Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

o

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1955:15 Kommunikationsdepartementet

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT

KOPPARBERGS OCH GÄVLEBORGS LÄN

Stockholm

Statens offentliga utredningar 1955 Kronologisk förteckning

1. Lag om jordbrukskasserörelsen m. m. Kihlström. 160 s. Jo. 2. Stöd åt den mindre och medelstora skeppsfarten. Idun. 280 s. H. 3 o. 4. Nordiska post- och teletaxor. Idun. 37 s. U 5. Prissättningen på jordbruksprodukter. Bilaga 1. Marcus. 101 s. Jo. 6. Vattenvården. Haeggström. 133 s. Jo. 7. Det mindre jordbrukets möjligheter att uppnå bättre lönsamhet. Berlingska Boktryckeriet, Lund. 402 s. Jo. 8. Tvätt. Kihlström. 368 s. S. 9. Frågan om statsinlösen av stamaktierna i LKAB. Marcus. 181 s. Fi. 10. Vidlyftiga rättegångar. Norstedt. 72 s. Ju. 11. Psykologisk utbildning och forskning. Idun. 324 s. E 12. Rationalisering av sjukhusdriften. Kihlström. 283 a. I. 13. Utlandstransaktionerna och den svenska ekonomin. Av B. Metelius. Idun. 245 s. Fi. 14. Yrkesskolornas handelsundervisning m. m. Marcus 489 s.E ] 5. Detaljdistributörerna samt deras råkraftskostnader och priser vid distrubution av elektrisk kraft. Kopparbergs och Gävleborgs län. Kihlström. 47 s. K

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ftr tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstav verna till det departement, under vilket Utredningen avgivits, t. ex. E. — ecklesiastikdepartementet, J<». — jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1955:15

Kommunikationsdepartementet

DETALJDISTRIBUTÖRERNA sam£ deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft

EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1955

Bl/ 0

fc V

INNEHÅLL

Inledning Kopparbergs

5 lån

Detaljdistributörerna Distributionsföretagens

8 kraftanskaffning

Självförsörjande och råkraftinköpande företag Råkraftleverantörer Undersökningsmaterialets omfattning Råkraftkostnader

9 9 9 10

Kedjehandel med råkraft

12 Distributionslöretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Distributionsföretagens storlek Tariffer Specifik energiförbrukning Medelpris Gävleborgs

16 17 18 20 21

län

Detaljdistributörerna Distributionsföretagens

24 kraftanskaffning

Självförsörjande och råkraftinköpande företag Råkraftleverantörer Undersökningsmaterialets omfattning Råkraftkostnader Kedjehandel med råkraft

24 25 25 26 27

Distributionsföretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Distributionsföretagens storlek Tariffer Specifik energiförbrukning Medelpris Bilaga 1. Uppgifter angående distributionsföretagen i Kopparbergs län .

29 30 31 31 33 .

Bilaga 2. Uppgifter angående distributionsföretagen i Gävleborgs län . . . .

.

35 43

FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR CB-enhet = Centralblocksenhet F — förbrukningsenhet ha = hektar hk = hästkraft kV = kilovolt ( = 1 000 volt) kW = kilowatt kWh = kilowattimme Nte = normaltariffenhet H» 0 = medelpris vid inköp av råkraft m = verkligt medelpris vid detaljdistribution

Förkortningar Af Bf El. AB El. Af El. Bf El. Df El. F Elverk KrAB Krf Krst Krv

beträffande

förelagens

namn:

= Andelsförening = Belysningsförening = Elektriska Aktiebolag = Elektriska Andelsförening = Elektriska Belysningsförening = Elektriska Distributionsförening = Elektriska Förening — Elektricitetsverk = Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) = Kraftförening = Kraftstation = Kraftverk

Tilläggen »u p. a.» och »m. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande uteslutits.

fall

Inledning

För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen undersökt vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. En stort upplagd och förhållandevis noggrann undersökning härav igångsattes år 1944 och genomfördes under de närmaste åren därefter för samtliga län. Undersökningsresultatet, som framlades i en mindre stencilupplaga för varje län, utnyttjades sedermera av elkraftutredningen för dess fortsatta arbete och var i olika avseenden av grundläggande betydelse för flertalet av de betänkanden och redogörelser, som elkraftutredningen framlade, icke minst för betänkandet med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4) och för elkraftutredningens huvudbetänkande (SOU 1954:12). I mera koncentrerad form trycktes flertalet av ovannämnda länsredogörelser och utgavs i statens offentliga utredningar. Det samlade materialet — delvis kompletterat år 1950 för att belysa utvecklingen — har också såsom en översikt för hela riket redovisats i elkraftutredningens redogörelse nr 3 (SOU 1953:13). För ett mindre antal län utgavs emellertid i ovannämnda sammanhang inga tryckta länsredogörelser, enär man av olika anledningar ville anstå med detta. Avsikten har emellertid varit att serien av tryckta redogörelser skulle bli fullständig. Det har också ansetts erforderligt alt i detla sammanhang modernisera grundmaterialel. Föreliggande redogörelser angående Kopparbergs och Gävleborgs län grunda sig sålunda huvudsakligen på uppgifter, som avse förhållandena år 1952. Undersökningen tar liksom tidigare länsredogörelser endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser och omfattar således ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft. Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i länsredogörelserna intagna uppgifterna äro behandlade i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr 1 (SOU 1947:3). Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Redogörelse lämnas också för detaljdistributörernas organisationsformer, metoder för undersökning av kedjehandel, beräkning av distributionsföretagens medelpriser såväl vid in-

6 köp av råkraft som vid försäljning i detalj distribution m. m. Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Sedan elkraftutredningen i januari 1947 framlagt sitt första tariffbetänkande har för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den föreslagna normaltariffen kommit till allt allmännare användning. Vilka skilda slag av tariffer, som i övrigt tillämpas vid försäljning av elektrisk ström, ha icke i detta sammanhang närmare undersökts, ej heller i vilka fall eller till vilka belopp engångsavgifter av olika slag utgä. För att göra det möjligt att jämföra i vilken omfattning detaljkonsumenterna hos olika företag förbruka elenergi erfordras en enhetlig bestämning av den specifika energiförbrukningen. Någon för hela riket entydigt bestämd tariff enhetsberäkning förelåg icke, när materialet från 1944 års undersökningar bearbetades. För utredningens ändamål infördes därför begreppet förbrukningsenhet ( F ) . Den enskilde förbrukaren ansågs representera det antal förbrukningseneheter, som motsvarade summan av antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av 2 enheter. Den specifika energiförbrukningen kunde då anges som antalet kilowattimmar per förbrukningsenhet ( k W h / F ) . I inledande översikten, kap. VII, har närmare redogjorts för hur antalet förbrukningsenheter statistiskt fastställdes för olika distributionsområden. Meningen var ej att denna förbrukningsenhet skulle komina till användning i praktiken vid tariffenhetsberäkning för enskilda förbrukare. Sedan normaltariffen införts och i allt högre grad börjat tillämpas, och därmed även tariffenhetsberäkningen i stor utsträckning börjat baseras på normaltariffenheter, har därför den specifika energiförbrukningen inom Kopparbergs och Gävleborgs län i föreliggande redogörelser angivits såsom antalet kilowattimmar per normaltariffenhet (k\Vh/Nte). Såsom ett för översiktliga jämförelser användbart medelvärde gäller, att antalet förbrukningsenheter (F) förhåller sig till antalet normaltariff enheter (Nte) som 4:3. I inledande översikten (kap. VII) har utöver benämningen det verkliga medelpriset m1 även använts benämningen jämförelsepriset m2, vilket avsåg ett företags medelpris omräknat till en bestämd förbrukningsnivå, nämligen 65 k W h / F . Jämförelsepriset m 2 utgjorde sålunda det medelpris, som ett företags tariffer skulle medföra vid en förutsatt specifik energiuttagning av i genomsnitt 65 k W h / F och uträknades med hjälp av det verkliga medelpriset mx, den rådande specifika energiuttagningen och det rådande fortsättningspriset efter en särskild formel. Det har i den inledande översikten konstaterats, att m 2 -priset i olika fall kunde ge värden, som icke voro fullt rättvisande. Jämförelsepriset blev sålunda mindre exakt ju mera den verkliga elektrifieringsnivån avvek från den förutsatta (65 k W h / F ) . En viss osäkerhet i m 2 -värdet kunde därför uppstå i fråga om områden med utpräglat hög specifik energiförbrukning. Där blev i verkligheten m 2 -priset av

mindre värde, eftersom det avsåg ett redan passerat elektrifieringsstadium. I den mån det ändock användes för jämförelse med ett område med en avsevärt lägre verklig förbrukningsintensitet, gav det som regel ett för högt jämförelsepris åt det område, som hade den större förbrukningsintensiteten. Vid prisjämförelser mellan olika områden med vitt skilda värden på den genomsnittliga specifika energiuttagningen fick 1112 användas med försiktighet men var dock användbart för att ge en allmän överblick av prislägel på landsbygden inom de olika länen. I elkraftutredningens redogörelse nr 3 (SOU 1953:13) har såväl medelpriset m1 som jämförelsepriset m2, baserade på i huvudsak 1944 års uppgifter, redovisats för samtliga län. Då elektrifieringsnivån inom de flesta distributionsföretagen fram till år 1953 blivit 3 ä 4 gånger högre än den var 1944, skulle en omräkning till den förutsatta elektrifieringsnivån (65 k W h / F motsvarande ca 85 k W h / N t e ) icke ge tillräckligt rättvisande värden. Jämförelsepriset m 2 har därför icke medtagils i föreliggande redogörelser. När normaltariffen i full utsträckning kommer till användning ger denna tariff, med ett för hela landet enhetligt pris på abonnent- och energiavgifter, möjlighet till en viss bedömning av ett distributionsföretags prisnivå genom dels storleken av den i normaltariffen ingående, av distributionsföretaget fastställda, grundavgiften dels de av företaget tillämpade, på tariffenheterna baserade, engångsavgifterna. Materialet till 1952 års undersökning av distributionsförhållandena inom Kopparbergs och Gävleborgs län har insamlats under medverkan av de större kraftföretagen, vilka genom råkraftleveranser eller på annat sätt som regel ha god kontakt med och kännedom om de detalj distribuerande företagen inom sina respektive kraftförsäljningsområden. De insamlade statistiska uppgifterna, sådana de redovisas i texten och i bilagorna 1 och 2 till denna redogörelse, ha därför delvis blivit beroende av med vilken noggrannhet och i vilken omfattning kraftföretagen kunnat engagera sig i denna uppgift. Det bör alltså framhållas, att en undersökning av detta slag i vissa avseenden måste bli ungefärlig och att de redovisade uppgifterna rörande företagen i individuella fall kunna vara missvisande. Detta sammanhänger med en många gånger bristfällig redovisning av särskilt de mindre företagens förhållanden och en viss risk för missuppfattning av innebörden i ställda frågor.

Kopparbergs län

Detaljdistributörerna I Kopparbergs län redovisas för år 1952 sammanlagt 163 företag, som idka detaljdistribution av elektrisk kraft. Förteckning över distributörernas namn och adress finnes i bilaga i, som även innehåller uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Kopparbergs län, och uppgifterna avse företagens hela verksamhet även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Tre företag med distributionsverksamhet inom flera län ha inedtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet, nämligen Fagersla Bruks AB, Statens Järnvägar och Älvkarleby Krv. I bilaga 1 redovisas dock blott den del av dessa företags verksamhet, som avser distributionen i Kopparbergs län. Detsamma gäller Stora Kopparbergs Bergslags AB, som har distribution även i Uppsala och Gävleborgs län. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detalj förbrukning, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna iiro sålunda bland annat dels företag, som endast leverera råkraft dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detaljdistributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de 163 detaljdistributionsföretagen i länet äro 1 statligt, 5 kommunala, 20 aktiebolag, 102 ekonomiska föreningar, 27 industrier, 6 enskilda personer och 2 speciella organisationer. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten (SOU 1947:3), kap. V. Av länets sex städer ha två, nämligen Hedemora och Säter, kommunala elverk, medan distributionen i Borlänge, Falun och Ludvika ombesörjes av aktiebolag och i Avesta av ett industriförelag. AB Ludvika Krv har redovisat landsbygdsdistributionen särskilt och räknas därför vid redogörelsen för företagens kraftavsättning dels som stads-, dels som landsbygdsföretag. Där redovisas sålunda 164 företag, nämligen 6 stadsföretag och 158 landsbygdsföretag.

