Sexualkunskapen på grundskolans högstadium

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

A

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium Elevenkät

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrå( i undervisnings- och upplysningsarbetet (USS Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

1. Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. J u . 2. Om sexuallivet i Sverige. Esselte. U. 3. Ny sjöarbetstidslag. Esselte, K. 4. Bostadsrätt. Esselte. Ju. 5. Utsökringsrätt IX. Norstedt & Söner. Ju. 6. Offentliga tjänstemäns bisysslor. Esselte. C. 7. Kungö-elseannonsering. Beckman. Ju. 8. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. Esselte. U.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1969:8 Utbildningsdepartementet

Sexualkunskapen på grundskolans högstadium i Elevenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen i grundskolans årskurs 9 läsåret 1967—1968

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

Innehåll

Kommitténs förord

7 Kapitel 1 Uppdraget 1.1 Inledning 1.2 Precisering av målsättning

9 9 9

. . . .

Kapitel 2 Undersökningens variabler och referensram 2.1 Sexual- och samlevnadsundervisning i årskurs 9 enligt Läroplan för grundskolan 2.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning 2.2.1 Inledning 2.2.2 Aspekter som behandlas. . . 2.2.3 Variationer i undervisningen . 2.3 Elevernas kunskaper 2.3.1 Kunskapsområden 2.3.2 Variationer i kunskaper . . . 2.4 Normer för sexuellt samliv . . . . 2.5 Upplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning 2.6 Informationskällor 2.7 Bakgrundsdata

21 22 22

Kapitel 4 Undersökningens genomförande 4.1 Uttagningen av elever 4.1.1 I elevenkäten 4.1.2 I klassenkäten 4.2 Bortfall 4.3 Fältarbete 4.4 Materialets bearbetning

24 24 24 24 24 25 25

3.7 12

12 13 13 13 14 14 14 14 15 15 16 16

Kapitel 3 Undersökningstekniska aspekter 17 3.1 Det totala felet och dess komponenter 17 3.2 Några definitioner av population och urval 17 3.3 Urvalets täckning av målpopulationen 18 3.4 Bestämning av urvalsstorlek . . . 19 3.5 Precisionen vid olika typer av urval 19 3.6 Mättekniska aspekter 20 3.6.1 Alternativa sätt för undersökningens genomförande . . . 20 SOU 1969: 8

3.6.2 Mätsituationen 3.6.3 Mätinstrumentet 3.6.3.1 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning. 3.6.3.2 Att mäta kunskap . . Redovisningen av resultat

Kapitel 5 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning 5.1 Inledning 5.2 Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionerna 5.2.1 Antal timmar som undervisningen omfattat 5.2.2 Vid undervisningen använda hjälpmedel 5.2.3 Undervisningsklimat . . . . 5.2.4 Omdöme om undervisningen. 5.2.5 Hjälpmedlens och undervisningsklimatets samband med omdömet om undervisningen 5.3 Sexual- och samlevnadsundervisning under lektionerna i samhällskunskap 5.3.1 Undervisningens omfattning . 5.3.2 Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen . . 5.4 Sexual- och samlevnadsundervisning under lektionerna i kristendomskunskap

21 21

26 26 26 26 27 27 28

28 29 29 30

5.6 5.7 5.8

5.4.1 Förekomst av undervisning i vissa frågor 5.4.2 Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen . . Undervisning beträffande det kunskaps- och åsiktsstoff enkäten behandlat Undervisning i speciella frågor . . Undervisning av utomstående . . . Elevernas uppgifter om undervisningen redovisade efter linje och orttyp Resultat av klassenkäten

Kapitel 6 Elevernas kunskaper 6.1 Inledning 6.2 Sexualkunskap 6.2.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön och linje . . 6.2.2 Kunskapsindex 6.2.2.1 Uppbyggnad . . . . 6.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 6.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata 6.3 Kunskaper i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad 6.3.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön och linje . . 6.3.2 Kunskapsindex 6.3.2.1 Uppbyggnad . . . . 6.3.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 6.3.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata 6.4 Normernas relativitet 6.4.1 Enskilda kunskapsfrågor redovisade efter kön och linje . 6.4.2 Kunskapsindex 6.4.2.1 Uppbyggnad . . . . 6.4.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 6.4.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata Kapitel 7 Normer för sexuellt samliv . . 7.1 Inledning 7.2 Elevernas egna normer 7.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata 7.3 Normer tillskrivna skola, föräldrar och kamrater Kapitel 8 Upplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning 8.1 Inledning

8.2 32 32

33 34 35

35 37 39 39 39 39 42 42 43 44 45 45 47 47 47 47 49

49 50 50 50

50 52 52 52

53 54 57 57

8.6 Elevernas attityd till att sexual- och samlevnadsfrågor behandlas i undervisningen 8.2.1 Ifråga om sexualkunskap . . 8.2.1.1 Allmän värdering och önskemål 8.2.1.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 8.2.1.3 Redovisning efter bakgrundsdata 8.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad 8.2.2.1 Allmän värdering och önskemål 8.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 8.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata 8.2.3 Ifråga om normernas relativitet 8.2.3.1 Allmän värdering och önskemål 8.2.3.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 8.2.3.3 Redovisning efter bakgrundsdata 8.2.4 Ifråga om normer för sexuellt samliv 8.2.4.1 Önskemål om mer diskussion i skolan . . . 8.2.4.2 Redovisning efter erhållen undervisning . 8.2.4.3 Redovisning efter bakgrundsdata Elevernas önskemål ifråga om hjälpmedel i undervisningen och undervisningsklimat 8.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata Elevernas behov av enskilt samtal rörande sexual- och samlevnadsproblem 8.4.1 Redovisning efter bakgrundsdata Behov av undervisning i speciella frågor 8.5.1 Redovisning efter bakgrundsdata Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan 8.6.1 Redovisning efter bakgrundsdata

58 58 58 59 59

60 60 60 60 61 61 62 62 63 63 64 64

64 64

67 67 67 67

71 71

SOU 1969:8

Kapitel 9 Informationskällor 9.1 Inledning 9.2 Informationskällor utanför skolan 9.2.1 Ifråga om sexualkunskap . . 9.2.1.1 Redovisning efter kön 9.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad 9.2.2.1 Redovisning efter kön 9.2.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv 9.2.3.1 Redovisning efter kön 9.3 Preferenser i informationskällor . . 9.3.1 Ifråga om sexualkunskap . . 9.3.1.1 Redovisning efter bakgrundsdata 9.3.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad 9.3.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata 9.3.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv 9.3.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata

72 72 72 72 72

Kapitel 10 Sammanfattning 10.1 Allmänt om undersökningen . . . 10.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning 10.3 Elevernas kunskaper 10.4 Normer för sexuellt samliv . . . . 10.5 Upplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning 10.6 Informationskällor 10.7 Totalbildens struktur

80 80

72 74 74 74 74 74 74

76 76 76 79

81 81 82 82 83 84

Bilagor 1. Jämförelse mellan två typer av urval 85 2. Tabell över slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar 89 3. Enkätformulär 90 4. Skrivelse till rektorer 119

SOU 1969: 8

Kommitténs förord

Genom undersökningen »Om sexuallivet i Sverige» (SOU 1969:2) ville Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) medverka till en bred objektiv framställning av sexuella värderingar, normer och beteenden i vårt land. Den nu framlagda elevenkäten rörande sexual- och samlevnadsundervisningen i grundskolans årskurs 9 läsåret 1967-1968 kan betraktas som en fördjupning av den första undersökningen på ett av de områden kommittén speciellt har i uppdrag att syssla med. Undersökningen »Om sexuallivet i Sverige», kap. 5, ville bl. a. visa hur sexualundervisningen i skolan ökat i omfattning från början av tjugotalet till mitten av sextiotalet. Den gav också en antydan om sexualkunskapens omfattning i olika befolkningsgrupper samt en mera detaljerad bild av befolkningens attityder till sexualundervisningens sakinnehåll och etiska innehåll. Undersökningen omfattade åldersgrupperna I860 år. Den nu framlagda undersökningen är helt inriktad på eleverna i åk 9, dvs. 1516-åringarna. Även den allmänna sexual undersökningen gav viss information om denna åldersgrupp men endast för tiden före 1965 och endast i form av äldre åldersgruppers minnesbilder av sina egna beteenden på det sexuella området i yngre år. Elevenkäten i årskurs 9 avstår helt från att fråga efter beteenden. Undersökningen gäller i stället den meddelade sexualundervisSOU 1969: 8

ningens omfattning inom ämnena biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap enligt elevernas uppfattning, deras kunskaper, deras informationskällor utanför skolan, deras omdöme om undervisningen, deras önskemål om sexualundervisningens omfattning och sakinnehåll, deras egna normer för sexuellt samliv samt de normer som de tror att skola, föräldrar och kamrater ansluter sig till. Insamlingen av uppgifter skedde genom gruppenkäter under tiden 27-31 maj 1968. Bredvid denna bild, given av eleverna, ställs i nästa del av undersökningen lärarnas bild av den sexualundervisning som gavs i åk 9 läsåret 1967-1968 jämte lärarnas attityder till sådan undervisning. Sexualundervisningen i skolan kommer dessutom att belysas med två andra enkätundersökningar, den ena inriktad på eleverna i det nya gymnasiets årskurs 2, den andra på lärarna i grundskolans låg- och mellanstadium. Lärarenkäten, åk 9, samt enkäten med gymnasieelever är genomförda och avses att publiceras under innevarande år. När enkäten med lärare på grundskolans låg- och mellanstadium kan publiceras är för tidigt att yttra sig om. Sexual- och samlevnadsundervisningen i skolan kommer även att belysas genom en granskning som USSU låtit företaga av läroböckerna i biologi, samhällskunskap och kristendoms-/religionskunskap för att utröna hur mycket och vad för slags stoff 7

på detta område som behandlats i böckerna. Även denna undersökning torde komma att publiceras under 1969. Slutligen genomförs en enkät bland metodiklektorer på lärarhögskolorna för att inhämta deras uppfattning om lärarutbildning för sexualundervisning. De genom USSU tillkomna undersökningar som helt inriktats på skolan är alltså följande: 1. Elevenkät, årskurs 9; 2. Lärarenkät, åk 9; 3. Elevenkät, gymnasiets åk 2; 4. Lärarenkät, grundskolans låg- och mellanstadium; 5. Granskning av läroböcker, samt 6. Enkät bland metodiklektorer.

Bilaga 1, »Jämförelser mellan två typer av urval», har utarbetats av avdelningsdirektör Staffan Wahlström och aktuarie Staffan Sollander, Statistiska Centralbyrån. Det är utredningens förhoppning att undersökningen, förutom att den ger USSU material för dess överväganden, också skall vara av omedelbart värde för skolans arbete samt att den skall stimulera den fortsatta pedagogiska och principiella debatten bland lärare, elever och övriga intresserade på det här aktuella området.

Genom dessa undersökningar har USSU avsett att få en ingående kunskap om nuläget på sexualundervisningens område. Det var enligt USSU:s uppfattning nödvändigt att företa omfattande undersökningar med hänsyn till de mycket olika åsikter om de faktiska förhållandena som framkommit i debatten och de delvis kontroversiella uppfattningarna om vad sexualundervisningen bör omfatta. Vet man däremot åtminstone något om den undervisning som faktiskt givits och om den attityd elever och lärare har till sexualundervisning, och har man dessutom genom undersökningen »Om sexuallivet i Sverige» en viss föreställning om de attityder till sexualundervisning som finns inom den vuxna befolkningen blir det på ett helt annat sätt möjligt att överblicka vilka förslag som ligger inom möjligheternas gräns. Undersökningarna nr 1-4 ovan är anförtrodda åt Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut. De utförs under ledning av avdelningsdirektören docent Bo Wärneryd. I planeringen och genomförandet av den i denna volym framlagda enkäten med elever i åk 9 har vidare förste aktuarien Karin Herbst deltagit. Föreliggande rapport har utarbetats av docent Wärneryd i samarbete med aktuarie Herbst. Hur ansvaret för undersökningen i övrigt fördelar sig mellan Utredningsinstitutet och uppdragsgivaren, USSU, framgår av kap. 1, »Uppdraget».

Ordförande

8 Stockholm i mars 1969 På USSU:s vägnar

Ragnar Lund

SOU 1969: 8

1 Uppdraget

1.1 Inledning Föreliggande rapport gäller en enkätundersökning bland eleverna i grundskolans årskurs 9. Den utgör en del av det uppdrag Utredningsinstitutet har för Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). Detta uppdrag skall närmast specificeras och arbetsfördelningen klargöras. Uppdraget avser att ge utredningen statistiskt underlag för behandling av ett sakproblem, gällande utformningen av den framtida sexual- och samlevnadsundervisningen. Direktiven för utredningen lyder: De sakkunniga skola under sitt arbete beakta de erfarenheter som vunnits av sexualundervisningen i skolorna och av upplysningsverksamheten i samlevnadsfrågor inom ungdomsverksamhet och folkbildningsarbete ävensom de rön och erfarenheter som gjorts på detta och närliggande områden inom medicinsk, psykologisk och social forskning. De sakkunnigas överväganden och förslag skola avse den undervisning som meddelas inom skolväsendet samt den upplysningsverksamhet, inriktad på skolans olika åldersstadier, som förekommer eller bör förekomma vid sidan av den egentliga skolundervisningen. Vid sina överväganden av vilka värderingar, som skola läggas till grund för sexualundervisningen, böra de sakkunniga se denna undervisning som ett led i den uppfostran för mänsklig samlevnad vilken skolan och övriga institutioner för fostran och upplysning har till uppgift att meddela. De värderingar, från vilka undervisningen och upplysningsarbetet i sexualSOU 1969: 8

och samlevnadsfrågor skola utgå, böra därför sammanfalla med de grunder, på vilka skolans etiska fostran i allmänhet skall byggas. Det sakproblem som direktiven behandlar har översatts till en serie frågor av statistisk karaktär. I denna fas då alltså behoven av olika statistiska material penetrerats har Utredningsinstitutet icke medverkat. Någon plan för den totala utvärderingen av de olika undersökningar utredningen låtit utföra eller avser att utföra har icke legat till grund för institutets arbete. Uppdraget har heller icke innefattat något arbete från institutets sida på en sådan plan. Arbetet har för institutets del inneburit att i olika etapper ta ställning till önskemål från utredningen om kartläggning av vissa förhållanden inom utpekade grupper i samhället. 1.2 Precisering av målsättning Beträffande frågan om sexual- och samlevnadsundervisningen i skolan har utredningen begärt undersökningar av: a eleverna i grundskolans årskurs 9 med avseende på den undervisning de fått läsåret 67/ 68 och den effekt den haft; b eleverna i gymnasiets årskurs II och III samt fackskolan med avseende på motsvarande förhållanden. (Undersökningarna av eleverna i gymnasiets årskurs III samt fackskolan har av kostnadsskäl ej kunnat genomföras); 9

c de lärare i grundskolan som under läsåret 67/68 undervisat i årskurs 9 i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap med avseende på den sexualoch samlevnadsundervisning de meddelat, deras utbildning härför och synpunkter på sådan undervisning; och d lärare på grundskolans låg- och mellanstadium med avseende på motsvarande förhållanden. I denna första rapport presenteras resultaten från undersökningen under punkt a ovan. Beträffande arbetsfördelningen i denna undersökning gäller att Utredningsinstitutet i huvudsak svarat för planeringsarbetet. Utredningens medverkan har i första hand gällt preciseringen av önskemål och utformningen av mätinstrumentet. Undersökningsplanens olika delar, gällande urvalsförfarande, mätteknik och resultatredovisning har underhand underställts utredningen för godkännande. Utredningens önskemål gällde en enkätundersökning bland eleverna i 200 klasser i grundskolans årskurs 9. Beträffande innehållet förelåg ett formulärutkast. Institutet var i sitt arbete icke bundet till denna preliminära plan. De huvudområden för undersökningen som presenteras i denna plan har dock tagits upp till behandling. Dessa gällde studium av: a sexual- och samlevnadsundervisningen med avseende på omfattning, innehåll, förekomst av hjälpmedel samt undervisningsklimat; b elevernas kunskaper i sexual- och samlevnadsfrågor; c elevernas behov av och synpunkter på sexual- och samlevnadsundervisningen; och d deras informationskällor utanför skolan beträffande sexual- och samlevnadsfrågor. Utöver dessa områden har olika normer för sexuellt samliv behandlats. Preciseringen av målsättning beaktar naturligtvis det sakproblem utredningen har att behandla i det arbete som i det följande betecknas som »beslutsprocessen». Att det är meningsfullt med tanke på olika möjliga beslut att samla in information om 10

nuläget i fråga om sexual- och samlevnadsundervisningen, dess effekt på elevsidan och bakgrund på lärarsidan tas här för givet. Specificeringen av vad som är relevant information kan inte gärna göras fri från värderingar. I en plan för beslutsprocessen föreligger dessa värderingar explicita och styr informationsinsamlingen. Därvid skulle då sexual- och samlevnadsundervisningens funktioner ha fastslagits och innebörden av begreppet tillräcklig kunskap ha specificerats. I den planeringssituation som förelegat och som ingalunda är unik får begreppet »relevant» information den mer diffusa innebörden »intressant» information (med bivillkoret »och möjlig att samla in»). I fråga om t. ex. kartläggningen av elevernas kunskaper kommer värderingar, mer eller mindre implicita, in på två sätt. Dels i valet av kunskapsfrågor, dels i valet av faktorer som förklarar variationer i kunskaper. Valet av kunskapsfrågor bör naturligtvis knyta an till en explicit formulering av sexualundervisningens mål (vilka kunskaper bör eleverna ha då de lämnar grundskolan?). I vilken utsträckning detta gäller är en svårbedömd fråga. Innehållet i kunskapsfrågorna har inriktats på att täcka in dels innehållet i Skolöverstyrelsens handledning i sexualundervisning, dels innehållet i utredningens formulärutkast. Men därvid har ett urval för studium skett av de funktioner som sexual- och samlevnadsundervisningen har/kan ha. Vi kan grovt gruppera de undervisningsfunktioner som finns med i bilden, dvs. bildar massan av »intressant» information, på följande sätt. Sexual- och samlevnadsundervisningen kan avse att: a lära ut hur människokroppen fungerar; b verka »olycksförebyggande» (t. ex. söka förebygga könssjukdomar och icke önskade graviditeter); c verka problem- och spänningslösande; d verka socialiserande (t. ex. familjebildningsförberedande); och e verka etiskt fostrande. Det är dessa tänkbara funktioner som berörs i kunskapsfrågorna, i frågorna om behov och önskemål ifråga om undervisning SOU 1969: 8

osv. De har täckts in i varierande utsträckning, sammanhängande bl. a. med att innebörden icke varit systematiskt specificerad. I princip kan dock undersökningen läsas och bedömas utifrån dessa funktioner, som ett försök att besvara frågan i vilken utsträckning sexual- och samlevnadsundervisningen uppfyllt dem. I fråga om Utredningsinstitutets bedömning av möjligheten att samla in information på de huvudområden utredningen utpekat gäller följande allmänna värderingar. Kartläggningen av kunskaper har setts som det mest påtagliga och gripbara (i bemärkelsen att de existerar hos eleverna) och har därför givits stor plats i undersökningen (detta innebär dock inte att kunskapsdelen skulle vara problemfri ur undersökningsteknisk synpunkt). Därnäst i gripbarhet har elevernas behov av sexual- och samlevnadsundervisning ansetts komma (med den allmänna reservationen att svar på behovsfrågor förmodligen överskattar de verkliga behoven). Möjligheterna att tillfredsställande rekonstruera undervisningen via elevernas egna uppgifter liksom möjligheterna att kartlägga informationskällorna utanför skolan har bedömts som mer osäkra. Försök har likväl gjorts då dessa områden bedömts som viktiga.

SOU 1969: 8

2 Undersökningens variabler och referensram

2.1 Sexual- och samlevnadsundervisningen i årskurs 9 enligt Läroplan för grundskolan Av läroplanen framgår att sexual- och samlevnadsfrågor kan behandlas i ett flertal olika ämnen. Möjligheterna till samverkan mellan lärare i olika ämnen betonas starkt. I kursplanen för biologi framhålles att samverkan beträffande sexualundervisning bör ske med lärare i samhällskunskap och kristendomskunskap. Om undervisningen sägs vidare att det är viktigt att även psykologiska och etiska synpunkter beaktas. För sexualundervisningens närmare utformning hänvisas till skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning. I handledningen i sexualundervisning framhålls att sexualkunskap på högstadiet särskilt bör behandlas i ämnena biologi, kristendomskunskap och samhällskunskap. Även inom ämnet barnavård bör sexualundervisning ges. Handledningen påpekar att en strikt uppdelning av lärostoffet på ett sådant sätt att biologilärarna endast bör behandla de medicinska-biologiska avsnitten, kristendomslärarna de etiska(-moraliska) och lärarna i samhällskunskap de sociala-ekonomiska är olämplig. Så bör t. ex. även vid undervisningen om den biologiska delen etiska synpunkter behandlas såväl som social-ekonomiska aspekter. I handledningen framhålles dock den starka förankring som frågor som står i sam12

band med äktenskapet har i kristendomsundervisningen. Enligt handledningen är undervisning av lärare i allmänhet att föredra framför undervisning av t. ex. läkare på grund av lärarnas pedagogiska erfarenhet och vana att umgås med eleverna. I handledningen specificeras vilka moment som skall ingå i sexualundervisningen. Följande moment anges för åldersgruppen 14-16 år: (1) Könsorganens byggnad och funktion (2) Fosterutveckling och havandeskap (3) Förlossning (4) Ungdomen och sexuallivet. Etiska synpunkter. Avhållsamhet från sexuellt samliv under uppväxtåren (5) Utomäktenskapliga barn (6) Spontana och framkallade aborter (7) Könssjukdomar (8) Preventivmedel (9) Sterilitet (10) Sterilisering (11) Klimakterium (12) Vissa avvikelser i fråga om den sexuella driften För årskurs 9 dessutom: (13) Etiska och sociala synpunkter på sexuallivet (14) Samhälleliga åtgärder för familjebildningen (15) Samhällets hjälpåtgärder vid havandeskap, förlossning och under amningstid SOU 1969: 8

(16) Samhällets åtgärder för vård och fostran av barn och ungdom (17) Menstruation och hormonerna (18) Störningar vid sexuellt samliv (19) Sexualupplysning i hemmen

na barnavård och familjekunskap (9 ht) och familje- och socialkunskap (9 s).

Undervisning i biologi förekommer enligt läroplanen i årskurs 7 och 9, sexualundervisningen främst i årskurs 9. På samtliga linjer av årskurs 9 förekommer undervisning i biologi i lika stor omfattning. I samhällskunskap rekommenderas att studiet av socialpolitiken inleds med en återblick på familjen och fortsätter med en skildring av olika former för samhällets stödjande och hjälpande verksamhet. I årskurs 8 har då redan behandlats familjebegreppet, familjebildningen, familjens olika funktioner, samlevnadsfrågor samt de olika familjemedlemmarnas rättigheter och skyldigheter. I detta ämne är det alltså svårare att avgränsa sexual- och samlevnadsundervisningen till en enda årskurs. Även samhällskunskap studeras i lika stor omfattning av samtliga linjer i årskurs 9. Kristendomskunskapen skall i årskurs 9 ge en sammanfattande behandling av den kristna tros- och livsuppfattningen - med beaktande av dess förhållande till kulturoch samhällsliv - samt av andra livsuppfattningar. Samverkan med bl. a. samhällskunskap och biologi är lämplig i fråga om etiska och sociala problem. Undervisning i kristendomskunskap ges ej i årskurs 9 till eleverna på linjerna tp, pr, ha och ht. På dessa linjer bör därför enligt läroplanen livsåskådningsfrågor behandlas vid undervisningen i svenska, samhällskunskap och biologi. Det framhålles att sexualproblemen har en naturlig anknytning till det sistnämnda ämnet och att åtskilliga problem av såväl socialetisk som individualetisk karaktär hör samman med samhällskunskapen. På samtliga linjer i årskurs 9 förekommer ämnet barnavård med 10 lektionstimmar per år. Även i detta ämne kan frågor som rör familjen, barn- och familjevård ande institutioner och sexualfrågor behandlas. Detsamma gäller även för tillvalsämne-

2.2.1 Inledning

SOU 1969: 8

2.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning

Av föregående avsnitt har framgått att den undervisning vars förekomst och effekt undersökningen avser att studera, dels förekommer i flera olika ämnen, dels genom samverkan mellan lärare i olika ämnen kan variera mellan skolor i fördelningen på ämnen, dels är i vissa avseenden svår att avgränsa från andra moment i undervisningen. Det är en mängd olika aspekter som skall belysas och området är i sig svårtillgängligt. I den mån användbara uppgifter kan erhållas från eleverna är de av intresse på två sätt. Dels som ren beskrivning av den undervisning som skett i årskurs 9 läsåret 67/68, sedd från elevsidan (i uppdraget ingår även en beskrivning av undervisningen från lärarsidan). Dels som ett sätt att statistiskt förklara variationer i elevernas kunskaper. 2.2.2 Aspekter som behandlas I nedanstående förteckning anges de olika aspekter som belyses i enkätformuläret (beträffande frågornas formulering hänvisas till det i bilaga 3 återgivna formuläret): a undervisningens omfattning i ämnena biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap. I biologi gäller det här antalet lektionstimmar som ägnats åt sexual- och samlevnadsundervisning, i samhällskunskap i vilken omfattning undervisningen täckt in vissa exemplifierade aspekter, i kristendomskunskap tre frågor gällande undervisning om äktenskapets uppgift och innebörd, problem som kan uppstå i ett äktenskap samt olika åsikter om sexuellt samliv, (frågorna 5, 6, 7, 14, 15, 19, 20 och 21 i formuläret); b i undervisningen använda hjälpmedel (film, bildband, bandspelare, frågorna 9 och 10); 13

c undervisningsklimatet. Detta står som en sammanfattning för frågor gällande samundervisning mellan pojkar och flickor, diskussion i klassen och sättet att framställa sexuallivet (frågorna 8, 11, 13, 16, 18, 22, 24); d omdöme om undervisningen i de tre ämnena (frågorna 12, 17, 23); e undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlar. Vad detta kunskapsstoff omfattar framgår av avsnitt 2.3 (frågorna 5 2 , 5 3 , 7 0 , 7 1 , 7 2 , 81, 82, 83); f undervisning om normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder (fråga 92); g undervisning i vissa speciella frågor. Gäller undervisning om preventivmedel, menstruation och pollution (frågorna 25, 28a, 28b); h undervisning av utomstående (4).

2.2.3 Variationer i undervisningen Undersökningen syftar ej till att försöka förklara eventuella skillnader mellan skolor ifråga om den sexual- och samlevnadsundervisning som meddelats. Elevernas uppgifter om undervisningen används emellertid som ett sätt att förklara variationerna i deras kunskaper. Det är därför av betydelse att klarlägga hur undervisningen sammanhänger med några av de s. k. bakgrundsdata som används för att förklara kunskapsvariationer. Av detta skäl särredovisas uppgifterna om undervisningens omfattning för de olika linjerna i årskurs 9 och för olika orttyper.

2.3 Elevernas

kunskaper

2.3.1 Kunskapsområden Målsättningen för kunskapsprövningen har inte bara gällt den mera biologiskt-medicinskt betonade sidan utan även övriga delar av det kunskapsstoff som enligt läroplanen ingår i undervisningen. Kunskapsstoffet kan naturligtvis indelas på olika sätt; 14

det som här valts innebär en indelning i tre områden: a sexualkunskap. Gäller 21 påståenden' frågor om biologiskt-medicinska förhållanden (frågorna 31-51). Med anknytning till i kapitel 1 nämnda funktioner hos sexualoch samlevnadsundervisningen berör de dels människokroppens sätt att fungera, dels den »olycksförebyggande» funktionen (ex. preventivmedel, könssjukdomar), dels den problem- och spänningslösande (ex. onani, sexuella avvikelser); b samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Innehåller 15 frågor avsedda att pröva i vilken utsträckning eleverna är orienterade om hur samhället kommer in i frågor rörande sexualliv och samlevnad (frågorna 58-69). Gäller alltså i första hand vad som tidigare benämnts den socialiserande funktionen; och c normernas relativitet. Avser ett försök att komma åt i vilken utsträckning eleverna fått känsla för normers och handlingsmönsters bundenhet till kulturella faktorer och tidsperioder. Detta område har dock fått en mindre omfattande behandling. Då det gällt att allokera resurserna för formulärkonstruktion har de två föregående haft företräde. Svårigheter att komma åt denna aspekt har också inverkat (frågorna 77-80).

