Boendeservice

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Boendeservice 3

s

^

v*

Kommunstudien SOU 1971:25

m

Statens offentliga utredningar 1971:25 Inrikesdepartementet

Boendeservice 3 Kommunstudien — en enkät om kommunernas serviceförsörjnini och serviceplanering

Studie utgiven av servicekommittén Stockholm 1971

Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

Genom beslut den 14 april 1967 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet och chefen för inrikesdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden. Kommittén utgav i augusti 1968 en informationsskrift med titeln Boendeservice 1 (SOU 1968: 38) med syfte att öka intresset för servicefrågorna genom att ge information för dimensionering och lokalisering av serviceanläggningar i tätorter. Den 2 november 1970 utgav kommittén ett delbetänkande med titeln Boendeservice 2, mål, finansiering av lokaler, utvecklingsprojekt (SOU 1970: 68). Under 1968 påbörjade kommittén utredningsarbete i form av fyra specialstudier, avsedda att ge bättre underlag för förslag än redan tillgängliga data utgör. Studierna presenteras under följande titlar: Boendeservice 3: kommunstudien - enkät om kommunernas serviceförsörjning och serviceplacering. Boendeservice 4: projektstudien - en redovisning av aktuella serviceanläggningar. Boendeservice 5: totalkostnadsstudien en diskussion av ekonomiska konsekvenser av några former av boendeservice. Boendeservice 6: strukturstudien - tio uppsatser om samhällsförändringar som påverkat boendeservice. I denna volym redovisas kommunstudien - en enkät om kommunernas serviceförsörjning och serviceplanering. Motivet för servicekommitténs kommunenkät var att insamla ett aktuellt underlag för bedömningen av kommunernas serviceutbud. Därutöver ansågs att de nuvaranSOU 1971: 25

de planeringsmönstren för service skulle belysas. Slutligen fanns behov av en kartläggning av kommunernas långsiktiga serviceplanering. Enkätens resultat skulle kunna utgöra underlag för förslag om organisatoriska och finansiella förändringar för att underlätta planering och genomförande av utökad boendeservice. Kommunstudien planerades inom kommitténs sekretariat av bitr. sekr. Anders Leion i samarbete med Olof Johansson och Uno Davidsson vid statistiska centralbyråns (SCB) utredningsinstitut. Enkäten samordnades med socialstyrelsens datainsamling för långtidsutredningen. SCB har svarat för bearbetningen av materialet. Analysarbetet har genomförts inom kommitténs sekretariat av bitr. sekr. Maj Britt Theorin med Uno Davidsson som konsultativ medarbetare. Servicekommittén önskar i samband med att det omfattande materialet nu presenteras framföra sitt tack till kommunerna för deras välvilliga medverkan till studiens genomförande. Stockholm i februari 1971. Camilla

Odhnoff /Sven

Thiberg

Innehåll

Kapitel 1 Bakgrund till studien . . . . 1.1 Första betänkandet 1.2 Samarbete med socialstyrelsen . . . 1.3 Uppläggning av enkäten

7 7 7 7

Kapitel 2 Studiens syfte

8 Kapitel 3 Metod 3.1 Totalundersökning 3.2 Provundersökning 3.3 Bortfall 3.4 Datainsamling 3.5 Underlagsvariabler 3.6 Mätfel och bearbetningsfel 3.7 Bearbetning

9 9 9 9 9 9 11 11

. . . .

Kapitel 4 Resultat 4.1 Inledning 4.2 Driftbudgeten 4.2.1 Barntillsyn 4.2.2 Åldrings- och handikappvård 4.2.3 Fritidsservice 4.2.4 Kulturdistribution 4.2.5 Mathållning 4.2.6 Transportservice 4.3 Långtidsplanering 4.3.1 Kommuner med långtidsplanering 4.3.2 Underlag för långtidsplanering 4.3.3 Praktiskt genomförande . . . 4.4 Fysiska planarbetet 4.4.1 Kontakt mellan nämnder . . Olika kontaktformer . . . . Deltagande nämnder . . . . Planerat samarbete 4.4.2 Kontakt mellan nämnder för SOU 1971: 25

12 12 12 13 13 19 19 19 20 20 20 21 21 21 21 21 22 22

enstaka projekt 22 Olika kontaktformer . . . . 22 Deltagande nämnder . . . . 22 Planerat samarbete 23 4.4.3 Kontakt kommunala organ bostadsföretag, handel, och andra serviceproducenter . . 23 4.5 Finansierings villkor för bostadskomplement 23 4.5.1 Hinder för utökad service . . 23 4.5.2 Hinder och önskvärda förändringar i finansieringsvillkoren 24 4.6 Normering och anvisningsverksamhet , 24 4.6.1 Behov av normer, råd och anvisningar och beräkningsmo^ deller 24 Barntillsyn 24 Vård av åldringar och handikappade 24 Fritidsservice . 24 Kulturdistribution . . . . . 24 Mathållning • : 24 Transportservice 25 4.6.2 Antagna normer och målsättningar ; 25 4.7 Information 25 ; 4.7.1 Barntillsyn 25 Daghem 25 Fritidshem . 25 Lekskolor 25 Kommunala familjedaghem . 26 Kommunal barnvårdarinneverksamhet 26 4.7.2 Åldringsvård och handikappbostäder 26 Ålderdomshem 26 5

Pensionärshem Pensionärshotell Temporära åldringsbostäder . Pensionärslägenheter . . . . Öppen åldringsvård Handikappbostäder Social hemhjälp 4.7.3 Fritidsservice och kulturdistribution Bibliotek Bokbuss Ungdomsgård-fritidsgård . . Idrottsanläggningar 4.7.4 Mathållning 4.7.5 Transportservice 4.8 Vissa servicefunktioner 4.8.1 Mathållning Mathållning från skolbespisning Mathållning från ålderdomshem 4.8.2 Transportservice Åldringar och handikappade Finansiering 4.8.3 Integrerade serviceprojekt . . 4.8.4 Lekskolor Privata lekskolor Ökning/minskning av kommunala lekskolor 4.8.5 Förturer i bostadskö . . . . Bostadsförmedling och förtur Förtursgrupper

26 26 26 26 27 27 27

Kapitel 5 Sammanfattning 5.1 Studiens syfte 5.2 Tidplan 5.3 Underlagsvariabler 5.4 Resultat 5.4.1 Servicen i driftbudgeten . . . 5.4.2 Långtidsplanering 5.4.3 Finansieringsfrågor 5.4.4 Normering och anvisningsverksamhet 5.4.5 Information 5.4.6 Integrerade serviceprojekt . . 5.5 Tolkning av materialet

30 30 30 30 30 31 31 32

27 27 27 27 27 27 27 28 28 28 28 28 28 28 29 29 29 29 29 29 29

32 32 32 32

Bilaga 1 Kommunredovisning efter indelning i underlagsvariabler . . 33 Bilaga 2 Tabellbilaga 42 Bilaga 3 Bortfallsredovisning 128 Bilaga 4 Kommunenkäten 130 Summary 155

1 Bakgrund till studien

1.1 Första betänkandet

1.3 Uppläggning av enkäten

Servicekommittén presenterade i augusti 1968 ett delbetänkande (SOU 1968:38), närmast att beteckna som en informationsskrift. Avsikten var dels att öka intresset för servicefrågorna, dels att informera om vilka möjligheter som fanns att inom gällande bestämmelser förbättra serviceförsörjningen. I kommande betänkande skulle bl. a. målsättningar för boendeservice och förslag till organisatoriska och finansiella förändringar preciseras för att underlätta planering och genomförande av boendeservice. För detta ansåg servicekommittén att det behövdes en inventering av serviceutbudet och den planerade servicen inom kommunerna.

Enkätens frågor utformades så att man efterlyste dels uttalade målsättningar för boendeservice, dels kommunernas åsikter om de faktorer som hindrar utbyggnaden av boendeservice, vidare vilken service som fanns och vilken service som planerades. I första hand utformades frågorna med fasta svarsalternativ. I vissa fall var det dock nödvändigt att använda öppna frågor, där kommunerna gavs möjlighet att själva formulera sina svar. Eftersom enkätfrågorna berörde olika kommunala nämnders verksamhetsområde sändes enkätformuläret ut i fem exemplar med ett följebrev, där servicekommittén förklarade syftet med enkäten och förutsatte att kommunens styrelse skulle stå för det avgivna svaret, men att kommunens styrelse i de frågor där det var nödvändigt skulle ta kontakt med de nämnder som berördes av de olika frågorna. Enkätformuläret utsändes den 24.4.1969 och påminnelsebrev utgick den 16.6 och den 11.8. Insamlingen avslutades våren 1970. Formuläret byggde på funktionsindelning och terminologi från servicekommitténs första betänkande (SOU 1968: 38) varför redovisningen av praktiska skäl också följer denna.

1.2 Samarbete med socialstyrelsen I samband med att servicekommittén utarbetade ett förslag till enkätundersökning togs kontakt med socialdepartementet och socialstyrelsen. Planerings- och budgetsekretariatet på socialdepartementet fann att servicekommitténs första utformning av enkäten riskerade att kollidera med socialstyrelsens arbete med att insamla uppgifter till långtidsutredningen. Initiativ togs för en samordning av enkäterna, vilket resulterade i dels en ändrad utformning av servicekommitténs enkät, dels att socialstyrelsen övertog det praktiska arbetet med utsändande av servicekommitténs frågeformulär. SOU 1971: 25

2 Studiens syfte

Motivet för att företa studien var att man ville ha ett så aktuellt underlag som möjligt för bedömning av kommunernas planer på serviceområdet. Kommittén beslöt sig för att vid en studie direkt tillfråga kommunerna och de kommunala organ, som har hand om servicefrågorna i stället för att utnyttja redan tillgänglig statistik. Servicefrågorna har snabbt fått hög aktualitet varför mycket bedömdes kunna vara på gång i kommunerna utan att kunna avläsas i färdiga anläggningar eller pågående verksamhet. En positiv effekt av enkäten bedömdes vara att samtliga kommuner stimulerades till att ägna uppmärksamhet åt servicefrågorna. Efter hand beslöt kommittén att enkäten skulle inrikta sig på att belysa planeringssättet för boendeservice, genom att behandla frågor om vilka som har hand om den fysiska planeringen, vilket samarbete som fanns i servicefrågor mellan olika facknämnder och förtroendevalda, och vilken vikt de faktorer som anses höra till boendeservice hade i den fysiska planeringen. Studiens syfte var att undersöka boendeservicens omfattning, organisation och planering. Samtidigt var det en förhoppning att detta material skulle kunna utgöra underlag för förslag om organisatoriska och finansiella förändringar för att underlätta planering och genomförande av utökad boendeservice.

8 SOU 1971: 25

3.1 Metod

Totalundersökning

Servicekommittén ansåg det angeläget att gå ut till alla kommuner med sin enkätundersökning. Postenkäten bedömdes vara den enda hanterbara metoden när man bestämt sig för en totalundersökning. 3.2

Provundersökning

Innan frågeformuläret slutgiltigt utformades testades det på tre kommuner i Stockholms närhet: Järfälla, Nacka och österåker. På grund av samordningen med socialstyrelsens enkätundersökning gavs inte möjlighet till utförligare provundersökning. 3.3 Bortfall Antalet kommuner som ingår i bearbetningen (för minst en av underlagsvariablerna) uppgår till 764. Vid ingången av år 1969 uppgick antalet kommuner i landet till 848. Det totala antalet ej bearbetade kommuner uppgår till 84. Bortfallet är störst i kommuner med låg tätortsgrad (46 kommuner). Partiellt bortfall bland de bearbetade 764 kommunerna föreligger också för olika frågor. Utförligare redogörelse av bortfallet återfinns i bilaga 3, bortfallsredovisning. 3.4

Datainsamling

I början av år 1969, redan när de första utkasten till frågeformuläret gjordes, tog komSOU 1971: 25

mittén kontakt med statistiska centralbyråns (SCB) utredningsinstitut. Kommittén avsåg då att begära hjälp med utformningen av enkätformuläret, kodningen och granskningen samt databehandlingen. Det visade sig svårt att få ett sådant långtgående samarbete inom den korta tidsrymd som gavs i början av arbetet. Kommittén utarbetade därför själv frågeformuläret. En preliminär tabellplan gjordes också upp innan kontakt på nytt togs med SCB men även med andra bearbetningsfirmor. Slutligen överenskoms med SCB att utredningsinstitutet i samarbete med kommitténs sekretariat skulle utarbeta kodningsregler och en definitiv tabellplan samt producera färdiga tabeller. Analys av de framtagna tabellerna skulle göras av kommitténs sekretariat i samarbete med utredningsinstitutet.

3.5 Underlagsvariabler

Kommittén har ansett det intressant att redovisa de angivna svaren efter olika underlagsvariabler, för att därigenom belysa olika faktorers inverkan på t. ex. utgiftsbenägenheten för olika serviceändamål. Urvalet av underlagsvariabler har bestämts av de hypoteser kommittén har haft för boendeservicens bestämningsfaktorer. Kommittén har ansett att faktorerna invånarantal/tätortsgrad inom kommunen, åldersfördelning, andel förvärvsarbetande kvinnor respektive andel förvärvsarbetande 9

kvinnor med hemmavarande barn har betydelse för dels anspråken på service som de uttrycks i någon form av efterfrågan eller krav gentemot de kommunala politiska församlingarna och dels på så sätt att utgiftsbenägenheten påverkas av dessa faktorer. Följande fyra variabler har kommittén beslutat redovisa svaren efter:

Underlagsvariabel A - tätortsgrad1 En kommuns tätortsgrad kan anges med någon av bokstäverna A - H . Innebörden av dessa bokstäver framgår av Årsbok för Sveriges kommuner. Som källa vid klassificeringen har använts tabell 57 i Årsbok för Sveriges kommuner 1969, där kommunernas tätortsgrad år 1965 finns angivna, det senaste år för vilket data om tätortsgrad finns att tillgå. I de redovisade tabellerna har följande gruppering använts: 1. Kommuner med tätortsgraden A - D 0-49,9 % av befolkningen bor i tätort 2. Kommuner med tätortsgraden E - F 50,0-89,9 % av befolkningen bor i tätort 3. Kommuner med tätortsgraden G - H minst 90,0 % av befolkningen bor i tätort. Tätorten har mindre än 60 000 invånare. 4. Kommuner med tätortsgraden G - H och 60 000 eller fler invånare. Sveriges samtliga kommuner fördelar sig på de fyra grupperna på följande sätt (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 1969):

Tätortsgrad

Antal kommuner

A—D 443 E—F 277 G—H och mindre än 60 000 invånare 115 G—H och 60 000 el. fler invånare 13 848

Folkmängd i 1 000-tal 1 452 2 233 1 973 2 284 7 942

1 Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Med tätortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen.

10 Hur de bearbetade kommunerna fördelar sig efter tätortsgrad framgår av bilaga 3, bortfallsredovisning.

Underlagsvariabel B -

åldersfördelning

Kommunerna fördelades på tre grupper efter åldersfördelningen i kommunen. Först utsorterades den tredjedel kommuner (256 kommuner) som hade den högsta andelen invånare i åldern 16-66 år (1) vid 1965 års folk- och bostadsräkning. I denna redovisningsgrupp ingår de kommuner där ovanstående grupp utgör 65,4-73,9 % av hela befolkningen. De återstående kommunerna sorterades sedan dels efter andel invånare i åldern 0 15 år och dels efter andel invånare i åldern över 66 år. Genom ett matchningsförfarande erhölls då en grupp bestående av kommuner med hög andel invånare i åldern 0 15 år och en med hög andel invånare i åldern över 66 år. Som kommuner med hög andel invånare i åldern 0-15 år (2) betraktas de där denna grupp utgör 20,6 % eller mer av befolkningen (242 kommuner). Som kommuner med hög andel invånare i åldern över 66 år (3) räknas de där denna grupp uppgår till 13,4 % eller mer (257 kommuner). I de fall då en kommun kan hänföras till såväl den andra som den tredje gruppen har den hänförts till den grupp där den i relation till övriga kommuner intar en högre position. Som källa har använts råtabeller från 1965 års folk- och bostadsräkning. Underlagsvariabel tande kvinnor

C - andel

förvärvsarbe-

Kommunerna har indelats i tre grupper efter andelen förvärvsarbetande kvinnor av samtliga kvinnor i åldern 16-66 år. Som källa har använts Folk- och Bostadsräkningen 1965: IV, tabell 3. 1. Kommuner där denna andel utgör mindre än 35 % (226 kommuner) 2. Kommuner där denna andel utgör 35-40 % (221 kommuner) SOU 1971: 25

3. Kommuner där denna andel 41 % eller mer (308 kommuner).

utgör

Underlagsvariabel D - andel förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn Kommunerna har indelats i tre grupper efter andelen förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor i åldern 16-66 år. Som källa har använts Folk- och Bostadsräkningen 1965: IV, tabell 3. 1. Kommuner där denna andel utgör mindre än 12 % (309 kommuner) 2. Kommuner där denna andel utgör 12 % och över men under 14 % (182 kommuner) 3. Kommuner där denna andel utgör 14 % eller mer (264 kommuner). En förteckning över vilka kommuner som ingår i de olika redovisningsgrupperna återfinns i bilaga 1, kommunredovisning.

band med kodningen och stansningen av formulären. Då tidtabellen för bearbetningen av denna undersökning var mycket pressad har några rimlighetskontroller med det stansade materialet ej kunnat ske vilket annars är brukligt. Sådana fel har alltså ej eliminerats. När antalet redovisade kommuner varierar från tabell till tabell fastän det rätteligen borde vara detsamma beror detta på förekomsten av bearbetningsfel. Riskerna för systematiska fel torde dock vara små. 3.7

Bearbetning

De angivna svaren redovisas som absoluta tal uppdelade på ovan redovisade underlagsvariabler. Redovisningen sker på så sätt att för varje given underlagsvariabel redovisas de olika svaren i tabellform.

3.6 Mätfel och bear betnings fel Med mätsituationsfel avses sådana fel som uppkommer på grund av bristande kontroll över mätsituationen. Fel i detta avseende kan ha uppstått genom att man vid besvarandet av frågeformuläret inte haft fullständig basinformation. För vissa kommuner kunde krävas att formuläret tillställts flera kommunala organ för att uppgifterna skulle bli så kompletta som möjligt. Om detta ej skett kan en snedvriden bild av kommunens service ha erhållits. Missvisande eller ofullständiga svar kan också ha uppstått genom att en fråga varit oklart utformad (mätinstrumentfel). Detta kan ha lett till svårigheter vid tolkningen av det insamlade materialet. Uteblivna svar på öppna frågor behöver inte nödvändigtvis innebära att kommunen saknar synpunkter på eller uppgifter om en efterfrågad aktivitet. Då formuläret ej varit speciellt anpassat för små kommuner kan svårigheter ha uppstått för uppgiftslämnarna i dessa kommuner. Frågeställningarna kan ha saknat relevans för dessa kommuner, vilket lett till uteblivna eller ofullständiga svar. Bearbetningsfel kan ha uppkommit i samSOU 1971: 25

4 Resultat

4.1 Inledning I nedanstående resultatredovisning görs läsaren ofta uppmärksammad på samband mellan de olika underlagsvariablerna å den ena sidan och olika sidor av boendeservicen å den andra sidan. I texten uttrycks detta i meningar av typen »Barntillsynen får ett markant större utrymme i driftbudgeten för kommuner med hög tätortsgrad än för kommuner med låg tätortsgrad». Det är att märka att den underlagsvariabel som exempelvis satsningen på en servicefunktion varierar med inte behöver vara den förklarande variabeln utan att sambandet kan vara mer komplicerat än så. Som exempel kan tas det nyss nämnda sambandet mellan tätortsgrad och satsning på barntillsyn. Man kan därvid tänka sig en orsakskedja av nedanstående slag som inte utges för att vara fullständig utan bara vill illustrera problematiken. Såväl tätortsgraden som tillgängliga arbetstillfällen i en kommun bestäms av lokaliseringen av företag och förvaltning till kommunen. Den kvinnliga förvärvsintensiteten påverkas av tillgången till och karaktären av de arbeten som utbjuds och kan i sin tur framkalla krav på barntillsyn. Möjligheterna att tillgodose detta krav från kommunens sida är beroende av bl. a. skatteunderlaget vilket sammanhänger med förekomsten av företag och förvaltning. Som synes bestäms här tätortsgraden av en bakomliggande faktor nämligen lokali12

seringen av företag och förvaltning till kommunen vilket i sin tur även påverkar kommunens resurser och därmed möjligheter att satsa på barntillsyn. Tätortsgraden kan alltså här inte betraktas som förklarande variabel utan som en mellanliggande variabel. På samma sätt behöver inte variationer i åldersfördelning eller kvinnlig förvärvsintensitet vara förklaringen till differenser mellan olika kommuner i fråga om en viss företeelse. Man bör genomgående vara mycket försiktig när man drar slutsatser om den verkliga orsaken i fråga om de samband som påpekas i resultatredovisningen. Beträffande de redovisade svaren på frågor med fria svarsalternativ liksom kommunenkäten i övrigt beaktas dessa i kommitténs förslagsverksamhet. Kommittén har i betänkandet »Boendeservice 2» (SOU 1970: 68) avsnittet »Finansiering av servicelokaler» tillvaratagit de synpunkter som framkommit i svaren på öppna frågor om finansiering.

4.2 Driftbudgeten

Kommunernas totala driftkostnader var år 1968 21 027 miljoner kronor och år 1969 enligt preliminära uppgifter ca 23 800 miljoner kronor. Detta innebär en ökning från år 1968 till år 1969 med knappt 2 800 miljoner kronor eller 13 %. (Källor: Statistiska meddelanden N 1970: 35. Kommunernas och landstingens utgifter och inkomster år SOU 1971:25

1968. Uppgiften för år 1969, som ej är definitiv, är hämtad från Byrån för finansstatistik vid SCB). Kostnaden för boendeservicens olika delar år 1969 redovisas i tabell 1. De värden som redovisas i tabellen utgör aritmetiska medelvärden av de procenttal som kommunerna angett för de olika funktionerna. Exempelvis anges i tabellen att de undersökta kommunerna i genomsnitt avsatte 1,04 % av 1969 års driftbudget för barntillsyn. Detta värde har tillkommit som ett ovägt medelvärde av alla de procentangivelser som uppgivits för denna funktion (inklusive värdet 0). Siffran 1,04 % står alltså inte för relationen mellan det totala beloppet som de undersökta kommunerna avsätter för barntillsyn och den sammanlagda driftbudgeten för dessa kommuner. Tabell 2 som avser procentuella förändringar i kostnader för boendeservicen från år 1968 till år 1969 är beräknade på följande sätt. Antag att en kommun som tillhör tätortsgrad A har avsatt 0,5 % av driftbudgeten år 1968 till barntillsyn och 1,5 % av driftbudgeten år 1969 till samma ändamål. Skillnaden mellan dsssa två värden är 1 % och kommunen tilldelas för funktionen barntillsyn i tabell 2 värdet 1. Genomsnittet av alla de värden som erhålls på detta sätt för kommuner med tätortsgraden A - D ger värdet +0,24 % som ett mått på förändringen mellan åren 1968 och 1969. På samma sätt har värden erhållits för övriga tätortsgrader och för de övriga funktionerna. 4.2.1 Barntillsyn Barntillsyn definieras enligt kommunenkäten med daghem, fritidshem, lekskolor, integrerad barnstuga, kommunalt organiserade familjedaghem och kommunal barnvårdarinneverksamhet. För barntillsynen avsatte kommunerna i genomsnitt 1,04 % av sin driftbudget. Barntillsynen får ett markant större utrymme i driftbudgeten för kommuner med hög tätortsgrad än för kommuner med låg tätortsgrad. Kommuner med tätortsgraden A - D anslog i genomsnitt 0,60 % av sin driftbudSOU 1971: 25

get till barntillsyn medan motsvarande siffra för kommuner med tätortsgraden G - H och mer än 60 000 invånare var 3,17 %. Skillnader föreligger också mellan kommuner med olika åldersfördelning. Kommuner med hög andel av befolkningen i arbetsför ålder (16-66 år) anslog i genomsnitt 1,52 % medan kommuner med hög andel ungdomar (0-15 år) anslog 1,10 %. Sist kom kommuner med hög andel åldringar (0,42 % ) . Barntillsynen ges dessutom ökat utrymme med ökad förvärvsintensitet bland kvinnorna. För kommuner med högsta förvärvsintensiteten bland kvinnor var värdet 1,53 % medan motsvarande värde för gruppen kommuner med lägsta kvinnliga förvärvsintensiteten var 0,39 % . Samma tendens gäller om man ser till förvärvsintensiteten bland kvinnor med hemmavarande barn. I kommuner med den högsta förvärvsintensiteten på detta område avsätts i genomsnitt 1,46 % av driftbudgeten för barntillsyn medan värdet för kommuner med lägsta förvärvsintensiteten är 0,66%. En jämförelse mellan åren 1968 och 1969 med avseende på barntillsynens utrymme i driftbudgeten ger för samtliga redovisningsgrupper som resultat att barntillsynen fått en större andel av driftbudgeten år 1969 än år 1968. Den genomsnittliga förändringen uppgår till +0,29 %. Ökningen är störst för kommunerna med den högsta tätortsgraden (+ 0,61 % ) . Vidare är ökningen större i kommuner med hög andel invånare i ålder 0-15 år och 16-66 år än i kommuner med hög andel åldringar. Likaså är ökningen större i kommuner med hög förvärvsintensitet bland kvinnor än den är i kommuner med låg eller medelhög förvärvsintensitet bland kvinnorna.

4.2.2 Åldrings- och handikappvård Åldrings- och handikappvård definieras enligt kommunenkäten med ålderdomshem, pensionärshem, pensionärshotell, öppen åldringsvård, pensionärslägenheter, temporära åldringsbostäder, bostäder för handikappade och social hemhjälp.

Kostnaden för bondeservicens olika delar i procent av driftbudgeten 1969 för olika kommuntyper.

&£<*

&

Fig. Al. Kommuner med tätortsgrad A—D.

&

Fig. A2. Kommuner med tätortsgrad E—F.

*&,

Fig. A3. Kommuner med tätortsgrad G- -H och mindre än 60 000 inv.

14 Fig. A4. Kommuner med tätortsgrad G—H och mer än 60 000 inv.

SOU 1971: 25

£> O^

</;

4&y

:

W

Fig. AS. Tätortsgrad. Summa kommuner.

SOU 1971: 25

Fig. Bl. Kommuner med hög andel i ålder 16— 66 år.

Fig. B2. Kommuner med hög andel i ålder 0— 15 år.

Fig. B3. Kommuner med hög andel över 66 år.

Fig. B4. Åldersfördelning. Summa kommuner.

16 SOU 1971: 25

,to CO

or

Fig. Cl. Kommuner med mindre än 35% förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i ålder 16—66 år.

Fig. C2. Kommuner med 35—40% förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i ålder 16—66 år.

Fig. C3. Kommuner med 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i ålder 16— 66 år.

Fig. C4. Andel förvärvsarbetande kvinnor. Summa kommuner.

SOU 1971: 25 2—014555 • 3

5?

<0 Q . C -*•

•.O y O ^ . t J 6

V

Fig. Dl. Kommuner med mindre än 12% förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i ålder 16—66 år.

Fig. D2. Kommuner med 12% och över men under 14% förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av allakvinnor i ålder 16—66 år.

to o

Fig. D3. Kommuner med 14% eller mer förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i ålder 16—66 år.

18 Fig. D4. Andel förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn. Summa kommuner.

SOU 1970: 25

Till vård av åldringar och handikappade anslog kommunerna i genomsnitt 9,35 % av driftbudgeten för 1969. För kommuner med lägsta tätortsgraden (A-D) var siffran 11,08 % . Den var sedan sjunkande med stigande tätortsgrad. Åldrings- och handikappvården synes alltså ta i anspråk större dei av driftbudgeten i kommuner med låg tätortsgrad än i övriga kommuner. De kommuner som har tätortsgraden G - H och mer än 60 000 invånare anslog 4,79 % vilket är mindre än hälften av vad kommunerna med lägsta tätortsgraderna satsade. Vidare anslogs mer till åldrings- och handikappvård i kommuner med hög andel åldringar (11,31 %) än i kommuner med hög andel invånare i ålder 0-15 eller 16-66 år. Om man ser till förändringen mellan åren 1968 och 1969 har denna för samtliga redovisningsgrupper inneburit ett utökat utrymme för åldrings- och handikappvården i kommunernas driftbudgetar. Den genomsnittliga ökningen är + 0,54 %. Störst är ökningen för kommuner med hög andel invånare i åldern över 66 år (+ 0,72 % ) . 4.2.3 Fritidsservice Fritidsservice definieras enligt kommunenkäten med ungdomsgård-fritidsgård, fritidsgård för vuxna, idrottshall, fullständigt idrottshus, varmbadhus-simhall, lekpark med lekledare, bollplan, bandyplan, ishockeyrink, mindre idrottsplats för stadsdelen, fullständig idrottsplats, tennisbana, strandbad, och bassängbad. I genomsnitt satsade de undersökta kommunerna 1,48 % av sin driftbudget på fritidsservice. Andelen som anslogs var större med stigande tätortsgrad. I fråga om kommuner med olika åldersfördelning visade det sig att kommuner med hög andel invånare i åldern 16-66 år satsade mest på fritidsservice (2,07 %) medan kommuner med hög andel invånare i åldern 0-15 år satsade betydligt mindre (1,32 % ) . En viss skillnad i fritidsservice tycks föreligga mellan kommuner med olika förvärvsintensitet bland kvinnor, dvs. satsningen på fritidsservice synes vara större ju högre förSOU 1971: 25

värvsintensitet bland kvinnor en kommun har. Förändringen mellan åren 1968 och 1969 i fråga om fritidsservicens utrymme i driftbudgeten innebär för samtliga redovisningsgrupper ökat utrymme för fritidsservicen. Den genomsnittliga förändringen var + 0,12 %. Störst var ökningen i kommuner med tätortsgraden G - H och mer än 60 000 invånare ( + 0 , 3 3 % ) . 4.2.4 Kulturdistribution Kulturdistribution definieras enligt kommunenkäten med bibliotek och bokbuss. Kulturdistributionen fick genomsnittligt 0,99 % av driftbudgeten år 1969. Kommuner tillhörande tätortsgraden G - H satsar procentuellt mer än kommuner med täiortsgraderna A - F . En viss ökning i kulturdistributionens utrymme i driftbudgeten med ökad kvinnlig förvärvsintensitet kan iakttas. Skillnaden mellan de olika grupperna är doek mycket liten. Förändringen mellan åren 1968 och 1969 i fråga om kulturdistributionens andel av driftbudgeten för de båda åren innebär för samtliga underlagsvariabler ett ökat utrymme för kulturdistributionen. Den synes dock vara mindre än för t. ex. fritidsservicen. 4.2.5 Mathållning Med mathållning avses distribution av mat i kommunal regi eller mathållning i skolbespisningslokaler eller ålderdomshem för andra än skolbarn resp. ålderdomshemmets pensionärer. Mathållningens andel av driftbudgeten år 1969 uppgick i genomsnitt till 0,15 %. Det är att uppmärksamma att genomsnittet här liksom för övriga funktioner beräknats på samtliga kommuner - utom vissa för vilka uppgift saknas - dvs. även kommuner som saknar mathållning och uppgett värdet 0 % ingår i beräkningen. Detta innebär att de kommuner som har mathållning, vilket är en mindre del av samtliga kommuner, satsar avsevärt större procentuell andel på mathållning än vad tabellen kan ge intryck 19

av. En omräkning av tabellen för mathållning till att avse medelvärden endast för de kommuner som angett procenttal större än noll ger nedanstående resultat. Underlagsvariablerna C och D redovisas ej då inga differenser som tyder på samband iakttagits för dessa underlagsvariabler.

mycket stor att även små fel vid kodningen och stansningen slår igenom kraftigt i tabellerna. En analys som tar fasta enbart på de kommuner som angett värden större än noll för år 1969 ger till resultat att några större skillnader ej föreligger mellan olika kommuntyper i fråga om satsningen på transportservice (se tablån nedan).

