förvaras i lokaler som används av Headquarters kept in premises used det högkvarteret eller som by those Headquarters or in the innehas av en vederbörligen possession of any properly bemyndigad medlem av authorised member of the högkvarteret ska vara Headquarters shall be inviolable, okränkbara, utom om unless the Headquarters has waived högkvarteret har avstått från this immunity. The Headquarters denna immunitet. Högkvarteret shall, at the request of the receiving ska på begäran av den State and in the presence of a mottagande staten och i närvaro representative of that State, verify av en företrädare för den staten the nature of any documents to styrka handlingarnas art för att confirm that they are entitled to bekräfta att de omfattas av immunity under this Article. immunitet enligt denna artikel.

Bilaga 8 Artikel 14 Article 14 1. Detta protokoll och avtalet får 1. The whole or any part of the genom beslut av Nordatlantiska present Protocol or of the rådet helt eller delvis tillämpas på Agreement may be applied, by internationella militära hög- decision of the North Atlantic kvarter eller internationella Council, to any international militärorganisationer (som inte military Headquarters or omfattas av definitionerna i organisation (not included in the artikel 1 b och c i detta protokoll) definitions in paragraphs (b) and (c) som har inrättats i enlighet med of Article 1 of this Protocol) which nordatlantiska fördraget. is established pursuant to the North Atlantic Treaty.

2. När Europeiska försvars- 2. When the European Defence gemenskapen har bildats får Community comes into being, the detta protokoll tillämpas på den present Protocol may be applied to personal inom de europeiska the personnel of the European försvarsstyrkorna som är Defence Forces attached to an placerad vid ett allierat Allied Headquarters and their högkvarter och på dess anhöriga dependents at such time and in such vid den tidpunkt och på det sätt manner as may be determined by som Nordatlantiska rådet the North Atlantic Council. bestämmer.

Artikel 15 Article 15 Alla tvister mellan parterna i All differences between the Parties detta protokoll eller mellan to the present Protocol or between sådana parter och allierade any such Parties and any Allied högkvarter avseende tolkningen Headquarters relating to the eller tillämpningen av detta interpretation or application of the protokoll ska lösas genom Protocol shall be settled by förhandlingar mellan de tvistande negotiation between the parties in parterna utan stöd av dispute without recourse to any utomstående jurisdiktion. Utom i outside jurisdiction. Except where de fall där det finns uttryckliga express provision is made to the bestämmelser med motsatt contrary in the present Protocol or innebörd i detta protokoll eller i in the Agreement, differences avtalet ska tvister som inte kan which cannot be settled by direct lösas genom direkta negotiation shall be referred to the förhandlingar hänskjutas till North Atlantic Council. Nordatlantiska rådet.

Artikel 16 Article 16 1. Artiklarna XV och XVII – XX i 1. Articles XV and XVII to XX of avtalet gäller med avseende på the Agreement shall apply as detta protokoll som om de regards the present Protocol as if utgjorde en integrerad del av det, they were an integral part thereof, men protokollet kan ses över, but so that the Protocol may be 158 suspenderas, ratificeras, reviewed, suspended, ratified,

tillträdas, sägas upp eller acceded to, denounced or extended förlängas i enlighet med de in accordance with those provisions Bilaga 8 bestämmelserna oberoende av independently from the Agreement. avtalet.

2. Detta protokoll får kompletteras 2. The present Protocol may be med bilaterala avtal mellan en supplemented by bilateral mottagande stat och ett agreement between the receiving militärstrategiskt högkvarter, och State and a Supreme Headquarters, myndigheterna i en mottagande stat and the authorities of a receiving och ett militärstrategiskt högkvarter State and a Supreme Headquarters får komma överens om att genom may agree to give effect, by administrativa åtgärder före administrative means in advance of ratifikationen ge verkan åt ratification, to any provisions of bestämmelser i detta protokoll this Protocol or of the Agreement eller i avtalet som den as applied by it. mottagande staten har beslutat att tillämpa.

Till bekräftelse härav har In witness whereof the undersigned undertecknade, därtill veder- Plenipotentiaries have signed the börligen bemyndigade, under- present Protocol. tecknat detta protokoll.

Upprättat i Paris den 28 augusti Done in Paris this 28th day of 1952 på engelska och franska August 1952, in the English and språken, vilka båda texter är lika French languages, both texts being giltiga, i ett enda original som ska equally authoritative, in a single deponeras i arkivet hos Amerikas original which shall be deposited in förenta staters regering. Amerikas the archives of the Government of förenta staters regering ska sända the United States of America. The bestyrkta kopior av detta protokoll Government of the United States of till alla stater som undertecknar America shall transmit certified eller tillträder det. copies thereof to all the signatory and acceding States.

Avtal om ömsesidigt sekretesskydd för Bilaga 9 patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar

Regeringarna i Amerikas förenta stater, Belgien, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Förenade kungariket, Grekland, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Turkiet,

parter i nordatlantiska fördraget, undertecknat i Washington den 4 april 1949,

som önskar främja ekonomiskt samarbete mellan enskilda parters eller alla parters regeringar i enlighet med vad som överenskommits i artikel 2 i fördraget,

som ger akt på det åtagande som de har gjort i enlighet med artikel 3, att genom kontinuerlig och effektiv egen beredskap upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp,

som beaktar att sekretessbeläggande av en försvarsrelaterad uppfinning i ett av länderna i Nordatlantiska fördragsorganisationen i allmänhet, om patent har sökts eller beviljats för den berörda uppfinningen, medför förbud mot att söka patent för samma uppfinning i andra länder, inbegripet länderna i Nordatlantiska fördragsorganisationen,

som beaktar att den territoriella avgränsning som följer av detta förbud kan vara till förfång för patentsökande och därmed inverka negativt på det ekonomiska samarbetet mellan länderna i Nordatlantiska fördragsorganisationen,

som anser att det för ömsesidigt bistånd är eftersträvansvärt med ömsesidig överföring av information om försvarsrelaterade uppfinningar och beaktar att detta förbud i vissa fall kan hindra överföringen av sådan information,

som anser att om den regering hos vilken förbudet har sitt ursprung är beredd att tillåta att en patentansökan lämnas in i ett eller flera andra länder i Nordatlantiska fördragsorganisationen kan dessa länders regeringar, förutsatt att även de sekretessbelägger uppfinningen, inte vägra att sekretessbelägga ansökan, och

som beaktar att regeringarna för parterna i nordatlantiska fördraget har kommit överens om ömsesidigt skydd av sådan säkerhetsskyddsklassificerad information som de utbyter sinsemellan,

har kommit överens om följande.

Artikel I

De regeringar som är parter i detta avtal ska säkerställa sekretess för uppfinningar för vilka patentansökningar har tagits emot i enlighet med

överenskomna förfaranden och se till att sekretessen säkerställs i de fall där uppfinningarna med hänvisning till det nationella försvarsintresset har Bilaga 9 sekretessbelagts av den regering, nedan kallad ursprungslandets regering , som först tog emot en patentansökan om uppfinningarna i fråga.

Denna bestämmelse inverkar dock inte på den rätt som ursprungslandets regering har att förbjuda inlämnandet av en patentansökan om uppfinningen till en eller flera andra regeringar som är parter i detta avtal.

De regeringar som är parter i detta avtal enas om att utarbeta de förfaranden som kan behövas för den praktiska tillämpningen av denna artikel.

Artikel II

Bestämmelserna i artikel I ska tillämpas på framställning av antingen ursprungslandets regering eller patentsökanden, under förutsättning att den sistnämnde styrker att ursprungslandets regering har beslutat att sekretessbelägga uppfinningen och att patentsökanden av samma regering har fått tillstånd att lämna in en hemlig patentansökan i landet i fråga.

Artikel III

Den regering som ska säkerställa en uppfinnings sekretess i enlighet med artikel I har rätt att, som villkor för säkerställandet, kräva att patentsökanden avstår från alla anspråk på ersättning för sådana förluster eller skador som är grundade enbart på att uppfinningen har sekretessbelagts.

Artikel IV

De sekretessåtgärder som införts i enlighet med artikel I kan upphävas endast på framställning av ursprungslandets regering. Denna ska sex veckor i förväg underrätta de andra berörda regeringarna om sin avsikt att upphäva sina åtgärder. Ursprungslandets regering ska, med vederbörlig hänsyn till Nordatlantiska fördragsorganisationens säkerhet, i största möjliga utsträckning beakta de framställningar som görs av de andra regeringarna inom dessa sex veckor.

Artikel V

Detta avtal ska inte hindra signatärregeringarna att ingå bilaterala avtal med samma syfte. Detta avtal ska inte påverka gällande bilaterala avtal.

Artikel VI Bilaga 9 Instrumenten för ratifikation eller godkännande av detta avtal ska så snart som möjligt deponeras hos Amerikas förenta staters regering, som ska underrätta varje signatärregering om dagen för deponering av varje instrument. Detta avtal träder i kraft 30 dagar efter det att två signatärparter har deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument. Med avseende på varje annan signatärpart träder det i kraft 30 dagar efter det att respektive parts ratifikations- eller godkännandeinstrument har deponerats.

Artikel VII

Detta avtal kan sägas upp av varje avtalsslutande part genom skriftligt meddelande om uppsägning till Amerikas förenta staters regering, som ska underrätta samtliga övriga signatärparter om meddelandet. Uppsägningen får verkan ett år från det att meddelandet mottagits av Amerikas förenta staters regering men påverkar inte sådana förpliktelser som redan överenskommits eller de rättigheter och befogenheter som tidigare erhållits av signatärparterna på grundval av bestämmelserna i detta avtal.

Till bekräftelse härav har undertecknade representanter, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Upprättat i Paris den 21 september 1960 på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar som ska deponeras i arkivet hos Amerikas förenta staters regering, som ska sända en vederbörligen bestyrkt kopia till de andra signatärparternas regeringar.

Förfaranden för genomförande av Natos avtal om Bilaga 9 ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta 1 försvarsrelaterade uppfinningar

1. Föreliggande förfaranden har utformats i enlighet med åtagandet i artikel 1 i Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) avtal om ömsesidigt säkerställande av sekretess för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar (nedan kallat Natoavtalet ), undertecknat i Paris den 21 september 1960, och i överensstämmelse med Natos säkerhetskrav.

2. Förfarandena kan tillämpas endast om

a) både ursprungslandets regering och mottagarlandets regering har rättslig befogenhet att inom sin egen jurisdiktion belägga med sekretess sådana uppfinningar vars röjande kan inverka menligt på landets nationella säkerhet samt att förbjuda sådant röjande, b) den rättsliga befogenhet som avses i led a (inklusive bemyndigandeoch genomförandearrangemang) och de fysiska säkerhetsarrangemangen är ändamålsenliga och tillräckliga för att, från den tidpunkt då mottagarlandets regering officiellt får informationen om uppfinningarna till dess att ursprungslandets regering häver sekretessen för informationen, säkerställa att alla aspekter av säkerheten för informationen om de berörda uppfinningarna är skyddade på en nivå som minst motsvarar Natos säkerhetskrav, och

c) ursprungslandets regering kan vidta behövliga åtgärder för att förbjuda obehörigt inlämnande utomlands av ansökningar om patent för sådana uppfinningar vars röjande kan inverka menligt på den nationella säkerheten och för att efter egen bedömning tillåta att patent söks utomlands för sådana uppfinningar som omfattas av sekretessåtgärder.

FÖRFARANDEN

A. ALLMÄNNA VILLKOR OCH KRAV

De patentansökningar som en medlemsstat i Nato får från en annan medlemsstat åtföljda av en framställning om sekretessbeläggande i enlighet med Natoavtalet ska beläggas med sekretess i mottagarlandet och tilldelas en säkerhetsskyddsklassificering som minst motsvarar den som de tilldelats i ursprungslandet 2 , om

1. framställningen om sekretessbeläggande av patentansökan lämnas in av ursprungslandets försvarsmyndighet eller av någon annan på dess vägnar eller av patentsökanden och åtföljs av ett tillstånd som utfärdats av försvarsmyndigheten eller på dess vägnar,

1 Denna text innehåller de ändringar som gjordes i den ursprungliga textversionen vid den första och den andra revideringen av genomförandeförfarandena, vilka godkändes av Nordatlantiska rådet den 15 mars 1967 respektive den 5 september 1973. 2 Se i fråga om detta avsnitt jämförelsetabellen i bilaga 3.

Bilaga 9 2. ursprungslandets försvarsmyndighet eller någon annan på dess vägnar tillhandahåller ett intyg om att den uppfinning som patentansökan avser är sekretessbelagd av försvarsskäl och om vilken säkerhetsskyddsklassificering som fastställts av landet i fråga,

3 3. patentmyndigheten i mottagarlandet får alla handlingar och all korrespondens som avser patentansökan endast genom officiellt erkända och tillräckligt säkra kommunikationskanaler.

a) En försvarsmyndighet i ursprungslandet ska säkerställa att alla handlingar som avser ansökan översänds på diplomatisk väg till ursprungslandets ambassad i mottagarlandet.

b) Om sökanden önskar eller måste företrädas av ett patentombud, en advokat eller någon annan företrädare, ska ambassaden genom den behöriga myndigheten i mottagarlandet förvissa sig om att patentombudet, advokaten eller företrädaren har vederbörlig behörighet enligt vilken denne

i) kan få åtkomst till säkerhetsskyddsklassificerad information och

ii) bedöms kunna erbjuda tillräcklig fysisk säkerhet för den.

c) Om den behöriga myndigheten meddelar att patentombudet, advokaten eller företrädaren har vederbörlig behörighet i enlighet med punkt 3 b, ska ambassaden översända handlingarna i enlighet med mottagarlandets säkerhetsföreskrifter och säkerhetspraxis.

d) Om det patentombud, den advokat eller den företrädare som utsetts inte har vederbörlig behörighet och inte anses kunna få det inom tiden för inlämnande av ansökan, ska ambassaden underrätta ursprungslandets försvarsmyndighet, som ska be sökanden att utse ett annat patentombud, en annan advokat eller en annan företrädare i stället för det eller den tidigare utsedda.

e) Efter att ett annat patentombud, en annan advokat eller en annan företrädare, som har vederbörlig behörighet i enlighet med punkt 3 b, har utsetts ska ambassaden översända handlingarna i enlighet med mottagarlandets säkerhetsföreskrifter och säkerhetspraxis.

f) Det patentombud, den advokat eller den företrädare som utsetts kan därefter lämna in en ansökan till patentmyndigheten i mottagarlandet i enlighet med det landets säkerhetsföreskrifter och säkerhetspraxis.

3 I dessa förfaranden avses med patentmyndigheten respektive lands officiella nationella myndighet som föreskrivs i artikel 12 i Pariskonventionen av den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten och som tar emot och behandlar ansökningar om patent för 164 uppfinningar i enlighet med nationella lagar och andra författningar i landet i fråga.

g) Ovanstående bestämmelser utesluter inte att en sökande kan lämna in en ansökan utan att anlita ett patentombuds, en advokats eller en annan Bilaga 9 företrädares tjänster i länder där detta är tillåtet enligt nationella lagar och andra författningar. Översändandet av de handlingar som avser ansökan ska inom mottagarlandet ske i enlighet med det landets säkerhetsföreskrifter och säkerhetspraxis.

4. Som stöd för bedömningen av uppfinningen utifrån försvarsintressen ska mottagarlandets behöriga försvarsmyndighet i enlighet med mottagarlandets säkerhetsföreskrifter och säkerhetspraxis tillhandahållas en kopia av patentskriften med eventuella bifogade ritningar och av den sammanfattning och de patentkrav som ingår i den patentansökan som lämnats in till patentmyndigheten i mottagarlandet samt uppgift om patentansökans inlämningsdag och serienummer. Denna kopia tillhandahålls endast för kännedom och påverkar inte sökandens rättigheter.

5. Om mottagarlandets regering kräver det, ska sökanden skriftligen meddela ursprungslandets regering att sökanden avstår från alla anspråk på ersättning för sådana förluster eller skador som är grundade enbart på att mottagarlandets regering har sekretessbelagt uppfinningen, när sekretessbeläggandet skett med stöd av bestämmelserna i Natoavtalet, så att detta meddelande kan översändas till mottagarlandets behöriga myndighet i enlighet med artikel III i Natoavtalet.

B. KORRESPONDENS SOM AVSER ANSÖKAN

All korrespondens som avser en ansökan inom ramen för dessa förfaranden ska förmedlas endast genom de säkra kanaler som angetts för den ursprungliga patentansökan, med undantag för korrespondens som uteslutande avser betalning av skatter och avgifter, förutsatt att denna korrespondens inte innehåller någon information om den uppfinning som ansökan avser. Andra icke säkerhetskyddsklassificerade officiella meddelanden (till exempel om förlängning av tidsfrister eller liknande meddelanden) kan den utländska patentmyndigheten efter egen bedömning sända direkt till sökanden eller dennes behöriga företrädare utan särskilda säkerhetsarrangemang.

C. HÄVANDE AV SEKRETESS

Ursprungslandets regering ska meddela mottagarländernas respektive behöriga försvarsmyndighet om sin avsikt att i enlighet med artikel IV i Natoavtalet häva sina sekretessåtgärder. Om ursprungslandets regering häver sekretessen efter utgången av den period på sex veckor som föreskrivs i avtalet, ska den omedelbart underrätta mottagarländernas respektive behöriga försvarsmyndighet om detta, varefter mottagarländernas regeringar ska häva sekretessåtgärderna. Namnen på och adresserna till mottagarländernas nationella myndigheter som ska underrättas om hävandet av sekretessen anges under c i bilaga 2.

Bilaga 9 D. NATIONELLA BESTÄMMELSER

Eventuella nationella förfaranderegler som utarbetas i tillägg till föreliggande förfaranden ska vara förenliga med dem.

Tillämpliga nationella lagar och andra författningar anges i bilaga 1, och namnen på och adresserna till de behöriga försvarsmyndigheterna och patentmyndigheterna och deras särskilda avdelningar för uppfinningar och patentansökningar som omfattas av sekretessåtgärder anges under a och b i bilaga 2.

Alla regeringar ska utan dröjsmål underrätta övriga regeringar och Natos internationella stab om alla eventuella ändringar i sina lagar och andra författningar som ligger till grund för de förfaranderegler som avses ovan och då också ange dels ändringarnas inverkan på föreliggande förfaranden, dels alla eventuella ändringar av namnen och adresserna i bilaga 2.

E. TILLÄMPNING

När en regering som är part i Natoavtalet kan genomföra förfarandena och avser att tillämpa dem ska den underrätta Natos generalsekreterare, som omedelbart ska meddela alla andra regeringar som är parter om detta. Dessa förfaranden ska från och med dagen för meddelandet tillämpas mellan den regeringen och varje annan regering i fråga om vilken generalsekreteraren redan har lämnat sådana meddelanden.

F. REVIDERINGAR

Dessa förfaranden ska med avseende på eventuella revideringar granskas av Natos behöriga arbetsgrupp vartannat år räknat från den dag då de godkänts av Nordatlantiska rådet eller när någon av de deltagande regeringarna särskilt begär det.

G. GODKÄNNANDE

Dessa förfaranden godkändes av Nordatlantiska rådet den 7 mars 1962 på 4 engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga.

