SOU

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium

Beteckning: SOU 1969:44
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1971:58: Rätten till abort, avsnitt 8
SOU 1974:59: Sexual- och samlevnadsundervisning, avsnitt 6.2.1, 6.2.4.4, 9, 9.2.2 och 10.1 m.fl.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar

1969:44 Utbildningsdepartementet

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium II Lärarenkät

*iwj»

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

1. Faktisk brottslighet bland skolbarp. Esselte. Ju. 2. Öm sexuallivet i Sverige. Esselte; U. . L « 3. Ny sjöarbetstidslag. Esselte. K. • • • ' ' ' 4. Bostadsrätt. Esselte. J u . 5. Utsökningsrätt IX. Norstedt & Söner. J u . 6. Offentl gg tjänstemäns bisysslor. Esselte. C. 7. Kungörelseannonsering. Beckman. J u . ' . * •'• 8. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium I. v Eleventät. Esselte. U. 9. A D B inom inskrivningsväsendet. Esselte. J u . 10. Ny gruvlag. Svenska Reproduktions A B . J u . 1 1 . Internationell adoptionsrätt. Norstedt & Söner. J u . 12. Regionmusik. Esselte. U. 13. Förenklad obligationshantering. Esselte. Fi. 14. Filmen- censur och ansvar. Haeggström. U. 15. Växtförädlarrätt. Esselte. Jo. 16. Lagstif:ning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskatt på värdepapper. Esselte. Fi. 17. Nya mynt. Esselte. Fi. 18. Ett renare samhälle. Berlingska Boktryckeriet, Lund.S 19. Ny valieknik. Esselte. J u . 20. Ämbetsansvaret. Norstedt & Söner. J u . 2 1 . Skogsindustri i södra Sverige. Esselte. I. 22. De svenska hamnarna. Esselte. K. 23. De svenska hamnarna. Bilagor. Esselte. K. 24. Ekonomisystem för försvaret. Svenska Reproduktions A B . Fö. 25. Planering och programbudgetering inom försvaret. Esselte Fö. 26. Skolskjutsarna och trafiksäkerheten. Esselte. K. 27. Länsplanering 1967. Esselte. I. 28. Sexualkunskapen i gymnasiet. Esselte. U. 29. Idrott ét alla. Esselto. H. 30. Skogsbeskattningen. Esselte. Fi. 3 1 . Olja i beredskap. Svenska Reproduktions AB. H. 32. Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. Esselte. J o . 33. Militära tjänstgöringsåldrar. Esselte. Fö. 34. Medicinska och psykologiska aspekter på åldrande m.m. Esselte. Fö. 35. Bättre Jtbildning för handikappade. Esselte. S. 36. Läkemedelsindustrin. Esselte. Fi. 37. Utbildring för bibliotek, arkiv och informatik. Almqvist & Wiksell, Uppsala. U. 38. Yttrancefrihetens gränser. Norstedt & Söner. Ju. 39. Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse. Esselte. K. 40. Frivillicförsvaret 2. Hemvärnet. Esselte. Fö. 4 1 . Domstolsväsendet III. Fullföljd av talan m.m. Haeggström. J u . 42. Skattebrotten. Norstedt & Söner. Fi. 43. Nytt lantmäteri. Svenska Reproduktions AB C. 44. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium II. Lärarerkät. Esselte. U.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

,' '

f i

, .,

Statens offentliga utredningar 1969:44 Utbildningsdepartementet

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium II Lärarenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen i grundskolans årskurs 9 läsåret 1967—1968

Utredningen rörande sexual- och

samlevnadsfrågor

i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

Kommitténs förord

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) framlägger härmed sin femte undersökningsrapport, en enkät bland lärarna i åk 9 beträffande den sexual- och samlevnadsundervisning de givit i ämnena biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap läsåret 1967-1968. Undersökningen utgör en parallell till en enkät bland eleverna i samma årskurs under samma läsår (SOU 1969: 8). Elevenkäten utgör del I och lärarenkäten del II av undersökningsrapporten »Sexualkunskapen på grundskolans högstadium», vilken därmed är avslutad. Såsom undersökningsledarna påpekar (3.3.4) är »lärarenkätens syfte inte i första hand att ställa uppgifter från lärare mot uppgifter från elevhåll. Statistiskt tillfredsställande jämförelser skulle kräva en annan uppläggning av undersökningarna.» På några punkter har emellertid frågan ställts »om det finns rimlig anledning att anse att elevernas uppgifter är oförenliga med lärarnas. Jämförelserna är således ytterst begränsade men betraktas dock icke som oväsentliga.» De återfinns i avsnitten 7.3.5, 7.5.5, 7.11.5, 9.3.5 och 9.4.5. Den huvudsakliga anledningen till att enkäter gjorts bland både lärarna och eleverna är i stället att dessa båda grupper måste tillfrågas om olika aspekter på undervisningen. Lärarna har t. ex lämnat uppgifter om sin utbildning och fortbildning, om sitt intresse för undervisningen, dess svårighetsgrad, vilka moment som bör tas upp, vilken etisk inriktning undervisningen bör ha enligt deras uppfattning, hur de upplevt elevernas inSOU 1969:44

ställning osv. Eleverna har fått sina kunskaper testade och angivit sina informationskällor; de har redogjort för sin upplevelse av undervisningen och sina åsikter om dess önskvärda omfattning och innehåll samt om vem som bör ge undervisningen. De har vidare meddelat något om sina egna sexualetiska normer och om de normer som de tror att hem och skola skulle önska se förverkligade. Endast på detta sätt har sexualoch samlevnadsundervisningen kunnat bli mångsidigt belyst. De båda undersökningarnas väsentliga uppgift är inte att kontrollera utan att komplettera varandra. Lärarenkäten har, liksom elevenkäten, varit anförtrodd åt Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut. Planeringen har skett i samarbete mellan USSU och Utredningsinstitutet. Enkäten har genomförts under ledning av avdelningsdirektören docent Bo Wärneryd i samverkan med förste aktuarien Karin Herbst. Undersökningsrapporten har utarbetats av Bo Wärneryd i samarbete med Karin Herbst och aktuarien Ursula Falkengren-Grerup. De på USSU: s initiativ tillkomna enkäterna bland lärare och elever i grundskolan och gymnasiet har följande fördelning: Låg- och mellanstadiet: Lärarenkät (rapporten under utarbetande på Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut); Högstadiets årskurs 9: Elevenkät (SOU 1969: 8) och Lärarenkät (SOU 1969: 44); Gymnasiets årskurs 2: Elevenkät (SOU 1969: 28). Därutöver har följande större undersökningar hittills initierats av USSU: 3

»Om sexuallivet i Sverige» (SOU 1969: 2); Granskning av läroböcker, genomförd men ej publicerad; Enkät bland metodiklektorer, under genomförande; Enkät bland folkhögskollärare, under bearbetning; samt Enkät bland konfirmandlärare (Utbildningsdepartementets skriftserie 1969: 1). Stockholm i oktober 1969 På USSU:s vägnar Ragnar Lund Ordförande

4 SOU 1969 44

Innehåll

Kapitel 1 Uppdraget 1.1 Inledning 1.2 Precisering av målsättning

. . . .

Kapitel 2 Undersökningens variabler och referensram 2.1 Inledning 2.2 Sexual- och samlevnadsundervisningen i årskurs 9 enligt Läroplan för grundskolan 2.3 Lärarnas utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning 2.4 Under läsåret 67/68 bedriven undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor 2.5 Upplevelse av att ge sexual- och samlevnadsundervisning 2.6 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning . . . 2.7 Bakgrundsdata

Kapitel 3 Undersökningstekniska aspekter 3.1 Urval och population 3.2 Om undersökningsresultatens osäkerhet 3.2.1 Felkällor 3.2.2 Precisionssynpunkter . . . . 3.2.3 Bortfallet av lärare . . . . 3.2.4 Mätsituationen 3.2.5 Mätinstrumentet 3.3 Resultatredovisningen 3.3.1 Allmänt 3.3.2 Kriterier för att fastställa skillnader mellan lärarkategorier 3.3.3 Överlappningen mellan delurvalen 3.3.4 Jämförelser med elever i årskurs 9 SOU 1969: 44

9 9 9

11 11

11 12

13 13 14 14

15 15 15 15 16 16 17 17 18 18

18 19 19

Kapitel 4 Undersökningens genomförande 4.1 Urvalsram 4.1.1 Upprättande av urvalsram . 4.1.2 Brister i urvalsramen . . . . 4.2 Urval 4.3 Insamling av uppgifter för bestämning av populationsstorleken . . . 4.4 Uppräkningsförfarande 4.5 Insamlingen av primärmaterialet . 4.5.1 Utsändningen av postenkäten 4.5.2 Bortfallsuppföljningen . . . 4.6 Antal besvarade formulär och bortfall 4.7 Bearbetningen av primärmaterialet Kapitel 5 Populationsbeskrivning efter bakgrundsdata 5.1 Inledning 5.2 Beskrivning av lärarkåren i biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap 5.2.1 Kommentarer till variabeln lärarutbildning 5.2.2 Kommentarer till variabeln anställningsform 5.2.3 Jämförelse mellan olika ämnen 5.3 Ålder redovisad efter övriga bakgrundsdata 5.4 Anställningsform redovisad efter orttyp och utbildning 5.5 Utbildning redovisad efter kön och orttyp 5.6 Examensår redovisat efter ålder . . Kapitel 6 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning 6.1 Inledning 6.2 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning i samband med lärarnas grundutbildning

20 20 20 20 21 21 21 22 22 22 23 23

25 25

25 25 27 27 27 27 27 28

29 29

6.2.1 Inledning 6.2.2 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning enligt biologilärarna 6.2.3 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning enligt lärarna i kristendomskunskap 6.2.4 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning enligt lärarna i samhällskunskap 6.3 Former för utbildningen i sexualkunskap och samlevnadsfrågor . . 6.4 Omdöme om utbildningen . . . . 6.5 Utbildningen som underlag för egen undervisning 6.6 Deltagande i fortbildningskurs . . 6.6.1 Inledning 6.6.2 Deltagande i fortbildningskurs enligt biologilärarna . 6.6.3 Deltagande i fortbildningskurs enligt lärarna i kristendomskunskap 6.6.4 Deltagande i fortbildnings kurs enligt lärarna i samhällskunskap 6.6.5 Bortfallets effekt 6.7 Deltagande i studiedagar 6.7.1 Inledning 6.7.2 Deltagande i studiedagar enligt biologilärarna 6.7.3 Deltagande i studiedagar enligt lärarna i kristendomskunskap 6.7.4 Deltagande i studiedagar enligt lärarna i samhällskunskap 6.7.5 Bortfallets effekt

Kapitel 7 Översikt över bedriven undervisning 7.1 Inledning 7.2 Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning 7.2.1 Inledning 7.2.2 Studium av handledningen enligt biologilärarna . . . . 7.2.3 Studium av handledningen enligt lärarna i kristendomskunskap 7.2.4 Studium av handledningen enligt lärarna i samhällskunskap 7.3 Undervisning under läsåret 1967/ 68 6

30 31 31 31 32 32 32

32 33 33 33 33

33 34 34

35 35 35 35 35

36 36

7.3.1 Inledning 7.3.2 Undervisning i sexualkunskap enligt biologilärarna . . . . 7.3.3 Undervisning i sexualetik och familjekunskap enligt lärarna i kristendomskunskap . . . 7.3.4 Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet enligt lärarna i samhällskunskap 7.3.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 7.3.6 Bortfallets inverkan . . . . 7.4 Antal lektioner som undervisningen omfattat 7.4.1 Inledning 7.4.2 Antal lektioner enligt biologilärarna 7.4.3 Antal lektioner enligt lärarna i kristendomskunskap . . . 7.4.4 Antal lektioner enligt lärarna i samhällskunskap 7.5 Undervisning om särskilda moment 7.5.1 Inledning 7.5.2 Undervisning om särskilda moment enligt biologilärarna 7.5.3 Undervisning om särskilda moment enligt lärarna i kristendomskunskap 7.5.4 Undervisning om särskilda moment enligt lärarna i samhällskunskap 7.5.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 7.6 Undervisning om andra moment än dem som specificerats i enkäten . . 7.6.1 Inledning 7.6.2 Undervisning om andra moment än dem som specificerats enligt biologilärarna . . . . 7.6.3 Undervisning om andra moment än dem som specificerats enligt lärarna i kristendomskunskap 7.6.4 Undervisning om andra moment än dem som specificerats enligt lärarna i samhällskunskap 7.7 Uppvisande av preventivmedel . . 7.8 Förekomst av samverkan med annan person i undervisningen 7.8.1 Inledning 7.8.2 Samverkan enligt biologilärarna . . 7.8.3 Samverkan enligt lärarna i

36 37

37 38 39 39 39 39 39 39 40 40 41

42 44 44 44

45 45 45 45 45

SOU 1969: 44

kristendomskunskap . . . . 7.8.4 Samverkan enligt lärarna i samhällskunskap 7.9 Vid undervisningen använda hjälpmedel 7.9.1 Använda hjälpmedel enligt biologilärarna 7.10 Undervisningsklimat 7.10.1 Inledning 7.10.2 Undervisningsklimat enligt biologilärarna 7.10.3 Undervisningsklimat enligt lärarna i kristendomskunskap 7.10.4 Undervisningsklimat enligt lärarna i samhällskunskap . 7.11 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen 7.11.1 Inledning 7.11.2 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen enligt biologilärarna . . . . 7.11.3 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen enligt lärarna i kristendomskunskap 7.11.4 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen enligt lärarna i samhällskunskap 7.11.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9

Kapitel 8 Upplevelse av att undervisa . 8.1 Inledning 8.2 Intresse för undervisningen . . . . 8.2.1 Intresse för undervisningen enligt biologilärarna . . . . 8.2.2 Intresse för undervisningen enligt lärarna i kristendomskunskap 8.2.3 Intresse för undervisningen enligt lärarna i samhällskunskap 8.2.4 Bortfallets effekt 8.3 Upplevelse av svårighetsgraden . . 8.3.1 Upplevelse av svårighetsgraden enligt biologilärarna . . 8.3.2 Upplevelse av svårighetsgraden enligt lärarna i kristendomskunskap 8.3.3 Upplevelse av svårighetsgraden enligt lärarna i samhällskunskap 8.3.4 Bortfallets effekt SOU 1969: 44

46 46 47 47 47 47 47 48 48 48 48

49 49

51 51 51 51

53 54 54 54

56 58

8.4 Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning 8.4.1 Enligt biologilärarna . . . . 8.4.2 Enligt lärarna i kristendomskunskap 8.4.3 Enligt lärarna i samhällskunskåp

Kapitel 9 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning . . 9.1 Inledning 9.2 Ansvarsfördelningen skola - hem . 9,2.1 Berörda aspekter 9.2.2 Ansvarsfördelningen enligt biologilärarna 9.2.3 Ansvarsfördelningen enligt lärarna i kristendomskunskap 9.2.4 Ansvarsfördelningen enligt lärarna i samhällskunskap . 9.2.5 Jämförelse med svenska folket 9.2.6 Bortfallets inverkan . . . . 9.3 Ansvarsfördelningen inom skolan . 9.3.1 Berörda aspekter 9.3.2 Ansvarsfördelningen enligt biologilärarna 9.3.3 Ansvarsfördelningen enligt lärarna i kristendomskunskap 9.3.4 Ansvarsfördelningen enligt lärarna i samhällskunskap . 9.3.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 9.4 Undervisningens etiska inriktning . 9.4.1 Alternativen 9.4.2 Biologilärarnas uppfattning om undervisningens etiska inriktning 9.4.3 Kristendomslärarnas uppfattning om undervisningens etiska inriktning 9.4.4 Samhällskunskapslärarnas uppfattning om undervisningens etiska inriktning . . . . 9.4.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 9.4.6 Bortfallets effekt 9.5 Vilka moment bör tas upp i sexualoch samlevnadsundervisningen . . . 9.6 Samundervisning mellan pojkar och flickor Kapitel 10 Sammanfattning 10.1 Allmänt

58 58 59 60

61 61 61 61 61 62 63 63 64 64 64 64 65 67 68 68 68

69 70 70 70 71 72 72

10.2 Lärarnas utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning . . . . 10.3 Översikt över bedriven undervisning 10.4 Upplevelse av att ge undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor . . 10.5 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning . . . 10.6 Totalbildens struktur

73 73 74 75 76

SOU 1969: 44

1.1 Uppdraget

Inledning

Föreliggande rapport gäller en enkätundersökning bland de lärare i biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap som läsåret 67/68 undervisade i grundskolans årskurs 9. Undersökningen är en del av det uppdrag Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har för Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). I en tidigare rapport (SOU 1969: 8) har presenterats en annan del av detta uppdrag, nämligen resultaten av en enkät bland de elever iom läsåret 67/68 gick i årskurs 9. Samtliga de undersökningar som Utredningsinstitutet fått i uppdrag att utföra har inriktats på att ge översiktsbilder av nuläget i sexual- och samlevnadsundervisningen i skolorna ifråga om bedriven undervisning och ifråga om attitydbildning kring denna. Utredningsinstitutet har ej medverkat i diskussionen kring vilka behov av statistiska material utredningen har för att behandla de sakproblem som dess direktiv tar upp. Institutets arbete har icke skett efter någon plan för den totala utvärderingen av de olika statistiska materialen. Uppdraget åt institutet har heller icke innefattat något arbete från institutets sida på en sådan plan. 1.2 Precisering av målsättning Enkäten bland lärarna i årskurs 9 kan allmänt sägas ha två syften. Sammanställd SOU 1969: 44

med elevenkäten ger den en bild av den undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor som eleverna fått under den obligatoriska skolutbildningens sista år. Effekten av denna undervisning studeras i elevenkäten genom kartläggning av elevernas kunskaper och attityder till sådan undervisning. Vidare ger lärarenkäten en beskrivning av sexual- och samlevnadsundervisningens förutsättningar på lärarsidan. Sexual- och samlevnadsundervisningen är sedan 1956 obligatorisk i skolorna. Den 1956 av SÖ publicerade handledningen i sexualundervisning anger syftet med skolans undervisning vara att komplettera den i de enskilda hemmen givna. Även om sexuallivet i sig är ett högst privat område torde relativt få motsätta sig att samhället medverkar till kunskapsinhämtande på detta område. Delade meningar torde dock råda om vilken grad av konkretion som skall prägla skolans undervisning liksom om den attityd- och normbildning undervisningen skall syfta till. Att specificera det mål som undervisningen skall syfta till ligger utanför ramen för de undersökningar Utredningsinstitutet åtagit sig. Grovt sett kan man dock säga att samhällets värderingar av önskad effekt kretsar kring följande funktioner hos sexual- och samlevnadsundervisningen: a att lära ut hur människokroppen fungerar; b verka »olycksförebyggande»; c verka problem- och spänningslösande; d verka socialiserande; och 9

Uppdraget e verka etiskt fostrande. Individens möjlighet att skaffa sig kunskap och mönster att handla efter går i huvudsak längs fem vägar: a via »trial and error», dvs via egna erfarenheter; b via kommunikation med sin informella omgivning, t ex kamrater, rörande faktafrågor, erfarenheter, osv; c via den mer formella omgivning som representeras av föräldrar/hem; d via massmedia; och e via samhällets institutioner, i första hand skolan. Dessa vägar till kunskap kan värderas olika. Delvis torde de konkurrera med varandra, delvis komplettera varandra. Med införandet av den obligatoriska sexualundervisningen har man från samhällets sida velat motbalansera/ komplettera det »fria» kunskapsinhämtande som sker via a-d ovan. Olika förväntningar kommer då att ställas på lärarens roll i detta sammanhang. Läroplan för grundskolan hänvisar till SÖs handledning. Enligt denna är undervisning av lärare i allmänhet att föredra framför undervisning av andra personer. Motiveringen är då den pedagogiska erfarenheten och vanan att umgås med elever. Elevernas förväntningar på lärarnas roll har tidigare presenterats. Föreliggande enkät gäller lärarnas egen syn. Huvudfrågan gäller då i vilken utsträckning lärarna vill ta på sig eller skjuta ifrån sig ansvaret för att eleverna ges sexualundervisning. Denna fråga har ett flertal delaspekter som närmare skall tas upp i nästa kapitel.

förelegat ett formulärutkast utarbetat av utredningen. I övrigt har institutet svarat för planeringen av enkäten. Undersökningsplanens olika delar, gällande urvals- och estimationsförfarande, mätteknik och resultatredovisning har underhand underställts utredningen för godkännande.

Sammanfattningsvis kan utredningens önskemål beträffande enkätens innehåll hänföras till fyra områden gällande: a lärarnas utbildning för att bedriva sexual- och samlevnadsundervisning; b kartläggning av under läsåret 67/68 bedriven sexual- och samlevnadsundervisning i årskurs 9; c lärarnas upplevelse av att bedriva sådan undervisning; och d lärarnas åsikter om utformningen av sexual- och samlevnadsundervisningen. Som underlag för institutets arbete har

10 SOU 1969: 44

2 Undersökningens variabler och referensram

2.1 Inledning Med referensram avses här de förväntningar som från olika håll ställs på lärarnas roll i sexual- och samlevnadsundervisningen. Förväntningar på lärarrollen ställs från samhällets sida, från föräldrarna eller mera allmänt svenska folket och från eleverna. I detta kapitel skall först samhällets syn presenteras så som den kommer till uttryck i Läroplan för grundskolan. Kapitlet ger i övrigt en förteckning över de variabler som ingår i undersökningen. Varje statistisk undersökning innebär ett urval av frågeställningar som görs till föremål för studium. Något bör därför sägas om variabler som ej ingår i enkäten. För att förklara beteendet i lärarrollen har vi två grupper av faktorer. Den ena gäller de förväntningar som ställs, den andra lärarnas förutsättningar. Den belysning som ges av lärarnas förutsättningar gäller nästan uteslutande deras formella status för att fylla lärarrollen. Däremot berörs endast i ringa grad hur personlighetsfaktorer strukturerar beteendet i lärarrollen.

2.2 Sexual- och samlevnadsundervisningen i årskurs 9 enligt Läroplan för grundskolan Av läroplanen framgår att sexual- och samlevnadsfrågor kan behandlas i ett flertal olika ämnen. Möjligheterna till samverkan mellan lärare i olika ämnen betonas starkt. SOU 1969: 44

I kursplanen för biologi framhålles att samverkan beträffande sexualundervisning bör ske med lärare i samhällskunskap och kristendomskunskap. Om undervisningen sägs vidare att den bör få ett relativt fylligt utrymme, det är viktigt att även psykologiska och etiska synpunkter beaktas. För sexualundervisningens närmare utformning hänvisas till Skolöverstyrelsens handledning i sexualundervisning. I handledningen i sexualundervisning framhålls att sexualkunskap på högstadiet särskilt bör behandlas i ämnena biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap. Även inom ämnet barnavård bör sexualundervisning ges. Handledningen påpekar att en strikt uppdelning av lärostoffet på ett sådant sätt att biologilärarna endast bör behandla de medicinska/biologiska avsnitten, kristendomslärarna de etiska och historielärarna de sociala/ekonomiska är olämplig. Så bör t ex även vid undervisningen om den biologiska delen etiska synpunkter behandlas såväl som social-ekonomiska aspekter. I handledningen framhålles dock den starka förankring som frågor som står i samband med äktenskapet har i kristendomsundervisningen. Enligt handledningen är undervisning av lärare i allmänhet att föredra framför undervisning av t ex läkare på grund av lärarnas pedagogiska erfarenhet och vana att umgås med eleverna. 11

Nuvarande

föreskrifter

I handledningen specificeras vilka moment som skall ingå i sexualundervisningen. Följande moment anges för åldergruppen 14-16 år: (1) Könsorganens byggnad och funktion (2) Fosterutveckling och havandeskap (3) Förlossning (4) Ungdomen och sexuallivet. Etiska synpunkter. Avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren (5) Utomäktenskapliga barn (6) Spontana och framkallade aborter (7) Könssjukdomar (8) Preventivmedel (9) Sterilitet (10) Sterilisering (11) Klimakterium (12) Vissa avvikelser i fråga om den sexuella driften För årskurs 9 dessutom: (13) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet (14) Samhälleliga åtgärder för familjebildningen (15) Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap, förlossning och under amningstid (16) Samhällets åtgärder för vård och fostran av barn och ungdom (17) Menstruation och hormonerna (18) Störningar vid sexuellt samliv (19) Sexualupplysning i hemmen Undervisning i biologi förekommer enligt läroplanen i årskurs 7 och 9. Samtliga linjer av årskurs 9 har samma undervisningstid och samma huvudmoment. Hur huvudmomenten och delar av dessa fördelas på årskurser avgörs av de lokala ämneskonferenserna. I läroplanens förslag till fördelning förekommer sexualundervisning i årskurserna 7 och 9. I samhällskunskap rekommenderas att studiet av socialpolitiken i åk 9 inleds med en återblick på familjen och fortsätter med en skildring av olika former för samhällets stödjande och hjälpande verksamhet. I årskurs 8 har då redan behandlats familjebegreppet, familjebildningen, familjens olika funktioner, samlevnadsfrågor samt de olika familjemedlemmarnas rättigheter och skyldigheter. I detta ämne är det alltså svårare 12

att avgränsa sexual- och samlevnadsundervisningen till en enda årskurs. Även samhällskunskap skall enligt läroplanen studeras i lika stor omfattning av samtliga linjer i årskurs 9. Kristendomskunskapen skall i årskurs 9 ge en sammanfattande behandling av den kristna tros- och livsuppfattningen - med beaktande av dess förhållande till kulturoch samhällsliv - samt av andra livsuppfattningar. Samverkan med bl a samhällskunskap och biologi är lämplig i fråga om etiska och sociala problem. Undervisning i kristendomskunskap ges ej i årskurs 9 till eleverna på linjerna tp, pr, ha och ht. På dessa linjer bör därför enligt läroplanen livsåskådningsfrågor behandlas vid undervisningen i svenska, samhällskunskap och biologi. Det framhålles att sexualproblemen har en naturlig anknytning till det sistnämnda ämnet och att åtskilliga problem av såväl socialetisk som individualetisk karaktär hör samman med samhällskunskapen. På samtliga linjer i årskurs 9 förekommer ämnet barnavård med 10 lektionstimmar per år. Även i detta ämne kan frågor som rör familjen, barn- och familjevårdande institutioner och sexualfrågor behandlas. Detsamma gäller även för tillvalsämnena barnavård och familjekunskap (9 ht) och familjeoch socialkunskap (9 s). 2.3 Lärarnas utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning Lärarnas utbildning belyses i enkätformuläret ifråga om två olika aspekter. Dels efterfrågas deras utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning i samband med den grundläggande lärarutbildningen, dels vidareutbildning för undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. Lärarnas utbildning är av intresse både som en ren beskrivning av vilka förutsättningar lärarkåren har att bedriva sexualundervisning och som ett sätt att statistiskt förklara variationer i bedriven undervisning, åsikter om lämplig utformning, osv. Följande frågor rörande utbildningen ingår i enkätformuläret (beträffande SOU 1969: 44

Enkätens frågornas formulering hänvisas till de i bilaga återgivna formulären): a utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med lärarutbildningen (fråga 6, 7); b formen för undervisningen i sexualoch samlevnadsfrågor under lärarutbildningen (fråga 8); c omdöme om undervisningen (fråga 9, 10); d vidareutbildning i sexual- och samlevnadsfrågor (fråga 11, 12). 2.4 Under läsåret 67/68 bedriven undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor Av avsnitt 2.1 har framgått att sexual- och samlevnadsundervisningen dels förekommer inom flera olika ämnen, dels genom samverkan mellan lärare i olika ämnen kan variera mellan skolor i fördelningen på ämnen, dels är i vissa avseenden svår att avgränsa från andra moment i undervisningen. Detta har medfört att tre olika versioner av enkätformuläret utarbetats, ett för vart och ett av de ämnen inom vilka den huvudsakliga sexual- och samlevnadsundervisningen kan antas förekomma, nämligen biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap. Formulären skiljer sig endast åt beträffande de delar som rör översikten av den undervisning som bedrivits läsåret 67/68. Frågorna på detta område gäller: a förekomst av sexual- och samlevnadsundervisning (fråga 25); b undervisningens omfattning mätt i antal lektionstimmar (fråga 26); c undervisningens innehåll. Frågan gäller för vart och ett av de tre ämnena huruvida ett antal specificerade moment tagits upp till behandling i undervisningen (fråga 34 i biologiformuläret, fråga 31 i övriga ämnen); d i undervisningen använda hjälpmedel. Gäller endast ämnet biologi (fråga 30, 31); e samverkan med andra lärare (fråga 27, 28); f undervisningsklimatet. Detta står som en sammanfattning för frågor gällande samundervisning mellan pojkar och flickor, diskussion i klassen och elevernas inställning. SOU 1969: 44

huvudområden

Frågan rörande samundervisning har dock endast ställts till biologilärare. (Fråga 29, 32, 33 i biologiformuläret, fråga 29, 30 i övriga formulär); g som bakgrund till ovannämnda aspekter en fråga om studium av SÖs handledning i sexualundervisning (fråga 18). Variationer i undervisningen skall i huvudsak studeras med hänsyn till ett antal bakgrundsvariabler, som beskriver lärarkårens sammansättning. Jämförelser kommer att göras mellan manliga och kvinnliga lärare, mellan äldre och yngre, osv ifråga om olika aspekter på den bedrivna undervisningen. Vi intresserar oss då bl a för hur pass »radikala» olika lärarkategorier varit, varvid »radikal» definieras av vilka moment som tagits upp och av den grad av konkretion som präglat undervisningen (t ex visning av preventivmedel).

2.5 Upplevelse att ge sexual- och samlevnadsundervisning Tre aspekter har här berörts: a intresse för uppgiften att meddela sexualundervisning (för lärarna i biologi) resp undervisning i sexualetik och familjekunskap (för lärarna i kristendomskunskap) och undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet (för lärarna i samhällskunskap). (Fråga 37 i biologiformuläret, fråga 34 i övriga ämnen); b upplevd grad av svårighet att meddela sådan undervisning. Här berörs också vilka moment som upplevs som besvärliga och vilka motiveringar lärarna har härför (frågorna 38-40 i biologiformuläret, frågorna 35-37 i övriga ämnen); och c uppfattning om vilka möjligheter timplanen ger att meddela undervisning i önskvärd omfattning (fråga 41 i biologi, fråga 38 i övriga ämnen). Variationer i svaren på dessa frågor skall studeras med uppdelning på olika lärarkategorier. Vidare med hänsyn till i vilken utsträckning man bedrivit undervisning läsåret 67/68. Upplevelse av svårighetsgrad dessutom mot bakgrund av den utbildning 13

Enkätens

huvudområden

man har för sexual- och samlevnadsundervisning.

undervisningen studeras variationer bakgrund av bedriven undervisning. 2.7

2.6 Åsikter om sexual- och dervisningens utformning

samlevnadsun-

Här berörs dels lärarnas åsikter om hur ansvaret för sexual- och samlevnadsundervisningen bör fördelas, dels olika aspekter på innehållet i skolans undervisning. Följande frågor tas upp: a ansvarfördelningen skola-hem. Gäller var man vill lägga det största ansvaret för att ungdomen i skolåldern ges undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor och om den etiska sidan av sexuallivet (frågorna 13-14); b ansvarsfördelningen för den inom skolan meddelade undervisningen. Gäller vem eller vilka man i första hand anser bör ha hand om undervisningen i samlevnadsfrågor och sexualkunskap på grundskolans högstadium. Belyser dels hur man i de tre ämnena ser på sin egen roll, dels vilken roll man vill ge sina kolleger, dels i vilken utsträckning man är villig att låta andra än lärare medverka i undervisningen (fråga 15 a och b); c undervisningens etiska inriktning. Gäller i vilken utsträckning lärarna ansluter sig till att undervisningen skall rekommendera avhållsamhet från sexuellt samliv mellan ungdomar i uppväxtåren (fråga 42 i biologi, fråga 39 i övriga ämnen);

mot

Bakgrundsdata

Följande bakgrundsdata användes för särredovisning av resultat: a kön (fråga 1); b ålder. Här görs en indelning i tre kategorier, nämligen lärare som är upp till 30 ir, 31-45 år och 46 år och däröver (fråga 2); c orttyp. Indelning görs i fyra typer efter storlek; d lärarutbildning. Innehållet i lärarutbildningsvariabeln skall närmare kommenteras i kap 5 (fråga 5); och e anställningsform. Indelning görs i ordinarie, extra ordinarie samt extralärare och timlärare (fråga 4).

d undervisningens innehåll ifråga om moment som bör tas upp. Gäller dels moment som man anser det olämpligt att undervisa om, dels moment som bör förläggas på tidigare stadier, dels ytterligare moment utöver de i handledningen föreskrivna som bör tas upp (frågorna 19-24); e åsikt om lämpligheten av samundervisning mellan pojkar och flickor (fråga 16). Frågorna under punkt d-e redovisas enbart fördelade på de tre ämnena. För övriga frågor studeras som tidigare variationerna i svar med hänsyn till bakgrundsdata. Åsikter om ansvarsfördelningen skola-hem dessutom mot bakgrund av upplevd svårighetsgrad att bedriva undervisning. Även beträffande åsikter om den etiska inriktningen av

14 SOU 1969: 44

3.1 Urval och

Undersökningstekniska aspekter

population

Målsättningen för lärarenkäten är att ge bakgrunden på lärarsidan till den undervisning vars effekt studerats på eleverna i årskurs 9. Därmed är avgränsningen av målpopulationen i stort sett given. Undersökningen gäller de lärare som läsåret 67/68 undervisade i biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap, dvs i första hand svarade för sexual- och samlevnadsundervisningen i åk 9. Därmed ingår i populationen såväl ordinarie och extra ordinarie lärare som extralärare och timlärare. Storleken av de tre delpopulationerna kunde på planeringsstadiet endast ungefärligt beräknas. Det stod emellertid klart att med de krav som förelåg på särredovisningar av resultat för olika kategorier av lärare skulle ett urval komma att täcka större delen av eller möjligen hela delpopulationerna. Frågan om en totalundersökning skulle ske eller om urval skulle göras fick lämnas öppen tills en urvalsram kunnat upprättas. En komplikation förelåg dock därigenom att de berörda lärarna delvis ingick i en population som skulle bli föremål för studium i ett annat projekt gällande lärarnas arbetsförhållanden. Denna population omfattade lärare i grundskolor som varit fullt utbyggda senast under läsåret 65/66. Från mätsynpunkt betraktades det som olämpligt att en lärare skulle kunna bli föremål för studium i båda undersökningarna, speciellt som kraven på lärarnas uppgiftslämSOU 1959: 44

nande var stort ifråga om den undersökning som gäller deras arbetsförhållanden. Lärare som blivit utvalda i denna undersökning har därför ej ingått i enkäten rörande sexual- och samlevnadsundervisningen. Härigenom får målpopulationen för vår enkät, där i princip de exkluderade lärarna skall vara representerade, betraktas som uppbyggd av två olika strata. Stratum 1 omfattar lärare i biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap som 67/68 undervisade i grundskolans årskurs 9 i grundskolor som var fullt utbyggda senast 65/66. Stratum 2 omfattar samma lärarkategorier i övriga grundskolor. För båda strata gäller en begränsning till vanliga klasser. I undersökningen av lärarnas arbetsförhållanden gjordes ett s k clusterurval av rektorsområden. Det har bedömts som rimligt att betrakta de lärare som återstått för lärarenkäten som ett obundet slumpmässigt urval ur stratum 1. Vi har nu inte utan vidare velat anta att inga skillnader finns mellan lärare i stratum 1 och stratum 2. Därför måste resultaten från de två strata vägas ihop med hänsyn tagen till urvalssannolikheten i varje stratum. 3.2 Om undersökningsresultatens

osäkerhet

3.2.1 Felkällor Undersökningens resultat skall redovisas som en serie skattningar av procenttal i de tre delpopulationerna, i sin tur indelade i ett 15

Precisionen i undersökningen antal redovisningsgrupper. Då en skattning avviker från det populationsvärde som skattas (det värde vi i någon mening vill betrakta som »sant»), föreligger ett fel, vars storlek i allmänhet inte kan kvantitativt bestämmas. Detta fel måste likväl beaktas vid användningen av undersökningens resultat. Olika felkällor måste därför diskuteras och deras bidrag till felet värderas. Felkällorna har i tidigare rapporter hänförts till sex grupper, gällande: 1 undertäckning; 2 urval och estimation; 3 bortfall; 4 mätsituation; 5 mätinstrument; och 6 bearbetning. Undertäckningsfelet, dvs det fel som uppkommer genom att urvalsramen ej helt täcker den population man vill studera, skall kommenteras i nästa kapitel. Åtgärder som syftat till att minska risken för fel i bearbetningen framgår också av nästa kapitel. Övriga felkällor skall från allmän synpunkt behandlas i detta kapitel. Det kan då först vara anledning att påpeka att inom givna resurser påverkar satsningen på en felkälla möjligheterna att komma tillrätta med övriga. 3.2.2 Precisionssynpunkter Då urvalsramen upprättats, på sätt som framgår av kapitel 4, visade det sig, med hänsyn till kraven på redovisningsgrupper av viss storlek, lämpligt att låta samtliga lärare, utom de i stratum 1 exkluderade, ingå i enkäten. Denna kan då sägas bygga på ett stratifierat urval, med två strata. I det mindre stratumet, stratum 2, har samtliga lärare tagits ut, i det större, stratum 1, större delen av lärarna. Vi antar nu att varje skattning av ett procenttal i populationen som erhålles ur urvalet har en viss slumpfördelning, genererad av samtliga ovan nämnda felkällor. Slumpvariationens storlek i denna fördelning skattas av standardavvikelsen, definierad som kvadratroten ur skattningens varians. Om man nu, på samma sätt som skett 16

i enkäterna med elever i grundskolan och i gymnasiet, tillämpar den statistiska teorin för ändliga populationer, skulle vi för resultaten i lärarenkäten få mycket hög precision eller litet slumpfel, eftersom bidraget skulle vara 0 från stratum 2, där alla lärare tagits ut, och variansen i stratum 1 skulle vara liten genom att större delen av lärarna tagits ut. Eftersom slumpfelet även beror på andra faktorer än att endast ett urval ur målpopulationen studeras, erhålles en kraftig underskattning av felet på detta sätt. Andra möjligheter som finns att skatta slumpfelet leder i sin tur till en överskattning. Det allra enklaste alternativet, som här skall väljas, innebär med stor säkerhet en överskattning av slumpfelet. Vi anger precisionen för ett visst procenttal som ± 2 X standardavvikelsen, skattad med formeln l / E J L där p = procent individer i urvalet med viss egenskap, q = 1 0 0 - p och n = urvalsstorlek i den aktuella redovisningsgruppen. Därigenom erhålles ett konfidensintervall innanför vilket det skattade populationsvärdet ligger med 95 procents sannolikhet. Följande reservation måste dock göras: om medelvärdet i slumpfördelningen ej överensstämmer med motsvarande populationsvärde, föreligger ett systematiskt fel, vilket minskar sannolikheten för att intervallet omsluter popul ationsvärdet. I bilagan återfinnes en tabell över slumpfelets storlek vid olika urvalsstorlekar (eller storlekar på redovisningsgrupper) och vid olika procenttal, p. Ett mått på precisionen i ett procenttal, säg p = 50 %, som avser en redovisningsgrupp av storleken 500 erhålles som 50 ± 2 X 2,24 = 50 ± 4,5. Konfidensintervallet blir då 45,5-54,5. Ett mera detaljerat studium av slumpfelets storlek än vad som erhålles med den enkla formeln

i/Ef?

V n skulle med stor säkerhet ge ett konfidensintervall med mindre bredd. 3.2.3 Bortfallet av lärare Fel på grund av bortfall avser det fel i en skattning som kan uppkomma därigenom SOU 1969: 44

Felkällor. att en eller flera uppgifter saknas för en eller flera individer. Bortfallet har en snedvridande inverkan på undersökningens resultat om bortfallsindividernas fördelning med avseende på de aktuella undersökningsvariablerna avviker från fördelningen från undersökningsstratum i övrigt. Med undersökningsstratum avses alla individer i målpopulationen som ingår i urvalsramen. Bortfallets sannolika effekt måste göras till föremål för speciell bedömning. Det är givet att vikten av att rätt kunna bedöma hur bortfallet ser ut i förhållande till svarsindividerna ökar med bortfallets storlek. Bortfallet består dels av individbortfall, lärare som ej alls besvarat enkäten, dels av partiellt bortfall, då svar ej lämnats på vissa frågor. Det senare redovisas i tabellmaterialet under rubriken »uppgift saknas». Det är i första hand individbortfallet som här skall kommenteras. På vilket sätt kan bortfallsindividerna skilja sig från övriga individer i undersökningsstratum? Enkäten har fyra huvudområden, gällande utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning, bedriven undervisning 67/68, upplevelse att undervisa samt åsikter om utformningen av sexual- och samlevnadsundervisningen. Det ligger nära till hands att anta att i bortfallet är utbildningen genomsnittligt sämre, färre har bedrivit sexual- och samlevnadsundervisning läsåret 67/68 i enlighet med gällande föreskrifter, fler upplever svårigheter i att undervisa om sexual- och samlevnadsfrågor och vill slutligen i högre grad skjuta ifrån sig ansvaret för undervisningen. I kapitlen 6-9 skall effekten av sådana antaganden prövas. Vi skall då för några variabler anta att om X % i urvalet tillhör den eller de kategorier som i någon mening kan betraktas som pekande på en negativ inställning till sexual- och samlevnadsundervisning, så är motsvarande andel i bortfallet 2 X % (med den givna begränsningen 100 % ) .

3.2.4 Mätsituationen Något alternativ till en postenkät har ej diskuterats. Med bibehållna krav på särreSOU 1969: 44 2—914428

Precisionssynpunkter

dovisningar av resultat, dvs kravet på antalet observationer oförändrat, skulle besöksintervjuer utförda av Utredningsinstitutets lokalombud medfört kostnader på en alltför hög nivå. Telefonintervjuer var knappast tänkbara med hänsyn till svårighetsgraden av de frågeställningar som skulle belysas. Kontrollen över mätsituationen är uppenbarligen bristfällig. Lärare inom samma skola har haft möjlighet att med varandra diskutera enkätformulärets innehåll och frågornas besvarande. Det får vidare antas att de känt till den elevenkät som utfördes under våren 1968. De har alltså vetat om att eleverna lämnat uppgifter om den undervisning de bedrivit. Huruvida detta skapar systematiska fel är dock ej möjligt att avgöra. 3.2.5 Mätinstrumentet En viss konflikt har förelegat mellan mätintressen och redovisningsintressen. Krav har förelegat dels på att ett relativt stort antal frågeställningar skulle belysas, dels på att särredovisning av resultat skulle kunna ske för ett relativt stort antal lärarkategorier. Inom en given kostnadsram inverkar satsningen på det ena intresset på möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt tillgodose det andra. I och för sig har kravet på antalet observationer inte i någon högre grad påverkat antalet frågeställningar som tagits upp, medan det däremot låst mätinstrumentets utformning. Om man vill ha många frågor besvarade av många individer och har begränsade resurser till sitt förfogande, blir det nödvändigt att i hög grad strukturera mätinstrumentet så att den givna informationen enkelt kan tas om hand för analys. Strukturering, eller standardisering, har många fördelar men innebär samtidigt risker. Risken finns otvivelaktigt att illa underbyggda frågeformuleringar och svarsalternativ tvingar till alltför förenklade ställningstaganden och föga entydiga svar. Bästa möjligheten att nå fram till en meningsfull strukturering är en omfattande förprövning av mätinstrumentet. Möjligheter att i önsk17

Resultatredovisning värd omfattning förpröva mätinstrumentet har ej förelegat på grund av tidsramen för föreliggande undersökning. Av de kommentarer lärarna gett till sina svar framgår att man i viss utsträckning ansett att enkätformuläret på vissa punkter varit alltför förenklat och onyanserat. Några speciella omständigheter finns dock att dra fram. Enkäten har gällt ett ämne som av många upplevs som känsligt. Vidare gäller att enkäten vänt sig till en grupp, som jämfört med svenska folket torde ha ett större behov av att sätta sin egen prägel på den information man lämnar, dvs inte så gärna vill pressas in bland ett begränsat antal svarsmöjligheter. Det är vidare klart att målsättningen att täcka in en mängd områden i vissa fall medfört brister i konkretion och entydighet. Detaljsynpunkter på hur frågorna i enkätformuläret fungerat kommer att ges i senare kapitel i samband med redovisningen av resultat.

3.3 Resultatredovisningen

3.3.1 Allmänt Resultaten redovisas för varje ämne för sig. För alla enkla fördelningar på undersökningsvariabler redovisas i textdelen enbart den på de uppvägda absoluta talen baserade procentuella fördelningen. Särredovisningarna på kön, ålder osv återfinns i tabellbilagan. I de fall skillnader synes föreligga kommenteras dessa i textdelen. Endast i vissa fall återges tabeller med resultaten särredo visade i textdelen. Dessa gäller samtidig redovisning på kön och ålder. För de olika lärarkategorierna presenteras dels procentuella fördelningar, dels det bastal procentberäkningen bygger på, dvs det uppräknade antalet observationer. Detta antal kan variera något mellan olika tabeller beroende på avrundningsfel, då avrundning till hela tal görs för det uppvägda resultatet. 3.3.2 Kriterier för att fastställa skillnader mellan lärarkategorier Synpunkter på resultatens precision har getts i ett tidigare avsnitt. De ungefärliga 18

slumpfel som där presenterades anger den osäkerhet som enskilda procenttal är behäftade med. Resultatredovisningen bygger emellertid i hög grad på jämförelser mellan procenttal gällande för olika kategorier av lärare. Vi vill då kunna uttala oss om i vilka fall någorlunda säkra skillnader föreligger. I de tidigare undersökningarna bland elever har vi på ett enkelt sätt kunnat använda oss av statistisk signifikansprövning med hjälp av test. Medelst chiMest har då prövats om iakttagna skillnader mellan två eller flera kategorier av elever sannolikt kunnat hänföras till slumpens verkningar eller ej. Chi2test är dock ej applicerbart på föreliggande material. Statistisk signifikansprövning med hjälp av test är ej den enda aspekt som skall läggas på frågan om skillnader mellan kategorier. En på en viss signifikansnivå statistiskt säkerställd skillnad mellan två kategorier av individer kan vara praktiskt ointressant. I vilken utsträckning man råkar ut för sådana fall beror bl a av hur väl undersökningsplanen är inordnad i en beslutsmodell för åtgärder baserade på undersökningsresultat. Omvänt gäller att för en skillnad som förefaller praktiskt intressant ger statistisk signifikansprövning information om den risk man tar om skillnaden får leda till praktiska åtgärder. Statistiska testförfaranden ser vi alltså som ett hjälpmedel i orienteringen i ett statistiskt material. I föreliggande undersökning får bedömningen av skillnader bygga på andra kriterier med vissa subjektiva inslag. De möjligheter som erbjuder sig är följande: 1 skillnadernas storlek. Här tillämpas den regeln att då lärarna indelas i endast två kategorier, t ex då manliga lärare jämföres med kvinnliga, skillnaderna måste vara större än 5 % för att föranleda någon kommentar. Samma gäller för övriga särredovisningar på två kategorier, såvida den ena kategorin ej råkar innehålla ett fåtal observationer. I fall där antalet kategorier som jämföres är tre eller flera, skall variationer uppgående till 10 % eller mer föreligga; 2 tendensens karaktär. Gäller i första hand jämförelser mellan åldersgrupper. Om SOU 1969: 44

Jämförelser med elever i åk 9 t ex för viss undervisningsvariabel en sjunkande eller stigande tendens framträder, ökar tilltron till att reella skillnader föreligger; 3 återkommande skillnader. Om samma tendenser framträder i olika situationer, t ex för lärare i alla tre ämnena, gäller likaså att tilltron ökar. 3.3.3 överlappningen mellan delurvalen En och samma lärare kan ha undervisning i flera av de berörda ämnena. Speciellt gäller att kombinationen samhällskunskap-kristendomskunskap är relativt vanlig. Urvalsramen har upprättats för de tre ämnena var för sig. Lärare med undervisning i två ämnen förekommer därför i två ramar, har i båda fallen tagits ut och ombetts lämna uppgifter på två skilda formulär. I vilken utsträckning sådana fall föreligger framgår av kap 4. Någon anledning synes ej föreligga att anta att härigenom systematiska fel uppkommer, som snedvrider de jämförelser som göres mellan lärare i olika ämnen. 3.3.4 Jämförelser med elever i årskurs 9 De jämförelser som här skall kommenteras gäller den undervisning som skett läsåret 67/68. 1 507 elever i årskurs 9 har lämnat uppgifter om den sexual- och samlevnadsundervisning de fått under läsåret 67/68. Vissa av dessa uppgifter är behäftade med betydande osäkerhet, sammanhängande bl a med svårigheter att på ett entydigt sätt skilja ut sexual- och samlevnadsundervisningen från övrig undervisning. Föreliggande lärarenkät avser att ge en motsvarande kartläggning av den undervisning som bedrivits, sedd från lärarsidan. Även här får vi räkna med varierande osäkerhet i uppgifterna, beroende på hur pass entydigt enkätformuläret avgränsat de aspekter på undervisningen som det gällt att belysa. Tillsammans bör likväl dessa två material kunna ge en bättre bild av den bedrivna undervisningen än enbart ett av materialen. Ifråga om jämförelser mellan elever och lärare måste först påpekas att det egentligen är elever resp lärare som rapporterar om förSOU 1969: 44

hållanden i större enheter, nämligen klasser. Om vi vill betrakta elevenkäten som i detta avseende gällande ett urval av klasser, med en slumpmässigt vald elev som rapporterar för varje klass, så gäller att en underrepresentation föreligger för små klasser. Detta sammanhänger med urvalsdragningen. Om den undervisning som bedrivits i klasser med få elever på något sätt avviker från undervisningen i större klasser föreligger därmed en källa till skillnader i de uppgifter som fås i elevmaterialet jämfört med lärarnas uppgifter. I lärarenkäten gäller att en hel del lärare rapporterar om mer än en klass i årskurs 9. Lärare med fler klasser har svarat för en större andel av de klasser det gäller än lärare med en klass. De har dock samma vikt i enkäten. Betydelse får detta dock först om lärare med fler klasser avviker från övriga lärare i den undervisning de bedrivit. Om systematiska fel föreligger, ligger det närmast till hands att anta att de verkar i skilda riktningar, så att eleverna underskattar och lärarna överskattar den undervisning som bedrivits. Ett visst gap måste oundvikligen föreligga mellan elevers och lärares uppgifter beroende på frånvaro från lektioner på elevsidan och på minnesfaktorn. Vi måste således konstatera att av flera olika skäl föreligger brister i jämförbarhet mellan siffror från elev- och från lärarmaterialet. Även stora skillnader går att bortförklara. Speciellt gäller att jämförelser blir otillförlitliga i sådana fall där svaren på två frågor ger de procenttal man är intresserad av att jämföra. I stort sett görs dock inte några sådana jämförelser. Lärarenkätens syfte är inte i första hand att ställa uppgifter från lärare mot uppgifter från elevhåll. Statistiskt tillfredsställande jämförelser skulle kräva en annan uppläggning av undersökningarna. Vad som på några punkter skall göras i det följande är att ställa frågan om det finns rimlig anledning att anse att elevernas uppgifter är oförenliga med lärarnas. Jämförelserna är således ytterst begränsade men betraktas dock icke som oväsentliga. 19

4 Undersökningens genomförande

4.1 Urvalsram 4.1.1 Upprättande av urvalsram Någon centralt tillgänglig förteckning över lärare som undervisat i ämnena biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap i årskurs 9, vanliga klasser, läsåret 1967/68 förelåg inte. I mitten av augusti 1968 utsändes en skrivelse till rektor i samtliga de rektorsområden och gymnasier, som läsåret 1967/68 hade årskurs 9 i grundskolan, med undantag av de rektorsområden och gymnasier där lärare i läroämnen uttagits att deltaga i undersökningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. I denna skrivelse ombads rektorerna att upprätta en förteckning med namn och adress på de lärare som läsåret 67/68 undervisat i årskurs 9, vanliga klasser, i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap. Uppgifterna skulle avse såväl ordinarie, extra ordinarie, extra lärare som timlärare. Om en och samma lärare undervisat i flera av de aktuella ämnena skulle detta särskilt markeras. Om flera lärare under läsåret undervisat i samma klass i samma ämne skulle endast den lärare som i denna klass hade den längsta tjänstgöringstiden medtagas. Någon fixerad tidsgräns för tjänstgöringens längd angavs alltså ej. Efter telefonuppföljning förelåg uppgifter från samtliga tillskrivna rektorsområden (353 st) och gymnasier (73 st). Förteckningarna granskades och kodades efter stratumtillhörighet. 20

4.1.2 Brister i urvalsramen I den sålunda erhållna urvalsramen föreligger brister som innebär såväl övertäckning som undertäckning av undersökningspopulationen. Dessa brister kan hänföras dels till det förfaringssätt som valts för upprättandet av urvalsramen, dels till misstag som skett vid sammanställningen av lärarförteckningarna. En viss övertäckning har t ex uppstått genom att lärarförteckningarna upprättats för varje enskilt rektorsområde eller gymnasium; namnen på lärare som undervisat vid flera skolor har därigenom förekommit flera gånger i urvalsramen. Detta fel korrigeras dock vid senare led i undersökningen. Ett annat exempel på brister som uppkommit p g a det använda förfaringssättet är förekomsten av varierande tolkningar av de anvisningar som givits att endast lärare som i någon klass varit den lärare som haft hand om undervisningen största delen av läsåret skulle medtagas. Om t ex två lärare delat på en tjänst så att de undervisat var sin termin av läsåret har i en del fall skolan angett båda lärarna medan i andra skolor endast den lärare som undervisat under vårterminen medtagits. Anledningen till att anvisningarna på denna punkt varit något svävande var svårigheten att utan tillräcklig information om förekomsten och längden av vikariattjänster fastställa ett visst minimikrav på tjänstgöringstidens längd som dels SOU 1969: 44

Urval var tillräckligt lång för att lärare som haft utpräglade korttidsvikariat inte skulle komma med i urvalet, dels tillräckligt kort för att få en representativ grupp av lärare som upprätthåller vikariattjänster. Brister i urvalsramen som har uppkommit genom felaktigheter vid sammanställningen av lärarförteckningarna har lett till såväl en viss över- som undertäckning av undersökningspopulationen. I en del fall har skolan uppgivit namn på lärare som ej undervisat i årskurs 9, ej undervisat läsåret 1967/68 eller ej undervisat i något av de aktuella ämnena. Dessa lärare exkluderas dock då felet senare uppdagas. Man måste dock antaga att de misstag som gjorts vid skolorna även kan ha gått åt andra hållet, dvs att lärare som skulle ha ingått i undersökningen ej blivit medtagana i förteckningen. 4.2 Urval Samtliga lärare som ingick i den upprättade urvalsramen togs ut för deltagande i undersökningen. Fördelningen på ämne och stratum var enligt följande: Stratum

Kristendoms- SamhällsBiologi kunskap kunskap S:a

1 2 Totalt

700 265 965

620 231 851

890 354 1 244

2 210 849 3 059

Som tidigare påpekats förekommer det att en och samma lärare undervisat i flera ämnen. I den ovanstående tabellen ingår dubbelredovisning av sådana lärare och totalsumman 3 059 gäller alltså ej antalet individer i urvalet. Urvalsenhet, intervjuenhet och redovisningsenhet är genomgående knutet till personer med egenskapen att ha undervisat i ett speciellt ämne.

Antal lärare i urvalsramen (stratum 1) Övriga lärare i stratum 1 Totalt SOU 1969: 44

Förekomsten av lärare med dubbelundervisning framgår av nedanstående tabell: Stratum Ämneskombination Biologi Samhällskunskap Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap Kristendomskunskap Totalt

2 S:a

98 122

34 43

132 165

Anm.: 1 lärare i stratum 1, 1 lärare i stratum 2 undervisade i samtliga tre ämnen.

4.3 Insamling av uppgifter för av populationsstorleken

bestämning

I samband med upprättandet av urvalsramen insamlades uppgifter för samtliga lärare som ingår i stratum 2. I stratum 1 insamlades uppgifter endast för de lärare som skulle deltaga i undersökningen, alltså ej för lärare som undervisat i skolor som uttagits att medverka i undersökningen om lärarnas arbetsförhållanden. Till dessa skolor utsändes därför en förfrågan över det antal lärare som undervisat i de tre ämnena i årskurs 9 läsåret 67/68. Instruktionerna rörande vilka lärare som skulle medtagas var desamma som gällt för övriga skolor. (Se avsnitt 4.1.1.) Därmed kunde den totala populationsstorleken i stratum 1 bestämmas. (Se tabellen nedan.) 4.4

Uppräkningsförfärande

För samredovisning av resultaten för stratum 1 och 2 krävs att resultaten från stratum 1 uppräknas till totaler, dvs till det antal som skulle erhållits om totalundersök-

Biologi

KristenSamhällsdomskunsk. kunskap

S:a

700 394 1 094

620 354 974

2 210 1271 3 481

890 5221 1 413

Utsändning och insamling

Biologi Stratum

Bruttourval Tillhör ej populationen Nettourval Bortfall Besvarade formulär

700 15 685 23 662

265 6 259 13 246

620 32 588 47 541

231 18 213 22 191

890 38 852 45 807

353 24 329 20 309

B.'

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunsk. 1,572

1,588

I stratum 2 där totalundersökning har genomförts blir vikttalen 1 för samtliga ämnen. I det standardprogram som använts för tabellframställningen har inlagts en speciell rutin för avrundning till heltal. De redovisade totalsummorna kan därför komma att variera p g a avrundningsfel.

Totalt

6 2 1 12 2 23

Bortfall i % (ämne-stratum) 3,4 Bortfall i % (ämne) Uppvägt bortfall i % (ämne) (Uppvägt nettourval)

primärmaterialet

Enkäten utsändes den 16 september. Försändelsen innehöll ett formulär, följebrev (bil 3) och lösenkuvert. I de fall försändelsen returnerades p g a att adressaten ej fanns på uppgiven adress kontaktades skolan för ev ytterligare upplysningar. Efter en och en halv vecka utsändes ett påminnelsebrev tillsammans med nytt formulär till de personer som ännu ej återsänt formuläret. En andra påminnelse utgick efter ytterligare en vecka.

4.5.2 Bortfallsuppföljningen Efter de två påminnelsebreven återstod 485 obesvarade formulär. Dessa lärare kontaktades per telefon eller i enstaka fall vid personligt besök av Utredningsinstitutets lokalombud. 104 lokalombud deltog i denna uppföljning. Samhällskunskap Stratum 1

1 11 2

13 2

1 15 2 2 23 2

5,0 3,8 3,7 1 329

8,0

10,3

5,3

1 3 1

1 1

3 7 1

3 059 133 2 926 170 2 756

4.5.1 Utsändningen av postenkäten

1 Avlidna Vägran Adress okänd Utomlands Ej inkomna formulär Övrigt

4.5 Insamlingen av

Kristendomskunsk. Stratum

Biologi Stratum Orsak

S:a

där A a = antal lärare i ämnet a i populationen, och B a = antal lärare i ämnet a i bruttourvalet. Följande vikttal har använts vid uppräkningen av resultaten i stratum 1:

1,563

Samhällskunskap Stratum

ning gjorts även i detta stratum. För denna uppräkning har använts vikttal som framräknats på följande sätt:

Kristendomskunsk. Stratum

8,6 8,4 1 137

S:a 4 1

1 14 20

2 42 11 9 96 10 170

6,1 5,5 5,4 l'683 SOU 1969: 44

Bortfall Orttyj >

Kön

14 8

9 5

6 3

2 7

5 3

3,4 887

4,3 442

3,8 420

4,8 251

3,7 269

2,8 389)

32 17

15 5

16 2

12 1

11 10

8 9

8,3 807

8,8 330

8,1 333

9,0 223

11,8 228

6,2 353)

32 11

13 9

22 2

10 4

10 8

3 6

8,0 4,7 1 306 377

7,1 523

6,0 331

7,2 334

2,2 495)

Stratum Män

47 22

45 20

visad efter ämne och stratum. Bortfallet är alltså störst bland kristendomslärarna och minst bland lärarna i biologi. Bortfallsprocenten är högre för kvinnliga lärare än för manliga. Skillnaderna är dock ganska små i biologi och kristendomskunskap. Bortfallets fördelning på olika orttyper varierar mellan de olika ämnena. För samtliga ämnen gäller dock att orttyp 4 har den lägsta andelen. Orterna är ordnade i grupper efter storleksordning med de största orterna i orttyp 1. 4.7 Bearbetningen av

primärmaterialet

De inkomna formulären granskades och kompletterande kodning utfördes. I de fall uppgifter saknades betr ålder, civilstånd och anställningsform kontaktades skolan för kompletterande upplysningar. Om ett flertal frågor i ett formulär var obesvarade återsändes detta formulär till ett av utredningsinstitutets lokalombud som kontaktade intervjupersonen. Då mängden formulär med enstaka frågor obesvarade var ganska stor kunde kompletteringen inte drivas så långt att samtliga formulär blev fullständigt besvarade. Materialet stansades och kontrollstansades. Ytterligare kontroller av materialet skedde medelst ED B enligt ett standardprogram för logiska kontroller.

Tabellframställning Tabellframställningen skedde på en EDBmaskin typ IBM 360/75 enligt ett av utredningsinstitutets standardprogram. Svaren på de »öppna» frågor - dvs frågor utan fastställda svarsalternativ - som ingick i formuläret har klassificerats och sammanställts. För de öppna frågor som redovisas i tabellform gäller att samtliga formulär har granskats, i övriga fall 1/5 av materialet.

24 SOU 1969: 44

5 Populationsbeskrivning efter bakgrundsdata

5.1 Inledning I detta kapitel ges en beskrivning av lärarna inom de tre olika ämnena efter de bakgrundsvariabler som ingår i undersökningen. Dels skall lärarna inom de olika ämnena jämföras med varandra med avseende på samtliga bakgrundsvariabler, dels skall vissa bakgrundsvariablers inbördes samband studeras. 5.2 Beskrivning av lärarkåren i olika ämnen På nästa sida ges en sammanställning av lärarkåren inom biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap, fördelade på kön, ålder, civilstånd, orttyp, lärarutbildning, anställningsform och examensår. Kategoriindelningen av bakgrundsvariablerna lärarutbildning och anställningsform kräver vissa kommentarer. 5.2.1 Kommentarer till variabeln bildning

lärarut-

Indelningen i olika kategorier av lärarutbildning har i många fall inte varit så enkel och entydig som frågans formulering (fråga 5 i formuläret) förutsatt. Förekomsten av olika former av vidareutbildning som universitetsstudier och kurser anordnade av Skolövesrtyrelsen, av dispenser för adjunktsbehörighet efter olika former av utbildning, av befrielse från praktisk lärarutbildning m m SOU 1969: 44

har medfört att en del av lärarna haft svårighet att välja svarsalternativ. Frågan har inte heller berört ämneskombinationen vid akademiska studier. Det vore naturligtvis önskvärt att känna till om studierna har omfattat det ämne som läraren här har undervisat i. Det är dock rimligt att anta att lärarna i de fall speciella förhållanden har förelegat har kommenterat detta. Kommentarer till denna fråga har också i hög grad förekommit och på grundval av dessa har i efterhand en del omkodningar gjorts. Till grupp 1 har förts folkskollärare, även sådana med undervisning i kristendomskunskap som angett att de gått igenom någon av Skolöverstyrelsens kurser för detta ämne, och lärare med högre utbildning som dock angett att de saknar utbildning för det aktuella ämnet. I grupp 2 ingår vidareutbildade folkskollärare (i princip akademiska studier) och lärare examinerade från Högre Lärarinneseminarier. Bland biologilärarna finns här också en del gymnastikdirektörer med påbyggnadskurser i biologi. I grupp 3 finns lärare med fullständig fil mag-utbildning, som även markerat att de har praktisk lärarutbildning. Här ingår även vidareutbildade folkskollärare som angett att de är s k 4-betygsadjunkter och en del lärare med fil kand-examen som anmärkt att de har praktisk lärarutbildning. Bland kristendomslärarna ingår här även en del teol kand som angett att de har kom-

Lärarutbildning KristenSamdomskunsk. hällskunsk Antal % Antal %

Kategori

Biologi Antal %

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 423

67 33

740 301

71 29

1 244 347

78 22

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 720 246

25 56 19

170 497 374

16 48 36

306 1 020 265

19 64 17

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 097 184

86 14

907 134

87 13

1 389 202

87 13

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

405 239 259 378

32 19 20 30

306 203 201 331

29 20 19 32

486 311 309 485

31 20 20 30

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

165 307 594 78 137

13 24 46 6 11

131 308 269 198 135

13 30 26 19 13

108 608 688 106 81

7 38 43 7 5

657 380 138 106

51 30 11 8

469 245 84 243

45 24 8 23

849 580 77 85

53 36 5 5

Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra 4 Timlärare Totalt

Examensår

1 1910—49 2 1950—59 3 1960—68 4 Uppgift saknas

1 281

131 285 691 35 Totalt

1 142

1 591

1 041

11 25 61 3

168 194 480 65 907

19 21 53 7

108 298 1063

42 1 511

7 20 70 3

Anm. Lärare i utbildningskategori »övrigt» ingår ej. pletterande praktisk lärarutbildning. Till grupp 4 har förts lärare med fil mageller fil kand-examen utan praktisk lärarutbildning. Till denna grupp har även förts många lärare med teol kand-examen som undervisar i kristendomskunskap. En del av dessa har anmärkt att de genomgått särskilda kurser för präster anordnade av Skolöverstyrelsen. Dessa kurser har alltså ej jämställts med fullständig praktisk lärarutbildning. Den sista gruppen, grupp 5, är en restgrupp och som sådan ganska heterogent sammansatt. Här ingår dels lärare utan någon utbildning alls, dels studerande som ej avlagt examen men som kan ha flera betyg i det aktuella ämnet, dels en del kristendomslärare som utbildats inom frikyrkovä-

sendet och olika teologiska seminarier och slutligen dels en del lärare med svårbedömbara utländska eller svenska examina. Trots de brister denna indelning alltså kan ha kommer denna bakgrundsvariabel att användas för att försöka förklara variationer i andra variabler, såsom bedriven undervisning, upplevelse av att undervisa, åsikter om undervisningens utformning. Lärarutbildningen kommer då att beaktas på tre olika sätt. Vid det första angreppssättet kommer lärare med den högsta teoretiska utbildningen - grupp 3 och 4 - att jämföras med övriga lärare, vid det andra kommer lärare med praktisk lärarutbildning — grupp 1, 2 och 3 - att jämföras med lärare utan praktisk lärarutbildning. Slutligen kommer lärare med teoretisk utbildning som ger beSOU 1969: 44

Övriga hörighet att inneha tjänst som adjunkt eller ämneslärare på högstadiet - grupp 2, 3 och 4 - att jämföras med övriga grupper. 5.2.2 Kommentarer till variabeln anställningsform Även denna bakgrundsvariabel innehåller vissa komplikationer som inte täckts in av frågans formulering. Det förekommer att lärare med tjänst på annat stadium eller i andra ämnen kan ha tjänstledigt från denna för tjänst i de här aktuella ämnena. Ofta har då dessa tjänster olika anställningsformer. I en del fall har lärare påpekat detta och har då placerats i den anställningsform som gäller för undervisningen i det ämne som här efterfrågats. Vid särredovisningar efter denna bakgrundsvariabel har extra lärare och timlärare sammanslagits till en redovisningsgrupp. 5.2.3 Jämförelse mellan olika ämnen Vissa skillnader i lärarkårernas sammansättning kan iakttagas. Så har t ex biologi större andel kvinnliga lärare och större andel lärare i den yngsta åldersgruppen än övriga ämnen. Lärare i kristendomskunskap är i genomsnitt äldre än lärare i övriga ämnen. De saknar också oftare praktisk lärarutbildning och har oftare anställningsformerna extra lärare och timlärare. De sistnämnda förhållandena beror på att en del av lärarna i kristendomskunskap är präster och pastorer som tjänstgör som lärare endast på deltid. Samhällskunskap slutligen har lägst andel kvinnliga lärare, störst andel behöriga lärare med praktisk lärarutbildning och lägst andel extra lärare och timlärare.

bakgrundsvariabler

och de gäller oftast samtliga ämnen. Generellt sett gäller att gifta lärare är äldre än ogifta, ordinarie lärare äldre än övriga och att storstäder har äldre lärare. Kvinnorna utgör en större andel än männen i den yngsta åldersgruppen, i kristendomskunskap har kvinnorna dock även större andel i äldsta åldersgruppen. Lärare med praktisk lärarutbildning är i regel äldre än övriga med undantag av lärare i kristendomskunskap där lärare i utbildningskategori 4 är äldst. 5.4 Anställningsform och utbildning

redovisad efter ort typ

Tabell 5.4-5.6 där anställningsform särredovisas efter orttyp och utbildning återfinns i tabellbilagan. Redovisning efter orttyp ger skillnader endast för ämnet kristendomskunskap där orttyp 1 (Stockholm, Göteborg och Malmö) har högre andel ordinarie lärare och motsvarande lägre andel timlärare. Redovisningen efter lärarutbildning visar att för samtliga ämnen har kategorierna ämneslärare och fil mag med praktisk lärarutbildning de största andelarna ordinarie lärare, vilket kunde förväntas. Kristendomslärarna avviker här i lärarkategori 4 som har större andel för timlärare än övriga ämnen. Detta beror återigen på att prästerna ingår i denna lärarkategori. 96 % eller mer av lärarna i övrigt-kategorin tjänstgör som extra lärare eller timlärare, ett resultat som skulle kunna tyda på att frågorna om lärarutbildning och anställningsform fungerat tillfredsställande. Relativt stor andel av lärarna i kategori 1 (folkskollärare, lärare utan ämneskompetens) har dock angett anställningsformen ordinarie (25, 54 resp 34 % i biologi, kristendomskunskap resp samhällskunskap). Detta kan vara riktigt, men beror troligen på att de angett anställningsformen för t ex ordinarie tjänst på mellanstadiet från vilken de är tjänstlediga.

5.3 Ålder redovisad efter övriga bakgrundsdata I tabellbilagan redovisas i tabell 5.1-5.3 lärarnas ålder efter övriga bakgrundsdata. De samband som här kan iakttagas är i regel sådana som det är naturligt att förvänta, SOU 1969:44

5.5 Utbildning redovisad efter kön och orttyp I tabellbilagan (tabell 5.7-5.9) redovisas även utbildningen efter kön och orttyp för

Övriga bakgrundsvariabler samtliga tre ämnen. I biologi och samhällskunskap gäller att männen i högre grad än kvinnorna är folkskollärare och ämneslärare och kvinnorna i motsvarande högre grad har fil mag-utbildning. I kristendomskunskap är spridningen över olika utbildningskategorier större än i övriga ämnen för både män och kvinnor. Markant avvikande är den höga andelen av männen i lärarkategori 4, återigen beroende på att präster placerats i denna kategori. Särredovisning efter orttyp visar att Stockholm, Göteborg och Malmö har högre andel lärare som är fil mag eller motsvarande med praktisk lärarutbildning. Övriga orter har i stället större andel folkskol- och ämneslärare.

5.6 Examensår redovisat efter ålder Tabell 5.10-5.12 i tabellbilagan visar examensår särredovisat efter ålder. Tabellen avser endast lärare som tillhör utbildningskategorierna 1-4. Den förväntade tendensen - ju yngre lärare desto senare examensår framträder tydligt. Man kan dock notera att även äldre lärare till ganska stor del har angett examensår som ligger mycket nära i tiden. I samhällskunskap har t ex 74% av lärarna i åldern 31-45 år och 28 % av lärarna över 45 år avlagt examen på 60-talet.

Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning

6.1 Inledning I detta avsnitt skall lärarnas utbildning belysas ur två olika aspekter. Dels gäller det deras utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med den grundläggande lärarutbildningen och dels vidareutbildningen för undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. 6.2 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning i samband med lärarnas grundutbildning 6.2.1 Inledning Utbildningen i samband med grundutbildningen redovisas endast för de lärare som angett att de har någon form av lärarutbildning, alltså utbildningskategori 1-4. Även i kategori 5 kan dock finnas ett fåtal lärare som i samband med pågående lärarutbildning fått utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning. 6.2.2 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning enligt biologilärarna Denna variabel är en kombination av svaren på två frågor i formuläret, frågorna 6

och 7, rörande dels förekomsten av utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor, dels förekomsten av utbildning i undervisningsmetodik inom detta område. Följande svarsfördelning erhålles för biologilärarna (i % av 1 143, se längst ned på sidan): Drygt 2/3 av biologilärare med lärarutbildning har erhållit utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor, och 38 % även i undervisningsmetodik inom detta område. Manliga och kvinnliga lärare har i lika stor utsträckning erhållit utbildning i sexualoch samlevnadsfrågor (30 mot 28 % för »ingen utbildning», tabell 6.1), männen har dock i högre grad fått utbildning även i undervisningsmetodik. Markanta skillnader framträder ifråga om ålder. Yngre lärare har i högre grad fått utbildning, både i sexual- och samlevnadsfrågor överhuvudtaget och i undervisningsmetodik inom detta område. Detta förhållande kan bero på att lärarutbildningen förändrats under åren och att förekomsten av utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor således beror på vilket år lärarna avlagt sin examen. Detta antagande stöds av resultatet av särredovisningen efter examensår. De som tagit sin examen senast har i högre grad fått utbildning i sexual-

Utbildning inkl undervisningsmetodik

Utbildning exkl undervisningsmetodik

Erhöll ej utbildning eller minns ej

21 SOU 1969: 44

Minns ej om undervisnings- Uppgift metodik saknas

Lärarutbildning Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisnings metodik

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik

17 Erhöll ej utbildning eller minns ej 58

och samlevnadsfrågor och framför allt i undervisningsmetodik. Lärare i orttyp 2 har i någon mån fått mindre utbildning i undervisningsmetodik än de övriga, utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor överhuvudtaget har dock lärare i olika orttyper fått i ungefär samma utsträckning. Vad gäller lärarutbildningen visar det sig, att de lärare som har praktisk lärarutbildning oftare fått undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. En tänkbar förklaring är att denna utbildning förlagts till den praktiska delen av lärarutbildningen. Extra ordinarie lärare har i större utsträckning än ordinarie lärare fått utbildning i undervisningsmetodik, vilket kan bero på att denna grupp innehåller större andel yngre lärare än vad gruppen ordinarie lärare gör. Att de extralärare och timlärare som har lärarutbildning i högre grad än övriga saknar utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor kanske kan förklaras med att dessa inte i samma utsträckning har hunnit fullgöra den praktiska delen av lärarutbildningen.

6.2.3 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning enligt lärarna i kristendomskunskap Ungefär hälften så många kristendoms- som biologilärare anger att de fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. Svarsfördel-

ningen framgår i tabellen ovan (i % av 906). Även för kristendomslärarna gäller, att de manliga lärarna oftare fått utbildning i undervisningsmetodik, medan båda könen fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor överhuvudtaget i samma utsträckning (tabell 6.2). Lärare i åldern 31-45 år har här fått mest utbildning medan i biologi den yngsta åldersgruppen fått mest. Fortfarande gäller dock, att de som slutfört sin examen senast har erhållit mest utbildning i undervisningsmetodik. I biologi var det främst lärare med praktisk lärarutbildning som erhållit utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. Här gäller detta även för folkskollärare och ämneslärare, medan däremot fil mag med praktisk lärarutbildning här är den kategori som i minst utsträckning erhållit sådan utbildning.

6.2.4 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning enligt lärarna i samhällskunskap Något färre bland lärarna i samhällskunskap än bland kristendomslärarna har angett att de erhållit utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. Svarsfördelningen ser ut på följande sätt (i % av 1 510, se nedan). Av tabell 6.3 framgår, att kvinnliga lärare fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i mindre grad än männen. Lärare i ål-

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik

Erhöll ej utbildning eller minns ej

30 Minns ej om undervisnings- Uppgift metodik saknas

Minns ej om undervisningsmetodik

Uppgift saknas

SOU 1969: 44

Lärarutbildning Samh.kunskap Kristendomsk. Biologi Antal Antal Antal omnäm- % omnäm- % omnäm- /o nanden (av 808) nanden (av 378) nanden (av 520)

I vilken huvudsaklig form skedde undervisningen? Föreläsningar Seminarier Demonstrationer Annan form Summa omnämnanden I genomsnitt Minns ej Uppgift saknas

706 122 77 35 940 1,2

sexualkun-

När läraren fick undervisning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor, i vilken eller vilka former skedde undervisningen då? Svaren framgår av tabellen överst på sidan. För samtliga lärarkategorier gäller, att majoriteten av lärarna fått sin utbildning på

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap SOU 1969: 44

307 51 20 43 421 1,1

81 13 5 11

432 40 28 50 550 1,1

1 5

1 1

dern 31-45 år har här liksom i kristendomskunskap fått mest utbildning. Samma samband som tidigare finns mellan examensår och utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. Ju senare examen desto mer utbildning på detta område. När det gäller lärarutbildning ser vi, liksom tidigare bland kristendomslärarna, att folkskol- och ämneslärare har fått mest utbildning. Skillnaden mot de båda övriga lärarkategorierna är dock här mer markant. Någon skillnad mellan ordinarie och extra ordinarie lärare finns inte här. Extra lärare och timlärare har i lägst utsträckning erhållit utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. Liksom i övriga ämnen gäller här att ju senare examen, desto fler av lärarna har fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. 6.3 Former för utbildningen skap och samlevnadsfrågor

87 15 10 4

2 2

föreläsningar. Som den näst vanligaste formen för undervisning kommer seminarier. I genomsnitt har ca 1,1 alternativ angetts, dvs 1 lärare av 8 har fått undervisning i två olika former. När det gäller de tre specificerade undervisningsformerna föreläsningar, seminarier och demonstrationer har biologilärarna högst frekvenser. Andra former än dessa har använts i högre grad för de blivande lärarna i kristendomskunskap och samhällskunskap. 6.4 Omdöme om

utbildningen

Lärarnas omdöme om den utbildning de erhållit i sexualkunskap och samlevnadsfrågor framgår av tabellen nederst på sidan (i %). Ungefär lika stor andel av lärarna anser utbildningen bra som de som anser den dålig eller varken bra eller dålig. Lärare i samhällskunskap tycks vara något mer negativt inställda till den utbildning de erhållit än lärare i övriga ämnen. 6.5 Utbildning som underlag för egen undervisning Frågeställningen är, om lärarna tyckte att innehållet i den utbildning de själva fått gav

Bastal

Varken bra Ganska Mycket Mycket Ganska eller dålig dålig dålig Vet ej bra bra

808 378 520

11 13 10

39 35 32

83 8 5 10

25 27 26

16 12 17

Uppgift saknas

5 5 10 31

Lärarfortbildning

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

Bastal

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

809 380 521

22 17 14

73 70 79

4 7 4

2 6 2

tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor. Svaren i % framgår av tabellen ovan. Endast en mindre andel av lärarna anser att utbildningen gett tillräckligt underlag för deras egen undervisning. En stor majoritet av lärarna anser således, att utbildningen i detta avseende varit bristfällig. Lärarna i samhällskunskap är här, liksom när det gällde omdömet om utbildningen, något mer negativa än övriga lärare.

6.6 Deltagande

fortbildningskurs

6.6.1 Inledning Vi har tidigare i kapitlet studerat utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med den grundläggande lärarutbildningen. I detta avsnitt och det följande behandlas två former av vidareutbildning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor, nämligen frivillig fortbildningskurs och obligatoriska studiedagar. Dessa variabler kan antas mäta vilka lärare som fått tillfälle att delta i fortbildningen, och när det gäller deltagande i fortbildningskurs även deras intresse för ämnesområdet. För dessa variabler ingår samtliga lärare i redovisningen.

6.6.2 Deltagande i fortbildningskurs enligt biologilärarna Var femte lärare anger att han/hon deltagit i fortbildningskurs som helt eller delvis ägnats åt sexual- och samlevnadsfrågor, vilket framgår av följande tabell (i % av 1 280): Ja

Nej

32 Minns ej

Uppgift saknas 2

Det finns ett starkt samband mellan ålder och deltagande (tabell 6.4). Endast 3 % av lärare under 31 år men 41 % av lärare över 45 år har deltagit. En orsak till detta är givetvis att de äldre lärarna hunnit med fler kurser, haft fler chanser att delta. En annan orsak är att de äldre gynnats vid uttagningen, emedan deras utbildning ansetts vara mest i behov av komplettering. Vad man särskilt lägger märke till när man studerar variabeln orttyp är att lärare i städer med mindre än 30 000 invånare i betydligt lägre grad deltagit i fortbildningskurser. Vidare är det lärare med praktisk lärarutbildning samt de ordinarie lärarna som deltagit i störst utsträckning.

6.6.3 Deltagande i fortbildningskurs enligt lärarna i kristendomskunskap Jämfört med biologilärarna har en lägre andel kristendomslärare deltagit i fortbildningskurs. Följande svarsfördelning har erhållits (i % av 1 041): Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

—

2 Den enda av bakgrundsvariablerna som uppvisar någon skillnad är åldern (tabell 6.5). Liksom för biologilärarna gäller att lärare över 45 år i störst utsträckning deltagit i fortbildningskurser. Mellan de övriga ålderskategorierna finns däremot ingen skillnad. 6.6.4 Deltagande i fortbildningskurs enligt lärarna i samhällskunskap Som framgår av nedanstående tabell har lärarna i samhällskunskap deltagit i fortbildningskurser i mindre utsträckning än övriga SOU 1969: 44

Lärarfortbildning % som ej deltagit i fortbildningskurs

Ämne Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

lärarkategorier. Svarsfördelningen har följande utseende (i % av 1 591):

Nej

Minns ej

93 Ja

Nej

6.6.5 Bortfallets effekt på deltagande i fortbildningskurs Nedan ges en sammanställning av bortfallets effekt på denna variabel om vi följer det tidigare gjorda antagandet om bortfallet: att om x % av svarsindividerna inte har deltagit i fortbildningskurs, så har 2 x % av bortfallsindividerna inte gjort detta. I detta fall får vi då anta att det gäller för 100 % av bortfallet att man inte deltagit. (Se tabellen överst på sidan.) 6.7 Deltagande i studiedagar 6.1 A Inledning Man kan förvänta sig att fler lärare deltagit i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet eftersom dessa är obligatoriska och inte omfattar lika lång tid som fortbildningskurser. Att så också är fallet kommer vi att se i det följande. 6.7.2 Deltagande i studiedagar enligt biologilärarna Nästan var tredje lärare i biologi har deltagit i någon studiedag med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet, vil-

3—914428

ket framgår av tabellen nedan (i % av 1 281):

Uppgift saknas

Någon särredovisning efter bakgrundsdata har inte gjorts, eftersom andelen som svarat ja är så liten.

SOU 1969: 44

78 79 85 87 93 94

Minns ej

Uppgift saknas

En större andel av de manliga lärarna har deltagit än av de kvinnliga (tabell 6.6, 32 resp 26 % ) . Liksom när det gällde fortbildningskurser ökar deltagarfrekvensen med stigande ålder. Överensstämmelsen med deltagande i fortbildningskurs finns också för lärarutbildning och anställningsform. För båda fortbildningsformerna har lärare utan lärarutbildning lägst deltagarfrekvens och ordinarie lärare den högsta. Skillnaderna är dock mer markerade ifråga om fortbildningskurs.

6.7.3 Deltagande i studiedagar enligt lärarna i kristendomskunskap En något lägre andel av kristendomslärarna än av biologilärarna har deltagit i studiedagar av här åsyftat slag, vilket framgår av tabellen nedan (i % av 1 041): Ja

Nej

71 Minns ej

Uppgift saknas 1

Samma samband mellan ålder och deltagande finns här liksom då det gällde fortbildningskurs. Deltagarfrekvensen ökar med stigande ålder (tabell 6.7, 11, 22 resp 35 %). Liksom för biologilärarna har manliga lärare högre deltagarfrekvens än kvinn-

Lärarfortbildning % som ej deltagit i studiedagar

Ämne Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

lika (27 resp 20 %) och ordinarie lärare högre frekvens än övriga. Även här har lärare utan lärarutbildning - nu tillsammans med fil mag utan praktisk lärarutbildning lägst deltagarfrekvens.

67 69 71 75 81 82

alltså som mest procentskattningarna med 4 procentenheter (för lärarna i kristendomskunskap).

6.7.4 Deltagande i studiedagar enligt lärarna i samhällskunskap Lägst deltagarfrekvens av de tre lärarkategorierna har lärarna i samhällskunskap. Nästa dubbelt så många lärare i biologi som i samhällskunskap har deltagit i studiedagar av detta slag. Svarsfördelningen har följande utseende (i % av 1 591):

Nej

81 Minns ej

Uppgift saknas

Samma skillnader som uppstod för ämnena biologi och kristendomskunskap finns för ett flertal av bakgrundsvariablerna (tabell 6.8). Således gäller att högst deltagarfrekvens finns bland manliga lärare, äldre lärare och ordinarie lärare. I samhällskunskap har dock lärare utan lärarutbildning deltagit i relativt hög grad (22 %) medan lärare med fil mag-examen deltagit i lägst utsträckning (båda grupperna 8 % ) . '

6.7.5 Bortfallets effekt på deltagande i studiedagar Med samma antagande om bortfallet som tidigare vid deltagande i fortbildningskurs får vi följande resultat (se tabellen överst). Det gjorda bortfallsantagandet påverkar

34 SOU 1969: 44

7 Översikt över bedriven undervisning

har dock ansetts befogad som bakgrund till den undervisning som bedrivits.

7.1 Inledning I detta kapitel redovisas den sexual- och samlevnadsundervisning som de olika lärarkategorierna uppger sig ha bedrivit under läsåret 67/68. Undervisningen beskrivs med avseende på dels omfattningen och dels innehållet. Lärarnas sätt att förmedla undervisningen och deras samarbete med andra personer behandlas också, liksom deras bedömning av hur undervisningen uppfattats av eleverna. På de punkter där så är möjligt jämförs lärarnas uppgifter med dem som lämnats av eleverna i årskurs 9 om den undervisning de erhållit.

7.2 Skolöverstyrelsens undervisning

Handledning i sexual-

7.2.1 Inledning Skolöverstyrelsen gav 1956 ut en Handledning i sexualundervisning, som innehåller rekommendationer om moment som bör behandlas i de olika årskurserna och dessutom några lektionsexempel. Någon senare utgåva av denna handledning finns inte, varför lärarna är hänvisade till denna för råd och anvisningar. I enkäten efterfrågas om lärarna har läst handledningen. Svaren ger i och för sig inte besked om vad lärarna grundar sin undervisning på, eftersom möjligheter finns för lärarna att använda annan litteratur. Frågan SOU 1969: 44

7.2.2 Studium av handledningen enligt biologilärarna På frågan om biologilärarna läst handledningen har följande resultat erhållits (i % av 1 280):

Nej

Känner ej till handledningen

Uppgift saknas S:a

100 En mycket stor majoritet av lärarna har således läst handledningen och endast ett fåtal känner inte till den. I tabell 7.1 framgår, att ju äldre lärarna är i desto högre utsträckning har de läst handledningen. Lärare över 45 år har till 94 % studerat denna. Vid samtidig uppdelning på kön och ålder kvarstår tendensen till högre läsfrekvens vid högre ålder för både män och kvinnor. Lärare med utbildning 2 och 3 har i störst utsträckning läst handledningen (91 % ) . Att gruppen med övrig utbildning endast har angett detta till 74 % kan troligen förklaras med att den består av lärare utan full behörighet. I denna grupp ingår dessutom många studerande. Vidare framgår av tabell 7.1 att 94 % av de ordinarie lärarna har läst handledningen medan frekvensen sjunker ju mindre fast anställningsformen är. 35

Studium av handledningen 7.2.3 Studium av handledningen enligt lärarna i kristendomskunskap Fördelningen för lärare i kristendomskunskap skiljer sig avsevärt från biologilärarnas på frågan om de läst handledningen och ser ut på följande sätt (i % av 1 034): Ja

Nej

Känner ej till handledningen

6 Uppgift saknas 1

Knappt hälften av lärarna i kristendomskunskap anger att de läst handledningen mot 88 % för biologilärarna. De manliga lärarna har studerat handledningen i högre grad än sina kvinnliga kolleger, 52 % mot 39 % (tabell 7.2). Lärarna i 31-45-årsåldern har något högre läsfrekvens än lärarna över 45 år och därefter lärarna under 31 år. Bland biologilärarna hade också den yngsta åldersgruppen lägst procenttal men de båda andra grupperna var omkastade mot vad som gäller för kristendomslärarna. Vid en samtidig uppdelning på kön och ålder erhålles följande fördelning på kristendomslärare som läst handledningen: Under 31 år 31—45 år Över 45 år Man Kvinna

45 25

57 41

46 46

För de kvinnliga lärarna finns en tendens att läsfrekvensen ökar med stigande ålder. Bland männen finns den högsta läsfrekvensen hos den mellersta åldersgruppen. Skillnaden i läsfrekvens försvinner med högre ålder. Sambandet mellan orttyp och läsfrekvens visar på att lärare i »övriga kommuner» studerat handledningen i störst utsträckning, 52 %, men sambandet är inte direkt beroende av befolkningstätheten, vilket framgår av att det inte är linjärt. Bland utbildningsgrupp 1 och 2 har majoriteten läst handledningen. Lärare med övrig utbildning har liksom när det gällde biologilärarna, lägst läsfrekvens. Det visar sig också att de som undervisat läsåret 67/68 om 36

sexual- och samlevnadsfrågor i betydligt högre grad har studerat handledningen (tabell 7.3). 7.2.4 Studium av handledningen enligt lärarna i samhällskunskap Lärarna i samhällskunskap har en läsfrekvens som i stort överensstämmer med kristendomslärarnas och således ligger avsevärt under biologilärarnas. På frågan om de läst handledningen svarar man på följande sätt (i % av 1 583):

Nej

Känner ej till handledningen

Uppgift saknas

1 Dubbelt så många av de manliga som av de kvinnliga lärarna anger att de läst handledningen (tabell 7.4). Samma tendens fanns bland kristendomslärarna om än inte så stark. För alla lärarkategorierna gäller, att den yngsta åldersgruppen har lägst läsfrekvens. Sambandet för lärarna i samhällskunskap överensstämmer här också med resultaten för kristendomslärarna, dvs den mellersta åldersgruppen har studerat handledningen mest. Vid en samtidig uppdelning på kön och ålder kvarstår tendensen att män läser handledningen mer än kvinnor och de äldre lärarna mer än de yngre. Liksom för kristendomslärarna gäller här att majoriteten av lärarna med utbildning 1 och 2 har läst handledningen. En överensstämmelse mellan samtliga lärarkategorier finns också vad gäller anställningsformen, där det i samtliga fall är de ordinarie lärarna som har högst läsfrekvens. Om lärarna har undervisat om sexual- och samlevnadsfrågor läsåret 67/68 spelar också in, vilket vi tidigare sett för kristendomslärarnas del. En större andel av dem som har undervisat har läst handledningen (tabell 7.5). 7.3 Undervisning

under läsåret 1967/68

7.3.1 Inledning För att få reda på om lärarna undervisat om sexual- och samlevnadsfrågor ställdes SOU 1969: 44

Förekomst av undervisning en något olika formulerad fråga till de tre lärarkategorierna. Detta för att anknyta till de olika områden, som lärarna skall behandla inom sina ämnen. Således tillfrågades biologilärarna om de undervisat i sexualkunskap, lärarna i kristendomskunskap om sexualetik och familjekunskap och lärarna i samhällskunskap om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet. Vid besvarandet av denna fråga torde en del lärare ha känt tveksamhet inför de svarsalternativ som getts förutom nej-svaret. Genom fel vid utskriften av enkätformuläret har lärarna ifråga om ja-svar getts möjlighet att välja mellan två alternativ som ej fullt svarat mot frågans innebörd. Detta har föranlett en del kommentarer vid sidan av svarsmarkeringarna. Ingenting tyder dock på att något fel härigenom uppkommit. 7.3.2 Undervisning i sexualkunskap enligt biologilärarna Som framgår av nedanstående resultat har en överväldigande majoritet av biologilärarna angett att de undervisat i sexualkunskap. Följande resultat erhölls på frågan om de gett sådan undervisning (i % av 1 281): Ja

Nej

4 En del av nej-svaren kan troligen hänföra sig till lärare som undervisat endast en del av läsåret. Som framgått av kap 4 ingår dock ej korttidsvikarier i den urvalsram som använts. Någon vidare redovisning efter bakgrundsdata har inte gjorts på grund av nej-gruppens ringa storlek. 7.3.3 Undervisning i sexualetik och familjekunskap enligt lärarna i kristendomskun^kap Ungefär 3/4 av kristendomslärarna har undervisat om sexual- och samlevnadsfrågor specificerade som sexualetik och familjekunskap, vilket är en betydligt lägre andel än som gällde för sexualkunskap bland biologiSOU 1969: 44

lärarna. Svaren på om de gett sådan undervisning eller ej ser ut på följande sätt (i % av 1 042): Ja

Nej

24 Den möjlighet till förklaring av en del av nej-svaren som ovan anfördes beträffande biologilärarna kan ej uteslutas. Manliga lärare har undervisat i högre grad än kvinnliga, vilket framgår av tabell 7.6. Någon skillnad att beakta mellan åldersgrupperna finns inte, ej heller då en samtidig uppdelning på kön och ålder görs. De gifta eller förut gifta lärarna ger i högre utsträckning undervisning än sina ogifta kolleger. Folkskollärarna har givit undervisning i markant mindre utsträckning än lärare med annan utbildning. De lärare som under sin lärarutbildning fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor har i högre grad tagit upp samlevnadsfrågor. Samma sak gäller för de lärare som deltagit i studiedagar eller fortbildningskurs som haft sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet (tabell 7.7). Dessa resultat visar på att utbildning direkt hänförbar till detta område tycks påverka omfattningen och innehållet i den undervisning lärarna själva gett. 7.3.4 Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet enligt lärarna i samhällskunskap Lärarna i samhällskunskap är de lärare som i lägst utsträckning angett att de behandlat sexual- och samlevnadsfrågor, i den bemärkelse som enkätfrågan gällt, nämligen samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet. Frekvensen är dock inte mycket lägre än för kristendomslärarna. Svaren på om de gett sådan undervisning eller ej presenteras nedan (i % av 1 591):

Nej

Förekomst av undervisning: Jämförelse med elevernas uppgifter Nej-svaren torde delvis kunna hänföras till lärare som undervisat endast del av läsåret (se anmärkning under 7.3.2). Omvänt mot vad som var fallet för kristendomslärarna finns här ingen skillnad mellan könen men däremot mellan åldersgrupperna (tabell 7.8). Andelen lärare som gett undervisningen ifråga är lägre bland de yngsta än bland de övriga åldersgrupperna. Samma resultat erhålles vid en samtidig uppdelning på kön och ålder. Även vad gäller lärarutbildningen är resultaten omkastade i förhållande till kristendomslärarnas. Där hade första gruppen lägst frekvens medan den för lärarna i samhällskunskap står för den högsta frekvensen. Cirka 3/4 av de ordinarie lärarna har gett undervisning i samlevnadsfrågor, medan lärare med de övriga anställningsformerna har lägre andel. Resonemanget att den utbildning lärarna själva fått och som är direkt inriktad på sexualkunskap och samlevnadsfrågor påverkar omfattningen av deras egen undervisning tycks också gälla för lärarna i samhällskunskap (tabell 7.9).

7.3.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 Det finns en mycket god överensstämmelse mellan lärares och elevers uppgifter om förekomsten av undervisning i sexualkunskap under biologitimmarna. 96 % av lärarna har sagt att de gett undervisning och 92 % av eleverna att de erhållit sådan undervisning. När frågan till eleverna preciseras som undervisning rörande det kunskapsstoff som enkäten behandlat ifråga om sexualkunskap anger likaledes 92 % att de fått denna undervisning och 2 % minns ej. Att sexualundervisning i ämnet biologi förekommer i mycket hög grad bekräftas således genom samstämmigheten mellan lärarnas och elevernas svar. När det gäller ämnet samhällskunskap har frågan till eleverna försökt klargöra begreppet sexual- och samlevnadsundervisning genom att exemplifiera en rad av de frågor som man skulle kunna tänka sig har tagits 38

upp under lektionerna i samhällskunskap. På grund av bristande entydighet är, som framhållits i elevrapporten, elevernas uppgifter behäftade med betydande osäkerhet. För lärarna gäller att vissa svårigheter funnits att bestämma vad de nämnda samhällsfrågorna skulle omfatta. Med tanke på ovanstående kan elevernas uppgifter om att 42 % av dem erhållit undervisning ej anses oförenliga med att 69 % av lärarna säger att de bedrivit undervisning. I elevenkäten har undervisning om sexualoch samlevnadsfrågor i kristendomskunskap endast behandlats i förhållande till tre specificerade frågor nämligen äktenskapets uppgift och innebörd, problem som kan uppstå i ett äktenskap samt olika åsikter beträffande sexuellt samliv. Exakt samma jämförelse mellan elevernas och lärarnas uppgifter som för ämnena biologi och samhällskunskap kan således inte göras men dock en mera begränsad sådan på följande grunder. De kristendomslärare som anger att de undervisat i sexualetik och familjekunskap kan förväntas ha behandlat de tre frågor för vilka eleverna angett undervisningens omfattning. Det bör dock uppmärksammas, att dessa frågor utgör en begränsad del av sexualetiken och familjekunskapen. Ännu en osäkerhetsfaktor är att minst 10 % av eleverna angett att de inte minns om undervisningen behandlat de specificerade frågorna. Med dessa begränsningar i minnet kan vi göra jämförelsen. 53 % av eleverna anger att äktenskapets uppgift och innebörd behandlats, 45 % problem som kan uppstå i ett äktenskap samt 37 % att olika åsikter beträffande sexuellt samliv behandlats. 76 % av kristendomslärarna anger, att de gett undervisning i sexualetik och familjekunskap. Av dessa tre frågor är det troligen äktenskapets uppgift och innebörd som oftast behandlas av lärarna i undervisningen i familjekunskap. Om vi jämför denna fråga med lärarnas svar fås 53 % för eleverna och 76 % för lärarna. Med tanke på de tidigare nämnda begränsningarna kan inte de båda resultaten anses oförenliga.

SOU 1969: 44

Antal

lektioner

% som ej undervisade

Ämne Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

4 4 24 27 31 33

De förändringar i skattningarna av andelen lärare i resp ämne som ej bedrivit sexualoch samlevnadsundervisning läsåret 67/68 som erhålles då bortfallsantagandet tillämpas framgår av ovanstående tabell.

tioner undervisningen på detta stadium bör omfatta. De yngre lärarna har använt flest lektioner för sexualundervisning. Detta gäller för såväl manliga som kvinnliga biologilärare (tabell 7.10). Vidare gäller att folkskollärare samt extra timlärare använt flest lektioner.

7.4 Antal lektioner som omfattat

7.4.3 Antal lektioner enligt lärarna i kristendomskunskap

7.3.6 Bortfallets inverkan

undervisningen

7.4.1 Inledning Under denna punkt redovisas lärarnas uppskattning av hur många lektioner som de ägnat åt undervisningen om samlevnadsfrågor, dvs den undervisning som redogjorts för under punkt 7.3. Endast de lärare som angett att de gett undervisning om samlevnadsfrågor har besvarat frågan. Ofta utgör denna undervisning inte hela lektioner utan kan vara inslag under lektioner som i huvudsak behandlat ett annat område. Det antal lektioner som uppgetts kan således dels vara en summering av spridda inslag och dels hela lektioner som ägnats åt undervisningen. 7.4.2 Antal lektioner enligt biologilärarna Majoriteten av lärarna har ägnat 5 lektioner eller fler åt undervisningen, vilket framgår av följande svar (i % av 1 231): 1_4 lektioner

5—6 lektioner

7— lektioner

Minns ej, uppg.sakn.

10 I SÖ:s handledning i sexualundervisning finns inte direkt utsagt hur många lekSOU 1969: 44

Uppgifterna för kristendomslärarna är behäftade med stor osäkerhet, eftersom det är 34 % som inte minns eller för vilka uppgift saknas. Fördelningen på lektioner ser ut på följande sätt (i % av 790): 1—4 lektioner

5—6 lektioner

7— lektioner

Minns ej, uppg. sakn. 34

Att det är så stor andel som inte minns beror troligen på vad som tidigare nämnts, nämligen att undervisningen kan vara spridd i tiden. Svårigheten att minnas alla tillfällen då samlevnadsfrågor behandlats är en förklaring till den stora andelen minns-ejsvar. Osäkerheten i resultaten som härigenom uppstått gör att en redovisning efter bakgrundsdata inte är meningsfull. 7.4.4 Antal lektioner enligt lärarna i samhällskunskap I ännu högre grad än för kristendomslärarna gäller här att resultaten är mycket osäkra på grund av den höga frekvensen minns ej, som utgör mer än hälften av alla svar. Den följande fördelningen på antal lektioner säger därför i stort sett endast att den under-

Särskilda

moment

visning som förekommit varit spridd i tiden (i % av 1 100): 1 —4 lektioner

5—6 lektioner

7— lektioner

28 Minns ej, uppg.sakn. 58

Någon redovisning efter bakgrundsdata har här ej ansetts meningsfull.

7.5 Undervisning

om särskilda

moment

7.5.1 Inledning Varje lärarkategori har tillfrågats om de har undervisat om vissa angivna moment. Momentens antal varierar från 15 för biologilärarna till 19 för lärarna i samhällskunskap. Momenten är utvalda i samråd med utredningen på så sätt att de dels ansluter till de i handledningen upptagna momenten och dels utgör sådana moment som man kan förvänta att respektive lärarkategori behandlar i undervisningen inom sitt ämne. Vissa moment har särredovisats efter bakgrundsdata. Valet av moment har gjorts så att sådana moment, som har behandlats minst i förhållande till de övriga moment som gäller för lärarkategorin i fråga har tagits ut. En del av dessa moment som bedömts som mindre intressanta har dock inte

Moment 1. Könsorganens byggnad och funktion 2. Befruktning 3. Könssjukdomar 4. Könsmognad (pubertet) 5. Havandeskap 6. Preventivmedel 7. Abort 8. Förlossning 9. Självtillfredsställelse (onani) 10. Föräktenskapliga sexualförbindelser 11. Sexuella avvikelser 12. Hur ett samlag går till 13. Etiska synpunkter på sexuallivet i annat sammanhang än vid föräktenskapliga förbindelser 14. Prostitution 15. Pornografi

särredovisats. I första hand redovisas den enkla fördelningen för de olika momenten med procenttalen baserade på det antal lärare som svarat ja på den tidigare frågan om man bedrivit sexual- och samlevnadsundervisning (i den bemärkelse som angetts för vart och ett av ämnena). Denna tidigare fråga fungerar alltså som filterfråga för de närmast följande frågorna. I första hand ger frågan om undervisning om de enskilda momenten information i form av rangordning av momentens förekomst i undervisningen. För att ge en uppfattning om hur stor andel av lärarna som behandlat momentet ifråga, oberoende av om de angett att de undervisat om sexual- och samlevnadsfrågor under läsåret 67/68 eller ej redovisas också ja-svaren i % av hela lärarkåren för varje ämne. Genom filterfrågans sätt att fungera (se 7.3.1) utgör den procentuella andel av hela lärarkåren som undervisat om visst moment en minimiskattning, dvs minst angivet procenttal har undervisat härom. Detta gäller speciellt för lärarna i samhällskunskap, eftersom filterfrågan för övriga lärarkategorier fungerat bättre. I redovisningen efter bakgrundsdata används de först nämnda bastalen, dvs endast sådana lärare är medtagna, som gett undervisning om sexual- och samlevnadsfrågor. Detta är den relevanta redovisningsgrunden

Behandlades de nedan uppräknade momenten i undervisningen i årskurs 9 läsåret 67/68? Uppgift Ja-svar i Ja Nej Minns ej saknas % av 1281 100 99 99 98 98 98 95 94 89 88 87 76

1 1 1 3 4 8 9 9 21

95 95 95 95 94 94 92 91 86 85 84 73

72 39 34

21 53 60

70 37 32 SOU 1969: 44

Särskilda moment: biologi, eftersom vi här inte främst är intresserade av frekvenserna utan av om vissa bakgrundsdata kan förklara de resultat vi erhållit. 7.5.2 Undervisning om särskilda moment enligt biologilärarna

kristendomskunskap

ligt mer åt detta moment. Åter igen ser vi, att det är lärare med den högsta teoretiska utbildningen som varit minst aktiva. Detta gäller ju även för moment 12. Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor ger dock här inga skillnader (tabell 7.16).

7.5.3 Undervisning om särskilda moment enligt lärarna i kristendomskunskap Tabellen nederst på föregående sida anger Lärarna har tillfrågats om de behandlat nåde i formuläret upptagna momenten med uppdelning på om de behandlats i under- got eller några av de 17 uppräknade movisningen eller ej (i % av 1 233). Det mo- menten. Resultaten framgår av tabellen på ment som tagits upp i störst utsträckning nästa sida. Som för biologi redovisas först redovisas först och därefter i ordning till det hela svarsfördelningen i % av lärare som uppgivit att de bedrivit undervisning (791), som behandlats minst. Sista kolumnen ger i sista kolumnen ja-svaren i % av hela lärarja-svaren i % av alla biologilärare (1 281). De 13 första momenten ansluter relativt kåren (1 042). Det moment som behandlats mest har nära till de punkter som är upptagna i alltså tagits upp av 3/4 av lärarna. För alla handledningen. Dessa moment har också behandlats i betydligt högre grad än vad moment som är gemensamma för de båda gäller momenten 14 och 15. lärarkategorierna gäller, att biologilärarna Momenten 12, 13 och 15 har redovisats behandlat dem i större utsträckning. Momenten 13-16 är redovisade efter bakefter bakgrundsdata. Vad gäller moment 12, hur ett samlag går till, har lärare som är 45 grundsdata. Moment 13, seder och bruk i år eller yngre tagit upp detta i högre grad olika länder och olika tider, har behandlats än de äldre lärarna (tabell 7.11). Lärare i av fler kvinnliga än manliga lärare (tabell storstäderna har här högst undervisningsfre7.17). Detta är ett av de få fall där kvinnliga kvens. Lärare som har den högsta teoretiska lärare givit en mer omfattande undervisning utbildningen - kategori 3 och 4 - har i lägre än manliga lärare. Lärare under 31 år samt grad än övriga undervisat i detta moment. lärare som bor i storstäder har i högre grad Ju mer utbildning i sexual- och samlev- än de övriga kategorierna angett, att de benadsfrågor lärarna fått i desto högre grad handlat momentet. Detta gäller även för tycks de dock ha behandlat momentet (tabell lärare med viss praktisk lärarutbildning. Ju 7.12). mer utbildning lärarna har fått i sexual- och Moment 13, etiska synpunkter på sexual- samlevnadsfrågor, i desto högre grad har de livet, har de manliga lärarna ägnat sig mer undervisat i detta moment (64, 58 och 45 %, åt än de kvinnliga (tabell 7.13). Ämneslärar- tabell 7.18). Vad gäller moment 14, pornografi, finns na har här behandlat momentet i störst utsträckning. Även här ges en viss antydan till samma samband för kön och orttyp som för biologilärarna. De manliga lärarna samt läatt lärare som fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor behandlat momentet i rare i övriga kommuner har i störst uthögre grad (75 % för dem som fått utbild- sträckning behandlat pornografi (tabell 7.19). Samma gäller för lärare under 45 år. ning mot 66 % för dem som ej fått, tabell De största skillnaderna mellan lärare med 7.14). Även moment 15, pornografi, har de olika utbildning ligger mellan fil mag eller manliga lärarna behandlat mest (tabell motsvarande med resp utan praktisk utbildning. 7.15). Lärare i de tre första orttyperna har Lärare i utbildningskategori 3 - fil mag undervisat om pornografi i samma utsträckning medan de skiljer sig från lärarna i de eller motsvarande med praktisk lärarutbildning - har i mindre utsträckning än övriga övriga kommunerna, som ägnat sig betydSOU 1969: 44

Särskilda moment:

Moment

Kristendomskunskap Behandlades de nedan uppräknade momenten i undervisningen i årskurs 9 läsåret 67/68? Uppgift Ja-svar i Nej Ja Minns ej saknas % av 1 042

. Hur den kristna religionen ser på samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden 98 Trohet inom äktenskapet 88 Skilsmässa 87 Äktenskapet som institution ur religiös synpunkt 87 Kärlek som förutsättning för äktenskapet 85 Föräktenskapliga förbindelser 84 Abortfrågan ur etisk synpunkt 84 Olika moraluppfattningar om sexuella förbindelser under uppväxtåren 80 Hur man inom andra livsåskådningar och religioner ser på samlevnaden mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden 68 Familjeplanering i Sverige och andra länder 68 Sexuallivets betydelse inom äktenskapet 65 Tidiga och sena äktenskap 56 Seder och bruk i olika länder och olika tider när det gäller samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden 51 14. Pornografi 40 15. Sexuella avvikelser (t ex homosexualitet) 35 16. Självtillfredsställelse (onani) 27 17. Prostitution 24 lärare behandlat pornografi. Lärare som själva erhållit utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor har högre frekvens ja-svar än de som inte erhållit sådan undervisning (tabell 7.20). Även för moment 15, sexuella avvikelser, gäller att det är de lärare som är 45 år eller yngre, och speciellt lärarna under 31 år, som gett mest undervisning om momentet (tabell 7.21). Lärare med utbildning i sexualoch samlevnadsfrågor har i högre grad gett undervisning om sexuella avvikelser. Detta stämmer med resultaten från flera av de tidigare behandlade momenten (47 och 40 % för dem som fått utbildning, 31 % för dem som ingen fått, tabell 7.22). Moment 16, onani, har tagits upp i högre grad av manliga lärare och av lärare som är 45 år eller yngre (tabell 7.23). Lärarna i utbildningskategori 3 - fil mag med praktisk lärarutbildning - har inte i lika stor utsträckning som de övriga undervisat om

2 9 10

74 67 66

9 10 12 13

66 65 64 63

26 26 36

4 7 7

2 2 2

52 49 43

40 53

6 6

3 2

38 30

59 66 69

4 5 5

2 2 2

27 20 18

självtillfredsställelse. Lärare som inte alls erhållit utbildning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor har i mycket lägre utsträckning behandlat momentet. Däremot finns här inte någon skillnad mellan de båda grupper som fått olika mycket utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor (tabell 7.24). 7.5.4 Undervisning om särskilda enligt lärarna i samhällskunskap

moment

19 olika moment är uppräknade för denna lärarkategori. Vilka dessa är framgår av tabellen på motstående sida (först redovisas hela svarsfördelningen i % av 1 099, i sista kolumnen ja-svaren i % av 1 591). Den för lärare i samhällskunskap använda specificeringen i filterfrågan »samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet» har förmodligen vållat en del missförstånd. Då lärare som svarat nej på denna fråga i enkätformuläret instruerats att hoppa över SOU 1969: 44

Särskilda moment:

Moment 1. Samhällets hjälpåtgärder t ex barnavårdsnämndens arbete, familjerådgivning, bosättningslån, mödrapenning och barnbidrag 2. Familjeplanering i Sverige och andra länder (inkl u-länderna) 3. Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap och förlossning 4. Könsrollsfrågan 5. Vad svensk lag säger om förlovning, trolovning, utomäktenskapliga barns situation, äktenskapsförord, lysning, vigsel, rättigheter och skyldigheter inom äktenskapet, makars och barns arvsrätt, skilsmässa, adoption 6. Äktenskapet som en social institution 7. Tidiga och sena äktenskap 8. Seder och bruk i olika länder och olika tider, när det gäller samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden 9. Föräktenskapliga förbindelser 10. Abortfrågan från social synpunkt 11. Sexualbrott 12. Pornografi 13. Tonåringars sexualproblem 14. Könssjukdomar från social synpunkt 15. Prostitution 16. Sexuallivets betydelse inom äktenskapet 17. Sexuella avvikelser t ex homosexualitet 18. Verkningen av störningar i det sexuella samlivet 19. Familjeproblem under klimakteriet

Behandlades de nedan uppräknade momenten i undervisningen i årskurs 9 läsåret 67/68? Ja-svar i Uppgift % av 1 591 Minns ej saknas Nej Ja

86 83

11 14

59 51

78 70 63

21 26 31

— 3 5

1 1 1

54 49 44

47 45 44 44 34 32 26 19 18 16

46 50 49 50 61 62 68 76 76 78

5 4 5 5 4 4 4 4 4 5

3 1 2 1 2 2 2 2 2 2

32 31 30 30 24 22 18 13 13 11

9 7

87 90

3 2

2 2

6 5

närmast följande frågor där undervisningens innehåll närmare berörs, erhålles förmodligen en viss men troligen liten underskattning av andelen lärare i detta ämne som tagit upp vissa specificerade moment i sin undervisning. Att så är fallet framgår av att ett antal lärare trots nej-svar på filterfrågan markerat ja för vissa specificerade moment. I dessa fall har vi rättat oss efter markeringarna för moment. Jämfört med de moment som gäller för kristendomslärarna är spridningen i resultaten lika stor, men andelen ja-svar är genomgående lägre. Endast för ett av de gemensamma momenten har lärarna i samhällskunskap högre andel ja-svar. Detta gäller moment 2, familjeplanering i Sverige och andra länder. Eftersom lärarna i kristendomskunskap jämfört med lärarna i biologi genomgående har lägre andel som behandSOU 1969: 44

Samhällskunskap

lat olika moment, gäller också att lärarna i samhällskunskap har ännu lägre andel. Momenten 10, 12, 13, 14, 16 och 17 har redovisats efter bakgrundsdata. Moment 10, abortfrågan från social synpunkt, har i högre grad behandlats av lärare i åldern 31 år och mer än av de yngre lärarna (tabell 7.25). De lärare som inte har någon praktisk lärarutbildning har varit mest aktiva när det gäller detta moment. Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor ger här inte någon skillnad (tabell 7.26). Redovisning efter bakgrundsdata för moment 12, pornografi, visar att de manliga lärarna har behandlat momentet i högre grad än de kvinnliga (tabell 7.27). Samma resultat erhölls även för lärare i de övriga ämnena. Lärare med högsta teoretiska utbildning har lägst frekvens ja-svar, vilket också gällde för biologilärarna. Inte heller

Undervisning om preventivmedel

enl. lärarna och eleverna

här framträder någon skillnad för variabeln utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor (tabell 7.28). Moment 13, tonåringars sexualproblem, har behandlats mest av manliga lärare och lärare i åldersgrupp 2 och 3 (tabell 7.29). Samma gäller för lärare i storstäderna. Vi ser, att det åter är lärare med den högsta teoretiska utbildningen, som har behandlat tonåringars sexualproblem i minst utsträckning. Här framträder återigen skillnader i variabeln »utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor» på så sätt, att de som fått sådan utbildning i högre grad har behandlat momentet (tabell 7.30). Även moment 14, könssjukdomar från social synpunkt, har de manliga lärarna behandlat i störst utsträckning (tabell 7.31). Åldersgrupperna 1 och 3 har i högre grad angett att de tagit upp momentet. Ålders variabeln ger således inget enhetligt utslag för de olika moment som här har behandlats. Men vi ser som tidigare, att lärare med den lägre teoretiska utbildningen visar de högre frekvenserna. Lärare som har fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik har i högre grad än övriga undervisat om momentet (tabell 7.32). Moment 16, sexuallivets betydelse inom äktenskapet, uppvisar skillnader endast för variabeln lärarutbildning. Lärare utan lärarutbildning visar den högsta frekvensen (tabell 7.33). Momentet 17, sexuella avvikelser, uppvisar samma skillnader som för moment 16. Lärare utan lärarutbildning har behandlat sexuella avvikelser i större utsträckning än lärare i utbildningskategori 1-4.

7.5.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 Vad som här skall jämföras är elevernas och biologilärarnas uppgifter om undervisning om preventivmedel. 87 % av eleverna har angett att de fått rätt mycket eller en del undervisning om detta moment, medan 94 % av biologilärarna angett att de undervisat om preventivmedel. Det finns således

en god överensstämmelse mellan de båda uppgifterna.

7.6 Undervisning om andra moment än dem som specificerats i enkäten 7.6.1 Inledning För att få en uppfattning om alla moment, som lärarna kan ha behandlat, har de även fått ange, om de undervisat om andra frågor än de som beskrivits under punkt 7.5. Om lärarna svarat jakande, har de fått ange, vilka andra frågor undervisningen omfattat. Som kommer att framgå av det följande, har biologilärarna i betydligt högre utsträckning än de övriga lärarkategorierna tagit upp andra frågor än de specificerade. Eftersom denna grupp är så stor att säkerheten i resultaten blir tillfredsställande, redovisas för biologilärarna vilka dessa ytterligare frågor är. 7.6.2 Undervisning om andra moment än dem som specificerats enligt biologilärarna Har lärarna behandlat ytterligare frågor? Följande resultat har erhållits (i % av 1 233): Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

3 En så stor andel som 30 % har angett, att de inte minns. De erhållna resultaten är därigenom behäftade med betydande osäkerhet. I tabell 7.37 redovisas samtliga moment, som lärarna angett, att de ytterligare behandlat. I genomsnitt har 1,7 moment noterats. Av tabellen framgår att det är vitt skilda frågeställningar som tagits upp. Det rör sig om anatomiska frågor, utvecklingslära, teorier om sexuellt beteende, samhällets åtgärder, ungdomsproblem och andra aktuella frågor. Mest av allt har menstruation och hygien angetts. SOU 1969: 44

Undervisning om andra moment än enkätens 7.6.3 Undervisning om andra moment än dem som specificerats enligt lärarna i kristendomskunskap Som nämndes inledningsvis har kristendomslärarna inte i lika stor utsträckning som biologilärarna behandlat ytterligare moment. Resultaten ser ut på följande sätt (i % av 791): Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

3 Kristendomslärarna har i ännu större utsträckning svarat att de inte minns. Osäkerheten i resultaten är således stor. 7.6.4 Undervisning om andra moment än dem som specificerats enligt lärarna i samhällskunskap På frågan om lärarna behandlat ytterligare moment är fördelningen följande (i % av 1 099): Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

3 Jämfört med de övriga lärarkategorierna har lärarna i samhällskunskap i lägst utsträckning angett. att de behandlat ytterligare frågor.

7.7 Uppvisande

preventivmedel

I det formulär som ställdes till biologilärarna ingick en fråga om de visade preventivmedel i undervisningen. Följande svarsfördelning har erhållits (i % av 1 232): Ja

Nej

Uppgift saknas

1 Av kommentarer som några lärare gjort bredvid frågan framgår det, att den uppfattats på något olika sätt. Vissa lärare har svarat jakande på frågan endast om de visat SOU 1969: 44

själva preventivmedlen, medan andra svarat ja om de visat bilder och fotografier eller gjort teckningar av preventivmedel. I hur stor utsträckning de olika tolkningarna gjorts går inte att bestämma. Bland de 28 % som svarat att de visat preventivmedel finns således även en del lärare som endast visat avbildningar. Ju yngre lärarna är i desto högre grad har de visat preventivmedel (tabell 7.38). För orttyp finns en tendens att med tilltagande befolkning i orterna tilltar även frekvensen av att ha visat preventivmedel. De största skillnaderna finns emellertid mellan lärare i storstäderna och lärare i övriga orttyper. Högst frekvens för att ha visat preventivmedel finns hos lärare med övrig utbildning och vidare hos lärare med anställningsformen extra och timlärare. Lärarnas utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor ger inte något större utslag på beteendet härvidlag (tabell 7.39).

7.8 Förekomst av samverkan person i undervisningen

med

annan

7.8.1 Inledning I detta avsnitt har lärarna fått svara på om de samverkat med någon kollega eller annan person i undervisningen om samlevnadsfrågor. I de fall då samverkan förekommit har vi frågat vilka kolleger eller andra personer denna har gällt.

7.8.2 Samverkan enligt biologilärarna Biologilärarnas svar på frågan om de samverkat med någon annan ges nedan (i % av 1 232): Ja

Nej

Uppgift saknas

1 Nära hälften av biologilärare som undervisat i sexualkunskap har således haft någon form av samverkan. De manliga lärarna har samarbetat med andra personer mer än de kvinnliga (tabell 7.40). I orttyperna 2-4 har

Samverkan Lärare i: KristendomsBiologi kunskap

Samhällskunskåp

Barnavård

19 Annan lärare

Skolläkare

Skolsköterska

Annan person

Uppgift saknas

lärarna haft samverkan i exakt samma utsträckning, medan lärarna i storstäderna i mycket lägre omfattning samarbetat med andra (47 mot 31%). Lärare med lägst teoretisk utbildning och särskilt ämneslärare, har samarbetat i hög grad med andra. Vem har lärarna samverkat mest med? Svaren framgår av ovanstående tabell (i % av 556). Det är intressant att se, att 1/4 av de lärare som samverkat med någon annan vänt sig till sina ämneskolleger. En lika stor andel har vänt sig till lärare i barnavård. Mest samverkan har förekommit med andra lärare som i sin undervisning har att ta upp sexual- och samlevnadsfrågor.

kunskap visar sig inte alls ha samverkat med sina ämneskolleger, vilket i så hög grad förekom bland biologilärarna. Svarsfördelningen på frågan är följande (i % av 260; se tab nederst på sidan). Majoriteten av lärarna har samverkat med biologilärarna. De har i nästan lika hög grad som biologilärarna samverkat med lärarna i samhällskunskap. Det finns en tendens att även kristendomslärarna samverkat mest med andra lärare som undervisar om sexual- och samlevnadsfrågor.

7.8.3 Samverkan enligt lärarna i kristendomskunskap

7.9.1 Använda hjälpmedel enligt biologilärarna Biologilärarna har fått ange, vilka hjälpmedel de använt i sexualundervisningen. I genomsnitt har lärarna använt 2,6 hjälpmedel och endast 1 % har inte använt några alls. Resultaten framgår av tabellen nedan (i % av 1 231). I störst utsträckning har således planscher och film eller bildband använts. Nära 1/3 har angett, att de använt sig av andra hjälpmedel. Vilka dessa hjälpmedel är redovisas i tabell 7.43. Av den tredjedel som angett annat hjälpmedel har 58 % specificerat olika böcker, 19 % optiska hjälpmedel, 1 7 % skriftliga hjälpmedel, 1 4 % olika modeller och 37 % övriga hjälpmedel. 7.10

Undervisningsklimat

7.10.1 Inledning Frågan om någon del av undervisningen om sexual- och samlevnadsfrågor har ägnats åt

Skolsköterska

Annan person

Uppgift saknas

frågor från eleverna eller diskussion tillsammans med klassen har ställts till samtliga lärare. Ett ja-svar på denna fråga behöver nödvändigtvis inte betyda att frågor och diskussion verkligen förekommit. Av kommentarer i vissa formulär framgår, att lärarna kan ha svarat ja om de uppmanat till frågor eller diskussion fastän eleverna inte tagit tillfället i akt. De kan också ha svarat ja, fastän de bara ägnat sig åt frågor eller diskussion i en del av klassen eller i någon av klasserna där lärarna undervisat. 7.10.2 Undervisningsklimat enligt biologilärarna En överväldigande majoritet anger, att de ägnat en del av sexualundervisningen åt frågor eller diskussion. Svaren framgår av nedanstående tabell (i % av 1 234): Ja

Nej

Uppgift saknas

—

På frågan om pojkar och flickor undervisats tillsammans har följande svar erhållits (i % av 1 233): Ja, hela tiden

Ja, en del av tiden Nej

Uppgift saknas

1 En stor majoritet anger, att samundervisning förekommit. Endast 1 % svarar, att någon sådan inte förekommit. Genom en uppskattning efter svaren på elevernas inställ-

Bandspelare

Film eller bildband

Radioprogram

Planscher

Annat

Inga hjälpmedel t Uppgift användes saknas

1 SOU 1969: 44

Undervisningsklimat

Flickornas inställning Pojkarnas inställning

Mycket positiv

Positiv

Likgiltig

57 49

39 45

1 2

ning till sexualundervisningen, där lärarna angett flickors och pojkars inställning var för sig, får man fram att knappt 1 % angett enbart pojkars eller enbart flickors inställning. Sådana lärare kan förmodas ha undervisat i en klass, där enbart det ena könet är representerat, och de utgör största delen av dem som svarat nej. En del av de lärare som angett att samundervisning förekommit en del av tiden kan ha svarat så på grund av att de undervisat i flera klasser, bland vilka någon klass innehållit enbart pojkar eller enbart flickor. Hur många sådana fall det finns går inte att avgöra.

Uppgift saknas

Hur tror lärarna att elevernas inställning till undervisningen om samlevnadsfrågor var? Lärarna har sannolikt gjort en sammanvägning av flera aspekter, som kan läggas på undervisningen. Dessa kan vara innehållet, kvantiteten och metoderna att förmedla kunskaperna. Vad undervisningen skall omfatta framgår av Skolöverstyrelsens rekommendationer men kan naturligtvis modifieras av lärarna. Eleverna kan reagera olika beroende på när undervisningen sätts in och vilken erfarenhet av frågor rörande sexualliv och samlevnad de tidigare hade.

Uppgift saknas

7.11.2 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen enligt biologilärarna Biologilärarna har bedömt elevernas inställning till sexualundervisningen som positiv. Följande resultat har erhållits (i % av 1 233; se tab överst på sidan). Flickorna antas vara mer positiva än pojkarna. Längre ned på den negativa sidan av skalan än till likgiltig, har lärarna inte ansett sig behöva gå. Den bild man här får av undervisningen ter sig härigenom ytterligt ljus.

7.10.4 Undervisningsklimat enligt lärarna i samhällskunskap Lärarna i samhällskunskap skiljer sig från de övriga lärarkategorierna, när det gäller att ge eleverna möjlighet att fråga och diskutera. 79 % mot över 90 % för de övriga har gett eleverna denna möjlighet. Svaren framgår av tabellen nedan (i % av 1 099):

48 Uppgift saknas

7.11.1 Inledning

93 Flickornas inställning Pojkarnas inställning

Vet ej

7.11 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen

Kristendomslärarna har i ungefär samma utsträckning som biologilärarna ägnat viss tid av undervisningen åt frågor och diskussion. Följande svar har erhållits (i % av 790): Nej

Nej

Mycket negativ

7.10.3 Undervisningsklimat enligt lärarna i kristendomskunskap

Negativ

Mycket positiv

Positiv

Likgiltig

34 27

56 56

2 6

Negativ

Mycket negativ

Vet ej

Uppgift saknas

SOU 1969: 44

Elevernas inställning. Jämförelse med elevernas

för kristendomslärarna reduceras andelen »uppgift saknas» till 9 % för både flickornas och pojkarnas inställning. Dessa procenttal tillsammans med andelen »vet ej»-svar gör dock att uppgifterna är behäftade med en viss osäkerhet. Det är intressant att se, att ingen av lärarkategorierna bedömt elevernas inställning som negativ.

7.11.3 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen enligt lärarna i kristendomskunskap Först skall vi betrakta kristendomslärarnas bedömning av elevernas inställning (i % av 793; se tab nederst på föreg. sida). Det förefaller som om kristendomslärarna bedömde elevernas inställning som mindre positiv än biologilärarna. Om vi bara ser till de positiva svaren gäller för flickorna procenttalen 90 mot 96 och för pojkarna 83 mot 94. Att dessa olikheter finns, beror dock på att kristendomslärarna i högre utsträckning angett att de inte vet, och att de inte besvarat frågan. En del av uppgifterna som saknas kan förklaras med att vissa klasser enbart består av ettdera könet. Klasser där det enbart finns pojkar och som således redovisas som »uppgift saknas» för flickornas inställning, utgör 2 % och klasser med enbart flickor 6 % . Andelen »uppgift saknas» reduceras därigenom till 2 resp 3 %. Det finns emellertid en skillnad för alternativet »mycket positiv». Detta har angetts i betydligt högre grad av biologilärarna. Liksom biologilärarna har inte heller kristendomslärarna bedömt några elevers inställning som negativ.

7.11.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 Man får således en ljus bild av elevernas inställning till sexualundervisningen. Lärarnas bedömning backas upp av de uppgifter eleverna lämnar om sin principiella inställning till sexual- och samlevnadsundervisning Eleverna tycker i mycket hög grad att det är bra att sexual- och samlevnadsfrågor tas upp till behandling och flertalet av dem har angett önskemål om mer undervisning än som förekommit. Om man ser till vilket omdöme eleverna ger om den undervisning de fått läsåret 67/68 erhålles vid första påseende en något annorlunda bild. Skillnaderna i sättet att mäta måste dock beaktas här. Lärarnas svar gäller en bedömning av majoriteten av eleverna i klassen (klasserna), och en negativ minoritet föranleder inte läraren att ange att majoriteten av eleverna är negativa. Elevens svar gäller enbart honom/henne själv, och det kan därför vara riktigt att en del elever angett sig som negativa utan att läraren behöver ange flertalet som negativa. Det kan också tänkas att elever som ansett undervisningen vara dålig, ändå visat så mycket intresse för ämnesområdet, att läraren upplevt deras inställning som positiv. Det får därmed anses tveksamt om ens de relativt stora andelar av eleverna som för undervisningen i kristendomskunskap och samhällskunskap betecknat denna som »varken bra eller dålig» eller som »då-

7.11.4 Bedömning av elevernas inställning till undervisningen enligt lärarna i samhällskunskap Liknande resultat som för kristendomslärarna har här erhållits, dock något mer markerade. Resultaten framgår av tabellen nedan (i % av 1 101). Lärarna i samhällskunskap har i ännu högre grad än kristendomslärarna angett att de inte vet och har också större andel »uppgift saknas». Med samma beräkningar som

Flickornas inställning Pojkarnas inställning SOU 1969: 44 4—914428

uppgifter

Mycket positiv

Positiv

Likgiltig

Negativ

Mycket negativ

Vet ej

Uppgift saknas

26 19

55 52

2 6

— —

6 4

11 19 49

Jämförelse med elevernas uppgifter lig» (64 % för kristendomskunskap och 57 % för samhällskunskap) kan anses oförenliga med lärarnas uppgifter. Det kan dock noteras att skillnaden mellan biologilärarna och de övriga två kategorierna har sin motsvarighet på elevsidan.

50 SOU 1969: 44

8.1 Upplevelse av att undervisa

Inledning

I detta kapitel skall lärarnas attityder till uppgiften att undervisa i sexual- och samlevnadsfrågor studeras. Attityderna till denna uppgift har här mätts som lärarens intresse för undervisningen, upplevd svårighetsgrad och upplevelse av möjligheterna att bedriva föreskriven undervisning. Mellan lärarnas attityder i detta avseende och den undervisning som bedrivs råder ett ömsesidigt beroende. Dels bidrar erfarenheter från undervisningen till att forma attityderna, dels påverkas undervisningen av lärarnas attityder. Förutom bakgrundsvariablerna kommer här förekomst av sexual- och samlevnadsundervisning samt, vid upplevd svårighetsgrad, förekomst av samverkan i undervisningen att användas som förklaringsvariabler. Även lärarnas utbildning för undervisning i dessa frågor kan tänkas påverka intresset och upplevd svårighetsgrad. Särredovisning kommer även att ske efter denna variabel.

Vidare skall, liksom i tidigare kapitel, effekten av bortfallet studeras för vissa utvalda variabler, här intresse för undervisningen och uppgiftens svårighetsgrad.

8.2 Intresse för

undervisningen

8.2.1 Intresse för undervisningen enligt biologilärarna

Vid redovisningen av resultat i detta kapitel har genomgående de lärare uteslutits, som ansett att sexualundervisning ej bör förekomma i skolan. Som tidigare framgått rör det sig endast om ett fåtal lärare.

I föregående kapitel har vi sett att 96 % av biologilärarna har angett att de undervisat i sexualkunskap. En övervägande andel anser också att denna undervisning är en intressant uppgift (i % av 1 279; se tab nedan). 92 % av biologilärarna anser alltså att det är mycket eller ganska intressant att undervisa i sexualkunskap. Uppdelning på bakgrundsvariabler ger skillnader främst för kön, civilstånd och lärarutbildning (tabell 8.1). Männen är mer intresserade än kvinnorna (60 % för mycket intressant mot 50 % bland kvinnorna). Åldersvariabeln ger mycket små skillnader men visar dock på en tendens att intresset minskar med stigande ålder. Vid samtidig uppdelning på kön och ålder ser man att skillnader mellan åldersgrupperna i stort sett enbart gäller för männen och att skillnader-

Mycket intressant

Ganska intressant

Inte särskilt intressant

Inte alls intressant

Ingen åsikt

Uppgift saknas

1 SOU 1969: 44

Intresse: biologilärarna;

kristendomslärarna

na mellan män och kvinnor försvinner i den äldsta åldersgruppen. Detta framgår i nedanstående tabell som för varje kategori av lärare visar hur stor andel som tycker att undervisningen är mycket intressant (i % ) :

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

46—

år

Av de gifta lärarna anser 58 % att det är mycket intressant att undervisa i sexualkunskap. Motsvarande andel bland ogifta biologilärare är 46 % . Särredovisning efter lärarutbildning ger här inte något entydigt mönster. Utbildningskategori 1 och 4 avviker åt olika håll från övriga ifråga om andel lärare som tycker undervisningen är mycket intressant med 67 % resp 41 % mot 59, 54 och 57 % för övriga kategorier. Skillnaderna ligger dock i fördelningen på mycket eller ganska intressant och försvinner om dessa båda alternativ samredovisas. I tabell 8.2 redovisas intresse för undervisningen efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med lärarutbildningen. Tabellen ger en antydan till att lärare utan utbildning i mindre grad skulle anse att undervisningen är mycket eller ganska intressant. Skillnaden är dock liten (93 och 9 4 % mot 8 6 % ) . Någon särredovisning efter förekomst av undervisning i sexualkunskap har inte gjorts för biologilärarna då så stor andel (96 %) har undervisat.

logi och 76 % i kristendomskunskap) och är också mindre intresserade av att undervisa i sexual- och samlevnadsfrågor. På frågan till kristendomslärarna om de tyckte det var en intressant uppgift att undervisa i sexualetik och familjekunskap erhölls följande svarsfördelning (i % av 1 035; se tab nederst på sidan). Bland kristendomslärarna tycks det råda större variationer i uppfattningen än bland biologilärarna, redovisning efter bakgrundsdata gav här skillnader i samtliga fall (tabell 8.3). Manliga lärare är som förut mer intresserade (50 % mot 41 % ) , de kvinnliga lärarna har dock här svårare att ta ställning (9 % för ingen åsikt). Uppdelning efter ålder visar att de äldsta lärarna är mindre intresserade än de yngre. Vid samtidig uppdelning på ålder och kön erhålles följande svarsfördelning för alternativet »mycket intressant» (i % ) :

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

4 6 - - år

39 Kristendomslärarna har i lägre grad än biologilärarna undervisat om de angivna momenten, i kristendomskunskap benämnda sexualetik och familjekunskap (96 % i bio-

På samma sätt som hos biologilärarna tenderar skillnader mellan könen att försvinna med åldern. Gifta lärare är mer intresserade än ogifta (49 resp 37 % för mycket intressant). Samma tendens kunde iakttagas för biologilärarna. Skillnaderna beträffande orttyp ligger huvudsakligen i fördelningen på »mycket intressant» och »ganska intressant» där orttyp 1 och 4 har större andel för det första alternativet. Redovisning efter lärarutbildning ger inte något entydigt mönster, inte heller är det samma kategorier som för biologilärarna som avviker. Här är det kategori 5 som har högsta andelen för mycket intressant (57 %)

Mycket intressant

Ganska intressant

Inte särskilt intressant

Inte alls intressant

Ingen åsikt

Uppgift saknas

8.2.2 Intresse för undervisningen enligt lärarna i kristendomskunskap

52 SOU 1969: 44

Intresse: samhällslärarna och kategori 3 som har den lägsta (39 % ) . Extra lärare och timlärare är mer intresserade (56 %) än övriga lärare (44 resp 45 % ) . Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen tycks ha större betydelse för intresset för undervisningen när det gäller kristendomslärarna än för biologilärarna (tabell 8.4). Ju mer undervisning man har fått, desto mer intressant tycker man att det är att undervisa. 63 och 53 % av dem som fått undervisning tycker att det är mycket intressant, 42 % av dem som ej fått undervisning anser detsamma. Även förekomst av undervisning i dessa frågor har stor betydelse för intresset (tabell 8.5). 53 % av dem som undervisat och 30 % av dem som ej undervisat tycker att det är mycket intressant. Här är det naturligtvis två olika aspekter som inverkar. Dels att lärare som inte tycker att det är intressant inte undervisar i dessa frågor, dels att lärare, som av andra anledningar inte har undervisat, har svårt att uttala sig om hur pass intressant det är.

ning på kön och ålder visar dock att vissa skillnader beroende på ålder kan urskiljas. Detta gäller både för män och kvinnor, för männen minskar intresset dock först i den äldsta åldersgruppen, för kvinnorna redan i den mellersta. Följande tabell anger andel svar för alternativen »mycket» eller »ganska intressant» (i % ) :

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

46—

år

Lärarna i samhällskunskap har i mindre grad än lärarna i de båda övriga ämnena undervisat i de områden som här ansetts höra till sexual- och samlevnadsundervisningen. De tycker också i mindre grad än de andra lärarna att det är en intressant uppgift att undervisa i dessa frågor. Svarsfördelningen på frågan om intresset är (i % av 1 583; se tab nedan). Andelen för mycket intressant var för biologilärarna 57 %, för kristendomslärarna 48%. Varken kön, ålder eller civilstånd tycks här ha någon betydelse för intresset för undervisningen (tabell 8.6). Samtidig uppdel -

Uppdelning på orttyp visar att lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle vara mera intresserade än framför allt lärare i »övriga städer» (33 resp 22 % för »mycket intressant»). Skillnaden ligger dock på fördelningen mellan »mycket» och »ganska intressant». Lärarna med den högsta teoretiska utbildningen visar sig vara de minst intresserade (25 och 23 % för »mycket intressant») och de utan lärarutbildning de mest intresserade (36%). Lärare i gruppen extra lärare och timlärare är också mer intresserade än ordinarie och extra ordinarie lärare (36 resp 25 och 29 % för »mycket intressant»). Även för kristendomslärarna var dessa kategorier de som var mest intresserade. Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor tycks, liksom för kristendomslärarna, ha en viss betydelse för intresset för undervisningen (tabell 8.7). 36 resp 37 % av lärare som fått utbildning i dessa frågor i samband med grundutbildningen tycker att det är en mycket intressant uppgift att undervisa, 24% av dem som ej fått sådan utbildning av anser detsamma. De som inte har undervisat i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad anser dels att undervisningen är

Mycket intressant

Ganska intressant

Inte särskilt intressant

Inte alls intressant

Ingen åsikt

Uppgift saknas

8.2.3 Intresse för undervisningen enligt lärarna i samhällskunskap

SOU 1969: 44

Svårighetsgrad:

biologilärarna % inte särskilt eller inte alls intressant

Ämne Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

mindre intressant (17 mot 33 % för »mycket intressant»), dels har de svårare att ta ställning (tabell 8.8). Exakt samma mönster framträdde ifråga om kristendomslärarna. I stort sett kan följande tendenser urskiljas i materialet, även om de inte alltid gäller *ör alla tre ämnena eller skillnaderna inte alltid är så stora att de skulle beaktas enligt tumregeln: männen är mer intresserade än kvinnorna, yngre lärare och gifta lärare är mer intresserade, och extra lärare eller timlärare är mer intresserade än övriga. För orttyp föreligger olika mönster inom de tre ämnena men orttyp 5 (övriga kommuner) ligger relativt väl till inom alla ämnena. Utbildningskategorierna 3 och 4 är de minst intresserade med undantag av kategori 4 i kristendomskunskap. Lärare som fått utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor anser också i högre grad att undervisningen är intressant, liksom lärare som har undervisat i sexual- och samlevnadsfrågor.

8,2.4 Bortfallets effekt på intresse för undervisningen Med antagandet att dubbelt så många bland individerna i bortfallet som bland svarsindividerna anser att undervisningen är »inte särskilt» eller »inte alls intressant» fås de svarsandelar som framgår av tab ovan. Om vårt antagande alltså skulle gälla i verkligheten, kan vi konstatera att bortfallets snedvridande effekt här är obetydlig.

7 7 8 8 17 18

8.3 Upplevelse av

svårighetsgraden

8.3.1 Upplevelse av svårighetsgraden enligt biologilärarna Två frågor rörande svårighetsgraden ingår i enkäten, dels om lärarna generellt sett tycker att det är svårt att undervisa i sexualoch samlevnadsfrågor dels om de tycker några moment är särskilt besvärliga. Svarsfördelningen för biologilärarna är enligt följande (i % av 1 281; se även tab nederst): Vissa moment särskilt besvärliga: Ja

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

3 Även om endast 13 % anser att det generellt sett är svårt att meddela denna undervisning, så anser dock även en del av de övriga lärarna att vissa moment kan vara särskilt besvärliga. De lärare som angett att de funnit något eller några moment särskilt besvärliga har uppmanats att ange vilka moment detta gäller och skälen härför. Totalt har 467 omnämnanden gjorts och i genomsnitt har varje lärare som svarat på denna fråga nämnt 1,3 moment. I 221 fall ( = 1 7 % av lärarna i biologi) har momentet »etiska synpunkter på sexuallivet i annat sammanhang än vid föräktenskapliga förbindelser» (tabell 8.9) nämnts. Som skäl för svårigheten

Generellt sett: Mycket svårt

54 Ganska svårt

Inte särsk. sv. Inte alls svårt

41 Ingen åsikt

Uppgift saknas

43 SOU 1969: 44

Svårighetsgrad: att undervisa i detta moment anges främst att det är svårt för läraren att tala om detta p g a de olika moraluppfattningarna, det är svårt att vara objektiv och inte verka moraliserande. Övriga moment har nämnts av långt färre; 64 lärare har angett momentet »hur ett samlag går till» med den vanligaste motiveringen »blygsel hos läraren och/eller eleverna»; 50 lärare har nämnt momentet »föräktenskapliga förbindelser» med i stort sett samma motiveringar som vid det först angivna momentet. Dessa moment hör också till dem som relativt få lärare angivit att de undervisat om. En rangordning av vilka moment som upplevs som särskilt besvärliga kan inte göras utan vidare utifrån sammanställningen i tabell 8.9, då de moment som angivits i formuläret täcker in ämnesområden av olika omfång. För att t ex kunna avgöra om biologilärarna anser att etiska synpunkter på sexuallivet är svårare att undervisa om än den mer faktabetonade sexualkunskapen, måste en sammanräkning göras av samtliga de moment som kan anses tillhöra respektive område. Resultaten av den första frågan, om läraren generellt sett anser att det är svårt att undervisa, har särredovisats, däremot inte svaren på frågan om några moment är särskilt besvärliga. Det måste påpekas att de lärare som angett att det är svårt att undervisa i sexualkunskap kan ha haft olika utgångspunkter för sitt svar. En del av lärarna kanske upplever det som svårt att på ett naturligt sätt behandla ett så pass känsligt ämnesområde, andra lärare kan mera ha menat att det är svårt att få undervisningen så bra och effektiv som de skulle önskat, t ex beroende på bristande utbildning för sådan undervisning hos dem själva, brist på lämpliga hjälpmedel, brist på riktlinjer för den etiska sidan av undervisningen. Särredovisning efter bakgrundsdata (tabell 8.10) ger skillnader främst för ålder och orttyp. Ju äldre lärarna är i ju högre grad har de markerat alternativet »inte alls svårt». En samtidig uppdelning på kön och ålder visar olika mönster för män SOU 1969: 44

biologilärarna

och kvinnor. För kvinnorna gäller det linjära sambandet ifråga om ålder och svårighetsgrad, medan det för männen främst är den högsta ålderskategorin som avviker från de båda övriga. För alternativet »inte alls svårt» fås då följande tabell (i % ) :

Kvinnliga lärare

—30

31—45

46— år

52 Det funna sambandet mellan ålder och svårighetsgrad kan förklaras på flera sätt. Förhållanden som var för sig eller tillsammans skulle ge ett sådant samband är t ex följande: a Ju mer erfarenhet av undervisning desto större säkerhet b Yngre lärare har större krav på undervisningen i detta ämne. Skillnaderna ifråga om orttyp gäller främst alternativen »inte särskilt svårt» och »inte alls svårt» där orttyp 2 och 4 har helt motsatta fördelningar, 34 resp 46 % för orttyp 2 och 46 resp 39 % för orttyp 4. Biologilärarnas utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor tycks inte ge någon förklaring till skillnader i upplevd svårighetsgrad (tabell 8.11). Enda nämnvärda skillnaden framträder ifråga om deltagande i fortbildningskurs och gäller där endast skillnader i fördelningen på »inte särskilt» och »inte alls svårt». Bland lärare som undervisat i sexualkunskap har 56 % av dem som ansett undervisningen mycket eller ganska svår samverkat med annan person. Bland lärare som ansett undervisningen inte särskilt eller inte alls svår har endast 40 resp. 44 % samverkat, vilket framgår av tabell 8.12. 8.3.2 Upplevelse av svårighetsgraden enligt lärarna i kristendomskunskap Kristendomslärarna anser i högre grad än biologilärarna att det generellt sett är svårt att undervisa i sexual- och samlevnadsfrågor. De anser däremot inte i lika hög grad att vissa moment är särskilt besvärliga. 55

Svårighetsgrad:

kristendomslärarna

Generellt sett: Mycket svårt

Ganska svårt

Inte särskilt svårt

Inte alls svårt

Ingen åsikt

5 Svarsfördelningen på de båda frågorna är (i % av 1 034; se även tab ovan):

Uppgift saknas

Vissa moment särskilt besvärliga:

här något entydigt mönster. Vid sammanslagning av alternativen »mycket eller ganska svårt» erhålles följande fördelning (i %):

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Utbildningskategori:

43 % av biologilärarna angav att uppgiften inte alls var svår medan 21 % av kristendomslärarna anser detsamma. De senare har också mycket svårare att ta ställning till frågan om något moment är särskilt besvärligt, hela 19 % har här angett »vet ej». Skillnaderna mellan biologi- och kristendomslärarnas uppfattning om svårighetsgraden kan tänkas ha flera orsaker, t ex skillnad i utbildning, skillnad i ämnesområden. Vilka moment som av kristendomslärarna upplevs som särskilt besvärliga framgår av tabell 8.13. Totalt har 445 omnämnanden gjorts och i genomsnitt har varje lärare som besvarat frågan nämnt 2.1 moment. Spridningen över momenten är dock mycket stor. De moment som främst angivits rör sexuella avvikelser och onani. Särredovisning efter bakgrundsdata ifråga om uppgiftens svårighetsgrad ger nämnvärda skillnader för kön, civilstånd och lärarutbildning (tabell 8.14). I biologi framträdde inga stora skillnader för just dessa variabler, däremot för ålder och orttyp. Kvinnliga lärare anser att undervisningen är svårare än manliga lärare (41 resp 34 % för mycket eller ganska svårt). Vid samtidig uppdelning på kön och ålder framträder fortfarande inte några skillnader som kan hänföras till åldersvariabeln. Gifta lärare har i högre grad markerat »inte alls svårt» (22 % mot 11 %), de ogifta är också mera osäkra. Samma tendens kunde urskiljas för biologi, dock inte lika markerad. Lärarutbildningsvariabeln ger inte heller

1 2

50 32 41 33 27 I stort sett kan alltså sägas att det är manliga lärare, gifta och lärare utan lärarutbildning som anser att uppgiften är minst besvärlig. Samma grupper ansåg också i högre grad än övriga att undervisningen var intressant. Lärarnas utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor har en viss betydelse för upplevelse av svårighetsgraden (tabell 8.15). 26 % av dem som fått mest utbildning i samband med grundutbildningen anser att det är mycket eller ganska svårt att undervisa, 40 % av dem som ej fått någon undervisning anser detsamma. Även lärare som deltagit i fortbildningskurs inom detta område anser i mindre grad att det är mycket eller ganska svårt (26 % mot 38 %). Deltagande i studiedagar gav däremot ej några skillnader. På samma sätt som gällde vid intresset för undervisningen framträder skillnader vid uppdelning efter förekomst av undervisning i sexualetik och familjekunskap (tabell 8.16). Lärare som inte har undervisat tycker dels i högre grad att undervisningen är svår dels har de svårare att uttala någon åsikt. Upplevd svårighetsgrad tycks inte, i motsats till hos biologilärarna, ha någon betydelse för i vilken grad man samverkat i undervisningen med andra personer (tabell 8.17). 8.3.3 Upplevelse av svårighetsgraden enligt lärarna i samhällskunskap Av lärarna i de tre ämnena upplever kristendomslärarna sexual- och samlevnadsunSOU 1969:44

Svårighetsgrad: samhällslärorna Generellt sett: Mycket svårt

Ganska svårt

Inte särskilt svårt

Inte alls svårt

Ingen åsikt

Uppgift saknas

1 Vissa moment särskilt besvärliga: Ja

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

3 Lärare som inte har utbildning som meddervisningen som svårast, därnäst lärarna i ger behörighet att undervisa på högstadiet samhällskunskap och minst svår anser bioär de som anser att undervisningen är minst logilärarna att den är. För lärarna i samsvår. Andelen i olika lärarutbildningskatehällskunskap erhålles följande fördelning på de båda frågorna om svårighetsgraden (i % gorier som anser undervisningen som »inte av 1 583; se tab överst på sidan). särskilt» eller »inte alls svår» är nämligen 692 omnämnanden har gjorts om moment (i%): som ansetts särskilt besvärliga (tabell 8.18). 1 2 3 4 5 Genomsnittligt har 3,1 moment nämnts av Utbildningskategori: de lärare som svarat på denna fråga. Sprid71 65 63 61 74 ningen över olika moment är stor. De oftast angivna momenten är sexuella avvikelser, Extra lärare och timlärare tycker att unangivet i 94 fall, tonåringars sexualproblem, dervisningen är mindre svår än övriga lära73 fall, verkningar av störningar i det sexure. Samma resultat erhölls bland kristenella samlivet, 66 fall, och sexuallivets betydomslärare och en svag tendens åt samma delse inom äktenskapet, 60 fall. Det vanligaste motivet — av dem som specificerats — håll fanns även bland biologilärarna. Redovisning efter utbildning i sexual- och är i samtliga fall bristande kunskaper och samlevnadsfrågor ger inte samma entydiga utbildning hos läraren. Uppdelning efter bakgrundsdata (tabell mönster som för de andra ämnena (tabell 8.19) ger i regel små eller inga skillnader. 8.20). De som fått mest utbildning i samband med lärarutbildningen och de som Materialet ger en antydan om att äldre läingen utbildning fått har ungefär samma rare tycker att det är svårare - tvärtemot andel för »mycket» eller »ganska svårt» (22 vad som var fallet i biologi - och att ogifta resp 25 %), den mellersta gruppen har lärare dels tycker att det är svårare, dels har högre andel (36 % ) . För svarsalternatisvårare att ta ställning. Skillnaderna här är ven »inte särskilt» och »inte alls svårt» erdock små och skulle enligt tumregeln inte särskilt beaktas. Samtidig uppdelning på hålles dock ett linjärt samband, innebärande att ju mer utbildning man fått i desto högre kön och ålder visar att den iakttagna tengrad tycker man att undervisningen inte är densen för ålder i stort sett endast gäller för svår (72, 69 resp 62 % ) . kvinnliga lärare. Följande fördelning för Särredovisning efter deltagande i fortbild»mycket» eller »ganska svårt» erhålles: ningskurs har inte gjorts här, då så få av lärarna i samhällskunskap deltagit i sådan. 31—45 46— år —30 Deltagande i studiedagar där sexual- och samlevnadsfrågor behandlats har, liksom i Manliga 29 26 21 lärare övriga ämnen, inte haft någon betydelse för Kvinnliga upplevd svårighetsgrad. 35 23 lärare 20 SOU 1969: 44

Utrymme för undervisningen:

biologi

Lärare som inte har undervisat i sexualoch samlevnadsfrågor uttalar inte, som kristendomslärarna gjorde, att de i högre grad anser undervisningen mycket eller ganska svår. Däremot är de även här osäkra och anger i lägre grad än lärare som undervisat att undervisningen är »inte särskilt» eller »inte alls svår» (51 resp 70 % i tabell 8.21). I vilken mån man har samverkat med annan person i sexual- och samlevnadsundervisningen har här inte något samband med upplevd svårighetsgrad (tabell 8.22). Endast när det gäller biologilärarna har vi funnit ett samband mellan dessa två variabler. Av detta och motsvarande avsnitt inom övriga ämnen har det framgått att de variabler som använts för att försöka förklara variationer i upplevd svårighetsgrad ofta har haft olika förklaringsvärde inom olika ämnen. I stort sett kan sägas att utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor - med undantag av deltagande i studiedagar - liksom förekomst av undervisning, för de två ämnen detta gäller, är de variabler som genomgående över alla ämnen bäst tycks förklara skillnader. I samtliga ämnen finns också tendenser - dock mer eller mindre starka till att män, gifta lärare, extra lärare och timlärare, och i viss mån även lärare utan lärarutbildning tycker att undervisningen är mindre svår än övriga lärare. Ifråga om ålder gäller att yngsta åldersgruppen i biologi tycker att det är svårast, i övriga ämnen tycker äldsta åldersgruppen att det är svårast.

8.3.4 Bortfallets effekt på upplevd svårighetsgrad Om hänsyn tas till bortfallet, där vi antagit att dubbelt så stor andel av lärarna i bort-

fallet anser att undervisningen är ganska eller mycket svår, erhålles följande andelar för svarsalternativen »ganska» eller »mycket svår»; se tab nederst på sidan). Inte heller här är bortfallseffekten - med vårt antagande - av någon större betydelse.

8.4 Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning 8.4.1 Enligt biologilärarna Svaren på frågan om lärarna anser att den nuvarande timplanen medger undervisning i önskvärd omfattning ger följande fördelning (i % av 1 279): Ja

Nej

42 Kristendomskunskap Samhällskunskap

58 Uppgift saknas

Utgångspunkten för svaren på denna fråga kan vara mycket olika. Varken i läroplan för grundskolan eller i handledningen står angivet hur många timmar sexual- och samlevnadsundervisningen bör omfatta. »Önskvärd omfattning» blir alltså ett subjektivt begrepp. En del lärare relaterar sitt svar till den faktiska tid som de ägnat åt undervisningen, andra kan ha relaterat det till någon »tänkt» tid, som de anser finns implicerad i läroplanen och handledningens föreskrifter. Ytterligare andra lärare kan vara ovilliga att undervisa i sexualkunskap och skyller - kanske omedvetet - på tidsbrist för att slippa ifrån undervisningen. Resultaten kan alltså ej direkt tydas som att lärarna tagit ställning för eller emot en utökning av omfattningen av sexualundervisningen. Det är dock klart att en rätt stor andel av lärarna upplever en viss tidsbrist i detta sammanhang.

% mycket eller ganska svårt

Ämne Biologi

Vet ej

Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

13 14 36 39 25 27 SOU 1969:44

Utrymme för undervisningen: I tabell 8.23 redovisas denna fråga mot kön och ålder. Männen har i högre grad svarat att de anser att sexualundervisning kan ske i önskvärd omfattning, 55 % mot 48 % för kvinnliga lärare. Den yngsta åldersgruppen har i lägre grad svarat ja än övriga åldersgrupper, men är också mer osäker (högre andel »vet ej »-svar). Vid samtidig uppdelning på kön och ålder framgår att dessa oberoende av varandra förklarar skillnader i svaren. För männen fås ett linjärt samband, medan för kvinnorna den mittersta åldersgruppen har högst andel jasvar i enlighet med följande tabell (andel ja-svar i % ) :

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

46—

år

Omfattningen av undervisningen tycks inte ha något samband med upplevelsen av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning, i varje fall inte variationer i antalet lektionstimmar (tabell 8.24). Någon redovisning av svaren för dem som ej undervisat kan inte göras då denna grupp är alltför liten. Tabellen kan sägas ge ett uttryck för hur olika utgångspunkterna i själva verket kan vara för lärarna. En del har undervisat endast ett fåtal timmar och tyckt att det är tillräckligt. Att samma andel nej-svar gäller även för lärare som undervisat 7 timmar eller mera kan förklaras på flera olika sätt. Utgångspunkten kan naturligtvis för det första vara att de faktiskt anser att 7 timmar eller något mer inte är tillräckligt. De kan också mena att för att kunna ge önskvärd undervisning = 7 timmar eller något mer, måste de minska ner andra moment inom kursen i biologi och anser därför att timplanen för hela biologikursen skulle vara för knappt tilltagen. En tredje utgångspunkt kan vara att de anser att de moment som rekommenderas i handledningen visserligen kan rymmas inom tillgänglig tid, men att även andra moment bör behandlas. SOU 1969:44

kristendomskunskap

Även om mycket skiftande resonemang har legat bakom svaren på denna fråga kan man dock konstatera att 42 % av biologilärarna angett att de inte anser att den nuvarande timplanen möjliggör undervisning i sexualkunskap i önskvärd omfattning. Till detta resultat skall då läggas elevernas uppfattning om behovet av mer undervisning i sexualkunskap - 82 % av eleverna har uttalat önskemål om mycket eller något mer undervisning. 8.4.2 Enligt lärarna i kristendomskunskap På frågan om lärarna anser att den nuvarande timplanen i kristendomskunskap medger undervisning i sexualetik och familjekunskap i önskvärd omfattning erhölls följande resultat (i % av 1 032): Ja

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

9 Kristendomslärarna upplever alltså i högre grad än biologilärarna att undervisning i önskvärd omfattning inte kan ske (62 resp 4 2 % ) . Kön tycks inte ha någon betydelse för uppfattningen i denna fråga, knappast heller ålder (tabell 8.25). Vid samtidig uppdelning på kön och ålder ser man dock att för både manliga och kvinnliga lärare ökar andelen ja-svar med åldern. Skillnaderna framträder i olika åldersgrupper för män och kvinnor och ger därför också en viss skillnad mellan könen i den mellersta åldersgruppen, i enlighet med följande tabell (andel ja-svar i %):

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

46—

år

Liksom ifråga om intresset och upplevd svårighetsgrad har även här förekomst av undervisning i dessa frågor betydelse (tabell 8.26). Lärare som inte har undervisat i momenten har i lägre grad svarat ja och har i motsvarande högre grad svårare att ta 59

Utrymme för undervisningen:

samhällskunskap

ställning. Andelen som anger att man inte anser att undervisning kan ske i önskvärd omfattning skiljer sig dock ej åt i de båda grupperna (63 % bland dem som har undervisat, 59 % bland övriga). Någon direkt jämförelse med elevernas uttalade önskemål om ökad undervisning i sexualetik och familjekunskap kan ej göras då de här ingående momenten inte har någon exakt motsvarighet i elevundersökningen. Områdena normernas relativitet och normer för sexuellt samliv bland ungdomar i elevernas egen ålder som tagits upp i elevenkäten kan dock sägas inrymmas under sexualetik och familjekunskap. 70 resp 83 % av eleverna har önskat mer undervisning om dessa områden. Eleverna anser alltså inte att behovet av mer undervisning inom dessa områden skulle vara mer befogat än inom sexualkunskap, där 82 % av eleverna önskade mer undervisning. Kristendomslärarna har dock i högre grad än biologilärarna angett att de anser att timplanen i deras ämne inte medger undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor i önskvärd omfattning. Den skillnad som finns mellan de båda lärarkategoriernas bedömningar motsvaras inte av någon skillnad mellan elevernas bedömningar av behovet av mer undervisning inom de båda ämnena.

denna fråga och anser också i mindre grad att önskvärd omfattning medges (33 % jasvar mot 44 % för män enligt tabell 8.27). Äldre lärare har i högre grad än yngre svarat ja (46 resp 36 %). Motsvarande tendenser finns kvar vid samtidig uppdelning på kön och ålder (andel ja-svar i %):

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

46—

år

På samma sätt som i kristendomskunskap har lärare som inte undervisat i dessa frågor dels i högre grad svarat nej (52 resp 42 %), dels i högre grad inte kunnat ta ställning (tabell 8.28). Siffran 46 % som anger andel lärare som inte anser att timplanen medger undervisning i önskvärd omfattning kan närmast jämföras med den andel elever som uttalat önskemål om mer undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, nämligen 83 %.

8.4.3 Enligt lärarna i samhällskunskap 35 % av biologilärarna och 62 % av kristendomslärarna ansåg att den nuvarande timplanen för resp ämne inte medgav sexual- och samlevnadsundervisning i önskvärd omfattning. Lärarna i samhällskunskap har på samma fråga svarat enligt följande (i % av 1 582): Ja

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

1 Lärarna i samhällskunskap intar alltså ett mellanläge i förhållande till lärarna i biologi och kristendom men ligger närmare biologilärarna. Kvinnorna är mer osäkra än männen i 60

SOU 1969:44

9 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning

9.1 Inledning Av intervjuundersökningen rörande svenska folkets sexualliv framgår att 86 % av svenska folket i åldrarna 18-60 år anser det riktigt att skolan meddelar sexualundervisning, 5 % ställer sig tveksamma medan 9 % anser att skolan bör avstå (SOU 1969: 2, s 44). Eleverna i årskurs 9 har i hög grad ställt sig positiva till att sexualundervisning ges i skolan. Klimatet för sexualundervisning kan i dessa avseenden sägas vara gynnsamt. Av följande kapitel kommer vidare att framgå att ytterligt få av de i skolan närmast berörda lärarna ställer sig avvisande till att sexualundervisning förekommer. Mindre enighet får antas råda beträffande sexualundervisningens utformning. Variationerna i uppfattning om utformningen skall här studeras dels med avseende på skillnader mellan olika lärarkategorier, dels där så är möjligt, med avseende på olikheter och skillnader mellan lärare, elever resp svenska folket. Den effekt som vårt antagande om bortfallet har skall liksom i tidigare kapitel studeras för några av de variabler kapitlet berör.

9.2 Ansvarsfördelningen

skola—hem

9.2.1 Berörda aspekter Ansvarsfördelningen har här gällt dels allmänt undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor, dels speciellt den etiska sidan av SOU 1969: 44

undervisningen. Enkätfrågorna formulerades att gälla vem som skulle ha det största ansvaret, skolan eller hemmet. Någon möjlighet att markera »båda» som svar gavs ej. Det har dock förekommit i betydande utsträckning att ett sådant svar lämnats av lärarna. Detta inverkar naturligtvis på möjligheterna att entydigt tolka resultaten då ju därigenom ej alla lärare svarat på samma fråga. För enkelhets skull kommer vi här att ta fasta på frågeställningen i vilken utsträckning man vill ge skolan största ansvaret, dvs då vi betraktar variationer är det för svarsalternativet »skolan» jämfört med »hemmet» och »både skola och hem».

9.2.2 Ansvarsfördelningen enligt biologilärarna På frågan om vem man tycker skall ha största ansvaret för att ungdom i skolåldern ges undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor resp den etiska sidan av sexuallivet ger biologilärarna följande svar (i % av 1 281; se tab överst på nästa sida). Ifråga om sexual- och samlevnadsfrågor synes således skolan överväga, medan det däremot är jämnt ifråga om den etiska sidan av sexuallivet. Vissa variationer föreligger här vid uppdelning efter lärarnas bakgrundsdata (tabellerna 9.1 och 9.2). Så tycks t ex kvinnliga biologilärare vilja ge skolan ett mindre ansvar än vad manliga biologilärare vill. Detta 61

Skolan eller hemmet?

Sexual- och samlevnadsfrågor Den etiska sidan av sexuallivet

Skolan

Hemmet

Båda

Vet ej

Uppgift saknas

53 40

27 41

17 16

2 3

1 1

gäller både sexual- och samlevnadsundervisningen allmänt (47 mot 56 %) och undervisningen om den etiska sidan (31 mot 44 % ) . Ifråga om den etiska sidan finns vidare skillnader mellan lärare i olika åldersgrupper. De yngsta lärarna, upp till 30 år, ger i lägre grad skolan det största ansvaret än de äldsta lärarna, över 45 år, gör (35 mot 4 7 % ) . Vid samtidig redovisning efter kön och ålder visar sig ovan nämnda tendenser i stort sett stå kvar, dvs oberoende av varandra förklarar kön och ålder variationer i synen på ansvarsfördelningen. Vid särredovisning efter lärarutbildning visar sig ifråga om undervisning om den etiska sidan lärare med den högsta teoretiska utbildningen (kategori 3 och 4) ha lägst andel för skolan (23 och 3 4 % ) och gruppen folkskollärare och lärare utan behörighet högst andel (51 % ) .

Liksom fallet var för biologilärare ger kvinnliga lärare i kristendomskunskap skolan mindre ansvar än manliga lärare gör (tabellerna 9.5 och 9.6). Detta gäller både sexual- och samlevnadsfrågor, där kvinnliga lärare till 37 % ger skolan största ansvaret mot 43 % för manliga lärare och undervisning om den etiska sidan av sexuallivet där motsvarande siffror är 36 mot 45 % . Skillnader föreligger även mellan åldersgrupper, för båda frågorna. 50 resp 48 % av de yngsta lärarna ger skolan största ansvaret, mot 33 resp 37 % av de äldsta. Tendensen här är rakt motsatt den som gällde för biologilärare. Vid samtidig redovisning på kön och ålder visar könsskillnaderna en tendens att bli mindre bland de äldre lärarna. Detta torde framgå av tabellen överst på nästa sida som för varje kategori av lärare visar hur många som gett skolan största ansvaret

Upplevd svårighetsgrad att meddela sexualundervisning synes i viss mån påverka ställningstagandet i ansvarsfördelningen skola-hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet (tabellerna 9.3 och 9.4). Ju mindre svårighet man uppger sig ha att meddela sexualundervisning, desto mer vill man ge skolan största ansvaret.

(i %)•

9.2.3 Ansvarsfördelningen kristendomskunskap

enligt lärarna i

Kristendomslärarna synes i mindre utsträckning än biologilärarna vilja ge skolan det största ansvaret för undervisningen i sexualoch samlevnadsfrågor. Detta gäller däremot inte ifråga om den etiska sidan av sexuallivet. Kristendomslärarnas svar ges nedan (i % av 1 042).

Sexual- och samlevnadsfrågor Den etiska sidan av sexuallivet

Det kan vidare noteras att bland kvinnliga lärare försvinner skillnaderna mellan åldersgrupper ifråga om undervisning om den etiska sidan. För lärare i olika orttyper gäller för båda frågorna att storstäder har störst andel för skolan och övriga städer med mer än 30 000 inv lägst andel. Variationerna med hänsyn till lärarutbildning visar olika mönster för de två frågorna. I båda fallen har dock grupp 4, med stort inslag av präster, låg andel för skolan. I någon mån tycks för kristendomslärarna upplevelsen av att bedriva sexualundervisning sammanhänga med synen på ansvarsfördelningen (tabellerna 9.7 och 9.8). Samma tendens framträder som bland biologi-

Skolan

Hemmet

Båda

Vet ej

Uppgift saknas

42 42

34 34

22 21

1 2

1 1 SOU 1969: 44

Skolan eller hemmet? Ifråga om den etiska sidan iv sexuallivet

Ifråga om sexual- och samlev nadsundervisning

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

46—

52 46

47 38

34 32

Sexual- och samlevnadsfrågor Den etiska sidan av sexuallivet

år

45 38

39 33

Vet ej

Uppgift saknas

48 47

34 37

14 12

2 4

1 1

år

skolan (59 och 54 %) och de äldsta lärarna lägst andel (42 och 42 % ) . Ifråga om ålder gäller således samma tendenser som för lärare i kristendomskunskap. Vid samtidig redovisning på kön och ålder synes här skillnaderna mellan manliga och kvinnliga lärare öka med åldern (se tab nederst; siffrorna anger % i varje lärarkategori som gett skolan största ansvaret). Upplevelse av sexualundervisningens svårighetsgrad synes vara av mindre betydelse som förklaring till variationer i den andel som tillskriver skolan största ansvaret för undervisning om den etiska sidan (tabellerna 9.11 och 9.12). Samma tendens framträder dock som för lärare i biologi och kristendomskunskap. 9.2.5 Jämförelse med svenska folket I den tidigare omnämnda intervjuundersökningen bland svenska folket visade det sig att 65 % av männen och 75 % av kvinnorna tyckte att föräldrarna borde ha största ansvaret för att undervisa ungdomen om hur det intima samlivet går till (SOU 1969: 2, s 48). Möjligen kan den betoning som i detta sammanhang gjorts på »det intima

Ifråga om den etiska sidan av sexuallivet

Ifråga om sexual- och samlevnadsfrågor

SOU 1969: 44

57 34

Båda

Lärarna i samhällskunskap ligger i sin syn på ansvarsfördelningen skola-hem ifråga om undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor någonstans mellan biologilärarna och lärarna i kristendomskunskap. Svaren på frågan om vem som skall ha största ansvaret framgår av den andra tabellen överst på denna sida (i % av 1 590). Av olika bakgrundsdata synes här i första hand kön och ålder vara av betydelse. Ifråga om ansvaret för undervisningen om den etiska sidan av sexuallivet är andelen som ger skolan största ansvaret större bland män än bland kvinnor (49 mot 40 %, tabellerna 9.9 och 9.10). Tendenserna är för båda frågorna, alltså även i fråga om sexual- och samlevnadsfrågor, desamma för biologioch kristendomslärare. För både sexual- och samlevnadsfrågor och den etiska sidan gäller att de yngsta lärarna har störst andel för

59 58

46—

Hemmet

9.2.4 Ansvarsfördelningen enligt lärarna i samhällskun skåp

Manliga lärare Kvinnliga lärare

31—45

Skolan

lärarna, men något mindre markerad. Andelen som tillskriver skolan största ansvaret är störst bland de lärare som upplever sexualundervisningen som inte alls svår.

-30

—30

31—45

46-

48 43

46 29

år

-30

54 52

31—45

46—

48 39

48 26

år

Vem bör undervisa i skolan? - enl. biologilärarna 1 I sexual- och samlevnadsfrågor % hemmet eller både skolan och hemmet

Ämne Biologi

Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Kristendomskunskap Samhällskunskap

44 47 56 62 48 52

2 I etiska frågor % hemmet eller både skolan och hemmet

Ämne Biologi

Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Kristendomskunskap Samhällskunskap

samlivet» minska jämförbarheten i siffrorna. Med denna reservation i minnet kan konstateras att lärarna i högre grad betonar skolans ansvar än svenska folket gör. Det kan vidare noteras att den skillnad som genomgående förelåg mellan manliga och kvinnliga lärare, i det att manliga lärare mer betonade skolans ansvar, har sin motsvarighet bland svenska folket. 9.2.6 Bortfallets inverkan Med antagandet att dubbelt så stor andel bland lärarna i bortfallet vill ge hemmet största ansvaret (eller skulle ha svarat »båda») erhålles det resultat som framgår av tab överst. Med det gjorda antagandet kan vi som mest notera en förskjutning med 6 procentenheter bland kristendomslärare. 9.3 Ansvarsfördelningen

inom skolan

9.3.1 Berörda aspekter Ansvarsfördelningen inom skolans ram har belysts med avseende på två områden, nämligen samlevnadsfrågor och sexualkunskap. Lärarna har därvid fått ange högst tre av sju möjliga personer som lämpliga att ta 64

56 59 55 61 49 53

hand om sexual- och samlevnadsundervisningen. Svaren på dessa frågor har tagits till utgångspunkt för att speciellt belysa hur de berörda lärarna ser på sin egen roll och i vilken utsträckning de kan tänka sig att låta andra, speciellt skolläkare och utomstående »expert» delta i undervisningen. 9.3.2 Ansvarsfördelningen enligt biologilärarna Av nedanstående tabell framgår att flertalet av biologilärarna anser sig böra medverka i eller ev ensamma svara för undervisningen i samlevnadsfrågor. En stor majoritet anser dock att lärare i samhällskunskap och kristendomskunskap bör ge en del av denna undervisning. I undervisning i sexualkunskap anser sig praktiskt taget alla biologilärare böra medverka men vill här i högre grad ha medverkan från skolläkare och skolsköterska; se tab överst på nästa sida. Den fråga som närmast skall belysas gäller hur olika kategorier av biologilärare ser på sin egen medverkan i undervisningen i samlevnadsfrågor. Någon särredovisning för sexualkunskap är som framgår av föregående tabell ej meningsfull. Redovisning efter bakgrundsdata ges i tabell 9.13. Det kan SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enl. biologilärarna Till biologilärare Vem eller vilka anser man bör ha hand om undervisningen på grundskolans högstadium . . . . (Högst tre alternativ markeras)

i samlevnadsfrågor?

Biologilärare Kristendomslärare Lärare i samhällskunskap Annan lärare i skolan Skolläkare Skolsköterska Någon »expert» utanför skolan Summa omnämnanden I genomsnitt

992 801 938 58 180 141 220 3 330 2,60

i sexualkunskap? Antal om- % Antal om- % nämnanden (av 1 281) nämnanden (av 1 281) 77 63 73 5 14 11 17

264 107 151 43 514 434 227 2 740 2,14

99 8 12 3 40 34 18

Undervisning i dessa frågor bör ej förekomma i skolan

konstateras att variationerna kring procenttalet 77, som gällde för alla biologilärarna, är relativt måttliga, utom i fråga om variabeln lärarutbildning, där folkskollärare och lärare utan behörighet ligger högst (85 %) och grupp 4, fil mag eller motsvarande utan praktisk lärarutbildning, ligger lägst (70 % ) . Däremot tycks inga skillnader finnas mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper. Relativt få biologilärare har som framgått av tidigare avsnitt ansett det vara svårt att meddela sexualundervisning. Om man jämför lärare som svarat »inte alls svårt» med övriga finns dock en viss skillnad ifråga om villighet att medverka i undervisningen i samlevnadsfrågor (tabell 9.14), så att de förstnämnda i något högre grad vill medverka (82 mot 7 5 % ) . Den roll man vill ge skolläkaren ifråga om undervisningen i sexualkunskap tycks vid första påseende ej bero av lärarnas kön eller ålder. Emellertid framträder vissa skillnader vid samtidig uppdelning på kön och ålder. Procentuell andel som önskar medverkan av skolläkare i undervisningen i sexualkunskap visar sig nämligen för de olika lärarkategorierna vara: 31—45

46—

-30

Manliga lärare Kvinnliga lärare

SOU 1969: 44 5—914428

år

Dvs, bland de yngre lärarna tycks de manliga i högre grad vilja ha medverkan av skolläkare. Däremot tycks skillnader föreligga beroende på lärarutbildning och anställningsform. Lärare med praktisk lärarutbildning (grupp 1-3) är minst villiga (43, 41 resp 34 %) och grupperna utan, 4-5, de mest villiga (45 resp 57 %) att låta skolläkaren medverka. Samma gäller för extralärare och timlärare jämfört med ordinarie och extraordinarie (tabell 9.15). Den utomstående expertens roll bedöms något olika av olika kategorier av biologilärare. Några skillnader beroende på kön och ålder synes ej föreligga, varken då dessa studeras var för sig eller då de studeras i kombination. Speciellt gäller att både ifråga om samlevnadsfrågor och sexualkunskap är man mest villig att låta expert medverka i storstäderna och minst villig i gruppen »övriga kommuner» (tabellerna 9.16 och 9.17). Det kan här nämnas att samma tendens återfanns bland eleverna i årskurs 9. 9.3.3 Ansvarsfördelningen kristendomskunskap

enligt lärarna i

Kristendomslärarna vill i betydligt större utsträckning medverka i eller ha hand om undervisningen i samlevnadsfrågor än i sexualkunskap; se tab överst på nästa sida. I hög grad vill man dock låta lärare i biologi sköta undervisningen i sexualkunskap. Den roll som kristendomslärarna ger sig

Vem bör undervisa i skolan? - enl. Till lärare i kristendomskunskap Vem eller vilka anser man bör ha hand om undervisningen på grundskolans högstadium ... (Högst tre alternativ markeras) Biologilärare Kristendomslärare Lärare i samhällskunskap Annan lärare i skolan Skolläkare Skolsköterska Någon »expert» utanför skolan Summa omnämnanden I genomsnitt Undervisning i dessa frågor bör ej förekomma i skolan

själva tycks variera med bl a lärarutbildning (tabell 9.18) och bedriven undervisning 67/68 ifråga om samlevnadsfrågor (tabell 9.19) och med kön, civilstånd, lärarutbildning, anställningsform (tabell 9.20) och bedriven undervisning 67/68 ifråga om sexualkunskap (tabell 9.21). Lärare i grupp 4, utan praktisk lärarutbildning är mest villiga att undervisa i samlevnadsfrågor ( 9 4 % ) . Samma gäller för kristendomslärare som uppgett att de läsåret 67/68 gav undervisning i sexualetik och familjekunskap. Ifråga om sexualkunskap är kvinnliga lärare mindre villiga att ta på sig undervisning än manliga lärare (23 mot 33 %) liksom ogifta lärare jämfört med gifta (17 mot 3 2 % ) . Skillnaderna mellan kvinnliga och manliga lärare visar sig då hänsyn tages till ålder dock i första hand föreligga bland de äldsta lärarna där 20 % av de kvinnliga mot 36 % av de manliga uppgett att kristendomslärare bör medverka i undervisningen. Återigen gäller ifråga om lärarutbildning att lärare med fil mag utan praktisk lärarutbildning ligger högst (40 % ) . Samma gäller för extralärare och timlärare jämförda med ordinarie och extraordinarie (41 mot 27 och 20 % ) . Lärare som bedrev undervisning i sexualetik och familjekunskap 67/68 är slutligen mer benägna att även ta på sig undervisning i sexualkunskap än övriga lärare (32 mot 23 % ) . Slutligen skall ifråga om kristendomslärarnas syn på sin egen roll redovisas i vilken 66

i samlevnadsfrågor? i sexualkunskap? Antal om- % Antal om- % nämnanden (av 1 042) nämnanden (av 1 042) 491 908 701 60 210 129 175

47 87 67 6 20 12 17

947 311 118 28 535 336 200

2 674

2 475

91 30 11 3 51 32 19

utsträckning denna syn varierar med den svårighetsgrad man upplever att sexualundervisningen har. Det kan då konstateras att både ifråga om samlevnadsfrågor och sexualkunskap gäller att lärare som upplever sexualundervisningen som mycket svår eller ganska svår är mindre benägna att ta på sig undervisning än övriga lärare (tabellerna 9.22 och 9.23). 51 % av kristendomslärarna ansåg att skolläkare borde medverka i undervisningen i sexualkunskap. Variationer vid uppdelning efter bakgrundsdata föreligger här för lärarutbildning och anställningsform (tabell 9.24). Lärare i grupp 4, utan praktisk lärarutbildning ligger främst i hävdandet av skolläkarens roll ( 6 2 % ) . Samma gäller för extra lärare och timlärare (59 %) och extra ordinarie (55 %) jämfört med ordinarie (45 %). Ifråga om den utomstående expertens roll i samlevnadsfrågor synes skillnader föreligga för lärarutbildning och anställningsform (tabell 9.25). Lärare i grupp 4, utan praktisk lärarutbildning, ligger som tidigare främst. 25 % mot t ex 10 % av ämneslärarna anser att expert bör medverka i undervisningen i samlevnadsfrågor. Vidare gäller att extralärare och timlärare mest (25 %) och ordinarie lärare minst (11 %) accepterar experter. Ifråga om sexualkunskap varierar andelen anhängare av expert med orttyp och lärarutbildning (tabell 9.26). I storstäderna tror man mest på experten, i gruppen övriga kommuner minst (26 mot 13 % ) . Bland läSOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enl. lärarna i samhällskunskap Till lärare i samhällskunskap Vem eller vilka anser man bör ha hand om undervisningen på grundskolans högstadium... (Högst tre alternativ markeras) Biologilärare Kristendomslärare Lärare i samhällskunskap Annan lärare i skolan Skolläkare Skolsköterska Någon »expert» utanför skolan Summa omnämnanden I genomsnitt Undervisning i dessa frågor bör ej förekomma i skolan rare med olika utbildning ligger gruppen »övrigt» högst ( 2 6 % ) och folkskollärare och lärare utan behörighet lägst (10 % ) . 9.3.4 Ansvarsfördelningen samhällskunskap

enligt lärarna i

Hur lärarna i samhällskunskap ser på ansvarsfördelningen inom skolan framgår av ovanstående tabell. Även lärarna i samhällskunskap vill således i hög grad att lärare i biologi sköter undervisningen i sexualkunskap. Variationen i den andel, 77 %, av lärarna i samhällskunskap som själva vill deltaga i undervisningen i samlevnadsfrågor visar sig vara relativt liten vid särredovisning efter bakgrundsdata (tabell 9.27). Skillnader tycks dock föreligga för lärarutbildning liksom för frågan om man läsåret 67/68 bedrivit undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet (tabell 9.28). Lärare i grupp 4, utan praktisk lärarutbildning är minst benägna (68 %) och folkskollärare och lärare utan behörighet mest benägna (81 %) att ta på sig undervisning i samlevnadsfrågor. Likaså gäller att lärare som bedrivit undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet är mer benägna än övriga lärare (81 mot 67 % ) . Ifråga om sexualkunskap, där totalt 14 % uppgav sig vilja medverka, finns en mindre skillnad mellan manliga lärare och kvinnliga. De förra vill i något högre grad medverka (15 mot 9 % , tabell 9.29). I övrigt är SOU 1969: 44

i samlevnadsfrågor? i sexualkunskap? Antal om- % Antal om- % nämnanden (av 1 591) nämnanden (av 1 591) 829 1005 1224

115 253 229 344

52 63 77 7 16 14 22

1 507

137 216 49 727 636 376

3 999 2,51

3 648 2,29

95 9 14 3 46 40 24

variationerna relativt små. Lärare som undervisat i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet är något mer benägna än de övriga lärarna att medverka (15 mot 1 0 % , tabell 9.30). Då lärarnas upplevelse av svårighetsgraden i att meddela sexualundervisning används för särredovisning visar sig samma tendens som tidigare för kristendomslärare framträda (tabellerna 9.31 och 9.32). Både ifråga om samlevnadsfrågor och sexualkunskap tycks lärare som upplever uppgiften att meddela sexualundervisning som svår (mycket eller ganska) vara mindre benägna att ta på sig undervisning för egen del. Kvinnliga lärare i samhällskunskap vill ge skolläkaren en mer framträdande roll i undervisningen i sexualkunskap än manliga lärare (54 mot 43 %, tabell 9.33). Detta gäller dock ej bland de äldsta lärarna. I övrigt finns vid särredovisningen på bakgrundsdata variationer för lärarutbildning. Lärare i grupp 3, med praktisk lärarutbildning ligger här högst (51 %) och ämneslärare lägst (40%). Ifråga om synen på den utomstående experten tycks skillnader föreligga för ålder, så att både ifråga om samlevnadsfrågor och sexualkunskap de yngsta lärarna är mest benägna och de äldsta minst benägna att släppa in experten (tabellerna 9.34 och 9.35). För samlevnadsfrågor är 28 % av de yngsta anhängare av experten mot 17 % av de äldsta, i fråga om sexualkunskap 30 % mot 21 % . Då redovisning sker samtidigt för 67

Undervisningens etiska inriktning kön och ålder visar sig dock tendensen närmast försvinna bland manliga lärare ifråga om sexualkunskap och bland kvinnliga lärare ifråga om samlevnadsfrågor. Vidare gäller att de tidigare erhållna skillnaderna för orttyp ej lika klart framträder för lärarna i samhällskunskap. Lärarutbildning ger variationer ifråga om expertens roll i undervisningen i sexualkunskap. Gruppen övriga lärare ligger här högst (31 %) och folkskollärare och lärare utan behörighet lägst (17%). 9.3.5 Jämförelse med elever i årskurs 9 Då eleverna i årskurs 9 fick uttala sig om vem man i första hand ansåg borde sköta skolans sexualundervisning hänvisade 43 % till utomstående expert mot 31 % för någon av skolans lärare, 12 % för skolläkare och 9 % för skolsköterska. Dessa siffror kan dock inte direkt jämföras med de i detta avsnitt redovisade, eftersom det i elevernas fall varit fråga om ömsesidigt uteslutande alternativ. Man kan dock konstatera att lärarna och eleverna har olika uppfattningar ifråga om expertens och skolläkarens - skolsköterskans roll i undervisningen, på så sätt att eleverna mer framhäver experten och lärarna mer skolläkaren-skolsköterskan.

9.4 Undervisningens

etiska

inriktning

9.4.1 Alternativen Följande avsnitt gäller det innehåll man vill att skolans sexual- och samlevnadsundervisning skall ha med avseende på normer för sexuellt samliv. Konkret har detta inneburit att lärarna fått ta ställning till följande fem alternativ för skolans undervisning: 1 Skolan skall lära fasta normer som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och skall motarbeta alla andra uppfattningar; 2 Skolan skall berätta om olika inställningar, t ex om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren; 68

3 Skolan skall berätta om olika inställningar, men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning; 4 Skolan skall berätta om olika inställningar, men ta ståndpunkt för en friare moraluppfattning som skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren; 5 Skolan skall inte alls ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på egen hand. Då svenska folket fick tillfälle att uttala sig i denna fråga erhölls följande svarsfördelning för alternativen 1-4 (det femte ingick ej i intervjuformuläret): Intervjupersonernas ålder

1 2

18—23 år 24—60 år

4 33 60 20 47 31

3 2

(Siffrorna hämtade från SOU 1969:2, s50.) Indelningen ovan i åldersgrupper avsåg att skilja dem som enligt nu gällande bestämmelser bör ha fått sexualundervisning från övriga. Som synes föreligger betydande skillnader. Lärarna skall här jämföras med den äldre åldersgruppen. 9.4.2 Biologilärarnas uppfattning om undervisningens etiska inriktning I enkätformulären bland lärare har till skillnad från det intervjuformulär som användes på svenska folket ingått ett femte alternativ för skolans undervisning, liksom svarsalternativet vet ej. Dessa alternativ har dock utnyttjats i ringa grad och torde ej störa jämförbarheten. Följande svarsfördelning erhålles för biologilärarna (i % av 1 278, 3 lärare som angett att sexualundervisning ej bör förekomma ingår ej): 1 2

5 Vet ej

Uppg. saknas

2 46 47

1 Det är tydligt att andelen anhängare av den strängaste inställningen är mindre bland biologilärarna än bland svenska folket i ungefär motsvarande ålder, och att fler SOU 1969: 44

Undervisningens bland lärarna tar ställning för att eleverna skall rekommenderas att bilda sig en egen uppfattning. Vid särredovisning efter bakgrundsdata (tabell 9.36) visar sig kvinnliga biologilärare mera hålla på en avhållsam linje än manliga lärare ( 5 2 % för alternativ 2 mot 4 3 % ) . Det visar sig emellertid vid samtidig uppdelning på kön och ålder att denna skillnad är störst bland de yngsta lärarna och tenderar att avta med åldern. Procentuell andel som förordar alternativ 2 för skolans undervisning är nämligen i de olika lärarkategorierna:

Manliga lärare Kvinnliga lärare

—30

31—45

4 6 - - år

50 Vidare avviker ifråga om orttyp lärare i övriga städer markant från övriga, med en mer avhållsam linje. Samma gäller för ordinarie lärare, jämfört med övriga. Lärarnas åsikter om den etiska inriktningen har även särredovisats efter åsikt om ansvarsfördelningen skola-hem (tabell 9.37). Några klara skillnader framträder dock ej. 9.4.3 Kristendomslärarnas uppfattning undervisningens etiska inriktning

Av lärarna i kristendomskunskap har 8 angett att undervisning i sexualkunskap ej bör förekomma. För övriga är svarsfördelningen följande (% av 1 034): 1

3 4 5 Vet ej

7 55 32 1 2

1 Uppgift saknas 3

En ökad andel för alternativ 2, som innebar att skolan skulle berätta om olika inställningar, men rekommendera sexuell avhållsamhet, kan noteras jämfört med biologilärarna. Även kristendomslärarna har dock lägre andel än svenska folket för alternativ 1, den strängaste linjen. Inga skillnader föreligger mellan manliga och kvinnliga lärare i kristendomskunskap SOU 1969: 44

etiska

inriktning

(tabell 9.38). Av övriga bakgrundsdata ger ålder upphov till skillnader så att alternativ 3, som innebär att skolan inte tar ställning utan rekommenderar eleverna att bilda sig en egen uppfattning, har flest anhängare bland de yngsta kristendomslärarna (42 % ) och minst bland de äldsta (23 % ) . Denna tendens visar sig hålla även vid samtidig redovisning på kön. Ifråga om lärarutbildning framträder en markant avvikelse för grupp 4, utan praktisk lärarutbildning, med lägsta andelen anhängare av alternativ 3 (18 % ) . Slutligen gäller att extralärare och timlärare i mindre grad ansluter sig till detta alternativ än ordinarie och extra ordinarie (24 mot 34 och 38 % ) . Kristendomslärare som ger skolan största ansvaret för undervisningen om den etiska sidan av sexuallivet ansluter sig i högre grad än övriga till alternativ 3 (tabell 9.39). Bland de förstnämnda är 40 % för alternativ 3, bland dem som gett hemmet det största ansvaret eller både skolan och hemmet ansvar är motsvarande 22 resp 30 % . Slutligen skall särredovisning göras efter i vilken utsträckning man läsåret 67/68 meddelat undervisning i sexualetik och familjekunskap (tabell 9.40). Några skillnader föreligger ej, dvs de lärare som enligt egen uppgift gav sådan undervisning, vars effekt studerats i elevenkäten i årskurs 9, avviker i sin uppfattning om undervisningens etiska inriktning ej från övriga lärare. 9.4.4 Samhällskunskapslärarnas uppfattning om undervisningens etiska inriktning Lärarna i samhällskunskap visar sig ha den största andelen anhängare av den friare inställningen, alternativ 3, av de tre lärarkategorierna (fördelningen på alternativ i % av 1 581; 8 lärare som uppgett att undervisning i sexualkunskap ej bör förekomma ingår ej): 1

3 4 5 Vet ej

2 39 52 2 2

1 Uppgift saknas 1

De är därmed den lärargrupp som ligger närmast den tidigare redovisade yngsta grup69

Underivsningens etiska inriktning: jämförelse med eleverna pen av svenska folket, i åldern 18-23 år. Skillnader föreligger här ej för kön men dock mellan olika åldersgrupper (tabell 9.41). De yngsta har den största anslutningen till alternativ 3 (62 %) och de äldsta lärarna den minsta (33 %). Vid samtidig redovisning på kön visar sig denna tendens kvarstå. Vidare avviker ifråga om lärarutbildning grupp 3, fil mag eller motsvarande med praktisk lärarutbildning, och gruppen övriga lärare med hög andel för alternativ 3 (58 och 64 %, mot 43-46 % för övriga grupper). Slutligen kan noteras att bland lärarna i samhällskunskap har de ordinarie den lägsta anslutningen till den friare linjen (48 %) och extralärarna och timlärarna den högsta (63%). Lärarnas syn på ansvarsfördelningen skola-hem visar inte något samband med uppfattningen om undersökningens etiska inriktning (tabell 9.42). Samma gäller vid särredovisning efter i vilken utsträckning man läsåret 67/68 bedrivit undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet (tabell 9.43). 9.4.5 Jämförelse med eleverna i årskurs 9 Av eleverna i årskurs 9 ansåg relativt få, 12 %, att skolan söker hävda en avvisande inställning ifråga om sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder. 55 % tillskrev skolan en ansvars- och självständighetsbetonande linje, innebärande att man bör bilda sig en egen uppfattning att handla efter. Förhållandet är alltså att den andel av eleverna som tillskriver skolan en avvisande inställning är mindre än den andel bland lärarna som anser att skolan bör rekommendera avhållsamhet.

9.4.6 Bortfallets effekt Beträffande bortfallet antages i detta fall andelen anhängare av alternativ 1 eller 2 vara dubbelt så stor som bland dem som inte svarat, vilket för kristendomslärarnas del innebär att alla i bortfallet skulle vara anhängare av alt 1 eller 2. Resultatet för de tre kategorierna av lärare framgår av tab nederst. 9.5 Vilka moment bör tas upp i sexual- och samlevnadsundervisningen? Tre aspekter skall här tas upp till behandling. Dessa gäller: 1 moment man anser det olämpligt att undervisa 14-16-åringar om; 2 moment som bör förläggas tidigare; och 3 ytterligare moment som bör ingå i sexual- och samlevnadsundervisningen. Av biologilärarna har 6 % angett att något eller några av de moment som föreskrivs för 14-16-åringar är olämpliga. Med den tumregel som här tillämpats att icke i annat än undantagsfall redovisa procenttal baserade på uppgifter från mindre än 100 lärare skall dessa 6 % ej närmare fördelas på uppgivna moment. Vi kan dock konstatera att någon enighet om de olämpliga momenten knappast föreligger. Av de 19 moment som specificerats i enkätfrågan har 11 moment nämnts som olämpliga av en eller flera lärare. Över hälften av biologilärarna, 57 %, har däremot ansett att vissa moment bör förläggas till tidigare stadier. Även här finns en betydande spridning över de 19 föreskrivna momenten, liksom i de motiveringar lärarna Undervisningens etiska inriktning. % anhängare av avhållsam linje

Är Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

70 Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till hopfallet

48 50 62 64 41 46 SOU 1969:44

Vilka moment bör tas upp?

Lärare i

Bör sexualundervisning ges till pojkar och flickor tillsammans? Ja, hela Ja, Vet Uppgift Bastal tiden delvis Nej ej saknas

Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap

1280 1 034 1 582

83 64 71

ger (tabell 9.44). Totalt har 731 biologilärare nämnt 2 491 moment, inklusive svaret att all sexualundervisning bör ges tidigare (33 omnämnanden) och ej specificerade svar (42 till antalet). I första hand anser man att moment nr 1, könsorganens byggnad och funktion, och moment 17, menstruation och hormonerna, bör förläggas tidigare. Om samtliga biologilärare, som uppgett att undervisning i sexualkunskap bör förekomma (1 278) används som bastal erhålles 37 % resp 33 % för dessa moment. Generellt gäller beträffande lärarnas motiveringar för tidigareläggningar att elevernas tidigare könsmognad främst namnes, men i viss utsträckning även elevernas frågor och visade intresse samt den tidigare sexuella debuten bland eleverna. 14 % av biologilärarna har angett att ytterligare moment utöver de 19 föreskrivna bör tas upp i undervisningen. Någon genomgående linje i de ämnen som föreslås synes dock ej föreligga, till stor del torde de kunna sägas representera olika detalj aspekter av de moment som föreskrivs. Genom den spilttrade bild svaren ger förefaller en specificerad redovisning ej meningsfull. Av kristendomslärarna har 8 % uppgett att de anser något eller några moment vara olämpliga att undervisa om. Liksom fallet var ifråga om biologilärarna är spridningen stor över de 19 momenten. I fråga om moment som bör förläggas tidigare anser 40 % av kristendomslärarna att sådana moment finns. I första hand nämns även här moment 1 och 17 (tabell 9.45). Även ifråga om motiveringar är bilden likartad. Slutligen har 12 % av kristendomslärarna ansett att ytterligare moment utöver de föreskrivna bör ingå i undervisningen. Av lärarna i samhällskunskap anger 6 % SOU 1969: 44

15 24 19 att något eller några moment är olämpliga att undervisa om. Spridningen över moment som anges är även här betydande. 43 % anser att det finns moment som bör förläggas tidigare. Liksom övriga lärare nämner man i första hand moment 1, könsorganens byggnad och funktion, och moment 17, menstruation och hormoner (tabell 9.46). Motiveringarna visar också samma mönster. I denna lärarkategori vill slutligen 11 % att ytterligare moment utöver de föreskrivna skall tas upp.

9.6 Samundervisning flickor

mellan pojkar och

Den sista frågan som skall behandlas i detta kapitel gäller lärarnas uppfattning om lämpligheten av samundervisning mellan pojkar och flickor. I ovanstående tabell redovisas svarsfördelningen på denna fråga för de tre lärarkategorierna. I samtliga fall erhålles en stor majoritet för samundervisning. Skillnader mellan lärare i olika ämnen synes dock föreligga. De motiveringar lärarna ger för delad undervisning är att detta möjliggör friare diskussioner, elevernas blyghet är annars ett hinder. Ifråga om moment där skild undervisning bör ske har man i första hand nämnt menstruation och hygien samt preventivmedel (tabell 9.47).

10.1 S ammanfattning

Allmänt

Sexual- och samlevnadsundervisning är sedan 1956 obligatorisk i skolorna. Även om sexuallivet i och för sig av de flesta betraktas som ett högst privat område, torde relativt få motsätta sig att samhället medverkar till kunskapsinhämtande på detta område. Däremot torde delade meningar råda om vilken grad av konkretion som skall prägla skolans undervisning liksom om den attitydoch normbildning undervisningen skall syfta till. Förväntningar ställs från olika håll, från samhällets sida, från föräldrar och från elever, på den roll lärarna därvid skall spela. Föreliggande rapport har behandlat denna roll från lärarnas synpunkt. Resultat har presenterats från en enkätundersökning bland de lärare i biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap som läsåret 67/68 undervisade i grundskolans årskurs 9. Undersökningen är en del av det uppdrag Statistiska centralbyråns utredningsinstitut har för Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). I en tidigare rapport (SOU 1969: 8) har presenterats en annan del av detta uppdrag, nämligen resultaten av en enkät bland de elever som läsåret 67/68 gick i årskurs 9. Denna enkät har belyst effekten av den sexual- och samlevnadsundervisning vars bakgrund på lärarsidan föreliggande rapport presenterat, liksom elever-

nas syn på lärarnas roll i sexual- och samlevnadsundervisningen. Dessa två enkäter har syftat till att, för den obligatoriska skolutbildningens sista år, ge en översiktsbild av nuläget ifråga om sexual- och samlevnadsundervisningens effekt på elevsidan och bakgrund på lärarsidan. Lärarenkäten har speciellt inriktats på att belysa följande områden: a lärarnas utbildning för att bedriva sexual- och samlevnadsundervisning; b under läsåret 67/68 bedriven undervisning; c upplevelse av att bedriva sådan undervisning; och d åsikter om lämplig utformning. Undersökningen har vänt sig till samtliga de lärare i biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap som läsåret 67/68 undervisade i grundskolans årskurs 9, vanliga klasser, och som ej var föremål för studium i en annan av utredningsinstitutets undersökningar. Denna senare grupp omfattar ca 30 % av lärarna. Urvalsförfarandet medger dock uppräkning av resultaten till totalnivå, dvs någon inskränkning i möjligheterna att generalisera för hela den lärarkår det gäller föreligger ej. Undersökningen har genomförts i form av postenkät under hösten 1968. Första utsändning skedde den 16 september. Efter två påminnelsebrev gjordes uppföljning via telefonkontakter från utredningsinstitutets lokalombud. Bortfallet av lärare uppgick SOU 1969:44

Sammanfattning bland biologilärarna till 3,7 %, bland lärarna i kristendomskunskap till 8,4 % och bland lärarna i samhällskunskap till 5,4 %. Då det inte kan uteslutas att bortfallet varit selektivt har vissa antaganden därom gjorts och effekten prövats på de resultat som erhålles för en del av undersökningens variabler. Målsättningen att i enkätformuläret täcka in en mängd olika områden torde i vissa fall ha medfört brister i konkretion och entydighet. Vidare gäller att den höga grad av strukturering det varit nödvändigt att ge enkätformuläret medfört att lärarna på vissa punkter ansett det vara alltför förenklat och onyanserat. Vid analysen av resultaten har eftersträvats att dessa förhållanden beaktas. 10.2 Lärarnas utbildning samlevnadsundervisning

för sexual-

och

Kartläggningen av lärarnas utbildning gäller dels den utbildning de fått i samband med den grundläggande lärarutbildningen, dels vidareutbildning för undervisning i sexualoch samlevnadsfrågor. Ca 90 % av biologilärarna har uppgett att de haft någon form av lärarutbildning. Av dessa har drygt 2/3 uppgett att de fått undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor under sin lärarutbildning. Av kristendomslärarna har 87 % grundläggande lärarutbildning. Ca 40 % av dessa har i samband med denna fått utbildning i sexual- och samlevnadsundervisning. Lärarna i samhällskunskap har till 95 % lärarutbildning, 1/3 av dessa har utbildning i sexual- och samlevnadsundervisning. En betydligt lägre andel, 38 %, av de biologilärare det gäller har uppgett att de fått lära sig undervisningsmetodik i samband med denna undervisning. Motsvarande för lärare i kristendomskunskap och samhällskunskap är 17 resp 17 %. För lärare i alla tre ämnena gäller att ju senare man tagit sin examen, desto större är chansen att man fått lära sig undervisningsmetodik i sexual- och samlevnadsfrågor. Ifråga om biologilärarna slår detta igenom också i åldersvariabeln, så att de yngre lärarna i högre grad fått lära sig undervisningsmetodik än de äldre. SOU 1969: 44

Av de lärare som fått sexual- och samlevnadsundervisning i sin lärarutbildning har majoriteten ansett att denna undervisning varit otillräcklig som underlag för att själv bedriva undervisning. Två former av vidareutbildning har tagits upp. 20 % av lärarna i biologi uppger att de deltagit i fortbildningskurs som helt eller delvis ägnats åt sexual- och samlevnadsfrågor. Bland kristendomslärare är motsvarande 13 % och bland lärare i samhällskunskap 6 % . Här gäller både för lärare i biologi och kristendomskunskap att de äldre lärarna deltagit i högre grad. Deltagande i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet har förekommit i större utsträckning. Här har 30 % av biologilärarna deltagit, 25 % av lärarna i kristendomskunskap och 17 % av lärarna i samhällskunskap. Även här gäller att deltagandet ökar med åldern. Vidare är deltagandet större bland manliga än bland kvinnliga lärare. Lärarnas utbildning ger en del av deras förutsättningar för att fylla rollen som förmedlare av kunskaper och attityder i sexualoch samlevnadsfrågor. Denna variabel har därför använts som möjlig förklaring av variationer i lärarnas beteende och anpassning till rollen. 10.3 Översikt över bedriven

undervisning

Som bakgrund till den undervisning i sexualoch samlevnadsfrågor man bedrivit under läsåret 67/68 kan nämnas att av biologilärarna har 88 % uppgett att de läst SÖs handledning i sexualundervisning, av lärarna i kristendomskunskap 48 % och av lärarna i samhällskunskap 45 % . Sexual- och samlevnadsfrågor är ett vidsträckt begrepp, som då det knutits till den undervisning som bedrivits i de tre ämnena getts olika specificeringar. Biologilärarna har i hög grad gett undervisning i sexualkunskap under läsåret 67/68. 96 % säger sig ha gjort detta. Denna siffra rimmar väl med uppgifter från elevenkäten, där 92 % uppger sig ha fått sådan undervisning. 76 % av lärarna i kristendomskunskap uppger att de

Sammanfattning gett undervisning i sexualetik och familjekunskap. Av lärarna i samhällskunskap uppger 69 % att de berört sexual- och samlevnadsfrågor i bemärkelsen samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet. Någon rimlig anledning har ej framkommit att anse denna siffra oförenlig med elevernas uppgifter. Majoriteten av biologilärarna, 69 %, uppger sig ha ägnat 5 lektioner eller mer åt undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. 1/5 har uppgett att de ägnat 4 eller färre lektioner åt sexualundervisning. 94 % av biologilärarna uppger att de gett undervisning om preventivmedel. Även här föreligger god överensstämmelse med elevenkäten, där 87 % av eleverna angett att de fått rätt mycket eller en del undervisning om detta moment. Biologilärarna uppger även i övrigt att de i hög grad behandlat de moment som handledningen föreskriver för årskurs 9. Sålunda har t ex 95 % behandlat könsorganens byggnad och funktion, 86 % självtillfredsställelse, 85 % föräktenskapliga sexualförbindelser och 76 % hur ett samlag går till. Slutligen anger 34 % att de behandlat pornografi. Då tre av momenten, nämligen (a) hur ett samlag går till, (b) etiska synpunkter på sexuallivet och (c) pornografi, redovisas med uppdelning på olika lärarkategorier, visar det sig att manliga lärare i högre grad undervisat om dessa än kvinnliga lärare. För lärarna i kristendomskunskp gäller att de moment man främst tagit upp avser etiska synpunkter medan däremot moment som sexuella avvikelser och självtillfredsställelse behandlats i betydligt mindre omfattning. Lärarna i samhällskunskap har främst ägnat sin undervisning åt samhällets hjälpåtgärder, familjeplanering, könsrollsfrågan och lagstiftningen. En aspekt på undervisningens grad av konkretion ger frågan om uppvisande av preventivmedel. Av de biologilärare som uppgett att de bedrivit undervisning i sexualkunskap under läsåret, vilket alltså gäller för största delen av lärarna, har 28 % an-

gett att de visat preventivmedel. Några skillnader synes på denna punkt ej föreligga mellan manliga och kvinnliga lärare. Däremot gäller att ju yngre lärarna är, i desto högre grad har de visat preventivmedel. 10.4 Upplevelse av att ge undervisning sexual- och samlevnadsfrågor

Det torde råda ett ömsesidigt beroende mellan lärarnas upplevda anpassning till rollen och deras beteende i rollen. Upplevelsen att rollen är besvärlig eller ointressant påverkar den undervisning man ger liksom naturligtvis erfarenheter i undervisningen färgar av sig på ens sätt att beskriva upplevelsen. 92 % av biologilärarna har ansett uppgiften att undervisa i sexualkunskap som mycket eller ganska intressant. En viss skillnad finns här mellan manliga och kvinnliga lärare så att de förra har större andel svar av typen mycket intressant. Denna skillnad finns dock ej bland de äldsta lärarna. Bland kristendomslärarna uppger 86 % att de funnit uppgiften att undervisa i sexualetik och familjekunskap mycket eller ganska intressant. Liksom ifråga om biologilärarna är här manliga lärare mer intresserade. Samma gäller för de yngre lärarna. På samma sätt som för biologilärarna tenderar skillnaderna mellan manliga och kvinnliga lärare att försvinna med åldern. Lärarna i samhällskunskap har i mindre grad än lärarna i de båda övriga ämnena, framförallt biologi, undervisat på de områden som i enkäten ansetts höra till sexualoch samlevnadsundervisningen. De tycker också i mindre utsträckning än övriga lärare att det är en intressant uppgift att undervisa i dessa frågor. 72 % har ansett uppgiften att undervisa i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet vara mycket eller ganska intressant. Intresset synes för dessa lärare minska med åldern. I fråga om uppgiftens svårighetsgrad anser 13 % av biologilärarna att uppgiften att meddela undervisning i sexualkunskap är mycket eller ganska svår. Denna upplevelse av svårigheter tenderar att avta med åldern. En större andel, 28 %, har ansett att vissa SOU 1969: 44

Sammanfattning berörda lärarna har vidare ytterst få ställt moment är särskilt besvärliga att undervisa om. De moment som i första hand upplevts sig avvisande till att sexualundervisning ges. Mindre enighet får antas råda beträffande som besvärliga att undervisa om gäller olika lämplig utformning av undervisningen. En etiska synpunkter på sexuallivet, med motiav huvudfrågorna i föreliggande enkät har veringarna att det är svårt att undervisa om varit hur lärarna ser på sin egen roll i detta detta på grund av de olika moraluppfattsammanhang. De aspekter som lagts på denningarna, svårigheten att vara objektiv och na fråga gäller bl a i vilken utsträckning inte verka moraliserande. Den mera faktaman vill ta på sig ansvaret för att ungdom betonade sexualkunskapen upplevs inte i i skolåldern ges sexualundervisning, hur samma utsträckning som besvärlig att unman ser på undervisningens innehåll ifråga dervisa om. om moment som bör tas upp på olika staKristendomslärarna anser i högre grad än dier och vilken etisk inriktning man anser biologilärarna att det generellt sett är svårt att skolans undervisning bör ha. att undervisa i de sexual- och samlevnadsI fråga om ansvarsfördelningen skolafrågor som faller inom deras ämne. 36 % hem synes lärarna i högre grad än svenska har angett att uppgiften att undervisa i folket betona skolans ansvar. Bland biologisexualetik och familjekunskap är mycket eller ganska svår. Kvinnliga lärare finner här lärarna har 53 % velat ge skolan det största uppgiften något svårare än manliga lärare ansvaret för att ungdom i skolåldern ges undervisning i sexual- och samlevnadsfrågör. gor. Ser man enbart till den etiska sidan av Slutligen gäller att 25 % av lärarna i samsexuallivet betonas dock hemmets resp skohällskunskap har ansett uppgiften att underlans ansvar av lika stora andelar. Kristenvisa i samhällsfrågor med anknytning till domslärarna tycks i mindre utsträckning än sexuallivet vara mycket eller ganska svår. biologilärarna vilja ge skolan det största Hur man ser på vissa möjligheter att föransvaret för undervisningen i sexual- och verkliga lärarrollen belyses bl a av svaren samlevnadsfrågor (42 % mot ovannämnda på frågan om den nuvarande timplanen medger sexual- och samlevnadsundervisning 53 % ) . Detta gäller däremot inte ifråga om i önskvärd omfattning. Bland biologilärarna den etiska sidan, snarare föreligger här tendens att ge skolan större ansvar. Slutligen svarar här 52 % ja, 42 % nej och 5 % vet gäller för lärarna i samhällskunskap att de ej. Andelen ja-svar är något större bland manliga än bland kvinnliga biologilärare. i sin syn på ansvarsfördelningen skola-hem ifråga om undervisning i sexual- och samVidare gäller att de yngsta lärarna har lägst levnadsfrågor ligger någonstans mellan läandel ja-svar men också svårare att ta ställning. Kristendomslärarna tycks i högre grad rarna i biologi och kristendomskunskap. än biologilärarna anse att undervisning i Ifråga om den etiska sidan tycks lärarna i önskvärd omfattning inte kan ske (62 % nej samhällskunskap liksom kristendomslärarna mot 42 % för biologilärarna). något mer betona skolans roll. Generellt gäller för alla tre lärarkategorierna att manliga lärare i högre grad än 10.5 Åsikter om sexual- och kvinnliga betonar skolans ansvar. Denna samlevnadsundervisningens utformning skillnad har sin motsvarighet bland svenska folket, där större andel av kvinnorna än Majoriteten av svenska folket har ansett det riktigt att skolan meddelar sexualundervis- männen tyckte att föräldrarna borde ha det ning. I en intervjuundersökning rörande största ansvaret för att undervisa ungdomen om hur det intima samlivet går till. svenska folkets sexualliv uttalade sig 86 % 99 % av biologilärarna anser sig böra för att sexualundervisning ges i skolorna (SOU 1969: 2). Eleverna i grundskolans års- medverka i skolans undervisning i sexualkunskap, 77 % vill också ta på sig underkurs 9 har i hög grad ställt sig positiva till visning i samlevnadsfrågor. Man är i högre att sexualundervisning ges. Av de närmast SOU 1969: 44

Sammanfattning grad beredd att låta skolläkare/skolsköterska medverka i undervisningen i sexualkunskap än utomstående expert. Både bland lärarna i kristendomskunskap och i samhällskunskap vill man i hög grad låta biologilärare sköta undervisningen i sexualkunskap medan man i högre grad nämner sig själva då det gäller samlevnadsfrågor. Det förefaller som om lärare och elever i årskurs 9 skulle ha olika uppfattningar om den utomstående expertens och skolläkares/ skolsköterskas roll i undervisningen, på så sätt att eleverna mer framhäver experten och lärarna mera skolläkare/skolsköterska. Ifråga om undervisningens etiska inriktning har lärarna haft möjlighet att välja mellan fem alternativ, förutom att ej ta ställning. Av svenska folket i åldern 24-60 år har 1/5 uttalat sig för att skolan skall lära fasta normer som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och skall motarbeta alla andra uppfattningar. I samtliga lärarkategorier har denna norm mindre anslutning, med största anslutning, 7 %, bland lärarna i kristendomskunskap. I huvudsak fördelar sig lärarnas röster på två av de övriga alternativen, som båda innebär att skolan skall berätta om olika inställningar till sexuellt samliv men enligt det ena alternativet rekommendera sexuell avhållsamhet, enligt det andra rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning. Bland biologilärarna fördelar sig rösterna jämnt mellan dessa alternativ (46-47), bland kristendomslärare överväger rekommendationen om avhållsamhet (55-32) och bland lärarna i samhällskunskap rekommendationen att eleverna bildar sig en egen uppfattning (39-52). Kvinnliga biologilärare visar sig i högre grad än manliga hålla på en avhållsam linje. Denna skillnad är emellertid störst bland de yngsta lärarna och tenderar att avta med åldern. Slutligen gäller att relativt få lärare, mellan 6 och 8 %, har angett att något eller några av de moment som föreskrivs för 14— 16-åringar är olämpliga att ta upp till behandling.

10.6 Totalbildens

struktur

Lärarnas anpassning till rollen som förmedlare av sexual- och samlevnadsundervisning har studerats med hänsyn till ett antal bakgrundsvariabler. Av dessa har här i första hand kön och ålder gjorts till föremål för kommentarer. På ett flertal punkter har skillnader visat sig föreligga mellan manliga och kvinnliga lärare och mellan olika åldersgrupper. Övriga bakgrundsvariabler visar i allmänhet ett mindre entydigt mönster då det gäller att förklara variationer i lärarnas beteenden och åsikter. Detta gäller t ex för lärarutbildningsvariabeln, där de ibland påtagliga skillnader som framträder mellan lärare med olika grundutbildning har visat sig svåra att systematiskt överblicka. När det gäller lärarnas utbildning för att bedriva undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor föreligger en viss tendens till att denna samvarierar med intresset för att undervisa i sexual- och samlevnadsfrågor och med upplevelse av svårighetsgraden att undervisa i dessa frågor, så att ju mer utbildning man har, desto större intresse och desto mindre upplevelse av svårigheter. Lärare med utbildning synes också i högre grad än övriga ha tagit upp sexualoch samlevnadsfrågor under läsåret 67/68. Det är uppenbarligen förenat med vissa risker att plocka ut någon enstaka bakgrundsvariabel och se hur denna fungerar som förklaring av variationer, om detta sker utan hänsyn till de övriga förklaringsvariabler som används. Flera av bakgrundsvariablerna är inbördes korrelerade, t ex ålder, examensår och utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning. Vi skall avslutningsvis vända på analysen och med utgångspunkt från två frågeställningar se efter vilka olika kategorier av lärare som visar samma tendens. Vilka kategorier av lärare är de mest engagerade för rollen att förmedla sexual- och samlevnadsundervisning? Som indikatorer på engagemang tas här att 1 man bedrivit undervisning läsåret 67/68; 2 man finner uppgiften att ge sexual- och samlevnadsundervisning intressant; SOU 1969: 44

Sammanfattning 3 man vill ge skolan och inte hemmet största ansvaret för att sexual- och samlevnadsundervisning ges till ungdom i uppväxtåren; 4 man anser att lärarna i ens eget ämne hör till dem som bör ha hand om skolans sexualundervisning. I första hand synes då engagemanget bland biologilärarna vara störst bland de yngre, manliga lärarna och bland folkskollärarna. Bland lärarna i kristendomskunskap är det främst manliga lärare, yngre lärare, och lärare med utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor som faller ut. Tendenserna är dock inte helt entydiga. Valet av indikatorer kan naturligtvis också ifrågasättas. Vilka kategorier av lärare uppträder mest »radikalt» i lärarrollen? Som indikatorer på »radikalism» bland biologilärarna tas att 1 man i undervisningen läsåret 67/68 tagit upp momentet »hur ett samlag går till» och vidare visat preventivmedel; 2 ifråga om undervisningens etiska inriktning förordat att skolan skall berätta om olika inställningar till sexuallivet men inte ta ställning utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning. I den mån ett mönster kan urskiljas tyder det på att yngre manliga lärare, lärare i storstäder, med den lägsta teoretiska utbildningen, lärare med anställningsformen extralärare och timlärare är mer radikala än övriga lärare i biologi. På samma sätt kan ett antal indikatorer väljas ut för lärarna i kristendomskunskap, nämligen att 1 man i undervisningen läsåret 67/68 tagit upp momenten »sexuella avvikelser» och »onani»; 2 ifråga om undervisningens etiska inriktning förordar att skolan rekommenderar eleverna att bilda sig en egen uppfattning. Det visar sig då att yngre, manliga lärare samt lärare med utbildning i att undervisa i sexual- och samlevnadsfrågor är mer radikala än övriga lärare i kristendomskunskap.

SOU 1969: 44

Bilaga 1

Slumpfel

Slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar*. Observerat procenttal

Antal i urvalet

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500

95 eller 5

90 eller 10

85 eller 15

80 eller 20

75 eller 25

70 eller 30

65 eller 35

60 eller 40

55 eller 45

2,18 1,54 1,26 1,09 0,97

3,00 2,12 1,73 1,50 1,34

3,57 2,52 2,06 1,79 1,60

4,00 2,83 2,31 2,00 1,79

4,33 3,06 2,50 2,17 1,94

4,58 3,24 2,65 2,29 2,05

4,77 3,37 2,75 2,38 2,13

4,90 3,46 2,83 2,45 2,19

4,97 3,52 2,87 2,49 2,22

5,00 3,54 2,89 2,50 2,24

0,89 0,82 0,77 0,73 0,69

1,22 1,13 1,06 1,00 0,95

1,46 1,35 1,26 1,19 1,13

1,63 1,51 1,41 1,33 1,26

1,77 1,64 1,53 1,44 1,37

1,87 1,73 1,62 1,53 1,45

1,95 1,80 1,69 1,59 1,51

2,00 1,85 1,73 1,63 1,55

2,03 1,88 1,76 1,66 1,57

2,04 1,89 1,77 1,67 1,58

0,66 0,63 0,60 0,58 0,56

0,90 0,87 0,83 0,80 0,77

1,08 1,03 0,99 0,95 0,92

1,21 1,15 1,11 1,07 1,03

1,31 1,25 1,20 1,16 1,12

1,38 1,32 1,27 1,22 1,18

1,44 1,38 1,32 1,27 1,23

1,48 1,41 1,36 1,31 1,26

1,50 1,44 1,38 1,33 1,28

1,51 1,44 1,39 1,34 1,29

* Beräknad enligt formeln

1/ —

där p = procent med viss egenskap q = 100-p n = urvalsstorlek Osäkerheten i olika procenttal anges lämpligen med ± 2xdet slumpfel som framgår av tabellen ovan.

78 SOU 1969:44

Bilaga 2

Tabeller

Anm. På grund av avrundning i samband med uppräkningen till totaler kommer de angivna talen i tabeller som avser samma grupp av lärare ej alltid att exakt överensstämma.

Ålder Biologi Tabell 5.1. Ålder redovisad efter övriga bakgrundsdata. I %. Bakgrundsvariabel

Under 31 år

31—45 år

över 45 år

858 423

23 28

60 49

17 23

1097 184

21 47

59 41

20 13

239 259 378 165 307

20 25 27 28 12

56 58 58 49 67

24 16 15 22 20

78 137 657 380 138 106

24 63 6 39 42 62

63 23 65 55 42 23

13 15 29 6 16 15

1 281

19 Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra 4 Timlärare Totalt

Kristendomskunskap Tabell 5.2. Ålder redovisad efter övriga bakgrundsdata. I %, Under 31 år

31—45 år

Över 45 år

740 301

14 22

51 41

907 134

13 39

51 28

36 37 36 34

203 201 331

15 15 19

131 308

16 6

48 51 50 47 62

37 34 31 37 31

198 135

10 35

469 245 84 243

3 32 35 20

44 28 54 55 42 30

46 37 43 13 24 50 36

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 övriga kommuner

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra 4 Timlärare Totalt SOU 1969: 44

6—914428

Ålder Samhällskunskap Tabell 5.3. Ålder redovisad efter övriga bakgrundsdata. I % . Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Under 31 år

31—45 år

Över 45 år

Kön

1 Man 2 Kvinna

1244 347

17 26

67 55

16 19

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 389 202

16 43

67 44

17 13

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

311 309 485

16 22 21

66 67 67

19 11 12

108 608

21 5

47 76

31 19

106 81

27 56

58 30

15 15

849 580 77 85

3 33 56 58

72 62 34 28

25 6 10 14

1 591

17 Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Amneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra 4 Timlärare Totalt

Biologi Tabell 5.4. Anställningsform redovisad efter orttyp och utbildning. I % . Bakgrundsvariabel Orttyp

Lärarutbildning

82 Ordinarie

Extra ord.

Extra

Timlärare

239 259 378

54 51 51

29 29 32

10 10 12

7 10 7

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

165 307

25 59

50 36

18 5

—

78 137

27 2

28 2

31 41

14 55

Totalt

1 281

8 Kategori

Bastal

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

7 SOU 1969: 44

A nstäliningsform Kristendomskunskap Tabell 5.5. Anställningsform redovisad efter orttyp och utbildning. I %. Bakgrundsvariabel Orttyp

Lärarutbildning

Kategori

Bastal

Ordinarie

Extra ord.

Extra

Timlärare

203 201 331 130 310

43 42 40 45 75

23 27 24 29 21

7 8 6 17 2

26 23 30 8 3

198 134

19 1 45

14 1 24

9 28 8

58 71 23

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner 1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

1 041

Samhällskunskap Tabell 5.6. Anställningsform redovisad efter orttyp och utbildning. I % . Bakgrundsvariabel Orttyp

Lärarutbildning

Kategori

Bastal

Ordinarie

Extra ord.

Extra

Timlärare

311 310 484

55 50 55

108 608

34 74

36 40 36 50 25

4 5 4 13

5 5 5 5 1

108 80 1 591

34 4 36

21 29 5

17 68 5

— 53

Biologi Tabell 5.7. Utbildning redovisad efter kön och orttyp. I % .

Bastal

Folkskollärare

Fil mag Fil mag el. motsv el. motsv med utan Amnes- prakt. prakt. lärare utbildn. utbildn. Övrigt

857 423

15 9

28 16

41 57

5 9

12 9

15 12 19 13

30 25 27 24

40 44 38 46

7 8 3 6

9 10 12 11

Bakgrundsvariabel

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa för404 orter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 239 259 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner 379 Totalt 1 281

SOU 1969: 44

Utbildning Kristendomskunskap Tabell 5.8. Utbildning redovisad efter kön och orttyp. I %

Bakgrundsvariabel Kön Orttyp

Kategori

Bastal

1 Man 740 2 Kvinna 301 1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 307 2 övriga städer med mer än 30 000 inv 203 3 övriga städer 201 4 Övriga kommuner 330 Totalt 1041

Folkskollärare

Fil mag Fil mag el. motsv el. motsv med utan Ämnes- prakt. prakt. lärare utbildn. utbildn. övrigt

12 15

28 34

23 33

23 11

15 8

12 14 15 13

29 28 32 30

28 25 17 26

19 17 21 19

12 15 16 13

Samhällskunskap Tabell 5.9. Utbildning redovisad efter kön och orttyp. I %.

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

1244 347

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 485 2 övriga städer med mer än 30 000 inv 312 3 Övriga städer 310 4 Övriga kommuner 484 Totalt 1 591

Folkskollärare

4 6 12

Fil mag Fil mag el. motsv el. motsv. med utan Ämnes- prakt. prakt. lärare utbildn. utbildn. Övrigt 41 29

40 56

42 37 43

41 45 36

43 Biologi Tabell 5.10. Lärarnas examensår redovisade efter ålder. I % Bakgrundsvariabel Ålder

Kategori 1 Under 31 år 2 31-45 år 3 Över 45 år Totalt

84 Bastal

1910— 1949

1950— 1959

1960— 1968

Uppgift saknas

229 687 226 1 142

1 54 11

33 26 25

96 64 13 61

4 1 7 3 SOU 1969: 44

Examensår Kristendomskunskap Tabell 5.11. Lärarnas examensår redovisade efter ålder. I %. Bakgrundsvariabel Ålder

Kategori 1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år Totalt

Bastal

1910— 1949

1950— 1959

1960— 1968

Uppgift saknas

123 459 325 907

2 2 48 19

1 27 21 21

91 65 21 53

7 5 10 7

Samhällskunskap Tabell 5.12. Lärarnas examensår redovisade efter ålder. I %. Bakgrundsvariabel Ålder

Kategori 1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år Totalt

SOU 1969: 44

Bastal

1910— 1949

1950— 1959

1960— 1968

Uppgift saknas

261 996 253 1 511

1 40 7

23 28 18

96 74 28 70

4 2 5 3

Utbildning i sexual- och

samlevnadsfrågor Biologi

Tabell 6.1. Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen redovisad efter bakgrundsdata. I % .

Bakgrundsvariabel

Erhöll Ni utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor och ingick däri undervisningsmetodik? Utbild- UtbildMinns ning ning Erhöll ej om inkl exkl ej utunderunder- under- bildning visBas- visnings - visning;>- eller ningsUpDcift tal metodik metodik minns e j metodik saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

758 40 387 32

25 33

30 28

5 5

2 Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

228 54 690 37 226 23

24 31 19

18 26 51

4 5 4

1 2

360 38

217 30 232 39 332 40

35 26 26

27 32 29

6 3 5

—

166 31 315 41

25 23

36 29

6 4

1 2

585 39

78 23

1 Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare

654 32 378 45 111 41

30 25 18

31 23 37

5 6 3

1 1

Examensår

131 21 285 25 692 46 35

21 32 27

50 36 21

5 7 5

3 1 1

1 143 38

1 Orttyp

Lärarutbildning

1 1910—1949 2 1950—1959 3 1960—1968 4 Uppgift saknas Totalt

86 SOU 1969: 44

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor Kristendomskunskap Tabell 6.2. Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen redovisad efter bakgrundsdata. I %. Erhöll Ni utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor och ingick däri även undervisningsmetodik?

Bastal

Utbild- Utbild- Erhöll ning ning ingen inkl exkl utbildunder- under- ning el visnings-visnings-minns metodik metodik ej

Minns ej om undervisn.Uppgift metodik saknas

Bakgrundsvariabel

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

630 18 277 12

17 21

58 58

4 8

2 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

123 19 458 20 324 11

8 21 18

67 52 65

5 7 5

2 2 1

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

280 15

179 17 170 16 280 18

17 24 17

53 57 58

11 2 5

3 1 i

131 23 309 23

27 23

45 44

4 3

1 2

198 15

5 Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare

469 16 245 16 194 18

18 16 21

58 62 53

6 6 3

1 1 b

1 1910—1949 2 1950—1959 3 1960—1968 4 Uppgift saknas

168 8 194 14 480 21 65

20 24 15

68 55 56

4 5 6

1 2 2

906 17

58 Lärarutbildning

Examensår

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Totalt

SOU 1969: 44

Utbildning i sexual- och

samlevnadsfrågor Samhällskunskap

Tabell 6.3. Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen redovisad efter bakgrundsdata. I % .

Kategori

Erhöll Ni utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor och ingick däri även undervisningsmetodik? Utbild- Utbildning ning Erhöll Minns inkl exkl ej utej om under- under- bildning underBas- visnings- visnings- eller visn.Uppgift tal metodik metodik minns ej metodik saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 178 18 331 14

14 11

64 72

3 3

1 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

262 17 1006 18 252 14

6 15 12

73 62 70

3 3 3

1 1 1

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

460 15

293 18 295 16 463 19

12 14 17

65 66 60

3 4 3

109 28 607 29

46 44

3 5

2 1

3 Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Examensår

1 1910—1949 2 1950—1959 3 1960—1968 4 Uppgift saknas Totalt

21 687

6 7

8 4

847 19 577 17 87 13

16 11 5

61 69 80

4 3 2

1 1

109 9 299 11 1063 20 43

12 12 14

79 73 62

3 2 4

2 1 1

1 510 17

1 SOU 1969: 44

Deltagande i

fortbildningskurs

Biologi Tabell 6.4. Deltagande i fortbildningskurs i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Har Ni deltagit i fortbildningskurs som helt eller delvis ägnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor? Minns Uppgift Bastal Ja Nej ej saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 424

21 17

76 80

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

315 719 247

3 20 41

96 77 55

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 inv 3 övriga städer 4 övriga kommuner

—

239 260 378

26 10 22

72 88 74

— — 1

3 1 2

166 307

20 25

77 74

— —

3 —

78 138

13 5

86 88

— —

1 7

657 381 243 1 280

28 14 7 20

69 85 89

1 — —

2 1 4

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller, motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

Deltagande i fortbildningskurs Kristendomskunskap Tabell 6.5. Deltagande i fortbildningskurs i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Orttyp

Lärarutbildning

Har Ni deltagit i fortbildningskurs som helt eller delvis ägnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor? Minns Uppgift Bastal Ja Nej ej saknas

Kategori 1 Man 2 Kvinna

740 301

13 12

85 86

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

171 497 375

8 8 21

90 90 75

— 1

1 2 3

203 201 331

16 13 10

80 85 88

2 2 2

131 310

12 9

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 1

2 2

86 90

— — _ —

2 1

198 135

14 12

83 82

— 1

3 4

470 247 326

13 11 14

86 87 82

1 1

1 1 4

1 041

—

SOU 1969: 44

Deltagande i studiedagar Biologi Tabell 6.6. Deltagande i studiedagar i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %. Har Ni deltagit i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet? Minns Uppgift Bastal Ja Nej ej saknas

Bakgrundsvariabel

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

857 423

32 26

65 72

3 1

— —

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 720 246

15 33 41

83 65 53

1 2 5

— —

—

240 259 378

31 27 29

65 71 69

3 2 2

—

165 307

34 36

64 61

2 3

— —

77 137

31 22

68 76

—

658 381 243 1281

36 23 24 30

60 75 74 67

3 1 2 2

—

Orttyp

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

1 1

— —

Deltagande i studiedagar Kristendomskunskap Tabell 6.7. Deltagande i studiedagar i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I %. Har Ni deltagit i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

741 301

27 20

70 74

2 5

1 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

171 496 375

11 22 35

87 75 59

1 2 5

1 1

203 202 331

33 23 26

63 73 72

3 2 1

1 1 1

131 308

31 31

66 66

3 3

—

199 135

31 18

66 77

1 3

2 2

470 246 325 1 041

27 19 23

67 80 74

5 1 2

71 Orttyp

Lärarutbildning

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 övriga städer 4 Övriga kommuner 1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 SOU 1969: 44

Deltagande

i studiedagar

Samhällskunskap Tabell 6.8. Deltagande i studiedagar i sexualkunskap och samlevnadsfrågor bakgrundsdata. I %.

redovisade

efter

Bakgrundsvariabel

Kategori

Har Ni deltagit i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet? Minns Uppgift ej saknas Nej Bastal Ja

Kön

1 Man 2 Kvinna

1244 348

18 12

80 85

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

306 1 019 265

7 16 32

93 82 63

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

312 309 485

22 15 18

74 83 81

4 2 1

109 608

30 25

64 72

6 2

—

107 81

8 22

90 75

2 2

—

848 581 163

23 9 15

74 89 83

2 2 2

—

1 591

—

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

—

Studium av handledningen Biologi Tabell

7.1. Studium av handledningeii redovisat eJ'ter bakgrundsclata. I % . Har Ni läst ha ndledninger i?

Kategori

Bastal

Nej

Känner ej till handUppgift ledn. saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 422

88 86

9 12

1 1

1 Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

316 720 244

75 91 94

21 8 4

2 1 1

238 260 377

85 89 89

13 8 10

1 2 1

165 307

84 91

14 7

75 138

84 74

13 20

3 1

656 380 244

94 85 76

5 14 18

1 3

1 2

1 Bakgrundsvariabel

Orttyp

Lärarutbildning

Anställnings- • 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 1 2 1

SOU 1969: 44

Studium av handledningen Kristendomskunskap Tabell 7.2. Studium av handledningen redovisat efter bakgrundsdata. I %. Har Ni läst handledningen?

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

733 301

52 39

41 51

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

170 492 372

37 53 46

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

303 Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

Känner ej till Uppgift handsaknas ledn. 2 1

56 39 45

5 9 8 6 7

202 199 330

48 43 52 70 65

6 4 7 3 3

1 2 2

133 305

44 51 40 25 31

197 134

38 29

49 58

464 246 324 1 034

59 44 35 48

35 49 53 44

10 13 4 5 11 6

2 2

2 1 1 3 1 2 1 1

Kristendomskunskap Tabell 7.3. Studium av handledningen redovisat efter förekomst av undervisning i sexualetik och familjekunskap läsåret 67/68.1 %. Har Ni läst handledningen ?

Undervisade i sexualetik och familjekunskap läsåret 67/68

Bastal

1^ 9 Nej

SOU 1969: 44

22 Totalt

1 245 034

Nej

Känner ej till Uppgift handsaknas ledn.

53 31 48

40 58 44

5 10 6

2 1 1 95

Studium av handledningen Samhällskunskap Tabell 7.4. Studium av handledningen redovisat efter bakgrundsdata. I %. Har Ni läst handledningen?

Kategori

Bastal

Nej

Känner ej till handled- Uppgift ningen saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1238 345

50 27

42 62

6 8

1 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

304 1019 260

25 51 47

58 43 48

16 5 4

1 1 2

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

308 309 482

51 45 45

43 46 46

5 8 7

2 1 1

108 608

73 67

21 30

6 2

106 80

41 35

52 49

8 16

843 580 160 1583

55 36 31 45

39 56 53 47

5 7 16 7

Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

2 1 1 1

Samhällskunskap Tabell 7.5. Studium av handledningen redovisat efter förekomst av undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet. I %. Har Ni läst handledningen? Förekomst av undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet läsåret 67 68 / Bastal 1 Ja 2 Nej Totalt

1 097 486 1 583

Nej

52 29 45

41 59

Känner ej till Uppgift handl. saknas

47 SOU 1969: 44

Förekomst av undervisning:

kristendomskunskap

Kristendomskunskap Tabell 7.6. Undervisning läsåret 1967/68 redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Undervisade Ni i sexualetik och familjekunskap? Bastal Ja Nej

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

741 301

79 69

21 31

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

169 497 375

75 75 78

25 25 22

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

907 133

77 67

23 33

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

306 204 201 331

72 81 76 77

28 19 24 23

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

131 309 268 199 134

66 79 75 77 79

34 21 25 23 21

470 246 326

77 72 78 76

23 28 22

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 042

24 Kristendomskunskap Tabell 7.7. Undervisning läsåret 67/68 redovisad efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Undervisade Ni i sexualetik och familjekunskap? Nej Bastal Ja

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor Utbildning i 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik samband med 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik grundutb. 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas

164 185 605 87

85 82 72

15 18 28

Studiedagar

1 Ja 2 Nej 3 Minns ej, uppgift saknas

261 741 39

82 74

18 26

Fortbildningskurs

1 Ja 2 Nej 3 Minns ej, uppgift saknas

132 885 24

93 74

7 26

1 041

24 Totalt

SOU 1969: 44 1—914428

Förekomst av undervisning:

samhällskunskap Samhällskunskap

Tabell 7.8. Undervisning läsåret 1967/68 redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Undervisade Ni i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet? Nej Bastal Ja

Kategori 1 Man 2 Kvinna

1 244

69 68

31 32

60 72 69

40 28 31

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

1 020

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 389

70 63

30 37

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

486 312 309 484

67 68 69 73

33 32 31 27

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

108 608 688 107 80

77 75 64 69 63

23 25 36 31 37

849 580 162 1 591

73 66 61 69

27 34 39 31

Civilstånd

306 265

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

Samhällskunskap Tabell 7.9. Undervisning läsåret 67/68 redovisad efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Undervisade Ni i samhällsfrågoi med anknytning till sexuallivet?

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor Utbildning i samband med grundutbildningen Studiedagar

1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas

Nej

264 207

80 77 65

20 23 35

1 286

82 66

18 34

35 1 591

1 043

77 Ja Nej Minns ej, uppgift saknas

270 Totalt

98 Bastal

SOU 1969: 44

Antal lektioner: biologi. Särskilda moment: biologi Tabell 7.10. Antal iektioner redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Biologi

Hur många lektioner ägnade Ni åt sexualundervisningen? Minns ej, uppgift Bastal 1—4 5—6 7— saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

835 396

21 22

35 38

34 30

10 10

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

289 706 236

15 20 31

42 36 31

36 34 26

8 11 11

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 inv 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

386 223 251 373

23 18 22 20

34 40 39 34

32 29 31 37

11 13 8 9

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

162 297

9 20

31 36

45 32

15 13

71 131

25 15

31 31

32 39

11 15

640 363 227

25 18 15

35 37 37

31 34 36

9 11 12

1 231

10 Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

Biologi Tabell 7.11. Momentet »hur ett samlag går till» redovisat efter bakgrundsdata. I %, Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

836 396

76 77

21 21

2 1

1 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

289 707 237

77 80 64

20 18 31

2 2 1

1 1 3

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mei• än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

223 251 372

71 73 76

27 23 20

1 2 2

—

162 298

79 81

19 16

1 2

1 1

71 132 1 232

72 82 76

27 14 21

1 2 2

—

Lärarutbildning

SOU 1969: 44

Minns

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

2 2

2 1

Särskilda moment: biologi Biologi Tabell 7.12. Momentet »hur ett samlag går till» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Uppgift saknas

Bastal

Nej

Minns ej

319 386 108

76 71 80

21 25 18

1 2 1

1 2 2

1 232

1 Biologi Tabell 7.13. Momentet »etiska synpunkter på sexuallivet i annat sammanhang än vid föräktenskapliga förbindelser» redovisat efter bakgrundsdata. I %. Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Minns ej

Uppgift saknas

18 21 20

6 5 4

—

73 79

20 17

6 3

1 1

71 132

76 66

17 23

3 8

4 3

1 231

21 Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

836 395

74 69

20 23

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

289 707 236

67 76 68

23 19 24

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000

invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

222 251 372

76 72 74

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

162 297

Totalt

Lärarutbildning

2 2

1 SOU 1969: 44

Särskilda moment:

biologi

Biologi Tabell 7.14. Momentet »etiska synpunkter på sexuallivet i annat sammanhang än vid föräktenskapliga förbindelser» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I % . Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

318 385 107 1 231

75 66 70 72

19 22 23

Minns ej

Uppgift saknas

21 Biologi Tabell 7.15. Momentet »pornografi» redovisat efter bakgrundsdata. I %. Behandlades momentet? Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

836 397

38 26

56 67

4 5

2 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

290 707 237

32 34 36

63 60 57

3 4 7

2 2 1

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

224 251 371

30 31 42

63 61 52

6 6 4

1 3 3

161 1 Folkskollärare 297 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk 571 lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk 71 lärarutbildning 132 5 Övrigt Totalt 1 233

43 36

52 57

3 6

2 1

27 42

66 50

60 Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

SOU 1969:44

Särskilda moment:

kristendomskunskap Biologi

Tabell 7.16. Momentet »pornografi» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. 1%. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

318 386 107

31 36 29

64 55 64

4 6 6

2 3 1

1 233

2 Kristendomskunskap Tabell 7.17. Momentet »seder och bruk i olika länder och olika tider, när det gäller samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden» redovisat efter bakgrundsdata. I % . Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

582 209

48 57

43 33

6 7

4 3

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 ö v e r 45 år

127 369 293

61 47 52

26 46 39

8 6 5

5 2 5

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 övriga kommuner

165 152 253

53 47 44

35 44 47

8 6 6

5 3 3

87 244

49 50

38 43

7 6

6 1

152 107

45 53

45 39

5 3

5 5

3 Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

102 SOU 1969: 44

Särskilda moment:

kristendomskunskap

Kristendomskunskap Tabell 7.18. Momentet »seder och bruk i olika länder och olika tider när det gäller samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

151 436 65 791

Nej

58 45

33 46

40 Minns ej

Uppgift saknas

6 6

3 4

Kristendomskunskap Tabell 7.19. Momentet »pornografi» redovisat efter bakgrundsdata. I %. Behandlades momentet? Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

582 209

42 34

51 59

7 4

1 3

Ålder

1 Under 31 år 2 31-45 år 3 Över 45 år

128 370 293

41 44 34

54 49 57

3 7 6

2 1 2

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med 221 vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 165 invånare 3 Övriga städer 153 4 Övriga kommuner 254

38 33 46

52 57 50

40 40

52 49

8 8 4 5 9

2 2 1 3 2

46 42 40

45 54 53

9 3 6

1 2 2

Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

SOU 1969: 44

88 1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 243 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 201 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 153 5 Övrigt 108 Totalt 791

Särskilda moment:

kristendomskunskap

Kristendomskunskap Tabell 7.20. Momentet »pornografi» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. •I /o •

Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

151 436 64

4i 35

50 57

53 Minns ej

Uppgift saknas

Kristendomskunskap Tabell 7.21 Momentet »sexuella avvikelser t ex homosexualitet» redovisat efter bakgrundsdata. 1%. Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Minns ej

Uppgift saknas

62 56 61

3 4 5

1 4

—

39 36

53 59

6 5

3 1

153 106 792

36 36 35

59 55

4 8

1 2

Kategori

Bastal

Nej-

Kön

1 Man 2 Kvinna

582 210

36 34

58 61

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

127 370 293

46 40 25

48 57 66

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 220 2 Övriga städer med mer än 30 000 inv 165 3 Övriga städer 153 4 Övriga kommuner 254

34 37 34

88 244

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

59 SOU 1969: 44

Särskilda moment:

kristendomskunskap

Kristendomskunskap Tabell 7.22. Momentet »sexuella avvikelser t ex homosexualitet» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

152 436 64 792

40 31

54 63

59 Minns ej

Uppgift saknas

Kristendomskunskap Tabell 7.23. Momentet »självtillfredsställelse (onani)» redovisat efter bakgrundsdata. I %. Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

581 209

28 22

64 73

6 4

2 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

127 371 293

30 31 19

61 63 73

6 5 5

4 1 2

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 övriga kommuner

166 152 254

27 24 29

66 65 66

5 8 5

2 3 1

87 244

30 28

62 64

5 8

3 1

154 107

27 30 27

65 65 66

6 5 5

—

Lärarutbildning

SOU 1969: 44

Minns

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

2 2

Särskilda moment:

samhällskunskap Kristendomskunskap

Tabell 7.24. Momentet »självtillfredsställelse (onani)» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen Bastal 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Nej

151 436 65 790

34 21

58 72

66 Minns ej

Uppgift saknas

Samhällskunskap Tabell 7.25. Momentet »abortfrågan från social synpunkt» redovisat efter bakgrundsdata. I % Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Minns ej

Uppgift saknas

48 49 52

5 5 7

2 1 2

40 42

52 49

5 7

2 2

75 50 1 100

49 48 44

49 40 49

1 —

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

864 236

44 44

49 49

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

183 734 181

40 45 45

52 50 41

211 213 353

44 45 39

84 453

Drttyp

Lärarutbildning

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner 1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

106 SOU 1969: 44

Särskilda moment:

samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 7.26. Momentet »abortfrågan från social synpunkt» redovisat efter utbildning i sexualoch samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

159 674 53 1 100

50 42

44 51

4 5

3 1

2 Samhällskunskap Tabell 7.27. Momentet »pornografi» redovisat efter bakgrundsdata. I %. Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

864 236

37 22

58 72

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

183 735 182

36 35 31

62 61 59

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

211 213 352

32 32 37

59 64 59

82 454

40 37

52 57

74 49 1 100

27 53

68 47 61

Lärarutbildning

SOU 1969: 44

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

34 Minns ej

Uppgift saknas

Särskilda moment:

samhällskunskap Samhällskunskap

Tabell 7.28. Momentet »pornografi» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. 1%. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 4 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

159 675 54

38 31

55 64

4 4

3 1

1 100

2 Samhällskunskap Tabell 7.29. Momentet »tonåringars sexualproblem» redovisat efter bakgrundsdata. I % . Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

864 235

34 25

60 69

4 4

2 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

183 734 182

28 33 32

69 61 56

1 4 8

2 1 4

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 övriga kommuner

211 212 352

28 27 34

65 67 61

3 5 3

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

83 454

37 38

55 55

4 5

4 2

74 50

24 48

70 48

5 4

Totalt

1 099

4 Lärarutbildning

2 SOU 1969: 44

Särskilda moment:

samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 7.30. Momentet »tonåringars sexualproblem» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

159 675 26 1 099

42 26

50 69

5 4

3 1

62 Samhällskunskap Tabell 7.31. Momentet »könssjulcdomar frän social synpu nkt» re aovisai ei ner oaKgj uuusucua. 1%. Behandlades momentet? Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

864 236

28 19

65 76

4 4

2 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

183 735 181

30 24 34

66 71 57

3 4 4

1 1 4

210 213 352

26 27 25

67 69 70

4 3 3

3 1 2

83 454

34 29

57 65

6 4

4 3

75 49 1 100

23 39

75 49

3 12

—

68 Bakgrundsvariabel

Orttyp

Lärarutbildning

SOU 1969: 44

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 invånare Övriga städer Övriga kommuner Folkskollärare Ämneslärare Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning Övrigt Totalt

Särskilda moment:

samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 7.32. Momentet »könssjukdomar från social synpunkt» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Bastal

Nej

159 675 53 1 100

26 22

66 72

68 Minns ej

Uppgift saknas

Samhällskunskap Tabell 7.33. Momentet »sexuallivets betydelse inom äktenskapet» redovisat efter bakgrundsdata. I %. Behandlades momentet? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

863 236

19 15

75 79

4 4

2 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

183 734 181

22 17 18

75 77 76

2 5 2

1 1 4

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

210 212 352

18 17 20

76 77 76

3 5 3

3 2 1

83 454

18 20

75 72

4 4

4 3

74 50 1 099

20 34 18

76 62 76

4 4 4

—

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt Totalt

2 SOL" 1969:44

Särskilda moment:

samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 7.34. Momentet »sexuallivets betydelse inom äktenskapet» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

159 674 54

20 16

74 79

3 3

3 1

1 099

2 Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband 1 Bastal med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Samhällskunskap Tabell 7.35, Momentet »sexuella avvikelser t ex homosexualitet» redovisat efter bakgrundsdata. 1%. Behandlades momentet? Kategori

Bastal

Nej

Minns ej

Kön

1 Man 2 Kvinna

863 235

16 13

77 80

4 5

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

182 735 182

17 16 13

79 78 76

3 5 7

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

211 213 352

15 10 18

77 84 76

6 4 4

3 1 2

84 454

27 16

64 76

2 5

6 3

75 49

15 39

79 59

7 2

—

2 Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

SOU 1969: 44

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Uppgift saknas

Undervisning om andra moment än enkätens Samhällskunskap Tabell 7.36. Momentet »sexuella avvikelser t ex homosexualitet» redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Behandlades momentet? Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt

Biologi Tabell 7.37. Undervisning om andra moment än dem som specificerats i enkäten. Moment Menstruation och hygien Klimakterium Sterilitet Samlevnad genom hänsyn och förståelse Fosterutveckling Sterilisering, kastrering Petting Överbefolkning och preventivmedel Samhällets åtgärder Alkohols och narkotikas påverkan på sexuellt beteende Impotens, frigiditet Utomäktenskapliga barn och konsekvenser därav Sexuellt beteende och samlag Känslomässiga skillnader mellan män och kvinnor Människans olika utvecklingsstadier, jämförelser med djuren Fosterskador Olika inställningar till sexuallivet

112 Antal omnämn. 63 40 35 25 24 22 18 18 17 16 16 16 14 14 13 12 12

Bastal

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

159 675 53 1 098

18 13

74 81

4 5

4 1

2 Hormoner, hormonella rubbningar 11 Familjeplanering 10 Hormoner och könsmognad 10 Juridiska frågor 10 Störningar i sexuellt samliv 10 Könsroller och könsdebatt 8 Abort - dödshjälp 7 Könsdrift 7 Prostata-, livmodercancer 7 Ärftlighet 7 Pubertet 6 RFSU och andra rådgivande instanser 6 Metoder att fastställa havandeskap 5 Sex i massmedia 5 Storfamilj och gruppäktenskap 5 Orgasm 4 Samlevnadsproblem i olika åldrar 4 Åldringssexualitet 4 Freuds teorier 3 Tidiga sexuella förbindelser 3 Faderskapsbevisning 2 Missfall 2 Synpunkter på val av livspartner 2 Tillvägagångssätt vid gynekologisk undersökning 2 Frågor som aktualiserats 10 Summa omnämnanden 525 I genomsnitt 1,64 Ej specificerat 25

SOU 1969: 44

Uppvisande av

preventivmedel

Biologi Tabell 7.38. Uppvisande av preventivmedel redovisat efter bakgrundsdata. I %. Har Ni visat preventivmedel? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

836 396

29 26

71 73

1 Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

289 706 237

34 28 22

66 72 77

1 1

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1059 173

28 29

72 71

1 Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

386 223 251 372

34 25 27 24

66 74 73 75

1 1 1 1

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

161 297

23 23

76 77

1 1

572 70 131

31 21 37

68 79 63

641 364 227

24 30 35

75 70 65

1 1

1 Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

Biologi Tabell 7.39. Uppvisande av preventivmedel redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I % • Har Ni visat preventivmedel?

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med grundutbildningen 1 Utbildning inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas Totalt SOU 1969: 44 8—914428

Bastal

Nej

422 318 386 108

28 25 33 19

71 75 66 80

1 232

71 Uppgift saknas 1

— 1 2

Samverkan Biologi Tabell 7.40. Samverkan redovisad efter bakgrundsdata. I %

Bakgrundsvariabel

Samverkade Ni i undervisningen med någon kollega eller annan person? Uppgift Nej saknas Bastal Ja

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

837 396

47 38

52 60

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

289 706 236

42 46 42

58 53 56

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

386 223 251 372

37 47 47 47

61 53 51 51

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

162 297 573 71 132

42 57 38 24 55

57 42 60 76 44

641 364 227 1 232

44 42 46 44

54 57 54

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

55 Kristendomskunskap Tabell 7.41. Samverkan redovisad efter bakgrundsdata. I %

Kategori

Samverkade Ni i undervisningen med någon kollega eller annan person? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

582 209

31 29

67 68

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

128 370 292

31 31 29

67 67 68

2 2 3

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 221 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 165 3 Övriga städer 153 4 Övriga kommuner 253

29 28 34 31

71 67 62 68

1 5 4 1

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 86 2 Ämneslärare 244 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 202 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 153 5 Övrigt 106

43 33 31 22 25

52 66 67 77 69

362 175 253

31 34 26

67 63 71

2 2 3_

Totalt 791

2 Bakgrundsvariabel

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare

114 S O U 1969: 44

Hjälpmedel:

biologi

Samhällskunskap Tabell 7.42. Samverkan redovisad efter bakgrundsdata. I % Samverkade Ni i undervisningen med någon kollega eller annan person? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

864 236

30 20

68 75

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

183 735 181

19 29 30

78 69 65

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

324 211 213 352

24 25 27 32

73 71 70 66

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

83 454 438 75 50

33 34 22 16 20

67 63 75 79 80

618 383 99

30 25 19

66 74 77

1 099

70 Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

Biologi Tabell 7.43. A n d r a hjälpmedel ä n de som specificerats i enkäten s o m använts i sexualundervisningen?

Vilka andra hjälpmedel har använts?

Antal omnämn.

Böcker Asklund/Wickbom: Vägen till mognad 87 L Nilsson: Ett barn blir till 47 R F S U : Samspel 45 Sexualböcker med bildmaterial 17 Lärobok 17 Focus: Människan 12 Mölnlycke: Kvinnan av i dag 5 Hegeler: Kärlekens ABZ 3 Wickbom: Individ, samhälle, sexualliv 3 Övrig litteratur 54 Summa omnämnanden 290 Optiska hjälpmedel Overhead material, skrivprojekter o d Diabilder Summa omnämnanden SOU 1969:44

83 13 96

% (av 503) 1

Skriftliga hjälpmedel Broschyrer Tidningsartiklar Arbetsblad Stenciler Summa omnämnanden

Uppgift saknas

36 24 17 11 88

17 Modeller Kvinnliga och manliga könsorgan och bäckenet 20 Foster i olika stadier 17 Övriga modeller 32 Summa omnämnanden 69

14 Övrigt RFSUs preventivmedellåda 86 Egna teckningar på svarta tavlan 44 Mikroskopiska och embryonala preparat 25 Preventivmedel 18 Torro 6 Eleverna fick ställa egna frågor resp frågelåda 5 Dissektion av könsorgan på djur _3 58

19 Summa omnämnanden

187 Summa omnämnanden totalt I genomsnitt

730 1,89

1 Utgör de lärare som angett medel»

»annat hjälp-

Intresse: biologi Tabell 8.1. Intresse för undervisningen redovisat efter bakgrundsdata. I %,

Bakgrundsvariabel

Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela sexualundervisning? Inte särskilt eller Ja, Ja, inte mycket ganska alls Ingen Uppgift Bastal intr. intr. intr. åsikt saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

859 421

60 50

34 37

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 720 245

60 56 53

33 35 35

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 095 185

58 46

34 39

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

237 259 379

59 55 57

33 38 36

6 5 5

166 307

67 59

29 32

3 7

76 139

41 57

43 37

9 3

656 380 245 1 279

55 58 59 56

36 35 33

8 6 4

Lärarutbildning

Biologi

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

5 11

6 11

35 Biologi

Tabell 8.2. Intresse för undervisningen redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. 1%.

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor under grundutbildningen Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik Ingen utbildning Minns ej, uppgift saknas Totalt

116 Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela sexualundervisning? Inte särskilt eller Ja, Ja, inte mycket ganska alls Ingen Uppgift Bastal intr. intr. intr. åsikt saknas 434

330 408 110

56 54 52

38 32 42

1 282

5 11 2

SOU 1969: 44

Intresse:

kristendomskumkap

Kristendomskunskap Tabell 8.3. Intresse för undervisningen redovisat efter bakgrundsdata. I Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i sexualetik och familjekunskap? Inte särskilt eller Ja, Ja, inte mycket intr.

ganska intr.

alls intr.

Ingen åsikt

Uppgift saknas

732 302

50 42

37 39

8 7

3 9

2 2

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 ö v e r 45 år

170 492 372

50 53 40

36 34 43

8 6 10

5 5 4

1 3

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

902 132

49 37

37 38

7 13

4 9

2 3

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

203 199 329

41 45 51

45 41 34

7 5 10

5 6 2

1 2 2

131 306

48 50

40 37

7 6

5 5

1 3

196 135

50 57

36 30

7 6

6 4

2 2

464 245 324

44 45 56

40 38 34

9 10 5

1 035

5 7 4 5

2 2 2 2

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

Ålder

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

Kristendomskunskap Tabell 8.4. Intresse för undervisningen redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I %. Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i sexualetik och familjekunskap? Inte särskilt eller inte Ja, Ja, Uppgift Ingen mycket ganska alls Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor saknas åsikt intr. intr. Bastal intr. under grundutbildningen Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inki undervisningsmetodik Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik Ingen undervisning Minns ej, uppgift saknas Totalt SOU 1969: 44

184 598 87

53 42

39 39

5 9

2 7

1 2

1 033

Intresse:

Samhällskunskap

Kristendomskunskap Tabell 8.5. Intresse för undervisningen särredovisat efter förekomst av undervisning. I %. Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i sexualetik och familjekunskap?

Förekomst av undervisning i dessa fågor läsåret 67/68 Ja Nej

Bastal

Ja, mycket intr.

Ja, ganska intr.

Inte särskilt eller inte alls Ingen åsikt intr.

53 30 48

39 34

6 13

790 245 Totalt 1 035

Uppgif saknas

2 15

37 Samhällskunskap Tabell 8.6. Intresse för undervisningen redovisat efter bakgrundsdata. I Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Kategori

Bastal

Ja, mycket intr.

Ja, Inte Inte ganska särsk. alls intr. intr. intr.

Ingen åsikt

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 237 346

28 27

44 41

3 13

10 4

10 13

1 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

304 1 020 261

30 28 26

47 43 40

13 13 15

2 4 6

8 11 II

2 Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 384 200

28 24

44 43

13 15

3 6

10 13

Orttyp

A Stockholm, Götebor g

308 307 483

24 22 28

45 48 45

14 16 13

107 608

30 30

53 45

105 81

Bakgrundsvariabel

Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med parktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

12 3 4 3

12 9 10

6 9

23 36

39 46

2 2

17 7

—

845 581 160

25 29 36

43 44 42

15 12 10

4 3 2

11 11 8

1 583

11 SOU 1969: 44

Intresse:

Samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 8.7. Intresse för undervisningen redovisat efter utbildning i sexual- och samlevnadsundervisning. I %. Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Inte särskilt eller inte Ja, Ja, Uppgift Ingen mycket ganska alls Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor saknas åsikt intr. intr. Bastal intr. under grundutbildningen Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik Ingen undervisning Minns ej, uppgift saknas Totalt

207 1034 78 1 582

37 24

43 43

13 19

5 13

11 Samhällskunskap Tabell 8.8. Intresse för undervisningen redovisat efter förekomst av undervisningen. I %. Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Ja, Inte Inte Ja, mycket ganska särsk. alls Ingen Uppgift Basintr. intr. intr. åsikt saknas intr. tal

Förekomst av undervisning i dessa frågor läsåret 67/68 Ja Nej Totalt

SOU 1969: 44

1 098 484 1 582

33 17 28

47 36

10 20

7 20

Besvärliga moment: biologi Biologi Tabell 8.9. Moment i sexual- och samlevnadsundervisningen som upplevs som besvärliga.

Ange varför och vilket/vilka moment som är besvärliga att undervisa om! (Momenten angivna efter kodningssiffran i fråga 34) 70 72 73 75 76 77 78 79 80 7

9 IJ uS £| * jj | •£ I § M £ 10 *3JSP : S 2 tfl B i=0 - S '5? . I

Svårt för läraren att vara objektiv 3 2 ? 2 y _ De olika moraluppfattningarna 1 i — 2— 2 8 25— 39 Känsligt för eleverna; läraren känner inte deras förhållanden 2 cC5 f/.are1riheter 6 5 2 2 - 4 2 2 6 6 1 38 Svårt for läraren att inte verka moraliserande 1 < 23 29 Blygsel hos läraren och/eller eleverna ] i 27 10 n 2 — — 1— Svart att uttrycka sig klart och förklara 2— 8 3 . 9 7 - 24 Skillnaden i mognad bland eleverna, eller inte tillräckligt mogna 5 2 2 9— 3 23 2 Bristande kunskaper hos läraren — 2 2 — 2 — 4— 4_ 6_ 2 — — 22 Föräldrars och/eller elevers olika uppfattningar om sexuella frågor 2 1 7 12 22 Elevernas nervösa intresse och risken att de blir generade 3 2 3 1 2 2— 13 Undervisningsmaterial saknas 7 7 Läraren kan inte själv eller har svårt att ta ställning 2 3 _ 5 Fordras mycket takt av läraren 2 3 _ 5 Svårt för läraren att veta hur stor vikt som skall läggas vid momentet 4 ] , Läraren kan inte ge råd eller regler 2 3 _ Momentet kan väcka experimentlust 2 2 — 4 Eleverna kan redan det momentet behandlar 2 1 3 Ej specificerat 1 9 17 8 2 2 11 1 1 1 1 84 — — 6 4 157 Summa 8 2 2 33 64 19 6 2 29 4 7 50 221 1 2 9 8 467

120 SOU 1969: 44

Svårighetsgrad: biologi Biologi Tabell 8.10. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter bakgrundsdata. I %. Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning dessa frågor? Ja, mycket eller ganska svårt

Inte särskilt svårt

Inte alls svårt

Ingen åsikt

Uppgift saknas

1 1

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

859 421

13 16

42 41

44 41

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 ö v e r 45 år

315 720 245

18 14 6

44 42 37

35 43 54

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1095 185

13 19

41 43

45 34

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

237 259 379

17 14 14

34 42 46

165 308

15 17

593 Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969:44

1 1 2

1 2

46 41 39

1 2 1

2 2 1

42 41

43 40

—

75 138

17 13

40 39

39 44

—

4 1

656 379 244

10 18 17

42 42 39

46 38 41

—

1 279

2 1 2

1 2 1

Svårighetsgrad:

biologi Biologi

Tabell 8.11. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I % . Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Ja, mycket eller ganska svårt

Inte särskilt svårt

Inte alls svårt

Ingen åsikt

Uppgift saknas

—

330 407 109

17 11 13

39 41 47

43 46 36

1 1

—

1 5

Deltagit i Ja fortbildnings- Nej kurs Minns ej, uppgift saknas

257 989 33

12 14

37 43

49 41

1 1

Deltagit i studiedagar

384 859 36

12 14

41 42

46 42

2 1

1 279

1 Bakgrundsvariabel Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor under grundutbildningen

Kategori

Bastal

1 Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas

Ja Nej Minns ej, uppgift saknas Totalt

Biologi Tabell 8.12. Samband mellan uppgiftens svårighetsgrad och förekomst av samverkan. Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor?

% som samverkat med annan person Bastal

122 Ja, mycket eller ganska svårt

Inte särskilt svårt

Inte alls svårt

56 162

40 513

44 540

SOU 1969: 4+4

Besvärliga moment:

kristendomskunskap oo -<d- w i ro

HBjo}

tN r o ©

}BJ9ogiD9ds fa AqUIBS JJJ9nX9S piA

JBSUIUJO;S

uinu9}>reuiipi SUU9SIJU9JS J3JIUJ9JS |9p9UIAIJU9A9jd UJBq Sire -dB>[SU9;>{Buiojn JOSEJJ

B5[Sl30I0iq }U9J J9AI{IBnX9S Bd j g j j j u n d u X s BJB130S qOO B>JSIJ9

ro f-i

-vo

I <s

v©

</->

«s

$ ro

1a E c

o cd

** !S fl 'én <D C/]

Sfl ° C S TJ

ss > <u

C 3 ca w

; ro h — CO •sv O ™ 55 «-,

SS ro.S 3 c

ro fl-* ed 5

oo <3

fl :° S OQu;2iHi B** & •fl *rt Q 23

> | cd c

o c (50 O

5S 1969: 44

— .£

••81 ö b ' " ^

S o

s3 •«» .53 = cd H cd :cd C „ b *-> cd Jd

l-l

IH T3j * 60 ' fl 2-ä £

60 t o C „

wo c

-g a

003 n i *•»

i" i

'fl

icd

C o ff ^ 4> 53

O C/5 fl

g:cd :cd 1-1

§i

CÖ « H

"-J

I _ OT

.2 'C "cd

ti c s «3 g IH 2>"cd •«?§ (U fl Ii

u Jin

t ä cd

i 0

•£a|J fl 2«2Ö Qo W« 2o 2 M cdocd

»cd "c3

°< - 'O

•Bil

'fl .5? fl «<-i •* S

o S?W«a

cd °cd 60 fl a 9 a w, S — M J3 J3 _, cd <-> cd

* j 00 TJ

|11

3i PQ 3 ö

U T3 C cd 60

•a g * a :cd ^ > > fl A * j3 •a fl.22 gh — •—i o

u ^

53 x 6 f l 8 d

3 «i

t»

i ö > G u :cd <U U5 C

Svårighetsgrad:

kristendomskunskap

Kristendomskunskap Tabell 8.14. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Ja, Ja, Inte Inte Basmycket ganska särsk. alls Ingen Uppgift tal svårt svårt svårt svårt åsikt saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

733 300

8 10

26 31

37 34

22 17

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

170 491 371

6 9 9

29 27 27

39 38 32

18 20 23

7 5 3

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

902 132

8 12

27 30

36 35

22 11

4 11

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än

30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

202 199 329

7 10 9

30 29 26

38 35 39

20 20 20

4 5 4

1 2 3

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

130 306

10 5

40 27

28 38

16 24

5 3

1 3

197 134

10 5

23 22

40 40

20 26

4 5

3 1

464 247 325

9 12 6

28 29 25

36 31 41

20 19 22

4 7 4

2 2 2

1 033

2 Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

124 SOU 1969: 44

Svårighetsgrad:

kristendomskunskap

Kristendomskunskap Tabell 8.15. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter utbildning i sexual- och samlevnads frågor. I %.

Bakgrundsvariabel Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor under grundutbildningen

Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Ja, Ja, Inte Inte Basmycket ganska särsk. alls Ingen Uppgift tal svårt svårt svårt svårt åsikt saknas

Kategori 1 Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik 2 Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik 3 Ingen utbildning 4 Minns ej, uppgift saknas

185 598 87

6 11

25 29

36 34

29 16

1 7

2 2

Deltagit i Ja fortbildnings- Nej kurser Minns ej, uppgift saknas

134 877 24

7 9

19 29

41 36

31 19

1 5

— i

Deltagit i studiedagar

259 6 735 10 40 1 035

29 27

39 35

23 20

2 6

21 Ja Nej Minns ej, uppgift saknas Totalt

2 Kristendomskunskap Tabell 8.16. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter förekomst av undervisning. I %.

Förekomst av undervisning i dessa frågor läsåret 67/68 Ja Nej Totalt

Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Ja, Ja, Inte Inte Basmycket ganska särsk. alls Ingen Uppgift tal svårt svårt svårt svårt åsikt saknas 789 245 1 034

8 11

26 30 27

40 24 36

24 10 21

1 18

Kristendomskunskap Tabell 8.17. Samband mellan uppgiftens svårighetsgrad och förekomst av samverkan. Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisningi dessa frågor? Ja, mycket eller Inte särskilt ganska svårt svårt Inte alls svårt % som samverkat med annan person Bastal SOU 1969: 44

28 272

33 316

30 190

Besvärliga moment:

samhällskunskap

pBj3Dgio9ds fa

VO M

-. CO

-H P1

TjCN

V©

pr)

i-i

v© ,i

•*

1 CN

t*" m

JSUIAO

I3p3UIAJJU3A3jd ujBq ESIJ

-dBJ{SU3J>JBUJOjn

J3Al[[BnX3S

ed jaj^unduXs Bj - B I 3 0 S IJOO B5JSIJ3

O ro o\ ^D

c 3

oo cd öp

r^O

a* E c O cd

"S C en

o .9 G c B -o Kl O

M M Hr >> <u £ Cd

IO •«»

m •o

•B o

t/5

8 _L XIS

1 O C 60 O

C 5!

fl;9

a-o o-^°g

_ rl :ni cd J52 «

0§ § s g M 22 X ! <U S3 <o C U J 3 0 C

fl»»

•a"-i oj C

•o,S m c C C g =CS os ."3 >

•C5^:0

•3 "C cd

• — ^ <U — (H

O :0 «

C *-Tv ° « fl Cd | •B <D C -1 CA c r< B Ea ca Ö si B 4Ut B SiS o B ~ | g g «d ft<D =cd , 9 a > c CO.B en

red M w B

cd :0 M

.52 'C cc "u

"O C :cd cd

v> CO

«? cd 'fl M C

> h

cd ^ d <C >

,i,

fl. 2 'o

OJ u cd Ö .—. o> T3 "O B g 2 O. H gr »N oa

fl.*ip » o ,

;w 65? SOU 1969:44

Svårighetsgrad:

samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 8.19. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter bakgrundsdata. I % . Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 238 346

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

305 1 018 261

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Totalt

Ja, Inte Inte ganska särsk. alls svårt svårt svårt

Ingen åsikt

22 18

40 38

25 22

19 21 25

34 41 37

29 23 24

1 383 200

21 24

40 36

25 19

2 5 5

Uppgift saknas

13 11 9

308 307 483

7 5 4

20 21 20

40 43 41

21 22 25

9 9 8

3 1 1

108 608

3 4

21 25

43 40

28 25

6 5

— 1

8 105 80 —

21 19

30 45

31 29

11 8

1 —

5 4 2

24 19 18

40 40 37

23 24 33

7 12 9

1 1 1

844 581 159

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare

Ja, mycket svårt

1 583

Samhällskunskap Tabell 8.20. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor. I % .

Bakgrundsvariabel

Kategori

Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Ja, Ja, Inte Inte Basmycket ganska särsk. alls Ingen Uppgift tal svårt svårt svårt svårt åsikt saknas

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor under grundutbildningen

Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor inkl undervisningsmetodik Utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor exkl undervisningsmetodik Ingen utbildning Minns ej, uppgift saknas

207 1034 78

31 20

32 39

27 23

3 12

Deltagit i studiedagar

Ja Nej Minns ej, uppgift saknas Totalt

270 1 278 35 1 583

23 21

41 39

29 24

1 11

25 SOU 1969: 44

Svårighetsgrad: samhällskunskap.

Utrymme: biologi

Samhällskunskap Tabell 8.21. Uppgiftens svårighetsgrad redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? . . . Bw , förekomst av undervisning i dessa frågor läsaret 67/68

Bastal

Ja Nej

Ja, Ja, Inte Inte mycket ganska särsk. alls Ingen svårt svårt svårt svårt åsikt

1 098 484 1 582

Totalt

3 7

22 19

42 35 40

28 16 25

Uppgift saknas

4 21

Samhällskunskap Tabell 8.22. Samband mellan uppgiftens svårighetsgrad och förekomst av samverkan. Tycker Ni att det är svårt att meddela undervisning i dessa frågor? Ja, mycket eller Inte särskilt ganska svårt svårt Inte alls svårt % som samverkat med annan person Bastal

25 277

29 1457

30 312

Biologi Tabell 8.23. Upplevelse av möjligheten att bedriva undervisning i önskvärd omfattning redovisad efter bakgrundsdata. I %. Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger sexualundervisning i önskvärd omfattning? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

859 421

55 48

41 46

4 6

1 Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 720 245 1 279

45 55 56 52

45 43 39 42

10 2 4 5

1 1 1 1

Totalt

Biologi Tabell 8.24. Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning, redovisad efter antal undervisningstimmar. I %. Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger sexualundervisning i önskvärd omfattning. I %. Antal undervisningstimmar i sexualkunskap 1—4

5—6 7— Minns ej, uppgift saknas Ingen undervisning Totalt

128 Bastal

Nej

Vet ej

261 445 401 123 49 1 279

53 53 52 59

43 42 46 31

3 4 2 10

42 Uppgift saknas

SOU 1969: 44

Utrymme: kristendomskunskap,

samhällskunskap

Kristendomskunskap Tabell 8.25. Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning redovisad efter bakgrundsdata. I %. Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger undervisning i sexualetik och familjekunskap i önskvärd omfattning? Kategori

Bastal

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

731 301

31 27

61 63

6 9

2 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

171 492 371

23 32 31

66 60 61

10 7 5

1 1 2

1 032

2 Bakgrundsvariabel

Totalt

Kristendomskunskap Tabell 8.26. Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger undervisning i sexualetik och familjekunskap i önskvärd omfattning? Förekomst av undervisning i dessa frågor läsåret 67/68 Ja Nej Totalt

Bastal

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

789 244

32 23

63 59

4 15

1 4

1 033

2 Samhällskunskap Tabell 8.27. Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning. Redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Kategori

Anser Ni att timplanen för Ert ämne medger undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad i önskvärd omfattning? Uppgift Bastal Ja Nej Vet ej saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 237 345

44 34

46 47

8 18

1 1

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

305 1019 259

36 43 46

51 46 42

12 10 11

1 1 1

1 583

1 Bakgrundsvariabel

Totalt SOU 1969: 44

9—914428

Utrymme: samhällskunskap. Skolan eller hemmet? - biologilärarna Samhällskunskap Tabell 8.28. Upplevelse av möjligheterna att bedriva undervisning i önskvärd omfattning redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad i önskvärd omfattning? Uppgift Bastal saknas Ja Nej Vet ej

Förekomst av undervisning i dessa frågor läsåret 67/68 Ja Nej Totalt

1 098 484 1 582

47 30 42

44 52 46

1 2 1

8 16 10

Biologi Tabell 9.1. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %. Vem tycker Ni skall ha största ansvaret? Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Civilstånd Orttyp

Lärarutbildning

Kategori

Bastal

1 Man 2 Kvinna

Hemmet Båda

Vet ej

857 424

56 47

24 32

17 18

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 720 246

55 51 56

28 28 22

14 18 19

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 098 183

54 48

26 34

18 15

239 259 378

53 59 55

28 25 26

15 13 18

3 1 1

1 2 1

165 307

55 55

22 30

20 13

1 1

78 138

51 59

23 27

24 12

— 1

1 1

658 380 243 Totalt* 1281

53 54 54 53

25 30 26 27

19 13 18 17

1 2 1 2

1 1 1 1

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 övriga kommuner 1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare

130 Uppgift saknas

Skolan

1 2 1

1 1 2 1 2 1 2

SOU 1969: 44

Skolan eller hemmet? - biologilärarna Biologi Tabell 9.2. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter bakgrundsdata. I %. Vem skall ha största ansvaret? Bakgrundsvariabel

Vet ej

Uppgift saknas

15 17

3 2

—

49 41 30

11 16 19

3 3 3

—

40 34

40 47

16 13

3 4

1 2

239 260 377

41 40 43

43 40 39

13 15 13

165 307

51 48

27 38

16 11

78 138

23 40

50 48

657 380 244

42 38 36

38 44 45

17 13 15

1 281

16 Kategori

Bastal

Skolan

Hemmet Båda

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 423

44 31

37 49

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

316 719 246

35 39 47

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 098 183

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

1 2 1

Biologi Tabell 9.3. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor redovisad efter upplevd svårighetsgrad att meddela sexualundervisning. I %. Vem skall ha största ansvaret?

Skolan

Hemmet

Båda

Vet ej, uppgift saknas

175 529 553 10 14

46 52 56

39 28 23

10 17 20

5 3 1

1 281

3 Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

SOU 1969: 44

Skolan eller hemmet? -

kristendomslärarna Biologi

Tabell 9.4. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter svårighetsgrad att meddela sexualundervisning. I %. Vem skall ha största ansvaret?

Skolan

Hemmet

Båda

Vet ej, uppgift saknas

175 529 553 10 14

33 40 43

51 40 38

12 16 16

4 5 3

1 281

4 Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Mycket och ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

Kristendomskunskap Tabell 9.5. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %. Vem skall ha största ansvaret? Bakgrundsvariabel

Skolan

Hemmet Båda

Vet ej

Uppgift saknas

740 301

43 37

32 39

23 21

1 2

1 1

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

170 496 375

50 45 33

35 36 32

14 17 32

1 1 2

1 1 1

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

908 133

42 37

33 40

23 19

1 4

1 1

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än

30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

204 200 331

35 40 43

34 42 31

26 15 26

3 1 1

1 2

—

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

130 309

49 43

28 36

22 18

1 1

—

198 135

40 38

29 28

31 30

—

470 246 325

39 48 40

39 36 26

20 13 32

1 1 2

Totalt 1 041

1 Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

Ålder

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare

1 SOU 1969: 44

Skolan eller hemmet? -

kristendomslärarna

Kristendomskunskap Tabell 9.6. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter bakgrundsdata. I %. Vem skall ha största ansvaret? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

1 Man 2 Kvinna

Ålder

Civilstånd

Skolan

Hemmet Båda

740 301

45 36

32 39

21 21

1 3

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

170 496 375

48 43 37

38 35 30

11 18 30

2 2 2

1 Gift, förut gift 2 Ogift

908 133

43 35

33 41

22 20

1 5

203 201 331

35 39 42

30 42 32

29 15 25

3 1 1

130 308

48 47

27 31

22 18

2 2

199 135

31 39

35 33

32 24

1 1

470 246 325

44 46 36

36 35 31

19 16 29

2 2 2

1 041

21 Orttyp

Lärarutbildning

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 invånare Övriga städer Övriga kommuner Folkskollärare Ämneslärare Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

Vet ej

Uppgift saknas

Kristendomskunskap Tabell 9.7. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor redovisad efter upplevd svårighetsgrad att meddela sexualundervisning. I %. Vem skal 1 ha största ansvaret?

Skolan

Hemmet

Båda

Vet ej, uppgift saknas

377 377 214 51 22

40 44 47

37 32 26

20 22 27

12 2 1

2 Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

SOU 1969: 44

Skolan eller hemmet? - lärarna i samhällskunskap Kristendomskuriskap Tabell 9.8. Ansvarsfördelning skola-hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter svårighetsgrad att meddela sexualundervisning. I %. Vem skall ha största ansvaret?

Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

Skolan

Hemmet

Båda

377 376 215 53 22

41 40 50

34 37 23

22 20 25

1 043

21 Vet ej, uppgift saknas

Samhällskunskap Tabell 9.9. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %. Vem skall ha största ansvaret? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Skolan

Hemmet Båda

Vet ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1244 347

49 44

34 35

13 17

2 2

1 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

305 1 021 265

59 47 42

26 36 38

13 14 15

1 2 4

1 2 1

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 389 202

48 49

35 32

14 17

2 2

1 1

Orttyp

1 Stockholm, Götebonr

Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än

30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

311 310 485

46 49 53

36 36 31

13 13 13

3 2 2

2 1 1

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

108 608

52 46

28 38

16 13

2 3

2 1

107 80

51 53

30 26

15 19

3 2

—

848 581 162

44 53 51

37 31 30

14 13 15

3 1 2

1 1 2

1 591

1 Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

2 SOU 1969: 44

Skolan eller hemmet? - lärarna i samhällskunskap Samhällskundskap Tabell 9.10. Ansvarsfördelning skola-hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter bakgrundsdata. I %. Vem skall ha största ansvaret? Bakgrundsvariabel

Bastal

Skolan

Hemmet Båda

Vet ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1244 347

49 40

36 39

11 16

4 4

1 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

306 1020 265

54 46 42

34 38 38

9 12 13

3 3 5

1 1 2

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 390 201

46 50

38 31

11 16

4 4

1 1

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

311 309 485

45 50 50

34 37 38

14 10 9

5 2 3

108 608

51 49

36 33

11 13

2 4

108 79

45 44

40 33

11 11

2 8

2 4

848 580 163 1 591

45 49 48 47

38 36 37 37

13 11 9 12

4 3 4 4

1 1 2 1

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

Samhällskunskap Tabell 9.11. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor redovisad efter upplevd svårighetsgrad att meddela sexualundervisning. I %. Vem skall ha största ansvaret?

Skolan

Hemmet

Båda

404 628 391 151 18

47 50 52 34

34 35 32 38

14 13 14 19

1 592

14 Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt SOU 1969: 44

Vet ej, uppgift saknas

Vem bör undervisa i skolan? - enligt biologilärarna Samhällskunskap Tabell 9.12. Ansvarsfördelning skola - hem ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter svårighetsgrad att meddela sexualundervisning. I %. Vem skal 1 ha största ansvaret?

Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Skolan

Hemmet

Båda

Vet ej, uppgift saknas

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas

405 628 390 151 18 1 592

43 49 50 38

39 37 35 40

13 11 12 13

6 3 4 9

5 Totalt

Biologi Tabell 9.13. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Kategori

Hör biologiläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 423

79 75

21 25

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 720 246

77 78 75

23 21 25

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 098 183

78 73

22 26

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner 1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv medpraktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan" praktisk lärarutb. 5 Övrigt

405 239 260 377

79 79 78 74

21 21 21 26

165 307 594 78 137

85 80 76 70 76

15 20 24 29 24

658 380 243

79 76 77

21 24 23

1 281

22 Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

136 S O U 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt biologilärarna Biologi Tabell 9.14. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter svårighetsgraden att meddela sexualundervisning. 1%. Hör biologiläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Upplevd svårighetsgrad Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

176 529 554 9 14 1 282

74 75 82

24 25 18

—

Biologi Tabell 9.15. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %. Hör skolläkaren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift saknas Nej Bastal Ja

Bakgrundsvariabel

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 423

41 38

59 62

—

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 719 247

38 40 44

62 60 56

—

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

405 239 259 378

36 43 44 40

64 56 56 60

—

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

165 307 594 78 137

43 41 34 45 57

57 59 66 54 43

658 380 243 1 281

36 39 54 40

64 61 46 60

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

— —

Vem bör undervisa i skolan? - enligt biologilärarna Biologi Tabell 9.16. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Hör utomstående expert till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

857 424

16 19

83 81

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

315 720 246

20 16 19

80 84 81

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

404 239 260 378

21 18 18 12

79 82 81 88

165 307 594 78 137

14 18 18 21 15

86 82 82 78 85

657 380 244

16 21 16

84 79 84

1 281

83 Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

—

S O U 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt biologilärarna Biologi Tabell 9.17. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %. Hör utomstående expert till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 423

16 21

84 79

—

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

315 719 247

23 15 20

77 85 80

— — —

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

405 239 259 378

26 19 14 11

74 81 84 89

_ — — —

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

165 307 594 77 138

21 14 17 22 22

79 86 83 77 78

— — — 1 —

658 380 243 1 281

14 22 21 18

86 78 79

— — —

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt

kristendomslärarna

Kristendomskunskap Tabell 9.18. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Hör kristendomsläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

740 301

88 84

11 16

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

170 496 375

82 90 86

18 10 14

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

908 133

88 83

12 17

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

306 204 200 331

85 85 90 89

15 15 9 11

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

130 309 269 198 135

81 92 82 94 84

19 8 18 6 16

470 246 325 1 041

86 87 89

14 13 10

13 Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

Kristendomskunskap Tabell 9.19. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Hör kristendomsläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Förekomst av undervisning i sexualetik och familjekunskap läsåret 67/68 1 Ja 2 Nej Totalt

140 Bastal

Nej

791 250

90 77

9 23

1 041

13 Uppgift saknas

SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt

kristendomslärarna

Kristendomskunskap Tabell 9.20. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I % • Hör kristendomsläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel

Uppgift saknas

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

740 302

33 23

67 77

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

170 497 375

26 30 31

74 69 68

1 Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

908 134

32 17

68 83

—

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

307 203 201 331

24 32 32 32

75 68 68 67

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

131 309 269 198 135

24 29 22 40 39

76 71 77 60 61

470 246 326

27 20 41

73 79 59

1 042

—

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 1 1 1

Kristendomskunskap Tabell 9.21. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Hör kristendomsläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Förekomst av undervisning i sexualetik och familjekunskap läsåret 67/68 1 Ja 2 Nej Totalt

SOU 1969: 44

791 251 1 042

32 23

68 76

Vem bör undervisa i skolan? - enligt

kristendomslärarna Kristendomskunskap

Tabell 9.22. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter svårighetsgraden att meddela sexualundervisning. 1%. Hör kristendomsläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Upplevd svårighetsgrad

Bastal

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

377 376 214 52 23 1 042

Nej

Uppgift saknas

83 94 89

17 6 11

— —

—

Kristendomskunskap Tabell 9.23. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter svårighetsgraden att meddela sexualundervisning. 1%. Hör kristendomsläraren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Upplevd svårighetsgrad Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas Totalt

378 376 214 52 22 1 042

25 34 35

75 65 65

70 SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt

kristendomslärarna

Kristendomskunskap Tabell 9.24. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Hör skolläkaren till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift saknas Bastal Ja Nej

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

740 301

52 50

47 51

— —

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

170 496 375

55 51 50

45 49 49

— — 1

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

306 204 200 331

48 50 56 52

51 50 44 47

1 — — 1

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

130 309 269 198 135

45 45 52 62 56

55 55 47 38 44

— 1 1 — —

470 245 326 1 041

45 55 59 51

55 44 41

— 1 —

—

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt

kristendomslärarna Kristendomskunskap

Tabell 9.25. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I % . Hör utomstående expert till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel

Uppgift saknas

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

740 301

17 16

83 84

—

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

169 497 375

22 15 16

77 85 84

1 Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

306 204 200 331

19 18 12 17

81 82 88 83

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

130 309 269 198 135

12 9 19 25 23

88 91 81 75 76

470 246 325

11 17 25

89 83 75

—

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt

kristendomslärarna

Kristendomskunskap Tabell 9.26. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I % . Hör utomstående expert till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel

Uppgiftll! saknas

Kategori

Bastal

Nej

Kön

1 Man 2 Kvinna

740 302

18 23

82 77

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 ö v e r 45 år

170 497 375

24 17 21

76 83 79

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

307 203 201 331

26 21 17 13

73 79 83 86

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

131 309 269 198 135

10 16 23 20 26

90 84 76 80 74

470 246 326

17 19 22

83 80 78

1 042

—

Orttyp

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969:44 10—914428

—

1 1 1 1 1

Vem bör undervisa i skolan? - enligt lärarna i samhällskunskap Samhällskunskap Tabell 9.27. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Hör läraren i samhällskunskap till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift saknas Bastal Ja Nej

Kategori

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 244 347

77 77

23 23

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

306 1 020 265

75 78 76

25 22 24

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 390 201

77 74

23 25

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

486 311 310 484

75 75 77 80

25 25 23 19

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

108 608 688 107 80

81 80 76 68 71

19 20 24 32 29

848 580 163

77 78 72

23 22 28

1 591

33 Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

—

S O U 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt lärarna i samhällskunskap Samhällskunskap Tabell 9.28. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Hör läraren i samhällskunskap till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift Bastal Ja Nej saknas

Förekomst av undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet, läsåret 67/68. 1 Ja 2 Nej Totalt

1 099 492 1 591

19 32

23 Samhällskunskap Tabell 9.29. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %. Hör läraren i samhällskunskap till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Civilstånd Orttyp

Lärarutbildning

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

1 Man 2 Kvinna

1 245

15 9

85 91

—

14 14 11

85 86 89

1 — —

14 12

86 88

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

486 311 310 484

15 11 11 15

85 89 89 85

— 1 —

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

108 608 688 107 80

16 15 11 11 20

84 85 89 89 80

— —

848 581 162 1 591

14 13 14

86 86 85 86

— 1

Mycket eller ganska svårt Inte särskilt svårt Inte alls svårt Ingen åsikt Uppgift saknas

404 628 390 151 18

10 15 18 5

90 75 81 95

_ — — —

1 591

86 Totalt 148

SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt lärarna i samhällskunskap Samhällskunskap Tabell 9.33. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %. Hör skolläkaren till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 244

43 54

57 46

—

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

46 46 45

53 54 55

1 — —

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

486 311 310 484

45 44 45 48

55 56 55 52

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

108 608 688 107 80

44 40 51 43 46

56 59 49 57 54

.—

848 580 163

43 51 43 46

57 49 56 54

— —

Orttyp

Lärarutbildning

347 306 1 020

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

1 591

— 1 — — — — —

Vem bör undervisa i skolan? - enligt lärarna i samhällskunskap Samhällskunskap Tabell 9.34. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i samlevnadsfrågor på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %. Hör utomstående expert till dem som bör ha hand om undervisningen? Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Orttyp

Lärarutbildning

Kategori

Bastal

Nej

Uppgift saknas

1 Man 2 Kvinna

1 244

21 24

79 76

—

28 21 17

72 79 83

— —

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

486 311 310 484

26 18 23 19

74 82 77 81

— — —

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

108 608 688 107 80

20 19 24 19 24

80 81 76 81 76

— — — —

848 580 163 1 591

19 24 24

81 76 75

— 1

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

306 1 020

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

150 SOU 1969: 44

Vem bör undervisa i skolan? - enligt lärarna i samhällskunskap Samhällskunskap Tabell 9.35. Ansvarsfördelning inom skolan ifråga om undervisningen i sexualkunskap på grundskolans högstadium redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Kategori

Hör utomstående expert till dem som bör ha hand om undervisningen? Uppgift saknas Nej Bastal Ja

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 244 347

23 27

77 73

—

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

306 1020 265

30 23 21

69 77 79

1 Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner

486 311 310 484

29 20 22 22

71 80 78 78

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

108 608 688 107 80

17 21 26 24 31

83 79 73 76 69

849 580 162 1 591

21 26 28 24

79 73 72 76

Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie 2 Extra ordinarie form 3 Extra, timlärare Totalt

SOU 1969: 44

—

1 —

Underivsningens etiska inriktning, enligt biologilärarna Biologi Tabell 9.36. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter bakgrundsdata. 1%. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Bakgrundsvariabel

Bastal

Kategori

Första

Andra

Tred- Fjärje de

Fem- Vet te ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

858 2 422 2

43 52

50 40

1 1

2 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 Över 45 år

316 1 720 2 244 3

44 46 48

49 47 43

1 1 1

2 1

3 2 2

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 096 2 184 3

47 43

46 51

1 1

2 2

Orttyp

1 Stockholm, Götebo:rg.

405 2

239 2 259 2 377 2

45 57 41

48 36 51

2 1 1

1 1 1

1 3 3

165 4 307 3

44 48

47 45

—

1 2

4 2

595 2

75 3 138 1

43 49

51 43

1 4

657 2 380 2 243 2

51 40 43

43 51 49

1 1 2

1 280 2

47 Malmö med vissa förförorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 Övriga kommuner Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 Övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

3 1 1

2 2 4

Biologi Tabell 9.37. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter ansvarsfördelning ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet. I %. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Bastal

Vem skall ha största ansvaret? Skolan Hemmet Båda Uppgift saknas Totalt

152 Första

Andra

Tred- Fjär- Fem- Vet je de te ej

507 2 524 2 199 3 50

49 46 43

44 49 45

1 280 2

47 Uppgift saknas

1 1 2

SOU 1969: 44

Undervisningens etiska inriktning, enligt

kristendomslärarna

Kristendomskunskap Tabell 9.38. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter bakgrundsdata. T o/ 1 /o .

Vilken inställning ansluter Ni Er till? Kategori

Bastal

Första

Andra

Tred- Fjärde je

Fem- Vet te ej

Uppgift saknas

Kön

1 Man 2 Kvinna

732 302

7 7

55 54

32 32

1 1

2 1

1 2

3 4

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 över 45 år

170 4 491 4 373 11

47 55 57

42 36 23

1 1 1

2 2 1

1 2

3 1 5

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

902 132

6 8

55 53

32 31

2 2

1 2

3 4

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 2 övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 övriga städer 4 Övriga kommuner

202 199 329

9 7 6

55 61 57

32 28 31

2 1

2 2 2

131 305

2 7

56 53

36 33

1 1

2 3

2 1

2 2

197 12 135 7

64 57

18 31

2 1

3 4

464 245 325

6 4 8

52 50 62

34 38 24

1 1

2 2 1

2 1 1

2 3 4

1 034

3 Bakgrundsvariabel

Lärarutbildning

1 Folkskollärare 2 Ämneslärare 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutb. 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutb. 5 övrigt

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

1 Kristendomskunskap Tabell 9.39. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter ansvarsfördelning ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet. I %. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Bastal

Vem skall ha största ansvaret? 1 Skolan 2 Hemmet 3 Båda 4 Uppgift saknas

438 4 345 8 223 10 29

Totalt SOU 1969: 44

Första

1 035

7 Tred- Fjärde

Andra

51 62 53

40 22 30

1 1 1

Fem- Vet te ej

Uppgift saknas

2 2

1 4 5

—

1 1 1

Undervisningens etiska inriktning, enligt lärarna i samhällskunskap Kristendomskunskap Tabell 9.40. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Förekomst av undervisning i sexualetik och familjekunskap läsåret 67/68

Bastal

1 Ja 2 Nej

790 6 245 9 1 035 7

Totalt

Första

Andra

Tred- Fjär- Fem- Vet je de te ej

55 54 55

33 29 32

Uppgift saknas

Samhällskunskap Tabell 9.41. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter bakgrundsdata. 1%. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Bakgrundsvariabel

Fem- Vet te ej

Uppgift saknas

Kategori

Bastal

Första

Andra

Tred- Fjärje de

Kön

1 Man 2 Kvinna

1 236 345

2 1

39 40

52 53

2 1

1 2

Ålder

1 Under 31 år 2 31—45 år 3 ö v e r 45 år

303 1 018 260

1 7

31 39 51

62 54 33

1 2 1

3 1 3

2 2

2 1 2

Civilstånd

1 Gift, förut gift 2 Ogift

1 382 2 199 4

39 38

52 53

1 3

2 1

1 2

Orttyp

1 Stockholm, Göteborg, 482 2

309 3 308 2 482 2

41 38 43

52 55 50

1 1 1

2 2 2

1 1 1

1 1 2

1 Folkskollärare 108 2 2 Ämneslärare 608 3 3 Fil mag eller motsv med praktisk lärarutbildning 680 2 4 Fil mag eller motsv utan praktisk lärarutbildning 104 4 5 Övrigt 81 2

46 44

43 46

3 3

2 2

5 2

40 31

46 64

—

3 2

844 3 577 1 160 3

43 36 31

48 56 63

1 2 1

2 2

—

1 581 2

52 Malmö med vissa förorter 2 Övriga städer med mer än 30 000 invånare 3 Övriga städer 4 övriga kommuner Lärarutbildning

Anställnings- 1 Ordinarie form 2 Extra ordinarie 3 Extra, timlärare Totalt

—

2 1

1 2 2

SOU 1969: 44

Undervisningens etiska inriktning, enligt lärarna i

samhällskunskap

Samhällskunskap Tabell 9.42. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter ansvarsfördelning ifråga om undervisning om den etiska sidan av sexuallivet. I %. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Andra

Tred- Fjär- Fem- Vet te de ej je

744 2 580 2 185 4 75 3

39 39 43 35

54 52 46 52

1 584 2

52 Bastal

Vem skall ha största ansvaret? 1 Skolan 2 Hemmet 3 Båda 4 Uppgift saknas Totalt

Första

2 1 2 3

1 3 2 3

1 2

Uppgift saknas 2 1 4

5 Samhällskunskap Tabell 9.43. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter förekomst av undervisning. I %. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Förekomst av undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet läsåret 67/68 1 Ja 2 Nej Totalt

SOU 1969: 44

Bastal

Första

1 097 2 485 2 1 582 2

Andra

Tred- Fjär- Fem- Vet de te je ej

38 42 39

53 50 52

1 2 2

2 1 2

1 2 1

Uppgift saknas 2 1 1

bör tas upp tidigare, enligt biologilärarna

VO PH

CS f N

WOO

M M

H o

<U • »

<u a (« X

i-, (U < ert X)u

gg C ca 3 Cl

I <N

>/-></">

Ov TJ-

c*1 c*"}

C 1) ^ £ 4> C3 >

,Ö o .3 00.^

-3 o «3

•8-1 a

i s-°

C G 1 »

a •o fl a

ca <« .S ca_3 3 fl •o ^ j ca « ca t o

S 6 ~ S'a

fl c o <u C 5 c S > x> M 3

E a o •-' »ca E

E.S c ° £ — OT 3 fl « 2 ^ Ö H § ca-g• * t i ti <u s o =ca to ssa« .22> MM c oS ° w £ o — — Vi =ca • G r? Hca °ca °ca 3 E c Cc -o 3 ca en : ra -fl :0 3S C =a si ra S fl (u E c ca -™ o — •— W)JS S T3 ca i- 5 = 5 c U 3 * c3 fll « ,> B > Mg 3 •g g X u u u ra * J ^_, a T3 (50 0 0 . ^ f5 ca T ; 00 :ca ca u m is ^ w ~ E o oca G 4> u §J23 S 3 o fl, °c M ^ 'O u a a 1 SS & 2 o. g E > fl - .* E x :ca .9 « ca * o ^ £ 5 c fl > -4-» fl J3 > , o 1> *> ' J J * ^ —1 5 o Ja o ^ i2S •SS SS M ffl 00 o PH «K2w w-SPS

fcH

-T*

8 g*

il-i 3

Moment som bör tas upp tidigare, enligt OO 0 0 O O c o <N

3 OS <-i

r- co

i-H os

•

«-H CO

l« «

T j - v~>

I I

r- © tN o in ^

»-i

</->

i CN o s

kristendomslärarna —i

i l

VO c o

N ~

co co

VO - H

I I

II-

I I

r I I -

i i

I I O

I I ~ I

N N

( N CO

CO T t

00 T t

1-1

-H

,-1

oo co eN »o

OS o CN CO

O CN

I (S«1

n- vo

CN CN VO T* (N CN —i 0 0 VO CO

«/->

ro co CN £

CN CO

m i (svo oo

Tt (N

JS 5 00 o S3 oo 5 »ca

5a B T3

2 G •a <D cd c 6 S M §.3 O _ g ca g S o S oo —

.§13:53 | S

B S « ^3

1 -

°* *_fii C 0D

. 95c ' oo i f f° agoo„ j *3 4o) IgI

oo u cso ^ ' c a 2 .2 c b 3

b rt "3 ° " ^ rt a u 3 a op-5 ca c o

S —<

o !<ä

äs SOU 1969: 44

° Ä5 -ca ca ' ert 4 ) fe £ <3 ca - t ; ca t i 4) 2 ooJ_} a ä G

i/2

i-H 4)

O C

'„ 1)

> 9 > O

5S5

•i 5 :ca E n - i

"c. a

ca M

cä

.£P C3 -C

"-I.S

G e 4 ) 4> oo-s

fl 2

" 3 '-i fl 4>

oo 3 o—

.& 3* I

ca en

ca o fl C O "i

^'•3 rt °2S?° 3 * g

»t

PS,§ S

>:5§0 °1"8*5,3 2

Moment som bör tas upp tidigare, enligt lärarna i samhällskunskap

co - - i VD t N co M

CO oo oo m CM ^

* I

^On

_! 00

i—t

Tt t^

rt Tf^

Tt (N

«N

«S

H 'TT*

o o O. CA

K Q CD T3 52 C CA

ro3

I I

ON lOCl

tN (N

rf en

I n

tN tN

I I

CO VO

I/O T t

r-~ m

vo co

co |

co tN

tN I

I tN

CO tN

tN tN

—

00 CO CO

OO O CO

Tf CO

O w~> co

c o CO co

>—i

00 t N

t N </->

i-H

r~ oo rf

t-~ rj-

~H tN

O CO

<n oo

r f i-i

CO y—l

vi O VO rt

i-i

rf —i

,-t

ro C

MO 0^2 T3 oro <» >

a oo.w «

ooju

3 7 •"=• —3

•jff?

h e *

W .23 (3 "O ro 9 °< C 3 3

XI o

5 » 5.SP ro H „ M

oÄ C

.ä-° 00 3

6 a

O """ C eö C C - o

60 Ml

. -

oro G -i-> CD

•§ J2 =* » J O 130 33 •*~xs c • £. TS >

• p . i H ?ö . S S J3 „ 2 a i l 3 I

lä:

.|& oo5 *-;roc S 1 3 =13 •3^M§3'

.-« ro oas v> x

a i Mej o9

SSSåä

ro g 8.1 ,5?c- *Q* •

"-1

I-I

ro en

.,ro5

> CD CD •3 ro *•* H »H ™" CD u H c c t iro i ~2 =lJS" O o «r o»roM oo -S<u<n »1 CD * " ' ' - * <" ,o h ^ - C t i "

M (3

S —< Q •&

> S £ |.2P:

•o

5° SS E S E .§ P!

- O o, O » 5 9 ro 'o

» M

fl,

M « C3 5 5 C J C >>xl t< X :cS . 9

<D O cD g T3 !

Summa

SOU 1969: 44

—

Förklaring till tabellerna 9.44, 9.45, 9.46 Biologi Kristendomskunskap Samhällskunskap 1 Könsorganens byggnad och funktion 2 Fosterutveckling och havandeskap 3 Förlossning 4 Ungdomen och sexuallivet. Etiska synpunkter. Avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren. 5 Utomäktenskapliga barn 6 Spontana och framkallade aborter 7 Könssjukdomar 8 Preventivmedel 9 Sterilitet 10 Sterilisering 11 Klimakterium 12 Vissa avvikelser i fråga om den sexuella driften 13 Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet 14 Samhälleliga åtgärder för familjebildningen 15 Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap, förlossning och under amningstid 16 Samhällets åtgärder för vård och fostran av barn och ungdom 17 Menstruation och hormonerna 18 Störningar vid sexuellt samliv 19 Sexualupplysning i hemmen

Bilaga 3

SOU 1969: 44 11—914428

Frågeformulär

P 0895

STATISTISKA GENTRALBYHAN UTREDNINGSINSTITUTET

ENKÄT BLAND LÄRARE I

Itanogalon 8 /

GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 9

reriadren: Fack, Stockholm V TeLttOSM

För U i : s

BIOLOGI

HÖSTTERMINEN 1968 anteckningar:

-1

-2

Kort•typ

Ämne

-3-4-5

-7 -8

-9 -10

Län

Kommun

-11

-12

•

-13

-14

ann

Orttyp

Stratum

Frågorna besvaras genom att markera med X i passande ruta. 1.

Detta formulär besvaras av en:

-15

| Manlig lärare 2.

[ Kvinnlig "lärare

När är Ni född? -1943

-16

4 I

I 1927-1923

I 1907-1S03

9 I

| 1902-

I 1942-1938

5 |

i 1922-1918

i 1937-1933

]

I 1917-1913

I 1932-1928

I 1912-1908

Vilket är Ert civilstånd? Gift

3 I

Skild

4 ]

j Ogift

-17 f Änka/Änkling

Vilken anställningsform.hade Ni läsåret 1967/68? I Ordinarie

f Extra

| Extra. Extra orilinaT-iP ordinarie

A 4I

] Timlärare

-18 2

Anm.

Vad har Ni för lärarutbildning? 1

I Folkskollärarexamen

examensår

| Ämneslärareex., (vidareutb. folkskollärare etc)

examensår

Fil.mag el. motsvarande:

-19

-21

(med praktisk lärarutbildning)

examensår

(utan praktisk lärarutbildning)

examensår

5 Saknar.helt lärarutbildning Anm.

S O U 1969:

Frågeformulär: biologi

- 2 Har Ni själv under Er lärarutbildning erhållit undervisning i sexualkunsks och samlevnadsfrågor?

•

3 Ja POETSÄTT MED FRÅGA 11 POETSÄTT MED FRÅGA 11

f Minns ej

OM JA PÅ FÖREGÅENDE PEÅGA: Ingick däri även undervisning i undervisningsmetodik i sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

1 D Ja

2 |

I Hej

• Mlnr:

s ej

I vilken ellei vilka former skedde undervisningen samlevnadsfrågor huvudsakligen?

•

Fö

öreläsningar

1 f"

| Seminarier

1 r

I Demonstrationer

-27

1 r

I Annan form

-28

1 |

f Minns ej

i sexualkunskap och Ange vilken

Vad tyckte Ni om denna undervisning?

1 D

Mycket bra

4 j"

I Ganska bra

t. Mycket dålig

f Varken bra eller dålig

Ganska dålig

Vet ej

Tyckte Ni att innehållet i denna undervisning gav tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

10.

1 D Ja

2 [ I Nej

•

Vet ej

Har Ni deltagit i fortbildningskurs som helt eller, delvis ägnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

11.

1 [ J Ja 2 3

164 Q

Mej j Minns ej

SOU 1969: 44

Frågeformulär:

biologi

- 3 12.

Har Ni deltagit i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet? " ~ —

•

i Minns ej 13.

Vem tycker Ni skall ha största ansvaret för att ungdomer, i skolåldern ges undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor?

•

D 14.

Skolan

3 j

Annan

Hemmet

4 Vet ej

H l

Ange vemi

Vem skall ha största ansvaret för att undervisning ges om den etiska sidan av sexuallivet?

• •

Skolan

3 I

I Annan

Hemmet

4 f I Vet ej

Ange veml

15.

Vem eller vilka anser Ni bör ha hand om undervisningen i samlevnadsfrågor och i sexualkunskap på grundskolans högstadium?

I samlevnadsfrågor; (Markera högst tre alternativ) I t

Biologilärare I Kristendomslärare I Lärare i samhällskunskap Annan lärare i skolan.

Ange vilken/vilka!

............

I Skolläkare [ Skolsköterska I Någon "expert" utanför skolan

I Vet ej Undervisning i samlevnadsfrågor bör ej förekomma i skolan

I sexualkunskap;

(Markera högst tre alternativ)

Biologilärare j Kristendomslärare | Lärare i samhällskunskap Annan lärare i skolan. • Ange vilken!

„.,

I Skolläkare I Skolsköterska Någon "expert" utanför skolan |

| Vet ej I Sexualundervisning bör ej förekomma i skolan

S O U 1969: 44

FORTSÄTT MED FRÅGA 25

Frågeformulär:

biologi - 4 Anser. Ni att sexualundervisningen bör ges till pojkar och flickor tillsammans?

16.

1 i

I Ja, hela tiden

2 I Ja, delvis

3 Q

PORTSÄTT HED FRÅGA 18.

PORTSÄTT MED FRÅGA 18

4 [" I Vet ej

PORTSÄTT MED PRÅGA 18

OM JA, DELVIS PÅ FÖREGÅENDE PRÅGA:

17.

Ange varför och vid vilka moment Ni anser att undervisningen bör ske med pojkar och flickor, åtskilda!

18.

Har Ni läst skolöverstyrelsens "Handledning i sexualundervisning"?

1 Q ,a 2

~~j Bej

• 19.

Känner ej till handledningen

I "Handledning i sexualundervisning"' anges i vilka moment i sexualkunsk? och samlevnadsfrågor som skall ingå i undervisningen för olika åldersgrupper. Följande moment anges för åldersgruppen 14-16 år: (i) Könsorganens byggnad och funktion

(2) (3)

Fosterutveckling och havandeskap Förlossning

(4) Ungdomen och sexuallivet. Etiska synpunkter. Avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren.

(5) (6)

Utomäktenskapliga barn Spontana och framkallade aborter

(7) Könssjukdomar

(10)

Sterilisering

(11)

Klimakterium

(12) Vissa avvikelser i fråga om den sexuella driften (13) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet (14)

Samhälleliga åtgärder för familjebildningen

(15)

Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap, förlosoni och under amningstid

(8)

Preventivmedel

(9)

Sterilitet

(16)

Samhällets åtgärder för vård och fostran av barn och ungdom

För årskurs 9 dessutom:

(17)

Menstruation och hormonen

(18)

Störningar vid sexuellt samliv

(19)

Sexualupplysning i hemmen

Anser Ni att något eller några av de moment som föreskrivits för 14-16 åringar är olämpligt/olämpliga att undervisa om?

1 Q

Ja PORTSÄTT MED FRÅGA 21

3 f"j Vet ej 166

FORTSÄTT MED FRÅGA 21

SOU 1969: 44

Frågeformulär:

biologi

- 5 OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

20.

Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det är olämpligt att undervisa om detta/dessai

21.

Anser Ni att undervisningen om något.eller några av de i Handledningen för 14-16 åringar föreslagna momenten bör förläggas tidigare?

• •

Ja Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 23 FORTSÄTT MED FRÅGA 23'

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

22 Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det/de bör förläggas tidigare!

23.

Anser Ni att något annat eller några andra moment än de som specificerats i handledningen bör ingå i undervisningen för 14-16 åringar?

• J*

' Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 25'

[~~~] Vei"C ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 25

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA: 24.

Ange v i l k e t e l l e r v i l k a moment som y t t e r l i g a r e b ö r ' i n g å l

SOU 1969: 44

Frågeformulär:

biologi - 6 -

25.

Undervisade Ni under läsåret 1967/68 i sexualkunskap i årskurs 9?

-56

1 I

Ja, hela läsåret

2 J

Ja, del av läsåret

3 ("~ I .Fe j

FORTSÄTT MED FRÅGA 37

FÖLJANDE FRÅGOR RÖR SEXUALUNDERVISNINGEN I ÅRSKURS 9 LÄSÅRET 1967/68..

26.

Hur många lektioner ägnade Ni i genomsnitt i varje klass åt denna undervisning? •......• lektioner

-57 9

27.

I Minns ej

Samverkade Ni i sexualundervisningen med någon kollega eller annan pers

1 Q ,a

-58

2 I

I Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 29

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

28.

Yem hade Ni mest samverkan med? (ange endast ett svar) 1 j

-59

2 I

I Lärare i samhällskunskap

3 I Lärare i barnavård

4 I Annan lärare. Ange vemi

5 ["

[ Skolläkaren

6 I

[ Skolsköterskan

7 I

I Annan person. Ange vem!

29.

-60

Lärare i- kristendomskunskap

...»

Undervisades pojkar och flickor tillsammans?

1 J a , hela tiden

2 I

J a , en del av tiden

3 [ ~2 Nej

168 SOU 1969: 44

30.

Frågeformulär: biologi - 7 Använde S i Er av något/några av följande hjälpmedel i sexualundervisningen?

I Använde inga hjälpmedel

Ange vad!

1 Visade J Ni preventivmedel?

•* •

Nej

32.

Ägnade Ni någon del av sexualundervisningen åt frågor från eleverna eller diskussion tillsammans med klassen?

1 Q ,. 2• m 33.

Hur. bedömde Ni de f l e s t a elevernas inst< Pojkar Flickor -68 -69 1 I | Mycket p o s i t i v

•

2 5D

2 I

1 Positiv

3 1

I Likgiltig

4 1

I Negativ

5 1

1 Mycket negativ

*• 5

6 1

I Vet ej

6 SOU 1969: 44

D D

Frågeformulär:

biologi - 8Ange för vart och ett av de nedan uppräkande momenten om detta behandlades i undervisningen i årskurs 9 förra läsåretl

34.

Könsorganens byggnad, och funktion

-70

Ja 2

Nei 5

Minns ei

I 1 C] I [ 1 ] Ja 2 C 1 Ne;i 3 T 1Minns e;j

-78

i Abort j a 2 Bej 3

-79

Könssjukdomar 1 [ ] Ja 2J~"]Nej

Befruktning

-71

1 Ja 2 T 7 Hej

[ Minns ej

-80

-i 1 Ja 2 T 1 Hej 3 |"1 Minns ej "21 - 7

1 Könsmognad (pubertet) 1 I 1 Ja 2 T 1 Nej 3 I

2 T 1 lej

-9

I Mim

I Miru ej

3 T

Mim ej

| Mini

Prostitution ]ja

2[~|H8j

i ] Ja 2 t" 1 Ie* 3 I IMinnS e;j

J Hej

1 T 1 Ja

2 P I Hej

I Minr

Etiska synpunkter på sexuallivet i annat sammanhang än -v föräktenskapliga sexualförbir delser

Preventivme del

35.

Min ej

Pöräktenskapliga sexualförbir delser

i i j a 2 r iFe;j 3 1 i M i i m s e;j

1 [ 1 Ja 2 T "| He j

1 [ 1 Ja

I Minns ej

Hur ett samlag går till

Pornografi j Minns ej

Självtillfredsställelse (onani) 1 j 1 Ja

Sexuella avvikelser

Pörlossning

-73

ej*

Havandeskap

-72

-10

1 [ 1 Ja 2 [" 1 Hej

I Minn

Behandlade Hi i undervisningen andra frågor än de som specificerats i föregående fråga?

1 Ja

•

2 j I Hej

PORTSÄTT MED PRÅGA 37

•'

PORTSÄTT MED PRÅGA 37

Minns-ej

36.

OM JA PÅ PÖREGÅEHDE PRÄGA: Vilka andra frågor tog Hi upp i undervisningen?

37.

Tycker Hi att det är en intressant uppgift att meddela sexualundervisnir 1 I

I Ja, mycket intressant

4 I

| Inte alls intressant

2 j

I Ja, ganska intressant

5 I

I Har ingen åsikt

D 170

Inte särskilt intressant

SOU 1969: 44

Frågeformulär:

biologi

- 9 38.

Tycker Ni det är svårt att meddela undervisning om dessa frågor? 1 I 2

Ja, mycket svårt I Ja, ganska svårt

39.

4 I 5 ]

Inte alls svårt :

Har ingen åsikt

Inte särskilt svårt

Anser Ni att något eller några speciella moment är särskilt besvärligt/ besvärliga att undervisa om? (Se den tidigare uppräkningen av moment i fråga 311)

1 Q Ja 2 [

Nej

PORTSÄTT MED FRÅGA 41

3 j

I Vet ej

PORTSÄTT MED FRÅGA 41

OM JA ?Å FÖREGÅENDE FRÅGA:

40.

Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det/de är besvärliga att undervisa om!

41.

Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger sexualundervisning i önskvärd omfattning?

1 Q Ja 2 F | Nej

•

3 I I Vet ej

42.

Skolan skall lära fasta normer som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och skall motarbeta alla andra uppfattningar.

(2)

Skolan skall berätta om olika inställningar, t.ex. om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren.

(3)

Skolan skall berätta om olika inställningar, men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning.

(4)

Skolan skall berätta om olika inställningar, men ta ståndpunkt för en friare moraluppfattning som skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren.

(5)

Skolan skall inte alls ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på egen hand. / _>,

SOU 1969: 44

Frågeformulär:

biologi - 10 -

Fråga 42. (forts.)

Vilken av dessa inställningar är Ii mest benägen att ansluta Er till? 1

-16

I Den första

4 I

[ Den fjärde

2 I

I Den andra

5 I

I Den femte

[

I Den tredje

6 I

I Vet ej

KONTROLLERA ATT.ALLA FRÅGOR ÄR BESVARADE INNAN NI SKICKAR IN BLANKETTEN! STATISTISKA CENTRALBYRÅNS UTREDNINGSINSTITUT TACKAR FÖR ER VÄRDEFULLA MEDVERKAN!

172 S O U 1969: 44

P 0895

UTREDNINGSINSTITUTET

ENKÄT BLAND LÄRARE I

LiAnégctan ST Main*: Fack, SteUwlm 27 Tat. 6105M

GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 9

KRISTENDOMSKUNSKAP

HÖSTTERMINEN 1968

Pör Ui:s anteckningar: -2 2

-1

-3 -4—5 -6

-7 -8

-9 -10

Län

Kommun

Kort- Ämne "typ

• • • • -11

-12

-13

-14

Orttyp

Stratum

Prågorna besvaras genom att markera med X i passande ruta» 1.

Detta formulär besvaras av en: [ Manlig lärare

[ Kvinnlig lärare

När är Ni född?

2. O

•

-1943

4 I

1927-1923

5 I

I 1922-1918

T L J

1942-1938

1937-1933

6 I

1917-1913

1932-1928

7 pH

1912-1908

•

8 I

9 f"

l 1907-1903 1902-

Vilket är Ert civilstånd?

3. 1

2 ]

I Gift

3 f

] Skild

I inka/Änlcling

4 P

f Ogift

Vilken anställningsform hade Ni läsåret 1967/68? 1 2

[ Ordinarie

3 I

[ Extra ordinarie

4 f

! Extra Timlärare

Anm.

Vad har Ni för lärarutbildning? 1 |

2 ["I

•

-23

Nej Minns ej

I vilken eller vilka former skedde undervisningen samlevnadsfrågor huvudsakligen? -24

I Pöreläsningar

-25

! Seminarier

-26

[ Demonstrationer

-27

I Annan form

-28

f Minns ej

i sexualkunskap och

Ange vilken

Vad tyckte Ni om denna undervisning?

-29

1 I" I Mycket bra

f Ganska dålig

2 [" I Ganska bra

[ Mycket dålig

3 [~ f Varken bra eller dålig

f Vet ej

10.

Tyckte Ni att innehållet i denna undervisning gav tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

1 Q Ja -30

•

11.

1 -31

2 3

174 T

I Nej et ej

Har Ni deltagit i fortbildningskurs, som helt eller delvis ägnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

•

I Nej t Minns ej

S O U 1969:

Frågeformulär:

kristendomskunskap

- 3Har Ni deltagit i studiedagar med sexualkunskap och samlevnadsfrågor på programmet?

12.

•

I Minns ej """em tycker Ni skall ha största ansvaret för att ungdomen i skolåldern ges undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor?

13.

14.

| Skolan

3 |

I Annan

Hemmet

4 I

I Yet ej

Ange vemi

Vem skall ha. största ansvaret för att undervisning ges om den etiska sidan av sexuallivet?

• •

Skolan

3 I I Annan Ange vemi

Hemmet

4 I I Vet ej

15.

Vem eller vilka anser Ni bör ha hand om undervisningen i samlevnadsfrågor och i sexualkunskap på grundskolans högstadium?

I samlevnadsfrågor: (Markera högst tre alternativ) j Biologilärare ] Kristendomslärare I Lärare i samhällskunskap ] Annan lärare i skolan. Ange vilken/vilka!

.......••*......••,

I Skolläkare [ Skolsköterska f Någon "expert" utanför skolan I

I Vet ej [ Undervisning i samlevnadsfrågor bör ej förekomma i skolan

I sexualkunskap:

(Markera högst tre alternativ)

I Biolögilärare I Kristendomslärare | Lärare i samhällskunskap j Annan lärare i skolan. Ange vilkenl I Skolläkare I I

Skolsköterska I Någon "expert" utanför skolan

[ 1 S O U 1969: 44

| Vet ej f Sexualundervisning bör ej förekomma i skolan PORTSÄTT MED FRÅGA 2-5 175

Frågeformulär:

- 4 Anser Ni att sexualundervisningen bör ges till pojkar och flickor tillsammans?

16.

-51

kristendomskunskap

2 I

Ja, hela tiden

POETSÄTT MED'FRÅGA 18

I Ja, delvis

3 Q

Nej

PORTSÄTT MED FRÅGA 18

4 [

I Vet ej

PORTSÄTT MED PRÅGA 18

OM JA, DELVIS PÅ FÖREGÅENDE PRÅGA:

17.

Ange varför och vid vilka moment Ni anser att.undervisningen bör ske med pojkar och flickor åtskildal

18.

Har Hi läst skolöverstyrelsens "Handledning i sexualundervisning"?

Q Ja -52

[ Nej I Känner ej till handledningen

19.

I "Handledning i sexualundervisning" anges i vilka moment i sexualkunskl och samlevnadsfrågor som skall ingå i undervisningen för olika åldersgrupper. Följande moment anges för åldersgruppen 14-16 år: (i) Könsorganens byggnad och funktion

(10)

Sterilisering

(2) (3)

(11)

Klimakterium

Fosterutveckling och havandeskap Förlossning

(4) Ungdomen och sexuallivet. Etiska synpunkter. Avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren. (5)

Utomäktenskapliga barn

(6)

Spontana och framkallade aborter

(12) Vissa avvikelser i fråga om den sexuella driften (13) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet (14)

Samhälleliga åtgärder för familjebildningen

(15)

Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap, förlcssni och under amningstid

Sterilitet

(16)

Samhällets åtgärder för vård och fostran av barn och ungdom

För årskurs 9 dessutom:

(17)

Menstruation och hormcnerr

(18)

Störningar vid sexuellt samliv

(19)

Sexualupplysning i hemmen

(7) Könssjukdomar. (8) Preventivmedel (9)

1 -53

176 Anser Ni att något eller några av de moment som föreskrivits för 14-16 åringar är olämpligt/olämpliga att undervisa om?

D Ja

2 Q

Hej

FORTSÄTT MED"FRÅGA 21

3 [

I Vet ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 21

SOU 1969: 44

Frågeformulär:

kristendomskunskap

- 5 OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA: Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det är olämpligt att undervisa om detta/dessa!

Anser Ni att undervisningen om något eller några av de i Handledningen för 14-16 åringar föreslagna momenten bör förläggas tidigare?

•

I Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 23

I Vet ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 23

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det/de bör förläggas tidigare1

Anser Ni att något annat eller några andra moment än de som specificerats i handledningen bör ingå i undervisningen för 14-16 åringar?

• J* I

I Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 25

I Vet ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 25

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA: Ange vilket eller vilka moment som ytterligare bör ingål

Frågeformulär: kristendomskunskap - 6 Undervist undervisade Hi under läsåret VJ67/68 i sexualetik och familjekunskap 1 ar;il:ur3 9?

25.

| Ja, hela läsåret

2 I 3

Ja, del av läsåret [Hej

FORTSÄTT MED FRÅGA 34

FÖLJANDE FRÅGOR RÖR UNDERVISNINGEN I SEXUALETIK OCK FAMILJEKUNSKAP I ÅRSKURS 9 IÅSÅRET 1967/66. 26.

Hur många lektioner ägnade Ni i genomsnitt i varje klass åt denna undervisning? ....... lektioner 9

27.

| Minns ej

Samverkade Ni i undervisningen i sexualetik och familjekunskap med någon kollega eller annan person?

• '•

2 Q J Nej

PORTSÄTT MED FRÅGA 29

OM JA PÅ FÖREGÅENDE PRÅGA: 28,

29.

Vem hade Ni mest samverkan med? (Ange endast ett svar) 1

f Lärare i biologi

2 I Lärare i samhällskunskap

' Lärare i barnavård

4 I Annan lärare.

5 I

I Skolläkaren

6 I

I Skolsköterskan

| Annan person.

Ange veml

Ägnade Ni någon del av undervisningen i sexualetik och familjekunskap åt frågor från eleverna eller diskussion tillsammans med klassen?

• J*

178 S O U 1969: 44

Frågeformulär:

kristendomskunskap

- 7Hur bedömde IT i de flesta elevernas inställning till denna undervisning? Flickor Pojkar zil -62 1 j

Mycket positiv

2 I

I Positiv

2 I [

3 Q

| Likgiltig

3 I—T

4 f

Negativ

4 I I

5 I

j Mycket negativ

5 ( I

6 j

I Vet ej

6 I [

Ange för vart och ett av de nedan uppräknade ämnena om detta ämne behandlades i undervisningenl Seder och bruk i olika länder och olika tider, när det gäller samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden 1 [

2 r~\

| Ja

Tidiga och sena äktenskap | Ja

2 T I Nej

3 f-"] Minns ej

för äktenskapet 1 Kärlekjasom förutsättning 2 Ne;j 3 M±nna ei

(PORTS)

44 I

Frågeformulär:

kristendomskunskap

31. (forts) Trohet inom äktenskapet

-75

-76

-77

1 Ja

2 |~ I Nej

3 T I Minns eJ

2 I" f Nej

Skilsmässa I

I Ja

f Minns ej

Föräktenskapliga förbindelser I Ja

2 [~

Nej

3 J~" [ Minns ej

Nej

I M i n n s eJ

I Nej

I Minns ej

Prostitution

-78

-79

[ Ja Pornografi

32.

[

f Ja

Behandlade Ni i undervisningen andra frågor än de som specificerats i föregående fråga?

1 D Ja

-80

3 r n HIinns ej

PORTSÄTT MED FRÅGA 34 PORTSÄTT MED FRÅGA 34

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

33.

Vilka andra frågor tog Ni upp i undervisningen?

34.

Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i sexualetik och familjekunskap?

1 I

I Ja, mycket intressant

2 [

[ Ja, ganska intressant

5 [

3 I

35.

-8

180 I

i Inte alls intressant Kar ingen åsikt

Inte särskilt intressant

Tycker Ni- det är svårt att meddela undervisning om dessa frågor?

H ar ingen å s i k t

1 I

| Ja, mycket svårt

4 I

2 I

I Ja, ganska svårt

3 I

I Inte särskilt svårt

•

i Inte alls svårt

SOU 1969:44

Frågeformulär: kristendomskunskap - 9 36.

Anser Ni att något eller några speciella moment är särskilt besvärligt/ besvärliga att undervisa om? (Se den tidigare uppräkningen av moment i fråga 311)

2 Q i Nej

•

et ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 38 FORTSÄTT MED FRÅGA 38

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

37.

Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det/de är besvärliga att undervisa omi

38.

Anser Ni att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger undervisning i sexualetik och familjekunskap i önskvärd omfattning?

1 I

I Ja

2 |

Nej

3 I

I V e t ej

39.

Skolan skall lära fasta normer som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och skall motarbeta alla andra uppfattningar.

(2)

Skolan skall berätta om olika inställningar, t.ex. om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren.

(3)

Skolanskall berätta om olika inställningar, men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning.

(4)

Skolan skall berätta om olika inställningar, men ta ståndpunkt för en friare moraluppfatning som skulle tållåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren.

(5) Skolan skall inte alls ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på egen hand. Vilken av dessa xnställningar är Ni mest benägen att ansluta Er till? :

T f

I Den första

4 I

I Den fjärde

2 I

[ Den andra

5 [

I Den femte

en tredje

•

• >

S O U 1969: 44

13—914428

Vet ej

Frågeformulär:

kristendomskunskap - 10 -

KONTROLLERA ATT ALLA FRÅGOR ÄR BESVARADE INNAN NI SKICKAR IN BLANKETTEN: STATISTISKA CENTRALBYRÅNS UTREDNINGSINSTITUT TACKAR FÖR ER VÄRDEFULLA MEDVERKAN1

182 SOU 1969: 44

P 0395

STATISTISKA CENTRALBYRÅN UTREDNINGSINSTITUTET ^ " " f . . . ... .. ratt&tnu:

ENKÄT BLAND LÄRARE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 9

Fack, Stockholm V

T*«OJ«O

F ö r 1Ji:

•

-1

HÖSTTERMINEN 1968

anteckningar: - 3 -4 -5 -6

Ämne

Kort

SAMHÄLLSKUNSKAP

-7 -8

-9 -10

III

I I I I I I I

Län

-11

Kommun

-12

Ort— typ

•typ'

• • -13

-14

Stratum

Prag o r r La b e s v a r a s genom a t t - m a r k e r a med X i p a s s a n d e r u t a . D e t t a formulär b e s v a r a s av en:

I Manlig l ä r a r e

-15 2.

-16

I Kvinnlig lärare

När ä r N i född? 0

-1943

4 I

1927-1923

8 I

1907-

1942-1938

5 I

1922-1918

9 I

1902-

1937-1933

6 I

1917-1913

I 1932-1928

7 I

3 I

1912-1908

Skild

4 I

Ogift

1903 Vilket ä r E r t civilstånd?

Gift

-17 2

V i l k e n a n s t ä l l n i n g s f o r m hade Ni l ä s å r e t

-18

I Änka/änkling

1 I Ordinarie

I Extra

2 I Extra ordinarie

i Timlärare

1967/68?

Vad h a r N i f ö r l ä r a r u t b i l d n i n g ?

5. 1

I Folkskollärarexamen

exarnensår

Fil.mag el. motsvarande: 3

(med praktisk lärarutbildning)

examensår

4 I

(utan praktisk lärarutbildning)

examensår .......

5 [

I Sakhar helt lärarutbildning

Anm

SOU 1969:

Frågeformulär:

samhällskunskap 2

Har Ni själv under Er lärarutbildning erhållit undervisning i sexualkunska och samlevnadsfrågor?

1 Q Ja 2 Q 3

«ej

PORTSÄTT MED FRÅGA 11

[ Minns ej

PORTSÄTT MED PRÅGA 11

. OM JA PÅ FÖREGÅENDE PRÅGA: Ingick däri även undervisning i unde rvisningsmetodik i sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

2 I -- ] Nej 3 r I Minns ej I vilken eller vilka f or mer skedde undervisningen samlevnadsfrågor huvuc saklig?en? 1 J

Föreläsningar

1 I"

Seminarier

-27 -28

1 I

i sexualkunskap och

I Demonstrationer

1 D

Minns éj

Vad tyckte Hi om denna undervisning? 1 r

Mycket bra

I Ganska bra

Varken bra eller dålig

4 i~

Ganska dålig

5 I f Mycket dålig 6 [~

Vet ej

Tyckte Ni att innehållet i denna undervisning gav tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i.sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

10.

, P Ja 2 i I Nej 3 T I Vet ej

Har Ni deltagit i fortbildningskurs som helt eller delvis ägnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

11.

1 Q Ja

| Nej

3 I Minns ej

SOU 1969:44

Frågeformulär: samhällskunskap - 3 Har Ni d e l t a g i t i studiedagar med .sexualkunskap och samlevnadsfrågor p;j programmet?

12.

• J"

1 • Hinns ej Vem tycker Ni skall ha största ansvaret för att ungdomen i skolåldern ges undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor?

13.

Skolan

3 |

I Annan

Hemmet

4 I Vet ej

Ange vemi

Vem skall ha största ansvaret för att undervisning ges om den etiska sidan av sexuallivet?

14.

•

3 Skolan

Hemmet

[ Annan

•

et ej

Ange vemi

15.

Vem eller vilka anser Ni bör ha hand om undervisningen i samlevnadsfrågor och i sexualkunskap på .grundskolans högstadium?

I samlevnadsfrågor; (Markera högst tre alternativ) [ Biologilärare j Kristendomslärare f Lärare i samhällskunskap I Annan lärare i skolan. Ange vilken/vilkal I

I Skolläkare Skolsköterska Någon "expert" utanför skolan

f Vet ej Undervisning i samlevnadsfrågor bör ej förekomma i skolan

•I sexualkunskap;

(Markera högst t r e

alternativ)

I Biologilärare I Kristendomslärare I Lärare i samhällskunskap I Annan l ä r a r e i skolan.

Ange v i l k e n l

Dsk

Skolläkare

•

kolsköterska

Någon "expert" utanför skolan | Vet ej 1

I Sexualundervisning bör ej förekomna i skolan

SOU 1969:44

FORTSÄTT TIED FRÅGA 25

Frågeformulär: 16.

samhällskunskap Anser Ni axu sexualundervisningen bör ges till pojkar och flickor tillsammans?

1 2

-51

Ja, hela tiden I

3 Q 4

PORTSÄTT MED FRÅGA 18

I Ja, delvis

Nej

PORTSÄTT MED FRÅGA 18

I Vet ej

PORTSÄTT MED PRÅGA 18

OM JA, DELVIS PÅ FÖREGÅENDE PRÅGA:

17.

Ange varför och vid vilka moment Ni anser att undervisningen bör ske med pojkar och flickor åtskildal

18,

Har Ni läst skolöverstyrelsens "Handledning i sexualundervisning"?

-52

2 |

• 19.

J Nej Känner ej till handledningen

I "Handledning i sexualundervisning" anges i.vilka moment i sexualkunskj och samlevnadsfrågor som skall ingå i undervisningen för olika åld«Tsgrupper. Följande moment anges för åldersgruppen 14-16 år:

(D Könsorganens byggnad och funktion

(10)

(2) Fosterutveckling och havandeskap

(11) Klimakteriuin

(3) Förlossning

(12) Vissa avvikelser i fråga om den sexuella driften

(4) Ungdomen och sexuallivet. Etiska synpunkter. AvhållsamheT från sexuellt samliv under uppväxtåren. (5)

Utomäktenakapliga barn

(6)

Spontana och framkallade aborter

(7) Könssjukdomar (8)

Preventivmedel

(9)

Sterilitet

För årskurs 9 dessutom:

Sterilisering

(13) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet (14)

Samhälleliga åtgärder för t amil jebildniiigen

(15)

Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap, förlossnj och under actningstid

(16)

Samhällets åtgärder för vård och fostran av barn och ungdom

(17)

Menstruation och horacncrr

(18)

Störningar vid sexuellt samliv

(19)

Sexualupplysning i hemmen-

Anser Ni att något eller några av de moment som föreskrivits för

-53

•

14-16 åringar är olämpligt/olämpliga att undervisa om? Ja Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 21

Vet ej

FORTSÄTT MED PRÅGA 21 S O U 1969: 44

Frågeformulär: samhällskunskap - 5 OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA: 23.

Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det är olämpligt att undervisa om detta/dessai

21.

Anser Hi att undervisningen om något eller några av de i Handledningen för 14-16 åringar föreslagna momenten bör förläggas tidigare?

Hej

FORTSÄTT MED FRÅGA 23

f Vet ej

FORTSÄTT LIED FRÅGA 23

OM JA FÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

22.

Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det/de bör förlag tidigarel

23.

Anser lii att något annat eller några andra moment än de som specificerats i handledningen bör ingå i undervisningen för 14-16 åringar? 1 2 3

• • •

Ja Hej

FORTSÄTT MED 'FRÅGA 2?

Vet ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 25

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA: 24.

Ange vilket eller vilka moment som ytterligare bör ingå!

SOU 1969: 44

Frågeformulär: samhällskunskap - 6 -

25.

-56

Undervisade Ni under läsaret 1967/69 i årskurs 9 i samhällsfrågc med anknytning till sexuallivet? 1 I

i Ja, hela läsåret

2 I

I Ja, del av läsåret

2 I

[ Nej

PORTSÄTT-MED.FRÅGA 34

FÖLJANDE FRÅGOR RÖR UNDERVISNINGEN I ÅRSKURS 9 LÄSARET 1967/69 I SAMHÄLLSFRÅGOR HED ANKNYTNING TILL SEXUALLIVET

26.

Hur många lektioner ägnade Ni i genomsnitt i varje klass åt denna undervisning? ....... lektioner

-5.7

9. I

27.

| Minns ej

Samverkade Ni i undervisningen i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet med någon kollega eller annan person?

•

-58

2 ["""J Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 29

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA:

28.

Vem hade Ni mest samverkan med? (Ange endast ett svar) I Lärare i biologi 2

I Lärare i kristendomskunskap I Lärare i barnavård

•»59

[ Annan lärare. [

Ange vemi

Skolläkaren

I Skolsköterskan 7 J

29.

-60

188 Annan person.

Ange veni

Ägnade Ni någon del av undervisningen i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet åt frågor från eleverna eller diskussion tillsammans med klassen?

n*•* S O U 1969:44

Frågeformulär: samhällskunskap - 7 30»

Hur bedömde H i d e flesta elevernas inställning till denna undervisning? Plickor

Pojkar

-61

-62

[ Mycket p o s i t i v

2 l

I Positiv

2 l

3 I

I Likgiltig

3 I

4 I

I Negativ

4 I I

5 I

I Mycket negativ

5 [

6 Q 31 •

T.t e3

6 I

Ange för vart och ett av de nedan upprakna.de ämnena om detta ämne behandlades i undervisningen i årskurs 9 förra läsåret: Seder och bruk i olika länder och olika tider, när det gäller, samlevnad mellan två människor av skilda kön, familjeliv och sexuella förhållanden 1 I

I Minns ej

3 l

[ Minns ej

Abortfrågan från social synpunkt 1 I

I Ja

2 I

I Hej

Könssjukdomar från social synpunkt 1

l Ja

2 I

I Hej

Sexuella avvikelser, te.x. homosexualitet

1 Q

Hej

3 I Minns ej

2 Q

Nej

3 1

1 Minns ej

2 [

[ Hej

Prostitution

1 Q Ja Pornografi

1 Q

Tidiga och sena äktenskap 1 l I Ja 2 1 j Hej

3 I

Minns ej

[ Minns ej (POETS)

SOU 1969: 44

Frågeformulär: samhällskunskap - 831.

(FORTS)

Äktenskapet som en social institution -75

-76

Sexuallivets betydelse inom äktenskapet 1 Q Ja 2 I f Nej 3 [~

2 n

-77

1 Könsrollsfrågan

-78

1 Q

fin j a

t Hej

3 [ I Minns ej

rn iied

3 Familjeproblem under klimakteriet Ja

2 |

| Hej

| Minns ej

•

3 p j Minns ej

Verkningen av störningar i det sexuella Ila £samlivet -79

1 Q

[ Ja

2 r|

Nej

Sexualbrott -80

H-

1 Q

7 32.

2 |

| Minns ej

3 I

| Minns ej

I Hej

Föräktenskapliga förbindelser

n ja

3 |

2 Fe;]

3 f Minns ej

Behandlade Hi i undervisningen andra frågor än de som specificerats i föregående fråga? Ja 2

j j 17e j

3 |

34.

190 PORTSÄTT MED PRÅGA 34

OM JA PÅ FÖREGÅENDE PRÅGA: Vilka andra frågor tog Ni upp i undervisningen?

33.

-9

| Minns ej

POETSÄTT MED FRÅGA 34-

Tycker Ni att det är en intressant uppgift att meddela undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet? 1 Q

Ja, mycket intressant

4 f

I Inte alls intressant

2 |

j Ja, ganska intressant

5 I

| Har ingen åsikt

3 I Inte särskilt intressant

S O U 1969: 44

Frågeformulär:

samhällskunskap

- 9 _ 35.

Tycker Ui det är svårt att meddela undervisning on dessa frågor? 1

I Ja, mycket svårt

4 I

[ Inte alls svårt

Ja, ganska svårt

5' [

f Kar ingen åsikt

2 I 3

36.

i Inte särskilt svårt

Anser Ni att något eller några speciella moment är särskilt besvärligt/ besvärliga att undervisa om? (Se den tidigare uppräkningen av momnet i fråga 311)

1 Q Ja 2 3 Q T,

•

et ej

FGRTSÄTT MED FRÅGA 38 PORTSÄTT MED FRÅGA 38

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA: 37.

Ange vilket/vilka moment detta gäller och varför det/de är besvärliga att undervisa oml

38,

Anser Ett att den nuvarande timplanen för Ert ämne medger undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet i önskvärd omfattning?

1 2

•:: D •

Vet ej

39.

Som Ni vet har det förekommit en del debatter kring skolans sexualundervisning. Flera olika åsikter när det gäller skolans inställning till sexuella förbindelser under uppväxtåren har förts fram. Här följer några av dem: (1) Skolan skall lära fasta normer som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och skall motarbeta alla andra uppfattningar. (2)

Skolan skall berätta om olika inställningar, t.ex. om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren.

(3)

Skolan skall berätta om olika inställningar, men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning.

(4)

Skolan skall berätta om olika inställningar, men ta ståndpunkt för en friare moraluppfattning som skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren.

(5)

Skolan skall inte alla- ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på e^e^- hand. , , ^i:ORj.D)

S O U 1969: 44

Frågeformulär:

samhällskunskap - .10 -

39. ( f o r t s )

Vilken av dessa inställningar ä r lli mest benägen a t t ansluta Er t i l l ?

-13

1 I Den f ö r s t a

4 I

I Den fjärde

2 j

I Den andra

5 I

I Den femte

3 ["" j Den tredje

6 V~ j Vet ej

K01TTR0LLERA ATT ALLA FRÅGOR ÄR BESVARADE IE1IAJI N I SKICKA?. 117 HLABKETTH

STATISTISKA CEKTHALBYBÅK3 UTREDNIITGSIIiSTITUT TACKAR EÖR ER VÄRDE?ULLA HEDVERKAffl

192 SOU 1969: 44

Bilaga 4

Introduktionsbrev

Den 9 oktober 1964 tillsatte Kungl Maj:t en utredning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet. I denna utredning ingår följande ledamöter: Ragnar Lund, undervisningsråd, ordförande Maj-Brith Bergström-Walan, fil lic, leg barnmoska Carl Gustaf Boethius, chefredaktör för tidskriften Vår Kyrka Rolf Granstrand, fil stud, f d ordförande i SECO Birgitte Heeger, fil kand, f d rikskonsulent i Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) Ottar Ottersen, pastorsadjunkt, studierektor i Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) Gösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöverstyrelsen Thorsten Sjövall, leg läk, ordförande i RFSU Torsten Wickbom, rektor vid Katrineholms gymnasialskola På uppdrag av utredningen utför statistiska centralbyråns utredningsinstitut en rad enkätundersökningar bland elever och lärare på olika stadier och i olika skolformer. Som ett viktigt led i utredningens arbete ingår en kartläggning av sexual- och samlevnadsundervisningen från lärarkårens synpunkt. Det gäller då främst den utbildning som lärarna har för sådan undervisning, deSOU 1969: 44

ras synpunkter på vilken omfattning och utformning sexualundervisningen bör ha, samt deras upplevelse och erfarenheter av den undervisning de bedrivit. Den nu aktuella undersökningen gäller lärare som läsåret 1967/68 undervisade i grundskolans årskurs 9 i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap. Frågorna har formulerats i samarbete med utredningens ledamöter. Frågeformuläret har underställts skolöverstyrelsen som givit sitt bifall till undersökningen. För att undersökningens resultat skall bli tillförlitligt är det synnerligen viktigt att alla utvalda lärare fyller i bifogade frågeformulär. Insamlade uppgifter behandlas konfidentiellt och får enligt sekretesslagen inte utlämnas. Primärmaterialet kommer endast att användas inom utredningsinstitutet för framställning av statistiska tabeller, som tillställes uppdragsgivaren. Då en och samma lärare kan undervisa i två eller t o m tre av de ämnen undersökningen gäller, kan det följaktligen i något fall inträffa att en lärare utvalts att medverka i mer än ett ämne. Denne lärare erhåller då ett formulär för varje ämne och ombedes fylla i samtliga. Formuläret/en återsändes senast den 24 september i bifogade svarskuvert, som befordras portofritt. Ytterligare upplysningar kan lämnas av aktuarie Karin Herbst, tel 08/63 05 60 ankn 197.

Vi tackar på förhand för er värdefulla medverkan. Örebro den 16 september 1968 Högaktningsfullt Statistiska centralbyråns utredningsinstitut Edmund Rapaport Byråchef Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor Ragnar Lund Undervisningsråd

194 SOU 190: 44

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

1. Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete 2. Laajennettu pohjoismainen talloudellinen yhteistyö. 3. Nordforsks miljövårdsutredning. 4. Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen för journalister. 5. Konsumentoplysning i undervisningen. 6. Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta. 7. Nordisk gyldighet av forerkort. 8. Nordiskt sjukhusfysikersamarbete. 9. Nordiskt ämbetsmannamöte i Storlien. 10. Nordisk sjömansskattefördelning. 11. Udvidet nordisk ekonomisk samarbejde. 12. Öresundsregionen.

Statens offentliga utredningar 1969

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Handelsdepartementet

Faktisk brottslighet bland skolbarn. [1] Bostadsrätt. [4] Utsökningsrätt IX. [5] Kungörelseannonsering. [7] ADB inom inskrivningsväsendet. [9] Ny gruvlag. [10] Internationell adoptionsrätt. [11] Ny valteknik. [19] Ämbetsansvaret. [20] Yttrandefrihetens gränser. [38] Domstolsväsendet III. Fullföljd av talan m.m. [41]

Idrott åt alla. [29] Olja i beredskap. [31]

inrikesdepartementet Skogsindustri i södra Sverige. [21] Länsplanering 1967. [27]

Civildepartementet Offentliga tjänstemäns bisysslor. [6] Nytt lantmäteri. [43]

Försvarsdepartementet Ekonomisystem för försvaret. [24] Planering och programbudgetering inom försvaret. [25] Militära tjänstgöringsåldersutredningen. 1. Militära tjänstgöringsåldrar. [33] 2. Medicinska och psykologiska aspekter på åldrande m.m. [34] Frivilligförsvaret 2. Hemvärnet. [40]

Socialdepartementet Ett renare samhälle. [18] Bättre utbildning för handikappade. [35]

Kommunikationsdepartementet Ny sjöarbetstidslag. [3] Hamnutredningen. 1. De svenska hamnarna. [22] 2. Bilagor. [23] Skolskjutsarna och trafiksäkerheten. [26] Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse. [39]

Finansdepartementet Förenklad obligationshantering. [13] Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskatt på värdepapper. [16] Nya mynt. [17] Skogsbeskattnfngen. [30] Läkemedesindustrin. [36] Skattebrotten. [42]

Utbildningsdepartementet Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) 1. Om sexuallivet i Sverige. [2] 2. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium I. Elevenkät. [8] 3. Sexualkunskapen i gymnasiet- [28] 4. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium II. Lärarenkät. [44] Regionmusik. [12] Filmen- censur och ansvar. [14] Utbildning för bibliotek, arkiv och informatik. [37]

Jordbruksdepartementet Växtförädlarrätt. [15] Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. [32]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

K L Beckmans Tryckerier AB 1969