9 Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Av de 163 detaljdistributörerna i Kopparbergs län äro 13 helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande förelag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Hit räknas i förslå hand Stora Kopparbergs Bergslags AB och Älvkarleby Krv, oavsett att de genom anknytning till stamlinjenätet kunna erhålla krafttillskott därifrån. En del distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa all erforderlig kraft från någon råkraftlevcrantör. Dessa »totalinköpande» företag äro 96 st. Slutligen förekomma sådana företag, som dels producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning, »delinköpande» företag. Inom länet finnas 54 sådana företag.

fiåkraflleverantörer 1 Kopparbergs län finnes 47 råkraftleverantörer. Dessa utgöras av 16 industrier, 13 elektriska aktiebolag, 13 ekonomiska föreningar, 2 kommunala företag, 2 enskilda personer och 1 statligt företag. Stora Kopparbergs Bergslags AB är länets dominerande råkraftleverantör med direktleveranser till 57 av länets 150 råkraftinköpande distributionsföretag. Älvkarleby Krv levererar råkraft till 15, AB Ludvika Krv till 7 samt Falu El. Belysnings AB och Siljansbygdens Kr AB till vartdera 6 företag. I bilaga 1, kolumn 2, är för varje distributionsföretag angivet varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets 47 råkraftleverantörer äro 37 tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn 1.

Undersökningsmaterialets

omfattning

I den mån ett distributionsföretag erhåller all kraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skelt. Den följande redogörelsen angående kraftanskaffningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro vidare samtliga industrier undantagna från denna undersökning. De industriidkande detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Detsamma gäller Statens Järnvägar, redovisat som speciellt företag. För ytterligare 16 företag saknas råkraftuppgifter. I flertalet fall gäller detta företag, som i större eller mindre utsträckning erhålla frikraft, eller är det beroende på att kraften levereras enligt effektgränstariff utan energiuppmätning under gränsen. Utanför undersökningen av råkraftpriserna ha sålunda lämnats länets 13 självförsörjande distributionsföretag samt i övrigt 25 industrier, 10 föreningar, 4 aktiebolag och 2 speciella företag. Antalet företag, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör således 109.

10 I bilaga 1, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inköp av råkraft, uttryckt i tusental k W h (kilowattimmar). I den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare.

Råkraftkostnader Distributionsföretagen inköpa vanligen kraft med en spänning av 6 000— 20 000 volt vid lämplig transformatorstation på leverantörens högspänningsnät. I en hel del fall förekommer dock att råkraftinköp sker vid lågspänning. De tariffer, som tillämpas vid engrosförsäljningen, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt, som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft förekommer emellertid som regel att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de allmänna principerna vid prissättning på elektrisk kraft, tariffernas uppbyggnad och klassificering har närmare redogjorts i inledande översikten, kap. III. En sammanställning av materialet från 1944 års undersökning av råkraftkostnaderna, delvis kompletterad år 1950, har också framlagts i elkraftutredningens redogörelse nr 3 (SOU 1953: 13, s. 22—29 och 96—98). Undersökningsresultaten redovisas där översiktligt i diagram och tabeller. Med ledning av inhämtade uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 1952 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m0, uträknats för de olika distributionsföretagen. I detta pris ingå förekommande kristillägg på avgifterna. Av de 109 företag, vartill undersökningen av råkraftpriserna i Kopparbergs län hänför sig, ha 30 egen kraftstation och täcka sålunda endast delvis sitt behov av kraft genom inköp från annat håll. Storleksförhållandet mellan den inköpta kraften och den kraft, som produceras i den egna kraftstationen, kan variera mellan vida gränser. Den egna kraftkällan kan vara så otillräcklig, att inköpet avser mycket större kraftbelopp är den egna produktionen. Vare sig inköpet sker för att täcka ett bestående eller ett mer eller mindre tillfälligt behov av kompletteringskraft, kan det egna kraftverkets resurser ha en betydande inverkan på priset för inköpt kraft. Om nämligen det köpande företaget har möjlighet att vid det egna kraftverket magasinera vatten, kan dess inköp helt eller delvis förläggas till sådana tider, då leverantören har god tillgång på kraft till jämförelsevis lågt pris. Saknar däremot det delinköpande företagets kraftverk regleringsmöjligheter, kan det förutsättas, att inköpet måste ske under de tider, då efterfrågan på elkraft normalt är störst och att därför inköpspriset blir jämförelsevis högt. Eftersom sålunda de delinköpande företagens medelpriser ej äro helt jämförbara vare sig sinsemellan eller med de totalinköpande företagens

11 Tabell 1. Medelpris

Detalj d i s t r i b u t ö r e r n a s företagsform

(mj

vid inköp av råkraft företag år 1952

Antal företag

Inköpt energi per företag (1 000 kWh)

totalinköpande Medelpris ni (öre/kWh) °

max.

min.

medel

max.

min.

medel

3 840 8 995 330 95

3,8 3,1 3.5 11,7 3,1 3,5

4,o 3,2 5,o 11,7

12 140 430

4,6 6,2 22,;i 11,7 4,5 22,9

22,9

3,1

4,0

Kommu n Aktiebo! ag Ekonomisk förening Enskild person

5 o 70 1

8 455 26 054 2 147 95

Stadsföretag Landsbygdsföretag

o 76 79

26 054 3 541

1 919 337 2 95 1919 2

26 054

9 Länet

för

3,3 4,8

även för de fall, då de inköpta energimängderna äro av samma storleksordning, har undersökningen av medelpriset m 0 inskränkts till att i första hand omfatta de 79 totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga. I tabell 1 äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. I diagram 1 finnes medelpriset m0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med förelagens inköpta energi avsatt efter den horisontala axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa slörre, däri namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. En undersökning angående råkraftpriserna för de 30 delinköpande förelagen, däribland stadselverken i Falun och Ludvika, utvisar att den i genomsnitt inköpta råkraftmängden uppgår till 1,9 milj. k W h per företag (för totalinköpande 0,9 milj. k W h per företag) med ett medelpris av 4,i ö r e / k W h (för totalinköpande 4,o öre/kW T h). Medräknas enbart landsbygdsföretag blir förhållandet för del- och totalinköpande företag l,i resp. 0,4 milj. kWh inköpt energi per företag med medelpriset 4,6 resp. 4,8 öre/kWh. Den i bilaga 1, kolumn 3, redovisade råkraften utgör sammanlagt för länet omkring 125 milj. k W h med ett genomsnittspris av 4,i ö r e / k W h . Av nämnda råkraft faller på stadsföretagen 59 milj. k W h med ett medelpris av 3,3 ö r e / k W h och på landsbygdsföretagen 66 milj. k W h med ett medelpris av 4,7 ö r e / k W h . Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten, s. 58—59.)

öre/kWh

* u

O

60 Diagram 1. Medelpris (mj för råkraft, avseende totalinköpande 1952. (Stadsföretagens staplar äro streckade)

milJ.icWh

företag år

•

Kedjehandel

med

råkraft

Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft till ett distributionsföretag ej sker direkt från den ursprungliga råkraftleverantören. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje företag, som antingen erhåller all sin energi från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna slorkraftföretagen. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten s. 59—61. Tabell 2 utvisar huru de 163 distributionsföretagen i Kopparbergs län anskaffa sin råkraft. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 66 fall, därav 47 över ett, 16 över två och 3 över tre mellanled. I 59 av kedjehandelsfallen har antingen det inköpande företaget själv eller något föregående mellanled därjämte egen kraftproduktion, varför i dessa fall någon renodlad kedjehandel ej kan anses föreligga. Kedjehandelsfallen ha studerats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget k a n tänkas ha

13 Tabell 2. Distributionsföretagens råkraflförsörjning genom egen tion, direktinköp och kedjehandel Antal d e t a l j distributörer 13 36 21 13 16

1 2 13

2 1 1 1 1 5

kraftsta-

Råkraft erhålles från egen kraftstation Stora Kopparbergs Bergslags AB direkt Stora Kopparbergs Bergslags AB direkt och egen kraftstation Stora Kopparbergs Bergslags AB över ett mellanled Stora Kopparbergs Bergslags AB över ett mellanled och egen kraftstation Stora Kopparbergs Bergslags Ali över två mellanled Stora Kopparbergs Bergslags AB över två mellanled och egen kraftstation Stora Kopparbergs Bergslags AB över tre mellanled Stora Kopparbergs Bergslags AU över tre mellanled och egen kraftstation Älvkarleby Kraftverk direkt Älvkarleby Kraftverk direkt och egen kraftstation Älvkarleby Kraftverk över ett mellanled AB Skandinaviska Elverk direkt och egen kraftstation AB Skandinaviska Elverk över ett mellanled AB Skandinaviska Elverk över ett mellanled och egen kraftstation AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning direkt och egen kraftstation AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning över ett mellanled AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning över ett mellanled och egen kraftstation AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning över två mellanled Krångede AB direkt Kråugede AB över ett mellanled Hellefors Bruks AB direkt och egen kraftstation Hellefors Bruks AB över ett mellanled och egen kraftstation Avesta Jernverks AB direkt Uddeholms AB direkt och egen kraftstation a n n a n ursprunglig råkraftleverantör direkt

fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraftleverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande förelag, som köpa närmast motsvarande energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett närmare bedömande av i vilken utsträckning kedjehandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredniiigens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt alt ha tillgäng till en förteckning över förekommande fall av kedjehandel. I anslutning till nedanstående uppräkning göras vissa kommentarer, baserade på tillgängligt undersökningsmaterial. Utanför varje bedömning lämnas följande 17 kedjehandelsfall, vilka gälla

industriföretag, vars råkraftinköp — som ovan sagts — icke undersökts, eller avse företag, som erhålla frikraft eller av någon anledning icke lämnat uppgift om råkraftinköpen. 1. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Gimmäns Kr AB—Djura Kr AB 2. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Trafik AB Grängesberg-Oxelösund—Morgdrdshammars Mek. Verkstads AB 3—5. Stora Kopparbergs Bergslags AB—AB S. P. Persson—Lima Strömbyggnads AB—Transtrands Såg- och Kvarn AB—Sörsjöns El. AB 6. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Siljansbygdens Kr AB—Skattungbyns El. F 7. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens K raft förvaltningsförening—Nya leka Tullkvarns AB 8. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Tunaåns Kraftverksförening— Kraftverksföreningen Tvärfallet 9. Stora Kopparbergs Bergslags AB—AB Borlänge Elverk—El. Df Lyskraft i Dufnäs 10—13. AB Skandinaviska Elverk—AB Ludvika Krv—i företag: Barkens Sågverks AB, Malingsbo revir, AB Ny hammars Bruk och AB Statsgruvor 14—15. Krdngede AB—Fagersta Bruks AB—2 företag: Korsnäs AB och Rörshytte El. Df 16. AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning—Wikmanshytte Bruks AB—Ulfshytte Jernverks AB 17. Hellefors Bruks AB—Sågens El. Bf—V åkerns El. Bf Återstående 49 kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Såsom skenbar betecknas här kedjehandeln, om den av en återförsäljare med egen kraftstation inköpta tillskottskraften är så obetydlig i förhållande till hans egen kraftproduktion, att inköpspriset för tillskottskraften uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare ha till skenbar kedjehandel hänförts sädana fall, där återförsäljaren är en samköps förening eller ett dotterföretag till vederbörande råkraftleverantör. Detsamma har gällt, om sista ledet strängt taget varit att anse som en slutlig konsument, t. ex. gårdar och industrier, som distribuerat elkraft endast till ett fåtal anställda. Såsom övrig kedjehandel redovisas resterande fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse. Skenbar kedjehandel 1—6. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Falu El. Belysnings AB — 6 företag: Bäckängets Bf, Helsingbergs Bf, Helsingborns Bf, Hosjö-Holmens Bf, Risets Bf och G. M. Hellberg 7—8. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Falu Yllefabriks AB — 2 företag: Hackmoraortens Elförening och Sågmyra El. Bf