4 Se fotnoten till rubriken för dessa förfaranden.

BILAGA 1 TILL FÖRFARANDEN Bilaga 9

NATIONELLA LAGAR OCH ANDRA

FÖRFATTNINGAR OM UPPFINNINGAR OCH

PATENTANSÖKNINGAR SOM OMFATTAS AV

SEKRETESSÅTGÄRDER

BELGIEN 1 – lag av den 10 januari 1955 DANMARK – lag nr 18 av den 27 januari 1960, i dess ändrade lydelse enligt lag nr 215 av den 31 maj 1968, kunglig kungörelse av den 30 januari 1960, handelsministeriets föreskrifter nr 22 och 23 av den 30 januari 1960 FRANKRIKE 1 – lag nr 68-1 av den 2 januari 1968, paragraferna 24 – 27 och 61 – dekret nr 68-1100 av den 5 december 1968, paragraferna 14 – 20 – strafflag, i dess ändrade lydelse enligt förordning nr 60-529 av den 4 juni 1960, särskilt paragraf 77 FÖRBUNDSREPUBLIKEN – strafflag, artikel 93 och följande TYSKLAND 1 artiklar, artikel 353c – patentlag, artiklarna 30a – 30g 1 FÖRENADE KUNGARIKET – 1949 års patentlag, paragraferna 18 och 93 – 1911 – 1939 års sekretesslag – 1946 års kärnenergilag, paragraferna 12, 13 och 14 i deras ändrade lydelse enligt 1949 års patent- och mönsterskyddslag (paragraf 32) och 1949 års patentlag (paragraf 106(3)) FÖRENTA STATERNA 1 – Förenta staternas lagsamling, 35, §§ 181 – 188 – federal föreskriftssamling, avdelning 37 del 5

GREKLAND – lag nr 4325 av den 27 september 1963 om uppfinningar med anknytning till landets nationella försvar och om ändring av patentlag nr 2527/1920 – försvars- och handelsministrarnas beslut nr 562

av den 19 oktober 1964 om Bilaga 9 verkställande av lag nr 4325/1963 ITALIEN – patentlag (kungligt dekret nr 1127 av den 29 juni 1939) – ändringar av ovannämnda lag; lag nr 514 av den 1 juli 1959 och presidentens dekret av den 26 februari 1968 KANADA – 1952 års patentlag, paragraferna 20 och 21 – 1970 års patentregler, punkterna 91, 92 och 93 – kärnenergiförfattningar – sekretesslag LUXEMBURG – lag av den 8 juli 1967 – förordning av den 18 september 1969 1 NEDERLÄNDERNA – patentlag, artiklarna 29A – 29F NORGE – lag av den 26 juni 1953 i dess ändrade lydelse enligt lag nr 9 av den 15 december 1967 – kronprinsregentens resolution av den 25 november 1955, som innehåller särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för rikets försvar PORTUGAL – lagdekret nr 42201 av den 2 april 1959 TURKIET 1 – a) patentlag av den 23 mars 1879 – b) förordning av den 11 maj 1888 om industriellt framställda produkters och kommersiella materials varumärken – c) lag av den 13 maj 1955 om beviljande av befullmäktigande för regeringen att låta pröva patentansökningar vid Internationella patentinstitutet i Haag – d) tillämpningsföreskrifter till lagstiftningen om industriell äganderätt

1 Länder som vanligen kräver att man avstår från alla anspråk på ersättning för sådana förluster eller skador som är grundade enbart på att uppfinningar omfattas av 168 sekretessåtgärder med stöd av bestämmelserna i Natoavtalet.

BILAGA 2 TILL FÖRFARANDEN Bilaga 9

NAMN OCH ADRESSER

a) Behöriga försvarsmyndigheter och deras tjänstemän b) Patentmyndigheter och deras särskilda avdelningar för sekretess samt dessas underavdelningar för uppfinningar och patentansökningar som omfattas av sekretessåtgärder c) Nationella myndigheter till vilka anmälan om hävande av sekretess ska göras (avsnitt C i förfarandena)

a)

BELGIEN – Ministère de la Défense nationale, Sécurité industrielle, avenue Jules Bordet, 75, B-1140 Bruxelles – Förfrågningar om befullmäktigade patentombud: M. le Président de l'autorité nationaIe de sécurité, c/o Ministère des Affaires étrangères, Rue aux Laines, 58, B-1000 Bruxelles DANMARK Forsvarsministeriet, Slotsholmsgade 10, København K FRANKRIKE – Framställningar om sekretess: Ministère d'Etat chargé de la Défense nationale, Direction des affaires administratives, juridiques et contentieuses, Sous-direction de la Propriété industrielle, 231, Bd. St. Germain, Paris (7ème) – Förfrågningar om befullmäktigade patentombud: Ministère d'Etat chargé de la Défense nationale, Etat-Major des Armées, Division Renseignement, Section Ren/1, 10, rue St. Dominique, Paris (7ème) FÖRBUNDSREPUBLIKEN Bundesministerium der Verteidigung, TYSKLAND 53 Bonn 1 Postfach 161 FÖRENADE Ministry of Defence (PE), KUNGARIKET Inventions Unit, Abell House, John Islip Street, London, SW1P 4LN – Kärnenergirelaterade uppfinningar:

Department of Trade & Industry, Bilaga 9 Atomic Energy Division, Millbank Tower, Millbank, London, SW1P 4QU FÖRENTA STATERNA Secretary, Armed Services Patent Advisory Board, Patents Division, Office of the Judge Advocate General, Department of the Army, Washington, D.C. 20310

GREKLAND Ministry of National Defence, Supreme Command of the Armed Forces, Research Department Cholargos, Athens ITALIEN Ministero della Difesa, Ufficio Centrale Allestimenti Militari, o 3 Reparto-Sezione Militare Brevetti, Via Molise 19, Roma KANADA Director of Intellectual Property and Proprietary Rights, Department of National Defense, Ottawa, Ontario, K1A OK2 LUXEMBURG Ministère de la Force Publique, Caserne du Saint-Esprit, Luxembourg, Boîte Postale 315 NEDERLÄNDERNA Ministerie van Defensie, Afdeling Civiel Recht, Bagynestraat 40, Den Haag NORGE Materiellavdelingen, Forsvarsdepartementet, Sørkedalsvn. 148, Oslo PORTUGAL Secretariado Geral da Defesa Nacional 2a Repartição, Rua da Cova da Moura 1, Lisboa TURKIET Ministry of Industry, Direction of Industrial Property, Ankara

b)

BELGIEN Ministère des Affaires économiques, Service de la Propriété industrielle et commerciale, rue J.A. De Mot, 24-26, B-1040 170 Bruxelles

DANMARK Patent- og Varemærkestyrelsen, 45 Nyropsgade, Bilaga 9 København K FRANKRIKE Institut National de la Propriété industrielle, 26bis, rue de Leningrad, Paris (8ème) FÖRBUNDSREPUBLIKEN Deutsches Patentamt, 8 TYSKLAND München 2, Zweibrückenstrasse 12 FÖRENADE KUNGARIKET The Comptroller-General of Patents, The Patent Office, 25 Southampton Buildings, Chancery Lane, London, WC2A 1AY For the attention of Mr. W.E.E. Butcher FÖRENTA STATERNA The Commissioner of Patents, United States Patent Office, Attention: Licensing and Review Branch, Washington, D.C. 20321 GREKLAND Ministry of National Economy, Section of Industrial Property, Office of Secret Inventions, Caningos Square, Athens ITALIEN Ministero dell'lndustria, del Commercio e dell'Artigianato, Ufficio Centrale Brevetti, Via Molise 19, Roma KANADA The Commissioner of Patents, The Patent Office, Ottawa, Ontario KIA OC9 LUXEMBURG Service de la Propriété industrielle, 19, avenue de la Porte-Neuve, Luxembourg NEDERLÄNDERNA The Patent Office (Octrooiraad), Willem Witsenplein 6, Den Haag NORGE Patentstyret, Oslo PORTUGAL Office of Industrial Property TURKIET The Controller-General of Patents

c)

BELGIEN Ministère de la Défense nationale, 171

Sécurité industrielle, Bilaga 9 Avenue Jules Bordet, 75, B-1140 Bruxelles DANMARK Forsvarsministeriet, Slotsholmsgade 10, København K FRANKRIKE Ministère d'Etat chargé de la Défense nationale, Direction des affaires administratives, juridiques et contentieuses, Sous-direction de la Propriété industrielle, 231 Bd. St. Germain, Paris (7ème) FÖRBUNDSREPUBLIKEN Bundesministerium der TYSKLAND Verteidigung, 53 Bonn 1, Postfach 161

FÖRENADE KUNGARIKET – Ministry of Defence (PE), Inventions Unit, Abell House, John Islip Street, London, SW1P 4LN – Kärnenergirelaterade uppfinningar: Department of Trade & Industry, Atomic Energy Division, Millbank Tower, Millbank, London, SW1P 4QU FÖRENTA STATERNA Secretary, Armed Services Patent Advisory Board, Patents Division, Office of the Judge Advocate General, Department of the Army, Washington, D.C. 20310

GREKLAND Ministry of National Defence, Supreme Command of the Armed Forces, Research Department, Cholargos, Athens ITALIEN Ministero della Difesa, Ufficio Centrale Allestimenti Militari, 3o Reparto-Sezione Militare Brevetti,

Via Molise 19, Roma Bilaga 9 KANADA Director of Intellectual Property and Proprietary Rights, Department of National Defense, Ottawa, Ontario K1A OK2 LUXEMBURG Ministère de la Force Publique, Caserne du Saint-Esprit, Luxembourg, Boîte postale 315 NEDERLÄNDERNA Ministerie van Defensie, Afdeling Civiel Recht, Bagynestraat 40, Den Haag NORGE Materiellavdelingen, Forsvarsdepartementet, Sørkedalsvn. 148, Oslo PORTUGAL Secretariado General da Defesa Nacional, 2a Repartição, Rua da Cova da Moura 1, Lisboa TURKIET (Chemical and Mechanical Industry), Makine Kimya Endüstrisi Kürumu, İ htira Beratlar ı Bürosu, Ankara

BILAGA 3 TILL FÖRFARANDEN Bilaga 9

NATIONELLA SÄKERHETSSKYDDSKLASSER OCH NATOS MOTSVARANDE SÄKERHETSSKYDDSKLASSER

COSMIC NATO NATO NATO TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED

BELGIEN TRES SECRET BELGIEN TRES SECRET BELGIEN DANMARK 1 YDERST HEMMELIG FORTROLIGT TIL TJENESTE- HEMMELIGT T BRUG 2 FRANKRIKE TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL DIFFUSION DEFENSE DEFENSE RESTREINTE FÖRBUNDSRE STRENG GEHEIM VS- VS-NUR FÜR PUBLIKEN GEHEIM VERTRAULICH DEN TYSKLAND DIENSTGEBR AUCH FÖRENADE TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED KUNGARIKET FÖRENTA TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED STATERNA 3 GREKLAND AKPΩΣ AΠOPPHTO EMΠIΣTEYTIKO ΠEPIΩPIΣMEN AΠOPPHTON N N HΣ XPHΣEΩΣ ITALIEN SEGRETISSIMO SEGRETO RISERVATISSIM RISERVATO O KANADA TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREINTE LUXEMBURG TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREINTE NEDER- ZEER GEHEIM GEHEIM CONFIDENTIEEL DIENSTGEHEI LÄNDERNA VERTROUWELIJ M K NORGE STRENGT HEMMELIG KONFIDENSIELT BEGRENSET HEMMELIG PORTUGAL MUITO SECRETO CONFIDENCIAL RESERVADO SECRETO, SECRETISSIMO TURKIET ÇOK GIZLI GIZLI ÖZEL HIZMETE ÖZEL

1 Det är inte absolut nödvändigt att använda säkerhetsskyddsklassen TIL TJENESTEBRUG (RESTRICTED) nationellt, eftersom alla officiella handlingar anses ha säkerhetsskyddsklassen RESTRICTED om inte deras innehåll har offentliggjorts eller är avsett att offentliggöras. När danska regeringen lämnar ut en handling till Nato, anges på handlingen en säkerhetsskyddsklass om det är önskvärt att handlingen skyddas genom säkerhetsskyddsklassificering. 2 I Frankrike är säkerhetsskyddsklassen TRES SECRET reserverad för regeringens bruk på bemyndigande av premiärministern. 3 Förenta staterna använder inte säkerhetsskyddsklassen RESTRICTED i sitt nationella system. Natos handlingar hanteras enligt förfaranden som motsvarar de förfaranden som krävs enligt säkerhetsskyddsklassen NATO CONFIDENTIAL, med undantag för förvaringsförfaranden som i praktiken motsvarar de förfaranden som krävs enligt 174 säkerhetsskyddsklassen NATO RESTRICTED.

OBS. DEFINITIONERNA AV NATOS SÄKERHETS- Bilaga 9

SKYDDSKLASSER

1. TOP SECRET I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras endast information vars obehöriga röjande skulle vara till exceptionellt allvarlig skada för Nato.

2. SECRET I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras information vars obehöriga röjande skulle vara till allvarlig skada för Nato.

3. CONFIDENTIAL I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras information vars obehöriga röjande skulle vara till skada för Natos intressen.

4. RESTRICTED I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras information vars obehöriga röjande skulle vara icke önskvärt för Natos intressen

Bilaga 10 l I

NATO AGREEMEMT FOR THE MUTUAL SAFEGUARDING OF SECRECY

OF INVENTIONS RELATING TO DEFENCE AND FOR WHICH

APPLICATIONS FOR PATENTS HAVE BEEN MAOE

IMPLEMENTING PRDCEDURES FOR THE NATO AGREEMENT FOR THE

MUTUAL SAFEGUARDING OF SECRECY OF INVENTIONS RELATING TO DEFENCE

AND FOR WHICH APPLICATIONS FOR PATENTS HAVE BEEN MADE

FOR ADM/NISTRA TIVE PURPOSl:S THIS AGREEMENT

MA y BE REFERRED ro AS :

NATO SECRECY OF INYENTIONS AGREEMENT

·. ' Bilaga 10

TABLE OF COHTENTS

Pages A. INTRODUCTION 5

B. NA TO AGREEMENT FOP. THE MUTUAL SAFEGUARDING OF SECRECY OF INVENTIONS RELATING TO DEFENCE AND FOR WHICH APPLICATIONS FOR PATENTS HAVE BEEN MADE 7 · 10

C. IMPLEMENTING PROCEDURES FOR THE NATO AGREEMENT FOR THE MUTUAL SAFEGUARDlNG OF SECRECY OF INVENTIONS RELATING TO DEFENCE AND FOR WHICH APPLICATIONS FOR PATENTS HAVE BEEN MADE 11. 23

D. DATES OF THE ENTERING INTO FORCE OF THE AGREEMENT AND ITS IMPLEMENTING PROCEDURES FOR EACH SIGNATORY PARTY 25

Bilaga 10

--- -- - --- - - - - -------------------------------------------

.

Å. IHTRODUCTION

l. Before the existence of the "NA TO Agreemenl on the Mutval Soleguording af Secrecy of lnventions reloling to Dcfence ond for which opplicotions for patents hove been mode', the impos ition of secrecy an an invention relating 10 defence in one of the NATO counlries for which o potent opplicotion hod been mode usually entailed the prohibition al opplicotion for o patent for thc same invcntion in other NA TO countries. By odopting thc Agreement, NATO countrics rcmoved this p r ohib i tion which hod constituted o serious obstocle ta the reciprocol communicotion al inventions relating to defence and had adversly offected the promotion cl collaborotion in the lromework ol the Allionce in the research, developmcnt ond production of militory equipment.

2. The "NATO Agreemcnt for the Mutual Safoguording of Secrecy ol lnventions reloting ta Delence ond for which applicotions for patents have been mode" wos prepored by the Cl<perts of the Working Group on lndustrial Praperty (AC/94). The Agrcemenl was approved by the NA TO Council on 16th July, 1959 {C - R (59) 27, C • M (59) 67), ond s ;gncd b y ihc NA TO Permanent Rcpresentatives on 21st September, 1960. It entered inta forcc an 12th Jonuory, 1961 following deposit ol the instruments ol rottficotion by the lirst two counlries (the Uniled States and Norway). The or•grnal lex! of the Agreemeni, os signed by Permanent Representatives,'is deposited in the orch , v e s of the Gavernment of the United Stotes o/ Americo. This Agreement has rece,ved number 396 UNTS 3 in the "United Nations Treaty Series".

3. The Agreemcnt is complemcntcd by lmplementing Pracedurcs which provide ways and mcons of opcrat,ng under the orticles of the Agreement. These Proccdures. whrch were olso prepared by the Workrng Group an lndustrlcl Property, contain in Appendices 1 ond 2 uselul information for those governmentol services employing them. As this information might be subicct to chongcs, it will be constontly kept up lo do1e ond recipienls af the prest,nl edition will receive corrigenda os necessory. On 1he other hand, the Procedures mlght be revised in accardonce with their Section F. Any modificotions resulting from such revision will olso be circulatcd ta recipients.

• 5 •

Bilaga 10

. 7.

8. NATO AGREEMENT FOR THE MUTUAL SAFEGUARDING OF SECRECY OF INVENTIONS RELATING TO DEFENCE AND FOR WHICH APPLlCATIONS FOR PATENTS HAVE BEEN MADE

The Govemments of Bclgium, Canada, Denmark, France, The Federal Republic of Germany, Greece, !tal y, Luxcmbourg, The Netherlands, Norway, Portugal, Turkey, Tfic Untred Kingdom and Tfie United States of Arnerica, Parties to the Nortfi Adantic Treaty signcd in Washington on 4th April, 1949;

desirous of encouraging economic collaboration berween any or all of their Govcrnments, as agreed in Arcicle 2 of the Trcary;

mindful of the underraking rhcy have enterecl inro under the terms of Article 3, to maincain and develop, by means of condnuous and cffccti ve self•help, their in• dividual and collective capacity to resist armed attack;

considering that the imposition of secrcc:y on an invention relacing ro defenc:c in one of the North Atlancic Treaty Organizacion countries has generally as its corol• lary, when a patent has becn applicd for, or grantcd, rhe prohibicion ro apply for a patcn1 for che same invention in other councries, including Nonh Atlancic Treaty Organization countries;

considering rhat the territorial !imitation resulcing from this prohibirion may cause prejudice rn thc applicants for patents and conscquenrly advcrsely affecc eco­ norn1c collaboration berween North Atlan1ic Treacy Organization countries;

considering rhat mutual assisrancc makes dcsirable rec:iprocal communicarion of inventions relacing m defence and that in some cases such communication may be obstructed by rhis prohibirion;

considcring that if the Government or1g1nacing the prohibition is prepared 1□ authorise rhe fil ing of an appl ication for a patent in une nr morc of rhc orhcr North Atlanric: Trcacy Organization countries, provided chac the Goyernmcnts of chese c□un­ crics also impose sccrecy :in rhe invencion, the latcer should not be frec co refuse co impose secrecy;

considering chac provcs1on has bcen made becween the Governmcnts of thc Par1ies co che Norrh Atlantic Treaty for the 111t1tual proceccion and safei;uarding nf che classificd informarion rhey may inrerchange;

Ha ve agrced as follows :

. 7 -

Bilaga 10

ARTICLE I

The Governmcnts Parties co rhis Agrcemenc shall safeguard and cause ro be safcguardcd chc sccrccy of inventions for which applicarions for patents havc becn recei ved under agreed procedu res whenever rhe secrecy has been imposed on such inventions in che interescs of national dcfence by rhc Govemmenc, hereinafter referrcd to as rhe "originating Governmenr", which was chc firsr to recei ve an application for a patent covering thesc invenrions.

Provided chat rhis provision shall not prcjudice thc righr of thc originaring Government to prohibit the filing af an application fora patent for the invention with onc or more of thc othcr Govcrnmcnts Parties ro rhis Agrecment.

The Govcrnmenrs Parties ta rhis Agrcemenc agrcc ta devclop such opcracional proccdurcs as may be rcquircd co cffccruace this Article.

ARTICLE Il

The provisions of Arcick I shall be applicd at chc request either of thc ongrn· aring Governmenr, or of thc applicanc for chc patent, provided that the latcer produces cvidcnce rhar sccrecy has been imposed by che originaring Government and char be has received autharisation from chat Governmenr co file his applicacion fora secrct patent in rhe country in question.

ARTICLE 111

The Govemment callcd upon ta safeguard the sccrecy of an invention under the terms of Article Ishall be enricled ro demand from che applicanc for rhc parenr a waiver of any claim to compensation for loss or damage due solely ro che imposicion of sccrecy on the invencion as a condition prerequisicc ro che application of such safeguard.

