Skr. 2017/18:181

Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Typ: Skrivelse
Datum: 2018-03-29
Källa: www.regeringen.se

Regeringens skrivelse 2017/18:181

Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 mars 2018

Stefan Löfven

Mikael Damberg

(Miljö- och energidepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel. Syftet med granskningen var att bedöma om det samlade stödet bidrar till EU:s och riksdagens mål inom energi- och klimatpolitiken på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Granskningen har redovisats i rapporten Det samlade stödet till solel (RiR 2017:29).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet om en ökad förnybar elproduktion inte har belysts i tillräckligt omfattning.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen avser att beskriva det samlade stödet till solel och vilka långsiktiga statsfinansiella effekter dethar samt vilka motiv det kan finnas för teknikspecifika stöd till solel. Uppföljning av de energipolitiska målen om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och 50 procent effektivare energianvändning år 2030 kommer att genomföras vid kontrollstationer som ska ske vart fjärde år med start 2018 för att följa upp Energiöverenskommelsen. Med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

1¶Ärendet och dess beredning

Riksrevisionen har granskat om det samlade stödet till solel bidrar till EU:s och riksdagens energi- och klimatpolitiska mål på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Riksrevisionen har också granskat om regeringen och berörda myndigheter i tillräcklig omfattning har tagit fram samhällsekonomiska analyser av det samlade stödet som underlag för riksdagens beslut om styrmedel för stöd om solel och om dessa underlag rapporterats på ett transparent sätt. Granskningen har redovisats i rapporten Det samlade stödet till solel (RiR 2017:29). Riksrevisionen överlämnade rapporten till regeringen den 30 november 2017, se bilaga 1. Med anledning av rapporten överlämnar regeringen denna skrivelse till riksdagen.

2¶Riksrevisionens iakttagelser

Bakgrund och syfte

Regeringen och riksdagen har fattat beslut om flera mål med syfte att öka andelen förnybar energi i det svenska energisystemet. Solel är en av flera möjliga förnybara tekniker som kan användas för att nå målet. Användningen av solel har också ökat kraftigt under de senaste åren, vilket hänger ihop med sjunkande produktionskostnader i kombination med riktade subventioner i många delar av världen. Ökningen sker dock från låga nivåer. En hög andel solel kan skapa utmaningar i kraftsystemet eftersom solel är en variabel produktionskälla.

Svensk solelproduktion omfattas av ett antal stöd, bland annat investeringsstöd, elcertifikat och olika skattesubventioner. Även om priserna för solceller har sjunkit kraftigt är det fortfarande en relativt dyr elproduktionsteknik i Sverige. Därför är stödet per producerad kilowattimme högt jämfört med stödet till annan förnybar elproduktion som primärt subventioneras via elcertifikatssystemet. Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel bland annat för att kostnaderna per kilowattimme är höga samtidigt som stödsystemet är komplicerat och svåröverskådligt. En viktig utgångspunkt har varit att undersöka om stöden är kostnadseffektiva och i vilken mån det har beaktats vid utformningen.

Riksrevisionen har utgått från följande frågor i sin granskning:  Har regeringen och ansvariga myndigheter utarbetat och rapporterat

ett tillräckligt och transparent underlag för att underlätta välgrundade beslut om stödet till solel?

 Har det samlade stödet till solel bidragit till Sveriges mål inom energi-

och klimatpolitiken på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt?

Granskningens resultat

Riksrevisionens övergripande slutsats är att underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet om ökad förnybar el inte har belysts i tillräcklig 3

omfattning. Speciellt saknas utvärderingar där ett helhetsgrepp tas över förnybar elproduktion och där olika produktionstekniker ställs mot varandra i syfte att hitta en kostnadseffektiv kombination av tekniker och styrmedel för att nå det långsiktiga målet för förnybar el. Det saknas även en samlad analys av stödens effekter avseende inkomst- och regional fördelning.