15 9. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Grycksbo Pappersbruks AB— Borgärdets Bf 10. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Trafik AB Grängesberg-Oxelösund—Bröderna Andersson 11. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Idkerbergets Gruf AB—Hästbergs Bf 12. Stora Kopparbergs Bergslags AB—AB S. P. Persson—Lima Strömbyggnads AB—Rörbäcksnäs Bf 13. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Lima Strömbyggnads AB— Transtrands Såg- och Kvarn AB—Nornas KrAB 14—17. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Siljansbygdens KrAB — // företag: Digerbergs Belysnings & KrAB, Kättbo Krv, AB Rgssa Elverk och Våmhus El. Bf 18. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Siljansbygdens KrAB—AB Ryssa Elverk—Bonas El. Af 1 ovannämnda kedjehandelsfall ha de mellanled, som levererar kraft till sista ledet i kedjan, egna kraftstationer med sådana resurser i förhållande till sista ledets inköp att de närmast äro att betrakta som ursprungliga råkraftleverantörer. 19—21. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kr af t förvaltningsförening — 3 företag: Bjursås Bf, Brossens El. Af och Tofta-Bengtshedens Bf 22. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kraft förvaltningsförening—Bjursås Bf—Rogs Elförening 23. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kraft förvaltningsförening—Brossens El. Af—Gärdsjö Bf 24. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kraftförvaltningsförening—Nya Ickå Tullkvarns AB—lekans El. Af 25. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kraftförvaltningsförening—Tofta-Bengtshedens Bf—Isala, Böle. och Östansjö El. Bf 26—28. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kraft förvaltningsförening—Nedan Siljans Belysnings AB—3 företag: Häradsbygdens El. Bf, Leksands Norets Municipalsamhålle och Norra Leksands El. Df Södra Siljansdalens Kraftförvaltningsförening och Nedan Siljans Belysnings AB äro samköpsföreningar för inköp av råkraft till de anslutna företagen. Någon egen detalj distribution bedrives icke. 29—31. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Tunaåns Kraftverksförening— 3 företag: Hönsgårdarnas Kvarnförening, Solfvarbo El. KrAB och AB T ägt Krst

16 32. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Tunaåns Kraftverksförening— Kraftverksföreningen Tvärfallet—Gallsbo Kvarn & Såg 33. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Tunaåns Kraftverksförening— AB Tägt Krst—Karl, David & Sven Tunell Tunaåns Kraftverksförening har Lill uppgift att bedriva samköming mellan företag med egna kraftstationer i Tunaån med biflöden. Av medlemmarna levererar Kraftverksföreningen Tvärfallet råkraft till Gallsbo Kvarn & Såg AB och Tägt Krst bedriver samköming med Karl, David & Sven Tunell. 34—35. AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning—Wikmanshytte Bruks AB—2 företag: Ingvallsbenning-Hedemora El. Df och Östra Silvbergs El. Df 36—38. AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvall ning—Wikmanshytte Bruks AB—Ulfshylle Jernvcrks AB—3 företag: Norbo Bf, Norbofinnmarks El. Df och Sandviks El. Df 39—41. AB Skandinaviska Elverk—AB Ludvika Krv—3 företag: Söderbärke El. Kraft- och Belysnings AB, Tunkarlsbo Kraft- och Bf och Östansbo El. Bf Ulfshytte Jernverks AB är dotterbolag till Wikmanshytte Bruks AB, och AB Ludvika Krv är dotterbolag till AB Skandinaviska Elverk. Som mellanled i ovanstående kedjehandelsfall ha de dessutom så stora egna kraftresurser, att kedjehandeln kan betecknas som skenbar. övrig

kedjehandel

1. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Trafik AB Grängesberg-Oxelösund—Morgårdshammars Mek. Verkstads AB—Smedjebackens Köpings Elverk 2. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Södra Siljansdalens Kraftförvaltningsförening—Nedan Siljans Belysnings AB—Leksands Norets Municipalsamhälle—Norra Tibble & Lycka El. Df 3. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Tomtebo El. Df—Österby El. Df 4—5. Älvkarleby Krv—Brovallens El. Df—2 företag: Båsinge Bf och Lövsvedens Bf 6—7. Älvkarleby Krv—Hedemora Slads Elverk—2 företag: Hanne El. Df och Nibble & Nibbleåsens El. Df 8. Älvkarleby Krv—Östervikens El. Df—Valebogrändens El. Df

Distributionsföretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Det stora flertalet distributionsföretag täcker helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett dislributionsföretaget

17 tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för s. k. detalj förbrukning (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga 1 angives enligt föreliggande uppgifter från distributionsföretagen dels den under år 1952 för detaljförbrukning försålda energimängden i tusental k W h (kolumn 6) varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet eller den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriset m1 (kolumn 8). Uppgift om den försålda energimängden saknas för 15 företag. Det gäller här i huvudsak sådana, som tillämpa ackordstariffer, där energimängden ej uppmätts, eller där frikraftleveranser helt eller delvis förekomma. Fullständiga uppgifter beträffande energiavsättning, specifik energiförbrukning och medelpris lämnas därför i följande redogörelse endast för 149 företag, nämligen 6 stadsföretag och 143 landsbygdsföretag. Som tidigare nämnts redovisas därvid AB Ludvika Krv dels som stads- och dels som landsbygdsföretag.

Distributionsföretagens storlek Distributionsföretagen i länet äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga 1, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, varmed här avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 100 097, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Kopparbergs län. Ibland sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen. Som tidigare nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. Tabell 3 innehåller vissa uppgifter till belysande av distributionsföretagens storlek. Företagen äro däri sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för det största och det minsta företaget samt medeltalet för alla företag inom gruppen. För Fagersta Bruks AB, Statens Järnvägar, Stora Kopparbergs Bergslags AB och Älvkarleby Krv redovisas endast företagens distribution i Kopparbergs län. Uppgifterna angående försåld energi avse som ovan nämnts endast 149 företag. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 46 % elkraft från aktiebolag, 25 % från industrier, 19 % från ekonomiska föreningar, 7 % från kommunala företag, 2 % från staten samt 1 % från enskilda personer och speciella före2

18 Tabell 3. Detaljdistributörernas konsumentantal och energiavsättning detalj förbrukning år 1952 Antal företag

Distribuerar till nedanstående a n t a l förbrukare

Staten , Kommun Aktiebolag , Ekonomisk förening Industri Enskild person Speciell

1 5 21 102 27 6 2

2161 2180 10 000 1805 4 120 262 70

2161 955 18 5 10 5 61

2 161 1400 2 185 185 900 130 65

3 492 5 612 26 730 3 325

Stadsföretag Landsbygdsföretag

6 158

1060 5

Länet

10 000 8 348 10 000

Företagsform

för

Försåld energi (1 000 k W h )

medel

medel

8411 378 67

3 492 1585 19 2 1 93 30

3 492 3 015 4 800 300 1400 180 49

5 300 430

26 730 17 274

1585 1

26 7.HO

12 450 745 1215

tag. Av den detaljdistribuerade energin belöper på aktiebolag 53 %, industrier 21 %, föreningar 15 %, kommunala företag 8 %, staten 2 % samt enskilda personer och speciella företag 1 %. De största distributionsföretagen i länet äro, om hänsyn tages endast till konsumenternas antal, AB Borlänge Elverk med 10 000 och Falu El. Belysnings AB med 9 926 förbrukare, båda redovisade som stadsföretag, medan Siljansbygdens KrAB är det största iandsbygdsföretaget i detta avseende med 8 348 förbrukare. Falu El. Belysnings AB redovisar en energiavsättning av 26,7 milj. kW r h, AB Borlänge Elverk 24,2 milj. k W h och Siljansbygdens KrAB 17,3 milj. k W h . En del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 18 st. av de 164 företagen ett lägre antal än 20 konsumenter. Av dessa småföretag äro 14 ekonomiska föreningar, 2 industrier, 1 aktiebolag och 1 enskild person. Uppgifter om den detaljdistribuerade energimängden samt medelpris saknas som ovan nämnts för 15 företag. Av de företag, som lämnat dylika uppgifter, ha 7 st. en avsättning understigande 10 000 k W h , nämligen 6 föreningar och 1 industri. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretag bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen i vissa fall inbegripa även dessa företags distribution inom angränsande landsbygd.

Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har redogjorts för normalt förekommande typer av tariffer, dessas benämning och klassificering, varav tariffernas uppbyggnad (fast avgift, effektavgift och energiavgift) framgår. Den i elkraftutredningens betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4) framlagda normaltariffen har, som redan nämnts, kommit till allt allmännare användning.

19 Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt — förutom av en engångsavgift — av tre återkommande avgifter, nämligen en standardiserad abonnentavgift per mätpunkt och år, en grundavgift per normaltariffenhet (Nte) och år och en standardiserad energiavgift i öre per kWh. I de frågor, som framställts till ett antal råkraft- och detaljdistribuerande företag vid vissa kompletterande undersökningar om förhållandena år 1950, ingick även frågan i vilken utsträckning normaltariffen kommit till användning vid det egna företaget och de återförsäljande kundföretagen. Denna undersökning kompletterades ytterligare genom att Svenska Elverksföreningen i februari 1952 insamlade uppgifter beträffande standard tariffernas utbredning och tillämpning, främst på landsbygden. E n sammanställning av undersökningsresultatet har lämnats i elkraftutredningens redogörelse nr 3 (SOU 1953:13) bilaga 8. Sammanställningen ger vid handen, att normaltariffen nu tillämpas i förhållandevis stor omfattning och att införandet skett tämligen likformigt över hela landet, dock med en viss reservation för områden, där man redan förut tillämpat likvärdiga tariffer. Speciellt inom de delar av landet, där utvecklingsfrämjande tariffer av liknande typ hittills använts i mindre utsträckning, skapas härigenom möjligheter till sänkt medelpris för detaljdistribuerad kraft och ökad specifik energiförbrukning, varigenom också förutsättningar skapas för en utjämning över hela landet beträffande dessa förhållanden. Ytterligare en reservation rörande normaltariffens införande får dock göras med hänsyn till det förhållandet, att denna tariff på vissa håll tillämpas med en del tilläggsbestämmelser av sådan art, att man där i realiteten infört andra tariffer, som, speciellt i avseende på nyanslutning, kunna vara av mindre gynnsam karaktär. Enligt föreliggande uppgifter för Kopparbergs län torde normaltariffen fram till år 1953 helt eller delvis ha införts av 60 % av de detaljdistribuerande företagen. Erfarenheterna av normal tariffen och de övriga av elkraftutredningen rekommenderade standardtarifferna torde i huvudsak kunna anses vara mycket goda. Detta utesluter emellertid icke att önskemål framkommit om såväl justeringar som kompletteringar i form av utsträckt standardisering. Dylika justeringar och kompletteringar kunna anses erforderliga främst ifråga om tariffernas anpassning till ett variabelt penningvärde, ifråga om tariffenhetsberäkningen för vissa grupper av konsumenter samt ifråga om uttagandet av anslutningsavgifter och andra engångsavgifter. Genom skrivelse den 9 november 1951 till Svenska Elverksföreningen h a r elkraftutredningen anhållit om föreningens medverkan till en översyn av standardtarifferna. Arbetet med denna översyn pågår fortfarande och det är elkraftutredningens avsikt att i ett kommande särbetänkande framlägga förslag till sådana ändringar och kompletteringar till tariffstandardiseringen, som efter avslutad översyn befinnas lämpliga.