ARTICLE lV

The secrecy measures imposed under Artic!e l shall be removed only on thc requesr of the ariginating Government. This Governmenc shall give the orher Govem· mcnrs concerned six weeks' notice of its intention to remove its own measures.

The originacing Government shall rake inw accounr as far as possible, having due regard to rhe security of the Norrh Adantic Treary Organizarion, rhe representations made by other Govemmenrs wichin thc said six weeks' period .

. 8.

Bilaga 10

- 9 -

ARTICLE V

This Agreemenr shall noc prevenc the signacory Governments from enrering inco bilateral agreements for the same purpose, Exisring bilateral agreements shall remain unaffected.

ARTICLE VI

The instruments of ratification or approval of this Agrcemenc shall be deposiced as soon as possible with che Government of che United Stares of America which will inform each signarory Governmenr of rhe date of deposic of each instrument.

This Agreemenc shall enter inro forcc 30 days after deposic b y cwo signarory Parties of cheir instruments of rarification or approval. It shall encer inro force for each of the orher signatory Parties 30 days aftcr che deposir of its instrument of ratificacion or approval.

ARTICLE Vll

This Agreemenc may be denounced by any concracting Party by wriccen nocice of denunciacion given 10 the Government of che United Srates of America which will inform all rhe orher signacory Parties of such notice. Denunciacion shall cake effecr one year after receipt of nocification by chc Government of che United States of America buc shall not affect obligations already conrracced and the rights or prerogacivcs previously acquired by rhe signator}' Parties under the provisions of this Agreement.

ln wicness whereof thc unders i gned Represenraci ves duly authorised thereto, have signed thls Agreemenc.

Donc in PARIS this 21st day of September, 1960 in che English and French languages, both cexcs being equally auchentic, in a single copy which shall be de­ posite<l in the archivcs of che Governmenc of che Uniced States of America which will cransmir a duly certified cop�· ro the Governrnents of the other signacory Parties.

For the Kingdom of Bclgium Andre de Staercke

For Canada Jutes Lcger

For thc Kingdom of Dcnmark M .A, Wassard

- 9 -

Bilaga 10

- 10 - For France : Pierre de Leusse For che Federal Republ ic of Germany : Gebhardc von Walther For the Kingdom of Greece For Italy : A. Alessandri ni For the Grand Duchy of Luxembourg: Paul Reuter For the Kingdom of che Netherlands J .A . ..ic Ranitz (pour le Royaume rout en ci er) For the Kingdom of Norway Jens Boyesen For Porcugal A. de Faria For Turkey: M. Nuri Birgi For the Unitcd Kingdom of Greac Bricain and Northem !reland : Frank K. Robens For the United Scaces of Amcrica: Joscpb J. Wolf

. 10.

Bilaga 10

· ll ·

C. IMPLEMENTINC PROCEDURES FOR THE NATO AGREEMENT FOR THE MUTUAL SAFEGUARDING OF SECRECY OF INYENTIONS RELATING TO DEFENCE AND FOR WHICH APPLICATIONS FOR PATENTS HAYE BEENMADE (1)

1. The following procedures hove been lormuloted in accordonce with the vndertaking in Article 1 of the NATO Agreement for the rnutucl safeguording cl secrecy o/ inventions reloting to delence ond for which opplicotions for patents havc bccn mode, signed in Paris on 21st September, 1960, hereinolter referred to os the NA TO Agreement ond in conformity with NATO security requirernents.

2. The procedurcs eon be implemented only il: (o) the government of the country of origin ond the government al thc receiving country each hos lcgol authority fo impase secrecy within ils own jurisdiction on inventions, disclosure cl which might prejudice its notionol security ond te prohibit any such disclosure; (b) The legol outhorit�· te which relerence is mode in sub•porogroph (o) obove (including any ena bl ing cnd enforcement meons) and the orrongements for physicol security ore odeqvote ond sufficient 10 safeguord all aspecrs of the security of the subiect motter of the inventions concerned, to o srandard not inferior te NA TO security requiremenls from the time whcn the subiect motterof the inventions is received officiolly by the government of thc rece i ving country until its release from secrecy by the government of the country af origin and (c) odequote measures ore availoble to the government of the country af origin to pro• hibit the un□uthoriscd liling obrood cl opplicotions for patents in respect o/ inventions, dis• closvre af which might prcjudicc national secvrity, ond lo outhorise within ils discretion the filing obroad of appl icoiions for patents in respect of inventior1s subject lo secrecy restrictions.

PROCEDURES

A. GENERAL CONDITIONS AND REQUIREMENTS App l ications for patents received in one NA TO country from onother with a request thot they be placed in secrecy under the provisions of the NA TO Agreement sholl be ploced in secrecy in the receivir.g country ond sholl be occorded o degree al security clossificotion ot leost equol to the degree of security closs,f,colron grven te them by the country of origin (2), provided thot

(1) The present lex/ incorporotes the omendments mode to the original lex/ os o resull of the first revision of the /mplementing Procedures, which was approved by the NATO Council en 15th Morch, 1967

(2) In this Sectlon, reference should be mode lo the comporotive table ar Appendix 3 .

• 11 .

Bilaga 10

· 12 ·

(1) the request for sccrecy of thc patent applicotion is tcceived from oron beholf of o Defence Agency of the government of the originoting country or from the Applicont occomponied by o permit from oron beholf of the Defence Agency; (2) o certificate is furnishcd by oron bcholf of o Defence Agency of the government ol the country of origin that thc invention, the subject of thc potent opplicotion, has been pioced in secrecy for defence purposes ond specifying thc security clossification assigned by .. that country; (3) all documents, papers and correspondence relevant ta the filing of the potent opplicotion ore received in the Patent Office (l} af the receiving country solely th,ough officiolly rc• cognised odequotely secure communication channels. (a) A Delence Agency ol the governmcnl of the country of origin shall ensure that all docu• ments relevant ta the applicotion are transmitted ta that government's Embossy in the rcceiving country, through diplomatic chonnels. (b) lf the Applicont wishes to be represented ar must be rcprescnted by a Patent Agent, Attorney or other representative the Embossy will ascertain from the oppropriote Agency of the receiving country whether such Potent Agent, Attorney or othcr representative is duly outhorised (i) to have access 10 clossi fied subjcct matter and (ii) as being ablc to provide adequote physical security therelore. (c) lf the appropriate Agency odvises thot the Patent Agent, Attorney or other represen!· otive is duly authorised in occordanc,:, with porograph 3(b) above the Embossy sncll transmit the documents in accordancc with the securi1y regulotions and practiccs af the recciving country. (d} lf the appointed Potent Agent, At1orncy or other representative is not duly outhorised and if it is considered that he cannot be duly authoriscd within the time availoble far !iling the application, thc Embossy shall so inforrn thc Defence authori1y af the Ap­ plicant's government, who sholl invite the Applicant to select another Potent Agent, Attorney or ather representative to be oppointcd in ploce of the onc farmerly appointed. (c) Aftcr another Patent Agent, AHorney or other representative duly cutho,iscd in accord­ once with porogroph 3(6) above, has been selected the Embossy sholl transmit the docu• rnents in accordonce with the security regulotions and proclices al the receiving country. (f) The selected Potent Agent, Attorncy or other representative eon then file the applic• otion in the Patent Officc of the rccciving country in accordance with the security regulations and procticcs o/ that country.

(I) Whcrevcr it oppears in thcsc proccdurcs "Patent Officc• meons tl1c ofFicial national ogency in each country, provided for in Article 12 of thc Union Convention o( Paris, doted 20th Murch, 1883, for the protection af industri □ / property, which accepts and processes app/ic, ations for patents for invcntians in accordaricc with the national /aws ond regulotions of the country coocerned,

• 12 ·

Bilaga 10

· 13 •

(g) The foregoing provisions de not exclude the possibility of an Applicont moking applic­ otion without employing the services of o Potent Agent, Attorney or other representative in ony country where national legislction cnd regulations permit. The transmission of the relevant documcnts within the receiving country must be in accordance with thc security regulations and practices o/ thot country, (4) To assist in evoluofing the invention for defence inrerests, an oppropriate Defence Agency of the receiving government is furnished, in occordance with the security regulotions ond proc t i ces af the rcceiv i n g country, with o copy of the specificatian and ony drawings an• nexed thernto, ond af the resum,; and claims included in the potent cpplic<ition filed in the Potent Ollice of the receiving country and the filing dote and serial number of the potent applicotion. This copy is furnished for information only and withouf prejudice to ony rights of thc Appl icant. (5) lf the recciving government so requires, the Applicont sholl furnish lo the government of origin, with o view to its being tronsm1tted lo the oppropriate Agcncy of the receiving govcrnment in occordcnce with Article 111 af the NATO Agreement, o woiver in writing o/ ony cloim to compensation for loss or domoge due solely to the imposition af sccrecy an the inventian by the receiving gave,nment when imposed under provisions of the NATO Agreemcnl.

B. CORRESPONDENCE RELATING TO THE APPLICATION All correspondcnce reloting to the cpplicotion under thcsc proc:cdures sholl pass only thraugh thc same securc channels os specified for the original potent applicotion, excepting correspondence exclusively reloting ta poyments of taxes ond fecs provided thot such corres­ pondence contoins no information pertoining to the invention, the subject al the opplicotion. Other unclossilicd formel notilicotion (such os extension of lime limits or similar noiiccs) moy be scnr by the fore:gn Paient Office al its discretion directly ta the Applicant or his outhorised reptesentotive without or.y spcc::iol security orrangcmcn,s.

C. REMOVAL OF SECRFCY The notice af thc government af the country of or·igin of its inten1ion to remove ils own measures o! secrecy • n accordarice with Art1cle IV of the �JATO Agreement shall. be addressed ta the appropriote Defence Agency of the governments ol the receiving countries. lf offer the six weeks per1od provided for • n the above ogreemenf the governrneni of the country of origin removes secrccy ,r wdl •mmed,otely sa ,nform the oppropriate Dcfence Agency of the govern­ ments af the rece,ving countr • es, wh,ch governments will then rem<ivc secrccy measures, The titles ond addresses of thc nct • ono l agencies of the receiving countries ta which the annaunce­ ment concern,ng the rcmovol of sec,ccy should be forworded ore listed in Appendix 2(c).

• 13 -

Bilaga 10

--- --- --- - ---- - ------- - - - -- - -- ------- ----·

- 14 ·

D. NATIONAL PART!CULARS Any national rules of procedure which may be formulated in omplificatlon of the proced­ ures contoined herein mus! be compa!iblc with these proccdures. Appropriote national lows ond regulotions ore listed in Appendix l ond titles ond od­ dresscs are furnished in Appendix 2(o) ond (b) of the oppropriote Defence Authorities ond Patent Offices, ond their special deportmcnts for handling inventions ond patent applicotions subjecl lo secrecy =asures. All governments will notify the other governments ond the lnlernotionol Stoff af NATO promptly of any change in their lows ond rcgulorions on which the /oregoing procodures oro bos ed pointing oul the effect o/ the chcnges on thcse procedures and ony chonges in the ti tles and addresses in Appendix 2.

E. APPLICA TION When o government party to lhe NA TO Agreement is oble to implement the proccdures and infends lo opply them, it will so in/orm the Secretary General of NATO wha will notify immediotely all other government parties. These procedures sholl be applicable ot the date of this notificoticn between 1h;s government ond any of lhe other governments for which the Secretory General hos alreody given such notif,cation.

F. REVISIONS These procedures sholl be cxaminerl by the relevant Working Group af the North Atlan! i c Treoty Orgonization for poss,ble revisions once every two years from thc date of approvol by the North Atlontic Council ar whencver specificolly requcstcd by onc of thc porticipoting governments.

G. APPROVAL The se procedures wcre opproved by rhe North Al I antic Coun c i I on 7th Morch, I 962, in the English ond French languages, borh texts being equolly authentic. (1)

(1 j See footnofe to the titlc, of these pror:edurcs,

· 14 •

Bilaga 10

· 15 ·

APPENDIX l to THE IMPLEMENTING PROCEDURES

NATIONAL LAWS AND REGULATIONS RELATING TO INVENTIONS AND PATENT APPLICATIONS SUBJECT TO SECRECY RESTRICTIONS

BELGIUI,\ (i) Act of 10:h Jonuo,y, 1955

CANADA Potent Act, Sect;on, 20 ond 21 (1952), Potent Rulo, 91, 92, 93 (1970), At0mic cr,ergy rcgvlotions Offi ciol Secre Is A e:r.

DENMARK Act No. 18 ol 271h Jonuory, 1960, os om•nded by Act lfo. 215 of 31<1 Moy, 1968, R::':lyol Ordlnonc;e of 30th Jonuory, �960, O,d�r.s of thc M , n i � t,y of Comm�,c� Noo. 22 ond 23 cl 30th Jon�o,y, 1960.

FRANCE (1) Ac• No. 68• 1 cl 2nd Jonuory, 1968, Arlt cles 24 to 27 ond 61. ond Docree No. 68·1100 ol 5th tlccembe,. 1968, Article, 14 to 20, Codc of C,im;nol Low, ir.oddied by O,dinonco No. 60-529 of 4th Junc, 1960, especiclly Ar1lde 77.

FEDERAL Cdmin.ol Codc, Art1elc 93 cl �eq. Artic!e 353c; REPUBLIC Paren! Act, Arriclr.! 300 to 309. 0 F GERMANY ( I)

GREECE Act No. 4325 of 27th Sepiember, 1963 c onr::�rn 1 n9 ,n..,•ent1oris relat•ng ro lhe nat1onol defer.ce ol the covntry and mod1fying the Potent Act No. 2 5 27 i 1920, Deci�1on No. 562. 191h Oc:tobier, 1964 of lhe Min,5,t,c,1s of Defen.ce and Commerce c:or.cerning the 1 mp l emc-ntofton of Ac:l Mo, 4325/ 1963.

ITALY Potent Act (Royol Decroo No. 1127 of 29th June, 1939); Amendmonts lo ab:Jvc Ar;r Act No. Sl-1 ol 1st July, 1959 ond Pres1dent1ol Oec:rec of 26th Februory, 1968.

LUXEMBOURG Act of 8th July, 1967 Regvlat;on ol lB•h Scptembet, 1969.

NETHERLt,NDS (I) Potent Act, Ar11cle 29A to 29F;

NORWAY Acl oi 26th Jvne, 1953 o:. arnen:ied by Law No. 9 di:ited lSTh December ., 1967. Dec:,ee of The Crown Prince Regent oi 2S�h November, 1955 cotatoinmg special re9ulct1on-,. ori the hondl1119 ol lr"lllent or"\s whieh ore of 1mpodance for rhe defenc:e of the country.

PORTUGAL Dec•ee Law No. 42201 of 2nd Ap.,1, 1959

(1) Countnt!'s normol/y requrnng a wa1ver ol ony clo,m ro corns:n:nsotion for fo.ss or domoge du� soldy to the impositroo of sc-crecy mea:;urt:s on 1m,•cnrio.ns whc:n imposed under Jhe provisions o( the NA TO A g ,eemenl.

• 15 ·

Bilaga 10

· 16 -

TURKEY (1) (o) Poron l Act o f 23rd March, 1879 f th,, monufoctured products ond of the com. {b) Ordinanc� on the T ... cde Morks o f mercicl materiels a 11 rh Moy, l 888; (c ) Ac: r o f 13th May 1 1955, gron1in9 the govemm'!!'n t ihc necessa r y powe,. in ordc, to have the pah:nt op;, lic at i ons cxononcd by lh!: lntcrn olionol Poten t lnstitute o t The Hoguc ; (d) Rcgulotions fo r tho 1mplemenrot1on o f the lndu�tr1ol Prope rty feg i slat,on,

UNITED KINGDOM Patents Acr, 1949, 5cc, 18 and 93 (1) Olficiol Sccrcts A c r , 1911 lo 1939 Atom i c Energy Act, 1946, Sec, 12, 13 ond 14 os amended by Paten!• & Designs Ac t 1949 (Soct, 32) ond Palonfs Ac t 1949 (Secr. 106(3)).

UNITED STATES 35 Unitod Srote, Code - Soc. 181 to 188 inclus i ve, Code o f Fedcro 5. (1) l Regulotaons Title 37, po rl

(1) Co1,.mlries norma//y requu,n9 a waivcr oF any claim 1o compensotion for foss. or dcmage dvc so/(:l y to the imposUion of .sec,ecy mcusures on invcntion.s when imposed 1.mckr thc provisions of lho NA TO Agreement.

- 16 ·

Bilaga 10

• 17 •

APPENDIX 2 (Revised) t:o

THE IMPLEMENTING PROCEDURES

TITLES ANO AODRESSES

(a) Of opproprl010 Defe-nce Agencles ond thciir Offick1l :, .

(b) Of PaUll"Jt OHicos and thoit s�oclol Socritcy Secrions ond their Spaciar Oepartment• for

hor,dlio9 in-.,ontiO'lJ and pole!"lt cpplicotions subi1:ct to :i�crccy re!ltriction),

(c) Or the Noti.ono! A9ency lo which the announcemonl conccrning !h� rcmoval Qf "cc:rc:c:y

shculd � for\lolofd�d (Porograph C of ,�ut P,ocit-dv,es).

(al BELCIUM Mln;,,ä,1 d• 14 o•f•"'•• r.otion.ol••

S GR-SORA, Sllcuri rP tr\1fo I lr,•11•,

ovenu• Jul•• Bu,o'••• 75

B-11�0 • Brvael1u

Eflqul,i•• t:or,c11ning outtlori11d Pota,it A11ent1:

M, 1, P,9',id•n·r d• l 1 Qu10,i1• n11ri0nol• ds t.åcu,11•.

c/o Mini111e,. de, ... Hai•u ilth::in;•r•1-.

Rv• O..iotr•·B•o1-, 2

6-1000. Btunll••

Onowo, Ontor10,

K lA 0�2

OENMAl!K O;ard,h O.r .. ""'i:• 1.,1. 1 1 : t,a•nc • s.,..-fc.•

Kaa f•ll••

DK,2100 Cop•-nh1:19on 0

(1} R•qu••'• for S,c,.c:y ·

,V,;nurllr• d• lo Otif•nu

D•le-ool ; Cl'I Gtin.141• pour 1·Arm•"'•"'

Direi;1q�n de1 ?•r-.enr,• I • •• 1Jflg , ,a1 9.,,.,ol••

S(Hn-Olr•ir::t\on Ö•t offo11•1 t•n.,o'•s

Bu,•01.1 d•• B,.,\lets •• 1,,,,,en• 1 1:ir1 '

l�. ru• Sc , nl Oornlnl qv •

75997 Po,. • Artt1W••

(4} Enquiriu t:onc•r�lnt 0:1.nit,rH1ud Po••"' Å;•rth :

M1m1T'lr• d• t•indu1tt!t •'dala ,.d,erc:h•

Con,on,uc,ia.t G.rui,cl tl lo ,,,ob:!110tl.on induwtt;•ll•

I, 'V• L.;o.,ord d. Vinc;

75116-Po, 1 •

FEDERAL Bund• 1m1"'' ,.,,._.,. .:!•f V•1nrd•�vnv,

l!!;PU6LIC !,) Bo""" I

O• CERMANY P'l:uflai;h 161

Bilaga 10

• 18 •

CREECE Mir,I ttry of Hot10"01 Oelence 1

Svpr•rtt• Coml"PIQl'ld ol th. ,\,""°d Fo,c .. ,

R■ 1-•orch D•pertrrl■l't,

C.,olcrgo,, A1h1n1

ITALY M,n1,. 1110 d■ Ila O, '••o,

Uffldo C1n1tc,l1 All•1••mal't! Mlllt.,l,

)• Q.1parlo0S.•ilor,• M 11101• S,•,..•Hi,

V,a Moli •• 19,

�OIT\Q

LUXEMBOURG M1niatit• de lo Fo,,;e Pwbl1qu•,

Cci11rnit du Sa1nt0Etpt•f,

L...,.11�m\u;:ivro. Bo .. t■ 901101- 31.5

NETHE RLANOS l..t , t1 i 1teri■ • von 01 It" 1l1,

ArdelinQI C!v11hocht,

Bo�i1n111hoot J6,

2511 CK DEN 1-lAAG

NORWAY � , ,, ; ,,ry of o.,.n(■

Mo I• riella ,...d, l,ng.,,

0110 O,p

0,lo 1

�,cr■tortodo c;.,,.,al da O■l•u Noc•�ol

lo R1po11i�a,o,

R1.10 do Co"'o di, Mov•o 1,

l , ,boo

TURt<E'f M,,.iat,., of lnd1,ul1y,

Oir•ct,or, ol lr,dw,,,:ol Pr1;1p1,fr.

