Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar, miljöinvesteringar och djurens välbefinnande

Ersättningsformer

Definitioner 3-7 a §§ Tvärvillkor 8-14 c §§ Åtagandeperioden

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering?

Krav för godkännande av åtagande

Hur får åtaganden kombineras? 11-12 §§ När och hur får ett åtagande från föregående programperiod avslutas?

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

Författningen senast omtryckt SJVFS 2013:1.

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

Vilket åtagande styr åtagandeperioden?

Undantag 21-22 §§ Övriga regleringar för kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Vallodling 2-3 §§ Betesmark och slåtteräng 4-5§ Spannmål och potatis

Sambete 7-8 §§ Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom flera stödområden?

9-10 §§ Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur? 11 § Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

12-13 § Hur beräknas antalet nötkreatur?

Upphävd 4-5 §§ Vilka förbud finns?

Vilka betesmarker och slåtterängar kan få ersättning för särskilda värden?

Vilken särskild skötsel krävs för ersättning för betesmarker

och slåtterängar med särskilda värden?

10-11 §§ Vilka kompletterande insatser finns för betesmarker och

slåtterängar med särskilda värden?

Vilken skötsel krävs för alvarbete och skogsbete?

Vilken skötsel krävs?

Vad får länsstyrelsen besluta om? 24-25 §§ Vilka förbud finns?

Vilka raser kan man få ersättning för? 27-31 a §§ Vilka är kraven för renrasighet? 32-34 §§ Anslutning och rapportering till härstamnings- och hälsokontroll

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas

ut? 38-39 §§ Hur beräknas antalet nötkreatur?

Stöd till rasbevarande husdjursföreningar

Vad kan man få grundersättning för?

Vilka villkor finns för grundersättning?

Vad kan man få tilläggsersättning för?

4-5 §§ Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter-

och betesvall inom flera områden inom vilka tilläggsersättning lämnas?

6-7 §§ Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur? 8 § Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

9-10 §§ Hur beräknas antalet nötkreatur?

Kontroll

Vilka uppgifter om växtodling ska dokumenteras?

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

Preparat för jordförbättring och kompostering

Hur ska växtskyddsproblem förebyggas och åtgärdas?

Vilka förökningsmaterial ska användas?

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

18-21 §§ Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

Undantag från djurregler första halvåret

25-26 §§ Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om

utbetalning?

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut? 28-29 §§ Hur beräknas antalet nötkreatur?

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar? 32 § Hur många värphöns och slaktkycklingar behövs för att få

utbetalning?

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

Vad gäller vid parallellhållning?

35-36 §§ Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

37-38 § I vilka undantagsfall får djur hållas bundna? 39-41 §§ Vilka krav finns för byggnader?

42-44 §§ När ska idisslare ha tillgång till bete och utevistelse?

Hur ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar utfodras?

Hur ska kalvar hållas? 47-49 §§ Hur ska grisar hållas? 50-52 §§ Vilka särskilda regler gäller för fjäderfän? 53-59 §§ Vilka krav ställs på djurens foder? 60-61 §§ Fodertillsatser och foderråvaror 62-63 §§ Vilka regler gäller för hälsovård och användning av läkemedel?

Vad gäller för fortplantning?

Vad krävs för att man ska få ersättning?

När får fånggrödan brytas?

Hur får fånggrödan användas?

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

Vad kan man få ersättning för?

Hur får gödselmedel och kemiska växtskyddsmedel spridas?

Vad kan man få ersättning för?

Förundersökning, slutbesiktning och specifika villkor för

åtagandet 78-80 §§ Vilka generella villkor gäller?

Vilken mark ingår i åtagandet och hur ska den skötas? 89-91 §§ Vad gäller för växtskyddsmedel och växtnäring?

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

Vem är berättigad till ersättning?

Vilka arealer är ersättningsberättigande? 95-96 §§ Vad gäller för växtodlingsplanen? 97-99 §§ Vilka krav ställs på växtnäringsbalansen? 100-101 §§ Vilka krav ställs för markkarteringen?

102-103 §§ Vad gäller för fastställandet av kväveinnehållet i

flytgödseln?

104-107 §§ Vilka krav ställs på påfyllnings- och rengöringsplatsen?

108-109 §§ Vad gäller för funktionstest av sprutor?

Vilka krav ställs på dokumentation av bekämpningsbehovet?

111-112 §§ Vilka krav ställs på kontrollrutor? 113-114 §§ Vad gäller för obesprutade kantzoner?

Vad gäller allmänt för ersättningsformen?

Vad kan man få ersättning för? 31-32 §§ Vilken skötsel krävs?

33-45 §§ Regionala kompletterande insatser

33-37 §§ Särskild skötsel av fäbodbete 33-34 §§ Vad kan man få ersättning för? 35-37 §§ Vilken skötsel krävs? 38-40 §§ Särskild höhantering på slåtteräng

Vad kan man få ersättning för? 39-40 §§ Vilken skötsel krävs? 41-43 §§ Bränning

Vad kan man få ersättning för? 42-43 §§ Vilken skötsel krävs? 44-45 §§ Bete och slåtter på svårtillgängliga platser

Vad kan man få ersättning för?

Vilken skötsel krävs?

Vilka kostnader är stödberättigande? 56-56 a §§ Eget arbete 57-58 §§ Hur betalas ersättningen ut? 59-62 §§ Restaurering av betesmarker och slåtterängar 59-61 §§ Vad kan man få ersättning för?

Vilka förbud finns?

Villkor

Ersättningsbelopp

Vilka förbud finns?

Ersättningsbelopp 66-67 §§ Specialinsatser för landskapets natur- och

Villkor 68-69 §§ Markförbättrande insatser i renskötselområdet

Villkor

Vad kan man få ersättning för?

73-74 §§ Restaurering av byggnader vid samevisten i

Villkor

Rensning av våtmark 78-79 §§ Reglerbar dränering 80-82 §§ Stängsel mot rovdjur 81-82 §§ Villkor

Vem kan ansöka?

Åtagande 3–5 §§ Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur? 6-18 §§ Villkor för ersättningen

Vilka villkor gäller för att ersättningen ska betalas ut?

Vad gäller för salmonellakontrollprogrammet? 8-13 §§ Vad gäller vid skydd mot sjukdomsframkallande mikroorganismer?

14-17 §§ Vilka krav ställs på foder- och produktionsuppföljning?

Vilka krav ställs för planerad produktion?

Avdrag

Undantag

ALLMÄNNA RÅD TILL 1 KAP. 23 OCH 24 §§ FÖRORDNINGEN (2007:481) OM STÖD FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSÅTGÄRDER - MINSKNING AV ERSÄTTNING OCH HÄVNING AV ÅTAGANDE VID VILLKORSFEL OCH KLASSIFICERINGSFEL

A-C Allmänna råd om alla villkorsfel och klassificeringsfel A Vilka fel handlar dessa allmänna råd om? B Särskilda skäl C Upprepade fel D För vilka villkorsfel finns allmänna råd i bilaga 8-11? E Allmänna råd om särskilda skötselvillkor i åtagandeplan eller motsvarande F-M Allmänna råd till 1 kap. 23 § förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder - minskning av årets ersättning F När grundläggande villkor inte följs, men i obetydlig omfattning G-J Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal

H Sambete

I-J Minskat kväveläckage

Denna författning gäller följande former av ersättningar: 1. Kompensationsbidrag 2. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden: a. Betesmarker och slåtterängar b. Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet c. Hotade husdjursraser d. Stöd till rasbevarande husdjursföreningar 3. Vallodling 4. Miljöanpassat jordbruk: a. Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion som avser certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion enligt 2 kap 26 och 27 §§ förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder b. Minskat kväveläckage c. Skötsel av våtmarker d. Skyddszoner e. Traditionell odling av bruna bönor f. Miljöskyddsåtgärder 5. Utvald miljö, som avser regionalt prioriterade ersättningar enligt 2 kap. 16 och 17 §§ förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2010:13) 6. Djurens välbefinnande: a. Extra djuromsorg för suggor. (SJVFS 2013:1)

I denna författning förstås med besättning: Samtliga djur som av en jordbrukare hålls på ett sådant sätt att de smittskyddsmässigt räknas som en enhet, betande tamdjur: hovdjur och klövdjur som i huvudsak betar gräs och hålls som tamdjur. Inhägnat vilt såsom hjortdjur, älg och rådjur i hägn räknas inte här som betande tamdjur, betesmark: ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även mark som av länsstyrelsen fastställts som alvarbete på Öland och Gotland, skogsbete eller fäbodbete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark. Skog som inte är fastställt skogsbete samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark. För landskapselementen brunn, källa, byggnadsgrund på maximalt 200 m , fornlämningslokal, fägata, gärdsgård av trä, jordvall, gropvall, odlingsröse, stentipp, stenmur samt

öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 1, får den del av landskapselementen som ligger på betesmarken ingå i den ersättningsberättigande arealen. Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst 0,1 hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per hektar, inte ersättningsberättigade. Träd med stammar som utgår från en gemensam yta på maximalt 1 kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som 1,3 meter över markytan har en diameter som understiger 10 cm räknas inte. Döda eller ringbarkade träd räknas inte. Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt att marken är svåråtkomlig för betesdjuren är inte betesmark oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga impediment större än 0,01 hektar är inte betesmark. Den sammanlagda ytan med naturliga impediment och träd- och buskskikt som är så tätt att marken är svåråtkomlig får inte överstiga 5 % av arealen. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar och berg i dagen. Mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark med särskilda värden, skogsbete, fäbodbete eller alvarbete räknas som betesmark utan hinder av vad som anges i tredje och fjärde stycket under denna definition. För mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark med särskilda värden eller skogsbete gäller att ytor med naturliga impediment större än 0,1 hektar inte är betesmark eller skogsbete. Den sammanlagda ytan med naturliga impediment får inte överstiga 10 % av arealen. Inom utvald miljö räknas även mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark under restaurering samt mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker som betesmark utan hinder av vad som anges i tredje och fjärde stycket under denna definition. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta om undantag från begränsningarna i fjärde stycket under denna definition. Den areal som undantas ska skrivas in i en åtagandeplan samt markeras som ersättningsberättigande element. betesperioden: den period under året som nötkreatur för mjölkproduktion ska hållas på bete enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. brukningscentrum: det block eller det närmast belägna blocket där de för jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna är belägna, certifierad ekologisk fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, inklusive

produktion: växtodling och djurhållning under karenstid, som kontrolleras enligt reglerna i rådets förordning (EG) nr 834/2007 , djurhållare: fysisk eller juridisk person som håller djur på angiven produktionsplats i Jordbruksverkets produktionsplatsregister, eget arbete: arbete som utförs av stödmottagaren, dennes make eller maka, registrerad partner eller sambo, förälder, syskon eller barn. Därutöver kan som eget arbete även räknas arbete som utförs utan betalning av andra personer som direkt berörs av miljöinvesteringen, ekologisk djurhållning: certifierad produktion som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan eller djur som hålls enligt villkoren för miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, ekologiskt producerat - foder från certifierad ekologisk produktion, även under foder: karenstid, som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan - foder från egen produktion framställt enligt villkoren för miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion, kretsloppsinriktad produktion, betesmarker och slåtterängar eller våtmarker och småvatten - foder som djuren betar på skogsmark eller egen betesmark med gårdsstöd, under förutsättning att inga andra produkter än de som är godkända för miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion används på marken under stödåret. - foder som djuren betar på mark som ingår i andra jordbrukares åtagande för certifierad ekologisk produktion, kretsloppsinriktad produktion, betesmarker och slåtterängar eller våtmarker och småvatten, - foder som djuren betar på betesmarker där 11 § Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket och 15 § Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel tillämpas, ekologisk odling: certifierad ekologisk produktion eller odling enligt villkoren för miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, ekologiskt odlat förökningsmaterial som har godkänts av ett godkänt förökningsmaterial: kontrollorgan enligt reglerna för ekologisk produktion eller förökningsmaterial från egen odling enligt villkoren för miljöersättningarna för certifierad produktion eller kretsloppsinriktad produktion, extensiv boskapsskötsel: produktionssystem som inte är definierade som ”jordlös husdjursskötsel”, faktisk kostnad: en kostnad som motsvaras av en reell utgift för ett projekt, flerfäbodsystem: system där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen,

I 1 kap. 21 § och 2 kap. 6 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder finns bestämmelser om tvärvillkoren för miljöersättningar, kompensationsbidraget och djurens välbefinnande. (SJVFS 2013:1)

