Författningsutredningen

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1958:29 Justitiedepartementet

FÖRFATTNINGSUTREDNINGEN: Hl

MAJORITETSVAL VALSTATISTISKA UNDERSÖKNINGAR

AV CARL-GUNNAR JANSON

Stockholm 1958

Statens offentliga utredningar

1958 Kronologisk förteckning

1. Vägplan fr Sverige. 1. Riktlinjer och förslag samt kartbilagoi Idun. 228 s. K. 2 . Vägplan fe Sverige. 2. Expertutredningar och övriga textbilagoi I d u n . 243 s. K. 3 . Utredning >m vissa förhållanden vid konserveringsforskningsistitutet. Marcus. 270 s. H. 4. Promemori med förslag om fondförvaltning m . m . i s a m b a n d red en u t b y g g d pensionering. I d u n . 91 s. S. 5. Permanenfekördeskadeskydd. I d u n . 547 s. J o . 6. Författninsutredningen. 1. Kandidatnominering vid a n d r a k a m i a r v a l . Av L . Sköld. I d u n . 355 s. J u . 7. Småbrukaitödet. Marcus. 120 s. J o . 8. Gemensamiordisk hälsovårdsutbildning. Norstedt. 96 s. I. 9. Häradsrätt sammansättning i b r o t t m å l . I d u n . 2 1 s. J u . 10. Förslag tibVarumärkeslag. I d u n . 404 s. J u . 1 1 . Reservernaör högre utbildning. I d u n . 124 s. E. 12. Civilförsvasutbildningen. I d u n . 176 s. I. 13. Civilförsva2ts organisation. I d u n . 465 s. I. 14. Regeringsabetet. I d u n . 164 s. J u . 15. Hälsovård ich öppen sjukvård i landstingsområdena. I d u n . 429 11. 16. Betänltand med förslag till allmän tjänstepliktslag m . m . Idur 151 s. S. 17. Socialförsäring och rehabilitering. Kihlström. 87 s. S. 18. Gotland. I u n . 195 s. S. 19. Supplemen nr 9 till Sveriges familjenamn 1920. Statens Reprouktionsanstalt. 95 s. F i . 20. Behandlinghem och mentalsjukhem för barn och ungdomar. I d u . 78 s. I. 2 1 . Lärarbrist ch läraröverskott. I d u n . 110 s. E . 2 2 . Tomedalsuredningen. I d u n . 234 s. S. 2 3 . Sjukreseerattningar. Kihlström. 128 s. S. 24. B ä t t r e matotatis. I d u n . 91 s. J o . 25. Ändrad utlldning av t a n d t e k n i k e r . I d u n . 56 s. E . 2 6 . Regions jukården. I d u n 338 s. 7 st. bilagor. I. 27. Förslag tillörcnklingar i vissa delar av aktiebolagslagen. Norstdt. 205 s. J u . 2 8 . Reviderad ationalbudget för år 1958. Marcus. I — V I I + 157 s. Fi 29. Författningutredningen I I I . Majoritetsval. Norstedt. 481 s. + 1 krtbilaga. J u .

Anm. Om särskd tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departerent, under vilket utredningen avgivits, t . ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . . jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1958:29 Justitiedepartementet

Författningsutredningen: III

MAJORITETSVAL VALSTATISTISKA UNDERSÖKNINGAR

AV CARL-GUNNAR JANSON

STOCKHOLM 1958 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Justitiedepartementet

Författningsutredningen överlämnar härmed vissa, på dess uppdrag av filosofie licentiaten Carl-Gunnar Janson utförda undersökningar rörande majoritetsval i enmansvalkretsar. Undersökningarna ha karaktären av beräkningar och analyser, grundade bland annat på den befintliga svenska valstatistiken, och de publiceras främst till tjänst för den offentliga diskussionen rörande valsystemet. Författningsutredningen avser att redovisa sitt ställningstagande i ett senare betänkande. Angående syftet med och uppläggningen av de nu publicerade undersökningarna må följande framhållas. I anslutning till givna direktiv upptog författningsutredningen på ett tidigt stadium frågan om vilka statistiska undersökningar, som kunde vara erforderliga för att bedöma spörsmålet om en eventuell övergång från proportionella val till majoritetsval. På dess begäran ställdes till disposition en för socialdemokratiska partiets räkning av lic. Janson utförd tämligen summarisk utredning baserad på förhållandena vid 1952 års val till andra kammaren. Denna innefattade en indelning av riket i 230 enmansvalkretsar, med ett antal varianter enligt vissa angivna principer för valkretsindelningen, och framräkning av valresultat vid vissa antagna förutsättningar. Vi funno emellertid icke detta material vara tillfyllest som grundval för våra överväganden. Vi gåvo därför lic. Janson först i uppdrag att efter av oss givna direktiv utföra tvenne specialundersökningar. För bägge dessa utvaldes en mindre del av riket, nämligen Stockholms stad, Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län. Den ena studien avsåg att belysa dels de problem, som äro förenade med ett bibehållande av en för flera successiva andrakammarval oförändrad valkretsindelning, dels effekten av varianter i valkretsindelningen. Den var baserad på röstsiffrorna från 1944, 1948 och 1952. Den andra avsåg att studera, vilken betydelse som kan tilläggas mandalantalet i fråga om resultatet av en valhandling under enahanda förutsättningar som i den förutnämnda specialundersökningen. Även denna senare avsåg valsiffrorna för 1944, 1948 och 1952 och utfördes utom för 230 mandat, erhållna från den förstnämnda studien, jämväl för de högre mandatantalen 300 och 360 mandat. Därefter ansågo vi erforderligt, att en reviderad utredning gjordes för hela riket beträffande valsiffrorna för 1952 och att, då detta ännu färskare material stod till buds, utvidga undersökningen att omfatta även 1956 års val-

siffror. Denna undersökning innehåller icke olika varianter i fråga om valkretsindelningen utan är baserad på en, på erfarenheterna av de tidigare studierna grundad indelning. Den upptar som alternativ valkrets- och platsfördelning med dels 230, dels 300 mandat. Vid publiceringen ha vi ansett lämpligt, att som huvudmaterial först presentera de sistnämnda riksomfattande undersökningarna och att därefter låta de förutnämnda specialundersökningarna följa såsom avsedda att belysa vissa särskilda problem, vilka aktualiseras vid diskussion om majoritetsval. Vi äro angelägna att starkt understryka att de gjorda beräkningarna av valresultaten bygga på helt mekaniska uträkningar. De innebära inga som helst prognoser vare sig om framtida mer eller mindre sannolika partikombinationer eller om valutfallet. Ej heller är det fråga om förslag till valkretsindelning. Arbetet bör emellertid vara ägnat att klargöra både möjligheter och svårigheter att genomföra sådan indelning. Vad dessa undersök ningar kunna ge är en teoretisk belysning av hur ett majoritetsval kan ut falla under olika antagna alternativ och med kända valsiffror som underlag. Materialet tillåter givetvis, med samma reservation, beräkningar grundade på andra alternativ än de nu redovisade. Hur väljarna faktiskt komina att reagera vid majoritetsval kunna undersökningarna självfallet icke ge upplysning om. Erfarenheten från andra länder kan ej direkt överföras på vårt land. Dessa erfarenheter ge dock vid handen, att valsättet påverkar väljarnas partigruppering. Detta är så mycket mer att uppmärksamma, som väljarnas reaktion kan bli mycket skiljaktig vid majoritetsval av olika t y p : enkelt majoritetsval; omval, när ingen av kandidaterna uppnår absolut majoritet, mellan de två kandidaterna som fått högsta röstetalet; fritt omval; andra typer såsom preferensröstning o. s. v. Uträkningar med avseende å dessa olika typer av majoritetsval ha här icke utförts. Vi begränsa oss, med på pekande av den politiska betydelsen av dessa olika varianter av majoritetsval, till att för vår del eftertryckligt varna mot förenklade slutsatser av det material, som härmed offentliggöres. Stockholm den 16 juni 1958. Å författningsutredningens vägnar RICKARD SANDLER Jörgen

Westerståhl

INNEHÅLL

FÖRSTA

DELEN

R iksundersök ningen Kap. I. Inledning A. Förkortningar och beteckningar B. Undersökningens målsättning och uppläggning C. Mandatens fördelning på nuvarande andrakammarkretsar D. Allmänt om valkretsindelningen E. Beräkningar för de olika valkretsarna F. Allmänt om röstfördelningen G. Disposition av kap. II

9 9 11 12 15 26 29 31

Kap. II. Resultat för varje nuvarande andrakammarkrets A. Stockholms stad a. Stadens uppdelning på sektorer b. Södra sektorn c. Västra sektorn d. Östra sektorn e. Stockholms stad totalt B. Stockholms län C. Uppsala län D. Södermanlands län E. Östergötlands län F. Jönköpings län G. Kronobergs län H. Kalmar län I Gotlands län K. Blekinge län L. Kristianstads län M. Malmöhus län a. Mandatens fördelning på länets två nuvarande andrakammarkretsar b. Fyrstadskretsen med något ändrade gränser c. Malmöhus läns ändrade valkrets d. Hela länet N. Hallands län O. Göteborgs och Bohus län a. Göteborgs stad b. Göteborgs och Bohus läns landstingsområde P. Älvsborgs län a. Älvsborgs läns norra valkrets b. Älvsborgs läns södra valkrets R. Skaraborgs län S. Värmlands län T. Örebro län U. Västmanlands län W. Kopparbergs län X. Gävleborgs län Y. Västernorrlands län Z. Jämtlands län AC. Västerbottens län BD. Norrbottens län

35 35 35 36 46 54 60 64 75 81 88 98 106 113 121 122 128 136 136 137 146 154 156 162 162 172 181 181 188 194 202 210 218 225 234 243 253 258 266

Kap. III. Sammanfattning av riksundersökningens resultat A. Resultat för hela landet B. Resultat i olka slags kretsar C. Resultat i grupper av nuvarande andrakammarkretsar a. Regional uppdelning b. Uppdelning efter partifördelning

274 274 291 297 297 302

6 ANDRA D E L E N Specialundersökningar Kap IV. Mandatfördelningens variationer mellan olika indelningar A. Problemställning B. Mandatfördelning och kretsarnas heterogenitet G. Uppläggning och redovisning av delstudierna

309 ^ ^ iM

Kap. V. Olika valkretsindelningar i fyra län 1944—52 vid 230 mandat i hela riket . . . . 325 A. Stockholms stad jAD a. Stadens uppdelning på sektorer jj»jj 6 b. Södra sektorn Jfr c. Västra sektorn ^ d. Östra sektorn *™ e. Stockholms stad totalt ,^L B. Stockholms län i1* C. Uppsala län £^ D. Södermanlands län E. Sammanfattning .„„ a. Stockholms, Uppsala och Södermanlands län 4Ub 4U6 b. Hela det undersökta området Kap. VI. Valkretsindelningar i fyra län 1944—52 vid 300 och 360 mandat i hela riket 414 A. Stockholms stad .. . a. Stadens uppdelning på sektorer *** b. Södra sektorn * _ c. Västra sektorn „1 d. Östra sektorn ,„„ e. Stockholms stad totalt j?? B. Stockholms län ._„ C. Uppsala län ™a D. Södermanlands län __ E. Sammanfattning .„_ a. Stockholms, Uppsala och Södermanlands län 4bo b. Hela det undersökta området KARTBILAGA Kap. II. , .. , ,. ., Valkretsindelningen vid 230 och 300 mandat, hela riket . i ficka på parmens tredje sida » » , » » »> , Stockholms stad 476 och 477 » » » » » » , Malmö stad 478 » » » » » i , Göteborgs stad 479 Alternativa valkretsindelningar vid 230 mandat, södra sektorn av Stockholms stad .. 480 Kap. VI. Valkretsindelningen vid 300 och 360 mandat, Södermanlands lan

4B1

<*öi

FÖRSTA DELEN RIKSUNDERSÖKNINGEN

9 Kap. I. Inledning

A.

Förkortningar och beteckningar

Beträffande vissa använda förkortningar och beteckningar må följande anföras. a. Bokstavsbeteckningar har använts för partinamnen. H betyder sålunda högern, BF bondeförbundet, F P folkpartiet, SD socialdemokraterna och K kommunisterna. Ö betecknar »övriga», under vilken rubrik alla godkända röster på andra än de fem partierna ovan har sammanförts. Det äldre parlinamnet bondeförbundet har bibehållits, eftersom det gällde under den period som undersökningen avser. Beteckningen H -f F P anger, att H och F P i sammanhanget är behandlade som en enhet. Deras röstsiffror har adderats. Andra använda partikombinationer är H + BF -f FP, SD + K, BF + SD, BF -f SD + K. Kombinationerna används dels vid beskrivning av partifördelningar, dels vid fördelning av mandaten på partier. H, BF och F P sägs vara »borgerliga» partier. b. Partiernas »styrka» anges av deras andelar — i procent — av rösterna. Där inte annat anges, har procenttal som avser rösterna räknats på totala antalet godkända röster. Skillnaderna mellan sådana procenttal, som alltså anger andelen av samtliga (godkända) röster i en krets eller annat område vid ett val, användes som mått på 1) ändringen i ett partis styrka från ett val till ett annat, 2) skillnaden mellan partiets styrka i två helt eller delvis olika kretsar eller områden, och 3) skillnaden mellan två partiers styrka. Vid dessa jämförelser mellan val, kretsar eller partier används uttryck av typen »skillnaden (ökningen, minskningen) var a %». Därvid är underförstått: »av totala antalet röster». Den senare frasen har uteslutits trots att den återstående delen kan vara vilseledande. »H ökade 3 % 1956» betyder alltså i det följande, att procenten högerröster av alla röster (i kretsen eller området i fråga) var tre enheter större 1956 (än 1952). c. Undersökningen behandlar en speciell form av majoritetsval. De är direkta, äger rum i enmanskretsar, dvs. endast en representant utses per krets, och i en enda omgång, dvs. mandatet i kretsen tillfaller det parti eller den partikombination som i en första valomgång får största antalet röster. En rad andra möjligheter till majoritetsval — liksom till proportionella val och kombinationer mellan majoritetsval och proportionella val — finns självfallet: indirekta val, val av två eller flera representanter per krets enligt olika regler, krav på absolut eller kvalificerad majoritet i förening med flera valomgångar enligt olika regler osv. Av praktiska skäl har i det följande »majoritetsval» fått beteckna just den typ av majoritetsval som här tas upp till behandling. Avsikten är därvid inte att lansera en så

10 snäv definition av »majorietsval» att endast den diskuterade valmetoden går in under den beteckningen utan endast att slippa upprepa reservationen att det är fråga om en speciell form av majoritetsval. Något försök till analys av vilka av undersökningens resultat som skulle gälla även för andra slags majoritetsvalsystem, har inte utförts. Inte heller definieras närmare vilka slags valsystem som är majoritetsvalsystem. Att det behandlade valsättet enligt gängse språkbruk är ett sådant är uppenbart, även om begreppet majoritetsvalsystem kan definieras på olika sätt. På liknande sätt betyder »proportionella valsystem» i det följande just de proportionella valsätt som undersökningen använder för jämförelser. De motsvarar i viss mening det behandlade majoritetsvalsystemet, dvs. de skiljer sig från detta endast genom att flera mandat utdelas i samma krets enligt en regel som åsyftar proportionell representation i jämförelse med röstfördelningen. Även de proportionella systemen i undersökningen är sålunda direkta, sker i en omgång och förutsätter partier i samma mening som majoritetsvalsättet. Inte heller proportionellt valsystem behöver definieras i detalj för att det skall vara klart att de ifrågavarande valsätten är proportionella. Två proportionella valsystem förekommer i undersökningen. Det ena är det som sedan 1952 används vid val till riksdagens andra kammare. Fördelningen av mandaten inom kretsarna sker då som bekant enligt »jämkade uddatalsregeln». Det andra är det som användes 1948 och tidigare vid andrakammarval. Mandaten fördelades då enligt »d'Hondts regel». Båda reglerna innebär ju att mandaten fördelas successivt mellan partierna så att varje plats tilldelas det parti som har största »jämförelsetalet». Vid d'Hondts regel är ett partis jämförelsetal dess antal röster, tills partiet får ett mandat, varefter jämförelsetalet blir antalet röster delat med två, tills partiet får två mandat, varefter jämförelsetalet blir antalet röster delat med tre osv. Vid »jämkade uddatalsregeln» är partiets jämförelsetal först antalet röster delat med 1,4, varefter antalet röster delas med de udda talen i ordning — 3, 5, 7 osv. d. »Proportionell» andel eller representation, »underrepresentation» och »överrepresentation» avser dels partiernas mandattilldelning i jämförelse med röstfördelningen eller i jämförelse med tilldelningen enligt proportionella system, dels valkretsarnas mandattilldelning i jämförelse med befolkningsfördelningen. Formuleringarna avser givetvis inte att uttrycka något ställningstagande till vilken fördelning som är »riktig», »rättvis», om proportionaliteten bör avse hela riket eller varje andrakammarkrets för sig e. d. e. »Valkrets» betecknar enmansvalkrets i majoritetsval. För det nuvarande proportionella systemets valkretsar vid val till andra kammaren, dvs. i stort sett länen och de största städerna, används beteckningen »nuvarande andrakammarkretsar» eller, där missförstånd inte rimligtvis kan uppstå, enbart ».indrakammarkretsar». f. Vid presentationen av valkretsarna i Stockholms stad betecknas stadens församlingar på följande sätt. Nk (Nikolai), Kl (Klara), Kh (Kungsholmen),

11 SG (Sankt Göran), AF (Adolf Fredrik), GV (Gustav Vasa), Mt (Matteus), Jb (Jakob), Jh (Johannes), Eb (Engelbrekt), HE (Hedvig Eleonora), O (Oskar), Ma (Maria), Kt (Katarina), So (Sofia), Hö (Högalid), Bk (Brännkyrka), En (Enskede), Bm (Bromma), Hn (Hägersten), Vr (Vantör), Sk (Skarpnäck), Fa (Farsta), Ess (Essinge) och Vd (Västerled). I valkretsuppställningarna används vidare förkortningarna lk (landskommun), köp (köping) och N, S, Ö och V (Norra, Södra, Östra och Västra), Mell (Mellersta), G (Gamla), St och L (Stora och Lilla) samt S:t (Sankt). S används även som förkortning av »summa». I kap. V och VI förekommer vidare förkortningarna hd (härad) och sg (skeppslag). g. Med »administrativ» enhet förstås även enhet i »judiciell» indelning, exempelvis domsaga. B.

Undersökningens målsättning och uppläggning

Undersökningen grundas på röstsiffrorna vid 1952 års och 1956 års andrakammarval. Målet var att studera mandatfördelningen mellan partierna under antagande att röstsiffrorna gällde majoritetsval i enmanskretsar. Antalet mandat i hela landet skulle vara dels 230, dels 300. De nuvarande andrakammarkretsarna fick först sina andelar av mandaten. De delades sedan i enmanskretsar, en krets för varje mandat. Nästa steg blev att för varje valkrets notera rösternas fördelning på partier 1952 och 1956. Poströsterna proportionerades därvid ut på de olika kretsarna, eftersom deras fördelning inte är känd för mindre enheter än de nuvarande andrakammarkretsarna. Mandatet i varje krets utdelades därefter enligt flera olika alternativ. Inalles åtta partikonstellationer användes. Bedovisningen av mandatfördelningarna i tabellform omfattar dels varje nuvarande andrakammarkrets för sig, dels sammanfattningsvis hela landet och grupper av kretsar. Mandatfördelningen jämfördes dels med röstfördelningen, dels med mandatfördelningen vid proportionella val enligt d'Hondts metod och enligt jämkade uddatalsmetoden. Slutligen angavs valkretsarnas folkmängd de båda valåren. Undersökningen bestod sålunda väsentligen i att man räknade fram mandatfördelningar ur ett grundmaterial av röstsiffror valdistriktsvis och sedan jämförde fördelningen av mandaten med rösternas fördelning på partier och med mandatfördelningen vid proportionella system. Undersökningen blev då ett slags räkneexempel, avsett att belysa vissa verkningar av ett majoritetsvalsystem. Som bas för beräkningarna kunde man också ha använt fingerade siffror. Man kunde exempelvis ha förändrat de faktiska röstsiffrorna enligt vissa regler och delat ut mandaten efter de därigenom erhållna röstfördelningarna. Uppenbarligen har dock den faktiska röstfördelningen i allmänhet större värde än fingerade fördelningar som bas lör och vid jämförelse med mandatfördelningarna. Undersökningen använder därvidlag i princip samma tillvägagångssätt som t. ex. en tidigare utredning, där olika proportionella system applicerades på faktiska röstdata (SOL1 1951:

12 158). I denna utredning kan man också jämföra olika mandatfördelningars avvikelse från röstfördelningen, liksom skillnaderna mellan mandatfördelningarna inbördes. Samma jämförelser kan här ske även för majoritetsvalsystemet. Dessa jämförelser visar de likheter och skillnader som några olika sätt att utdela mandaten gav i fråga om mandatfördelningen, när man applicerade systemen på vissa givna, gemensamma utgångsmaterial av röster. Uppfattade på detta sätt innebär jämförelserna intet antagande om de använda systemens eventuella effekt på röstsiffrorna distriktvis. Frågan om hur de olika valsystemen kan påverka röstfördelningen förbigås här helt. Efter riksundersökningen, vars problemställning och allmänna uppläggning nyss har beskrivits, följer två studier som tar upp mera speciella frågeställningar beträffande majoritetsvalsystemet. Även de består väsentligen av framräkningar av mandatfördelningar och jämförelser mellan fördelningar. Jämförelserna har därvid samma innebörd som i riksundersökningen. Båda delundersökningarna behandlar ett mindre område, nämligen de fyra nuvarande andrakammarkretsarna Stockholms stad, Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län och använder röstsiffrorna från tre val, 1944, 1948 och 1952 års. I den första konstruerades till 1944 års val ett flertal valkretsuppsättningar, för vilka sedan röst- och mandatfördelningarna samt folkmängden vid de tre valen beräknades. Målsättningen var dels att studera variationen mellan indelningar i fråga om mandatfördelning, dels att notera variationen i folkmängd mellan valkretsarna vid de båda senare valen. Även några av riksundersökningens valkretsar från andra delar av landet användes i denna delstudie. Antalet mandat i de fyra områdena motsvarade 230 mandat totalt. I den andra delstudien tilldelades länen mandat motsvarande dels 300, dels 360 mandat totalt i hela riket. Endast en indelning för vardera antalet uppgjordes. Även dessa indelningar konstruerades till 1944 års val och användes sedan på de tre valen, varvid som förut röst- och mandatfördelningarna jämte folkmängden noterades. Målsättningen var att jämföra mandatfördelningarna vid olika mandatantal, 230 — från första delstudien —, 300 och 360. Återstoden av redogörelsens första del (kap. I—III) ägnas åt riksundersökningen, medan de båda delstudierna upptar andra delen (kap. IV— VI). C. Mandatens fördelning på nuvarande andrakammarkretsar Målsättningen för mandatens fördelning på de nuvarande andrakammarkretsarna var, att dessa skulle, liksom i vårt gällande proportionella system, erhålla mandat i proportion till sin folkmängd vid en viss tidpunkt. Utproportioneringen utfördes tekniskt med »riksvalkvot» och »överskottsfolkmängd» som riksdagsordningen 15 § 1—3 mom. anger, dock utan att de undantag från den proportionella fördelningen som riksdagsordningen innehåller i form av regler för garanterad minimirepresentation, tillämpades.

13 Detta gäller både bestämmelsen om minst 3 mandat vid 1952 års val (och tidigare) och bestämmelsen om 3 eller 5 mandat vid 1956 års val. Dessa undantag från reglerna om proportionell mandatfördelning medförde, att Gotland fick 3 mandat båda valen, vilket enligt 1956 års fördelningsprinciper gav andra kammaren 231 mandat. Med 1952 års fördelningsregler skulle mandatantalet ha blivit 230. Stockholms län skulle ha fått en plats mindre. Utproportioneringen utfördes efter folkmängden den 1 januari 1952 (kyrkoskrivna befolkningen utom i Stockholms stad där beräkning på grundval av mantalsskrivna folkmängden den 1 nov. 1951 användes). Då samma valkretsindelning skulle gälla vid 1952 och 1956 års val, fick också fördelningen på nuvarande andrakammarkretsar vara densamma vid båda valen. Någon ny utproportionering efter folkmängden 1 januari 1956 utfördes således inte. Eftersom hela rikets representation ju skulle uppgå dels till 230, dels till 300 mandat, fick varje nuvarande andrakammarkrets däremot två mandatuppsättningar redan till 1952 års val, en i serien av 230 mandat och en i serien av 300 mandat. Tabell I C: 1 ger för vardera serien tre uppgifter. För varje nuvarande andrakammarkrets anger den a) antalet mandat i majoritetsvalsystemet b) antal invånare per tilldelat mandat den 1 januari 1952 och 1956 och c) de skillnader mot mandatfördelningen enligt de faktiskt tilllämpade reglerna i vårt proportionella system som majoritetsvalsystemets fördelningsregler ledde till. Jämförelsen avser då de principer som gällde vid respektive val, vilka i motsvarande form fått tillämpning även vid 300 mandat totalt. Uttrycket »motsvarande form» syftar på att i 1952 års regler bestämmelsen om »minst tre tvåhundratrettiondelar» vid 230 mandat har en motsvarighet i en bestämmelse om »minst tre trehundradelar» vid 300 mandat. Reglerna om minst 3 resp. 5 mandat vid 1956 års val har däremot fått gälla oförändrade även vid 300 mandat. Det proportionella systemets regler är således inte desamma vid båda valen men lika för båda serierna 1956 och motsvarande för båda serierna 1952. Antalet mandat var 231 resp. blev 301 i det proportionella systemet 1956. Genom delning av valkretsar (se sid. 19) fick Stockholms stad 1956 ytterligare en krets resp. två kretsar, därav siffrorna inom parentes på raden för Stockholms stad i tabellen. Folkmängden per krets blev efter delning för Stockholms stad 31 438 resp. 23 116. Skillnaderna mot det proportionella systemets mandatfördelning inskränkte sig 1952 till att Gotlands län miste ett mandat, som i stället gick till Västerbottens resp. Örebro län. Även 1956 fick Gotland ett mandat mindre i majoritetsvalsystemet. Detta år tillkom vidare skillnader på ett mandat genom folkmängdsförändringar i de olika nuvarande andrakammarkretsarna. Därvid tenderade, genom mandatantalens »eftersläpning» i förhållande till folkmängden, »förlusterna» i majoritetsvalsystemet vid jämförelse med det proportionella systemet att falla på nuvarande andrakammarkretsar medhastigt ökande folkmängd, dvs. i stort sett de mera urbaniserade, medan »vinsterna» kom på nuvarande andrakammarkretsar med minskande folkmängd, dvs. de landsbygdsbetonade. Stockholms stad fick dock 1956 vid

14 Tabell l C: 1. Antal mandat per nuvarande andrakammarkrets vid 230 resp. 300 mandat totalt vid majoritetsval. Antal invånare per mandat 1952 och 1956. Skillnaden mot mandatfördelningen enligt proportionella regler. 300 mandat

230 mandat Andrakammarkrets

Stockholms stad * 1 än Uppsala »> Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar » Gotlands »> Blekinge » Kristianstads » Fyrstadskietsen Malmöhus » Hallands » Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus » Älvsborgs läns norra » » södra Skaraborgs län Värmlands » Örebro »> Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens » Hela riket

antal mandat

folkm pr mandat

skilln mot nuv regler 1952

24(+ 1) 12 5 7 11 9 5 8 2 5 8 11 8 5 12 7 6 5 8 9 8 7 9 9 9 5 8 8

31341 30 424 31164 30 876 31 857 30 475 31705 29 695 29 427 29 310 32 410 29 862 32 278 32 843 29 850 29152 32 239 33 714 31053 31446 31084 29 628 29 962 31892 31663 28 840 28 892 30 512

32 748 33 094 32 277 31564 32 304 31101 31896 29 637 28 464 - 1 29 077 32 381 31579 31826 33 287 31704 29 659 32 817 34 234 31149 32 064 32 022 31199 31005 32 505 32 152 28 879 29 785 + 1 31379

30 866

antal mandat

folkm pr mandat

skilln mot nuv regler

- 1(0) 32(+ 2) 15 - 1 7 9 15 12 7 10 + 1 2 - 1 6 11 14 11 7 15 9 8 7 10 12 11 9 11 12 12 6 + 1 10 10 - 1 300

23 506 24 339 22 260 24 015 23 362 22 856 22 647 23 756 29 427 24 425 23 571 23 463 23 475 23 459 23 880 22 674 24179 24 082 24 842 23 584 22 607 23 044 24 514 23 919 23 747 24 033 23 186 24 409 23 664

24 561 26 475 23 055 24 550 23 690 23 326 22 783 23 710 28 464 - 1 24 231 23 550 24 812 23146 23 776 25 363 23 068 24 612 24 453 24 919 24 048 23 289 + 1 24 266 25 367 24 378 24114 24 066 23 828 25103

(+2) - 1

24 300

- 1

+ 1 - 1

+ 1 - 1

300 mandat genom delning av valkretsar två kretsar utöver det proportionella systemets antal. Antal invånare per mandat var vid 230 mandat år 1952 lägst i Jämtlands län (28 840) och högst i Älvsborgs läns södra valkrets (33 714) och år 1956 lägst i Gotlands län (28 464) och fortfarande högst i Älvsborgs läns södra valkrets (34 234). »Riksvalkvoten» var 1952 30 866 och 1956 31696. Vid 300 mandat fick år 1952 Uppsala län lägsta antalet invånare per mandat (22 260). Högsta antalet fick Gotlands län och därnäst Skaraborgs län (29 427 resp. 24 842). År 1956 låg Kronobergs län lägst (22 783), Gotlands län och därefter Stockholms län högst (28 464 resp. 26 475). Riksvalkvoten blev 23 664 år 1952 och 24 300 år 1956. Särskilt om man bortser från Gotlands län, blev naturligt nog variationen i antalet invånare per mandat mindre vid 300 än vid 230 mandat. Vid 300 mandat fick Gotlands län ett mycket större antal invånare per mandat än de andra nuvarande andrakammarkretsarna.

15 D.

Allmänt om valkretsindelningen

a. Med antalet mandat per nuvarande andrakammarkrets var också det antal enmanskretsar givet som var och en av det proportionella systemets kretsar skulle innehålla. De skulle därvid delas i två uppsättningar enmanskretsar, en serie för 230 mandat och en för 300. Konstruktionen av kretsarna följer vissa principer. Man bedömer kretsarnas lämplighet efter vissa kriterier. Man godtar eller förkastar kretsarna, föredrar en krets framför en annan efter de egenskaper som uttrycks i vissa variabler. Detta gäller, vare sig principerna är utsagda eller underförstådda. Beträffande kriterievariablerna finns inånga möjligheter både i fråga om deras innehåll och deras formella egenskaper. Variablerna kan avse kretsarnas sammansättning i administrativ, ekonomisk och social mening, deras storlek, urbanisering, kommunikationer osv. I formellt hänseende olika typer av variabler kan förekomma. 1 Antalet kriterievariabler som kommer till användning vid en kretskonstruktion, kan variera från en enda upp till ett ganska stort antal. Till varje kriterievariabel hör krav på kretsarnas variabelvärden. Även dessa krav kan utformas på olika sätt. Antag att man har endast en variabel, att den avser de enskilda kretsarna, och att man vill konstruera kretsar inom ett givet begränsat område, exempelvis en nuvarande andrakammarkrets eller en del av en sådan. Området kan då delas i delområden på ett stort antal sätt, som tillsammans ger en klass av delområden, på vilka kriterievariabeln kan appliceras. Därmed menas inte att man faktiskt utför alla dessa uppdelningar, utan att man har en klass av uppdelningar av vilka man efter tillgång på tid och arbetskraft kan utföra ett godtyckligt antal, dvs. att man har en klass av tänkbara delområden. Man kan då avgränsa en klass av sådana tänkbara delområden som har egenskapen att ha vissa givna variabelvärden — vid graderande variabler förslagsvis värden inom ett angivet intervall. De delområden som uppfyller kravet på variabelvärdena och alltså tillhör den nyssnämnda klassen, blir godtagbara som valkretsar. Om klassen blir 1 Variablerna kan vara kvalitativa, dvs. ange huruvida en egenskap föreligger eller inte föreligger, eller gradera en egenskap i en finare måttskala. I andra fallet har variabeln flera, rangordnade värden. I första fallet har variabeln ofta endast två möjliga värden, ett som anger att egenskapen- föreligger och ett annat som anger att egenskapen inte föreligger. Den uttrycker då en klassificering i två kategorier. Andra kvalitativa variabler anger en uppdelning i flera klasser utan att man vill ordna dessa i en följd fcn sådan variabel har flera möjliga variabelvärden, ett för varje kategori men innebär ingen gradering, eftersom klasserna bara är olika, inte rangordnade. »Variabel» tas här uppenbarligen i en vid bemärkelse, så att varje klassifikation svarar mot en variabel \ ariabelvardena kan då men behöver inte ha numerisk form, inte ens hos de graderande variablerna, dar värdena kan vara av typen »mycket», »ganska litet» osv. Noteringarna observationerna, av variabelvärdena för de klassificerade enheterna, kan men behöver pa liknande satt inte vara särskilt noggranna. Även en subjektiv skattning eller ett allmänt, sammanfattande icke-numeriskt uttryck betyder en observation av ett variabelvarde Denna terminologi kan utan tvivel förefalla tillkrånglad och besynnerlig. Den har inforts for att ge en gemensam beteckning för graderande, numeriska variabler, vilket yai ungefär motsvarar vad man brukar kalla »variabler», och icke numeriskt angivna klassificeringar. — Variablerna kan vidare avse, dvs. ange egenskaper hos, enskilda kretsar eller en hel uppsättning kretsar inom ett område.

16 tom, får man uppenbarligen om möjligt sänka kraven genom att tillåta flera eller andra värden, om man skall få godtagbara kretsar. Genom att sänka kraven minskar m a n i viss mening deras vikt. Om alla delområden uppfyller kraven, h a r dessa uppenbarligen ingen inverkan på resultatet av konstruktionen. Inom klassen av godtagbara kretsar kan i vissa fall ytterligare uppdelningar göras — ett villkor för detta är givetvis att det finns mer än ett godtagbart variabelvärde. Vissa värden får betyda större lämplighet. Man n ä r m a r sig då ett krav på maximal lämplighet hos kretsarna, där lämpligheten framgår av värdet på kriterievariabeln. Om man direkt söker de maximalt lämpliga kretsarna — en enstaka eller en klass av kretsar — kan detta ske utan att man börjar med att avgränsa klassen av godtagbara kretsar. Men de enskilda kretsarna skall ingå i en uppsättning kretsar för hela området. Slutresultatet av konstruktionen för området är uppsättningen. Konstruktionens utfall skall bedömas efter uppsättningen i dess helhet, inte efter enstaka kretsar. Man väljer mellan olika uppsättningar, inte mellan olika enskilda kretsar, även om vissa uppsättningar har ett antal kretsar gemensamma och således endast skiljer sig beträffande några få kretsar. Man måste då ha ett kriterium, efter vilket uppsättningarna bedöms. Om variabeln redan från början avser uppsättningar och inte enskilda kretsar, har man självfallet omedelbart en bedömningsgrund. Resonemanget nyss är då tillämpligt, om »kretsar» byts mot »uppsättningar». Det återstår endast att välja mellan uppsättningar inom klassen av godtagbara sådana. Om variabeln däremot, såsom antogs ovan, ursprungligen gäller de enskilda kretsarna, får dessas värden på något sätt kombineras till ett värde som avser uppsättningen. Man får en kombination av godtagbara och inte acceptabla kretsar, eventuellt en kombination av mer eller mindre lämpliga kretsar, en kombination av kretsar mer eller mindre avlägsna från den maximala lämpligheten. Kombinationernas konstellationer av variabelvärden sammanfattas i en variabel. Även denna sammanfattning kan till sin form variera från en graderande numerisk variabel till en mer eller mindre obestämd icke-numerisk klassificering. Valet inom klassen av godtagbara uppsättningar kan som nämnts underlättas av ytterligare klassificeringar efter lämplighet. I vissa fall kan man komma fram till en maximalt lämplig uppsättning. I andra fall får man stanna vid en större samling likvärdiga uppdelningar. Valet mellan dem får då träffas på andra grunder. Man kan välja mer eller mindre slumpmässigt genom att m a n låter »tillfälligheter» spela in i den meningen att m a n inte lägger ett värderande omdöme ensamt till grund för valet. Det kan ske helt enkelt genom att man tar den första eller enda faktiskt konstruerade uppsättning, som tillhör den lämpligaste typen av möjliga uppsättningar. En annan möjlighet är att gallra ytterligare efter andra kriterier. Om m a n använder flera kriterier, får man en upprepning av ovanstående för varje använd variabel. Liksom de enskilda kretsarnas värden sammanfattades i ett värde för den kretsuppsättning vari de ingick, måste nu på

ett eller annat sätt uppsättningarnas värden på de olika kriterievariablerna sammanfattas i en variabel i vilken alla kriterierna har vägts samman till ett slutligt kriterium. Även denna sammanvägning kan vara numerisk eller icke-numerisk, utsagd eller underförstådd. Vissa enskilda variabler kan influera slutresultatet mer än andra. Variablerna kan användas på olika sätt, men konstruktionen blir alltid — i den mån variablerna inte samvarierar — en kompromiss mellan vad de skilda kriterierna föreskriver. Om man vill komma fram till en maximalt lämplig uppsättning, kommer i regel — särskilt om man har ett någorlunda stort antal variabler — inte samma uppsättning att vara maximalt lämplig enligt alla variablerna. I sammanfattningen får man fram den på det hela taget mest lämpliga uppsättningen. I klassen av enligt en variabel godtagbara indelningar faller vid andra variabler vissa uppdelningar bort, tills det slutligen kvarstår en reducerad klass inom vilken inan kan välja vilken som helst. Den slutliga klassen av möjliga uppdelningar kommer fram genom en serie »betingade» villkor: först en klass enligt första variabeln, inom den en klass som också kan accepteras enligt den andra variabeln, inom den delklassen en ny klass som är godtagbar enligt den tredje variabeln osv. När sedan den valda kretsuppsättningen bedöms, sker värderingen med liknande sammanfattande omdömen. Även andra kriterier än de vid konstruktionen använda kan komma in. Olika bedömare kan ha sina speciella kriterier, skilda värdeskalor och olika uppfattningar om de olika variablernas inbördes vikt. En rad möjligheter till skiftande omdömen om kretsarna finns således. b. De i det följande presenterade kretsuppsättningarna får självfallet inte uppfattas som förslag till en eventuell kretsindelning, endast som tekniska hjälpkonstruktioner för undersökningen. De erhölls i princip med ledning av ett antal kriterier, som beaktades i tur och ordning, ehuru några anspråk på att systematiskt ha prövat alla kombinationer av sammanhängande kretsar med en viss folkmängd inte kan göras. Mellan de olika kriteriernas krav erhölls som en kompromiss en på det hela taget godtagbar uppsättning kretsar i vardera serien för varje nuvarande andrakammarkrets. Till grund för valet av kriterier låg vissa åsikter om vilka egenskaper en valkrets borde ha. Den borde ansluta till nuvarande administrativa enheter och därvid bestå av få, odelade enheter. Den borde vara geografiskt sammanhängande och väl samlad. Den borde ha en folkmängd nära antalet invånare per krets i det delade området. Dess delar borde inte ha alltför dåliga förbindelser med varandra. Kretsen borde slutligen om möjligt vara enhetlig i någon inte närmare angiven och inte särskilt klar mening, så att dess delar »hörde ihop» ekonomiskt-geografiskt, socialt och historiskt, dvs. så att kretsen fick ett drag av »naturlig enhet». Samma kretsar skulle vidare, som nämnts, användas vid båda valen. 2—58o:i:io

18 Konstruktionen tillgick i varje område så att först ett tillåtet intervall fixerades, inom vilket kretsarnas folkmängd skulle ligga. Intervallets storlek hade en viss relation till riksvalkvoten men var i övrigt godtycklig. Ju mindre intervallet är, desto mindre tillfälle blev det för hänsyn till andra kriterier. I detta fall valdes i båda serierna intervall som torde kunna betecknas som ganska små. Om enstaka kommuner, domsagor eller tingslag föll inom intervallet, fick de om möjligt utgöra en egen krets. De fick därvid inte avskära isolerade delar av området, vilka med hänsyn till folkmängden eller av andra skäl inte kunde sammansättas till kretsar. Om kommuner, domsagor eller tingslag var för stora för att bilda en enda krets, delades de, domsagor och tingslag i olika sammanhängande kommungrupper av lämplig storlek, kommuner på liknande sätt i församlingar, stadsdelar eller andra enheter, om så var möjligt. Minsta möjliga enhet var valdistrikt, eftersom valresultatet inte fanns för mindre delar. När så en indelning i kretsar hade kommit fram, justerades den vid behov genom överflyttningar med hänsyn till kretsarnas form, kommunikationer och sammansättning. Kraven på hela enheter och folkmängd inom det tillåtna intervallet bibehölls därvid. Om resultatet bedömdes vara ur olika synpunkter alltför otillfredsställande, förkastades indelningen, varefter ett annat indelningsmönster försöktes. För att underlätta konstruktionen av kretsarna, delades vissa nuvarande andrakammarkretsar efter lämpliga administrativa gränser i mindre områden, som tilldelades ett mot dess folkmängd svarande antal av hela områdets kretsar, varefter kretsar konstruerades inom varje del för sig. Stockholms stad delades sålunda i tre sektorer. I Stockholm och Göteborg användes som mått på folkmängden mantalsskrivna folkmängden den 1 november 1951, i övriga kommuner kyrkoskrivna folkmängden den 31 december 1951 enligt indelningen den 1 januari 1952. Båda folkmängdsuppgifterna kallas i fortsättningen »folkmängden 1952». »Folkmängden 1956» betyder motsvarande uppgifter för den 1 november 1955 resp. 31 december 1955—1 januari 1956. Inom varje nuvarande andrakammarkrets fick valkretsarnas folkmängd 1952 avvika från medeltalet i andrakammarkretsen med 3 000 i 230-indelningen och med 2 500 i 300-indelningen. Det tillåtna variationsintervallet, utanför vilket kretsarna inte fick falla, blev sålunda 6 000 resp. 5 000, dvs. i båda fallen omkring 20 % av riksvalkvoten. En höjning av denna andel hade gett större frihet att beakta andra kriterier. I Stockholms stad räknades variationen kring sektorsmedeltalen. Även i Malmöhus läns valkrets och Fyrstadskretsen var förfarandet något annorlunda. Utanför gränserna föll i 230indelningen två kretsar och i 300-indelningen 8 kretsar. (Jfr tab. I D : 1 och I D: 2.) Avvikelserna från de tillåtna intervallen var genomgående små, den största 847 och den näst största 358. Flera låg under 100. Inne i det tillåtna befolkningsintervallet låg många kretsar nära gränserna. År 1956 blev folkmängdsvariationen naturligtvis större än 1952. För två kretsar i 300-indelningen och en krets i 230-indelningen i Stockholms stad blev folkmängden 1956 så stor att kretsarna delades. Någon exakt formel

19 som angav, när folkmängden hade nått den nivå, där kretsen skulle delas, uppställdes inte utöver den ofullständiga regeln, att delning skulle tillgripas, när kretsen kunde delas i två delar som vardera hade en befolkning som överskred en nedre gräns som utgjordes av riksvalkvoten minus förslagsvis halva den vid kretskonstruktionen tillåtna avvikelsen. Regeln angav som synes inte om kretsen skulle delas i två eller flera delar. Eftersom riksvalkvoten 1956 var 31 696 resp. 24 300, skulle enligt regeln delning ske, om folkmängden uppgick till 60 392 resp. 46 100. Egentligen skulle därvid folkmängden i Stockholm och Göteborg vara mätt på samma sätt som i landet i övrigt. Inga kretsar låg dock så nära delningstalen, att de skilda definitionerna för folkmängden spelade någon roll. (Jfr däremot kap. V, s. 335.) Häraderna eller landstingsvalkretsarna användes inte avsiktligt som enheter. Åtta av 230-indelningens kretsar och nitton av 300-indelningens kretsar kom dock att överensstämma med landstingskretsar eller kretsar i de städer som inte deltar i landstingsval. Någon undersökning av kretsindelningarnas överensstämmelse med häradsindelningen har inte gjorts men är givetvis möjligt att utföra. Domsagor och tingslag visade sig ofta mindre lämpliga att oförändrade utgöra en valkrets. I ett antal fall konstruerades däremot kretsar som bestod av en domsaga (eller ett tingslag) med en eller ett par kommuner borttagna eller tillagda. Några domsagor har, eventuellt efter någon mindre ändring, kunnat delas till två valkretsar. I andra fall åter har en krets sammansatts av kommuner tillhörande samma domsaga, och i några fall har två domsagor bildat två eller tre valkretsar. Bortsett från de större städerna sammansattes kretsarna sålunda i första hand med kommunerna som enheter. Då så var möjligt utan att dela kommuner eller lägga kretsar utanför det anvisade folkmängdsintervallet skulle landskapsgränserna också vara kretsgränser. I vissa fall befanns det vara lämpligt eller nödvändigt att dela en komm u n på flera valkretsar. I första hand följdes därvid de äldre kommungränserna (församlingsgränserna), så att kommunerna före kommunreformen blev enheter. Ibland var inte heller detta möjligt, varför valdistrikten användes som enheter. Delningar av »storkommuner» tillgreps främst, då dessa enheter var så stora, att de inte gav valkretsar med folkmängd inom det tillåtna variationsintervallet. Om exempelvis en stad var för liten för att ensam få vara en valkrets och alltså minst en kommun ytterligare skulle ingå i kretsen, men staden helt omgavs av en kommun som var »för stor», måste tydligen den omgivande kommunen delas, även om den inte var sammansatt av »delkommuner», såvida valkretsen skulle utgöra ett sammanhängande område. Detta inträffade för några norrländska städer (t. ex. Luleå). De större städerna delades. Endast i två fall (Sundsvall och Mölndal i 230-indelningen) har en stad delats av andra skäl än att folkmängden var för stor för att staden odelad skulle kunna utgöra en valkrets. (I båda fallen framläggs dock en alternativ indelning, där staden inte delas.) Även vid uppdelningen av städerna har en viss »administrativ» enhetlighet eftersträ-

vats, så att gränserna gärna följde församlings- och stadsdelsgränser. I de fyra största städerna har församlings- och stadsdelsgränser kunnat följas i ganska stor utsträckning men inte helt. I några andra städer har kretsarna blivit sammansatta av »rotar» eller taxeringsdistrikt, eftersom dessa användes som valdistrikt (Gävle, Borås, Hälsingborg). Kretsarna måste j u ha valdistrikten som minsta enheter, och kretsarna måste därför avpassas efter distriktsindelningen. Valkretsarna i de större städerna fick därvid ofta ett icke avsett »taggigt» utseende med en komplicerad gränslinje och, i enstaka fall, ett eller några få kvarter insprängda i en annan valkrets. Dessa kretsar får då uppfattas som approximationer till de kretsar som eftersträvades. De faktiskt erhållna gränserna mellan kretsarna har närmats till de avsedda, genom att en del obebyggda eller nästan obebyggda områden, t. ex. Östberga i Stockholm, antogs överflyttade från ett valdistrikt till ett annat. Ibland kunde ett tillämnat mönster för kretsarnas utplacering inte genomföras, eftersom det inte passade ihop med valdistriktens form. Om exempelvis distrikten i en stadsdel i stort sett var smala remsor i nord-sydlig riktning, var en delning av stadsdelen i en nordlig och en sydlig krets knappast möjlig. Vidare fick i någon mån hänsyn tas även till distriktsindelningen vid 1956 års val. När en del av en större stad skulle ingå i en valkrets tillsammans med omkringliggande kommuner, kom i första hand delar av stadens ytterområden ifråga. I synnerhet om de i grannkretsen inkluderade kommunerna omgav staden från flera sidor, vilket hände i flera fall, kunde de från stadens egna kretsar avskilda ytterområdena ligga åt olika håll från stadens mitt (Lund, Borås, Västerås). Ytterområdena bildade då i större eller mindre utsträckning en krans kring stadens centrala delar. I ett fall bildades en krets helt inom stadens område (Örebro). Stadens övriga kretsar låg sedan innanför ringen. I övriga fall delades staden i relativt väl samlade kretsar som vardera upptog en sektor eller sida av staden (Eskilstuna, Uppsala, Gävle m. fl. städer). Valkretsar som helt eller delvis omslöt andra kretsar bildades också, då kommunerna kring en stad fick utgöra en krets medan staden, eventuellt tillsammans med någon eller några av de allra närmaste kommunerna, utgjorde egen valkrets. Kravet att valkretsarna skulle vara geografiskt sammanhängande tillgodosågs (jfr dock ovan om valdistrikten i de största städerna) även om sambandet mellan en valkrets olika delar ibland blev mera kartmässigt än reellt, i den meningen att den reguljära resvägen från en del av kretsen till en annan del gick över områden utanför valkretsen. I några fall kunde detta inte undvikas, t. ex. i den krets som innehåller Lidingö eller FäringsöEkerö, vilka kommuner som bekant har broförbindelse endast med Stockholms stad. Dessa kommuner har dock kombinerats med geografiskt angränsande kommuner. (Kommunikationssynpunkten gavs f. ö. större vikt för ytmässigt stora än för små kretsar.) F r å n regeln att valkretsarna alltid är geografiskt sammanhängande förekommer ett undantag i den tidigare

21 omnämnda alternativa uppdelningen, nämligen den krets i Göteborgs och Bohus län som i 230-indelningen innehåller kommuner både norr och söder om Göteborgs stad. Om inte varje valkrets måste vara geografiskt sammanhängande, kunde exempelvis två närbelägna städer någon gång ha fått bilda en valkrets. Därigenom kunde åtminstone någon norrländsk kommundelning ha undvikits. Antalet rena stads- eller landsbygdskretsar liksom antalet domsagekretsar skulle ha ökat. Det kan diskuteras, om inte kravet, att varje valkrets skall vara ett geografiskt sammanhängande område, drevs för hårt vid kretskonstruktionen. I undantagsfall borde kanske en krets ha fått bestå av två separata delar. Både kommuner och domsagor är ju undantagsvis sammansatta på det sättet. Större vikt kunde i stället ha lagts vid målsättningen att om möjligt få »naturliga enheter» som kretsar. Här mötte emellertid svårigheter. Begreppet »naturlig enhet» är, som redan påpekats, tämligen vagt. Det är inte helt klart vilka egenskaper hos ett område som gör det till en naturlig enhet. Eventuellt kan man tala om »naturliga enheter» i olika bemärkelse. En rimlig tolkning är exempelvis en stad och dess omland. En annan typ av naturligt område kan tänkas förekomma inom en stadsbygd. I båda fallen kan enheten avgränsas med ledning av olika kriterier som i allmänhet inte ger alldeles samma gränser. Om man bestämmer sig för en avgränsningsmetod och får fram en serie områden, torde man i allmänhet finna att endast ett fåtal områden kan användas oförändrade som kretsar. Exempelvis »TS-områdena», 1 liksom vad som subjektivt bedömdes vara »naturliga områden» överensstämmer sålunda endast undantagsvis med de presenterade kretsarna. (Någon systematisk genomgång av indelningar som kan sägas ge naturliga områden har dock inte utförts, inte heller har någon speciell indelning i naturliga områden uppgjorts — det skulle ha fört långt utöver planen för undersökningen). Utrymmet för explicit beaktande av kretsarnas sammansättning blev nämligen ganska begränsat, när övriga önskemål — beträffande folkmängd, enhetsstorlek, form och kommunikationer — hade tillgodosetts. De tre senare kraven kunde visserligen i någon mån anses implicera målsättningen om naturliga enheter eller åtminstone vara förenliga med den, eftersom naturliga enheter ofta torde uppvisa administrativ enhetlighet och enkel form och ha goda förbindelser mellan sina delar. Men de naturliga enheterna har varierande storlek. Även om man kan avgränsa en serie av dem, får kanske endast en ringa del av dem passande storlek. När man försökte bilda en valkrets genom att till en mindre stad lägga de intilliggande kommuner för vilka staden i någon mening är »centralort», fann man ofta, att staden och dess »omland» inte hade den rätta storleken för att bilda en valkrets. En liten stad hade ofta ett ganska litet influensområde, medan en större stad hade ett betydligt större omland. Man fick då lägga till några kommuner till den mindre stadens kommungrupp, för att den 1 Med »TS-områden» menas de f. n. 92 områden vari Sverige med ledning av dagspressens spridning uppdelas av Tidningsstatistik AB vid dess redovisning i »TS-boken» avdagspressens upplagor och upplagornas geografiska fördelning. Se i övrigt »TS-boken».

skulle räcka till en valkrets, medan endast de allra närmaste kommunerna kunde ingå i samma valkrets som den större staden. Det inträffade då, att en kommun ganska nära sin centralort hamnade i en valkrets, vars kommuner grupperade sig kring en annan centralort, med vilken kommunen i fråga hade ganska liten kontakt. Samma svårigheter återkom givetvis, om omlandet ensamt skulle bilda en krets eller delas i två kretsar. En »naturlig enhet» som valkrets kunde vidare medföra, att angränsande valkretsar blev defekta. I de större städerna begränsade, som nämnts, valdistriktsindelningen i någon mån valmöjligheterna, även när det gällde att få fram naturliga enheter. Valkretsarnas grad av homogenitet i fråga om socialgruppering, ekonomisk struktur eller agglomerationsgrad beaktades inte direkt utan endast i den mån den indirekt kom in vid konstruktionen. Likartade kommuner eller stadsdelar grupperar sig faktiskt ofta till större regioner. Delvis därför, men även på grund av just likheten, kommer likartade kommuner eller stadsdelar ofta att ur olika synpunkter höra ihop till en enhet, som det förefaller »naturligt» att föra till samma valkrets. En »naturlig enhet» är dock inte generellt homogen. En stad och dess omland uppvisar exempelvis ingen homogenitet i fråga om agglomerationsgraden. Från de angivna principerna har avsteg gjorts då så har ansetts motiverat. Vissa inkonsekvenser har därigenom uppstått. Vid bedömningen av de presenterade kretsarnas »rimlighet» eller »lämplighet» torde önskemålen att kretsarna skall vara »naturliga» områden spela en betydande roll. När sålunda kretsarna värderas efter graden av överensstämmelse med naturliga enheter — hur än kriteriet närmare utformas av bedömaren — kommer säkerligen åtminstone en del av kretsarna att förefalla »underliga» och i dålig mening »konstruerade». Man kommer att finna, att vissa kommuner som geografiskt, ekonomiskt, kommunikationsmässigt, historiskt och socialt hänger intimt samman, har förts till skilda valkretsar, medan andra kommuner, mellan vilka kontakterna är relativt obetydliga, till synes godtyckligt har förts till samma valkrets. Egendomligheter av det angivna slaget i valkretsindelningen kan i vissa fall tillskrivas författarens bristande lokalkännedom och i övrigt de omständigheter som anförts ovan. Valkretsarna skulle i princip vara desamma 1956 som 1952, ehuru vissa kretsar kunde behöva delas 1956. Även en del odelade kretsar ändrades dock något 1956. Dels vidtogs i de större städerna ofta åtminstone några ändringar i valdistriktsindelningen, vilket medförde att 1952 års gränser inte helt kunde följas 1956. Dels ägde en del ändringar av kommungränserna rum mellan 1952 och 1956. De överflyttade områdena var ofta små och utgjorde sällan egna valdistrikt 1956. Om överflyttningen skedde mellan kommuner i skilda valkretsar, ändrades även dessa. De tämligen få, något större överflyttade områdena (med 200—1 000 invånare) utgjorde ofta egna valdistrikt och kunde således ha fått vara kvar i sina kretsar. Även de flytta-

des dock över till den krets som deras nya kommun tillhörde. Ofta låg emellertid både den nya och den gamla kommunen i samma krets. Tabellerna I D: 1 och I D: 2 nedan anger översiktligt några egenskaper hos de uppgjorda indelningarna. »Landsbygd» används i betydelsen »icke stad», dvs. inkluderar även köpingar och tätorter utanför städerna. I 230-indelningen föll enligt tabellen två kretsar utanför den angivna folkmängdsintervallen mot 8 i 300-indelningen. Skillnaden sammanhänger möjligen med det mindre tillåtna området i den senare indelningen, vilket begränsade möjligheterna vid kretskonstruktionen, eftersom de enheter varav kretsarna skulle sammansättas, ju var desamma i båda indelningarna. En krets i 230-indelningen och två i 300-indelningen delades. I 230-indelningen var 70 (30 %) stadskretsar, 99 (43 %) bestod av både städer och andra kommuner, och 61 (27 %) var landsbygdskretsar (jfr definitioner till tabell I D: 1). I 300-indelningen fick de tre kategorierna exakt lika många kretsar. De tre storstäderna hade 19 % av kretsarna, 43 resp. 58 stycken. Därtill kom i 230-indelningen 9 och i 300-indelningen 10 förortskretsar (varav 4 resp. 3 blandade, 2 resp. 3 landsbygds). Kretsar som bestod av en enda enhet (en stad, en domsaga, en församling, en kommun, e d.) utgjorde 6 % av 230-indelningens och 10 % av 300-indelningens. Kretsar med två sådana enheter var 3 % resp. 5 %, kretsar som tillsammans med högst två andra kretsar blev en enhet var 3 % resp. 7 %, kretsar som var en del av två enheter utgjorde 7 resp. 8 %, kretsar som ensamma bestod av tre enheter utan att tillhöra någon av de föregående typerna var 4 % resp. 6 %, kretsar som innehöll åtminstone en delad enhet utan att de tillhörde någon föregående klass var 29 % resp. 24 % och övriga kretsar, dvs. de som bestod av flera hela kommuner utan att själva eller med andra kretsar utgöra en enhet, var 47 % resp. 40 %. Antalet kretsar som innehöll delade kommuner, församlingar eller stadsdelar, vare sig de i sin tur utgjorde en enhet tillsammans med någon annan krets var 74 (32 %) och 94 (31 % ) . (Storstäderna har därvid inte räknats som delade kommuner.) Kretsar som bestod av en rad hela kommuner utan att dessa på något relativt enkelt sätt bildade en enhet var tydligen den vanligaste typen. De första, mer enhetliga typerna var något vanligare i 300-indelningen, där de utgjorde tillsammans 36 % mot 24 % i 230-indelningen. De mindre kretsarna i 300-indelningen var alltså, naturligt nog, enklare uppbyggda (i denna speciella mening) än de något större i 230-indelningen, liksom en större del av dem var »rena» stadseller landsbygdskretsar. Exempel på indelningar med relativt enkelt konstruerade kretsar är 230indelningen i Blekinge län, 300-indelningen i Kopparbergs län och båda indelningarna i Jämtlands län.

s :OJ2

c^co-i* i I

o- i o o co o co i I I

i c o i co rt< N - * N co c^ o ^t< co o c*- co N i co c. I I l o

-a .

c: a -a

-r IH

CO Ä

1 s 8*9

-* [ >

T-t

I t—

NHH

I

et -a H

1 H

N

—< 5

|

| - ^ |

1 1 1

l O S C M I C J S C M I C M I C M C O C O C M C M ' t M i n C O C O

1 1 1 1 1 1

1 HH

1 N

I

1 N

1 M

| CO N

I

1 I

|

I

I

1 H

1 H

] N

I

1 N

]

I

I

1 I

|

1 CO

1 r-l

I

c:

| CM CM N

C-

CJ T3 CM

:

CO

o

g

a ,-< _ "fl

I

I N

1 I

1 I

I N

1 I

1 OC

1 ^ ! 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - 1 ITH 1 ITH I I

x

•a

to a •*-* CJ

er:

a -a

1 11I ^ T—1

1 T—1 1

Ii—1 I

1 N

I N

] T - 1 ! T—1 i—T

I

j H

H

H

H

!

]

C O

CJ

X

'a SD

- t N r H N N C O C C r - I H T t

1 COCM

1 H

N

N

N

N

H

H

r

f

K K - * O M

rH

O

C.

_« O,

-

-a I

I

I

I

^ H ' ^ C C i O f M ' J t H C O M I N i O O i l

I CD - * H

O

CO r f • # o

"O H

CCiO

3 -a

0 T>< - i - t CO I > CM-i-l

CO

ös

< * N N M S 1

I H 1

ri

i

1 5 ) j

I |

H

N 1 1 (M 1 r l B J W T—1 J J 1

1 r l 1

1 1 I 1 1 1

I 1

O t >

t/3

c;

t/3

jj

MS

-|-

||

II II II II II 1 II ^

"3

(- . -tCO 4 ^

MM

- I I I I 1^1 1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I w

fl -fl

K'

*-

C4.

5h

ea

"3 4-1

co co co

co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co co

O Oi •**

TjlTtlcOiOlOiOC^OOJNajmiHNOJ^COCO-^OOr-INCOONN

l Q r H [ > Oi N I> O i O C O N C M N

( N C O O C ^ O C S I N H O C D O i T f c n i O C O r - l l O ^ r j O l N C O O J C O T t l X r J r j < T - l 0 0 0 0 T * C - CO O i CO Tt< 0 0 N 0 0 I > i—I N D - O • < * O CO O i 0 0 CO 0 0 O i l O t>00[T-OOI>OOCOCOC005C00505COC0050000000COCOOOOOlOlOC^ C M N C M N C M C M C M N N N C M N N N N N C O N N C M N N N C M N N C M

- ^ T—1 CO D N H

N C I > H C 5 ö X N i 3 l X ) W X O N C " C 0 i 0 » C ! ! M > C J 5 3 T—1 -i—1 T—1 TH

Stockholms län Uppsala » Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar » Gotlands » Blekinge » Kristianstads » Fyrstadskretsen Malmöhus i Hallands » Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus1 i Älvsborgs läns norra » » södra Skaraborgs » Värmlands i Örebro » Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens »

+-> oco

T f ^ O O u O i O i O O O O l N C n C O H N a S ' i l C O C D ' J I Q O H N C O O N N N C O t ^ l O C ^ C O N r - I O C O O S ^ a S l O C O H l O ^ Q O N O O J C O T l l C O H - * H 00 00 * * C^ CO 05 CO t * 00 N 00 t > r-i N D- O * # O CO O i 00 CO 00 O i l O C O T f C O T f C O ^ N H N l O N i O i O N N l O C O ' ^ T t l ' ^ N N ^ ' t H W C O

Stockholms stad södra sektorn västra » östra »>

w

i n O J ^ Ö i - I D O i CM Dl O M M

0 J O Q 0 C 0

CO CO N

ii

C

,3 CO

1-1

fl

i CO

g <5

_;

Totalt

t/3 +-> CJ

CC

25 I> -* CO I

CM ^* O ^ O- CO CO ] C O ' * I [> "* CM CO |-*0000-Tl^HCi0 0CCO-t<-*CM OS

CM CO CO CO

CM I CM O

CM

CM

:0 £j

I CM I

CM

CM

I "^3 I 00 H N O

CM •* !

CM

I CM I CM

CO I H CM OS

> A CM

CM CO

I CM

*S CM

i-l I I i-l CM

CO

~

SO

cM-^coio^fi-ii—11>

G >>

O

• M O X O l

CM 1 * Q X

H O

I -rH CM CM CM

i i > 1—1 i c c * c o c o o c o i - i c o c o c ^ O [ > o

H T f M H Ttl O

" * CM CO CO •

I -^ICOCMC^CO-^COT+ICOI*

I i O CM 1—1 CM

o

I CO "rt< CD

HICMHCCWH

IT-H O

:0 >

OSOlOCMCOD-COC^iCi-ICOr^OSCO-rtlOSCMCM-^C^^T^OSC^COCOOS w c D i - i c o o ^ i O N N o c o o i o m c ^ r - c o ^ x o ^ ^ i - i T f m c o o xc^ioxcoTHCMascnoaiooscoHcDiocooHiooTtiCMuococ» C JO^TCt O < iuO3i lO£ i3Oi in. 5ODCTDHHvCODSCDDl o i Ou O l Ol O i OCt *^ C CO C O C O > 3lOCO D li O C O C OS I >I >CCOOi O D li O C O D CM CM CM CM CM CM CM CO CM CM CM ' M CM TV1 CM CM CM CM To CM CM <M O.T -M r\T <-vi ^M CMCMCMCMCMC^CMCOCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCMCM CO CO iO CO i—l CO

CM l O 00 OS

OSOlOCMCOC^COl^lOi-HCO^OSCO-^OSCMCM-^C^-^-^OSC^-COCOOS COCOr-ICOiaTttiOCMCMC^COOlOCCC^C-XTtlXO^WrH-^COXO X I > O X CO r - ( C M O S O S O O S O O S C O i — I C O l O C O O r - 1 l O O i # CM l O CO CO W f f l H O O O W t O H r t O O O H O H H W H O O W H H H O H CMi—< CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM CM C>] CM CM CM CM CM

1 n i> os >o CM o i

l"*HC-00)COI>OCM-

I CM CM CO O O

O

:fl * * * C -o affl g G

^u :nen c

:/;

0 « s

C3

—

>

K :0

Stock Upps Söder

co co

G

«

00 T3

3 g 2 2 c s -•S 6 C * £? 2 2 c s ~ 3 ™ e 5 - o x i x i Ä « ~ >as < u 3 GP'cc;-*-'cu-rH'-,'c;'cc;*J-i->> s t . e » - ^ » t ;

-^ £ 3

JGcucS^Gcoaobctic

:

-,x^CJCQx1to£EOO-<

s

as

w £•©>:* 3 >™>£

to

•1 (i

Förklaring: i kol. 2 anges antal kretsar 1952. t » 3 » tillåtna intervallet för folkmängden 1952. ,, ,» 4 » antal kretsar utanför tillåtna intervallet. » » 5 » » » som delades 1956. > , , 6 • » stadskretsar (mer än 90 % stadsbefolkning 1952). , , 7 , i blandade stads- och landsbygdskretsar (10—90 % stadsbefolkning 1952.) » , 8 » »> la ndsbygdskretsar (mindre än 10 % stadsbefolkning 1952). , , 9 t » kretsar bestående av en enhet (enhet = kommun, församling, stadsdel, tingslag, domsaga, landskap.) , , 10 , „ kretsar som består av två enheter och inte kan noteras i kol. 9, dock ej domsaga (tingslag) + kommun ingående i annan domsaga (annat tingslag) > , , ii i > , kretsar som tillsammans med en eller två andra kretsar blir en enhet och inte kan noteras i kol. 9 el. 10. kretsar som tillsammans med en eller två andra kretsar blir två enheter och inte kan noteras i kol. 9—11. , > , 13 i t kretsar som består av tre enheter och inte kan noteras i kol. 9—12. » , 14 > , kretsar som innehåller minst en delad kommun eller stadsdel och inte kan t noteras i kol. 9—13. Om delningen av en stadsdel följer en församlingsgräns har kretsen förts till »övriga kretsar». » » 15 » » övriga kretsar. Med landsbygd avses i kol. 7 och 8 alla kommuner som inte är städer.

> , ,

»

»

E.

Beräkningar för de olika valkretsarna

För varje konstruerad valkrets angavs folkmängden 1952 och 1956. Siffrorna för några kretsar i Stockholms stad är inte helt exakta, eftersom stadsägorna inom några församlingar ibland delats mellan kretsarna, fast en motsvarande uppdelning inte förekommer i Statistisk Årsbok för Stockholms stad. I allmänhet var antalet berörda personer litet, oftast 100 eller mindre. Större poster fanns i Oskars och Engelbrekts församlingar och i stadsdelen Årsta. På stadsägorna inom stadsdelarna Brunnsviken och Hjorthagen i Engelbrekts församling var 1952 1 564 personer skrivna. Stadsägorna på Ladugårdsgärdet och Djurgården i Oskars församling hade 1 300 skrivna. Stadsägornas invånare fördelades på valdistrikten med ledning av uppgifter om befolkningen på olika stadsägor varav några dock delades på två kretsar. Befolkningen i Årsta väster om järnvägen var 1952 enligt Statistisk Årsbok för Stockholms stad 937. Den hade sjunkit från 982 1950, vilket är den tidigast givna siffran. I andra delade kommuner för vilka inte lika detaljerade folkmängdssiffror förelåg, skattades folkmängden ur antalet röstberättigade i valdistrikten. Dessa antogs ha lika stor andel av befolkningen i närmast större enhet (församling, stadsdel e. d.) som av den röstberättigade befolkningen. Detta antagande var säkerligen i de flesta fall, med hänsyn till den inre differentieringen av städerna, inte helt riktigt. Städernas äldre delar fick sin folkmängd överskattad. Felet torde i sammanhanget sakna större betydelse. Trots att de approximativa folkmängds-

27 Tabell I E: 1. Poströster i procent av samtliga avgiuna godkända röster partivis 1952 och 1956 i de nuvarande andrakammarkretsarna. 1952

1956 Andrakammarkrets

Stockholms stad i län Uppsala » Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar » Gotlands > Blekinge » Kristianstads »1 Fyrstadskretsen Malmöhus » Hallands » Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus » Älvsborgs läns norra » » södra Skaraborgs » Värmlands » Örebro > Västmanlands i Kopparbergs » Gävleborgs i Västernorrlands t Jämtlands » > Västerbottens i Norrbottens » Totalt 1

H

BF

FP

SD

K

totalt

H

BF

FP

SD

K

totalt

7,6 6,6 8,0 7,6 6,5 6,0 4,4 4,4 5,0 6,1 5,9 6,9 5,5 5,9 7,1 3,9 5,1 3,8 5,0 5,6 7,4 7,6 6,9 7,3 8,0 6,7 5,7 6,0 6,3

5,0 1,0 0,7 1,0 1,6 1,0 0,9 1,1 0,9 1,1 1,0 4,2 1,0 0,8 4,5 0,8 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,8 0,8 1,2 1,3 1,6 1,0 1,3 1,0

3,1 3,0 4,0 3,3 3,8 3,4 4,0 3,7 3,2 3,4 2,9 3,9 2,7 3,7 3,3 2,2 3,2 3,6 3,2 3,6 3,5 4,2 3,6 3,4 3,8 4,9 3,5 5,1 3,4

1,7 1,7 1,6 1,7 1,6 2,0 2,1 1,7 1,9 1,5 2,1 1,7 1,5 1,5 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,6 1,9 2,0 1,8 2,7 2,7 3,0 2,9 1,8

0,7 0,9 0,6 1,9 0,8 0,7 0,8 0,5 (5,0) 0,7 0,3 0,8 1,2 1,2 0,6 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 1,6 1,2 0,8 1,0 1,5 1,7 1,8 0,9

3,2 2,8 2,9 2,5 2,7 2,8 2,5 2,4 2,4 2,6 2,6 3,4 2,1 2,3 2,7 1,9 2,3 2,4 2,4 2,4 2,5 2,7 2,7 2,4 3,0 3,5 3,2 3,2 2,7

8,1 7,0 8,2 7,5 6,1 5,6 4,5 4,9 6,0 6,0 5,2 7,1 5,2 5,7 8,2 4,7 5,2 4,1 4,9 6,4 7,4 7,4 6,9 7,0 8,5 6,1 5,5 6,8 6,5

12,6 1,1 0,7 0,9 1,2 1,2 0,8 1,0 0,8 1,0 0,8 3,0 0,9 0,8 3,6 0.8 0,9 0,7 0,8 1,1 0,7 0,7 0,6 0,9 1,1 1,3 0,7 1,4 0,9

3,1 3,0 4,4 3,2 3,7 3,7 4,3 4,0 3,6 3.2 2,9 3,4 2,5 3,2 3,4 2,4 3,2 3,8 3,0 4,0 3,7 3,9 3,3 3,7 3,8 4,6 3,1 4,5 3,4

1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 1,9 2,0 1,6 1,6 1,7 1,6 1,6 1,1 1,2 1,3 1,6 1,8 1,7 1,6 2,2 1,7 1,6 1,7 1,8 2,1 2,5 2,4 2,4

0,7 0,6 0,8 0,9 0,6 1,0 1,0 0,7 0,4 0,5 0V9 0,9 1,0 0,6 0,7 0,5 0,3 0,7 1,1 1,0 0,7 0,8 0,6 0,8 1,0 0,9 1,4 1,3 0,8

3,5 2,9 3,2 2,6 2,7 2,9 2,6 2,5 2,5 2,6 2,6 3,4 2,0 2,3 2,9 2,2 2,5 2,6 2,4 3,0 2,7 2,6 2,5 2,5 2,8 3,2 2,8 2,9

1,7

2,8

1952 septembervalet.

siffrornas noggrannhet är avsevärt mindre, har de angetts ned till ental, eftersom de användes på det sättet vid kretskonstrnktionen. Vidare angavs antalet röster direkt avgivna i kretsen totalt och på de olika partierna. Därefter proportionerades »poströsterna» i varje nuvarande andrakammarkrets ut på dess kretsar. Härvid tilldelades varje parti i kretsen den andel av partiets poströster i den nuvarande andrakammarkretsen som svarade mot kretsens andel av partiets direkt avgivna röster i hela området. Om således av ett partis direkt avgivna röster a % avgavs i en viss krets, skulle partiet i denna tillföras a % av partiets poströster i området. Poströster på andra än de fem rikspartierna utproportionerades endast, om flertalet »övriga» röster avgetts på partier (t. ex. vänstersocialisterna i Göteborg). Totalt och för varje parti i kretsen (även »övriga») angavs summan av det beräknade antalet poströster och antalet direkt avgivna röster. Det senare antalet skall för varje nuvarande andrakammarkrets givetvis stämma exakt med de i Riksdagsmannavalen angivna. Den beräknade summan stämmer däremot inte exakt per andrakammarkrets på grund av avrundningarna.

28 Poströsternas andel av de avgivna rösterna varierade mellan år, nuvarande andrakammarkretsar och partier enligt tabell I E : 1. Tabellen illustrerar det välkända förhållandet, att poströsternas andel av totalantalet röster varierar starkt mellan partierna. H hade den klart största andelen. Även F P hade en andel över medeltalet, medan de tre övriga låg betydligt under detta. Av dem låg SD något högre, BF och K ungefär lika. Andelen poströster varierade även, fast i mindre utsträckning mellan andrakammarkretsarna, så att de stadsbetonade områdena och Norrlandskretsarna hade högsta värdena. Ordningsföljden mellan partiernas andelar poströster var i stort sett densamma i de olika områdena. SD och K hade dock ovanligt höga värden i Norrland och BF i storstäderna. År 1956 ökade andelen något i de flesta andrakammarkretsarna utom de norrländska. Partiernas andelar visade inte genomgående ökning, varken totalt eller i andrakammarkretsarna. Den använda tekniken att inkludera poströsterna tog hänsyn till skillnaderna mellan partier och år och den regionala variationen. Den placerade givetvis inte alltid »rätt» proportion av partiernas poströster i varje krets. En röstövervikt på t. ex. 50 röster eller mindre, vilket förekom i flera fall, ligger förmodligen inom metodens felmarginal. Denna varierade mellan kretsarna. Något medelfel har inte beräknats. Eftersom poströsternas partifördelning ju påtagligt avvek från de direkta rösternas och därför rimligen systematiskt påverkade valresultatet, ansågs dock att poströsterna skulle t a s med. Den använda metoden hade fördelen att vara synnerligen enkel, både räknemässigt och i sina antaganden. När den applicerades, visade det sig att poströsterna i flera fall överflyttade kretsens mandat från ett parti till ett annat. Sedan poströsterna hade inräknats i partiernas röstsiffror i kretsen, beräknades den procentuella partifördelningen varvid även procent SD -f K noterades. Procenttalen avkortades så att deras summa blev 100,0. Kretsens mandat tilldelades därefter ett parti. Tilldelningen skedde enligt olika alternativ, vari partierna togs var för sig eller i olika kombinationer. I det första alternativet behandlades varje parti för sig, så att det största partiet fick mandatet. I nästa alternativ behandlades H + F P som ett parti (eller en kartell), de övriga partierna var för sig. Om härvid H -f F P blev störst, fick det större partiet av H och F P mandatet. I tredje alternativet kombinerades H -j- BF -f F P mot SD och K för sig. Inom kombinationen gavs mandatet åt det största partiet. I fjärde alternativet ställdes H + F P , BF + SD och K ensamma mot varandra. I alla dessa alternativ var K ensamma. När i stället SD 4- K jämfördes med övriga partier och partikombinationer, erhölls fyra nya alternativ, motsvarande de hittills nämnda. I de fyra nya jämfördes alltså i första fallet H, BF, F P och SD -f K, i andra fallet H + FP, BF och SD + K,

29 i tredje fallet H + BF + F P och SD + K och i fjärde fallet H + F P och BF -f SD -f K. Även i sistnämnda fallet tillföll kombinationens mandat det största partiet inom kombinationen. SD -f- K ställdes alltså inte inom denna mot BF, liksom inom tredje alternativets borgerliga kombination inte H -j- F P ställdes mot BF. Då röstmarginalen blev mindre än 100 röster, angavs detta. För varje nuvarande andrakammarkrets summerades mandattilldelningen. Vidare beräknades eller angavs tilldelningen vid proportionella system (d'Hondts regel med karteller H -f- F P och BF -|- SD samt den nu tillämpade jämkade uddatalsregeln) och röstfördelningen. Till de proportionella systemen ansågs höra en proportionell fördelning av mandaten även mellan de nuvarande andrakammarkretsarna enligt de vid valen tillämpade reglerna. Vidare beräknades för varje andrakammarkrets röstmarginalerna i varje enmanskrets vid alternativ 3, SD 4- K.

F.

Allmänt om röstfördelningen.

a. Röstfördelningen vid 1952 och 1956 års val framgår av tabell I F : 1, där septembervalet i Kristianstads och Jämtlands län ingår i 1952 års siffror. Tabell 1 F: 1. Röstfördelningen

1952 och 1956.

Valår

H

BF

FP

SD

K

Ö

1952 1956

14.2 17,1

10,7 9,4

24,6 23,8

46,0 44,6

4,4 5,0

0,1 0,1

Partifördelningen växlade emellertid starkt mellan de olika andrakammarkretsarna och anges därför i kap. II för varje sådan krets. Ökningen för H 1956 var genomgående. Ändringarna för BF, F P och SD var visserligen övervägande nedåtriktade och ändringarna för K övervägande uppåtriktade, men vissa undantag därifrån noterades. Sålunda ökade F P i Göteborgs stad, där K minskade, och ökade BF i Norrbottens län, där K minskade. SD ökade i Västerbotten, F P på Gotland osv. b. Av de olika alternativen gav självfallet de med SD -4- K fler mandat till SD än alternativen med SD ensamma, och var alternativ 1 det för SD gynnsammaste och alternativ 3 det ogynnsammaste. Likaså var alternativ 4 bättre för SD än alternativ 2, fast skillnaden blev relativt obetydlig i jämförelse med skillnaden mellan alternativen 1 och 3. Omvänt blev alternativ 1 det sämsta (i betydelsen det som gav minsta antal mandat) och alternativ 3 det bästa för var och en av de tre borgerliga partierna. Även för BF var alternativ 3 förmånligare än alternativ 4. BF var ju oftare största borgerliga parti än det var större än SD. c. Vissa allmänna tendenser kan urskiljas i fråga om valresultatet i olika

50 typer av enmansvalkretsar. I städer och tätorter förekom som en extrem valkretstyp den av socialgrppp 3 dominerade kretsen. Där var SD det klart största partiet, ofta med mer än 50 % av rösterna. I vissa landsdelar hade där också K ganska många röster, dock alltid klart mindre än SD men ibland av samma storleksordning som FP eller H. Andelen F P av H -f F P var jämförelsevis stor. SD:s dominans var i allmänhet något mindre 1956 än 1952. Mandatet tenderade dock i båda valen gå till SD i alla alternativ. Om man sedan övergick till stadsdelar med allt mindre andel socialgrupp 3 avtog andelen SD och ökade andelen borgerliga röster. Även andelen socialgrupp 2 växte till att börja med, varvid andelen F P av H -f F P fortfarande blev jämförelsevis stor och skillnaden i storlek mellan SD och F P minskade. I denna »mellantyp» med stor andel socialgrupp 2 passerade F P ibland SD (kretsar i Göteborg och Stockholm). I andra fall var SD fortfarande största partiet, men H -f F P tog ofta mandatet, i synnerhet mot SD utan K och 1956. I vissa städer (Malmö m. fl.) var H redan här det större borgerliga partiet men oftast gick det borgerliga mandatet till F P även 1956 trots att H då oftast var starkare än 1952. När socialgrupp 3 minskade, växte också socialgrupp 1 i förhållande till övriga socialgrupper. I en valkrets med stor andel socialgrupp 1 var oftast andelen SD liten. H var en relativt stor del av H + F P . I Stockholm, Malmö, Norrköping, Hälsingborg m. fl. städer gick här mandatet till H, medan i exempelvis Göteborg F P fortfarande blev det klart största partiet och erövrade mandatet i alla alternativ även 1956. Röstfördelningen i heterogena stadskretsar, t. ex. vissa hela städer, tenderade mot »mellantypens» fördelning. I städer och tätorter var självfallet andelen BF mycket liten. I glesbygdskretsarna däremot tillkom BF som ett av de större partierna, vilket ofta, såsom det största borgerliga partiet, erhöll den borgerliga kombinationens mandat. De borgerliga var här oftast större än även SD -\- K. K spelade en obetydlig roll utom i Norrbotten. Även SD var, i flera landsdelar, jämförelsevis svaga, och i vissa valkretsar blev något annat parti, ofta BF, största partiet. Proportionerna mellan de tre borgerliga partierna växlade regionalt. I vissa delar av Bohusläns skärgård dominerade sålunda F P starkt. Även proportionen mellan SD och de borgerliga varierade regionalt. BF:s styrka var oftast klart mindre 1956 än 1952, i synnerhet i förhållande till H, som i många landsbygdskretsar då passerade BF. F P däremot minskade ofta, ehuru i allmänhet inte lika mycket som BF. Även SD noterade ofta minskning, men i regel av ganska ringa omfattning. Även förskjutningarnas storlek och riktning varierade, som nämnts, regionalt. Många kretsar innehöll både städer och landsbygdskommuner eller både kommuner med stor andel tätorter och kommuner med stor andel glesbygd. Röstfördelningen blev då en blandning av den för den rena glesbygdskretsen karakteristiska och den inom tätorterna förekommande fördelningen. Andelen BF avtog i takt med jordbruks- eller glesbygdsbefolkningens andel.

31 G.

Disposition av kap. II

Kapitel II är uppställt på följande sätt. Resultaten redovisas för varje nuvarande andrakammarkrets för sig. Om två sådana tillhör samma län, har de sammanförts i samma underavdelning. Redogörelsen för resultaten inom varje andrakammarkrets följer ett standardiserat schema. 1. Tabell över partifördelningen i andrakammarkretsen 1952 och 1956. Tabellen upptar även antalet godkända röster. 2. Kommentarer av partifördelningen: dess avvikelser från fördelningen i hela landet, dess förändringar 1956 och skillnader i förändringarna mot dem i hela landet. 3. Upplysningar om indelningarna: antal kretsar, antal invånare pr krets, tillåtet intervall för folkmängden, kretsar som faller utanför intervallet, ändringar 1956 på grund av ändrade administrativa enheter; båda serierna. 4. Kort beskrivning av kretsarnas läge och sammansättning, först för 230indelningen, sedan för 300-indelningen. I förekommande fall också en redogörelse för kretsarnas fördelning på landskap e. d. 5. Kort beskrivning av variationen mellan kretsarna i fråga om röstfördelning och förändringar 1956 i fördelningen. 6. Presentation av kretsarna en och en. Kretsarna i vardera serien tilldelades ett nummer, från ett och uppåt, och presenteras i nummerordning, först kretsarna i 230-indelningen, sedan kretsarna i den andra indelningen. För varje krets uppräknas de enheter varav kretsen består. Om enheterna inte var desamma båda åren, anges de dels för 1952, dels för 1956. För varje krets anges vidare först för 1952 och sedan för 1956 antalet direkt avgivna röster för de olika partierna, därefter röstsiffrorna med poströsterna utproportionerade efter partiernas styrka i kretsen såsom angavs på s. 27. På dessa senare röstsiffror beräknades och redovisas partiernas procentuella fördelning. Andelen SD -f- K anges även. Nedanför röstsiffrorna skrivs kretsens invånarantal. Då en enhet har delats så att folkmängden i en krets inte kunde erhållas exakt ur tillgänglig statistik, beräknades den approximativt ur antalet röstberättigade enligt ovan angivna antagande. Slutligen anges det parti som erhöll mandatet i kretsen antingen med en enda partibeteckning, om partiet fick mandatet enligt alla åtta alternativen eller enligt följande uppställning, där segrande parti skall skrivas i rutan för varje alternativ. I rutorna har angetts de partier och partikombinationer som tävlade om mandaten i respektive alternativ. SD utan K

SD + K

Alt. 1

H , BF, F P , SD, K

H , B F , F P , SD + K

Alt. 2

H + F P , B F , SD, K

H + F P , B F , SD + K

Alt. 3

H + B F + F P , SD, K

H + B F + F P , SD + K

Alt. 4

H + F P , B F + SD, K

H + F P , B F + SD + K

32 Inom varje partikombination tilldelades, som tidigare beskrevs, mandatet det största partiet, om varje parti inom kombinationen räknas för sig. En standardiserad uppställning begagnas för redovisningen. För att underlätta läsningen av kretsuppställningarna anförs här några exempel. De första uppställningarna återfinns på s. 37. Den första gäller första kretsen i 230-indelningen i andrakammarkretsen i fråga (Stockholms stad), vilket framgår av siffran överst till vänster. Därefter följer på samma rad de valdistrikt varav kretsen bestod 1952, dvs. första t. o. m. åttonde distrikten i Sofia församling och första, nionde och tionde distrikten i Katarina församling. Längre åt höger står kretsens distrikt 1956, eftersom de inte är helt desamma som 1952 års. Parentesen upplyser om att kretsens gränser på grund av ändringarna i distriktsindelningen inte kunde hållas helt oförändrade 1956. (Här anges endast de ändringar som orsakats av valdistriktsindelningen.) Nedanför distriktsangivelsen står till vänster kretsens röstsiffror för 1952 och till höger siffrorna för 1956. År 1952 fick H 1 901 direkt angivna röster. Partiets röstetal ökade genom poströsterna till 2 058. Totalt avgavs i kretsen 19 078 röster direkt. Summan med poströster blev 19 609, varav 10,5 % tillföll H och 55,7 % SD + K. I alla alternativ fick SD mandatet. Invånarantalet var 30 971. År 1956 hade H:s direkta röster ökat till 2 093 och H:s samtliga röster till 2 278. Det senare betydde en ökning till 13,0 % av totalantalet röster, som hade minskat till 17 522. Även folkmängden hade minskat, till 27 878. SD -j- K hade 53,8 % av rösterna. Detta räckte för att ge SD mandaten i alla fyra alternativen med SD -j- K. Även i första alternativet med SD utan K fick SD mandatet. Däremot fick den borgerliga kombinationen med H + F P med sina 13,0 + 33,1 = 46,1 % av rösterna mandatet mot SD utan K, och inom kombinationen gick det till FP, eftersom det var större än H (och större än B F ) . I ytterområdena angavs utom valdistrikten också stadsdelarna (jfr femte kretsen, s. 38). Mandatet vanns med minst 100 rösters försprång, annars hade marginalens storlek angetts som skett exempelvis för tredje kretsen i 300-indelningen 1956 (s. 40). Då varje parti räknades för sig, vann där F P mandatet med 29 rösters försprång framför SD (5 171 — 5 142 = 29). Vid femte kretsen samma år (s. 40) blev tre marginaler mindre än 100, då SI) utan K tog mandatet. I andra alternativet, dvs. mot H - j - FP, blev skillnaden 16 röster: 5 5 7 9 — (1 569 + 3 994) = 16. När BF:s 2 röster lades till de två andra borgerliga partiernas, sjönk skillnaden till 14 röster. För kretsar som består av hela kommuner, har självfallet dessa angetts, t. ex. för kretsarna i 230-indelningarna i Stockholms län s. 66 f, där första kretsen består av städerna Östhammar och öregrund och landskommunerna Frösåker, Väddö, Häverö, Knutby, Almunge och Lyhundra. Kretsen ansluter inte helt till domsageindelningen, eftersom den består av Norra Roslags domsaga och Lyhundra i Mellersta Roslags domsaga. Första kretsen i länets 300-indelning däremot utgöres av Norra Roslags domsaga, varför detta angetts för kretsen (s. 68). 7. Sammanfattande tabeller för andrakammarkretsen. Tabellerna inne-

33 håller mandatfördelningen enligt de 8 alternativen och enligt proportionella val med fördelning enligt d'Hondts regel och enligt jämkade uddatalsregeln samt förändringar i fördelningarna (två tabeller), kretsarnas fördelning efter folkmängd 1952 och 1956 (en tabell) och röstmarginalerna vid tredje alternativet med SD + K (en tabell). I de förstnämnda två tabellerna anges, för att underlätta jämförelser med mandatfördelningarna, röstfördelningen inte i procent utan så att partiernas andelar har multiplicerats med antalet mandat i området. Summan av partiernas värden blir alltså lika med antalet mandat. För att underlätta jämförelser har samtliga tabeller över kretsarnas folkmängd samma klassindelning. Detta medför att flera tabeller fördelar kretsarna i en indelning på endast två eller tre klasser. Därmed framhävs den ringa spridningen i folkmängden. Den första tabellen över röstmarginalerna finns på s. 45. För varje krets och båda valen anges där röstmarginalen för vinnande kombination. Om mandatet tillfaller den borgerliga kombinationen, anges dessutom vinnande parti och marginalen inom kombinationen. »1875: F P : 4904» för tredje valkretsen 1952 i 230-indelningen betyder sålunda, att kretsens mandat tillföll den borgerliga kombinationen med en marginal på 1 875 röster framför SD -f- K. Inom kombinationen var F P störst och erhöll mandatet med 4 904 rösters marginal. Medeltal för marginalerna anges dels för samtliga kombinationernas mandat, dels för varje borgerligt partis mandat. 8. Uppgifter om antal kretsar med absolut majoritet för något parti och i så fall för vilket parti. 9. Kommentarer till mandatfördelningarna: skillnader mellan alternativen, jämförelse med de proportionella systemens mandatfördelningar och med röstfördelningen, skillnader i marginalen för olika partier. Som anmärkningsvärda drag i resultaten har räknats att det större partiet eller den större kombinationen inte får de flesta mandaten eller inte får mer än den proportionella andelen. Dessa resultat har kommenterats kortfattat. Kommentarerna avser inte att vara uttömmande. Framförda resonemang gör inte anspråk på att vara »förklaringar» till de iakttagna företeelserna utan endast beskrivningar av vissa aspekter därav som föreföll vara relevanta. Resonemangen bygger ofta på röstmarginalerna. Om ett parti eller en kombination vinner sina kretsar med små marginaler, kan dess mandattilldelning bli större än man skulle vänta av dess röstandel i hela den nuvarande andrakammarkretsen. Stora marginaler kan däremot medföra att en så stor del av rösterna koncentreras till ett fåtal kretsar att partiet (kombinationen) i övriga kretsar blir avsevärt svagare än vad dess röster i hela andrakammarkretsen utvisar. Då de stora marginalerna i kommentarerna får en övervägande »negativ» tolkning, bör påpekas att det givetvis även innebär att mandaten blir säkrare och att en »onödigt» stor marginal i ett alternativ kan betyda en tämligen liten marginal för partiet i ett alternativ där det står ensamt eller ingår i en mindre kombination. Dessutom beror självfallet medelmarginalen på antalet kretsar som tillfaller partiet. 3—580330

34 I vissa fall används också korrelationen mellan två partiers röstandelar i kretsarna. Det bör påpekas att även om de båda partiernas röster fördelar sig på kretsarna oberoende av varandra, tenderar deras andelar ge en negativ korrelation, eftersom summan av partiernas röstandelar i en krets ju alltid är 100 %. Från detta schema förekommer vissa undantag. Stockholms stad delades i tre sektorer. Avsnittet om Stockholms stad inJedes därför med en redogörelse för sektorsindelningen och mandatens fördelning på sektorerna. Därefter behandlas varje sektor enligt schemat ovan, dock så att kretsarnas numrering är genomgående för hela staden och så att proportionella mandatfördelningar inte har beräknats för sektorerna, då ju dessa inte är nuvarande andrakammarkretsar. Slutligen följer ett avsnitt där resultaten sammanfattas för staden. Det innehåller sammanfattningstabellerna (utom tabellen över röstmarginalerna) och tillhörande kommentarer. Gotlands län innehöll bara två kretsar, varför de sammanfattande delarna av redogörelsen utgår. Redogörelsen för Malmöhus län inleds med en redogörelse för gränsändringarna mellan Fyrstadskretsen och länets nuvarande andrakammarkrets. För Göteborgs och Bohus läns nuvarande andrakammarkrets konstruerades i 230-indelningen en huvudserie och en alternativ serie kretsar. Framställningen inleds beträffande området med en diskussion av detta. För Gävleborgs län och Västernorrlands län leder diskussionen av kretsarnas fördelning på landskapen till en presentation av en alternativ kretsindelning. De använda kretsarna (ej de alternativa) har angetts på kartor som omfattar dels hela riket, dels Stockholm, Göteborg och Malmö. (Se kartbilaga!)

Kap. II.

Resultat för varje nuvarande andrakammarkrets

A.

Stockholms stad

a. Stadens uppdelning på sektorer Stockholms stad delades i tre sektorer, eftersom 24 resp. 32 kretsar ansågs vara för mycket att arbeta med. Tabell II A: 1 visar folkmängden den 1 november 1951 och 1955 och de däremot svarande mandatandelarna i sektorerna. Södra sektorn omfattade Södermalm (med Långholmen) och Södra förorterna (f. d. Brännkyrka och Enskede församlingar). Västra sektorn utgöres av Kungsholmen (Kungsholms och S:t Görans församlingar), f. d. Bromma församling och Spånga församling, ö s t r a sektorn slutligen blir resten av Stockholms stad. Sektorerna avgränsades således mot varandra av vattendrag överallt. Tabell 11 A: 1. Folkmängd och däremot svarande mandatandelar Stockholms tre sektorer. 1952 Sektor

Hela staden

folkmängd

kvot (230)

kvot (300)

362 506 181 313 208 415 752 234

11,57 5,78 6,65

15,42 7,71 8,87

24,00

32,00

i

Antal mandat

folkmängd

kvot (230)

kvot (300)

(230)

(300)

390 743 203 049 191 904 785 696

11,94 6,20 5,86

15,91 8,27 7,82

11 6(+l) 7

15 ( + 1) 8(+l) 9

24,00

32,00

32 Mandaten fördelades mellan sektorerna enligt samma regler som mellan andrakammarkretsarna. Vid 230 mandat fick södra sektorn en något mindre tilldelning än vad som isvarade mot dess folkmängd, vilken skillnad ökades ytterligare 1956, då östra sektorn i stället hade ett mandat mer än som svarade mot dess folkmängd. Genom delning fick västra sektorn ytterligare ett mandat 1956. Vid 300 mandat delades en krets i södra sektorn, som därigenom fick proportionellt antal mandat, och en i västra sektorn. Även här blev östra sektorn överrepresenterad 1956. Inom södra sektorn hade inre delen, dvs. de fyra Södermalmsförsamlingarna, 134 486 invånare 1952, vilket svarade mot 4,29 mandat av sektorns 11 och 5,72 av sektorns 15 mandat. Vid 11 mandat fick inre delen 4 mandat, varjämte ett valdistrikt ingick i en krets i ytterområdet, och vid 15 mandat fick inre delen 5 helt egna mandat och ett sjätte delat med norra delen av Brännkyrka. Inom västra sektorn hade inre delen, dvs. de två Kungsholmsförsamling-

arna, 78 884 invånare, vilket svarade mot 2,52 resp. 3,36 mandat. Tillsammans med Stora och Lilla Essingen fick inre delen 3 resp. 4 mandat. Antal invånare per krets blev i hela staden 31 343 resp. 23 507 den 1 nov. 1951 och 32 737 resp. 24 553 den 1 nov. 1955, efter delningarna 31 428 resp. 23 109 inv. b. Södra sektorn Partifördelningen i sektorn anges i tabell II A: 2. De utproportionerade poströsterna har där medtagits. Tabell 11 A: 2. Partifördelningen

i södra sektorn

1952 och 1956.

Parti Valår

1952 1956 1

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

10,3 13,6

0,2 0,1

34,8 34,2

46,1 43,0

8,6 9,1

—

54,7 52,1

Antal godkända röster 198 2071 206 0461

i 230-indelningen.

Båda åren var således SD största partiet. SD + K hade över 50 % av rösterna. Näst största partiet var F P . H ökade starkt och SD minskade starkt, medan F P och K minskade resp. ökade något. Båda valen avvek partifördelningen från fördelningen i hela staden, ehuru skillnaderna var en aning mindre 1956 än 1952 (jfr tab. II A: 17). SD var avsevärt starkare och H avsevärt svagare än i hela staden, K var starkare, medan F P var endast något svagare än i hela staden. Medeltalet invånare per krets var 1952 i 230-indelningen 32 955 och i 300-indelningen 24 167, varför gränserna för invånarantalet blev 29 955— 35 955 resp. 21 667—26 667. Utanför gränserna föll nionde kretsen i 300indelningen med 249 för få invånare. År 1956 var medeltalet invånare 35 522 resp. 26 050. Tionde kretsen i 300-indelningen delades 1956. Antalet invånare per krets sjönk därigenom till 24 421. Ändringar i församlingsindelningen medförde överflyttningar mellan andra och fjärde kretsarna i 230-serien, mellan andra och femte samt tredje och fjärde i 300-serien. I 230-indelningen blir sektorns 11 kretsar följande. Första kretsen är Sofia församling utom Norra Hammarbyhamnen och kvarteren närmast Skansbron men med tillägg av angränsande delar av Katarina församling. Andra kretsen utgör resten av Katarina församling utom norra delen, vilken tillsammans med Maria församling och två distrikt i östra delen av Högalids församling i stället ingår i tredje kretsen, varefter Södermalmskretsarna avslutas med fjärde kretsen, som upptar återstoden av Högalids församling 1952. Sedan följer tre kretsar helt inom Brännkyrka församling (norra delen från Reimersholme och Gröndal till Hägersten, mellersta delen med Hägerstensåsen, Midsommarkransen och Västberga och södra delen med Västertorp och stadsdelarna öster om Södertälje vägen utom örby, Liseberg och Årsta), två kretsar inom både Brännkyrka och Enskede (Liseberg och ö r b y

37 samt västra Enskede i den ena, Årsta öster om järnvägen samt Johanneshov i den andra) och slutligen två Enskedekretsar, varav den första (den tionde) också innehåller återstoden av Sofia församling. Den omfattar i Enskede Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp, medan den elfte och sista kretsen består av södra delen av församlingen med Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Skarpnäck m. fl. stadsdelar. I 300-indelningen består första kretsen av Sofia församling. Andra och tredje kretsarna är tillsammans Katarina församling, andra kretsen södra delen och tredje kretsen norra delen. Fjärde kretsen består av Maria församling och angränsande delar av Högalids församling. Femte kretsen är den sista rena Södermalmskretsen och ligger i Högalid. Sjätte kretsen omfattar dels större delen av Bergsundsområdet på Södermalm, dels nordligaste delen av Brännkyrka församling. Därefter kommer fyra kretsar i Brännkyrka, först stadsdelarna utefter Mälaren, sedan två kretsar mitt i församlingen, vardera bestående av två stadsdelar, och sedan återstoden som i stort sett ligger öster om Södertäljevägen. Den senare kretsen (den tionde) delades 1956 i gränsen mellan reducerade Brännkyrka församling och den nya församlingen Vantör. Elfte kretsen består av en del av Årsta och två Enskedestadsdelar. Sedan följer fyra rena Enskedekretsar, varav de två första utgör norra och östra delen av församlingen, den tredje (fjortonde) fyra stadsdelar i mitten och den sista sydöstra delen med bl. a. Gubbängen och Hökarängen. De två nordliga kretsarna delar Hammarbyhöjden mellan sig. Partifördelningen varierade, så att F P och H hade sina bästa kretsar på norra Södermalm, i norra Enskedes hyreshusstadsdelar och i vissa andra nyare stadsdelar. F P ökade 1956 i de starkt växande kretsarna längst i söder. Kretsarna i 230-indeIningen 1. So 1—8, Kt 1, 9, 10

So 1—8, Kt 1, 8, 9 (i So saknas kv Ryssjan m 707 inv, vilket flyttats t krets 10; i Kt har tillagts 3 kvarter m 210 inv fr krets 2)

1952 H BF FP

SD K

1901 30 6 380 8 975 1789

2 058 32 6 587 9 127 1802

10,5 0,2 33,6 46,5 9,2

SD 55,7

S

19 078 19 609 30 971 2. Kt 2, 3, 8, 11—19

BF FP SD K S

21 6 919 10 303 2 042

2 278 15 5 804 7 602 1823

13,0 0,1 33,1 43 4 10,4

SD SD FP SD FP SD FP SD 53,8

17 014 17 522 27 878 Kt 2, 3, 7,10—18 (jfr krets 1; fr krets 3 har 445 å kommunen skrivna överflyttats t kretsen)

1952 H

2 093 13 5 625 7 474 1809

22 7 143 10 477 2 057

20 881 21427 33 703

8,1

0,1 33,3 48,9 9,6

SD 58,5

25 6 271 8 743 2 129

2 022

29 6 470 8 893 2 145

19 025 19 559 31 027

10,3

01 33 1 45 5 11,0

SD 56,5

38 3. Kt 4—7, Ma, Hö 1, 2

Kt 4—6, Ma, Hö 1. 2 (jfr krets 2) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 896 3135 29 31 7 787 8 039 7 541 7 668 1650 1662 1 1 19 904 20 536 34 443

15,3 0,2 39,1 37,3 8,1

FP SD FP FP FP FP FP FP 45,4

3 431 11 7 042 6 483 1 750

18,3 0,1 37,6 34,6 9,4

FP SD FP FP FP FP FP FP 44,0

—

18 098 18 717 31767 Hö 3—15

4. Hö 3—14

1952 H BF FP SD K

1807 33 6 475 9 571 1916

Ö

—

S

3 152 10 6 825 6 374 1 737

1956 35 6 685 9 733 1930

9,6 0,1 32,9 47,9 9,5

SD 57,4

1 996 7 5 885 8 325 1 999

2 173 8 6 072 8 467 2 014

11,6 SD 32,4 45,2 10,8

56,0

18 212 18 734 31296

19 802 20 339 33 255

5. Reimersholme, Liljeholmen, Gröndal, Aspudden, Hägersten, Årsta väster om järnvägen, Nybohov Hö 16, Hn 1—9 Bk 1, 2, 12—19 1956 1952 1656 1803 11,7 1440 8,5 H 1330 SD 5 6 SD BF 32 34 0,2 31,6 4 716 4 866 FP 5 364 5 538 32,8 6 982 7 101 46,1 SD 8 027 8 163 48,4 56,7 1609 1621 10,6 58,5 K 1689 1701 10,1 Ö — 15 397 14 968 16 876 16 442 S 32 412 30 256 6. Hägerstensåsen, Midsommarkransen, Västberga Bk 20—23, 28—34 H BF FP SD K

1 201 38 5 332 8 289 1 788

ö

—, 16 648

S

Hn 10—13, 15—21 1956

1 300 40 5 505 8 429 1 801

7,6 0,2 32,2 49,4 10,6

SD 60,0

1516 7 4 972 7 291 1743

1650 8 5 130 7 416 1756

10,3 0,1 32,1 46,5 11,0

SD 57,5

15 529 15 960 33142

17 075 35 386

7. Västertorp, Mälarhöjden, Sätra, Jakobsberg, Solberga, Älvsjö, Långbro, Herrängen, Långsjö; 1956 även Fruängen Bk 24—27, 35^40 Hn 14, Bk 2—11 1956

1952 H BF FP SD K Ö

S

1 444 1 563 24 25 5 005 5 167 7 288 7 411 1 175 1 183 6 6 14 942 15 355 30184

10,2 0,1 33,7 48,3 7,7

SD 56,0

2 211 15 5 618 7 294 1 391

—

2 407 17 5 797 7 419 1 401

16 529 17 041 36 001

14,1 0,1 34,0 43,6 8,2

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,8

39 8. Örby, Liseberg, Östberga, G. Eoskede, Enskedefältet, Enskede Gård, Enskededalen, Stureby, Svedmyra; 1956 även Högdalen, Bandhagen Bk 9—11, En 13—18, 21—23 Bk 1, Vr, En 1—3, 8, 9, Sk 8, Fa 3 (10 kvarter m 1 1 5 4 inv i Svedmyra har överflyttats t krets 11) 1952

H BF FP SD K Ö S

1 802 24 6 584 9 005 1 352

1 951 25 6 797 9 157 1 362

10,1 0,1 35,2 47,5 7,1

SD 54,6

18 767 19 292 34 200

ö

—

S

14,7 35,7 42,8 6,8

SD FP FP FP

SD FP FP FP 49,6

SD FP FP FP

SD FP FP FP 44,8

En 4—7, 10—17

2 278 32 6 660 6 929 1 030

4 049 13 9 807 11 784 1 872

26 679 27 525 52 037

9. Årsta öster om järnvägen, Johanneshov Bk 3—8, En 1—5 H BF FP SD K

3 719 11 9 505 11 586 1 858

2 466 34 6 876 7 046 1 037

14,1 0,2 39,4 40,4 5,9

SD FP FP FP

SD FP FP FP 46,3

2 829 3 080 7 8 6 387 6 590 6 590 6 703 1 126 1 134 1 1 16 940 17 516 34169

17,6 37,6 38,3 6,5

16 929 17 459 33 297 10. Del av So, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp So 9, En 6—12, IS , 20 So 9, Sk 1—7, 9, 10 1952

1956 H BF FP SD K

SD SD SD SD 1 457 1 577 2 082 2 266 10,1 13,7 17 18 FP SD 4 5 FP SD 0,1 5 619 5 801 37,1 FP SD 5 562 5 739 34,6 FP SD 6 861 6 977 44,6 FP SD 7 062 7 183 43,3 FP SD 1 269 1 278 52,7 1 376 1 386 8,4 51,7 8,1 Ö 1 1 — S 15 224 15 652 16 086 16 579 31158 33 300 11. Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Pungpinan, Flaten, Orhem, Skrubba, Skarpnäck, Sköndal, Fagersjö, Farsta En 24—35 Sk 11—14, Fa 1, 2, 4—10 (jfr krets 8) 1952

H BF FP SD K Ö S

1 158 1 253 27 29 4 601 4 750 7 163 7 284 1 248 1 257 14 14 14 211 14 587 33 497

8,6 0,2 32,6 49,9 8,6 0,1

SD 58,5

2 666 2 902 12 14 7 043 7 267 9 313 9 472 1 826 1 840 1 1 20 861 21 496 49 870

13,5 0,1 33,8 44,0 8,6

SD FP FP FP

SD SD SD SD 52,6

Kretsarna i 300-indelningen 1. So 1952

H BF FP SD K Ö

S

1514 1639 22 23 4 928 5 088 7 314 7 438 1387 1397 3 3 15 168 15 588 24 759

10,5 0,1 32,7 47,7 9,0

SD 56,7

1662 7 4 388 6 454 1396

—

1809 8 4 528 6 564 1406

14 315 13 907 22 741

12,6 0,1 31,6 45,9 9,8

SD 55,7

40 2. Kt 11—19

H BF FP SD K Ö

Kt 10—18 (fyra kvarter m 210 inv t krets 3)

1952 1181 14 5 250 8 229 1459 —

1278 15 5 420 8 368 1470

7,7 0,1 32,7 50,6 8,9

SD 59,5

16133 16 551 25 464 3. Kt 1--10 1952 H 1788 BF 20 FP 5 734 SD 6 106 K 1511 Ö 1

1 356 9 4 787 6 992 11543 543

1 476 10 4 939 7 112 1 555 1555

9,8 0,1 32,7 47,1 10,3

57,4

15,7 0,2 36,6 36,4 11,1

FP 1 SD FP F P FP FP FP FP 47,5

SD

14 687 15 092 22 921 Kt 1—9 (jfr ovan)

1936 21 5 920 6 209 1522 1

12,4 0,1 37,9 39,8 9,8

SD FP FP FP

SD FP FP FP 49,6

15160 15 609 25 859

1956 2 030 30 5 012 5 056 1558

2 210 34 5 171 5142 1570

13 686 14127 24 066

»29 r

4. Ma, Hö 1, 2 H BF FP SD K Ö

S

1952 2 021 24 5 634 5 815 1222 1

2 188 25 5 817 5 913 1231 1

14,4 0,2 38,3 39,0 8,1

SD 1 SD FP FP FP FP FP F P 47,1

1956 2 218 2 5 035 5 027 1324

*%T

13 606 14 059 23 683

17,2 36,9 36,4 9,5

FP 1 SD FP FP FP FP FP FP 45,9

—

14 717 15175 25 149

5. Hö 3—7, 11, 13, 14

» 82 r

Hö 3—8, 12, 14, 15

1952 H BF FP SD K Ö S

2 415 2 5 195 5 113 1334

1325 1434 26 27 4 259 4 399 6 247 6 353 1 157 1 165 — 13 014 13 378 22130

10,7 0,2 32,9 47,5 8,7

SD 56,2

1441 1569 12,6 1 2 2 SD 2 3 871 3 994 32,2 5 485 5 579 45,0 • 1263 1272 10,2 55,2 _ 12 062 12 416 » 16 r 21211 * 14 r s 18r

6. Del av Högalid, Reimersholme, Liljeholmen, Gröndal, Års t a -väster om järnvägen. Hö 8—10, 12, Bk 1 i 2, 12, 13 Hö 9—11, 13, 16, Hn 1—3 H BF FP SD K

1952 964 21 4 020 6 294 1 509

1 044 22 4 150 6 400 1 520

ö S

— 12 808

13 136

22 929

7,9 0,2 31,6 48,7 11,6

SD 60,3

1 167 8 3 481 5 384 1396

1270 9 3 592 5 476 1406

11 436 11 753 20 867

10,8 0,1 30,5 46,6 12,0

SD 58,6

41 7. Nybohov, Aspudden, Hägersten, Mälarhöjden, Jakobsberg, Sätta Bk 14—19>, 27 Hn 4 r - 9 , 14 1952 1956 H 1050 1137 9,0 1296 1411 BF 23 23 0,2 SD 6 7 FP 4 305 4 444 35,1 3 939 4 064 SD 5 898 5 998 47,3 5 147 5 235 K 1055 1063 8,4 55,7 1059 1067

ö

S

12 331 12 665 24129

11447 11784 22 825

8. Midsommarkransen, Västberga Bk 28—34 1952 H 581 629 5,5 BF 31 33 0,3 FP 3 214 3 318 29,1 SD 5 918 6 018 52,7 K 1410 1420 12,4

Hn 15—21 1956 761 828 5 6 2 947 3 041 5 186 5 275 1357 1367

Sö

65,1

11154 11418 23 636

9. Hägerstensåsen, Västertorp Bk 20—26 1952 H 1242 1344 12,9 BF 8 8 0,1 FP 3 707 3 827 36,8 SD 4 450 4 525 43,5 K 682 687 6,6 Ö 6 6 0,1 S 10 095 10 397 21418 10. Resten av Bk utom Årsta Bk 9—11, 35—40 1952 H 947 1025 7,7 BF 19 20 0,2 FP 4 138 4 272 32,3 SD 6 648 6 760 51,0 K 1154 1162 8,8 S

SD

10 256

SD SD F P SD 1 F P SD a F P SD 3 50,1 *41r 2 33r 49r

12,0 0,1 34,5 44,4 9,0

SD FP FP FP

7,9 0,1 28,9 50,1 13,0

SD SD SD SD 53,4

SD 63,1

10 517 22 032

Hn 10—13, Bk 2—4 1956 1707 1858 16,8 10 11 0,1 3 907 4 031 36,5 4 292 4 365 39,6 766 772 7,0

SD FP FP FP

SD FP FP FP 46,6

10 682 11037 22 146

s

Bk 1, 5 - 11, Vr 3—10 1956 SD delas 59,9

12 906 13 239 25 098

48 68 B 10: I Del av örby, Bandhagen, Högdalen, del av Stureby (Östberga m 32 inv t krets 11) Vr 3—10 H BF FP SD K

ö

S

1956 1 677 7 4 290 4 981 795

—

1 826 8 4 426 5 066 801

11 750 12 127 26 286

15,0 0,1 36,5 41,8 6.6

SD FP FP FP

SD FP FP FP 48,4

42 10: II Fruängen, Solberga, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Liseberg, del av Örby Bk 1, 5—11 1956

1275 5 3 670 5 257 1014

H BF FP SD K

1 171 4 3 557 5 169 1006

S

10 907 11221 22 402

ö

11,4

SD

32,7 46,9 9,0

55,9

11. Års ta i Bk öster om järnvägen, Enskede gård, Enskedefältet En 8, 9, 11—17 (m Östberga) Bk 3—8, En 16, 17 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 128 29 4 292 5 766 940

1221 31 4 431 5 863 947

9,8 0,2 35,5 46,9 7,6

SD 54,5

1623 8 4 323 5 573 983

1 767 9 4 460 5 668 990

13,7 0,1 34,6 43,9 7,7

SD FP FP FP

SD SD SD SD 51,6

12 894 12 510 25 296

12 155 12 493 24 128

12. Björkhagen, Kärrtorp, Enskededalen, Skarpnäck m. fl., del av Hammarbyhöjden En 9—12, 18—20, 29 Sk 4,—14 (del av Hammarbyhöjden m 362 inv förd t krets 13) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1378 14 4 412 5 148 858

1 492 15 4 555 5 235 864

12,3 0,1 37,5 43,0 7,1

SD FP FP FP

SD SD 1 SD2 SD 3 50,1

2 735 13 6 439 7 287 1 316

SD FP FP FP

15,4 0,1 36,2 40,9 7,4

SD FP FP FP 48,3

17 234 17 790 38 125

!52r 2 37r s 67r

12 161 11810 24196

2 512 11 6 241 7 164 1 306

13. Större delen av Hammarbyhöjden, Johanneshov, Årsta i En En 4—7, 10, Sk 1 -- 3 (jfr ovan) En 1—8 1956

1952 H BF FP SD K Ö

S

1682 1821 19 18 5 248 5 083 5 033 4 949 816 810 1 1 12 938 12 543 24 198

14,1 0,1 40,6 38,9 6,3

FP FP FP FP

SD FP FP FP 45,2

14. G. Enskede, Tallkrogen, Svedmyra, Stureby i En En 13—15, 21—25 1146 20 4 316 6 226 792

FP 1 SD FP FP FP FP FP FP 44,3

18,1 37,6 37,2 7,1 l

51r

En 1—3, Fa 1—3, Vr 1, 2 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 048 2 229 2 2 4 479 4 621 4 493 4 570 868 875 1 1 11 891 12 298 23 219

1241 21 4 456 6 331 798

12 847 12 500 23 595)

9,7 0,2 34,6 49,3 6,2

SD 55,5

1585 1 4 268 5 797 909

1725 1 4 404 5 896 916

12 942 12 560 24 58(>

13,3 34,0 45,6 7,1

SD FP FP FP

SD SD SD SD 52,7

43 IS. Gubbängen, Hökarängen, Sköndal, Fagersjö, Farsta En 26—28, 30—35 Fa 4r—10 1956 1952 H 9,4 922 998 1 523 1 658 BF 18 19 0,2 SD 4 5 FP 3 434 3 545 33,4 3 884 4 008 SD 4 944 5 028 47,4 4 834 4 917 K 1 002 1 009 9,5 56,9 1 074 1 082 0 14 14 1 1 0,1 11 320 11 671 S 10 334 10 613 28 343 25 814

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,4

14,2 34,4 42,1 9,3

Resultaten sammanfattas i tabellerna II A: 3—6. Tabell II A: 3. Mandatfördelningen i södra sektorn vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändringar i fördelningarna. Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

Alt . med SD utan K

Alt. med SD + K

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,13 0,02 3,82 5,08 0,95 11,00

1 10

3 8

3 8

3 8

2 9

2 9

2 9

11 H BF FP SD K S

1,50 0,01 3,77 4,72 1,00 11,00

1 10

7 4

7 4

7 4

3 8

3 8

3 8

11 H BF FP SD K S

+ 0,37 — 0,01 — 0,05 — 0,36 + 0,05

+ 4 —4

+ 4 —4

+ 4 —4

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

Mer än 50 % av rösterna hade intet parti i 230-indelningen. I 300-indelningen däremot nådde SD 50 % i 3 kretsar 1952 och i en krets 1956. Tillsammans med K var SD större än de borgerliga och fick också de flesta mandaten. Röstmarginalen i alternativ 3 var i medeltal något större än de borgerligas marginaler. SD ensamma var 1952 något större än H -4- F P (46,1 % mot 45,1 %) men 1956 mindre än H + F P (43,0 % mot 47,8 % ) . I det förra fallet fick SD ensamma 8 av 11 resp. 10 av 15 mandat men i det senare endast 4 av 11 resp. 6 av 16 mandat och förlorade 4 mandat. F P : s försprång framför H var mycket klara men var mindre 1956 än 1952. SD blev överrepresenterade utom i alternativen med H -4- F P mot SD ensamma 1956, där i stället F P blev överrepresenterat. I övriga fall med H + F P (utom mot SD -f- K 1952) fick F P mandat ungefär i proportion till sina röster, ibland något mindre, ibland något mer. I alternativen där H och F P räkna-

Tabell II A: 4. Mandatfördelningen i södra sektorn vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändringar i fördelningarna. Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

AU.. med SD utan K

Alt. med SD + K

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,55 0,02 5,21 6,93 1,29 15,00

1 14

5 10

5 10

5 10

3 12

3 12

3 12

15 H BF FP SD K S

2,18 0,01 5,48 6,87 1,46 16,00

3 13

10 6

10 6

10 6

6 10

6 10

6 10

16 H BF FP SD K S

+ 0,63 — 0,01 + 0,27 — 0,06 + 0,17 + 1,00

+2

+5

+5

+5

+3

+3

+3

—1

—4

—4

—4

+1

—2

—2

—2

+1

+1

+1

+1

+1

+1

+1

+1

Tabell 11 A: 5. Kretsarnas efter folkmängd i södra

fördelning sektorn.

230 mandat

Folkmängd (i tusental)

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 38— 40— 42— 44— 46— 48— 50— 52—

300 mandat 1952

1 4 10

2 8 3 1 1

1 3 5 3

4 2 1 1 1 1 1

Summa

15 16

des för sig var SD helt överlägsna. I alternativen med H + F P noterade SD 1956 minst en, högst fyra mandatförluster. Skillnaderna mellan mandatfördelningarna vid 230- och 300-mandat är inte påfallande. Man noterar dock att 300-indelningen gav något bättre utdelning åt F P 1956 i alternativen

Tabell II A: 6. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -f- K, i södra

sektorn.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 875; FP: 4 904

1293; FP: 4 410

H BF FP

1 584

4 657

1 584

4 657

1956 SD + K 2 252 3 642 2 987 2 852 3 385 1839 1746 859 2 509 2 452

H + BF + FP

SD + K 1328

2 251; FP: 3 611

2 517 2 228 2 047 2 384 599

213; FP: 5 758 1841; FP: 3 510 559 1129 1 435

4 293

1 435

4 293

300 mandat 1952

H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10: I II 11 12 13 14 15

1956 SD + K

H + BF + FP

2 085 3125 146; FP: 3 984 886; FP: 3 629

1625 2 242 703; FP: 2 961 1 165; FP: 2 780

1658 2 704 1457 3 458 33 2 605 1127 37 1 239; FP: 3 427

1286 2 011 820 2 767 763, FP: 2 173 393; FP: 2 600 1321 422 584; FP: 3 704 1407; FP: 2 392

1411 1475

Medeltal H BF FP

3 680

3 680

SD + K

682 328 836

2 768

2 768

med H + F P mot SD -f K. I 300-indelningen blev medeltalet för F P : s röstmarginaler bara 62 % av SD:s medeltal (836 och 1 350) mot 90 % (1 435 och 1 599) vid 230-indelningen. F P fick där vidare ett mandat genom att tionde kretsen delades.

46 c. Västra sektorn Partifördelningen i sektorn framgår av tabell II A: 7. Tabell II A: 7. Partifördelningen

i västra sektorn

1952 och 1956.

SD + K

Antal godkända röster

44,2 41,8

106 520 » 117 819»

Parti Valår

1952 1956 1

H

BF

FP

SD

K

19,6 22,1

0,3 0,1

35,9 36,0

38,6 35,9

5,6 5,9

Ö

i 230-indelningen.

År 1952 var SD största partiet, ehuru tätt följda av F P . År 1956 var dessa partier jämnstora med ytterst liten övervikt för F P (mindre än 100 röster). H ökade starkt, K något. F P var praktiskt taget oförändrat, medan SD minskade kraftigt. Partifördelningen avvek båda valen endast obetydligt från fördelningen i hela staden (jfr tab. II A: 17). H + F P var något starkare i sektorn än i hela staden och således klart överlägsna SD -4- K. Medeltalet invånare pr krets var 1952 i 230-indelningen 30 219, varav gränserna för tillåten variation 27 219—33 219, och i 300-indelningen 22 664, varav gränserna 20 164—25 164. Ingen krets föll utanför dessa gränser. År 1956 var medeltalen 33 842 resp. 25 381. Sjuttonde kretsen i 230-indelningen och tjugotredje kretsen i 300-indelningen delades. Medeltalet invånare pr krets blev därigenom 29 007 resp. 22 561. Gränserna mellan kretsarna 22 och 23: 1 i 300-serien ändrades något. De 6 kretsarna i 230-indelningen och 8 kretsarna i 300-indelningen konstruerades på följande sätt. Först 230-kretsarna. Tolfte kretsen består av församlingen Kungsholmen. Återstoden av stadsdelen Kungsholmen ingår j ä m te Marieberg och Stadshagen i trettonde kretsen. Fjortonde kretsen är resten av S:t Görans församling plus Essingeöarna (Essinge församling). Femtonde kretsen är södra delen av Bromma fram till och med Nockebyhov, sextonde kretsen är norra Bromma, varvid gränserna mellan kretsarna i stort sett följer Drottningholmsvägen till Brommaplan. Sjuttonde kretsen slutligen är västra Bromma och hela Spånga. Kretsen delas 1956 i en östlig och en västlig del. Av de 8 kretsarna i 300-indelningen består den första (den sextonde) av större delen av Kungsholms församling. Resterande del av stadsdelen Kungsholmen utom några kvarter i sydväst bildar sjuttonde kretsen. Adertonde kretsen tar återstoden av S:t Görans församling utom Fredhäll, som tillsammans med Essingeöarna utgör nittonde kretsen. Tjugonde kretsen konstruerades som sex stadsdelar i östra Bromma, varefter tjugoförsta kretsen är återstoden av Bromma söder om Drottningholmsvägen och tjugoandra kretsen återstoden av Bromma norr om denna väg med undantag av Bällsta och Mariehäll längst i norr, vilka ingår i den tjugotredje och sista kretsen, där

47 också Spånga återfinnes. Den kretsen delas 1956 i en sydöstlig del med Vällingby, Blackeberg m. fl. stadsdelar och en nordvästlig del. Partifördelningen varierade kraftigt från de starkt borgerliga kretsarna i Kungsholms församling och södra Bromma till kretsarna i norra S:t Göran och norra Bromma, där SD + K hade majoritet. Partifördelningen i Spångakretsen ändrades kraftigt 1956, då kretsen ju till stor del fått annan befolkning, med en kraftig borgerlig ökning. Även i en del andra kretsar — i yttre Bromma, i yttre delarna av S:t Görans församling och på Essingeöarna — ökade F P . Kretsarna i 230-indelningen 12. Kh. H BF FP SD K Ö

s

1952 4 646 60 7 364 5 230 768

5 029 63 7 603 5 318 774

26,8 0,3 40,5 28,3 4,1

FP 32,4

—

18 068 18 787 28 788

1952 Ö

2 962 40 6 898 7138 1 144

3 206 42 7121 7 259 1 152

17,1 0,2 37,9 38,7 6,1

SD SD FP FP FP FP F P FP 44,8

—

18 182 18 780 29 722 14. Fredhäll, Kristineberg, St» och L. Essingen SG 11—18, Bm 27-- 3 0 S

1952 H BF FP SD K Ö

S

2128 25 6 423 9 801 1 548

—

2 304 26 6 631 9 967 1 559

19 925 20 487 32 932

5 025 39 6 764 4 551 790

29,3 0,2 39,4 26,5 4,6

FP 31,1

16 464 17 169 26 594

13. Kungsholmen i SG, Marieberg, Stadshagen SG 1—10

H BF FP SD K

4 616 34 6 556 4 474 784

11,2 0,1 32,4 48,7 7,6

SD 56,3

SG 1 -11 (två kvarter m 528 inv t krets 14; ett kvarter m 5 inv fr samma krets) 1956 3 218 3 503 20,7 FP SD 19 22 FP FP 0,1 6 152 6 348 FP FP 37,6 5 852 5 952 35,2 FP FP 1081 1089 6,4 41,6 16 322 16 914 26 643 SG 12—19, Ess (jfr ovan) 1956 2 457 2 675 13,8 6 7 6137 6 332 32,7 8 637 8 785 45,3 1 567 1 579 8,2

SD SD FP SD FP SD FP SD 53,5

8 804 19 378 30 650

15. Alvik, St. Mossen, Äppelviken, Smedslätten, Ålsten, Höglandet, Nockeby, Olovslund, Abra hamsberg, Åkeslund, Åkeshov, Nockebyhov Bm 9—12, Vd 1, 2, 7—11 (del av Alvik Bm 1—11 m 210 inv t krets 16) 1952 1956 Bm 9—12, Vd 1, 2, 7—11 35,5 6 466 6 211 6 761 H 5 973 38,3 FP 0,3 9 52 BF 49 10 H 0,1 37,5 6 813 6 253 FP 6 599 6 452 36,6 24,4 3 863 4 441 4 367 SD 3 929 22,3 2,3 26,7 478 420 417 K 482 2,7 25,0 Ö 16 814 17 405 18 192 17 634 S 32 605 30 808

48 16. Riksby, Ulvsunda, Ulvsunda Industriområde, Traneberg, Mariehäll, Bällsta Bm 12—14, 19—26 Bm 6—8, 13, 14, Vd 3—6 (jfr ovan) H BF FP •SD K Ö

1952 1866 1724 32 34 4 543 4 690 6 543 6 653 1029 1036 1 1 14 280 13 872 28 748

13,1 0,2 32,8 46,6 7,3

53,9

1956 1961 10 4 726 6 034 1063

97r 63r

13 794 14 230 26 649

SD

l 2

2 135 11 4 876 6 137 1071

15,0 0,1 34,3 43,1 7,5

SD SD FP SD FP SD FP SD 50,6

17. Blackeberg i Bm, N. och S. Ängby, Bromma kyrka, Eneby, Beckomberga, Sp Bm 1—5, Sp Bm 15—18, Sp 1952 1956 SD SD H 1 884 2 039 12,7 delas BF 67 60 0,4 SDJSD FP 5 246 5 416 33,9 FP 2 SD 8 SD 7 340 7 464 46,7 SD SD K 1 008 1 015 6,3 53,0 Ö — S *9r 15 535 15 994 8 51 r 61705 28 518 3 69r 17: I Delarna av Bm, Blackeberg i Sp, Råcksta, Grimsta Bm 1—5, Sp 7—10, 16 1956 H 20,5 SD SD 3 244 2 980 BF 11 10 0,1 FP FP FP 5 512 5 687 36,0 FP FP SD 5 915 6 016 38,1 FP FP K 832 838 5,3 43,4 Ö — 15 796 15 249 30 385 17: II Resten av Sp Sp 1—6, 11—15 1956 2 687 H 2 468 22 BF 18 FP 5 783 5 967 SD 6 861 6 978 1044 K 1036

ö

16,1 0,1 35,7 41,8 6,3

SD SD FP FP FP FP FP FP 48,1

16 166 16 698 31320

Kretsarna i 300-indelningen 16. Kh 1—6, 9—11 1952 4 096 4 434 H 49 52 BF 6 087 6 284 FP 3 799 3 863 SD 561 565 K Ö 14 592 15 198

23 382

29,2 0,3 41,4 25,4 3,7

FP 29,1

4 066 2.9 5 461 3 234 590

4426 33 5 635 3 289 594

13 380 13 977 21704

31,7 0,2 40,3 23,5 4,3

FP 27,8

49 17. SG 1—3, 6—8, Kh 7, 8

SG 1-^3, 7- -9, Kh 7, 8

1952 H BF FP SD K Ö S

1883 37 5 229 5 642 867

2 038 39 5 398 5 737 873

14,5 0,3 38,3 40,7 6,2

SD SD FP FP FP FP FP FP 46,9

13 658 14 085 21705

2 125 19 4 614 4 797 856

2 313 22 4 761 4 879 862

18,0 0,2 37,1 38,0 6,7

SD SD FP FP FP FP FP FP 44,7

12 411 12 837 19 819

18. Kristineberg, Stadshagen, Marieberg, del av Kungsholmen. SG 4, 5, 9—12,17,18 SG 4—6, 10—13, 18, 19 1952 H BF FP SD K Ö S

1983 18 4 561 6 462 1131

1956 2 147 19 4 709 6 571 1139

14,7 0,1 32,3 45,1 7,8

SD SD FP SD FP SD FP SD 52,9

2 135 8 4 217 5 531 1060

2 324 9 4 351 5 626 1068

14 155 14 585 23 617

12 951 13 378 21500

19. Fredhäll, St. och L. Essingen SG 13—16, Bm 27—30

SG 14—17, Ess

1952 H BF FP SD K|

Ö] S

1774 21 4 808 6 266 901

17,4 0,1 32,5 42,0 8,0

SDSD FP SDa1 FP SD8 FP SD 50,0 »19r 'lOr »28r

1920 22 4 964 6 372 907

13,5 0,2 35,0 44,9 6,4

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,3

13 770 14 185 22 738

1965 3 4 553 5 401 926

2 139 3 4 698 5 493 933

16,1 35,4 41,4 7,1

SD SD FP FP FP FP FP FP 48,5

12 848 13 266 20 864

20. Alvik, St. Mossen, Äppelviken, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda Industriområde, Bm 1—2, 19—24 Bm 14, Vd 2—7 1952 H BF FP SD K Ö S

2 485 27 4 353 4 310 601

2 690 28 4 494 4 383 605

22,0 0,2 36,9 35,9 5,0

FP SD FP FP FP FP FP FP 40,9

11776 12 200 22 334

2 671 2 4 001 3 917 652

2 908 2 4 128 3 984 657

24,9 35,4 34,1 5,6

FP SD FP FP FP FP FP FP 39,7

11 243 11 679 20 678

21 Smedslätten, Akten, Höglandet, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Åkeslund Bm 3—10 Bm 9—12, Vd 1, 8—10 (del av Åkeshov m 1459 inv fr krets 22) H BF FP SD K . Ö S 4—580330

1952 4 223 34 4 604 2 917 257

4 571 36 4 753 2 966 259

12 035 12 585 22 893

36,3 0,3 37,8 23,5 2,1

FP 25,6

1956 4 347 6 4 565 2 998 374

4 732 7 4 710 3 049 377

12 290 12 875 22 892

36,7 0,1 36,6 23,7 2,9

H1 26,6 *22r före FP

50 22. Åkeshov, Riksby, S. Ängby, N. Ängby i Bm, Eneby, Beckomberga, Bromma kyrka, Nockebyhov, Blackeberg i Bm Bm 11—18 Bm 1—«, Vd 11 (jfr krets 21) H BF FP SD K

ö

S

1952 1 949 26 3 779 5 365 666

2110 27 3 901 5 456 671

17,3 0,2 32,1 44,9 5,5

*89r

11 785 12 165 23 575

23. Sp, Bällsta, Mariehäll Bm 25—26 Sp 1952 H 924 1 000 BF 51 54 FP 3 652 3 770 SD 5 658 5 754 K 930 937 Ö 1 1 S 11216 11516 21069

1956 2 628 18 4 634 5 069 693

SD SD FP SD FP SD 1 FP SD 50,4

2 861 21 4 781 5 156 698

21,1 0,2 35,4 38,1 5,2

SD SD FP FP FP FP FP FP 43,3

13 042 13 517 24 925

Bm 13, Sp 1956 8,7 0,5 32,7 50,0 8,1

SD

delas

58,1 50 667 23:1 Vällingby, Råcksta, Grimsta, Blackeberg i Sp

H BF FP SD K Ö S

H BF FP SD K Ö S

Sp 7—13, 16 1956 2104 2 290 6 7 4 339 4 477 4 553 4 631 643 648

19,0 0,1 37,1 38,4 5,4

SD SD FP l,FP FP FFP FP (FP 43,8

—

11 645 12 053 24 144 23: II Övriga delar av Sp, Bällsta, Mariehäll Bm 13, Sp 1—6, 14, 15 1956 14,3 SD SD 1 870 2 036 15 17 0,1 FP SD 4 735 4 886 34,3 FP SD 43,9 F P f S D 6136 6 241 7,4 51,3 1 047 1 055

—

13 803 14 235 26 523

Resultaten för västra sektorn sammanfattas i tabellerna II A: 8—11. Intet parti fick hälften eller mer av rösterna i någon valkrets. (I 300-seriens tjugotredje krets hade SD 1952 4 röster mindre än hälften.) Då H och F P räknades för sig, fick SD flertalet mandat, trots att F P hade ungefär lika stor andel av rösterna 1952 och 1956 rentav 78 röster mer än SD. Resultatet sammanhänger med ett relativt stort antal överskottsröster för F P i Kungsholmskretsen och i sydöstra Brommas trädgårdsstäder. I övriga kretsar blir då F P relativt svagare, vilket i detta fall medförde att SD

51 Tabell 11 A: 8. Mandatfördelningen jämförd med röstfördelningen. Valår 1952

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

H BF FP SD K S

1,18 0,02 2,15 2,31 0,34 6,00

H BF FP SD K S

1,55 0,01 2,52 2,51 0,41 7,00

H BF FP SD K S

+ 0,37 — 0,01 + 0,37 + 0,20 + 0,07 + 1,00

i västra sektorn vid 230 mandat Förändringar i fördelningarna.

Alt. med .sD utan K

totalt

Alt. med SD + K

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

2 4

3 3

4 2

3 3

2 4

3 3

3 3

3 3

2 4

1 5

4 2

4 2

4 2

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 3 —3

+ 2 —2

+ 3 —3

—1 + 1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

alt. 3 alt. 4

Tabell II A: 9. Mandatfördelningen i västra sektorn vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändringar i fördelningarna. Valår 1952

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

H BF FP SD K S

1,57 0,02 2,87 3,09 0,45 8,00

H BF FP SD K S

1,99 0,01 3,24 3,23 0,53 9,00

H BF FP SD K S

+ 0,42 — 0,01 + 0,37 + 0,14 + 0,08 + 1,00

AU- med iJD utan K

Alt. med SD + K

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

3 5

7 1

7 1

7 1

2 6

4 4

4 4

4 4

8 :

2 6

1 7

6 0

6 2

6 2

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

—1 + 1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

—1 + 1

+ 2 —2

+ 2 —2

+ 2 —2

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

alt. 3 alt. 4

i de kretsarna i regel blev något starkare än F P . I kretsen med sydöstra Brommas villaområden erövrade dessutom H mandatet 1956, varför F P : s överlägsenhet över SD där inte gav någon utdelning 1956. I alternativen med

52 Tabell A: 10. Kretsarnas

fördelning

efter folkmängd

sektorn.

300 mandat

230 mandat

Folkmängd (i tusental)

i västra

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— Summa

Tabell II A: 11. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -f K, i västra

sektorn.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

12 13 14 15 16 17: I II

1956 SD + K

H + BF + FP 6 487; FP: 1 739 2 832; FP: 2 845

6 603; FP: 2 574 1 958; FP: 3 915

2 565 8 470; FP:

8 812; H:

347 1099 964

H BF FP

5 677

2 279

5 677

2 279

SD + K

186 2 088; FP: 2 443 654; FP: 3 280 4175 8 812

2 123 309

3 015

2 577

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP

SD + K

6 211; FP: 1 209 1 355; FP: 2 248

6 342; FP: 1 850 865; FP: 3 360

16 17 18 19 20 21 22 23: I II

H + BF + FP

835 373 2 224; FP: 1 804 6 135; FP: 182 89 1867

SD + K

414; FP: 2 559 2 397; FP: 1 220 6 023; H: 22 1 809; FP: 1 920 1 495; FP: 2 187 357

H BF FP

3 892

1 799

3 892

1 799

2 815 6 023

1 652 22

2 280

1 924

53 H -f F P fick kombinationen minst hälften av mandaten, mot SD utan K 1956 alla mandat. Mot SD -f K 1952 och i två alternativ mot SD utan K 1952 fick den hälften av mandaten. Kombinationens röstmarginaler var i medeltal mycket stora, mot SD -j- K i två fall över 8 000 röster och i ytterligare sex fall över 6 000. Mot SD ensamma blir givetvis dessa marginaler ännu större. H-kretsarna hörde till dem med stora marginaler. Inom kombinationen var däremot marginalen liten till H:s förmån. SD -f K hade turen att vinna ett par mandat med mycket små marginaler och hade ingen över 3 000. Såväl F P : s som SD:s mandattilldelning växlade från underrepresentation till klar överrepresentation. SD:s förlust 1956 mot H -f- F P var minst ett, högst tre mandat. År 1952 gav BF:s få röster ett mandat till den borgerliga kombinationen. Mot H och F P för sig vann SD ett mandat genom delning, vilket i ett fall neutraliserades genom en förlust i en annan krets. Mandatfördelningen vid 300 mandat blev i jämförelse med mandatfördelningen vid 230 mandat åter något förmånligare för F P i alternativen H + F P mot SD + K 1956. De i motsvarande fall i södra sektorn framförda s-förklaringarna» kan här inte användas. F P : s marginaler i 300-indelningen var visserligen mindre än i 230-indelningen, men också SD:s var mycket små. SD var dessutom i 300-indelningen mycket nära att förlora den ena av sina två kretsar. Den vanns med bara 10 rösters försprång (adertonde kretsen). Den andra kretsen erhölls genom delning. Möjligen kan i stället anföras, att SD, som nämnts, med undantag för de starkaste FP-områdena, var något starkare än F P . Däremot var SD i de flesta områden inte tillräckligt stark för att ens tillsammans med K ta mandaten mot H + F P . I två sammanhängande områden (norra Bromma och norra delen av yttre Kungsholmen) var SD:s röstandel stor. Kretsar som åtminstone till större delen bestod av dessa områden, kunde då vinnas av SD. År 1956 vann SD på det sättet två platser, resten gick till den borgerliga kombinationen. I ett område som var tillräckligt för att dominera en krets men inte flera, var H stark. Resterande kretsar, vare sig de var 4 eller 6, gick till F P . Emellertid erhölls ytterligare en skillnad mellan 230- och 300-indelningarna och den skillnaden är större än den nyss diskuterade, nämligen i alternativen med H + F P mot SD ensamma 1952, där SD i 230-indelningen fick 2 eller 3 av 6 mandat men i 300-indelningen bara ett mandat av 8. Detta torde åtminstone delvis k u n n a tillskrivas olikheter i de jämförda indelningarna. I båda fick SD en krets med klar marginal (930 resp. 1 006 röster) i al^ ternativ 3. I 300-indelningen hade sedan SD:s starka områden spritts ut på olika kretsar, så att de där inte räckte till för någon SD-vinst. I 230-indelningen däremot blev två kretsar ytterst osäkra med marginaler under 100 röster. Av dem erhöll de borgerliga endast den ena och då bara i ett alternativ. De borgerliga hade i båda indelningarna två mycket stora marginaler (7 377 och 8 890 resp. 6 907 och 6 394 i alternativ 3) och en ganska stor (3 110 resp. 2 829). I 300-indelningen räckte emellertid de borgerligas röstöverskott till ytterligare tre vinster med måttliga marginaler (304, 534 och 582 röster).

54 d. östra sektorn Tabell II A: 12 visar sektorns partifördelning. Den avvek starkt från fördelningen i hela staden. (Jfr tab. II A: 17). Tabell II A: 12. Partifördelningen

i östra sektorn

1952 och 1956.

Parti Valår 1952 1956 1

H

BF

FP

SD

K

ö

SD+K

Antal godkända röster

29,3 32,6

0,2 0,1

39,0 37,6

27,7 25,5

3,8 4,2

—

31,5 29,7

127 163 l 116 241 »

i 230-indelningen.

H var mycket starkare och F P något starkare i isektorn än i hela staden, medan SD och K båda var klart svagare. År 1956 gick H framåt något mer än i hela staden, medan F P minskade något starkare i sektorn än i staden totalt. F P var dock fortfarande sektorns största parti med H på andra plats och SD först på tredje plats. SD + K var 1952 något större än H men 1956 något mindre. Medeltalet invånare per krets 1952 var 29 774 (varav gränserna 26 774— 32 774) i 230-indelningen och 23 157 (20 657—25 657) i 300-indelningen. Ingen krets föll utanför det tillåtna intervallet. År 1956 var medeltalet invånare 27 415 resp. 21 323, således en påtaglig minskning sedan 1952. Alla sju kretsarna i 230-indelningen delar stadsdelar och församlingar. Indelningen inledes med adertonde kretsen i Gamla stan och city-området. Nedre delen av Vasastaden och återstoden av Johannes församling på gränsen mot Östermalm bildar tjugoförsta kretsen. I Vasastaden följer sedan nittonde kretsen, varefter tjugonde kretsen innehåller den återstående nordvästra delen av stadsdelen. Tjugoandra kretsen är Engelbrekts församling och några kvarter i Hedvig Eleonora församling. Den innehåller Brunnsviken, Hjorthagen, Östermalm norr och väster om Humlegården och en remsa av ett till tre kvarters bredd på andra sidan Sturegatan. Tjugotredje kretsen blir sedan övriga Östermalm med Djurgården och sista kretsen Ladugårdsgärdet. Gränsen mellan kretsarna sammanfaller dock inte med stadsdelsgränsen Östermalm—Ladugårdsgärdet, då valdistriktsindelningen inte tillåter det. I 300-indelningen blir givetvis den inledande kretsen i stadens centrum något mindre än i 230-indelningen. Resten av Johannes församling och angränsande delar i Gustav Vasa och Adolf Fredriks församlingar utgör nu tjugoåttonde kretsen, medan övriga Vasastaden upptar tre kretsar, den tjugofemte i söder, den tjugosjätte i nordväst och den tjugosjunde i nordost, ö s termalmskretsarna inledes av tjugonionde kretsen, som består av Engelbrekts församling utom kvarteren söder och öster om Humlegården. De ingår i stället i trettionde kretsen med Hedvig Eleonora församling. Oskars

55 församling delas på de två sista församlingarna så att Ladugårdsgärdet i stort sett utgör sista kretsen. SD var minst svaga i Vasastadens stadsdelar. FP höll ställningen i ena Matteus-kretsen och minskade i övrigt. Kretsarna i 230-indelningen 18. Nk, Kl, Jb, AF 1—3, Jh 1 (två kvarter i AF m 894 inv överflyttade från valkrets 21) 1952

H BF FP SD K

ö

3 350

3 626

24,3

0,2

6 038 4 145

6 234 4 215

41,9 28,3

778 784 2 2 14 346 14 896 28 441

5,3

FP 33,6

3 682 10 5 228 3 318 725

28,4 0,1 40,3 25,6 5,6

FP 31,2

12 440 12 963 25 323

19. GV 2, 4—8, Mt 12—17

GV 1, 3—7, Mt 12—17 (tre kvarter i GV m 1996 inv överflyttade från valkrets 21)

1952 H BF FP SD K Ö

3 382 9 5 067 3 262 720

3 548

3 841

19,5

0,2

7 860 6 687

8 115 6 800

41,2 34,6

888 894 1 1 19 028 19 697 30 383

4,5

FP 39,1

3 922 22 7 416 5 960 1003

4 269 25 7 652 6 062 1011

22,5 0,1 40,2 31,9 5,3

FP 37,2

18 323 19 019 30 181

20. Mt 1—11 1952

H BF FP SD K Ö

3 010 42 7 311 6 993 1081 —

3 258

17,1

0,3

7 548 7 111 1089

39,6 37,3

5,7

FP SD FP FP FP FP FP FP 43,0

18 437 19 050 28 777

3 330 8 6 758 5 890 1070

19,5 39,6 34,6 6,3

FP SD FP FP FP FP FP FP 40,9

16 469 17 056 26 343

21. AF 4—6, GV 1, 3, Jh 2—7

A F 4, 5, GV 2, Jh 2 7 (jfr kretsarna 18 och 19)

1952 H BF FP SD K Ö

3 059 7 6 550 5 791 1062

3 464

3 750

22,0

0,3

6 739 5 413

6 957 5 504

40,8 32,2

4,7

FP 36,9

3 067 12 5 095 4 122 721

3 339 14 5 257 4 192 726

.—.

16 463 27 437

17 066

13 017 13 528 22 023

24,7 0,1 38,8 31,0 5,4

FP 36,4

56 22. Eb, H E 1 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

6 002 6 497 34 36 5 740 5 926 5 005 5 090 610 614 1 1 17 392 18 164 30 003

35,8

5 942

6 468

0,2

32,6 28,0

5 226 4 292

5 392 4 365

32,0 25,9

640 1

645 1

3,8

3,4

31,4

38,3

H 29,7

6 108 16 879 27 803

23. H E 2—8, 0 1, 3—5, 9,10 1952

H BF FP SD K Ö S

7182 7 775 45 47 7 272 7 508 3 599 3 660 451 454 2 2 18 551 19 446 32 168

40,0

0,3 38,6 18,8

2,3

21,1

7 139 8 6 280 3 070 488

7 772 9 6 480 3 122 492

43,5 0,1 36,2 17,4 2,8

H 20,2

16 985 17 875 29 676

24. 0 2, 6—8, 11—17 1952

1956 H BF FP SD K Ö

7 829 39 7 096 2 714 240

s

17 918 18 844 31206

8 475 41 7 326 2 760 242

45,0

8 313

9 050

0,2

0,1

38,9 14,6

6 699 2 630

6 912 2 675

36,6 14,1

1,4

1,3

15,9

47,8

H 15,5

— 17 922 18 921 30 555

Kretsarna i 300-indelningen 24. Nk, KL Jb, Jh 1, AF 1 1952

H BF FP SD K 0 S

2 553 2 764 26 27 4 842 4 999 3 565 3 625 691 696 2 2 11 679 12 113 23 865

22,8

0,2

FP

41,3 29,9

5,8

35,7

27,2 0,1 39,7 26,8 6,2

FP 33,0

AF 2—5 GV 3—7 (gränserna mot krets 28 ändrade; i AF har AF 5 m 2 063 inv tillagts och i GV har en del av GV 1 m 199 inv borttagits)

3 248 3 516 40 42 5 982 6176 4 018 4 086 575 579 1 1 13 864 14 400 23 599

2 710 9 3 957 2 679 620

9 581 9 975 20 312

25. AF 2—4, 6, GV 1, 4—8

H BF FP SD K Ö S

2 489 8 3 835 2 634 615

24,4

0,3

FP

42,9 28,4

4,0

32,4

3 544 17 5 612 3 719 609

3 858 19 5 790 3 783 614

13 501 14 064 23 330

27,4 0,1 41,2 26,9 4,4

FP 31,3

57 26. Mt 1—6, 10, 11 1952

H BF FP SD

K

ö S

2 052 28 5 397 5 429 846

2 221 29 5 572 5 521 852

15,6 0,2 39,3 38,9 6,0

13 752 14 195 2160C

ppi SD

PF FP FP FP FP FP 44,9 »51 r

2 160 4 4 870 4 477 825

2 351 5 5 025 4 554 831

18,4

FP SD FP FP FP FP FP FP 42,2

39,4 35,7 6,5

12 336 12 766 19 817

27. Mt 7—9, 12--17 1952

H BF FP SD K Ö

2 699 2 922 32 34 6 083 6 280 5 313 5 403 710 715 — 14 837 15 354 22 733

19,0 0,2 40,9 35,2 4,7

FP 39,9

21,0 0,1 40,3 33,0 5,6

FP 38,6

Jh 2 — 7 G V 1, 2 (jfr krets 25)

2 820 3 053 37 39 5 644 5 827 4 913 4 996 728 733 — 14 142 14 648 23 241

2 890 8 5 562 4 547 776

13 294 13 783 2105C

28. Jh 2—7, GV 2, 3, A F 5 H BF FP SD K 0 S

2 655 7 5 391 4 471 770

20,8 0,3 39,8 34,1 5,0

FP 39,1

2 582 14 4 420 3 834 687

2 811 16 4 561 3 900 692

23,5 0,1 38,1 32,5 5,8

FP SD1 FP FP FP FP FP FP 38,3

11 537 11 980 19 361

31 r

98 r

29. Eb

2—12

H BF FP SD K O

5195 4 799 32 34 4 742 4 896 4 588 4 666 568 572 1 1 14 730 15 364 25191

33,8 0,2 31,9 30,4 3,7

H SD1 H H H H H H 34,1 43 r

4 725 5144 7 8 4 351 4 489 3 972 4 040 582 586 1 1 3 638 14 268 23 461

19,9

4 976 4 4 421 2 007 298

36,0 0,1 31,5 28,3 4,1

32,4

30. HE, Eb 1 1952

H BF FP SD K Ö

5 034 5 449 33 35 5 086 5 251 2 361 2 401 264 266 2 2 12 780 13 404 22 089

40,6 0,3 39,2 17,9 2,0

5 417 5 4 562 2 041 300

11 706 12 325 20 286

44,0 H 37,0 16,6 2,4

19,0

58 31. 0 1 -- 7 , 9, 10 1952 5 751 6 225 H BF 24 25 FP 4 850 5 007 2 386 2 426 SD 274 276 K Ö —. 13 285 13 959 S 23 435

44,6 0,2 35,9 17,3 2,0

32. 0 8, 11—17 1952 5 429 5 877 H BF 29 31 5 430 5 606 FP SD 1 983 2 017 195 196 K 0 — 13 066 13 727 S 22 662

42,8 0,2 40,9 14,7 1,4

1956 5 924 7 4 380 2 055 310

19,3

48,2 0,1 33,8 15,6 2,3

6 449 8 4 519 2 090 312

H 17,9

12 676 13 378 22 228

1956 5 769 9 5 053 1 958 206

16,1

45,8 0,1 38,1 14,5 1,5

6 280 10 5 214 1 991 208

H 16,0

12 995 13 703 22 059

Resultaten sammanfattas i tabellerna II A: 13—16. Tabell II A: 13. Mandatfördelningen jämförd med röstfördelningen. Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

i östra sektorn vid 230 mandat totalt Förändringar i fördelningarna. Alt. med SD + K

Alt . med SD utan K alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

2,05 0,02 2,73 1,93 0,27 7,00

3 1

7 H BF FP SD K S

2,28 0,01 2,63 1,78 0,30 7,00

3 1

7 H BF FP SD K S

+ 0,23 — 0,01 — 0,10 — 0,15 + 0,03

Intet parti nådde i någon krets 50 % av rösterna. SD blev, med undantag för ett resp. två mandat vid alternativet H och F P för sig mot SD + K, helt utan representation i sektorn. Platserna delades i stället mellan H och F P , så att F P fick en mer än H utom i första alternativet med SD -f K, där SD fick ett eller två mandat. Både H och F P blev överrepresenterade. Mandatfördelningen blev helt oförändrad 1956 så när

59 Tabell II A: Ii. Mandatfördelningen jämförd med röstfördelningen.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

i östra sektorn vid 300 mandat totalt Förändringar i fördelningarna.

All . med SD utan K

Alt. med SD + K

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

2,63 0,02 3,51 2,49 0,35 9,00

4 2

9 H BF FP SD K S

2,94 0,01 3,38 2,29 0,38 9,00

3 2

9 H BF FP SD K S

+ 0,31 — 0,01 — 0,13 — 0,20 + 0,03

+1 —1

Tabell II A: 15. Kretsarnas fördelning Folkmängd (i tusental) 18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32—

i östra

230 mandat

300 mandat

1 2 3 1 Summa

efter folkmängd

1 1 2 1 2 7

1 7 1

sektorn.

1956 2 3 4

som på ett nytt H-mandat och ett förlorat FP-mandat i första alternativet, SD -f- K, i 300-indelningen. Ändringen uppstod genom att SD där förlorade en av sina två platser till H och i stället vann en från FP, det senare genom att F P minskade mera än SD -{- K. Den borgerliga kombinationens röstmarginaler var oerhört stora, i synnerhet i H:s kretsar. Inom kombinationen var F P : s överskott i allmänhet stora och H:s små. Skillnaden var markant, särskilt 1952. Kombinationens överskottsröster mot SD -f K tenderade öka 1956. Marginalerna inom kombinationen minskade genomgående för F P och ökade för H.

60 Tabell II A: 16. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -\-K, i östra

sektorn.

230 mandat Valkrets

1956 H + BF + FP 18 19 20 21 22 23 24 H BF FP

H + BF + FP

SD + K

4 896; FP: 2 608 4 308; F P : 4 274 2 650; FP: 4 290 4 440; FP: 3 207 6 755; H : 571 11 216; H : 267 12 840; H : 1 149

4 877; FP: 1 546 4 873; FP: 3 383 3 136; FP: 3 428 3 692; FP: 1 918 6 858; H: 1 076 10 647; H: 1 292 13 031; H: 2 138

6 729 10 270

2 338 662

6 731 10 179

2 112 1 502

4 074

3 595

2 569

SD + K

300 mandat

1952 H + BF + FP

SD + K

3 377; FP: 1 247 5 270; FP: 1 932 1 996; FP: 2 674 3137; FP: 2 672 2 796; F P : 1 750 5 015; H : 655 7 643; H : 855 8 574; H : 1 930 9 305; H : 1 066

3 469; FP: 2 235 5 069; F P : 2 660 1449; FP: 3 351 3118; FP: 3 358 3 190; FP: 2 774 4 887; H : 299 8 068; H : 198 8 555; H : 1 218

24 25 26 27 28 29 30 31 32 H BF FP

SD + K

H + BF + FP

9 301; H:

5 234 7 703

1 818 497

5 235 7 634

1 642 1127

3 259

2 876

3 315

2 055

e. Stockholms stad totalt Resultaten sammanfattas i tabellerna II A: 17—20, varav tabell II A: 17 visar partifördelningen. Tabell II A: 17. Partifördelningen

i Stockholms

stad

1952 och

Parti Valår

1952 1956

H

BF

FP

SD

K

ö

SD + K

18,2 20,9

0,2 0,1

36.3 35,6

38,8 36,5

6,5 6,9

—

45,3 43,4

1956.

Antal godkända röster

431 880 440116

Gi SD var största partiet med F P tätt efter. I synnerhet 1956 var skillnaden mellan de båda partierna liten. Båda minskade 1956 men SD mera än F P . H och K ökade. SD -f- K var klart mindre än H -f F P . I jämförelse med partiställningen i hela riket (jfr I F : 1) var H, F P och K starkare och SD svagare i Stockholm. Starkast var skillnaden givetvis för BF med dess ytterst obetydliga röstandel i Stockholm. Tabell II A: 18. Mandatfördelningen i Stockholms stad vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

H BF FP SD K S

4,37 0,05 8,71 9,32 1,55 24,00

H BF FP SD K S

5,23 0,02 8,90 9,11 1,74 25,00

H BF FP SD K S

+ 0,86 — 0,03 + 0,19 — 0,21 + 0,19 + 1,00

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 4

9 10 1 24

9 9 2 24

7 14

10 11

11 10

10 11

6 16

9 12

9 12

9 12

10 9 1 25

9 9 2 25

7 14

17 4

17 4

17 4

4 17

11 10

11 10

11 10

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 7 —7

+ 6 —6

+ 7 —7

—1 + 1

+ 2 —2

+ 2 + 2 —2 —2

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1 —1 + 1

+ 1

+ 1

+ 1

Anm. Sista mandatet 1952 tillfaller enligt d'Hondts metod SD genom BF:s röster. Om BF istället räknas med H + FP, får H mandatet.

I 230-indelningen fick intet parti minst 50 % av rösterna. I 300-indelningen fick SD över 50 % i tre kretsar 1952 och i en krets 1956. Båda åren fick H ett eller två (i ett alternativ tre) mandat mindre vid majoritetsval än vid proportionella system och än vad som svarade mot röstandelen. Partiet vann ett (i ett alternativ två) mandat 1956. Dess tilldelning blev densamma i alla alternativ utom i ett alternativ 1952 i 300-indelningen. F P däremot fick mycket olika antal mandat beroende på om partiet räknades ensamt eller tillsammans med H. I förra fallet blev F P underrepresenterat, särskilt starkt i alternativen med SD -f- K. Även om SD:s andel av rösterna var något större än F P : s även 1956, synes skillnaden i mandattilldelning i första alternativet (där F P och SD ensamma ställs mot varandra) vara överraskande stor båda åren men särskilt 1956. Då blev utdel-

62 Tabell 11 A: 19. Mandatfördelningen i Stockholms stad vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

5,82 0,07 11,62 12,42 2,07 32,00

H BF FP SD K S

7,11 0,03 12,10 12,40 2,36 34,00

H BF FP SD K S

+ 1,29 — 0,04 — 0,48 — 0,02 + 0,29 + 2,00

12 12

12 12 2 32

9 19

17 11

17 11

17 11

6 23

12 16

12 16

12 16

32 7

11 12 2 32

11 12 2 32

10 19

23 6

23 6

23 6

4 25

17 12

17 12

17 12

+1

+1

+1

+1 +1 +1

+2

+1

+1 +1

—1

—1

+1 +6

Tabell II A: 20. Fördelningen

+2

—5

+6

—2

—5

—5

+2

—4

—4

+2

+2

+2

+2

+2

+2 +2

+6

+5

+b +b

av antal invånare per krets i Stockholms 230 mandat

Folkmängd (i tusental)

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 38— 40— 42— 44— 46— 48— 50— 52—

1 6 6 8 3

1 1 6 1 10 2 1 1

—4

stad.

300 mandat 1952

4 17 11

1956 3 9 13 4 3 1

1 Summa

1 25

ningen 7 för F P och 14 för SD resp. 10 för F P och 19 för SD. F P : s medelmarginal blev vidare något mindre än SD:s, 1 229 mot 1 682 resp. 808 mot 1 167, och storleken hos F P och SD var så pass lika som 49,4 % mot

63 50,6 % av antalet F P + SD. Faktiskt skilde endast 3 802 röster. Emellertid visade det sig, att F P hade en mycket större andel av sina röster i de fem kretsar där H erhöll mandatet, 25 236 resp. 23 494 röster eller 15,7 % resp. 15,0 % för F P mot 14 091 resp. 13 211 röster eller 8,8 % resp. 8,2 % för SD. Om F P och SD jämförs i de kretsar, som vanns antingen av FP eller av SD, blir skillnaden mellan partierna 14 947 röster i 230-indelningen och 14 085 röster i 300-indelningen, och F P : s andel av rösterna för F P -f- SD blir bara 47,3 % resp. 47,5 %. Korrelationen mellan F P : s och H:s röstandelar var 1952 i 230-indelningen + 0,49 men mellan SD:s och H:s andelar — 0,97. Spridningen i F P : s andelar var vidare knappt en tredjedel av spridningen i H:s och SD:s andelar. — Förändringen i mandatfördelningen 1956 i alternativen med H och F P för sig var obetydlig. I alternativen med H + F P var däremot förändringarna större. SD utan K tappade där 5 till 7 mandat. SD:s mandatandel var 1952 ungefär vad som svarade mot deras röstandel, vilket förmodligen till en del kan tillskrivas de borgerligas stora röstmarginaler i speciellt östra sektorn, men 1956 blev skillnaden i röstandelar tydligen så stor, att SD:s mandatskörd trots marginalerna reducerades till ungefär hälften av den proportionella. I alternativen med H -4- F P mot SD + K blev SD överrepresenterade 1952, då de fick hälften av mandaten, och ungefär proportionellt representerade 1956, trots den stora borgerliga överlägsenheten, vilken j u var betydligt mer markerad än exempelvis SD:s överlägsenhet över F P när de fem H-kretsarna undantogs (jfr tab. II A: 17). Åter torde de borgerliga röstmarginalerna i framför allt östra men även i västra sektorn kunna anföras som en åtminstone partiell förklaring. SD + K:s marginaler var visserligen större än de borgerligas i södra sektorn, men skillnaden där var betydligt mindre än i västra sektorn. SD:s marginaler i södra sektorn var små i förhållande till de borgerligas i östra sektorn. Faktiskt nådde ingen av SD:s marginaler högre än till 66 % av motsvarande medeltal för de borgerligas marginaler i östra sektorn, och medeltalet för SD i södra sektorn var båda åren och i båda indelningarna mindre än 36 % av de borgerligas medeltal i östra sektorn. De tidigare diskuterade skillnaderna mellan resultaten för 230-indelningen och 300-indelningen vid alternativen H + F P mot, dels SD ensamma 1952, dels SD -f K 1956, var riktade åt samma håll, så att 300-indelningen var den för F P fördelaktigaste. De förstärktes också av en del mindre skillnader och blev tydliga för Stockholms stad totalt. Vid 230 mandat fick j u F P och SD ungefär lika många mandat i de ifrågavarande alternativen och valen, medan F P vid 300 mandat fick 5 eller 6 flera mandat än SD. Skillnaderna gäller, vilket redan framhållits, endast i vissa alternativ och val. Några kretsar fick 1956 avsevärt större folkmängd än övriga kretsar.

64 B . Stockholms län Tabell II B: I. Partifördelningen

i Stockholms

län 1952 och 1956

SD + K

Antal godkända röster

49,4 47,9

191 303 205 751

Parti Valår

1952 1956

H

BF

FP

SD

K

15,6 19,4

5,3 4,5

29,7 28,2

44,4 42,3

5,0 5,6

Ö

Partiernas rang efter storlek i länet avvek från deras rang i hela riket endast därigenom att K 1956 var något starkare än BF. Det senare partiet var avgjort svagare i länet än totalt, övriga partiers storlek i länet avvek mindre från deras storlek totalt. F P var starkare i länet, H och K var något starkare och SD något svagare än totalt. SD -f K var något svagare än totalt men något starkare än H -f F p > ehuru försprånget var obetydligt 1956, 47,9 % mot 47,6 %. Främst H men även, fast i mindre utsträckning, K ökade 1956, medan BF, F P och SD minskade sina röstandelar. Förändringarna hade således samma riktning som i hela riket. I 230-indelningen fick länet 12 kretsar och i 300-indelningen 15. Medeltalet invånare per krets 1952 var 30 424 (intervall 27 424—33 424) resp. 24 339 (intervall 21839—26 839). Utanför de tillåtna gränserna föll en krets i 230-indelningen (åttonde kretsen med 358 invånare för mycket) och två av 300-kretsarna (fjärde och elfte kretsarna, 117 för många resp. 181 för få invånare). I första fallet kunde överskridandet ha undvikits, om Färingsö och Ekerö hade förts till olika kretsar, vilket dock inte skedde, då kommunerna ansågs böra höra till samma krets. I andra fallet bestod kretsen av två hela kommuner och i tredje fallet av en enda hel kommun. Enkelheten i kretskonstruktionen ansågs då k u n n a motivera så pass obetydliga överskridanden av de uppställda gränserna som det här var fråga om. — År 1956 var medeltalet invånare 33 094 resp. 26 475. Ingen krets delades. Ändringar i kommunindelningen medförde smärre överflyttningar från andra till åttonde kretsen i 230-serien, från tredje till fjärde och från nionde till femte kretsen i 300-serien. I 230-indelningen utgör första kretsen Norra Roslags domsaga plus Lyhundra från Mellersta Roslags domsaga, andra kretsen Stockholms läns västra domsaga plus Sjuhundra från Mellersta Roslags domsaga, tredje kretsen består av mer eller mindre skärgårdsbetonade kommuner med städerna Norrtälje och Vaxholm, fjärde t. o. m. tionde kretsarna består huvudsakligen av förortskommuner, dvs. kommuner ingående i »Stockholms inre förortsområde», kring Stockholms stad, medan elfte kretsen upptar kommuner i Södertörns domsaga med Nynäshamns stad och tolfte kretsen slutligen innehåller Södertälje. Av förortskretsarna ligger fjärde t. o. m.

65 åttonde norr om Stockholm och de två andra söder om staden. Solna stad har delats så att större delen bildar sjätte kretsen, medan sydvästra delen ingår i sjunde kretsen tillsammans med Sundbyberg. Rena stadskretsar är femte t. o. m. sjunde och tolfte kretsarna. Blandade kretsar är första, tredje, tionde och elfte kretsarna, medan andra (med Sigtuna), fjärde, åttonde och nionde kretsarna är landsbygdskretsar, varav dock de tre senare som nämnts väsentligen består av förortskommuner. (Jfr sid. 23 och förklaringarna till tabell I D: 1 sid. 26 för definitioner av »stads»- och »landsbygdskretsar» och »blandade kretsar».) Femte och tolfte kretsarna består båda av två kommuner, nionde kretsen av tre kommuner. I sjätte och sjunde kretsarna ingår, som nämnts, delar av en kommun (Solna), medan övriga sju kretsar består av flera hela kommuner. Åttonde kretsen utgör Sollentuna och Färentuna domsaga utom Sundbyberg. I 300-indelningen är de tre första kretsarna var sin domsaga, varav den första och den andra är blandade stads- och landsbygdskretsar och den tredje en ren landsbygdskrets. Därefter följer förortskretsar fr. o. m. fjärde t. o. m. elfte kretsen. Av dessa är fjärde och elfte kretsen landsbygdskretsar (landsbygd fortfarande använt i betydelsen »icke stad»), sjätte, sjunde och nionde kretsarna stadskretsar och övriga kretsar blandade. Fjärde t. o. m. nionde ligger norr om, tionde och elfte kretsarna söder om Stockholm. Solna har delats upp på sjunde kretsen, som enbart innehåller delar av staden, och åttonde kretsen med resten av Solna plus Danderyds köping, vilket måste anses mindre tillfredsställande. De båda kommunerna har gräns mot varandra endast över Edsviken, landsvägsförbindelse över Stocksund. Kretsen är en nödlösning, mer eller mindre framtvingad av att Sundbyberg-Solna till större delen har gräns mot Stockholms stad. Sundbyberg passar utmärkt som egen krets. Solna är för stor för att vara en krets och för liten för att vara två. Solna och Sundbyberg tillsammans har för liten folkmängd för att bilda tre kretsar. En lösning hade varit att flytta över en del av Sundbyberg till en Solnakrets och komplettera den andra Solnakretsen med delar av Sollentuna. Men då hade tre kommuner mot nu en delats. Sollentuna och Solna tillsammans har för stor folkmängd för två kretsar och för liten för tre. Dessutom blir Järfälla »över», om kommunen inte får bilda (en något för stor) krets tillsammans med Sollentuna. Även österåker har delats (nionde och tolfte kretsarna), varvid delningslinjen följer församlingsgränsen mellan Östra Ryds och Österåkers församlingar. Tolfte kretsen är en blandad krets av skärgårdskommuner med Vaxholm. Trettonde och fjortonde omfattar kommuner på Södertörn med Nynäshamn (i trettonde) plus Färingsö-Ekerö. Trettonde är en blandad krets och fjortonde en landsbygdskrets. Femtonde kretsen slutligen utgöres av Södertälje. — Första t. o. m. tredje, sjätte, elfte och femtonde kretsarna består av vardera en enhet, fjärde kretsen av två enheter, femte och tionde av tre enheter, sjunde t. o. m. nionde samt tolfte kretsarna innehåller delar av någon kommun, medan resterande två kretsar består av flera hela kommuner. 5—580330

66 I de proportionella systemen fick länet ytterligare en plats 1956 i båda indelningarna. Partifördelningen varierade tämligen starkt mellan länets olika kretsar. De landsbygdsbetonade kretsarna i norr hade en för sådana kretsar typisk partifördelning med en relativt betydande andel BF-röster, så att där de tre borgerliga partierna var av ungefär samma storleksordning, och med en icke särskilt stor andel röster för SD samt en obetydlig andel K, så att SD -\- K blev ganska svaga. I Södertälje och på Södertörn däremot var SD och SD -\- K starka. I skärgårdskretsarna blev FP starkare än i de andra landsbygdskretsarna. Förortskretsarna hade för tätortskretsar typiska fördelningar med mycket få BF-röster. Vissa kretsar, främst i nordvästra delen av förortsområdet, var starkt borgerliga, andra hade en om fördelningen i Stockholm totalt påminnande röstfördelning, medan några (främst de med Sundbyberg eller Huddinge) hade en mycket stor andel SD och SD -\- K. Förändringarna i röstandelar 1956 varierade något mellan kretsarna. SD och SD -f- K minskade sålunda i regel, men ökade något litet i vissa landsbygdsbetonade kretsar. Kretsarna i 230-indelningen 1. Öregrund, Östhammar, Frösåker, Väddö, Häverö, Knutby, Almunge, Lyhundra 1956

1952 H BF FP SD K

ö

2 031 3 663 3 254 6 889 348

2 176 3 700 3 356 7 010 351

13,1 22,3 20,2 42,3 2,1

SD SD SD SD BF BF SD SD 44,4

—

2 489 3 246 2 761 6 782 437

2 677 3 280 2 845 6 890 440

—

16 185 16 593 31 925

SD SD SD SD BF BF SD SD 45,4

16,6 20,3 17,7 42,7 2,7

•

15 715 16 132 30 952

2. Sigtuna, Sjuhundra, Knivsta, Skepptuna, Märsta, Upplands-Väsby, Vallentuna, össeby 1952

H BF FP SD K Ö

1867 2 655 3 739 6 913 369

2 000 2 682 3 856 7 035 372

12,6 16,8 24,2 44,1 2,3

SD SD SD SD FP FP SD SD 46,4

—

2 419 2 488 3 552 7 098 528

2 602 2 514 3 661 7 211 531

15,8 15,2 22,2 43,6 3,2

SD SD SD SD FP FP SD SD 46,8

—

15 543 15 945 31 287

16 085 16 519 33 086

3. Norrtälje, Vaxholm, Frötuna, Blidö, Roslags-Länna, Ljusterö, Djurö, Värmdö, Gustavsberg, Dalarö 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 243 1039 4 339 5 863 415 —

2 403 1 049 4 475 5 966 419

•

13 899 14 312 27 625

16,8 7,3 31,3 41,7 2,9

SD SD FP FP F P FP SD SD 44,6

2 632 904 3 944 6 034 481

—

2 831 914 4 065 6 130 484

13 995 14 424 28 344

19,6 6,3 28,2 42,5 3,4

SD SD FP FP FP FP SD SD 45,9

67 4. Täby, österåker, Stocksund, Danderyd H BF FP SD K Ö S

1952 3 110 293 5 294 5 107 501

3 331 296 5 460 5 197 506

FP SD FP FP FP FP FP FP 38,6

14 305 14 790 27 970

5. Djursholm, Lidingö 1952 H 5 269 5 644 BF 28 28 FP 4 580 4 441 SD 3 938 3 870 419 K 415 Ö 14 023 14 609 S 28 881

6. Solna 1—11 1952 H 2 299 BF 41 FP 5 765 SD 7 132 K 1341

ö

S

22,5 2,0 36,9 35,2 3,4

2 463 41 5 946 7 258 1353

4 348 333 5 796 5 597 642

26,0

2,0 34,7 33,5

3,8

FP SD FP FP FP FP FP FP 37,3

6 143 16 716 32 184

38,6 0,1 31,4 27,0 2,9

29,9

1956 6 695

7 201

0,2

4 528 3 996

4 667 4 060

28,4 24,8

2,7

27,5

18,9 0,2 32,2 39,4 9,3

SD SD FP FP FP FP FP FP 48,7

43,9

H

5 706 16 418 32 10É

14,4 0,2 34,9 42,6 7,9

SD SD FP SD FP SD FP SD 50,5

17 061 16 578 approx 32 264

7. Solna 12—13, Sundbyberg 1952 H 1 379 1477 BF 27 27 FP 4 943 5 098 SD 8 495 8 645 1669 1 684 K Ö S 16 931 16 513 approx 31 456

1956 4 042 330 5 624 5 509 638

1956 3 159 38 5 612 6 985 1655

3 398 38 5 784 7 096 1666

17 449 17 982 approx 34 490

8,7 0,1 30,1 51,1 10,0

SD 61,1

1956 2 609 40 5 519 8 723 1 766

2 806 40 5 688 8 862 1 777

14,6 0,2 29,7 46,2 9,3

SD 55,5

18 657 19 173 approx 35 895

8. Sollentuna, Järfälla, Färingsö, Ekerö

H BF FP SD K Ö S

1952 2 175 711 5 685 8 188 818

2 330 718 5 864 8 332 825

17 577 18 069 33 782

12,9

3,9 32,5 46,1

4,6

SD SD SD SD FP SD SD SD 50,7

1956 3 144 567 6 420 8 834 1 095

3 382 573 6 616 8 974 1 102

20 060 20 647 39 545

32,0 43,5

SDSD FP SD1 FP FP FP SD

5,3

48,8

16,4

2,8

*78r

68 9. Huddinge, Västerhaninge, Österhaninge 1952 88.0 ,0 11 267 1 183 267 H 501 506 BF 3,2 SD 34,2 5 257 5 422 FP 45,9 7 148 7 274 SD 54,6 1 366 1 378 K 8,7

Ö S

— 15 455 15 847 29 875

2 022

11,7

2,7

5 337 7 548 1584

5 500 7 668 1594

31,9 44,5

SD SD SD SD FP SD SD SD

9,2

53,7

!79r

17 247 6 807 33 440

3 257

3 503

21,0

0,3

4 854 6 900 1067

5 003 7 010 1074

30,1 42,1

SD SD FP FP FP FP FP FP

6,5

48,6

10. Nacka, Boo, Tyresö, Saltsjöbaden 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 434

2 607

17,1

0,3

4 729 6 669

4 877 6 786

32,1 44,6

SD SD FP SD FP SD FP SD

5,9

50,£

16 642 16 129 32 982

15 212 14 766 30 014

11. Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Grödinge, Turinge, Järna, Sorunda, Ösmo 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 922 2 059 960 970 3 840 3 961 8 757 8 911 648 654 —. 16 127 16 555 31220

12,4

5,9

SD

23,9 53,8

4,0

57,8

13,5

2 167

2 331

5,6

3 941 8 840

4 062 8 981

23,5 52,1

5,3

6 811

17 253

SD 57,4

32 919

12. Södertälje, Östertälje 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 969 126 3 798 8 403 669

2 109 127 3 917 8 551 675

13,7

0,8

SD

25,5 55,6

4,4

60,0

—

2 599 118 4 133 8 405 875

2 795 119 4 259 8 539 881

16,8 0,7 25,7 51,5 5,3

SD

56,;

16 130 16 593 31 182

14 965 15 379 28 789

Kretsarna i 300-indelningen 1. Norra Roslags domsaga (Östhammar, Öregrund, Frösåker, Väddö, Häverö, Knutby, Almunge) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 603 2 855 2 779 6 089 310

1 717 2 884 2 866 6196 313

13 636 13 976 26 770

12,3 20,6 20,5 44,4

2,2

SD SD SD SD BF1 BF 1 SD SD 46,6

1 907 2 499 2 390 5 965 411

13 172 13 513 26 098

18 r före FP

2 051 2 525 2 463 6 060 414

15,2 18,7 18,2 44,8

3,1

SD SD SD SD BF 1 BF 1 SD SD 47,9 '62 r före FP

69 2. Mellersta Roslags domsaga (Norrtälje, Sjuhundra, Lyhundra, Frölima, Blidö, Roslags-Länna) 1952

H BF FP SD

K sö

2 055 2 034 3 007 4 829 255

2 201 2 055 3 101 4 914 257

17,6 16,4 24,7 39,2 2,1

SD SD FP FP FP F P SD SD 41,3

12 180 12 528 23 813

2 596 1840 2 711 4 962 292

2 792 1860 2 794 5 041 294

SD SD FP 1 FP 1 FP 1 FP 1 SD SD 41,7

21,8 14,6 21,9 39,4 2,3

12 401 12 781 24 052

i

2 r före H

3. Stockholms läns västra domsaga (Sigtuna, Knivsta, Skepptuna, Märsta, Upplands-Väsby, Vallentuna, Osseby) 1952

H BF FP SD K

1 571 2 186 3 170 5 535 308

1 683 2 208 3 270 5 632 311

12,8 16,8 25,0 43,0 2,4

SD SD SD SD FP F P SD SD 45,4

Ö

S

12 770 13 104 25 885

4. Sollentuna, Järfälla 1952 H 1 775 1 901 BF 93 94 FP 4 808 4 959 SD 6 685 6 803 K 732 739 Ö

S

1 986 2 069 3 074 5 713 451

2 136 2 091 3 168 5 804 454

15,7 15,3 23,2 42,5 3,3

SD SD SD SD FP FP SD SD 45,8

16,4 0,5 33,6 43,8 5,7

SD SD FP FP1 F P FP F P FP 2 49,5

13 293 13 653 27 846

13,1 0,7 34,2 46,9 5,1

SD SD FP 1 SD F P SD SD2 SD 52,0

2 605 90 5 582 7 365 975

'57r 2 37r

6 617 17 109 32 632

—

14 093 14 496 26 956

2 802 91 5 753 7 482 981

J 2

92r 1 r

5. Djursholm, Täby, Stocksund 1952

H BF FP SD K Ö

S

3 877 101 3 791 3 474 355

4 153 102 3 910 3 535 358

34,4 0,9 32,4 29,3 3,0

H 32,3

—

11598 12 058 23 513

4 434 157 3 994 3 696 422

4 769 159 4 116 3 755 425

36,1 1,2 31,1 28,4 3,2

H 31,6

12 703 13 224 26 012

6. Sundbyberg 1952

H BF FP SD K Ö S

1063 1 139 22 22 3 950 4 074 7 122 7 247 1250 1 261 — 13 407 13 743 25 038

8,3 0,2 29,6 52,7 9,2

SD 61,9

1475 27 4 020 7 045 1276

1587 27 4 143 7 157 1284

13 843 14 198 26 082

11,2 0,2 29,2 50,4 9,0

SD 59,4

70 7. Solna 1—7 1956

1952 H BF FP SD K

ö

S

1598 21 4 254 5 084 990

—

1 712 21 4 388 5 173 999

13,9 0,2 35,7 42,1 8,1

SD SD FP SD1 FP SD2 FP SD3 50,2 *72 r

11 947 12 293 approx 22 781

2 51 r 3

93r

2194 16 3 896 4 859 1 182

2 360 16 4 015 4 936 1 190

18,9 0,1 32,1 39,4 9,5

SD SD FP FP FP FP FP FP 48,9

23,7 0,5 32,9 35,4 7,5

SD SD FP FP FP FP FP FP 42,9

12 147 r 12 517 approx 23 737

8. Solna 8—13, Danderyd 1956

1952 H BF FP SD K

1 882 50 4 174 4 955 920

Ö

S

2 016 51 4 305 5 042 928

16,3 0,4 34,9 40,9 7,5

SD SD FP FP FP FP FP FP 48,4

—

3 412 72 4 943 5 404 1 157

3 670 73 5 094 5 490 1 164

14 988 15 491 approx 29 947

11 981 12 342 approx 23 893

9. Lidingö, Östra Ryd (i österåker) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

3 398 18 3 456 3 086 383

3 640 18 3 565 3 140 386

33,9 0,2 33,1 29,2 3,6

H1 32,8 1

10 749 10 341 21876

75 r före F P

4 759 55 3 688 3 398 416

5 119 56 3 801 3 452 419

39,8 0,4 29,6 26,9 3,3

H 30,2

12 847 12 316 24 97G

10. Nacka, Tyresö, Saltsjöbaden 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 155 39 3 824 5 529 680

2 308 39 3 944 5 626 686

18,3 0,3 31,3 44,6 5,5

12 603 12 227 24 424

3 068 42 4 098 5 771 813

SDSD FP SD 1 FP SD2 FP SD3 50,1

2 852 42 3 976 5 681 808

»60r 2 21 r 3 99 r

13 792 13 359 27 071

22,2 0,3 29,7 41,8 6,0

SD SD FP FP FP FP FP FP 47,8

11. Huddinge 1956

1952 H BF FP SD K

ö

S

813 65 3 891 5 366 1 204

—

871 66 4 013 5 460 1215

11 339 11625 21658

7,5 0,6 34,5 47,0 10,4

SD 57,4

1 223 90 3 912 5 583 1345

1315 91 4 032 5 672 1354

12 153 12 464 23 631

10,6 0,7 32,3 45,5 10,9

SD 56,4

71 12. Vaxholm, österåker (i österåker), Ljusterö, Djurö, Värmdö, Gustavsberg, Boo, Dalarö H BF FP SD K

ö

S

1952 1430 468 4 099 5 235 493

1 532 473 4 228 5 327 497

12,7 3,9 35,1 44,2 4,1

11725 12 057 23 4251

SD SD FP SD 1 FP FP SD2 SD 48,3

1956 1687 359 3 702 5 304 605

»64 r 2 40 r

11657 11 990 24 22C

1815 363 3 815 5 388 609

15,1 3,0 31,8 45,0 5,1

SD SD F P SD FP SD SD SD 50,1 J

4r

13. Nynäshamn, Grödinge, Sorunda, Ösmo, Västerhaninge, österhaninge 1952

H BF FP SD K Ö S

1 071 1 036 3 065 6 038 552

1 147 1 046 3 161 6 ]44 557

9,5 8,7 26,2 51,0 4,6

SD 55,6

—.

11 762 12 055 23 317

1 451 947 3 139 6 217 791

1561 957 3 235 6 316 796

12,1 7,4 25,2 49,1 6,2

SD 55,3

12 545 12 865 25 369

14. Färingsö, Ekerö, Botkyrka, Salem, Östertälje, Turinge, Järna 1952

H BF FP SD K Ö

1837 1027 3 337 6 848 383

1 968 1037 3 442 6 969 386

14,3 7,5 24,9 50,5 2,8

SD 53,3

—

13 432 13 802 25 572

15. Södertälje 1952 H 1 753 BF 77 FP 3 479 SD 7 559 K 630 Ö —.

1956 2 132 895 3 431 6 766 538

2 293 905 3 536 6 874 541

16,2 6,4 25,0 48,6 3,8

SD 52,4

13 762 14 149 26 813

1878 78 3 588 7 692 636

13 498 13 872 26 163

13,5 0,6 25,9 55,4 4,6

SD 60,0

2 379 69 3 767 7 696 820

2 559 70 3 882 7 818 825

16,9 0,5 25,6 51,6 5,4

SD 57,0

14 731 15 154 28 641

I 230-indelningen fick SD minst 50 % av rösterna i 3 kretsar 1952 och 2 kretsar 1956. I 300-indelningen var motsvarande antal 4 resp. 2. H:s mandatantal blev detsamma i alla alternativ. Partiet blev svagt underrepresenterat utom i 300-indelningen 1952. BF fick ett mandat i alternativ 3 och blev utan mandat i övriga alternativ. Även i de proportionella systemen fick partiet intet eller ett mandat. F P : s antal platser varierade från noll eller ett i de alternativ där H och F P räknades för sig, till 6 eller 7 när H -\- BF -f F P ställdes mot SD ensamma. Partiets representation gick därmed från kraftig underrepresentation till kraftig överrepresentation. I

Tabell II B: 2. Mandatfördelningen i Stockholms län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt med SD + K ning d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,87 0,64 3,56 5,33 0,60 12,00

H BF FP SD K S

2,33 0,54 3,38 5,08 0,67 12,00

H BF FP SD K S

+ 0,46 — 0,10 — 0,18 — 0,25 + 0,07

4 6

4 6

1 10

3 4 6

2 9

1 1 3 7

1 10

4 7

4 7

1 1 6 4

3 8

+ 1 —1

+ 1 —1

4 7

1 1 6 4

3 8

1 10

5 6

4 5 1 13

1 1 7 3

+ 1

+ 1 + 1 —1

+ 1

—1 + 1 + 1

+ 2 —2

+ 3 + 2 —3 —2

Tabell II B: 3. Mandatfördelningen i Stockholms län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

2,34 0,80 4,45 6,66 0,75 15,00

H BF FP SD K S

2,91 0,68 4,23 6,34 0,84 15,00

H BF FP SD K S

+ 0,57 — 0,12 — 0,22 — 0,32 + 0,09

2 5 8 15

2 1 4 7 1 15

3 1 4 7 1 16

+ 1

+ 1

3 5 8

2 11

2 1 4 8

1 12

4 9

5 8

2 1 6 6

6 7

2 1 7 5

3 10

6 7

2 1 7 5

+ 1 —1 + 1

+ 1

+ 3 —3

4 9

+ 2 + 3 —2 — 3

73 Tabell II B: 4. Kretsarnas

fördelning

Folkmängd (i tusental)

efter folkmängd

i Stockholms

230 mandat

300 mandat

län.

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 38— 40— 42— 44— 46— 48— 50— 52— Summa

alternativen med H -f F P mot SD -f K vann F P 2 eller 3 mandat från SD 1956. SD fick alla mandat utom ett eller två, när de borgerliga partierna inte kombinerades. Mot borgerliga kombinationer fick SD färre mandat, men blev inte underrepresenterade annat än mot H -f- BF -f- F P 1956 och mot samma kombination 1952 utan K med 3 eller 4 av 12 mandat resp. 5 eller 6 av 15 mandat. I övrigt blev SD överrepresenterade med i några fall mer än hälften av mandaten, trots att de ensamma hade färre röster än H -f F P och tillsammans med K färre röster än H -f- BF + FP- Tillsammans med BF var de dock ungefär lika starka som H -f- F P , 1952 något starkare och 1956 något svagare. Tabell II B: 5 visar, att 1952 i 230-indelningen, då SD fick 7 av 12 mandat tillsammans med K mot de borgerliga partierna, var SD:s genomsnittliga röstmarginal lägre än kombinationens, eftersom SD vann mycket knappt i tre kretsar. Dessa erövrades av F P 1956, då SD behöll endast sina 4 säkraste mandat. Medeltalen för röstmarginalerna blev då i stort sett lika för SD -f- K och den borgerliga kombinationen. De borgerliga hade två stora försprång. Även i 300-indelningen blev SD:s marginaler 1952 mindre än kombinationens, vilket även där kan tillskrivas två mycket knappa vinster för SD -f- K och ett par stora borgerliga marginaler. De två kretsar där de knappa vinsterna för SD inträffade, och en krets där SD -|- K:s förspång också var tämligen litet, övertogs 1956 av F P , som i stället miste en av sina något osäkra kretsar och förlorade med 4 röster (FP minskade 413 röster, medan SD ökade 61 röster), vilket drog ner SD:s röstmarginaler även 1956. Även i alternativ 2 noterades en rad mycket små marginaler. Av de borgerliga marginalerna i tabellen var H:s avsevärt större än de andra.

74 Tabell II B: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ 3, SD -f- K, i Stockholms

län.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1956 SD + K

1 871; BF: 344 1 131; FP: 1 174 1 542; FP: 2 072 3 384; FP: 2 129 5 895; H: 1 064

161 3 727 245 1457 148 2 575 3 073

Medeltal H BF FP

2 765 5 895 1 871 2 019

1 357 1 064 344 1 792

1627 H + BF + FP

SD + K

1 472; BF: 435 1 035; FP: 1 059 1 196: FP: 1 234 4 238; FP: 1 448 7 396; H: 2 534 458; FP: 2 386 2 105 495; FP: 3 234 1277 474; FP: 1 500 2 551 2 247 2 096 7 396 1 472 1 316

1 729 2 534 435 1 810

2 045

300 mandat 1952

H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

1956 SD + K

565; BF: 2 111; FP:

958; BF: 18 2 186; FP: 900 1 218; FP: 1 062 588 4 272; H:

H + BF + FP

243 3 273 51

402; FP: 2 289 3 697; H: 75 21 1725

62 2

1 137; FP: 1 032 183; FP: 2 951 4 864; H: 653 2 684 265; FP: 1 655 2 183; FP: 1 424 5 105; H: 1 318 624; FP: 1 030 1588 4 1359 681 2 132

409: FP: 2 696 1347 908 2 784

Medeltal H BF FP

1 877 3 985 958 1 054

1 040 159 18 1 737

1337 SD + K

1 893 4 985 565 1 084

1 125 986 62 1 349

1408 I några fall blev F P något sämre representerat i 300-serien än i 230-serien. Skillnaderna, liksom övriga differenser mellan serierna i fråga om mandatfördelningen, var dock obetydliga.

75 C. Uppsala län. Tabell II C: 1. Partifördelningen

i Uppsala län 1952 och 1956.

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

13,7 16,6

12,7 11,4

23,3 22,2

48,3 47,2

2,0 2,6

—

50,3 49,8

82 328 85 623

Parti Valår

1952 1956

Rangordningen mellan partierna och förändringarna 1956 i röstandelarna var desamma i länet som i hela landet. BF och SD var starkare, H, FP och K svagare i länet än totalt i hela landet. Andelen SD + K var praktiskt taget densamma som i hela landet. I 230-indelningen fick länet 5 kretsar, i 300-indelningen 7 kretsar. Medeltalet invånare pr krets var 1952 i 230-indelningen 31 164 (intervall 28 164— 34 164) och i 300-indelningen 22 260 (intervall 19 760—24 760). Samtliga kretsar föll inom de uppställda gränserna. År 1956 var medeltalen 32 277 och 23 055. Första kretsen i 230-indelningen utgöres av Trögds tingslag och Enköpings stad och är således en blandad krets. Andra och tredje kretsarna blir tillsammans Uppsala stad. Fjärde kretsen är en ren landsbygdskrets bestående av Tiunda tingslag och 4 kommuner i Uppsala läns norra domsaga. Även femte kretsen är en landsbygdskrets som innehåller resten av Uppsala läns norra domsaga. Ingen kommun utom Uppsala har delats. Kretsarna har alltså en tämligen enkel konstruktion. Indelningen vid 300 mandat ansluter inte lika väl till stora administrativa enheter. Dock har ingen kommun utom Uppsala delats. Första kretsen består av Enköping och tre landskommuner. Tillsammans med andra kretsen, som är en ren landsbygdskrets, innehåller den hela Uppsala läns södra domsaga utom Rasbo, som ingår i sjätte kretsen, och Vaksala, som ingår i fjärde kretsen, men med tillägg av två kommuner i Uppsala läns norra domsaga. Resten av denna domsaga har delats på sjätte och sjunde kretsarna. Tredje t. o. m. femte kretsarna utgöres av Uppsala, varvid femte kretsen har fått en diskutabel utformning. I Uppsalakretsarna ingår som nämnts även Vaksala, så att fjärde kretsen blir en blandad krets. Inom länet varierade partifördelningen mellan kretsarna. Landsbygdskretsarna hade den för dem typiska fördelningen utom den sista kretsen, där SD var oerhört starka. Av Uppsalakretsarna hade de som innehöll Fjärdingen (utom valdistrikten G, H och I, f. d. Bondkyrka socken) en borgerlig prägel, medan SD dominerade de andra. Förändringarna i röstandelarna 1956 avvek i tre kretsar från förändringarna i övriga kretsar, då SD och SD -j- K ökade något i ifrågavarande kretsar (fjärde i 230-indelningen, första och sjätte i 300-indelningen).

76 Kretsarna i 230-indelningen 1. Enköping och Trögds tingslag: Enköping, Åsunda, S. och N. Trögd, Upplands-Bro, Håbo, Lagunda 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 159 2 803 2 788 6 864

2 346 2 824 2 905 6 976

15,4 18,6 19,1 46,0

SD SD SD SD FP1 FP1 SD SD

0,9

46,9 l

14 749 15 187 29 933

81 r före B F

2 535 2 587 2 691 6 920

2 761 2 604 2 816 7 030

18,0 16,9 18,3 45,7

SD SD SD1 SD1 FP FP SD SD

1,1

46,? 1 55 r före H

14 902 15 381 29 995

2. Uppsala: Fjärdingen, Svartbäcken C 1956

1952 H BF FP SD K Ö

s

3 970 4 314 210 212 4 853 5 056 6 067 6166 389 391 1 1 15 490 16 140 approx 31 202

26,7

1,3 31,4 38,2

2,4

SD SD FP FP FP FP FP FP 40,6

4 655 5 069 173 174 4 953 5 182 5 647 5 737 554 558 1 1 15 983 16 721 approx 32 020

30,3

1,0 31,0 34,3

3,4

SD SD FP FP FP FP FP FP 37,7

3. Uppsala: Svartbäcken och Kungsängen (utom Svartbäcken C) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 229 249 4 990 9 352 513

2 422 251 5 199 9 504 516

13,5 1,4 29,1 53,1 2,9

SD 56,0

2 907 211 5 282 10 291 821

3 166 212 5 527 10 455

15,7 1,1 27,4 51,7 4,1

SD 55,É

19 512 20 188 approx 38 224

17 892 17 333 approx 33 676

4. S. Hagunda, N. Hagunda, Bälinge, Vaksala, Rasbo, Oland, Dannemora, Vatthohna, Björklinge 1956

1952 H BF FP SD K ö S

1 241 4 597 2 640 6 067 398

1 349 4 631 2 751 6 166 400

8,8 30,3 18,0 40,3

2,6

SD SD SD SD BF BF SD SD 42,9

1 785 4 241 2 256 5 984 407

1 944 4 269 2 360 6 079 410

12,9 28,3 15,7 40,4

SD SD SD SD BF BF SD SD

2,7

43,1

14 673 15 062 28 833

14 943 15 297 29 657

5. Vendel, Tierp, Tierps köp., Söderfors, Älvkarleby, Västland, Österlövsta, Hållnäs 1952

H BF FP SD K Ö S

857 857

4 4.8 ,8

2 539 3 107 10 777

2 558 3 237 10 953

14,4 18,2 61,5

204 —

1,1

17 416 17 810 31354

SD

1 194 2 454 2 991 10 900

1300 2 470 3 129 11073

13,5 17,1 60,7

SD

62,6

1,6

62,3

18 266 17 831 32 311

7,1

77 Kretsarna i 300-indelningen 1. Enköping, Åsunda, S. och N. Trögd H BF FP SD K

ö

S

1952 1464 1845 1 940 4 540 92

1591 1859 2 021 4 614 93

15,6 18,3 19,9 45,3 0,9

1956 1 745 1 710 1898 4 754 130

SD SD SD SD FP FP SD SD 46,2

9 881 10 178 20 054

10 237

1900 1 721 1986 4 830 131

18,0 16,3 18,8 45,7 1,2

10 568 20 623

>86r föreH

2. Upplands Bro, Håbo, Lagunda, S och N Hagunda, Bälingc, Vattholma, Björktinge. 1952 1956 H 1 275 1 386 11,6 SD SD 1 589 1 730 14,7 BF 3 454 3 480 29,0 SD SD 3 244 3 265 27,8 FP 2 124 2 213 18,5 BF BF 1927 2 016 17,1 SD 4 686 4 762 39,8 SD SD 4 512 4 584 39,0 K 132 133 40,9 164 165 1.4 1,1 Ö — S 11 671 11 974 11 436 11 760 23 940 23 066

3. Fjärdingen A—F, K, L H BF FP SD K Ö S

1952 3 342 3 632 84 85 3 597 3 748 3 877 3 940 214 215 1 1 11115 11621 approx 21 975

31,3 0,7 32,2 33,9 1,9

SD SD FP FP FP FP F P FP 35,8

4. Kungsängen, Svartbäcken C, Vaksala 1952 H 1 681 1 827 14,8 SD BF 526 530 4,3 FP 3 205 3 339 27,1 SD 6 197 6 298 51,2 K 323 325 2,6 53,8 O — . S 11932 12 319 approx 23 394

SD SD SD SD FP 1 FP 1 SD SD 46,9

SD SD SD SD BF BF SD SD 40,4

(fyra kvarter överflyttade från krets 5) 1956 3 617 3 939 34,5 56 56 H 0,5 3 485 3 646 31,9 3 407 3 461 30,3 315 318 2,8 33,1 1 1 10 881 11421 approx 21 620

1956 2 280 473 3 673 7 235 563

2 483 476 3 843 7 350 568

16,9 3,2 26,1 49,9 3,9

SD 53,8

14 224 14 720 approx 27 993

5. Svartbäcken utom C, Fjärdingen G, H, I (jfr krets 3) H BF FP SD K Ö S

1952 1330 251 3 254 5 965 378

1445 253 3 390 6 062 380

11 178 11530 approx 22 243

12,5 2,2 29,4 52,6 3,3

SD 55,9

1956 1860 211 3 288 5 863 523

2 026 212 3 440 5 956 527

11 745 12 161 approx 23 269

16,7 1,7 28,3 49,0 4,3

SD 53,3

78 6. Rasbo , Oland, Da nnemora, Vendel, Osterlovsta, Häl Inas 1956 1952 1 268 SD SD 6,8 844 111 H SD SD 2 555 23,0 2 838 2 817 BF BF BF 2125 21,0 2 597 2 493 FP SD SD 5 683 46,6 5 762 5 670 SD 49,2 281 2,6 319 317 K

ö

7. Tierp, Tierps köp. , Söderfors, Älvkarleby, Västland 1952 4,6 564 519 H SD 11,6 1432 1421 BF 14,9 1839 1 765 FP 67,4 8 326 8 192 SD 68,9 1,5 184 183 K

ö

1956 717 1 417 1 777 8 288 267

6,1 11,2 14,6 66,0 2,1

781 1 426 1 859 8 420 269

SD 68,1

12 466 12 755 22 456

12 345 12 080 21269

S

SD SD SD SD BF BF SD SD 49,5

11912 12 232 22 356

12 360 12 074 22 947

S

11,3 21,0 18,2 47,2 2,3

1 381 2 572 2 223 5 773 283

Resultaten sammanfattas i tabeller II C: 2—5. Tabell II C: 2. Mandatfördelningen i Uppsala län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsva l Proportionellt Röstjämk. alt. med SD utan K alt med SD + K fördelning d' Hondt uddaalt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 tal

H BF FP SD K S

0,69 0,64 1,16 2,41 0,10 5,00

H BF FP SD K S

0,83 0,57 1,11 2,36 0,13 5,00

H BF FP SD K S

+ 0,14 — 0,07 — 0,05 — 0,05 + 0,03

1 3

1 3

1 3 5

1 4

1 2 2

1 4

1 4

1 4

1 2 2

1 4

1 4

1 2 2

1 4

1 3

1 4

1 2 2

5 I 230-indelningen hade SD över 50 % av rösterna i två kretsar både 1952 och 1956, och i 300-indelningen i tre kretsar 1952 och en krets 1956. H blev helt utan mandat i 230-indelningen men erövrade i 300-indelning-

79 Tabell II C: 3. Mandatfördelningen i Uppsala län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Proportionellt Majoritetsval Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

Parti

H BF FP SD K S

0,96 0,89 1,63 3,38 0,14 7,00

1 1 2 3

1 1 2 3

7 H BF FP SD K S

1,16 0,80 1,56 3,30 0,18 7,00

1 H BF FP SD K S

+ 0,20 — 0,09 — 0,07 — 0,08 + 0,04

2 7

1 6

2 2 3

1 6

1 2 1 3

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

—1

—1

—1

—1

—1 —1

1 6

2 4

1 1 2 3

1 6

1 2 1 3

+ 1 —1 + 1

—1

Tabell II C: 4. Kretsarnas

fördelning

Folkmängd (i tusental) 18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 38— 40— 42— 44— 46— 48— 50— 52—

—1

efter folkmängd

i Uppsala län.

230 mandat

300 mandat

3 4

2 4

2 2 1

1 2 2

1 Summa

en en plats 1956, vilket var enda ändringen i mandatfördelningen 1956. 5 Mandatet togs i första alternativet från SD, i övriga alternativ från F P . BF fick mandat endast i alternativ 3, där det fick en plats i 230-indelningen

80 Tabell II C: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ 3, SD -f- K, i Uppsala län. 230 mandat

Valkrets

1952 H + BF + FP

1 2 3 4 5

1956 SD + K

H + BF + FP

963; FP:

981; FP:

3 025; FP:

4 130; FP:

113 2 378

2 148 2 084; BF: 1 909

2 165; BF: 1 880

4 468

4 506

H BF FP

2 051

2 165 1 994

1 880 412

SD + K

3 327

2 398

2 084 2 556

1 909 84

3 423

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP

SD + K

646; FP:

764; FP: 162 2 184; BF: 1 267 3 310; FP: 116

1 2 3 4 5 6 7

H + BF + FP 86

2 262; BF: 1 249

3 862; H:

293 1116 805

927 1354 198; BF:

120; BF: 349

4 623

4 675 1 614

H BF FP

1 191

2 037

139 SD + K

2 319

1 723 3 862 1 191 646

494 293 799 86

2 181

och två platser i 300-indelningen. Åtminstone i senare fallet blev partiet överrepresenterat. Överrepresentationen torde sammanhänga med koncentrationen av BF:s röster till två resp. tre kretsar. F P blev utan mandat i första alternativet och fick en eller två representanter i de andra alternativen utom i 300-indelningen 1956, där partiet efter mandatförlusten till H endast fick en plats i alternativ 3 och blev orepresenterat i alternativ 2 och 4. Skillnaderna mellan indelningarna var i övrigt obetydliga. SD slutligen fick alla mandat eller alla utom ett mandat i alla alternativ utom i alternativ 3, där SD fick 2 av 5 resp. 3 av 7 mandat. Det senare svarade något i underkant mot partiets röstandel. I andra alternativ blev SD klart överrepresenterade. En av SD:s kretsar (den sista) och en av de borgerliga kretsarna (Fjärdingen) hemfördes med stora marginaler i tredje alternativet, SD -4- K. Medeltalen för SD:s marginaler blev något större än motsvarande medeltal för de borgerliga.

81 D. Södermanlands län. Tabell II C: 6. Partifördelningen

i Södermanlands

län 1952 och 1956.

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

9,5 12,0

10,7 9,5

23,2 22,6

55,0 53,8

1,6 2,1

—

56,6 55,9

120 426 122 228

Parti Valår

1952 1956

I länet var SD och SD -f K mycket starkare än i hela landet totalt med klart mer än hälften av rösterna till SD. BF hade båda åren exakt samma röstandel som i hela landet, F P var något svagare, H och K klart mindre i länet. Rangordningen mellan partierna var 1956 densamma som i riket, sedan H hade passerat BF. År 1952 var nämligen BF något starkare än H. Förändringarna 1956 var riktade som i hela landet och hade ungefär samma storleksordning som totalt. I 230-indelningen fick länet 7 valkretsar och i 300-indelningen 9 kretsar. Medeltalet invånare pr krets blev 1952 med 7 mandat 30 876 (intervall 27 876 —33 876) och med 9 mandat 24 015 (intervall 21515—26 515). Alla kretsar hade invånarantal inom de givna gränserna. År 1956 blev medeltalet 31 564 och 24 550. Liksom i samtliga följande andrakammarkretsar blev samtliga kretsar odelade. På grund av ändringar i kommunindelningen ändrades gränsen mellan första och andra kretsarna i 230-serien något, liksom gränserna mellan första och andra, sjunde och åttonde kretsarna i 300serien. Indelningen för 230 mandat inledes med en blandad men stadsbetonad krets bestående av Nyköping, Oxelösund och två grannkommuner. Även andra kretsen är blandad, men den är landsbygdsdominerad med landskommuner och Trosa längs kusten, landskommuner runt första kretsen och inne i länet samt staden Flen. Tredje och fjärde kretsarna är likaledes blandade och utgöres av Katrineholm med tre angränsande kommuner och av nordöstra delen av länet med Strängnäs och Mariefred. Femte kretsen är en landsbygdskrets bestående av nordvästra delen av länet utom Eskilstuna, Torshälla och Hällby, som bildar de två sista kretsarna. Eskilstuna har delats, så att Fors, Torshälla och Hällby är en krets och Kloster en krets. Ingen annan kommun än Eskilstuna har delats, men ingen krets ansluter till länets domsagor. Indelningen till 300 mandat inledes med en stadskrets bestående av Nyköping och Oxelösund. Andra kretsen består av kommuner kring första kretsen och längs kusten. Enda stad är Trosa, med mindre än 10 % av kretsens folkmängd. Tredje kretsen är blandad, ligger mitt i länet och utgöres av Flen och fem kommuner grupperade kring denna stad. Fjärde och femte kretsarna bildar sydvästra delen av länet med kommunerna kring Katrineholm. Staden ingår i femte kretsen, medan fjärde är en landsbygdskrets. Sjätte kretsen utgöres av kommunerna vid och innanför länets 6—580330

82 Mälarkust. I den kretsen ingår Strängnäs och Mariefred. Även sjunde kretsen är blandad med Torshälla och yttre delen av Eskilstuna-Kloster jämte fyra omgivande landskommuner. Resten av Eskilstuna bildar de två sista kretsarna, så att Fors utgör egen krets (den åttonde) och resterande delar av Kloster den nionde kretsen. I de två nordligaste landsbygdsbetonade kretsarna i båda indelningarna, av vilka kretsar en i vardera indelningen innehåller Strängnäs och Mariefred, var SD betydligt svagare än i de övriga kretsarna. Förändringarna 1956 var ungefär desamma i alla kretsarna. F P ökade i 230-indelningens första krets. Resultaten sammanfattas i tabellerna II D : 2 — 5 , som följer efter kretsarna. Kretsarna i 230-indelningen 1. Nyköping, Oxelösund, Tunaberg, Jönåker 1952

1956 H BF FP SD K

1862 1 095 3 674 10 859 262

A

_

S

2 016 1 107 3 797 11041 267

11,1 6,1 20,8 60,5 1,5

SD 62,0

17 752 18 228 33 094

2 373 1 032 3 892 10 962 367

2 565 1 042 4 022 11 135 370

13,4 5,5 21,0 58,2 1,9

SD 60,1

18 626 19 134 34 656

2. Flen, Trosa, ] björkvik, Stig ton it a, Rönö, Svärta, Tystberga, Vagnhärad, Hölö, !»parreholm, Bettna 1952

H BF FP SD K A

S

1594 3 820 3 233 9 113 114 _

1726 3 860 3 342 9 266 116

9,4 21,1 18,3 50,6 0,6

SD 51,2

17 874 18 310 32 292

2 058 3 417 2 996 8 676 217

2 224 3 449 3 096 8 813 219

12,5 19,4 17,4 49,5 1,2

17 364 17 801 31990

SD i

50,7 i44r

3. Katrineholm, Sköldinge, St. Malm, V. Vingåker 1952

1956 H BF FP SD K

1627 1628 4100 10 224 236

S

17 815 18 281 31808

rt

_

1761 1645 4 238 10 396 241

9,6 9,0 23,2 56,9 1.3

SD 58,2

1 905 1 517 4 100 10 266 340

2 059 1 531 4 237 10 428 343

11,1 8,2 22,8 56,1 1,8

SD 57,9

18 128 18 598 33 349

4. Strängnäs, Mariefred, Gnest; i, Daga , Åker, Enhörna, Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga 1952

H BF FP SD K A

S

2 003 2 222 3 591 6 839 90 _

2 168 2 246 3 712 6 954 92

14 745 15172 28165

14,3 14,8 24,5 45,8 0,6

SD SD SD SD FP F P SD SD 46,4

2 385 2 011 3 501 6 664 209

2 578 2 030 3 618 6 769 211

14 770 15 206 28 042

17,0 13,3 23,8 44,5 1,4

SD SD SD SD FP FP SD SD 45,9

83 5. Kafjärden, V. Rekarne, Husby-Rekarne, Arla, Mellösa, Malmköping, Flöda, Juli t a 1956

1952 H BF FP SD

1 228 3 475 3 393 7 042

1329 3 512 3 507 7 160

22,4 22,4 45,8

SD SD SD SD BF1 BF1 SD SD

K Ö

0,9

46,7

s

8,5

'5i före FP

15 646 15 273 28 34^

1558 3 031 3 144 6 462

1684 3 059 3 249 6 564

11,4 20,8 22,1 44,6

SD SD SD SD FP FP SD SD

1,1

45,7

SD

14 355 14 717 27 496

6. Eskilstuna 1—8 (Fors), Torshälla, Hällby 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 103 385 4 403 11 026 536 — 17 453

6,7 2,2

4 551 11211

25,4 62,6

3,1

1 194

SD 65,7

9,4 1,8

4 661 11500

4 817 11682

24,8 60,1

3,9

64,0

19 429 18 945 35 333

17 891

32 584

7. Eskilstuna 9— 17 (Kloster) 1952

H BF FP SD K Ö S

1 182 1092 170 172 4 816 4 659 10 233 10 064 485 494 — 16 897 16 470 29 849

7,0 1,0

SD

28,5 60,6

2,9

63,5

1. Nyköping, Oxelösund 1952 1 798 H 1661

12,4

1,9

3 204 8 764

3 312 8 911

22,8 61,3

1,6

ö

S

1 741 165 4 543 10 322 569

10,0 1,0 26,2 59,5 3,3

SD 62,8

16 895 17 340 30 080

Kretsarna

BF FP SD K

1956 1611 163 4 396 10 161 564

300-indelningen 1956

SD 62,9

—. 14 541 14 141 26 361

2 082 322 3 371 8 885 320

2 250 325 3 484 9 025 323

14,6 2,1 22,6 58,6 2,1

SD 60,7

14 980 15 407 27 895

2. Trosa, Tunaberg, Jönåker, Stigtomta, Svärta, Tystberga, Vagnhärad, Hölö 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

790 855 2 566 2 593 1 929 1 994 6 183 6 287 69 70 —. 11 537 11 799 21638

7,2 22,0 16,9 53,3

SD

0,6

53,9

1091 2 264 1854 5 968 132

1 179 2 285 1916 6 062 133

11 309 11 575 21604

10,2 19,7 16,6 52,4 1,1

SD 53,5

84 3. Flen, Rönö, Cnesta, Daga, Sparreholm, Bettna 1956

1952 H BF FP SD K Ö

1 378 2 586 2 544 5 942 111

s

12 561 12 889 22 356

1 492 2 613 2 629 6 042 113

11,6 20,3 20,4 46,8

0,9

SD SD SD SD FPi

F P 1

SD SD 47,7 »16r före B F

1688 2 320 2 366 5 685

1824 2 342 2 445 5 775

14,5 18,6 19,5 45,9

1,5

SD SD SD SD FP FP SD SD 47,4

12 246 12 575 22 IOC

4. Mellösa, Malmköping, Flöda, V. Vingåker, Julita 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 072 2 198 2 859 6 452 176

11 160 160 2 221 2 955 6 560 179

88,9 ,9 17,0 22,6 50,1

SD

1,4

51,5

1325 1908 2 698 6 162 192

1432 1 926 2 788 6 259 194

11,4 15,3 22,1 49,7 1,5

SD 51,2

— 12 285 12 599 23 150

12 757 13 075 23 436

5. Katrineholm, Björkvik, St. Malm, Sköldinge 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

11 447 1 337 447 1 271 1 284 2 974 3 074 8 287 8 426 166 169 —. 14 035 14 400 24 901

10,0 10,0

8,9

SD

21,4 58,5

1,2

59,7

1 553 1 217 2 952 8 308 263

1 678 1 228 3 051 8 439 265

SD 59,4

14 293 14 661 26 188

6. Strängnäs, Mariefred, Åker, Enhörna, Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga,

Kafjärden

1952 H BF FP SD K Ö S

11,4 8,4 20,8 57,6 1,8

1698 1953 3 036 5 855

1838 1974 3 138 5 953

14,2 15,2 24,2 46,0

SD SD SD SD FP FP SD SD

0,4

46,4

2 070 1 727 3 039 5 659

2 237 1 743 3 141 5 748

17,2 13,4 24,1 44,1

SD SD SD SD FP FP SD SD

1,2

45,3

12 656 13 031 24 07£

12 597 12 959 24 14ci

7. Torshälla, Eskilstuna 17, Hällby, V. Rekarne, Husby Rekarne, Arla 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

647 1 781 2 693 5 961 224

700 1 800 2 783 6 061 228

6,0 15,6 24,0 52,4

SD

2,0

54,

920 1 581 2 601 5 685 298

994 1 596 2 688 5 775 301

— 11 306 11 572 approx 21 913

11 085 11 354 approx 21 902

8,8 14,0 23,7 50,8 2,7

SD 53,5

85 8. Eskilstuna 1—8 (Fors) 1952

H BF FP SD K Ö S

886 959 98 99 3 571 3 691 8 749 8 896 409 417 — 13 713 14 062 24 87 9

6,8 0,7 26,2 63,3 3,0

1 314 93 3 763 9 233 562

SD 66,3

1 420 94 3 889 9 379 567

9,3 0,6 25,3 61,1 3,7

SD 64,8

14 965 15 349 27 009

9. Eskilstuna 9—16 1952

H BF FP SD K Ö S

1 040 1 126 63 64 4 243 4 386 8 974 9 125 415 423 — 14 735 15 124 approx 26 50 1

7,4 0,4 29,0 60,4 2,8

1 528 92 4 046 9106 492

SD 63,2

1 651 93 4182 9 250 496

10,5 0,6 26,7 59,0 3,2

SD 62,2

15 264 15 672 approx 27 023

Tabell II D: 2. Mandatfördelningen i Södermanlands län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt . med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,66 0,75 1,63 3,85 0,11 7,00

H BF FP SD K S

0,84 0,67 1,58 3,76 0,15 7,00

H BF FP SD K S

+ 0,18 — 0,08 — 0,05 — 0,09 + 0,04

2 5

1 2 4

1 1 5

1 5

2 4

2 5

+ 1

+ 1 —1

—1

—1 + 1

1 1 5

2 5

—1 + 1

I 230-indelningen fick SD mer än 50 % av rösterna i 5 kretsar 1952 och 4 kretsar 1956. I 300-indelningen fick SD absolut majoritet i 7 kretsar 1952 och 6 kretsar 1956. I tredje alternativet fick F P två mandat utom 1952 i 230-indelningen, där det fick ett mandat och BF ett. Alla andra mandat tillföll SD. Inga föränd-

8G Tabell II D: 3. Mandatfördelningen i Södermandlands län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt. med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,85 0,97 2,09 4,95 0,14 9,00

1 1 2 5

1 1 2 5

2 7

2 7

9 H BF FP SD K S

1,08 0,86 2,03 4,84 0,19 9,00

1 1 2 5

1 1 2 5

2 7

2 7

9 H BF FP SD K S

+ 0,23 — 0,11 — 0,06 — 0,11 + 0,05

Tabell D: 4. Kretsarnas

fördelning

Folkmängd (i tusental)

efter folkmängd

i Södermanlands

230 mandat

300 mandat

län.

182022242628303234363840424446485052Summa

ringar i mandatfördelningen inträffade 1956 utom att F P övertog BF:s mandat i 230-indelningens tredje alternativ. SD blev överrepresenterade i förhållande till röstfördelningen i alla alternativ. I 230-indelningens tredje al-

87 Tabell UD: 5. Röstmarginalerna vid alternativ 3, SD -f- K, i Södermanlands län. 230 mandat 1956

1952 Valkrets

H + BF + FP

SD + K

H + BF + FP

3 876 263 2 944

4 388 454 2 993

1 2 3 4 5 6 7

1 246; FP: 1 040 1 267; FP: 190

1 080; FP: 1 466 1 050; BF: 5

5 449 4 442

5 623 4 557

H BF FP

1 065

1050 1 080

5 1 466

SD + K

3 603

1 256

3 395

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP

SD + K

H + BP + FP

3 289 815

3 757 915

1 9

579; FP:

3 4 5 6 7 8 9

647; FP: 103

307 2 747

403 2 790 1 211; FP:

941; FP: 1 164

904 798 4 543 3 820

1006 4 564 3 972

Medeltal H BF FP

590 SD + K

2 487

2 331

ternativ fick partiet dock lika många mandat som enligt d'Hondts regel vid kartell BF -4- SD. FP blev med 2 platser proportionellt representerat men i övrigt underrepresenterat. H som ju blev helt utan platser, blev underrepresenterad liksom BF utom den gång då det fick en plats. Genom att de borgerliga partiernas starka områden i båda indelningarna bara räckte till för vinst i två kretsar (i tredje alternativet), blev tilldelningen något större för SD i 300-indelningen än i 230-indelningen. SD:s röstmarginaler i tabell II D: 5 var i medeltal mer än dubbelt så stora som de borgerligas även 1956, då F P : s var större och SD:s mindre än 1952. Fyra av SD:s marginaler i båda indelningarna och vid båda valen var stora (över 2 700). Böstövervikten räckte dock tydligen till vinster även i andra kretsar.

88 E. Östergötlands län. Tabell II E: 1. Partifördelningen

i Östergötlands

län.

SD + K

Antal godkända röster

55,3 54,5

189 687 194 040

Parti Valår

1952 1956

Ii

BF

FP

SD

K

15,7 18,5

10,4 8,8

18,6 18,2

52,2 50,6

3,1 3,9

Ö

Rangordningen mellan partierna var 1952 densamma som i hela landet. SD hade dock mycket större andel av rösterna i länet än totalt. Även H var något starkare. BF hade ungefär sin andel, K hade klart mindre andel. Största avvikelsen nedåt i röstandel noterades dock för F P med 18,6 % mot 24,4 % totalt. SD -f- K hade över 55 % av rösterna trots K:s svaga ställning. SD ensamma hade över 50 %. Förändringarna 1956 svarade i stort sett mot förändringarna i hela landet. H passerade nu FP, om än knappt, och blev således länets andra parti. Trots minskad andel hade SD över 50 % av rösterna. I 230-indelningen fick länet 11 mandat och i 300-indelningen 15. Medeltalet invånare pr krets blev 1952 vid 11 mandat 31 857 (intervall 28 857— 34 857) och vid 15 mandat 23 362 (intervall 20 862—25 862). Tolfte kretsen i 300-indelningen fick 233 för få invånare. År 1956 blev medeltalen pr krets 32 304 och 23 690. Ändrade kommungränser medför vissa mindre överflyttningar i 230-serien mellan första och fjärde, nionde och elfte kretsarna, i 300-serien mellan första och sjätte, åttonde och elfte kretsarna. Dessutom flyttas ett område i åttonde resp. andra kretsen över länsgränsen till sjätte resp. åttonde kretsen i Örebro län. Första kretsen i 230-indelningen är en landsbygdskrets bestående av sex kommuner längst i norr. Därefter följer tre kretsar med delar av Norrköping. Den första av dessa, dvs. indelningens andra krets, består av Matteus och ö. Eneby församlingar, dvs. norra delen av staden. Tredje kretsen innehåller Hedvigs församling och större delen av S:t Olai församling, medan resten av staden finns i fjärde kretsen tillsammans med de två kommunerna på Vikbolandet. Fjärde kretsen är såleden en blandad stads- och landsbygdskrets. Femte kretsen innehåller Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga med Söderköping och dessutom tre andra kommuner. Linköping har delats på sjätte och sjunde kretsarna, varav den förra består av större delen av Domkyrkoförsamlingen och den senare av resten av staden samt två grannkommuner. Åttonde kretsen upptar Motala och två grannkommuner, nionde Skänninge och en rad omgivande kommuner, tionde söder därom Mjölby och Vadstena med omgivningar och elfte kretsen slutligen södra delen av länet med Kinda och Ydre domsaga jämte tre kommuner i Linköpings domsaga. Inga kommuner utom Norrköping och Linköping, där dock gränserna i rätt stor utsträckning följer församlingsgränserna, har delats. Indelningen ansluter som synes inte särskilt väl till domsagorna. Man-

89 talsskrivna befolkningen uppgick den 1 november 1951 i andra kretsen till 33 371, i tredje kretsen till 31 461, i Norrköpingsdelen av fjärde kretsen till 21 803 (kyrkoskrivna folkmängden den 31 december approximativt 21 719), i sjätte kretsen till 30 589 och i Linköpingsdelen av sjunde kretsen till 25 483 (kyrkoskrivna folkmängden 31 december approximativt 25 308). I 300-indelningen är de två första kretsarna landsbygdskretsar i norr. Därefter följer fyra Norrköpingskretsar, varav den sista (sjätte kretsen) även innehåller de båda kommunerna på Vikbolandet. Uppdelningen av Norrköping följer helt församlingsgränserna. Sjunde kretsen utgöres av Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga plus Norsholm. Åttonde kretsen är östra delen av Linköpings domsaga. Därpå kommer två kretsar som helt består av delar av Linköping. Vissa ytterområden av Linköping vilka tillhör S:t Lars församling, och tre kommuner väster om staden bildar elfte kretsen. Tolfte kretsen ligger helt i Aska, Dals och Bobergs domsaga (med Vadstena och Skänninge städer). Trettonde kretsen utgöres av Motala, fjortonde av Folkungabygdens domsaga med Mjölby med undantag för de två sydligaste kommunerna, som tillsammans med Kinda och Ydre domsaga bildar femtonde och sista kretsen. Norrköping, Linköping och Borensberg har delats. Mantalsskrivna befolkningen uppgick den 1 november 1951 i nionde kretsen till 21 584, i tionde kretsen till 24 163 och i Linköpingsdelen av elfte kretsen till 10 325 (kyrkoskrivna folkmängden den 31 december approximativt 10 243). Partiernas röstandelar varierade betydligt mellan länets kretsar. I de norra landsbygdskretsarna var SD:s andel synnerligen stor, medan den längst i söder låg under 40 %. I senare fallet var i stället BF:s andel ovanligt stor, över 25 %. övriga landsbygdsbetonade kretsar hade röstfördelningar mellan de två nämnda extremfallen. I stadskretsarna varierade SD:s andel 1956 från under 45 % till över 55 %. SD:s var något svagare i Linköping än i Norrköping, ehuru delar av den senare staden var mer borgerligt betonade än övriga delar. I Norrköping var också H starkare i förhållande till F P än i Linköping. Förändringarna 1956 varierade även något. F P gick sålunda framåt i Norrköping, och SD och SD -|- K ökade något i någon krets. Sedan kretsarna har presenterats nedan, sammanfattas resultaten i tabellerna II E : 2—5. Kretsarna i 230-indelningen 1. Tjällmo, Hällestad, Hävla, Finspång, Kvillinge, Kolmården 1952

H BF FP SD K O S

1705 1875 2 256 10 508

1823 1 905 2 345 10 676

10,7 11,1 13,7 62,4

2 178 1563 2 260 10 508

2 321 1582 2 346 10 671

362 —

2,1

16 706 17 114 31 086

16 949 17 363 31 819

13,4 9,1 13,5 61,4 2,6

SD 64,0

90 2. Norrköping: Matteus, Ö. Eneby 1952

H BF FP SD K

2 703 149 3 102 10 671 815

ö

—

S

2 890 151 3 225 10 842 822

16,1 SD

0,8 18,0 60,5

4,6

65,1

17 440 17 930 33 633 3. Norrköping: S:t Olai 1—5, 8, He 1952

H BF FP SD K Ö S

17,8

0,5

SD

19,4 56,9

5,4

62,3

4 545 4 859 70 71 3 301 3 431 9 395 9 545 653 658 — 17 964 18 564 approx 31 789

26,2 SD

0,4 18,5 51,4

3,5

54,9

4. Norrköping: S:t Olai 6, 7, Borg, S:t

4 409 4 698 35 35 3 252 3 376 8 391 8 521 743 748 1 1 16 831 17 379 approx 29 560

27,1

0,2

SD

19,4 49,0

4,3

53,3

id, Tingstad; V. Vikbolandet, ö.ikbolandet V

1952 H BF FP SD K Ö S

3 087 3 289 98 99 3 436 3 567 10 332 10 492 992 998 1 1 17 946 18 446 33 694

3 012 3 220 1 736 1 764 2 365 2 458 7 767 7 891 342 345 — 15 222 15 678 approx 29 477

20,5 11,3 15,7 50,3

2,2

SD 52,5

3 892 4 147 1 537 1 556 2 878 2 988 8161 8 287 555 559 2 2 17 025 17 539 approx 32 687

23,6

8,9

SD SD SD SD

17,0 47,3

H SD SD SD

3,2

50,5

5. Söderköping, Åkerbo, Norsholm, Skärblacka, Stegeborg, Aspveden, Ringarum, Valdemarsvik, Gryt 1952

H BF FP SD K Ö S

2 426 3 396 2 286 8 529 288

2 593 3 450 2 376 8 665 290

14,9 19,9 13,7 49,9 1,6

SD 51,5

16 925 17 374 31559

3 450 141 4 408 7 609 715

3 252 2 915 2 079 8 264 353

19,3 17,3 12,3 49,0 2,1

SD i

51,1 *18r

16 424 16 863 30 902

6. Linköping: större delen av domkyrkoförs. 1—9, 12 H BF FP SD K Ö S

3 052 2 880 2 003 8 138 351

1—10, 12, 15, 16 (ej helt oförändrad) 1956

3 688 143 4 582 7 731 721

21,9 0,8 27,2 45,8 4,3

SD SD FP SD FP SD1 FP SD 50,1 l

16 323 16 865 approx 30 871

39r

4 067 4 333 106 107 4 284 4 447 7 726 7 846 990 996 1 1 17 174 17 730 approx 32 643

24,4 0,6 25,1 44,3 5,6

SDSD FP SD 1 FP FP 2 FP SD 49,9 >62r 2 45 r

7. Linköping 10, 11, 13—18 (resten av domkyrkoförs. och S:t Lars) Askeby, Landeryd; 1956 i Linköping distrikten 11, 13, 14, 17—26; (ej helt oförändrad) 1952

H BF FP SD K Ö S

1681 753 3 465 8 433 747

1 797 765 3 602 8 568 753

15 079 15 485 approx 29 983

11,6 4,9 23,3 55,3 4,9

SD 60,2

2 532 656 3 780 8 943 914

2 698 664 3 924 9 082 920

16 825 17 288 approx 32 987

15,6 3,8 22,7 52,6 5,3

SD 57,9

91 8. Motala, Godegård, Aska 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 770 1 892 1 091 1 108 3 879 4 032 8 610 8 748 833 840 —. 16 183 16 620 31385

11,4

6,7

SD

24,3 52,6

5,0

57,6

2 287 878 3 577 8 867 990

2 437 889 3 713 9 004 996

14,3 5,2 21,8 52,9 5,8

SD 58,7

16 599 17 039 32 024

9. Skänninge, Borensberg, Boberg, Vifolka, S. och N. Valkebo, Kärna, Vreta kloster 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 065 3 467 2 817 8 441

2 207 3 522 2 928 8 576

12,5 20,0 16,6 48,6

SD SD SD SD BF1 SD SD SD

2 705 3 101 2 737 8 434

2 882 3 139 2 841 8 565

16,0 17,4 15,8 47,6

SD SD SD SD BF SD SD SD

2,3

50,9

3,2

50,8

»81 r

17 652 17 206 33 55(

18 006 17 552 33 094t

10. Mjölby, Vadstena, Östgöta-Dal, Folkunga, Alvastra, Ödeshög, Boxholm, S. Gästring 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 127 2 873 3 227 9 086 563

2 274 2 919 3 354 9 231 568

12,4 15,9 18,3 50,3 3,1

SD 53,4

2 756 2 578 3 034 9 220 617

2 937 2 610 3150 9 363 621

15,7 14,0 16,9 50,1 3,3

SD 53,4

18 205 18 681 33 453

17 876 18 346 33 752

11. Ydre. V., S. och N. Kinda, Åtvidaberg, Björsäter, Vårdnäs 1956

1952 H

BF FP SD K Ö S

2 333 3 916 2 830 8 317 188

2 494 3 978 2 942 8 450 190

13,8 22,0 16,3 46,8 1,1

SD SD SD SD BF BF SD SD 47,9

2 719 3 540 2 712 8 003 279

2 897 3 584 2 815 8 127 281

16,4 20,2 15,9 45,9 1,6

SD SD SD SD BF BF SD SD 47,5

17 253 17 704 32 481

17 584 18 054 33 341

Kretsarna i 300-indelningen 1. Hävla, Finspång, Kvillinge, Kolmården 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 431 1 044 1 878 8 866 285

1 530 1 061 1 952 9 008 287

11,1

7,7

SD

14,1 65,0

2,1

67,1

1782 889 1891 8 874 356

1899 900 1963 9 012 358

— 13 504 13 838 24 970

13 792 14132 25 892

13,4 6,4 13,9 63,8 2,5

SD 66,3

92 2. Godegård, Tjällmo, Kristberg (i Borensberg), Vreta Kloster, Skärblacka, Hällestad 1952

H BF FP SD K Ö S

1 009 1 079 2 314 2 351 1 583 1 646 6 390 6 492 340 343 — 11 636 11 911 21749

9,1 19,7 13,8 54,5

SD

2,9

57,4

1 369 1 919 1 542 6 297 423

1 459 1 943 1 601 6 395 426

12,3 16,4 13,6 54,1

SD

3,6

57,7

11 550 11 824 21 482

3. Norrköping: S:t Olai 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

3 412 3 647 60 61 2 492 2 590 7 672 7 795 520 524 — 14 156 14 617 24 510

25,0

0,4

SD

17,7 53,3

3,6

56,9

3 407 3 630 40 40 2 561 2 659 6 916 7 023 557 561 1 1 13 482 13 914 23 132

26,1

0,3

SD

19,1 50,5

4,0

54,5

4. Norrköping: Hedvig, Matteus 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 841 3 037 45 46 2 298 2 389 7 349 7 467 577 582 — 13 110 13 521 23 942 5. Norrköping: Östra Eneby

22,5

0,3

SD

17,7 55,2

4,3

59,5

2 802 2 986 21 21 2 188 2 271 6 478 6 578 689 693 1 1 12 179 12 550 21 942

1565 1 673 1 971 2 100 14,4 130 132 92 93 SD 1,1 2 100 2 183 2 496 2 591 18,7 7 044 7 157 7 126 7 236 61,5 632 636 501 505 65,8 4,3 — 12 317 12 656 11 340 11 650 23 699 22 654 6. Norrköping: Borg, S:t Joh., Styrstad, Tingstad Ö. och V. Vikbolandet

SD

5,5

57,9

16,6

0,7

SD

20,5 57,2

5,0

62,2

24,0 10,8 16,9 45,4

SD SD SD SD H H SD SD

2,9

48,3

21,0 17,8 12,4 47,1

SD SD SD SD H H SD SD

48,8

2 442 2 610 1 720 1 747 1 878 1 952 5 768 5 860 212 214 — 12 020 12 383 23 793

0,2 18,1 52,4

1952 H BF FP SD K Ö S

H BF FP SD K Ö S

23,8

21,1 14,1 15,8 47,3

SD SD SD SD H H SD SD

1,7

49,0

3 208 3 418 1 517 1 536 2 321 2 409 6 364 6 463 412 415 2 2 13 824 14 243 27 168

7. Söderköping, Norsholm, Ste geborg, Aspveden, Ringaruin, Valdemarsvik,Gryt 1952

H BF FP SD K Ö S

2 004 2 142 2 490 2 530 1 735 1 804 6 058 6 155 187 189 — 12 474 12 820 23 392

16,7 19,7 14,1 48,0

SD SD SD SD BF BF SD SD

1,5

49,5

2 421 2158 1 462 5 704 214

2 580 2 185 1 518 5 792 215

11 959 12 290 22 582

93 8. Åtvidaberg, Björsäter, Askeby, Land er yd, Vårdnäs, Åkerbo 1952

H BF FP SD K O

1 192 2 239 1643 6 071 144

—

11 2*

1274 2 275 1708 6 168 145

11,0 19,7 14,8 53,3 1,2

SD 54,5

1646 1 959 1628 5 925 210

1754 1983 1690 6 017 211

15,1 17,0 14,5 51,6 1,8

53,4

21,4 0,6 25.6 46,6 5,8

SD SD FP1 SD FP SD SD2 SD 52,4

SD

11 368 11 655 21781

9. Linköping (Domkyrkoförsamlingen norr om Storgatan) 1—5, 11, 12 1—6, 12—16 H BF FP SD K Ö S

1952 2 247 91 3 058 5 401 530

2 402 92 3 179 5 487 534

20,5 0,8 27,2 46,9 4,6

—

SD SD FP 1 SD FP SD FP 2 SD 51,5 1

11694 11327 approx 21 14]

94 r 2 r

1956 2 788 2 971 82 83 3 425 3 555 6 387 6 486 799 804 1 1 13 482 13 900 approx 25 077

*40 r 2 43r

10. Linköping (Domkyrkoförsaml. söder om Storg, delar av S:t Lars förs) 7—11, 18—20, 22, 24 (något ändrad) 6—10, 14, 16, 17 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 134 96 3 409 6 547 647

2 281 98 3 544 6 652 652

17,3 0,7 26,8 50,3 4,9

SD 55,2

2 740 90 3 282 6 432 792

2 919 91 3 407 6 532 797

21,2 0,7 24,8 47,5 5,8

SD 53,3

13 336 13 746 approx 26 017

12 833 13 227 approx 21 795

11. Linköping (delar av S:t Lars): distrikt 1 3 , 1 5 , 1 8 ; Vifolka, N. Valkebo, Kärna, (1956 i Linköping distrikten 17, 21, 23, 25, 26; något ändrad) H BF FP SD K Ö S

1952 1 304 1 436 2 074 6 077 379

1 394 1 459 2 156 6 174 382

12,1 12,6 18,6 53,4 3,3

SD 56,7

—

1956 1696 1230 2 005 5 758 413

1807 1245 2 081 5 847 416

15,8 10,9 18,3 51,3 3,7

SD 55,0

11396 11 102 approx 21 75S

11 270 11 565 approx 22 231

12. Vadstena, Skänninge, Brunneby och Klockrike (i Borensberg) Boberg, Aska, Östgöta-Dal 1952

H BF FP SD K Ö

1422 1847 2 008 4 973 210

—

1520 1876 2 087 5 053 212

1460 10 748 20 629

14,1 17,5 19,4 47,0 2,0

SD SD SD SD FP F P SD SD 49,0

1919 1675 1843 5 048 335

—

2 045 1696 1913 5 126 337

10 820 11117 20 455

18,4 15,3 17,2 46,1 3,0

SD SD SD SD H H SD SD 49,1

94 13. Motala 1952

1956 H BF FP SD K

1419 207 3 266 7 353 775

S

13 020 13 375 25 020

ö

1517 210 3 395 7 471 782

11,3 1,6 25,4 55,9 5,8

1 873 163 3 048 7 664 903

SD 61,7

1 996 165 3164 7 783 909

14,2 1,2 22,6 55,5 6,5

SD 62,0

13 651 14 017 26 043

14. Mjölby, Folkunga, Alvastra, Ödeshög, Boxholm 1952

H BF FP SD K Ö

1442 2 038 2 386 6 787 476

s

1541 2 070 2 480 6 896 480

11,4 15,4 18,4 51,2 3,6

1 852 1 831 2 250 7 002 513

SD 54,8

13 129 13 467 24 894

1 973 1 854 2 336 7 111 516

14,3 13,5 16,9 51,6 3,7

55,3

18,4 26,1 16,3 37,6 1,6

SD SD SD SD BF BF SD SD 39,2

SD

13 448 13 790 24 707

15. S. Göstring, Ydre, S., N. och V. Kinda, S. Valkebo 1952

1953 3 710 2 128 5 010 139

H BF FP SD K Ö S

2 088 3 769 2 212 5 090 140

15,7 28,3 16,6 38,3 1,1

SD SD SD SD BF BF SD SD 39,4

2 210 3 306 2 011 4 748 198

12 940 13 299 24 893

2 355 3 347 2 088 4 822 199

12 473 12 811 23 614

Tabell II E: 2. Mandatfördelningen i Östergötlands län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

H BF FP SD K S

1,72 1,15 2,05 5,73 0,35 11,00

H BF FP SD K S

2,04 0,97 2,00 5,57 0,42 11,00

H BF FP SD K S

+ 0,32 — 0,18 — 0,05 — 0,16 + 0,07

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 2 1 2 6

2 1 2 6

2 1 2 6

2 1 2 6

1 10

2 1 8

1 10

1 11

1 10

1 2 1 7

1 10

1 1 9

+1 —1

+ 1 —1

95 Tabell II E: 3. Mandatfördelningen i Östergötlands län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt med SD + K ning d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

2,35 1,57 2,79 7,82 0,47 15,00

H BF FP SD K S

2,78 1,33 2,72 7,59 0,58 15,00

H BF FP SD K S

+ 0,43 — 0,24 — 0,07 — 0,23 + 0,11

1 14

3 1 1 10

3 1 3 8

3 1 3 8

+ 1

+ 1 —1

+ 2 —1 —1

—1

3 1

+ 2 —1 —1

—1 + 1

efter folkmängd

i Östergötlands

230 mandat

300 mandat

18202224262830323436384042444648— 5052Summa

15 Folkmängd (i tusental)

1 14

fördelning

1 14

2 2 3 8

Tabell II E: 4. Kretsarnas

1 2 1 11

1 2 2 10

2 1 3 9

län.

96 Tabell II E: 5. Röstmarginalerna vid alternativ i Östergötlands län.

3, SD -f- K,

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1956 SD + K

H + BF + FP

4 968 5 398 1842 794 536 39 3 157 2 556 338 1252

H BF FP

1 036

4 865 4 535 1 160 155 371

45; FP: 114 2 716 2 961 282 1287

888; BF: 687

774; BF: 1 036 774

SD + K

2 088

888 45

687 114

2 037

300 mandat 1952

H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

1956 SD + K

H + BF + FP

4 752 1759 2 021 2 577 3 674

235; H: 658 132; BF: 388

4 608 1818 1255 1993 3 088

485; H: 1 009 276; H: 395 1056 348 1381 1547

218; FP: 211

801 681 912 1130

191; H:

3131 1285 2 839; BF: 1 557

H BF FP

856 235 1 486 218

704 658 973 211

SD + K

2 139

3 367 1464 2 769; BF:

930 317 2 769

632 512 992

1920 Av de 11 kretsarna i 230-indelningen gav 7 absolut majoritet för SD 1952 och 5 år 1956. Motsvarande antal för 300-indelningens 15 kretsar var 10 resp. 9. SD blev mer eller mindre starkt överrepresenterade i alla alternativ. Alternativ 3 med SD ensamma gav dem som vanligt minst platser, men även där lägst 7 av 11 (år 1956). I samma alternativ med SD -f K tog SD minst

97 11 av 15 (år 1956). I övriga alternativ erövrade de alla mandat eller alla mandat utom ett. Förändringarna 1956 i SD:s mandatantal var små. I 230indelningen förlorade de en plats i alternativ 3, och i 300-indelningen vann de en plats i alternativ 4. I kretsen ifråga var nämligen F P : s tillbakagång ganska stark, så att H + FP, trots H:s ökning, minskade mer än BF -(- SD. BF:s och SD:s förluster var i denna krets ganska små. — Då H och F P räknades för sig, blev de borgerliga helt utan mandat. I andra och fjärde alternativen med SD utan K tog F P oftast ett mandat. I alternativ 3 med SD ensamma fick F P ett eller två mandat, men nu blev också H och BF representerade. BF blev i vissa fall rentav snarast överrepresenterat. I 300indelningen fick det dock 1956 nöja sig med ett mandat även mot SD utan K, sedan H övertagit det ena av BF:s två från 1952. Mot SD -f- K i samma alternativ fick BF ett mandat även i 230-indelningen. Där tog SD alla andra platser utom en, som 1956 övertogs av F P . I 300-indelningen i samma alternativ fick H och F P vardera ett mandat 1952 och BF två, men 1956 erövrade H två kretsar, en från vardera BF och F P . H fick således i vissa fall sin proportionella representation, BF blev i några fall överrepresenterat, men F P blev alltid underrepesenterat. BF:s mandat förklaras i viss mån av att partiet tenderade ha sina röster relativt starkt koncentrerade till SD:s svagare kretsar, nämligen landsbygdskretsarna i södra och mellersta delen av länet. Partiets röstandelar visade således en tämligen stark spridning och en — om än inte särskilt stark — negativ korrelation med röstandelen för SD. Även H och F P hade en sådan negativ korrelation med SD:s andelar, men spridningen i deras andelar av rösterna var betydligt mindre än BF:s. Då H och F P var starkare än BF i länet behövdes inte lika stark spridning i deras andelar för att de skulle få mandat. F P hade i större utsträckning än H sina största andelar i kretsar, där SD inte var tillräckligt svaga för att den borgerliga kombinationen skulle ta mandat. BF:s andelar var vidare negativt korrelerade med H:s och F P : s . Skillnaderna mellan indelningarna gäller främst de borgerliga mandatens placering inom kombinationen i tredje alternativet. Av de borgerliga segrarna i alternativ 3 mot SD -f- K hemfördes endast BF:s i femtonde kretsen i 300-indelningen med något säkrare marginal, medan övriga var mer eller mindre knappa. Även en del SD-mandat togs med relativt små röstöverskott, men åtminstone tre av marginalerna båda åren var kraftiga i båda indelningarna, varför medeltalen för SD:s marginaler blev minst dubbelt så stora som den borgerliga kombinationens medeltal. Rösterna räckte dock även till vinster i andra kretsar.

7—580380

98 F. Jönköpings län Tabell II F: 1. Partifördelningen

län.

Parti

Valår

1952 1956

i Jönköpings

H

BF

FP

SD

K

14,2 18,0

16,6 15,2

26,1 25,5

41,0 38,6

2,1 2,7

Ö

SD + K

Antal godkända röster

43,1 41,3

149 857 156 078

H hade 1952 ungefär samma styrka i länet som i hela landet. Ökningen 1956 var något större i länet än i riket, så att H fick ungefär 1 % mera av rösterna i länet än i riket. BF var mycket starkare i länet och hade 1952 flera röster än H, vilken dock passerade BF 1956. Även FP, som var länets andra parti, var något starkare än i hela landet. SD, K och SD -f K var däremot avsevärt svagare. År 1956 hade SD mindre än 40 % av rösterna. Då blev också SD -f K mindre än H + FP. Förändringarna 1956 liknade förändringarna i hela landet totalt. Länet fick 9 platser i 230-indelningen och 12 platser i 300-indelningen. Proportionellt skulle länet 1956 i 300-indelningen ha fått 11 platser. Medeltalet invånare pr krets 1952 blev med 9 kretsar 30 475 (intervall 27 475— 33 475) och med 12 kretsar 22 856 (intervall 20 356—25 356). Ingen krets föll utanför de angivna folkmängdsintervallen. År 1956 var medeltalen 31 101 och 23 326. Ändringar i kommunindelningen medförde gränsjusteringar mellan tredje och femte kretsarna i 230-serien och fjärde och sjätte kretsarna i 300-serien. Från sjätte resp. åttonde kretsen överfördes ett område till tredje resp. fjärde kretsen i Hallands län och till nionde resp. tolfte kretsen ett område från tredje resp. fjärde kretsen i Kalmar län. Första kretsen i 230-indelningen omfattar nordligaste delen av länet med städerna Tranås och Gränna och omgivande landskommuner. Andra kretsen innehåller Huskvarna och östra delen av Jönköping, medan resten av Jönköping samt Bankeryd, som i länet har gräns endast mot Jönköping, bildar tredje kretsen. Fjärde kretsen är N. och S. Vedbo domsaga utom de två kommuner och Tranås vilka ingår i första kretsen. Femte t. o. m. sjunde kretsarna omfattar västra delen av länet, varvid femte kretsen ligger längst i norr och sjunde kretsen består av Värnamo och omgivande kommuner. Femte och sjätte kretsarna är rena landsbygdskretsar. Sjätte och sjunde kretsarna är tillsammans östbo och Västbo domsaga utom Vaggeryd, som ingår i femte kretsen. Åttonde kretsen består av Nässjö och Sävsjö och kommunerna mellan de båda städerna, varefter nionde kretsen omfattar resterande del av Njudungs domsaga, dvs. länets sydöstra hörn med Vetlanda. Enda delade kommun är Jönköping, varvid dock delningen följer föreliggande »valkrets»-uppdelning av staden vid kommunala val. Första kretsen i 300-indelningen ligger längst i nordöst och består av Tranås och de tre närmaste landskommunerna. Första kretsen och femte kretsen med Eksjö utgör tillsammans N. och S. Vedbo domsaga. Andra kretsen med Gränna och Huskvarna ligger längs Vättern. Kretsen tillhör

99 Tveta, Vista och Mo domsaga. Tredje och fjärde kretsarna är Jönköping och Bankeryd, där tredje kretsen omfattar Bankeryd samt stadens västra och centrala delar. Delningen ansluter inte helt till den administrativa indelningen. Sjätte kretsen omfattar kommunerna söder om Jönköping och Huskvarna. Söder därom kommer ytterligare två landsbygdskretsar och en krets med bl. a. Värnamo. Dessa tre kretsar omfattar tillsammans sydvästra delen av länet och innehåller hela Östbo och Västbo domsaga plus en kommun (S. Mo). Tionde kretsen består av Nässjö och två kommuner söder om staden. Elfte och tolfte kretsarna omfattar tillsammans resten av Njudungs domsaga. Elfte kretsen är sydvästra delen med Sävsjö och tolfte östra delen med Vetlanda. Endast Jönköping delades. SD hade sina största röstandelar i länet i kretsarna med de större städerna i norra delen (Jönköping, Huskvarna, Nässjö) ehuru andelarna i allmänhet inte heller där blev särskilt stora, isynnerhet inte när landskommuner ingick i kretsarna. I de landsbygdsbetonade kretsarna var SD:s andelar vanligen små, ofta under 40 %. Särskilt i de södra kretsarna var andelarna ofta små. Där hade istället BF stora andelar, i vissa fall högre andelar än SD. Proportionerna mellan de borgerliga partierna växlade, så att antingen F P och BF var störst av dem. Förändringarna 1956 i de olika kretsarna följde i allmänhet förändringarna i hela länet. F P minskade dock inte i Nässjökretsen. Kretsarna i 230-indelningen 1. Tranås, Gränna, Hullaryd, Linderås, Visingsö, Skärstad, Lekeryd, Hakarp H BF FP SD K Ö S

1952 2 408 2 783 4 779 6 306 218

2 563 2 812 4 949 6 437 220

16 981 16 494 31 529

15,1 16,6 29,1 37,9 1,3

SD SD FP FP FP FP SD SD 39,2

1956 2 986 2 646 4 859 6 091 410

3 164 2 678 5 044 6 207 414

18,1 15,3 28,8 35,4 2,4

SD SD FP FP FP FP SD SD 37,8

16 992 17 507 31 497

2. Del av Jönköping: 1:1—1:5, Huskvarna. 1956 i Jönköping: 1:1—-lt7 1952 1956 2 696 2 856 H 13,1 2 020 1898 BF 137 138 0,9 SD 163 165 FP 4 021 26,2 4 466 4 636 3 883 SD 8 210 8 381 54,5 8 682 8 847 K 816 822 5,3 59,8 984 994 Ö 16 991 17 498 S 15 382 14 944 approx 28 799 approx 32 015

16,3 0,9 26,5 50,6 5,7

3. Del av Jönköping : 2 : 1 - 3:5, Järstorp; Bankeryd. 1956 i Jönköping: 2:1--3:6 1952 1956 23,2 SD SD 3 901 4 133 H 3 502 20,2 3 290 BF 315 318 1,8 FP FP 307 311 1,7 FP 5 111 5 293 30,6 FP FP 5 121 5 316 29,9 SD 7 744 7 905 45,6 FP FP 7 488 7 630 42,9 K 308 310 1,8 47,4 400 404 2,3 Ö 17 794 S 17 217 17 328 16 768 approx 32 462 approx 32 957

SD 56,3

SD SD FP FP FP FP FP FP 45,2

100 4. Eksjö, Mariannelund, Ingatorp, Höreda, Solberga, Bredestad 1952

H BF FP SD K Ö S

1967 3 076 4 252 5 759 88

2 093 3 108 4 403 5 879 89

13,4 20,0 28,3 37,8 0,5

SD SD F P FP FP FP SD SD 38,3

2 536 2 893 4 052 5 346 158

2 687 2 928 4 206 5 448 160

17,4 19,0 27,3 35,3 1,0

SD SD F P FP F P FP SD SD 36,3

14 985 15 429 27 525

15 142 15 572 27 762

5. Tenhult, Forserum, Månsarp, Norrahammar, N. och S. Mo, Vaggeryd, Vrigstad, Malmbäck 1952

H BF FP SD K Ö

2 025 1903 3 404 3 439 4 516 4 677 6 912 7 056 445 448 1 1 17 181 17 646 31 306

11,5 19,5 26,5 40,0 2,5

SD SD SD SD FP FP SD SD 42,5

2 796 3 112 4 374 6 619 539

2 962 3 149 4 540 6 745 544

16,5 17,6 25,3 37,6 3,0

SD SD F P FP F P FP SD SD 40,6

15,9 29,2 16,1 37,1 1,7

SD SD SD SD BF BF SD SD 38,8

19,0 17,4 26,1 35,0 2,5

SD SD FP F P FP FP SD SD 37,5

17,2 12,9 26,9 40,0 3,0

SD SD FP F P FP FP SD SD 43,0

• —

17 440 17 940 31 241

6. Anderstorp, Gislaved, Villstad, Burseryd, Hylte, Unnaryd, Reftele, Bredaryd H BF FP SD K Ö

1952 1 999 5 118 2 812 6 458 234

2 128 5 171 2 912 6 592 236

12,5 30,3 17,1 38,7 1,4

SD SD SD SD BF BF SD SD 40,1

—.

1956 2 639 5 064 2 726 6 375 291

2 796 5 125 2 830 6 496 294

—

16 621 17 039 30 351

17 095 17 541 30 150

7. Värnamo, Cnosjö, Forsheda, Bor, Rydaholm, Klevshult, Skillingaryd 1952

H BF FP SD K Ö

2 582 3 525 4 646 6 561 357

2 748 3 561 4 811 6 697 360

15,1 19,6 26,5 36,8 2,0

SD SD F P FP FP FP SD SD 38,8

—.

3 383 3 252 4 741 6 475 476

3 584 3 291 4 921 6 598 481

—

17 671 18 177 33 035

18 327 18 875 33 910

8. Nässjö, Sävsjö, N. Sandsjö, Bodafors, Hjälmseryd 1952

H BF FP SD K Ö

2 212 2 277 4 341 7 091 381

—.

2 354 2 300 4 496 7 238 384

16 302 16 772 30 578

14,0 13,7 26,8 43,2 2,3

SD SD SD SD FP FP SD SD 45,5

2 872 2 257 4 605 6 967 520

3 043 2 284 4 780 7 099 525

— •

17 221 17 731 31 749

101 9. Vetlanda, Bäckaby, Korsberga, Nye, Alseda, Vetlanda lk, Björkö, Lannaskede 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 795 3 938 3 451 5143 248

1 910 3 979 3 574 5 250 250

12,8 26,6 23,9 35,1 1,6

14 575 14 963 28 450

SD SD FP SD 1 BF BF SD SD 36,7

2 671 3 732 3 401 5166 359

15 329 15 763 28 868

16 r

2 830 3 777 3530 5 264 362

17,9 24,0 22,4 33,4 2,3

SD SD FP F P BF BF SD SD 35,7

18,5 12,3 29,3 37,5 2,4

SD SD FP FP FP FP SD SD 39,9

13,5 8,7 26,2 46,4 5,2

SD SD FP SD

19,3 1,3 29,4 47,4 2,6

SDSD FP SD FP FP 1 FP 2 SD 50,0

Kretsarna i 30O-indelningen L. Tranås, Bredestad, Hullaryd, Linderås 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1960 1756 3 724 5 049 145

2 086 1774 3 857 5 154 146

16,0 13,6 29,7 39,6 1,1

SD SD FP F P F P FP SD SD 40,7

2 337 1620 3 766 4 911 312

2 476 1639 3 909 5 004 315

13 343 12 946 23 916

13 017 12 634 23 543

2. Huskvarna, Gränna, Visingsö, Skärstad, Hakarp H BF FP SD K 0 S

1952 1 363 1 281 1 166 1 178 3 262 3 378 6 072 6 198 626 631 — 12 407 12 748 23 292

10,7 10.7 9,2 26,5 48,7 4,9

SD 53,6

Ö

—

S

SD SD SD SD

5i,e

1:3—1:7, 3:1—3:6 1956

2 042 174 3 704 6 401 244

1786 1 155 3 465 6 133 694

13 233 2 871 23 28£1

3. Del av Jönköping 1:3—1:5, 3:1—3:5 H BF FP SD K

1686 1 141 3 338 6 019 687

2 173 176 3 836 6 534 246

16,7 1,4 29,6 50,4 1,9

SD 52,3

2 736 188 4 261 6 987 387

2 899 190 4 423 7 120 391

4 r 2 12 r

14 559 15 023 approx 27 523

12 565 12 965 approx 24 403

4. Del av Jönköping: 1:1, 1:2, 2:1—2:4, Järstorp; Bankeryd. (1956 i Jönköping 1:1, 1:2, 2:1—2:5) H BF FP SD K Ö S

1952 2 505 263 3 584 5 361 332

2 666 266 3 712 5 473 334

12 451 12 045 approx 24 026

21,4 2,1 29,8 44,0 2,7

SD SD FP F P F P FP FP FP 46,7

1956 2 987 252 3 541 4 972 418

3 165 255 3 676 5 066 422

12 584 12 170 approx 24 270

25,2 2,0 29,2 40,2 3,4

SD SD FP FP FP FP F P FP 43,6

102 5. Eksjö, Mariannelund, Ingatorp, Höreda, Solberga H BF FP SD K Ö S

1952 1624 2 494 3 362 4 926 83

1 728 2 520 3 482 5 028 84

13,5 19,6 27,1 39,2 0,6

SD SD FP FP 1 FP FP SD SD 39,8

12 489 12 842 23 046

> 98 r

1956 2 140 2 383 3 215 4 546 144

2 267 2 412 3 337 4 632 145

7. S. Mo, Gnosjö, Gislaved, ilevshult, Skillingaryd, Vaggeryd 1952 1956 H 1 747 1859 13,6 SD SD 2 252 2 386 1 BF 2 432 2 457 FP SD 18,0 2 253 2 280 FP 3 590 3 718 27,1 FP FP 3 711 3 852 SD 5 129 5 236 38,2 SD SD 5 201 5 300 K 426 429 3,1 41,3 461 465 Ö — S 13 324 13 699 *88 r 13 878 14 283 24 549 25 199 8. Anderstorp, Villstad, Burseryd, Hyll e, Unnaryd, Reftele, Bredaryd 1952 1956 H 1 710 1 820 13,4 BF1 SD2 2 244 2 378 BF 4 671 4 719 34,7 BF1 SD2 4 626 4 682 FP 2 221 2 300 16,9 BF BF 2143 2 224 3 3 SD 4 555 4 650 34,1 BF BF 4 351 4 434 K 119 120 0,9 35,0 163 165

ö

S

13 276 13 609 24 137

69r *51r 3 69r före SD

9. Värnamo, Forsheda, Bor, Rydaholm i 1952 H 1 690 1 799 SD SD 15,5 BF 2 294 2 318 SD 1 SD 20,0 FP 2 608 2 701 FP FP 23,2 SD 4 471 4 564 SD SD 39,2 K 248 250 41,3 2,1 Ö — 1 S 11 311 11 632 64r 20 977 10. Nässjö, N. Sandsjö, Bodafors 1952 H 1 484 1 579 13,4 BF 1 041 1 052 8,9 FP 3 052 3 161 26,8 SD 5 588 5 704 48,4 K 295 297 2,5 Ö — S 11 460 11 793 21272

SD SD SD SD FP 1 SD SD SD 50,9 '88r

SD SD FP FP FP FP SD SD 37,3

16,3 17,7 24,4 39,3 2,3

SD SD FP SD FP FP SD SD 41,6

16,7 15,9 27,0 37,1 3,3

SD SD FP FP FP FP SD SD 40,4

12 428 12 793 22 795

6. Lekeryd, Tenhult, Forseruin, Månsarp, Norrahammar, N. Mo, Malmbäck 1952 1956 H 1 289 1 372 10,5 SD SD 2 027 2148 BF 2 493 2 519 19,3 SD SD 2 313 2 341 FP 3 323 3 441 26,3 FP FP 3 108 3 226 SD 5 389 5 501 42,1 SD SD 5 102 5199 K 236 238 1,8 43,9 301 304 Ö 1 1 S 12 731 13 072 12 851 13 218 23 303 23 090

l

17,7 18,9 26,1 36,2 1,1

17,1 33,7 16,0 32,0 1,2

2 337 2 160 2 728 4 515 361

33,2 !83r 80r

13 527 13 883 23 633

1956 2 206 2134 2 628 4 431 358

i

BF2

19,3 17,8 22,6 37,3 3,0

SD SD FP FP FP FP SD SD 40,3

16,1 8,8 27,0 44,6 3,5

SD SD SD SD FP FP SD SD 48,1

11 757 12 101 21687 1956 1 901 1 087 3 255 5 482 433

2 014 1 100 3 379 5 586 437

12 158 12 516 22 372

103 11. Sävsjö, Vrigstad, Hjälmseryd, Bäckaby, Korsberga, Lannaskede 1952 1 360 3 367 2 834 3 253 106

H BF FP SD K Ö S

1 447 3 402 2 935 3 321 107

12,9 30,3 26,2 29,6 1,0

—.

10 920 11212 21 127

1956 1953 3 180 2 861 3 183 154

BF 1 SD2 FP F P BF BF BF 3 BF 3 30,6

17,8 27,6 25,5 27,8 1,3

2 069 3 218 2 970 3 243 155

*25 r 2 25r före BF

11331 11655 20 961

*81 r 2 26r 3 81 r före SD

SD*SD FP FP BF BF SD 2 SD 2 29,1

12. Vetlanda, Nye, Alseila, Vetlanda Ik, Björkö 1956 2 011 2 249 2 518 4 024 319

1362 2 422 2 527 3 990 235

H BF FP SD K Ö S

1 450 2 447 2 617 4 073 238

13,4 22,6 24,2 37,6 2,2

10 536 10 825 20 597

SD SD SD1 SD FP FP SD SD 39,8

18,6 19,9 22,9 35,8 2,8

2 131 2 276 2 614 4100 322

SD SD FP FP FP FP SD SD 38,6

11 121 11 443 21 177

'6 r

Tabell II F: 2. Mandatfördelningen i Jönköpings län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Maj oritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt. med SD + K ning i' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,28 1,49 2,35 3,69 0,19 9,00

1 1 3 4

1 2 2 4

9 H BF FP SD K S

1,62 1,37 2,29 3,48 0,24 9,00

2 1 2 4 9

H BF FP SD K S

+ 0,34 — 0,12 — 0,06 — 0,21 + 0,05

+1 —1

5 4

2 6 1

1 8

2 1 2 4

7 2

2 6 1

4 5

2 6 1

1 8

1 8

7 2

2 6 1

1 8

+1 —1 + 2 —2

+3 —3

I en krets 1952 och en krets 1956 hade SD absolut majoritet i 230-indelningen. I 300-indelningen hade de absolut majoritet endast i en krets 1952 men inte i någon krets 1956. SD blev starkt överrepresenterade i första och fjärde alternativen. I 230-

104 Tabell II F: 3. Mandatfördelningen i Jönköpings län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K ning d'Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,71 1,99 3,13 4,92 0,25 12,00

H BF FP SD K S

2,16 1,82 3,06 4,64 0,32 12,00

H BF FP SD K S

+ 0,45 — 0,17 — 0,07 — 0,28 + 0,07

2 2 3 5

2 2 3 5

12 2 1 3 5 11

1 5 6

2 8 2

2 1 9

2 2 3 4

2 10

1 9 2

+ 4 —4

+ 2 —2

—1

—1 —1

—1

Tabell II F: 4. Kretsarnas

+ 1

4 8

2 7 3

2 1 9

1 2 9

1 11

1 7 4

2 9 1

1 1 10

—1 + 1

+ 1

+ 1 + 3 —4

+ 2 —2

—1

—1 + 1

—1

fördelning

Folkmängd (i tusental) 18— 20— 22— 24— 26— 28— 303234363840424446485052Summa

efter folkmängd

i Jönköpings

230 mandat

300 mandat

4 4 4

3 6 2 1

1 2 4 2

1 1 4 3

län.

105 Tabell II F: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -f- K, i Jönköpings

län.

230 mandat 1956

1952 Valkrets

H + BF + FP

SD + K

2 184

3 024 1 726; F P : 1 183 4 213; F P : 1278 3 362; F P : 1 391 3 961; BF: 2 295 4 717; F P : 1 337 2 483; F P : 1 737 4 511; BF: 247

898; F P : 1 791 3 636; F P : 1 295 2 637; F P : 1 238 3 383; B F : 2 259 4 063; F P : 1 250 1 528; F P : 2 142 3 963; BF: 405 H BF FP

2 972

1 565

3 673 2 738

1 332 1 642

SD + K

4 265; F P : 1 880

3 667; F P : 2 137

1 2 3 4 5 6 7 8 9

H + BF + FP

3 024

3 655

1 419

4 236 3 461

1 271 1 468

2 184

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP

SD + K

910 595 837; F P : 1046 2 618; F P : 962 1593; F P : 922 2 369; F P : 1 261 4 069; BF: 2 419 2 004; F P : 383 209 4 356; B F : 2 203; F P :

Medeltal H BF FP

467 170

2 496

1 045

4 213 2 006

1 443 931

SD + K

2 705; F P : 1 433

2 417; F P : 1 771

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

H + BF + F P

421 1; F P 1 608; F P 3 239; F P 2 212; F P 2 753; F P 4 685; BF 2 349; F P 470; F P 4 859; BF 2 599; F P

1524 511 925 885 1466 2 304 391 1365 248 338

2 498

4 772 1993

1276 982

indelningen fick de där alla mandat eller alla utom ett. I 300-indelningen erhöll de andra partierna i de alternativen högst tre platser. Även i andra alternativet blev SD överrepresenterade eller proportionellt representerade 1952 men de förlorade där 2 till 4 mandat 1956, så att de då blev underrepresenterade. I tredje alternativet fick de endast ett fåtal mandat, högst 3 (med SD -f- K 1956 i 300-indelningen). I 300-indelningen blev de 1956 i alternativ 3 utan K helt utan mandat. SD:s proportionella andel var 3 eller 4 vid 9 mandat och 4 eller 5 vid 12 mandat. I de alternativ där SD var mest underrepresenterade, fick F P de flesta mandaten. I andra och tredje alternativen blev partiet i regel starkt överrepresenterat. H blev helt utan mandat, medan BF fick ett eller två mandat i flera alternativ. BF blev även representerat när

106 varje borgerligt parti räknades för sig och när BF + SD ställdes mot H + F P . För att vinna mandat i dessa fall måste BF vara större än SD, vilket, genom den stora spridningen i partiets röstandelar och deras negativa korrelation med SD:s röstandelar, inträffade i två kretsar 1952 och en krets 1956 i 300-indelningen med dess mindre kretsar. I de landsbygdsbetonade kretsarna, där SD hade några av sina minsta andelar, var BF givetvis betydligt starkare än vad dess röstandel i hela länet utvisar. I de åtta mest landsbygdspräglade kretsarna i 300-serien hade partiet drygt 22 % av rösterna. Flera mindre skillnader mellan resultaten vid 9 och 12 kretsar erhölls, dels den nyssnämnda skillnaden för BF, dels de talrika förändringarna 1956 i 300serien, av vilka många berör BF-kretsarna. År 1956 förlorade SD som nämnts flera mandat i andra och tredje alternativet. I 300-indelningen vann de i två fall ett mandat från BF.

G. Kronobergs län Tabell II G: 1. Partifördelningen

i Kronobergs

län.

Parti H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

18,4 22,8

22,3 19,5

16,2 14,1

39,9 39,7

3,2 3,9

—

43,1 43,6

81853 85 487

Valår

1952 1956

Partifördelningen i länet avvek avsevärt från fördelningen i hela riket. SD var visserligen länets största parti men hade en mycket mindre andel av rösterna än totalt, strax under 40 %. Även andelen SD -f K var ovanligt liten. Även F P var mycket svagare i länet än i landet i övrigt. Detsamma gäller om K, som var obetydliga. I gengäld var H starkare än i hela riket. Den största skillnaden noteras dock för BF, vars andel av rösterna var mer än dubbelt så stor i länet som i hela landet. År 1952 var BF länets näst största parti men passerades 1956 av H, som då alltså blev det näst största. H ökade starkt och BF minskade kraftigt 1956. F P : s andel sjönk något mer än i landet i övrigt. SD:s minskning var ytterst liten och SD -f- K ökade rentav något genom K:s ökning. Vid 230 mandat tilldelades länet 5 och vid 300 mandat 7. Medeltalet invånare per krets blev 1952 med 5 kretsar 31 705 (intervall 28 705—34 705) och med 7 kretsar 22 647 (intervall 20 147—25 147). Alla kretsar låg inom befolkningsintervallen. År 1956 blev medeltalen 31 896 och 22 783. Ett område överfördes från andra kretsen i 230-serien och tredje i 300-serien till sjunde kretsen (i båda serierna) i Kalmar län. Den första av 230-indelningens kretsar omfattar nordöstra delen av länet från Moheda i väster till Hälleberga i sydöst. Andra kretsen upptar resten av

107 Östra Värends domsaga samt Mellersta Kinnevald i Mellersta Värends domsaga, dvs. sydöstra delen av länet fram till Växjö, vilken stad tillsammans med Alvesta och två andra kommuner västerut bildar tredje kretsen. Väster om andra och tredje kretsen följer fjärde kretsen, liksom första och andra kretsarna är den en ren landsbygdskrets. Den innehåller bl. a. två kommuner i länets västligaste domsaga, Sunnerbo domsaga. Resterande kommuner i denna, däribland Ljungby, bildar den femte och västligaste kretsen .Ingen k o m m u n har delats. Även i 300-indelningen ligger första kretsen längst i nordost. Den omfattar 7 kommuner i ö s t r a Värends domsaga och en (Rottne) i Mellersta Värends domsaga. Resten av östra Värends domsaga utom tre kommuner i sydväst bildar andra kretsen, även den en ren landsbygdskrets. Tredje kretsen är Växjö. Fjärde kretsens kommuner grupperar sig kring Alvesta. Femte kretsen ligger söder om fjärde och väster om andra kretsen. Den innehåller de tre återstående kommunerna i ö s t r a Värends domsaga, medan de andra kommunerna tillhör Mellersta och Västra Värends domsagor. Sjätte kretsen med Ljungby följer väster om femte kretsen, varefter sjunde kretsen längst västerut med en del av Sunnerbo domsaga avslutar indelningen. Ingen kommun har delats. SD var starkast i de mer stadsbetonade kretsarna (dvs. i Växjökretsarna) och i nordöst. Även F P var starkare i de stadsbetonade och blandade kretsarna, medan BF självfallet hade större andel röster i landsbygdskretsarna, särskilt i de västra kretsarna. I några valkretsar ökade andelen SD och SD -f- K 1956. Kretsarna i 230-indelningen 1. Åseda, Åseda köp., Nottebäck, Braås, Lenhoyda, Älghult, Hälleberga, Ekeberga, Rottne, Lammhult, Moheda 1956 1952 SD SD 3 297 3 452 19,0 SD SD 15,4 2 708 H 2 589 SD SD 3 900 21,5 3 867 SD SD 4 249 24,1 BF 4 212 1924 10,6 BF BF 1841 1977 BF BF FP 1898 11,2 7 780 42,9 SD SD 7 719 7 624 7 557 SD SD SD 43,9 1084 6,0 48,9 945 937 1074 49,3 K 5,4

ö

S

17 193 17 598 32 981

17 703 18 140 32 933

2. Algutsboda, Älmeboda, Ljuder, Lessebo, Hovmantorp, Ö. Torsås, Linneryd, S. Sandsjö, Tingsryd, Vackelsång, Mell. Kinnevald 1952 1956 SD SD 22,1 3 557 3 397 SD SD H 2 707 2 588 17,1 BF 29,8 SD SD 4 232 4 268 26,5 SD SD 4 682 4 724 FP 1661 10,5 BF BF 1 285 1343 8,3 BF BF 1595 SD SD SD 6 142 6 268 38,9 SD SD 6 151 38,8 6 022 42,6 668 674 4,2 43,1 604 3,8 K 599 Ö 15 724 16 110 S 15 847 15 486 30 853 30 039

108 3. Växjö, Bergunda, Hjortsberga, Alvesta 1952

H BF FP SD K Ö

3 401 1080 3 562 6 904 494

3 557 1090 3 709 7 052 498

22,4 6,9 23,3 44,3 3,1

SD SD F P SD FP FP SD SD 47,4

15 441 15 906 31292

4 281 1098 3 223 7 238 703

4 483 1 107 3 369 7 386 710

26,3 6,5 19,7 43,3 4,2

SD SD H SD H H SD SD 47,5

16 543 17 055 33 217

4. Urshult, Almundsryd, Vislanda, Skatelöv, V. Torsås, Virestad, Stenbrohult, Älmhult, Ryssby, Göteryd H BF FP SD K Ö

1952 3 602 4 430 2 202 6 060 226

3 767 4 469 2 293 6 190 228

22.2 26,4 13,5 36,5 1,4

SD SD SD SD BF BF SD SD 37,9

16 520 16 947 32 907

1956 4 525 3 983 2 005 6 394 303

4 738 4 017 2 096 6 525 306

26,8 22,7 11,9 36,9 1,7

17 210 17 32 618

SD SD H Hl H H SD SD 38,6 3r

5. Ljungby, Hamneda, Berga, Annerstad, Lidhult, Traryd, Markaryd, Markaryds köp. 1952

H BF FP SD K Ö S

2 220 3 643 3 485 5 464 341

2 322 3 675 3 629 5 581 344

15 153 15 551 30 493

14,9 23,6 23,4 35,9 2,2

SD SD F P FP 1 BF 2 BF ? SD SD 38,1

3 118 3 356 3 152 5 891 537

*26r 46r före F P

16 054 16 498 30 675

3 265 3 385 3 294 6 012 542

19,8 20,5 20,0 36,4 3,3

SD SD FP 1 FP 2 BF 3 BF> SD SD 39,7

29r före H 5 r, 29 r f ö r e H 3 9 1 r före F P

2 Kretsarna i 30O-indelningen 1. Åseda köp., Åseda, Nottebäck, Braås, Lenhovda, Älghult, Ilällebcrga, Rottne 1952 1956 H 1563 1635 13,4 2 043 2 139 16,9 SD BF 2 776 2 801 22,9 2 567 2 589 20,5 FP 1210 1 260 10,3 1 171 1224 9,7 SD 5 586 5 706 46,6 5 613 5 728 45,4 K 822 829 6,8 53,4 932 941 7,5 Ö — 11957 12 231 10 r 12 326 12 621 23 088 23 120

SD SD SD SD BF SD SD SD 52,9

2. Ekeberga, Algutsboda, Älmeboda, Ljuder, Lessebo, Hovmantorp, Ö. Torsås, Linneryd 1952 1956 H 1384 SD SD 1448 12,4 1900 1989 SD SD 16,9 BF 3 143 3 171 27,2 SD SD 2 828 2 852 24,2 SD SD 1 FP 1 160 1208 10,4 BF BF 938 BF SD 980 8,3 SD 5 152 5 263 45,2 SD SD 5 249 5 357 45,5 SD SD K 555 559 4,8 50,0 606 50,6 600 5,1 Ö J 11394 11649 5r 11515 11784 22 200 21595

109 3. Växjö 1956

1952 H BF FP SD K

2 485 201 2 631 4 369 342

2 599 203 2 740 4 463 345

S

10 028 10 350 20 714

25,1 2,0 26,5 43,1 3,3

SD SD FP FP FP FP FP FP 46,4

3 165 217 2 317 4 578 462

3 314 219 2 422 4 672 466

29,9 2,0 21,8 42,1 4,2

SD SD H H H H H H 46,3

23,4 21,2 14,2 38,5 2,7

SD SD SD 1 SD H H SD SD 41,2

10 739 11 093 22 142

4. Bergunda, Lammhult, Moheda, Hjortsberga, Alvesta, Vislanda 1956

1952 H BF FP SD K Ö

S

2 279 2 722 1 728 4 473 204

2 384 2 746 1 800 4 569 206

20,4 23,4 15,4 39,0 1,8

SD SD SD SD BF BF SD SD 40,8

2 756 2 593 1 677 4 641 324

—

11 991 12 317 22 527

11 406 11 705 22 117

5. S. Sandsjö, Tingsryd, Väckelsång, Urshult, Almundsryd, Torsås

97r

Mell. Kinnevald, Skatelöv, V.

1952 H BF FP SD K Ö S

2 886 2 615 1 753 4 736 327

2 768 3 352 1212 3 429 220

2 895 3 382 1262 3 503 222

25,7 30,0 11,2 31,1 2,0

SD SD H H BF BF SD SD 33,1

3 459 2 964 1104 3 472 288

3 622 2 989 1 154 3 543 291

31,2 25,8 9,9 30,6 2,5

l

11599 11287 22 032

11264 10 981 22 665

H 1 SD H H H H SD SD 33,1 79 r

6. Ljungby, Virestad, Stenbrohult, Älmkult, Ryssby, Berga 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 105 2 249 2 630 4 952 251

2 202 2 269 2 739 5 058 253

SD SD SD SD FP F P SD SD 42,4

17,6 18,1 21,9 40,4 2,0

—

2 811 2 065 2 436 5 624 407

2 943 2 083 2 546 5 739 411

21,4 15,2 18,6 41,8 3,0

SD SD SD SD H H SD SD 44,8

21,1 27,0 15,7 34,0 2,2

SD SD H H1 BF BF SD SD 36,2

—

12 187 12 521 23 996

13 343 13 722 24 992

7. Hamneda, Annerstad, Lidhult, Traryd, Göteryd, Markaryd, Markaryds köp. 1956

1952 H BF FP SD K Ö

1816 3 604 2 171 4 046 203 —

1899 3 636 2 261 4 133 205

15,7 30,0 18,6 34,0 1,7

2 484 3 302 1863 4 112 272

27 r

12 033 12 349 23 074

•

11840 12 134 23 746

x

2 601 3 330 1947 4 196 275

SD SD FP 1 SD BF BF SD SD 35,7

—•

77 r

110 Tabell II G: 2. Mandatfördelningen i Kronobergs län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

H BF FP SD K S

0,92 1,11 0,81 2,00 0,16 5,00

H BF FP SD K S

1,14 0,98 0,70 1,99 0,19 5,00

H BF FP SD K S

+ 0,22 — 0,13 — 0,11 — 0,01 + 0,03

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 1 1 1 2

1 1 1 2

2 3

1 1 1 2

1 1 1 2

2 3

1 2

+ 2

+ 2 —1 —1

—1 —1

4 1

4 1

1 4

2 3

1 3

+ 1

+ 2 —1 —1

—1

5 5

Tabell II G: 3. Mandatfördelningen i Kronobergs län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt. med SD + K d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,29 1,56 1,13 2,80 0,22 7,00

1 2 1 3

1 2 1 3

7 H BF FP SD K S

1,60 1,37 0,98 2,78 0,27 7,00

H BF FP SD K S

+ 0,31 — 0,19 — 0,15 — 0.02 + 0,05

2 4

4 2 1

1 6

1 5

4 2 1

1 6

2 1 1 3

2 1 1 3

4 3

4 1

+ 1

+ 2

+ 4 —1 2 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

—2 —1

+ 1

+ 2

—1

—1 —1

+ 4 + 1 —3 —2 —1 + 1

Ill Tabell II G: 4. Kretsarnas

fördelning

Folkmängd (i tusental)

efter folkmängd

i Kronobergs

230 mandat

300 mandat

län.

182022242628303234363840424446485052Summa

Intet parti nådde absolut majoritet i någon krets. Mandatfördelningen i länet varierade starkt mellan år och mellan alternativ. SD fick alla mandat eller alla utom ett mandat i första och fjärde alternativen där de därigenom blev starkt överrepresenterade. Även i andra alternativet blev de överrepresenterade utom i alternativet med SD utan K i 230indelningen 1956, där de fick två mandat, vilket exakt var deras proportionella andel. I tredje alternativet blev de däremot klart underrepresenterade. I 230-indelningen fick de ingen plats, och i 300-indelningen varierade deras antal vunna kretsar från två till noll, medan de proportionellt skulle ha haft tre platser. I vissa alternativ förlorade de ett mandat 1956 och i tredje alternativet med SD -f- K i 300-indelningen vann de ett från BF. Mellan de borgerliga partierna byttes 1956 flera mandat, i synnerhet i tredje alternativet, vilket ju var det alternativ där det fanns mest mandat att byta. H hade i 230-indelningen intet mandat 1952, men fick ett eller två i andra och tredje alternativen. I 300-indelningen hade H ett mandat redan 1952 (i andra alternativet) och vann 1956 flera mandat, så att partiet blev representerat i alla alternativ utom det första vid SD + K. I andra alternativet fick det 3 och i tredje alternativet 4 mandat av länets 7. BF hade 1952 i det senare alternativet 4 mandat i båda indelningarna, vilka 1956 reducerades till tre eller ett mandat. F P hade ett eller två mandat i ett flertal alternativ 1952 men miste alla utom ett som det behöll i andra alternativet i 230-indelningen. -— Den stora variationen mellan indelningar, alternativ och år särskilt beträffande de borgerliga partierna sammanhänger dels med att skillnaderna i storlek mellan de tre borgerliga partierna var relativt små, dels med att SD var ganska svaga. SD kunde ta mandaten då varje parti räknades för

112 Tabell II G: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -j- K, i Kronobergs

län.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

1 2 3 4 5 Medeltal H BF FP

1956 SD + K

H + BF + FP

270; BF: 1 541 2 337; BF: 2 017 806; FP: 152 4111; BF: 702 3 701; BF: 46

412; BF: 448 2 226; BF: 711 863; H: 1 114 4 020; H: 721 3 390; BF: 91

2 245

2 605 806

1 077 152

2182 2 442 2 009

SD + K

617 918 417

300 mandat 1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7

1956 SD + K

H + BF + FP

839 5; BF: 1 723 734; FP: 141 2 155; BF: 362 3 814; BF: 487 1 899; FP: 470 3 458; BF: 1 375 H BF FP

2 011

2 358 1 317

987 306

839 SD + K 717 142

817; H: 2191; H: 3 931; H: 1 422; H: 3 407; BF:

892 271 633 397 729

2 354 2 090 3 407

584 548 729

sig, eller då SD + BF ställdes mot H -f FP, men inte mot H -f F P eller H -4BF -4- F P . Antalet borgerliga mandat varierade därför mellan alternativen. I andra alternativet gick de borgerliga mandaten till H eller F P , eftersom BF stod utanför kombinationen, men i tredje alternativet tog BF flera mandat i egenskap av det största av de tre partierna. De ganska stora förändringarna i partiernas röstandelar 1956 omkastade rangordningen mellan de borgerliga i flera kretsar. H blev i 230-indelningen största borgerliga parti i en krets där F P förut var störst och i en krets där BF förut var störst. I 300-indelningen övertog H ledningen i två BF-kretsar och två FP-kretsar. Tabell II G: 5 visar, att H i dessa kretsar i medeltal vann med över 500 rösters marginal inom kombinationen H -f- BF -4- F P . Tidigare hade där BF och F P vunnit med i medeltal 365 rösters marginal. I andra alternativet med SD utan K, 1956, i 230-indelningen fick SD 2 av 5 mandat mot H -4- F P , trots att SD hade något större röstandel än H -4- F P . SD:s röstmarginaler var där större än de borgerligas (2 404 och 1 368 mot 466, 309 och 547).

113 H. Kalmar län Tabell II H: 1. Partifördelningen

i Kalmar

län.

SD + K

Antal godkända röster

46,9 47,4

120 701 125 082

Parti Valår

1952 1956

H

BF

FP

SD

K

20,5 22,5

19,2 16,9

13,4 13,2

44,6 44,4

2,3 3,0

Ö

Partiernas rangordning var inte densamma i länet som i hela landet. SD var visserligen som vanligt största partiet, men sedan kom H och därpå BF. Första valet skilde något mer än 1 % i röstandel mellan de senare partierna, men andra valet blev skillnaden större. F P kom först på fjärde plats med endast drygt 13 % av rösterna mot ungefär 24 % i hela landet. K hade en obetydlig andel. H och BF var starkare i länet än totalt. Isynnerhet för BF var skillnaden mycket stor. SD och SD + K var svagare än i hela landet. Förändringarna 1956 var mindre i länet än i hela riket utom för BF, som minskade drygt 2 % av röstandelen, vilket dock i procent av partiets röster räknat är av ungefär samma storlek som minskningen i hela landet. Både F P och SD minskade obetydligt. Genom SD:s ringa tillbakagång och K:s ökning ökade SD + K något. SD:s andel kom nära »riksandelen». Länet fick 8 kretsar i 230-indelningen och 10 kretsar i 300-indelningen. 1 de proportionella systemen reducerades länets platser i 230-indelningen 1956 till 7. Medeltalet invånare pr krets blev 1952 med 8 kretsar 29 695 (intervall 26 695—32 695) och med 10 kretsar 23 756 (intervall 21256— 26 256). I 230-indelningen föll en krets (den åttonde) utanför det anvisade folkmängdsintervallet med endast 25 848 invånare, dvs. 847 för litet. Kretsen består av Öland. År 1956 blev medeltalen 29 637 och 23 710. Länet är som bekant delat i två landstingskommuner, varav den norra omfattar Västervik, Tjusts samt Sevede och Tunaläns domsagor och tre kommuner i Aspelands och Handbörds domsaga (Målilla, Virserum och Mörlunda) och den södra resterande delar av länet. Valkretsarna fördelades mellan landstingskommunerna på samma sätt som mellan andrakammarkretsarna, varvid den norra kommunen fick tre resp. fyra av de åtta resp. tio mandaten. De tre första kretsarna i 230-indelningen och de fyra första i 300-indelningen utgör alltså tillsammans Kalmar läns norra landstingskommun och de övriga kretsarna länets södra landstingskommun. Genom ändring av gränsen mellan två kommuner flyttades ett område från sjunde till nionde kretsen i 300-serien. Vidare ändrades länsgränsen mot Jönköpings och Kronobergs län (se sid. 98 och 106). Första kretsen i 230-indelningen upptar länets nordligaste kommuner (i Tjusts domsaga) och fortsätter sedan med S. Vi och Vimmerby stad i Sevede och Tunaläns domsaga, medan resterande tre kommuner i Tjusts domsaga plus Västervik och en kustkommun i Sevede och Tunaläns domsaga (Misterhult) bildar andra kretsen. Kommunerna söder om Vimmerby och 8—580330

114 innanför Misterhult ingår så i tredje kretsen som fortsätter söderut med Virserum och Mörlanda. Om första kretsen i stället för att fortsätta söderut med Vimmerby hade fortsatt med de utelämnade kommunerna i Tjusts domsaga, hade Västervik med 16 000 invånare 1952 blivit kvar isolerad inne i kretsen. Om istället för de södra kommunerna Västervik hade ingått i kretsen, hade kretsen blivit för stor (över 35 000 invånare) eller, om Gamleby hade utelämnats, kommit att bestå av två nästan helt skilda delar (4 kommuner i norr och Västervik). De två första egendomliga kretsarna tillgreps då som »nödlösningar». Tyvärr blev Vimmerbykretsen inte heller i 300-indelningen invändningsfri, ehuru kretsens brister där inte alls är lika utpräglade som i 230-serien. — Fjärde kretsen består av Oskarshamn och 4 landskommuner. Femte kretsen omfattar kommunerna söder därom ned till och inkluderande Nybro och Madesjö. Sjätte kretsen är Kalmar, och sjunde är den resterande södra delen av länet, varefter åttonde kretsen, som redan nämnts, utgöres av Öland. I 300-indelningen räckte de nordligaste kommunerna i länet till för en egen krets, varefter Västervik och två kommuner bildar andra kretsen. Tredje kretsen omfattar sedan dels Vimmerby med omgivande kommuner och tre kommuner sydost därom ned till kusten. Söder om tredje kretsen kommer fjärde (inne i landet) och femte (längs kusten, med Oskarshamn). Söder om dessa båda följer sjätte kretsen, som går från länsgränsen till kusten och, liksom fjärde kretsen, är en ren landsbygdskrets. Det inre av återstående södra delen av länet ingår i sjunde kretsen, där Nybro återfinnes, medan nionde kretsen är bildad av kommunerna längs kusten och även innehåller ett valdistrikt i Kalmar. Resten av Kalmar bildar åttonde kretsen. Genom att valdistriktsindelningen i Kalmar inte var densamma 1956 som 1952, får åttonde och nionde kretsarna ändrad gräns i Kalmar 1956. Öland är som förut egen krets, den tionde och sista, som denna gång har en befolkning inom de uppställda gränserna. Kalmar är enda delade kommunen. Partiernas röstandelar varierade som vanligt mellan kretsarna. SD hade sina största andelar i några stads- och tätortsbetonade kretsar, och BF var starkt i några landsbygdskretsar, framför allt på Öland. F P och SD noterade både minskningar och ökningar 1956. Kretsarna i 230-indelningen 1. Vimmerby, Uknadalen, Överum, Tjust-Ed, Loftahammar, Gamleby, Locknevi, S. Vi 1952 1956 H 2 607 2 727 17,3 SD SD 3 145 3 306 20,9 BF 3 778 3 821 24,2 SD SD 3 324 3 359 21,2 FP 1 664 1 729 11,0 BF BF 1648 1716 10,8 SD 7 211 7 332 46,5 SD SD 7 095 7 214 45,6 K 156 157 1,0 47,5 234 236 1,5

ö

S

15 416 15 766 30 996

15 446 15 831 30 608

SD SD SD SD BF 1 BF 1 SD SD 47,1 •53r före H

115 2. Västervik, Hallingeberg, Gladhammar, Hjorted, Misterhult 1956

1952 H BF FP SD K Ö

3 011 1589 2 035 7 330

3 149 1607 2 114 7 453

21,1 10,8 14,2 50,0

3,9

SD 53,9

—. 14 902 14 541 31236

3329 1 401 2179 7 842 769

3 499 1 416 2 269 7 974 774

22,0 8,9 14,2 50,0 4,9

SD 54,9

15 520 15 932 31 364

3. Sevede, Tuna, Kristdala, Vena, Hultsfred, Lönneberga, Målilla, Virserum, Mörlunda 1956

1952 H BF FP SD K Ö

3 136 4 268 2 073 6 548

3 280 4 317 2 153 6 658

19,8 26,0 13,0 40,2

171 —

1,0

SD SD SD SD BF BF SD SD 41,2

3 403 3 999 2 047 6 398

3 577 4 041 2 131 6 505

21,6 24,5 12,9 39,3

276 1

278 1

1,7

SD SD SD SD B F BF SD SD 41,0

16 124 16 533 30 039

16 196 16 580 31 137

4. Oskarshamn, Högsby, Fliseryd, Döderhult, Mönsterås 1956

1952 H BF FP SD K 0

3 174 1610 2 367 7 896

3 320 1628 2 459 8 029

20,7 10,1 15,3 49,9

647 1

650 1

4,0

15 695

16 087

SD 53,9

3 930 1376 2 309 8 210 754

4 131 1391 2 404 8 348 759

24,2 8,2 14,1 49,0 4,5

53,5

SD

16 579 17 033 31697

5. Nybro, Fagerhult, Ålem, Akterbro, Ryssby, Läckeby, Madesjö 1956

1952 H BF FP SD K Ö

SD SD SD SD

2 905 2 917 1482 6 657

3 038 2 950 1540 6 769

20,5 19,9 10,4 45,7

H 1 Hl SD SD

510 —

3,5

49,2

14 810 14 471 29 674

före BF

3 400 2 758 1631 6 957

3 574 2 787 1698 7 074

22,6 17,6 10,7 44,7

SD SD SD SD H H SD SD

4,4

49,1

15 837 15 445 29 438

6. Kalmar 1956

1952 H BF FP SD K Ö

3 409

3 565

24,6

1,0

2 744 7 366

2 850 7 490

19,6 51,6

467 —

3,2

14 131 14 522 27 474

SD 54,8

24,5

3 712

3 902

0,8

2 869 8 148

2 987 8 285

18,8 52,0

3,9

15 917 5 467 29 152

SD 55,9

116 7. Dörby, Ljungbyholm, Södermöre, Mortorp, Vissefjärda, Emmaboda, Torsås, Söderåkra 1952

H BF FP SD K Ö S

3 053 3 850 1 576 6 127 144

3193 3 894 1 637 6 230 145

SD SD SD SD BF BF SD SD 42,3

21,1 25,8 10,8 41,3 1,0

3 413 3 406 1 596 6 149 206

3 588 3 442 1 662 6 252 207

23,7 22,7 11,0 41,2 1,4

SD SD SD SD H H SD SD 42,6

14 770 15 151 29 862

14 750 15 099 30 197

8. Ölands domsaga: Borgholm, Ölands-Åkerbo, Köpingsvik, Gärdslösa, Torslunda, Mörbylånga, Ottenby 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 452 2 344 4 794 4 849 1 564 1625 3 821 3 885 122 123 — 12 645 12 934 25 84S

19,0 37,4 12,6 30,0 1,0

BF 31,0

2 481 4 494 1526 3 829 212

2 608 4 542 1589 3 893 213

20,3 35,3 12,4 30,3 1,7

BF 32,0

12 845 12 542 24 937

Kretsarna i 300-indelningen 1. Uknadalen, Överum, Tjust -Ed, Loftahammar, Gamleby, Locknev i 1956

1952 H BF FP SD K Ö

1 740 2 912 879 5 311 117

1820 2 945 913 5 400 118

SD SD SD SD BF BF SD SD 49,3

16,2 26,3 8,2 48,2 1,1

—

2 149 2 525 813 5 175 172

2 259 2 552 846 5 262 173

20,4 23,0 7,6 47,4 1,6

SD SD SD SD BF B F SD SD 49,0

•—

11092 10 834 20 962

10 959 11 196 21681

2. Västervik, Hallingeberg, Gladhammar 1956

1952 H BF FP SD K Ö

S

2 352 798 1 626 5 548 469

2 460 807 1 689 5 641 472

22,2 7,3 15,3 50,9 4,3

SD 55,2

—

2 589 727 1 774 6 125 674

2 722 735 1 847 6 228 679

22,3 6,0 15,1 51,0 5,6

56,6

20,6 26,0 12,8 39,0 1,6

SD SD SD SD BF B F SD SD 40,6

SD

11 889 12 211 24 458

10 793 11 069 23 998

3. Vimmerby, Hjorted, S. Vi, Sevede, Tuna, Misterhult 1952

H BF FP SD K Ö S

2 098 3 411 1 520 4 881 162

2194 3 450 1 579 4 963 163

12 072 12 349 24 028

17,8 27,9 12,8 40,2 1,3

SD SD SD SD BF BF SD SD 41,5

2 409 2 532 3 154 3 187 1 515 1 577 4 707 4 786 192 193 1 1 11 978 12 276 23 571

117 4. Kristdala, Vena, Hultsfred, Lönneberga, Målilla, Virserum, Mörlunda 1956 1952 2 870 2 730 SD SD 21,2 2 682 H 2 564 2 318 2 343 2 543 20,1 SD SD BF 2 514 1772 1845 14,4 1815 H H FP 1747 5 328 5 418 43,1 5 439 SD SD SD 5 349 156 1,2 44,3 241 243 K 155

Ö

s

22,6 18,4 14,5 42,6

SD SD SD SD H H SD SD

1,9

44,5

12 389 12 719 23 02C

12 635 12 329 23 66-2

5. Oskarshamn, Fliseryd, Döderhult, Mönsterås

H BF FP SD K 0 S

1952 22 418 2 312 418 813 822 1 768 1 837 5 986 6 087 455 457 1 1 11 335 11 622 22 568

20,8 20,8

7,1

SD

15,8 52,4

3,9

56,3

1956 2 916 716 1 736 6 254 534

3 065 724 1808 6 359 538

24,5 5,8 14,5 50,9 4,3

SD 55,2

12 156 12 494 23 471

6. Fagerhult, Högsby, Ålem, Alsterbro, Ryssby, Läckeby 1956 1952 2 846 2 992 SD SD 20,8 2 512 H 2 402 2 365 2 390 SD SD 21,1 BF 2 537 2 508 1 1335 1390 10,5 BFi BF FP 1268 1221 5 415 5 506 44,5 SD SD SD 5 363 5 274 3,1 465 468 47,6 370 368 K Ö 12 746 12 426 25 r före H 12 050 S 11 773 23 470 24 302

23,5 18,7 10,9 43,2 3,7

SD SD SD SD H H SD SD 46,9

21,7 17,8 10,7 45,3 4,5

SD SD SD SD1 H H SD SD 49,8

7. Nybro, Mortorp, Madesjö, Vissefjärda, Emmaboda H BF FP SD K Ö S

1952 2 250 2 561 1 274 5 377 435

2 353 2 590 1 323 5 467 437

19,3 21,3 10,9 44,9 3,6

SD SD SD SD BF BF SD SD 48,5

1956 2 617 2 237 1 304 5 641 572

2 751 2 261 1 358 5 736 576

*58r

12 371 12 682 23 875

11 897 12 170 23 369

8. Del av Kalmar 1—11 (något ändrad)

1—6, 8 H BF FP SD K Ö S

1952 3100 114 2 441 6 336 380

3 242 115 2 536 6 442 382

12 371 12 717 approx 24 143

25,5 0,9 19,9 50,7 3,0

SD 53,7

1956 3 132 91 2 277 6 427 446

3 292 92 2 371 6 535 449

12 373 12 739 approx 23 461

25,9 0,7 18,6 51,3 3,5

SD 54,8

118 Kalmar 7, Dörby, Ljungbyholm, Södermöre, Torsås, Söderåkra (1956 i Kalmar distrikten 12—15; något ändrad) 1952

H BF FP SD K Ö

2 477 2 526 1465 5 073 130

s

2 591 2 555 1522 5 158 131

21,7 21,4 12,7 43,1 1,1

11671 11 957 approx 23 963

2 944 2 256 1753 5 727 255

SD SD SD SD Hl Hl SD SD 44,2 *36r före BF

3 095 2 280 1825 5 823 257

SD SD SD SD H H SD SD 45,8

23,3 17,2 13,7 43,9 1,9

12 935 13 280 approx 25 872

10. Öland: Borgholm, Ölands-Åkerbo, Köpingsvik, Gärdslösa, Torslund, Mörbylånga, Ottenby 1952

H BF FP SD K Ö S

2 344 4 794 1 564 3 821 122

2 452 4 849 1 625 3 885 123

19,0 37,4 12,6 30,0 1,0

2 481 4 494 1 526 3 829 212

BF 31,0

—.

12 645 12 934 25 848

2 608 4 542 1 589 3 893 213

20,3 35,3 12,4 30,3 1,7

BF 32,0

12 542 12 845 24 937

Tabell II H: 2. Mandatfördelningen i Kalmar län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,64 1,54 1,07 3,56 0,19 8,00

2 1 1 4

2 2 1 3

1 4

1 4

8 H BF FP SD K S

1,81 1,35 1,05 3,55 0,24 8,00

1 1 1 4

2 1 1 3

2 3

2 3

8 H BF FP SD K S

+ 0,17 — 0,19 — 0,02 — 0,01 + 0,05

—1 —1

—1

+1

+1

—1

—1

—1

Antalet kretsar med absolut SD-majoritet var båda åren i 230-indelningen 2 och i 300-indelningen 3. I alternativ 3 fick SD endast 3 mandat (Kalmar-, Västerviks- och Oskarshamnkretsarna), medan de andra 5 resp. 7 delades mellan H och BF. Ett

119 Tabell II H: 3. Mandatfördelningen i Kalmar län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

2,05 1,92 1,34 4,46 0,23 10,00

H BF FP SD K S

2,25 1,69 1,32 4,44 0,30 10,00

H BF FP SD K S

+ 0,20 — 0,23 — 0,02 — 0,02 + 0,07

2 2 1 5

2 2 1 5

2 5

2 5

3 1 1 5

2 2 1 5

4 3

4 3

+1

+2

+2

—1

—2

—2

Tabell II H: 4. Kretsarnas

fördelning

Folkmängd (i tusental)

efter folkmängd

i Kalmar

230 mandat

300 mandat

182022242628303234363840424446485052Summa

län.

120 Tabell II H: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ 3, SD -J- K, i Kalmar

län.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + F P

1 2 3 4 5 6 7 8

1956 SD + K

788; BF: 1 094

H + BF + FP 931; BF:

2 966; BF:

281; H:

1162 2 920; BF: 1 037

1272 246; H:

1398 2 349; BF: 701 4 918; BF: 2 397 H BF FP

2 244 246 2 744

1 063 88 1 307

SD + K

1887 2 233; H: 146 4 633; BF: 1 934

2 209 1 257 2 843

677 467 817

300 mandat 1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1956 SD + K

160; BF: 1 125

H + BF + FP 222; BF:

2 317; BF: 1 397; H:

655 527

798; H: 58; H:

602 490

1157 2 097; BF: 1 256 1 445; H: 139

1603 1300

1467 584; BF: 362; BF:

25 237

931 1379; H: 36 4 918; BF: 2 397 H BF FP

1564 1 412 1 624

745 88 1 008

SD + K

1 120; H: 815 4 633; BF: 1 934 1185

1507 843 2 391

759 609 961

resp. två av BF:s mandat övertogs av H 1956. BF blev dock även 1956 överrepresenterat, liksom H — det största borgerliga partiet — i 300-indelningen. F P blev helt utan mandat. I övriga alternativ vann SD alla kretsar utom en, som hela tiden var BF:s, nämligen Öland. BF:s marginal var där stor både mot SD -f- K och mot de andra borgerliga partierna. SD:s marginaler i tabell II H: 5 ökade i vissa fall något 1956 men höll sig i 230-indelningen mellan 1 100 och 1 900 och i 300-indelningen mellan 900 och 1 600. Några av den borgerliga kombinationens marginaler var däremot små. Fem av 24 låg under 300. Utom Ölandskretsens 4 marginaler, hade kombinationen 6 över 2 000. BF:s starka representation i alternativ 3 sammanhänger som vanligt med den starka spridningen i partiets röstandelar och de höga andelarnas utplacering i förhållande till SD:s andelar. H:s representation blev något större i 300-serien än i 230-serien.

121 I. Gotlands län Tabell II I: i. Partifördelningen

i Gotlands

län.

Parti

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

15,9 16,5

29,1 26,2

19,1 21,3

35,8 35,3

0,1 0,7

—

35,9 36,0

30156 29 738

Valår

1952 1956

SD var visserligen största partiet men låg ungefär 10 % lägre på Gotland än i hela landet. BF var näst största partiet. Därnäst följde F P . K hade mycket liten andel och hade 1952 bara 40 röster. Även SD -4- K var mycket svagare än i landet i övrigt, 1956 även något svagare än H -4- FP. Partifördelningen på Gotland avvek således starkt från den totala. Även förändringarna 1956 skilde sig från de totala ändringarna. H:s ökning var ganska liten och i stället gick F P fram med över 2 %. Länet har som bekant 3 mandat i nuvarande proportionella system. 1 230- och 300-indelningen tilldelades det dock endast 2 kretsar, som då blev gemensamma för båda indelningarna. Medeltalet invånare pr krets blev 1952 29 427 med tillåtna intervallet 26 927—31927, inom vilket kretserna inpassades. I 300-indelningen blev på det sättet kretsarna mycket större än kretsarna i andra län. År 1956 blev medeltalet pr krets 28 464. De fyra nordligaste kommunerna och Visby fick vara första kretsen och resten således andra kretsen. Visby stod för mer än hälften av första kretsens folkmängd, medan den andra ju blev en ren landsbygdskrets. Partifördelningen skilde sig också mycket starkt i de båda kretsarna. Sammanfattande tabeller har inte uppgjorts för länet. 1. Visby, Fårösund, Lärbro, Slite, Tingstäde 1952

1956 H BF FP SD

2 541 2 205 2 348 6 468

2 674 2 226 2 425 6 591

19,2 16,0 17,4 47,2

H H SD SD

K Ö S

0,2

47,4

SD SD SD SD

13 594 13 950 27 924

2 619 1 960 2 644 6 422

2 787 1975 2 742 6 528

19,7 13,9 19,3 46,0

SD SD SD SD H1 H 1 SD SD

1,1

47,1

»45 r

13 797 14 185 27 49S

före F P

2. Dalhem, Romakloster, Stenkumla, Klintehamn, Ljugarn, Stånga, Hemse, Havd hem, Hoburg 1952

1956 H BF FP SD K Ö

2 011 6 492 3 210 4134 6

s

15 853 16 204 30 930

2 117 6 553 3 315 4 213 6

13,1 40,4 20,5 26,0

BF 26,0

1988 5 771 3 457 3 899

2 116 5 816 3 585 3 963

13,6 37,4 23,0 25,5

BF

0,5

26,0

— 15 188 15 553 29 428

122 Som synes hade varken SD eller BF, som ju var de största partierna i de båda kretsarna, absolut majoritet. I tredje alternativet med SD -f- K blev H -)- BF -f- F P : s marginaler i första kretsen 700 och 823 och i andra kretsen 7 766 och 7 481. Andra kretsens marginaler var således nära hälften av alla avgivna röster. Inom kombinationen var H:s marginal 249 och 45 och BF:s 3 238 och 2 231. I båda fallen reducerades försprånget 1956 genom FP:s ökning. I det nuvarande proportionella systemet fick ju BF, FP och SD vid båda valen vardera en representant från länet. Med två platser skulle proportionellt BF och SD bli representerade. I de båda majoritetsvalsindelningarna fick som syntes i alternativen 1, 2 och 4 BF och SD mandaten och i alternativ 3 H och BF. F P blev däremot utan mandat.

K. Blekinge län Tabell II K: 1. Partifördelningen

i Blekinge

län.

SD + K

Antal godkända röster

49,0 50,6

71943 75 997

Parti Valår

1952 1956

H

BF

FP

SD

K

12,3 15,1

10,3 8,9

28,4 25,4

46,2 46,7

2,8 3,9

Ö

År 1952 hade SD samma röstandel i länet som i hela landet. Även BF:s andel låg mycket nära riksandelen. FP däremot hade större och H något mindre andel i länet än totalt. K var svagare i länet än i riket, varigenom andelen SD + K blev något lägre i länet. Förändringarna 1956 avvek från riksförändringarna genom att F P : s minskning var större och genom att SD ökade något. Andelen SD -f- K steg därigenom till strax över 50 %. I 230-indelningen fick länet 5 mandat och i 300-indelningen 6 mandat. Medeltalet invånare per krets blev 1952 vid 5 kretsar 29 310 (intervall 26 310 - 3 2 310) och vid 6 kretsar 24 425 (21 925—26 925). Alla kretsar inpassades inom intervallen. År 1956 var medeltalen 29 077 och 24 231. Första kretsen i 230-indelningen omfattar landskommunerna i östra delen av länet fram till och med Fridlerstad och Nättraby. Kommunerna tillhör Östra och Medelsta domsaga. I kretsen ingår också Aspö och Tjurkö i Karlskrona, medan resten av staden bildar andra kretsen. Resten av Östra och Medelsta domsaga med Ronneby är tredje kretsen. Fjärde kretsen är Bräkne och Karlshamns domsaga och femte kretsen Listers och Sölvesborgs domsaga. Med undantag för de två valdistrikten från Karlskrona i första kretsen ansluter således indelningen helt till länets indelning i domsagor. De tre första kretsarna utgör tillsammans Östra och Medelsta domsaga och Karlskrona. 300-indelningen inleds med en krets bestående av norra Karlskrona (fast-

123 landet) och de fyra kommunerna längst i öster. Andra kretsen är resten av Karlskrona. Tredje kretsen är de sex närmaste landskommunerna och Hallabro norr om fjärde kretsen, vilken består av Ronneby och tre landskommuner väster om staden. Femte kretsen är Karlshamn och två landskommuner, varefter sjätte kretsen avslutar med Sölvesborg och de västligaste kommunerna. Indelningen ansluter som synes inte till domsagorna, ehuru sista kretsen är Listers och Sölvesborgs domsaga utom Mörrum. Länets östra kretsar gav de lägsta SD-andelarna. F P hade sina högsta andelar i Karlskrona. SD minskade i Ronnebykretsen. Kretsarna i 230-indelningen 1. Karlskrona 4, 5, Jämjö, St ur kö, Ramdala, Lyckeby, Rödeby, Fridlevstad, Nättraby 1956

1952 H BF FP SD K Ö

s

1 181 1 257 2 234 2 259 4 033 4176 5 301 5 384 154 155 —. 12 903 13 231 28 224

9,5 17,1 31,5 40,7

1,2

SD SD FP1 SD FP FP SD SD 41,9

1671 2 145 3 715 5 804

1777 2 166 3 837 5 902

12,7 15,5 27,5 42,2

SD SD SD SD FP FP SD SD

2,1

44,3

13 622 13 970 27101)

49 r

2. Karlskrona utom 4, 5 1956

1952 H BF FP SD K Ö

1 425 37 6 693 6 878 332

s

15 365 15 803 32 267

1 517 37 6 930 6 985 334

9,6 0,2 43,9 44,2

2,1

—

SD 1 SD FP FP FP FP FP FP 46,3

2 049

2 179

13,1

0,3

6 296 7 267

6 503 7 389

39,0 44,4

SD SD FP FP FP FP FP FP

3,2

47,6

a

6 184 16 646 32 55S

55 r

3. Ronneby, Hasslö, Listerby, Tving, Ronneby lk, Hallabro 1952

H BF FP SD K Ö S

1 190 1 267 1 934 1 956 3 260 3 375 6 850 6 957 349 351 —. 13 583 13 906 28 556

9,1 14,1 24,3 50,0

SD

2,5

52,5

1 797 1789 3 075 7 200

1911 1806 3 176 7 321

13,0 12,3 21,6 49,7

SD

3,4

53,1

14 714 14 358 27 988

4. Bräkne och Karlshamns domsaga: Karlshamn, Bräkne-Hoby, Hällaryd, Asarum 1952

H BF FP SD

K Ö

s

2 051 1 435 2 661 6 581 541

2 184 1 451 2 755 6 684 545

13 269 13 619 27 447

16,0 10,7 20,2 49,1

4,0

SD 53,1

2 271 1 268 2 567 7109 798

2 415 1 280 2 651 7 228 802

14 013 14 376 27 318

16,8

8,9

SD

18,4 50,3

5,6

55,9

124 5. Listers och Sölvesborgs domsaga: Sölvesborg, Kyrkhult, Jämshög, Olofström, Mörrum, Gammalstorp, Mjällby 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 465 1 710 3 046 7 127 634

2 624 1 729 3 154 7 238 638

17,1 11,2 20,5 47,1 4,1

SD SD SD SD FP SD SD SD 51,2

14 982 15 383 30 05g

2 975 1457 3 044 7 534 843

3 164 1471 3 144 7 661 847

19,4 9,0 19,3 47,1 5,2

SD SD SD SD H 1 SD SD SD 52,3 l 20 r före F P

15 853 16 287 30 412

Kretsarna i 300-indelningen 1. Karlskrona 10—12, Jämjö, Sturko, Ramdala, Lyckeby 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1267 1 190 1 285 1 271 4 455 4 303 4 922 4 846 162 161 — 11 771 12 091 approx 25 18;)

10,5 10,6 36,9 40,7 1,3

SD SD FP FP FP FP SD SD 42,0

1 632 1 324 4 089 5 381 288

1 736 1 337 4 223 5 471 289

13,3 10,2 32,4 41,9 2,2

SD SD FP FP FP FP SD SD 44,1

12,4 0,2 38,7 45,2 3,5

SD SD FP FP FP FP FP FP 48,7

14,2 20,2 22,0 40,9 2,7

SD SD SD SD FP FP SD SD 43,6

12 714 13 056 approx 24 756

2. Karlskrona 1—9 1952

H BF FP SD K Ö S

1004 1069 10 10 5 047 5 226 5 306 5 389 257 259 — 11 624 11953 approx 24 50')

8,9 0,1 43,7 45,1 2,2

SD SD FP FP FP FP FP FP 47,3

1 433 24 4 618 5 480 426

1 524 24 4 769 5 572 428

11981 12 317 approx 24 472

3. Rödeby, Fridlevstad, Nättraby, Hasslö, Listerby, Tving, Hallabro 1952

H BF FP SD K Ö S

976 2 482 2 621 4 254 191

1 039 2 510 2 714 4 320 192

9,6 23,3 25,2 40,1 1,8

SD SD SD SD FP FP SD SD 41,9

10 524 10 775 22 949

1 495 2 241 2 383 4 503 297

1 590 2 263 2 461 4 579 299

10 919 11192 21871

4. Ronneby, Ronneby lk, Bräkne-Hoby, Hällaryd 1952

H BF FP SD K Ö

S

1 100 1 240 2 659 6 345 273

—

1 171 1 254 2 753 6 444 275

11 617 11 897 24 292

9,8 10,6 23,1 54,2 2,3

SD 56,5

1424 1 139 2 689 6 688 405

1515 1 150 2 777 6 800 407

2 345 12 649 23 947

12,0 9,1 22,0 53,7 3,2

SD 56,9

125 5. Karlshamn, Asarum, Mörrum 1952 1876 933 2 342 5 897 722

H BF FP SD K Ö S

1997 943 2 425 5 989 727

16,5 7,8 20,1 49,6 6,0

1956 2 116 760 2 187 6 346 1031

SD 55,6

2 251 767 2 259 6 453 1036

17,6 6,0 17,7 50,6 8,1

12 766 12 440 24 126

12 081 11770 23 766

6. Sölvesborg, Kyrkhult, Jämshög, Olofström, Gammalstorp, Mjällby 1952 2 166 1414 2 721 6 089 406

H BF FP SD K Ö S

2 306 1430 2 817 6 184 409

17,5 10,9 21,5 47,0 3,1

x

12 796 13 146 25 851

1956 2 663 1 216 2 731 6 516 505

SD SD SD SD FP SD 1 SD SD 50,1

2 832 1 228 2 821 6 625 508

SD SD SD SD H 1 SD SD SD 50.9

20,2 8,8 20,1 47,3 3,6

11 r före F P

13 631 14 014 26 215

40 r

Tabell II K: 2. Mandatfördelningen i Blekinge län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstj ämk. alt. med SD utan K fördelalt . med SD + K ning d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,61 0,52 1,42 2,31 0,14 5,00

H BF FP SD K S

0,75 0,45 1,27 2,33 0,20 5,00

H BF FP SD K S

+ 0,14 — 0,07 — 0,15 + 0,02 + 0,06

2 3

2 3

2 3

3 2

1 4

1 4

2 3

1 4

b

b

1 3

1 3

1 4

2 2

1 4

1 4

2 3

1 4

+ 1

+ 1

—1

—1

+ 1 —1 + 1

—1

SD hade absolut majoritet i en krets båda åren i 230-indelningen, fast inte i samma krets. I 300-indelningen fick partiet absolut majoritet i en krets 1952 och i två kretsar 1956. I första alternativet (varje parti för sig) tog SD samtliga mandat, och i fjärde alternativet (H + F P mot BF + SD) alla mandat utom ett (Karls-

126 Tabell II K: 3. Mandatfördelningen i Blekinge län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt . med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,74 0,62 1,70 2,77 0,17 6,00

H BF FP SD K S

0,90 0,54 1,53 2,80 0,23 6,00

H BF FP SD K S

+ 0,16 — 0,08 — 0,17 + 0,03 + 0,06

1 2 4

2 3

2 4

4 2

1 5

2 4

3 3

1 5

1 4

2 3

2 4

3 2

1 5

2 4

3 3

1 5

+1

+1

—1

—1

Tabell II K: 4. Kretsarnas

fördelning

efter folkmängd

230 mandat

Folkmängd (i tusental)

182022242628303234363840424446485052Summa

i Blekinge

300 mandat 1952

län.

127 Tabell II K: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -f- K, i Blekinge

län.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

1956 SD + K

928 1684 729

710 839 369

Medeltal H BF FP

1 659

3 665

1 659

3 665

SD + K

1 590; F P : 1 671 808, F P : 4 324

2 153; F P : 1 917 1 165; F P : 5 413

1 2 3 4 5

H + BF + FP

1 199

2 998

1 199

2 998

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6

SD + K

H + BF + FP 1 536; F P : 2 487 317; F P : 3 245 1 436; F P : 198

1 923; F P : 3 170 657; F P : 4157 1 751; F P : 204

1765 2 212 252

1541 1351 40

Medeltal H BF FP

1 444

2 510

1 444

2 510

SD + K

1 096

1 977

1 096

1 977

k r o n a ) . I andra alternativet vann SD 4 mandat i båda indelningarna utom i 230-indelningen 1952 utan K, där de fick tre. Nästa val vann de där ett tjärde mandat. I tredje alternativet (med H -f- BF -4- F P ) fick de tre mandat vid SD -f- K och två utan K. Med K fick de således 1952 i 230-indelningen flera mandat än de borgerliga och i 300-indelningen lika många mandat som dessa trots att SD -j- K hade 49 % av rösterna mot de borgerliga 51 %. 1 230-indelningen var SD:s röstmarginaler mindre än den borgerliga kombinationens 1952. Vid 1956 års val, då i stället SD -f- K hade nära 51 % av rösterna, blev de båda kombinationernas marginaler ungefär lika stora. I 300-indelningen var de borgerligas röstöverskott i medeltal större än SD -j- K:s 1952 och mindre 1956. SD -j- K vann 1952 ett mandat med endast 40 röster. Alla borgerliga mandat tillföll det största borgerliga partiet, dvs. FP, utom 1956 vid H -4- BF -4- F P mot SD ensamma, då H övertog ett av mandaten. F P blev ändå jämfört med röstfördelningen representerat i överkant i tredje alternativet och ungefär proportionellt i andra alternativet.

128 L. Kristianstads län Tabell II L: I. Partifördelningen

i Kristianstads

län.

Parti H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

14,5 23,0

18,0 14,4

24,4 20,1

42,0 41,0

1,1 1,5

—

43,1 42,5

135 922 139 395

Valår

1952 l 1956 1

septembervalet.

I september 1952 var H:s och F P : s röstandelar i länet samma som i hela landet. BF var mycket starkare, SD, K och SD -j- K avsevärt svagare i länet än totalt. SD + K hade bara 43 % av rösterna mot drygt 50 % totalt. K samlade endast ett obetydligt antal röster. Rangordningen mellan H och BF var omkastad. Valet 1956 ökade H mycket starkt, medan de andra partierna utom K minskade. För BF och FP var minskningen betydande. H blev länets näst största parti. H + F P blev något starkare än SD + K. I 230-indelningen fick länet 8 representanter och i 300-indelningen 11. Medeltalet invånare per krets blev 1952 med 8 kretsar 32 410 (29 410— 35 410) och med 11 kretsar 23 571 (21071—26 071). Alla kretsar fick invånarantal inom de anvisade intervallen. År 1956 blev medeltalen per krets 32 381 och 23 550. En ändring i kommunindelningen medförde en mindre gränsjustering mellan 300-seriens nionde och elfte kretsar. Första kretsen i 230-indelningen ligger längst i söder och omfattar Ingelstads och Järrestads domsaga med Simrishamn utom Onslunda, som i stället ingår i andra kretsen, vilken i övrigt består av Gärds och Albo domsaga och är en ren landsbygdskrets. Tredje kretsen är Kristianstad och tre kommuner i riktning mot Hässleholm. Den senare staden bildar tillsammans med fyra kommuner sjätte kretsen. Fjärde kretsen utgöres av Villands domsaga plus två kommuner i Ö. Göinge domsaga. Femte kretsen är liksom den fjärde en landsbygdskrets och upptar kommuner i ö. och V. Göinge domsagor längst i norr. Längre västerut kommer sjunde kretsen med N. Åsbo domsaga (utom Perstorps köping som ingår i sjätte kretsen) och Kvidinge från S. Åsbo och Bjäre domsaga, övriga kommuner i sistnämnda domsaga bildar åttonde och sista kretsen längst västerut. I den kretsen ingår Ängelholm, medan sjunde saknar stad. I 300-indelningen grupperar sig första kretsens kommuner kring Simrishamn. Andra kretsen är återstoden av Ingelstads och Järrestads domsaga med Tomelilla och angränsande kommuner plus de två sydligaste kommunerna i Gärds och Albo domsaga (Kivik och Brösarp). Övriga kommuner i den senare domsagan och Åhus i Villands domsaga bildar nästa krets. Båda kretsarna är landsbygdskretsar. Fjärde kretsen utgöres av Kristianstad. Villands domsaga utom Åhus bildar femte kretsen mellan Åhus, Kristianstad och gränsen mot Blekinge. Hässleholm och kommunerna mellan Hässleholm och Kristianstad utgör sjätte kretsen, varefter den egendomligt ut-

129 formade åttonde kretsen innehåller fem kommuner på andra sidan om Hässleholm från gränsen mot Småland till gränsen mot Malmöhus län. Sjunde kretsen omfattar nordöstra hörnet mellan femte, sjätte och åttonde kretsarna. Dess kommuner tillhör samtliga Ö. Göinge domsaga. Sjätte t. o. m. åttonde kretsarna blir tillsammans två domsagor. Väster om åttonde kretsen följer nionde kretsen med kommuner i N. Åsbo domsaga och en kommun (Hjärnarp) i S. Åsbo och Bjäre domsaga. Återstoden av denna och två kvarvarande kommuner i N. Åsbo domsaga (Riseberga och Klippan) delas upp på de två sista kretsarna, varav den tionde upptar södra delen med Riseberga och Klippan och den elfte kretsen Ängelholm och de fyra kommunerna norr om staden. Nionde, tionde och elfte kretsarna tillsammans utgör två domsagor. Sju kretsar blev landsbygdskretsar. Inga kommuner har delats i någon av indelningarna. SD:s andel av rösterna varierade från över 50 % (kretsen mot Blekingegränsen) till under 35 % (krets i N. Åsbo). I det förra omådet höll SD sin ställning bland de röstande. F P var något svagare än i andra delar i några kretsar i nordväst, där också partiets tillbakagång 1956 var särskilt stor, och starkare i Kristianstad och kretsarna söder om staden mot östra kusten. BF hade sina starkaste kretsar dels i några landsbygdskretsar i söder dels och framför allt i norr, medan H:s starkaste krets var Ängelhoimskretsen. H var svagast i de södra kretsarna. Kretsarna i 230-indelningen 1. Simrishamn, Tomarp, Hammenhög, Borrby, Löderup, Glemmingebro, Tomelilla, Smedstorp 1956

2 092 3 790 4179 6 571 9

H BF FP SD K

ö

2 224 3 828 4 304 6 711 9

13,0 22,4 25,2 39,3 0,1

SD SD SD SD FP FP SD SD 39,4

16 641 17 076 33 832

S

3 533 3 728 3 103 3 129 3 649 3 756 6 497 6 605 25 25 2 2 16 809 17 245 32 954

21,6 18,2 21,8 38,3 0,1

SD SD FP 1 FP 1 FP 1 FP 1 SD SD 38,4 !28r föreH

2. Onslunda, Kivik, Brösarp, Degeberga, Everöd, Tollarp, Träne, Vä 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1711 3 268 4 384 5 343 34

1819 3 301 4 516 5 457 34

12,0 21,8 29,9 36,1 0,2

SD SD FP FP FP FP SD SD 36,3

2 795 2 557 3 811 5 318 63

2 949 2 579 3 923 5 406 64

19,8 17,3 26,3 36,2 0,4

SD SD FP FP F P FP SD SD 36,6

22,4 5,1 27,5 43,4 1,6

SD SD F P FP FP FP FP SD 1 45,0

14 921 14 544 28 192

15 127 14 740 29 420

3. Kristianstad, Araslöv, Vinslöv, Vinslövs köp. 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 851 1053 5 342 7 892 158

3 031 1064 5 502 8 060 158

17 815 17 296 33 373

9—580330

17,0 6,0 30,9 45,2 0,9

SD SD FP FP FP FP SD SD 46,1

3 920 942 4 923 7 876 293

4 136 950 5 068 8 007 296

18 457 17 954 33 957

*49r

130 4. Åhus, Fjälkinge, Nosaby, Bromölla, Ivetofta, Näsum, Oppmanna-Vånga, Hjärsås, Knislinge 1956

.1952

H BF FP SD K Ö

8,2

1312 2 153 3 790 8 716

1395 2 175 3 904 8 902

12,8 23,0 52,5

SD

586 —

3,5

56,0

16 557 16 964 33 549

2 101 1 702 3 519 8 901 672

2 217 1 716 3 622 9 049 678

12,8

9,9

SD

21,0 52,4

3,9

56,3

16 895 17 282 32 726

5. Broby, Glimåkra, örkened, Loshult, Osby, Osby köp., Hästveda, Viltsjö, Bjärnum 1952

H BF FP SD K Ö

2 040 3 660 3 616 6 824

2 169 3 697 3 724 6 969

12,8 21,9 22,0 41,2

357 1

358 1

2,1

16 498 16 918 31 097

SD SD SD SD FP 1 FP' SD SD 43,3

3 246 3 164 3 082 6 923

3 425 3 191 3 173 7 038

19,8 18,4 18,3 40,7

SD SD SD SD H H SD SD

479 —

2,8

43,5

16 894 17 310 31297

27 r före B F

6. Hässleholm, Stoby, Sösdala, Tyringe, Perstorp 1952

1956 H BF FP SD

2 556 3 066 4 012 6 388

2 717 3 097 4 132 6 524

16,3 18,6 24,9 39,2

SD SD FP FP FP FP SD SD

4 192 2 551 3 245 6 642

4 423 2 573 3 340 6 752

25,4 14,8 19,2 38,7

SD SD H H H H SD SD

K Ö

1,0

40,2

1,9

40,6

16 194 16 642 32 149

16 955 17 416 33 493

7. Riseberga, Skånes-Fagerhult, Örkelljunga, Munka-Ljungby, ö . Ljungby, Klippan, Kvidinge 1952

1956 H BF FP SD

2 656 3 420 3 176 6 605

2 824 3 454 3 271 6 746

17,2 21,1 20,0 41,1

K Ö S

0,6

SD SD SD SD BF BF SD SD 41,7

4 745 2 852 2 472 6 414

5 006 2 876 2 545 6 520

29,3 16,8 14,9 38,2

H H H H SD SD

0,8

39,0

SD SD

16 626 17 091 30 532

15 957 16 395 30 922

8. Ängelholm, Åstorp, Ausås, Barkåkra, Hjärnarp, Förslövsholm, Båstad, V. Bjärt; 1952

1956 H BF FP SD

3 314 3 788 3 673 7 660

3 523 3 826 3 783 7 823

18,6 20,2 19,9 41,2

K Ö

0,1

18 463 18 983 34 934

SD SD SD SD BF 1 BF 1 SD SD 41,3

5 895 3 019 2 526 7 602

6 220 3 045 2 600 7 728

31,6 15,5 13,2 39,3

SD SD H H H H SD SD

0,4

39,7

19 117 19 669 35 896

43 r före F P

131 Kretsarna i 300-indelningen 1. Simrishamn, Tommarp, Hammenhög, Borrby, Löderup 1952

H BF FP SD K

ö

1 329 2 337 2 708 4 199 7

1 413 2 360 2 789 4 288 7

13,0 21,7 25,7 39,5 0,1

—

10 580 10 857 21 898

SD SD SD1 SD' FP FP SD SD 39,6 ' 86 r ' 93 r

2 322 2 450 1 889 1 905 2 394 2 464 4162 4 231 18 18 2 2 0 787 11 070 21 368

22,1 17,2 22,3 38,2 0,2

SD SD FP1 FP FP 1 FP SD SD 38,4 1

14 r föreH

2. Glemmingebro, Tomelilla, Onslunda, Smedstorp, Kivik, Brösarp 1952

H BF FP SD K O

1 565 3 014 3 096 4 132 15

1 664 3 044 3 189 4 220 15

13,7 25,1 26,3 34,8 0,1

SD SD FP FP FP FP SD SD 34,9

—

2 487 2 400 2 684 3 967 14

2 624 2 420 2 763 4 033 14

22,2 20,4 23,3 34,0 0,1

SD SD FP FP FP FP SD SD 34,1

18,3 13,4 25,8 41,7 0,8

SD SD FP FP FP FP SD SD 42,5

23,9 1,4 28,1 44,9 1,7

SD SD FP FP FP FP FP FP 46,6

—

11822 12 132 23 413

11552 11854 22 482

3. Degeberga, Everöd, Tollarp, Träne, Vä, Åhus 1952

1956 H BF FP SD K Ö

1242 1 948 3 406 4 669 23

s

11 288 11 586 22 506

11,4 17,0 30,2 41,2 0,2

—

4. Kristianstad 1952 H 2 321 BF 211 FP 3 868 SD 6 039 K 109

ö

1320 1 967 3 508 4 768 23

2 467 213 3 984 6 168 109

19,1 1,6 30,8 47,7 0,8

—

12 548 12 941 24 120

SD SD FP 1 FP 2 FP FP SD SD 41,4

2 014 1 541 2 920 4 780 95

1 60 r ' :i7 r

1 350 11 640 21 737

SD SD FP FP FP FP FP 1 SD2 48,5

1956 3 075 193 3 713 6 000 231

» 70 r 2 39r

13 212 13 594 24 896

2 125 1 554 3 006 4 859 96

3 244 195 3 822 6 100 233

5. Fjälkinge, Nosaby, Bromölla, Ivetofta, Näsum, Oppmanna-Vånga H BF FP SD K

1952 800 1543 2 459 5 593 520

ö

.—

850 1 558 2 533 5 712 521

10 915 11174 22 602

7,6 13,9 22,7 51,1 4,7

SD 55,8

1956 1280 213 1 213 2 347 5 743 556

1351 11223 223 2 416 5 838 561

11 139 11389 22 042

11,9 10,7 21,2 51,3 51,3 4,9

SD 56,2

132 6. Hässleholm, Araslöv, Stoby, Vinslöv, Vinslövs köping 1952

H BF FP SD K Ö S

1791 1627 3 360 4 943 90

1904 1643 3 461 5 048 90

15,7 13,5 28,5 41,6 0,7

SD SD FP F P FP F P SD SD 42,3

11811 12 146 23 536

2 819 1439 2 772 5 286 173

2 964 1451 2 853 5 374 175

23,1 11,3 22,3 41,9 1,4

SD SD H H H H SD SD 43,3

16,6 12,8 19,6 47,8 3,2

SD SD SD SD FP SD SD SD 51,0

22,9 23,8 17,3 33,9 2,1

SD SD H H BF BF SD SD 36,0

12 489 12 817 24 499

7. Hjärsås, Knislinge, Broby, Climåkra, Örkened, Loshult, Osby, Osby köp. 1952

H BF FP SD K Ö S

1361 2 113 3 020 6 453 387

1447 2 134 3 111 6 590 388

10,6 15,6 22,8 48,2 2,8

SD SD SD SD FP SD SD SD 51,0

—

2 217 1785 2 686 6 645 452

2 339 1800 2 765 6 755 456

—

13 334 13 670 25 379

13 785 14 115 25 682

8. Hästveda, Vittsjö, Bjärnum, Sösdala, Tyringe 1952

H BF FP SD K Ö S

1853 1970 3 773 3 811 2 799 2 883 4 669 4 768 129 129 1 1 13 224 13 562 25 000

14,5 28,1 21,3 35,1 1,0

SD SD FP 1 SD2 BF BF SD SD 36,1

2 923 3 169 2 260 4 489 279

> 85 r 44 r

13 120 13 451 24 554

3 084 3 196 2 326 4 564 281

—

9. Perstorp, Skånes Fagerhult, Örkelljunga, Munka-Ljungby, Ö. Ljungby, Hjärnarp 1952

H BF FP SD K Ö S

2 063 2 677 2 356 3 857 43

2 193 2 704 2 427 3 939 43

19,4 23,9 21,5 34,8 0,4

SD SD FP F P BF BF SD SD 35,2

—

3 755 2 247 1787 3 945 63

3 962 2 266 1840 4 010 64

32,6 18,7 15,2 33,0 0,5

—

10 996 11306 22 722

11797 12 142 22 689

SD 1 SD H H H H SD SD 33,5 »48 r

10. Riseberga, Klippan, Kvidinge, Åstorp, Ausås 1952

H BF FP SD K O S

1848 2 536 2 474 6 677 116

1965 2 561 2 548 6 819 116

14,0 18,3 18,2 48,7 0,8

—

SD SD SD SD BF 1 BF 1 SD SD 49,5

3 369 2 057 1793 6 460 128

3 555 2 074 1846 6 567 129

25,1 14,6 13,0 46,4 0,9

SD SD SD SD H H SD SD 47,3

33,5 15,0 14,7 36,3 0,5

SD SD H H H H SD SD 36,8

— •

13 651 14 009 24 830

13 r före F P

13 807 14 171 24 885

11. Ängelholm, Barkåkra, Förslövsholm, Båstad, V. Bjäre 1952

H BF FP SD K Ö

2 359 2 419 2 626 4 768 5

2 508 2 443 2 705 4 870 5

— •

12 177 12 531 23 270

20,0 19,5 21,6 38,9

SD SD FP F P FP F P SD SD 38,9

4 166 1957 1871 4 696 66

—

4 396 1974 1926 4 774 67

12 756 13 137 24 213

133 Tabell 11 L: 2. Mandatfördelningen i Kristianstads län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1952 (sept.)

1956 Förändring 1952—56

Parti

H BF FP SD K S

Proportionellt Majoritetsval Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt. med SD + K ning d'Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 1.16 1,44 1,95 3,36 0,09 8,00

1 1 2 4

1 1 2 4

8 H BF FP SD K S

1,84 1,15 1,61 3,28 0,12 8,00

2 1 1 4

2 1 2 3

8 H BF FP SD K S

+ 0,68 — 0,29 — 0.34 — 0,08 + 0,03

+ 1

3 5

2 5 1

3 2

3 1

1 7

+ 1

+ 3

—1

—3

+ 4 —2 —2

—1

2 0

3 5

3 2

3 1

+ 3

+ 4 2 —2

+ 1 —1

—3

Tabell 11 L: 3. Mandatfördelningen i Kristianstads län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1952 (sept.)

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt . med SD + K uddaning d'Hondt tal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,59 1,98 2,68 4,63 0,12 11,00

Ii BF FP SD K S

2,54 1,58 2,21 4,51 0,16 11,00

H BF FP SD K S

+ 0,95 — 0,40 — 0,47 — 0,12 + 0,04

1 2 3 0

2 2 3 4

3 1 2 5

3 2 2 4

+ 2 —1 —1

7 4

3 7 1

1 10

6 5

3 6 2

4 1

4 4 3

4 1 4 2

4 3

1 10

1 10

+ 1

+ 4

—1

—3 —1

+ 4 2 —2

+ 4

+ 4 —2 —2

—2 —2

+ 1 —1

134 Tabell II L: 4. Kretsarnas

fördelning

Folkmängd (i tusental) 182022242628303234363840424446485052Summa

efter folkmängd

i Kristianstads

230 mandat

300 mandat

1 6 4

2 3 6

1 2 4 1

1 2 4 1

län.

SD nådde båda åren absolot majoritet i en krets i vardera indelningen. I första och fjärde alternativen tog SD alla mandat eller alla utom ett. I andra alternativet fick SD vid 8 mandat 5 platser 1952 men bara 2 år 1956 och vid 11 mandat 4 eller 5 platser 1952 och 3 platser 1956. I 300-indelningen fick SD alltså en minoritet av mandaten redan 1952, trots att de ensamma (givetvis ännu mer tillsammans med K) var något starkare än H - f F P . År 1956, då H -f- F P och SD -4-K hade i det närmaste lika stor andel av rösterna, blev mandaten trots detta mycket ojämnt fördelade mellan kombinationerna i båda indelningarna. I 300-indelningen 1952 hade SD i andra alternativet större delen av sina överskottsröster samlade i tre kretsar, där SD vann med över 2 000 rösters övervikt. De tog dessutom två kretsar, där ställningen var så jämn att SD:s marginal blev mindre än 100 röster. H -4- F P vann en krets med mindre än 100 röster och hade ingen av sina fem övriga marginaler större än 700. År 1956 förlorade SD sina osäkra kretsar och vann de tre andra med reducerade marginaler, dock över 1 000, i två kretsar även över 2 000. De borgerliga marginalerna blev nu större än förut med 3 över 1 000 men under 2 000 och resterande 5 kretsar under 1 000 röster. I 230-indelningen 1956 låg alla marginaler mellan 500 och 1 500 utom SD:s ena, som var nästan 4 000 (fjärde kretsen). — I tredje alternativet fick SD bara ett mandat i 230-indelningen. Det var ganska säkert med omkring 2 000 rösters marginal. Den borgerliga kombinationens medelmarginal var dock ännu större. I 300-indelningen förekom några få små eller tämligen små vinster (därav SD:s ena), men de flesta marginalerna var betydande. Inom kombinationen däremot fanns en del osäkra mandat. Ombyten förekom också i stor utsträckning, då ju H:s frammarsch var så kraftig, att även ganska stora

135 Tabell II L: 5. Röstmarginalerna

vid

alternativ St SD -f K, i Kristianstals

län.

230 mandat 1956

1952 Valkrets

H + BF + FP

SD + K

3 636; F P : 476 4145; F P : 1215 1 379; F P : 2 471

1 2 3 4 5 6 7 8 .

H + BF + F P 3 983; F P : 3 981; F P : 1 851; F P :

28 974 932

2 268; H: 3 256; H: 3 763; H: 4 061; H:

234 1083 2 130 3 175

3309 3 337

1 222 1 656

3 272

2 172

2 016 2 263; F P : 27 3 250; F P : 1035 2 703; BF: 183 3 281; BF: 43

Medeltal H BF FP

2 951

2 992 2 935

113 1 045

2 016

SD + K

2 172

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP

SD + K

2 267; F P : 429 3 662; F P : 145 2 004; F P : 1 541 387; F P : 1 517

1 9 3 4 5 6 7 8 . 9 10 11

H + BF + FP 2 570; FP: 3 760; F P : 1 730; F P : 928; FP:

14 139 881 578

1 719: H:

1292 1 870; F P : 1 557 286

Medeltal , . . , H BF

3 767; BF: 3 342; BF: 139; BF: 2 781; F P :

928 277 13 197

2 247

2 416 2 162

406 898

SD + K

1 409 307 3 761; BF: 112 3 994; H: 1 696 779; H: 1 481 3 455; H: 2 422

2522 2 487 3 761 2 247

826 1 428 112 403

försprång för F P eller BF kunde inhämtas. I sjätte kretsen i 230-indelningen exempelvis vann F P 1952 inom kombinationen med 1 035 röster men H 1956 med 1 083 röster. H blev orepresenterad 1952 man vann 1956 i andra och tredje alternativen 3 eller 4 platser. År 1952 fick F P de flesta borgerliga mandaten och BF 2 eller 3 i tredje alternativen. Båda partierna blev därvid överrepresenterade. År 1956 förlorade BF sina mandat (utom ett i 300-serien). De borgerliga platserna delades då i stort sett lika mellan H och FP, som båda överrepresenterades. — Mandatfördelningen i länet varierade således kraftigt såväl mellan alternativ som mellan år.

136 M. Malmöhus län a. Mandatens fördelning på länets två nuvarande andrakammarkretsar Malmöhus län är som bekant uppdelat på två andrakammarkretsar, »Fyrstadskretsen» och Malmöhus läns valkrets, där den förra består av städerna Malmö, Hälsingborg, Lund och Landskrona och den senare av återstoden av länet. Med 230 mandat totalt fick Fyrstadskretsen 11 mandat och Malmöhus läns valkrets 8 mandat, och med 300 mandat 14 resp. 11 mandat. Proportionellt reducerades länsvalkretsens antal representanter 1956 till 10. Emellertid visade det sig omöjligt att inom Fyrstadskretsen fördela dennas 11 eller 14 mandat på enmanskretsar, som på en gång uppfyllde kraven, att kretsarnas folkmängd skulle ligga inom ett givet intervall eller möjligen strax utanför detta, och att kretsarna skulle vara geografiskt sammanhängande. Med 11 mandat skulle medeltalet invånare per krets 1952 bli 29 862, varav erhålles det tillåtna intervallet 26 862—32 862. Landskrona hade 1952 25 326 invånare, Lund 34 675 och Hälsingborg 71 993. Om Hälsingborg delades i två kretsar, skulle dessas medelstorlek bli 35 997, och om staden delades i tre kretsar 23 998. Eftersom inte en krets kunde bildas med delar av flera städer, ändrades gränserna mellan länets andrakammarkretsar, så att två kommuner med 4 144 invånare lades till Landskronakretsen och så att två valdistrikt i Lund och tre taxeringsdistrikt i Hälsingborg fick ingå i länsvalkretsar. Malmö fick 7 valkretsar, varvid dock Burlöv och Lomma med 9 466 invånare ingick i sjunde kretsen. Från länskretsen överflyttades således 4 kommuner med inalles 13 610 invånare och till länskretsen approximativt 9 882 från Hälsingborg och 3 898 från Lund eller 13 780 sammanlagt, så att länskretsens folkmängd ökade med ungefär 170 individer. •— I 300-indelningen flyttades på motsvarande sätt från länskretsen fyra kommuner med 10 674 invånare (till en andra krets i Lund) och till länskretsen S. Sallerup i Malmö med 898 invånare, varvid alltså Fyrstadskretsen ökades med 9 776 invånare. — Intervallen för kretsarnas invånarantal beräknades kring medeltalen i de ändrade andrakammarkretsarna. Genom ändringen av gränserna mellan andrakammarkretsarna blir mandatfördelningen vid majoritetsvalen inte direkt jämförbar med mandatfördelningarna vid proportionella system, vid vilka det givetvis inte finns anledning till motsvarande överflyttningar. I sammanfattningstabellerna för de ändrade andrakammarkretsarna i länet har därför de proportionella systemens mandatfördelning utelämnats. (I 300-indelningen skulle den ändrade Fyrstadskretsen, om den hade varit med bland de nuvarande andrakammarkretsarna vid fördelningen av mandaten mellan dessa, ha fått ett femtonde mandat 1956 på bekostnad av Örebro län.) I kretsar som innehåller delar från båda andrakammarkretsarna, har poströsternas antal beräknats med hänsyn tagen till andelen röster i båda andrakammarkretsarna.

137 b. Fyrstadskretsen med något ändrade gränser Tabell II M: i. Partifördelningen

i ändrade

Fyrstadskretsen.

Parti Indelning

230 mandat 300 mandat

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

1952 1956

24,0 27,4

0,6 0,5

19,1 18,6

54,2 50,9

2,1 2,6

—

56,3 53,5

191 844 204 230

1952 1956

23,9 27,2

1,0 0,8

19,1 18,7

53,9 50,7

2,1 2,6

56,0 53,3

197 274 210 097

Valår

Partifördelningen avvek klart från fördelningen i övriga landet. H var största borgerliga parti med tydligt försprång framför F P . BF var givetvis i dessa stadskretsar obetydligt. SD hade absolut majoritet. År 1952 var deras röstandel klart över 50 %. K var svaga, men SD + K var ändå betydligt större än i övriga landet. Förändringarna 1956 var desamma som totalt. Med 11 kretsar blev medeltalet per krets 1952 29 847 och med 14 kretsar 24 161. Intervallen för folkmängden blev 26 847—32 847 och 21 661—26 661. De ursprungliga medeltalen var 29 862 och 23 463. Alla kretsar passades in i de anvisade intervallen. Medelfolkmängden 1956 blev 31 543 för 11 kretsar och 25 526 för 14 kretsar. Ökningen sedan 1952 var således betydande. Största kretsen 1956 hade ungefär 41 400 invånare i 230-indelningen och ungefär 33 900 i 300-indelningen. Delning var alltså inte motiverad. Genom ändring i kommunindelningen tillfördes fjortonde kretsen i 300-serien ett mindre område från tredje kretsen i länet. I 230-indelningen faller de sju första kretsarna på Malmö. Första kretsen ligger i stadens mitt och omfattar S:t Petri församling och delar av S:t Pauli och S:t Johannes församlingar. Hela stadsdelen Gamla staden, en stor del av Södra förstaden och delar av Slottsstaden och Pildammsstaden ingår i kretsen. Andra kretsen är resten av S:t Pauli församling och två distrikt i Kirsebergs församling (Rörsjöstaden, delar av ö s t r a Förstaden och Mellersta Förstaden). Tredje kretsen omfattar stadsdelen Möllevången och angränsande delar av Södra förstaden (resterande del) och Södervärn. Fjärde kretsen utgöres av hela Slottsstadens församling samt angränsande delar av Limhamns församling och S:t Johannes församling (del av Pildammsstaden). Femte kretsen bildas av den resterande delen av Södervärn och hela V. Skrävlinge församling utom en del av Sofielund, som ingår i sjätte kretsen. Denna är södra delen av Malmö från Limhamn till Fosie. Sjunde kretsen slutligen upptar västra ytterområdena av Malmö med Husie och återstoden av Kirseberg samt två kommuner utanför (nordväst) om staden, Burlöv och Lomma. — Från Hälsingborg avskildes, som förut omtalats, tre taxeringsdistrikt, varvid de tre sydligaste valdes, varefter återstoden delades i en nordlig krets med de nio första taxeringsdistrikten, som låg norr om Gasverksgatan, och en sydlig krets med åtta distrikt söder därom. Från Lund

138 avskildes S:t Peters Klosters församling och Stora Råby kommun, varefter staden fick utgöra tionde kretsen. Elfte kretsen slutligen bildades av Landskrona, S:t Ibb och Härslöv. — På grund av ändringar i valdistriktsindelningen i Malmö kunde kretsarna där inte hållas helt oförändrade 1956. I 300-indelningen fick Malmö 8 kretsar. Den första omfattar Gamla staden och delar av Rörsjöstaden och Södra förstaden och tillhör S:t Petri och S:t Pauli församlingar. Andra kretsen upptar återstoden av S:t Pauli församling och en del av Kirsebergs med delar av stadsdelarna Östra förstaden, Mellersta förstaden och Rörsjöstaden. Tredje kretsen utgöres av S:t Johannes församling med tillägg av ett valdistrikt i Slottsstaden från S:t Petri församling. Fjärde kretsen är Möllevångens församling, femte är Slottsstadens med tillägg av två angränsande distrikt i S:t Petri församling. Sjätte kretsen är Limhamn och Fosie i söder, sjunde kretsen är V. Skrävlinge utom nästan hela stadsdelen Rosengård, som ingår i den åttonde kretsen. Denna omfattar västra och sydvästra delen av Malmö utom S. Sallerup, dvs. (utom Rosengård) Husie församling och större delen av Kirsebergs. — Hälsingborg delades i tre kretsar: de sju första taxeringsdistrikten norr om Hälsogatan, de sex mellersta från Hälsogatan till Eneborgsplatsen och Handelsmansgatan och de sju sista söder därom. Landskrona blev egen krets. Från Lund borttogs S:t Peters Klosters församling, Stora Råby och tre valdistrikt i stadens utkanter, varefter återstoden fick utgöra trettonde kretsen. Den avsöndrade delen jämte fyra landskommuner norr, öster och väster om staden blev fjortonde kretsen. Uppdelningen av Lund, liksom gränserna mellan vissa Malmökretsar kunde på grund av ändringar i valdistriktsindelningen inte hållas helt oförändrade 1956. Partifördelningen varierade mellan Malmökretsarna, så att kretsen i centrum och i Slottsstaden hade en från övriga kretsar starkt avvikande proportion mellan partierna med mycket låg andel SD och hög andel H. P å liknande sätt avvek den norra kretsen i Hälsingborg. I Lund var röstfördelningen mer borgerligt betonad än i de andra städerna men inte lika borgerlig som i de nämnda Malmö-kretsarna. I några kretsar var andelen SD eller SD + K över eller nära 70 %. I Malmö ökade F P i flera kretsar 1956. I Slottsstadskretsarna minskade H något, förmodligen genom att kretsens väljarkår fått något ändrad sammansättning. Kretsarna i 230-indelningen 1. Malmö: S:t Petri, S:t Pauli 6 A, 6 B, S:t Joh. 3 A, 3 B 1956

1952 H BF FP SD K Ö

s

6 576 7 065 32 33 3 376 3 514 5 496 5 594 325 328 —. 15 805 16 534 approx 28 020

6 450

42,7

0,2

H

3 116 5 288

21,3 33,8

2,0

35,8

359 — 15 239 approx 26

6 944 27 3 225 5 373 362 15 931

43,6 0,2 20,2 33,7 2,3

H 36,0

139 2. Malmö: S:t Pauli 1 A

5 B, Kirseberg 2 A, 2 B 1956

1952 H BF FP SI) K (") S

4 076

4 379

25,4

0,1

3 119 9 097

3 247 9 259

18,8 53,7

349 —

2,0

SD 00,1

4 238

4 563

28,8

2 953 7 653

3 056 7 776

19,3 49,2

2,7

SD 51,9

15 274 16 829 approx 25 090

17 246 16 650 approx 27 886

3. Malmö: S:t Joh. 1 A—2 B, Möllevången 1 A -5 B (Kretsen något ändrad 1956) 1956

1952 H BF FP SD K Ö

s

17,3

3 129

3 361

3 041 12 218

3 166 12 435

16,3 64,0

2,4

SD 66,4

48,8

0,1

H

22,0 27,9

3 033 10 854

3 139 11029

16,9 59,5

3,2

SD 62,7

59,1

10 594

11 406

4 912 7 153

5 084 7 268

21,1 30,2

1,4

H 31,6

— 24 107 23 005 approx 41 4i1

16 064 16 864 approx 29 038

9 B), Möllevången 6 A, 6 B 1956

2 252

2 419

13,4

0,1

2 544 12 286

2 648 12 505

14,7 69,3

455 —

2,5

SD 71,8

15,9

3 318

3 572

0,1

3 336 14 558

3 453 14 792

15,3 65,7

3,0

SD 68,7

22 507 21 895 approx 38 976

18 042 17 548 approx 31 84 2

6. Malmö: S:t Joh. 5 A, 5 B (1956: 6), V. Skrävlinge 1 A, 1 B, Limhamn 2 A Fosie. (Kretsen något ändrad 1956)

4 B (1956: 2 A

5 B),

il BF FP SD K 0 S

20,4

8 238 9 3 713 4 703 201

5. Malmö: V. Skrävlinge 2 A—7 B (1956: 2 A

il BF FP SI) K 0 S

5 B), SlotUstaden, Limhamn 1 A, 1 B. (Kretsen något

7 668 9 3 567 4 621 199

3 778

18 540 17 985 approx 29 560

19 439 18 861 approx 31 26 7

4. Malmö: S:t Joh. 4 A, 4 B (1956: 4 A ändrad 1956)

Ii BF FP SL) K O S

3 509

2 773

2 979

17,4

0,2

2 574 10 762

2 680 10 954

15,6 63,9

486 —

2,9

16 625 17 134 approx 29 024

SD 66,8

3 243

3 491

0,3

2 468 9 725

2 554 9 882

15,4 59,5

3,8

16 602 16 105 approx 28 75t

21,0 SD 63,3

140 Malmö: Husie, S. SaUerup, Kirseberg 1 A, 1 B, 3 A Lomma

1952 H BF FP SD K Ö S

5 (1956: 1 A, 1 B, 3 A—5 B); Burlöv,

2 429 2 597 362 374 2 572 2 666 10 597 10 778 405 409 — 16 824 16 365 approx 28 879

15,4

2,2

SD

15J9 64,1

2,4

66,5

3 130

3 347

19,7

2,0

2 628 9 945

2 712 10 089

16,0 59,3

500 2

505 2

3,0

SD 62,3

16 539 16 997 approx 28 533

8. Hälsingborg 1 -9 B 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

6 363 5 923 17 18 4 483 4 667 6 666 6 785 233 235 — 17 322 18 068 approx 32 473

6 691

7 204

0,1

25,8 37,6

SD SD H H H H H H

4 321 6 100

4 472 6 198

24,5 33,9

1,3

38,9

353 1

356 1

2,0

35,2

0,1

K Ö S

H 35,9

18 249 17 483 approx 32 086

1952 H BF FP SD

39,5

11,3

0,1

2 944 11342

3 065 11544

17,8 67,2

3,6

SD 70,8

2 597

2 796

14,5

0,1

3 173 12 094

3 284 12 289

17,0 63,8

4,6

68,4

SD

18 755 19 268 approx 32 528

17 183 16 720 approx 29 638

10. Lund 1—13 (1956:1 A--3 B, 4 A — 8 B). 1956

1952 H BF FP SD

4 034

4 334

24,2

0,9

4 107 8 746

4 275 8 902

23,9 49,8

K Ö S

1,2

SD 51,0

5 082

5 471

28,6

0,7

4 223 8 760

4 371 8 901

22,8 46,5

SD SD H H H H H H

1,4

47,9

18 462 19 146 approx 33 080

17 893 17 260 approx 30 777

11. Landskrona, S:t Ibb, Härslöv 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

2 252

2 414

14,5

2,6

2 792 10 390

2 901 10 572

17,5 63,6

1,8

—. 16 145 16 617 29 470

SD 65,4

3 090

3 319

1,9

2 458 10 328

2 541 10 488

14,9 61,5

371 1

374 1

2,2

17 054 16 570 30 168

19,5

SD 63,7

Ui Kretsarna i 300-indelningen 1. Malmö: S:t Petri 1 A—4 A, S:t Pauli 4 B—6 B (1956: 5 A—6 B, närmast motsvarande) 1952

11 BF FP SD K Ö

s

5 399 30 3001 5 423 337

5 800 31 3 124 5 520 340

21,1 37,3

H SD' H H H H H H

2,3

39,6

39,1

0,2

l

14 190 14 815 approx 25 046

60 r

4 845

5 216

42,5

0,2

2 411 4 121

2 495 4 187

20,3 34,2

2,8

H 37,0

11738 12 263 approx 20 752

2. Malmö: S:t Pauli 1 A—4 A (1956:1 A—4 B), Kirseberg 2 A—3 B (någon ändring 1956) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

3 004 3 227 9 9 2 631 2 739 8 965 9125 361 364 — 14 970 15 464 approx 25 488

20,9 SD 17,7 59,0

2,4

61,4

3 667

3 948

25,3

2 809 8 180

2 907 8 312

18,6 53,2

2,9

56,1

SD

15 118 15 633 approx 25 12^

3. Malmö: S:t Petri 5 B, S:t Joh. 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

3 564 3 829 12 13 2 590 2 696 6 678 6 797 263 265 — 13 107 13 600 approx 23 298

28,2

0,1

4 480

30,8

0,1

2 855 6 660

2 955 6 767

20,3 46,4

SD SD H H H H H H

2,4

48,8

SD

19,8 50,0

1,9

4 161

51,9

14 028 14 557 approx 24 911

4. Malmö: Möllevången 1952

H BF FP SD K Ö S

2 431 2 612 4 4 2 483 2 585 10 721 10 912 404 407 — 16 043 16 520 25 474

15,8 SD 15,6 66,1

2,5

68,6

2 598 6 2 478 9 644 492

2 797 6 2 565 9 799 496

17,9 SD 16,4 62,5 3,2

65,7

15 218 15 663 23 575

5. Malmö: Slottsstaden, S:t Petri 4 B, 5 A 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

7 245

7 783

3 202 3 270

3 333 3 328

22,9 22,9

0,8

13 831 14 559 approx 24 711

53,4

H 23,7

9 525

10 255

0,1

4121 5 031

4 265 5 112

21,5 25,7

1,1

19 858 18 901 approx 33 868

51,6

H 26

142 6. Malmö: Limhamn, Fosie 1956

1952 H BF FP SD

2 955

3 175

22,2

0,2

2 180 8 320

2 269 8 468

15,8 59,0

K Ö S

2,8

SD 61,8

3 660

3 940

26,1

0,3

2 267 8 106

2 346 8 237

15,5 54,6

3,5

SD 58,1

15 096 14 600 26 139

14 343 13 882 24 969

7. Malmö: V. Skrävlinge 1 A —5 B (1956 1 A -6 B) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

11,3

1 459

1 567

1814 9 851

1888 10 026

13,6 72,4

2,7

SD 75,1

14,2

2 217

2 387

0,1

2 269 11311

2 348 11493

14,0 68,6

3,1

SD 71,7

16 761 16 325 approx 29 355

13 854 13 494 approx 23 988

8. Malmö: V. Skrävlinge 6—7 B (1956 7—9 B), Husie, Kirseberg 1 A, 1 B, 4 A — 5 (1956:1 A, 1 B, 4 A — 5 B (någon ändring) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 909

2 051

16,1

0,7

2 021 8 017

2 104 8 160

16,5 64,0

2,7

SD 66,7

19,5

2 617

2 817

0,6

2 336 8 521

2 418 8 658

16,7 59,9

3,3

SD 63,2

14 453 14 028 approx 24 921

12 755 12 380 approx 22 618

9. Hälsingborg: 1— 7 B 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

5 140

5 534

0,1

26,0 37,7

SD SD H H H H H H

3 329 4 722

3 446 4 798

24,5 34,1

1,3

39,0

278 1

280 1

2,0

4 497

4 831

34,9

0,1

3 454 5 129

3 596 5 220

.— 13 843 13 274 approx 24 535

39,3

H 36,1

13 487 14 077 approx 24 444

10. Hälsingborg: 8 A — 1 3 B 1956

20,4

H BF FP SD

2 495

2 680

2 734 7 109

2 846 7 236

21,7 55,2

K Ö

2,7

3 200

2 682 6 809

2 776 6 919

20,7 51,7

3,7

SD 57,9

s

23,9

SD 55,4

13 399 12 963 approx 23 375

13 122 12 695 approx 23 483 11. Hälsingborg: 14 A — 2 0 B

1952 H BF FP SD K Ö S

2 972

2 036

14,6

0,4

2 256 8 870

2 348 9 028

16,9 64,8

3,3

13 928 13 531 approx 23 975

SD 68,1

16,8

2 469

2 658

0,2

2 540 9 671

2 629 9 827

16,6 62,1

4,3

15 829 15 388 approx 26 561

SD 66,4

143 12. Lund 1—10 (1956: 1 A—3 B, 4 A—6 A; något ändrade gränser mellan tolfte och trettonde kretsen 1956 i Lund) 1956

3 219 101 3 208 5 997 161

H BF FP SD K Ö S

3 458 105 3 340 6 104 162

SD SD H H H H H H 47,5

26,3 0,8 25,4 46,3 1,2

3 706 100 2 908 5 200 165

3 990 103 3 010 5 284 166

31,8 0,8 24,0 42,1 1,3

SD SD H H H H H H 43,4

12 553 12 079 approx 21 973

13 169 12 686 approx 22 832

13. Lund 11—15 (1956: 3 C, 6 B—9 B), Furulund, Flädie, Torn, S. Sandby (jfr krets 13) 1956

1952 H BF FP SD K

1 966 1498 2 193 6 889 76

2 097 1538 2 269 7 005 77

16,1 11,8 17,5 54,0 0,6

2 896 1217 2 615 7 620 149

SD 54,6

20,7 8,3 18,1 51,9 1,0

3 091 1243 2 697 7 728 150

Ö

S

14 909 14 497 approx 770

12 622 12 986 approx 22 517

14. Landskrona 1956

2 102 1957 14 15 2 436 2 536 9 199 9 363 298 300 — 13 904 14 316 25 326

H BF FP SD K Ö S

14,7 0,1 17,7 65,4 2,1

2 672 13 2 228 9 329 368

SD 67,5

14 610

19,1 0,1 15,3 63,0 2,5

2 877 13 2 306 9 479 371 15 046

596 Tabell II M: 2. Mandatfördelningen i den ändrade Fyrstadskretsen vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändringar i fördelningarna. Majoritetsval Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

H BF FP SD K S

2,64 0,06 2,10 5,97 0,23 11,00

H BF FP SD K S

3,01 0,05 2,04 5,61 0,29 11,00

H BF FP SD K S

+ 0,37 — 0,01 — 0,06 — 0,36 + 0,06

Alt. med SD + K

Alt . med SD utan K

alt. 3 alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

—1

—1

—1

—1

—1

—1

—1

—1

144 Tabell II M: 3. Mandatfördelningen i den ändrade Fyrstadskretsen vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändringar i fördelningarna. Majoritetsval Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

+ 1

+ 1

+ 1

—1

—1

—1

3,81 0,11 2,61 7,10 0,37 14,00

H BF FP SD K S H BF FP SD K S

+ 0,46 — 0,03 — 0,06 — 0,45 + 0,08

Tabell II M: 4. Kretsarnas

alt. 3 alt. 4

alt. 1 3,35 0,14 2,67 7,55 0,29 14,00

H BF FP SD K S

Alt. med SD + K

Alt . med SD utan K

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 2

—1

—1

—1

—1

fördelning efter folkmängd kretsen. 230 mandat

Folkmängd (i tusental)

i ändrade

300 mandat

182022242628303234363840424446485052Summa

Fyrstads-

145 Tabell II M: 5. Röstmarginalerna i alternativ Fyrstadskretsen.

3, SD -j- K, i ändrade

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP 4 690; H:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

7 056; H:

1956 SD + K

H + BF + FP 4 461; H:

3 551

3 719

6 375

4 692 8 897; H:

4 525

6 322

7 886 5 754 5 550 4 028; H:

1 696 7 131 349 5 131

Medeltal H BF FP

5 258 5 258

3 257 3 257

SD + K

5 019

8 413 4 416 4 193 5 140; H:

2 732

800; H:

1 100

7 088 4 671 4 825 4 825

3 468 3 468

4 865

300 mandat 1952

H + BF + FP 3 095; H:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

1956 SD + K

2 676 3 514 524 6 118

7 683; H:

4 450

H + BF + FP 3 203; H:

2 721

331; H:

1 525

9 208; H:

5 990

1911 4 927 2 434 7 267 3 817

3 405 6 934 4 263 3 043; H:

3 920; H:

2 088 1443 5 179

2 064 5 044 637; H:

1 653; H:

980 847 4 654

1 178 5 010

Medeltal H BF FP

3 615 3 615

2 120 2 120

3 805

SD + K

3 663 3 663

2 661 2 661

3 609

Absolut majoritet nåddes i 230-indelningen av SD i 7 kretsar 1952 och i 6 kretsar 1956, i 300-indelningen av H i en krets och av SD i 9 kretsar både 1952 och 1956. I en krets i 300-serien fattades 1952 endast 3 röster för att SD skulle ha nått 50 %. Absolut majoritet förelåg alltså i de flesta kretsar. Mandatfördelningen kom därför att vara i stort sett densamma i alla alternativ och vid båda valen. Skillnaden mellan alternativ 1 och övriga alternativ inskränkte sig till ett mandat i 230-indelningen och två eller tre mandat i 300indelningen. Förändringen 1956 bestod i att H erövrade ett eller två man10— 580330

146 dat. Platserna delades mellan H, det största borgerliga partiet, som i alternativen 2—4 blev lätt överrepresenterad och i alternativ 1 något underrepresenterad utom 1956 i 230-indelningen, och SD som fick majoriteten av mandaten och alltid blev överrepresenterade. Röstmarginalerna var oftast mycket stora. I tabell II M: 5 blev medeltalen för H -f- BF + F P och SD -f K ungefär lika. I 230-indelningen förekom marginaler under 1 000 i endast två kretsar, varav den ena erövrades av H. Lägsta marginal i övriga kretsar låg strax över 4 000. I 300-indelningen vanns tre kretsar en eller två gånger med mindre än 1 000 röster. Den av H erövrade kretsen hörde till de kretsarna. Marginaler över 3 000 noterades vid båda valen för 8 av de 14 kretsarna. För H blev 230-serien något bättre i alternativ 1. H:s röstsiffra var ungefär 25 % större än F P : s 1952. Fördelningen av rösterna var emellertid helt olika. F P hade flera röster än H i 4 av 230indelningens öch 6 av 300-indelningens kretsar, men samtidigt var SD mycket starka i dessa kretsar. H:s röster däremot var koncentrerade till SD:s svaga kretsar. Antalet invånare per krets visade 1956 jämförelsevis stor spridning. c. Malmöhus läns ändrade valkrets Tabell II M: 6. Partifördelningen

i Malmöhus

läns ändrade

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

1952 1956

12,7 17,4

19,6 16,5

18,0 17,6

49,2 47,3

0,5 0,7

0,5

49,7 48,0

144 104 144 450

1952 1956

12,4 17,2

19,7 16,7

17,9 17,4

49,5 47,5

0,5 0,7

0,5

50,0 48,2

138 635 138 570

Parti Indelning

230 m a n d a t 300 m a n d a t

valkrets.

Valår

År 1952 var rangordningen mellan partierna omkastad, så att BF var största borgerliga parti, ehuru F P var av nästan samma storlek. BF hade nästan dubbelt så stor andel av rösterna som i landet i övrigt, medan H och F P var svagare än totalt. SD hade större andel än i hela landet, men K samlade ett mycket ringa antal röster, varför SD -\- K låg under sin riksandel. År 1956 gjorde H en ovanligt kraftig frammarsch, passerade BF och sin egen riksandel och fick nästan samma röstandel som F P . Alla tre borgerliga partierna blev då nästan lika stora. En del »övriga» röster förekom 1956. I 230-indelningen fick andrakammarkretsen 8 platser och i 300-indelningen 11. Medeltalet invånare per krets i den ursprungliga kretsen blev 32 278 resp. 23 475 och i den ändrade kretsen 32 299 resp. 22 504, varav gränserna för kretsarnas invånarantal 29 299—35 299 och 20 004—25 004, inom vilka gränser samtliga kretsar inpassades. Medeltalen 1956 blev 31 875 och 22 237. Ett flertal mindre ändringar i kommunindelningen medförde att sex kretsar i vardera serien fick något ändrad utsträckning, nämligen i 230-

147 serien tredje t. o. m. åttonde kretsarna och i 300-serien tredje, femte t. o. m. ättonde samt tionde. Första kretsen i 230-indelningen upptar norra spetsen av länet. Den ligger helt i Luggude domsaga och innehåller Höganäs stad. Andra kretsen fortsätter söder om den första med resten av Luggude domsaga, Hälsingborgs södra delar och runt Landskronakretsen med kommuner i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga. Ännu ett steg söderut ligger tredje kretsen med Eslöv i norr till S. Sandby och delar av Lund i söder. Fjärde kretsen börjar i norr med Staffanstorp och Bara och fortsätter sedan med Oxie och Skytts domsaga utom Gislöv, dvs. med sydvästra hörnet av länet med Skanör med Falsterbo. Kretsen har mindre än 10 % stadsbefolkning. Femte kretsen är Trelleborg med tre landskommuner österut, sjätte kretsen Ystad med återstoden av Vemmenhögs, Lj units och Herrestads domsaga längs södra kusten fram till länsgränsen. Inne i länet, norr om sjätte kretsen, ligger sjunde kretsen, som omfattar Färs domsaga och kommuner väster om denna. Kretsen gränsar i väster till tredje och fjärde kretsarna. Den återstående nordöstra delen med sju kommuner från Frosta och Eslövs domsaga (Höör, Hörby m. fl.) plus tre kommuner norr om Eslöv i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga bildar åttonde och sista kretsen. Även 300-indelningen börjar längst i norr med Höganäs och andra kommuner i Luggude domsaga i första kretsen, varpå andra kretsen upptar återstående kretsar av denna domsaga. Även de två följande kretsarna ansluter till domsagoindelningen. Tillsammans utgör de Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga samt Eslövs stad. Söder om den till den ändrade Fyrstadskretsen hörande valkretsen kring Lund kommer den långsträckta femte kretsen med sex kommuner i Torna och Bara domsaga. Sjätte kretsen är sydvästra delen av länet med Skanör med Falsterbo, sjunde Trelleborg med omgivande kommuner och nionde Ystad med omgivning. Däremellan ligger åttonde kretsen. Tionde kretsen inne i länet gränsar i väster till femte kretsen och i söder till åttonde och nionde kretsarna och består av Färs domsaga med tillägg av en kommun i Frosta och Eslövs domsaga. Återstoden därav utom Eslöv, som tillhör fjärde kretsen, bildar sista kretsen i länets nordöstra del. Femte, sjätte, åttonde, tionde och elfte kretsarna är landsbygdskretsar. SD hade en betydande andel av rösterna, utom i de två sista kretsarna i länets inre, där i stället BF resp. F P hade starka kretsar. I sin bästa krets minskade både BF och F P sin röstandel mer än SD. F P : s ökade i flera kretsar. Kretsarna i 230-indelningen 1. Höganäs, Brunnby, Väsby, Jonstorp, Kattarp, ödåkra, Mörarp, Bjuv, Billeshohn 1952

H BF FP SD K O S

2 474 2 622 3 194 10 575

2 618 2 648 3 283 10 741

13,5 13,7 16,9 55,3

3 749 2 041 3 032 10 193

3 954 2 059 3111 10 310

20,2 10,5 15,9 52,8

121 3

123 3

0,6

118 1

119 1

0,6

18 989 19 416 34 316

19 134 19 554 34 114

SD 53,4

148 2. Hälsingborg 18 A—20 B, Kågeröd, Ekeby, Vallåkra, Rönneberga, Svalöv, Teckomatorp, Dösjebro 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 481 3 279 2 365 9 211

2 638 3 346 2 441 9 362

14,7 18,6 13,6 52,2

164 3

166 3

0,9

SD 53,1

17 503 17 956 31645

3 229 3 429 2 768 2 811 2 367 2 435 8 853 8 968 274 277 15 15 17 506 17 935 31014

19,1 15,7 13,6 50,0

1,5 0,1

SD 51,5

3. Lund 14, 15 (S:t Peters kloster och St. Råby) Eslöv, Harrie, Kävlinge, Löddeköpinge, Furulund, Flädie, Torn, S. Sandby (1956 i Lund distrikten 3 C, 9 A, 9 B) 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 348 2 573 3 051 9 487

2 490 2 610 3 141 9 639

13,9 14,6 17,5 53,8

46 —

0,2

SD] 54,0

3 067 2 217 3 106 9 429

3 243 2 242 3 190 9 543

17.7 12,2 17,4 52,1

83 10

84 10

0,5 0,1

SD 52,6

17 912 18 312 31586

17 505 17 927 31078

4. Skanör med Falsterbo, Bara, Staffanstorp, Bunkeflo, Vellinge, Rang, Skegrie, Månstorp, Oxie, Svedala, Alstad 1952

H BF FP SD K Ö

2 272 3 828 2 432 9 717

2 405 3 866 2 500 9 870

12,9 20,7 13,4 52,7

70 —

0,3

SD 53,0

18 319 18 712 33 169

3 035 3 201 3 264 3 236 2 415 2 478 9 511 9 403 99 98 13 13 18 566 18 200 32 278

17,3 17,6 13,3 51,2 0,5 0,1

SD 51,7

5. Trelleborg, Gislöv, Klagstorp, Anderslöv 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 105 2 010 2 790 8 993

2 228 2 030 2 868 9 134

13,5 12,3 17,4 55,3

245 —

1,5

SD 56,8

2 679 1726 2 961 8 727

2 826 1741 3 038 8 827

16,8 10,3 18,1 52,4

370 36

374 37

2,2 0,2

SD 54,6

6 499 16 843 29 495

16 143 16 508 29 551

6. Ystad, Skurup, Vemmenhög, Rydsgård, Ljunits, Herrestad 1956

1952 H BF FP SD K Ö

2 143 3 576 3 134 10 046

2 268 3 612 3 221 10 204

11,7 18,7 16,7 52,8

23 —

0,1

18 922 19 328 34 596

SD 52,9

2 870 3 100 3 206 9 638

3 027 3 127 3 289 9 749

15,7 16,2 17,0 50,4

29 95

29 97

0,2 0,5

19 318 18 938 34 208

SD 50,6

149 7. Dalby, Genarp, Veberöd, Blentarp, Sjöbo, Ö. Färs, Vollsjö, Bj är sjölagård, Löberöd 1952

H BF FP SD K Ö S

1585 5 319 3 446 5 900

1678 5 372 3 542 5 993

10,1 32,4 21,3 36,1

SD SD SD SD BF BF SD SD

10 —

0,1

36,2

2 460 2 595 4 518 4 557 3169 3 251 5 540 5 604 37 37 293 298 16 017 16 342 29 864

16 260 16 595 31 047

15,9 27,9 19,9 34,3

0,2 1,8

SD SD FP FP BF B F SD SD 34,5

8. Marieholm, Röstånga, Bosarp, Långaröd, Ö. Frosta, Hörby, Skarhult, Snogeröd, Höör, N. Frosta 1952

H BF FP SD K Ö S

1882 4 648 4 779 5 956

1992 4 694 4 912 6 050

11,3 26,6 27,8 34,2

14 —

0,1

SD SD FP FP FP FP SD SD 34,3

2 703 2 851 4 027 4 062 4 540 4 658 5 727 5 793 41 41 172 175 17 210 17 580 32 440

17 279 17 662 32 991

16,2 23,1 26,5 33,0

SD SD FP FP FP FP SD SD

0,2 1,0

33,2

Kretsarna i 300-indelningen 1. Höganäs, Brunnby, Väsby, Jonstorp, Kattarp, ödåkra 1952

H BF FP SD K Ö

s

1 936 2 049 1 752 1 770 2 480 2 549 6 691 6 796 13 13 2 2 12 874 13 179 23 346

15,5 13,4 19,4 51,6

SD

0,1

51,7

2 850 1364 2 379 6 302

3 006 1376 2 441 6 374

22,7 10,4 18,5 48,2

SD SD SD SD H H SD SD

0,2

48,4

.—. 12 926 13 228 22 984

2. Mörarp, Bjuv, Billesholm, Kågeröd, Ekeby, Vallåkra 1952

H BF FP SD K O S

957 1 013 2 378 2 402 1 233 1 267 6 425 6 526 124 126 1 1 11 118 11 335 20 332

8,9 21,2 11,2 57,6

SD

1,1

58,7

1638 1928 1 165 6 329

1 728 1 945 1 195 6 402

15,2 17,0 10,5 56,1

132 2

133 2

1,2

SD 57,3

1 194 11405 20 28C

3. S:t Ibb, Härslöv, Rönneberga, Svalöv, Teckomatorp, Kävlinge, Dösjebro, Löddeköpinge 1952

H BF FP SD K Ö S

1 536 1 626 2 560 2 586 1 720 1 768 6 613 6 717 4 4 3 3 12 436 12 704 22 079

12,8 20,4 13,9 52,9

SD 52,9

2 095 2 210 2 222 2 241 1 474 1 512 6 303 6 375 31 31 17 17 12 142 12 386 21236

17,8 18,1 12,2 51,5

0,3 0,1

SD

51,

150 4. Eslöv, Marieholm, Röstånga, Bosarp, Harrie 1952

H BF FP SD K Ö S

1 399 2 524 1 898 5 807 30

1 481 2 549 1 951 5 898 30

12,4 21,4 16,4 49,5

SD SD SD SD BF1 BFSD SD

0,3

49,8

— 11658 11909 21 184

»83r 2 53 r

1 791 1 889 2 227 2 246 2 035 2 088 5 569 5 633 48 49 23 23 11 693 11 928 21 131

15,9 18,8 17,5 47,2

0,4 0,2

SD SD SD SD BF BF SD SD 47,6

5. Lomma, Dalby, Genarp, Veberöd, Staffanstorp, Burlöv 1952

H BF FP SD K Ö S

1716 2 341 1 621 7172 107

1816 2 364 1 666 7 285 108

13,7 17,9 12,6 55,0

0,8

SD 55,8

— 12 957 13 239 23 274

2 289 2 414 2 057 2 075 1 758 1 804 6 829 6 908 150 152 13 13 13 096 13 366 23 220

18,1 15,5 13,5 51,7

1,1 0,1

SD 52,8

6. Skanör med Falsterbo, S. Sallerup (i Malmö), Bara, Bunkeflo, Vellinge, Rang, Månstorp, Oxie, Svedala 1952

H BF FP SD K Ö S

1 747 1 849 2 297 2 320 1 854 1 906 7 155 7 267 60 61 —. 13 113 13 403 23 525

13,8 17,3 14,2 54,2

0,5

SD 54,7

2 224 1947 1815 6 891

2 348 1966 1863 6 972

17,7 14,9 14,1 52,7

SD

75 5

76 5

0,6

53,3

2 957 13 230 22 74C

7. Trelleborg, Skegrie, Alstad, Cislöv 1952

H BF FP SD K Ö S

1825 1143 2 353 7 672 241

1932 1 154 2 419 7 792 244

14,3 8,5 17,9 57,5 1,8

SD 59,3

13 234 13 541 24 177

2 371 2 501 980 989 2 542 2 608 7 521 7 607 340 344 11 11 13 765 14 060 24 565

17,8

7,0

SD

18,6 54,1

2,4 0,1

56,5

13,8 26,3 14,5 44,4

SD SD SD SD BF BF SD SD

0,4 0,6

44,8

8. Klagstorp, Anderslöv, Skurup, Vemmenhög, Rydsgård 1952

H BF FP SD K O S

9,6

1120 3 647 1776 5 562

1185 3 683 1826 5 649

29,8 14,8 45,6

SD SD SD SD BF BF SD SD

20 —

0,2

45,8

12 125 12 363 22 690

1 590 1 677 3 156 3 183 1 717 1 761 5 323 5 384 45 45 68 69 11899 12 119 21684

151 9. Ystad, Ljunits, Herrestad 1952 H 1525 1614 BF 1535 1550 FP 2 083 2 141 SD 7 061 7 172 K 13 13 Ö •— S 12 217 12 490 21 982

1956 1 932 2 038 1 293 1 304 2 182 2 239 6 759 6 837 21 21 58 59 12 245 12 498 21934

16,3 10,4 17,9 54,7 0,2 0,5

10. Blentarp, Sjöbo, Ö. Färs, Vollsjö, Bjärsjölagård, Långaröd 1952 1956 H 1020 BF BF 1080 9,2 1 756 1 852 BF 3 858 3 897 33,2 F P FP 3 203 3 231 FP 3 059 3 144 26,8 BF BF 2 673 2 742 SD 3 552 3 608 30,7 BF BF 3 254 3 291 K 6 6 0,1 30,8 32 32 Ö 222 226 —• 11495 11 735 11 140 11 374 s 21004 21955

16,3 28,4 24,1 28,9 0,3 2,0

11. 0 . Frosta, Hörbj-, Löberöd, Skarhult, Snogeröd, Höör, N. Frosta 1952 1956 Fl 1441 1525 12,0 F P FP 2 053 2 166 BF 3 011 3 041 23,9 FP FP 2 607 2 630 FP 4 030 4 142 32,5 F P FP 3 829 3 928 SD 3 958 4 020 31,5 SD SD 3 963 4 009 K 9 9 31,6 0,1 20 20 Ö 219 223 — S 12 449 12 737 12 691 12 976 23 903 23 826

16,7 20,2 30,3 30,9 0,2 1,7

12,9 12,4 17,2 57,4 0,1

SD 57,5

SD 54,9

SDSDFP FP BF BF SD 3 SD 3 29,2 iÖOr 2 92r 3 60r före B F

SD 1 SD FP FP FP FP SD SD 31,1 '81 r

Tabell II M: 7. Mandatfördelningen i Malmöhus läns ändrade valkrets 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändringar i fördelningarna.

vid

Majoritetsval Valår

Parti

Röstfördelning

Alt . med SD utan K alt. 1

1956 Förändring 1952—56

H BF FP SD K S

1,02 1,56 1,44 3,94 0,04 8,00

H BF FP SD K S

1,39 1,32 1,41 3,78 0,06 7,96

H BF FP SD K S

+ 0,37 — 0,24 — 0,03 — 0,16 + 0,02 — 0,04

alt. 2

alt. 3

Alt. med SD + K

alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

1 1 6

1 7

1 1 6

1 7

2 6

1 1 6

2 6

1 1 6

+ 1 —1

+1

—1

152 Tabell II M: 8. Mandatfördelningen i Malmöhus läns ändrade valkrets 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen. Förändring i fördelningarna.

vid

Majoritetsval Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Röstfördelning

Alt. med SD utan K

Alt. med SD + K

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

alt. 1

alt. 2

alt. 3

alt. 4

1 1 9

3 1 7

1 10

1 1 9

2 9

3 1 7

2 9

11 11

H BF FP SD K S

1,36 2,17 1,97 5,45 0,05 11,00

H BF FP SD K S

1,89 1,84 1,92 5,23 0,07 10,95

11 11

H BF FP SD K S

+ 0,53 — 0,33 — 0,05 — 0,22 + 0,02 — 0,05

—1 —1 + 2

1 3 1 6

2 9

1 3 1 6

—1

—1 —1 + 2

+ 1

Tabell II M: 9. Kretsarnas

+ 1

—1

+ 1

fördelning efter folkmängd ändrade valkrets. 230 mandat

Folkmängd (i tusental)

—1 —1

i Malmöhus

300 mandat 1952

182022— 242628303234363840424446485052Summa

+ 1

läns

153 Tabell II M: 10. Röstmarginalerna i alternativ 3, SD -f K, i Malmöhus ändrade valkrets.

läns

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

1 2 3 4 5 6 7 8 Medeltal

1956 SD + K

H + BF + FP

2 315 1103 1445 1170 2 256 1126 4 589; BP: 1 830 5 534; FP:

1305 570 952 667 1596 335 4 762; BP: 1 306

5 737; FP:

1569 H BF FP

5 062

1 024

5 250

4 589 5 534

1 830 218

4 762 5 737 300 mandat

1 306 596

1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1956 SD + K 441 1970 741

53; BP: 598

H + BF + FP 418; H:

1667 443 541; BF: 158

1 065; BF: 1 857

Medeltal

2 566 H BF FP

1 862 4 679

767 871 1853 1 192; BF: 1 422

4 502; BF: 489 4 695; FP: 1 298

2 270 418 2 078 4 695

1 077 1 069 1 101

SD + K

1547 1253 2 531 4 507; BF: 753 4 679; FP: 1 101

SD -f K

786 565 690 1 298

SD hade absolut majoritet i 6 av 8 kretsar i 230-indelningen både 1952 och 1956 och i 7 resp. 6 av 11 kretsar i 300-indelningen, dvs. i samtliga kretsar som SD vann i tredje alternativet. Eftersom K var så svaga, fordrades en andel nära 50 % för att mandatet skulle vinnas mot H -j- BF -f F P . Med 8 kretsar tog SD alla platser i första och fjärde alternativet, alla utom en (som gick till FP) i andra alternativet 1952 och alla utom två (som gick till BF och F P ) i tredje alternativet och i andra alternativet 1956, då F P erövrade en plats och fick två. Vid 11 mandat fick de borgerliga något fler mandat med (1952) fyra mandat i tredje alternativet, två i första och andra alternativen och ett i tredje alternativet. Mandaten delades mellan F P

154 och BF men inte likadant i de olika alternativen. BF och FP hade som nämnts var sin starka krets, som de vann i första alternativet. I andra alternativet övertog H -f F P BF:s mandat. I tredje alternativet fick BF tillbaka sitt mandat och erövrade såsom största borgerliga parti i några kretsar ytterligare två platser genom kombinationen H -(- BF -f F P . I fjärde alternativet behöll BF »sitt» mandat i kombinationen BF -+- SD, eftersom BF i den kretsen hade flera röster än SD, medan H -4- F P inte klarade F P : s mandat mot BF -f SD, inom vilken SD var starkare än BF. År 1956 inträffade, som nämnts, endast en förändring i mandatfördelningen i 230-indelningen trots de små skillnaderna i de borgerliga partiernas styrka. De borgerligas inbördes styrkerelationer spelade mindre roll, eftersom så få mandat tillföll partierna. I 300-serien fick de fler mandat. Där blev också överflyttningarna flera, ehuru mellan SD och borgerliga partier. H vann i tredje alternativet ett av SD:s mandat. I första och fjärde alternativen vann däremot SD BF:s och F P : s resp. BF:s mandat, då dessa partier i sina bästa kretsar minskade mera än SD. I 300-indelningens tredje alternativ blev BF överrepresenterat, i dess andra alternativ fick F P sin proportionella andel. I 230-indelningens andra alternativ fick partiet en tilldelning i överkant. Mandatfördelningen mellan de borgerliga partierna blev således, genom rösternas olika fördelning på kretsar, ganska ojämn, trots att partierna åtminstone 1956 var praktiskt taget jämnstarka. BF:s röstfördelning gav som vanligt utdelning i tredje alternativet. Liksom i de flesta områden, där K var mycket svaga, blev det ingen skillnad i fördelningen vare sig SD räknades utan eller med K. Trots att SD 1956 hade mindre andel röster än H -f BF + F P (drygt 47 % mot drygt 51 % av rösterna), fick de, som framgår av tabellerna II M: 7 och 8, de flesta mandaten. De borgerliga hade nämligen sitt röstöverskott koncentrerat till två kretsar (de två sista), medan SD hade en mindre övervikt i flertalet övriga kretsar. Även i 300-indelningen, där H -f- BF + F P vann två eller tre andra kretsar med små marginaler, blev de borgerligas medelmarginal nästan dubbelt så stor som SD + K:s.

d. Hela länet För att möjliggöra jämförelse med mandatfördelningen vid proportionella system har tabellerna II M: 11 och 12 sammanställts. Vid beräkning av de proportionella mandatsiffrorna har de båda andrakammarkretsarna givetvis behandlats som skilda enheter utan överflyttningar. Av tabellerna framgår, att SD blivit överrepresenterade och F P underrepresenterade i alla alternativ. I första alternativet blev även H och BF underrepresenterade. I alternativ 2 fick H ungefär proportionell tilldelning, medan BF fortfarande var underrepresenterat. I tredje alternativet blev även BF överrepresenterat i 300-indelningen men representerat något i underkant i 230-indelningen.

155 Tabell II M: 11. Mandatfördelning i Malmöhus län vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt!* Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 2

1 15

3 1 1 14

2 13

4 1 1 13

2 13

4 1 1 13

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

—1

+ 1 2

—1

—1

—1

+ 1 2

—1 —1

H BF FP SD K S

3,65 1,65 3,53 9,90 0,27 19,00

4 1 3 11

4 2 3 10

19 H BF FP SD K S

4,42 1,35 3,45 9,39 0,35 18,96

4 1 4 10 19

H BF FP SD K S

+ 0,77 — 0,30 — 0,08 — 0,51 + 0,08 — 0,04

+ 1 —1

1 15

3 1 1 14

4 1 4 10

19 —1 + 1

3 Tabell II M: 12. Mandatfördelningen i Malmöhus län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

H BF FP SD K S

4,79 2,17 4,65 13,03 0,36 25,00

H BF FP SD K S

5,81 1,78 4,54 12,36 0,46 24,95

H BF FP SD K S

+ 1,02 — 0,39 — 0,11 — 0,67 + 0,10 — 0,05

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 4 2 5 14

4 2 5 14

2 1 1 21

5 2 5 12

6 2 5 11

4 2 19

4 3 1 17

+ 1

+ 2

—2

—3

—1

—1

4 1 20

1 1 1 22

2 19

4 3 1 17

2 18

6 3 1 15

2 18

6 3 1 15

+ 1 —1 —1 + 1

+ 1

+ 2

+ 1 —1

+ 1

+ 2

+ 1 —1

—1

—2

+ 2 —1 —1

—1

—2

4 1

156 H vann ett eller två mandat från SD i alla alternativ. I några alternativ i 300-indelningen kompenserades SD helt eller delvis genom vinster från BF och FP. N. Hallands län Tabell II N: 1. Partifördelningen

i Hallands

län.

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

13,9 17,5

27,4 24,4

18,3 17,6

38,5 38,1

1,9 2,4

—

40,4 40,5

88 631 89 437

Parti Valår

1952 1956

Näst Gotland var Halland BF:s starkaste län både 1952 och 1956. Partiet var länets största borgerliga parti. SD, K och SD + K hade andelar långt under sina riksandelar, ehuru SD var största partiet och även större än H + F P . Förändringarna i partiernas röstandelar följde i stort sett riksandelarna. SD:s minskning var dock jämförelsevis liten i länet, så att SD -f K fick oförändrad andel av rösterna. I 230-indelningen fick länet 5 mandat och i 300-indelningen 7 mandat. Medeltalet invånare pr krets blev 1952 vid 5 mandat 32 843 (29 843—35 843) och vid 7 mandat 23 459 (20 959—25 959). Alla kretsar föll i de anvisade intervallen. År 1956 var medeltalen 33 287 och 23 776. Beträffande kretsändringar på grund av ändringar i kommunindelningen, se sid. 98 (Jönköpings län). Första kretsen i 230-indelningen upptar länets södra del med Laholm m. fl. kommuner i Hallands södra domsaga. Andra kretsen är Halmstad. Tredje upptar återstoden av södra domsagan och en stor del av Hallands mellersta domsaga. Ingen stad ingår. Både Falkenberg och Varberg ingår i fjärde kretsen, som dessutom innehåller kommunerna längs kusten mellan städerna. Femte kretsen avslutar med norra delen av länet med början med Himledalen i söder. Hela Hallands norra domsaga ingår, däribland Kungsbacka, som dock hade mindre än 10 % av kretsens befolkning. Även i 300-indelningen ligger första kretsen helt inom södra domsagan. Laholms stad återfinnes i kretsen. Närmast norr om denna följer andra kretsen med fyra kommuner i södra domsagan och 4 valdistrikt i Halmstads yttre delar. På grund av ny valdistriktsindelning har gränserna inom Halmstad ändrats 1956. Tredje kretsen är resten av staden. Fjärde kretsen norr om andra kretsen går vid kusten fram till Falkenberg men räcker vid länsgränsen förbi Ullared. Falkenberg med tre kommuner norr om staden bildar femte kretsen, Varberg med omgivning sjätte kretsen och Hallands norra domsaga sjunde kretsen. Enda landsbygdskretsen är den fjärde, tredje kretsen är en stadskrets, övriga kretsar blandade stads- och landsbygdskretsar.

157 Partifördelningen växlade med proportionen mellan stad och land inom kretsarna. BF var största partiet i de flesta landsbygdskretsar, medan SI) hade stor andel röster i Halmstad. Både BF och SD minskade i sina starka kretsar, men SD ökade i vissa landsbygdsbetonade kretsar. Kretsarna i 230-indelningen 1. Laholm, Hishult, Våxtorp, Karup, Ränneslöv, Knäred, Laholms lk, Veinge, Eldsberga, SiinIångsdalen, Enslöv 1956

1952 H BF FP SD K O S

1512 6 967 2 128 5 205 61 — 15 873

9,9

1608 7 023 2 210 5 284

43,4 13,7 32,6

BF

0,4

33,0

2 300 6 197 2 115 5 046 119

2 440 6 248 2 185 5 109 120

15,2 38,8 13,6 31,7 0,7

BF 32,4

15 777 16 102 30 254

16 187 30 643

2. Halmstad 1956

1952 H BF FP SD K O

2 909 3 093 242 244 4 837 5 023 9 669 9 815 1 060 1073 — 18 717 19 248 35 786

16,1

1,2

SD

26,1 51,0

5,6

56,6

3 635 165 5 076 9 174 1236

3 856 166 5 245 9 289 1243

19,5 0,8 26,5 46,9 6,3

SD 53,2 »22 r

19 286 19 799 37 335

3. Söndrum, Harplinge, Getinge, Kvibille, Oskarström, Torup, Årstad, Vinberg, Vessigebro, Ätran, Ullared 1952

Fl BF FP SD K O

2 564 6 606 1827 6 810

2 726 6 660 1897 6 913

14,8 36,3 10,3 37,7

0,9

SD SD SD SD BF BF SD SD 38,6

—. 17 969 18 360 32 445

3 249 6 075 1640 6 907

3 446 6 125 1695 6 993

18,6 33,1 37,8

SD SD SD SD BF BF SD SD

245 —

1,3

39,1

9,2

18 116 18 505 32 651

4. Falkenberg, Varberg, Morup, Tvååker, Träslöv 1952

Fl BF FP SD K O

2 333 3 351 3 628 7 692

2 480 3 378 3 768 7 808

14,0 19,0 21,3 44,0

SD SD SD SD FP FP SD SD

2 748 3 085 3 497 7 928

2 915 3 111 3 613 8 027

16,2 17,2 20,0 44,5

SD SD SD SD FP FP SD SD

1,7

45,7

384 —

2,1

46,6

—

•

17 306 17 740 33 199

17 642 18 052 33 989

5. Kungsbacka, Himledalen, Lindberga, Veddige, Värö, Löftadalen, Fjärås, Onsala, Särö, Tölö, Lindome 1952

H BF FP SD K O

2 296 6 872 3 182 4 265

2 441 6 928 3 305 4 329

14,3 40,5 19,4 25,3

90 —

0,5

16 705 17 094 32141

BF 25,8

2 869 6 167 2 890 4 563 109

3 043 6 218 2 986 4 620 110

16 598 16 977 32 204

17,9 36,7 17,6 27,2 0,6

BF 27,8

158 Kretsarna i 300-indelningen 1. Laholms stad, Hishult, Våxtorp, Karup, Ränneslöv, Knäred, Laholms 1, Veinge, Eldsberga 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 191 5 607 1 678 3 924 27

1 266 5 652 1 743 3 983 27

10,0 44,6 13,8 31,4

0,2

BF 31,6

—

1846 5 042 1 614 3 759 52

1 958 5 084 1668 3 806 52

15,6 40,4 13,3 30,3 0,4

BF 30,7

12 313 12 568 23 858

12 427 12 671 24 095

2. Halmstad 1, 2, 5, 12 (1956: 1, 2, 6, 11 och 16; ändrad utsträckning), Simlångsdalen, Oskarström, Söndrum, Enslöv 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1587 1 493 1 754 1 740 2 475 2 570 6 704 6 604 584 591 — 13 206 12 896 approx 24 613

12,0 13,3 19,5 50,7

SD

4,5

1869 1 441 2 423 6 315 662

14,7 11,3 19,1 49,7 5,2

SD 54,9

12 431 12 710 approx 23 630

3. Del av Halmstad 3, 4, 6—11

3—5, 7--10, 1 2 - 15 (jfr krets 2) 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 762 1 429 2 345 6 237 658

2 164 2 035 96 97 3 309 3 186 6 233 6 140 642 650 — 12 453 12 099 approx 22 999

17,4

0,8

SD

26,6 50,0

5,2

oo,2

2 680 88 3 656 6 138 790

2 843 89 3 778 6 215 795

20,7 0,6 27,6 45,3 5,8

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,1

13 352 13 720 approx 25 739

4. Harplinge, Getinge, Kvibille, Torup, Årstad, Vessigebro, Ätran, Ullared 1956

1952 H BF FP SD K 0 S

16,1 40,3

2 089 5 524 1 316 4 569

2 221 5 569 1367 4 638

33,5

30 —

0,2

BF

9,9 33,7

2 660 5 018 1 106 4 574 98

2 821 5 060 1 143 4 631 99

20,5 36,8 8,3 33,7 0,7

34,4

BF

13 754 13 456 24 097

13 825 13 528 24 18?>

5. Falkenberg, Morup, Vinberg, Tvååker 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1 410 3 748 1 765 4 202

1499 3 778 1833 4 265

13,1 33,1 16,0 37,3

SD SD SD SD BF BF SD SD

1 670 3 533 1671 4 484

1771 3 562 1 727 4 540

15,1 30,5 14,8 38,8

SD SD SD SD BF BF SD SD

0,5

37,8

0,8

39,6

11 431 11 180 20 992

11698 11 455 21 411

159 6. Varberg, Himledalen, Träslöv, Lindberga 1952

H BF FP SD K Ö

1 554 2203 2 394 4 565 251

s

1 652 2 221 2 486 4 634 254

14,7 19,7 22,1 41,2 2,3

1956 1850 1994 2 263 4 514 302

SD SD SD SD FP FP SD SD 43,5

10 967 11247 21 493

1962 2 011 2 338 4 570 304

17,5 18,0 20,9 40,9 2,7

SD SD SD SD FP FP SD SD 43,6

10 923 11 185 21 716

7. Hallands norra domsaga: Kungsbacka, Veddige, Värö, Löftadalen, Fjärås, Onsala, Särö, Tölö* Lindome 1952 1842 5 120 2 788 3 637 86

H BF FP SD K Ö S

1 958 5 161 2 895 3 692 87

14,2 37,4 21,0 26,8 0,6

1956 2 333 4 585 2 563 3 912 96

BF 27,4

—

13 473 13 793 25 833

2 475 4 623 2 648 3 961 97

17,9 33,5 19,2 28,7 0,7

13 489 13 804 25 982

Tabell II N: 2. Mandatfördelningen i Hallands län vid 230 mandat jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

BF BF FP FP BF BF BF BF 29,4

totalt vid

Proportionellt Majoritetsval Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,70 1,37 0,91 1,92 0,10 5,00

H BF FP SD K S

0,88 1,22 0,88 1,90 0,12 5,00

H BF FP SD K S

+ 0,18 — 0,15 — 0,03 — 0.02 + 0,02

2 1 2

1 1 1 2

1 1 1 2

1 1 1 2

3 1 1

3 1 1

3 1 1

3 1 1

+1

—1

1 SD nådde 1952 50 % av rösterna i en krets i 230-indelningen och i två kretsar i 300-indelningen. År 1956 uppnåddes inte absolut majoritet i någon krets. I alternativ 3 fick SD endast ett mandat i 230-indelningen och i 300-indel-

160 Tabell II N: 3. Mandatfördelningen i Hallands län vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt med SD + K ning d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,98 1,91 1,28 2,70 0,13 7,00

1 2 1 3

1 2 1 3

7 H BF FP SD K S

1,23 1,71 1,23 2,67 0,16 7,00

1 2 1 3 7

H BF FP SD K S

+ 0,25 — 0,20 — 0,05 — 0,03 + 0.03

4 1 2

4 1 2

1 2 1 3

2 2

4 2 1

3 1 3

4 1 2

2 1 4

+ 1 —1

+ 1 —1

4 7

—1

—1

+2

—1

+1 !

Tabell II N: 4. Kretsarnas

fördelning

efter folkmängd

230 mandat

Folkmängd (i tusental)

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 3840— 42— 44— 46— 48— 50— 52—

1 3 1

i Hallands

300 mandat 1952

2 1 4

2 2 3

1 3 1

Summa

län.

161 Tabell II N: 5. Röstmarginalerna

i alternativ

3, SD -\- K, i Hallands

län.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

SD + K

2 528 4 027; BF: 2 679 1226; FP: 502 7 517; BF: 3 175

4 206; BF: 3 934 1 512; FP: 390 8 254; BF: 3 623

Medeltal H BF FP

4 867

5 985 1 512

4123 390

SD + K

5 644; BF: 3 808

5 495; BF: 4 813

1 2 3 4 5

H + BF + FP

2 528

4 604

2 541

5 729 1 226

3 221 502

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP

SD + K

1244 300

1384 1313 4 294; BF: 2 239 2 422; BF: 1 791 1 437; FP: 327 5 688; BF: 1 975

4 489; BF: 3 348 2 789; BF: 1 945 1 471; FP: 265 6 235; BF: 2 266

Medeltal H BF FP

3 927

2 347

4 545 1 471

2 867 265

SD + K

4 852; BF: 3 126

4 651; BF: 3 909

1 2 3 4 5 6 7

H + BF + FP

3 739

1 892

4 314 1 437

2 283 327

ningen 1956 (vid SD utan K ) . I 300-indelningen fick SD i alternativ 3 i övrigt två mandat. Båda tilldelningarna betydde representation under den proportionella. I samma alternativ fick F P ungefär sin proportionella andel, dvs. ett mandat, och i ett fall 1956 två mandat. BF blev däremot klart överrepresenterat med tre eller fyra mandat. Av dessa erhöll partiet endast ett med hjälp av övriga borgerliga röster. BF behöll därför två av fem och två eller tre av sju mandat även i andra alternativet, där partiet inte kombinerades med H och F P . I en krets i 300-serien blev dock H + F P större än BF 1956. I sina starkaste kretsar var BF största partiet och erhöll således mandaten även vid kombinationen BF -j- SD. I dessa andra alternativ fick SD tre av fem mandat och fyra av sju mandat och blev därigenom överrepresenterade utom i 300-indelningen 1956 utan K, där de fick sin proportionella tilldelning, dvs. tre mandat. F P fick där ett eller två mandat. BF vann sina kretsar med mycket stora marginaler.

11—580330

162 O. Göteborgs och Bohus län a. Göteborgs stad Tabell HO: 1. Partifördelningen

stad.

Parti H

BF

FP

SD

K

Ö

SD + K

Antal godkända röster

10,8 11,9

0,2 0,1

40,9 41,1

35,8 35,3

11,2 11,0

1,1 0,6

47,0 46,3

204 150 210 607

Valår

1952 1956

i Göteborgs

Största partiet var F P , medan SD kom först på andra plats, klart distanserade. För F P : s del var Göteborg med sina 41 % FP-röster den bästa av de nuvarande andrakammarkretsarna. (Den därnäst bästa, Stockholms stad, hade bara 36 %.) H och K hade ungefär samma andel röster. K var mer än dubbelt så starka i Göteborg som i hela landet, men genom SD:s låga andel blev SD -f- K svagare än i hela landet. Förändringarna 1956 var små. H ökade och SD minskade som vanligt men mindre än i hela landet. Däremot ökade F P och minskade K sina andelar av rösterna, fast det även här rörde sig om små ändringar. Andelen »övriga» var klart större än i hela landet även efter minskningen 1956. Med 230 mandat totalt tilldelades Göteborg 12 mandat och med 300 mandat 15. Proportionellt skulle 1956 ett sextonde mandat ha tillkommit. Med 12 mandat blev medeltalet invånare pr krets 1/1 1952 29 850, medan mantalsskrivna befolkningen 1/11 1951 gav medeltalet 29 791 (intervall 26 791— 32 791). Med 15 mandat blev medeltalet invånare 1/1 1952 23 880 och 1/11 1951 23 833 (intervall 21 333—26 333). I 300-indelningen fick en krets approximativt 26 348 invånare, dvs. 15 för många. Mantalsskrivna befolkningen 1956 gav medeltalen 31 682 och 25 346. Den starka ökningen var koncentrerad till vissa stadsdelar i stadens yttre delar. Den största av 230-indelningens 12 kretsar nådde 1956 ungefär 44 500 invånare, medan 300-indelningens största krets fick 37 000. Invånarantalen motiverade således inte kretsdelning. De visade stor spridning 1956. De 12 kretsarna inledes med två kretsar på Hisingen, varav den andra utom norra delen av öns Göteborgsdel också innehåller några stadsdelar på vänstra älvsstranden (Stampen, Gullbergsvass och norra delen av Nordstaden). Stadsdelarna norr om Säveån och delar av Olskroken och Bagaregården söder om ån bildar tredje kretsen, dvs. Gamlestads församling utom återstoden av Olskroken. Fjärde kretsen är Härianda församling. Femte kretsen innehåller resten av Olskroken samt Gårda och Lunden. Det sydöstra hörnet av staden från Krokslätt och Bö bildar sjätte kretsen, varefter väster därom sjunde kretsen börjar med Vasastaden och fortsätter till stads-

163 gränsen med Guldheden och Änggården. Stadens centrala stadsdelar norr om sjunde kretsen bildar åttonde kretsen. Nionde kretsen ligger söder om centrumkretsen och väster om sjunde kretsen och innehåller Haga, Kommendantsängen, Annedal och en del av Olivedal. Återstående tre kretsar följer därefter väster och söder om nionde kretsen med tionde kretsen innerst och tolfte kretsen ytterst. Även indelningen med 15 kretsar inleds med två kretsar på Hisingen. De båda kretsarna täcker dock inte alla stadsdelarna på ön. Andra kretsen omfattar Rambergsstaden, Brämaregården och Lundbyvassen, medan den första upptar övriga delar av staden på älvens högra sida utom Backa och Tingstadsvassen längst i norr, vilka stadsdelar ingår i tredje kretsen tillsammans med de stadsdelar på vänstra stranden av älven, vilka ligger norr om Säveån, dvs. Gamlestaden, Kviberg, Utby och (1956) Kortedala. Fjärde kretsen utgöres av Bagaregården, Olskroken och norra Gårda. Därutanför ligger femte kretsen, som är Kålltorp och Sävenäs. Lunden och återstoden av Gårda bildar sjätte kretsen, varefter följer sjunde kretsen med stadsdelarna i stadens sydöstra hörn och åttonde kretsen med stadsdelarna i centrum bl. a. hela Domkyrkoförsamlingen. Nionde och tionde kretsarna ligger söder om centrum och väster om sjunde kretsen med nionde kretsen gränsande mot den sjunde. Därefter kominer elfte och tolfte kretsarna väster om tionde kretsen, så att elfte (Haga, Annedal, Kommendantsängen, del av Olivedal) ligger närmare centrum än tolfte kretsen (Änggården, delar av Olivedal och Kungsladugård). Ytterligare ett steg västerut ligger trettonde kretsen med Masthugget, Stigberget och delar av stadsdelarna Olivedal och Majorna vid älvstranden. Majorna och större delen av Kungsladugård utanför de nämnda stadsdelarna bildar fjortonde kretsen, varefter indelningen avslutas med femtonde kretsen, som utgöres av stadens sydvästra stadsdelar i V. Frölunda och stadsdelarna Sandarne och Nya Varvet. På grund av ändringar i valdistriktsindelningen har vissa mindre ändringar i valkretsarna uppstått 1956. De flesta kretsarna delar stadsdelar, vilket i någon mån beror på valdistriktsindelningen. Partifördelningen varierade mellan kretsarna, så att SD var starkare än FP på Hisingen, i de norra förorterna och i de äldre stadsdelarna sydväst om centrum (Majorna, Masthugget, Stigberget), medan F P var mycket starkare i centrum, i stadsdelarna strax söder om centrum (Vasastaden m. fl.) och i de sydöstra delarna (Bö m. fl.), där SD och SD -{- K hade en mycket liten del av rösterna, i några fall 25 % eller mindre. I övriga kretsar var F P och SD ungefär lika stora eller F P något större, medan SD -|- K var större än F P och höll sig omkring 50 % av rösterna. Förändringarna 1956 var i regel små och oftast av samma storlek och riktning i de olika kretsarna. SD ökade något i några stadsdelar på Hisingen och i några äldre stadsdelar sydväst om centrum, och F P minskade något i centrum och i sydöst. Även K och SD -|- K ökade i några kretsar.

164 Kretsarna i 230-indelningen 1. Arendal, Rödjan, Färjestaden, Bräcke, Sannegården, Biskopsgården, Kyrkbyn, Tolered, Rambergsstaden, Lundbyvassen, Lindholmen (1—9) 1956 1952 6,0 1 035 1 127 4,6 714 768 H SD SD 12 12 0,1 BF 22 23 0,1 5 875 6 079 32,1 FP 5 020 5 190 31,1 8 469 8 582 45,3 SD 7 652 7 764 46,6 61,0 2 957 2 979 15,7 62,8 2 683 2 698 16,2 K 153 153 0,8 223 224 1,4 Ö 18 501 18 932 16 314 16 667 S 38 126 32 260 2. Brämaregården, Kvillebäcken, Tingstadsvassen, Backa, del av Nordstaden, Gullbergsvass, Stampen 10—13, 37, 38 10—13, 41, 42 1956 1952 SD SD 8,6 1 207 1 315 SD SD 6,9 977 1 052 H FP SD 50 52 0,3 FP SD 0,5 79 83 BF FP SD 5 476 5 667 37,0 FP SD 37,2 5 469 5 654 FP FP SD 5 807 5 884 38,4 FP SD 39,0 5 837 5 922 SD 54,2 2 282 2 299 15,0 53,4 15,2 2 289 2 302 K 99 99 0,7 180 181 1,2 Ö 14 921 15 316 14 831 15 194 S approx 28 288 approx 27 372 3. Gamlestaden, Kviberg, Utby, införlivad del av Angered, del av Olskroken, del av Bagaregården; 1956 även Kortedala 14, 15, 17—21 14, 15, 17—24 1956 1952 7,0 1 365 1 487 4,9 738 794 H SD SD 5 5 BF 19 20 0,1 34,8 7146 7 395 FP 5 052 5 223 32,6 9 230 9 353 44,1 SD 7 362 7 469 46,6 2 878 2 900 13,7 57, 61,5 K 2 377 2 390 14,9 89 89 0,4 146 147 0,9 0 20 713 21 229 15 694 16 043 S 39 869 28 902 4. Härianda församling: del av Bagaregården, Kålltorp, Sävenäs 22—29 25—33 1956 1952 1 474 1 606 SD SD 7,2 H 1 158 1 246 F P SD 10 10 BF 10 10 0,1 40,9 F P SD 7 236 7 488 FP 6 881 7 114 42,1 F P SD 6 790 6 880 SD 7 211 7 316 51,1 1 478 1 489 9,0 K 1565 1 574 0,7 51 51 Ö 121 122 17 039 17 524 S 16 946 17 382 31339 30 251 5. Del av Olskroken, Gårda, Lunden 16, 30—32, 39—42 1952 5,9 H 1003 1080 BF 9 9 36,2 FP 6 372 6 588 43,1 SD 7 736 7 849 13,5 K 2 441 2 455 Ö 244 245 1,3 S 17 805 18 226 approx 31 832

16, 34—36, 43—46 1956 1 107 1 206 SD 56,6

—

6 091 6 303 6 960 7 053 2 201 2 218 135 135 16 494 16 915 approx 30 107

9,2 0,1 42,7 39,2 8,5 0,3

F P SD FP FP FP FP FP FP 47,7

7,1

SD SD F P SD F P SD F P SD 54,8

37,3 41,7 13,1 0,8

165 6. Krokslätt, Torp, Delsjön, Bö, Skar, Kallebäck 43—46, 50, 51 1952

H BF FP SD K Ö S

3 292 3 543 17 18 7 695 7 956 3 842 3 898 893 898 59 59 15 798 16 372 29 102

47—50, 54, 55 1956

21,6

0,1

FP

48,6 23,8

5,5 0,4

29,3

3 460 3 769 3 3 7 498 7 759 3 619 3 667 823 829 31 31 15 434 16 058 28 683

23,5

FP 48,3 22,8

5,2 0,2

28,0

inggården 7. Vasastaden, Landala, del av Johanneberg, Guldheden, Änggården 40, 52, 53, 56, 61,62, 66,69—7 36, 48, 49, 52, 57, 58, 62, 65, 66 1952

H BF FP SD K Ö S

3 339 3 594 7 7 9123 9 432 4 674 4 742 1 216 1 223 173 174 18 532 19 172 30 320

18,8 FP 49,2 24,7

6,4 0,9

31,1

3 671 3 999 5 5 9 264 9 586 4 791 4 855 1 183 1 192 67 67 18 981 19 704 34 446

20,3

FP 48,7 24,7

6,0 0,3

30,'

8. Del av Nordstaden, Inom Vallgraven, Pustervik, Heden, Lorensberg, del av Johanneberg 33—35, 47, 53—56 37—39, 51, 57—60 1952

H BF FP SD K O S

4 084 4 396 17 18 8 064 8 337 2 337 2 371 608 611 84 84 15 194 15 817 approx 28 351

27,8

0,1

FP

52,7 15,0

3,9 0,5

18,9

3 739 4 073 12 12 7 083 7 329 1 955 1 981 492 496 36 36 13 317 13 927 approx 23 549

29,2

0,1

FP

52,6 14,2

3,6 0,3

17,

9. Haga, Annedal, Kommendantsängen, del av Olivedal 59—61, 63, 64, 68, 69 63—65, 67, 68, 73, 74 1952

H BF FP SD K

ö S

1 841 1 981 16 17 7 295 7 542 4 881 4 952 1 885 1 896 279 281 16 197 16 669 approx 28 624

11,9

0,1 45,2 29,7 11,4

FP 41,1

1,7

1 692 1 843 4 4 6 466 6 691 4 081 4135 1 632 1 644 151 151 14 026 14 468 approx 26 258

12,7

FP 46,3 28,6 11,4

40,0

1,0

10. Del av Olivedal, Slottsskogen, Masthugget, Stigberget, delar av Majornas 2:a och 3:e rotar, Ma» jornas 4:e rote 67, 70—75 72, 75—80 1952

H BF FP SD K Ö S

959 1 032 7 7 5 805 6 002 6 498 6 593 2 765 2 780 366 368 16 400 16 782 approx 29179

6,1 35,8 39,3 16,6

2,2

SD SD FP SD FP SD FP SD 55,9

899 979 4 4 4 890 5 060 5 812 5 889 2 497 2 516 178 178 14 280 14 626 approx 25 386

6,7 34,6 40,3 17,2

1,2

SD SD FP SD FP SD FP SD 57,5

166 11. Majornas l:a rote, delar av Majornas 2:a och 3:e rotar, del av Kungsladugård 76—82 81—88 1952

H BF FP SD K Ö S

746 803 3 3 6 209 6 419 8119 8 238 2 661 2 676 294 296 18 032 18 435 approx 30 612

4,4 34,8 44,7 14,5

SD

842 10

917 10

5,2 0,1

SD

59,2

5 975 7 741 2 617

6 183 7 844 2 637

34,8 44,1 14,8

58,9

1,0

1,6

17 365 17 771 approx 29 650

12. Del av Kungsladugård, Si indarns

Frölunda, Älvsborg 89—101

83—93 1952

H BF FP SD K 0 S

1 626 1 750 109 114 7 775 8 039 5 947 6 034 1 317 1 324 123 124 16 897 17 385 approx 30 691

10,1

0,7

2 554

2 782

FP

0,2

10 915 8 308 2 001

45,3 34,4

42,3

10 548 8 199 1986

46,2 34,7

7,6 0,7

11,5

8,3 0,3

FP 42,7

23 411 24 132 approx 44 484

Kretsarna i 300-indelningen 1. Kvillebäcken, Tolered, Biskopsgården, Kyrkbyn, Lindholmen, Sannegården, Bräcke, Färjestaden, Rödj an, Arendal 1—5, 9, 12 1952

1956 H BF FP SD K

676 16

728 17

5,7 0,1

4 061 5 921 1719

4 199 6 007 1729

32,7 46,8 13,5

ö

1,2

S

1 152

SD

6,9 0,1

SD

60,3

5 565 7 240 2 269

5 759 7 336 2 286

34,6 44,0 13,7

57,7

0,7

12 558 12 846 24 359

16 269 16 670 32 926

2. Rambergsstaden, Brämaregården, Lundbyvassen 6—8, 10, 11 1952

1956 H BF FP SD K

340 13

366 14

3,1 0,1

3 423 5 170 2 591

3 539 5 245 2 606

29,7 44,0 21,8

ö

1,3

S

SD

454 4

495 4

4,5

65,8

2 977 4 905 2 381

3 081 4 970 2 399

27,9 45,0 21,8

0,8

11694 11928 22 965

SD

66,

0 814 11042 21597

3. Gamlestaden, Kviberg, Utby, Backa, Tingstadsvassen, del av Angered; 1956 även Kortedala 13, 18—21 13, 18—24 1952

H BF FP SD K Ö S

569 85

612 89

4,8 0,7

3 869 5 966 1961

4 000 6 053 1972

31,1 47,1 15,3

1,0

12 584 12 861 24 921

1341 SD

7,2 0,3

SD

62,4

6 242 8 146 2 509

6 459 8 254 2 528

34,5 44,1 13,5

57,6

0,4

18 253 18 709 36 966

167 4. Bagaregården, Olskroken, del av Gårda 14—17, 22, 23, 32 1952 FP SD H 1 049 1 129 7,6 BF 7 7 FP SD 1 FP 41,6 FP SD 2 6 029 6 233 SD 5 918 6 004 40,1 FP SD K 1 444 1 452 9,7 49,8 Ö 151 152 1,0 14 598 14 977 *94r s 2 approx 23 978 87 r 5. Kålltorp, Sävenäs 24—29 1952 H 960 1 033 BF 8 8 FP 5 379 5 561 SD 5 641 5 723 K 1 249 1 256 Ö 87 87 13 324 13 668 S 24 062 6. Del av Gårda, Lunden 30, 31, 39—12 1952 H 487 524 BF 6 6 FP 3 915 4 048 SD 5 983 6 070 K 1 980 1 991 Ö 169 170 12 540 12 809 S approx 22 939

7,6 0,1 40,7 41,8 9,2 0,6

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,0

27—33 1956 1 274 1 388 8 8 5 838 6 041 5 351 5 422 1 155 1 164 33 33 13 659 14 056 25 444

34, 35, 43—46 1956 571 622

4,1 SD 31,6 47,4 15,6 1,3

14—17, 25, 26, 36 1956 1 083 1 180 2 2 5 542 5 735 5 153 5 222 1 336 1 346 73 73 13 189 13 558 approx 22 058

63,0

—

3 823 3 956 5 455 5 528 1 791 1 804 105 105 11 745 12 015 approx 21 985

7. Delsjön, Torp, Bö, Skar, Kallebäck, del av Krokslätt 43—46, 50 47—50, 54 1952 1956 H 3 007 3 276 2 855 3 073 24,0 BF 12 13 FP 3 3 0,1 FP 6 079 ' 6 285 5 976 6 184 49,1 SD 2 733 2 773 21,6 2 622 2 657 K 624 627 4,9 602 607 26,5 Ö 41 41 0,3 21 21 12 344 12 812 12 231 12 748 S approx 22 633 approx 22 472

8,7 42,3 38,6 9,9 0,5

9,9 0,1 43,0 38,5 8,3 0,2

FP SD FP FP FP FP FP FP 48,5

FP SD FP FP FP FP FP FP 46,8

5,2 SD 32,9 46,0 15,0 0,9

61,0

25,7 FP 48,5 20,8 4,8 0,2

25,6

8. Inom Vallgraven, Nordstaden, Gullbergsvass, Pustervik, Stampen, del av Heden, del av Loren berg, del av Vasastaden 33—38, 53 37—42, 57 H BF FP SD K O S

1952 2 318 2 495 18 19 6 497 6 717 2 805 2 846 899 904 128 129 12 665 13 110 approx 22 374

19,0 0,2 51,2 21,7 6,9 1,0

FP 28,6

1956 2 110 2 298 10 10 5 528 5 720 2 353 2 384 752 758 51 51 10 804 11 221 approx 19 701

20,5 0,1 50,9 21,2 6,8 0,5

FP 28,0

168 9. Delar av stadsdelarna Heden, Lorensberg, Johanneberg och Krokslätt 47, 48, 51, 54—56 51, 52, 55, 58—60 1952

H BF FP SD K Ö S

3 496 3 763 8 8 7 254 7 500 2 233 2 266 456 459 44 44 13 491 14 040 approx 23 230

26,8

0,1

FP

53,4 16,1

3,3 0,3

19,4

3 374 3 675 4 4 6 698 6 931 1 949 1 975 395 398 20 20 12 440 13 003 approx 21 755

28,2

FP 53,3 15,2

3,1 0,2

18,3

10. Delar av Vasastaden och Johanneberg, Landala, Guldheden 49, 52, 57, 58, 62. 66 53, 56, 61, 62, 66,70, 71 1952

H BF FP SD K Ö S

2 125 2 287 6 6 6 335 6 550 4 033 4 092 1 117 1 123 150 151 13 766 14 209 approx 24 261

16,1

FP 46,1 28,8

7,9 1,1

36,7

2 501 2 724 1 1 6 776 7 012 4 228 4 284 1 082 1 090 64 64 14 652 15 175 approx 27 149

18,0

FP 46,2 28,2

7,2 0,4

35,4

11. Haga, Annedal, Kommendantsängen, del av Olivedal 59—61, 63, 64, 69 63—65, 67, 68, 74 1952

H BF FP SD K Ö S

1 670 1 797 14 15 6 399 6 616 4 033 4 092 1 538 1 547 237 238 13 891 14 305 approx 24 549

0,1 46,2 28,6 10,8

FP 39,4

1,7

1 538 1 675 2 2 5 646 5 842 3 417 3 462 1 322 1 332 130 130 12 055 12 443 approx 21 977

13,5

FP 47,0 27,8 10,7

38,5

1,0

12. Ånggården, del av Olivedal, Slottsskogen, del av Kungsladugård 65, 70, 81—84 69, 75, 87—90 1952

H BF FP SD K

ö

S

1 165 1 254 12 13 5 557 5 745 5 816 5 901 1 644 1 653 168 169 14 362 14 735 23 883

8,5 0,1 39,0 40,1 11,2

1,1

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,3

1 130 1 231 2 2 4 859 5 028 5 234 5 304 1 631 1 643 79 79 12 935 13 287 22 098

9,3 37,8 39,9 12,4

SD SD FP SD FP SD FP SD 52,3

0,6

13. Masthugget, Stigberget, delar av Olivedal och Majornas 2:a och 3:e rotar, Majornas 4:e rote 67, 68, 71—74 72, 73, 76—79 1952 1956 H SD SD 1044 SD SD 912 993 7,6 970 6,9 BF FP SD 6 6 6 FP SD 6 FP FP SD 35,5 5 266 5 445 36,3 FP SD 4 492 4 648 SD FP SD 5 557 5 638 37,5 FP SD 4 934 5 000 38,1 K 2 294 55,6 2 537 2 551 17,0 54,5 2 277 17,5 Ö 337 164 339 2,3 164 1,3 S 13 105 14 673 12 785 15 023 approx 26 348 approx 23 429

169 14. Majornas l:a rote, delar av Majornas 2:a och 3:e rotar, del av Kungsladugård 75—80 80—86 7952 1956 H 652 702 4,9 753 820 5,7 BF 3 3 SD 10 10 0,1 FP 5 153 5 328 36,8 5 129 5 307 37,1 SD 6 058 6 146 42,4 5 892 5 971 41,7 K 2 041 2 052 14,2 56,6 2 023 2 038 14,3 0 251 252 1,7 153 153 1,1 14 158 14 483 S 13 960 14 299 approx 24 312 approx 24 020

SD SD FP SD FP SD FP SD 56,0

15. V. Frölunda församl. dvs. V. Frölunda, Älvsborg, del av Kungsladugård; Sandarne, Nya Varvet. 1956 även Fiskebäck, Högsbo, Järnbrott, Näset, Rud, Tynnered, önnered i V. Frölunda 85—93 91—101 1952 1956 H 1 145 1232 10,0 2 049 2 232 11,6 BF 101 106 0,8 FP 45 47 0,2 FP 5 544 5 732 46,5 8 457 FP 8 751 45,4 SD 4 229 4 291 34,8 6 575 6 662 34,6 K 900 905 7,3 42,1 1501 1512 7,9 42,5 73 73 0,6 64 64 0,3 ö S 11 992 12 339 18 691 19 268 22 682 36 608

Tabell II O: 2. Mandatfördelningen i Göteborgs stad vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt. med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,30 0,01 4,91 4,30 1,34 11,86

H BF FP SD K S

1,43 0,01 4,93 4,24 1,32 11,93

H BF FP SD K S

+ 0,13

+ 1

+ 0,02 — 0,06 — 0,02 + 0,07

—1

6 4 1 12

5 5 1 12

6 4 1 12

5 4 1 12

5 7

8 4

8 4

8 4

5 7

5 7

5 7

5 7

6 6

9 3

9 3

9 3

5 7

6 6

6 6

6 6

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 + 1 —1 —1

F P nådde båda åren absolut majoritet i en krets i 230-indelningen och två kretsar i 300-indelningen. SD:s högsta andel var drygt 47 %. Mandaten delades mellan F P och SD. Inom de borgerliga kombinationerna var F P : s försprång alltid mycket stort, minst 2 900 men oftast över

170 Tabell II O: 3. Mandatfördelningen i Göteborgs stad vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Röstfördeljämk. alt. med SD utan K alt med SD + K ning d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,62 0,02 6,14 5,37 1,68 14,83

H BF FP SD K S

1,79 0,01 6,16 5,30 1,65 14,91

H BF FP SD K S

+ 0,17 — 0,01 + 0,02 — 0,07 — 0,03 + 0,08

7 6 1 15

6 5 2 15

7 6 1 16

6 6 2 16

+ 1

7 8

10 5

10 5

10 5

6 9

6 9

6 9

6 9

8 7

11 4

11 4

11 4

6 9

8 7

8 7

8 7

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1 —1

+ 1

+ 1

+ 2 —2

+ 2 + 2 —2 —2

+ 1

Tabell II 0: 4. Kretsarnas fördelning

efter folkmängd

230 mandat

Folkmängd (i tusental)

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 38— 40— 42— 44— 46— 48— 50— 52—

1 5 5 1

1 1 1 3 2

i Göteborgs stad.

300 mandat 1952

8 6 1

1 4 4 2 1 1

1 2 2 1

Summa

171 Tabell II O: 5. Röstmarginalerna

vid alternativ

3, SD -f- K, i Göteborgs

stad.

230 mandat Valkrets

1952 H + BF + FP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

6 721; FP: 4 413 7 068; FP: 5 838 9 769; FP: 3 941 2 692; FP: 5 561 2 545; FP: 6 289

Medeltal H BF FP

5 759

5 208

5 759

5 208

1956 SD + K 4 481 1435 3 822 520 2 627

H + BF + FP

735; FP: 5 882 7 035; FP: 3 990 7 543; FP: 5 587 8 937; FP: 3 256 2 759; FP: 4 848

2 332 3 689 2 701

3 435; FP: 8 133 5 074

5 283

5 074

5 283

SD + K 4 343 4 149 3 366 1762

2 362 3 371 2 726

300 mandat 1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

5 971; FP: 3 212 5 481; FP: 4 222 8 546; FP: 3 737 3 628; FP: 4 263 2 789; FP: 4 819

1 874; FP: 4 500

Medeltal H BF FP

4 715

4 126

4 715

4 126

1956 SD + K 2 792 3 932 3 324 87 377 3 483

II

BF + FP

349; FP: 4 555 851; FP: 4 653 6 199; FP: 2 908 4 886; FP: 3 422 8 237; FP: 3 256 4 363; FP: 4 288 2 725; FP: 4 167

542 1694 2 165

SD + K 2 699 3 789 2 929 2 754

686 1647 1872 2 856; FP: 6 519

2 044

3 808

4 221

3 808

4 221

2 339

4 000 r ö s t e r . Även i H : s b ä s t a k r e t s a r , d v s . de m e s t b o r g e r l i g a k r e t s a r n a , h a d e F P u n g e f ä r d u b b e l t så m å n g a r ö s t e r s o m H. F ö r s p r å n g e t ö k a d e s av a t t H och F P t e n d e r a d e h a h ö g a a n d e l a r i s a m m a k r e t s a r . D e r a s and<elar k o r r e l e r a d e 1952 i 2 3 0 - s e r i e n + 0,909. SD och K k o r r e l e r a d e + 0,845, m e d a n H och SD h a d e k o r r e l a t i o n e n — 0,972 och F P och SD — 0,945. Alla fyra partierna hade jämförelsevis stora spridningar i sina andelar. Särskilt SD:s v a r i a t i o n v a r s t o r . SD blev d ä r i g e n o m s t ö r s t a p a r t i e t i flera k r e t s a r u t a n a t t

172 dess föraprång blev påfallande. I vissa kretsar blev deras andelar däremot små. Detta gjorde också marginalerna mot SD + K (och ännu mera mot SD) ytterst höga i flera kretsar. I 230-indelningen fick H -f BF + F P sålunda över 6 500 rösters marginal mot SD -4- K i tre kretsar båda åren och i 300-indelningen över 4 000 rösters försprång i lika många kretsar båda åren samt i ytterligare en krets 1956. Medelmarginalen blev därför mycket stor för de borgerliga, särskilt 1952, då kombinationen inte vann någon krets med litet försprång. I det senare valet erövrade H -f- F P ett eller två mandat med mindre än 1 000 rösters marginaler, vilket givetvis sänkte deras medelmarginal. Denna låg dock fortfarande mycket högre än SD -\- K:s. Faktiskt vann SD -f- K alla sina kretsar med mindre försprång än de borgerligas medelmarginal. Även då F P ensamt stod mot SD ensamma, blev F P : s marginaler på liknande sätt större än SD:s. Detta torde i viss m å n »förklara» hur SD 1952 kunde få flera mandat än F P , när partierna räknades för sig, trots att SD ju var det mindre partiet, och vid H + F P mot SD -f- K, trots att SD -f K var den mindre kombinationen. År 1956 tog F P en plats för SD relativt knappt, så att partierna fick lika många mandat eller F P ett mandat mera, när partierna ensamma ställdes mot varandra. På motsvarande sätt fick SD + K flertalet mandat mot H -f- F P 1952, men lika många eller ett mindre år 1956. Mot SD ensamma tog H + F P 2/3 eller mera av platserna. — De stora marginalerna reducerade således inte antalet borgerliga mandat lika mycket 1956 som 1952. Med 1952 års marginaler föreföll de borgerliga mandaten med få undantag »säkra», medan en av S D - j - K : s kretsar i 230-indelningen och tre av deras kretsar i 300-indelningen syntes relativt osäkra. I det senare valet förlorade SD -f- K också, som sagt, den osäkra kretsen i 230-indelningen och två av kretsarna i 300indelningen. Då styrkeförhållandet mellan H + BF + F P och SD -4- K ytterligare hade förskjutits till de borgerligas förmån, blev de borgerliga således i stånd att dels behålla sina säkra kretsar, dels- överta en del av SD:s »osäkra» kretsar. Om SD -f- K skulle försvagas ytterligare, hotas flera av deras mandat. Endast tre eller fyra av dem i båda indelningarna hade 1956 betryggande marginaler. Både F P och SD fick proportionell representation eller mera i alla alternativ, utom när SD 1956 ensamma ställdes mot H -f- F P . H och K däremot blev ju utan mandat och därmed underrepresenterade.

b. Göteborgs och Bohus läns landstingsområde Tabell II O: 6. Partifördelningen i Göteborgs och Bohus lands tingsområde.

H

BF

FP

SD

K

Ö

SD+K

Antal godkända röster

13,2 14,8

11,5 10,1

31,9 31,4

39,9 40,1

3,5 3,6

—

43,4 43,7

105 583 106 899

Parti Valår

1952 1956

läns

173 SD var områdets största parti men betydligt svagare än i hela landet. Försprånget framför F P var inte så stort, och F P : s andel av rösterna var klart större än deras röstandel i hela landet. BF hade ungefär sin riksandel av rösterna, H var svagare än i hela landet, särskilt 1956, eftersom röstökningen då var relativt liten. Skillnaden mellan H och BF var 1952 ganska liten. K hade endast en ringa del av rösterna, varför SD -\- K var avsevärt mindre än i övriga landet. Förändringarna 1956 var genomgående små. SD:s andel av rösterna och andelen SD -\- K ökade något, men i övrigt hade förskjutningarna de vanliga riktningarna. I 230-indelningen fick området 7 mandat och i 300-indelningen 9 mandat. Medeltalet invånare pr krets 1952 blev med 7 kretsar 29 152 (intervall 26 152—32 152) och med 9 kretsar 22 674 (intervall 20 174—25 174). Alla kretsar inpassades i de angivna intervallen. År 1956 var medeltalen invånare 29 659 och 23 068. Landstingsområdet består som bekant av en större del norr om Göteborg och en mindre del i Västergötland söder om Göteborg. Om till den senare delen även räknas Styrsö, som tillhör samma landskap, fanns 1952 i södra delen 49 073 invånare. Den från det övriga landstingsområdet helt skilda delen på fastlandet hade 46 312 invånare. I 300-indelningen bildar detta område osökt två kretsar, första (Mölndal) och andra kretsen (resten av området). Det räcker däremot inte till två kretsar i 230-indelningen och är uppenbart för stort för att utgöra en enda krets. Då får öckerö och Styrsö tillsammans med kustkommunen Askim och en del av Mölndal bilda en krets, och resterande fyra kommuner och återstoden av Mölndal på fastlandet en annan krets. Den förra kretsen kan då till nöds anses vara geografiskt sammanhängande men består av väl disparata delar. Dessutom delas Mölndal, trots att i och för sig staden mycket väl skulle kunna ingå odelad i en krets. En a n n a n indelning presenteras därför. Mölndal ingår där i första kretsen med Kållered, Askim och Styrsö, varefter de återstående kommunerna söder om Göteborg bildar en krets tillsammans med Kungälv, Säve och Tuve norr om Göteborg. Kretsen består således av två helt skilda delar, ehuru alla dess kommuner utom Kungälv 1952 hörde till samma domsaga. En annan lösning hade varit att, liksom i Malmöhus län, överföra en del av en angränsande nuvarande andrakammarkrets till landstingsområdet. Detta har dock h ä r ansetts mindre motiverat än i fråga om Skånekretsarna. Där hade ju tre områden »fel» storlek så att de inte kunde ge kartmässigt sammanhängande kretsar. Dock kan påpekas att den Bohuskrets som består av två skilda delar i den alternativa indelningen, blir geografiskt sammanhängande, om den också får innehålla Angered i Älvsborgs l£n. De två första kretsarna i den första 230-indelningen har redan omnämnts. De kan sägas vara förortskretsar. Tredje kretsen består av den del av Askims, Hisings och Sävedals domsaga som ligger norr om Göteborg (utom Marstrand), och Inlands domsaga med Kungälv utom två kommuner i norr. Dessa och Marstrand ingår i stället i fjärde kretsen, som dessutom innefattar Orust och Tjörns domsaga och Skaf tö i Sunnervikens domsaga. Då Mar-

174 strand hade mindre än 10 % av befolkningen i kretsen blev den en landsbygdskrets. Femte kretsen är Uddevalla med två angränsande kommuner, sjätte kretsen innehåller Lysekil och fem kommuner i Sunnervikens domsaga, och sjunde kretsen omfattar Svarteborg och Sörbygden i samma domsaga och hela Norrvikens domsaga med Strömstad, dvs. norra Bohuslän. Den alternativa indelningen skiljer sig från den nu presenterade indelningen endast i de fyra första kretsarna, varav de två första redan har omnämnts. Den tredje består av Inlands domsaga utom Kungälv, som återfanns i andra kretsen, och med tillägg av Torslanda. Den fjärde är bildad av mer eller mindre kustbetonade kommuner från Marstrand till Skaftö. I sammanfattningstabellen II O: 7 avser första mandatsiffran i rutorna för majoritetsvalet den första indelningen och andra siffran den alternativa indelningen. Om båda indelningarna ger samma resultat, har endast en siffra angetts. Tabellerna 1 1 0 : 9 och 10 avser endast den första indelningen, liksom tabellerna i kapitel III. Även i 300-indelningen har de två första kretsarna beskrivits. De är förortsbetonade. Tredje kretsen utgöres av kommuner längs Göta älv från Säve till Inlands-Torpe samt Tuve och Kode. Fjärde kretsen ligger utefter kusten från Styrsö och Torslanda till Tjörn. Enda staden i kretsen är Marstrand med mindre än 10 % av befolkningen. Femte kretsen ligger norr om fjärde kretsen. Sjätte kretsen är större delen av Uddvalla. Resten av staden ingår i sjunde kretsen, som inne i landet sträcker sig från Forshälla i söder till Bullaren i norr. Lysekil och angränsande kommuner bildar åttonde kretsen, Strömstad och kommunerna längs kusten ned till Kville nionde kretsen. SD var starka i Uddevalla- och Lysekilskretsarna, F P i kretsen med Styrsö, Öckerö, Tjörn och Marstrand. K hade ganska många röster i Mölndal, där andelen SD -f- K blev hög. Förändringarna för F P och SD varierade något mellan kretsarna. Kretsarna i första 230-indelningen 1. Mölndal (utom Trädgården och Forsåker), Askini, Styrsö, öckerö 1956

1952 H BF FP SD K Ö

S

1 796 328 6 046 4 308 1067

1869 331 6 180 4 373 1075

13,5 2,4 44,7 31,6 7,8

FP 39,4

2 086 245 6 440 4 754 1 044

2189 247 6 602 4 830 1 050

14,7 1,7 44,2 32,4 7,0

FP 39,4

—

13 545 13 828 approx 27 58£

14 569 14 918 approx 29 515

2. Trädgården och Forsåker i Mölndal, Landvetter, Partilie, Råda, Kållered 1956

1952 H BF FP SD K Ö S

1064 1107 490 494 5 249 5 365 6 626 6 727 1595 1607 — 15 024 15 300 approx 28 651

7,2 3,2 35,1 44,0 10,5

SD SD SD SD FP SD SD SD 54,5

1 325 383 5 505 6 596 1 507

1 391 386 5 643 6 701 1 515

15 316 15 636 approx 29 316

8,9 2,5 36,1 42,8 9,7

SD SD F P SD FP SD SD 1 SD 52,5 \53r

175 3. Kungälv, Torslanda, Tuve, Säve, Hermansby, Ytterby, Romelanda, Kode, Stenungsund, InIands-Torpe H BF FP SD K Ö

1952 2 643 3 711 3 750 5 570 355

2 750 3 743 3 833 5 655 358

16,8 22,9 23,5 34,6 2,2

—

16 029 16 339 29 695

SD SD FP FP FP 1 FP 1 SD SD 36,8

1956 2 934 3 343 3 806 5 621 413

l 90r före BF

16 117 16 477 30 084

3 080 3 370 3 902 5 710 415

18,7 20,5 23,7 34,6 2,5

SD SD FP FP FP FP SD SD 37,1

—

4. Marstrand, Tjörn, Morlanda, Tegneby, Myckleby, Ljungskile, Forshälla, Skaftö 1952 1956 H 2 233 16,9 2 323 2 406 2 525 19,3 FP BF 2 079 2 097 15,3 1693 1 707 13,0 FP 5 673 5 798 42,2 5 293 5 426 41,3 SD 3 437 3 489 25,4 3 363 3 416 26,0 K 34 34 0,2 25,6 55 55 0,4 O — 13 456 13 741 12 810 13 129 28 611 27 775

FP 26,4

5. Uddevalla, Skredsvik, Lane-Ryr H BF FP SD K Ö

1952 1747 824 4 357 7 859 257

—

1818 831 4 453 7 978 259

15 044 15 339 29 630

11,9 5,4 29,0 52,0 1,7

SD 53,7

1956 2 176 795 4 263 8 186 424

2 284 801 4 370 8 316 426

14,1 4,9 27,0 51,4 2,6

SD 54,0

15 844 16 197 32 561

6. Lysekil, Smögen, S. Sotenäs, Tossene, Stångenäs, Munkedal 1952 1956 H 1784 1856 12,0 1 832 1923 BF 961 969 SD 6,2 935 942 FP 3 674 3 755 24,2 3 610 3 701 SD 8 561 8 691 55,9 8 583 8 719 K 268 270 57,6 1,7 330 332 Ö S 15 248 15 541 15 290 15 617 28 907 28 522

12,3 6,0 23,7 55,9 2,1

58,0

7. Strömstad, Svarteborg, Sörbygden, Bulla ren, K ville, Tanum, Tjörnö, Vette 1952 1956 H 2 086 2 170 14,0 SD SD 2 316 2 431 BF 3 629 3 660 23,6 FP FP 3 285 3 311 FP 4 227 4 320 27,9 FP FP 3 842 3 938 SD 5 178 5 257 33,9 SD SD 5 064 5 145 K 85 86 0,6 34,5 102 103 Ö 15 205 15 493 14 609 14 928 30 976 29 840

16,3 22,2 26,4 34,4 0,7

SD SD FP FP FP FP SD SD 35,1

SD

176 Kretsarna i den alternativa 230-indelningen 1 b. Mölndal, Kållared, Askim, Styrsö 1952

H BF FP SD K Ö S

1 121 439 5 575 6 138 1668

1166 443 5 698 6 231 1681

7,7 2,9 37,4 40,9 11,1

SD SD FP SD FP SD FP SD 52,0

15 219 14 941 28 889

1471 320 5 761 6 494 1557

1544 323 5 906 6 597 1565

9,7 2,0 37,1 41,4 9,8

SD SD FP SD FP SD FP SD 51,2

11,6 5,2 35,2 40,5 7,5

SD SD FP SD FP FP FP SD 48,0

15 603 15 935 30 604

2 b. Kungälv, Landvetter, Partilie, Råda, Tnve, Save 1952

H BF FP SD K Ö S

1 459 1 049 5 337 6 516 1 211

1 518 1 058 5 455 6 615 1 220

9,6 6,6 34,4 41,7 7,7

SD SD FP SD FP FP SD SD 49,4

15 572 15 866 29 530

1 827 857 5 693 6 592 1 238

1 918 864 5 836 6 697 1 245

16 207 16 560 30 827

3 b. Torslanda, Hermansby, Ytterby, Romelanda, Kode, Stenungsund, Inlands-Torpe, Ljungskile, Forshälla, Myckleby 1952

H BF FP SD K Ö S

2 124, 3 947 3 433 4 594 134

2 834 3 981 3 509 4 664 135

18,7 26,3 23,2 30,9 0,9

SD SD FP FP BF BF SD SD 31,8

14 832 15 123 28 26E

3 011 3 529 3 339 4 629 180

3 160 3 557 3 423 4 703 181

21,0 23,7 22,8 31,3 1,2

SD SD FP FP BF BF SD SD 32,5

14 688 15 024 28 19S

4 b. Marstrand, Ocker ö, Tjörn, Morlanda, Tegneby, Skaftö 1952

H BF FP SD K

2 432 1 173 6 373 2 693 38

Ö

S

2 530 1 183 6 514 2 734 38

19,5 9,1 50,1 21,0 0,3

FP 21,3

—

12 709 12 999 27 868

2 442 958 6 251 2 619 44

2 563 966 6 408 2 661 44

20,3 7,6 50,7 21,1 0,3

FP 21,4

12 314 12 642 27 06C

Kretsarna 5—7 samma som i första indelningen Kretsarna i 300-indelningen 1. Mölndal 1952

H BF FP SD K

510 152 3 527 5 234 1597

Ö

—

S

531 153 3 605 5 314 1609

11 020 11 212 21273

4,7 1,3 32,2 47,4 14,4

SD 61,8

721 80 3 718 5 572 1474

757 81 3 811 5 661 1482

11 565 11792 22 783

6,4 0,7 32,3 48,0 12,6

SD 60,6

177 2. Landvetter, Partille, Råda, Kållered, Askim 1952 1162 658 5 150 5 031 1048

H BF FP SD K 0

1209 664 5 264 5 107 1056

9,1 5,0 39,6 38,4 7,9

F P SD FP FP FP FP F P SD 46,3

1956 1529 542 5 434 5 112 1061

1605 546 5 570 5 193 1067

11,5 3,9 39,8 37,2 7,6

FP SD FP FP FP FP FP FP 44,8

18,8 16,6 22,5 39,1 3,0

SDSD FP SD FP FP SD SD 42,1

—

— •

13 049 13 300 25 039

13 678 13 981 26 100

3. Kungälv, Tuve, Säve, Ytterby, Romelanda, Kode, Inlands-Torpe 1952 1844 2 139 2 467 4 382 310

H BF FP SD K Ö

1919 2 157 2 522 4 449 312

16,9 19,0 22,2 39,2 2,7

—

11 142 11 359 21 629

SD SD SD 1 SD F P FP SD SD 41,9 »8r

1956 2 068 1893 2 535 4 437 343

2 171 1908 2 599 4 508 345

—

11276 11531 21 139

»83 r

4. Marstrand, Styrsö, Öckerö, Torslanda, Hermansby, Tjörn 1952

H BF FP SD K

2 201 1 293 5 766 1 859 69

Ö

—

S

2 290 1304 5 893 1887 70

20,0 11,4 51,5 16,5 0,6

FP 17,1

2 203 1 179 5 724 1 903 83

2 312 1 188 5 868 1933 83

20,3 10,4 51,6 17,0 0,7

FP 17,7

—

11 188 11444 24 162

11092 11384 23 972

5. Stenungsund, Ljungskile, Morlanda, Tegneby, Myckleby, Skaftö H BF FP SD K Ö

1952 1843 2 077 3 648 3 188 26

1918 2 095 3 729 3 236 26

17,4 19,1 33,9 29,4 0,2

FP

29,6

—

10 782 11004 20 797

6. Uddevalla 2—6 1952 1256 H 1207 BF 115 116 FP 3 133 3 202 SD 6 353 6 450 K 220 222 Ö — S 11028 11246 approx 21 43C 12—580330

2 028 1 704 3 500 3 062 54

2 129 1 718 3 588 3111 54

20,1 16,2 33,9 29,3 0,5

FP

29,8

10 348 10 600 21 010

11,2 1,0 28,5 57,3 2,0

SD

59,3

1956 1 530 125 125 3 066 066 6 574 574 343 343

1 606 126 126 33143 143 679 66 679 345 345

11 638 11 899 approx 23 678

13,5 1,1 1,1 26,4 26,4 56,1 56,1 2,9 2,9

SD

59,0

178 7. Uddevalla 1 och 7, Forshälla, Skredsvik, Lane-Ryr, Munkedal, Svarteborg, Sörbygden , Bullaren 1952 1956 H 1716 1785 SD SD 15,3 1 923 2 018 17,1 SD SD BF 2 514 2 535 21,7 FP FP 2 312 2 330 19,8 FP FP FP 2 904 2 968 25,4 FP FP 24,0 2 757 2 826 FP FP 4 311 SD 4 246 36,9 SD SD 37,9 4 391 4 461 SD SD K 81 82 0,7 37,6 1,2 142 143 39,1

ö

S

11461 11681 approx 23 002

11 525 11 778 approx 23 419

8. Lysekil, Smögen, S. Sotenäs, Tossene, Stångenäs 1952 H 1565 1628 12,7 BF 692 698 5,4 SDj FP 3 196 3 267 25,6 SD 6 845 6 949 54,4 K 241 243 56,3 1,9

1956 1 591 661 3 182 6 866 294

ö

S

12 539 12 785 24 134

ö

13,0 5,2 25,3 54,2 2,3

56,5

14,1 19,9 26,3 39,0 0,7

SD SD FP FP 1 FP FP SD SD 39,7

SD

12 594 12 869 23 716

9. Strömstad, K ville, Tanum, Tjärnö, Vette 1952 H 1305 1358 11,7 SD SD BF 2 382 2 402 20,8 FP FP 1 FP 3 185 3 255 28,2 FP FP SD 4 401 4 468 38,7 SD SD K 69 70 0,6 39,3 S

1 670 666 3 262 6 975 296

11342 11553 22 599

l

1956 1 482 2 183 2 843 4 250 81

1 556 2 200 2 914 4 318 81

10 839 11 069 21 796

75r

l

71r

Tabell II O: 7. Mandatfördelningen i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

Maj oritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt. med SD + K d' Hondt uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,92 0,80 2,24 2,80 0,24 7,00

1 1 2 3

1 1 2 2—1 3 5—6

7 H BF FP SD K S

1,04 0,70 2,20 2,80 0.26 7,00

1 1 2 3 7

H BF FP SD K S

+ 0,12 — 0,10 — 0,04 + 0,02

4—5 3—2

0—1 5—4 2

2 5

2—1 5—6

4—3 3—4

1 1 2 2—1 3 5—6

5 2

0—1 5—4 2

2—3 5—4

2—1 5—6

4—3 3—4

+ 1 —1

+ 1 —1

0—1 4—3 2—1 5—6 3 7

0—1 4—3 2—1 5—6 3 7

179 Tabell II O: 8. Mandatfördelningen i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Proportionellt Majoritetsval Röstjämk. alt. med SD utan K fördelalt med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

1,19 1,03 2,87 3,60 0,31 9,00

1 1 3 4

1 1 3 4

3 6

5 4

6 3

3 6

2 7

5 4

6 3

2 7

9 H BF FP SD K S

1,33 0,91 2,82 3,61 0,33 9,00

1 1 3 4

1 1 3 4

3 6

6 3

6 3

3 6

2 7

5 4

6 3

3 6

9 H BF FP SD K S

+ 0,14 — 0,12 — 0,05 + 0,01 + 0,02

Tabell II O: 9. Kretsarnas

+ 1 —1

+ 1 —1

fördelning efter folkmängd läns landstingsområde. 230 mandat

Folkmängd (i tusental)

18— 20— 22— 24— 26— 28— 30— 32— 34— 36— 38— 40— 42— 44— 46— 48— 50— 52— Summa

1 5 1

1 4 1 1

i Göteborgs och Bohus

300 mandat 1952

4 2 3

3 5 1

180 Tabell II O: 10. Röstmarginalerna Bohus läns

i alternativ 3, SD -f- K, i Göteborgs landstingsområde.

och

230 mandat 1952

Valkrets

H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7

1956 SD + K

H + BF + FP 3 158; FP: 4 413

2 932; FP: 4 311

1368 4 227; FP: 532 6 187; FP: 2 901

4 313; FP: 90 6 695; FP: 3 475 4 807; FP:

H BF FP

2 381

2 485 4 432; FP:

4 687

2 134

4 687

2 134

SD + K

4 501

4 501

2 118

300 mandat 1956

1952 H + BF + FP 1 2 3 4 5 6 7 8 9

SD + K

H + BF + FP

2 494

2 634 1 461; FP: 3 965 1825; FP: 428 7 352; FP: 3 556 4 270; FP: 1 459

974; FP: 4 055 1837; FP: 365 7 530; FP: 3 603 4 480; FP: 1 634

2 149

2 098 2 895; FP:

2 477; FP:

2 570; FP:

2 271; FP:

1599 Medeltal H BF FP

3 366

1 824

3 366

1 824

SD + K

2 110

3 292

1 770

3 292

1 770

2 105

SD fick båda åren absolut majoritet i två kretsar i vardera indelningen. F P fick minst 50 % av rösterna båda åren i en krets i den alternativa 230indelningen och i en krets i 300-indelningen. Så när som på ett BF-mandat i alternativ 3 i den alternativa 230-indelningen, delades mandaten mellan F P och SD. F P vann mer än hälften av kretsarna i alternativ 2 och 3 mot SD ensamma. I första och fjärde alternativen fick SD alltid flertalet men inte alla platser. De båda indelningarna med 7 kretsar gav delvis olika resultat. Skillnaderna visade ingen bestämd riktning. I huvudindelningen fick H -f- BF + F P mycket stora röstöverskott i sina kretsar. I 300-indelningen blev skillnaden i marginaler i alternativ 3 inte lika stor. F P fick där 6 av 9 mandat mot 4 av 7 i 230-indelningen. Spridningarna i röstandelarna var 1952 något större i 300-serien än i 230-serien utom för BF. SD blev överrepresenterade i första och fjärde alternativet, ungefär proportionellt representerade i andra alternativet och proportionellt eller något

181 sämre representerade i tredje alternativet. F P blev överrepresenterade i andra och tredje alternativen och ungefär proportionellt representerade i första och fjärde alternativen.

P. Älvsborgs län a. Älvsborgs läns norra valkrets Tabell IIP: 1. Partifördelningen Parti

valkrets.

H

BF

FP

SD

K

ö

SD + K

Antal godkända röster

12,0 13,6

16,2 14,0

28,1 28,1

41,4 41,6

2,3 2,7

—

43,7 44,3

103 321 105 278

Valår

1952 1956

i Älvsborgs läns norra

Även i denna andrakammarkrets var BF och F P starkare, H, SD, K och SD -f- K svagare än i hela landet. Även här var förändringarna 1956 små utom möjligen för BF. F P : s röstandel var oförändrad, medan SD:s ökade en aning, liksom andelen SD 4- D. K var fåtaliga och BF större än H, även om skillnaden 1956 var mycket liten. Området fick 6 platser av 230 och 8 av 300. Med 6 kretsar blev medeltalet invånare 1952 per krets 32 239 (29 239—35 239) och med 8 kretsar 24 179 (21 679—26 679). Ingen krets hamnade utanför sitt folkmängdsintervall. År 1956 var medeltalen 32 817 och 24 612. Genom ändringar i k o m m u n indelningen ändrades gränsen mellan 300-seriens sjunde och åttonde kretsar och överfördes ett område från tredje (230-serien) resp. femte kretsen (300-serien) till första resp. andra kretsen i Skaraborgs län. Dalsland hade 62 839 av områdets 193 434 invånare, vilket motsvarar 1,95 av 6 mandat och 2,60 av 8 mandat. Landskapet kan då få två hela kretsar i 230-serien men inte rimligen tre helt egna kretsar i 300-serien. Medeltalet invånare i de tre kretsarna skulle då ha blivit 20 946. Dalsland och Vänersborg hade 79 237 invånare, vilket motsvarar 3,28 kretsar och ger en medelfolkmängd på 26 412 för tre kretsar. Dalsland och Vänersborg får då tillsammans tre kretsar. Första kretsen i 230-indelningen ligger i norra Dalsland och omfattar Tössbo och Vedbo domsaga (med Åmål) utom Bäckefors, som i stället ingår i andra kretsen, vilken består av resterande delar av Dalsland. Tredje och fjärde kretsarna utgör tillsammans Vänersborg och Flundre, Väne och Bjärke domsaga. De delar mellan sig kommunerna S. Väne och Flundre, varvid gränslinjen följer församlingsgränser, så att fjärde kretsen får de västra delarna längs Göta älv. Kretsen innehåller Trollhättan och följer sedan älven ned till Lilla Edet. Tredje kretsen med Vänersborg ligger norr och öster därom och sträcker sig ner till Bjärke. Femte kretsen är Alingsås och de tre östligaste kommunerna, och sjätte kretsen är resten av Vättle, Ale och Kullings domsaga. Den och andra kretsen är rena landsbygdskretsar.

182 Även 300-indelningen börjar med två Dalslandskretsar, som dock inte täcker hela landskapet. De tre södra kommunerna vid Vänern ingår i stället i tredje kretsen tillsammas med Vänersborg. Trots att medeltalet för de tre första kretsarnas folkmängd låg endast 267 från övre gränsen för den tillåtna befolkningsstorleken gick det att passa in kretsarna inom det avsedda intervallet. För resterande fem kretsar kom då i stället medeltalet att ligga nära nedre gränsen (22 839). För att få storlek inom gränserna delades två kommuner. Trollhättan är egen krets, den fjärde. Därefter följer en landsbygdskrets som sträcker sig från V. Tunhem vid Vänern ner till Skepplanda. Den innehåller också två församlingar i Bjärke, varav större delen dock ingår i åttonde kretsen med de tre östligaste kommunerna. Sjätte och sjunde kretsarna delar S. Lundby. Sjunde kretsen består i övrigt av Alingsås och två kommuner sydväst om staden och sjätte kretsen av kommunerna i områdets sydvästra hörn. Utom femte kretsen är andra, sjätte och åttonde kretsarna utan städer. SD hade en stor andel av rösterna i Trollhättekretsen, BF var starkt i den södra Dalslandskretsen, F P i de södra kretsarna och H i den östra kretsen. Partiandelarnas förskjutningar var små och varierade mellan kretsarna. Kretsarna i 230-indelningen 1. Åmål, Tössbo, Lelång, Bengtsfors, Steneby, Dals-Ed H BF FP SD K Ö

1952 1856 2 650 4170 7 489 343

1956 2 669 4 306 7 604 346

11,6 15,8 25,5 45,1 2,0

SD SD SD SD FP FP SD SD 47,1

16 508 16 881 32 557

1956 2 037 2 275 4 255 7 191 389

2 148 2 297 4 395 7 325 390

13,0 13,9 26,5 44,2 2,4

SD SD SD SD FP FP SD SD 46,6

16 147 16 555 32 205

2. Bäckefors, Högsäter, Färgelanda, Ödeborg, Kroppefjäll, Skållerud, Mellerud, Bolstad, Brålanda, Frändefors H BF FP SD K OJ S

1952 2 047 6 204 2 842 4 757 24

2 157 6 248 2 935 4 830 24

13,3 38,6 18,1 29,9 0,1

BF 30,0

—

2 462 5 628 2 733 4 532 81

2 596 5 682 2 823 4 617 81

16,4 36,0 17,9 29,2 0,5

BF 29,7

15 436 15 799 29 388

15 874 16 194 30 282

3. Vänersborg, V. Tunhem, S. Väne (utom Gärdhem), Bjärke, Upphärad och Rommele (i Flundre) 1952

H BF FP SD K Ö

1869 1894 5 090 6 599 255

1969 1 907 5 256 6 701 257

15 707 16 090 30 568

12,2 11,9 32,7 41,6 1,6

SD SD FP F P FP FP SD SD 43,2

2 133 1690 5 165 6 830 367

2 249 1706 5 335 6 958 368

16 185 16 616 31293

13,5 10,3 32,1 41,9 2,2

SD SD F P FP F P FP SD SD 44,1

183 4. Trollhättan, Gärdhem (i S. Väne), Fors och Åsbräcka (i Flundre), L. Edet 1952 H BF FP SD K Ö S

945 688

996 693

5,8 4,0

4 613 9 922

4 763 10 075

27,5 58,2

4,5

SD 62,7

—

1247 563 5 132 11000 887

6,6 3,0 27,3 58,4 4,7

SD 63,1

18 392 18 829 36 138

16 932 17 297 32 596

5. Alingsås, Vårgårda, Herrljunga, Gäsene 1952 H 3 326 3 505 18,3 FP BF 2 660 2 679 14,0 FP 6 345 6 552 34,3 SD 6 001 6 093 31,9 K 292 33,4 290 1,5 Ö

1956 1182 558 4 969 10 798 885

1956 3 701 2 352 6 288 6 254

3 903 2 375 6 495 6 371

20,0 12,2 33,3 32,7

FP FP FP FP

1,8

34,5

SD FP FP FP

18 950 19 500 34 56<1

18 624 19 123 34 423

6. Lödöse, Skepplanda, Starrkärr, Nödinge, Angered, St. Lundby, Lerum, Skallsjö, Hemsjö H BF FP SD K Ö

11952 1753 2 540 5 035 7 335

1847 2 558 5 199 7 448

10,4 14,4 29,3 42,0

3,9

— 17 342

SD SD SD SD FP FP SD SD 45,9

17 736

1956 2 071 2 113 5 180 7 364

2 184 2 133 5 350 7 502

12,1 11,9 29,8 41,7

4,5

—• 17 527

17 970

SD SD FP 1 SD FP F P SD SD 46,2 32 r

33 306

33 008

Kretsarna i 300-indelningen 1. Åmål, Tössbo, Lelång, Bengtsfors, Steneby H BF FP SD K O

1952 1515 1648 3 412 6 606

1596 1660 3 523 6 708

11,6 12,0 25,5 48,6

2,3

—

13 506 13 815 26 295

SD SD SD SD FP 1 SD SD SD 50,9 71 r

1956 1566 1486 3 496 6 416

1652 1500 3 611 6 536

12,1 11,0 26,4 47,8

2,7

SD SD SD SD FP SD SD SD 50,5

—

13 664 13 328 26 225

2. Dals-Ed, Bäckefors, Högsäter, Färgelanda, ödeborg, Kroppefjäll, Skållerud, Mellerud 1952 1956 SD SD H 14,7 SD SD 1873 1975 1 602 11,6 1520 BF SD^D5 SD SD 3 755 3 791 28,1 4 184 4 214 30,4 FP B F B F 2 722 2 812 20,9 BF BF 2 808 2 900 20,9 SD SD SD 4 703 4 791 35,6 SD SD 5 015 5 092 36,8 K 41 41 94 94 0,7 36,3 0,3 37,1 Ö i4r S 13 147 13 568 13 463 13 849 26 277 25 512

184 3. Vänersborg, Bolstad, Brålunda, Frändefors 1952

H BF FP SD K Ö S

1 983 2 089 3 345 3 369 3 705 3 826 4 366 4 433 117 118 — 13 516 13 835 26 665

15,1 24,4 27,7 32,0 0,8

SD SD FP FP FP FP SD SD 32,8

1956 2 335 2 940 3 840 4 602 161

2 462 2 968 3 966 4 688 161

SD SD FP FP FP FP SD SD 34,0

17,3 20,8 27,9 32,9

U

3 878 14 245 27 194

4. Trollhättan W&

H BF FP SD K Ö S

744 784 177 178 3 967 4 096 7 568 7 685 591 596 — 13 047 13 339 24 964

5,9 1,3 30,7 57,6 4,5

SD 62,1

1956 968 132 4 268 8 457 687

1021 133 4 408 8 615 689

6,9 0,9 29,7 57,9 4,6

SD 62,5

4 512 14 866 28 446

5. V. Tunheni, S. Väne, Lagmansered och St. Mellhy i Bjärke, Flundre, L. Edet, Lödöse, Skepplanda H BF FP SD K

ö S

1952 945 2 783 2 350 5 676 349

996 2 803 2 427 5 763 352

8,1 22,7 19,7 46,7 2,8

SD SD SD SD BF BF SD SD 49,5

12 103 12 341 23 121

1956 1 106 2 354 2 380 5 551 455

1166 2 377 2 458 5 655 456

9,6 19,6 20,3 46,7 3,8

l 81 r före B F

11846 12 112 22 727

6. Starrkärr, Nödinge, Angered, St. Lundby (utom östad), Lerum 1952 1956 H 1059 1 116 9,3 SD SD 1285 1355 BF 1231 1 240 10,4 SD SD 1048 1058 1 FP 3 517 3 632 30,4 F P FP 3 690 3 811 SD 5 327 5 409 45,2 SD SD 5 452 5 554 K 556 561 4,7 49,9 637 639 Ö 11690 S 11958 r »18 12 112 12 417 22 105 22 806

SD SD SD SD FP 1 SD SD SD 50,5

10,9 8,5 30,7 44,8 5,1

SD SD SD SD FP FP 1 SD SD 49,9 l

31 r

7. Alingsås, Östad (i St. Lundby), Skallsjö, Hemsjö H BF FP SD K Q S

1952 1395 435 4 319 4 838 331

1470 438 4 460 4 913 334

11318 11615 22 036

12,7 3,8 38,4 42,3 2,8

SD SD FP FP FP FP FP FP 45,1

1956 1524 384 4 456 5 105 404

1607 388 4 603 5 200 405

11873 12 203 22 626

13,2 3,2 37,7 42,6 3,3

SD SD FP FP FP F P FP F P 45,9

185 B. Bjärke (utom St. Mellby och Lagmansered), Vårgårda, Herrljunga, Gäsene 1952 2 635 2 776 2 833 2 853 4 017 4 148 2 707 2 749 45 45 2 2 12 239 12 573 21 971

H BF FP SD K O S

1956 2 929 2 517 3 738 2 683 74

22,1 22,7 33,0 21,9 0,3

3 089 2 541 3 861 2 733 74

25,1 20,7 31,4 22,2 0,6

11941 12 298 21 363

Tabell II P: 2. Mandatfördelningen i Älvsborgs läns norra valkrets vid 230 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna.

Valår

1956 Förändring 1952—56

Parti

Majoritetsval Proportionellt Böstjämk. alt. med SD utan K fördelalt med SD + K ning d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,72 0,97 1,69 2,48 0,14 6,00

H BF FP SD K S

0,82 0,84 1,68 2,50 0,16 6,00

H BF FP SD K S

+ 0,10 — 0,13 — 0,01 + 0,02 + 0,02

1 2 3

1 1 2 2

1 1 4

1 2 3

1 4 1

1 1 4

1 1 4

1 2 3

1 4 1

1 1 4

1 2 3

1 1 2 2

1 1 4

1 3 2

1 4 1

1 1 4

1 5

1 2 3

1 4 1

1 1 4

+ 1 —1

—1

+1

En krets i vardera indelningen hade över 50 % SD-röster. I alla alternativ utom det tredje (och i andra alternativet 1956 i 230-serien) fick SD minst hälften av mandaten och blev därigenom överrepresenterade. I alternativ 3 fick de bara ett mandat utom vid SD -f K i 300-indelningen, där de 1952 fick två platser och 1956 vann ytterligare en. En tendens till större andel av mandaten för SD vid 8 än vid 6 mandat skymtar. I alternativ 3, SD -f- K, hemförde SD vid 6 kretsar endast sin starka krets (Trollhätt a n ) , men vid 8 kretsar vann de också en eller två kretsar med små marginaler. Deras medelmarginal blev då avsevärt lägre än den borgerliga kombinationens. Vid 6 mandat hade BF och F P var sin säkra krets med över 6 000 rösters marginal mot SD -f- K i alternativ 3. Även i de andra alternativen behöll de dessa kretsar. Dessutom vann F P i alternativ 3 tre kret-

186 Tabell II P: 3. Mandatfördelningen i Älvsborgs läns norra valkrets vid 300 mandat totalt jämförd med röstfördelningen och med mandatfördelningen vid proportionella system. Förändringar i fördelningarna. Proportionellt Valår

Parti

Röstfördelning

1956 Förändring 1952—56

Majoritetsval

jämk. alt. med SD utan K alt . med SD + K d ' H o n d t uddatal alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4 alt. 1 alt. 2 alt. 3 alt. 4

H BF FP SD K S

0,96 1,30 2,25 3,31 0,18 8,00

1 1 2 4

1 1 2 4

1 7

3 5

2 5 1

2 6

1 7

3 5

2 4 2

2 6

8 H BF FP SD K S

1,09 1,12 2,24 3,33 0,22 8,00

1 1 2 4

1 1 2 4

1 7

3 5

1 6 1