A. Tätortsgrad

%

A. Tätortsgrad

1. A—D

!>53

2. E—F 3*. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Samtliga kommuner

U° 1,00 0,05*) M7

1. A - D 2.E-F 3. G—H och mindre än 60 000 inv.

0,08 0,11 0,13

4. G—H och 60 000 el. fler inv. Samtliga kommuner

0,15 O»11

1 Siffran bygger endast på 4 av de 13 kommuner som ingår i denna redovisningsgrupp.

B. Åldersfördelning

%

B. Åldersfördelning

%

1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Samtliga kommuner

0,77 1,29 1,84 1,17

1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Samtliga kommuner

0,13 0,08 0,11 0,11

Det visar sig att mathållningen får förhållandevis större utrymme i driftbudgeten för kommuner med låg tätortsgrad än den får för kommuner med hög tätortsgrad. Vidare satsar kommuner med hög andel invånare över 66 år i genomsnitt mer på mathållning än kommuner med hög andel invånare i åldern 0-15 år eller 16-66 år.

Även för underlagsvariablerna C och D gäller att inte något samband kunnat påvisas vid en omräkning av samma typ som ovan. Hur kommunerna med transportservice fördelar sig på olika kommuntyper framgår av tabell 73.

4.3 4.2.6 Transportservice Med transportservice avses särskild transportservice för åldringar och handikappade utöver de reguljära kommunala kommunikationerna. I fråga om de resultat rörande transportservice för åldringar och handikappade som presenterats i tabellerna 1 och 2 gäller samma fenomen som för mathållningen. De flesta kommunerna har uppgivit värdet noll för transportservicens utrymme i 1969 års driftbudget. Detta har lett till att mycket låga procenttal redovisas i tabellerna 1 och 2. Att ur dessa siffror utläsa några samband ställer sig svårt. Vidare är risken här

20 Långtidsplanering

Med långtidsplanering avses någon form av ekonomisk långtidsplanering exempelvis femårsplanering. Tabellerna 3-16 behandlar långtidsplaneringen (fråga 8). Siffrorna i texten avser om annat ej anges underlagsvariabel A.

4.3.1 Kommuner med långtidsplanering 585 kommuner (av 760) uppgav att det existerade någon form av ekonomisk långtidsplanering. Som det fanns anledning förmoda hade nästan samtliga kommuner med tätortsgraden G - H långtidsplanering (109 SOU 1971: 25

Långtidsplaneringen bygger på prognos om:

Antal kommuner

Investeringar

Befolkningsutveckling

Intäkter

kommuner av 116) medan en större del av kommuner med tätortsgraden A - D (133 kommuner av 395) saknade sådan. Långtidsplaneringen var något vanligare i kommuner med hög andel invånare i åldern 16-66 år än i kommuner med hög andel åldringar respektive ungdomar vilka senare grupper låg på ungefär samma nivå. Någon nämnvärd skillnad mellan kommuner med olika förvärvsintensitet för kvinnor har ej kunnat konstateras. 4.3.2 Underlag för långtidsplaneringen I formuläret angavs fem faktorer för vilka kommunerna fick ange om dessa beaktades i långtidsplaneringen eller ej. Hur kommunerna fördelar sig på olika faktorer framgår av tabellen. Som synes bygger planeringen i de flesta fall på flera av de nämnda prognoserna. Huvuddelen av de långtidsplanerande kommunerna använder sig av de fyra första prognosinstrumenten. För samtliga dessa prognosinstrument har mer än 450 av 585 långtidsplanerande kommuner svarat jakande. Det visar sig att 125 kommuner utnyttjar alla 5 prognoserna medan 306 kommuner utnyttjar 4, dvs. 431 av 585 kommuner utnyttjar minst fyra av de fem prognoserna. För 49 kommuner byggde planeringen på annan faktor än de nu nämnda. Av dessa kommuner uppges bostadsförsörjning som viktigaste »annan faktor» (29 kommuner) än tidigare uppgivna fem progtoser. Detta kan inte tolkas så att endast 29 kommuner har bostadsförsörjningsplan. 4.3.3 Praktiskt genomförande Bland de 585 kommunerna med långtidsphnering fanns det 97 i vilka långtidsplaSOU 1971: 25

Kostnader

461 Efterfrågan på kommunala tjänster 141

neringen utfördes av samarbetsgrupp med representanter för de olika förvaltningarna. Om man ser till vilka nämnder som är representerade i samarbetet finner man att vanligast är i nu nämnd ordning kommunalnämnd (68 kommuner), socialnämnd (57 kommuner), skolstyrelse (47 kommuner) och byggnadsnämnd (39 kommuner). På frågan om planeringen utförs genom central bearbetning av från de olika förvaltningarna insamlade förslag svarade 477 av de 585 långtidsplanerande kommunerna att så är fallet. Andelen var störst för kommuner med tätortsgraden G - H och därefter fallande med lägre tätortsgrad. 27 av de 477 kommunerna utförde planering även på annat sätt. Gruppen kommuner som planerade på annat sätt uppgick därigenom totalt till 93. 4.4 Fysiska planarbetet Redovisningen avser tabellerna 17-38 (frågorna 9, 10 och 11). Siffrorna avser om annat ej anges underlagsvariabel A. 4.4.1 Kontakt mellan nämnder Ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder 1 redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet med syfte att dryfta generella frågor förekommer enligt undersökningsresultatet i 349 kommuner. Olika

kontaktformer

Den ordnade kontakten kan ske i form av samarbetskommitté mellan förtroendemän i 1 Med serviceansvariga nämnder avses de nämnder som inom sitt ansvarsområde handhar anläggningar och aktiviteter, beskrivna under rubrikerna barntillsyn, åldrings- och handikappvård, fritidsservice, kulturdistribution, mathållning och transportservice.

olika nämnder, samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder och slutligen genom s. k. förhandsremisser. Vanligast förekommande av dessa tre former var förhandsremisserna (215 kommuner). Därefter följde samarbetskommitté mellan förtroendemän (125 kommuner) och sist samarbetskommitté mellan tjänstemän (86 kommuner). Gruppen »uppgift saknas» var stor i fråga om samarbetskommitté för förtroendemän (67 kommuner) varför antalet kommuner med samarbetskommitté mellan förtroendemän förmodligen är större än uppgivna 125. Både i fråga om ordnad kontakt överhuvudtaget och de tre nämnda formerna för denna gäller ait en större andel kommuner med hög tätortsgrad har dessa samarbetsformer än vad som är fallet i kommuner med låg tätortsgrad. Deltagande

nämnder

I samarbetskommittéerna mellan förtroendemän var de oftast representerade nämnderna i nu nämnd ordning kommunalnämnden (83 kommuner), byggnadsnämnden (75 kommuner) och socialnämnden (55 kommuner). I fråga om samarbetskommittéer mellan tjänstemän var rangordningen densamma som för samarbetskommittéer mellan förtroendemän för de tre främsta nämnderna, kommunalnämnden (49 kommuner), byggnadsnämnden (42 kommuner) och socialnämnden (36 kommuner). I de fall då s. k. förhandsremisser förekommer har 82 kommuner uppgivit att kontakten gäller »berörda nämnder» men ej specificerat vilka dessa är. Detta kan därför påverka rangordningen mellan nämnderna. Den observerade ordningen är dock följande: hälsovårdsnämnden (72 kommuner), kommunalnämnden (67 kommuner) och byggnadsnämnden (58 kommuner). Planerat samarbete Av de undersökta kommunerna saknade 393 ordnad kontakt. På frågan om planer på mer ordnad kontakt fanns svarade 43 kom-

muner ja medan 344 kommuner ej hade sådana planer. Av dessa 344 kommuner hade 215 tätortsgraden A—D och 98 tätortsgraden E—F. De kommuner som saknar ordnad kontakt och ej har planer på detta är således att söka huvudsakligen bland kommuner med lägre tätortsgrad. 65 kommuner anger som skäl till att planer på ordnad kontakt ej finns att man avvaktar i väntan på kommunsammanslagningen medan 175 kommuner anger att samarbetet fungerar tillfredsställande i sin nuvarande form. 4.4.2 Kontakt mellan nämnder för enstaka projekt Ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet för enstaka projekt förekommer i 378 kommuner. Detta är alltså något vanligare än kontakt mellan nämnder för att dryfta generella frågor (349 kommuner). Olika

kontaktformer

Kontakten sker i form av samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder, samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder eller s. k. förhandsremisser. Vanligast av dessa var förhandsremisserna (224 kommuner). Samarbetskommitté mellan förtroendemän hade 146 kommuner medan 72 kommuner hade samarbetskommitté mellan tjänstemän. För dessa två samarbetsformer finns dock 53 respektive 40 kommuner för vilka uppgift saknas, varför antalet kommuner med samarbetskommittéer för förtroendemän respektive tjänstemän troligen är större. Deltagande nämnder De oftast representerade nämnderna i samarbetskommittéer mellan förtroendemän var kommunalnämnden (78 kommuner), byggnadsnämnden (70 kommuner) och socialnämnden (59 kommuner). Samma ordningsföljd gäller för samarbetskommittéer mellan SOU 1971:25

tjänstemän: kommunalnämnden (36 kommuner), byggnadsnämnden (33 kommuner) och socialnämnden (27 kommuner). I fråga om förhandsremisser gäller följande ordning: kommunalnämnd (60 kommuner), socialnämnd (56 kommuner) och byggnadsnämnd (52 kommuner). En viss osäkerhet föreligger dock i fråga om förhandsremisserna, då 98 kommuner uppgivit att förhandsremisserna avser berörda nämnder utan att närmare förtydliga vilka dessa är.

ner) samt Riksbyggen (21 kommuner). Dessutom deltar i 66 kommuner kommunala byggnadsföretag. De projekt som samarbetet avser fördelar sig ungefär lika på bostäder (110 kommuner) och övriga projekt (102 kommuner). Övriga projekt omfattar planering av skolor, butiker, affärscentra, lek och fritid, barnstugor, serviceorgan som post, bank, läkare, bibliotek. Fördelningen är dock något osäker då uppgifterna ej är helt fullständiga för denna fråga. 58 kommuner som uppgivit att projekt föreligger har nämligen ej angett vad detta avser.

Planerat samarbete 367 av de undersökta kommunerna saknade ordnad kontakt för enstaka projekt. Av dessa hade 325 kommuner ej planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet. 199 av dessa 325 kommuner tillhörde tätortsgraden A—D och 94 tätortsgraden E—F. De kommuner som saknar ordnad kontakt och planer på fastare samarbete för enstaka projekt finns här liksom när det gäller kontakt för att dryfta generella frågor huvudsakligen bland kommuner med lägre tätortsgrad. 59 kommuner har ej planer på fastare form för samarbete därför att de avvaktar kommunsammanslagningen, medan 180 kommuner uppger att samarbetet »går bra ändå» som skäl till att planer ej finns. 4.4.3 Kontakt kommunala organ — bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter Ordnad kontakt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan för enstaka projekt på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet förekommer i 210 kommuner och är, om man ser till tätortsgrad, vanligast bland kommuner med hög tätortsgrad. I detta samarbete deltar från kommunal sida företrädesvis kommunalnämnd och byggnadsnämnd. Från annat än kommunalt håll deltar främst följande organ: industri-, hantverks-, företagare- eller köpmannaföreningar (även handelns organisationer inkl. Konsum) (70 kommuner), privata byggnadsföretag (28 kommuner), HSB (22 kommuSOU1971:25

4.5 Finansieringsvillkor ment

för

bostadskomple-

Redovisningen avser tabellerna 39 och 40 (fråga 6 och 7). 4.5.1 Hinder för utökad service På fråga om de existerande finansieringsvillkoren utgör hinder för planer på utökad boendeservice har 75 kommuner svarat ja och 666 ansett att finansieringsvillkoren inte utgjort hinder. Detta kan jämföras med att 161 kommuner svarat att de hade klara eller planerade integrerade serviceprojekt. En mindre del av kommunerna kan således förmodas hittills ha haft direkt anledning överväga om finansieringsvillkoren utgjort något hinder och övriga kommuner kan förmodas inte ha övervägt om finansieringsvillkoren utgjort hinder. Vidare gäller att antalet kommuner som uppgivit att finansieringsvillkoren utgjort hinder (75 kommuner) i och för sig inte utgör ett mått på hur väl finansieringsvillkoren fungerar eftersom endast en mindre del av landets kommuner hittills uppmärksammats på och tagit ställning till den utökade boendeservicen och dess konsekvenser. Kommuner med tätortsgrad G—H och mer än 60 000 invånare anser till övervägande delen att existerande finansieringsvillkor utgör hinder, medan kommuner med tätortsgrad A—F inte betraktar finansieringsvillkoren som hinder. För kommuner med hög andel i arbets-

för ålder tycks finansieringsvillkoren ha utgjort hinder i större utsträckning än för kommuner med hög andel över 66 år respektive med hög andel 0—15 år. För kommuner med hög och medelhög förvärvsintensitet bland kvinnor tycks finansieringsvillkoren ha utgjort hinder i större utsträckning än för kommuner med låg förvärvsintensitet bland kvinnor. Både hög andel förvärvsarbetande befolkning och stigande förvärvsintensitet bland kvinnor torde bidraga till att skapa resurser för boendeservice. Att dessa kommuntyper ändå uppgett finansieringsvillkoren som hinder i större utsträckning kan bero på att det som kännetecknar dessa kommuner hög förvärvsintensitet — framtvingar krav på service och detta har i sin tur givit kommunerna anledning överväga finansieringsvillkoren för utökad boendeservice. 4.5.2 Hinder och önskvärda i finansieringsvillkoren

förändringar

På denna del av frågorna 6 och 7 har kommunerna givits möjlighet att själva ange hinder och önskade förändringar i finansieringsvillkoren. 15 svarsgrupper med 202 svar har kunnat kodas och bland dessa dominerar i fråga om önskvärda förändringar »samma lånemöjligheter som för bostadsbyggande», och »bättre lånemöjligheter överhuvudtaget» och i fråga om hinder »kommunen svarar för alltför stor del». Det kan sägas att kommuner med tätortsgrad G—H och mer än 60 000 invånare även här något avviker och anger även andra hinder som »prutningar på service framtvingas» och »orsakar väntetid och dröjsmål». 4.6 Normering och

anvisningsverksamhet

Redovisningen avser tabellerna 41—47 (fråga 13 och 14). 4.6.1 Behov av normer, råd och anvisningar och beräkningsmodeller

av barntillsyn. 119 kommuner önskar normer och 163 menar att beräkningsmodeller skulle vara till hjälp. Största intresset noteras främst i kommuner med tätortsgrad G—H. 90 kommuner har ej besvarat frågan och 88 kommuner har ansett att varken normer, råd och anvisningar eller beräkningsmodeller behövs. I båda dessa grupper dominerar kommuner med tätortsgrad A—D. Vård av åldringar och

handikappade

Även för dessa funktioner dominerar klart behovet av råd och anvisningar för planering och genomförande (457 kommuner). 140 kommuner anser att beräkningsmodeller kan vara till nytta och 119 önskar normer för planering av vård för åldringar och handikappade. 75 kommuner anser att varken normer, råd och anvisningar eller beräkningsmodeller behövs, varav 69 bland kommuner med tätortsgrad A—D. 85 kommuner har ej besvarat frågan. Fritidsservice För 429 kommuner visar sig råd och anvisningar vara det klart dominerande hjälpmedlet för planering och genomförande av fritidsservice. 104 kommuner anser att varken normer, råd och anvisningar eller beräkningsmodeller behövs och 97 kommuner har inte besvarat frågan. I båda dessa grupper dominerar kommuner med tätortsgrad A—F. Kulturdistribution Som det önskade hjälpmedlet dominerar även här råd och anvisningar (406 kommuner). 115 kommuner har inte besvarat frågan och 134 anser att varken råd och anvisningar, normer eller beräkningsmodeller behövs. Mathållning

Barntillsyn 429 kommuner anser att råd och anvisningar skulle vara till nytta vid planering

24 Råd och anvisningar anses vara bästa hjälpmedlet för de flesta kommunerna (384 kommuner). 126 kommuner önskar beräkningsSOU 1971: 25

modeller och 58 kommuner önskar normer. 145 kommuner anser att varken råd och anvisningar, normer eller beräkningsmodeller behövs och 130 kommuner har ej besvarat frågan.

nerellt sägas ha mer information än kommuner med lägre tätortsgrad. Med reservation för det stora bortfallet kan några slutsatser beträffande de olika funktionerna dras.

Transportservice

4.7.1 Barntillsyn

För 415 kommuner visar sig råd och anvisningar vara det klart dominerande önskemålet för planering och genomförande av transportservice. 101 kommuner anser att varken råd och anvisningar, normer eller beräkningsmodeller behövs och för 126 kommuner föreligger ingen uppgift.

Daghem

4.6.2 Antagna normer eller målsättningar 92 kommuner uppger sig ha antagit egna normer eller målsättningar för någon servicefunktion, varibland kommunerna med högsta tätortsgrad står för den proportionellt största andelen. Av de avgivna svaren har det emellertid varit svårt att tolka huruvida det varit fråga om antagna normer eller ej, vilket i vissa fall kan ha medfört fel i kodningen.

Information om daghem sker i någon form i 278 kommuner. 88 kommuner uppger sig inte ha någon information alls om daghem, och för hela 391 kommuner saknas uppgift. Det är att förmärka att huvuddelen av denna senare grupp utgörs av kommuner som saknar daghem. Kommuner med tätortsgrad G—H har information till kommunmedlemmarna på något sätt, medan kommuner med tätortsgrad A—D kan sägas knappast ha någon information om daghem. Kommuner med hög andel invånare i arbetsför ålder och med större grad av förvärvsarbetande kvinnor har bättre information om daghem än kommuner med hög andel åldringar eller lägre andel förvärvsarbetande kvinnor. Fritidshem

4.7 Information

Redovisningen avser tabellerna 48—66 (fråga 18). Kommunernas information sker, där den förekommer, ofta via den direkta kontakten mellan berörd kategori medlemmar i kommunen och det kommunala organet under expeditionstid i tjänstelokal, med andra ord den som tar initiativ och kontakt med berört kommunalt organ får information. En mycket stor del av kommunerna har inte besvarat frågan eller delar av frågan och har i tabellerna redovisats under rubriken »ej uppgift». Denna grupp skulle troligen återfinnas under rubriken »inte alls» eller under ett svarsalternativ »funktionen saknas i kommunen» om sådant hade funnits med. Av de kommuner som besvarat frågan framstår gruppen »inte alls» nästan entydigt som den största gruppen i samtliga funktioner. Kommuner med tätortsgrad G - H kan geSOU1971:25

Information om fritidshem sker endast i 115 kommuner. Det är att förmoda att ett fåtal kommuner har denna service. Med reservation för det fåtal kommuner det rör sig om kan sägas att kommuner med högre andel förvärvsarbetande kvinnor och hög andel i arbetsför ålder har information i högre grad än övriga kommuner. Lekskolor Information om lekskolor ges i högre grad än information om annan barntillsyn (520 kommuner) och sker till övervägande delen via annonsering och broschyrer direkt till vederbörande. Varken åldersfördelning eller hög förvärvsintensitet ger något markant utslag beträffande informationen om lekskolorna. Kommuner med tätortsgrad A—F dominerar bland kommuner för vilka ingen uppgift föreligger (178 kommuner av 184). 25

Kommunala

familjedaghem

Information om kommunala familjedaghem sker i någon form i 404 kommuner. För 281 kommuner föreligger ingen uppgift och 72 kommuner, främst med tätortsgrad A - F , uppger sig inte ha någon information om kommunala familjedaghem. Kommunal

barnvårdarinneverksamhet

Information om den kommunala barnvårdarinneverksamheten sker i 139 kommuner. För 516 kommuner föreligger ingen uppgift och 101 kommuner uppger sig inte ha någon sådan information. Det är att förmoda att kommunal barnvårdarinneverksamhet saknas i många av de 516 kommunerna, som främst återfinns bland kommuner med tätortsgrad A - F (469 kommuner).

muner med tätortsgrad E - H . Högre ondel åldringar tycks inte påverka informationsutbudet. Pensionärshotell2 Information om pensionärshotell förekommer knappast frånsett i kommuner med tätortsgrad G - H och över 60 000 invånare, säkerligen beroende på att pensionärshotell endast finns i några få kommuner.

Temporära

åldringsbostäder

Information om temporära åldringsbostäder förekommer i 179 kommuner. 76 kommuner säger sig inte alls ha någon information och 500 kommuner har underlåtit att besvara frågan. Förmodligen skulle ett svarsalternativ »funktionen saknas» ha inrymt de flesta av dessa kommuner.

4.7.2 Åldringsvård och handikappbostäder Ålderdomshem Information om ålderdomshem synes de< flesta kommuner ha i någon form (687). Endast 33 kommuner har underlåtit attt svara, och 38 kommuner har sagt sig inteJ ha någon information alls. Markant övervägande är den information som erhålles efter att kommunmedlemmen själv tagit kontakt med berört kommunalt organ. 4235 kommuner svarar att informationen skerr endast på så sätt. Dessutom förekommerr kommuner där direktkontakt ingår som ettt av flera informationssätt. Samtliga kommuntyper kan sägas ha information om ålderdomshem och någon markant skillnad förr kommuner med hög andel åldringar före-!ligger inte.

Pensionärshem1 Information om pensionärshem ges i någonn [. form av 579 kommuner. 48 kommuner säger sig inte ha någon information och 1311 kommuner har underlåtit att besvara frågan. i. Kommuner med tätortsgrad A - D har min1_ dre information om pensionärshem än kom26

Pensionärslägenheter3 Information om pensionärslägenheter ges i någon form av 611 kommuner. 37 kommuner säger sig inte ha någon information om pensionärslägenheter och 110 kommuner har underlåtit att svara. Informationen sker till övervägande delen efter kontakt med det kommunala organet på expeditionstid. Kommuner med tätortsgrad A - D tycks i högre utsträckning än kommuner med tätortsgrad G - H sakna information om pensionärslägenheter. 1 Pensionärshem Pensionärslägenheter samtmanförda till ett kategorihus med föreståndare i form av vaktmästare, hemsamarit eller vårdarinna. Kan också vara pensionärshus i anslutning till ålderdomshem, ofta med matservice eller distribution från ålderdomshemmet och med tillgång till ålderdomshemmets övriga service som läkarvård, fotvård, hobbylokaler, bibliotek och sällskapsrum. 2 Pensionärshotell Hyreshus med självständiga lägenheter med fullt utbyggd service i fråga om tillsyn, hälsovård, städning, sysselsättning, mathållning. 3 Pensionärslägenhet I hyreshus belägen bostadslägenhet som vanligen förhyres av kommunen och förmedlas till pensionärer. Förutsättningen för att man skall få hyra en pensionärslägenhet är att den nuvarande lägenheten har tillräckligt låg standard. Läkarintyg på hälsa eller ohälsa fordras inte.

SOU 1971: 25

Öppen åldringsvård Information om den öppna åldringsvården sker i 643 kommuner och som för övriga funktioner till största delen efter initiativ och kontakt från den enskilde. 29 kommuner uppger sig inte ha någon form av information. Handikappbostäder 390 kommuner uppger sig ha information i någon form om handikappbostäder. Avsaknaden av information om handikappbostäder kan förmodas bero på att en stor del av kommunerna inte har speciella handikappbostäder. 301 kommuner har ej besvarat frågan varav 192 återfinns i tätortsgrad A - D och 65 säger sig inte ha någon information. Den övervägande delen av informationen sker efter kontakt med berört kommunalt organ.

Social hemhjälp Information om den sociala hemhjälpen förekommer i de flesta kommuner (715). 21 kommuner har underlåtit att besvara frågan och 22 säger sig inte ha någon information. Markant är att informationen till allra största delen sker efter det att kontakt tagits med det kommunala organet.

4.7.3 Fritidsservice och kulturdistribution Bibliotek Information om bibliotek sker i 668 kommuner i någon form och vanligtvis via annons, men även information genom broschyrer, direktkontakt och kombinationer av dessa tre förekommer. 29 kommuner säger sig inte ha någon information alls om bibliotek. Någon påtaglig skillnad mellan kommuner med olika tätortsgrad föreligger inte.

Bokbuss Information om bokbuss sker i 159 kommuner. 510 kommuner har ej besvarat fråSOU 1971: 25

gan och 86 säger sig inte ha någon information.

U ngdo ms gård-fritidsgård 233 kommuner uppger sig ha information om ungdomsgård-fritidsgård i någon form. Uppgift saknas från 437 kommuner och 87 kommuner säger sig inte ha någon information. Majoriteten av kommunerna med tätortsgrad A - F har underlåtit att svara eller sagt sig inte ha någon information om ungdomsgård-fritidsgård. Det kan förmodas att funktionen saknas i de flesta av dessa kommuner.

Idrottsanläggningar Informationen om idrottsanläggningar sker i 521 kommuner och huvudsakligen genom annonsering. 61 kommuner säger sig inte ha någon information och från 175 kommuner saknas uppgift. Kommuner med tätortsgrad G - H har i högre utsträckning än kommuner med tätortsgrad A - F någon form av information om idrottsanläggningar.

4.7.4 Mathållning Information om mathållning sker i 118 kommuner. 107 kommuner uppger sig inte ha någon information och från 432 kommuner saknas uppgift. Svaren bör ställas i relation till tidigare svar på fråga 3 där 158 kommuner sagt sig ha mathållning.

4.7.5 Transportservice 225 kommuner uppger sig ha någon form av information om transportservice. 102 kommuner uppger sig inte ha någon information vad gäller transportservice och för 429 kommuner saknas uppgift. Detta överensstämmer väl med tidigare svar på fråga 4 där 223 kommuner uppgivit att de hade transportservice för åldringar och handikappade eller någon av grupperna.

4.8 Vissa

servicefunktioner

4.8.1 Mathållning Redovisningen bygger på tabellerna 67-72 (fråga 3). Sifferangivelserna avser underlagsvariabel A.

nadspris utdebiterades (112 kommuner). En viss osäkerhet finns dock här beroende på att uppgift om finansieringssättet för mathållningen till pensionärer saknas för 74 kommuner.

4.8.2 Transportservice Mathållning från skolbespisning Av de undersökta kommunerna hade 158 mathållning från skolbespisning medan 593 kommuner ej hade denna form av mathållning, dvs. mathållning till icke skolbarn. Vanligast var mathållning för pensionärer (127 kommuner) men även mathållning för kommunalanställda förekom (75 kommuner). Vanligtvis intogs maten från skolbespisningen i skollokalen (115 kommuner). Att maten intogs i hemmet eller i andra lokaler var mindre vanligt. Finansieringen av denna mathållningsform sker för de kommunalanställda huvudsakligen genom att ett självkostnadspris uttas. Detta tycks även vara fallet för pensionärerna. I det senare fallet är situationen dock något osäker då uppgift saknas om finansieringssättet för pensionärerna för en stor andel av kommunerna med mathållning för denna kategori.

Mathållning från

ålderdomshem

213 av de undersökta kommunerna uppgav att de hade mathållning från ålderdomshem för andra kategorier än hemmets pensionärer och personal. Av dessa hade 159 kommuner mathållning endast för pensionärer i närheten av ålderdomshemmet medan 50 kommuner uppgav att de hade mathållning för pensionärer i hela kommunen. Vidare fanns en grupp om 35 kommuner med mathållning för både pensionärer och kommunalanställda. Maten intogs vanligen i ålderdomshemmen. 142 kommuner uppgav att maten intogs enbart i ålderdomshem, 18 i hemmen och 26 kommuner uppgav att maten intogs i båda dessa lokaler. Mathållningen finansierades för pensionärernas del vanligtvis genom att ett självkost28

Redovisningen nedan bygger på tabellerna 73-75 (fråga 4). Siffrorna i texten avser underlagsvariabel A.

Åldringar och handikappade På frågan om det förekom någon transportservice för åldringar och handikappade i kommunal regi svarade 223 kommuner att de hade transportservice medan 530 uppgav att så ej var fallet. I de 223 kommuner som hade transportservice avsåg denna dock endast i 60 fall både pensionärer och handikappade medan servicen i 137 kommuner endast avsåg handikappade och i 13 kommuner endast pensionärer. Transportservicen visade sig vanligare med högre tätortsgrad. Av de 13 kommuner som har tätortsgraden G - H och mer än 60 000 invånare uppgav sig samtliga ha någon form av transportservice medan bland kommunerna tillhörande tätortsgraden A - D (392 kommuner) 67 uppgav sig ha någon form av transportservice.