2.3.2 Variationer i kunskaper Grovt sett är det två grupper av faktorer som ger struktur åt inlärningen av visst kunskapsstoff, nämligen faktorer i den mottagna informationen och elevernas egna förutsättningar. Beträffande den mottagna informationen har vi dels den del som hänför sig till skolans undervisning (tidigare indelad efter omfattning, stoff, hjälpmedel och klimat), dels det kunskapsinhämtande som sker utanför skolans ram. Att närmare analysera effekten av dessa olika informationskällor är inte möjligt. Vi kan dock använda elevernas uppgifter om erhållen undervisning som förklaring till variationerna i deras kunskaper. Förväntan är då att ju mer omfattande unSOU 1969: 8

2.4 Normer för sexuellt samliv dervisningen varit, ju mer hjälpmedel som använts för att förmedla kunskapsstoffet Då den etiska sidan av sexualundervisningen och ju mer progressivt (i bemärkelsen sam- starkt framhävts, har det ansetts vara av inundervisning mellan pojkar och flickor, dis- tresse att även studera vilka normer för kussion i klassen och ett positivt framställ- sexuellt samliv mellan ungdomar i deras ningssätt ifråga om sexuallivet) undervis- egen ålder eleverna har när de lämnar grundningsklimat, desto större kunskaper. Beträf- skolan. Det är naturligtvis av intresse att se fande övriga informationskällor kan vi knap- dessa normer i relation till dem som gäller i past spåra deras effekt på kunskaperna anelevernas omgivning (skolans, föräldrars och nat än indirekt, via de samband de kan tän- kamraters normer). Närmare bestämt har kas ha med de bakgrundsdata som närmast det varit undersökningens avsikt att belysa skall diskuteras. Det bör dock framhållas att följande tre frågor: elevernas uppgifter om olika informationsa finns det, enligt elevernas uppfattning, källors frekvens och inbördes vikt studeras. något auktoritärt tryck från skolans sida? Den andra gruppen av faktorer som ger b hur rimmar elevernas egna normer med struktur åt inlärningen gäller elevernas egna förutsättningar. Detta har att göra med de- den dominerande uppfattningen om vad skolan bör förmedla? ras motivation (intresse) för att lära sig och c i vilken utsträckning föreligger normderas resurser (förmåga att tillgodogöra sig konflikter mellan t ex elever och föräldrar? på visst sätt strukturerat kunskapsstoff). Avsikten har varit att fånga in olika inSom en tredje aspekt kan också nämnas deställningar till sexuellt samliv mellan ungras tillfällen för kunskapsinhämtande (detta domar i elevemas egen ålder: de avvisande inkluderar både det passiva mottagandet av (får ej förekomma), de restriktiva (anger information och ett mer aktivt sökande). regler), de fria, de ansvarsoch självständigI samhällsvetenskaplig terminologi beteckhetsbetonande. Med skolans, föräldrarnas nas dessa vanligen som mellanliggande och kamraternas normer menas här elevervariabler. Förväntan på samband med nas uppfattning om hur dessa normer ser kunskaper är given: ju större motivation och resurser och ju fler tillfällen desto större ut (frågorna 86-91). När vi skall förklara variationer mellan kunskaper. I princip förklarar de två grupelever i fråga om de normer de har, använper av faktorer som nämnts, gällande den der vi oss av den uppsättning bakgrundsvamottagna informationen och förutsättningar, restlöst de variationer i kunskaper som före- riabler som skall presenteras i ett senare avsnitt. Någon referensram motsvarande den kommer. i föregående avsnitt presenterade, som geneI praktiken får vi i vår undersökning göra rerar förväntningar på samband, föreligger ett urval av förklaringar vilkas värde sedan dock inte. prövas. Vad vi här valt att redovisa kunskaper efter, förutom erhållen undervisning, är en uppsättning bakgrundsdata. Dessa för- 2.5 Upplevt behov av sexual- och samlevklarar variationer i kunskaper därigenom att nadsundervisning de återger variationer i motivation, resurser Det gäller här två av varandra beroende och tillfällen. Med andra ord: de utgör inaspekter, dels hur eleverna upplever att dikatorer på dessa faktorer. Indikatorerna sexual- och samlevnadsundervisning i olika väljs idealt så att de är relevanta för beslutsavseenden tas upp i undervisningen, dels hur processen. I praktiken blir valet av bakman vill ha undervisningen utformad. Fölgrundsvariabler dock en kompromiss meljande frågor tas upp: lan vad som enkelt kan tas fram i undersöka för områdena sexualkunskap, samhällsningen, vad som är intressant i den bemärfrågor med anknytning till sexualliv och kelsen att varians förklaras och vad som är samlevnad, normernas relativitet samt norrelevant för beslutsprocessen. SOU 1969: 8

mer för sexuellt samliv studeras upplevelsen av att området berörts i undervisningen och behovet av mer undervisning (frågorna 54, 55, 73, 74, 84, 85, 93); b elevernas önskemål ifråga om hjälpmedel i undervisningen och undervisningsklimat (frågorna 30a, b); c elevernas behov av enskilt samtal (fråga 30c); d elevernas behov av undervisning i speciella frågor (preventivmedel, samlag, frågorna 26, 27); e elevernas uppfattning om vem i skolan som i första hand bör sköta sexualundervisningen (fråga 29). Elevernas behov skall naturligtvis ses mot bakgrunden av den undervisning de erhållit. Denna redovisningsgrund behöver inte närmare motiveras. I övrigt får vi här söka oss fram genom redovisning efter tillgängliga bakgrundsvariabler. Dessa får antas vara relaterade till bl a tillgången på informationskällor utanför skolan. 2.6

Informationskällor

b linje (fråga 2). Här görs en indelning i tre kategorier, nämligen g (gymnasieförberedande), övriga enbokstaviga linjer samt tvåbokstaviga (praktiska); c orttyp. Indelning görs i fyra typer efter storlek; d kamratkontakter. Denna variabel avser mängden kontakter med motsatta könet och är en kombination av svaren på två frågor (frågorna 101, 102). Vidare ingår fyra aspekter på elevernas hemmiljö, gällande: e målsmans skolutbildning (med differentiering på enbart folkskola eller mer, fråga 96); f socialgrupp. Här följs den tidigare inom valstatistiken använda indelningen i tre grupper, som görs på grundval av yrkesuppgifter (fråga 97); g religiös bakgrund, Ger en indelning i tre grupper efter föräldrarnas religiösa inställning (båda religiösa, en av dem religiös, ingen av dem religiös, frågorna 98, 99); h föräldrarnas kontroll. Avser i vilken utsträckning föräldrarna anger bestämd tid för hemkomst på kvällarna (fråga 100).

Den del av enkätformuläret som gäller informationskällor har syftat till att dels klarlägga några av de viktigaste informationskällor man haft utanför skolan, dels klarlägga vart man helst skulle vända sig (inom eller utom skolan). Frågorna gäller: a vilka informationskällor (de tre viktigaste anges) har man haft utanför skolan när det gäller sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt samliv (frågorna 56, 76, 94); b vart skulle man helst vända sig för att få råd på ovannämnda områden (frågorna 57, 77, 95)? Frågorna under a skall redovisas med uppdelning på pojkar och flickor, de under b redovisas dessutom efter övriga bakgrundsdata. 2.7

Bakgrundsdata

De bakgrundsdata som tas upp gäller: a kön (fråga 1); 16

SOU 1969:8

3 Undersökningstekniska aspekter

3.1 Det totala felet och dess

komponenter

Som mått på kvaliteten hos en skattning som erhålles genom en statistisk undersökning användes ibland storleken av det s k medelkvadratfelet. Medelkvadratfelet, MSE (efter »mean square error»), är ett spridningsmått, vanligen uttryckt som bestående av två komponenter, en som hänför sig till skattningens (estimatorns) varians och en som gäller det systematiska felet hos skattningen, dess »bias»: MSE = Var (est.) + (bias)2 Kvaliteten hos skattningen har alltså en slumpmässig och en systematisk komponent. Möjligheten att mäta storleken av detta fel är begränsad. Syftet är heller inte att få ett numeriskt uttryck för felet utan närmast att identifiera och värdera de olika faktorer som bidrar till att skapa fel. Uppdelningen ovan i två termer avser att fästa uppmärksamheten på hur det totala felet kommer in vid bestämningen av urvalsstorlek, då hänsyn endast kommer att tas till den slumpmässiga komponenten. Grovt sett kan vi hänföra felkällorna till följande grupper: a fel orsakade av brister i urvalsramen; b det fel som uppkommer genom att endast ett urval studeras; c fel orsakade av bortfallet av undersökningsobjekt; SOU 1969: 8 2—814562

d fel orsakade av bristande kontroll över mätsituationen; e fel orsakade av brister i mätinstrumentet; och f bearbetningsfel. I följande avsnitt skall i första hand de olika felkällorna under punkterna a-d diskuteras och deras bidrag till felet värderas. Fel som härrör från mätinstrumentet kommer att utförligare behandlas i samband med redovisningen av resultat. De åtgärder som vidtagits för kontroll av bearbetningsfelen, varmed avses fel som uppkommer i undersökningsmaterialet under de olika bearbetningsfaserna, framgår av kap. 4. 3.2 Några definitioner av och urval

population

Undersökningen innebär ett försök att i en statistisk formulering ge ett bidrag till lösningen av ett av utredningens sakproblem, utformningen av den framtida sexualundervisningen i grundskolan. Undersökningens resultat tankes ligga till grund för ev åtgärder riktade mot en viss population. Denna utgöres av elever i grundskolans årskurs 9. För att få relevant information som underlag för åtgärder utpekar vi en målpopulation som vi sedan avser att utsätta för ett visst observationsförfarande. Målpopulationen utgöres alltså av den mängd individer vi beslutar oss för att vi vill studera. 17

Av olika skäl är det nödvändigt att begränsa studiet till ett urval av individer ur denna population. För att dra ett urval krävs en urvalsram. Denna omfattar sällan samma mängd som målpopulationen. Förhållandet kan åskådliggöras på följande sätt: M

°l/ ^ X ^ ^ > T \ /-Urvalsram population-^/ /^yyy/Z\.^\

Efter exkludering av de individer i bruttourvalet som kommit med på grund av övertäckningen i urvalsramen erhålles ett nettourval, som åskådliggöres av den dubbelstreckade ytan i figuren ovan. I tillämpningen i närmast följande avsnitt av ovan gjorda definitioner får genom urvalsramens egenskaper begreppen övertäckning och undertäckning en speciell innebörd. Terminologin ovan kommer dock att användas.

3.3 Urvalets täckning Brister i urvalsramen leder till täckningsfel, som kan vara av två slag: a undertäckning = den delmängd individer vi vill studera men inte kan därför att de inte ingår i urvalsramen; och b övertäckning = den delmängd individer som ingår i urvalsramen men som vi inte är intresserade av att studera. Den streckade ytan i figuren åskådliggör undersökningspopulationen, dvs den delmängd av urvalsramen som också ingår i målpopulationen. Undersökningspopulationen kan sägas omfatta två strata, ett observationsstratum och ett bortfallsstratum. Det senare representerar de individer i populationen för vilka observationer inte kan erhållas. I princip krävs att denna indelning görs för varje undersökningsvariabel, på grund av förekomsten av s k partiellt bortfall. För dragning av urvalet har ett visst urvalsförfarande definierats. Vid tillämpningen av detta utvalsförfarande på urvalsramen erhålles ett bruttourval, omfattande delmängden inom lilla cirkeln nedan:

av

målpopulationen

Målpopulationen har definierats som elever i årskurs 9 i grundskolan, vanliga klasser, som läsåret 67/68 deltog i undervisningen ( = hade möjlighet att delta i den undervisning vars effekt undersökningen vill studera). Specialklasser ingår alltså ej. Vid början av läsåret, den 15.9.1967, omfattade denna population 78 601 elever, fördelade på 3 581 klasser (enligt rapporter från skolorna till Statistiska Centralbyråns byrå för undervisningsstatistik). Någon urvalsram i form av en samlad förteckning över de elever som ingår i målpopulationen föreligger inte. Urvalsramen definieras i själva verket av två ifråga om innehåll ofullständiga ramar som hänför sig till två skilda tidpunkter, nämligen a en centralt tillgänglig förteckning över samtliga vanliga klasser i årskurs 9 den 15.9.1967, med uppgift om antalet elever i varje klass; och b alfabetiskt uppställda namnförteckningar över eleverna i varje klass, som ej finns centralt tillgängliga utan endast på skolorna. Dessa förteckningar hänför sig till förhållandena under maj 1968 (tidpunkten ej exakt avgränsad). Om någon tidsförskjutning ej förelåg, skulle sammanställningen av dessa två ramar ge den målpopulation vi definierat. Urvalsramen ger dock vissa brister i täckningen av målpopulationen, beroende på att

18 SOU 1969: 8

elever flyttat mellan skolor under läsåret. Undersökningspopulationen ger därigenom en viss underrepresentation av målpopulationen. Bristen kan lämpligen klarläggas med anknytning till det använda urvalsförfarandet. Detta innebär ett systematiskt urval i den centralt tillgängliga förteckningen över klasser och elevantal i klasserna. I denna ram definieras urvalsenheternas position av två ordningsnummer, nämligen ett nummer inom klassen mellan 1 och M, där M avser klasstorleken och ett nummer mellan 1 och N, där N avser totala antalet enheter i ramen, med klasserna lagda i en viss ordning. Dragning har skett av var 50:e position i serien 1-N. För dessa har klassen och ordningsnumret inom klassen identifierats. Dragningen omfattade 1 580 positioner och var tilltagen med viss marginal för att ge ca 1 500 elever till slutresultat. I urvalsdragningens sista led identifieras elev, svarande mot uttagen position, då en alfabetisk förteckning över klassens elever upprättas. Genom att elever slutat eller flyttat mellan skolor stämmer den använda ramen över klasser inte helt överens med de faktiska förhållandena i maj 1968. Vi har antagit att varje klass innehåller ett bestämt antal positioner. I en del fall visar det sig senare att det faktiska antalet elever i klassen är större eller mindre än som antagits. Detta leder till en viss, men förvisso obetydlig, undertäckning av målpopulationen ( = ramfel). I de i urvalet ingående klasser som fått tillskott av elever under läsåret, har alfabetiskt siste eleven/ sista eleverna ej haft någon chans att komma med i urvalet. I de utvalda klasser som minskat i elevantal svarar sista ordningsnumret/sista ordningsnumren ej mot någon elev. Genom felaktigheter vid upprättandet av klasslistorna föreligger även vid urvalsdragningen en viss, men också här obetydlig övertäckning. Elever som avflyttat under läsåret har i en del fall ej avförts från klasslistorna. De har då i några fall felaktigt uttagits men exkluderats på senare stadium. SOU 1969: 8

3.4 Bestämning av urvalsstorlek Det totala felet har en slumpmässig och en systematisk komponent. För bestämning av urvalsstorlek har endast hänsyn tagits till slumpfelet som här bestämmes som kvadratroten ur en viss estimators varians. De använda estimatorerna är med några undantag skattningar av procenttal i den population för vilken inferens kan ske. Variansen för estimatorn beror av P, det »sanna» värdet för proportionen med viss egenskap i popuPQ lationen, och av urvalsstorleken: V (p) = — n där Q = 1-P 1 Vid bestämning av erforderlig urvalsstorlek måste hänsyn tas till den önskade precisionen hos en mängd estimat av olika P, dvs V(p0 = ^ i ,V(p 2 ) = n 2 2 ^ , osv. För enkelhets skull knytes då n precisionskravet till maximivärdet för \l P Q = 0,5. Vidare gäller att estimat skall kunna redovisas för ett antal delpopulationer. För en del av de redovisningsgrupper det blir fråga om kan andelen i urvalet ungefärligen anges på förhand, för andra finns ingen sådan möjlighet. Kravet på precision kan då formuleras: urvalet bör vara så stort att skillnader mellan delpopulationer bör ha en rimlig chans att bli upptäckta och statistiskt säkerställda. En rimlig chans anses föreligga om vid nedbrytning av materialet på upp till 4 redovisningsgrupper precisionen i estimaten uttryckt i dubbla standardavvikelser för visst procenttal ligger vid ca ± 5 %. Detta kräver grupper av storleken 300-400 enheter. Lämplig urvalsstorlek bedömdes då med hänsyn till ovanstående och till kostnader vara ca 1 500. 3.5 Precisionen vid olika typer av urval Som omnämnts i kap 1 avsåg den av utredningen skisserade undersökningsplanen en 1 Under bortseende från korrektion för ändlig population och under betraktande av urvalsförfarandet som obundet slumpmässigt urval. I praktiken har ett systematiskt urval gjorts, men formeln för obundet slumpmässigt urval torde utgöra en tillräckligt bra approximation.

enkät i ca 200 hela klasser. Med en genomsnittlig klasstorlek av ca 25 elever skulle detta ge ett urval av ca 4 500 elever (efter bortfall). Detta skulle innebära ett clusterurval, vars lämplighet kan ifrågasättas av flera skäl. I detta avsnitt skall lämpligheten diskuteras med avseende på precisionen jämfört med den som erhålles i ett individurval. Individurvalet tankes då vara ett obundet slumpmässigt urval med oberoende mellan de tillhörande observationerna. Vid ett urval av klasser av elever kan man inte bortse från möjligheten att homogenitet föreligger mellan de observationer som görs inom en klass. Eleverna i samma klass har utsatts för samma undervisning och har möjlighet att kommunicera med varandra. Eleverna tenderar att likna varandra, dvs det finns risk för homogenisering inom klasser av kunskaper och åsikter. Annorlunda uttryckt, om en sådan tendens föreligger så ger observation av alla N eleverna i en klass mindre information än ett urval av N elever utan hänsyn till klasstillhörighet. Ett urval av m klasser av storleken m N (där N utgör genomsnittlig klasstorlek) får därigenom sämre precision än ett individurval av samma storlek, n = m N. Ett av skälen till att ett individurval slutligen föredrogs var misstanken att en icke oväsentlig homogeniseringseffekt skulle föreligga. Svårigheten att skatta dess storlek i förväg gjorde det omöjligt att bedöma den erforderliga urvalsstorleken vid ett klassurval. Det ansågs likväl önskvärt att i efterhand kunna göra en bedömning av hur rimligt antagandet om en homogeniseringseffekt var. Underlag för denna bedömning utgörs av material från 10 hela klasser, vilkas elever fått svara på samma frågor som eleverna i individurvalet. Hur urvalet av klasserna skett framgår av kap 4. Det bör betonas att »klassenkäten» har karaktären av »fallstudier», något slumpmässigt urval av klasser föreligger inte. De ytterligare syften som klassenkäten haft framgår av avsnitt 3.6. Problemet att studera en ev. homogeniseringseffekt inom klasser har angripits på

två sätt. I båda fallen har begränsning skett till tre kunskapsmått gällande sexualkunskap (index 1), samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad (index 2) och normernas relativitet (index 3). (För innehållet och konstruktionen av dessa hänvisas till kap 5). I det ena fallet tar vi fasta på varianserna inom de 10 klasserna och jämför dessa med varianser i individurvalet. Testförfarandet och tankegången bakom, liksom resultat, framgår av bilaga 1, avsnitt 1.1. Vissa invändningar, sammanhängande med antagandet om lika varians i klasserna, torde kunna riktas mot sättet att testa hypotesen om homogeniseringseffekt. Trots detta vill vi se resultatet som ett indicium på att homogeniseringseffekt föreligger. I det andra fallet betraktas klassenkäten som ett obundet slumpmässigt urval av m = 10 klasser. Variansen i en estimator som baserar sig på klassurvalet jämförs sedan med variansen i motsvarande estimator som baserar sig på individurvalet för att ge ett mått på den relativa variansökningen ( = minskningen i precisionen) vid klassurval jämfört med individurvalet av samma storlek, n = m N. Förfarande, den bakomliggande tankegången och resultaten framgår av bilaga 1. Resultaten pekar på att en precisionsminskning föreligger. Reservationer måste dock anföras med hänsyn till att variansskattningen för klassurvalet bygger på ett litet material liksom att det »styrda» urvalet av klasser kan ge en överskattning av variansen. Något entydigt svar på frågan om beroende kan inte ges med det material som står till förfogande. Vad som framkommit ovan leder dock till bedömningen att en betydande risk finns för att beroende skulle förelegat. I följande avsnitt skall ytterligare skäl anföras för lämpligheten av att välja ett individurval och ej ett klassurval. 3.6 Mättekniska

aspekter

3.6.1 Alternativa sätt för undersökningens genomförande En sammanställning av de två olika urvalsformerna med olika möjliga observationsSOU 1969: 8

metoder ger sex alternativ för undersökningens genomförande: Observationsmetod

Urval

Personlig intervju

Postenkät

Enkät med övervakning

Klass Individ

1 4

2 5

3 6

Enligt utredningens preliminära önskemål skulle undersökningen utformas som en enkät administrerad i skolorna. För val av annan observationsmetod måste speciella fördelar kunna utpekas. Personliga intervjuer skulle innebära högre kostnader, ett tidsmässigt mer utdraget fältarbete (betydelsen av ett snabbt fältarbete är uppenbar eftersom det gäller att fånga upp effekten av undervisning som i hög grad sker i slutet av vårterminen innan eleverna slutar skolan och blir svåra att nå) samt en tungrodd intervju eftersom undersökningen i hög grad gäller kartläggning av kunskaper. Alternativ 1 och 4 ansågs därmed olämpliga. En postenkät (med enkätformulär hem till eleverna) skulle ha inneburit uppenbara risker för föräldraingrepp, ett stort bortfall på grund av att bortfallsuppföljning skulle ha varit svår att genomföra under sommarmånaderna samt att speciellt testningen av kunskaperna blivit otillförlitlig. Alternativ 2 och 5 var därmed inte aktuella. Återstår alternativ 3 och 6. Valet mellan dessa har behandlats ur precisionssynpunkt i tidigare avsnitt. Närmast skall härefter valet diskuteras med avseende på mätsituationen. 3.6.2 Mätsituationen Ett av de skäl som talade för ett individurval hade att göra med bedömningen av hur mätsituationen skulle te sig vid enkät med hela klasser. För att mätsituationen skall bli tillfredsställande krävs att eleverna är motiverade att göra sitt bästa. Risken för störningar i deras motivation torde växa med storleken av den grupp som samtidigt genomgår enkäten. Effekten kan naturligtvis SOU 1969: 8

ta sig olika uttryck. Den kan exempelvis leda till allmänt slarv vid ifyllandet, skämtsamma svar o d. Den kan också innebära kommunikation mellan eleverna om vilka svar som bör ges. Båda dessa fall skulle kunna öka den i föregående avsnitt diskuterade homogeniseringseffekten. Den genomsnittliga klasstorleken i grundskolans årskurs 9 var 22 elever. Med ett individurval av var 50:e elev skulle antalet uttagna elever vid varje skola bli betydligt mindre. Dvs om enkäterna administrerades skolvis skulle endast ett fåtal elever vara samlade samtidigt. Detta bedömdes vara en mer gynnsam mätsituation. 3.6.3 Mätinstrumentet De fel som skapas av mätinstrumentet (enkätformuläret) skall här från principiell synpunkt diskuteras i fråga om två av enkätens fem huvudområden. Detalj sy npunkr ter på samtliga områden kommer att ges i samband med redovisningen av resultat. 3.6.3.1 Elevernas uppgifter undervisning

om

erhållen

Möjligheterna att kartlägga den undervisning som skett i sexual- och samlevnadsfrågor under läsåret 67/68 är naturligtvis begränsade. Detta sammanhänger dels med definitionsproblem (betydande svårigheter föreligger att i operationella termer avgränsa den undervisning det gäller), dels med minnesfaktorn. En närmare bedömning av de uppgifter eleverna lämnat skall ges i kap 5 i samband med redovisningen av resultat. Här skall endast nämnas det försök till belysning av felen i uppgifterna som gjorts. Det andra syftet med de klassenkäter som gjordes gällde just möjligheten att härigenom få underlag för belysning av felen. I var och en av de 10 klasserna erhålles ju i genomsnitt 22 uppgifter om samma sak, nämligen om den undervisning som skett. Variationerna inom de 10 klasserna ger ett mått på hur pass användbara uppgifterna i elevenkäten är. En allmän rekommendation till försiktig21

het i användningen av elevernas uppgifter är motiverad. Men det bör också framhållas att vissa frågor gällt mycket konkreta förhållanden, varvid inga större definitionsproblem förelegat och minnesfaktorn förmodligen inte inverkat (gäller t ex frågan om undervisning om preventivmedel). 3.6.3.2 Att mäta kunskap Inlärningen av kunskaper mäter vi som elevernas förmåga att reproducera ett visst kunskapsstoff. Reproduktionen av detta stoff måste oundgängligen i enkätformuläret ges en viss struktur. Två elever kan tänkas i viss mening behärska samma kunskapsstoff men göra detta på olika språkliga nivåer. Formuläret är mest anpassat till den ena elevens nivå och ger inte den andre samma chans att reproducera sina kunskaper. Frågorna gällande sexualkunskap i formuläret är övervägande anpassade till den nivå som utmärker Skolöverstyrelsens handledning i sexualundervisning. Vi vet inte i vilken utsträckning undervisningen faktiskt skett på denna nivå. Det sagda ger i varje fall anledning att poängtera en begränsning i kunskapsmåtten: det är fråga om reproduktion av kunskaper inom en viss given struktur. Denna kan ha varit olyckligt vald och ge en orättvis bild av de faktiska kunskaperna. 3.7 Redovisningen

av resultat

Den allmänna uppläggningen av resultatredovisningen har presenterats i kap 2. Denna innebär att en mängd relationer studeras, dels inbördes mellan en del av undersökningens huvudområden, dels mellan dessa huvudområden och ett antal bakgrundsvariabler. Prövningen av tendenser som framträder har två aspekter: a en aspekt sammanhängande med beslutsprocessen (är resultatet praktiskt intressant? kan det ge underlag för beslut om åtgärder riktade mot målpopulationen?); och b en formellt statistisk aspekt (kan tendensen statistiskt säkerställas?). En på en viss signifikansnivå statistiskt säkerställd skillnad mellan två redovisnings-

grupper kan vara praktiskt ointressant. Antalet sådana fall beror dels av hur väl undersökningsplanen är inordnad i beslutsprocessen, dels av urvalsstorleken som ju påverkar sannolikheten att faktiska skillnader blir upptäckta. Omvänt gäller att för en skillnad som förefaller praktiskt intressant ger statistisk signifikansprövning information om den risk man tar om skillnaden får leda till praktiska åtgärder. Statistisk signifikansprövning ses som ett hjälpmedel vid orienteringen i ett statistiskt material. En begränsning i detta hjälpmedel finns naturligtvis vid massignifikansprövningar. Eftersom prövningen sker på en viss risknivå, säg 5 % , kan man räkna med att ett antal statistiskt säkerställda skillnader ej föreligger i realiteten. Prövningen av tendenser, eller skillnader mellan redovisningsgrupper, sker här uteslutande med hjälp av chi2-test. Chi 2 -värdet för en viss tabell anger den avvikelse tabellfrekvenserna har från de frekvenser som skulle föreligga om det faktiskt inte fanns någon skillnad mellan redovisningsgrupperna. Ju större chi 2 -värde, desto mindre chans att skillnaden mellan redovisningsgrupper beror av en slump. Ett signifikant chi 2 -värde anger dock endast att en skillnad föreligger, inte hur den ser ut, eller om den är i överensstämmelse med förväntan. Uttalanden härom får bygga på inspektion av själva tabellen. Chi 2 -värdenas storlek och antalet frihetsgrader kommer ej att redovisas utan endast ett uttalande om signifikans föreligger eller ej. Genomgående gäller då 5 % risknivå. Beträffande beräkningarna gäller att sammanslagningar av kategorier skett där så erfordrats för att ernå tillräckligt stora teoretiska frekvenser. Vidare gäller att en del uteslutningar av kategorier gjorts i de variabler som används för särredovisningar. Detta gäller svarskategorier som varit ointressanta med hänsyn till innehållet i variabeln, i första hand svar av typen minns ej och uppgift saknas. Slutligen skall bedömningen av resultatens precision beröras. Det bör då betonas att precisionen endast är en aspekt på reSOU 1969: 8

sultatens tillförlitlighet, vilket också torde ha framgått av tidigare avsnitt. Precisionen i ett visst procenttal anges här med dubbla standardavvikelsen. För skattning av standardavvikelsen anses den för obundet slumpmässigt urval gällande formeln \ / — där p = procent individer med viss egenskap, q = 100 - p och n = urvalsstorlek, vara en tillräckligt god approximation. I bilagan återfinnes en tabell över standardavvikelsens storlek vid olika urvalsstorlekar och vid olika procenttal p. Av tabellen framgår att för ett p = 50 % och baserat på hela urvalet av elever (1 507) är precisionen ± 2 X 1,29, dvs ± 2,6 %. Innebörden av detta är att med 95 procents sannolikhet ligger P, det populationsvärde som skattats, inom intervallet 47,4-52,6 %. Detta gäller under förutsättning att inga systematiska fel föreligger. Om systematiska fel föreligger minskas sannolikheten för att intervallet omsluter populationsvärdet. Storleken av intervallet varierar med storleken av det urval eller delurval p avser. Sålunda har samma p = 50 % om det baseras enbart på pojkar (755 till antalet) precisionen ± 3,6 %.

SOU 1969: 8

4 Undersökningens genomförande

4.1 Uttagningen av elever 4.1.1 I elevenkäten Som framgått av kap 3 skedde urvalsdragningen i flera led, med sista ledet förlagt till skolorna. Detta innebar följande: För att kunna identifiera de utvalda eleverna utsändes till rektorerna uppgifter om klassbeteckning och ordningsnummer på den uttagne eleven. Med hjälp av en klasslista bestämde sedan skolan vilken elev som motsvarade det givna ordningsnumret. Enligt instruktionerna skulle klasslistan ordnas i alfabetisk förteckning, oberoende av kön. Nytillkomna elever skulle inplaceras i alfabetisk ordning och elever som slutat skolan skulle strykas (och därmed ej erhålla något ordningsnummer). 1 580 ordningsnummer utvaldes. Av dessa bortföll vid det senare ledet i urvalsproceduren 28 st av följande orsaker: Uppgiven klass finns ej = 1 Uppgivet nummer finns ej (sista numret i klassen draget) = 19 Uttagen elev flyttat = 6 Uttagen elev slutat = 2 Bruttourvalet omfattar 1 560 individer. De två sistnämnda kategorierna, som uppkommit genom brister i urvalsproceduren skall uteslutas. Dessa elever skulle ha strukits från klasslistan och därmed ej kunnat bli uttagna. Efter exkludering erhålles ett nettourval av 1 552 elever.

24 Utfallet av nettourvalet (efter bortfall) kan bedömas med avseende på fördelningen på kön där totalsiffror finns för den 15.9 1967 (i % ) :

Pojkar Flickor

Totalt

I urvalet

50,3 49,7

50,1 49,9

4.1.2 I klassenkäten För klassenkäten utvaldes 10 klasser på ett sådant sätt att olika linjer, orttyper, geografiska områden och områden med olika grad av religiös förankring skulle vara representerade. Fyra klasser uttogs i Stockholm, två från en mellansvensk stad, två från landskommuner på västkusten och två från landskommuner i Norrland. 4.2 Bortfall Bland de 1 552 utvalda eleverna genomfördes enkäten med 1 507. Bortfallet, 45 elever eller 2,9 %, fördelade sig enligt följande: Vägrare Sjukdom Frånvarande av annan orsak Övrigt

8 15 18 4

Totalt

45 SOU 1969: 8

I gruppen »Frånvarande av annan orsak» inryms 10 sk problembarn och 5 elever på pryoarbete. Bortfallets bidrag till det totala felet kan sägas vara av underordnad betydelse. 4.3 Fältarbete

Om någon eller några elever var frånvarande vid enkättillfället gjordes återbesök vid skolan. I några enstaka fall genomfördes enkäten i hemmet. Vid klassenkäterna gjordes dock inte något försök att få kontakt med frånvarande elever. Undersökningen bemöttes till allra största delen positivt av både lärare och elever. Någon negativ reaktion från föräldrarna har inte heller förekommit.