An\tc,o

UNlHD K>NGDOM Minuhy oi 01l1nn1,

P,oi:u,•,,,•"' E.,ocuf•Y•

1,, ... e.,••a", U"H,/Sy lS & Tl

s ,, .,o., t1 ,I , H0u••

London, WC2� OSX

UNiTEO iTATE.S �l!'c1•tary, Ål'fl"led S.1.ic•1 Pcrt•"'' Adwl,:,,y Oou,d,

P01111nl1 0, "''1'0",

Olf!C♦ ol nu Judv• Ad1n,cal• c;.,,.,01,

O•pQlf!"l•n' ol Ou Army,

Wo1h,n91on O,C. 10)10

•v• J,A. D• Moi, 2d·16,

0-10-40 • 8t"UllOllh

Bilaga 10

I

t

• 19 ·

Th• Com,..,lulon., ol P•Mnf1,

Th• Pat•nt OHI<•.

Oftowa, Ont01io

K 1A OC9

OENIIARK Th• P4'•"' Otflo,

,15 Nyr0p190d.,,

Cop•nho-g•" V

FRANCE ln,1iru1 National d• lo Prop,iåt• in�11tielle

26bi 1, ,.,. J• Lenl"9,111d,

75800 Pa,1,

FEDERAL O•ut, ch•• P•f•nto�,,

AEPUBLIC 8 M�nc.hu, 2,

OF GERMAHY Z-•1bNclun1tra11•• 12

CREECE Ml�l1t,y of Notiar,al E�no,ny,

S•cfion of lndu1hlol Pl"Qp•rty,

Olficn ar S•ct•I lnY•nfron•.

Canin99, Sq1.1ar•,

A1hen1

ITALY M;.,j,1.,0 dell'lndu1lrio, J.l Co,-m,rdo • d•ll'A,tigianaf:J,

Ulfic,� Cent1ol• Br•w"'•

LUXEMBOURG Suwio .:le l<1 Pniprti;,t ;nJ...,,trle!J•,

19, o"'•"ue c'• la Po,hl.N■u"••

L"'-11•,,,bou,;

De 0ctr0oir11od

Pn,•ntlaon 2,

2288 F.E RIJSWIJK (ZH)

HORWAY The Pot•f\t Orlice

Po1•nto ... d• lino•"'

Oslo D•p

01,IC> l

PORTUGAL

1URKEY

U�ITED KINGOOM Tft• Co,.,p.frol I.,• C.f"•tol o( t>at•fl It

Th• Po'•"' OH.c•, S 01.,itlo,,,

Cho,.,c•ry Lon•

londo", WC2A lA "f

UHITEO STATES Co""mt11IM•r or Po,.,,,. ,:anJ T,,.J.,,.o,lu,

Åll•"••on Lice,11•t,9 al'lil R • .,J♦w B,a"ch,

Wot'°''"Oto"', O.C. 1023 t

(cl BELGIUM M;,,,.,ä,. d• lo o.-r.,,,. notio"ol•,

$GR-$DRA, 5.c.v,,t,i 1ncfw1'r1•11.,

Åw•""'• .Jule1 Bcrd•1, 7:S,

8-1 UO. Bru .. llu.

• 19 •

Bilaga 10 I I

CANAOA Olr•cto, .t lnr•ll•ctvol Pr.,..ri'y .,,4 Praprl••'l' J:Uth••�

D•p-or9ffle,,, oJ Na.t!•"ot Oaf•n•••

Onawo. On1odo

KlA Ol(l

OEHW.RI( 0c,,.1.h D•••nc• lnt•lllgeftc• S.rvlu

1Cuf•ll•t

OK,1100 C.pooho9.., 0

FRA>ICE M1,,,,,..,.. ,. ICI' o•r•"'u

D91.iallon C.nåral• p9ur 1•�ttt1•,,,•1'•

Oir•c,1011 d■1 perao"n•I• •t o,fal,u qå,uirele•

Sou1•dh•ction d•• oflol••• 1•1119,al••

1', 1 ru• Si:1 ; 111 Oof"lir\l q u•

7 .S997 P'orh A ,moå■ •

FEDERAL 8ur'ldesn1lni ,,.,iUJl'I 41.,. v.,,.1 dlquno.

REPU5LIC SJ 6.cnn 1,

OF CERW.HY Po ,tfoc:lot 161

CREECE Mini 1try of Hot/Dnu1 D•f•Mo,

Sup,�• CD'"l'T'land of t+t. Arm•d Fo,c•••

R■ u•rch O■pot!m■nt,

O,ola,tci•. A rh■n •

ITALY Mirii11uo lf•tlo OHu.o,

Uffie10 C•ntto!a All••'•�•"'II Mltltorl,

Jt �,porrc;,-S♦rion• M • l llar• f!,._,,,,

Via Mol,,■ 19',

Rt:i�•

LUXEMBOURC M l n , 11i,e d• la Farca ?ub-11_..,.,

CqHm• du S<1r"t .. E1p,it,

Lt.1••"'bo"'ll, So :' , .. poa"al• 315

HETHERLANOS Mln\ 1f•ri■ van 0.f.,, ti•,

Ard.t!ng C;..,.1.1,.d,,,

Bo9qnutrocrr J6,

2511 CK DtN HAAG

>IORWAY Mini1-tl')' of 0111f.,r1c.

MoN>,i•lla Tdwl,n;•"

Q.,h, D•P

O,!o 1

S•C.:••lo,;odci C.."•tal d11 C•f•to Nocl•"•I,

2. R:.p(tf1 1 '4j°00 t

Ruo do Cava d1;1 MtHHO 1,

l l1'ooa

TURKEY (Chu't!lcol -,nd MaeJia"lc:al ht-el'u•hy}

Mo\dn• Kim1a Ed\l,,ri•i KVn'1'1'1v,

lhliro B.erallo,I 8Uro1\.I,

An\iioto

llNlTED KINGOOM Mi"j•"J ol Oef•nt.,

P,ccur•"'•"' E:w•cutl�

in.,.,,t , ""' l/n ! t./.Sr (S &. TJ

S•YO)I Hl11 Hou ..

f Lo.,J,..n, WCJ � 0 BX

- 20 -

Bilaga 10

UMJTEO STATES S.cratory_.

A""'•" S•rvlce■ P•tw"'t AJ,.. 1,ory Soent,

Pat.rif• 01,..itlor,,

Ofllu .r i+.. Jutfo- .A.tl.o(ale c.,..,..1,

o.,.,tm.,,1 •I th• A,,.,r,

We c!-\i" lf'°"'• 0.C. '20) 10

Brussels, April 1981

. 2!.

' ' Bilaga 10

- 23 •

APPENDIX 3 to

THE IMPLEMENTING PROCEDURES

NATIONAL SECURITY ClASSIFICATIOHS

WITH THEIR HATO EQUIVALENTS

COSMIC NATO NATO NATO

TOPSECRET SECRET CONF IDE MTIII L RESTRICTED

BELGIUM TRES SECRET SECRET COr/FIOENTIEL DIFFUSION RESTREINTE ZEER GEHEIM GEHEIM VERTROUl'IELIJK BEPERKTE VERSPREIDING CANADA TOP SECRET SECRET CDN FIDENTIAL RESTRICTEO TRESSECRET SECRET CONFIOEr/TIEL DIFFUSION RESTREHHE OENMARK(l) YDERST HEMMELIGT FOR TROLIGT TIL TJENESTEBRUG HEMMELIGl FRMICE (2) TRES SECRET SECRET CDNFIDENT.EL 01 FFUSION RESTRE INTE DEFENSE DEFEIISE FEDERAL REP STRENG GEHEIM GEHEIM VS-VERTRAULICH VS NUR FUER DEN OF GERMANY OIEHSTGEBRAUCH GR[ECE AKPQ! AITOPPHTON EMTTIHEYT!KON ITE PIQP!LMENHI AITOPPHTON XPHIE!U ITALY SE GRETISSIMO SEGRETO RISERVATISSIMO RISERVATO LUXEMBOURG TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL OIHUSION RESTREINTE NETHERLANOS ZEER GEHEIM GEHEIM CONFIOENTIEEL o, DIENSTGEHEIM VE R.TROUWELIJK NDRWAY STRENGT HE1/MELIG KONFIDENSIEL I BEGRENSET HEMMELIG PORTUGAL MUITO SECRETO SECRETO cormDENCIAL RESERVADD or SECRETISSIMO TURKEY yOK GIZU GIZLI OZEL HIZMETE OZEL UNITEO KINGDOM TDP SECRET SECRET COllFIOENTIAL RESTRICTED UNITEO STATES 13) TOP SECRET SECRET CONFIOENTIAL

Il J It is not abso/vle/y neCeHory lo vsc the securily clossification T/l T JENESTEBRUG (RE�TRICTED)

notlono//y as eve,y official docv=nl i, regarded os being RESTRICTED un/<,ss the conlents have

heen published or ore ;nrended for pubfication. Whe,n 1he Doni.sh Gove-rnment releases a docUmf!nr to

NA TO, lhe docult>f:nt will bear o secv,ity classific:olion; if profection as classified ;s desired.

(2) In France, the classificalion TRES SECRET Is r,,served for government vse on lne avthoriry of the

Prime Ministe.r,

(3) The United Stoles does not un rhe classificotion RESTRICTED in ils national system. NA TO do•

cvmanls or,, handled in occordance wilh proccdvros equivo/t,nl lo lnose n,qvired vnder NA TO

CONFIDENTIAL c/ofsif/cation except for sloroge procedures which, in effccf, "'" equ/valent lo

1has,, requlred vnder th.. NA TO RESTRICTED c/ossificotion.

- 23.

Bilaga 10

• 24 •

N.B. DEFINITIONS OF NATO SECURITY CLASSIFICA"flONS

1. TOP SECRET

This socurlly classlficatlon wlll be oppliad only to information the un•

outhorized di•closure of whöch would result ln exceptionally grove domoge

ta •h• North Atlontlc Treoty Orgoni:totion.

2. SECRET

This securlty <iosslflcotion will be applied to Information tha unoulhorizod

d lsclosure of which would rosul I in sorious damoge to NA TO.

3. CONFIDENTIAL

This s<>curlty classiflcotion will be op·plied ta info,mation the unouthoriz<>d

di•closure of whlch would be prejudiciol lo th;, in!er<>sts of NATO.

4. RESTRICTED

Thls sacurity clauificotion wil I be opp I led ta Information the unauthorized

disclosurc of which wauld be undeslroble lo the inlorests of NATO.

Bilaga 10 1 I l I

• 25 -

D. DATES OF THE EHTERING IHTO FORCE OF THE AGREEMEHT AND

ITS IMPLEMEHTING PROCEDURES FOR EACH SIGNATORY PARTY

IMPL EMENT ING AGREEMENT PROCEDURES COUNTRIES OEPOSI T OF THE INSTRUMENTS OF ENTERING EN TE RING RA TIFICA TION DR INTO FORCE IIHO FORCE APPROVAL BELGIUM 20th October, 1961 19th November, 1961 23rd September, 1964 CANADA 2nd August, 1972 lstSeptember, 1972 12th Jonuory, 1973 DENMARK 15th November, 1961 15th December, 1961 2nd June, 1965 FRANCE 18th Jonuory, 1965 17th Februory, 1965 19th Morch, 1965 FEDERAL REPUBLIC 6th Jonuary, 1964 5th Februory, 1964 9th October, 1964 OF GERMANY GREECE 15th August, 1963 14th September, 1963 20th Jonuory, 1965 ITALY 25th July, 1974 24th August, 1974 - LUXEMBOURG 1 st Februory, 1967 3 rd Morch, 1967 31st October, 1969 NETHERLANDS 8th September, 1971 8th October, 1971 11th April, 1972 NORWAY 13th December, 1960 12th Januory, 1961 28th June, 1965 PORTUGAL 11th May, 1965 10th June, 1965 17th No..,embcr, 1969 TURKEY 20th Februory, 1962 22nd Morch, 1962 9th April, 1970 UNITED KINGDOM 13th Octobcr, 1961 12th November, 1961 23rd September, 1964 UNITED STATES 8th December, 1960 12th Januory, 1961 3rd September, 1969

- 25 -

Natos avtal om överföring av teknisk Bilaga 11 information för försvarsändamål

Regeringarna i Amerikas förenta stater, Belgien, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Förenade kungariket, Grekland, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Turkiet,

parter i nordatlantiska fördraget, undertecknat i Washington den 4 april 1949,

som beaktar att parterna enligt artikel III i nordatlantiska fördraget genom egen beredskap och ömsesidigt bistånd ska upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp,

som beaktar att sådan förmåga kan utvecklas bland annat genom överföring mellan regeringar som är parter och Natoorgan av äganderättsligt skyddad teknisk information till stöd för försvarsinriktad forskning, utveckling och produktion av militär utrustning och försvarsmateriel, och

som beaktar att de rättigheter som ägare till sådan äganderättsligt skyddad teknisk information som överförs på detta sätt har bör erkännas och skyddas,

har kommit överens om följande bestämmelser.

Artikel I

I detta avtal

a) avses med för försvarsändamål för stärkande av den individuella eller kollektiva försvarsförmågan hos parterna i nordatlantiska fördraget antingen i enlighet med nationella, bilaterala eller multilaterala program eller vid genomförande av Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) forsknings-, utvecklings-, produktions- eller logistikprojekt,

b) avses med äganderättsligt skyddad teknisk information sådan information av teknisk art som är tillräckligt konkret för att kunna användas, som är användbar inom industrin och som är känd endast för informationens ägare och för av denne invigda personer och som därmed inte är offentligt tillgänglig; äganderättsligt skyddad teknisk information kan omfatta till exempel uppfinningar, ritningar, sakkunskap och data,

c) avses med Natoorgan Nordatlantiska rådet eller något av dess underordnade civila och militära organ, inklusive internationella militära högkvarter, på vilket bestämmelserna i antingen avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal, undertecknat i Ottawa den 20 september 1951, eller protokollet om status för internationella militära

högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget, Bilaga 11 undertecknat i Paris den 28 augusti 1952, är tillämpliga,

d) avses med ursprungsregering eller ursprungsorgan den regering som är part i detta avtal eller det Natoorgan som först överför teknisk information som äganderättsligt skyddad,

e) avses med mottagare regering som är part i detta avtal eller Natoorgan som tar emot teknisk information som överförs som äganderättsligt skyddad antingen direkt av ursprungsregeringen eller ursprungsorganet eller genom en annan mottagare,

f) avses med utlämnande i förtroende utlämnande av teknisk information till ett begränsat antal personer som förbinder sig att inte utlämna informationen vidare annat än i enlighet med de villkor som angetts av ursprungsregeringen eller ursprungsorganet,

g) avses med obehörigt utlämnande överföring av äganderättsligt skyddad teknisk information i strid med de villkor i enlighet med vilka informationen överfördes till mottagaren,

h) avses med obehörig användning användning av äganderättsligt skyddad teknisk information utan att först inhämta tillstånd eller i strid med de villkor i enlighet med vilka informationen överfördes till mottagaren.

Artikel II

A. När ursprungsregeringen eller ursprungsorganet för försvarsändamål överför teknisk information till en eller flera mottagare som äganderättsligt skyddad teknisk information, ska varje mottagare om inte annat följer av punkt B i denna artikel ansvara för att informationen skyddas som äganderättsligt skyddad teknisk information som utlämnats i förtroende. Mottagaren ska behandla den tekniska informationen i enlighet med alla ställda villkor och vidta lämpliga åtgärder som är förenliga med dem för att förhindra att informationen överförs till någon, publiceras eller används obehörigen eller behandlas på något annat sätt som sannolikt skulle orsaka ägaren skada. Om mottagaren önskar att de ställda villkoren ska ändras ska denne, om inte något annat har överenskommits, rikta en framställning om detta till den ursprungsregering eller det ursprungsorgan som den äganderättsligt skyddade tekniska informationen har mottagits från.

B. Om mottagaren konstaterar att någon del av den tekniska information som överförts till denne som äganderättsligt skyddad teknisk information redan vid tidpunkten för överföringen var i dennes besittning eller fanns tillgänglig för denne eller då var eller vid någon tidpunkt blir allmänt tillgänglig, ska mottagaren i den mån säkerhetskraven tillåter så snart som möjligt underrätta ursprungsregeringen eller ursprungsorganet om detta och vid behov tillsammans med utlämnaren komma överens om lämpliga arrangemang för att bevara konfidentialiteten, upprätthålla försvarets säkerhet och återlämna handlingar.

C. Ingen bestämmelse i detta avtal ska anses utgöra en begränsning av det försvar som en mottagare har tillgång till vid eventuella Bilaga 11 meningsskiljaktigheter till följd av en eventuell överföring av teknisk information.

Artikel III

A. Om ägaren till äganderättsligt skyddad teknisk information som har överförts för försvarsändamål lider skada till följd av att mottagaren eller någon som mottagaren har lämnat ut informationen till obehörigen lämnat ut eller använt den, ska mottagaren betala ersättning till ägaren

– i överensstämmelse med mottagarens nationella lagstiftning, om det är fråga om en regering,

– i överensstämmelse med lagstiftningen i det land där huvudkvarteret för Natoorganet i fråga finns, om det är fråga om ett Natoorgan och om de berörda parterna inte har kommit överens om något annat.

Sådan ersättning ska betalas antingen direkt till ägaren eller till ursprungsregeringen eller ursprungsorganet, om den sistnämnda själv betalar ersättning till ägaren. I det senare fallet påverkar det ersättningsbelopp som betalas av ursprungsregeringen eller ursprungsorganet inte det belopp som mottagaren ska betala, om inte något annat överenskommits.

B. Mottagarna och ursprungsregeringen eller ursprungsorganet ska, i den mån deras säkerhetskrav tillåter det, tillhandahålla varandra all tillgänglig bevisning och information samt på andra lämpliga sätt hjälpa varandra att fastställa skadan och ersättningen.

C. På framställning av en regering som är part i detta avtal eller av ett berört Natoorgan kan en rådgivande kommitté som består enbart av representanter för de involverade regeringarna och Natoorganen inrättas för att utreda och undersöka bevis och för att rapportera till de berörda parterna om den eventuella skadans orsak, art och omfattning. Kommittén får begära att Natos generalsekreterare utser en medlem av Internationella staben till medlem av kommittén som observatör eller som representant för generalsekreteraren.

D. Ingen bestämmelse i denna artikel ska inverka menligt på de rättigheter som den skadelidande ägaren kan ha gentemot en regering eller ett Natoorgan.

Artikel IV

De regeringar som är parter i detta avtal ska inom Nordatlantiska rådet utarbeta förfaranden för genomförande av detta avtal. Dessa förfaranden ska särskilt innehålla bestämmelser om

a) överföring, mottagande och användning av äganderättsligt skyddad Bilaga 11 teknisk information inom ramen för detta avtal,

b) Natoorgans deltagande i överföring, mottagande och användning av äganderättsligt skyddad teknisk information,

c) inrättandet av och verksamheten inom den rådgivande kommitté som avses i artikel III.C,

d) framställningar om ändring av villkoren för äganderättsligt skyddad teknisk information i enlighet med artikel II.A.

Artikel V

1. Ingen bestämmelse i detta avtal ska tolkas som att den påverkar säkerhetsåtaganden mellan regeringar som är parter i detta avtal.