Riksrevisionen konstaterar att då det saknas en samhällsekonomisk och statsfinansiell analys av det samlade stödet till solel har inte riksdagen fått tillräcklig information inför beslut om stödåtgärder. Riksrevisionen anser att det är en väsentlig brist eftersom en annan utformning av stöden sannolikt skulle ge mer förnybar el för pengarna. Riksrevisionen menar vidare att förändringar i stödsystemen även skulle kunna ge en större mängd solelproduktion med givna resurser.

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen

Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen:  Analysera det samlade stödet till solel utifrån ett övergripande per-

spektiv där solel jämförs med andra förnybara tekniker.  Tydliggör de mekanismer och andra värden som utgör grunden för

teknikspecifika stöd till solel. Dessa bör analyseras och, så långt som

det är möjligt kvantifieras. De väsentligaste delarna av en sådan ana-

lys bör rapporteras till riksdagen.  Skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och stabila spelregler för

investeringar i solel genom att låta analysera och redovisa de långsik-

tiga statsfinansiella effekterna av det samlade solelstödet.

Syftet med samhällsekonomiska underlag är att skapa förutsättningar för en kostnadseffektiv och långsiktig politik för att nå det föreslagna målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, både när det gäller utformning av hur ett eventuellt solcellsstöd och valet av de mest effektiva styrmedlen.

3¶Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Investeringar i solceller ökar stadigt. Under 2016 installerades solcellsanläggningar med en kapacitet på cirka 79 megawattimmar i Sverige. Trots att intresset för att investera i solceller fortsätter att vara stort är dock produktionen av solel marginell jämfört med övrig elproduktion i Sverige. År 2016 var andelen 0,1 procent av den totala elproduktionen.

Utvecklingen av solelproduktion mellan 2010 och 2017 visas i figur 3.1.

4 000

3 000

2 000

MWh

1 000

0 20 20 20 20 20 20 20 20

10 11 12 13 14 15 16 17

År

Källa: Affärsverket svenska kraftnät

Regeringens huvudsakliga styrmedel för att öka andelen förnybar el är elcertifikatssystemet. Det är för ändamålet både ett kostnadseffektivt och teknikneutralt styrmedel. Den förlängning och utökning av elcertifikatssystemet som riksdagen ställde sig bakom i juni 2017 är ett viktigt steg för att nå Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

Flera av de stöd som berör solel har införts med syfte att förenkla för mikroproduktion av förnybar el, vilket kan bidra till ökad tillförsel av förnybar el och aktivare småskaliga elkunder- och producenter. Målet om 100 procent förnybar elproduktion har tillkommit efter att investeringsstödet till solel infördes. Det bör tydliggöras att när stödet infördes var syftet att användningen av solcellssystem och antalet aktörer som hanterar sådana system skulle öka i Sverige, att systemkostnaderna skulle sänkas och att den årliga elproduktionen från solceller skulle öka med minst 2,5 gigawattimmar under stödperioden som då sträckte sig till 2011.

Målet på 2,5 gigawattimmar har nåtts. I dag finns också en betydligt större marknad för solcellsinstallationer och systemkostnaderna har sjunkit dramatiskt jämfört med perioden före 2009. Hur stor del av detta som kommit till stånd tack vare regeringens stöd till solceller bör utvärderas i särskild ordning

Det är enbart investeringsstödet som kan sägas vara ett teknikspecifikt stöd till solceller. Stödet infördes år 2009 av den dåvarande regeringen och kommer att finnas kvar till år 2020.

Regeringen anser att det är positivt att andelen el som produceras av sol ökar i Sverige. Det är en del av den pågående omställningen av energisystemet och en insats för att stärka konsumenternas ställning. Regeringen bedömer att långsiktiga spelregler är en förutsättning för att säkra en kontrollerad och effektiv omställning. Regeringen välkomnar de synpunkter som Riksrevisionen lämnar och som i stora delar är relevanta. Regeringen instämmer även i att det inte finns en samlad omfattande samhällsekonomisk analys av stöden till solel, och att det också är viktigt att jämföra solel med andra förnybara tekniker vid analys av hur de långsiktiga energi- och klimatpolitiska målen kan nås. Slutligen instämmer regeringen med Riksrevisionen om att det finns fler faktorer att ta hänsyn till än enbart produktionskostnaden för att bedöma om det är samhällsekonomiskt motiverat att ändra stöden till solel. I en utvärdering av stöd är det också viktigt att syftet är utgångspunkt, t.ex. bör investeringsstödet

utvärderas i förhållande till om det främjat tillkomsten av ett fungerande marknad och minskade systemkostnader.

