Vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.

Denna författning innehåller kompletterande föreskrifter till lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler. Den syftar till att med respekt för den enskilda människans självbestämmande och integritet säkerställa hög kvalitet och säkerhet hos mänskliga vävnader och celler för att förhindra att smitta eller sjukdom överförs vid användning på människor.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (EUT L 102, 7.4.2004, s. 48, Celex 32004L0023), Kommissionens direktiv 2006/17/EG av den 8 februari 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG när det gäller vissa tekniska krav för donation, tillvaratagande och kontroll av mänskliga vävnader och celler (EUT L 38, 9.2.2006, s. 40, Celex 40006L0038) och Kommissionens direktiv 2006/86/ EG av den 24 oktober 2006 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG med avseende på spårbarhetskrav, anmälan av allvarliga biverkningar och komplikationer samt vissa tekniska krav för kodning, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (EUT L 294, 25.10.2006, s. 32, Celex 32006L0086) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007 av den 13 november 2007 om läkemedel för avancerad terapi och om ändring av direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L324, 10.12.2007, s 121, Celex 32007R1394.

Dessa föreskrifter ska tillämpas på hanteringen av vävnader och celler vid vävnadsinrättningar, i de fall vävnader och celler ska användas på människor 1. inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125) och lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., eller 2. vid sådan klinisk forskning på vilken lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler är tillämplig enligt 4 § samma lag.

Föreskrifterna ska även tillämpas på hanteringen av vävnader och celler som en vävnadsinrättning rekvirerar från en motsvarande inrättning i ett annat land inom eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att efter hantering vid vävnadsinrättningen användas i sådan verksamhet som avses i första stycket. Föreskrifterna ska i tillämpliga delar gälla för en juridisk eller fysisk person som, utan att bedriva hälso- och sjukvård eller tandvård, enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område tar emot uppdrag från en vävnadsinrättning avseende den verksamhet som vävnadsinrättningen innefattar.

En vävnadsinrättning som utöver verksamheten i 2 § har ansvaret för donation, tillvaratagande eller användning av vävnader och celler på människor ska uppfylla kraven i 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler, eller 2. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.

Föreskrifterna ska inte tillämpas på hanteringen av 1. vävnader och celler som är avsedda för autolog användning, om de tas och används vid ett och samma kirurgiska ingrepp, 2. blod och blodkomponenter, i de fall Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet är tillämpliga, 3. bröstmjölk, i de fall Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1987:8) om användning av bröstmjölk m.m. är tillämpliga, 4. vävnader och celler som är avsedda för tillverkning av läkemedel, inklusive läkemedel för avancerad terapi, och 5. organ eller delar av organ som ska användas för samma ändamål som hela organet.

Föreskrifterna ska inte heller tillämpas på sådan bearbetning av vävnader och celler som avses i artikel 2.1 c) Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 1394/2007 av den 13 november 2007 om läkemedel för avancerad terapi och om ändring av direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 och som syftar till 1. att väsentligt modifiera det biologiska materialet, eller 2. att materialet ska ha en annan funktion eller andra funktioner hos mottagaren än hos donatorn.

I lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. finns bestämmelser om de krav i fråga om information och samtycke som ska vara uppfyllda för att mänskligt biologiskt material ska få samlas in och bevaras i en biobank för att, i de fall materialet kan härledas till donatorn, användas för terapeutiska ändamål, kliniska forskningsändamål eller andra medicinska ändamål. Ytterligare bestämmelser om kraven på information finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. I 1 kap. 2 § samma författning finns bestämmelser om när föreskrifterna i författningen ska tillämpas på biologiskt material som samlas in för terapeutiska ändamål eller kliniska forskningsändamål och på från en donator tagna prover som sparas för kvalitetssäkring av sådan användning.

Följande begrepp och termer används i dessa föreskrifter:

allogen användning (av biologiskt material:) användning på människa då donator och mottagare är olika personer

allvarlig avvikande händelse i samband med tillvaratagande, händelse kontroll, bearbetning, förvaring och distribution av vävnader och celler eller användning på mottagare som kan leda till överföring av smitta eller sjukdom eller till döden, eller kan vara livshotande, invalidiserande eller medföra betydande funktionsnedsättning för mottagaren, eller kan leda till eller förlänga sjukdom eller behov av sjukhusvård

allvarlig biverkning sådan icke avsedd reaktion hos levande donator eller mottagare i samband med att vävnader och celler tillvaratas från donator eller används på mottagare, som kan leda till döden, livshotande eller invalidiserande tillstånd eller som kan medföra betydande funktionsnedsättning, eller leda till eller förlänga sjukdom eller behov av sjukhusvård

Ansökan enligt 9 § första stycket lagen (2008:286) om kvalitetsoch säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler om Socialstyrelsens tillstånd att få bedriva verksamhet vid en vävnadsinrättning som innefattar något, några eller samtliga led i en sådan verksamhet (kontroll, bearbetning, förvaring och distribution av vävnader eller celler) ska göras på därför avsedd blankett (bilaga 1). Även en ansökan enligt 14 § första stycket lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler om Socialstyrelsens tillstånd att få importera eller exportera vävnader och celler från eller till ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (tredje land) ska göras på bifogad blankett (bilaga 1). Undantag från kravet på tillstånd till import eller export får medges, om det föreligger en allvarlig och överhängande fara för en mottagares liv eller hälsa.