2. Varje mottagare ska för all äganderättsligt skyddad teknisk information som gjorts tillgänglig för den enligt villkoren i detta avtal fastställa en säkerhetsnivå som minst motsvarar den som fastställts för den tekniska informationen i fråga av ursprungsregeringen eller ursprungsorganet.

Artikel VI

1. Inga bestämmelser i detta avtal ska hindra de regeringar som är parter från att fortsätta tillämpa befintliga avtal eller ingå nya avtal med varandra för samma ändamål.

2. Ingen bestämmelse i detta avtal ska tolkas som att den påverkar bestämmelserna i Natos avtal om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar undertecknat i Paris den 21 september 1960.

Artikel VII

Ingen bestämmelse i detta avtal ska vara tillämplig på överföring eller användning av teknisk information om kärnenergi.

Artikel VIII

A. Instrumenten för ratifikation eller godkännande av detta avtal ska så snart som möjligt deponeras hos Amerikas förenta staters regering, som ska underrätta varje signatärregering och Natos generalsekreterare om dagen för deponering av varje instrument.

Detta avtal träder i kraft 30 dagar efter det att två signatärparter har deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument. Med avseende på varje annan signatärpart träder det i kraft 30 dagar efter det att

respektive parts ratifikations- eller godkännandeinstrument har deponerats. Bilaga 11

B. Nordatlantiska rådet ska fastställa vilken dag detta avtal börjar eller upphör att gälla för Natoorgan.

Artikel IX

En part får upphöra att vara part i detta avtal ett år efter det att den har lämnat sitt meddelande om uppsägning till Amerikas förenta staters regering, som ska underrätta de övriga signatärregeringarna och Natos generalsekreterare om depositionen av varje meddelande om uppsägning. En uppsägning ska dock inte påverka sådana förpliktelser som redan överenskommits eller de rättigheter och befogenheter som tidigare erhållits av parterna på grundval av bestämmelserna i detta avtal.

Till bekräftelse härav har undertecknade representanter, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta avtal.

Upprättat i Bryssel den 19 oktober 1970 på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar som ska deponeras i arkivet hos Amerikas förenta staters regering, som ska sända en vederbörligen bestyrkt kopia till de andra signatärregeringarna och till Natos generalsekreterare.

För Amerikas förenta stater: Robert Ellsworth 1 För Frankrike ): F. de Tricornot de Rose För Förbundsrepubliken Tyskland: W.G. Grewe För Förenade konungariket Storbritannien Bernard Burrows och Nordirland: För Italien: Carlo de Ferrariis Salzano För Kanada: Ross Campbell För Konungariket Belgien: A. de Staercke För Konungariket Danmark: H. Hjorth-Nielsen För Konungariket Grekland: Ph. Annino Cavalierato För Konungariket Nederländerna: H.N. Boon För Konungariket Norge: Hakon Wexelsen Freihow För Portugal: Albano Nogueira För Storhertigdömet Luxemburg: Lambert Schaus För Turkiet: Nuri Birgi

1 ) Underskriften av Frankrikes ständiga representant föregås av följande tolkningsanmärkning:

”L’adhésion de la France au présent accord ne saurait en rien modifier la position prise par elle vis à vis de l’organisation militaire intégrée de l’Alliance Atlantique, position exposé dans l’Aide Mémoire des 8 et 10 mars 1966 adressé par le Gouvernement francais aux quatorze autres membres de l’Allicance . ”

(”Frankrikes anslutning till detta avtal ändrar inte på något sätt Frankrikes Bilaga 11 ståndpunkt i förhållande till Atlantpaktens integrerade militära organisation, en ståndpunkt som uttryckts i det memorandum av den 8 och 10 mars 1966 som den franska regeringen riktat till de fjorton andra medlemmarna i pakten.”)

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV NATOS Bilaga 11

AVTAL OM ÖVERFÖRING AV TEKNISK

INFORMATION FÖR FÖRSVARSÄNDAMÅL

I. ALLMÄNT

1. Följande förfaranden fastställs i enlighet med bestämmelserna i Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål (nedan kallat avtalet ), undertecknat i Bryssel den 19 oktober 1970.

2. Förfarandena gäller alltid när teknisk information överförs inom ramen för avtalet, när sådan information används eller lämnas ut efter sådan överföring och när mottagaren önskar ändring av de villkor enligt vilka informationen mottagits. Dessa förfaranden gäller inte för sådan överföring till ministerier av kopior av hemliga patentansökningar som det föreskrivs om i avsnitt A.4 i förfarandena för genomförande av Natos avtal om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar. Överföring av sådana kopior till stöd för patentansökningar utgör inte sådan överföring som avses i artikel II i avtalet.

II.VILLKOR FÖR ÖVERFÖRING OCH ANVÄNDNING

3. All överföring av teknisk information inom ramen för avtalet sker enbart i informationssyfte, om inte uttryckligt samtycke till något annat ges. I dessa förfaranden avses med i informationssyfte enbart i syfte att bistå vid bedömning av teknisk information för försvarsintressen och utan att det påverkar ägarens rättigheter. Uttrycket omfattar inte användning, kopiering eller utlämnande av information, vare sig helt eller delvis, för produktionsändamål.

4. Informationen ska innehålla eller åtföljas av en förklaring, som är stadigt fäst på en väl synlig plats och som tydligt anger

a) att informationen är äganderättsligt skyddad,

b) att informationen överförs i förtroende för försvarsändamål,

c) varje eventuellt särskilt syfte för vilket informationen överförs.

Förklaringen bör helst också, i den mån informationen finns tillgänglig, innehålla

d) uppgift om informationens ägare,

e) uppgift om ursprungsregeringen eller ursprungsorganet,

f) uppgift om alla mottagare,

g) uppgift om för vilka delar av den överförda informationen äganderättsligt skydd görs gällande, i de fall där inte all överförd information är äganderättsligt skyddad, 203

Bilaga 11 h) villkor för hur och när informationen eller angivna delar av den får offentliggöras eller lämnas ut till eller användas av andra parter, till exempel med ägarens skriftliga samtycke.

5. Om det i praktiken inte är möjligt att använda en sådan förklaring, till exempel vid muntlig eller visuell överföring av information, ska all information som annars skulle ha lämnats i en förklaring överföras muntligen eller visuellt eller på något annat faktiskt sätt samtidigt som informationen överförs till mottagarna. Varje mottagare som tar emot information under dessa omständigheter ska i en bekräftelse som är till den sändandes belåtenhet specificera informationen och på vilka villkor den överfördes.

6. Om en mottagare av information som mottagits med en förklaring sprider informationen, är denna sändande skyldig att säkerställa att förklaringen och eventuella övriga villkor för användningen och utlämnandet av informationen vidarebefordras till nästa mottagare.

7. Om en regering eller ett Natoorgan ska använda eller vidarebefordra teknisk information som inte är försedd med en förklaring men som har tagits emot under omständigheter som ger skäl att anta att informationen har överförts inom ramen för avtalet, är mottagaren skyldig att innan informationen används eller vidarebefordras göra sitt yttersta för att säkerställa att ingen sådan förklaring eller motsvarande som krävs i enlighet med punkt 4 eller 5 har blivit skild från informationen.

III. ÄNDRING AV DE STÄLLDA VILLKOREN

8. a) En mottagare som önskar att de ställda villkoren ska ändras ska rikta en framställning om detta till ursprungsregeringen eller ursprungsorganet eller med dess samtycke direkt till informationens ägare i överensstämmelse med eventuella i detta sammanhang överenskomna arrangemang mellan ursprungsregeringen eller ursprungsorganet och mottagaren.

b) Ursprungsregeringen eller ursprungsorganet ska göra sitt bästa för att bistå mottagaren med att få begärda tillstånd att använda den tekniska informationen och för att sända alla framställningar om användning och alla relevanta sakuppgifter till informationens ägare.

IV. INFORMATION OM SKADESTÅNDSKRAV

9. Ursprungsregeringen eller ursprungsorganet och mottagaren (mottagarna) ska underrätta varandra om alla skadeståndskrav som har framförts till dem med stöd av avtalet och som involverar någon av parterna.

V. TVISTER – RÅDGIVANDE KOMMITTÉ Bilaga 11 10. a) En ursprungsregering eller ett ursprungsorgan som önskar att en sådan rådgivande kommitté som det föreskrivs om i artikel III.C i avtalet ska inrättas ska rikta en framställning om detta till Natos generalsekreterare, åtföljd av en samling handlingar som innehåller en så fullständig redogörelse som möjligt för sakuppgifterna om den skada som görs gällande och som framställningen avser; redogörelsen kan kompletteras i ett senare skede.

b) Natos generalsekreterare

i) ska utan dröjsmål sända framställningen och kopior av handlingarna till eventuella andra involverade regeringar eller organ och be om deras samtycke till inrättandet av en rådgivande kommitté,

ii) ska, om samtycke till en sådan kommitté ges, uppmana de regeringarna och organen att utse sina representanter och avtala om tid och plats,

iii) kan på framställning av kommittén utse en medlem av Internationella staben att delta i kommittén som observatör eller som en kommittémedlem som representerar generalsekreteraren,

iv) kan på framställning av kommittén tillhandahålla ett sekretariat för kommittén i enlighet med överenskomna villkor för kostnader.

c) Den rådgivande kommittén ska

i) om den anser det önskvärt välja ordförande eller göra en framställning till generalsekreteraren om att utse en medlem av Internationella staben till ordförande,

ii) granska alla tillgängliga handlingar och bevis som gäller dels överföringen av informationen, dels, i förekommande fall, användningen av informationen och orsaken till samt arten och omfattningen av den skada som det görs gällande att ägaren orsakats,

iii) genom nationella myndigheter eller Natoinstanser upprätta alla de kontakter som utredningen kräver,

iv) om den så önskar höra den skadelidande parten och andra personer som den anser behöver höras,

v) endast för de involverade parterna tillhandahålla en rapport om sina slutsatser när det gäller förekomsten, arten och omfattningen av samt orsaken till den eventuella skada som orsakats informationens ägare. Rapporten ska inte på något sätt vara bindande för de involverade parterna och ska, om inte kommittén beslutar något annat, tillsammans med kommitténs diskussioner, protokoll och handlingar hållas konfidentiella, så att endast berörda Natoinstanser och nationella myndigheter har tillgång till dem. 205

d) Medlemmarna av den rådgivande kommittén får vid fullgörandet av Bilaga 11 sina uppgifter inte på något sätt agera som förespråkare för någon enskild eller juridisk person.

VI. SÄNDANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERAD INFORMATION

11. Säkerhetsskyddsklassificerad information får endast sändas genom kanaler som godkänts av de regeringar som är parter och som är involverade i överföringen eller mottagandet av sådan information. En förteckning över de nationella behöriga myndigheternas namn och adresser har fogats till dessa förfaranden som bilaga A. Mottagarna ska underrättas om alla ändringar av säkerhetsskyddsklassificeringen som ursprungsregeringen eller ursprungsorganet gör. De olika ländernas motsvarigheter i fråga om säkerhetsskyddsklassificering återges i bilaga B till dessa förfaranden.

VII. TILLÄMPNING

12. Förfarandena blir tillämpliga på respektive signatärpart i avtalet eller Natoorgan vid den tidpunkt då avtalet i enlighet med artikel VIII i avtalet träder i kraft för den parten eller det Natoorganet.

VIII. REVIDERING AV FÖRFARANDENA

13. Natos behöriga arbetsgrupp ska på framställning av en signatärpart granska dessa förfaranden med avseende på eventuella revideringar. Reviderade förfaranden blir 30 dagar efter det att de godkänts av Nordatlantiska rådet tillämpliga på de signatärparter och Natoorgan för vilka avtalet redan är i kraft.

IX. GODKÄNNANDE

14. Dessa förfaranden godkändes av Nordatlantiska rådet den 1 januari 1971 på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga.

BILAGA A TILL GENOMFÖRANDEFÖRFARANDENA Bilaga 11 FÖRTECKNING ÖVER NAMN PÅ OCH ADRESSER TILL DE NATIONELLA MYNDIGHETER ELLER MOTSVARANDE SOM ÄR BEHÖRIGA I FRÅGA OM SÄNDANDE AV SÄKERHETSSKYDDS- KLASSIFICERAD INFORMATION

Länder Myndighetens namn och adress

BELGIEN Ministère des Affaires Economiques Bureau de Centralisation des Commandes de Défense Square de Meeûs, 23 B-1040 Bruxelles (Belgien) DANMARK Handelsministeriet Slotsholmsgade, 12, 1216 København K, Danmark FRANKRIKE Délégation Ministérielle pour l’Armement Bureau des Brevets et Inventions 10, Rue St. Dominique, Paris 7e FÖRBUNDSREPUBLIKEN Der Bundesminister der TYSKLAND Verteidigung 3, z. Hd. des Herrn Referenten T- 15-o, V.i.A. 53 BONN, Ermekeilstrasse, 27 FÖRENADE KUNGARIKET Head of T. I. L. Reports Centre Ministry of Technology Block A-B, Station Square House St. Mary Cray ORPINGTON Kent FÖRENADE STATERNA När det gäller de flesta Natoländer ska säkerhetsskyddsklassificerad information förmedlas genom Förenta staternas militära rådgivande biståndsgrupp (US Military Advisory Assistance Group) eller, där det inte finns ett kontor för en sådan grupp, genom Förenta staternas militärattaché. För Natoorgan är den lämpliga kanalen Förenta staternas nationella militära representant. GREKLAND Ministry of National Defence, Supreme Hellenic Armed Forces Command, Research Branch, Cholargos, Athens (Grekland)

ITALIEN Ministero della Difesa Bilaga 11 Speciale U. C. A. M. – 3° Reparto Sezione Militare Brevetti, Roma KANADA Militärattachén vid Kanadas ambassad i Natolandet i fråga Kanadas delegation vid Nato när det gäller Natoorgan LUXEMBURG Ministère de la Force Publique – Secrétariat Spécial Plateau du Saint Esprit Luxembourg (Luxemburg) NEDERLÄNDERNA Ministerie van Defensie Materieelraad Bagijnestraat, 36 Den Haag NORGE Forsvarsdepartementet Oslodep Oslo, Norge PORTUGAL Secretariado Geral da Defesa Nacional Rua Cova da Moura, 1 – Lisboa 3 TURKIET Millî Savunma Bakanlı ğ ı İ kmal Ba ş kanl ı ğ ı Bakanlıklar ANKARA

BILAGA B TILL GENOMFÖRANDE-FÖRFARANDENA Bilaga 11 NATIONELLA SÄKERHETSSKYDDSKLASSER OCH NATOS MOTSVARANDE SÄKERHETSSKYDDSKLASSER

COSMIC NATO NATO NATO TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED BELGIEN TRES SECRET BELGIEN TRES SECRET BELGIEN DANMARK 1) YDERST HEMMELIG FORTROLIGT TIL HEMMELIGT T TJENESTE- BRUG FRANKRIKE 2) TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL DIFFUSION DEFENSE DEFENSE RESTREINTE FÖRBUNDS- STRENG GEHEIM VS- VS-NUR FÜR REPUBLIKEN GEHEIM VERTRAULICH DEN TYSKLAND DIENSTGEB RAUCH FÖRENADE TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED KUNGARIKET FÖRENTA TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED STATERNA 3) GREKLAND AKP ΩΣ A Π OPPHTO EM Π I Σ TEYTIKON Π EPI Ω PI Σ ME A Π OPPHTON N NH Σ XPH Σ E ΩΣ ITALIEN SEGRETISSIMO SEGRETO RISERVATISSIMO RISERVATO KANADA TOP SECRET SECRET CONFIDENTIAL RESTRICTED TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREINTE LUXEMBURG TRES SECRET SECRET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREINTE NEDER- ZEER GEHEIM GEHEIM CONFIDENTIEEL DIENST- LÄNDERNA eller GEHEIM VERTROUWELIJK NORGE STRENGT HEMMELIG KONFIDENSIELT BEGRENSET HEMMELIG PORTUGAL MUITO SECRETO CONFIDENCIAL RESERVADO SECRETO eller SECRETISSIMO TURKIET ÇOK GIZLI GIZLI ÖZEL HIZMETE ÖZEL

1) Det är inte absolut nödvändigt att använda säkerhetsskyddsklassen TIL TJENESTEBRUG (RESTRICTED) nationellt, eftersom alla officiella handlingar anses ha säkerhetsskyddsklassen RESTRICTED om inte deras innehåll har offentliggjorts eller är avsett att offentliggöras. När danska regeringen lämnar ut en handling till Nato, anges på handlingen en säkerhetsskyddsklass om det är önskvärt att handlingen skyddas genom säkerhetsskyddsklassificering. 2) I Frankrike är säkerhetsskyddsklassen TRES SECRET reserverad för regeringens bruk på bemyndigande av premiärministern. 3) Förenta staterna använder inte säkerhetsskyddsklassen RESTRICTED i sitt nationella system. Natos handlingar hanteras enligt förfaranden som motsvarar de förfaranden som krävs enligt säkerhetsskyddsklassen NATO CONFIDENTIAL, med undantag för förvaringsförfaranden som i praktiken motsvarar de förfaranden som krävs enligt säkerhetsskyddsklassen NATO RESTRICTED.

OBS. DEFINITIONERNA AV NATOS SÄKERHETSSKYDDS – Bilaga 11 KLASSER

1. TOP SECRET I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras endast information vars obehöriga röjande skulle vara till exceptionellt allvarlig skada för Nato.

2. SECRET I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras information vars obehöriga röjande skulle vara till allvarlig skada för Nato.

3. CONFIDENTIAL I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras information vars obehöriga röjande skulle vara till skada för Natos intressen.

4. RESTRICTED I denna säkerhetsskyddsklass klassificeras information vars obehöriga röjande skulle vara icke önskvärt för Natos intressen.

RÅDETS RESOLUTION OM TILLÄMPNING PÅ Bilaga 11

NATOORGAN AV NATOS AVTAL OM ÖVERFÖRING

AV TEKNISK INFORMATION FÖR

FÖRSVARSÄNDAMÅL

NORDATLANTISKA RÅDET,

som beaktar att rådet enligt artikel VIII.B i Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål ska fastställa vilka dagar avtalet börjar eller upphör att gälla för Natoorgan, och

som noterar att avtalet trädde i kraft den 7 februari 1971 efter det att Kanadas och Förenta staternas regeringar hade deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument,

HAR BESLUTAT ATT

1) bestämmelserna i Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål (nedan kallat avtalet ) från och med den 30 april 1971 ska vara tillämpliga på utbyte av teknisk information för försvarsändamål mellan Natoorgan enligt definitionen i artikel I.C i avtalet,

2) de bestämmelserna från och med samma dag också ska vara tillämpliga på utbyte av teknisk information för försvarsändamål mellan sådana Natoorgan och Kanada och Förenta staterna,

3) dessa bestämmelser blir tillämpliga på utbyte av teknisk information för försvarsändamål mellan Natoorganen och varje annan signatärpart 30 dagar efter det att parten har deponerat sitt instrument för ratifikation eller godkännande av avtalet,

4) alla rådets beslut som medför att avtalet upphör att gälla för ett Natoorgan ska innehålla bestämmelser om organets eventuella överenskomna förpliktelser inom ramen för avtalet,

5) Natos generalsekreterare ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de ovannämnda besluten verkställs.

Bilaga 12

NATO AGREEMEHT ON THE COMMUHICATIOH OF

TECHNICAL INFORMATION FOR DEFENCE PURPOSfS

IMPLEMENTIMG PROCEDURES FOR THE NATO AGREEMENT OH THE

COMMUHICATIOH OF TECHNICAL INFORMATION FOr. DEFEHCE PURPOSfS

CCUMCIL RESOLUTION FOR APPLYING TO NATO ORGANIZATIONS

THE MATO AGREEMEMT ON THE COMMUNICATIOM OF TECHNICAL

INFORMATION FOR P!:FEMCE PURPOSES

Bilaga 12

-1-

TABLE OF CONTENTS

This publication contains the following texts prepared by

the NATO Working Group on lndustrial Proper ty (AC/94):

(a) ANALYSIS OF THE "NA TO AGREEMENT

ON THE COMMUNICATION OF

TECHNICAL INFORMATION FOR

DEFENCE PURPOSES''

(NOTED BY THE NATO COUNCIL ON

14TH MAY, 1968) 2 - 5

(b) NA TO AGREEMENT ON THE

COMMUNlCA TION OF TECHNICAL

INFORMATION FOR DEFENCE PURPOSES.