Det pågår i dag flera utredningar som kommer att bidra med underlag för en mer omfattande samhällsekonomisk analys, t.ex. Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring (dir. 2017:77) och den interna utredningen inom Regeringskansliet om vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat.

För närvarande pågår en rad förändringar av energisystemet, både i Sverige och på global nivå. Men för att nå målen om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och nettonollutsläpp år 2045 behövs mer. Att bygga ut tillförseln av förnybar el är en åtgärd som bidrar till målen och dessutom kan bidra till låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.

Regeringen bedömer att det behövs ett riktat stöd för att främja teknik som ännu inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att stå på egna ben. Solel är en sådan teknik. När marknaden är mogen kommer stödet att fasas ut i likhet med det tidigare investeringsstödet till vindkraften. Regeringen bedömer att risken för att investeringsstödet får långsiktiga statsfinansiella effekter är försumbar eftersom stödet är begränsat i tid. Regeringen har valt att använda en del av budgetutrymmet till att bidra till att öka incitamenten i investeringar i solceller.

4¶Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen avser att utförligt redovisa motiv till och effekter av det samlade stödet till solel. I det ingår att redovisa vilka långsiktiga statsfinansiella effekter de olika stöden innebär och vilka motiv som finns för teknikspecifika stöd.

Uppföljning av de energipolitiska målen om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och 50 procent effektivare energianvändning år 2030 kommer att genomföras i de kontrollstationer som ska ske vart fjärde år med start 2018 för att följa upp Energiöverenskommelsen. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Bilaga 1

det samlade stödet till solel en granskningsrapport från riksrevisionen

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel utifrån Sveriges energioch klimatpolitiska mål. Det finns i dag ett antal styrmedel som gynnar solelproduktion. Produktionen utgör än så länge en mycket liten del av den svenska elproduktionen. Den har dock ökat kraftigt under de senaste åren, både globalt och i Sverige. Detta hänger till stor del samman med sjunkande produktionskostnader i kombination med subventioner.

Den övergripande slutsatsen i Riksrevisionens granskning är att underlagen för beslut om insatser på området till stor del saknar samhällsekonomiska analyser. Insatsernas kostnadseffektivitet i förhållande till Sveriges mål om ökad andel förnybar el har inte belysts i tillräcklig omfattning. Det saknas även en analys av stödens statsfinansiella effekter vid en betydande utbyggnad av solel. Enligt granskningen har riksdagen därmed inte fått fullgod information inför sina beslut.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att låta analysera det samlade stödet till solel utifrån ett övergripande perspektiv, där solel jämförs med andra förnybara tekniker. Detta för att skapa förutsättningar för att åstadkomma en kostnadseffektiv styrning mot förnybarhetsmålet, där alla väsentliga samhällsekonomiska konsekvenser beaktas.

ISSN 1652-6597 ISBN 978-91-7086-459-9

Beställning: www.riksrevisionen.se

Det samlade stödet till solel

rir 2017:29

riksrevisionen

nybrogatan 55, 114 90 stockholm 08-5171 40 00 www.riksrevisionen.se

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

T I L L R I K S D A G E N B E S L U T A D : 2 0 1 7 - 1 1 - 2 1

D N R : 3 . 1 . 1 - 2 0 1 6 - 0 3 2 3

R I R 2 0 1 7 : 2 9

Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet

m.m. följande granskningsrapport:

Det samlade stödet till solel

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel. Resultatet av

granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser

som avser regeringen och Energimyndigheten samt rekommendationer till

regeringen.