I syfte att dels prova hur formuläret fungerade, dels kontrollera hur lång tid som måste beräknas för enkäten, gjordes i början av maj ett prov i en klass i årskurs 9 i en skola 4.4 Materialets bearbetning i Stockholm. Eleverna fick efter provet ge sina synpunkter på enkätformuläret. Resul- Det inkomna primärmaterialet granskades tatet av provet ledde till en del ändringar i av institutets personal och kompletterande formuläret. En lektionstimme befanns vara kodning genomfördes, varvid bl a en socialgruppsindelning gjordes på grundval av de tillräcklig för att besvara frågorna. I fältarbetet deltog 194 av Utrednings- yrkesuppgifter för målsman som eleverna institutets lokalombud. Ca 600 skolor fanns lämnat. Därefter skedde stansning och konmed i undersökningen. Under tiden 15-22 trollstansning. Materialet kontrollerades ytterligare memaj kontaktade lokalombuden rektorerna delst EDB enligt ett standardprogram för för att dels få uppgift om de utvalda elelogiska kontroller. vernas namn, dels bestämma om lämplig Tabellframställningen skedde på en EDBtidpunkt och lokal. Vid detta tillfälle konmaskin typ IBM 7090 enligt ett av Utredtrollerades också om den planerade undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor ningsinstitutets standardprogram. Chi2- beräkningarna har skett maskinellt. var avslutad. I de få fall där undervisningen ännu inte var avslutad uppsköts enkäten till Dels har det program som använts för ta2 efter denna tidpunkt. Rektorerna uppmana- bellproduktionen också levererat chi - värdes att inte underrätta de uttagna eleverna den. Dels har, då beräkningarna avsett i efför långt i förväg. I enstaka fall gavs rektor terhand redigerade tabeller, dessa skett på tillåtelse att inhämta tillstånd från föräld- en härför programmerad bordskalkylator. rarna. Insamlingen av uppgifter skedde genom gruppenkäter under tiden 27-31 maj. Elever som utvalts från en och samma skola - i allmänhet ca 3-4 elever - samlades i en gemensam lokal. Kallelse till deltagande i enkäten utfärdades genom rektors försorg. Lokalombuden kontrollerade att rätt elever infunnit sig, presenterade kortfattat undersökningen och delade ut frågeformulären. En lektionstimme hade beräknats för att besvara frågeformuläret. Varje elev fick 3tt kuvert att lägga det besvarade formuläret i. Dessa kuvert insamlades sedan av lokalombudet. Varje elev erhöll dessutom ett Drev med uppgift om undersökningens uppdragsgivare och syfte. Eleverna uppmanades att visa detta brev för föräldrarna. SOU 1969: 8

5.1 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning

Inledning

I kap 2 har redovisats vilka aspekter på undervisningen som tagits upp till behandling. Det har framgått att avsikten varit att komma åt dels omfattningen av det kunskapsstoff som förmedlas, men dels också undervisningen i tre bestämda ämnen (som svarar för den övervägande delen av den sexual- och samlevnadsundervisning som förekommer). Av detta skäl har enkätformuläret blivit relativt komplicerat. Frågor om den ämnesbundna undervisningen har tagits upp för sig i ett inledande avsnitt, med avsikt utan att anknyta till de kunskapsfrågor (vilka mer påtagligt exemplifierar vad som ingår i sexual- och samlevnadsundervisningen) som ingår i formulärets följande delar. Elevernas uppgifter om erhållen undervisning innehåller naturligtvis vissa fel. Att ge ett kvantitativt mått på felmängden är inte möjligt, men det förefaller likväl möjligt att med hänsyn till felet någorlunda klart klassificera uppgifterna i tre grupper: a uppgifter behäftade med betydande osäkerhet; b uppgifter som får tas med viss försiktighet; och c uppgifter som är relativt tillförlitliga. Underlag för bedömningen är dels frågans karaktär (hur pass konkret och avgränsningsbart ämne den gällt), dels andelen 26

svar »minns ej» (hög andel tolkas som tydande på stort fel), dels resultat från klassenkäten (redovisas i kapitlets sista avsnitt). Ifråga om undervisningens omfattning och karaktär i övrigt gäller elevernas uttalanden förhållandena i den egna klassen. Eftersom vi har ett individurval gäller egentligen att uttalanden endast kan göras om procent elever som fått undervisning osv. Om man i stället vill betrakta klassen som undersökningsenhet, dvs antar att vi har ett urval av klasser, med en slumpmässigt vald rapportör per klass, måste reservation göras för att en underrepresentation av klasser med få elever föreligger. 5.2 Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionerna 5.2.1 Antal timmar som undervisningen omfattat Tabell 5.1. visar antalet lektionstimmar i biologi som enligt eleverna ägnats åt sexual- och samlevnadsundervisning under läsåret 67/68. Uppgifterna torde vara behäftade med betydande osäkerhet. Den stora andelen »minns ej» svar pekar på svårigheten att kunna lämna exakt besked. Å andra sidan behandlas sexualoch samlevnadsfrågor oftast ganska sent på vårterminen, vilket skulle tala för att det finns en rimlig chans för eleverna att kunna komma ihåg hur mycket tid som ägnats åt dessa frågor. SOU 1969: 8

Tabell 5.1. Sexualundervisning under biologilektionerna.

8-

Minns ej antal timmar

139 156 174 155 78 9 10 12 10 5

37 2

135 9

445 30

Antal timmar 1 2 Antal

%

53 4

5 Uppgift saknas

Ej fått undervisning, minns ej

22 1

113 7

S:a 1 507 100

Tabell 5.2. Hjälpmedel i undervisningen under biologilektionerna. Användes bandspelare ?

Visades film eller bildband?

Antal

°/

Ja

Nej

Minns ej

Uppgifl saknas

S:a

Ja

Nej

Minns Uppgift saknas ej

825 59

492 35

64 5

13 1

1 394 100

518 37

785 56

76 5

15 1

S:a 1 394 100

/o

grund av den något känsliga karaktär som sexualundervisningen har. Av tabellen framgår att film eller bildband förekommit i första hand. Nära 60 % av eleverna har uppgett detta. Uppgifterna torde vara relativt tillförlitliga.

En annan svårighet här är det svävande begreppet sexual- och samlevnadsfrågor. Detta begrepp definieras för denna undersökning egentligen med det kunskapsstoff som först senare presenteras i formuläret. Det är här alltså omöjligt att veta huruvida eleven har en mycket snävare eller vidare avgränsning för vilka frågor han betraktar som sexual- och samlevnadsfrågor.

5.2.3 Undervisningsklimat Tabellerna 5.3, 5.4 och 5.5 visar de indikatorer som valts för att belysa hur undervisningsklimatet varit. I handledning i sexualundervisning rekommenderas att någon uppdelning av eleverna inte skall ske utan särskilda skäl. I ut-

5.2.2 Vid undervisningen använda hjälpmedel Frågorna om användning av hjälpmedel, som redovisas i tabell 5.2, får ses mot bak-

Tabell 5.3. Samundervisning i sexualkunskap under biologilektionerna. Undervisades pojkar och flickor tillsammans? Ja, hela tiden

Ja, en del av tiden Nej

Minns ej

Uppgift saknas

S:a

1 005 72

126 9

7 1

16 1

1 394 100

Antal

240 17

Tabell 5.4. Förekomst av frågor och diskussion under biologilektionerna i sexualkunskap. Fick eleverna fråga och diskutera under lektionerna?

Antal •o/0

;SOU 1969: 8

Ja

Ja, men bara skriftliga frågor

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

S:a

1035 74

45 3

221 16

79 6

14 1

1 394 100

Tabell 5.5. Uppfattning om framställningssättet under biologilektionerna. Tyckte man att sexuallivet framställdes som någonting fint eller fult i undervisningen? Varken fint eller Uppgift Fint fult Fult Vet ej saknas S:a Antal

530 38

/o

formningen av svarsalternativen på den fråga som ställts till eleverna i detta hänseende har ej beaktats förekomsten av klasser med enbart pojkar eller flickor. Enligt skolstatistikens primärmaterial uppgår andelen sådana klasser till 25 %. Mot bakgrund av detta kan »nej»-svaren (17 %) på frågan om samundervisning ej anses användbara, då elever i sådana klasser troligen markerat detta alternativ. Uppgiften att delad undervisning under en del av tiden förekommit i 9 % av fallen bedömes dock som användbar. Detta skulle betyda att i klasser med både pojkar och flickor har samundervisning i de allra flesta fall skett. Beträffande frågan om eleverna fick fråga och diskutera måste anmärkas att eleverna kan ha svarat på frågan om huruvida diskussion förekom. Läraren kan ju i och för sig ha uppmanat eleverna att ställa frågor men eleverna har inte gjort detta. Båda uppgifterna torde dock vara relativt tillförlitliga. Den tredje indikatorn gäller elevernas uppfattning om den syn på sexuallivet som framställningssättet representerade. Valet av termerna fint-fult för att belysa detta kan ifrågasättas. Det kan dock konstateras att ytterligt få elever uppfattat framställningssättet som sexualfientligt.

13 1

691 50

140 10

20 1

1 394 100

5.2.4 Omdöme om undervisningen Ett sammanfattande omdöme om undervisningen ges i tabell 5.6. Svaren ligger övervägande på den positiva sidan (62 % »mycket bra» eller »ganska bra»). 5.2.5 Hjälpmedlens och undervisningsklimatets samband med omdömet om undervisningen Man kan nu fråga vad det är som gör undervisningen bra eller dålig ur elevernas synpunkt. Av tabell 5.7 framgår betydelsen av användningen av hjälpmedel. En statistiskt säkerställd skillnad (chi2-test, 5-procentsnivån) finns för båda hjälpmedlen. Användningen av hjälpmedel leder till mer positiva omdömen om undervisningen. Tabell 5.8 belyser undervisningsklimatets betydelse. Signifikant skillnad föreligger för indikatorn diskussion men ej för samundervisning. Förekomst av diskussion leder till mer positiva omdömen. Användningen av hjälpmedel och förekomsten av diskussion kan naturligtvis i sig bidraga till att undervisningen bedöms som mer intressant, men svaren på dessa två frågor måste mera ses som en indikation på hur läraren bedriver sin undervisning, om

Tabell 5.6. Omdöme om undervisningen i sexualkunskap under biologilektionerna. Vad anser man om undervisningen man fått?

Antal °/ /o

28 Mycket bra

Ganska bra

Varken bra el. dålig

Ganska dålig

Mycket dålig

Vet ej

Uppgift saknas

S:a

261 18

619 44

274 20

150 11

56 4

17 1

17 1

1 394 100 SOU 1969: 8

Tabell 5.7. Samband mellan användningen av hjälpmedel och omdöme om undervisningen under biologilektionerna.

% som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra Bastal

Visades film eller bildband? Ja Nej

Användes bandspelare"; Ja Nej

68 825

59 785

57 492

Tabell 5.8. Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen under biologilektionerna. Fick eleverna fråga och diskutera?

Undervisades pojkar och flickor tillsammans?

% som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra Bastal

Ja, hela tiden

Ja, en del av tiden

Ja

Ja, men bara skrifthj5a frågor Nej

64 1005

67 126

71 1035

60 45

han kan behandla detta ämne på ett för eleverna stimulerande sätt osv. Någon motsvarande tabell över sambandet mellan uppfattningen om framställningssättet och omdömet om undervisningen redovisas ej då en så liten andel (1 %) ansåg att framställningen var negativ. 5.3 Sexual- och samlevnadsundervisning der lektionerna i samhällskunskap

un-

5.3.1 Undervisningens omfattning Ifråga om den undervisning som kan ha förekommit under lektionerna i samhällskunskap har vi försökt att klargöra innebörden i begreppet sexual- och samlevnads-

35 221

undervisning i detta sammanhang genom att exemplifiera en rad av de frågor som man skulle kunna tänka sig har tagits upp under lektionerna i samhällskunskap. Svaren på frågan hänför sig alltså troligen till de exempel som givits och ev de frågor som eleverna bedömt som likartade. Då det verkar troligt att dessa frågor kan ha behandlats vid flera olika tillfällen och inte alltid ägnats hela lektionstimmar, har eleverna endast frågats om de fått undervisning om det mesta eller en del av de frågor som specificerats tidigare, istället för att liksom i fråga om biologin försöka få eleverna att precisera ett timantal. Tabell 5.9 visar att 42 % av eleverna uppger att åsyftad undervisning förekommit.

Tabell 5.9. Undervisning i sexual- ocb samlevnadsfrågor under lektioner i samhällskunskap. Har man fått undervisning i sådana frågor (exemplifierade i enkätfrågans ingress)? Ja, Ja, Nej, om det om en ingen Minns Uppgift S:a mesta del alls ej saknas Antal

°/

85 6

542 36

728 48

149 10

1 507 100

/o

SOU 1969: 8

Tabell 5.10. Förekomst av frågor och diskussion under de lektioner i samhällskunskap som ägnats åt sexual- och samlevnadsfrågor. Fick eleverna fråga och diskutera under lektionerna?

Antal %

Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

S:a

274 44

173 28

164 26

16 3

627 100

Tabell 5.11. Uppfattning o m framställningssättet u n d e r lektionerna i samhällskunskap.

Tyckte man att sexuallivet i undervisningen framställdes som någonting fint eller fult? Varken fint Vet Uppgift eller fult ej saknas S:a Fint Fult Antal

124 20

Andelen svar »minns ej» är relativt stor (10 % ) . Uppgifterna får anses vara behäftade med betydande osäkerhet. 5.3.2 Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen Tabellerna 5.10 och 5.11 visar två indikatorer på undervisningsklimatet, nämligen diskussion och framställningssätt, tabell 5.12 elevernas omdöme om undervisningen. Vid en jämförelse mellan uppgifterna om

335 53

10 2

22 4

136 22

627 100

undervisningsklimat och omdöme om undervisningen avslöjas mycket olika svarsmönster för undervisningen under biologilektionerna och lektionerna i samhällskunskap. 62 % tycker att undervisningen i samband med biologi var mycket eller ganska bra, 15 % tycker att den var ganska eller mycket dålig och 20 % varken bra eller dålig medan däremot endast 26 % tycker att undervisningen i samband med samhällskunskapen var mycket eller ganska bra,

Tabell 5.12. Omdöme om undervisningen under lektionerna i samhällskunskap. Vad anser man om den undervisning man fått?

Antal 0/

/o

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra el. dålig

Ganska dålig

Mycket dålig

Vet ej

Uppgift saknas

S:a

28 4

136 22

216 34

131 21

56 9

39 6

21 3

627 100

Tabell 5.13. Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen i samhällskunskap. Fick eleverna fråga och diskutera? Ja Nej % som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra Bastal

41 274

13 173 SOU 1969: 8

30 % tycker att den var mycket eller ganska väntas ingå i denna undervisning och momenten är klart urskiljbara ur det övriga dålig och 34 % att den var varken bra eller lärostoffet i biologi. dålig. Det är troligt att frågor med anknytning Vad är bra respektive dålig undervisning? till sexuallivet som kan ha behandlats i samEtt mått på hur bra undervisningen har varit är naturligtvis elevernas redovisade band med samhällskunskapen inte har gjort samma intryck på eleverna som den klart kunskaper. De två kunskapsindex som har tagits fram för dels sexualkunskap och dels avgränsade sexual- och samlevnadsundervisningen i biologi. Vid en bedömning en samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad anger inte att eleverna tid efteråt av undervisningens kvalitet kan skulle vara bättre på det förra området än därför tankegången ha varit: »Jag har ingen det senare. Emellertid kan undervisningen klar minnesbild av denna undervisning. Alltom samhällsfrågor med anknytning till sexu- så måste den ha varit dålig.» Att minnesbilden av undervisningen i samallivet inte knytas enbart till undervisningen hällskunskap varit mindre klart framträdani samhällskunskap, utan dessa frågor har de än av undervisningen i biologi stöds i viss behandlats även inom andra ämnen. Elevernas avgivna omdöme om undervis- mån av svaret på frågan om eleverna fick ningen behöver heller inte anknyta till detta fråga och diskutera i samband med undermått - dvs redovisade kunskaper. Hur bil- visningen. 6 % har svarat att de ej minns dar sig eleverna en uppfattning om under- om de fick fråga och diskutera i samband med undervisningen i biologi. Motsvarande visningen är bra eller dålig? Det är möjligt att sexual- och samlevnads- för undervisningen under lektionerna i samundervisningen under biologilektionerna va- hällskunskap är 26 %. Tabell 5.13 visar på ett klart samband rit lättare att värdera. Eleverna har en klarare uppfattning om vilka moment som för- mellan indikatorn diskussion och omdöme

Tabell 5.14. Undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor under lektionerna i kristendomskunskap. Har undervisningen behandlat. . Äktenskapets uppgift och innebörd? Minns Uppgift Ja Nej ej saknas Antal /o

625 53

426 36

121 10

10 1

Problem som kan uppstå i ett äktenskap? Minns Uppgift ej saknas Ja Nej Antal

536 45

480 41

150 13

16 1

Olika åsikter beträffande sexuellt samliv? Minns Uppgift ej saknas Ja Nej Antal /o

437 37

606 51

122 10

Anm.: 325 elever i urvalet har ej haft kristendomskunskap under läsåret. SOU 1969: 8

17 1

S:a 1 182 100

S:a 1 182 100

S:a 1 182 100

Tabell 5.15. Förekomst av frågor och diskussion under de kristendomslektioner som ägnats åt sexual- och samlevnadsfrågor. Fick eleverna fråga och diskutera under lektionerna? Minns Uppgift Ja Nej ej saknas S:a Antal %

444 61

153 21

98 14

28 4

723 100

Anm.: Gäller elever som svarat ja på någon av frågorna i tabell 5.14. om undervisning. Skillnaden är signifikant och i samma riktning som ifråga om undervisningen under biologilektionerna. 5.4 Sexual-och samlevnadsundervisning der lektionerna i kristendomskunskap 5.4.1 Förekomst av undervisning f ° or

istället använda enbart begreppet sexualoch samlevnadsfrågor torde inte ha skapat större entydighet. För de elever som inte har undervisning * knstendomskunskap detta läsår (311 på praktiska linjer samt 14 elever i övrigt) rekommenderas i läroplanen att dessa frågor skall behandlas i andra ämnen. Någon kontroll av detta har inte företagits. Av tabell 5.14 framgår att 53 % uppger sig ha fått undervisning under kristendomslektionerna om äktenskapets uppgift och innebörd, 45 % om problem som kan uppstå i ett äktenskap och 37 % om olika åsikter beträffande sexuellt samliv,

un-

i vissa

Kontrollen av sexual- och samlevnadsundervisningen under kristendomslektionerna är här knuten till tre specifika frågor, som dock ej gör anspråk på att täcka in alla de olika sexual- och samlevnadsfrågor som kan tänkas ha behandlats. Att få just dessa frågor specificerade var ett önskemål från utredningens sida. Formuleringarna är något vaga. Elevernas uppgifter får tas med en viss försiktighet. Att

5 4 2

- - Undervisningsklimat och omdöme om undervisningen Tabellerna 5.15, 5.16 och 5.17 visar hur undervisningsklimatet varit i kristendoms-

Tabell 5.16. Uppfattning om framställningssättet under lektioner i kristendomskunskap. Tyckte man att sexuallivet framställdes som någonting fint eller fult? Varken fint Vet Uppgift Fint Fult eller fult ej saknas S:a Antal %

272 38

25 4

301 42

92 1J

33 5

723 100

Anm.: Gäller elever som svarat ja på någon av frågorna i tabell 5.14. Tabell 5.17. Omdöme om undervisningen under lektionerna i kristendomskunskap. Vad anser man om den undervisning som man fått?

Antal °/ /o

32 Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller dålig

Ganska dålig

Mycket dålig

Vet ej

Uppgift saknas

S:a

69 10

181 25

221 30

123 17

69 10

29 4

31 4

723 100 SOU 1969:

Tabell 5.18. Samband mellan undervisningsklimat och omdöme om undervisningen i kristendomskunskap. Fick eleverna fråga och diskutera? Ja Nej 7 153

% som ansett undervisningen vara mycket eller ganska bra 51 Bastal 444

kunskap samt elevernas omdöme om undervisningen. Som tidigare gäller att ytterligt få betecknat framställningssättet som fientligt till sexuallivet. Av tabell 5.18 framgår ett starkt samband, statistiskt säkerställt, och med samma tendens som tidigare redovisats mellan omdöme om undervisningen och förekomst av diskussion. Det kan noteras att sambandets styrka tycks variera med ämnet: minst markerat för biologi, starkare för samhällskunskap och mest utpräglat för kristendomskunskap.

5.5 Undervisning beträffande det kunskapsoch åsiktsstoff enkäten behandlat Tabell 5.19 bör kunna ge en bättre bild av den undervisning som verkligen förekommit än de tidigare tabellerna, då här begreppet sexual- och samlevnadsundervisning har kunnat förtydligas genom de typer av frågor som förekommer i kunskapstestet. Ifråga om normernas relativitet har antalet frågor visserligen varit mycket litet och kan kanske därför ej ge så klar bild av hur mycket som har behandlats inom detta område.

Tabell 5.19. Undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat. Har undervisning förekommit om det kunskapsstoff enkäten behandlat i fråga om . . . sexualkunskap? Ja, Ja, om en om det del mesta Antal °/

612 41

766 51

Nej

Minns ej

95 6

30 2

Uppgift saknas

S:a 1 507 100

/o

samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Ja, Uppgift Minns om en saknas S:a del Nej ej

Ja, om det mesta Antal /o

242 16

954 63

224 15

normernas relativitet? Ja, Ja, om en om det Nej del mesta Antal °/

107 7

633 42

616 41

1 507 100

82 5

Minns ej 142 9

Uppgift saknas

S:a 1 507 100

/o

SOU 1969: 8 3—814562

Tabell 5.20. Ämnen i vilka undervisning förekommit om det kunskapsstoff enkäten behandlat. Undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har förekommit i SamhällsKristendoms- Annat kunskap kunskap ämne Biologi Antal % (av 1 196)

938 78

445 37

170 14

88 7

Undervisning om normernas relativitet har förekommit i SamhällsKristendoms- Annat Biologi kunskap kunskap ämne Antal % (av 740)

294 40

Möjligheten finns att elevernas svar påverkas av i vilken mån de har kunnat svaren på frågorna. Har de inte vetat det rätta svaret på frågan kan de ha trott att de ej fått undervisning om just detta. Trots detta bedöms uppgifterna vara relativt tillförlitliga. Av tabellen framgår att 92 % uppger sig ha fått undervisning i sexualkunskap (om det mesta eller en del). Detta stämmer väl överens med vad som framgår av tabell 5.1, gällande undervisning under biologilektionerna. 627 elever angav tidigare att de fått någon sexual- och samlevnadsundervisning under lektionerna i samhällskunskap, medan här endast 445 elever angett att undervisning om de kunskapsfrågor som berör samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad förekommit i undervisningen i samhällskunskap. Den tidigare frågan avsåg dock ett vidare och mindre exakt specificerat område än de senare kunskapsfrågorna. Någon kontroll av inom vilka ämnen undervisning har getts om de frågor som här betecknats som sexualkunskap har inte

gjorts, då det måste anses troligt att detta kunskapsstoff till allra största delen har behandlats inom biologin. Av tabell 5.20 framgår att även annat än sexualkunskap berörs under sexual- och samlevnadsundervisningen under biologilektionerna. Hela 78 % av de elever som fått undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har angett att detta har behandlats inom biologin. Endast 37 % har fått undervisning om dessa frågor i samhällskunskapen. Elevernas egna normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder har studerats, liksom de normer de tillskriver skola, föräldrar och kamrater. Detta skall senare redovisas. Tabell 5.21 visar i vilken utsträckning man i undervisningen behandlat sådana normer. Detta har förekommit i 43 % av klasserna. Uppgiften torde få tas med en viss försiktighet.

151 20

496 67

27 4

5.6 Undervisning i speciella frågor Av tabell 5.22 framgår att undervisning om preventivmedel har förekommit i betydande

Tabell 5.21. Undervisning om normer för sexuellt samliv. Har man i undervisningen behandlat olika normer för sexuellt samliv? Ja, rätt Ja, Minns Uppgift mycket en del saknas Nej ej S:a Antal /o

75 5

579 38

698 46

150 10

1 507 100 SOU 1969: 8

Tabell 5.22. Undervisning om preventivmedel. Har man fått undervisning om olika preventivmedel? Ja, rätt Ja, Minns Uppgift S:a mycket en del Nej ej saknas 536 36

Antal

233 15

703 47

1 507 100

29 2

Tabell 5.23. Undervisning om menstruation och pollution innan man själv upplevt det. Pollution?

Menstruation?

Antal

°/

Ja

Nej

Minns Uppgift saknas ej

338 45

350 47

64 9

—

S:a (flick)

Ja

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

S:a (pojkar)

752 100

171 23

399 53

180 24

5 1

755 100

/o

grad, 83 %. Undervisningens innehåll är dock inte närmare specificerat. Tabell 5.23 gäller när man fått undervisning om menstruation och pollution, alltså ej anknutet till läsåret 67/68. Risken är stor för betydande minnesfel. 5.7 Undervisning av utomstående I 11 % av klasserna har det förekommit att man fått undervisning av utomstående (tabell 5.24).Uppgiften torde vara relativt tillförlitlig. 5.8 Elevernas uppgifter om undervisningen, redovisade efter linje och orttyp Undersökningen har icke syftat till att komma åt variationer mellan klasser ifråga om den undervisning som ges. Härför fordras ett helt annat angrepp. Av de bakgrundsdata som föreligger i undersökningen förefaller dock linjetillhörighet och orttyp kunna vara

av relevans. I tabellerna 5.25-5.29 redovisas undervisning i sexualkunskap, antal timmar sexualundervisning i biologi, undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, om normernas relativitet samt om normer för sexuellt samliv med uppdelning på dessa bakgrundsdata. I samtliga tabeller framträder statistiskt säkerställda skillnader mellan olika linjer. Skillnaden ligger beträffande sexualkunskap (tabell 5.25) i fördelningen på de två jakategorierna, innebärande att den gymnasieförberedande linjen skulle ha fått mest undervisning, därnäst övriga enbokstaviga linjer och minst de praktiska linjerna. En förklaring till skillnaderna i undervisningens omfattning mellan olika linjer kan vara - förutom att undervisningens omfattning verkligen varierat - det förhållande som påpekats i anknytning till tabell 5.19 att eleverna har angett att de fått mindre undervisning ju mindre de har känt till de rätta svaren på frågorna.

Tabell 5.24. Undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor av utomstående. Har man fått undervisning av någon som annars inte fanns vid skolan? Uppgift Minns saknas S:a Nej ej Ja Antal

SOU 1969: 8

166 11

1250 83

1 507 100

Tabell 5.25. Undervisning i sexualkunskap redovisad efter linje och orttyp. I procent. Har man fått undervisning om det kuns kapsstoff enkäten behandlade? Bakgrundsvariabel Linje

Orttyp

Kategori

Bas tal

Ja, om det mesta

Ja, om en del

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

g h, t, m, s, e, pr, tp, ha, ht

672 524 311

47 39 29

46 52 59

6 6 6

2 5

—

279 339 439

42 41 44

50 50 50

6 6 4

2 3 2

—

1 507

—

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Totalt

Tabell 5.26. Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionerna redovisad efter linje och orttyp. I procent.

Bakgrundsvariabel

Ingen undervisning, uppgift saknas

Kategori

Bas tal

1—3

4—5

6—

Minns ej antal timmar

Linje

g h, t, m, s, e, pr, tp, ha, ht

672 524 311

28 20 16

26 22 14

18 16 15

20 32 47

8 10 8

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner

279 339 439

29 24 19

21 22 23

14 15 20

28 32 33

9 8 5

1 507

9 Antal timmar

Totalt

Tabell 5.27. Undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter linje och orttyp. I procent. Har mar i fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat: Bakgrundsvariabel Linje

Orttyp

Kategori

Bastal

Ja, om det mesta

Ja, om en del

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

g h, t, m, s, e, pr, tp, ha, ht

672 524 311

17 17 13

69 60 58

13 17 15

2 5 13

1 1

15 19 18

66 61 64

14 13 12

4 7 6

—

—

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 Övriga städer 339 Övriga kommuner 439 Totalt

1 507

1 SOU 1969: 8

Tabell 5.28. Undervisning om normernas relativitet redovisad efter linje och orttyp. I procent. Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat? Bakgrundsvariabel Linje

Orttyp

Kategori

Bastal

Ja, om det mesta

Ja, om en del

Nej

Minns ej

Uppgift saknas

g h, t, m, s, e, pr, tp, ha, ht 1

672 524 311

9 7 2

48 42 29

37 39 52

6 10 16

1 2

279 339 439

7 10 6

44 37 44

42 44 37

7 9 11

1 1

1 507

1 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Totalt

Har ej kristendomskunskap. På grund av den stora variationen i andelen »minns ej »-svar mellan de olika linjerna beträffande antalet timmar kan inte heller tabell 5.26 ge någon klarhet i huruvida undervisningens omfattning verkligen har varierat mellan olika linjer. Det signifikanta chi 2 -värdet får här ett överväldigande bidrag från variationerna i »minns ej». Skillnaderna i tabell 5.27 är av mindre storleksordning. Även här gäller att chi 2 värdet, som når signifikans, får ett stort bidrag från »minns ej». Skillnaderna i tabell 5.28 gäller att de praktiska linjerna avviker från övriga, vilket naturligtvis beror på att undervisning om normernas relativitet är vanligast inom

kristendomsundervisning. Eleverna i pr, tp, ha och ht har ej haft kristendomsundervisning i årskurs 9. Detta förhållande inverkar dock ej när det gäller undervisning om normer för sexuellt samliv, tabell 5.29. Ifråga om orttyper föreligger signifikanta skillnader för tabell 5.27, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och för tabell 5.29, normer för sexuellt samliv. Någon tolkning av dessa skillnader skall här icke ges. 5.9 Resultat av klassenkäten I de resultat som redovisats i avsnitten 5.25.8 torde ett mönster kunna urskiljas. Inte

Tabell 5.29. Undervisning om normer för sexuellt samliv redovisad efter linje och orttyp. I procent. Har normer för sexuellt samliv behandlats i undervisningen? Bakgrundsvariabel Linje

Orttyp

Kategori

Bastal

Ja, rätt mycket

Ja, en del

Nej

ej

g h, t, m, s, e, pr, tp, ha, ht

672 524 311

7 4 3

37 39 41

50 46 40

7 11 15

—

—

279 339 439

5 5 6

36 44 38

52 40 42

1 507

8 11 13 10

— — — —

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Totalt

SOU 1969: 8

Minns

Uppgift saknas

Tabell 5.30. Uppgifter från klassenkäten om erhållen undervisning. Klass 10 Sexual- och samlevnadsundervisning under biologilektionerna: antal timmar

1—3 3 5 10 — 17 15 3 1 2 3 4—5 16 5 11 4 — — 3 7 9 16 6— — — 1 5 — — 3 2 4 1 Minns ej antal timmar 2 2 5 17— 3 5 7 12 3 Ingen undervisning 113 — — 4 2 2 1 1 1 Visades film eller bildband Ja — 12 25 21 1 18 12 — 22 24 under de biologilektioner Nej 21 — 2 3 16 — 1 17 5 — som ägnades åt sexualMinns ej — — — 2 — — 1 1 1 — undervisning? Uppgift saknas — — — — — 1 — — — — Sexual- och samlevnadsunder- Ja, om det mesta eller visning i samhällskunskap: en del 4 14 11 11 7 11 2 12 12 5 har man fått undervisning Nej 15 7 13 13 11 7 8 5 12 18 i sådana frågor (enl. ex.)? Minns ej 3 4 3 2 3 2 6 1 2 1 Uppgift saknas — — — — — — — — 2 — Sexual- och samlevnadsunder- Ja — — 2 — 2 19 — 5 16 10 visning i kristendomskunNej 3 17 25 4 15 1 — 8 4 10 skap: har undervisningen be- Minns ej _ 8 — — 3 — 1 5 8 4 handlat äktenskapets uppHar ej haft kristendomsgift och innebörd? kunskap 16 — — 22 1 — 15 — — — Uppgift saknas 3 — — — 1 —• —• — — — Undervisning om det kunJa, om det mesta eller skapsstoff enkäten been del 18 25 27 21 17 20 13 18 28 24 handlat: Nej 2 — — 1 3 — — — — — sexualkunskap? Minns ej 2 — — 4 1 — 2 — — — Uppgift saknas — — — — — — 1 — — — D:o: Ja, om det mesta eller samhällsfrågor med anknyt- en del 18 16 22 17 9 15 6 16 24 17 ning till sexualliv och samNej 2 6 5 1 10 4 3 1 3 7 levnad? Minns ej 2 3 — 8 2 1 6 1 1 — Uppgift saknas — — — — — — 1 — — — Undervisning om normer för Ja, rätt mycket eller sexuellt samliv: en del 2 8 11 10 6 4 6 10 12 2 har olika normer behandlats? Nej 17 16 13 9 13 12 5 6 10 18 Minns ej 3 1 3 7 2 4 2 2 6 4 Uppgift saknas — — — — — — 3 — — — Undervisning om preventiv- Ja, rätt mycket eller medel: har sådan föreen del 9 22 27 22 14 20 13 16 27 22 kommit? Nej 13 3 — 2 7 — 1 2 1 2 Minns ej — — — 2 — — 2 — — — Totalt 22 25 27 26 21 20 16 18 28 24 oväntat kan tillförlitligheten i elevernas uppgifter bedömas vara större ju mer entydiga och konkreta förhållanden som efterfrågas. Motsvarande förhållanden kan nu studeras i klassenkäten, där vi alltså för 10 klasser får uppgifter om erhållen undervisning från hela klassen. Här finns dock en komplikation. Variationer i uppgifter inom en klass kan åtminstone till dels bero på skillnader i elevernas närvaro på de lektioner där den aktuella undervisningen skett. Det har icke varit realistiskt att försöka komma

åt dessa skillnader i närvaro, Trots detta förhållande ligger det nära till hands att hävda att resultaten i klassenkäten bekräftar tidigare gjorda bedömningar. Det bör dock framhållas att om mätsituationen är en faktor som medverkar till homogenisering inom klasser i tidigare diskuterad bemärkelse så kommer uppgifterna i klassenkäten att något överskatta tillförlitligheten i elevernas uppgifter. I tabell 5.30 har några uppgifter från klassenkäten sammanställts. SOU 1969: 8

6.1 Elevernas kunskaper

Inledning

Föreliggande och följande kapitel skall belysa effekten av den undervisning som redovisats i föregående kapitel. Undervisningen kan antas påverka kunskaper, normer, upplevt behov av undervisning och informationssökande utanför skolan. Den fråga man i grunden skulle vilja ha besvarad beträffande kunskaperna gäller om de kan anses tillräckliga och, om brister anses föreligga, vilka områden och vilka grupper av elever det gäller. Att specificera vad tillräcklig kunskap innebär ligger dock som tidigare påpekats utanför ramen för föreliggande undersökning. Vad vi studerar är elevernas förmåga att reproducera ett visst kunskapsstoff samt en del faktorer som kan antas ge struktur åt kunskapsredovisningen. Dispositionen följer den i kap 2 gjorda indelningen i tre kunskapsområden. För varje kunskapsområde redovisas dels de ingående kunskapsfrågorna var för sig, med uppdelning på kön och linje, dels sammanfattande mått på kunskaperna, kunskapsindex. När vi söker förklaringar till variationer i kunskaper är det i huvudsak variationer i dessa index som studeras. De förklaringar vi tillgriper gäller två grupper av faktorer, erhållen undervisning samt elevernas bakgrundsdata. SOU 1969: 8

6.2 Sexualkunskap

6.2.1 Enskilda kunskapsfrågor efter kön och linje

redovisade

De 21 kunskapsfrågorna, som till största delen bestått av påståenden med svarsalternativ rätt, fel och vet ej, redovisas i tabell 6.1. För varje påstående har det korrekta svarsalternativet kursiverats (med reservation för ev »slamkrypare»). Av utrymmesskäl redovisas vet ej och uppgift saknas tillsammans. Andelen uppgift saknas varierar, men ligger genomgående under 1 %. Påståendena är ordnade efter andelen korrekta svar, med först 97 % korrekta svar på påståendet om kejsarsnitt och sist 31 % korrekta svar för frågan om frekvensen av missfall. Andelen vet ej-svar varierar kraftigt med över 1/3 för påståendena om efterbörd (påstående 13), mannens sädesceller (14), onani (15) och blottare (18). Vet ej-svaren beror både av påståendenas svårighetsgrad och av oklarheter i formuleringen. De fyra ovannämnda hör alla till de svårare frågorna i bemärkelsen % korrekta svar. Tillsammans utgör de korrekta svaren och vet ej-svaren 85 % eller mer. Detta tyder på relativt låg frekvens för gissningssvar. Om den hypotesen kan accepteras att 39

Tabell 6.1. Enskilda frågor i sexualkunskap redovisade efter k ö n och linje. Vertikala procenttal. Linje Kön Påstående/fråga

Svarsalternativ

1 Kejsarsnitt kallas det när man efter förlossningen klipper av barnets navelsträng

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

2 Vilket av följande preventivmedel användes av mannen?

P-piller Spiral Kondom Vet ej, uppgift saknas

3 Menstruationen är ett tecken på könsmognad hos kvinnan 4 Alla preventivmedel ger ett säkert skydd mot könssjukdomar

Pojkar

Flickor

g

h, t, m, pr, tp, s, e ha, ht

1 96

1 99

1 99

2 96

1 96

1 97

1 98

2 95

1 98

1 97

1 1 92

1 96

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

93 3

93 4

94 4

94 3

89 4

93 4

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

5 90

5 89

2 94

5 89

10 81

5 89

5 Mödomshinnan försvin- Rätt ner i samband med att Fel menstruationen börjar Vet ej, uppgift saknas

16 71

6 Pollution är ett tecken på inträdd könsmognad hos pojkar

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

80 5

Syfilis Gonorré Paranoia Vet ej, uppgift saknas

16 71

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

89 4

Totalt

10 7 89

9 85

12 81

15 69

11 80

16 78 5

86 4

79 4

65 5

9 85

12 78

14 69

77 5

74 5

75 5

26 64

31 54

23 68

79 5

16 7 Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är:

8 Erektion (stånd) är en förutsättning för att mannen skall kunna genomföra ett samlag

7 87

13 60

73 5

7 22

11 79

33 9 Sterilitet hos en individ omöjliggör samlag

10 Det är lätt att framkalla abort genom att äta vissa mediciner

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

26 63

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

11 62

9 70

10 68

9 68

11 59

10 66

53 21

72 19

68 19

60 20

53 21

62 20

14 68

21 55

23 53

19 60

11 Möjligheten för befruktning är störst mitt mellan två menstruationer

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

12 Det första tecknet på att man är med barn är att man känner sig illamående på kvällarna

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

21 74

18 78

26 26 38 37

11 83

S O U 1969: 8

Linje Kon Pojkar

Flickor

g

h, t, m, pr, tp, ha, ht s, e

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

6 41

7 67

4 62

8 48

8 46

6 54

40 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

6 55

9 51

5 65

7 47

12 37

7 53

40 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

57 13

48 15

62 13

51 15

33 14

52 14

34 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

28 54

38 48

28 61

35 48

40 36

33 51

16 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

48 27

50 34

52 29

47 32

45 29

49 30

21 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

17 47

13 49

12 57

18 44

19 33

15 48

19 För att en kvinna skall kunna bli med barn måste båda äggstockarna vara funktionsdugliga

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

35 48

41 46

32 53

40 44

46 39

38 47

20 Befruktningen - sammansmältningen av ägg och sädescell sker i . . .

livmodern äggledaren äggstockar Vet ej, uppgift saknas

40 34 12

35 46 10

37 45 8

36 37 14

39 32 12

37 40 11

10:e 50:e lOO.e Vet ej, uppgift saknas

25 23 26

37 29 16

35 26 21

28 27 22

28 23 20

31 26 21

22 Bastal

1 507

Påstående/fråga 13 Efterhörd kallas det när det andra barnet av ett tvillingpar föds fram 14 Mannens sädesceller bildas i klimakteriet

15 Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt 16 Äggceller bildas i livmodern

17 Enäggstvillingar är alltid av samma kön

18 Blottare är farliga personer som ofta tillgriper våld

21 Hur vanligt tror Du att det är med missfall? Tror D u att missfall inträffar ungefär i v a r t . . . havandeskap?

Svarsalternativ

det är oklarhet i formuleringar som leder till gissning snarare än svårighetsgraden, så tyder detta på brister i kunskaper mer än brister i påståendenas formulering. Statistiskt signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor föreligger i 16 fall av 21. I 11 av dessa 16 fall har flickorna större andel korrekta svar än pojkarna. De ej signifikanta påståendena har nummer 3, 4, 6, 14 och 18 i tabellen. Det bör här framhållas SOU 1969: 8

Totalt

att på grund av att jämförelsegrupperna här är relativt stora, blir även små skillnader i procenttalen statistiskt signifikanta. Vid uppdelning efter linje föreligger signifikanta skillnader i 18 fall av 21. I alla dessa fall är tendensen densamma. Elever på gymnasieförberedande linje har största andelen korrekta svar och elever på praktiska linjer minsta andelen. De tre påståendena där signifikanta skillnader ej förelig41

Tabell 6.2. Indexpoäng ifråga om sexualkunskap. Antal poäng

Antal

—0

1—5

6—10

11—15

16—21

S:a

39 3

213 14

509 34

548 36

198 13

1 507 100

ger gäller erektion (8), abortmedicin (10) och enäggstvillingars kön (17). 6.2.2 Kunskapsindex 6.2.2.1 Uppbyggnad Indexpoängen har beräknats på sätt:

följande

Rätt svar ger + 1 poäng, fel svar - 1 poäng och vet ej eller uppgift saknas 0 poäng. Sammanräkning har sedan skett för samtliga 21 ingående frågor. Minuspoängen avser att korrigera för gissning. Vid gissning är sannolikheten lika för korrekt och felaktigt svar. Över ett någorlunda stort antal påståenden bör gissningssvaren då ta ut varandra poängmässigt. Högsta möjliga poäng blir 21,

Tabell 6.3. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningens omfattning. I % . Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bastal

—5

6—10

11—21

Ja, om det mesta Ja, om en del Nej Minns ej, uppgift saknas

612 766 95 34

11 19 28

27 39 33

63 42 39

Antal poäng Undervisning under biologilektionerna: antal timmar

Bastal

—5

6— 10

1 1 - -21

1—3 4—5 6— Ingen undervisning, minns ej antal timmar och uppgift saknas

348 329 250

17 13 12

34 31 28

49 56 60

42 Tabell 6.4. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter användning av hjälpmedel i undervisningen. I % . Antal poäng Visades film eller bildband >

Bastal

—5

6—10

11—21

Ja Nej Minns ej, uppgift saknas

825 492 77

14 18

31 36

54 46

Antal poäng Användes bandspelare?

Bastal

—5

6—10

11—21

Ja Nej Minns ej, uppgift saknas

518 785 91

15 16

33 33

52 51

42 SOU 1969: 8

Tabell 6.5. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter undervisningsklimat. I % . Antal poäng Undervisades pojkar och flickor tillsammans?

Bastal

—5

6—10

11- -21

Ja, hela tiden Ja, en del av tiden Minns ej, uppgift saknas

1005 126 23

14 13

31 33

55 54

Antal poäng Fick man fråga och diskutera i samband med undervisningen?

Bastal

—5

6—10

11- -21

Ja Ja, men bara skriftliga frågor Nej Minns ej, uppgift saknas

1035 45 221 93

16 13 15

31 36 39

53 51 45

då alla påståenden besvarats korrekt. Negativ poäng erhålles om de felaktiga svaren överväger. Fördelningen på olika poängklasser framgår av tabell 6.2. Poängsumman är inte operationellt entydig. T ex betyder 10 poäng minst 10 korrekta svar (10 korrekta och 0 felaktiga, 11 korrekta och 1 felaktigt, osv). 4 elever av 1 507 nådde 21 poäng, 20 elever hade mindre än 0 poäng. Genomsnittet ligger på 10,2 poäng. 6.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning Indexpoäng skall här redovisas efter undervisningens omfattning, hjälpmedel, undervisningsklimat och elevernas omdöme om undervisningen. Indexpoäng i sexualkunskap visar ett starkt samband med uppgifterna om omfattningen av undervisning i dessa frågor. Detta framgår av tabell 6.3. Tendensen är signifikant. Det är dock möjligt, vilket tidigare påpekats, att elevernas svar på om-

fattningen av undervisningen - i varje fall beträffande svarsalternativen »ja, om det mesta» och »ja, om en del» - påverkas av deras kunskaper. I vilken grad detta förhållande inverkar är naturligtvis svårt att säga. Även uppgiften om antal timmar som ägnats sexual- och samlevnadsundervisningen under biologilektionerna visar ett samband med indexpoängen i sexualkunskap (tabell 6.3). Även denna tendens är signifikant. Här måste man beakta att frågan om antalet timmar inte har ställts i samband med kunskapsfrågorna utan helt generellt avsett sexual- och samlevnadsundervisning i biologi. Det är dock troligt att sexualkunskapen har behandlats nästan enbart inom biologiämnet. I detta ämne har dock i många fall även andra avsnitt behandlats, vilket i så fall påverkar antalet använda timmar. Tabell 6.4, som visar samband med användningen av hjälpmedel, innehåller den förväntade tendensen för film och bildband,

Tabell 6.6. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter omdöme om undervisningen. I % . Antal poäng Vad ansåg man om undervisningen?

Bastal

—5

6—10

11—21

Mycket eller ganska bra Varken bra eller dålig Ganska eller mycket dålig Vet ej, uppgift saknas

880 274 206 34

16 17 13

31 34 39

53 49 48

SOU 1969: 8

dock icke signifikant. Förväntad tendens framträder också för frågan om diskussion dock ej statistiskt signifikant, däremot ej beträffande samundervisning (tabell 6.5). Elevernas omdöme om undervisningens kvalitet ger inte riktigt det utslag på kunskaperna som väntat, vilket framgår av tabell 6.6. Någon signifikant tendens framträder ej. En möjlig förklaring kan vara att en del av de elever som klassat undervisningen som ganska eller mycket dålig redan har haft ganska omfattande kunskaper inom detta område och just därför också ansett undervisningen som dålig eftersom den inte tillfört dem några nya kunskaper. 6.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 6.7 redovisas indexpoängen med uppdelning på bakgrundsdata. Följande gäller här och i övriga kapitel beträffande den statistiska prövningen av skillnader mellan

olika kategorier av elever. Kategorin övrigt och uppgift saknas ingår ej i chi2-beräkningarna för variabeln kamratkontakter. Samma gäller beträffande målsmans skolutbildning för kategorin vet ej och uppgift saknas, beträffande socialgrupp för kategorierna hemmafruar, pensionärer och uppgift saknas, beträffande religiös bakgrund för kategorin övrigt, vet ej och uppgift saknas. Signifikanta skillnader föreligger för kön och linje, inte oväntat då ju tendenserna för enskilda kunskapsfrågor sammanfattas i indexet. Tendensen är betydligt mer påtaglig för linje än för kön. Fördelningen på pojkar och flickor varierar för olika linjer. Procenten pojkar är lägre på den gymnasieförberedande linjen (43 % mot 57 % flickor), och högre på övriga linjer (fördelningen är 57-43 på övriga enbokstaviga linjer och 55-45 på de praktiska linjerna). Man kan då inte bortse från möjligheten att skillnaderna i kunskaper mellan pojkar och flickor

Tabell 6.7. Indexpoäng i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I % . Bakgrundsvariabel Kön Linje

Orttyp

Kamratkontakter

Målsmans skolutbildning Socialgrupp

44 Antal poäng Kategori

Bastal

Pojkar Flickor g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas Enbart folkskola Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

755 752 672 524 311

6—10

11—21

21 12 9 18 32

35 32 27 40 39

43 56 64 42 30

450 279 339 439

16 16 18 17

33 32 34 36

51 52 49 47

136 50 774 539 194 219 642 605 11 30 Totalt 1 507

17 13 27 7 16 20

35 31 35 30 33 36

47 56 38 63 51 44

49 SOU 1969: 8

sammanhänger med skillnader i deras fördelning på linjer liksom det finns möjlighet för att det motsatta förhållandet gäller. Vid samtidig uppdelning på kön och linje erhålles följande procenttal för poängklassen 11-21 poäng: Gymnasie- Övriga enbokförberestaviga dande linjer linje Pojkar Flickor

59 69

38 47

Gymnasie- Övriga förbereenbokstaviga dande linje linjer Socialgrupp

Praktiska linjer

1 I II III

70 65 58

39 43 42

Praktiska linjer i

32 29

Bastal för litet för procentberäkning.

25 35

Tendensen är klar. Kön och linje förklarar oberoende av varandra varians i elevernas kunskaper. Huruvida skillnaden mellan linjer i kunskaper kan hänföras till skillnader i undervisning eller till skillnader i elevernas intressen och förmåga är svårt att fastställa då elevernas uppgifter om den undervisning de fått inte kan ses som helt tillförlitliga. Vid en tillbakablick på tabellerna 5.15-29 ser man att de tvåbokstaviga linjerna genomgående redovisar en högre andel »Minns ej» svar, varför det är svårt att få någon klarhet i huruvida undervisningens omfattning har varierat. Några skillnader i kunskaper mellan elever boende i olika orttyper föreligger ej. Kunskaperna synes sålunda vara desamma i storstäder som ute i landet. Variabeln kamratkontakter som här ses som en indikator på den mellanliggande variabeln motivation visar inte något samband med kunskaperna. Båda de variabler som här valts ut för att belysa elevernas hemmiljö ger signifikanta utslag. Elever som kommer från hem där målsman har skolutbildning utöver folkskola har större kunskaper än elever vilkas målsmän har enbart folkskoleutbildning. Klara skillnader framträder vidare mellan socialgrupper. Målsmans skolutbildning samvarierar med socialgrupp som i sin tur visar en tämligen stark samvariation med linjeval, vilket skulle kunna förklara de skillnader i kunskaper som socialgruppstabellen ger. Vid samtidig uppdelning på linje och soSOU 1969: 8

cialgrupp erhålles följande procenttal för poängklassen 11-21 poäng:

Vi kan här konstatera att vid uppdelning av eleverna på linjer socialgruppsskillnaderna visar en tendens att försvinna. Det är endast på g-linjen som tendensen finns kvar, dock försvagad.

6.3 Kunskaper i samhällsfrågor med knytning till sexualliv och samlevnad 6.3.1 Enskilda kunskapsfrågor efter kön och linje

an-

redovisade

I tabell 6.8 redovisas de 15 påståenden det gäller med uppdelning på kön och linje. Korrekt svar har som tidigare strukits under. Påståendena har ordnats efter andelen korrekta svar. Största andelen korrekta svar erhålles för påståendena rörande barnbidrag (89 %) och rörande straff för samlag med minderårig (86 % ) . Minsta antalet korrekta svar gäller för påståendena om äktenskapsförord (47 %) och om ålder för inprovning av pessar (39 % ) . För skillnaderna mellan pojkar och flickor gäller att det föreligger signifikanta sådana i 9 fall av 15. I samtliga fall (gäller påståendena 2, 3, 4, 6, 8, 10, 13, 14 och 15) har flickorna större andel korrekta svar. Skillnaderna är dock i flera fall av ringa storleksordning. Beträffande kunskaperna på olika linjer gäller att signifikanta skillnader föreligger i 11 fall (undantag är påståendena 2, 5, 6 och 9). Kunskaperna är störst på den gymnasieförberedande linjen, minst på de praktiska linjerna.

Tabell 6.8. Enskilda frågor o m samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter kön och linje. Vertikala procenttal. Linje Kön Påstående/fråga

Svarsalternativ

Pojkar

Flickor

g

h, t, m, s, e

1 Barnbidrag erhålles för varje barn som är högst 16 år oberoende av inkomst

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

90 9

89 11

92 7

11 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

84 6

7 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

6 81

4 90

4 Enligt lagen kan en kvinna Rätt som väntar barn erhålla abort Fel på grund av följande skäl: Vet ej, Förlossningen skulle kunna uppgift saknas innebära en allvarlig fara för moderns hälsa

80 10

5 En person som talar om Rätt vart man kan vända sig för Fel att få illegal (illegal = olaglig) Vet ej, abort kan straffas uppgift saknas

78 6

79 6

17 Enligt lagen kan en kvinna Rätt som väntar barn erhålla abort Fel på grund av följande skäl: Vet ej, Den blivande modern har ej uppgift saknas fyilt 15 år och hennes föräldrar lämnar sitt samtycke till abort

72 10

2 Enligt svensk lag straffas vuxen person som har samlag med person under 15 år 3 Modern till ett utomäktenskapligt barn får ensam svara för dess försörjning

7 En kvinna kan inte avskedas från sitt arbete på grund av att hon väntar barn

pr, tp ha, ht Totalt 87 13

89 10

84 6

86 6

1 86 5

86 6

10 4 89

5 86

9 77

5 85

79 12

64 22

81 11

79 5

80 6

75 7

81 10

79 8

75 11

73 11

76 10

13 83 12

91 6

78 16

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

71 16

73 15

76 12

69 17

69 18

72 15

8 Moderskapspenning är en summa pengar som staten betalar ut enbart till flerbarnsmammor

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

7 60

4 83

4 78

6 69

7 62

6 71

9 Den som vet eller misstänker att han har en könssjukdom är enligt svensk lag förbjuden att ha samlag

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

70 12

73 11

71 13

72 12

71 9

71 12

10 Enligt lagen kan en kvinna Rätt som väntar barn erhålla abort Fel på grund av följande skäl: Vet ej, Barnafadern okänd uppgift saknas

18 60

12 76

10 76

16 65

23 55

15 68

11 Hemskillnad och äktenskapsskillnad är samma sak

11 58

14 61

14 62

12 61

12 53

13 60

46 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

SOU 1969: 8

Linje j^on

fa, t , m,

pr tp, ha, ht Totalt

Flickor

g

s, e

21 57

21 59

18 21

64 58

18 21

21 58

22 Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

22 53

16 58

15 65

20 54

26 38

19 56

14 Med äktenskapsförord menar man det tal som prästen håller till brudparet vid vigseln

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

21 38

17 56

11 64

23 38

31 25

19 47

15 För att en flicka skall få ett pessar inprovat måste hon enligt lag vara lägst 17 år

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

14 34

17 45

12 47

17 36

20 29

16 39

1 507

På stående/fråga

Svarsalternativ Pojkar

12 Enligt lagen kan en kvinna som väntar barn erhålla abort på grund av följande skäl: D e blivande föräldrarna har dålig ekonomi

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

13 Enligt svensk lag är alla homosexuella handlingar straffbara

6.3.2 Kunskapsindex

755 Bastal

6.3.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning

6.3.2.1 Uppbyggnad

I tabell 6.10 har indexpoängen satts i samband med undervisningens omfattning. Som väntat föreligger en signifikant tendens. Tidigare anförda reservationer gäller även här.

Liksom för sexualkunskap har en sammanräkning av poäng skett. Med pluspoäng för korrekt svar och minuspoäng för felaktigt erhålles den fördelning på indexpoäng som framgår av tabell 6.9. Utöver vad som framgår av tabellen kan nämnas att 18 elever hade minuspoäng och 27 15 poäng, dvs. alla rätt. Genomsnittspoängen är 8,6.

6.3.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 6.11 redovisas kunskaperna efter olika bakgrundsdata. Som tidigare föreligger

Tabell 6.9. Indexpoäng ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Antal poäng

Antal

°/

—0

1—5

6—10

11—15

S:a

32 2

243 16

739 49

493 33

1 507 100

/o

Tabell 6.10. I n d e x p o ä n g i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter undervisningens omfattning. I % . Antal poäng Har undervisning skett om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Ja, om det mesta Ja, om en del Nej Minns ej, uppgift saknas SOU 1969: 8

Bastal

-5

6—10

11—15

242 954 224

9 17 25

40 50 51

50 32 24

Tabell 6.11. Indexpoäng i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisad efter bakgrundsdata. I %. Antal poäng

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

—5

6—10

11—15

Kön

Pojkar Flickor

755 752

24 12

50 48

26 39

h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

8 21 35

47 51 50

45 28 14

450 279 339 439

15 18 19 22

51 40 52 51

34 42 29 28

136 50

774 539 194

20 12 27

49 48 51

30 40 22

219 642 605 11 30

9 17 23

47 50 48

44 33 28

33 Linje

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner KamratHar stadigt sällskap, kamrater av båda kontakter könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas Målsmans Enbart folkskola skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas Socialgrupp

I II III Hemmafruar pensionärer Uppgift saknas

Totalt 1 507

Tabell 6.12. Enskilda frågor om normernas relativitet redovisade efter kön och linje. Vertikala procenttal. Linje Kön Påstående/fråga

Svarsalternativ Pojkar

1 Inställningen till skilsmässa är mycket skiftande mellan olika religioner

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

84 3 14

2 Lagstiftningen om abort är ungefär densamma i de flesta länder

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

10 71

10 71

3 Den katolska kyrkan har en strängare inställning till användningen av preventivmedel än de protestantiska kyrkorna

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

69 2

72 2

4 Homosexualitet har fördömts av alla folk i alla tider

Rätt Fel Vet ej, uppgift saknas

h, t, m, pr, tp, s, e ha, ht Totalt

Flickor

g

90 2

95 2

86 3

71 4

10 77

11 72

8 58

10 71

82 1

71 2

45 3

70 2

87 3

35 25

46 19

42 25

40 23

37 12

40 22

38 Bastal 755

1 507

SOU 1969: 8

Tabell 6.13. Indexpoäng ifråga om normernas relativitet. Antal poäng

Antal /o

—0

4 S:a

208 14

264 18

561 37

270 18

204 14

1507 100

Gymnasie- Övriga förbereenbokdande staviga linje linjer

Praktiska linjer

48 42 43

—1 14 14

signifikanta skillnader för kön och linje med de tendenser som framgått ovan. Vid samtidig uppdelning på dessa variabler erhålles följande procenttal för poängklassen 11-15

poäng:

Pojkar Flickor

Socialgrupp I II III

Gymnasie - Övriga förbereenbokdande staviga linje linjer

Praktiska linjer

40 48

8 22

24 34

1 Tendenserna finns kvar. Det kan möjligen hävdas att skillnaderna mellan pojkar och flickor accentueras vid uppdelning på linjer, blir mer markanta på de praktiska linjerna. Signifikant utslag erhålles även för orttyp. Mönstret är dock svårt att tolka. Inget utslag erhålles för kamratkontakter. Både målsmans skolutbildning och socialgrupp ger utslag i samma riktning som erhölls för sexualkunskap. Vid samtidig uppdelning på socialgrupp och linje försvinner dock skillnaderna mellan socialgrupper. Procenttalen för poängklassen 11-15 poäng blir nämligen följande:

24 32 26

Bastal för litet för procentberäkning.

6.4 Normernas

relativitet

6.4.1 Enskilda kunskapsfrågor efter kön och linje

redovisade

I detta avsnitt ingår endast fyra frågor. Dessa frågor har medtagits inte så mycket för att kontrollera elevernas faktiska kunskaper utan mera för att försöka få ett grepp om i vilken grad eleverna har någon känsla för att värderingar skiftar mellan olika kulturer. Tabell 6.12 visar svarsfördelningen med uppdelning på kön och linje. Påståendet om homosexualitet avviker i svarsmönstret från övriga. Här förefaller gissningsfrekvensen vara relativt hög, möjligen tydande på oklarheter i formuleringen av påståendet. Signifikanta skillnader mellan pojkars och

Tabell 6.14. Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter undervisningens omfattning I % . Antal poäng

Har undervisning skett om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bastal

-1

Ja, om det mesta Ja, om en del Nej Minns ej, uppgift saknas

107 633 616 151

15 23 38

SOU 1969: 8 A—814562

3—4

49 42 32

36 35 30

Tabell 6.15. Indexpoäng ifråga om normernas relativitet redovisad efter bakgrundsdata. I %. Antal poäng Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

—1

3—4

Kön

Pojkar Flickor

755 752

32 31

33 41

35 28

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht 1

672 524 311

21 32 53

40 37 31

39 31 16

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner

450 279 339 439

28 25 34 37

39 38 37 35

34 37 29 28

136 50

38 Målsmans Enbart folkskola skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

33 23 47

38 39 30

Socialgrupp

219 642 605 11 30

16 30 38

41 40 34

29 38 23 42 30 29

Totalt 1 507

31 Kamratkontakter

1 Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

Har ej haft kristendomsundervisning.

flickors svar föreligger beträffande påståendena 1 och 4, om skilsmässor och homosexualitet. Pojkarna visar här bättre kunskaper. I fråga om linjer kan signifikanta skillnader noteras i alla fyra fallen. I stort gäller det här dock att det är de praktiska linjerna som avviker med sämre kunskaper, dessa har ju ej haft kristendomsundervisning där detta ämnesområde i första hand behandlas.

6.4.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning Vid redovisning efter erhållen undervisning (tabell 6.14) föreligger det förväntade sambandet, som når signifikans. 6.4.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata Signifikanta skillnader föreligger för kön och linje (tabell 6.15). Vid samtidig uppdelning erhålles följande procenttal för 3-4 poäng:

6.4.2 Kunskapsindex Gymnasie- Övriga förbereenbokdande staviga linje linjer

6.4.2.1 Uppbyggnad Fördelningen på indexpoäng framgår av tabell 6.13. 44 elever hade minuspoäng. Genomsnittspoängen är 2,0.

50 Pojkar Flickor

47 32

33 28

Praktiska linjer 17 16

SOU 1969: 8

Pojkarna har här, i motsats till på övriga områden, bättre kunskaper än flickorna, men detta synes endast gälla på den gymnasieförberedande linjen. Signifikanta skillnader föreligger för orttyper. Kunskaperna förefaller vara något större bland elever i storstäder och övriga större städer än bland övriga elever. Målsmans skolutbildning och socialgrupp ger utslag som tidigare. Vid samtidig uppdelning på socialgrupp och linje erhålles följande procenttal för poängen 3-4:

Socialgrupp

1 I II III

Gymnasie • Övriga förbereenbokdande staviga linje linjer

Praktiska linjer

46 35 37

16 17

37 32 30

i

Bastal för litet för procentberäkning.

Liksom tidigare försvagas socialgruppsskillnaderna väsentligt vid uppdelning på linjer.

SOU 1969: 8

Normer för sexuellt samliv

7.1 Inledning

Undersökningen har avstått från frågor rörande elevernas sexuella beteende och i stället sökt fastställa deras attityder till detta livsområde, närmare bestämt vilka normer för sexuellt samliv de ansluter sig till. Läroplan för grundskolan hänvisar beträffande sexualundervisningen till Skolöverstyrelsens handledning. I denna rekommenderas sexuell avhållsamhet för ungdom i uppväxtåren. Vi kan nu se hur denna rekommendation dels stämmer med elevernas egna normer, dels stämmer med vad man uppfattar vara den norm som skolan försöker förmedla. Närmast redovisas elevernas normer, därefter de normer de tillskriver sin omgivning. I enkätformuläret har ordningen mellan frågorna varit den omvända. Svarsalternativen är ej genomgående jämförbara. I fråga om

normer man tillskriver skola och föräldrar behandlas fyra olika inställningar, i kap 2 benämnda avvisande, restriktiva, fria och ansvars- och självständighetsbetonande. Eleverna kunde också ange att skola och föräldrar ställer sig likgiltiga för problemet. Frågorna avser ju att komma åt skolans och föräldrarnas sätt att fungera som normkällor. Det är då av intresse att se inte bara om de uttalar sig för olika sexuella handlingsmönster utan också om de rekommenderar eget ställningstagande eller ställer sig likgiltiga. Beträffande kamraters normer och elevernas egna är det däremot de olika handlingsmönstren som är av intresse, dvs vad man kommit fram till. 7.2 Elevernas egna normer Av tabell 7.1 framgår vilka normer som eleverna ansluter sig till. Omkring 2 / 3 har den

Tabell 7.1. Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder. Vilken norm ansluter man sig till?

Antal %

52 Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

Att det räcker med att man träffas mer tillfälligt

Vet ej

Uppgift saknas

96 6

980 65

176 12

250 17

—

5 S:a 1 507 100

SOU 1969: 8

Tabell 7.2. Elevernas normer för sexuellt samliv: rätt eller fel att ge efter? Tycker man att det är rätt eller fel att en flicka ger efter och har samlag med en pojke för att han vill det? Uppgift Vet ej, det saknas beror på S:a Rätt Fel Antal

1218 81

38 3

1 507 100

245 16

Tycker man att det är rätt eller fel att en pojke ger efter och har samlag med en flicka för att hon vill det? Uppgift Vet ej, det beror på saknas Rätt Fel S:a Antal /o

90 6

inställningen att det krävs stadigt sällskap för sexuellt samliv. De frågor som redovisas i tabell 7.2 avsåg att komma åt hur man ställde sig till att ge efter för påtryckningar utan att själv egentligen vilja. Avståndstagandet är påtagligt. Den norm eleverna ansluter sig till beror ej av omfattningen av den undervisning de fått om olika normer. Detta framgår av tabell 7.3. Ca 2 / 3 av eleverna ansluter sig oberoende av undervisningens omfattning till kravet på stadigt sällskap. 7.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 7.4 redovisas elevernas normer med uppdelning på bakgrundsdata. Signifikant skillnad finns här mellan pojkar och flickor. Flickor ansluter sig i högre grad till kravet på stadigt sällskap. Indelningen efter linje visar en sjunkande tendens för andelen som

1 507 100

197 13

1217 81

kräver stadigt sällskap. Denna andel är störst på gymnasieförberedande linjen, lägst på de praktiska. Den motsatta tendensen hittas för andelen vet ej-svar. Skillnaderna är signifikanta. Variationerna mellan orttyper visar inte något bestämt mönster. Signifikans föreligger ej. För variabeln kamratkontakter erhålles dock signifikant utslag. Mönstret förefaller rimligt. De som har stadigt sällskap är de som mest ansluter sig till kravet på stadigt sällskap, elever som ej har stadigt sällskap men kontakter med båda könen (i bemärkelsen bästa vänner) har den lägsta anslutningen. För de fyra bakgrundsvariabler som här användes för att karakterisera hemmiljön gäller att endast den sista, föräldrarnas kontroll över elevernas tider, ger signifikant utslag. Tendensen, som innebär att anslutningen till kravet på stadigt sällskap växer med föräldrarnas kontroll, är dock inte sär-

Tabell 7.3. Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redovisade efter erhållen undervisning. Vilken norm ansluter man sig till? Har man i undervisningen behandlat olika normer för sexuellt samliv? Ja, rätt mycket eller en del Nej Minns ej, uppgift saknas SOU 1969: 8

Bastal

Får ej förekomma

Stadigt sällskap krävs

Räcker med mer tillfällig kontakt

Vet ej

Uppgift saknas

654 698 155

7 6 7

66 67 52

12 12 10

15 15 30

— 1

;

Tabell 7.4. Elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder redovisade efter bakgrundsdata. I % . Vilken norm ansluter man sig till?

Bakgrundsvariabel Kategori Kön

Pojkar Flickor

Linje

Orttyp

h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än

astal

Får ej förekomma

Stadigt sällskap krävs

Räcker med mer tillfällig kontakt Vet ej

755 752

4 9

57 73

19 5

20 13

672 524 311

8 6 3

69 63 59

10 13 13

13 17 24

450 Uppgift saknas

_ — — 1

—

279 339 439

7 7 7

65 64 62

12 9 13

16 19 17

—

136 50

—

Målsmans Enbart folkskola skolutbild- Mer än folkskola ning Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

7 6 3

64 67 63

11 13 9

17 13 24

Socialgrupp I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

219 642 605 11 30

5 8 5

67 65 64

15 10 12

12 17 18

Båda föräldrarna religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös Övrigt, vet ej och uppgift saknas

293 235 686

12 6 5

67 69 69

9 11 13

12 14 13

1 Brukar föräldrårna ange hur dags man skall vara hemma på kvällarna

Alltid Ofta Ibland Aldrig Uppgift saknas

158 288 866 186

7 6 6 10

70 71 64 60

11 8 12 17

12 15 18 14

— — — —

Totalt

1 507

30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Kamratkontakter

Religiös bakgrund

Föräldrarnas kontroll

Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

—

•

_ 1 1

_ —

— —

skilt utpräglad. Det bör vidare nämnas att vid prövningen av variabeln religiös bakgrund ingår ej svarskategorin »övrigt, vet ej och uppgift saknas». Tabellen visar för denna kategori på en avvikelse av underordnat intresse (stor andel vet ej-svar).

—

7.3 Normer tillskrivna skola, föräldrar och kamrater Tabell 7.5 visar de normer eleverna tillskriver sin omgivning. Intressant är här att notera den stora andel av eleverna som tillskriSOU 1969: 8

Tabell 7.5. Normer för sexuellt samliv mellan ungomar i elevernas egen ålder tillskrivna skola, föräldrar och kamrater. Vad tror man skolan vill att man skall tycka?

Att det absolut inte får förekomma Antal

°/ /o

Antal /o

188 12

Att man måste ha stadigt sällskap 160 11

Att det räcker med att man träffas mer tillfälligt 6

—

Skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter

Skolan intresserar sig inte alls för denna fråga

Vet ej

829 55

95 6

224 15

—

1 507 100

Föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter

Föräldrarna intresserar sig inte alls för denna fråga

Vet ej

Uppgift saknas

S:a

424 28

13 1

255 17

—

1 507 100

Kamraterna har ingen speciell åsikt om detta

Vet ej

Uppgift saknas

S:a

506 34

255 17

8 1

1 507 100

Uppgift saknas 5

S:a

Vad tror man föräldrarna tycker?

Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap

Att det räcker med att man träffas mer tillfälligt

489 32

309 20

11 1

6 Vad tror man kamraterna tycker?

Antal

%

Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap

Att det räcker med att man träffas mer tillfälligt

12 1

466 31

260 17

Tabell 7.6. Normer för sexuellt samliv tillskrivna skolan redovisade efter undervisningens omfattning. Vad tror man att skolan vill att man skall tycka ? Skolan Att det absolut inte får förekomma

Att man måste ha stadigt sällskap

Att det räcker med att man träffas mer tillfälligt

Skolan man bilintresdar sig serar en egen sig inte uppfattalls för ning att denna handla efter fråga

Vet ej, uppgift saknas

11 14

12 10

— —

62 51

4 8

10 16

vill att Har man i undervisningen behandlat olika normer för sexuellt samliv? Bastal Ja, rätt mycket eller en del 654 Nej 698 Minns ej, uppgift saknas 155

ver skolan åsikten att man bör bilda sig en egen uppfattning att handla efter. Om denna uppfattning bottnar i uttalade åsikter från lärarna eller endast tillskrives skoSOU 1969: 8

lan utan vidare grund är svårt att säga. Tabell 7.6 visar dock att andelen elever som ser skolans roll på detta sätt varierar med den utsträckning i vilken man i skolan syss55

lat med olika normer för sexuellt samliv. De som fått undervisning uppger i högre grad än övriga att skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter. Det är emellertid klart att skolan enligt elevernas uppfattning inte hävdar den inställning som rekommenderas i handledningen, nämligen att sexuellt samliv mellan ungdomar i uppväxtåldern inte bör förekomma. Om lärarnas faktiska undervisning på denna punkt är sådan eleverna uppfattat den, kan det möjligen bero på föreskrifter tillkomna senare än handledningen. Läroplanen för grundskolan (1962) betonar starkt kravet på objektivitet vid undervisningen i samhällskunskap, religionskunskap och den i flera ämnen ingående undervisningen i familjekunskap. Det är också intressant att jämföra åsikterna tillskrivna skolan och föräldrar. Föräldrarna skulle alltså vara mer restriktiva. Detta kan bero på att eleverna har mer kännedom om föräldrarnas åsikter medan skolans kanske inte är lika klart uttalade. Vid frågorna om kamraternas resp. elevernas egna normer har svarsalternativ motsvarande »skolan resp. föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter» och »skolan resp. föräldrarna intresserar sig inte alls för denna fråga» ej ingått då frågan för kamraterna och eleverna själva rör deras egen situation. Eftersom svarsalternativen inte är riktigt desamma kan en direkt jämförelse mellan elevernas egna åsikter och åsikter tillskrivna skola och föräldrar inte göras. Det är dock tydligt att skola och speciellt föräldrar tillskrives den avvisande åsikten i högre grad än den omfattas av eleverna själva och den minst restriktiva i lägre grad. En svag tendens pekar på att förhållandet beträffande kamraternas åsikter skulle vara det omvända mot skolans och föräldrarnas, dvs kamraterna skulle i lägre grad än eleverna själva ha åsikten att sexuellt samliv ej får förekomma - denna andel skulle kanske höjas om vet ej-svaren och »kamraterna har ingen speciell åsikt om detta» närmare kunde preciseras - men ändå återstår det faktum att kamraterna i högre grad (17 mot 56

12 %) tillskrivs åsikten att det räcker med att man träffas mer tillfälligt. I alla fall bör man beakta att »kamraterna har ingen speciell åsikt om detta» antagligen ofta innebär att eleverna icke känner till kamraternas åsikter. Man kan inte antaga att kamraterna skulle ha mindre bestämda uppfattningar än eleverna själva och endast 17 % av dessa har angett att de ej vet vilken uppfattning de ansluter sig till medan alltså 34 % av kamraterna inte skulle ansluta sig till någon speciell åsikt.

SOU 1969: 8

Upplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning

8.1 Inledning

Undersökningen ger information om elevernas behov av sexualundervisning på två sätt. Dels genom att redovisa elevernas kunskaper. Dessa kan, med utgångspunkt från specificerade funktioner för sexualundervisningen, granskas med avseende på om de täcker behovet. Dels ger undersökningen information om det behov eleverna själva anser sig ha av sexualundervisning. Därmed kan olika tänkbara åtgärder beträffande undervisningen bedömas med avseende på bemötandet på elevsidan. Det är detta senare område, elevernas upplevda behov, som skall behandlas i föreliggande kapitel. Det uttalade behovet är en funktion av »mättnadsgraden», i sin tur sammanhängande med omfattning av erhållen undervisning och av tillgången till informationsalternativ. En stor del av frågorna om behov anknyter till den första komponenten, gäller alltså behoven mot bakgrund av erhållen undervisning. Nu har kartläggningen av undervis-

ningens innehåll avsett relativt stora kunskapsområden varför rekonstruktion i detalj av önskemålen om undervisning ej är möjlig. Inte heller erhålles någon direkt gradering av vikten ur elevernas synpunkt av de olika områdena. Vi skall här först ta upp två frågor med anknytning till den undervisning som förekommit, som tidigare med uppdelning på fyra områden varav tre gäller kunskapsområden (sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad och normernas relativitet) och det fjärde normer för sexuellt samliv. Sexualkunskap o. s. v. definieras här som tidigare av det kunskapsstoff som eleverna utfrågats om i enkäten. Sedan behandlas elevernas önskemål beträffande hjälpmedel i undervisningen och undervisningsklimat samt deras behov av enskilt samtal och av undervisning i speciella frågor (preventivmedel, samlag). Slutligen redovisas elevernas synpunkter på vem som bör sköta sexualundervisningen i skolan.

Tabell 8.1. Upplevelse av att sexualkunskap berörs i undervisningen. Tycker man att det är bra att sexualkunskap berörs i undervisningen? Ja Antal /o

SOU 1969: 8

1473 98

Nej

Vet ej 31 2

Uppgift saknas

S:a 1 507 100

Tabell 8.2. Ö n s k e m å l o m m e r undervisning i sexualkunskap. Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap?

Antal

8.2 Elevernas attityd till att samlevnadsfrågor behandlas ningen

Ja, mycket mer

Ja, något mer

Nej

Vet ej

385 26

840 56

179 12

102 7

sexualoch i undervis-

8.2.1 Ifråga o m s e x u a l k u n s k a p 8.2.1.1 A l l m ä n v ä r d e r i n g och önskemål Attityden o m f a t t a r två frågor, vilkas innehåll f r a m g å r av tabellerna 8.1 och 8.2. E n överväldigande majoritet, 9 8 % av eleverna, ser positivt p å att sexualkunskap berörs i u n dervisningen. 82 % uttrycker ö n s k e m å l o m m e r undervisning (mycket eller n å g o t m e r ) . M a n b ö r observera att eleverna i och för sig tagit ställning för ö k a d undervisning i s e x u a l k u n s k a p , m e n inte u p p m a n a t s att ta

Uppgift saknas 1

S:a 1 507 100

h ä n s y n till detta besluts konsekvenser t. ex. m i n s k a d undervisning o m a n d r a ä m n e s o m råden. Eleverna h a r heller inte uttalat sig o m innehållet i den ö n s k a d e undervisningen a n n a t än att m a n k a n t ä n k a sig att de i viss m å n relaterar till de kunskapsfrågor som tagits u p p i e n k ä t e n . Dessa består dock av b å d e s. k. praktiska frågor o c h frågor av m e r teoretiskt intresse. Beträffande d e n a l l m ä n n a värderingen finns således inte tillräcklig variation i svar e n för att m o t i v e r a särredovisning efter b a k g r u n d s d a t a eller uppgifter o m undervisningens omfattning. Särredovisning h a r d o c k skett beträffande ö n s k e m å l e n o m m e r u n dervisning.

Tabell 8.3. Ö n s k e m å l o m mer undervisning i sexualkunskap redovisade efter omfattning av erhållen undervisning. I % . Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap? Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bastal

Ja, om det mesta Ja, om en del Nej Minns ej, uppgift saknas

612 766 95 34

Ja, mycket mer

Ja, något mer

16 29 58

59 57 33

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap? Sexual- och samlevnadsundervisning, under biologilektionerna: antal timmar

1—3 4—5 6— Ingen undervisning, minns ej antal timmar och uppgift saknas

58 Bastal

Ja, mycket mer

Ja, något mer

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

348 329 250

32 28 20

54 54 58

7 13 18

6 5 4

— — —

— SOU 1969: 8

8.2.1.2 Redovisning efter erhållen undervisning Hur önskemålen om mer undervisning beror av den undervisning man erhållit framgår av tabell 8.3. En signifikant tendens föreligger i övre delen av tabellen. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap beror i hög grad av i vilken omfattning man fått sådan undervisning. I tabellens nedre del, där särredovisning görs efter antal timmar som ägnats åt sexualundervisning under biologilektionerna, framträder samma tendens, dock betydligt svagare. Även här föreligger statistisk signifikans.

8.2.1.3 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 8.4 redovisas önskemålen om mer undervisning efter bakgrundsdata. Önskemål om mer undervisning förekommer i ungefär samma omfattning bland pojkar och flickor, bland elever på olika linjer. De sammanhänger ej heller med elevernas hemmiljö. Önskemålen varierar dock beroende på kamratkontakter. Elever som har stadigt sällskap vill ha mer undervisning än elever som ej har stadigt sällskap och bara har kamrater av samma kön som eleven själv. Skillnaderna är signifikanta.

Tabell 8.4. Önskemål om mer undervisning i sexualkunskap redovisade efter bakgrundsdata. !%• Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i sexualkunskap? Ja, Ja, mycke t mer

något mer

Nej

Vet ej

uppgitt saknas

672 524 311

23 28 27 27 20

58 53 55 56 57

12 12 12 10 13

7 7 6 6 10

— — — — —

—

279 339 439

29 23 21

53 56 61

12 14 11

6 7 7

— — —

—

136 50

—

774 539 194 219 I II 642 605 III Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 293 Båda föräldrarna religiösa En av föräldrarna religiös 235 Ingen av föräldrarna religiös 686 Övrigt, vet ej och uppgift saknas, 293 Totalt 1507

23 29 24 26 26 25

58 55 49 59 55 57

12 11 16 10 12 12

7 5 10 5 7 7

— — — — — —

22 27 27 23 26

59 57 55 54 56

13 13 12 10 12

5 3 6 13 7

— — — — —

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

Pojkar Flickor

755 752

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner

Kamratkontakter

Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

Enbart folkskola Målsmans skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas Socialgrupp

Religiös bakgrund

SOU 1969: 8

Tabell 8.5. Upplevelse av att samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad berörs i undervisningen. Tycker man att det är bra att samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad berörs i undervisningen? Uppgift Nej saknas Ja Vet ej S:a Antal %

1452 96

14 1

35 2

1 507 100

Tabell 8.6. Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Ja, mycket Ja, något Uppgift mer mer Nej saknas Vet ej S:a Antal

378 25

868 58

8.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad

143 9

106 7

12 1

1 507 100

samma tendens som tidigare, statistiskt signifikant.

8.2.2.1 Allmän värdering och önskemål Tabellerna 8.5 och 8.6 ger en bild som föga avviker från motsvarande gällande sexualkunskap. Eleverna är i överväldigande grad positiva till att samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad tas upp i undervisningen. Över 80 % vill ha mer undervisning. 8.2.2.2 Redovisning efter erhållen undervisning Vid särredovisning av önskemål efter erhållen undervisning, tabell 8.7, framträder

8.2.2.3 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 8.8 ges önskemålen med uppdelning på bakgrundsdata. Variabeln religiös bakgrund ingår ej här. Den har bedömts som mindre intressant redovisningsgrund med motiveringen att frågorna på detta område kan antas vara mindre kontroversiella än sexualkunskap. Signifikanta skillnader föreligger mellan olika linjer. Intresset för mer undervisning är mindre på de praktiska linjerna än på övriga. Det kan noteras att samma tendens framträder ifråga om sexualkun-

Tabell 8.7. Önskemål om mer undervisning om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter omfattning av erhållen undervisning. I % .

Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bastal

Ja, om det mesta Ja, om en del Nej Minns ej, uppgift saknas

242 954 224 87

60 Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet? Ja, Ja, mycket något Uppgift mer mer Nej Vet ej saknas 18 22 48

59 62 42

16 9 3

7 7 5

2 SOU 1969: 8

Tabell 8.8. Önskemål om mer undervisning i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad redovisade efter bakgrundsdata. I % . Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad? Bakgrundsvariabel

Ja, mycket mer

Ja, något mer

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Kategori

Bastal

Kön

Pojkar Flickor

755 752

24 26

57 58

10 9

8 6

1 1

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ht, ha

672 524 311

29 26 16

57 58 59

9 9 11

5 6 13

—

279 339 439

26 22 19

59 56 64

7 12 10

7 9 6

1 1 1

136 50

—

Målsmans Enbart folkskola skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

23 29 22

60 56 52

10 8 12

6 6 12

—

Socialgrupp

219 642 605 11 30

29 25 24

58 58 57

8 9 10

5 7 8

— —

Totalt 1 507

1 Orttyp

Kamratkontakter

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

skåp, dock ej statistiskt säkerställd. Skillnader av signifikant storlek föreligger också mellan olika orttyper. Intresset är störst bland elever i storstäder och minst bland elever i kategorin övriga kommuner. I viss mån kan detta förklaras av att en något större del av eleverna i kategorin övriga kommuner uppgett att de fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat (82 % mot 74 % för elever i storstäder). Liksom ifråga om sexualkunskap ger variabeln kamratkontakter signifikant utslag, med likartad tendens. De elever som har mest kontakt med andra könet har det största intresset. Signifikant skillnad föreligger slutligen för variabeln målsmans skolutbildning. Elever vars föräldrar har skolutbildSOU 1969: 8

1 2

1 2

ning utöver folkskola visar större intresse än övriga. 8.2.3 Ifråga om normernas relativitet 8.2.3.1 Allmän värdering och önskemål Intresset för undervisning rörande vad som här kallats normernas relativitet (kunskaper om variationer i normer mellan olika kultUT rer) framgår av tabellerna 8.9 och 8.10. Här erhålles resultat som liknar de tidigare fast med något mindre markerat intresse. 70 % önskar här mer undervisning mot 82 % och 83 % för sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad.

Tabell 8.9. Upplevelse av att normernas relativitet berörs i undervisningen. Tycker man att det är bra att normernas relativitet berörs i undervisningen? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal %

1293 86

43 3

148 10

1 507 100

23 2

Tabell 8.10. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet. Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet? Uppgift Ja, mycket Ja, något saknas S:a mer mer Nej Vet ej Antal %

329 22

Den högre andelen »vet ej» svar här i jämförelse med önskemål om undervisning ifråga om de två övriga kunskapsområdena kan troligen förklaras med att eleverna haft svårare att bilda sig en uppfattning om vad detta ämnesområde innebär på grund av de få exempel som har givits. 8.2.3.2 Redovisning efter erhållen undervisning Som tidigare har önskemålen om mer undervisning redovisats efter omfattning av erhållen undervisning, tabell 8.11. Samma tendens som tidigare redovisats framträder även här, statistiskt säkerställd.

729 48

264 18

169 11

16 1

1 507 100

8.2.3.3 Redovisning efter bakgrundsdata Vid uppdelning efter bakgrundsdata, som här begränsats till fem, erhålles signifikanta utslag för tre av dem. Tabell 8.12 visar att flickor är mer intresserade av att få mer undervisning än pojkar. Samma gäller för elever på gymnasieföreberedande linje jämfört med övriga. Skillnaderna är dock i båda fallen av relativt måttlig storlek. För orttyp framträder samma tendens som tidigare, statistiskt signifikant. Intresset för mer undervisning är störst i storstäder, minst i kategorin övriga kommuner. Några skillnader för variablerna målsmans skolutbildning och socialgrupp kan ej beläggas.

Tabell 8.11. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter omfattning av erhållen redovisning. I %.

Har man fått undervisning om det kunskapsstoff enkäten behandlat?

Bastal

Ja, om det mesta Ja, om en del Nej Minns ej, uppgift saknas

107 633 616 151

62 Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet? Ja, Ja, mycket något Uppgift mer mer Nej Vet ej saknas 17 18 30

44 54 45

35 19 14

5 10 10

— — 1

SOU 1969: 8

Tabell 8.12. Önskemål om mer undervisning om normernas relativitet redovisade efter bakgrundsdata. I % . Skulle man önskat att skolan gett mer undervisning än som skett om normernas relativitet? Bakgrundsvariabel

Ja, mycket mer

Ja, något mer

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Kategori

Bastal

Kön

Pojkar Flickor

755 752

18 26

49 47

19 16

13 9

1 1

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

25 19 19

48 50 47

19 18 13

8 11 19

1 1 2

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner

279 339 439

20 19 19

51 48 51

20 17 18

8 14 11

1 1 1

774 539 194

21 23 23

48 51 43

17 18 16

13 8 16

1 1 2

I 219 II 642 III 605 Hemmafruar, pensionärer 11 Uppgift saknas 30 Totalt 1 507

26 20 22

46 49 48

21 19 15

7 11 13

1 1 2

1 Målsmans Enbart folkskola skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas Socialgrupp

8.2.4 Ifråga om normer för sexuellt samliv 8.2.4.1 Önskemål om mer diskussion i skolan På detta område har ej samma frågor ställts som för de tre tidigare vilket i efterhand kan beklagas. Eleverna har endast tillfrågats om de önskat mer diskussion kring olika normer för sexuellt samliv. Detta begrepp har då fått sitt innehåll av de frågor gällande olika uppfattningar, vilka här har redovisats i kap 6. Det skulle dock icke ha varit möjligt att åstadkomma direkt jämförbarhet genom att ställa samma frågor. I de

tidigare fallen har vi ju haft en uppfattning om vad som ligger till grund för gradering av önskemålen - i vilken mån undervisning förekommit om kunskapsfrågorna. Beträffande normer för sexuellt samliv har vi bara elevernas subjektiva uppfattning att gradera efter, varför en finare gradering ansetts mindre meningsfull. I tabell 8.13 redovisas elevernas önskemål om mer diskussion. Frågans formulering och svarsalternativen avviker från dem som gällt för de tre kunskapsområdena. Vid jämförelse med siffror för det mest brännbara av dessa tre områden, sexualkunskap,

Tabell 8.13. Önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv. Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv? Uppgift saknas S:a Vet ej Nej Ja Antal /o

SOU 1969: 8

1026 68

224 15

253 17

1 507 100

Tabell 8.14. Önskemål om mer diskussion k omfattning av diskussion under läsåret. I % .

normer för sexuellt samliv redovisade eftei

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas

Har olika normer för sexuellt samliv behandlats i undervisningen

Bastal

Ja, rätt mycket Ja, en del Nej Minns ej, uppgift saknas

75 579 698 155

kan konstateras att procenten elever som inte önskat mer undervisning i sexualkunskap respektive diskussion om normer för sexuellt samliv är ungefär densamma, 12 respektive 15 %. Däremot är procenten som svarat vet ej större för normområdet och därmed också procenten positiva till mer diskussion lägre. Skillnaden kan bero på skillnaden i svarsalternativ. Eleverna har i ena fallet haft möjlighet att nyansera vissa jasvar (mycket eller något mer), i andra fallet har de inte haft denna möjlighet, vilket kan ha lett till större tveksamhet. Den rimligaste formuleringen synes här vara att drygt 2/3 av eleverna oreserverat uttalat sig för mer diskussion kring normer för sexuellt samliv.

nåder föreligger mellan pojkar och flickor. För variabeln linje erhålles dock signifikant utslag. Inspektion av tabellen visar att eleverna på g-linjen både har den största andelen positiva och den största andelen negativa, alltså är de mest polariserade i sina önskemål medan elever på de praktiska linjerna har lägst andel positiva och störst andel osäkra (vet ej-svar). Ifråga om orttyp föreligger inte några statistiskt signifikanta skillnader. Tidigare iakttagna skillnader beroende på kamratkontakter framträder även där, mer markanta och statistiskt säkerställda. Av variabler som berör elevernas hemmiljö ger enbart socialgrupp signifikant utslag. Tendensen är här att elever i socialgrupp I har största andelen nej-svar och elever i socialgrupp III lägsta andelen. De skillnader som framträder torde knappast kunna hänföras till socialgruppsvariabelns samband med linje, då ju mönstret där har annan karaktär.

8.2.4.2 Redovisning efter erhållen undervisning Av tabell 8.14, där redovisning görs efter den omfattning i vilken normer berörts i undervisningen, framgår att ovan nämnda andel som uttalat sig för mer diskussion varierar på sätt som gällt för övriga önskemål om mer undervisning. Skillnaderna är signifikanta. 8.2.4.3 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 8.15 redovisas önskemålen efter bakgrundsdata. Här har samma sju variabler tagits upp som ifråga om sexualkunskap, alltså även föräldrarnas religiösa förhållanden som indikator på hemmiljö. Inga skill64

52 67 75

36 17 11

9 16 14

3 — —

8.3 Elevernas önskemål ifråga om hjälpmedel i undervisningen och undervisningsklimat Här behandlas endast två aspekter, bildband och filmer samt diskussion i klassen. Tabell 8.16 visar att 80 % av eleverna har uttryckt önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i form av bildband och filmer. 8.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata Av tabell 8.17 framgår att intresset är detsamma bland pojkar och flickor, att elever SOU 1969: 8

Tabell 8.15. önskemål om mer diskussion kring normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön

Kategori

Bastal

Skulle man önskat att det i skolan diskuterats mer än som skett kring normer för sexuellt samliv? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas

Pojkar Flickor

755 752

68 69

14 16

18 16

h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

71 69 60

17 13 15

12 18 25

279 339 439

66 70 69

15 13 14

18 17 17

136 50

774 539 194

68 71 61

15 15 12

17 14 26

Linje

Orttyp

Kamratkontakter

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. övriga städer Övriga kommuner Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet övrigt och uppgift saknas

Målsmans Enbart folkskola skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas Socialgrupp

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

219 642 605 11 30

65 68 69

22 15 13

13 17 17

Religiös bakgrund

Båda föräldrarna religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös övrigt, vet ej och uppgift saknas Totalt

293 235 686 293 1507

67 77 70 57 68

18 10 16 14 15

15 12 14 29 17

—

Tabell 8.16. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor. Skulle man vilja ha fler bildband och filmer? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a Antal %

SOU 1969: 8 5—814562

1 202 80

164 11

140 9

1 —

1 507 100

Tabell 8.17. Önskemål om mer hjälpmedel i undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I % .

Bakgrundsvariabel Kön Linje

Orttyp

Skulle man vilja ha fler bildband och filmer? Uppgift Bastal Ja Nej Vet ej saknas

Kategori Pojkar Flickor

755 752

80 79

11 11

9 10

h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

80 82 76

13 9 10

7 9 14

80 79 81

11 10 10

9 11 10

— — —

—

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 övriga städer med mer än 279 30 000 inv. 339 Övriga städer 439 Övriga kommuner Totalt 1 507

Tabell 8.18. Önskemål om mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor. Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas S:a 1 128 75

Antal

%

196 13

1 507 100

181 12

Tabell 8.19. Önskemål om tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor redovisade efter bakgrundsdata. I % . Skulle man vilja ha tillfälle till mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor? Uppgift saknas

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Ja

Nej

Vet ej

Kön

Pojkar Flickor

755 752

74 76

13 13

13 11

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

77 74 70

13 12 13

9 13 16

279 339 439

77 70 74

11 15 14

11 15 12

1 507

—

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer övriga kommuner Totalt

—

1 SOU 1969: 8

Tabell 8.20. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal om personliga problem. Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal om personliga problem gällande sexuallivet? Uppgift saknas S:a Vet ej Nej Ja Antal

°/

819 54

401 27

279 19

1 507 100

/o

på praktiska linjer signifikant avviker från övriga med större andel vet ej-svar och mindre intresse. Slutligen att intresset är detsamma hos elever boende i olika orttyper. Av tabell 8.18 framgår att 3/4 uttryckt önskemål om mer diskussion i klassen kring sexual- och samlevnadsfrågor. Denna andel varierar ej med kön eller orttyp men statistiskt signifikant med linje med samma tendens som ifråga om hjälpmedel (tabell 8.19). 8.4 Elevernas behov av enskilt samtal rörande sexual- och samlevnadsproblem 54 % av eleverna har önskemål om tillfälle till enskilt samtal om personliga problem, tabell 8.20. Andelen vet ej-svar är här relativt stor, 19 %.

samlag. Eleverna har tillfrågats om när de ansett det lämpligt att undervisning ges i dessa frågor. Det bör framhävas att risken finns att frågorna därigenom fått en förutsättande struktur, även om det första svarsalternativet gett eleverna möjlighet att säga att undervisning ej bör förekomma. Tabell 8.22 gäller lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel. Ingen elev anser att sådan undervisning ej bör förekomma. Flertalet, 74 %, hänvisar till årskurs 7-9. Av tabell 8.23 framgår att 46 % förordar undervisning om samlag på låg- och mellanstadiet, medan enligt tabell 8.22 23 % ansåg att undervisningen om preventivmedel skall förekomma på låg- och mellanstadiet. En möjlig förklaring är att kunskaper om samlag har ett teoretiskt intresse på ett tidigt stadium, medan de mer praktiskt inriktade kunskaperna om preventivmedel inte behövs förrän på ett senare stadium.

8.4.1 Redovisning efter bakgrundsdata Behovet är signifikant större bland flickor än bland pojkar, tabell 8.21. Den tendens som synes framträda ifråga om linje är ej signifikant. Däremot erhålles signifikant utslag för orttyp. Behovet är störst bland elever i storstäder och minst bland elever i övriga städer och övriga kommuner. De elever som har mest kontakter med motsatta könet synes ha större behov av enskilt samtal än övriga elever, som har svårare att ta ställning till frågan. Skillnaderna är signifikanta. Av de variabler som rör elevernas hemmiljö ger inte någon upphov till signifikanta skillnader. 8.5 Behov av undervisning i speciella frågor Två frågor tas här upp, gällande behov av undervisning om preventivmedel och om SOU 1969: 8

8.5.1 Redovisning efter bakgrundsdata Pojkar och flickor är eniga om lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel. Detta framgår av tabell 8.24, som också visar signifikanta skillnader mellan linjer. På de praktiska linjerna hänvisar man i mindre utsträckning till låg- och mellanstadiet som lämplig tidpunkt för undervisning första gången om preventivmedel. Inga skillnader föreligger för variablerna orttyp och kamratkontakter. Samma gäller för de tre indikatorerna på elevernas hemmiljö. Uppfattningen om lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel visade små variationer vid redovisning efter bakgrundsdata. Åsikterna går dock mer isär när det gäller uppfattningen om lämplig tidpunkt för undervisning om samlag, tabell 8.25.

Tabell 8.21. Önskemål om tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem redovisade efter bakgrundsdata. I % . Skulle man vilja ha tillfälle till enskilt samtal rörande personliga problem gällande sexuallivet? Bakgrundsvariabel

Uppgift saknas

Kategori

Bastal

Ja

Nej

Vet ej

Pojkar Flickor

755 752

48 61

31 22

21 16

h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

57 54 49

26 25 31

17 21 19

279 339 439

55 50 52

25 29 26

19 20 21

1 1 1

136 50

26 Målsmans Enbart folkskola skolutbildning Mer än folkskola Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

54 54 55

26 29 27

20 17 18

Socialgrupp

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

219 642 605 11 30

53 56 53

31 26 25

16 17 21

Båda föräldrarna religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös Övrigt, vet ej och uppgift saknas

293 235 686 293 1 507

59 58 57 42 54

22 25 28 29

19 17 15 28 19

Kön Linje

Orttyp

Kamratkontakter

Religiös bakgrund

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. övriga städer övriga kommuner Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

Totalt

1 1 1 1

_ 1

Tabell 8.22. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel. När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första gången? Bör inte alls före- Årskurs Uppgift komma 1—3 4—6 7—9 Senare Vet ej saknas S:a Antal °/ /o

13 1

330 22

1 114 74

16 1

32 2

1 507 100 SOU 1969: 8

Tabell 8.23. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag. När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången? Bör inte alls före- Årskurs Uppgift komma 1—3 4—6 7—9 Senare Vet ej saknas S:a Antal

571 38

/o

735 49

34 2

1 507 100

43 3

Tabell 8.24. Lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel redovisad efter bakgrundsdata. I % .

Bakgrundsvariabel Kategori

Bastal

Kön

Pojkar Flickor Linje g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht Orttyp Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner KamratHar stadigt sällskap, kontakter kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet övrigt och uppgift saknas Målsmans Enbart folkskola skolutMer än folkskola bildning Vet ej, uppgift saknas Socialgrupp I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös övrigt, vet ej och uppgift saknas

755 752 672 524 311

293 Totalt

1 507

SOU 1969: 8

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom första gången? Bör ej Lågalls eller Högföremellan- stadiet Uppgift komma stadiet Senare Vet ej saknas 21 24 25 24 16

75 73 73 74 76

1 1 1 1 2

3 1 1 1 5

—

279 339 439

— — —

21 22 24

77 73 72

1 2 1

1 3 2

—

—

50 774 539 194 219 642 605

22 25 20 27 21 22

75 72 74 70 76 75

1 1 1 1 1 1

1 2 5 2 2 2

—

11 30

Tabell 8.25. Lämplig tidpunkt för undervisning om samlag redovisad efter bakgrundsdata.

Bastal

När tycker man att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom första gången? Bör ej Lågalls eller föremellan- HögUppgift komma stadiet stadiet Senare Vet ej saknas

Pojkar Flickor

755 752

1 —

41 50

53 45

2 2

3 3

—

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

1 — 1

54 44 31

42 51 60

2 3 2

2 2 6

— —

—

—

279 339 439

— 1 —

42 42 47

53 52 47

3 3 3

3 3 3

— — —

Bakgrunds variabel Kategori •

Kön Linje

Orttyp

Kamratkontakter

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer Övriga kommuner Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet övrigt och uppgift saknas

—

—

—

—

Målsmans Enbart folkskola skolutbild- Mer än folkskola ning Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

1 1

45 49 37

50 46 53

2 2 3

2 2 7

— —

Socialgrupp I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

219 642 605

1 — —

54 45 43

42 49 51

1 2 3

2 3 3

— — —

—

—

—

—

—

— —

34 46

56 49

2 2

8 3

— —

Religiös bakgrund

11 30

Båda föräldrarna religiösa 293 En av föräldrarna religiös 235 Ingen av föräldrarna religiös 686 övrigt, vet ej och uppgift saknas 293 Totalt 1507

Statistiskt signifikanta är dock endast skillnaderna för kön och linje. Det kan noteras att pojkarna vill ha undervisning senare än flickorna (beroende på 70

skillnad i mognadsgrad?). Vidare kan konstateras att elever på glinjen är mest för tidig undervisning (lågoch mellanstadiet) och elever på praktiska SOU 1969: 8

Tabell 8.26. Uppfattning om vem som bör sköta sexualundervisningen i skolan. Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervisning i skolan? Någon expert som Någon av Skolkommer på Uppgift skolan Skolskoter- besök till Vet ej saknas S:a lärare läkaren skan skolan 183 12

465 31

Antal %

linjer mest för undervisning på högstadiet. Skillnaderna är påtagliga och statistiskt signifikanta.

136 9

652 43

1 507 100

70 5

hög grad av förtroende - använts i frågeformuläret. 8.6.1 Redovisning efter bakgrundsdata

8.6 Uppfattning om vem som i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan 11 % av eleverna har som framgått av kap 5 uppgett att de fått undervisning av utomstående. Av tabell 8.26 framgår att 43 % anser att sexualundervisningen bör skötas av utomstående expert, mot 31 % för någon av skolans lärare. Den höga andelen svar för »expert» kan kanske till en del bero på att just ordet »expert» - ett ord som inger

Vid uppdelning på pojkar och flickor, tabell 8.27, framträder signifikanta skillnader. Pojkarna hänvisar oftare till lärare och flickor oftare till skolsköterska. Skillnaderna mellan olika linjer är relativt små, dock signifikanta. Förtroendet för skolans lärare är störst på g-linjen och minst på praktiska linjer. För orttyper föreligger också signifikanta skillnader. De gäller i första hand att tilltron till utomstående expert är störst i storstäder och minst i övriga kommuner.

Tabell 8.27. Uppfattning om vem som bör sköta sexualundervisningen i skolan redovisad efter bakgrundsdata. I % .

Bakgrundsvariabel Kategori Kön Linje

Orttyp

Bastal

Vem tycker man i första hand bör ge sexualundervisning i skolan? SkolSkolUppgift Lärare läkare sköterska Expert Vet ej saknas

Pojkar Flickor

755 752

37 25

12 13

3 15

43 44

6 4

h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

33 30 28

12 11 15

9 8 11

43 46 39

3 5 8

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 övriga städer 339 övriga kommuner uner 439 Totalt 1 507

SOU 1969: 8

29 33 30 32 31

49 11 14 15 12

8 9 10 9

45 40 38 43

3 6 4 5

— — — — 71

9 Informationskällor

9.1 Inledning Kunskaper och normer formas i en social omgivning varav skolan endast utgör en del. Informationskällor utanför skolan, dvs föräldrar, kamrater, tidningar m. m., får antas kunna fungera både som konkurrerande alternativ och som kompletterande källor (stimulera till kunskapssökande). Speciellt skulle det förra kunna gälla normer för sexuellt samliv och det senare kunskaper. Det kan antas vara viktigt för utredningens ställningstaganden att relationerna mellan skolan och övriga informationskällor kartlägges. Kap 8 har visat att eleverna uttalat ett påtagligt behov av sexual- och samlevnadsundervisning i skolan. Följande kapitel avser att ställa dessa behov mot tillgången på informationsalternativ, som man har utanför skolan. Det har dock endast ansetts möjligt att översiktligt behandla relationerna mellan informationskällor. Vi har då tagit ut de tre områdena sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normer för sexuellt samliv, definierade på sätt som tidigare beskrivits. Informationskällorna på dessa områden tas upp på två sätt. Dels har eleverna fått ange vilka informationskällor de haft utanför skolan. De har då fått pricka för högst tre av ett antal presenterade alternativ. Dels har de fått ange vilken informationskälla de skulle föredra. Därvid har även skolan, i form av alternativen lärare, skolläkare och skolsköterska, tagits med. 72

9.2 Informationskällor utanför skolan 9.2.1 Ifråga om sexualkunskap Tabell 9.1 visar informationskällor utanför skolan ifråga om sexualkunskap. Endast tre alternativ fick markeras. 9.2.1.1 Redovisning efter kön Informationskällorna särredovisas för pojkar och flickor i tabell 9.1. Vanligaste informationskällor för flickor är föräldrar, andra kamrater och böcker i nu nämnd ordning, medan för pojkar andra kamrater, böcker, skolkamrater och först därefter föräldrar är de vanligaste informationskällorna. Den största skillnaden mellan pojkar och flickor gäller i vilken mån föräldrar anges som informationskälla, 66 % av flickorna nämner föräldrar, 37 % av pojkarna. 9.2.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad Ifråga om sexualkunskap hade endast 2 % av eleverna ej fått reda på någonting utanför skolan medan enligt tabell 9.2 30 % ej fått reda på någonting utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Rangordningen av vanligaste informationskällor är också olika. Tidningar har här ökad betydelse, medan föräldrar som var den vanligaste informationskällan när det gällde sexualkunskap här SOU 1969: 8

Tabell 9.1. Informationskällor utanför skolan ifråga om sexualkunskap redovisade efter kön. Totalt Har man fått reda på någonting utanför skolan? (Högst tre alternativ markeras)

Antal omnämnanden

Av föräldrar Av syskon Av skolkamrater Av andra kamrater På föreningar och möten I böcker I tidningar På film Från TV och radio Från annat håll Summa omnämnanden I genomsnitt Har ej fått reda på någonting utanför skolan

777 136 521 763 17 683 409 130 328 28 3 792 2,6 30

Pojkar

Flickor

%

/o

(av 1 507) (av 755)

(av 752)

%

52 9 35 51 1 45 27 9 22 2

37 5 41 55 1 47 32 12 21 1 1902 2,6 2

66 13 29 46 1 43 22 6 22 2 1890 2,6 2

Tabell 9.2. Informationskällor utanför skolan ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet redovisade efter kön.

Har man fått reda på någonting utanför skolan? (Högst tre alternativ markeras) Av föräldrar Av syskon Av skolkamrater Av andra kamrater På föreningar och möten I böcker I tidningar På film Från TV och radio Från annat håll Summa omnämnanden I genomsnitt Har ej fått reda på någonting utanför skolan

Antal omnämnanden

Totalt Pojkar % (av 1 507) (av 755)

Flickor °/ /o (av 752)

171 89 361 536 16 130 681 120 361 27 2 492 2,4

11 6 24 36 1 9 45 8 24 2

10 9 21 34 2 6 59 11 21 2 1297 2,6 32

13 3 27 37 1 11 32 5 27 2 1 195 2,2 27

Tabell 9.3. Informationskällor utanför skolan ifråga om normer för sexuellt samliv redovisade efter kön. Totalt Har man diskuterat vid andra tillfällen än under skollektioner? (Högst två alternativ markeras)

Antal omnämnanden

Med föräldrar Med syskon Med skolkamrater Med andra kamrater Med annan person Summa omnämnanden I genomsnitt Har ej diskuterat vid andra tillfällen

437 93 597 678 229 2 034 1,6 265

SOU 1969: 8

°/ /o 1507) (av 29 6 40 45 15

18 Pojkar °/ /o 755) (av

Flickor °/ /o 752) (av

17 4 39 45 12 878 1,6 26

41 8 41 45 18 1 156 1,7 9

Tabell 9.4. Preferenser ifråga om informationskällor för sexualkunskap. Om man ville få reda på någoi ;ing som rör sexualkunskap, vart skulle man då vända sig? SkolUppTidSkol- Andra ning- Böc- kam- kam- Sys- För- Skol- skö- Lä- Annat gift ar ker rater rater kon äldrar läkare terska rare håll saknas S:a Antal %

26 2

311 21

33 2

65 4

19 1

är den i femte hand vanligaste informationskällan. 9.2.2.1 Redovisning efter kön I tabell 9.2 finns informationskällorna redovisade efter kön. Ifråga om sexualkunskap hade pojkar och flickor i hög grad olika informationskällor. Någon sådan skillnad föreligger inte här utom beträffande tidningar. 59 % av flickorna har angivit tidningar som informationskälla och 32 % av pojkarna. 9.2.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv Tabell 9.3 visar med vilka man har diskuterat normer för sexuellt samliv. Endast två alternativ fick markeras. 9.2.3.1 Redovisning efter kön Även ifråga om normer för sexuellt samliv finns skillnader mellan pojkar och flickor beträffande informationskällor, vilket framgår av tabell 9.3. Kamrater har en dominerande betydelse som informationskälla för pojkarna medan för flickorna föräldrar anges i åtminstone samma grad som kamrater. Större andel pojkar än flickor har ej diskuterat detta utanför skolan. 9.3 Preferenser i

informationskällor

9.3.1 Ifråga om sexualkunskap Av de tidigare tabellerna över de vanligast förekommande informationskällorna utanför skolan framgår ej hur eleverna värderar dessa informationskällor. En värdering av de olika informationskällorna ges i tabell

390 26

328 22

197 13

81 5

54 4

3 —

1 507 100

9.4 och följande tabeller som rör elevernas preferenser ifråga om informationskällor. Värderingen omfattar troligen flera dimensioner såsom sakkunskap och informationens lättillgänglighet. Eleverna kan t. ex. i och för sig ha tilltro till tidningsartiklar, men beträffande denna informationskälla kan det vara svårt att få fram information om det aktuella problemet. Kamrater var en av de vanligaste informationskällorna ifråga om sexualkunskap. Av tabell 9.4 framgår att endast 6 % av eleverna skulle vända sig till kamraterna om de ville ha reda på något som rör sexualkunskap. Tidningar angavs som en relativt vanlig informationskälla men endast 2 % skulle söka information i tidningar. Eleverna vänder sig tydligen inte gärna till lärare (5 % ) , men skolan har dock relativt stor betydelse som föredragen informationskälla genom skolläkare och skolsköterska.

9.3.1.1 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 9.5 redovisas preferenser ifråga om informationskällor i sexualkunskap efter bakgrundsdata. Pojkarna skulle i högre grad hämta information från tidningar och böcker, skolläkare och i viss mån lärare, medan flickorna i högre grad skulle vända sig till föräldrar och skolsköterska. Skillnaden är signifikant. Signifikanta avvikelser föreligger också för linje. Elever på enbokstaviga linjer föredrar i högre grad tidningar och böcker och elever på gymnasieförberedande linje även i någon mån föräldrar och kamrater. Skolläkare föredras i högre grad av elever på icke gymnasieförberedande linjer. Även vid redovisning efter orttyp föreSOU 1969: 8

Tabell 9J. Preferenser ifråga om informationskällor för sexualkunskap redovisade efter bakgrundsdata. I % .

Bakgrundsvariabel Kön

Kategori Pojkar Flickor

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Övriga städer övriga kommuner

Om man ville få reda på någon! ing som rör sexualkunskap, vart skulle man då vända sig? Tidning- Kamar, rater, SkolUppböc- sys- För- Skol- skö- Lä- Annat gift Bastal ker kon äldrar läkare terska rare håll saknas 755 752

28 16

7 9

16 35

29 14

7 19

9 2

4 4

16 26 26

12 12 17

4 6 7

4 4 3

— — — —

672 524 311

24 23 17

10 6 5

29 22 25

—

279 339 439

26 20 19

7 9 5

28 23 22

18 25 27

11 15 18

5 6 6

4 2 3

— — —

—

—

—

—

Kamrat- Har stadigt sällskap, kamkontakter rater av båda könen 382 Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen 939 Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet 136 Övrigt och uppgift saknas 50 MålsEnbart folkskola mans Mer än folkskola skolut- Vet ej, uppgift saknas bildning

774 539 194

21 24 22

7 9 7

25 29 22

22 20 27

16 9 13

Socialgrupp

219 642 605

27 23 21

14 7 7

26 27 24

16 20 25

8 14 14

4 5 6

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös övrigt, vet ej, uppgift saknas

11 30 293

6 FörBrukar föräld- Alltid 158 åldrarnas rårna ange hur Ofta 288 kontroll dags man skall Ibland 866 vara hemma på Aldrig 186 kvällarna? Uppgift saknas 9 Totalt 1507

23 24 20 28

31 26 26 20

18 23 23 18

12 11 14 12

3 4 5

13 SOU 1969: 8

Tabell 9.6. Preferenser ifråga om informationskällor för samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexuallivet, vart skulle man då vända sig?

Antal %

TidBöcningar ker

Skolkamrater

Andra kam- Sysrater kon

SkolFör- Skol- skö- Lääldrar läkare terska rare

Annat håll

Uppgift saknas S:a

19 1

16 1

55 4

479 32

27 2

12 1

276 18

13 1

ligger statistiskt signifikanta skillnader. Tidningar och böcker, kamrater och föräldrar föredras i högre grad ju större orten är medan det omvända gäller för skolläkare och skolsköterska. Det senare förhållandet kan kanske förklaras med att skolenheterna i allmänhet är mindre på mindre orter varför eleverna där kanske erfar en större känsla av kontakt med skolläkare och skolsköterska. Elever som har kamrater av båda könen vänder sig i högre grad till skolläkare och i någon mån kamrater och syskon medan elever som enbart har kamrater av egna könet i högre grad skulle anlita böcker och tidningar. Även här är skillnaden signifikant. Signifikanta skillnader föreligger vidare för målsmans skolutbildning och socialgrupp. Tendenserna här motsvarar vad som kunde förväntas med hänsyn till att målsmans skolutbildning samvarierar med socialgrupp som i sin tur samvarierar med linje. Några signifikanta skillnader mellan elever med olika religiös bakgrund eller olika grad av föräldrakontroll föreligger ej. Elever vars föräldrar alltid brukar ange en viss tid för hemkomst tenderar dock att i högre grad vända sig till föräldrar och i lägre grad till tidningar, böcker och lärare. 9.3.2 Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad Preferenser ifråga om informationskällor i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, som redovisas i tabell 9.6, uppvisar i stort sett samma svarsmönster som ifråga om sexualkunskap. Eleverna skulle dock här vända sig i något högre

256 17

155 10

199 13

1 507 100

grad till föräldrarna och i motsvarande lägre grad till skolläkare och skolsköterska. Föräldrar har här fått den högsta svarsandelen trots att de ej tidigare åberopats som någon av de vanligaste informationskällorna utanför skolan i detta ämne. Den tidigare frågan om informationskällor utanför skolan ger emellertid uttryck för ett passivt beteende - eleverna läser eller hör talas om saker som de ej direkt har sökt information om - medan det här är fråga om ett mer aktivt beteende från elevernas sida. 9.3.2.1 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 9.7 redovisas preferenser ifråga om informationskällor när det gäller samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad efter bakgrundsdata. Tendenserna är i stort sett desamma som tidigare förelåg beträffande sexualkunskap. Eleverna i socialgrupp I har dock här mer markerad övervikt för informationskällan föräldrar. Signifikanta avvikelser föreligger för bakgrundsvariablerna kön, linje, orttyp, målsmans skolutbildning och föräldrarnas kontroll.

9.3.3 Ifråga om normer för sexuellt samliv Vid frågan om preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv har det tidigare svarsalternativet böcker och tidningar ej medtagits. Fördelningen på de olika informationskällorna framgår av tabell 9.8. I jämförelse med föredragen informationskälla för sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad har här SOU 1969: 8

Tabell 9.7. Preferenser ifråga om informationskällor för samhällskunskap med anknytning sexualliv och samlevnad redovisade efter bakgrundsdata. I % . Om man ville få reda på någonting som rör samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad, vart skulle man då vända sig? Bakgrundsvariabel Kön Linje

Orttyp

Kategori

ningar rater, Skolböcsys- För- Skol- skö- LäBastal ker kon äldrar läkare terska rare

UppAnnat gift håll saknas

Pojkar Flickor

755 752

26 13

5 7

21 43

22 12

7 14

17 9

2 2

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

20 21 17

6 6 4

38 26 29

12 20 23

8 10 14

14 14 10

2 2 1

23 21 16

5 4 4

34 28 26

14 20 22

8 11 15

15 14 14

1 2

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 450 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 279 övriga städer 339 Övriga kommuner 439

— — 3

1 1 1

Kamrat- Har stadigt sällskap, kontakter kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

1 Målsmans Enbart folkskola skolutMer än folkskola bildning Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

19 20 20

6 5 7

30 36 27

18 14 21

12 8 10

13 14 12

1 3 1

20 20 19

6 6 6

39 32 29

12 17 19

6 10 12

13 13 14

3 2 1

_

—

3 Föräldrar- Brukar föräld- Alltid 158 nas rårna ange hur Ofta 288 kontroll dags man skall Ibland 866 vara hemma Aldrig 186 på kvällarna? Uppgift saknas 9 Totalt 1507

24 18 18 26

6 7 5 3

37 34 32 24

15 17 18 16

7 11 11 11

8 12 14 17

2 2

1 2

1 Socialgrupp

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös övrigt, vet ej och uppgift saknas

SOU 1969: 8

219 642 605

1 1

11 30

Tabell 9.8. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv. Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig? An- UppSkol- Andra Skolkam- kam- SysFör- Skol- skö- Lä- nan gift rater rater kon äldrar läkare terska rare person saknas S:a 74 5

Antal %

151 10

47 3

498 33

248 16

146 10

214 14

1 507 100

14 1

Tabell 9.9. Preferenser ifråga om informationskällor för normer för sexuellt samliv redovisade efter bakgrundsdata. I % . Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig? Bakgrunds variabel

Kategori

Kamrater, FörBastal syskon äldrar

SkolSkol- sköläkare terska

Lärare

Annan Uppgift person saknas

Kön

Pojkar Flickor

755 752

16 21

27 39

23 9

7 13

13 3

14 14

1 1

Linje

g h, t, m, s, e pr, tp, ha, ht

672 524 311

22 17 12

37 30 31

10 19 24

9 10 12

7 9 8

14 15 13

1 1 1

Orttyp

Stockholm, Göteborg Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer

279 339 439

19 15 13

34 32 32

16 20 19

9 10 12

8 9 9

14 14 13

1 1

än 30 000 inv. övriga städer övriga kommuner Kamratkontakter

15 Har stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, kamrater av båda könen Har ej stadigt sällskap, enbart kamrater av egna könet Övrigt och uppgift saknas

1 Målsmans Enbart folkskola skolutMer än folkskola bildning Vet ej, uppgift saknas

774 539 194

17 20 16

33 36 24

16 14 23

11 8 11

9 6 8

13 16 15

—

I II III Hemmafruar, pensionärer Uppgift saknas

219 642 605

27 19 15

36 32 33

11 15 19

5 10 11

5 8 8

16 15 14

—

Socialgrupp

50 1 3 1

—

11 30

SOU 1969: 8

Bakgrundsvariabel

Kategori

Religiös Båda föräldrarna bakgrund religiösa En av föräldrarna religiös Ingen av föräldrarna religiös övrigt, vet ej och uppgift saknas

Om man ville få något råd ifråga om normer för sexuellt samliv, vart skulle man då vända sig? SkolKamrater, FörSkol- sköLärare Annan Uppgift Bastal syskon äldrar läkare terska person saknas 293

—

3 7 8 12

20 12 14 15

—

1 Brukar föräld- Alltid 158 Föräldrarnas rårna ange hur Ofta 288 kontroll dags man skall Ibland 866 vara hemma Aldrig 186 på kvällarna? Uppgift saknas 9 Totalt 1507

22 18 17 20

28 38 33 28

18 14 17 16

8 11 10 8

kamrater en ökad betydelse liksom även alternativet »annan person» (tidigare »annat håll»). 9.3.3.1 Redovisning efter bakgrundsdata I tabell 9.9 redovisas preferenser ifråga om informationskällor efter bakgrundsdata. För kön och linje gäller ungefär samma tendenser som tidigare i tabell 9.5 och 9.7. För båda dessa bakgrundsvariabler är skillnaderna signifikanta. Även i orttypstabellen föreligger en signifikant skillnad. Den i tidigare tabeller gällande tendensen att elever från större orter i högre grad skulle vända sig till föräldrarna kvarstår dock inte här. Däremot är skillnaden ifråga om informationskällan kamrater och syskon mer markerad här. Elever från större orter skulle i högre grad vända sig till kamrater och syskon. Variabeln kamratkontakter ger inga signifikanta avvikelser. Den tidigare i tabell 9.5 och 9.7 iakttagna tendensen att elever som har sällskap i högre grad än elever som endast har kamrater av det egna könet, angett att de skulle vända sig till kamrater och syskon går här i motsatt riktning. Inga signifikanta skillnader föreligger heller för variablerna målsmans skolutbildning och religiös bakgrund. SOU 1969: 8

1 1

Elever i socialgrupp I har här i högre grad än övriga elever angett kamrater och syskon som föredragen informationskälla, medan tidigare andelen för denna informationskälla varit densamma för samtliga socialgrupper. Skillnaderna mellan elever från olika socialgrupper är signifikant. Även ifråga om föräldrarnas kontroll föreligger signifikanta skillnader. I tabell 9.5 och 9.7 har gällt att en högre andel av de elever vars föräldrar alltid brukar bestämma viss tid, skulle vända sig till föräldrarna än elever vars föräldrar aldrig brukar ange viss tid. Här anges dock föräldrar i samma grad av båda dessa grupper medan de båda mellangrupperna »ofta» och »ibland» har en högre andel för föräldrar.

10 Sammanfattning

10.1 Allmänt om undersökningen Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut har på uppdrag av Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet under våren 1968 utfört en enkätundersökning bland elever i grundskolans årskurs 9. Undersökningen är den första i en serie av studier av sexual- och samlevnadsundervisningens effekt på elevsidan och bakgrund på lärarsidan. Dess syfte har varit att belysa a sexual- och samlevnadsundervisningen med avseende på omfattning, innehåll, förekomst av hjälpmedel samt undervisningsklimat; b elevernas kunskaper i sexual- och samlevnadsfrågor; c elevernas normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i deras egen ålder; d elevernas behov av och synpunkter på sexual- och samlevnadsundervisning; och e deras informationskällor för sexual- och samlevnadsfrågor utanför skolan. Undersökningens population utgörs av elever i årskurs 9 i grundskolan, vanliga klasser, som läsåret 67/68 deltog i undervisningen, dvs. hade möjlighet att delta i den undervisning vars effekt undersökningen studerat. Från denna population har dragits ett urval av elever. Urvalsförfarandet har garan80

terat en spridning över alla de ca 3 600 aktuella klasserna med högst en elev uttagen per klass. Enkäten genomfördes sista dagarna i maj 1968 med 1 507 elever. För en fallstudie, vars syften framgått av tidigare kapitel, gjordes dessutom samma enkät med eleverna i 10 hela klasser, tillsammans 227 till antalet. Bortfallet av elever i elevenkäten uppgick till 2,9 % och utgjorde därmed en felkälla av underordnad betydelse. Ca 600 skolor fanns med i undersökningen. Enkäten administrerades skolvis genom att institutets lokalombud besökte dessa skolor, samlade de elever som utvalts, introducerade enkäten och övervakade ifyllandet av enkätformuläret. Resultatredovisningen följer de fem ovan angivna punkterna. Undersökningen har icke grundats på någon explicit formulering av sexual- och samlevnadsundervisningens mål. I undersökningens planeringsskede har dock ett antal tänkbara funktioner för sådan undervisning berörts, nämligen a att lära ut människokroppens sätt att fungera; b att verka »olycksförebyggande»; c att verka problem- och spänningslösande; d att verka socialiserande (t. ex. familjebildningsförberedande); och e att verka etiskt fostrande. SOU 1969: 8

10.2 Elevernas uppgifter om erhållen undervisning Först skall en sammanfattning ges av den bild som framträder av sexual- och samlevnadsundervisningen i årskurs 9. Med tidigare anförda reservationer beträffande uppgifternas tillförlitlighet (speciellt då undervisningens omfattning) gäller att undervisningen i stor utsträckning täckt in de tre först nämnda funktionerna, gällande människokroppens funktionssätt, undervisning i olycksförebyggande samt i problem- och spänningslösande syfte. 93 % av eleverna har t. ex. uppgett att de fått sexualundervisning under biologilektionerna. Bland resterande 7 % finns ett antal »minns ej», förutom dem som angivit att undervisning ej förekommit. Vidare har 83 % av eleverna uppgett att de fått undervisning om olika preventivmedel. Ifråga om den fjärde funktionen, den socialiserande, har undervisning förekommit i mindre omfattning. I ännu högre grad gäller detta den etiska sidan av sexualliv och samlevnad. Beträffande undervisningsklimatet kan nämnas att ytterligt få elever upplevt en negativ inställning i lärarnas sätt att framställa sexuallivet. Eleverna har vidare när det gäller sexualundervisningen under biologilektionerna varit övervägande positiva i sina omdömen. Tillförlitligheten i de uppgifter eleverna lämnat om den undervisning de fått har gjorts till föremål för en speciell bedömning. Denna bedömning måste kompletteras på en punkt. Även om elevernas uppgifter skulle vara utan fel finns möjligheten att undersökningen ger en skev bild av undervisningen, om nämligen den förhandsinformation rektorerna haft att en enkät skulle ske påverkat undervisningen i de skolor som undersökningen berört. Flera omständigheter talar dock mot att någon överskattning av betydelse av undervisningens omfattning därigenom skulle ha erhållits. I så fall skulle t. ex. en markant anhopning av de lektioner som i biologiundervisningen ägnats åt sexualkunskap föreligga för veckan före enkättillfället utöver den som erfarenhetsSOU 1969: 8 6—814562

mässigt förväntas. Enligt av eleverna själva lämnade uppgifter gäller inte detta. 23 % av eleverna har uppgett att sista biologilektionen som ägnats åt sexualundervisning legat inom veckan före enkättillfället. Med hänsyn till tidpunkten för informationen till rektorerna skulle ev icke planerad undervisning i huvudsak ha fått ske inom denna vecka. Det kan slutligen anmärkas att en utförligare och mer tillförlitlig bild av undervisningen bör kunna ges då elevernas uppgifter ställes mot de uppgifter som lämnas av de lärare i årskurs 9 som skötte undervisningen i biologi, samhällskunskap och kristendomskunskap läsåret 67/68. 10.3 Elevernas kunskaper Elevernas kunskaper har belysts på tre områden, gällande sexualkunskap, samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad samt normernas relativitet. Detta senare avser kunskaper om variationer i normer mellan olika kulturer. Kunskapsfrågorna anknyter i hög grad till innehållet i Skolöverstyrelsens handledning samt i övrigt till frågor utredningen förväntat att sexual- och samlevnadsundervisningen berört. Frågan om elevernas kunskaper är i någon mening tillräckliga kan undersökningen i sig icke besvara. Undersökningen har i huvudsak sysslat med variationerna i kunskaper, dessa då testade som elevernas förmåga att reproducera visst kunskapsstoff. För att förklara variationerna i kunskaper har använts två grupper av faktorer, gällande dels undervisningens omfattning och karaktär i övrigt, dels vissa s k bakgrundsdata. Det finns ett markant samband mellan kunskaperna och undervisningens omfattning. Det gäller för alla tre kunskapsområdena att ju mer av kunskapsstoffet som behandlats i undervisningen desto mer kan man. Dessa samband skulle vara av relativt litet intresse om det var så att elevernas kunskapsinhämtande uteslutande skedde via skolans undervisning. Nu har eleverna otvivelaktigt också andra informationskällor än skolan. Det är mot denna bakgrund tenden81

sen skall ses. En reservation måste dock göras. Det är möjligt att det kunskapsstoff som valts ut för testning av elevernas kunskaper ger en alltför inskränkt bild av deras kunskaper, underrepresenterar de delar där informationskällor utanför skolan kompletterar undervisningen. Vid särredovisning av kunskaperna efter elevernas bakgrundsdata framträder vissa generella drag. Sålunda visar flickorna bättre kunskaper än pojkarna ifråga om de områden som dominerar kunskapstestningen, nämligen ifråga om sexualkunskap och ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Elever på gymnasieförberedande linje visar genomgående större kunskaper än elever på övriga enbokstaviga linjer som i sin tur är bättre än elever på praktiska linjer. Även om undervisningens omfattning skiftat mellan olika linjer, vilket enligt elevernas uppgifter möjligen kan vara fallet, är det klart att detta inte kan förklara hela skillnaden mellan olika linjer ifråga om kunskaper. Det kan vidare nämnas att kön och linje oberoende av varandra förklarar varians i elevernas kunskaper.

10.4 Normer för sexuellt samliv Läroplan för grundskolan hänvisar beträffande sexualundervisningen till Skolöverstyrelsens handledning. I denna rekommenderas sexuell avhållsamhet för ungdom i uppväxtåren. Uppgifterna i enkäten belyser dels hur denna rekommendation stämmer med elevernas egna normer, dels stämmer med vad man uppfattar vara den norm som skolan försöker förmedla. Frågan har gällt normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder. 2/3 av eleverna ansluter sig till normen att det krävs stadigt sällskap för sexuellt samliv. Endast ett fåtal, 6 %, anser att det absolut inte får förekomma. Osäkerheten är relativt betydande, 17 % har ej tagit ställning. Skillnad föreligger här mellan pojkar och flickor på så sätt att flickor i högre grad håller på kravet på stadigt sällskap,

pojkarna mera på att det räcker med mer tillfällig kontakt. Indelning efter linje visar en sjunkande tendens för andelen som kräver stadigt sällskap, från g-linjen till de praktiska linjerna. Motsatt tendens gäller för andelen som ej velat ta ställning. Den norm eleverna ansluter sig till beror ej av omfattningen av den undervisning de i skolan fått om olika normer. En betydande andel av eleverna, 55 %, tillskriver skolan en ansvars- och självständighetsbetonande linje, dvs. de anser ej att skolan fördömer sexuellt samliv, eller intar en restriktiv hållning. Andelen elever som ser skolans roll på detta sätt varierar med den utsträckning i vilken man i skolan sysslat med olika normer för sexuellt samliv. De som fått undervisning (43 %) uppger i högre grad än övriga att skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter. Ovan (7.3) har antagits att detta kan bero på att lärarna i sin undervisning tagit hänsyn till bestämmelser tillkomna senare än handledningen i sexualundervisning.

10.5 Upplevt behov av sexual- och samlevnadsundervisning Information om elevernas behov av sexualundervisning erhålles på två sätt. Dels genom de kunskaper eleverna redovisar. Dessa kan, med utgångspunkt från specificerade funktioner för sexualundervisningen, granskas med avseende på om de täcker behovet. Dels ger enkäten information om det behov eleverna själva anser sig ha av sexualundervisning. Därmed kan olika tänkbara åtgärder beträffande undervisningen bedömas med avseende på bemötandet på elevsidan. Enkäten har på två sätt behandlat elevernas attityd till att sexual- och samlevnadsfrågor behandlas i undervisningen. Dels har eleverna fått ange om de ser det som någonting positivt eller ej att sådana frågor behandlas. Dels har de fått ange om de önskar mer undervisning. Dessa frågor har ställts för de tre tidigare angivna kunskapsområdena samt ifråga om normer för sexuSOU 1969: 8

ellt samliv. Nästan alla, 98 %, ser positivt på att sexualkunskap behandlas i undervisningen. 82 % uttrycker önskemål om mer undervisning. Motsvarande gäller för området samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad (96 % positiva, 83 % med önskemål om mer undervisning). Resultaten ifråga om området normernas relativitet liknar de andra fast intresset här är mindre markerat. Ifråga om normer för sexuellt samliv är siffrorna inte helt jämförbara. Det kan dock noteras att på denna punkt drygt 2/3 av eleverna oreserverat uttalar sig för mer diskussion i skolan. Vissa reservationer måste göras. Eleverna har i hög grad tagit ställning för ökad undervisning i skolan men därvid inte ställts inför de möjliga konsekvenserna, t. ex. minskad undervisning på andra områden. Eleverna har heller inte direkt uttalat sig om innehållet i undervisningen, utom i några speciella frågor som senare skall kommenteras. Elevernas önskemål måste ses mot bakgrunden av omfattningen av den undervisning, de uppger sig ha fått. I samtliga fall framträder den tendens som förväntas: ju mindre undervisning, desto fler önskemål om mer undervisning. Ifråga om önskemålens variation med bakgrundsdata kan nämnas att pojkar och flickor endast skiljer sig åt i ett fall, innebärande att flickorna visar större intresse för området normernas relativitet. Vissa skillnader finns mellan elever på olika linjer. Elever på praktiska linjer synes mera osäkra och mindre benägna att ta ställning för mer undervisning. Undervisning i två speciella frågor har tagits upp. De gäller behov av undervisning om preventivmedel och om samlag. Eleverna har tillfrågats om när de ansett det lämpligt att undervisning ges första gången i dessa frågor. Ingen elev har angett att undervisning om preventivmedel ej bör förekomma. Flertalet, 74 %, har hänvisat till årskurs 7-9. Inga skillnader finns mellan pojkar och flickor på denna punkt. Däremot avviker elever på praktiska linjer från övriga, såtillvida att de i mindre utsträckning SOU 1969: 8

hänvisar till låg- och mellanstadiet som lämplig tidpunkt. 46 % av eleverna förordar undervisning om samlag på låg- och mellanstadiet, mot 23 % ifråga om preventivmedel. Uppfattningen om lämplig tidpunkt för undervisning om preventivmedel varierar endast i ringa grad med bakgrundsdata. När det gäller lämplig tidpunkt för undervisning om samlag finns dock vissa skillnader. Pojkar vill ha undervisning senare än flickor. Samma gäller för elever på praktiska linjer jämfört med övriga. Eleverna har slutligen fått ange vem de anser i första hand bör sköta sexualundervisningen i skolan. 43 % anser att sexualundervisningen bör skötas av utomstående expert, mot 31 % för någon av skolans lärare. I detta sammanhang kan nämnas att 11 % av eleverna uppgett att de fått undervisning av utomstående. I övrigt kan nämnas att pojkarna oftare hänvisar till lärare och flickorna oftare till skolsköterska. Förtroendet för skolans lärare är störst på g-linjen och minst på praktiska linjer.

10.6 Informationskällor

Enkäten har syftat till att klarlägga dels några av de viktigaste informationskällorna eleverna haft utanför skolan, dels vart man helst skulle vända sig (inom eller utom skolan) för att få information i vissa frågor. Eleverna har i fråga om sexualkunskap och samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad fått ange högst tre av tio namngivna informationskällor. Ifråga om sexualkunskap har därvid föräldrar, andra kamrater än skolkamrater samt böcker fått de flesta markeringarna. Bland flickorna är ordningen mellan informationskällorna den just angivna med markant försprång för föräldrar medan däremot för pojkarna ordningen är andra kamrater, böcker och föräldrar. Ifråga om samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad är tidningar en viktig informationskälla. Speciellt gäller detta för flickorna. Andra kamrater kommer för dessa som andra källa.

För pojkarna kommer även här andra kamrater i första hand, därnäst tidningar. Informationskällor ifråga om normer för sexuellt samliv har begränsats till att gälla enbart personer som man diskuterat med. Bland både pojkar och flickor kommer här andra kamrater i första hand. Bland flickorna har dock föräldrar och skolkamrater nämnts i nära nog samma utsträckning, medan bland pojkarna föräldrar har betydligt färre omnämnanden. Frågan om vart man helst skulle vända sig ger en mer direkt uppfattning av hur eleverna värderar olika informationskällor. Här ingår även skolans personal som alternativ. Den ordning mellan informationskällor som ovan berörts kan jämföras med den ordning som erhålles då eleverna får ange sina preferenser. Vi har noterat att kamrater, speciellt andra kamrater än skolkamrater är en viktig informationskälla, bland pojkar den dominerande. Endast 6 % av eleverna anger dock att de helst skulle vända sig till kamrater om de ville ha reda på något som rörde sexualkunskap. Tidningar angavs som en relativt vanlig informationskälla men endast 2 % skulle söka information på detta sätt. Böcker och föräldrar däremot som var vanliga informationskällor håller sina positioner då det gäller preferenser (21 respektive 26%). Eleverna vänder sig tydligen inte gärna till lärare (5 %) men skolan har dock relativt stor betydelse som föredragen informationskälla genom skolläkare och skolsköterska (22 respektive 13 %). I stort sett samma svarsmönster gäller för preferenser ifråga om informationskällor i samhällsfrågor med anknytning till sexualliv och samlevnad. Variationer föreligger i båda fallen för flertalet bakgrundsdata. Bland dessa kan nämnas att pojkarna i högre grad skulle vända sig till tidningar, böcker, skolläkare och i viss mån lärare, medan flickorna mera skulle vända sig till föräldrar och till skolsköterska. Föräldrar är den informationskälla som främst föredras även då det gäller normer för sexuellt samliv (33 %). Tendenserna 84

är även i övrigt desamma, med något ökad betydelse för kamrater. Flickorna har som tidigare större förtroende för föräldrar än pojkarna har. 10.7 Totalbildens struktur Några drag i totalbilden förtjänar att uppmärksammas. Eleverna har sett positivt på den undervisning de fått i årskurs 9. De har i hög grad sett det som någonting positivt att sexual- och samlevnadsfrågor tas upp i undervisningen. En majoritet har uttryckt önskemål om mer undervisning, vilket kan ses mot bakgrunden av att ifråga om speciellt sexualkunskap undervisning i stor utsträckning förekommit. Allt detta skall ställas mot den tilltro eleverna visar till lärarnas förmåga att klara av undervisningen. 31 % har ansett att någon av skolans lärare i första hand skall sköta sexual- och samlevnadsundervisningen. 43 % anser att någon utomstående expert bör anlitas. Skillnader föreligger i ett flertal fall mellan pojkar och flickor. Pojkarna visar sämre kunskaper och de har »friare» normer för sexuellt samliv mellan ungdomar i elevernas egen ålder. De uttrycker samma behov som flickorna av mer undervisning men mindre behov av enskilt samtal rörande sexual- och samlevnadsproblem. Utanför skolan är det i stor utsträckning, mer än för flickor, kamrater som svarar för den information de får på det här området. Ser man till deras preferenser gäller dock liksom för flickorna att kamrater har mycket liten betydelse. Elever på de praktiska linjerna har genomgående sämre kunskaper än övriga elever. De har något friare normer men också svårast att ta ställning. De är vidare mindre benägna att ta ställning för mer undervisning. Detta skall ses mot bakgrunden av att deras skolgång i många fall är avslutad i och med genomgången grundskola.

SOU 1969: 8

Bilaga 1

1.1 Angående skolklasser

Jämförelser mellan två typer av urval

homogeniseringseffekt

1.1.1 Bakgrund

i

<\S2iöxi=l,2, 10). Vilket krav som skall ställas bör dock avgöras innan hypotesprövningen igångsattes, dvs. en konstant k, 0 < k < 1 skall väljas, och hypotesen S* < k S2 prövas.

För varje variabel som studeras betraktas varje klass som ett stickprov från den tänkta fördelning som beskriver hur rikets alla ele1.1.2 Testförfarande ver skulle fördela sig om de fått samma Hypotesprövning genomföres på följande undervisning som eleverna i just denna klass. Denna fördelning antas vara normal. Vi vis har alltså lika många normalfördelningar H0: S[ - Si - ... S2io ^ kS2 (ej homogenisom det finns klasser och från dessa har tio seringseffekt) valts ut. H : S2 = S2 - . . . S2 <kS2 (homogenise1 1 2 10 Genom att betrakta de genom klasserna utvalda eleverna som tio oberoende stick- ringseffekt finns) prov från tio normalfördelade slumpvariabS2 i = 1 , 2 . . . 10 skattas med den »poolade» ler vilka antas ha samma varians (detta kan prövas med t. ex. Bartlett's test) kan F - variansen test användas för att pröva hypotesen att p 2>,-i) variansen i resp. klass flg* i- 1,2, 10) i 2 är lika med variansen (S ) hos den normalfördelade slumpvariabel, som antas repredär sentera variabelns aktuella fördelning bland /i, är antalet elever i den i: te klassen i urvalet eleverna i hela riket. 1 *'• Om man kan visa att variansen inom s: = Hi - 1 • klasserna är mindre än den totala variansen S2. < S2 för i = 1,2„ 10) kan detta a tolkas som att en homogeniseringseffekt föAS* skattas med s2 = Z(**-*) n-\ religger. Man kan emellertid sätta strängare kräv på skillnaden i variansen för att en där Xk är variabelvärdet för den k: te eleven i urhomogeniseringseffekt skall anses föreligga, valet av elever från populationen av rit. ex. att variansen inom klasserna är mindre kets elever än hälften av den totala variansen S*'< SOU 1969: 8

n är antalet utvalda elever från populationen av rikets elever Testvariabel: Fobs=-

-k

GRÄNSEN MELLAN SIGNIFIKANS OCH EJ SIGNIFIKANS GÅR VID £ = 1,09

A: = 1,17

4r=(»-i>2(*i-0) INDEX 3 Om testet genomföres på 100 a %-nivån förkastas

VARIANS: KLASSENKÄT ELEVENKÄT

H0 om Fobs > F a Om Ho förkastas antages mothypotesen Hi att homogeniseringseffekt föreligger.

TESTVARIABEL:

1,12 1,64

217 1506

1 64 —

Fobs =kobs

1.1.3 Resultat

df df

l

n

k

F-test under antagande av olika k-värden redovisas nedan för index 1, 2 och 3. INDEX 1

Fobs 5 %-nivå 1 %-nivå 1 1,464 sign Hx antages sign Hx antages 0,9 1,318 » »0,85 1,245 » ej sign 0,80 1,171 ej sign » -

VARIANS: KLASSENKÄT ELEVENKÄT

17,01 21,67

TESTVARIABEL: k

F

obs 1 1,274 0,9 1,147

•» nJif — K

df df

217 1506

21,67 17,01

5%-nivå 1 %-nivå sign Hx antages sign Hx antages ej sign ej sign

GRÄNSEN MELLAN SIGNIFIKANS OCH EJ SIGNIFIKANS GÅR VID k = 0,93

VARIANS:

1 0,9

1,087 0,979

1.2 Variansen vid obundet urval av skolklasser jämfört OSU av elever

slumpmässigt med den vid

Vid en undersökning av skolelever har man dels gjort ett OSU utan återläggning av m skolklasser och undersökt alla elever i resp klass och dels ett OSU u å av elever. Man önskar nu veta hur mycket man förlorat i precision på att välja skolklasser. Från urvalet av klasser kan man skatta medelvärdet per elev i populationen med jccvars varians betecknas med var xc.

k = 0,998

INDEX 2

TESTVARIABEL:

£ = 0,87

1.2.1 Bakgrund

F 0 0 6 ( l 506, 217) = 1,186 F 0>01 (1 506, 217) = 1,272

KLASSENKÄT ELEVENKÄT

GRÄNSEN MELLAN SIGNIFIKANS OCH EJ SIGNIFIKANS GÅR VID £ = 0 , 8 1

11,10 12,07

•*rt#ic

5 %-nivå ej sign » -

K •

df df

217 1506

Från urvalet av elever skattas medelvärdet med xE vars varians betecknas var xE.

12,07 11,10

1.2.2 Relativa variansökningen

1 %-nivå ej sign » -

Den relativa variansökningen (undantagsvis minskning) vid klassurval jämfört med elevurval kan skrivas SOU 1969: 8

varc - var g _ varc var £ var £ 1.2.3 Skattning av varianserna

där n = antalet elever i urvalet X = elevvärdet för den j:te eleven i urvalet Estimatorns varians kan skrivas

Vid klassurval skattas medelvärdet med x

Nvar**. = N-

c ~ T7 — Z J •^f

ILlL^Xs-x]

= antalet klasser i populationen (stickprovet) = antalet elever i populationen (I: te klassen)

M, fm; Wi ( t y ) ty

= summan av elevvärdena i den i: te klassen i urvalet

J

Estimatorns varians kan skrivas

där Xj = elevvärdet för den J:te eleven i populationen X

= medelvärdet per elev i populationen

var xE skattas skatti väntevärdesriktigt från stick provet med

var

•&)M-m _1 e2 / M - 1 /w l

5 ^

N-n

1 N-l

N-l

n

N

där

-n-h-i^-"*)'

där

s— ty J

= summan av elevvärdena i den I: te klassen i populationen

1.2.4 Skattning av relativa variansökningen

= medelvärdet per elev i populationen

Den relativa variansökningen G kan nu skattas med

1 M M

j

= medeltalet elever per klass i populationen

var x skattas väntevärdesriktigt från stickprovet med , M-m 1 M-\ s (xc) = M-\ . . . -m -^-r-sr M

©

där

-(f)-^?g-y Vid klassurval skattas medelvärdet med =

)

AT-«lrf S N-l n

där

_

J

lnN?\

1 n n

j

SOU 1969: 8

g"

_© - 1 £)

M - m n N s' N- n m M

m

-1

För att jämförelsen skall bli meningsfull skall kostnaderna för de två metoderna vara lika. Om kostnaderna per elev är oberoende av urvalssätt skall jämförelsen göras med lika många elever i varje urval. Om urvalet skall omfatta n elever väljes vid klassurval m = njN klasser.

g kan nu skrivas _

M-mN's^Xt) N- n Jy* s* _M-ms\Xt) " N-n ~7~

Jd-m

j»(jQ

NiM-m)

%

ls2(Xt) "fr s2

s

där 1

m

/

1 "» \ 2

«• ( Z J beräknas på uppgifter från de 10 utvalda klasserna och s2 på uppgifterna från elevurvalet och dessa skattningar sätts in i uttrycket ovan för g . Man jämför då variansen vid OSU av m klasser med variansen man får vid OSU av mN elever. 1.2.5 Resultat Följande variansskattningar och g-värden erhålles för N = 21,9: INDEX 1 INDEX 2 INDEX 3 s*(Xt) s2 g

7010,93 3 309,11 377,11 21,67 12,07 1,64 13,8 11,5 9,5

SOU 1969: 8

Bilaga 2

Tabell över slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar*

Observerat procenttal 95

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

eller

100 2,1795 200 1,5411 300 1,2583 400 1,0897 500 0,9747

3,0000 2,1213 1,7321 1,5000 1,3416

3,5707 2,5249 2,0616 1,7854 1,5969

4,0000 2,8284 2,3094 2,0000 1,7889

4,3301 3,0619 2,5000 2,1651 1,9365

4,5826 3,2404 2,6458 2,2913 2,0494

4,7700 3,3727 2,7538 2,3849 2,1331

4,8990 3,4641 2,8284 2,4495 2,1909

4,9749 3,5178 2,8723 2,4875 2,2249

5,0000 3,5355 2,8868 2,5000 2,2361

600 0,8898 700 0,8238 800 0,7706 900 0,7265 1 000 0,6892

1,2247 1,1339 1,0607 1,0000 0,9487

1,4577 1,3496 1,2624 1,1902 1,1292

1,6330 1,5119 1,4142 1,3333 1,2649

1,7678 1,6366 1,5309 1,4434 1,3693

1,8708 1,7321 1,6202 1,5275 1,4491

1,9472 1,8028 1,6863 1,5899 1,5083

2,0000 1,8516 1,7320 1,6330 1,5492

2,0310 1,8803 1,7589 1,6583 1,5732

2,0412 1,8898 1,7678 1,6667 1,5811

1 100 1 200 1 300 1400 1 500

0,6571 0,6292 0,6045 0,5825 0,5627

0,9045 0,8660 0,8321 0,8018 0,7746

1,0766 1,0308 0,9903 0,9543 0,9220

1,2060 1,1547 1,1094 1,0690 1,0328

1,3056 1,2500 1,2010 1,1573 1,1180

1,3817 1,3229 1,2710 1,2247 1,1832

1,4381 1,3769 1,3229 1,2748 1,2315

1,4771 1,4142 1,3587 1,3093 1,2649

1,5000 1,4361 1,3798 1,3296 1,2845

1,5076 1,4434 1,3868 1,3363 1,2910

1 600 2 000 2 500 3 000 3 500

0,5449 0,4873 0,4359 0,3979 0,3684

0,7500 0,6708 0,6000 0,5477 0,5071

0,8927 0,7884 0,7141 0,6519 0,6036

1,0000 0,8944 0,8000 0,7303 0,6761

1,0825 0,9682 0,8660 0,7906 0,7319

1,1456 1,0247 0,9165 0,8367 0,7746

1,1924 1,0665 0,9539 0,8708 0,8062

1,2247 1,0954 0,9798 0,8944 0,8281

1,2437 1,1124 0,9950 0,9083 0,8409

1,2500 1,1180 1,0000 0,9129 0,8451

3 600 4 000 4 500 4 900 5 000

0,3632 0,3446 0,3249 0,3114 0,3082

0,5000 0,4743 0,4472 0,4286 0,4243

0,5951 0,5646 0,5323 0,5101 0,5050

0,6667 0,6325 0,5963 0,5714 0,5657

0,7217 0,6846 0,6455 0,6186 0,6124

0,7638 0,7246 0,6831 0,6547 0,6481

0,7949 0,7542 0,7110 0,6814 0,6745

0,8165 0,7746 0,7303 0,6999 0,6928

0,8292 0,7866 0,7416 0,7107 0,7036

0,8333 0,7906 0,7454 0,7143 0,7071

Antal i urvalet

* Beräknad enligt formeln 1 / — -

V n där p = procent med viss egenskap q = 100—p n = urvalsstorlek Osäkerheten i olika procenttal anges lämpligen med ± 2 x det slumpfel som framgår av tabellen ovan.

SOU 1969: 8

P 0869

STATISTISKA CENTRALBYRÅN UTREDNINGSINSTITUTET

ENKÄT I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 1968

Linn£gc!cn 37 Posladreu: Fack, S.:ckho!m 27 fJOStZ

Tel.

För Ui:s anteckningar:

• -1

-k

-2 -3

-5

-6 -7 -8 Elevenkät

Korttyp

Kommun

Län

Ip

-13

Loko-nr

Orttyp

( , så här | x |

D e t t a formulär b e s v a r a s av en: 1 |

2.

I Pojke

2 J

I Flicka

V i l k e n l i n j e g å r Du på?

3.

•

-10-11-12

Klassenkät 2 [

S v a r a med ( x ) i p a s s a n d e r u t a | 1.

Ö rm

1 C ! 9g

2 [Hl 9h

•

•

9e

9pr

3 L J 9t

k L_J

9 L_J 9ha

L_J 9t P

9m

5D9,

o O 91

Har Du detta läsår samma lärare i några av följande ämnen; kristendom, samhällskunskap och biologi? 1 J

I Ja, i samhällskunskap och kristendom

2 |

I Ja, i samhällskunskap och biologi

3 I

I Ja, i biologi och kristendom

** I

i Ja, i samhällskunskap, biologi och kristendom

5 |

| Nej,

har inte samma lärare i några av dessa ämnen

SOU 1969:8

FÖLJANDE FRÅGOR GÄLLER SEXUAL- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN I ÅRSKURS 9 h.

liar Du fått undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor av någon som annars inte finns vid skolan men som kom dit och talade om detta?

1 LJ Ja 2 L J Nej 3 | 5,

I Minns ej

Har Du fått undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor under biologilektionerna detta läsår?

1 O Ja 2 |_ J Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 14

3 |_ J Minns ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 14

OM JA PA FÖREGÅENDE FRÅGA: Kur många lektioner (ungefär) omfattade den sexual- och samlevnadsundervisning Du fått detta läsår under biologilekiiionerna? timmar

•

Minns ej

Hur lång tid tillbaka ligger den sista biologilektion som hand lade om sexual- och samlevnadsfrågor? 1 [

J Mindre än 1 vecka

2 [ J Mindre än 1 månad 3 |_ J Längre tid tillbaka än 1 månad k J

SOU 1969: 8

| Minns ej

8.

21 Undervisades pojkar och flickor tillsammans under de lektioner som ägnades åt sexual- och samlevnadsfrågor? I

I Ja, hela tiden

I

I Ja, en del av tiden

C ] Nej I 9.

I Minns ej

Visades film eller bildband vid undervisningen?

10.

I

I Nej

I

] Minns ej

Fick ni höra någon bandinspelning vid undervisningen?

23 LjNej J Minns ej 11.

Zk

Fick ni fråga och diskutera då sexual- och samlevnadsundervisning förekom under biologilektlönerna?

D

Ja

LJ Ja. men bara s k r i f t l i g a frågor 3 L J Nej k I

92 J Minns ej

SOU 1969: 8

12 Vad anser Du om den sexual- och samlevnadsundervisning Du fått i skolan under biologilektionerna?

a •

Mycket bra Ganska bra

3 I

I Varken bra eller dålig

4 I

I Ganska dålig

5 I

I Mycket dålig

6 LJ 13

Vet ej

Tycker Du att sexual- och samlevnadsundervisningen under biologilektionerna har framställt sexuallivet som någonting fint eller fult? Fint Fult 3 I

I Varken fint eller fult

k L J Vet ej LAS DETTA NOGA: 1k,

Sexual- och samlevnadsfrågor innefattar ju även andra än rent. biologiska och medicinska frågor. Samlivet mellan två människor påverkas också av samhällets åtgärder och bestämmelser. Hjälp vid havandeskap och förlossning, rättigheter och skyldigheter i samband med äktenskap och skilsmässa är bara några få exempel på detta. Vad som är rätt och fel när det gäller t.ex. abort eller sexuellt samliv i tonåren, vad som är äktenskapets uppgift och innebörd hör också till sexual- och samlevnadsundervisningen. Följande frågor t.o.m. fråga 18 kommer att gälla den sexual- och samlevnadsundervisning Du kan ha fått i årskurs 9 i andra ämnen än i biologi, t.ex. samhällskunskap. Har Du fått någon undervisning om sådana saker som nämnts ovan under lektionerna.i samhällskunskap detta läsår?

,m

J Ja, om det mesta

2 J

I Ja, om en del

3 L_J N e j , ingen alls k [ J Minns ej SOU 1969: 8

FORTSÄTT MED FRÅGA 19 FORTSÄTT MED FRÅGA 19 93

15.

OM JA PA FÖREGÅENDE PRAGA: Hur lång tid tillbaka ligger den sista lektionen i samhällskunskap som handlade om sexual- och samlevnadsfrågor?

16,

1 |

| Mindre än 1 vecka

2 |

I Mindre än 1 månad

3 I

| Längre tid tillbaka än 1 månad

4 I

| Minns ej

Fick Ni fråga och diskutera under de lektioner i samhällskunskap, då sexual- och samlevnadsundervisning förekom? 1 •

Ja

2 L J Nej 3 | 17»

I Minns ej

Vad anser Du om den sexual- och samlevnadsundervisning Du fått i skolan under lektionerna i samhällskunskap? 1 I

I Mycket bra

2 •

Ganska b r a

3 I

| Varken bra eller dålig

4 I

I Ganska dålig

5 I

I Mycket dålig

6 L J Vet ej 18.

Tycker Du att sexual- och samlevnadsundervisningen under lektionerna i samhällskunskap har framställt sexuallivet som någonting fint eller fult?

1 I

I Fint

2 |__J Fult 3 [r l Varken fint eller fult

•

94 Vet

ej SOU 1969: 8

19».

Sexual- och samlevnadsfrågor kan. även ha behandlats under lektionerna i kristendomskunskap. Följande frågor t.o.nu fråga 2k avser den sexual- och samlevnadsundervisning Du kan ha fått i årskurs 9» Ilar Du detta läsår under kri stendomslektionerna fått undervisning om äktenskapets uppgift och innebörd?

• 2 !

Ja | Nej

3 t J Minns ej h |_ J Har ej haft kristendomsundervisning detta läsår. 20.

Har ni detta läsår under kristendomslektjonerna behandlat problem som kan uppstå i ett äktenskap? Ja

L H Nej 3 I

1 Minns ej

'k |_ J Har ej haft kristendomsundervisning detta läsår. 21 .

Somliga anser att man får ha sexuellt samliv när man är förlovad. Andra anser att man måste vara gift för att ha sexuellt samliv. Har sådana åsikter behandlats i kristendomsundervisningen detta läsår?

1 O

Ja

2 L J Nej 3 I

I Minns ej

k |_ J Har ej haft kristendomsundervisning detta läsår. Om Du har svarat Ja på någon av de tre föregående frågorna, fortsätt med fråga 22. Gå annars till fråga 25.

SOU 1969: 8

— •

-

•

•

-•

"

Fick ni fråfca och diskutera under de kristendomslektioner då sexual- och samlevnadsundervisning förekom?

22.

1 EU

2 I

I Nej

3|

) Minns ej

Vad anser Du om den sexual- och samlevnadsundervisning Du fått i skolan under kristendomslektionerna?

23.

1 J Mycket bra

2 J Ganska bra

3 J Varken bra eller dålig

4(

I Ganska dålig

5(

I Mycket dålig

6 I I Vet e j 2k.

Tycker Du att sexual- och samlevnadsundervisningen under kristendomslektionerna har framställt sexuallivet som någonting fint eller fult? 1 I

| Fint

2 I

I Fult

3I

I Varken fint eller fult

4 L J Vet ej 25»

Har Du fått undervisning eller upplysning under detta läsår om olika preventivmedel? 1 |

I Ja, rätt mycket

2 |

| Ja, en del

3 L J Nej, 4 | 96

ingen alls

J Minns ej SOU 1969: 8

i

26.

När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om preventivmedel förekom för första gången? 1 [

I Bör inte alls förekomma

2 I

I Årskurs 1-3

3 I

I Årskurs

h I

| Årskurs 7-9

5 I

I Senare

k-6

6 L J Vet ej 27.

När tycker Du att det vore lämpligt att undervisning om samlag förekom för första gången? 1 | i

| Bör inte alls förekomma 1 i

2 |

| Årskurs 1-3

3 |

| Årskurs 4-6

k I

| Årskurs 7-9

5 I | Senare 6 L J Vet ej 28a| FRÅGA TILL ALLA FLICKOR: Fick Du undervisning i skolan om menstruation före Din egen första mens?

1 L J Ja 2 O

Nej

L J Minns ej, vet ej

SOU 1969: 8 1—814562

28b| FRAGA TILL ALLA POJKAR: Fick Du undervisning i skolan om pollution (ofrivillig sädesavgång) innan Du själv upplevde det första gången?

2 L J Nej 3 i 29.

J Minns ej, vet ej

Vem tycker Du i första hand bör ge sexualundervisning i skolan? Markera endast ett alternativ. 1 I

| Någon av skolans lärare

a •

Skolläkare„

3 I

I Skolsköterskan

4 |

I Någon expert som kommer på besök till skolan

5 L_J Vet ej Skulle Du vilja ha: 30a

Fler bildband och filmer i skolundervisningen som behandlar sexual- och samlevnadsfrågor?

1 CZI J a 2 L J Nej

3 CZI Vet ej b

Tillfälle till mer diskussion i klassen om sådana frågor?

1 CZI Ja 2 L J Nej

3 L J Vet ej 98

SOU 1969: 8

c

Tillfälle till enskilt samtal om Dina personliga problem på det här området?

1 C j Ja 2 L_J Nej 3 I J Vet ej

31 .

För de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet e j " , Mannens sädesceller bildas i klimakteriet. Är detta påstående rätt eller fel?

1 I I Katt 2 L J Fel

• 32.

Vet ej

Mödomshinnan försvinner i samband med att menstruationerna börjar. ätt Fel Vet ej

33.

För att en kvinna skall kunna få barn måste båda äggstockarna vara funktionsdugliga.

1 [ | Rätt 2 L I Fel 3 L J Vet ej jk.

Menstruationen är ett tecken på könsmognad hos kvinnan,

1 J I Rätt 2 [ I Fel VeteJ

3 CZJ SOU 1969: 8

35«

36.

Sterilitet hos en individ omöjliggör samlag.

1 I

I Rätt

2 I

] Fel

3 I

I Vet ej

Erektion (stånd) är en förutsättning för att mannen skall kunna genomföra ett samlag.

1 I I Rätt

2 L J Fel 3 C H Vet ej 37.

Efterhörd kallas det när det andra barnet av ett tvillingpar föds fram.

1 I

I Rätt

2 L J Fel 3 L J Vet ej 38.

Möjligheten för befruktning är störst just mitt emellan två menstruationer.

1 I

| Rätt

2 [ j Fel 3 L J Vet ej 39*

Pollution är ett tecken på inträdd könsmognad hos pojkar.

1 J 2

| Rätt

L_J Pel

3 L J yet ej

SOU 1969: 8

•kö.

Kejsarsnitt kallas det när man efter förlossningen klipper av barnets navelsträng. 1 I

I Rätt

2 J

I Fel

3 L i Vet ej kl.

Äggceller bildas i livmodern. 1 I

J Rätt

2 L J Fel 3 L J Vet ej k2.

Alla preventivmedel ger ett säkert skydd mot könssjukdomar. 1 I

J Rätt

2 L J Fel. 3 J_J Vet ej 43»

Praktiskt taget alla experter är eniga om att onani är ofarligt 1 I

I Rätt

2 I

I Fel

3 L_J Vet ej kh.

Biottare är farliga personer som ofta tillgriper våld. 1 I

I Rätt

2 |

I Fel

I I 3 I I Vet ej SOU 1969: 8

^5»

Det första tecknet på att man är med barn är alltid att man känner sig illamående på kvällarna. 1 I

I Hatt

2 I

I Fel

3 L J Vet ej h6.

Enäggstvillingar är alltid av samma kön. 1

Rätt

2 I

I Fel

3 L J Vet ej ^•7.

Det är lätt att framkalla abort genom att äta vissa med: 1

Rätt Fel

3 [ 1 Vete j För de följande frågorna skall Du ange vilket svarsalternativ som är det rätta. Du har också möjlighet att svara "Vet ej". k8.

Vilket av följande preventivmedel användes av mannen' 1 I 2

I P-piller

L J Spiral

3 I

I Kondom

k L J Vet ej

102 SOU 1969:8

k9.

Hur vanligt tror Du att det är med missfall? Tror Du att missfall inträffar ungefär i

• 6k

1 I

I Vart tionde havandeskap

2 |

I Vart femtionde eller

3 I

I Vart hundrade havandeskap?

** L J

v

50.

Den vanligaste könssjukdomen i Sverige är 1

-65

et ej

LJ

Syfilis

2 I

| Gonorré

3 I

( Paranoia

k L J Vet ej 51. -66

Befruktningen - sammansmältning av ägg och sädescell - sker 1 I

I I livmodern

2 I

I I äggledaren

3 I

I I äggstocken

k I

I Vet ej

67 -68

52.

-69

Har Du under detta läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sådana saker som har berörts i frågorna 31 t.o.m. 51? 1 I

I Ja, om det mesta

2 I

| Ja, om en del

3 E D Nej k |

SOU 1969: 8

| Minns ej

53»

Har Du under tidigare läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sådana saker?

-70

CZ! "ej 1 5^.

I Minns ej

Tycker Du att det är bra att sådana här saker ingår i under visningen?

1 L J Ja 2 L J Nej

3 L J Vet ej 55 •

-72

Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning eller undervisning än nu om detta?

1 J

J Ja, mycket mer

2\

| Ja, något mer

3 Li] Nej *» L J Vet ej

104 SOU 1969: 8

56»

Du har kanske fått reda på en del om dessa saker från annat håll än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på vilka Du fått reda på dessa saker.

izi Korttyp 2 -10

|

I Har ej fått reda på något utanför skolan

|

J Av föräldrar

I

I Av syskon

I—i |

I Av skolkamrater

i 1 I Av andra kamrater

I

I På föreningar och möten

l

I I böcker

J

I I tidningar

|

| På film

I

I Från TV och radio

j Du I Från hållpå Ange Om villeannat få reda någotvilket.' om de här sakerna, vart skulle Du då i de flesta fallen vända Dig? Läs igenom alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av dem.

57.

0 |

I Tidningar

1 J

I Böcker

2 I

I Skolkamrater

3 I

I Andra kamrater

4 j

I Syskon

5 |

I Föräldrar

6 J

I Sko1läkare

7 I

I Skolsköterska

8. j

I Lärare

9 I

J A n n a t h å l l . Ange v i l k e t . '

SOU 1969: 8 8—-814562

|

För de följande frågorna skall Du ange om ett påstående är rätt eller fel. Du har också möjlighet att svara "Vet ej". 58.

Hemskillnad och äktenskapsskillnad är samma sak.

1 I

| Rätt

2 J

I Fel

3 L J Vet ej 59»

Modern till ett utomäktenskapligt barn får ensam svara för barnets försörjning. tätt 2 I

| Fel

3 L J Vet ej 60.

Med äktenskapsförord menar man det tal som prästen håller till brudparet vid vigseln. 1 I

I Rätt

2 [_ J Fel 3 L J Vet ej 61.

En kvinna kan inte avskedas från sitt arbete på grund av att hon väntar barn. I

| Rätt

I

I Fel

I I Vet ej 62,

Barnbidrag erhålles för varje barn som är högst 16 oberoende av inkomst. I

• 106

I Rätt

Fel

3 LJ Vet e J

SOU 1969:8

6").

Moderskapspenniii,<^ är en summa pengar som staten betalar ut enbart till f lerbarnsmaiuinor. 1 I

I Rätt

2 L_| Fel 3 L_J Vet ej 6k»

Enligt lagen kan en kvinna som väntar barn erhålla abort på grund av följande skäl:

a

Barnafadern är okänd. 1 |

I Rätt

2 |

I Fel

3 L J Vet ej b

Förlossningen skulle kunna innebära en allvarlig fara för moderns hälsa* 1 I

| Rätt

2 I

t Fel

3 L J Vet ej c

Den blivande modern har ej fyllt 15 år och hennes föräldrar lämnar sitt samtycke till abort. 1 I

| Rätt

2 |

I Fel

3 L J Vet ej d

:8

De b l i v a n d e

1 I

I Rätt

2 I

I Fel

3 LJ

Vet

e

föräldrarna har dålig

ekonomi.

J 107

65 •

Den som vet eller misstänker att han har en könssjukdom är enligt svensk lag förbjuden att ha samlag.

1 |

J Rätt

2 I

| Fel v

3 LJ 66.

et ej

En person som talar om vart man kan vända sig för att få illegal (illegal-olaglig) abort kan straffas.

• 67.

Rätt

2 I

I Fel

3 |

| Vet ej

Enligt svensk lag straffas vuxen person som har samlag med person under 15 år.

1 L J Rätt 2 |

I Fel

• 68.

Vet ej

Enligt svensk lag är alla homosexuella handlingar straffbara 1 I

I Rätt

2 I

| Fel

3 L J Vet ej 69.

För att en flicka skall få ett pessar inprovat måste hon enligt lag vara lägst 17 år.

I 1 1 |

I Rätt

2 I J Fel 3 L J Vet ej SOU 1969: 8

70.

Har Du under detta läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sädana saker som har berörts i frågorna 58 t.o.m. 69. 1 [ J Ja, om det mesta

71.

2 I

I Ja, om en del

3 I

I Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 72

h J

I Minns ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 72

OM DU FATT UNDERVISNING DETTA LASAR OM DESSA SAKER: I vilket/vilka ämnen har Du detta läsår fått undervisning om dessa saker? 1 I

| I biologi

1 |

| I samhällskunskap

1 J

[ I kristendomskunskap

1 I J I annat ämne. Ange vilket.'

72.

Har Du under tidigare läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sådana saker?

•

Ja ej

D« 73»

nns ej

Tycker Du att det är bra att sådana här saker ingår i under? visningen? Ja

2 L J Nej 3 L J Vet ej SOU 1969: 8

Ik.

Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning än nu om detta? 1 L I Ja, mycket mer 2 I

j Ja, något mer

3 L J Nej k L J Vet ej 75.

Du har kanske fått reda på en del om dessa saker från annat håll än i skolan. Kryssa för högst tre sätt på vilka Du fått reda på om dessa saker. 1

I

I H a r ej fått reda på något utanför skolan

1 | | Av föräldrar 1 I | Av syskon 1 | i Av skolkamrater 1 [

I Av andra kamrater

1 I

I På föreningar och möten

1 I

j I böcker

1 I

I I tidningar

1 L J På film 1 I

| Från TV och radio

1 i

I Från annat håll

Ange vilket!

SOU 1969: 8

76.

-58

Om Du ville få reda på något om de här sakerna, vart skulle Du då i de flesta fallen vända Dig? Läs igenom alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av dem. 0 J

J Tidningar

1 |

I Böcker

2 |

I Skolkamrater

3 I

i Andra kamrater

k [_ j Syskon 5 L J Föräldrar 6 J

j Sko1läkare

7 |

J Skolsköterska

8 I

J Lärare

9 |_ J Annat håll.

77.

Ange vilket.'

,

Ange om de följande påståendena är rätt eller fel. Du har även möjlighet att svara "Vet e j " . Inställningen till skilsmässa är mycket skiftande mellan olika religioner.

1 I

-59

I Rätt

2 LJ Fel 3 LJ Vet ej 78. -60

Homosexualitet h a r fördömts av a l l a f o l k i a l l a t i d e r *

1 L_J Rätt 2 L J Fel 3 I SOU 1969: 8

) Vet ej 111

79*

Lagstiftningen om abort är ungefär densamma i de flesta lände

1 I

I Rätt

2 L J Fel 3 L J Vet ej 80.

Den katolska kyrkan har en strängare inställning till användningen av preventivmedel än de protestantiska kyrkorna.

I 1 |

1 | Rätt

2 L J Fel 3 • 81.

82.

Vet ej

Har Du under detta läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om de saker som har berörts i frågorna 77 t.o.m. 80, d.v.s. sexual- och samlevnadsfrågor inom olika länder, religioner och tider? 1 |

J Ja, om det mesta

2 |

I Ja, om en del

3 I

I Nej

FORTSÄTT MED FRÅGA 83

4 I

I Minns ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 83

OM DU FATT UNDERVISNING DETTA LÄSÅR OM DESSA SAKER: I vilket/vilka ämnen har Du detta läsår fått undervisning om dessa saker?

1 I

I I biologi

1 (

j I samhällskunskap

1 I

| I kristendomskunskap

1 I

I I annat ämne. Ange vi lke t.'

SOU 1969: 8

83.

Har Du under tidigare läsår fått undervisning eller upplysning i skolan om sådana saker?

iD

Ja

D«

•

84.

ej

Minns ej

Tycker Du att det är bra att sådana här saker ingår i undervisningen?

1 L J Ja 2•

Nej

3 L J Vet ej 85.

Skulle Du önskat att skolan gett Dig mer upplysning eller undervisning äri nu om detta? 1 l

J Ja, mycket mer

2 |_ J Ja, något mer

3 L J Nej

k I 86.

I Vet ej

Vad tror Du skolan vill att man skall tycka om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder? 1 [ J Att det absolut inte får förekoiram

•

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

i . Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för 3 [ J att ha sexuellt samliv

•

Skolan vill att man bildar sig en egen uppfattning att handla efter

5 L J Skolan intresserar sig inte alls för denna fråga

6 L J Vet ej SOU 1969: 8

87.

Vad tror Du Dina föräldrar tycker om sexuellt samliv mellan ungdomar i Din egen ålder? 1 |

I Att det absolut inte får förekomma Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt

3D för att ha sexuellt samliv

för Föräldrarna vill att man bildar sig en egen uppfattning

•att handla efter 5 I

I Föräldrarna intresserar sig inte alls för denna fråga

6 L J 88.

Vet ej

Vad tror Du Dina kamrater tycker om detta?

I I Att det absolut inte får förekomma •

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

•

Att det. räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv

** I

I Kamraterna har ingen speciell åsikt om detta

5 L J Vet ej 89.

Vad tycker Du själv om detta? 1 |

I Att det absolut inte får förekomma

•

Att man måste ha stadigt sällskap för att ha sexuellt samliv

•

Att det räcker med att man träffas mera tillfälligt för att ha sexuellt samliv

k L J Vet ej 90.

114 Tycker Du att det är rätt eller fel att en flicka ger efter och har samlag med en pojke för att han vill det?

I

I Rätt

I

I Fel

•

Vet e j , d e t b e r o r

på SOU 1969: 8

91.

Tycker Du att det är rätt eller fel att en pojke ger efter och har samlag med en flicka för att hon vill det?

1 | I Rätt 2 [_J Fel

• 92.

Vet ej

Har ni under detta läsår i skolän behandlat sådana saker som berörts i frågorna 88 t.o.m. 91? 1 [ J Ja, rätt mycket 2 [_ J Ja, en del

3 L J Nej k j 93.

| Minns ej

Skulle Du önskat att det i skolan diskuterats mer än nu kring detta?

9*».

•

Ja

I

I Nej

•

Vet ej

Du har kanske diskuterat detta vid andra tillfällen än under skollektioner? Kryssa för högst två personer som Du diskuterat detta med.

Korttyp 1

-10

1 [

I Har ej diskuterat detta vid andra tillfällen

-11

1 I

I Med föräldrar

-12

1 L

I M ed syskon

-13

1 J

I Med skolkamrater

-14

1 [ J Med andra kamrater

-15

1 |

SOU 1969: 8

t Med annan person 115

95.

-16

96.

Om Du skulle vilja få något råd om dessa -åker, vart skulle Du då helst vända Dig? Läs igenom alla svarsalternativen och markera sedan endast ett av dessa. t J

I Skolkamrater

2 j

1 Andra kamrater

3 I

I Syskon

h J

I Föräldrar

5 I

I Skolläkare

6 I

J Skolsköterska

7 I

I Lärare

8 I

I Annan person

TILL SIST VILL VI STÄLLA NÅGRA FRÅGOR OM DIG SJÄLV OCH DIN FAMILJ. Har Din far eller Din målsman någon skolutbildning utöver den som alla måste ha (folkskola)?

97.

1 •

Ja

2 LJ

Nej

3 LJ

v

et ej

Vilket yrke har (hade) Din far eller Din målsman? Ange yrket så utförligt Du. kan (t.ex, "försäljare i varuhus")

SOU 1969: 8

98.

Hur skulle Du vilja beteckna Dina föräldrars inställning till religion? Är (var) Din far (målsman)

— 19

1 [ J Mycket religiös eller kyrklig 2 [_ J Ganska religiös eller kyrklig 3 I

1 Inte alls religiös eller kyrklig

k L J Vet ej 99»

Är (var) Din mor

-20

1 [ J Mycket religiös eller kyrklig 2 J

I Ganska religiös eller kyrklig

3 L J Inte alls religiös eller kyrklig k L J Vet ej 100.

101.

Brukar Dina föräldrar (målsman) ange hur dags Du skall vara hemma på kvällarna? 1 I

| Alltid

2 J

I Ofta

3 I

I Ibland

k I

J Aldrig

Räknar Du till Dina bästa vänner 1 J

J Både pojkar och flickor

2 I

[ Bara pojkar

3 |

I Bara flickor

k L J Har inga bästa vänner SOU 1969: 8

•

Har Du nu stadigt sällskap?

1 L J Ja 2 LJ Nej 3 |

I Tveksam

TACK FÖR DIN MEDVERKAN.» Genom att svara på dessa frågor har Du lämnat Ditt bidrag till en vetenskaplig undersökning om sexual- och samlevnadsundervis* ningen i grundskolan. Lägg formuläret i kuvertet och klistra igen det.

SOU 1969: 8

Bilaga 4

Skrivelse till rektorer

Till Rektor Den 9 oktober 1964 tillsattes av Kungl. Maj:t en utredning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet. På uppdrag av utredningen utför statistiska centralbyråns utredningsinstitut en enkätundersökning bland elever i grundskolans årskurs 9. Syftet med undersökningen är att kartlägga elevernas kunskaper i sexual- och samlevnadsfrågor och elevernas upplevelse av önskemål beträffande undervisningen i dessa frågor. Elevernas vanor och erfarenheter inom detta område kommer inte att beröras. Frågorna har formulerats i samarbete med ledamöterna i utredningen nämligen: Maj-Briht Bergström-Walan, fil lic, leg barnmorska Carl Gustaf Boéthius, chefredaktör för tidskriften Vår Kyrka Rolf Granstrand, fil stud, f d ordförande i SECO Birgitte Heeger, fil kand, f d rikskonsulent i Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) Ragnar Lund, undervisningsråd Ottar Ottersen, pastoratsadjunkt, studierektor i Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) Gösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöverstyrelsen Thorsten Sjövall, leg läk, ordförande i SOU 1969: 8

RFSU Torsten Wickbom, rektor vid Katrineholms gymnasialskola Frågeformuläret har även underställts Skolöverstyrelsen, som givit sitt bifall till undersökningen. Lämnade uppgifter är konfidentiella och får enligt sekretesslagen inte utlämnas. Grundmaterialet kommer endast att användas inom utredningsinstitutet för framställning av statistiska tabeller som tillställes uppdragsgivaren. Någon särredovisning för enskilda skolor kommer inte att ske. Undersökningen omfattar 1 500 elever slumpmässigt uttagna bland samtliga elever i grundskolans vanliga klasser, årskurs 9. Vilken/ Vilka elev/er som blivit uttagna i Er skola går att få fram med hjälp av den bifogade förteckningen (bilaga 1). Enkäten kommer därutöver att genomföras även i ett antal hela klasser. Om någon klass i Er skola blivit uttagen att deltaga i denna klassenkät framgår detta i separat bilaga (2). Enkätundersökningen kommer att äga rum den 27-31 maj i skolan. Ett av utredningsinstitutets lokalombud kommer att ta kontakt med Er någon gång i mitten av maj. Avsikten är att ombudet därvid skall inhämta uppgifter om de uttagna elevernas namn och få anvisning om lämplig tidpunkt och lokal för enkätundersökningen. Utförligare anvisningar lämnas i bilaga. Upplysningar lämnas av aktuarie Karin Herbst, tel 08/63 05 60 ankn 197.

Vi tackar på förhand för Er värdefulla medverkan. Högaktningsfullt Statistiska centralbyråns utredningsinstitut

Utredningen rörande sexualoch samlevnadsfrågor

Edmund Rapaport Byråchef

Ragnar Lund Undervisningsråd

Följande elever har blivit uttagna i Klass Elevnummer Namn (ifylles av'rektor)

För att identifiera eleven behövs en alfabetisk förteckning över eleverna i den aktuella khssin. Den elev, som i den alfabetiska förteckningen har det ordningsnummer som angivits ovan, skal] deltaga i undersökningen. Det är mycket viktigt att just denna elev uttages. Eleven kan inte ersättas a/ någon annan. Det är också viktigt att eleven inte underrättas för långt i förväg om att han/hon stall deltaga i undersökningen. Besked bör därför ges tidigast den dag undersökningen äger rum. Meddelan det bör ske så avdramatiserat som möjligt. Det kan vara lämpligt att betona att eleven utvilts helt slumpmässigt så att han/hon inte känner sig stå i någon särställning i förhållande till sina kamrater. Enkäten avses äga rum någon av dagarna under tiden 27—31 maj 1968. De elever som blivit uttagna samlas i den lokal och vid den tidpunkt som överenskommits mellan rektor och utredningsinstitutets lokalombud. Vårt lokalombud kommer att närmare presentera undersökningen, framhålla att uppgifterna är strängt konfidentiella och övervaka ifyllandet av formuläret. Den tid son krävs kommer inte att överstiga en lektionstimme. Det är naturligtvis önskvärt att samtliga de elever, som uttagits vid skolan, besvarar enkäten vid samma tillfälle. En förutsättning för att undersökningens resultat skall kunna beaktas är att sexual- och samlevnadsundervisningen är avslutad före den 31 maj. Om undervisningen inte är avslutad vid denna tidpunkt, kan enkäten för enstaka elever uppskjutas. Rektors medverkan i denna undersökning består enligt ovanstående i att: 1. Identifiera de utvalda eleverna. 2. Anvisa lämplig tidpunkt och lokal för enkätens genomförande. 3. Underrätta eleven om att han/hon skall deltaga i undersökningen.

120 SOU 1969: 8

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Konologisk förteckning

1. Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. 3. Nordforsks miljövårdsutredning. 4. Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen för journalister.

Statens offentliga utredningar 1969

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Faktisk brottslighet bland skolbarn. [1] Bostadsrätt. [4] Utsökningstätt IX. [6] Kungörelsannonsering. [7] Kommunikationsdepartementet Ny sjöarbetstidslag. [3] Utbildningsdepartementet Om sexuallivet i Sverige. [2] Sexulkunskapen på grundskolans högstadium. [8] Civildepartementet Offentliga tjänstemäns bisysslor. [6]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

K L Beckmans Tryckerier AB 1969