20 <

kWh/Hte

<D

>

.

w 9

'p

500 tusental Nte

Diagram 2. Specifik energiförbrukning (kWh/Nte) hos distributionsföretagen år 1952. (Stadsföretagens staplar äro streckade)

Specifik energiförbrukning Att en bygd säges ha blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång utnyttjas för allmännare ändamål får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för bygden genomsnittliga energiuttagningen för detalj förbrukning under ett år hos varje detaljkonsument. Då detaljkonsumenterna äro av skiftande typ och storlek, erfordras en för hela länet gemensam måttenhet (tariffenhet) för gradering av konsumenterna efter deras elektrifieringsbehov. Därvid har valts den i betänkandet med förslag till standardtariffer (SOU 1947:4) förordade normaltariff enheten (Nte), som numera tillämpas inom flertalet distributionsområden. Den specifika energiförbrukningen kan då anges som antalet kilowattimmar per normaltariff enhet ( k W h / N t e ) . För de företag, som beräknar antalet tariffenheter på annat sätt, har med ledning av företagens uppgifter antalet tariffenheter omräknats till motsvarande antal Nte. Där uppgifter om tariffenhetsberäkning och antal tariff-

21 Tabell 4. Specifik

energiförbrukning

Företagsform

inom olika grupper av företag dr 1952 Specifik energiförbrukning kWh/Nte medel

Staten Kommun Aktiebolag , Ekonomisk förening Industri , Enskild person Speciell

265 540 555 550 560 240 290

265 280 185 50 25 175 115

265 390 385 255 340 220 195

Stadsföretag Landsbygdsf öretag

555 560

280 25

435 300

Länet

enheter saknats, har antalet Nte uppskattats med ledning av bl. a. den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. Uppgifterna i bilaga 1, kolumn 7, utgöra ett uttryck för, i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 50 kWh/Nte, ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. I diagram 2 är den genomsnittliga energiförbrukningen per normaltariffenhet inom de olika distributionsområdena grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet normaltariffenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Med ledning av uppgifterna i bilaga 1, kolumn 7, kan ett godtyckligt valt företags läge i diagrammet bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektrifieral företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. Tabell 4 utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de företag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per normaltariffenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen. Av sammanställningen framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Kopparbergs län i genomsnitt är 345 k W h / N t e och varierar mellan 560 och 25 k W h / N t e . Förbrukningsnivån är i genomsnitt högst inom de kommunala förelagen (390 k W h / N t e ) . Hos stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal 435 k W h / N t e och för landsbygdsf öretagen 300 kWh/Nte.

Medelpris På grundval av företagens uppgifter om konsumenternas energiförbrukning samt bruttoinkomsten av den försålda energin — exklusive intäkter

22 Diagram 3. Verkligt medelpris (mj för detaljdistribuerad (Stadsföretagens staplar äro streckade)

kraft år 1952.

genom engångsavgifter — har det inom distributionsområdet gällande priset per såld k W h uträknats. Detta pris utgör det verkliga medelpriset vid försäljning av elektrisk energi och har betecknats mv Då många företags tariffer äro av progressiv natur och sålunda medge ett lägre pris vid ökad uttagning, blir medelpriset beroende av energiförbrukningens omfattning. Medelpriset kan därför bli olika för två företag med exakt samma tariff uppsättning om den specifika energiuttagningen är olika inom deras områden. Medelpriset mt avser icke att visa vad en enstaka abonnent får betala, utan anger distributionsföretagets medelinkomst per k W h av detaljdistribuerad energi (vid lågspänning). Medelvärdet är sålunda genomsnittspris, som gäller för distributionsområdet som helhet betraktat, och har för de olika företagen angivits i bilaga 1, kolumn 8. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen finnes återgiven i diagram 3. Företagens storlek har markerats genom att energiavsättningen avsatts på den horisontella axeln. Tabell 5 visar medelpriserna hos företagen, uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Medelpriset för hela länet är 9 ö r e / k W h . För stadsföretagen är medelpriset 8 ö r e / k W h och för landsbygdsföretagen 10 ö r e / k W h . De högsta medelpriserna i länet förekomma hos landsbygdsföretagen. Högst ligger en ekonomisk förening med 29 ö r e / k W h . Ytterligare fyra företag — ekonomiska föreningar — ha medelpriser lika med eller överstigande 20 ö r e / k W h . För dessa fem företag är den sammanlagda energiomsättningen

23 Tabell 5. Verkligt

medelpris

(mx)

inom olika grupper av företag Verkligt medelpris m

år 1952

(öre/kWh)

Företagsform medel Staten Kommun Aktiebolag , Ekonomisk förening Industri Enskild person Speciell

10 10 17 29 18 14 16

10 7 7 8 7 8 10

10 8 9 10 9 9 12

Stadsföretag Landsbygdsföretag

10 29

7 7

8 10

Länet

mindre än 0,i % av den totala omsättningen på landsbygden. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga 15 i prisgruppen 15—19 ö r e / k W h med sammanlagt 1 % av energiomsättningen, 66 i prisgruppen 10—14 ö r e / k W h med 59 % av omsättningen och 58 i prisgruppen 5—9 ö r e / k W h med 40 % av den totala energiomsättningen på landsbygden. Inom de fem företag, vars medelpriser äro 20 ö r e / k W h eller högre, uppnår den specifika energiförbrukningen endast i ett fall 75 k W h / N t e . För samtliga landsbygdsföretag i länet utgör genomsnittet som tidigare nämnts 300 kWh/Nte. Vid medelprisberäkningen har som nämnts ingen hänsyn tagits till de engångsavgifter, som i samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare vanligen utkräves i form av en inträdesavgift för medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. I föreliggande redogörelse har hänsyn tagits endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer. I och med elektrifieringens fortskridande inom ett område reduceras den inkomst, som engångsavgifterna utgöra, och de övriga avgifterna enligt tarifferna bli de praktiskt taget helt dominerande. Engångsavgifternas innebörd och betydelse ha behandlats i den inledande översikten kap. VIII (vari även framhållits de omständigheter, som omöjliggjort ett eljest önskvärt hänsynstagande till dessa avgifter vid bedömande av gällande priser på elektrisk kraft) samt i elkraftutredningens redogörelse nr 3, s. 45—50. I sistnämnda redogörelse (s. 107) har i tabellform även redovisats en sammanställning över tillämpade principer för uttagande av engångsavgifter, enligt uppgifter till elkraftutredningen omkring år 1944, samt (s. 108—109) en av Svenska Elverksföreningen år 1949 uppgjord sammanställning över anslutningsavgifter vid nyelektrifiering hos några av de större landsbygdsdistributörerna.

Gävleborgs län

Detaljdistributörerna I Gävleborgs län redovisas för år 1952 sammanlagt 93 detalj distributörer, för vilka uppgifter om inköp och försäljning av energi ni. m. framlagts i bilaga 2. Uppgifterna äro av samma omfattning och redovisade på samma sätt, som närmare angivits på s. 8 beträffande Kopparbergs län. För fem företag med distributionsvcrksamhet inom flera län, nämligen Fagersta Bruks AB, Hammarforsens KrAB, Lotsverket, Stora Kopparbergs Bergslags AB och Statens Järnvägar, redovisas i bilaga 2 blolt den del av distributionsverksamheten, som avser Gävleborgs län. Av de 93 detaljdistributionsföretagen i länet äro 4 kommunala, 20 aktiebolag, 28 ekonomiska föreningar, 17 industrier, 22 enskilda personer och 2 speciella organisationer. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översiklen, kap. V. Av länets fem städer ha tre, nämligen Gävle, Hudiksvall och Söderhamn, kommunala elverk. I Bollnäs ombesörjes detaljdistributionen av ett aktiebolag och i Sandviken dels av ett aktiebolag och dels av en industri. Dessa tre företag, Bollnäs KrAB, AB Sandvikens Stads Elverk och Sandvikens Jernverks AB, räknas jämte de kommunala elverken i övriga tre städer till sladsföretagen. Antalet dislributionsföretag utgöres sålunda av 6 stads- och 87 landsbygdsföretag.

Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Av de 93 detaljdistributörerna i Gävleborgs län äro 42 helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande företag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Hit räknas Bergvik och Ala AB, Hammarforsens KrAB och Stora Kopparbergs Bergslags AB, oavsett att de genom anknytning till stamlinjenätet kunna erhålla krafttillskott därifrån. En del distribulionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa all erforderlig kraft från någon råkraftleverantör. Dessa »totalinköpande» företag äro 19 st. och hit ha räknats även företag med egen värmekraftkälla, därest denna är avsedd endast för reserv- och toppkraftalstring. Slutligen förekomma sådana företag, som dels producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i

25 större eller mindre omfattning, /delinköpande» företag. Inom länet finnas 32 sådana företag.

Råkraftleverantörer I Gävleborgs län finnas 25 råkraftleverantörer. Dessa utgöras av 11 eleklriska aktiebolag, 10 industrier, 2 statliga företag, 1 förening och 1 kommunalt företag. Bergvik och Ala AB, Hammarforsens KrAB och Stora Kopparbergs Bergslags AB bedriva icke endast detaljdistribution utan svara även direkt eller indirekt för en stor del av råkraftleveranserna till andra, icke självförsörjande distributörer i länet. Älvkarleby Krv, som ej redovisar någon detaljdistribution i länet, levererar dock den mesta råkraften. Av de 51 icke helt självförsörjande distributionsföretagen i länet erhålla 9 råkraft direkt från Älvkarleby Krv eller Mellersta Norrlands Krv, 6 från Bergvik och Ala AB, 5 från Hammarforsens KrAB, 5 från Stora Kopparbergs Bergslags AB och 3 från Krångede AB. Flertalet av de återstående 23 företagen erhålla råkraft från någon leverantör, som återförsäljer kraft från ettdera av dessa kraftföretag. I många fall har emellertid återförsäljaren därjämte egen kraftstation. I bilaga 2, kolumn 2, är för varje distribulionsföretag angivet varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets 25 råkraftleverantörer äro 19 tillika delaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn 1.

Undersökningsmaterialets

omfattning

I den mån elt dislributionsförelag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande redogörelsen angående kraftanskaffningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro vidare samtliga industrier undantagna från denna undersökning. De industriidkande detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Detsamma gäller ett speciellt företag, Statens Järnvägar. För ytterligare 3 företag saknas råkraftuppgifter, beroende på att leveransen huvudsakligen består av frikraft eller att den levereras enligt effeklgränstariff ulan energiuppmätning under gränsen. Utanför undersökningen av råkraftpriserna ha sålunda lämnats länets 42 självförsörjande distributionsföretag samt i övrigt 12 industrier, 1 förening och 1 speciellt företag. Antalet företag, vilkas råkraffinköp undersökts, utgör sålunda 37. I bilaga 2, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inköp av råkraft, uttryckt i tusental k W h (kilowattimmar). I den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om den-

26 Tabell 1. Medelpris

Detalj distributörernas företagsform

Ekonomisk förening

Landsbvgdsf öretag

(m0) vid inköp av råkraft företag år 1952 Antal företag

för

totalinköpande

Inköpt energi per företag (1 000 kWh)

Medelpris m (öre/kWh)

max.

min.

medel

max.

min.

medel

3 2 10

18 671 2014 1619

7 400 1085 7

13 081 1550 393

5,i 4,8 9,6

1,9 4,4 4..1

2,7 4,6 4,7

2 13 15

18 671 7 400 18 671

13 172 7 7

15 922 1110

2,6 9,6 9,6

1,9 4,1 1,9

2,2 4,8

3 085

3,0

samma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare.

Råkraftkostnader På s. 10—11 har i korthet nämnts huru tariffer och råkraftkostnader enligt verkställda undersökningar redovisats. De olika betingelser, under vilka råkraftinköpen ske för delinköpande resp. totalinköpande företag, ha även behandlats, och därmed anledningen till att undersökningen i första hand endast kommit att omfatta de totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga — i Gävleborgs län 15 st. 1 tabell 1 äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. I diagram 1 finnes medelpriset m0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontella axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa större, däri namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. Av diagrammet framgår, att stadsföretagen ligga till höger, dvs. ha låga medelpriser, ävensom att de av dem inköpta energimängderna äro stora. En undersökning angående råkraftpriserna för de 22 delinköpande företagen, däribland stadselverken i Gävle och Sandviken, utvisar att den i genomsnitt inköpta råkraftmängden uppgår till 5,9 milj. k W h per företag (för totalinköpande 3,i milj. k W h per företag) med ett medelpris av 3,6

27 O

40 Diagram 1. Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande 1952. (Stadsföretagens staplar äro streckade)

45 milj.kWh

företag år

ö r e / k W h (för totalinköpande 3,o ö r e / k W h ) . Medräknas enbart landsbygdsföretag blir förhållandet för del- och totalinköpande företag 3,2 resp. 1,1 milj. k W h inköpt råkraft per företag med medelpriset 3,8 resp. 4,8 öre/kWh. Den i bilaga 2, kolumn 3, redovisade råkraften utgör sammanlagt för länet omkring 172 milj. k W h med ett genomsnittspris av 3.4 ö r e / k W h . Av nämnda råkraft faller på stadsföretagen 98,3 milj. kWTh med ett medelpris av 3,o ö r e / k W h och på landsbygdsf öretagen 74,o milj. kWh med ett medelpris av 4,o ö r e / k W h . Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten, s. 58—59.)