I 1 kap. 4-13 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas. För mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande och som av länsstyrelsen fastställts som skogsbete, alvarbete, fäbodbete, mosaikbetesmark och andra gräsfattiga marker eller betesmark och slåtteräng under restaurering gäller i stället de tvärvillkor som anges i 4 a – f §§. (SJVFS 2010:13)

För mark som av länsstyrelsen fastställts som skogsbete och alvarbete och som ingår i ett miljöersättningsåtagande gäller följande som tvärvillkor. 1. Marken ska årligen betas med betesdjur. Högst vart tredje år får betet ersättas med slåtter och skörd. Senast den 31 oktober ska alla delar av skiftet vara synbart påverkade av bete eller slåtter och skörd. Undantag gäller i de fall en åtagandeplan innefattar krav på betesdriften. I dessa fall gäller åtagandeplanens betesintervall eller betestidpunkt, 2. Marken ska skötas så att igenväxning som påtagligt skadar natur- eller kulturvärden inte förekommer. (SJVFS 2009:30)

För mark som av länsstyrelsen fastställts som fäbodbete och som ingår i ett miljöersättningsåtagande gäller som tvärvillkor att marken årligen ska betas med ett genomsnittligt betestryck över en tvåmånadersperiod på minst 0,07 djurenheter per hektar. Betet ska ske med djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. (SJVFS 2009:30)

För mark som av länsstyrelsen fastställts som mosaikbetesmark och andra gräsfattiga marker och som ingår i ett miljöersättningsåtagande för utvald miljö gäller som tvärvillkor att marken årligen ska betas med betesdjur. Högst vart tredje år får betet ersättas med slåtter och skörd. Senast den 31 oktober ska alla delar av skiftet vara synbart påverkade av bete. Undantag gäller i de fall en åtagandeplan innefattar krav på betesdriften. I dessa fall gäller åtagandeplanens betesintervall eller betestidpunkt.

(SJVFS 2009:30)

För mark som av länsstyrelsen fastställts som betesmark och slåtteräng under restaurering och som ingår i ett miljöersättningsåtagande för utvald miljö, gäller som tvärvillkor att marken som fastställs vid slutbesiktning ska i fem år från och med året efter slutbesiktningen brukas enligt tvärvillkoren för aktuell markanvändning.

(SJVFS 2009:30)

har upphävts genom (SJVFS 2010:13).

Länsstyrelsen får besluta om undantag från 4 a – 4 d §§ om sådant undantag inte medför risk för påtaglig skada på miljön eller missgynnar bevarandet av markens natureller kulturvärden. (SJVFS 2009:30)

För miljöersättningarna ska följande bestämmelser gälla som extra tvärvillkor. 1. Miljöbalken 14 kap. 17-18 §§. 2. Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel; 39-40, 44 och 47 §§. 3. Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. 4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel. 5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter. 6. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer; 2 kap. 7-9 §§. (SJVFS 2010:13)

För känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, utgör dessutom följande bestämmelser extra tvärvillkor. 1. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring; 5a – 5d , 17, 23 och 23 b-23 c §§. 2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§. (SJVFS 2013:17)

För de delar av landet som inte är känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring utgör dessutom följande bestämmelser extra tvärvillkor. 1. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket; 6 - 7 samt 11 §§. 2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket; 10-11 §§. (SJVFS 2013:17)

Länsstyrelsen ska, i enlighet med artikel 51.4 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 , besluta att inte minska stödbeloppet i de fall kontrollmyndigheten har bedömt en tvärvillkorsöverträdelse som mindre. (SJVFS 2010:13)

Åtagandeperioden börjar löpa den 1 januari det år ansökan om åtagandet för miljöersättning eller djurens välbefinnande avser. (SJVFS 2013:1)

För åtagande för betesmarker och slåtterängar gäller att åtgärderna i länsstyrelsens beslut om miljöinvestering ska ha utförts och länsstyrelsen meddelats att miljöinvesteringen kan slutbesiktigas senast den 31 december året innan åtagandet startar. För åtagande för skötsel av våtmarker gäller att miljöinvesteringen ska vara godkänd vid slutbesiktning senast den 15 juni det år åtagandet startar. (SJVFS 2010:13)

För att få ett åtagande enligt 1 kap. 1 § 3, 4b, 4e, eller 4f godkänt, ska sökanden ansöka om utbetalning samma år som sökanden ansöker om åtagande.

Hur åtaganden får kombineras framgår av bilaga 3, 4 och 5. Skötsel av våtmarker kan kombineras med ersättningsformen betesmarker och slåtterängar om länsstyrelsen bedömer det lämpligt. (SJVFS 2008:17)

har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande, får stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de av stödmyndigheten fastställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten fastställer en större omfattning än den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande får stödmyndigheten anpassa åtagandet först efter överenskommelse med sökanden.

Under åtagandeperioden får åtagandet utökas till att omfatta ytterligare arealer, djurenheter eller andra ersättningsgrundande enheter för den återstående delen av åtagandeperioden. Utökningen måste vara till uppenbar fördel för det ifrågavarande åtagandet. Omfattningen av utökningen måste även kunna motiveras med hänsyn till: 1. åtagandets karaktär, 2. den återstående periodens längd, samt 3. utökningens storlek som ska vara betydligt mindre än det ursprungliga åtagandet. Utökning av ett åtagande får också göras genom att ersätta jordbrukarens ursprungliga åtagande med ett nytt åtagande för hela den berörda arealen, djurenheterna eller de andra ersättningsgrundande enheterna på villkor som är minst lika stränga som för det ursprungliga åtagandet.

Vid övertagande av ett åtagande, där övertagaren har ett befintligt åtagande för ersättningsformen, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod och villkor enligt åtagandet med längst åtagandeperiod. (SJVFS 2010:13)

En förlängning av ett åtagande enligt p 7 övergångsbestämmelserna förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder innebär att all areal, alla djur eller andra ersättningsgrundande enheter förlängs. (SJVFS 2011:42)

Om hela åtagandet inte kan förlängas på grund av att 1. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte har kunnat förlängas, 2. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt har sagts upp innan förutsättningarna för en förlängning av åtagande varit kända, 3. marken, eller den ersättningsgrundande enheten i åtagandet på grund av försäljning inte längre finns kvar i jordbrukarens ägo, 4. åtgärder har vidtagits för att mark ska bebyggas eller utnyttjas för annan markanvändning efter 2011 innan förutsättningarna för en förlängning av åtagande varit kända, och den delen av åtagandet inte är större än 50 procent kan den delen tas bort ur åtagandet utan återkravsskyldighet. (SJVFS 2011:42)

För att beviljas full utbetalning för miljöersättningar och kompensationsbidrag måste jordbrukaren som söker ersättning följa tvärvillkoren enligt 4-4 f §§. När det gäller miljöersättningarna måste även de extra tvärvillkoren enligt 5-7 §§ följas.

(SJVFS 2010:13)

För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 2, 4, 5 och 6 kap. ska jordbrukaren ha sått utsäde senast den 30 juni ansökansåret. Odling av grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär ska vara sådd eller planterad senast den 30 juni. (SJVFS 2011:1)

Ersättning för skyddszoner, som ligger mellan ett vattenområde och en åkermark, lämnas inte om intilliggande åkermark enligt produktvillkor för växtskyddsmedel omfattas av krav på skyddszon. Sökanden ska före applicering av växtskyddsmedlet meddela länsstyrelsen att ansökan om utbetalning för skyddszonen dras tillbaka. (SJVFS 2012:1)

Om potatis, grönsaker, frövall eller kryddväxter odlas på ett skifte kan ersättning lämnas även för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med utbetalning av ersättning för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd eller förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte för samma mark.

Ersättning för traditionell odling av bruna bönor lämnas inte för mark för vilken sökande får ersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Ersättning för miljöskyddsåtgärder lämnas inte för mark för vilken sökande får ersättning för traditionell odling av bruna bönor. Hur utbetalning av ersättning för utvald miljö får kombineras med utbetalning av ersättning för andra miljöersättningar framgår av bilaga 4 och 5. I de fall utbetalningar för utvald miljö och andra miljöersättningar inte får kombineras får stödmyndigheten besluta att endast betala ut ersättning för utvald miljö. (SJVFS 2011:1)

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel.

Grundläggande bestämmelser om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar finns i: 1. rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) , 2. kommissionens förordning (EG) nr 1320/2006 av den 5 september 2006 om bestämmelser för övergång till det stöd för landsbygdsutveckling som föreskrivs i 7 rådets förordning (EG) nr 1698/2005 , 3. kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) , 4. kommissionens förordning (EG) nr 65/2011 av den 27 januari 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 vad gäller kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling ,

6 EUT L 277, 21.10.2005, s. 1 (Celex 32005R1698). 7 EUT L 243, 6.9.2006, s. 6 (Celex 32006R1320). 8 EUT L 368,23.12.2006 s 15 (Celex 32006R1974). 9 EUT L 25, 28.1.2011 s 8 (Celex 32011R0065) .

5. rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 , 6. kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll , samt 7. förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2012:1)

I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd, finns bl.a. bestämmelser om: 1. ansökan om åtagande, 2. ansökan om utbetalning, 3. sista ändringsdag, och 4. anmälan om övertagande. (SJVFS 2010:13)

Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort. Som vallodling godkänns slåtter- och betesvall samt areal odlad med grönfoder.

Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande. 1. Igenväxning som påtagligt skadar natur- och kulturvärden får inte finnas. 2. Betesmark ska betas årligen. Ett enstaka år får bete ersättas med slåtter och skörd. Detta ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober varje år. 3. Slåtterängar ska slås årligen och skörden ska föras bort. 4. För fäbodbete gäller endast att marken årligen ska betas med ett genomsnittligt betestryck över en tvåmånadersperiod på minst 0,07 djurenheter per hektar. Betet ska ske med djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från punkt 1-4 under förutsättning att det inte därmed blir svårare att bevara markens natur- och kulturvärden. (SJVFS 2009:30)

har upphävts genom (SJVFS 2009:30).

Spannmål och potatis ska odlas i enlighet med lokalt erkända normer.

Spannmål måste minst ha odlats till full axgång när odlingen skördas eller avbryts.

Om fler än en jordbrukare nyttjar samma mark som betesmark, ska respektive jordbrukare ange sin andel i hektar i ansökningsblanketten.

För företag med vall och betesmark inom mer än ett stödområde tillgodoräknas djurinnehavet i första hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

För företag med vall och betesmark inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas, lämnas ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5a-5b.

Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader räknat från dagen efter det att ansökan om kompensationsbidrag kommit in till länsstyrelsen.

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret.

Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för beräkning hämtas ur registret.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten, om det finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

Ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar lämnas för åtgärder som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande markklasser: 1. betesmarker, med allmänna värden, 2. betesmarker, med särskilda värden, 3. slåtterängar, med allmänna värden, 4. slåtterängar, med särskilda värden, 5. fäbodbeten, 6. skogsbeten, 7. alvarbete på Öland och Gotland. Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden. Utöver dessa markklasser finns i 6 kap. 20-32 §§ ytterligare markklasser inom utvald miljö som tillhör denna ersättningsform. En mark kan endast få ersättning för en markklass. Ersättning lämnas inte för mark som samtidigt får ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. (SJVFS 2008:17)

har upphävts genom (SJVFS 2009:30).

har upphävts genom (SJVFS 2013:17).

På den mark för vilken ersättning lämnas för betesmarker och slåtterängar gäller förbud mot 1. spridning av växtskyddsmedel, 2. gödsling, 3. kalkning, 4. konstbevattning, 5. täkt av sten eller jord, och 6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 1 vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 2–5 samt tillåta markstörning om det sker med syfte att bevara områdets natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 6 på grund av att föreskrifter beslutats eller beslut fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). (SJVFS 2009:30)

Om det finns risk att fornlämningar skadas kan länsstyrelsen besluta om 1. förbud mot hästbete, 2. förbud mot bete vintertid.

