Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier lärarenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen läsåret 1968-1969

O Ne,

s'ooi: ''of* National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier Lärarenkät

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1970

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

1. 2. 3. 4.

Barns utemiljö. Tryckeribolaget. C. Om stat jch kyrka. Beckman. U. Balanserad regional utveckling. Esselte. In. Reformerad lärarutbildning. Svenska Reproduktions AB U. 5 Statligt söd till fiskehamnar. Esselte. Jo. 6. Ny livsmedelsstadga m. m. Del I. Förslag cch motiv Tryckeribolaget. S. 7. Ny livsmedelsstadga m. m. Del II. Bilagor. Tryckeribolaget. S. 8. Yrkesteknsk högskoleutbildning. Svenska Reproduktions \B U. 9. Snöskotern - fordonet och föraren. Esselte. K. 10. Fria läronedel. Beckman. U. 11. FolktandvSrdens utbyggande och reglering. Beckman. S. 12. Värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde. Esselte. Fö. 13. Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och organisatioi, Svenska Reproduktions AB. I. 14. Urbaniserngen i Sverige. Bilagedel I till Balanserad regonal utveckling. Esselte. In. 15. Regionalexonomisk utveckling. Bilagedel II till Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 16. Riksdagsgrupperna • Regeringsbildningen. Norstedt & Söner. Ju. 17. Ersättare ör riksdagsledamöterna. Esselte. Ju. 18. Upphandlng av byggnader. Del 2. Administrationen. Bickman. Fi. 19. Svensk Ft-lag. Esselte. Ju. 20. Behörighet, meritvärdering, studieprognos. Specialundersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. (Utkommer senare.) 21. Vägar till högre utbildning. Esselte. U. 22. Pedagogisk utbildning och forskning. Berlingska Boktryckeiet, Lund. U. 23. Understödsföreningar. Svenska Reproduktions AB. Fi. 24. Rationell bensinhandel. Esselte. H. 25. Aspirationer, möjligheter och skattemoral. Göteborgs Offsettrycken AB, Surte. Fi. 26. Körkort o:h körkortsregistrering. Norstedt & Söner. K. 27. Allmänna val på våren? Norstedt & Söner. Ju. 28. T.anstgörhgsbetyg. Norstedt & Söner. Fi. 29. Decentralisering av statlig verksamhet. Esselte.

38. Förtrolig företagsinformation och börshandel Esselte. Fi. 39. Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier. Esselte. U.

30. Stordriftsfördelar inom industriproduktionen. Esselte. Fi. 31. Militära straff och disciplinmedel. Esselte Ju 32. Polisen i samhället. Esselte. Ju. 33. Medel fö- styrning av byggnadsverksamheten. Norstedt 4 Söner. In. 34. S/enska folkets inkomster. Esselte. In. (Utkommer senare.) 35. Hemförsälning. Göteborgs Offsettryckeri AB. Surte. Ju. 36. K lometerteskattning. Berlingska Boktryckeriet Lund. Fi. 37. D/ersyn ev vissa punktskatter. Esselte. Fi.

Anm. Om särskild tryCKOrt ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1970:39 Utbildningsdepartementet

Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier Lärarenkät rörande sexual- och samlevnadsundervisningen läsåret 1968—1969

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) Stockholm 1970

ESSELTE TRYCK STOCKHOLM 1970 ALLF 107 2 016

Kommitténs förord

Den lärarenkät om sexualundervisningen på grundskolans låg- och mellanstadier, som härmed överlämnas, utgör den sista i en serie större undersökningar, som USSU låtit genomföra. Tidigare har följande rapporter publicerats: Om sexuallivet i Sverige, SOU 1969: 2; Sexualkunskapen på grundskolans högstadium, I, Elevenkät, SOU 1969: 8; Sexualkunskapen på grundskolans högstadium, II, Lärarenkät, SOU 1969: 44; Sexualkunskapen i gymnasiet, Elevenkät: SOU 1969: 28; Konfirmandundervisning och sexualkunskap, Enkät bland konfirmations- och bibelskolelärare och motsvarande, Utbildningsdepartementets skriftserie 1969: 1, offset. Både inom och utom kommittén har under arbetets gång olika meningar uttalats om nödvändigheten och värdet av att så fylligt som skett belysa problemområdet med undersökningar. Inom kommittén har småningom den uppfattningen konsoliderats, att det material som framlagts, dels om värderingar, normer och beteenden på sexuallivets område, dels om sexualundervisningen, utgör en nödvändig utgångspunkt för en konstruktiv insats på ett område, där tyckandet varit så livligt och kunskapen så begränsad. Kommittén har stärkts i denna uppfattning av debatten om rapporterna och av det faktum att artiklar om svensk sexualundervisning numera i regel hänvisar till dem. Det bör måhända understrykas att kommittén inte lever i den föreställningen, att hela problemkomplexet allsidigt belysts genom kommitténs undersökningar. Av ekonoSOU 1970: 39

miska skäl har det varit nödvändigt att begränsa dessa både till omfånget och antalet. Att en bild av sexualundervisningen på låg- och mellanstadiet måste ingå i det basmaterial, som ett förslag skulle byggas på, stod mycket tidigt klart för kommittén, eftersom det är på detta stadium, som eleven först möter skolans sexualundervisning. Många hävdar att låg- och mellanstadiet är det allra viktigaste när det gäller sexualundervisningen i skolan. Det ingick i kommitténs planläggning att komplettera lärarenkäten med en undersökning av elevreaktioner, men av ekonomiska skäl måste denna plan överges. Enkäten har varit anförtrodd åt Statistiska Centralbyråns Utredningsinstitut. Planeringen har skett i samarbete mellan Utredningsinstitutet och kommittén, vars ledamöter är uppräknade i Bilaga 4. I kommitténs arbete har härunder deltagit småskollärare Gertrud Åberg och studierektor Lars Du Rietz, vilka utsetts till sakkunniga på förslag av Sveriges Lärarförbund. Enkäten har genomförts under ledning av avdelningsdirektören docent Bo Wärneryd i samverkan med förste aktuarien Ursula FalkengrenGrerup. På ett inledande stadium av planeringen medverkade även förste aktuarien Karin Herbst. Föreliggande rapport har utarbetats av Wärneryd och Falkengren-Grerup gemensamt. Stockholm den 1 mars 1970 På USSU:s vägnar

Ragnar Lund 3

Innehåll

Kapitel 1 Undersökningens variabler och referensram 1.1 Inledning 1.2 Sexual- och samlevnadsundervisningen enligt Läroplan för grundskolan Kapitel 2 Undersökningens uppläggning och genomförande 2.1 Om undersökningsresultatens osäkerhet 2.1.1 Felkällor 2.1.2 Precisionssynpunkter . . . . 2.1.3 Bortfallet av lärare 2.1.4 Mätsituationen 2.1.5 Mätinstrumentet 2.2 Urval och population 2.3 Insamling av primärmaterialet . . . 2.4 Resultatredovisningen 2.4.1 Allmänt Kapitel 3 Lärarutbildning och inställning till att ge sexual- och samlevnadsundervisning 3.1 Inledning 3.2 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning i samband med grundutbildningen 3.3 Deltagande i fortbildning 3.4 Inställning till att ge sexualundervisning 3.5 Bortfallets inverkan

7 7

9 9 9 9 10 10 11 11 12 13 13

15 15

15 16

Kapitel 5 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning . . 5.1 Inledning 5.2 Ansvar skola - hem 5.3 Ansvar inom skolan 5.4 Samarbete inom skolan 5.5 Sexualundervisningens sammanhang 5.6 Inom vilket ämne 5.7 Former för sexualundervisning . . 5.8 Samundervisning 5.9 Momentens förläggande 5.10 Undervisningens etiska inriktning 5.11 Användning av »runda» ord i sexualundervisning 5.12 Bortfallets inverkan

25 25 26 27 27 27 28 29 29 30 32 33 34

Kapitel 6 Sammanfattning 6.1 Allmänt 6.2 Lärarnas utbildning för och inställning till att ge sexual- och samlevnadsundervisning 6.3 översikt över bedriven undervisning 6.4 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning . . . 6.5 Totalbildens struktur

35 35

Bilaga 1 Slumpfel 2 Tabeller 3 Enkätformulär 4 Introduktionsbrev

39 40 70 87

35 36 36 37

17 19

Kapitel 4 Översikt över bedriven undervisning 20 4.1 Inledning 20 4.2 Sexualundervisning i olika årskurser 20 4.3 Undervisning om vissa moment . . 21 4.4 I sexualundervisningen utnyttjade hjälpmedel 22 4.5 Användning av handledning . . . . 22 4.6 Stämningen bland eleverna . . . . 23 4.7 Bortfallets inverkan 24 SOU 1970: 39

1 Undersökningens variabler och referensram

1.1 Inledning Föreliggande rapport gäller en enkätundersökning bland ett urval av lärare på grundskolans låg- och mellanstadium. Undersökningen är en del av det uppdrag statistiska centralbyråns utredningsinstitut har för utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). Undersökningen var ursprungligen avsedd att genomföras parallellt med den enkät som hösten 1968 gjordes med vissa lärare på grundskolans högstadium. Hur sexualundervisningen ter sig i grundskolan från lärarsynpunkt skulle därigenom ha blivit belyst för alla stadier vid samma tidpunkt. Framflyttningen av enkäten på låg- och mellanstadiet ett år till hösten 1969 innebär att dessa lärare varit i en något annan situation än högstadielärarna. Betydelsen härav kan dock icke närmare bestämmas. Uppdragsgivarens önskemål beträffande enkätens innehåll kan sammanfattas i följande punkter: a lärarnas utbildning för att bedriva sexual- och samlevnadsundervisning; b under läsåret 68/69 bedriven sexualoch samlevnadsundervisning på låg- resp mellanstadiet; c inställning till att bedriva sådan undervisning; och d åsikter om hur sexual- och samlevnadsundervisningen bör utformas. SOU 1970: 39

Utredningsinstitutet har i huvudsak svarat för planeringen och genomförandet av enkäten. Undersökningsplanens olika delar gällande urvals- och estimationsförfarande, mätteknik och resultatredovisning har underhand underställts utredningen för godkännande. Enkätformulären har genomgåtts i detalj vid gemensamt sammanträde. Genom föreliggande undersökning och den tidigare nämnda bland högstadiets lärare har lärare på samtliga grundskolans stadier haft tillfälle att ge sina synpunkter på skolans sexual- och samlevnadsundervisning. Dessutom har eleverna i åk 9 fått uttala sig om skolans sexual- och samlevnadsundervisning. Någon total utvärdering oc^ integrering av dessa undersökningars resul tat har ej ingått i institutets uppdrag för utredningen. I föreliggande rapport kommer därför endast i relativt liten utsträckning analyser som sträcker sig över alla stadier att göras. Det kan vidare påpekas att den analys lärare-elevreaktioner som kunnat göras på högstadiet ej gjorts möjlig på låg- och mellanstadiet. Det är svårt att på dessa stadier till rimliga kostnader studera elevreaktioner. En viktig fråga i utredningens arbete gäller förläggningen av sexual- och samlevnadsundervisningen på årskurser. Någon ytterligare motivering till att det är av intresse att studera även lärarna på låg- och mellanstadiet torde inte behövas. Läroplanens intentioner är att sexual- och 7

Variabler och referensram samlevnadsundervisningen i skolan i huvudsak skall skötas av lärarna själva. Föreliggande enkät är ett försök att beskriva lärarnas förutsättningar för denna roll och deras egna rollförväntningar. 1.2 Sexual- och samlevnadsundervisningen enligt Läroplan för grundskolan Utformningen av sexual- och samlevnadsundervisningen på mellan- och i synnerhet på lågstadiet är enligt nuvarande anvisningar till stor del överlämnad till den enskilde läraren. I Läroplan för grundskolan anges i studieplanerna att sexualundervisning skall ges i årskurserna 5 och 6. För årskurserna 1-4 nämns också sexualundervisning men inte i samband med bestämd årskurs utan det betonas att sådan undervisning bör ges i lämplig omfattning när det faller sig naturligt. Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning anger vilka moment som bör behandlas på låg- resp mellanstadiet.

2 könsorganens byggnad och funktion 3 pubertet 4 menstruation 5 pollutioner 6 onani 7 befruktning 8 fosterutveckling och havandeskap 9 förlossning 10 könsbestämning 11 tvillingfödsel 12 förseende För 11-13-åringar skall undervisningen dessutom omfatta upplysningar om sexuella avvikelser. Varken läroplanen eller handledningen anger i vilken årskurs de olika momenten skall tas upp. Detta beror alltså i huvudsak på den enskilde läraren. Enligt handledningen skall emellertid menstruation ha behandlats senast i årskurs 5.

Enligt läroplanen bör eleverna på lågstadiet undervisas om enklare samlevnadsregler under lektioner i såväl kristendomssom hembygdskunskap. Under de sistnämnda lektionerna skall även sexualundervisning ges i för eleverna naturliga sammanhang. I övrigt hänvisas till handledningen i sexualundervisning. På mellanstadiet bör enligt läroplanen sexual- och samlevnadsundervisningen främst ges i samband med ämnet naturkunskap. I läroplanen framhålles att sådan undervisning också bör ges i ämnena kristendoms- och samhällskunskap. I Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning specificeras vilka moment som skall ingå i sexualundervisningen. Följande moment anges för I Lågstadiet: 1 skillnaden mellan könen 2 barnens tillkomst och utveckling intill födelsen 3 födelsen 4 barnens beroende av modern, fadern och hemmet II 11-13-åringar (mellanstadiet): 1 olikheter mellan könen 8

SOU 1970: 39

2 Undersökningens

2.1 Om undersökningsresuliaiens

osäkerhet

2.1.1 Felkällor Undersökningens resultat skall redovisas som en serie skattningar i de variabler som omnämnts i föregående kapitel. Dessa skattningar har formen av procenttal som anger hur stor andel av lärarna på vardera stadiet och inom vissa kategorier som är beskaffade på visst sätt. Varje sådan skattning, som innebär ett uttalande om hur det förhåller sig i de populationer ur vilka de studerade urvalen dragits, är behäftad med ett visst fel, vars storlek endast delvis kan kontrolleras och kvantitativt bestämmas. Felet innebär att skattningen avviker från det populationsvärde som skattas, det värde som vi vill betrakta som det sanna värdet eller det i någon mening bästa värdet. Till storleken och riktningen av skattningens fel bidrar ett antal olika felkällor. Dessa felkällor skall närmast diskuteras och deras bidrag till felet värderas. Liksom i tidigare rapporter skall felkällorna hänföras till sex grupper gällande: 1 undertäckning; 2 urval och estimation; 3 bortfall; 4 mätsituation; 5 mätinstrument; och 6 bearbetning. En del av de problem som är aktuella här har diskuterats i tidigare rapporter, speciellt i lärarenkäten på högstadiet (SOU 1969: 44, sid 15-19). Men därigenom att SOU 1970: 39

xiing och genomförande

varje undersökning har sina speciella problem och kräver nya ställningstaganden. måste även här en genomgång av felkällorna göras. Undertäckning avser det fel som uppkommer genom att urvalsramen ej helt täcker den population man vill studera, dvs vissa delar av populationen får aldrig chans att inkluderas i urvalet. Ett undertäckningsfel föreligger, dess karaktär torde framgå av avsnitt 2.2. Övriga felkällor skall kommenteras nedan. 2.1.2 Precisionssynpunkter Storleken av det fel som beror på att ett urval utnyttjas för att skatta förhållanden i populationen påverkas av storleken av det urval som görs. Nu framställs skattningar inte enbart på grundval av hela urvalen. utan också på grundval av delar av dem. Dvs vi är intresserade av att studera förhållandena bland olika kategorier lärare. jämföra äldre med yngre, manliga med kvinnliga, osv. När urvalets storlek skall bestämmas måste hänsyn tas till önskemålen om sådana särredovisningar, så att erforderlig precision erhålles i de olika redovisningsgrupperna. Omvänt gäller att med givna precisionskrav och en given urvalsstorlek är de möjliga särredovisningarna för delurval också givna. Med hänsyn till de önskemål om särredovisningar som förelegat och med hänsyn till ekonomiska resurser, har lämplig urvalsstorlek ansetts vara ca 7009

Precisionssynpunkter 800 lärare på vardera stadiet. Varje från urvalen erhållen skattning av ett procenttal i populationerna antas ha en viss slumpfördelning, genererad av samtliga ovan nämnda felkällor. Slumpvariationens storlek i denna fördelning skattas av standardavvikelsen, definierad som kvadratroten ur skattningens varians. För skattning av den okända standardavvikelsens storlek anses den för obundet slumpmässigt urval gällande formeln

i /—-

. där p = pro-

V n cent individer av viss beskaffenhet, q = 1 0 0 - p och n = urvalsstorlek, vara en tillräckligt god approximation. I bilagan återfinnes en tabell över standardavvikelsens storlek vid olika urvalsstorlekar och vid olika procenttal p, baserad på denna formel. Vi anger precisionen för ett visst procenttal som ± 2 x standardavvikelsen, skattad på ovan angivet sätt. Därigenom erhålles ett konfidensintervall innanför vilket det skattade populationsvärdet ligger med 95 procents sannolikhet. Precisionen för ett p = 50 %, baserat på en redovisningsgrupp av storleken 500 blir 50 ± 2 x 2,24 = 5 0 ± 4,5. Konfidensintervallet för det okända procenttalet i motsvarande grupp i populationen blir 45,5-54,5. För mindre redovisningsgrupper blir precisionen mindre, dvs slumpfelet större och därmed intervallet större. Om emellertid medelvärdet i slumpfördelningen ej överensstämmer med motsvarande populationsvärde föreligger ett systematiskt fel, vilket minskar sannolikheten för att intervallet omsluter populationsvärdet. Systematiska fel kan härröra från flera av de tidigare nämnda felkällorna. Undertäckningen har redan nämnts. Urvals- och est imationsförfärande torde däremot inte leda till någon bias.

att svar utelämnats på vissa frågor. I tabellmaterialet redovisas det partiella bortfallet under rubriken »uppgift saknas». Storleken av detta gör emellertid att det kan försummas. Om individbortfallet består av annorlunda beskaffade lärare än de som svarat ger det emellertid upphov till ett systematiskt fel. Om vi gör vissa antaganden om hur de skiljer sig åt i undersökningens variabler kan vi dock få ett mått på bortfallets snedvridande effekt på skattningarna. Denna effekt beror givetvis förutom av skillnader mellan bortfalls- och svarsindivider av bortfallets relativa storlek. Enkätens resultat skall redovisas i tre kapitel, gällande lärarnas utbildning för och inställning till att ge sexualundervisning, bedriven undervisning samt åsikter om sexualundervisningens lämpliga utformning. Det ligger nära till hands att anta att i bortfallet är utbildningen genomsnittligt sämre och inställningen till att ge undervisning mer negativ, färre har bedrivit sådan undervisning och slutligen att man i högre grad vill skjuta ifrån sig ansvaret för att ge sådan undervisning. Effekten av sådana antaganden skall prövas i de tre följande kapitlen. Vi skall då för några undersökningsvariabler anta att om X % bland svarsindividerna tillhör den eller de kategorier som i någon mening kan betraktas som pekande på en negativ inställning till sexual- och samlevnadsundervisning, så är motsvarande andel i bortfallet 2 X %, med den givna begränsningen 1 0 0 % . Detta gäller dock endast estimat avseende hela urvalen. Vissa variationer i bortfallsandel föreligger mellan olika kategorier av lärare. Av avsnitt 2.3 framgår att så är fallet för lärare i olika åldersgrupper i viss mån och i hög grad för lärare klassificerade efter olika orttyper. I princip kan liknande resonemang som ovan föras och liknande beräkningar göras för alla de olika kategorier av lärare där bortfallsandelen är känd.

2.1.3 Bortfallet av lärare Här avses individbortfallet, dvs lärare som ej alls besvarat enkäten. Även ett s k partiellt bortfall föreligger dock, innebärande 10

2.1.4 Mätsituationen En postenkät innebär en mätsituation utom undersökningsledningens kontroll. Detta SOU 1970: 39

Urval och skapar en viss osäkerhet ifråga om de angivna svarens giltighet. I vilken utsträckning kommunikation om enkätens frågeställningar förekommit kan ej avgöras. Jämförande studier av postenkäter och personliga intervjuer har emellertid pekat på vissa fördelar hos postenkäten. I vissa känsliga frågeställningar kan en mätsituation med en intervjuare närvarande vara mindre gynnsam än den (vill man hoppas) avskilda och privata situation som föreligger vid besvarandet av en enkät.

2.1.5 Mätinstrumentet Genom framflyttningen ett år av enkätens genomförande kunde erfarenheter från enkäten bland högstadiets lärare utnyttjas. Genom de synpunkter och kommentarer högstadielärarna lämnat kunde en del oklarheter i de frågeställningar som var gemensamma för alla enkäterna rättas till. Detta betyder dock inte att utformningen av enkätformulären på låg- och mellanstadierna fungerat helt invändningsfritt. Postenkätmetoden innebär i sig en betydande stelhet, i ännu högre grad än den standardiserade intervjun. Den negativa verkan härav beror naturligtvis av vilka frågeställningar som tas upp. Det måste då konstateras att frågor om sexual- och samlevnadsundervisning är besvärliga att handskas med i ett enkätformulär, genom de svårigheter som föreligger att entydigt och någorlunda kortfattat avgränsa själva begreppet sexual- och samlevnadsundervisning. I grunden finns två sätt att angripa detta mätproblem. Det ena innebär att ange regler, mot vilka verkligheten (bedriven undervisning) kan granskas och accepteras som fallande inom begreppet eller förkastas. Man kan t ex då anknyta till de möjliga funktioner hos sexual- och samlevnadsundervisningen som diskuterats i tidigare undersökningar (lära ut hur människokroppen fungerar, verka »olycksförebyggande», verka problem- och spänningslösande, verka socialiserande och verka etiskt fostrande). Det blir då läraren som får avgöra om de kriterier som reglerna innehåller är uppfyllda eller ej. Den SOU 1970:39

population

andra möjligheten är att konkretisera den avsedda innebörden av begreppet med exempel, dvs ge en i princip uttömmande exempelsamling. I praktiken får vi av flera skäl tillgripa en kompromiss mellan dessa angreppssätt. Utrymmet i enkätformuläret är i allmänhet begränsat och vidare gäller att vi har behov att i någon mån kunna kontrollera hur regler uppfattats, vilket endast kan ske genom konkreta exempel. Förprövning av mätinstrumentet ger i allmänhet kunskap om i vilken utsträckning den valda utformningen fungerar. Enkätformulären har på prov ifyllts av en grupp lärare på både låg- och mellanstadiet. Detta gav värdefulla tips för den slutliga utformningen av enkätformulären. Kommentarer till enskilda frågor kommer där så anses motiverat att ges i senare kapitel i anslutning till redovisningen av resultat.

2.2 Urval och

population

Utredningens betänkande rörande sexualundervisningen på låg- och mellanstadiet skall gälla den snart helt genomförda grundskolan. För att de inhämtade uppgifterna skall vara av intresse för utredningen bör dessa grundas på erfarenheter av en inte alltför avlägsen undervisning i grundskolan. Undersökningspopulationen har bestämts efter dessa kriterier. I urvalet ingår därför lärare på grundskolans låg- resp mellanstadium, som under något eller några av läsåren 66/67, 67/68 eller 68/69 haft full tjänst under ett helt läsår. Lärare som undervisat i specialklasser ingår inte. Det föreligger inte någon central förteckning över lärare som undervisar på grundskolans låg- och mellanstadium. I den tidigare genomförda lärarenkäten på högstadiet upprättades en urvalsram genom att rektorerna i varje skola med högstadium tillfrågades om antalet berörda lärare i deras skolor. Ett liknande förfaringssätt för lärare på låg- och mellanstadiet hade blivit för tids- och kostnadskrävande eftersom antalet skolor med dessa stadier är avsevärt fler. Därför valdes en annan möjlighet. 11

Insamling av

primärmaterialet

I Sveriges Lärarförbund måste medlem- lösenkuvert. Om försändelsen returnerades marna vara lärare eller skolledare, som p g a att adressaten inte fanns på uppgiven genomgått lärarutbildning och som innehar adress inhämtades med hjälp av personnumanställning inom skolväsendet eller som avret den nya adressen. Därefter skickades gått med pension från sådan anställning. påminnelser den 18.9, 25.9 och 2.10. SvarsÄven lärarkandidater kan erhålla medlemkuvertet i den andra påminnelsen var franskap. Enligt uppgift från lärarförbundet är kerat med syfte att höja svarsfrekvensen. organisationsprocenten ca 95 % för både Efter de tre påminnelsebreven återstod små- och folkskollärare. Lärarförbundets totalt 170 obesvarade formulär. Dessa läregister över små- och folkskollärare berare kontaktades per telefon av utredningsdömdes som godtagbart för undersökninginstitutets lokalombud. ens syfte, och man beslöt att använda detta. Lokalombuden skulle i första hand be När man använder detta register måste intervjupersonen att snarast besvara och man vara medveten om att det kan finnas sända in formuläret. Denna form av bortbrister i det. De lärare som inte är medlemfallsuppföljning användes eftersom en del mar kan vara en speciell kategori som alltså av enkätformulärets frågor bedömdes som blir underrepresenterad i uravlet. T ex kan svåra att besvara vid en telefonintervju. Om nyutexaminerade lärare och de med mindre intervjupersonen kunde ta fram formuläret fast anställning vara medlemmar i lägre utaccepterades det att lokalombudet genomsträckning. förde intervjun per telefon. Urvalsförfarandet innebär ett systemaSammanlagt utsändes 1 741 formulär. Antiskt urval ur Lärarförbundets register, som tal besvarade formulär och bortfallets storomfattar 14 280 medlemmar på lågstadiet lek på de både stadierna framgår av samoch 13 275 på mellanstadiet. I dimensionemanställningen nedan: ringen av brutto urvalet togs hänsyn till att ett visst antal lärare senare skulle visa sig ej LågMellanuppfylla kriterierna för tillhörighet till postadiet stadiet Summa pulationen. Det var dock ej möjligt att göra 856 885 1 741 någon någorlunda säker gissning av antalet. Bruttourval Tillhör ej populaSom tidigare nämnts var lärarenkäten på tionen 125 183 308 Nettourval 731 702 1 433 låg- och mellanstadiet planerad att äga rum Bortfall 54 39 93 under hösten 1968. Urvalet färdigställdes Besvarade formulär 677 663 1 340 också under denna tid, vilket medför vissa komplikationer, när det nu används ett år De lärare som inte ingår i populationen senare. Lärarförbundets register över medär sådana som enligt egen uppgift inte har lemmarna uppdateras en gång per år under undervisat på det givna stadiet under något fjärde kvartalet. Urvalet drogs före uppdaav de senaste tre läsåren. Undervisningen teringen 1968 och utgör alltså uppgifter om skulle gälla minst ett helt läsår i grundskomedlemmarna från sista kvartalet 1967. lan och med full tjänst. De lärare som unAdresserna i urvalet var därför till större der denna tid undervisat i special klasser indel än vanligt inaktuella och en relativt stor går inte heller. andel av lärarna kunde förväntas utgå ur Bortfallet uppgår till 7,4 % för lågstadiet urvalet p g a att de inte uppfyllde kravet på och 5,6 % för mellanstadiet. Bortfallets föratt ha undervisat under de tre senaste läsdelning på olika orsaker framgår av den enåren. spaltiga tabellen s 13. I gruppen »ej inkomna formulär» ingår ett fåtal intervjupersoner som ej anträffats 2.3 Insamling av primärmaterialet vid bortfallsuppföljningen. Övriga lärare Enkäten sändes ut den 8 september. Förhar sagt att de själva skulle fylla i och återsändelsen innehöll formulär, följebrev och sänJa formuläret men har ej gjort detta. 12

SOU 1970: 39

Resultatredovisningen Mellanstadiet

Lågstadiet Bakgrundsvariabel Kön Ålder Orttyp

1%'

antal

I0/.1

19 19 16

6,3 6,3 12,9

17 22 8 16 15

5,8 5,4 4,0 5,2 7,7

9,7

12,1

9,6

7,4

7 16 54

5,6 5,6 7,4

2 11 39

1,9 3,4 5,6

antal

Kategori Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Städer mer mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

I % av hela antalet i redovisningsgruppen i urvalet. Ovan ges en sammanställning av bortfallets fördelning på kön, ålder och orttyp redovisat efter stadium.

Orsak

Lågstadiet

Mellanstadiet Summa

1 2 3 8 2

4 3 3 2 3

5 5 6 10 5

34 4

20 4

54 8

maskin typ IBM 360/75 enligt ett av utredningsinstitutets standardprogram.

2.4 Resultatredovisningen

2.4.1 Allmänt Avlidna Vägran Adress okänd Utomlands Pensionerad Ej inkomna formulär övrigt

För båda stadierna gäller att bortfallet är störst bland de äldsta lärarna samt i de största städerna. De inkomna formulären granskades och kompletterande kodning utfördes. I de fall uppgifter saknades beträffande civilstånd, anställningsform, sexualundervisning läsåret 68/69 och årskurs som läraren undervisat i kontaktades intervjupersonen för kompletterande upplysningar. Om tre eller flera frågor i ett formulär var obesvarade återsändes också formuläret till intervjupersonen. Kompletteringen kunde inte drivas så långt att samtliga formulär blev fullständigt besvarade. Materialet stansades och kontrollstansades. Ytterligare kontroller av materialet skedde medelst EDB enligt ett standardprogram för logiska kontroller. Tabellframställningen skedde på en EDBSOU 1970: 39

Resultaten redovisas parallellt för låg- och mellanstadiets lärare. För alla enkla fördelningar på undersökningsvariabler redovisas i rapportens textdel enbart den på hela urvalet baserade procentuella fördelningen. Särredovisningarna på kön, ålder osv återfinnes i tabellbilagan (tabellerna 2.1-2.6). I de fall skillnader synes föreligga kommenteras dessa i textdelen. Resultatens precision har tidigare diskuterats. De där presenterade slumpfelen anger den osäkerhet som enskilda procenttal är behäftade med och används vid uttalanden om populationsvärden. Resultatredovisningen innebär emellertid i hög grad också jämförelser mellan procenttal gällande för olika kategorier av lärare. Härvid behövs hjälpmedel för att fastställa om skillnader föreligger eller ej. Statistisk signifikansprövning är ett sådant hjälpmedel. Medelst chi2test har prövats om iakttagna skillnader mellan två eller flera kategorier av lärare sannolikt kunnat hänföras till slumpens verkningar. Chi 2 -värdenas storlek och antalet frihetsgrader de baseras på kommer ej att redovisas utan endast ett uttalande om signifikans 13

Resultatredovisningen föreligger eller ej. Genomgående gäller då 5 %:s risknivå. Om signifikans föreligger anses de iakttagna skillnaderna vara så stora att de ej kan betraktas som resultat av slumpens verkningar. Beträffande beräkningarna som skett i samband med tabellframställningen, gäller att sammanslagningar av närliggande kategorier skett där så erfordrats för att ernå tillräckligt stora teoretiska frekvenser. Vidare gäller att uteslutning av kategorin »uppgift saknas», som genomgående utgör en låg andel, skett i en del fall där sammanslagning med andra kategorier ej ansetts motiverat. Jämförelserna mellan låg- och mellanstadielärarna bygger på ett direkt test för skillnaden mellan två procenttal, som motsvarar chi2-testet då endast två kategorier jämföres. Även här är risknivån 5 % . Särredovisningen av resultat sker i huvudsak efter sex kriterier, nämligen kön (på mellanstadiet), ålder, civilstånd och orttyp samt i vissa fall årskurs och lärarnas egen utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning. I tabellbilagan återfinns en redovisning av de fyra första variablernas inbördes samband, vilket i en del fall torde vara av värde att känna till vid tolkningen av resultat.

14 SOU 1970: 39

3 Lärarutbildning och inställning till att ge sexualoch samlevnadsundervisning

3.1 Inledning Lärarnas utbildning belyses i enkätformuläret ifråga om två olika aspekter. Dels efterfrågas deras utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning i samband med den grundläggande lärarutbildningen, dels deras vidareutbildning för undervisning i sexualoch samlevnadsfrågor. Lärarnas utbildning är av intresse både som en ren beskrivning av vilka förutsättningar lärarkåren har att bedriva sexualundervisning och som ett sätt att statistiskt förklara variationer i bedriven undervisning, åsikter om lämplig utformning osv. Följande frågor rörande utbildningen ingår i enkätformulären (beträffande frågornas formulering hänvisas till de i bilagan återgivna formulären): a utbildning i sexual- och samlevnadsfrågor i samband med lärarutbildningen (fråga 7); b omdöme om undervisningen (fråga 8); c vidareutbildning i sexual- och samlevnadsfrågor (fråga 9). Utbildningsvariablerna redovisas efter tidigare beskrivna bakgrundsdata, dvs kön, ålder, civilstånd och orttyp. Vidare behandlar detta kapitel lärarnas inställning till att ge sexualundervisning. De frågor som ställs om detta kommer naturligtvis att te sig olika för olika lärare. Dessa har skilda erfarenheter av att ge sexualundervisning. Två huvudkategorier kan urskiljas, nämligen lärare som någon gång gett SOU 1970: 39

gett sexualundervisning. Svaren från den första kategorin grundar sig således på uppsexualundervisning och lärare som aldrig levelsen av att ha undervisat medan de för den sistnämnda kategorin är förmodanden om hur det skulle vara att ge sexualundervisning. Lärarnas inställning mäts genom följande frågor (siffrorna inom parentes hänför sig till frågenumreringen i enkätformulären. L avser lågstadieformuläret och M mellanstadieformuläret): a intresse för uppgiften att meddela sexualundervisning (fråga 26 L och 24 M); och b svårighetsgraden i att meddela sådan undervisning. Här berörs också vilka moment som är eller skulle vara besvärliga att undervisa om (frågorna 27-29 L och 2 5 27 M). Dessa variabler redovisas med uppdelning efter bakgrundsdata. Speciellt är det här av intresse att se vilket samband som finns med utbildningsvariablerna. 3.2 Utbildning för sexual- och samlevnadsundervisning i samband med grundutbildningen Av i urvalet ingående lärare har 2 på vardera stadiet uppgivit att de saknar lärarutbildning. För övrigt gäller följande (i % av 677 resp 663; se tab s 16 överst). Således har 60 % av lärarna på lågstadiet och 65 % av lärarna på mellanstadiet fått undervisning. Endast en mindre andel har 15

Utbildning och

fortbildning Har man under sin lärarutbildning erhållit undervisning i sexualkunskap ocn samlevnadsfrågor? UtbildUtbildning exkl. ning inkl. Saknar Ingen undervisundervislärarutbildningsmeningsmeMinns utbildUppgift ning todik todik ning ej saknas

Stadium Låg Mellan

31 28

34 38

26 27

dock fått lära sig undervisningsmetodik på detta område. Av tabellerna 3.1 och 3.2 framgår att betydande skillnader föreligger mellan lärare i olika åldersgrupper. Av lärarna i yngsta åldersgruppen har 3/4 fått utbildning i sexual- och samlevnadsundervisning och större delen av dessa också i undervisningsmetodik. De äldsta lärarna däremot, 45 år och över, har i relativt liten utsträckning fått lära sig undervisningsmetodik på detta område. Dessa åldersskillnader torde hänga ihop med tidpunkten för utbildningen. Lärarutbildningen kan antas ha förändrats med åren, så att just utbildningen för sexual- och samlevnadsundervisning fått större plats. I övrigt föreligger inte några anmärkningsvärda skillnader mellan olika lärarkategorier. En stor del av de lärare som uppgivit sig Anser man att innehållet i den undervisning som givits gav tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor? Stadium

Ja

Nej

Låg Mellan

21 17

74 76

Stadium Låg Mellan 16

Vet ej, uppgift saknas

ha fått utbildning har betecknat denna som otillräcklig (i % av 404 resp 428): Dessa svar kan jämföras med den uppfattning lärarna på högstadiet visat sig ha. En påtaglig likhet i uppfattning föreligger. Tabellerna 3.3 och 3.4 redovisar uppfattningen inom olika lärarkategorier. För lågstadielärarna kan här konstateras en skillnad mellan olika åldersgrupper, så att de äldsta lärarna i högre grad än de yngre anser den undervisning de fått otillräcklig. Samma tendens föreligger bland mellanstadielärarna, dock svagare och ej statistiskt signifikant.

3.3 Deltagande

i

fortbildning

Omkring 2/3 av lärarna har ej gått igenom någon form av fortbildning (i % av 677 resp 663; se tab längst ned). Endast ett fåtal lärare har deltagit i fortbildningskurser, medan ungefär 1/4 har deltagit i studiedagar. För båda stadiernas lärare föreligger här betydande skillnader mellan åldersgrupper (tabellerna 3.5 och 3.6). De äldre lärarnas ogynnsamma situation ifråga om grundutbildningen motverkas således av ett betydligt större deltagande i fortbildningen. Omkring 70 % av lärarna över 45 år på båda stadierna har deltagit, mot mindre än 10 % av de yngsta

Har man någon gång deltagit i fortbildningskurs och/eller studiedag som helt eller delvis agnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor? Både i fortbildningsEndast i kurs och fortbildEndast i Uppgift studiedag ningskurs studiedag Ingendera Minns ej saknas 25 28

69 64 SOU 1970: 39

Intresse och svårighetsgrad

Stadium

Anser man det vara en intressant uppgift att meddela sexualundervisning? Ja Ja Inte Inte Vet Uppgift saknas ej särskilt mycket ganska alls

Låg Mellan

17 22

38 42

lärarna. Detta större deltagande beror naturligtvis av studiedagarnas obligatoriska karaktär. Ju äldre man är, och därmed i stort sett ju fler tjänsteår man har, desto större är chansen att man deltagit i studiedagar. 3.4 Inställning till alt ge

sexualundervisning

De frågor som använts för att belysa lärarnas inställning innebär en viss förenkling av situationen. »Intressant uppgift» kan ha olika innebörd för olika lärare. Riktigt vilken sammanvägning av olika faktorer som ligger bakom lärarnas svar vet vi inte. Även med denna oklarhet torde likväl variationer nellan lärarkategorier kunna vara av inresse. Bland de biologilärare på högstadiet som gett sexualundervisning i åk 9 läsåret 67/68, vilket nästan samtliga gjort, ansåg över hälften att det var en mycket intressant uppgift att meddela sexualundervisning. En betydligt lägre andel ger detta svar på lågoch mellanstadiet (i % av 677 resp 663). Det är dock på lågstadiet mer än hälften och på mellanstadiet ca 2/3 som finner uppgiften ganska eller mycket intressant. (Se tab överst.) Intresset är betydligt större bland yngre än bland äldre lärare (tabellerna 3.7 och 3.8). Sålunda uppger på lågstadiet 7 0 % av de yngsta lärarna att de är mycket eller ganska intresserade, mot 30 % av de äldsta. Samma tendens finns bland mellanstadielärarna, 76 % av de yngsta är intresserade mot 50 % av de äldsta. Någon skillnad mellan manliga och kvinnliga mellanstadielärare föreligger ej beträffande intresse för detta slag av undervisning. Däremot framträder på mellanstadiet skillnader för orttyp. Detta gäller dock i första hand för svarskategorin »mycket inSOU 1970: 39 2—014257

36 30 tressant». Intresset i denna bemärkelse är störst bland lärare i storstäder (34 %) och minst bland lärare i kategorin övriga kommuner (16 % ) . Slutligen kan här den egna utbildningens betydelse studeras. På både låg- och mellanstadiet är andelen intresserade lärare större bland dem som erhållit utbildning i sexualoch samlevnadsundervisning i samband med grundutbildningen än bland övriga lärare (61 % mot 47 % på lågstadiet, 69 % mot 51 % på mellanstadiet). I kategorin lärare med utbildning ingår då både sådana som fått utbildning inkl undervisningsmetodik och sådana som ej lärt undervisningsmetodik. Nu finns, som tidigare visats, ett samband mellan ålder och utbildning för sexualoch samlevnadsundervisning. Vid samtidig uppdelning på dessa variabler erhålles följande (% som finner uppgiften att ge sexualundervisning mycket eller ganska intressant):

utbild- Under 31—45 Över 7 ning 31 år år 45 år * Lågstadiet Mellanstadiet

Ja Nej Ja Nej

73 56 79 69

51 51 66 57

34 29 52 52

Det kan konstateras att åldersvariationerna i stort sett finns kvar, oberoende av utbildning. För utbildning däremot gäller att skillnaderna mellan utbildade och ej utbildade i huvudsak finns bland de yngsta lärarna. Detta gäller i första hand på lågstadiet. För upplevd svårighetsgrad erhålles (i % av 677 resp 663): Drygt 1/3 av lärarna finner undervisningen svår. Knappt 2/3 finner den inte svår. 17

Intresse och svårighetsgrad Anser man det vara svårt att meddela sexualundervisning? Stadium

Ja mycket

Ja ganska

Inte särskilt

Inte alls

Vet ej

Uppgift saknas

Låg Mellan

6 6

31 28

43 43

18 22

1 1

1 1

Jämfört med biologilärarna i åk 9 har lärarna på låg- och mellanstadiet en högre andel som upplever sexualundervisningen som generellt svår. 13 % av biologilärarna i åk 9 ansåg undervisningen vara mycket eller ganska svår, mot 37 % på lågstadiet och 34 % på mellanstadiet. Vissa åldersvariationer föreligger (tabellerna 3.9 och 3.10). Detta gäller speciellt lågstadiet där 49 % av de äldsta lärarna anser undervisningen svår mot 32 % av de yngsta. Samma tendens. men försvagad, återfinns på mellanstadiet, där av de äldsta lärarna 38 % anser undervisningen svår mot 30 % av de yngsta. Uttalat intresse för uppgiften att ge sexualundervisning torde i huvudsak kunna tolkas som en positiv orientering mot uppgiften. Uttalanden om att uppgiften är svår behöver inte innebära en negativ orientering mot uppgiften, utan torde i huvudsak kunna tolkas som beroende på osäkerhet om hur uppgiften bäst löses. Det kan för övrigt noteras att bland biologilärare i åk 9 var sambandet mellan ålder och upplevd svårighetsgrad det motsatta, dvs de äldsta lärarna angav minst svårigheter. Bland mellanstadielärarna finns skillnader mellan män och kvinnor, 27 % av de manliga lärarna finner uppgiften svår, mot 38 % av de kvinnliga. Lärare som fått utbildning i att ge sexualundervisning i samband med sin grundutbildning tycks i något mindre grad finna uppgiften svår än övriga lärare. Tendensen finns på både låg- och mellanstadiet men når signifikans endast i det senare fallet. Vid samtidig redovisning på ålder och utbildning för sexualundervisning erhålles (% som finner uppgiften att ge sexualundervisning mycket eller ganska svår): Åldersvariationerna står i stort sett kvar. På lågstadiet finns vidare tendenser i fråga 18

Egen ut bild- Under 31—45 Över ning 31 år år 45 år Lågstadiet Mellanstadiet

Ja Nej Ja Nej

30 37 31 31

37 38 31 40

45 54 36 38

om utbildningsvariabeln kvar i två av de tre ålderskategorierna. Ovanstående gällde upplevelsen generellt av att ge sexualundervisning. Lärarna har även tillfrågats om det är några särskilda moment som vållar besvär (i % av 677 resp 663):

Stadium

Anser man att något eller några moment1 är särskilt besvärliga att undervisa om? Uppgift Ja Nej Vet ej saknas

Låg 51 30 18 1 Mellan 47 43 9 1 1 Enligt förteckning som framgår av avsnitt 5. De lärare som angett besvärliga moment har på lågstadiet i genomsnitt omnämnt 4 sådana och på mellanstadiet i genomsnitt 2,5 (tabellerna 3.11 och 3.12). Lågstadielärarna har ur listan över 11 moment främst valt självtillfredsställelse, sexuella avvikelser och samlag. Samma tre moment väljs av mellanstadielärarna, men i ordningen sexuella avvikelser, samlag och självtillfredsställelse. Skillnaderna kan sammanhänga med att fler av momenten av lågstadielärarna inte anses ingå på deras stadium. 3.5 Bortfallets

inverkan

Bortfallets inverkan skall redovisas för tre variabler, nämligen deltagande i fortbildSOU1970:39

Bortfallets

inverkan

% som ej deltagit i någon fortbildning

% som finner uppgiften att ge sexualundervisning inte särskilt eller inte alls intressant

% som finner uppgiften att ge sexualundervisning mycket eller ganska svår

Lågstadiet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

31 33

41 44

37 40

Mellanstadiet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

28 30

33 35

34 36

ning, intresse för uppgiften och upplevd svårighetsgrad. Beräkningarna bygger på antagandet att om X % bland de lärare som besvarat enkäten är beskaffade på visst sätt, så är motsvarande andel i bortfallet 2 X % (med den givna begränsningen 100 %). Följande värden erhålles (se tab överst). Det gjorda bortfallsantagandet medför som mest en höjning med 3 procentenheter av skattningen utan hänsyn till bortfall.

SOU 1970: 39

4 Översikt över bedriven undervisning

4.1 Inledning De frågor som ställts om bedriven sexualundervisning gäller följande: a erfarenhet av sexualundervisning (fråga 5); b undervisningens innehåll. Gäller huruvida fem för stadierna delvis lika moment tagits upp till behandling i undervisningen (fråga 22 L och 20 M); c i undervisningen använda hjälpmedel (fråga 23 L och 21 M); d stämningen bland eleverna under sexualundervisningen (fråga 25 L och 23 M); och e som bakgrund till ovannämnda aspekter frågas om lektionsexemplen i SÖs handledning i sexualkunskap har följts eller använts (fråga 24 L och 22 M). Frågorna under b—e ovan avser sexualundervisning bedriven under läsåret 68/69 och besvaras således endast av en del av de utvalda lärarna, nämligen sådana som haft full tjänst under hela detta läsår och vidare uppger sig ha givit sådan undervisning under läsåret (512 lärare på lågstadiet, 412 på mellanstadiet). De moment, som skall beskriva en del av den bedrivna sexualundervisningen (se b ovan) ligger till stor del utanför vad handledningen direkt anger skall behandlas på stadiet ifråga. Frågan vill belysa, om det i praktiken liksom i diskussionerna finns lärare som förlägger vissa moment till tidi20

gare årskurser eller stadier än handledningen föreslagit. Variationen i svaren på dessa frågor kommer att redovisas efter ett antal bakgrundsvariabler och efter den årskurs läraren undervisat i. 4.2 Sexualundervisning

i olika årskurser

Först skall förekomsten av sexualundervisning i olika årskurser behandlas. Begreppet sexualundervisning används då i vid bemärkelse. I enkätfrågan har angetts att även samlevnadsfrågor inbegripes. För mellanstadiet inbegripes även menstruation. Frågan avser undervisning som givits under läsåret 68/69, eller tidigare. Med den avgränsningen fås resultatet att praktiskt taget alla lärare gett något som de själva rubricerar som sexualundervisning någon gång, nämligen 99 % på lågstadiet och 98 % på mellanstadiet. Om man emellertid begränsar sig till lärare som varit i (full) tjänst läsåret 68/69 (och som inte haft b- eller B-klasser) finner man att på lågstadiet 85 % av lärarna givit sexualundervisning under läsåret och på mellanstadiet 75 %. Här är det dock väsentligt att studera fördelningen på årskurser (tabellerna 4.1 och 4.2). Sexualundervisningen har hög frekvens i åk 1 och 2, över 90 %, sjunker sedan i åk 3 och 4, till 50 % i den senare, stiger sedan i åk 5 och 6, till 97 % i den senare. Detta bör ses i belysning av att handledningen SOU 1970: 39

Undervisning om vissa moment

Lågstadiet Moment Sexualanatomi Könsmognad inkl. menstruation Samlag Preventivmedel Etiska aspekter på det sexuella beteendet

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Uppgift Mycket Något Inte alls saknas 5 1

79 15 52 7

14 81 44 90

2 3 3 3

förlägger tyngdpunkterna i början av lågstadiet och slutet av mellanstadiet. 4.3 Undervisning om vissa moment Enkäterna med lärare på grundskolans lågoch mellanstadium har avsett att endast i mycket begränsad utsträckning försöka kartlägga den sexualundervisning som bedrivits. Då det tillgängliga utrymmet för enkätfrågor, avgränsat av undersökningens resurser, fördelats på frågeområden, har åsikterna om sexualundervisningens utformning fått komma i första hand. Utrymme har dock funnits för att fråga om undervisningen beträffande fem moment, som delvis går utanför vad handledningen rekommenderar. På lågstadiet har undervisning om dessa moment förekommit i följande utsträckning (i % av 512; se tab överst). Momenten kan förefalla mindre aktuella på lågstadiet. Direkt berör endast det första momentet eleverna själva. Om man emellertid ser sexualundervisningen som en integrerad del av skolans undervisning, med en stegvis fördjupning av undervisningsstoffet, kan man hävda att det är viktigt att även frågor av ovanstående karaktär tas upp för

Mellanstadiet Moment Samlag Preventivmedel Könssjukdomar Sexuella avvikelser Etiska aspekter på det sexuella beteendet SOU 1970: 39

att lägga grunden för senare sexualundervisning. En ökad förståelse för omgivningens problem t ex i familjen, kan också tjäna som motivering för vissa moments behandling på tidigt stadium. De fem momenten redovisas efter bakgrundsvariablerna i tabell 4.3^1.7. Den utsträckning i vilken momenten behandlats är signifikant olika endast fcr olika ålderskategorier. Detta gäller för momenten sexualanatomi och samlag, men även för övriga moment finns tendensen att de yngre lärarna i större utsträckning behandlat momenten. Med den motivering som ovan anförts för att momenten efterfrågats i enkäten, blir det av vikt att se vilka skillnader som föreligger mellan olika årskurser. Några sådana synes inte föreligga på lågstadiet. Lärarna på mellanstadiet har fått ta ställning till delvis andra moment (i % av 412; se tab nederst). 2/ 3 av lärarna har talat om samlag och ungefär lika många om etiska aspekter på det sexuella beteendet. Här gäller dock, liksom ifråga om lågstadiet, att vi inte närmare vet vad som ligger bakom lärarnas svar, dvs hur de har behandlat de moment de angett att de tagit upp. Svarskategorin »inte alls» är därmed den mest entydiga.

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Uppgift saknas Mycket Något Inte alls 3 4 4 1

63 41 36 28

32 53 58 68

2 2 2 2

2 21

Undervisning om vissa moment Vi kan då t ex notera att 2/ 3 av lärarna inte alls behandlat sexuella avvikelser. I diskussionen på sidan 32 visas att lågstadielärarna är betydligt mer positiva till undervisning om risken för sexuella närmanden från vuxna (pedofili) och exhibitionism än till undervisning om sexuella avvikelser i allmänhet. Samma sätt att uppfatta begreppen kan gälla även för mellanstadielärarna vilket kan förklara den stora andel som inte alls tagit upp momentet i undervisningen. Tabellen s 21 nederst visar i vilken utsträckning man i genomsnitt för alla tre årskurserna på mellanstadiet tagit upp olika moment. För att fastställa hur långt undervisning om de olika momenten trängt ner på mellanstadiet är det av väsentlig betydelse att studera skillnaderna mellan olika årskurser. Det visar sig då att undervisning om momenten i hög grad beror av årskurs (tabell 4.8-4.12). Samtliga moment har behandlats i avsevärt högre utsträckning i årskurs 6 än i årskurs 5 och 4. För årskurs 6 erhålles för de fem momenten följande andelar som behandlat momentet mycket eller något; samlag 91 %, preventivmedel 71 %, könssjukdomar 68 %, sexuella avvikelser 49 % och etiska aspekter 87 %. Dessa procenttal skall i första hand jämföras med dem som gäller för övriga årskurser, ej med tabellen ovan. I sin tur har ett mindre antal av de lärare som undervisat i årskurs 4 behandlat momenten än av lärarna i årskurs 5. Det finns även signifikanta skillnader för bakgrundsvariabeln ålder, men endast avseende momenten preventivmedel och sexuella avvikelser. De yngre lärarna har undervisat om dessa moment i störst utsträckning. Mellan orttyperna finns signifikanta skillnader för momentet sexuella avvikelser,

där fler lärare i storstäderna tagit upp momentet än lärare i andra orttyper. 4.4 I sexualundervisningen medel

utnyttjade

hjälp-

Flertalet av de lärare som bedrivit undervisning under läsåret 68/69 har använt någon form av hjälpmedel (i % av 512 resp 412; se tab nederst). På lågstadiet har TV-program dominerat som hjälpmedel. Vårterminen 1969 sändes i TV ett skolprogram i två delar om sexualkunskap för lågstadiet. Även böcker och skrifter vid sidan av lärobok nämns i relativt stor utsträckning. Film tycks spela en underordnad roll på lågstadiet, större på mellanstadiet, där dock planscher och böcker eller skrifter vid sidan av lärobok kommer i första hand. Speciellt på mellanstadiet föreligger skillnader mellan lärare i olika årskurser (tabellerna 4.13 och 4.14). Genomgående, utom ifråga om TV-program, ökar användningen av hjälpmedel med årskurs. 4.5 Användning

av handledning

I SÖs handledning i sexualundervisning ingår ett antal lektionsexempel. Tabellen överst s 23 visar i vilken utsträckning dessa använts (i % av 512 resp 412). Frågeformuleringen och svarsalternativen innebär en vid definition av användningen av handledningen. Om båda ja-kategorierna inkluderas ställs små krav på användningen. Om vi ställer större krav, att handledningen skall ha följts eller använts i stor utsträckning, erhålles endast ett fåtal lärare som använt den. Mellanstadielärarna synes i något högre grad ha utnyttjat handledningen. I

Stadium

Vilket/vilka av följande hjälpmedel har använts i sexualundervisningen läsåret 68/69? Böcker eller Inga Film, Radio- TVskrifter ArbetshjälpstillStillPlanproproutom medel film bild scher gram gram lärobok

Låg Mellan

6 13

12 37

11 16

38 50

7 29

81 12

55 46

2 19 SOU 1970: 39

Handledningen

Stadium

Har man följt eller haft användning av lektionsexemplen i SÖ: s handledning? Uppgift Har ej läst Ja i någon Ja i stor saknas handledning utsträckning utsträckning Nej 36 44

Låg Mellan

första hand bidrar svarskategorien »i någon utsträckning» till skillnaden. En signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper framträder (tabellerna 4.15 och 4.16). På både låg- och mellanstadiet ökar användningen av handledningen med åldern. Tabellerna redovisar de två ovan angivna ja-kategorierna sammanslagna. % som svarat ja blir då 55 bland de äldsta mot 34 bland de yngsta lärarna på lågstadiet. Denna variation motiveras i ungefär samma mån av skillnader i andelen nejsvar och i andelen som ej läst handledningen. Bland mellanstadielärarna är andelen användare 62 % bland de äldsta och 41 bland de yngsta. Denna skillnad motsvaras helt av skillnader i andelen som ej läst handledningen, som bland de yngsta lärarna når upp till 25 % . De äldre lärarna har i mindre grad fått utbildning i sexual- och samlevnadsundervisning i sin grundutbildning. Detta kan föra med sig ett större beroende av den hjälp med uppläggningen av undervisningen som handledningen kan ge. En förklaring av skillnaderna mellan äldre och yngre lärare kan också tänkas höra hemma på attitydplanet. Handledningen utkom 1956. Det kan nämnas att den bl a rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren. Yngre lärare kan i sina värderingar tänkas ligga längre bort från handledningen. Bland mellanstadielärarna kan även en skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare noteras, så att männen i högre grad använt handledningen (58 % mot 47 % ) . Visserli-

41 35

18 13

gen är de manliga lärarna genomsnittligt något äldre än de kvinnliga, men detta kan inte helt förklara skillnaderna dem emellan. Användningen av handledningen visar bland lågstadielärarna ett klart samband med orttyp. Lägst är användningen i storstäder (28 %), högst i kategorin övriga kommuner (48 % ) . Denna tendens finns dock ej på mellanstadiet. Slutligen synes användningen ha varit densamma i olika årskurser. 4.6 Stämningen

bland

eleverna

Lärarna på både låg- och mellanstadiet har i stort sett uppfattningen att elevernas sätt att reagera på sexualundervisningen inte avviker från det normala (i % av 512 resp 412; se tab nederst). Siffrorna kan tas som ett belägg för att sexualundervisningen fungerar utan problem om man kan anta att 1 lärarna är ärliga i sina svar; och 2 kan göra en realistisk bedömning av en situation där de själva är inblandade. Även om dessa antaganden accepteras, kvarstår det förhållandet att vi inte vet i vilken utsträckning undervisningen varit realistisk, tacklat känsliga frågor osv. Uppgifterna om undervisningens innehåll gäller ju vilka områden som berörts, inte hur framställningen varit (utom ifråga om användningen av hjälpmedel). Dvs, vi kan inte säga i vilken utsträckning lärarnas uppgifter om att undervisningen varit problemfri är en funktion av att undervisningen bedrivits

Stadium

Hur var stämningen i stort sett bland eleverna under sexualundervisningen jämfört med under annan undervisning? Uppgift saknas Vet ej Som vanligt Sämre Bättre

Låg Mellan

15 23

SOU 1970: 39

81 74

1 2

1 1

1 1 23

Stämningen bland eleverna % som inte alls tagit upp momentet

Lågstadiet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Sexualanatomi

Könsmognad

Samlag

Preventivmedel

Etiska aspekter

% som inte alls tagit upp momentet

Mellanstadiet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

Samlag

Preventivmedel

Könssjukdomar

Sexuella avvikelser

Etiska aspekter

på ett sådant sätt att problematiska punkter undvikits. 4.7 Bortfallets

inverkan

Beräkning av bortfallets effekt görs i detta kapitel för frågan om i vilken grad olika moment tagits upp i sexualundervisningen (se tabellerna överst). Effekten av bortfallsantagandet är minst för extrema skattningar, i allmänhet en procentenhet för skattningar omkring 10 och 90 %. För mindre extrema skattningar uppgår effekten till 2-3 procentenheter.

24 SOU 1970: 39

5 Åsikter om sexual- och samlevnadsundervisningens utformning

5.1 Inledning Detta kapitel skall behandla lärarnas inställning till skolans ansvar för sexualundervisningen och för uppläggningen av och innehållet i denna undervisning. När det gällde lärarna på högstadiet var ytterligt få emot sexualundervisning i skolan, och det kommer att framgå att samma sak gäller för lärarna på de lägre stadierna. Följande frågor tas upp (om frågorna har olika nummer i de båda formulären står L för lågstadiet och M för mellanstadiet): a ansvarsfördelningen skola-hem. Gäller lärarnas åsikt om var det största ansvaret skall ligga för att eleverna på låg- resp mellanstadiet ges undervisning i sexualkunskap och om den etiska sidan av sexuallivet (frågorna 10 och 11); b ansvarsfördelningen för den inom skolan meddelade undervisningen. Gäller vem som skall ge den huvudsakliga sexualundervisningen (fråga 17 L och 15 M). De som anser att klassläraren själv skall stå för undervisningen har fått ange med vem de främst skulle söka samarbete (fråga 18 L och 16 M); I båda frågorna har läraren möjlighet att ge ansvaret till någon som står utanför skolan; c lärarens planering av sexualundervisningen i stort. Gäller i vilket sammanhang undervisningen skall ges, inom vilket ämne SOU 1970: 39

och i vilken form (frågorna 14-16 L och 12-14 M). Det har diskuterats hur sexualundervisningen skall läggas upp. T ex om läraren skall planera undervisningen på samma sätt som för andra ämnen eller om undervisningen skall regleras av andra faktorer; d åsikt om lämpligheten av samundervisning för pojkar och flickor (fråga 18 L och 16 M); e momentens förläggande till olika årskurser. Gäller när 11 specificerade moment första gången skall behandlas och var tyngdpunkten skall förläggas. Dessa moment har sammanställts med utgångspunkt dels från Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning och dels från synpunkter och resultat från de tidigare gjorda undersökningarna. De 11 momenten är identiska i låg- och mellanstadiets formulär. Denna anordning har varit möjlig därför att handledningen föreslår dessa moment för lågoch/eller mellanstadiet. Avsikten är att lärarna skall ha möjlighet att visa när de anser att undervisningen om dessa moment skall förläggas. Momenten förekommer i två frågor som gäller när momenten skall tas upp första gången i undervisningen och var tyngdpunkten skall ligga. För lågstadiet frågas dessutom om eleverna skall upplysas om sexuella närmanden från vuxna och om exhibitionism (frågorna 12-13 L, 20-21 L, 18-19 M); f undervisningens etiska inriktning. Gäl25

Ansvar

skola-hem

Lågstadiet Vem skall ha det största ansvaret för att eleverna skall få:

Skolan

Hemmet

Vet ej

Uppgift saknas

undervisning i sexualkunskap? kännedom om etiska sidan av sexuallivet?

22 16

74 77

4 7

— —

ler vilken inställning lärarna ansluter sig till när det gäller de normer för sexuella förbindelser i uppväxtåren som skolan skall förmedla (fråga 30 L och 28 M); och g inställning till metoden att använda »runda» ord vid undervisning om könsorgan och samlag (fråga 31 L och 29 M). Variationer i svarsfördelningen kommer att studeras med avseende på ett antal bakgrundsvariabler, som beskriver lärarkårens sammansättning. Jämförelser kommer t ex att göras mellan olika åldersklasser, mellan orttyper osv. 5.2 Ansvar

grad ger skolan ansvaret. Det finns också signifikanta skillnader mellan orttyperna, vilket dock i hög grad beror på den grupp bland lärare i övriga kommuner, som svarat »vet ej». När det gäller mellanstadielärarna är meningarna delade om vem som skall ha största ansvaret (i % av 663; se tab nederst). Hälften av lärarna på mellanstadiet anser att skolan skall ha största ansvaret för undervisningen i sexualkunskap. Hemmets ansvar ökar emellertid enligt lärarnas uppfattning när det gäller att ge barnen kännedom om den etiska sidan av sexuallivet. Dessa resultat för mellanstadielärarna har stora likheter med högstadielärarnas åsikter om ansvarsfördelningen mellan skola och hem.

skola-hem

Ansvarsfördelningen mellan skola och hem har gällt dels allmän undervisning i sexualkunskap och dels speciellt den etiska sidan av sexuallivet. Båda frågorna är knutna till det stadium läraren undervisar på. En stor majoritet av lågstadielärarna anser att hemmet skall ha det största ansvaret för att ge barnen kunskaper på detta område (i % av 677; se tab överst). Det föreligger ingen nämnvärd skillnad mellan åsikterna om hemmets ansvar för undervisning i sexualkunskap i stort och för den etiska sidan av sexuallivet. I båda fallen anser merparten av lågstadielärarna att hemmet skall ha största ansvaret. Vid uppdelning efter bakgrundsdata (tabellerna 5.1 och 5.2) visar det sig att det endast finns signifikanta skillnader gällande ansvaret för den etiska sidan av sexuallivet. Här visar det sig att äldre lärare i högre

De kvinnliga mellanstadielärarna ger i högre utsträckning hemmet ansvaret för de båda upptagna aspekterna (tabellerna 5.3 och 5.4). Denna tendens fanns också genomgående hos högstadielärarna. När det gäller undervisning i sexualkunskap finns signifikanta skillnader för orttyp, vilket i hög grad beror på den större andel som inte gjort något val mellan skola och hem bland lärarna i mindre städer, varför skillnaden inte kommenteras närmare. 5.3 Ansvar inom skolan Det finns ingen större oenighet om vem som huvudsakligen skall ge sexualundervisningen i skolan på det stadium där läraren själv undervisar. Följande tabell visar.

Mellanstadiet Vem skall ha det största ansvaret för att eleverna skall få:

Skolan

Hemmet

Vet ej

Uppgift saknas

undervisning i sexualkunskap? kännedom om den etiska sidan av sexuallivet?

50 35

46 57

4 7

1 1

26 SOU 1970: 39

Vem bör undervisa i skolan? Personer som huvuds;ikligen bör ge sexualundervisning

Stadium

Klassläraren

Annan lärare vid skolan Skolsom är läkaren expert

Skolsköterskan

Tillkallad expert Vet ej

Uppgift saknas

Låg Mellan

92 87

1 1

2 3

3 4

—

1 1

hur de lärare som anser att sexualundervisning skall förekomma i skolan, fördelar sig på de givna alternativen (i % av 675 resp 662; se tab överst). En överväldigande majoritet på båda stadierna anser att klassläraren skall stå för sexualundervisningen. Mellanstadielärarna vill i något högre grad låta andra personer handha denna undervisning. En jämförelse med högstadielärarnas åsikter är inte så meningsfull beroende dels på att det gäller ämneslärare, dels på att sexualundervisningen kan fördelas på flera ämnen och dels på att högstadielärarna haft möjlighet att ange flera alternativ. Sexualundervisningen var i enkätfrågorna på högstadiet uppdelad på undervisning i samlevnadsfrågor och i sexualkunskap, vilket också minskar jämförbarheten.

formulären framgår nämligen att en del svar kan gälla det samarbete man skulle vilja ha om de nämnda personerna fanns tillgängliga. Detta tycks främst gälla då man nämnt skolkurator och skolpsykolog, som inte finns på alla skolor, men någon gång också skolläkare. En överväldigande majoritet anser att samarbete bör förekomma. De två kategorier som klassläraren främst skulle söka samarbete med är annan lärare vid skolan som är expert och skolsköterskan. Att mellanstadielärarna i högre utsträckning vill samarbeta med skolläkaren kan bero på att delad sexualundervisning för flickor och pojkar förekommer mer på mellanstadiet och att skolläraren utnyttjas för att undervisa de skilda grupperna. Samma resonemang kan gälla för skolsköterskan.

5.4 Samarbete inom skolan

5.5 Sexualundervisningens

De som angett att klassläraren huvudsakligen skulle ge sexualundervisningen tillfrågades om vem de främst skulle söka samarbete med (i % av 621 resp 576; se tab nederst). Till dels torde svaren vara bestämda av vilka alternativ man ansett möjliga att praktiskt förverkliga. Av kommentarer i

Hur lärarna anser att sexualundervisningen på låg- resp mellanstadiet skall läggas upp belyses av sammanställningen överst s 28 (i % av 667 resp 663). Lärarna på lågstadiet anser att det är lämpligt att rätta undervisningen efter omgivningen. Nästan hälften anser i överensstämmelse med läroplanens rekommenda-

sammanhang

Personer klassläraren skulle söka samarbete med

Stadium

Annan lärare vid skolan som är expert

SkolSkolsköterläkaren skan

Låg Mellan

29 23

4 13

SOU 1970: 39

29 37

SkolSkolpsykokuratorn logen

Tillkallad expert

Vet ej

15 9

10 8

Inget samarbete

Uppgitt saknas

Inplacering av

sexualundervisningen Lämpligt sätt att ge den huvudsakliga sexualundervisningen

Låg Mellan

Då läraren I anslutning sjalv plane- till frågor rat underfrån elevisningen verna

Då händelser i omgivningen ger anledning därtill

I annat sammanhang Vet ej

26 57

42 15

4 8

26 19

tioner att olika händelser skall vara incitamentet till undervisningen och XU att elevernas frågor skall ge det naturliga sammanhanget. Endast två lågstadielärare anser att sexualundervisning inte bör förekomma i skolan. De 4 resp 8 % av lärarna, som anser att den huvudsakliga sexualundervisningen skall ges i annat sammanhang, har också angett vilket sammanhang de menar. Dessa anmärkningar tyder i viss mån på att frågan inte fungerat helt tillfredsställande. Större delen av dessa mellanstadielärare anger att den huvudsakliga undervisningen skall ges i samband med studiet av människokroppen. Om lärarna med detta svar menar att sexualundervisningen skall tas upp i samband med detta moment, innebär det troligen också att läraren själv planerar undervisningen. Det första svarsalternativet skulle då ha markerats om frågan uppfattats så som den var menad. Även på lågstadiet har några angett inom vilket sakområde undervisningen skall ges i stället för hur den skall initieras. 13 av de 27 lågstadielärare som ansett att den huvudsakliga sexualundervisningen skall ges i annat sammanhang har angett att den bör tas upp i samband med TVprogram. Därnäst nämns att den skall ges i anslutning till hembygdskunskap. Dessutom har ett fåtal anmärkt att mer än ett av de i formuläret uppräknade alternativen är tillämpliga och att man bör använda flera av dem för att få ett bra resultat. 36 av de 55 motsvarande mellanstadielärarna har angett att sexualundervisningen skall ges i samband med undervisningen om människokroppen. I övrigt nämns TV- och radioprogram och annat ämne som sexualundervisningen kan kombineras med. 28

Sexualundervisning bör ej förekom- Uppgift ma i skolan saknas

1 1

Endast för mellanstadiet framträder signifikanta skillnader för bakgrundsvariablerna (tabellerna 5.5 och 5.6). De yngre lärarna vill i högre grad låta elevernas frågor och omgivningen bestämma när den huvudsakliga sexualundervisningen skall ges. För de gifta och förut gifta gäller att lärarens egen planering och händelser i omgivningen nämns mera. Samma skillnader finns hos lågstadielärarna men uppnår inte signifikans. De lärare som anser att det är bäst att lita till den egna planeringen för att ge den huvudsakliga sexualundervisningen planerar denna i högre grad i anslutning till ett bestämt ämne (tabellerna 5.7 och 5.8). Detta förhållande gäller för båda stadierna. Under följande punkt 5.6 behandlas fördelning på olika ämnen närmare. 5.6 Inom vilket ämne Frågeställningen avser i samband med vilket ämne man anser att sexualundervisningen främst bör ges på resp stadium. Svaren har koncentrerats till två alternativ för båda stadierna (i % av 675 resp 662; se t a b s 29, sp 1). För den som anser att det är bäst att ge sexualundervisningen i samband med ett bestämt ämne finns tydligen endast ett relevant ämne. För drygt hälften av lågstadielärarna är detta orienteringsämnet hembygdskunskap och för 4 av 5 mellanstadielärare orienteringsämnet naturkunskap. Övriga lärare anser inte att undervisningen skall ges i samband med ett bestämt ämne. Här bör dock noteras att frågan endast gällde vilket ämne som främst bör komma i fråga. Svaren säSOU 1970: 39

Inom vilket ämne'.'

stadium

Former i vilka sexualundervisningen bör ges Diskussioner ArbetsFöredrag och frågor övningar

Låg Mellan

26 40

Stadium sexualundervisningen oor främst ges i samband med Hembygdskunskap Kristendomskunskap Samhällskunskap Naturkunskap Svenska Gymnastik Ej bestämt ämne Vet ej Uppgift saknas

Låg 54 1

Mellan

— 2 80

— —

— —

—

—

45 1

16 1

.. Ämnet finns inte på resp. stadium.

ger ingenting om i vad mån lärarna anser att etiska aspekter skall tas upp i kristendomskunskap eller sociala aspekter i samhällskunskap. För båda stadierna gäller att det finns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna (tabellerna 5.9 och 5.10). De yngsta lärarna vill i högre grad låta sexualundervisningen vara flexibel och inte knuten till något bestämt ämne. Bland lågstadielärarna i de större städerna återfinns också samma tendens.

5.7 Former för

sexualundervisning

Tre olika sätt att ge sexualundervisning finns upptagna i formuläret, nämligen föredrag, diskussioner och frågor samt arbetsövningar. Varje alternativ skulle besvaras med ja, nej eller vet ej. Det visade sig vid granskningen att många enbart kryssade i ja-rutor för de alternativ som de ansåg var riktiga och inte markerade något för övriga alternativ. Man kan anta att svaret skulle vara nej för de omarkerade alternativen, och så har de också redovisats. Om svar på något alternativ inte hade markerats, men någon av de markeringar som fanns på något annat alternativ var annat än ja, kodades som vanligt att uppgift saknades. Dessa fall uppgick till högst 2 %. Följande uppställning visar i vilka former lärarna anser att sexualundervisningen skall ges (i % av 675 resp 662): SOU 1970: 39

95 94

13 30

En överväldigande majoritet på båda stadierna anser att sexualundervisningen skall baseras på diskussioner och frågor. När det gällde högstadielärarna frågade man om de ägnat någon del av sexualundervisningen åt diskussioner och frågor; över 90 % av biologi- och kristendomslärarna hade gjort detta. Lärarna i samhällskunskap hade gjort det i något lägre utsträckning. I båda elevenkäterna angav omkring 80 % att de hade fått diskutera och fråga, och de som hade getts sådana möjligheter var mer positivt inställda till undervisningen. Lärare och elever på de undersökta stadierna är således eniga om denna undervisningsform, som enligt vad resultaten utvisar också realiseras av dem som har denna åsikt. För lågstadielärarna är de båda övriga undervisningsformerna av mycket mindre vikt dels i förhållande till diskussioner och frågor och dels i förhållande till de former mellanstadielärarna rekommenderat. Ordningen mellan de två formerna är densamma för båda stadierna nämligen att föredrag kommer på andra plats och arbetsövningar sist. 12 resp 13 % av lärarna har angett att de inte vet om arbetsövningar bör användas eller ej. Denna andel är betydligt större än för de övriga alternativen. Man kan tolka svaren som att det är ovisst om arbetsövningar är lämpliga att använda eller som att det är osäkert vad arbetsövningarna innebär och omfattar.

5.8 Samundervisning

Majoriteten av lärarna på båda stadierna anser att sexualundervisningen bör ges till pojkar och flickor samtidigt. På mellanstadiet finns det emellertid en större minoritet som anser att särundervisning bör förekom29

Stadiedifferentiering ma vid vissa tillfällen (i % av 675 resp 662): Bör pojkar och flickor samundervisas? Ja Ja hela delVet Uppgift Stadium tiden vis Nej ej saknas Låg 95 Mellan 69

4 28

— 2

1 —

1 Ingen av lågstadielärarna opponerar sig mot samundervisning, och endast ett fåtal anser att man ibland bör dela på pojkar och flickor. Var fjärde lärare på mellanstadiet anser att det endast delvis skall vara samundervisning, medan majoriteten anser att det bör vara samundervisning hela tiden. Bland de sistnämnda finns några som anmärkt att en viss del av undervisningen om menstruation i viss omfattning enbart skall ges till flickor. De lärare som i en kommentar angett detta anser tydligen att menstruationsundervisningen utgör ett undantag och att de ändå kan svara att man bör ha samundervisning hela tiden. Eftersom spridningen av svar är liten för lågstadielärarna redovisas inte deras svar efter bakgrundsdata. Mellan manliga och kvinnliga lärare på mellanstadiet finns en signifikant skillnad (tabell 5.11). Männen anser i högre grad att det skall vara samundervisning hela tiden. De äldsta lärarna anser i högre grad att man ibland bör skilja pojkarna och flickorna åt.

5.9 Momentens

förläggande

I inledningen till frågorna sägs att de behandlar moment som kan tas upp i sexualundervisningen. Vad vi söker är lärarens åsikt om när de 11 momenten skall behandlas dels första gången och dels var tyngdpunkten skall ligga. Samma moment är upptagna i båda formulären, men svarsalternativen skiljer sig något. Mellanstadielärarna skulle specificera sitt svar till en bestämd årskurs på både låg- och mellanstadiet medan lågstadielärarna endast skulle göra det på lågstadiet. Tanken bakom är 30

att om lärarna vill förlägga ett moment till sitt eget stadium eller tidigare skulle det också vara möjligt för dem att få precisera sina svar. Med hänsyn till att frågorna är svåra och arbetsamma har resultaten blivit mycket tillfredsställande. Resultaten redovisas först för varje årskurs och sedan sammanslaget till låg- resp mellanstadiet (i % av 675 resp 662). Momenten rangordnas efter andelen som angett att momentet första gången skall tas upp på lågstadiet. Rangordningen stämmer också nästan helt för tyngdpunkten. Om man bara ser till rangordningen finner man att de 9 första momenten är desamma i båda uppställningarna. Däremot är det stora skillnader när det gäller fördelningen mellan de olika stadierna. Både när det gäller första gången och tyngdpunkten anser lågstadielärarna i mycket högre grad att undervisningen skall förläggas till lågstadiet. Ser man på förläggandet av momenten till låg- och mellanstadiet samtidigt uppger vanligen större del av mellanstadielärarna att momenten skall ligga inom dessa två stadier. Här måste man emellertid ta hänsyn till att lågstadielärarna hyser större ovilja mot att ange ett bestämt stadium. »Vet ej»-svaren är betydligt flera än för mellanstadielärarna. »Vet ej» och »uppgift saknas» är sammanslagna i uppställningen för mellanstadiet, vilket beror på datatekniska skäl. Med stor säkerhet kan man emellertid anta att andelen »uppgift saknas» är ungefär densamma som för lågstadiet, dvs av relativt liten omfattning. Fem av momenten har valts ut att redovisas efter bakgrundsdata. Vi har sett till åsikterna om var tyngdpunkten på undervisningen skall ligga och valt de moment som lärarna anser skall tas upp på ett senare stadium i skolan. Momenten är samlag, självtillfredsställelse, preventivmedel, sexuella avvikelser och etiska aspekter på det sexuella beteendet. I tabellerna över bakgrundsdata (5.12— 5.21) finns för båda stadierna en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna på så sätt SOU 1970: 39

Stadiedifferentiering Lågstadiet: När skall momenten tas upp första gången och var skall tyngdpunkten ligga? Stadium

Årskurs

Låg

Mellan

14 4 11 3 9 3

3 12 15 12 15 9 14 6

96 56 79 23 70 16 43 11

1 26 8 36 10 27 40 51

9 3

14 6

43 11

3 3 7 2

Moment 1. Yttre olikheter mellan könen 2. Befruktning

1 :a gången 88 Tyngdpunkten 36 1 :a gången 50 Tyngdpunkten 7 45 3. Fosterutveckling 1 :a gången och förlossning Tyngdpunkten 4 21 4. Kvinnliga köns- 1 :a gången organens bygg- Tyngdpunkten 2 nad och funktion 1 :a gången 21 5. Manliga könsorganens bygg- Tyngdpunkten 2 nad och funktion 1 :a gången 22 6. Samlag Tyngdpunkten 1 18 7. Etiska aspekter l:a gången på det sexuella Tyngdpunkten 3 beteendet 1 :a gången 2 8. Könsmognad inkl menstrua- Tyngdpunkten — tion 1 :a gången 4 9. Sexuella Tyngdpunkten — avvikelser 1 10. Preventivmedel 1 :a gången Tyngdpunkten — 1 :a gången — 11. Självtillfredsställelse (onani) Tyngdpunkten —

Hög

Ej alls i grund- Vet skolan ej

Uppgift saknas

25 12 40 7 22

1 1 2 1 3 1 2

3 9 5 10 6 9

4 2 4 2 5 2 5

40 51

7 23

2 2

6 9

2 5

39 5 28 5

23 19 20 11

22 54 34 61

3 4 2 3

11 12 13 15

3 6 3 5

12 2

16 2

68 66

7 17

1 1

5 8

3 5

3 1 3

8 1 5

2 1

3 1

19 8 24 7 37 20

51 64 53 70 36 52

3 5 3 4 3 4

16 17 12 13 18 19

3 5 3 5 3 6

Mellanstadiet: När skall momenten tas upp första gången och var skall tyngdpunkten ligga? Stadium Mellan

Ej alls i grundHög skolan

5 78 16 30 30 25 48 2 42 21 43 2 32 12 52 2

18 55 69 69 66 54 84 79

1 6 3 21 10 36 2 13

17 29 37 12 6 18 55 2

84 79

6 14 40 11 1 6 28 1 5 7 33 6 1 2 14 1 26 46 21 4 12 34 40 1 2 4 25 4 1 2 11 — 5 13 39 2 2 6 26 1 2 5 34 1 — 1 14 —

Årskurs

Låg

Moment 1 :a gången 63 8 6 5 Tyngdpunkten — 15 8 l:a gången 13 5 1 Tyngdpunkten 1 — 6 12 3 3. Fosterutveckling l:a gången 1 och förlossning Tyngdpunkten 1 — 5 2 5 4. Kvinnliga köns- 1 :a gången 1 organens bygg- Tyngdpunkten — — nad och funktion 1 :a gången 4 2 5 5. Manliga könsorganens bygg- Tyngdpunkten — — 1 nad och funktion 1 :a gången 6 2 3 6. Samlag Tyngdpunkten — — — 4 1 1 7. Etiska aspekter 1 :a gängen på det sexuella Tyngdpunkten — — — beteendet 1 — 3 8. Könsmogn. inkl. 1 :a gången 1 Tyngdpunkten — — menstruation 1 1 :a gången 2 — 9. Sexuella Tyngdpunkten — — — avvikelser 1 :a gången 1 1 1 10. Självtillfreds1 ställelse (onani) Tyngdpunkten — — 1 — 1 11. Preventivmedel 1 :a gången Tyngdpunkten — — 1. Yttre olikheter mellan könen 2. Befruktning

SOU 1970: 39

6 10 17 6 9 3 20 7

6 11 22 15 15 8 32 21

— —

Vet ej, uppgift saknas

1 1 2 — 1

4 9 3 7 3 6 2 5

2 13

3 5

60 35 45 17

21 51 41 67

2 4 2 4

6 9 6 10

93 86 32 13 57 34 41 15

1 9 50 67 29 50 47 68

— — 5 7 4 5 4 8

2 5 9 13 8 11 7 9

•

—

Etisk

inriktning

att de yngre lärarna vill förlägga momenten tidigare än de äldre. När det gäller preventivmedel och sexuella avvikelser anser de gifta lågstadielärarna i högre grad än de övriga att tyngdpunkten bör ligga på högstadiet. (Se dock tabellen nedan och kommentaren till den.) För de andra momenten och för mellanstadielärarna finns ingen signifikant skillnad mellan civilstånden. De kvinnliga lärarna på mellanstadiet vill förlägga momentet samlag tidigare än männen, och likaså vill lärare i storstäderna och i de mindre städerna förlägga dem tidigare än lärare i övriga grupper. För momentet självtillfredsställelse finns samma skillnad mellan orttyperna, men här är det de manliga lärarna som vill förlägga momentet tidigare. För de övriga momenten finns endast den tidigare nämnda skillnaden mellan åldersgrupperna. För lågstadielärarna fanns ytterligare två moment upptagna. Frågorna gällde om man ansåg att eleverna på lågstadiet skulle ges upplysning om risken för sexuella närmanden från vuxna och om exhibitionism (i % av 677): Skall eleverna på lågstadiet ges upplysning om Ja risken för sexuella närmanden från vuxna? 72 exhibitionism (blottare)? 64

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

—

1 Majoriteten av lärarna anser att eleverna bör upplysas om dessa företeelser. Den stora andelen »vet ej»-svar tyder på att frågan är svår att besvara, vilket kan bero på att man anser att frågan skall tas upp, om den blir aktuell. Vissa kommentarer tyder på att så är fallet och att lärarna har tvekat om de skulle säga ja eller nej, när de hade denna inställning. Det kan synas som om majoritetens rekommendation att man på lågstadiet skall tala om risken för sexuella närmanden och exhibitionism står i motsättning till uppfattningen hos en överväldigande majoritet av lågstadielärarna att man inte skall tala om 32

sexuella avvikelser pä lågstadiet (tab s 31). Det är dock knappast fråga om någon motsägelse. Lärarna har ansett att man bör förlägga undervisningen om sexuella avvikelser i allmänhet till högstadiet men att två speciella former av avvikelse, sexuella närmanden till barn och exhibitionism, bör omtalas redan på lågstadiet. Endast när det gäller exhibitionism finns det signifikanta skillnader för några av bakgrundsvariablerna (tabellerna 5.22 och 5.23). De yngre lärarna anser i högre grad att eleverna skall upplysas om exhibitionism, och samma trend finns också för momentet sexuella närmanden. Lärare i större orter anser i högre grad att man skall behandla exhibitionism i undervisningen, vilket kan bero på att denna företeelse anses förekomma mer på större orter.

5.10 Undervisningens

etiska inriktning

Följande avsnitt gäller det innehåll man vill att skolans sexualundervisning skall ha med avseende på normer för sexuellt samliv. Lärarna har fått ta ställning till följande fem alternativ för skolans undervisning: 1 Skolan skall lära fasta normer, som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren och skall motarbeta alla andra uppfattningar; 2 Skolan skall berätta om olika inställningar, t ex om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren; 3 Skolan skall berätta om olika inställningar, men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning; 4 Skolan skall berätta om olika inställningar och ta ställning för en friare moraluppfattning. som skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren; 5 Skolan skall inte alls ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på egen hand. Nära två tredjedelar på båda stadierna anser att alternativ 1 eller 2 skall gälla (i % av 677 resp 663): SOU 1970: 39

»Runda» ord?

Stadium

Vilken uppfattning om skolans inställning till sexuella förbindelser under uppväxtåren ansluter Ni Er till? Vet Uppgift 1 2 3 4 5 ej saknas

Låg Mellan

8 5

55 31 — 2 57 35 — 2

2 1

5.11 Användning undervisningen

1 1

Som framgår finns inga nämnvärda skillnader mellan åsikterna för de båda lärarkategorierna. Det alternativ som efter det andra erhållit mest svar är att skolan inte skall ta ställning för någon inställning. 1/3 av lärarna har angett detta svar. Jämför man svarsfördelningen med högstadielärarnas visar det sig att den överensstämmer bra med kristendomslärarnas. Dessa stöder i störst utsträckning den återhållsamma linjen, medan lärarna i biologi och samhällskunskap i större utsträckning än låg- och mellanstadielärarna håller på en friare inställning. Då svenska folket fick tillfälle att uttala sig i denna fråga erhölls följande svarsfördelning för alternativen 1-4 (det femte ingick ej i intervjuformuläret): Intervj upersonernas ålder

18—23 år 24—60 år

4 20

33 47

60 31

3 2

Indelningen ovan i åldersgrupper avsåg att skilja dem som fått sexualundervisning enligt nu gällande bestämmelser från övriga. Som synes föreligger betydande skillnader. Lärarna kan bäst jämföras med den äldre åldersgruppen. Det är tydligt att andelen anhängare av den strängaste inställningen är mindre bland lärarna och att de i högre grad förordar alternativ 2. Vid särredovisning efter bakgrundsdata (tabellerna 5.24 och 5.25) visar sig lärare över 45 år ha en betydligt strängare inställning till de normer för sexuellt samliv som skolan skall ge. Skillnaden är särskilt stor för lågstadielärarna. För mellanstadielärarna finns en signifikant skillnad mellan ortSOU 1970: 39 3—014257

typerna, och samma tendens, dock ej signifikant, finns för lågstadielärarna: Ju större orttypen är desto friare inställning stöder lärarna.

av »runda» ord i sexual-

Stadium

Inställning till att »runda» ord används i skolans sexualundervisning Posi- Nega- Tvek- Uppgift tiv tiv sam saknas

Låg Mellan

12 12

Stadium

Är Ni beredd att själv använda »runda» ord om sådana riktlinjer utfärdas? Tvek- Uppgift Ja Nej sam saknas

Låg Mellan

16 20

42 41

44 42

46 47

39 38

1 1

1 1

I formuläret gavs följande förklaring till frågeställningen: »I debatten om sexualundervisningens metodik har diskuterats huruvida man vid undervisning om könsorganen och om samlag inledningsvis skulle nämna de 'runda' orden. Därigenom skulle läraren, har man ansett, på ett enkelt sätt kunna klargöra vad som avses med de mera neutrala uttryck som sedan skulle komma till användning i undervisningen. Vidare skulle man, har det hävdats, kunna bidra till en avdramatisering och avtabuering. Huruvida denna metod skulle användas eller ej i det enskilda fallet, måste naturligtvis helt bero på den enskilde lärarens avgörande, har man betonat». I anslutning till detta frågades dels hur läraren ställde sig till ett sådant tillvägagångssätt i skolans sexualundervisning på låg- resp mellanstadiet och dels om läraren själv var beredd att använda det om riktlinjer utfärdades. Det är en mycket stor grupp som ställer sig tveksam till det beskrivna tillvägagångs33

Bortfallets

inverkan % som vill ge hemmet största ansvaret för att eleverna ges undervisning i sexualkunskap

% som vill ge någon annan är % som förordai klassläraren återhållsam % med negativ huvudansvaret linje för under- inställning till för sexualvisningens etis- »runda» ord i undervisningen ka inriktning undervisningen

Lågstadiet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

74 76

8 9

63 66

42 45

Mellanstadiet Utan hänsyn till bortfallet Med hänsyn till bortfallet

46 49

13 14

62 64

41 43

sättet både när det gäller skolan i allmänhet och deras egen undervisning. Endast en av tio säger klart att de är positiva, och när det gäller om de själva är beredda att använda »runda» ord ökar inte andelen väsentligt. Majoriteten av lärarna är således tveksamma eller negativa till tillvägagångssättet. En större andel av de yngre lärarna är positiva till att »runda» ord används, men samtidigt finns det bland dem fler som är tveksamma (tabellerna 5.26-5.29). Lärarna över 45 år är säkrare på sin åsikt och över hälften anger att de är negativa eller inte beredda att själva använda denna undervisningsmetodik. När det gäller inställningen till att »runda» ord används i skolans sexualundervisning visar mellanstadielärarna i större orter sig mer positiva. Samma trend för orttyperna finns överlag för denna undervisningsmetodik men uppnår inte statistisk signifikans.

5.12 Bortfallets

Bortfallsantagandet medför i allmänhet en höjning i skattningarna med 2-3 procentenheter. (Se tab överst.)

inverkan

Vi antar här att bortfallsindividerna i högre grad (dvs som tidigare antar vi dubbla andelen i bortfallet) än svarsindividerna vill ge hemmet största ansvaret för att eleverna får lära sig sexualkunskap, vill att någon annan än klassläraren i huvudsak skall sköta undervisningen, förordar en återhållsam linje för undervisningens etiska inriktning och är negativ till användning av »runda» ord i sexualundervisningen. 34

SOU 1970: 39

6.1 Sammanfattning

Allmänt

Föreliggande rapport gäller en enkätundersökning som statistiska centralbyråns utredningsinstitut utfört på uppdrag av utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). Undersökningen har syftat till att belysa sexual- och samlevnadsundervisningen på grundskolans låg- och mellanstadium. Läroplanens intentioner är att sexual- och samlevnadsundervisningen i skolan i huvudsak skall skötas av lärarna själva. Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning anger vilka moment som bör behandlas på låg- resp mellanstadiet. Däremot ger varken läroplanen eller handledningen närmare anvisning om förläggningen till årskurser. Den roll som lärarna tilldelas enligt läroplanen har här granskats från deras egen synpunkt. Enkäten är ett försök att beskriva lärarnas förutsättningar för denna roll och de förväntningar de själva knutit till den. Enkäten har belyst följande områden: a lärarnas utbildning för att bedriva sexual- och samlevnadsundervisning; b under läsåret 68/69 bedriven sexualoch samlevnadsundervisning; c inställning till att bedriva sådan undervisning; och d åsikter om hur sexual- och samlevnadsundervisningen bör utformas. Undersökningen har omfattat ett urval SOU 1970: 39

av lärare på resp stadium. Populationen har avgränsats som låg- resp mellanstadielärare i grundskola som under något eller några av läsåren 66/67, 67/68 eller 68/69 haft full tjänst under ett helt läsår. Lärare som undervisat i specialklasser ingår ej. Materialinsamlingen har skett i form av postenkät under hösten 1969, med första utsändning i början av september. Efter tre påminnelsebrev gjordes telefonuppföljning med de lärare som ej besvarat enkäten. Bortfallet av lärare uppgick på lågstadiet till 7,4 % och på mellanstadiet till 5,6 % . Antal besvarade formulär utgjorde på lågstadiet 677 och på mellanstadiet 663. Då det inte kan uteslutas att bortfallet varit selektivt har vissa antaganden därom gjorts och effekten prövats på de resultat som erhålles för en del av undersökningens variabler. 6.2 Lärarnas utbildning för och inställning till att ge sexual- och samlevnadsundervisning Kartläggningen av lärarnas utbildning gäller dels den utbildning de fått i samband med den grundläggande lärarutbildningen, dels vidareutbildning för undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. 60 % av lärarna på lågstadiet och 65 % av lärarna på mellanstadiet har i samband med sin lärarutbildning fått undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor. Endast en 35

Sammanfattning mindre del har dock fått lära sig undervisningsmetodik på detta område. Skillnader föreligger här mellan olika åldersgrupper, vilka dock torde hänga ihop med tidpunkt för lärarutbildning, dvs ju senare man tagit sin examen, desto större är chansen att man fått lära sig undervisningsmetodik i sexualoch samlevnadsfrågor. Av de lärare som uppgett sig ha fått sexual- och samlevnadsundervisning i sin grundutbildning anser 3/4 att denna ej givit tillräckligt underlag för att de själva skall kunna ge undervisning. Endast ett fåtal lärare har deltagit i fortbildningskurser, medan ungefär 1/4 har deltagit i studiedagar. Deltagandet i studiedagar är beroende av antalet tjänsteår och därmed högre bland de äldre lärarna. Bland de biologilärare på högstadiet som gett sexualundervisning i åk 9 läsåret 67/68, vilket nästan samtliga gjort, ansåg över hälften att det var en mycket intressant uppgift att meddela sexualundervisning. En betydligt lägre andel gav detta svar på låg- och mellanstadiet (17 resp 22 % ) . Intresset för uppgiften var betydligt större bland de yngre än bland de äldre lärarna. Vidare gäller att lärare med utbildning för sexualoch samlevnadsundervisning visar större intresse. Då hänsyn tas till sambandet mellan ålder och utbildning, visar det sig att åldersvariationerna i stort sett står kvar, medan däremot utbildningsvariationen i första hand finns bland de yngre lärarna. Jämfört med biologilärarna i åk 9 har lärarna på låg- och mellanstadiet en högre andel som upplever sexual- och samlevnadsundervisningen som generellt svår. Drygt 1/3 på vardera stadiet fann undervisningen mycket eller ganska svår. Liknande tendenser som för intressefrågan framträder för ålder och utbildning.

6.3 Översikt över bedriven

undervisning

Av de lärare som varit i full tjänst hela läsåret 68/69 och inte haft blandade klasser hade på lågstadiet 85 % givit sexualundervisning under läsåret och på mellanstadiet 75 % . Fördelningen på årskurser visar att 36

undervisningen har hög frekvens i åk 1 och 2, över 90 %, sjunker i åk 3 och 4, till 50 % i den senare, stiger sedan i åk 5 och 6, till 97 % i den senare. De undervisningsmoment som efterfrågats i enkäten är till stor del sådana moment som läroplan och handledning ej föreskrivit för stadiet ifråga. Avsikten har varit att belysa om det i praktiken liksom i diskussionerna finns lärare som förlägger vissa moment till tidigare årskurser eller stadier än handledningen föreslagit. För mellanstadiets lärare gäller att 2/3 har talat om samlag och ungefär lika många om etiska aspekter på det sexuella beteendet. Momentet sexuella avvikelser har behandlats i mindre grad. 2/3 av lärarna på mellanstadiet har inte alls tagit upp detta problem. Genomgående gäller emellertid att lärare som undervisat i årskurs 6 behandlat momenten i avsevärt högre grad. Lågstadielärarna har av de fem momenten i störst utsträckning undervisat om sexualanatomi. På lågstadiet har TVprogram varit det hjälpmedel som främst använts i undervisningen. På mellanstadiet spelar film en större roll än på lågstadiet.

6.4 Åsikter om undervisningens

sexual- och utformning

samlevnads-

Ytterligt få lärare är emot att skolan ger sexualundervisning. Detta gäller lärarna på alla stadier i grundskolan. Men de många aspekter som kan läggas på undervisningens utformning ger utrymme för stora variationer i åsikter. De aspekter som behandlats gäller bl a ansvarsfördelningen skola-hem, ansvarsfördelningen inom skolan, i vilket sammanhang undervisningen skall ges, förläggningen till årskurser, undervisningens etiska inriktning samt inställningen till att använda »runda» ord i undervisningen. Ungefär 3/4 av lågstadielärarna vill ge hemmet det största ansvaret för att barnen ges undervisning i sexualkunskap och den etiska sidan av sexuallivet. Bland mellanstadiets lärare är meningarna mer delade om fördelningen av ansvaret på skola och hem. Hälften av lärarna anser att skolan SOU 1970: 39

Sammanfattning skall ha största ansvaret för undervisningen i sexualkunskap. Hemmets betydelse ökar emellertid enligt deras åsikt när det gäller att ge barnen kännedom om den etiska sidan av sexuallivet. Mellanstadielärarnas åsikter i denna fråga har stora likheter med högstadielärarnas. En överväldigande majoritet på båda stadierna anser att klassläraren i huvudsak skall stå för sexualundervisningen på det stadium där han själv undervisar. Mellanstadielärarna vill dock i något högre grad låta andra personer handha denna undervisning. Lärarna på lågstadiet anser beträffande uppläggningen av undervisningen att det är lämpligt att rätta denna efter vad som händer i omgivningen. Nästan hälften anser att olika händelser skall vara incitament till undervisningen och 1/4 att elevernas frågor skall ge det naturliga sammanhanget. I fråga om undervisningens förläggning på årskurser har lärarna för specificerade moment fått ange dels när de bör tas upp första gången, dels på vilken årskurs tyngdpunkten skall ligga. Denna krävande uppgift har lärarna i hög grad genomfört. Stora skillnader framträder mellan lågoch mellanstadielärarna när det gäller fördelningen på stadier. Både när det gäller första gången och tyngdpunkten flyttar lågstadielärarna i högre grad ned de olika momenten till lågstadiet. Lågstadielärarna har vidare fått ta ställning till behovet av att ge eleverna upplysning om risken för sexuella närmanden från vuxna samt om exhibitionism. Majoriteten har ansett att sådan upplysning bör ges eleverna på lågstadiet (72 % resp 64 % för vartdera momentet). I fråga om undervisningens etiska inriktning förordar närmare 2/3 av lärarna på båda stadierna att skolan skall rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren. Ca 1/3 har angett att skolan skall berätta om olika inställningar, men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning. Vid jämförelse med lärarna på grundskolans högstadium visar sig låg- och mellanstadieSOU 1970: 39

lärarnas åsikter väl överensstämma med kristendomslärarnas, med den största anslutningen för en avhållsam linje, medan däremot lärarna i biologi och samhällskunskap mer ansluter till en friare inställning. Speciellt på lågstadiet finns här skillnader mellan olika åldersgrupper, så att äldre lärare har en betydligt strängare inställning. De flesta lärarna är negativa eller tveksamma när det gäller användningen av »runda» ord i undervisningen. Endast en av tio säger sig vara positiv härtill. På frågan om de själva är beredda att använda »runda» ord är andelen ja-svar obetydligt större.

6.5 Totalbildens

struktur

För att förklara variation i undersökningsvariablerna har ett antal bakgrundsvariabler tagits upp. Främst har skillnader mellan lärare visat sig föreligga för åldersvariabeln. Om de åldersskillnader som visat sig föreligga samlas ihop erhålles följande totalbild för skillnaderna mellan yngre och äldre lärare. Det har framkommit att yngre lärare har bättre förutsättningar för rollen att ge sexualundervisning i bemärkelsen att de i högre grad har utbildning i att ge sexualundervisning. De uppger sig vidare vara mer intresserade av uppgiften att meddela sexualundervisning och finner uppgiften mindre svår än de äldre lärarna. Ovanstående tendenser återfinns på både låg- och mellanstadiet. För lågstadielärarna gäller vidare att de äldre lärarna i högre grad betonar skolans ansvar contra hemmets för att eleverna ges undervisning om den etiska sidan av sexuallivet. De yngre lärarna på mellanstadiet vill i högre grad än de äldre låta elevernas frågor och händelser i omgivningen bestämma när den huvudsakliga sexualundervisningen skall ges, medan de i mindre grad betonar den egna planeringens roll. På båda stadierna gäller vidare att de yngre lärarna i högre grad vill låta sexualundervisningen vara flexibel och inte knuten till något bestämt ämne. På mellanstadiet, där enigheten ej var lika stor som på lågstadiet om att samunder 37

Sammanfattning visning hela tiden bör ske, ansluter sig de yngre lärarna i mindre grad till att undervisning ibland bör förekomma för flickor och pojkar var för sig. På båda stadierna är de yngre lärarna för en tidigare behandling av olika moment i sexualundervisningen, t ex samlag, självtillfredsställelse och preventivmedel. På båda stadierna, men speciellt på lågstadiet, har de yngre lärarna en annan uppfattning om undervisningens etiska inriktning. De förordar i mindre grad att skolan direkt skall rekommendera sexuell avhållsamhet i uppväxtåren. Slutligen gäller om de yngre lärarna att de är mer positiva än de äldre till att »runda» ord används i sexualundervisningen. De som anser detta är dock i minoritet inom alla kategorier av lärare.

38 SOU 1970: 39

Bilaga 1

Slumpfel

Slumpfel vid olika procenttal och urvalsstorlekar* Observerat procenttal Antal i urvalet

95 eller 5

90 eller 10

85 eller 15

80 eller 20

75 eller 25

70 eller 30

65 eller 35

60 eller 40

55 eller 45

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1200 1300 1400 1 500

2,18 1,54 1,26 1,09 0,97 0,89 0,82 0,77 0,73 0,69 0,66 0,63 0,60 0,58 0,56

3,00 2,12 1,73 1,50 1,34 1,22 1,13 1,06 1,00 0,95 0,90 0,87 0,83 0,80 0,77

3,57 2,52 2,06 1,79 1,60 1,46 1,35 1,26 1,19 1,13 1,08 1,03 0,99 0,95 0,92

4,00 2,83 2,31 2,00 1,79 1,63 1,51 1,41 1,33 1,26 1,21 1,15 1,11 1,07 1,03

4,33 3,06 2,50 2,17 1,94 1,77 1,64 1,53 1,44 1,37 1,31 1,25 1,20 1,16 1,12

4,58 3,24 2,65 2,29 2,05 1,87 1,73 1,62 1,53 1,45 1,38 1,32 1,27 1,22 1,18

4,77 3,37 2,75 2,38 2,13 1,95 1,80 1,69 1,59 1,51 1,44 1,38 1,32 1,27 1,23

4,90 3,46 2,83 2,45 2,19 2,00 1,85 1,73 1,63 1,55 1,48 1,41 1,36 1,31 1,26

4,97 3,52 2,87 2,49 2,22 2,03 1,88 1,76 1,66 1,57 1,50 1,44 1,38 1,33 1,28

5,00 3,54 2,89 2,50 2,24 2,04 1,89 1,77 1,67 1,58 1,51 1,44 1,39 1,34 1,29

* Beräknat enligt formeln

i/-—

V n

där p = procent med viss egenskap q = 100 -p n = urvalsstorlek Osäkerheten i olika procenttal anges lämpligen med ± 2 x det slumpfel som framgår av tabellen ovan.

SOU 1970: 39

Bilaga 2

Tabeller

Förklaring till vissa bakgrundsvariabler: Ålder:

De angivna åldrarna gäller för den 1.1.1969.

Årskurs:

Gäller den årskurs läraren undervisade i under hela läsåret 68/69 och med full tjänst. Undervisning i blandade klasser redovisas inte. Gäller om läraren under sin lärarutbildning fått undervisning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor.

Egen utbildning:

40 SOU 1970: 39

Bakgrundsvariabler Lågstadiet Tabell 2.1. Ålder redovisad efter bakgrundsdata. I % . Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Under 31 år 31-45 år

ö v e r 45 år

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

40 52

46 26

15 22

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

118 269

36 41

46 43

19 16

Totalt

16 Lågstadiet Tabell 2.2. Civilstånd redovisat efter bakgrundsdata. I % .

Kategori

Bastal

Gift

Förut gift eller ogift

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

284 285 108

77 89 74

23 11 26

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

141 118 269

79 81 84

21 19 16

19 Bakgrundsvariabel

Totalt

Lågstadiet Tabell 2.3. Orttyp redovisad efter bakgrundsdata. I % .

övriga städer med mer än 30 000 inv,

Städer med mindre än 30 000 inv.

Övriga kommuner

Kategori

Bastal

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

284 285 108

25 19 21

21 22 18

15 19 20

39 40 41

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

21 25

20 23

17 18

41 33 40

Bakgrundsvariabel

Totalt SOU 1970: 39

Bakgrundsvariabler Mellanstadiet Tabell 2.4 Ålder redovisad efter bakgrund sdata. I % . Bakgrunds variabel

Kategori

Bastal

Under 31 år 31—45 år

ö v e r 45 år

Kön

Män Kvinnor

275 388

23 34

45 44

33 23

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

547 116

25 50

49 20

26 30

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

105 316 663

26 25 29

49 43

26 32 27

Totalt

44 Mellanstadiet Tabell 2.5. Civilstånd redovisat efter b a k g r u n d s d a t a . I "/ Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Gift

Förut gift eller ogift

Kön

Män Kvinnor

275 388

89 78

11 22

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

192 292 179

70 92 80

30 8 20

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

126 105 316

84 82 83

16 18 17

18 Totalt

Mellanstadiet Tabell 2.6. Orttyp redovisad efter b a k g r u n d s d a t a . I % .

Kategori

Bastal

Stockholm, övriga Göteborg, städer Malmö med mer med vissa än 30 000 förorter inv.

Kön

Män Kvinnor

275 388

14 20

16 21

18 14

53 44

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

192 292 179

26 15 12

18 21 17

14 18 15

42 47 56

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

547 116

17 21

19 17

16 16

48 46

48 Bakgrundsvariabel

Totalt

42 Städer med mindre än 30 000 inv.

övriga kommuner

SOU 1970: 39

Utbildning Lågstadiet Tabell 3.1. Egen utbildning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kategori

Bastal

Ingen utbildning

Utbildning Utbildning exkl. under • inkl. under- Minns ej, visningsvisningsuppgift metodik metodik saknas

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

284 284 107

21 35 49

32 35 37

42 17 8

5 13 8

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 124

32 28

34 34

26 27

8 11

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

118 269

25 34

37 32

23 27

Totalt

15 8 9

Mellanstadiet Tabell 3.2. Egen utbildning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kategori

Bastal

Ingen undervisning

Utbildning Utbildning exkl. under- inkl. under- Minns ej, visningsuppgift visningsmetodik saknas metodik

39 34

29 25 46 25 10 25 35

11 5 4 10 7 8 3

104 316

31 32

36 37

26 24 27

8 7 7

Kön

Män Kvinnor

274 387

27 28

33 42

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

192 290 179

17 25 45

33 40 39

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

545 116

28 28

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

116 Totalt

SOU 1970: 39

Utbildning Lågstadiet Tabell 3.3. Omdöme om egen utbildning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisat efter bakgrundsdata. I %. Gav innehållet i denna tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor? Bakgrundsvariabel Kategori Ålder Civilstånd Orttyp

Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv nv. övriga kommuner Totalt

Bastal

Ja

Nej

Vet ej, uppgift saknas

210 147 47 329 75

29 12 11 19 27

65 82 85 75 69

6 5 4 6 4

91 71 157

23 9 25

67 87 69

10 4 6

74 Mellanstadiet Tabell 3.4. Omdöme om egen utbildning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor redovisat efter bakgrundsdata. I %. Gav innehållet i denna tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor? Bakgrundsvariabel Kategori

Bastal

Ja

Nej

Vet ej, uppgift saknas

Kön

Män Kvinnor

169 259

20 14

74 78

6 8

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

152 189 87

19 16 14

74 77 78

7 7 8

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

349 79

18 10

76 79

6 11

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

86 64 195

14 19 20

80 73 72

6 8 8

Totalt

44 SOU 1970: 39

Fortbildning Lågstadiet Tabell 3.5. Deltagande i fortbildningskurs och studiedag redovisat efter bakgrundsdata. I % .

BakgrundsKategori variabel

Bastal

Endast i fortbildEndast i ningskurs eller i båda studiedag

I ingendera

Minns ej, uppgift saknas

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

284 285 108

1 2 13

7 32 57

92 62 27

1 5 4

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

3 5

25 25

69 70

3 1

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

118 269

5 4

28 25

67 68

0 3 3

Totalt

Mellanstadiet Tabell 3.6. Deltagande i fortbildningskurs och studiedag redovisat efter bakgrundsdata. I % .

BakgrundsKategori variabel

Bastal

Endast i fortbildEndast i ningskurs eller i båda studiedag

I ingendera

Minns ej, uppgift saknas

Kön

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år Över 45 år

275 388 192 292 179

6 5 2 4 13

28 28 4 27 55

65 63 92 67 28

2 4 2 2 4

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

547 116

4 14

29 23

64 61

3 2

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter

8 6

38 30

53 62

1 7

3 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 126 Städer med mindre 105 än 30 000 inv. 316 Övriga kommuner Totalt SOU 1970: 39

Intresse Lågstadiet Tabell 3.7. Intresse för sexualundervisning redovisat efter bakgrundsdata. I %. Anser Ni att det är eller skulle vara en intressant uppgift att meddela sexualundervisning? Bakgrund svariabel Kategori Ålder

Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Vet ej, uppgift saknas

Bastal

Ja mycket

Ja ganska

Nej

284 285 108

23 15 6

47 35 24

27 46 65

551 126

18 10

39 38

40 46

3 4 6 3 6

3 Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mei än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

118 269

15 16

42 37

41 42

3 5

Totalt

211 404

13 20

34 41

49 36

4 4

4 Nej Ja Totalt

Mellanstadiet Tabell 3.8. Intresse för sexualundervisning redovisat efter bakgrundsdata. I % Anser Ni att det är eller skulle vara en intressant uppgift att meddela sexualundervisning? Bakgrunds variabel Kön Ålder

Civilstånd Orttyp

Kategori

Nej Ja Totalt

46 Ja ganska

Nej

Vet ej, uppgift saknas

22 21

42 42

32 33

4 4

29 22 13

47 41 37

20 33 46

4 3 4

23 16

42 41

32 36

3 6

23 16

38 46

32 35

7 3

184 428

22 22

35 47

40 29

3 3

3 Män 275 Kvinnor 388 Under 31 år 192 31—45 år 292 Över 45 år 179 Gift eller förut gift 547 Ogift 116 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 116 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 126 Städer med mindre än 30 000 inv. 105 Övriga kommuner 316 Totalt

Egen utbildning

Ja mycket

Bastal

SOU 1970: 39

Svårighetsgrad Lågstadiet Tabell 3.9. Upplevd svårighetsgrad av att meddela sexualundervisning redovisad efter bakgrundsdata. I %.

BakgrundsKategori variabel Ålder Civilstånd

Egen utbildning

Anser Ni att det är svårt att meddela sexualundervisning? Vet ej, uppgift Inte Inte Ja Ja saknas Bastal mycket ganska särskilt alls

284 Under 31 år 31-45 år 285 108 Över 45 år 551 Gift eller förut gift Ogift 126 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 149 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 141 Städer med mindre än 30 000 inv. 118 Övriga kommuner 269 Totalt 677

4 5 15 5 9

28 32 34 30 37

46 44 35 45 39

20 17 12 19 13

1 3 4 2 3

7 6 6

38 30 31

42 45 43

12 18 18

1 2 2

211 404 Totalt 615

9 5 6

33 30 31

38 45 43

17 19 18

3 2 2

Nej Ja

Mellanstadiet Tabell 3.10. Upplevd svårighetsgrad av att meddela sexualundervisning redovisad efter bakgrundsdata. I % • Anser Ni att det är svårt att meddela sexualundervisning? Vet ej, Inte Inte uppgift Ja Ja mycket ganska särskilt alls saknas Bastal

variabel

Kategori

Kön

275 Män 388 Kvinnor 192 Under 31 år 31—45 år 292 179 över 45 år 547 Gift eller förut gift Ogift 116 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 116 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 126 Städer med mindre än 30 000 inv. 105 Övriga kommuner 316 Totalt 663

4 7 5 4 9 6 5

23 31 25 30 29 27 30

43 43 48 40 40 41 49

28 17 19 26 18 24 14

2 2 3 1 3 2 2

6 7 6

21 29 28

42 42 43

27 21 22

5 1 2

184 428 Totalt 612

10 4 6

27 28 28

38 46 43

23 21 22

2 1 2

Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Nej Ja

SOU 1970 39

Förekomst av undervisning: a: allmänt; b: sexualanatomi Lågstadiet Tabell 4.1. Bedriven sexualundervisning redovisad efter den årskurs läraren undervisat i 68/69 1%.

Årskurs

Bastal

Totalt

142 175 180 497

Nar Ni gett sexualundervisning 68/69? Ja Nej 92 91 73 85

9 27 15

Mellanstadiet Tabell 4.2. Bedriven sexualundervisning redovisad efter den årskurs läraren undervisat i 68/69 1%.

Årsk urs

Bastal

Totalt

186 159 140 485

Har Ni gett sexualundervisning 68/69? Ja Nej 50 86 97 75

50 14 3 25

Lågstadiet Tabell 4.3. Undervisning i sexualanatomi redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Kategori

Bastal

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller något Inte alls

Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

209 215 79 399 104

92 86 70 85 88

8 14 30 15 13

92 199 503

85 85 86

15 15 14

125 158 161 444

82 89 86 86

18 11 14 14

1 2 3 Totalt

48 SOU 1970: 39

Förekomst av undervisning: könsmognad, samlag Lågstadiet Tabell 4.4. Undervisning om könsmognad redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Kategori

Bastal

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller något Inte alls

Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

209 212 76 393 104

20 15 11 18 13

80 85 90 82 88

93 194 497

14 18 17

86 82 84

125 155 159 439

18 11 20 16

82 89 80 84

1 2 3 Totalt

Lågstadiet Tabell 4.5. Undervisning om samlag redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Kategori

Bastal

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 58/69? Mycket eller något Inte alls

Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

207 213 77 394 103

64 52 35 55 52

36 48 65 45 48

93 193 497

50 53 54

51 47 46

126 155 159 440

50 59 55 55

50 41 45 45

1 2 3 Totalt

SOU 1970: 39 i—014257

ÅQ

Förekomst av undervisning: preventivmedel,

etiska aspekter Lågstadiet

Tabell 4.6. Undervisning om preventivmedel redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Kategori

Bastal

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller Inte alls något

Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

208 212 77 394 103

8 9 1 7 10

92 91 99 93 90

93 194 497

8 5 7

93 95 93

1 2 3

126 154 159 439

5 9 9 8

95 91 91 92

Totalt

Lågstadiet Tabell 4.7. Undervisning om etiska aspekter redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Bastal

Kategori

208 Under 31 år 213 31—45 år Över 45 år 77 396 Gift eller förut gift 102 Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö 106 med vissa förorter övriga städer med mer än 105 30 000 inv. Städer med mindre än 92 30 000 inv. 195 övriga kommuner Totalt 498

55 53 42 51 57

45 47 58 49 43

53 49 52

47 51 48

125 155 160 440

47 54 56 53

53 46 44 47

1 2 3 Totalt

50 I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller Inte alls något

SOU 1970: 39

av undervisning:

Förekomst

samlag,

preventivmedel Mellanstadiet

Tabell 4.8. Undervisning o m samlag redovisad efter b a k g r u n d s d a t a . I % . I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Kategori

Bastal

Mycket eller något

Inte alls

Kön

Män Kvinnor

173 230

65 69

35 31

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

120 170 113

73 68 61

27 32 39

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

332 71

67 69

33 31

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

64 199

69 68

31 32 33

91 132 135

40 61 91

60 39 9

33 Bakgrundsvariabel

Totalt Årskurs

4 5 6 Totalt

Mellanstadiet Tabell

4.9. Undervisning o m preventivmedel redovisad efter b a k g r u n d s d a t a . I % . I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Kategori

Bastal

Mycket eller något

Inte alls

Kön

Män Kvinnor

174 230

44 47

56 53

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

120 170 114

57 47 34

43 54 66

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

333 71

44 54

56 47

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

65 199

39 46

62 54 54

91 132 136

21 33 71

79 67 29

56 Bakgrundsvariabel

Totalt Årskurs

4 5 6 Totalt

SOU 1970: 39

Förekomst av undervisning: könssjukdomar,

sexuella avvikelser

Mellanstadiet Tabell 4.10. Undervisning om könssjukdomar redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Bastal

Kategori

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller Inte alls något

173 Män 230 Kvinnor 120 Under 31 år 169 31—45 år 114 över 45 år 332 Gift eller förut gift 71 Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö 61 med vissa förorter övriga städer med mer än 79 30 000 inv. Städer med mindre än 65 30 000 inv. 198 övriga kommuner Totalt 403

46 37 36 41 47 42 38

54 63 64 59 54 58 62

43 42 41

57 58 59

90 132 136 358

9 27 68 38

91 73 32 62

4 5 6 Totalt

Mellanstadiet Tabell 4.11. Undervisning om sexuella avvikelser redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Bastal

Kategori

173 Män Kvinnor 231 121 Under 31 år 170 31—45 år 113 Över 45 år 332 Gift eller förut gift Ogift 72 Stockholm, Göteborg, Malmö 61 med vissa förorter övriga städer med mer än 79 30 000 inv. Städer med mindre än 64 30 000 inv. 200 övriga kommuner Totalt 404

30 30 39 32 19 29 35

70 70 61 68 81 71 65

34 29 30

66 72 70

90 133 135 358

14 18 49 28

86 82 51 71

4 5 6 Totalt

52 I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller något Inte alls

SOU 1970: 39

Förekomst av undervisning: etiska aspekter. Hjälpmedel Mellanstadiet Tabell 4.12. Undervisning om etiska aspekter redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Civilstånd Orttyp

Årskurs

Kategori

Bastal

I vilken utsträckning har momentet behandlats under läsåret 68/69? Mycket eller något Inte alls

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år

173 229 119 169 114

62 67 66 64 65

38 33 35 36 35

Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

331 71

66 61

34 39

65 197 402

65 65 65

35 36 35

90 132 135 357

34 57 87 63

66 43 13 38

4 5 6 Totalt

Lågstadiet Tabell 4.13. Hjälpmedel använda i sexualundervisningen redovisade efter årskurs. I %. Vilket/vilka av följande hjälpmedel har använts i undervisningen läsåret 68/69?

Årskurs

Bastal

Inga hjälpmedel

1 2 3

131 159 161 451

6 6 6 6

Totalt SOU 1970: 39

Film, stillfilm

Stillbild

Planscher

Radio- TVproprogram gram

Böcker eller skrifter utom Arbetslärobok böcker

13 16 9 12

15 7 12 11

36 45 35 39

7 6 8 7

47 59 60 55

81 83 81 82

2 1 3 2 53

Hjälpmedel.

Handledningen Mellanstadiet

Tabell 4.14. Hjälpmedel använda i sexualundervisningen redovisade efter årskurs. I %.

Årskurs

Bastal

4 5 6

91 136 135 362

Totalt

Vilket/vilka av följande hjälpmedel har använts i undervisningen läsåret 68/69? Böcker eller skrifter Film, Radio- TVInga hjälpstillStillPlanproproutom Arbetsscher gram gram lärobok böcker medel film bild

—

20 31 56

13 13 24

33 40 73

12 24 40

19 11 8

26 43 62

7 21 32

29 16

Lågstadiet Tabell 4.15. Användning av Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning redovisad efter bakgrundsdata. I %. Har man följt eller haft användning av lektionsexemplen i Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Ja

Nej

Ej läst handledningen

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

209 216 83

34 40 55

45 41 35

21 19 10

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

404 104

41 37

41 45

18 18

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

93 200

44 48

39 37

17 16

130 158 160

39 35 42

40 50 38

22 15 21

19 Totalt Årskurs

1 2 3 Totalt

54 SOU 1970: 39

Handledningen. Ansvar

skola-hem

Mellanstadiet Tabell 4.16. Användning av Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Årskurs

Kategori

Bastal

Har man följt eller haft användning av lektionsexemplen i Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning? Ej läst handJa Nej ledningen

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

178 232 121 173 116 337 73

58 47 41 52 62 51 53

34 36 35 37 33 37 29

8 17 25 11 5 13 18

65 203 410

52 50 52

35 35 35

12 15 13

4 5 6

92 136 136 364

53 50 53 52

32 37 34 34

15 13 13 14

Totalt

Lågstadiet Tabell 5.1. Ansvarsfördelning skola - hem i fråga om undervisning i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Kategori

Bastal

Under 31 år 284 31—45 år 285 över 45 år 108 Gift eller förut gift 551 Ogift 126 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 149 Övriga städer med mer än 30 000 inv. 141 Städer med mindre än 30 000 inv. 118 Övriga kommuner 269 Totalt 677

SOU 1970: 39

Vem skall ha största ansvaret? Vet ej, uppSkolan Hemmet gift saknas 24 20 20 22 18

71 77 75 74 77

5 4 5 4 5

18 20 22

80 74 74

3 6 4 55

Ansvar skola-hem Lågstadiet Tabell 5.2. Ansvarsfördelning skola - hem i fråga om att ge eleverna kännedom om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Kategori

Bastal

Vem skall ha största ansvaret? Vet ej, uppSkolan Hemmet gift saknas

Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

284 285 108 551 126

13 16 26 17 14

79 78 68 76 78

8 6 7 7 8

118 269 677

18 13 16

79 76 77

3 11 7

Mellanstadiet Tabell 5.3. Ansvarsfördelning skola - hem i fråga om undervisning i sexualkunskap redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kategori Kön Ålder Civilstånd Orttyp

56 Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

Bastal

Vem skall ha största ansvaret? Vet ej, uppSkolan Hemmet gift saknas

275 388 192 292 179 547 116

56 45 46 54 46 51 42

40 50 47 43 48 45 50

4 5 6 3 7 4 8

105 316 663

44 54 50

47 41 46

10 5 5 SOU 1970: 39

Ansvar skola hem. Inplacering av

sexualundervisningen Mellanstadiet

Tabell 5.4. Ansvarsfördelning skola - hem i fråga om att ge eleverna kännedom om den etiska sidan av sexuallivet redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Kategori

Vem skall ha största ansvaret? Vet ej, uppgift saknas Skolan Hemmet

Bastal

Män 275 Kvinnor 388 Under 31 år 192 31—45 år 292 över 45 år 179 Gift eller förut gift 547 Ogift 116 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 116 övriga städer med mer än 30 000 inv. 126 Städer med mindre än 30 000 inv. 105 Övriga kommuner 316 Totalt 663

44 29 29 35 43 36 32

47 64 62 59 49 57 56

9 7 9 6 8 7 12

35 37 35

58 52 57

7 11 8

Lågstadiet Tabell 5.5. Sexualundervisningens sammanhang redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bastal

När skall sexualundervisningen ges? Då omgivningen Då lära- Då eleger anI annat ren själv verna ledning sammanplanerat frågar därtill hang

Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

283 283 102 544 124

21 32 28 28 23

27 25 29 25 32

46 40 40 44 40

5 3 3 4 6

117 264 668

25 30 27

24 27 27

46 38 43

5 6 4

Nej Ja

206 401 607

28 27 27

30 25 27

39 44 43

3 4 4

Bakgrundsvariabel Kategori Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Totalt SOU 1970: 39

Inplacering av

sexualundervisningen

Mellanstadiet Tabell 5.6. Sexualundervisningens sammanhang redovisat efter bakgrundsdata. I %. När skall sexualundervisningen ges?

Bakgrundsvariabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Då eleverna frågar

Då omgivningen ger anI annat ledning sammandärtill hang

Kategori

Bastal

Då läraren själv planerat

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

271 383 190 289 175 540 114

61 55 45 62 64 58 53

14 23 28 16 17 18 26

16 14 22 14 10 16 10

9 8 6 9 10 8 11

9 Totalt

104 312 654

64 56 57

14 18 19

14 16 15

9 9 8

Totalt

179 425 604

55 57 56

18 20 19

17 15 16

9 9 9

Nej Ja

Lågstadiet Tabell 5.7. Sexualundervisningens sammanhang redovisat efter ämne inom vilket undervisningen främst skall ges. I %.

Ämne

Bastal

När skall sexualundervisningen ges? Då omgivDå läraren Då eleningen ger själv verna anledning planerat frågar därtill

Hembygdskunskap Ej bestämt ämne

361 301

37 13

22 33

I annat sammanhang

36 52

Mellanstadiet Tabell 5.8. Sexualundervisningens sammanhang redovisat efter ämne inom vilket undervisningen främst skall ges. I %.

Ämne

Bastal

När skall sexualundervisningen ges? Då omgivDå läraren ningen ger själv Då eleverna anledning planerat frågar därtill

Naturkunskap Ej bestämt ämne

527 108

64 29

16 34

11 31

I annat sammanhang 9 7 SOU 1970: 39

Inom vilket ämne? Lågstadiet Tabell 5.9. Ämne inom vilket sexualundervisningen främst skall ges redovisat efter bakgrundsdata. I %. Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Hembygdskunskap

Ej bestämt ämne

283 Under 31 år 282 31—45 år 100 över 45 år 544 Gift eller förut gift 121 Ogift Stockholm, Göteborg, 147 Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 137 30 000 inv. Städer med mindre än 116 30 000 inv. Övriga kommuner 265 Totalt 665

49 60 57 55 53

51 40 43 45 47

58 59 55

42 41 45

206 397 603

55 53 54

45 47 46

Bastal

Kategori

Nej Ja Totalt

Mellanstadiet Tabell 5.10. Ämne inom vilket sexualundervisningen främst skall ges redovisat efter bakgrundsdata. I %. Bakgrundsvariabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

SOU 1970: 39

Kategori

Bastal

Naturkunskap

Ej bestämt ämne

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

267 374 186 286 169 532 109

84 82 73 86 90 84 80

16 18 27 14 10 16 20

16 Totalt

104 303 641

88 84 83

13 16 17

Totalt

176 415 591

80 85 83

21 15 17

Nej Ja

Samundervisning.

Rekommenderad

stadiedifferentiering Mellanstadiet

Tabell 5.11. Samundervisning redovisad efter bakgrundsdata.

Bakgrundsvariabel Kön Ålder

Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

1%.

Kategori

Bastal

Bör sexualundervisning ges åt pojkar och flickor samtidigt? Tu Ja, hela tiden delvis

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

264 378 189 285 168 532 110

76 68 70 78 61 72 68

24 32 30 22 39 28 32

100 304 642

69 72 72

31 28 29

174 420 594

69 73 72

31 27 28

Nej Ja Totalt

Lågstadiet Tabell 5.12. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »samlag» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Ej alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

284 285 106 549 126

28 23 16 23 29

57 56 40 55 50

15 21 44 22 21

22 Totalt

117 268 675

21 24 24

56 51 54

22 25 22

Totalt

210 403 613

25 23 24

50 57 54

26 20 22

Bakgrundsvariabel Kategori Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

60 Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Nej Ja

SOU 1970: 39

Rekommenderad

stadiedifferentiering Mellanstadiet

Tabell 5.13. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »samlag» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Ej alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

274 388 192 292 178 546 116

32 38 41 36 29 35 41

58 47 50 53 51 53 43

11 15 9 11 21 12 16

105 315 662

45 33 36

40 53 51

15 13 13

Nej Ja

183 428 611

34 38 37

53 50 51

13 13 13

Bakgrundsvariabel Kategori Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Totalt

Lågstadiet Tabell 5.14. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »självtillfredsställelse» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Ej alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

284 Under 31 år 31—45 år 285 över 45 år 106 549 Gift eller förut gift Ogift 126 Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter 149 övriga städer med mer än 30 000 inv. 141 Städer med mindre än 30 000 inv. 117 övriga kommuner 268 Totalt 675

24 20 10 21 17

55 53 38 53 48

20 26 52 26 35

16 20 20

56 50 52

28 30 28

210 403 613

21 21 21

48 54 52

31 24 27

Bastal

Kategori

Nej Ja Totalt

SOU 1970: 39

Rekommenderad

stadiedifferentiering Mellanstadiet

Tabell 5.15. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »självtillfredsställelse» redovisat efter bakgrundsdata. I % .

Högstadiet

Ej alls i grundskolan,. vet ej, uppgift saknas

Kategori

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Kön

Män Kvinnor

274 388

41 30

47 52

12 18

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

192 292 178

39 37 25

52 50 49

10 13 26

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

546 116

33 41

51 47

16 13

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer ä n 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

105 315

43 31

42 53

15 16

183 428

31 36

51 50

19 14

16 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

Lågstadiet Tabell 5.16. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »preventivmedel» redovisat efter bakgrundsdata. I % .

Högstadiet

Inte alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

Kategori

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

284 285 106

9 7 3

78 71 48

13 22 49

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

549 126

6 14

73 60

22 27

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner

117 268

6 7

70 69

24 24

210 403

7 7

68 73

26 20

22 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

62 SOU 1970: 39

Rekommenderad stadiedifferentiering Mellanstadiet Tabell 5.17. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »preventivmedel» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Ej alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt

274 388 192 292 178 546 116

15 15 19 16 10 14 21

69 68 71 71 60 70 60

16 17 10 13 30 17 19

105 315 662

16 15 15

65 67 68

19 18 17

Nej Ja

183 428 611

15 16 16

65 69 68

20 15 17

BakgrundsKategori variabel Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Totalt

Lågstadiet Tabell 5.18. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »sexuella avvikelser» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Ej alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

Under 31 år 31—45 år Över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

284 285 106 549 126

11 10 4 8 15

72 63 45 66 53

17 28 51 26 32

117 268 675

6 9 9

68 64 64

27 27 27

Nej Ja

210 403 613

9 9 9

63 66 65

28 25 26

Bakgrundsvariabel Kategori Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Totalt SOU 1970: 39

Rekommenderad stadiedifferentiering Mellanstadiet Tabell 5.19. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »sexuella avvikelser» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kategori Kön Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Män Kvinnor Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. övriga kommuner Totalt Nej Ja Totalt

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Inte alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

274 388 192 292 178 546 116

13 14 19 14 7 12 20

68 66 68 71 59 68 60

19 20 13 15 34 20 20

105 315 662

14 12 13

63 69 67

23 19 20

183 428 611

13 14 14

62 69 67

25 17 19

Lågstadiet Tabell 5.20. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »etiska aspekter på det sexuella beteendet» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel Kategori Ålder Civilstånd Orttyp

Egen utbildning

Under 31 år 31—45 år över 45 år Gift eller förut gift Ogift Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt Nej Ja Totalt

64 Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Högstadiet

Inte alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

284 285 106 549 126

19 15 9 14 22

65 64 45 62 57

17 21 45 24 21

117 268 675

13 14 16

67 60 61

21 27 23

210 403 613

13 17 16

62 62 62

24 21 22 SOU 1970: 39

Rekommenderad

stadiedifferentiering.

Momentet sexuella

närmanden

Mellanstadiet Tabell 5.21. Var tyngdpunkten skall ligga för momentet »etiska aspekter på det sexuella beteendet» redovisat efter bakgrundsdata. I % .

Högstadiet

Inte alls i grundskolan, vet ej, uppgift saknas

Kategori

Bastal

Låg- eller mellanstadiet

Kön

Män Kvinnor

274 388

17 19

71 65

12 17

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

192 292 178

18 20 15

71 68 62

11 12 23

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

546 116

17 22

68 66

15 12

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

105 315

20 17

63 69

17 15 15

183 428

20 18

63 68

18 14

15 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

Lågstadiet Tabell 5.22. Momentet »sexuella närmanden» redovisat efter bakgrundsdata. I % . Bör eleverna ges upplysning om risken för sexuella närmanden? Kategori

Bastal

Ja

Nej

Vet ej, uppgift saknas

Ålder

Under 31 år 31—45 år ö v e r 45 år

284 285 108

74 72 65

11 12 15

15 16 20

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

72 71

13 7

15 21

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre ä n 30 000 inv. övriga kommuner

118 269 677

71 71

10 13

19 16

211 404

67 75

17 10

17 15

16 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

SOU 1970: 39 5—014257

Momentet exhibitionism.

Undervisningens etiska inriktning Lågstadiet

Tabell 5.23. Momentet »exhibitionism» redovisat efter bakgrundsdata. I %.

Kategori

Bastal

Bör eleverna upplysas om exhibitionism? Vet ej, uppgift saknas Ja Nej

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

284 285 108

70 60 57

14 19 15

16 21 28

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

64 65

17 12

20 23

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

118 269

61 57

18 21

21 23

211 404

60 68

20 14

20 19

19 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

Lågstadiet Tabell 5.24. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisat efter bakgrundsdata. 1%. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Bakgrundsvariabel Kategori

Bastal

Första

Andra

Tredje

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

269 277 94

3 7 30

60 59 52

38 34 18

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

522 118

8 12

58 58

34 31

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

113 255

9 11

61 62

30 28

196 385

10 9

60 55

30 37

34 Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

66 SOU 1970: 39

Etisk inriktning. »Runda» ord Mellanstadiet Tabell 5.25. Uppfattning om undervisningens etiska inriktning redovisad efter bakgrundsdata. 1%. Vilken inställning ansluter Ni Er till? Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Första

Andra

Tredje

Kön

Män Kvinnor

265 377

6 5

56 61

39 34

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

187 283 172

3 4 11

55 57 66

42 39 23

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

531 111

5 10

59 57

36 33

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

102 306

9 6

54 61

37 33

181 414

7 5

62 56

30 39

37 Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

Lågstadiet Tabell 5.26. Inställning till att »runda» ord används i sexualundervisningen redovisad efter bakgrundsdata. I %. Hur ställer Ni Er till ett sådant tillvägagångssätt?

Kategori

Bastal

Positiv

Negativ

Tveksam, uppgift saknas

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

284 285 108

13 12 7

38 40 55

50 47 39

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

11 14

42 40

47 47

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

118 269

9 9

36 44

56 47

211 404

10 12

42 42

48 46

46 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

SOU 1970: 39

»Runda» ord Mellanstadiet Tabell 5.27. Inställning till att »runda» ord används i sexualundervisningen redovisad efter bakgrundsdata. I % .

Kategori

Bastal

Hur ställer Ni Er till ett sådant tillvägagångssätt? Tveksam, uppgift saknas Negativ Positiv

Kön

Män Kvinnor

275 388

11 12

46 38

44 50

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

192 292 179

17 12 5

25 44 54

58 44 41

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

547 116

12 10

41 41

47 48

Orttyp

Stockholm, Göteborg Malmö med vissa förorter övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

105 316 663

11 8 12

46 44

44 48

184 428

11 13

47 39

42 49

47 Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

Lågstadiet Tabell 5.28. Inställning till att själv använda »runda» ord i sexualundervisningen redovisad efter bakgrundsdata. I % . Hur ställer Ni Er till ett sådant tillvägagångssätt?

Kategori

Bastal

Positiv

Negativ

Tveksam, uppgift saknas

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

284 285 108

18 17 8

36 47 59

46 37 32

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

551 126

16 18

44 44

40 38

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner

118 269

15 13

36 47

48 40

211 404

14 16

50 42 45

37 42 40

Bakgrundsvariabel

Totalt Egen utbildning

Nej Ja Totalt

68 SOU 1970: 39

»Runda» ord Mellanstadiet Tabell 5.29. Inställning till att »runda» ord används i sexualundervisningen redovisad efter bakgrundsdata. I %.

Bakgrundsvariabel

Kategori

Bastal

Kön

Män Kvinnor

275 388

Ålder

Under 31 år 31—45 år Över 45 år

192 292 179

Civilstånd

Gift eller förut gift Ogift

Orttyp

Stockholm, Göteborg, Malmö med vissa förorter Övriga städer med mer än 30 000 inv. Städer med mindre än 30 000 inv. Övriga kommuner Totalt

Egen utbildning

Nej Ja Totalt

SOU 1970: 39

Hur ställer Ni Er till ett sådant tillvägagångssätt? Tveksam, uppgift saknas Negativ Positiv 43 41 31 43 51 40 47

36 41

547 116

22 18 26 20 12 20 16

105 316 663

23 17 20

47 42 42

31 41 39

184 428

19 20

47 40

34 40

44 37 36 39 37

Bilaga 3

70 Enkätformulär

SOU 1970: 39

P 1417 UTREDNINGSINSTITUTET Gatuadress Linnégatan 87 Postadress Fack, 102 50 STOCKHOLM 27 Telefon 08 - 63 05 60

ENKÄT BLAND LÄRARE PÄ GRUNDSKOLANS LÅGSTADIUM

För Uis anteckningar: • 1 -2 -3 -4

-5 -6

-7 -B

-9

Ip-nr

Län

Kommun

Orttyp

Följande två frågor A och B är till för att skilja ut de' lärare som ingår i undersökningspopulationen, dvs de lärarkategorier som är beskrivna i introduktionsbrevet. Om Ni på någon av dessa frågor markerar med ett kryss i nej-rutan, ber vi Er sända in formuläret utan att göra några vidare markeringar. Besvarar Hi däremot både A och 3 meet ja, ber vi Er gå-vidare till fråga 1. Vi vill än en gång betona att det är mycket viktigt att vi får dessa två frågor besvarade av samtliga lärare, A

Undervisade Ili under något av läsåren 55/67, 67/68 eller. 68/69 under ett helt läsår med full tjänst på lågstadiet?

J Hej B

J Ja

FORTSÄTT MED FRÅGA B

Undervisade Hi i grundskolan det hela läsår då Ni senast tjänstgjorde som lärare? J Hej

J Ja

FORTSÄTT MED FRÅGA 1

Var vänlig fyll i nedanstående uppgifter om Er själv!

1 Kön:

1 | I Han

2 O |

Födelseår:

|

aD Kvinna - 1902

1 L J 1903 - 1907

*•

2 |_ J 1908 - 1912

T D 1.933 - 1937

3 L J 1913 - 1917 4' [_J 1918 - 1922

3 Civilstånd:

1|

I Gift

1 L J Änka/änkling 4 13

5 D 1923 - 1927

»O .D • •

*D

1928 - 1932

1938 - 1942 1943 -

Skild Ogift

Hade Ni full tjänst under hela läsåret 68/69?

•

I

lJa

SOU 1970: 39

Vilken årskurs undervisade Ili i?

Hej

- 2 -

5 Har Ni gett någon form av sexualundervisning på lågstadiet under läsåret 68/69 eller har Ni tidigare gett sådan undervisning på lågstadiet? (Sexualundervisning inbegriper även undervisning om samlevnadsfrågor.) 1 |

( Ja, läsåret 68/69.

2 I

| Ej läsåret 68/69 men tidigare

3 | I Aldrig 6

7 Vilken anställningsforn hade Hi det hela läsår då Ni senast tjänstgjorde som lärare? 1 |

| Ordinarie

3 |_ Extra

2 |

| Extra ordinarie

A I J T imlärare

Har IT i själv under Er lärarutbildning erhållit undervisning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor och ingick i så fall undervisningsmetodik i sexualkunskap och samlevnadsfrågor däri? 1 |

| Hej, ej erhållit undervisning

FORTSÄTT HED FRÅGA 9

2 |

| Ja, men undervisningsmetodik

3 |

I Ja, och undervisningsmetodik ingick

4 I

I Minns ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 9

5 I

I Har ingen lärarutbildning

FORTSÄTT MED FRÅGA 9

ingick ej

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA Anser Hi att innehållet i denna undervisning gav tillräckligt underlag för den som själv skall undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor? 1 {_}

9 Ja

2Q

Nej

3 | ~ )Vet ej

Har Ni någon gång deltagit i fortbildningskurs och/eller studiedag söm helt eller delvis ägnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor? 1 I

I Ja både i fortbildningskurs och studiedag

2 I Ja endast i fortbildningskurs

I

3 I

I Ja endast i studiedag

4 I

I Hej i ingendera

5 I

I Minns ej

S O U 1970: 39

10 Vem anser Hi skall ha största ansvaret för att eleverna på lågstadiet ges undervisning i sexualkunskap? (Ange endast ett alternativt) I

2|

( Hemmet

3 [

Vet ej

Vem anser Ni skall ha största ansvaret för att eleverna på lågstadiet ges kännedom om den etiska sidan av sexuallivet? (Ange endast ett alternativ!) I

| Skolan

I Skolan

2|

( Hemmet

3 |_ Vet ej

Anser Ni att eleverna' på lågstadiet bör ges upplysning om risken för sexuella närmanden från .vuxna? 1 Ja

I 1

2 L J Hej

3 [ ] Vet ej

13 Anser Ni att eleverna på lågstadiet bör upplysas om exhibitionism (blottare)?. 1Q 14

Ja

-2 •

ilej

• Vet ej

liar anser Ili att det är lämpligt att ge den huvudsakliga sexualundervisningen på lågstadiet? (Ange endast ett alternativ!) 1 |

I 3å läraren själv planerat undervisningen

2 |

I I anslutning till frågor från eleverna

5 I

I 3:°i händelser i omgivningen ger anledning till sexualundervisning

4 |

| I annat sammanhang, nämligen

5 L J Vet ej 6 I 15

| Sexualundervisning bör ej förekomma i skolan

FORTSÄTT II3D FRÅGA 22

I samband med vilket ämne anser N i att sexualundervisningen på lågstadiet främst bör ges? (Ange endast ett alternativ!) 1 I

| Orienteringsämnet hembygdskunskap

2 |

| Orienteringsämnet kristendomskunskap

3 I

| Svenska

4 |

| Gymnastik

5 |

| Ej i samband med bestämt ämne

6 {__} Vet ej

SOU 1970: 39 6—014257

- 4

16 I vilken/vilka av följande former anser lli att sexualundervisningen huvudsakligen bör ges? LJ Ja 2 L J Nej 3 L J Vet ej Föredrag? Ja Diskussioner och frågor?

L J JJa a

2 | | Nej

3 L J Vet ej

Ja

2 | | Nej

3j

Arbetsövningar?

17 I Vet ej

Vem.anser Hi huvudsakligen bör ge sexualundervisning i skolan på l å g s t a d i e t ? (Ange endast e t t a l t e r n a t i v ! ) 1 I _] Klassläraren 2 |

j Annan lärare vid skolan som är expert

FORTSÄTT H3D FPJ.GA 19

3 [_ J Skolläkaren

FORTSÄTT HED FRÅGA 19

4 I

I Skolsköterskan

FORTSÄTT ÉD3D FRÅGA 19

5 |_ J Tillkallad expert

FORTSÄTT KED FRÅGA 19

6 L J Vet ej

FORTSÄTT HSU FRÅGA 19'

OK ALTERNATIV 1 PÅ FÖREGÅ "iNDS FF ÅGA

18 Hed vem av nedanstående personer skulle Hi främst söka samarbete när det gäller sexualundervisnin g på lågstadiet? (Ange endast ett alternativ!) r "1 Annan lärare vid sk3 lan ' ' som är expert

5 |

| Skolpsykologen

2 |_ J Skolläkaren

6 |

1 Tillkallad expert

3 |_ J Skolsköterskan

7 L J Vet ej

4 |_ 1 Skolkuratorn

fi 1

'

"1 Inget samarbete bör ' förekomma

Anser Ni att sexualundervisningen på lågstadiet bör ges till pojkar och flickor samtidigt? 1 [_ J Ja hela tiden 2 |

| Ja delvis

3 I

I v-ei

I

l Vet ej

S O U 1970:39

Frågorna 20 och 21 behandlar moment som kan tas upp i sexualundervisningen. Vi är intresserade av Er åsikt om när dessa moment skall behandlas och frågar därför när momentet första gången skall tas upp (fråga 20) och var tyngdpunkten skall ligga (fråga 21). 20

När anser lii att nedanstående moment första gånge 1 skall tas upp i undervisningen? (Ange enbart ett alternativ genom att ringa in årskurs eller kryssa i tillämplig ruta)) Ej alls i Vet Års-. Mellan- HögHoment kurs stadiet stadiet grundskolan ej

(i) Yttre olikheter mellan könen

1 2 3

(2) Kvinnliga könsorganens byggnad och funktion

1 2 3

(3) Manliga könsorganens byggnad och funktion

1 2 3

(4) Befruktning

1 2 3

(5) Samlag

1 2 3

(6) Fosterutveckling och förlossning

1 2 3

(7) Könsmognad inkl menstruation.

1 2 3

(8) Självtillfredsställelse (onani)

1 2 3

(9) Preventivmedel

1 2 3

(10) Sexuella avvikelser

1 2 3

(11) Etiska aspekter på det sexuella beteendet

1 2 3

• • • • • • •

•

•

•

• • • • • LJ • D •

• • • • • • •

• • • • • • •

Var anser Ni att tyngdpunkten på nedanstående moment skal!. ligga? (Ange endast ett.alternativ genom att :ringa in årskurs eller krjrssa i tillämplig ruta!) Års- Mellan- Hög3j alls i Vet Moment kurs stadiet stadiet grundskolan ej

(1) Yttre olikheter mellan könen

1 2 3

(2) Kvinnliga könsorganens byggnad och funktion

1 2 3

(3) Manliga könsorganens byggnad och funktion

1 2 3

(4) Befruktning

1 2 3

(5) Samlag

1 2 3

(6) Fosterutveckling och förlossning

1 .2 3

(7) Könsmognad inkl menstruation

1 2 3

(8) Självtillfredsställelse (onani)

1 2 3

(9) Preventivmedel

1 2 3

(10) Sexuella avvikelser

1 2 3

/..% Etiska aspekter på det sexuella * beteendet

1 2 3

SOU 1970: 39

El

•

•

•

• • • •• • •

• • • • •

• in • Q • •

• • • • • Q •

•

Q

•

- 6

Följande frågor om bedriven undervisning skall endast besvaras om Ni i fråga 4 angett att Ni undervisat under hela läsåret 58/69 med full tjänst och i fråga 5 angett att Ni gett sexualundervisning läsåret 68/69. Fortsätt i annat fall med fråga 26. 22

I diskussioner har framförts att vissa moment bör förläggas till tidigare årskurser än vad nu är fallet. Har Ni behandlat några av följande moment under läsåret 68/69 och i så fall i vilken utsträckning? Sexualanatomi 1I

I Hycket

2 L J Något

3 [ Inte alls

Könsmognad inkl menstruation 1

I

I Mycket

2|

Något

3 j_

Inte alls

Samlag 1 I

1 Mycket

2 L J Något

3 JJJ Inte alls

2 L J Något

3 L J Inte alls

Preventivmedel 1I

1 Mycket

Etiska aspekter på det sexuella beteendet 1

l

1 Hycket

2 L J Något

3 L J Inte alls

Vilket/vilka av följande hjälpmedel har H i använt i sexualundervisningen under läsåret 68/69? 1 |

I Inga hjälpmedel

1 |

I Film eller stillfilm (dvs stillbild * ljudband)

! Stillbild (episkop, småbilds- eller overheadprojektor)

I

1 I

I Planscher

1 [

| Radioprogram

1|

I TV-program

1 I

I Böcker eller skrifter vid sidan av' lärobok

1 J

| Arbetsböcker

^

^

l

l

Z

^

T

^

?

1 I

I J a > i stor utsträckning

2 I

I J a > i någon utsträckning

"" * * * * « — * « * Skolöverstyrelsen,

3 LJ Hej 4 |

(Har e j l ä s t handledningen

SOU 1970: 39

25 Hur var stämningen i stort sett bland eleverna under sexualundervisningen jämfört med under annan undervisning? 1I

I Bättre

2 |

| Som vanligt

3 I

I Sämre

4 L J Vet ej 26

Anser Hi att det är eller skulle vara en intressant uppgift att meddela sexualundervisning? 1 |_ J Ja mycket 2 [_ J Ja ganska 3 I

I Inte särskilt

4 |

I Inte alls

5 L J Vet ej 27

Anser Hi att det är eller skulle vara svårt att laaddela sexualundervisning? 1 L J Ja mycket 2 j

J Ja ganska

3 I

| Inte särskilt

4 ]

| Inte alls

5 L J Vet ej 28

Anser Hi att något eller några av de i fråga 20 och 21 uppräknade momenten är eller 'skulle- vara särskilt besvärligt eller besvärliga att undervisa om?

«•

Ja Hej

FORTSÄTT ms

Vet e j

FORTSÄTT MED FRÅGA 3 0

FRÅGA 3 0

OM JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA 29

Ange n e d a n de moment som ä r e l l e r s k u l l e " v a r a b e s v ä r l i g a a t t u n d e r v i s a om! (Använd n u m m e r b e t e c k n i n g a r a a i f r å g a 20 och 2 1 . )

SOU 1970: 39

8 -

Hittills har vi ställt frågor som gällt undervisningen på lågstadiet. Till sist två frågor som rör sexualundervisning i allmänhet. 30

Som Ni vet, har det förekommit en del debatter kring skolans sexualundervisning. Flera olika åsikter när det gäller skolans inställning till sexuella förbindelser under uppväxtåren har förts fram. Här följer några av dem: (i)

Skolan skall lära fasta normer,- som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren, och skall motarbeta alla andra uppfattningar.

(2)

Skolan skall berätta om olika inställningar, t ex om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera sexuell avhållsamhet under uppväxtåren.

(3)

Skolan skall berätta om olika inställningar men inte ti ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning.

(4)

Skolan skall berätta om olika inställningar och ta ställning för en friare moraluppfattning, som skulle- tillåta att man har se;:uella förbindelser under uppväxtåren.

(5)

Skolan skall inte alls ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på egen hand.

Vilken av dessa uppfattningar är Hi mest benägen att ansluta Er till?

-71

-72

L

I Första |

i Andra j

| Tredje j

| Fjärde

|

( Femte . J_[ ) Ve"fc ej

31 I debatten om sexualundervisningens metodik har diskuterats huruvida man vid undervisning om könsorganen och om samlag inledningsvis skulle nämna de "runda" orden. Därigenom skulle läraren, har man ansett, på ett enkelt sätt kunna klargöra vad som avses med de mera neutrala uttryck som sedan skulle komma till användning i undervisningen. Vidare skulle man, har det hävdats, kunna bidra till en avdramatisering och avtabuering. Huruvida denna metod skulle användas eller ej i det enskilda fallet, måste naturligtvis helt bero på den enskilde lärarens avgörande,.. har man betonat.

a

Hur ställer Ki Er till ett sådant tillvägagångssätt i skolans-sexualundervisning på lågstadiet? 1 L J Positiv

2 L J Tveksam

3 j_ J Reg ativ

Ar Hi beredd att själv använda ett sådant tillvägagångssätt om sådana riktlinjer utfärdas? 1|

I Ja

2|

J Tveksam

3 [ J Nej

KONTROLLERA ATT NI BESVARAT SAMTLIGA FRÅGOR IHHAH NI SKICKAS IN FOBHJLA'REE! TACK FÖR ER VÄRDEFULLA MEDVERKAN!

O.W.. ICoTiyeJr A3

78 SOU 1970: 39

a

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

P

1417 UTREDNINGSINSTITUTET Gatuadress Linnégatan 87 Postadress Fack. 102 50 STOCKHOLM 27 Telefon 08 - 63 05 60 ENKÄT BLAND LÄRARE PÅ GRUNDSKOLANS I-IELLANSTADIUII

För U i s

anteckningar:

-7 -8

-1 -2 -3 -4

Kommun

Län

Ip-nr

-9

I I

Orttyp

Följande två frågor, A och B, är till för att skilja ut de lärare som xngar i undersökningspopulationen, dvs de lärarkategorier som är beskrivna i introduktionsbrevet. Om Ni på någon av dessa frågor markerar med ett kryss i nej-rutan ber vi Er sända in- formuläret utan att göra några vidare markeringar. Besvarar Hi däremot både A och B med ja, ber vi Sr gå vidare till fråga 1. Vi vill an en gång betona att det är mycket viktigt att vi får dessa två frågor besvarade av samtliga lärare. A

Undervisade Ni under något av läsåren 66/67, 67/68 eller 68/69 under ett helt läsår med full tjänst på mellanstadiet?

• B

•

iej

Ja

FORTSÄTT HED FRÅGA 3

Undervisade Ni i grundskolan det hela läsår då Ni senast tjänstgjorde som lärare?

•

• *J

Ja

FORTSÄTT HED

JA 1

Var vänlig fyll i nedanstående uppgifter om Er. själv!

•

-10

Födelseår:

-11

-12

3 Civilstånd:

•*

vinna

Han

0[

- 1902

5 L J 1923 - 1927

1 [ J 1903

- 1907

6 L J 1928 - 1932

l_J 1908

- 1912

7 L J 1933 - 1937

3 L J 1913.

- 1917

8 L J 1938 - 1942

4 L J 1918 - 1922

9 L J 1943 -

1 L J Gift

1 [ J Skild

1 I J Änka/änkling

•13

4 L J Ogift

Hade Ni full tjänst under hela läsåret 68/69? J Ja

Vilken årskurs undervisade Ni i?

8 L J Hej

S O U 1970:

5 Il/fi^P??^ ^ S ° , T - f ^ - a V se ^alundervisnin g på mellanstadiet under läsåret 68/69 eller har Hl tidigare gett sådan undervisning på mellanstadiet? t ^ m e n ^ ^ t i o n ? ? i n b e S r i p e r ä v e n -dervisning om samlevnadsfrågor och

-14

1I

| Ja, läsåret 68/69

2 I Sj läsåret 68/69 men tidigare

I

3 | 6

J Aldrig

^ ^ ? a n s t ä l l * i n S s f ° ™ *ade Ni det hela läsår då Ni senast tjänstgjorde som

-15

1 i

I Ordinarie

3. | I Extra

2 |

I .Extra ordinarie

4 |

| Timlärare

Har Hi själv under Er lärarutbildning erhållit undervisning i sexualkunskap och samlevnadsfrågor och ingick i så fall undervisningsmetodik i serua^rslcap och samlevnadsfrågor däri? t>-""d-Kun.,.Kap

-16

1I

1 Hej, ej erhållit undervisning

2 J

1 Ja, men undervisningsmetodik ingick ej

3 I Ja-, och undervisningsmetodik ingick

I

FORTSÄTT HED FRÅGA 9

* |

1 Minns ej

FORTSÄTT HED FRÅGA 9

5 |

1 Haj? ingen lärarutbildning

FORTSÄTT J.ED FRÅGA 9

OK JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA -17

Anser Hi att innehållet i denna undervisning »av tillräckligt underlag för den som själv skall" undervisa i sexualkunskap och samlevnadsfrågor?

iCJj* 9

-18

2[Jnej

-,n

Vet ej

Har Hi^någon gång deltagit i fortbildningskurs och/eller studiedar- son helt eller delvis agnats åt sexualkunskap och samlevnadsfrågor? 1

i

I J a både i fortbildningskurs och studiedag

1 I Ja endast i fortbildningskurs

3 1

I Ja endast i studiedag

4 I

I Hej i ingendera-

5 I

| Hinns ej

S O U 1970: 39

- 310 Vem anser Ni skall ha största ansvaret för att eleverna på mellanstadiet ges undervisning i sexualkunskap? (Ange endast ett alternativ!)

•

-19

>kolan

• •

emmet

5 D Vet e j

11 Vem anser Ni skall ha största ansvaret för att eleverna på mellanstadiet ges kännedom om den etiska sidan av sexuallivet? (Ange endast ett alternativ!)

D

-20

-21

E m -22

-23

Skolan

•

Hemmet

•

Vet ej

12 Här anser Ni att det är lämpligt att ge den huvudsakliga sexualundervisningen på mellanstadiet? (Ange endast ett alternativ!) 1 |_ J Då läraren själv planerat undervisningen 2 |_ J I anslutning till frågor från eleverna 3 |_ J Då händelser i omgivningen ger anledning till sexualundervisning 4 [_ J I annat sammanhang, nämligen 5 L J Vet ej 6 L J Sexualundervisning bör ej förekomma i. skolan FORTSÄTT HED FRÅGA 20 13 I samband med vilket- ämne anser Hi att sexualundervisningen på mellanstadiet främst bör ges? (Ange endast ett alternativ!)

-24

1 L J Orienteringsämnet samhällskunskap 2

L J Orienteringsämnet kristendomskunskap

3 I J Orienteringsämnet naturkunskap 4 |_ _l Svenska 5|

I Gymnastik

6 |_ J Ej i samband med bestämt ämne 7 L J Vet ej

SOU 1970: 39

4 14 I yilken/vilka av följande former anser Hi att sexualundervisningen huvudsakligen bör ges? bedrag?

1D

Diskussioner och frågor?

1 [_J Ja

2 [ J Nej

3 [~] Vet e

Arbetsövningar?

2 L J Nej

3|

I

Ja

2•

! Ja

Nej

3Q

Vet e

| Vet e

15 Vem anser Ni huvudsakligen bör ge sexualundervisning i skolan nå mellanstadiet? (Ange endast ett alternativ!) 1|

| Klassläraren

| Annan lärare vid skolan som är expert

FORTSÄTT HED FRÅGA 17

3 |

|. Skolläkaren

FORTSÄTT HED FRÅGA 17

4 I

I Skolsköterskan

FORTSÄTT MED FRÅGA 17

5 |

I Tillkallad expert

FORTSÄTT MED FRÅGA 17

I

6 L J Vet ej

FORTSÄTT HED FRÅGA 17

OM ALTERNATIV '1 PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA 16

Hed vem av nedanstående personer skulle Ni främst söka samarbete nar det gäller sexualundervisning på mellanstadiet? (An^e endast ett alternativ!) 1 2

•

3 |

J Annan lärare vid skolan •J som är' expert

5 |

I Skolpsykologen

Skolläkaren

6 j

( Tillkallad export

| Skolsköterskan

Vet ej 8 T 1 Inget samarbete bör ' förekomma

4 |_ J Skolkuratorn

17 Anser Hi att sexualundervisningen på mellanstadiet bör ges till pojkar och flickor samtidigt? 1|

J Ja hela tiden

2 I

I Ja delvis

3 E J Hej 4 L J Vet ej

S O U 1970: 39

Frågorna 18 och 19 behandlar moment som kan tas upp i sexualundervisningen. Vi är intresserade av Er åsikt om när dessa moment skall behandlas och ^ a g a r därför när momentet första gången skall tas upp (fråga 18) och var tyngdpunkten skall ligga (-fråga 19) . • 18

När anser Ni att nedanstående moment första gången skall tas upp i underiv genom att ringa ir årskurs eller visningen? (Ange enoart ett alten kryssa i tillämplig ruta!) Vet Ej alls i Högstadiet grundskolan ej Årskurs Moment

(1) Yttre olikheter mellan könen

12 3 4 5 6

(2) Kvinnliga könsorganens byggnad och funktion

12 5 4 5 6

(3) Manliga könsorganens byggnad och funktion

12 3 4 5 6

(4) Befruktning

12 3 4 5 6

(5) Samlag

12 3 4 5 6

(6) Fosterutveckling och förlossning

12 3 4 5 6

(7) Könsmognad inkl menstruation

12 3 4 5 6

(8) Självtillfredsställelse (onani)

12 3 4 5 6

(9) Preventivmedel

12 3 4 5 6

(10) Sexuella avvikelser

12 3 4 5 6

(11) Etiska aspekter på det sexuella beteendet

12 3 4 5 6

• • • • • • •• • •

• • • • • O • • • •

• • D • • • • • •

O D

D

D

Var anser Ni att tyngdpunkten på nedanstående moment skall ligga? (-Ange endast ett alternativ genoa att rin^a in årskurs eller krassa 1 tillämplig ruta!) HögEj alls i Vet Årskurs

Homent

stadiet grundskolan ej

1 2 3 4-56

•

•

•

12345 6

Q

D

D

-42

(1) Yttre olikheter mellan könen

-43

(2) Kvinnliga könsorganens byggnad och funktion

-44

(3) Manliga könsorganens byggnad och funktion

1 2 3 4 5 -6

• • "•

-45

(4) Befruktning

12 3 4 5 6

O D D

-46

(5) Samlag

123456 D

-47

(6) Fosterutveckling och förlossning

12 3 4 5 6

-48

(7) Könsmognad inkl menstruation

1 2 3 4 5 6

-49

(8) Självtillfredsställelse (onani)

-50

(9) Preventivmedel

12 3 4 5 6

-51

(10) Sexuella avvikelser

-52

(•jl) Etiska aspekter beteendet

SOU 1970:39

det s e x u e l l a

12 3 4 5 6

•

• D LJ • O |

]

•

• • [_J •

• • I1 •

D

D

l__|

I

1 83

T E0T °ll™ T b e d r i v e n undervisning skall endast besvaras om Ni i f r ä „ a , ++ t angett att S ^ ^ 8 a t « ^ « M i ä i s å r e t 68/69 med full tjänst och i xrÄga 5 g fråga 2 4 ! sexualundervisning läsåret 63/69. Fortsätt i annat fall med

20 I diskussioner har framförts att vissa moment bör förläggas till tidigare S lat Se7l J ^1T så ' , fall ? T i« vilken " b e h a n dutsträckning? ^ - o l j a n d e moment unaer a^re768/69 läsåret 68/69 foch

Samlag

-53

1I

| Mycket

2 t

( Hågot

3 I

( Inte alls

Preventivmedel

-54

1 (

| Mycket

2 L J Något

Inte alls

-2 J

Inte alls

Könssjukdomar

-55

1 |

| Mycket

j Hågot

Sexuella avvikelser

-56

1I

| Mycket

2 L J Hågot

3 |

| Inte alls

Etiska aspekter på det sexuella beteendet

-57

1 L J Mycket

2 [J] Hågot

*1 unäräsår a t a l8/S?"" h 3 ä l P m e d e l ^ -58

1 I

"•' «**

Inte alle i

—^undervisningen

I Inga hjälpmedel

-59

1 J

1 Film eller stillfilm (dvs stillbild + ljudband)

-60

1 J

1 Stillbild (episkop, småbilds- eller overheadprojektor)

-61

1 I

I Planscher

-62

1 |

| Radioprogram

-63

1 |

I TV-program

-64

1 j

1 Böcker eller tidskrifter vid sidan av lärobok

-65

1 j

| Arbetsböcker

-66

Har Ni följt eller haft användning av lektionsexemplen i Skolöverstyrelsei Handledning 1 sexualundervisning? 1 I

I Ja, i stor utsträckning

2 I Ja, i någon utsträckning

|

3 [ ] Hej 4 j

84 I Har ej l ä s t handledningen

SOU 1970:39

- 7 23

Hur var stämningen i stort sett bland eleverna under sexualundervisningen jämfört med under annan undervisning?

1 L J Bättre 2 [_ J Som vanligt

3 j_ J Sämre 4 L J Vet ej Anser Ni att det är eller skulle vara en intressant uppgift att meddela sexualundervi sning?

1 I

I Ja mycket

2 |_ I Ja ganska 3 |

I Inte särskilt

4 |

| Inte alls

5 L J Vet ej 25

Anser Ni att det är eller skulle vara svårt att meddela sexualundervisning? 1 |

| Ja mycket

2 I

] Ja ganska

3 j

| Inte särskilt

4 |

I Inte alls

5 L J Vet ej 26

Anser Hi att något eller några av de i fråga 18 och 19 uppräknade momenten är eller skulle vara särskilt besvärligt eller besvärliga att unaervisa om?

1 L J Ja

2 L J %*i

FORTSÄTT MED FRÅGA 28

3 E j Vet ej

FORTSÄTT MED FRÅGA 28

OK JA PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA

27 Ange nedan de moment som är eller skulle vara besvärliga att undervisa om! (Använd nummerbeteckningarna i fråga 18 och 19.J

S O U 1970: 39

- 8

Hittills har vi ställt frågor som gällt undervisningen på mellanstadiet. Till sist två frågor som rör sexualundervisning i allmänhet. 28

Som Ni vet, har det förekommit en del debatter kring skolans sexualundervisning. Flera olika åsikter när det gäller skolans inställning till sexuella förbindelser under uppväxtåren har förts fram. Här följer nå<ra av dem: (i)

Skolan skall lära fasta normer, som rekommenderar sexuell avhållsamhet under uppväxtåren, och skall motarbeta alla andra uppfattningar.

(2)

Skolan skall berätta om olika inställningar, t ex om både den avhållsamma och den friare sexualmoralen, men rekommendera seroiell avhållsamhet under uppväxtåren.

(3)

Skolan skall berätta om olika inställningar men inte ta ställning för någon utan rekommendera eleverna att bilda sig en egen uppfattning.

(4)

Skolan skall berätta om olika inställningar och ta ställning för en friare moraluppfattning, som skulle tillåta att man har sexuella förbindelser under uppväxtåren.

(5)

Skolan skall inte alls ta upp denna fråga utan låta eleverna bilda sig en uppfattning helt på egen hand.

Vilken av dessa uppfattningar är Ni mest benägen att ansluta Er till? I

( Hörsta

l

| Andra

L J Tredje

L J Fjärde

L J Femte

L J Vet ej

29 I debatten om sexualundervisningens metodik har diskuterats huruvida man vid undervisning om könsorganen och om samlag inledningsvis skulle nämna de "runda" orden. Därigenom skulle läraren, har man ansett, på ett enkelt sätt kunna klargöra vad som avses med de .mera neutrala uttryck.som sedan skulle komma till användning i undervisningen. Vidare skulle man,' har det hävdats, kunna bidra till en avdramatisering och avtabuering. Huruvida denna metod skulle användas eller ej i det enskilda fallet,°måste naturligtvis helt bero på den enskilde lärarens avgörande, har man betonat.

a

Hur ställer Hi Er till ett sådant tillvägagångssätt i skolans sexualundervisning på mellanstadiet?. 1 |

b

1 Positiv

2 L J Tveksam

3 L J Negativ

Är Ni beredd att själv använda ett sådant tillvägagångssätt om sådana riktlinjer utfärdas? I

| Ja

2 |

J Tveksam

3 j_ J eB .l

KONTROLLERA ATT NI BESVARAT SAMTLIGA FRÅGOR INHAH NI SKICKAR IN FORMULÄRET! TACK FÖR m VÄRDEFULLA MEDVERKAN!

SOU 1970: 39

Bilaga 4

Introduktionsbrev

som lärarna har för sådan undervisning, deras synpunkter på vilken omfattning och utformning sexualundervisningen bör ha samt deras erfarenheter av den undervisning de bedrivit. Frågorna i det bifogade frågeformuläret har formulerats i samarbete med utredningens ledamöter. Formuläret har underställts skolöverstyrelsen som givit sitt bifall till undersökningen. Den nu aktuella undersökningen gäller lärare som under, något/ några av läsåren 66/67, 67/68 eller 68/69 undervisat på grundskolans låg- resp mellanstadium uni SECO der ett helt läsår med full tjänst. Att just Birgitte Heeger, fil kand, f d rikskonsulent dessa lärare valts ut beror på att de efteri Svenska Missionsförbundets Ungdom frågade åsikterna bör grunda sig dels på (SMU) erfarenheter av en inte alltför avlägsen unOttar Ottersen, pastoratsadjunkt, studiedervisning och dels på erfarenheter av den rektor i Sveriges Kyrkliga Studieförsnart helt genomförda grundskolan. bund (SKS) De två första frågorna A och B i formuGösta Rodhe, skolöverläkare i Skolöverläret skall besvaras av samtliga lärare. Desstyrelsen sa frågor anger om Ni tillhör de lärare som Thorsten Sjövall, leg läk, ordförande i skall ingå i undersökningen. Om så inte är RFSU fallet ber vi Er sända in formuläret med Torsten Wickbom, rektor vid Katrineendast dessa två frågor besvarade. holms gymnasialskola. Vi vill understryka, att det är mycket På uppdrag av utredningen utför statisviktigt för oss att få formulären insända tiska centralbyråns utredningsinstitut en rad även om Ni tillhör de lärare som endast enkätundersökningar bland elever och lärare på olika stadier och i olika skolformer. skall besvara fråga A och B. För att undersökningens resultat skall bli Som ett viktigt led i utredningens arbete tillförlitligt är det synnerligen viktigt att alla ingår en kartläggning av sexual- och samutvalda lärare fyller i bifogade frågeformulevnadsundervisningen från lärarkårens synlär. Insamlade uppgifter behandlas konfipunkt. Det gäller då främst den utbildning

Den 9 oktober 1964 tillsatte Kungl Maj:t en utredning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet. I denna utredning ingår följande ledamöter: Ragnar Lund, undervisningsråd, kommitténs ordförande Maj-Briht Bergström-Walan, fil lic, leg barnmorska Carl Gustaf Boéthius, kommitténs sekreterare, chefredaktör för tidskriften Vår Kyrka Rolf Granstrand, fil stud, f d ordförande

SOU 1970: 39

dentiellt och får enligt sekretesslagen inte utlämnas. Primärmaterialet kommer endast att användas inom utredningsinstitutet för framställning av statistiska tabeller, som tillställes uppdragsgivaren. Formuläret återsänds senast den 16 september i bifogade svarskuvert, som befordras portofritt. Ytterligare upplysningar kan lämnas av aktuarie Ursula Falkengren-Grerup. tel 08/63 05 60 ankn 227. Vi tackar på förhand för Er värdefulla medverkan. Örebro i september 1969 Högaktningsfullt Statistiska centralbyråns utredningsinstitut Edmund Rapaport Byråchef Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor Ragnar Lund Undervisningsråd

KUNGL. BIBL.

? 1 AUG 1970 STOCKHOLM

SOU 1970: 39

Nordisk udredningsserie (NU) 1970

Kronologisk förteckning

1. 2. 3. 4.

Samordnad utbyggnadsplanering inom Nordel. Uddannelses- og forskningssporgsmål. Provelosladelse. La cooperation internordique en matiéres économiques et culturelles. 5. Nordisk gränsregion miljövård och urbanisering.

Statens offentliga utredningar 1970

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Grundhgberedningen. 1. Riksdagsgrupperna . Regeringsbidningen. (16] 2. Ersättare för riksdagsledamöterna. [17] 3. Allmänna val på våren? [27] Svensk FN-lag. [19] Militärs straff och disciplinmedel. [31] Poliser i samhället. [32] Hemföisäljning. [35]

Försvarsdepartementet Värnpli-ctstjänstgörlngens civila meritvärde. [12]

Socialdepartementet Livsmejelsstadgekommittén. 1. Ny livsmedelsstadga m. m. Del I. Förslag och motiv. [6] 2. Ny livsmedelsstadga m. m. Del II. Bilagor. [7J Folktardvårdens utbyggande och reglering. [11]

Jordbruksdepartementet Statligt stöd till fiskehamnar. [5] Handelsdepartementet Rationell bensinhandel. [24]

Inrikesdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) 1. Balanserad regional utveckling. [3] 2. Urbaniseringen i Sverige. Bilagedel I till Balanserad regional utveckling. [14] 3. Regionalekonomisk utveckling. Bilagedel II till Balanserad regional utveckling. [15] Medel för styrning av byggnadsverksamheten. [33] Svenska folkets inkomster. [34] (Utkommer senare)

Civildepartementet Barns utemiljö. [1]

Kommunikationsdepartementet

Industridepartementet

Snöskotern - fordonet och föraren. [9] Körkor' och körkortsregistrering. [26]

Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och (organisatlon. [13]

Finansdepartementet Upphardling av byggnader. Dal 2. Administrationen. [18] Understödsföreningar. [23] Aspiratoner, möjligheter och skattemoral. [25] Tjänstcöringsbetyg. [28] Decent-alisering av statlig verksamhet. [29] Stordri'tsfordelar inom industriproduktionen. [30] Kilometerbeskattning. [36] Oversyi av vissa punktskatter. [37] Förtrolg företagsinformation och börshandel. [38]

Utbildningsdepartementet Om sttt och kyrka. [2] Yrkesu'bildningsberedninqen. 1. Reformerad lärarutbildning. [4j 2. Yrkesteknisk högskoleutbildning. [8] Fria läromedel. [10] Kompe-ensutredningen V. Behörighet, meritvärdering, studieprognos. Specialundersökningar av kompetensfrågor. [20] (Utkommer senare.) VI. Vägar till högre utbildning. [21] Pedagogisk utbildning och forskning. [22] Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier [39]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Kur;.

Esselte Tryck 1970 ALLF 107 2 016