(filGNEDBYTHENATOPERMANENT

REPRESENTATIVES ON 19TH OCTOBER,

1970 - ENTERED INTO FORCE ON

7TH FEBRUARY, 1971) 6 - 11

(c) IMPLEMENTING PROCEDURES FOR THE

"NATO AGREEMENT ON THE

COMMUNICA TION OF TECHNICAL

INFORMATION FOR DEFENCE PURPOSES''

(APPROVED BY THE NA TO COUNCIL ON

1ST JANUARY, 1971) 12 - 20

(d) COUNCIL RESOLUTION FOR APPLYlNG

TO NA TO ORGANIZA TlONS THE "NA TO

AGREEMENT ON THE COMMUNICA TI:JN OF

TECHNICAL INFORMATION FOR DEFENCE

PURPOSES''

(APPROVED BY THE NATO COUNCIL ON

24TH MARCH, 1971) 21

-1-

Bilaga 12

ANALYSIS OF THE NA TO AGREEMENT ON THE COMMUNICA TION

>F TECHNICAL INFORMATION FOR DEFENCE PU7'1.POSES

1. 0n geveral occasions, a great nwnber of difficulties and

reluctances on the part of the owners of proprictary technical information

were evidently experienced when communicating and using such

information for defence purposes as no multilateral agreement exists in

this field. While there are indeed bilateral agreemen•s on the exchange

of proprietary technical information in force between the United States and

most of the other member countries of NA TO, similar agre.ements

between other NATO Allies are rather unusual, Moreover, a careful

scrutiny shows that even the bilateral agreements with the United States

present certain differences, in general minor ones, which however, might

create difficulties when the exchange of technical information is extended

to more than two countries,

z. The participation of NATO Organizations in such exchanges

would add particular difficulties to those alrcady met when countries are

involved in the communication or use of proprietary technical information.

0n several occasions in the pasl. in particular in the elaboration of

common production programmes, the absenc.c of such a multilateral

agreement on the communication and use of tcchnical information has led

to the adoption of separate solutions which sometimes required a long

tune for elaboration.

3, In preparing the Agreement on thc Communication of Technical

Information for Defence Purposes the Working Group on Industrial

Property has tried to solve the above-mentioned difficulties, To this end,

in drafting this Agreement the aim of the Working Group was twofold:

on tbe one hand, to secure a sufficient safeguarding of

the rights of the owners of proprietary technical

information when this information is communicated for

defence purposes;

on the other hand, to establish a system applicable in

the fraznework of NATO taking special account of the

particular nature of NATO Organizations which woul<l

make the communication and use of proprietary

technical infor1nation for defence purposes easier and

would thus permit a progressive enlargement of the

exchange of technical information within NA TO,

4. This twofold aim should be reached taking inta account the

existing national legislation and the new Agreement should be applied

without any, even minor modifications to the legislation in force in each of

the countries signatory parties to the Agreement. Although the Agreement

auns mainly at multilateral exchanges as well as those occurring within

the frarnework of NA TO, it is drafted in such a way that it could also be

used.-on a. bilateral basis if so desired by the countries,

Bilaga 12

5, The scope of the Agreement covers the comn,unication and

use of proprietary technical information for defence purposes when the

communication of this technical information occurs between governments,

between NATO Organizations or bctween governmcnts and NATO

Organizations, whether this in.formation belongs to governments, NATO

Organizations or individuals. The Agreement does not cover the

communication of proprietary technical in.formation between individuals

and the use that might result from such communication whether those

transactions are effectuated directly between those concerned or through

the governments when the governrnental intervention is lirnited to

operations of control or transmission of the technical information through

secure channels,

6, The authors oI the draft Agreement were guided by the

following principles:

(a) The rights of the injured owners vis-a-vis any

goverrunent or any NATO Organization shall be

safeguarded,

(b) The owner of technical information shall be

compensated when the technical information

communicated is disclosed or used without his

authorization or not in accordancc with the

conditions under which it was communicated to

a recipient,

(c) It is in the interests of the parties to have at

their disposal a procedure o{ amicable settlement

permitting, in the case of dispute, to search for

the basis of a solution satisfactory to the parties

and which would be more rapid and less expensive

than a possible recouree to the cour'ts.

7. As regards compensation the Agreement provides that:

(a) the obligation for compensation will rest with the

Recipient(l) responsible for the unauthorized

communication or use, When the Recipient is a

government compensation for the damage will be

made in accordance with its laws and regulations;

the authors of the draft Agreement considered

that when the Recipient is a NA TO Organization,

{l) The term "Recipient" means any Governm ent Party to this

Agreement or NATO Organization receiving technical information

communicated as proprietary either directly by the Governrnent

or Organization of Origin or through another Recipient

(Article I( e)),

-3-

Bilaga 12

-4-

the law to be applied shall be, unless otherwise agreed

by the Parties concerned, the one in force in the

h

country where the headquarters o! t is Organization is

located;

.. (b) i! the Government or Organization o! Origin itself

compensates the owner, the amount to be paid by the

Recipient will not be af!ected by the amount of

compensation paid by the Government or Organization

of Origin unless otherwise agreed.

8. The Agreement does not contain provisions concerning interna!

measures to be taken either by the Governments or Organizations o!

Origin or by the Recipients when transmitting to private firma or to

individuals proprietary tecbnical information communicated under the

Agreement. The Working Group on Industrial Property considers, in fact,

that it is incurnbent upon each country or NATO Organization to take in

thia respect the ineasures it deems necessary in the irarnework of its own

responsibilities. The Working Group, furthermore, considers that it also

,falls within these responsibilities to give instructions to experts and

officials participating in NA TO meetings with regard to Proprietary Rigbts

problems, The authorities concerned should do their ut:most to ascertain

that those participating in such meetings be sufficiently acquainted with the

rules to be observed in order to ensure the safeguarding o! Proprietary

Rights relating to technical information which may be com.rnunicated at such

meetings.

9, As regards the procedure of an arnicable settlement the main

feature o! which is constituted by the establishment o! an Advisory

Commi ttee, (Article lll. C} the j\.greement has been broadly inspired by the

Council Resolution on the "Provisions for Setting up an Ad Hoc Committee

in the Event of Damage !rom Diaclosure or Use of lnventions or Technical

Information within tbe Framework of the North Atlantic Treaty

Organization" (document C-M(60}60). The role of the Advisory Committee

is normally lunited to the examination of the facts and the establishlng for

the governments concerned of its considered opinion an the elements whlch

would constitute a basis for a !air and reasonable compensation. It will be

useful, in particular, when a NATO Organization is party to a dispute

resulting from the unauthorized communication or use of proprietary

tecbnical information,

10. The Agreement provides in Article IX that any party may

wi.thdraw one year after notice of denunciation has been given to the

Government of the United States of America. This denunciation shall not

a!fect any obligations already contracted and the rights or prerogatives

previously acquir ed by parties and will take place automatically upon expiry

o! the period of one year following the notification to the G o vernment af tbe

United States o! America,

-4-

Bilaga 12

-5-

il. The Agreement is completed on the one hand by Implementing

Proi.:.!dures and on the other b.and by a Council Resolution, The

lrnplementing Procedures regroup all the practical provisions and

rneasures for the i.tnplementation of the undertakings contained in the

Agreement and in particular those relating to its application to NA TO

.. Organizations a.nd to the operation of an Advisory Committee. The

Council Resolution, defines, in conformity with Article VIII of the

Agreement, the dates on which the said Agreement will begin or will

c:ease to apply to NATO Organizations,

Bilaga 12

-6-

- NATO AGREEMENT ON THE COMMUNICATION OF TECHNICAL

INFORMATION FOR DEFENCE PURPOSY.S

The Governments of Belgium, Canada, Derunark, France, the

Federal Republic of Germany, Greece, Italy, Luxembourg, the

Netherlands, Norway, Portugal, Turkey, the United Kingdom and the

United States of America;

Parties to the North Atlantic Treaty signed in Washington on

4th April, 1949;

Considering that Article III of the North Atlantic Treaty

provides that the Parties will maintain and develop their individual and

collective capacity to resist armed attack by means o{ self-help and

mutual assistance;

Considering that such capacity could be developed inter alia

by the commwiication among Governments Parties and NATO

Organizations of proprietary technical information to assist in defence

research, development and production of military equipment and material;

Considering that rights of owners of proprietary technical

information thus communicated should be recognized and protected;

Have agreed on the following provisions:

ARTICLE I

For the purpose of this Agreement;

(a) the term .. for defence purposcs" means for strengtht:ning th""

individual or collective defence capabilities of the Parties to the North

Atlantic Treaty either under national, bilateral or multilateral prograrrtmes.

or in the implementation of NA TO research, development, production or

logistics projects;

(b) the term ••proprietary technical information" means informatior

which is technical in character, sufficiently explicit for use and has utility

in industry, and which is known only to the owner and persons in privity v:iH

him and therefore not available to the public. Proprietary technical

information may include, for exaznple, inventions, drawings, know-how :lnd

data;

{ c) the term .. NA TO Organization'' means the North Atlantic Counc 1

and any subsidiary civilian or military body, including International Milit.- r}

Headquarters, to which applr the provisions of either the Agreemcnt on the

Status o{ the North Atlantic Treaty Organiz;ation, National Representatives

and International Staff signed in Ottawa on 20th September, 1951, or thc

Protocol on the Status of lnternational Military Headquarters set up pursuan

to the North Atlantic Treaty, signed in Paris on 28th August, 1952;

-6-

Bilaga 12

-7-

(d) the term "Government or Organization of Orirdn" means

the Government Party ta this Agreement ar NATO Organization first

communicating technical information as being proprictary;

(e) the term "Recipicnt" means any Governrnent Party to this

Agreement or any NATO Organization receiving technical information

comrnunicated as proprietary either directly by the Governmt!nt or

Organization of Origin or through another Recipient;

({) the term "disclosure in confidence" means disclosure af

technical information toa limited nwnber of persons who undertake

not ta disclose the information further except under the conditions

speci!ied by the Governrnent or Organization of Origin;

(g) the term "unauthorized disclosure'' refers to any

communication af proprietary technical information which is not in

accordance with the conditions wider which it was communicated to thc

Recipient;

(h) the term "unauthorized use'' refers to any ui;e o! propnetary

technical information made without prior authorization ar not in

accordance with the conditions under which it was communicated ta a

Recipient,

ARTICLE Il

A. When for de fence purposes, teclmical information is

communicated by a. Governrnent or Organization af Origin, ta one or rnore

Recipiente as proprietary te�hnical information, each Recipient shall,

'subject to the provisions af paragraph B of this Article, 1 be responsiblc

-for safeguarding this information as proprietary technical information

which bas been disclosed in confidence. The Recipient shall treat this

technical information in accordance with any conditions imposed and take

appropriate steps compatible with these conditions ta prevent this

infonna.tion from being communicated ta anyone, published or used without

authorization or treated in any other manner likely ta cause damage to thc

owner, If a Recipient should desire ta have the imposed conditions

modified, this Recipient shall, unless otherwise agreed 1 address any

request ta this effect ta the Government or Organization of Origin from

which the proprietary technical information was received,

B. U a Recipient ascertains that any part of the technical

information cornmunicated ta it as proprietary technical information waf',

at the time af the communication, already in its possession or available :o

it, ar was then or at any time becomes availablc ta the public, the

Recipient shall, so far as security requirements permit, notify the

Government or Organization af Origin af that fact as soon as possiblc and

if necessary make any appropriate arrangements with the latter for

continuation of confidence, for maintenance of defence security and for

return of docurnents,

-7-

Bilaga 12

-8-

C. Nothing in th is Agreement shall be considered as lirniting

ar,:, defence available to a Recipient in any disagr eemenc resulting !rom

any communication of technical information.

ARTICLE llI

A. If the owner of proprietary technical information which has

unauthorized disclosure or use o( the information by a Recipient or

anyone to whom this Recipient has disclosed the information, this

Recipient shall compensate the owner:

when it is a government, in conformity with the

national law of this Recipient;

when it is a NATO Organization, unless otherwise

agreed by the parties concerned, in conformity with

the law of the country in which the Headquarters of

this Organization is located.

Such compensation shall be made either directly to the owner or to the

Government or Organization of Origin if the latter itseli compensates

the owner. In the latter case, the amount to be paid by the Recipient

will not be afiected by t he amount of cornpensation paid by the

�vernment or Organization of Origin, unless otherwise agreed.

B. Recipients and the Government or Organization of Origin 1

so far as their security requirements permit, shall furnish each other

with any evidence and information available and accord other

appropriate assistance to determine darnage and compensation.

C. At the request of a Governrnent Party to this Agreement or

a NATO Organb;ation concerned, an Advisory Comrnittee composed

solely of representatives of the Governments and NA TO Organizations

involved in the transaction may be created to investigate and examine

evidence and report to the parties concerned on the origin, nature and

scope of any darnage. This Cornmittee may request the Secretary

General of the North Atlantic Treaty Organization to designate a

member of the International Staff to be a member of the Committee as

an observer or as a representative of the Secretary General,

D. Nothing in this Article shall impair any rights that the

injured owner may have against any Government or NA TO Organization,

-8-

Bilaga 12

-9-

ARTICLE IV

The Covernments Parties to this Agreement shall develop

within the North Atlantic Council procedures for the implementation

of thls Agreement, In pa rticular these procedures shall contain

provisions governing:

(a) the communication 1 receipt and use of proprietary

technical information under this Agreement;

(b) the participation o! NA TO Organizations in the

communication 1 receipt and use of proprietary technical

information;

(c) the creation and operation o! the Advisory Committee

provided for in Article III. C, above;

(d) requests for changes of conditions iinposed on

proprietary technical information, as envisaged by Article Il. A 1

above,

ARTICLE V

l. Nothing in thls Agreement shall be interpreted as affecting

security commibnents between or amongst Governments Parties to

thie Agreement,

z. Each Recipient shall accord to all p�·oprietary technical

information made available to it under the terms of this Agreement at

least the same degree of security as that technical information has

been accorded by the Government or Organization o! Origin.

ARTICLE V1

l. Nothing in this Agreement shall prever t the Governrnents

Parties from continuing exieting agreements or entering into new

agreements am.ong themselves for this same purpose,

2. Nothing in this Agreement shall be interpreted as af!ecting

the provisions of the NA TO Agreement for the Mutual Safeguard.ing of

Secrecy of Inventions relating to Defence and for which Applications

for Patents have been made 1 signed in Paris an llst September, 1960,

ARTICLE Vll

Nothing in this Agreement shall apply to the communication

or use of technical information relating to atomic energy.

- 9-

Bilaga 12

ARTICLE VIII

A. The instruments of ratilication or approval o{ thie Agreement

shall be deposited as soon as possible with the Government o! the

United States of America which will inform each signatory Government

and the NA TO Secretary General of the date of deposit of each instrument.

This Agreement shall enter into force 30 days after deposit by

two signatory Parties of their instruments of ratification or approval. It

shall enter into !orce for each of the other signatory Parties 30 days alter

the deposit o{ its instruments of ratification or approval,

B. The North Atlantic Council will fix the date on whlch the present

Agreement will begin or will cease to apply to NATO Organizations.

ARTICLE IX

Any Party may cease to be a party to thls Agreement one year

a!ter its notice of denunciation has been given to the Government of the

United States of America, which will inform the other signatory

Governments and the .Secretary General of the North AUantic Treaty

Organization of the deposit of each notic e of denunciation, Denunciation

sball not, however, affect obligations already contracted and the rights or

prerogatives previously acquired by Parties under the provisions of this

Agreement.

In witnes s whereof the undersigned representatives duly

authorized thereto, have signed this Agreement.

Done in Bruesels this 19th day of October, 1970 in the English

and French languages, both texts being equally authentic, in a single copy

which shall be deposited i n the archives of the Government of the

United States of America, which will transmit a duly certified copy to the

other signatory Gove:rnments and to the Secretary General of the North

Atlantic Treaty Organization.

-10-

Bilaga 12

For th": Kingdom of Belgiwn: A. deSTAERCKE

For Canada: Ross CAMPBELL

For the Kingdom af Denmark: H. HJOR TH-NIELSEN

For Franc e(l): F. de TRICORNOT DE ROSE

For the Federal Republic af Germany: W.G, GREWE

For the Kingdom af Greece: Ph, ANNINO CA VALIERA TO

For 1taly: Carlo de FERRARIIS SALZANO

For the Grand Duchy af Luxembourg: Larnbert SCHAUS

For the Kingdom of the Netherlande: H. N. BOON

For the Kingdom af Norway: Hakan Wexelsen FREIHOW

For Portugal: Albano NOGUEIRA

For Turkey: Nuri BIRGI

For the Kingdom-of Great Britain

and Northern Ireland: Bernard BURROWS

For the United Statee af Alnerica: Robert ELLSWOR TH

(1) The eignature af the French Permanent Representative is preceded

by the following interpretat:i.ve note:

"L'adhesion de la France au pr�eent accord ne saurait en rien

modifier la position prise par elle vis a vis de I 'organisation

militaire integre'e de l 'Alliance Atlantique, position expose dans

l 'Aide Me'moire des 8 et 10 mars 1966 adress par le Gouvernemcnt

francaie aux quatorze autres rnembres de l 'Alliance' •.

[°'The adherence of France to this Agreement should not be regarde ...

in any way as modi!ying tbe position taken by this country vis-a-vis

the integrated Military Organization af the Atlantic Alliance, as set

out in the Aide-Mlrnoire of the French Government of 8th and

10th March, 1966, addressed ta the fourteen other members of the

Alliance ".]

Bilaga 12

-12-

- r:.iPLEMENTING PROCEDURES FOR THE NATO AGI".EEMENT ON THE COMMUNICA TION OF TEGHNICAL INFORMATION FOR DEFENCE PURPOSES

I. GENERALITIES

l. The following Procedures are established ;_n accordance with

the provisions of the "NA TO Agreement on the Communication of

Technical Information for Defence Purposes" signed in Brussels on

19th October, 1970, hereinafter referred toas the Agreemeot.

2. The Procedures apply whenever technical information is

communicated under the Agreement, whenever such information is used

or disclosed following such a communication, and whenever a Recipient

desires modification of the conditions under which information was

accepted, These Procedures do not apply to the communication to

Government Deparbnents of copies of secret patent applications already

provided for in paragraph (4) of Section A of the hnplementing Procedures

for the "NA TO Agreement for the Mutual Safeguarding of Secrecy of

Inventions relating to Defence a nd for which Applications for Patents havl:l

been made ". The communi�ation of such copies in support of the

application for patents does not constitute a communic:ation within the

meaning of Article II of the Agreement,

II. CONDITIONS OF COMMUNICA TION AND USE

3, All communications of technic:al information under the

Agreement are made for information purposes only unless express

eon sent is given to the contrary. The term "for information purposes"

in theee Procedures means for'purposes of assisting in the evaluation ol

tbe tecbnical information for defence interests only and without prejudice

to any rigbts of the owner. This term does not include the use, duplication

or disc:losure, in whole or in part, for purposes of manufacture.

4. This information must include or be accc,mpanied by a legend

securely attached in a conspicuous place and stating clearly:

(a) that the information is proprietary;

(b) that the information is communicated in ·confidence

for defence purposee; and

(c) any specific purpose for which the information is

communicated.

Preferably the legend ahould also include as much of the following

information as is available:

(d) identification of the ownership of the information;

-12-

Bilaga 12

-13-

( e) identific ation of the Governm ent or Or ganiz,,_ti.on of

Origin;

(f) identification of all Recipients;

(g) identification of the specific portions of communicated

information claimed as proprietary where all of the

information communicated is not propnetary;

(h) conditions under which and when information or

specific parts thereof may be published or disclosed

to or used by other parties, e. g, with written consent

o! the owner.