De generella skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande. 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. På skogsbeten ska träd och buskar av igenväxningskaraktär tas bort före det första stödårets slut och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Betesmarker ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter och bortförsel av skörd. 4. Slåtterängar ska årligen slås med klippande eller skärande redskap. Slåttern ska ske på eftersommaren och skörden ska föras bort. Ängen ska årligen vara städad. Åtgärderna i punkt 2-3 ska vara genomförda vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober varje år. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen kan besluta om undantag från 6 § punkt 1 under förutsättning att undantaget skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i artskyddsförordningen (2007:845). Detta förutsätter dock att syftet med stödet ändå uppnås. Länsstyrelsen kan ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av 6 § punkt 2-4 om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. Länsstyrelsen kan ett enskilt år också besluta om undantag från 6 § punkt 2-3 på grund av att föreskrifter beslutats eller beslut fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). För slåtterängar som ingår i ett åtagande om skötsel av våtmarker kan länsstyrelsen besluta om undantag från 6 § punkt 4, avseende bortförande av skörd om det ökar miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. (SJVFS 2008:50)

För att betesmarker och slåtterängar ska berättiga till ersättning för särskilda värden ska följande förutsättningar vara uppfyllda.

1. Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av produktionshöjande åtgärder. 2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel enligt 9 §. Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för särskilda värden samt fastställer arealen och skötselvillkoren för dessa marker.

Utöver skötselvillkoren i 6 § ska länsstyrelsen besluta om ett eller flera av följande särskilda skötselvillkor för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden: 1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete eller slåtter ska ske, 3. reglering av bete med vissa djurslag, 4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, 6. ett betesfritt respektive slåtterfritt år under åtagandeperioden. Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan beslutas under förutsättning att det kombineras med något av villkoren i punkt 1-5. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för de kompletterande insatserna lövtäkt på betesmarker med särskilda värden och lieslåtter, efterbete och lövtäkt på slåtterängar med särskilda värden. Utöver dessa kompletterande insatser finns i 6 kap. 33-45 §§ ytterligare kompletterande insatser inom utvald miljö som tillhör denna ersättningsform. Insatserna ska syfta till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen fastställer omfattningen och villkor. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen får besluta om följande villkor för kompletterande insatser: 1. vilka träd som ska användas som lövtäktsträd samt tidpunkt för och genomförande av lövtäkten, 2. ersättande av maskinell slåtter med lieslåtter eller andra manuella metoder på slåtterängar, samt 3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för skogsbete och alvarbete. Länsstyrelsen fastställer också arealen och skötselvillkoren för dessa marker.

Utöver skötselvillkoren i 6 § punkt 1-3 får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av följande särskilda skötselvillkor för alvarbete och skogsbete: 1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. reglering av bete med vissa djurslag, 4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, 6. ett betesfritt år under åtagandeperioden för alvarbete, 7. hur plockhuggning ska genomföras för skogsbete. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla.

Ersättning lämnas dels för fäbod i bruk och dels för fäbodbete. Länsstyrelsen beslutar vilka fäbodar som berättigar till ersättning för fäbod i bruk samt fastställer skötselvillkor och vilken areal som berättigar till ersättning för fäbodbete. När länsstyrelsen fastställer arealen för fäbodbeten ska den ta hänsyn till antal djur, djurslag, fäbodens traditionella användande och andra uppgifter som har betydelse för åtagandet. När ett flerfäbodsystem som godkänts av länsstyrelsen tillämpas har kompletterande fäbodar utöver huvudfäboden rätt till en ersättning på 0,25 fäbod i bruk.

Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är 1 fäbod i bruk och 6 hektar fäbodbete. För att få ett åtagande måste även marken vid fäboden betas med minst 1,5 djurenheter av nötkreatur, får eller get.

Fäbodbetet ska årligen skötas med ett betestryck per hektar av minst 0,2 djurenheter, av djurslagen, nötkreatur, får, get eller häst. Djur ska vistas vid den eller de fäbodar som ingår i jordbrukarens åtagande under hela fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Jordbrukaren ska redovisa vilka djur som har betat på fäboden under säsongen.

Undantag från 16 § gäller för följande situationer. 1. Om ett av länsstyrelsen godkänt flerfäbodsystem tillämpas och djuren därför flyttas mellan fäbodarna under säsongen. Ett djur som betar vid en fäbod kan endast tillgodoräknas en fäbod per säsong. 2. Om djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden.

Länsstyrelsen får bevilja undantag från 16 §, om djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen

Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. reglering av bete med vissa djurslag. Länsstyrelsen beslutar vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla

Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på eller i anslutning till åkermarken inom en åtagandeenhet. För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha gemensam ren med åkern.

Ersättningsberättigande värdefulla landskapselement definieras i bilaga 1.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för den kompletterande insatsen skötsel av landskapselement med särskilda värden enligt 6 kap. 46-49 §§. Insatsen ingår i utvald miljö men tillhör denna ersättningsform. (SJVFS 2008:17)

Ersättning lämnas inte för skötsel av landskapselement under det kalenderår som landskapselementet eller del av landskapselementet ingår i ett beslut om ersättning för miljöinvestering. (SJVFS 2008:17)

Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande. 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskapselementen eller deras renar. 2. Anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i bilaga 2. 3. Upplag och avfall får inte finnas på landskapselementen eller deras renar.

Länsstyrelsen får besluta om: 1. när och hur marken ska betas, 2. att särskilda skötselvillkor ska gälla för landskapselement bestående av träd, samt 3. att enstaka landskapselement eller delar av landskapselement ska undantas från åtagandet om ett undantag från skötsel enligt 22 § skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i artskyddsförordningen (2007:845). Detsamma gäller om utebliven skötsel bättre skulle kunna bevara landskapselementets natur- eller kulturvärde. (SJVFS 2008:17)

På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att: 1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet, 2. tippa sten eller massor på landskapselementen eller deras renar, eller 3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

På landskapselement och deras renar är det inte tillåtet att: 1. sprida växtskyddsmedel, samt 2. vidta andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden. Det är inte heller tillåtet att förstöra eller ta bort landskapselement som ingår i åtagandet.

Följande raser berättigar till ersättning: Nötkreatur: Fjällko Rödkulla Allmogeko: väneko, ringamålako och bohuskulla Får: Gutefår Ryafår Svenskt finullsfår Allmogefår: skogsfår, dala pälsfår och roslagsfår Getter: Svensk lantrasget Allmogeget: göingeget, jämtget och lappget Svin: Linderödsvin

Kastrerade djur berättigar inte till ersättning. (SJVFS 2010:13)

Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på officiell husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser 1995 – 2000, 2001 - 2006 eller 2007-2012 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

(SJVFS 2013:1)

Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars far och morfar till minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor till minst 80 procent tillhör rasen i fråga. Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor tidigare berättigat till miljöersättning.(SJVFS 2010:13)

Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vilka har känd härstamning av samma ras i fyra generationer.

Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras.

En förutsättning för att djur ska vara stödberättigande är att dessa omfattas av en avelsplan för rasen som godkänts av Jordbruksverket. (SJVFS 2008:17)

Besättningar med allmogekor, allmogegetter och linderödssvin ska under hela åtagandeperioden vara anslutna till genbanksverksamhet. Övriga besättningar med djur ska under hela åtagandeperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll med avseende på härstamningskontroll. Sökanden ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de regler som gäller för årlig rapportering till respektive genbanksverksamhet eller officiell husdjurskontroll.

Alla djur ska vara individmärkta.

Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för bekämpning av viruset Maedi-Visna hos Svenska Djurhälsovården och följa deras rekommendationer. (SJVFS 2013:1)

Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska vara över 6 månader och insatta i avel, gyltor ska vara betäckta för att berättiga till ersättning. Villkoren ska vara uppfyllda före hållandeperioden börjar.

Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att sökanden i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i ansökan om utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till Jordbruksverket.

Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande får, getter eller svin under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Jordbruksverket ska informeras inom 5 arbetsdagar efter det att djuren ersatts. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret.

Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för beräkning hämtas ur registret. Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Stöd till rasföreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser kan ges till rasföreningar som har av Jordbruksverket godkända avelsplaner för bevarandet av de utrotningshotade svenska husdjursraser som finns upptagna på unionens lista eller på listan för nationellt bevarande enligt bilaga 6. Stödet ges i syfte att skydda husdjursraser från genetisk utarmning och utrotning.

(SJVFS 2011:1)

Grundersättning lämnas för odling av flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som sköts enligt villkoren för ersättningen.

Villkoren för grundersättning är följande: 1. vallen ska ligga obruten minst tre vintrar i följd och under minst mellanliggande två odlingssäsonger skötas enligt punkt 2 och 3, 2. vallen ska årligen betas eller slås och skörden ska föras bort, samt 3. inga kemiska växtskyddsmedel får spridas på vallen.

Tilläggsersättning lämnas för slåtter- och betesvall inom stödområdena 1-5, som får grundersättning och för så stor areal som motsvaras av jordbrukarens innehav av nötkreatur, tackor och getter.

Hur ska tilläggsersättning beräknas för företag med slåtter- och betesvall inom flera stödområden inom vilka tilläggsersättning lämnas?

För företag med vall inom mer än ett stödområde gäller följande. Djurinnehavet tillgodoräknas i första hand mark i området med högst ersättningsnivå. Återstående djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

Företag med vall inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas, får ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger utanför ett stödområde inom vilket tilläggsersättning lämnas, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde 5.

Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i redovisningen ska hållas av jordbrukaren under en period av minst två månader räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret.

Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på den angivna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för beräkning hämtas ur registret. Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan stödmyndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

För att få ersättning för certifierad ekologisk produktion ska det företag eller den person som ansluter produktionen till ett godkänt kontrollorgan ha anslutit sig senast på sista ansökningsdagen för stödåret genom att ha skrivit under och kommit in med ett anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk växtodling, ska all mark och minst lika stor areal som ingår i jordbrukarens åtagande eller ansökan om åtagande omfattas av certifiering för ekologisk produktion senast från och med den 15 juni samma stödår. Om jordbrukaren ansöker om ersättning för certifierad ekologisk djurhållning, ska all djurhållning som ingår i jordbrukarens ansökan om utbetalning omfattas av certifiering för ekologisk produktion senast från och med den 15 juni samma stödår. Under förutsättning att anmälan om djurhållning har kommit in till kontrollorganet senast den 15 juni får länsstyrelsen tillåta att karensperioden för djurhållningen påbörjas senast från och med den 1 september.

För att vara berättigad till ersättning för certifierad ekologisk produktion ska den person som står för certifieringen medge, att anslutningen till ett godkänt kontrollorgan får kontrolleras. Detta gäller också anslutningens omfattning och de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om villkoren för ersättningen har uppfyllts. Den sökande ska se till att information och handlingar från det godkända kontrollorganet lämnas till länsstyrelsen och Jordbruksverket inom begärd tid.

har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

Jordbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter som jordbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter behöver inte vara dokumenterade om de uppenbarligen inte är relevanta för den typ av produktion jordbrukaren bedriver. (SJVFS 2013:17)

De jordbruksskiften som ingår i åtagande för miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion ska vara klart åtskilda från mark som inte odlas enligt reglerna för miljöersättningen. (SJVFS 2010:13)

För att berättiga till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det syfte som grödan har redovisats för. Energiproduktion är inte någon godkänd användning. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras.

För att berättiga till ersättningen ska grönfoder bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt som foder till lantbruksdjur. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd. Med vallgräs avses även rajgräs. (SJVFS 2010:13)

Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga: 1. växtföljder, 2. ursprung, behandling och datum för sådd eller plantering av förökningsmaterial, 3. ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda gödsel- och jordförbättringsmedel, 4. ursprung, mängd och datum för spridning av tillförda växtskyddsmedel, samt 5. vilka andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

Markens bördighet och biologiska aktivitet ska behållas eller höjas, i första hand genom att följande åtgärder vidtas, som behövs för odling med sikte på god skörd: 1. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor, baljväxtrika vallar eller växter med djupt rotsystem i lämplig växtföljd, 2. tillförsel av stallgödsel från ekologisk djurhållning, samt 3. tillförsel av annat organiskt material, komposterat eller inte, från ekologisk odling.

(SJVFS 2010:13)

Om näringstillförsel enligt 11 § inte är tillräcklig för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga eller för att hålla marken i god kondition, får de gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 1 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 användas. Utöver åtgärder som nämns i 11 § får endast dessa produkter användas och endast på de villkor som anges i bilaga 1 kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 och i artikel 16.1 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 . Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa att det har funnits behov av att använda produkten. (SJVFS 2009:30)

Preparat av mikroorganismer får användas för att förbättra jordens bördighet och biologiska aktivitet samt för att stimulera komposteringsprocessen.