Ett tillstånd att bedriva verksamhet enligt 1 § första och andra styckena får beviljas för högst två år och sex månader för vårdgivare samt för fysiska eller juridiska personer som, utan att bedriva hälsooch sjukvård eller tandvård, tar emot uppdrag från en vårdgivare enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Tillstånd får beviljas, om den som avser att bedriva verksamheten 1. uppfyller kraven i dessa föreskrifter på kvalitet och säkerhet vid hantering av vävnader och celler, 2. systematiskt och fortlöpande kan utveckla och säkra verksamheten enligt dessa föreskrifter, 3. kan styrka att en uppdragstagare uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter, 4. kan styrka att en sjukvårdsinrättning eller någon annan enhet inom hälso- och sjukvården eller tandvården eller en rättsmedicinsk avdelning som ska tillvarata och tillhandahålla vävnader och celler för vävnadsinrättningens räkning uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler, och 5. kan styrka att en vävnadsinrättning eller motsvarande inrättning i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som ska tillhandahålla vävnader och celler åt vävnadsinrättningen uppfyller kvalitets- och säkerhetskrav som är likvärdiga med kraven i dessa

Ansökan enligt 11 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler om Socialstyrelsens godkännande att få göra en väsentlig förändring av verksamheten vid en vävnadsinrättning ska göras på bifogad blankett (bi­ laga 1). En ändring av något förhållande som omfattas av en tidigare ansökan och ett tidigare tillstånd ska betraktas som en väsentlig förändring, om den kan påverka verksamhetens kvalitet och säkerhet. En ansökan ska göras, om förändringen innebär att 1. arbets- och ansvarsfördelningen påverkas, 2. verksamheten utökas till att omfatta nya verksamhetsområden, 3. verksamheten ska bedrivas i nya lokaler, 4. verksamheten ska använda någon annan preparationsmetod som på ett avgörande sätt avviker från den eller de metoder som hittills har använts, 5. någon annan fysisk eller juridisk person ska ansvara för något led av verksamheten, eller 6. vävnader och celler ska importeras från eller exporteras till en vävnadsinrättning eller motsvarande inrättning i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om vävnadsinrättningen inte har tillstånd enligt 1 § andra stycket.

Socialstyrelsen ska efter anmälan från vårdgivaren besluta att en vävnadsinrättning ska läggas ned, om vårdgivaren har dokumenterade rutiner och, i förekommande fall, ett skriftligt avtal som säkerställer att 1. vävnader och celler som förvaras vid inrättningen överförs till någon annan vävnadsinrättning som bedrivs med Socialstyrelsens tillstånd,

2. uppgifterna som bevaras i registret enligt 21 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler tas om hand av den andra vävnadsinrättningen, och 3. kravet på spårbarhet kan uppfyllas när vävnadsinrättningen har lagts ned.

Av anmälan ska det framgå hur kraven i 1–3 ska uppfyllas. I 4 kap. 9 § lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. finns bestämmelser om villkoren för att lägga ned en biobank.

Ansökningsavgiften enligt 11 § förordningen (2008:414) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska betalas i anslutning till ansökan om Socialstyrelsens tillstånd att få bedriva verksamhet vid en vävnadsinrättning och på det sätt som anges i bilaga 1. Vid ansökan om att få göra en väsentlig förändring av en sådan verksamhet ska sökanden inte betala någon ny avgift. Årsavgiften enligt samma paragraf förordningen ska betalas från och med månaden efter den månad då beslutet om tillstånd meddelades. Avgiften ska betalas för de månader som återstår av kalenderåret i enlighet med vad som framgår av den faktura som vävnadsinrättningen får från Socialstyrelsen. Därefter ska avgiften för varje kalenderår betalas under det årets första månad enligt en faktura från Socialstyrelsen. Om ett tillstånd upphör att gälla under ett kalenderår, återbetalar Socialstyrelsen årsavgiften för de återstående månaderna.

Bestämmelser om ledningssystem för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvården och tandvården finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. En vårdgivare som bedriver verksamhet vid en vävnadsinrättning ska ansvara för att ledningssystemet 1. säkerställer att kraven och specifikationerna i bilaga 2 uppfylls, och 2. omfattar en informationssäkerhetspolicy som uppfyller kraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.

Vårdgivaren ska ansvara för att 1. ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården är organiserad på ett sådant sätt att den främjar försörjning och internationellt utbyte av vävnader och celler för terapeutiska ändamål och kliniska forskningsändamål, och 2. försörjningen och utbytet av vävnader och celler grundas på frivillig och obetald donation.

Vårdgivaren ska verka för att en vävnadsinrättning får tillgång till vävnader och celler som kan tillvaratas i 1. verksamheter som vårdgivaren bedriver enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125), eller 2. verksamheter som någon annan vårdgivare, Rättsmedicinalverket eller någon annan fysisk eller juridisk person bedriver.

Vårdgivaren ska även verka för att en vävnadsinrättning har ett ömsesidigt utbyte av vävnader och celler med motsvarande inrättningar i andra länder inom eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att en vävnadsinrättning har ändamålsenliga rutiner för hanteringen av rekvisitioner av vävnader och celler. Rutinerna ska säkerställa att en vävnadsinrättning endast rekvirerar vävnader och celler från 1. en vävnadsinrättning som bedrivs med Socialstyrelsens tillstånd, eller 2. en sjukvårdsinrättning eller någon annan enhet inom hälso- och sjukvården eller tandvården eller en rättsmedicinsk avdelning som uppfyller kraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler.

Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att en vävnadsinrättning som har samverkan om utbyte av vävnader och celler endast samverkar med motsvarande inrättningar i ett land 1. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har godkänts av det landets behöriga myndighet, och

2. utanför samarbetsområdet som uppfyller dels kvalitets- och säkerhetskrav som är likvärdiga med kraven i dessa föreskrifter, dels villkoren för import eller export som Socialstyrelsen enligt 2 kap. 1 § andra stycket har fastställt i ett beslut om tillstånd.

Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att en vävnadsinrättning har ändamålsenliga rutiner för hur vävnader och celler får utlämnas. Rutinerna ska säkerställa att vävnader och celler endast 1. utlämnas till någon annan vävnadsinrättning som bedrivs med Socialstyrelsens tillstånd eller som uppfyller kraven i 5 §, och 2. utlämnas för användning på människor till en sjukvårdsinrättning eller en forskningsinstitution som uppfyller kraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.

Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att en vävnadsinrättning inte utlämnar vävnader och celler i strid mot förbudet mot kommersiell hantering i 8 kap. 6 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Motsvarande gäller för vävnader och celler som en vävnadsinrättning tar emot från en sjukvårdsinrättning eller någon annan enhet inom hälso- och sjukvården, från en rättsmedicinsk avdelning eller från någon annan vävnadsinrättning inom eller utom landet. Om ekonomisk ersättning får tas ut för kostnader som går att hänföra till en vävnadsinrättnings hantering av vävnader och celler, ska vårdgivaren fastställa grunderna för beräkning av ersättningen. Beräkningsgrunderna ska säkerställa att vävnader och celler inte utlämnas i vinstsyfte.

Ett uppdrag enligt 12 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler krävs, om en uppdragstagare, för en vävnadsinrättnings räkning, ska tillhandahålla vävnader och celler eller ansvara för något annat led av verksamheten. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att 1. sådana uppdrag endast ges åt uppdragstagare som kan uppfylla kvalitets- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter, 2. sådana uppdrag regleras i ett skriftligt avtal, om det finns risk för att kvaliteten och säkerheten hos de vävnader och celler som ska hanteras av uppdragstagaren kan påverkas, och 3. en vävnadsinrättning som anlitar uppdragstagare för en förteckning över de avtal som har ingåtts.

Ett avtal enligt 2 ska ange uppdragstagarens ansvarsområde med avseende på vilka uppgifter som ska fullgöras, vilken typ av vävnader,

Vårdgivaren ska ansvara för att en vävnadsinrättning har ett informationssystem för registrering av uppgifter i det register som ska föras enligt 21 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att informationssystemet uppfyller kraven på 1. dokumentation och arkivering i 5 kap. 1–6 §§, 2. spårbarhet i 5 kap. 7 och 8 §§, och 3. säkerhetsåtgärder i 5 kap. 9 §.

Vårdgivaren ska utse en vävnadsinrättning som ska ansvara för att kraven på spårbarhet även uppfylls vid direktdistribution av vävnader och celler. Motsvarande gäller kraven på anmälan av allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar i 11 kap. 3 § dessa föreskrifter.

Verksamhetschefen ska i enlighet med ledningssystemet i 1 § fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för 1. kontroll, bearbetning, förvaring och distribution samt, i förekommande fall, import och export av vävnader och celler vid vävnadsinrättningen, och 2. informationshantering och behandling av personuppgifter i den verksamhet som bedrivs vid vävnadsinrättningen.

Om verksamhetschefen är ansvarig för en biobank, ska rutinerna och ansvarsfördelningen även uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras. Verksamhetschefen ska fortlöpande följa upp verksamheten och ansvara för att rutinerna och ansvarsfördelningen säkerställer att kvalitets- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter uppfylls.

Verksamhetschefen ska ansvara för att kraven i bilaga 2 (avsnitt B) uppfylls och fastställa 1. vilken kompetens och erfarenhet som krävs för att utföra arbetsuppgifterna vid en vävnadsinrättning, och

2. vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att behörig hälsooch sjukvårdspersonal ska få överlåta arbetsuppgifter till någon annan befattningshavare vid vävnadsinrättningen.

Kraven i 1 och förutsättningarna i 2 ska säkerställa att riskerna för att mottagare ska drabbas av vårdskada minimeras. Kraven och förutsättningarna ska dokumenteras.

I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården finns bestämmelser om verksamhetschefens ansvar för att i enlighet med ledningssystemet i 1 § 1. säkerställa att utdelade behörigheter för åtkomst till de uppgifter som ska hanteras enligt 10 § första stycket 2 är ändamålsenliga och förenliga med personalens arbetsuppgifter, och 2. följa upp informationssystemens användning genom regelbunden kontroll av loggarna.

Verksamhetschefen får utöva det medicinska ansvaret, om han eller hon 1. är läkare eller tandläkare med specialistkompetens inom medicinska områden som är relevanta för den verksamhet som bedrivs vid vävnadsinrättningen, och 2. efter avslutad specialistutbildning har två års erfarenhet av verksamhet inom ett relevant medicinskt område.

Om verksamhetschefen inte uppfyller kraven i 1 och 2, ska det medicinska ansvaret utövas av en särskilt utsedd ansvarig person som har relevant specialistkompetens och tillräcklig erfarenhet från verksamhet inom ett relevant område. Namnet på den ansvarige personen ska anmälas till Socialstyrelsen. Motsvarande gäller om en ny ansvarig person utses.

Verksamhetschefen eller den ansvarige personen, om en sådan person har utsetts, ska ansvara för att 1. vävnader och celler som godkänns för terapeutisk användning eller klinisk forskning uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter, 2. Socialstyrelsen får den information som behövs för att pröva frågor om tillstånd, godkännande och tillsyn enligt lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, 3. allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar som avses i 11 kap. 1 och 2 §§ utreds och anmäls enligt dessa föreskrifter,

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska ansvara för att 1. uppgifterna i 5 kap. 1–4 §§ hanteras i enlighet med tilldelade åtkomsträttigheter och fastställda säkerhetsrutiner, och 2. allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar anmäls till verksamhetschefen eller den ansvarige personen, om en sådan person har utsetts.