S. Where the use o! such legend is not practicable, as for

example, when information is communicated orally or visually, all the

information which would otherwise have been prov1ded in a legend must

be communicated at the s.une time as the information is communicated

to any Recipients orally or visually or in some other effective manner.

Any Recipient accepting information under these circwnstances must

fully identify it and the conditions under which it was communicated in

an acknowledgement which is satisfactory to the transmittor.

6. In the event of dissemination by a Recipient of information

received with a legend, it is incumbent upon this transmittor to ensure

that this legend and any other conditions relating to the usc and

diaclosure of the information is passed on to the next Recipient.

7. When technical information is to be used or further

communicated by a Government or NATO Organization and is without a

legend but has been received under circurnstances giving rise to the

belief that it was communicated under the Agreement, it is incumbent

upon the receiver before using or further communicating the information

to do its utrnost to ensure that a legend or statement such as required

according to paragraphs 4 or 5 above, has not be-:ome dissociated from

the information.

III. MODIFICATIONS OF THE CONDITIONS IMPOSED

8, (a) Any Recipient desiring modification of the conditions

imposed will address a request to this effect to thr

Government or Organization of Origin or, with the

latter's consent, directly to the owner of the

information, in accordance with any arrangements

which.may have been provided for in this connection

between the Governrnent or Organization of Origin

and the Recipient,

-13-

Bilaga 12

-14-

(b) The Government or Organization of Ori1 in shall use

its best endeavours to assist the Recipient in

obtaining any authorizations sought for the use of

technical information and to transmit to the owner of

the information all requests for use as well as all

relevant facts.

IV. INFORMATION ON CLAIMS FOR DAMAGES

9, The Goverrunent or Organization of Origin and the Recipient( s)

shall keep the other in!ormed of any claims for damages which have been

referred to them under the Agr eement and in which one o! the parties is

involved,

V. DISPUTES - ADVISORY COMMITTEE

10, (a} A Government or Organization of Origin wishing an

Advisory Committee a s provided for in Article III. C

o! the Agreement to be set up will address a request

to this effect to the Secretary General of NATO,

together with a file containing an expose, as complete

as possible, of the facts concerning any alleged

damage, which is the subject o! the request; this

expose may be completed at a later stage.

(b) The Secretary General of NATO:

(i} will promptly transmit tt.e request and copies

of the !i.le to any other Governrnents or

Organizations involved in the transaction

requesting their agreement to the establishing

of an Advisory Committee;

(ii} will, if such a Committee is agreed, request

such Governrnents and Organizations to assign

their representatives, and agree on a date and

venue;

(iii) may, at the request o! the Committee, appoint

a member of the International StaH to attend

the Committee as an observer or as a member

of the Comrnittee representing the Secretary

General;

(iv) may, 2t the request of the Committee, supply a

secretariat to the latter under agreed conditions

regarding expense,

-14-

Bilaga 12

-15-

(c) The Advisory Committee will:

(i) if it deems it desirable, elect its Chairman

or request the Secretary General to appoint

a m ember of the International Staff to be a

Chairman;

(ii) examine all documents and evidence available

to it on the communication and, if appropriate,

on the use of the information and on the origin,

nature and scope o! the alleged dainage caused

to the owner;

(iii) establish through national or NATO authorities

all contacts necessary for its investigation;

(iv) i! it so wishes, listen to the injured party and

any other persons it deems necessary;

(v) furnish a report solely for the parties involved

in the transaction of its findings on the

existenc e, origin, nature and scope of any

damage caused to the owner of the information.

The report shall in no way bind the parties

involved in the transaction, and, unle s s

otherwise decided by the Committee, shall

together with its discussions, records and

documcnts be maintained i11 con!idence, only the

NA TO a�d national authoritie s concerned ha ving

access to them.

(d) In the perf rmance of their tasks, the members of the

Advisory Committee may in no way act as proponents

for any private persons - individuals or corporate

bodies - whatsoever.

VI. TRANSMISSION OF CLASSIFIED INFORMATION

11. Transmission o! all classified information shall only be through

channels approved by the Governments Parties, involved in the

communication or receipt of euch information. A list of the titles and

addresses of the national competent services is attached as Annex A to

these Procedures. An.y modifications concerning the grade of security

classification by the Governments or Organizations of Origin should be

noti!ied to the Recipients. The security classification equivalents o! the

various countries are reproduced at Annex B to these Procedures,

Bilaga 12

-16-

Vll. APPLICA TION

12. The Procedures will be applicable for each signatory Party

to th e Agreement or NA TO Or ganization at the tirne the Agrc.:ement

comes into .Corce for this Party or NATO Organization in acc-ordance

with Article VIII of the Agreement.

vm. REVISION OF THE PROCEDURES

13, The Procedures shall be examined by the relevant NATO

Working Group for po s sible revisions at the request of a signatory

Party to the Agreement, Revised Procedur e s will be applicable for

those signatory Partie s to the Agr e ement and NATO Organizations for

whom the Agreement is already in force 30 days after approval of thesi:

Procedures by the North Atlantic Council,

IX. APPROVAL

14. The s e Procedures wer e approv e d by the North Atlantic

Council on 1st January, 1971, in the English and French languag es , both

texts being equally authentic.

-16-

Bilaga 12

-17-

ANNEX A TO THE IMPLEMENTING JPROCEDURES

LIST OF TITLES AND ADDRESSES OF THE NA :.."IONAL

SERVICES COMPETENT FOR THE TRANSMISSION OF

CLASSIFIED INFORMATION

Countries Title and addrees of Service

BELGIUM Ministere des Affaires Lconomiques,

Bureau de CentraliscLtion des Commandes

de Defense,

Square de MeeCs, 23

B-1040 Bruxelles (Belgique)

CANADA The Military Attachi) at the Canadian Embassy

at the NA TO country concerned.

In the cas e of NATO Organizations, the

Canadian Delegation to NA TO.

DENMARK Ministry of Commer·ce (handelminieteriet)

Sloteholmsgade, 12, 1216 . Copenhague K,

Derunark

FRANCE D�Ugation Minieterielle pour l 'Armement

Bureau des Brevets et Inventions

10, Rue St. Dominique, Paris 7e.

FEDERAL REPUBLIC Der Bundesminister der Verteidigung

OF GERMANY 3, z Hµdes Herrn Referenten T 15-o, V. i. A.

53 BONN, Ermekeilstrasse, 27.

GREECE Ministry of National Defence,

Supreme Hellenic Armed Forces Command,

Research B ranch,

Cholargos, Athens (Greece).

ITALY Ministero della Dife,sa

°

Speciale U. C. A. M. - 3 Reparto

Sezione Militare Brevetti. Roma.

LUXEMBOURG Ministere de la Force Publique

- Secretariat Special -

Plateau du Saint Esprit

Lwcembourg - (Grand Duch: de Luxembourg)

NETHERLANDS Ministerie van Defensie

Ma.terieelraad

Bagijnestraat, 36

Den Haag

NORWAY

Royal Norwegian Ministry of Defence

Oslodep

Oslo, Norway.

Bilaga 12

-lS-

(:ountries Title and address of Serv il".=,

PORTUGAL Secretariado Geral da Defesa Nacional

Rua Cova da Mour;a, 1 - Lisboa 3.

TURKEY Milli Savunma Bakanligi Ikmal Baskanligi

Bakanliklar

·

ANKARA.

UNITED KINGDOM Head of T. I. L. Reports Centre

Ministry of Technology

Block A-B, Station Square House

St. Mary Cray

ORPINGTON

Kent.

UNITED STA TES For most NATO countries, classified

information should be channeled through the

respective US Military Advisory Assietance

Group, or, in the absence of a MAAG office,

through the US Military Attache. In the case

of NATO Organizations, the appropriate

channel would be through the US National

Military Representative,

-lS-

Bilaga 12

ANNEX B TO nu; JMPLEMENTJNG PROCEDURES

NAnONAL SECURlTY CLASSIFICATIONS

WITH TljEilt NATO EQUIVALENTS

COSMIC NATO NATO NATO

lliW'

TOPSECRET CONFIDENTIAL

..

RES � ED

B ELGIUM TRE:SSECR.ET SEC:llET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREINTE

ZEE:R GEHEIM CE.HEIM VERTROUWELIIK BEPERKTE VERSPREIDING

CANADA TOP SECRET SECII.ET CONFIDENTIAL RESTRICTED

TRES SECRET SECllET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREINTE

DENMARK(I) YDERST HEMMEUGT HEMMELIGT FOR TROLIGT TIL TJENESTEBRUG

FRANCE (Z) TRES SECRET SECllET CONFIDENT!EL DIFFUS!ON R.ESTREINTE

DEFENSE DEFENSE

FEDERAL REP. STRENG GEHEIM CEHEIM VS-VERTRAULICH VS-NUR FUER DEN DIENST-

OF GERMANY GEBRAUCH

GR.EECE ilPOt .AI10Pmr05 .AIIOPl'!l'rOll lllmI t'rEI't IKON IIBPIQPil:li[gJ/JU ll'litECt

ITALY SEGRETISSIMO SEGII.ETO RlSERVATISSIMO RlSERVATO

LUXEMBOUR.C TRES SECI\ET SECl'I.ET CONFIDENTIEL DIFFUSION RESTREJNTE

NETHERl.ANDS ZEER GEHEIM GEHEJM coNnDENTIEEL or DIENSTGEHEIM

VER TROUW EL.Il I<

NORWAY STRENGT HEMMELJO HEMMELIG KDNFIDENSIELT BEGRENSET

PORTUGAL MUITO SECRETO or SECl'I.ETO C ONFIDENCIAL RESERVADO

SECRETISSIMO

TURKEY t;OK GIZLI CIZLJ ÖZEL HIZMETE OZEL

UNlTED KJNGDOM TOP SECRET SECII.ET CONFIDENTIAL RESTRICTED

UNlTED STATES(J) TOP SECRET SECRET CONFIDENTlA L

(I) It Il not ab■ol1111ly aece■ury 10 11 .. the ■ec11rlty clu■IClcatlon TIL TJNESTEBRl.!G (RESTRICTED\

n&Uon&lly u every o!!lclal document h r■aarol■d u belna RESTRJCTED unt .. ■ the cnntenl■ have

boen publl■hed or are lntendod Cor p11bllcatlon. Whon lho Dani■h Govornment releues a do.::ument

ta NATO, tbe dacwnent wUl bear a ■ecudty cla1■Ulcation 1 U prntoction a1 clae■ified i■ deelred

(Z) In Fraace, the cl1uUlcatlon TRE$ SECRET l■ ro■orved !or governm a,I uee on the i>Ulhorily of

the Prlme Mlnl■tor.

(l) The Unlted Statu dou not uoe the cla■■lficat1on RESTRICTED In iu national •Y"'""'· NATO

docwnant■ are handled in accordanc• wlth procfflure1 equivalent to thosll!! required under

NATO CONFIDENTLAL clu■UkaUon eacopt !or alorage procedure■ which, in eCfcct, are

equivalent t.o thoae requlred under U.e NATO I\ESTRICTED clu■Ulcatlon.

-19-

Bilaga 12

-20-

N. B. DEFINITIONS OF NATO SECURITY CLASSIFICATIONS

I,.

l. TOP SECRET

,J. This security clauification wiH be applied only to

information the unauthorized disclosure o! which

would result in exceptionally girave damage ta the

North Atlantic Treaty Organiza.tion.

2, SECRET

This security claseification will be applied to

information the unauthorized disclosure of which

would result in serious damagf: to NA TO.

..,, CONFIDENTIAL

Thia security claasi!ication will be applied to

information the unauthorized dileclosure of which

would be prejudicial to the interests of NA TO.

4, RESTRICTED

This aec urity classification willl be applied to •

inf ::i rmation the unauthorized disclosure of which

would be undeairable to the int,erests o! NATO.

Brussels - July, 1976

-20-

Bilaga 12

-21-

COUNCIL RESOLUTION FOR APPLYING TO NATO ORGANlZATIONS

THE-'NATO AGREEMENT ON THE COMMUNICATION Qi, TECHNICAL

INFORMATION FOR DEFENCE PURPOSES"

The NOR TH A TLANTIC COUNCIL:

Considering that in pur suance af Article VIII. B of the "NA TO

Agreement on the Communication of Technical Information for Defence

Purposes ", the Council will fix thc dates on which this Agreement will

begin or will cease to apply to NATO Organizations.

Tak.ing note that following the deposit af the instruments of

ratification or approval by the Governments of Canada and the

United States, this Agreement entered into force on 7th February, 1971.

DECIDED THA T:

(1) the provisions of the "NATO Agreement on the

Communication af Technical Information for

Defenc e Purposes" will apply from 30th April,

1971 to the exchange af technical information

for defence purposes between NATO

Organizations as defined in Article I(c) of the

said Agreement;

(2) from the same date these provisions will also

apply to the exchange of technical information

for defence purposes between t 1 1ese NATO

Organizations and Canada and the United States;

(3) these provisions will apply to the exchange of

technical information for defence purposes

between the NATO Organizations and any other

signatory party 30 rlays after the deposit by

this party o{ its instruments of ra�ification or

approval of the "NA TO Agreement on the

Communication of Technical Information for

Defence Purposes ";

(4) any Council decision irnplying that the Agreement

will cease to apply to a NATO Organization will

contain provisions about any obligations

contracted by this Organization under the

Agreement;

(5) the Secretary General of NATO will take the

measures necessary to ensure the execution of

the above decisions.

Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 13

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om 1 försvarsuppfinningar dels att nuvarande 2, 3 och 4 §§ ska betecknas 3, 4 och 2 §§, dels att 1, de nya 2 – 4, 5 – 13, 15 – 18, 20 – 23 §§ och rubriken närmast före 21 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny rubrik närmast före 23 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Med försvarsuppfinning förstås i Med svensk försvarsuppfinning denna lag uppfinning som särskilt avses i denna lag en uppfinning avser krigsmateriel. som 1. särskilt avser krigsmateriel , och 2. har kommit till i Sverige eller tillhör en här bosatt fysisk person eller en svensk juridisk person. Med utländsk försvarsuppfinning avses i denna lag en annan uppfinning än en sådan som avses i första stycket, om patent söks på uppfinningen i Sverige och uppfinningen 1. särskilt avser krigsmateriel, eller 2. hålls hemlig i en annan stat med hänsyn till det nationella försvarsintresset och patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här. Regeringen meddelar föreskrifter Regeringen får meddela om vad som i denna lag avses med föreskrifter om vad som avses med krigsmateriel . krigsmateriel i denna lag.

1 Lagen omtryckt 1978:157.

4 § 2 § 2 En försvarsuppfinning som har En försvarsuppfinning får inte Bilaga 13 tillkommit i Sverige eller tillhör en offentliggöras eller på annat sätt här bosatt fysisk person eller tillhör obehörigen röjas innan det enligt en svensk juridisk person (svensk denna lag har prövats om försvarsuppfinning) får inte uppfinningen ska hållas hemlig. offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas, innan det enligt vad nedan sägs har prövats huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

2 § 3 § 3 Fråga om hemlighållande av Frågan om hemlighållande av en försvarsuppfinning prövas av försvarsuppfinning prövas av Granskningsnämnden för försvars- Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och Försvarets uppfinningar och Försvarets materielverk. materielverk. Försvarets materielverk skall vid Försvarets materielverk ska vid sin prövning samråda med sin prövning samråda med Försvarsmakten. Försvarsmakten.

4 3 § 4 § Granskningsnämnden består av Granskningsnämnden ska bestå ordförande och sex andra av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ledamöter. För ledamöterna ska det ersättare till det antal regeringen finnas det antal ersättare som bestämmer. Ledamöter och regeringen bestämmer. Ledamöter ersättare förordnas av regeringen. och ersättare utses av regeringen. Nämnden är beslutför , när Nämnden är beslutför när ordföranden och tre andra ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande. ledamöter är närvarande.

5 5 § Om en ansökan om patent på en Om en ansökan om patent på en svensk försvarsuppfinning ges in svensk försvarsuppfinning ges in till Patent- och registreringsverket, till Patent- och registreringsverket, skall verket snarast tillställa ska verket snarast lämna ansökan Försvarets materielverk till Försvarets materielverk för ansökningen för prövning , prövning av om uppfinningen ska huruvida uppfinningen skall hållas hållas hemlig . hemlig - Den som vill att en svensk Den som vill att en svensk försvarsuppfinning, på vilken försvarsuppfinning, som patent inte patent inte har sökts, skall få har sökts på, ska få offentliggöras offentliggöras eller på annat sätt eller på annat sätt röjas ska ansöka

2 Senaste lydelse av tidigare 4 § 1997:916. 3 Senaste lydelse av tidigare 2 § 1997:916. 4 Senaste lydelse av tidigare 3 § 1986:1161. 5 Senaste lydelse 1997:916.

röjas skall hos Försvarets om en prövning av om Bilaga 13 materielverk ansöka om sådan uppfinningen ska hållas hemlig hos prövning som avses i första stycket . Försvarets materielverk. Det gäller Detsamma gäller den som vill söka även den som vill söka patent på en patent på en svensk svensk försvarsuppfinning genom försvarsuppfinning genom att till att till en annan mottagare än annan mottagare än Patent- och Patent- och registreringsverket ge registreringsverket inge in en internationell patentansökan internationell patentansökan som som avses i 3 kap. patentlagen avses i 3 kap. patentlagen (1967:837) eller en europeisk (1967:837) eller europeisk patentansökan som avses i 11 kap. patentansökan som avses i 11 kap. samma lag. samma lag.

6 6 § Finner Försvarets materielverk Om Försvarets materielverk vid vid sådan prövning som avses i 5 § sin prövning bedömer att det är av att det är av väsentlig betydelse för väsentlig betydelse för försvaret att försvaret att uppfinningen hålls uppfinningen hålls hemlig, ska hemlig skall Försvarets verket med ett eget motiverat materielverk med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig granskningsnämnden för slutlig prövning. Om granskningsprövning. Om gransknings- nämnden delar bedömningen, ska nämnden delar bedömningen att nämnden besluta att uppfinningen det är av väsentlig betydelse för inte får offentliggöras eller på annat försvaret att uppfinningen hålls sätt obehörigen röjas. hemlig , skall nämnden förordna att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Överlämnande enligt första Ett överlämnande av ett ärende stycket av patentansökningar och till granskningsnämnden ska ske ärenden som avses i 5 § andra senast två månader efter det att stycket skall ske senast två månader patentansökan, eller ansökan om efter det att ansökningen kom in till prövning, kom in till Försvarets Försvarets materielverk. För materielverk. Internationella och internationella och europeiska europeiska patentansökningar, där ansökningar, där prioritet har prioritet har yrkats, ska dock yrkats, skall sådant överlämnande överlämnas senast tre veckor efter dock ske senast tre veckor efter det det att ansökan kom in till att ansökningen kom in till Försvarets materielverk. Försvarets materielverk.