Växtskadegörare ska i första hand bekämpas genom en lämplig kombination av följande åtgärder som behövs för odling med sikte på god skörd: 1. val av lämpliga arter och sorter, 2. odling i lämplig växtföljd,

Förökningsmaterial ska vara ekologiskt odlade. Detta innebär att förökningsmaterial av: 1. ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i åtminstone en generation, samt 2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i åtminstone två odlingssäsonger. I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan Jordbruksverket ge dispens från dessa krav.

Jordbrukare kan få ersättning för hampa endast om följande villkor enligt 16 17 kommissionens förordningar (EG) nr 1120/2009 och (EG) nr 1122/2009 har uppfyllts: 1. utsädet ska vara certifierat, 2. sorten ska finnas på listan över godkända hampsorter, och 3. länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret ha fått in etikett från utsädesförpackningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

(SJVFS 2010:13)

Jordbrukaren ska kunna visa att skörden från frövall har rensats och använts till utsäde. En frövall får endast bestå av en art av vallbaljväxter eller vallgräs.

14 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889). 15 EUT L 189, 20.7.2007, s. 1 (Celex 32007R0834). 16 Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprätttande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 316, 2.12.2009, s.1). 17 Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, 2.12.2009, s. 65).

För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande, ska den ha minst 400 träd per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.). Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium vitisidaea), 2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus), 3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus), 4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.), 5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär (Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten (Chaenomeles spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.), 6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), eller 7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

Fruktträd ska beskäras årligen, om de är av sådan sort att detta krävs. Jordbrukaren ska vid kontroll kunna visa dokumentation av de åtgärder som vidtagits i odlingen.

Bärodlingar, dock inte odling av vindruvor, berättigar till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras.

Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djurantal: 1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden, 2. ett nötkreatur i genomsnitt, 3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt, 4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt eller 5. ett slaktsvin som levererats till slakteri. (SJVFS 2010:13)

Åkermark berättigar till ersättning för djurhållning i de fall den odlas med grödor som berättigar till ersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. (SJVFS 2010:13)

Om jordbrukaren inte tidigare fått ersättning för ekologisk djurhållning, måste djuren hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första året i åtagandeperioden. Orsak och tidpunkt för eventuell senarelagd ekologisk djurhållning ska antecknas i stalljournalen.

Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning ska hållas av jordbrukaren under en hållandeperiod av minst två månader och enligt reglerna för miljöersättningen, räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen. (SJVFS 2010:13)

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är äldre än ett år. Villkoret ska ha uppfyllts senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för nötkreatur i miljöersättningen under föregående stödår, löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2010:13)

Jordbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de egna nötkreatur som finns redovisade på den egna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB när underlag för beräkning hämtas ur CDB. Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Jordbrukaren kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för jordbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för slaktsvin föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. Alla slaktsvin från produktionsplatsen som slaktas under räkningsperioden ska hållas enligt reglerna för miljöersättningen.

Under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2010:13)

Jordbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden. Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ersätts dock först efter 16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion. Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om jordbrukaren inte har ansökt om utbetalning för djurslaget föregående stödår löper räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret.

Ersättning betalas inte ur för mindre än två djurenheter av värphöns eller två djurenheter av slaktkycklingar. Antalet värphöns och slaktkycklingar på jordbruksföretaget fastställs utifrån det genomsnittliga innehavet under räkningsperioden.

Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga: 1. datum för de perioder då djuren haft tillgång till utevistelse, 2. för idisslare, datum för betesperiodens start och slut, 3. uppgifter om fodrets ursprung, 4. foderstat för alla grupper av djur, 5. uppgift om inköpta djur kommer från ekologisk eller konventionell djurhållning, och 6. för fjäderfä, uppgift om när djuren sätts in och tas ur produktion på produktionsenheten.

Djur som hålls enligt reglerna i miljöersättningen får endast vistas i byggnader och stallavdelningar som är helt avskilda från byggnader och stallavdelningar med djur av samma art som inte hålls ekologiskt. Foder som inte är ekologiskt och som används till djur som inte hålls ekologiskt ska förvaras och hanteras tydligt åtskilt från foder till djuren inom miljöersättningen. (SJVFS 2010:13)

Djur som förs in i besättningen under åtagandeperioden ska komma från ekologisk djurhållning.

Undantag från 35 § kan göras i följande fall när lämpliga ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå. 1. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i begränsad omfattning, som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av besättningen. 2. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får köpas in för avel, i större omfattning, vid byte av djurras, utveckling av en ny djurspecialisering eller vid inköp av djur av hotade husdjursraser. För väsentlig utökning av uppfödningsenheten krävs dispens för att köpa in djur som inte är ekologiskt uppfödda. För certifierad ekologisk produktion beslutar Jordbruksverket om dispens. För kretsloppsinriktad produktion beslutar länsstyrelsen om dispens. Ansökan om dispens ska lämnas till länsstyrelsen och innehålla en beskrivning av de åtgärder som har gjorts för att hitta ekologiska djur. 3. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får besättningen förnyas eller ges en ny sammansättning med djur som inte är ekologiskt uppfödda. 4. Värphöns som inte är ekologiskt uppfödda och som är högst 18 veckor gamla får tas in i certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion till och med den 31 december 2014. Dessa värphöns måste ha fötts upp enligt de regler för utfodring och förebyggande hälsovård och veterinärvård som gäller för ekologisk djurhållning 5. Blivande värphöns och slaktkycklingar som inte är ekologiskt uppfödda får tas in i certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion om djuren är yngre än tre dagar. (SJVFS 2012:23)

Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får enskilda djur dock hållas bundna under en begränsad tid. Om byggnaden där djuren hålls är uppförd före den 24 augusti 2000, får nötkreatur hållas bundna, dock endast om djuren får tillgång till regelbunden rastning. Detta undantag gäller till och med den 31 december 2013. Daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden uppfyller kravet på regelbunden rastning. Vid rastning utomhus ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till nötkreaturens välbefinnande och markens tillstånd. Vid sådana till- eller ombyggnader som ska förprövas enligt djurskyddsförordningen (1988:539) ska lösningar väljas där rastning är möjlig under hela året. (SJVFS 2010:80)

Nötkreatur i mindre besättningar får hållas bundna om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov. Nötkreatur under 20 månader får dock endast hållas bundna under en period av högst tre månader för att vänjas vid uppbindning. Nötkreatur som hålls bundna ska minst två gånger per vecka få tillgång till utevistelse på rastgårdar eller lämplig mark utomhus. (SJVFS 2011:1)

Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm ligg- och viloplats som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk

Byggnaderna ska uppfylla bestämmelserna i bilaga 3 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 . Byggnaderna behöver inte ha en rastgård om djuren har tillgång till utevistelse på lämplig mark utomhus. För byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999 medges undantag från villkoren i första stycket. Detta undantag gäller fram till och med den 31 december 2013. För värphöns som hålls i byggnader som uppförts före den 24 augusti 1999 gäller att jordbrukaren får hålla högst sju hönor per kvadratmeter tillgänglig ströyta och våningsplan. (SJVFS 2010:80)

För däggdjur gäller att minst 50 procent av inomhusarean enligt bilaga 3 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 ska utgöras av helt golv. Resningsutrymmet, högst 30 cm, får räknas in. (SJVFS 2009:30)

Alla nötkreatur, getter och får ska ha tillgång till bete under betesperioden. Tjurar som är äldre än ett år behöver inte ha tillgång till bete, om de i stället har tillgång till rastgård. Vid bete ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens välbefinnande och markens tillstånd.

För djurhållning i byggnader som har uppförts efter den 24 augusti 1999 och för samtliga byggnader från och med den 1 januari 2014 gäller att: 1. nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till rastgård eller lämplig mark utomhus under en maximalt utsträckt period före och efter betesperioden, 2. tjurar som är äldre än ett år och som hålls på rastgård under betesperioden ska dock ha tillgång till rastgården under hela året. Vid utevistelse ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens välbefinnande och markens tillstånd. (SJVFS 2011:1)

Nötkreatur får slutgödas inomhus. Slutgödning inomhus får äga rum under högst en femtedel av djurens liv, dock högst tre månader. (SJVFS 2013:1)

Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod som är: 1. 90 dagar för kalvar, 2. 45 dagar för lamm och killingar, och 3. 40 dagar för grisar.

18 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889). 19 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889). 20 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I undantagsfall kan en kalv hållas ensam, om det är motiverat av veterinärmedicinska skäl eller djurskyddsskäl. Då ska boxen som kalven hålls enskilt i minst vara avsedd för två kalvar.

Grisar ska ha tillgång till mark eller rastgård utomhus och kunna använda dessa när deras välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta.

Grisar ska kunna gödsla och böka på rastgårdarna. Om byggnader och rastgårdar för grisar inte ger tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer ska grisarna ha tillgång till vattensvalka eller gyttjebad.

Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden.

Slaktkycklingar, som inte är av långsamt växande raser eller linjer, får slaktas tidigast vid 81 dagars ålder.

Fjäderfän får inte hållas i burar och ska under minst en tredjedel av sitt liv ha tillgång till utomhusvistelse när väderleksförhållandena tillåter det. För varje omgång fjäderfän som har fötts upp ska rastgårdarna dessutom lämnas tomma under två månader. Minst en tredjedel av den inomhusarea som krävs enligt bilaga 3 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 ska vara helt golv, det vill säga inte bestå av nät eller spalt, och vara täckt med strö. (SJVFS 2009:30)

Det ska finnas in- och utgångshål som har en sammanlagd längd av minst 4 meter per 100 kvadratmeter av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna. Rastgårdar för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med växtlighet och vara försedda med skydd mot rovdjur. För byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999 medges undantag från villkoren i första stycket. Detta undantag gäller fram till och med den 31 december 2013. (SJVFS 2011:1)

Djuren ska födas upp på ekologiskt producerat foder. Till och med 2014 får dock högst 5 procent konventionella proteinråvaror användas till grisar och fjäderfä. Denna andel konventionella proteinråvaror gäller på årsbasis. Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, kan Jordbruksverket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad period och för ett särskilt område. (SJVFS 2012:23)

har upphävts genom (SJVFS 2009:30).

har upphävts genom (SJVFS 2008:17).

har upphävts genom (SJVFS 2012:1).

Fodret till nötkreatur, får och getter, räknat på årsbasis, ska huvudsakligen komma från den egna produktionsenheten. När detta inte är möjligt får fodret odlas i samarbete med andra gårdar med ekologisk odling.(SJVFS 2010:13)

För nötkreatur, får och getter ska minst 60 procent i dessa djurslags dagliga foderranson utgöras av grovfoder. För mjölkproducerande djur får grovfoderandelen sänkas till 50 procent under högst tre månader tidigt i laktationen.

Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin och fjäderfän.

Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

Vegetabiliska foderråvaror av jordbruksursprung som inte är ekologiskt producerade får endast användas till djurfoder om de finns med i bilaga 5.1 i 22 kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 . Kemiska lösningsmedel får inte användas för att framställa eller bereda vegetabiliska fodermedel. (SJVFS 2009:30)

Foderråvaror av animaliskt ursprung, processtekniska hjälpmedel och andra tillsatser och produkter får endast användas i djurfoder om de finns med i bilagorna 5.2, 5.3 samt 6 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 , och för de ändamål som anges där. Endast produkterna i bilaga 6 avsnitt 1.3, 2 och 3 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage. Vid behov är det tillåtet att tillsätta syntetiska vitaminer A, E och D som är identiska med naturliga vitaminer i fodret till idisslare. (SJVFS 2009:30)

Problem med parasiter och andra hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga uppfödningsmetoder och lämplig djurtäthet.

Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får användas om behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret. Kemisk-syntetiskt framställda läkemedel eller antibiotika får inte användas för förebyggande hälsovård. Veterinärbehandling som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller EU:s lagstiftning är tillåten, liksom vaccination.

Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning, såsom embryoöverflyttning och hormonbehandling för brunstsynkronisering, är förbjudna.

För att få ersättning för odling av fånggröda eller för vårbearbetning måste jordbrukare inom vissa områden varje år odla fånggröda på eller vårbearbeta en areal motsvarande minst 20 procent av företagets vårsädesareal. Detta gäller jordbrukare med mark inom stödområde 4b, 5c, 5m och 9 i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län samt inom stödområde 5a och 5b i Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Varje åtgärd måste omfatta motsvarande minst 20 procent av vårsädesarealen för att ersättning ska kunna lämnas för åtgärden. Därutöver ersätts ytterligare redovisad areal fånggröda eller vårbearbetning.(SJVFS 2010:13)

Fånggrödan ska sås med den mängd utsäde som är normalt för arten och syftet med odlingen.