Riksrevisor Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Ämnessakkunnige Martin

Hill har varit föredragande. Revisionsledare Maria Bohm, revisionsdirektör

Charlotte Berg och enhetschef Lena Björck har medverkat i den slutliga

handläggningen.

Ingvar Mattson

Martin Hill

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet För kännedom: som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa demokratisk

Regeringskansliet, Finansdepartementet och Miljö- och energidepartementet insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.

Energimyndigheten Riksrevisionen bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur effektiv den statliga verksamheten är. Effektivitetsgranskningar rapporteras sedan 2011 direkt till riksdagen.

riksrevisionen

isbn 978-91-7086-459-9 rir 2017:29 omslagets originalfoto: sven halling tryck: riksdagens interntryckeri, stockholm 2017

R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

T I L L R I K S D A G E N B E S L U T A D : 2 0 1 7 - 1 1 - 2 1

D N R : 3 . 1 . 1 - 2 0 1 6 - 0 3 2 3

R I R 2 0 1 7 : 2 9

Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet

m.m. följande granskningsrapport:

Det samlade stödet till solel

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel. Resultatet av

granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser

som avser regeringen och Energimyndigheten samt rekommendationer till

regeringen.

Riksrevisor Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Ämnessakkunnige Martin

Hill har varit föredragande. Revisionsledare Maria Bohm, revisionsdirektör

Charlotte Berg och enhetschef Lena Björck har medverkat i den slutliga

handläggningen.

Ingvar Mattson

Martin Hill

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet För kännedom: som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa demokratisk

Regeringskansliet, Finansdepartementet och Miljö- och energidepartementet insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.

riksrevisionen

isbn 978-91-7086-459-9 rir 2017:29 omslagets originalfoto: sven halling tryck: riksdagens interntryckeri, stockholm 2017

R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 1

D E T S A M L A D E S T Ö D E T T I L L S O L E L E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll

Sammanfattning och rekommendationer 5

1 Inledning 9

1.1 Bakgrund och kunskapsläge 9 1.2 Motiv till granskning 12 1.3 Frågeställningar 13 1.4 Bedömningsgrunder 14 1.5 Metod och genomförande 19 1.6 Rapportens disposition 20

2 Beslutsunderlag för stöd till solel 21

2.1 Konsekvensanalyser av enskilda stöd till solel 21 2.2 Förändringar i stöden till solel 25 2.3 Samhällsekonomiska analyser av det samlade stödet till solel 27 2.4 Sammanfattande iakttagelser 29

3 Kostnader och samhällsekonomiska effekter av stöd till solel 30

3.1 Kostnader för solceller 30 3.2 Statsfinansiella effekter av stöd till solel 37 3.3 Samhällsekonomiska effekter av stöd till solel 46 3.4 Sammanfattande iakttagelser 54

Referenslista 56

Bilaga 1 Stödsystem och åtgärder som främjar förnybar el inklusive solel 61

R I K S R E V I S I O N E N R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 1

D E T S A M L A D E S T Ö D E T T I L L S O L E L E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll

Sammanfattning och rekommendationer 5

1 Inledning 9

1.1 Bakgrund och kunskapsläge 9 1.2 Motiv till granskning 12 1.3 Frågeställningar 13 1.4 Bedömningsgrunder 14 1.5 Metod och genomförande 19 1.6 Rapportens disposition 20

2 Beslutsunderlag för stöd till solel 21

3 Kostnader och samhällsekonomiska effekter av stöd till solel 30

3.1 Kostnader för solceller 30 3.2 Statsfinansiella effekter av stöd till solel 37 3.3 Samhällsekonomiska effekter av stöd till solel 46 3.4 Sammanfattande iakttagelser 54

Referenslista 56

Bilaga 1 Stödsystem och åtgärder som främjar förnybar el inklusive solel 61

R I K S R E V I S I O N E N R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 1

D E T S A M L A D E S T Ö D E T T I L L S O L E L E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Sammanfattning och rekommendationer

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel utifrån Sveriges energioch klimatpolitiska mål. Granskningen analyserar om de underlag som presenterats inför riksdagens beslut har varit tillräckliga och transparenta, speciellt avseende samhällsekonomiska analyser.