I 2 e § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns bestämmelser om allmänna krav på de lokaler och den utrustning som ska finnas där det bedrivs hälso- och sjukvård. Närmare bestämmelser om sådana krav på en vävnadsinrättning finns i bilaga 2 (avsnitten C och D).

Det register som ska föras enligt 21 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska i fråga om donatorn innehålla uppgifter om 1. donatorns namn och personnummer och, när det gäller ett aborterat foster, namn och personnummer på den kvinna som har burit fostret eller om personnummer saknas, andra identitetsuppgifter som säkerställer full spårbarhet i minst 30 år, 2. hälsodata om donatorn och, när det gäller ett aborterat foster, kvinnan som har burit fostret, som har hämtats in i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler, och 3. resultaten av laboratorietester och andra undersökningar samt kontroller av tillvaratagna vävnader och celler som har utförts i enlighet med bilagorna 4 och 5 till föreskrifterna som anges i 2.

Vid rekvisition från en vävnadsinrättning eller en motsvarande inrättning i ett annat land inom eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får en anonymiserad identitetsbeteckning godtas enligt 1, om en sådan beteckning anges i den åtföljande dokumentationen och om beteckningen säkerställer spårbarhet i minst 30 år till donatorns fullständiga identitet vid den inrättning som har distribuerat vävnaderna och cellerna.

Registret ska i fråga om donationen innehålla uppgifter om 1. tillvaratagandets identitet, och 2. typ av donation.

Tillvaratagandets identitet ska innehålla uppgifter om det land där vävnaderna eller cellerna har tillvaratagits, den sjukvårdsinrättning, vävnadsinrättning eller annan enhet som har ansvarat för tillvaratagandet och datumet (år, månad och dag) för tillvaratagandet. Av uppgifterna om typ av donation ska det framgå vilka vävnader eller celler som donationen avser, om de är avsedda för autolog eller allogen användning, om donatorn är en levande eller avliden person eller ett aborterat foster och vilket eller vilka ändamål donationen avser.

Registret ska i fråga om vävnaderna och cellerna innehålla uppgifter om 1. den vävnadsinrättning som har utfört kontroll och bearbetning, 2. vävnadernas och cellernas identitetsbeteckning som säkerställer att kraven på spårbarhet i 8 § uppfylls, 3. typ av vävnader och celler, 4. gruppartinummer och delpartinummer, i förekommande fall, 5. utgångsdatum (år, månad och dag) för användning på människor, 6. vävnadernas och cellernas status, 7. vävnadernas och cellernas egenskaper och ursprung, utförda bearbetningsprocesser samt material och tillsatser som kommit i kontakt med vävnaderna och cellerna och påverkar deras kvalitet eller säkerhet, och 8. den vävnadsinrättning som har godkänt vävnaderna och cellerna för användning på människor och svarat för den slutliga märkningen.

Av uppgifterna i 6 ska det framgå huruvida vävnaderna och cellerna är avvisade eller godtagna för bearbetning och huruvida bearbetade vävnader och celler är eller inte är godkända för användning på människor.

Registret ska i fråga om den slutliga användningen innehålla uppgifter om 1. datum (år, månad och dag) för distribution, 2. vävnadernas och cellernas identitet enligt ett kodningssystem som säkerställer att kraven på spårbarhet i 8 § uppfylls, 3. mottagarens identitetsuppgifter enligt 3 kap. 2 och 3 §§ Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m., 4. den sjukvårdsinrättning eller forskningsinstitution som har rekvirerat och slutligen använt vävnaderna eller cellerna, och 5. datum (år, månad och dag) för återlämnande eller någon annan slutlig användning.

Vid distribution till en annan vävnadsinrättning ska registret innehålla uppgifter om den inrättning som har rekvirerat vävnaderna och cellerna.

Registret ska även innehålla uppgifter om verksamheten vid vävnadsinrättningen. Av registret ska det för respektive verksamhetsår framgå uppgifter om 1. antalet donatorer från vilka vävnader och celler har tillvaratagits, 2. antalet, eller motsvarande kvantitativ uppgift om, tillvaratagna eller mottagna vävnader och celler, 3. förekomsten och utbredningen av markörer för smittämnen i vävnader och celler hos donatorer och tillvaratagna vävnader och celler, 4. antalet, eller motsvarande kvantitativ uppgift om, godkända vävnader och celler som inte har utlämnats, 5. antalet, eller motsvarande kvantitativ uppgift om, vävnader och celler som har distribuerats till vävnadsinrättningar eller motsvarande inrättningar i andra länder inom eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 6. antalet, eller motsvarande kvantitativ uppgift om, vävnader och celler som har distribuerats till sjukvårdsinrättningar eller forskningsinstitutioner, 7. antalet, eller motsvarande kvantitativ uppgift om, återkallade vävnader och celler, 8. antalet slutrapporterade allvarliga avvikande händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada, och 9. antalet slutrapporterade allvarliga biverkningar som har medfört vårdskada.

Uppgifterna i 1–4 §§ ska bevaras i minst 30 år efter den slutliga användningen. Uppgifterna i 1 § 1 ska i fråga om donatorer av könsceller bevaras i minst 70 år i enlighet med 6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Bestämmelser om gallring av uppgifterna i 5 § finns i 21 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.