Kedjehandel

med

råkraft

Vad som här avses med kedjehandel samt metoderna för undersökning och redovisning av denna, har förklarats på s. 12—13. Tabell 2 utvisar huru de 93 distributionsföretagen i Gävleborgs län anskaffa sin råkraft. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 17 fall, därav 13 över ett och 4 över två mellanled. I 14 av kedjehandelsfallen har antingen det inköpande distributionsföretaget själv eller något föregående mellanled därjämte egen kraftproduktion, varför i dessa fall någon renodlad kedjehandel ej kan anses föreligga.

28 Tabell 2. Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen tion, direktinköp och kedjehandel Antal detaljdistributörer 42 1 4 2 3 3 3 5 2 1 3 3 2 5 2 3 1 2 1 1 4

kraftsta-

Råkraft erhålles från

egen kraftstation Hammarforsens KrAB direkt Hammarforsens KrAB direkt och egen kraftstation Hammarforsens KrAB över ett mellanled Hammarforsens KrAB över ett mellanled och egen kraftstation Hammarforsens KrAB över två mellanled och egen kraftstation Älvkarleby Krv direkt Älvkarleby Krv direkt och egen kraftstation Älvkarleby Krv över ett mellanled och egen kraftstation Älvkarleby Krv över två mellanled Bergvik och Ala AB direkt Bergvik och Ala AB direkt och egen kraftstation Bergvik och Ala AB över ett mellanled och egen kraftstation Stora Kopparbergs Bergslags AB direkt Stora Kopparbergs Bergslags AB över ett mellanled Krångede AB direkt och egen kraftstation Krångede AB över ett mellanled Bollnäs KrAB direkt och egen kraftstation Bollnäs KrAB över ett mellanled och egen kraftstation Mellersta Norrlands Krv direkt annan ursprunglig råkraftleverantör direkt och egen kraftstation

93 Utanför varje bedömning lämnas följande fem kedjehandelsfall, vars råkraftinköp icke undersökts. Av dessa gälla nr 1—4 industriföretag och nr 5 ett företag, som erhåller frikraft. 1—2. Hammarforsens KrAB—AB Arbrå Krv—2 företag: Forsså Bruks AB och Holma-Helsinglands Linspinneri & Väfveri AB. 3. Hammarforsens KrAB—AB Arbrå Krv—Holma-Helsinglands Linspinneri & Väfveri AB—Lunds Kvarn AB. 4. Hammarforsens KrAB—Marma-Långrörs AB—Marma Sågverks AB. 5. Älvkarleby Krv—Storviks KrAB—AB Gest riklands Yllefabrik—Finnäs Kraft- och Bf. Återstående 12 kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Såsom skenbar betecknas här kedjehandeln, om mellanledets kraftinköp är så obetydligt i förhållande till dess egen kraftproduktion, alt inköpspriset för komplelteringskraft uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare hänföras till skenbar kedjehandel sådana fall, där det inköpande företaget har egen kraftstation och har samköming med leverantören, varvid den levererade och mottagna kraftmängden är av samma storleksordning. Såsom övrig kedjehandel redovisas alla andra fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse.

29 Skenbar

kedjehandel

1—2. Hammarforsens KrAB—AB Arbrå Krv—2 företag: Edeforsens KrAB och Hudiksvalls Stads Elverk. 3—4. Älvkarleby Krv—Storviks KrAB—2 företag: Järbo Nedre Kvarnförening och Järbo Sågverksförening. I ovanstående kedjehandelsfall 1—2 är AB Arbrå Krv, som har stora egna kraftresurser, närmast att anse som ursprunglig råkraftleverantör, och i kedjehandelsfallen 3—4 äger kraftutbyte rum mellan Storviks KrAB och angivna båda företag, varför kedjehandeln kan betraktas som skenbar. Övrig

kedjehandel

1—2. Hammarforsens KrAB—AB Arbrå Krv—Edeforsens KrAB—2 företag: Färila KrAB och AB Simeåns Kraftbolag. 3—4. Bergvik och Ala AB—Ockelbo KrAB—2 företag: Mo Kvarnförening och Åmots Kraft- & Bf. 5—6. Stora Kopparbergs Bergslags AB—Kågbo Byamän—2 företag: Norra Bodarnas Kraft- och Bf och Östra Bodarnas Kraft- och Bf. 7. Krångede AB—AB Svenska Kullagerfabriken—Hofors Kommuns Elverk. 8. Bollnäs KrAB—AB Edsbyns Elverk—Ullungsfors Belysnings AB.

Distributionsföretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Det stora flertalet distributionsföretag täcker helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för s. k. detaljförbrukning (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga 2 angives enligt föreliggande uppgifter från distributionsföretagen dels den under år 1952 för detalj förbrukning försålda energimängden i tusental kWh (kolumn 6) varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet eller den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriset mx (kolumn 8). Uppgift om den försålda energimängden saknas av olika anledningar för 20 företag. Det gäller här i huvudsak företag, som tillämpa ackords- eller effektgränstariffer, där energimängden ej uppmätts, eller där frikraftleveranser förekomma. Fullständiga uppgifter beträffande energiavsättning, spe-

30 cifik energiförbrukning och medelpris lämnas därför i följande redogörelse endast för 73 företag, nämligen 6 stadsföretag, därav två med distribution i samma stad (Sandviken), och 67 landsbygdsföretag.

Distributionsföretagens storlek Distributionsföretagen i länet äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga 2, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, varmed här avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 105 86G, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Gävleborgs län. Ibland sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen. Som tidigare nämnts har någon uppdelning av förelagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. Tabell 3 innehåller vissa uppgifter till belysande av distributionsföretagens storlek. Företagen äro däri sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för det största och det minsta företaget samt medeltalet för alla företag inom gruppen. För Fagersta Bruks AB, Hammarforsens KrAB, Lotsverket, Statens Järnvägar och Stora Kopparbergs Bergslags AB redovisas endast företagens distribution i Gävleborgs län. Uppgifterna angående försåld energi avse som ovan nämnts endast 73 företag. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 46 % elkraft från aktiebolag, 33 % från kommunala företag, 16 % från industrier, 4 % från ekonomiska föreningar, 1 % från enskilda personer och mindre än 0,5 % från speciella företag. Av den detaljdistribuerade energin belöper på aktiebolag 46 %, kommunala företag 38 %, industrier 13 %, ekonomiska föreningar 3 % samt enskilda personer och speciella företag tillsammans mindre än 0,5 %. Det största distributionsföretaget i länet är, om hänsyn tages endast till konsumenternas antal, Gävle Stads Elverk med 20 537 förbrukare. Därefter följa stadselverken i Bollnäs, Sandviken och Söderhamn, som förse 8 380, 7 444 resp. 6 421 förbrukare med elkraft. Därnäst följa Storviks KrAB med 6 130 förbrukare, AB Arbrå Krv med 6 025 förbrukare samt Edeforsens KrAB med 6 020 förbrukare. Gävle Stads Elverk har en energiavsättning av 34,5 milj. k W h och de övriga städerna mellan 11,9 och 11,4 milj. k W h . Det största landsbygdsföretaget med avseende på energiavsättningen är Edeforsens KrAB med 15,4 milj. k W h följt av Storviks KrAB med 9,2 milj. k W h och AB Arbrå Krv samt Bergvik och Ala AB med vartdera 8,6 milj. k W h . En del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 15 st. av de 93 företagen ett lägre antal än 20 konsumenter. Av dessa småföretag äro 8 i enskild persons ägo, 5 äro ekonomiska föreningar, 1 in-

31 Tabell 3. Detaljdistributörernas konsumentantal och energiavsättning detaljförbrukning år 1952

för

Antal företag

Distribuerar till nedanstående antal förbrukare

Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Industri Enskild person Speciell

4 20 28 17 22 2

20 537 8 380 625 5 8öl 100 321

3 570 64 4 12 3 3

8 765 2 450 145 880 25

34 480 15 390 1 283 8 579 110 245

6 529 33 2 13 2

16 026 3 876 239 1500 26

Stadsföretag Landsbygdsföretag ..

6 87

20 537 6 130

1409 3

8120 660

34 480 15 390

2 466 2

13 950 1280

34 480

Företagsform

Länet

medel

max.

20 537

Försåld energi (1 000 kWh) medel

2 300

dustri och 1 speciellt företag. Uppgifter om den detaljdistribuerade energimängden samt medelpris saknas som ovan nämnts för 20 företag. Av de företag, som lämnat dylika uppgifter, ha 6 st. en avsättning understigande 10 000 kWh, nämligen 3 tillhöriga enskild person och 3 ekonomiska föreningar. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretag bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen i vissa fall inbegripa även dessa företags distribution inom angränsande landsbygd. Tariffer Beträffande detta avsnitt hänvisas även till vad som sagts på s. 18 19 vid behandlingen av Kopparbergs län. En uppskattning har gjorts av i vilken utsträckning normaltariffen kommit till användning inom detaljdistributionen i Gävleborgs län. Enligt föreliggande uppgifter kan man beräkna att den helt eller delvis fram till år 1953 införts av 70 % av de detaljdistribuerande företagen. Specifik

energiförbrukning

För att göra det möjligt att jämföra i vilken omfattning detaljkonsumenlerna hos olika företag förbruka elenergi erfordras en enhetlig, siffermässig bestämning av den specifika energiförbrukningen. Denna har i föreliggande redogörelse angivits i kilowattimmar per normaltariffenhet ( k W h / N t e ) , vilket närmare motiverats på s. 20—21. Uppgifterna i bilaga 2, kolumn 7, utgöra ett uttryck för, i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 50 kWh/Nte, ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat.

kWh/Kte

400 '

600 tusental Nte

Diagram 2. Specifik energiförbrukning (kWh/Nte) hos distributionsföretagen år 1952. (Stadsföretagens staplar äro streckade) I diagram 2 är den genomsnittliga energiförbrukningen per normaltariffenhet inom de olika distributionsområdena grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet normaltariffenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Med ledning av uppgifterna i bilaga 2, kolumn 7, kan ett godtyckligt valt företags läge i diagrammet bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektrifierat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. Tabell 4 utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de föreTabell 4. Specifik

energiförbrukning

inom olika grupper av företag år 1952 Specifik energiförbrukning kWh/Nte

Företagsform

medel

Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Industri Enskild person .... Speciell

425 365 475 525 300 320

360 70 35 125 30 320

375 250 2v?5 280 135 320

Stadsföretag Landsbygdsföretag .

425 525

200 30

Länet

330 260 290

33 mi

öre/kWh

u a>

m

140 Diagram 3. Verkligt medelpris (mx) för detaljdistribuerad (Stadsföretagens staplar äro streckade)

160 milj.kWh

kraft år 1952.

tag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per normaltariffenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen. Av sammanställningen framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Gävleborgs län i genomsnitt är 290 k W h / N t e och varierar mellan 525 och 30 k W h / N t e . Förbrukningsnivån är i genomsnitt högst inom de kommunala och lägst inom de enskilda företagens distributionsområden. Hos stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal 330 k W h / N t e och för landsbygdsföretagen 260 k W h / N t e .