Bakgrund

Regering och riksdag har fattat beslut om flera mål som syftar till att öka andelen förnybar energi i det svenska energisystemet; EU:s förnybarhetsmål till 2030, Sveriges förnybarhetsmål till 2020 och elcertifikatsystemets förlängning till 2045. En majoritet av riksdagspartierna står även bakom Energikommissionens förslag om att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Målen preciserar dock inte vilken typ av förnybara energikällor som ska användas. Solel är en av flera möjliga tekniker för förnybar elproduktion och kan utgöra en del av den produktionen. Solel utgör i dag 0,1 procent av den svenska elproduktionen. I Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning av solel görs bedömningen att för att bidra till att uppnå målet om 100 procent förnybar energi kan solel öka till en nivå som motsvarar mellan 5 och 10 procent av den totala elanvändningen i Sverige 2040. Solelproduktionen har ökat kraftigt under de senaste åren, både globalt och i Sverige. Detta hänger till stor del samman med sjunkande produktionskostnader i kombination med riktade subventioner i många delar av världen. Solel är dessutom populär bland allmänheten, bland annat eftersom den inte släpper ut växthusgaser, andra miljöfarliga föroreningar eller bullrar. En hög andel solel kan dock skapa stora utmaningar i kraftsystemet eftersom den är variabel, det vill säga att produktionen inte går att styra. I Sverige är den relativt kostsam, trots en snabb teknisk utveckling globalt. Svensk solelproduktion omfattas av ett antal olika stöd, bland annat investeringsstöd, elcertifikat och olika skattesubventioner. Totalt utgjorde det samlade stödet till solelproduktion cirka 800 miljoner kronor under perioden 2009–2016. Vid en kraftig utbyggnad kan statens kostnader för stödet bli betydligt högre. Eftersom solel är relativt kostsam är stödet per producerad kWh högt jämfört med stödet till annan förnybar elproduktion som primärt subventioneras via elcertifikatsystemet. Motiv till Riksrevisionens granskning har varit att kostnaderna per kWh är höga samtidigt som systemet är komplicerat och svåröverskådligt. Eftersom en viktig utgångspunkt för energi- och klimatmålen är

R I K S R E V I S I O N E N R I K S R E V I S I O N E N 5

Bilaga 1

D E T S A M L A D E S T Ö D E T T I L L S O L E L E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Sammanfattning och rekommendationer

Bakgrund

R I K S R E V I S I O N E N R I K S R E V I S I O N E N 5

Bilaga 1

D E T S A M L A D E S T Ö D E T T I L L S O L E L E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

att statens insatser ska vara kostnadseffektiva har syftet varit att undersöka om Riksrevisionen konstaterar att då det saknas en samhällsekonomisk och stöden är kostnadseffektiva och i vilken mån kostnadseffektivitet har beaktats vid statsfinansiell analys av det samlade stödet till solel har inte riksdagen fått utformningen. tillräcklig information inför beslut om stödåtgärder. Det är en väsentlig brist

eftersom en annan utformning av stöden sannolikt skulle ge mer förnybar el för Frågeställningar och bedömningsgrunder pengarna. Förändringar i stödsystemet för solel skulle även kunna ge en större

mängd solelproduktion med givna resurser inom stödsystemet. Tillräckliga och Granskningen är uppdelad i två övergripande frågeställningar:

transparenta underlag behövs också eftersom stödens statsfinansiella effekter på

• Har regeringen och ansvariga myndigheter utarbetat och rapporterat ett sikt kan bli stora. Solelmarknadens aktörer gynnas av långsiktiga spelregler och

tillräckligt och transparent underlag för att underlätta välgrundade beslut om god framförhållning vid eventuella förändringar av stöden. I den mån andra motiv

stödet till solel? för stöden är viktiga, exempelvis för att bidra till teknikutveckling, bör även dessa

• Har det samlade stödet till solel bidragit till Sveriges mål inom energi- och effekter analyseras och beaktas i underlagen.

klimatpolitiken på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt?