Finansiering Driftkostnaderna i samband med transportservicen svarade vanligtvis kommunen helt för (139 kommuner). I ytterligare 66 kommuner svarade kommunen för del av driftkostnaderna. Även vad beträffar kapitalkostnaden dvs. kostnader för fordonsanskaffning m. m. för transportservicen tycks kommunerna svara för den avgörande delen av kostnaderna. 90 kommuner uppger att de står för hela kostnaden, 8 att de svarar för del av kapitalkostnaden medan uppgift saknas för 85 av kommunerna som har transportservice. SOU 1971: 25

4.8.3 Integrerade serviceprojekt Redovisningen avser tabellerna 76-77 (fråga 5). På fråga om kommunerna har planer på integrerade serviceprojekt direkt utformade för dubbelanvändning har 161 kommuner svarat ja. I den beskrivning av projekten som dessa kommuner gjort i den öppna delen av frågan kan man finna att flera olika slags integrering finns eller planeras. Varje kommun kan ha flera olika projekt integrerade. 49 kommuner uppger barnstugan som integrerad, 71 uppger fritidsgård-ungdomsgård, 39 skolan och 54 bostäder av olika slag. 4.8.4 Lekskolor Redovisningen avser tabellerna 78-79 (fråga 17). Privata lekskolor 217 kommuner uppger sig ha lekskolor i privat regi. Av dessa har 55 lekskolor i regi av enbart bildningsförbund, 12 i regi av enbart religiösa samfund och 113 i regi av övriga föreningar eller enskilda personer medan 27 kommuner har flera av dessa organisationer representerade. 11 av de 12 religiösa lekskolorna finns i tätortsgrupperna A F, där också majoriteten av bildningsförbundens och övriga föreningars eller enskilda personers lekskolor finns. Av de 217 kommuner som uppgett sig ha privat lekskola tillhör 178 tätortsgrupperna A - F .

Ökning/ minskning av kommunala

lekskolor

På frågan om lekskolor i privat regi har blivit vanligare svarar 538 kommuner att så inte är fallet, 185 kommuner menar att det har blivit vanligare med lekskolor i privat regi. Av dessa 185 anser 57 att detta medfört en ökad utbyggnad av de kommunala lekskolorna och 3 kommuner menar att det medfört en minskning av utbyggnaden av de kommunala lekskolorna. Därtill måste läggas att 104 av de 185 komSOU 1971: 25

munerna inte lämnat uppgift om vilken inverkan detta haft på utbyggnaden i kommunal regi, varför osäkerhet kan råda om tolkningen. 4.8.5 Förturer i bostadskö Redovisningen bygger på tabellerna 80-85 (fråga 16). Siffrorna i texten avser underlagsvariabel A. Bostadsförmedling

och förtur

De flesta kommuner som har bostadsförmedling har uppgivit att de ger förturer. Av 184 kommuner med bostadsförmedling gav 141 förturer. Av 518 kommuner som saknar bostadsförmedling ger 86 förturer medan 136 ej gör detta. Övriga 296 kommuner som saknar bostadsförmedling har ej lämnat uppgift om förturer. Man kan förmoda att en stor del av dessa kommuner ej ger förturer. Förtursgrupper Sociala och medicinska skäl är de vanligaste förtursskälen och tillämpas av 192 kommuner. På frågan vilka grupper som fått förtur främst av sociala skäl är de vanligaste svaren åldringar, barnfamiljer och handikappade i nu nämnd ordning. Därefter följer ensamma föräldrar, undermålig bostad och sjukdom. Av sammanlagt 243 kommuner med förtursförfarande angav 18 kommuner att detta skedde i samband med rivning, sanering och evakuering. 102 av 243 kommuner ger förturer för företag och näringsliv. Motsvarande siffra för förvaltning är 94 av 243. Andelen kommuner som ger förtur för företag och näringsliv eller förvaltning stiger med högre tätortsgrad. Detta gäller både om man ser till enbart förtursgivande kommuner och till samtliga kommuner.

5 Sammanfattning

5.1 Studiens syfte Servicekommittén presenterade i augusti 1968 ett delbetänkande, Boendeservice 1 (SOU 1968: 38) i form av en informationsskrift. Avsikten var att öka intresset för servicefrågorna samt att informera om vilka möjligheter som fanns att inom gällande bestämmelser förbättra serviceförsörjningen. För att i sitt fortsatta arbete kunna ge förslag till organisatoriska och finansiella förändringar ansåg kommittén att det behövdes en inventering av serviceutbudet och den planerade servicen inom kommunerna. Kommittén utarbetade därför, i samråd med socialdepartementet och socialstyrelsen, en enkät till samtliga kommuner. Socialstyrelsen åtog sig det praktiska arbetet med utsändande av servicekommitténs frågeformulär. Enkäten skulle även belysa planeringssättet för boendeservice, genom att behandla frågor om vilka som har hand om den fysiska planeringen, vilket samarbete som fanns i servicefrågor mellan olika facknämnder och förtroendevalda, och vilken vikt de faktorer som anses höra till boendeservice hade den i den fysiska planeringen, frågor som servicekommittén har för avsikt att ta upp i kommande betänkande. Formuläret byggde på funktionsindelning och terminologi från servicekommitténs betänkande Boendeservice 1 (SOU 1968: 38 sid. 9), varför redovisningen också följer

denna. Det bör betonas att kommunala serviceinsatser av betydande omfattning förekommer, som ej redovisats i kommunstudien. Dit hör skolmåltiderna inom mathållningen och allmänna kommunikationer då det gäller transportservice. 5.2

Tidplan

Efter provundersökning i några kommuner utsändes formulären i slutet av april 1969. Insamlingen avslutades våren 1970. Bearbetningen, som utförts i samarbete med SCB, avslutades i juni 1970. 5.3

Underlagsvariabler

Vid bearbetningen har kommunerna indelats efter fyra egenskaper; nämligen tätortsgrad, åldersfördelning, andel förvärvsarbetande kvinnor i åldern 16-66 år samt andel förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 1666 år. 5.4 Resultat Antalet bearbetade formulär är 764. Bortfallet uppgår till 84 stycken varav 46 i kommuner med den lägsta tätortsgraden (huvudsakligen glesbygdskommuner). I det följande ges en mycket kortfattad redovisning av några av de viktigaste frågeställningarna: SOU 1970: 25

5.4.1 Servicen i driftbudgeten Kostnaden för boendeservicens olika delar år 1969 redovisas. Exempelvis avsatte de undersökta kommunerna i genomsnitt 1,04 % av 1969 års driftbudget för barntillsyn.1 Barntillsynen får ett markant större utrymme i driftbudgeten för kommuner med hög tätortsgrad än för kommuner med låg tätortsgrad. Barntillsynen ges dessutom ökat utrymme med ökad förvärvsintensitet bland kvinnorna. Samma tendens gäller om man ser till förvärvsintensiteten bland kvinnor med hemmavarande barn. Till vård och service av åldringar och handikappade 2 anslog kommunerna i genomsnitt 9,35 % av driftbudgeten för år 1969. För kommuner med lägsta tätortsgraderna (A-D) var siffran 11,08 %. Den var sedan sjunkande med stigande tätortsgrad. Om man ser till förändringen mellan åren 1968 och 1969 har denna för samtliga redovisningsgrupper inneburit ett utökat utrymme för åldrings- och handikappvården i kommunernas driftbudgetar. I genomsnitt satsade de undersökta kommunerna 1,48 % av sin driftbudget på fritidsservice. 3 Andelen som anslogs var större med stigande tätortsgrad. Kulturdistributionen 4 fick genomsnittligt 0,99 % av driftbudgeten år 1969. Mathållningens 5 andel av driftbudgeten samma år uppgick i genomsnitt till 0,15 %. Det fåtal kommuner som har mathållning satsar avsevärt större procentuell andel på mathållning än vad denna siffra ger intryck av. Mathållningen har förhållandevis större utrymme i driftbudgeten för kommuner med låg tätortsgrad än för kommuner med hög tätortsgrad. De flesta kommunerna har uppgivit värdet noll för transportservicens 6 utrymme i 1969 års driftbudget. Sammanfattningsvis kan sägas att kommuner med hög andel invånare i åldern 1666 år synes ha en större satsning på samhällelig service, vilket återspeglas i de olika tabellerna. Vidare tycks det som om ökad kvinnlig förvärvsintensitet medför ökad satsning inte bara på barntillsyn utan även på fritidsservice och kulturdistribution. SOU 1971: 25

Även mellan tätortsgrad och boendeservice synes föreligga ett samband. Frånsett vården av åldringar och handikappade stiger den genomsnittliga procentuella andelen av driftbudgeten för de olika servicefunktionerna med högre tätortsgrad. 5.4.2 Långtidsplanering 585 kommuner (av 760) uppgav att de hade någon form av ekonomisk långtidsplanering. Långtidsplaneringen bygger vanligen på prognoser om investeringar, befolkningsutveckling, intäkter och kostnader. Bland kommunerna med långtidsplanering fanns det 97 i vilka långtidsplaneringen utfördes av samarbetsgrupp med representanter för de olika förvaltningarna. Ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet med syfte att dryfta generella frågor förekommer enligt undersökningsresultatet i 349 kommuner. Den ordnade kontakten kan ske i form av samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder, samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder och slutligen genom s. k. förhandsremisser. Vanligast förekommande av dessa tre former var förhandsremisserna (215 kommuner). 1 Barntillsyn definieras enligt kommunenkäten med daghem, fritidshem, lekskolor, integrerad barnstuga, kommunalt organiserade familjedaghem och kommunal barnvårdarinneverksamhet. 2 Åldrings- och handikappvård definieras enligt kommunenkäten med ålderdomshem, pensionärshem, pensionärshotell, öppen åldringsvård, pensionärslägenheter, temporära åldringsbostäder, bostäder för handikappade och social hemhjälp. 3 Fritidsservice definieras enligt kommunenkäten med ungdomsgård-fritidsgård-fritidsgård för vuxna, idrottshall, fullständigt idrottshus, varmbadhus-simhall, lekpark med lekledare, bollplan, bandyplan, ishockeyrink, mindre idrottsplats för stadsdelen, fullständig idrottsplats, tennisbana, strandbad och bassängbad. 4 Kulturdistribution definieras enligt kommunenkäten med bibliotek och bokbuss. 5 Med mathållning avses distribution av mat i kommunal regi eller mathållning i skolbespisningslokaler eller ålderdomshem för andra än skolbarn resp. ålderdomshemmets pensionärer. 6 Med transportservice avses särskild transportservice för åldringar och handikappade utöver de reguljära kommunala kommunikationerna.

Ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet för enstaka projekt är något vanligare än kontakt mellan nämnder för att dryfta generella frågor.

5.4.3 Finansieringsfrågor Endast en mindre del av kommunerna kan förmodas hittills ha haft direkt anledning överväga om finansieringsvillkoren utgjort något hinder för serviceplaneringen och övriga kommuner kan förmodas inte ha övervägt om finansieringsvillkoren utgjort hinder. På det givna svarsalternativet om de existerande finansieringsvillkoren utgör hinder för planer på utökad boendeservice har 75 kommuner svarat ja.

5.4.4 Normering och anvisningsverksamhet Av normer, råd och anvisningar och beräkningsmodeller dominerar markant råd och anvisningar som det hjälpmedel kommunerna anser vara bäst för planering och genomförande av olika servicefunktioner. Svarsfrekvensen torde vara förhållandevis god i beaktande av att en stor del av funktionerna saknas i många kommuner. Kommuner med låg tätortsgrad dominerar bland dem som anser att varken normer, råd och anvisningar eller beräkningsmodeller är önskvärda. Däremot kan inte avläsas någon skillnad för kommuner med olika åldersfördelning eller olika grad av förvärvsarbete bland kvinnorna.

5.4.6 Integrerade serviceprojekt På fråga om kommunerna har planer på integrerade serviceprojekt direkt utformade för dubbelanvändning har 161 kommuner svarat ja. I den beskrivning av projekten som dessa kommuner gjort i den öppna delen av frågan kan man finna att flera olika slags integrering finns eller planeras. Varje kommun kan ha flera olika projekt integrerade. 49 kommuner uppger barnstugan som integrerad, 71 uppger fritidsgårdungdomsgård, 39 skolan och 54 bostäder av olika slag. 5.5 Tolkning av materialet Det mycket omfattande materialet redovisas i tabellform (bilaga 2) med kortfattade kommentarer i huvudtexten. Resultatet utnyttjas successivt av servicekommittén som bakgrund till arbetet med olika förslag. I bilaga 1 anges vilken kategori varje kommun tillhör beträffande underlagsvariablerna. Det är således möjligt för kommunerna att med utgångspunkt från egna data för varje fråga studera sin position relativt till övriga kommuner.

5.4.5 Information Kommunernas information sker, där den förekommer, ofta via den direkta kontakten mellan berörd kategori medlemmar i kommunen och det kommunala organet under expeditionstid i tjänstelokal, m. a. o. den som tar initiativ och kontakt med berört kommunalt organ får information. De största kommunerna kan generellt sägas ha mer information.

32 SOU 1971: 25

Bilaga 1

Kommunredovisning efter indelning i underlagsvariabler

De avgivna svaren i kommunstudien redovisas efter olika underlagsvariabler. Urvalet av underlagsvariabler har bestämts av de hypoteser kommittén har haft för boendeservicens bestämningsfaktorer. Kommittén har ansett att faktorerna invånarantal/ tätortsgrad, åldersfördelning, andel förvärvsarbetande kvinnor resp. andel förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn har betydelse för anspråk på service. Underlagsvariablerna utläses enligt följande: A l . Kommuner med tätortsgrad 1 A - D A2. Kommuner med tätortsgrad E - F A3. Kommuner med tätortsgrad G-H och mindre än 60 000 inv. A4. Kommuner med tätortsgrad G-H och 60 000 eller fler inv. Bl. Kommuner med hög andel i åldern 16-66 år. B2. Kommuner med hög andel i åldern 0-15 år B3. Kommuner med hög andel över 66 år C l . Kommuner med mindre än 35 % förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år C2. Kommuner med 35-40 % förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år C3. Kommuner med 4 1 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år D l . Kommuner med mindre än 12% förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år D2. Kommuner med 12 % och över men SOU 1970: 25 3—014555 • 3

under 14 % förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år D3. Kommuner med 14% eller mer förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år De vanligast förekommande kombinationer av ovanstående variabler är: A l B3 Cl D l (60 kommuner) dvs. kommuner med mindre än 50 % tätortsbefolkning, hög andel över 66 år, mindre än 35 % förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år och mindre än 12 % förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år. A l B3 C3 D3 (57 kommuner) dvs. kommuner med mindre än 50 % tätortsbefolkning, hög andel över 66 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år och 14 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor i åldern 16-66 år. Al B2 C l D l (45 kommuner) dvs. kommuner med mindre än 50 % tätortsbefolkning, hög andel i åldern 0-15 år, mindre än 35 % förvärvsarbetande kvinnor av alla 1 Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Med tätortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen. Tätortsgrad A—D = mindre än 50 % tätortsbefolkning E—F = 50,0 %—89,9 % tätortsbefolkning G—H = minst 90 % tätortsbefolkning.

kvinnor i åldern 16-66 år samt mindre än 12 % förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 1666 år. A2 Bl C3 D3 (36 kommuner) dvs. kommuner med 50-89,9 % tätortsbefolkning, hög andel i åldern 16-66 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år, 14 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år. A l B2 C3 D3 (35 kommuner) dvs. kommuner med mindre än 50 % tätortsbefolkning, hög andel i åldern 0-15 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år, 14 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år. A l B3 C2 D l (31 kommuner) dvs. kommuner med mindre än 50 % tätortsbefolkning, hög andel över 66 år, 35 - 4 0 % förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år mindre än 12 % förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år. A3 Bl C3 D3 (31 kommuner) dvs. kommuner med minst 90 % tätortsbefolkning och mindre än 60 000 inv., hög andel i åldern 16-66 år, 41 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor av alla kvinnor i åldern 16-66 år, 14 % eller mer förvärvsarbetande kvinnor med hemmavarande barn av alla kvinnor i åldern 16-66 år.

Nedan redovisas hur landets samtliga kommuner fördelas på respektive underlagsvariabel Kommunkod Kommuner 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 13

34 Underlagsvariabler

Stockholms län 01 Väddö A.l A.2 Häverö A.l Knutby A.l Almunge A.l Rimbo A.l Lyhundra A.l Frötuna Blidö Roslags-Länna A.l Knivsta A.2 Märsta

B

D

B.3 B.2 B.3 B.2 B.2 B.3 B.3

Cl Cl C.2 C.2 C.2 C.2 Cl

D.l D.l D.2 D.l D.2 D.2 D.l

B.3 B.2

C.2 C2

D.2 D.2

Kommunkod Kommuner

Underlagsvariabler

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 91 92

Upplands-Väsby A Vallentuna A össeby österåker Djurö Värmdö Gustavsberg Boo Järfälla Färingsö Ekerö Huddinge A.3 Botkyrka Salem Grödinge Turinge Järna Sorunda ösmo Västerhaninge österhaninge Tyresö Täby köping Dandery ds köping A Sollentuna köping Saltsjöbadens köping Stockholms stad A Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Djursholm Lidingö Vaxholm Norrtälje östhammar Sigtuna Nynäshamn

01 02 03 04 05 06 08 09 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 60 80 81

Uppsala län 03 Åsunda Södra Trögd Norra Trögd Upplands-Bro Håbo Lagunda Norra Hagunda Bälinge Oland Dannemora Vattholma Björklinge Vendel Tierp Söderfors Älvkarleby Västland Österlövsta Hållnäs Tierps köping Uppsala Enköping

14 15 16 17 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 31 32 33 34 35 36 38 60 62 63 64

D

B B.l B.2 B.2 B.2 B.3 B.2 B.l B.l B.2 B.2 B.2

C.3 C.2 C.2 C.2 Cl C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3

D.3 D.3 D.2 D.3 D.l D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.2

B.2

C.3

D.3

B.2 C.2 B.2 C.2 B.2 C.3 B.2 C.2 B.2 C l B.2 C.2 B.2 C.3 B.2 C.3 B.l C.3 B.l C 3

D.3 D.3 D.3 D.3 D.l D.3 D.3 D.3 D.3 D.2

B.l B.l B.l B.l B.l

C.3 C3 C.3 C.3 C.3

D.2 D.3 D.3 D.3 D.3

B.l B.l B.l B.3

C.3 D.3 C.3 D.3 C.3 D.2 C.2 D.3

A.l A.l A.1 A.2 A.2 A.l Al A.l A.l A.2 A.2

B.2 C l D.l B.3 C l D.2 B.3 C.2 D.2 B.2 C.3 D.3 B.2 C.2 D.3 B.2 C l D.2 B.2 C.2 D.3 B.2 C.3 D.3 B.2 C.2 D.2 B.2 C l D.l B.2 C.3 D.3

A.2 Al A.3 A.3 A.2 Al A.l A.2 A.4 A.3

B.3 B.3 B.2 B.2 B.3 B.3 B.3 B.l B.l B.l

C.2 Cl Cl Cl Cl C.2 Cl C.2 C.3 C.3

D.l D.l D.l D.2 D.l D.l D.l D.l D.l D.2

SOU 1971: 25

Kom munkod Kommuner

Underlagsvariabler A

B

61 80 81 82 83 84 85 86 87 88

Södermanlands län 04 Tunaberg A.2 B.l Jönåker Björkvik Stigtomta A.l B.2 Rönö Tystberga Vagnhärad A.l B.2 Hölö A.l B.2 Daga A.l B.3 Åker A.2 B.2 Stallarholmen Tosterö A.2 B.l Vårfruberga A.l B.3 Kafjärden A.l B.2 Hällby A.2 B.2 Västra Rekarne A.1 B.3 Husby-Rekarne A.2 B.2 Arla A.l B.2 Mellösa A.2 B.l Bettna A.l B.2 Sköldinge A.2 B.2 Flöda A.l B.2 Stora Malm Vingåker A.2 B.l Julita Malmköpings köping A.2 B.3 Gnesta köping A.2 B.2 Nyköping A.3 B.l Oxelösund A.3 B.l Flen Katrineholm A.3 B.l Eskilstuna A.4 B.l Torshälla A.3 B.l Strängnäs A.3 B.2 Mariefred A.2 B.3 Trosa A.3 B.2

01 02 03 04 05 07 09 10 11 12 13 14 15 16 19 20 21 23 24 26 27 28 29

Östergötlands län 05 Godegård A.l Tjällmo A.1 Borensberg A.l Boberg A.l Aska A.l Folkunga A.l Ödeshög A.l Södra Göstring A.1 Vifolka A.l Ydre A.l Västra Kinda A.2 Södra Kinda A.l Norra Kinda A.l Björsäter A.l Vårdnäs A.l Södra Valkebo A.l Norra Valkebo A.l Vreta Kloster A.2 Åkerbo A.l Skärblacka A.2 Hällestad A.2 Hävla Kvillinge A.2

01 02 03 04 05 07 08 09 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 24 25 26 27 28 29 60

SOU 1971:25

B.3 B.3 B.3 B.2 B.2 B.3 B.3 B.3 B.2 B.3 B.3 B.l B.3 B.3 B.2 B.3 B.2 B.2 B.2 B.2 B.3

C

D

Cl

D.l

Cl

D.l

Cl Cl Cl C.3

D.l D.2 D.l D.3

C.3 C.3 C.2 C.2 C.2 Cl C.2 C.3 Cl Cl Cl

D.3 D.2 D.2 D.3 D.2 D.l D.2 D.3 D.l D.l D.l

C.3 D.2 C.2 C.2 C.3 C.2

D.2 D.l D.2 D.3

C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 Cl

D.2 D.2 D.3 D.3 D.3 D.l

C.2 Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl C.2 Cl Cl Cl C.2 Cl Cl C.3 Cl Cl Cl

D.2 D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.2 D.l D.l D.l D.l D.2 D.2 D.l D.2 D.l D.l D.l

Kom munkod Kommuner 30 31 33 34 35 36 60 61 62 63 80 81 82 83 84 85 86 01 02 03 04 07 08 09 11 12 13 14 15 16 17 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 60 61 62

B.2

Underlagsvariabler A

Kolmården A.2 Vikbolandet A.l Stegeborg A.l Aspveden A.l Ringarum A.2 Gryt A.l Boxholms köping A.2 Åtvidabergs köping A.3 Finspångs köping A.3 Valdemarsviks köping A.3 Linköping A.4 Norrköping A.4 Söderköping A.2 Motala A.3 Vadstena A.2 Skänninge A.2 Mjölby A.3 Jönköpings län 06 Ingatorp A.2 Höreda A.l Solberga A.2 Aneby A.l Visingsö A.l Skärstad A.l Lekeryd A.1 Tenhult A.2 Forserum A.2 Månsarp A.2 Bankeryd A.2 Norra Mo A.l Södra Mo A.l Gnosjö A.2 Villstad A.2 Burseryd A.l Hylte A.2 Unnaryd Reftele A.l Bredaryd A.l Forsheda A.l Bor A.l Rydaholm A.2 Klevshult A.l Vrigstad A.l Malmbäck A.2 Norra Sandsjö A.l Hjälmseryd A.l Bäckaby A.1 Korsberga Nye A.l Alseda A.l Vetlanda landskommun Björkö A.l Lannaskede A.2 Mariannelunds köping Norrahammars köping A.3 Gislaveds köping A.2

B

C

D

B.2 C.2 D.l B.2 C l D.l B.3 C.2 D.3 B.2 C l D.l B.l C l D.l B.3 C l D.2 B.2 C l D.l B.l B.l

C.2 D.l C.2 D.2

B.l B.l B.l B.2 B.l B.l B.2 B.l

C.2 C.3 C.3 C.3 C.2 C3 C.2 C.2

D.l D.2 D.2 D.2 D.l D.2 D.2 D.l

B.3 C.2 B.2 C.2 B.3 C.2 B.3 C.3 B.3 C.3 B.2 C.2 B.2 C.3 B.2 C.2 B.l C.3 B.l C.3 B.l C.2 B.3 C.3 B.2 C.3 B.2 C.2 B.l C.2 B.2 C.2 B.3 C.2

D.2 D.3 D.l D.3 D.3 D.l D.3 D.l D.l D.l D.2 D.3 D.3 D.l D.l D.l D.2

B.3 B.2 B.2 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3

C.3 C.2 C.3 C.2 C.3 C.2 C.2 C.3 Cl Cl C.3

D.3 D.l D.3 D.l D.l D.l D.l D.3 D.l D.l D.3

B.3 B.3

C.2 D.2 C.2 D.l

B.3 B.l

Cl Cl

B.l B.l

C.3 D.3 C.3 D.3

D.l D.l

C.2 D.2

Kommunkod Kommuner 63 64 65 66 80 81 82 83 84 85 86 87

02 03 05 07 09 10 11 12 13 14 15 17 18 19 20 21 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 80 81 01 02 03

36 Underlagsvariabler

Skillingaryds köping A.3 Bodafors köping A.3 Vaggeryds köping A.2 Anderstorps köping A.2 Jönköping A.3 Huskvarna A.3 Nässjö Värnamo Sävsjö A.2 Vetlanda A.3 Eksjö A.2 Tranås A.2 Gränna A.2 Kronobergs län 07 Nottebäck A.2 Braås A.l Älghult A.2 Ekeberga A.2 Älmeboda A.l Ljuder A.l Östra Torsås A.l Linneryd A.l Södra Sandsjö Väckelsång Urshult Mellersta Kinnevald A.l Bergunda A.2 Rottne A.l Larnmhult A.l Moheda A.l Vislanda A.l Skatelöv A.l Västra Torsås A.l Virestad A.l Stenbrohult Ryssby A.l Hamneda A.l Berga A.l Annerstad A.l Lidhult Göteryd A.l Åseda köping A.2 Lessebo köping A.3 Hovmantorps köping A.2 Tingsryds köping A.2 Alvesta köping A.2 Älmhults köping A.3 Traryds köping A.2 Markaryds köping A.2 Lenhovda köping Ryds köping A.l Växjö A.3 Ljungby A.3 Kalmar län 08 Uknadalen A.l Överum A.2 Tjust-Ed A.l

D

B

B.l B.2 B.2

C.2 D.l C.2 D.l C.2 D.l

B.l B.l

C.3 D.3 C.3 D.l

B.l C.3 D.l B.l B.l B.l B.l B.3

C.2 C.2 C.3 C.3 Cl

B.l B.3 B.l B.l B.3 B.3 B.2 B.3

C.3 C.3 C.3 C.3 C.2 C.2 C.3 C.3

D.2 D.l D.2 D.l D.l D.3 D.3 D.3 D.3 D.2 D.l D.3 D.3

B.3 B.2 B.3 B.l B.3 B.2 B.3 B.3 B.3

C.3 C.3 C.2 C.2 C.3 C.2 Cl C.3 C.2

D.3 D.3 D.2 D.l D.2 D.2 D.2 D.3 D.2

B.3 B.3 B.3 B.3

C.2 C.3 C.3 C.2

D.2 D.3 D.l D.3

B.3 C l D.l B.l C.2 D.2 B.l C.3 D.3

D.l D.2 D.3 D.2 D.3

B.l B.3 B.l B.l B.l

C.2 C.3 C3 C.3 C.3

B.2

C.2 D.l

B.3 C.2 D.l B.l C.3 D.3 B.l C.3 D.2 B.3 Cl B.l Cl B.3 Cl

D.l D.l D.l

Kommunkod Kommuner

Underlagsvariabler

B.3 B.2 B.l B.l B.l B.2 B.2 B.3 B.3 B.2 B.3 B.l

Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl C.2 C.2 Cl Cl Cl

D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.2 D.l D.l D.l

B.3

Cl

D.l

B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.l

C.2 Cl C.2 Cl Cl Cl C.2 Cl C.2

D.2 D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.2

B.l B.3 B.l B.l B.l B.l

C.2 Cl C.3 C.3 C.2 C.3

D.2 D.l D.2 D.2 D.l D.3

A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.2 A.3

B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.3 B.2 B.l

Cl Cl C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 C.2 Cl C3 C.3 C.3 Cl C3

D.2 D.2 D.3 D.3 D.2 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.l D.3

A.l A.2 A.l A.2 A.l A.l A.2

B.3 B.2 B.3 B.2 B.l B.l B.2

C.3 C.2 C.3 C.3 C.3 C.2 Cl

D.3 D.3 D.l D.2 D.2 D.l D.l

A.3 A.2

B.l B.l

C.3 C.2

D.3 D.l

63 80 81 82 83 84 85

Loftahammar A.l Gamleby A.2 Hallingeberg A.2 Hjorted A.l Locknevi A.l Södra Vi A.l Sevede A.l Tuna A.l Vena A.l Mörlunda A.2 Högsby A.2 Fliseryd A.2 Ålem A.l Ryssby Läckeby Ljungbyholm A.2 Södermöre A.l Mortorp A.l Torsås A.l Söderåkra A.l Ölands-Åkerbo A.l Torslunda A.l Mörbylånga A.l Hultfreds köping A.2 Mönsterås köping Emmaboda köping A Virserums köping A Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 60 80

Gotlands län 09 Fårösund Lärbro Tingstäde Dalhem Romakloster Stenkumla Klintehamn Ljugarn Stånga Hemse Havdhem Hoburg Slite köping Visby

04 05 06 08 09 10 11 12 15 19 21 22 24 26 27 29 30 31 34 35 36 39 40 60 61 62

01 05 06 07 08 19 20 60 80 81

Blekinge län 10 Jämjö Rödeby Fridlevstad Nättraby Hasslö Gammalstorp Mjällby Olofströms köping Karlskrona Ronneby

D

B

SOU 1971:25

Kom-

Und erlags vari at »ler

munKommuner kod

A

B

C

D

A.3

B.l

C.3

D.l

B.3

C.3

D.3

B.3 B.3 B.3 B.3 B.3

C.2 C.3 C.3 C.2 C.3

D.3 D.3 D.3 D.2 D.3

B.l B.2 B.l B.2 B.3 B.3 B.3 B.3 B.3 B.2 B.2 B.3 B.3 B.2

C.3 C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3

D.3 D.3 D.3 D.2 D.3 D.l D.3 D.2 D.l D.2 D.3 D.2 D.3 D.3

B.l

C.3

D.3

B.3 B.2

C.3 C.3

D.2 D.2

B.2 B.2 B.l B.2 B.3 B.3 B.2 B.l B.2 B.3 B.2 B.l B.2 B.3 B.l B.l B.l

C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3

D.3 D.2 D.3 D.2 D.3 D.3 D.2 D.3 D.l D.2 D.3 D.3 D.3 D.l D.3 D.3 D.2

82 83

Karlshamn Sölvesborg

20 21 23 24 25 26 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 60 61 62 63 64 65 66 67 68 80 81 82 83

Kristianstads län 11 A.l Löderup Glemmingebro Kivik A.l Degeberga Everöd A.2 Tollarp A.2 A.l Fjälkinge A.l Näsum Oppmanna och A.l Vånga Hjärsås A.2 Knislinge A.2 A.2 Broby A.l Glimåkra Örkened A.2 A.l Loshult A.l Hästveda A.l Vittsjö A.2 Bjärnum Stoby A.l Vinslöv A.l A.2 Sösdala Tyringe A.2 Riseberga Skånes Fagerhult A.l Örkelljunga Munka-Ljungby A.l Östra Ljungby A.l Kvidinge Ausås A.l A.2 Barkåkra Hjärnarp A.l Förslövsholm A.l A.l Västra Bjäre Tomelilla köping A.l Åhus köping A.2 Bromölla köping A.2 Osby köping A.2 Vinslövs köping A.3 Perstorps köping A.2 Klippans köping A.2 Åstorps köping A.2 Båstads köping A.3 Kristianstad A.2 Simrishamn A.2 Ängelholm A.3 Hässleholm

01 03 04 05 06 07 09 10 12 14

Malmöhus län 12 A.2 Brunnby Jonstorp A.l Kattarp A.2 A.2 Ödåkra Mörarp A.l Billesholm Ekeby A.2 Vallåkra A.l Härslöv A.2 Svalöv

04 05 08 10 11 12 15 18 19

SOU 1971: 25

B.3 B.3 B.l B.2 B.2

C.2 C.3 C.3 C.2 C.3

D.l D.2 D.l D.2 D.3

B.l B.2

C.3 C.3

D.2 D.3

B.l

C.3

D.3

Kommunkod Kommuner 16 21 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 36 42 43 44 45 46 47 48 49 52 53 60 61 62 63 64 65 66 67 80 81 82 83 84 85 86 87 88

01 02 03 04 05 06 07 08 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Marieholm Löddeköpinge Södra Sandby Dalby Genarp Veberöd Bara Staffanstorp Burlöv Bunkeflo Vellinge Rang Månstorp Vemmenhög Rydsgård Lj units Herrestad Blentarp Östra Färs Vollsjö Bjärsjölagård Löberöd Skarhult Bjuvs köping Kävlinge köping Lomma köping Svedala köping Skurups köping Sjöbo köping Hörby köping Höörs köping Malmö Lund Landskrona Hälsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Skanör med Falsterbo Hallands län 13 Hishult Våxtorp Karup Ränneslöv Knäred Laholms landskommun Veinge Eldsberga Söndrum Harplinge Getinge Kvibille Enslöv Torup Årstad Morup Vinberg Vessigebro Ätran

Und srlags variab ler A

B

C

D

A.l A.l A.2 A.2 A.l A.2 A.l A.2 A.3 A.2 A.2 A.2 A.l

B.2 B.3 B.2 B.l B.3 B.3 B.2 B.2 B.l B.2 B.3 B.2 B.2

C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.2 C.3

D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.2 D.3 D.2 D.3

A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.3 A.2 A.2 A.2

B.3 B.3 B.2 B.2 B.3 B.3 B.3 B.2 B.2 B.2 B.l B.2 B.3

C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3

D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3

A.2 A.l A.2 A.4 A.3 A.3 A.4 A.3 A.2 A.3 A.2

B.3 B.3 B.3 B.l B.l B.l B.l B.2 B.l B.l B.l

C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3

D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.2 D.2 D.2 D.3 D.3 D.3

A.3

B.2

Cl

D.2

A.l A.l A.l A.l

B.2 B.3 B.3 B.3

C.3 C.3 C.3 C.3

D.3 D.3 D.3 D.3

A.l A.l A.l A.2 A.l A.2 A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l A.l

B.l B.l B.l B.l B.2 B.2 B.l B.3 B.3 B.3 B.2 B.2 B.3 B.3

C.3 C.3 C.2 C.2 C.2 C.2 C.3 C.2 C.2 C.2 C.3 Cl C.2 C.3

D.2 D.3 D.3 D.3 D.l D.2 D.3 D.l D.l D.l D.3 D.l D.l D.3

Kom munKommuner kod 21 22 23 25 26 27 28 29 30 31 33 60

Underlagsvariabler A

B

C

D

A.l A.1 A.l A.l A.l A.1 A.l A.l A.1 A.l A.l

B.2 B.3 B.2 B.2 B.2 B.2 B.3 B.3 B.l B.2 B.2

C.2 C.2 C.2 C.2 Cl Cl Cl C.2 Cl Cl C.3

D.l D.3 D.2 D.2 D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.2

A.3 A.3 A.3 A.3 A.3 A.2

B.l B.l B.3 B.l B.l B.2

C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.2

D.3 D.2 D.2 D.2 D.l D.2

80 81 82 83 84

Ullared Himledalen Tvååker Lindberga Veddige Värö Löftadalen Fjärås Onsala Särö Lindome Oskarströms köping Halmstad Laholm Falkenberg Var berg Kungsbacka

01 02 03 04 05 06 07 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 80 81 82 83 84 85 86

Göteborgs och Bohus län \A Landvetter A.l B.2 C.2 A.3 B.l C.3 Partille Råda A.3 B.l C.3 A.2 B.l C.3 Kållered Askim A.3 B.l C.2 A.2 B.2 C l Styrsö Öckerö A.3 B.2 C l Hermansby A.l B.3 C.3 Ytterby A.2 B.l C.3 Romelanda A . l B.3 C l Kode A.2 B.2 C.2 Stenungsund Inlands Torpe A.l B.3 C.2 Ljungskile A.l B.2 C.3 Forshälla Tjörn A.2 B.2 C l Morlanda A.l B.3 C 3 ö s t r a Orust A.l B.3 C l Skaftö Skredsvik A . l B.2 C.3 Lane-Ryr Smögen A.3 B.2 C l Södra Sotenäs A.2 B.l C l Tossene A.1 B.3 C.2 Stångenäs A.2 B.l C.2 Munkedal A.l B.2 C l Svarteborg A.l B.3 C.3 Sörbygden Bullaren Kville Tanum A.l B.3 C.2 Göteborg A.4 B.l C 3 A.3 B.l C.3 Mölndal Kungälv A.2 B.l C.3 Marstrand A.3 B.3 C l Lysekil Uddevalla A.3 B.l C.3 A.l B.3 C.3 Strömstad

D.2 D.2

01 02 03

Älvsborgs län 15 Tössbo A.l A.1 Lelång A.2 Steneby

D.l D.l D.l

38 B.3 B.3 B.l

C.2 Cl C2

D.l D.2 D.3 D.2 D.l D.l D.l D.3 D.3 D.l D.2 D.l D.l D.l D.2 D.l D.3 D.l D.l D.l D.l D.l D.3 D.2 D.l D.3 D.3 D.l

Kommunkod Kommuner

Und erlags variat »ler A

B

C

D

B.3 B.l B.3 B.3 B.3 B.3 B.l B.3 B.l B.3 B.3 B.l B.l B.2 B.3 B.2 B.3 B.3 B.2 B.l B.2 B.l B.l B.2 B.3 B.l B.l B.l B.3

C.2 C.2 C.3 C.3 C.3 C.2 C.2 C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 C.3 C.2 Cl C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3

D.l D.l D.3 D.3 D.3 D.l D.2 D.3 D.2 D.2 D.3 D.2 D.3 D.l D.l D.2 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.2 D.3 D.3 D.3 D.3

B.3 B.3 B.2 B.3 B.3 B.3 B.2 B.2 B.2 B.3 B.l B.3 B.l B.l B.l

C.2 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.2 C.3 C.3 C.3

D.2 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.l D.l D.3 D.3 D.3

B.2

C.3

D.3

B.l B.l B.l

C.3 C.3 C.3

D.l D.3 D.2

80 81 82 83 84 85

A.l Dals-Ed Bäckefors A.l Högsäter A.1 Färgelanda A.l Brålanda A.l Frändefors A.l Västra Tunhem A.2 Bjärke A.1 Flundre A.2 Lödöse A.1 Skepplanda A.1 Starrkärr A.2 Nödinge A.3 Lerum A.2 Hemsjö A.1 A.1 Vårgårda Gäsene A.l Hökerum A.l Dalsjöfors A.2 A.3 Brämhult A.2 Fristad Sandhult A.2 A.l Bollebygd Björketorp A.2 Sätila A.1 Viskafors A.2 A.2 Fritsla Örby A.l Västra Mark A.l Horred Kungsäter A.l Svansjö A.l Högvad A.l Kindaholm A.l Axelfors A.1 Lysjö A.l Tranemo A.2 Dalstorp A.l A.l Åsunden Redväg A.1 Bengtsfors köping; A.3 Melleruds köping A.l Lilla Edets köping A.3 Kinna köping A.3 Skene köping A.2 Svenljunga köping A.2 Herr lj unga köping A.2 Vänersborg A.3 Trollhättan A.2 Alingsås Borås A.4 Ulricehamn A.3 Åmål A.3

B.l B.3 B.l

C.3 C.3 C.2

D.3 D.3 D.l

02 03 05 15 16 18

Skaraborgs län 16 Grästorp A.l B.3 A.1 B.3 Essunga A.l B.3 Larv Valle A.1 B.3 Ardala A.l B.3 Kvänum A.l B.2

C.2 C.3 C.2 C.2 C.2 Cl

D.2 D.3 D.2 D.l D.2 D.l

04 05 06 07 12 13 14 16 17 18 19 20 21 24 26 27 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 52 53 54 55 60 61 62 63 64 65 66

SOU 1971: 25

Kommunkod Kommuner

Underlagsvariabler A

19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 60 61 62 63 80 81 82 83 84 85 86

Vilske A.l Frökind A.l Vartofta A.l Mullsjö A.2 Habo A.2 Fågelås A.l Hökensås A.1 Fröjered A.l Dimbo Stenstorp A.l Gudhem A.1 Skultorp A.2 Värsås A.l Binneberg A.l Timmersdala A.l Tidan A.l Moholm A.1 Mölltorp A.1 Karlsborg A.3 Undenäs Ullervad A.l Lugnas Hasslerör A.l Lyrestad Amnehärad A.2 A.2 Hova Vara köping A.l Götene köping A.1 Tibro köping A.2 Töreboda köping A.2 Mariestad A.3 Lidköping A.2 A.3 Skara A.3 Skövde Hjo A.2 Tidaholm A.3 Falköping A.3

01 02 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 20

Värmlands län 17 Visnum A.l Vase A.1 Kroppa A.2 Värmlandsberg A.l Rämmen A.2 Finnskoga-Dalby A.l Norra Ny A.l Ekshärad A.1 A.1 Gustav Adolf Norra Råda A.l Nyed A.1 Ullerud A.2 Stora Kil A.2 Grava A.l Frykerud Nor A.2 Värmlandsnäs

21 22 23 24 25 26 27

Gillberga Svanskog Stavnäs Glava Sillerud Holmedal Töcksmark

SOU 1971: 25

A.l A.l A.1 A.l A.l A.l A.l

B

C

D

B.3 B.3 B.2 B.2 B.2 B.l B.3 B.3

C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.2 C.3 C.2

D.3 D.3 D.3 D.l D.2 D.l D.2 D.2

B.2 C.3 B.3 C.3 B.2 C l B.2 C.2 B.2 C.2 B.2 C.2 B.3 C.3 B.3 C l B.3 C l B.l C.2

D.3 D.3 D.2 D.l D.2 D.l D.3 D.l D.l D.2

B.2

Cl

D.l

B.2

C.2

D.2

B.l B.3 B.3 B.3 B.l B.3 B.l B.l B.l B.l B.3 B.l B.l

Cl C.2 C.3 C.2 C.2 C.2 C.3 C.3 C.3 C3 C.2 C.2 C.3

D.l D.2 D.2 D.l D.l D.l D.2 D.2 D.l D.2 D.l D.l D.3

B.2 B.3 B.l B.2 B.l B.3 B.l B.3 B.2 B.l B.3 B.3 B.2 B.2

Cl Cl C.2 Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl C.2 Cl

D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.2

B.l

C.3

D.3

B.3 B.3 B.3 B.l B.3 B.3 B.3

C.2 Cl Cl C.2 C.2 C.2 C.2

D.2 D.l D.l D.l D.l D.l D.l

Kommunkod Kommuner 28 29 30 31 32 33 34 36 37 38 60 61 62 63 64 65 66 80 81 82 83 84 85 02 03 04 05 06 07 08 09 10 14 20 21 60 61 62 63 64 65 80 81 82 83 84 85 01 02 03 04 05 06 07 10 15 16 17

Und srlags variab ler A

A.l Järnskog Kola A.1 Eda A.2 Gunnarskog A.l Älgå A.1 Brunskog A.l Gräsmark Lysvik A.l Torsby A.l Östmark Storfors köping A.2 Hammarö köping A.3 Munkfors köping A.2 Forshaga köping A.2 Grums köping A.2 Årjängs köping A.2 Sunne köping A.1 Karlstad A.3 Kristinehamn A.3 Filipstad A.3 Hagfors A.3 Arvika A.2 Säffle A.2 Örebro län 18 Tysslinge Axberg A.l Glanshammar A.1 Asker A.l Stora Mellösa A.l Ekeby och Gällersta A.l Sköllersta A.l Lerbäck A.l Hammar Lekeberg A.l Fellingsbro Ramsberg A.l Laxå köping A.2 Hallsbergs köping A.2 Degerfors köping A.2 Hällefors köping A.2 Ljusnarsbergs köping A.2 Frövi köping A.2 Örebro A.4 Kumla A.2 Askersund A.2 Karlskoga A.3 Nora A.2 Lindesberg A.2 Västmanlands län 19 Kung Karl A.l Medåker A.1 A.2 Kolsva Skinnskatteberg A.2 Munktorp A.l Kolbäck Surahammar A.3 Västerfärnebo A.l Fjärdhundra A.l Vittinge A.2 Västerlövsta A.2

B

C

D

B.3 B.3 B.l B.3 B.l B.3

Cl Cl C.2 Cl Cl C.3

D.l D.l D.l D.l D.l D.2

B.3 B.l

C.2 D.l C.2 D.l

B.l B.l B.l B.l B.l B.2 B.3 B.l B.l B.l B.l B.l B.l

C.2 C.2 Cl C.2 Cl C.3 C.3 C.3 C.3 C.3 C.2 C.2 C.2

D.2 D.2 D.l D.l D.l D.3 D.2 D.l D.3 D.3 D.2 D.l D.l

B.2 C.2 B.3 C.2 B.3 C l B.3 C l

D.l D.l D.l D.l

B.2 B.3 B.3

C.2 D.l C.2 D.2 C.2 D.l

B.3

Cl

D.l

B.2 B.l B.l B.l B.l

Cl Cl C.2 Cl Cl

D.2 D.l D.l D.l D.l

B.l C l D.l B.2 C.2 D.l B.l C.3 D.2 B.l C.3 D.2 B.3 C.3 D.l B.l C.2 D.l B.3 C.2 D.l B.l C.2 D.l B.2 B.3 B.l B.2 B.2

Cl Cl C.2 Cl C2

D.l D.l D.2 D.l D.3

B.l B.3 B.3 B.2 B.3

C.2 C.2 Cl Cl C.2

D.2 D.3 D.2 D.l D.2

KommunKommuner kod 18 19 20 21 60 61 62 80 81 82 83 84

Underlagsvariabler A

A.l Tärna A.l Möklinta A.2 Nora A.l Östervåla Kungsörs köping A.3 Hallstahammars A.3 köping Norbergs köping A.2 A.4 Västerås A.2 Sala A.3 Fagersta A.3 Köping A.3 Arboga

62 80 81 82 83 84 85

Kopparbergs län 20 A.l Stora Skedvi Sundborn A.2 Svärdsjö A.l Enviken A.2 Stora Tuna A.l Gustafs A.l Söderbärke A.2 Grangärde A.2 Säfsnäs A.l Nås A.2 Flöda A.2 Järna A.2 Äppelbo A.2 Malung A.l Lima A.l Transtrand A.2 Gagnef Ål A.2 Bjursås A.2 Leksand A.2 Siljansnäs A.2 Rättvik Ore A.l Orsa A.2 Våmhus A.2 A.2 Sollerön Venjan A.l Älvdalen A.2 Särna A.l Idre Smedjebackens köping A.2 Mora köping A.2 Falun A.2 A.3 Borlänge Säter A.2 Hedemora A.2 Avesta A.2 A.3 Ludvika

01 02 03 04 05 06 07

Gävleborgs län 21 A.2 Ockelbo A.2 Järbo A.2 Ovansjö A.3 Hofors A.l Torsåker A.l Årsunda A.l Österfärnebo

06 08 10 11 12 13 14 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 33 34 35 37 38 39 40 41 61

40 B

C

D

B.3 B.3 B.3 B.2 B.l

C.2 Cl C.l Cl C.3

D.2 D.l D.l D.l D.2

B.l B.2 B.l B.l B.l B.l B.l

C.3 C.2 C.3 C.3 C.2 C.3 C.3

D.3 D.l D.3 D.2 D.2 D.3 D.2

B.2

C.3

D.3

B.3 B.l B.l B.3 B.3 B.l B.3 B.3 B.3 B.l B.3 B.l B.3 B.2 B.3 B.l B.l B.3 B.3

C.2 C.l C.l C.2 C.l C.l C.l C.l C.l C.l C.l C.3 C2 C.l C.l C.2 C.3 C.2 C.l

D.l D.l D.l D.3 D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.2 D.l D.l D.l D.l D.3 D.l D.l

B.3 B.3 B.l B.3 B.l

C.l C.l Cl C.3 Cl

D.l D.l D.l D.l D.l

B.2 B.2

C.2 C.2

D.3 D.3

B.2 B.l B.l B.l B.2 B.2 B.l B.l

C.l C3 C.3 C.2 C.3 C.2 C.2 C.2

D.l D.2 D.3 D.l D.3 D.l D.2 D.l

B.3 B.l B.l B.l B.3 B.2 B.3

C.l C2 C.l C.l C.l Cl C.2

D.l D.2 D.l D.3 D.l D.l D.3

Kommunkod Kommuner

Unde xlagsvariab ler A

B

C

D

B.2 C.2 B.3 C.l B.l C.l B.l C.l B.2 C.l B.l C.l B.3 C 3 B.2 C.l B.l C.l B.3 C.l B.2 C.l B.l C.l B.3 C.2 B.3 C.2 B.3 C.3 B.2 C 2 B.l C.3 B.l C l B.3 C.l B.3 C.l B.l C 2 B.2 C.l B.2 C.2 B.l C.3 B.l C.2

D.2 D.l D.l D.3 D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.l D.3 D.2 D.3 D.3 D.3 D.l D.l D.l D.2 D.l D.2 D.2 D.l

B.l B.l

D.2 D.3

09 12 13 14 15 17 18 20 21 22 23 24 26 27 28 29 30 32 33 34 35 60 61 80 81 82 83 84

A.2 Valbo Skog A.2 Söderala A.2 Rengsjö A.l Norrala A.l Iggesund A.2 Hanebo A.l Alfta A.l Ovanåker A.2 Los A.2 Färila A.l Ramsjö A.l Järvsö A.l Arbrå A.l A.l Delsbo Bjuråker A.l Forsa A.l Harmånger A.l Gnarp A.l Bergsjö A.l Hassela A.l Storviks köping A.3 Ljusdals köping A.2 Gävle A.4 Sandviken A.3 Söderhamn Bollnäs A.2 Hudiksvall A.2

01 02 03 04 06 08 10 11 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 28 29 31 33 34 35 36 60 62 80 81 82

Västernorrlands län 22 A.l B.2 C.l Haverö A.l B.3 C.l Borgsjö A.l B.l C.l Torp A.l B.3 C.l Stöde A.l B.3 C.3 Matfors A.2 B.l C 2 Njurunda A.l B.3 C.l Indalsliden A.l B.3 C.l Hässjö A.l B.l C.2 Noraström A.l B.l C.2 Nordingrå A.l B.l C.2 Ullånger A.l B.l C.l Bjärtrå Boteå A.l B.3 C.l A.2 B.l C.l Ytterlännäs A.2 B.2 C.3 Långsele A.l B.l C.2 Resele Helgum A.l B.2 C.2 Ramsele A.l B.l C.l Ådals-Liden A.l B.l C l Junsele A.l B.2 C.l Fjällsjö A.l B.l C.l Anundsjö A.l B.l C.l Nätra A.2 B.l C.2 Själevad A.2 B.2 C.l Grundsunda A.l B.l C 3 Gideå A.l B.2 C.l Björna Trehör ningsjö A.l B.2 C.l Ange köping A.3 B.l C.2 Timrå köping A.3 B.l C.2 Härnösand A.2 B.l C.3 Sundsvall A.4 B.l C.3 Kramfors

C.3 C.3

D.l D.l D.2 D.l D.3 D.2 D.l D.2 D.2 D.l D.2 D.l D.l D.l D.3 D.l D.3 D.l D.l D.2 D.l D.l D.2 D.2 D.3 D.2 D.3 D.2 D.2 D.3 D.3

SOU 1971: 25

Kom-

Underlag: ävariabler

Kom

Underlagsvariabler

munkod Kommuner

A

B

C

D

A.l A.l

B.2 B.l

C.2 C.2

D.3 D.3

A.3 A.2

m u n

kod

Kommuner

A

B

C

D

83 84

Sollefteå Örnsköldsvik

A.2 A.2

B.l B.l

C.3 C.3

D.3 D.3

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 12 13 14 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 31 32 60 61 80

01 02 03 04 05 07 08 09 10 11 12 17 18 19 20 21 22 23 25 27 60 61

Jämtlands län 23 Fors A.l Kälarne A.l Ragunda A.l Stugun A.l Bräcke A.2 Revsund A.l Hackas A.l Brunflo A.l Rödön A.l Lit A.l Hammerdal A.l Ström A.l Frostviken A.l Föllinge A.l Offerdal A.l Alsen A.l Mörsil A.l Kall A.l Åre Undersåker A.2 Hallen A.l Oviken A.l Övre Ljungadalen A.l Berg A.l Rätan Hede A.l Tännäs A.l Högdal A.l Lillhärdal Frösö köping A.2 Svegs köping A.2 Östersund Västerbottens län 24 Nordmaling A.l Hörnefors A.2 Bjurholm A.l Vindeln A.l Vännäs A.l Sävar A.l Holmön Bygdeå A.l Nysätra A.l Lövånger A.l Burträsk Norsjö A.l Mala A.l Örträsk A.l Lycksele landskommun A.l Stensele A.l Sorsele A.l Tärna A.l Dorotea A.l Fredrika A.l Vännäs köping A.3 Holmsunds köping A.3

SOU 1971: 25

B.2 B.3 B.2 B.2 B.l B.3 B.2 B.2 B.2 B.3 B.2 B.2 B.2 B.3 B.3 B.3 B.2 B.3

Cl Cl C.2 Cl C.2 Cl C.3 C.3 C.2 C.3 Cl Cl C.2 C.3 C.3 C.3 Cl C.2

D.l D.2 D.2 D.l D.2 D.l D.3 D.3 D.2 D.3 D.l D.2 D.3 D.3 D.3 D.3 D.2 D.3

B.3 B.2 B.2 B.3 B.2

C.2 Cl C.2 C.3 Cl

D.2 D.2 D.3 D.3 D.l

B.l B.l B.l

C.2 C3 Cl

D.3 D.3 D.l

B.l B.l

C.3 C.2

D.3 D.3

B.2 B.l B.2 B.2 B.2 B.2

Cl Cl Cl Cl C2 C.2

D.2 D.2 D.l D.l D.3 D.3

B.2 B.2 B.2

C.2 C.2 Cl

D.3 D.3 D.l

B.2 B.l B.2

Cl Cl C.2

D.l D.l D.3

B.l B.2 B.2 B.2 B.2 B.2 B.l

C.3 Cl Cl Cl Cl C3 Cl

D.3 D.3 D.l D.2 D.l D.3 D.2

B.l

C.2

D.2

62 63 80 81 82

Vilhelmina köping Åsele köping Umeå Lycksele Skellefteå

B.l B.l

Cl Cl

D.l D.l

05 06 09 10 13 14 18 19 20 21 22 23 24 60 80 81 82 83 84

Norrbottens län 25 Arvidsjaur A . l B.l Arjeplog A.2 B.2 Edefors A.2 B.2 Jokkmokk A.2 B.l Överkalix A.l B.2 Kalix A.2 B.l Övertorneå A.l B.2 Korpilombolo A.l B.2 Tärendö A.2 B.2 Pajala A.l B.2 Junosuando A.2 B.2 Gällivare A.2 B.2 Karesuando A.l B.2 Älvsbyns köping A.2 B.l Luleå A.2 B.l Piteå A.2 B.l Boden A.2 B.l Haparanda A.2 B.2 Kiruna A.3 B.2

Cl Cl Cl Cl Cl Cl Cl C.2 C.3 Cl C.3 Cl Cl Cl C.3 Cl C.3 Cl Cl

D.l D.2 D.2 D.l D.l D.l D.l D.3 D.3 D.3 D.3 D.2 D.l D.l D.3 D.l D.3 D.3 D.2

Bilaga 2

Tabellbilaga

Tabell 1. Kostnaden för boendeservicens olika delar i procent av driftbudgeten 1969 för olika kommuntyper. Fråga 2 Vård av åldringar och handikapFritidspade service

Kulturdistribution

Transportservice till åldringar och Mathandihållning kappade

11,08 8,30

0,95 1,55

0,94 0,90

0,13 0,15

0,01 0,03

6,22

2,87

1,30

0,25

0,06

4,79 9,35

3,21 1,48

1,48 0,99

0,03 0,15

0,13 0,02

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 1,52 2. Hög andel 0—15 år 1,10 3. Hög andel över 66 år 0,42 Summa kommuner 1,04

7,87 8,99 11,31 9,35

2,07 1,32 1,00 1,48

0,74 1,05 0,82 0,99

0,12 0,21 0,11 0,15

0,04 0,01 0,01 0,02

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 0,39 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 1,01 1,53 3. > 41 % Summa kommuner 1,04

10,40 9,66 8,35 9,35

1,18 1,35 1,79 1,48

0,71 0,99 1,19 0,99

0,07 0,21 0,16 0,15

0,01 0,03 0,03

10,13 9,20 8,51

1,26 1,74 1,56

0,81 1,06 1,15

0,11 0,10 0,23

0,02 0,02 0,03

9,35

1,48

0,99

0,15

0,02

Kommuntyp

Barntillsyn

A. Tätortsgrad 0,60 1. A—D 1,07 2. E—F 3. G—H och mindre än 2,15 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 3,17 el. fler inv. Summa kommuner 1,04

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 0,66 1. < 12 % 1,08 2. >\2 % m e n < 14 % 1,46 3. > 14 % Summa kommuner 1,04

0,02

SOU 1971: 25

Tabell 2. Förändring i kostnaden för boendeservicens olika delar från 1968 till 1969 (procent av driftbudgeten 1968 jämförd med procent av driftbudgeten 1969) för olika kommuntyper. Fråga 2

Barntillsyn

Vård av åldringar och handiFritidskappade service

Transportservice för Kulturåldringar distribu- Matoch handition hållning kappade

+0,24 +0,26

+0,67 +0,41

+0,09 +0,14

+0,04 +0,02

+0,01 +0,01

0 0

+0,45

+0,36

+0,13

+0,06

—0,01

+0,02

+0,61 +0,29

+0,50 +0,54

+0,33 +0,12

+0,06 +0,04

0 +0,01

+0,03 +0,01

+0,31 +0,37 +0,17 Summa kommuner +0,29

+0,44 +0,46 +0,72 +0,54

+0,11 +0,14 +0,11 +0,12

+0,04 +0,01 +0,07 +0,04

0 +0,02 +0,01 +0,01

+0,01 0 0 +0,01

Kom muntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner

+0,15 +0,25 +0,41 +0,29

+0,58 +0,43 +0,58 +0,54

+0,17 +0,07 +0,12 +0,12

+0,01 +0,11 +0,01 +0,04

0 +0,02 0 +0,01

0 0 +0,01 +0,01

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 % Summa' kommuner

+0,18 +0,28 +0,42 +0,29

+0,51 +0,58 +0,53 +0,54

+0,12 +0,17 +0,09 +0,12

+0,06 +0,04 +0,01 +0,04

+0,01 0 +0,01 +0,01

0 0 +0,01 +0,01

SOU 1971: 25

Tabell 3. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av långtidsplanering i kommunen och efter kommuntyp. Fråga 8 a

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

Har långtidsplanering

Har ej långtidsplanering

Uppgift saknas

Summa

262 214

395 249

0 0 1

96 13

103 13

Summa kommuner

0 174

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. H ö g andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

222 177 181

34 65 75

0 0 1

256 242 257

Summa kommuner

755 C. Andelen förv. arb. kvinno r av samtliga kvinnor 16—66 år 164 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 170 246 3. > 41 %

61 51 62

1 0 0

226 221 308

72 39 63

1 0 0

309 182 264

755 Summa kommuner

580 D . Andelen förv. arb. kvinno r med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 236 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 143 201 3. > 14 % Summa kommuner 580

44 SOU 1971: 25

Tabell 4. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av olika långtidsplaneringsunderlag och efter kommuntyp. Fråga 8 a Långtidsplanering som bygger på prognos av

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el fler inv.

Investeringar

Befolkningsutveckling

Intäkter

Kostnader

Efterfrågan på kommunala Annan tjänster faktor

227 206

191 195

178 179

185 181

49 48

16 16

1 Summa kommuner 538

213 159 160

198 147 135

177 141 128

181 144 130

57 42 36

26 14 10

Summa kommuner 532

149 156 227

134 137 209

126 124 196

129 129 197

32 32 71

11 8 31

Summa kommuner 532

50 D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 218 2. > 12 % m e n < 14 % 132 182 3. > 14 %

194 120 166

177 111 158

181 116 158

50 29 56

16 9 25

Summa kommuner 532

50 B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > Al %

SOU 1971: 25

Tabell 5. Antal kommuner fördelade efter antalet olika prognostyper som långtidsplaneringen baseras på och efter kommuntyp. Fråga 8 a. Av de fem angivna prognoserna bygger långtidsplaneringen på antal: K(>mmuntyp

1 Ingen

Summa

42 39

124 133

12 13

27 14

30 13

21 2

262 214

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner

7 125

5 306

0 27

1 46

0 49

0 32

13 585

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16— 66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

53 36 31 120

124 96 85 305

5 11 11 27

16 9 21 46

18 14 17 49

6 11 16 33

222 177 181 580

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 31 2. > 35 % men < 41 % 25 3. > 41 % 64 Summa kommuner 120

86 90 129 305

8 13 6 27

13 20 13 46

15 14 20 49

11 8 14 33

164 170 246 580

D., Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 46 2. > 12 % m e n < 1 4 % 24 3. > 14 % 50 120 kommuner Summa

118 85 102 305

14 6 7 27

24 10 12 46

22 10 17 49

12 8 13 33

236 143 201 580

46 SOU 1971: 25

Tabell 6. Antal kommuner som byggt långtidsplaneringen på »annan fakton> fördelade efter precisering av detta svar samt efter kommuntyp. Fråga 8 a

Kommuntyp

Hänsyn till annan i Inordnad planering i blockBostadspå orten Syssel- eller Ej preciförsörj- Tilldelad t. ex. in- sättnings-• region- serat ning byggkvot dustrins prognos planering svar

A. Tätortsgrad 1. A—D 7 2. E—F 9 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 12 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 29

0 1

4 3

2 2

9 11

9 6

0 3

0 9

0 5

1 26

0 17

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 16 2. Hög andel 0—15 år 9 3. Hög andel över 66 år 4 Summa kommuner 29

2 1 0

7 2 0

2 3 0

15 5 6 26

8 4 6 18

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 4 2. > 35 % men < 41 % 5 3. > 41 % 20 Summa kommuner 29

0 0 3

6 6 14

7 3 8

11 5 10 26

11 2 5 18

4 4 1

2 3 0

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

1. < 12 % 5 2. > 12 % men < 14 % 5 3. > 14 % 19 Summa kommuner 29

SOU 1971: 25

0 2 1 3

5 3 1 9

2 1 2 5

,—I T j -

3 II

VO CO

CN r- © CN r- oo N r t H

VO CN - H CO T}- O CN ^ CN

vo t-- TJrt —< CS

1/5 OO — >

•ärs-z C/3

[T,

<

« 00

U

O.H-,

II

3 M

PL

cri

< ,,

«

flj

z

rM >n m

<N

ti <u' a c.

II II

UH ce

< U til ra'57 II II [T.

S

crt

<« u o

ZZ II II b oo

<^

<É4

3 E

£ o

ed

§ I

c w 3 -*C

E E

II

o

CO

a ^ O ^

>

i-

w

—orta <u

+

. 3 > -C O C O O .3 O O

- I i I° I

C/2

_C »-H O =0

5 *u *u "ä3

cj

s• 48

00 PH

>

o M a

ed 1 »3 O °ro C vo

E E

S^ "> | •^ vn ra O . G > S 3

4) T3 T3 T3

"O C C fl ,Q rt rt rt •" M M M 2 O :0 :0

00 »CO l-l

S E

P3

E

"3 BO

e

tf

o

o Ms 3 C ra>

v.O

>

•

ar b. k i barn 6 år

is 5

C P

G

.-o ^> > c I

C ra iri

> u. <N

liv A\A\

O

rt

1)

OOCO

< gu

*

^

***

cd 3

V 3

Q r-l

*3 B 3 . . A\A •O B 3 V

SOU 1971:

vO — Os öO O.

<N f- — <N r - oo <N — —(

«

* O V O — «

r o -rl- O CM *-< CN

(N

,

'57 Q.'ä? o.

ÖO 4 ?

•O <N O

O

»O -H (N

O

CO

< to

Z 'ä? a0. a II II ÖO

ca — ,

II II

a. a. 3

Un C/5 —< ^

"d" <N

*37'57

zz il II U< C/2

t L OJ

•"d- oo r o

©

oo o

O

(N

oo r-- co »—i

r - oo r o

t- -^r r-

O

o

CM

O

E

>

8-S

O

SM »3 ^ ° = * VD <n

T3 O CO

O "^ G VD C VD

ed

s E

^

^ cd O

C VD

5 *ä3 "3 "3

> S c

2<wOO =ra . . .

. Q ro cd cd «« 00 bo 60

2 =0 :0 :0

S

PQ

SOU 1971:25 4—0/4555 • 5

C cd >n w-i — u .bjlco r o r f •O

ro

o

,3

SIS o Cl

m

o^

a > ^ c

V

VA\A\

•< S i-3 <N rö

U

c

w <u vO

"2 c c c

O o äbQ fcffi X

E E

•s.§

•S*

'5 °

ÖOvO > C H O O 1) • Q ' O ' O

c 3

VD

E

:0 g VD cr- o^S£

<" cd C >

CM CN

13 E C

?E <

C

•*

V A\A\

Xi M -H

ed

s £

3 00

rs r- oo

vo _i as —<

«N - i

rf © vo vo r» rf

ro rf O <N —< fN

~ CM rf r-~

(N r o <N

r-

0\ <o o\ vo t~~

rf i/o fN

-H — cs

«

so si o. Q. —i o . 3 3

II

bb'57 '57 3 II II I/J

Ii,

<

M

ro rf eN O

'57 a a II 3 II 00

fe < ^

rf r- CN o

S/j '57 Z 57 o. 3 II II feoq

a 57 o< 3 II I I

Cd 1—>

fe CO

<>4

'57'57

ZZ II II

~

feOO

feOO

f v « n O

OO r f r o

i/->

feOO

VO \o o O

fN r o r-

fN

o o »n

rf

feOO

vo r - r o *—i

vo r f r f r f "O OO

oo

c > 3 _g E o > s g.8 o

E £ o

cd

cd

cd

u t: o "W

8|

S |

e

•Ö

•Cd U °

ÖQÄffiffi 0<fe00 =cd . . . . H —< CS r o r f

.s ^ •^ 1 vo '>

M cd

E E rf

3 00

13 .5?

•o3*'Si M

.9 ä ,* 3

V

cd

S-53 ii

U TJ T3 C C

rt sn a S/I

:Q ••o

EK

O

> e

Så C

u

o E

ed uo 1/0 »-H

so ro r o r f

"53 3

ii

V A\A\ cs ro

rf

*—' V c

cd

«•> vr>

cD

eT* £ K tN <N r f cd o

förv. arandi 16—6

Is

E 3 00

>

Andel hemm kvinn

o

M

OO

C 3

E £ o

go

•rt

g

t - r f v£>

E

V A\A\ f N ro'

u 50

SOU 1971 :25

ca

ia

°o3 CN TJ- vo m VO - * CJN - H

..

O VO vo r- Tf

vo m — m rf O

TJ-

r - oo fN — —i <N

« « CN

<N —< <N

3 CO

ti c

°o3

3 II C/5

>o <S vo <<-,

u-> o

m

m

,a s

c

3 II

•J7

i.

60 O

, c C

fcc/5

c a

4)

£ C E B o £ M £

t u CO

<*: ZZ

o o

.> M

"^ å

X £

tu co

tu «J u,

O

tu CO

!••§

"<fr V© T]- O

ijl tu CO >-< CN CN rm

o3

> 03

H "i -* 03 A t/i hn -o U ol C U bl) tu

O r-> rf

tu CO

• O W N

c 3 E O > E o c o o— M

-a

_oJ o,) 13

\o

C O

5 ,,

C 3

ol

E E

a

•a

o o

C

<

+

cS -Si -» a> S3 4) lä

X; CO

>->

°o3

h <-i N tn t '

UH

<

c3

M

SOU 1971: 25

1 O O

S<WOO

C 3

E E o

s

E o M

oj C -i ^ Fj cd £ J3 IH o 4J > M •ol

o

»ca u

«a

I »-«

u

Mvo I > .£ "-< o =o .5 ~& "u "u «J "O "O TD 1?3 C C .g cd « n! •JS 60 60 60 t -O : 0 : 0

.g E K S

-*o3

O "OJ

E E CO n) O . C

>a

C 4)

g

•O 5 N ? N ? ^ t|-i -X o ^ o ^ o ^ C ciio i o - ^ JU ÖOro c«-> TJ-

1 1 v A\ A\ "*£ w »-i (N ro

PQ

•n

rt

o.SP E-

O

° E oj

.*<n

O

arb. kvinn e barn av s 6 år

C 03

. T3 "O

£g 1 ^•5

cN

V c E

E E

3 CO

•2 2^>

cH 2 •- N N t *£ 03 *H OlJ o

13 E c

"g £.5 V A A i: o > -' (N r n

< Ä M

Q

ed

E c

3 00

öi

T f © VO

vom^ ro rf O

vo r- - *

vO -H C\ i-i

—I »4 CN

CN <-i CN

bb

—> c * — . a

II

3 II a.

3 UH

<

£si '57

a '57 a Z 9 II II Pu 00

< ÖÖ* a c3 i-> '37 a 3

II

II

b

<

*

O (S —i O

tö

'37

z '37II ao. 3 II

Pu 00

<* cS

tai '37 o.

II II

3 PU 00

<U

O

^H rt (N|

<u SJ

z zII II

pL.C/5

<^

z£ P-,00 CN CN •>* O

- «7

£Z P-,00 O N - i N

PL, 00

VO OS v o — I T-» CN

—, :-. O

<u c 3

>

8.9 M

O M

a

03 E E

E E

3 00

S

VO U") ^ ° I

,—

E E

< *H

cä O

43 43 O o

,£ 13 "33 "u

> c

o o

• o c c c

C©

ES

E E

3 00

I u bDvo > C £ O :0

V c

2<wOO .

.

.

£ :0 :0 :0 .

ert

t»

C a >> C

rf

E E 3

c c3 •— H „D °c3 ccj 4) vo T3 M3

>C1

1) T3 T3 TD

:0

ca —' ° C 2; i- ^ u

.g cö «J cd =cö

o M

!1

O oC^ C vO C vo

liv

A\A\

4) T3 C

<

E § .. A\A\

hem kvin 1. <

O

E E o

o 52

SOU 1971: 25

c en

60 C

E

P 9 00

- H Tj- VO c-> >C«Cft« f N CN

M h O CN r - oo r s - < —.

"d" O *r>

VO f l

—( —i t N

fN *-c f N

O

to

c 5

é-

cd

H

60 a '5 a '57 Q. Q, 9 3 II II pu, oo

c

< *

60 II a II

tu

a u K s

i

•«•

cd C/3

Q

q 13 • cd c a >> a ea cd t/3

cd

JA o O

o M O

OO O N - H

m

r- cN • * O

en

««—> a

l_

^

<L>

II II

'£> .9

Q.

3 Un 00

M 'C

c/5

II

ti-

cd 60

O Q.

cd

3 II

PH&O

£ xi

a

a a

O

Z '37

•5 c c 3

\0 vo O

< £

^

C O

oo

< 60 *

•M

t> vi

'57

'S? a z

ti O u V) M C u O

'37'ä?

»cd :0

<M

II II U* oo

£ uo < "5

v

'

iU T3 C

c/5

C a. W5 O

!« c C

U- 00

cd

g

n u— cd cd C

>

.§? C o KJ

LL, 00

> 5«

— Tt- <N CN

C i/: c/5 T3 cd ed lH C 3 60 - C 60

>> x> O T3

UH GO

m o o ' o <N «-l VH

o

'a?

>' C

z

J2 u ^ IIw 13

O

• _

— >

U <u C 3 °cd C! Q. C

8 JS c .

=«-s

2o •a c ©o

£ ä? Ui

o M _<u u cd '—N

•

-Q r<3

K

18 -o

II

+

cd

oo

b ^u~ <U *

> cd

a

>

o

H

1 CJ c 3

o c o— fe

••o "ed

_

cd 60 »cd ,!-<

Uu

SOU 1971: 25

cd 60 O) l.

O :cd

xtM

o o o o Qfcffiffi

CJ C 3

E E o

E B

o M

O °cd

cd

E E 3 00

°cd \£>

>l

6 0 v_

J5 13 "S3 O T3 T3 7? G B . g cd Cd «W 60 60

E

'> |

•** so

c

i*

SI

•sjd

o

55 Tt

t:x)°cd

V

-* cd

E

E 3 00

cd 4 ) v o

> e I :0 2vO\° — cd-<°^

cd O :Q. B

> a

| |

>o

E E

W .3"

E "2

IH

2=0 :0

° < »H CN i

r-

u c3

cd

<woo

HMNCOI-

•d- so r^ - - « tN

!*•

in

V A\ A\

<! M « (N CO

•o g c V A\A\

5 «>'> .

m 53

Tabell 13. Antal kommuner där långtidsplaneringen utförs resp. icke utförs i samarbetsgrupp med representanter för de olika förvaltningarna och fördelat efter kommuntyp. Fråga 8 d Långtidsplaneringen

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Uppgift saknas om detta

Uppgift saknas Har ej om långtids- långtidsplanering ; planering; Summa

48 37

180 160

34 18

133 34

0 0

395 249

32 26 39

168 139 118

22 12 25

Summa kommuner 97

34 65 75 174

0 0 0 0

256 242 257 755

27 26 44

121 127 177

17 17 25

61 51 62

0 0 0

226 221 308

Summa kommuner 97

38 21 38

174 111 140

25 11 23

72 39 63

309 182 264

Summa kommuner 97

755 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år l . < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 %

utförs ej i samarbetsgrupp

Summa kommuner 97 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

3. > 14 %

utförs i samarbetsgrupp

SOU 1971: 25

Tabell 14. Antal kommuner fördelade efter nämnder som deltar i samarbetet för långtidsplaneringen samt efter kommuntyp. Fråga 8 d Angiven nämnd Kom mu- Sonal- cial-

SkolHälso-Bygg- styKulvårds • nads- relse tur-

IdBar- rotts- och frinavårds • tids- Annan

33 28

28 24

8 7

18 17

20 21

1 3

12 17

8 9

12 9

23 19 26

19 13 25

6 4 6

12 12 15

16 12 19

4 2 0

11 8 13

9 6 6

11 5 10

26 Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 17 2. > 35 % men < 41 % 23 3. ^ 4 1 % 28 Summa kommuner 68

15 21 21

2 9 5

7 18 14

9 18 20

8 12 12

3 9 9

7 6 13

29 14 25

25 13 19

6 6 4

14 11 14

19 11 17

0 2 4

14 6 12

8 6 7

8 7 11

Summa kommuner 68

26 Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E — F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

0 2 4

I) Andelen förv. arb. kvinnor med

hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1- < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 1 4 %

SOU 1971:25

M M ON • * co <N

£ ca CO CO

C

ro O ^

ON Ov r o O t-> vo CO — (N

VD ON VO <N —< O <N <N r o

VD — T f IO"tlO (NN(N

CO *-*

i

5722 •;= a ._ o..—, o< ty (x & a, II

n

a

II

n

O. _*

•7 —»Q.

^

^- — ro

ro

—I

bil

3 »"g. pqco

CO CO

_. c a

eq co U<

_ .*>

BO bfi

3z

c

II II

<i>

mco

c

u< mco

C 3 v. °c3 v o

E S o

eovo J >

cd

<>ca

•a c •rt

o o o

J3 > x : >

o c o c

o -S o -5

w>Q i i , ffi§ ffi <u j2 i I i o I 53 : «J . . . H <-< <N r o

"st

VD

E JS *ä3 "ä3"« E

Si

O «3

c I E ^ > *->

!** V

• o

ca 0 VD >••§:

•S c ca.S

t> "O "O "O

.>

to-

.g ca ca ca (50 0 0 M £ =0 =0 :0

«)

°<I »-< (N ro

1 g V A\ A\ c >

"2 c c c

P5

g E

Ii 3 h :0 2 O N» N ? ^O

cnn^

<3 ca «•* CN rö U

C

> . S <N ( N • *

||-VA\A\ 5

4> 60

.

.

.

Q

SOU 1971: 25

•<3-

3 2

CT\

as n-

CO C

ro

co

o

—<

VO t N

O

-H

"O <r>

o

O

VO <N \£) v~> r t i n <N <N fN

•-, o. E S" 0 — W 3 o ^2 "-c a, fl C - Q fl Ä ' C : 2 ~ o. U?3

ja

ffi '5? "3 "*£

•8

oUT3<

i * »3 C

i g 2'Sg e l.£. i2 oo C ° 4>

< ^

C 1> — é > 3 "O

00"* C 00 « « :« « iJ S"£

c

fl

fl —: c ! « "2 c fa C

1 ^

^

TO

^

* £ _+^O* OS -Ou •*-*

S-ö c w ^ u A - ^ E co E .o

55 W ,_ 2 w _, •gCotlC.g C fl 33 fi :rt -2 W ^ 13 i » E

S2 , ni C c «- Ja tö

s> 2 : 2 -i- .-2. c 33 O ^c 60 2

I *

»

"2 i s 8££ a cTtsw

E j

"O E - i «

S

C3 O A —

c o fl ^5

* g 3 + 6.3 2

E "g§

§.J

TJ- oo vo C l CT\ O ^H <-l

CO

C •cd

|

^

I

o o o o

E E o

OOv©

-G > J3 > O -fa O -5

fl g

r- — —- —.

rrt

U'O'OXJ

b E

I |o | c

2<wo8o-s

: "S . . . H «-H <N r o

E 3 CO

SO </-> ^ 1

>

C—, 6 :0 "2 c c c

J» fl fl fl «~ 00 00 00

52 :0 :0 O

E E o

3 CO

Tj-

PQ

SOU 1971: 25

lä

so -H r~ <N r-1 O N N M

CO —i (N

CO S

• - . S E g "o JS I-.

60 J, C

Ja _ _g -o «

» 5B « i 2 w

-

cä^JcO K " C o •<! öO

.60

£ S

i

* S

2 Ö . > i2 M a 2

fe

A £ 2 S -2 g « = X)

i_ ö

>

^

g g ta g _ - fe. fl . gC 8fl ÖCÄ t- ** C £ i fl a 3 a B. fe ^ O i~ r 2 w O - n C W>-3 C 60 8 i ? fe -5 ta

ca ä + ea A

tj • 2

•i 111111 B c3

iliiii"!] W . 2 "5 c a - ^ g c o E x>

fl g ^ fl;|=g fe 5

ä c *-•

m O 0\

<N

ta G

ta :ca . =ta -2 s- c ><u c iL, ._

•ö

fled E MO sO » •a JL fl b1 3 c ca :ca + > 3 [/i

fl fl

i

c3 00

£ X)

C

, o

•o É n .o* C 3 OJ

g flca E o 13 c fl + g M i c 3

flE

n

0) T3 i

C

E

00 00 cN i—

O C

t

g -

fl ca •SÄ £ © t. T3 O X) C C ca w «s . ta >

c

'> * I. X>

o C

5a . g .> >^ :o ta H oo T3 t/3

C

^,

oo

*>5

u 3 c

—

"*

m m

v

E E

c«

.*

C

i-i ca

.

•M C

M^cNcNcN

c

V A\ A\

r- T t r> n » « i-i

m

E S ^ M c s r f

"O T3 ca

VA\A\

C <o

<

c ca T - -< «s m

-C

Q

SOU 1971:25

Tabell 17. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 in v. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

Ordnad Ordnad kontakt kontakt förekomförekommer mer ej

Uppgift saknas

Summa

139 132

241 115

13 2

393 249

150 111 83

105 125 163

1 5 10

256 241 256

81 102 161

141 111 141

4 6 6

226 219 308

125 95 124

178 81 134

6 4 6

309 180 264

753 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 % Summa kommuner D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner

SOU 1971:25

Tabell 18. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 a Uppgift om SamSamsamarbets- arbetsarbetsHar ej kommitté kommitté kommitté ordnad finns finns ej saknas kontakt

Kommuntyp

Uppgift om ordnad kontakt saknas

Summa

A. Tätortsgrad 41 A- -D 51 E- -F G—H och mindre än 28 60 000 inv. G—H och 60 000 5 el. fler inv. 125 Summa kommuner

756 B. Åldersfördelning 58 1. Hög andel 16—66 år 40 2. Hög andel 0—15 år 23 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner 121

59 49 46 154

33 19 15

105 125 163

1 5 10

256 238 257

39 55 60 154

16 12 39 67

141 111 141 393

4 6 6 16

224 219 308 751

58 49 47 154

23 13 31 67

178 81 134 393

6 4 6 16

307 181 263 751_

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 24 1. < 35 % 35 2. > 35 % men < 41 % 62 3. > 41 % Summa kommuner 121 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 1 4 %

42 34 45 Summa kommuner 121

70 59

27 21

241 115

13 2

392 248

103 SOU 1971:25

Tabell 19. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 b

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

Uppgift SamSamom samarbetsarbetsarbetsHar ej kommitté kommitté kommitté ordnad finns finns ej saknas kontakt

Uppgift om ordnad kontakt saknas

Summa

14 39

106 83

14 9

241 115

13 2

388 248

13 Summa kommuner 86

52 23 10

88 75 63

9 9 9

105 125 163

1 5 10

255 237 255

8 24 53

64 70 92

7 6 14

141 111 141

4 6 6

224 217 306

Summa kommuner 85

747 D. Andelen förv.arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 20 2. > 12 % m e n < 14 % 27 3. > 1 4 % 38

94 60 72

8 8 11

178 81 134

6 4 6

306 180 261

Summa kommuner 85

747 B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

SOU 1971: 25

Tabell 20. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter förekomsten av s. k. förhandsremisser samt efter kommuntyp. Fråga 9 c Förhandsremisser förekommer ej

Uppgift om förhandsremisser saknas

65 85

63 44

54 Har ej ordnad kontakt

Uppgift om ordnad kontakt saknas

Summa

5 2

241 115

13 2

387 248

0 Summa kommuner 215

13 751

107 57 48

37 49 31

5 1 2

105 125 163

Summa kommuner 212

1 5 10 16

255 237 254 746

45 60 107

31 39 47

3 1 4

141 111 141

4 6 6

Summa kommuner 212

224 217 305 746

74 60 78

46 31 40

2 4 2

178 81 134

6 4 6

Summa kommuner 212

16 Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 %

62 Förhandsremisser förekommer

306 180 260 746

SOU 1971: 25

Tabell 21. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan förtroendemän fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 a Angiven nämnd

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner

Kommu- Sonal- cial-

IdrottsHälSkolBar- och NyksoBygg- sty- Kul- nafritervårds- nåds- relse tur- vårds- tids- hets- Annan

28 34

23 22

12 9

25 29

12 20

2 83

19 20 13

7 9 7

36 23 14

15 15 7

17 22 52

4 9 10 23

11 24 38

22 12 18

5 8

52 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 39 2. Hög andel 0—15 år 27 3. Hög andel över 66 år 15 Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år < 35 13 35 % men < 41 % 27 41 % 41 Summa kommuner 81 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 26 2. > 12 % m e n < 14 % 25 3. > 14 %

Summa kommuner

SOU 1971: 25

30_

11 U

17 11

10 1 30

11 9 7

10 4 2

7 15 15

2 4 5

0 9 7 16

Jl

6 13 20 39

21 24 28

12 11 14

5 2 4

15 8 16

2 1 1

1 3 0

12 4 11 27

6 4 6 16

39 18

15 6

Tabell 22. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan tjänstemän fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 b Angiven nämnd

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner

Kommu- Sonal- cial-

3 20

14 36

27 15 7 49

19 10 6 35

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 5 2. > 3 5 % m e n < 41 % 18 3. > 41 % 26 Summa kommuner 49 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % n 2. > 12 % m e n < 14 % 15 21 3. > 14 % Summa kommuner 49

1 10

2 49

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

IdrottsBar- och NykHälSkolfritersoBygg- sty- Kul- navårds- nåds- relse tur- vårds- tids- hets- Annan 2 10

2 10

28 10 3

15 7

9 4 1

13 7 0

2 14 19 35

3 4 9 16

4 14 23

2 7 14

2 4 14

2 4 8 14

9 10 16 35

3 5 8 16

12 14 15 41

5 6 12 23

3 4 7 14

4 4 12 20

0 2 5

2 2 3 7

3 26 2 3 0

16 6 3 25

0 2 3

0 7 18 25

1 1 3 5

5 4 16 25

SOU 1971: 25

Tabell 23. Antal kommuner där s. k. förhandsremisser förekommer fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 9 c Kommuntyp

Angiven nämnd

Ko

" munalA. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

30 23 13

Social13 14 12

IdrottsHälSkolBar- och NyksoBygg- sty- Kul- nafritervårds- nåds- relse tur- vårds- tids- hets- Annan 28 25

21 24

18 19

14 19

10 13

12 12

5 72

2 Summa kommuner

38 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

24 19 23 66

23 12 7

28 20 22

26 17 14

28 11 15

7 4 1

20 14 11

24 13 5

6 4 2

20 10 7

14 19 33 66

9 12 21 42

17 23 30 70

12 16 29

13 16 25

2 4 6

11 14 20

10 11 21

2 4 6

7 12 18

37 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 19 2. > 12 % m e n < 14 % 20 3. > 14 % 11 Summa kommuner 66

12 13 17 42

25 21 24 70

16 20 21 57

20 14 20 54

2 5 5 12

17 14 14 45

13 12 17 42

1 5 6 12

12 12 13 37

4 Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 %

2. > 35 % men < 41 3. > 41 %

Summa kommuner

SOU 1971: 25 5—014555 • 3

Tabell 24. Antal kommuner som saknar ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder fördelade efter om planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet finns eller ej samt efter kommuntyp. Fråga 9 d Kommuntyp

Planer finns

Planer ej

Summa

215 98 29 2

235 115 35 2

16 11 14

91 109 146

107 120 160

15 13 13

127 92 127

142 105 140

20 8 13

158 75 113

178 83 126

387 Tätortsgrad 20 1. A—D 17 2. E—F 6 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 0 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner 43 Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 % Summa" kommuner D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner

finns

SOU 1971:25

S m 2SS.S" TaltTmTe/ ° S 3 k n a r P , a n e r P å a t t i n r a t t a n a 8 ° n f a s t a r e f ° r m för samarbetet fördelade efter skalet till detta samt efter k o m m u n t y p .

Fråga 9 d Skäl till att planer på fastare samarbete ej finns

Kommuntyp Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3- G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Avvaktar i Förde- väntan lar med på komFrågan informunOrdnad har ej mellt samkontakt Går bra aktuali- sammanfinns Skäl ej ändå serats arbete slagning redan angivet

Summa

113 46

63 30

244 108

47 17

15 0 175

43 59 73

Summa kommuner

13 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

61 47 67

3 3 7

Summa kommuner

13 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 75 2. > 12 % m e n < 14 % 37 3. > 14 % 63 Summa kommuner

SOU 1971: 25

12 11

4 3 6 13

2 2 0

3 1 0 4

9 25 31

13 12 6

29 31 43

100 130 161

29 14 22

10 9 12

35 29 39

140 104 147

34 16 15 65

13 8 10 31

47 19 37 103

J76 84 131 391

Tabell 26. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt samt efter kommuntyp. Fråga 10.

Kommuntyp

Ordnad Ordnad kontakt kontakt förekommer Uppgift förekommer ej saknas

Summa

A. Tätortsgrad 161 1. A—D 140 2. E F 65 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 12 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner 378

221 108 37 1 367

10 1 1 0 12

392 249 103 13 757

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

156 118 101

96 118 151

4 4 4

256 240 256 752

96 114 165

125 102 138

4 3 5 12

225 219 308 752

159 80 126

5 3 4

307 181 264 752

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 men < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 143 2. > 12 % men < 14 % 98 3. > 14 % 134 Summa kommuner 375

68 SOU 1971:25

Tabell 27. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 10 a

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Uppgift saknas SamSamom arbetssamHar ej arbetsordnad kommitté kommitté arbetsfinns finns ej kommitté kontakt

Uppgift om ordnad kontakt saknas

Summa

61 52

74 72

26 16

221 108

10 1

392 249

61 49 34

74 54 50

21 15 17

96 118 151

4 4 4

256 240 256

752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

35 45 64

49 55 74

13 13 27

125 102 138

4 3 5

226 218 308

Summa kommuner

50 41 53

75 45 58

20 12 21

159 80 126

5 3 4

309 181 262

752 Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 %

2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 %

Summa kommuner

SOU 1971: 25

Tabell 28. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter förekomst av samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 10 b

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

Uppgift saknas SamSamom arbetsarbetssamHar ej kommi tté kommitté arbetsordnad finns finns ej kommitté kontakt

Uppgift om ordnad kontakt saknas

Summa

14 31

118 95

20 13

221 108

10 1

383 248

37 I

3 I

41 19 10

94 86 75

18 8 14

96 118 151

4 4 4

253 235 254

Summa kommuner

742 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. >35 % m e n < 4 1 % 3- > 41 %

8 23 39

74 75 106

12 9 19

125 102 138

4 3 5

223 212 307

Summa kommuner

742 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 22 2. > 12 % men < 14 % 19 3- > 14 % 29

103 69 83

15 9 16

159 80 126

5 3 4

304 180 258

742 Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. H ö g andel över 66 år

Summa kommuner

70 SOU 1971:25

Tabell 29. Antal kommuner med ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter förekomsten av s. k. förhandsremisser samt efter kommuntyp. Fråga 10 c

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Förhandsremisser förekommer

Förhandsremisser förekommer ej

Uppgift saknas om Har ej förordnad handsremisser kontakt

Uppgift om ordnad kontakt saknas

Summa

75 88

70 41

7 10

221 108

10 1

383 248

13 Summa kommuner

747 Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

110 61 51 222

32 50 41

3 6

96 118 151

48 64 110

38 39 46

8 5 7

125 102 138

4 3 5

223 213 306

Summa kommuner

742 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16-- 6 6 år 1. < 12 % 2. > 1 2 % men < 14 % 3. > 14 %

81 58 83

51 33 39

8 6 6

159 80 126

5 3 4

304 180 258

Summa kommuner

253 236 253

C. Andelen förv. arb. kvinnor av

samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. >35 % men < 41 % 3. > 41 %

SOU 1971: 25

Tabell 30. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan förtroendemän för enstaka projekt fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 10 a Angiven nämnd

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Kommu- Sonal- cial-

HälSkolKulsoBygg- styvårds- • nads- relse tur-

IdrottsBar- och Nyknafritervårds • tids- hets-

39 27

31 17

11 6

29 23

14 15

2 4

6 9

3 7

2 2

16 12

8 Annan

1 Summa kommuner

37 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

32 23 22

21 16 19

6 8 5

29 24 17

15 13 8

3 3 1

12 8 3

10 4 1

3 1 2

Summa kommuner

16 7 14 37

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 18 2. > 35 % men < 41 % 28 31 3. > 41 %

15 20 21

3 7 9

13 23 34

8 17 11

1 3 3

4 8 11

1 5 9

1 1 4

7 12 18 37

21 21 28

12 12 12

3 6 6

2 2 2

15 10 12

36 Summa kommuner

77 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 1 2 % < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner 77

21 16 19 56

37 SOU 1971: 25

Tabell 31. Antal kommuner med samarbetskommitté mellan tjänstemän för enstaka projekt fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 10 b Angiven nämnd

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Kom mu- Sonal- cial-

HälSkolsoKulBygg- styvårds - nads- relse tur-

IdrottsBar- och Nyknafritervårds - tids- hets-

7 21

7 16

1 7

3 16

2 8

1 1

3 3

2 3

2 7

7 Annaa

4 Summa kommuner

20 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

17 10 9

10 9 8

6 4 1

21 6 5

9 5 2

2 1 1

6 1 3

5 3 2

1 0 2

11 4 4

Summa kommuner

19 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 3 2. > 35 % men < 41 % 15 3. > 41 % 18

3 13 11

2 2 7

4 8 20

1 6 9

0 1 3

0 2 8

1 2 7

0 2 1

0 5 14

19 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 10 2. > 12 % men < 14 % 10 3. > 14 % 16

11 7 9

2 3 6

12 8 12

5 5 6

2 1 1

2 4 4

4 2 4

1 1 1

6 3 10

19 Summa kommuner

Summa kommuner

SOU 1971: 25

Tabell 32. Antal kommuner där s. k. förhandsremisser förekommer för enstaka projekt fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 10 c Angiven nämnd

Kommuntyp

Kommu- Sonal- cial-

A. Tätortsgrad 24 1. A—D 20 2. E—F 3. G—H och mindre än 15 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner 60

J_

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

IdrottsHälSkolBar- och NyktersoBygg- sty- Kul- nafrivårds- nåds- relse tur- vårds- tids- hets- Annan

2 56

22 19 10 1

21 9 4

25 15 13

25 9

6 3

47 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 11 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 19 29 3. > 4 1 % Summa kommuner 59

14 16 26 56

6 10 18 34

12 15 26 53

11 13 23

22 10 24 56

11 11 12

16 16 21 53

17 10 20

18 13

21 8 4

16 7 10

10 11 18 39

5 9 19

26 15 15 56

18 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 18 23 3. > 14 % Summa kommuner 59

16 9

27 17 15 59

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

10 10

17 13

0 4 5

1 3 5

15 9 15 39

0 4 3

8 11 14 33

5 12 16

2 2 3

10 11 12 33

SOU 1971: 25

Tabell 33. Antal kommuner som saknar ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder för enstaka projekt fördelade efter om planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet finns samt efter kommuntyp. Fråga 10 d Kommuntyp Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 % Summa kommuner

Planer finns

Planer finns ej

Summa

19 14 7 0 40

199 94 31 1 325

218 108 38 1 365

85 102 138

100 112 151

14 13 11 38

91 116

132 104 127

20 7 11 38

152 68 105

172 75 116

10 13 38

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 är 1. < 12 %

2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 14 %

Summa kommuner

SOU 1971:25

Tabell 34. Antal kommuner som saknar planer på att inrätta någon fastare form för samarbete för enstaka projekt fördelade efter skälet till detta samt efter kommuntyp. Fråga 10 d Ordnad kontakt Skäl finns ej Avvak- redan angivet Summa tar i väntan Förde- på komFrågan lar med munhar ej mer in- samGår bra aktuali- formellt manserats arbete slagning ändå

Skäl till att planer på fastare samarbete ej finns

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

113 49

1 2

2 1

43 15

10 11

55 32

224 110

0 59

0 29

1 97

3 374

50 59 72

3 1 1

Summa koimmuner

1 1 2 4

11 18 29 58

12 10 7 29

24 33 40 97

101 122 151 374

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16— -66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 V 3. > 4 1 %

61 50 70

0 1 4

2 2 0

24 16 18

10 9 10

33 29 35

Summa kommuner

130 107 137 374

32 13 13

12 7 10

42 21 34

167 82 125

374 Summa koinmuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 ar 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 77 1. < 12 % 39 2. > 12 % m e n < 14 % 65 3. > 14 % Summa kommuner 181

1 1 3

3 1 0

SOU 1971:25

Tabell 35. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan samt efter kommuntyp. Fråga 11

Kommuntyp

Ordnad Ordnad kontakt förekommer Uppgift kontakt förekommer ej saknas

Summa

A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mim dre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

62 90 47 11

315 153 54 2

15 4 1 0

392 247 102 13

107 59 43

140 175 205

7 6 7

254 240 255

48 64 97

173 147 200

5 5 10

226 216 307

Summa kommuner

749 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 1 4 % 3. > 14 %

82 58 69

218 115 187

5 7 8

305 180 264

Summa kommuner

749 Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16— -66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

SOU 1971: 25

Tabell 36. Antal kommuner med någon form av ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan fördelade efter deltagande nämnder samt efter kommuntyp. Fråga 11 a Angiven nämnd

Fastighets-

övriga inkl. "berörda" nämnder

15 37 17 5

0 4 3 4

11 24 9 1

57 30 23

46 18 10

11 0 0

31 6 8

27 34 49

14 24 36

0 4 7

9 17 19

Summa kommuner

45 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 1 4 %

40 37 33

27 25 22

3 5 3

20 10 15

Summa kommuner

45 Kommuntyp

Kommunal- Byggnads-

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

33 54 23 0

Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

78 SOU 1971:25

Tabell 37. Antal kommuner med någon form av ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan fördelade efter deltagande organ från den senare sidan samt efter kommuntyp. Fråga 11 b

Kommuntyp

Kommunala byggnadsföretag

A. Tätortsgrad 1. A—D 16 2. E—F 31 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 18 4. G—H och 60 000 1 el. fler inv. Summa kommuner

66 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 35 2. Hög andel 0—15 år 17 3. Hög andel över 66 år 13

Industrihantverks-, företagareeller köpmannafören., även Hyres- Bostads - handels- Ideella gästförorg.inkl. föreförening medling Konsurr i ningar

Riksbyggen

HSB

Privata byggnadsföretag

2 7

0 10

2 16

0 1

0 1

15 33

0 2

1 2

0 Summa kommuner

3 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 %

20 26

5 12

5 14

9 15

1 2

1 1

23 32

2 1

Summa kommuner

3 D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt . liga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 27 2. > 12 % men < 14% 24 3. > 14 % 14

6 8

6 10

9 9

1 1

2 0

20 21

3 0

Summa kommuner

3 SOU 1971: 25

Tabell 38. Antal kommuner som uppgivit sig ha ordnad kontakt för enstaka projekt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel och andra serviceproducenter å andra sidan, fördelade efter projekt som samarbetet avsett samt efter kommuntyp. Fråga l i c

Kommuntyp Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

Bostäder

Ej uppg. om något proj. trots ja-svar

Övriga projekt1

30 49 28 3

24 20 10 4

28 45 23 6

60 30 21

25 21 10

56 24 23

26 32 53

14 18 24

22 35 46

45 31 35

24 11 21

41 30 32

103 Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % m e n < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner 1

Övriga projekt omfattar planering av skolor, butiker, affärscentrum, lek och fritid, barnstuga, serviceorgan som post, bank, läkare, bibliotek.

80 SOU 1971:25

Tabell 39. Antal kommuner fördelade efter om existerande finansieringsvillkor för bostadskomplement m. m. utgjort hinder för planer på utökad boendeservice eller ej samt efter kommuntyp. Fråga 6

Summa

Kommuntyp

Finansieringsvillkoren har Uppgift saknas utgjort ej utgjort hinder hinder

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner

26 21 20 8 75

363 219 80 4 666

6 9 3 1 19

395 249 103 13 760

34 18 22 74

216 214 232

6 10 3

256 242 257

7 23 44 74

215 196 251 662

4 2 13 19

226 221 308

285 155 222

5 6 8 19

Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 19 2. > 12 % men < 14 % 21 3. > 14 % 34 Summa kommuner 74

SOU 1971: 25 6—014555 • 3

309 182 264 755

iragmjajOA^spBjsoq Bjpuy \0p SSIA •J -J0A51 Bdojs

SO O

*-•

O

r<

© cs <o

ppUBSSÅqspBjsoq AB U38nU3JOA3{ BdOJS

(SO

O

O

CS

O O N

CS

O O N

p p u B fiiÅninpqqnp JOJ SSpBJSJOj

f H 1—I

O

•-*

CO

* - l »-1 «—I

CO

O ^ CS

O O

-H

O

T*

*-i ©

©

© cs

cs

cs

SO

TJ- t S

o

SO

H H T t

BUBJ » B »B-a

(Srt

o

^

J38BjptlAnqj3AO •lfOUI9UfI 3JUBQ

SO W">

O

CO

CO

1—c »-(

CO • *

CS

© O S

Tj- CO CS

Os

©^

»-•

o

t - CS

1-1

•<*

jSSÅq uBpaj i -JSUI *J '\toyi SuinAöuBj JOJ U B 3 J O i8iiJ3qu9 w g

pn^isnu U B m

p p f o j d -jSajux JOJ -ifouiauBi 9 J » B g sptiBSSÅqspBjsoq JOJ UIOS •ifOUISUBI BuiuiBS BJBA a p j o g JJI8AB -S8UIJ3;S3AUI %

gz

CS

«-< O

^H

l^uisfojp q o o P J P J U B A JB>JBSJO

SBSUIAJUIBJJ

9DIAJ3S Bd " u j n j j SutrauBjd p q i x a g *o O

^H

so

r-

UpjOUIBS JOJ JspujH p p JOIS SQJffl? JOJ JBJBAS u a u n u i u i o ^ ; C 3

s

i

s •v c

o M

o o o

o M a G

o S

B

J3 > -fl >

fc S I

o a o ° •" fl o -fl

G

< K!

ÖTT 1 ° | G : ^ . . .

•et

H «-l CS CO

SO

Tf

:0

5 SO

s ^ N O S ?

C 2 »_, CS CS Tf O ra Q »-i ^^ i-i

VA\A\ °<3 ^H CS cö

< I Kl »-i CS CO

i i I VAA < Ä ^ I ^ C S co

pq

82 SOU 1971: 25

S 3

C/3

Tabell 41. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av barntillsyn samt efter kommuntyp. Fråga 13

Normer

Normer+ råd Råd o. anoch Råd Nor- Nor- anvisoch BeIng- ning mer + mer + visn. anräk- en+ be- råd be+ be visnings- dera räkn.- o. an- räkn.- • räkn.- Ej ning- mo- bem o - vismo- mo- uppar deller hövs dell. ning. dell. dell. gift

Summa

34 28

168 114

20 33

61 19

8 5

10 3

1 4

26 26

66 17

394 249

13 Summa kommuner

759 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

27 26 25

108 108 107

29 22 15

23 27 38

9 7 3

6 3 6

4 2 0

28 23 20

22 23 43

256 241 257

Summa kommuner

101 92 130

16 17 33

38 26 24

2 7 10

4 5 6

25 21 32

136 71 116

24 19 23

44 21 23

7 5 7

5 3 7

15 Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Andelen förv. arb.kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 18 2. > 35 % men < 41 % 25 3. > 4 1 % 35 Summa kommuner 78

2 3 1

18 17 36

27 28 33

226 220 308

26 21 24

39 17 32

309 181 264

754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 %

2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner

SOU 1971: 25

3 3 0

Tabell 42. Andel kommuner fördelade euw njälp medel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av vård av åldringar och handikappade samt efter kommuntyp. Fråga 13

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

Normer+ råd Råd o. anoch Råd vis- Nor- Nor- anoch Be- Ing- ning. mer + mer + visn. anräk- en+ be- råd be+ bevis- nings- dera räkn.- o. an- räkn.- räkn.- Ej Nor- ning- mo- bemo- vis- rao- mo- upp- Summa mer ar deller hövs dell. ning. dell. dell, gift 42 28

184 124

1 86

3 356

32 25 29_ 86

116 114 123

23 19 11

18 26 31

9 4 1

17 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 21 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 27 38 3. > 41 % Summa kommuner 86

108 102 143 353

15 14 24 53

32 21 22 75

3 4 7 14

3 7 7 17

2 1 0

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 29 3. > 12 % m e n < 14 % 20 37 3. > 14 % Summa kommuner 86

148 78 127 353

18 18 17 53

37 18 20 75

6 4 4 14

7 3 7 17

3 0 0

17 27

51 18

10 4

0 17

23 27

62 16

394 249

28 24 18

20 24 39

256 241 257

15 19 36

27 25 31

226 220 308 754

25 23 22

36 17 30

309 181 264 754

SOU 1971: 25

Tabell 43. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av fritidsservice samt efter kommuntyp. Fråga 13

Kommuntyp

Normer-f råd Råd o. anoch Råd vis- Nor- Nor- anoch Be- Ing- ning. mer 4- mer-}- visn. anräk- en+ be- råd be+ bevis- nings - dera räkn.- o. an- räkn.-• räkn.- Ej Nor- ning- mo- berao- vis- mo- mo- upp- Summer ar deller hövs dell. ning. dell. dell. gift ma

A. Tätortsgrad 1. A—D 19 2. E—F 18 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 9 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 47

175 132

33 30

71 25

5 4

4 3

0 1

16 20

71 16

394 249

3 352

2 79

0 104

2 15

0 8

0 3

4 54

1 97

13 759

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 17 2. Hög andel 0—15 år 12 3. Hög andel över 66 år 15 Summa kommuner 44

118 116 118 352

32 25 21 78

23 39 42 104

9 6 0 15

4 3 1 8

3 0 0 3

24 15 15 54

26 25 45 96

256 241 257 754

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 10 2. > 35 % men < 41 % 9 3. > 41 % 25 Summa kommuner 44

109 102 141 352

22 24 32 78

39 34 31 104

3 4 8 15

1 2 5 8

0 0 3 3

9 16 29 54

33 29 34 96

226 220 308 754

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 11 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 12 21 3. > 14 % Summa kommuner 44

146 84 122 352

33 21 24 78

53 21 30 104

5 3 7 15

0 3 5

0 0 3

17 16 21 54

44 21 31 96

309 181 264 754

SOU 1971: 25

Tabell 44. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av kulturdistribution samt efter kommuntyp. Fråga 13

Normer

BeIngräk- enV1Snings- dera ning- mo- bear deller hövs

Normer-+ råd Råd o. anoch visNor- Nor- anning. mer + mer + visn. + be- råd be+ beräkn.- o. an • räkn. - räkn.- Ej mo- vismo- mo- uppdell. ning. dell. dell. gift

Summa

16 13

164 131

29 24

85 34

4 4

3 1

0 0

14 18

79 24

394 249

103 Råd och an-

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

13 Summa kommuner

759 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

15 8 13

112 116 108

22 22 22

40 44 49

8 4 0

3 2 1

0 0 0

24 14 13

32 31 51

256 241 257

Summa kommuner

104 98 134

18 18 30

44 44 45

4 3 5

8 12 31

38 35 41

226 220 308

134 80 122

25 22 19

65 28 40

6 3 3

14 16 21

54 23 37

309 181 264

754 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 9 2. > 35 % men < 41 % 9 3. > 41 % 18 Summa kommuner 36 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 11 2. > 1 2 % m e n < 14 % 7 3. > 14 % 18 Summa kommuner 36

1 1 4

0 2 4

0 0 0

0 0 0

SOU 1971: 25

Tabell 45. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av mathållning samt efter kommuntyp. Fråga 13

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Normer

Normer+ Råd råd och o. anNor- Nor- anvisRåd Ing- ning. mer + mer -f • visn. Beoch + be- råd be+ beräk- enannings- dera räkn.- o. an-• räkn.-• räkn.- Ej vismo- vismo- mo- uppning- mo- bedeller hövs dell. ning. dell. deller gift ar

Summa

20 13

148 117

33 19

79 50

5 4

5 3

0 0

15 18

sy 25

394 249

1 Summa kommuner

0 9

0 0

4 49

1 130

13 759

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

10 10 16

106 101 104

22 17 23

46 51 47

6 5 2

4 3 2

0 0 0

41 36 52

256 241 257

Summa kommuner

21 18 11 50

2 4 3

11 12 27

45 33 51

226 220 308

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 15 1. < 35 % 8 2. > 35 % men < 41 % 13 3. > 41 % Summa kommuner 36

91 91 129

14 19 29

45 49 50

3 4 6

754 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 15 2. > 12 % men < 14 % 8 3. > 14 % 13. Summa kommuner 36

123 70 118 311

24 20 18 62

64 35 45

6 3 4

16 15 19

58 29 42

309 181 264

754 SOU 1971: 25

0 0 0

Tabell 46. Antal kommuner fördelade efter hjälpmedel som skulle vara till nytta vid planering och genomförande av transportservice för åldringar och handikappade samt efter kommuntyp. Fråga 13

Kommuntyp

Normer+ råd Råd o. anoch Råd vis- Nor- Nor- anoch Be- Ing- ning. mer + mer + visn. anräk- en+ be • råd be+ bevis- nings- dera räkn.-• o. an - räkn.- räkn. Ej Nor- ning- mo- bemo- vis- mo- mo- upp- Summer ar deller hövs dell. ning. dell. dell- gift ma

A Tätortsgrad 1. A—D 26 2. E—F 20 3. G—H och mindre än 60000 inv. 8 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 55 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

162 124

26 26

63 29

7 3

6 4

1 0

17 19

86 24

394 249

4 340

2 60

0 101

1 13

0 11

1 2

3 51

1 126

13 759

19 15 20 54

118 106 112 336

22 19 19 60

28 34 39 101

5 7 1 13

4 5 2 11

2 1 0 3

20 15 16 51

38 39 48 125

256 241 257 754

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 19 2. > 35 % men < 41 % 14 3. > 41 % 21 Summa kommuner 54

95 98 143 336

15 20 25

37 34 30 101 »A.

4 4 5 13

2 5 4 11

2 0 1 3

10 11 30 51

42 34 49 125

226 220 308 754

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 24 2. > 12 % m e n < 14 % 13 3. > 14 % 17 Summa kommuner 54

137 76 123 336

23 19 18 60

6 4 3 13

4 2 5 11

2 1 0 3

14 14 23 51

56 25 44 125

309 181 264 754

43 27 31 101

•H

SOU 1971: 25

Tabell 47. Antal kommuner fördelade efter antagna egna normer eller mål för någon servicefunktion samt efter kommuntyp. Fråga 14

Kommuntyp

Har ej Har antagit antagit egna egna normer normer eller eller mål mål för någon för någon Ej uppgift funktion funktion om detta

Summa

A. Tätortsgrad 1. A—D 18 2. E—F 37 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 28 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 9 Summa kommuner 92

355 204 75 3 637

21 8 0 1 30

394 249 103 13 759

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16--66 år 2. Hög andel 0— 15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

55 24 13 92

193 206 233 632

8 11 11 30

256 241 257 754

V. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 3 5 % 23 2. > 35 % men < 41 % 14 3. 5*41 % 55 Summa kommuner 92

196 195 241 632

7 11 12 30

226 220 308 754

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemma varande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 1 2 % 29 2. > 12 % men < 1 4 % 27 3. > 1 4 % 36 Summa kommuner 92

267 149 216 632

13 5 12 30

309 181 264 754

SOU 1971:25

Tabell 48. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om daghem samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier gerörda kat. m. h. a. nom under broanexp. tid på inte schyrer nonse- i tjänste- annat alls etc. ring lokal sätt

A. Tätortsgrad 1. A—D 4 2. E—F 14 3. G—H och mindre än ÖOOOOinv. 5 4. G—H och 60 000 el. fler inv. _J Summa kommuner 24

Ej uppgift

Summa

genom broschyrer genom + broschy- annons rer el. an+ broschy- nons annons rer + + + exp. exp. tid exp. tid tid

6 25

19 20

6 1

71 12

9 23

10 15

5 33

263 105

393 248

0 39

2 61

0 7

0 88

3 51

4 39

3 57

0 391

13 757

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 10 2. Hög andel 0—15 år 9 3. Hög andel över 66 år 5 Summa kommuner 24

24 8 6 38

35 19 6 60

2 2 4

14 33 40 87

28 17 6 51

20 11 6 37

35 14 7 56

88 127 176 391

256 240 256 752

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 3 1. < 35 °/ 7 2. > 35 % men < 41 % 14 3. > 41 % Summa kommuner 24

5 13 20 38

13 11 36 60

0 1 7

31 29 27 87

7 16 28 51

3 8 26 37

7 20 29 56

156 114 121 391

225 219 308 752

13 11 14

16 15 29 60

1 0 7

32 29 26 87

16 12 23 51

8 10 19

22 17 17 56

194 74 123 391

307 181 264 752

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 °/t 5 2. > 12 % men < 14 % 13 6 3. > 14 % Summa kommuner 24

37 SOU 1971: 25

Tabell 49. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om fritidshem samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier gerörda kat m. h. a. nom under broanexp. tid På schyrer nonse - i tjänste • annat inte etc. ring lokal sätt alls

A. Tätortsgrad 1. A—D 3 2. E—F 5 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 3 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 12

Ej uppgift

Summa

genom broschyrer genom + broschy-• annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

5 7

6 4

4 1

76 18

0 5

4 5

1 5

294 196

393 246

0 16

2 26

0 6

0 99

4 22

3 18

3 15

0 541

13 755

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 7 2. Hög andel 0—15 år 4 3. Hög andel över 66 år 1 Summa kommuner 12

9 4 3 16

15 7 3 25

1 2 3 6

18 35 45 98

18 4 0 22

12 5 1 18

12 1 1 14

162 178 199 539

254 240 256 750

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 1 2. > 35 % men < 41 % 4 3. > 41 % 7 Summa kommuner 12

2 5 9 16

3 3 19 25

0 3 3

30 34 34 98

1 4 17

2 3 13 18

1 3 10 14

185 158 196 539

225 217 308 750

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 2 < *•*• / o 12 % men 14% 7 14 3 Summa kommuner 12

5 5 6 16

5 5 15 25

1 1 4

5 3 10 18

6 2 6 14

244 117 178 539

306 180 264 750

SOU 1971: 25

34 34 30 98

4 6 12 22

Tabell 50. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om lekskolor samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier gerörda kat. m. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste • annat inte etc. ring lokal sätt alls

A. Tätortsgrad 1. A—D 46 2. E—F 28 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 8 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 83 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 °/ 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner

Ej uppgift

Summa

genom broschyrer

genom + broschy • annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

73 54

20 14

19 5

45 8

16 20

30 19

14 52

130 48

393 248

0 151

0 45

0 25

0 53

7 61

1 56

4 99

0 184

13 757

23 32 28 83

55 40 55 150

20 13 10 43

6 10 10 26

7 18 28 53

33 17 10 60

14 26 15 55

58 29 11 98

40 55 89 184

256 240 256 752

24 26 33 83

47 44 59 150

13 9 21 43

9 10 7 26

17 22 14 53

6 19 35 60

14 10 31 55

20 27 51 98

75 52 57 184

225 219 308 752

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 33 2. > 12 % men < 14 % 21 3. > 14 % 29 Summa kommuner 83

69 38 43 150

15 8 20 43

11 7 8 26

20 20 13 53

17 12 31 60

16 12 27 55

33 33 32 98

93 30 61 184

307 181 264 752

92 SOU 1971: 25

Tabell 51. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om kommunala familjedaghem samt efter kommuntyp. Fråga 18 Ej Sumuppgift ma

Informationen sker

Kommuntyp

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier gerörda kat. m. h. a. nom under broanexp. tid På schyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

A. Tätortsgrad 1. A—D 13 2. E—F 11 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 6 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 31

genom broschyrer genom + broschy • annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

31 35

43 55

14 2

56 12

7 14

10 16

11 44

208 59

393 248

0 73

3 128

0 17

0 72

3 39

3 41

3 75

0 281

13 757

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 11 2. Hög andel 0—15 år 11 3. Hög andel över 66 år 8 Summa kommuner 30

27 23 23 73

52 48 25 125

3 8 6 17

14 22 36 72

24 9 6 39

22 15 4 41

38 24 12 74

64 80 137 281

255 240 257 752

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 8 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 9 3. > 41 % 13 Summa kommuner 30

16 24 33 73

31 32 62 125

7 2 8 17

24 28 20 72

2 10 27 39

5 8 28 41

19 21 34 74

113 85 83 281

225 219 308 752

32 18 23

40 32 53 125

8 3 6

29 24 19 72

8 10 23 41

31 23 20

9 9 21 39

141 48 92 281

308 180 264 752

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 °/ 10 2. > 12 % men < 14 % 13 3. > 1 4 % 7 Summa kommuner 30

SOU 1971: 25

Tabell 52. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om kommunal barnvårdarinneverksamhet samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org kategooch berier gerörda kat. m. h. a. nom under broanexp. tid På schyrer nonse - i tjänste • annat inte etc. ring lokal sätt alls

A. Tätortsgrad 1. A—D 5 2. E—F 6 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 2 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 14

Ej upp- Sumgift ma genom broschyrer genom + broschy- annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

5 5

17 16

3 3

74 20

0 4

3 4

0 6

286 183

393 247

0 14

2 60

0 7

0 101

3 12

3 17

3 15

1 516

13 756

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 7 2. Hög andel 0—15 år 4 3. Hög andel över 66 år 3 Summa kommuner 14

9 3 2 14

31 20 7 58

4 1 2 7

20 35 45 100

10 2 0 12

12 4 1 17

12 1 2 15

150 170 194 514

255 240 256 751

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 1 2. > 35 % men < 41 % 7 3. > 41 % 6 Summa kommuner 14

1 9 4 14

7 15 36 58

1 1 5

28 37 35 100

0 2 10 12

0 5 12 17

1 4 10 15

186 138 190 514

225 218 308 751

6 3 5 14

14 11 33 58

2 1 4

36 34 30 100

3 1 8 12

2 6 9

5 6 4 15

235 110 169 514

307 180 264 751

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 %

2. > 12 % men < 14 % 8 3. > 14 % 2 Summa kommuner 14

17 SOU 1971: 25

Tabell 53. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om ålderdomshem samt efter kommuntyp. Fråga 18 Ej

Informationen sker genom direkt kontakt mellan direkt kommutill benalt org. rörda och bekategorier rörda kat. gem. h. a. nom under anexp. tid på broschyrer nonse -i tjänste- annat inte ring lokal sätt alls etc.

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G — H och mindre ä n 60 000inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

uppgift

Summa

genom broschyrer genom + broschy- • annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

25 12

5 3

217 145

80 19

19 16

3 9

18 29

5 7

21 9

393 249

1 19

0 33

13 758

15 15 15

4 3 3

135 142 143

Summa kommuner 45

27 28 51 106

13 14 11 38

10 7 1 18

30 17 18 65

10 4 4 18

12 10 11 33

256 240 257 753

14 14 17

3 3 4

147 117 156

29 30 47

8 16 14

0 10 8

Summa kommuner 45

12 15 38 65

3 5 10 18

9 10 14 33

225 220 308 753

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 18 1. < 12 °/ 14 2. > 1 2 % men < 1 4 % 13 3. > 1 4 %

4 5 1

183 104 133

46 14 46

13 15 10

6 4 8

18 14 33

9 3 6

11 8 14

Summa kommuner 45

308 181 264 753

Summa kommuner 46 B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. H ö g andel 0—15 år 3. H ö g andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

SOU 1971: 25

Tabell 54. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om pensionärshem samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org kategooch berier gerörda kat. m. h. a. nom under broanexp. tid Pä schyrer nonse - i tjänste- annat inte ring lokal etc. sätt alls

A. Tätortsgrad 1. A—D 20 2. E—F 8 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 8 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 1 Summa kommuner 37

Ej upp- Sumgift ma genom broschyrer

genom + broschy-• annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

22 7

171 144

39 12

26 19

3 7

14 15

12 17

86 25

393 249

0 32

7 370

0 55

0 48

1 13

1 39

1 33

2 131

13 758

13 13 10 36

9 5 18 32

138 119 112 369

12 15 27 54

14 16 17 47

7 5 1 13

16 11 11 38

12 11 10 33

35 45 51 131

256 240 257 753

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 9 2. > 35 % men < 41 % 11 3. > 41 % 16 Summa kommuner 36

10 12 10 32

125 109 135 369

16 16 22 54

7 16 24 47

0 8 5 13

8 9 21 38

10 6 17 33

40 33 58 131

225 220 308 753

17 9 6 32

162 91 116 369

24 10 20 54

13 18 16 47

4 3 6 13

11 7 20 38

16 8 9 33

51 22 58 131

308 181 264 753

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 10

2. > 1 2 % m e n < 14%

3. > 14 %

13_

Summa kommuner 36

96 SOU 1971: 25

Tabell 55. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om pensionärshotell samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommunalt org rörda kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid På schyrer non- i tjänste • annat inte etc. sering lokal sätt alls

genom + broschy - annons rer el. anbroschy • nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

2 1

0 0

2 3

2 0

74 22

1 0

0 2

0 0

312 217

393 245

13 Summa kommuner 4

2 1 1

1 0 0

5 3 1

1 0 1

22 35 47

1 1 0

4 1 1

0 0 0

217 199 205

253 240 256

Summa kommuner 4

0 2 2

0 0 1

1 2 6

0 1 1

27 38 39

0 1 1

0 1 5

0 0 0

Summa kommuner 4

197 171 253 621

225 216 308 749

D. Andelen förv. a r b . kvinnor med hemmavarande barn av samt liga kvinnor 16—66 år 3 1. < 12 % 1 2. > 1 2 % m e n < 1 4 % 0 3. > 14 %

0 1 0

3 1 5

1 0 1

36 34 34

1 0 1

1 1 4

0 0 0

261 141 219

306 179 264

Summa kommuner 4

749 Kommuntyp A Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

genom broschyrer

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 är 1. <> 35 35 % % men < 41 % 2. 3. > 41 %

SOU 1971: 25 1—014555 • 3

Tabell 56. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om temporära åldringsbostäder samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy- annons rer el. anbroschy- nons + _i_ annons rer exp. + + exp. tid exp. tid tid

7 2

3 4

75 35

14 5

49 20

3 2

7 2

2 1

233 175

393 246

-7

13 Summa kommuner 10

5 1 4

6 1 2

38 45 39

4 4 11

18 24 33

2 3 0

4 4 4

2 2 0

175 156 163

254 240 256

Summa kommuner 10

3 4 3

3 3 3

63 25 34

3 7 9

19 27 29

0 4 1

3 1 8

1 2 1

130 144 220

225 217 308

Summa kommuner 10

750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 6 1. < 12% 3 2. > 12 % men < 14 % 1 3. > 14 %

5 3 1

61 24 37

6 4 9

29 23 23

1 1 3

2 3 7

2 0 2

194 119 181

306 180 264

750 Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner 10

genom broschyrer

12 SOU 1971: 25

Tabell 57. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om pensionärslägenheter samt efter kommuntyp. Fråga 18

Ei

Informationen sker

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid pa schyrer nonse - i tjänste annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy- annons rer el. anbroschy- nons T annons rer + -j. exp. + exp. tid exp. tid tid

19 10

19 8

184 153

42 13

19 16

5 6

17 17

5 11

83 15

393 249

8 T

genom broschyrer

13 Summa kommuner 38

14 13 10

8 7 14

141 135 120

18 14 30

12 13 11

5 8 1

20 13 12

10 7 7

28 30 52

256 240 257

Summa kommuner 37

753 Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 °/ 9 2. > 35 % men< 41 % 13 3. > 41 % 15

14 6 9

126 114 156

17 18 27

9 11 16

1 6 7

7 13 25

5 6 13

37 33 40

225 220 308

Summa kommuner 37

753 D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt . liga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 15 2. > 12 % men < 14 % 11 3. > 14 % 11

20 3 6

161 99 136

28 8 26

10 17 9

3 2 9

12 8 25

13 5 6

46 28 36

308 181 264

Summa kommuner 37

753 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

SOU 1971: 25

Tabell 58. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om öppen åldringsvård samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste • annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy • annons rer el. anbroschy • nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

22 15

12 8

187 129

61 13

14 12

6 11

23 26

12 13

56 21

393 248

genom broschyrer

13 Summa kommuner 45

14 16 13

9 7 8

120 113 126

13 24 42

11 8 10

17 9 4

29 18 17

19 10 10

Summa kommuner 43

23 35 27 85

255 240 257 752

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. H ö g andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

10 14 19

12 6 6

123 101 135

21 18 40

6 14 9

2 10 18

12 22 30

9 9 21

30 25 30

225 219 308

Summa kommuner

752 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 16 1. < 12 % 14 2. > 12 % men < 14 % 13 3. > 14 %

16 4 4

159 83 117

30 10 39

10 15 4

9 6 15

18 15 31

13 13 13

37 20 28

308 180 264

Summa kommuner 43

100 SOU 1971:25

Tabell 59. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om bostäder för handikappade samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under anexp. tid På broschyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy- annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

10 11

0 2

111 92

23 6

42 18

2 5

9 16

4 6

192 91

393 247

0 Summa kommuner 26

1 301

13 756

11 7 7

3 0 2

102 86 68

13 10 11

14 24 26

Summa kommuner 25

9 4 0 13

22 8 8 38

10 3 3 16

71 98 131 300

255 240 256 751

0 1 4

75 69 112

10 13 11

18 23 23

0 5 8

8 7 23

0 7 9

109 86 105

225 218 308

98 64 94

17 5 12

22 22 20

6 2 5

10 8 20

6 4 6

136 65 99

306 181 264

751 Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G — H och mindre än 60 000 inv 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

5 7 13

Summa kommuner 25 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 9 2. > 12 % men < 14 % 8 3. > 14 % _8_ Summa kommuner 25

SOU 1971: 25

2 3 0

genom broschyrer

Tabell 60. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om social hemhjälp samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp A . Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G — H och 60 000 el. fler inv.

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org kategooch berier rörda kat. gem. b. a. nom under broanexp. tid pa schyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. nng lokal sätt alls

genom + broschy - annons rer el. anbroschy- nons •+T annons rer •f exp. + exp. tid exp. tid tid

25 10

18 8

212 146

67 17

12 8

6 12

21 26

15 19

17 3

393 249

genom broschyrer

13 Summa kommuner 41

12 14 14

12 6 11

139 136 139

20 23 49

iO 8 4

15 11 5

24 21 14

18 13 14

6 8 7

256 240 257

Summa kommuner 40

753 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 3 5 % 13 2. > 35 % men < 41 % 12 3. > 41 % 15

8 0 1

141 112 161

30 26 36

6 9 7

2 7 22

12 20 27

8 16 21

5 8 8

225 220 308

Summa kommuner 40

753 D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 1 2 % 16 2. > 1 2 % m e n < 14 % 14 3. > 14 % 10

12 9 8

181 95 138

44 14 34

6 10 6

7 6 18

19 10 30

17 18 10

6 5 10

308 181 264

Summa kommuner 40

753 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16-- 6 6 år 2. Hög andel 0— 15 år 3. Hög andel över 66 år

102 SOU 1971:25

Tabell 61. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om bibliotek samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt mellan direkt kommutill benalt org. rörda och bekategorier rörda kat. gem. h. a. nom under anexp. tid på broschyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy • annons rer el. anbroschy- nons -!annons rer + _i_ exp. + exp. tid exp. tid tid

27 20

135 83

58 25

35 14

17 9

19 28

33 29

30 31

39 10

393 249

genom broschyrer

9 Summa kommuner 49

1 82

1 78

1 61

13 758

15 17 17

70 75 98

22 31 34

10 16 25

Summa kommuner 49

11 10 8 29

41 19 18 78

33 32 16 81

26 31 19 76

28 9 22 59

256 240 257 753

10 19 20

80 68 95

42 19 26

18 19 14

8 10 11

7 25 46

25 21 35

21 20 35

Summa kommuner 49

14 19 26 59

225 220 308 753

D Andelen förv. arb. kvinnor i"ned hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 18 1. < 1 2 % 10 2. > 12 % men < 14 % 21 3. > 14 %

106 57 80

47 15 25

23 13 15

11 9 9

26 20 32

31 21 29

26 24 26

Summa kommuner 49

20 12 27 59

308 181 264 753

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

SOU 1971: 25

Tabell 62. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om bokbuss samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste annal inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy • annons rer el. anbroschy • nons + annons rer + exp. "T + exp. tid exp. tid tid

10 3

38 22

9 4

15 5

63 16

5 5

3 7

4 2

246 182

393 246

genom broschy rer

13 Summa kommuner 14

1 6 7

14 26 23

2 8 4

7 6 10

19 25 42

12 4 4

8 7 0

4 1 4

187 157 162

254 240 256

Summa kommuner 14

7 3 4

25 16 22

9 3 2

9 9 5

20 38 28

1 5 14

7 3 5

1 1 7

146 139 221

225 217 308

Summa kommuner 14

750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 6 2. > 12 % men < 14 % 2 3. > 14 % 6

24 18 21

6 6 2

11 7 5

35 27 24

7 4 9

8 4 3

4 2 3

205 110 191

306 180 264

Summa kommuner 14

750 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

104 SOU 1971:25

Tabell 63. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om ungdomsgårdfritidsgård samt efter kommuntyp. Fråga 18 Ej

Informationen sker

Kommuntyp A. i ätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

uppgift

Summa

5 15

266 137

393 248

3 30

1 437

13 757

genom direkt kontakt mellan direkt till bekommunalt org. rörda kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under anexp. tid på broschyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy • annons rer el. an_L broschy- nons annons rer + T exp. + exp. tid exp. tid tid

7 11

16 25

11 13

13 10

66 16

3 13

6 8

genom broschyrer

8 8 4

26 20 11

14 6 6

Summa kommuner 20

7 8 9 24

18 27 42 87

34 11 1 46

19 7 4 30

15 9 6 30

115 144 173 432

256 240 256 752

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 kr 4 1. < 35 % 8 2. > 35 % men < 41 % 8 3. > 41 %

18 12 27

7 7 12

8 6 10

24 35 28

7 10 29

6 6 18

2 9 19

Summa kommuner 20

149 126 157 432

225 219 308 752

D Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 5 1. < 1 2 % 8 2. > 12 % men < 14 % 7 3. > 14 %

20 19 18

9 3 14

11 3 10

36 25 26

13 15 18

8 10 12

5 14 11

Summa kommuner 20

200 84 148 432

307 181 264 752

Summa kommuner 20 B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

SOU 1971: 25

Tabell 64. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om idrottsanläggningar samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org. kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy- • annons rer el. anbroschy- nons + annons rer exp. _)+ exp. tid exp. tid tid

14 13

78 44

45 18

64 34

37 19

9 20

16 23

16 27

114 50

393 248

13 Summa kommuner 31

11 9 11

45 46 53

18 29 23

19 40 43

17 23 21

39 17 4

26 14 15

26 18 13

54 44 74

255 240 257

Summa kommuner 31

49 45 50

27 17 26

33 30 39

18 18 25

4 19 37

12 13 30

14 13 30

65 53 54

225 219 308

70 39 35

32 15 23

40 19 43

24 19 18

13 21 26

20 10 25

18 17 22

85 30 57

308 180 264

752 Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler. inv.

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 är

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 3 5 % 3 2. > 35 % men < 41 % 11 3. > 41 % 17 Summa kommuner 31 Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12% 6 2. >\2 % men < 14 % 10 3. > 14 15 Summa kommuner 31

106 Ej uppgift genom broschyrer

SOU 1971: 25

Tabell 65. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om mathållning samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Ej uppgift

Summa

genom direkt kontakt direkt mellan till bekommunalt org. rörda kategooch berier rörda kat. gem. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste- annat inte etc. ring lokal sätt alls

genom + broschy • annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + exp. + + exp. tid exp. tid tid

10 6

10 16

35 26

13 8

78 25

5 2

6 5

2 11

234 149

393 248

genom broschyrer

3 Summa kommuner 21

1 17

1 432

13 757

10 6 4

13 11 8

30 28 20

10 5 12

Summa kommuner 20

20 37 49 106

8 6 1 15

9 4 4 17

19 7 1 27

137 136 157 430

256 240 256 752

5 6 9

11 7 14

21 25 32

8 7 12

28 36 42

2 5 8

2 3 12

Summa kommuner 20

3 6 18 27

145 124 161 430

225 219 308 752

I) Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 7 1. < 1 2 % 6 2. > 12 % m e n < 14 % 7 3. > 14 %

16 6 10

28 22 28

9 6 12

38 32 36

2 3 10

4 4 9

7 8 12

196 94 140

Summa kommuner 20

307 181 264 752

B. Åldersfördelning 1. H ö g andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 ar 1. < 3 5 % 2. > 35 % m e n < 41 % 3. > 41 %

SOU 1971:25

Tabell 66. Antal kommuner fördelade efter hur kommunens invånare informeras om transportservice för åldringar samt efter kommuntyp. Fråga 18 Informationen sker genom direkt kontakt direkt mellan till bekommurörda nalt org kategooch berier gerörda kat. m. h. a. nom under broanexp. tid på schyrer nonse - i tjänste annat inte etc. ring lokal sätt alls

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Summa

broschy rer genom + broschy - annons rer el. anbroschy- nons + annons rer + • -f exp. + exp. tid exp. tid tid

8 6

5 7

32 32

16 9

71 26

2 5

5 13

3 12

251 137

393 247

13 Summa kommuner 19

9 6 4

9 2 6

37 28 22

11 6 11

19 39 44

14 4 0

19 5 4

19 4 3

118 146 162

255 240 256

Summa kommuner 19

4 8 7

3 5 9

16 21 50

8 6 14

27 39 36

0 5 13

4 7 17

5 5 16

158 122 146

225 218 308

Summa kommuner 19

7 4 6

23 31 33

8 6 14

39 29 34

3 5 10

9 6 13

8 7 11

204 86 136

307 180 264

751 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12% 6 2. > 12 % men < 14 % 6 3. > 1 4 % 7 Summa kommuner 19

108 Ej uppgift

SOU 1971:25

Tabell 67. Antal kommuner fördelade efter grupper som har tillgång till mathållning från skolbespisning samt efter kommuntyp. Fråga 3 Har mathållning från skolbespisning för pensionärer

Kommuntyp

A. Tätortsgrad 1. A—D 23 2. E—F 28 3. G—H och mindre än 60 000inv. 22 4. G—H och 60 000 el. fler inv. _3 Summa kommuner 76 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Har ej matUppgift hållning saknas Summa

pension. kom+ kommunal- munal- oklart anst. anst. vilka

9 14

11 21

5 3

340 183

3 0

391 249

1 30

2 43

0 9

6 593

1 5

13_ 756

31 27 19

15 9 6

22 14 7

2 2 5

3 2 0

Summa kommuner

182 188 217 587

255 242 254 751

Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner

24 12 41 77

4 10 16

9 12 22

2 3 4

185 179 223

0 3 2

224 219 308 751

23 18 36 77

8 9 13

15 9 19

2 1 2

307 180 264 751

587 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 %

2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner

SOU 1971:25

4 3 2

255 140 192 587

Tabell 68. Antal kommuner fördelade efter lokal vari maten från skolbespisningen till grupper enl. tabell 67 intas samt efter kommuntyp. Fråga 3 Maten från skolbespisningen intas i

DiUppstrigift skol- buom lokal tions- Har ej mat+ sättet mat- hållskol- hem- hem- ej an- håll- ning Sum-

Kommuntyp

-L.

sa knäs ma

skollokal

36 49

6 3

2 3

2 4

0 1

0 0

0 0

0 0

340 183

3 0

389 243

49 42 25

2 3 5

5 3 1

3 2 3

3 0 0

0 0 0

1 0 0

•y

182 188 217

T,

0 0

? 0

250 240 251

33 27 56

4 2 4

10 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner

men

-j-

ning

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

lokal

men givet 4andra + andra andra andra hem- loka- hem- loka- loka- lokamen ler men ler ler ler

A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner

skollokal

2 0 7

1 5 2

0 1 2

0 0 0

0 0 1

0 1 1

185 179 223

0 3 2

225 218 298

741 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

1. < 12%

2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 %

Summa kommuner

39 27 50 116

5 2 3

3 3 3

3 2 3

0 2 1

0 0 0

0 1 0

0 1 1

255 140 192

1 2

307 179 255

9 SOU 1971: 25

Tabell 69. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet för mathållning till pensionärer eller kommunalanställda från skolbespisning samt efter kommuntyp. Fråga 3 Kommunalanställda

Pensionärer

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Själv- Sär- Sub- Sättet Själv- Sär- Sub- Sättet kost- skild ven- ej an- Sum- kost- skild ven- ej an- Sumnad taxa tion givet ma nad taxa tion givet ma

13 27

6 7

2 1

15 20

36 55

11 20

6 8

1 3

3 5

21 36

3 Summa kommuner

75 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

30 23 9

6 5 6

2 1 2

19 15 10

57 44 27

Summa kommuner

20 14 7 41

7 6 5 18

4 1 1 6

6 3 1 10

37 24 14 75

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 17 1. < 35 % 9 2. > 35 % men < 41 % 36 3. > 41 %

5 5 7

1 1 3

13 10 21

36 25 67

8 11 22

3 7 8

0 1 5

3 3 4

14 22 39 75

D Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 17 1. < 12 % 2. >\2% men < 14 % 15 30 3. > 14 %

7 3 7

0 2 3

16 9 19

40 29 59

13 10 18 41

8 3 7 18

0 2 4 6

3 3 4 10

24 18 33 75

Summa kommuner

Summa kommuner

SOU 1971: 25

Tabell 70. Antal kommuner fördelade efter grupper som erhållit mat från ålderdomshem (icke gäster) samt efter kommuntyp. Fråga 3

i närheten

i hela kommunen

68 40

11 18

17 10

1 4

3 1

279 168

12 0

391 241

98 Pensionärer

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Kom. anst. + pensioUppgift närer Har ej om i hela Kategori sådan matkommathållning ej munen angiven hållning saknas Summa

Kom. anst. + pensionärer i närheten

257 Summa kommuner

738 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 å r 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 %

43 57

7 29

8 11

1 3

1 3

148 192

7 5

215 300

Summa kommuner

738 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 42 1. < 12 % 2. > 12 % m e n 36 < 14% 3. > 14 % 50

12 21

6 11

1 3

1 3

116 165

3 9

175 262

Summa kommuner

128 SOU 1971: 25

Tabell 71. Antal kommuner fördelade efter lokal vari maten från ålderdomshem intas samt efter kommuntyp. Fråga 3 Maten från ålderdomshem intas i Plats ålder- ej doms- angihem ven ålderdoms- ålder+ hem doms- andra andra •4hem loka- lokaKommuntyp

ålder - andra andra + doms i- loka- hem- loka- hemhem ler men ler men

A. Tätortsgrad 1. A—D 72 2. E—F 49 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 16 4. G—H och 60 000 el. fler inv. 5 Summa kommuner 142

54 44

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Har ej sådan mat- Upphåll- gift Sumning saknas ma

ler + ler + hem- hemmen men

1 1

8 6

0 1

9 12

0 0

0 1

2 0

279 168

12 0

383 238

18 T

251 Summa kommuner 141

726 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 33 1. < 35 % 2. > 35 % men 41 < 41 % 67 3. > 41 %

1 3

6 8

0 2

7 13

0 0

0 4

1 2

148 192

7 5

211 296

Summa kommuner 141

41 52

1 3

5 7

0 1

7 11

0 0

1 3

0 2

116 165

3 9

174 253

Summa kommuner 141

726 D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. >14%

SOU 1971:25 8—014555 • 3

Tabell 72. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet för mathållning från ålderdomshem till pensionärer (icke-gäster) samt efter kommuntyp. Fråga 3 För pensionärer

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Ej uppgift om Endast vilken matgrupp hållning som får Uppgift för mat frår om åldermatkomEj mat- hållning munal- domshem hållning saknas Summa anst.

Självkostnad

Sättet Subven- ej angivet tion

56 36

12 9

31 29

0 1

3 1

279 168

12 0

393 244

0 4

3 515

1 15

13 751

257 746

Summa kommuner

16 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 %

37 49

3 20

21 34

0 1

1 3

Summa kommuner

148 192 512

7 5 16

217 304 746

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samt liga kvinnor 16—66 år 39 1. < 12 % 2. > 12 % men 26 < 14 % 45 3. > 14 % Summa kommuner 110

7 14

24 26

1 0

1 3

116 165 512

3 9 16

178 262 746

114 SOU 1971:25

Tabell 73. Antal kommuner fördelade efter förekomsten av transportservice och efter grupper som erhållit sådan samt efter kommuntyp. Fråga 4 Transportservice för

handi- pensiokappade närer

Ej ej angi- transpensio- vet vilka portnärer grupper service

Uppgift om transportservice saknas Summa

31 53

7 4

21 20

8 3

322 168

3 0

392 248

i

handikappade Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 cl. fler inv.

+

80 31 24

2 5 6

31 17 11

3 4 5

139 182 208

0 3 0

255 242 254

529 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 21 2. > 35 men < 41 % 34 3. > 41 % 80 Summa kommuner 135

3 4 6

11 16 32

5 3 4

184 161 184

44 41 50

4 3 6

16 15 28

5 6 1

236 116 177

529 Summ i kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16-- 6 6 år 2. Hög andel 0— 15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

1 1 1

225 219 307

751 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 %

2. > 12 % men < 14 % 3. > 1 4 %

Summa kommuner

SOU 1971:25

2 1 0

307 182 262

Tabell 74. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet (driftkostnaden) för transportservice samt efter kommuntyp. Fråga 4

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 in v. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

UppAnTaxa som Komnat Uppgift för muorgan gift om Kom- allm. nalt + ev. om Har ej transbidrag Lands-kom- finans - trans- portmunen färdbeta- medel Vissa (oklai tinget mu- ierings-port- serlar (reste nresor stor- beta- nalt sätt service Sumkom.) gratis lek) lar bidrag saknas vice saknas ma helt

36 51

7 5

1 3

7 11

0 1

5 7

8 2

322 168

3 0

389 248

]

0 3

13 753

3 4 5 12

139 182 208 529

0 3 0 3

255 241 252 748

1 1 1 3

224 219 305 748

306 182 260 748

Summa kommuner

27 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. H ö g andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

78 36 22

9 5 5

3 0 2

13 6 7

2 1 0

Summa kommuner

8 4 3 15

C. Andelen förv. arb. kvinnoi av samtliga kvinnor 16—66 år 23 1. < 35 % 36 2. > 35 % men < 41 % 77 3. > 41 %

2 7 10

1 1 3

5 5 16

0 0 3

7 3 5

1 5 6

184 161 184 529

D . Andelen förv. arb. kvinnoi med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 41 1. < 12 % 42 2. > 12 % men < 14 % 53 3. > 14 %

2 9 8

1 1 3

8 7 11

0 2 1

6 5 4

3 6 3

236 116 177

2 1 0

3 Summa kommuner

Summa kommuner

136 SOU 1971: 25

Tabell 75. Antal kommuner fördelade efter finansieringssättet (kapitalkostnad, fordonsanskaffning) för transportservice samt fördelat efter kommuntyp. Fråga 4

kommun

landsting

annat organ

Bekostat av Uppgift både kom- Buss om eller mun finansi- Har ej transtaxi och eringsannat använ- sättet portorgan des saknas service

32 26

0 2

0 7

7 8

3 4

25 31

322 168

3 0

0 Helt bekostat av Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Uppgi 't om transportservice Sumsaknas ma

.

392 246 99

13 Summa kommuner 90

750 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 44 2. Hög andel 0—15 år 27 3. Hög andel över 66 år 15

1 1

8 2

8 9

5 2

44 16

139 182

0 3

249 242

208 Summa kommuner 86

0 3

254 745

23 46

0 3

3 7

10 8

1 6

18 48

161 184

1 1

217 303

Summa kommuner 86

1 2

4 6

4 8

1 5

28 29

116 177

1 0

181 260

745 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 %

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 27 1. < 12 % 2. > 12 % men 26 < 14 % 33 3. > 14 % Summa kommuner 86

SOU 1971:25

Tabell 76. Antal kommuner fördelade efter färdiga eller planerade integrerade serviceprojekt och byggherrar för dessa samt efter kommuntyp. Fråga 5 Serviceprojekt där byggherren är

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A — D 2. E — F 3. G — H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

kommunen själv

allm.nyttigt bost.företag

kooperativt företag

privat

29 41

0 1

0 0

ej ang.

Har ej service projekt

Uppg. saknas om ser v projekt Summa

1 2

13 17

347 183

4 4

394 248

i

255 Summa kommuner

752 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men <41 % 3. > 41 %

0 JO

26 56

0 3

0 1

1 8

8 27

183 209

2 3

220 307

Summa kommuner

31 34

1 1

J 0

1 8

12 19

135 197

0 4

181 263

752 D . Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14% 3. > 14 % Summa kommuner

118 SOU J 971: 25

Tabell 77. Antal kommuner fördelade efter funktioner som ingår i uppgivna integrerade serviceprojekt samt efter kommuntyp. Fråga 5

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Lekplatser

Barnstugelok. + lekplatser Skola

Ungd. gård, fritidshem el. hobby- Serv. lok. centr.

Butik, post, bank

Övriga

17 15

0 0

1 1

6 11

18 29

2 9

1 5

10 15

5 Bostäder av olika slag

Barnstugelok.

11 21 16 6

6 Summa kommuner 54

5 71

0 18

3 12

4 34

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 35 år 2. Hög andel 0—15 år 13 3. Hög andel över 5 66 år

24 11

0 0

1 0

27 8

38 16

11 6

9 t.

17 9

2 Summa kommuner 53

3 38

17 71

1 18

1 12

8 34

12 35

14 26

0 0

0 3

6 27

11 48

3 11

2 9

6 19

Summa kommuner 53

7!

14 8 12

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 15 % m e n < 41 % 3. > 41 %

D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 14 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 14 %

18 21

16 14

13 15

20 34

Summa kommuner 53

71 SOU 1971:25

Tabell 78. Antal kommuner fördelade efter om lekskolor i privat regi blivit vanligare eller ej samt efter inverkan på utbyggnaden av kommunala lekskolor och efter kommuntyp. Fråga 17 Lekskolor i privat regi har blivit vanligar e

Kommuntyp A. Tätortsgrad I. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner

varken medfört ökad eller minskac utbyggn

25 28

2 1

47 39

13 5

283 167

13 3

383 243

0 II

14 20 23

1 1 1

31 38 34

3 8 9

202 163 171

2 4 11

253 234 249

26 24 53

4 7 9

161 164 211

3 5 9

218 216 302

45 18 40

7 6 7

213 134 189

5 5 7

299 177 260

19 Summa kommuner

Summa

och och medfört medfört ökad minskad utbyggn .utbyggn ej av de av de uppgift komkomom inmunala munala verkan leksko- leksko- på utbyggn. lorna lorna

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 22 2. > 35 % men < 41 % 16 3. > 41 %

LekEj skolor uppgift i privat om regi har lekej blivit skolor vanlii privat gare regi

2 0 1

57 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år

< 12

12 14

men < 14

27 13 17

Summa kommuner

2 1 0

SOU 1971: 25

Tabell 79. Antal kommuner med lekskolor i privat regi fördelade efter föreningar som driver dessa samt efter kommuntyp. Fråga 17

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Bildn. Övriga BildförBildReliförnings- bund nings- giösa eningai • för-|_ försameller bund övriga bund, fund enfören. + studie- eller skilda relieller förförpergiösa enbund eningar soner fören. skilda

BildReligiösa ningsförförb. eningar + _ r reliövriga giösa fören. fören. eller Ej + enövriga uppskilda fören. gift

Summa

24 24

6 5

55 39

1 3

2 3

4 3

2 0

3 4

97 81

3 Summa kommuner 55

217 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 18 2. Hög andel 0—15 år 16 3. Hög andel över 66 år 20

4 5

31 38

2 5

2 2

4 3

1 3

2 4

64 76

74 Summa kommuner 54

18 23

5 4

22 53

2 3

1 4

2 7

1 2

1 3

52 99

Summa kommuner 54

3 2

22 40

2 1

2 2

3 6

0 2

1 3

48 72

214 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 4 1 %

D Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 23 1. < 12 % 2. > 12 % men 15 < 14 % 16 3. > 14 % Summa kommuner 54

SOU 1971: 25

Tabell 80. Antal k o m m u n e r fördelade efter förekomst av bostadsförmedling och förturer samt efter k o m m u n t y p . F r å g a 16 Bostadsförmedling finns

Kommuntyp A. Tätortsgrad I. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Bostadsförmedling finns ej

Ej uppgift om bostadsförmedling

ej ej ej uppuppuppgift gift gift förtur förtur om förtur förtur om förtur förtur om Sumges ges ej förtur ges ges ej förtur ges ges ej förtur ma

32 53

14 15

3 4

44 34

84 39

181 90

7 5

11 5

16 3

392 248

j

0 19

13 755 254 241 255 750

0 Summa kommuner

19 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

85 35 18

18 9 9

2 2 3

30 30 26

37 43 54

68 104 124

5 5 5

7 6 6

Summa kommuner

2 7 10 19

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 13 1. < 35 % 40 2. > 35 % men < 41 % 85 3. > 4 1 %

8 8 20

32 27 27

41 43 50

115 81 100

6 6 3

2 4 13

5 6 8

224 219 307

Summa kommuner

750 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 36 1. < 12 % 43 2. > 12 % men < 14 % 59 3. > 14 %

12 5 19

44 17 25

56 32 46

141 68 87

7 3 5

3 3 13

5 7 7

307 180 263

Summa kommuner

2 4 1

3 2 2

SOU 1971:25

Tabell 81. Antal kommuner som ger förtur för rivning, sanering och evakuering fördelade efter kommuntyp. Fråga 16 Kommuntyp

Förtur för rivning, sanering, evakuering

Ger förtur men denna grupp ej nämnd Summa

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mir idre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 l300 el. fler inv.

0 4 7 7

84 88 47 6

84 92 54 13

S umma kommuner

14 3 1

107 67 48

121 70 49

2 2 14

50 71 101

52 73 115

85 55 82

88 63 89

240 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3- > 14 %

Summa kommuner

SOU 1971:25

3 8 7

Tabell82. Antal kommuner som ger förtur för företag och näringsliv fördelade efter kommuntyp. Fråga 16

Kommuntyp

Företag och näringsliv ges förtur

Ger förtur men denna grupp ej nämnd Summa

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv. Summa kommuner

19 40 32 11 102

65 52 22 2 141

84 92 54 13 243

B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner

66 23 13

55 47 36

121 70 49

12 24 66

40 49 49 138

52 73 115 240

88 63 89 240

C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 %

2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner

102 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 %

2. > 12 % m e n < 14 %

3. > 14 %

57 32 49

138 Summa kommuner

124 SOU 1971: 25

Tabell 83. Antal kommuner som ger förtur för förvaltning fördelade efter kommuntyp. Fråga 16

Kommuntyp

Förtur ges för förvaltning

Ger förtur men denna grupp ej nämnd Summa

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 in v. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

27 33 23 Ii

57 59 31 2

84 92 54 13

Summa kommuner

51 31 12

70 39 37

121 70 49

14 28 52

38 45 63

52 73 115

22 35 37

66 28 52

88 63 89

240 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 % Summa kommuner D. Andelen förv. arb. kvinna med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 1 2 % 2. > 12 % m e n < 14 % 3. > 1 4 % Summa kommuner

SOU 1971:25

Tabell 84. Antal kommuner som ger förtur av sociala och medicinska skäl fördelade efter kommuntyp. Fråga 16

Kommuntyp

Förtur ges av sociala, medicinska skäl

Ger förtur men denna grupp ej nämnd Summa

A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E — F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

62 76 44 10

22 16 10 3

84 92 54 13

Summa kommuner

96 58 38

25 12 11

121 70 49

37 61 94

15 12 21

52 73 115

66 52 74

22 11 15

88 63 89

240 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

Summa kommuner C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 35 %

2. > 35 % men < 41 % 3. > 41 %

Summa kommuner D. Andelen förv.arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 1. < 12 % 2. > 12 % men < 14 % 3. > 14 % Summa kommuner

126 SOU 1971:25

Tabell 85. Antal kommuner som ger förtur av sociala skäl fördelade efter dessa skäl samt efter kommuntyp. Fråga 16

Kommuntyp A. Tätortsgrad 1. A—D 2. E—F 3. G—H och mindre än 60 000 inv. 4. G—H och 60 000 el. fler inv.

Ensamma Barn- HaHan- UnderEj för- favande-Skils- Sjuk- Åld- dikap- målig Trång- kodäldrar miljer skåp mässa dom ringar pade bostad bodda bart

4 7

16 21

0 4

0 2

1 6

31 26

12 13

2 7

0 1

14 25

9 Summa kommuner

76 B. Åldersfördelning 1. Hög andel 16—66 år 2. Hög andel 0—15 år 3. Hög andel över 66 år

11 5 1

22 9 12

6 0 0

3 1 0

11 2 0

25 24 17

20 9 3

11 3 2

3 0 0

42 24 10

Summa kommuner

76 C. Andelen förv. arb. kvinnor av samtliga kvinnor 2 1. < 35 % 2. > 35 % men < 41 % 4 11 3. > 41 %

12 14 17

0 2 4

0 1 3

0 5 8

15 27 24

11 9 12

2 2 12

0 2 1

9 22 45

Summa kommuner

76 D. Andelen förv. arb. kvinnor med hemmavarande barn av samtliga kvinnor 16—66 år 7 1. < 12 % 2 2. > 12 % m e n < 14 % 8 3. > 14 %

18 15 10

0 5 1

1 2 1

3 5 5

29 16 21

13 8 11

Summa kommuner

6 5 5 16

1 1 1 3

20 20 36 76

SOU 1971:25

Bilaga 3

Bortfall i

Bortfallsredovisning

kommunenkäten

Antalet kommuner som ingår i bearbetningen (för minst en av underlagsvariablerna) uppgår till 764. Vid ingången av år 1969 uppgick antalet kommuner i landet till 848. Kommunerna fördelar sig på följande fyra grupper med avseende på tätortsgraden:

Tätortsgrad1

BearbeSamtliga tade kommu- kommuner ner Bortfall

A—D 443 E—F 277 G—H och mindre än 60 000 invånare 115 G—H och 60 000 el. fler invånare 13 848

397 251

46 26

13 764

— 84

1 Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Med tätortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen. Tätortsgrad: A—D = mindre än 50 % tätortsbefolkning E—F = 50,0 %—89,9 % tätortsbefolkning G—H = minst 90,0 % tätortsbefolkning. Som synes uppgår det totala antalet ej bearbetade kommuner till 84 (848-764). Av de bearbetade kommunerna ingår följande kommuner i bearbetningen för underlagsvariablerna B, C och D men ej för A: 0415 Tosterö 2225 Junsele 2226 Fjällsjö 2402 Hörnefors

128 Anledningen till att vissa kommuner endast ingår i bearbetningen för underlagsvariabel A är att formuläret för dessa kommuner tillställdes utredningsinstitutet först efter det att tabellframställningen för underlagsvariablerna B, C och D var genomförd. Vid den komplettering som skedde innan tabellframställningen för underlagsvariabel A genomfördes blev beroende på stansfel fyra kommuner borttagna, vilka skulle ha ingått även i denna bearbetning. Av tidsskäl gjordes ingen komplettering eller omkörning av underlagsvariabel A. De beskrivna förhållandena har till följd att det totala antalet kommuner varierar mellan underlagsvariablerna i en och samma tabell. Följande kommuner ingår endast i bearbetningen för underlagsvariabel A: 0105 Almunge 0420 Husby-Rekarne 0563 Valdemarsviks köping 0580 Linköping 1282 Landskrona 1327 Värö 1406 Styrsö 1904 Skinnskatteberg 2461 Holmsunds köping Följande 84 kommuner ingår inte i bearbetningen för någon underlagsvariabel. 0109 Blidö 0113 Märsta 0126 Huddinge SOU 1971: 25

0128 Salem 0163 Sollentuna köping 0164 Saltsjöbadens köping 0185 Djursholm 0191 Sigtuna 0192 Nynäshamn 0315 Björklinge 0402 Jönåker 0403 Björkvik 0405 Rönö 0407 Tystberga 0414 Stallarholmen 0427 Stora Malm 0429 Julita 0482 Flen 0528 Hävla 0622 Unnaryd 0655 Korsberga 0638 Vetlanda landskommun 0660 Mariannelunds köping 0681 Huskvarna 0683 Värnamo 0713 Södra Sandsjö 0714 Väckelsång 0715 Urshult 0727 Stenbrohult 0732 Lidhult 0768 Lenhovda köping 0824 Ålem 0827 Läckeby 0861 Mönsterås köping 0884 Vimmerby 0885 Borgholm 1060 Olof ströms köping 1082 Karlshamn 1105 Glemmingebro 1108 Kivik 1135 Riseberga 1137 Örkelljunga 1140 Kvidinge 1183 Hässleholm 1207 Billesholm 1212 Härslöv 1242 Vemmenhög 1264 Skurups köping 1301 Hishult 1413 Romelanda 1417 Ljungskile 1420 Morlanda 1424 Skredsvik SOU 1971:25 9—014555 • 3

1427 Södra Sotenäs 1433 Bullaren 1434 Kville 1484 Lysekil 1543 Horred 1582 Alingsås 1627 Dimbo 1638 Undenäs 1640 Lugnas 1642 Lyrestad 1717 Frykerud 1720 Värmlandsnäs 1734 Gräsmark 1738 östmark 1802 Tysslinge 1810 Hammar 1820 Fellingsbro 1906 Kolbäck 2008 Sundborn 2031 Rättvik 2039 Älvdalen 2182 Söderhamn 2222 Helgum 2282 Kramfors 2321 Åre 2327 Rätan 2332 Lillhärdal 2380 Östersund 2408 Holmön 2412 Burträsk 2480 Umeå

Bilaga 4

Brev till kommunen Kommunenkäten

Till kommunen

Servicekcmmitténs första betänkande, Boendeservice 1 (SOU 1968: 38), publicerades i början av september 1968 och har sedan skickats ut till bl.a. alla kommuners styrelse (drätselkammare, kommunalnämnd etc.). Servicekommittén hoppas, att Er kommun funnit betänkandet intressant och användbart. I betänkandet beskrives boendeservice genom en uppräkning av olika önskvärda funktioner. Dessa är: Barntillsyn, Åldrings-, sjuk- och handikappservice. Fritidsservice och kulturdistribution, Mathållning, Bostadsvård, Tvätt och klädvård, Varudistribution och expeditiva tjänster. Servicekommittén har också gjort följande uttalande ordbetydelsen av boendeservice: "På många områden är serviceförsörjningen otillräcklig och bristfälligt samordnad. Detta innebär att samhälle och näringsliv fungerar sämre från ekonomisk synpunkt än de annars skulle gjort. Det medför också att många drabbas av bristande social omvårdnad, av otrygghet, av slitsamt dubbelarbete och av dålig kontakt med personlighetsutvecklande aktiviteter. Otillfredsställande boendeservice motverkar även angelägna krav på ökad jämlikhet och valfrihet.''' Mot bakgrund av denna beskrivning av boendeservicen och av kommitténs uppfattning om boendeservicens betydelse, har kommittén ansett det värdefullt att närmare få belyst hur kommunerna betraktar frågor som berör boendeservicen. Servicekommittén sänder därför ut denna enkät till samtliga kommuner. Servicekommittén har, genom att samordna sin enkät med socialstyrelsens, försökt Köra det totala arbetet för kommunerna så litet som möjligt.

130 S O U 1971: 25

Kommittén skickar ut 5 exemplar av formuläret till varje kommun, för att användas som arbetsexemplar. Fler exemplar kan rekvire-

Kommittén hoppas, att det skall vara möjligt för Er kommun, att besvara det frågeformulär, som följer"mecTdetta brev och~s"änciä in det besvarade frågeformuläret till Socialstyrelsen, Planeringsbyra 3, Fack, 105 30 Stockholm, fore den 10 juni 196p~ Förfrågningar besvaras av Anders Leion, telefon 08/23 65 20 ankn. 1901+. Kommittén förutsätter, att kommunens styrelse står för de avgivna uppgifterna, men att samråd sker i varje fråga som hör till annan nämnds ansvarsområde. Det är kommitténs förhoppning, att Ni genom att besvara enkätens frågor så utförligt som möjligt, skall kunna underlätta det fortsatta arbetet att åstadkomma bättre boendeservice. Enkäten kommer att publiceras i form som senare bestäms av kommittén. Kommittén tackar på förhand för Er medverkan. Stockholm den 2k april I969.

Camilla OdhiToTf

m

Sven Thiberg

SOU 1971: 25

SERVICEKOMMITTÉN

KOMMUNENKÄTEN 1969

KOMMUNENS NAMN:

LÄN:

Datum då enkäten färdigbehandlats i kommunen:

Kontaktman:

Tel.: • •

(Servicekommittén kan "behöva ta kontakt med kommunen för ytterligare upplysningar)

132 S O U 1971:25

Fråga 1.

Hur stor är kommunens totala, senast fastställda driftbudget (exklusive överföringsposter till kapitalbudgeten samt till fondavsättningar)?

Fråga 2.

Ange (i avrundade tal) kostnaderna" i 1968 och 1969 års driftbudget (exklusive överföringsposter till kapitalbudgeten samt till fondavsättningar) för:

Kostnad i % av driftbudgeten

i kronor Funktion

1968.

1969.

1968.

1969 Barntillsyn Vård av åldringar och handikappade Fritidsservice Kulturdistribution Mathållning Transportservice för åldringar och handikappade

S O U 1971: 25

::

Med kostnader avses de totala kostnaderna (inklusive fördelade administrationskostnader där så är möjligt) minus utgående statliga eller andra bidrag och minus influtna avgifter.

::::

Definition av samtliga funktioner finns i bilaga på s. 23. Observera att den sociala hemhjälpens verksamhet här endast redovisas under rubriken Vård av åldringar och handikappade. Med "kostnad för mathållning" avses endast andra kostnader än kostnader för skolbespisning, mathållning'på ålderdomshem och andra institutioner dvs. matdistribution utanför dessa institutioner. Se vidare fråga 3.

För följande servicefunktioner ber vi Er att svara på några enkla frågor, nen dessutom hoppas vi att Ni kompletterar dessa svar med egna beskrivningar av kommunens engagemang nu och av planerna för den fortsatta utbyggnaden.

Fråga 3.

Mathållning Användes skolbespisningslokalerna för andra kategorier än skolbarn?

i—i 1—I

i—i 1—I

Om ja, i så fall för vilka?

Inom skol- Till Inom andOm ja, intas måltiderna inom skol- lokalen hemmen ra lokaler lokalerna, i andra lokaler, eller i—i i—i t—i distribueras de till hemmen? I—I I—I I—I Om ja, redogör för hur verksamheten finansieras:

Användes motsvarande lokaler i ålderdomshem för andra kategorier än hemmets pensionärer (och personal)?

ja i—i I—I

jjej i—i I—I

Om ja, i så fall för vilka?

134 SOU 1971: 25

Om ja, intas måltiderna i ålderdomshemmet, i andra lokaler, eller distribueras de till hemmen?

Inom ålderdomshem

D

Inom and- Till ra lokaler hemmen

•

•

Om ja, redogör för hur verksamheten finansieras:

Distribueras mat i kommunal regi på annat sätt; dvs utan sambruk i någon form med skolbespisning eller mathållning på ålderdomshem?

Ja ,—. | |

Nej .—. J |

Om ja, beskriv på vilket sätt

Fråga k.

Transportservice för åldringar och handikappade Förekommer någon sådan service i kommunal regi?

. i—i | |

i—t | |

Om ja, ange i så fall för vilka kategorier eller vilken kategori den främst är avsedd:

S O U 1971: 25

Om ja, redogör för finansieringen:

Fråga 5-

Har kommunen planer på (eller känner kommunen till andra byggherrars planer på) integrerade serviceprojekt, dvs. projekt som innefattar mer än en servicefunktion, av typ serviceområde, servicehus eller lokaler direkt utformade för dubbelanvändning (t ex fritidshem som utformats för att användas också som ungdomsgård, kombinerad barnstuga och lågstadieskola etc.)?

Ja .—• I 1

Nej .—. II

Om ja, beskriv projektet: Tidsuppgifter: Byggstart: Färdigställande: Ansvariga organ: Byggherre: Byggnadsföretag: Arkitekt:

Beskrivning av p r o j e k t e t :

" Se gärna Boendeservice 1 för

beskrivningssätt,

SOU 1971: 25

Fråga 6.

Har de existerande finansieringsvillkoren för bostadskomplement, för skolbyggnader och för allmänna samlingslokaler lagt hinder i vägen för förverkligande av planer på utökad boendeservice?

Ja i—i I—I

Nej i—i I—I

Om ja, angiv på vilket sätt:

Fråga 7«

S O U 1971: 25

Vilka förändringar i gällande finansieringsvillkor för bostadskomplement etc. skulle Er kommun helst vilja ha genomförda?

Fråga 8.

Skilda servicefunktioner handläggs av olika kommunala organ på planeringsstadiet, vid förverkligandet och under den kontinuerliga aktiviteten. I Boendeservice 1 sägs: "Sannolikt kan en del "brister i serviceförsörjningen förklaras av att de administrativa förutsättningarna för en planmässigt utbyggd boendeservice inte är särskilt gynnsamma.Ir Mot denna bakgrund vill Servicekommit-uén ställa följande frågor:

a.

Existerar någon form av ekonomisk långtidsplanering (exempelvis femårsplaner ing) inom kommunen?

Ja

Nej

Ja

Nej

•

•

Om ja, beskriv denna långtidsplanering: Bygger planeringen på: investeringsprognos befolkningsprognos intäktsprognos kostnadsprognos prognos över efterfrågeutvecklingen på kommunala tjänster Bygger planeringen på någon annan faktor?

• • • • • •

• • • • • •

Om j a , ange denna ( d e s s a ) :

138 SOU 1971: 25

b.

Anser de ansvariga facknämndernaV att långtidsplaneringen påverkat utbyggnadstakten av:

Barntillsyn Vård av åldringar och handikappade Fritidsservice Kulturdistribution Mathållning Tränsportservice för åldringar och handikappade Anser kommunens styrelse, att långtidsplaneringen påverkat utbyggnadstakten för Barntillsyn Vård av åldringar och, handikappade Fritidsservice Kulturdistribution Mathållning Transportservice för åldringar och handikappade

Ja

Nej

P

P

p p p p

p p p p

p

p

Ja

Nej

P

p

•

a a

• a p a a

Ja

Nej

P

•

P P

Hur sker den ekonomiska långtidsplaneringen praktiskt? Utförs planeringen av en samarbetsgrupp med representanter för de olika förvaltningarna? Om ja, ange representationen (fördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän samt nämndrepresentationen) : "

SOU9I71:25

Med "ansvarig facknämnd" avses de nämnder som inom sitt ansvarsområde handhar sådana anläggningar och aktiviteter som beskrivs i bilaga 1.

d. (forts.)

I samarbetet deltagande nämnder

::

Antal förtroendemän" från respektive nämnd

Antal tjänstemän från respektive nämnd

ordinarie och suppleanter

Utförs planeringen i huvudsak genom central bearbetning av' från de olika förvaltningarna insamlade förslag

Ja

Nej

•

•

Utförs planeringen

Ja

Nej

på något annat sätt?

D

Om ja, ange vem. eller vilka som i så fall har huvudansvaret för den ekonomiska långtidsplanering-

•

Om ja, beskriv detta:

140 SOU 1971: 25

Fråga 9-

Förekommer ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet för att dryfta generella frågor?

Ja

Nej

Ja I—• I I

Nej .—. | |

•

•

Om ja, beskriv i vilken form": a.

Samarbetskommitté mellan förtroendemän i olika nämnder Om ja, angiv representationen:

Antal f ö r t r o endemän från respektive I samarbetet deltagande nämnder nämnd

::

SOU 1971: 25

ordinarie och suppleanter

b.

Samarbetskommitte mellan tjänstemän i olika nämnder

Ja

•

Nej

•

Om ja, angiv representationen: Antal tjänstemän från resI samarbetet deltagande nämnder pektive nämnd

Förekommer s.k. förhandsremisser på ett tidigt stadium i planarbetet?

Ja

•

Nej

•

Om ja, angiv remissinstanser : Nämnder

142 S O U 1971:25

Om frågorna under a till c besvarats med nej: Finns planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet?

Ja

•

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

•

Om nej, angiv skälet ("går bra ändå" e t c ) :

Fråga.10.

Förekommer ordnad kontakt mellan olika serviceansvariga nämnder redan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet för enstaka projekt?

•

•

Om ja, beskriv i vilken form: Samarbetskommitté mellan- förtroendemän i olika nämnder

•

•

Om j a , angiv nämndrepresentationen

I samarbetet deltagande nämnder

Antal förtroendemän" från respektive nämnd

o r d i n a r i e och suppleanter

SOU 1971: 25

Ja b.

Samarbetskommitté mellan tjänstemän i olika nämnder

•

Nej

•

Om ja, angiv representationen:

I samarbetet deltagande nämnder

c.

Förekommer s.k. förhandsremisser på ett tidigt stadium i planarbetet?

Antal tjänstemän från respektive nämnd

Ja

•

Nej

•

Om ja, angiv remissinstanser: Nämnder

144 SOU 1971:25

d.

Om alla frågor under a. till c. besvarats med nej: Finns planer på att inrätta någon fastare form för samarbetet?

Ja

Nej

•

•

Ja

Nej

Om nej, angiv skälet ("går bra ändå" etc. ):.

Fråga 11.

Förekommer - för enstaka projekt - någon form av ordnad kontakt mellan kommunens organ å ena sidan och bostadsföretag, handel, och andra serviceproducenter å andra sidan på ett tidigt stadium i detaljplanearbetet? "

a

•

Om ja, redogör för hur denna kontakt är organiserad: a.

deltagande representanter från kommun en

I samarbetet deltagande nämnder

Antal förtroen- Antal tjänstedemän från res- män från respektive nämnd pektive nämnd

I det f a l l f l e r a samarbetsgrupper e x i s t e r a r s a m t i d i g t , r e d o v i s a v a r och en av d e s s a . Använd i s å f a l l t a b e l l e r n a f r å n arbetsexemplaren.

SOU 1971: 25 10—014555 • 3

b.

Deltagande representanter från annat håll (från handel, bostadsföretag etc.): I samarbetet deltagande representanter från:

c.

146 Antal

Om ja, redogör för de projekt som samarbetet är avsett för:

S O U 1971: 25

Fråga 12.

Vilken inverkan på det direkta planarbetet anser kommunen att de olika funktionerna har? (Sätt kryss i tillämplig ruta)

Mycket stor Stor inverkan inverkan

Ringa inverkan

Barntillsyn Vård av åldringar och handikappade Fritidsservice Kulturdistribution Mathållning Transportservice för åldringar och handikappade Varudistribution" och expeditiva tjänster

::

S O U 1971: 25

Med varudistribution och expeditiva tjänster menas här handelns och de offentliga och expeditiva tjänsternas lokaltyper och lokalisering.

Fråga 13. Frågorna 9-11 behandlar kommunens sätt att handlägga planfrågor i avseende på programmering i samverkan med fackorgan och verkställande planerare. Kär frågas i vilken omfattning kommunen för sin planering önskar normer, rekommendationer, anvisningar och råd. För bebyggelseplaneringen finns inom vissa sektorer statliga normer och riktlinjer med olika bindande verkan och knutna till skilda steg i byggprocessen. Exempel på starkt styrande normer är bostadsstyrelsens God Bostad 196U, SBN 67, parkeringsnormerna. Inom andra sektorer finns endast råd och rekommendationer eller en mer eller mindre utvecklad praxis. Vore det hjälp för planering och genomförande av boendeservice om olika krav på dessa angavs? (Sätt kryss i tillämplig ruta)

Ja, i form av:

Normer

Råd och anvisningar

Nej, ingendera behövs

Beräkningsmodeller

Barntillsyn Vård av åldringar och handikappade

!

Fritidsservice Kulturdistribution Mathållning Transportservice för åldringar och handikappade _j

Fråga' 1^.

1 Har kommunen antagit egna normer eller målsättningar för någon servicefunktion? Om ja, ange hur denna (dessa) är formulerad(e):

148 S O U 1971: 25

Fråga 15.

Har kommunen någon målsättning för fördelningen av boendeservice på nyproducerade bostadsområden i förhållande till äldre bebyggelseområden?

Ja

Nej

•

•

Om j a , ange hur denna m å l s ä t t ning formulerats:

Fråga l6.

Ger kommunen speciella förturer i en eventuell bostadskö? Kommunal förmedling saknas

•

Vilka grupper ges i förekommande fall förtur:

•

Kommunen har bostadsförmedling

Förture] ges

•

Förturer ges ej

•

Antal fö rdelade läg enheter till res Dektive gru pp: 1966 1968 1967

Vilka av ovanstående grupper har getts förtur, främst av sociala skäl?

Fråga 17. Det förefaller som om lekskolor i privat regi, drivna av bildningsförbund, föreningar osv., blivit vanligare under senare år. Är detta förhållandet i Er kommun?

ja

jjej

Ja

Nej

•

•

Om ja, har detta förhållande påverkat kommunen till: Ökad utbyggnad av de kommunala lekskolorna Minskad utbyggnad av de kommunala lekskolorna

• •

• •

Vilka föreningar driver i så fall verksamheten?

150 SOU 1971: 25

Hur informeras kommunens invånare om servicen? (Sätt kryss i tillämpliga rutor).

Funktion

Information sker

direkt till berörda kategorier m.h.a. broschyrer etc.

genom annonsering

genom direkt kontakt mellan kommunalt org. och berörda kat. under exp.tid i på antjänste- nat lokal sätt

inte alls

Barntillsyn: Daghem Fritidshem Lekskolor Kommunala familjedaghem Kommunal barnavårdarinneverksamhet Vård av åldringar och handikappade: Ålderdomshem Pensionärshem Pensionärshotell Temporära åldringsbostäder Pensionärslägenheter Öppen åldringsvård Bostäder för handikappade Social hemhjälp

SOU 1971: 25

Funktion

Information sker

direkt till berörda kategorier m.h.a. broschyrer etc. Fritidsservice- oc h kulturdistribution Bibliotek Bokbuss Ungdomsgård-fritidsgård Idrottsanläggningar Mathållning Transportservice för åldringar och handikappade

,

genom annonsering

genom direkt kontakt mellan kommunalt org. och berörda kat. under exp.tid i pa antjänste- nat lokal sätt

inte alls

Fråga 19 • Har kommunen, några övriga synpunkter som den önskar framföra till kommittén?

Ja .—. I I

Hej i—• L_J

Om ja-, ange i' sa fall kortfattat •dessa här:

S O U 1971: 25

Bilaga De aktiviteter och anläggningar som Servicekommittén räknar till boendeservicens olika funktioner definieras nedan genom exemplifieringar.

Barntillsyn Daghem Fritidshem Lekskolor S.k. integrerad eller gemensam barnstuga Kommunalt organiserade familjedaghem Kommunal barnavårdarinneverksamhet

Vård av åldringar och handikappade Ålderdomshem Pensionärshem Pensionärshotell Öppen' åldringsvård Pensionärslägenheter Temporära åldringsbostäder Bostäder för handikappade Social hemhjälp

Fritidsservice Ungdomsgård-frit ids gård Fritidsgård för vuxna Idrottshall Fullständigt idrottshus Varmbadhus-simhall Lekpark med lekledare Bollplan Bandyplan Ishockeyrink Mindre idrottsplats för stadsdelen Fullständig idrottsplats Tennisbana Strandbad Bassängbad

Kulturdistribution Bibliotek Bokbuss

Mathållning

Transportservice

Summary

Purpose of the study In August 1968, a report in the form of an information booklet, Boendeservice I (SOU 1968: 38) was published by the Service Committee. The aim of this booklet was to increase interest in service issues and to spread information on the ways open for improving service amenities within the limits set by the current regulations. The Committee, however, considered an inventory of present and planned service facilities in the different municipalities to be essential if it was to be able to submit proposals for organizational and financial changes. A questionnaire valid for all municipalities was therefore drawn up in collaboration with the Ministry for Social Affairs and the National Social Welfare Board, the latter of which also undertook the practical work of sending out the questionnaire. It was also hoped that the questionnaire would produce information on the ways in which service for residents was planned by including questions on the collaboration to be found between various expert committees and local council representatives on service issues and the importance of the factors associated with resident service to the physical planning. These are issues which the Committee plans to deal with in future reports. The questionnaire was based on the layout and terminology used in the ComSOU 1971:25

mittee's report, Boendeservice I (SOU 1968: 38, p. 9) and the same principle has therefore also been adhered to in the account to follow. It should be emphasized, however, that the municipal study omits to mention a considerable range of services provided by local authorities, e.g. school meals in the meals service sector and public transport facilities in the field of transportation. Time schedule The questionnaire was sent out at the end of April 1969 following a pilot study which was conducted in a few municipalities, and collection of the responses was completed in the spring of 1970. Analysis of the material was carried out in collaboration with the Central Bureau of Statistics and was finished in June 1970.

Basic variables For the purpose of analysis, municipalities were divided up into categories on the basis of the following four variables; degree of urban development, age structure, percentage of gainfully employed women of all women between the ages of 16 and 66, and the percentages of gainfully employed women of all women between 16 and 66, having children living at home. 155

Results A total of 764 completed questionnaires were analysed. Non-response amounted to 84, of which 46 referred to municipalities having the lowest level of urban development (mainly thinly populated districts). The following is a very brief account of some of the most important issues:

Service in the working budget The costs of different items of resident service during 1969 are specified; for example, the municipalities studied allocated an average of 1.04 % of their working budget for 1969 for child supervision.1 Child supervision receives a noticeably larger share of the working budget in highly urbanized municipalities than in municipalities with a low level of urban development, and also receives greater attention in places where increasing numbers of the female population are engaged in gainful employment. The same tendency is apparent if we examine the numbers of working mothers with children living at home. In 1969 the local authorities in question allocated an average of 9.35 % of their working budget for the care of the elderly and the handicapped. 2 In the least urbanized of the municipalities (A-D) the figure was 11.08 % . This fell gradually with rising level of urbanization. Looking at the change effected between 1968 and 1969 this means that the scope allowed in the municipal working budgets increased in all categories of municipalities studied. The municipalities studied invested an average of 1.48 % of their working budget in recreational service,1 this percentage rising as the degree of urbanization increased. Cultural facilities2 received an average of 0.99 % of the working budget in 1969, while the share allocated for meals service3 was on average 0.15 %. However, the municipalities with meals service invest a larger percentage of their budget in this service than the figure implies. Meals service is relatively speaking a larger item 156

in the working budgets of municipalities with a low degree of urban development than in highly urbanized municipalities. The majority of the municipalities set the percentage of the 1969 working budget allocated for transport facilities4 as 0. In short then, it can be said that municipalities having a large number of inhabitants between the ages of 16 and 66 would appear to invest more in community service. This is also reflected in the various tables. Furthermore, an increased percentage of gainful employment among women seems to stimulate not only greater investment in child day care but also in recreational service and cultural facilities. A correlation would also appear to exist between degree of urbanization and resident service. With the exception of the care of elderly and handicapped persons, the average percentage of the working budget allocated for the different categories of service increases with the degree of urbanization. 1 Child supervision is defined in the questionnaire as meaning day nurseries, leisuret ime centres (for children between the ages of 7 and 14), kindergarten schools, integrated day care centres, day care facilities in private families supervised by the local authorities, and child care home help service. 2 Care of the elderly and the handicapped is defined in the questionnaire as meaning old people's homes, pensioners' homes, pensioners' hotels, open care centres for old people, pensioners' flats, temporary housing for the elderly, dwellings for handicapped persons and home help service. 1 Recreational service is defined in the questionnaire as meaning youth centres — leisure time centres, leisure time centres for adults, indoor sports facilities, complete indoor sports centres, public baths-indoor swimming pool, playground with play leader, playing field, bandy rink, ice hockey rink, small district sports field, complete sports centre, tennis court, bathing beach and open-air swimming pool. 2 Cultural facilities are defined in the questionnaire as meaning libraries and mobile libraries. 3 Meals service refers to distribution of meals organized by local authorities or meals in school canteens or old people's homes for persons other than schoolchildren and the residents of the homes. 4 Transport service is defined as meaning a special transport service for elderly and handicapped persons in addition to that service offered by the local public transport.

SOU 1971: 25

Long-term planning 585 municipalities out of a total of 760 stated that they had some form of longterm economic planning activity. Long-term planning is normally based on forecasts of investment, population trends, revenue and expenses. Among the municipalities which were engaged in long-term planning this was in 97 cases in the hands of a joint committee made up of representatives from the different administrative departments of the local government. In fact, according to the results of the study, organized contact between different bodies responsible for the provision of resident service occurred in 349 municipalities, the aim being to deal with issues of a general nature at an early stage in the detailed development planning. This organized contact may take place in the form of joint committees made up of the elected representatives of different municipal boards, joint committees made up of persons regularly employed on various boards, or through the channels of preliminary reports. Of these three alternatives, the preliminary report was the most common means of contact (employed by 215 municipalities). Organized contact between different boards responsible for the provision of service was somewhat more common at an early stage in the detailed planning of isolated projects than contact between boards for the purpose of discussing general issues. Finance Only a small number of municipalities can be assumed to have had direct cause to date for considering whether the conditions governing financing have constituted an obstacle to the planning of service for residents and it may also be assumed that the other municipalities have not given thought to whether their financing terms have constituted an obstacle. In answer to the question on whether the existing conditions governing financing were considered to constitute an obstacle to plans for increased SOU 1971: 25

service for residents, 75 municipalities replied that they considered the conditions an obstacle. Standards and recommendations Among the types of guidance availablenamely, standards, recommendations and calculation models-recommendations were clearly the type of guidance which the local authorities considered most useful in the planning and provision of service facilities. The frequency of response may be judged to be relatively good in view of the fact that a large number of the facilities in question are lacking in many municipalities. Municipalities with a low degree of urban development dominated among those which consider neither standards, nor recommendations or calculation models to be desirable. It is not, however, possible to discern any difference in the case of municipalities with different age structures of different percentages of gainfully employed women.

Information Dissemination of information in the municipalities, where this can be said to take place, often occurs by means of direct contact between the respective category of inhabitants and the municipal organ during office hours in some local government department; in other words, persons who take the initiative and contact the authority in question receive information. In general, it may be said that the largest municipalities provide more information service. Integrated service projects A total of 161 municipalities gave the answer 'Yes' in reply to the question of whether they had plans for service projects directly designed for dual use or not. It emerged from the descriptions of the projects submitted by these municipalities in the open section of the question that several different types of integration exist or are 157

being planned. Each municipality may have several different integrated projects. 49 municipalities stated that they had integrated youth-leisure-time centres, 39 integrated school premises and 55 integrated housing of different types. Interpretation of the material The extensive material obtained from the questionnaires is reproduced in table form (Appendix 2) accompanied by brief comments. The results are now being gradually put to use by the Service Committee as a basis for its work in drawing up a series of proposals. Appendix 1 contains details of which category each municipality belongs to in respect of the basic variables. It is thus possible for municipalities to study their own position in relation to that of other municipalities on the basis of their own data on each issue.

KUNGL. BIBL. 2

0 APR 1971

STOCKHOLM

158 SOU 1971:25

Allmänna Förlaget

A.LLF238 71 0: Wiking Lito 71