Svenska folkets alkoholvanor : rapporter från försök och undersökningar i Alkoholpolitiska utredningens regi

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

3 ;m

L161

Stockholm 1971

LE

Statens olfentliga utredningar 1971 : 77

Finansdepartementet

Svenska folkets

alkoholvanor

från försök och undersökningar i alkohol- Rapporter

politiska utredningens regi

Stockholm 1971

ISBN 91-38-00019-9 BSSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971

Innehåll

Svenska folkets alkoholvanor och alkoholattityder - RUS (Riksundersökningen) Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson 2 alkoholvanor och alkoholattityder - UNG (Ungdoms- Ungdomens undersökningen) T om Nilsson och Per-Gunnar Svensson 3 Om mätning av attityder till alkohol Per-Gunnar Svensson 4 En mellan enkät- och intervjumetodik vid insamling jämförelse av data om alkoholbruk Nils Magnus Björkman

5 Jämförelser mellan 1944 års nykterhetskommittés undersökningar

och APUs sociologiska undersökningar Björn Hibell, Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson 6 Om alkoholkonsumtionsvanor bland värnpliktiga Björn Hibell och Tom Nilsson 7 Sambandet mellan alkoholmissbruk och vissa sociala förhållanden John Collett och Gunnar Lindqvist 8 Försöksverksamhet i APUs regi Inköpsregistrering i Gävleborgs län Fri starkölsförsäljning i Göteborgs och Bohus län samt Värmlands län Utskänkning av rusdrycker i teaterfoajéer m. m.

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

i två uppsatser, som utgör utredningen (APU) har ge- arna presenteras Alkoholpolitiska sammanfattningar av Svenssons och fil. lic. nom sina direktiv fått i uppdrag att göra en

Björkmans licentiatavhandlingoch alkoholpolitiken. Nils-Magnus Översyn av nykterhetsbehandlar av attityder till granska ar, vilka mätning I uppdraget ingår bl. a. att närmare alkohol metodik vid insamlandet effekterna av 1954 års reform på det alko- respektive

av data om alkoholbruk. Fil. kand. Björn området. Vidare skall APU beholpolitiska

alkohol- Hibell har sammanställt data för jämförelsen

samband med lysa prispolitikens samhälls- mellan APUs sociologiska undersökningar konsumtionen och kartlägga olika

och 1944 års motsva-

alkoholvanor, och då särskilt ung- nykterhetskommittés

gruppers rande undersökningar. Hibell och Nilsson domens. stadium av har tillsammans genomfört undersökningen Det stod redan på ett tidigt om alkoholkonsumtionsvanoma bland värn- APUs arbete klart, att befintliga forsknings- Denna undersökning har bekostats resultat var otillräckliga som faktaunderlag pliktiga.

material behövde av medel från försvarshuvudtiteln. och att därför ytterligare till en rad från försöksverksamheten insamlas. APU tog då initiativ Rapporterna

med fri starkölsförsäljning i västra Sverige undersökningar och försök på alkoholom-

och måltidsfri m. m. har

rådet. I denna och en följande volym pre- spritutskänkning

från utarbetats inom dåvarande kontrollstyrelsen senteras de nu färdigställda rapporterna under ledning av byrådirektör John Collett. dessa undersökningar och försök.

Försöket med inköpsregistrering i Gävle-

Huvuddelen av de i denna volym publi-

län av APU i samcerade behandlar sociologiska borgs genomfördes rapporterna arbete med AB, som även vilka har letts av universi- Systembolaget undersökningar, svarade för kostnaderna i samband därmed. tetslektorerna Tom Nilsson och Per-Gunnar

Som särskild för och

till hygieniska insti- expert planläggning

Svensson, bägge knutna av försöket medverkade in-

tutionen institutet och om- genomförande

på Karolinska statens insti- tendent Lennart Ragnarsson och rapporten

givningshygieniska avdelningen,

I det förberedande pla- om försöket har utarbetats av byrådirektör tut för folkhälsan. Collett. om sambandet melhar också docent Erland Jons- Undersökningen neringsarbetet och vissa sociala förinstitutionen vid Stock- lan alkohohnissbruk son, sociologiska som genomförts inom kontrollholms universitet, deltagit. hållanden,

Nilsson och Svensson har styrelsen, har bekostats genom anslag från Projektledarna AB. I arbetet, som letts av svarat för genomförandet av de två vane- Systembolaget

Collett, har förste aktuarie och attitydundersökningarna på riksrepresen- byrådirektör

RUS och UNG. Delar av den Gunnar Lindqvist medverkat. tativa urval,

I en kommande volym skall APU preteoretiska ramen för de båda undersökning-

SOU 1971: 77

sentera de undersökningar av efterfrågan på rusdrycker, som genomförts av statistiska institutionen vid Uppsala universitet under ledning av professor Herman Wold. Till rapporten om försöket med fri försäljning av starköl har ledamoten, direktör Rune Hermansson fogat ett särskilt yttrande, vilket återfinns i anslutning till nämnda rapport. Stockholm den 8 oktober 1971