Följande utsäde får användas vid sådd av fånggröda. 1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. 2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller efter skörd av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. 3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. (SJVFS 2013:1)

Om fånggrödan är vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, ska den sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast det datum som framgår av 1 kap. 16 §. Om fånggrödan är vitsenap, oljerättika eller rättika ska den sås senast 1. den 10 augusti i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands län och Kalmar län förutom stödområde 9 och 5 m. 2. den 20 augusti i Blekinge, Skåne, Hallands län och i stödområde 9 och 5 m i Kalmar län.

Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock senast 1. den 15 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län. 2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Om fånggrödan är westerwoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan, dock senast den 15 augusti. (SJVFS 2013:1

Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till lokala förhållanden och väderlek, lämnas ingen ersättning för fånggröda.

Om fånggrödan är vallgräs, eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, får den brytas tidigast 1. den 10 oktober i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, 2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Om fånggrödan är vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas tidigast 1. den 10 oktober i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands län och Kalmar län förutom stödområde 9 och 5 m. 2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne, Hallands län och i stödområde 9 och 5 m i Kalmar län. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs, får den brytas tidigast den 1 januari. (SJVFS 2013:1)

Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion före det datum då den tidigast får brytas. Fånggrödan höstråg får inte övergå till huvudgrödan höstråg året efter stödåret.

Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel spridas på marken före det datum då fånggrödan tidigast får brytas. (SJVFS 2009:30)

Mark som tidigast den 1 januari året efter stödåret jordbearbetas efter skörd av en huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda, kan berättiga till ersättning för vårbearbetning. Marken ska vårsås med en huvudgröda eller vall senast det datum som framgår av 1 kap. 16 §. Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

(SJVFS 2011:1)

Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får inte gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel spridas på marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret.

har upphävts genom (SJVFS 2011:1).

Ersättning lämnas för skötsel av våtmarker som i miljöförbättrande syfte har anlagts i odlingslandskapet. Ersättning lämnas även för hela eller delar av våtmarker som i miljöförbättrande syfte har restaurerats i odlingslandskapet om miljönyttan stärks av ett skötselåtagande eller om restaureringen inneburit att markens alternativvärde försämrats. Extra markersättning kan ges under förutsättning att våtmarkens värde för miljön bedöms vara hög.

Platsen för våtmarken ska ha besiktigats av länsstyrelsen innan anläggningen eller restaureringen påbörjats och våtmarken ska ha godkänts efter att den färdigställts. Länsstyrelsen fastställer den areal som omfattas av åtagandet. Länsstyrelsen får besluta om särskilda villkor, till exempel: 1. hur dammvallen och dess släntlutning ska utformas, 2. hur dammvallen ska smälta in i omgivningen, 3. var och hur schaktmassorna ska placeras, 4. vid vilken tidpunkt våtmarken senast ska vara färdigställd och godkänd, 5. förbud mot fisk- och kräftodling samt mot utsättning och utfodring av fiskar, kräftor och andra djur, 6. förbud mot att helt tömma våtmarken, samt 7. att hela eller delar av den färdiga våtmarken ska omfattas av ett åtagande för betesmarker och slåtterängar. (SJVFS 2011:1)

Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela åtagandeperioden.

Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen bestämmer.

Inom våtmarken är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel. Det är heller inte tillåtet att sprida kalk, om inte länsstyrelsen bestämmer annat.

Skyddszonen ska anläggas på åkermark som direkt gränsar till vattenområde. Med vattenområde avses här vattendrag, sjöar, hav eller dammar.

Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska vara minst 20 meter lång.

Skyddszonen ska sås senast det datum som framgår av 1 kap. 16 § det första året i åtagandeperioden. Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning får blandas in vid sådden. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Sådden ska ske med den mängd utsäde som är normalt för arten och syftet med odlingen. Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte av kravet på sådd. (SJVFS 2011:1)

En anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

På skyddszonen är det inte tillåtet att göra något som leder till att växtligheten skadas eller att skyddszonen bearbetas förrän efter tidigaste datum för brytning av skyddszonen. Vid dikning får dock jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning av ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Jordmassorna ska vara bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad senast det datum som framgår av 1 kap. 16 §.

(SJVFS 2011:1)

Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli. Den får betas under hela betessäsongen. Växtligheten på skyddszonen får slås av under hela växtperioden, om den avslagna växtligheten kan ligga kvar på skyddszonen utan att skada växtligheten på denna. Växtligheten på skyddszonen får inte användas till utsädesproduktion eller energiproduktion. (SJVFS 2010:13)

Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast 1. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, 2. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 3. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. (SJVFS 2010:13)

All areal bruna bönor som odlas på företaget ingår i åtagandet och ska skötas enligt stödreglerna.

Vad gäller för växtskyddsmedel och växtnäring? (SJVFS 2009:30)

Kemiska växtskyddsmedel mot insekter eller svamp får inte användas.

Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i direkt anslutning till sådd.

Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla 1. tillförd mängd kväve, och 2. tidpunkt för tillförseln. Redovisningen ska göras skiftesvis.

Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräsbekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräsbekämpning får inte göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta gäller dock inte om en höstsådd gröda sås samma år.

För att vara berättigad till ersättning ska företaget göra följande: 1. upprätta en växtodlingsplan, 2. upprätta en växtnäringsbalans, 3. genomföra markkartering av de skiften som brukas, 4. fastställa kväveinnehållet i flytgödseln, 5. anlägga eller ha en fungerande biobädd eller annan säker påfyllningsplats/metod för sprutan, 6. använda en funktionstestad spruta, 7. löpande för varje spridningstillfälle dokumentera bekämpningsbehovet vid användning av växtskyddsmedel och fastställa möjligheter till behovsanpassad bekämpning, 8. varje år anlägga s.k. kontrollrutor för uppföljning av effekten vid ogräsbekämpning i vår- respektive höstsäd och i förekommande fall bekämpning av skadegörare, samt 9. anlägga sprutfria kantzoner motsvarande 20 meter kantzon per hektar stråsäd.

(SJVFS 2008:17)

All åkermark är ersättningsberättigande, med följande undantag: 1. mark som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, 2. trädad mark, 3. slåtter eller betesvall, 4. skyddszon, samt 5. mark med fleråriga energigrödor. (SJVFS 2011:1)

En växtodlingsplan ska upprättas före växtodlingssäsongens början varje år under åtagandeperioden.

Växtodlingsplanen ska innehålla en redovisning av företagets alla åkermarksskiften. Samma skiftesredovisning som anges i ansökan om utbetalning ska användas. En annan skiftesredovisning kan godkännas om den lätt går att koppla till ansökan om utbetalning. För varje skifte ska redovisas: 1. förfrukt, årets gröda och sort, 2. behov av fosfor och kalium grundat på markkartering enligt 100 §, 3. beräknat behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt och långsiktig effekt av stallgödsel, 4. planerad tillförsel av kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. I de fall markkartering ännu inte har utförts får en bedömning av behovet av fosfor och kalium ligga till grund för växtodlingsplanen, 5. användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska dokumenteras kontinuerligt beträffande tidpunkt för spridning, gödselslag och tillförd mängd per hektar, samt 6. skördad mängd av grödan.

En växtnäringsbalans ska upprättas senast under andra året i åtagandeperioden. En växtnäringsbalans som är upprättad året före åtagandeperiodens början godkänns om den är utförd enligt kraven i 98 §.

Växtnäringsbalansen ska innehålla uppgifter om alla produkter som innehåller kväve, fosfor eller kalium och som har förts in i och bort från företagets produktion. Växtnäringsbalansen ska också innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom kvävefixering eller kvävenedfall. Skillnaden mellan tillförda och bortförda växtnäringsämnen och balansen per hektar brukad åkermark ska beräknas. Produkternas halt av kväve, fosfor eller kalium ska stämma överens med vedertagna värden eller grundas på värden från en dokumenterad analys.

Om driftsinriktningen på företaget ändras från kreaturslöst, till att omfatta djurhållning som motsvarar minst 10 djurenheter, ska en ny växtnäringsbalans upprättas. Den nya växtnäringsbalansen ska upprättas inom 2 år efter att ändringen

genomförts. I denna paragraf har begreppet djurenhet samma betydelse som i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

All åkermark inom företaget ska vara markkarterad. För att markkarteringen ska godkännas måste följande vara uppfyllt. 1. Samtliga prover ska vara jämnt fördelade över hela företagets åkermark eller vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken. 2. Provtagningar för analys av pH-värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL (lättlöslig kalium) ska göras med minst ett prov per hektar. För markkarteringar som utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med ett prov per 1,5 hektar kan accepteras om fälten har jämn jordart och mullhalt. Skiften som är mindre än 3 hektar får ytkarteras. 3. Provtagningar för analys av jordart ska göras med minst ett prov för vart tredje hektar. 4. Provtagning ska ske till matjordsdjup. 5. Analyserna ska minst omfatta pH-värde, P-AL, K-AL och jordart. För jordartsklassifikationen ska minst lerhalt (< 0,002 mm), sand och grovmo (2,0-0,063 mm) och mullhalt analyseras. Lerhalten ska bestämmas genom sedimentationanalys. Sand och grovmo ska bestämmas genom våtsiktning. Mullhalten ska bestämmas genom glödgningsförlust eller motsvarande metod. 6. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska vara tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja resultaten från provtagningen. 7. Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år under åtagandeperioden. Jordartsanalysen får vara äldre än 10 år under åtagandeperioden om den har genomförts i enlighet med punkt 5.

Företag som inte har en godkänd markkartering enligt 100 § vid åtagandeperiodens början, ska genomföra en godkänd markkartering senast under det tredje året i åtagandeperioden. Åkermark som tillförs företaget efter det tredje året i åtagandeperioden ska ha en godkänd markkartering enligt 100 § vid övertagandet eller snarast möjligt efter övertagandet. (SJVFS 2011:1)

Gödseln ska analyseras en gång per år och flytgödselbehållare. Analysen ska omfatta ammoniumkvävehalt.

Resultatet av analysen ska dokumenteras och sparas under åtagandeperiodens längd.

Påfyllning av sprutan ska ske på en fungerande biobädd, på en tät platta med uppsamling, på det skifte där sprutningen ska påbörjas eller på annan biologiskt aktiv mark med växttäcke. Om påfyllningen sker på skiftet, ska en mobil

påfyllningsutrustning med tank för vatten och låsbart förvaringsutrymme avsett för växtskyddsmedel användas. (SJVFS 2008:17)

Rengöring av sprutan ska ske i det behandlade fältet, på annan biologiskt aktiv mark med växttäcke, på fungerande biobädd eller på tät platta med uppsamling.

(SJVFS 2008:17)

Biobädden ska ha en yta som är större än sprutans bredd och längd i transportläge.

En tät platta med uppsamling ska ha en yta som är större än sprutans bredd och längd i transportläge. Uppsamling av spill- och spolvatten ska göras i en tät behållare.

Samtliga sprutor som används i företaget ska vara funktionstestade.

Sprutan ska testas med högst två års mellanrum. Funktionstestet ska utföras enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:18) om statsbidrag m.m. för funktionstest av lantbrukssprutor, samt införande av allmänna råd. Testet ska genomföras med godkänt resultat.

För att anpassa användningen av växtskyddsmedel efter bekämpningsbehovet ska behovet fastställas med de hjälpmedel som finns. Bekämpningsbehovet ska dokumenteras skiftesvis innan bekämpningen påbörjas.

För kontrollrutor gäller följande. 1. Kontrollrutor ska anläggas i stråsädesodlingen varje år. 2. Kontrollrutan ska vara representativ för skiftet. 3. I kontrollrutan får inte ogräs bekämpas, varken mekaniskt eller kemiskt. I kontrollrutor som gäller svamp- eller insektsbekämpning får ogräs bekämpas. 4. Det ska finnas minst en kontrollruta i stråsäden. Om det förekommer både våroch höstsäd, ska det finnas minst en kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd. 5. Om svamp eller insekter bekämpas ska ytterligare minst en kontrollruta anläggas i stråsäden. Om det förekommer både vår- och höstsäd, ska det finnas minst en kontrollruta i vårsäd och en i höstsäd. I sådana kontrollrutor får ingen svamp- eller insektsbekämpning göras. 6. Kontrollrutorna ska vara representativt fördelade över gården. (SJVFS 2008:17)

Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska uppta en yta på minst 60 m , dock måste den kortaste sidan på rutan vara minst 6 m. Kontrollrutan ska finnas på samma plats under hela växtodlingssäsongen. Den får inte ligga i anslutning till skifteskanten eller ligga i anslutning till en annan kontrollruta.

Längs skifteskanten i stråsädesodlingen ska det finnas en obesprutad kantzon varje år. Den obesprutade kantzonen ska vara minst 6 meter bred. Längden ska vara minst 20 meter per hektar stråsäd, dock med en minsta sammanhängande löpsträcka på 100 meter.

Den obesprutade kantzonens början och slut ska vara tydligt utmärkt på skiftet.

Alla villkor för ersättningsformen måste följas för all åkermark inom hela företaget varje år i åtagandeperioden. Undantag gäller dock för: 1. skiften som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, 2. arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av anläggning eller restaurering av våtmark, 3. mark som omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker, enligt denna föreskrift eller åtagande för våtmarker och småvatten enligt förordning (1997:1336) om miljöstöd eller förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt 4. mark som omfattas av skogliga åtgärder men som fortfarande betraktas som åkermark. (SJVFS 2011:1)

För regionala skötselinsatser och miljöinvesteringar med fast ersättning ska samma ersättningsnivå gälla inom hela länet, eller för sametinget hela regionen. Om en lägre ersättningsnivå än den maximala ersättningsnivå som anges i bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder används, ska den gällande ersättningsnivån anges i genomförandestrategin. Då en stödmyndighet har angett en lägre stödnivå än den maximala kan den höjas från ett år till ett annat så länge den aldrig överstiger den maximala ersättningsnivån. En sänkning av ersättningsnivån är inte tillåtet från ett stödår till ett annat. (SJVFS 2008:17)

Ersättning för naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska växtnäringsläckage från åkermark kan lämnas för åtgärder som bidrar till att bevara och förstärka biologisk mångfald och kulturmiljövärden på åkermark eller som bidrar till att minska växtnäringsförluster från åkermark i följande insatser: 1. Bevarande av hotade åkerogräs 2. Mångfaldsträda 3. Fågelåker 4. Anpassade skyddszoner

Insatserna ovan kan inte kombineras på samma mark under samma år.

(SJVFS 2010:13)

Ersättning får lämnas för anläggning och skötsel av åker för bevarande av hotade åkerogräs. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och eventuella särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska även framgå vilka hotade åkerogräs som insatsen ska gynna. (SJVFS 2008:17)

Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

Åkern, som ska odlas med spannmål eller lin, ska under hela åtagandeperioden brukas extensivt utan kemisk bekämpning och med minimerad mekanisk ogräsbekämpning samt utan användning av handelsgödsel. Åkern ska varje år då den inte ligger i träda jordbearbetas, sås och skördas. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. om undantag från förbudet för användning av handelsgödsel, 2. om åkerogräs ska sås in med befintligt utsäde samt vilka metoder som ska användas, 3. vilka sorter som ska användas som utsäde samt vilka metoder som ska användas, 4. när på året sådd och skörd ska ske, samt 5. om åkern ska ligga i träda ett år under åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för mångfaldsträda till nytta för insekter såsom fjärilar och bin eller för fåglar. (SJVFS 2010:13)

För att mark ska berättiga till ersättning för mångfaldsträda ska marken året innan första stödåret ha odlats med spannmål, oljeväxter eller lin samt lämnats orörd efter skörd. Mångfaldsträdan ska vara minst tio meter bred. (SJVFS 2011:1)

Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och eventuella särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska även framgå vilka naturvärden som man vill gynna genom att ha mångfaldsträda på den aktuella marken.

(SJVFS 2008:17)

Åtgärderna ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

De generella skötselvillkoren för mångfaldsträda är följande: 1. Ingen insådd får förekomma under år 1-4 av åtagandeperioden. Länsstyrelsen får dock medge insådd av fågel- eller insektsbefrämjande blandningar år 1. 2. Fleråriga skott av vedartade växter, sly, buskar och träd ska hållas borta från mångfaldsträdan under hela åtagandeperioden. Avslaget växtmaterial ska föras bort. 3. Trädan får brytas tidigast i juli månad år 4. 4. År 5 ska åkermarken sås med en vårsådd gröda. (SJVFS 2008:17)

Från det att mångfaldsträdan är etablerad till dess att brytning ska ske är det inte tillåtet att: 1. Gödsla. En liten gödselgiva kan dock få ges i samband med insådd om mångfaldsträdan sås in med en fågel- eller insektsbefrämjande blandning. 2. Sprida växtskyddsmedel. 3. Använda marken för upplag eller förvaring av avfall. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. Vilka blandningar som ska få sås in år 1. 2. När och vilka metoder som ska användas vid harvning och avslagning. 3. Vilken gödselgiva som ska ges vid insådd år 1. 4. När brytning av mångfaldsträda får ske under andra halvåret år 4.

(SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för fågelåker för att främja fågellivet. Med fågelåker avses obärgad spannmålsskörd enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2008:17)

Minst ett hektar av spannmålsskörden ska skötas enligt stödvillkoren varje enskilt år i åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen fastställer vilka block som ska ingå i åtagandet och vilken totalareal som kan berättiga till ersättning för fågelåker. Av åtagandet ska även framgå hur fågellivet främjas. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

Marken ska odlas med spannmål med sikte på god skörd. Spannmålen får inte utgöras av majs. Spannmålen ska lämnas oskördad och marken oplöjd fram till årsskiftet det år ersättning söks. (SJVFS 2011:1)

Länsstyrelsen får därutöver besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. Med vilka metoder odlingen av spannmål ska ske. 2. Att det i spannmålen får förekomma inslag av oljeväxter, lin eller baljväxter samt i vilken omfattning. 3. Vilket utsäde som får användas (SJVFS 2011:1)

Ersättning får lämnas för anläggning och skötsel av anpassade skyddszoner på åkermark. Den anpassade skyddszonen ska bidra till att minska förluster av fosfor från åkermark. Med anpassade skyddszoner avses skyddszon på erosionsbenägen mark enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Ersättning för anpassade skyddszoner får inte lämnas om ersättning kan lämnas för miljöersättning för skyddszoner enligt 5 kap. (SJVFS 2010:13)

Länsstyrelsen ska fastställa de arealer som gäller för åtagandet och vilka särskilda skötselvillkor som ska gälla för åtagandet. Av åtagandet ska det framgå hur fosforn lämnar fältet om insatsen inte görs. (SJVFS 2010:13)

Den anpassade skyddszonen ska ligga på samma mark under hela åtagandeperioden. Den anpassade skyddszonen ska vara helt omgiven av åkermark. Det innebär att åkermarken måste vara minst 4 meter bred runt om den anpassade skyddszonen. (SJVFS 2010:13)

Växtligheten får inte användas till utsädesproduktion eller energiproduktion.

(SJVFS 2010:13)

Vilken skötsel krävs?

Den anpassade skyddszonen ska sås senast det datum som framgår av 1 kap. 16 § det första året i åtagandeperioden. Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Skadad eller utgången växtlighet ska repareras. Skyddszonen får brytas tidigast under hösten det sista året i åtagandeperioden.

(SJVFS 2010:13)

Från det att den anpassade skyddszonen är sådd till att den bryts är det inte tillåtet att: 1. Gödsla. 2. Sprida växtskyddsmedel. 3. Göra något som leder till att växtligheten skadas eller att den anpassade skyddszonen bearbetas. (SJVFS 2010:13)

Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. Vilka sorter av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter som får användas som utsäde. 2. Om fågel- eller insektsfrämjande fröblandning ska blandas in vid etableringen. 3. Vilken mängd utsäde som ska användas. 4. Om växtligheten får användas till bete och skörd. 5. Om växtligheten får slås av under växtperioden. 6. Om jordmassor får läggas på den anpassade skyddszonen vid dikning, när jordmassorna ska föras bort och när växtligheten ska vara reparerad. 7. Om den anpassade skyddszonen får brytas igenom i de fall ett intilliggande skifte ska täckdikas, när jordmassorna ska föras bort och när växtligheten ska vara reparerad.

8. När den anpassade skyddszonen får brytas under hösten sista året i åtagandeperioden. (SJVFS 2010:13)

Bestämmelserna i 3 kap. 3-5 §§ gäller även dessa stöd. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen ska fastställa areal och eventuella särskilda skötselvillkor för åtgärden. (SJVFS 2008:17)

Åtgärderna ska genomföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

(SJVFS 2008:17)

Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras. 1. Området ska vara ohävdat eller igenvuxet. 2. Marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av produktionshöjande åtgärder. 3. Marken ska tidigare ha brukats som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, fäbodbete eller mosaikbete. Marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla rester av eller restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är beroende av slåtter eller beteshävd. (SJVFS 2008:17)

Ersättning lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Ersättning lämnas inte heller för mark för vilken annan ersättning har lämnats i enlighet med dessa föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelsen får besluta om undantag från första stycket i följande fall: 1. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete, 2. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för en annan markanvändning, 3. om marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för miljöersättning eller 4. om marken brukas av en ny jordbrukare. Ersättning för restaurering får dock aldrig lämnas för mark för vilken annan ersättning samtidigt lämnas i enlighet med dessa föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2010:13)

Vilka krav ställs för att få ersättning?

Länsstyrelsen ska fastställa en plan som innehåller en beskrivning av befintliga natur- och kulturvärden samt målet med restaureringen. Länsstyrelsen ska i planen även ange vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området samt tidpunkt och metoder för dessa åtgärder. Länsstyrelsen ska även ange i vilken omfattning restaureringsbete eller restaureringsslåtter ska ske. Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska genast meddela stödmyndigheten skriftligen om restaureringen avbryts eller försenas eller om annan väsentlig ändring inträffar. (SJVFS 2008:17)

Åtgärderna får inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och länsstyrelsen har godkänt att de påbörjas. (SJVFS 2008:17)

Före sista utbetalningen ska länsstyrelsen göra en slutbesiktning. (SJVFS 2008:17)

Marken som fastställs vid slutbesiktning ska i fem år från och med året efter slutbesiktningen brukas enligt villkoren för aktuell markklass i 3 kap. 6 eller 16 §§.

(SJVFS 2008:17)

På den mark för vilken ersättning lämnas gäller, under den tid projektet pågår och under de följande fem kalenderåren, det som anges i 3 kap. 4 §. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas om följande villkor är uppfyllda. 1. Marken ska antingen vara en mosaikbetesmark eller en annan gräsfattig hävdberoende mark. 2. Mosaikbetesmarken ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete förutom att den har ett så stort inslag av naturliga impediment i form av sandområden, stenar och berg i dagen att marken inte berättigar till full ersättning för annan markklass enligt 1 kap. 2 § femte stycket. 3. Andra gräsfattiga marker ska uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete förutom att de har mycket träd och buskar att de antingen inte kan räknas som betesmark eller skogsbete eller inte uppfyller skötselvillkoren i 3 kap. 6 §. Markerna enligt punkt 3 ska ha höga biologiska värden som är beroende av bete. De ska också ha ett stort inslag av träd och buskar att marken inte kan uppfylla definitionen eller skötselvillkoren för betesmarker eller skogsbeten inom ersättningen för betesmarker och slåtterängar utan att dessa värden skadas. Mark som berättigar till någon annan markklass eller som bör restaureras till någon annan markklass får inte räknas som gräsfattiga hävdberoende marker. (SJVFS 2010:13)

Vilken skötsel krävs?

Följande villkor gäller. 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta på mosaikbetesmarkerna och regleras i planen för andra gräsfattiga marker. 2. Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Marken ska årligen betas av. Ett enstaka år får dock bete ersättas med slåtter och bortförsel av skörd. Åtgärderna i punkt 2-3 ska vara genomförda vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober det aktuella stödåret. Länsstyrelsen kan besluta om undantag punkt 1 under förutsättning att undantaget skulle gynna förekomsten eller stärka artbeståndet för en hotad art. Med hotade arter avses arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad, arter som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller i artskyddsförordningen (2007:845) Detta förutsätter dock att syftet med stödet ändå uppnås. Länsstyrelsen får ett enskilt år besluta om undantag från eller anpassning av punkt 2- 3 om exceptionella väderleksförhållanden omöjliggör skötseln. Ersättningen får anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. (SJVFS 2008:17)

Utöver skötselvillkoren i 31 § får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av följande särskilda skötselvillkor: 1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete eller slåtter ska ske, 3. reglering av bete med vissa djurslag, 4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, 6. ett betesfritt år under åtagandeperioden, 7. hur plockhuggning ska genomföras. Det särskilda skötselvillkoret under punkt 6 kan sättas under förutsättning att det kombineras med något av villkoren 1-5 eller 7. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för insatsen särskild skötsel av fäbodbete på mark med fastställt fäbodbete om insatsen bidrar till att ytterligare bevara och förstärka fäbodbetets natur- och kulturmiljövärden och följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog. 2. Marken ska ha höga biologiska värden som visar på långvarig fäboddrift eller höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva särskild skötsel enligt 35 § eller 36 §. 3. Fäbodskogen ska ha en markvegetation med inslag av gräs, örter och ris som är dugliga som foder. Trädbeståndet ska till övervägande del vara spontant uppkommet

och ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet.

(SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen får fastställa maximalt 10 hektar särskild skötsel av fäbodbete vid var och en av jordbrukarens ersättningsberättigade fäbodar. För ett åtagande som har mindre än 10 hektar fastställt fäbodbete får länsstyrelsen fastställa maximalt 2 hektar särskild skötsel av fäbodbete. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort innan första stödårets slut och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden. (SJVFS 2008:17)

Utöver skötselvillkoren i 35 § får länsstyrelsen besluta om ett eller flera av följande särskilda skötselvillkor. 1. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 2. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement, och 3. hur plockhuggning ska genomföras. Länsstyrelsen får precisera vilka stödår och i vilken omfattning de särskilda skötselvillkoren ska gälla. (SJVFS 2008:17)

Om ersättning lämnas för fäbodbete och särskild skötsel av fäbodbete för samma mark ska avdrag för ej uppfyllda villkor beräknas för den sammanlagda ersättningen för arealen. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för insatsen särskild höhantering på slåtteräng på mark med fastställd slåtteräng med särskilda värden i de fall då insatsen främjar natur- och kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 39 § besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. Vilka metoder, redskap som ska användas vid torkning av höet. 2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning. 3. Under vilken period bortförsel av höet ska ske. 4. Att jordbrukaren ska meddela länsstyrelsen vilka datum åtgärden genomförts.

(SJVFS 2013:1)

Ersättning får lämnas för insatsen bränning på mark med fastställd betesmark med särskilda värden, slåtteräng med särskilda värden eller mosaikbetesmark och andra gräsfattiga marker i de fall då natur- och kulturmiljövärdena gynnas av bränning.

(SJVFS 2009:30)

Vilken skötsel krävs?

Bränning ska göras minst en gång under åtagandeperioden.

Länsstyrelsen får besluta om följande särskilda skötselvillkor: 1. Vilket år olika delar av marken ska brännas. 2. Med vilka metoder bränningen ska ske. 3. Under vilken period på året bränningen ska ske. 4. Att jordbrukaren ska meddela länsstyrelsen vilka datum åtgärden ska genomföras. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för insatsen bete och slåtter på svårtillgängliga platser om marken är belägen på en ö eller annan svårtillgänglig plats och om insatsen utförs på: 1. fastställd betesmark med särskilda värden, 2. skogsbete, 3. alvarbete, 4. mosaikbete och annan gräsfattig mark, eller 5. betesmark eller slåtteräng som restaureras. Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda värden i väglöst land. (SJVFS 2009:30)

Vilken skötsel krävs

För att få ersättning ska det som anges för aktuell markklass i 3 kap. 4-7 §§ och 6 kap. 31 § vara uppfyllda. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för insatsen skötsel av landskapselement med särskilda värden vid landskapselement som omfattas av ett åtagande och som är särskilt känsliga

eller svårskötta för att förstärka landskapselementets natur- och kulturmiljövärden.

(SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen ska fastställa vilka landskapselement som ska ingå och skötselvillkoren för dessa. (SJVFS 2008:17)

Vilken skötsel krävs?

Utöver det som anges i 3 kap. 22-23 §§ ska landskapselementen och deras renar årligen betas eller slås av. Avslaget växtmaterial ska föras bort. (SJVFS 2008:17)

Länsstyrelsen ska besluta om ett eller flera av följande skötselvillkor: 1. vilka metoder och redskap som ska användas, 2. vilken tidpunkt på året skötseln ska ske, 3. eventuellt skötselfritt år, 4. landskapelementens utseende vid vegetationsperiodens slut, 5. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, samt övriga insatser som bedöms viktiga för att bevara landskapselementets kulturhistoriska värde. (SJVFS 2008:17)

Stödmyndigheten ska i en projektplan fastställa: 1. vilka åtgärder som ska utföras, 2. omfattning och placering, 3. målet för åtgärderna, 4. vilka metoder och material som ska användas, 5. när de olika åtgärderna ska genomföras under projektperioden, samt 6. eventuella övriga villkor för projektet. Projektplanen ska även innehålla en beskrivning av befintliga natur- och kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

Stödmottagaren ska följa den fastställda planen. Stödmottagaren ska så snart som möjligt meddela stödmyndigheten skriftligen om projektet avbryts eller försenas. Detsamma gäller om projektets inriktning, budget eller finansieringsplan ändras jämfört med beslutet om ersättning, eller om annan väsentlig ändring inträffar. (SJVFS 2011:1)

Åtgärderna får inte påbörjas förrän ansökan är inkommen och stödmyndigheten har godkänt att de påbörjas. (SJVFS 2008:17)

Miljöinvesteringen ska godkännas vid slutbesiktning före slututbetalning.

(SJVFS 2008:17)

Investeringsinsatsen ska bibehållas och inte genomgå någon betydande förändring som negativt påverkar syftet med investeringen under de närmaste fem åren efter beslutet om stöd. I annat fall kan ersättningen krävas tillbaka. (SJVFS 2008:17)

Endast sådana kostnader och övriga resurser som har samband med projektet och som ingår i den fastställda projektplanen är stödberättigande. Med undantag för kostnader och resurser för att ta fram en projektplan, är bara kostnader och resurser som har uppkommit och betalats efter det att ansökan kommit in till stödmyndigheten stödberättigande. Även kostnader för erhållande av tillstånd att anlägga våtmarker är stödberättigande. (SJVFS 2008:17)

Eget arbete

Den stödberättigande kostnaden för eget arbete får högst uppgå till 175 kronor per timme inklusive sociala avgifter eller egenavgifter. (SJVFS 2008:17)

Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. (SJVFS 2009:30)

Hur betalas ersättningen ut?

Ersättning upp till 90 procent av det maximala stödbeloppet enligt beslutet om stöd får betalas ut före godkänd slutbesiktning. Den kvarvarande delen av stödet betalas ut efter godkänd slutbesiktning. (SJVFS 2011:1)

Utbetalning av ersättning får inte överstiga de faktiska kostnaderna.

(SJVFS 2008:17)

Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för det område som ska restaureras: 1. området ska vara ohävdat eller igenvuxet, 2. marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Betesmarker med höga kulturhistoriska värden eller höga biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet kan vara måttligt påverkade av produktionshöjande åtgärder, samt 3. marken ska tidigare ha brukats som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, fäbodbete eller mosaikbete. Marken ska ha höga kulturhistoriska värden, innehålla rester av eller restpopulationer av vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller ha stora förutsättningar att återfå djurarter som är beroende av slåtter eller beteshävd. (SJVFS 2008:17)

Ersättning lämnas inte för restaurering av mark som redan uppfyller förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Ersättning lämnas inte heller för mark för vilken annan ersättning har lämnats i enlighet med dessa

föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelsen får besluta om undantag från första stycket i följande fall: 1. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete, 2. om målet för restaureringen är att uppfylla kraven för en annan markanvändning, 3. om marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för miljöersättning eller 4. om marken brukas av en ny jordbrukare. Ersättning för restaurering får dock aldrig lämnas för mark för vilken annan ersättning samtidigt lämnas i enlighet med dessa föreskrifter eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.

(SJVFS 2010:13)

Marken som fastställts vid slutbesiktningen ska senast från och med året efter slutbesiktningen brukas enligt villkoren för aktuell markklass i 3 kap. 6 eller 16 §§ i fem år. (SJVFS 2010:13)

Vilka förbud finns?

På den mark för vilken ersättning lämnas, gäller under den tid projektet pågår och under de följande fem kalenderåren, det som anges i 3 kap. 4 §. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får i de fall länsstyrelsen bestämmer lämnas för projekteringskostnader även om ansökan om miljöinvestering slutligen inte beviljas. I dessa fall gäller undantag från 53 §. Slututbetalning sker i dessa fall efter att ansökan fått avslag. (SJVFS 2010:13)

Ersättning får lämnas för anläggning eller restaurering av våtmarker som anläggs i odlingslandskapet för att förbättra miljön och för allmänhetens möjligheter till rekreation. (SJVFS 2010:13)

Villkor

Våtmarken ska, senast från och med året efter att våtmarken godkänts vid slutbesiktning, omfattas av ett 5-årigt åtagande om miljöersättning för våtmarker enligt 2 kap. 13 § förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Detta krav gäller inte för restaurerade våtmarker om länsstyrelsen bedömer att markens alternativvärde inte har minskat genom insatsen och att naturvärdena inte gynnas av ett sådant skötselåtagande. En våtmark ska förbli våtmark i minst tjugo år räknat från året efter godkänd slutbesiktning. Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen besluta om undantag från villkoren enligt denna paragraf. (SJVFS 2008:17)

Ersättningsbelopp

Ersättningsbeloppet beräknas utifrån den våtmarksareal som angetts i beslutet om ersättning. (SJVFS 2011:1)

Ersättning får lämnas för anläggning av damm som samlar fosfor för att bidra till förbättrad vattenkvalitet. Med damm som samlar fosfor avses fosforavskiljande damm enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. En damm som samlar fosfor är en damm som anläggs i odlingslandskapet i nära anslutning till fosforkällan. En damm som samlar fosfor består av en djupare del vid inloppet följt av ett grundare område med vegetation. (SJVFS 2010:13)

Villkor

Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen bestämmer. (SJVFS 2010:13)

Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst tio år enligt villkoren i 65 d § samt de villkor som länsstyrelsen beslutar i projektplanen.

(SJVFS 2010:13)

Vilka förbud finns?

I en damm som samlar fosfor är det inte tillåtet att: 1. sprida gödselmedel, 2. använda växtskyddsmedel, 3. sprida kalk, 4. plantera in fisk eller kräftor, samt 5. utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Länsstyrelsen får besluta om undantag från punkt 3. (SJVFS 2010:13)

Ersättningsbelopp

För varje enskild damm som samlar fosfor får ersättningen uppgå till högst 300 000 kronor per hektar. Ersättningsbeloppet beräknas utifrån den areal som angetts i beslut om ersättning. (SJVFS 2010:13)

Ersättning får lämnas för insatser för att gynna landskapets natur- och kulturmiljövärden och för allmänhetens möjligheter till rekreation. Ersättning för denna insats kan inte lämnas om ersättning kan lämnas för annan åtgärd enligt detta kapitel.

(SJVFS 2008:17)

Villkor

Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst fem år enligt de villkor länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas till markförbättrande åtgärder för att minska markslitaget i samband med renskötselarbete inom renskötselområdet. (SJVFS 2008:17)

Villkor

Stödmottagaren ska underhålla den miljöinvestering som fastställs i projektplanen i minst fem kalenderår efter slutbesiktningen. Stödmottagaren ska se till att träd och buskar av igenväxningskaraktär hålls borta och att underlaget underhålls eller byts i den mån det behövs för att behålla miljöinvesteringens funktion. (SJVFS 2010:13)

Landskapselement som restaureras eller återuppbyggs i odlingslandskapet ska från och med året efter slutbesiktning skötas i fem år enligt kraven i 3 kap. 22, 24 och 25 §§. (SJVFS 2008:17)

Den sökande ska underhålla den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen i minst fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar enligt 3 kap. 23 §§. (SJVFS 2008:17)

Vad kan man få ersättning för?

Ersättning får lämnas för 1. återuppbyggnad av trägärdsgård i odlingslandskapet, 2. restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet, 3. restaurering och återskapande av alléer, eller 4. restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet, om sådant landskapselement tidigare har funnits på platsen och stödmyndigheten bedömer att åtgärden är värdefull för natur- och kulturmiljövärdena. Överloppsbyggnader som har restaurerats ska efter restaureringen uppfylla kraven för överloppsbyggnad i bilaga 1. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för restaurering av byggnader vid samevisten om sådana byggnader har funnits på platsen och Sametinget bedömer att åtgärden är värdefull för natur- och kulturmiljövärdena. Byggnader vid samevisten som har restaurerats ska efter

restaureringen uppfylla de krav som anges i den fastställda projektplanen.

(SJVFS 2008:17)

Den sökande ska underhålla den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen i minst fem år enligt de villkor Sametinget beslutar i den fastställda projektplanen. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för restaurering av liten svårbrukad åker, eller annan bevarandevärd åkermark eller mark som kan återskapas till åkermark för att främja natur- och kulturmiljövärden. (SJVFS 2008:17)

Villkor

Vid slutbesiktningen ska marken vara plöjd och sådd samt uppfylla skötselkraven för stöd enligt förordning (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m. Dessa krav ska vara uppfyllda under minst de närmaste följande fem kalenderåren.

(SJVFS 2010:13)

Ersättning får lämnas för tömning av anlagda våtmarker om stödmyndigheten bedömer att detta förstärker våtmarkens livslängd och funktion. (SJVFS 2008:17)

Ersättning får lämnas för investering i och installation av reglerbrunnar i befintliga eller nya täckdikessystem i anslutning till åkermark för att bidra till förbättrad vattenkvalitet. Reglerbar dränering innebär att vattennivån i täckdiken kan justeras med hjälp av reglerbrunnar. (SJVFS 2010:13)

Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2010:13)

Ersättning får lämnas för stängsel mot rovdjur. Med stängsel mot rovdjur avses rovdjursavvisande stängsel enligt bilaga 1.4 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Stängsel mot rovdjur är den del av stängslet som krävs för att hindra varg, björn och lodjur från att ta sig in i inhägnaden. Stängslet ska sättas upp runt betesmark, slåtteräng eller vall som används för bete i områden där varg, björn eller lodjur förekommer eller förväntas förekomma. (SJVFS 2010:13)

Villkor

Stängsel mot rovdjur ska användas för att skydda betande tamdjur. Länet anger i sin genomförandestrategi om något djurslag utöver får, get, nöt och häst ska skyddas.

(SJVFS 2013:1)

Den miljöinvestering som fastställs vid slutbesiktningen ska underhållas i minst fem år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar i projektplanen. (SJVFS 2010:13)

En jordbrukare som är djurhållare kan ansöka om ersättning för suggor och betäckta gyltor. Undantag från kravet på att jordbrukaren ska vara djurhållare kan medges om flera jordbrukare bedriver grisproduktion i samma byggnad.

(SJVFS 2013:1)

Åtagandet innebär att jordbrukaren ska sköta alla suggor och betäckta gyltor enligt villkoren för ersättningen.(SJVFS 2013:1)

Räkningsperioden är den 1 januari till den 31 december året före det år ansökan om utbetalning avser. Det genomsnittliga antalet suggor och betäckta gyltor beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden och delas med antalet dagar i räkningsperioden. (SJVFS 2013:1)

För att få utbetalning ska jordbrukaren hålla suggor och betäckta gyltor i planerad produktion under hela det år som ansökan om utbetalning avser. (SJVFS 2013:1)

Jordbrukaren ska dokumentera på individnivå när suggorna har grisat och när gyltorna är betäckta. (SJVFS 2013:1)

För att berättiga till ersättning ska jordbrukaren vidta åtgärder inom följande områden. 1. Besättningen ska vara ansluten till det salmonellakontrollprogram som avses i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:21) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos svin. 2. Skydd mot sjukdomsframkallande mikroorganismer.

3. Foder- och produktionsuppföljning. 4. Planerad produktion. (SJVFS 2013:1)

Vad gäller för salmonellakontrollprogrammet?

Besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellakontrollprogrammet som avses i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:21) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos svin. Jordbrukaren ska ha anmält anslutning av besättningen senast den 1 januari det år åtagandet börjar gälla.

(SJVFS 2013:1)

Vad gäller vid skydd mot sjukdomsframkallande mikroorganismer?

Avelsgrisar som tas emot från andra besättningar ska, innan de kommer i kontakt med andra djur eller djurutrymmen i besättningen, hållas isolerade under en sammanhängande period på minst tre veckor i en särskild stallavdelning. Stallavdelningen ska vara utformad och skötas så att: 1. insättning av en djurgrupp sker först när stallavdelningen har tömts helt på djur från föregående djurgrupp, 2. gödsel från avdelningen inte passerar annan avdelning, 3. luft inte tas in i eller släpps ut från avdelningen direkt eller indirekt via annan stallavdelning, 4. avelsgrisarna kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en annan stallavdelning, och 5. avelsgrisarna inte kommer i kontakt med gårdens övriga djurbesättning. Enstaka djur från gårdens övriga besättning får hållas isolerade ihop med avelsgrisarna. (SJVFS 2013:1)

Undantag från 8 § görs för hästar som hålls i samma avdelning som avelsgrisar som tas emot från andra besättningar under förutsättning att: 1. avelsgrisarna hålls i ett separat utrymme i stallavdelningen, 2. insättning av en ny djurgrupp i utrymmet sker först när utrymmet har tömts helt på djur från föregående djurgrupp, 3. utrymmet ska vara utformat eller placerat på ett sådant sätt att avelsgrisarna inte kan ha direktkontakt med hästarna eller komma i kontakt med gödsel från dessa, 4. avelsgrisarna har separat in- och utgång samt passage genom stallavdelningen.

(SJVFS 2013:1)

Avelsgrisar som rekryteras från den egna besättningen ska under en sammanhängande tidsperiod på minst tre veckor hållas i ett separat utrymme. Utrymmet ska vara utformat eller placerat på ett sådant sätt att avelsgrisarna inte kan ha direktkontakt med annan djurgrupp eller komma i kontakt med gödsel från annan djurgrupp. Insättning av en ny djurgrupp i utrymmet får ske först när utrymmet har tömts helt på djur från föregående djurgrupp. Enstaka djur från gårdens övriga besättning får hållas ihop med avelsgrisarna.

(SJVFS 2013:1)

I sådana utrymmen där avelsgrisar hålls enligt 8 § eller 10 § ska särskilda skötselrutiner tillämpas som ger god hygien och låg risk för smittspridning. Rutinerna ska framgå av den produktionsplan som avses i 18 §. Hur avelsgrisarna hålls ska kunna verifieras på individnivå genom en flyttjournal eller liknande dokumentation. Dokumentationen ska minst innehålla individnummer, datum och plats där djuret har hållits. (SJVFS 2013:1)

En satellitbesättning får ta emot djur som kommer från navet i den suggpool satelliten tillhör utan att uppfylla kraven i 8 § eller 10 §. (SJVFS 2013:1)

Eventuell anpassning som jordbrukaren behöver göra för att kunna uppfylla villkoren i 8 § eller 10 § ska vara påbörjad senast den 1 januari det år åtagandet börjar gälla. Det ska finnas dokumentation som anger orsak till anpassningen, när den påbörjats och när den beräknas vara slutförd. För att berättiga till ersättning måste anpassningen vara färdig senast sista ändringsdag samma år. (SJVFS 2013:1)

Vilka krav ställs på foder- och produktionsuppföljning?

Jordbrukaren ska minst tre gånger under en 12 månaders period låta analysera foder, vatten eller strömaterial vid ett ackrediterat laboratorium. Varje analys ska minst omfatta en av parametrarna foderstruktur, råproteinhalt, mykotoxiner eller hygienisk kvalité. Det ska finnas minst en analys av mykotoxiner eller hygienisk kvalité. Analyser ska kunna styrkas med analysprotokoll från laboratoriet. (SJVFS 2013:1)

En hullbedömning av suggorna ska göras fyra gånger i varje grisningscykel. Bedömningen ska göras på individnivå och enligt en 4-gradig skala som framgår av bilaga 7. I en suggpool ska tre hullbedömningar i varje cykel göras av navet och en av satelliten. Utfodringen ska anpassas till resultatet från hullbedömningen. Dokumentation från hullbedömningarna ska finnas tillgängliga för kontroll. I rutinerna för driften, som ingår i den produktionsplan som nämns i 18 § nedan, ska det framgå vid vilka tillfällen hullbedömningarna ska göras. (SJVFS 2013:1)

Jordbrukaren ska dagligen följa upp utfodrad mängd och konsumerad mängd per sugga eller betäckt gylta och justera denna vid behov. Vid kontroll på plats ska jordbrukaren kunna visa upp ett protokoll eller annat skriftligt underlag. Protokollet ska signeras dagligen med namn och datum. (SJVFS 2013:1)

Jordbrukaren ska göra produktionsuppföljning fyra gånger under en tolvmånadersperiod. Uppföljningarna ska göras jämnt fördelade över året och omfatta minst fyra av sex nedanstående punkter. 1. Antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga och omgång. 2. Grisningsprocent. 3. Andel gyltkullar. 4. Antal avvanda grisar per kull. 5. Andel omlöp. 6. Utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor.

Vid kontroll ska jordbrukaren kunna visa upp uppgifterna från de produktionsuppföljningar som skett under perioden. Jordbrukaren ska även kunna visa hur uppgifterna har tagits fram. (SJVFS 2013:1)

Vilka krav ställs för planerad produktion?

Jordbrukaren ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som minst omfattar ett djurflödesschema, en stallplan och rutiner för driften. Djurflödesschemat ska minst innehålla uppgifter om antalen suggor, grupper och stallavdelningar samt uppgifter om grisningsintervall. Stallplanen ska visa alla byggnader och stallavdelningar som nyttjas i produktionen. Med undantag för avdelningar som endast används för att hålla egna rekryteringsdjur, ska det av produktionsplanen framgå att tomtid på minst 5 dagar finns mellan varje djuromgång i stallavdelningar för smågrisar eller växande grisar. (SJVFS 2013:1)

Jordbrukaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att kontrollera de uppgifter som jordbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2013:1)

Vid kontroll på plats ska jordbrukaren kunna uppvisa den dokumentation som föreskrivs för ersättningen. All dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättning ska sparas under det år som utbetalningen avser. (SJVFS 2013:1)

De regler som framgår i artikel 17 i kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 ska tillämpas med undantag av artikel 17.5 tredje stycket. (SJVFS 2013:1)

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel. (SJVFS 2013:1)

24 Kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 av den 27 januari 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 vad gäller kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling. EUT L 25, 28.1.2011, s. 8 (Celex 32011R0065).

ALLMÄNNA RÅD TILL 1 KAP. 23 OCH 24 §§ FÖRORDNINGEN (2007:481) OM STÖD FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSÅTGÄRDER - MINSKNING AV ERSÄTTNING OCH HÄVNING AV ÅTAGANDE VID VILLKORSFEL OCH KLASSIFICERINGSFEL

Ingen ersättning för djuret samt Ingen ersättning för djuret samt Djur får inte vara en minskning som motsvarar en minskning som motsvarar kastrerade ersättningen för djuret. ersättningen för djuret.

Åtagandet bör hävas om jordbrukaren upprepar

omfattande fel.

27-30 § samt Ingen ersättning för djuret. Ingen ersättning för djuret.

500 kr per Andra tillfället:

härstamningskontroll eller 1000 kr per

Anslutning till registerförande förening som härstamningskontroll eller härstamnings- jordbrukaren inte uppfyllt registerförande förening som

kontroll villkoret för. jordbrukaren inte uppfyllt

Minskningen bör högst vara så villkoret för. stor att ingen ersättning betalas Minskningen bör högst vara så

ut för djurslaget. stor att ingen ersättning betalas

ut för djurslaget.

Tredje tillfället: Åtagandet bör hävas.

Ingen ersättning för djuret samt Ingen ersättning för djuret samt

en minskning som motsvarar en minskning som motsvarar

Individmärkning ersättningen för djuret. ersättningen för djuret.

Åtagandet bör hävas om jordbrukaren upprepar

omfattande fel.

500 kr per besättning som inte Andra tillfället:

är ansluten. Minskningen bör 1000 kr per besättning som inte

Bekämpning av högst vara så stor att ingen är ansluten. Minskningen bör Maedi-Visna ersättning betalas ut för får. högst vara så stor att ingen ersättning betalas ut för får.

Tredje tillfället: Åtagandet bör hävas.

Ingen ersättning för djuret. Ingen ersättning för djuret

Parallell- 5 % 25 % 50 %

5 % 25 % 50 %

Dokumentera behovet av bekämpning vid användning av växtskyddsmedel

Dokumentation finns men är ofullständig 3 Dokumentation saknas helt 5

Salmonellakontrollprogrammet 129

Planerad produktion 267

(SJVFS 2013:17)