6 Senaste lydelse 1997:916.

7 § 7 Bilaga 13 Har i ärende, som Patent- och Om det i ett ärende, som Patentregistreringsverket tillställt och registreringsverket lämnat till Försvarets materielverk, Försvarets materielverk, inte har förordnande enligt 6 § ej meddelats meddelats ett beslut om inom tid som anges i andra stycket, hemlighållande enligt 6 § inom den upphör uppfinningen att vara tid som anges i andra stycket, hemlig enligt denna lag. upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag. Den i första stycket nämnda tiden Tiden enligt första stycket utgör utgör 1. om ärendet avser en 1. om ärendet avser internationell patentansökan, tre internationell patentansökan, tre månader från den internationella månader från den internationella ingivningsdagen, dock, i fall då ingivningsdagen, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag från vilken månader från den dag från vilken prioritet begärts, prioriteten begärts, 2. om ärendet avser en 2. om ärendet avser europeisk europeisk patentansökan, tre patentansökan, tre månader från det månader från det att ansökan ansökan inkom till Patent- och kommit in till Patent- och registreringsverket, dock, i fall då registreringsverket, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag från vilken månader från den dag från vilken prioriteten begärts, prioritet begärts, eller 3. om ärendet avser svensk 3. om ärendet avser en svensk patentansökan, tre månader från patentansökan, tre månader från den dag då beskrivning över den dag då en beskrivning över uppfinningen med tillhörande uppfinningen med tillhörande ritningar och patentkrav inkommit ritningar och patentkrav kommit in till Patent- och registreringsverket. till Patent- och registreringsverket. Har ärende anhängiggjorts hos Om ett ärende har inletts hos Försvarets materielverk enligt 5 § Försvarets materielverk upphör andra stycket , upphör uppfinningen uppfinningen att vara hemlig enligt att vara hemlig enligt denna lag, om denna lag, om ett beslut om förordnande enligt 6 § ej meddelats hemlighållande enligt 6 § inte har inom tre månader från den dag då meddelats inom tre månader från ansökan om prövning och för den dag då ansökan om prövning prövningen erforderliga handlingar och för prövningen nödvändiga inkommit till Försvarets handlingar kommit in till Försvarets materielverk. materielverk.

7 Senaste lydelse 1997:916.

Bilaga 13 8 § 8 Granskningsnämnden skall på Granskningsnämnden ska på ansökan eller när annan anledning ansökan eller när det finns annan därtill föreligger pröva , om anledning till det pröva om ett förordnande enligt 6 § skall bestå. beslut om hemlighållande enligt Omprövning av förordnandet 6 § ska bestå. En sådan skall i varje fall ske inom ett år omprövning ska alltid ske inom från det förordnandet meddelades ett år från det att beslutet eller senast prövades. meddelades eller senast prövades. Vid omprövning skall Vid en omprövning ska granskningsnämnden först granskningsnämnden först lämna tillställa Försvarets materielverk ärendet till Försvarets ärendet för prövning. Om materielverk för prövning. Om Försvarets materielverk därvid Försvarets materielverk bedömer finner att uppfinningen inte längre att uppfinningen inte längre behöver hållas hemlig, får behöver hållas hemlig, får verket Försvarets materielverk upphäva upphäva beslutet . I annat fall ska förordnandet . I annat fall skall verket med ett eget motiverat Försvarets materielverk med eget yttrande överlämna ärendet till motiverat yttrande överlämna granskningsnämnden för slutlig ärendet till granskningsnämnden prövning. för slutlig prövning. Om beslutet om hemlighållande avser en uppfinning som hålls hemlig i en annan stat, får beslutet inte upphävas utan att den staten har getts tillfälle att yttra sig. Om förordnandet upphävs, får Om beslutet om hemlighållande Patent- och registreringsverket upphävs får Patent- och inte hålla handlingarna i ärendet registreringsverket inte hålla tillgängliga förrän tre månader handlingarna i ärendet förslutit från den dag tillgängliga förrän det har gått tre förordnandet upphörde att gälla, månader från den dag beslutet om inte sökanden begär det. upphörde att gälla, om inte sökanden begär det.

9 9 § Om särskilda skäl föreligger , kan Om det finns särskilda skäl får regeringen förordna , att uppfinning regeringen besluta att en som omfattas av förordnande enligt uppfinning som omfattas av ett 6 § utan hinder av förordnandet får beslut om hemlighållande enligt 6 § röjas för annan, under förutsättning får röjas för någon annan under att hemlighållandet i övrigt av förutsättning att hemlighållandet i uppfinningen inte därigenom övrigt av uppfinningen inte äventyras . riskeras .

8 Senaste lydelse 1997:916. 9 Senaste lydelse 1980:211.

10 § Bilaga 13 Ansökan om patent eller annan Ansökan om patent eller annan skyddsrätt avseende främmande skyddsrätt på en svensk stat på svensk försvarsuppfinning, försvarsuppfinning som ska hållas som skall hållas hemlig, får göras hemlig får göras i en annan stat endast om regeringen medger det. endast om regeringen godkänner Sådant medgivande får lämnas det. Ett sådant godkännande får endast under förutsättning att endast lämnas om uppfinningen uppfinningen hemlighålles även i hålls hemlig även i den andra den främmande staten. staten.

11 § 10 Har förordnande enligt 6 § Om ett beslut om hemlighållande meddelats, kan uppfinnaren eller enligt 6 § har meddelats, får hans rättsinnehavare hos uppfinnaren eller uppfinnarens granskningsnämnden ansöka om att rättsinnehavare ansöka hos staten övertar uppfinningen. granskningsnämnden om att staten Granskningsnämnden skall då efter ska överta uppfinningen. hörande av Försvarets materielverk Granskningsnämnden ska då , efter ompröva förordnandet . Finner att ha hört Försvarets materielverk , granskningsnämnden att ompröva beslutet . Om förordnandet skall bestå, skall granskningsnämnden bedömer att nämnden överlämna handlingarna i beslutet ska bestå, ska nämnden ärendet till regeringen eller överlämna handlingarna i ärendet myndighet som regeringen till regeringen eller den myndighet bestämmer. som regeringen bestämmer. Har staten ej övertagit Om staten inte har övertagit uppfinningen inom fyra månader uppfinningen inom fyra månader efter det att ansökningen därom från det att ansökan kom in till kom in till granskningsnämnden, granskningsnämnden, ska beslutet skall förordnandet upphöra att upphöra att gälla. Regeringen får gälla. Om särskilda skäl föreligger, dock förlänga tiden med högst två kan regeringen förlänga tiden med månader, om det finns särskilda högst två månader. skäl.

12 § 11 Om det har lämnats en Om det har lämnats en underrättelse enligt 19 § första underrättelse enligt 19 § första stycket patentlagen (1967:837) stycket patentlagen (1967:837) med anledning av en ansökan om med anledning av en ansökan om patent på en uppfinning som avses patent på en uppfinning som med förordnande enligt 6 §, skall omfattas av ett beslut om ansökningen förklaras vilande i hemlighållande enligt 6 §, ska avvaktan på att förordnandet ansökan förklaras vilande i upphör att gälla. Så länge avvaktan på att beslutet upphör att förordnandet består skall 19 § gälla. Så länge beslutet består ska

10 Senaste lydelse 1997:916. 11 Senaste lydelse 1997:916.

andra stycket och 20 – 22 §§ 19 § andra stycket och 20 – 22 §§ Bilaga 13 patentlagen inte tillämpas på patentlagen inte tillämpas på ansökningen . Vid tillämpning ansökan . När beslutet har upphört därefter skall de tider som anges i att gälla ska de tider som anges i 19 § andra och tredje styckena 19 § andra och tredje styckena räknas från den dag förordnandet räknas från den dag det upphörde upphörde att gälla, och Patent- och att gälla. Patent- och registreringsverket får inte hålla registreringsverket får inte hålla handlingarna i ärendet tillgängliga handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre månader har förflutit från förrän det har gått tre månader från den dagen, om inte sökanden begär den dagen, om inte sökanden begär det. det. Om ett förordnande enligt 6 § har Om ett beslut om hemlighållande medelats i fråga om en enligt 6 § har meddelats i fråga om internationell eller en europeisk en internationell eller en europeisk patentansökan, får ansökningen patentansökan, får ansökan inte inte vidarebefordras för fortsatt vidarebefordras för fortsatt handläggning som internationell handläggning. eller europeisk patentansökan .

13 § Är svensk försvarsuppfinning av Om en försvarsuppfinning är av väsentlig betydelse för försvaret, väsentlig betydelse för försvaret, kan regeringen förordna , att får regeringen besluta att uppfinningen får utnyttjas för uppfinningen får utnyttjas för statens räkning eller av den som statens räkning, eller av den som regeringen bestämmer eller att all regeringen bestämmer , eller att rätt till uppfinningen skall avstås rätten till uppfinningen ska avstås till staten. till staten.

12 15 § Om patent söks i Sverige på Om en ansökan om patent på en annan försvarsuppfinning än sådan utländsk försvarsuppfinning ges in som avses i 4 § (utländsk till Patent- och registreringsverket , försvarsuppfinning), skall Patent- ska verket lämna ansökan till och registreringsverket tillställa Försvarets materielverk för Försvarets materielverk prövning av om uppfinningen ska ansökningen för prövning , hållas hemlig. Det gäller dock inte huruvida uppfinningen skall hållas en internationell eller europeisk hemlig. Vad nu sagts gäller dock ej patentansökan. internationell patentansökan eller europeisk patentansökan.

12 Senaste lydelse 1997:916.

16 § 13 Är i fall som avses i 15 § Om uppfinningen är hemlig med Bilaga 13 uppfinningen hemlig enligt lag i en stöd av lag i en annan stat, ska främmande stat, skall Försvarets Försvarets materielverk besluta att materielverk förordna att uppfinningen inte får offentliggöras uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas, eller på annat sätt röjas, om patent om patent på uppfinningen enligt på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige överenskommelse mellan Sverige och den staten får sökas under och den främmande staten får sökas förutsättning att uppfinningen hålls under förutsättning att hemlig här. Försvarets uppfinningen hålls hemlig här. materielverk får dock kräva att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår sin rätt till ersättning enligt 14 § första stycket för att ett sådant beslut ska meddelas, om det är förenligt med den aktuella överenskommelsen. Om Försvarets materielverk i Om uppfinningen är hemlig med annat fall, beträffande en utländsk stöd av lag i en annan stat men inte försvarsuppfinning som är hemlig omfattas av en sådan enligt lag i en främmande stat, överenskommelse som avses i finner att det är av väsentlig första stycket, och Försvarets betydelse för försvaret att materielverk bedömer att det är av uppfinningen hålls hemlig här, väsentlig betydelse för försvaret att skall slutlig prövning ske på det sätt uppfinningen hålls hemlig, ska som anges i 6 §. slutlig prövning ske på det sätt som anges i 6 §. Om Försvarets materielverk Om Försvarets materielverk finner att förutsättningar inte finns bedömer att det inte finns att här hemlighålla en utländsk förutsättningar att hemlighålla en försvarsuppfinning, som är hemlig utländsk försvarsuppfinning, som enligt lag i en främmande stat, skall är hemlig med stöd av lag i en verket fatta särskilt beslut om detta. annan stat, ska verket fatta ett Ansökningen får dock inte särskilt beslut om detta. Ansökan offentliggöras förrän tre månader får dock inte offentliggöras förrän har förflutit från beslutsdagen, om det har gått tre månader från inte sökanden begär det. beslutsdagen, om inte sökanden begär det.

17 § 14 När en uppfinning som omfattas När en uppfinning som omfattas av förordnande enligt 16 § upphör av ett beslut om hemlighållande att vara hemlig i den främmande enligt 16 § upphör att vara hemlig i staten, får Försvarets materielverk den andra staten, får Försvarets upphäva förordnandet . Om materielverk upphäva beslutet . Om Försvarets materielverk finner att verket bedömer att uppfinningen av

13 Senaste lydelse 1997:916. 14 Senaste lydelse 1997:916.

uppfinningen av särskilda skäl särskilda skäl även i fortsättningen Bilaga 13 alltjämt bör hållas hemlig här , skall bör hållas hemlig i Sverige , ska verket med ett eget motiverat verket med ett eget motiverat yttrande överlämna ärendet till yttrande överlämna ärendet till granskningsnämnden för slutlig granskningsnämnden för slutlig prövning. prövning.

15 18 § Bestämmelserna i 4 §, 8 § tredje Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket, 12 § första stycket samt stycket, 12 § första stycket samt 13 13 och 14 §§ skall tillämpas även i och 14 §§ ska tillämpas även för en fråga om utländsk försvars- utländsk försvarsuppfinning. uppfinning.

16 19 § Sekretess gäller i mål och Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 eller 18 § uppgifter som enligt 2 § eller till eller till följd av förordnande enligt följd av beslut enligt 6 eller 16 § 6 eller 16 § inte får offentliggöras inte får offentliggöras eller på annat eller på annat sätt obehörigen röjas. sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 2, 3, 7 – 12 och Föreskrifterna i 2, 3, 7 – 12 och 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 41 kap., 42 kap. 1 – 8, 10 och 11 §§ 41 kap., 42 kap. 1 – 8, 10 och 11 §§ samt 43 kap. offentlighets- och samt 43 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller i sekretesslagen (2009:400) gäller i fråga om denna sekretess. fråga om denna sekretess. Andra bestämmelser om Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i ekonomiska förhållanden finns i offentlighets- och sekretesslagen. offentlighets- och sekretesslagen.

17 20 § Utöver vad som följer av 5 kap. Utöver det som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får en domstol 1 § rättegångsbalken får en domstol förordna att en förhandling i mål besluta att en förhandling i mål om om ersättning eller ansvar som ersättning eller ansvar som grundar grundar sig på denna lag skall sig på denna lag ska hållas inom hållas inom stängda dörrar, om det stängda dörrar, om det kan antas att kan antas att vid förhandlingen det kommer att läggas fram sådana kommer att förebringas uppgifter uppgifter för vilka sekretess gäller för vilka hos domstolen gäller hos domstolen enligt 19 §. sekretess som avses i 19 §.

15 Senaste lydelse 1997:916. 16 Senaste lydelse 2009:410. 17 Senaste lydelse 1980:211.

Övriga bestämmelser Straffansvar och skadestånd Bilaga 13 18 21 § Den som uppsåtligen bryter mot Den som bryter mot 10 § ska , om 10 § dömes , om gärningen ej är gärningen inte är belagd med straff belagd med straff i brottsbalken, till enligt brottsbalken, dömas till böter böter eller fängelse i högst ett år. eller fängelse i högst ett år. Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 2 § eller enligt beslut som har meddelats med stöd av 6 eller 16 § finns i brottsbalken .

22 § 19 Den som yrkesmässigt utnyttjar Den som yrkesmässigt utnyttjar uppfinning varå patent har sökts i en uppfinning som patent har sökts Sverige och som omfattas av på i Sverige och som omfattas av förordnande enligt 6 eller 16 § ett beslut om hemlighållande enligt skall , i den mån patent meddelas på 6 eller 16 § ska , om patent uppfinningen, utge skälig meddelas på uppfinningen, betala ersättning för utnyttjandet samt skälig ersättning för utnyttjandet ersättning för den ytterligare skada och ersättning för den ytterligare som förordnandet medfört , om han skada som utnyttjandet medfört om hade vetskap om han eller hon hade vetskap om patentansökningen . Ersättning patentansökan . Ersättning ska dock utgår dock endast för utnyttjande endast betalas för utnyttjande som som sker efter det att handlingarna sker efter det att handlingarna i i patentärendet tidigast skulle ha patentärendet tidigast skulle ha offentliggjorts enligt 22 § offentliggjorts enligt 22 § patentlagen (1967:837), om patentlagen (1967:837) om ett förordnande enligt 6 eller 16 § ej beslut enligt 6 eller 16 § inte hade hade meddelats. meddelats. I fråga om talan om ersättning I fråga om talan om ersättning enligt första stycket äger 58 § enligt första stycket ska tredje stycket och 60 § andra bestämmelserna i 58 § tredje stycket patentlagen motsvarande stycket och 60 § andra stycket tillämpning. patentlagen tillämpas.

Överklagande och behörig

domstol

23 § 20 Granskningsnämndens och Granskningsnämndens och Försvarets materielverks beslut om Försvarets materielverks beslut om att en uppfinning skall hållas att en uppfinning ska hållas hemlig får överklagas till regeringen.

18 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 1980:211. 19 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 1980:211. 20 Senaste lydelse 1997:916.

hemlig enligt denna lag får Bilaga 13 överklagas hos regeringen. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om Bilaga 13 immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 2 För en främmande stats militära För en främmande stats militära styrka och dess personal som styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt för internationellt militärt samarbete eller internationell samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om privilegier gälla i fråga om inkomstskatt, avgifter och skatter 1. avgifter och skatter vid bruk av vid bruk av fordon i vägtrafik samt fordon i vägtrafik, import till och export från Sverige i 2. import till och export från den utsträckning som anges i Sverige, avtalet den 19 juni 1995 mellan de 3. inkomstskatt, och stater som är parter i 4. styrkans handlingar. Nordatlantiska fördraget och de Immuniteten och privilegierna andra stater som deltar i enligt första stycket gäller i den Partnerskap för fred om status för utsträckning som anges i följande deras styrkor (SÖ 1997:51). avtal: 1. avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51), och 2. avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor.

8 § 3 För de Natohögkvarter och de styrkor och den personal lydande under ett sådant högkvarter som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om

1 Lagen omtryckt 1994:717. 2 Senaste lydelse 2016:669. 3 Senaste lydelse 2016:669.

1. avgifter och skatter vid bruk 1. avgifter och skatter vid bruk Bilaga 13 av fordon i vägtrafik, av fordon i vägtrafik, 2. import till och export från 2. import till och export från Sverige, Sverige, 3. mervärdesskatt och punkt- 3. mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och skatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, tjänster i Sverige, 4. inkomstskatt, 4. inkomstskatt, 5. skydd av högkvarterens arkiv 5. högkvarterens arkiv och och handlingar, och handlingar, och 6. skydd av högkvarterens 6. högkvarterens egendom och egendom och tillgångar. tillgångar. Immuniteten och privilegierna Immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i följande utsträckning som anges i följande avtal: avtal: 1. det kompletterande tilläggs- 1. det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 protokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för Partnerskap för fred om status för deras styrkor, deras styrkor, 2. samförståndsavtalet den 2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. och Nato om värdlandsstöd , och 3. protokollet den 28 augusti 1952 om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget .

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen Bilaga 13 (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481) dels att 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här. En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden. Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket. Undantag från första – tredje Undantag från första – tredje styckena finns i 4 och 5 §§. styckena finns i 4 , 5 och 5 a §§.

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och omfattas av 7 eller 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2013:380.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om Bilaga 13 skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering dels att 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 §, och närmast före 2 och 3 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skadeståndsansvar vid en

utländsk persons tjänsteutövning

2 § Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist juridisk person som saknar hemvist här i landet , efter inbjudan av här i landet deltar i samarbete i svensk myndighet, i Sverige deltar i Sverige enligt 1 § efter inbjudan av sådant samarbete som sägs i 1 § en svensk myndighet, och särskilda och det enligt internationell bestämmelser gäller för personens överenskommelse gäller särskilda skadeståndsskyldighet enligt en bestämmelser i fråga om dennes internationell överenskommelse , skadeståndsskyldighet, skall ska svenska staten i stället för den svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under dennes tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen vistelsen och för vilken den annars skulle ha varit utländska personen annars skulle skadeståndsskyldig enligt svensk ha varit skadeståndsskyldig enligt lag. Staten ska dock inte ersätta svensk lag. Staten skall dock inte skada som uppkommer hos en ersätta skada som uppkommer hos sådan utländsk person. en sådan utländsk person.

Skadeståndsansvar vid felaktig

hantering av teknisk information

för försvarsändamål

3 § Om en svensk myndighet tagit emot teknisk information för försvarsändamål från ett annat land eller en internationell organisation inom ramen för sådant samarbete som nämns i 1 § och myndigheten enligt en internationell överenskommelse är skadeståndsskyldig gentemot

informationsägaren för skada till följd av otillåtet röjande eller Bilaga 13 användande, ska den svenska staten ersätta ägaren för den skada som uppkommer till följd av det otillåtna röjandet eller användandet av informationen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. .

Lagrådets yttrande Bilaga 14 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-03-20 Närvarande : F.d. justitierådet Mari Andersson samt justitieråden Kristina Svahn Starrsjö och Eric M. Runesson

Sveriges tillträde till vissa Natoavtal

Enligt en lagrådsremiss den 29 februari 2024 har regeringen (Försvarsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar, 2. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, 3. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 4. lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Lovisa Rova. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 2024 Närvarande: statsrådet Billström, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Malmer Stenergard, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Pål Jonson

Regeringen beslutar proposition Sveriges tillträde till vissa Natoavtal