Sigurd Lindholm

/Sven-Gunnar Carlsson

›/

,xlkmmasa

_.< ._. A _, ..,_

_..,.«.›...-,A.._A..A..._m

-§-r_v,›.\,

SOU 1971: 77

alkoholvanor och alkohol- Svenska folkets -

attityder RUS (Riksundersökningen)

Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson

Innehåll

Kapitel 1 Inledning och sammanfattning 3.3.6 Sambandet mellan attityden av resultaten . . . . . . . . . . . . mätt med en skala av Likert- 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . typ och några bakgrunds- och 1.2 Sammanfattning av resultaten. . . konsumtionsvariabler 1:44 3.3.7 Sammanfattning av attityd- Kapitel 2 Undersökningens uppläggning resultaten . . . . . . . . . 1:51 och genomförande . . . . . . . . . . 1:10 3.4 Missbrukskriterier, trañkonykterhet 2.1 Erfarenheter från metodstudien. . 1:10 samt konsumtion av smuggelsprit 2.2 Frågeformuläret . . . . . . . . . 1:11 och hemgjorda alkoholdrycker. . 1:52 2.3 Undersökningens genomförande. . 1:11 3.4.1 Storkonsumtion . . . . . . 1:52 2.4 Analys av bortfallet . . . . . . . 1:12 3.4.2 Alkoholkonsumtion i sam- 2.5 Representativitet och generaliser- band med bilköming, konbarhet . . . . . . . . . . . . . 1:15 sumtion av smuggelsprit och 2.6 Sammanfattning . . . . . . . . 1:16 konsumtion av hemgjorda alkoholdrycker . . . . . . . 1:54 Kapitel 3 Resultat av undersökningen. 1:17 3.4.3 Sammanfattning . . . . . . 1:57 3.1 Alkoholkonsumtionsvanor . . 1:17 3.5 Resultatens validitet . . . . . . . 1:58 3.1.1 Konsumtionens storlek . . . 1:17 3.5.1 Sammanfattning . . . . . . 1:59 3.1.2 Miljön vid dryckestillfället. . 1:27 3.1.3 Sammanfattning av resultaten 1:30 Bilaga 1 Tabellförteckning . . . . . . 1:60 3.2 Alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändring. . . . 1:31 Bilaga 2 Bortfallsanalys . . . . . . . 1:63 3.2.1 Konsumtionens utveckling 1:32 3.2.2 Konsumtionsförändringar. . 1:34 Bilaga 3 Tabellbilaga till avsnittet om 3.2.3 Sammanfattning . . . . . . 1:38 attityder . . . . . . . . . . . . . 1:69 3.3 Attityder till alkoholbruk. . . . . 1:40 3.3.1 Attitydskalor . . . . . . . 1:40 Bilaga 4 Samband mellan förändringar 3.3.2 Skalpåstâenden i RUS . . . 1:40 av vin- och spritkonsumtion under de 3.3.3 Analys av endimensionaliteten senaste 10 åren . . . . . . . . . . 1:83 i den använda Likertskalan. 1:41

3.3.4 Övriga attityd- och opinions-

1:41 Bilaga 5 Jämförelse mellan enkätrefrågor 3.3.5 Attityden bland män och spondenter med och utan fylleriförsekvinnor mätt med Likertska- else . . . . . . . . . . . . . . . 1:85 lan, olämplighetsindex och andra opinionsfrâgor. . . . 1:42 Bilaga 6 Enkätformulär . . . . . . . 1:87

SOU 1971: 77 1:3

l Inledning och resultaten sammanfattning av

1.1 Inledning alkoholkonsumtion? Hur mycket konsume-

ras? När sker konsumtionen och i vilka Enligt direktiven för alkoholpolitiska utsammanhang? Vilken typ av alkohol konredningen (APU) skall utredningen beakta sumeras? Hur skiljer sig vanorna mellan alla spörsmål som är av betydelse för alkoolika åldersgrupper, män och kvinnor, olika hol- och nykterhetspolitiken. Bland annat sociala klasser, mellan tätort och glesbygd omnämnes särskilt att en kartläggning borde och i olika regioner i landet? ske av olika samhällsgruppers alkoholvanor Alkoholkonsumtionens utveckling och inoch därvid speciellt ungdomarnas och kvindividuella förändring borde belysas ur fölnornas vanor. Vidare borde utlandsresornas jande aspekter. Vilka faktorer har betydelse betydelse för attitydförändringar och ändför ändringar av konsumtionsvanorna? