Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1938 års allmänna fastighetstaxering.

ON(j

r v-

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 194;?: 2 3 FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE Å

JORDBRUKSFASTIGHET

LANDSBYGDEN VID

1938 Å R S ALLMÄNNA

FASTIGHETSTAXERING

S T O C K H O L M 1 9

4 3

Statens offentliga utredningar 1943 Kronologisk 1. Betänkande med författnings- och organisationsförslag för genomförande av ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet m. m. Beckman. 321 s. K. 2. Flyttningsersättningssakkunniga. Betänkande med förslag till författningar angående ersättning för flyttningskostnad. Marcus. 156 s. Fl. 3. 1941 ars familjebeskattningssakkunniga. Betänkande med förslag till ändrade grunder för familjebeskattningen. Marcus. 170 s. Fl. 4. Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge med förslag till åtgärder för höjande av näringens bärkraft. 3. Skogsbrukets transportfrågor: Vägar och järnvägar. Idun. 260 s. Jo. 5. Utredning rörande polismäns anslutning till politiska ytterlighetsriktningar m. m. Norstedt. 40 s. S. 6. Utredning och förslag angående pappersformaten inom statsförvaltningen. Beckman. 116 s. II. 7. 1040 års skolutrednings betänkanden ocii utredningar. Bilaga 1. Hygieniska förutsättningar för skolarbetet. Av U. Hjärne. Idun. 66 s. K. S. Betänkande angående levnadskostnadsindex. Norstedt. 147 s. Fi.. 9. Utredning och förslag angående statsbidrag till daghem och lekskolor m. m. Beckman. 99 s. S. 10. 1940 års civila byggnadsutredning. Betänkande 1. Förslag till ändringar i Kungl. Maj:ts byggnadsstadga samt till föreskrifter rörande planläggning och utförande av uyggnad för vissa vårdanstalter och folktandpolikliniker. Beckman. 80 s. K. 11. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 4. Förslag till åtgärder förtestilforskningens ordnande. Hscggström. 82 s. II. 12. Betänkande med förslag till statliga åtgärder för stödjande av den privata motorlösa flygningens och modellflygningens utveckling. Beckman. 7 7 s. Fö.

förteckning 13. Besparingsberedningens slututlåtande. Marcus. 158 8. F i .

14. Betänkande angående åtgärder mot spekulation i vattenkraft. Norstedt. 79 s. Ju. 15. Utredning och förslag angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet. Beckman. 87 s. S. 16. Utredning rörande den tekniskt-vetenskaplisra forskningens ordnande. 5. Förslag till åtgärder för järn- och metallforskningens ordnande. Hreggström. 79 s. H. 17. Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen samt militärtjänstgöringens inverkan på universitetsoch högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden. Norstedt. 145 s. S. 18. Utredning och förslag angående planmässigt sparande för familjebildning och statens bosättningslån. Beckman. 68 s. S. 19. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Bilaga 2. Den psykologiska forskningens nuvarande ståndpunkt i fråga om den psykiska utvecklingen hos barn och ungdom m. m. Idun. 81 s. K. 20. Betänkande med förslag angående omorganisation av rättsmedicinalväsendet i riket. Beckman. 182 s. S. 21 Betänkande med förslag till reglering av det militära arvodesväsendet. Beckman 165 s. Fi. 22. Utredning rörande dén tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 6. Förslag till åtgärder för den geotekniska forskningens ordnande. Hooggström. 65 s. II. 23. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1938 års allmänna fastighetstaxering. Norstedt. 170 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 3 : 2 3 FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE i

JOEDBEU KSFASTIGHET

LANDSBYGDEN VID

1938 ÅRS A L L M Ä N N A

FASTIGHETSTAXERING

STOCKHOLM 1943 KUKGI.. BOKTRYCKEBIET.

P . A. NORSTEDT k

413591 SÖNER

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 14 januari 1938 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa undersökning i enlighet med 71 § taxeringsförordningen för utrönande, hu-

IV

ruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Med skrivelse den 20 maj 1938 avlämnade de sakkunniga redogörelse för omförmälda undersökning (statens off. utr. 1938:12). Genom beslut den 28 oktober 1938 har Eders Kungl. Maj:t därefter uppdragit åt samma sakkunniga att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som framlagts av de sakkunniga i en den 25 september 1938 dagtecknad promemoria, med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning, varom föranstaltats genom ovannämnda beslut den 14 januari 1938. De sakkunnigas arbete var i huvudsak slutfört under år 1941, men i avvaktan på vissa resultat från riksskogstaxeringen har framläggandet av den slutliga redogörelsen, efter samråd med finansdepartementet, uppskjutits. Under arbetets gång ha emellertid efter härom lämnade medgivanden utredningsmaterial och preliminära resultat tillhandahållits bland andra kammarrätten och riksskogstaxeringsnämnden. I undersökningen har i större utsträckning än tidigare jämförelser gjorts med resultaten för särskilt 1928 och 1933 års taxeringar, detta för att ge möjlighet till bedömande i vad mån resultatet förbättrats av de tre senaste taxeringarna. Stockholm den 23 februari 1943. Underdånigst ERNST HÖLJER.

ERIK LINDEBERG.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till Konungen

m

I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena Jämförelse mellan jordbruksfastigheternas taxeringsvärden och saluvärden Jämförelse för de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerns värde Arealredovisningen beträffande inägojorden

1 1 5 8 19

II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog 21 I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog 21 Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen 22 Undersökningsmaterialet 24 Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat 31 Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet 44 III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete

76 IV. Utvecklingen av taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter på landsbygden åren 1922—1938

79 V. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning

84 Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet å landsbygden år 1938 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut.. 89 Tab. 2. De egentliga landskommunerna, fördelade efter medelvärdet per hektar åker enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 90 Tab. 3. Uppgifter för varje landskommun enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 92 Tab. 4. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde samt dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 146 Tab. 5. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 154 Tab. 6. Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering och motsvarande uppgifter enligt 1928 och 1933 års allmänna fastighetstaxeringar, riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik 162 Tab. 7. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 164

VI

Sid.

Tab.

8.

Tab.

9.

Tab. 10. Tab. 11. Tab. 12.

Tab. 13.

Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 165 Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 166 Värde per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 167 Värde per hektar av växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering 168 Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1938 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden 169 Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden på landsbygden, länsvis, enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.... 170

I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden. Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena. I sin första undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning å jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industri värde och med särskilt angivande av huru mycket av jordbruksvärdet som belöpte på värdet av de olika ägoslagen, av bete och av särskilda förmåner. Till fullföljande av sitt uppdrag ha de sakkunniga vid den fortsatta utredningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sammanställning av motsvarande värden enligt taxeringsnämndernas beslut med de ändringar, som däri vidtagits av prövningsnämnderna. Som resultat av nu nämnda sammanställningar meddelas i tab. 1, sid. 89, för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket uppgift om jordbruksfastigheternas taxeringsvärden dels sådana de föreslagits av beredningsnämnderna, dels sådana de fastställts av prövningsnämnderna. De i nämnda tabell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att såväl de av beredningsnämnderna upprättade sammandragen som även taxeringslängderna varit behäftade med vissa felaktigheter. Härtill kommer, att hänsyn icke kunnat tagas till ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta värdena. Genom de i tab. 1 framlagda uppgifterna är det möjligt att följa de förändringar, som de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena undergått genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut under det fortsatta taxeringsarbetet. De därvid framträdande förändringarna bero till övervägande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i de föreslagna värdena, men kunna i vissa fall även innebära endast en överflyttning av en fastighet eller del av en sådan från jordbruksfastighet till annan fastighet eller omvänt. I sammandrag för hela rikets landsbygd uppgick taxeringsvärdet å all jordbruksfastighet till följande belopp, varmed jämförts motsvarande värde enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering:

*

2 År 1938

Jordbruksvärde därav skogsmarkens värde övrigt jordbruksvärde Skogsvärde Tomt- och industrivärde Summa taxeringsvärde

År 1933

Beredningsnämndernas förslag, kr.

Prövningsnämndernas beslut, kr.

Prövningsnämndernas beslut, kr.

4 789 801400 480 267 600 4 309 533 800 1580477 600 49 151000 6419430000

4 821507 700 479 623 400 4341884 300 1584351800 51096 200 6456955 700

4467 389 500 412 334 800 4055054 700 1 353 368 300 46 856 100 5 867 613 900

Som av ovanstående framgår och som närmare påvisades i de sakkunnigas första redogörelse, undergingo jordbruksfastigheternas taxeringsvärde vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en betydlig ökning, som i genomsnitt belöpte sig till drygt 9 % . För skogsmark och växande skog uppgick ökningen till drygt 16 % , medan den för det egentliga jordbruksvärdet stannade vid 7 %>. Vid 1938 års fastighetstaxering ha taxerings- och prövningsnämndernas beslut medfört en höjning i de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena med i runt tal 37'5 milj. kronor. Höjningen kommer till allra största delen på det egentliga jordbruksvärdet och därjämte i någon m å n på tomtoch industrivärdet, medan skogsmarkens och den växande skogens värde undergått endast obetydliga förändringar. Vid 1933 års allmänna fastighetstaxering medförde taxerings- och prövningsnämndernas arbete en höjning med 10 milj. kronor, medan samma instanser vid 1928 års fastighetstaxering sänkte de av beredningsnämnderna föreslagna värdena med nära 60 milj. kronor. Såsom av tab. 1 närmare framgår, har inom de särskilda länen vid 1938 års fastighetstaxering de senare taxeringsinstansernas beslut i allmänhet icke medfört några mera avsevärda förändringar i de av beredningsnämnderna föreslagna värdena. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogens värde) har undergått den största höjningen (med nära 8 milj. kronor) i Kalmar län, och därnäst i Skaraborgs, Hallands och Värmlands län med resp. 5, 3 och 3 milj. kronor, varemot samma värde i Gävleborgs län sänkts med närmare 1 milj. kronor. I sistnämnda län har även skogsmarkens och skogens värde undergått en sänkning på tillsammans 4 milj. kronor. I övrigt ha förändringarna i skogsmarkens och skogens värde gått i såväl höjande som sänkande riktning utan att dock i något län nå någon större omfattning. Tomt- och industrivärdet har i Stockholms och Göteborgs och Bohus län höjts med resp. 15 och 1 milj. kronor men har i övrigt undergått endast obetydliga förändringar. I sin första redogörelse framlade de sakkunniga för varje läns landsbygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro häm-

3 tade från de av beredningsnämndernas ordförande upprättade sammandragen av sagda nämnders beslut. Det skulle otvivelaktigt ha varit av intresse att erhålla definitiva uppgifter å nämnda delvärden, sådana de fastställts genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut. En fullständig översikt härav har det dock icke varit möjligt att framlägga i avsaknad av tillräckligt detaljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder innehålla beträffande taxerings- och prövningsnämndernas ändringslängder, med undantag för skogsmarken, ingen specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena, och i de båda nämndernas protokoll äro i många fall upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den närmare innebörden av de i jordbruksvärdet vidtagna förändringarna. För erhållande av de i tab. 3 framlagda uppgifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av övrig mark och särskilda förmåner ha de sakkunniga emellertid i så stor utsträckning som möjligt sökt taga hänsyn till de av taxerings- och prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid ha för ändamålet taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de ganska ofta förekommande fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket delvärde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hänförts till åkerns värde, som i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av det egentliga jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat undvikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 3 framlagda uppgifterna, men i regel torde de eventuella avvikelserna hålla sig inom ganska snäva gränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. För framhävande av att uppgifterna icke äro fullt exakta, har i tab. 3 värdet per hektar åker angivits i jämna tiotal kronor. De efter iakttagande av taxerings- och prövningsnämndernas ändringar erhållna delvärdena för åker, övrig mark och särskilda förmåner uppgå i jämförelse med beredningsnämndernas förslag till följande belopp: Åker, kr.

3884179900 3 917 232 200

Särskilda > övrig mark>, förmåner, kr. kr.

26 327 800 25 973 500

85 391 300 85074 500

Åkerns totalvärde har alltså under taxeringsarbetets gång undergått en höjning med 33 milj. kronor, medan förändringarna ifråga om »övrig mark» och särskilda förmåner stanna vid relativt små belopp. Värdet per hektar åker har höjts från 1 067 till 1 080 kronor. För åkern framgå de av taxerings- och prövningsnämnderna för varje läns landsbygd vidtagna ändringarna i totalvärde och värde per hektar av följande tablå, där de med a betecknade kolumnerna angivna beredningsnämndernas förslag och b de av prövningsnämnderna fastställda värdena:

4 Totalvärde, 1 000 kr.

Stockholms län. Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

135 252-0 114 8340 147 251-5 259 001-3 139 893-3 90 396-7 164 314-5 49 631-3 69 904-2 294 437-2 579 6161 174 495-6 119 680-4 209 363-8 271 240-9 159 3380 147 916-5 122 458-2 132 826-7 120 542-2 114 474-8 72 615-6 115 071-4 79 623-7

135883-4 115 287-8 147 2761 260 472-7 140397-2 91 825-7 171875-2 51 071-8 70 055-6 295 355-3 581 502-3 177 942-6 119 782-6 209 695-1 276 218-6 162 166-5 148 980-4 123 821-5 133 156-5 120 674-2 115 457-4 72 835-7 115151-8 80 347-3

Värde per hektar, kr.

890 754 859 1097 1062 927 885 608 1147 1261 1779 1232 1352 1016 859 861 968 795 1240 1085 1154 1095 1009 1154

890 760 860 1100 1070 940 930 630 1150 1260 1780 1260 1350 1020 870 880 970 800 1240 1090 1150 1100 1010 1160

I allmänhet äro, såsom av ovanstående framgår, de förändringar åkerns värde undergått under taxeringsarbetet i de båda högre taxeringsinstanserna jämförelsevis små. Relativt sett äro dock de höjningar, som vidtagits i Kalmar, Gotlands och Hallands län ganska betydande. I Kalmar län, där ökningen är störst, har värdet per hektar åker höjts från 885 till 930 kronor per hektar. Länens inbördes ställning i avseende på det genomsnittliga värdet per hektar åker har icke undergått några nämnvärda förändringar. Fortfarande äro åkervärdena högst inom Malmöhus och Göteborgs och Bohus län (med resp. 1 780 och 1 350 kronor) och lägst inom Gotlands, Uppsala cch Västmanlands län (med 630, 760 och 800 kronor). Till belysning av de mellan kommunerna inom varje län förekommande växlingarna i åkerns värde per hektar ha i tab. 2 landskommunerna läasvis fördelats på ett antal grupper efter nämnda värdes storlek. Länen ha dirvid uppdelats på de s. k. naturliga områden, vari flertalet län med hänsyn till de olikartade naturförhållandena plägar indelas i den officiella jordbruksstatistiken.

o

Jämförelse mellan Jordbruksfastigheternas taxeringsvärden och saluvärden. I sin första undersökning rörande taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering lämnade de sakkunniga en redogörelse för förändringarna i jordbruksfastigheternas saluvärde efter år 1933 enligt en som förberedelse till nämnda fastighetstaxering företagen utredning angående lagfarna fastigheters salu- och taxeringsvärden. Utredningen visade, att den stegring på 94 °/o i jordbruksfastigheternas taxeringsvärden, som ägt rum mellan 1933 och 1938 års allmänna fastighetstaxeringar, svarade mot en ännu starkare stegring i jordbruksfastigheternas saluvärden. Den mellan år 1934 och första halvåret 1937 inträffade stegringen i saluvärdena beräknades uppgå till omkring 16 %>. Härigenom kom det sammanlagda saluvärdet å de under första halvåret 1937 försålda fastigheterna att ligga icke mindre än 266 % över deras år 1933 åsatta taxeringsvärden. Det erlagda överpriset var relativt störst vid de små fastigheterna och vid fastigheter med stort skogsinnehav. En liknande undersökning rörande förhållandet mellan jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden har av statistiska centralbyrån sedermera utförts på grundval av lagfartsansökningar, som ingivits under tiden 1 juli 1939—30 juni 1941. Härifrån kunna vissa uppgifter hämtas till belysning av frågan, i vilket förhållande de vid 1938 års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdena stå till de vid tiden närmast efter sagda taxering rådande saluvärdena. Några huvudresultat från nämnda undersökning skola därför här återgivas, varvid hänsyn tages till köp, som avslutats under åren 1938 och 1939; ifråga om senare avslutade köp har den inträffade stegringen i fastighetspriserna gjort materialet mindre användbart för den här ifrågavarande jämförelsen. Antalet köp, avslutade åren 1938 och 1939 samt köpeskillingar och taxeringsvärden vid de därav berörda jordbruksfastigheterna framgå av följande sammanställning: År 1938

År 1939

624 9 335800 8 159 900 14-4

3 781 63 050900 51745 700 21-8

I fråga om de fastigheter, som gingo i köp år 1938, eriades, såsom härav framgår, i köpeskilling ett belopp, som med 144 % översteg det samma år åsatta taxeringsvärdet, och ifråga om 1939 års köp var motsvarande överpris 218 %>. För båda åren överstiga sålunda de erlagda köpeskillingarna icke obetydligt de gällande taxeringsvärdena. I viss mån torde en dylik jämförelse mellan taxeringsvärden och köpeskillingar förryckas därav, att i

6 de senare stundom ingår värdet av vissa nyttigheter, såsom utsådd sädl, på egendomen befintliga fasta maskiner o. dyl. samt inneliggande förråcd av foder och gödsel, som icke inräknats i taxeringsvärdet, vartill kommer, attt det värde, som efter fastställda grunder åsättes skogsmark och växande sskog, ofta torde ligga under det faktiska saluvärdet. Även med hänsyn tagem till dessa omständigheter torde ovanstående jämförelse få anses utvisa, attt de vid 1938 års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdena i geniomsnitt för hela riket äro försiktigt beräknade och ligga något under de faktiska saluvärdena. Den i samma tablå framträdande stegringen i öveirpriset från 144 till 218 % torde bero på den fortgående stegringen i fastigrhetsvärdena. I efterföljande tabell meddelas för varje läns landsbygd uppgift å förrhållandet mellan taxeringsvärden och köpeskillingar för de under åren 11938 och 1939 försålda jordbruksfastigheterna, varvid i procent angives, hiuru JSmförelsc

mellan köpeskillingar och taxeringsvärden för jordbruksfastigheter s o m f ö r s å l t s å r e n 1938 o c h 1939. Köp år 1938 Län

Antal köp

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela rikets landsbygd

7 9 6 25 67 28 29 12 18 34 40 11 20 32 70 55 16 11 17 27 38 15 25 12 624

Över eller underpris i % av taxeringsvärdet + 14-7 + 17-7 + 9-2 + 23-6 + 17-7 + 35-2 + 8-7 + 29-0 + 16-5 + 14-6 + 23-5 + 30-2 + 3-6 8-8 12-3 7-1 16-5 6-6 + 9-5

- l-o + 6-6 + 0-9 + 10-0 + l-o + 114

Köp år 1939 Antal köp

Över eller underpris i % av taxeringsvärdet

125 73 107 188 187 172 124 65 93 260 280 133 65 260 204 292 198 90 116 151 192 146 173 87 3 781

+ 14-7 + 10-7 + 19-1 + 30-9 + 33-1 + 45-8 + 19-6 + 28-6 + 22-9 + 31-7 + 25-2 + 23-4 + 16-1 + 22-9 + 20-3 + 18-0 + 21-8 + 7-2 + 5-2 + 53 + 20-7 + 17-6 + 7-2 + 19-5 + 21-8

mycket de för fastigheterna erlagda köpeskillingarna över- eller understiga samma fasligheters taxeringsvärden. Uppgifterna för år 1938 grunda sig, som av tabellen framgår, i vissa län på ett begränsat antal köp, varför uppgifter meddelats även för år 1939, vilka i sin tur i viss mån påverkats av den efter 1938 fortgående stegringen i fastighetsvärdena. I den åberopade tabellen framträda onekligen för vissa län betydande avvikelser mellan taxeringsvärden och köpeskillingar, vilka avvikelser dock i betraktande av materialets begränsade omfattning i vissa fall kunna bero på tillfälliga omständigheter. Vid en liknande undersökning, som av statistiska centralbyrån utfördes år 1937 med utgångspunkt från 1933 års taxeringsvärden, voro emellertid växlingarna länen emellan i detta avseende betydligt större. Den större jämnhet, som alltså framträder vid den senaste undersökningen, torde kunna betraktas som ett uttryck för att vid 1938 års allmänna fastighetstaxering i stort sett större jämnhet och likformighet länen emellan vunnits än vid närmast föregående taxering. I fråga om vissa län äro dock de i tabellen framträdande avvikelserna mellan taxeringsvärden och köpeskillingar anmärkningsvärt stora. Främst gäller detta Kronobergs län, där köpeskillingarna för de under åren 1938 och 1939 försålda fastigheterna ligga icke mindre än 352 resp. 453 % över taxeringsvärdet. Höga överpris förekomma även för Gotlands och Hallands län. Å andra sidan ligga ifråga om köpen år 1938 i Gävleborgs län köpeskillingarna något under taxeringsvärdet. Vid statistiska centralbyråns här åberopade jämförelse mellan de lagfarna jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärden verkställdes även en undersökning, huruvida förhållandena i detta avseende ställde sig olika i fråga om fastigheter av olika storlek. För detta ändamål uppdelades materialet på fyra storleksgrupper, allteftersom fastigheternas taxeringsvärden uppgingo till respektive högst 10 000, 10 100—50 000, 50 100—100 000 och över 100 000 kronor. I efterföljande tablå återgivas ifrågavarande uppgifter för de fastigheter, som försålts åren 1938 och 1939. Taxeringsvärden

Köp år 1938. Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50100—100 000 > Över 100 000 . Samtliga Köp år 1939. Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 . 50100—100 000 . över 100 000 > Samtliga

Antal köp

Köpeskillingar, 1 000 kr.

Taxeringsvärden, 1 000 kr.

Överpris i % av tax.-värdet

376 231 13 4 624

2 517-7 5 213-2 963-9 641-0

2 004-7 4 681-1 895-3 578-8

9 335-8

8159-9

25-6 11-4 7-7 10-7 144

2 347 1284 109 41

16 194-2 30 4210 8 684-3 7 751-4

12 429-0 25 569-1 7401-6 6 3460

30-3 19-0 17-3 22-1

3 781

63 050 9

51 745 7

8 Det framgår otvetydigt av ovanstående sammanställning, att i genomisnitt för hela riket vid fastigheter inom den lägsta storleksgruppen, med lhögst 10 000 kronors taxeringsvärde, köpeskillingarna legat mera över taxeringsvärdena ä n vid medelstora och större fastigheter. Detta tyder på att ;ännu vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en viss undervärdering ägt runn beträffande de mindre jordbruksfastigheterna. En annan faktor, som påverkar fastigheternas värde, ä r omfattniingen av deras skogsinnehav, och till belysning härav h a i statistiska centralbyråns undersökning de försålda fastigheterna fördelats i grupper efter slkogsmarkens och den växande skogens sammanlagda värde i förhållandte till fastigheternas hela taxeringsvärde. Resultatet av jämförelsen ifråga om de under åren 1938 och 1939 försålda fastigheterna framgår av följiande tablå: Värde av skogsmark i % av tax.-värdet

Antal köp

Köpeskillingar, 1 000 kr.

Taxeringsvärden, 1000 kr.

Överpris i % av tax.-värdet

388 177 45 11 3

5 520-2 3 015-1 626-7 126-3 47-5

9335 8

4 880-2 2 546-8 569-2 1300 33-7 $159 9

131 18-4 101 - 2-8 40-9 144

2 564 856 257 59 45 3 781

42 408-5 13 753-6 4 662-8 1 349-5 876-5 63050 9

35068-5 11 5243 3 625-5 9778 549-6

20-9 19-3 28-6 38-0 59-5 21-8

Köp år 1938. Högst 25 % 25—50 > 50—75 > 75—90 > över 90 > Samtliga Köp är 1939. Högst 25 % 25—50 > 50_75 , 75-90 > Över 90 > Samtliga

51 745 7

Ehuru, såsom av den föregående sammanfattningen av resultaten från 1938 års fastighetstaxering framgått, de åsatta värdena å skogsmark och växande skog undergått en betydligt starkare förhöjning än värdet å inägojorden, äro de erlagda överprisen störst vid de mest utpräglade skogsfastigheterna. J ä m f ö r e l s e för de o l i k a l ä n e n i a v s e e n d e på t a x e r i n g s u t f a l l e t s j ä m n h e t o c h l i k f o r m i g h e t beträffande å k e r n s värde. För utrönande av i vilken mån vid 1938 års allmänna fastighetstaxering jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastigheter på landsbygden, verkställde de sakkunniga i sin första redogörelse en jämförelse i avseende på de av beredningsnämnderna föreslagna värdena per hektar av olika ägoslag av inägojorden och därvid i

9 främsta rummet av åker mellan till varandra gränsande kommuner av samm a län. Det framgick av den verkställda undersökningen, att i stort sett vid senaste allmänna fastighetstaxering avsevärt större jämnhet och likformighet åstadkommits de olika länen emellan än vid föregående fastighetstaxeringar och att de betydande växlingar i de åsatta värdena per hektar åker, som framträda mellan vissa län, till största delen torde ha sin motsvarighet i rådande olikheter i saluvärdena och endast till en mindre del i ojämn värdesättning vid fastighetstaxeringen. De sakkunnigas preliminära undersökning har sedermera fullföljts på grundval av de genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut fastställda taxeringsvärdena. Innan resultaten av den verkställda detaljgranskningen framläggas, torde den reservationen böra förutskickas, att det i många fall kan vara förenat med betydande svårigheter att utan närmare undersökning bedöma, huruvida de ojämnheter i de åsatta värdena, som framträda vid en siffermässig jämförelse, icke möjligen kunna ha sin förklaring i de rådande lokala förhållandena och därför vara sakligt motiverade. Dylika svårigheter framträda icke endast vid jämförelse mellan medelvärdet per hektar åker för olika kommuner inom samma eller skilda län utan även vid bedömande av den skäliga differentieringen i åkerns värde vid större och mindre jordbruksfastigheter. P å grund av byggnadernas större värde i förhållande till jordvärdet vid de senare och den i allmänhet större efterfrågan p å dylika fastigheter är under eljest lika förhållanden värdet per hektar åker större vid små än vid stora fastigheter. Denna tendens motverkas dock i vissa fall därav, att de små fastigheterna kunna vara sämre lottade i avseende på jordens och byggnadernas beskaffenhet samt avsättningsförhållandena. Stockholms län. Det högre medelvärde per hektar åker, som vid 1938 års allmänna fastighetstaxering åsatts åkerjorden i Stockholms län i jämförelse med grannlänen, motsvaras, såsom de sakkunniga i sin första redogörelse framhållit, av en liknande skillnad i fråga om åkerjordens saluvärde och torde till stor del ha sin förklaring av närheten till huvudstaden för en del av länets kommuner. Redan vid granskningen av beredningsnämndernas förslag kunde de sakkunniga konstatera, att i allmänhet någon större ojämnhet i värdet per hektar åker icke råder mellan grannkommunerna i Stockholms och angränsande län. Såsom mera framträdande undantag härifrån framhöllos Adelsö och Turinge i Stockholms län, där åkerjordens medelvärde väsentligt översteg de angränsande kommunerna överenhörna och Ytterenhörna i Södermanlands län. Den anmärkta ojämnheten h a r ytterligare något skärpts därigenom, att p å grund av taxeringsnämndens beslut åkervärdet i Adelsö höjts från 1 270 till 1 410 kronor per hektar. Å andra sidan har genom en betydlig höjning av åkervärdet i Lovö den anmärkta ojämnheten gent emot de angränsande kommunerna Skå och Ekerö utjämnats. I övrigt vidtogos av taxeringsnämnderna och länets prövningsnämnd inga större förändringar i de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena. E n av vederbörande taxeringsnämnd beslutad, betydande höjning av jordbruks-

10 fastigheternas taxeringsvärde i Solna upphävdes genom en av prövningsnämnden företagen sänkning av samma värde. Den tydliga differentiering i åkervärdet för små och stora fastigheter, som framträdde redan i beredningsnämndernas förslag, har blivit bestående även efter de följande taxeringsinstansernas arbete. Uppsala län. Åkerjordens taxeringsvärde har genom taxeringsnämndernas och prövningsnämndens beslut undergått en mindre höjning. Det därefter erhållna medelvärdet per hektar, som utgör 760 kronor, är, med undantag för Gotlands län, det lägsta länsmedeltalet i hela landet. Verkställda undersökningar visa emellertid, att även åkerjordens saluvärde i Uppsala län ligger anmärkningsvärt lågt. Genom beslut av länets prövningsnämnd har åkervärdet för samtliga jordbruksfastigheter i Breds och Skogs-Tibble kommuner undergått en generell höjning med 30 kronor per hektar och jordbruksfastigheterna i Balingsta en liknande höjning med 25 kronor. Genom dessa och vissa andra jämkningar i de av beredningsnämnderna föreslagna värdena har beträffande åtskilliga kommuner bättre överensstämmelse ernåtts med åkervärdena för angränsande kommuner i det egna länet och i Västmanlands län. Utefter gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län består däremot alltjämt en viss ojämnhet i detta avseende, som därtill ytterligare skärpts genom en höjning av åkerns medelvärde i Valbo kommun i Gävleborgs län från 1 179 till 1 280 kronor. Häremot svarar ett medelvärde för grannkommunen Älvkarleby i Uppsala län på 880 kronor. Vid sin granskning av beredningsnämndernas förslag framhöllo de sakkunniga, att skillnaden mellan åkerjordens medelvärden för medelstora och större fastigheter vore anmärkningsvärt liten. Någon närmare undersökning, huruvida häruti någon ändring vidtagits i de följande taxeringsinstanserna, ha de sakkunniga icke varit i tillfälle att utföra. Södermanlands lån. Vid den föregående behandlingen av Stockholms län har redan påpekats den ojämnhet, som alltjämt består i avseende på det fastställda åkervärdet mellan å ena sidan överenhörna och Ytterenhörna kommuner i Södermanlands län och de angränsande kommunerna i Stockholms län. Även inom flertalet övriga kommuner i Selebo härad i förstnämnda län hade beredningsnämnderna åsätt åkerjorden anmärkningsvärt låga värden. För en av dessa kommuner, Aspö, har emellertid genom taxeringsnämndens beslut medelvärdet per hektar åker höjts från 777 till 860 kronor. Den vid närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen bestående ojämnheten mellan de båda grannkommunerna Västra Vingåker i Södermanlands län och Lännäs i Örebro län h a r nu fullständigt utplånats genom en avsevärd höjning av åkervärdet inom den förra. Den i de sakkunnigas första redogörelse påpekade, betydande skillnaden i åkerns medelvärde per hektar mellan de till varandra gränsande kommunerna norr och söder om Kolmården i Södermanlands och Östergötlands län, har i de följande taxeringsinstanserna icke undergått någon förändring. De

11 väsentligt högre värden, som åsatts kommunerna i Östergötlands län och som förekommit även vid föregående allmänna fastighetstaxeringar, torde ha sin förklaring i dessas gynnsammare läge och mera sönder sty ekade jord. Värdet å särskilda förmåner är i Södermanlands län jämförelsevis högt, beroende på att, såsom de sakkunniga i sin första redogörelse anmärkte, byggnadsbeståndets värde vid mindre jordbruksfastigheter i viss utsträckning synes ha upptagits såsom särskild förmån. Det av beredningsnämnderna föreslagna värdet å särskilda förmåner, 5 8 milj. kronor, har i de följande instanserna ytterligare höjts med omkring 150 000 kronor, men denna höjning står icke i samband med den nyss berörda uppskattningen av byggnadsvärdet utan beror huvudsakligen på av taxeringsnämnderna i ett flertal kommuner beslutade tillägg för värde å jakt och fiske, grustag och andra dylika förmåner. Östergötlands län. Det råder i detta län en stor olikhet i naturförhållandena mellan den centrala slättbygden och skogsbygderna i länets norra och södra gränstrakter, varav även jordvärdet i hög grad påverkats. Den bördiga jordmånen och det intensivt bedrivna jordbruket på slättbygden ha medfört ett jämförelsevis högt prisläge för de där belägna jordbruksfastigheterna. Särskilt i den södra skogsbygden h a r den väsentligt kargare jordmånen medfört ett lågt jordvärde, som icke motverkats av jordens starkare sönderstyckning på små brukningsdelar, vilken eljest brukar starkt påverka taxeringsvärdena i höjande riktning. Differentieringen i taxeringsvärdena för små och stora fastigheter är nämligen där likasom i allmänhet på det sydsvenska höglandet mycket obetydlig om ens någon, vilket förklarats vara motiverat därav, att de mindre fastigheterna till övervägande del ligga långt från allmän väg, ha stenbunden och mager jord och bristfälliga byggnader. Skillnaden i medelvärdet per hektar åker för kommunerna på slättbygden och i den södra skogsbygden framträder tydligt i tab. 2. Inom sistnämnda område uppgår medelvärdet per hektar för åkerjorden icke för någon kommun till 1 200 kronor, medan på slättbygden för nära halva antalet kommuner samma medelvärde överstiger nämnda gräns. I samma tabell framträder även en tydlig skillnad mellan den södra skogsbygdens kommuner i Östergötlands län och kommunerna i Jönköpings län, vilka i allmänhet ligga på en högre nivå i fråga om åkerns värde. Denna skillnad framträder även vid en närmare jämförelse mellan de på vardera sidan av länsgränsen belägna kommunerna, varvid särskilt Blåvik, Malexander, Ulrika och Svinhult i Östergötlands län framträda med anmärkningsvärt låga medeltal. Emot de sakkunnigas tidigare erinran, att åkerns medelvärde i Godegårds kommun vore anmärkningsvärt lågt jämfört med motsvarande värde i bl. a. Hammars kommun i Örebro län, har från taxeringsnämndens ordförande i Godegård anförts, att för Hammars del huvudparten av åkerjorden ävensom bebyggelsen motiverade betydligt högre värden än i Godegård. Jönköpings lån. Det har redan i det föregående framhållits, att i stort sett åkervärdet i Jönköpings län ligger på en högre nivå än i den angränsande 2— 413594

12 södra skogsbygden i Östergötlands län. Detsamma gäller för de kommuner i Jönköpings län, som ligga på gränsen till Kalmar län. Att de högre värdena för Jönköpings län likväl icke bero därpå, att taxeringsvärdet för Jönköpings län skulle vara för högt upptaget, synes framgå av den i det föregående åberopade jämförelsen mellan de lagfarna fastigheternas taxeringsvärden och saluvärden. Enligt denna ha för de fastigheter i Jönköpings län, som försålts under åren 1938 och 1939, de erlagda köpeskillingarna betydligt överstigit de år 1938 åsatta taxeringsvärdena för samma fastigheter (se tabellen, sid. 6). De avvikelser i åkerjordens medelvärden, som framträda mellan de talrika, till varandra gränsande kommunerna i å ena sidan Jönköpings län och å andra sidan Kronobergs, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län gå icke i någon bestämd riktning utan föranledas av att taxeringsvärdet för kommunerna i Jönköpings län äro i vissa fall högre och i andra fall lägre än kommunerna på andra sidan gränsen. Avvikelserna synas i huvudsak vara betingade av olikheter i de lokala förhållandena. Kronobergs län. I de sakkunnigas första redogörelse konstaterades, att jordbruksfastigheterna i Kronobergs län i beredningsnämndernas förslag till 1938 års allmänna fastighetstaxering fått sitt taxeringsvärde höjt med i genomsnitt drygt 10 % sedan 1933. De följande taxeringsinstanserna ha verkställt ytterligare någon höjning av samma värde. Trots detta synes alltjämt jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i nämnda län ligga åtskilligt under det gällande saluvärdet. Enligt den förut åberopade undersökningen (se sid. 6) överstego nämligen de erlagda köpeskillingarna för de under åren 1938 och 1939 försålda jordbruksfastigheterna de åsatta taxeringsvärdena med icke mindre ä n resp. 35'2 och 45"3 %>. Köpeskillingarnas höjd i förhållande till taxeringsvärdet synes antyda, att jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i Kronobergs län alltjämt ligger på en jämförelsevis låg nivå. Det förefaller sannolikt, att detta står i samband med den ringa differentieringen mellan små och stora fastigheter, varigenom man, såsom de sakkunniga i sin första redogörelse framhållit, för de minsta jordbruksfastigheterna kommer till ett totalt jordbruksvärde, som knappast torde motsvara det faktiska bostadsvärdet. Kalmar län. Vid sin granskning av beredningsnämndernas värdesättning anmärkte de sakkunniga, att medelvärdena per hektar åker utefter gränsen till de kringliggande länen för de till Kalmar län hörande kommunerna företedde åtskilligt lägre värden än de närbelägna kommunerna på andra sidan länsgränsen, tydande på en viss ojämnhet i taxeringen mellan Kalmar län och dess grannlän. En av landskamreraren verkställd sammanställning av de inom olika storleksgrupper av fastigheter åsatta medelvärdena per hektar åker utvisade vidare för Öland knappast någon differentiering mellan små och stora fastigheter; även inom länets fastlandsdel var skillnaden mellan små och stora fastigheter i allmänhet föga framträdande. Trots de mindre fastigheternas obestridliga underlägsenhet i fråga om jordmån, byggnader och läge funno sig de sakkunniga föranlåtna att göra det uttalandet, att en viss höjning av dessa fastigheters taxeringsvärde var motiverad.

13 Under det fortsatta taxeringsarbetet vidtogos av taxeringsnämnderna och prövningsnämnden i ett stort antal kommuner betydande förändringar i de föreslagna värdena, varvid man särskilt inriktade sig på en höjning av åkerjordens värde vid de mindre fastigheterna men i åtskilliga fall även genomförde en allmän höjning för samtliga jordbruksfastigheter. Höjningarna åstadkommos därvid antingen genom ett bestämt procentuellt tillägg till det föreslagna värdet eller genom en höjning med ett visst belopp per hektar åker. Genom dessa åtgärder höjdes åkerns taxeringsvärde från 164*3 milj. kronor enligt beredningsnämndernas förslag till 1719 milj. kronor efter prövningsnämndens beslut, eller med icke mindre än 7'6 milj. kronor. De generella höjningarna, som berörde en stor del av länets landskommuner, belöpte sig i 14 kommuner till över 100 kronor per hektar åker. De hade den största omfattningen dels på Öland, dels i Norra och Södra Möre härad, där för gränssocknarna bättre överensstämmelse nu vunnits med angränsande kommuner i Kronobergs och Blekinge län. Även utefter gränsen mot Östergötlands och Jönköpings län ha värdena i någon mån utjämnats genom höjning för åtskilliga till Kalmar län hörande kommuner. Gotlands lån intager på grund av sitt avskilda läge en från fastlandet starkt avvikande ställning i avseende på jordpriserna, vilket återspeglas däri, att icke endast taxeringsvärdet per hektar åker utan även åkerjordens saluvärde är lägre än i något annat län. Till de låga värdena bidrager även den dåliga beskaffenheten hos en del av länets åkerjord. Åkerns värde är allra lägst i vissa kommuner utefter kusterna, där jordens beskaffenhet är mycket dålig. Det är dels på norra kusten, där Halls, Fleringe och Hangvars kommuner ha så låga medelvärden som 320—400 kronor per hektar, dels på östra kusten, där i Norrlanda, Angå, Kräklingbo och Gammelgarn samma värde ligger vid 400—470 kronor, dels slutligen i de sydligaste kommunerna Sundre och Hamra med endast 410 och 450 kronor per hektar. De högsta värdena förekomma inom den bördigaste delen i öns mitt, såsom i Källunge, Roma, Björke och Follingbo, ehuru icke heller där åkerns medelvärde i någon kommun når upp till 900 kronor per hektar. Värdet per hektar åker utgör i medeltal för hela länet 630 kronor emot 760 kronor för Uppsala län, som i detta avseende kommer närmast. Någon allmän förhöjning av de låga taxeringsvärdena synes de sakkunniga dock icke påkallad. Blekinge lån. I de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena för länets jordbruksfastigheter ha taxeringsnämnderna och prövningsnämnden vidtagit endast mindre ändringar. Tack vare den för vissa gränssocknar i Kalmar län verkställda höjningen av åkerjordens värde har den av de sakkunniga i deras första redogörelse anmärkta ojämnheten mellan Blekinge och Kalmar län nu utjämnats. Däremot består alltjämt en viss ojämnhet mellan vissa till varandra gränsande kommuner i Blekinge och Kristianstads län, varvid det är kommunerna i det förra länet, som uppvisa de högre värdena. Mellan de till Blekinge län hörande kommunerna inbördes har vid den senaste fastighetstaxeringen en viss utjämning åstadkommits genom en bety-

14 dande höjning av åkerns värde inom några av de förut lägst uppskattade skogskommunerna, främst Sillhövda och Eringsboda i Medelstads härad, som fått medelvärdet per hektar åker höjt från 600 kronor till resp. 890 och 870 kronor. Kristianstads län. I de sakkunnigas första redogörelse framhölls, att omkring år 1938 jordbruksfastigheternas saluvärde låg icke obetydligt över 1933 års taxeringsnivå och att detta i synnerhet gällde de mindre jordbruken. En genomsnittlig höjning av taxeringsvärdena vore därför påkallad. En dylik höjning genomfördes även i beredningsnämndernas förslag, varigenom jordbruksfastigheternas sammanlagda taxeringsvärde i hela länet steg med 121 % och medelvärdet per hektar åker ökades från 1 140 till 1 261 kronor. Häri har under det fortsatta taxeringsarbetet endast mindre ändringar vidtagits, och medelvärdet per hektar åker utgör efter slutfört taxeringsarbete 1 260 kronor. Den särskilt påkallade höjningen av taxeringsvärdet för de mindre jordbruksfastigheterna synes däremot icke överallt h a blivit i erforderlig utsträckning genomförd. Åtminstone beträffande Västra Göinge härads taxeringsdistrikt är, enligt en särskilt verkställd undersökning, skillnaden i åkerjordens hektarvärden vid större och mindre fastigheter avsevärt mindre än den, som avsågs vid upprättande av de till ledning för taxeringsarbetel fastställda enhetsvärdena. Såsom vid behandlingen av Blekinge län redan framhållits, råder utefter gränsen mellan Kristianstads och Blekinge län en viss ojämnhet i värdesättningen, i det att de till det förra länet hörande kommunerna genomgående uppvisa lägre medelvärden per hektar åker än kommunerna i Blekinge län. På gränsen mot Hallands län är, som i de sakkunnigas första redogörelse redan framhållits, förhållandet det omvända, varvid kommunerna i Kristianstads län i detta fall ha de högre medelvärdena. Malmöhus lån. I de taxeringsvärden, som föreslagits av beredningsnämnderna, h a av taxeringsnämnder och prövningsnämnd inga större ändringar vidtagits, och de sakkunniga h a icke funnit anledning att beträffande Malmöhus län göra något uttalande utöver vad som framhållits i deras tidigare redogörelse. Hallands lån. I genomsnitt för hela länet har jordbruksfastigheternas taxeringsvärde enligt beredningsnämndernas förslag ökats med 104 % och åkerjordens värde med 8 1 %>. Därjämte h a r genom beslut av taxeringsnämnderna och i någon mån även prövningsnämnden en ytterligare höjning skett avjordbruksfastigheternas taxeringsvärde med 3 6 milj. kr. Värdet per hektar åker i medeltal för hela länet har härigenom stegrats från 1 140 kronor vid 1933 års allmänna fastighetstaxering till 1 260 kronor vid den senaste fastighetstaxeringen. ökningen har träffat alla kommuner utan undantag, och den har varit störst dels i Höks, Tönnersjö och Halmstads härad i södra delen av länet, dels i Faurås härad i norr. Samtidigt som kommunerna i sistnämnda härad genomgående fått sitt taxeringsvärde betydligt förhöjt,

15 har jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i flertalet kommuner i södra delen av Göteborgs och Bohus län sänkts, varigenom den tidigare bestående ojämnheten i taxeringsvärdena utefter gränsen mellan nu nämnda län till stor del utjämnats. På gränsen mot Kristianstads län består däremot alltjämt en viss ojämnhet, i det att de till Hallands län hörande kommunerna ha ett lägre värde per hektar åker. Även inom Hallands län råder, såsom av tab. 2 tydligt framgår, en utpräglad skillnad i avseende på åkerjordens värde mellan slättbygden och skogsbygden. På slättbygden har jorden på grund av dess i allmänhet goda beskaffenhet och mera intensiva skötsel ett jämförelsevis högt värde. Däremot ha de i skogsbygden förhärskande små brukningsdelarna åsatts anmärkningsvärt låga taxeringsvärden, varvid uppskattningen torde ha påverkats därav, att de små fastigheterna ofta äro avsides belägna, ha stenbunden och mager jord samt bristfälliga byggnader. De till ledning för taxeringsarbetet i länet fastställda enhetsvärdena för fastigheter av olika storlek, som återgivas å sid. 39 i de sakkunnigas första redogörelse, synas icke heller ägnade att befordra en differentiering mellan mindre och större fastigheter i avseende på värderingen av jorden. Göteborgs och Bohus län. Verkställda undersökningar synas giva vid handen, att vid 1933 års allmänna fastighetstaxering en viss övervärdering ägt rum av jordbruksfastigheterna och särskilt av inägojorden. Detta torde vara den främsta orsaken till att i Göteborgs och Bohus län jordbruksfastigheternas egentliga jordbruksvärde vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen sänkts med 3 4 °/o. Värdet per hektar åker visar på grund härav i medeltal för hela länet en mindre nedgång från 1 360 kronor år 1933 till 1 350 kronor år 1938. Alltjämt ligger dock Göteborgs och Bohus län i detta avseende högst av alla län med undantag av Malmöhus län. En jämförelse mellan åkerjordens medelvärde för de särskilda kommunerna visar, att flertalet kommuner i trakten omkring Göteborg och södra delen av Bohuslän fått sina höga medelvärden något sänkta, medan i länet i övrigt förändringarna varit små och i regel gått i höjande riktning, överhuvud taget synes emellertid i förevarande län differentieringen mellan små och stora fastigheter vara mera konsekvent genomförd än inom de angränsande länen. Älvsborgs län. I sin första redogörelse påvisade de sakkunniga, att differentieringen i åkerjordens värde mellan de större och mindre fastigheterna redan i de till ledning för fastighetstaxeringen fastställda enhetsvärdena föreföll liten i de flesta härad och att den framträdde ännu mindre i de av beredningsnämnderna föreslagna värdena. Även om hänsyn tages till de mindre fastigheternas sämre ställning i avseende på jordens och byggnadernas beskaffenhet och till det ekonomiska läget, vore det enligt de sakkunnigas mening ofrånkomligt, att de mindre fastigheterna i stora delar av länet vore för lågt taxerade i förhållande till de större fastigheterna. Detta bestyrktes även

16 av de höga överpris i förhållande till taxeringsvärdet, som under åren närmast före den senaste fastighetstaxeringen erlagts för de mindre fastigheterna. De små förändringar, som under det fortsatta taxeringsarbetet vidtagits av taxeringsnämnderna och prövningsnämnden, h a icke medfört någon märkbar ändring i det tidigare anmärkta förhållandet. Skaraborgs län. I de av beredningsnämnderna för Skaraborgs län föreslagna taxeringsvärdena å jordbruksfastighet ha de följande taxeringsinstanserna vidtagit betydande höjningar. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogsmarkens värde) har höjts med drygt 5 milj. kronor, och medelvärdet per hektar åker, som vid föregående allmänna fastighetstaxering utgjorde 820 kronor, har ökats från 859 till 870 kronor. Samtidigt har inom några kommuner genom beslut av taxeringsnämnderna och prövningsnämnden taxeringsvärdet å jordbruksfastigheterna undergått en icke obetydlig sänkning. De vidtagna förändringarna ha åstadkommit en utjämning av åkerjordens uppskattning mellan länets kommuner inbördes. Värmlands lån. I motsats mot vad som i det föregående upprepade gånger framhållits i fråga om stora delar av det sydsvenska höglandet är i norra och västra delarna av Värmlands län genomförd en stark differentiering i åkerjordens värde mellan större och mindre fastigheter. Förhållandena i nämnda delar av Värmland överensstämma i detta avseende nära med läget i större delen av norra Sverige. Inom ifrågavarande område är ofta tillgången på odlad jord jämförelsevis knapp, byggnaderna i förhållande till den ringa inägoarealen rikligt tilltagna, de små fastigheterna ha ett väsentligt stöd i skogen, och jorden har stor betydelse för produktionen av livsmedel till jordinnehavaren och hans familj och av foder till skogsbrukets dragare. Salu- och taxeringsvärdet på de små fastigheterna blir därför i allmänhet högt, och då detta slås ut på den ringa åkerarealen, erhållas i många fall medelvärden för åkerjorden, som kunna vara 2—3 gånger så höga som motsvarande värden för fastigheter av samma storlek i södra Sverige. För Värmlands del framträder skillnaden mellan olika delar av länet i avseende på åkervärdet tydligt i tab. 2. Motsättningen är särskilt stor mellan slättbygden vid Vänern, där ingen kommun når upp till ett medelvärde av 1 000 kronor per hektar åker, medan i norra Värmland samtliga kommuner ligga över denna gräns. Centrala och västra Värmland samt Bergslagen intaga i detta avseende en mellanställning. Det framhölls av de sakkunniga i deras första redogörelse, att i de nordligaste kommunerna i Värmlands län åkern syntes ha upptagits väl högt i jämförelse med angränsande kommuner i Kopparbergs län. Så hade Norra Finnskoga och Dalby i förstnämnda län medelvärden för åkern å respektive 2 198 och 1 701 kronor emot 1 548 kronor för Lima på andra sidan gränsen. Som förklaring till de höga värdena för Norra Finnskoga och Dalby har anförts, att bebyggelsen vore god och förstklassig och fastigheterna mycket små (i genomsnitt per brukningsdel resp. 10 och 15 hektar åker), varför de åsatta hektarvärdena vore fullt motiverade. Någon nämnvärd ändring i taxe-

17 ringsvärdena för kommunerna i norra Värmland har därför icke heller vidtagits i de följande taxeringsinstanserna. Detsamma gäller beträffande vissa av de sakkunniga framhållna ojämnheter i taxeringen utefter gränsen till Älvsborgs län. Den anmärkningsvärt stora skillnaden i åkervärdena mellan Gåsborn i Värmlands län och Hällefors i Örebro län har blivit något minskad genom en höjning av taxeringsvärdet för sistnämnda kommun, men den mycket stora skillnad, som alltjämt består mellan de båda kommunerna (medelvärdet är för Gåsborn 1 480 kronor och för Hällefors 880) kan uppenbarligen icke vara sakligt motiverad. Örebro lån. Såsom av de sakkunniga i sin första redogörelse närmare framhållits, synes man redan vid beredningsnämndernas arbete ha genomfört en ganska betydande differentiering i åkerjordens värdesättning vid jordbruksfastigheter av olika storlek. För underlättande av övergången till annan fastighet tillämpade man därvid för de minsta jordbruksfastigheterna det förfaringssättet, att ett särskilt värde tillades i form av särskild förmån i de fall, då fastigheterna eljest skulle ha fått sig åsätt ett lägre värde, än om de taxerats såsom annan fastighet. Vid behandlingen av Värmlands län har redan framhållits den myckel stora ojämnhet, som råder i åkervärdet mellan Hällefors kommun i Örebro län och Gåsborn i Värmlands län. Medelvärdet för åkern i Hällefors (880 kronor per hektar) ligger även långt under samma värde för den angränsande Sävsnäs kommun i Kopparbergs län, som har ett medelvärde om 1 300 kronor. Å andra sidan består en icke obetydlig skillnad i motsatt riktning mellan åkerjordens värde för Ramsberg i Örebro län (970 kronor per hektar) och Skinnskatteberg i Västmanlands län (760 kronor). Västmanlands lån. Jordbruksfastigheternas taxeringsvärde har i detta län vid 1938 års allmänna fastighetstaxering undergått en stark stegring, och medelvärdet per hektar åker har höjts från 730 till 800 kronor i medeltal för hela länet. Genom den verkställda höjningen av taxeringsvärdet har i stort sett bättre överensstämmelse vunnits med det rådande saluvärdet, vilket tagit sig uttryck däri, att, såsom av den förut åberopade jämförelsen mellan jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärden (sid. 6) framgår, köpeskillingarna å de under åren 1938 och 1939 försålda fastigheterna endast obetydligt överstigit de år 1938 åsatta taxeringsvärdena å samma fastigheter. Såsom de sakkunniga i sin föregående redogörelse framhållit, ha de vid föregående allmänna fastighetstaxeringar anmärkta ojämnheterna i åkerjordens uppskattning nu i viss mån utjämnats. Den största skillnaden kvarstår alltjämt gent emot Gävleborgs län, där för Hedesunda och österfärnebo åkerjorden har ett medelvärde av respektive 1 140 och 960 kronor, medan samma värde för de angränsande kommunerna östervåla och Nora i Västmanlands län stannar vid 800 och 750 kronor. Ifråga om åkerjordens värde vid större och mindre fastigheter påvisade de sakkunniga vid sin första undersökning, att inom flertalet taxerings-

18 distrikt en icke obetydlig differentiering i detta avseende genomförts, medan densamma inom vissa andra delar av länet synes ha blivit mindre än som vid taxeringsarbetets planläggning avsetts. Länets prövningsnämnd h a r för ett tjugutal socknar höjt värdet å särskilda förmåner på grund av förekommande jakt och fiske. Kopparbergs län. Det har vid tidigare undersökningar påvisats, att taxeringsvärdet å jordbruksfastigheterna i Kopparbergs län legat på en högre nivå i förhållande till fastigheternas saluvärden än i flertalet övriga län. Vid 1938 års allmänna fastighetstaxering var också stegringen i fastigheternas taxeringsvärde mindre i Kopparbergs län än i något annat län, och det egentliga jordbruksvärdet undergick t. o. m. en mindre sänkning. Härigenom har i stort sett en bättre överensstämmelse vunnits mellan taxeringen i Kopparbergs län och de omgivande länen. En ojämnhet kvarstår emellertid för vissa delar av Kopparbergs län däri, att i en del kommuner byggnadernas värde icke alls eller endast till en mindre del inräknats i åkerjordens värde utan hänförts till särskilda förmåner. För hela länets landsbygd ha dessa förmåner på grund härav upptagits till ett sammanlagt värde av nära 104 milj. kronor, vilket fördelat på hela åkerarealen motsvarar 97 kronor per hektar. I sin tidigare redogörelse ha de sakkunniga närmare angivit exempel på kommuner, där det nu anmärkta förfaringssättet tillämpats i den största omfattningen. Någon ändring häri har icke vidtagits av taxeringsnämnderna eller prövningsnämnden. I övrigt ä r beträffande Kopparbergs län intet att tillägga utöver vad de sakkunniga tidigare anfört. Gävleborgs län. Det egentliga jordbruksvärdet undergick i beredningsnämndernas förslag till 1938 års fastighetstaxering i Gävleborgs län i likhet med i Kopparbergs län en mindre sänkning, vilket torde ha bringat värdesättningen å inägojorden i bättre överensstämmelse med rådande saluvärden. I de sålunda föreslagna värdena vidtogos för vissa kommuner av de följande taxeringsinstanserna rätt betydande ändringar i såväl höjande som sänkande riktning, varigenom en del förekommande ojämnheter i värdesättningen kommunerna emellan blivit utjämnade. För länet i dess helhet motväga däremot de vidtagna ändringarna varandra så gott som alldeles. Medelvärdet per hektar åker utgör efter taxeringsarbetets avslutande 1 090 kronor, varemot svara för Uppsala län 760 kronor, för Västmanlands län 800 kronor, för Kopparbergs län 1 240 kronor, för Jämtlands län 1 100 kronor och för Västernorrlands län 1 150 kronor. Den väsentligt lägre nivå, som h ä r framträder för Uppsala och Västmanlands län gentemot övriga län, torde i huvudsak äga sin motsvarighet i olika saluvärden å jorden. Såsom tidigare framhållits, torde dock alltjämt en viss ojämnhet bestå utefter gränsen mellan å ena sidan Gävleborgs och å andra sidan Uppsala och Västmanlands län. Av beredningsnämnderna hade för vissa kommuner en del av jordbruksfastigheternas byggnadsvärde hänförts till särskilda förmåner, vilka i sum-

19 ma för hela länet uppgingo till icke mindre än 64 milj. kronor eller 57 kronor per hektar åker. Häri har, i överensstämmelse med gällande föreskrifter, i åtskilliga fall ändring vidtagits av taxeringsnämnderna genom överflyttning av byggnadsvärdet till åkerns värde. De särskilda förmånernas värde har härigenom nedbragts med 1 milj. kronor. Genom ett särskilt förfaringssätt, som närmare beskrives i de sakkunnigas första redogörelse, h a r en stark differentiering genomförts i åkerjordens hektarvärden för större och mindre fastigheter. Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Inom dessa län såväl som inom stora delar av Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län äro jordbruksfastigheterna i allmänhet så små, att större delen av åkerns taxeringsvärde ligger i byggnaderna, på samma gång som åkerns värde där starkt träder tillbaka för värdet av skogsmark och växande skog. Dessa omständigheter samverka till att det uträknade medelvärdet per hektar åker får mindre betydelse än inom södra och mellersta Sverige, och medföra, att sagda medelvärde icke i samma mån som i sistnämnda delar av landet kan användas som mått på taxeringsutfallets jämnhet vad inägojorden beträffar. I norra Sverige är det i allmänhet värdesättningen av byggnaderna och skogen, som är avgörande för jordbruksfastigheternas hela taxeringsvärde. Då härtill kommer, att i norra Sverige ofta förekomma stora växlingar i avseende på klimat, jordmån och avsättningsförhållanden även mellan nära intill varandra belägna kommuner, har någon mera ingående undersökning av taxeringsvärdet per hektar åker icke varit möjlig att genomföra för dessa delar av landet. De sakkunniga finna det därför icke påkallat att för de fyra nordligaste länen göra några närmare uttalanden ifråga om jordbruksfastigheternas värdesättning, utöver vad därom anförts i deras första redogörelse, och detta så mycket mindre som de av beredningsnämnderna föreslagna värdena endast undergått mindre väsentliga förändringar i de följande taxeringsinstanserna.

A r e a l r e d o v i s n i n g e n beträffande i n ä g o j o r d e n . I efterföljande tablå meddelas en jämförelse för hela rikets landsbygd mellan den till jordbruksfastigheterna hörande arealen av inägojord enligt 1933 och 1938 års allmänna fastighetstaxeringar. För år 1938 ha där, i så stor utsträckning som det varit möjligt, hänsyn tagits till av taxerings- och prövningsnämnderna vidtagna ändringar i de ursprungligen redovisade arealerna. Det utan jämförelse viktigaste ägoslaget, åkern, har, såsom av sammanställningen framgår, sedan närmast föregående allmänna fastighetstaxering undergått en minskning med 5 122 hektar, vilket i förhållande till hela åkerarealen icke motsvarar mera än 01 %. Inom vissa län ha dock förändringarna, relativt sett, varit större, på samma gång som dessa för olika delar av landet gått i olika riktning. Den fortgående bebyggelsen har medfört, att en del åkerjord tagits i anspråk till tomtmark, och detta torde vara anledningen

20 Åker Tomt och trädgård Slåtteräng Kultiverad betesäng Annan betesäng Summa inägojord

År 1933

År 1938

Hektar

Hektar

Ökning eller minskning, hektar

3 644 621 101088 450 979 56 220 601175 4854 083

3 639 499 112 946 347 271 92 380 582 554

5122 + 11858 - 1 0 3 708 + 36160 - 18621

4 774650

-

till att åkerarealen bl. a. i Stockholms län gått tillbaka med omkring 2 500 hektar. I andra delar av landet torde under senare år en faktisk igenläggning av åkerjord ha ägt rum, föranledd bland annat av en övergång till kultiverade betesmarker. Då å andra sidan åkerarealen för Västerbottens och Norrbottens län ökats med sammanlagt nära 14 000 hektar, beror detta p å den betydande nyodlingsverksamhet, som alltjämt pågår i övre Norrland. En del av den inträffade minskningen i landsbygdens åkerareal är slutligen av helt formell natur, i det den står i samband med överflyttningar, som under tiden mellan de båda fastighetstaxeringarna ägt rum från landsbygd till städer. överhuvud taget torde kunna sägas, att de till grund för uppskattningen av åkerns värde liggande arealerna i allt väsentligt fylla de rimliga krav, som för ifrågavarande ändamål kunna ställas på desamma ifråga om fullständighet och tillförlitlighet. Jordbruksfastigheternas areal av tomt och trädgård har, som den föregående sammanställningen utvisar, sedan senaste fastighetstaxering ökats med nära 12 000 hektar eller drygt 10 °/o. ökningen är beroende på en bättre redovisning av detta ägoslag och innebär en motsvarande minskning av åkerarealen. Särskilt må framhållas, att arealen av tomt och trädgård i Jämtlands län ökats från 793 till 4 296 hektar. Å andra sidan har i Västernorrlands län tomt och trädgård vid den sista fastighetstaxeringen i ett stort antal kommuner sammanförts med åkern, varigenom arealen av förstnämnda ägoslag minskats med drygt 1 500 hektar. Den ökning av arealen för kultiverad betesäng med 36 160 hektar, som redovisas i föregående sammanställning, är föranledd av en faktisk utveckling p å beteskulturens område, varemot de betydande ändringarna i arealerna för slåtteräng och annan betesäng snarare äro uttryck för den rådande osäkerheten i arealuppgifterna för ifrågavarande ägoslag. Denna osäkerhet beror icke endast på bristande kännedom i vissa fall om ängsarealens faktiska storlek utan stundom också på ovisshet beträffande den rätta rubriceringen av ägoslagen. Särskilt i de två nordligaste länen ä r gränsen ofta svår att draga mellan å ena sidan naturlig äng och å andra sidan skogs- och hagmark samt övrig mark. Härigenom har redovisningen icke kunnat undgå att bliva jämförelsevis olikformig såväl gent emot närmast föregående fastighetstaxering som mellan de olika kommunerna, en olikformighet som tagit sig uttryck i starkt växlande värden per hektar.

21 O. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog. I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog. I punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen angivas allmänna grunder för uppskattning av skogsmark, växande skog och särskild förmån å skogsmarken. Där äro sålunda intagna bestämmelser om vilken mark ur produktionssynpunkt skall taxeras som skogsmark, dess värdefaktorer, bonitet och rotvärde och om förvaltningskostnadsavdraget. Detta avdrag, som för 1928 års allmänna fastighetstaxering fastställdes till en fjärdedel av skogsmarkens bruttoavkastningsvärde, har sedan 1933 års taxering höjts till en tredjedel (för skyddsskogar och liknande upp till hälften liksom tidigare). Beträffande växande skogs uppskattning lämnas grundläggande bestämmelser angående relativa skogstillgången och, beträffande särskild förman å skogsmarken, reglerna för taxering av skogsbete, möjlighet till jakt, viss byggnad å skogsmark o. dyl. De skogliga taxeringsgrunderna ha närmare utvecklats i förordningen den 18 juni 1937 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktionen) . I skogsvärderingsinstruktionen ha detaljbestämmelserna i allt väsentligt icke ändrats. Normala värdeavkastningen kapitaliseras dock efter 4 %>; av de erhållna 25 årsavkastningarna skola 4 5 motsvara skogsmarkens avkastningsvärde och 205 skogsvärdet vid normal skogstillgång. Rörande uppskattningen av värdefaktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång ha vissa förtydligande anvisningar lämnats. I instruktionen till 1933 års allmänna fastighetstaxering hade anvisningar kunnat lämnas beträffande rotvärdesberäkningen, som visserligen blivit något mera schabloniserad, men som därmed också torde ha erhållit en önskvärd större fasthet. Uttrycklig föreskrift hade också givits om rätt vid ro tvär desberäkning till avdrag för s. k. allmänna drivningsomkostnader, vilken avdragsrätt tidigare icke likformigt utnyttjats, överflyttandet till kommunalskattelagen av de före 1932 i skogsvärderingsinstruktionen givna bestämmelserna om värdesättningen av övrig mark och skogsbete, vilket senare sammanförts med andra särskilda förmåner å skogsmarken, innebär en taxeringsteknisk systematisering, i anslutning till att taxeringsvärdet i denna del icke skall åsättas efter avkastningsvärdemetoden, som fallet är med jordbruksvärdet å skogsmark, utan efter saluvärdesmetoden gemensamt med jordbruksvärdet i övrigt.

22 Ehuru överväganden i frågan gjordes av domänstyrelsen i samband med utarbetandet av förslaget till 1937 års skogsinstruktion blevo dock icke ytterligare anvisningar intagna i denna instruktion angående sambandet mellan förekommande boniteter och normalförråd. Denna fråga, som var av betydelse för en likformig bedömning av relativa skogstillgången, hänvisades i stället till det s. k. Stockholmsmötet. V i s s a f ö r b e r e d a n d e å t g ä r d e r för den s k o g l i g a t a x e r i n g e n . Erfarenheter från 1933 års allmänna fastighetstaxering. Vid förarbetena till 1938 års taxering har stöd erhållits genom undersökningen om taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering, vars resultat kan sammanfattas på följande sätt beträffande den skogliga taxeringen. Beträffande redovisningen av skogsmarksarealen ävensom boniteten bygga uttalandena delvis på jämförelser med riksskogstaxeringens resultat. Arealen skogsmark blev i regel tillfredsställande uppskattad. Då underskattning förekom skedde detta i huvudsak på grund av bristfälligt kartmaterial samt benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark. Särskilt för Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län ha svårigheter förelegat att i arealredovisningen avgränsa skogsmark från övrig mark. Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev i regel tillfredsställande uppskattad. Värdet per kbm av den normala årliga virkesavkastningen (rotvärdet) blev i regel tillfredsställande uppskattat, om än vissa olikformigheter ännu kvarstodo. Relativa skogstillgången blev icke tillfredsställande uppskattad och i regel underskattad, icke blott på grund av bristande kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning, utan även felaktig tolkning eller åsidosättande av instruktionens bestämmelser, som icke heller kunnat lämnats tillräckligt preciserade. Gemensamma förarbeten. Jämlikt 58 § taxeringsförordningen har domänstyrelsen i samråd med centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund under sommaren 1937 dels verkställt utredning för sammanställande av uppgifter för län eller områden av län angående ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek, åldersfördelning och trädslagsblandning, dels avgivit yttranden och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala virkesavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruttopriser samt avverknings- och transportkostnader för olika sortiment till grund för rotvärdesberäkningar, relationstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rått tillstånd m. m. Det framlagda förslaget till taxeringsgrunder utgjorde sedermera diskussionsunderlag vid förut nämnda möte mellan landskamrerarna i riket och ett

23 antal skogssakkunniga i Stockholm den 29 september—2 oktober 1937. Mötets skogssakkunniga anslöto sig till de föreslagna taxeringsgrunderna med vissa särskilt angivna ändringar och tillägg. Resultatet av mötesförhandlingarna i denna del sammanfattades i ett protokoll angående de skogssakkunnigas uttalanden, avsedda att inom de skilda länen bilda stommen för mera detaljerade anvisningar. Av mötet överenskomna uppgifter angående omloppstider och däremot svarande serier för normalförråd å olika boniteter, i anslutning till domänstyrelsens förslag, böra i detta sammanhang särskilt nämnas. Förarbeten inom länen. Genom länsstyrelsens försorg skall jämlikt 58 och 59 §§ taxeringsförordningen å sammanträde inför länsstyrelsen fastställas hjälptabell och särskilda anvisningar för taxeringen. Utarbetandet av dessa för taxeringens detaljer tillämpliga grunder är av största betydelse för taxeringsresultatet. Inom länen ha de vid stockholmsmötet gjorda uttalandena i största utsträckning lagts till grund för anvisningarna. Därigenom har taxeringsnivån i stort blivit avvägd och en viss enhetlighet även beträffande detaljbestämmelser kunnat åvägabringas. Genom att i skogsvärderingsinstruktionen hänvisningar gjorts till länsanvisningarna ha de senares betydelse ökats och anvisningarna ha på så sätt fått mera bindande verkan än tidigare. Man kan dock urskilja ganska stora växlingar i anvisningarnas form och officiella framläggande. Från de sakkunnigas granskning av denna taxeringsdetalj må anföras följande. Hjälptabell av samma typ som skogsvärderingsinstruktionens tabell III synes ha upprättats och fastställts i alla län om än något annorlunda utformad i Värmlands län. Hjälptabellerna innehålla även vissa uppgifter till ledning för deras användning under olika angivna förutsättningar. Särskilda anvisningar ha fastställts till ledning för taxering i de flesta län. För de få län, där detta icke skett finnas dock mångfaldigade föredrag av vederbörande skogssakkunniga, vilka föredrag därigenom ha avsetts att tjäna till ledning, även om de på så sätt icke erhållit så bindande karaktär som i vissa avseenden åsyftats. I fråga om arealredovisningen innehålla anvisningarna i flera län särskilda påpekanden om rättelse av tidigare uppgifter i anslutning till undersökningen om taxeringsutfallet år 1933. De sakkunniga ha icke funnit anledning att denna gången mera utförligt redogöra för anvisningarnas utformande, vad såväl gälla för arealredovisningen som för medelboniteten och för det genomsnittliga rotvärdet och relativa skogstillgången. I särskilda fall komma dock dessa spörsmål att upptagas vid den följande länsvisa granskningen. De sakkunniga ha i övrigt vid granskningen av hjälptabeller och länsanvisningar numera knappast uppmärksammat detaljer av betydelse i dessa av vare sig saklig eller teknisk natur, vilka kunnat verka missvisande och i var-

je fall kunnat åstadkomma större tvekan vid tillämpningen. Anvisningarna för Gotlands, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län synas dock vara väl knapphändiga. Något märkbart inflytande härav på taxeringsresultatet har dock knappast kunnat spåras, varför ett närmare omnämnande icke ansetts här erforderligt.

Undersökningsmaterialet. Gruppering av materialet. Det material, som legat till grund för föreliggande undersökning, har huvudsakligen utgjorts av de i 65 § punkt d) samt 73 § första stycket taxeringsförordningen omförmälda protokoll och längder, vilka skola föras av fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. I vissa fall, där dessa längder varit otydligt eller bristfälligt förda, ha därjämte de i nämnda förordning 17 § 1 mom. sista stycket omförmälda deklarationsblanketterna införskaffats. Hänsyn har alltså icke kunnat tagas till i kammarrätten eventuellt vidtagna ändringar. Från de för varje kommun förda längderna med uppgifter för varje taxeringsenhet om, bland annat, areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kunn a sammanställningar göras för jämförelser kommunerna emellan. För utrönande av jämnheten och likformigheten i taxeringen kommunerna emellan skulle emellertid genomgående sådana jämförelser stöta på betydande svårigheter, i främsta rummet beroende på det stora antalet kommuner inom riket, vilket i hög grad skulle äventyra överskådligheten. Materialet har därför måst grupperas och sammanställas även för större områden, nämligen taxeringsdistrikt och län, vilka var för sig äro väl lämpade som jämförelseområden för belysande av resultatet av nämndernas arbete. Inom taxeringsdistrikten, omfattande ett antal beredningsdistrikt, vilka i regel bestå av en eller flera kommuner, ha fastighetstaxeringsnämnderna sökt i möjligaste mån utjämna olikformigheter och ojämnheter, som kunnat förefinnas emellan de olika beredningsdistrikten inom taxeringsdistriktet. Inom länen ha fastighetsprövningsnämnderna arbetat i liknande syfte beträffande taxeringen inom de olika distrikten. Nu nämnda sammanställningar och jämförelser h a — i likhet med vad som var fallet vid liknande undersökningar beträffande 1933 års allmänna fastighetstaxering — emellertid icke ansetts tillfyllest för undersökningen. Av en jämförelse enbart mellan områdenas slutsummor för arealer och deras medeltal för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kan man nämligen i regel icke utläsa något av betydelse angående hur taxeringen utfallit. Större möjlighet härför erhålles vid jämförelse av taxeringsresultatet mellan olika slag av fastighetsägare med hänsyn till mera allmänt kända förhållanden rörande skogsbruket hos olika ägaregrupper. Olika tendens i utnyttjandet och

25 vården av skogen bör ha avspeglat sig vid taxeringen, i synnerhet vad beträffar den relativa skogstillgången, som i viss mån är ett uttryck för det allmänna skogstillståndet. Likaså böra i fråga om rotvärde och bonitet i stora drag framträda sådana skiljaktigheter mellan olika ägare, som äro beroende av skillnaden i skogarnas belägenhet. I övre Norrland äro exempelvis statens skogar ofta mindre välbelägna i förhållande till bondeskogarna, vilket bör hava medfört, att statens skogar vid fastighetstaxeringen i samma mån blivit åsatta såväl lägre rotvärde som lägre bonitet. Denna skogsbrukets olika karaktär för skilda skogsägargrupper visade sig vid undersökningen beträffande 1933 års allmänna fastighetstaxering så väl framträda i taxeringsutfallet, att därigenom mången gång en förklaring av detta kunde erhållas. Genom den indelning i skogsägargrupper, som då verkställdes, har dessutom erhållits ett statistiskt material, som därefter kunnat användas för olika ändamål, icke minst genom de möjligheter till jämförelser, som därigenom stått till buds vid kommande fastighetstaxeringar. De sakkunniga ha med hänsyn till det nu anförda ansett en liknande uppdelning och gruppering av materialet på skogsägargrupper erforderlig även vid nu föreliggande undersökning. Vid verkställande av grupperingen ha de sakkunniga samarbetat med bland annat representanter för 1936 års skogsutredning. Särskild hänsyn har även tagits till att numera så pass lång tid som tio år förflutit sedan den första undersöknigen av taxeringsutfallet verkställdes efter nu tillämpade grunder. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering indelades materialet i olika skogsägargrupper sålunda: Allmänna skogar. I. Statens m. fl. skogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker, ecklesiastika skogar. II. övriga skogar av allmän natur, kallade gemensamhetsskogar. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar: träförädlingsindustriens skogar, övriga aktiebolags skogar. II. Gods och därmed jämförbara egendomars skogar: fideikommisskogar, övriga gods skogar. III. Bondehemmanens m. fl. skogar, omfattande för de 4 nordligaste länen 0— 25 25—50 50—100 100—200 över 200

för landet i övrigt 0— 10 hektar skogsmark 10—25 » » 25— 50 » » 50—100 » » 100—200 » « över 200 » »

26 De undersökningsresultat, som med förestående indelningsgrund framkommo beträffande 1928 års fastighetstaxering, gåvo vid handen, att en viss begränsning av antalet skogsägargrupper skulle kunna göras vid undersökningen av 1933 års fastighetstaxering. Andra omständigheter talade även för sådan begränsning. Efter samråd med i hithörande frågor förtrogna personer valdes följande indelning i skogsägargrupper vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering: Allmänna skogar. I. Kronoskogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker. II. Övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar. II. övriga enskilda skogar, omfattande för de 4 nordligaste länen för landet i övrigt 0 0 hektar skogsmark 0-01—25 0-01—10 » » 25— 50 10— 25 50—200 25— 50 » » över 200 50—200 » » över 200 » » Arealavgränsningen för övriga enskilda skogar bestämdes så, att till minsta gruppen med skogsmarksinnehav fördes fastigheter med 001—999 hektar skogsmark, till den näst minsta gruppen fastigheter med 10—2499 hektar skogsmark o. s. v. 0-gruppen har endast använts för redovisning av övrig m a r k i de fall fastighet saknat skogsmark. Den indelningsgrund i hithörande avseende, som har valts vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering, framgår av följande, varvid grupperna 001—99 och 10—249 sammanslagits för de fyra nordligaste länen: Allmänna skogar. I. Statsskogar: kronoparker m. fl. kronoöverloppsmark. II. Ecklesiastika skogar. III. övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar. II. Övriga enskilda skogar, omfattande 0 hektar skogsmark 0-01— 9-9 » » 10— 24-9 » » 25— 49-9 » » 50— 99-9 » » 100—199-9 » » 200—399-9 » > 400— » »

27 De sålunda bestämda skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar: Gruppen statsskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jordbruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar, kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka slå under domänverkets förvaltning och vars avkastning tillföres domänfonden. Uppdelning har gjorts beträffande de väsentliga kronoskogarna, nämligen kronoparker m. fl. och kronoöverloppsmarker, vilken grupp omfattar kronoöverloppsmarkerna och oavmätta kronomarker (förekomma i huvudsak endast inom Norr- och Västerbottens län). En särskild redovisning beträffande kronoöverloppsmarkerna har ansetts motiverad därav, att dessa skogar äro belägna närmast fjällen, vilket vid taxeringen bort framträda genom särskilt låga såväl boniteter som rotvärden. Gruppen ecklesiastika skogar omfattar kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1933 års fastighetstaxering voro de ecklesiastika skogarna redovisade under gruppen övriga skogar av allmän natur. Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inrättningars och stiftelsers skogar, städers skogar, i den mån de äro belägna inom landskommun, skogar under skogssällskapets förvaltning, kommuners skogar, kronohemman med upplåten åborält, m. fl. Vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än domänverket, såsom vattenfallsstyrelsen, arméförvaltningen m. fl., ingå bland övriga skogar av allmän natur. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering voro renbetesfjällens skogar, vilka förekomma enbart inom Jämtlands län, redovisade tillsammans med kronoparkerna. Som synes omfattar denna grupp skogar av delvis rätt olikartad natur. Av denna anledning torde måhända skäl hava förelegat för en uppdelning av gruppen. Sådan uppdelning har emellertid ej skett med hänsyn dels till de betydligt ökade kostnader, detta skulle hava medfört, dels de svårigheter, som återfinnandet av olika till denna grupp hörande skogar skulle föranlett vid bearbetningen av taxeringslängderna. Gruppen aktiebolagens skogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Den vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering verkställda uppdelningen mellan trävaruindustriens skogar och övriga aktiebolags skogar har fr. o. m. 1933 års utredning icke ansetts vara erforderlig. Däremot har vid bearbetningen av materialet eftersträvats, att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra aktiebolag (alltså bolag ställt på aktier och ej enkla bolag). Detta har ansetts hava betydelse av den anledningen, att det skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga förändringar från en taxeringsperiod till en annan. Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och 3 — 413594

28 herresätens skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej ha karaktär av aktiebolag, samt s. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län. I undersökningen angående 1928 års fastighetstaxering var denna grupp uppdelad p å tre ägargrupper, nämligen fideikommisskogar, övriga gods skogar samt bondehemmanens m. fl. skogar. Sistnämnda grupp var för de fyra nordligaste länen indelad i fem storleksgrupper samt för landet i övrigt i sex storleksgrupper. Närmast med hänsyn till kostnaderna hade samtliga enskilda skogar utom aktiebolagens skogar vid 1933 års undersökning sammanslagits till en grupp, som likväl fortfarande indelats i storleksgrupper. En sådan sammanslagning borde enligt de sakkunnigas då anförda mening icke heller i nämnvärd grad försvåra jämförelsemöjligheterna. I regel äro nämligen fideikommisskogar och gods skogar av den storleksordning, att de i allmänhet bliva hänförliga till de två största grupperna, där de därtill i förekommande fall ofta utgöra huvudparten. Inom sådana områden, där godsen äro belägna, är nämligen förekomsten av bondehemman med skogsmarksinnehav av samma storlek ej vanlig. 1 Särskilt gällde detta för den största arealgruppen. Fastigheter med skogsmarksinnehav av 50—100 hektar ävensom 100—200 hektar redovisades vid undersökningen av 1928 års taxeringsutfall i två skilda storleksgrupper. Då väsentliga ojämnheter dessa grupper emellan icke kunde iakttagas vid nämnda undersökning Mevo de vid 1933 års undersökning redovisade gemensamt i en grupp med 50—200 hektar skogsmark. Uppdelning i flera grupper har nu skett. Den minsta gruppen med skogsmarksinnehav av 001—10 hektar beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att tillgodose husbehovet av virke, hade i dessa län vid 1933 års undersökning de båda minsta grupperna sammanslagits till en grupp om 101—25 hektar skogsmark. Inom vissa delar av Gävleborgs och Kopparbergs län torde förhållandet i nämnda hänseende vara lika, men det ansågs icke vara lämpligt att tillämpa olika förfaringssätt inom ett och samma län. Samma tillvägagångssätt för de fyra nordligaste länen har tillämpats vid den nu föreliggande undersökningen. Det bör alltså beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet minsta gruppen övriga enskilda skogar kommer att omfatta 001—25 hektar skogsmark, alldenstund denna indelningsgrund tillämpats i de fyra nordligaste länen. Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet. Sedan fastighetsprövningsnämndernas ändringar överförts i fastighetstaxeringslängderna, ha de skilda taxeringsenheterna grupperats på förutnämnda skogsägargrupper. Därest bland gruppen övriga enskilda skogar flera taxeringsenheter inom en och samma kommun visat sig tillhöra samma ägare, 1 I den följande redogörelsen förkortas gruppbenämningen, i viss mån oegentligt, till bondeskogar.

29 ha dessa hänförts till den storleksgrupp, som betingats av taxeringsenheternas sammanlagda skogsmarksareal. För varje särskild skogsägargrupp har därefter summering skett beträffande areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog samt antal taxeringsenheter. I samband härmed har för varje särskild taxeringsenhet antecknats bonitet och rotvärde. Dessa summeringar och anteckningar ha gjorts kommunvis för hela landet. Före summeringen av taxeringslängdernas arealuppgifter ha dessa avrundats till närmast liggande hela hektar, varvid halva hektar omväxlande höjts och sänkts. På samma sätt hava taxeringslängdernas värden för skogsmark avrundats till närmast liggande 100-tal kronor i de jämförelsevis få fall, där avrundning tidigare icke skett; halva 100-tal kronor hava därvid omväxlande höjts och sänkts. Såsom kontroll på summeringen av arealer och taxeringsvärden ha slutsummorna för varje kommun avstämts mot summeringslängden för vederbörande kommun. Uppgifterna från nu nämnda förberedande arbeten ha sammanförts å en arbetsblankett. Dessa uppgifter avse för olika skogsägargrupper areal skogsmark, övrig mark och dessa arealers summa, övrig mark i procent av nämnda summa, värdet av skogsmark och växande skog samt dessa värdens summa totalt och per hektar, relativ skogstillgång, medelbonitet, medelrotvärde samt antal taxeringsenheter. Å arbetsblanketten ha dessutom insatts erforderliga hjälpkolumner för beräkningars utförande. Medelvärdena per hektar för skogsmark och växande skog ha uträknats genom division av summa taxeringsvärden med antalet hektar skogsmark. I enstaka fall, där fastigheterna inom en skogsägargrupp eller kommun varit åsatta samma bonitet och rotvärde samt där uppenbara avrundningsfel framkommit i värdena på grund av synnerligen liten skogsmarksareal, ha medelvärdena för skogsmark och växande skog uträknats efter de värdebestämmande faktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Hektarvärdena för skogsmarken i de lägsta grupperna av övriga enskilda skogar äro emellertid stundom mer eller mindre avvikande från verkliga förhållandet enär avrundningarna i markvärdet här spela sin största roll. Mindre enheter med onaturliga markvärden ha hänförts till övrig mark och värdena således icke medtagits i sammanställningen. Sådana enheter förekomma i södra Sverige, ehuru i relativt liten utsträckning. Markvärdet å samtliga dessa har icke uträknats efter markens produktionsförmåga utan har säkerligen tomt eller industrivärde här legat till grund för uppskattningen fastän dylikt värde icke redovisats. Troligen torde även en del av dessa enheter rätteligen bort överföras till annan fastighet. Medelboniteten och medelrotvärdet (i det följande förkortat till boniteten och rotvärdet) ha uträknats på principiellt samma sätt. För minsta gruppen av övriga enskilda skogar ävensom för andra grupper med ett stort antal taxeringsenheter av liknande storlek har medeltalet uträknats genom summering av de skilda taxeringsenheternas talvärden. Summan har därefter dividerats med antalet taxeringsenheter. I alla övriga fall hava medeltalen i fråga för de olika skogsägargrupperna uträknats genom vägning med

taxeringsenheternas skogsmarksarealer. Medeltalen för kommunerna hava likaledes erhållits genom vägning med de skilda skogsägargruppernas arealer. Det sålunda använda beräkningssättet är beträffande boniteten delsamma som vid undersökningen av 1928 och 1933 års taxeringsutfall men beträffande rotvärdet innebär den i vid 1933 och 1938 års undersökningar använda metoden en förändring. Vid undersökningen beträffande 1928 års taxeringsutfall beräknades rotvärdet å normala virkesavkastningen vid ett förvaltningsavdrag av 25 % på följande sätt: markvärdet per hektar = 35 X rotvärdet X boniteten X 075, varur erhålles .. , . markvärdet per hektar rotvardet = boniteten X 2 625 Detta innebär, att medelrotvärdet beräknades genom vägning med såväl skogsmarksareal som bonitet. Medelrotvärdet blir på så sätt ett uttryck för rotvärdet å den normala virkesavkastningen å skogsmark med genomsnittlig värdeproduktion. Om medelrotvärdet bestämmes enbart efter vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer, erhålles ett uttryck för rotvärdet vid skogsmarkens genomsnittliga avsättningsläge. Resultatet av de olika beräkningssätten blir för de jämförelseområden, kommuner, taxeringsdistrikt och län, som i undersökningen huvudsakligen komma i fråga, praktiskt taget detsamma. För vissa större jämförelseområden, såsom de nordligaste länen, landsdelar och hela riket, kan den större spridningen beträffande såväl rotvärdet som bonitet medföra, att de skilda beräkningssätten giva mera avvikande resultat. Vid medeltalsberäkning med vägning mot såväl areal som bonitet för sådana områden erhålles oftast högre medelrotvärde än då vägning endast sker mot arealen. De bättre boniteterna ligga nämligen i regel i gynnsammare avsättningslägen och få således högre rotvärden. För sådana fall äro rotvärdena vid 1928, 1933 och 1938 års taxeringar icke direkt jämförbara. Då sådan jämförelse icke är av betydelse annat än som utslag i viss mån för värdenivåns förskjutning mellan taxeringstillfällena, och då det nu tillämpade beräkningssättet för rotvärdet i princip synes bättre överensstämma med de värderingsgrunder, som vid fastighetstaxering äro i praktisk tillämpning, ansågo de sakkunniga lämpligt att vid 1933 års undersökning vidtaga nu nämnda förändring. Genom denna undgås dessutom de svagheter i medeltalsberäkningar för rotvärdet, som vid det tidigare använda förfarandet var en följd av dels avrundningar å skogsmarksvärdet per hektar i tabell I till skogsvärderingsinstruktionen, dels den i 11 § kommunalskattelagen föreskrivna jämkningen i det taxerade skogsmarksvärdet. Sistnämnda omständigheters siffermässiga inverkan förorsakade vid 1928 års undersökning ganska stora bearbetningstekniska svårigheter, varom de sakkunniga hänvisa till sid. 34 och 35 i redogörelsen för nämnda undersökning. I samband med det anförda må påpekas, att det i den föreliggande undersökningen beräknade medelrotvärdet således icke kan sammanställas med medelboniteten för samma område för erhållande av områdets genomsnitt-

31 liga skogsmarksvärde. Sistnämnda värde såsom uttryck för såväl bonitet som rotvärde, d. v. s. för skogsmarkens värdeproducerande förmåga torde emellertid genom medelrotvärdets beräkning, på sätt som skett, ha fått ökad betydelse vid jämförelser taxeringsområden emellan. I princip har därmed också uppmärksamheten fästs på vikten av att inom ramen för de möjligheter taxeringsförfarandet kan erbjuda, utföra värdesättningen så att det genomsnittliga markvärdet — vid växlande boniteter och rotvärden — ger ett riktigt uttryck för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, vilket är grunden för ett rätt taxeringsvärde. Den relativa skogstillgången har, i principiell likhet med vad som skedde vid undersökning av 1928 och 1933 års taxeringsutfall, beräknats sålunda: 2 skogsvärdet = 205 X rotvärdet X boniteten X - X relativa skogstillgången och 2 markvärdet = 4 5 X rotvärdet X boniteten X — • 3 Om ekvationerna lösas med avseende på relativa skogstillgången, erhålles: , ,. . r .„ „ relativa skogstillgangen =

skogsvärdet X 02195. markvärdet

I de få fall, då markvärdet varit uppenbart missvisande, har till grund för relativa skogstillgångens beräknande lagts ett markvärde, som uträknats efter de förefintliga värdefaktorerna. Efter bearbetning av resultaten för kommun ha dessa intagits i sammandrag för taxeringsdistrikt. Därvid ha areal- och värdesummorna m. fl. tillhörande samma skogsägargrupp inom kommun sammanförts. Medelvärden ha därefter uträknats på sätt som ovan angivits rörande medelvärdenas uträknande kommunvis. Samtliga boniteter och rotvärden per kbm ha erhållits genom vägning med respektive skogsmarksarealer. På enahanda sätt ha sammandrag upprättats över län, landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunnat vara av intresse.

Uppgifter o c h j ä m f ö r e l s e r a n g å e n d e d e n s k o g l i g a t a x e r i n g e n s h u v u d s a k l i g a resultat. Innan de sakkunniga ingå på den mera detaljerade granskningen i fråga om utfallet av den skogliga taxeringen för varje län, torde det vara lämpligt att ge en orienterande överblick av resultatet, i belysning av jämförande uppgifter från 1928 och 1933 års allmänna fastighetstaxeringar och, vad den taxerade skogsmarksarealen beträffar, därjämte från 1923—1929 års riksskogstaxering ävensom nyare uppgifter lämnade av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd och rikets allmänna kartverk.

32 Arealredovisningen. I vissa län synes arealredovisningen ännu bereda nämnderna ganska stora svårigheter. Deklarationsmaterialet, som beträffande arealen i allt väsentligt torde ha byggt på uppgifterna från föregående fastighetstaxering, bör ha ehuru i mindre utsträckning visat liknande felaktigheter på grund av missuppfattning eller bristande iakttagande av redovisningsgrunderna, som då uppmärksammades. Sålunda föreligga väl fortfarande ojämnheter därigenom att skogsmark redovisats såsom mindrevärdig övrig mark. Det kan emellertid konstateras, att genom taxeringsarbetet i vissa län, bland annat där ekonomiska kartverkets eller annat kartmaterial jämte beskrivningar kunnat utnyttjas, en avsevärd förbättring i arealredovisningen ägt rum. Sammanställning av arealuppgifterna för län och de områden av län, som vid bearbetningen särskilts, jämte motsvarande uppgifter från 1933 och 1928 års taxering samt riksskogstaxeringen, har verkställts i tabell 6. Beträffande tabelluppgifterna bör iakttagas, att före jämförelsen med riksskogstaxeringens resultat ha de vid fastighetstaxeringen redovisade arealerna för jordbruksfastighet å landsbygden ökats med dels städernas arealer enligt 1937 års jordbruksräknings uppgifter, dels de bland skattefri jordbruksfastighet redovisade nationalparkernas arealer (huvudsakligen övrig mark). Vid jämförelsen måste ändock beaktas, att den genom riksskogstaxeringen erhållna arealredovisningen omfattar även de mindre områden skogsmark och övrig mark, vilka vid fastighetstaxeringen taxerats såsom annan fastighet. Korrektion härför kan dock ej göras. Vid 1938 års fastighetstaxering redovisades skogsmarksarealen för hela riket till 22 271469 hektar. Med tillägg enligt föregående stycke av 85 208 hektar har i tabell 6 sammanlagt 22 356 677 hektar jämförts med riksskogstaxeringens totalareal skogsmark, som efter de under åren 1939—1941 utförda nya inventeringarna i Norrbottens och Västerbottens läns kustland samt Västernorrlands och Jämtlands län, redovisas med 23 141 800 hektar i stället förut med 23 181 200 hektar. Underskott föreligger alltså med 785 123 hektar eller 34 % . Vid 1928 års fastighetstaxering var arealunderskottet 60 % och vid 1933 års 3 8 %>. Den vid fastighetstaxeringen redovisade arealen övrig mark 12 243 075 hektar jämte tillägg av 371 784 hektar, sammanlagt 12 614 859 hektar, överstiger riksskogstaxeringens nya uppgift 12 596 000 hektar med 18 859 hektar, medan år 1928 förelåg ett underskott av 1 648 100 hektar och 1933 av 59 381 hektar. Såväl för skogsmark om för övrig mark har den redovisade arealen sålunda avsevärt ökats och överensstämmelsen med riksskogstaxeringen betydligt förbättrats. Det ännu kvarstående underskottet för skogsmarken torde stundom ha redovisats såsom övrig mark, vilket bör uppmärksammas vid jämförelse med riksskogstaxeringens uppgifter, och bör innebära, att den verkliga arealbristen för övrig mark inom vissa län kan vara större än ovan angivits. Beträffande arealredovisningen hänvisas förutom till förut nämnda tabell 6 till texttabellerna å sid. 33 och 34. För övrigt hänvisas till diskussionen om arealredovisningen för de olika länen, måhända särskilt för de tre nordligaste.

33 Redovisning av landsbygdens skogsmarksareal enligt 1928, 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar. Arealens förändring

Areal skogsmark år Län o. landsdelar

1928 Hektar 3 706 780 2 017 955 1 688 825 3 011421 1 841 028 1 170 393 2 579 543

3 825 669 2 129 071 1 696 598 3 130 908 1 927 238 1203 670 2 607 841

Norrland Svealand Götaland Hela riket

1 808 669 1254 768 553 901 1 369 666 1085 835 283 831 1948537 257 362 859 451 480 877 400 847 1247 054 526 838 363 973 275 692 398169 327088 547 301 133 790 300 304 612 372 190 254 422 118 593 866 513 238 639 598 851999 273 321 14 278 116 143 187 933 172 493 238 664 62 565 12 476 079 5 087 351 4118 267

1 830 484 1 268 378 562 106 1 385 585 1 093 600 291986 1 973 406 257 070 868 158 439 438 408 740 1248 588 531004 363 910 279 203 396 531 330 401 553 879 132 214 321267 631 404 193 218 488 191 602 787 528 297 662 216 860 074 288 128 14 014 149 708 206 800 178 904 242 714 65 760 12780 487 5123 043 4 275 950 21 681 697 22179 480

192É—1933 1933—1938 Hektar

3 849 138 + 118 889 2 138 318 + 111 116 7773 1 710 820 + 3127137 + 119 487 1 911918 + 86 210 1 215 219 + 33 277 2 602 882 + 28 298 1 896 632 706 250 1829 837 + 21815 1 274 686 + 13 610 555 251 + 8 205 1 384 366 + 15919 7 765 1090 811 + 298 655 + 8 154 1993 358 + 24 869 292 260 174 875 477 + 8707 447 073 + 8 661 410 684 + 7 893 1 248 025 + 1534 531763 + 4166 63 366 533 3 511 282 168 + 393 866 - 1638 3 313 328 187 + 6 578 555013 + 129 674 - 1576 329 670 + 20 963 649 503 + 19 032 198 154 + 2 959 451 349 + 16 073 610 826 + 8 921 543 104 + 15 059 663 893 + 22 618 860 022 + 8 076 288 610 + 14 807 264 15 261 154 876 + 33 565 210 246 + 18 867 176 542 + 6 411 245436 + 4 050 65 426 + 3195 12 793360 + 304 408 5 143 900 + 35 692 4334 209 + 157 683 22 271 469 + 497 783

+ 23 469 + 9 247 + 14 222 - 3 771 - 16 320 + 11 549 - 4 959 647 + 6 208 - 6 855 - 1219 - 2 789 + 1 570 + 19 952 + 8 104 + 7319 + 7 635 + 1 894 563 + 759 + 2 623 + 2 965 - 2 665 - 2 214 + 1134 - 2 540 + 8 403 + 18 099 + 4 941 + 13 158 + 8 039 + 14 807 + 1677 52 + 482 + 1 247 + 5168 + 3 446 - 2 362 + 2 722 334 + 12 873 + 20 857 + 58 259 + 91989

34 J ä m f ö r e l s e m e l l a n a r e a l e n s k o g s m a r k o c h ö v r i g m a r k e n l i g t 1938 å r s a l l m ä n n a f a s t i g h e t s t a x e r i n g , k o m p l e t t e r a d e n l i g t n o t f ö r t a b e l l 6, o c h e n l i g t r i k s s k o g s t a x e r i n g e n . ö v e r s k o t t + eller u n d e r s k o t t — L ä n o. l a n d s d e l a r

Skogsmark

Övrig m a r k

hektar Norrbottens lappmarken kustlandet "Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland . . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre Norr-Siljan Söder-Siljan Falu-Säter Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar N o r r a delen Södra delen Öland G ö t e b o r g s och B o h u s . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

hektar

— 426 600 — 24 600 — 98 700 — 64 600 — 34 100 — 72 900 — 112 600

+ 39 700 — — — + + — — —

82 000 77 100 4 900 11900 27 300 15 400 68 800 11 200

+

— —

+ + + + — — + — — — — — — —

40 000 17 700 22 600 12 600 5 700 10100 3 700 9100 11600 2 200 27 300 9 500 2 300 7 200 42 000

+ 47 100 + 18 900

Norrland Svealand Götaland

+ 30 600 2 400 — — 12 100 — 2 700 — 2 500 — 15 800 6 200 — 392 800 — 30100 - 62100

H e l a riket

785 000

10-6

-

hektar

— 16-6 - 36 000 0-8 — 1-4 + 36 700 + 4-7 _ 81 + 113 800 + 5-4 _ 3-3 74 000 + 4-3 — 2-7 39 800 + 10-8 — 2-7 114 200 + 5-8 - 5-6 182 900 + 14-1 68 700 - 10-2 t 6-0 _ 4-3 50 700 + 15-8 — 5-7 48 500 + 20-2 — 0-9 2 200 + 2-7 60 200 - 2 1 2 + 0-9 46 600 - 22-1 + 2-6 — 4-9 13 600 - 18-5 56 900 _ 33 9-5 11 700 + 7-2 — 4-1

+ o-o

— —

33 500 29 800 5 800 32 500 21200

- 11-6 - 34-3 9-7 -13-4 -17-9 63 + 7-3 8-0 + 13-1 -14-1 -11-6 + 5-3 + 4-6 + 8-0 + 2-8 9-6 -17-5 3-9 - 25-9 - 51-0 + '00 -11-8 + 1-2 + 1-6

8-2 4-1 + 1-8 + 2-4 4 500 + 1-5 + 3-7 2 900 _ 0-9 8 900 — 2-7 7 800 15 000 + 2-1 — 1-7 7 800 — 7-6 3 400 _ 1-4 8 800 — 1-1 5 200 — 1-5 3 600 — 6-4 18 700 — o-i 30 800 5 400 + 7-6 21 800 + 6-5 28 000 + 11-8 J — 13-6 4 4 400 — 7-1 19 900 _ 1-3 1000 — 1-4 400 — 6-0 2 400 — 8-6 + 200 + — 51 + 218 200 + — 0-6 - 113 100 — 1-4 - 86 200 - 34 4- 18 900 -

-

451 500 462 600 11 100 15 100 9 400 5 700 41300 70 300 29 000 31300 28 600 2 700

48 300 19 300 29 000

125 700 600 33 400 69 800 23 000

9 000 8 600 1200 13 000 12 600 1300 3 400 10 000 23 900 700

+

2 900 3 600

+

60 700 31300 41700

2 900 + 2 600 + '42 000

2-2 9-1 6-7

- 32 000 1700 2100 - 18 200 6 000 - 474 600 - 143 200 - 148 300

0-2

- 766 100

4-0 1-8

R i k s s k o g s t a x e r i n g e n h a r ej m e d t a g i t n å g o n ö v r i g m a r k p å Ö l a n d .

%

Summa

35 Skogsmarksvärdet. Som förut nämnts, har skogsmarken vid 1938 års taxering åsatts ett värde för hela riket av 479 623 400 kronor mot vid 1933 års taxering 412 334 800 kronor, vilket ger en ökning av 67 288 600 kronor eller 16 3 °/o. Skogsmarksvärde samt skogsvärde per hektar vid de olika taxeringstillfällena äro sammanställda i tab. å sid. 37 och 38. Hektarvärdet för hela riket utgör åren 1928, 1933 och 1938 respektive 236, 186 och 215 kronor. Skogsmarksvärdet per hektar, som är en multipel av bonitet och rotvärde, är, såsom tidigare påpekats, ett lämpligt jämförande uttryck för markens värdeproducerande förmåga. Av de ingående värdefaktorerna bör boniteten, frånsett erforderliga rättelser, vara relativt oföränderlig, medan rotvärdet per kubikmeter är en känsligare faktor. Rena justeringar å rotvärdet äro av mindre betydelse, viktigare är att avgöra, huruvida rotvärdets ofta ganska märkbara växlingar bero på förändringar i värderingsgrunderna eller äro uttryck för skillnader i de prismedeltal, som ligga till grund för olika taxeringar. Den ovan iakttagna starka sänkningen i skogsmarksvärdet per hektar mellan åren 1928 och 1933 eller med 21 % beror dels på ändringar i såväl värderingsgrunderna som de ingående värdefaktorerna. Sålunda hade det från en fjärdedel till en tredjedel ökade förvaltningskostnadsavdraget medfört en allmän sänkning av hela värdenivån med 11 % . Resterande 10 % hänförde sig till en något större nedgång i rotvärde, medan boniteten något höjts, såsom framgick av redogörelsen för de skilda värdefaktorena. Vid 1938 års fastighetstaxering sänktes rotvärdet ytterligare. Höjningen likväl i markvärdet vid senaste taxeringen har sin förklaring i ytterligare höjning av boniteten samt sänkningen av kapitaliseringsprocenten från 5 till 4 °/o, vilken sänkning betyder 286 procents höjning av 1933 års skogsmarksvärde. De relativt största höjningarna i skogsmarksvärdet per hektar h a uppstått inom Norrbottens, Västernorrlands, Stockholms, Gotlands, Kristianstads och Malmöhus län, i sistnämnda fallet med icke mindre än 40 %>. Förhållandevis små höjningar föreligga i Kopparbergs, Södermanlands och Kalmar län. Vid jämförelse med riksmedeltalen visa kronoskogarna de högsta och gruppen övriga allmänna skogar den lägsta höjningen. Skogsvårdet har för hela riket vid 1938 års taxering uppskattats till 1 584 351 800 kronor mot 1 353 368 300 kronor vid 1933 års taxering, vilket innebär en ökning med 230 983 500 kronor eller nära 18 °/o. Motsvarande skogsvärden per hektar enligt texttabell å sid. 38 äro 71 och 61 kronor. 1928 års fastighetstaxering redovisade ett skogsmarksvärde av 72 kronor. Skogsvärdet per hektar påverkas förutom av de faktorer som bestämma skogsmarksvärdet även av relativa skogstillgången. Sänkningen av räntefoten vid sista taxeringen betyder en förhöjning av skogsvärdet med 242 °/o, alltså något mindre än beträffande skogsmarksvärdet. Att skogsvärdet ändå, trots enahanda inverkan av bonitet och rotvärde, höjts med samma procenttal som detta, nämligen 16 %, beror på en förhöjning av relativa skogstillgången. Skogsvärdet per hektar har sedan 1933 varit utsatt för särskilt stora höjningar inom Gävleborgs, Västmanlands, Stockholms, Älvsborgs, Kristianstads och Malmöhus län.

36 Förhållandevis små höjningar h a uppstått i Norrbottens och Västerbottens län. Inom Södermanlands län har skogsvärdet till och med sänkts, beroende på en i detta län förekommande sänkning av relativa skogstillgången, samt dessutom en ovanligt kraftig nedgång av rotvärdet. Beträffande skogsägargrupperna har skogsvärdet i genomsnitt höjts mest hos bondskogarna och minst hos övriga allmänna skogar. Boniteten h a r vid 1938 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 223 mot 218 vid 1933 års taxering, vilket innebär en höjning av något mer än 2 %>. Höjningen har varit störst i Götaland och minst i Norrland, vilket sannolikt är en riktig tendens. Särskilt stora höjningar av den uppskattade boniteten h a r skett för Örebro, Västmanlands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, i senare fallet med 8 °/o. Vid 1933 års fastighetstaxering sänktes en del bonitetsmedeltal. Dessa ha nu genomgående höjts. För övrigt hänvisas till tabell å sid. 39. Rotvårdet. Rotvärdena ha som nämnts beräknats något olika vid olika taxeringstillfällen. Vid 1938 och 1933 års fastighetstaxeringsutredningar har medelrotvärdet beräknats genom vägning med arealen. År 1928 uträknades det emellertid efter ekvation: .. , markvärdet per hektar rotvårdet = ——-—;—— boniteten X 35 X 075 För att kunna jämföra de olika fastighetstaxeringarnas rotvärden h a 1933 och 1938 års värden i denna tabell uträknats efter samma principer som 1928 års. Då emellertid förvaltningsavdraget ändrades 1933, och procenten sänkts till 4 % vid denna utredning äro ekvationerna ej fullt lika. De få följande utseenden: markvärdet per hektar 1928: rotvärdet boniteten X 2625 markvärdet per hektar 1933: rot värdet = boniteten X 2333 markvärdet per hektar 1938: rotvärdet = boniteten X 3'— Som framgår av tabellen å sid. 40 ha rotvärdena sänkts både från 1928 till 1933 och från 1933 till 1938. Orsaken till att rotvärdet sänkts i första fallet, är kanske främst beroende på en del författningsenliga förändringar för vilka 1933 års fastighetstaxeringssakkunniga redogör i sin undersökning av taxeringsutfallet å sid. 47 och vilken även berörts i samband med frågan om skogsmarksvärdet och skogsvärdet i föreliggande undersökning (sid. 35). Beträffande sänkningen år 1938 får den till viss del hänföras till prisnivåns inverkan. Den första delen av femårsperioden 1932—1936 noterades bottenpriser på trävarumarknaden. Den förändring mot högre priser, som sedan inträffade hann inte nämnvärt påverka medelpriserna för perioden i fråga.

37 Jämförelse mellan 1928, 1933 och 1938 å r s fastighetstaxeringars s k o g s m a r k s v ä r d e per hektar. Skogsmarksvärdets förändring

Skogsmarksvärde p er hektar Län o. landsdelar

5-9

- 2-3

-32

4-2 8-0

-

— 22 - 18

+ 1-1 + 0-7 + 1-6 + 1-7 + 1-2 + 2-4

1-8

- 11

+ 1-6

+ 19 + 16 + 22 + 15

— —

— —

— —

— —

9-2 132

- 2-2 — 2-4 - 2-3 — 23 — 2-3

12-2

12-5

-

— —

— —

13-7 9-0

19-7

15-2

18-5

- 4-5

-23

18-4 226

14-1 17-8

17-6 20-6

— 23 - 21

27-5

20-3

24-0

25-8 34-4

18-8 26"1

22-2

16-1

11-9 18-6 25-6 32-7

6-7 13-7 18-3 24-7

22-4 29-7 17-7 6-7 14-6 20-6 283

- 4-3 - 4-8 - 7-2 - 7-0 - 83 - 61 — 52 - 49 - 7-3 - 8-0

35-0 36-7 358 37-9 37-6 430 43-7 28-5 49-3 41-9

26-1 29-1 28-0 27-1 25-7 35-6 32-2 24-3 39-7 36-6

29-8 33-4 32-9 31-2 32-2 36-6 36-8 30-3 45-7 41-3

- 89 - 7-6 - 7-8 -10-8 -11-9 - 7-4 -11-6 - 4-2 - 9-6 - 5.3

-25 -21 -22 -28 -32 -17 -26 - 15 -19 - 13

44-4 40-9

36-4 86-7

41-1 41-5

-

8-0 4-2

- 18 — 10

49-4 49-2 45-9

37-9 36-6 36-5

42-8 41-1 39-6

-11-5 -12-6 - 9-4

-23 -26 -20

+ 49 + i6

44 48 43

36-8 36-2 35-2

382 41-4 39-0

- 72 -11-8 - 7-8

— 16 — 25 - 18

+

37-8 42-6 42-6 50-0 62-2 10-3 23-3 37-8

43-6 48-9 49-3 61-9 87-1 12-2 26-4 43-3

- 9-5 - Il - 9-3 - 50 -19-5

Norrland Svealand Götaland

47-3 43-6 51-9 550 81-7 13-3 31 47

Hela riket

23-6

21-5

-20 - 3 -18 - 9 -24 -23 -25 -20 -21

Falu-Säter

+ 23

%

4-8 3-5 6-4 9-1 8-0 108 10-9

5-7 8-8 11-4 103 13-1

%

kr.

kr.

kronor 7-1

1933- -1938

1928- -1933

10-8

- 30 - 7-7 - 9-2 - 5-0

39 27

-20

-26 — 27 - 24

-27 — 44 — 26 - 29 - 24

+ 33 + 35 + 28 + 37 + 36 + 36 + 16 + 00 + 09 + 23 + 36 + 37 + 43 + 49 + 41 + 65 + 10 + 46 + 60 + 60 + 47 + 47 + 48

+ 31 14

+ 52 + 38 + 58 + 64 + 67 + 11 9 + 24 9 + 19 + 31 + 55 + 29

+ 20 + 25

+ 22 + 25 + 16

+ 18 + 19 + 14

+ 10 + 0 + 7 + 13 + 15

+ 14 + 15 + 18 + 15 + 25 + 3 + 14 + 25 + 15 + 13 + 13 + 13

+ 13 + 12 + 8 + 4 + 14 + 11 + 15 + 15 + 16 + 24 + 40 + 18 + 13 + 15 + 16

38 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933 o c h 1938 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s s k o g s v ä r d e per hektar. Skogsvärde per hektar Län o. landsdelar

kronor 182 16 22

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre Norr-Siljan Söder-Siljan Falu-Säter Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs o. Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

38-3

38 39 39-9 63 69 71 90 80 127 79 33 62 99 123 131 125 114 145 128 156 139 82 139 88 121 73 128 118 116 124 106 118 103 71 108 109 216

Norrland Svealand Götaland Hela riket

42 111 116 72

16 7 13 •2 21 0

32 0 30 7 34 l 36-4

48 44 68

73 65 101

59 23 46 72 97

108 106 100 101 90 154 121 76 131 89 112 79

110 97 109 122 92 100

73 78 97 110 165 351 90 104 61

17 13 22 33 31 38 41 45 30 57 52 70 93 83 128 66 21 50 79 112 121 122 131 118 114 151 139 94 159 114 138 104 134 114 130 139 120 102 89 97 116 142 235 40 102 127 71

Skogsvärdets förändring 1928-1933

1933—1938

kr.

kr.

1-5 1-8 l-o

0-0 13 5 16 19 13 9

6-3

73 4-9

35 -15 - 15 - 13 -17 - 15 - 26 -20 - 10 - 16 - 27 - 26 -23 -19 -14 -44 -38 - 2 -18 - 6 - 8 + 1

- 9 + 6 -18 -21 - 7 - 2 - 11

- 18 -30 + 7 - 11 + 1 -51 - 6-9 -21 -12 - 11

-24 - 25 - 18 - 19 - 19 - 20 -25 - 30 - 26 - 27 - 21 - 18 -15 -12 -30 -30 - 1 - 13 - 7

+

6 1

+

- 14 -18 - 6 2 - 13

- 15 -29 + 10 -10 + 1 -24 -16 - 19 - 10 -15

o-o 1-3 1-9 0-4

42 4-6 9 8 12 20 18 27 7 2 4 7 16 13

+ 16 + 31 + 17 + 24 - 3 + 18 + 18 + 28 + 25 + 26 + 25 + 24 + 17 + 21 + 17 + 28 + 2 + 16 + 19 + 19 + 32 + 70 + 4-9 + 12 + 23 + 10

39 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933 o c h 1938 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s b o n i t e t s m e d e l t a l . Bonitet Län o. landsdelar

1933 Bonitetstalens förändring 1938

kbm. Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre Norr-Siljan Söder-Siljan Falu-Säter Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs o. Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

1-27 1-15 1-41 1-66 1-53 1-87 1-72

1-27 1-08 150

— —

— —

1-99 1-91 2-19 238 2-28 2-77 2-09 1-40 1-86 2-41 2-71 2-73 2-78 2-78 289 269 3-21 299 1-71 2-68 2-64 2-69 3-26 302 2-91 2-91 293 2-75 2-68 2-88 3-44 3-38 4-47

204 1-96 223 2-49 2-41 2-80 2-12 1-31 1-90 248 2-79 282 2-94 2-95 2-93 2-74 3-30 3-08 1-79 3-20 2-81 2-76 2-83 3-24 3-09 2-99 2-97 3-01 2-99 2-76 3-31 3-58 367 4'39

1-32 1-15 1-53 1-66 1-61 1-91 1-77 1-86 1-52 2-12 203 2-33 2-50 2-41 2-80 2-15 1-32 1-91 243 2-86 287 306 314 2-94 2-80 334 3-16 1-88 3-30 293 2-87 2-95 3-27 3-18 3-02 2-99 305 2-88 2-82 3-38 3-67 3-90 4-78

1-68 2-53 2-98

1-70 2-60 309

1-73 2-66 3-18

2-18

2-18

2-23

3oo

Norrland Svealand Götaland Hela riket

1-64 1-50 1-87 1-74

1928-1933

1933-1938

abs.

abs.

+ O-oo

+ 0-05 + 0-07 + 0-03 + 0-02 + o-oi + 0-04 + 0-03

— 0-07 + 0-09 -0-02 — 0-03

± o-oo + 0-02 + 0-05 + 0-05 + 0-04 + 0-11 + 0-13 + 0-03 + 0-03 — 0-09 + 0-05 + 0-02 + 0-08 + 0-09 + 0-16 + 0-17 + 0-04 + 0-05 + 0-09 + 0-09 + 0-08 + 0-20 + 0-13 + 0-12 + 0-14 -0-02 + 0-07 + 0-08 + 0-06 + 0-08 + 0-24 + 0-08 + 0-43 + 0-09 + 0-29 -0-08 + 0-02 + 0-07 + 0-11 + 0-05

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + 9 + 3 + 15 + 3 + 9 - 2 1 3 4 2

+ 0-08 + 0-07 + o-io + 0-01 + 000 ± o-oo + 0-03 + o-oi + o-oi ± o-oo + 0-07 + 006 + 0-12 + 0-19 + 0-01 + 0-06 + 0-04 + 0-07 + 0-09 + o-io + 0-12 + o-ii + 0-12 + 0-03 + 0-09 + 0-03 + 0-02 + 0-04 — o-ii + 0-06 + 0-07 + 0-14 + 0-23 + 0-34 + 0-03 + 0-06 + 009 + 0-05

+4 + 6 + 2 + 1 + 1 + 2 + 2 + 4 + 4 + 4

+0

±o ±o

+ 1 + 1 + 1

±o

+ 3 + 2 + 4 + 6 + 0 + 2 + 1 + 2 + 5 + 3 + 4 + 4 + 4 + 1 + 3 + 1 + 1 + 1 — 4

40 Jämförelse

mellan

1928, 1933 o c h 1938 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s r o t v ä r d e s m e d e l t a l . Rotvärdets förändring

Rotvärde L ä n o. l a n d s d e l a r

l

l

kronor 2-14 1-88 2-39 2-62 256 2-67

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre Norr-Siljan Söder-Siljan Falu-Säter Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar N o r r a delen Södra delen Öland G ö t e b o r g s o. B o h u s . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

2-70

1-62 1 89 1-83 2-38 2-29 2-48 2-68

3-77 3-67 393 4-42 4-31 4-73 4-05 324 383 4-05 4-60 4-89 5-08 4-91 5-00 533 5-10 5-57 6-35 6-26 5-96 6-41 5-79 5-77 6-21 6-01 5-79 6-30 5-97 6-72 5-76 5-75 6-20 6-96

3-19 3-08 8-42 3-49 8-34 4-00 3-25 2-19 3-09 3-23 3-79 397 4-24 4-07 396 4-02 4-62 4-48 5-82 5-32 5-68 5-65 556 501 5-08 5-23 5-31 5-16 505 5-87 5-50 5-17 5-84

Norrland Svealand Götaland

3-00 4-70

2-60

6oo

5-24

Hela riket

4-27

3-66

6-07 384

1-49 1-22 1-74 2-17 2-03 2-30 2-85 2-46 1-97 2-91 2-89 2-96 3-20 3-10 3-54 2-74 1-69 2-55 2-83 3-30 3-46 3-64 3-49 354 383 3-65 3-89 537 4-62 4-70 4-77 4-69 4-86 4-81 4-37 4-26 4-52 4-51 5-15 4-82 4-48 5-29 6-14 2-35 3-31 4-54 3-21

V ä r d e n a o m r ä k n a d e e n l i g t 1928 å r s b e r ä k n i n g s s ä t t .

1928-1933

1933—1938

abs.

abs.

0-52 • 0-49 • 0-66 •0-24 0-27 0-19 0-02

24 26 23 9 11 7 1

— 0-13

0-58 0-59 • 0-51 •0-93 • 0-97 • 0-73 0-80 • 1-05 0-74 • 0-82 0-81 0-92 0-79 0-84 1-04 1-31 •0-48 1-09 0-53 0-94 0-38 0-76 0-23 •0-76 1-13 0-78 0-48 1-16 0-92 0-85 0-26 0-58 0-36 089 0-40 0-86 0-76 0-61

- 0-28 - 0-19 - 0-47 -0-29 - 0-24 - 0-46 -0-51

16 13 •21 23 15 20 32 • 19 20

• 18 19 16 17 21 25 9 20 8 15 6 12 •

13 18 13 • 8

18 15 18 5 10 6 13 13 18 13 14

- 017 — 0-09 -0-21 — 0-26 - 0-18 - 0-33

- 060 - 0-64 - 0-40 - 0-49 -0-51 - 0-60 -0-68 -0-42 - 0-19 -0-97 -0-59 -0-45 -0-70 -0-88 - 0-88 - 0-87 -0-66 - 0 77 -0-86 - 1-06

- 063 - 054 -0-72 -0-68 -0-69 -0-56 + 0-07 -0-25 -0-58 -0-70 -0-45

41 En visserligen obetydlig, men dock förhöjning föreligger dock i Malmöhus län för skogsägargrupperna: ecklesiastika, övriga allmänna och aktiebolag. Beträffande sänkningarna av rotvärdet äro de störst i Götaland, särskilt i Älvsborgs län samt norra delen av Kalmar län; även Södermanlands län visar en betydande sänkning. De minsta sänkningarna hos rotvärdet ha förekommit i Norrland, vanligen för ecklesiastika och övriga allmänna skogar. Dessutom visar Stockholms län en ganska obetydlig sänkning. Den mera betydande sänkningen av rotvärdet för Södermanlands län samt den ringa sänkningen för Stockholms län är förklarlig med hänsyn till de uttalanden som gjordes av de sakkunniga rörande 1933 års taxering. Relativa skogstillgången har vid 1938 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 073 mot 070 vid 1933 och 064 vid 1928 års taxeringar och har således höjts ytterligare med 003 eller 4 °/o. Såsom av tabellen å sid. 00 framgår, ha upprepade höjningar av relativa skogs tillgången skett sedan 1928, mest i Götaland och minst i Norrland, vars medeltal för 1933 och 1938 är detsamma. Från 1928 till 1933 framträdde sänkningarna i Göteborgs och Bohus län, Uppsala län samt Ångermanland. I de förra fallen h a r nu relativa skogstillgången åter höjts, medan den i Ångermanland sänkts ytterligare, om än obetydligt. Dessutom ha år 1938 sänkningar förekommit i Norrbottens, Västerbottens och Södermanlands län samt i Särna—Idredelen av Kopparbergs län och på Öland. I Norrbottens och Västerbottens län äro sänkningarna ganska betydliga och framträda starkast hos aktiebolagens skogar och kronoskogarna. Sänkningarna i Norrbottens och Västerbottens liksom Västernorrlands län torde delvis kunna förklaras med där sedan år 1933 bedrivna betydande avverkningar. De största höjningarna av relativa skogstillgången från 1933 till 1938 förekomma i Gävleborgs, Västmanlands och Älvsborgs län samt fastlandsdelen av Kalmar län. I dessa län är det vanligtvis kronoskogarna och bolagsskogarna som höjts mest. Riksmedeltalen för skogsägargrupperna utvisa dock att relativa skogstillgången blivit höjd endast hos bondskogarna, medan de andra grupperna uppvisa ungefär samma värden som 1933. En bedömning av den uppskattade relativa skogstillgången i förhållande till den verkliga är i regel förenad med stora felmöjligheter. För begränsade områden vid likartat avsättningsläge och där tillförlitliga uppgifter finnas om virkesförrådets storlek och sammansättning för viss bonitet äro goda jämförelser möjliga, medan större områden, t. ex. län, så stora växlingar föreligga i de förhållanden, som påverka denna faktor, att en riktig bedömning försvåras. Emellertid föreligga för län eller områden av län enligt riksskogstaxeringen vissa uppgifter som underlag för bedömande av hur relativa skogstillgången vid fastighetstaxering uppskattats, även om dessa uppgifters aktualitet och användbarhet något minskats med hänsyn till de för-

42 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933 o c h 1938 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s m e d e l v ä r d e n å r e l a tiva skogstillgången. Relativ skogstillgång Län o. landsdelar 1928

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre Norr-Siljan Söder-Siljan Falu-Säter Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Väslergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs o. Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Hela riket

0-64 0-56 0-53 0-72 079 0-62 0-69

0-74 0-79 0-70 0-76 0-81 0-67 0-71

— —

— —

0-68 0-68 066 0-69 0-66 0-79 0-76 0-58 071 0-82 080 0-80 0-72 0-67 081 0-72 0-77 0-68 0-61 0-60 045 0-58 0-38 0-65 051 054 0-60 0-46 0-58 0-46 0-35 0-44 0-42 0-56

0-67 0-66 069 0-76 0-74 0-82 0-78 0-72 0-71 083 0-83 0-88 0-78 0-76 0-79 0-74 0-92 0-80 0-66 0-70 0-62 0-65 0-46 0-61 0-66 0-63 0-70 0-54 060 0-41 0-39 0-49 0-47 0-66

0-64 0-69 0-61 0-69 0-74 0-63 0-72 072 0-74 0-68 0-66 0-74 0-85 0-82 094 0-81 0-68 0-75 0-84 0-87 0-89 0-81 0-87 0-83 0-78 090 0.83 0-68 0-75 0-01 0-74 0-55 0-68 0-61 0-72 0-80 0-64 0-58 0-44 0-43 0-62 0.50 0-69

0-67 0-76 0-52

0-72 081 0-59

072 0-84 0-64

0-64

0-70

0-73

•

B

Värdenas förändring 1928—1933

1933—1938

abs.

abs.

+ 0-20 + 0-23 + 0-17 + 003 + 0-02 + 0-05 + 0-02

-t- 37 + 41 + 32 + 4 + 3 + 8 + 3

-0-10 — 010 — 0-09 -0-06 — 0-07 — 0-04 + O-oi

-001 - 0-02 + 0-03 + 0-07 + 0-08 + 003 + 002 + 0-14 + o-oo + o-oi + 0-03 + 008 + 006 + 0-09 - 002 + 002 + 015 + 0-12 + 0-05 + 0-10 + 0-07 + 0-07 + 0-08 + 006 + 006 + 0-09 + 010 + 0-08 + 0-02 -0-05 + 0-04 4- 005 + 0-06 ±000 + 005 + 0-05 + 0-07 + 0-06

- 1 - 3 + 5 + 10 + 12 + 4 + 3 + 24

+ 0-01 — o-oi + 0-05 + 009 + 008 + 0-12 + 0-03 — 004 + 0-04

± o + 1 +

i

+ 10

+ 8 + 13 - 2 + 3 + 19 + 18 + 8 + 17 + 16 + 12 + 21 + 11 + 10 + 17 + 17 + 17 + 3 -11 + 11 + 11 + 12

± 0 + 7

+ o-oi + 0-04 + 0-01 + 0-03 + 0-11 + 0-04 + 0-04 -0-02 + 0-03 + 0-02 + 0-05 + 009 + 0-09 + 009 + 0-07 + 0'05 + 0-09 + o-io + o-io — 002 + 003 + 004 + 003 + 0-03 + 0-08 + 000 + 003 + 0-05 + 003

43 Län o. landsdelar

Norrbottens lappmark . > kustland .. Västerbottens lappmark > kustland. Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Kopparbergs Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Jönköpings Kronobergs Kalmar Göteborgs o. Bohus Hallands Blekinge Kristianstads

Malmöhus

VirkesförNormalförråd råd per ha enl. riksomloppskbm. skogstax. taxerad tid enl. per kbm. med bonitet länsanår 1938 hektar bark visn.

46 63 72 71 64 76 103 74 88 93 97 99 83 99 92 64 91 69 66 60 74 53 51 65 69 86

1-15 1-53 1-51 1-91 1-77

140 140

73 72

120 130

212 2-60

120 110

2-15

2-87

306 314

2-94 2-80 334 315 1-88 3-30 293 327 3-18

95 100

78 85 93 86 94 97 99 96

95 95

103 99

— — —

77 102

90 95 90

282 3-88 367

100 80 80

3-90 473

80 80?

95 101 100 91 93 90 99 105 128

Beräknad relativ kubikmassa

Taxerad relativ skogstillgång är 1938

0-73 0-86 1-00 0-88

0-69 0-61

082 0-89 111 0-86 0-94 0-96 0-98 1-03 089 0-96 0-93 0-83 089 0-73 0-65 0-60 0-81 0-57 0-57 0-66 0-66 0-67

074 0-63 0-72 0-68 0-85 081 0-89 0-81 0-87 0-83 0-78 0-90 0-83 0-68 075 0-61 0-68 061 0-72 0-44 0-43 052 0-50 0-59

ändringar, som den verkliga skogstillgången åtminstone i vissa län undergått efter riksskogstaxeringen. De sakkunniga ha, liksom i 1928 och 1933 års undersökningar, begränsat utredningen att i första hand gälla förhållandet mellan det verkliga virkesförrådet enligt riksskogstaxeringen och vid fastighetstaxering tillämpade normalförråd. Virkesförrådet per hektar enligt riksskogstaxeringen har angivits med tilllägg för bark. Normalförrådet per hektar har bestämts efter den uppskattade boniteten och däremot svarande omloppstid enligt länsanvisningarna eller tab. II till skogsvärderingsinstruktionen. Förhållandet mellan nu nämnda hektarförråd betecknas i det följande som »relativa kubikmassan». Nämnda uppgifter samt den uppskattade relativa skogstillgången ha sammanställts i ovanstående tabell. 4 — 413594

44 Relativa kubikmassan är som grundval för bestämning av relativa skogstillgången av primär betydelse och kan överensstämma med denna, o m virkesförrådets sammansättning är normal. Med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter om virkesförrådets fördelning på ålders-, mogenhets- och diameterklasser är det möjligt att närmare utreda, i vad mån förrådets sammansättning i nämnda avseende bör giva högre eller lägre värdeavkastning än normalt. De synnerligen omfattande utredningar som skulle möjliggöra en mera exakt bedömning härav, ha de sakkunniga icke ansett sig böra ifrågasätta för det ändamål som här avses. Riksskogstaxeringens uppgifter kunna dock giva stöd för ett allmänt bedömande av huruvida och i vilken riktning den beräknade kubikmassan bör jämkas för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången vid jämförelse med den taxerade. Av tabellen framgår i stort, att vid åsätt bonitet den beräknade relativa kubikmassan i allmänhet ligger högre, för vissa län avsevärt högre, än relativa skogstillgången. Huruvida denna faktor på den grund och med hänsyn till länets särskilda förhållanden kan anses ha blivit underskattad, kommer i det följande att omnämnas för de län, där anledning härtill anses föreligga.

R e d o g ö r e l s e l ä n s v i s för det s k o g l i g a t a x e r i n g s r e s u l t a t e t . Norrbottens län. Arealredovisningen. Lappmarken. (Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner). Skogsmarksarealen, 2 138 300 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 426 600 hektar eller 16 6 % och nära nog samma resultat eller 435 800 hektar år 1933. För övrig mark, 4 606 100 hektar, föreligger jämfört med riksskogstaxeringen ett mindre underskott av endast 36 000 hektar, vilket föga avviker från 1933 års resultat, 24 300 hektar. De stora skillnaderna mellan fastighetstaxering och riksskogstaxering sedan 1928 års taxering äro sålunda avlägsnade (se tab. 6). Den avsevärda arealökningen, som skedde från 1928 till 1933 års taxering (se tab. 6 kol. 4 och 5), berodde till stor del på noggrannare uppskattning avfjälltrakternas kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker men därjämte även på förbättrad redovisning för bondehemmans skogar. Fortfarande ansågs emellertid år 1933 att de vid riksskogstaxeringen såsom skogsm a r k upptagna svagaste markerna hade blivit redovisade såsom övrig mark. Sämsta bonitet, IX, som avsåg fjällskogen, upptog enligt riksskogstaxeringen icke mindre än 220 100 hektar men hade icke i länsanvisningarna uttryckligen angivits såsom skogsmark, vilket i sin mån kunde ha givit upphov till ojämnhet i redovisningen. De kvarstående skillnaderna i redovisad areal mellan riksskogstaxeringen och fastighetstaxeringen, oaktat denna här i största utsträckning bygger på skogsuppskattningshandlingar, kunde mycket väl, UIT

45 talade de sakkunniga år 1933, förklaras av olika uppfattning om avgränsningen mellan skogsmark och övrig mark. För 1938 års fastighetstaxering föreligger nya och långt mera tillförlitliga arealuppgifter för skogen i Norrbottens lappmark än vad som var fallet år 1933. Sedan dessa ha sålunda för en stor del allmänna skogar, i första hand kronoparkerna, upprättats nya skogshushållningsplaner. För de enskilda skogarna, såväl böndernas som bolagens, torde dylika planer vid tiden för 1938 års fastighetstaxering ha upprättats för sannolikt minst halva skogsmarksarealen. Någon kontroll genom en förnyad riksskogstaxering finnes däremot ännu ej för Norrbottens läns lappmark. Vid undersökningar av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd över hushållningsplanerna för kronans skogar har emellertid framkommit att av de arealer 1926 års riksskogstaxering redovisade såsom skogsmark (bon. VIII och bättre) å kronans marker 374 400 hektar ej i verkligheten ansetts värda uppskattning. Nämnden har också gjort ett utdrag av virkesförrådet å dessa marker och funnit att de ej ha högre förråd av barrskog än 23 kbm per hektar. Av dessa marker har dock kronan upptagit c:a 240 000 hektar vid 1938 års fastighetstaxering. Likväl förklaras en betydande del av den delvis oegentligt redovisade arealbristen. För Karesuando socken har t. ex. full överensstämmelse nåtts mellan skogsmarksareal för enskilda skogar enligt upprättade hushållningsplaner och riksskogstaxeringen om bonitet IX uteslutes. Kustlandet, (övriga kommuner i Norrbottens län.) För skogsmarksarealen, 1 715 900 hektar, föreligger vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 24 600 hektar eller 14 % mot 68 200 hektar år 1933. För övrig mark, 789 100 hektar, har uppstått ett överskott av 35 700 hektar mot 78 100 hektar år 1933. Bristen för skogsmarken motsvaras alltså på 11 100 hektar när av ett överskott för arealen övrig mark. Detta betyder med andra ord att riksskogstaxeringens totala utmarksareal, 2 493 900 hektar, endast med 11 100 hektar avviker (är mindre än) motsvarande areal enligt fastighetstaxeringen. Det m å erinras om att siffrorna för riksskogstaxeringen äro hämtade från den nya taxeringen 1940 varvid resultaten i hektar i förhållande till den tidigare riksskogstaxeringen framgå av följande: Riksskogstaxeringen år

Övrig mark Summa

1 769 400 716 200 2 485600

1740 500 753 400 2 493 900

Av arealökningen för skogsmarken vid 1938 års fastighetstaxering, 14 700 hektar, kan huvudparten eller över 8 000 hektar hänföras till bondeskogarna. Bonitet. Boniteten har för länet uppskattats till 132 mot 1 27 vid 1933 och 1928 års taxeringar. För lappmarken är boniteten 115 och inom kustlandet 1 53. Enligt riksskogstaxeringen äro medeltalen respektive 13 och 1"8, varför

underskattning synes föreligga. Det är dock vanskligt att göra något mera bestämt uttalande rörande boniteringen och synes resultatet i stort sett få anses vara någorlunda tillfredsställande. Vid jämförelse med de i länsanvisningarna angivna medelboniteterna överensstämma talen i stort sett bra. Den avvikelse som finnes innebär dock i regel lägre värden vid taxeringen än i anvisningarna. Skillnaden är störst för Råneå med 022. Endast för Karesuando är taxeringens bonitet högre (013). Något lägre boniteter i jämförelse med länsanvisningarna redovisas även för, bland annat, Edefors, Hietaniemi, övertorneå, Pajala och Junosuando kommuner. För Hietaniemi föreligger samtidigt ett betydande arealöverskott jämfört med den officiella statistikens uppgifter, vilket i detta sammanhang bör hävas i minnet. Den vid 1933 års taxering anmärkta ojämnheten i boniteten vid jämförelse mellan Älvsby, Hortlax och Piteå landskommuner i Norrbottens län och angränsande Jörn och Byske kommuner i Västerbottens län torde numera få anses avlägsnad. Detta har skett främst genom höjning av boniteten för kommunerna i Norrbottens län. För Karesuando, Jukkasjärvi och Gellivare kommuner anmärktes vid 1933 års taxering på de låga bonitetstalen för bondeskogarna, varigenom dessa framträdde som låga i jämförelse med övriga skogsägargrupper. En icke oväsentlig justering har nu iakttagits för Karesuando och Jukkasjärvi kommuner. Genom denna och andra ändringar av boniteten har denna för den sistnämnda kommunen höjts från 061 år 1933 till 079. Resultaten i allmänhet tyda på att boniteringen inom länen, med de stora svårigheter som här föreligga, likväl blivit ännu jämnare och riktigare än vad tidigare varit fallet. Utformningen av länsanvisningarna ha varit praktiska för taxeringsarbetet i föreliggande avseende. Rotvärde. Rotvärdet för länet är 137 kronor, 1 varvid för lappmarken 113 kronor och för kustlandet 166 kronor. Den sänkning från respektive 135 och 1-77 kronor, som inträffat sedan 1933 års taxering, är procentuellt väsentligt större för lappmarken än för kustlandet, vilket kan anses vara fullt förklarligt. Några ojämnheter av betydelse framträda endast för Arvidsjaurs, Arjeplogs och Korpilombolo kommuner. I Arvidsjaur synes särskilt rotvärdet för aktiebolagens skogar väl lågt och sänkt från 162 år 1933 till 111 kronor. För bondeskogarna t. ex. är sänkningen betydligt mindre eller från 164 till 133 kronor. Inom den längre mot fjällen belägna Arjeplogs kommun är rotvärdet för bolagsskogarna 128 kronor. Det gäller i båda fallen relativt små arealer (dock i lägsta fallet över 11000 hektar), men i den mån boniteten i dylika trakter även i detta sammanhang kan ge en viss ledning må nämnas, att denna för bolagsskogarna i Arvidsjaur, med det lägre rotvärdet, är 151 mot 133 i Arjeplog. 1

Här likasom i det följande angives rotvärdet enligt tab. 8 och icke enligt tab. å sid. 4 och text å sid. 36.

47 För Korpilombolo kommun är rotvärdet för bondeskogarna 115 kronor mot t. ex. för kronoparkerna 155 kronor. Även här kan förtjäna nämnas att boniteten för bondeskogarna är 155 mot 133 för kronoparkerna. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången höjdes avsevärt från 1928 års taxering till 1933 års, nämligen för hela länet från 0 54 till 074. Inom lappmarken höjdes medeltalet från 056 till 079 och inom kustlandet från 053 till 070. Höjningarna kunde i viss mån tillskrivas det förhållandet att lövskogen, som i större delen av länet saknar avsättning, vid 1928 års taxering icke medtagits vid bestämmande av relativa skogstillgången men vid 1933 års taxering genomgående inräknats. För lappmarken var år 1933 relativa skogstillgången 0 79 vid åsatta boniteten nära överensstämmande med beräknade relativa kubikmassan 0 78. Visserligen utgjordes förrådet inom lappmarken till relativt stor del av avverkningsmogen skog, vilket borde medföra justering av nämnda siffra uppåt, men å andra sidan borde vid förekomst av skadad skog samt lövskog, som saknade avsättning, justering ske nedåt. Därjämte torde beträffande förrådets avsättningsläge tämligen allmänt gälla, att markerna närmast flottlederna vore klenare bestockade än de sämre lägena, varigenom det verkliga drivningsavståndet skulle bliva längre än det genomsnittliga avstånd, efter vilket det taxerade rotvärdet bestämts. Detta förhållande, vartill särskild hänsyn kunde behöva tagas, medför lägre »relativt rotvärde» och därmed sänkning i skogsvärdet. Nu anförda omständigheter gjorde redan vid 1933 års taxering det särskilt vanskligt att bedöma den åsatta siffran för relativa skogstillgången inom lappmarken. För kustlandet hade relativa kubikmassan beräknats till 100, varemot den uppnådda siffran för relativa skogstillgången var 0 70. De sakkunniga ansågo troligare, att underskattning av relativa skogstillgången fortfarande förelåg i kustlandet än i lappmarken. Vad ovan uttalades i anslutning till 1933 års taxering rörande svagheterna i en jämförelse mellan relativa skogstillgången och den beräknade relativa kubikmassan har än större skäl att uppmärksammas nu. Med hänsyn till vad som är känt om storleken av virkesuttag som skett såväl inom lappmarken som kustlandet, lärer det icke ligga någon orimlig relation i en sänkning av relativa skogstillgången från 079 till 0'69, respektive 0'70 till 061. Resultaten av den år 1941 utförda riksskogstaxeringen för kustlandet bekräftar även en för denna bygd icke oväsentlig nedgång av virkesförrådet sedan den första riksskogstaxeringen år 1926. Skogsmarkens värde och skogsvärdet per hektar. Av tabellerna å sid. 37 och 38 framgå de ganska stora procentuella växlingar, som förelegat beträffande hektarvärdena för särskilt skogsmarken. Särskilt stor var förändringen, förutom inom Särna-Idre området av Kopparbergs län, i Norrbottens läns lappmark. Vid 1933 års granskning erinrade de sakkunniga om att vid bedömande av värdesiffrorna för länet borde ihågkommas, att år 1928 endast barrskogen var föremål för taxering. Detta motiverade då en mera värdehöjande sortimentssammansättning än om den inom länet mindre värdefulla lövskogen

48 även medtagits i taxeringen. Förhållandet medförde år 1928 relativt högt rotvärde, men lövskogens uteslutning då bör också ha förorsakat något för låg relativ skogstillgång. Vid 1933 års taxering hade lövskogen, som dock inom stora delar av länet saknar avsättning, inverkat vid bestämning av såväl normala sortimentssammansättningen som relativa skogstillgången, vilket måste hava inverkat sänkande på rotvärdet och därmed skogsmarkens värde men också höjande på relativa skogstillgången och skogsvärdet, vars nivå därjämte påverkats av en ganska allmän justering uppåt av relativa skogstillgången. Boniteten hade för lappmarken sänkts och för kustlandet höjts med 6 %>. Resultatet hade också blivit, att skogsmarksvärdet per hektar sänkts med 39 % för lappmarken och 27 % för kustlandet, medan skogsvärdet endast sänkts med 12, respektive 5 % . Hektarvärdenas summa visade en nedgång av 19 % för lappmarken och 11 °/o för kustlandet, vilka procenttal, trots rena rättelser å värdefaktorerna, kunde i viss mån beteckna den värdeförskjutning, som förekommit. Då det ändrade förvaltningskostnadsavdraget medfört en allmän sänkning av taxeringsnivån med 11 % , innebar det samlade taxeringsresultatet för länet i genomsnitt därutöver en mycket måttlig värdenedsättning. De förändringar som inträffat vid 1938 års taxering finna i huvudsak sin förklaring i motsvarande resonemang men med tillämpande av andra talvärden för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång.

Västerbottens län. Arealredovisningen. Lappmarken. (Mala, Sorsele, Tärna, Stensele, Vilhelmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, örträsks och Lycksele kommuner.) Skogsmarksarealen, 1 912 000 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 64 500 hektar eller 3 3 %>. Detta motsvaras nära av ett överskott för övrig mark av 74 000 hektar. Förutsättningarna för erhållande av arealuppgifter, och de omständigheter, som sannolikt påverkat resultatet, äro i allt väsentligt likartade dem, som berörts under Norrbottens läns lappmark och dessa torde även förklara skillnaderna i arealredovisningen, vilken dock avsevärt förbättrats sedan 1928 års taxering och numera få anses i stort sett mycket tillfredsställande. Som redan nämndes vid bedömandet av arealredovisningen för Norrbottens läns lappmark föreligga för lappmarken stundom svårigheter att avgöra vad som skall hänföras till skogsmark och vad som skall hänföras till övrig mark, och att den senaste riksskogstaxeringen synes bekräfta ett tidigare av de sakkunniga gjort uttalande, att den första riksskogstaxeringens arealsiffror för skogsmarken sannolikt vore något för höga. Den senare riksskogstaxeringens areal är visserligen endast 42 200 hektar mindre än den tidigare, men ändringen går dock i den förmodade riktningen. I detta sammanhang kan förtjäna påpekas, att skogsmarksarealen för de allmänna skogarna minskat med nära 21 000 hektar, som överförts till övrig mark i samband med nyindelning av kronoparker och överloppsmarker. Då

4!)

alla kategorier av skogar under de senaste åren i stor omfattning blivit nyindelade, få de ofta ganska stora justeringar, som skett i arealredovisningen, anses ha lett till större likformighet och noggrannhet i arealredovisningen. Kustlandet, (övriga kommuner i Västerbottens län.) Jämfört med den senaste riksskogstaxeringen visar skogsmarksarealen, 1 216 300 hektar, ett underskott av 44 100 hektar eller 27 °/o, men ett överskott för övrig mark som nära motsvarar skogsmarkens underskott eller 39 800 hektar. Resultatet visar även här en successiv förbättring sedan år 1928. För kustlandet sammanfalla de båda riksskogstaxeringarnas (1925 och 1941 års) arealredovisning för skogsmarken. Skillnaden är endast 700 hektar. Skogsmarksarealen har för de allmänna skogarna minskat något. För bondeskogarna har den ökats med nära 13 000 hektar. Vissa kommuner, särskilt Nordmaling, Umeå landsförsamling och Sävar, redovisa för bondeskogar sannolikt för stor procent övrig mark, varför en överföring av denna till skogsmarken torde vara motiverad. Vid en specialundersökning år 1941 för Burträsks kommun, som av domänstyrelsen i provtaxeringssyfte utfördes på Kungl. Maj:ts uppdrag, varvid riksskogstaxeringens senaste uppgifter utnyttjades, redovisade riksskogstaxeringen för nämnda kommun en skogsmarksareal av omkring 139 000 hektar mot omkring 123 000 enligt fastighetstaxeringen. Arealen övrig mark utgjorde i runda tal 32 000 mot 47 000 hektar och totala utmarksarealen i båda fallen alltså praktiskt taget densamma. Även här synes en liknande felaktighet i arealredovisningen föreligga. Boniteten. Boniteten har för länet uppskattas till 166, varvid för lappmarken 151 och för kustlandet 1 91, vilket innebär någon höjning men likväl nära överensstämmer med bonitetsmedeltalen vid 1933 och 1928 års taxeringar. Motsvarande siffror enligt senaste riksskogstaxering äro 1'8 och 2'0 (tidigare riksskogstaxering 17 och 19). Vid granskningen av 1933 års taxering förmodade de sakkunniga boniteten vara underskattad åtminstone för lappmarken. Härvid erinrades om de på jämförelsen inverkande förhållanden, som närmare utvecklats för Norrbottens län. Inom vissa kommuner ha betydande höjningar vidtagits sedan 1933 och som regel då i samband med de betydande nyindelningar av skogen, som skett å såväl allmänna som enskilda skogar. Särskilt har detta varit fallet i lappmarken. På så sätt har genom höjning av bonitetsmedeltalen främst för de allmänna skogarna boniteten t. ex. för Åsele och Sorsele kommuner höjts från 167 och 133 till 174 och 143. I detta sammanhang kan påpekas att boniteten för Vilhelmina kommun, som nu sänkts från 127 till 126, förefaller låg om jämförelse göres med Åsele och Sorsele kommuner ävensom med den senaste riksskogstaxeringens uppgifter över boniteter för olika lägen över havet. Även för kustlandet synes boniteringen vara riktigare tillämpad än tidigare om än en del olikformigheter kvarstå. Hörnefors, Vännäs, Sävar och Byske kommuner (bondeskogarna) anses sålunda ha väl låg bonitet. I jämförelse med Arjeplog i Norrbottens län med en bonitet av 108 kan Sorseles 143 förefalla vara väl hög. Något stöd för ett sådant uttalande gives

50 dock knappast. Länsanvisningarna för Norrbottens län hade beräknat medeltalet för Arjeplog till 10 och för omkring 197 000 hektar kronopark i Arjeplog redovisas boniteten till 1 07 mot 153 för 140 000 hektar i Sorsele. Den höjning av boniteten som skett sedan 1933 års taxering kan huvudsakligen hänföras till kronoskogarna, å vilka bonitet höjts från 153 till 159 eller med 39 % mot från 171 till 173 eller med 12 % å enskilda skogar. Det synes önskvärt att länsanvisningarna givit vägledande serier av sannolika boniteter för olika kommuner. Rotvårde. Rotvärdet är för länet 2"09 kronor, för lappmarken 1 95 och för kustlandet 229 kronor. Den sänkning från respektive 2*18 och 2 50 kronor, som inträffat sedan 1933 års taxering är procentuellt sett större för lappmarken än för kustlandet, vilket förhållande synes befogat. De förändringar i rotpriserna som ägt rum sammanhänga som förut nämnts med sänkta bruttovärden för timmer och sulfitved ävensom med ökade avverkningskostnader. I någon mån har detta motverkats av en höjning å sulfatvedspriset och något lägre allmänna kostnader. Härtill kommer en förändring i normalkubikmeterns sammansättning inom kustlandet, vilken även verkar i sänkande riktning. Flottningskostnaderna ha i vissa älvar, såsom Ångermanälven genomgående sänkts, i andra t. ex. Umeälven endast utjämnats genom ny distriktsindelning. En beräkning av rotpriset för ett tänkt fall med utgångspunkt från de ändrade virkespriserna och avverkningsomkostnaderna men med oförändrade flottningsförhållanden ger till resultat en sänkning i rotpriset av c:a 10 % vid jämförelse med 1933 års pris. Taxeringens allmänna resultat visar också som nämnt en sänkning av liknande storleksordning. Sänkningen i rotpriset har varit betydande för Mala, Lycksele och Dorotea kommuner. Inom dessa liksom Jörn, Skellefteå, Bygdeå och Nysätra kommuner i kustlandet är sänkningen av rotvärdet särskilt framträdande för kronoparkerna. Rotvärdet för kronoparker i Bygdeå är t. ex. 175 mot 2 47 kronor för bondeskogarna. Rotvärdet för kronoparkerna inom lappmarken utgör 2*01 kronor, alltså högre än för kronoparker i Bygdeå. Skillnaden i rotvärde för kronoparker och bondeskogar i lappmarken och kustlandet framför av följande.

Lappmarken Kustlandet

Kronoparker

Bondeskogar

2-01 kronor 2-08 »

1'90 kronor 2-38 >

För Burträsks kommun synes rotvärdet, 197 kronor, vara uppskattat för lågt för alla skogsägargrupper. Det är icke oväsentligt lägre än kringliggande liksom flera lappmarkskommuners medelrotvärden. Vid jämförelse med Norrbottens län ligga medelrotvärdena för kustlanden — 1-66 kronor för Norrbotten och 229 kronor för Västerbotten — procentuellt betydligt närmare varandra än motsvarande tal — 113 och 195

51 — för lappmarken. Dessa förhållanden torde vara fullt förklarliga; möjligen kan det synas anmärkningsvärt att rotvärdet för Byske, 226 kronor, skall vara lägre än för Hortlax, 2 42 kronor. De högre rotvärden, som föreligga i Västernorrlands läns grannkommuner, synas i stort sett förklarliga. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången för länet uppskattats till 069 mot 075 år 1933 och 072 år 1928. För lappmarken är den 074 mot 0'81 år 1933 och för kustlandet 063 mot 067 år 1933. Höjningen från 1928 års taxering kunde, liksom motsvarande för Norrbottens län (se sid. 47) i viss mån tillskrivas förhållandet att lövskogen genomgående inräknades i virkesförrådet vid 1933 års taxering. Den sänkning i relativa skogstillgången, som nu inträffat, synes ock förklarlig med hänsyn till vad man vet om virkesuttagens storlek och resultaten av den senaste åren 1939 och 1941 verkställda riksskogstaxeringen. Då relativa skogstillgången särskilt för lappmarken i stor utsträckning kunnat beräknas med stöd av nyupprättade skogshushållningsplaner och taxeringsarbetet i huvudsak lärer ha utförts med omsorg inom länet, får man förutsätta att resultaten i stor utsträckning skola vara så pass riktiga inan kan våga påräkna med tillämpande av nuvarande taxeringsmetod, som till betydande delar på en rätt bedömning av värdefaktorn relativa skogstillgången. En viss allmän ledning för lappmark och kustland k a n givetvis erhållas vid jämförelsen mellan talen för relativa skogstillgången och relativa kubikmassan (se tab. sid. 43). En sådan jämförelse skulle likväl med hänsyn till vad man i största allmänhet kan bedöma efter hänsynstagande till virkesförrådets storlek, sammansättning och läge, knappast tala för att relativa skogstillgången för lappmarken 074 svarar mot ett relativt virkesförråd av 100 och att för kustlandet relativa skogstillgången 063 på samma sätt motsvaras av relativa virkesförrådet 088. Vid den förstnämnda av domänstyrelsen verkställda provtaxeringen av Burträsks kommun har även hektarvärdena beräknats för skogsmark och växande skog efter en av domänstyrelsen föreslagen värderingsmetod, vars syfte, bland annat, var att giva ett mera konkret grepp på den värdebestämmande faktorn genom virkesförrådets uppdelning på ett viss antal grovleksklasser, än vad relativa skogstillgången ansågs vara. Om 1938 år allmänna fastighetstaxerings resultat för skogsmark och skog därvid sattes till 100, visade i detta fallet provtaxeringen, även denna stödd på riksskogstaxeringens nya uppgifter, talet 91"1, innebärande, till skillnad mot vad som nyss uttalats om rotvärdet, att någon överskattning skulle h a ägt rum.

Länsanvisningarna äro liksom för Norrbottens län väl uppställda och avfattade; för Västerbottens län saknas dock den förut angivna bonitetsserien.

52 Jämtlands län. Arealredovisningen. Totala skogsmarksarealen, 2 604 800 hektar, visar jämfört med den åren 1939 och 1940 utförda riksskogstaxeringen ett underskott av 72 900 hektar, eller 27 °/o. För övrig mark, 2 087 700 hektar, föreligger vid motsvarande jämförelse ett överskott av 114 200 hektar eller 5'8 %>. Den nya riksskogstaxeringen ger även en värdefull möjlighet till jämförelse i olika avseenden mellan de båda landskapen Jämtland och Härjedalen, vilka i flera avseenden starkt avvika från varandra. För Jämtland redovisar fastighetstaxeringen en skogsmarksareal av 1 898 600 hektar, vilket jämfört med riksskogstaxeringen ger ett underskott av 114 200 hektar eller 6'4 °/o och en areal övrig mark av 1 480 700 hektar, vilket på motsvarande sätt ger ett överskott av 182 900 hektar eller 141 % . För Härjedalen redovisar fastighetstaxeringen en skogsmarksareal av 706 200 hektar, vilket jämfört med riksskogstaxeringen ger ett överskott av 39 700 hektar eller 6*0 % och en areal övrig mark av 607 000 hektar, vilket vid jämförelsen ger ett underskott av 68 700 hektar eller 10'2 %>. Det är uppenbart att arealredovisningen för båda landskapen måste erbjuda relativt stora svårigheter på grund av de stora fjälltrakterna. Dessutom må erinras om att Jämtlands län, särskilt i landskapet Jämtland, finnes ett tiotal kommuner, vilkas vid fastighetstaxeringen redovisade areal icke oväsentligt överstiger den officiella statistikens uppgifter. För Oviken överskrides denna således med 22, Näs med 16, Lockne med 15, Marieby med 12 och Hotagen med 11 % . Väsentligare underskott föreligger endast vid samma jämförelse för Hallens kommun. Bonitet. Boniteten för länet är enligt fastighetstaxeringen 177 mot 174 vid 1933 års taxering och enligt riksskogstaxeringen 1 88. Höjningen sedan 1933 är beroende av krono- och bolagsskogarna; för övriga skogsägargrupper föreligger t. o. m. någon sänkning av medelboniteten. För Jämtland äro motsvarande siffror för 1938 års fastighetstaxering och riksskogstaxeringen 186 och 197 och för Härjedalen 1"52 och 161, motsvarande en underskattning på i båda fallen 5'6 %>. Resultaten torde få anses som någorlunda tillfredsställande om än svagare för Jämtland med hänsyn till där föreliggande arealunderskott för skogsmarken. Vid jämförelse kommunerna emellan och med gränskommuner i grannlänen synes boniteringen i övrigt i stort sett ha skett likformigt. Boniteterna för de östliga kommunerna i Jämtland, Fors, Ragunda, Håsjö och Stugun, som tidigare av de sakkunniga förmodades vara för låga, ha höjts något. Boniteringen skulle sannolikt ha vunnit på att länsanvisningarna, som i övrigt äro utförliga och klarläggande, hade givit vägledande uppgifter angående sannolika boniteten inom olika kommuner. Rotvårde. Rotvärdet är för länet 227 kronor mot 260 kronor vid 1933 års taxering. För Jämtland är rotvärdet 239 och för Härjedalen 195 kronor. Några större ojämnheter ha icke kunnat iakttagas. De vid 1933 års taxe-

53 ring omnämnda låga rotvärderna för Näs och Marieby kommuner, 211, respektive 2 52 kronor ha nu justerats. Rotvärdena där äro trots den allmänna sänkningen höjda till 237, respektive 267 kronor. Som var att vänta har sänkningen blivit särskilt stor i fjällkommunerna sålunda från 171 till 100 kronor. För Storsjö kommun synes fortfarande den stora skillnaden mellan rotvärde för bolags- och bondeskogar, 161 och 0 96 kronor, knappast befogad. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har den relativa skogstillgången uppskattats till 072 mot 071 och 069 vid taxeringarna 1933 och 1928. För Jämtland är den 072 och för Härjedalen 074. Relativa kubikmassan har med stöd av uppgifter från den senaste riksskogstaxeringen beräknats till 082. Detta innebär sannolikt att relativa skogstillgången fortfarande skulle vara något underskattad. Jämfört med Norrbottens och Västerbottens län visar Jämtlands län den största höjningen av skogsvärdet vid 1938 års taxering, vilket framgår av följande (se även tab. å sid. 81). Län

Skogsvärde, miljoner kronor, år 1922

88-4 133-6 131-7

67-4 115-3 102-8

63-7 100-2 950

66-4 106-0 106-7

Västernorrlands län. Den senaste år 1939 utförda riksskogstaxeringen lämnar även för detta län uppgifter särskiljda för länets båda landskap. I visst syfte har även riksskogstaxeringens material uppdelats på ett antal ytterligare delområden, för vilka jämförelser med fastighetstaxeringens resultat ha kunnat göras. Det är emellertid uppenbart att riksskogstaxeringens uppgifter bli svagare ju mera materialet uppdelas på mindre enheter. Arealredovisningen. Ångermanland. Skogsmarksarealen, 1 276 400 hektar, understiger riksskogstaxeringens senaste arealuppgift med 77 100 hektar, motsvarande 57 °/o medan arealen övrig mark, 288 200 hektar, överstiger riksskogstaxeringens med 48 500 hektar eller 158 % . Medelpad. Skogsmarksarealen, 556 500 hektar, understiger riksskogstaxeringens areal med endast 4 900 hektar, motsvarande 09 % medan övrig mark, 83 100 hektar, överstiger riksskogstaxeringens med 2 200 hektar. För de båda länsdelarna föreligger sålunda en mycket god överensstämmelse mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens arealredovisningar. Den något större avvikelsen i arealen mellan riksskogstaxeringens tidigare och senare arealredovisningar, som uppgavs föreligga för särskilt Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker och som förmodades delvis

54 kunna bero på svårigheten i arealredovisningen för den längst mot fjällen belägna skogsmarken, föreligger icke i Västernorrlands län. I detta län äro icke dessa redovisningssvårigheter framträdande i samma omfattning som i lappmarkerna. De båda arealredovisningarna framgå av nedanstående. Riksskogstaxeringens areal i hektar år 1938

år 1924 Skogsmark

Summa Summa utmark

övrig mark

255 500 1 331000 97 400 568300 352 900 1899 300 2252 200

Skogsmark

Övrig mark

1 353 500 239 700 561400 80 900 1914 900 320000 2235 500

I såväl nu föreliggande som tidigare av de sakkunniga verkställda granskningar av taxeringsutfallet h a r man förmodat, och även visat sig ha skäl härför, att det arealunderskott i förhållande till riksskogstaxeringen som i regel förekommit, varit att hänföra till bondeskogarna. Det vore därför av intresse att se om i detta län, där arealredovisningen för länet är god, överensstämmelsen mellan riksskogs- och fastighetstaxeringen är god även för de olika skogsägargrupperna. Den senaste riksskogstaxeringen redovisar nämligen resultatet uppdelat på ägargrupper efter samma grunder som fastighetstaxeringen och uppskattningen är gjord med ett så pass tätt linjeavstånd m. m., att resultatet får anses användbart i jämförelsesyfte för åtminstone de två största ägargrupperna i länet, bolagens skogar och bondeskogarna. Resultatet av denna jämförelse framgår av efterföljande sammanställning. Aktiebolags skogar

Bondeskogar

Areal skogsmark i hektar

Skillnad (underskott)

881200 861200

858700 803 600

55100 Den arealbrist, som förekommer, är även i detta fallet störst för bondeskogarna, ehuru icke av anmärkningsvärd storleksordning. Bonitet. Boniteten har enligt fastighetstaxeringen för länet uppskattats till 2 12 medan riksskogstaxeringens medeltal höjts från tidigare 21 till 2 49. För Ångermanland är resultatet 203 mot 240 och för Medelpad 233 mot 268, motsvarande en underskattning för landskapen av 15*4, respektive 131 % . För hela länet har kunnat göras en jämförelse med boniteten enligt riksskogstaxeringen med fördelning på de två ojämförligt största skogsägargrupperna bolagsskogar och bondeskogar. Resultatet härav framgår enligt följande.

55 Riksskogstaxeringen

Fastighetstaxeringen

2-43 2-57

2-09 2-22

Sedan 1933 års fastighetstaxering har boniteten för bolagsskogarna höjts från 199 till 2 09 och för bondeskogarna från 2 12 till 2-22 men föreligger för båda skogsägargrupperna en icke oväsentlig underskattning vid jämförelse med riksskogstaxeringen. I länsanvisningarna h a r bonitetsserien höjts något för flertalet kommuner i jämförelse med motsvarande anvisningar till 1933 års taxering. Rotvårde. Rotvärdet för länet är 290 kronor, varvid för Ångermanland 288 kronor och för Medelpad 2 95 kronor. Rotvärdesmedeltalen för de båda landskapen ligga väsentligt närmare varandra än vid 1933 års taxering, då medeltalet för Ångermanland utgjorde 309 och för Medelpad 342 kronor. Skillnaden vid 1938 års taxering förefaller väl liten. En jämförelse mellan förändringen i rotvärdet för olika skogsägargrupper vid 1933 och 1938 års taxeringar kan i detta sammanhang vara av intresse. Rotvärde

l Medelpad

19381 Medelpad

i

kronor

Kronoparker

Aktiebolags skogar

Bondeskogar

2-80 3-32 2-58 2-81

2-96 3-21 282 2-78

3-27 3-62 2-99 312

Skillnaden i rotvärde mellan Ångermanland och Medelpad är för år 1933 rätt påfallande för alla skogsägargrupperna men för år 1938 endast för kronoparkerna. För bolagsskogarna var t. ex. rotvärdet för Medelpad år 1933 omkring 8 % högre än för Ångermanland. För år 1938 var det t. o. m. nära 2 % lägre. Rotvärdet synes överhuvudtaget vara väl lågt beräknat för följande kommuner: Gudmundrå 2-7 8 kronor Liden 2-6 6 kronor » Högsjö 2-66 » Viksjö 2-70 » Helgum 2-99 > Resele 2si » Edsele 27 8 » Stigsjö 2-60 Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 068 för länet, varvid för Ångermanland till 0 65 och för Medelpad till 074. Förändringarna sedan 1933 års taxering kunna i detta sammanhang ha sitt intresse för de olika skogsägargrupperna.

5ti Relativa skogstillgången

1933 / A n S e r m a n l a n d

19381 A n 8 e r m a n I a n d

Kronoparker

Bolagsskogar

Bondeskogar

0-74 0-97 0-78 0-99

0-66 0-69 0-64 0-79

0-64 0-64 0-62 0-67

Den sänkning som skett för enskilda skogar i Ångermanland synes efter jämförelse med riksskogstaxeringens senaste resultat såtillvida vara berättigad att virkeskapitalet minskat sedan föregående riksskogstaxering, och med all sannolikhet särskilt efter 1933 års taxering. Den senaste riksskogstaxeringen visar också att bondeskogarnas relativa skogstillgång torde vara högre än bolagsskogarnas. Vid fastighetstaxeringen har den för båda landskapen redovisats lägre och för Medelpad icke mindre än 15 °/o lägre. Den tidigare anmärkta olikformigheten mellan bondeskogar och bolagsskogar •— de två största skogsägargrupperna i länet — kvarstår således ännu. Taxeringen 1938 innebär att skogsvärdet frän 1933 höjts från 87 8 till 1042 miljoner kronor. Liksom för Jämtlands län har granskningen av taxeringsutfallet varit förenad med vissa svårigheter på grund av de virkesservitut, som i taxeringslängderna äro frånräknade respektive gruppers skogsvärden utan att motsvarande skogsvärde är antecknat å förmånstagarna. Så långt möjligt ha de sakkunniga sökt taga hänsyn till detta förhållande för att få en verklig bild av skogens värde genom att tillägga belopp till de i taxeringslängderna angivna värdena. Gävleborgs län. Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den taxerade skogsmarksarealen, 1 392 100 hektar, ett obetydligt överskott, 11 900 hektar. För övrig mark, 224 200 hektar, föreligger ett underskott med 60 200 hektar, motsvarande 212 % . Liksom vid föregående taxeringar är överensstämmelsen mindre god om jämförelse göres särskilt för länets båda landskap. I Hälsingland föreligger sålunda för skogsmarken överskott med 27 300 hektar, motsvarande 26 % och för övrig mark underskott med 46 600 hektar, motsvarande 221 % . I Gästrikland föreligger underskott för skogsmarken med 15 400 hektar, motsvarande 49 % och för övrig mark med 13 600 hektar, motsvarande 18 5 °/o. Uppskattningen synes fortfarande bristfällig för Hälsingland på så sätt, att en del övrig mark redovisats som skogsmark. I vissa fall lärer detta ägoslag icke alls ha medtagits i arealredovisningen. Enligt uppgift från föregående fastighetstaxeringar hade nämligen i många fall övrig mark, som icke är tilldelad de olika fastigheterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen. Arealen övrig mark är särskilt låg inom följande kommuner.

57 Enär detta särskilt torde vara fallet för bondeskogarna har i sammanställningen dessa skogar skilts från övriga skogar. Bondeskogar, hektar Kommun

Summa

Skogsmark

Övri

° mark

Summa

15108 41231 6 460 31797 6 764

1226 502 43 1912 274 3 957

16 334 41733 6 503 33 709 7 038 105 317

7-5 1-2 0-7 5-7 3-9 3-8

övriga skogar, hektar

% övrig mark

%

Skogsmark

Övrig mark

Summa

övrig mark

3 068 16 039 2 761 10 030 10 688 42586

599 4 642 81 1450 2 400 9172

3 667 20 681 2 842 11 480 13 088 51758

16-8 22-4 2-9 12-6 18-3 177

Samma felaktighet, ehuru ännu mera skärpt, förelåg vid 1933 års taxering. Det har icke kunnat med säkerhet klargöras, huruvida inom nu nämnda kommuner skogsmarken skulle ha särskilt överskattats genom redovisning av övrig mark som skogsmark, och detta då främst för bondeskogarna, eller om den ringa förekomsten av övrig mark beror på att detta ägoslag i stor utsträckning helt skulle ha uteslutits ur arcalredovisningen. Genom skogsvårds styrelsens försorg har under åren 1938 och 1939 en inventering verkställts av skogarna inom Ovanåker, Rogsta och Mo kommuner i Hälsingland och österfärnebo kommun i Gästrikland. Denna inventering ger möjlighet till jämförelse med fastighetstaxeringen beträffande kommunmedeltalet för arealprocenten övrig mark, boniteten och i viss mån relativa skogstillgången. Denna jämförelse framgår av efterföljande sammanställning, i vilken skogsvårdsstyrelsens inventering betecknas med Svs och resultatet från 1938 års fastighetstaxering med Ft. Siffrorna för relativ skogstillgång äro endast lämnade med en decimal. Kommun

Rogsta Mo

% övrig mark

rel. skogstillgång

bonitet

Svs

Ft

Svs

Ft

Svs

Ft

12 17 10 26

7 19 10 23

2 82 2'46 2-77 3-00

2-71 2-15 266 2-88

l-o 0-8 09 10

0-8 0-6 0-9 l-o

Till frågan om bonitet och relativ skogstillgång återkomma de sakkunniga senare. Jämförelsen beträffande arealprocenten för övrig mark bör för Ovanåker ses i sammanhang med den närmast föregående, å denna sida lämnade sammanställningen. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 2 50 eller samma som enligt riksskogstaxeringen. För Hälsingland är den 241 och för Gästrikland 280, varvid någon jämförelse med riksskogstaxeringen icke kunnat göras. Boniteten torde i regel vara väl avvägd vid jämförelse såväl mellan kommuner, taxeringsdistrikt och skogsägargrupper inom länet som mellan gränskommunerna inom länet och angränsande län. Någon mera väsentlig avvikelse

58 från länsanvisningarna föreligger endast för Söderala (— O 15), vilken nu liksom tidigare synes underskattad, Norrala (—017) och Enånger (—022). Efter samma jämförelse skulle överskattning föreligga särskilt för Högbo kommun ( + 0 23). För de av skogsvårdsstyrelsen inventerade kommunerna är överensstämmelsen fullt tillfredsställande med undantag för Rogsta kommun. Rotvärde. Rotvärdet är 317 kronor, varvid 3 07 för Hälsingland och 3 51 för Gästrikland, överensstämmelsen med länsanvisningarna synes mycket tillfredsställande för ett trettiotal av länets 42 kommuner. För de övriga, med ett undantag belägna i Hälsingland, föreligger en nära nog genomgående underskattning, vilken dock icke är mera framträdande annat än i följande fall: Kommun Hanebo Nianfors Hassela

Rotvärde i kronor enligt länsanvisningar

fastighetstaxering

3-50 3-00 3-50 3-50

303 2-36 2-72 2-99

Någon utpräglad tendens till markerad underskattning för någon särskild skogsägargrupp framträder knappast, möjligen med undantag för kronoparker i Hälsingland. För Hassela äro rotvärdena nästan anmärkningsvärt lika för alla skogsägar- och storleksgrupper. I Hanebo kommun synes rotvärdet särskilt lågt för bolagsskogarna, 277 kronor. En undersökning av medelrotvärdets förändring för de tre största skogsägargrupperna i länet, kronoparker, bolags- och bondeskogar, kan vara av intresse med hänsyn till det ovan gjorda uttalandet om kronoparkernas rotvärden. Resultatet framgår av följande. Kronoparker

Aktiebolagsskogar

Rotvärde f1933 Hälsingland-! moo

kronor

3-18 2'99 6

366 3-19 10

4-11 3-63

3-88 3-40

4-07 363

3-13 2-42

Sänkning i procent / 1933 Gästrikland -i ,QQU Sänkning i procent

i

Bondeskogar

Kronoparkerna torde sannolikt vara något sämre belägna i Hälsingland än i Gästrikland, ävenså i Hälsingland något sämre belägna än bolags- och bondeskogar i Hälsingland. Det förefaller dock som i detta landskap rotvärdet för vissa kronoparker blivit för lågt uppskattat. Det är visserligen naturligt att sänkningen skall bli procentuellt större för dessa kronoparker än för

59 övriga skogsägargrupper, men sänkningen synes väl stor, icke minst i förhållande till 1933 års tämligen lika rotvärden för krono- och bolagsskogar. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är för länet 0 85, varvid för Hälsingland 082 och för Gästrikland 094. Taxeringsresultatet beträffande relativa skogstillgången lämnar i Gävleborgs län ett gott exempel, när det gäller att påvisa svårigheterna att rätt bedöma denna faktor. Efterföljande sammanställning visar hur relativa skogstillgången utfallit för kronoparker, bolagsskogar och bondeskogar vid 1928, 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar. Resultaten äro i så måtto jämförbara, att de skogar, som redovisats i grupperna, äro i stort sett desamma och att man kan förmoda att virkeskapitalet och dess sammansättning under tiden varit i stort sett oförändrat. Kronoparker Taxeringsår

1928 1933 1938

Aktiebolagsskogar

Bondeskogar

Relativa

skogstillgången

0-94 0-87 0-99

0-78 0-83 091

0-56 0-67 0-77

För kronoparkerna torde i regel de bästa beräkningarna rörande relativa skogstillgången ha kunnat göras, därnäst för aktiebolagens skogar och endast i ringa utsträckning tillfredsställande för bondeskogarna. För kronoparkerna har också relativa skogstillgången förändrats relativt ringa mellan varje taxering medan den för bolagen höjts med 17 och för bondeskogarna med icke mindre än 38 % . Det är sannolikt att relativa skogstillgången fortfarande är underskattad. Relativa kubikmassan har således beräknats till T i l och den verkliga relativa skogstillgången i detta virkesrika län bör med hänsyn till övriga inverkande förhållanden sannolikt ligga högre än nämnda siffra. Det är emellertid uppenbart att man i länet strävat att förbättra taxeringsresultatet och även i stor utsträckning lyckats därmed. Länsanvisningarna lämna i detta avseende även en mycket god vägledning med noga aktgivande på de resultat som framkommo vid granskningen av föregående taxering. En ändring i anvisningarna torde härvid vara förutsättningen till en allmän höjning av relativa skogstillgången med 5 å 10 °/o. Goda exempel på resultatet av en förbättrad taxering och samtidigt på svårigheten med relativa skogstillgången lämnar följande sammanställning, avseende kommuner i centrala och nordvästra Hälsingland, inom vilka, med undantag för Rogsta kommun, bonde- och aktiebolagsskogar så gott som uteslutande förekomma. Som synes av sammanställningen är höjning även här särskilt framträdande för bondeskogarna. För Hälsingtuna t. ex. har den ändrade relativa skogstillgången och någon höjning av boniteten gjort att taxeringsvärdet för växande skogen höjts från 358 800 kronor år 1933 till 732 600 kronor år 1938. Är 1928 var taxeringsvärdet 358 300 kronor. Gävleborgs län är också det län 5— 413594

(50

Kommun

Rogsta llsbo Hög Forsa Bjuråker Nianfors Arbrå

Aktiebolagsskogar Rel. skogstillgång

Bondeskogar Rel. skogstillgång 1928

ökning 1933 38

ökning 1933/38

055 046 0-28 0-41 0-30 0-43 0-29 0-48 0-32 0-48 0-35 0-38 0-47

0-58 0-49 0-36 0-59 037 051 0-41 0-51 0-52 0-58 0-38 0-55 0-07

0-68 0-60 0-54 0-73 0-57 074 0-73 0'67 0-70 0-78 0-94 0-63 0'74

0-10 0-11 0-18 0-14 0-20 0-23 032 0-16 0-18 0-20 0-56 0-08 0-07

0-64

0-74

o-io

0-68 0-67 0-70

0-68 0-95 0-78

0-89 107 0-90

0-21.,, 012 0-12

0-33 0-87 0-63 0-69 0-87 0-61 0-68

0-41 0-88 081 1-00 1-08 090 0-62

050 0-93 1-12 116 1-08 0-94 0-71

009 0-05 031 0-16 004 009

som, där ökning förekommit, har den utan jämförelse största ökningen av taxeringsvärdet för växande skogen i hela riket, 274 miljoner sedan 1933 års taxering. Erinras må även om tabellen å sid. 6, som jämte för Västerbottens, Kopparbergs och Västernorrlands län visar god överensstämmelse mellan taxeringsvärden och köpeskillingar för (skogs)fastigheter i länen. För de fyra av skogsvårdsstyrelsen provtaxerade kommunerna (se sid. 57) är överensstämmelsen mycket god för Mo och österfärnebo. För Rogsta har relativa skogstillgången höjts från 028 år 1928 till 054 och härvid till 089 för bolagsskogarna, men skulle underskattning ännu föreligga. Den förutnämnda, genom domänstyrelsen verkställda provtaxeringen har för Valbo kommun givit ett sammanlagt skogsmarks- och skogsvärde per hektar av 1662 kronor mot 1544 kronor enligt fastighetstaxeringen. Kopparbergs län. Arealredovisningen. Den för länet redovisade skogsmarksarealen, 1 996 000 hektar, understiger arealen enligt riksskogstaxeringen med 68 200 hektar eller 3 3 % . För övrig mark, 537 100 hektar, h a r även uppstått underskott med 56 700 hektar eller 95 %>. För de inom länet vid riksskogstaxeringen särskilda fyra områdena äro avvikelserna från riksskogstaxeringens arealresultat relativt stora inom SöderSiljanområdet (tab. 6). Skogsmarksarealen där, 447 100 hektar, understiger riksskogstaxeringens med 40 000 hektar eller 82 % och för arealen övrig mark, 57 100 hektar, är underskottet 29 800 hektar eller 34 3 °/o. Den sammanlagda totala landarealen enligt fastighetstaxeringen och 1937 års jordbruksräkning visar i jämförelse med den officiella statistiken ett relativt stort arealunderskott i vissa kommuner men betydande överskott i andra. Detta att en kommun kan ha betydande marker liggande inom en annan kommun har säkerligen försvårat arealredovisningen.

61 För de olika skogsägargrupperna finnes en bestämd skillnad i arealredovisningen beträffande övrig m a r k särskilt i nedre delarna av länet, där bondeskogarna sannolikt ofta uteslutit övrig mark i arealredovisningen. Procenten övrig mark är sålunda anmärkningsvärt låg för bondeskogar, varvid följande särskilt låga kommunsiffror kunna antecknas, nämligen inom Rättvik 35, Leksand 35, Siljansnäs 23, Sollerön 37, Nås 4 4, Kopparberg 17, Aspeboda 32, Silvberg 15 och Hedemora landskommun 3 9. Bonitet. Boniteten för länet har uppskattats till 215, vilket nära överensstämmer med riksskogstaxeringens medeltal 2 2. Även för de särskilda områdena är överensstämmelsen beträffande boniteten god. överhuvud taget synes boniteringen inom länet ha skett likformigt. Rotvärde. Rotvärdet är för länet 263 kronor. Inom de skilda områdena äro medeltalen följande: Särna-Idre 163 kronor, Norr-Siljan 2 53 kronor, SöderSiljan 283 kronor och Falu-Säter 329 kronor. I allmänhet synas rotvärdena ha blivit väl avvägda, överensstämmelsen med länsanvisningarna, som i alla avseenden äro klart och lämpligt avfattade, är med några få undantag mycket god. Den vid granskningen av 1928 års fastighetstaxering anmärkta olikformigheten i rotvärdet vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper har ytterligare utjämnats. Relativ skogstillgång. Siffran för relativa skogstillgången har för hela länet vid den åsatta boniteten blivit 081. Relativa skogstillgången för länet torde redan från början ha blivit någorlunda tillfredsställande. Den bedömdes år 1928 till 076 och år 1933 till 078. De förändringar som sedan dess skett i bedömningen äro främst en successiv höjning av relativa skogstillgången för bondeskogarna från 069 till 077 och en höjning för kronoparkerna från taxeringsåret 1928 till 1933. I övrigt äro talen för relativa skogstillgången i stort sett oförändrade för såväl statens skogar som bolagens, dock med någon sänkning inom Särna-Idreområdet. vilket lärer kunna förklaras med där verkställda avverkningar av äldre och grövre skog. Värmlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 1 254 400 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett överskott av 22 600 hektar eller 18 %>, medan arealen övrig mark visar ett underskott av 32 500 hektar eller 134 %! I allmänhet får arealredovisningen anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten har uppskattats till 287 och överensstämmer således väl med riksskogstaxeringens 28. Boniteringen synes i allmänhet ha skett jämnt och likformigt. Rotvärde. Rotvärdet är 343 kronor med ungefär samma värdeförhållande mellan skogsägargrupperna som vid 1933 års taxering. Skiljaktigheterna i rotvärde mellan vissa gränskommuner i Älvsborgs län är mindre än vid föregående fastighetstaxering. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid åsatta boniteten 089.

62 Örebro län. Arealredovisningen. Den redovisade skogsmarksarealen, 533 700 hektar, överstiger motsvarande areal vid riksskogstaxeringen med 12 600 hektar eller 2 4 %>. För övrig mark, 97 500 hektar, föreligger däremot ett underskott av 21 200 hektar eller 18 9 % . Resultatet får anses tillfredsställande. 1 Bonitet. Boniteten är 306, vilken siffra visserligen successivt höjts från 278 vid 1928 års taxering men fortfarande är avsevärt lägre än riksskogstaxeringens medeltal 3 3 . Det kanske för låga resultatet synes vara i huvudsak genomgående för samtliga skogsägargrupper. I jämförelse med länsanvisningarna framträder dock knappast annat än ett flertal mindre under- eller överskattningar för kommunmedeltalen. Rotvärde. Rotvärdet är 358 kronor. I jämförelse med länsanvisningarna förekomma avvikelser för ett flertal kommuner och därvid i regel lägre rotvärden vid taxeringen. Dessa äro särskilt framträdande för följande kommuner. Rotvärde Kommun

Hidinge Hjulsjö Hällefors Järnboås Karlskoga..., Knista Kil Ljusnarsberg

i

kronor

länsanvisning

taxeringen

400 325 3-25 350 4-00 4-00 4-60 3-50

3-68 2-86 2-78 3-16 3-50 2-63 3-71 2-98

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 081. Den beräknade relativa kubikmassan är 096. Med hänsyn till såväl skogsförhållandena inom länet som den lågt taxerade boniteten synes relativa skogstillgången fortfarande vara underskattad, vilket också får anses styrkt av den senaste riksskogstaxeringen. Västmanlands län. Arealrcdovisningen. Skogsmarksarealen, 374 400 hektar, överstiger riksskogstaxeringens med 5 700 hektar eller 15 °/o. För övrig mark, 67 300 hektar, föreligger däremot ett underskott av 4 500 hektar eller 6 3 %>. I genomsnitt får arealredovisningen anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 314 mot 27 enligt riksskogstaxeringen. Den högre bonitetssiffran synes för detta län på rent teoretiska grunder någorlunda överensstämma med resultatet av de kontrollundersökningar angående produktionsförmågan, som riksskogstaxeringsnämnden själv framlagt. Uppskattningen synes h a i huvudsak skett jämnt och likformigt kommuner och skogsägargrupper emellan. "'" Riksskogstaxeringsnämndens år 1942 verkställda enklare inventering redovisar 526 300 hektar skogsmark och 80 900 hektar övrig mark.

63 Rotvärde. Rotvärdet är 3 51 kronor. I regel föreligger god eller tillfredsställande överensstämmelse med länsanvisningarna och de ojämnheter i uppskattningen kommuner emellan, som omnämndes för 1933 års taxering, framträda knappast. Relativa skogstillgången. Relativa skogstillgången har höjts till 087. Vid en redovisad bonitet av 278 uppskattades den år 1928 till 0 67. Höjningen är alltså avsevärd. Den beräknade relativa kubikmassan ligger emellertid avsevärt högre eller vid 0 98 och med hänsyn till skogsförhållandena inom länet anses relativa skogstillgången h a underskattats. Genom främst höjningen i relativa skogs tillgången har taxeringsvärdet för växande skogen sedan 1933 års taxering ökats från 364 till 47 9 miljoner kronor. Länsanvisningarna äro utförliga och klarläggande och lämpliga att använda i det praktiska taxeringsarbetet. Uppsala län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 282 400 hektar, visar i förhållande till arealen enligt riksskogstaxeringen ett överskott av 10 100 hektar eller 37 % . Även arealen övrig mark, 42 500 hektar, visar överskott med 2 900 hektar eller 73 % . Resultatet får anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten har uppskattats till 294 mot 28 enligt riksskogstaxeringen. I stort sett synes boniteringen ha skett likformigt, överensstämmelsen mellan länsanvisningarna och taxeringen är i regel mycket god. Rotvärde. Rotvärdet är 355 kronor och synes värdesättningen i stort sett ha blivit likformig. Även här föreligger i regel god överensstämmelse mellan länsanvisningarna och de vid taxeringen åsatta rotvärdena. De vid 1933 års taxering omtalade olikformigheterna mellan vissa kommuner och i förhållande till angränsande län synes nu ha utjämnats. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 083. Den enligt riksskogstaxeringen beräknade relativa kubikmassan 103 kan i detta län icke giva någon ledning för bedömning av taxeringen, emedan skogstillgången vid den svåra stormfällningen vintern 1931—32 inom vissa stora skogskommuner avsevärt nedgått. Stockholms län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 399 000 hektar, överensstämmer väl med riksskogstaxeringens 402 700 hektar. Arealen övrig mark, 102 800 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 8 900 hektar eller 8 % . Bonitet. Boniteten är 280 mot 2 5 enligt riksskogstaxeringen. Några nämnvärda ojämnheter i boniteringen synas icke föreligga. Rotvärde. Rotvärdet är 384 kronor, vilket bland länsresultaten, frånsett Malmöhus län där en mindre höjning skett, innebär den minsta nedgången i rotvärde jämfört med 1933 års taxering; se ock tabellen å sid. 40. Vid sistnämnda taxering visade Stockholms län den största nedgången, vilket

av de sakkunniga icke ansågs berättigat, särskilt om jämförelse gjordes med Södermanlands län. En korrigering har nu blivit verkställd och den tidigare påvisade ojämnheten mellan gränskommuner i södra delen av Stockholms län och norra delen av Södermanlands län föreligger icke längre. Denna ändring framgår också vid en jämförelse mellan länsmedeltalen för olika taxeringsår, vilket torde innebära vissa korrigeringar i taxeringen av rotvärdet från båda länen, ehuru i olika riktningar. Mede1 ro t v ä r d e n

i

kronor

Stockholms län

Södermanlands län

5-33 4-04 3-84

5-10 4-66 3-68

1928 1933 1938

Inom upplandsdelen av länet ha vid tidigare taxeringar påpekade utpräglat låga rotvärden för vissa kommuner numera kunnat justeras. Som exempel må anföras följande, vilket må nämnas för att visa hur man numera ganska allmänt lyckats nå fram till en mera likformig uppskattning av rotvärdet. Rotvärden i kronor

Rotvärden i kronor

Bladåker Faringe Knutby Husby-Långhundra Skepptuna

2-39 2-94 301 2-71 302

2-81 3-32 377 3-61 3-71

Lägga östuna Skånela Markim Vidbo

3-24 3-35 3-56 3-68 2-89

3-81 3-49 4-03 402 3-69

I någon mån kan också förhöjningen sammanhänga med förbättrade avsättningsförhållanden i dessa trakter, men i huvudsak har det sitt sammanhang med bättre tillämpade och förbättrade 'änsanvisningar. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten satts till 078. Den beräknade relativa kubikmassan är 089. Sistnämnda siffra måste korrigeras nedåt med hänsyn till 1931—32 års stora stormhärjningar inom upplandsdelen av länet. Vid övervägande i övrigt av de på denna faktor inverkande förhållanden förefaller sannolikt, att tillfredsställande uppskattning förekommit. Södermanlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 334 200 hektar, understiger motsvarande areal enligt riksskogstaxeringen med 9 100 hektar eller 27 °/o. Arealen övrig mark, 67 500 hektar, visar däremot ungefär lika stort överskott, nämligen 7 800 hektar eller 131 % .

65 Bonitet. Boniteten är 334 mot 320 enligt riksskogstaxeringen, vilket får anses innebära en god överensstämmelse Boniteringen synes ha skett jämnt och likformigt. Rotvärde. Rotvärdet är 3 68 kronor mot 4 66 kronor vid 1933 års taxering. Som synes av tabellen å sid. 40 är sänkningen för detta län betydande. De sakkunniga uttalade också vid granskningen av 1933 års taxering, att rotvärdet för länet torde blivit väl högt uppskattat. Detta framträdde också vid jämförelse mellan gränskommuner mot Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län. Tidigare har nämnts att utjämning skett vid jämförelse med Stockholms län och samma är fallet vid motsvarande jämförelse med de tre övriga länen. Inom länet synes rotvärdena också i regel ha blivit kommunerna emellan väl avvägda. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 0 90 mot 092 vid 1933 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 0-96, vilket tal med föreliggande brist på äldre skog dock bör sänkas något för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången, som torde ha blivit någorlunda riktigt uppskattad. Östergötlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 564 500 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 11 600 hektar eller 2 1 °/o, medan arealen övrig mark, 91 500 hektar, visar ett underskott av 15 000 hektar eller 141 % . Enligt en år 1941 av riksskogstaxeringsnäihnden verkställd enklare inventering av länet uppskattades skogsmarksarealen till 508 000 hektar. Vid granskningen av den vid jordbruksräkningen och fastighetstaxeringen redovisade totalarealen mot officiella statistikens landareal har det visat sig, att i flera kommuner större totalareal redovisats än den officiella landarealen. Bonitet. Bonitetm är 315 mot 29 enligt riksskogstaxeringen. I allmänhet synes boniteringen ha skett likformigt. Rotvärde. Rotvärdei. är 3 89 kronor, vilket synes innebära en skäligare avvägning i förhållande till Södermanlands län än vid 1933 års taxering. Mot Jönköpings län förefaller det dock som om vissa olikformigheter skulle kvarstå t. ex. vid jämförelse mellan rotvärdena för Svinhult 351 kronor och Ingatorp i sistnämnda län 463 kronor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten är relativa skogstillgången 0 83 mot 0 68 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 093. Den höjning, som skett, torde knappast vara tillräcklig för att erhålla den verkliga relativa skogstillgången, som fortfarande anses h a något underskattats. Härför talar även den senaste av riksskogstaxeringsnämnden verkställda inventeringen.

66 Gotlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 130 900 hektar, understiger endast med 2 200 hektar riksskogstaxeringens motsvarande areal med tillägg för Gotska Sandön, som vid riksskogstaxeringen icke uppskattades. F ö r arealen övrig mark, 59 200 hektar, har redovisats 7 800 hektar eller 126 % mindre än vid riksskogstaxeringen. Bonitet. Boniteten är 188 mot 20 enligt riksskogstaxeringen. Med hänsyn till de särskilda skogsförhållandena på Gotland anses riksskogstaxeringens bonitetssiffra av riksskogstaxeringsnämnden själv icke fullt säker. Huruvida underskattning föreligger, är därför svårt att avgöra. Vissa ojämnheter i boniteringen synas måhända tyda därpå. Taxeringsresultatet visar fortfarande en tendens till låga boniteter för bondeskogarna jämfört med de allmänna skogarna, vilket är utmärkande för åtskilliga kommuner (jfr även tab. 7). Boniteten för de allmänna skogarna har satts med ledning av hushållningsplaner. Då så stora skillnader, som här framkommit inom kommunerna icke torde föreligga inom tämligen likformiga geografiska områden, finnes skäl antaga, att bondeskogarna, som omfatta 85 °/o av länets skogsmarksareal, underskattats beträffande boniteten. I jämförelse med riksskogstaxeringens resultat är dock skillnaden obetydlig. Rotvärde. Rotvärdet är 542 kronor. Kommunerna emellan framträda numera icke större olikformigheter. I jämförelse med länsanvisningarna föreligger god överensstämmelse med undantag för Fårö och Källunge kommuner, där anvisningarna upptaga rotvärdena 500, respektive 550 kronor, men taxeringen givit 326, respektive 631 kronor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången satts till 068, vilket innebär en mindre höjning. Den beräknade relativa kubikmassan är emellertid 0'83 och skogstillgången närmast normal, varför denna faktor underskattats, huvudsakligen beträffande bondeskogama, som i detta län upptaga större delen av skogsmarksarealen.

Skaraborgs län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 333 500 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 27 300 hektar eller 76 % , medan övrig mark, 67 000 hektar, visar ett mindre överskott av 3 400 hektar. För flera kommuner, tillhörande Skånings, Frökinds och Vartofta härader, har redovisats betydande procent övrig mark (tab. 3). Resultatet för länet innebär dock en icke obetydlig förbättring sedan 1928 års taxering. Bonitet. Boniteten är 3 3 och lika med riksskogstaxeringens. överensstämmelsen med länsanvisningarna är tämligen god, om än med mindre avvikelser över och under kommunmedeltalen i flertalet fall. Större avvikelser förekomma dock särskilt inom Vartofta, Vilske, Skånings, Åse, Kinnefjärdings och Kinne härader, varpå följande kan tjäna som exempel:

67 Bonitet Kommun

Vilske-Kleva Jung Ås

länsanvisning

1938 års taxering

2-75 3-40 300 3-00 4-00 300 2-25 3-00

3-42 400 3-50 3-50 3-87 400 2-81 3-50

Frånsett vissa andra ojämnheter, som medfört så väl för låga som i vissa fall för höga boniteter, synes dock icke större olikformigheter föreligga i denna del av taxeringen. Några särskilda ojämnheter framträda icke i förhållande till grannkommuner i kringliggande län. Rotvärde. Rotvärdet är 4 68 kronor och medelvärdet för olika skogsägargrupper avviker obetydligt från detta medeltal. Roivärdesättningen förefaller i huvudsak vara likformig mellan olika kommuner skogsägargrupper. Även om vissa ojämnheter förekomma som stundom föranlett såväl för låga som för höga rotvärden, bör taxeringen i detta avseende anses vara tillfredsställande utförd. I jämförelse med länsanvisningarna föreligga i väsentligare utsträckning avvikelser vid taxeringen inom följande härader. Vadsbo, i regel något högre rotvärden, Vartofta, såväl något högre som betydligt lägre rotvärden, och Skånings, såväl högre som lägre rotvärden. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 075. Genom successiv höjning sedan 1928 (se sid. 42) har den kommit något närmare den beräknade relativa kubikmassan 089. Då denna sannolikt endast obetydligt överstiger relativa skogstillgången, föreligger fortfarande en betydande underskattning. Denna lärer till sin huvudpart få hänföras till bondeskogarna. För de 26 % av länets skogsmarksareal, som utgöres av allmänna skogar och bolagsskogar, uppgår relativa skogstillgången till över 1 1 , således över det sannolika länsmedeltalet. Även om för dessa grupper kan föreligga någon underskattning, är uppenbart att denna i huvudsak är att söka hos återstående gruppen, d. v. s. övriga enskilda skogar, för vilken relativa skogstillgången uppskattas till 0 63 och därvid successivt höjts från 050 år 1928. Särskilt framträdande blir detta, om hänsyn tages till, att arealbristen torde ligga så gott som helt inom denna grupp, särskilt då hos bondeskogarna. Särskilt låg relativ skogstillgång föreligger för den skogsägargrupp, som huvudsakligen utgöres av dessa skogar för 9 taxeringsdistriktet med relativ skogstillgång 0 35. I detta distrikt redovisas för 10 682 hektar bondeskogar ett taxeringsvärde per hektar skogsmark med växande skog av 10840 kronor och för 1 996 hektar allmänna skogar ett motsvarande värde av 32590 kronor. Relativa skogstillgången är för de allmänna skogarna 111.

68 Älvsborgs län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 656 100 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 9 500 hektar eller 14 °/o. För övrig mark, 201 900 hektar, föreligger ett överskott på 8 800 hektar eller 46 % . Avvikelserna äro procentuellt ungefär lika stora i de båda länsdelarna Dalsland och Västergötland. Riksskogstaxeringens även för detta län år 1941 verkställda inventering redovisar en skogsmarksareal på 659 000 hektar. Resultatet får anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 2 93 mot 2 9 enligt riksskogstaxeringen. För de olika länsdelarna äro, jämfört med 1928 och 1933, resultaten följande:

Riksskogstaxeringen 1928 års taxering 1933 » » 1938 > »

Dalsland

Västergötland

2-8 2-64 2-76 2-87

30 2-69 2-83 2-96

Boniteten synes i huvudsak likformigt uppskattad vid jämförelse såväl mellan skogsägargrupper och kommuner som med angränsande län. Rotvärde. Rotvärdet är 475 kronor. Medelvärdet för olika skogsägargrupper avviker oväsentligt från detta medeltal. Värdesättningen förefaller likformig och i huvudsak väl avvägd. För de olikformigheter i rotvärdet, som framkomma vid jämförelse med angränsande län är närmare redogjort i samband med redogörelsen för Värmlands län. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 0 61 mot 045 vid 1928 års taxering. Den relativa kubikmassan har beräknats till 073, vilket tal dock något torde överstiga relativa skogstillgången. Den senaste inventeringen visar att virkeskapitalet från 10 cm i brösthöjd dessutom skulle ha ökat med icke mindre än 38 %>. En underskattning av relativa skogstillgången föreligger sålunda fortfarande. Jönköpings län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 614 100 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 42 000 hektar eller 6 4 % . För övrig mark, 176 900 hektar, föreligger också underskott med 18 700 hektar eller 9 6 % . Resultatet är något bättre än vid tidigare taxeringar. Vid sammanställning av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruksräkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella statistiken framgår alltför stora underskott inom Bolmsö, Kävsjö och Tofteryds kommuner. Bonitet. Boniteten är 327 mot 34 enligt riksskogstaxeringen. Det är emellertid svårt att påvisa, att underskattningar lokalt förekommit. Låga bonitetstal

69 äro icke särskilt framträdande vid jämförelse vare sig mellan kommunerna inom länet och angränsande kommuner inom grannlänen eller mellan skilda skogsägargrupper. Med få undantag föreligger god överensstämmelse mellan länsanvisningarna och taxeringens medeltal. Rotvårde. Rotvärdet är 4 38 kronor och synes i stort sett vara skäligt avvägt i förhållande till grannlänen. I ett protokoll från taxeringen i Östra härad finnes antecknat att sänkningen av medelrotvärdet per kbm skog ansågs bero på, att avverkningen av den grova skogen i stor omfattning har skett inom häradet på de senaste fem åren. Detta uttalande som innebär en felaktighet i tillämpningen synes likväl icke ha påverkat taxeringen för häradet i fråga. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta, något låga boniteten är relativa skogstillgången 068. Den beräknade relativa kubikmassan är 065. En viss underskattning torde dock fortfarande föreligga, särskilt om hänsyn också tages till arealbristen och sannolikt ökade virkesförråd. Kronobergs län. Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den redovisade skogsmarksarealen, 546 300 hektar, en brist av 500 hektar och övrig mark, 145 100 hektar, en brist av 30 800 hektar eller 17 5 %>. Resultatet får anses fullt tillfredsställande om än arealunderskottet för övrig mark är väl stort. En jämförelse mellan totalarealen enligt fastighetstaxeringen (samt jordbruksräkningen) och enligt den officiella statistiken visar jämförelsevis stora underskott i Långasjö och Tjureda kommuner. Bonitet. Boniteten är 318 mot 30 enligt riksskogstaxeringens ursprungliga och 3 1 efter senare av riksskogstaxeringsnämnden gjorda kontrollundersökningar. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet ävensom gränsdistrikt i närliggande län samt mellan enskilda kommuner framträda i huvudsak inga andra större bonitetsskillnader än sådana, som synas antagliga med hänsyn till i verkligheten rådande förhållanden. I regel föreligger mycket god överensstämmelse mellan länsanvisningarna och fastighetstaxeringens kommuninedeltal. Rotvårde. Rotvärdet är 431 kronor eller nära detsamma som för Jönköpings och Kalmar län. En jämförelse mellan vissa närgränsande län är av intresse: Län

6-21 5-77 6-01 5-75 5-76

5-10 5-05 5-26 5-16 558

4-31 4-38 4-38 4-47 4-87

70 Förhållandena inbördes mellan länens genomsnittliga rotvärden synas i huvudsak numera väl avvägda mellan här jämförda län. I regel föreligger också för Kronobergs län någorlunda god överensstämmelse mellan länsanvisningarnas och taxeringens kommunmedeltal. De avvikelser, som föreligga, äro ej så stora och äro mest vanliga inom Kinnevalds, Allbo och Sunnerbo härader samt i regel något högre värden för taxeringen. Den vid 1928 års taxering anmärkta olikformigheten med högre rotvärden för allmänna än för enskilda skogar vid samma bonitet och avsättningsläge har numera blivit väsentligt tillrättalagd. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid den åsatta boniteten 0-61. Relativa kubikmassan visar 060, men brist på äldre skog skulle göra, att den relativa skogstillgången vore lägre. Sannolikt bör dock, icke minst genom de betydande skogsodlingar, som skett inom detta län, relativa skogstillgången ökas. Påfallande är i detta liksom vissa andra sydsvenska län vid jämförelse inom gruppen övriga enskilda skogar, varav huvudparten utgöres av bondeskogar, den ganska stora skillnaden mellan resultaten för i undersökningen redovisade olika storleksgrupperna. Detta framgår av följande sammanställning för länet. Storleksgrupp hektar 0— 9-9 10— 24-9 2 5 - 49-9 50— 99-9 100—199-9 200—399-9 400— Medeltal

Relativ skogstillgång 0-38 0-45 0-52 0-57 0-62 0-71 0-80 0-55

Undantages Sunnerbo härad, för vilket relativa skogstillgången är låg inom alla storleksgrupper på grund av där allmänt förekommande ljunghedsområden, blir denna skillnad än mer framträdande. För kronoparkerna är samtidigt relativa skogstillgången 111 och för de ecklesiastika skogarna 1-08. En redogörelse över bland annat skogsvärdets förändringar återfinnes å tabellen å sid. 38 och till denna hörande text. För Kronobergs län har förändringen varit ringa under det den t. ex. för Hallands och Älvsborgs län varit betydande med stark stegring. Inom alla nu nämnda tre län är emellertid överensstämmelsen mellan köpeskillingar och taxeringsvärden för jordbruksfastigheter icke god (se tab. sid. 6). Åtminstone i Kronobergs län kan man förutsätta att uppskattningen av skogen här spelat roll. För Kronobergs län är överpriset det högsta för alla län eller icke mindre än 453 % , vilket tyder på en underskattning av skogen och sannolikt då främst relativa skogstillgången.

71 Kalmar län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen 667 500 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 47 100 hektar eller 76 % . Beträffande övrig mark kan fullständig jämförelse ej göras, enär vid riksskogstaxeringen på Öland övrig mark ej uppskattades. För fastlandsdelen av länet visar övrig mark, 89 300 hektar, ett underskott av 49 700 hektar. Vid en jämförelse mellan norra och södra fastlandsdelarna av länet (tab. 6) framträder inom de båda länsdelarna överskott för skogsmarken och betydande brist för övrig mark. Den enklare inventering, som riksskogstaxeringsnämnden utförde 1941, gav för norra länsdelen 348 000 hektar och för södra delen 282 000 hektar. Den sistnämnda arealen sammanfaller ganska väl med fastighetstaxeringens 289 900 hektar. Utgående från denna jämförelse skulle arealredovisningen vara fullt tillfredsställande för södra länsdelen och någorlunda för den norra. Bonitet. Boniteten är 302 eller densamma som vid riksskogstaxeringen. Boniteringen synes kommunerna emellan i stort sett vara jämn och likformig och väl avvägd. I allmänhet tyder även resultatet för skogsägargrupper på jämnhet i boniteringen. Med några undantag i norra länsdelen och på Öland och nära nog genomgående för södra länsdelen föreligger god överensstämmelse mellan länsanvisningarna och taxeringen. Rotvärde. Rotvärdet är 438 kronor och synes i regel vara väl avvägt. Den vid 1933 års taxering i detta län ännu på sina håll kvarstående olikformigheten mellan rotvärden för allmänna skogar och bondeskogar har numera utjämnats. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid den åsatta boniteten 072. Relativa kubikmassan är emellertid 081, och med hänsyn till virkesförrådets sammansättning synes underskattning av denna faktor fortfarande föreligga. Härför talar även riksskogstaxeringens senaste inventering. En betydande höjning har dock företagits successive under 1933 och 1938 års taxeringar (se tab. sid. 42). Vid domänstyrelsens provtaxering av Mörlunda kommun sattes värdet av skogsmark och växande skog till 20041 kronor mot 16810 kronor vid fastighetstaxeringen. Göteborgs och Bohus län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 157 500 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 12 100 hektar eller 7 1 % och för övrig mark, 149 300 hektar, föreligger ett underskott med 19 900 hektar eller 11-8 °/o. Den totala arealbristen i jämförelse med den officiella statistiken är omkring 67 000 hektar, motsvarande 137 % , vilket i procent är den ojämförligt största arealbristen i riket. Resultatet h a r dock successive förbättrats sedan 1928.

72 Fördelningen mellan skogsmark och övrig mark har också varit svår att verkställa, vilket är förklarligt med hänsyn till de uppenbara svårigheterna att för länets starkt skiftande markförhållanden genomföra en tillfredsställande arealredovisning. Från 1933 års taxering lämnades exempel på dylika svårigheter att redovisa skogsmark och övrig mark för Stenkyrka och Björlanda kommuner, där dock den totala arealen visade god överensstämmelse mellan fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen å ena sidan och den ekonomiska kartan å den andra. Här nedan lämnas för härader med mindre god överensstämmelse i arealredovisningen överhuvud taget.

Härad

Enligt ekonomiska kartan

Enligt 1938 års fastighetstaxering och jordbruksräkningen

Skogsmark

Skogsmark

Övrig mark

Summa

Hektar Bullaren

22 537 21724 7 287 15 020 15 231 24 384 106183

Kville Sävedal Tanum Vette % övrig mark

7 264 7 425 7 900 4 225 12 213 12137 51164 32-5

Övrig mark

Summa

Hektar 29 801 29 149 15187 19 245 27 444 36 521 157 347

13 435 14 208 4 707 12 632 10712 14 652 70346

13 332 11176 7178 5 269 11869 16 043 64867 48-0

26 767 25 3^4 11885 17 901 22 581 30 695 135 213

Den ekonomiska kartans skogsmarksareal, som dock endast uppskattats ungefärligt efter utmarkens redovisning på fotokartan, uppgår för länet till 226 693 hektar, vilket skulle jämfört med fastighetstaxeringen visa en brist för den sistnämnda av 69 193 hektar eller nära 31 % . De olika redovisningarna avvika så pass mycket från varandra, att det synes angeläget att arealredovisningen i god tid ägnas särskild uppmärksamhet. Det förefaller, som om osäkerheten låge mest i bristande redovisning av utmarksareal och att denna brist vore tämligen likformig för skogsmark och övrig mark. Bonitet. Boniteten är 282, medan riksskogstaxeringens medeltal är 26. Mot grannlänen samt kommuner och skogsägargrupper emellan är boniteringen jämnare än vid särskilt 1928 års taxering. I vissa fall förekomma dock ännu avsevärda avvikelser från länsanvisningarnas kommunmedeltal. Som exempel må anföras följande. Bonitet

Kommun

Enl. länsanvisningar

19H8 års taxering

3-00 300 2-50

2-40 2-59 3-00

73 Rotvärde. Rotvärdet är 521 kronor. Värderingen visar åtskilliga olikformigheten såsom framgår av följande sammanställning: Kommun

Valla

Rotvärde

i

kronor

Enl. länsanvisningar

1938 års taxering

525 5-25 5-50 5-50 5-00

5-98 5-84 6-50 6-50 558 573

5-oo

Även lägre värden än länsanvisningarnas finnas i ett flertal fall, men avvikelsen är då i regel icke lika stor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 044. Relativa kubikmassan har beräknats till 057. Med hänsyn till virkesförrådets sammansättning av övervägande yngre skog måste relativa skogs tillgången ligga lägre än sistnämnda siffra men knappast så lågt som 044 i all synnerhet med tanke på ungskogarnas tillväxt.

Hallands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 210 400 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 2 700 hektar. För övrig mark föreligger däremot ett överskott av 1 000 hektar. Arealredovisningen har betydligt förbättrats sedan 1928 års taxering och får nu anses vara fullt tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 338 eller praktiskt taget densamma som beräknats vid riksskogstaxeringen. E n avsevärd höjning har genomförts sedan år 1928, då länssiffran blev endast 2 88. Några större ojämnheter i boniteringen äro knappast framträdande. Rotvärde. Rotvärdet är 487 kronor och har endast sänkts obetydligt sedan år 1928. Några ojämnheter av betydelse ha icke uppmärksammats. Relativ skogstillgång. Den uppskattade relativa skogstillgången är 043 mot 035 år 1928. Relativa kubikmassan för detta län med övervägande ungskogar h a r beräknats till 0 57. I stort sett torde uppskattningen få anses nöjaktig. Som framgår av tabellen å sid. 38 visar Hallands län en procentuellt sett stor höjning av skogsvärdet per hektar vid 1938 års taxering. Blekinge län. Arealredovisningen. Jämfört med riksskogtaxeringen visar skogsmarksarealen, 177 700 hektar, ett underskott av endast 2 500 hektar och övrig mark ett mindre överskott av 400 hektar. Denna överensstämmelse och en närmare

granskning av kommunresultaten bestyrker, att arealredovisningen i stort sett är tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 367 mot 3 5 enligt riksskogstaxeringen. Några mera avsevärda ojämnheter i boniteringen kommuner och skogsägargrupper emellan ha icke uppmärksammats om än avvikelser från länsanvisningarna förekommer mera allmänt i Medelstads härad. Rotvärde. Rotvärdet är 447 kronor mot 516 kronor vid 1933 års taxering. Värdesättningen ansågs då låg för kommuner i östra härad. Rättelse har i detta fall skett vid 1938 års taxering och framgår resultatet av följande: Härad

Rotvärde i kronor 1933

4-50 5-27 5-1G 5-54

4-24 4-40 4-51 4-71

Östra Bräkne Listers

Härmed ha även olikformigheterna mot angränsande län utjämnats. De inom vissa kommuner tidigare förekommande högre rotvärdena å allmänna skogar framträda icke heller, överensstämmelsen med länsanvisningarna är i regel god. För Listers härad förekommer dock avvikelser med stundom icke oväsentligt högre rotvärden t. ex. för Sölvesborgs landskommun, Ysane och Mörrums kommuner. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid den åsatta boniteten 052 mot 049 och 0 44 vid 1933 och 1928 års taxeringar. Relativa kubikmassan har beräknats till 066. Inom detta län föreligger en stark splittring av skogsbruket i små enheter, vilket framgår av följande sammanställning för gruppen enskilda skogar och hela länets skogar, varvid även redovisats relativa skogstillgången för dessa och antalet taxeringsenheter. Storleksgrupp 0-01— 9 9 10 —24-9 25 — 49-9 50 — 99-9 100 -199-9 200 —399-9 400 — Summa och medeltal Samma för länet

Hektar skogsmark

Rel. skogstillgång

Antal tax.enhcter

9 365 32 878 42 618 40 896 19 803 5 723 9 548 160831 176 542

0-35 0-42 0-47 0-51 0-53 0-67 0-67 0-49 0-52

1890 2161 1332 684 198 33 29 7 017 7 249

Svåra stormhärjningar ha även i detta län nedsatt virkesförrådet i förhållande till riksskogstaxeringens uppgifter men torde relativa skogstillgången vara väl låg. I övrigt företer relativa skogstillgången här samma förlopp som exemplifierades för Kronobergs län. Länsanvisningarna bör ha givit ett gott stöd vid taxeringen.

75 Kristianstads län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 246 000 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 15 800 hektar eller 60 °/o. För övrig mark, 58 200 hektar, föreligger underskott med 2 400 hektar eller 40 % . Det kan vara av intresse att jämföra arealredovisningen med de numera föreliggande uppgifterna till den ekonomiska kartan för länet. Enligt denna utgör skogsmarksarealen 244 939 hektar, således nära fastighetstaxeringens areal. Totala utmarksarealen är enligt riksskogstaxeringen 322 400 hektar, enligt den ekonomiska kartan 328 418 hektar och enligt fastighetstaxeringen 304 200 hektar. Bonitet. Boniteten är 390 mot 3 8 enligt riksskogstaxeringen. I förhållande till grannlänen synes boniteringen i stort sett vara likformigt genomförd. Några avsevärda skiljaktigheter skogsägargrupper emellan ha icke uppmärksammats. Rotvärde. Rotvärdet är 534 kronor. Skogsägargrupper emellan synas större olikformigheter ej föreligga, ehuru värdesättningen vid jämförelse kommuner emellan förefaller något ojämn. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 050. Den beräknade relativa kubikmassan är 066. En viss underskattning, särskilt av bondeskogarna, som här dominera, synes fortfarande föreligga. För Riseberga kommun gav domänstyrelsens förutnämnda provtaxering ett värde för skogsmark och växande skog av 2450 kronor mot fastighetstaxeringens 2037 kronor.

Malmöhus län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 66 000 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 6 200 hektar eller 86 % . För övrig mark föreligger ett överskott av 200 hektar. Bonitet. Boniteten är 473 mot 4 6 enligt riksskogstaxeringen. Boniteringen visar fortfarande en del ojämnheter, som t. ex. Vombs, Björka och Ilstorps kommuner med boniteten genomgående satt till 300 och de angränsande Silvåkra, Harlösa och öveds kommuner med boniteterna 514, 593 och 587. Rotvårde. Rotvärdet är 613 kronor och är Malmöhus län det enda län för vilket rotvärdet höjts vid 1938 års taxering (se sid. 40). Värdesättningen är jämnare än beträffande boniteten. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 059. Den beräknade relativa kubikmassan är 0 67. Stora växlingar i resultaten tyda på osäkerhet i bedömningen, särskilt för mindre arealer, vilket är förklarligt. I stort sett får dock uppskattningen anses någorlunda nöjaktig om än väl låg med den betydande tillväxt som skogarna bör ha haft i detta län sedan riksskogstaxeringen. 6—413594

76 DI. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete. Å sid. 21 har påpekats att bestämmelserna för uppskattningen av övrig mark och skogsbete överflyttats från skogsvärderingsinstruktionen till kommunalskattelagen. De metoder, som gälla för värdesättningen av övrig mark och skogsbete höra också närmast samman med den för taxeringen av inägojorden föreskrivna värderingsgrunden. De sakkunniga ha likväl sammanfört redogörelsen för taxeringen av övrig m a r k och skogsbete först efter motsvarande redogörelse beträffande skogsmark och växande skog.

Övrig mark. Arealredovisningen. I avdelning II h a r arealredovisningen för övrig mark huvudsakligen berörts i samband med avvikelser vid jämförelse med riksskogstaxeringen beträffande arealredovisning och bonitering av skogsmark. Därvid har bland annat påpekats hurusom skogsmark stundom torde ha rerovisats som övrig mark eller att sistnämnda ägoslag stundom torde ha helt uteslutits vid fastighetstaxeringen. Av tab. 6 liksom av tab. å sid. 34 framgår även huru för helt län och område av län övrig mark redovisats vid fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen. Avvikelserna böra bedömas i samband med dels uppgifterna i tab. 6 om arealredovisningen för skogsmarken samt dess bonitering, jämförda med riksskogstaxeringen, dels ock hela den i tabellen redovisade arealen, jämförd med totala landarealen enligt den officiella statistiken. Vid sistnämnda jämförelse må beaktas å sid. 32 gjorda påpekanden beträffande arealredovisningen ävensom tab. å sid. 33. Som redan nämnts å sid. 32 visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen för hela riket ett överskott beträffande övrig mark med 18 859 hektar, medan år 1928 underskottet var icke mindre än 1648 100 hektar. Inom de olika länen förekomma dock som förut nämnts i vissa fall betydande avvikelser. Större brister i arealredovisningen för övrig mark (även för skogsmarksarealen) föreligga i Gävleborgs, Kopparbergs, Örebro, Östergötlands, Kronobergs och Kalmar län. Beträffande vissa län har även förut omnämnts, att inom vissa kommuner bristfällig redovisning av övrig mark synes föreligga och att orsaken till den bristande redovisningen av övrig mark delvis torde vara att söka i den omständigheten, att dylik mark, som icke tilldelats de olika fastigheterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen. Värdet. I förarbetena till skogsvärderingsinstruktionen till 1933 års allmänna fastighetstaxering framhöll domänstyrelsen, att lagen borde inbjuda

77 Värdesatt areal och värde av övrig mark samt värde av bete å skogsmark. Värdesatt övrig mark Län

Areal summa hektar

5 048 962 2 186 406 2 084 800 367 813 221522 539 652 133 877 96 810 41095 Västmanlands . . . . 41590 95 632 65199 Södermanlands . . . . 81572 Östergötlands . . . . 58 620 63144 185 924 Älvsborgs 155 876 Kronobergs 143 466 124 209 Göteborgs o. Bohus 140 777 81936 Hallands Blekinge 22 033 57 558 10 223 Hela riket 12048 696

Norrbottens Västerbottens . . . . Jämtlands Västernorrlands . . Gävleborgs Kopparbergs

% av totala

Skogsmark med särskilt betesvärde

Värde,

kr.

summa

per hektar

Areal

Värde å bete, kr.

summa hektar

% av totala

100 3 256 300 0-6 2 060 400 100 0-9 602 962 100 2 016 500 1-0 256 813 99 1126 300 3-1 54 499 99 408 600 1-8 35 871 100 783 000 1-5 38 785 64 253 500 1-9 34 289 99 692 700 7-2 175 883 63 69 800 1-7 32 228 99 287 900 6-9 154805 94 485 600 5-1 159 897 99 881800 13-6 173 262 91 748100 9-2 349 758 100 1 265 300 21-6 15 566 95 799 600 12-7 61838 93 1287 000 271 485 6-9 88 745 000 369 978 4-8 100 1131000 322 896 7-9 94 1722 900 13-9 146 551 97 973 300 61913 6-9 99 967 700 48 381 11-8 89 258 200 145352 11-7 1756 300 30-5 46 394 100 1996 700 195-3 21923 96 2-2 3 581329 99 25973 500

19 10 3 3 2 3 33 9 55 41 53 63 12 19 42 61 59 22 40 23 82 19 33 16

summa

21300 42 800 1600 1000 23 600 5 600 65 200 31800 374 300 489 800 591100 1 434 000 85 500 189 400 259100 2 120 700 732 000 337 700 56 800 62 300 1 205 300 44 000 171 800 8346 700

per hektar

0-04 0-2 0-03 0-03 0-6 0-2 0-4 l-o 2-4 3-1 3-4 4-1 55 31

l-o 5-7 2-3 2-3 0-9 1-3 8-3 0-9 7-8 2-3

till en försiktig värdering av övrig mark. Det ifrågasattes, att i en eller annan form meddelande skulle lämnas därom, att det eventuella värdet av övrig mark i varje fall skulle understiga det markvärde per hektar, som i tab. I till skogsvärderingsinstruktionen angivits för skogsmark av lägsta bonitetsklass (050) och för skogen åsätt rotvärdeklass. När t. ex. vid ett rotvärde av 4 kronor och en bonitet av 0 5 markvärdet enligt tab. I utgör 6 kronor, så skulle värdet av impediment understiga 6 kronor per hektar. Ehuru den ifrågasatta uppskattningsmetoden icke blivit lagfäst, torde den även vid 1938 års taxering ha använts som vägledning vid uppskattningen av övrig mark i flera län. Värdesättningen av övrig mark har blivit både mera allmänt tillämpad och i stort sett mera likformigt utförd vid 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar än vid 1928 års taxering. Som av ovanstående tabell framgår, har 99 % av all redovisad övrig mark blivit åsätt värde under det att vid 1928 års taxering 89 % uppskattades. Då även hela den redovisade arealen övrig mark år 193$ och 1938 är betydligt större än år 1928, har i själva verket nära en fjärdedel större areal övrig mark blivit värdesatt än vid förstnämnda taxering. Totala

78 värden och hektarvärdena äro 25 973 500 kronor och 2 2 kronor per hektar år 1938. Det är endast i ett fåtal fall, som övrig mark icke blivit värdesatt. Något väsentligare påpekande om bristande redovisning eller utpräglad olikformighet i värdesättningen synes knappast finnas anledning göra. Med undantag för Värmlands, Västmanlands och Jönköpings län ha således 90 % och däröver av arealen övrig mark blivit värdesatta. Det höga hektarvärdet, 1953 kronor, i Malmöhus län torde bero på att naturlig betesäng medtagits i arealredovisningen och värdesättningen. Resultatet av redovisningen och värdesättningen av övrig mark, vilket i båda avseendena vid 1928 års taxering var mindre nöjaktigt, synes med i det föregående nämnda olika undantag tillfredsställande. Skogsbete. Frågan om värdesättning för taxeringsändamål av skogsbetet har föranlett mycken diskussion. Enligt gällande bestämmelser skall, om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, betesvärde åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas, men om rationellt skogsbruk icke bedrives å skogsmarken, vare sig det utnyttjas eller ej. Härvid utgår dock lagen från, att om ej betet plägar utnyttjas, det i regel saknas anledning att uppskatta detsamma. I nyssnämnda tabell finnas även införda uppgifter länsvis över den skogsmarksareal, vara särskilt betesvärde uppskattats ävensom betets taxerade värde totalt och per hektar. Vid 1938 års taxering redovisades med särskilt betesvärde 3 581 329 hektar skogsmark med 8 346 700 kronors taxeringsvärde eller 2 3 kronor per hektar. I Blekinge län har betesvärde åsatts 82 % av skogsmarksarealen och med ett värde av 8 3 kronor per hektar, vilka tal såväl beträffande areal som värde äro de högsta i riket vid 1938 års taxering. Med undantag för Värmlands, Kopparbergs och Västmanlands län har uppskattning av betesvärdet ägt rum för betydande del av skogsmarksarealen i Svealand och Götaland. För nämnda län och norrlandslänen har ingen eller ringa del av skogsmarken blivit åsätt betesvärde. Minskningen i redovisad skogsmarksareal med särskilt betesvärde är påtaglig sedan år 1933, då totala arealen uppgick till 4 045 997 hektar skogsmark. Häri ligger icke heller något anmärkningsvärt. I undersökningen angående 1928 års taxering utgingo de sakkunniga ifråga om betet från beredningsnämndernas förslag. I föreliggande tabell liksom i motsvarande för år 1933 har i så stor utsträckning som möjligt tagits hänsyn även till taxerings- och prövningsnämndernas ändringar.

79 IV. Utvecklingen av taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter på landsbygden åren 1922—1938. Sedan allmänna fastighetstaxeringar nu verkställts efter i huvudsak enhetligt förfaringssätt under fyra på varandra följande taxeringar — åren 1922, 1928, 1933 och 1938 —, och därjämte de efter sistnämnda år inträffade starka rubbningarna i penningvärdet komma att i hög grad försvåra en jämförelse med de vid följande fastighetstaxeringar åsatta värdena, h a de sakkunniga ansett det påkallat att göra en kort återblick över utvecklingen av taxeringsvärdet å landsbygdens jordbruksfastigheter under åren 1922—1938. En sammanfattning för hela rikets landsbygd av de vid de ifrågavarande fyra fastighetstaxeringarna fastställda taxeringsvärdena meddelas i efterföljande tablå. (För år 1922 föreligga inga uppgifter angående jordbruksvärdets fördelning på skogsmarkens värde och övrigt jordbruksvärde.) År 1922

Ar 1928

År 1933

År 1938

Mil j o n e r k r o n o r Jordbruksvärde därav egentligt jordbruksvärde.... skogsmarkens värde Skogsvärde Tomt- och industrivärde Summa taxeringsvärde

4 623-7

4 729-6

4 467-4

4 821-5

. •

4 215-2 514-4

4 055-1 412-S

4 341-9 479-6

1565-4 62-6 G 357 6

1 353-4 46-8 5867-6

1584-4 51-1 6457 0

1 5990 80-3 63030

År 1918, vid den sista allmänna fastighetstaxeringen enligt den äldre metoden, uppgick det sammanlagda taxeringsvärdet å landsbygdens jordbruksfastigheter till 5 472*1 milj. kronor. Den följande allmänna fastighetstaxeringen, år 1922, medförde en höjning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärde med icke mindre än 830 milj. kronor eller drygt 15 %>. Den starka ökningen beror säkerligen till en del på de under den mellanliggande tiden inträffade rubbningarna i penningvärdet och i fastigheternas värde men torde också i viss mån stå i samband med de år 1922 för första gången tillämpade, mera noggranna metoderna för uppskattning av jord och skog. Vid de följande taxeringarna ha de fastställda värdena, såsom av förestående tablå framgår, undergått betydligt mindre förändringar. Mellan 1922 och 1928 inträffade en ökning med 54'6 milj. kronor, vilken ökning visserligen i och för sig motsvarar mindre än 1 °/o men som dock är anmärkningsvärd i betraktande av den under mellantiden inträffade höjningen av penningvärdet. Ökningen kommer helt på fastigheternas jordbruksvärde, medan skogsvärdet samt tomt- och industrivärdet visa lägre värden.

80 Den följande fastighetstaxeringen år 1933 medförde en sänkning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärde med nära 500 milj. kronor. Därav kommo drygt 300 milj. kronor på värdet av skogsmark och växande skog, vilken minskning delvis var av mera formell natur, i den mån den föranleddes av det från en fjärdedel till en tredjedel ökade förvaltningskostnadsavdraget, men i övrigt var en följd av sänkta virkespriser och rotvärden. Den vid samma taxering inträffade nedgången i det egentliga jordbruksvärdet med 160 milj. kronor är ett uttryck för de vid tiden omkring 1933 rådande tryckta konjunkturerna och de låga livsmedelspriserna. Mellan de båda fastighetstaxeringarna 1933 och 1938 har taxeringsvärdet åter ökats med nära 600 milj. kronor eller drygt 10 %>. Jordbruksfastigheternas värde sistnämnda år överstiger härigenom med 100 milj. kronor den dittills högsta nivån, år 1928, varvid bland annat den sjunkande räntenivån bidragit till höjningen av fastighetsvärdena. Den då inträffade stegringen i taxeringsvärdena har relativt sett varit betydligt starkare ifråga om skogsmarken (16 %>) och den växande skogen (17 %>) än i fråga om det egentliga jordbruksvärdet (7 %>), och detta trots en sänkning av rotvärdet från 1933 till 1938. Denna höjning har som nämnt sin förklaring i e n ytterligare höjning av boniteten samt sänkning av kapitaliseringsprocenten från 5 till 4 e /o. Höjningen av skogsvärdet beror dessutom av den icke oväsentligt höjd a relativa skogstillgången, som åtminstone bättre än tidigare kom att ge ett uttryck för virkesförrådets storlek och sammansättning. Till belysning av förändringarna inom varje län av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden åren 1928, 1933 och 1938 meddelas i vidstående texttabell uppgifter i relativa tal med utgångspunkt från de vid 1928 års allmänna fastighetstaxering fastställda värdena. I fråga om hela taxeringsvärdet ha uppgifter kunnat medtagas även för åren 1918 och 1922. Vid 1918 års fastighetstaxering tillämpades, som redan framhållits, vid värdesättningen en mera summarisk metod, och de för detta år åsatta värdena skilja sig för många län avsevärt från värdena för 1922 och senare, som fastställts enligt en mera enhetlig metod. I genomsnitt för rikets hela landsbygd utgör 1918 års värde 86 % av värdet för 1928, men länssiffrorna växla inom så vida gränser som mellan 59 % för Norrbottens län och 107 % för Västernorrlands län. För 1922 äro relativtalen för avvikelserna från 1928 betydligt jämnare, bortsett från att värdena för Jämtlands och Norrbottens län ligga anmärkningsvärt högt. Särskilt inom sistnämnda län har taxeringsvärdet vid de tre fastighetstaxeringarna 1918, 1922 och 1928 undergått mycket stora förändringar, som tyda på en anmärkningsvärd ojämnhet i värdesättriingen; från 1086 milj. kronor år 1918 steg detsamma år 1922 till 210 milj. kronor, eller nästan det dubbla, för att år 1928 åter sjunka till 1849 milj. kronor. Vid de följande fastighetstaxeringarna följa taxeringsvärdena i detta län närmare värdena inom övriga norrländska län. Mellan 1928 och 1933 har utvecklingen inom alla län varit mycket likformig med genomgående sänkning av taxeringsvärdet varierande mellan 17 °/o för Kopparbergs län och 2 % för Blekinge och Hallands län. För 1938 är spridningen

81 CO CO 00

c o o c O T H c o i O O o r ^ c o o c n c o N O n ^ W X O l O C O D Q O f l )

CO CO OO

— < * H t ^ o O k c o o c o o c o o c n i o c o a o c o c o o o o c o c o o c o c o o c c

CO

o o

CO CO

O iC M X - J TN i f l s r? o o ^ N H c o C T - j H H T j i n ^ ^ —' c o c M c n c n ^ ^ c o o c n co c o oo o o o - •i ~-( T- H CO - H O O

'^

si

-at B

"E 4)

en

-o H

CO CO

g

en

CO

o M CO

§ t ! OJ rt - a CC ^-" C :C3 •>

td) -^ O

Ji

in S3

•a

-o

||

•3

•2-3

s,2

•i . •ej

II

43 ö

-1

o o

o o

o o

o o

o o

o o

r-t

o o

O N

H N

o o

o o

o

O M N i ^ N H ^ M r O C O X X O Q Q O X W

CO CO

en CO GM

CO CO

o o O O o o o o

r H

—1

H

o o

© o

r H

co r— r—

eo

i n c n u o e n o c o - o c n e n c o r - r ^ c o t - t - r r

en co t ^

O

CM

O

cc

o o

o o

o o

o o

-O

O

en

Tt

—

co o

os o

O

1—

s

O

o O

O i - - c o c o o c o o c o r H * c c o i o c o o e n oa e n i > o o O J o a ec O i O i

CC CT

CD

CD

-

tr

o o o c O

- oo oo oo oc o o

rH

rH

rH

^H

i—I

- H

O

O

O

CO CO

rO

t» io — O O ~H o

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

o o

o •* o O

i—i

"

t -

CO

f » \C O C D t O CO 1 ' r^ c r c n e n e n e n e n c r er

i-H

o

i—• .—1 r H

i—1

«

GC(

CC CD

o

^H

—

CC

- f

c o

^^

-H

"X

CO

en

" CO

Cl

=£ C*

as o

o

a

O

~~*

cc o" 0

r- i-c7j en

C_

C£> —1

en o

<^ e n x

ft

r H

<-

o

•

CD X

r H

o

r-

r H

o o

O

tD

—

r H

O

en

o o

- H

—l o

^ H

H

O

iH

CO 00

i-H

O

C5

UTJ O

H iC <-H o

r H

ffl

en en

Q O

•5Q » - Ol 00

T-H

r H

O O

^

r H

r-(

O O

—-

o o o o o o o o o o o o o o o o

en O

r-

CO

en

. - I

IO t r

CO O

O O

O

—1

CO

c .c 0!

•- ~

CO O

-Xi O

rr O

C

CT

»-H

—t

—

if) (Jl

3 5 CO i f l C7i C75 C

J.

O O

O O

O —

^ H

i—t

* -

iO O •-t

O O »H

--M C r-t

3"

o

CJ

CO

cn c c

o o o o o o _ o

- T en C " er en o

G cc —

o

CO CO TU cc -c e n e n e n er e n

•K en

—

T—i

00 CO

C

en

c

•a T3 b O

""

r-

CO CO

>r o:

cc

en CO CO

C

>

en

c o O

O

rH

r-

O —l

rr-

- » • *

h

c e o o o o

r§

i

o o

c

- H

o c O

O

—•K

o _

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c O O O 3 o o o o o o o o

en

en

^ H

T-<

»i co

—*

c o o t y j c o c o i o ^ c o o o co co co r~ co r -

C5

—1

en

j

o o

r H

)

c o - < J i i n u c ) c o c o c o - * i o c o o e n - - ' ! f i N C C £ - f - ^ X « ) Q O O : X O O

o

lO

. o i o c o c o o c o - H c o c o t - - c o r — co r - . o i n c s i i c o — ' c n c o O O t D O O O O I K X f f i C O - . H H O I C » o o c o e n c n c o c o c n

CO

« g K

o o o o o

H

r— CO

< -« o CO 5 ) O

CO CO

i-i

O O r H

co T U en c o • " N H i O O ^ I Q O D O ' J

T-i

"-

f^ CO

^-t

^

Ö

1 T H

^ H

i-H

T - « i - H , — ( f - 1 » - t - H r - I W ~ H ~ H

w;§

a oo " Ä co * 2 5»

•Sä-*

o o

T-i

TH

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

en

v •o

«

—H

o o c D O c o e o c o r ^

CO CM CO

co

CO

"

C O C O i n c O C O C D C O O

l-t

T—1

s

•os

1-1

ce cc

CO

O

O

O

T-H

i -

rH

9 o cr i-H

O —i

—

f.O

-»it

C5"S

C

O

O

c

o —:

C

c

c

T-

.—1

T-

rr~

• - -

o

cr

r-

s <-)) :~ 7-

^ H

a> C O

-r

— ..

i

r-

—.-* r*> crzr e n cc 3B co da 0 CD CC

0 OO OO en c r

< D T—1 \C. C75 C7S CT

GO CO

a

i *^

en T—(

CO r H

en

§ OB oo cc Oco oO IM O r H

r-

CC

I-H

r-,

TU

• *

C O

S C oo

o o c

QC

*r O

^f

a

O

•M

cc ej

o o

i-~

Ci

»H

i>-

c:

SO N CO CO

H cc

O

O

IfJ

er 8 a CC

^

i>

so o c

-+H

> • -

TH

CC

TO

X

X

CO cc er

c^

'O (35

O

ifl O

C

31 CT

T-t

—

X

C O O C C N O ac

G

c;

a o cc

:

•I--

h« c o CO en e n

er et

»—

cc

cc

-r

r-

CO

cN

o o c

o

CM O

T—

f -

O"

TT

»I

en

9»

" -.-

a ce X au CT O

—o C—oo g s ca § c

i~

a.

• c r^ 0

nr, - r •J.

-c t-

c

-« !>

-c

hO

-t

T t

Ä

en

c

C

—1

~— —a l > \C 'C

cc

^ H

i-H

r H

o o c C o 5 C

a

» fa

oo

o

t.

•a a

•a

a

b 03

•Ö

5^ r

:C3

E "c

*t c

„

V

c « cC a :C Z '" fi 5 £

B " t-

>l £ |

s 0 co C *

o o

CO

T3

> X C r

C

C

1 to ! 3

fi CC

cn

^ :C

c c C

1 _-

CO

•C e: 0

cr

|

_CC

3 cr

c 1 c 1, 3 — £ I f-

o

i

c

tr

t-

Q

cc C C C

TÖ

12 C § h

CC

CJ

1G — <C>> a E

>

>

•x

:CC

C

j :

:C3

C C

cr

..t a

c

— Bc s

:C r—

8 CO

M

12 c

82 Värdet per hektar åker i medeltal länsvis vid de allmänna fastighetstaxeringarna 1928, 1933 och 1938. I kronor

Län

Blekinge

Norrbottens Rikets landsbygd

Index (1928 == 100)

890 760 810 960 930 830 780 580 1070 1180 1840 12U0 14M) 1020 860 760 910 750 1320 1170 1160 1090 980 1140 1040

860 730 780 9a0 920 870 790 570 1090 1140 1610 1140 1360 970 820 820 920 730 1250 1110 1120 1060 950 1160 1000

890 760 860 1100 1070 940 930 630 1150 1260 1780 1260 1350 1020 870 880 970 800 1240 1090 1J50 1100 1010 1160 1080

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

96 96 96 102 99 104 101 98 101 97 88 95 95 95 95 108 101 97 96 95 96 98 97 102

100 100 106 114 116 113 119 108 107 107 97 105 94 100 101 116 107 106 95 93 99 101 103 102 104

åter större, med i vissa fall höjda och i andra fall sänkta taxeringsvärden i jämförelse med år 1928. Den största stegringen uppvisar Kalmar län med 12 % och den största sänkningen Kopparbergs län med 13 °/o. Den olikartade utvecklingen kan till en del bero på inträffade förändringar i det rådande prisläget å skog och inägojord men torde även i vissa län vara föranledd av en medveten strävan från taxeringsmyndigheternas sida att korrigera en i förhållande till andra län alltför hög eller för låg taxeringsnivå. Beträffande förändringarna i de i taxeringsvärdet ingående delvärdena hänvisas till de i den här åberopade tabellen framlagda länssiffrorna. I ovanstående tabell meddelas på liknande sätt uppgifter för varje län å medelvärdet per hektar åker enligt de vid de tre senaste allmänna fastighetstaxeringarna fastställda värdena samt, i relativa tal, å de förändringar samma värde inom varje län undergått från 1928 till 1933 och 1938. I medeltal för hela riket uppgick, såsom av samma tabell framgår, värdet per hektar åker år 1928 till 1 040 kronor, varefter detsamma år 1933 sjönk med 4 % till 1 000 kronor för att vid den senaste fastighetstaxeringen år 1938 åter stiga till 1 080 kronor eller 4 % över 1928 års nivå. Till jämförelse här-

88 med kan nämnas, att enligt en av professor L. Nanneson för Lantbruksakademiens ekonomiska avdelning verkställd undersökning åkerns saluvärde per hektar i genomsnitt för hela riket utgjorde år 1926 1 050 kronor och år 1932 890 kronor och alltså under de mellanliggande åren gått ned med icke mindre än 15 % . Av vissa uppgifter för åren under senare hälften av 1930-talet synes likaledes framgå, att stegringen i åkerjordens saluvärde mellan 1933 och 1938 varit åtskilligt starkare, än som kommit till uttryck i de vid fastighetstaxeringarna åsatta värdena. Det får också anses stå i god överensstämmelse med gällande bestämmelser, att jordbruksfastigheternas taxeringsvärden väl skola i stora drag rätta sig efter det allmänna saluvärdet, men att de icke i detalj följa de tillfälliga konjunkturernas förändringar. De vid fastighetstaxeringarna fastställda värdena kunna sägas bilda en serie, där de större, konjunkturbetonade korttidsvariationerna utjämnats med hänsyn till fastigheternas avkastning på längre sikt. Vad beträffar förändringarna under samma tid i åkerjordens taxeringsvärde per hektar inom de särskilda länen, hänvisas till de i den närmast förestående tabellen framlagda uppgifterna. Här skall endast framhållas de betydande förändringar i höjande eller sänkande riktning, som de anförda medeltalen för vissa län undergått mellan åren 1928 och 1938 och som till en del torde bero på den redan förut framhållna strävan från taxeringsmyndigheternas sida till åstadkommande av mera likformiga taxeringsvärden de olika länen emellan. Den närmare anpassning efter saluvärdet, som härigenom vunnits och som de sakkunniga i det föregående i åtskilliga fall kunnat vitsorda, hai* härvid även tagit sig uttryck i en utjämning mellan länen i avseende på deras medelvärden per hektar åker. Vid 1928 års allmänna fastighetstaxering varierade nämnda värden mellan 1 840 kronor för Malmöhus län och 580 kronor för Gotlands län, men år 1938 betecknades ytterligheterna, som representerades av samma län, av medelvärdena 1 780 och 630 kronor. För de sex län, som år 1928 hade de högsta medelvärdena, hade åkervärdet år 1938 gått ned med i genomsnitt 15 % per län, medan de sex län, som år 1928 lågo lägst på skalan, fått sina medelvärden höjda med i genomsnitt 9 °/o.

84 V. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning. Inägojorden. Ifråga om värdesättningen av åker och övrig inägojord har de sakkunnigas undersökning givit vid handen, att i stort sett erforderlig jämnhet och likformighet genomförts de olika länen emellan och att framstegen i detta avseende äro betydande i jämförelse med de första allmänna fastighetstaxeringarna enligt den nu gällande metoden. De betydande växlingarna i de åsatta värdena per hektar åker, som framträda mellan vissa län, torde i allmänhet ha sin motsvarighet i rådande olikheter i avseende på de faktiska saluvärdena och endast till en mindre del vara föranledda av ojämn värdesättning vid fastighetstaxeringen. Alltjämt förefinnas dock mellan vissa län någon ojämnhet, som icke synes kunna förklaras genom olikheter i de rådande lokala förhållandena. En jämförelse mellan de år 1938 fastställda taxeringsvärdena och köpeskillingarna å under åren 1938 och 1939 försålda fastigheter, å vilka lagfart sökts under tiden 1 juli 1939—30 juni 1941 (sid. 6), ådagalägger, att vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en viss undervärdering ägt rum beträffande de mindre jordbruksfastigheterna. De sakkunnigas detaljgranskning har bekräftat, att i stora delar av södra Sverige skillnaden i åkerjordens värde mellan stora och små fastigheter är anmärkningsvärt liten, varigenom man för de minsta jordbruksfastigheterna kommit till ett totalt jordbruksvärde, som knappast torde motsvara det faktiska bostadsvärdet. Den betydande nytta, de sakkunniga vid sin granskning kunnat draga a r de vid olika tillfällen verkställda undersökningarna angående lagfarna jordbruksfastigheters salu- och taxeringsvärden, ger de sakkunniga anledning framhålla önskvärdheten för taxeringsarbetet av att en på grundval av lagfartsansökningarna upprättad, fortlöpande statistik över jordbruksfastigheternas saluvärden kommer till stånd. Skogsmark och växande skog. Arealredovisningen. Arealredovisningen har avsevärt förbättrats. I flertalet län är totalresultatet sålunda i stort sett mycket tillfredsställande (se tab. 6). De sakkunniga anse likväl att för vissa län ökad vikt bör läggas vid åtgärder för en grundläggande förbättrad arealredovisning vid en kommande fastighetstaxering. I de län, där ekonomiska kartverkets beskrivningar kunna användas för arealkontroll av deklarationsmaterialet är denna jämförelsevis lätt att åstadkomma. Den nya riksskogstaxeringens liksom nyupprättade skogshushållningsplaners uppgifter böra också i förväg utnyttjas.

85 Det kan förutsättas, att arealuppgifterna ofta äro mera osäkra för bondeskogarna, vilka i regel icke varit föremål för skogsindelning och där i övrigt tillgängliga kartor kunna vara bristfälliga och mindre användbara för arealredovisning vid fastighetstaxering. I sådana fall är det givetvis svårt att avgöra, hur fördelningen på skogsmark och övrig mark rätteligen bör göras och det kan vara förklarligt, att ett avgörande kommit att leda till en försiktig uppskattning av det värdefullare markslaget, d. v. s. skogsmarken. Vad de sakkunniga däremot funnit mer anmärkningsvärt är, att totalarealen stundom icke fullständigt upptages, utan att resterande övrig mark, som dock endast åsättes ett lågt redovisningsvärde, ofta angives till alldeles för låg areal eller rent av helt utelämnas. De i redogörelserna för flera län påpekade låga procenttalen för övrig mark tyda på att så skett i stor utsträckning. Det förefaller också, som om på detta sätt uppkommen arealbrist väsentligen även kan lokaliseras till bondeskogarna. Det finnes anledning förmoda, att arealredovisningen för skogsmark och övrig mark i en framtid skall för alla län kunna göras fullt tillfredsställande med hänsyn till de icke alltför långt drivna fordringar, som på grund av dessa ägoslags ringa del av totala taxeringsvärdet (jfr tab. 12) kunna behöva ställas på densamma för fastighetstaxeringsändamål. Bonitet. Boniteringen har i allmänhet skett likformigt inom länen, såväl kommuner som skogsägargrupper emellan. De höjningar, som sedan år 1928 och även 1933 verkställts i de flesta län, synas ha varit motiverade. Inom vissa län eller länsdelar erbjuder boniteringen givetvis särskilda svårigheter. Detta är fallet t. ex. i lappmarkerna, på Gotland och Öland ävensom i Göteborgs och Bohus län. överhuvudtaget synes man emellertid ha kunnat bemästra boniteringen någorlunda tillräckligt med hänsyn till vad som k a n krävas vid värdesättning för fastighetstaxering av skogsmark och växande skog. Det är dock angeläget att för alla länen vissa anvisningar om bonitetsserier m. m. givas i länsanvisningarna. Rotvärde. Sedan numera såväl vid Stockholmsmötet före taxeringen som vid förarbetet inom länen i regel tydliga och bindande anvisningar kunnat givas särskilt för rotvärdesättningen och likaså samarbete mellan länen skett i ökad utsträckning för bestämningen av rotvärdet anses denna i huvudsak ha skett tillfredsställande. Detta framgår också av de sakkunnigas vid olika tillfällen gjorda uttalanden i föreliggande undersökning. I länsredogörelserna ha därvid bland annat framhållits, att den vid 1928 års taxering särskilt framträdande olikformigheten i rotvärdena för allmänna skogar och bondeskogar i vissa län i mellersta och södra delarna av landet numera allt mer utjämnats. Som exempel kan nämnas de län i Göta-

SG land, där rotvärdesmedeltalet för bondeskogarna tidigare lågo markerat lägre än länsmedeltalet. Rotvärde i kronor vid taxeringsåret L ä n

6-28 7-32 6-95 6-86 6-22 7-05

5-86 5-33 5-19 5-42 5-54 631

1938 Bondeskogar

Kronoskogar Älvsborgs . Jönköpings. Kronobergs Kalmar . . . Blekinge... Malmöhus .

4-87 4-75 4-36 4-45 4-59 614

5-85 5-62 6-08 5-96 5-64 6-27

5-65 5-01 5-06 5'23 5-12 6-01

4-71 4-34 4-29 4-37 4-44 613

Sammanställningen bestyrker de uttalanden om ernådd större jämnhet i taxeringen, som gjorts i detaljgranskningen för dessa län. De ännu kvarstående skillnaderna i lägre värden för bondeskogarna torde möjligen i någon mån kvarstå för Jönköpings län. Relativ skogstillgång. Liksom vid 1928 och 1933 års taxeringar har relativa skogstillgången blivit ganska allmänt underskattad. Förhållandet torde till stor del ha sin förklaring i denna taxeringsfaktors natur och de allmänna förutsättningarna för en riktig avvägning av taxeringsvärdena vid varje allmän fastighetstaxering. Belativa skogstillgången är nämligen, vilket de sakkunniga vid tidigare undersökningar jämväl framhållit, den av värdefaktorerna, som är mest svårbestämbar. Stundom torde den utnyttjas som en lätt tillgripbar regulator på totala taxeringsvärdet. Vid 1933 och än mer vid 1938 års taxering har m a n haft möjlighet att i stor utsträckning kunna åsatta skäliga uppgifter för areal och bonitet ävensom att fastställa rotvärdet i enlighet med för taxeringen gällande bestämmelser. Det är riktigt att den relativa skogstillgången torde, genom de höjningar å densamma som skett, i sin mån ha givit ett bättre uttryck för skogsvärdet än tidigare. Exempel på väsentliga sådana höjningar, varigenom ett riktigare skogsvärde blivit åsätt, återfinnas i tab. å sid. 42. Samtidigt visar en jämförelse mellan talen för relativa skogstillgången för olika taxeringsår för t. ex. Gävleborgs och Västmanlands län att det varit mycket svårt att få ett fast grepp på bestämningen av värdefaktor. Det är också troligt att man just i åsättandet av relativa skogstillgången har att misstänka en betydande olikformighet när det gäller värdesättningen av olika fastigheter.

De sakkunniga tvekade icke att efter 1933 års taxering beteckna relativa skogstillgången som en svårbestämbar faktor vid den använda taxeringsme-

<S7 toden. Det rekommenderades ock att särskild uppmärksamhet skulle ägnas denna detalj i fastighetstaxeringsarbetets tidigaste skeden. De sakkunniga ha all anledning understryka detta uttalande liksom i allmänhet betydelsen av att taxeringsarbetet förberedes väl. På gemensam grund för alla länen utarbetade praktiska och vägledande länsanvisningar för åsättande av bonitet och rotvärde ävensom uppgifter till hjälp för arealredovisningen äro härvid av största värde. Arbetet med de nya länsanvisningarna bör, anse de sakkunniga, i större utsträckning än vad som redan skett bedrivas gemensamt för alla länen. I föreliggande fall liksom än mer när det gäller att fastställa regler för virkesförrådets väldeavkastning, antingen detta fortfarande skall ske genom åsättande av relativ skogstillgång eller genom annan metod, synas förarbeten böra påbörjas i god tid. Härvid böra icke blott domänstyrelsen m. fl. förvaltande organ utan även statens skogsförsöksanstalt biträda i det förberedande arbetet. Värdefullt material kan ställas till förfogande såväl från nya riksskogstaxeringen som från av anstalten utförda produktionsundersökningar m. m. Det synes av vikt att beslut om igångsättande av centrala, för taxeringsarbetet i alla länen gemensamma förarbeten fattas så snart som möjligt, icke minst därför att dessa frågor i viss mån få betydelse för sättet för riksskogstaxeringens framtida bedrivande med hänsyn till linjeavstånd vid taxeringen m. m. Övrig mark och skogsbete. I fråga om uppskattning av övrig mark och skogsbete få de sakkunniga hänvisa till den kortfattade redogörelsen å sid. 76—78.

89 Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet å landsbygden år 1938 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut. 1

g

Län

Jordbruksvärde

i

•'•

i;

7 Skogsvärde

Tomtoch industrivärde

Summa taxeringsvärde

Därav SkogsÖvrigt markens jordbruksvärde värde 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr.

1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr.

Stockholms

län »a 158 888-9 171 587-9 12 699-0 45 176-9 b 172 262-5 12 666-9 159 595-6 45 026-0 Uppsala » a 135 799-3 8 834-8 126 964-5 33 183-5 b 136 245-9 8 811-7 127 434-2 33 357-3 Södermanlands » a 176 667-2 12 084-4 164 582-8 49 759-5 b 176 830-9 12 026-5 164 804-4 49 536-9 Östergötlands » a 315 361-6 20 463-2 294 898-4 77 245-5 b 316 884-5 20 435-7 296 448-8 77 019-4 Jönköpings » a 192 545-7 26 086-9 166 458-8 81 380-4 b 193 115-8 26 153-6 166 962-2 81 584-1 Kronobergs » a 128 729-8 22 319-0 106 410-8 61 719-6 b 130 223-4 22 347-6 107 875-8 61 739-1 Kalmar » a 212 889-2 26 218-1 186 671-1 86 422-3 b 220 560-7 26 330-4 194 230-3 86 323-9 Gotlands o a 62 155-5 3 944-0 58 211-5 11 999-0 b 63 585-7 3 933-4 59 652-3 12 156-5 Blekinge » a 87 610-1 8 696-6 78 913-5 20 629-6 b 87 818-3 8 699-3 79 119-0 20 541-0 Kristianstads » a 337 108-3 15 166-1 321 942-2 34 972-7 b 338 009-4 15 180-0 322 829-4 34 783-9 Malmöhus » a 626 002-9 5 983-6 620 019-3 15 598-0 b 627 760-5 5 899-5 621 861-0 15 345-7 Hallands » a 194 615-6 10 322-5 184 293-1 20 441-6 b 198 030-5 10 275-6 187 754-9 20 462-3 Göteborgs o. Bohus » a 138 337-7 6 731-9 131 605-8 13 414-4 b 138 462-0 6 757-1 131 704-9 13 815-5 Älvsborgs » a 253 889-9 27 196-4 226 693-5 72 064-2 b 253 792-8 26 886-8 226 906-0 74 193-5 Skaraborgs » a 306 393-4 15 072-9 291 320-5 50 687-0 b 311 481-6 15 084-4 296 397-2 52 480-8 Värmlands » a 212 236-7 37 295-9 174 940-8 150 175-5 b 214 837-9 37 143-2 177 694-7 151 144-3 Örebro » a 178 831-3 17 734-2 161 097-1 64 220-8 b 179 931-6 17 777-5 162 154-1 64 612-8 Västmanlands » a 141 228-4 12 084-8 129 143-6 48 221-0 b 142 681-9 12 062-1 130 619-8 47 932-0 Kopparbergs » a 186 993-4 35 137-9 151 855-5 129 475-9 b 187 499-5 35 312-2 152 187-3 130 637-8 Gävleborgs » a 167 771-9 34 096-5 133 675-4 131 779-9 b 165 979-1 33 173-6 132 805-5 128 325-9 Västernorrlands » a 163 438-2 33 679-9 129 758-3 104 108-4 b 164 742-9 33 856-6 130 886-3 104 199-2 Jämtlands » 84 705-6 107 590-3 a 117 434-9 32 729-3 b 117 175-0 32 409-8 84 765-2 106 674-7 Västerbottens » 129 090-2 104 226-8 a 162 063-1 32 972-9 b 162 786-1 33 680-0 129 106-1 105 997-8 Norrbottens » a 120 109-4 22 716-8 97 392-6 65 984-8 b 120 809-2 22 719-9 98 089-3 66 461-4 Summa för rikets a 4 789 801-4 480 267-6 4 309 533-8 1 580 477-6 landsbygd b 4 821 507-7 479 623-4 4 341 884-3 1 584 351-8 1

12 558-8 229 323-6 13 930-6 231 219-1 1 347-5 170 330-3 1 063-8 170 667-0 757-3 227 184-0 740-3 227 108-1 1 097-3 393 704-4 1 103-8 395 007-7 1 120-5 275 046-6 1 182-0 275 881-9 1 892-3 192 341-7 1 684-8 193 647-3 1 693-3 301 004-8 1 797-1 308 681-7 425-0 74 579-5 342-7 76 084-9 778-4 109 018-1 820-4 109 179-7 2 688-7 374 769-7 2 647-0 375 440-3 1 628-1 643 229-0 1 782-2 644 888-4 1 082-8 216 140-0 1 240-0 219 732-8 7 325-4 159 077-5 8 218-1 160 495-6 3 349-0 329 303-1 3 543-3 331 529-6 1 688-9 358 769-3 1 450-9 365 413-3 1 005-2 363 417-4 1 071-2 367 053-4 1 268-3 244 320-4 1317-6 245 862-0 404-7 189 854-1 404-7 191 018-6 1 774-4 318 243-7 1 763-7 319 901-0 2 107-0 301 658-8 1 700-2 296 005-2 1 395-4 268 942-0 1 418-3 270 360-4 561-7 225 586-9 585-3 224 435-0 988-0 267 277-9 1 068-7 269 852-6 213-0 186 307-2 219-5 187 490-1 49 151-0 6 419 430-0 51 096-2 6 456 955-7

a = beredningsnämnder las förslag; b = prövi lingsnämndf irnas beslut

Anm. Uppgifterna å värdet av skogsmark och skogsvärdet överensstämma icke fullständigt med motsvarande uppgifter i tab. 4, då de erhållits genom två skilda bearbetningar.

90 OOOCO O 00 CO

l > •** CO l O CO CO TH CT3 CM <M CO

00 CO l > CO i-< HMIMCOCJ

O CO O i-IHrH

»0 03 00 ^ ^ -^

C-OtO H ^ C—

-^H-3H CT> OS CO C O N H C~

l>CDOiiC -<*< CO ,-<---<

3 000 och däröver

III

11 1 II 1

11 1II

III

III

IM

1 1 1 i* 1

MM

2 900—2 999

IM

MIMI

II II 1 I I I

III

Ml

11I I -

II II

1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1

I I I

1 1 ^O

1 1 1 1 H

1^

1 1 1 H

Summa kommuner

2 800—2 899

I I I

2 700—2 799

I I I

2 600—2 699

III

II II 1 1 II II 1 M l

1 II

II"- 1 1 1 II

MM

2 500—2 599

I I I

1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

I I I 111

I I I I I I

1 I» 1 1 CM

2 400—2 499

i i i

i l l l l l

l l l l l

2 300—2 399

I I I

I l l l l l

I I I

I l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l

I I I I I I I I I I I I I I I

I I I I I I I I I I I I I I I I I I

I I ' 1 1 rH I I - * 1 1 CM 1 1 CO 1 1 rH

1 1 1 1 M M r -

111 II1"1

II1-"* 1 1 -^ 1 1 rH M < M 1 1 rH I I 0 0

2 200—2 299 2100—2 199 2 000—2 099 1 900—1 999

I I I

I l l l l l

l l l l l

I I I

I I ' —

i l l

i l l l l l

l l l l l

I I I 1 1 i

1 | o I I ico

1 800—1899 1 700—1 799 1 600—1699

rH

1 •*"H 1

1 I I

1 500—1599 1 400—1499

C O | |

1 H

1 COl

THOOI

1 1 1 1 1 1 1 1 H1 1 |

M 1 1 1 1 1 l l l l l l l l l l | I I | CM 1 1 1 1

l l * l I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I I 1 1 1 1

1 | -H

( I I I

1 1 1 1 OJ 1 1 ( 1 M M 1 - ! 1 1 i 1 | | 1^

1 CD

1 H H

1 lO

1 WCD

(N

1 rH

1 CO

llO

M 1 1 M 1 1

M 1 1 M 1 1

I 0 1 !

r C J

1 1

I I I

I CM CM

1 H 0 0

1 CO "*#

CO 1 CM 1 W

1 CM 1

1 H

1 CO 1

1 H H

i—( D - l O

1 CO CO

l>

1 CO 1 O

CM CO 1

I T H

H

I

I H

I

1 CO CM

ICMCM

H CO-*

H/

1I > H C O

1 CO 1 CC

i-H

M

1 1

|COCM

ICOH

CMCMCO

CD CO CM CO [ >

COCOliO

I H H

CO CD H

•«# CD H

1MCM 1 H l >

CO^PTHHH

CM H H

O i f i H H

CMCO| I

1 lOCOCQO

I > H l > CD CM

I>C0|

|I>|CMrH I

t>CM05CM "^H

l i O H l C M 1 1

CO CM H

| H l

H CO | C M 1

1 H

|

1300—1399 I I

CM CO 1

CM 1 1

O

iMOCOHTPQ

CM 1

| C M |

DH

1 1 1 1

I O H H I H H I O H H | COCM

i Q H

1 CO | I I

OOCMO H CM

COI>^H(M(X) CO CM

CDCDCO00

| 1

H

1H 1

CO CM | rH rH 1

COOiO CM CM l O

COHCOCM

| CO 1 rH

HCQHcOai iH iH

^

1 | | 1

"^HC5| H |

H 5

1O

HCOOCDCO i-*

CM H

CO

500—599 400—499 under 400

N

c

ö -<S M

§s a

«S 1 Ml III III

:C8

is "3 c

"SI ° c t/1 >-

T

I H r H H I I

1 1

1 1

1 H H

Illlll I I M5? I I 1 I I I I 1 1 1 I I IS I I I 1 II 1 II -- I M II II II 1II lM I I I

1 1

Ml III III III

1 I

I

I

1TH 1 | | T-1 r-i

1 l

l

"~* 'A

c

a c cid c a i .. a c c C -c c o - a T: :C3 t D'S :~ °w >

X c C

ii

V ~ > -•a c » C j? t 1

"> CO ert _ c

a 2 JU 10 .3.3 S • 3 se;

c C

Q-gc

.. c

§

C c ••a -c D " Q C' >

»Ii

' 3 SC.

4c " lo g

OJ :CC

l

|CM

•'-'

O CM

M 1lN ^ II MIM llll MIM II II II II 1 l l l l

Ml lCT 1 III III

...

600—699

OiCOCO C M I

1 1 1 1

Kronobergs län Kalmar län: Kalmarslätten Norra kustlandet Skosshveden

700—799

1 CM

Södra skogsbygden . Södra kustlandet ...

800—899

Södermanlands län . .. Östergötlands län . . . . Norra skogsbygden .

900—999

1 I

1100—1199 1000—1099

1O

I

a ;c!

E l S ä «^ £

Delade socknar Göteborgs 0. Bohus län Älvsborgs län: Slättbygden Dalbygden Dalslands bergsbygd Södra höglandet

lO

1 200—1299

91 CM CM CM CM

CM CO

COCO - H O H

I rH

CJiCO CM

COCO COCO

O

CM H C O

CO

I

I

c o-a _co ° c •a co

42 S

g«s

"ä+3 g 45 t o C3 c

CO "O to

. • •

CM

CM

CD

lC<^

|

H

I I I I

>>

•

ja

•

to

>>

JO •a c -

C o •cg <x> £ _ X3 -Ö 33 w T3 :CÖ TH cc. co — CO •a to •rf •""' »ffj 4) X 3 ! CO - O ^ 4 - > 3 ^ 4J •S to to 9» M n H "ZTr t o co ^ — a> Éa f « *-< C? t o i toto JO co co 3 o 3 c - a o cö - ö 3 ? O « d - H W T 3 : co s-, 3 - a ä 45 - a i •» 9 43 J j t o co <n t o tn 4 S S J 3 - P o c o C L ^ •*-* fi3 ^«i 3b 35 C3 H "> :*48 i «> iS 3 73 3 e/j w CQ Q . ; CQ LO ^ :C0

E« 4 2

4j ac ?h" i » ? c *> 3 > 2 cocou

co _ 3 c KO - d

XJ

E-S S « S a 3

$

c

• C • a

Så*

"3

O

7—413594

H

I

sMS MS tv:o «co CCco • sSt V. ai § a£ 2

00 CD

H

I I

•42 3 ; to«

fe-d

H H H

Hi

I I

I I

^ 4 2 «

Q0t>

I I III

I

=

iO-*"tf

OCM

CM

II I I

•a

H

-Hl

>

42 S o ? s 8

92 Tab. 3. Uppgifter för varje landskommun e nligt 1938 års allmänna fastighetstaxering. i

3 Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åker

Skogsmark

4 P

5 | 6

"

»

<o | | SB s-g

w ** p PT O) —

tel o g. o et-

V o

et-

<

to.o

W a

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å

CD

IT"

cp

Jordbruksvärde

O tg CO

et-

cTcr?

särskogs - )övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

470-8 825-1 769-8 826-0 380-8 837-2 746-8

Stockholms län. Frösdkers

härad.

Valö

Harg Edebo Närdinghundra Bladåker

700 650 660 760 920 720 760

30-6 27-7 31-4 26-2 21-9 27-4 28-3

21-2 15-4 9-8 20-8 38-8 24-6 18-8

2-91 2-89 3-17 2-52 2-32 2-74 2-72

3-49 3-25 3-30 3-67 3-05 3-33 3-48

0-52 0-62 0-66 0-61 0-59 0-55 0-68

548-3 2 067-4 1 496-1 3 651-4 939-6 1 838-4 2 317-8

198-9 287-5 251-1 282-8 145-5 336-1 240-3

5-9 11-1 8-6 5-3 25-9 6-9 2-8

720 760 720 740 750 760

23-6 28-4 29-8 29-3 30-0 31-1

22-6 2-76 12-3 2-86 16-2 2-78 16-5 2-99 16-3 2-76 17-1 2-89

2-81 3-32 3-56 3-27 3-62 3-57

0-70 0-74 0-77 0-77 0-66 0-70

945-8 1 332-1 2 798-0 2 200-5 1 629-8 1199-8

141-3 111-0 296-8 258-6 192-4 168-7

0-5 0-8 10-9 20-1 2-2 2-6

5-2 9-5 3-1 3-9 3-0

450-0 375-5 1 036-8 904-G 580-7 540-9

900 890 820

28-7 22-4 33-2

17-5 2-55 3-76 0-58 2 233-4 401-8 39-1 2-27 3-28 0-60 14-7 2-76 4-04 0-58 2 820-2

261-1 38-4 263-7

0-7 8-2 11-2

53-4 11-1 86-5

690-G 105-6 694-1

960 940 770

26-6 33-4 35-2

18-2 2-50 3-57 0-74 579-2 23-7 2-74 4-03 0-69 1 212-1 8-5 2-76 4-22 0-60 2 977-3

70-7 111-0 222-9

2-4 7-9

16-o 81-3 66-5

238-1 347-3 606-1

750 790 740 780 800

30-7 32-1 28-7 37-7 30-2

5-7 5-4 14-4 7-7 11-8

2-75 2-85 2-75 3-00 2-72

3-75 3-78 3-51 4-25 3-71

0-71 0-73 0-71 0-72 0-75

2 476-9 2 071-0 1 326-4 510-6 1 376-3

214-1 96-0 94-4 27-4 70-5

0-8

40-9 29-9 10-1 2-0 0-7

690-7 318-4 306-4 91-S 241-5

760 780 1390 870

32-9 30-3 23-7 31-9

15-1 31-0 45-0 18-5

2-75 2-75 2-25 2-76

4-05 3-73 3-71 3-89

0-66 0-73 0-65 0-71

1 743-0 1 308-1 1 001-1 2 610-9

205-4 117-5 51-9 253-7

22-7 38-9 0-4

10-3 9-8 27-7 159-4

625-0 395-0 163-0 821-2

690 770 840 810

30-5 32-6 33-4 33-3

11-7 18-6 9-5 16-7

2-68 2-88 2-86 2-96

3-85 3-82 3-91 3-79

0-76 0-93 0-55 0-66

1178-6 1007-7 1 644-4 1 885-6

90-0 78-2 144-8 213-1

0-7 1-2

20-0 51-0 8-0 71-5

315-8 331-6 359-9 638-3

850 770 760

27-9 29-3 33-3

20-3 2-50 3-76 0-73 1 276-5 12-1 2-65 3-69 0-77 1 543-7 10-2 2-99 3-68 0-66 1 267-6

90-4 81-4 101-8

2-9 1-2

12-2 2-6 1-7

301-5 284-9 308-0

4-5 3-9 1-0 22-4 128-8

härad.

Väddö o. Häverö sklg. Singö Väddö Bro och Vätö sklg. Björkö-Arholma Vätö Lyhundra härad. Söderby-Karl Lohärad Malsta Husby-Lyhundra

1-2 1-0

Frötuna och Länna sklg. Blidö Sjuhundra

hårad.

Bö Bimbo Långhundra Kårsta Gottröra

härad.

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

*

I »

10 |

p m Taxeringsvärde < O per hektar, kr

S.J. |

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

93 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

B»

td

a

w

Därav värde å

SB

Jordbruksvärde

R* P

mark

sär»ovng skilda mark» förmåner

Husby-Långhundra . . östuna Lägga

700 810 910

28-2 28-9 32-8

15-5 2-71 3-51 0-68 1681-7 8-3 2-93 3-49 0-81 1 257-4 7-9 2-88 3-81 0-91 1 704-4

133-3 80-1 73-4

0-2

Ärlinghundra härad. Alsike Knivsta Vassunda Haga S:t Olof o. S:t Per .. Norrsunda Husby-Ärlinghundra . Odensala

850 880 730 820 890 870 810 850

39-1 35-0 31-7 41-1 37-9 34-9 34-5 34-6

8-9 6-2 11-2 10-7 12-6 9-0 5-4

3-15 2-98 2-60 2-94 2-95 2-99 2-87 7-0 2-98

4-14 3-99 4-07 4-67 4-29 4-00 4-06 3-89

1-04 0-83 0-76 0-74 0-93 1-02 0-86 0-92

1 050-3 1 339-4 1 274-0 699-6 1 304-6 1 322-4 1 571-6 1 949-5

80-5 80-7 36-1 34-6 68-3 59-2 62-2 87-4

0-2

Seminghundra Vidbo Skepptuna Lunda Frösunda Orkesta Markim Skånela

härad

740 830 820 860 800 790 790

32-3 32-7 33-0 36-8 36-2 35-3 34-3

8-9 10-9 9-1 12-2 14-1 15-4 13-3

2-92 2-85 2-94 2-97 2-92 2-90 2-83

3-G9 3-71 3-71 4-15 4-13 4-02 4-03

0-83 0-97 0-87 0-90 0-87 0-89 0-84

907-1 1 690-9 1135-7 1 387-8 789-6 869-6 1 248-1

51-0 49-5 65-7 79-1 34-0 41-G 61-6

Vallentuna Hammarby Fresta Vallentuna Vada Ångarn Össeby-Garn

härad.

37-7 37-1 34-4 32-8 33-0 32-6

14-6 14-3 16-2 12-0 25-6

2-88 2-81 2-68 2-73 2-75 2-77

4-39 4-40 4-33 4-00 4-00 3-93

0-95 0-89 0-65 0-9G 0-71 0-80

1188-2 1180-0 2 327-0 555-6 575-5 2 066-4

33-5 37-5 93-8 33-5 30-1 203-4

0-5 0-9 0-8 0-2

32-2 36-6 29-1 35-2

21-7 22-9 30-7 21-0

2-98 2-97 2-63 2-83

3-57 4-07 3-68 4-16

0-75 1 300-0 884-3 0-83 0-82 2 149-3 0-83 3 101-4

1030 1610 1430 1160 1150 1340

30-8 22-1 23-3 27-8 37-2 36-4

31-8 2-56 35-7 2-09 35-5 2-16 35-5 2-36 30-9 2-93 26-1 2-71

4-01 3-50 3-49 3-94 4-25 4-50

1000 1410 1160 1310 1080

39-3 36-9 30-8 37-1 38-2

14-1 11-9 18-5 17-6 10-6

4-38 4-39 4-50 4-50 4-50

42-7 37-4 36-8

Åkers

860 800 840 790

1-0

0-7 2l 1-4 3-0

0-3 0-1

2-0 1-5 10-0 37-0 17-5 20-0 90-2 223-6

225-0

0-1

Skogsvärde

411-0 313-4 303-3 380-3 312-0 125-5 116-5 290-9 284-4 247-6 367-4

3-4 20-0

192-2 211-5 259-9 325-5 135-5 169-0 234-9

7-2

215-4 205-6 89-2 2-0 2-3 27-8

145-1 151-9 276-5 146-9 97-1 740-3

162-2 89-5 141-8 272-6

1-8 1-6 3-9 3-2

1-5 191-3 489-3 449-8

550-9 338-9 528-3 1 034-1

0-83 3 987-6 0-78 644-9 0-73 1167-6 0-95 1 440-9 1-17 724-5 1-29 459-1

228-4 54-2 63-1 100-5 46-3 40-8

7-9 0-9 1-3 5-5 1-6 0-9

910-5 153-8 232-1 466-9 146-8 151-0

865-4 191-7 204-9 437-0 246-7 239-9

1-11 2 127-4 1-22 264-1 0-90 12-0 1-09 353-0 0-83 1 960-7

171-0 17-8 0-4 13-9 84-2

2-2 0-1

406-3

0-2 0-2

100-4

860-9 99-2 2-0 68-8 318-6

9-4 3-25 4-39 1-25 1 621-3 15-3 2-82 4-45 1-0G 1861-5 7-1 2-85 4-32 0-99 1 915-0

106-5 74-6 86-1

0-6 4-9 0-4

421-0 521-4 285-7

0-4 0-5

sklg.

730 830

Biala Boslags-Kulla Lj usterö Österåker

1050 Värmda sklg. Värmdö Möja Djurö Ingarö Gustavsberg Bo Danderyds sklg. Östra B y d Solna Stocksunds köping . . , Danderyd Täby Sollentuna Ed Sollentuna Järfälla

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

2-99 2-83 2-50 2-77 2-82

härad. 1020 1250

607-2 359-1 389-8

94:

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3 Taxeringsvärde per hektar, kr.

4 v

P

<o tel o

|j

L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Skogsmark

5 S B ta

P

M

K

tö

g. et-'

o 4

d-

t* P.

a

>-i » CD »*. 50

» n w o

12 Därav värde ä

(rå

CO et-

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

Jordbruksvärde

„

B

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

38-6

24-5 2-84 4-52

1-24

1 654-5

54-8

9-3

170-6

309-3

1050 1270 1110 1240 1290 1090 1010 1410

43-3 30-0 35-6 37-4 36-0 38-0 38-2 36-2

22-6 19-9 16-1 14-0 16-4 13-3 12-0 8-6

3-32 2-78 2-97 3-10 3-18 3-09 2-98 3-00

4-32 4-25 4-25 4-25 4-24 4-08 4-28 4-03

1-22 0-70 0-98 0-79 0-83 0-83 1-11 0-91

1 084-6 1 691-5 1 870-7 937-5 1 399-5 1 426-2 2 199-6 1 363-0

62-7 14-7 33-6 21-9 21-3 36-5 62-2 63-0

0-5 0-4 0-5 0-3 0-3 0-8 2-4 0-7

123-0 228-1 159-5 117-0 85-3 62-5 386-0 5-0

291-9 55-5 160-1 83-5 89-8 137-6 313-2 262-3

1030 1630 1150 930 1080 1010

33-8 40-8 38-6 43-6 43-4 36-5

27-5 21-3 22-9 24-9 16-3 15-7

2-72 3-00 2-97 3-24 3-23 3-02

4-10 1-17 430-0 4-50 1-00 47-4 4-34 0-74 2 926-9 4-52 1-04 2 443-1 4-58 1-18 1 901-8 4-02 0-75 3 671-5

74-7 16-1 251-4 154-7 142-2 233-3

2-2 0-3 33-8 4-4 1-7 2-5

10-0 325-0 315-3 199-4 333-8

396-9 73-0 844-0 733-9 782-8 796-0

1000 980 1010 1050 980 1120 970

46-3 50-0 41-4 38-4 33-6 33-5 33-9

15-9 10-6 18-4 16-2 19-o 26-2 22-9

3-46 3-47 3-18 3-14 2-85 2-88 2-97

4-54 4-79 4-35 4-05 3-94 3-97 3-84

0-98 0-77 0-92 0-81 0-81 0-74 0-80

854-8 679-6 1511-1 2 911-6 2 499-8 2 027-0 1 923-6

60-8 62-6 89-9 244-3 178-1 89-5 75-5

0-9 0-6 1-9 3-5 1-5 2-8 2-0

122-2 26-0 200-3 272-5 215-7 82-6 380-0

276-1 220-7 377-8 898-8 654-3 310-6 275-8

1050 1080 980 980 1240 990 760 730 990 980 1180 1070

33-4 36-4 36-5 33-9 38-2 21-0 24-1 20-9 28-3 40-5 34-4 27-3

21-0 25-0 34-3 31-8 20-3 53-9 39-6 37-1 47-4 26-5 53-9 18-2

2-95 2-78 2-73 2-39 2-71 2-04 2-43 2-18 2-73 3-03 2-75 2-50

3-78 4-40 4-48 4-79 4-75 3-50 3-34 3-19 3-52 4-48 4-25 3-65

0-80 0-76 0-87 1-15 0-90 0-82 0-83 0-90 0-89 0-71 0-70 0-82

5 819-7 3 852-3 3 292-1 707-4 155-2 234-1 490-5 416-3 695-9 4 133-9 99-1 442-3

287-6 213-3 249-6 119-1 27-5 19-3 92-3 50-1 38-8 309-6 14-4 39-8

8-o 17-3 10-7 16-4 1-6 3-1 24-3 13-8 20-2 17-0 9-9 8-3

232-0 512-6 264-0 21-8 10-3 78-1 111-6 61-0 66-8 427-5 14-0 38-6

1 045-3 735-0 993-9 622-4 112-2 71-7 348-7 205-6 160-0 1 002-0 46-7 149-5

860 840 850

38-6 40-0 37-5

6-8 3-02 4-30 0-75 2 751-4 6-9 3-01 4-42 0-98 1 1 2 3 - 3 4-5 2-97 4-24 0-73 1 333-0

162-2 63-6 109-0

0-1

273-2 124-0 64-5

552-2 284-2 361-1

780 770 730

36-1 40-1 36-9

5-1 2-90 4-21 0-84 1171-4 11-4 3-07 4-36 0-98 1 517-2 852-3 5-6 2-96 4-25 0-91

80-1 99-4 38-5

0-6 0-9 0-2

67-5 66-1 97-3

311-9 443-6 162-0

Hässelby v:stads köping Fårentuna

hårad.

Skå Sånga Hilleshög

Svartlösa

härad.

Saltsjöbadens

öknebo

köping..

härad.

Tveta

Sotholms

härad.

Utö

Nynäshamns köping... Torö Uppsala län. Bro

härad.

Håbo härad. Håbo-Tibble

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

I Taxeringsvärde per hektar, kr o o

|1

Län, härad och kommun

gB Åke

95 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

Skogsmark

pr o

oo r*. p pr i-i » CD b..

P. ~ 3

Skokloster övergran Yttergran Kalmar

750 810 940 840

33-3 36-6 37-7 38-3

14-2 8-0 3-0 6-7

Trögds härad. Hacksta Löt Villberga Husby-Sjutolft Litslena Härkeberga Boglösa Lillkyrka Vallby Arno Kungs-Husby Veckholm Torsvi

790 760 790 780 800 830 820 750 830 850 730 770 790

38-0 35-9 36-4 35-6 38-5 36-0 35-1 36-4 35-3 32-0 34-9 35-6 35-8

13-1 5-2 7-7 6-2 9-5 6-3 7-9 4-0 6-1 5-4 8-6 4-2 11-8

3-24 3-00 3-16 3-04

Åsunda härad. Enköpings-Näs Teda Svinnegarn Tillinge Bred Sparrsätra Vårfrukyrka

740 720 810 760 730 800 780

35-9 37-2 35-5 33-4 32-4 32-3 36-5

Lagunda hårad. Långtora Nysätra Biskopskulla Fröslunda Giresta Hjälsta Kulla Holm Fittja

810 710 780 800 770 780 730 680 770

33-4 31-9 31-2 27-0 29-7 30-0 32-9 34-4 28-3

22-5 10-7 8-9 11-8

Hagunda härad. Gryta Balingsta Västeråker Dalby Ramsta Hagby Skogs-Tibble Åland Järlåsa

710 790 770 760 750 780 730 750 730

990 760 720

2-97 4-36 0-84

|

10 |

|

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

2-78 4-00 0-72 787-9 2-96 4-20 0-83 2 185-6

3-oo 4-26 0-83

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

503-5 964-4

36-9 108-1 19-4 37-3

1-0 2-3 0-2 0-3

110-0 266-0 49-7 40-6

121-6 416-2 74-5 145-2

0-4 0-2 1-0

21-4 50-1 22-4 69-2 40-5 11-5 4-6 27-1 40-4 75-0 76-9 43-2

58-6 56-6 65-2 84-6 532-9 80-0 161-3 68-4 220-5 129-1 149-8 216-3 193-5

130-0 116-4 71-2 250-8 120-4 117-4 208-2

2-68 2-92 3-00 2-87

4-06 4-07 4-00 4-00 4-29 4-06 4-00 4-00 4-00 4-00 4-00 4-00 4-17

0-85 0-75 0-83 0-65 1-11 0-80 0-82 0-71 0-79 0-68 0-74 0-75 1-28

838-0 168-9 649-4 404-5 426-9 974-1 624-7 670-9 400-7 519-9 003-9 097-6 494-8

14-6 16-3 16-6 27-7 105-8 21-3 41-6 21-0 59-8 41-7 44-2 63-3 33-3

9-1 9-2 12-9 12-9 6-3 12-8 11-7

2-99 3-12 3-04 2-89 2-76 2-78 2-94

4-00 4-00 4-00 4-00 4-00 3-95 4-24

0-59 0-89 0-91 0-80 0-76 0-82 0-73

1108-9 745-6 1 048-6 2 778-1 1 240-4 1 669-2 2 501-9

48-4 28-6 16-7 66-3 34-0 30-7 61-1

0-5 0-3 0-1 0-4 0-1 0-8

30-5 15-2 5-0 5-4 43-7 8-5 62-8

6-9 9-2 3-7 11-6

3io 2-71 2-84 2-53 2-68 2-73 2-92 3-00 2-58

3-75 3-68 3-75 3-71 3-75 3-75 3-75 3-75 3-75

0-97 0-91 0-91 0-65 0-61 0-54 0-70 0-40 0-57

1 385-1 1 575-8 1 250-7 759-8 1 080-1 1191-5 667-4 426-1 572-3

14-5 109-8 18-6 9-3 14-8 9-9 10-4 7-7 6-8

0-1 2-1 0-1 0-2 0-5 1-7 0-4 0-2 0-4

4-1 10-0 13-7 3-5 10-5 14-1 8-6 8-3 6-4

67-1 456-4 78-8 28-8 41-5 25-0 33-0 13-9 18-2

30-2 34-4 28-7 31-3 31-8 28-5 25-9 26-5 31-4

11-3 2-78 10-1 3-02 26-3 2-55 15-1 2-83 5-o 2-88 4-3 2-74 12-3 2-64 15-o 2-52 15-4 2-91

3-64 3-75 3-75 3-70 3-75 3-50 3-40 3-66 3-64

0-82 0-82 0-83 0-80 0-74 0-74 0-75 0-66 0-76

1123-7 1 034-6 520-6 1 004-2 846-1 894-1 1 336-4 694-0 1317-1

50-0 20-6 4-5 19-6 25-2 31-4 109-5 63-1 193-7

1-6 1-1 0-8 1-3 0-4 0-5 1-3 1-6 5-1

11-7 2-0

186-1 77-0 17-1 71-4 86-7 105-8 390-1 197-3 673-7

36-0 32-8 30-4

12-3 2-81 4-25 1-07 1 533-7 843-9 11-2 2-77 3-94 0-96 14-4 2-74 3-68 0-97 1 544-3

44-6 49-3 80-9

3-5 3-9 2-7

21-0

216-8 214-5 357-6

9-o

3-oo 3-06 3-03 3-07

3-oo

2-2 0-2 0-2 0-02 0-1 0-1 0-7 0-3

1-1

3o

Ulleråkers härad Bondkyrka Uppsala-Näs Vänge

11-0

96 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

tel

tö

|

10 |

|

P •*

Taxeringsvärde o per hektar, kr. < e A gera

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

S B

o

er

e> p r

et' CD

H

H W CD h - .

B.

Därav värde å

<

Jordbruks -

0O

cf^

B

740 750

30-1 29-3

436-0 13-4 2-67 3-75 0-94 12-2 2-66 3-75 0-86 1 575-9

660 830 740 700

29-2 29-1 31-5 29-9

16-1 2-79 11-7 3-02 11-1 2-96 10-1 2-93

Vaksala härad. Gamla Uppsala Vaksala Danmark

810 830 800

Rasbo härad. Funbo Rasbo Rasbokil Norunda Björklinge Viksta Tensta Lena Ärentuna

Läby Börje Bålinge Jumkil Åkerby Bälinge Skuttunge

särskogs- »övrig skilda förmark mark» måner 20-2 65-7

1-2 3-2

6-0 8-0

0-93 1111-1 1-00 747-5 1-04 4 360-3 0-97 2 176-9

159-7 13-6 189-4 130-5

3-6

13-6

1-2 0-7

4-6 4-4

33-2 32-2 29-5

9-9 3-02 3-68 0-90 2 007-2 11-7 2-85 3-74 0-69 2 231-7 13-6 2-67 3-67 0-92 2 347-6

38-5 48-6 64-2

1-5 2-3 5-3

25-6 84-7 1-0

740 710 680

30-9 32-4 33-7

11-7 2-75 3-71 0-80 1 665-6 9-2 2-90 3-74 0-86 3 205-0 6-8 2-99 3-71 0-97 1196-6

94-1 216-0 180-2

3-4 1-7 1-4

75-7 58-3

690 660 670 620 720

34-3 33-7 29-7 32-5 30-8

20-8 15-6 10-2 8-4 5-8

3-16 3-22 2-99 2-83 2-89

3-48 3-45 3-38 3-86 3-75

1-01 1-04 1-01 0-97 1-04

2 330-7 1 650-2 2 284-1 1 202-3 1 264-5

195-4 116-2 190-9 126-4 45-6

3-7 1-5 3-2 1-2 0-1

19-6 5-0 25-8 13-0 8-o

700 770 720 710 750 740 710 650 820 740 690

32-7 27-5 29-0 31-8 29-6 29-6 32-4 28-3 29-0 29-2 27-3

9-5 11-9 10-3 11-0 10-6 13-8 16-7 23-0 17-9 19-9 22-2

3-01 2-78 3-02 3-23 2-91 3-06 3-13 2-95 2-87 3-00 2-79

3-60 3-30 3-24 3-26 3-37 3-25 3-47 3-23 3-34 3-29 3-28

0-74 0-71 0-83 0-68 0-83 0-88 0-78 0-85 0-81 0-64 0-61

1 521-5 1 872-3 1 451-3 622-2 4 082-4 1106-8 1 005-4 1419-1 1858-1 3 769-3 2 326-4

130-0 72-1 139-3 93-1 234-4 191-8 132-6 203-9 199-3 505-0 420-2

2-8 2-2 3-8 1-0 2-3 4-4 6-4 20-6 18-9 28-5 33-9

28-5 6-5 8-0 0-5 19-3

750 760

30-3 30-2

3-37 0-80 4 508-4 3-34 0-86 8 721-4

283-3 612-1

8-o 28-7

67-3 52-9

680 710 720 880

32-0 29-1 29-4 32-1

8-2 3-00 11-1 3-02 100-0 — 19-3 3-oo 11-4 3-oi 10-9 3-oo 11-1 3-02

3-50 3-25 3-27 3-53

0-99 605-3 0-63 1 741-1 0-68 2 998-7 0-94 2 434-4

175-0 257-5 343-5 480-5

4-4 22-3 10-3 9-5

3-2 76-2 128-3 158-0

890 960 890 870

34-3 33-8 38-8 40-8

21-6 3-03 23-7 2-99 22-7 3-53 12-1 3-94

3-76 3-75 3-75 3-52

1-02 0-90 0-82 0-81

78-2 141-0 379-6 459-4

8-3 19-2 47-6 15-1

25-5 40-1 140-2 100-1

härad. 3-50 3-49 3-50 3-48

—

—

härad.

Olands härad. Stavby Tuna Ekeby Skäfthammar Alunda Morkarla Dannemora Film Tegelsmora Österlövsta Hållnäs örby hus härad. Vendel Tierp Tierps köp Söderfors Tolfta Västland Älvkarleby

—

—

65-9 38-1 41-0 92-5 23-3

Södermanlands län Jönåkers Tuna Lunda Kila Björkvik

härad. 1 559-9 2 801-5 3 025-0 5 226-5

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2 L ä n , h ä r a d och kommun Åker

3 Taxeringsvärde per h e k t a r , k r .

Skogsmark

P

tel o

M o

i. er CD

P: >-i P< O

o

il gro S B P pr *S>

tö

cr

xn K O 05 m

p.

Hölö

Åkers FogdÖ

Åker Larma

850 830 900 820 940 910 930

40-3 38-5 39-4 39-2 35-0 34-3 39-7

10-4 13-1 12-9 10-8 24-1 31-4 22-1

3-65 3-53 3-55 3-72 3-10 2-97 3-31

3-75 3-75 3-75 3-50 3-79 3-83 4-01

724-8 0-79 0-71 774-1 1-01 3 249-9 1-08 1118-8 1-01 1 323-9 0-90 1 956-7 0-89 3 462-5

29-4 33-7 118-8 50-1 43-8 200-8 185-6

1-5 1-9 7-5 2-6 3-4 25-0 10-5

57-0 16-4 132-3 58-0 34-3 27-9 236-2

107-6 112-3 554-0 247-4 200-7 823-4 753-7

870 920 830 820 790 720 820 830 840 910 790 730 860 860

37-0 40-0 37-7 33-4 34-5 32-9 34-8 36-7 37-0 36-0 35-8 33-9 35-9 31-3

26-5 22-3 18-8 14-0 19-9 24-1 17-8 17-4 5-0 12-3 30-4 31-2 14-5 15-3

3-26 3-55 3-54 3-41 3-47 3-32 3-41 3-69 3-55 3-43 3-25 2-99 3-41 3-27

3-77 3-82 3-51 3-26 3-32 3-32 3-40 3-50 3-50 3-50 3-65 3-79 3-50 3-25

0-82 0-96 1-04 0-83 0-98 1-05 0-78 0-78 0-75 0-78 0-75 0-82 0-71 0-66

2 032-1 1 269-5 1611-7 2 282-2 1 057-2 942-6 1 865-5 581-4 928-2 857-7 2 087-5 1 705-7 880-8 817-0

184-9 65-1 94-6 94-0 80-2 110-6 139-9 11-3 63-7 57-7 156-1 159-3 81-6 63-3

18-0 4-7 5-8 4-7 5-8 9-0 8-7 0-6 0-9 2-1 19-7 21-5 3-8 3-8

41-1 14-2 86-0 81-6 20-7 35-3 99-9 15-0 69-5 9-0 76-1 146-0 9-0 25-2

694-5 288-1 450-3 354-1 358-3 528-1 497-0 42-5 217-7 205-9 535-7 597-0 264-5 194-2

870 830 780 850

35-8 35-4 32-9 34-7

26-1 27-1 33-5 23-4

3-07 2-99 2-76 2-99

3-88 3-93 3-99 3-79

0-67 2 153-2 0-77 3 265-1 0-79 1 543-3 0-67 2 796-5

181-2 171-8 77-9 123-3

39-7 42-5 20-6 18-1

92-5 237-8 75-6 101-1

550-3 599-6 281-0 371-5

920 900 900 890 890 860

31-5 32-9 33-1 32-0 32-5 33-0

17-6 32-7 11-7 18-3 17-7 25-4

3-07 3-08 3-23 3-23 3-23 3-22

3-43 3-57 3-42 3-29 3-34 3-23

1-01 2 503-3 661-9 1-22 1-07 3 100-4 0-97 2 593-5 0-99 2 621-7 1-25 559-6

170-8 25-1 163-3 181-6 219-5 25-9

20-0 5-3 13-7 19-6 20-5 3-9

107-3 42-8 98-0 148-7 93-3 23-5

782-4 139-1 798-8 804-7 988-0 139-5

760 840 840 820 790 840 800 860

38-2 36-4 33-8 41-5 35-7 39-5 39-0 37-3

14-7 16-7 18-2 16-2 16-8 11-3 12-4 17-2

3-45 3-23 2-97 3-50 3-19 3-22 3-20 3-11

3-78 3-82 3-82 4-00 3-77 4-06 4-06 4-00

1-13 1-00 0-82 1-04 0-89 0-68 0-78 0-76

909-6 1164-5 1 276-5 818-3 2 147-5 1 868-8 2 251-6 1129-9

94-0 88-8 95-9 55-6 126-4 94-0 77-8 59-6

3-5 3-9 4-5 1-9 6-4 4-2 3-9 3-2

38-0 80-0 99-5 99-5 26-0 194-3 68-5

492-5 412-3 357-7 266-2 514-2 290-5 278-0 205-3

800 840 850 800 870 780 810

34-5 34-2 33-6 34-2 34-0 31-9 36-1

15-5 15-6 19-7 10-6 13-0 21-5 16-2

2-91 2-95 2-93 3-20 3-07

782-6 3-95 0-80 3-87 0-79 2 092-3 3-82 0-78 1391-4 3-54 1-02 1 449-0 3-85 0-95 1 620-3 3-42 1-15 2 330-8 3-54 1-14 1 780-2

30-1 60-8 23-2 126-8 95-4 213-7 205-2

1-6 2-6 1-4 4-4 4-3 18-1 11-1

härad.

Gryt

Selebo

Skogsvärde

härad.

Trosa-Vagnhärad

Daga

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

härad.

Råby-Rönö

Hölebo

12 Därav värde å Jordbruksvärde

p

Rönö

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

O M* P ~

S*t N i k o l a i

9 K]

Hälla

97 U P P G I F T E R FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

hårad.

12-9

härad.

3-u 3-37

13-2 35-0 2-0 6-0 58-1

110-3 218-8 82-5 587-7 431-9 1124-0 1063-1

98 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3 4 2 1 Taxeringsvärde P < «o per hektar, kr.

IJ.

L ä n , h ä r a d och kommun

S B

Åker

Skogsmark

p Pr* hi

»

P

~

9 S

w

o

o B. (Ttoet-

<!P°

•P.-* a

00 •V

O TO 00 et-

Därav värde å Jordbruksvärde

TO

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

härad.

Hyltinge Helgesta

Flen Mellösa österrekarne

850 830 970 830 790 830 790 900 910

33-8 32-5 38-6 34-9 33-0 35-1 34-9 38-6 37-5

16-8 9-2 16-2 15-5 10-1 9-5 9-9 13-4 13-2

3-26 3-25 3-66 3-06 3-13 3-38 3-33 3-42 3-26

3-50 3-41 3-75 3-75 3-50 3-43 3-50 3-86 3-83

1-00 0-77 1-00 0-79 0-76 0-87 1-18 1-06 0-91

2 845-1 2 070-0 61-9 1 612-3 1 787-7 1 772-1 977-3 1 238-9 2 673-9

256-0 153-0 3-4 155-1 102-9 111-4 89-0 92-7 274-7

40-2 3-8 0-1 15-9 7-1 3-4 2-1 6-6 21-8

98-2 36-8 1-0 118-2 242-1 90-3 36-3 201-0 114-7

1 162-9 547-6 16-4 551-8 355-8 444-0 477-1 461-7 1137-5

880 890 860 950 720 860 840 880 790 930

35-0 36-0 35-5 34-7 36-1 37-3 39-2 34-6 39-2 33-2

19-8 12-7 17-1 13-6 9-7 9-2 10-4 15-5 20-6 10-3

3-26 3-27 3-17 3-09 3-15 3-22 3-30 2-94 3-28 3-00

3-65 3-73 3-76 3-73 3-85 3-98 4-00 4-00 4-00 4-00

0-84 0-93 0-84 0-81 0-75 0-61 1-19 0-76 1-16 0-69

2 396-9 2 556-5 2 147-6 3 813-0 1448-3 3 013-5 2 435-5 641-8 780-2 1190-1

254-8 180-2 72-3 259-0 104-7 45-8 143-7 6-6 13-0 20-5

53-2 12-6 3-0 11-2 3-5 1-4 3-8 0-4 0-2

44-9 73-0 10-0 57-0 39-7 80-5 4-0

988-9 778-6 276-7 958-2 360-0 130-2 780-4 23-2 68-8 70-0

960 930 860 910 890 830 860

34-8 35-0 31-8 38-1 36-3 37-4 36-3

10-5 10-6 6-1 12-7 9-1 10-3 12-1

3-05 4-00 0-96 1 386-1 3-05 4-00 0-75 1 696-0 3-07 3-50 0-73 669-3 3-37 3-76 0-80 2 006-8 3-27 3-71 0-65 1 669-8 3-19 3-71 0-85 2 330-5 3-29 3-70 0-72 2 523-8

46-1 76-8 51-0 98-1 79-4 166-5 178-4

900 870 960 850 850 750 840 860 870 810 860 880 930

37-2 38-7 39-0 40-2 38-4 36-7 38-0 39-3 41-4 44-6 47-6 38-3 41-1

10-3 16-2 7-6 8-7 9-0 9-4 10-7 7-8 6-4 16-3 17-0 12-3 9-0

3-49 3-56 3-56 3-61 3-50 3-26 3-42 3-59 3-67 3-95 3-97 3-47 3-56

1-01 0-91 0-78 0-72 0-87 0-86 0-69 0-82 1-06 1-00 0-98 0-92 1-05

4 461-3 5 659-0 2 968-9 1 465-3 898-7 1 839-9 614-6 2 862-9 2 219-9 3 796-1 2 621-4 8 623-7 2 099-8

343-3 610-1 163-2 83-9 46-8 93-8 24-9 125-2 lll-l 454-2 257-3 682-9 124-9

780 890 890 1030 990

37-2 37-2 33-9 39-4 34-7

17-6 14-0 16-6 15-6 17-5

3-10 4-00 0-85 3-10 4-00 0-91 3-04 3-73 0-83 3-09 4-25 0-67 3-02 3-81 0-79

2 585-8 5 204-7 5 190-1 3 624-4 5 032-3

533-5 416-0 681-7 340-1 757-5

härad.

Näshulta Stenkvista Arla Barva Jäder Kjula Hammarby Vallby Västerrekarne härad. Torshälla ländsk Tumbo Gillberga Lista Öja Västermo Oppunda Julita Flöda Sköldinge Vadsbro

10-0

0-1 1-2

36-0

5-o

2-5 13-3 18-0 7-0

211-1 273-1 169-3 356-5 236-3 612-4 586-3

1-3 5-0 21-9 28-6 22-2 5-1

115-4 68-0 68-0 157-1 105-9 27-8 15-0 146-0 53-0 222-6 95-6 122-3 55-0

1 603-6 2 595-4 581-3 276-4 189-6 369-2 80-3 478-3 536-6 2 074-3 1 172-6 2 918-1 595-5

15-4 9-4 16-3 5-1 1-2

23-4 43-5 10-5 7-4

2 053-9 1 718-2 2 562-9 1 037-3 2 718-9

0-8 4-4 3-8

härad.

Husby-Oppunda Vrena Bettna Lerbo Stora Malm östra Vingåker Västra Vingåker österåker Östergötlands Finspånga Godegård Tjällmo Hällestad Vånga

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

p Villåttinge

läns

3-61 3-70 3-64 3-75 3-75 3-75 3-78 3-75 3-75 3-77 4-08 3-76 3-86

21-2 26-4 5-6 5-5 2-8

län. härad.

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

99 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

10 I Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

| | SB Pä

«

n

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

U

Därav värde å Jordbruksvärde

P

särskogs- »övng skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

950 930

31-9 34-5

22-2 3-05 3-49 0-81 2 320-3 15-9 3-io 3-70 0-79 3 892-1

385-6 612-0

34-0 7-3

87-2 172-9

1 419-7 2 191-7

Bräbo härad. Simonstorp Kvillinge

1220 1370

34-3 35-2

18-3 3-04 3-73 0-92 1 085-9 18-3 2-88 4-09 0-84 3 569-7

390-1 247-3

10-7 10-3

23-8

1 629-7 951-6

Memmings Kullerstad Kimstad

1150 1030

44-2 44-2

13-1 3-32 4-50 0-73 1 258-6 10-1 3-28 4-50 0-84 2 296-4

43-8 152-9

4-5 6-8

10-0 5-0

147-1 586-6

1110 1150 1240 1170 1180

43-5 44-3 43-9 44-9 32-7

16-0 9-1 25-1 25-4 21-5

3-23 3-29 3-23 3-34 2-84

4-50 4-50 4-50 4-50 3-83

0-59 0-79 0-53 0-71 1-18

1315-7 1 507-8 1 916-8 1 843-0 1 713-6

31-3 12-8 10-1 23-0 201-2

2-0 0-6

5-0

3-o 2-1 9-4

3-0 ll-o 254-7

83-8 46-3 24-5 74-7 1 077-4

östkinds härad. Kvarsebo ö s t r a Stenby ö s t r a Husby Häradshammar Jonsberg

1090 1170 1110 1000 1000

30-7 38-1 34-8 35-0 31-5

22-9 14-2 18-5 16-8 23-9

2-56 3-00 2-95 2-93 2-72

4-00 4-25 3-96 3-99 3-96

1-40 0-81 0-73 0-76 0-65

1038-2 2 381-2 3 868-0 2 907-3 2 279-3

140-1 50-0 80-6 166-6 149-4

7-1 1-6 4-7 12-1 13-3

48-1 102-0 151-0 63-2 139-6

895-1 183-5 267-1 574-3 450-8

Björkekinds Rönö Östra Ny Å Kuddby Konungsund Tåby

990 970 1110 1140 1150 1120

33-3 34-8 34-2 38-4 38-7 37-6

18-0 19-8 16-6 11-4 16-3 7-0

2-79 2-98 2-85 3-09 3-10 2-98

4-03 3-96 4-00 4-24 4-25 4-25

0-76 0-77 0-73 0-90 0-89 0-64

1391-6 1 780-7 1301-2 3 308-5 1 217-0 1680-7

107-6 85-4 32-7 61-1 16-1 37-5

14-6 14-4 5-6 6-7 3-1 2-4

74-5 20-5 20-7 20-1 6-0 13-0

370-9 303-5 109-1 257-8 66-8 108-6

Hammarkinds härad, Västra Husby Drothem Skönberga Mogata Börrum Skällvik S:t Anna Gryt Valdemars viks köp. . Ringarum

1030 1000 1140 1070 950 1020 1130 870 1100 870

42-8 41-0 35-5 35-7 30-9 33-3 35-0 32-2 37-8 34-4

15-7 13-8 14-o 16-2 19-8 20-3 28-5 32-3 29-5 23-2

3-35 3-28 2-98 2-98 2-75 2-75 2-98 2-71 3-00 3-01

4-27 0-83 2 145-9 4-21 0-96 3 454-9 4-00 0-67 2 598-2 4-00 0-73 2 630-3 3-75 0-92 736-0 4-oo 0-74 2 118-1 3-99 0-81 2 956-9 3-97 0-67 3 064-4 4-25 0-76 394-5 3-89 0-70 6309-6

108-8 185-9 92-0 158-9 72-5 132-3 238-4 311-9 23-8 564-5

0-7 9-4 5-2 3-3 2-9 32-2 42-6 24-0 2-1

16-0 411-1 23-0 817-2 57-1 278-8 530-0 31-2 303-1 6-6 443-5 33-2 882-5 454-1 958-4 339-0 83-8 24-4 82-0 1 829-8

Skärkinds Yxnerum Östra Ryd Gårdeby Skärkind Gistad

750 840 950 1010 1160

34-0 40-4 42-6 45-5 47-8

15-9 17-1 11-9 8-1 3-3

3-04 3-50 3-38 3-46 3-72

3-75 3-92 4-25 4-50 4-49

1 007-9 3 115-4 1 042-2 3361-2 1 733-7

205-0 294-5 62-0 108-3 31-1

2-8 6-9 1-0 13-3

5-0 26-0

1130 1220 1310

47-5 46-9 47-3

20-8 3-48 4-50 0-61 404-5 24-3 3-50 4-50 0-69 1 288-9 5-7 3-54 4-50 0-79 2 471-7

3-8 14-9 42-4

Regna Skedevi

Lösings Tingstad Furingstad Styrestad Dagsberg Krokek

härad.

hårad.

härad.

härad.

Åkerbo härad. Lillkyrka ö s t r a Skrukeby Törnevalla

0-68 0-82 0-75 0-87 0-78

9-0 6-0 7-4 ll-o

632-8 1124-0 213-1 437-7

ne-4

10-5 46-7 154-6

100 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

4 3 2 P v Taxeringsvärde < O per hektar, kr.

lä

L ä n , h ä r a d och kommun

S B Åker

Skogsmark

P *t

p? *

6 |

w o

» O

1 Bankekinds Vårdsberg Askeby

Hanekinds

Skeda Slaka Kaga Gullbergs

B, 05 et-

P „

ct-

< m H

CL O

Därav värde å

OJ

W

o TO m et-

TO

Jordbruksvärde

10-2 44-3

0-1 0-9

Skogsvärde

23-9 18-0

31-5 179-1

25-1 12-6 2-3 25-1 31-1 22-0 217-7

82-7 124-1 411-1 431-7 633-4 317-0 901-2 1396-0

0-7 0-4 0-2 0-1 5-6

295-6 51-3 44-7 27-0 2-4 55-5

945-0 199-4 551-9 149-4 163-2 15-6

38-2 319-2 202-1 5-9 0-2

4-8 5-7 6-5 0-4 1-2

48-3 90-4 16-1 7i 13-4

129-7 1 444-7 845-5 18-3 0-B

3 219-6 1 446-0 3 936-2 2 228-1 1 354-6 2 063-7 1 429-3 2 009-1 2 006-4

52-0 95-5 400-0 19-7 21-3 15-8 6-3 25-8 40-4

4-9 3-0 5-1 1-8 2-8 1-9 0-5 2-3 1-4

33-1 188-0 153-0

253-5 421-5 1 589-0 71-9 79-1 66-5 23-2 125-1 184-5

2 362-3 2 824-6 1 476-9 871-2 1 526-6 991-3 2 743-1 1 964-9 1 652-6 1 487-7

265-3 210-3 20-9 6-4 21-8 7-2 28-0 5-5 12-9 2l

5-6 2-8 1-1 0-9 0-6 0-6 6-6 6-9 1-3 2-1

115-0

0-55 2 144-3 0-99 1 736-9 0-76 775-6 0-62 2 230-2

1-8 5-2

5-5 8-1 4-6 4-1

1170 1320

42-3 51-9

19-1 3-25 4-50 0-65 1 356-9 12-7 3-90 4-52 0-87 3 356-6

1280 1170 990 1110 940 940 910 1170

43-5 40-4 40-3 41-6 42-9 42-1 38-8 42-6

5-2 3-8 6-8 5-5 9-3 9-1 8-8 11-0

3-28 3-25 3-24 3-30 3-49 3-48 3-39 3-45

4-48 4-25 4-25 4-25 4-08 4-06 3-81 4-09

0-72 0-77 0-86 0-89 0-85 0-84 0-77 0-73

2 537-9 1 531-9 2 541-2 2 604-9 1835-1 1 061-1 2 455-8 3 498-8

24-8 34-7 102-1 105-3 163-0 82-8 257-4 421-3

4-3 1-7 2-2 7-8

1060 1230 1090 1290 1400 1450

43-7 46-8 43-2 47-6 56-8 48-0

6-7 6-4 7-1 9-5 9-3 24-0

3-50 3-50 3-40 3-57 4-16 3-73

4-15 4-50 4-24 4-50 4-50 4-50

1-06 0-83 0-81 0-92 1-09 0-69

3 102-9 1957-1 3 287-9 2 742-5 1993-1 1617-9

195-1 52-0 150-2 35-2 33-2 4-7

1290 1000 1080 1370 1430

48-1 41-3 43-6 49-2 66-7

4-8 15-4 18-2 4-0 72-7

3-59 3-34 3-35 3-85 4-00

4-50 4-09 4-34 4-50 4-50

0-75 0-99 0-92 0-64 0-80

3 997-6 2 139-3 3 286-0 2 018-3 1 203-0

1340 1210 1010 1270 1150 1290 1300 1320 1300

55-4 49-1 44-2 53-7 57-0 51-6 49-6 50-7 53-9

8-7 13-8 13-0 16-2 10-3 6-1 3-8 1-9 3-7

4-oo 4-50 3-66 3-41 4-00 4-06 4-00 4-00 4-00 4-00

4-44 4-36 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50

1-10 0-97 0-87 0-80 0-85 0-88 0-74 1-00 1-00

840 1170 1190 1170 1100 1150 1170 1160 1150 1250

45-0 48-1 45-6 50-8 48-7 50-0 52-9 53-9 46-7 50-0

9-o 3-49 4-6 5-2 6-7 3-4 6-5 12-6 27-7 3-2 27-6

3-56 3-50 3-79 3-50 3-54 3-93 4-00 3-50 3-88

4-25 4-47 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50

0-91 0-84 0-78 0-95 0-81 0-79 0-86 0-64 0-81 0-61

1370 1370 1180 1200

62-1 64-2 52-6 60-9

51-7 21-4 33-5 56-6

4-50 4-74 4-00 4-00

4-50 4-50 4-50 4-50

härad.

Älvestad

8-8 31-8 2-8 0-5 9-0

härad.

Motala ländsk Ask Styra Västra Stenby Hagebyhöga

Örberga

särskogs- »övrig s k i l d a m a r k mark» förmåner

hårad.

Flistad Björkeberg

Dals Strå S:t P e r

härad.

Vist

Aska

härad.

Åtvid

Bobergs

1 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

S Östra Harg

22-0 3-7 7-4 31-0 10-0

5-o

1 095-5 801-8 77-2 27-8 78-1 24-9 109-3 16-0 48-3 6-1

härad.

9-o 1-4

0-7 110-0

4-4 23-4 31-9 3-5

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

I Taxeringsvärde per hektar, kr Län, härad och kommun Åke

11 I

Taxeringsvärde, 1 000 kronor | | gTO S B

W

3 Därav värde å Jordbruksvärde

W-P

mark

10 I

p »

p P7*

p

Herrestad Källstad Rogslösa Väversunda

1390 1290 1310 1360

62-5 65-3

1 386-6 945-6 23-0 4-70 4-50 0-95 2 426-1 787-5 16 9 4-80 4-50 0-84

Lysings härad. Västra Tollstad . . ödeshög Stora Åby Trehörna Rök Heda Svanshals Kumla

1330 1140 1120 840 1190 1220 1330 1410

67-9 38-7 37-3 35-8 40-8 49-5 48-9 44-7

11-6 5-oo 17-9 3-00 12-9 3-oo 14-9 3-oi 15-6 3-21 59-2 4-oo 25-8 3-69 39-1 3-50

4-50 4-38 4-25 4-00 4-35 4-50 4-50 4-50

1-20 0-63 0-72 1-12 0-93 0-69 0-59 0-48

Göstrings härad, Appuna Hov Bjälbo Allhelgona Järstad Högby Hogstad Väderstad Rinna Ekeby Åsbo Blåvik Malexander

1330 1300 1290 1280 1250 1120 1220 1280 980 1040 940 730 730

53-3 47-1 51-1 45-2 45-7 42-4 45-2 48-7 40-6 39-3 38-1 35-5 31-6

18-9 32-0 8-0 2-7 5-7 2-4 4-7 16-0 9-6 8-7 11-7 9-6 11-3

4-00 3-48 3-83 3-40 3-50 3-30 3-47 3-61 3-28 3-35 3-32 3-17 3-04

4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-09 400 3-90 3-75 3-50

880 1050 1140 1170 1200 1280 1270 1300

35-3 42-2 45-4 41-1 44-1 48-8 48-0 52-6

7-0 7-6 4-5 4-7 6-6 8-1 7-6 6-3

3-05 3-24 3-44 3-31 3-49 3-67 3-70 3-85

1380 1290 1270 1290 1130 1010 760

52-2 44-7 46-8 47-1 41-7 37-3 30-2

2-3 7-3 2-8 6-6 7-0 10-7 9-2

4-00 3-46 3-50 3-50 3-35 3-23 2-83

1070 1090 1030 1140 1010 1010

40-9 34-3 32-3 34-4 35-4 33-3

8-6 10-5 11-6 10-8 9-3 10-2

Vi/olka härad. Västra Harg ö s t r a Tollstad . . . Sya Veta Viby Herrberga Normlösa Västerlösa Valkebo härad. Ledberg Rappestad Sjögestad Vikingstad Gammalkil Nykil Ulrika Kinda härad. Värdnäs Tjärstad Kättilstad Hägerstad Oppeby Hycklinge

101 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

mark

100-0

— 100-0

sär»övrig skilda mark» förmåner 4-1 11-7

17-8 38-6

7-7

1 887-1 3 838-1 2 979-5 1153-5 1 910-2 2 158-8 2 895-6 809-4

70-7 147-6 201-8 227-7 102-0 4-7 31-o 4-6

4-6 6-2 4-4

44-6 20-o 6-6

4-5 5-0

28-0 1-4 41-8 20-0 8-5

0-92 0-70 0-91 0-83 0-70 0-79 0-70 0-74 1-05 0-94 0-80 0-96 0-86

1 423-6 2 716-8 2 556-1 3 043-0 935-8 2 213-1 1 904-6 3 144-3 1 924-8 2 530-7 2 185-8 600-5 1 418-7

1-6 7-2 4-7 29-0 12-2 45-7 32-6 59-9 209-0 290-5 303-0 183-5 382-3

3-84 4-44 4-50 4-50 4-49 4-50 4-48 4-50

0-72 0-81 0-65 0-78 0-80 0-89 0-70 0-82

2 193-0 2 040-8 866-5 1 735-5 2 051-1 966-5 2 159-7 3 353-3

4-50 4-45 4-50 4-50 4-11 3-90 3-55

0-95 0-76 0-96 0-77 0-75 0-84 0-77

9-2

0-4

19-o 6-6

20-9 0-2 0-5

7-2 7-3

7-0 0-2 28-0 3-0

2-4 2-2 1-0 7-2

12-7 8-3 30-2 56-7 46-3 70-6

291-0 94-5 31-7 14-3 17-6 14-4 13-4 13-3

3-8 1-2 0-0

15-7 10-2 7-6

1102-1 2 055-2 1 481-5 2 754-2 2 764-1 3 137-1 1 339-7

18-0 18-8 28-8 57-4 122-0 276-3 283-6

0-3 0-5 0-1 0-8 1-3 5-4 7-5

3-47 3-96 0-69 3 100-0

234-0 263-9 323-3 63-6 262-1 280-5

3-1 5-2 12-0 1-7 5-0 7-9

3-74 3-53 3-75 3-64 3-oo 3-66 3-io 3-04 3-16 3-23

0-81 0-88 0-69 0-81 0-73

2 695-7 2 545-6 1 330-9 1 648-4 1 977-3

0-8 3-7 3-7 1-9

3-0

9-8 3-4

26-0

2-0 1-0 22-0 9-7 56-1 46-0 16-8 35-9 5-0

102 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

3 P

|

5 |

w

W o

Taxeringsvärde per hektar, kr. < O

ii

Län, härad och kommun Åker

»

«

Skogs- gTO mark 8 B -

Bp fl.Pr i-i

»

P

~

o

B.

et-

<

er

aet-

a

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

CD

Därav värde å

BB §" O TO 00

Jordbruksc* TO värde

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

36-5 16-0 100-4 21-0

1 246-8 901-5 1 866-5 1179-8

37-0 18-4 31-3 63-4 19-5

1 012-7 1336-9 1113-0 798-8 1053-1 1 604-3

1110 1110 1030 870

31-8 B 9-7 3-oo 3-49 0-73 32-4 6-8 3-15 3-45 0-71 6-4 3-oi 3-50 0-78 32-0 5-2 3-oi 3-43 0-76 31-5

3 592-8 2 260-0 3 179-9 1 453-0

373-7 277-7 527-7 344-9

11-3 4-9

920 1030 960 1080 1000 780

32-6 36-8 37-3 38-6 37-2 32-6

7-5 7-8 9-2 7-2 7-9 9-0

3-27 3-42 3-26 3-29 3-24 3-07

3-27 3-59 3-78 3-89 3-78 3-51

0-90 0-93 0-81 0-76 0-74 0-94

1 297-9 1 728-4 2 096-1 1 960-2 2 307-0 990-0

251-5 315-9 301-8 229-4 317-4 376-6

5-6 3-0 5-9 1-8 5-3 8-2

1470 960 950 1030 1020 1000 1010 990 1130 1100 1060

58-1 47-2 44-5 51-1 50-0 45-8 45-2 47-4 48-1 47-5 48-6

13-1 6-2 6-3 5-9 4-4 8-2 15-3 12-2 8-9 6-9 8-6

3-29 3-20 3-18 3-51 3-70 3-42 3-51 3-53 3-52 3-51 3-50

5-96 4-90 4-63 4-82 4-60 4-54 4-47 4-57 4-65 4-51 4-69

0-90 0-90 0-84 0-73 0-81 0-76 0-66 0-70 0-65 0-68 0-75

84-6 1428-4 2 208-9 673-5 1 117-5 1 728-4 1139-6 3 465-3 2 615-2 2 638-6 2 694-1

5-4 326-5 475-1 132-8 238-1 362-0 112-1 361-3 318-0 337-3 314-4

980 1040 1080 1070 980 1060 1070 1160 1140 1140 1070

43-5 49-7 36-7 45-9 37-1 41-8 45-7 49-5 46-5 51-5 41-4

8-2 7-5 20-1 14-9 14-0 7-7 6-7 7-6 9-1 9-7 7-7

3-47 3-43 3-05 3-47 3-00 3-50 3-58 3-59 3-52 3-52 3-48

4-19 4-80 4-03 4-44 4-14 4-01 4-24 4-57 4-38 4-85 3-97

0-83 0-75 0-63 0-71 0-60 0-59 0-75 0-71 0-63 0-93 0-68

1 810-3 801-9 1189-5 2 727-6 599-4 1 576-5 1472-2 1 082-2 3 153-4 5 142-6 2 520-6

315-4 87-9 158-9 304-7 84-3 147-9 173-5 116-0 255-7 529-7 260-2

1210 1020 1400 1170

44-0 98-4 42-6 53-5

10-5 5-5 7-2 8-3

3-51 5-48 3-46 3-50

4-08 5-99 4-15 5-11

0-64 1-19 0-68 0-66

4 331-4 1 942-2 2 324-2 4 007-3

306-7 50-5 112-7 261-7

1040 1050 1060 1160 1100 1060 940

41-4 43-3 41-7 42-1 44-3 47-3 43-6

8-9 11-0 12-9 16-9 12-0 15-2 14-7

3-49 3-50 3-35 3-17 3-22 3-39 3-42

3-93 4-18 4-25 4-51 4-57 4-28 4-21

0-65 0-67 0-58 0-68 0-67 0-63 0-60

1 789-9 2 371-8 1 660-5 2 238-5 2 029-0 1 588-5 1 075-8

130-4 145-7 205-4 227-3 226-3 161-4 122-4

Ydre härad. Sund Torpa

Jonköpings län. Södra Vedbo hårad. Mariannelunds köp. . . . Bellö Edshult Hult Mellby

Flisby

2-1 0-1 1-6 1-1 0-8 3-3 2-8

6-o 22-4 13-3 1 334-5 24-0 1 823-0 9-0 442-9 17-1 899-8 20-5 1 266-4 15-8 348-5 122-7 1173-0 959-2 134-9 204-0 1 052-5 64-9 1081-2

Norra Vedbo härad.

Säby Vista

hårad.

Visingsö Ölmstad

22-0 11-5 3-4 4-7 31-7 3-0 21-o 31-5 47-0

1196-7 302-2 456-2 987-5 230-2 395-5 593-5 377-1 736-3 2 232-3 800-2

2-6

Toeta härad.

Öegestorp

5-1 0-4 2-9 2-9 1-5 1-2 1-5 1-2 2-5 8-5

1-0 0-1 0-1 2-8 1-8 2-3 4-5 12-3 8-5 5-9 5-8

123-8 17-6 50-1 190-5

879-1 274-3 355-3 781-5

18-8 9-2 52-2 42-1 110-9 8-1 16-7

383-8 453-1 556-0 712-8 690-2 426-5 335-7

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

3 I 10 I

Taxeringsvärde p * per hektar, kr < O

»1

Län, härad och kommun

Hakarp Rogberga Barnarp Månsarp Sandseryd Järstorp Bankeryd Mo hårad. Bottnaryd Mulseryd Angerdshestra . . . Bondstorp Stengårdshult . . . Norra Unnaryd . öreryd Norra Hestra . . . Valdshult Åsenhöga Källeryd Våstbo härad Anderstorp Båraryd Våthult Bosebo Villstad Burseryd Sandvik Gryteryd Södra Hestra . . . Långaryd Färgaryd Femsjö Södra Unnaryd. . Jälluntofta Kållerstad Ås Bolmsö Tannåker Dannäs Torskinge Forsheda Bredaryd Reflele Kulltorp Gnosjö östbo härad. Karda Hanger Värnamo ländsk. Tånnö Våxtorp Rydaholm Gällaryd

Taxeringsvärde, 1 000 kronor U

Därav värde å Jordbruksvärde

8B mark

11 I

tö

g(W

Åke

103 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

P pr

0-61 0-66 0-72 0-53 0-71 0-61 0-74

särskogs- »ovng skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

1 415-3 2 707-8 1 807-6 1161-2 1 639-8 1371-5 1697-0

72-6 158-8 182-3 172-6 154-8 76-0 90-8

6-4 7-8 5-5 5-2 3-1 7-4 0-4

202-7 479-7 594-9 415-1 499-7 210-9 306-1

1577-7 929-5 731-5 639-0 581-7 811-6 483-6 474-2 230-6 971-7 493-8

357-9 248-7 170-4 156-2 167-3 175-6 193-8 109-3 72-7 250-0 167-1

6-9 35-1 31-2 26-1 24-6 22-0 8-4 3-8

1170 1160 1110 1170 1290 1210 1170

41-7 43-7 41-5 44-6 50-9 52-9 56-3

15-7 15-0 20-1 25-3 26-9 36-4 12-2

3-50 3-43 2-93 2-82 3-12 3-42 3-47

3-98 4-27 4-72 5-26 5-40 5-16 5-42

1020 960 1040 1000 1020 1000 900 1060 1050 1040 930

40-6 40-7 39-1 35-8 37-5 36-8 42-3 43-3 40-3 42-1 43-6

27-1 31-3 41-6 48-7 32-3 33-1 23-2 22-9 36-3 43-9 32-5

3-05 2-89 2-95 2-75 3-08 2-75 3-03 3-03 3-02 3-14 2-98

4-44 4-73 4-50 4-37 4-18 4-50 4-68 4-80 4-48 4-57 4-95

1050 1090 1040 1040 1040 1030 920 1070 1120 1060 1140 980 990 900 960 1100 910 960 970 940 1070 1130 1070 970 1040

41-9 40-4 44-3 44-0 45-6 43-3 53-8 43-0 44-7 46-0 46-4 41-0 40-7 43-3 44-3 40-7 40-2 41-0 44-6 41-5 41-9 41-9 42-9 40-7 43-7

49-9 35-0 37-4 27-7 35-6 29-5 27-2 47-3 39-6 33-1 37-2 33-3 37-2 38-5 31-8 45-7 17-9 12-0 13-7 62-6 44-8 37-7 46-3 41-4 31-9

3-09 3-04 3-43 3-46 3-35 3-49 3-87 3-50 3-45 3-43 3-45 3-22 3-31 3-38 3-52 3-42 3-07 3-23 3-47 3-11 3-14 3-29 3-25 3-37 3-44

4-55 4-49 4-39 4-26 4-59 4-13 4-63 4-13 4-40 4-47 4-51 4-26 4-20 4-32 4-29 4-08 4-44 4-40 4-41 4-49 4-49 4-30 4-49 4-06 4-25

0-67 0-60 0-66 0-67 0-60 0-62 1-12 0-60 0-73 0-67 0-66 0-75 0-63 0-67 0-66 0-59 0-55 0-51 0-64 0-51 0-62 0-62 0-72 0-60 0-62

945-7 823-3 444-6 315-0 230-8 194-0 189-2 391-1 464-9 968-4 126-7 657-4 676-6 331-9 498-0 887-1 006-8 393-5 642-5 775-4 988-7 619-3 051-4 183-9 543-6

161-0 169-7 95-7 71-4 368-7 208-3 73-5 65-9 181-5 554-9 184-9 144-3 351-4 95-2 81-6 125-3 171-1 59-0 104-3 72-8 82-8 133-1 266-2 173-6 128-6

11-5 6-7 5-4 2-2 29-4 2-8 1-6 7-8 18-4 42-2 18-1 10-9

980 1000 1170 1040 1240 1030 1000

43-6 46-1 41-8 46-7 46-7 43-9 40-6

31-1 18-7 27-0 11-9 13-i 20-2 26-3

3-35 3-45 3-29 3-51 3-52 3-49 3-41

4-29 4-44 4-29 4-42 4-26 4-15 3-97

0-59 0-64 0-57 0-69 0-58 0-60 0-62

1 206-7 865-6 4 151-4 645-8 1 719-4 3 884-2 1 222-2

238-0 147-4 417-1 87-0 261-6 516-2 235-2

1-0

7-7

27-2 93-9 62-9 55-0 148-9 10-5 21-0

3-5 0-5 5-0 10-o 1-5 lo

33-0 10-6

26-4 3-0

19-2 9-4 4-4

4-o 1-9 27-7

7-3

19-6 0-2 1-0 13-8 17-0 2-6 10-7 3-o

7-3

0-6

13-o

5-0

2-5

5-6

236-9

1276-9 7861 509-2 579-1 562-3 612-0 657-9 340-4 230-0 810-9 549-3 488-8 467-5 292-5 216-5 1 018-1 584-2 376-2 179-8 610-9 1 705-4 558-1 495-5 1 027-9 294-5 251-2 345-6 437-5 142-5 313-5 168-0 234-0 381-8 893-5 472-4 361-8 637-0 426-7 1 097-4 272-6 670-6 1 401-4 668-2

104 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

p

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

| | Därav värde å Jordsärbruks värde skogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

g, TO Åke

Skogsmark

S P

1 pr

p

Fryele Hagshult Kävsjö Åker Tof teryd Byarum Västra härad. Ödestugu Malmbäck Almesåkra Bringetofta Hylletofta Svenarum Vrigstad Nydala Hjälmseryd Stockaryd Hultsjö Skepperstad Hjärtlanda Norra Ljunga Vallsjö Norra Sandsjö Bodafors köp Fröderyd Bäckaby Ramkvilla Södra Solberga

,

östra härad. Korsberga Lemnhult Näshult Stenberga Skirö Nye Bäckseda Näsby Myresjö Lannaskede Nävelsjö Björkö Vetlanda ländsk. . . . Skede Alseda Ökna Karlstorp Kråkshult

11 I

«

970 1070 1050 1070 1130 1010

36-0 35-1 36-6 35-5 36-8 37-8

32-0 31-7 59-5 30-8 22-0 23-9

2-96 2-87 3-02 2-95 2-96 2-70

0-65 0-79 0-65 0-62 0-63 0-71

1 442-8 859-4 984-5 1 854-9 1 856-8 2 899-3

237-9 116-8 115-1 311-8 226-1 507-3

930 1050 1000 1100 1070 1050 1010 1030 1030 1070 1000 940 990 1290 1130 1100 1600 1010 1030 1000 980

39-0 39-5 39-2 34-8 34-0 36-8 36-1 41-4 36-4 37-8 38-3 33-5 39-9 39-7 44-6 38-7 45-3 37-3 43-6 43-8 42-3

18-1 3-05 4-24 0-86 22-3 3-02 4-34 0-61 24-2 3-03 4-28 0-57 15-3 3-00 3-85 0-63 21-9 3-01 3-73 0-69 25-7 3-01 4-07 0-68 20-7 3-10 3-85 0-64 24-5 3-52 3-91 0-55 27-3 3-06 3-92 0-53 26-9 3-00 4-14 0-54 13-9 3-49 3-76 0-60 15-7 3-02 3-66 0-56 17-3 3-02 4-41 0-55 12-5 3-oo 4-40 0-77 6-9 3-19 4-63 0-66 12-2 3-02 4-27 0-67 10-1 3-oo 5-03 0-64 14-6 3-50 3-56 0-55 13-2 3-43 4-20 0-59 13-5 3-45 4-20 0-72 18-1 3-40 4-15 0-66

1 222-7 2 541-4 843-6 1 900-0 788-1 2 059-2 1561-0 1 422-3 2 687-2 912-9 1 578-6 797-9 435-5 1 072-4 989-8 3 193-2 407-0 1367-3 878-2 1365-5 670-6

242-6 400-4 133-9 243-3 126-5 400-1 263-9 277-1 310-6 86-3 231-0 97-6 53-9 113-1 114-7 341-5 26-6 182-9 178-3 296-5 130-5

7-1 11-4 4-1 5-6 3-4 16-7 3-7 2-1 6-1 7-8 4-8 2-8 1-4 0-1 0-2 6-5 0-3 5-2 3-4 6-5 2-9

1110 1020 1020 980 1100 1030 1090 960 1020 960 980 930 1130 1030 1090 1000 970 980

42-6 32-2 44-4 44-1 44-3 45-5 53-2 50-6 44-7 42-2 51-4 51-5 49-4 47-7 50-2 45-4 41-2 41-0

15-1 12-7 3-7 3-6 4-1 6-4 5-9 3-6 12-4 12-6 15-6 12-6 4-4 7-0 7-1 8-9 9-6 7-3

2 012-8 896-9 1 325-2 893-0 1152-8 1 354-0 1 030-1 1 008-0 1 512-6 839-8 1 729-5 2 399-9 2 790-3 1 506-2 3 124-1 1 247-3 1 514-8 1186-8

324-0 174-8 224-2 148-1 146-7 132-8 145-8 156-4 180-0 128-6 181-1 260-6 352-1 230-5 458-1 266-4 320-4 190-2

2-3 2-5 0-7 1-4 3-4 1-8 4-0 2-8 7-9 2-6 0-6 1-7 3-5 2-7 7-4 5-5

43413281-

850 980

41-3 39-7

12-4 3-n 4-41 0-63 3 093-9 15-1 3-03 4-19 0-83 1 967-3

732-3 583-8

12-2 15-5

37-6 21-7

3-17 2-76 3-37 3-41 3-44 3-53 3-54 3-50 3-49 3-17 3-51 3-50 3-50 3-50 3-54 3-50 3-01 3-04

415 4-13 4-18 4-14 4-29 4-71

4-44 3-89 4-32 4-27 4-29 4-30 5-09 4-86 4-34 4-45 4-99 5-01 4-75 4-60 4-68 4-38 4-52 4-47

0-63 0-54 0-60 0-63 0-67 0-66 0-79 0-74 0-64 0-63 0-71 0-71 0-75 0-69 0-87 0-67 0-69 0-69

11-2 1-0 5-1 1-7 0-5

4-4 1-0 9-6 5-7

37-3 12-0 16-8 5-7 11-4 3-2 1-8 39-0 24-1 27-9 45-0 2-0

142100 22756-

fr

34221428-

Kronoberg-s län. Uppvidinge härad. Åseda Nottebäck m. Granhult

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

105 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde p< *>O per hektar, kr. K)

Län, härad och kommun

H

&

Åke

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å

8B Skogsmark

11 I

Jordbruks -

sr p co H p pr CD ö"*-

P

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

Sjösås Hornaryd Drev Dädesjö Herråkra Lenhovda Älghult Hälleberga Ekeberga Algutsboda

1030 1130 1060 970 860 1050 890 1010 1110 980

42-3 43-2 47-6 39-9 34-6 35-3 39-6 40-2 34-0 38-9

9-7 3-25 9-6 3-31 20-7 3-46 21-1 3-11 19-8 2-74 20-4 2-70 9-1 3-02 15-8 3-00 22-9 2-77 13-7 3-04

4-33 4-37 4-58 4-23 4-22 4-36 4-37 4-43 4-11 4-26

0-68 0-73 0-G5 0-72 0-78 0-71 0-59 0-59 0-80 0-62

950-2 198-8 329-6 67-9 489-2 91-3 1 767-1 433-9 524-1 184-1 1 797-8 692-3 3 439-8 1179-2 1 256-6 515-3 950-6 389-7 3 383-9 848-5

5-3 1-9 8-7 29-7 12-5 46-1 10-4 23-2 36-9 22-3

8-9 618-5 2-1 227-2 272-1 57-3 31-3 1 414-3 8-0 654-3 18-5 2 232-0 85-6 3171-2 6-5 1 393-2 22-0 1 424-4 5-0 2 526-5

Konga härad. Långasjö Ljuder Älmeboda Linneryd Hovmantorp Furuby Hemmesjö Tegnaby Växjö ländsk ö s t r a Torsås Uråsa Nöbbele Väckelsång Tingsås Tingsryds köp Södra Sandsjö

730 900 780 730 990 950 1070 1150 1380 1140 1050 810 1110 1040 2 540 960

44-3 42-8 43-8 44-3 42-1 37-8 43-1 43-9 51-7 42-3 41-8 44-3 45-2 43-3 48-8 46-5

10-9 3-46 10-4 3-24 7-1 3-31 111 3-32 12-9 3-16 18-3 3-11 11-2 3-39 11-4 3-44 7-2 3-58 8-8 3-31 7-1 3-28 12-6 4-49 13-3 3-45 7-2 3-50 4-7 4-oo 8-9 3-49

4-25 4-41 4-42 4-46 4-43 4-04 4-26 4-27 4-80 4-31 4-28 4-22 4-33 4-26 4-50 4-42

0-52 0-57 0-51 0-50 0-60 0-73 0-68 0-75 0-83 0-63 0-51 0-54 0-57 0-58 0-64 0-67

1 486-4 1 544-3 2 588-1 2 534-4 1 389-0 1140-6 897-6 753-4 2 179-3 2 027-1 1110-0 1 710-0 2 895-4 2 373-4 164-3 1 848-6

301-8 323-4 404-8 401-8 421-3 387-2 175-6 98-8 192-0 205-9 54-0 282-0 286-6 425-7 2-0 363-4

1-7 2-9 13-4 14-9 24-9 20-7 5-1 10-4 3-3 4-5 06 4-5 9-5 14-5 0-5 17-0

2-5 33-9

950 1030 1000 960 980 920 940 1020 910 1180

46-9 42-5 46-1 45-2 45-6 48-6 44-3 46-4 46-4 45-9

11-0 3-48 9-1 3-39 3-3 3-50 11-5 3-50 6-8 3-45 8-1 3-57 9-5 3-44 10-3 3-47 11-5 3-49 3-32

4-48 4-20 4-36 4-30 4-42 4-57 4-28 4-26 4-45 4-42

0-72 0-59 0-62 0-68 0-67 0-80 0-67 0-70 0-57 0-68

2 514-9 3 347-3 1 412-4 1 069-1 1391-2 374-1 1 057-2 966-8 1358-9 596-1

578-1 519-7 101-5 134-7 158-4 60-6 140-1 116-1 171-9 81-7

15-1 4-0 0-4 4-1

15-2 49-5

— — —

40-0

1-2 5-6 0-9

25-0 38-5 18-9

1080 1000 1040 900 960 940 1030

46-2 48-1 38-9 39-1 43-1 39-5 39-1 41-9

9-4 9-3 10-8 8-i 15-2 15-8 11-1 7-o

3-52 3-59 3-32 3-28 3-51 3-29 3-30 3-40

4-32 4-48 3-93 3-91 4-20 4-19 4-12 4-16

0-68 0-64 0-57 0-59 0-71 0-52 0-55 0-60

1 636-1 1188-8 772-9 1 333-0 1 504-9 642-9 1168-4 436-1

277-4 152-4 87-3 185-4 369-5 138-2 192-8 47-8

13-1 7-5 2-7 4-2 15-4 4-1 4-2 0-7

3-8 9-0 2-0

1060 1050 1010 830

45-9 46-5 45-1 40-8

5-7 3-45 4-47 11-0 3-44 4-52 4-9 3-35 4-49 23-3 3-19 4-25

0-63 796-4 0-79 254-6 0-58 1 639-3 0-60 1 701-4

80-0 31-6 234-1 301-1

1-3 0-6 3-2 17-7

Kinnevalds härad. Almundsryd Urshult Jät Kalvsvik Tävelsås Dänningelanda Vederslöv Öja Bergunda Öjaby Norrvidinge härad. Gårdsby Söraby Tjureda Tolg Asa Aneboda Berg Ormesberga Allbo härad. Or Härlöv Moheda Slätthög

— —

49-6 3-5 4-0 5-5 177-5 22-2

—

4-0

—

13-o 48-0 39-0

— — — —

— —

1-7 1-6

— —

20-4 13-8

716-3 836-5 949-7 917-8 1147-8 1 288-4 540-4 339-3 723-6 593-0 127-5 696-0 750-0 1120-7 6-5 1101-0 1 905-1 1 398-7 287-6 419-8 486-2 219-8 430-2 367-7 447-1 252-4 862-3 441-9 227-6 490-3 1 227-2 344-4 501-1 131-2 229-3 114-3 619-6 827-0

106 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

Taxeringsvärde per hektar, kr

|I

S)

gTO

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

3 Sunnerbo härad. Göteryd Pjätteryd Agunnaryd Södra Ljunga Hamneda Kanna Tutaryd Ryssby Berga Dörarp Vittaryd Angelstad Odensjö Lidhult Vrå Torpa Annerstad Nöttja Hinneryd Traryd Hallaryd Markaryd Markaryds köp

=r o

8B K»

on

11 CO £ *

P P pr„ cTcJ?

Därav värde å Jordbruksvärde

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

810 870 770 1150 1090 870 770 970 790 770 780 1090 1140

41-9 39-8 41-6 44-5 46-6 45-4 41-9 47-1 40-5 36-5 37-3 51-1 51-9

16-4 16-1 16-5 8-6 14-3 17-3 23-9 15-3 29-3 23-7 34-5 22-7 17-7

3-24 3-11 3-21 3-31 3-33 3-34 3-18 3-52 3-07 3-10 3-13 3-40 3-37

4-32 4-29 4-31 4-47 4-69 4-53 4-41 4-47 4-36 3-90 4-12 5-05 5-17

0-78 0-64 0-60 0-75 0-70 0-85 0-60 0-82 0-48 0-58 0-61 0-56 0-52

645-8 663-6 1384-1 1 020-6 1 437-6 1 397-6 1 627-8 3 597-0 2 328-5 994-9 3 916-4 1 809-6 518-4

121-2 80-5 250-7 85-0 102-8 188-5 282-5 277-4 405-6 259-1 487-5 263-9 65-7

900 800 850 920 890 1000 1010 1090 1020 910 940 1010 1110 720 800 860 830 830 1160 910 1080 1490

42-5 41-5 43-5 38-0 36-6 36-6 41-1 39-6 37-3 45-9 41-5 38-4 44-5 40-6 33-2 36-9 40-4 33-6 35-6 42-4 41-1 42-3 45-3

29-8 3-27 26-0 3-31 31-1 3-45 35-6 3-01 32-2 2-90 35-7 2-82 31-5 3-10 21-9 3-04 19-2 2-90 26-3 3-43 25-9 3-29 26-4 3-00 36-5 3-33 49-2 3-09 48-4 2-62 51-7 3-02 37-4 3-07 34-2 2-65 53-5 2-85 39-4 3-31 34-7 3-37 33-8 3-26 11-3 3-00

4-36 4-26 4-20 4-23 4-21 4-33 4-41 4-33 4-32 4-44 4-21 4-24 4-46 4-32 4-22 4-12 4-37 4-24 4-16 4-42 4-27 4-36 5-00

0-57 2 034-0 0-49 1 351-6 0-64 1 671-6 0-42 2 249-9 0-36 1 991-9 0-31 971-3 0-58 552-9 0-46 2 995-4 0-40 3 867-4 0-68 595-4 0-38 736-9 0-38 1 478-7 0-63 879-5 0-54 1128-4 0-29 1131-4 0-40 1102-2 0-56 1 435-3 0-35 765-3 0-41 2 105-4 0-60 1 710-8 0-59 1 336-7 0-50 2 970-4 0-39 65-2

368-0 299-1 271-7 200-5 231-7 105-1 100-0 390-4 415-8 132-9 150-2 195-4 168-0 192-8 207-6 160-8 246-9 121-6 297-0 218-9 216-8 358-7 3-9

31-8 23-0 19-7 9-2 84-3 56-2 21-1 39-1 0-5

930 830 890 730 800 790 870 840 970 870

38-0 37-7 36-8 36-6 34-8 33-6 38-4 35-4 36-6 41-0

13-2 ll-o 14-8 22-9 25-3 47-0 22-9 38-9 17-4 20-4

4-07 3-85 3-95 3-82 4-15 4-15 4-34 4-30 4-42 4-25

0-86 0-99 0-69 0-90 0-77 0-70 0-78 0-81 0-82 1-00

2 192-0 1 596-5 2 938-9 1 665-6 3 551-0 1 762-2 3 803-6 2 036-0 3 985-0 1 025-4

366-4 350-0 325-3 252-1 327-7 154-6 379-8 191-2 210-3 188-1

14-4 11-4 15-3 20-4 27-7 40-9 21-1 34-3 24-3 11-8

1040 870

40-7 41-2

17-2 2-97 4-52 0-71 2 982-8 9-8 3-31 4-13 0-78 2 644-2

250-8 379-2

12-7 9-9

|

6-7 4-0 ll-l 2-7 5-7 7-9 17-2 9-6 23-4

16-8 13-o 16-8 66-8

17-3 6-7 60-1

10-8 38-7

16-3 4-7 21-4 17-0 20-9 13-0 15-2 9-8 6-3 11-8 18-1 7-5 4-4 9-7 20-3 32-8

39-7 108-O 21-1 26-3 10-0 8-0 8-8 124-6 4-0 7-0 40-7 6-6 5-0 1-2 53-1 1-2 2-1 26-5 1-0 62-7 1-2 1-9 14-3 4-5

Kalmar län. Norra Tjusts Gärdserum Dalhem Ukna Hannäs Tryserum östra E d Västra E d Loftahammar Lofta överum Södra Tjusts Gamleby Odensvi

|

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

P

Mistelås Kvenneberga Hjortsberga Lekaryd Aringsås Blädinge Vislanda Skatelöv Västra Torsås Härlunda Virestad Stenbrohult Älmhults köp

i)

p »

härad. 3-11 3-25 3-10 3-12 2-79 2-71 3-02 2-73 2-84 3-25

6-6 16-0 21-3 116-5 147-9 109-8 141-8 274-5 1-5

härad 79-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3_

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

9 Åke

CD

37-1 37-5 43-3 42-7 38-1 35-2 37-5

9-3 9-7 13-8 20-3 25-2 32-1 14-0

Sevede hårad. Frödinge Djursdala Södra Vi Rumskulla Pelarne Vimmerby ländsk. . Vena Hultsfreds köp. . . .

900 850 930 890 920 910 840

37-1 35-0 36-5 36-4 38-6 38-1 37-8

6-8 6-8 7-3 5-7 3-4

Tunaläns härad. Tuna Misterhult Figeholms köp Kristdala

860 980 930

37-8 38-0 45-1 37-5

780 860 750 800 890 910 880

Handbörds Fagerhult Fågelfors Högsby Kråksmåla Långemåla Fliseryd

härad.

Stranda härad. Döderhult Mönsterås Mönsterås köp Ålem Norra More härad Ryssby Bäckebo Kristvalla Åby Förlösa Kläckeberga Dörby 8—413594

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

P pr

730 830 960 990 890 820 820

hårad.

g

ta o

H

Locknevi Blackstad Hallingeberg Törnsfall Gladhammar Västrum Hjorted

Aspelands Mörlunda Tveta Målilla Gårdveda Lönneberga Järeda Virserum

p v

8B Skogsmark

10 |

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

3-oi 3-oi 3-25 3-01 2-78 2-59 2-91

4-13 4-14 4-43 4-71 4-50 4-45 4-29

0-70 0-90 0-86 0-93 0-94 0-64 0-86

2 115-2 1 453-3 2 937-6 1 991-1 1 878-9 1 784-0 3 638-3

435-6 204-0 443-9 233-4 281-8 249-2 745-5

14-8 7-9 16-9 13-9 26-6 34-4 32-3

54-0 87-7 37-8 365-0 117-3

3-04 3-03 3-01 2-98 3-16 6-o 3-07 9-7 2-92

4-18 3-94 4-04 4-12 4-13 4-22 4-34

0-65 0-65 0-72 1-07 0-66 0-75 0-73

2 480-5 1152-7 3 833-1 1 772-3 979-3 2 958-2 3 727-3

321-8 165-9 632-7 472-8 158-5 400-0 655-5

11-7 2-6 21-4 12-6 1-6 9-2 7-5

10-0 7-0 4-0 18-9 22-5

11-0 19-4 24-4 15-5

2-95 4-28 0-77 3 299-3 623-3 2-85 4-43 0-70 5 898-3 1 009-8 3-oo 5-oo 0-60 135-3 18-4 2-98 4-19 0-69 2 782-3 563-4

66-0

38-9 36-8 37-2 43-0 42-2 45-4 42-6

9-5 10-0 11-2 6-5 6-8 4-8 5-0

2-96 2-91 2-84 3-25 3-10 3-30 3-19

4-35 4-20 4-36 4-42 4-55 4-60 4-43

0-73 0-72 0-97 0-95 0-73 1-07 0-78

4 039-8 1181-7 2 047-1 989-7 1 238-7 981-7 2 455-2

754-0 192-8 582-5 196-9 290-1 279-6 471-8

3-5 1-6 15-1 3-0 1-4 2-3 4-2

810 830 960 830 840 770

40-3 41-9 42-5 39-8 44-3 39-4

7-6 6-9 6-5 9-5 12-2

3-10 3-13 3-14 3-00 3-33 10-o 3-05

4-32 4-44 4-50 4-43 4-44 4-31

0-57 0-77 0-72 0-64 0-75 0-62

2 323-8 1 295-6 5 323-6 1710-0 2110-6 3 340-0

556-9 293-5 994-6 571-3 420-1 723-6

6-1 5-0 15-8 13-5 7-2 11-8

80-4 0-4

930 930

42-2 40-9

11-5 3-08 4-52 0-68 4161-6 6-3 3-04 4-44 0-64 4 762-3 100-0 42-2 6-4 3-09 4-51 0-65 4 446-6

819-4 438-6

13-o 4-3 0-8 2-1

347-2 310-4 3-1 69-7

44-4 39-2 39-5 46-0 46-9 45-7 43-9

480-0 673-8 342-7 336-8 143-9 75-1 60-5

5-3 11-7 2-6 1-6 1-9

96-9

970 920 740 830 990 1040 1390 1410

4-3 8-6 6-8 3-4 2-6 11-0 6-9

2-99 3-02 2-94 3-20 3-36 3-00 2-97

4-77 4-26 4-44 4-78 4-73 5-07 4-95

0-70 0-64 0-71 0-75 0-69 0-70 0-56

4156-4 2 072-6 1 638-3 3 631-9 2 282-0 2 431-3 2 356-1

475-3

5-8 11-7 14-1

30-8 3-o

12-2 484-7 24-7 5-3

3-2 4-0

13-6

26-6

20-0 3-3 21-0 55-0

108 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

3 P

6 Taxeringsvärde < O per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Södra

More

Halltorp Torsås Gullabo

Källa

Runstens Löt Ekby

Gårdby

il

||. 0TO 8B

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

w o

v? Pi opo pr P « gä?

B. cr CD et-

CD

o

<r< P:

CD

O.

TO TO

M

O

pr o CO

Därav värde å Jordbruksvärde

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

1 216-9 6 049-0 1 049-0 5 368-7 1 181-9 3 690-7 21-8 1 043-5 1 934-9 1 261-8 2 056-2 2 138-1 1156-3 1 948-6 5 290-7 5 061-7 1 571-3

14-9 282-2 124-9 886-8 211-8 660-6 2-4 180-3 289-9 379-9 127-6 21-3 18-7 141-5 200-5 641-2 363-9

3-6 5-2

1070 1110 880 990 910 810 1190 710 970 770 1060 1180 1200 970 1010 1000 860

55-8 46-4 39-3 41-5 38-7 40-1 48-0 32-0 41-4 38-8 41-1 44-8 53-7 51-3 43-9 43-3 39-0

13-3 5-4 5-9 7-7 8-0 13-6 16-7 7-3 8-7 8-2 8-4 9-4 8-7 6-9 5-7 8-0 11-1

3-36 3-06 2-81 3-oi 2-91 3-02 3-16 2-69 2-93 3-03 3-01 2-74 3-25 3-21 2-98 3-15 2-93

5-50 5-05 4-71 4-65 4-50 4-46 5-00 4-02 4-74 4-30 4-54 5-50 5-50 5-31 4-93 4-57 4-47

0-54 0-57 0-60 0-63 0-59 0-55 0-47 0-54 0-56 0-50 0-55 0-59 0-58 0-60 0-53 0-59 0-59

750 730 790 730 830

40-9 38-3 40-0 42-9 40-0

28-1 91-0 99-1 97-4 98-5

3-00 2-80 3-00 3-00 3-00

4-50 4-50 4-50 4-50 4-50

0-97 1 566-8 0-41 1 951-5 0-49 713-2 0-29 1 200-8 0-42 963-0

820 980 1020 880

42-1 40-7 36-3

905-8 100-0 71-1 3-09 4-50 0-34 2 089-5 79-8 3-00 4-52 0-32 1 413-9 27-0 2-65 4-54 0-33 1197-0

17-4 13-5 49-4

57-0 36-6 26-3 5-3

810 720 690 970 910 930

42-9 42-9 40-6 38-3 37-3 37-1

98-7 97-2 95-1 72-5 54-7 51-6

3-00 3-00 3-00 3-oo 2-75 2-72

4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50

0-08 0-16 0-27 0-32 0-34 0-29

1 035-7 434-0 883-9 2 112-6 918-7 1 838-0

0-6 0-3 1-3 21-0 14-3 30-3

31-4 9-1 19-9 16-0 6-4 11-2

910 940 1010 1410 1460 1450

36-1 36-0 36-0 38-9 36-4 38-1

13-3 12-1 49-6 91-2 95-8 98-5

2-65 2-70 2-71 3-00 3-oo 3-00

4-50 4-50 4-52 4-50 4-50 4-50

0-28 0-28 0-29 0-30 0-21 0-28

1 475-3 1 592-5 2 326-4 1 418-6 1 357-8 1 670-2

56-1 49-4 37-5 7-4 2-0 0-8

12-8 8-8 23-0 25-9 14-3 29-2

840 820 790 930 940

40-5 40-1 39-3

79-7 3-oo 4-50 0-27 69-8 2-98 4-50 0-34 97-8 3-00 4-50 0-16 100-0 100-0

1 261-4 620-2 751-5 1 039-9 1 425-8

11-1 12-9 1-1

16-7 8-6 10-3 30-6 34-2

2-0 12-0

3-0 0-2 1-0

2-o

155-2 0-7 0-1 0-5

11-5 96-5 270-6 0-5

36-8 729-8 340-5 2 562-2 576-5 1 655-1 5-1 439-6 733-4 871-7 319-0 57-0 49-0 389-1 487-1 1 726-7 977-7

234-3 94-7 9-8 144-6 0-4 19-5 2-4 40-1 1-4 31-5

9-9

5-7

1 033-4 18-0 0-9 3-0 2-7

5-9

26-8 19-8 74-4

härad. 0-2 0-2 1-6 32-7 22-2 39-7

härad.

Mörbylånga

MÖckleby

härad.

Långlöt

Ålgutsruws

hårad.

Boda

Slättbo

härad.

S ' t Sigfrid

Åkerbo

Skogsmark

*•

1-0 0-5 4-2

70-8 63-1 50-0 10-5 2-1 l-i

härad. 13-6 19-8 0-8

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

9 Taxeringsvärde P « per h e k t a r , k r . < O L ä n , h ä r a d och kommun Åke

Gräsgårds härad. Kastlösa Smedby Södra Möckleby Segerstad Gräsgård Ventlinge Ås

Skogsmark

1300 1030 1070 1000 1130 1080 1110

37-9 50-0 40-6

54-0

530 600 620 360 320 400 540 530 620 540 590 640 890 640 590 620 700 610 650 670 600 730 710 800 800 820 860 820 870 870 560 500 500 660 560 660 570 760 600 540 400 440 470

17-8 25-4 25-9 20-2 23-7 23-9 26-9 28-7 22-3 29-8 25-2 26-7 39-2 25-6 37-7 30-3 33-0 41-4 34-9 36-8 36-8 37-8 44-3 44-8 38-6 31-6 37-3 50-5 55-5 61-4 48-6 31-8 26-1 30-1 32-2 43-3 28-2 47-1 29-9 25-0 24-6 22-1 22-9

109 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

5- -* g TO 8 B ^8 P pr

10 |

|

12 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r fö

c 5.

o

pr o

CR

95-5 99-3 98-5 100-0 100-0 100-0 60-9

3-02 4-50 3-17 4-50 3-00 4-50

42-0 29-9 41-2 31-2 32-6 37-8 31-0 43-8 41-2 35-0 43-8 36-7 13-2 65-3 27-0 28-0 18-6 51-9 23-4 39-9 32-0 14-6

2-01 1-59 1-58 1-29 1-58 1-56 1-78 1-80 1-38 1-86 1-60 1-68 2-06 1-59 2-27 1-83 1-99 2-51 2-11 2-21 2-25 2-27 2-69 2-72 2-30 1-90 1-93 2-58 2-78 3-06 2-59 2-08 1-70 1-92 2-15 2-30 1-65 2-47 1-9 1 1-70 1-65 1-52 1-52

4-00 4-50

Därav värde å Jordbruksvärde

0-51 2 421-2 1-11 873-4 0-42 907-2 737-9 1 457-2 890-7 996-3 0-60

mark

4-7 0-6 1-3

13-5

sär»övrig skilda mark» förmåner

51-3 40-0 41-8 30-0 28-8 23-5 23-5

Skogsvärde

8-0

11-8 2-6 2-5

1-4

36-!

22-2

336-3 128-4 220-7 212-3 139-6 258-4 444-1 159-0 195-5 178-8 73-0 80-2 67-6 117-6 219-8 245-5 124-0 65-8 148-6 97-2 123-4 155-4 124-7 85-1 120-3 66-8 213-5 100-5 89-0 81-0 128-9 85-6 135-8 249-0 100-3 92-6 87-9 173-4 172-9 312-2 125-9 104-6 154-2

Gotlands län. Gotlands norra härad, Fårö Bunge Rute Fleringe Hall Hangvar Lärbro Hellvi Slite k ö p Boge Bäl Vallstena Källunge Hejnum Tingstäde Stenkyrka Lummelunda Martebo Västkinde Bro Lokrume Fole Ekeby Barlingbo Endre Hejdeby Follingbo Akebäck Roma Björke Viklau Guldrupe Buttle Vänge Sjonhem Hälla Ganthem Dalhem Hörsne med Bara . . . Gothem Norrlanda Angå Kräklingbo

8-6 10-7 33-8 54-4 11-3 5-7 24-2

6-o 22-9 18-2 21-9 12 18 15 27 10 29-,• l •9 15-! 13-2 30-3 32-0

3-26 5-25 5-25 5-00 4-95 5-00 5-00 5-25 5-28 5-31 5-23 5-19 6-31 5-29 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 6-50 6-47 6-50 6-50 6-25 5-50 5-25 5-41 5-50 6-18 5-75 6-32 5-25 5-00 5-00 4-85 4-99

0-61 0-68 0-72 0-63 0-66 0-59 0-70 0-86 0-82 0-80 0-67 0-61 0-53 0-80 0-66 0-67 0-70 0-64 0-65 0-65 0-73 0-67 0-80 0-77 0-81 0-66 0-67 0-81 0-75 0-80 0-79 0-75 0-59 0-73 0-78 0-75 0-61 0-72 0-81 0-57 0-42 0-63 0-66

787-4 395-7 634-5 211-9 208-0 765-5 1 445-9 400-9 617-1 478-5 393-9 617-6 867-4 516-7 755-4 1 082-5 636-5 900-0 1 279-8 618-5 1 097-9 870-7 606-6 883-4 816-6 486-8 1167-9 406-0 1 355-8 665-2 434-4 287-3 310-4 726-5 412-2 448-6 437-0 1 243-6 821-5 783-4 365-9 242-2 436-7

108-5 41-6 70-1 76-6 46-4 98-0 138-6 40-4 52-4 48-8 24-0 29-4 27-8 32-1 73-2 79-9 38-8 22-6 50-1 33-0 37-1 51-0 34-3 24-2 32-8 22-1 69-7 27-4 26-8 22-9 35-9 23-2 49-1 72-6 25-7 27-4 31-6 52-7 47-0 118-1 65-3 36-3 51-1

49-1 46-6 12-2 11-5 9-3 56-9 49-6 25-9 38-3 17-2 11-3 20-2 6-3 15-7 13-4 30-5 13-7 29-7 13-9 23-1 13-9 6-3 9-8 2-9 21-0 28-5 14-1 1-8 8-7 1-3 7-3 2-0 5-4 3-6 3-1 2-6 6-4 5-4 48-1 25-4 2-8 4-8 10-1

3-7 12-1 37-5 4-3 23-4 22-9 1-2 0-7 1-5 0-5 21-3 7-9 61-7 4-8 11-9 7-4 1-4 2-0 10-3 27-4 1-3 10-6 13-2 1-0 8-3 3-5 10-0

3-2 4-1

110 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3 2 1 Taxeringsvärde per hektar, kr.

Län, härad och kommun Åker

Skogsmark

4 p

10 |

11 1

»

il gTO 8B P^S

W W o E. et-

ac*-

o

< a.

co 2. p pr -i

»

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å

CD

o JordTO särbruks»övrig skilda TO värde skogsmark mark» förCO

Skogsvärde

måner

Cö , - .

Ala

372-6 421-7 390-6 467-6

33-3 56-3 37-8 20-2

6-3 21-4 24-9 17-8

33-0 33-5 47-0 45-1 35-5 28-7 29-3 30-3 21-8 31-4 34-1 32-7 29-5 29-2 28-6 35-1 31-6 26-4 36-8 38-1 40-5 42-2 41-0 36-2 35-5 39-2 37-4 31-8 32-5 32-1 32-8 33-2 33-9 40-4 28-9 28-8 42-0 35-9 36-2 36-8 37-6 34-5 32-9 29-0

582-4 15-6 1-86 6-oo 0-78 349-9 49-8 2-02 5-75 0-51 791-0 5-5 2-60 5-75 0-75 629-2 20-7 2-90 5-75 0-69 785-9 6-7 2-15 5-75 0-66 768-9 16-7 1-80 5-75 0-59 28-6 1-88 5-50 0-61 529-2 20-6 2-03 5-50 0-70 1 028-9 311-8 14-6 1-61 5-50 0-60 12-9 2-12 5-50 0-63 1145-1 6-6 2-32 5-50 0-72 821-0 14-4 2-08 5-49 0-73 923-9 24-3 1-86 5-33 0-63 802-7 20-4 1-84 5-41 0-70 708-3 17-5 1-83 5-43 0-69 729-3 42-2 2-23 5-50 0-49 783-9 35-4 1-94 5-50 0-44 458-5 47-2 1-67 5-50 0-51 531-8 34-3 2-05 6-00 0-53 1 212-7 2-10 0-64 6-00 17-2 947-5 15-4 2-25 6-oo 0-73 306-6 2-25 0-67 16-8 713-7 6-oo 22-3 2-28 6-00 0-72 725-3 2-11 0-70 12-7 430-8 5-73 1-96 0-64 25-7 919-5 6-oo 0-78 2-13 18-1 749-5 6-24 0-54 2-03 23-4 690-6 6-25 0-70 1-82 31-8 591-8 1-75 5-97 0-46 717-0 33-0 1-88 6-50 0-55 52-0 1-84 6-50 0-63 1219-3 24-0 1-79 6-50 0-59 1 270-0 18-4 1-94 6-50 0-64 1 071-7 22-0 2-16 6-37 0-5S 862-1 22-4 1-78 6-50 0-51 985-5 38-2 1-67 6-00 0-47 1 232-3 45-0 2-28 6-00 0-77 411-9 26-0 2-06 6-50 0-64 1 345-7 28-0 2-03 6-50 0-66 614-9 19-4 2-05 6-49 0-65 861-7 24-8 1-80 6-50 0-83 302-9 89-0 1-81 6-50 0-76 824-7 73-9 1-82 6-26 0-77 355-7 70-1 1-62 6-25 0-68 786-1 6-27 93-1 181-7

46-0 18-6 43-9 19-3 37-7 44-5 43-1 45-8 6-4 40-6 26-2 50-2 98-3 43-2 72-3 64-3 30-7 25-5 77-1 51-0 31-4 30-4 39-0 49-3 85-0 24-0 51-9 59-6 26-3 15-5 46-5 58-9 27-7 27-0 40-0 20-8 43-9 18-8 34-4 10-7 4-4 6-9 24-5 2-7

5-5 11-8 1-4 5-7 1-9 6-9 1-0

50-9 44-9

6-4 4-07 4-27 0-51 2 734-3 9-6 3-85 4-05 0-42 2 624-5

263-7 239-1

480 570 460 620

21-3 P33-5 27-3 31-8 23-9 44-4 25-8 45-5

740 680 830 710 770 650 510 670 640 710 740 680 480 710 580 560 540 580 610 610 670 650 710 670 630 720 650 580 530 610 590 700 670 670 580 670 670 480 630 610 600 450 490 440

780 1060

1-39 1-83 1-63 1-76

5-00 5-oo 5-oo 5-00

0-66 0-87 0-76 0-85

10-3 1-1 20-8

100-2 223-0 134-4 79-7

Gotlands södra härad. Vall

Tof ta

Väte Klinte Fröjel Eksta Sproge Silte

Stånga

Eke

Fide Öja

5-3 5-2 1-9 0-9 0-9 1-4

9-5 1-2 7-6 3-7 19-8 3-3 9-5 0-8

166-7 45-2 143-7 66-9 118-5 130-1 125-7 160-9 21-3 130-1 96-2 174-8 283-8 140-1 235-7 149-3 61-4 61-5 185-6 147-9 104-0 89-0 128-7 157-3 248-3 86-3 131-0 194-6 57-3 44-6 146-9 167-7 89-0 74-6 103-2 46-9 162-1 61-8 113-5 34-4 15-5 23-5 89-4 8-8

43-6 41-6

623-3 477-3

5-1 0-7 4-1 21-5 17-4 15-4 70-3 12-4 12-9 10-7 0-3 0-4 4-2 9-4 0-3 31-4 9-7 16-5 16-9 3-9 2-8 1-8 2-5 7-1 10-6 28-8 6-1 12-3 5-3 7-9 1-0 19-8 12-6 35-7 13-2

0-5 23-7 35-2 12-6 2-0 0-4 20-1 24-1 7-7 5-4 7-7 6-1 5-0 1-2 5-2 9-8 0-5 8-5 16-1

Blekin ge läu. Östra hårad.

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

10 I

1 I > Taxeringsvärde <P «0= per hektar, kr. U

Län, härad och kommun Åke

Torhamn Sturkö Tjurkö Ramdala Lösen Augerum Rödeby Medelstads härad. Sillhövda Eringsboda Tving Fridlevstad Nättraby Aspö Hasslö Förkärla Listerby Hjortsberga Edestad Ronneby ländsk. . . . Backaryd Bräkne härad. öljehult Bräkne-Hoby Åryd Hällaryd Ringamåla Asarum Listers härad. Kyrkhult Jämshög Mörrum Elleholm Gammalstorp Ysane Mjällby Sölvesborgs ländsk. . K r i s t i a n s t a d s län Järrestads härad. ö s t r a Nöbbelöv Simris Järrestad östra Tommarp Gladsax ö s t r a Vemmerlöv . . Stiby Vallby Bolshög Ingelslads härad. Östra Hoby Borrby

W

»

37-6 97-7 100-0 14-7 11-1 11-4 11-8

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

Skogsmark

1020 1140 1300 1460 1550 930 910

38-5 40-0

890 870 850 1030 1620 1570

46-1 40-0 43-2 50-9 62-1 37-0

1370 1350 1140 1310 1280 780

59-3 53-8 57-8 56-4 53-4 47-1

810 1230 1310 1370 770 1500

44-3 50-6 43-6 48-0 51-1 55-0

840 1060 1480 1330 1270 1220 1300 1250

46-5 49-1 59-3 55-2 61-3 63-2 43-6 91-1

1530 1910 1930 1930 1460 1290 1880 1840 1580

75-0

66-7 3-50 6-00 100-0 100-0 100-0 74-7 41-7 3-22 7-66 80-0 24-8 3-94 6-80 100-0 53-8 38-1 3-25 5-00 66-7 57-1 3-21 5-oo

2 030 2 040

36-6 39-7

50-8 51-0 47-4 50-9

Ill

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3-18 4-17 0-38 2 049-7 703-5 2-75 4-75 0-42

sär»ovng skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

94-6 0-8

44-7 40-9

55-9 10-2

170-1 1-5

4-07 3-85 3-83 3-86

4-20 4-51 4-14 4-41

0-47 0-52 0-53 0-49

4191-4 2 059-1 2 241-3 2 718-3

163-8 83-9 336-2 370-5

15-9 5-0 7-6 3-5

54-9 103-2 56-3 107-6

351-2 203-1 810-7 819-7

7-6 3-71 7-9 3-28 10-1 3-61 9-9 3-95 6-7 4-23 22-8 2-77 100-0 15-3 4-03 16-1 3-63 7-1 4-02 12-2 3-87 15-6 3-72 10-5 3-57

4-13 4-04 3-98 4-22 4-93 4-78

0-42 0-37 0-46 0-50 0-59 0-33

1 848-1 1 878-2 2 543-8 2 974-8 2 498-3 293-9

284-7 361-6 423-1 331-2 154-2 11-5

2-5 3-4

6-0 53-7 19-5 20-0 50-0 39-5

542-9 601-9 894-2 734-2 418-0 18-4

4-93 5-13 4-79 4-95 4-75 4-38

0-56 0-47 0-69 0-51 0-46 0-44

1 409-0 2 315-1 1 647-1 1 476-6 5 720-3 1 642-0

102-4 106-6 270-3 103-6 593-3 347-4

2-6 4-7 3-5 3-1 6-4 3-9

41-7 147-7 12-9 7-3 73-7

259-5 235-3 844-9 244-4 1 254-3 688-9

11-5 17-7 24-8 13-6 11-8

3-52 3-71 3-44 3-61 3-74 3-60

4-16 4-52 4-17 4-54 4-56 5-07

0-42 0-50 0-42 0-53 0-62 0-58

1 044-3 5 427-3 2 056-5 2 327-8 1 496-8 5 230-1

229-6 541-2 233-7 235-1 466-0 365-5

1-4 15-3 3-1 6-1 6-5 6-5

9-0 7-6 9-1 12-7 8-4 10-3 5-7 8-3

3-45 3-64 3-68 3-75 3-82 3-61 3-oo

4-49 4-50 5-37 4-93 5-32 5-74 4-75 4-22 7-18

0-59 0-60 0-55 0-47 0-56 0-38 0-42 1-31

3 360-5 4173-1 3 956-8 506-4 3115-2 2 252-2 5 474-6 1 094-5

713-4 666-8 208-0 14-8 172-8 29-6 120-2 58-6

20-7 2-9 7-3 0-3 0-2

1 648-2 1 846-3 1 269-1 4 102-7 2 368-4 2 539-7 2 241-5 3 316-3 1159-0

0-3

0-62 0-84

0-80 1-06

33-9 2-39 5-63 0-50 2 918-8 66-4 2-31 5-94 0-38 6 437-3

26-8 48-0

7-2 6-7

43-8 15-2 17-6 40-8 134-0

441-5 1 238-2 442-7 585-6 1316-0 971-3

1-3 6-1

202-9 33-4 9-6 7-6 42-3 13-5 14-7 15-7

1 903-9 1 826-5 521-9 31-5 440-7 50-8 225-1 348-5

2-5 4-3 1-7 5-1 34-5 36-6

9-6 51-7

75-1 183-2

8-5 4-0

4-5 1-4

2-o 0-7 0-4

1-7 1-3

1-5 3-1

10-2 22-9

3-8 5-6

112 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

4 p *=

6 |

fcd o

SJ o

Taxeringsvärde per hektar, kr. < O Län, härad och kommun Åker

Skogsmark

c S r*- •— gTO 8B prg co £* P

i-i CO

to g. et-" Cd et-

pr

1'

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

©

ct-

BD

0! P -t C

o TO co

O

" H.

o

8 Därav värde å

pr

JordbruksetTO värde

gci?

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

P

Hörup

Tryde Spjutstorp Tranås Ålbo hårad. Fågeltofta S:t Olof Vitaby

1960 1810 1770 1780 2 000 1670 1590 2 070 2180 1810 1580 1410 1420 1350 1620 1400 1540 1680 1400 1450 1260

100-0 45-2 74-1 3-oo 100-0 100-0 100-0 127-7 12-6 7-08 92-9 39-1 3-86

115-7 128-6

9-1 100-0 13-2 47-9 12-0 42-9 12-3 100-0 50-0 100-0 37-5 34-4

1150 1400 1170 1440 1200 1050 930 880 860

80-1 79-7 81-7 76-3 73-0 60-4 72-6 69-5 66-9

19-0 11-6 3-8 21-0 9-0 5-9 6-3 7-1 7-3

930 800 830 960 830 990 1160 740 1110 1040 930 960 850 870 1640 1150 1470 1070

51-3 68-2 70-4 80-7 63-6 87-4 57-9 55-6 75-5 71-8 66-5 71-2 88-9 93-7 82-5 71-4 60-9 60-7

16-1 6-6 16-2 9-3 16-2 7-8

33-2

150-0 88-8 100-0 89-0 90-0 85-1

2 456-8

5-oo 0-40 5 048-0

4-oo

6-66 0-55 6-84 0-9S 6-92 0-66 8-15 0-70 7-oo 0-61

3-25

6-oo

5-14 5-94

8-oo 0-51 8-oo 0-48

3 436-7 2 437-8 3 798-4 2 055-7 2 031-2 1 475-9 2 410-8 2 350-9 2 062-8 4 221-0 2 741-4 1 322-9 1 796-6 1 900-5 4 495-6 302-7 2 052-9 2 324-6 2 291-5

4-50 4-50 4-51 4-10 4-28 3-86 4-43 4-33 4-09

5-95 0-69 5-91 0-51 6-00 0-43 5-93 0-22 5-59 0-50 5-32 0-44 5-49 0-43 5-35 0-30 5-46 0-48

3-20 4-30 4-47 4-73 3-60 5-51 3-39 1-5 3-34 5-4 4-51 3-6 4-47 14-5 4-74 10-3 4-97 7-7 5-76 15-1 5-88 7-8 4-96 18-2 4-06 13-9 3-56 2-4 3-54

5-40 0-42 5-41 0-38 5-40 0-35 5-77 0-76 5-97 1-09 5-34 0-79 5-50 0-61 5-44 0-43 5-26 0-65 5-48 0-36 4-82 0-09 4-94 0-18 5-14 0-35 5-32 0-56 5-69 0-61 5-65 0-32 5-75 0-62 5-49 0-39

13-5 2-04

6-oo 0-95 9-71

0-80

5-oo 10-oo 1-00 4-51 4-89 4-00 3-80

10-6 1-3

0-9 57-3 24-7 4-1 1-5 2-0 1-1

45-7 4-8

1-5

0-1

6-8

80-7 3-7 6-5 1-8 10-3

16-3

203-7 16-6 18-1 5-8 28-1

9-5

16-2 8-1

1-1 1-0 4-6 0-7 1-2 7-2 2-0

2 524-9 2 403-1 1 256-7 2 477-5 2 128-7 1038-1 1 874-3 1 786-4 1125-9

50-0 118-8 54-4 29-3 57-3 68-6 162-3 128-0 122-7

14-2 11-6 0-9 30-9 7-1 7-0 16-2 5-6 6-6

1 707-7 803-6 1 273-3 1971-0 2 391-3 2 017-8 2 210-7 715-0 692-7 3 209-7 1196-4 1154-2 1 059-8 2 191-9 2 467-8 2 963-0 3 973-3 3 215-7

33-9 99-7 130-4 llll 93-1 246-3 26-4 14-3 4-0 126-0 141-5 156-6 92-0 96-7 72-0 20-2 11-7 17-3

10-o 1-8 6-4 13-8 13-8 5-7

5-55 0-62 3 213-1

59-3

17-2

46-1 9-0

39-9 19-5

63-2 0-4 14-6 38-6 9-1 2-0 20-0

157-5 275-6 104-9 27-8 127-2 140-7 320-0 176-2 270-2

4-0

Gärds härad.

Vittskövle

Vä

Villands

1-8 50-0 50-0

0-4 7-6 19-7 15-3 2-2 14-4 7-5 3-9 4-4

16-3 65-7 5-0 35-0 90-2

27-2

14-0

2-0

65-4 177-5 214-4 392-6 467-9 889-5 70-7 27-6 11-2 212-3 59-8 129-7 145-7 248-2 206-9 28-7 33-5 29-5

hårad. 171-3

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Rinkaby Gustav Adolf Nosaby Fjälkinge Nymö Trolle-Ljungby Gualöv Kiaby Ivö Ivetofta Näsum Vånga Oppmanna Österslöv Fjälkcstad östra Göinge härad. Färlöv Norra Strö Kviinge Gryt Knisslinge Hjärsås Emislöv Östra Broby Glimåkra örkened Loshult Osby Osby köp Hästveda Västra Göinge härad Farstorp Verum Visseltofta Vittsjö Norra Åkarp Röke Hörja Finja Vankiva Stoby Norra Sandby Gumlösa Sörby Ignaberga Vinslöv Vinslövs köp Önnestad Nävlinge Häglinge Tjörnarp Norra Mellby Brönnestad

Skogsmark

< o

if gTO

a

10 |

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

-I P pr cT^

sär»ovrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

18-3

6-00 0-82

1120 930 870 1320 1090

68-3 66-7 56-7 58-7 55-0 51-6 61-4 55-4 60-5 66-8 77-1 75-0

17-3 3-00 100-0 100-0 3-68 3-64 13-0 3-15 6-3 3-44 22-9 4-05 19-9 4-11 5-8 3-86 6-2 3-96 7-4 4-20 10-8 4-45 3-o 4-84 6-6 4-77

6-oo 6-oo 5-97 5-78 4-91 4-47 5-39 4-67 4-76 5-08 5-30 5-24

0-58 0-36 0-69 0-90 0-53 0-39 0-74 0-60 0-47 0-37 0-74 0-63

1 205-2 1 083-9 3 194-2 2 225-5 664-2 2 798-6 700-9 1 673-1 555-3 2 545-6 2 784-0 2 078-7 1 904-7 3 102-2 2 886-9

1550 1420 1080 910 980 820 910 820 810 770 780 840 1870 870

73-4 69-4 68-4 65-9 64-8 62-5 62-4 64-4 59-9 55-8 54-8 59-1 60-0 58-9

13-4 4-14 17-7 4-05 6-2 3-97 10-9 4-00 4-1 3-98 7-3 3-75 2-9 3-70 6-8 3-99 15-6 3-79 21-3 3-63 29-7 3-47 13-1 3-67 3-50 7-3 3-88

5-93 5-68 5-75 5-50 5-50 5-43 5-50 5-35 5-29 5-11 5-23 6-39 6-00 5-04

0-44 0-59 0-74 0-80 0-83 0-54 0-55 0-61 0-58 0-64 0-42 0-51 0-50 0-51

256-2 087-2 768-4 939-7 307-9 556-5 175-1 912-7 498-5 119-2 366-7 562-5 84-4 638-1

41-7 61-5 86-5 124-3 87-4 341-9 84-7

790 840 820 910 1060 950 920 990 970 1010 810 930 980 910 980

54-2 58-1 57-0 60-4 61-7 60-1 56-4 60-4 58-0 57-6 56-8 61-0 60-6 61-9 67-5

19-4 3-50 5-15 26-3 3-61 5-39 26-7 3-53 5-40 41-2 3-69 5 18-9 3-82 5 44-4 3-72 23-3 3-60 7-8 3-92 17-3 3-57 9-3 3-76 5-27 16-1 3-74 5-27 6-9 3-81 5-40 7-0 3-75 5-50 14-6 4-01 5-27 1-6 4-39 5-00

0-37 0-50 0-54 0-68 0-60 0-47 0-25 0-36 0-28 0-34 0-47 0-64 0-66 0-46 0-46

1 778-6 1 360-6 1 032-9 2 308-6 1 584-9 2 216-0 1 284-2 2 365-1 2 328-8 3 837-3 1 257-6 1193-3 850-7 1371-2 3 481-5

230-0 238-2 279-5 433-2 179-9 301-0 197-3 150-6 177-9 224-7 77-6 70-4 52-2 67-2 217-5

19-1 16-2 19-2 76-8 4-1 58-6 15-4 6-8 1-7 36-0 8-0 1-3 0-4 6-5

385-1 540-2 691-7 1 345-5 514-9 676-8 235-9 250-2 102-6 237-6 95-5 361-7 203-1 172-6 16-0 207-: 5-0 159-6 6-1 143-6 11-5 447-2 98-5

1480 770 880 1020 880 920

58-8 60-2 65-9 66-2 61-3 66-5

5-6 12-0 16-7 16-5 16-4 9-9

5-49 5-03 5-37 5-48 5-68 5-33

0-39 0-39 0-43 0-43 0-32 0-51

3 642-5 919-9 1 808-8 1 306-0 2 436-8 1329-3

54-3 134-7 147-1 148-4 213-9 189-8

10-4 9-5 24-9 24-4 50-2 5-1

15-0 1-9

840 1670 1460 1190 800 880 1030 1140 930 900

59-3

3-56 3-98 4-21 4-17 3-69 4-14

5-4 5-1 ll-o 6-0 49-4 33-2 39-4 21-4 112-2 303-8 414-6 143-7 100-2 115-9

246-8 643-2

815-0 296-0

649-1 0-9 203-9

5-2 7-4 2-5 9-7 13-6 14-3 2-6 2-7 3-5

28-2 41-0 7-5 11-8 1-5 22-6 2-3 16-7 28-4 70-2 20-8 23-3 10-8

117-0 5-6 50-0 4-2 5-7 1-8 59-3 215-8 45-9 144-4 37-5 16-0 29-7 60-0 50-0 14-0 35-0 30-0 173-0 4-6 8-5 2-0 14-6

28-4 9-8 154-4 137-6 103-8 40-3 383-9 836-2 874-0 244-7 338-9 331-2 84-0 164-1 290-7 450-9 335-9 821-5 207-5 681-8 1 636-3 2 391-5 564-6 1 508-7 2-2 470-5

2-2 3-9 1-5 64-2 99-3 11-0

24-1 32-2

95-9 242-3 295-5 299-0 325-0 438-3

114 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde < C per hektar, kr

10 |

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

BTO

Län, härad och kommun

Därav värde å Åke

Skogsmark

PTP co -T

P

Jordbruksvärde

pr

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Matteröd Västra Torup

830 920

56-5 57-8

26-0 3-62 5-23 0-34 1 123-8 31-3 3-50 5-52 0-40 1 495-9

163-3 214-6

11-8 32-1

Norra Åsbo härad, Färingtofta Riseberga Perstorp Oderljunga Rya örkelljunga Fagerhult Tosjö Tostarp Munka-Ljungby össjö Kallna Östra Ljungby Gråmanstorp Vedby , Hishult (del av) . . . .

1020 1110 1010 970 1000 1050 1030 980 1780 1730 1390 1580 1500 1170 1040 1000

56-4 65-1 54-2 51-9 60-0 61-1 61-8 61-6 58-4 60-7 60-9 73-2 77-6 65-1 59-8 56-2

15-1 3-76 14-2 4-28 21-0 3-60 35-8 3-57 26-6 3-90 19-7 3-79 37-0 3-82 22-7 3-68 22-4 3-92 21-4 3-95 14-3 4-48 10-9 4-17 3-1 4-18 28-9 3-98 28-3 3-60 43-1 3-75

1 955-1 5 484-3 1 374-6 2 386-3 1 734-9 4 411-2 1 498-6 1 997-1 2 512-6 4 980-1 2 524-9 1 604-8 2 499-9 3 081-5 2 583-4 187-5

224-8 441-6 155-5 265-0 184-7 524-3 194-2 296-3 36-3 70-9 104-0 3-0 87-0 69-0 180-3 17-2

25-8 44-0 30-1 55-3 29-8 42-7 30-5 21-2 2-4 12-8 6-9 0-3 1-0 10-6 4-0 2-1

Södra Åsbo härad, Stenestad Västra Sönnarslöv .. Kvidinge Starby , Björnekulla Västra Broby Strövelstorp , Ausås Höja

880 1230 1540 1850 1810 1940 1770 1710 1820

67-1 72-6 71-0

4-16 5-40 0-41 916-1 4-46 5-40 0-61 2 207-9 4-33 5-42 0-50 6 021-1 1925-9 4-49 5-51 0-76 2 697-9 2 718-7 2-77 5-51 0-51 6 325-5 4-50 5-50 0-80 5 318-8 4-50 8-oo 2-00 4 267-2

104-8 40-6 76-4

45-3 73-2 100-0

14-6 7-5 11-1 100-0 8-1 100-0 16-3 28-3 92-3

28-6 5-2 0-1

10-1 1-0 49-3 14-7 0-6 0-9 8-2 3-9 1-4

Bjäre härad. Rebbelberga Barkåkra Hjärnarp Förslöv Grevie Båstads köp Hov Västra Karup Torekov

2 070 1800 1400 1610 1310 1560 1200 1240 1440

50-0 43-2 67-4 56-1 53-3 54-2 56-8 59-0 52-7

66-7 3-50 42-7 2-01 28-3 4-05 20-6 3-51 26-7 3-38 11-1 3-29 30-8 3-46 36-1 3-57 16-7 3-30

2 246-2 4 737-7 4 153-6 3 734-3 3 978-0 542-1 2 127-4 5 863-1 151-7

0-1 5-1 148-2 29-7 48-2 2-6 18-4 26-8 11-6

0-7 7-9 13-1 1-8 10-1 0-3 4-7 9-3 1-6

M a l m ö h u s län. Luggade hårad. Brunnby Väsby Viken Jonstorp Farhult Välinge Kattarp Fleninge Allerum Kropp

1460 1900 1770 1700 1760 1880 2 020 2 040 1600 1510

72-0 82-4

46-9 85-0 100-0 5-9 12-5 55-7 19-9 35-5 5-8 16-1

3-70 6-50 1-00 3 730-0 4-47 6-12 0-50 7 227-2

36-5 1-4

15-3 6-3 8-6 0-7 0-2 44-6 8-8

72-0

98-9 92-9 95-0 65-4 105-0 81-4 73-5

4-99 5-13 5-00 4-96 5-39 5-37 5-50 5-74 5-37 5-44 5-42 5-68 5-59 5-50 5-51 5-50

6-oo 5-61 5-50 5-23 5-49 6-00 5-52 5-57 5-30

5-00 6-50 5-oo 6-50 5-22 6-18 4-83 6-20 5-00 6-50 4-16 6-48 4-09 6-00

0-51 0-46 0-48 0-31 0-37 0-42 0-30 0-60 0-23 0-48 0-74 0-60 0-38 0-68 0-38 0-13

1-00 0-94 0-49 0-51 0-25 0-31 0-14 0-36 0-44

0-32 0-51 0-65 0-77 0-53 0-90 0-60

1 391-7 4191-3 3 346-9 5 179-8 4118-0 4 259-7 7 241-0 4 347-9

9-0

9-4 1-3 11-4 8-7 2-1 50-3 25-3

3-2 6-8

48-6

136-7 37-0 117-3 128-1 207-9 13-6 13-3

4-0 87-1

2-3

58-8 9-5 9-3 3-7 71-3 15-o 4-0

25-9 31-8 18-0 3-0 15-0

125-0 69-0 2-0 46-0 26-8 4-7 102-2

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

115 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

;.

|

11 I

JO !»

Taxeringsvärde per hektar, kr. < O

11 Lan, härad och kommun Åker

Skogsmark

8 B prg co LL P pr O

P

Taxeringsvärde, 1 000 kronor CD

0 E. et act-

M.

~

cTäS

0 ct<l &••

M

O. CD

CO

pr 0

JordTO bruksvärde CO

TO

P

Välluv Ekeby

Rönnebergs

5-0 5-23 100-0 2-6 3-50 60-0 83-5 50-5 5-oo 6-8 5-oo 92-5 83-3 4-00 180-0 33-3 4-70 126-9 51-9 5-27 100-0 69-3 8-4 4-03 83-2 14-5 4-51 99-8 25-0 5-oo 126-9 20-2 6-03 78-6 58-8 5-21 76-9 65-8 4-69

6-33 0-83 2 558-6 2 782-0 5-75 0-43 2 433-9 5-50 0-43 1545-1 6-00 0-93 1311-7 5-50 0-20 2 333-1 6-30 0-50 2 149-3 6-31 1-25 2 223-1 2 466-9 6-00 0-57 3 955-6 6-13 0-51 4 128-0 6-67 0-58 2 877-7 6-84 0-74 5 036-8 6-00 0-85 2 573-7 6-00 0-58 4 091-2

1630 1820 1270 1540 1350 1640 2110 2 020 1920 1470 1190 1310 1810 1930 2150

100-0

2 370 2 350 2170 2 300 2 450 2 400 2 050 2 270 1970 2 310 1910 1600 2 340

2 501-4 100-0 1 500-5 100-0 314-3 33-3 6-00 6-50 0-43 5 103-6 1315-1 100-0 1 595-0 100-0 2 159-5 64-3 22-2 3-50 6-50 0-80 1 731-7 4 747-8 100-0 120-0 37-5 7-00 5-75 1-00 4 243-9 4 346-8 100-0 2 133-5 100-0 119-3 33-3 5-97 6-89 0-75 3 334-4 1128-0 100-0

2 310 2 240 2130 2 570 1360 2 350 2 050 2 020 1890 1300 1150 950 1280 1170 1030 1380

1 739-6 40-9 3-17 6-50 0-71 3 161-8 4 071-9 100-0 1 544-2 100-0 115-3 13-7 5-96 6-47 0-88 5 932-2 5 348-7 100-0 1416-8 125-0 10-3 6-oo 7-00 1-30 4 677-5 0-91 123-9 11-5 6-oo 7-00 0-70 1 936-1 130-9 16-7 6-20 7-15 0-56 2 970-9 2 046-0 6-1 5-56 5-86 95-6 4-6 4-48 5-43 0-51 1 721-7 72-1 1-6 4-86 5-80 0-45 1 685-9 83-7 2-5 5-06 5-84 0-58 2 409-8 88-0 7-0 4-33 5-56 0-26 1 225-8 71-1 0-70 3 679-5 133-4 14-0 6-11 7-27

1970 2 270 2 240 2 340 2 240 2 280

100-6

Därav värde å särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner 5-7 96-0 7-6 43-0 0-5 3-6 3-3 27-1 195-0 40-1 8-5 1-1 1-0

härad.

S:t Ibb Säby Tofta

Tirup

13-2

0-6 8-3 8-1 19-7 7-5 0-6 4-0 14-3 8-4 4-1 66-2 34-0 4-3 13-9 33-3

109-8

21-3

50-0 63-8

189-0 14-8 177-5 0-4 4-4 14-8

8-0 20-5 16-2 3-9 2-2 4-0

120-0

17-0 20-o 60-5 7-8 49-3

50-0

13-6

73-8 453-5 105-2 27-8 5-1 2-9

9-6

6-7

1-8 4-8

Skogsvärde

3-3 12-2 4-0 3-2 12-8 0-5

22-0 38-8 12-2

48-1

Onsjö härad.

Ask

Stehag Härlägers härad. Västra Sallerup

69-2

5-5 5-25 6-50 0-76 5 325-0 1 404-7 100-0 190-5 32-3 7-oo 9-00 1-00 2 717-3 100-0

2 909-1

0-9

2-6

7-5 6-3 3-4

85-1

60-0 9-0

340-7 38-5 48-0 163-2 137-1 385-5 214-5 437-6 146-6 158-2

6-5 11-4 50-4 52-7 164-1 103-5 165-4 121-1 49-9

0-4 17-7

50-o 9-0 14-0 2-1 7-5 47-8 72-6 2-4 66-0

32-7

1-8

56-8

115-6

4-0

8-4

25-0

18-0

6-8 4-9 0-2 2-5

2-0

116 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde P » per hektar, kr.

fl

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

g TO 8 B

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

u

CD

Därav värde å Jordbruksvärde

pr g P= pr T

=• ~.

K. n

mark

P

Dagstorp Södervidinge Kävlinge Hög Västra Karaby Saxtorp Hofterup Barsebäck Löddeköpinge Torna härad. Borgeby Flädie Fjälie Stävie Lackalänga Västra Hoby Hastad Igelösa och Odarslöv Stångby Vallkärra Norra Nöbbelöv . . . . Lunds ländsk Stora Råby Bjällerup Hardeberga Södra Sandby Revinge Silvåkra Hällestad Dalby Bonderup Gödelöv Veberöd Everlöv Blentarp Bara härad. Genarp Lyngby Esarp Kyrkheddinge Brågarp Nevishög Hyby Skabersjö Bjärshög Bara Mölleberga Tottarp Knästorp Uppåkra Flackarp Lomma Burlöv Görslöv

2 300 2180 2 570 2 440 1780 2 020 1560 1760 1790 1900 2 540 2 560 2 420 2 390 2120 2 340 2 010 2 370 2 510 2 520 2 200 2 400 2 340 1650 1470 1020

83-3 80-0

50-9 60-6 50-9 53-0

50-0 44-4 100-0 100-0 39-4 12-5 21-9 100-0 25-1

3-67 6-50 0-70 4-00 7-00 0-60

2-94 6-50 0-62 3-02 6-50 0-62 2-84 6-50 0-64 2-99 6-50 0-41

1 666-7 1 779-4 1 845-0 1 566-6 3 885-2 3 202-1 1195-3 2 439-5 2 726-8

71-4

700 920

62-2 4-00 6-50 0-90 1 832-2 100-0 1 299-8 100-0 5 032-9 79-2 17-2 4-00 6-50 1-20 2 425-3 100-0 2 191-5 100-0 1 544-2 100-0 1411-1 162-5 33-3 4-67 7-17 0-57 4 213-9 100-0 2 311-1 2 529-9 100-0 1 469-4 2 668-5 100-0 1 661-7 2 286-4 85-8 23-7 4-64 6-50 0-25 2 316-0 88-1 15-5 4-77 6-57 0-46 4 396-1 45-8 34-6 2-72 6-50 0-55 1 018-2 99-6 32-1 5-14 6-41 0-66 1 207-3 105-7 15-5 5-36 6-50 0-51 2 216-9 123-1 3-8 6-35 6-50 M l 3 681-8 90-7 20-2 4-56 6-50 0-50 2 514-8 98-0 7-4 5-00 6-50 1-20 1 831-3 77-5 23-5 4-18 5-87 0-36 2 655-3 58-4 25-0 3-49 5-45 0-46 1 200-7 76-6 10-9 4-11 5-94 0-62 3 297-1

1180 1470 2 340 2 510 2 550 2 540 1480 1500 2 060 1750 2 000 2 600 2 700 2 740 2 530 2 410 2 680 2 600

11-5 4-50 6-10 0-77 4 551-4 92-8 4-00 5-00 0-50 2 424-4 3181-7 100-0 3 222-7 1120-5 100-0 2 920-9 105-0 21-9 5-45 6-51 0-86 5 423-3 104-6 12-6 5-00 0-90 2 986-1 7-oo 100-0 649-9 105-3 15-2 5-oo 1-50 2 401-0 7-00 100-0 1199-6 100-0 2 204-9 100-0 1 426-7 100-0 3 761-0 100-0 1 788-6 100-0 3 248-2 100-0 4 208-4 100-0 1 339-0

850 1070 2 020 1750 1690 1040

82-4 60-0

11 I

0-5 0-4

12-3 13-6 7-9 1-0 1-9

3-9

sär»övrig skilda mark» förmåner 3-6 3-8 8-8

1-1 18-1 23-1 13-2 15-6 12-7 14-6 7-2 9-6 1-9 10-9 1-9 2-7 1-8 10-5

15-2 13-o 10-o 69-4 5-0

12-0

2-8

12-0 23-0 9-1 17-7 3-8 23-2 29-5 53-3 6-8 53-9 76-5 38-7 69-6 176-9 0-6

34-1 25-9

1-5 4-9 2-8 9-2 11-5 1-6

23-6 0-2

51-8 13-9 11-3

2-0

7-2 44-5 0-4 1-2

116-0

1-1 61-7 6-4 0-7 4-4 0-2 9-3 5-1 10-2 3-1 24-3 3-3 2-0

7-2 48-8

107-7 0-6 123-5 8-5 7-8 13-3 449-1 39-8

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3_

9 Taxeringsvärde p< »O per hektar, kr.

te

Län, härad och kommun Åke

Oxie hårad. Särslöv Södra Sallerup . . . Oxie Glostorp Lockarp Bunkeflo Västra Klagstorp Tygelsjö Gässie Eskilstorp Hököpinge Arrie Södra Åkarp Mellan-Grevie Östra Grevie Västra Ingelstad . Törringe Västra Kärrstorp Svedala Svedala köp Skytts hårad. Anderslöv Fru Alstad Västra Alstad Lilla Slågarp Stora Slågarp Fuglie Vellinge Stora Hammar Rang Håslöv Bodarp Skegrie , Maglarp Västra Tommarp Hammarlöv Västra Vemmerlöv . . Gylle Kyrkoköpinge Dalköpinge Gislöv Bösarp Vemmenhögs härad. Simlinge Lilla Isie ö s t r a Torp Hemmesdynge Södra Åby , ö s t r a Klagstorp Äspö Källstorp Lilla Bedinge Tullstorp

Skogsmark

PT8 P pr O M. P „ cTc3§ p

te

te

|

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

2 450 2 340 2 200 2 280 2 360 2 830 2 830 2 750 2 810 2 800 2 830 2 440 2 470 2 550 2 400 2100 1970 1890 1990

1 218-8 2 538-5 2 281-8 2 360-5 1178-0 4 461-2 2 389-5 100-0 3 097-0 80-0 3-oo 5-00 1 654-1 100-0 2 048-8 2 750-0 100-0 100-0 1 576-7 88-9 3-oo 5-oo 2 719-1 100-0 1198-5 100-0 1 364-9 100-0 2 112-9 84-1 22-8 4-00 8-00 0-30 1 233-2 83-3 86-7 4-50 6-oo 0-36 2 643-5 135-2 34-9 6-07 6-83 1-02 6 900-5

1960 2140 2 270 2 400 2 420 2 530 2 740 2 380 2 360 2 560 2 470 2 420 2 480 2 560 2 600 2 620 2 580 2 680 2 530 2 550 2 410

144-9

2 570 2 520 2130 2 570 2 530 2 670 2 500 2 530 2120 2 450

1 743-0 1 996-7 859-5 2 207-9 3 392-8 3 889-8 1090-9 100-0 3 843-8 100-0 37-5 50-0 2-50 4-88 0-62 1861-1 36-4 18-5 2-50 5-00 0-40 2 863-9

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

36-7 6-89 7-07 1-00 5 124-2 1 974-2 100-0 3 063-3 84-6 2-50 3-00 3 929-4 1 409-5 100-0 2 302-9 3 963-4 97-0 2-50 4-00 1 582-0 100-0 2 929-0 100-0 2 728-4 100-0 1 792-1 100-0 1 694-5 100-0 2 298-9 100-0 1 451-2 100-0 2 663-9 100-0 1 721-5 100-0 2 272-1 100-0 1 283-8 100-0 876-2 100-0 3 258-0 100-0 3 395-2

3-0 ll-i 14-8 5-2 1-6 4-6 0-4 0-1 1-2 3-3 1-0 2-6 4-8

Skogsvärde

20-5 8-o 5-o 10-o 5-1

2-3

0-5 35-3

1-1 0-4 2-7 7-5 76-9

10-0

5-2 0-8 150-9

15-5

4-1

40-0

70-9

3-7

1-4 5-6 12-8 1-0 1-1 3-7 5-0 1-6 0-1

66-3

100-0 100-0

18-4 12-2 46-1 7-4

1-2 0-8

0-1 6-1 16-5 2-2

3-3

1-5

118 TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

1 Taxeringsvärde per hektar, kr L ä n , h ä r a d och kommun

3 P

il fjTO

Åker

Skogsmark

8 B co 2. P Pr >-t CD

td o B.

te

o «1

CD

(S: *1

et-

ft. CD

te

2130 2 380 2 390 1790 2150 1150 1530 2150

50-0

11 1

12 Därav värde å

CD

pr o

TO co m

TO

** .-.

T a x e r i n g s v ä r d e , L 000 k r o n o r

CD

Jordbruksvärde

cTcjS p östra Vemmenhög . . . . Västra Vemmenhög . . .

10 1

=

81-0 3-18

100-0 17-3 100-0 10-6 119-5 119-5 24-2 125-5 19-o

7-00 O-io

4 333-4 1 318-0 1 283-7 4 203-1 3 151-6 4 715-7 4 878-5 5 936-1

6-50

7-00 0-70

6-io 5-50 5-46

6-55 0-89 7-30 0-72 7-59 0-88

32-0 6-00 100-0 100-0 100-0 100-0

7-00 0-60

100-0 54-5 14-3 23-0 17-4 14-7 29-6

2 549-3 9-00 1-00 3 007-3 8-52 0-95 1 959-7 7-52 0-75 4 530-2 6-58 0-74 3 489-8 9-oo 1-00 2 153-0 0-58 2 318-8

136-7

särskilda förmåner

Skogsvärde

19-0

30-0

0-7

1-9 13-9 8-2 23-3 20-3 30-1

50-0 8-5 63-5 11-4

137-0

s k o g s - »övrig m a r k mark»

1-1

43-2 125-2 27-0 31-5

506-1 89-6 125-0

Skurups köp 2 320 2 220 2150 2180 2 340

Örsjö

Ljunits

Villie Skårby Balkåkra Snårestad Herreslads härad. Bjäresjö Hedeskoga öja Stora Köpinge

Högestad

Björka Vomb

öved Södra Åsum Tolånga

Vollsjö

1 812-1 767-1 2 258-8 1 387-4 3 649-1

2-1

1-9 1-7 12-2 3-2 5-7

5-5

38-7

härad.

Sjörup

Färs

123-5

2 380 2 310 2 090 1800 1950 2 260 2 060

175-0 166-7 132-9 104-9 175-8 146-0

1790 2190 2190 1790 1990 1280 2 220 1320 1100 1140

31-2 100-0 100-0 51-1 43-4 22-2 50-0 100-0 100-0 129-0 21-8 27-8 94-8 14-5 105-2

1190 910 910 670 570 550 1130 1570 1510 1190 1250 1470 1250 1570 1230 950 1340 1440

149-7 106-9 85-4 45-3 47-1 45-2 119-8 141-2 128-6 95-0 114-2 148-2 117-3 130-0 82-3 84-5 101-0 115-8

6-50 6-50 5-86 5-29 6-50 6-44

3-5 8-0 31-1 14-9 17-4 7-3

27-9 47-3 4-8 24-1 10-2 9-6 7-5

11-0

50-0 50-0

16-0 34-4 105-0 49-9 79-2 19-3

7-62 117-9

0-60

5-87 6-79 3-06 5-55 3-00 5-50 6-42 6-98 4-50 7-00 5-07 6-93

2 951-7 1 618-7 1 245-0 0-55 4 535-4 0-60 3 822-4 517-4 1 977-1 0-85 3 835-0 0-80 1176-8 0-78 1619-0

11-2

4-8 1-4

87-7 18-2 61-2

5-0 2-2 5-3 18-7 2-6 0-8 4-9 21-3 13-3

35-2 91-i 14-3 1-0

30-2

12-1 3-8

57-0

7-o

354-6 66-1 218-8

härad. 5-2 4-37 8-8 4-73 4-12 4-9 3-00 3-00 2-5 3-00 3-0 5-87 15-1 5-46 40-5 5-48 10-0 4-64 14-8 5-22 10-0 6-24 38-5 6-17 7-8 5-00 53-1 4-64 7-0 4-81 18-7 4-73 21-4 5-00 36-8

6-68 7-30 6-88 5-00 5-15 5-oi 6-60 8-40 7-68 6-75 7-26 7-85 6-63 8-00 6-00 5-93 7-11 7-50

0-23 0-67 0-94 0-47 0-56 1-00 1-20 1-05 0-95 0-91 0-81 0-55 0-36 0-84 0-52 0-50 0-30 0-50

1 310-5 1 561-0 3 572-4 578-0 224-6 1 028-0 2 739-0 3 106-2 2 853-2 2 471-8 4 175-7 3 470-5 5 562-2 2 917-5 4 848-3 2 464-0 4 454-2 4184-1

22-0 43-4 202-3 4-3 28-8 52-2 117-9 16-8 16-2 45-9 55-6 16-3 76-6 3-9 125-9 217-3 59-6 16-9

0-6 7-9 21-0 0-7 2-5 54-2 24-2 5-7 5-2 14-7 9-5 4-3 15-6 3-9 12-5 38-4 18-3

25-4 6-7 77-9 3-7 62-0 40-5 43-3 11-9 33-7 9-5 40-1 20-6 29-4 1-0 8-6

22-7 129-2 868-2 9-2 72-0 237-4 625-7 78-4 68-9 188-8 204-4 40-4 130-4 13-8 30>4 496-9 82-8 37-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

il

te o

gTO 8p ^B S

Pr*

te o <

3 p

Åker

Skogsmark

»

Taxeringsvärde < O per h e k t a r , k r . L ä n , h ä r a d och kommun

119 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

te B CD

et-

m 1-1 d. CD

co r*.

8%

10 |

1 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

CD

Därav värde å Jord- • särpr brukso TO skogs- i övrig skilda CO värde c+förm a r k i nark» TO måner CD

Skogsvärde

CD m. P „

Frosta

Fulltofta

Hallands

Ysby Tjärby

Halmstads

Slättåkra Kvibille Holm

49-5 13-5

6-01 5-04 5-00 5-43 6-32 4-50 5-01 4-92 4-87 5-25 4-72 4-67 4-34 4-07

6-50 1-08 7-40 0-37 6-00 0-76 6-59 0-44 7-00 0-40 6-oo 0-16 5-98 0-22 6-06 0-26 6-00 0-47 6-oo 0-67 6-oo 0-31 5-91 0-38 5-56 0-33 5-25 0-25

4 210-4 2 900-6 2 940-8 2 715-6 2 738-9 1153-6 2 354-9 1 840-9 1 756-5 5 044-9 3 887-1 3 314-4 6 011-2 540-1 3 699-8 1 215-6 1 596-2 1 593-1 3 032-0 1 517-7 2 621-5 1 186-3 1 329-6

37-4 27-5 26-6 28-8 16-2 24-5 15-5 33-5 32-3 17-6 38-2

3-89 3-51 4-07 3-88 2-80 3-52 3-50 3-11 2-74 2-43 3-08

4-97 4-87 5-02 5-16 5-52 5-60 5-47 5-21 4-99 5-19 4-91

0-44 0-43 0-51 0-45 0-87 0-51 0-37 0-29 0-47 0-39 0-22

1 842-1 4 692-6 2 066-4 2 512-4 3 232-6 5 944-2 2 479-3 2 294-4 6 166-6 2 361-4 6 066-6

230-0 320-2 81-3 85-5 15-9 87-1 68-0 532-7 49-0 6-2 374-0

43-3 72-5 55-6 49-1 47-6 53-7

44-3 13-2 59-1 10-8 31-3 26-4

3-06 3-92 2-89 3-36 3-45 3-53

4-69 6-18 6-44 5-12 4-59 5-07

0-58 0-87 0-22 0-47 0-39 0-44

2 010-3 4 279-9 1718-3 4 450-1 1 707-8 3 271-1

232-0 105-5 1-0 109-7 439-1 621-5

66-4 55-8 58-1 59-2 55-4 62-9 57-9

27-0 32-2 25-3 19-9 22-1 5-0 10-5

3-94 3-78 3-93 3-93 3-51 3-50 3-50

5-81 5-00 4-98 5-08 5-30 6-00 5-50

0-59 0-62 0-58 0-62 0-59 1-20 0-70

645-7 2 567-1 1 737-8 2 307-8 1 947-2 1 071-8 2 483-8

102-7 685-4 412-6 127-4 57-6 36-0 31-6

1350 1360 1710 1890 1870 2 020 1260 1620 1660 1550 1410 1460 1500 2 020 1360 970 1120 980 1370 940 1060 990 780

139-8 137-8

114-8 114-5 89-4 91-6 110-6 79-7 87-9 87-3 87-0 93-9 83-2 80-3 69-2 63-7

14-9 28-5 100-0 100-0 5-9 100-0 6-0 33-3 100-0 11-8 48-6 45-0 36-3 13-0 0-4 10-4 10-3 6-2 6-6 2-2 5-1 3-0 13-5

830 990 1270 1220 1540 1350 1200 770 1270 1620 1200

57-9 50-3 60-3 60-0 47-2 59-2 57-1 47-8 39-1 32-3 45-0

1020 1300 1690 1220 980 1010 1250 1040 880 1310 1280 1100 1480

116-9 149-4 175-0

5-93 7-86 0-80 5-89 7-81 0-99 6-00 6-50

0-85

7-73 6-50 6-50 8-00

0-68 1-30

20-4 13-8 9-6 2-8

18-7 51-7 0-7 24-8 6-3 5-9 65-1 5-2 138-8 165-8 144-3 163-4 69-2 262-8 270-7 84-4 275-2

26-1 4-2 47-7 1-4 0-2 21-3 20-1 2-4 2-7 3-2 9-6 0-2 2-4

59-0

22-5 11-1

180-8 60-6

72-3

2-0

161-2 4-1

26-8

125-1 10-4 20-6 151-9 11-3 99-8 170-8 177-3 352-4 213-0 375-4 489-0 131-7 310-1

10-4

28-5 51-0 37-0 50-0 13-7 2-5

län.

Höks härad. H i s h u l t (del a v )

Tönnersjö

S"c5? P

härad.

5-7 61-5 16-3 27-8 6-5 23-5 8-2 13-5 7-1 1-4

23-5

458-1 641-0 193-3 175-2 62-2 200-4 113-5 706-8 HO-l 13-0 380-3

22-5 5-0 105-9 11-4 135-3

612-1 419-9 1-0 246-4 774-7 1 249-5

4-0 15-9 3-2 29-0 3-2 5-0 15-5

7-o

härad.

härad.

35-9 4-7 2-1 9-9 8-4 17-6 4-6 29-2 11-7 2-9 8-8 0-8 12-4

10-o 2-0 11-0 25-0 4-0 105-5

287-4 1961-1 1 094-3 366-5 155-0 196-7 100-4

120 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

P » Taxeringsvärde < o per hektar, kr.

Län, härad och kommun

8B Åke

Skogsmark

|

10 |

|

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

te Jordbruksvärde

P pr

Därav värde å

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

Söndrum . Harplinge Steninge . . Rävinge . . Getinge . . .

1350 1450 1380 1520 1400

47-9 51-3 45-7 44-3 63-1

18-6 22-5 34-9 17-3 19-0

2-52 3-09 2-92 3-01 4-11

5-88 5-50 5-24 5-25 5-16

0-51 0-58 0-31 0-33 0-66

2 684-1 5 983-8 1 147-3 2 035-1 2 507-7

50-9 59-0 28-6 10-2 125-9

46-6 6-1 12-3 2-7 5-8

60-5 63-4

110-3 156-1 41-0 16-6 383-9

Årstads hårad. Slöinge Ef tra Skrea Årstad Asige Abild Vessige Askome Drängsered Krogsered

1560 1350 1220 1400 950 1020 1150 1000 820 810

52-0 43-6 38-1 62-5 52-3 60-3 57-5 54-5 52-2 49-4

10-2 3-46 26-4 3-04 16-8 2-67 8-6 3-97 18-1 3-60 19-8 3-90 18-6 3-64 15-9 3-64 38-2 3-68 41-4 3-54

4-95 4-76 5-00 5-33 4-86 5-14 5-25 4-99 4-86 4-77

0-45 0-41 0-37 0-37 0-49 0-52 0-46 0-51 0-56 0-52

2 193-5 2 930-9 2 944-4 3 947-5 1 662-3 1 253-7 2 632-2 777-3 1 044-8 648-0

25-2 49-9 29-2 68-3 211-1 235-6 159-5 106-4 310-0 190-3

6-3 30-3 9-5 1-5 15-o 10-7 14-6 7-3 10-3

42-5

50-9 92-6 51-7 115-9 470-4 557-5 330-7 247-3 814-5 461-6

970 930 920 1200 1020 1270 1020 990 1260 1380 1350 1350 1360

53-0 52-8 48-2 52-4 43-6 44-4 48-6 49-2 53-9 46-9 44-3 48-9 39-3 50-2 47-5

27-3 3-66 4-87 0-56 1 321-0 23-5 3-81 4-70 0-64 801-7 19-4 3-61 4-65 0-44 369-5 21-0 3-70 4-82 0-42 742-6 33-3 3-16 4-72 0-46 882-2 18-9 3-45 4-46 0-34 1721-7 20-7 3-57 4-71 0-39 770-3 23-3 3-61 4-76 0-42 1 283-6 13-7 3-73 4-85 0-53 620-2 16-1 3-30 4-85 0-38 2 035-9 19-5 3-13 4-99 0-31 4 428-6 25-0 3-25 5-50 0-31 1 659-9 14-5 3-00 5-00 0-17 4 245-9 47-4 3-22 5-12 0-26 4 705-0 60-3 3-16 5-51 0-27 5 207-8

314-2 248-7 79-1 186-6 197-7 147-3 101-9 63-2 46-3 155-2 62-1 6-6 9-4 12-0 7-5

15-1 7-2 1-4 3-9 11-4 6-5 4-4 4-3 3-3 25-6 32-2 2-6 4-8

Himle härad. Tvååker . . . Spannarp . . Träslöv Hunnestad Gödestad . . Grimeton . . Rolfstorp . . Skällinge . . Nösslinge . . Stamnared . Valinge Lindberg . . Torpa

1340 1300 1470 1370 1480 1360 1150 990 670 1110 1120 1420 1310

41-9 42-3 38-8 40-0 43-8 47-4 48-1 40-6 47-9 37-5 41-4 45-2 42-2

20-1 3-03 5-20 26-3 3-07 4-94 61-9 2-61 5-68 44-2 2-90 5-50 27-3 3-08 5-50 19-9 3-65 4-49 17-9 3-50 4-73 16-0 3-08 4-47 19-2 3-49 4-68 16-3 3-00 4-75 14-2 3-06 4-83 44-4 2-88 5-35 25-1 2-66 5-38

0-30 5 573-5 0-36 1 755-5 0-18 3 592-4 0-17 1 669-6 0-34 1 070-0 0-52 2 316-8 0-29 2 040-7 0-23 1 096-6 0-39 295-8 0-10 537-7 0-15 1 708-4 0-23 3 806-5 0-25 876-0

19-7 16-5 5-9 4-6 2-1 67-2 134-3 142-8 120-3 20-2 44-0 33-4 29-9

Viske Ås Sällstorp Veddige Värö Stråvalla

1460 1480 1310 1310 1300

38-0 38-5 40-1 36-5 34-6

27-7 19-9 21-8 51-4 37-8

0-18 2 134-0 0-12 799-9 0-23 3 094-8 0-12 3 733-5 0-15 639-4

53-0 44-3 151-8 52-8 19-6

Faurds Gunnarp , Fagered . Källsjö . . Ullared . . Gällared . Okome . . Svartrå . . Köinge . . Dagsås . . Sibbarp . Ljungby . Alfshög . . Vinberg . Stafsinge Morup . . .

2-8 8-2

3-6

härad.

980 840

34-4 24-6

6-8 4-4 43-0 8-0

2-9

14-7 8-5 5-0 14-8 4-0 20-0 5-0 17-1 7-7 26-5

3-o 46-1 10-1 2-9 0-4 10-5 8-3 34-5 12-3

0-1 1-2

808-0 732-1 167-0 366-2 425-4 237-3 185-i 127-8 112-7 278-2 94-0 10-2 8-2

14-0 10-2 30-2 29-2 5-6 4-2 3-8 164-2 182-8 155-3 218-7 10-8 33-0 35-4 35-1

hårad. 2-69 2-83 2-99 2-59 2-49

4-69 4-49 4-47 4-66 4-65

4-o 0-3

23-0 4-6

34-6 1-0

44-3 23-9 157-3 £8-6 13-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

4 Taxeringsvärde per h e k t a r , kr. L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Skogsmark

p

w

te o Ä < P'

|

11 1

«

if gcrc 8pr Bg Cfl £> P pr M

CD P

*=> — n

o B.

te

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

CD

Därav värde å

pr o

Jordbruksvärde

CO

cr

P-

5 TO i TO

2-85 2-49 2-18 2-92 3-47 3-29 2-99 2-50 2-51 2-55 2-43 2-85 3-00 2-90

4-53 4-87 4-71 4-31 4-42 4-06 4-50 5-46 4-79 4-73 4-82 4-58 4-44 4-54

0-18 0-10 0-07 0-15 0-38 0-25 0-33 0-27 0-15 0-14 0-33 0-18 0-21 0-23

CD

0c£ P Fjäre

121 U P P G I F T E R FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

härad.

Idala

Valida Släp Tölö

1040 1230 1290 1010 1000 860 1390 1560 1370 1300 1770 1440 1330 1530

38-2 36-7 31-2 37-5 46-0 39-7 40-6 39-2 36-5 35-9 34-8 38-9 39-9 39-5

26-0 41-8 40-5 29-8 17-2 21-7 24-8 29-3 43-4 32-7 52-7 21-4 21-0 25-0

1 384-4 820-9 1 494-4 987-5 450-2 700-6 5 688-3 1 628-1 2 545-5 2 378-7 1 508-2 2 772-3 1 328-2 2 556-3

81-0 18-7 35-9 57-5 67-1 118-9 255-5 17-2 54-6 74-1 37-3 128-8 95-1 161-3

1-8 3-7 7-4 1-8 0-6 1-6 1-2 1-7 19-4 5-6 6-3 0-6 0-2 1-8

1-6 1-6 4-0 121-0 5-0 223-9 94-0 89-6 77-0 15-0 115-7

66-0 8-4 11-0 39-0 115-2 134-8 386-2 22-5 37-6 45-9 55-5 105-7 90-0 172-6

1500 1810 2 860

39-3 38-5 39-4

24-9 2-82 4-60 0-62 1 073-4 29-1 2-78 4-56 0-51 1 259-8 39-6 2-40 5-50 0-23 2 461-7

202-3 190-1 100-2

6-5 6-8 69-2

20-0 83-6

570-4 435-9 106-4

1680 1820 2190 2 980

54-2 39-9 35-8 33-3

27-0 46-5 39-3 96-1

4-5 67-8 7-1 34-9 37-6 17-1 1-0 207-3

87-5 49-6 29-8 70-6

180-2 17-9 33-4 0-5

50-9

39-8 3-00 5-50 0-33

2 000 1820 1750 3 200 1420

39-7 49-8 49-4 52-8 48-1

72-2 55-9 39-3 29-6 32-4

2-50 3-02 3-00 3-00 2-96

1460 1350 1470 1460 1430 1700

40-9 46-5 50-1 51-3 51-9 48-9

30-3 30-7 29-5 55-1 70-5 76-3

1350 1360 1400 1320 1630 1590 1130

44-2 42-8 43-5 45-4 52-0 54-7 46-3

45-8 46-8 50-7 50-6 58-6 36-9 34-2

5-5

G ö t e b . o. B o h u s l ä n . Såvedals

härad.

Partille Askims Råda Kållered

härad.

Västra Frölunda Östra Tuve

Hisings

härad.

Västra

Hisings

härad.

Rödbo Inlands

Södre

Torsby

ödsmål

Nordre

5-49 5-13 5-50 5-47

712-0 0-58 0-11 929-3 0-18 1 647-7 0-08 3 380-1

23-5

1 678-2

16-3

8-8

5-50 5-50 5-50 5-50 5-48

954-3 0-12 0-39 2 733-4 0-40 4 317-3 0-27 2 244-8 0-61 822-6

13-7 44-2 57-9 17-1 33-8

3-4 4-5 25-9 15-7 7-3

61-3

2-55 2-88 2-96 2-96 3-00 2-79

5-37 5-20 5-58 5-82 5-95 5-80

0-34 2 327-3 0-17 1 723-5 0-25 2 156-4 840-4 0-17 0-22 2 143-8 0-22 1 057-8

152-9 60-9 77-1 28-7 41-4 29-7

5-9 9-8 10-o 3-1 9-5 7-0

1-6 1-0 0-4 2-5 3-0 3-3

234-8 44-3 87-7 22-6 43-2 29-9

2-83 2-81 2-86 2-95 3-00 3-05 3-08

5-35 5-17 5-15 5-16 6-oo 5-98 5-04

0-34 1158-2 0-36 2 686-7 0-27 1 852-2 0-36 1 3 1 4 - 1 0-35 1 545-0 0-36 1 692-9 0-47 1271-7

43-0 68-0 81-3 90-5 31-6 95-1 144-9

0-9 2-2 0-5 7-7 14-1

3-4 1-0 1-3 6-2 27-9 13-1 6-6

68-2 114-2 101-2 149-8 52-4 157-1 311-0

32-0

7-9 78-2 106-6 19-4 94-7

härad.

Ytterby

Inlands Halta

3-31 2-55 2-36 2-40

hårad.

7-4

122 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

Taxeringsvärde < Q: per hektar, kr

if

Län, härad och kommun

te pr c

Åke

mark

8B co r* P ~ p pr gä?

10 |

|

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

te

gTO

9 Därav värde å Jordbruksvärde

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

436-1 727-5

Inlands Torpe härad. Västerlanda Hjärtum

1420 1340

51-1 44-9

18-6 3-18 5-33 0-50 2 067-6 18-5 2-97 5-00 0-52 3172-6

191-5 308-2

1-2 4-2

70-0 37-0

Inlands Fräkne härad. Grinneröd Ljung Resteröd Forshälla

920 1270 1330 1260

46-3 52-3 59-0 46-9

22-1 25-4 26-1 25-2

2-91 2-94 2-94 3-10

5-27 5-84 6-55 5-14

0-51 738-1 0-51 1129-0 0-50 704-0 0-57 3 430-9

102-0 111-5 43-8 283-6

6-8 7-2 3-0 2-7

l-o

Orusts östra härad. Torp Myckleby Långclanda Ståla

1370 1390 1650 1600

52-9 52-7 48-9 49-1

53-4 40-3 60-2 57-5

3-07 3-17 2-95 2-92

0-74 5-62 5-45 5-50

0-38 0-49 0-20 0-28

60-9

100-6 50-6 65-2

2-1 2-6 4-1 2-8

Orusts västra härad. Tegneby Röra Morlanda Skaftö Fiskebäckskil Grundsund Gullholmen Käringön Mollösund

1370 1420 1750 2 040 2 400 3 000 1100

45-4 41-2 41-1 31-0 33-3

74-2 59-7 70-2 79-6 84-2 100-0 100-0 100-0

3-00 2-69 2-61 2-57 2-50

5-50 5-62 5-17 5-50 5-50

0-18 2 262-3 0-62 1 475-9 0-44 2 008-9 0-08 693-4 0-10 8-0 2-0 59-5 6-9

41-1 45-7 50-7 6-6 0-1

Tjärns härad. Valla Stenkyrka Klövedal Rönnäng Klädesholmen

1840 2 230 2 240 2 790

55-4 46-9 41-2 34-5

58-6 71-9 84-2 90-5

3-04 2-54 2-66 2-00

6-50 0-35 2 522-8

6-oo 0-16 4 201-2 6-50 0-01 1 065-3 6-oo 169-5

66-7 55-9 15-4 1-0

17-9 0-9 1-9

Lane härad. Lane-Ryr Bäve Herrestad Skredsvik Högas Bokenäs Dragsmark

1040 1240 1160 1150 1240 1200 1500

42-3 42-8 38-5 51-6 49-8 49-1 44-4

29-7 31-5 53-2 42-5 37-9 64-5 68-8

2-86 2-85 2-59 3-03 2-95 2-99 2-70

4-95 0-45 5-oo 0-53 5-03 0-43 5-87 0-51 5-96 0-52 5-56 0-43 5-49 0-47

2 089-0 2 085-1 2 457-8 2 515-8 691-6 1 390-6 381-1

151-1 111-4 105-4 168-8 34-3 52-4 11-8

11-6 10-5 17-4 2-5 3-1 0-6

Stångenäs Lyse Brastad Bro

1800 1410 1340

46-2 52-2 49-0

82-3 3-oo 5-50 0-28 1 671-1 64-8 3-30 5-50 0-51 2 070-6 55-3 3-00 5-50 0-33 2 422-1

20-6 51-6 101-8

2-1 2-9 2-4

1172-0 2 334-8 1 835-7 1 690-8

89-7 0-9 16-5

3-o 0-5

239-2 253-0 97-; 749-1

1-0

106-4 226-9 44-5 82-1

1-0 20-5 4-0

37-3 142-8 100-0 3-5

12-5 0-5 9-5

112-8 38-5 0-8

21-1 169-0 15-6 19-9

312-6 267-3 210-8 405-7 86-0 103-7 25-1

0-2 31-1 5-1

5-5 8-4

härad.

Sotenäs hårad. Malmön Kungshamn Smögen Askum Tossene Bärfendal

1360 1850 1480 1290

lOO-o 35-2 38-5 46-2

14-6

89-4 2-44 5-23 0-34 1 393-3 74-8 2-51 5-53 0-44 2 072-7 43-3 3-15 4-94 0-54 687-1

0-5

28-5 124-4 154-7

1-0 12-8 38-0 35-8

14-2 7-9 2-5

9-8

21-4 82-2 89-3

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

3 4 2 Taxeringsvärde P o < O per hektar, kr.

11 L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Tunge

Skogsmark

gTO 8B

prg p r ci:. p „ p

w

te o

o B.

er <1 m &

et-* CD CT

CD

te

pr

å

|

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

CD. CO

» 1

Därav värde å Jordbruksvärde

er

TO

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

hårad.

Håby Sörbygdens Hede

härad.

Bullarens

härad.

Mo Kville Kville

härad.

Tanums

härad.

Vette

123 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

1090 1110 1140

46-9 47-4 37-9

45-9 2-81 5-58 0-43 3 535-7 33-1 3-07 5-46 0-51 1 406-5 39-6 2-79 4-72 0-66 2 883-6

219-5 65-9 126-8

10-5 1-0 2-5

24-4 12-5 13-6

433-5 162-8 399-0

660 690 840

36-0 32-5 28-5

38-1 2-78 4-67 0-46 1127-4 596-1 51-4 2-75 4-50 0-43 61-6 2-28 4-37 0-46 2 227-7

123-1 40-3 113-6

7-6 3-7 9-9

1-5 3-3

279-6 90-2 249-4

820 790

38-3 36-7

47-9 2-66 56-4 2-40

2 739-2 1 007-6

397-0 112-8

25-0 11-4

10-2 0-3

855-6 253-9

1120 1300 1320

44-4 46-7 41-0

56-3 3-03 4-94 60-9 2-95 5-41 83-9 2-90 5-29

0-40 4 824-5 633-9 0-33 895-6 0-18

181-7 16-5 10-7

10-5 0-6 3-5

19-1 1-0 7-7

332-1 25-3 10-1

46-1

0-37

5 534-6

297-9

21-3

43-4

501-8

41-0

55-6 2-82 5-46 100-0 47-0 2-58 5-40

0-56

1362-7

174-4

20-4

18-3

455-6

1660 1070 1040 1080 1210

36-6 41-9 44-1 46-6 37-6

65-3 52-4 45-2 55-3 40-4

2-75 2-77 2-78 2-80 2-65

984-9 5-25 0-31 5-01 0-46 5 360-8 5-42 0-60 838-9 5-73 0-52 1 031-5 4-99 0-45 714-3

34-3 349-7 74-6 99-8 57-6

26-6 35-6 6-5 30-6 3-4

1020 960 1170 1000 890 890 880

53-6 45-8 51-5 46-7 45-9 45-0 41-0

13-9 23-2 20-7 21-7 22-3 23-4 26-6

3-54 5-03 3-16 4-81 3-23 5-30 2-98 5-26 3-05 5-05 3-02 5-00 2-87 4-83

1-08 1 056-6 0-94 1 053-7 0-82 1183-3 0-76 2 056-7 0-84 1 526-5 0-87 870-0 0-75 2 159-5

368-2 158-8 160-8 211-7 147-0 63-7 226-7

7-2 6-5 4-4 5-8 4-4 3-0 8-7

10-8 2-0 6-0 3-2 0-3 0-4 45-0

1 807-3 681-5 600-3 728-5 565-7 251-5 786-0

1020 920 840 1000 960 1000 980 1050 2 440 980 950 1070 920 930 900

39-6 35-1 39-2 44-9 44-0 47-8 44-3 45-6 51-2 37-8 40-1 38-6 35-7 34-2 31-9

22-8 20-9 17-2 13-9 15-8 11-6 11-4 15-9 12-7 26-6 20-6 31-7 39-3 35-4 43-4

2-86 2-62 2-79 2-97 3-08 3-23 3-21 3-09 3-10 2-73 2-91 2-63 2-48 2-52 2-44

882-5 499-8 1 046-1 1 915-0 1 833-7 1 012-1 1 026-8 2 094-3 165-6 1399-2 1 247-5 2 673-6 1 186-6 1 888-0 697-9

230-5 91-4 227-8 334-5 587-4 307-7 362-2 436-8 8-8 388-2 359-7 527-9 259-4 131-6 28-2

8-4 1-6 6-0 5-9 24-9 8-2 10-6 35-1 3-5 36-8 24-2 61-4 9-9

2-0 2-0 9-5 27-0

814-7 287-4 732-9 1 216-6 2 299-1 1164-3 1 578-6 1 451-9 22-5 1 376-5 1 245-6 1 629-9 757-3 331-5 68-7

4-80 0-47 5-08 0-49

härad.

Skee Högdal

11-6

57-2 730-8 208-9 243-0 124-9

Xlvsborg-s l ä n . Tössbo

härad.

Mo

Tvdie Vedbo

ödskölt

Håbol Töftedal

9—413594

härad. 4-62 0-78 4-48 0-69 4-64 0-71 5-oo 0-80 4-74 0-86 4-98 0-83 4-58 0-96 4-90 0-73 5-80 0-53 4-61 0-78 4-55 0-76 4-82 0-09 4-78 0-64 4-51 0-55 4-41 0-53

9-o 4-5

3-5

1-0 3-o 2-8

124 TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

3 Taxeringsvärde p e r h e k t a r , kr.

l| gcra

L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Skogsmark

te o

te o et<:

'•>

8B co 2. p pf

P. er CD er

P di

te

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

2-

Därav värde å

CD

pr o OQ

a

| TO

CD M. P «

Jordbruksvärde

skogs- »övrig m a r k mark»

ET5? p Valbo

Högsäter

Torp Valbo-Ryr

Skållerud Holm

Brålanda

Bjärke härad. Stora Mellby

Ale

Tunge S:t P e t e r

32-6 38-8 33-4 29-7 30-9 35-3 36-4 32-5 35-3

42-0 30-1 42-1 48-3 34-8 24-8 29-5 36-1 22-5

2-55 2-87 2-67 2-35 2-42 2-62 2-63 2-40 2-42

4-24 4-52 4-16 4-15 4-16 4-60 4-64 4-50 4-79

0-45 813-3 0-46 984-2 0-44 864-1 0-44 1 233-7 0-54 2 569-7 0-44 2 851-1 0-60 1 066-3 0-48 1 120-2 0-75 885-9

68-0 87-1 87-6 83-9 157-0 178-1 130-9 129-7 191-2

3-5 1-7 2-8 4-9 7-1 12-9 4-7 12-2 8-3

0-8

138-1 184-4 177-5 166-3 374-4 364-0 355-6 281-5 643-3

780 1110 1010 1260 940

38-0 47-0 41-8 46-3 48-8

24-1 16-8 26-6 23-2 29-1

2-79 3-15 2-95 2-84 3-19

4-57 5-07 4-73 5-44 5-17

0-74 3 016-2 0-80 1 029-3 0-83 1 404-9 0-80 1 159-1 0-69 2 682-2

181-0 55-7 267-9 143-9 75-7

7-2 1-2 11-6 4-6 3-2

47-0

16-8 3-05

5-20

0-75

1 278-6

34-8

0-7

680 700 680 680 780 650 780

40-4 38-1 40-9 44-4 51-0 38-5 45-5

13-3 14-4 16-1 20-1 43-3 44-3 45-7

2-97 2-86 2-97 3-10 3-22 2-60 3-02

5-00 5-00 5-12 5-14 5-26 4-80 4-99

0-61 0-58 0-47 0-48 0-47 0-68 0-38

2 461-2 1 593-8 2 942-3 2 514-5 3 588-3 2 062-0 5 804-8

60-1 25-1 50-9 74-6 42-7 124-4 267-5

2-2 1-1 2-4 4-3 6-1 21-5 47-5

980 1100 1220 950 1160 980

40-9 45-5 47-4 39-6 49-4 40-5

21-9 21-6 23-8 41-6 43-2 43-6

3-02 4-57 3-01 5-03 3-00 5-33 2-98 4-52 3-02 5-46 2-96 4-53

0-58 0-73 1-22 0-72 0-75 0-68

861-1 3 370-6 3 543-7 1 099-5 3 332-9 2 904-8

49-9 219-2 162-4 51-0 65-0 106-1

1-8 4-8 26-0 11-4 27-1 40-9

940 860 1200 820

42-7 39-5 44-2 35-6

24-7 26-1 17-8 29-2

3-02 2-94 3-12 2-76

0-71 3 246-9 0-77 1 335-4 0-57 1 7 1 7 - 1 0-72 1 038-7

148-1 85-1 81-9 89-6

5-5 4-4 2-0 5-2

1140 1130 1140 1150 1690

40-1 41-5 41-3 43-9 45-1

22-7 20-6 16-1 13-4 39-3

3-02 4-51 0-58 3-06 4-75 0-65 3-00 4-73 0-61 3-26 4-75 0-60 3-00 5-00 0-68

1 995-7 905-7 1 649-3 466-3 725-5

104-1 23-9 72-8 18-2 44-0

3-8 0-9 1-8 0-4 5-2

990 1280 1470 1440 1350

35-4 38-6 32-3 34-6 34-6

22-0 26-9 65-7 39-5 37-8

2-71 4-36 0-56 1 092-5 2-69 4-69 0-58 2 023-0 708-4 2-66 4-04 0-40 822-1 2-54 4-73 0-42 2-64 4-43 0-43 3 566-7

163-1 114-6 14-9 18-6 126-9

9-2 17-5 7-3 4-6 15-5

1-8 0-7 20-6 2-0 1-5

4-3 1-0 2-5 2-0

613-3 205-8 1 017-4 525-5 241-5 119-8

1-6 3-5 3-8 1-2 13-8

183-2 74-2 121-0 176-8 91-1 375-6 459-5

hårad.

Vassända-Naglum

Flandre

700 780 690 780 780 870 800 780 720

hårad.

Erikstad Bolstad

Väne

Skogsivärde

härad.

ör

Sundals

särBkilda förmåner

härad.

Råggärd

Nordals

11 P »

....

4-72 4-51 4-76 4-30

22-3 13-4 26-0 2-4

3-5 3-7 1-9

134-3 733-5 915-5 170-6 222-7 326-4

477-5 299-3 211-4 295-1

15-o

hai'ad.

4-0 0-4 0-3 2-0

280-3 74-7 208-2 52-7 137-0

härad. 12-5 1-9

416-8 297-6 26-9 37-0 254-9

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

125 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

|

10 |

p «

Taxeringsvärde < O per hektar, kr. & a. g oo

L.än, härad och kommun

Åke

Östad Kilamda Starrkärr Nödinige

, ,

Skogsmark

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

te

te

Därav värde å

8B

Jordbruks-

pr P CO |H P pr CD

r..

P

„

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

1130 1100 1370 1870

37-0 36-3 35-1 38-0

10-9 22-8 41-3 46-8

2-57 2-66 2-50 2-50

4-75 4-55 4-70 5-00

0-62 1 479-0 0-45 757-5 0-42 3 319-1 0-50 1 276-3

171-9 81-3 95-5 49-3

7-7 8-3 29-1 11-7

40-0 1-0 1-3 1-2

483-0 168-0 184-5 111-4

1620 1680 1610 1860 1350

48-0 36-5 39-9 53-4 51-4

36-4 39-6 23-8 14-3 15-3

3-09 2-59 2-73 3-10 3-04

5-34 4-93 4-96 5-79 5-61

0-49 0-39 0-61 0-58 0-72

1 764-7 2 244-7 3 502-4 2 617-8 1 481-8

61-3 84-1 206-9 216-3 243-4

8-5 16-4 12-8 5-6 8-6

103-5 5-0 26-5 10-0 65-3

140-6 154-7 586-6 574-6 793-4 318-4 250-5

Vätlle härad. Angered Bergum , Stora Lundby Lerum Skallsjö Kullings hårad. Hemsjö , Ödenäs , Alingsås landsf. o. Rö den e , Bälinge Skogs bygden , Långared Lena , Bergstena Fulles,tad Hol Horla , Siene ', Algutstorp , Knllinas-Skövae , Södra Härene Tumberg Bråttensby o. Landa . Eggve.na Remmcne Tarsled Fölene Herrljunga

1610 1050

42-8 41-4

13-3 3-oo 5-oo 0-51 1 607-6 18-8 3-00 4-75 0-55 336-7

130-8 96-1

7-4 4-8

—

1430 1410 880 1090 1090 960 1010 1040 900 910 980 1210 1030 1050 1070 1210 1200 1290 1220 1120

46-8 41-4 42-8 44-4 44-2 40-4 39-2 42-5 42-7 42-5 41-7 43-0 40-4 40-2 39-9 44-5 44-3 45-1 45-0 49-8

11-3 3-02 16-0 2-94 26-1 3-00 18-1 3-27 19-4 3-05 35-3 2-81 31-1 2-74 23-7 3-00 17-5 3-oo 15-9 3-oo 19-1 3-oo 67-6 3-oo 30-5 3-03 24-8 2-98 23-1 3-00 13-0 3-00 5-8 3-00 3-7 3-00 12-8 3-oo 10-1 3-02

5-19 0-58 4-75 0-49 4-75 0-55 4-76 0-58 5-00 0-40 5-oo 0-58 5-02 0-27 4-74 0-28 4-75 0-40 4-73 0-49 5-00 0-56 5-03 0-41 4-7 7 0-35 5-00 0-40 5-00 0-36 5-00 0-55 5-00 0-43 5-00 0-40 5-00 0-38 5-50 0-51

2 882-2 942-2 430-0 1615-0 1410-7 553-0 705-4 1 279-0 387-7 820-3 559-8 1 680-8 1 087-0 614-9 637-7 914-6 633-3 731-9 912-8 544-1

321-2 61-3 100-9 200-7 86-6 56-8 29-9 85-7 57-3 55-3 45-8 14-8 51-5 23-2 28-2 20-9 20-0 26-9 32-6 44-2

12-5

47-0

8-9 12-9 6-0 5-1 3-1 7-9 2-7 2-5 0-2 9-1 2-9 0-5 0-3 1-2 0-2 0-1 2-0 1-0

Gäsene härad. Nårunga Ljur Kvinnestad Asklanda Ornunga Vesene Grude Jällhy Södra Björke Hudene Skölvene Norra Säm Hov Källunga Hällestad Mjäldrunga Eriksberg Broddarp

880 960 980 1010 950 920 990 920 960 980 950 810 1000 950 850 1010 820 890

39-1 39-5 39-3 39-0 39-6 42-3 41-5 37-7 40-7 48-4 34-6 35-8 48-2 41-4 32-4 39-6 39-6 39-1

23-5 18-2 18-4 16-9 20-5 23-9 24-3 20-9 18-1 14-7 15-6 15-5 19-9 21-9 28-2 20-7 24-0 20-1

4-75 4-75 4-87 4-75 4-72 4-58 4-56 4-26 4-61 4-87 4-53 4-50 4-86 4-63 4-43 4-75 4-75 4-75

0-56 469-2 0-31 461-9 0-37 365-4 0-25 257-4 0-32 485-8 0-39 545-2 0-39 427-5 0-27 192-8 0-29 269-0 0-66 1 062-6 0-33 521-3 0-35 228-3 0-78 647-2 0-53 507-0 0-28 674-1 0-29 524-1 0-27 691-7 0-33 588-7

97-9 49-3 40-4 29-9 58-2 82-6 38-8 23-8 33-5 153-8 42-4 28-1 103-2 66-4 48-0 36-4 54-5 26-3

7-5 2-7 2-3 1-6 3-7 2-6 1-3 0-7 0-7 2-4 1-2 0-5 2-9 2-1 2-2 2-1 4-1 1-0

2-75 2-88 2-75 2-75 2-76 3-00 3-03 3-00 3-oo 3-30 2-59 2-66 3-35 2-99 2-50 2-75 2-75 2-75

3-o —

0-7 3-1

l-o .— 10-1

— — — 3-5

— 2-1

— — 4-2

— — — — — — —

846-9 139-2 250-6 560-2 162-2 156-6 38-2 111-2 104-3 124-5 125-9 28-9 88-6 46-7 52-5 52-7 39-9 48-7 56-7 103-3 251-6 71-1 69-5 34-5 84-6 143-9 68-3 30-2 45-7 462-4 64-7 44-4 369-1 161-6 63-0 47-5 65-9 39-7

126 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I p «

Taxeringsvärde per hektar, kr. m å

Åke

Skogsmark

te

Därav värde å Jordbrukavärde

pr% CO r >

P PT CD"O5

p

öra Alboga Od Molla

980 880 990 870

36-7 35-1 37-2 36-7

42-8 24-5 17-8 22-7

Ås härad. Kärråkra Södra Vånga Möne Hällstad Murum Grovare Fänneslunda Härna Södra Ving Varnum Tärby Rångedala Åspered Toarp Brämhult Gingri

960 1000 1020 1000 910 890 820 1090 1130 1200 1170 1260 1310 1330 1340 1320

41-9 42-6 42-2 43-1 40-5 41-0 43-1 45-8 45-3 47-1 46-9 46-5 43-2 49-1 45-3 45-8

22-3 17-4 14-2 14-8 19-5 15-9 6-3 7-0

1200 1130 1110 1100 1140 1240

Vedens hårad. Fristad Borgstena Tämta Vänga Bredared Sandhult Bollebygds härad, Töllsjö Bollebygd Björketorp Marks härad. Sätila Hyssna Hajom Berghem Folskäl Tostared Surteby-Kattunga . öxnevalla Horred Istorp Knngsäter Grimmared Karl Gustav Gunnarsjö Torestorp Älekulla Öxabäck Örby Kinna

3-oo 4-01 0-48 3-02 4-00 0-30 3-07 4-07 0-43 3-04 4-05 0-35

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

419-5 552-1 948-7 602-3

17-6 41-6 82-8 79-0

1-0 1-1 0-3 1-3

35-1 16-8 39-6 87-7 63-1 35-8 67-3 47-1 147-1 55-2 36-7 119-7 67-8 291-2 52-5 54-7

1-2 0-5 1-6 2-6 3-1 0-8 0-7 0-4 1-4 0-8 0-6 1-3 1-3 10-3 2-4 1-8

4-75 4-75 4-75 4-75 4-75 4-50 4-75 5-00

7-4 12-0 10-7 15-8 12-1 16-3 12-4

3-oo 3-00 3-00 3-03 2-88 3-00 3-00 3-09 3-04 3-07 3-25 3ll 3-03 3-24 3-00 3-02

5-14 4-98 5-00 4-78 5-00 5-03 5-00

0-49 442-4 0-52 190-2 0-54 501-6 0-55 955-1 0-45 575-3 0-53 300-2 0-52 364-5 0-45 542-3 0-50 1 798-5 0-51 485-1 0-62 447-6 0-44 1104-8 0-53 641-2 0-65 1 998-1 0-41 550-5 0-37 755-6

43-5 42-3 43-0 40-5 38-9 36-4

9-9 15-3 22-3 22-5 20-0 31-1

3-03 2-96 3-10 2-94 2-94 2-86

4-86 4-76 4-59 4-57 4-38 4-25

0-47 1156-8 0-40 874-0 0-61 440-2 0-53 432-5 0-55 1211-7 0-43 1 730-7

129-6 97-6 81-0 71-6 191-5 226-2

6-8 5-0 4-1 5-6 12-2 26-9

860 1130 1380

36-1 45-2 52-5

29-4 2-80 4-40 0-54 809-7 21-0 2-92 5-20 0-67 2 475-4 3-23 0-64 13-1 5-47 1 779-8

243-1 493-5 260-7

4-9 19-4 12-0

1030 1070 1180 1270 1300 1100 1380 1160 1320 1290 1050 1050 910 720 930 750 910 1510 1510

44-2 44-2 44-7 45-1 43-0 40-4 45-4 45-4 45-5 44-9 40-7 31-6 38-2 34-5 35-8 32-8 31-7 44-4 45-9

17-2 14-5 15-9 17-9 11-9 17-0 14-2 20-8 17-2 19-2 16-5 49-0 26-7 29-2 31-9 31-4 25-5 15-6 11-0

360-6 232-0 102-0 85-0 107-5 45-1 134-7 91-8 110-9 91-2 75-2 37-6 128-6 91-2 108-9 95-8 181-0 324-7 104-2

15-5 7-2 1-5 0-9 1-9 1-4 3-2 3-5 1-8 1-9 3-2 2-8 7-3 5-5 13-1 7-3 14-0 10-7 7-2

5-o

11 I

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

te

Län, härad och kommun

10 I

3-22 3-25 3-25 3-27 3-26 3-05 3-33 3-25 3-28 3-25 3-16 2-59 2-97 2-82 2-87 2-72 2-52 3-09 3-27

5-oo

4-59 4-52 4-74 4-75 4-50 4-50 4-70 4-75 4-75 4-75 4-47 4-20 4-34 4-15 4-36 4-21 4-43 4-77 4-82

0-66 0-63 0-44 0-37 0-34 0-41 0-39 0-42 0-46 0-30 0-67 0-26 0-54 0-55 0-47 0-47 0-45 0-52 0-78

2 563-9 1 556-8 1 219-7 1 559-7 1 619-6 453-9 1 896-3 1 406-6 1 505-3 2 211-3 840-0 613-9 642-4 365-5 772-1 389-9 864-4 4 020-4 1 484-3

— — — — — — — — — —

6-6

— — — — — — — — — .— — — _ 27-0

— 30-6 18-8 1-0 3-2 4-0

—

19-5 17-9 7-3 5-6 13-2 2-5 8-0 2-6 4-9 0-5 0-2 82-1 118-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

1*1*1

|

Taxeringsvärde < O per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

8B if s

te

pr o era

990 1280 930 1060

41-4 45-2 42-7 44-3

24-5 12-8 16-2 20-9

3-04 3-05 3-03 3-oo

1380 1030 970 950 830 1040 1010 880 950 1030 1120 1160 930 910 1020 980 980 1010

9 10 22 16 33 21 22 26 18 18 18 22 22

1010 920 970 990 1020 950 910 1080 1040 1100 1010 1140 1160 1140 1030

39-8 45-1 41-9 36-2 37-0 45-3 37-6 42-6 41-2 37-2 38-3 38-8 41-2 44-8 42-2 40-5 38-4 34-2 33-8 39-1 40-5 34-6 31-6 41-2 38-0 53-9 44-6 47-4 46-6 42-8 47-0 45-0 42-1 37-3 32-7

9 6 6 14 16' 34-2

2-86 4-82 0-52 3-11 4-92 0-47 2-97 4-86 0-45 2-94 4-24 0-36 2-88 4-34 0-46 2-94 5-25 0-56 2-90 4-42 0-37 2-91 4-89 0-72 2-91 4-79 0-54 2-92 4-39 0-50 2-97 4-44 0-59 3-01 4-41 0-65 3-oi 4-56 0-58 3-13 4-79 0-61 3-04 4-62 0-70 2-87 4-69 0-59 2-72 4-74 0-47 2-63 4-38 0-42 2-64 4-31 0-42 2-77 4-74 0-67 2-76 4-98 0-54 2-38 4-87 0-54 2-20 4-82 0-44 2-78 4-95 0-56 2-60 4-93 0-44 3-00 6-00 1-02 2-75 5-53 U-42 2-80 5-70 0-47 2-86 5-50 0-40 3-16 4-52 0-50 3-36 4-71 0-63 3-20 4-77 0-55 2-99 4-83 0-44 2-86 4-40 0-48 2-59 4-26 0-51

900 910 970 970 940 980 870 870 860 960 980 870 980

38-1 43-2 41-0 42-1 39-9 42-4 38-9 39-9 40-4 45-7 43-4 40-9 42-1

44-2 21-6 21-3 4-8 14-5 11-9 15-9 10-8 14-5 6-4 4-5 15-3 12-7

2-92 3-15 2-90 3-02 3-01 3-15 2-99 2-95 3-17 3-15 3-08 3-06 3-04

h 20 25 26 26 34 24 32 36 58 17 21 20 26 28 10

|

10 |

|

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

p

Seglora Fritsla Skepphult Kinnarumma Kinds härad. Ljushult Hiflared Sexdrega Roasjö Redslared Svenljunga Ullasjö örsås Revesjö Holsjunga Mjöbäck Ålvsered Mårdaklev Kalv ö s t r a Frölunda . . Håcksvik Sjötofta Ambjörnarp Mossebo Tranemo Nittorp Ljungsarp Ölsremma Dalstorp Hulared Södra Åsarp Månstad Länghem Dannike Tvärred Marbäck Finnekumla Södra Säm Gällstad Grönahög Redvågs härad, Strängsered Gullered Hössna Timmele Böne Knätt», Liared Kölingared Fivlcred Dalun. Blidsberg Humls Kölaby

127 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

4-56 4-96 4-71 4-91

4-39 4-58 4-76 4-73 4-49 4-49 4-39 4-48 4-31 4-92 4-82 4-70 4-77

0-61 1167-7 0-68 878-2 0-46 520-2 0-68 1137-4

särskogs- »ovng skilda mark mark» förmåner 320-0 105-9 134-8 294-0

18-0 2-2 21 8-0

7-3 114-8 0-8 21-3

795-7 519-8 1146-6 327-9 431-2 897-1 1123-8 949-7 506-3 803-0 708-3 603-2 773-7 1158-7 1 388-0 953-6 653-9 691-9 640-6 1 698-8 888-6 688-7 305-4 914-3 319-9 249-1 931-9 1 858-3 592-0 1145-0 703-6 549-7 686-7 1 537-8 524-7

146-7 118-8 228-4 85-3 127-8 109-7 119-8 241-5 102-9 176-8 187-6 122-7 192-5 298-1 203-4 288-2 160-3 147-0 168-1 319-6 171-8 124-0 37-2 153-8 40-4 56-6 90-2 226-6 92-4 203-0 106-5 48-7 58-4 167-9

2-9 0-7 2-8 0-4

0-8 2-0

0-59 495-9 0-60 611-5 0-35 1164-1 0-46 1 490-7 0-55 524-8 0-55 621-2 0-43 670-0 0-43 997-5 0-45 461-9 0-47 773-4 0-48 614-1 0-50 325-1 0-51 1 075-3

112-1 121-8 142-1 139-2 45-1 64-2 109-9 181-5 79-0 84-8 73-9 36-5 57-7

0-2 3-0 3-1 3-9 12-0 9-2 6-5 7-1 7-7 7-3 12-4

12-9 0-1 0-1

2-0

10-0 8-5 6-5 10-0 26-1 11-8 3-0

0-3 18-3 9-3 0-4 14-8 4-7

0-3

0-2

23-1 12-9 10-2 1-7 16-2

1-1 0-3 2-7

1-7 0-9 0-9 2-5 2-5 1-6 1-3 0-8 1-6 1-9

2-0

128 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

I

1 I Taxeringsvärde p » per hektar, kr. < O

£

sä

Län, härad och kommun

pr o

g, 00

Åke

Skogsmark

8B

05 PTP P pr

I

ii

Därav värde å Jordbruksvärde

mark

sär»ovng skilda mark» förmåner

41-2 40-8 36-7

284-6 23-7 3-01 4-75 0-60 20-7 3-00 4-86 0-42 1 237-8 491-6 12-6 3-oo 4-75 0-32

27-3 43-4 8-4

0-3 0-9

48-2 48-7

3-06 5-28 0-86 1 400-6 3-08 5-27 1-10 2 494-6

5-68 5-79 5-81 5-18 5-25 5-25 5-36

0-66 1-07 0-69 0-82 0-69 0-62 0-63

6-8 15-1 1-1 3-6 0-2 0-6 0-6 0-1

51-o 3-o 6-0

3-37 3-42 3-72 3-35 3-16 3-12 3-22

740-4 1 488-4 733-5 1 360-2 917-2 725-2 1 037-9 1 687-6

131-3 124-8

59-0 45-5 60-3 46-7 48-0 45-5 50-5

16-2 26-4 100-0 65-8 65-6 8-1 6-3 21-8 42-1 44-9

1-0

11-4

860 870 880 890 950 900 870 870 920 1260 870 870 920

58-5 59-5 57-8 58-5 56-7 47-1 46-7 45-1 41-3 50-0 38-6 55-0 48-1

16-5 21-2 15-1 11-4 17-7 19-6 27-6 43-2 38-4 84-6 40-9 25-7 49-3

3-41 3-24 3-44 3-39 3-18 2-97 3-14 2-97 2-99 3-50 2-93 3-54 3-10

5-75 5-75 5-74 5-84 5-88 5-47 5-05 5-50 5-28 6-50 4-70 5-19 5-18

0-77 0-63 0-88 0-86 0-94 0-60 0-61 0-47 0-53 1-00 0-60 0-87 0-76

730-7 1 243-1 1 765-5 499-2 2 316-9 1 385-8 1 355-0 549-8 1 287-7 230-9 1 225-6 2 159-7 1120-6

12-4 11-3 48-6 24-5 41-0 21-8 39-6 3-2 15-7 0-1 59-5 114-1 28-7

0-6 1-5 6-7 0-1 4-6

930 840 870 920 900 810 870 1000 960 960 860 970 1250 910

50-0 39-2 39-6 37-5 42-5 45-0 59-1 55-0 56-2 25-0

47-4 29-0 43-9 46-4 36-0 34-2 9-9 21-7 8-9 83-3 100-0 83-3 85-7 40-0 68-8 54-7 3-7

3-31 2-78 3-00 3-oo 3-15 3-19 3-32 3-30 3-37 3-13

3 153-3 347-1 1177-6 1 462-7 964-4 846-7 1 640-1 1 695-9 2 217-5 1 485-5 920-7 3-75 5-94 0-55 1 780-8 3-00 6-oo 0-80 1 428-0 3-45 5-96 0-82 1 652-4

38-0 23-1 19-8 17-2 30-4 24-6 48-5 27-7 43-6 0-1

34-7

920 840 860 800 830 940 960

50-0 45-1 41-0 51-5 59-1 57-4 60-8

3-12 5-36 0-35 3-15 4-83 0-42 3-00 4-65 0-39 3-40 5-16 0-65 3-50 5-73 0-53 3-43 5-75 0-53 3-50 6-00 0-82

1 597-8 846-0 851-1 2 786-4 1 156-5 1 920-5 1 528-0

22-7 35-3 42-6 204-3 16-2

860 890 1020

I

Taxeringsvärde, 1 000 kronoir

p

Solberga Norra Åsarp Smula

10 I

Skaraborgs liin Åst härad. Vänersnäs Flo Sal Ås Karaby Tun Friel Täng Håle Särestad Viste härad. Bjärby Flakeberg Sparlösa Slädene Levene Hyringa Malma Längnum Tengene Grästorps köp Trökörna Främmestad Bäreberg Barne härad. Essunga Kyrkas Fåglum Barne-Åsaka Lekåsa Eling Naum Södra Kedum Ryda Long Hällum Skärstad Vara köp Önum Laske härad. Laske-Vedum Västerbitterna Österbitterna Larv Södra Lundby Längjum Travad

850 870 900 900 860 850 870 910 900

18-1 26-2 28-5 18-1 25-9 45-2 26-2

5-55 4 55445 5 5 5 13

0-64 0-61 0-39 0-59 0-50 0-47 0-79 0-65 0-80 0-11

2-3 0-5 38-3 27-3 12-9 3-0 9-6

0-5 0-2 19-7

3-9 4-8

0-5 0-9 0-8 7-3 7-9 5-8

1-6

3-o 5-0 6-8 0-5

3-1 5-6 4-5 2-2 0-1 0-2 0-8

1-1 23-8

4-2 12-2

5-4 0-3 24-0 2-8 6-5 1-0 1-4 16-5 3-5 0-5 34-9 2-o 9-2 7-7 1-6 2-5 2-4 3-6 7-9 2-1 5-0 14-5

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde per hektar, kr. L ä n , härad och kommun Åke

Skogsmark

p

*

ii B oo 8 B K~S

te'

pr o era

CD P_ *H ,-, P p pr

55-0 59-5 52-1 46-9 46-9 51-9 47-8 44-7 55-0 53-5 56-8 59-5 51-3 48-5 45-7 47-6 55-1 49-6 49-9 45-6

50-0 9-1 17-9 14-2 18-8 19-2 37-0 10-6 16-3 17-3 8-8 9-o 15-7 34-1 23-6 31-3 17-7 26-6 16-6 20-4

3-15 3-51 3-39 3-11 3-16 3-38 3-20 3-15 3-55 3-43 3-47 3-60 3-42 3-29 3-31 3-23 3-51 3-37 3-44 2-99

5-65 5-68 5-21 5-25 5-23 5-25 5-22 5-01 5-24 5-37 5-51 5-54 5-10 4-97 5-00 4-99 5-25 5-01 4-82 5-13

0-84 0-79 0-70 0-85 0-97 1-26 1-02 0-60 0-87 0-81 0-83 1-28 0-84 0-69 0-62 0-52 0-82 0-70 0-80 0-91

449-8

Kinncfjärdings Hovby Norra Härene Hasslösa Lindiirva Sävare Hangelösa Skeby Källby Broby Ova Skälvum Husaby

930 910 870 920 900 900 880 910 900 810 930 930

58-5 62-0 53-6 57-9 54-8 55-6 55-9 53-2 60-0 60-0 67-1 54-7

3-6 2-4 5-7 7-2 7-1 9-0 18-4 19-8 54-5 6-8 3-1 21-2

3-42 5-85 3-56 5-83 3-39 5-28 3-55 5-44 3-51 5-26 3-61 5-00 3-50 5-35 3-47 5-02 4-oo 5-25 4-00 5-00 4-13 5-47 3-47 5-26

0-91 1-10 0-81 0-90 0-95 0-82 0-87 0-80 0-56 1-44 1-32 0-90

890 950 970 920 920 900 940 970 910 810 890 950 1000 930 840 790 950

ögtunda

|

12 Därav värde å Jordbruksvärde

910 910 830 770 790 900 830 760 880 910 870 970 840 900 840 870 880 880 800 850

Kinne härad. Västerplana Medelplana österplana Kestad Kinne-Kleva Sil Kinne-Vedum . . . . Fullösa Forshem Bredsäter Lugnas Hnlmestad Götene Vättlösa Ledsjö Valle hårad. Istrum

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Kållands hårad. Uvered Järpås Häggesled Lavad Tranum Tådene Norra Kedum .. Väla Gillstad Mellby Kållands-Åsaka Råda örslösa Sone Skalunda Rackeby Gösslunda Sunnersberg Strö Otterstad härad. ,

sär»övrig skilda

mark mark»

förmåner

1-1 72-9 15-8 30-5 14-6 35-7 12-2 26-8 27-6 31-3 10-o 50-5 46-9 21-7 8-6 28-0 26-6 53-0 52-0 149-2

1-0 5-2 1-5 0-1

1 349-8 2 345-0 1334-1 806-5 1 646-9 1 735-4 583-0 754-2 524-7 632-9 779-8 1 412-0

3-1 25-1 19-5 18-6 42-7 31-1 10-4 17-7

0-1 0-6 1-3 1-9 4-0 1-5 0-8 2-9 0-2 1-3 0-8 3-7

36-1 51-1 46-9 42-7 41-3 40-0 49-1 51-3 49-5 58-7 58-1 45-5 55-2 42-5 51-1

50-8 2-81 4-14 0-54 392-5 15-1 3-84 4-48 1-01 920-7 23-6 3-50 4-52 1-15 800-3 20-4 3-15 4-80 0-67 517-2 566-2 2-1 3-02 4-57 0-73 611-5 14-3 3-19 4-50 0-70 12-5 3-29 5-09 0-72 1 501-6 14-6 3-37 5-18 0-79 1 036-6 9-8 3-40 4-89 1-08 2 084-5 856-9 4-2 3-94 4-99 1-07 10-9 4-16 4-78 1-41 1488-1 9-5 3-56 4-54 0-93 2 063-5 756-5 16-1 3-66 5-00 0-86 16-4 3-26 4-76 0-87 1 583-4 7-2 3-62 5-00 0-91 1 453-1

3-5 55-2 32-4 3-5 1-9 3-6 31-2 33-0 176-0 80-9 155-9 82-6 13-2 51-3 45-5

8-1 7-0 1-0 0-2 1-5 0-4 1-2 13-4 4-1 5-1 2-6 6-4 2-1 0-9

36-8 25-0 2-2 0-6 0-5 2-2 1-6 2-6

51-7 34-6

10-8 3-67 4-77 0-76 24-0 2-96 4-08 0-62

831-4 482-4

73-2 23-5

0-4 0-6

20-0

587-1 676-1 757-8 728-7 697-9 451-1 608-9 798-4 299-1 065-9 769-2 430-7 816-5 635-4 066-4 202-5 572-6 644-5 806-9

0-G

29-0 35-1 20-5

0-5 0-1 0-8 0-2 1-4 0-7 1-2 0-1 2-8 1-5 0-9 6-3

Skogsvärde

17-6 4-9 5-7 46-8 5-4 5-0 4-8 54-0 l-o 0-2 7-8 36-8 32-5 4-9 21-1 0-5

1-0 30-0

7-6

10-2 25-1 3-4 14-0

4-1 261-7 51-5 123-9 68-2 210-8 59-1 78-0 110-8 119-5 38-4 294-9 183-5 69-2 26-2 67-9 99-6 171-9 189-0 621-1 13-2 125-7 72-2 76-5 187-5 112-6 41-1 63-3 1-6 190-0 213-6 84-3 8-3 252-9 171-7 11-3 6-3 12-4 104-7 121-3 864-3 396-0 1 031-4 374-8 51-5 222-0 199-6 258-1 69-9

130 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3 Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åker

Skogsmark

te o

te o er <

P * <1 O

| | pr g P FT (-J « pCD H |

g.

&••

CD

er-

•H

PCD

,-.

te CD CO

pr o OQ CO

oo

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordsärbruks värde skogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

970 970 1050 870 940 810 940 1000

57-0 34-3 36-7 36-8 32-3 53-2 56-9 55-1

10-9 18-8 24-3 26-0 28-5 24-6 4-7 29-1

3-78 2-82 2-79 3-04 2-90 3-48 3-50 3-48

5-02 4-14 4-40 4-05 3-77 5-05 5-38 5-28

0-94 848-0 0-54 881-4 0-55 1 072-5 0-63 846-3 0-49 1 006-2 0-62 827-4 0-82 494-0 0-91 772-6

43-8 39-7 29-2 23-4 29-2 43-6 18-6 43-5

0-6 3-0 4-1 2-6 4-8

57-5 52-9 45-2 52-7 53-4 57-3 56-9 53-5 35-2 45-0 30-4 52-9 50-0 54-2 51-5 39-0 43-8

7-6 3-56 3 l 3-52 18-4 3-48 6-3 3-49 8-6 3-64 9-3 3-49 11-0 3-50 48-2 3-50 26-0 3-24 53-8 3-00 70-9 3-39 32-0 3-]l 91-3 3-50 35-1 3-50 40-2 3-16 23-7 3-17 19-9 3-26

5-40 5-00 4-36 5-03 4-98 5-39 5-28 5-25 5-24 5-00 5-54 6-00 5-50 5-50 5-55 4-12 4-59

0-93 0-94 0-86 0-79 0-86 1-02 0-72 0-21 0-35 0-70 0-90 0-44 0-40 0-93 0-75 0-47 0-50

2 038-6 1 242-0 703-6 532-3 1590-2 762-5 1 986-2 1346-1 1510-9 759-0 3 510-4 1 615-2 2 088-8 1 128-1 2 271-2 2 630-6 1 701-9

60-5 45-0 83-8 39-5 73-8 26-8 32-4 2-3 1-9 0-3 0-7 8-1 0-1 2-6 8-5 128-1 57-8

2-7 1-9 7-8 0-8 1-7

Fyrunga Kvänum Norra Vånga Edsvära

830 960 790 850 880 870 870 870 900 930 940 960 960 980 940 770 790

Vilske härad. Ullene Vilskc-Kleva Märka Gökhem Sörby Trävattna Floby Göteve Grolanda Jäla

610 710 830 870 890 770 940 880 830 820

48-7 48-2 43-3 51-0 49-5 39-9 39-6 35-6 39-2 36-1

11-0 3-60 18-6 4-00 49-8 3-85 33-7 3-90 24-1 3-67 13-5 3-18 14-5 3-16 35-2 3-n 8-1 3-06 30-7 3-04

4-63 4-25 4-50 4-41 4-44 4-37 4-38 4-18 4-25 4-01

1-07 0-61 0-39 0-56 0-35 0-45 0-13 0-07 0-20 0-21

373-4 1 265-8 1 046-0 1 259-3 563-6 489-6 1152-5 1 023-6 1 259-7 807-9

74-6 86-6 7-1 33-9 18-7 53-7 47-4 17-7 62-7 37-8

9-1 3-2 3-5 5-8 2-1

Frökinds Brismene Börstig Kinneved Vårkumla

780 830 770 980

48-8 43-6 38-8 42-1

50-2 44-5 61-4 45-0

3-47 3-30 3-00 3-08

4-67 4-55 4-44 4-54

726-7 0-42 0-55 1 093-8 0-40 1883-9 0-46 626-9

32-2 48-9 19-0 10-1

27-6 38-6 12-2 4-8

830 860 900 940 940 770 620 820

47-1 44-4 38-7 41-0 41-4 40-3 38-1 37-9

85-7 73-5 78-3 42-0 61-8 18-3 34-5 27-3

3-oo 4-94 0-33 1 008-2

1-6 0-4 1-2 6-4 1-2 25-7 47-1 46-3

8-9 1-5 2-4 1-7 0-2 0-6 3-5 2-7

Eggby Värnhem (Skarke) . . . . Häggum Stenum Norra Ving Skärv Skånings härad. Skånings-Åsaka Händene Härlunda Marum Vinköl Västra Gerum Svnnerby Skallmeja Trässberg Härjevad Saleby Öttum

\llestad

5-9

2-3 0-5 9-4 3-0 3-3 1-7 8-5 19-4 7-0

5-1

3-5 5-9 6-4 34-0 4-0 7-2 14-9

6-9 52-6 5-4 11-5

23-7

0-1 1-7

SkogBvärde

188-0 99-8 73-1 66-7 65-3 122-5 69-5 179-6 255-7 191-7 327-5 141-4 295-5 122-1 102-7 2-2 9-8 0-8 4-3 17-3 0-2 11-s 29-8 274-0 136-3 373-0 •254-9 15-3 87-3 29-5 114-1 28-7 6-2 75-1 35-8

härad.

Vartofta hårad. Luttra Falköpings östra ländsk. Kälvene

3-00 3-42 3-oi 3-00 3-18 3-12 3-05

5-00 4-45 4-68 4-62 4-53 4-26 4-37

655-7 0-20 0-06 1488-2 0-30 2 349-8 0-24 450-7 0-29 1 092-9 0-45 425-8 0-39 809-9

1-0

3-9

2-o 1-0 1-9

62-0 :27-4 35-9 21-2 2-3 0-3 0-4 8-9 1-3 36-0 :00-3 86-5

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

3 P

te o

te o er < P:

if

Åker

Skogsmark

|

poo

8B

er CD cr

di CD

t» £L i-j

>--

CD

K-.

te

östra Gerum Mularp Tiarp Kungslena Hömb Varv Ottravad Valstad Kymbo Vättak Härja Utvängstorp Nykvrka BjurbUck Habo Brandstorp Daretorp V linge Baltak Acklinga Agnetorp Fröjered Korsberga Fridene Gudhems härad. Ljunghem Edåsa Siogerstad Rådene Borgunda Dala Högstona Södra Kyrketorp Stenstorp Brunnhem Segerstad Valtorp Friggcräker Gudhem Ugglum Bjurum Sätuna

930 930 940 950 930 900 970 940 770 890 850 830 880 830 890 700 640 600 760 940 840 860 860 760 770 730 970 820 880 800 740 850

47-4 47-4

830 790 860 800 920 920 900 960 990 890 920 860 850 970 1030 1000 980 970 660 590 940

53-2 53-i 49-2 43-9 52-9 52-5 38-5 37-0 29-6 34-4 32-9 42-5 42-9 40-0 47-2 35-5 48-6 44-7 49-1 43-7 36-3

28-4 40-6 39-7 38-6 42-3 48-3 35-7 34-3 47-9 47-0 43-5 42-5 42-0 38-5 39-6 44-2 46-7 44-1 41-2 39-7 40-1 39-4 45-6 48-3 50-9 50-6 46-1 45-8 46-7

10 |

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

CD

CO

pr o era cc er

Därav värde å Jordbruksvärde

crå

gc3? Hångsdala

v

Taxeringsvärde < Cr per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun

7 |

40-o 3-65 66-1 100-0 21-4 48-4 41-3 6-9 12-8 18-5 13-7 10-0 4-8 6-9 6-9 17-7 10-2 14-8 23-0 9-9 9-4 9-1 17-0 10-8 6-3 9-2 10-9 7-2 8-9 4-5 7-4

8-o 10-4

4-0 8-1 16-5 38-7 11-4 10-9 11-4 95-5 36-7 34-2 15-6 16-2 19-7 81-1 71-7 39-8 38-4 12-5 77-8 7-2 32-5

3-37

4-53 0-73 4-84 0-26

3-04 3-11 3-02 3-00 3-24 3-25 2-89 3-10 3-31 3-45 3-12 3-05 3-16 2-91 3-03 3-26 3-27 3-26 3-19 3-12 2-90 2-97 3-42 3-31 3-41 3-25 3-24 3-26 3-06

3-36 4-52 4-51 4-50 4-38 4-96 4-22 3-85 5-00 4-62 4-69 4-69 4-50 4-52 4-51 4-61 4-86 4-64 4-27 4-33 4-60 4-44 4-46

0-31 0-31 0-30 0-27 0-87 0-91 0-45 0-40 0-57 0-78 0-48 0-63 0-74 0-73 0-55 0-65 0-88 0-79 0-64 0-76 0-76 0-85 0-73 5-oo 0-77 1-03 5-oo 0-83 5-25 0-80 4-73 0-77 4-71 0-83 5-12

3-56 3-50 3-28 2-97 3-52 3-50 2-61 2-75 2-52 2-79 2-75 3-12 3-00 3-16 3-11

5-oo 1-02

3-15 3-17 3-25 3-25 2-98

5-15 4-81

5-00

5-oo 5-oo 5-00

5-oo 5-oo 4-50 3-77 3-99 4-00 4-48 4-70 5-00

5-oo 3-oo 4-31 5-oo 4-50 4-03

0-99 0-82 0-59 0-77 0-88 0-23 0-20 0-37 0-45 0-53 0-56 0-41 0-50 0-65 0-31 0-76 0-61 0-99 0-73 0-59

584-3 705-7 783-5 387-5 396-4 1143-5 655-8 963-0 560-9 436-1 1 223-9 423-9 453-7 949-8 703-2 360-8 678-0 330-0 1761-2 540-4 772-0 3 599-3 1 748-1 889-0 1 408-0 1 049-0 653-5 812-6 1 610-6 2 209-3 1 689-2 1 283-6

506-3 848-3 925-4 471-2 1 427-7 1 249-1 517-2 425-0 881-5 558-1 809-0 296-9 680-1 651-9 1 033-9 452-3 1 321-2 713-4 871-0 682-9 539-2

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner 3-7 0-9 7-1 9-9 91 8-8 31-6 35-1 15-3 29-4 22-8 29-2 31-5 34-4 32-8 147-6 60-3 282-7 84-1 128-2 433-7 216-8 210-6 221-7 106-9 48-4 65-9 121-1 140-7 73-1 41-1

45-2 73-9 22-6 18-1 50-2 37-9 11-4 9-7 9-6 19-2 9-0 6-3 1-0 1-7 2-2 13-5 13-2 16-8 61-7 8-6

12-9 1-1

0-2 1-5 1-3 8-9 5-9 0-5 0-2 3-0 0-1 0-9 0-2 0-1 0-6 0-6 2-5 1-7 2-8 1-3 2-4 12-0 8-5 5-7 15-5 11-3 0-4 1-9 6-0 16-6 1-5 3-8

1-3 5-0 3-7 4-8 1-2

0-5

3-3 0-5 40-0 1-0 2-0 0-8 3-1 1-3 0-5 0-9 18-0 47-8 7-6 62-6 10-7 3-0 21-6 3-0 3-0 2-5 7-5 4-9

20-0 19-6 4-2 31-4

0-3 0-4 2-3 0-8 0-4 0-9 4-0 9-0 1-0 4-6 0-9 3-4

Skogsvärde

0-7 20-3 1-7 3-3 15-5 11-0 15-0 5-3 6-5 18-o 4-5

10-7 14-5 12-5 11-5 124-8 145-3 32-0 56-2 61-3 104-9 69-3 98-6 112-2 502-3 156-5 854-7 344-2 477-4 1259-8 762-2 727-1 860-3 353-4 174-7 309-4 455-9 514-0 255-3 156-3

210-6 331-0 84-8 49-2 175-8 151-2 11-9 15-7 19-0 46-3 22-7 11-6 2-7 5-0 3-4 47-1 37-2 75-5 205-0 23-0

132 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Län, härad och kommun

Taxeringsvärde o per hektar, kr. < r- < S.8. p, era 8rB PS SkogsÅke p pr mark CD

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

*H

c?c?S p

Hornborga Broddetorp Kåkinds härad. Södra Fågelås Norra Fågelås Hjo ländsk Grevbäck Bredvik Kyrkefalla , Mof alla Värsås Varola Hagelberg öm Norra Kyrketorp . . Våmb Ryd Forsby Sventorp Vadsbo härad. Locketorp Väring Horn Frösve Säter Berg Lerdala Timmersdala Böja Lastad Binneberg Odensåker Tidavad Svenneby Hjälstad Mo Vad Flistad Götlunda Bällefors Ekeskog Beateberg Ransberg Mölltorp Karlsborg Tived Undenäs Halna Fagre Trästena Utby Ekbv Ek Ullervad

910 960

34-9 39-9

42-5 2-99 3-92 0-48 11-4 3-40 4-02 0-88

880 900 1050 780 860 910 860 840 900 850 960 1080 1230 940 940 840

48-7 56-1 55-1 53-9 40-6 54-3 52-3 51-0 49-6 50-4 50-9 51-9 44-4 47-5 51-2 52-2

4-6 11-7 3-9 5-5 9-7 5-7 2-8 4-3 4-7 5-7 8-9 8-6 14-4 5-6

840 910 950 950 850 880 810 1040 1000 810 870 880 860 740 870 880 840 910 800 830 780 650 730 850 960 730 750 850 830 810 820 830 770 900

47-9 47-4 46-8 51-1 46-6 39-2 42-3 44-5 42-3 44-8 44-3 43-1 45-7 46-6 52-4 47-7 44-7 36-6 46-8 43-1 42-8 45-8 42-8 48-8 54-0 29-9 41-6 43-2 45-9 50-6 53-8 47-2 52-1 52-6

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

550-6 275-3

7-6 9-9

2 086-2 2 242-7 1801-5 1 274-4 1 457-8 4 270-3 1127-7 2 575-4 1 595-5 714-4 734-7 994-8 721-0 385-3 881-9 2 761-6

179-3 152-4 76-1 156-5 128-0 276-8 58-7 77-8 63-1 17-5 5-7 46-2 33-4 31-0 9-8 112-2

5-2 14-6 2-3 0-5 2-5 5-9 0-6 0-1

3-52 4-55 0-81 1 358-4 3-53 4-51 0-77 1 959-8 3-50 4-50 0-65 1 021-1 3-47 4-84 0-78 1147-5 3-47 4-44 0-58 867-2 3-26 4-15 0-57 1397-7 3-41 4-21 0-62 931-1 3-50 4-63 0-67 442-1 3-47 4-38 0-72 465-4 3-49 4-38 0-64 885-1 3-34 4-50 0-57 252-7 3-44 4-37 0-74 1 077-0 3-40 4-50 0-70 856-3 3-50 4-50 0-54 585-0 3-41 5-12 0-7 7 897-7 3-30 4-87 0-58 730-9 3-46 4-39 0-58 726-1 3-48 4-51 0-73 1122-8 3-50 4-57 0-73 1871-2 3-36 4-41 0-74 1 417-0 3-42 4-41 0-85 1 004-5 3-48 4-47 0-85 1 027-3 3-25 4-41 0-67 2 486-9 3-25 5-01 0-73 1 728-4 3-25 5-48 1-43 38-3 2-87 3-51 0-84 870-3 3-17 4-40 0-85 3-27 4-52 0-78 3 491-3 661-9 3-14 4-94 0-77 3-24 4-79 0-68 3 373-6 3-50 5-28 0-68 1 040-3 904-1 3-29 4-90 0-65 3-50 4-97 0-57 1 057-1 906-0 3-53 5-09 0-76 1 633-2

70-6 73-2 27-5 39-2 64-0 63-4 61-7 15-3 17-5 12-0 5-8 23-5 19-5 21-3 26-1 15-8 6-7 7-8 75-6 89-2 60-4 148-9 280-6 189-5 15-6 244-5 887-7 60-1 98-2 63-4 27-8 36-9 80-5 72-1

4-7 2-0 1-8 0-3

3-26 4-99 0-70 3-56 5-25 0-83 3-53 5-37 0-64 3-56 4-98 0-77 3-26 4-21 0-56 3-48 5-21 0-62 3-44 5-00 0-55 3-51 4-78 0-78 3-45 4-87 0-91 3-49 4-77 0-74 3-50 4-75 0-54 3-33 5-17 0-66 3-00 4-96 0-57 3-09 5-14 1-00 2-o 3-47 5-25 0-68 9-1 3-50 5-01 0-95

0-1 0-3 0-8 0-4 2-7

0-7 0-5 0-1 0-6 0-o

0-7 0-5

7-1 28-0 20-9 32-0 2-7 6-5 1-3 4-4 10-8 1-6 12-2 30-o

1-5 4-0

2-4 2-9 13-2 16-5 4-5 5-5 1-3 2-6 2-7

50-0 0-7 4-o

8-9 3-5 6-4 11-5 0-4 4-4 21-7 7-3 0-9 0-5 0-6 1-7 0-1 0-1

2-7

9-o 2-4

26-5 1-2 40-0 0-4 30-3

1-6 4-7 4-3 1-5 9i

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

3 4 | 2 1 Taxeringsvärde P * < O per h e k t a r , k r .

Ij.

L ä n , h ä r a d och kommun

0 09

Åker

133 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

Skogsmark

Si tT8

pr CO M . P ~ CD

6 |

7 |

M o

W o

CE>

e+-

BQ

Ed

p. BP CD et-

< P> •H

d

cTä? B

10 |

12 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r Därav värde å

pr o CR • eto?

Jordbruksvärde

särskogs- (övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

870 920 810 880 850 840 960

48-4 60-5 51-0 59-5 50-9 50-6 44-7

7-8 15-6 19-9 7-1 26-8 32-2 9-5

3-50 3-79 3-43 3-67 3-46 3-70 3-05

4-96 5-43 4-92 5-36 4-98 4-55 5-00

0-82 1-09 0-85 0-79 0-75 0-83 0-62

1 633-7 1160-9 1 526-8 3 254-2 466-2 948-1 2 012-4

78-2 79-8 278-4 306-2 27-9 60-1 52-4

0-3 2-5 4-2 2-5 1-6 1-3

4-7 10-6 39-9 25-0 1-0 23-9 54-0

292-0 397-8 1 080-3 1102-0 95-0 226-0 148-1

840 860 870 850 850 970

43-6 47-8 43-3 44-1 37-6 48-7

29-7 15-0 18-3 25-9 14-9 12-5

3-31 3-33 3-30 3-29 3-25 3-55

4-50 5-00 4-47 4-58 3-89 4-74

0-56 0-66 0-58 0-88 0-86 0-60

3 082-4 2 502-1 4 315-5 2 026-3 2 056-2 2 271-8

121-8 251-7 403-6 240-2 552-1 314-3

1-6 5-5 3-6 2-7 4-4 0-3

9-8 7-0

11-0 1-3

312-5 757-3 1 067-2 958-1 2 174-6 861-0

1090 1480 1230 950 980 1000 860

16-3 23-9 19-9 25-6 25-9 26-3 29-4

16-3 16-8 17-3 11-5 15-3 16-6 17-6

2-40 2-74 2-69 2-88 2-94 3-18 3-22

2-28 2-87 2-49 2-92 2-96 2-74 3-07

0-73 0-95 0-71 0-78 0-85 0-81 0-96

1 037-3 1171-0 1 364-3 2 774-3 1 474-4 1311-3 2 241-5

377-4 421-0 358-2 890-9 392-1 440-8 326-9

10-8 5-8 12-0 1-1 0-3

35-3 17-0 6-0 16-5 5-4 62-5 58-3

1 254-3 1 814-2 1161-5 3 145-8 1 518-6 1 620-3 1 433-1

850 830 620 750

46-2 50-9 42-4 43-0

8-8 14-0 18-9 16-0

3-18 3-46 3-08 3-29

5-00 5-00 4-60 4-40

0-74 1 804-0 0-83 1 181-6 0-68 1316-2 0-91 3 319-2

128-0 122-2 247-3 510-2

5-6 0-7 1-3 3-8

8-1 31-8 10-7 72-2

445-8 469-2 767-1 2 122-7

ölme

910 680

38-2 37-2

15-7 3-00 4-24 1-00 3 250-8 15-0 2-99 4-15 0-80 4 384-4

535-1 360-5

2-6 5-5

76-8 74-1

2 444-4 1305-8

Vase härad. Vase östra Fågelvik Alster

670 770 670

39-4 39-9 43-2

11-8 3-01 4-34 0-77 6 369-7 18-7 3-oo 4-49 0-74 1 995-1 19-3 3-17 4-65 0-76 2 628-6

506-6 160-0 265-7

3-1 7-5 1-5

15-8 7-8 24-9

1 784-7 542-9 944-6

1250 910

36-3 44-5

18-3 2-42 5-25 0-64 1 704-1 6-7 3-12 4-77 0-88 4 960-6

101-3 384-3

12-4 6-4

18-0

309-4 1536-4

790 860 950 820 770

51-2 40-1 39-0 37-1 39-6

9-2 10-6 9-7 8-1 5-2

2 487-0 3 132-7 2 008-4 3 759-5 4 458-9

379-0 559-7 401-3 324-0 290-4

0-5

5-0 20-1

3-2 2-4

43-2 15-6

1 419-1 2 014-6 1 602-5 1 268-0 1 088-4

760 660 610

46-1 45-1 41-6

9-5 3-09 18-2 2-94 9-3 3-06

4-99 0-70 3 180-6 5-08 0-77 1 581-6 4-53 0-65 3 214-8

267-0 151-6 387-7

8-3 1-8 1-0

122-0 33-6 4-0

857-4 532-4 1156-8

Torso Hassle-Berga-Enåsa . . . Bäck

Tunnlands Fårnebo

län.

härad.

Nordmark Brattfors

Visnums Rudskoga Södra R å d a Visnums-Kil ölme

härad.

härad.

Karlstads

Kils

härad.

härad.

Övre UUerud Ransäter Stora K i l Frykerud Grums Nor Sege-stad Gruns

3-92 4-38 0-82 3-44 3-89 0-79 3-26 4-03 0-88 3-02 4-16 0-85 3-17 4-18 0-82

härad.

134 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Skogsmark

< o

l!

a

»

|

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronrör Därav värde å

8B

Jordbruksvärde

p^s

CO 2 .

SL P pr„

mark

740 740

45-5 44-4

12-1 3-21 4-75 0-89 12-8 3-U 4-72 0-90

904-6 1 648-8

180-7 266-3

Näs härad. Bro Södra Ny Huggenäs By Säffle köp Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter Tveta Kila

630 480 560 760

42-4 38-4 38-2 41-2

19-1 18-2 19-4 16-0

3-26 2-99 3-oo 2-99

520 490 480 450 760 630

37-4 42-4 41-5 43-5 39-2 39-4

28-6 24-3 28-6 31-2 18-0 19-3

2-80 3-04 3-02 3-06 3-05

Gillbergs hårad. Svanskog Långserud Gillberga Värmskog Stavnäs Högerud Glava

1020 800 780 720 900 930 1160

37-3 31-3 35-8 35-3 35-4 34-6 29-7

9-4 5-0 10-8 12-4 9-6 9-o 11-8

Nordmarks härad. Sillerud Silbodal Blomskog Trankil Västra Fågelvik Holmedal Töcksmark Östervallskog Karlanda Järnskog Skillingmark

910 990 1000 1070 880 840 970 840 900 910 1260

30-9 30-6 37-2 36-2 37-1 34-5 34-0 30-9 28-7 31-2 29-3

14-2 2-96 3-42 22-5 3-03 3-36 14-9 3-03 4-08 18-7 2-92 4-33 21-8 2-98 4-18 15-0 2-99 3-93 15-9 2-91 3-86 15-3 2-94 3-47 16-1 2-90 3-29 17-9 3-07 3-41 13-4 3 0 5 3-40

Kola Eda Bogen Gunnarskog Ny Älgå Arvika ländsk Mangskog Brunskog Boda

920 860 2 060 1010 920 910 1170 1030 990 930

34-1 33-1 22-4 31-6 36-5 33-0 35-6 31-1 32-8 35-7

15-2 12-8 12-0 8-3 7-2 7-9 4-1 7-7 7-1 8-1

Fryksdals härad. Västra Emtervik . . Östra E m t e r v i k . . . Sunne Sunne köp Gräsmark

910 840 990

32-9 36-9 32-9

11-9 3-14 3-47 0-82 2 614-5 253-6 7-2 3-16 3-97 0-84 2 726-7 254-4 9-4 3-04 3-59 0-93 10 370-6 1199-5

28-9

10-2 3-03 3-12 0-97

Jösse

10 |

*>

gos

Åke

Borgvik Ed

p

4-33 4-25 4-24 4-58

0-73 0-64 0-60 0-68

1 888-3 935-0 933-3 2 520-5

237-2 118-4 57-1 162-0

4-50 4-60 4-60 4-78 4-35 3-oi 4-34

0-54 0-52 0-60 0-65 0-78 0-75

1 388-1 833-7 542-6 802-7 1 716-8 2 489-4

134-1 104-3 63-9 130-6 143-0 305-8

3-15 2-97 3-13 3-03 3-05 2-94 2-78

0-87 0-94 0-85 0-83 0-86 0-90 0-87

1 808-3 2 126-8 3 547-8 1 604-7 2 995-4 903-7 2 669-0

309-9 475-8 431-4 169-5 485-4 124-2 538-7

0-90 3 493-0 0-92 2 427-1 0-88 1 806-3 0-81 859-8 0-75 1 067-5 0-78 2 021-0 0-80 1 724-2 0-83 1 077-5 0-84 2 745-2 0-81 3 000-6 0-87 1 053-9

770-2 472-8 336-4 176-3 172-1 293-1 293-3 322-6 372-7 472-7 255-1

3-96 3-43 3-80 4-07 3-92 4-09 3-54

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

lo

734-0

0-3

3-o 1 094-0

23-7

l-i 0-3 0-5 7-5

783-8 346-1 156-0 504-3

328-4 246-9 174-5 389-7 11-7 516-5 12-1 1 051-8 3-5

1-0 3-4 3-1

33-1 1 230-6 43-5 1 985-8 27-5 1 670-9 670-4 93-6 1 938-4 531-7 111-6 2 130-4

121-3 49-9 3-1 0-9

0-3 17-0 0-1 13-8 4-7

29-3 3-o

2-2

10-0 85-2 18-1

106-3 981-4 346-9 684-2 588-8 060-4 066-2 226-9 460-1 735-0 070-1

härad. 3-00 3-00 2-85 3-12 3-06 3-00 3-03 3-13 3-08 3-06

3-70 0-91 3-65 0-92 2-71 1-28 3-37 0-87 4-01 0-81 3-63 0-88 3-91 0-86 3-35 0-89 3-63 0-91 4-03 0-89

3 515-4 3 722-6 317-9 4 442-6 1 674-0 1 453-6 4 125-8 1 249-3 4 047-5 1 741-6

3 085-2

478-2 601-1 151-0 907-7 199-4 384-2 372-9 314-9 566-0 167-4

844-4

11-0

0-6 1-3 0-2 0-5

17-5 1 978-1 2 530-5 908-1 41-2 3dl0-5 738-5 1 544-2 2-3 1 463-0 1 272-7 2 ;i97-4 701-9

2-7 6-2 18-2

17-8 942-0 54-6 990-1 164-8 5 071-9

0-02 1-7 3-7

3 f64-8

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

4 p

w

W o

ti

Åker

Skogsmark

|

|

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r Därav värde å

gas 3 B

1 <

te 2 .

et-

a.

er CM

Jordbruksvärde

o

et-

P:

a

i-J

CO

pr o

CM Co

särskogs- i övrig skilda m a r k :n a r k » förmåner

1050 1110 1350 1000 1360

30-8 31-6 22-7 23-8 26-0

10-3 10-1 13-9 11-2 9-0

3-oo 306 2-63 2-86 2-90

3-41 3-42 2-83 2-74 2-99

1-01 1-18 1-04 1-07 1-22

3 002-4 381-0 5 815-0 1 080-0 352-2 910-6 759-9 2 577-2 501-6 1994-0

4-8 4-3 0-4 16-3 3-o

46-0 11-5

1420 1800 2 200 1710 1860 1060 1530 1030 1370

16-9 17-6 20-8 22-8 23-3 29-0 22-5 29-2 28-6

17-9 19-8 21-2 16-9 21-1 14-4 20-8 10-5 11-4

2-30 2-23 2-19 2-35 2-36 2-99 2-63 3-00 2-95

2-43 2-63 3-18 3-22 3-30 3-26 2-83 3-29 3-24

1-10 0-94 0-S5 1-02 1-22 0-82 0-67 0-91 1-02

558-3 1 684-8 1 934-0 3 721-3 3 992-9 6 520-9 2 222-0 4 273-0 1 624-3

222-7 864-4 1 069-4 1 400-7 1 294-0 1 856-4 741-0 838-7 513-5

2-0 1-2 0-4

5-2 4-2 40-8 15-1

750 910

31-6 39-6

9-9 3-43 3-07 3-49 3-70

0-88 0-90

823-0 6 359-7

141-2 761-8

4-9 14-6

Skogsvärde

1 758-4 5 808-5 1671-5 3 691-0 2 777-9

härad.

Södra Finnskoga Norra Finnskoga Dalby

Nyeds

co

g<3-

Ålvdals

»

Taxeringsvärde < O per h e k t a r , kr. Loin, h ä r a d och kommun

135 U P P G I F T E R FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

0-2

0-8 2-3

277-9 269-0 86-9 51-0

1113-3 3 685-6 4 148-8 6 527-9 7 195-7 6 903-3 2 276-0 3 474-7 2 376-0

hårad. 564-5 3 037-1

Örebro län. Örebro Kil

Glanshammars

Askers

Sköllersta

Ekeby

Bo

8-9

härad. 1040 1100 1070 980 1080 1030 1370 1230 1320 1280 960

31-7 39-0 30-8 46-5 53-9 51-7 54-2 53-1 40-9 51-6 51-3

1110 1050 720 930 790

50-3 40-3 35-3 35-9 39-6

870 960 1170

40-7 44-9 54-4

8-9 21-2 11-8 7-9 10-7 2-5 4-8 11-3 4-7 15-7 3-1 14-0 13-1 12-6 9-5 17-9 19-0 17-2

950 1020 1010 1000 840 760

48-2 47-8 47-5 51-9 35-2 36-7

16-1 10-4 4-4 10-7 19-7 22-1

härad.

härad.

14-9

0-i 0-2 0-4 1-5 0-1 0-7

90-3 4-2 15-0 0-1 14-2 111-7 42-1 102-3 6-9 90-8 88-3

1 068-4 134-8 677-5 191-1 97-0 98-3 456-9 231-9 136-8 184-3 1 002-9

67-0 139-2 56-2 115-1 373-0

8-3 3-3 3-7 6-4

44-5 20-0 9-6 34-6 28-1

219-2 654-2 182-1 415-0 1139-8

3-65 3-75 0-65 2 763-2 3-55 4-20 0-81 5 759-0 4-00 4-50 0-88 7 041-7

227-1 320-5 178-0

10-o 8-7 24-6

25-6 9-2 114-3

675-7 1185-6 715-4

4-26 0-68 1 811-3 4-50 0-63 2 571-4 4-48 0-78 2 523-9 4-58 0-69 4 644-1 3-63 0-89 2 242-8 3-74 1-20 2 025-4

48-2 76-2 54-4 239-3 417-0 322-4

20-o 3-1 1-4 1-4 27-7 24-8

37-4 1-6 16-0 62-8 98-7 158-5

148-5 229-5 205-8 757-0 1 684-6 1 737-3

2-86 2-92 3-05 3-84 3-79 3-71 3-61 3-38 3-01 3-64 3-70

3-71 4-50 3-26 4-00 4-75 4-74 5-03 5-24 4-50 4-80 4-64

0-83 0-89 0-74 0-62 0-68 0-78 0-96 1-08 0-73 0-70 0-93

4 242-0 1 063-2 2 663-6 2 620-5 1 762-6 2 854-0 1 959-1 1 161-2 992-0 1 969-2 3 457-4

282-6 33-1 207-3 67-3 31-2 27-1 104-8 47-3 41-2 57-2 237-2

3-76 3-45 3-19 3-27 3-44

4-57 0-70 4-07 0-99 3-75 0-70 3-68 0-79 3-82 0-67

1 954-9 3 596-4 523-4 2 089-2 4308-1

4-3 15-o 6-o

härad. 3-75 3-74 3-75 3-76 3-20 3-23

136 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGITTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

sa Åke

a

w

«

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronwr Därav värde å Jordbruksvärde

Skogsmark c?c£

mark

P

Kumla härad. Lerbäck Hallsberg Hallsbergs köp. . . Kumla

10 |

sär»ovng skilda mark» förmåner

980 1180 1760 1150

34-3 44-4 62-5 53-2

15-9 21-7 IM 10-5

0-79 0-91 0-92 0-74

5 080-2 2 894-1 390-5 7 998-6

649-7 256-7 2-5 161-8

2-3 14-1 0-8 14-6

101-5

1070 1130

52-1 54-8

4-0 3-75 4-70 0-55 23-8 3-90 4-71 0-78

2 536-1 3 500-9

74-3 92-0

0-4 19-0

3-2 15-0

1030 940 770

56-9 47-4 34-4

32-2 3-91 4-75 0-75 13-3 3-49 4-52 0-95 25-8 3-26 3-51 0-89

1 488-4 5 122-4 811-5

14-0 345-8 289-8

3-0 7-1 4-3

8-2 13-3 48-9

760 930 950

34-8 43-7 37-7

13-4 3-27 3-59 0-79 11-2 3-22 4-52 0-74 14-1 3-23 3-89 0-81

2 001-4 3 732-7 4111-0

249-0 561-4 637-5

6-9 9-2 7-3

35-2 50-4

700 700 1080 970 930 930 760

33-1 33-1 51-6 36-7 31-6 34-3 35-2

32-5 3-04 31-8 3-31 11-7 3-73 15-o 3-32 20-3 2-84 16-8 3-11 20-7 3-19

0-97 0-58 0-71 0-80 0-84 0-77 0-75

909-9 971-6 3 247-7 2 146-9 1 984-7 2 942-6 3 016-4

244-0 85-4 54-3 157-0 253-6 392-7 567-5

14-3 6-9 4-4 5-5 27-1 11-8

1010 940 760

34-5 32-9 34-5

12-6 3-14 3-64 0-66 14-1 3-n 3-50 0-73 11-8 3-32 3-45 0-72

2 070-3 7 258-8 2 268-1

230-4 952-7 315-5

21-1 7-0

58-0 178-2 22-5

Grythytle och Hällefors härad. Grythyttan 980 Hällefors . . 880

28-0 21-5

16-4 2-83 3-27 0-86 19-5 2-53 2-78 1-02

2 429-4 1 605-4

749-8 653-1

52-3 74-5

116-5 19-1

A'ora o. Hjulsjö Hjulsjö Järn boås Nora ländsk Viker

910 940 1010 990

25-5 29-2 30-8 28-1

13-4 9-5 12-0 16-9

1 537-4 1 528-7 4 354-7 1 122-8

461-4 262-5 810-9 300-4

2-5 0-3 69-0 1-6

17-0 34-3 70-7 13-0

890 930 800

48-5 46-3 41-5

11-0 3-77 4-25 0-69 2 756-9 9-2 3-49 4-47 0-72 1 857-3 11-6 3-35 4-15 0-64 10 470-5

141-0 154-8 745-4

3-0 26-2

7-3 85-3 141-4

Lindes o. Ramsbergs h:d. Linde Ramsberg

1050 970

33-3 27-5

10-7 3-04 3-65 0-64 16-6 2-87 3-24 0-99

9 701-4 1 069-8 3 876-6 976-7

8-7 52-6

177-9 101-8

Nya Kopparbergs härad. Ljusnarsberg Kopparbergs köp

1110 1080

23-5 36-6

13-3 2-61 2-98 0-83 6-8 3 i o 4-00 0-71

3 516-7 1 090-7 89-4 7-0

9-5 1-0

41-1 22-7

Hardemo hårad. Kräklinge Hardemo Grimstens härad. Hackvad Viby Ramundeboda Sundbo härad. Snavlunda Hammar Askersunds ländsk. Edsbergs Skagershult Tångeråsa Edsberg Knista Hidinge Kvistbro Nysund

härad.

Karlskoga Degerfors Karlskoga Bjurtjärn

härad. , , ,

Fellingsbro Ervalla Näsby Fellingsbro

3-01 3-37 4-00 3-71

3-76 4-34 5-00 4-73

3-59 3-38 4-77 3-63 3-58 3-70 3-66

24-3

8-4

56-5 2-0

13-0 20-8 50-1 126-1 100-5 42-9

härad. 2-96 3-05 2-85 2-79

2-86 3-16 3-55 3-33

0-83 0-62 0-71 0-72

härad.

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

I Taxeringsvärde p » per hektar, kr. < O

|1

Län, härad och kommun

W

»

Skogsmark

10 I

ii

12 I

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å

005 Åke

137 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

8 B <*S P pr

Jordbruksvärde

CD C V ^

P

särskogs- »ovng skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

424-8 644-9 6-1 57-5 153-3 482-0 470-5 464-1 1 289-7 249-9 736-7 167-3 1 062-3

Västmanlands län. Åkerbo härad. Torpa Kung Karl Kungsörs köp Kungs-Barkarö Björskog Säterbo Arboga ländsk Medåker Västra Skedvi Himmeta Bro Malma Odensvi

840 830 1310 820 840 900 890 820 730 840 750 770 770

35-8 39-4 47-4 44-8 38-2 37-7 41-5 34-1 31-9 3M 29-1 31-4 33-6

4-0 5-0 13-6 27-1 5-9 12-0 11-0 11-5 21-2 9-4 19-2 7-9 11-6

868-4 108-0 49-4 188-1 057-7 040-8 428-9 070-3 551-6 642-6 744-6 920-3 591-0

118-0 151-4 0-9 14-1 41-1 125-1 109-7 109-4 318-5 76-2 182-3 46-1 273-1

Skinnskattebergs hårad, Hed Gunnilbo Skinnskatteberg

850 730 760

30-6 25-0 30-3

20-0 3-14 3-32 0-94 1 465-1 21-5 3-oo 2-78 0-92 1 259-7 16-6 3 l l 3-26 0-94 2 422-6

191-5 377-2 743-4

Gamla Norbergs bergslag Västanfors Norberg Västervåla Karbenning

840 1020 860 820

36-8 31-1 36-2 32-2

12-8 15-9 15-5 13-1

1 875-5 2 287-9 1108-6 1 939-3

390-8 689-7 298-3 293-3

4-3 1-4

12-2 1 954-2 94-4 3 534-7 3-o 1 307-7 1 231-5

Vangsbro härad. Västerfärnebo

32-7

15-4 3-09 3-50 0-85 6 688-5

576-1

1-5

2 225-3

Snevringe Ramnäs Sura Svedvi Berg Munktorp Kolbäck Säby Rytteme

780 710 870 850 860 840 880 770

29-4 34-8 39-6 38-4 34-2 45-1 38-4 40-8

24-7 19-5 6-8 14-4 5-6 9-7 5-4 6-2

2 007-3 1 566-1 2 049-7 1 543-8 5 888-6 2 217-4 1 082-0 2 217-7

397-0 269-9 124-8 126-9 153-4 67-0 24-2 118-3

106-5 73-2 23-0 26-0 11-0 97-5 7-5 231-9

1 611-7 1 199-3 459-1 576-3 571-3 274-7 64-1 344-0

780 830 790

38-0 38-2 35-8

19-2 3-37 3-78 0-74 1 286-1 6-8 3-25 3-98 0-70 3 625-2 915-9 10-9 3-41 3-54 0-91

47-2 108-3 121-4

63-5 16-0 4-0

158-8 348-9 505-7

860 750 790 720 790

38-7 33-6 30-1 28-5 35-0

8-7 11-6 19-2 13-6 6-3

922-3 2 105-5 2 097-1 2 082-5 3 516-9

39-4 176-9 201-0 119-6 145-2

27-9

132-1 716-6 724-3 360-6 455-8

770 840

36-8 37-7

9-0 3-21 3-83 0-81 1 350-1 7-8 3-21 4-00 0-90 1120-1

53-1 34-2

13-0

196-8 143-4

3-25 3-37 3-75 3-70 3-45 3-15 3-34 3-17 3-03 2-90 2-86 3-03 3-22

3-30 3-13 3-12 3-00

3-70 4-03 4-26 4-17 3-97 4-05 4-22 3-58 3-52 3-57 3-38 3-50 3-46

3-75 3-31 3-79 3-57

0-79 0-91 1-47 0-87 0-76 0-83 0-92 0-93 0-89 0-72 0-89 0-80 0-85

1-10 1-12 0-96 0-92

0-9 1-8

0-3 6-0

30-o 0-7 1-5 11-0 0-5 8-0 1-3 0-2 10-2

15-4 9-2

15-o

838-0 1 575-3 3 181-8

härad.

Tuhundra härad. Västerås-Barkarö Dingtuna Lillhärad horrbo härad. Skerike SkulUna Fläcktbo Haraker Romfsrtuna Siende härad. Tillberga Hubbo

2-77 3-22 3-37 3-41 3-25 3-84 3-24 3-44

3-36 3-21 3-03 2-95 3-13

3-54 3-59 4-08 3-85 3-71 4-01 4-00 3-97

3-85 3-50 3-32 3-23 3-74

0-89 0-98 0-78 0-97 0-77 0-88 0-58 0-64

0-74 0-89 0-79 0-66 0-69

6-0

138 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

Län, härad och kommun

Taxeringsvärde P <* o per hektar, kr, < CH < g-2. B°H 8 B p^S Skogsco *H Åke P pr mark

td

SI

O»

< p<

(73

er*

a

rj

O. a

10 W

Taxeringsvärde, 1 000 kroncor

FT o m <Jq

P _ ST?*: P

Badelunda Irsta Kärrbo Kungsåra Yllertjurbo Ängsö Björksta Tortuna Sevalla

11 I

Därav värde å Jordbruksvärde

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

830 790 770 780

40-8 40-1 39-7 37-4

6-7 5-4 3-3 4-8

1 870-0 1941-0 918-3 985-1

72-7 81-2 90-7 62-0

610 750 850 820

30-5 35-3 35-4 32-5

25-4 2-75 3-89 0-77 587-9 8-4 3-27 3-74 0-09 2 218-2 6-0 3-21 3-69 0-71 1 560-7 6-8 3-io 3-50 0-67 1174-8

23-8 89-1 58-8 69-9

840 830 830 810

38-4 34-5 34-5 32-2

4-5 12-3 9-9 14-1

3-26 3-28 3-07 3-04

4-00 3-50 3-75 3-49

0-75 0-69 0-71 0-78

3 146-3 3 773-4 2 320-1 4 481-9

86-9 245-8 138-5 545-0

Simtuna härad. Enåker Västerlövsta Norrby Tärna Altuna Simtuna Frösthult

750 800 820 790 770 790 820

32-9 38-9 34-1 32-2 35-5 33-5 36-3

14-7 8-7 8-6 9-0 10-1 6-2 12-1

3-08 3-25 2-99 3-09 3-16 3-10 3-20

3-58 4-01 3-75 3-51 3-73 3-00 3-75

0-79 0-83 0-66 0-81 0-74 0-80 0-79

1 587-5 4 385-9 3 543-6 1 997-8 1 690-9 4 048-5 1133-1

196-2 395-4 169-2 91-6 107-6 186-5 25-1

1-9 0-8 0-1 0-2

Torstuna Härnevi Torstuna österunda Vittinge

780 780 750 750

37-2 34-2 30-9 34-9

5-s 3-35 3-75 0-7O 717-2 14-3 3-03 3-75 0-83 3 078-0 13-2 2-93 3-62 0-77 1 287-1 11-8 3-13 3-77 0-87 2 530-1

12-1 79-2 84-8 327-7

— 5-2 5-7

15-0

Våta härad. Huddunge Harbo östervåla Nora

760 720 800 750

28-6 26-1 29-7 32-9

21-6 21-0 17-9 24-5

2-95 3-25 3-13 2-81 3-23 3-07 3-32 3-30

0-84 1 745-6 0-80 2 255-5 0-96 4 980-7 0-87 3 818-0

201-4 187-4 400-2 579-4

0-4 2-0 0-9 6-2

15-4 25-5 31-5

K o p p a r b e r g s län. Folkare härad. By Folkärna Krylbo köp Grytnäs

950 910 850 910

29-9 34-7 42-4 32-6

11-9 10-0 18-8 8-4

2-83 3-40 4-08 3-19

3-49 3-51 3-50 3-46

0-89 4 699-9 0-75 5 573-3 0-78 67-5 0-74 2 992-5

658-9 378-2 5-3 169-9

29-1 9-9 0-5 10-8

50-3

Hedemora tingslag. Garpenberg Husby Hedemora ländsk. . . Säters ländsk Stora Skedvi

970 920 980 1110 890

30-0 32-2 31-6 27-1 25-7

6-2 8-8 10-5 9-7 6-1

3-18 3-12 2-99 2-87 2-65

3-15 3-46 3-53 3-20 3-22

0-92 1 648-1 0-85 5 786-7 0-84 8 874-9 0-70 1 603-2 0-78 5 398-1

331-0 866-9 590-3 203-9 305-0

2-2 4-0 13-4 1-1 0-5

144-0 222-0 92-0 26-3 53-0

Falu domsagas norra tingslag. Vika 1020 1100 Sundborn

26-9 23-0

6-5 2-60 3-45 0-85 7-4 2-62 3-01 0-88

2 846-4 2 034-9

352-8 353-1

17-3 2-9

93-6 95-8

övertjurbo Kumla Kila Sala ländsk Möklinta

3-23 3-38 3-38 3-29

4-29 0-81 4-00 0-78 3-95 0-75 3-84 0-75

— — —

94-3 35-0 30-9 21-2

härad.

— —

1-1

25-0 7-0 14-2 17-6

hårad. 0-8

— —

17-7 0-5 4-5 3-5

11-1 48-0

— —

1-0

—

15-o

härad. 3-7

— _

65-9 70-9

—

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

10 |

I Taxeringsvärde < o per hektar, kr ge»

Län, härad och kommun Åke

8B *"8 ca £i

mark

139 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 11

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor U

W Därav värde å

c B.

Jordbruksvärde

P PT *1 » Co M . P „

»3?

sär»övrig skilda mark mark» förmåner

värde

B

Svärdsjö Enviken Kopparberg Aspeboda . . .

1280 1360 1260 940

20-3 20-6 27-4 28-9

13-6 10-6 4-0 6-5

2-50 2-49 2-62 2-73

2-72 2-77 3-59 3-59

0-91 0-89 0-93 0-90

5 155-0 1 367-4 2 202-1 550-9 2 891-2 537-2 1 284-0 169-5

9-3 1-3 1-7 1-5

169-7 5 674-6 91-6 2 226-9 65-9 2 341-6 711-6 29-8

853-9

2-2

182-2 2 691-4

27-1 72-7 183-0 261-4

0-6 2-6 0-2 2-5

148-8 3-2 23-7 84-9

25-4 15-9 13-9 1-6 11-1 85-6

83-0 3 848-0

1-6 233-7 22-9 232-0 457-6

1 448-4 4 422-8

13-4 5-2 6-1 34-9

Fala domsagas södra tingslag. Stora Tuna . . 1180 Borlänge köp. Domnarvet . . 1550 Torsång 1040 Gustafs 1040 Silvberg 1140

24-2

3-5 2-50 3-31 0-68 10 751-5

30-4 28-3 26-4 27-1

3-8 3-5 5-2 11-9

Våsterbergslags domsagas tingslag. Söderbärke 1070 Malingsbo 1110 Norrbärke 1180 2 000 Smedjebackens köp. 1290 Ludvika ländsk. 1240 Grangärde

8-3 13-8 8-7 100-0 32-6 8-6 26-5 13-4

3-31 3-41 0-81 3-oo 3-00 1-18 3-12 3-30 0-90 3-12 3-47 0-89 2-84 3-09 0-96

4 260-2 1 048-4 639-6 268-5 4 917-3 1078-2 347-1 2111-7 439-6 4 993-4 1511-0

Näs Säfsnäs Flöda Nås Järna

1300 1550 1440 1640

22-9 23-0 22-1 20-4

24-7 15-2 13-6 15-4

2-50 2-50 2-47 2-30

2-99 3-00 2-98 2-99

1-01 0-93 0-94 0-90

1 837-3 938-2 2 580-7 647-1 2 974-3 849-8 5 992-7 1 077-2

1-7 170-4 160-9 474-2

4197-3 2 690-3 3 630-6 4 394-9

1740 1460 1550 1520

17-9 16-2 12-7 11-7

21-8 24-8 29-4 32-6

2-25 2-03 1-77 1-72

2-62 2-06 2-40 2-25

0-82 0-77 0-69 0-65

2 635-4 465-5 21-8 159-0 6 720-5 1985-2 121-1 1425-6 3 034-8 1190-4 19-1 124-3 1877-3 773-4 11-9 114-6

1 745-7 6 956-1 3 744-3 2 297-4

22-1 22-9 23-3 19-4 21-0

14-2 6-7 8-9 7-7 4-9

2-44 2-49 2-03 2-33 2-52

3-03 3-05 2-93 2-76 2-75

637-3 0-71 6 926-4 0-81 2 141-7 227-2 0-88 1 955-6 229-8 0-71 10 860-2 1169-4 0-67 3 301-6 321-4

20-4 20-1 16-9

8-0 2-52 2-70 0-90 9-5 2-51 2-62 0-82 14-5 2-22 2-52 0-79

8 845-4 1 221-6 2 343-4 325-3 3 585-1 1198-1

67-4

1-3 11-9

751-9 4 991-5 27-8 1 207-9 186-7 4 323-6

15-2

21-8 2-05

0-71

7 466-9 1 999-7

11-1

467-3 6 499-3

14-7 15-6 14-3 17-7 14-9

18-3 14-7 72-0 9-4 29-8

0-87 0-85 0-50 0-75 0-78

1 353-6 419-9 7 856-8 1 502-8 16-2 0-1 2 059-1 591-2 2 099-0 659-0

1-5 14-8 0-5 1-4 16-2

84-8 1 655-7 391-3 5 822-3 0-3 25-5 2 010-4 112-1 2 339-9

13-1

19-4 1-72 2-55 0-71

5 820-6 2 569-5

10-4

470-2 8 2 6 M

33-9 27-0 31-1

2-75 2-64 2-62 2-80

3-65 3-76 3-33 3-19

0-70 0-65 0-69 0-84

—

2 488-0 1 589-5 3 299-3 1199-0

86-2 227-6 575-0 999-1

1 781-0 6 600-5

tingslag.

Malungs Äppelbo Malung Lima Transtrand

tingslag.

Leksands o. Gagne/s tingslag. Gagnef 1710 Ål 1270 Bjursås 1390 Leksand 1670 Siljansnäs 1630 Rittviks tingslag. Rättvik 1690 Boda 1500 Ore 1480 Orsa tingslag. Orsa 1550 Mora tingslag. Våmius 1440 Mora 1430 Morastrands köp. . . 1190 Solle-ön 1280 1670 Venjm Älvdals Älvdalen 10—413594

1-97 1-89 2-00 2-15 1-98

2-51 2-72 3-00 2-71 2-47

0-7 1-3 54-7 1-7

413-8 2 064-0 837-7 109-1 922-8 66-4 657-7 3 786-3 986-2 145-5

tingslag. 1470

140 TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

3 Taxeringsvärde p< «O per hektar, kr.

|j

Län, härad och kommun

Skogsmark

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronorr

9S

Därav värde å

0 00-

Åke

Särna o. Idre Särna . . Idre ....

10 |

Jordbruksvärde

8P TB P

co -1

P pr

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

tingslag.

1240 1260

7-4 6-1

43-1 1-36 1-76 0-71 2 056-3 36-8 1-28 1-50 0-65 1 556-6

940-5 811-0

45-8 41-7

671-4 411-3

G ä v l e b o r g län. Gästriklands västra domsagas tingslag. 24-9 Ockelbo 1050 29-2 Järbo 1080 31-0 Ovansjö 1290 37-5 Storviks köp. 1680 33-9 Hofors 1040 32-9 Torsåker 1080

17-1 15-0 9-0 66-7 8-7 10-1

2-59 2-75 2-77 3-00 2-99 2-98

3-20 3-72 3-73 4-00 3-75 3-66

0-93 0-91 0-97 1-00 0-99 0-90

7 821-3 1 867-0 2 609-1 277-1 914-2 7 921-9 0-3 203-9 303-9 665-8 740-8 5 610-7

25-6 7-9 5-8 4-5 4-4 13-6

81-9 156-8 432-2 39-6 1-8 192-7

Gästriklands östra domsagas tingslag. österfärnebo . . . 960 30-1 1140 32-9 Hedesunda 1060 32-2 Årsunda 1060 32-4 Sandvikens köp. 1150 33-4 Högbo 1280 32-4 Valbo 1390 28-9 Hille 1480 28-9 Hamrånge

22-5 19-5 19-7 5-4 18-4 21-3 14-5 18-6

2-88 3-07 3-00 2-75 2-98 2-94 2-58 2-71

3-50 3-55 3-54 4-00 3-71 3-64 3-77 3-55

0-96 1-02 0-99 1-08 1-01 0-83 0-89 1-04

3 823-3

604-8 5 620-8 946-0 3 520-1 416-7 20-6 361-4 1 331-3 222-7 6 427-8 1138-8 536-8 4 024-4 731-0 3 152-6

4-4 4-4 2-4

236-5 98-5 50-2 10-0 107-8 294-8 451-7 323-1

Ala Skog Söderala Norrala Trönö Mo Rengsjö

27-7 30-4 28-4 24-5 29-8 26-0

15-7 13-3 8-6 11-2 9-8 11-1

2-56 2-60 2-58 2-52 2-66 2-54

3-66 3-90 3-67 3-29 3-72 3-42

0-96 0-97 0-63 0-64 0-86 0-83

3 837-8 4 118-8 2 522-6 1 626-7 2 175-9 1 969-5

854-7 530-5 330-2 294-2 184-5 222-9

1-0 0-3

85-4 73-0 49-9 11-7 43-6 35-3

30-2 22-3 22-2

8-6 2-79 3-60 0-89 1 248-1 131-9 12-3 2-45 3-03 0-84 4 087-3 523-3 13-7 2-42 3-15 0-87 8 746-2 1 383-1

0-4 3-2 8-7

51-4 131-7 262-6

23-2 26-4 25-3

10-3 2-50 3-08 0-76 6 723-9 1 763-0 7-4 2-71 3-23 0-84 5141-8 1102-9 15-5 2-41 3-50 0-78 1 638-5 861-3

9-6 4-2 12-5

109-7 239-6 84-4

792-0 0-74 4 518-0 0-80 1 161-8 254-8 0-73 6 052-5 1 312-6 0-88 6 512-8 2 317-1

1-9 0-1 12-1 6-1 10-7 7-9 40-7 62-3

445-0 23-7 24-7 169-9 15-1 4-0 48-3 41-1

22-2 3-9

20-8 32-2 70-6

46-7

5-6 11-7

tingslag. 1150 1280 1250 1120 1110 1120

Bollnäs domsagas tingslag. 1030 Segersta 1070 Hanebo 1060 Bollnäs Bollnäs köp Björkhamre köp. . . 1060 Alfta 1190 Ovanåker 1010 Voxna Västra Hälsinglands Arbrå Undersvik Järvsö Ljusdal Ljusdals köp. . Ramsjö Färila-Kårböle Los Delsbo Bjuråker Nonbo Delsbo

0-1 10-3

domsagas tingslag. 27-0 1010 990 27-6 950 22-9 990 22-5

2 050 1060 1020 1000

5-8 1-3 8-2 10-4 100-0 17-3 12-8 19-8 14-7 14-2 21-8

2-78 2-77 2-50 2-40

3-22 3-32 3-11 3-12

110-0 2-20 2-62 0-76 1 760-3 1 088-9 2-30 2-87 0-84 5 575-1 1 696-4 1-94 2-36 0-85 2 682-6 1 734-0

8-o 5-6 2-o

tingslag.

930 1060 1060

22-7 26-5 25-6

13-9 2-54 2-95 1-07 4 495-7 1 275-6 9-6 2-61 3-39 0-90 1 327-9 256-1 14-3 2-81 2-99 0-83 5 593-3 885-0

11-4

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10 I

Taxeringsvärde <p «O per hektar, kr.

11 a

Län, härad och kommun

Åke

Skogsmark

W

H

CO

-..

SL « Enängers Nianfors Enånger Njutänger

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Jordbruksvärde

cT8

pr

11 Därav värde å

8B P

sär»övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

182-6 580-3 168-1

1-2 3-2 0-7

24-5 249-5 27-4

860-8 2 010-0 602-3

67-4

tingslag. 860 1100 1280

20-7 26-9 27-1

10-8 2-50 2-72 1-03 396-5 13-7 2-53 3-54 0-76 2 973-6 12-7 2-41 3-83 0-77 1381-3

tingslag. 1060 1030 830 1080 1040 950 1030 1110 870 1090 1000

29-8 24-9 24-4 26-7 29-5 22-8 26-1 24-4 21-2 23-9 21-2

9-1 9-0 15-6 11-4 10-4 18-9 9-9 15-2 13-o 9-7 9-3

Medelpads västra domsaas tingslagg. Haverö . 19-2 1240 Borgsjö . 1420 19-1 Torp . . . 1150 21-4 Stöde . . 21-8 1200 Sättna . . 19-1 1040 Selånger 23-4 1350 Tuna . . . 27-6 1180 Attmar . 23-6 1090

Bergsjö o. Forssa Forsa Hög llsbo Hälsingtuna Idenor Rogsta Harmånger . Jättendal . . . Gnarp Bergsjö Hassela

2-73 2-52 2-47 2-49 2-58 2-15 2-41 2-37 2-35 2-48 2-38

3-61 3-32 3-28 3-61 3-80 3-51 3-71 3-57 3-09 3-30 2-99

0-74 0-75 0-62 0-73 0-69 0-58 0-77 0-61 0-63 0-67 0-74

3 935-4 1120-4 622-5 2 582-1 728-7 1 886-4 1 822-2 1 551-6 3 130-7 4 607-1 2 307-2

541-0 131-3 80-0 220-7 95-4 342-8 229-3 166-7 502-0 629-3 791-0

2-3 0-6 0-2 2-7 0-4 4-6 1-1 0-3 2-9 5-9 0-3

6-1 63-3 5-8 28-5 45-3 21-1 75-0 166-0 61-5

1 815-1 449-2 225-7 732-6 298-1 912-4 823-2 479-8 1 472-7 1 969-5 2 650-8

14-2 11-4 11-7 8-5 13-4 15-5 14-5

2-16 2-28 2-35 2-46 2-42 2-50 2-69 9-7 2-53

2-93 2-82 3-01 2-94 2-60 3-08 3-43 3-13

0-73 0-68 0-87 0-80 0-72 0-55 0-64 0-64

2 8315 5368 2055 003' 2 6893 51531133 616-

1 599-6 1 532-5 1 952-4 1154-5 300-4 229-0 401-6 696-3

54-6 44-8 12-6 26-8 15-8 18-8 13-2 22-3

63-7 224-6 241-3 228-5 20-2 131-2 18-7 15-8

5 316-3 4 713-5 7 712-9 4 223-0 991-7 575-2 1 164-2 2 035-5

15-5 17-0 18-3 18-0 16-7 22-3 18-0 11-0 14-5 11-4

2-36 3-05 2-60 4-11 2-52 3-78 2i-JO 3-75 3-44 2 !-12 3-n 2-1 22-23 2-67 J-51 3-07 2-ö 2-1 2-66 2-36 3-21

0-58 5 097-6 0-71 2 200-1 0-84 2 220-8 0-72 1 891-9 0-05 1112-s 0-62 2 217-0 0-72 2 425-2 0-73 2 549-1 0-7 7 2 702-3 0-86 1 267-2

430-5 74-7 178-6 99-2 70-3 189-6 633-8 512-3 933-6 475-1

20-0 5-1 12-2 5-8 10-9 21-3 12-5 39-9 13-0

92-7 1137-9 240-7 261-7 684-0 131-8 326-7 2-8 207-8 16-1 534-6 29-1 5-9 2 092-5 57-3 1 699-5 51-6 3 275-8 24-3 1 859-4

101-4 999-5 956-5 008-3 450-9 928-4 369-2 444-1 929-2 690-0 429-6 713-5 532-6

105-7 319-7 230-4 323-4 276-1 242-8 61-2 241-0 79-4 155-8 241-3 284-2 236-2

14-5 20-4 13-4 8-4 2-9 15-5 7-7 28-4 6-0 9-2 4-5 5-9 11-8

11-8 181-4 126-8 135-4 84-7 63-7 54-5 21-2 12-4 36-8 8-6 11-9 46-7

Västernorrlands län.

Medelpads östra domsagas tingslag. Njurunda 1280 21-1 Skön 1570 31-9 Timrå 1510 28-2 Alnö 1450 26-4 Tvnderö 1080 22-3 Hässjö 1070 19-5 Ljustorp 890 18-1 Indal 970 22-9 Liden (Indals-Liden) . . 1000 17-3 Holm 1000 22-7 Ångermanlands Häggdånger Säbrå Stigsjö Viksjö Gudmundrå Högsjö Hemsö Nora Skog Bjärtrå Ullånger Nordingrå Vibyggerå

södra domsagas 1020 1410

910 750 1380 1170

850 1060 1070 1080 1060 1090 1030

tingslag. 21-6 36-8 23-0 22-7 18-7 18-1 16-6 13-7 18-8 15-1 16-6 20-7 26-6 50-5 28-6 38-9 23-5 29-1 19-5 26-2 23-2 25-3 28-5 37-1 19-5 32-4

2-08 2-39 2-38 1-99 2-23 2-03 2-39 2-77 2-51 2-12 2-50 2-68 2-28

3-50 3-45 2-60 2-70 2-78 2-66 3-67 3-55 3-16 3-18 3-08 3-57 3-01

0-67 0-70 0-67 0-68 0-79 0-84 0-80 0-62 0-57 0-66 0-65 0-55 0-60

3-0

320-8 1 017-4 701-2 995-7 999-0 929-6 223-5 683-4 206-8 468-1 709-7 717-0 644-6

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

[

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

3 Taxeringsvärde per hektar, kr.

ti

SJ M

BOT

Län, härad och kommun mark

Därav värde å

»

CD

m*

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Jordbruksvärde

rs ca fr t-J

11 W

8B Åke

|vP

go-.

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Boleå tingslag. Styrnäs Boteå överlännäs Sånga Torsåker Ytterlännäs Dal

1000 950 950 950 1080 1300 1140

18-2 18-6 20-4 21-9 17-9 16-9 20-4

17-6 11-1 9-4 8-5 13-6 10-5 11-6

2-15 2-14 2-19 2-36 2-12 2-08 2-36

2-79 2-84 3-06 3-09 2-69 2-60 2-81

0-51 0-54 0-67 0-79 0-52 0-73 0-69

862-4 1 380-8 985-3 659-4 1 282-9 2 306-3 1111-7

184-1 255-7 237-3 126-9 115-8 309-0 165-2

10-8 8-4 5-7 2-2 M 0-6 3-6

3-2 50-9 27-0 13-1 27-3 84-0 20-9

Sollefteå tingslag. Multrå Sollefteå ländsk. Ed Långsele , Graninge

1050 1180 1000 1020 1080

22-2 18-2 21-8 24-5 18-9

9-7 12-4 9-8 7-8 16-0

2-35 2-27 2-46 2-54 2-24

3-21 2-69 2-93 3-30 2-75

0-66 0-67 0-69 0-82 0-95

1 267-9 1818-1 1 287-6 1 895-3 1 596-7

242-8 289-2 297-7 286-5 561-3

5-6 6-7 6-9 4-7 16-4

55-6 274-7 116-7 66-4 26-7

Ramsele o. Resele tingslag. Helgum 1100 Edsele 1240 Ramsele 1110 1020 Resele 1060 Ådals-Liden

19-8 17-5 18-2 18-8 19-1

12-8 17-9 14-6 14-1 18-2

2-20 2-07 2-00 2-22 2-18

2-99 2-78 2-99 2-81 2-92

0-71 0-67 0-68 0-69 0-57

664-8 2 764-5 633-6 2 182-7 3 831-1 1 396-9 798-6 2 455-8 2 505-3 729-5

15-3 22-6 36-4 18-4 15-2

99-4 37-1 78-9 55-4 214-7

Fjällsjö Junsele Fjällsjö Bodum Tåsjö

15-5 18-1 17-1 16-1

22-1 14-0 17-2 20-0

1-86 1-97 1-93 1-82

2-74 0-62 3 789-8 1 389-3 124-5 3-04 0-62 2 469-1 1107-8 19-9 2-92 0-59 1888-1 903-1 23-5

3-oi 0-60 3 771-7 1197-7

39-9

88-3 25-7 16-5 101-5

Ångermanlands norra domsagas tingslag. Nätra 1160 19-9 Sidensjö 17-5 1080 Skorped 15-4 1140 Anundsjö . . . . 14-6 1330 Björna 16-0 1100 Mo 21-2 1200 21-2 Själevad 1420 17-1 Arnäs 1100 19-0 Grundsunda . . 1050 Gideå 16-9 910 Trehörningsjö 1040 14-5

29-3 16-7 15-3 19-3 11-9 13-2 26-2 27-3 31-9 20-1

2-19 2-14 1-95 1-76 1-93 2-22 2-16 2-01 1-94 2-01 1-99

3-29 2-81 2-61 2-74 2-73 3-11 3-34 2-89 3-28 2-78 2-45

0-79 0-66 0-58 0-58 0-59 0-65 0-69 0-69 0-56 0-53 0-54

4 302-3 2 876-3 2 108-2 9 099-3 3 221-0 1802-9 5 637-2 4 908-7 2 676-5 2 826-5 1 422-9

441-2 481-1 603-0 862-4 179-1 274-2 351-9 329-4 353-8 527-2 318-7

26-7 24-6 7-1 57-7 29-6

14-5 12-9 11-8 13-2 16-2 11-0

2-30 2-40 2-23 2-20 1-95 2-16

2-72 2-76 2-68 2-79 2-50 2-89

0-63 0-72 0-69 0-65 0-71 0-64

2 228-3 748-3 2 805-7 1 435-6 1 372-0 522-1 5 078-5 1 398-4 1 038-9 544-1 2 578-9 1 213-9

9-2 20-3 10-7 21-5 11-2 19-0

tingslag. 1010 1180 1340 1280

0-5 35-4 25-6 23-3 6-2

207-2 193-8 97-0 376-7 31-2 6-4 151-6 129-9 180-4 28-2 23-1

Jämtlands län. Ragunda tingslag. Fors Hällesjö Håsjö Ragunda Borgvattnet Stugun Revsunds, Bräcke Nyhem

1120 1260 1250 1170 1240 1010

19-0 20-2 18-2 18-6 14-8 18-8

Brunflo och Näs tingslag. 17-6 1370 20-3 1440

12-8 2-40 2-44 0-81 1 899-2 14-0 2-52 2-65 0-80 1061-1

812-8 615-1

20-3 14-6

77-8

4-o 4-o 234-1 IM 42-9 1-0

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde <p *O per hektar, kr.

il

Län, härad och kommun

gcrs

Åke

Skogsmark

«

P

Sundsjö . Revsund Bodsjö . . Hackas . . Näs Lockne . . Marieby . Brunflo .

12 Därav värde å Jordbruksvärde

*£.pr a

11 I

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

ts

SB rj

10 I

«•

sär»övrig skilda mark mark» för-

Skogsvärde

687-6 714-3 668-0 351-1 146-2 232-3 50-0 276-0

2 338-6 2 902-3 2 06M 1 377-0 518-2 853-8 181-6 1 025-7

H*.

1250 1260 1120 1090 1090 1180 1150 1220

18-0 23-1 16-7 16-5 15-6 16-2 18-3 17-6

15-1 11-7 19-1 19-1 26-1 17-6 24-1 30-1

2-45 2-58 2-41 2-32 2-38 2-44 2-38 2-32

2-47 2-96 2-33 2-37 2-23 2-26 2-67 2-59

0-75 0-89 0-68 0-86 0-78 0-81 0-80 0-82

2 02M 2 284-6 1 468-9 1 818-3 1 514-8 2 52M 930-2 2 679-4

1210 1160 1050 1210 1090 1050 880 860 820

20-1 16-8 19-1 21-4 19-3 19-6 17-1 13-2 11-7 6-9

30-5 28-1 31-7 18-3 30-8 23-4 29-9 32-7 34-7 64-7

2-20 2-05 2-18 2-29 2-28 2-25 2-32 1-83 1-67 1-29

3-12 2-65 2-90 3-22 2-81 2-91 2-49 2-41 2-32 1-90

0-91 0-87 0-69 0-66 0-79 0-77 0-65 0-74 0-66 0-80

2 672-3 187-7 9-7 1130-7 106-2 6-7 1 407-1 243-9 8-9 2 280-1 144-8 3-0 702-9 148-6 9-2 4 018-1 1 079-3 35-7 544-5 49-0 2 508-0 778-9 120-9 2 394-0 395-1 995-3 35-4 967-1 488-3 101-5

779-9 419-9 766-1 452-2 534-9 16-1 3 792-4 0-5 1 604-5 32-6 2 609-8 6-6 1195-2 41-5 1 779-3

1140 1030 1070 1060 930

16-7 14-5 13-0 12-5 5-8

32-8 49-8 29-4 17-0 68-0

2-13 1-93 1-74 1-71 1-12

2-62 2-54 2-42 2-47 1-69

0-65 0-57 0-64 0-60 0-69

5 234-6 1319-6 99-6 1 205-5 213-1 39-6 5 278-1 1 971-7 120-7 1 840-3 753-6 19-2 2 018-7 766-9 34-7

3 917-9 557-8 21-3 5 759-3 48-8 2 073-0 147-3 2 409-2

Undersåkers och Offerdals tingslag. Åre 990 5-1 Undersåker 1060 7-5 Mörsil 14-1 1130 Kall 5-8 910 Offerdal . . . 12-0 1020 Alsen 12-4 1200 Mattmar . . . 16-0 1100

65-2 78-6 14-7 66-0 58-3 19-7 16-8

0-96 1-22 1-69 1-22 1-80 1-96 1-88

1-79 2-09 2-81 1-76 2-19 2-03 2-83

0-81 0-83 0-72 0-63 0-74 0-77 0-79

2 131-5 1 784-3 933-3 1 704-7 5 054-9 3 191-4 1487-0

342-5 89-1 365-6 138-2 283-5 7-0 433-7 72-3 973-4 105-6 455-6 23-8 244-4 6-2

208-5 70-0

Sunne, Ovikens och Hallens tingslag. Frösön . . 1210 21-3 Sunne... 17-1 1030 Norderön 12-1 1050 Hallen . . 12-9 1010 Marby . . . 11-5 1000 Oviken . . 8-4 970 Myssjö . . 12-4 1040

18-0 28-8 39-0 50-1 37-1 66-7 36-8

2-30 2-06 1-68 1-65 1-67 1-42 1-74

3-20 2-84 2-45 2-59 2-30 1-92 2-35

0-77 0-82 0-89 0-89 0-67 0-83 0-74

2 658-4 2 429-2 518-8 1 788-0 738-4 2 856-9 1 559-1

118-7 124-2 39-2 260-2 52-8 319-5 224-7

2-4 4-5 2-9 16-6 5-3 68-7 18-0

52-5 12-5

Bergs tingslag. Berg Asarne Klövsjö Rätan

Lits o. Rödöns tingslag Rödön Näskott Aspås Ås Kyrkas Lit Häggenås Föllinge Laxsjö Hotagen Hammerdals tingslag. Hammerdal Gåxsjö Ström Alanäs Frostviken

Hede tingslag. Vemdalen , Hede , Storsjö Tännäs ,

18-8 12-1 33-2 23-4 14-8 7-3 1-1 17-7

3-5 55-4 0-9 4-4 10 26-3 1-3 7-1

1 258-8 1375-3 923-8 107-2 1 236-3 9-9 3 299-4 0-4 1592-5 883-1

35-5 4-0 22-5 0-1

434-2 463-5 159-2 1052-0 162-2 1 207-5 756-0

970 990

14-0 18-7 14-4 13-5

25-1 18-4 34-5 18-4

1-83 2-23 1-92 1-85

2-57 2-77 2-49 2-43

0-80 2 982-7 0-77 638-6 0-65 1 111-2 0-67 1 587-3

748-6 253-8 450-2 816-6

44-4 5-9 12-4 10-9

3-0 1-2

2 712-9 896-1 1 336-4 2 499-2

1200 1280

7-9 7-2 5-6 2-5

46-3 40-8 73-7 73-4

1-59 1-36 1-31 0-90

1-71 1-81 1-44 1-00

0-62 1 208-2 0-68 1 623-9 0-73 604-5 0-79 1 108-8

468-2 733-2 243-7 136-2

36-8 66-2 17-2 79-4

1-5 3-2 20-0 61-3

1 327-6 2 284-1 813-2 491-8

1090 1150

970 850

144 TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

3 Taxeringsvärde per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Skogsmark

< o

il 8B **£

p PT* r-J CD

M o E. O

<*•

o

< »H

a

« _.

|

12 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

CD

Därav värde å CO

pr o era 00

Jordbruksvärde

er CM

gc>Svegs

7 P 4»

skogs- »övrig m a r k mark»

särskilda förmåner

Skogsvärde

31-3 19-6

3 321-5 1 966-0 4 812-6 21-5 1 276-5 68M 3 336-5 1 067-4

tingslag. 1220 1300 1340 2 500 1390 1260 1260 1390

Ltllhärdal

8-1 8-4 12-0 17-7 11-8 12-2 13-9 12-5

0-70 0-75 0-31 0-97 0-77 0-71 0-81 0-65

1 975-1 1 048-3 578-2 1312-5 2 537-1 1 299-3 66-4 4-8 363-2 811-4 204-1 467-6 907-2 1 759-5 361-8 590-5

79-3 39-8 54-4

28-0 2-02 2-61 0-60 29-2 1-75 2-77 0-65 19-9 1-86 2-29 0-62

7 851-7 1 283-0 1 719-6 277-5 4 880-3

35-3 9-6

1371-2

52-6

20-4 1-93

9 477-2 2 854-7

50-3 1-4 0-1 13-8 0-4 25-2 1-0

1-47 1-92 1-55 1-81 1-68 2-42 2-00 3-00 24-9 1-75 2-22 18-8 1-64 2-57 16-4 1-87 2-52 19-5 1-79 2-32 43-4 38-0 24-8

18-3 6-3 22-4 13-2

10-0

V ä s t e r b o t t e n s l&n. Nordmalings

Bjurholr ris

o.

Degerfors

tings lag. 16-0 1000 14-2 950 13-0 990

tingslag. 1010

Umeå domsagas

Nysätra

Skellefteå

tingslag.

Skellefteå l ä n d s k

8643-7

1-2 36-7

11-2

1533-2 1-7 3080-2 110-0 1779-1 82-5

1-0 2-2 11-4

4-7 3-4

222M 991-8 1290-3

14-5 18-2 15-2 18-1 15-9 8-9

17-9 17-5 26-7 25-0 37-5 22-6

1-88 1-85 1-98 1-75 1-85 1-00

900 920 930

14-1 13-5 13-7

28-3 22-5 27-6

1-93 1-99 1-89

0-67 6 586-9 266-8 0-62 499-9 0-58 17 130-3 0-52 423-7 0-6 0-59 3 555-2 1157-7 0-55 215-1 45-5 666-4 33-1 2-29 0-60 6 653-7 809-6 2-24 0-67 4 903-5 324-9 2-43 0-66 5 646-7 430-6

11-9

27-5

1-95

1-97

0-73

9 896-9 1 466-2

47-0

13-5

4880-0

1070 1060 880 910

15-1 13-8 13-1 8-9

18-5 19-3 28-4 29-2

1-98 1-99 1-87 1-77

2-52 2-27 2-26 1-68

0-55 3 696-7 279-7 0-56 18 490-8 1 277-5 0-47 7 041-3 882-4 0-63 4 092-8 1 028-7

15-4 75-6 25-2 30-9

29-7 50-4 22-7

702-7 3234-9 1892-8 2961-8

990 1000

11-4 9-8

24-7 31-3

1-86 1-73

2-01 0-76 1-86 0-80

1220 720 1210 1140 1100 1210

11-3 14-0 12-0 7-6 8-0 2-5

25-7 22-2 23-9 27-8 68-0 89-8

1-70 1-75 1-73 1-35 1-43 1-00

850 1210

7-0 9-3

56-6 39-1

1-26 1-45

2-53 3-25 2-54 3-50 2-85 3-00

5 045-1 1 411-5 164-5 3 392-4 1 038-4 48-1

4911-4 3807-1

2-16 2-75 2-30 1-83 1-79 0-73

0-84 10 121-4 4 150-4 124-8 0-60 0-2 0-1 18-7 0-79 1 308-9 14-3 413-2 0-65 4 948-1 2 160-9 70-8 0-61 4 316-2 1 963-9 263-0 0-54 1 575-1 87-7 147-4

0-3 15950-2 0-5 1493-1 10-0 6369-9 16-4 5371-5 69-8 217-1

1-75 2-07

0-64 0-80

tingslag.

Örträsk

Vilhelmina

39-2

tingslag.

Mala Lycksele

0-66

950 1820 1080 1690 840 1140 tingslag.

tingslag.

o. Norsjö

2-54

tingslag.

Burträsks

Mala

14-4

3 525-8 818-4 3 900-9

tingslag. 6 656-3 2 500-7 354-2 4 162-7 1 567-4 187-4

5-4 87-3

7302-1 5390-9

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

9 Taxeringsvärde per hektar, kr.

10 |

U

12 Därav värde ä

SB

Jordbruksvärde

CO £* fa pr >-l »

Åke

Skogsmark

1450 1420

12-0 10-9

24-8 1-74 2-32 0-76 26-2 1-75 2-02 0-87

1180 1200 1150 1200

12-3 9-2 13-6 9-9

23-7 27-0 22-4 17-4

13-0

20-6 1-77 2-43 0-55 13569-7

1020 1080

11-0 9-1

22-2 1-79 26-4 1-64

5-8

25-9 1-39 1-32 0-81

7 390-2 2 373-4 163-0

4-0

73-4 1-08 1-14 0-62

3 821-9 1312-7 568-0

4-7

50-6 1-16 1-28 0-69

6 393-5 2 690-7 435-4

3-9

65-9 1-21 1-00 0-63

6 888-1 2 061-7 661-9

7-8

26-2 1-58 1-65 0-67

7 915-4 1121-9 233-7

7-9

31-5 1-55 1-65 0-74

5 791-2 1 456-7

1240 1210

11-4 12-1

29-0 1-73 2-16 0-53 3 864-6 26-2 1-84 2-15 0-48 6 962-6

1250 960 1020 1190

9-4 7-4 5-8 5-1

24-7 34-7 32-8 31-8

1-61 1-53 1-41 1-47

1-96 1-56 1-30 MO

0-50 0-49 0-50 0-60

Pajala och Korpilombolo tingslag. Korpilombolo 1330 Tärendö 1390 Pajala 1320 Junosuando 1150

6-2 6-1 4-0 3-3

39-3 48-0 39-2 47-1

1-41 1-35 1-17 1-10

1-45 1-46 1-07 0-97

0-76 1 703-9 0-59 1 344-4 0-56 3 025-2 0-43 847-3

Jukkasjärvi Jukkasjärvi

tingslag. 1090

2-1

79-3 0-79 0-87 0-52

Karesuando Karesuando

tingslag. 1010

1-4

94-0 0-63 0-61 0-56

Åsele Åsele Fredrika

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor B 09

Län, härad och kommun

145 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

o ~.

sär- Skogsskogs- »övrig skilda värde mark mark» förmåner

tingslag.

Norrbottens län. Piteå o. Ålvsby tingslag. Hortlax Piteå ländsk Norrfjärden Älvsiby Nederluleå tingslag. Nederluleå Överluleå tingslag. överluleå Edefors Arvidsjaurs tingslag. Arvidsjaur Arjeplogs tingslag. Arjeplog Jokkmokks Jokkmokk Gällivare Gällivare

1-71 1-61 1-89 1-61

2-42 1-88 2-40 2-01

6 745-2 2 820-6 259-7 1 966-8 884-1 27-7

0-58 3 090-2 270-5 0-69 11062-2 1 419-0 482-6 0-46 4 517-0 0-72 6 269-3 1 253-0

3 521-0

13-o 45-7 22-3 64-4

67-6 714-6 134-0 4 486-4 65-9 1 004-6 119-3 4 091-2

909-5

76-8

69-1 2 278-1

2-03 0-47 10016-2 955-5 1-82 0-66 3 512-4 1 073-0

48-5 38-7

10-3 2 035-3 3 248-4 42-4 8 730-5 412-0 3 702-2 241-2 8 436-3 365-5 5 941-7 214-5 3 426-5 24-0 4 925-8 247-1 257-0 1 546-9 520-3 1 556-8

tingslag. tingslag.

Råneä tingslag. Råneå Cverkalix tingslag. överkalix i\ ederkalix tingslag. Töi-e Nederkalix Torneå tingslag. Nedertomeå Karl Gustav Hietaniemi Övertorneå

23-4 9 723-0

77-1

646-1 713-7

31-3 6-7

273-3 193-2 313-5 501-5

29-7 26-4 46-2

604-7 624-2 53-3 433-0 30-9 714-7 31-8 1 374-0

544-9 53-6 499-4 70-7 831-8 123-0 213-3 57-1

13-8 1 893-0 18-7 1 342-3 142-8 2110-1 416-2 47-1

2 257-0

552-1 218-7

53-9 1 301-7

432-6

51-6 134-9

10-4

2 755-3 2 508-8 1 901-4 2 969-2

9-5

131-0

146 Tab. 4.

Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde, samt bygden enligt 1938 års al!1

|

7 Allmänna skogar

1 9

E n s k i l d a Övriga

c 3 3

Län, landsdelar och värdeslag

CD

Krono- Eckleskogar siastika skogar

övriga allm. skogar

Summa

Aktiebolags skogar

Varje fastighetsinnehav <

1 000 1.

9 714-6 33 545-3 summa värde . . . 43 259-9

2 3

25—50

50—100

669-8 1477-1 2 146-9

1 455-2 3 378-2 4 833-4

2 299-4 5 393-1 7 692-5

kronor

Norrbottens 1. skogsmarksvärde.

]

111-1 385-7 496-8

1 335-0 11160-7 2 957-1 4 312-4 38 243-4 8 234-6 5 647-4 49 404-1 11191-7

37-2 102-9 140-1

913-1 6 223-9 3 105-6 20 464-4 4 018-7 26 688-3

1 081-8 3 041-6 4 123-4

45-6 142-4 188-0

178-3 541-8 720-1

332-9 975-2 1 308-1

73-9 282-8 356-7

421-9 4 936-8 1 206-8 17 779-0 1 628-7 22 715-8

1 875-3 5 193-0 7 068-3

624-2 1 334-7 1 958-9

1 276-9 2 836-4 4 113-3

1966-5 4 417-9 6 384-4

178-7 741-3 920-0

413-8 10 590-1 8 602-3 1300-7 36 707-0 27 109-3 1 714-5 47 297-1 35 711-6

105-3 415-1 520-4

8 J53-2 4 215-2 363-7 1 172-4 27 372-5 15 124-3 1 536-1 35 525-7 19 339-5

1 a. lappmarken skogsmarksvärde.

5 273-6 17 255-9 summa värde . . . 22 529-5

•1

fl 0

1 b. kustlandet 7 8 i)

skogsmarksvärde.

4 441-0 16 289-4 summa värde . . . 20 730-4

2. 10 11 12

Västerbottens 1. skogsmarksvärde.

9 997-6 34 665-0 summa värde . . . 44 662-6

2 a. lappmarken skogsmarksvärde.

7 684-2 25 785-0 summa värde . . . 33 469-2

14 15

1 676-0 2 785-0 3 354-5 4 315-0 7 580-3 11136-8 5 991-0 10 365-3 14 991-3

208-1 597-0 805-1

425-4 1 302-6 1 728-0

1 01O-1 3 301-8 4S11-9

2 b . kustlandet 16 17 18

skogsmarksvärde.

2 313-4 8 880-0 summa värde . . . 11 193-4

3.

skogsmarksvärde.

20 21

4.

Anm.

50-1 128-3 178-4

2 436-9 4 387-1 9 334-5 11 985-0 11 771-4 16 372-1

1467-9 3 718-0 5 185-9

2 $44-4 2 359-6 7 S35-0 6 277-7 8 637-3 10 679-4

Jämtlands 1.

22 23 24

73-4 326-2 399-6

summa värde . . .

1 570-3 6 569-5 8 139-8

535-6 2 678-0 3 213-6

549-8 2 655-7 14 440-9 2 466-9 11 714-4 45 984-0 3 016-7 14 370-1 60 424-9

1 022-1 3 228-6 4 250-7

1 603-2 2 T42-6 5 009-1 8 C57-1 6 612-3 11 c99-7

Västernorrlands 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

1 749-9 6 691-5 8 441-4

522-2 2 843-7 3 365-9

140-0 2 412-1 15 305-8 414-3 9 949-5 47 683-8 554-3 12 361-6 62 989-6

1 617-8 4 216-4 5 834-2

2 179-1 3 811-1 5 962-1 10 746-9 8 141-2 14 658-0

Se anm. till tab. 1, sid. 89.

dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsmänna fastighetstaxering. |

u

s k o g a r

I 17

|

18 |

19 Allmänna skogar

enskilda skogar ägares skogsmarksi hektar 100—200 200-HIOO

Summa 400 o. mera 1000

2 021-2 4 778-8 6 800-0

1 340-8 3 173-2 4 514-0

448-2 1 225-7 1 673-9

444-8 I 165-8 1 610-6

1 573-0 3 553-1 5 126-1

Samtliga skogar

Summa

H

o3 O

o CD

£

pr a CD

CD

O

i

S g-

<

CO

a B

I

Pr £•

•I

09 B S3 o ,

&p

09 CD a •H B

pr

CO

i

|

jrcre

C

3 B

2 s B B a

•i

CD

kronor

810-4 8 596-8 1 787-1 19 987-5 2 597-5 28 584-3

21 Enskilda skogar

Ce

a a.

PTOQ O ca 09 Co cs

|

Procent

pr

11 553-9 28 222-1 39 776-0

22 714-6 66 465-5 89180-1

42-8 50-4 48-5

0-5 0-6 0-6

5-9 6-5 6-3

49-2 57-5 55-4

13-0 37-8 12-4 30-1 12-5 32-1

50-8 42-5 44-6

1 2 3

1 736-5 4 737-4 6 473-9

2 818-3 7 779-0 10 597-3

9 042-2 28 243-4 37 285-6

58-3 61-1 60-4

0-4 0-4 0-4

101 11-0 10-8

68-8 72-5 71-6

12-0 10-7 11-1

19-2 16-8 17-3

31-2 27-5 28-4

4 5 6

896-0 2 007-4 2 903-4

523-7 6 860-3 1 100-6 15 250-1 1 624-3 22 110-4

8 735-6 20 443-1 29 178-7

13 672-4 38 222-1 51 894-5

32-5 42-6 40-0

0-5 0-7 0-7

3-1 3-2 3-1

36-1 46-5 43-8

13-7 13-6 13-6

50-2 39-9 42-6

63-9 53-5 56-2

7 8 9

3 392-8 10 351-9 13 744-7

2 001-9 6 273-9 8 275-8

785-6 14 495-8 2 534-5 42 192-4 3 320-1 56 688-2

23 098-1 69301-7 92 399-8

33 688-2 106 008-7 139696-9

29-7 32-7 32-0

0-5 0-7 0-7

1-2 1-2 1-2

31-4 34-6 33-9

25-6 25-6 25-5

43-0 39-8 40-6

68-6 10 65-4 11 66-1 12

1 531-2 5 015-4 6 546-6

1 392-2 4 572-8 5 965-0

652-1 5 219-1 2 160-0 16 949-6 2 812-1 22 168-7

9 434-3 32 073-9 41508-2

17 587-5 59 446-4 77 033-9

43-7 43-4 43-4

0-6 0-7 0-7

2-1 2-0 2-0

46-4 46-1 46-1

23-9 25-4 251

29-7 28-5 28-8

53-6 13 53-9 14 53-9 15

1 861-6 5 336-5 7 198-1

609-7 1 701-1 2 310-8

13 663-8 37 227-8 50 891-6

16 100-7 46 562-3 62 663-0

14-4 19-1 17-9

0-4 0-7 0-6

0-3 0-3 0-3

15-1 20-1 18-8

27-3 25-7 26-J

57-6 54-2 55-1

84-9 16 79-9 17 81-2 18

4 001-7 3 510-0 12 922-8 11 751-3 16 924-5 15 261-3

2 437-2 15 316-8 29 757-7 7 481-2 49 050-1 95 034-1 9 918-4 64 366-9 124 791-8

32 413-4 106 748-5 139 161-9

4-8 6-2 5-8

1-7 2-5 2-3

1-7 2-3 ^-2

8-2 44-5 11-0 43-1 10-3 43-4

47-3 45-9 46-3

91-8 19 89-0 20 89-7 21

4 216-7 2 572-3 12 385-3 8 158-1 16 602-0 10 730-4

1 761-1 16158-1 5 600-7 47 069-5 7 361-8 63 227-6

33 876-0 104 702-8 138 578-8

5-2 6-4 6-1

1-5 2-7 2-1

0-4 0-4 0-4

7-1 9-5 8-9

47-7 45-0 45-6

92-9 22 90-5 23 9 M 24

286-7 686-5 973-2

133-5 374-5 508-0

9 276-7 25 242-8 34 519-5

31463-9 94 753-3 126 217-2

45-2 45-5 45-5

148 Tab. 4 (forts.). Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde,, samt bygden enligt 1938 år-s all1

o

1 Ens k i i d a

Allmänna skogar

l\

Bi 5

Län, landsdelar och värdeslag

Kronoskogar

~i

Ecklesiastika skogar

Övriga a lim. skogar

Summa

Varje fasttighetsiinnehav

Aktiebolags skogar <

i

5. Gävleborgs 1. skogsmarksvärde.

•i

summa värde . . .

1 555-3 7 032-7 8 588-0

528-1 2 965-7 3 493-8

25—50

5(0—100

kronor

689-3 2 772-7 14 023-3 2 731-8 12 730-2 58 234-6 3 421-1 15 502-9 72 257-9

1 904-6 2 669-6 4 485-8 6 OOO-o 8 875-4 153 713-9 7 904-6 11 545-0 2 0 199-7

6. Kopparbergs 1. 3 373-5 12 816-9 summa värde . . . 16 190-4

skogsmarksvärde.

1 5 C

7. Värmlands I. skogsmarksvärde.

703-5 4 692-7 5 396-2

892-4 5 012-7 5 905-1

409-5 2 005-4 12 336-6 5 476-0 5 046-7 4 618-0 1 601-6 11 307-0 48 300-9 19 537-5 19 550-3 19 109-6 2 01M 13 312-4 60 637-5 25 013-5 24 597-0 2 3 727-6

2 032-6 9 024-5 summa värde . . . 11 057-1

246-5 1 418-4 1 664-9

798-6 3 077-7 5 277-7 3 811-6 14 254-5 20 675-4 4 610-2 17 332-2 25 953-1

2 461-5 6 729-7 9 191-2

1 750-5 5 071-1 6 821-6

IL 380-6 å 120-1 5 500-7

1 402-5 6 468-3 7 870-8

293-5 1 508-3 1 801-8

827-1 2 523-1 2 774-3 3 994-9 11971-5 12 762-1 4 822-0 14 494-6 15 536-4

1 223-8 3 672-8 4 896-6

1 424-7 4 666-0 6 090-7

i 749-6 6 092-3 7 841-9

243-0 1122-5 1 365-5

230-7 1 096-5 1327-2

1100-0 5 520-1 6 620-1

1 573-7 2 886-2 7 739-1 10 56M 9312-8 13 4-17-3

1105-8 3 817-8 4 923-6

930-0 3 299-3 4 229-3

751-3 2 606-4 3 357-7

592-5 2 062-7 2 655-2

293-6 1378-4 1 672-0

797-8 4 223-0 5 020-8

1 683-9 7 664-1 9 348-0

1 439-7 5 071-2 6 510-9

1457-8 4 378-1 5 835-9

1 601-6 5 085-8 6 687-4

1 854-2 6 184-4 8 038-6

693-3 3 910-4 4 603-7

274-3 1 680-9 1 955-2

832-1 1 799-7 5 076-8 10 668-1 5 908-9 12 467-8

901-3 3 156-8 4 058-1

1398-0 4 604-6 6 002-6

1177-7 4 080-8 5 258-5

1 065-9 3 719-8 4 785-7

summa värde . . .

8. 10 11 12

414-4 2 532-9 6 320-8 12 742-0 3 846-1 3 880-9 1853-2 2144-2 8 906-3 23 867-4 49 885-6 13 099-6 13 315-9 13 603-8 2 558-6 11 439-2 30 188-2 62 627-6 16 945-7 17196-8 177 457-0

Örebro 1. skogsmarksvärde.

9. Västmanlands 1. 13

skogsmarksvärde.

summa värde . . .

10. Uppsala 1. skogsmarksvärde.

17 18

summa värde . . .

11. Stockholms 1. skogsmarksvärde.

20 21

summa värde . . .

12. Södermanlands 1. skogsmarksvärde.

23 24

summa värde . . .

149 dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på Iandsmänna fastighetstaxering. 1

10 H

16 1 17 1 IH

s k o g a r

19 Allmänna skogar

enskilda skogar ägares skogsmarksi hektar

Summa

400 o. 100—200 200—400 mera

Samtliga skogar

Summa

B

o B o CD W o

09 SD

o co El pr a

co 2 .

0 Co 09 g '

& «°

S» to 1

c*-

PT-CJ9

09 B

B 9

20 | 21 |

22 Enskilda skogar

fe O et 09 e r

S 2. 09

52 c

ra *J B F°9

O 09

p

CD

a B B

t

CD

pr

42-2 45-4 44-7

49-4 44-7 45-7

pr

B

5 2

t»

1000 k r o n o r

p ro c e n t

4 132-1 2 163-2 15 015-4 8 241-6 19 147-5 10 404-8

1 024-9 3 586-8 4 611-7

16 380-2 30 403-5 57 433-' 115 667-7 73 813-3 146 071-2

33 176-2 128 397-9 161574-1

4-7 5-5 5-3

1-6 2-3 2-2

2-1 2-1 2-1

8-4 9-9 9-6

91-6 90-1 90-4

1 2

2 822-2 10 271-9 13 094-1

731-2 2 632-3 3 363-5

16 271-9 29 013-9 56 885-5 106 77M 73 157-4 135 785-0

35 334-7 130 638-5 165 973-2

9-5 9-8 9-8

1-2 1-7 1-5

7-2 6-8 6-9

17-9 36-1 46-0 82-1 18-3 38-2 43-5 81-7 18-2 37-7 44-1 81-8

4 9 B

3 309-3 2 057-6 2 288-4 22 796-0 35 132-6 14 239-2 9 260-0 9 890-5 91 587-1 139 888-0 17 548-5 11317-6 12 178-9 114 383-1 175 020-6

37 138-0 151195-0 188 333-0

1-9 3-1 2-9

2-4 3-3 3-1

1-1 1-1 1-1

5-4 33-2 7-5 32-0 7-1 32-2

61-4 60-5 60-7

94-6 92-5 92-9

7 8

1166-8 3 442-6 4 609-4

702-6 2 295-0 2 997-6

1 963-6 8 028-1 9 991-7

9 425-6 29 686-6 39 112-2

14 703-3 50 362-0 65 065-3

17 781-0 64 616-5 82 397-5

11-4 14-0 13-4

1-4 2-2 2-0

4-5 17-3 29-7 5-9 22-1 32-0 5-6 21-0 31-5

53-0 45-9 47-5

82-7 10 77-9 11 79-0 12

1 274-0 4 688-2 5 962-2

445-6 1 619-9 2 065-5

647-1 2 459-2 3 106-3

6 764-8 23 198-4 29 903-2

9 539-1 35 960-5 45499-6

12 062-2 47 932-0 59 994-2

11-6 13-5 13-1

2-4 3-1 3-0

6-9 8-4

8-o

20-9 23-0 25-0 26-6 24-1 25-9

56-1 79-1 13 48-4 75-0 14 50-0 75-9 15

506-5 1 747-9 2 254-4

474-3 1 565-8 2 040-1

582-7 2 019-3 2 602-0

4 350-6 15 056-5 19 407-1

7 236-8 25 617-6 32 854-4

8 810-5 33 356-7 42 167-2

2-8 3-4 3-2

2-6 3-3 3-2

12-5 16-5 15-7

17-9 32-7 23-2 31-7 22-1 31-9

49-4 82-1 IG 45-1 76-8 17 46-0 77-9 18

1154-4 3 897-2 5 051-6

1 066-8 2 410-2 3 838-0 8910-5 4 904-8 11 320-7

9 545-0 32 294-0 41 839-0

10 984-7 37 365-2 48 349-9

12 668-6 45 029-3 57 697-9

4-7 4-6 4-6

2-3

3-o 2-9

6-3 9-4 8-7

13-3 17-0 16-2

11-4 75-3 86-7 19 11-3 71-7 83-0 20 11-3 72-5 83-8 21

912-1 3 281-2 4 193-3

849-5 3 922-9 3 107-3 16 913-7 3 956-8 20 836-6

9 326-1 35 707-4 45 033-5

10 227-4 38 864-2 49 091-6

12 027-1 49 532-3 61 559-4

5-8 7-9 7-5

2-3 3-4 3-2

6-9 10-2 9-6

15-o 21-5 20-3

7-5 6-4 6-6

1138-3 3 962-0 5 100-3

77-5 85-0 -22 72-i 78-5 83 73-1 79-7 42

150 Tab. 4 (forts.). Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde, samt bygden enligt 1938 års all1

|

|

övriga Län, landsdelar och värdeslag

CD -i

Kronoskogar

Ecklesiastika skogar

Övriga allm. skogar

Summa

Varje fastighetsinnehav

Aktiebolags skogar <

25—50

50—100

1000 k r o n o r

1 2 3

13.

Östergötlands 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

1 478-3 7 226-9 8 705-2

373-2 1 932-2 2 305-4

4 5 G

14. Gotlands 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

183-3 640-5 823-8

192-9 737-6 930-5

1 723-0 9 192-5 summa värde . . . 10 915-5

567-1 3 100-2 3 667-3

1 234-1 6184-7 7 418-8

7 8 9

10 11 12

1 361-8 3 213-3 2 917-1 8 226-1 17 385-2 11542-7 9.587-9 20598-5 14 459-8

1 913-0 5 971-0 7 884-0

2 278-3 2 814-2 7 324-9 9 222-2 9 603-2 12 036-4

455-4 1 625-0 2 080-4

1154-9 3 437-6 4 592-5

93M 2 847-0 3 778-1

842-7 2 624-0 3466-7

500-0 2 790-1 2 426-0 14 718-7 2 926-0 17 508-8

1 310-4 4 406-6 5 663-5 12 074-4 6 973-9 16 481-0

2 064-9 5 727-5 7 792-4

1 486-0 4100-6 5586-6

660-6 3135-7 3 796-3

653-0 2 547-7 2 059-1 11 379-5 2 712-1 13 927-2

1 617-5 6 781-9 6 511-8 4 843-8 5 957-9 14 952-0 15 730-7 12444-5 7 575-4 21 733-9 22 242-5 17288-3

1 472-5 7 675-2 9147-7

788-4 4 155-2 4 943-6

273-2 2 534-1 1 395-6 13 226-0 1 668-8 15 760-1

1 268-6 4 590-7 7 218-6 5625-8 4 306-3 12 185-0 20 693-9 16685-3 5 574-9 16 775-7 27 912-5 22311-1

1 055-4 5 330-2 6 385-6

753-4 3694-7 4 448-1

2 381-4 12 497-8 summa värde . . . 14 879-2

470-4 2 452-7 2 923-1

15. Skaraborgs 1. skogsmarksvärde.

16. Älvsborgs 1. skogsmarksvärde. summa värde . . .

17. Jönköpings 1. skogsmarksvärde.

11 15

summa värde . . .

79-2 246-9 326-1

107-6 346-8 454-4

18. Kronobergs 1. 10 17 18

19 20 21

skogsmarksvärde. summa värde . . . 19. Kalmar 1. skogsmarksvärde.

212-0 2 020-8 3 024-5 4 046-8 5 330-0 3990-8 446-3 9471-2 8 910-3 8 125-4 12 541-7 1C365-8 658-3 11492-0 11 934-8 12 172-2 17 871-7 14356-6

394-9 3 246-7 1199-1 16 149-0 1 594-0 19 396-3

1 587-0 6 169-1 7 756-1

710-2 1 820-3 2 530-5

168-1 482-1 650-2

2 142-3 4 284-6 5828-0 5 476-3 12 241-5 17352-4 7 618-6 16 526-1 23180-4

20. Göteborgs o.Bohus 1. 22 23 24

|

E n s k i l d a

Allmänna skogar 2 c B B

|

skogsmarksvärde. summa värde . . .

368-6 995-2 1 363-8

155-2 439-1 594-3

186-4 386-0 572-4

2 803-3 4 689-8 7 493-1

1 555-2 3 309-2 4 864-4

952-6 2122-6 3075-2

151 dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsmänna fastighetstaxering. 10

s k o g a r

1 n 1 18 I 19

Allmänna skogar

enskilda skogar ägares skogsmarks i hektar 100—200 200-400

Summa 400 o. mera

Samtliga skogar

Summa

w oB oca pr o

09 P

•H

o CO ££ pr et, O co 09 g "

c= < ro

"> 2 . O 09

p

s pr| s s.

B

B B

2 726-5 9 119-6 11 846-1

kronor

22 Enskilda skogar 2

fe

»s

09 p

p

er o

09 CD

p

| 21 |

CD 3 . pr 09 O p 09 p o •-1 3

ro B

B

pr

I

CO

B

3 3 •H

p ro c e n t

1 548-6 3 009-3 14 289-9 5 271-3 11182-4 48 091-4 6 819-9 14 191-7 62 381-3

17 207-0 59 634-1 76 841-1

20420-3 77 019-3 97 439-6

7-2 9-4 8-9

1-8 2-5 2-4

6-7 10-7 9-8

15-7 22-6 21-1

14-3 15-0 14-9

70-0 62-4 64-0

84-3 77-4 78-9

2 3

i

324-2 970-6 1 294-8

89-4 244-4 333-8

23-2 3 365-5 61-1 10 184-7 84-3 13 550-2

3 473-1 10 531-5 14 004-6

3 928-5 12 156-5 16 085-0

4-7 5-3 5-1

4-9 6-1 5-8

2-0 2-0 2-0

11-6 13-4 12-9

2-7 2-8 2-8

85-7 83-8 84-3

88-4 86-6 87-1

4 5 6

917-6 2 683-5 3 601-1

778-9 2 698-1 3 477-0

1 320-9 10 974-9 4 819-2 32 103-3 6 140-1 43 078-2

12 285-3 37 766-8 50 052-1

15075-4 52 485-5 67 560-9

11-4 17-5 16-2

3-8 5-9 5-4

3-3 18-5 4-6 28-0 4-3 25-9

8-7 10-8 10-3

72-8 61-2 63-8

81-5 72-0 74-1

7 8 9

2 220-0 6 220-6 8 440-6

1 032-6 3 038-1 4 070-7

1 298-8 22 688-9 4 549-0 56 934-9 5 847-8 79 623-8

24 306-4 62 892-8 87 199-2

26 854-1 74 272-3 101126-4

4-6 8-3 7-3

2-5 4-2 3-8

2-4 2-8 2-7

9-5 15-3 13-8

6-0 8-0 7-5

84-5 76-7 78-7

90-5 10 84-7 11 86-2 12

2 479-5 7 169-8 9 649-3

1186-8 3 157-6 4 344-4

1 254-9 22 356-3 4 170-7 64 062-3 5 425-6 86 418-6

23 624-9 68 368-6 91 993-5

26 159-0 81 594-6 107 753-6

5-6 9-4 8-5

3-0 5-1 4-6

M 1-7 1-5

9-7 16-2 14-6

4-8 5-3 5-2

85-5 78-5 80-2

90-3 13 83-8 14 85-4 15

1888-9 5 335-2 7 224-1

911-8 2 948-6 3 860-4

1115-0 17 283-3 4 040-8 43 357-5 5 155-8 60 640-8

20 307-8 52 267-8 72 575-6

22 328-6 61 739-0 84 067-6

4-7 8-6 7-6

3-4 6-0 5-3

1-0 0-7 0-8

9-1 13-5 15-3 14-4 13-7 14-2

4 218-3 2 458-8 2 542-3 21 474-3 12 848-8 7 690-2 8 393-0 64 002-2 17 067-1 10 149-0 10 935-3 85 476-5

23 061-3 70 171-3 93 232-6

26 308-0 86 320-9 112 628-9

9-1 14-5 13-2

1-8 2-8 2-6

1-5 1-4 1-4

12-4 18-7 17-2

6o 81-6 87-6 19 7-1 6-9

74-2 75-9

81-3 20 82-8 21

323-3 717-1 1 040-4

6 044-9 11 995-2 18 040-1

6 755-1 13 815-5 20570-6

5-4 7-2 6-6

2-3 3-2 2-9

2-8 2-8 2-8

10-5 13-2 12-3

2-5 3-5 3-2

87-0 83-3 84-5

89-5 22 86-8 23 87-7 24

205-2 607-2 812-4

37-2 5876-8 67-2 11513-1 104-4 17 389-9

77-4 90-9 16 70-3 84-7 17 72-1 86-3 18

152 Tab. 4 (forts.). Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde;, sam enligt 1938 års allimännl 2

|

|

4 I

|

Allmänna skogar

Län, landsdelar och

Kronoskogar

Ecklesiastika skogar

Övriga allm. skogar

E n s Ik i 1 d t

Summa

Varje fastighet» innahei

Aktiebolags skogar <

1 000

kronor

25—50

21. Hallands 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

456-5 1 653-5 2 110-0

274-7 814-9 1089-6

280-6 375-8 656-4

1 011-8 2 844-2 3 856-0

237-0 663-6 900-6

2 478-2 3 279-8 5 758-0

2 774-5 4 654-5 7 429-0

22. Blekinge 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

230-1 890-9 1121-0

109-0 446-4 555-4

162-7 465-2 627-9

501-8 1 802-5 2 304-3

358-9 M46-4 1 505-3

1 991-0 3 669-1 5 660-1

2 047-3 4 393-3 6 440-6

skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

954-4 3 740-9 4 695-3

378-6 1 201-6 1580-2

259-9 673-5 933-4

1 592-9 5 616-0 7 208-9

367-8 1 417-0 1 784-8

4 396-2 6 397-3 10 793-5

2 969-5 5 327-8 8 297-3

24. Malmöhus 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

411-9 1 456-0 1 867-9

113-7 285-8 399-5

261-5 674-9 936-4

787-1 2 416-7 3 203-8

80-9 264-1 345-0

1 230-3 1 870-1 3100-4

682-7 1 046-0 1 728-7

Norrland skogsmarksvärde. 24 587-7 1875-7 3127-9 29 591-3 55 329-4 88 504-0 9 614-4 11 226-1 109 344-5 187 246-3 skogsvärde summa värde . . . 113 091-7 11490-1 14 354-0 138 935-8 242 575-7

6 890-3 19 237-1 26127-4

10 692-1 30 805-1 41 497-2

Svealand skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

9 040-9 2 645-4 7 298-0 18 984-3 38 357-8 40 098-0 14 239-4 33 134-3 87 471-7 150 413-1 49 138-9 16 884-8 40 432-3 106 456-0 188 770-9

16 969-0 55 840-1 72 809-1

15 812-1 55 069-2 70 881-3

Götaland skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

11 949-5 4 837-2 4 625-2 21 411-9 57 484-3 22 396-1 18574-5 98 454-9 69 433-8 27 233-3 23199-7 119 866-8

23. Kristianstads 1.

25.

26.

27.

13 045-4 37 935-2 38648-5 46 869-8 82 127-8 95 838-0 69 915-2 120 063-0 134 486-5

28. Rikets landsbygd skogsmarksvärde. 45 578-1 9 358-3 15 05M 69 987-5 106 732-6 61 794-5 65152-7 skogsvärde 186 086-3 46 249-9 62 934-9 295 271-1 384 529-2 157 205-0 181 712-3 summa värde . . . 231 664-4 55 608-2 77 986-0 365 258-6 491 261-8 218 999-5 246 865-0

153 lessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden astigh etstaxering. 10

n

16 |

k o g a r

|

18 |

19 Allmänna skogar

nskilda skogar gares sko gsmarks hektar 100—200 2 0 0 - 4 0 0

Summa 400 o. mera

Samtliga skogar

W iH

O 3 O CO

Summa

pr

cg p •i

C5

co El pr en

<

c» a.

pr 09 O p O co "3 3' 09 P co ^ *H P p pr p

1000 k r o n o r

20 |

p

22 Enskilda skogar Pr

ro B

21 |

<

co 3 . pr TO

,2 ^ -

P 09 CD

09 P CD 1 B

a,

00 B

g Cd

B

f

Procent

673-3 1 562-3 2 235-4

200-0 547-8 747-8

944-1 3243-6 4187-7

9026-5 16 955-1 25 981-6

9 263-5 17 618-7 26 882-2

10 275-3 20 462-9 30 738-2

4-4 8-1 6-9

2-7 4-0 3-6

2-7 9-8 1-8 13-9 2-1 12-6

2-3 87-9 90-2 3-2 82-9 86-1 2-9 84-5 87-4

1 2 3

938-7 2 286-9 3 225-6

307-3 935-6 1 242-9

544-1 1 653-6 2 197-7

7 837-1 17 589-1 25426-2

8 196-0 18 735-5 26 931-5

8 697-8 20538-0 29235-8

2-6 4-3 3-8

1-3 2-2 1-9

1-9 2-3 2-2

5-8 8-8 7-9

4-1 90-1 94-2 5-6 85-6 91-2 5-1 87-o 92-1

fl e

939-7 2 413-8 3 353-5

448-1 1 267-0 1 715-1

2 159-5 7 355-0 9 514-5

13 226-1 27 750-9 40 977-0

13 593-9 29 167-9 42 761-8

15 186-8 6-3 34 783-9 10-7 49 970-7 9-4

2-5 3-5 3i

1-7 10-5 1-9 16-1 1-9 14-4

2-4 87-1 89-5 4-1 79-8 83-9 3-6 82-0 85-6

7 8 9

448-4 1 323-1 1771-6

546-6 1 965-8 2 512-4

1 293-3 4 980-6 6 273-9

4 830-9 12 660-7 17 491-6

4 911-8 12 924-8 17 836-0

5 698-9 15341-5 21 040-4

7-2 9-5 8-9

2-o 1-9 1-9

4-6 13-8 4-4 15-8 4-4 15-2

1-4 84-8 86-2 10 1-7 82-5 84-2 11 1-6 83-2 84-8 12

17 764-5 55 454-2 73 218-7

11 588-2 37 598-1 49 186-3

6 819-2 20 990-3 27 809-6

70 947-7 215 732-6 286 680-3

126 277-1 402 978-9 529 256-0

155 868-4 15-8 512 323-4 17-3 668 191-8 16-9

1-2 1-9 1-7

2-0 19-o 35-5 45-5 81-0 13 2-2 21-4 36-5 42-1 78-6 14 2-2 20-8 36-3 42-9 79-2 15

11145-3 41 568-2 52 713-5

6 734-7 25 648-0 32 382-7

12 546-1 50 853-6 63 399-7

78 480-0 284 415-5 362 895-5

116 837-8 434 828-6 551 666-4

135 822-1 522 300-3 658122-4

6-7 7-7 7-5

1-9 2-7 2-6

5-4 14-0 28-2 57-8 86-0 l(i 6-3 16-7 28-8 54-5 83-3 17 6-1 16-2 28-7 55-1 83-8 IS

18 098-4 52 651-1 70 749-5

9 714-1 30 371-7 40 085-8

15 542-6 54 516-2 70 058-8

153 230-5 405 205-2 558 435-7

166275-9 452 075-0 618 350-9

187 687-8 6-4 550 529-9 10-4 738217-7 9-4

2-6 4-1 3-7

2-4 11-4 3-4 17-9 3-1 16-2

34 907-9 302 658-2 409 390-8 479 378-3 9-5 126 360-1 905 353-3 1289 882-5 1 585 153-6 11-7 161 268-0 1 208 011-5 1 699 273-3 2 064 531-9 11-2

2-0 2-9 2-7

3-1 14-6 22-3 63-1 85-4 25 4-0 18-6 24-3 57-1 81-4 23 3-8 17-7 23-8 58-5 82-3 24

47 008-2 28 037-0 149 673-5 93 617-8 196 681-7 121 654-8

7-o 81-6 88-6 10 8-5 73-6 82-1 20 8-1 75-7 83-8 21

154 Tab. 5. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarken! förekomst inom olika skogsägargrupper på lands 1

i

1 Allmänna skogar

CD

-s

Övrig Län, landsdelar och ägoslag

Kronoskogar

Ecklesiastika skogar

Övriga allm. skogar

Summa

H

1 2 3

4 5

7 8 y

9 E n s k i l d

z

a 3B

|

1. Norrbottens 1. skogsmark

2 033 525 3 924 871 summa utmark . . 5 958 396 övrig mark, % . . 65-9

e

k

Aktiebolags skogar

Varje fastighet inneha Ingen skogsmark

<25

25—50

t a r

15 204 13 384 28 588 46-8

258 251 2 306 980 116 637 4 054 892 374 888 6 361 872 31-1 63-7

388 066 200 906 588 972 34-'

10 388 10 388 ioo-o

66111 148 160 34 735 77 611 100 846 225 771 34-4 34-i

1 a. lappmarken skogsmark . . . . övrig mark summa utmark övrig mark, % .

1 355 996 3 676 997 5 032 993 73-i

7 595 9 760 17 355 56-2

188 328 72 307 260 635 27-7

1551919 3 759 064 5 310 983 70-8

177 017 106 394 283 411 37-5

3 176 3 176

1 b. kustlandet skogsmark . . . . övrig mark summa utmark övrig mark, % .

677 529 247 874 925 403 26-8

7 609 3 624 11 233 32-3

69 923 44 330 114 253 38-8

755 061 295 828 1 050 889

211 049 94 512 305 561 30-9

7 212 7 212

1 006 949 1 320 296 summa utmark . . 2 327 245 övrig mark, % . . 56-7

13423 6 003 19 426

111 012 30 455 141 467

30'9

2I-S

1131 384 733127 123 166 213 553 1356 754 283 582 12 780 54 432 91317 2 488 138 1 016 709 12 780 177 598 304 870 30-6 30-0 27-9 IOO-O 54-5

8 741 4 416 13 157 33- 6

107 582 29 637 137 219

21-3

4 682 1 587 6 269 25-3

3 430 818 4 248 19-3

117 164 46 570 163 734

37 629 14 774 52 403

28-4

28-2

158 626 944 230 1102 856 85-6

134 259 27 554 161 813

24 088 4 566 28 654

6 676 1069 7 745

17-0

15-9

13-8

28-2

—

IOO-O

— ioo-o

9 537 12 518 22 055 56-8

33 999 35 243 69 242 50-9

56 574 114 161 22 217 42 368 78 791 156 529 28-2

27-1

2. Västerbottens I. 10 11 12

13 14 15

2 a. lappmarken skogsmark . . . . övrig mark summa utmark övrig mark, % .

804 300 1 265 374 2 069 674

16 17 18

2 b. kustlandet skogsmark . . . . övrig mark . . . . summa utmark övrig mark, % .

202 649 54 922 257 571

6I-I

21-6

—

920 623 1 2 9 9 427 2 220 050 58-5

402 075 164 490 566 565

4 834 4 834

29-0

ioo-o

210 761 57 327 268 088

331052 119 092 450 144 26-5

7 946 7 946

21 802 19 796 41 598 47-6

47 003 38 406 35 469 44-9

— 101364

ioo-o

166 490 52 911 34 636 136 000 219 401 24-1 25-5

313 419 1175 566 — 1 005 574 501 907 10 859 1318 993 1 677 473 10 859

64169 103 499 23 060 49 244 87 229 152 743

21-4

3. Jämtlands 1. 19 20 21

22 23 24

summa utmark . . övrig mark, % . . 4. Västernorrlands 1. skogsmark summa utmark . . övrig mark, % . .

29-9

IOO-O

165 023 861166 179 417 33189 198 212 1040 583

2 321 2 321

76-2

16-7

17-2

ioo-o

26-+

32-2

73 326 100 477 13 084 21814 86 410 122 291 15-1

17-8

155 övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa bygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering. 10

|

|

|

17 | 18 | 19 |

20 Allmänna skogar

s k o g a r enskilda skogar ägares skogsmarksi hektar

Summa

400 0. 50—500 100—200 200—400 mera

Samtliga skogar

O 0 B O CD

Summa

pr

00 £ co Ji O

GQ

g" 09' 09 p

P 1' P p ~ g- fa pr p

H e k t a r

255 529 283 401 235 169 165 722 1154 092 1 542 158 3 849 138 52-8 0-4 148 529 206 023 184 915 131 090 793 291 994197 5 049 089 77-7 0-3 404 058 489 424 420 084 296 812 1947 383 2 536 355 8898 227 67-0 0-3 44-0 44-2 40-7 42-1 56-7 3 6-8 39 - 2

21 |

B B p

23 Enskilda skogar

> B

22 |

C* < E. 3 .

0 cc cT<*p 09 09 B" P ce p O " B " P CD 09 pr

3 co B

B B

-*

p

B P r o c e n t

CO

6-7 59-9 10-1 30-o 40-1 2-3 80-3 4-0 15-7 19-7 4-2 71-5 6-6 21-9 28-5

1 2 3

8-3 19-1 27-4 2-5 9-3 11-8 4-4 12-6 17-0

4 5 6

66 357 69 834 136 191 5t-3

102 2 0 6 103 660 205 866 50-4

87 913 109 370 99 341 72 370 208 711 160 283 47-6 45-2

586 399 502 536 1 038 935 46-1

2 138 318 63-4 4 261 600 86-3 6 399 918 78-6 66-6

0-4 0-2 0-3

8-8 72-6 1-7 88-2 4-1 83-0

189 172 7 8 695 267 867

1 8 1 195 102 363 283 558 36-1

77 809 955 759 125 799 744 710 85 574 58 720 397 149 491 661 211 373 136 529 1 141 859 1 447 420 40-5 34-0 34-8 43'°

1 710 820 3 9 6 787 489 31-5 2 498 309 37-1 3'S

0-4 0-5 0-4

4-1 44-1 12-3 43-6 5-6 37-6 12-0 50-4 4-6 42-1 12-2 45-7

323 799 310 862 204 642 86 604 1 262 626 1 995 753 3 127 137 32-2 851 989 2 208 743 59-7 148 056 137 989 85 613 38 220 568407 471 855 448 851 290 255 124 824 1 831033 2 847 742 5 335 880 43-6

0-4 0-3 0-4

3-6 36-2 23-4 40-4 63-8 10 1-4 61-4 12-8 25-s 38-6 11 2-6 46-6 19-1 34-3 53-4 12

49-2

55-9 62-4 57-9

7 8 9

31-4

30-7

115 458 77 750 193 208

156 622 75 877 69 362 34 638 225 9S4 110 515 30-7 3'-3

589 220 991 295 336 619 601 109 925 839 1 492 404 36-4 33-6

1 911 918 42-1 1 8 0 0 536 70-3 3 712 454 55-7 48-5

0-5 0-2 0-4

5-6 48-2 21-0 30-8 51-8 13 1-7 72-2 9-1 18-7 27-8 14 3-7 59-8 15-3 24-9 40-2 15

40-2

172 398 91 833 264 231 34-8

208 341 70 306 278 647

138 464 46 156 184 620

673 406 1 004 458 231 788 350 880 905 194 1 355 338

1 215 219 16-6 408 207 13-4 1 623 426 15-8

0-4 0-4 0-4

0-3 17-3 27-3 55-4 82-7 16 0-2 14-0 29-2 56-8 86-0 17 0-3 16-5 27-7 55-8 83-5 IS

25-2

25-0

48 020 16 251 64 271 25-3

29-5

30-6

409 382 396 142 805 524

10 727 3 582 14 309 25-0

31-0

25-6

29-9

41-4

25-9

25-1

184 481 280 955 257 146 223 647 1113 897 2 289 463 91331 135 737 115 314 151 770 577 315 1 079 222 275 812 416 692 372 460 375 417 1 691 212 3 368 685 31-0 34-i 32-6 40-4 32-0 33-'

2 602 882 2 084 796 4 687 678 44-5

4-5 2-2 3-5

1-4 6-1 12-0 45-2 42-8 88-o 19 0-7 45-3 48-2 24-1 27-7 51-8 20 M 23-5 28-1 35-8 36-1 71-9 2 1

182 826 40 065 222 891

1829 837 369 685 2 199 522

7-3 7-5 7-4

1-3 1-2 1-3

iS-o

217 366 42 854 260 220 i6-s

11—4/3594

136 785 92 868 22 031 14 910 158 816 107 778 13-8 i3-9

803 648 1 664 814 157 079 336 496 960 727 2 001310 16-4

16-8

16-8

0-4 0-3 0-3

9-0 47-1 43-9 91-0 2 2 9-0 48-5 42-5 91-0 2 3 9-0 47-3 43-7 91-o 2J

156 Tab. 5 (forts.).

Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, förekomst inom olika skogsägargrupper på lands3

I

|

Allmänna skogar 2 c B B

Län, landsdelar och

Kronoskogar

Ecklesiastika

övriga allm.

E n s k i l d a

Summa

Aktiebolags skogar

Varje fa-stighetsinnehav Ingen skogsmark

<25

H e k t a r Gävleborgs 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark, %

87 765 20124 107 889

19 535 3 070 22 605

43 628 14347 57 975

150 928 37 541 188 469

18-7

i3-6

24-7

19-9

295 000 165 004 460 004 35-9

19 669 4 326 23 995

190003 76 722 266 725

i8o

Värmlands 1. skogsmark övrig mark summa u t m a r k övrig mark, %

20 430 4 295 24 725

Örebro 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark, % Västmanlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark, %

Kopparbergs 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark, %

10 11 12

13 14 15

603 692 113416 717108 .5-8

932 932

71047 7 229 78 276

ioo-o

9-2

647 314 152 463 799 777

671 671

183 499 20199 203 698

28-8

504 672 246 052 750724 32-8

19-1

ioo-o

9-9

29 403 6 376 35 779

12 377 1985 14362

62 210 12 656 74 866

469 592 88740 558332

353 353

158 400 20 434 178 834

17-4

i7-8

13-8

16-9

15-9

IOC-0

II-4

69106 17 643 86 749

6 736 1113 7 849

20 093 3 575 23 668

95 935 22 331 118 266

180054 40197 220 251

998 998

61463 6 733 68196

20-3

14-2

IS-I

18-9

18-3

IOO-O

9-9

44 667 8 509 11518 1886 56185 10 395

24216 5 573 29 789

77 392 18 977 96 369

87 372 19 409 106 781

498 498

37173 3 920 41093

20-S

I8-I

18-7