Det register som ska föras enligt 21 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska innehålla de uppgifter som behövs för att kunna spåra vävnader och celler och för att kunna förhindra att smitta eller sjukdom överförs vid användning på människor. Uppgifterna ska vara spårbara från donatorn via vävnaderna och cellerna till mottagaren och omvänt från mottagaren via dessa till donatorn. Motsvarande gäller för all annan slutlig användning av materialet. Uppgifter om mottagare samt terapeutisk användning, kliniskt forskningsförsök eller någon annan slutlig användning av vävnader och celler ska enligt 21 a § lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler rapporteras till den vävnadsinrättning som har distribuerat vävnaderna eller cellerna. Vid direktdistribution ska uppgifterna rapporteras till den vävnadsinrättning som enligt vårdgivarens beslut i 3 kap. 9 § har ansvaret för att kraven på spårbarhet uppfylls. Vävnadsinrättningen ska 1. ha dokumenterade rutiner för hanteringen av rapporter om den slutliga användningen av utlämnade vävnader och celler, och 2. kontrollera att den som rekvirerar vävnader och celler för användning på människor har rutiner för rapporteringen av uppgifter om den slutliga användningen enligt dessa föreskrifter.

Om vävnader och celler importeras från eller exporteras till ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska kraven på spårbarhet kunna uppfyllas på motsvarande sätt.

Registret ska medge spårbarhet till 1. donatorns identitet, 2. tillvaratagandets identitet, 3. de produkter och material som har kommit i kontakt med vävnaderna eller cellerna, 4. resultaten av laboratorietester och andra undersökningar som har utförts,

Det informationssystem som används för registrering och behandling av uppgifter enligt 1–4 §§ om donatorer, donationer, vävnader och celler och slutlig användning av dessa ska säkerställa att 1. uppgifterna inte förstörs genom brand, skadegörelse eller på något annat sätt, 2. obehöriga inte får tillgång till uppgifterna, 3. uppgifter inte kan läggas till, tas bort eller ändras av obehöriga, 4. information inte lämnas ut utan stöd i lag eller förordning, 5. det finns rutiner för rättelse vid bristande överensstämmelse mellan uppgifter, och 6. mottagarens identitet inte avslöjas för donatorn eller dennes närstående, vårdnadshavare, gode man eller förvaltare och omvänt.

Vid rättelse enligt 5 ska de ursprungliga uppgifterna alltjämt vara läsbara.

Uppgifter som kan hänföras till en vävnadsinrättnings ansvar för hälso- och sjukvården av en levande donator eller en mottagare ska dokumenteras enligt patientdatalagen (2008:355). Det informationssystem som används för dokumentation och behandling av uppgifter om donatorer och mottagare ska uppfylla kraven i fråga om säkerhetsåtgärder, åtkomsträttigheter och åtkomstkontroll i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.

Verksamhetschefen ska fastställa rutiner för det förfarande som mottagandet av vävnader och celler innefattar. Rutinerna ska dokumenteras. De ska säkerställa att 1. mottagna vävnader och celler kontrolleras och hålls i karantän, 2. beslut om godtagande och avvisande av mottagna vävnader och celler dokumenteras och registreras, 3. uppgifter om donatorn och mottagna vävnader och celler registreras, och

4. mottagna vävnader och celler märks med en identitetsbeteckning som säkerställer att kraven på spårbarhet i 5 kap. 8 § uppfylls.

Mottagna vävnader och celler, förpackning, märkning, uppgifter om donatorn, beslutet om tillvaratagande samt följedokument och bifogade prover ska kontrolleras enligt vävnadsinrättningens dokumenterade rutiner och specifikationer. Kontrollen ska säkerställa att fastställda kvalitets- och säkerhetskrav är uppfyllda. Vävnadsinrättningens specifikationer ska omfatta de tekniska kraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler och andra kriterier som bedöms nödvändiga för att upprätthålla en godtagbar kvalitet. När det gäller donatorer av vävnader och celler avsedda för allogen användning ska utvärderingen av donatorn granskas mot urvalskriterierna i samma föreskrifter. Granskningen av relevanta uppgifter om donatorn, donationen, tillvaratagandet, märkningen och transporten ska utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, eller, om uppgiften har överlåtits i enlighet med 3 kap. 11 §, av någon annan hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften.

Mottagna vävnader och celler ska märkas enligt 1 § 4 samt hållas i karantän och hanteras på ett sådant sätt att det inte finns risk för kontaminering av andra vävnader och celler som bearbetas eller förvaras vid vävnadsinrättningen. Vävnaderna och cellerna ska hållas i karantän till dess att de har godkänts för användning på människor och får utlämnas för sådan användning.

Vävnader och celler som inte uppfyller kraven ska förstöras. De får bevaras och användas för andra ändamål än för användning på människor, om förutsättningarna i lagen (2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. är uppfyllda. Om vävnaderna och cellerna får bevaras i en biobank för andra ändamål, ska förvaringen säkerställa att vävnaderna och cellerna i 3 § inte kontamineras.

Vid mottagandet av vävnader och celler ska, förutom när det gäller könsceller för sådan assisterad befruktning som avses i 6 §, uppgifter registreras om 1. donatorns identitet,

Vid mottagandet av könsceller för assisterad befruktning i de fall donatorn och mottagaren är gifta eller sambor ska uppgifter registreras om 1. donatorns identitet, 2. donatorns samtycke, 3. mottagarens identitet, 4. platsen för tillvaratagandet, och 5. tillvaratagna könsceller och deras relevanta egenskaper.

Av samtycket i 2 ska det framgå om könscellerna endast får användas för assisterad befruktning eller även för klinisk forskning eller något annat medicinskt ändamål.

Det ska framgå av dokumentationen vem som har utfört och dokumenterat kritiska moment vad gäller kontroll av mottagna vävnader och celler.

Verksamhetschefen ska fastställa rutiner för de processer som bearbetningen omfattar. Rutinerna ska dokumenteras. Rutinerna ska säkerställa att 1. bearbetningsmetoder som kan påverka vävnaders och cellers kvalitet och säkerhet ska valideras på ett sådant sätt att metoderna säkerställer att vävnaderna och cellerna inte görs kliniskt ineffektiva eller skadliga för mottagaren, 2. bearbetningsmetoderna dokumenteras i rutiner som överensstämmer med de validerade metoderna och med dokumentations- och arkiveringskraven i bilaga 2 (avsnitt E), 3. personalen vid vävnadsinrättningen genomför bearbetningen i enlighet med de fastställda rutinerna, 4. en mikrobiell inaktiveringsprocess, om en sådan tillämpas på vävnaderna och cellerna, specificeras, dokumenteras och valideras, 5. ingen betydande förändring av processen för bearbetningen görs innan den förändrade processen har validerats och dokumenterats, 6. bearbetningsmetoderna regelbundet utvärderas för att säkerställa att de fortfarande ger det avsedda resultatet, 7. vävnader och celler som ska förstöras, förstörs på ett sådant sätt att kontaminering av andra vävnader och celler samt av produkter, miljön och personalen förhindras, 8. märkning och registrering utförs i enlighet med 2 §, och 9. uppgifter om vem som har utfört och dokumenterat kritiska moment vad gäller bearbetning och märkning av vävnader och celler dokumenteras.

Valideringen av bearbetningsmetoderna ska baseras på studier som vävnadsinrättningen genomför eller på uppgifter från offentliggjorda studier eller, när det gäller väletablerade bearbetningsmetoder, på utvärdering i efterhand av vävnadsinrättningens kliniska resultat. Rutinerna för validering och kvalitetskontroll ska säkerställa att vävnader och celler bibehåller avsedd kvalitet och avsedda egenskaper under bearbetning, förvaring och distribution. Rutinerna för hur vävnader och celler får förstöras ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården.

Bearbetade vävnader och celler ska märkas med en identitetsbeteckning som säkerställer att kraven på spårbarhet i 5 kap. 8 § uppfylls. Uppgiften om identitetsbeteckningen ska registreras i enlighet med 5 kap. 3 § första stycket 2.

Verksamhetschefen för en vävnadsinrättning där verksamheten innefattar förvaring och godkännande av vävnader och celler för användning på människor ska ansvara för att 1. den längsta tiden för förvaring specificeras för varje typ av förvaringsförhållande och att vävnaderna och cellerna bibehåller avsedd kvalitet och avsedda egenskaper, 2. det finns ett förvaringssystem som säkerställer att vävnader och celler utlämnas för användning först när kraven för godkännande i dessa föreskrifter är uppfyllda, 3. det finns ett system för identifiering av vävnader och celler i varje process som bearbetningen omfattar och som säkerställer att vävnader och celler som är godkända för användning på människor inte sammanblandas med sådana som inte är godkända, och 4. det finns dokumenterade uppgifter om att vävnaderna och cellerna och resultaten av laboratorietester har kontrollerats enligt fastställda rutiner och att uppgifterna överensstämmer med relevanta specifikationer, patientjournaler och bearbetningsuppgifter.

Kontrollerna ska utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, eller, om uppgiften har överlåtits i enlighet med 3 kap. 11 §, av någon annan hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Om resultaten av laboratorietesterna överförs elektroniskt, ska det gå att identifiera vem som har godkänt resultaten.

Om det införs nya urvalskriterier för donatorer eller ett nytt kontrollförfarande eller en ny bearbetningsprocess och detta i betydande omfattning förändrar bearbetningen och förbättrar kvaliteten eller säkerheten, ska en dokumenterad riskbedömning göras för att fastställa hur vävnader och celler som redan har godkänts för användning ska hanteras. Riskbedömningen ska vara godkänd av verksamhetschefen eller av den ansvarige personen, om en sådan person har utsetts.

Blodprov från donatorer ska testas i enlighet med kraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler.

Om ett test på ett blodprov från en donator som har medföljt leveransen av vävnaderna och cellerna utfaller med upprepad reaktivitet, ska provet undersökas med bekräftande tester. Vävnader och celler från den donatorn får inte godkännas för användning på människor förrän bekräftande tester och eventuella andra undersökningar har säkerställt att förekomst av smittämne inte föreligger. Om vävnaderna och cellerna är avsedda för autolog användning, får den ansvarige läkaren vid vävnadsinrättningen godkänna dem för användning efter en bedömning av riskerna i det enskilda fallet.

De diagnostiska tester som används för att påvisa och bekräfta markörer för de smittämnen som analyseras ska uppfylla kraven i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:7) om medicintekniska produkter för in vitro diagnostik.

De uppgifter om resultaten av laboratorietesterna som registreras får överföras till vävnadsinrättningens register efter en godkänd validering av förfarandet som säkerställer att resultaten inte kan förväxlas.

Vävnader och celler får godkännas för användning på människor, om resultaten av obligatoriska laboratorietester av blodprov från donatorn och eventuella andra undersökningar har säkerställt att förekomst av smitta och sjukdom inte föreligger. Godkända vävnader och celler ska märkas med en identitetsbeteckning enligt ett kodningssystem som säkerställer att kraven på spårbarhet i 5 kap. 8 § uppfylls. Det ska framgå av dokumentationen vem som har utfört och dokumenterat kritiska moment vad gäller beslutet att godkänna vävnaderna och cellerna för användning på människor.

Vävnader och celler som har godkänts för användning på människor ska förvaras i utrymmen som är avsedda för ändamålet och på ett sådant sätt att 1. avsedd kvalitet och avsedda egenskaper bibehålls, 2. obehöriga inte får tillgång till dem, 3. obehöriga inte får kännedom om donatorns identitet, och

Vävnader och celler som är avsedda för tillverkning av läkemedel i sådan verksamhet som en vävnadsinrättning bedriver med tillstånd av Läkemedelsverket ska förvaras så att de inte kan förväxlas med vävnader och celler avsedda för terapeutisk användning eller klinisk forskning.

Verksamhetschefen ska fastställa rutiner för 1. hur vävnadsinrättningar, sjukvårdsinrättningar och forskningsinstitutioner ska rekvirera vävnader och celler, 2. hur vävnader och celler ska tilldelas specifika sjukvårdsinrättningar, forskningsinstitutioner eller mottagare och för hur rutinerna ska göras tillgängliga för dem som berörs, 3. spårning och återkallelse som entydigt fastställer ansvarsförhållanden och nödvändiga åtgärder, 4. hantering av återsända och återkallade produkter samt för godkännande av att dessa åter får förvaras vid vävnadsinrättningen, och 5. hur uppgifter om vem som har utfört kritiska moment vad gäller utlämnande, distribution och återkallelse av vävnader och celler ska dokumenteras.

Rutinerna ska säkerställa att försörjningen av vävnader och celler tillgodoses samt att överföring av smitta och sjukdom förhindras. När det gäller vävnader och celler som utlämnas för användning på en specifik mottagare ska rutinerna säkerställa att kraven i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. uppfylls. Rutinerna ska dokumenteras. Verksamhetschefen ska i enlighet med 3 kap. 11 § ansvara för att det finns personal som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att bedöma när vävnader eller celler måste spåras och återkallas och som kan inleda och samordna nödvändiga åtgärder.

Verksamhetschefen ska även fastställa krav på 1. kritiska transportförhållanden, såsom temperatur och tidsgräns, som säkerställer att de väsentliga egenskaperna hos vävnaderna och cellerna bibehålls, och

2. primärförpackningar och transportbehållare för distribution, som säkerställer att vävnader och celler transporteras enligt de specificerade kraven i 1 och att kraven på förpackningar och behållare verifieras med avseende på ändamålsenlighet.

Om en uppdragstagare svarar för distributionen, ska uppdraget regleras i ett skriftligt avtal som säkerställer att vävnader och celler transporteras enligt de specificerade kraven.

Vävnader och celler får endast utlämnas till en annan vävnadsinrättning som har Socialstyrelsens tillstånd att bedriva verksamhet enligt lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler. Vid utlämnande av vävnader och celler till en vävnadsinrättning eller motsvarande inrättning i ett annat land inom eller utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska vårdgivarens skriftliga direktiv i 3 kap. 6 § gälla.

Vävnader och celler får utlämnas för användning på människor, om den sjukvårdsinrättning eller forskningsinstitution som har rekvirerat dem har ändamålsenliga rutiner för att i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m. 1. dokumentera och bevara uppgifter om mottagaren och om den terapeutiska användningen, det kliniska forskningsförsöket eller någon annan slutlig användning av vävnaderna och cellerna, 2. rapportera uppgifterna i 1 till vävnadsinrättningen, och 3. underrätta vävnadsinrättningen om allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar.

Vävnader och celler som har godkänts för användning enligt 8 kap. 7 § får distribueras till en sjukvårdsinrättning eller en forskningsinstitution, om 1. följesedeln innehåller korrekta uppgifter om vävnaderna eller cellerna, 2. vävnaderna eller cellerna har giltig hållbarhet och inte har utsatts för påverkan som kan ha medfört att de har kontaminerats, och 3. den som har rekvirerat vävnaderna eller cellerna uppfyller kraven i 4 §.

Vid distribution av vävnader och celler ska det framgå av följesedeln, om de är godkända för användning på människor eller inte och, om de är reserverade för en specifik mottagare.

Om det finns en allvarlig och överhängande fara för en mottagares liv eller hälsa, får vävnader och celler utlämnas för allogen användning även om kraven i 5 § inte är uppfyllda eller resultaten av obligatoriska laboratorietester är avvikande eller inte föreligger. Beslut om ett sådant undantag får fattas av den ansvarige läkaren vid vävnadsinrättningen efter en bedömning av riskerna i det enskilda fallet. Den läkare som har ansvaret för vården av mottagaren ska informeras om beslutet och riskbedömningen. Beslutet och riskbedömningen ska dokumenteras.

Vävnader och celler som återlämnas till en vävnadsinrättning får förvaras vid vävnadsinrättningen och åter utlämnas för terapeutisk användning eller klinisk forskning, endast om de har hanterats på ett sådant sätt att avsedd kvalitet och avsedda egenskaper har bibehållits.

Återkallelse av vävnader och celler ska göras inom fastställda tidsfrister och ska inbegripa spårning av samtliga vävnader och celler som har distribuerats. I förekommande fall ska bakåtspårning till donatorn göras. För redan använda vävnader och celler ska spårningen säkerställa att en donator som kan ha orsakat en reaktion hos mottagaren identifieras och att samtliga tillgängliga vävnader och celler från donatorn återkallas. Om mottagare av vävnader och celler från samma donator har utsatts för risk för att smitta eller sjukdom har överförts vid användningen, ska de sjukvårdsinrättningar och forskningsinstitutioner som har använt dessa vävnader och celler underrättas för att de i sin tur ska kunna kontakta samtliga mottagare.

Vävnader och celler som återkallas på grund av bristande kvalitet ska förstöras så snart som möjligt. Om det är påkallat ska de sparas för utredning av den bristande kvaliteten. Om den bristande kvaliteten har orsakats av ett fel på en primärförpackning eller en transportbehållare, ska en anmälan göras enligt 11 kap. 5 §. Med donatorns samtycke får återkallade vävnader och celler sparas och användas för något annat medicinskt ändamål än användning på människor. Beslutet om återkallelse av vävnader eller celler ska dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om skälen för beslutet och vilka åtgärder som har vidtagits.

Vid distribution till en vävnadsinrättning, sjukvårdsinrättning eller forskningsinstitution ska vävnader och celler förvaras i en primärförpackning och transporteras i en transportbehållare som är särskilt lämpad för transport. Primärförpackningen och transportbehållaren ska säkerställa att kvaliteten och egenskaperna hos vävnaderna och cellerna bibehålls.

Primärförpackningen ska märkas med uppgifter om 1. vävnadernas eller cellernas identitetsbeteckning enligt ett kodningssystem som säkerställer att kraven på spårbarhet i 5 kap. 8 § uppfylls samt parti- eller satsnummer, i förekommande fall, 2. vävnadsinrättningens namn, adress och telefonnummer, 3. utgångsdatum (år, månad och dag) för användningen på människor, och 4. mottagarens namn och personnummer eller, om personnummer saknas, andra identitetsuppgifter som säkerställer full spårbarhet i minst 30 år, om vävnaderna eller cellerna är avsedda för en specifik mottagare.

En primärförpackning som innehåller vävnader eller celler för autolog användning, inklusive könsceller för assisterad befruktning inom paret, ska märkas med donatorns namn och personnummer, eller, om personnummer saknas, andra identitetsuppgifter som säkerställer full spårbarhet i minst 30 år samt varningstexten ”ENDAST FÖR AUTO- LOG ANVÄNDNING”. Om primärförpackningens storlek inte medger att någon av uppgifterna i 1–4 kan anges på den, ska de anges på en särskild följesedel som ska medfölja förpackningen. Primärförpackningen och följesedeln får inte skiljas åt under transporten. Om det är känt att vävnaderna eller cellerna är positiva med avseende på en relevant markör för infektionssjukdom, ska primärförpackningen märkas med varningstexten ”BIOLOGISK RISK”.

Primärförpackningen eller följesedeln ska även innehålla 1. en beskrivning av vävnaderna eller cellerna, vid behov med angivande av kvantitet, 2. morfologi- och funktionsdata, i förekommande fall, 3. datum (år, månad och dag) för distributionen, 4. uppgifter om vilka laboratorietester som har gjorts på prov från donatorn och resultaten av dessa, 5. rekommendationer för förvaringen,

Transportbehållaren ska märkas med varningstexterna ”VÄVNA- DER OCH CELLER” och ”HANTERAS VARSAMT” samt med uppgifter om 1. den distribuerande vävnadsinrättningens namn, adress och telefonnummer, 2. den mottagande vävnadsinrättningens, sjukvårdsinrättningens eller forskningsinstitutionens namn, adress och telefonnummer, 3. rekommenderade transportförhållanden, t.ex. förvaras kallt vid viss temperatur eller förvaras i upprätt läge, och 4. säkerhetsanvisningar eller nedkylningsmetod, i förekommande fall.

Om transportbehållaren innehåller levande celler, t.ex. stamceller, könsceller och embryon, ska behållaren även märkas med varningstexten ”FÅR EJ BESTRÅLAS”.

Verksamhetschefen eller den ansvarige personen, om en sådan person har utsetts, ska ansvara för att allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar som kan hänföras till vävnaders och cellers kvalitet och säkerhet dokumenteras, utreds och anmäls enligt dessa föreskrifter. Om vävnader och celler importeras från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska kraven på dokumentation, utredning och anmälan kunna uppfyllas på motsvarande sätt.

Anmälan enligt 1 § ska göras till Socialstyrelsen i anslutning till händelsen (preliminär anmälan) och efter avslutad utredning (slutlig anmälan). Allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar ska anmälas på de därför avsedda blanketterna (bilagorna 3 och 4).

Om verksamheten vid en vävnadsinrättning innefattar tillvaratagande av vävnader och celler för terapeutiska ändamål eller kliniska forskningsändamål eller användning av vävnader och celler för sådana ändamål och om en levande donator eller en mottagare har drabbats av eller har riskerat att drabbas av vårdskada vid tillvaratagandet eller användningen, ska en anmälan göras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria.

I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården finns bestämmelser om skyldigheten att anmäla händelser med medicintekniska produkter till tillverkaren, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

Verksamhetschefen ska till Socialstyrelsen senast den 30 april varje år lämna in årliga rapporter för det föregående verksamhetsåret. Rapporterna ska lämnas för 1. den verksamhet som har bedrivits vid vävnadsinrättningen under året (bilaga 5), 2. de allvarliga avvikande händelser som har anmälts (bilaga 6), och 3. de allvarliga biverkningar som har anmälts (bilaga 7).

De uppgifter som lämnas i de årliga rapporterna ska registreras enligt 5 kap. 5 §.

Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.

1. Denna författning träder i kraft den 1 april 2010. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:24) om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.

Socialstyrelsen

LARS-ERIK HOLM Ingmar Hammer (Tillsynsavdelningen)