Medelpris Medelpriset, vilket betecknats mx och beräknats som ett företags sammanlagda intäkter av detaljdistribuerad energi dividerad med den försålda energimängden, har n ä r m a r e förklarats på s. 21—23. Där har också framhållits att i medelpriset icke inräknats eventuellt förekommande avgifter av engångsnatur såsom inträdes- eller anslutningsavgifter. I bilaga 2, kolumn 8, har medelpriserna för de olika företagen i Gävleborgs län angivits. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen finnes återgiven i diagram 3. Företagens storlek har markerats genom att energiavsättningen avsatts på den horisontella axeln. Tabell 5 visar medelpriserna hos företagen uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Medelpriset för hela länet är 10 öre/kWh. För stadsföretagen är medelpriset 9 öre/kWh och för landsbygdsföretagen 11 öre/kWh. 3

34 Tabell 5. Verkligt

medelpris

(mj

inom olika grupper av förelag år 1952 Verkligt medelpris m, ( ö r e / k W h )

Företagsform medel Kommun , Aktiebolag Ekonomisk förening Industri Enskild person Speciell

10 18 37 15 45 11

Stadsföretag Landsbygdsföretag .. Länet

11 45 45

9 7 6 9 11

9 11 12 10 12 11

8 6

9 11

10 De högsta medelpriserna i länet förekomma hos landsbygdsföretagen. Högst ligger ett av enskild person drivet företag med 45 ö r e / k W h . Ytterligare fem företag (två av enskild person drivna företag och tre ekonomiska föreningar) ha medelpriser överstigande 20 ö r e / k W h . Dessa sex landsbygdsföretag ha en obetydlig distribution; deras sammanlagda energiomsättning utgör endast omkring 0,0 3 % av den totala omsättningen på landsbygden. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga 11 i prisgruppen 15—19 ö r e / k W h med sammanlagt 2 % av energiomsättningen, 37 i prisgruppen 10—14 ö r e / k W h med 78 % av omsättningen och 13 i prisgruppen 5—9 ö r e / k W h med 20 % av den totala energiomsättningen på landsbygden. Av de sex företag, vars medelpris som ovan nämnts överstiger 20 öre/kWh, ha fem stycken en specifik energiförbrukning som är lägre än 100 k W h / N t e . För samtliga landsbygdsföretag i länet utgör genomsnittet 260 k W h / N t e . Vid medelprisberäkningen har som nämnts ingen hänsyn tagits till de engångsavgifter, som i samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare vanligen utkräves i form av en inträdesavgift för medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. I föreliggande redogörelse har hänsyn tagits endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer. I och med att elektrifieringen blivit genomförd inom ett område och engångsavgifterna slutbetalats, bli också dessa avgifter enligt tarifferna i stort sett de enda aktuella. (Se även s. 23.)

35 Bilaga 1 Uppgifter angående distributionsföretagen i Kopparbergs län år 1952 Uppgifterna kunna i en del fall vara individuellt missvisande, beroende på osäkert grundmaterial. Se även s. 8. Streck i kol. 3 och 4 markera att detaljdistributören redovisats som självförsörjande med råkraft (egen kraftstation). P u n k t e r ange att uppgifter om inköpt och försåld energi, medelpris m. m. saknas. E etalj distribution Håkraftanskaff ning

Distributörernas n a m n och adress

Erhåller råkraft

från

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1 000 ni kWh)

Antal förbrukare

(öre/ kWh) i

3 Trafik AB GrängesbergBröderna Andersson, 66 Snöån, Ludvika Oxelösund + egen krst A r k h y t t a n s El. KrAB, Stora Kopparbergs Bergs- 1829 Stora Skedvi lags AB + egna krst Aspeboda El. Df, Aspe- Stora Kopparbergs Bergs92 boda lags AB Avesta Jernverks AB, El. Avdelningen, Avesta John Backlund, Lamborn, Enviken Barkens Sågverks AB, AB Ludvika Krv -f- egna Vad krst Bergens El. Df, Östra Näs- Värå El. F 98 berget Bingsjö Bf, Bingsjö . Bispbergs AB, Bispberg Älvkarleby Krv + egen krst Södra Siljansdalens Bjursås Bf, Bjursås 734 Kraftförvaltningsförening + egen krst Björbo Elförening, Björbo Stora Kopparbergs Bergs814 lags AB AB Björbo Spisbrödsfa- Stora Kopparbergs Bergsbrik, Björbo lags AB -f egen krst Björkboda och Marnas Bf, Enviken Bonas El. Af, Dala-Bonäs AB Kyssa Elverk -f- egen 92 krst Grycksbo P a p p e r s b r u k s Borgärdets Bf, Svärdsjö 288 AB -f egen krst AB Borlänge Elverk, Stora Kopparbergs Bergs- 26 054 Borlänge lags AB Brossens El. Af, Södra Siljansdalens 3 275 KraftförvaltningsförVästgärde ening + egna krst Brovallens El. Df, 1 708 Brovallen Bäckängets Bf, Sundborn Falu El. B e ^ s n i n g s AB ... 12 Bäsinge Bf, Smatsbo, Brovallens El. Df 46 Brovallen Dala-Husby El. Df, Dala1255 Husby

4 MedelförMedelFörsåld brukpris energi ning m i (1 000 per (öre/ kWh) enhet (kWh/ kWh) Nte) 6

8,0

4,3

2 000

6,4

4 094

8 411

*360

71 44

x

4,8

5,0

—

3,5

9,o

* 130

5,9

3,i

10 000

3,6

3 325

4,4

1 326

7,4 9,3

8 16

11 44

'240 1 20ö

8 13

4,8

1 043

36 Båkraftanskaffning

Distributörernas n a m n och adress

Erhåller råkraft från

Detaljdistribution

Antal förbrukare

MedelförFörsåld brukenergi ning (1 000 per kWh) enhet (kWh/ Nte)

6,5

5,5

6,3

5,3

4,1

348 695

=70

929 Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1 000 kWh) (öre/ kWh)

D a l a - J ä r n a El. AB, Dala- Stora Kopparbergs Bergs602 Järn a lags AB + egen krst Dalsjö-Storstens Bf, Stora Kopparbergs Bergs107 Ornäs lags AB Dalviks Bf, Runnvika Stora Kopparbergs Bergs 41 lags AB Digerbergs Belysnings- & Siljansbygdens KrAB 337 KrAB, Orsa Djura KrAB, Djura Gimmåns KrAB , Föreningen Elektra, Stora Kopparbergs Bergs- 1209 Mockfjärd lags AB Envikens El. Bf, Enviks Egen krst byn, Enviken Fagersta Bruks AB, Horn- Krångede AB dalsverken, Horndal 1 Fagersta Bruks AB, Klos- Krångede AB terverken, Långshyttan Falu El. Belysnings AB, Stora Kopparbergs Bergs- 22 460 Ölandsgatan 8—10, lags AB Falun G. M. Hellberg, österå 366 Krst 4- egen krst Stora Kopparbergs BergsFalu Yllefabriks AB, lags AB -f egna krst Sågmyra 4 Kopparfors AB F i n n b a c k a Bf, Bingsjö F o l k ä r n a - G r y t n ä s El. Df, Älvkarleby Krv 1364 Fors Gagnefs El. Bf, Gagnef Stora Kopparbergs Bergs 763 lags AB Gallsbo Kvarn & Såg, Kraftverksföreningen 95 Bäck, Sellnäs Tvärfallet Gimmåns KrAB, Gagnef Stora Kopparbergs Bergs1893 lags AB + egen krst Gruvrisets El. Df, Falun Stora Kopparbergs Bergs94 lags AB Grycksbo P a p p e r s b r u k s Stora Kopparbergs BergsAB, Grycksbo lags AB + egna krst Gräfs El. Df, Gagnef Stora Kopparbergs Bergs34 lags AB Grönbo El. Df, Aspeboda Stora Kopparbergs Bergs42 lags AB Gustafs El. Df, Övre To- Stora Kopparbergs Bergs613 sarby, Gustafs lags AB Gärdsjö Bf, Ingels Brossens El. Af 235 Gördalens El. Bf, Särna Egen krst Hackmoraortens ElförFalu Yllefabriks AB 18 ening, Sågmyra Hamre El. Df, Hedemora Hedemora Stads Elverk 69 H a n s g å r d a r n a s Kvarnför- T u n a å n s Kraftverksför347 ening, Stora Tuna ening + egen krst Hedemora-Grytnäs El. Df, Älvkarleby Krv 1209 Grådö, Hedemora

2 288

»390

3,4 9 926 2,1 406 4,6

34 508

4,4

11,7

5,1

6,0

50 888

7,2

26 730 452

1054 620 93 1554 89 1024 27

'260

'400

6,5

5,7

6,6

251 26 28

188 19 16

'145 145 135

14 17 18

8,1

27 125

61 194

215 370

13 12

4,5

15,7

9,o

32 511

37 Detaljdistribution

llåkraftanskaffning

Distributörernas namn och adress

E r h å l l e r råkraft från

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1000 m kWh) o (öre/ kWh)

Antal förbrukare

Försåld energi (1 000 kWh)

MedelförMedelbrukpris ning m per i enhet (öre/ T (kW h/ kWh) Nte)

8 455 Hedemora Stads Elverk, Älvkarleby Krv Hedemora Falu El. Belysnings AB, 103 G. M. Hellberg, österå egen krst Krst, Falun Falu El. Belysnings AB 252 Helsingbergs Bf, Box 2960, Korsnäs 8 Helsingborns Bf, Korsnäs Falu El. Belysnings AB Stora Kopparbergs Bergs79 Hinsnorets El. Df, lags AB Hinsnoret, Falun 47 Hosjö-Holmens Bf, Holms Falu El. Belysnings AB Kvarn, Korsnäs Nedan Siljans Belysnings 2167 Häradsbygdens El. Bf, AB Häradsbygden Hästbergs Bf, Nyhammar Idkerbergets Gruf AB ... 13 lekans El. Af, Stumsnäs Ickå Elverks AB + egen 99 krst Vesterdalelfvens KrAB; Idkerbergets Gruf AB, Stora Kopparbergs Idkerberget Bergslags AB -f- egna krst 593 Idre El. Kraft- & Belys Stora Kopparbergs Bergslags AB nings AB, Idre 41 Igelmossens El. F, Ornäs Stora Kopparbergs Bergslags AB W i k m a n s h y t t e Bruks AB; 849 Ingvallsbenning-HedeIngvallsbennings Kvarn m o r a El. Df, Hedemora Stora Kopparbergs Bergs- 1552 Insjöns El. Bf, Insj5n lags AB 6 lsala, Böle och ö s t a n s j ö Tofta-Bengtshedens Bf +egen krst El. Bf, Svärdsjö Stora Kopparbergs Bergs54 Kilens El. F, Gagnef lags AB AB Kniva Krv* 46 Kniva El. Df, Korsnäs Egen k r s t 0 AB Kniva Krv, Korsnäs Fagersta Bruks AB + egna Korsnäs AB, Gävle 2 krst Tunaåns KraftverksförKraftverksföreningen ening + egen krst Tvärfallet, Sellnäs 3 156 Krylbo Köpings Elverk, Avesta Jernverks AB Krylbo Stora Kopparbergs BergsKullens El. Df, lags AB Nyhammar 43 Källvikens Egna Hems Bf, Stora Kopparbergs Bergslags AB Box 3448, Falun 102 Källvikens Villaförening, Stora Kopparbergs Bergslags AB Box 3582, Falun Siljansbygdens KrAB 481 Kättbo Krv, Kättbo egen krst 7 Egen krst Lamborns Bf, Enviken Leksands Norets Munici- Nedan Siljans Belysnings 2 1 3 2 AB palsamhälle, Leksand

3,8

5 612

4,4

4,9

9,2 5,4

8 40

7,1

»200

4,3

9,3 6,0

26 253

12 240

400 470

6,2

7,6

255 2

4,8

4,5

1 266

12,3

(50

7,9

6,8

73 18

45 19 968

410 445 225

2 889

'80

1150 25 3,8

1300 22 5,7

31 6,1

71 13,6

4,3

236 14 955

38 llåkraftanskaffning

Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft

från

Detaljdi stribution

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1 000 m

kWh)

0 Antal förbrukare

Försålc energi (1 000 kWh)

(öre/ kWh) 1

8 Lilla Källvikens Bf, Box Stora Kopparbergs Bergs30 3488. Falun lags AB Lima Strömbyggnads AB AB S. P. Persson + egen Lima krst Lingheds El. Bf, Box 116, Stora Kopparbergs Bergs165 Linghed lags AB -f egen krst Lingheds Sågverks AB, Stora Kopparbergs BergsLinghed lags AB -f egen krst Lissfors Sågverk, Stora Kopparbergs BergsHolsåker lags AB -f egen krst AB Ludvika Krv s , AB Skandinaviska Elverk Ludvika 4- egna krst El. Df Lyskraft i Dufnäs, AB Borlänge Elverk Duvnäs Långnäsets Byamän. Egen krst — Sär na Lövsvedens Bf, Brovallen Brovallens El. Df 35 Malingsbo revir, (Domän- AB Ludvika Krv verket) Björsjö, Ludvika Morbygdens El. Df, Falun Stora Kopparbergs Bergs82 lags AB Morgårdshammars Mck. Trafik AB GrängesbergVerkstads AB, Oxelösund 4- egen krst Morgårdsham m ar Mörkrets El. Bf, Särna Egen krst Nibble & Nibbleåsens El. Hedemora Stads E l v e r k . . . 90 Df, Hedemora Norbo Bf, Ulvshyttan Ulfshytte Jernverks A B . . . 72 Norbofinnmarks El. Df, Ulfshytte Jernverks A B . . . 4 Ulvshyttan Nornas KrAB, Nornas Transtrands Sågoch 25 Kvarn AB 4- egen krst Norra Leksands El. Df, Nedan Siljans Belvsnings 1373 Tallberg AB Norra Tibble & Lycka El. Leksands Norets Munici88 Bf, L,eksand palsamhälle Nya Ickå Tullkvarns AB, Södra Siljansdalens Vikarbyn Kraftförvaltningsförening 4- egen krst Ny fäbodarnas Elförening, Stora Kopparbergs Bergs2 Enviken lags AB AB N y h a m m a r s Bruk, AB Ludvika Krv Nyhammar Närsjö-Orsala El. Df, Nås Stora Kopparbergs Bergs27 lags AB Näsets Nya El. Bf, Korsnäs AB 62 Furudal Olsbacka El. Df, Olsbacka Stora Kopparbergs Bergs74 lags AB 4- egen krst

7,0

7,8

MedelförMedelbrukpris ning m per i enhet (öre/ (kWh/ kWh) Nte) 7

9 S 4 552 L2 640 15

8 160 3119

370 250

9 11

x

—

9,8

34 61

28 30

465 115

14 16

5,8

7,5

22 90

19 77

490 450

13 14

10,8 21,7

76 14

63 4

430 "55

13 23

9,0

4,6

7,5

9,7

11,8

6,9

-

22,9

39 Detaljdist ribution

Råkraftanskaffning

Distributörernas namn och adress

1 Erhåller råkraft

från

371 Stora Kopparbergs Bergslags AB 4- egna krst AB S. P. Persson, Malung Stora Kopparbergs Bergslags AB 4- egna krst Stora Kopparbergs Bergs311 Repbäckens och Båtsta El. Df, Repbäcken lags AB F a l u El. Belysnings A B . . . 5 Risets Bf, Sundborn 29 Rogs Elförening, Bjursås 3 1 4 2 Siljansbygdens KrAB 4AB Ryssa Elverk, Mora egna krst 107 Lima Strömbyggnads AB Rörbäcksnäs Bf, Rörbäcksnäs Rörshytte El. Df, Stjärnsund 3 Ulfshytte Jernverks AB... Sandviks El. Df, Ulvshytian Stora Kopparbergs Bergs- 14 688 Siljansbygdens KrAB, lags AB + egna krst ... Mora Stora Kopparbergs Bergs746 Siljansnäs El. Bf, lags AB; Södra SiljansSiljansnäs dalens Kraftförvaltningsförening 4" egen krst 9 Siljansbygdens KrAB Skattungsbyns El. F, Skattungbyn Mek. 3 541 Smedjebackens Köpings Morgårdshammars Elverk, Smedjebacken Verkstads AB 96 Smedsbo-Stråtenbo El. Df, Stora Kopparbergs Bergslags AB Aspeboda Tunaåns Kraftverksför- 1156 Solfvarbo El. KrAB, Gustafs ening 4- egen krst Statens Järnvägar, Stockholm Statens Vattenfallsverk, se Älvkarleby Krv AB Slatsgruvor, Ludvika AB Ludvika Krv; Trafik AB Grängesberg-Oxelös u n d ; Älvkarleby Kr\ — Stora Kopparbergs Bergslags AB, Falun 21 Stråtjärns Bf, Aspeboda Stora Kopparbergs Bergs lags AB AR Svenska Järnvägs- Stora Kopparbergs Bergs verkstäderna, Falun lags AB Hellefors Bruks AB 4 Sägens El. Bf, Sågen 133 egen krst Sågmyra El. Bf, Sågmyrci F a l u Yllefabriks AB Stora Kopparbergs Bergs 368 Ali Särna Elektricitet, lags AB 4- egen krst Särna 959 Säters El. Df, Ovangår darna, Säter

Ornäs El. Df, Ornäs

MedelförIM">rsåld brukenergi ning per (1 000 kWh) enhet (kWh/ Nte)

Medelpris Antal Inköpt föiråkraft ii kraft förbru(1 000 m kare kWh) 0 (öre/ kWh) 4

5,0

5,o

Medelpris m (öre/ kWh) 8

2 425

5 693

50 450

28 16

315 240

11 11

15,7 8,4

12 38

4 27

4,4 6,7

3140 95

5 392 102

11,1

4,1

8 348

5,6

17 274

15 9

4,1

-'540

6,9

5,2

—

2 050

3 222

6,3

7^2

140 117

12,9

x

5,0

'345

40 Råkraf tanskaff ning

Distributörernas n a m n och adress

l

Erhåller råkraft

från

2 Säters Stads Elverk, Älvkarleby Krv Säter Säters Väveri AB, Säter Älvkarlebv Krv Söderbärke El. Kraft- och AB Ludvika Krv 4- egen Belysnings AB, Söderkrst bärke Sörsjöns El. AB, Transtrands Sågoch Sörsjön Kvarn AB 4- egen krst Tjärnvallen-Njupåsens Mörkrets El. Bf El. Bf, Tjärnvallen, Särna Tofta-Bengtshedens Bf, Södra Siljansdalens KraftförvaltningsförToftbyn ening 4- egen krst Tomnäs-Kyna El. Df, Stora Kopparbergs BergsOr näs lags AB Tomtebo El. Df, Stora Stora Kopparbergs BergsSkedvi lags AB Torsångs El. Df, Tylla, Stora Kopparbergs BergsTorsång lags AB Trafik AB Grängesberg- Stora Kopparbergs BergsOxelösund, Förvaltlags AB; Vesterdalelfningen i Grängesberg, vens KrAB + egna krst Grängesberg T r a n s t r a n d s Såg- och Lima Strömbyggnads ABH Kvarn AB, Transtrand 4- egen krst AB Träkol, Vansbro Stora Kopparbergs Bergslags AB 4- egen krst Karl, David & Sven Tu- AB Tägt Krst 4- egen krst nell, Box 635, Borlänge Tunkarlsbo Kraftoch AB Ludvika Krv Bf, Vad Tyngsjö El. Bf, Tyngsjö Uddeholms AB + egen krst AB Tägt Krst, Box 635, T u n a å n s KraftverksförBorlänge ening 4- egen krst Tälnbäckens Bf, Stora Kopparbergs BergsBomsarvet lags AB Ulfshytte Jernverks AB, W i k m a n s h y t t e Bruks AB V ikmanshyttan 4- egna krst Vakerns El. Bf, Vakern Sågens El. Bf 4- egen krst Vatebogrändens El. Df, Östervikens El. Df Horndal AB V a t t h a m m a r s Kvarn, T u n a å n s Kraftverksförening; Stora KopparStora Tuna bergs Bergslags AB 4egna krst Vika El. Df, Runnvika AB Kniva KrvlO

Detaljdistributic n

Medelpris Inköpt för råkrafl råkraft (1 000 m kWh) 0 (öre/ kWh) 3

4,5

4,7

MedelförMedelbrukpris ning m per i enhet (öre/ (kWh/ kWh) Nte)

Antal förbrukare

Förs å k energi (1 000 kWh)

»25

15,0

4,1

6,0

5,3

5,1

4 466

4,0

5,3

41 664

9,3 4,6

87 490

79 765

x

200 320

16 10

45 48

-'-

751 1 '350

7^0

4,0

41 Råkraf tanskaff ning

Distributörernas namn och adress

i

Vikbygdens El. Df,

mora

Erhåller råkraft

från

2 Detaljdistribution

Medelpris Inköpt för råkraft (1000 råkraft 711 kWh) 0 (öre/ kWh) 8

Hede- Älvkarleby Krv

W i k m a n s h y t t e Bruks AB, AB Bergslagens Gemensamma KraftförvaltVikmanshyttan ning; Stora Kopparbergs Bergslags AB; Ulfshytte Jernverks AB + egna krst KrAB 4Våmhus El. Bf, Våmhus Siljansbygdens egen k r s t Västanhede El. Df, Älvkarleby Krv Västanhede Västerfors El. F, Gagnef Stora Kopparbergs Bergslags AB Ytter Tängers Bf, Enviken Stora Kopparbergs Bergslags AB 4- egna krst Älvkarleby Krv; Trafik AB Zinkgruvor, Falun AB Grängesberg-Oxelösund Älvdalens Nordvästra El. Stora Kopparbergs BergsDf, Bunkris, Älvdalen lags AB Älvkarleby Krv, Box 576, Egen krst m. m Stockholm 1 Ängesgårdarnas Bf, Stora Kopparbergs BergsBomsarvet lags AB Äppelbo KrAB, Äppelbo Stora Kopparbergs Bergslags AB 4- egen krst östansbo El. Bf, Dalkarls- AB Ludvika Krv bo, Ludvika Österby El. Df, Gustafs Tomtebo El. Df österkvarns Bf, Svärdsjö Egen krst östervikens El. Df, Lek- Älvkarleby Krv näs, By Kyrkby ö s t r a Silvbergs El. Df, W i k m a n s h y t t e Bruks AB Magnilbo, Stora Tuna övertängers Bf, Stora Kopparbergs BergsÖvertänger lags AB 4- egen krst

6,1

Antal förbrukare

*335

8,9

5,4

'380

4,5

8,5

—

—

2 161

3 492

6,4

$

3,9

7,9

9,3

x

240 Q if

100 097 181 758

31812 74 696 68 285 107 062

435 300

8 10

5,9

24 75 148

13,2

"288

3,3

118 Hela länet 125 526

4,1 3,8 4,7

Stadsföretag Landsbygdsföretag

MedelförFörsåld bruk- Medelpris energi ning 771 (1 000 per 1 (öre/ kWh) enhet (kWh/ kWh) Nte)

59 254 66 272

42 1 Vid beräkningen av specifik energiförbrukning har distributionsföretagets uppgifter om antal CB-enheter inom distributionsområdet legat till grund för u p p s k a t t n i n g e n av antalet Nte, varvid antalet Nte antagits motsvara 0,8 gånger antalet CB-enheter. 2 Antalet Nte, för beräkning av specifik energiförbrukning, har u p p s k a t t a t s med ledning av officiella statistikens uppgifter om antal bostadsrum och hektar odlad jord inom de kommuner, som beröras av distributionsområdet. :! Vid beräkningen av specifik energiförbrukning har distributionsföretagets uppgifter om antalet bostadsrum etc. inom området legat till grund för uppskattningen av antalet Nte. 1 Huvudsakligen frikraft. r •> Fr. o. m. år 1953 erhålles råkraft från Falu El. Belysnings AB. 6 Kraftutbyte äger r u m mellan AB Kniva Krv och F a l u El. Belysnings AB fr. o. m. år 1953. 7 Kraftstationen arrenderas av Kopparfors AB. •s Uppgifterna om AB Ludvika Krv:s detalj distribution äro uppdelade på stads- (S) och landsbygdsdistribution (L). !) Delvis frikraft. 10 Fr. o. m. år 1953 erhålles råkraft från Stora Kopparbergs Bergslags AB. 11 Numera erhålles råkraft från Siljansbygdens KrAB.

43 Bilaga 2 Uppgifter a n g å e n d e distributionsföretagen i Gävleborgs län å r 1952 Uppgifterna kunna i en del fall vara individuellt missvisande, beroende på osäkert grundmaterial. Se även s. 24. Streck i kol. 3 och 4 markera att detaljdistributören redovisats som självförsörjande med råkraft (egen kraftstation). P u n k t e r ange att uppgifter om inköpt och försåld energi, medelpris in. m. saknas. Hå kr af t anskaffning

Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft

från

Detaljdis tribution

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1 000 kWh) m

Antal förbrukare

(öre/ kWh) l

o

3 AB Arbrå Krv, Box 96, Hammarforsens KrAB 4 21 290 Arbrå egen krst Berg & Åbyns Kvarn- & Bergvik och Ala AB 4 1305 Belysnings AB, Bergby egen krst Bergeä Kvarn och Elverk, Egen krst Bergsjö Bergmans Verkstad AB, Egen krst II en nan Hammarforsens KrAB 4 Bergsjö KrAB, Bergsjö 825 egna krst Bergvik och Ala AB, Egna krst Kraftförvaltningen, Bergvik 1 Johan Björkman, Barn- Egen krst — fors, Viksjöfors Bollnäs KrAB, Bollnäs Egna krst m. m Bricka Krst, Friggesund Egen krst — Brofors Såg och Elverk, Egen krst Enånger Föreningen Brännas El. Egen krst Verk, Ängebo Bäckans El. Df, Hennan Mellersta Norrlands Krv 45 Bäckebo Krv, Tallåsen Egen krst Edeforsens KrAB, Ljusdal AB Arbrå Krv 4- egen krst 13 354 AB Edsbyns Elverk, Bollnäs KrAB 4- egen krst 285 Edsbyn Eleonorelunds LysförEgen krst — ening, Slättren, Älgbohed Fagersta Bruks AB (Fors- Krångede AB 4 egen krst backa J ä r n v e r k s AB), Fagersta Finnäs Kraft- och Bf, AB Gestriklands YllefaJärbo fabrik Forsby El. AB, Strömsbro Korsnäs AB; Gävle Stads 697 Elverk 4- egen krst Forsså Bruks AB, AB Arbrå Krv 4- egna Näsviken krst Firma L. 0 . Francks El- Egen krst verk, Enånger Fredlund och Fagerlund, Egen krst Gårdsjön, Gnarp

MedelförMedelFörsåld brukenergi ning pris 711 (1 000 per i (öre/ kWh) enhet (kWh/ kWh) Nte)

3,5

6 025

8 616

4,4

5 881

8 579

•l

7,2

—

—

8 380 28 9

11 782

3,1 19,8

52 100 6 020 2 150

38 110 15 390 3185

440 300 365 265

19 12 11 10

—

16 858

8,8

6,8

44 Detaljdis t r i b u t i o n

Håkraftanskaffning

Distributörernas n a m n och adress

Erhåller råkraft från

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1 000 kWh) m

Antal förbrukare

(öre/ kWh) l

8 Furuvik Stora Kopparbergs Bergs436 lags AB Fuskas Kraftverksförening, Nianfors . Edeforsens KrAB 4- egna 2 1 7 5 F ä r i l a KrAB, Fack 3, Färila krst Gammelbonings och Ulvtorps El. Bf, Jädraås Gisslarbo El. Krf, Norrgimma, Ängbohed Granöns Bf, Axmarsbruk Bergvik och Ala AB 7 Gränsfors El. AB, Hammarforsens KrAB 4 105 Gränsfors egen krst Gåda Krv, Hennan Gävle Stads Elverk, Rud52 401 5 247 dammsgatan 27, Gävle Storviks KrAB Forsby El. AB 4- egna krst 171 Egna krst m m Hammarforsens KrAB, Sundsvall Bollnäs KrAB 4 egen krst H a m r a El. F, Hamra 522 Stora Kopparbergs Bergs- 2 014 Hedesunda El. AB, Hedesunda lags AB Hedesunda Södra Kraft- Stora Kopparbergs Bergs166 & Bf, Sevalbo, Söderlags AB Furuviks El. Df,

4,9

2 242

7 196

2 35 120

17 13

2.8} 20 537 1,BJ 2 007

34 480

2 416

6,0 4,4

440 750

500 1900

225 355

11 9

5,4

4,8

'220

5,1

3 570

6 529

2 255

3,9

71 11 9,6 9,0

36 280 6

for»

Hedsta och Letsbo El. Bf, Tallåsen Hemlingby-Järvsta Kraft- Älvkarlebv Krv 1085 & Belysnings AB, Gävle Hofors Kommuns Elverk, AB Svenska Kullagerfa- 7 400 Hofors briken Holma-Helsinglands Lin- AB Arbrå K r v 4 egna krst spinneri & Väfveri AB, Sörforsen Valter Holmström, Nor- Egen krst denholm, Hudiksvall Hudiksvalls Stads Fllverk, AB Arbrå Krv 13 172 Hudiksvall AB Iggesunds Bruk, Iggesund Järbo Nedre Kvarnför- Storviks K r A B 4 e g e n krst 115 ening, Järbo Järbo Sågverksförening, Storviks KrAB4egen krst 658 Järbo Korsnäs AB, Él. Avdel- Krångede AB; Forsby El. ningen, Gävle 2 AB 4 egen krst Kågbo Byamän, Stora Kopparbergs Bergs244 Hedesunda lags AB Ljusne-Woxna AB, KrAB Ljusne S t r ö m m a r Ljusne 4- egna krst

MedelförMedelFörsåld b r u k pris energi ning 771 1 (1 000 per (öre/ k W h ) enhet (kWh/ kWh) Nte)

.

2,o

4 525

11 650

2 208

2 479

10,7

7,0

n

4,1

45 Råkraf tanskaff ning

Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft

från

Detaljdistribution

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1000 771 kWh) O (öre/ kWh)

Egen krst AB I.obonäs Elverk, Lövriset Lotsverket, Fyringenjörs Egen krst kontoret, Stockholm Lunds Kvarn AB, Sörforsa Holma-Helsinglands Linspinneri & Väfveri AB 4- egen krst Egen krst Mackmyra Bruk, Mackmyra Mackmyra Bruk 4- egen Mackmyra Sulfit AB, krst Mackmyra Hammarforsens KrAB ... Marma-Långrörs AB, Söderhamn Marma Sågverks AB, Box Marma-Långrörs AB 40, Söderhamn Ockelbo KrAB 4 egen krst 26 Mo Kvarnförening, Ockelbo Egen krst Mossbo El. F, Alfta 98 Norra Bodarnas Kraft Kågbo Byamän och Bf, Verkebro, Gävle l Egen krst Nybo Kraftbolag, Hälsingenybo Bergvik och Ala AB; 2 203 Ockelbo KrAB, Ockelbo 248 Kopparfors AB 4- egna krst Jonas Olsson, Lund, Egen krst Delsbo Ovansjö Belysnings AB, Älvkarleby Krv 4" egen 3 132 Kungsgården krst Rappsta-Wij El. Lysbo- Egna krst lag, Trönödal Egen krst Rullbo Krst, Fågelsjö Ryggcsbo Krst, Box 62, Egen krst Norredsbyn Egen krst Röstabo Krst, Alfta Sandvikens Jernverks AB, Krångede AB; Älvkarleby El. Avdelningen, SandKrv; Lanforsens KrAB viken 4- egna krst AB Sandvikens Stads Älvkarleby Krv + egna 13 687 Elverk, Sandviken krst AB Simeåns Kraftbolag, Edeforsens KrAB 4- egen 258 Simeå krst Sjulgårds Krst, Delsbo Egen krst Anders Skog, Venås, Egen krst Delsbo Statens Järnvägar, Älvkarleby Krv Stockholm Stora Kopparbergs Bergs- Egna krst m. m lags AB, Falun

Antal förbrukare

MedelförMedelFörsåld brukpris energi ning m (1000 per i kWh) enhet (öre/ (kWh/ kWh) Nte)

10 71

105 100

2 026

2 894

2 455

27 28

6 25

35 155

7 1409

4 2 466

3,5

7 444

9,4

30 40

27 14

130 50

64 3

35 9,7

6,5

22 112 30

5,2 5,9

4,1

90 390

46 Detaljdis tribution

Råkraftanskafl ning

Distributörernas n a m n och adress

l

Storviks Storvik

KrAB, Fack

Erhåller råkraft

från

9, Älvkarleby Krv; Mackm y r a Sulfit AB 4 egna krst

Stråsjö Elverk, Östra Stråsjö, Ängebo Ströms Bruks AB, KrAB Ljusne S t r ö m m a r Strömsbruk 4 egna krst Stömneåns Övre Kvarn Per Persson, Ede, Delsbo Sunnäs Bf, Sunnäsbruk, Ljusne AB Svenska Kullagerfa- Krångede AB 4 egna krst briken, Hofors Svensbo Kvarn, Lövriset Söderhamns Stads Elverk, Bergvik och Ala AB Söderhamn Sixten & Anders Söder- Hammarforsens KrAB 4lind, Gnarp egen krst Södra Kyrkbyns Krst, Alfta Tallåsen El. Bf, Tallåsen Bergvik och Ala AB + Trönö Elverks AB, Trönödal egna krst AB Edsbyns Elverk + Ullungsfors Belysnings AB, Norredsbyn egen krst Åmots Kraft- & Bf, Ockelbo KrAB; Kopparfors AB 4- egen Åmotsbruk krst Årsunda Kraft- & Bf, Årsunda Åsvedens Krv, Hå Älgereds El. Af, Älgbohed Älgereds Kvarn & Sågverk, Älgbohed Älvkarheds Bf, Box 138, Viksjöfors Öster Färnebo Kraft- & Stora Kopparbergs BergsBf, österfärnebo lags AB Östra Bodarnas Kraft- & Kågbo Byamän Bf, Hedesunda

Medelpris Inköpt för råkraft råkraft (1 000 771 kWh) 0 (öre/ kWh)

MedelförMedelFörsåld brukpris energi ning 771 1 (1 000 per (öre/ kWh) enhet (kWh/ kWh) Nte)

Antal förbrukare

9 070 2 460

2,8 3,5

}ei30

9 232

41 1478 20 22

9,2

2H0

38 11444

175 425

11 8

18 671

1,9

44 6 421

12,6

—

—

6,1

—

100 402

40 612

55 240

15 11

10,1

213 44

6,o 2,0

4,8

—

—

4 40 50

—

—

4,4

5,2

17 Hela länet 172 355

3,4

105 866 169 990

3,0 4.0

48 716 57 150

83 682 86 308

330 260

9 11

Stadsföretag Landsbvgdsföretag

—

98 349 74 006

\

J

47 1 Vid beräkningen av specifik energiförbrukning har distributionsföretagets uppgifter om antal CB-enheter inom distributionsområdet legat till grund för uppskattningen axantalet Nte, varvid antalet Nte antagits motsvara 0,8 gånger antalet CB-enheter. 2 Antalet Nte, för beräkning av specifik energiförbrukning, har uppskattats med ledning av officiella statistikens uppgifter om antal bostadsrum och hektar odlad jord inom de kommuner, som beröras av distributionsområdet. '•' Vid beräkningen av specifik energiförbrukning har distributionsföretagets uppgifter om antalet bostadsrum etc. inom området legat till grund för uppskattningen av antalet Nte. 4 Därutöver levereras ca 9 000 kWh frikraft till andelsägare. 5 Leveransen från Storviks KrAB upphörde den 31. 3. 1952. «7 Delvis frikraft. Därutöver erhålla 5 andelsägare frikraft. 8 Därutöver erhålla 13 andelsägare frikraft.

Statens offentliga utredningar 1955 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Vidlyftiga rättegångar. [10]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Fast egendom J o r d b r u k med b i n ä r i n g a r . Lag om jordbrukskasserörelsen m. m. [1] Prissättningen på jordbruksprodukter. Bilaga 1. [5] Det mindre jordbrukets möjligheter att uppnå bättre lönsamhet. [7] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Vattenvården. [6] F r å g a n om statsinlösen av stamaktierna i LKAB. [9]

Industri

Kommunalförvaltning. Handel och sjöfart. Stöd åt den mindre och medelstora skeppsfarten. [2]

Statens och k o m m u n e r n a s

finansväsen. Kommunikationsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:20—21. Detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Kopparbergs och Gävleborgs län. [15] Bank-, kredit- och penningväsen

Politi.

Försäkringsväsen. Nationalekonomi och socialpolitik Bostadskollektiva kommittén. 3. Tvätt. [8] Penningvärdeundersökningen. 1. Utlandstransaktionerna och den svenska ekonomin. [13]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Psykologisk utbildning och forskning. [11] Handelsutbildningskommitténs betänkande och förslag. 2. Yrkesskolornas handlesundervisning m. m. [14]

Hälso- och sjukvård. Statens sjukhusutredning av år 1948. 8. Rationalisering av sjukhusdriften. [12] Försvarsväsen.

Allmänt näringsväsen. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Nordiska parlamentariska kommittén. 9 och 10. Nordiska post- och teletaxor. [8 o. 4]

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm