Hemarbete och servicekontakter : två kartläggande undersökningar

_V>N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Arkivexemplar STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965: 65 Socialdepartementet

£on_

96 S" .•££"/}

HEMARBETE OCH SERVICEKONTAKTER Två kartläggande undersökningar Familjeberedningen

Stockholm 1965

utförda av

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965 Kronologisk 1. Sveriges s j ö t e r r i t o r i u m . K i h l s t r ö m . 135 s . + l u t viksblad. U. 2. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y f ö r f a t t n i n g . Del 1: A l l m ä n n a u t t a l a n d e n s a m t 1 och 2 k a p . i förslaget till r e g e r i n g s f o r m . N o r s t e d t & Söner. 188 s. J u . 3. S a m m a n s t ä l l n i n g a v r e m i s s y t t r a n d e n över förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y f ö r f a t t n i n g . Del 2: K a p . 3, 4 och 5 i förslaget till r e g e r i n g s form. N o r s t e d t & Söner. 120 s. J u . 4. T a n d v å r d s f ö r s ä k r i n g . K i h l s t r ö m . 186 s. S. 5. Måttenheter. K i h l s t r ö m . 47 s. F i . 6. Om den k o m m u n a l a s j ä l v s t y r e l s e n s lokala föra n k r i n g . E s s e l t e . 100 s. I . 7. P r a k t i k - och f e r i e a r b e t s f ö r m e d l i n g . E s s e l t e . 177 s. I. 8. Skånes och H a l l a n d s v a t t e n f ö r s ö r j n i n g . E s s e l t e . 513 s . + 5 s t . k a r t b i l a g o r . K. 9. A r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k . E s s e l t e . 567 s. I . 10. Antikvitetskollegiet. E s s e l t e . 281 s. E . 11. U t b y g g n a d e n av u n i v e r s i t e t och högskolor. L o kalisering och k o s t n a d e r I. E s s e l t e . 280 s. E . 12. U t b y g g n a d e n av u n i v e r s i t e t och högskolor. L o kalisering och k o s t n a d e r I I . S p e c i a l u t r e d n i n g a r . Esselte. 741 s. E . 13. R ä t t e g å n g s h j ä l p . N o r s t e d t & Söner. 166 s. J u . 14. Godtrosförvärv av lösöre. N o r s t e d t & Söner. 241 s. J u . 15. De svenska u t l a n d s f ö r s a m l i n g a r n a s ekonomi. Esselte. 129 s. E . 16. N y jordförvärvslag. Hseggström. 193 s. J o . 17. F a s t s t ä l l a n d e av f a d e r s k a p e t till b a r n u t o m ä k tenskap. B e c k m a n . 94 s. J u . 18. F a r t y g s befälhavare. G e m e n s a m t h a v e r i och d i s pasch. A n s v a r s b e s t ä m m e l s e r m. m . E s s e l t e . 221 s. Ju. 19. Friluftslivet i Sverige. Del I I . F r i l u f t s l i v e t i s a m hällsplaneringen. Svenska R e p r o d u k t i o n s A B . 383 s. + l s t . k a r t b i l a g a . K. 20. Radions och televisionens f r a m t i d i Sverige. I . B a k g r u n d och f ö r u t s ä t t n i n g a r , programfrågor. O r g a n i s a t i o n s - och f i n a n s i e r i n g s f r å g o r . Hseggström. 530 s. K. 21. Radions och televisionens f r a m t i d i Sverige. I I . B i l d n i n g s - och u n d e r v i s n i n g s v e r k s a m h e t . F o r s k ningsfrågor. Hseggström. 227 s. K. 22. D a g s t i d n i n g a r n a s e k o n o m i s k a villkor. E s s e l t e . 212 s. + l s t . k a r t b i l a g a . J u . 23. U p p b ö r d s f r å g o r . E s s e l t e . 228 s. F i . 24. I n s t i t u t e t för a r b e t s h y g i e n och arbetsfysiologi. K i h l s t r ö m . 88 s. S. 25. Studieplaner för l ä r a r u t b i l d n i n g . E s s e l t e . 490 s. E . 26. Ä n d r i n g a r i e n s i t t a r l a g e n m. m. E s s e l t e . 61 s. J u . 27. De svenska j o r d b r u k s p r o d u k t e r n a s d i s t r i b u t i o n s och m a r g i n a l f ö r h å l l a n d e n . E s s e l t e . 192 s. J o . 28. N y t t s k a t t e s y s t e m . R e m i s s y t t r a n d e n . Esselte. 633 s. F i . 29. L ä r a r u t b i l d n i n g e n I V : 1. E s s e l t e . 714 s. E . 30. L ä r a r u t b i l d n i n g e n I V : 2. E s s e l t e . 92 s. E .

förteckning

31. S p e c i a l u n d e r s ö k n i n g a r om l ä r a r u t b i l d n i n g V. Esselte. 441 s. E. 32. Höjd b o s t a d s s t a n d a r d . Esselte. 569 s. I . 33. V ä g m ä r k e n . K u n g l . L u f t f a r t s s t y r e l s e n . 296 s. K j 34. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över för I f a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y författning 1 Del 4. K a p . 7. 8, 9 och 10 i förslaget till r e g e I ringsform s a m t ö v e r g å n g s b e s t ä m m e l s e r n a . Esselte. 103 s. J u . 35. N y k t e r h e t i trafik. Esselte. 91 s. K. 36. Sveriges s l ä k t n a m n 1965. AB E G J o h a n s s o n s Bok t r y c k e r i , K a r l s h a m n . 485 s. H . 37. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över författ n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y författning Del 5. F ö r s l a g e t till r i k s d a g s o r d n i n g . N o r s t e d t & Söner. 46 s. J u . 38. Affärstiderna. Del I. Motiv och lagförslag. Esselte. 151 s. I. 39. Affärstiderna. Del I I . K o n s u m e n t u n d e r s ö k n i n g . Esselte. 115 s. I. 40. K o m m u n a l a bolag. Esselte. 345 s. I . 41. Pensionsstiftelser I I . Esselte. 302 s. J u . 42. K ö r k o r t e t och t r a f i k u t b i l d n i n g e n . E s s e l t e . 292 I s. K. 43. S t a t e n s trafikverk. Esselte. 196 s. K . 44. Stöd å t hästaveln. K i h l s t r ö m . 193 s. J o . 45. B e r e d s k a p mot oljeskador. K i h l s t r ö m . 96 s. H . 46. R a d i o l a g . K i h l s t r ö m . 55 s. K. 47. S t a t e n s vägverk. K i h l s t r ö m . 135 s. K . 48. A r b e t s t i d och a r b e t s i n s p e k t i o n för vägtrafiken. Esselte. 324 s. K. 49. H ä l s o - och socialvårdens c e n t r a l a a d m i n i s t r a t i o n . B e r l i n g s k a B o k t r y c k e r i e t , L u n d . 388 s. S. 50. M e n t a l s j u k h u s e n s p e r s o n a l o r g a n i s a t i o n . Del I I . M å l s ä t t n i n g och u t f o r m n i n g . E s s e l t e . 310 s. S. 51. G e m e n s a m m a bostadsförmedlingar. H s e g g s t r ö m . 64 s. I. 52. S o l d a t h e m s v e r k s a m h e t e n . Hseggström. 167 s. F ö . 53. P o l i s u t b i l d n i n g e n . Hasggström. 322 s. I . 54. F ö r f a t t n i n g s f r å g a n och det k o m m u n a l a s a m b a n det. K i h l s t r ö m . 584 s . + l utviksblad. J u . 55. B a r n på a n s t a l t . Esselte. 356 s. + 16 s. ill. S. 56. F a c k u t b i l d n i n g i a u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g . Hseggström. 127 s. E. 57. S a m o r d n a d r e h a b i l i t e r i n g . Del 3. R e h a b i l i t e r i n g s i n s a t s e r i näringslivet. T i d e n - B a r n ä n g e n . 64 s. S. 58. R a d i o a n s v a r i g h e t s l a g . B e r l i n g s k a B o k t r y c k e r i e t , L u n d . 130 s. J u . 59. K y r k l i g b e r e d s k a p . Hseggström. 324 s. E . 60. V u x e n u t b i l d n i n g i g y m n a s i u m och f a c k s k o l a . B e c k m a n . 269 s. E. 61. M ö n s t e r s k y d d . N o r s t e d t & Söner. 415 s. J u . 62. Vissa pensionsfrågor. Svenska R e p r o d u k t i o n s A B . 57 s. S. 63. L o k a l e r för u n g d o m s v e r k s a m h e t . K i h l s t r ö m . 100 s. E . 64. R i k s d a g e n s j u s t i t i e o m b u d s m ä n . N o r s t e d t & Söner. 257 s. J u . 65. H e m a r b e t e och servicekontakter. B e c k m a n . 140 s. S.

A n m . O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1965:65

Socialdepartementet

HEMARBETE OCH SERVICEKONTAKTER Två kartläggande undersökningar

utförda av

Familjeberedningen

STOCKHOLM 1965 K I. B E C K M A N S T H V C K E R I E R AB

Till

konungen

Genom beslut den 6 juni 1962 tillsatte Kungl. Maj :t en beredning med uppgift att kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag beredningen med anledning härav finner påkallade.

4 Till ledamöter av denna beredning - - som benämndes familjeberedningen — utsåg Kungl. Maj:t statsrådet Ulla Lindström, tillika beredningens ordförande, landstingsdirektören Gillis Albinsson, professorn Ragnar Bentzel, fru Barbro Bornedal, barnavårdsdirektören Karl-Erik Granath, professorn Georg Karlsson, fru Maj-Lis Landberg, redaktören Kerstin Lundberg, fru Linnea Nyman, avdelningschefen Bertil Rehnberg, docenten Bertil Söderling samt fru Katarina Wilandh. För beaktande i de delar som inte faller inom ramen för andra kommittéers utredningsuppdrag bar Kungl. Maj :t till beredningen överlämnat ett antal riksdagsskrivelser. Sålunda har bland annat överlämnats en skrivelse från 1962 års riksdag med anhållan om utredning rörande samhällets ansvar för barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för att förbättra dessa familjers ställning samt rörande befolkningsfrågans olika aspekter. Vidare har överlämnats en skrivelse från 1963 års riksdag angående ekonomiskt stöd till hemarbetande mödrar med barn i förskoleåldern. För att erhålla ökad kännedom om arten och omfattningen av familjearbetet med hänsyn till familjens sammansättning har beredningen låtit företaga två kartläggande undersökningar, vilka redovisas i föreliggande betänkande. Den första undersökningen (avsnitt A) har därvid närmast ägnats det arbete, som utförs inom hemmet, medan den andra undersökningen (avsnitt B) ägnats åt familjernas externa kontakter d.v.s. besök vid och kontakter med olika institutioner och inrättningar. Professor Carin Boalt — tillkallad såsom expert åt beredningen den 7 maj 1963 — har svarat för planering och bearbetning av den förra undersökningen samt i appendix 1 a också lämnat en redogörelse för denna undersöknings resultat. Stockholm i november 1965. För familjeberedningen Ulla

Lindström I Billy

Thorstenson

Innehåll AVSNITT A

Kartläggning

av familjearbetet

7 Beredningens sammanfattning och synpunkter 1. Hur undersökningen utförts 2. Urval 3. De undersökta familjerna 4. Tid för hemarbetet 5. Barntillsynen G. Den egentliga barnskötseln 7. Hushållsarbetet 8. Inköp och andra ärenden 9. Beredningens synpunkter Appendix 1 a) Redogörelse för resultaten från familjearbetsundersökningen, av professor Carin Boalt och fil. kand. Annika Johansson . . Appendix 1 b) Specialstudie av lantbrukarhustrurs förvärvsinsats . . . . Appendix 1 c) Specialstudie av husmödrar med kvalificerad huslig utbildning

7 8 9 9 12 13 15 16 18 19 21 47 51

AVSNITT B Kartläggning

av familjernas

servicekontakter

1. Besöksfrekvens 2. Kontaktperson och kontaktdag 3. Väntetider i samband med besök 4. Olägenheter i samband med besök 5. Telefonkontakter (i. Beredningens synpunkter Bilagor till avdelning A: Bilaga A l . Tabellsamling Bilaga A 2. Intervjuformulär Bilaga A 3. Utdrag ur instruktion för lokalombuden Bilagor till avdelning B: Bilaga B l . Tabellsamling samt urval och felkällor Bilaga B 2. Förteckning över institutioner som ingår i undersökningen . Bilaga B 3. Intervjuformulär

55 57 58 61 63 64 69 82 99 111 .129 131

AVSNITT A

Kartläggning av familjearbetet

Beredningens sammanfattning och synpunkter Många olika åtgärder har vidtagits av samhället för att ge barnfamiljerna möjligheter till levnadsvillkor som inte alltför myckel skiljer sig från andra familjegruppers. Ändå består en klyfta i levnadsstandarden mellan hushåll med och utan barn och den vidgas allteftersom barnantalet ökar. Uppoffringar av direkt ekonomisk natur, vilka följer med en ökad familj, har faniiljeberedningen belyst i en tidigare utredning (ökat stöd till barnfamiljer SOU 1964: 36). Men insatser för barnens räkning göres ju inte endast i form av utgifter, som kan summeras i beräkningar av vad barn kostar att ha. Också den fysiska och psykiska omvårdnad, som krävs för att främja uppväxten av friska och socialt välanpassade barn, utgör en indirekt kostnad och ofta en betydande sådan och har föranlett familjeberedningen att i flera sammanhang diskutera vårdnadsuppgiftens omfång och uppdelning, bl.a. i kollektiv barntillsyn (PM om barnstugor, stencil, Socialdepartementet 1963) och dess ersättning med vårdnadsbidrag (SOU 1964: 36). Tendensen till ökad förvärvsintensitet bland mödrar och inte minst småbarnsmödrar har aktualiserat gamla önskomål om en värdering av hemarbetet, som skulle kunna läggas till grund för en åtminstone ungefärlig uppskattning av vårdkostnaderna för barnen. Förhoppningar har också yppats på en sådan kartläggning av hemarbetet, dess innehåll och omfattning, att man skulle kunna få underlag även för bedömningar av andra sammanhängande problem som exempelvis frågan om ATP-poäng för vårdnadsår, förvärvsavdrags- och sambeskcttningsproblematiken, storleken av sjukförsäkringsförmåner och normer lör familjerättsliga underhållsbidrag. Svårigheterna att infria sådana önskemål är uppenbara. En utredning och precisering av hemarbetet, i syftet att åsätta detta ett »värde», måste spänna över en lång rad produktions-, service- och vårdnadsuppgifter inom hushållen och försöka nå fram till ett mått på den tid, som åtgår för dessa uppgifter i hushåll av olika sammansättning, med olika bostadsstandard och i olika geografisk och social miljö. Ännu svårare är att sedan i pengar värdesätta den uppmätta tiden för arbetet — kvaliteten därav är givetvis oåtkomlig för objektiva bedömningar. En kvinnas prestationer i hemmet och det värde de representerar för barnen, maken och samhället kan

8 endast konkretiseras i den stund hon upphör med dem för att överlåta dem på annan, betald arbetskraft eller — motsatt — hon lämnar en avlönad anställning för att i stället utföra dessa prestationer i hemmet. Någonstans i skärningen mellan marknadslönen för hushålls- och vårdnadsarbete och den individuella förvärvsförmågan med vad den kan avkasta ekonomiskt ligger alltså »hemarbetets värde», uttryckt i kronor. Emellertid kan man komma ett stycke på väg genom undersökning och studium av vissa bestämda arbetsuppgifter av stor allmängiltighet och vikt samt mäta dessa tidmässigt i olika representativa hushållstyper.

1. Hur undersökningen utförts Vid undersökningar av den här typen kan olika metoder för datainsamling komma till användning. En möilighet är att husmödrarna själva bokför den tid de använder för olika arbetsmoment. Detta tillvägagångssätt är emellertid mycket osäkert och medför ofta en hög bortfallsprocent. En annan möjlighet är att en person följer husmodern under en dag och därvid tidsstuderar de uppgifter hon utför. Sådana observationsstudier är dock dels mycket kostsamma och dels medför närvaron av en observatör risk för att familjen ändrar sina vanliga beteenden. Familjeberedningen har därför valt att genom intervjuer rekonstruera i vilken omfattning och under hur lång tid familjens medlemmar en viss dag ägnat sig åt olika sysselsättningar. För detta ändamål upprättades ett speciellt frågaformulär (bil. A 2), med vars hjälp uppgifter om familjernas sammansättning och bostadsförhållanden samt familjemedlemmarnas yrke och utbildning m.m. insamlades. För varje familjemedlem fanns också ett speciellt tidsschema, där 50 olika sysselsättningar, sammanförda under huvudrubrikerna vila-fritid, hushållsarbete, inköp och servicekontakter, barntillsyn och -vård, arbete-ej hushåll, samt en grupp »övrigt» fanns angivna. Där fanns också plats för registrering av varje kvartstimme av dygnets 24 timmar. På grundval av husmödrarnas uppgifter har intervjuarna på detta schema markerat tidsåtgången för varje sysselsättning som varit aktuell. Om någon hållit på med flera saker samtidigt, har endast vad som kunde betraktas såsom huvudsysselsättning registrerats. Den kortaste tidsperiod, som tidsschemat upptog, var som nämnt en kvarts timme. Detta har medfört att man inte kunnat markera kortare tidspass än 8 minuter, vilket som närmare påpekas under rubrikerna barnskötsel och hushållsarbete i någon mån kan påverka tider och frekvenser för vissa sysslor. I tidigare jämförbara undersökningar har man i regel endast tagit hänsyn till tidsåtgången för husmoderns arbete, medan här samtliga familjemedlemmars insatser registrerats, ehuru uppgifterna avgivits av husmodern. Genom

9 att man dessutom studerat ett så omfattande och differentierat antal aktiviteter, som överhuvudtaget kan förekomma, har en mycket noggrann kartläggning erhållits av familjemedlemmarnas tidsdispositioner. Då man vidare valt att utgå från familjestrukturen med hänsyn till barnens antal och åldrar, torde undersökningen ge ganska rättvisande jämförelser av lidsåtgången i olika familjetyper för arbete, barnavård, fritidssysselsättningar m.m. 2. Urval Urvalet av familjerna har skett så att ortsgrupp och bostadsstandard hållits under kontroll, dvs. varje familjetyp är representerad av samma antal fall i tre olika ortsgrupper — 1) större tätort, representerad av Stockholm, 2) mindre tätortskommun (med 10 000—20 000 invånare) och 3) glesbygdskommuner — samt i två olika bostadsstandardgrupper: 1) låg standard och 2) hög standard. Sju familjetyper har utvalts för studium: Grupp 1 är barnlös, dvs. i dessa familjer finns inga hemmavarande barn under 16 år. I grupp 2 finns ett barn i åldern 0—3 år, i grupp 3 finns ett skolbarn och i grupp 4 finns två barn under skolåldern, varav ett är 0—3 år och ett 4—6 år. I grupperna 5, 6 och 7 finns ett barn på 0—3 år och därutöver ett, två resp. tre skolbarn. Urvalet av familjerna skedde i två etapper: först genom en postenkät, som gav underlag för det egentliga urvalet av 630 hushåll, som slutligen uttogs för personliga intervjuer. Endast familjer med två makar medtogs i urvalet för intervjun. Intervjuer utfördes sedan med 571 familjer, vilket innebär ett bortfall av 9,4 procent. Dessa var i stort sett jämnt fördelade på familjetyper, ortstyper och bostadsstandardkategori. Intervjuerna utfördes i mars—april 1964.

3. De undersökta familjerna Intervju familjerna utgör inte något statistiskt representativt urval av svenska hushåll, eftersom t.ex. antalet 4-barnsfamiljer i undersökningen är lika stort som antalet 1-barnsfamiljer. Urvalsprincipen har i stället bestämts av det angivna syftet: att studera arbetsmängden i hemmen under jämförelser mellan familjer med olika barnantal eller u t a n barn. De undersökta familjerna omfattar sålunda de i Sverige vanligast förekommande familjetyperna vad sammansättningen angår, i princip lika många av varje »sort», och representerar dessa familjetyper uppdelade på olika bosättningsplatser och bostadsstandard. Att därigenom vissa familje- och ortstyper blivit övereller underrepresenterade har knappast någon betydelse med den målsättning som undersökningen haft. De uppgifter som framkommit torde ge en god bild av den arbetstid, som användes för olika arbetsinsatser i hemmet, när familjen bor i en viss geografisk miljö och har den sammansättning som studerats här.

10 De undersökta familjernas fördelning på olika socialgrupper stämmer i stort sett med motsvarande fördelning av hushållen inom landet. Detsamma gäller inte om husmödrarnas ålder i de olika familjetyperna. Medianåldern uppvisar vissa variationer, med den lägsta i familjer med ett litet barn (typ 2; 26 år) och den högsta i familjer med ett skolbarn (typ 3; 42 å r ) . Uppmärksammas bör, att bland de barnlösa hushållen endast medtagits sådana där husmodern är under 50 år; medianåldern har där blivit den näst högsta eller 38 år. I den övervägande delen av de undersökta hushållen var skolstandarden för både man och hustru att ha genomgått folkskola. I familjetyperna 2 och 4, dvs. där medianåldern för husmödrarna är lägst, finner man helt naturligt den högsta utbildningsnivån. Endast 5 % av totala antalet husmödrar har skaffat sig en mer än ett-årig utbildning inom husliga områden medan omkring 70 % helt saknar sådan. Av samtliga hustrur hade 40 % någon form av förvärvsarbete utöver hemarbetet. I gruppen utan barn gällde detta 70 %. Förvärvsintensiteten växlar med barnens ålder och antal. Den är lägst i gruppen med 2 barn under skolåldern — 23 % — och högst i gruppen med ett skolbarn — 46 %. Totalt arbetar 1/3 på heltid av dem som har förvärvsarbete. Nära hälften av de förvärvsarbetande husmödrarna med ett litet barn har uppgivit, att de arbetar på heltid. Undersökningen visar att förvärvsarbetande mödrar med två eller flera barn till större delen förvärvsarbetar mindre än 20 timmar per vecka. Bland dem med två små barn under 6-årsåldern förvärvsarbetar emellertid 1/3 över 36 timmar per vecka, medan 1/3 förvärsarbetar 21—25 timmar och endast 1/3 förvärvsarbetar mindre än 20 tim./vecka. Till jämförelse kan nämnas att av de förvärvsarbetande gifta kvinnorna utan barn i utredningsmaterialet nära 2/3 arbetar mer än 36 timmar i veckan. Förvärvsarbetet påverkar helt naturligt kvinnans arbete i hemmet. Gemensamt för alla förvärvsarbetande i utredningen är att de inskränker sitt hemarbete för att få utrymme för förvärvsarbetet och att de förvärvsarbetande i genomsnitt ägnar blott hälften så mycket tid åt hem- och barnavård, som de vilka arbetar uteslutande hemma. Framförallt förekommer förvärvsarbete inom service- och kontorsyrken — de förra ger också de bästa möjligheterna till deltidsanställning. Det tycks föreligga en tendens att hustrun tar arbete, så snart det blir möjligt för henne med hänsyn till barnen. Detta gäller särskilt yrken, där arbetstidens omfattning och förläggning ger hyggliga förutsättningar för en kombinering av förvärvsarbetet med hemmets skötsel. Barntillsynen ordnas mest inom familjen genom make och syskon (20 % resp. 10 % av fallen) medan släktingar, grannar och hemhjälp hjälper till i sammanlagt 29 % av fallen. Samhälleliga institutioner som daghem och lekskolor utnyttjas - - eller kan utnyttjas — i endast ringa omfattning. Tillsainmans med familjedag-

11 hem bereder de plats för 9 % av barnen. I viss utsträckning får barnet följa med till arbetet eller har husmor sitt förvärvsarbete förlagt till hemmet (16 % resp. 9 % ) . 5 % slutligen av de små barnen uppges sköta sig själva. Mödrarna i dessa fall arbetar ofta mindre än 10 tim./vecka och det får antagas att deras arbete kan utföras under tider då barnet sover. De olika sysslorna inom hemmet utföres i helt övervägande grad av hustrun, även i de fall där hon har förvärvsarbete på heltid. Betald hemhjälp och annan hjälp i hushållet förekommer i mindre utsträckning: endast i 7 resp. 16 % av samtliga familjer — och då framförallt i småbarnsfamiljer där husmor förvärvsarbetar. De ägnar sig framförallt åt barntillsyn samt — hemhjälparna — åt städning. Bostäderna för de undersökta familjerna visar övervägande god standard. De är något större i glesbygdshushållen — framförallt större än i Stockholm, Bostadsytan växer också något med ökat barnantal med undantag för familjetyp 7 (4-barnsfamiljer) där den är mindre än för 3-barnsfamiljer (typ 6). I typ 7 är det också minst vanligt att familjerna har bil. Innehavet av bil varierar även mellan ortstyper och är vanligast i glesbygd, där 77 % uppgivit sig ha bil, mot 62 % i Stockholm. Den hushållstekniska utrustningen är genomgående mycket hög hos de undersökta familjerna. Nära 90 % av samtliga har exempelvis kylskåp. Detta kan medverka till att man inte märker någon speciellt utpräglad tendens hos de förvärvsarbetande husmödrarna att i större utsträckning än de helt hemarbetande utnyttja färdigvaror eller att köpa service som medför arbetslättnader. I fråga om tvätt uppgav dock 33 % av de förvärvsarbetande på heltid, att de sänt bort vittvätten, medan motsvarande siffra var 14 % för de hemarbetande. Några skillnader mellan familjetyperna när det gäller tvättorganisation har inte kunnat konstateras och det verkar inte heller som om husmödrarnas ålder skulle påverka tvättvanorna. Däremot synes bostadens försörjning med tvättutrustning inverka, vilket understryks av att yngre husmödrar, som oftare bor i bostäder med maskinell utrustning, i något högre grad tvättar i egen maskin än de äldre. I stor utsträckning uppgavs, att man bakade h e m m a : i ca 1/3 av hushållen mjukt matbröd och i ca 4/5 av hushållen vetebröd respektive kakor. Andelen hushåll som bakar allt slags bröd växer med barnantalet; hela 40 procent av husmödrarna med fyra barn bakade alla tre brödsorterna. Varken förvärvsarbetet eller åldern verkar dock ha någon betydelse, medan däremot andelen, som inte bakat någon brödsort, är avsevärt större i städer och tätorter än i glesbygd. Vad beträffar hemsömnad (exklusive lagning) förekommer sådan i omkring 40 % av alla barnfamiljer. Drygt 1/3 av samtliga undersökta familjer med och utan barn har sytt något plagg till familjen, huvudsakligen av enklare beskaffenhet. Färdigvaror används betydligt mera av Stockholmshushållen än av glesbygdshushållen.

12 Ålder och förvärvsarbete visar dock inget samband med inköpsvanorna. Bland de sex uppräknade varuslagen (se bil. A 2, fråga 31) har djupfryst fisk visat sig vara mest attraktivt; hela 70 % av husmödrarna har köpt sådan under senaste månaden. Nära 1/3 har vidare uppgivit att de köpt 4—6 av de varuslag de testades pä. De fyra frågor, som rörde hembakning, hemtvätt, hemsömnad och inko}) av färdigvaror, var avsedda att belysa husmödrarnas benägenhet att skaffa sig hushållslättnad. Någon utpräglad sådan benägenhet att utnyttja den service, som finns på ovanstående områden, kunde dock inte märkas och inte heller någon utpräglad skillnad mellan förvärvsarbetande och helt hemarbetande husmödrar. Resultaten ger snarare uttryck för olika attityder hos husmödrarna. Vissa köper färdig mat för att spara tid, men syr kläder för att det är roligt och bakar bröd av ekonomiska skäl.

4. Tid för hemarbetet Som redan nämnts har intervjupersonerna fått ange huvudsysslan för varje kvartstimme av undersökningsdagen. Det betyder att sysslor som tagit mindre än 7—8 minuter åt gången inte har särskilt noterats. Rader av små ingripanden under passning av småbarnen faller därmed utanför tidsnätet liksom också korta, fast ingalunda betydelselösa handräckningstjänster som make och äldre barn bidrar med. Detta behöver hållas i minnet för att inte bilden av arbets- och ansvarsfördelningen i familjen skall bli alltför onyanserad. Tidsåtgången för olika aktiviteter inom de olika familjetyperna visar stor spridning. Dock är variationerna mellan familjetyperna signifikant högre än inom familjetyperna. Det bör därför understrykas att tidsuppgifterna i första hand är giltiga för jämförelser mellan olika familjelyper. Sedan de arbetsuppgifter fullgjorts, som sammanhänger med barnen och hemskötseln, ägnar husmödrarna dygnets återstående timmar åt sömn och fritidssysselsättningar, där de inte förvärvsarbetar, vilket inskränker på tiden för andra aktiviteter överhuvudtaget. De ej förvärvsarbetande ägnar sålunda mer än dubbelt så mycken tid åt hemarbete som de heltidsarbetande, och detta kan endast delvis förklaras av skillnader i barnantal. Vidare kan tilläggas att männens och barnens deltagande i hemarbetet enligt utredningsmaterialet är ringa. Skolbarnen hjälper till med enstaka sysslor i korta tidspass. Majoriteten män har inte alls deltagit i hushållsarbetet, varför medianen är 0 timmar för manligt hushållsarbete. Den lilla andel män, för vilka sysslorna varit aktuella under mätdagen har ägnat ca 15 minuter åt matlagning och diskning, medan tiderna för männens städning varierat mellan 15 minuter och 1 timma. I 0- och 1-barnsfamiljerna verkar männen ha varit något aktivare än i övriga familjetyper men i det närmaste passiva i flerbarnsfamiljerna. När hustrun förvärvsarbetar

13 öka* männens arbetsinsats — exempelvis beträffande matlagning från 12 % da hon är hemmafru, Ull 29 % när hon förvärvsarbetar på heltid. Hustruns förvärvsarbete påverkar givetvis barnskötseln. Den sammanlagda tiden för denna sjunker frän 2 limmar (omfattande barnen i alla åldrar) för ej förvärvsarbetande till 45 minuter för heltidsarbetande. Männens deltagande i den egentliga barnskötseln synes däremot inte påverkas av om hustrun förvärvsarbetar eller ej. För vård av minsta barnet ägnar en liten del män omkring en kvart, medan det är något vanligare att pappan leker med barnen, ibland upp till 1 1/2 timma. Två specialbearbetningar har skett av det material som ingår i undersökningen. Den första omfattar 49 hushåll, där maken är verksam inom jordbruk eller näraliggande områden. Avsikten har varit att utröna i vilken omfattning husmödrarna i dessa familjer deltar i olika arbetsuppgifter, som kan hänföras till den gemensamma rörelsen. Bearbetningen visar att nära 80 procent av lantbrukarhustrurna »förvärvsarbetar» — till största delen inom det egna jordbruket. Hälften av dessa förvärvsarbetar dock högst 20 tim./vecka och endast 10 % är heltidssysselsatta, dvs ägnar mer än 36 tim./vecka åt arbetet i rörelsen. I grundmaterialet har 40 % av husmödrarna uppgivit att de förvärvsarbetar — 1/3 därav på heltid. Jämförelser är emellertid vanskliga att göra, då familjetyperna inte visar samma fördelning i specialbearbetningen som i huvudundersökningen. Genom den andra bearbetningen ville man ta reda på huruvida husmödr a r med kvalificerad huslig utbildning (mer än ett år) är mera benägna att utnyttja service eller köpa färdigvaror som k a n underlätta hushållsarbetet. Materialet, som omfattar 26 husmödrar, är alltför litet för att ge underlag för några allmänna slutsatser. Men det bör ändå nämnas, att de hushållsutbildade i något högre grad köper olika färdigvaror. Deras något större benägenhet för arbetslättnad tar sig också uttryck i mindre bakning än genomsnittshushållen. Tvättorganisation och sömnad visar däremot endast små differenser. De husligt utbildade syr dock i något större utsträckning medelsvåra plagg än övriga. En jämförelse mellan tiderna för matlagning, diskning, städning och bäddning ger inte besked om att de hushållsutbildade skulle klara uppgifterna på kortare tid än övriga.

5. Barntillsynen Erfarenheten säger att när en familj får sitt första barn medför detta en omställning av hela dess livsföring. Möjligheterna för båda makarna att förvärvsarbeta minskas eller elimineras genom den nya bundenhet vid hemmet, som tillsynen av småbarnet för med sig. Även fritiden — den del ;iv dygnet som makarna tidigare kunnat ägna åt föreningsliv och hobbyverksamhet — måste nu användas för sysselsättning inom hemmet. Det lilla barnet kräver en vuxens ständiga närvaro, en oavlåtlig passning under

u varje stund av dess vakna tillvaro för att kläs på, kläs av, tvättas, matas, hindras från att riva ner eller skada sig, plockas upp efter, tröstas, lekas med osv. Mycket av detta är barnavård i egentlig mening. Men åtskilligt är tidsmässiga småsaker som vårdaren kan uträtta så att säga med ena handen och i förbifarten, medan hon för övrigt är upptagen av en huvudsyssla. Barnpassning i minutportioner kan inte registreras och införas i tidschemat på samma sätt som övriga sysselsättningar. Därför har mödrarna i föreliggande undersökning fått uppskatta mera ungefärligt hur mycken tid de och övriga familjemedlemmar dagligen ägnar tillsynen av det minsta barnet, hur lång tid de känner sig bundna av dess tillsyn. Av tabell 1 framgår att tillsynen av det minsta barnet — detta ma vara det förstfödda eller ha äldre syskon — tar modern i anspråk mellan 8 och 11 timmar. Man får antaga att denna hennes tid i stort sett omfattar barnets vakna tid med undantag av den tid som de övriga familjemedlemmarna eller utomstående ser till barnet. Tillsynen av det minsta barnet, som i alla familjetyper är under tre år, tar mindre tid i glesbygd, nämligen i runt tal 8 timmar, än i Stockholm — 9 timmar — och på annan tätort — 10 till 11 timmar. Medianen för samtliga familjetyper och bostadsorter är 9 till 9 1/2 timmar. Det finns således vissa variationer mellan olika bostadsorter, som kan förefalla förbryllande. Men förklaringarna behöver inte vara långsökta. Då hushållsarbetet uppges ta längre tid i glesbygder, där förmodligen avstånd m.m. gör hemmets och familjens skötsel mera tungarbetad, kan den kortare tillsynstiden av det minsta barnet vara förklarlig. Bland glesbygdsfamiljerna torde också möjligheterna till fri och trygg lekverksamhet utomhus vara en viktig förklaring till den kortare tillsynstiden. Olika förvärvsintensitet bland mödrar i skilda delar av landet påverkar troligen också bedömningen. Som tidigare konstaterats övertar även fadern och de äldre barnen en del av tillsynen, när mamman förvärvsarbetar. Faderns mera aktiva deltagande i tillsynen kan också utgöra en förklaring till den lägre tillsynstid som uppges för mödrar med två småbarn, som kan splittra mammans uppmärksamhet och krafter. Annars ägnar sig familjefäderna påfallande lite åt sina barn. I 4-barnsfamiljerna har majoriteten män inte ägnat någon tid åt barntillsynen, medan mediantiden för fäderna i övriga familjer varierar mellan 1/2 timme och 1 timme och 45 minuter. Här bör dock framhållas att även uppskattningen av hur lång tid make och barn ägnat barntillsynen har gjorts av husmodern (se bil. A 2, fråga 46) och en viss underskattning från husmoderns sida av makens och barnens insatser är tänkbar. Om männen själva lämnat uppgifterna skulle sannolikt tiderna blivit längre. Åtskillig handräckning inom familjen under kortare tidspass än 7—8 minuter och detta att hjälpa till att »hålla ett öga på» ungarna kan nog mannen uppleva som en verklig delaktighet i hemarbetet, medan hustrun, som känner sig ha huvudansvaret, bagatelliserar samma medverkan. En felkälla innebär onekligen detta, som dock inte rubbar huvudintrycket av en arbets-

15 fördelning inom det undersökta familjematerialet, som alltjämt är traditionellt könsbunden. Tabell 1. Tillsyn av minsta barnet (Husmoderns tid i antal timmar per dag) Ortstyp Familjetyp

Summa Median

Stockholm Median

Tätort Median

Glesbygd Median

2 1 barn 0—3 år 4. 1 barn 0—3 » 1 1 barn 4—6 » J 5. 1 barn 0—3 » 1 1 barn 7—15 » J

9!4

io y2

8%

9 /,

91/2

6. 1 barn 0—8 » 1 2 barn 7—15 » J' '

9%

8y 2

7. 1 barn 0—3 » 1 3 barn 7—15 » J

io ys

sy 2

9 Summa

»y8 9

Anm. För exaktare tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXI.

6. Den egentliga barnskötseln Hur många timmar ägnar då husmodern åt den direkta skötseln av barnen? Tillsynen av minsta barnet, då hon håller dess förehavanden under observation medan hon sköter andra sysslor, är en bundenhet som hindrar arbete utanför hemmet, men inte är barnskötsel i egentlig mening. Det är däremot matning, tvättning, blöjbyte och påklädning, lek och promenader med de små barnen, läxläsning med skolbarnen o.dyl. Anmärkningsvärt är att dessa uppgifter tar lika lång tid i alla familjetyper. Som tabell 2 visar använder mödrarna ca 2 timmar åt barnskötseln, oavsett om det finns 1, 2, 3 eller 4 barn i familjen. En förklaring härtill kan vara att lek och promenader oftast kan göras med flera barn samtidigt och därför inte dubbelregistrerats. Men övriga sysselsättningar — personvård och matning — ägnas tydligen framförallt de små barnen: ca 1 timme personvård resp. 45 minuter för matning när endast ett barn finns i familjen. Finns äldre syskon reduceras tiden i båda fallen med en kvart. Skolbarnen liksom även lekbarnet i familjetyp 4 ägnas alls inte så mycken direkt vårdtid, när de har yngre syskon. Endast 1/4 av alla husmödrar har således gett sina barn i åldern 7—15 år hjälp med personvården. Även läxhjälp förekommer tydligen i ringa omfattning. Där det varit aktuellt har det tagit mellan en halvtimme och 45 minuter. Här kan som exempel nämnas att i familjer med enbart ett skolbarn har endast 11 % av husmödrarna hjälpt till med läxorna.

16 Anmärkningsvärt är också att fäderna medverkar i barnskötseln i så ringa omfattning. Bara 10 % av männen bar enligt hustrurnas uppgifter deltagit i personvården av det minsta barnet. Att fäderna leker med barnen är däremot något vanligare. I vissa familjetyper gör tydligen 1/3 av fäderna detta och tiden kan i vissa fall sträcka sig upp till 1 timme och 30 minuter. Inte heller deltar mannen mera i barnens skötsel, när hustrun tar ett förvärvsarbete, ehuru förvärvsarbetet inverkar på och minskar den tid husmödrarna ägnar sina barn. Den sammanlagda tiden för barnavården sjunker därvid från de tidigare nämnda 2 timmarna för icke förvärvsarbetande till ca 45 minuter för de förvärvsarbetande på heltid. Man måste dock komma ihåg att skötseln i dessa fall övertas av någon annan person, varför det knappast finns skäl att tro att vården av barnet blir mindre tillfredsställande i de fall husmor är förvärvsarbetande. Det finns här anledning att ånyo erinra om den form av tidsregistrering, som använts i undersökningen och som inte upptar registrering av barnsysslor som tagit mindre än 8 minuter. Inte minst torde detta gälla personvård och lek med barnen och kan vara en förklaring till den förhållandevis korta tid som husmödrarna ägnar sina barn. Tabell 2. Barnskötsel (Husmors tid i antal timmar per dag) Ortstyp Familjetyp

Stockholm i Median i

1. 0 barn 2. 1 barn 0—3 år 3. 1 barn 7—-15 » 4. 1 barn 0—3 » 1 1 barn 4—6 » j 5. 1 barn 0—3 » 1 1 barn 7—15 » j 6. 1 barn 0—3 » 1 2 barn 7—15 » (' ' 7. 1 barn 0—3 » i 3 barn 7—15 » J Summa

Tätort Median

Glesbygd Median

2 34

2y 2

0 Summa Median

0 2% 0

2%

1%

l3/4

2%

2.H

1%

m

iy2

2 Anm. För exakta tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tal). XXIII.

7. Hushållsarbete Hushållsarbetet omfattar i denna undersökning matlagning, diskning, tvätt, mangling, strykning, städning, bäddning, kläd- och skovård, sömnad, reparation av bostad och inventarier, uppvärmning av bostaden samt en grupp »övrigt hushållsarbete». Tidsåtgången för denna sektor av hemarbetet ger

de bästa möjligheterna till jämförelser av arbetsbördan mellan familjer ined och utan barn. Hushållsarbetet är också för samtliga familjetyper den mest tidskrävande posten, samtidigt som det ger husmödrarna möjligheter att lägga ned mer eller mindre tid på de speciella uppgifterna, alltefter fallenhet och intresse. Tyngdpunkten i hushållsarbetet ligger på matlagning, diskning och städning, vilka tillsammans med bäddning är göromål som utförs eller måste utföras dagligen. Praktiskt taget alla husmödrar har också ägnat sig åt dessa sysslor vid undersökningstillfället. Tillsammans tar dessa hushållssysslor mellan 3 och 4 timmar i anspråk per dag. Tidsåtgången är lägst i de barnlösa familjerna och stiger sedan successivt med det ökade barnantalet. Tvätt, klädvård och sömnad förekommer mindre regelbundet, men tar å andra sidan ganska lång tid i anspråk i de fall de är aktuella. Att tvätta tar omkring en timme per dag, såvida det finns barn i familjen, annars räcker det med en halvtimme. Andelen som ägnat sig åt tvätt under mätdagen är också lägre bland de barnlösa familjerna — 30 % — mot ungefär hälften i övriga familjer. Klädvård har 1/5 husmödrar ägnat sig åt, och tiden varierar mellan 1/2 och 1 timme. Syr gör man däremot något oftare — 1/3 har gjort detta den aktuella dagen. Tiderna för sömnaden varierar emellertid mycket, den längsta tiden — 2 timmar — återfinns bland 4-barnsfamiljerna. Den sammanlagda tid som husmödrarna ägnar åt hushållsarbete uppgår — som tabell 3 visar — till mellan 4 och 7 timmar, beroende på hur många barn familjen har. När husmor förvärvsarbetar inverkar detta i hög grad på hennes tid för hushållsarbetet. Heltidsarbetande använde 2% timme för detta, medan Tabell 3. Hushållsarbete (Husmoderns tid i antal timmar per dag) Ortstyp Familjetyp

1. 2. 3. 4.

0 barn 1 barn 0—3 år 1 barn 7—15 » 1 barn 0—3 » 1 1 barn 4—6 » J 5. 1 barn 0—3 » 1 1 barn 7—15 » / ' ' 6. 1 barn 0—3 » i 2 barn 7—15 » J 7. 1 barn 0—3 » 1 3 barn 7—15 » J Summa

Stockholm Median

Tätort Median

Glesbygd Median

3% 4y 4 4

sy 2

43/ 4

6 7

4 5 5

63/ 4

5%

5y 2

oy2

53/ 4

6%

6%

oy 2

oy2

7tf

7%

53/ 4

oy 2

5 5J/4

Anm. För exakta tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXIII. 2—7465 65

Summa Median

18 » h e m m a f r u a r n a » a n v ä n d e r h e l a 6 t i m m a r eller d r y g t d u b b e l t så m y c k e n tid. S k i l l n a d e r n a b e t i n g a s delvis av a t t de h e l t i d s a r b e t a n d e ä t e r n å g o n m å l tid u t a n f ö r h e m m e t och a v a t t m ä n n e n d e l t a r i n å g o t s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g i h u s h å l l s a r b e t e t n ä r h u s m o r f ö r v ä r v s a r b e t a r . Men s t ö r r e p l a n l ä g g n i n g och k o n c e n t r a t i o n ä r tydligen o c k s å en f ö r u t s ä t t n i n g för a t t d e n f ö r v ä r v s a r b e t a n d e h u s m o d e r n skall l y c k a s m e d k o n s t s t y c k e t a t t s k ö t a sitt h u s h å l l på halva tiden. M ä n n e n s i n s a t s e r i h u s h å l l s a r b e t e t ä r a n n a r s m y c k e t låga. M a j o r i t e t e n m ä n h a r i n t e alls deltagit eller deltagit m i n d r e ä n 8 m i n u t e r , v a r f ö r m e d i a n e n blir 0 t i m m a r för m a n l i g t h u s h å l l s a r b e t e .

8. Inköp

och andra

»ärenden»

V a d s l u t l i g e n b e t r ä f f a r i n k ö p och a n d r a ä r e n d e n för f a m i l j e n ä g n a r de flesta h u s m ö d r a r n a d r y g t en t i m m e p e r d a g åt d e t t a . N ä r e n d a s t ett skolb a r n f i n n s i f a m i l j e n r e d u c e r a s dock tiden till ca en h a l v t i m m e . Även för O - b a r n h u s m ö d r a r n a är d e n o b s e r v e r a d e i n k ö p s t i d e n n å g o t lägre. M e d a n d e n t o t a l a a n d e l e n h u s m ö d r a r , s o m ä g n a t sig åt i n k ö p av d a g l i g v a r o r u p p g å r till n ä r a 60 % h a r s a m m a n l a g t e n d a s t 5 % av m ä n n e n gjort d e t t a u n d e r m ä t d a g e n . M ä n n e n s d e l t a g a n d e vid i n k ö p av ej d a g l i g v a r o r , är o c k s å m i n d r e ( 3 % ) ä n h u s m ö d r a r n a s (12 % ) . D ä r e m o t ä r a n d e l e n h u s m ö d r a r och m ä n s o m b e s ö k e r serviceställen lika stort — 4 %. M a j o r i t e t e n h u s m ö d r a r och d e r a s m ä n h a r således i n t e u n d e r m ä t d a g e n ä g n a t n å g o n tid å t s e r v i c e k o n t a k t e r — dvs. b e s ö k p å i n s t i t u t i o n e r och serviceställen, h o s l ä k a r e , p å s j u k h u s , i skolor etc. — m e n för de h u s m ö d r a r s o m h a f t s å d a n a k o n t a k t e r v a r i e r a r t i d e n m e l l a n 3 1/2 och 6 t i m m a r . F ö r Tabell k. Inköp (Husmoderns tid i antal timmar per dag) Ortstyp Familjetyp

0 barn 1 barn 0—3 år 1 barn 7—15 » 1 barn 0—3 » 1 1 barn 4—6 » j 1 barn 0—3 » 1 barn 7—15 » 6. 1 barn 0—3 » 2 barn 7-—15 » 1 barn 0—3 » 3 barn 7—15 »

Tätort Median

Glesbygd Median

y2

i iy 2

y2

o iy 2 Vt

y2 iy 2 y2

iy 2

i

i%

iy 2

iy 4

iy4

m

iy 2

iy 2

i%

i%

iy*

iy*

i%

i

1%

y2

Summa

Summa Median

Stockholm Median

1H

Anm. För exakta tidsangivelser samt spridningsmått hänvisas till bil. A 1 tab. XXIV.

iy 4

19 närmare uppgifter angående familjernas utnyttjande av samhällsservice, fördelningen av dessa besök på olika familjemedlemmar samt väntetider i samband med besöken m.m., hänvisas till beredningens undersökning om servicekontakter. 9. Slutsatser Det här summariskt redovisade materialet anger endast h u r mycket tid husmor ägnat åt hemarbete, barntillsyn och barnskötsel. Om man beaktar även övriga familjemedlemmars insatser, ehuru förbluffande små även där husmor har ett förvärvsarbete vid sidan om hemarbetet, kan konstateras, att de totala hemarbetstiderna ökar från 6 timmar i O-barnsfamilj erna till nära 10 timmar, när ett litet barn tillkommer, samt faller tillbaka till ca 8 timmar, då barnet blivit skolbarn utan syskon. För ett par barnlösa makar är hemarbetet och omvårdnaden av den egna personen och varandra inte större än för två ogifta var för sig, och någon anledning för samhället att intressera sig för det barnlösa hushållets hemarbete ur ekonomiska synpunkter finns inte. Annorlunda är fallet, där förekomsten av barn medför ett merarbete, som utestänger den ena föräldern från inkomstmöjligheter som den barnlöse normalt har. Familjeberedningen har i en tidigare promemoria (SOU 1964: 36) förordat utredning om ett speciellt vårdbidrag till familjer med små barn som kompensation för detta merarbete och för att göra alternativen förvärvsarbete — hemarbete mera likvärdiga. Som underlag för en bedömning av storleken av den kompensation, som samhället skulle kunna tänkas ge barnfamiljer, där mödrarna själva sköter sina små, har denna undersökning gjorts. Om man från den sammanlagda tid som barnfamiljerna enligt denna undersökning använder för olika aktiviteter drar den tid de barnlösa hushållen använder, visar det sig att familjer med 1—2 barn lägger ner ca 4 timmar per dag och familjer med 3 eller 4 barn ca 6 timmar per dag på arbetsuppgifter, som direkt sammanhänger med barnen och som de barnlösa följaktligen inte har. Att i pengar försöka värdera dessa prestationer är — som tidigare påpekats — utomordentligt vanskligt. Vilken metod man än använder blir resultaten grovt schematiska. Hemarbetets pris på arbetsmarknaden är alltid möjligt att fastställa för en given tidpunkt och en bestämd ort. Det varierar sålunda mellan det aktuella marknadspriset på orten för hembiträden, städhjälpspersonal och barnvakter å ena sidan och å andra sidan löneläget för den kvalificerade husmorsersättaren på en kommunal hemvårdarinnetjänst. Men medan en sådan jämförelse kan vara acceptabel för den ena husmodern, kan den andra med rätta värdera sin insats avsevärt högre. Kvaliteten på den vård och på de emotionella och utvecklingsfrämjande kontakter, som skapas mellan mor och barn, växlar från familj till familj. Då insatser inom andra områden av arbetslivet betalas efter kvaliteten på det gjorda arbetet, finns goda skäl

20 för en mera subjektiv värdering även av hemarbetet. En husmor som skaffat sig en god huslig utbildning, kan t.ex. ha anledning att värdera sin insats i hemmet högre än vad hennes husligt outbildade »medsyster» gör. Man kan inte heller bortse från det alternativvärde, som husmödrar med andra sorters yrkesutbildning anser att deras hemarbetsinsats har. Att utbyta ett avlönat yrkesarbete mot ett oavlönat hemarbete är den valsituation som många kvinnor ställs inför, när de får barn som kräver vård och tillsyn på heltid. De försök, som då brukar göras, till ekonomisk kalkyl över vad familjen förlorar, respektive vinner på att betala annan vårdarinna eller betala daghemsavgifter för barnet såsom avbränning på moderns förvärvsinkomst minus skatt utfaller nästa alltid olika i varje individuellt fall. En rad välkända faktorer påverkar bedömningen av om det lönar sig eller inte för familjen att båda makarna förvärvsarbetar. I ännu skarpare belysning ställes frågan om hemarbetets alternativvärde, om hemarbetet, utan att ändra innehåll eller karaktär, mera allmänt skulle utföras av fäderna i stället för av mödrarna. Klyftan mellan de ekonomiska alternativen bleve då ännu bredare och från männens alltjämt högre genomsnittliga inkomster skulle steget ner till hemarbetets värdenivå bli ändå längre. Någonstans på vägen mellan flertalet förvärvsarbetande kvinnors nettoinkomst och de faktiska vårdkostnaderna för ett litet barn får man söka det belopp som skulle k u n n a bli ett realistiskt vårdbidrag med effekt att underlätta valet av arbetsuppgift. Under barnets första levnadsår är för övrigt arbetet med och tillsynen av barnet så sammanvävda att en arbetsvärdering i vedertagen mening blir illusorisk. Att objektivt värdesätta den faktiska bundenhet, som det innebär att oavlåtligt passa och ha ansvaret för ett barn, erbjuder h a r t när oöverstigliga svårigheter. Husmödrarna har i denna undersökning själva uppskattat den tid de känner sig bundna av barnen till mellan 9—9V2 timmar, vilket torde överensstämma med den tid barnen är vakna. I praktiken sträcker sig dock denna bundenhet över dygnets samtliga timmar, även om den i viss mån minskas av andra familjemedlemmars delaktighet i barntillsynen. Bundenheten inskränker framförallt mödrarnas valmöjligheter och detta över hela fältet av verksamheter — yrkesarbete, studier, förenings- och annan aktivitet. Den åberopas också i familjeberedningens undersökning av barnfamiljernas planering av sitt barnantal som en av de två huvudfaktorerna för önskan att begränsa barnantalet i familjen. Därför måste också bundenheten tas med i beräkningen när man försöker värdera det merarbete som utföres inom barnfamiljerna. I den här presenterade undersökningen har denna bundenhet studerats närmare och k u n n a t mätas i kvartar och timmar av arbetsdagen. Resultaten har enligt familjeberedningens mening inte minskat problemets proportioner — tvärtom visat på behovet i detta hänseende av en utökad samhällsservice och samhällssolidaritet.

Appendix

1a

Redogörelse för r e s u l t a t e n f r å n familj e a r b e t s u n d e r s ö k n i n g e n Av professor Carin Boalt och fil. kand. Annika

I. Undersökningens 1. Bakgrund

bakgrund,

uppläggning

och

Johansson

genomförande

och syfte

Vid den översyn av samhällets familjestödjande åtgärder som företages av Familjeberedningen behövs ökad kännedom om de insatser som familjen gör i samband med barnen. Detta innebär att familjearbetet bör studeras med utgångspunkt från barnen. I familjearbetet ingår olika grupper av aktiviteter: organisatoriska, färdigställande, återställande, personvårdande m.m. Familjens insatser för barnen berör deras materiella konsumtion, fysiska omvårdnad, emotionella och intellektuella utveckling samt deras allmänna sociala anpassning. Familjen gör sina insatser — uppoffringar — i olika former: pengar, tid och intresse. Den mot uppoffringen svarande prestationen innebär i p r i n c i p tillkomst och uppväxt av barn där det bästa utbytet utgöres av fysiskt och psykiskt välutvecklade och socialt välanpassade barn. I många sammanhang h a r studier utförts som avser att belysa samband mellan en eller flera komponenter på uppoffrings- respektive prestationssidan. Så har t.ex. problem som berör samband mellan tid och intresse, grad av kontakt mellan mor och barn som förvärvsarbetande mödrar ägnar barnen och barnens psykiska hälsa och sociala anpassning studerats. (Blume-Westerberg, Husen, Jonsson.) I anknytning till hushållsbudgetundersökningar h a r man i flera sammanhang sökt beräkna uppoffringen mätt i penningutgifter för b a r n i olika åldrar och vid olika familjesammansättningar. Därvid h a r man sökt konstruera konsumtionsenhetsskalor, byggda på penningbudgetdata. Hittills h a r man endast gjort preliminära ansatser att på motsvarande sätt studera tidsbudgetdata. I vissa tidigare studier (Boalt, Holm) har tidsfördelningen behandlats med huvudvikten lagd vid det manuella hushållsarbetet främst med hänsyn till tekniska förutsättningar såsom bostadens utformning och utrustning med hjälpmedel. Däremot har vare sig organisationsarbetet i samband med familjen eller tidsmässiga insatser i samband med familjen eller tidsmässiga insatser i samband med barnen studerats mera ingående. Huvuduppgiften för den nu aktuella undersökningen är att söka belysa den tidsmässiga insats som åtgår för de uppgifter som sammanhänger med barnen. Den tidsmässiga insatsen omfattar olika slag av vård och tillsyn av barnen, andelen av uppgifter inom hemmen som kan beräknas vara utförda för barnens räkning och kontakter med skilda serviceinstanser. Det är u p p e n b a r t omöjligt att renodla insatser som görs för barnens del. Man h a r att registrera hela förloppet i fråga om aktiviteter såväl inom som utom hemmet. I fråga om kontakter med andra institutioner h a r i denna undersökning endast tidsåtgång för kontakter och vem som sköter dessa kontakter registrerats, då dessa frågor behandlas av Familjeberedningen i annat sammanhang.

22 2. Uppläggning

och

genomförande

Undersökningen har planerats så att den kan ge en beskrivning av tidsmässiga förhållanden vid olika familjesituationer och möjlighet för studier av samband mellan tidsåtgång och barnens ålder samt kombination av barn i olika åldrar, i det följande kallat familjetyp. Man vill alltså för viss tidsperiod kartlägga de aktiviteter som har samband med familjen och hemmet för alla personer som är berörda med hänsyn till art och omfattning. I fråga om familjesituationen h a r vissa bakgrundsvariabler som a priori kan antas vara väsentliga för hushållsorganisationen hållits under kontroll såsom ortstyp och bostadsförhållanden; familjetypen utgör sålunda den faktor vars effekt på tidsåtgången man studerar. Aktuellt är sålunda att mäta tidsåtgång och frekvens för ett antal aktiviteter. Mätning av tidsåtgång utgör ett besvärligt problem även i sådana fall då det gäller väldefinierade uppgifter som utförts på samma sätt enligt vissa regler av ett antal personer på en arbetsplats t.ex. inom ett industriföretag. Självfallet erbjuder uppgifterna att mäta tidsåtgång för ett mycket stort antal svårdefinierade aktiviteter som utförs enligt mer eller mindre individuellt utformade regler under högst varierande betingelser utomordentligt stora svårigheter. De metoder som tidigare tilllämpats för att registrera tidsåtgång inom hemarbetsområdet har varit 1) observation 2) tidsbokföring 3) intervjuer. Efter ingående överväganden och provundersökning valdes intervjumetoden. Intervjun avsåg en mätdag (se punkt 2.3.) I det följande redovisas kortfattat frågor r ö r a n d e urval och fältarbete, vilka liksom kodningen av intervjuformulären handhafts av Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut. Den tekniska bearbetningen av tabellmaterialet har uppdragits åt Enskilda Utredningsinstitutet, Solna. 2.1. Urvals- och

undersökningsgrupper

F ö r att möjliggöra studier av effekten av barnens ålder och antal på tidsåtgången, h a r urvalet skett med hänsyn till familjetyp. Familjen har sålunda utgjort urvalsoch undersökningsenhet. Följande familjetyper har ingått: Barnens ålder, år

Familjetyp

Antal barn

Barn 1

Barn 2

Barn 3

Barn 4

1 2 3 4 5 6 7

0 1 1 2 2 3 4

0—3 7—15 0—3 0—3 0—3 0—3

4—6 7—15 7—15 7—15

7—15 7—15

7—15

Det skulle varit önskvärt att arbeta med flera kategorier, men varje indelning ökar svårigheterna att bemästra ett urval där samtidigt hänsyn skall tas till vissa bakgrundsfaktorer. Familjetyp 1 består av ensamboende gifta p a r utan barn. För att minska åldersfaktorns betydelse vid jämförelser med barnfamiljer har familjer, där hustrun

23 är över 50 år, uteslutits ur gruppen. Barnfamiljerna består av gifta par, och deras barn, födda 1948 eller senare. Ensamstående mödrar och fäder samt familjer, som delar lägenhet med andra personer t.ex. inneboende eller barn födda 1947 eller tidigare, har inte ingått i undersökningen. Vid urvalet h a r hänsyn vidare tagits till typ av bostadsort. Bostadsorten innebär att familjerna har vissa möjligheter i fråga om allmän service av privat och samhälleligt slag t.ex. skolor, daghem, lekskolor etc. Vidare kan antas att hela levnadssättet i viss mån präglas av bostadsorten. Följande tre ortstyper med hänsyn till storlek och tätortsgrad har undersökts: 1. Större tätorter, Stockholm har utvalts. 2. Mindre tätortskommuner, här definierade som städer och köpingar med 10 000 —20 000 invånare, vilka inte tillhör storstädernas förortsområden. Tjugo stycken kommuner har utvalts. 3. Glesbygdskommuner, här kommuner med tätortsgrad högst 49,9 % och andelen av befolkningen i näringsgrenen jord- och skogsbruk lägst 15 % enligt 1960 års folkräkning. 44 stycken sådana kommuner h a r uttagits. Valet av ortstyper har följt de principer som anges i folkräkningen 1960 I sid. 3. »Med tätortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen. Som mått på folktätheten användes antalet invånare per m 2 land.» Som sista indelningsgrund har dessutom använts bostadsstandard. Två klasser har avgränsats, hög respektive låg bostadsstandard. Vid indelningen har hänsyn tagits dels till bostadens tekniska utrustning, dels till graden av trångboddhet. Till klassen hög bostadsstandard h a r räknats icke trångbodda familjer, vilkas bostad varit försedd med minst sju av åtta specificerade utrustningsdetaljer. Klassen låg bostadsstandard har utgjorts av övriga, dvs. trångbodda familjer samt icke trångbodda, vilkas bostad haft m i n d r e än sju av de åtta utrustningsdetaljerna. Med trångbodda avses här familjer med mer än två boende per rum. (Bostadsstyrelsens definition.) Med dessa indelningsgrunder, familjetyp, ortstyp och bostadsstandard, erhåller man 7 X 3 X 2 = 42 grupper. I undersökningen har man sökt studera effekten av variabeln familjetyp på vissa beteenden, framför allt sätt att disponera tiden, medan ortstyp och bostadsstandard hållits under kontroll. 2.2.

Urvalsförfarande

För att åstadkomma urvalsram för intervjuundersökningen utfördes först en postenkät, som omfattade frågor om civilstånd, antal hemmavarande barn och deras ålder, förekomst av övriga boende i lägenheten, lägenheternas tekniska utrustning. Postenkäten genomfördes i två etapper, den första i oktober—november 1963 och den a n d r a i januari—februari 1964. Ur postenkätsmaterialet utvaldes 15 familjer i vardera av de 42 önskade urvalsgrupperna för intervjuer genom systematiskt urval. 2.3.

Fältarbete

Fältarbetet utfördes under tiden den 3—21 m a r s och 6—18 april 1964. Uppehållet gjordes med hänsyn till påsken. Intervjuarbetet h a r utförts av utredningsinstitutets lokalombud. En rimlighetskontroll av data h a r gjorts med hjälp av utredningsinstitutets kontrollprogram.

24 Intervjuformulärets utformning framgår av bilaga A2 och i bilaga A3 ges ett utdrag ur utredningsinstitutets instruktion för lokalombud, vari ges definitioner för de olika sysselsättningarna som berördes i intervjun. Intervjun omfattar två delar. Den första upptar uppgifter angående hushållet: a) dess sammansättning, b) husmoderns förvärvsarbete och utbildning, c) husmoderns benägenhet att utföra vissa sysslor i hemmet eller utnyttja serviceformer, d) hushållsteknisk utrustning. Intervjuns andra del avser individerna; tidsdisposition för samtliga familjemedlemmar under det dygn som föregick intervjutillfället. Vid val av intervjutillfälle uttogs slumpvis en veckodag tisdag—fredag för varje familj. Sålunda avser tidsmätningarna vardagar måndag—torsdag. Det hade visserligen varit önskvärt att utöver en vardag också inkludera veckosluten vid tidstudierna, men detta skulle krävt antingen en fördubbling av antalet studerade fall eller dubbla hembesök, vilket intetdera kunde inrymmas i undersökningsprogrammet. Tidsangivelserna avser 50 kategorier av sysselsättningar, inordnade i sex huvudkategorier: 1) Vila — fritid, 2) hushållsarbete, 3) inköp- och servicekontakter, 4) barntillsyn och vård, 5) arbete — ej hushålls. Därtill kommer en kategori 6) övrigt. Tidsangivelserna har skett genom markering för varje kvart från kl. 00 till kl. 24 för varje hushållsmedlem. Den sysselsättning som skulle markeras var den som kunde anses utgöra iiuvudsysselsättning. (För närmare detaljer angående tidsregistreringen se bilaga A3.) Denna form för registrering medför att korta tidsmoment faller bort. Om man t.ex. håller på att laga mat och ett barn vill ha hjälp med något som tar ett p a r minuter förs hela tiden på matlagning. Endast sysslor som tar 8 minuter och därutöver h a r blivit självständigt registrerade. Självfallet har många i och för sig intressanta småmoment i sysselsättningarna på detta sätt glidit ur det nätverk som avser att fånga upp tidsfördelningen. Speciellt torde det gälla barntillsynen och barnavården. För att komplettera den detaljerade tidsredovisningen beträffande de mindre barnen har familjerna fått ange en uppskattning av den tid som olika familjemedlemmar ansett sig vara bundna av tillsyn av det minsta barnet. Inom ramen för denna »bundenhet» faller alltså det direkta påtagliga sysslandet med barnen — matning, hjälp med klädseln och personlig hygien etc. Intervjuperson har varit husmodern.

2A.

Felkällor

2Å.1.

Ramfel

Vissa familjer som definitionsmässigt tillhör undersökningsgrupperna har inte fått någon chans att komma med i undersökningen på grund av att de saknas eller inte korrekt kunnat identifieras i de använda urvalsramarna. Familjer som flyttat in i de undersökta områdena sedan urvalsramarna upprättats, men före tiden för fältarbetets början, har inte medtagits. Familjer som vid urvalstillfället för intervjun tillhört en viss familjetyp men som vid intervjutillfället ändrat familjetyp, t.ex. fått ett ytterligare barn eller skaffat sig en inneboende, h a r uteslutits.

25 2A.2. Bortfall Bortfall i postenkäten. Totalt inkom svar från 88,6 % av de i postenkäten utlottade familjerna. Bland de 11,4 % av urvalet, som inte svarat, hade 0,4 % insänt en direkt vägran och för 1,0 % var adressen okänd. Flertalet av den sistnämnda kategorien torde utgöras av familjer, som utflyttat från de undersökta områdena och därmed inte tillhör undersökningsgrupperna. Bland de som svarat, men klassificerats som inte tillhörande undersökningsgrupperna, kan nämnas utflyttade, som utgör 2,3 %, och familjer med olika barnantal enligt urvalsram och postenkät, vilka upptar 9,0 % av det totala urvalet. Bortfall i intervjuundersökningen. Intervju har genomförts med 571 familjer eller 90,6 % av de 630 utvalda familjerna. Av de 59 familjer som bortfallit utgör 23 familjer definitionsbortfall, dvs. bortfall på grund av att förhållandena ändrats sedan postenkäten. Det är alltså inte fråga om bortfall i egentlig mening, eftersom denna kategori inte tillhör undersökningspop ulationen. Orsaker till definitionsbortfallet: Ip har bytt hemortskommun Ip ogift Ip :s barnantal ändrat Ip har hemmavarande barn födda 1947 eller tidigare Andra personer än make och eventuella hemmavarande barn bor i bostadslägenheten

3 fall 1 » 9 » 8 » 2

23 fall Det egentliga bortfallet fördelar sig på följande sätt: Vägrare Ej anträffade Utomlands Sjuka Övrigt

25 fall 2 » 1 »

3 » 5 » 36 fall

Det egentliga bortfallet vid intervjuerna uppgår sålunda till 5,7 %. Bortfallets fördelning på olika familjetyper, ortsgrupp och bostadsstandardgrupper framgår av tabell 5. Tabell 5. Bortfall i intervjuundersökningen Definitionsbortfallets fördelning på undersökningsgrupper: Låg bostadsstandard

Hög bostadsstandard Familjetyp

Sthlm

Tätort

Glesbygd

Summa

Sthlm

1 2 3 4 5 6 7

1 3

1 2

3 5

1 Summa

1 Glesbygd 2

1 1

4 Tätort

2 1

2 5

4 Totalt Summa 2 1 3 2 1

5 6 3 2 1

26 Det egentliga bortfallets fördelning på undersökningsgrupper: Familjetyp

Hög bostadsstandard Sthlm

Tätort

1 2 3 4 5 6 7

1 Summa

3 3

Glesbygd

Summa

Sthlm

Tätort

2 1

2 1 2 1 1 1 1

1 1 1

3 Låg bostadsstandard

4 7 1

1 2

6 Glesbygd

1 1

2 Totalt Summa 4 3 2 2 4 1 1

9 3 6 9 5 1 3

36 Effekten på resultaten av de två slagen av bortfall är vansklig att uppskatta. Definitionsbortfallet är relativt lågt och drabbar inte någon av undersökningsgrupperna speciellt kraftigt. Inte heller det egentliga bortfallet på 5,7 % kan antas ha någon snedvridande effekt på resultaten. Familjetyp 1 och 4 är de grupper där det sammanlagda bortfallet är störst, 14 respektive 11 fall. Den slutliga cellfrekvensen framgår av följande uppställning: Tabell 6. Materialets fördelning tätortsgrupp och

med hänsyn till bostadsstandard

familjetyp,

Familjetyp

Sthlm Tätort Glesbygd

7 Totalt

23 26 27

27 26 27

28 26 28

25 25 29

27 29 28

30 29 30

29 27 25

189 188 194

286 Hög bostadsstandard . . . Låg bostadsstandard . . .

285 Totalt

2A.3.

Mätfel

Utöver de mätfel som förekommer i alla intervjuundersökningar beroende på intervjuar-, respondent- och instrumenteffekt h a r vi i denna undersökning att räkna med speciellt stor osäkerhet i fråga om tidsangivelsen. Effekten av denna typ av mätfel är svår att uppskatta och resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet när det gäller tidsangivelser. Tidsjämförelser mellan t.ex. familjetyper bör dock inte påverkas av mätfelen, eftersom dessa kan antas vara jämnt fördelade mellan undersökninsgrupperna. 2.5. Resultatens

giltighet

Vid tolkning av resultaten bör observeras att undersökningens uppläggning främst avser att ge möjlighet för jämförelser mellan de grupper som utvalts. I och med att några faktorer som kan antas vara väsentliga såsom ortstyp och bo-

27 stadsstandard hållits konstanta i de olika familjetyperna underlättas jämförelsen mellan familjetyperna. Det är att märka att undersökningsmaterialet icke utgör ett representativt urval av svenska hushåll. De urval som dragits representerar vissa familjetyper, boende i vissa ortstyper med viss bostadsstandard.

IT. 1. Allmänna

Resultat

hushållsdata

1.1. Socialgrupp,

ålder och

utbildning

Socialgruppsindelningen är gjord efter arbetsmarknadsstyrelsens yrkeskod, där makens yrkes beaktas. Tabell 7. Socialgrupp1

familjetyp

Familjetyp, %

Socialgrupp

Summa

7 Totalt

Antal familjer 34 271 260

3 55 42

6 44 50

8 48 44

4 48 48

2 53 45

11 49 40

5 35 55

6 48 46

—

1 2 3 Antal familjer ]

och

) Uppgift om socialgrupp saknas för 4 familjer.

6 % av familjerna tillhör soc.grupp 1, 48 % soc.grupp 2 och 46 % soc.grupp 3. Socialgruppsfördelningen är relativt jämnt fördelad på familjetyperna och även på ortstyperna, medan socialgrupp 3 är något överrepresenterad bland familjer med låg bostadsstandard (Bil. Al tab. I ) . Husmoderns

ålder

Medianåldern för alla husmödrarna är 34 år. Åldersfördelningen varierar mellan familjetyperna på följande sätt:

Figur 1: Husmödrarnas åldersfördelning familjetyper. Procent 50

olika Familjetyp 3 Md 42 år

Familjetyp 2 Md 26 år

Familjetyp 1 Md 38 år

| 7 30 29 34 — 25 35 45 55

inom

3(1 59 25 35

— 25

20 38 33 35 45 55 65

28 % 50

Familjetyp 4 Md 29 år

15 74 11 — 25 35 45

Familjetyp 5 Md 33 år

54 46 35 45

Familjetyp 6 Md 36 år

25 Familjetyp 7 Md 37 år

65 Medianåldern är lägst i familjer med ett barn 0—3 år (26 å r ) . Drygt % av husmödrarna i den gruppen är födda 1940 eller senare. Den högsta medianåldern, 42 år, återfinns i familjer med ett skolbarn (typ 3) där dock åldersspridningen är stor. I de barnlösa familjerna (där endast husmödrar under 50 år ingår) är husmoderns medianålder 38 år; drygt Va är mellan 45 och 50 år och endast 7 % under 25 år. I familjetyperna 5, 6 och 7 är alla husmödrarna mellan 25 och 45 år med medianåldrar på 33, 36 resp. 37 år. Vid den vidare diskussionen av materialet bör man uppmärksamma att åldersfaktorn kan ha betydelse att i de familjetyper där det endast finns barn under skolåldern är husmodern yngre. I övriga familjetyper är husmodern ungefär inom samma ålderskategori. Utbildning I intervjuformuläret fanns 7 olika utbildningsnivåer medtagna, som här slagits ihop till 3 : Tabell 8.

Skolutbildning

Folkskola, fortsättningsskola + yrkesutbildn. minst 1 år Bealexamen, folkhögskola o.dyl. + yrkesutbildn. minst 1 år Studentexamen + yrkesutbildn. minst 1 år, examen från universitet

Husmo- Make dern % % 74 75 23 17 3 8

% har endast folkskola eller folkskola + yrkesutbildning. Detta gäller för både husmödrarna och männen, medan de senare i några fler fall har studentexamen eller högre. Skolutbildningen varierar något mellan de olika familjetyperna (bil. Al tab. II, III) med de högsta nivåerna i familjetyp 2 och 4. Detta får ses i samband med husmoderns ålder, som är lägst i dessa båda grupper, och den allmänna tendensen till högre utbildning bland yngre åldersgrupper. Skillnaden mellan ortstyper visar högst skolutbildningsnivåer för Stockholm och lägst för glesbygden, vilket också stämmer med redan kända data. I Stockholm har 16 % bland männen studentexamen eller högre, i glesbygdshushållen endast 3 %. Husmoderns husliga utbildning, som avser kurser i hushållsarbete, barnavård eller sjukvård, visar låga frekvenser: Inga kurser 69 % Mindre än 4 månader 15 % 4—12 månader 11 % Mer än 12 månader 5 %

29 Endast 5 % av husmödrarna har sålunda en mera kvalificerad utbildning inom husliga områden och drygt % har ingen speciell utbildning.

1.2. Husmoderns 1.2.1. Arbetets

förvärvsarbete omfattning

Totalt h a r 40 % (228 husmödrar) någon form av arbete utöver hemarbetet. Av dessa är 74 % anställda, 20 % räknas som inedhjälpande familjemedlemmar och de övriga är egna företagare. Av de förvärvsarbetande uppgav sig 33 % ha heltidsarbete (egna företagare innefattas ej i denna siffra).

Tabell 9. Förvärvsarbete

bland husmödrarna.

Procent

Familjetyp Totalt Antal

7 Ej förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande. . .

33 67 100

69 31 100

54 46 100

77 23 100

71 29 100

72 28 100

63 37 100

60 40 100

343 228 571

därav heltid deltid

69 31 100 76

44 56 100 80

32 68 100 82

22 78 100 79

13 87 100 84

12 88 100 89

7 93 100 81

33 67 100

75 153 228 571

Antal

De flesta (83 %) anser sitt arbete som stadigvarande och en lika stor andel h a r haft sitt nuvarande yrke minst 1 år. Av tabellen framgår att i familjer utan barn under 16 år arbetar husmödrarna i 67 % av fallen. Många av dessa husmödrar har troligen haft barn och varit hemma medan dessa varit små men börjat eller återtagit förvärvsarbete när barnen vuxit u p p . Endast 7 % av husmödrarna i denna familjetyp är under 25 år medan hälften är 38 år eller mer. I familjetyp 2, med ett litet barn 0—3 år, förvärvsarbetar 31 % av husmödrarna och när ytterligare ett barn i ålder 4—6 år ingår i familjen (typ 4) arbetar drygt en femtedel av mödrarna. När lekbarnet når upp i skolåldern ökar andelen förvärvsarbetande till 46 % (typ 3) men sjunker om familjen utökas med ett litet barn till 28—29 % (typ 5 o. 6). I fyrbarnsfamiljer stiger andelen till 37 %, vilket går emot de tidigare visade tendenserna, men som framgår är det endast ett fåtal av dessa som har heltidsarbete. (Förvärvsarbete med hänsyn till ortstyp och bostadsstandard framgår av bil. Al tab. IV.) Eftersom förvärvsarbetet är en faktor som mycket starkt påverkar husmoderns arbete i hemmet, h a r vi studerat förvärvsarbetet närmare, med avseende på omfattning och inriktning. De förvärvsarbetande husmödrarna tillfrågades om antalet arbetstimmar per vecka. Svaren, uppdelade på familjetyp, gav följande resultat:

30 Figur 2. Arbetstid per vecka bland förvärvsarbetande husmödrar olika familjetyper. (Innefattar även egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar) Familjetyp 7 1 barn 0—3 år, 3 barn 7—15 år

54 %

inom

37 %

9%

»

»

» 2

»

»

»

67 o/

»

»

» 1

»

»

»

63 0/

»

»

» 1

»

4—6 »

37 0/

»

7—15 »

32 %

33 %

35 %

30 %

19 %

51 %

3 2

»

»

»

22 %

/o

21 ^ 1 °//o

/o

32 %

/o

10 %

11 % 16 % 31 %

24 °7o

66 % 50 %

100 %

Antal timmar/vecka < 20

—— 21—35

M M > 36

I familjerna med 2 eller fler barn har husmödrarna oftast deltidsarbete, i de fall de arbetar över huvud taget. I de barnlösa familjerna har % av husmödrarna en arbetstid på 36 timmar per vecka eller mer; med stigande barnantal sjunker denna andel kontinuerligt. I familjetyp 2 (1 barn 0—3 år) har husmödrarna oftare lång arbetstid än i familjetyp 3 (ett barn 7—15 å r ) , vilket kan ses i samband med att de förra har hemhjälp i större utsträckning. Tidigare framgick att i familjetyperna 5, 6 och 7 (med 1,2 resp. 3 skolbarn plus ett litet barn) har husmödrarna inte så sällan förvärvsarbete men arbetsomfånget är dock litet. (Arbetsomfång med hänsyn till ortstyp och bostadsstandard framgår av bil. Al tab. V.) Då dessa värden för andelen förvärvsarbetande husmödrar ligger högt i jämförelse med den offentliga statistikens uprjgifter har vi närmare granskat arbetets art och arbetstidens längd vid olika typer av förvärvsarbetsuppgifter.

1.2.2. Arbetets

art

För de 228 husmödrar som uppgav att de arbetade med något utöver hemarbetet ger tabell 10 fördelning på 8 grupper av arbetsområden. Den största gruppen, 36 %, arbetar inom serviceyrken med uppgifter — främst av typen damfrisörska, tillfälligt hemhjälpsarbete. Kontorsyrken har 25 % och vårdyrken 35 %. För att belysa om förvärvsarbetet i stor utsträckning gällde relativt korta arbetspass med arbetstider som lämpligen kan förenas med hemarbetet har i tabellen arbetets art relaterats till arbetstidens längd.

31 Tabell 10. Arbetets art bland förvärvsarbetande husmödrar med hänsyn till arbetstidens längd. Procent Arbetstidens längd, timmar

Antal 1

Arbetets art 1-10 Vårdyrken Restaurangyrken Butiksyrken övriga serviceyrken Kontorsyrken Lärare, journalister etc Jordbruk Industri (även hemindustri) Antal 1

11-20 21-35

36 S:a 100 100) 100 100 100 100) 100 100)

17 (19 15 20 16 (10 20 (0

21 19 30 32 12 20 27 20

14 19 20 30 28 30 44 27

48 44 35 18 44 40 9 53

79 Medianklass timmar 21—25 21—25 21—25

29 16 20 44 58 10 34 15

16—20 26—30 31—35 21—25 36—45

2 Felkodade.

Av de kontorsanställda hade drygt hälften av husmödrarna en arbetstid understigande 35 timmar per vecka. Inom serviceyrkena hade tre fjärdedelar arbetstid understigande 35 timmar per vecka. I den begränsade grupp — 34 fall — som arbetade i utearbete i samband med jordbruk-djurskötsel etc. arbetade flertalet 21—35 timmar per vecka. Det tycks alltså som om de förvärvsarbeten som förekommer, i stor utsträckning är sådana som tidsmässigt kan sammanjämkas med arbetet inom hemmen. 1.2.3. Barntillsyn

bland förvärvsarbetande

husmödrar

Det h a r tidigare framgått att moderns benägenhet att ta förvärvsarbete är starkt beroende av barnens antal och ålder. Förvärvsintensiteten var högst hos barnlösa och i familjer med endast ett skolbarn och lägst i familjer med småbarn. Hur ordnas barntillsynen för de små barnen när modern förvärvsarbetar? I bilaga A 2 ges definitionerna för de olika alternativen. Svaren fördelades med hänsyn till arbetstidens längd för m o d e r n : Tabell 11. Tillsyn av barn 0—3 år bland husmödrar

förvärvsarbetande

Arbetstidens längd i timmar 1-10

11-20 21-35

Daghem Familjedaghem Hemhjälp Släkting Granne Syskon Make Med till arbetet Sköter sig själva Arbete i hemmet Annat

361 3 11 6 3 3 2

Summa

30 Totalt antal

0/

7a

14 18 7 13 27 21 6 12 3

4 5 10 14 5 10 20 16 5 9 2

:vi Samhälleliga institutioner utnyttjas tydligen av en mycket liten andel av de 132 förvärvsarbetande m ö d r a r n a med små barn. De allra flesta ordnar barntillsynen privat. Av de heltidsarbetande anlitar en tredjedel hemhjälp, vilket endast tre av de övriga familjerna gör. Grannhjälp är tydligen ovanligt, (5 %), utan det är i stället framför allt fadern, syskon och släktingar som vaktar det minsta barnet. 25 % av mödrarna ser själva efter sitt barn, antingen genom att ta med det till arbetet eller genom att arbeta hemma. Sex stycken av barnen 0—3 år sköter sig själva; en avskräckande illustration till svårigheterna att ordna barntillsyn. 1.3. Bostadens

storlek Figur 3: Bostadsyta

Antal boende per familj 6 (familj etyp 7)

inom olika familjetyper. 25 %

6)

4 (

» 4 , 5)

26%

3 (

2,3)

37 %

1)

50 %

»

— • —59 m 2

26%

49 %

30%

52%

5 (

2 (

Procent

60—99 m 2

100— m 2

63 % 49% 41 % 50%

Medianvärdet för bostadsyta är för hela materialet c:a 70 m 2 . Av figuren framgår att bostadsytan stiger med ökat barnantal, med undantag för familjetyp 7, där den är något mindre än i typ 6. Beträffande ortstyj)erna har Stockholmshushållen som väntat mindre bostadsyta än tätorts- och framför allt glesbygdshushållen (bil. Al tab. VI). 1A.

Bilinnehav

Totalt äger 69 % av familjerna bil. Bilinnehav är vanligast i familjetyp 6 (81 %) och ovanligast i familjetyp 7 (59 % ) . Av Stockholmsfamiljerna har 62 % bil, i glesbygdsområdet 77 % (bil. Al tab. VII). 2. Hushållsarbetets 2.1.

organisation

Hemhjälp

Betald hemhjälp förekommer endast i 44 familjer (7 % av alla familjer) och det är därför svårt att studera skillnaderna mellan familjetyper. Anmärkningsvärt är dock att bland 4-barnsfamiljerna är det bara en som har hemhjälp (bil. Al tab. VIII). En tredjedel av hemhjälparna finns i familjer med småbarn där modern förvärvsarbetar. De 44 hemhjälparna ägnar sig åt städning (i 75 % av fallen), barntillsyn (57 % ) , tvätt (43 %) och matlagning och diskning (41 % ) . Annan hjälp i hushållsarbetet än betald hemhjälp förekommer hos 16 % av familjerna (bil. Al tab. IX). I % av familjerna är det en släkting som hjälper till, oftast äldre kvinnlig, men även grannar och bekanta förekommer som hjälp. Det är tydligen mest som barnvakt dessa anlitas (till 90 %) medan städning, tvätt, matlagning och disk är ovanligare sysslor. Det är huvudsakligen småbarnsfamiljerna som anlitar denna typ av hjälp, speciellt när modern förvärvsarbetar.

33 2.2 Bostadens hushållstekniska

utrustning

Den grundläggande tekniska utrustningen är genomgående hög, som framgår av tabell 12. Tabell 12. Hushållens

bostadstekniska

utrustning

Utrustning (har tillgång till i bostaden eller husel)

' vattenledning inom bostaden vattenklosett centralvärme kylskåp varmvatten badrum tvättmaskin frysbox diskmaskin

i totalmaterialet.

Procent ,

A

" ^ e l n/

familjer % 97 ^o7 !.!.!.......!.! 87 g9 yj. 71 3j 9

Anmärkningsvärt är att andelen kylskåp är så hög som 87 %, samma siffra som för centralvärme och vattenklosett. Tillgång till tvättmaskin har drygt 70 fA av bushållen, frysbox 31 %, vilket är en hög siffra jämfört med tidigare data, medan diskmaskin fortfarande är mycket ovanlig (2 % ) . 2.3. Utnyttjande

av service och

färdigvaror

För att få ett mått på husmödrarnas benägenhet att anlita service utom hemmet för hushållsarbetet inhämtades uppgifter för några arbetsområden. Vi valde områden där det finns valmöjligheter mellan att själv producera varan eller tjänsten mom hemmet: Tvätt, sömnad, bakning och matlagning. För vardera av dessa områden valdes exempel som kan anses representera resp. syssla. För tvätt valdes vittvätt, exemplifierad med lakan. För samtliga husmödrar var fördelningen på alternativ: % skicka bort till tvättinrättning lämna in tvätten i andelstvätteri tvätta själv i maskin i bostaden eller tvättstuga tvätta utan maskin

4 63 JQ

Den övervägande delen husmödrar — 63 % — har tillgång till tvättmaskin och skoter sin tvätt själva. (Tydligen utnyttjas inte alla de egna tvättmaskinsmöjhgheterna.) Skillnaderna i familjetyperna (bil. Al tab. X) innebär huvudsakligen att en större andel i familjetyp 1 — 28 % — utnyttjar tvättinrättning medan de i lägre utsträckning tvättar själva i maskin. F.ö. tycks inte familjetyperna visa några signifikanta skillnader i fråga om tvättorganisation. Beträffande ortstyperna är det värt att notera att i glesbygdshushållen har bortsändning samma frekvens som i de övriga ortstyperna. Hushållen med låg bostadsstandard har helt naturligt dålig tillgång till tvättmaskin; man skulle vänta sig att de i hög grad tvättade hemma för hand. Visserligen är andelen handtvätt där tämligen hög — 16 % — men en större andel sänder bort tvätt 22 % än i hushåll med hög bostadsstandard — 12 %. Bortsändning av tvätt visar sålunda inte samband med familjetyp utan med bostadens försörjning i detta hänseende. Det verkar inte heller som om husmoderns 3—7465 65

34 ålder (bil. Al tab. X) skulle påverka hennes tvättvanor. Tendensen att de yngre tvättar i egen maskin i något högre grad än de äldre (65 %) i åldern 23—34 år mot 50 % i åldern över 45 är torde sammanhänga med att de yngre hushållen i större utsträckning kan antas ha bostäder med maskinell tvättutrustning. Förvärvsarbetet synes ha ett samband med tvättvanorna. Tabell 13. Tvätt av vittvätt.

Procent Förvärvsarbete IT I . J T-, i.- i

Tvättinrättning Andelstvätteri Tvättar själv i maskin Tvättar själv utan maskin Annat Antal

Heltid

Deltid

33 1 46 14 6 100

18 6 60 10 6 100

,,. ,. l'jl '•*•

...I otalt ,„,,

14 4 68 9 5 100 343

18 4 63 10 5 100 571

•'

Av de heltidsförvärvsarbetande skickar 33 % bort vittvätt medan 46 % tvättar själva i maskin, medan motsvarande värden för de ej förvärvsarbetande är 14 resp. 68 %. Detta kan sammanhänga med att de heltidsförvärvsarbetande har svårt att utnyttja fastighetstvättstugor. I fråga om bakning uppgav h u s m ö d r a r n a hur många och vilka slags brödtyper de bakat under senaste månaden. Fördelningen var följande beräknad för samtliga hushåll: % Ingen bakning 1 brödtyp 2 brödtyper 3 brödtyper

11 16 43 30

TÖÖ Majoriteten av husmödrarna bakar tydligen någon sorts bröd och hela % har bakat två eller flera brödsorter. Andel husmödrar %

Bakat mjukt matbröd » vetebröd » kakor

32 79 ^

Även av så utpräglad »köpservice-vara» som mjukt matbröd bakas av en tredjedel av husmödrarna. Det kan vara av intresse att se om de höga siffrorna för hembakning är genomgående eller speciella för några särskilda familjer. En granskning av skillnader mellan familjetyper visar att andelen som bakat allt slags bröd tenderar att växa med barnantalet. Inte mindre än 40 % av husmödrarna med 4 barn (typ 7) bakade alla 3 brödsorterna. Medianvärdet för antal bakade brödsorter i familjetyperna är

35 iljetyp 1 2 3 4 5 6 7

1,6 1,9 1,8 1,9 2,0 2,2 2,2

I fråga om ortstyp är andelen som inte bakar något, högre i Stockholm än i övriga o r t s t y p e r — 16 % mot 13 % i tätort och 4 % i glesbygd (bil. Al tab. XI). Förvärvsarbetet tycks inte minska h u s m ö d r a r n a s bakning i större utsträckning. 1,8 brödsorter är medianen för heltidsarbetande och 2,1 sorter för både deltids- och icke-förvärvsarbetande. Inte heller åldersfaktorn inverkar: de yngre bakar nästan lika mycket som de äldre. (Förvärvsarbete och ålder är dock inte stratifieringsvariabler vilket gör att någon bakomliggande faktor, t.ex. barnantal, kan j)åverka resultaten.) Sömnadsvanorna (bil. Al tab. XII) belystes med frågan »Har Ni under den senaste månaden sytt något plagg till Er själv eller till någon annan hushållsmedlem?» Av samtliga husmödrar svarade 38 % ja och dessa fick ange vilken typ av plagg det gällde. Dessa kategoriserades efter svårighetsgrad i tre grupper. 1. Lättare plagg — t.ex. nattkläder, förkläden 2. Medelsvåra plagg — t.ex. klänningar 3. Svåra plagg — t.ex. kappor, dräkter. Totalt hade 66 % av de som sytt ägnat sig åt lätta plagg, 27 % åt medelsvåra och 7 % åt svåra j)lagg. Den relativt lilla grupp — 28% — av de barnlösa husmödrarna som sytt hade huvudsakligen sytt medelsvåra plagg, medan den grupp som sytt mest familjetyp 4 — med 2 barn under skolåldern företrädesvis sytt lätta plagg. Beträffande livsmedelsinköp uppgav husmodern om hon under den senaste månaden köpt något av sex uppräknade varuslag. Ja-svaren fördelade sig för samtliga husmödrar enligt följande: Djupfryst fisk Soppa på burk Färdig ärtsoppa (el. bruna bönor) Djupfrysta grönsaker Kakmix Köttkonserv på burk

% 7Q 57 52 51 22 22

Man kan utgå från att det antal varuslag som inköpts ger ett mått på husmödr a r n a s benägenhet att avlasta matlagningsarbetet inom hemmet. Fördelningen för dem som köpt visst antal varuslag var följande: Anta 1 varuslag 0 1 2 3 4—6

0/ /t

5 14 26 24 31

36 Skillnaden mellan familjetypernas beteende i detta hänseende är relativt små (bil. Al tab. XIII), medan en jämförelse mellan ortstyper visar att stockholmsnushållen är betydligt mer inriktade på färdigvaror än glesbygdshushållen. Så har 44 % av stockholmshushållen mot 17 % av glesbygdshushållen köpt 4—6 slags färdigvaror. Åldern (bil Al tab. XIII) visar intet tydligt samband med inköpsvanorna liksom inte heller förvärvsarbetet. De heltids- och de icke förvärvsarbetande köper lika många av de angivna varorna. De fyra frågorna om bakning, tvätt, sömnad och inköp avsäg att om möjligt ge ett mått, som skulle ge uttryck för allmän benägenhet för hushållslättnad. Med detta begrepp menar vi husmödrarnas tendens att »flytta ut» vissa sysslor till serviceorgan eller underlätta dem i syfte att förenkla och rationalisera hemarbetet. En husmor som köper »färdig» mat, inte bakar bröd, skickar bort vittvatt och inte syr egna plagg skulle sålunda anses vara mer inställd på hushållslättnad. En sambandsanalys visade att det inte fanns några signifikanta samband mellan de fyra delfrågorna med undantag för bakning och inköp av färdiga matvaror. Det visar sig alltså att det är sällsynt att husmödrar organiserar sitt hemarbete genom att ta förenklingar och/eller service i anspråk på de fyra områdena samtidigt. Det är möjligt att alla fyra frågorna inte uttrycker samma sak, nämligen en rationalisering av hemarbetet. Är det t.ex. enklare för husmodern att skicka bort vittvätten än att tvätta hemma när hon har tillgång till tvättmaskin i huse ? Den stora andelen husmödrar som tvättar själva visar att detta tvättforfärande troligen är mest rationellt i deras fall. För de övriga sysslorna, inköp, bakning och sömnad, innebär det utan tvivel en tidsbesparing att utnyttja servicen pa området. Att inga eller endast svaga positiva samband framträder för dessa sysslor tvder på att den enskilda husmodern sällan har en generell benägenhe att utnyttja service eller ej. Hon kanske köper färdig mat för att spara tid men bakar bröd for att det är roligt och syr kläder av ekonomiska skäl. 3. Hur tiden disponeras Med de tidigare presenterade allmänna hushållsdata för de olika familjetyperna som bakgrund övergår vi till undersökningens huvudfråga, nämligen hushallens tidsbudget. Det primära intresset gäller studier av den tidsmässiga insats som åt«år för uppgifter sammanhängande med barnen. Eftersom dessa ar omöjliga att1 renodla har vi studerat ett helt dygns aktiviteter och jämfört tidsbudgeten fotfamiljer med olika barnstruktur, för att på det sättet belysa barnens effekt pa familjens tidsbudget. . „^, 1 i. w i„ Tidsschemat omfattar (jfr punkt 2.3 och sidan 97) 50 sysselsättningar, indelade i 6 huvudgrupper: vila-fritid, dit även tid för måltider och personlig hygien forts, hushållsarbete, inköps- och servicekontakter, barntillsyn och vård, arbete (ej hushållsarbete) samt en grupp övrigt, dit bl.a. skötsel av bil och allmänna organisationsuppgifter räknas. För var och en av sysslorna fick husmodern ange for sig själv och för de övriga familjemedlemmarna hur ofta, nar pa dygnet och hur länge varje syssla förekommit. I den följande framställningen kommer vi att för de olika sysslorna ange vilka som varit aktuella och hur lång tid de tagit. Huvudvikten är lagd pa en jämförelse mellan familjetyperna, men vi kommer också att se hur andra faktorer påverkar tidsbudgeten, t.ex. var familjerna bor och husmoderns förvärvsarbete och ^ 1 cl G r Männens tider, speciellt för hushållsarbetet och med barnen, kommer att belysas i relation till familjetypen och till husmoderns förvärvsarbete.

37 3.1.

Dygnsschemat

Som en bakgrund till de mer detaljerade tidsstudierna presenterar vi först en översiktlig indelning av dygnets tidsdisj)onering för husmödrarna. Vi har därvid avskilt sömnen ur den sammanlagda tiden för vila—fritid för att kunna se h u r den vakna tiden används. Huvudintresset gäller tidsåtgången för hushållsarbetet och barnavård, medan gruppen »övrigt» anger hur mycket tid som återstår av den vakna delen av dygnet för fritidssysselsättningar, förvärvsarbete, servicekontakter utanför hemmet etc. Denna indelning ger för husmödrarna i de olika familjetyperna följande dygnsschema: Figur 4: Tidsåtgång

i timmar per dygn

(medianvärden)

Familjetyp 0 barn 1

-Sömn

Hushållsarbete

-Barnavård

8,0

4,0

1 barn 0—3 år

8,25

5,0

1 barn 7—15 år

8,25

1 barn 0—3 år 1 barn 4—6 år

8,25

5,75

2,5

7,5

1 barn 0—3 år 1 barn 7—15 år

8,25

5,75

1,75

8,25

1 barn 0—3 år 2 barn 7—15 år

8,25

6,5

2,0

7,25

1 barn 0—3 år 3 barn 7—15 år

7,75

7,0

2,0

7,25

Övrigt 12,0

2,2.")

8,5 10,75

Sömntiderna varierar mellan 7 tim 45 min och 8 tim 15 min, med de kortaste tiderna i 4-barns- och O-barnsfamiljerna. Tiderna för hushållsarbete och barnavård varierar avsevärt mellan familjetyperna; detta kommer att behandlas utförligt i den följande framställningen. Här räcker det att konstatera att de stora tidsskillnaderna framför allt för hushållsarbetet innebär att tiderna för övriga sysselsättningar blir mycket olika. I de barnlösa familjerna disponerar husmodern 12 timm a r till aktiviteter utöver hushållsarbetet, i tre- och fyra-barnsfamiljerna drygt 7 timmar. Större delen av denna tid (som även innefattar flera »nödvändiga» sysslor som måltider, personvård, inköp) ägnas åt förvärvsarbete. Speciellt är detta fallet hos de barnlösa och hos familjerna med endast ett barn i skolåldern där 67 % respektive 46 % av husmödrarna hade förvärvsarbete. Vi har delat upp husm ö d r a r n a med hänsyn till förvärvsarbete för att se hur detta jjåverkar ovanstående tider: Figur 5: Tidsåtgång Förvärvsarbete

-Sömn

i timmar per dygn Hushållsarbete

(medianvärden) -Barnavård

Övrigt

Heltid

. 7,75

2,75

Deltid

. 8,5

5,25

1,0

9,25

Ej förvärvsarbetande

. 8,25

6,0

1,75

8,25

13,5

38 Det bör noggrant observeras att dessa tider är medianvärden, vilket innebär att om över hälften av husmödrarna inte ägnat någon tid alls åt sysslan kommer medianen att falla på 0. Detta är fallet för barnavården för de heltidsarbetande, eftersom de flesta av dessa inte har några barn. Figuren kan dock ge en ungefärlig uppfattning om skillnaden i hushållsarbetstiden mellan de tre grupperna. De ej förvärvsarbetande ägnar mer än dubbelt så mycket tid åt hushållet som heltidsarbetande, vilket framför allt beror på skillnaden i barnantal men troligen också på att de heltidsarbetande tvingas skära ned på vissa sysslor. Slutligen har vi studerat ortstypens inverkan på dygnsschemat.

Figur 6: Tidsåtgång

i timmar per dygn

(medianvärden)

Tätortstyp Stockholm

-Sömn

Hushållsarbete

-Barnavård

8,0

5,0

1,75

Tätort

8,25

5,75

Glesbygd

8,5

6,5

Övrigt 9,25

1,25

8,75

1,25

Som framgår av figuren är skillnaderna mellan ortstyperna små; endast tiden för hushållsarbete tycks vara nämnvärt längre för glesbygdshusmödrarna. Efter denna inledande översikt övergår vi till att närmare granska tiderna för de enskilda sysselsättningarna, med huvudvikten lagd på en jämförelse i hushålls- och barnavårdstider mellan de olika familjetyperna.

3.2. Vila

—fritid

Här innefattas nio olika sysselsättningar (se bilaga A 3 för definitioner av sysslorna), varav sömnen upptar den längsta tiden (se ovan). Måltiderna varierar mellan 1 timme (O-barnsfamiljer) och 1 tim. 30 min. (4barnsfamiljer) och tiderna för personvård ligger hos alla familjer på en halvtimme. De övriga sex sysselsättningarna inom denna grupp kan räknas som rent rekreativa; det kan vara av intresse att se i vilken utsträckning olika familjer ägnar sig ät dem. Läsning: Drygt hälften av husmödrarna hade läst under intervjudagen och tiderna varierade mellan 30 och 45 minuter. Männen hade genomsnittligen något högre lästider och det var också en större andel (68 %) som läst under dagen. Sett på TV hade c:a två tredjedelar av både männen och husmödrarna gjort. Detta tog för bägge grupperna från 1 tim. 15 min. och upp till 2 tim. 15 min. Lyssnat på radio och grammofon hade bara 10 % av både männen och kvinnorna gjort. Mellan 30 och 40 % av husmödrarna hade ägnat sig åt andra fritidssysslor och samvaro inom och utom bostaden; för männen var andelen något lägre. (De exakta tiderna finns i bil. Al tabellerna XIV—XVII.) Det vore inte orimligt att anta att de barnlösa familjerna skulle lagt ned mer tid på dessa sysslor än flerbarnsfamiljerna, men så tycks inte vara fallet. Skillnaderna är små och någon enhetlig trend går knappast att urskilja. Ett undantag utgör 4-barnsfamiljerna där husmödrarna i de flesta fall ägnat sig mindre åt fritidssysslor.

39 3.H.

Hushållsarbete

3.3.1. Hushållsarbete

och

familjetyp

Detta är en stor post i tidsschemat; den genomsnittliga tiden är 5 tim. 45 min. per dag. Tidigare har visats hushållstiderna i dygnsschemat för de olika familjetyperna. Vi har h ä r jämfört O-barnsfamiljer med de övriga för att se hur stor del av ökningen som faller på barnen och därefter dividerat tiden med barnantalet för att kunna jämföra ökningen per barn i olika familjestorlekar. Tabell 14. Husmoderns

tid för hushållsarbetet (medianvärden)

i olika

familjetyper

Familjetyp 6 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn barn 0—3 0—3 0—3 0—3 0 barn 0 - 3 år 17—15 1 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4—6 7—15 7—15 7—15 Tid per dag, timmar Tidsökning jämfört med O-barnsfamiljer Tidsökning per barn Antal familjer

4,0 7 ti

5,0 1,0 1,0 80

5,0 1,0 1,0 82

5,75 1,75 0,88 79

5,75 1,75 0,88 84

6,5 2,5 0,83 89

7,0 3,0 0,75 81

Med endast två vuxna i familjen tar tydligen hushållsarbetet ungefär 4 timmar per dag för husmodern. Ett barn 0—3 år orsakar c:a en timmes ökning i hushållsarbetet, vilket också ett skolbarn gör. Två barn höjer hushållstiden med 1,75 timmar; en ökning på 0,88 timmar per barn. Tre barn utökar tiden med 2,5 timmar och 4 barn med 3 timmar, vilket innebär ökningar på 0,83 respektive 0,75 timmar jjer barn. Det är tydligen inte så mycket barnens ålder som deras antal i familjen som bestämmer omfattningen av husmoderns hushållsarbete. Tidsökningen sker emellertid inte proportionellt mot antalet barn utan minskar när barnantalet ökar. Sålunda tar ett ensambarn c:a en timme i hushållet medan ett barn i 4-barnsfamiljer tar c:a 45 minuter. Detta är helt naturligt eftersom många hushållssysslor utförs för flera barn samtidigt. Vi har delat upp hushållsarbetet i delsysslor för att få en uppfattning om var de stora tidsskillnaderna ligger: Tabell 15. Husmoderns tider i antal timmar för vissa hushållssysslor (medianvärden) Familjetyp

Matlagning Diskning Städning Bäddning

1,25 0,5 1,0 0,25

1,5 0,5 0,75 0,25

1,5 0,5 1,0 0,25

1,75 0.75 1,0 0,25

1,75 0,75 1,0 0,25

1,75 0,75 1,0 0,5

1,75 0,75 1,0 0,5

40 Matlagning tar mellan 1,25 och 1,75 timmar. Tabellen visar att de barnlösa familjerna lägger ned minst tid och att tidsåtgången stiger med ökat barnantal. Husm ö d r a r n a i två-, tre- och fyrbarnsfamiljer uppvisar samma tidsmedian, men det är att märka att tiden är angiven i hela kvartar och att samma tidsmarkering kan innebära skillnader på 7,5 minuter. För de tidskrävande sysslorna spelar denna låga jjrecision ingen större roll, men när sysslorna tar mindre än en timme blir uppgifterna mer osäkra. Tiden för diskning varierar mellan en halvtimme och 45 minuter och för städning mellan 45 minuter och 1 timme. Man kan urskilja över lag att de flesta hushållsuppgifter tar längre tid ju fler barn som finns i familjen, men att tidsåtgången inte ökar så starkt när familjerna har två eller flera barn. Ett undantag är städning som tar lika lång tid, c:a en timme, hos de barnlösa som i flerbarnsfamiljer. Det är troligt att husmödrar med barn skär ned tiden för städning som trots att den är välbehövlig i barnfamiljer framstår som mindre viktig än de direkt barnavårdande sysslorna. Dessa tre sysslor — matlagning, diskning och städning — plus bäddning, som tar mellan 15 och 30 minuter, är de bland hushållsgöromålen som förekommer i praktiskt taget alla familjer, dvs. mellan 85 och 98 % har ägnat sig åt sysslan vid undersökningstillfället. Åt övriga göromål har m i n d r e än hälften av husmödrarna ägnat sig under mätdagen och det gör att tidsmedianen blir 0, eftersom medianklasser faller på tidsangivelsen 0 minuter. För att kunna uppskatta hur lång tid sysslan tar när man ägnar sig åt den, har vi beräknat tidsmedianen bara för de husmödrar för vilka sysslan varit aktuell. Tvätt, klädvård och sömnad förekommer inte regelbundet varje dag, ulan är mer sporadiskt utspridda över veckan. (I bil. Al tab. XVIII visas för hur många sysslorna varit aktuella och hur lång tid de tagit i olika familjetyper.) Tvätt var aktuell för ungefär hälften av samtliga och tiden rör sig omkring 1 timme. Ett undantag finner man i familjetyp 1, de barnlösa, där bara 30 % ägnat sig åt sysslan och tidsåtgången för dessa är drygt en halvtimme. En stor del av tvätten utgörs tydligen av barnkläder, som tvättas oftare. Klädvård har genomsnittligen 20 % ägnat sig åt; tiderna ligger mellan V> och 1 timme. Det är vanskligt att säga något om skillnader mellan familjetyperna, eftersom bastalen för vissa tidsmedianer är så låga som 10 individer. Man kan jämföra 2—3- och 4-barnsfamiljerna, där tiderna baseras på uppgifter från 28, 25 och 26 % av husmödrarna. Klädvården tar i 2- och 3-barnsfamiljerna V2 timme och i 4-barnsfamiljerna 1 timme. Sömnad har varit aktuell något oftare; c:a Vs har uppgett att de sytt under mätdagen. Tiderna varierar mellan % timme och 2 timmar med de längsta tiderna i de barnlösa och 4-barnsfamiljerna. För sömnad gäller sannolikt samma förhållande som för städning: endast en del av tiden som användes för sysslan är »nödvändig» och vad som är därutöver varierar beroende på husmoderns tidsdisposition i övrigt och på hennes lust och fallenhet för sysslan. Totalt tar alltså hushållsarbetet mellan 4 och 7 timmar för husmödrarna, beroende j)å hur många barn familjen har. Hur stort är männens deltagande? Majoriteten av männen har inte tagit del av hushållsarbetet; för samtliga sysslor är medianen 0 timmar (tider under 8 minuter registreras dock inte, bil. A l tab. XIX). Andelen män som lagat mat är totalt 17 % med högst värde i familjetyp 1 och 3. I alla familjetyper har matlagningen tagit c:a 15 minuter, vilket också är en vanlig tid för diskning. Diskning bland män är vanligast i de barnlösa familjerna, 13 %, mot 9 % totalt. Städat har totalt 6 % gjort, något fler i familjetyp 1 och 3 än i flerbarnsfamiljerna. Städningen har tagit från 15 minuter upp till 1 timme, övrigt hushållsarbete uppvisar ännu lägre frekvens för männen. Det är dock troligt att männens deltagande i hemarbetet i viss utsträckning består av småsyss-

41 Tabell 16. Tid i timmar för vissa hushållssysslor för männen. (Tiden beräknad för de män för vilka sysslan varit aktuell. Medianvärden) Familjetyp 2

1 Syssla

7 aktu-

Md

% Md akt

% Md % Md ola Md % Md /a ella akt akt akt akt Totalt akt

22 0,25 13 0,25 10 0,25

15 0,25 9 0,25 7 1,0

24 1.25 8 0,25 10 0,25

0/

Md

/o

akt Matlagning . . 0,25 Diskning 0,25 Städning 0,75

14 0,25 10 0,25 1 0

11 0,25 6 0,5 0 0,75

16 0,25 11 0,75 4 0,25

16 5 6

17 9 6

lor som tagit under 8 minuter och därför inte registrerats. De data som framkommit tyder j)å att männen i 0- och 1-barnsfamiljerna varit aktivare än de övriga i fråga om dessa sysslor. 3.3.2. Hushållsarbete

och husmoderns

förvärvsarbete

Husmoderns förvärvsarbete inverkar givetvis på hennes tid för hushållsarbete. Av tabell 6 framgick att de heltidsarbetande lägger ned 2 timmar 45 minuter, de deltidsarbetande 5 timmar 15 minuter och de ej förvärvsarbetande 6 timmar på hushållet. Benämningen »heltid—deltid» är något ospecificerade varför vi också delat in husmödrarna med hänsyn till deras arbetstid i timmar per vecka och studerat de så erhållna grupperna med avseende på totala hushållstiden och tiderna för vissa enskilda sysslor. Eftersom förvärvsarbetet inte var en stratifieringsvariabel vid urvalet kan man inte studera den renodlade effekten av detta på hushållstiderna. För att ändå i någon mån utjämna barnantalets ojämna fördelning bland förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande har vi uteslutit de barnlösa familjerna. Husmödrarna med en arbetstid mellan 1 och 10 timmar är bara 16 st. till antalet, vilket är väl lågt för tidsberäkningar och den gruppen har därför uteslutits. Tabell 17. Husmoderns tidsåtgång i timmar för vissa sysslor med till förvärvsarbetstidens längd (medianvärden. Familjetyp 1 ingår ej)

hänsyn

Arbetstidens längd i limmar per vecka Syssla

Hushållsarbelel totalt Städning Matlagning Diskning Antal husmödrar

ej förvärvsarbetande

11—20

21—35

36-

Samtliga

6,25 1,0 1,75 1.0 333

6,5 1,25 1,5 0,75 43

4,5 0,75 1,5 0.5 66

<4,25 0,5 0,5 0,5 50

6,0 1,0 1,75 0,75 493

Matlagning och diskning tar 1 timme 45 minuter respektive 1 timme för de ej förvärvsarbetande. För de som arbetar över 36 timmar tar de båda sysslorna 30 minuter var, medan de deltidsarbetande har tider mellan dessa. Skillnaderna här-

42 vidlag kan säkert till stor del förklaras med att de heltidsarbetande äter någon måltid per dag utom hemmet och därigenom minskar tid för matlagning och disk. Städning tar 1 timme 15 minuter när husmodern arbetar 11—20 tim./vecka och 30 minuter när hon arbetar över 36 timmar. Om tidssänkningen beror på att de heltidsarbetande städar mer rationellt eller att de sänker sina »städkrav» är svårt att veta enbart på grundval av dessa data. Männens deltagande i hushållsarbetet är något större när husmodern arbetar. Tabell 18. Männens deltagande i hushållsarbetet förvärvsarbetar. Procent

när

hustrun

Husmoderns förvärv sarbete Andel män som ägnar sig åt följande sysslor

Matlagning Diskning Städning

ej förvärvsarbetande

11—20 timmar

21—35 timmar

36— timmar

Totalt

12 7 4

17 11 0

24 13 9

29 14 14

17 9 6

I de fall hustrun inte har förvärvsarbete deltar 12 % av männen med matlagning jämfört med 29 % när hustrun har heltid. Motsvarande siffror för diskning är 7 respektive 14 % och för städning 4 respektive 14 %. Det har tidigare påpekats att männens deltagande troligen är något högre än siffrorna utvisar, eftersom korta tider inte registrerats. Men det framgår tydligt att även när hustrun heltidsarbetar når männens hushållstider på intet sätt upp till hustruns. 3A. Tid för barnen En exakt redovisning av hur mycket tid varje barn kräver i tillsyn och vård skulle erfordra noggranna observationsstudier. Med den tidsregistrering som använts i undersökningen kommer med nödvändighet många korta tidsmoment som ägnas barnen inte att noteras eftersom de ofta tar mindre än 8 minuter eller utförs samtidigt med andra sysslor. Detta har tidigare diskuterats i moment 2.3. 3.4.1. Tillsyn av minsta

barnet

För att komplettera den detaljerade tidsredovisningen fick husmödrarna ange hur lång tid de ansåg sig vara bundna av tillsyn och vård av det minsta barnet, vilket då innefattar både allmän tillsyn och sysslor som direkt ägnas barnen, matning och tvättning t.ex. De fick också uppskatta männens och de övriga barnens tillsyn av det minsta barnet, som är mellan 0 och 3 år. I tabell 19 illustreras tiderna för maken och husmodern och äldre syskon i olika familjetyper. 9 timmar är den tid som husmödrarna oftast anger för barntillsynen. Mediantiden varierar endast obetydligt mellan familjetyperna; ett litet barn kräver väl alltid en viss minimitid för tillsyn och vård, oberoende av hur många äldre syskon det har. Man kan anta att husmoderns tid för detta i stort sett omfattar barnets vakna tid, undantaget den tid de övriga familjemedlemmarna eller andra ser till barnet. Av tabellen framgår att männens mediantid varierar mellan en halvtimme och 1 timme 45 minuter, bortsett från 4-barnsfamiljerna där majoriteten av män

43 Tabell 19. Tillsyn av minsta barnet.

Tillsyn i timmar

0 2 2—4 5—7 8—10 11—13 14— okodifierbart

% Antal Mediantid i timmar

(Procent)

Husmodern

Maken

Familjetyp

Familjetyp

Syskon Barn 1 Barn 2 Barn 3 totalt totalt totalt

38 38 15 1 3 1

33 34 24 1

50 27 13 6

49 34 14 3

63 21 10 1

56 30 10 2

53 32 9 3

61 24 14 1

—

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

3 100

81 253 0 0

161 0

81 0

0 8 4 19 33 21 15 2

1 1 20 13 32 22 9 2

80 9,5

79 8,9

;> 1 4 18 8 30 30 6 3

84 9,5

4 1 11 16 31 27 9 1

1 3 12 19 30 21 14 1

88 8,9

81 9,0

80 1,3

79 1,3

84 0,5

88 0,5

—

inte ägnat någon tid åt tillsynen. De äldre syskonen ser till det minsta barnet i mindre utsträckning än m ä n n e n : över hälften hade inte gjort det alls under mätdagen, medan omkring 30 % sett till sitt småsyskon mindre än 2 timmar (barn 1 är det äldsta, barn 2 det näst äldsta osv.) Med dessa tider som utgångspunkt, som alltså bygger på en uppskattning från husmoderns sida, kan man gå vidare och se hur lång tid de direkt barnavårdande sysslorna tar, dock med reservation för registreringssättets ofullständighet. 3A.2 Barnavård

och

familjetyp

I tidsschemat omfattar barnsysslorna 11 punkter, sammanförda under rubriken barnavård. Till de barnavårdande sysslorna hör framför allt de rent personvårdande, som tvättning, skötning, av- och påklädning, matning e t c , dvs. sådana uppgifter som ett litet barn inte klarar av själv. Man kan förutsätta att barnavården, trots att den innefattar även skolbarnen, främst ägnas de små barnen. Tabellen visar tiden för barnavård i de olika familjetyperna. Tabell 20. Husmoderns

tid för barnavård

Familjetyp

(medianvärden) 3

1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 0—3 0—3 0—3 0—3 0 - 3 år 7—15 1 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4—6 7—15 7—15 7—15 Tid per dag

2,25

2,5

1,75

2,0

2,0

Ett b a r n 0—3 år kräver tydligen c:a 2 timmar 15 minuter per dag i vårdtid av modern. Skolbarnet ägnas inte mycket tid: majoriteten av mödrarna har inte angivit någon vårdtid alls för 7—15-åringarna, trots att i barnavården även läx- och studiehjälp ingår. De större barnens belastning på husmoderns arbetsbörda ligger tydligen främst på hushållsarbetet. I flerbarnsfamiljer minskar tiden för barna-

il vården vilket tyder på en utökning av andra sysslor. Vad som kan synas egendomligt i tabellen är vårdtiden i familjetyp 4, där ett barn 0—3 år och ett barn 4—6 år tar 2 timmar 30 minuter vilket är endast 15 minuter längre än i familjetyp 2. 4—6-åringen kräver tydligen inte heller så mycket av direkt vårdtid. De omsorger som ägnas lekbarnet kanske kombineras med eller sammanfaller med andra sysslor, t.ex. utevistelser med det minsta barnet. Som senare kommer att framgå är utevistelser en stor tidspost inom barnavården just för familjetyp 4. Hur lång tid tar de enskilda sysslorna med barnen? Vi har sett efter för vilka de olika sysslorna varit aktuella och beräknat tidsmedian för dessa. I tabell 21 visas tider för sex olika barnsysslor i olika familjer. Dessa sex är de enda där frekvensen »aktuell» varit tillräckligt hög för tidsberäkningar (frekvensfördelning på samtliga sysslor återfinns i bil. Al tabellerna XVIII och XIX). Tabell 21. Tid för vissa barnavårdande sysslor för husmödrarna. (Medianen beräknad på andel aktuella) Familjetyp 2 Md Personvård, barn 1 1,0 Personvåld, barn 2 Hjälp med måltider, barn 1. . . . 0,75 Gå ut med och se till barn ute. . 1,25 Lek med barn 0,75 Läx- och studiehjälp

% Md % Md % Md akt akt

akt 94 69 48 35

0,5

0,75 0,5 0,5 1,65 0,5

99 89 52 30 35

0,75 0,5 0,5 1,25 0,5 0,5

6 0/ /o

Md

akt 87 50 55 24 20 24

7 0/ /o

Md

akt 0,75 0,25 0,75 1,25 0,5 0,5

86 32 60 35 14 25

0,75 0,25 0,5 1,25 0,9 0,75

%

akt 87 31 41 27 19 33

(En närmare beskrivning av de olika sysslorna återfinns i bilaga A 3 ) .

Personvård av yngsta barnet är aktuell i alla familjetyper utom i typ 1. Yngsta barnet är under 3 år utom i familjetyp 3, där barnet är mellan 7 och 15 år. Som framgår av tabellen lägger husmodern ned 1 timme på personvårdande sysslor, när hon har bara ett litet barn (familjetyp 2). Har hon två eller flera barn blir tiden kortare för det yngsta, 0,75 timmar. Har familjen endast ett barn i åldern 7—15 år lägger modern ned en halvtimme på personvården (familjetyp 3). Det är dock bara V\ av alla husmödrar som har ägnat sitt skolbarn dessa rent personvårdande omsorger. Det näst yngsta barnet ägnas en halvtimme när det har ett syskon men endast en kvart om det har två eller tre syskon. Hjälp med måltider är aktuellt för majoriteten av husmödrar i alla familjer med barn under 3 år. Det tar mellan en halvtimme och 45 minuter; längst i familjetyp 2 och 6. Gå ut med barnen har de flesta inte ägnat sig åt under mätdagen, men de husmödrar som gjort det har lagt ned rätt mycket tid: 1,25 timmar i alla familjetyper utom i familjetyp 4, där tiden är 1,65 timmar. Man kan anta att mödrarna bara går ut med de mindre barnen och då stämmer det bra att familj 4, med två barn under skolåldern, har den längsta tiden. Lek med barnen är registrerat för mellan 15 och 35 % av mödrarna. En halvtimme är vanlig lektid men i 4-barnsfamiljerna har mödrarna ägnat nära en fimme åt detta. Läx- och studiehjälp är aktuellt i nämnvärd omfattning endast i familjetyp 5, 6 och 7, där det tar mellan en halvtimme och 45 minuter. I familjetyp 3, som innehåller endast ett skolbarn, bar bara 11 % av husmödrarna hjälpt till med läxorna.

45 Det bör dock påpekas än en gång att barnsysslorna, speciellt kanske personvård och lek med barnen, ofta kan undgå att registreras p.g.a. tidsperiodernas längd. Detta förhållande torde gälla speciellt för männens deltagande med b a r n e n ; på annat sätt är det svårt att förklara de låga siffrorna. 10 % av männen har ägnat sig åt vård av det minsta barnet och tiderna ligger omkring 15 minuter per dag. Att leka med barnen var något vanligare: 16 % totalt med de högsta värdena i familjetyp 3 och 4 där Va av männen uppgetts leka med barnen mellan 45 minuter och 1 timme 30 minuter. (Exakta värden i bil. Al tabellerna XVI och XVII.) Även om fler män deltagit med barnsysslor än vad tabellen visar är deras tider mycket låga. Att de inte registrerats innebär ju att tidsåtgången varit mindre än 8 minuter. 3A 3. Barnavård

och husmoderns

förvärvsarbete

Att förvärvsarbete inverkar på den tid husmödrarna ägnar sina barn är givet. I vilken omfattning är dock svårt att säga med bestämdhet, eftersom urvalet av familjer inte var stratifierat med hänsyn till husmoderns grad av förvärvsarbete. När man delar upp materialet med hänsyn till denna faktor kommer barnantalet att vara något ojämnt fördelat i grupperna, men genom att utesluta de barnlösa kan man dock i någon mån eliminera denna effekt. Vi har studerat barnavårdstiden för fyra olika grupper av husmödrar: ej förvärvsarbetande arbete 11—20 tim./vecka » 21—35 » 45 » Tabell 22. Husmoderns tid för barnavård med hänsyn till grad av förvärvsarbete (medianvärde. Familjetyp 1 ingår ej) Förvärvsarbetstidens längd ej förvärvsarbetande

11—20 timmar

21—35 timmar

36 timmar

Samtliga

Barnovård

2,0

1,25

1,25

0,75

1,75

därav per son vård (barn 1)

0,75

0,5

0,5

0,25

0,75

Den sammanlagda tiden för barnavården sjunker från 2 timmar för ej förvärvsarbetande till 45 minuter för heltidsarbetande husmödrar. Personvård av det yngsta barnet sjunker på motsvarande sätt från 45 minuter till 15 minuter. Det visar sig att männen inte tar större del i barnens skötsel när husmödrarna förvärvsarbetar: en lika stor andel ägnar sig t.ex. åt personvården av det yngsta barnet när husmödrarna inte h a r arbete utanför hemmet och när de har heltidsarbete (11 respektive 9 % av m ä n n e n ) . 3.5. Totala

familjearbetstider

De hittills presenterade tidsbudgetdata har framför allt gällt husmoderns arbete och endast i ringa mån de övriga familjemedlemmarnas deltagande. Det har framgått att husmödrarna h a r hand om huvuddelen av arbetet i hemmet medan männens och barnens insatser i de flesta fall inskränker sig till enstaka sysslor i korta tidspass. Det är troligt att en del av männens och barnens deltagande faller bort

4<> ur tidsregistreringen just av den anledningen, eftersom tider u n d e r 8 minuter inte noteras. En ytterligare osäkerhet beträffande männens och barnens tider är att uppgifterna är givna av husmodern, som naturligt nog kan ha haft svårt att redogöra för de övriga familjemedlemmarnas tidsschema. Dessa mätfel kan dock förmodas vara jämnt fördelade mellan familjetyperna och bör därför inte påverka jämförelser. För att få en uppfattning om familjernas totala arbetsinsats i samband med barnen har vi slagit ihop husmoderns, makens och barnens tidsåtgång för fyra grupper av sysslor och jämfört de så erhållna totalsummorna mellan familjetyperna. De fyra områdena är hushållsarbete, inköp, övrig service och barnavård. (Tiderna uppdelade per syssla framgår av bil. Al tab. XX.) Sammanslagna har vi kallat dessa sysslor för den totala familjearbetstiden, till skillnad från vila, fritidssysslor, arbete utanför hemmet etc. 'Inköp' omfattar både dagligvaror och ej dagligvaror, 'övrig service' omfattar besök på institutioner, serviceställen (banker, skomakeri, tvätteri e t c ) , besök hos läkare, sjuka, i skolor etc. (se bilaga A3). Tabell 23. Familjearbetstiden

i timmar för samtliga (median)

hushållsmedlemmar

Familjetyp

ti

0 barn

Hushållsarbete Inköp övrig service Barnavård

5,0 0,5 0,5

Totala familjearbetstiden Tidsökning jämfört med O-barnsfamiljens Antal familjer

1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 0—3 0—3 0—3 0—3 0—3 7—15 1 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4—6 7—15 7—15 7—15

0,5 0,5 3,25

6,0 0,5 0,75 0,5

6,0 0,25 0,75 3,0

0,75 2,75

3,25

7,5 0,5 1,0 3,5

6,0

9,75

7,75

10,0

10,25

11,25

12,5

3,75 80

1,75 82

4,0 79

4,25

5,25

6,5 81

0,0

6,25

0,5

7,0 0,5 0,5

Ur tabellen har vi tagit de totala familjearbetstiderna för att tydligare illustrera relationerna mellan de barnlösa och barnfamiljernas arbetsbörda: Figur 7: Totala

familjearbetstider Familjetyp

6 tim. 7 tim. 45 min.

1 1(1 t. 45 m.

9 tim. 45 min.

(3 tim. 45 min.)

10 tim.

(4 tim.)

10 tim. 15 min.

: (4 tim. 15 min.)

11 tim. 15 min.

(5 tim. 15 min.)

12 tim. 30 min.

(6 tim. 30 min.)

7 Tidsökning jämfört med O-barnsfamiljerna

17 Ett litet barn O—3 år ökar tiden med 3 timmar 45 minuter och ett skolbarn med 1 timme 45 minuter om de är ensambarn. Om de däremot finns båda i en familj (familjetyp 5) är deras sammanlagda tidsökning 4 timmar 15 minuter, således en minskning jämfört med tiderna för två ensainbarn. Det kan vara av intresse att på så sätt jämföra de observerade tidsökningarna med de 'teoretiska', beräknade med utgångspunkt från tiderna i familjetyp 2 och 3: Familjetyp

Observerad tidsökning

"Teoretisk" tidsökning

Skillnad observeradteoretisk

4,25 5,25 6,50

5,50 7,25 9,00

— 1,25 — 2,00 — 2,50

1 barn 0—3, 1 barn 7—15 » » » , 2 » » » » » , 3 » »

Ju fler barn som finns i familjen, desto kortare tid tar varje barn. I fyr-barnsfamiljerna innebär barnen en tidsökning på 6 timmar 30 minuter för hemarbetet, vilket är 2 timmar 30 minuter kortare än den 'teoretiska' ökningen som är baserad på ett-barnsfamiljernås tider. Dessa proportionellt lägre tider i flerbarnsfamiljer kan givetvis till stor del förklaras av att många sysslor utförs för barnen gemensamt, men troligen har också dessa familjer tvingats slopa eller minskat ned på vissa sysslor. Om detta innebär en standardsänkning för flerbarnsfamiljerna eller är ett mer rationellt utförande av hemarbetet kan inte dessa data ge besked om, eftersom vi saknar en bedömningsgrund med 'minimitider' för hemarbetssysslor. Appendix Specialstudie

1b

beträffande lantbrukarhustrurnas förvärvsinsats, byggd på från familjeberedningens familjearbetsundersökning

material

Mannens yrke 39 är lantbrukare, varav 9 även är skogsbrukare varav 1 även är slöjdlärare samt 1 är seminör 2 är lantbruksarbetare 3 är arrendatorer, varav 1 även är skogsarbetare 2 är ladugårdsförmän (djurskötare) 2 är (fjäderuppfödare hönsfarmare) 1 är pälsdjursuppfödare 49 st. Barnantal 6 fam. saknar barn

Familjetyp 1

12 fam. har 1 barn

varav I 8 fam } t i , l h ö r

12 fam. har 2 barn

4 f a m . l , ..... varav | g f a m < J t i l l h o r

[Familjetyp 3 [Familjetyp 4 {Familjetyp 5

8 fam. har 3 barn 11 fam. har 4 barn

varav 8 fam. tillhör varav 11 fam. tillhör

Familjetyp 6 Familjetyp 7

49 st.

IN Hustruns

ålder

10 husmödrar 20 husmödrar 16 husmödrar 3 husmödrar

är mellan 20 och 30 är är mellan 31 och 40 år är mellan 41 och 50 år är över 51 år

49 st.

Hustruns

yrkesarbete

9 husmödrar har inget yrkesarbete. 1 lantbrukarhustru är distriktssköterska. 1 lantbrukarhustru är sjuksköterska. 6 husmödrar uppger i frågeformuläret att de icke har något förvärvsarbete. Samtidigt säger de att dagen varit normal och upptar på tidsschemat tid för djurskötsel. 32 husmödrar deltager i ladugårdsarbete, djurskötsel, mjölkning och mjölkdisk samt jordbruksarbete. 1 lantbrukarhustru nämner särskilt traktorkörning. Flera husmödrar påpekar vid frågan om dagen varit normal, att dagen för den årstid det var frågan om, varit normal, men att den icke var normal, betraktad som ett genomsnitt för ett arbetsår. Bland de som nämner djuskötsel är inräknade 1 som sysslar med pälsdjursuppfödning och 4 som sysslar med hönsskötsel.

Hustruns yrkesarbete.

Tid per vecka

0 tim. 5 » eller mindre Mellan

6 och 10 tim.

»

11 och 15 » 16 och 20 »

»

21 och 25 » 26 och 30 » » 31 och 35 » » 36 och 45 » mer än 45 tim. (Distriktssköterskan mellan 21 och 25 tim. Sjuksköterskan mellan 36 och 45 t.)

9 husmödrar 4 3 » 3 2 5 » 2 1 » 7 5 » 3 1

(av de 6 ovan nämnda) (

(

2 49 husmödrar

11 husmödrar deltager ej i arbetet vid jordbruket. 20 husmödrar deltager i arbetet mindre än 20 tim. 15 husmödrar deltager i arbetet mellan 21 och 35 tim. 3 husmödrar deltager i arbetet mer än 36 tim. per vecka.

- » -

)

)

49 Lantbrukarhustrurnas

arbetsinsats

I familjetyp

1 har

husmor arbetat mellan 11 och 15 tim. humödrar har arbetat mellan 31 och 35 tim. husmor har arbetat mer än 45 tim.

/ familjetyp

2 har

husmor arbetat 0 tim. husmor har arbetat mellan 6 och 10 tim. husmor har arbetat mellan 11 och 15 tim. husmor har arbetat mellan 16 och 20 tim.

/ familjetyp

3 har

husmor arbetat 0 tim. husmödrar har arbetat mellan 11 och 15 tim. husmor har arbetat mellan 21 och 25 tim. husmor har arbetat mellan 26 och 30 tim. husmor har arbetat mellan 31 och 35 tim. husmor har arbetat mellan 36 och 45 tim. husmor har arbetat mer än 45 tim.

/ familjetyp

4 har

husmor arbetat 0 tim. husmor har arbetat 5 tim. eller mindre husmor har arbetat mellan 16 och 20 tim. husmor har arbetat mellan 26 och 30 tim.

/ familjetyp

5 har

husmödrar arbetat 0 tim. husmödrar har arbetat 5 tim. eller mindre husmor har arbetat mellan 6 och 10 tim. husmor har arbetat mellan 16 och 20 tim. husmor har arbetat mellan 21 och 25 tim.

/ familjetyp

6 har

/ familjetyp

7 har

2 husmödrar arbetat 0 tim. 1 husmor arbetat 5 tim. eller mindre 3 husmödrar arbetat mellan 6 och 10 tim. 2 husmödrar arbetat mellan 21 och 25 tim. 2 husmödrar arbetat 0 tim. 2 husmödrar arbetat 5 timmar eller mindre 1 husmor arbetat mellan 11 och 15 tim. 3 husmödrar arbetat mellan 21 och 25 tim. 3 husmödrar arbetat mellan 26 och 30 tim.

per vecka i de olika

(Bland ovanstående lantbrukarhustrur terskan inräknade.) Hustruns

yrkesarbete.

Tid per dag.

9 h u s m ö d r a r arbetar 0 tim. per dag. 1 husmor är distriktssköterska 1 husmor är sjuksköterska 3 h u s m ö d r a r arbetar under 1 tim. per 14 h u s m ö d r a r arbetar mellan 1 och 2 tim 7 h u s m ö d r a r arbetar mellan 2 och 3 tim 5 h u s m ö d r a r arbetar mellan 3 och 4 tim 4 h u s m ö d r a r arbetar mellan 4 och 5 tim 2 h u s m ö d r a r arbetar mellan 5 och 6 tim 2 h u s m ö d r a r arbetar mellan 6 och 7 tim, 4—7465 65

familjetyperna

är ej distriktssköterskan

och

sjukskö-

50 1 husmor arbetar mellan 7 och 8 tim. 11 husmödrar deltager ej i lantbruksarbetet. 29 husmödrar deltager mellan 1 och 4 timmar per dag 9 husmödrar deltager mellan 4 och 8 timmar per dag 4 barn uppger tillsammans 4% tim. för djurskötsel. (Sannolikt en syssla som faller under moderns ansvar.) Kommentar: Här skiljer sig siffrorna mellan tid per vecka och tid per dag. Förmodligen är det den för årstiden (mars—april) normala tiden, som avspeglas i ovanstående siffror, vilka tagits ur tidsschemat och att tidsuppgifterna per vecka i någon mån kan sägas spegla en genomsnittsvecka för ett år. Dock måste sägas att de uppgivna tiderna per dag och per vecka i stort sett överensstämmer och det är endast i tre fall som uppgifterna markant skär mot varandra. På frågan: / hur många år har ni haft ert nuvarande

arbete?

svarar 1 husmor, mindre än 1 år 5 husmödrar, mellan 1 och 3 år (däribland sjuksköterskan) 28 husmödrar, mer än 3 år (däribland distriktssköterskan) 6 husmödrar, har icke besvarat frågan 9 husmödrar, förvärvsarbetar icke 34 husmödrar anser arbetet stadigvarande 6 husmödrar har ej besvarat frågan 9 husmödrar förvärvsarbetar icke Hustruns skolor och kurser Antal husmödrar T; Folkskola Folkskola samt kurs mindre än 4 mån Folkskola samt kurs mellan 4 och 12 mån Folkskola samt yrkesutbildning 1 år Folkskola samt yrkesutbildning 1 år, samt kurs mindre än 4 mån Folkskola samt yrkesutbildning 1 år, samt kurs mellan 4 och 12 mån Realexamen Realexamen samt kurs mellan 4 och 12 mån Realexamen samt kurs mellan 4 och 12 mån., samt yrkesutbildn. 1 år ... Realexamen samt tekniskt gymnasium

Husmoderns

husliga

Inga kurser Mindre än 4 mån 4—12 mån Mer än 12 mån

4 3 1 6 5 2 1 3 1 49 st.

utbildning 27 husmödrar 10 » 10 » 2 »

55 % 20 % 20% 4%

49 st.

100 %

Denna specialundersökning beträffande lantbrukshustrurnas deltagande i arbetet i den för makarna gemensamma rörelsen, omfattar 49 familjer. En pälsdjursuppfödare samt två hönsfarmare ingår i undersökningen — deras hustrur

51 deltar i arbetet med den gemensamma rörelsen respektive 5 tim. eller mindre, 6—10 tim., och 21—25 tim. Även en lantbruksarbetare samt två ladugårdsförmän, vilkas hustrur ej deltar i förvärvsarbetet, ingår i undersökningen. Kommentar till tabellerna: se sid. 13.

Appendix

1c

Specialstudie av husmödrar med kvalificerad huslig utbildning (mer än 1 byggd på material från familjeberedningens familjearbetsundersökning

år),

För att i någon mån bedöma om husmödrar med huslig utbildning är mera benägna att utnyttja service eller färdigvaror som kan ge lättnader i hushållsarbetet har dessa husmödrar (26 till antalet) specialstuderats. Nedan följer ett antal jämförande tabeller avseende några områden där eventuella tendenser åt detta håll skulle kunna ge utslag. Siffrorna inom ( ) avser hela undersökningen. Uppgifter

om

familjerna

Familjetyp Procent Antal familjer

1 23 6

Indelning

i

familjetyp.

2 19 5

3 23 6

4 15 4

a

5 8 2

6 4 1

7 8 2

Summa 100 26

I hela materialet är antalet familjer jämt fördelat på familjetyper. Huvuddelen av de hushållsutbildade mödrarna återfinns inom typerna 1—4. Medianåldern hos de 26 överensstämmer i stort med medianåldern för samtliga husmödrar. Husmödrarnas ålder (Medianåldern inom parentes avser hela undersökningen) Familjetyp 1 Md 38 år (38 år)

Familjetyp 2 Md 26 år (26 år)

Familjetyp 3 Md 43 år (42 år)

Familjetyp 5 Md 35 år (33 år)

Familjetyp 6 Md 34 år (36 år)

Familjetyp 7 Md 39 år (37 år)

Familjetyp 4 Md 28 år (29 år)

Skolutbildning (Procenten inom parentes avser hela undersökningen) Husmodern % Folkskola, fortsättningsskola 1 » + yrkesutbildning minst 1 år/ Realexamen, folkhögskola o. dyl 1 » + yrkesutbildning minst 1 år/ Studentexamen "I » + yrkesutbildning minst 1 år [ Examen från universitet J

Maken %

(74)

(75)

(23)

(17)

(3)

(8)

De hushållsutbildade husmödrarna har tydligen oftast en något längre skolutbildning än övriga. Detta kan kanske vara anledningen till att de förvärvsarbetar i större utsträckning — 58 procent mot 40 procent i hela materialet. De arbetar också heltid i större utsträckning — 53 procent mot 33 procent. (Egna företagare har ej i n r ä k n a t s ) .

52 Hushållsarbetets

organisation

Endast 2, dvs. 8 procent, av de 26 har hemhjälp. Motsvarande siffror i hela materialet var 44 st., vilket utgjorde 7 procent. Annan hjälp h a r endast 1 husmor uppgett att hon har (4 p r o c e n t ) , mot 16 procent i hela undersökningen. Förekomsten av hushållsteknisk utrustning ger knappast belägg för att de hushållsutbildade skulle vara mera benägna att skaffa sig sådan än övriga husmödrar. Kylskåp förekommer i större — men frysboxar i mindre — utsträckning. Hushållsteknisk

utrustning Antal familjer 2J >

Vattenledning Vattenklosett Centralvärme Kylskåp Varmvatten Badrum Tvättmaskin Frysbox Diskmaskin

24 2

*>

26 23 22 17

"

Hela under sökningen (97) (87) (87) (87) (82) (76) (71) (31) ( 2)

Andel familjer 96 92 88 100 88 85 65 23

—

Hur tiden disponeras Nedan redovisas ett antal tabeller över aktiviteter som kan ge ett mått på husmödrarnas benägenhet att underlätta hemarbetet genom att flytta ut uppgifterna till olika serviceorgan. Tvätt av vittvätt % Skicka bort till tvättinrättning Lämna in tvätten i andelstvätteri Tvätta själv i maskin i bostaden eller tvättstuga Tvätta utan maskin

li) 4

85 4

% (18j W jodj ^ '

Bakning % «

% j}Jj 4o

S

|M|

% jJJ

^2{

^öd:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: 8

tö

Ingen bakning 1 brodtyp 2brö

^per::;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;:;;;;::::;::

Bakat mjukt matbröd

:

Sömnad % % Lättare plagg — t. ex. nattkläder, förkläden 56 (66) 4 Medelsvåra plagg — t. ex. klänningar J* l j u Svåra plagg — t. ex. kappor, dräkter l ' 9 st. (35 %) hade sytt något under den senaste månaden. I hela materialet var motsvarande siffra 38 procent.

53 Livsmede Is inköp Djupfryst lisk Soppa på burk Färdig ärtsoppa Djupfrysta grönsaker Kakmix Köttkonserv på burk

% 79 71 54 58 29 33

% (70) (57) (52) (51) (22) (22)

Antal varuslag 0 1 2 3 4—6

8 8 35 4 46

(5) (14) (26) (24) (31)

Husmoderns tider i antal timmar för hushållssysslor (median). Familjetyp

vissa

7 Samtl.

1,5 0,5 0,75 0,25

1,75 0,25 0,25 0,25

0,75 0,25 1,0 0,25

1,15 0,75 0,5 0,25

1,75 1,0 1,5 0,75

2,0 0,25 1,25 0,5

3,0 1,0 1,25 0,25

1,5 0,5 0,75 0,25

1,25 0,5 1,0 0,25

1,5 0,5 0,75 0,25

1,5 0,5 1,0 0,25

1,75 0,75 1,0 0,25

1,75 0,75 1,0 0,25

1,75 0,75 1,0 0,5

1,75 0,75 1,0 0,5

Husmor med kvalificerad huslig utbildning Matlagning Diskning Städning Bäddning Motsvarande tider för husmödrar i hela undersökningen Matlagning Diskning Städning Bäddning

K o m m e n t a r till tabellerna, se sid 13.

AVSNITT B

K a r t l ä g g n i n g a v familjernas s e r v i c e k o n t a k t e r Människan i det nutida samhället nyttjar dagligen ett betydande antal servicetjänster av varierande slag, vid inköp aA- konsumtions- eller kapitalvaror, vid kontakter med myndigheter och inrättningar, vid sjuk- och hälsovård. I vissa fall sker kontakten med servicestället enklast per post eller telefon. Men många tjänster är av den arten att ett personligt besök erfordras. När det gäller sådana tjänster kan också utnyttjandet vara förknippat med olägenheter av olika svårighetsgrad. Möjligheten att utan olägenheter utnyttja servicetjänster av skilda slag är en angelägenhet för alla befolkningskategorier. Om man bortser från det svårbemästrade problemet med långa resor till vissa serviceställen och begränsar sig till sådana faktorer som öppethållnings- och väntetider har dock frågan störst betydelse för människor som är bundna både av ett förvärvsarbete och av vårdnadsuppgifter vis a vis barn och gamla liksom för barnfamiljer överhuvudtaget med ständig tillsyn av barn. Vilka möjligheter en förvärvsarbetande person har att med hänsyn till serviceinrättningarnas öppethållningstider uträtta ärenden av olika slag utan att inkräkta på sitt arbete är ett icke obetydligt samhälls-ekonomiskt problem. Hur »ärendebördan» uppleves av småbarnsmödrarna kan i sin tur vara betydelsefullt för hur mycket barnfamiljerna orkar med av sitt arbete. Familjeberedningen har därför låtit utföra en intervjuundersökning i syfte att klarlägga barnfamiljernas möjligheter att nyttja samhällets servicetjänster. Därvid har dock varudistributionen uteslutits, eftersom allmänhetens inköpskontakter, butiksbesök och butikernas kundservice och öppethållande samtidigt undersökts av affärstidsutredningen, vars betänkanden (SOU 1965:38—39) nu avlämnats. De institutioner och serviceställen som omfattas av familjeberedningens undersökning framgår av bilaga B 2. I undersökningen har beredningen sökt kartlägga kontaktfrekvensen beträffande de olika serviceställena, vem inom eller utom familjen som varit kontaktperson, förekomst av väntetider, besökens fördelning på vissa veckodagar samt om besöken vållat olägenheter i form av förlust av arbetsinkomst, anskaffande av barnvakt eller dylikt. Av intresse hade varit att även få uppgift om vid vilken tidpunkt på dagen besöken gjorts, men av undersökningstekniska skäl har detta inte varit möjligt. Kartläggningen har skett genom en intervjuundersökning med ca 3 000

55 slumpmässigt utvalda hushåll i hela Sverige. (Ang. intervjuformulärets utformning se bil. B 3). Intervjuerna, vilka liksom bearbetningen utförts av statistiska centralbyråns utredningsinstitut, har avsett allmänhetens kontakter med vissa utvalda typer av serviceställen. Ett hushåll har definierats som en inkomstenhet och har kunnat bestå av ett gift par med eller utan barn under 17 år (fullständiga hushåll), eller av en ensamstående vuxen med eventuella barn under 17 år (ofullständiga hushåll). Antalet fullständiga hushåll som intervjuades uppgick till 1 374. I 15 procent av dessa var båda makarna förvärvsarbetande. 43 procent av de hushåll, där endast en av makarna förvärvsarbetade, saknade barn, medan 59 procent av hushållen saknade barn i de fall då båda makarna var förvärvsarbetande. Antalet ofullständiga hushåll som intervjuades uppgick till 1 299. Av dessa hade 70 procent förvärvsarbete. Av de hushåll där den vuxne förvärvsarbetade hade 6 procent barn, medan 9 procent av hushållen hade barn i de fall den vuxne saknade förvärvsarbete. Det kan förmodas att den grupp ofullständiga hushåll, där den vuxne uppgett att han saknar förvärvsarbete, huvudsakligen består av ungdomar och pensionärer.

1. Besöksfrekvens De undersökta 2 673 hushållen har sammanlagt redovisat omkring 15 500 besök vid de 52 institutioner som ingår i undersökningen. De flesta besöken har skett vid postkontor, sjukhus och järnvägsstation. De institutioner där besöksfrekvensen varit lägst är rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård, familjerådgivningsbyrå samt RFSU-klinik (tab. I bil. B l ) . För att möjliggöra jämförelser mellan skilda institutioner har det observerade antalet besök under de olika mätperioderna omräknats till att avse en enhetlig tidsperiod, nämligen en månad. Omräkningen har skett genom att antalet observerade besök vid institutionerna 1—21 delats med 6, vid institutionerna 22—39 och 50—52 bibehållits oförändrat samt vid institutionerna 40—49 delats med 7 och multiplicerats med 30. De erhållna genomsnittstalen redovisas i tabell II (se bilaga B l ) . Institutioner av liknande karaktär eller med samstämmande arbetsuppgifter har i vissa fall slagits ihop till större grupper i avsikt att ge bättre översikt av materialet. För vissa institutioner (institutionsgrupper) är besöksfrekvensen förhållandevis hög. Således gör varje hushåll i genomsnitt 1,2-—3,2 besök per månad på vardera av institutionerna herr- och damfrisering, apotek, bank och postkontor, medan besöken vid exempelvis televerk och vid de sociala institutionerna inskränker sig till 0,001—0,01 besök, dvs. 1—10 hushåll av 1 000 besöker dessa institutioner under loppet av en månad. I sammanhanget bör påpekas att undersökningsmaterialet grundar sig på uppgifter om kontaktfrekvensen, vilka insamlats under sommarhalvåret (1 april—30 september) resp. enbart under september månad. Mate-

56 rialet kan därför inte antas vara representativt för hela året. De ovannämnda siffrorna kan därför inte uppräknas att gälla en längre tidsperiod. Av tabell 1 nedan (och II i bil. 1) framgår också på vilket sätt besöksfrekvensen förändras med ett ökat eller minskat barnantal. För vissa institutioner synes det fullt naturligt med en sådan förändring. Hos en familj med tre eller flera barn är det exempelvis naturligt att antalet besök vid skolans institutioner blir större än hos en enbarnsfamilj. I andra fall kan den ökade besöksfrekvensen bero på faktorer som ekonomi, familjeförsörjarens ålder m.m. När det gäller minskad besöksfrekvens med ökat antal barn är orsakerna mera svårbedömbara. Tabell 1. Institutioner vid vilka familjernas synes öka med ett ökat barnantal byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor stadskansli/drätselkontor skolkansli/rektorsexpedition lärare stads- eller provinsialläkare mödra- eller barnavårdscentral folktandvårdspoliklinik apotek bank tvättomat/tvättstuga/mangel sjukhus

besök

Institutioner vid vilka familjernas besök synes minska med ett ökat barnantal arbetsförmedling socialnämnd pastorsexpedition privatpraktiserande läkare resebyrå skomakeri ålderdomshem

Vad beträffar den ökade besöksfrekvensen synes denna vara mest markerad för familjer med tre barn. Skillnaden mellan en- och tvåbarnsfamiljerna är inte lika påfallande som mellan två- och trebarnsfamiljerna. Att antalet servicekontakter ökar med barnantalet måste betecknas som logiskt när det gäller skolor, mödra- och barnavårdscentraler, tandläkare, tvättinrättningar, apotek och sjukhus. För den ökning som konstateras vid vissa övriga institutioner finns inte lika närliggande förklaringar. Besöken hos byggnadsnämnd och stadskansli kan möjligen ha ett sammanhang med egnahemsbyggandet när familjen växer. Den ökade besöksfrekvensen hos stads- och provinsialläkare kan bero på den snävare ekonomiska r a m som barnfamiljerna måste leva inom, speciellt som besöken samtidigt minskar hos de privatpraktiserande läkarna. I andra fall — exempelvis beträffande den markanta ökningen av antalet bankbesök med ett ökat antal barn — är tendensen svårare att förklara. När det gäller den minskade besöksfrekvensen vid vissa serviceställen är den svårförklarlig i förhållandet till exempelvis socialnämnd och skomakeri. Att däremot besöken minskar vid resebyråer förvånar inte. Flerbarnsfamiljernas möjligheter till semesterresor torde inskränkas både av ekonomiska skäl och av svårigheter att ordna barntillsynen. Den ökade bundenhet som följer med flera barn synes också ge färre möjligheter till besök hos anförvanter vid ålderdomshem. Å andra sidan kan den stabilisering, som oftast följer med ökande ålder och familj, tänkas vara orsak till den minskade besöksfrekvensen vid arbetsförmedlingar och pastorsexpeditioner.

2. Kontaktperson

och

kontaktdag

Av de i undersökningen redovisade besöken har 52 procent gjorts av husmodern, 38 procent av husfadern, 7 procent av barn under 17 år, 1 procent av annan vuxen i hushållet samt 2 procent av annan person utanför hushållet (tab. 2 nedan samt I och III i bil. B l ) . Tabell 2. Totalt antal besök vid undersökta institutioner taktperson och kontaktdag Vardagar

Kontaktperson

Antal

/o

Husmodern Husfadern Barn födda 1946 eller senare Annan vuxen i hushållet Annan person utanför hushållet. . .

7 333 5 012 934 134 233

Samtliga

13 646

Lördagar

särredovisat på konSöndagar

I

Totalt

Antal | %

Antal

/o

Antal

/o

90,3 84,4 90,2 85,9 93,6

563 721 68 14 15

6,9 12,1 6,6 9,0 6,0

223 209 33 8 1

2,8 3,5 3,2 5,1 0,4

8 119 5 942 1 035 156 249

52,4 38,3 6,7 1,0 1,6

88,0

1 381

8,9

3,1

15 501 100,0

Husmodern sköter sålunda i högre grad än husfadern familjens externa kontakter. I de fall husmodern är hemarbetande kan detta synas naturligt, hennes »friare arbetstid» skapar större möjligheter därtill, men även i familjer där båda är förvärvsarbetande synes husmodern sköta de flesta kontakterna, vilket framgår av tabell 3. Tabell 3. Fördelning av antalet besök vid undersökta institutioner mellan husmor och husfar. Fullständiga inkomstenheter Med hemarbetande vuxen Husmor Abs.

Utan hemarbetande vuxen

Husfar

°/

Husmor

Husfar

Abs.

/o

Abs.

/o

Abs.

%

3 465

44,1

57,4

42,6

/o

4 390

55,9

De besök som husfadern gör förlägges i något större utsträckning till lördagar och söndagar än de besök som husmodern gör. För mannens del består dessa lördagsbesök företrädesvis av kontakter med järnvägsstation, bilverkstad, postkontor och sjukhus, medan hustruns motsvarande besök till övervägande del avser sjukhus, damfrisering, postkontor och järnvägsstation. Av mannens samtliga besök vid ålderdomshem, konvalescenlhem och sjukhus sker dessa till 80 procent respektive 66 procent och 54 procent på lördagar och söndagar, medan motsvarande siffror för hustruns del är 39 procent respektive 36 och 40 procent. Som tidigare sagts är kvinnan i familjen kontaktperson i avsevärt högre

58 grad än mannen. Av tabell IV och V (bil. B 1) framgår vid vilka institutioner hon respektive mannen framför allt svarar för konlakterna. I hushåll med hemarbetande vuxen svarar sålunda husmodern för 90—100 procent av besöken vid serviceinrättningarna mödra- och barnavårdscentral, privatpraktiserande sjukgymnast, institut för hygienisk behandling, fotvård m.m., barnavårdsnämnd, skolläkare och tvättomat, tvättstuga eller mangel. Någon förändring härutinnan inträffar inte när husmodern går ut i förvärvslivet. Det är tydligt att hon svarar för kontakterna med vissa institutioner i lika hög grad antingen hon är hemarbetande eller förvärvsarbetande. Vid en genomgång av institutioner, där mannen i fullständiga hushåll med hemarbetande vuxen huvudsakligen svarar för kontakterna, visar det sig att husmodern efter övergången till förvärvsarbete får svara också för en ökad andel av besöken vid vissa av dessa institutioner. I en del fall är detta naturligt — husmoderns inträde på arbetsmarknaden kräver ju kontakt med institutioner som arbetsförmedling och fackförening — men mera frapperande är att det också tycks gälla länsstyrelse och stadskansli. Undersökningen ger alltså en anvisning om att arbetsbördan ökar för husmodern, när hon tar förvärvsarbete även utöver vad själva förvärvsarbetet ger anledning till. 3. Väntetider i samband med besök Intervjupersonerna har även tillfrågats om väntetider i samband med besöken. På grund av den i vissa avseenden långa tidsperiod som undersökningen omfattar är det nödvändigt att tolka resultaten med försiktighet. Det framgår dock att man vid flera av institutionerna måste räkna med väntetid. Vid några kan väntetiden också bli förhållandevis lång. Av tabell 4 nedan framgår bl.a. att vid 12 av de 49 institutionerna har mer än hälften av besökarna redovisat väntetider. Tabell 4. Institutioner där mer än hälften av besökarna redovisat väntetider Institution

Andel som redovisat väntetid /o

25. Mödra- och barnavårdscentral 26. Sjukhus, poliklinik

84,3 76,0

10. Bostadsförmedling 17. Rättshjälpsanstalt 22. Stads- eller provinsialläkare . . 1. Arbetsförmedling 23. Privatpraktiserande läkare . . . 6. Socialnämnd 28. Dispensär/skärmbildsbyrå . . . 34. Försäkringskassa = sjukkassa 29. Folktandvårdspoliklinik 19. Skolläkare m.m

67,4 64,0 62,6 58,6 57,5 57,0 51,8 51,4 50,9 45,6

Ej uppgift 0/

/o

1,6 6,0 2,3 9,3 1,9 1,9 2,0 6,8 13,8

Minutklasser inom vilka den största andelen väntetider låg 16—45, 46—90 1—15, 16—45, 46—90, 9 1 — 150, 151—240 1—15, 16—45 16—45 1—15, 16—45 1—15, 16—45 1—15 16—45 1—15 1—15 1—15 1—15

59 Väntetiden har ibland överstigit 45 minuter. De institutioner där besökarna redovisat så lång väntetid är också i de flesta fall identiska med de institutioner, där mer än hälften av besökarna har redovisat väntetider. I tabell 5 återfinns de tio institutioner där mer än 10 procent av de besökande väntat över 45 minuter innan de fått uträtta sitt ärende. Tabell o. Institutioner där mer än 10 procent av de besökande redovisat väntetider överstigande 45 minuter

Institution

Procentuell andel som redovisat längre väntetid än 45 min. 0/ /o

26. Sjukhus, poliklinik 25. Mödra- och barnavårdscentral 22. Stads- eller provinsialläkare 10. Bostadsförmedling 6. Socialnämnd 28. Dispcnsär/skärmbildsbyrå 1. Arbetsförmedling 23. Privatpraktiserande läkare 7. Nvkterhetsnämnd 19. Skolläkare, -kurator, -psykolog eller skolsköterska

därav mellan 46—90 min.%

91—150 151—2401 Över 240 min. % J min. % min. %

42,8 35,0 24,1 20,9 19,5 14,8 13,0 12,2 10,6

19,3 25,6 14,8 12,0 15,3 11,1 11,5 7,7 5,3

10,4 8,5 5,1 7,0 4,2 3,7 1,5 3,2

10,5 0,9 3,4 1,9

2,6

0,9

0,4 5,3

10,6

5,1

3,2

2,3

0,8

En mera fullständig redovisning av väntetiderna vid de olika institutionerna lämnas i tabell VI (bil. Bl) där också medelvärden och medianer för väntetiderna finns framräknade. Dessa beräkningar ger vid handen att medelvärdet av väntetid för de besökande vid sjukhus/poliklinik skulle vara 64,6 min. Vid mödra- eller barnavårdscentral 37,0 min., hos stadseller provinsialläkare 33,9 min. och vid bostadsförmedling 31,4 min., lör att nämna de institutioner där medelvärdet är högst. Sammanlagt finns 15 institutioner där medelväntetiden överstiger 10 minuter, vid en av dessa är dock antalet undersökta kontakter så få, att resultatet inte kan anses tillförlitligt. Å andra sidan har redovisats 7 institutioner vid vilka väntetiderna är mycket korta, 1 minut eller mindre. I den förra gruppen återfinns, med ett undantag, institutioner som kan hänföras till den offentliga sektorn, medan institutionerna i den senare gruppen företrädesvis består av privata serviceorgan. I tabell 6 återfinns de kommunala institutioner vid vilka en stor del av besökarna redovisat väntetider. I samma tabell lämnas också en motsvarande redovisning för de statliga och privata institutionerna (märk att till de privata har hänförts även institutioner av typen fackförening m.fl.).

60 Tabell

6. Institutioner tillhörande den kommunala, statliga, vid vilken en stor del av besökarna redovisat

Institution Kommunala sektorn 25. Mödra- och barnavårdscentral 26. Sjukhus/poliklinik

Andel som redovisat väntetid

resp. privata väntetider Ej uppgift

/o

o/ /o

84,3 76,0

1,6

67,4 64,0 62,6 57,0 51,8 50,9

6,0

sektorn,

Minutklasser inom vilka den största andelen väntetider låg

16—45, 46—90 1—15, 16—45, 46—90, 9 1 — 150, 151—240 1—15, 16—45 16—45 1—15, 16—45 16—45 1—15 1—15

10. Bostadsförmedling 17. Rättshjälpsanstalt 22. Stads- eller provinsialläkare 6. Socialnämnd 28. Dispensär/skärmbildsbyrå 29. Folktandvårdspoliklinik 19. Skolläkare, -kurator, -psykolog eller skolskö terska 2. Arbetslöshetsnämnd

45,6 43,8

13,8

1—15 1—15

Statliga sektorn 1. Arbetsförmedling 34. Försäkringskassa = sjukkassa 42. Postkontor 15. Länsstyrelse/överståthållare 16. Pastorsexpedition 14. Uppbördsverk/häradsskrivare 36. Järnvägsstation 13. Televerk/teleslation

58,6 51,4 49,6 42,0 30,7 28,4 24,9 23,3

9,3 2,0 3,8 4,9 4,3 3,2 4,0 2,7

1—15, 16—45 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15

Privata sektorn 23. Privatpraktiserande läkare 37. Resebyrå 30. Privatpraktiserande tandläkare 40. Apotek 45. Herr- och damfrisering 35. Privatpraktiserande advokat 41. Bank 21. Fackförening 38. Bilverkstad eller bensinstation 43. Skomakeri/klackbar

57,5 48,0 44,4 41,4 33,6 31,3 28,9 25,1 24,2 17,2

1,9 3,8 3,7 5,9 4,3

1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15 1—15

2,3 1,9 6,8

6,1 6,6 6,9 3,3

Ännu tydligare framkommer olikheterna i väntetider mellan de offentliga och privata serviceinrättningarna om man använder de medelvärden som återfinns i tabell VI (bil. B l ) . Indelar man de 49 institutionerna i tre grupper, och till den första gruppen hänför de kommunala (nr 2—12, 17— 20, 22, 24—26, 28, 29, 31—32 och 48 enligt bilaga B 2) finner man att dessa, 24 till antalet, har en genomsnittlig medelväntetid av 14,1 min. Motsvarande för de 8 statliga institutionerna (nr 1, 13—16, 34, 36 och 42) är 7,8 min., och för de 17 privata (nr 21, 23, 27, 30, 33, 35, 37—41, 43—47 och 49) 5,1 min. Väntetiden vid de kommunala institutionerna skulle alltså vara nära tre gånger så lång som vid de privata, medan väntetiderna vid de statliga insti-

öl tutionerna ganska väl överensstämmer med genomsnittet för samtliga, vilket är 9,9 min. De längre väntetiderna kan bl.a. bero på den karaktär besöken har vid de flesta kommunala institutioner. I regel tar själva handläggningen av ett ärende längre tid vid t.ex. socialnämnd eller barnavårdsnämnd än vad handläggningen av ett ärende tar vid institutioner som post/ järnväg eller bank/apotek. Även om »kön» inte är lång räknad i antal personer, kan den längre betjäningstiden medföra längre väntan. De längre väntetiderna vid de kommunala institutionerna kan också bero på att den tid, som åtgått för ärendets handläggning, har inräknats i begreppet väntetid. Visserligen finns det även i de statliga och privata grupperna institutioner av liknande karaktär, men den övervägande delen återfinns bland de kommunala organen. Ovanstående tal avser väntetiderna i hela riket. En bearbetning har också skett för att belysa väntetiderna i fyra olika tätortsregioner — Storstockholm, övriga städer med mer än 40 000 inv., övriga städer samt landsbygd. Vid jämförelser kan man där finna en tendens till längre väntetider i Storstockholm och på landsbygden än inom de övriga områdena. Detta gäller dock inte genomgående; avvikelser från riksgenomsnittet finner man i samtliga fyra regioner. Materialet blir dock ofta så litet, att tillförlitliga jämförelser inte kan göras.

4. Olägenheter i samband med besök Intervjupersonerna tillfrågades också om besöken vållat någon olägenhet t.ex. i form av förlust av arbetsinkomst, anskaffande av barnvakt eller liknande. Som framgår av tabell VII och XIII (bil. Bl) har de tillfrågade ansett att 8 procent av besöken vållat någon form av olägenhet, medan 92 procent inte skulle ha varit förenade med särskilda olägenheter. Det bör dock noteras att begreppet »olägenhet» inte har definierats annat än genom nyssnämnda exemplifiering. Resultatet på denna punkt får därför endast betraktas som ett mått på vad som av intervjupersonerna uppfattas som olägenheter och ger inte besked om den faktiska situationen kring besöken. Vad en person betraktat som olägenhet kan en annan ha sett som fullt normalt och därför underlåtit att nämna. De omständigheter, som i de följande tabellerna redovisas som olägenheter, har sannolikt i realiteten gällt ett betydligt större antal kontakter än vad som framgår av undersökningsmaterialet, t.ex. ledighet från arbetet. I gengäld kan sägas att vissa registrerade olägenheter egentligen inte är olägenheter i här avsedd bemärkelse. Tabellerna visar inte några större variationer i total olägenhetsfrekvens mellan olika familjetyper och inte heller mellan olika tätortsregioner. Ofullständiga hushåll, alltså i huvudsak ensamstående pensionärer och ungdomar utan heltidsarbete, har av naturliga skäl den lägsta frekvensen angivna olägenheter. Hur olägenheterna fördelar sig mellan de enskilda institutioner-

na i olika tätortsregioner framgår av tabellsammanställningen IX, bil. Bl. I Storstockholm synes sålunda besök vid de sociala institutionerm, vid sjukhusen, hos länsstyrelsen, tandläkare och läkare samt hos de kommunala organen och skolorganisationerna medföra större olägenheter än besöv vid andra institutioner. Således har inte mindre än 31 procent angett att de haft olägenheter i samband med besök vid de sociala institutionerna. I samtliga fall rör det sig om anskaffande av barnvakt. 26 procent har uppgeti olägenheter i samband med besök vid sjukhus/poliklinik/dispensär. I detta fall kan olägenheterna företrädesvis hänföras till arbetet. Samma är förhållandet vid länsstyrelse/uppbördsverk, där 25 procent uppgett ölägenheter. Vid de fyra övriga här nämnda institutionerna, vid vilka redovisats ölägenheter i 18—19 procent av besöken, synes tendensen vara densamma; ölägenheterna består framförallt i att man måste skaffa barnvakt eller ta ledigt från arbetet och därigenom gå miste om arbetsinkomst. Även i städer med mer än 40 000 invånare redovisas olägenheter vid besök framför allt på de sociala institutionerna och hos stads- eller distriktssköterska, mödra- och barnavårdscentral, sjukgymnast, folktandvård, sjukhus och arbetsförmedling. Liksom i Storstockholm verkar det som olägenheterna i samband med besök vid de sociala institutionerna till största delen består i anskaffandet av barnvakt. Vid övriga institutioner gäller detsamma varjämte också nämns olägenheter med hänsyn till arbetet. Det kan vidare nämnas att av de 15 procent som besökt arbetsförmedling och angett att de haft olägenheter i detta sammanhang har 11 procent som olägenhet uppgett »lång väntan i kö». I gruppen övriga städer framkommer den lägsta olägenhetsfrekvensen. Skolexpeditioner, folktandvård, de kommunala organen och sjukhus är dock serviceställen med vissa olägenheter. Mellan 12 och 18 procent av besökarna har således uppgivit olägenheter vid besök på dessa institutioner. Även här är det företrädesvis anskaffandet av barnvakt och frånvaro från arbetet med därav orsakad inkomstminskning som vållar besvär. Nämnas bör, att i denna grupp endast 2 procent har uppgivit olägenheter i samband med besök vid de sociala institutionerna. Vad slutligen angår landsbygden är även där besöken vid sjukhus, folktandvård/privatpraktiserande tandläkare och läkare förenade med en förhållandevis hög grad av olägenheter. Anskaffandet av barnvakt samt olägenheter, hänförliga till arbetet, är oftast förekommande, men här har i högre grad än i de övriga regionerna uppgetts »övriga ölägenheter». Under denna rubrik anges en skiftande samling svar, som av den intervjuade bedömts som olägenheter, exempelvis »anlita bekant för skjuts, institutionen långt borta, taxikostnad 2X2,5 mil, bussresa till staden, anskaffning av hjälp till mjölkning m.m.». En högre olägenhetsgrad än i övriga regioner har också angetts för »reparationsservice». På landsbygden har man ju längre till fackutbildat folk för service av olika slag.

63 »Övriga olägenheter» innefattar en mycket skiftande samling omständigheter, som de intervjuade uppfattat som olägenheter, men som inte alla utgör vad i denna undersökning avsetts med olägenheter: dåliga kommunikationer, intagen på BB, lång resväg, ovettig personal, maken fick se till sjuk åldring i hemmet etc. En utrensning av sådana svar skulle reducera antalet olägenheter i denna grupp med inemot en femtedel. Hur olägenheterna fördelar sig på de undersökta serviceställena framgår av tabell X i bil. Bl. Redovisningen avser endast samboende makar. Sjukhus och polikliniker har den högsta andelen angivna olägenheter i förhållande till antalet besök, nämligen 21 procent. Även inom den öppna hälso- och sjukvården liksom inom tandvården är olägenhetsfrekvensen jämförelsevis hög. Tillsammans med institutioner inom olika kommunala förvaltningsgrenar representerar dessa institutioner de största olägenheterna. Den främsta olägenheten vid besök på sjukhus och polikliniker är dock inte de långa väntetiderna utan konflikten med förvärvsarbetet (45 procent av angivna olägenheter) samt förhållanden hänförliga till »övriga olägenheter». Även när det gäller besök hos tandläkare, sjukgymnast, läkare, vissa kommunala organ samt länsstyrelso/uppbördsverk är andelen olägenheter i förhållande till arbetet jämförelsevis hög. Barntillsynen utgör ett bekymmer framför allt vid besök hos tandläkare och sociala institutioner liksom vid besök hos anhöriga på vårdinrättningar. Vid besök hos arbetsförmedling har främst angivits olägenheten av lång väntan. Olägenheter i förhållande till antalet besök och fördelat på olika hushållstyper redovisas i tabell XI bilaga Bl. Olägenhetsfrekvensen vid besök på sjukhus och poliklinik visar sig vara högst för fullständiga hushåll, där någon av makarna arbetar hemma i hushållet, ett något oväntat resultat med hänsyn till att närmare hälften av olägenheterna vid sjukhusbesök såsom tidigare framhållits hänför sig till arbetet. Man kan bara konstatera att olägenhetsfrekvensen vid sjukhusbesök i genomsnitt synes vara betydligt lägre för ofullständiga än för fullständiga inkomstenheter. Olägenheterna vid besök hos sociala institutioner visar en liknande fördelning på olika hushållstyper som ovan sagts beträffande sjukhusbesöken. Här är det emellertid barntillsynsfrågan som vållar olägenheter för familjerna. Besöken med anledning av barnens skolgång är förenade med olägenheter i första hand för hushåll, där båda makarna förvärvsarbetar — de medför inte sällan förlust av arbetsinkomst.

5. Telefonkontakterna Telefonkontakterna har endast redovisats på grupper av institutioner. Den högsta frekvensen sådana kontakter uppges för institutionerna 11—21 (se tab. XII), Därefter följer i ordning insititutionsgrupperna 1—10, 22—30, 31— 39 och 40—49. I tabell XII (bil. Bl) särredovisas telefonkontakterna på full-

64 ständiga respektive ofullständiga inkomstenheter med och utan hemarbetande vuxen. De fullständiga hushållen har därvid genomgående redovisat ett större antal kontakter än de ofullständiga. Vid en jämförelse mellan hushåll med en eller två förvärvsarbetande makar framgår att hushåll där båda makarna förvärvsarbetar i större utsträckning redovisar telefonkontakter. Det styrker hypotesen att familjer utan hemarbetande vuxen är i större utsträckning hänvisade till telefonkontakter framför personliga besök. De fullständiga hushållen tycks också ha haft ett större antal kontakter per hushåll med de olika institutionerna. Således har 4,5 procent av dessa haft mellan 6 och 10 kontakter med institutionerna 1—21, medan motsvarande för de ofullständiga hushållen inte överstiger 1 procent. Vid en jämförelse mellan hushåll med och utan hemarbetande vuxen, har de senare genomgående ett större antal kontakter per hushållsenhet.

6. Slutsatser Undersökningens uppgift har som nämnt varit att söka klarlägga hur särskilt barnfamiljerna utnyttjar den service, som olika institutioner och inrättningar ger, huruvida detta utnyttjande är förenat med olägenheter eller ej och vem inom familjen som svarar för sådana yttre servicekontakter. Värdet av upplysningar i dessa hänseenden ökar med den ökade benägenheten hos gifta kvinnor att ta förvärvsarbete utom hemmet. Med dubbelarbetet följer ofrånkomligt mer pressade tidsmarginaler och ett ökat behov av att få sina ärenden fort uträttade. Eftersom undersökningen har hängts på en undersökning, som affärstidsutredningen just stod i begrepp att göra, har den måst begränsas till sin omfattning och ger därmed inte svar på de många frågor, som är av betydelse för en kartläggning av barnfamiljerna och samhällsservicen. En del intressanta upplysningar har den dock givit. Den allmänna erfarenheten bekräftas att med en större familj följer mera arbete — inte bara med skötseln av barn och bostad, utan också i form av ökat antal kontakter med olika serviceställen. Besöken vid vissa institutioner ökar påtagligt, när familjerna har tre barn, medan de för samma familjetyp minskar vid andra institutioner, där man kan spåra förklaringar i flerbarnsfamiljernas sämre ekonomiska förutsättningar att utnyttja vissa tjänster, i deras större bundenhet vid hemmet och därmed mindre tid för besök och andra yttre kontakter. Av undersökningen framgår vidare att de institutionskontakter, som kan hänföras till barnen, exempelvis besök vid mödra- och barnavårdscentraler, kontakter med barnavårdsnämnder och skolexpeditioner, till övervägande delen åvilar mödrarna, som sålunda även i dessa avseenden får påtaga sig den ökade arbetsbörda, som följer med växande familj. Av särskilt intresse att notera är, att en gift kvinna med barn och förvärvsarbete inte bara sva-

rar för sådana ärenden, besök och kontakter som de helt hemarbetande kvinnorna enligt utredningen brukar ha hand om, jämte de nya, som följer med att hon blivit förvärvsarbetande, utan även »övertar» en del ärenden och yttre kontakter som företrädesvis männen svarar för när hustrun är hemarbetande. Endast en förhållandevis liten del av de intervjuade har uppgivit att kontakterna med eller besöken vid institutioner m.m. varit förenade med olägenheter. Begreppet olägenhet har ju inte närmare definierats, men i de instruktioner, som givits till intervjuarna, har man exemplifierat med förlorad arbetsförtjänst, besvär eller kostnader för barnvakt etc. Större delen uppgivna olägenheter är också sådana som är hänförliga till arbetet. Framför allt förekommer de i samband med besök vid offentliga institutioner. För sjukhus- och tandläkarbesök (inklusive för folktandvården), vid kommunernas sociala institutioner och skolexpeditioner har — utöver väntetider som redovisats separat — angivits att 17-—21 procent av besöken varit förenade med olägenheter. Även besvärande väntetider har förekommit, särskilt vid besök på offentliga institutioner. Sålunda har mer än hälften av de intervjuade uppgivit att besök vid angivna kommunala och statliga institutioner varit förenade med långa väntetider. De uppgifter i fråga om olägenheterna, som framkommit genom intervjuerna, är givetvis ganska osäkra, eftersom »olägenhet» är ett subjektivt begrepp med olika innebörd för olika människor. Men även med den reservationen finns det anledning framhålla, att om de vid undersökningen redovisade olägenheterna räknas upp att gälla hela befolkningen, innebär de ett väsentligt bortfall av arbetstid och inkomst, som inte kan negligeras. Alldeles oavsett summan av förlorad arbetstid och inkomst, samhällets och näringslivets förluster av produktiv tid, utgör olägenheterna i de enskilda fallen ofta en besvärande börda, framför allt för barnfamiljerna. Familjeberedningen har diskuterat dessa olägenheter och väntetider med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet. Vid överläggningarna har framkommit, att dessa frågor varit föremål även för de nämnda huvudmännens uppmärksamhet. Åtgärder har också vidtagits för att begränsa väntetider och olägenheter. Många kommunala institutioner och myndigheter har enligt uppgift mottagning för allmänheten någon eller några kvällar i veckan, så att den som har förvärvsarbete eller eljest svårt att komma ifrån, skall lättare kunna få sina ärenden uträttade. Vidare har uppgivits, att man per telefon vanligen kan överenskomma med vederbörande tjänsteman om sammanträffande på tid utanför den för allmänhetens besök fastställda. Arbetsförmedlingarna har också regelmässigt kvällsöppet en timme i veckan. Tidsbeställning har vidare på många håll införts som en metod att begränsa väntetider och övriga olägenheter. På skilda håll — vid arbetsförmedlingar, på polikliniker etc. — har köbrickor 5

7465 65

kommit till användning för att ge möjlighet till en mer rationell användning av väntetiden. På några håll har försök också gjorts med »barnparkering», där man för begränsad tid tagit hand om besökandes barn. Kvällsmottagningarna, som på sikt kanske har den största betydelsen när det gäller alt göra vissa tjänster mera lättillgängliga, uppges dock ha varit svåra att organisera med hänsyn till personalens tjänstgöringsförhållanden. Normalt kan man inte, såsom för butiker med kvällsöppet, anställa extrapersonal, utan någon eller några av de ordinarie befattningshavarna måste vara närvarande också vid kvällsexpeditionerna. Inte sällan vill för övrigt de besökande träffa en bestämd befattningshavare, och om detta inte är möjligt, återkommer de hellre vid en annan tidpunkt. Vid de nämnda överläggningarna konstaterades vidare att ingen av de angivna åtgärderna ensamma eller i förening kunde leda till en helt tillfredsställande lösning av problemet med väntetider och övriga olägenheter vid institutionsbesök. Det anfördes -— och här har familjeberedningen samma uppfattning — att det är praktiskt taget omöjligt och i vart fall skulle det innebära en misshushållning med personal och andra resurser att dimensionera olika serviceinrättningar så, att väntetider och olägenheter i samband med besöken helt eliminerades. Kvar står emellertid, att väntetiderna vid många kommunala och statliga institutioner är betydande och att en reducering av dem synes angelägen ur ekonomiska och praktiska synpunkter. Affärstidsutredningen har i sitt ovannämnda betänkande (SOU 1965: 38—39) dragit konsekvensen av befolkningsförändringarna — de gifta kvinnornas förvärvsarbete och det ökande antalet åldringar — av femdagarsveckan och av de nya konsumtionsvanorna och föreslagit ett ökat utrymme för friare affärstider och en smidig anpassning av butikernas öppethållande till de lokala förhållandena. En i görligaste mån parallell utveckling inom den offentliga sektorn finner familjeberedningen eftersträvansvärd. Det gäller inte minst de offentliga institutioner, där allmänheten är hänvisad till en jämförelsevis kort expeditionstid mitt på dagen. Då denna ordning baseras på förutsättningen, att de som behöver besöka dessa serviceställen endera är arbetsfria på dagen eller har möjligheter att bli lediga från sitt arbete, står den inte i samklang med nutida förhållanden. Att öppethållningstiderna inom den offentliga samhällssektorn ofta är så stelbenta innebär en eftersläpning i förhållande till samhällsutvecklingen i övrigt med alltfler familjer där båda makarna har reglerad arbetstid och med familjernas nya konsumtionsvanor och servicebehov. Den service, som i dag självklart erbjudes bilägarna, som kan få sina bilar reparerade och tankade praktiskt taget dygnet runt, skiljer sig milsvitt från de traditioner som alltjämt bestämmer öppethållandet vid många kommunala och statliga institutioner, myndigheter och ämbetsverk. Det vore naturligtvis orimligt att begära motsvarande ordning på de områden, som här diskuteras. Men de

67 betydande brister, som föreligger i anpassningen mellan öppethållnings- och mottagningstider vid många serviceinrättningar och de vanliga arbetstiderna tor dem för vilka servicen är avsedd, ställer anspråk på förändringar till det bättre. Företag och institutioner som skall ge allmänheten service bör i ökad utsträckning kunna erbjuda kvällsöppet någon eller flera kvällar i veckan. Som skäl mot kvällsöppet har bl.a. anförts att det är svårt att ordna personalfrågan och att erfarenheterna hittills tyder på att kvällsexpeditionerna har låg besöksfrekvens. Det ligger givetvis mycket i invändningen att man för vissa serviceuppgifter framför allt inom många samhällsinstitutioner inte kan anställa deltidspersonal speciellt för kvällsexpedition. Däremot bör det kunna prövas mera att tillämpa förskjuten arbetstid. Det är känt att besöksfrekvensen vid vissa institutioner varierar på sådant sätt, att en förskjutning av arbetstiden borde vara möjlig. De affärer, som i StockhoJm har kvällsöppet, har inte haft några svårigheter att få personal till de tider, då butikerna tidigare varit stängda. Den bättre betalning som erbjuds på »obekväm» arbetstid lockar inånga både studerande och gifta kvinnor som gärna gör en arbetsinsats under tid då mannen kan se till barnen. Även för den heltidsarbetande kan den »obekväma» arbetstiden under t.ex. en eller två kvällar i veckan bli en eftertraktad förmån, om den kompenseras med motsvarande ledighet under dagen. Genom att ändra öppethållningstiderna, inte generellt från dagtid till kvällstid, utan med exempelvis en eller två kvällars öppethållande per vecka som komplement till nuvarande öppethållande eller som ersättning för viss indragen dagservice torde man kunna åstadkomma en bättre service med större valmöjligheter än nu. Den växande grupp människor, som är anställda inom serviceyrkena, ställs då inte heller utanför servicen, och man ger allmänt sett större variationsmöjligheter i fråga om arbetstiderna. Många av de intervjuade i familjeberedningens undersökning har angivit att olägenheterna bestått i svårigheter att ordna barntillsyn. Som förut nämnts har man sporadiskt på några förvaltningar gjort försök att ordna barnpassning. Där verksamheten blivit känd har den blivit flitigt utnyttjad. Det är möjligt att frekvensen av besök med barn är så låg, att det saknas underlag för en reguljär barnpassning på många orter. Däremot borde en sådan vara möjlig att ordna i större städer med central förläggning av lokalerna för social- och annan förvaltning. I andra fall kan ju barntillsynen ordnas med enklare arrangemang. På ett område har behovet av sådana insatser varit särskilt uttalat, nämligen vid sjukhusen. Frågan har berörts vid de ovannämnda överläggningarna, och det är angeläget att frågan tas upp till mera konkret prövning av berörda huvudmän. När man bedömer utfallet av de hittillsvarande försöken med andra expeditions- och mottagningstider än de traditionella måste man hålla ett par saker i minnet. För det första har affärs- och övriga öppethållningstider av

68 ålder haft en viss förläggning, som blivit så inrotad att det tar tid innan man vänjer sig vid nya möjligheter, de må vara aldrig så starkt motiverade. Erfarenheterna från bl.a. detaljhandeln visar att det tar en viss tid innan en även efterfrågad utsträckning av affärstiden slår igenom hos allmänheten. För det andra har allmänheten inte blivit tillräckligt informerad om de hittillsvarande försöken med kvällsöppet. Det är därför angeläget att företag och institutioner gör det allmänt känl vilka mottagnings- eller öppethållningstider de tillämpar. Det räcker inte med anslagstavlor och uppgifter i telefonkatalogen. Man kan också behöva annonsera och på annat sätt göra konsumenterna underkunniga om gällande tider. Likaså bör det ingå i konsumentupplysningen att orientera allmänheten om de möjligheter som finns att tidsbeställa besök och att förlägga dessa utanför vanliga expeditionstider. Det förefaller familjeberedningen naturligt att huvudorganisationerna, som genom sin samlade överblick har de bästa förutsättningarna härför, även fortsättningsvis tar initiativ till och förmedlar information på området. Möjligheter finns också att engagera Statens Konsumentråd för att — i samband med den upplysning om offentliga tjänster, som rådet förbereder — informera allmänheten om de offentliga serviceinrättningarnas mottagnings- och öppethållningstider samt om de möjligheter till barnparkering m.m. som ges.

BILAGA Al

Tabellbilaga till familjearbetsundersökningen Tabell I. Socialgruppfördelningen bland familjerna med hänsyn och bostadsstandard. Procent' Familjetyp Socialgrupp

till

ortstyp

Bostadsstandard

Ortstyp

Totalt

7 Sthlm Tätort

Glesbygd

Hög

Låg

1 2 3

3 55 42

6 44 50

8 48 44

4 48 48

2 53 45

11 49 40

5 40 55

9 52 39

7 42 51

2 48 50

7 55 38

4 41 55

6 48 46

Antal

1 Uppgift om socialgrupp saknas för 6 familjer.

Tabell II. (Fråga 20). Makens skolutbildning med hänsyn ortstyp och bostadsstandard. Procent Familjetyp

till

Bostadsstandard

Ortstyp

Skolutbildning

Folkskola 1 dito + yrkesutbild-1 ning minst 1 å r . . J realskola 1 högre folkskola. . . folkhögskola . . . . • dito -f- yrkesutbildning minst 1 å r . . . Studentexamen... dito + yrkesutbildning minst 1 å r . . examen från universitet el. högskola Antal

familjetyp,

Totalt

Tät- Glesort bygd Hög

Låg

7 Sthlm

70 Tabell III. (Fråga 18). Husmödrarnas skolutbildning familjetyp, ortstyp och bostadsstandard.

med hänsyn Procent

Bostadsstandard

Ortstyp

Familjetyp Skolutbildning

till

Totalt

GlesHög bygd

Låg

571 Tabell IV. (Fråga 8 och 11). Förvärvsarbete bland husmödrar, med hänsyn familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent

till

Folkskola 1 dito -f yrkesutbild- \ ning minst 1 å r . .J realexamen "j högre folkskola. . . folkhögskola dito -f yrkesutbildning minst 1 å r . . . Studentexamen... dito -f yrkesutbildning minst 1 å r . .

7 Sthlm

Tätort

examen från universitet el. högAntal

Ej förvärvsarbetande deltid Antal

7 Sthlm

Tätort

33 67 69 31

69 31 44 56

54 46 32 68

77 23 22 78

71 29 13 87

72 28 12 88

63 37 7 93

61 39 38 62

67 33 31 69

188 Tabell V. (Fråga 12). Arbetsomfång bland förvärvsarbetande hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard.

0— 5 6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31—35 36—45 46— Antal

GlesHög bygd

Låg

61 39 32 68

64 36 33 67

62 38 34 66

husmödrar Procent

med

Bostadsstandard

Ortstyp

Familjetyp Antal tim/vecka

Bostadsstandard

Ortstyp

Familjetyp

Totalt 1

2 2 4 2 9 6 9 58 8

4 11 4 11 19

44 7 27

Låg

10 11 14 10 12 7 5 26 5

9 9 13 10 10 12 3 30 4

6 8 10 9 18 5 6 29 9

8 8 12 10 15 8 4 28 7

7 Sthlm

14 25 21 7 18 4

15 12 12 15 17 17 3

26 5

8 17 13 25 13 4 4 12 4

7 4

9 5 8 10 13 10 7 34 4

3 10 13 10 19 6 3 24 12

16 9 12 14 7 28 7

21 11 21 11

43 Tät- Gles- Hög ort bygd

71 Tabell VI. (Fråga 33). Bostadsyta, med hänsyn till familjetyp ortstyp. Procent Familjetyp

och

Ortstyp

Bostadsyta i m 2

—30 30—39 40—59 60—79 80—99 100— Antal

4 8 38 26 15 9

6 6 29 31 15 13

5 29 30 21 15

1 5 26 33 25 10

2 18 45 23 12

18 34 18 30

88 Glesbygd

Totalt

Sthlm Tätort

22 23 26 26

2 6 29 38 14 11

1 5 30 33 21 10

2 4 19 27 24 24

2 4 26 32 20 16

3 Tabell VII. (Fråga 37). Bilinnehav, med hänsyn till familjetyp, och bostadsstandard Familjetyp

Procent som äger bil . .

Bostadsstandard

Ortslyp

7 Sthlm

Tätort

ortstyp

GlesHög bygd 77

Tabell VIII. (Fråga 21). Förekomst av betald hemhjälp familjetyp. Procent

Totalt Låg

med hänsyn

till

69 Familjetyp

Anlitar ej betald hemhjälp Anlitar hemhjälp Därav: mindre än 1 g/mån. . . . 1 g/mån.—1 g/veck. . . . mer än 1 g/veck Antal

Totalt

96 4

89 11

97 3

93 7

91 9

87 13

99 1

93 7

3 1

1 1 9

1 1 1

1 1 5

2 2 5

1 4 8

1 2 4 571

Tabell IX. (Fråga 23). Förekomst av annan hjälp än betald hjälp i hushållet med hänsyn till familjetyp. Procent Familjetyp

Har ej annan hjälp . . Har annan hjälp . . . . Därav: mindre än 1 g/mån. 1 g/mån.—1 g/veck. mer än 1 g/veck. . . Antal

Totalt

97 3

84 16

92 8

73 27

72 28

85 15

88 12

84 16

— —

2 <J 5

2 a 1

10 10 7

8 14 6

7 8

7 3 2

6 7 3

3 76

72 Tabell X. (Fråga 27). Tvätt av v it tv ätt med hänsyn till familjetyp, moderns ålder och bostadsstandard. Procent

ortstyp,

Ortstyp

F amiljetyp

Tvättinrättning . . . . Andelstvätteri Tvättar själv i maskin i bostad eller tvättstuga Tvättar utan maskin

Antal

hus-

Glesbygd

Sthlm Tätort

28 3

19 4

17 5

13 4

16 4

16 2

15 6

20 8

17 1

15 2

49 15 5

69 5 3

58 15 5

68 8 7

67 10 3

70 10 2

63 7 9

64 4 4

66 8 8

63 12 8

100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 194 188 189 81 84 89 82 79 80 76

Bostadsstandard

Husmoderns ålder

Totalt

Tvättinrättning Andelstvätteri Tvättar själv i maskin. . Tvättar själv utan maskin

Antal

—24

25—34

35—44

45—

Hög

Låg

9 2 73 7 9

16 3 65 11 5

20 6 62 8 4

20 7 50 15 8

12 2 78 4

18 4 63 10 5

100 %

100 %

100 %

22 5 50 16 7

100 %

100 %

100 %

100 %

286 Tabell XI. (Fråga 28). Bakning under senaste månaden, med hänsyn till familjetyp, ortstyp, husmoderns ålder och förvärvsarbete. Procent Ortstyp

Familjetyp

Antal bakade brödsorter

0 1 2 3

18 25 34 23

15 15 39 31

12 21 43 24

6 18 54 22

11 12 45 32

6 10 46 38

7 10 43 40

Antal

Sthlm Tätort 16 30 45 9

13 11 45 31

Glesbygd 4 6 40 50

Totalt

11 16 43 30

1 0 0 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 571 194 189 188 81 84 89 79 80 82 76

73 Förvärvsarbete

Husmoderns ålder Antal bakade brödsorter

Totalt

0 1 2 3 Antal

—24

25—34

35—44

45—

Heltid

Deltid

Ej f.a.

17 17 44 22

12 15 44 29

7 15 43 35

15 18 39 28

17 23 39 21

15 13 36 36

8 15 47 30

100 %

100 %

100%

100 %

100 %

100 %

100 %

100 %

till

familjetyp,

75 Tabell XII. (Fråga 29). Sömnad under senaste månaden med hänsyn ortstyp och bostadsstandard. Procent

Bostadsstandard

Ortstyp

Familjetyp

Plaggens svårighetsgrad

7 Sthlm

Tätort

1 2 3

25 60 15

63 27 10

48 43 9

81 17 2

77 18 5

72 22 6

73 19 8

62 28 10

60 32 8

11 16 43 30

Totalt

GlesHög bygd 76 20 4

Låg

62 29 9

66 27 7

70 24 6

100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Antal

'Tabell XIII. (Fråga 31). Inköp av »färdiga» matvaror under senaste månaden med hänsyn till familjetyp, ortstyp och bostadsstandard. Procent Ortstyp

Familjetyp

Antal slag av angivna matvaror som inköpts 0 1 2 3 4—ti

7 Sthlm Tätort

5 12 33 19 31

4 18 22 22 39

8 10 27 26 29

1 5 26 33 35

2 14 24 24 36

3 24 25 18 30

5 15 27 30 23

1 8 23 24 44

Glesbygd

5 15 24 25 31

10 19 32 22 17

Totalt

5 14 26 24 31

100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal

194 Förvärvsarbete

Husmoderns ålder

Antal slag avangivna matvaror som inköpts

—24

25—34

35—44

45—

Heltid

Deltid

Ej f.a.

0 1 2 3 4—6

8 7 34 18 32

5 15 29 23 28

6 15 22 26 31

8 7 34 18 32

7 11 26 22 34

6 16 28 25 25

5 14 26 23 32

Antal

571 Totalt

5 14 26 24 31

100 %

100%

100 %

100 %

100 %

100 %

100 %

100 %

71 Tabell XIV. Mediananlal kvartar för samtliga sysslor för husmödrarna, fördelade på familjetyp. Kolumn a) anger medianen för samtliga husmödrar och kolumn b) anger medianen för de husmödrar där sysslan varit aktuell Syssla (numrering enl. tidsschemat)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

Familjetyp 01 a 32 4 0 4 0 0 0 0 2,5 5 2 0 0 4 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 6,5 0 0 0 0 0 0 0 0 0

b

a

33,5 4 5 1 3 6 3,5 0 2 0 5 5,5 0 8 0 2 3 6 6 2 2 2,5 2 4,5 0 3 5 1 1 0 4 0 1 6,5 0 0 1 0 1 0 6 1 2 0 3 3 0 0 2 1,5 0 0 0 0 12 0 4 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 3 0 32,5 0 20 0 8,5 0 0 8 21 0 11 0 26 0 1 0 0 0 2,5 0

02 b

a

5 2 6 2 4 5 8 2 6 3 4 4 3,5 1 2,5 1 3 0 1 1 2 4 0 12 2,5 0 4,5 4 0 0 2 3 2 5 3 0 1 2 2 28 11,5 11 4 8 15 0 2 0 l

32 5 2 5 0 1 0 0 2 6 2 0 0 3 1 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

b

a

33 5 6 3 1 6,5 5 4 0 3 0 5 0 6,5 0 2 2 6 7 2 3 4 1 4 0 4 4 1 1 3 0 1 0 5 0 9 0 1,5 0 4 0 2 0 3,5 0 4 0 3,5 0 3 0 0 0 8 0 2 3 0 2 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 16 0 2 0 0 0 1 0 3 0 24 0 0 0 4 0 0 0 10,5 0 21 0 0 0 2 0 4 0 2 0

05 b

a

33,5 33 6 5 2 0 7 2 2 0 4 0 6 0 8 1 3 2 7 7 3 3 4 0 3 0 4 4 1 1 2 0 1 0 5,5 0 2,5 0 1 0 3 0 2 1 3,5 0 0 0 4 0 4,5 0 14 0 5 0 3 3 2 0 0 0 0 0 2 1 2 0 6,5 0 2 0 0 0 1,5 0 4 0 3,5 0 26 0 2 0 0 0 8 0 8,5 0 5,5 0 2,5 0 1 0 4 0 1 0

06 b

5 2 5 3 3 6,5 7 2 7 3 4 5 4 2 2 1 5 2 2 3 2 6 1 4 6 2 6,5 3 2 0 2 2 1 5 2 2 2 1,5 2 16,5 9 4 4,5 2,5 8 0 1 0 1

a 33 5 1 3 0 0 0 0 2 7 3 1 0 4 2 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Q

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

b

a

b

5 2 5 2 4 4 10 2 7 3 4 4 5 2 2 1 4 3 2 2,5 2 5 2 4 7,5 1 0 3 1 1 1 3 1 5 2 2 1 2 2 10,5 10,5 11 3,5 6 6,5 2 2 0 9

31 6 0 4 0 0 0 0 2 7 4 0 0 4 2 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

6 2 6 1 4 4,5 6 2 7 4 3 4 4 2 4 1 8 2 1,5 2 2 4 1 3 4 10,5 3,5 3 1 1 2 2 1,5 5 3,5 3 6 2 2 15,5 6 2 2,5 6,5 6 2 2 0 2,5

75 Tabell X V. Medianantal kvartar för samtliga sysslor för männen, fördelade på familjetyp. Kolumn a) anger medianen för samtliga män och kolumn b) anger medianen för de män där sysslan varit aktuell Familjetyp Syssla (numrering enl. tidsschemat)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

a

b

a

b

a

33 32 33 32 33 4 4 4 4 4 2 3 3 1,5 2 6 6 5 2,5 0 0 2 0 3 0 0 4 3 0 0 8,5 0 0 7 0 0 8 0 10 0 2 2 2 2 2 0 1 0 1 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 8 0 0 0 0 1 2,5 0 0 0 1 0 1 0 5,5 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 4,5 0 0 6 0 0 1 1 0 0 0 1 0 3 0 0 2 0 2 0 0 4 3 0 0 0 3,5 0 31 0 1,5 0 1 0 0 0 0 2,5 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 t) 0 0 1,5 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 12 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 3 3 4 3,5 3,5 37 35 36 36 36 0 6,5 0 0 15 0 4 0 9,5 0 0 15 8,5 0 0 0 0 0 0 3 4,5 0 0 5,5 0 0 4 4 0 0 0 1 0 0 1 4 0 4 0 0 0 0 0 0 2

b

a

32 32 4 4 2 3 9 5 0 2 0 4 5,5 0 0 8 2 2 0 1 0 1 0 1 0 0 3,5 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 8 3,5 0 0 0 1,5 0 10 0 0 0 0 2 0 5 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 1,5 0 0 0 0 0 3 4 36 36 0 0 8,5 0 0 0 9,5 0 4,5 0 0 5 0 2 4 0 0 26

b

a

32 32 4 4 1 3 4 7 0 2 0 3 0 6 0 8 2 2 0 1 0 1 1,5 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 1 0 0 2,5 0 0 2 0 0 2 0 3,5 0 0 5 8 0 5,5 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 1 0 0 1 2 0 0 3 0 0 1,5 0 0 3 4 2 36 36 0 14 16 0 2,5 0 12 0 7 0 0 5 0 2 0 3 0 7

b

a

32 32 4 5 2 2 6,5 3 3 0 4 0 6 0 6 0 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 0 1,5 0 3 0 3,5 0 2 0 1,5 0 1,5 0 0 0 1 0 1 0 1 0 1,5 0 0 0 0 0 0 0 1 0 4 0 0 3 2 0 4 0 0 0 4 2 37 36 14 0 8 0 5 0 9 0 4,5 0 4 0 4 0 0 4 37,5 0

b

a

32 32 5 4 3 2 6 4 2 0 3 0 4 0 7 0 2 2 1 0 2 0 1,5 0 5,5 0 2,5 0 1 0 0 0 1 0 0 0 5 0 2 0 0 0 1,5 0 2 0 24 0 1 0 0 0 0 0 2,5 0 2 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 4 0 5 0 2 0 0 0 0 0 3,5 2 37,5 36 14 0 4,5 0 3 0 13 0 14,5 0 9 0 1,5 0 2,5 0 2,5 0

b 32 4 3 8 2 3,5 5 8 2 1 2,5 0 0 1 1,5 0 0 0 4,5 2 0 1 11 7 2 5,5 13 0 1 1 0 0 0 0 4,5 2,5 2 0 0 4 37,5

27 4 11 9 2 2,5 3 15,5

76 Tabell X VI. Tid i antal kvartar för vissa sysslor, beräknad för andelen husmödrar, för vilka sysslorna varit aktuella. Median Familjetyp 2

1 Syssla Md Läsning 3 TV-tittande. . 6 Fritidssysslor och lek i bostaden 5 Samvaro i bostaden 5,5 Rekreation utom bostaden 8 Tvätt 2,5 Mangling, strykning . . 4,5 Städning . . . . 5 Klädvård . . . 4 Sömnad 6,5 Inköp-dagligen 2 Personvård, barn 1 . . . . — Personvård, barn 2 . . . . — Hjälp med måltider, barn 1 — Gå ut med barn, se till barn ute . . . — Lek med barn — Läx- och studiehjälp . . . — På arbetet. . . 32,5 Studier-läxor 8,5 Utearbete — trädgård . . . 2 Utearbete — djurskötsel . 21 Förvärvsarbete i bostaden 1 Allmänna organisationsuppgifter . . 1

% akt

Md

3 /o

akt

Md

a/ /o

akt

Md

()

5 0/

/o

Md

akt

/o

akt

Md

7 /o

akt

Md

O, /O

aktuella % Totalt akt

i

50 59

2 6

58 67

3 6,5

64 72

2 7

57 68

2 5

58 63

2 5

51 66

2 6

43 64

55 65

6,5

4,5

42 29

8 4

34 61

6,5 4

47 42

8 4

42 53

7 4

51 48

10 4

36 52

6 3

28 49

40 48

11 67 11 29

4 3,5 2,5 3

30 88 13 39

4 4 3 5

17 88 17 31

3 4 2 5,5

20 90 28 25

5 4 2 5

27 88 13 37

4 5 2 4

25 85 25 28

4 4 4 8

37 95 26 30

24 86 19 31

—

— — — — —

—

—

—

5 3

49 35

.—. _ — —

6,5 2

30 35

5 2

24 20

5 2

35 16

5 3,5

27 19

24 18

—

•

53 4,0

28 11

2 21 24 1,2 4

11 33 1,2

— — 26 0

2 13 16,5 0,0 4

26 2 17 10,5 3,6 11

25 3 14 15,5 2 3,4

33 15 1,2

14 23 2,1

1,3

1,2

0,0

1,3

4,5

2,4

3,5

2,3

2,5

2,5

1,6

3,9

3,7 10,5

9,9

8,5

7,6

2,5

4,2

8,0

6,5

9,9

6,9

6,6

3,7

6,2

5,5

2,5

3,6

6,5

6,8

6,2

5,1

9,2

8,7

7,4

1 11,4

8,3

2 12,5

6,2

9,9

— — —

77 Tabell X VII. Tid i anlal kvartar för nedanstående sysslor för männen. (Tiden beräknad för de män för vilka sysslan varit aktuell. Median) Familjetyp 1

Syssla Md Läsning 3 TV-tittande. . 5 Fritidssysslor i bostaden . . . 3 Samvaro i bostaden 7 Hekreation utom bost.. . 10 Person vård hygien 2 Matlagning . . 1 Diskning . . . . 1 Städning . . . . 2,5 Personvård, barn 1 . . . . Lek med barn Läx- och studiehjälp . . . På arbetet . . . 36 Utearbete, trädgård . . . 8,5 Utearbete, djurvård . . . 3

4 0/

% akt

Md

71 46

3 6

66 60

3 9

74 66

21 42

8,5 2

/o

akt

22 25

Md

/o

Md

akt

5,5 8

3 7 3 6

5 % akt

Md

70 70

6 0/

% akt

Md

2 6,5

57 64

3 6

71 62

91 14 10 1

2 1 1 0

86 11 6 0

2 1 2 2,5

91 16 11 4

/o

2 1 1 1

92 15 9 7

2 1 1 3,5

93 24 8 10

2 2

1 4

1 6

14 33

1 3

14 33

1 3

18 12

2 5

3 12

0 90

0 90

2 37

7 2 92 37,5

0 90

95 3

36 2 0 4 9,5

36 2,5 12

Md

akt

8 2 1 1 1

93 22 13 10

85 6 8

3 8 3,5 5 8 2 1 2,5 1 1 2,5 2 37,5 11 9

/o

aktuella % Totalt akt 69 63

68 62

84 16 5 6

90 17 9 6

6 10

10 16

78 Tabell X VIII. Andelen husmödrar som ägnat sig åt respektive syssla, fördelad på familjetyp. (Betr. sysslans art, se tidsschema bil. A 2) Familjetyp Totalt

Syssla

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

100 99 50 59 12 37 26 42 95 93 90 29 11 67 80 11 3 29 1 8 4 59 17 4 3 3 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 51 53 1 4 1 4 7 1 9 0 3

100 99 58 67 8 43 36 34 98 98 88 61 30 88 91 13 1 39 0 6 4 65 11 0 1 3 0 3 94 0 0 4 69 1 49 35 0 1 5 21 21 3 1 1 4 4 0 9 0 4

100 100 64 72 17 51 30 47 98 99 95 42 17 88 89 17 1 31 4 15 12 62 12 4 5 4 0 1 24 0 0 0 1 0 0 1 11 0 1 27 33 0 1 0 10 6 0 7 1 4

99 99 57 68 5 46 23 42 98 99 91 53 20 90 89 28 6 25 8 8 9 49 10 0 4 5 1 4 99 85 0 0 52 15 30 35 0 3 1 13 13 1 0 1 8 3 3 11 1 3

100 100 58 63 11 39 26 51 96 99 92 48 27 88 92 13 8 37 4 11 6 58 16 1 6 7 1 5 87 50 0 1 55 1 24 20 26 4 5 12 17 1 4 2 4 4 0 8 0 2

100 100 51 66 9 38 40 36 93 98 90 52 25 85 91 25 7 28 2 6 7 61 8 1 6 5 1 0 86 32 19 1 60 5 35 16 25 2 3 9 14 2 3 2 8 7 1 13 0 1

100 100 43 64 6 44 22 28 91 100 100 49 37 95 94 26 7 30 4 10 11 56 9 1 4 14 7 3 87 31 14 9 41 3 27 19 33 4 9 14 15 1 1 3 10 6 7 6 0 3

100 100 55 65 10 42 29 40 95 98 92 48 24 86 90 19 5 31 3 9 8 59 12 2 4 6 2 3 69 29 5 2 40 5 24 18 14 2 4 21 23 1 2 2 7 5 1 10 0 3

Tabell XIX.

Andel män som ägnat sig ål resp. syssla, fördelad på

familjetyp

Familjetyp Syssla

1 2

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

Totalt

99 99 71 46 14 37 21 42 93 22 13 0 0 10 8 0 0 0 4 8 1 8 5 3 1 3 0 0 0

95 94 66 60 11 30 22 25 92 15 9 0 1 7 6 2 1 0 2 11 4 10 4 1 2 0 0 1 1 21 0 0 1 7 0 4 40 0 0 76 90 1 6 1 0 5 1 2 1 4

96 96 74 66 13 31 24 34 93 24 8 1 0 10 5 0 1 0 6 8 0 5 5 1 1 5 0 0 14 11 0 0 5 1 1 33 0 2 1 68 90 1 4 2 4 4 1 5 4 8

94 94 70 70 9 35 19 24 91 14 10 2 0 1 1 0 1 0 8 9 0 5 5 1 1 5 0 0 14 11 0 0 5 1 1 33 0 2 1 68 90 1 4 2 4 4 1 5 4 8

95 95 57 64 6 24 25 25 86 11 6 0 0 0 0 0 0 0 6 7 1 5 4 2 2 0 1 1 18 7 0 0 0 1 4 12 7 1 0 70 92 1 4 4 4 5 6 4 4 7

95 95 71 62 7 33 24 29 91 16 11 4 2 4 2 0 4 0 3 7 0 2 1 1 3 0 0 2 3 0 0 0 3 0 2 12 9 0 0 65 85 3 4 6 8 4 3 4 7 7

93 93 69 63 7 35 21 33 84 16 5 0 0 6 2 0 0 0 5 8 0 4 1 1 7 2 1 0 6 1 0 0 0 0 5 10 4 0 0 63 79 1 1 1 6 6 2 4 2 11

— — — — 0 1 0

— — 0 76 95 4 5 3 1 5 1 1 11 3

95 95 68 62 10 32 22 31 90 17 9 1 0 6 3 0 0 0 5 8 1 5 3 2 4 2 0 0 10 3 0 0 2 0 2 16 4 0 0 71 88 2 4 2 4 5 2 4 5 6

80 Tabell XX. Sammanlagda tider som husmodern, maken och barnen inom varje familj ägnar dt nedanstående sysslor. (Tiden beräknad som medelvärde per familjetyj) och uttryckt i antal kvartar) Familjetyp

Matlagning Diskning Tvätt Mangling strykning. . . Städning Klädvård Sömnad Totala hushållstiden Inköp — dagligvaror. . . . övrig service Personvård, barn 1 Person vård, barn 2 Hjälp m. måltider, barn 1 Gå ut m. barn — se till ute Lek med barn Totala barnavårdande tider

Tabell

XXI. Tillsyn

3 3 1 5 1 2 22 2 2

20 2 2

1 3 24 2 3 1 0 0,2 0,3

2 4 5 6 7

14 Summa

Glesbygd

Tätort

per dag)

9,5

3,5

10,5

3,25

8,0

2,5

9,5

2,75

8,5

3,5

9,5

8,5

9,0

3,0

9,0

3,0

11,0

3,0

9,0

3,0

9,5

3,0

9,5

2,25

11,0

3,5

8,5

2,25

9,0

2,25

9,0

3,0

10,5

3,0

8,0

2,75

9,0

3,0

Summ a

9,0

3,0

10,5

3,0

8,5

2,75

9,0

2,75

(husmoderns tid i antal kvartar

Stockholm

1 barn 0-3 år 1 barn 0-3 år. . . 1 barn 4-6 år. . . : 1 barn 0-3 å r . . . 1 barn 7-15 å r . . : 1 barn 0-3 å r . . . 2 barn 7-15 å r . . : 1 barn 0-3 å r . . . 3 barn 7-15 å r . . :!

Familjetyp

9 4 3 2 6 1 2 30 2 4 3 0,5 1 3 3

Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil

Tabell XXII. Barnskötsel

1 2 3 4

3 3 1 1 2 2

8 3 4 1 5 1 2 28 2 2 3 1 2 3

( H u s i n o d e r n s t i d i a n t a l timmar

barnet Stockholm

Familjetyp

0,4 3

av ninsta

3 3 1 5 1 1 24 1 3 3 2 1 2 2

per dag) Summa

Glesbygd

Tätort

Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil 0-barn 1 barn 0-3 å r . . 1 barn 7-15 år. 1 barn 0-3 år. . 1 barn 4-6 år. . 1 barn 0-3 år. . 1 barn 7-15 å r . : 1 barn 0-3 år. . 2 barn 7-15 år. : 1 barn 0-3 å r . . 3 barn 7-15 år.

0 10 0

0 12,5 2

0 10 0

0 10,5 0

0 9 0

0 6 1,5

0 9,5 0

0 10 1

4,5

9,5

9,5

6,5

5,5

10,5

12,5

7,5

6,5

5,5

7,5

8,5

6,5

7,5

6 Sumn ia

:}

:}

81 Tabell XXIII.

Hushållsarbete

Stockholm

Familjetyp

1 2 3 4 5

fi 7

0—barn 1 barn 0-3 år . . 1 barn 7-15 år . 1 barn 0-3 år . . 1 barn 4-6 år . . 1 barn 0-3 år . . 1 barn 7-15 år . 1 barn 0-3 år . . 2 barn 7-15 år . 1 barn 0-3 år . . 3 barn 7-15 år . :

:} :} :}

Tabell XXIV. Inköp

6 7

Glesbygd

Summa

13 17 15,5

10 11 19

22 20 21

16 14 11,5

19 24 28

16 11 17

16 20 20

16 10 19

14,5

24,5

(husmoderns tid i antal kvartar Stockholm

Familjetyp

0 Tätort

per dag)

Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil

Summa

1 2 3 4

(husmoderns tid i antal kvartar

Tätort

per dag)

Glesbygd

Summa

Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil Median Kvartil 0-barn 1 barn 0-3 år. . . 1 barn 7-15 år. . 1 barn 0-3 år. . . 1 barn 4-6 år. . . :) 1 barn 0-3 år. . . 1 barn 7-15 år. . 1 barn 0-3 år. . . 2 barn 7-15 år. . : 1 barn 0-3 å r . . . 3 barn 7-15 år. . :

:}

Summa

2 7 2

4 6,5 3,5

4 6 2

4.5 3 7,5

0 6 2

2 5,5 3

2 6 2

4 4 4,5

4,5

4,5

4,5

6,5

2,5

4,5

3,5

7,5

5,5

4,5

82 BILAGA 42 S t a t i s t i s k a Centralbyrån Utredningsinstitutet Fack, Stockholm 27

P Lf68 Pue nr I P - n r

F A M I L J E A R B E T SUN SÖKNINGEN

Loko nr I n t e r v j u t i d från kl

DER-

I n t e r v j u den

/

t i l l kl

Glöm ej a t t Du i n n a n i n t e r v j u n b ö r j a r s k a l l v i s a IP D i t t l e g i t i m a t i o n s k o r t och l å t a IP l ä s a d e t . D e t t a b ö r Du göra även om i n t e IP b e g ä r d e t av Dig.

I f y l l e s på UI S t a n s a s i s a m t l i g a ko r t t y p är Kol nr 1 Korttyp 2-3 Pue i1 o il 4-5 Orts typ -J 6-7 Familjetyp 3 S t a n d a r d g r u PP 13-15 IP n r

mJ Io |

•

! 1 1

1.

Korttyp 1

UPPGIFTER FRAN UB (Överför uppgifterna från urvalsblanketten) .

Län Nummer

Födelseår

•

•

|

Kol.25-32

Hemortskommun e n l i g t UB;

2.

Kontrollera med IP, a t rt IP:s födelseår och hemortskommun stämmer e n l i g t JB. Om f e l , anteckna r ä t t uppgifter. Födelseår: Nuvarande hemortskommun:

3.

IP:s kön och nuvarande civilstånd: Gift man Ogift eller förut gift man Gift kvinna

Kol.33

Ogift e l l e r förut g i f t kvinna

4.

Hur många barn födda 194S e l l e r senare bor stadigvarande i Er bostadslägenhet? 0 1 2 3 4 5

Kol.34

0 barn \ fråga 6 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn eller flera

Om IP har 5 barn e l l e r flera födda 1948 e l l e r senare, som ber stadigvarande i IP:s bostadslägenhet, avbrytes intervjun vid denna fråga. Sänd i n formuläret.

84 Vi v i l l också v e t a f ö d e l s e å r och kön f ö r dessa barn?

5.

»

Födelseår \

Kön

Markera f ö d e l s e å r och kön i r u t e r n a i m a r g i n a l e n . Börja med d e t y n g s t a av b a r n e n och tag upp dem i å l d e r s ordning f r å n yngre t i l l ä l d r e . Koderna f ö r kön i tr: pojke = 1 flicka = 2 Barn nr Barn nr Barn nr Barn nr

1 2 3 4

Kol. 35-46 6.

Har Ni négra hemmavarande b a r n födda 1947 e l l e r tidigare? 1 Ja 2 Nej

7.

Bor några andra p e r s o n e r än Er make och e v e n t u e l l a hemmavarande b a r n i samma b o s t a d s l ä g e n h e t som Ni? 0 1 2 3

Nej J a , en p e r s o n J a , två p e r s o n e r J a , mer än två. p e r s o n e r

[Om j a |

8.

Ange i v i l k e n r e l a t i o n dessa andra p e r s o n e r s t å r t i l l E r , ä r de t . e x . f ö r ä l d r a r , s y s kon eller inneboende?

Har Ni något förvärvsarbete för närvarande? (Såsom förvärvsarbetande räknas alla anställda samt även de som sköter ett eget företag, t.ex. jordbrukare, affärsinnehavare etc. Observera särskilt att om hustrun hjälper maken i hans förvärvsverksamhet, i t.ex. affärsrörelsen eller jordbruket, räknas hon som. förvärvsarbetande. Klargör vid behov detta för IP. Hustru som endast sysslar med hushållsarbete i det egna hemmet är ej förvärvsarbetande.) Ja Ne.

-ifråga 15

85 Vad har Ni för yrke?

9.

Yrke:

För UI

Beskrivning av arbetsuppgifter: För Ull Kol. 47-49 Ar ni anställd eller egen företagare eller s.k. medhjälpande familjemedlem?

10.

(Som egen företagare räknas även självständig yrkesutövare utan anställd personal, t.ex. jordbrukare, hantverkare och fri yrkesutövare. Om IP är både anställd och egen företagare, anges vad IP huvudsakligen arbetar son.. Hustru som hjälper maken i hans förvärvsverksamhet, t.ex. makens affärsrörelse eller jordbruk, räknas som medhjälpande familjemedlem.)

Kol. 50

1 2 3

Har Ni heltids- eller deltidsarbete?

11. Kol. 51

1 2

12.

Heltid Deltid Hur många timmar i veckan arbetar Ni ungefär för närvarande?

1 2 3

Kol. 52

Anställd Egen företagare ) fråga 12 Medhjälpande familjemedlem

5 timmar eller mindre 6 - 10 timmar 11 - 15 timmar 16 - 20 timmar 21 - 25 timmar 26 - 30 timmar 31 - 35 timmar 36 - 45 timmar mer än 45 timmar

86 1 I hur många år har Ni haft det slag av arbete, scm

13.

Kol. 53

1 2 3

Ni har för närvarande? mindre än 1 år mellan 1 och 3 år mer än 3 år

1 2

Betraktar Ni det slag av arbete, som Ni har för närvarande, som tillfälligt eller stadigvarande? Tillfälligt Stadigvarande

14.

Kol. 54

Har Er make något förvärvsarbete för närvarande? (Observera: äveri arbete i eget företag, t.ex. jord bruk, affärsrörelse räknas som förvärvsarbete.)

15.

16.

Ja

Vad är hans yrke? Yrke: För UI; Beskrivning av arbetsuppgifterna

Kol. 55-56

17.

Är han anställd eller egen företagare eller s.k. medhjälpande familjemedlem? (Såsom medhjälpande familjemedlem räknas här make som hjälper hustrun i hennes förvärvsverksamhet, t.ex. affärsrörelse son:: drivs av henne.) 1 Anställd 2 Egen företagare 3 Medhjälpande familjemedlem

87 18

Vad har Ni för skolutbildning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år I folkskola, fortsättningsskola eller liknande folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, lanthushållsskola, hushållsskola) realexamen (även praktisk), högre folkskola, flickskola, folkhögskola realexamen, högre folkskola, flickskola eller folkhögskola samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. handelsskola, sjuksköterskeskola, folkskoleseminarium, socialinstitut) studentexamen (även på. fackgymnasium) studentexamen samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. folkskoleseminarium, socialinstitut, högskola eller universitet utan examen) examen från universitet eller högskola Markera endast ett svarsalternativ! Om det är svårt att placera IP i någon av grupperna ovan, skriv svaret så fullständigt som möjligt på anmärkningsraden. Anm.

Kol. 57 19.

Kol. 58 20.

Har Ni någon utbildning eller kurser för hushållsarbete, barnavård eller sjukvård? Nej Om jaj Hur omfattande var denna utbildning, d.v.s, hur många månader varade kursen eller skolan? Mindre än 4 månader 4 - 1 2 månader mer än 12 månader Vad har Er make för skolutbildning? Räkna även med yrkesutbildning som varat minst ett år ! folkskola, fortsättningsskola eller liknande folkskola eller liknande samt yrkesutbildning i minst ett år (t.ex. yrkesskola, verkstadsskola)

realexamen (även p r a k t i s k ) , högre folkskola folkhögskola realexamen, högre folkskola e l l e r folkhögskola samt yrkesutbildning i minst e t t år ( t . e x . handelsskola, folkskoleseminarium, s o c i a l i n s t i t u t ) studentexamen (även på fackgymnasium) studentexamen samt yrkesutbildning i minst e t t år ( t . e x . folkskoleseminarium, s o c i a l i n s t i t u t , högskola e l l e r u n i v e r s i t e t utan examen) examen från u n i v e r s i t e t e l l e r högskola Markera endast e t t s v a r s a l t e r n a t i v ! Om det är s v å r t a t t placera IP i någon av grupperna ovan, skriv svaret så. f u l l s t ä n d i g t som möjligt på anmärknings ra den. Anm,

Kol. 59 21.

Anlitar Ni någon betald hemhjälp, som kommer regelbundet eller tillfälligt? Nej > fråga 23 I Om jaj Hur ofta anlitar Ni vanligtvis hemhjälpen? mindre än 1 gång per månad 1 gång per månad - 1 gång i veckan mer än 1 gång i veckan

Kol. 60 22.

Vi vill också, veta för vilka sysslor Ni anlitar hemhjälpen? (Läs upp en i sänder av nedanstående sysselsättningar och invänta svar för var och en. Ringa in ettan om IP använder hemhjälp för en syssla, i annat fall ringa in nollan) 'ej Ja 0 1 0

Kol. 61-65

1 Q

1 Q

1 Barnavård - barntillsyn matlagning, diskning tvätt städning andra saker och i så. fall vilka?

89 \3.

Kor t typ 2

Brukar Ni få. h j ä l p av någon annan p e r s o n med hema r b e t e t utom rr-ake och b a r n (och den v i nu t a l a t om)? (Observera a t t d e t här a l l t s å , ä r f r å g a om e.i b e t a l d hemhjälp av t y p e n moder, svärmor e l l e r annan s l ä k ting.) Nej -> i r a g a 26 Om ja Hur o f t a b r u k a r Ni få h j ä l p ? mindre än 1 gång p e r månad 1 gång per månad - 1 gång i veckan mer än 1 gång i veckan

Col. 16 >4.

Vem ä r d e t som b r u k a r h j ä l p a Er? Mor, svärmor, m o s t e r , f a s t e r F a r , s v ä r f a r , morbror, f a r b r o r Syster, svägerska, kusin, svåger Granne, b e k a n t Annan p e r s o n och i så f a l l v i l k e n ? (ange t i l l IP)

relation

: c i . 17 !5.

Vilka sysslor brukar Ni få hjälp med? Jag läser upp de olika alternativen. (Liksom i fråga 24 ringar Ni för varje syssla in etten eller nollan.) Nej J a •j

ol.

18-22

p

o

1 Barnavård - barntillsyn Matlagning, diskning Tvätt Städning andra saker och. i så fall vilka?

(

J0

26.

Om. IP förvärvsarbetar (Ja i fråga 8) samt har hemmavarande barn födda 1948 e l l e r senare enl i g t fråga 4 . Observera a t t hustru som hjälper maken i hans förvärvsverksamhet räknas som förvärvsarbetande. Hur brukar Ni ordna för barnen när Ni är borta och| arbetar? (Tag reda på hur IP har ordnat för v a r t och e t t avi de barn, som tas upp i fråga 5. Använd samma ordni] som i fråga 5, d . v . s . gå från yngre t i l l ä l d r e . Ringa endast i n e t t a l t e r n a t i v för varje barn. Om f l e r a a l t e r n a t i v används, ringa i n det mest använda.)

Kol. 23-30

27.

Kol. 31

Daghem Familjedaghem Eftermiddagsdaghem Parklek Lekskola Skola Hemhjälp Släkting Granne Syskon Make Med till arbetet Klarar sig själva Annat

riarn nr 1 1 nr 2 1 nr

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Hur brukar Ni göra när ni t v ä t t a r v i t t v ä t t , lakan? Brukar Ni i regel

nr 4 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

t.ex.

(Läs upp a l t e r n a t i v e n . Ringa i n endast e t t a l t e r n a tiv.) Skicka b o r t t i l l t v ä t t i n r ä t t n i n g lämna i n t v ä t t e n i a n d e l s t v ä t t e r i t v ä t t a själv i maskin i bostaden e l l e r i t v ä t t s t u g t v ä t t a utan maskin i bostaden e l l e r t v ä t t s t u g a annat och i så. f a l l vad?

91 Har Ni under den senaste månaden bakat

28.

Nej Ja mjukt matbröd 1 vetebröd kakor 1 j (Läs upp en i sänder av sorterna och invänta svar i för var och en. Ringa i n e t t a n om de bakat bröds o r t e n , i annat f a l l ringa i n nollan.)

o för UI Kol. 32-35 29.

Har Ni under den senaste månaden sytt nå.got plagg till Er själv eller någon annan hushållsmedlem? 1 Ja 2 Ne. fråga 31

30 •

Vilket eller vilka plagg? (Försök att specificera plagg typen så noggrant som möjligt?)

för Ul] Kol. 36 Har Ni under den senaste månaden köpt något av följande? (Läs upp en i sänder av matsorterna och invänta IP:s svar. Om. IP köpt matsorten ringa in ettan, i annat fall nollan.;

31.

Nej J a

Kol. 37-42 f ö r UI Kol. 43

1 1

o

1 L_

J

Djupfryst fisk Djupfrysta grönsaker Köttkonserver på burk Soppa på burk Kakmix Färdiglagad ärtsoppa eller bruna bönor (i lös vikt eller på burk)

92 32.

1 2 3 4 5 Kol. 4 4

1 2 3 4 5 Kol. 4 5

£

34.

Nej J a 0 1 0 1

Kol. 46-52

o

35.

Vi v i l l gärna v e t a n å g o t om Era b o s t a d s f ö r h å l l a n d e ] Hur många bostadsrum h a r Ni? Kök, kokvrå, e l l e r rum utan fönster s k a l l i n t e räknas. 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 rum e l l e r f l e r a Kan Ni ange på hur många k v a d r a t m e t e r b o s t a d e n ä r ? mindre än 30 m 30 - - 3 9 m^o o upDgiften lämnad av IP 40 - 59 m^ Uppgiften u p p s k a t t a d 2 80 60 -- 99 79 m m^ av l o k o 100 m e l l e r mer Vi v i l l också, gärna v e t a n å g o n t i n g om den u t r u s t ning Ni h a r t i l l g å n g t i l l i b o s t a d e n e l l e r i h u s e t d ä r Ni b o r ? (Läs upp e t t i s ä n d e r av a l t e r n a t i v e n . ) V a t t e n l e d n i n g inom b o s t a d e n Varmvatten vattenklosett Badrum Centralvärme Kylskåp Frysbox Har Ni t i l l g å n g t i l l t v ä t t m a s k i n i Er b o s t a d e l l e r i h u s e t d ä r Ni b o r ? (Observera a t t f r å g a n g ä l l e r or IP h a r t i l l g å n g t i l l t v ä t t m a s k i n , vem som har köpt e l l e r äger tvättmaskinen saknar b e t y d e l s e i d e t t a sammanhang.)

o

Nej

[om ja Vilken av följande typer är det fråga om? (Läs upp alternativen) Ej automatisk Halvautomatisk Helautomatisk Om IP ej kan säga vilket av ovanstående alternativ som gäller för den tvättmaskin hon har tillgång till, fråga efter märkesnamn och typbeteckning. Typbeteckningen brukar stå på. en platta, som är fastskruvad på maskinen. Märkesnamn! .. lypbeteckning: Har Ni diskmaskin? Nej

I Om ja] Är den inbyggd e l l e r ej? ej inbyggd ( s t å r f r i t t på. diskbänken e l l e r på golvet inbyggd ( f a s t ansluten t i l l vattenledning och avlopp) Äger Ni e l l e r Er make b i l ? Ja Nej Vi är intresserade »v Era sysselsättningar under föregående dygn, d.v.s. från kl. 00. till kl. 24. Vi vill ha ganska detaljerade upplysningar ochoNi kan få en uppfattning om vad vi vill ha reda på genom att läsa den här listan (lämna över listan över sysselsättningar (bil. 1) och låt IP läsa den) Om vi börjar från början (kl. 00) och går igenom dygnet timme för -timme ska vi se om vi inte ganska noggrant ska kunna kartlägga gårdagsdygnet. Ställ först-vissa ledfrågor som? När gick Ni och lade Er i förrgår? Och Ni sov sedan till kl.? Låt sedan IP i detalj redogöra för gårdagen till kl. 24 och markera på tidsschemat.

94 39.

Vissa sysselsättningar har inte fått någon markering för gårdagen. Vi skulle vilja ha reda på om dessa sysslor över huvud taget har förekommit under den senaste månaden, d.v.s. sedan den .... februari? Jag läser upp de sysselsättningar som. Ni ej nämnt och ber Er för varje sysselsättning säga om den förekommit eller ej under den senaste månaden. r "

'

' ^ "

*

•

—

•"

•

-

-

•

—

•

—

.

—

•

.

. i

....

- . i .

,

.

,

—

—

—

•

i,

-

• • • • • , .

.

i

,

.

. , .

På tidsschemats högra del finns två kolumner med I rubrikerna "Aktuell" respektive "Ej aktuell". Markera de sysselsättningar som förekommit undei den senaste månaden med ett kryss i kolumnen mec | rubriken Aktuell och de sysselsättningar som inte förekommit med ett kryss i kolumnen för E.i aktuell. 40-41.

40. Vi vill också ha reda på de andra familjemedlemmarnas, d.v.s. Er makes och Era hemmavarande barns födda 1948 eller senare, sysselsättningar under gårdagsdygnet. Skulle Ni kunna berätta vad de olika familjemedlemmarna gjorde under gårdager Låt oss gå. tillväga på. samma sätt som vi gjorde i det gällde Er själv. Vi börjar med Er make. Gå igenom tidsschemat först för maken och sedan för vart och ett av de hemmavarande barnen födda 1948 eller senare enligt fråga 5. 41. Vissa sysslor har inte fått någon markering för gårdagen. Vi skulle vilja ha reda på om dessa sysslor över huvud taget har förekommit under der senaste månaden, d.v.s. sedan etc Denna fråga ställes för var och en av familjemedlemmarna utom barn födda 1957-1964. Ställ alltid frågan direkt efter det Du gått igenom sysselsättningarna för personen och läs upp de sysslor som ej markerats. Allmänt för fråga 39-41. Överst på tidsschemat skall följande noteras; Pue- och IP-nr, person sej registreringen avser, dennes födelseår samt inter vj udatum.

42.

Kol. 56

Ni har räknat upp Era sysselsättningar föregåend< dag och angett den tid som olika sysselsättningar tagit. Anser Ni gårdagen vara en normal vardag eller inte beträffande de sysselsättningar som förekommit och beträffande den tid som de olika sysselsättningarna var och en för sig tagit. (Vis IP det ifyllda tidsschemat för att underlätta hennes bedömning.) Normal > fråga 44 Ej normal

95 43.

På. vilket sätt var dagen ej normal? (Ge utförlig

44.

Ni har räknat upp Er makes sysselsättningar föregående dag och angett den tid som han använt för olika sysselsättningar. Anser Ni gårdagen vara en normal vardag eller inte beträffande de sysselsättningar som förekommit och beträffande den tid han använt för var och en av sysselsättningarna? (Visa IP makens ifyllda tidsschema för att underlätta bedömningen.) Normal } fråga 46 Ej normal

1 Kol.

45.

På vilket sätt var dagen ej normal? (Ge utförlig

46.

I Om IP har hemmavarande barn fött 1060-1963 enligt 1 fråga 5. Den här frågan gäller tillsynen av Ert yngsta barn (fött 1960T1963). Ofta ser man ju till barnen samtidigt som man gör något annat. Skulle Ni kunna uppskatta hur många timmar ungefär Ni (Er make, Ert äldsta hemmavarande barn fött 1956 eller tidigare. Ert näst äldsta hemmavarande barn fött 1956 eller'tidigare, etc.) hade tillsyn över detta barn under gårdagen.

9(5 Anpassa frågan efter de upplysningar Du har i fråga 5. Ställ frågan för IP, IP:s make och för vart och ett av de barn, som enligt fråga 5 är födda 1956 eller tidigare. Om IP har endast ett hemmavarande barn fött 1956 eller tidigare, kodas denne under a nedan, och b resp. c blir omarkerade. Om IP har två hemmavarande barn födda 1956 eller tidigare kodas dessa under a och b nedan, och c blir omarkerad, etc. Kodningen tillgår så att en ring göres kring det alternativ som gäller. Var noggrann med att anteckna födelseår under a, b resp, c.

I P MAKE 0

timmar

mindre än 2 timmar 1 2 - 4 timmar 2

Kol. 58-62

Barn i å l d e r s o r d n i n g f r å n ä l d r e t i l l yngre b c a Föd. Föd. Föd.

0 1 r5

5 - 7

II

8 -10

II

11-13

ti

14-

n

5 <~

5 g

Eventuella kommentarer t i l l

intervjun:

97 "o t.

rg

fl rg

-31- -T=rg N

O rg

IM (M

-O rg

rg

-i7r

rg o

"TT"

-I"

rg

-nr"J 1

-ar

O

•0"

- r = -

T-r

in o

- < T - -BT" - T = -

m

m

rg

in

m

•o

—m-O

-arta

NO

si

** X

B 0

r-

ä. :r

X

u

:;

ro JO

t-

T

-i

1^ 41

_

h

Z

1 CO 3 o

~

4»

^

f^

i? E r

a>

fl

•*

"i

C

0 3

> £ £ a v•J u

X

C

t. V. C c u L .-a n

c

>v

£

E c

c o J'J

c c

c c

o

i. u fl fl o

c

c

c fä-,

X

- * o u o

2§

s-.

c -a

c C o

X

£

"o o: 3

B

£

C (

-a d

:

rg / ;

••"•

c c

:fl

>

£5

I

•a

>

fl

d

rf £

°s

J3

. c •c S

•2"°

*

>

•a

£

«

4 c/J

g

a;

r*

* ii 0 =£

i! ° 9< •

c

i.

o ut

u

> •a V > 2 fl

co o

0 3

"« -o w ni

U

CO G

C

te

co

c

c

_fl 3

1 >

O

o

••fl

CC

c 1 r-|

CO

c c V in

z

•o

»fl> •o

•0

fl 2 a

X in

c 'c -a •o

w

> O

r-

ål

u> c

o

cr-

£°

L

CO

C :C

o

rg

fl >

>

v c

3 X.

•0

"g

-7465 05

fl »"fl

fl « ' . c £ c £ a fl > <n (5 » > iS 00 1-

M o

u

C

C Ji

CO

CO

"cO

"öo

•o

-0

«

fl >

0.

o X

rg rg

fl «r 0.

J :

_c m

c 0 3 C ofl 0. X •O

s

>

h v

»fl c a. D

^3 ?. m Ö

fl m

1" N

rg

u

98 S u » E o • X £

i££ c '

fl '

£

•o

£ B £^ a. .a

•3 3 -4 x

> E

fl ^

•0 "0 B i/J g

*

BILAGA A3 U t d r a g u r i n s t r u k t i o n för i n t e r v j u e r i f a m i l j e a r b e t s u n d e r s ö k n i n g e n Instruktion

för enskilda

frågor

Fråga 1—7 Dessa frågor är delvis en upprepning av de frågor, som förekom i postenkäten. Som Du ser skall intervjun avbrytas om enligt fråga 4 IP har 5 barn eller flera födda 1948 eller senare, som bor stadigvarande i IP:s bostadslägenhet. Om detta inträffar skall Du sända in formuläret med svar t.o.m. denna fråga. Fråga 8 Läs noggrant vad som står inom parentes i formuläret. Observera särskilt att s.k. medhjälpande familjemedlem, i detta fall hustru som biträder mannen i dennes förvärvsverksamhet, skall räknas som förvärvsarbetande. En sådan hustru skall sedan lämna yrkesuppgift i fråga 9, uppgift om att hon är medhjälpande familjemedlem i fråga 10, samt uppgift om arbetstiden i fråga 11 och 12. Hon har kanske mycket varierande arbetstid och får då besvärligt att besvara fråga 12. Försök då få henne att uppskatta hur många timmar per vecka i genomsnitt hon ar hetär. Fråga 13 Observera att det här ej är fråga om i hur många år IP haft sin nuvarande anställning utan hur många år IP haft sina nuvarande arbetsuppgifter, sitt nuvarande yrke. Samma sak gäller för fråga 14. Fråga 19 Om IP har erhållit den utbildning det här är fråga om genom t.ex. kvällskurser innebär ju detta en längre utbildningstid i jämförelse med utbildning »på heltid». Försök då att räkna om denna utbildningstid, så att den kommer att motsvara den lid det tagit om IP gått i vanlig skola. Fråga 22 Observera att så mycket som möjligt av eventuella hemhjälpinsatser bör föras in under de givna sysselsättningarna. Sålunda t.ex.: Som barnavård och barntillsyn räknas all skötsel av barn som matning, badning e t c , barnvakt när föräldrarna är borta, barnpromenader och tillsyn på lekplats, hämtning och avlämning av barn i t.ex. daghem eller lekskola. Som matlagning och diskning räknas bakning, konservering, hjälp vid bjudningar etc. Som tvätt och klädvård räknas all slags tvätt och olika stadier av inskötning av tvätt såsom mangling och strykning, pressning, lagning, borstning. Som städning räknas all skötsel av bostaden och dess inventarier t.ex. fönstertvättning, golvskurning, golvboning, piskning av sängkläder och mattor etc. Observera: Om Du ej kan placera in en sysselsättning under de ovan givna, vill vi att Du vid det sista svarsalternativet på den prickade raden, så noggrant som möjligt anger vad det är fråga om.

100 Fråga 2C>

Det är mycket viktigt att Du i denna fråga använder samma ordning som i fråga 5. Barn nr 1 i denna fråga skall alltså motsvaras av barn nr 1 i fråga 5, barn 2 av barn nr 2 i fråga 5 o.s.v. Nedan lämnas definitioner på de olika alternativen: Till daghem skall föras institutioner som drivs av kommun eller i privat regi t.ex. en industri, som tar emot barn upp till 8—4 års ålder regelbundet. Till familjedaghem skall föras de fall då barnen lämnas hos familjer som mot ersättning av kommunen åtar sig att ha hand om barnen kortare eller längre del av dagen. Som eftermiddagshem räknas anordningar som drivs av kommun eller i privat regi, där barnen tas om hand efter skolan. Som parklek räknas anordningar, där barnen ses till av särskild anställd personal, som övervakar och leder deras sysselsättning. Dit förs också om barnen lämnas till någon person som mot ersättning går ut med grupper av barn. Som lekskola räknas de institutioner som drivs av kommun eller i privat regi, som tar hand om barnen i 4—6 års ålder. Alternativen hemhjälp, släkting, granne etc. innebär att dessa personer med eller utan betalning tar hand om barnet under IP:s förvärvsarbete. Fråga 27 Definitioner på svarsalternativen i fråga 27: 1. Som tvättinrättning räknas alla kommersiella tvätterier till vilka IP skickar eller lämnar tvätten och betalar per kg eller styck etc. 2. Som andelstvätterier räknas de tvätterier som drivs med dels statligt stöd dels med bidrag som t.ex. medlemmar i en andelstvätteriförening betalar. Endast om IP lämnar bort tvätten (s.k. inlämningstvätt) till ett sådant tvätteri, skall det föras under 27: 2. Om IP tvättar själv (s.k. självtvätt) skall det föras under 29: 3. 3. Till »tvättar själv med maskin i bostaden eller i tvättstugan» skall föras dels de fall då IP själv utför tvätten med maskin i ett tvättutrymme utanför den egna lägenheten oavsett om detta tvättutrymme ligger i huset (t.ex. fastighetstvättstuga) eller fungerar för ett bostadsområde (t.ex. områdestvättstuga, andelstvätteri med självtvätt, jmfr. ovan), dels de fall då IP tvättar i maskin i den egna lägenheten. 4. Till »tvättar för hand i bostaden eller i tvättstugan» skall föras de fall dä IP tvättar för hand i utrymmen motsvarande de som anges under punkt 3) ovan. 5. Om annat alternativ än de ovan nämnda, ange så noggrant som möjligt vad det gäller på den prickade raden. Fråga 28 Till mjukt matbröd föres sådana brödtyper som limpa, kavring, långfranska etc. således sådant bröd som främst är avsett att ätas som smörgås. Till vetebröd föres sådana brödtyper som vetelängder, bullar, skorpor, kubbar, wienerbröd etc. — således sådant bröd som främst är avsett som »kaffebröd». Till kakor föres sådana brödtyper som småkakor, bakelser, sockerkakor och andra mjuka kakor av olika slag. Fråga 30 Skriv på den prickade raden utförligt upp de plagg som IP nämner. Med hjälp av den beskrivning Du ger, skall vi nämligen sedan klassificera plaggen efter hur pass stora krav de ställer på IP:s sömnadskunnighet. Skriv t.ex. så h ä r : nattlinne

101 till IP, kappa till barn nr 1, långbyxor åt barn nr 3. Ta även med omsömnad om det verkar att vara fråga om att plagget sytts om helt — t.ex. skidbyxor åt barn nr 2 av ett par herrbyxor. Ta inte med stickning eller virkning av plagg. Fråga 31 Till djupfryst fisk föres all paketerad fryst fisk eller djupfrysta fiskrätter t.ex. fryst torskfilé, rödspätta, fiskpinnar etc. Till djupfrysta grönsaker föres alla grönsaker (även olika slag av kål) t.ex. spenat, ärter, bönor, brysselkål etc. Till köttkonserver på burk föres burkvaror avsedda som huvudrätt där kött (oavsett slag av djur eller del av djur) utgör en väsentlig ingrediens, t.ex. kalops, köttbullar, sjömansbiff, njurstuvning, höns med ris, tunga etc. Till soppa på burk föres burksoppor av alla slag — både de, som avses som förrättssoppor och som efterrättssoppor — t.ex. köttsoppa, vitkålssoppa, nyponsoppa etc. Till kakmix föres alla pulver som avses att gräddas i ugn till mjuka kakor, t.ex. pulver för sockerkaka, mjuk pepparkaka etc. Däremot inte puddingpulver av typen brylépudding etc. Fråga 33 2

Om IP inte kan uppge m -ytan skattas denna av loko. Ytan anges för bostadsytan — alltså exklusive icke inredda kallar- och vindsutrymmen. I bostadsytan inräknas fasta skåp, garderober etc. Lättast sker skattningen genom att loko stegar upp huvudmåtten på utrymmena. Vi vill ha reda på hur uppgiften tillkommit. Ange detta genom att sätta ett kryss i en av de rutor som förekommer i frågan. Fråga 35 Följande definitioner gäller för de olika tvättmaskinerna: Helautomatisk. Maskinen tvättar, byter vatten, och sköljer etc. utan att behöva tillsyn. Husmodern kan alltså gå ut och handla medan maskinen sköter tvätten. Halvautomatisk. Maskinen klarar endast vissa arbetsmoment utan tillsyn. Man måste t.ex. ställa om från förtvätt (rörlig blötläggning) till tvätt. Ej automatisk. Maskinen behöver tillsyn för samtliga arbetsmoment. Man måste t.ex. fylla på och tappa ur vatten själv för varje sköljning. Tala om dessa definitioner för IP, om IP ej känner till termerna. För de IP som ändå ej kan avgöra vilken typ av tvättmaskin de har tillgång till, skall Du ta reda på märkesnamn och typbeteckning, detta för att vi på UI i efterhand skall kunna klassificera TP:s tvättmaskin efter typ. Fråga 42—45 I dessa frågor vill vi veta om den dag som tidsregistreringen gäller på något sätt varit speciell eller avsevärt avvikit från vanliga normala vardagar. Exempel på sådana speciella avvikelser är: IP h a r kanske hela registreringsdagen varit och hälsat på en väninna. IP har kanske haft tvättdag och varit i tvättstugan hela dagen. IP:s make har kanske varit bortrest eller haft semester och varit hemma hela dagen, fast han normalt arbetar. Dessa eventuella avvikelser vill vi, som Du ser i formuläret, ha reda på endast för IP och maken.

102 Fråga 46 Observera att vi, medan vi tidigare, i fråga 5 och fråga 26, kodat barnen i ordningen från yngre till äldre, i denna fråga kodar barnen i motsatt åldersordning, d.v.s. från äldre till yngre. Skriv under a, b och c alltid upp föd. år. Observera att om ett barn fött 1956 eller tidigare ej haft någon tillsyn över sitt syskon fött 1960—1963, det finns ett alternativ, 0 timmar, som skall inringas. Detta glömdes ofta under höstens provundersökning. Formuleringen av denna fråga anpassar Du efter upplysningarna i fråga 5. Exempel: Skulle Ni vilja uppskatta hur många timmar Er pojke född 1952 hade tillsyn över Ert yngsta barn fött 1962 under gårdagen. II. Tidsregistreringen

/.

Frågeteknik

Tidsschemat är uppställt med sysselsättningar i kolumnen längst till vänster och med de olika tiderna längs en tidsaxel, som går horisontellt utmed övre delen av registreringsbladet. a) Frågetekniken framgår av anvisningarna i formuläret. Låt IP först läsa igenom listan över sysselsättningarna (Bil. 1), så att hon får en uppfattning om vad vi vill ha reda på. Därefter skall registreringen tillgå så att IP redogör för sina och de övriga familjemedlemmarnas sysselsättningar timme för timme. Under hennes redogörelse skall Du på tidsschemat markera de sysselsättningar det är fråga om. För att kunna lyckas med detta, är det nödvändiyt att Du är väl insatt i de definitioner på de olika sysselsättningarna, som lämnas nedan. Lär Dig alltså dessa mycket noggrant. Viktigt: IP skall så detaljerat som möjligt beskriva sin dag. Det är Du som skall avgöra till vilka sysselsättningar som olika göromål skall föras och ej IP, eftersom endast Du är insatt i de ofta svåra definitionerna. Det hela får alltså ej tillgå så att IP sitter och läser upp nummer på sysselsättningarna från den lista hon fått. Detta förekom under provundersökningen. Listan på sysselsättningar skall endast vara till för att ge IP en uppfattning om vad vi vill veta samt fungera som ett stöd för minnet så att hon ej glömmer bort sysselsättningar. b) Utöver tidsregistreringen skall Du för IP, IP:s make och barn födda 1948— 1956 beträffande de sysselsättningar som ej nämnts, ta reda på om dessa sysselsättningar över huvud taget förekommit under den senaste månaden. Om sysslan förekommit markeras ett kryss i kolumnen med rubriken aktuell, om den ej förekommit göres ett kryss i kolumnen med rubriken ej aktuell. Läs direkt efter det att Du genomfört tidsregistreringen för en viss person, upp de sysslor som ej nämnts och låt IP svara om de förekommit eller ej. Observera att det för de sysslor som ej nämnts vid tidsregistreringen alltid skall vara ett kryss i någon av dessa rutor. Det kan förefalla löjligt att, när det gäller de yngre av barnen födda 1948— 1956, läsa upp alla sysselsättningar, t.ex. matlagning, mangling, strykning, kläd-

103 värd, på arbete, som ej nämnts. Vi vill ändå att Du läser upp alla sysslor, så att vi är säkra på att allt kommer med. Uppgiften om sysselsättningen förekommit eller inte skall nämligen stansas på hålkort och om nägon markering ej förekommer blir det fel i våra tabeller. Du kan säkert förklara för IP att Du för fullständighetens skull måste läsa upp samtliga sysselsättningar. 2. Vilka skcdl

tidsregistreras

Tidsregistreringen skall genomföras för alla medlemmar i familjerna, d.v.s. IP, IP:s make och IP:s hemmavarande barn födda 1948 eller senare. På tidsschemat förekommer en mängd sysselsättningar som aldrig kommer i fråga, för t.ex. småbarn. Anledningen till att vi har en generell blankett, som skall kunna användas för alla familjemedlemmar, är att det är fördelaktigt ur administrativ synpunkt att arbeta med endast en blankett. Eftersom vi har flera tidsregistreringsblanketter för varje familj är det viktigt att Du noggrant fyller i uppgifterna i huvudet, så att vi kan hänföra tidsregistreringen till rätt person. Dessa uppgifter är: Pue- och IP:nr Person som registreringen avser Observera att numreringen på barnen (barn nr 1, nr 2?nr 3, nr 4) här skall vara densamma som den i fråga 5. Den registrerades födelseår Intervjudatum Fyll alltid i dessa uppgifter innan Du börjar registreringen. 3.

Markeringsteknik

De röda lodräta linjerna står för timmar. Mellan dessa finns svarta linjer. Mellanrummet mellan två sådana linjer motsvarar en kvarts timme. Vår minsta tidsenhet är alltså en kvart. Vågräta linjer skär de lodräta linjerna och bildar avlånga rutor Markeringarna göres på följande sätt: i) om en sysselsättning vid en viss tidpunkt på dagen tagit endast en kvart, göres ett lodrätt streck i tillämplig ruta (/). ii) om en sysselsättning pågått flera kvartar (kanske flera timmar) markeras detta med ett vågrätt streck, över de rutor som motsvarar den tid som åtgått. Detta streck skall se ut så här I3—! Observera tvärstrecken i ytterkanterna. Nedan ges ett exempel på hur det hela kan se ut: Sysselsättning

Klockiin 06

08 Vila-sömn . Matlagning

I—I

Diskning .

I

Städning . . Bäddning .

104 Följande allmänna regler gäller för

tidsregistreringen:

a) Sysselsättningarna är entydigt bestämda, d.v.s. det får aldrig förekomma att Du en viss kvart markerar för två sysselsättningar. Nu förekommer dubbelsysselsättningar, t.ex. en person läser och hör på radion samtidigt. I sådana fall skall dock endast en sysselsättning markeras. I exemplet med läsning och radiolyssning skall således läsning markeras. Vi kommer i de definitioner på sysselsättningar som ges nedan, att ange en hel del sådana regler. / de fall vi inte har angivit någon regel, får Du själv avgöra vilken sysselsättning som skall markeras. Regeln är då att den viktigaste sysselsättningen, huvudsysselsättningen, skall markeras. Ett slag av dubbelsysselsättning är när man sysslar aktivt med en sak, men en annan sak pågår mer eller mindre automatiskt. Ett par exempel: strykning bakning i ugn, dammsugning — tvättning i maskin. Här gäller den generella regeln att det man sysslar mest aktivt med skall markeras. I exemplen ovan går alltså strykning och dammsugning före resp. bakningen och tvättningen. Däremot skall man givetvis när man är direkt sysselsatt med bakning och tvätt, registrera dessa sysselsättningar. b) Observera att varje kvart av dagen skall ha en markering. Kontrollera noggrant att Du ej hoppat över någon tidpunkt. 24 X 4 = 96 rutor måste nämligen vara täckta med markeringar, för att de tabeller vi skall framställa skall stämma. c) Om en sysselsättning pågått kortare tid än 8 minuter får den ej någon markering. Om en sysselsättning pågått i längre tid än 8 minuter men mindre tid än 15 minuter t.ex. 10 minuter, skall den markeras och kommer då att markeras som en kvarts timme, eftersom kvarten är vår minsta tidsenhet. Vi markerar alltså hälen längre tid än vad som verkligen förekommit. Detta innebär i sin tur att för kort tid blir markerad antingen för den syssla som föregått eller följer efter nämnda sysselsättning. Detta kan vi inte göra någonting åt. Vi kan möjligen hoppas att dessa fel jämnar ut sig för de olika sysselsättningarna. I konsekvens med ovanstående markeras en syssla som pågått t.ex. 1 timme och 7 minuter med fyra kvartar, en syssla som pågått 1 timme och 9 minuter med fem kvartar. Så exakta tidsbestämningar kommer Du för övrigt knappast att fä höra. d) Det kan förekomma att en sysselsättning förekommer vid flera olika tidpunkter på dagen, men vid samtliga tidpunkter mindre än 8 minuter. Enligt regeln under punkt c) skulle ju i detta fall denna sysselsättning ej bli noterad. Här gör vi emellertid ett undantag från denna regel. Försök uppskatta den sammanlagda tiden för denna syssla och inför denna tid i tidsschemat vid den tidpunkt då sysslan förekommer första gången. 4. Definitioner

på

sysselsättningarna

Sysselsättningarna står på tidsschemat uppställda efter följande understrukna med rött: Vila — Fritid Hushållsarbete Inköp- och servicekontakter Barntillsyn- och vård Arbete — ej hushåll Övrigt

huvudrubriker,

105 a) Vila

—Fritid

(i) Vila — sömn. Endast verklig vila och sömn räknas hit. Så t.ex. inte ligga och läsa, vilket föres till läsning (3). Även vilopauser under dagen räknas hit, t.ex. när ett mindre barn sover middag. Om ett mindre barn är vaket och leker, blir däremot sysselsättning 6, fritidssysslor och lek i bostaden, aktuell. Ett mindre barn som ligger t.ex. på balkongen och sover middag föres under denna rubrik och ej under sysselsättning 8, rekreation utom bostaden. (2) Måltider. Endast måltider som intas i bostaden räknas hit. Måltider på arbete eller i skola ingår i tiden för arbete respektive skola, sysselsättning 41 respektive 42. Alla slag av måltider i hemmet räknas hit, sålunda också kaffe eller andra stromal, måltider med gäster etc. Om någon i familjen under måltiden matar ett av barnen delas tiden mellan måltid för den personen samt hjälp med måltid, sysselsättning 33 eller 34. Om en person läser tidning och äter samtidigt, betraktas ätandet som huvudsysselsättning. (3) Läsning. All läsning, som inte utpräglat betecknas som läxläsning eller studier (43) räknas hit. Om en person läser och samtidigt lyssnar på radion, skall läsning markeras som sysselsättning. (4) TV-tittande. Om personen uppges ha ägnat huvudintresset åt TV, trots att hon t.ex. stickat, druckit kaffe eller dylikt under tiden, räknas tiden hit. Om TV varit i gång men det uppges att huvudintresset ägnats åt någon annan sysselsättning, t.ex. sömnad, registreras den senare. (5) Radio och grammofon. Samma sak gäller som för TV. Det fordras ett aktivt lyssnande för att denna sysselsättning skall registreras. Om t.ex. skvalmusik förekommer medan man sysslar med andra saker, skall registreringen ske efter dessa andra sysselsättningar. (6) Fritidssysslor och lek i bostaden. Hit föres ett antal fritidssysselsättningar, som inte kan föras till annan rubrik, således all rekreation i hemmet utom sysselsättningar såsom måltider, läsning, TV-tittande e t c , som har egna rubriker. Umgänge i hemmet mellan familjemedlemmarna, jmf. sysselsättning 7, föres under denna rubrik såvida det inte blir fråga om sysselsättning 36, lek med barn, varom mera nedan. Ex. Hobbies. Skötsel av hund, katt. Barnets lek. Om en vuxen däremot leker med barn, sker registrering däremot efter sysselsättning 36, lek med barn. (7) Samvaro i bostaden. Besök av vänner, släktingar, grannar e t c , d.v.s. i stort sett besök av utomstående. Familjens samvaro föres under andra rubriker, främst under fritidssysslor och lek i bostaden (6). Samvaro som domineras av TV, föres under rubriken TV-tittande (4). Undantag från den generella regeln om utomstående är: Då ett barn får besök av ett annat barn och de leker, göres registreringen under sysselsättning 6, lek i bostaden. (8) Rekreation utom bostaden. Lek, sport, hobbies utomhus, deltagande i nöjeseller underhållningsanordningar, bio, teater, konserter, utställningar, klubb- och föreningsverksamhet etc. Hit föres all verksamhet utom bostaden som inte är arbete eller skola och som det inte finns någon rubrik för i övrigt. Observera alltså att hit kan även föras sysselsättningar som inte kan betecknas som rekreation i egentlig mening. Om en fru exempelvis skjutsar sin make i bil till arbetet, skall vi göra markering för sysselsättning 8.

106 Ex.: Barn som följer med moder till affär. Om barnet däremot själv går och handlar skall registreringen ske under 22 eller 23, inköp av dagligvaror resp. inköp- ej dagligvaror. (9) Personvård, personlig hygien. På- och avklädning, personlig hygien t.ex. tvättning, rakning etc. Vården gäller här den egna personen. Personvård av barn föres däremot under sysselsättningarna 29—32. Observera dock att på tidsschemat för det barn, som är föremal för vården, sysselsättning 9 skall registreras. b)

Hushållsarbete.

(io) Matlagning. All matförberedning och iordningställande i direkt samband med måltider. Sålunda koka kaffe, baka, konservera, duka, duka av etc. Matlagning kan ofta förekomma samtidigt med andra sysselsättningar. Här får regeln om huvudsysselsättning avgöra vad som markeras. Ex. Samtidigt som IP stryker har hon kanske någon maträtt eller något bakverk i ugnen. Den tid hon stryker bör givetvis enligt regeln om huvudsysselsättning, registreras på sysselsättning 13, Mangling, Strykning. (ii) Diskning. Iordningställande av disken, diskning, sköljning, torkning. (12) Tvätt. Alla former av tvätt, för hand eller i maskin av alla slags plagg eller hemtextilier samt förarbete av typen sortera tvätt, lägga i blöt samt efterarbete såsom hängning. (13) Mangling, strykning. Inskötning av tvätt från nedplockning av torrt tvättgods, stänkning, läggning till mangling, strykning. (14) Städning. All vård av bostaden och dess inventarier förs hit t.ex. dammsugning, sopning, golvtvätt, fönstertvätt, blomvård, damning, metallputsning, piskning, vädring av mattor och sängkläder, undanplockning av saker (t.ex. barnens kläder och leksaker) etc. Observera skillnaden mellan dessa sysselsättningar och de som förs under 19, reparation av bostad o. inventarier. (15) Bäddning. Det dagliga iordningställandet av sängarna förs hit, däremot inte sängklädesvård som förs till städning. (16) Klädvård. Fläckurtagning, pressning, vädring och borstning av kläder. (17) Skovård. Skoborstning, rengöring av stövlar, pjäxor etc. (18) Sömnad. All textilverksamhet t.ex. sy för hand, på maskin, laga kläder, stoppa strumpor, sticka, virka, brodera, väva etc. (19) Reparation av bostad o. inventarier. Ex. beträffande bostaden: Målningssnickeri- och rörarbeten i bostaden, som utföres av någon familjemedlem. Inläggning av mattor, uppsättning av hyllor etc. Gäller även ev. fritidsbostad. Ex. beträffande inventarier: Omklädning av möbler, målning av möbler, reparation av olika artiklar t.ex. radio eller TV-apparat. Observera att reparation och skötsel av bil ej föres hit. (20) Uppvärmning av bostad. Hit föres t.ex. vedhämtning och andra sysslor, som har att göra med uppvärmningen av bostaden. (21) Övrigt hushållsarbete. Detta är en restgrupp, som vi hoppas skall behöva användas i mycket liten utsträckning. När Du behöver använda den, beskriv den sysselsättning det varit fråga om på anmärkningsraden längst ned på tidsschemat. c) Inköp och

servicekontakter.

(22) Inköp — daglig varor. Alla slags mat- och dryckesvaror (även inköp pä systemet), förbrukningsartiklar av typen rengörings- och tvättmedel, glödlampor, tändstickor, cigarretter etc. Observera att tid för förflyttning till och från in-

107 köpsstället inräknas. Om barn tas med vid inköpen förs barnets tid på rekreation utom bostaden (8). Om IP först tar en promenad, som är att betrakta som rekreation och sedan går till affären får Du försöka dela upp tiden mellan sysselsättning (8) och sysselsättning (22). Observera att butiksbesök, som ej resulterar i köp också räknas. (23) Inköp — ej dagligvaror. Inköp av kläder, skor, möbler, armatur, radio, TV, apoteksvaror, etc. d.v.s. varor som det ej ingår i den dagliga rutinen att köpa. Beträffande tid för förflyttning e t c se 22. (24) Besök på institutioner. Hit föres besök på olika nämnder samt sociala och offentliga institutioner t.ex. bostadsförmedling, familjebidragsnämnd, pastorsexpedition, sjukkassa etc. (25) Besök på serviceställen. Hit föres besök på reparationsverkstäder, kemtvätten, skomakeri, banker, postkontor, herr- och damfrisering, sömmerska etc. Uppräkningen bör klargöra vad det är fråga om. Vad som framförallt är karakteristiskt är att man inte köper varor utan tjänster. (26) Besök hos läkare m.m. Besök för familjens eller egen räkning pa sjukhus, barna- och mödravårdscentral, dispensär, psykisk rådgivningsbyrå, vidare besök hos läkare, tandläkare, distriktssköterska etc. (27) Besök i samband med skolor. Ex.: Skolkansli, rektorsexpedition, lärare, föräldramöte. Även lekskolor, daghem etc. föres hit. (28) Besök hos sjuka, äldre m.m. Besök som avläggs för att se till någon annan person t.ex. släkting eller bekant som är intagen på vårdanstalt eller behöver tillsyn i hemmet.

d) Barntillsyn

och vård.

(29) Personvård barn nr 1. Tvättning, badning, skötning, hjälp med av- och påklädning, hjälp med hårvård, hårtvätt, hjälp att skicka iväg barn till skola, lekskola, sitta hos barn för att de skall somna, lägga barn etc. På tidsschemat för det barn som är föremål för vården markeras sysselsättning 9, personvård, personlig hygien. (30) Personvård barn nr 2. Do. (31) Personvård barn nr 3. Do. (32) Personvård barn nr 4. Do (33) Hjälp med måltider barn nr 1. Amning, matning, hjälp vid måltider. På tidsschemat för det barn som är föremål för matning markeras sysselsättning 2, måltider. Även övervakning av barn som äter föres under sysselsättning 33—34. (34) Hjälp med måltider barn nr 2. Observera följande: 1. Numreringen av barnen i sysselsättning 29—34 hänför sig här som i övrigt till numreringen av barnen i fråga 5. 2. Sysselsättningarna 33 och 34, hjälp med måltider, gäller endast barn födda 1957 eller senare. Endast om barn nr 1 och barn nr 2 i fråga 5 är födda 1957 eller senare, skall alltså matningen av dem tas upp under sysselsättningarna 33 och 34. Sysselsättning 29—32, personvård, gäller däremot alla barn i fråga 5 oavsett ålder.

10S (35) Gå ut med barn, se till barn ute. Promenader med barn och tillsyn, t.ex. vid lekplats, räknas hit. Om ett barn däremot följer med till affären, sker registreringen för den vuxne på sysselsättning 22 eller 23 — inköp av dagligvaror resp. ej dagligvaror. På tidsschemat för det barn som ses till utomhus, markeras sysselsättning 8, rekreation utom bostaden. Ex. En mor har med sitt barn till affären, handlar under en ¥2 timme och tar på hemvägen en extratur, en promenad med barnet på en timme. På sysselsättning 22, inköp dagligvaror, registreras den tid det tar att handla samt normal tid för förflyttning mellan bostad och affär. Extraturen föres under sysselsättning 35, Gå ut med barn. Barnets tid föres på sysselsättning 8, rekreation utom bostaden. (36) Lek med barn. All aktiv lek med barn från de vuxnas sida inom bostaden räknas hit, t.ex. högläsning, deltagande i hobbies och lekar, t.ex. med El-tåg, puzzles e t c Här blir det ibland fråga om besvärliga gränsdragningsproblem. Vanligen blir det när den vuxne sysselsätter sig med barn med avsikt att underhålla fråga om registrering på sysselsättningen lek med barn för den vuxne och sysselsättning 6, Fritidssysslor och lek i bostaden, för barnet. Undantag från detta skall emellertid göras när vuxna och barn umgås på mera jämbörlig fot, som likar. Det är här naturligtvis främst fråga om de äldre barnen. Om t.ex. en far tillsammans med sin sextonårige son sysslar med något som är ett gemensamt intresse för dem, skall registreringen för båda bli sysselsättning 6, fritidssysslor och lek i bostaden. När barn sysselsätter sig med varandra blir det i allmänhet fråga om registrering under sysselsättning 6, fritidssysslor och lek i bostaden för samtliga parter. Men även här föreligger ett gränsdragningsproblem liknande det ovan. Om åldersskillnaden mellan barnen är tillräckligt stor förefaller det naturligare att för den äldre göra registreringen under sysselsättning 36, lek med barn, än under sysselsättning 6, fritidssysselsättningar och lek i bostaden. För detta har vi bestämt följande regel: när ett barn fött 1948—1956 med avsikt att underhålla sysselsätter sig med ett barn fött 1960—1964, skall för det äldre barnet registrering ske under sysselsättning 36, lek med barn. I övriga fall skall bägge registreras under sysselsättning 6. I detta sammanhang är det lämpligt att ta upp ett fall där principen är densamma som ovan. Det gäller sysselsättning 8, rekreation utom bostaden, och sysselsättning 35, gå ut med barn. Här gäller följande regel: när ett barn fött 1948— 1956 går ut med ett barn fött I960—1964, skall för det äldre barnet registrering ske under sysselsättning 35, gå ut med barn, för det yngre barnet under sysselsättning 8, rekreation utom bostaden. I övriga fall sker registrering för bägge under sysselsättning 8. (37) Läx- och studiehjälp. Läxförhör, hjälp med läxor och skolarbete, hjälp med saker, som har anknytning till skolan t.ex. slå papper om böcker. (38) Sjukvård av barn. Tillsyn och uppgifter som sammanhänger med att något eller några av barnen är sjuka. På tidsschemat för det barn som är föremål för vården markeras sysselsättning 9, personvård, personlig hygien. (39) övriga sysselsättningar med barn. Detta är en restgrupp till vilken föres sysselsättningar som ej kan hänföras till någon annan rubrik under barntillsyn och vård. Om registrering sker under denna rubrik, skall kort beskrivning av sysselsättningen lämnas på anmärkningsraden längst ned på tidsregistreringsschemat.

109 e) Arbete — ej hushåll. (40) Till och från arbete — skola. Restid eller gångtid till och från arbete och skola, oavsett färdmedel, förs hit. (41) På arbete. Gäller såväl avlönat arbete som verksamhet inom eget företag eller familjeföretag. Den tid som s.k. medhjälpande familjemedlemmar, exempelvis hustru som hjälper maken i hans förvärvsverksamhet, t.ex. makens affärsrörelse eller jordbruk, använder i familjens företag eller jordbruk skall också föras hit. Ett undantag finns, nämligen djurskötsel, som har fått en särskild rubrik. Sysselsättning 45, utearbete — djurskötsel, är endast avsedd för medhjälpande familjemedlemmar. Vi har nämligen velat skilja ut just medhjälpande familjemedlemmars arbete med djuren. Medhjälpande familjemedlem definieras som en person som arbetar i ett företag, som ägs av maken/makan, fadern/modern. Observera att jordbruk räknas som företag. Observera vidare att inte bara hustrun kan vara medhjälpande familjemedlem, utan även maken, om företaget ägs av hustrun, och barnen. Den tid som barn hjälper till i familjens företag, jordbruk, skall alltså, såvida det inte är fråga om djurskötsel, registreras under sysselsättning 41, på arbete. Observera att vi under sysselsättningen, på arbete, även för måltidsraster (se 2), om måltiden inte intages i den egna bostaden. (42) / skola — barninstitution. Gäller alla former av barninstitutioner, t.ex. daghem, lekskola samt skolor och utbildningsplatser av olika slag t.ex. enhetsskola, grundskola, folkskola, verkstadsskola, hushållsskola, etc. Även familjedaghem föres hit. (43) Studier, läxläsning. Hit föres alla former av läsning och annat arbete i utbildningssyfte t.ex. läxor, korrespondenskurser, studiecirkelarbete, studier på bibliotek etc. Allmänt gäller att studier på egen hand föres under denna rubrik medan utbildning i grupp föres under sysselsättning 42, i skola. (44) Utearbete — trädgård. Arbete med tomt och trädgård, som ligger i anknytning till huset man bor i, t.ex. gräva, kratta, plantera, så, beskära och spruta träd och buskar etc. Här avses ej arbete med tomt och trädgård som direkt syftar till att ge ekonomiskt utbyte. Arbete i exempelvis handelsträdgård föres alltså ej hit utan registreras under sysselsättning 41. (45) Utearbete — djurskötsel. Denna rubrik är till endast för medhjälpande familjemedlemmar och avser skötsel av djur såsom höns, grisar, kor, kaniner e t c Andra personer än medhjälpande familjemedlemmar, som sysslar med djurskötsel föres under sysselsättning 41, arbete. Observera att under denna rubrik föres endast skötsel av djur som skall ge ekonomiskt utbyte. Skötsel av husdjur, som hund och katt, räknas som hobbyverksamhet och föres under sysselsättning 6. (46) Förvärvsarbete inom bostaden. Alla uppgifter som utföres inom bostaden mot ersättning, t.ex. beställningssömnad, monteringsarbeten, passning av dagbarn mot ersättning och uppgifter i samband med yrkesarbetet, såsom en lärares rättning av skrivningar. (47) Övrigt arbete, ej hushålls. Åter en restgrupp. Tillfälliga små arbeten som ej kan föras under hushållsarbete föres hit, t.ex. passning av andras barn utan betalning, eller tillfällig hjälp till grannar eller bekanta såsom hjälp med flyttning etc Beskriv sysselsättningen på anmärkningsraden längst ned på registreringsschemat.

110 f) Övrigt (48) Allmänna organisationsuppgifter. Hit föres främst uppgifter som har att göra med organiserandet av familjens ekonomi e t c Innebörden av rubriken illustreras bäst genom exemplifiering. Ex. Förande av kassabok, planering av inköp, skrivande av inköpslistor, blankettifyllning, brev och telefonsamtal av ej personlig art såsom t.ex. till försäkringsbolag, sjukkassa och andra institutioner, etc. (49) Skötsel av bil och andra fordon. Tvättning, polering, och reparation av bil, motorcykel, moped e t c , som utföres av personen i fråga själv. (50) övrigt. Denna rubrik användes när man inte ens kan placera sysselsättningen under någon av våra huvudgrupper, d.v.s. varken under Vila-Fritid, Hushållsarbete, Inköp- och servicekontakter, Barntillsyn och vård eller Arbete, ej hushåll. 5. Några ytterligare

synpunkter.

a) Huvudrubrikerna Hushållsarbete, Barntillsyn och vård samt Arbete — ej hushåll har samtliga övrigtgrupper (sysselsättningarna 21, 39, 47). Om en sysselsättning ej går in under någon rubrik, skall Du i första hand försöka placera den under någon av dessa övrigtgrupper. Därvid bestämmer naturligtvis huvudrubrikerna under vilken övrigtgrupp sysslan registreras. Om sysslan ej ens går in under någon av huvudrubrikerna, registreras den under sysselsättning 50, Övrigt. Längst ned på tidsregistreringsschemat finns en anmärkningsrad. Allmänt gäller att Du alltid när Du blir tvungen att registrera en sysselsättning under någon av övrigtgrupperna, (21, 39, 47, 50) skall kortfattat beskriva sysselsättningen på denna anmärkningsrad. Försök att i största möjliga u t s t r ä c k n i n g u n d v i k a att använda övrigtgrupperna. b) Det kan förefalla mycket begärt att inhämta upplysningar om makens respektive barnens sysselsättningar genom utfrågning av hustrun. Vid närmare eftertanke inser man dock att de upplysningar vi begär om dessa är av en mycket allmän natur. Om maken varit hemma torde IP i allmänhet veta vad han haft för sig. Om maken ej varit hemma, är det i stort sett ett av följande alternativ som kommer i fråga, nämligen antingen sysselsättning 41, på arbete, eller sysselsättning 8, rekreation utom bostaden. Vad beträffar barnen gäller samma sak, d.v.s. om barnet ej är hemma skall det i allmänhet registreras på anatingen sysselsättning 42, i skola, eller sysselsättning 8, rekreation utom bostaden. Det är för övrigt, om maken resp. barnen finns till hands, tillåtet att, om hustrun ej kan svara, fråga dessa. c) För att någon rubrik under huvudgruppen barntillsyn och vård skall bli aktuell, fordras såsom torde ha framgått, aktiv sysselsättning med barnet. Om t.ex. modern inomhus bara har en viss tillsyn över barnet men har något annat som huvudsysselsättning skall registreringen utgå från huvudsysselsättningen.

BILAGA B l

Tabellbilaga till undersökningen om servicekontakter

Urval och felkällor Urval Föreliggande undersökning har på familjeberedningens uppdrag utförts av Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut. Insamlandet av data har skett genom inetervjuer med 2 673 inkomstenheter, vilka uttagits med ett tvåstegs sannolikhetsurval. Första steget har motsvarat utredningsinstitutets basurval av kommuner. I andra steget uttogs inom hasurvalskommunerna inkomstenheter från mantalslängderna. Felkällor Miitperioden, dvs. den tidrymd för vilken hushållens servicekontakter registrerats, har i denna undersökning inte varit densamma för samtliga institutioner. Minnesfelen torde göra sig mera gällande ju längre tillbaka i tiden kontakten ligger. Med hänsyn till stickprovets storlek var det emellertid nödvändigt att mätperioden blev relativt lång för att ett tillräckligt antal kontakter skulle kunna analyseras. Minnesfel som på detta sätt kunnat uppstå är förmodligen förknippade med olika institutioners karaktär. Då denna glömskeeffekt är svår att kontrollera, bör en viss försiktighet iakttas vid tolkningen av tabellerna, eftersom det förefaller rimligt att systematiska felkällor uppstått genom dessa minnesfel. En annan felkälla utgöres av bortfallet. Detta utgör i denna undersökning 8,4 %, vilket kan anses normalt för en undersökning av denna typ. Bortfallet fördelar sig pä följande sätt: Ej anträffade Sjuka Vistas utomlands Vägrar att medverka

2,0(5 'A 3,26 % 0,72 % 2,36 % Summa 8,40 ''<

Vissa åtgärder har emellertid vidtagits för att undvika felkällorna. Samtliga intervjuare har således genomgått utredingsinstitutets grundutbildning, ock vidare har en speciell kurs sammanställts med anledning av denna undersökning. Genom provintervjuer har också ett enkelt och lättarbetat frågeformulär kunnat framställasFör kodningen har också utarbetats särskilda kontrollkörningar med utredningsinstitutets kontrollprogram. De slutliga tabellresultaten har vidare blivit föremål för en ingående kontroll där vissa summor kontrollräknats.

112 c: o c o i ^ cs i ; ^ H » N N ( O H i f— l

n ^ I M A • * N » O <f (C ?; - t M - . ^ c i n ;:. O i — s c c N ~- ^* c- c Hm -t ^t c»M- O< C N -c t x- -+ t- ie - o — ' t CM o "Cx

M C/3 ÖC

CC

C

c/1

3 J

c/l

in *-< CN —• »*

--i •

•

•— '

„

ej

•—

C

C/1

2 ^ «

C/}

>

—i

gH

cO

CO

utai husl

M ^- 1^ M to

H

x i^n

c- - t r- CM

—

r» m oc x o o cs -+

>

Annan

CO CC

•

~

CM

C M '

H

-t —

N

CM <

^

CM

CM T— - t -

i O -t

—'

rtisw

( 9 * r t h

—

H

( D O ) H | >

- t x - • o K i^ •

>o [^ -t- o LC X CM CC - t - *

CM

CM - r - — —

CO

- e - t s m c Ä N c

» O C f t e N C O O O U J ^ C S O ~ X CN M I S N O T f C N co - H — - t ^ - ^ - , - t . - ^ < ^ - ^ - ^ i ^

i ' ; - t - CM

CM CO CM —< r-l

CO

CM CM —

CO

CM CM —

—:

c

CM

CM CO CM »H I - H

,-t

,-i

co —

CO C/2

-<'"

a

5 a> K

2 > ~ ca tS c/i

w r»

PS .

.

.

~

.

H

.

.

.

" . . ^ - i r -

CM CM •— j ^ •

Ci ,_,

CM-H

CM CC - + O - f O r— t"« ,j, l r t - * T - l l f t l ^

so

00 J

>

CM

c/3

i-H T -

-t" CM r » ••• . iS -+

•SÄ

CM *

I f l n

W X T-,

90 .

.

t^ ^ _,

Cl

.

.

rH i C W ^H^HCC

co

.

.

.

CM

Irt

r - CM Cc ,_ •

A ^

- t CM T - »-. - +

t-»«C-*CDCNOacCCO ^, ^ i n ,^.

JQ *H

- t - t r n M i!5 rt T - I •**• " # O CN *

—

CM X r » I - CM X CC C3i l~- - + O C C - t m • * CC 1^CM CM — ~-

«•<

l > IS M

»H

cc - * *—i

— IO CM

C/1 09

—

H4

> ?. C/1

—< —l , <

--< • •

•

•

_

•t c i x o n H is i CO — CC

^H

-t

o

cc o

»-

rt^H-^ i—l

I s » - t CM CO

i^-^

ic

O

l-l f -

C5

•

-H

CM •

CM CC -t » J M

i n co m t-- t^ r^ c: c i-- CM C5CO-^" i—1 v-t

-f ' J X f i—I

cc - * OJ cc •—• o

fl

tfl C

CC - C 00 " * i - - CM CC —

s « - t -H x ?: i c i s « ( ;

tr. -c c . co — o • * co

CM

LO X

l» X

v4

N

CM

H

H n

CM

« H

C M r>*

=

"J

tN

>

C*

—'

C-l K

X

—•

co » i

Is!

C

l> K

• 3

-H f 1 -

N

'C

«H

CC

CM X

-t

iC

> 0 i C CN CC

C

- t i t O - C X O - t X H O O

C C - f c O C C i C C C - f c C

c s —' H - t r t x n i s - tCM H c c

i s to ro o c Q -i—l < i CC "* CM CC

•fc<. • •. 33 iä )

S3 ' o

'

•

•

~ ex c

. •

2d

'

\r.

'

c/1

.r.

_

Z Si

- 3 :cc

8 U u a ci ^ o "** >• ~

> ^

r-

CN CM

—<

.

Ö

CC I - H

'

CM CC —l —l CC CC —

C/5

O " C M

ir, X

C B t/:

CO

kterhctsnämnc l ggnadsnämnd/ stadsarkitektkc idskansli/dräts elkonlor/fastigl contor/kommu nalkontor stadsförmedlin , gas- och vatt enverk nhållningsvcrk leverk/lclcstati jn pbördsverk/hs radsskrivarc . nsstyrelse/över stälhällarämhe storsexpedition ttshjälpsanstalt olkansli/rektor sexnodilion olläkare, -kun >kolskölerska rare ckförening/i ds- eller pr vatpraktisei ds- eller di ktssköterska . dra- eller b lavårdsccntral khus, polik ik

C

—

hJ

cialnämnd . .

c

3 A =3

SC C3

belsiörmedling betslöshetsnäm nd rnavårdsnämn (1/ barnavårds miljebidragsnä mnd mhjälpsnämm

o

"a o

A 3

v

i in vomstet född-46 er se nare

o

;

£. "c? c a) c T -

-^ > 5 *3 ^ .3

ffl « 2 3

O rt 4) «1 a : c t 3 :S J | ^

Ä s » S 2 -o 3 5

-ij-^eahKcaiziPQcfl

BWpjr-iPhi^acflK

_; t c/5 &< ^ S c/i

— < C M C C - f l O C C l ^ X C 5

Gi-iCNCc^firtcOr^XCC

G »-i JMCC -^" l « CC

^*

113 CO CO ©

CO

'—

"

CO

X

,

,

—' CM

CN

-o — cc

co CN co co -# er- - r - t — — - i - t i > K c ro c i ^ x « co r- cc co - t r- CM CN

r«

CM

-

C/1

C/1

i O SS! G

>

t

.

CM

SS [^

.

I-» 1-1 K J

©

.

.

i-O © CN G ©

X

— CC CC -t> CO i o CM CO "O CC CC

©

co er. cc CN x - t x io x co

CM lO

G t» — CN CO ©

c o CC G l O CC

„

—

1^

—

CÄ CN - f

O

G

CCCN(^-T-«r~CN

CC lO CN

•

J

O X

c c c ; cc >o CM CM 'O

« y* I Q CC CM X CM

H i n M C

o — »c CN

- t x CN x er. •o — — x O

r » -»t i ^ l O CN

r» —

CC SM

o la :C

o

p d sA 3

3 B

CM —

3 »-H

< r--H

<v — 3 33

CN

C ' '-< C-3 S ^ -C 3 3 =0 % .3

««4

—

©

—

T-<

©

—

r<

-£

«

** S3 4>

CN <-< —

iO —

X

-f G

t ^ G r ^ G X C O t ^ G G G C C X X C C c O " * G X -*

r~ CN -t -f G

C N X X r - c O © > C C C G G CN l O - + I f l LO • + « ! - G — —< CN - f CN — i S ^ - K M - t O t N ^ / I x f l C C r - c O ^ G i O C O C C C O i C r O t W C f l CC —

©

X CO © i C rl O CC —< CN -t« © - t cOiO -f

G

X l ^ - G - t ' - ^ X c O C C - f X

-r x -c -+

w-t-ti^i^'H'Oinco-* —

,4 -a -c°2

:-3 .J2

— r.

CO G

CM

CC

—

• S •ev . £ B • -3 3 V

"I S J

SJ5~5 2 « xl 2-3 E ä i3 a C i*Q} Ti23 B t3i S* 3

==• .E - c H « O l- «;

-t

; 2d

.2.-o 3 3 -O 32 3 33 2d :0 K __c/3 3 -O B bi oE B

öp-* -r *

o © -o .22 ,g 3

2 n x OJ • * .22 09

S

-a

~

B «5 j2 SC . • :cS r" $ ; i" «< JS

3 Ä

2d

>-.£

B

•

^ ^ P fa

"3 — B

e

SC ."3

;-y 09 "O c

B • o Ä .9 « fe ej: «- 2 /-s •£! •"* ••x

s

- ^ C3?!'-> >—' 09

ec 2 B B 3, O

B i

, •a tri a

Cv

s

ilfllii 1

S

o:

ä s ^

o

- 4( a a 09 X ^ l l ? ° - S 2 S 3 > ^_3 ! 3 S S

«

C '2 g :cd :X -a - £ O ^d 2d

8 — 7 4 6 5 65

-H

l ^ c O X C O - t C O G G C C i r i

*

t* ^*

s

S

^

114 Tabell II. Genomsnittligt antal besök på vissa institutioner och grupper av institutioner per månad och 1 000 inkomstenheter. Särrcdovisning för fullständiga inkomstenheter utan barn samt med och ulan barn under 7 år Fullständiga inkomstenheter Institutioner

Postkontor Bank Apotek Herr- o. damfrisering Skomakeri 43 46-47 Tvättinrättning/ Tvättomat 50-52 Sjukhem/ålderdomshem/konvalescenthem 1 . . 29-30 Priv.pr. tandl./ Folktandv.-poliklinik 36-37 Järnvägsstation/ Resebyrå Badinrättning . . . 48 22-23 Privatpr. läkare/ Stads- el. prov.läk./RFSU-klin. Bilverkstad 38 2 26-28 Sjukh./Dispensär Försäkringskassa 34 Skrädderi 44 24-25 Mödra- el. barnavårdscentral/ Stads el. distr.sköterska Reparations39 service 8-12 Vissa kommunala organ 3 Privatpr. sjuk27 gymnast Arbetsförmedling 1 Inst. f. hyg. be49 handling Pastorsexpedition 16 Fackförening. . . . 21 4 18-20 Skolinstitutioner 2 - 7 Sociala institutioner 5 14-15 Länsstyrelse/Häradsskrivare . . . Televerk 13 17-34 Priv.pr. advokat/ Rättshjälpsanst. 42 41 40 45

Anm.

0 barn

1 2 barn barn

Samtliga inkomstcnheter

utan barn under 7 år

med barn under 7 år

3 3 1 2 0 1 barn barn barn barn barn barn

3 Samt2 barn barn liga

3 381 3 819 4 363 3 771 3 639 4 479 4 736 2 777 3 771 4 333 3 887 1 148 1 487 1 723 1 757 1 616 2 096 2 031 1 093 1 543 1 761 1 804 1 363 1 487 1 569 1 860 1 509 1 851 2 477 1 029 1 543 1 650 1 963 1 286 1 110 1 594 1 341 1 894 1 899 1 805 1 003 1 449 1 714 1 401 493 934 836 776 1 076 1 264 1 577 570 1 029 939 883 904

619 1 224

945 1 084 698

73^

919 1 019

372 707

229 621

361 343

375 681

947 450

403 334

339 283

426 651

365 720

429 361 408 272 30

500 445 482 378 287

518 434 325 301 51

467 452 352 266 193

512 352 511 307 437

421 211 527 421 450

298 241 251 182 154

439 385 346 275 124

492 400 474 344 334

495 374 345 308 120

109 33

90 80

60 35

44 70

28 22 122

43 39 42 92

47 55 40 102

44 105 211

51 25 28 3

21 46 35 52

17 43 39 64

34 37 135

16 9

70 35

15 8

19 17

14 5

36 14

604 1 071

512 1 470 824

372 219

300 176

448 248 278 289 197

81 31 49 1

1, Redovisar antalet besök hos vänner och anhöriga, intagna vid dessa institutioner. Redovisar antalet besök vid sjukhus m.m. för erhållande av behandling eller liknande. Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/kommunalkontor, Byggnadsnämnd/Stadsarkitektkontor, Bostadsförmedling, El-, gas- och vattenverk, renhållningsverk. Skolkansli/rektorsexpedition, Skolläkare, -kurator, -psykolog, eller skolsköterska, lärare. Barnavårdsnämnd, socialnämnd, familjebidragsnämnd, arbetslöshetsnämnd, hemhjälpsnämnd, nykterhetsnämnd, rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård, familjerådgivningsbyrå.

115 Tabell III. Totalt antal besök på vissa institutioner där husmor resp. husfar varit kontaktperson. Särredovisning för fullständiga och ofullständiga inkomstenheter med eller utan hemarbetande vuxen Fullständiga inkomstenheter Nr

Institution

Ofullständiga inkomstenheter

Med hemar- Utan hem- Med hemar betande arbetande betande vuxen vuxen vuxen

Utan hemarbetande vuxen

Hus- Hus- Hus- Hus- Hus- Hus- Hus- Husmor far mor far mor far far mor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Arbetsförmedling Arbetslöshetsnämnd Barnavårdsnämnd/barnavårdsman . . Familjebidragsnämnd Hemhjälpsnämnd Socialnämnd Nykterhetsnämnd Byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/kommunalkontor Bostadsförmedling El-, gas- och vattenverk Renhållningsverk Televerk/telestation Uppbördsverk/häradsskrivare Länsstyrelse/överståthållarämbete . . Pastorsexpedition Rättshjälpsanstalt Skolkansli/rektorsexpedition Skolläkare, -kurator, -psykolog, el. skolsköterska Lärare Fackförening/arbetslöshetskassa . . . . Stads- eller provinsialläkare Privatpraktiserande läkare Stads- eller distriktssköterska Mödra- eller barnavårdscentral Sjukhus, poliklinik Privatpraktiserande sjukgymnast . . . Dispensär/skärmbildsbyrå Folktandvårdspoliklinik Privatpraktiserande tandläkare Rådgivningsbyrå för psykisk barnaoch ungdomsvård Familjerådgivningsbyrå RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) Försäkringskassa Privatpraktiserande advokat Järnvägsstation (biljett- och godsexp.) Resebyrå Bilverkstad el. bensinstation (ej länkning) Reparationsservice (såväl i verkstad som i hemmet) Apotek Bank Postkontor Skomakeri/klackbar

• 24 6 3 23

165 1 2 14 1 2

40 1 1 2

• 1

2 1 1 1 1 19

19 2 5 26 1 3

19 37 11 3 7 5 14 38 1

12 22 11 16 11 4 4 27 2 3

1 22 9 11 2

•

66 40 27 2 42 13 21 120 7 24

162 86 23 5 33 23 43 76 4 16

9 14 3

46 63 47 157 145 66 129 201 65 11 76 323

4 13 245 104 59 8

•

2 205 2 151 21

120 3 190 27

i 46 1 36 11

90 271 158 555 154

67 105 208 380 34

13 48 47 100 23

12 17 42 89 4

• 128

• 11 25 97

.

• 6 2 15 44 2 7 6 4 26 19 48 4 14 31 21 2 7 83

104 2 30

156 12 4 3 10 13 19

10 42

31 44 12

24 18 18 69 6 25

13 18 39 69

4 9 54 39 31 5 56 36 1 20 32

28 39 81 6 2 81 6 14 16 94

98 35 33 13 99 1 11 17 110

52 1 81 6

1 58 3 235 22

46 4 178 9

27 86 119 272 95

57 63 135 264 34

; 23 19

16 77 45 153 32

10 2

6 6 8 30

116 Ofullständiga inkomstenheter

Fullständiga inkomstenheter Nr

Institution

Med hemar- Utan hem- Med hemar betande betande arbetande vuxen vuxen vuxen

Utan hemarbelande vuxen

Hus- Hus- Hus- Hus- Hus- Hus- Hus- Husfar mor far mor far mor far mor 44 45 46 47 48 49 50 51 52

Skrädderi/syaleljé Herr- och damfrisering Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) Tvättomat, tvättstuga el. mangel Badinrättning Institut för hygienisk behandling, fot vård m.m Sjukhus Konvalescenthem Ålderdomshem

30 210 89 41 24

23 133 27 4 39

4 49 20 9

10 425 27 80

1 248 19 35

4 51 3 10

3 35 1 16

4 35 18 10 6

36 1 15

3 68 10 26

16 83 41 10 22

17 130 54 4 86

69 12 24

117 Tabell I V. Institutioner

där husmor resp. husfar varit kontaktperson Fullständiga inkomstenheter

i första hand.

Med hemarb. vuxen

Utan hemarb. vuxen

Husmor

Husmor

Antal besök

Hus far Antal besök

Husmor kontaktperson Mödra- och barnavårdscentral . . . . Privatpraktiserande sjukgymnast . . Skolläkare m.m Barnavårdsnämnd Socialnämnd Tvättomat m.m Institution för hygienisk behandling Stads- eller distriktssköterska Lärare Skomakeri m.m

129 65 46 24 23 41 10 66 63 154

100 100 92 92 92 91 90 89 83 82

Husfar kontaktperson Byggnadsnämnd Bilverkstad Fackförening Arbetsförmedling Stadskansli Familjebidragsnämnd Bostadsförmedling Länsstyrelse Uppbördsverk Badinrättning

11 42 47 44 66 6 40 21 13 24

10 11 16 21 29 30 32 33 36 38

4 1 8

13 34 99 353 245 165 162

14 86 43 23 39

Antal besök

8 8 8 9 10 11 17 18 90 89 84 79 71 70 68 67 64 62

Husfar Antal besök

14 21 6 1

100 100 100

9 4 4 4 23

90 100 67 80 85

6 26 40 9 2 14 15 2

10 54 67 32

52 29 24

10 33 20 15 19 52 22 20 19 1 37 14 5 16

100 90 46 33 68 73 48 71 76

Anm. Procentsiffrorna som redovisas i tabellen är beräknade enbart på husmors och husfars besök. Om även övriga kontaktpersoner medtagits hade siffrorna för de flesta institutioner blivit något lägre. Detta saknar dock betydelse i detta sammanhang, då vi här endast velat visa relationen mellan husmor och husfar som kontaktperson.

118 Tabell V. Institutioner med vilka husmor svarar för den övervägande delen av kontakterna i fullständiga inkomstenheter med och utan hemarbetande vuxen i

Institution

25. Mödra- o. barnavårdscentral. . 27. Privatpr. sjukgymnast 3. Barnavårdsman/-nämnd . . . . 6. Socialnämnd 19. Skolläkare/-kurator/-psykolog/ 47. Tvättomat /tvättstuga 49. Institution för hygienisk behandling, fotvård m.m 24. Stads- el. distriktssköterska . . 43. Skomakeri/klackbar 30. Privatpr. tandläkare 46. Tvättinrättning 29. Folktandvårdspoliklinik

17. Rättshjälpsanstalt 50. Sjukhus 16. Pastorsexpedition 26. Sjukhus/poliklinik 45. Herr- o. damfrisering 18. Skolkansli/rektorsexpedition . . 22. Stads- el. provinsialläkare . . .

44. Skrädderi/syateljé 13 Televerk/telestation 11. El-, gas- o. vattenverk

Med hemarbetande vuxen %

Institution

100 100 92 92

25. Mödra- o. barnavårdscentral. . 27. Privatpr. sjukgymnast 47. Tvättomat/tvättstuga 43. Skomakeri/klackbar

92 91 91 89 83 82 77 77 75 72 71 70 64 63 63 61 61 61 60 60 59 59 57 57 56 54

46 Tvättinrättning 29. Folktandvårdspoliklinik 30. Privatpr. tandläkare 22. Stads- el. provinsialläkare . . . .

15. Länsstyrelse/uppbördsverk . . .

Utan hemarbeta nde vuxen % 100 100 90 85 81 74 74 70 70 69 68 67 67 65 59 58 54 54 53 53 53 52 52

119 Tabell

VI.

Väntetider

på olika institutioner. Hela riket. Relativa

Samtliga tal

inkomstenheter.

Väntetid i minuter

Nr

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

26 27 28 29 30 31 32 33

Institution

4690 Upp9 1 - 1 5 1 - over gift Sum- Medel- Medi- An150 240 240 sak- ma värde an tal nas

Arbetsförmedling 32,0 24,1 21,5 11,5 1,5 Arbetslöshetsnämnd . . 56,3 25,0 18,8 Barnavårdsnämnd/ barnavårdsman . . . . 57,1 23,8 8,3 3,6 1,2 Familjebidragsnämnd . 70,0 13,3 3,3 Hemhjälpsnämnd 81,8 18,2 Socialnämnd 43,1 9,7 27,8 15,3 4,2 Nykterhetsnämnd . . . . 68,4 10,5 5,3 Byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor 64,3 17,8 7,6 3,2 Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/ kommunalkontor . . . 72,5 16,2 2,4 Bostadsförmedling . . . . 26,6 22,8 23,7 12,0 7,0 El-, gas- och vattenverk 80,0 14,0 3,0 2,0 Renhållningsverk 88,5 3,8 7,7 Televerk /telestation 74,0 21,2 1,4 0,7 Uppbördsverk/häradsskrivare 68,4 20,0 6,3 2,1 Länsstyrelse/överståthållarämbete 53,1 23,5 11,1 5,6 1,2 Pastorsexpedition 65,0 24,6 5,3 0,8 Rättshjälpsanstalt 36,0 20,0 36,0 8,0 Skolkansli/rektorsexpedition 71,6 17,9 2,1 6,3 2,1 Skolläkare, -kurator, -psykolog el. skolsköterska 40,6 23,0 12,0 3,2 5,1 Lärare 81,7 14,0 4,3 Fackförening/arbetslöshetskassa 68,3 21,8 2,9 0,4 Stads- el. provinsialläkare 35,1 19,3 19,2 5,1 14,8 Privatpraktiserande läkare 40,5 26,4 18,9 3,2 7,7 Stads- el. distriktssköterska 75,5 18,4 3,4 0,7 0,7 Mödra- el. barnavårdscentral 15,6 19,9 29,4 25,6 8,5 Sjukhus, poliklinik . . . . 22,4 16,6 16,6 19,3 10,4 Privatpraktiserande sjukgymnast 95,3 3,1 0,8 0,8 Dispensär/skärmbildsbyrå 46,3 22,2 14,8 11,1 3,7 Folktandvårdspoliklinik 42,3 33,0 13,0 4,9 Privatpraktiserande tandläkare 52,0 2,4 0,5 30,7 10,7 Rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård Familj erådgivningsbyrå 100,0 50,0 50,0 RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) 25,0 50,0 25,0

9,3 100 100

19,8 7,5

646 16

6,0 100 13,3 100 100 100 10,5 100

8,8 2,3 1,8 23,0 6,8

84 30 11 72 19

7,0 100

6,1

8,8 100 6,0 100 1,0 100 100 2,7 100

2,3 0 31,4 20 5,4 0 2,9 0 2,2 o

328 316 100 26 146

3,2

5,0

4,9 100 4,3 100 100

12,4 3,9 19,0

162 488 25

11,2

13,8 100 100

19,5 2,6

5 0

217 93

6,6

3,2

2,3

33,9

1,9 100

20,8

K)

1,4 100

4,0

100 1,6 100

37,0 30 64,6 30

211 704

1,0

1,9 100 6,8 100

18,6 10,7

54 324

3,7

8,1

100 100

17,5 0

8,7

120 Nr

Institution

34 35

Försäkringskassa Privatpraktiserande advokat Järnvägsstation (biljettoch godsexp.) Resebyrå Bilverkstad el. bensinstation (ej länkning).. Reparationsservice (såväl i verkstad som i hemmet) Apotek Bank Postkontor Skomakeri/klackbar . . . Skrädderi/syateljé Herr- o. damfrisering . . Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) Tvättomat, tvättstuga el. mangel Badinrättning Institut för hygienisk behandling, fotvård m.m.

36 37 38 39

40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

Upp16- 4 6 - 9 1 - 151- over gift Sum- Medel- Medi- Antal 45 90 150 240 240 sak- ma värde nas 46,6 31,5 16,5

2,9

0,5

2,0 100

10,9

2,8

4,0 100 3,8 100

2,5 7,1

0 1

951 106

68,8 31,3 71,1 22,8 48,1 37,7

1,8 8,5

0,3 0,9

0,9

69,0 14,0

6,1

2,9

0,9

0,3

6,9

6,8

76,3 7,6 3,8 52,6 33,4 6,3 65,1 27,7 0,9 46,7 44,8 4,5 79,4 14,9 2,1 86,5 8,7 62,0 18,9 12,3

2,6 1,3 0,3 0,3

0,9 0,4

0,9

•

0,2

1,9

0,4

7,9 100 5,9 100 6,1 100 3,8 100 3,3 100 4,8 100 4,3 100

6,8 5,7 2,4 5,9 2,1 0,8 7,9

0 0 0 5 0 0 0

342 757 793 1 967 422 104 724

4,9 100

1,0

•

',1 100 2,5 100

0,5 0,5

0 0

84 236

•

4,0 100

0,8

80,3 13,7

1,1

89,3 93,6

2,4 3,4

1,2 0,4

88,0

8,0

0,1

121 Tabell

VII. Olägenheter i samband ofullständiga inkomstenheter Fullständiga inkomstenheter

Ofullständiga inkomstenheter

Samtliga inkomstenheter

utan utan med utan med med hemarb. hemarb. hemarb. hemarb. hemarb. hemarb. vuxen vuxen vuxen vuxen vuxen vuxen

Olägenhet

%

2,0

0,3

0,3

1,7

0,7

2,1

0,1

0,4 2,2

0,4 2,1 0,5 0,3

65 220 56 87

2,1 92,2 100 6 250

460 (15 193)

0,1

0,3

0,8

3,0

3,2 91,3 100 8 815

2,6 91,4 100 1 714

Tabell

i samband

Ölägenheter

0,4

2,3

0,4 1,7 0,4 0.4

Olägenhet

Behov av barnvakt Förlorad arbetsinkomst, löneavdrag Arbetat in förlorad arbetstid Ledigt från arbetet Ledigt från skolan Lång väntan i kö Övriga och okända olägenheter Ingen olägenhet Summa procent Summa kontakter

Samtliga ölägenheter Antal

/o

/o

0,5 1,0 0,2 0,7

%

och

/o

/o

Behov av barnvakt . . . . Förlorad arbetsinkomst, löneavdrag Arbetat in förlorad arbetstid Ledigt från arbetet . . . . Ledigt från skolan Lång väntan i kö Övriga och okända olägenheter Ingen olägenhet Summa procent Summa kontakter

Vill.

med besök fördelade på fullständiga med och ulan hemarbetande vuxen

0,3

0,3

0,4 0,9 0,2 0,7

3,6 95,4 100 1 445

1,9 92,5 100 4 536

3,2 91,9 100 10 260

o!ö

med besök fördelade Storstockholm

efter bostadsortens

Städer med över Övriga städer 40 000 inv.

/o

/o

2,0 1,7 0,7 1,6 1,0 0,2 2,9 89,9 100 2 958

1,2 1,8 0,3 1,4 0,2 1,2 2,8 91,1 100 4 316

Landsbygd

16 510

tätorlsgrad Samtliga olägenheter Antal

% 1,3 0,9 0,5 1,2 0,2 0,1 2,5 93,3 100 6 371

1,2 0,7 0,1 1,3 0,1 0,7 3,2 92,7 100 2 865

227 202 65 220 56 87 460 (15 193) 16 510

122 Tabell

IX a. Olägenheternas fördelning vid de olika Storstockholm. Relativa tal

institutionerna

i

, AS

O)

©t*

Institution

2d X B

u

X

©

2—1 Diverse sociala institutioner 26—28 Sjukhus, poliklinik, dispensär 14—45 Länsstyrelse/uppbördsverk 29—30 Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . 22—23 Stads- eller provinsialläkare/privatpr. läkare 8—12 Diverse kommunala organ 18—20 Diverse skolexpeditioner 1 Arbetsförmedling 38 Bilverkstad 39 Reparationsservice 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution 24—25 Stads- eller distriktssköterska/mödraeller barnavårdscentral 21 Fackförening 34 Försäkringskassa 46—47 Tvättinrättning/tvättomat 41 Bank 16 Pastorsexpedition 43 Skomakeri/klackbar 42 Postkontor 40 Apotek 48 Badinrättning 36—37 Järnvägsstation/resebyrå 27 Privatpraktiserande sjukgymnast 13 Televerket 44 Skrädderi/syateljé 17, 35 Advokat/rättshjälpsanstall

© *s« ©

CS O!

4$ © 1 © CS

3 IH

S :c3

9 9 9 5 4 4 4 3 3 3 1

91 91 91 95 96 96 96 97 97 97 99

— — — — — —

100 100 100

2 1 2 2 6 1

—

•

—

X

C

81 81 82 90 90 91 91

5 2 2 2

—

*—

*c

19 19 18 10 10 9 9

— — —

•

a «j 3 :CJ

9 w>

69 74 75 81

4 7 7 7 1

—

B

••x

a c> O o X

i-!

_

•

—

6 3 7 4 4 3

— — — 2 1

1 — — — —. 2 .— — 7 2 — — — — 7 — 1 — — — — 8 — — — 1 — — 4 — — — 2 — — 1 3 — — 1 — — — — — — — — 4 — — — 1 — — 2 1 — — — — 2 —• — •— — — — 3 1 — — 1 ,. •

ii

x© E 3

31 26 25 19

1 — — — —

4 H-3

3 4 2

4) °C3 Tj TJ 0) °c3 3

ll 2 1

2 5

u

BP M te 2.

1 9 2

•

_ . 2d

2 8 1

—

—

.BP w

II a © -a ^ a Je-

31 1

•

© 2d

bl

fa . 3 < © •

—

a "c

.E © T3 ~

•

— — — —

— — —

123 Tabell

IX b. Olägenheternas fördelning vid de olika institutionerna städer med mer än 40 000 invånare. Relativa tal

i

ifi T?

Institution

© ,C3

X ©

09 II < -2

Z -O © © «

B

O) "fl

ic 3 E 3 C B "C «c a o >• :cS

O o

la C/D

17, 35 Advokat/rättshjälpsanstalt 2—' 7 Diverse sociala institutioner 24—25 Stads- eller distriktssköterska/ mödraeller barnavårdscentral 27 Privatpraktiserande sjukgymnast . . . . 29—30 Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . 26—28 Sjukhus, poliklinik, dispensär 1 Arbetsförmedling 18—20 Diverse skolexpeditioner 22—23 Stads- el. prov.läkare/privatpr. läkare. 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution 8—12 Diverse kommunala organ 14—15 Länsstyrelse /uppbörds verk 46—47 Tvättinrättning/tvättomat 14 Försäkringskassa 40 Apotek 38 Bilverkstad 42 Postkontor 16 Pastorsexpedition 41 Bank 36—37 Järnvägsstation/resebyrå 21 Fackförening 13 Televerket 43 Skomakeri/klackbar 39 Reparationsservice 48 Badinrättning 44 Skrädderi/syateljé

29 24

71 76

18 17 16 15 15 13 12 12 11 11 9 9 7 6 6 6 4 3 2 2 2 1

82 83 84 85 85 87 88 88 89 89 91 91 93 94 94 94 96 97 98 98 98 99 100 100

124 Tabell

IXc.

Olägenheternas fördelning vid de olika övriga städer. Relativa tal

Institution

institutionerna

•c • . X 09

'i a 4) © O B ©u rt 73

a

B

o °x 18—20 Diverse skolexpeditioner 29—30 Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . 8—12 Diverse kommunala organ 26—28 Sjukhus, poliklinik, dispensär 22—23 Stads- el. prov.läkare/privatpr. läkare 14—45 Länsstyrelse/uppbördsverk 39 Reparationsservice 38 Bilverkstad 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution. 21 Fackförening 1 Arbetsförmedling 24—25 Stads- eller distriktssköterska/mödraeller barnavårdscentral 46—47 Tvättinrättning/tvättomat 13 Televerket 41 Bank 42 Postkontor 40 Apotek 36—37 Järnvägsstation/resebyrå 2— 7 Diverse sociala institutioner 34 Försäkringskassa 43 Skomakeri/klackbar 16 Pastorsexpedition 48 Badinrättning 27 Privatpraktiserande sjukgymnast . . . . 44 Skrädderi/syateljé 17, 35 Advokat/rättshjälpsanstalt

ec x °& :X

O C

i

125 Tabell IX d. Olägenheternas fördelning vid de olika institutionerna landsbygdsregionen. Relativa tal

i u

x

o

s

c

E B

; c 3 'u 5D E B > :cj F-tr, 32

v: c 2 6 - 2 8 Sjukhus, poliklinik, dispensär 29—30 Folktandvård/privatpr. tandläkare . . . 22 23 Stads- el. prov.läkare/privatpr. läkare 39 Reparationsservice 18—20 Diverse skolexpeditioner 2— 7 Diverse sociala institutioner 38 Bilverkstad 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution. 8-—12 Diverse kommunala organ 46- -47 Tvättinrättning/tvättomat 24—-25 Stads- eller distriktssköterska/mödraeller barnavårdscentral 41 Bank 40 Apotek 34 Försäkringskassa 14—15 Länsstyrelse/uppbördsverk 21 Fackförening 48 Badinrättning 16 Pastorsexpedition 43 Skomakeri/klackbar 36 37 Järnvägsstation/rescbvrå 1 Arbetsförmedling 42 Postkontor 27 Privatpraktiserande sjukgymnast 13 Televerket 44 Skrädderi/syateljé 17, 35 Advokat/rältshjälpsanstalt

3 7 4

2 2 2

21 19 17 13 11 9 9 9 8 8

79 81 83 87 89 91 91 91 92 92

6 5 5 4 3 3 3

1 1

94 95 95 96 97 97 97 98 98 98 99 99

— — — — — — — — —• — — — — , . — .— _ —. —

100 100 100

— —

_

—

3 1

2 2 2 3

— — — . . — — — •

— —

'>

—

— —

— _

—

?

3 9

—

3 1 4 8

- 2

-

6 9 6 3 5 4 8 3 8 2 3 3

—

— — — 2 — • — —- 3 9 —. — 2 '? . 2

2 9

—

126 i samband

2d X

>

3 t*

X

©

med besök, fullständiga

£5

m 24

O .E©

•si

4> 'O

x*- ©© ©"-1 «fe B OJ tU K <<.* i

18 17

13 8 7 2

—.

— 4 10

a =»

3 4) C/3 ©

688 77 294 73

846 94 351 86

19 18 17 15

18 —

1 —— —

4 6 — 24 2 1

32 19 6 11 9 14

96 95 16 37 16 33

547 553 128 301 197 431

643 648 144 338 213 464

15 15 11 11 7 7

2 18 20 1

X

—

—

— 8 31

u

158 17 57 13

—•

15 13

z

Z Z B X c x © c se « E 'C ÖE a o .5 c > :S a se BP : « 3i2 1—1 OJ O c c/2 o B o

,2 § 12 26-28 Sjukhus, poliklinik 29-30 Folktandvård/privatpr. tandläkare 71 2 - 7 Div. sociala institutioner 17 18-20 Div. skolexpeditioner . . . 11 27 Privatpr. sjukgymnast . . — 22-23 Stads- o. provinsialläk./ privatpr. läkare 14 8-12 Div. kommunala organ . 11 14-15 Länsstyrelse/uppbördsv. 1 1 Arbetsförmedling 1 39 Reparationsservice 2 38 Bilverkstad 50 Besök hos anhöriga på vårdinstitution 21 24-25 Stads- o. distr.sköterska/ mödra- o. barnav.centr. 8 21 Fackförening 1 46-47 Tvättinrättn./tvättomat. . 13 Televerket 34 Försäkringskassa 4 41 Bank 1 42 Postkontor 6 4 40 Apotek 16 Pastorsexpedition 3 43 Skomakeri/klackbar . . . 48 Badinrättning 36-37 Järnv.-station/resebyrå . 5 44 Skrädderi/syateljé 17, 35 Advokat/rättshjälpsanst. —

inkomstenheter

Ölägenheter % av summ besök

Tabell X. Olägenheter

7 •

—

—

•

—

—

—

1 — 1

—. — •—

3 ——

8 13 8 3 7 12 26 8 3 5 2 1 — —

21 268 289 15 328 343 10 203 213 4 91 87 18 399 417 20 447 467 47 1 141 1 188 16 463 479 8 294 302 239 244 5 2 117 119 8 487 495 — 64 64 21 21

7 6 5 4 4 4 4 3 3 2 2 2

1 4 2

—. 2 1

—

.

— •

—

— .

—

—

—

—

•

— — — — — — — — — —

— — 10 1 ___ —

•

—

•

— — —

—

127 Tabell

XI.

Förekomst

av olägenheter på olika

i procent av antal besök och familjetyper

Fullständiga inkomstenheter

fördelade

Ofullständiga inkomstenheter

Med hemar- Utan hemarMed hemar- Utan hemar betande vuxen betande vuxen betande vuxen betande vuxen Institution

Därav Därav Därav Därav med med med med Antal Antal olägen- Antal Antal olägenolägenolägenbesök besök besök besök het het het het o/ /o /o

1 Arbetsförmedling 2 - 7 Diverse sociala institutioner 8-12 Div. kommunala organ . . . 13 Televerket 14-15 Länsstyrelse/uppbördsverk. 16 Pastorsexpedition 18-20 Diverse skolexpeditioner . . . 21 Fackförening 22 Stads- o. prov.läkare 23 Privatpr. läkare 24-25 Stads- o. distr.sköterska/ mödra- o. barnav.central. . 26-28 Sjukh., poliklinik/dispensär 27 Privatpr. sjukgymnast . . . . 29 Folktandvårdspoliklinik . . . 30 Privatpr. tandläkare 34 Försäkringskassa 17, 35 Rältshjälpsanst./privatpr. advokat 36-37 Järnvägsstation/resebyrå . . . 38 Bilverkstad 39 Reparationsservice 40 Apotek 41 Bank 42 Postkontor 43-44 Skomakeri/klackbar/ skrädderi, syateljé 45 Herr- o. damfrisering 46 Tvättinrättning 47 Tvättomat, tvättstuga 48 Badinrättning 50 Besök, sjukhus 51 Besök, konvalescenthem . . . 52 Besök, ålderdomshem . . . . Antal inkomstenheter

270 83 533 78 103 215 313 300 308 235

10 20 17 5 6 4 15 4 4 17

68 11 116 13 41 87 40 48 31 66

24 23 6 26 8

46 57 84 18 17 2 11 12 59 45

263 423 65 229 470 342

8 23

4 12 62 44 13 3

39 62 36 33 37 57

.. —

18 19 5

26 65 21 25 22 75 4 73 59 31 73 92 209

3 5 13 7 2 3

8 104 15 30 106 58 201

—

1 7 7 3 5 4

—

17 422 405 182 406 375 979 267 371 126 47 96 693 46 137

•

1 5 3 4 2 8

—•

1 172

16 7

2 3 10

41 89 30 10 23 89 4 26

9 2

— •• — •• —• 2 7

6 32 7 1 13 3 10 2 4 3

50 45 26 12 9 101 11 27

— 15

•• 1

— 89

259 86 191 37 96 149 38 126 74 120

6 10 51

30 209 7 37 213 120

37 14

18 5 11 5 19 18

15 454 290 99 172 268 578

2 7 8 4 3 4 3 4 4

720 219 102 15 108 153 19 63

1 16

9 910

128 Tabell XII. Antal telefonkontakter med grupper av institutioner. Relativa lal Fullständiga inkomstenheter Inst. nr

1—10 11—21 22—30 31—39 40—49

Med hemarbetande vuxen

Utan hemarbetande vuxen

Antal kontakter

Antal kontakter

1—2

3—5

6—10

11 —

1—2

3—5

6—10

80,1 68,3 76,9 86,1 92,1

11,3 20,0 20,5 10,8 7,5

5,3 7,1 2,1 2,1 0,4

1,9 2,5 0,4 0,6

1,4 2,1 0,1 0,4

77,2 71,7 75,7 83,6 89,1

11,4 14,9 20,3 12,4 9,9

5,9 5,9 3,5 3,0 1,0

4,5 4,5

1,0 3,0 0,5 0,5

0,5

Ofullständiga inkomstenheter Med hemarbetande vuxen

Utan hemarbetande vuxen

Antal kontakter

Antal kontakter

Inst. nr

1—10 11—21 22-30 31—39 40—49

1—2

3—5

6—10

11—

1—2

3—5

6—10

11—

88,7 85,4 88,0 94,6 95,1

6,4 11,8 11,2 4,8 4,6

3,6 1,5 0,8 0,3 0,3

0,8 1,0

0,5 0,3

86,4 82,5 89,7 89,1 95,2

9,2 13,2 9,0 8,5 4,5

4,3 2,9 1,3 2,1 0,3

0,9 0,9

1,0 0,5

0,3

0,3

BILAGA B2 Förteckning över institutioner som ingår i undersökningen

Observerade under sex månader (1 april—30 sept.): 1. Arbetsförmedling 2. Arbetslöshetsnämnd 3. Barnavårdsnämnd/barnavårdsman 4. Familjebidragsnämnd 5. Hemhjälpsnämnd 6. Socialnämnd 7. Nykterhetsnämnd 8. Byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor 9. Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/kommunalkontor 10. Bostadsförmedling 11. El-, gas-och vattenverk 12. Renhållningsverk 13. Televerk/telestation 14. Uppbördsverk/häradsskrivare 15. Länsstyrelse/överståthållarämbete 16. Pastorsexpedition 17. Rättshjälpsanstalt 18. Skolkansli/rektorsexpedition 19. Skolläkare, -kurator, -psykolog el. skolsköterska 20. Lärare 21. Fackförening/arbetslöshetskassa Observerade under 1 månad (1—30 sept.): 22. Stads- eller provinsialläkare 23. Privatpraktiserande läkare 24. Stads- eller distriktssköterska 25. Mödra- eller barnavårdscentral 26. Sjukhus, poliklinik (för behandling) 27. Privatpraktiserande sjukgymnast 28. Dispensär/skärmbildsbyrå 29. Folktandvårdspoliklinik 30. Privatpraktiserande tandläkare 31. Rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård 32. Familjerådgivningsbyrå 33. RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) 34. Försäkringskassa 35. Privatpraktiserande advokat 36. Järnvägsstation (biljett- och godsexpedition) 37. Resebyrå 38. Bilverkstad el. bensinstation (ej tankning) 39. Reparationsservice (såväl i hemmet som i verkstad) 9—7465 65

130 Observerade under 1 vecka (en vecka i sept.): 40. Apotek 41. Bank 42. Postkontor 43. Skomakeri/klackbar 44. Skrädderi/syatelje 45. Herr- och damfrisering 46. Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) 47. Tvättomat, tvättstuga el.mangel 48. Badinrättning 49. Institut för hygienisk behandling, fotvård m.m Observerade

under 1 månad (1—30

50. Sjukhus 51. Konvalescenthem 52. Ålderdomshem (för besök hos anhöriga)

sept.):

B I L A G A B3

P 457

STATISTISKA CENTRALBYRÅN UTREDNINGSINSTITUTET Fack, Stockholm 27

UNDERSÖKNING OM SERVICEKONTAKTER Tilläggsformulär till P 440 Loko nr Intervjutid från kl

Intervju den till kl

/

132 Pue-nr

Up-nr

Korttyp:

1 i

Urvalspersonens civilstånd OBS!

Frågorna A—E ställes ej utan överföres av loko från formuläret P 440. Tfitortsgrad

för Ui:

Först skulle jag be om några uppgifter om Er själv och Ert hushåll. Är Ni gift? Up är ogift, änka (änkling) eller frånskild Up är gift

B

Har Ni några hemmavarande barn, födda 1946 eller senare? Om Up är gift: Jag skall också be att få uppgift om Er makes födelseår. Gör i nedanstående tablå en förteckning över inkomstenhetens sammansättning. Ange för varje person i inkomstenheten dess födelseår. Person nr

Relation till Up

1 Up

Födelseår

för Ui

Brukar Ni (eller Er make) arbeta i hushållet minst 4 timmar mellan kl. 8 och 17? Nej Ja D

Vad hade veckan

0 1

(Up) för huvudsaklig sysselsättning under „

1963?

Svar: för U

E

Om Up är gift: Vad hade

-

(Up:s make) för huvudsaklig sysselsättning

under samma vecka? Svar: för Ui:

:.

133 1) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er familjs räkning under tiden 1/4—30/9 1963 haft kontakt per telefon eller vid besök med någon av följande institutioner eller inrättningar?

OM JA OCH 1 KONTAKT: Var det telefonkontakt eller besök? OM JA OCH FLERA KONTAKTER: Hur många av dessa kontakter var telefonkontakter och hur många var besök? Antal besök

1) Arbetsförmedling Arbetslöshetsnänmd

Antal telefonkontakter

Ne 0 Ja 1Ne 0 Ja 1-

Barnavårdsnämnd/barnavårdsman Ne 0 Ja 1Familjebidragsnämnd

Ne 0 Ja 1-

Hemhjälpsnämnd

Ne 0 Ja 1-

Socialnämnd

Ne 0 Ja 1-

Nykterhetsnämnd

Ne 0 Ja 1-

Byggnadsnämnd/stadsarkitektkontor Ne 0 Ja 1Stadskansli/drätselkontor/fastighetskontor/kommunalkontor Ne 0 Ja 110 Bostadsförmedling

för Ui:

Ne 0 Ja 1-

El- gas- och vattenverk

Ne

Ja 1-

Renhållningsverk

Ne

Ja 1-

Televerk/telestation

Ne

Ja 1-

Uppbördsverk/häradsskrivare

Ne

Ja 1-

Länsstyrelse/överståthållarämbete

Ne

Pastorsexpedition

Ne

Rättshjälpsanstalt

Ne

Skolkansli/rektorsexpcdition

Ne

Ja 1Ja 1Ja 1Ja 1-

Skolläkare, -kurator, -psykolog,

Ja 1-

el. skolsköterska

Ne

Ja 1-

Lärare

Ne

Ja 1-

Fackförening/arbetslöshetskassaNe Anm.

för Ui:

134 C5

05 OS

OS

o>

O

OS

a»

C5

05 OS

05 OS

C5

05 OS

O

OS

~

oo

CO

CO

oo

CO

oo

co

00 CO

ca

0C

r-

r»

r»

r»

r-«

t^

r»

r»

r»

r-«

t^

t»

r^.

r»

t^

t»

I-»

r»

r^

r^

co

co

o

CD

O

CD

o

CO

co

CO

CO

to

CD

CD

CD

CO

CO

CD

CO

••2.

m

in

•a

m

m

ta

ta

m

in

ta

ta

LO

no

ta

Irt

ta

ta

ta

m

J

•*

-*

Tj<

•*f

•>*

-i>

•*#

r*

•*

<* •* •* •>*< •<*<

•*

•* •# •<*

•<*<

4 CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

co

CO

CO

CO

CO

CO

CO

C!"

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CN

O

O

O

O

O

O

O

O

o

©

C

O

O

O

O

O

O

O

c

C

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

C!

C

C

C

C

C

C

C

C

fl s 1 1 I

fi

C

•fl

fl 1

S

S

ta

ta

•

O b

fc, a M

o J3 * J

« o oo

u

WD

"3 "3 3D 9 •I c

a E

*. a

o fe

•a v

co W

4> A

&

I0J O

>

a

5 &

•J

I <

s

o a «

fa

Q

CO

"o

^ a «2 **

f i l l O

U

" S >•

Snpjoq o

»

ScpjBA

*c •A C5

Has :

«« c 5 °

C

C s

£

C

fl 1

Si l8Il?lIsmt

JOJUCJll

nosjad ucuiiv l»H?usm[ uosjad

U0

m

U0

m

ta

in

in

ta

m

iiO

in

in

ta

ta

m'

i.O

•*

•* •**<

T(<

•* •* •* •<*

•*

•* "*

•*

Tf

-*

•*

~>#• *

-*

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

CM

^

CM

CO

»5'

id

2d

.'A :0

•>

«

PQ M

i

UBUUV

3J8U3S -[3 9 f 6 I 'J UaflJlUBJ T UJCfl

tc

.9

1 1 g E g 'fl 'fl

PS

acjsnii

CM

CM

CM

JOIUSIIJI

_ */ .

W

CM

•*

ta

^

CM

CO

T*

ta

2d

M

,M

2d

^!j

2d

•^

2d

2d

in

•si

: 0

••o

,_, : '< 0

o

0)

Ö

a;

CJ

n

pq

in O

0)

«

«

«

PQ

••o

: 0

V

«

V

CJ

K

cu pq

CM

CO

•*

l«

iM

2d

2d

: 0 tft

••O IA

lO

^ :0

V

«|

s

«

«

«

• 0

«

«

X

iO :3

135 3) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er fa-

OM JA OCH 1 KONTAKT: Var det telefonkontakt eller besök?

miljs räkning under sista månaden d. v. s. från den 1/9—1/10 1963 haft kontakt per telefon

OM JA OCH FLERA KONTAKTER: Hur många av dessa kontakter var telefonkontakter och hur många var besök?

eller vid besök med någon av följande institutioner eller inrättningar?

An tal besök

Antal telefonkontakter

22) Stads- eller provinsialläkare

Nej 0 Ja 1

>

st

st

23) Privatpraktiserande läkare

Nej 0 Ja 1

>

st

st

24) Stads- eller distriktsköterska

Nej 0 Ja 1

•

st

st

25) Mödra- eller barnavårdscentral Nej 0 Ja 1

>

st

st

26) Sjukhus, poliklinik

Nej 0 Ja 1

>

. st

st

Nej 0 Ja 1

>•

- st

st

Nej 0 Ja 1

>.

st

st

Nej 0 Ja 1

>

st

st

30) Privatpraktiserande tandläkare Nej 0 Ja 1

>

st

st

31) Rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård

Nej 0 Ja 1

*

st

st.

32) Familjerådgivningsbyrå

Nej 0 Ja 1

>

st

st

33) RFSU-klinik (RFSU = riksförbundet för sexuell upplysning) Nej 0 Ja 1

>.

st

st

34) Försäkringskassa = sjukkassa

Nej 0 Ja 1

>

st

st

35) Privatpraktiserande advokat

Nej 0 Ja 1

>

. st

st

36) Järnvägsstation (biljett- och godsexp.)

Nej 0 Ja 1

>.

. st

st

37) Resebyrå

Nej 0 Ja 1

>

38) Bilverkstad el. bensinstation (ej tankning)

Nej 0 Ja 1

>

39) Reparationsservice (såväl i verkstad som i hemmet)

Nej 0 Ja 1

>

27) Privatpraktiserande nast

sjukgym-

28) Dispensär/skärmbildsbyrå 29) Folktandvårdspoliklinik

Anm.

st _

st

för Ui:

st st för Ui:

st

st

136 OJ

C5

a

Os

Os

OS

CS

OS

OS

OS

05 CS

C5

C5

X

co

CC

»

t^-

r^-

r-

»

t^

r-

o o

CO

CD

o

in

M<

•<*

C0

CO

CO

CO

Cl

Cl

Cl

Cl

r-

r-

cO

CD

i.O

o

co

CO

O

CO

CO

CO

m

o

i.O

m

-f

•**

~#

-t<

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CM

Cl

N

Cl

CM

CM

o

o

o

O

O

o

CO

CO

m

CO

CM

IM

Cl

o

O

O

Cl

Cl

o

o

Os

OS

CS

X

X

X

X

CD

CO

CO

O

CO

in

"O

m

in

•o

CO

CO

CO

Cl

Cl

o

o

o

t>

Tf CO

CO

CS X

t<

H

o

g 00

pq

o fa M O

s s a t

CO

S

> pq

o 00

a

ii

a s i ö 1 . a «.* ö »a 2 * >» §

-J

•A

••<

h oo

i

o o

•<

a

c

te

^ se M fi CS CS

121 > e a a U « i ' S«

« « J! T•;

73 S

CS

SS SS

te :S 0

c:

v

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

Sepjo"-!

CM

CM

CM

CM

Cl

CM

CM

Cl

CM

Cl

c»

CM

Cl

CM

Cl

Cl

Cl

Cl

CJ

C

.9

c

_fi

B

'i 'g

s

£

fl a a a å 'fl

in

in

in

m

m

V

•g a. t . 2d > Ö.2.-S sr o er

cq

SBpiIOCJ

iinpjuA a

7 pq

2S

sa

'

«

_: O

*• S

«

£

fl 'fl

Sa

a fl

C

C

a a .s B c

C

c c

> S |3i[Bip3nij JOJUUJU tiosjdd UBituv

e

•s

-\ö

lIofjUUBJ

•8 5 »•a r

5 .2.

^ &

1 i a

s

— — «

.2.'

m

m

in

m

»0HBi[snq i uos.iarf i i u i m v 3JBU3S

a,

lO

^tt >S 55 .2,

<)f(il l

m

CO

CO

co

ci

CM

CM

CM

CO

2d :0 in

2d :0 tn O

2d ••O

2d

O pq

CJ

CO

LO

^* •<*

-*

J

UJB([

•iBjsnn

"c

in

CO

CO

CO

CO

Cl

CM

N

CM

io

2d :0

2d

: 0

m

CJ

CJ

P3

pq

in

in

iO

ta

in

•**

i.O

-<f

co

CO

co

CO

CO

CO

CO

CO

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

CM

CM

Cl

co

m

Cl

CO

2d :0 tn

2d :0 O pq

2d -.O m O pq

2d :0 ••A

2d :0 m

2d :0 in

2d :0

CO

CO

Cl

Joutsni[

pq

m v. pq

:0 m O P3

in

CO

ej pq

pq

2d m

CJ

pq

m

cg

pq

pq

CJ

pq

CJ pq

2d

pq

5) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er familjs räkning under sista veckan d. v. s. från den

1963 haft kontakt per

telefon eller vid besök med någon av följande inrättningar?

OM JA OCH 1 KONTAKT: Var det telefonkontakt eller besök? OM JA OCH FLERA KONTAKTER: Hur många av dessa kontakter var telefonkontakter och hur många var besök? Antal besök

40) Apotek

Nej 0 Ja 1-

41) Rank

Nej 0 Ja 1-

42) Postkontor

Nej 0 Ja 1-

43) Skomakeri/klackbar

Nej 0 Ja 1-

44) Skrädderi/syatelje

Nej 0 Ja 1-

45) Herr- och damfrisering

Nej 0 Ja 1-

46) Tvättinrättning (inkl. kemtvätt) Nej 0 Ja 147) Tvättomat, tvättstuga el. mangelNej 0 Ja 148) Radinrättning

Nej 0 Ja 1-

49) Institut för hygienisk behandling, fotvård m. m. Nej 0 Ja 1-

Anm

Antal telefonkontakter

5 OS

C5

OS

C5

Cs

C5

OS

OS

Cs

OS

05 C5

C5

05 C5

Cs

05 C5

CS

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

f»

f«-

r»

r»

t--

r-

r»

r-

t^

CO

CO

CO

CO

CD

o

CO

CO

CD

CD

CD

CO

co

CO

O

CO

CO

CO

o

m

in

m

m

m

m

in

m

in

m

m

m

in

in

in

in

in

m

i.O

•*<

•^<

•*<

• * *

• > *

IO

rj<

fa

c

r-»

-*

TJ<

•**

•>*

-p

CO

CO

CO

CO

CO

CO

eo

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CI

CM

CM

CM

Cl

Cl

Cl

CM

CM

CM

CM

CM

Cl

Cl

CN

CM

CM

CM

CO

o

©

O

©

o

o

o

o

©

O

O

O

o

©

O

O

O

O

o

Cl

Cl

CM

CM

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

CM

Cl

Cl

.5

a 3

c

1 *g

.9

c

B

a

.9

c

g

in

in

m

m

m

a *: fi 7 -

e2

«c ? •a « — a u a

pq

< >

«J U

x es

pq O

tr.

fi a v

fa oo

e

73 a

W

O

-i

o 3 3 « > "3

cc tc 00

o

S *J eta 55 M

h c/j

<n

—

Snpjp/j

p—

« S w> C

"< o •< pq fa

73 Jj a :c

O

J; : 0 73 — O cn E

5J 5 g 1 e •- -

S e p j B ^

*3

J

c

73 AS

—• »- ^ 5 : » ^

S

•" 2Z

u

u c u i i y

}0|IBllStU[ UOSJDCl

i 5

3JBU3S

5.

W)

I

a

i « 4

m

m

ta

-*

•>*

iO

in

in

m

in

in

in

in

•>*

*+i

•<*

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

CO

Cl

CM

Cl

Cl

Cl

CM

Cl

CM

CM

CM

Cl

CO

2d

2d

IO

CJ

%Q m V

2d :0 in

pq

pq

pq

2d :0 i/i CJ pq

CO

CO

CO

CO

Cl

CM

Cl

Cl

Cl

Cl

eo

2d :0 m

2d :0 m

2d :0

:C

2d iO

2d iO

Ö pq

cj pq

'"j

pq

P2

pq

Cl

CO

CO

CO

CM

CM

c

joiusnji

»

iQ

— —

m

j

lUBfl

j u j s n n

A

I

UBUUy

J3 9 f f > I

U3f|lUIBJ

u

c

a a a 1 a a '5

j o j u B | n

IIOS.I.HI

s

s s

IK

|3I[Bi|sni|

a.

.9

CJ

PS

CM

CO

2d lO m o pq

| Q m CJ

in 2d lO CJ

pq

••o cJ pq

'Jj

CJ

in

CJ

CJ

CJ

pq

pq

pq

in

Cl

CO

2d lO m CJ

pq

139 7) Har Ni/Er make eller annan för Er/Er fa-

OM JA: Hur många besök

miljs räkning hälsat på någon under tiden

har

SJ orts u n d e r

den? 1/9—1/10 1963 på någon av följande inrättningar? 50) Sjukhus

Nej 0 Ja 1

>

st

51) Konvalescenthem

Nej 0 Ja 1

>

st

52) Ålderdomshem

Nej 0 Ja 1

>

st

Anm

den

tl_

a en12 9 c ">> c *

&>"*>

»a », B .* _ a 2d fi

~ »" «j a

cu a U 73

«0 »a > .29 BBpuocj a fi 73 CJ C pq * -2ft •

5 5 S

"Bp.lO^I

.^ .fa p -2 O * * 6JD «J

o .2, •£ a s M 14 « .* 73 - 5 5

Jjupjo,\ loipjqsmi

jojii8|n

HOSJD<I

uuuiiy

PHBi[sni[ 1 u o s j a t l iiBimy 3JBU3S 'JO 9f(Jl 7 U3f(lUIBJ I IUB{[ .n:jsil[[

a.

s .iouisnji W >•

•3

Z m

*

«

.2,

g

73 X

s e

32 CJ

V

3 .2

<N

C i>.

fi

x

fi O

O

-JS

3 »s

fa

m

U5

fi

fi

W

fi

C

L*5

1/

C O

fi

s

C

fi

a

WS

C

c

-. TV

2 7 Al .v 1966

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965 1. Transportekonomisk forskning i Norden. 3. Enkelte mellomriksveger mellom Norge og Sverige. 4. Forskning af international politik. 5. Afro-asiatiske studier i Norden. 6. Utbildning av sjukhusadministratörer i Norden. 7. Nordisk forskningskonferens i Helsingfors.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Nykterhet i trafik. [35] Körkortet och trafikutbildningen. [42] Statens trafikverk. [43] Radiolag. [46] Statens vägverk. [47] Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrafiken. [48]

Justitiedepartementet Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens förslag till ny författning. Del 1. Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i förslaget till regeringsform. [2] Del 2. Kap. 3, 4 och 5 i förslaget till regeringsform. [3] Del 4. Kap. 7, 8, 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt övergångsbestämmelserna. [34] Del 5. Förslaget till riksdagsordning. [37] Rättegångshjälp. [13] Godtrosförvärv av lösöre. [14] Fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap. [17] Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. Ansvarsbestämmelser m. m. [18] Dagstidningarnas ekonomiska villkor. [22] Ändringar i ensittarlagen m. m. [26] Pensionsstiftelser II. [41] Författningsfrågan och det kommunala sambandet. [54] Radioansvarighetslag. [58] Mönsterskydd. [61] Riksdagens justitieombudsmän. [64]

Finansdepartementet Måttenheter. [5] Uppbördsfrågor. [23] Nytt skattesystem. Remissyttranden. [28]

Ecklesiastikdepartementet Antikvitetskollegiet. [10] 1963 års universitets- och högskolekommitté 1. Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader I. [11] 2. Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader II. Specialutredningar. [12] De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. [15] 1960 års lärarutbildningssakkunniga III. 1. Studieplaner för lärarutbildning. [25] 2. Lärarutbildningen IV: 1. [29] 3. Lärarutbildningen IV: 2. [30] 4. Specialundersökningar om lärarutbildning V. [31] Fackutbildning i automatisk databehandling. [66] Kyrklig beredskap. [59] Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola. [60] Lokaler för ungdomsverksamhet. [63]

Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]

Försvarsdepartementet Soldathemsverksamheten. [52]

Jordbruksdepartementet

Socialdepartementet Tandvårdsförsäkring. [4] Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. [24] Hälso- och socialvårdens centrala administration. [49] Mentalsjukhusens personalorganisation. Del II. Målsättning och utformning. [50] Barn på anstalt. [55] Samordnad rehabilitering. Del 3. Rehabiliteringsinsatser i näringslivet. [57] Vissa pensionsfrågor. [62] Hemarbete och servicekontakter. [65]

Ny jordförvärvslag. [16] 1960 års jordbruksutredning. 1. De svenska jordbruksprodukternas distributions- och marginalförhållanden. [27] Stöd åt hästaveln. [44]

Handelsdepartementet Sveriges släktnamn 1965. [36] Beredskap mot oljeskador. [45]

Inrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet Skånes och Hallands vattenförsörjning. [8] Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i samhällsplaneringen. [19] 1960 års radioutredning. 1. Radions och televisionens framtid i Sverige I. Bakgrund och förutsättningar, programfrågor. Organisations- och finansieringsfrågor. [20] 2. Radions och televisionens framtid i Sverige II. Bildnings- och undervisningsverksamhet. Forskningsfrågor. [21] Vägmärken. [33]

Kommunalrättskommittén VI. Om den kommunala självstyrelsens lokala förankring. [6] VII. Kommunala bolag. [40] Praktik- och feriearbetsförmedling. [7] Arbetsmarknadspolitik. [9] Höjd bostadsstandard. [32] Affärstidsutredningen. 1. Affärstiderna. Del I. Motiv och lagförslag. [38] 2. Affärstiderna. Del II. Konsumentundersökning. [39] Gemensamma bostadsförmedlingar. [51] Polisutbildningen. [53]

K. L. BECKMANS TRYCKERIER AB STOCKHOLM 1965

s 2 7 Aru1966