Har det samlade stödet till solel bidragit till Sveriges mål inom

Riksrevisionen utgår i bedömningarna från att stöd till solel har införts som ett

energi- och klimatpolitiken på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt?

styrmedel som tillsammans med andra styrmedel ska leda till att de energi- och klimatpolitiska målen uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Granskningen utgår Utifrån tillgängliga underlag samt Riksrevisionens beräkningar är det inte tydligt från Energikommissionens mål om att Sverige ska ha 100 procent förnybar hur specifika stöd till solel kan motiveras, givet ett mål om att öka förnybar elproduktion 2040 och det klimatpolitiska målet om nettonollutsläpp av elproduktion på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Stödens statsfinansiella växthusgaser 2045 som beslutades i juni 2017. påverkan kan på sikt bli signifikant. Detta ökar osäkerheten kring stödens

långsiktighet. Övriga effekter av stöden, till exempel bidrag till teknikutveckling Vidare utgår bedömningarna från budgetlagens krav på effektivitet och

eller fördelningseffekter, kan ha betydelse men är till stor del outredda. hushållning samt att statens insatser inom energi- och klimatområdet ska vara

Under perioden 2009–2016 har solcellsstöd belastat statsbudgeten med cirka 640– kostnadseffektiva på lång sikt.

710 miljoner kronor genom utbetalningar till investeringsstöd, ROT-avdrag och

skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Riksrevisionen uppskattar att

Granskningens resultat

energiskatteintäkterna under samma period har minskat med cirka 110 miljoner Riksrevisionens övergripande slutsats är att underlagen till stor del saknar kronor på grund av skattebortfall vid egenanvändning av mikroproducerad el. Det samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till är i dagsläget en relativt liten utgiftspost men erfarenheter från andra länder visar målet om ökad förnybar el inte har belysts i tillräcklig omfattning. att stödsystemen riskerar att bli statsfinansiellt betungande vid en kraftig

utbyggnad av solel. För Sveriges del saknas en analys av de långsiktiga effekterna Har regeringen och ansvariga myndigheter utarbetat och rapporterat på statsbudgeten, vilket bidrar till en ökad osäkerhet om de långsiktiga villkoren

ett tillräckligt och transparent underlag för att underlätta välgrundade vid investeringar.

beslut om stödet till solel? Produktionskostnaderna för solel är högre än för de flesta andra tekniker som är Regelverken bakom stöden som riktas till produktion av förnybar el i allmänhet, aktuella för svensk elproduktion. Detta gäller även om dagens eller specifikt mot solel, har förändrats flera gånger. Det riskerar att försvåra en produktionssubventioner räknas in. överblick över stöden och dess effekter.

Produktionskostnaderna är högre i små solcellsanläggningar än i stora. I dag är Granskningen visar att beslutsunderlagen om stöd till solel inte har omfattat produktionskostnaden per kWh cirka 50 procent högre för en anläggning på ett tillräckliga samhällsekonomiska eller långsiktiga statsfinansiella analyser. Speciellt villatak jämfört med en solcellspark. saknas utvärderingar där ett helhetsgrepp tas över förnybar elproduktion och där Det samlade stödet till solceller är inte heller detsamma för alla typer av olika produktionstekniker ställs mot varandra i syfte att hitta en kostnadseffektiv anläggningar. Speciellt differentieras stöden beroende på anläggningens storlek, kombination av tekniker och styrmedel för att nå det långsiktiga målet för vilket kan vara svårt att motivera utifrån kostnadseffektivitet. Differentieringen förnybar el. Det saknas även en samlad analys av stödens effekter avseende kan endast till en mindre del motiveras med skillnader i överföringsförluster i inkomst- och regional fördelning. elnätet.

6 R I K S R E V I S I O N E N R I K S R E V I S I O N E N 7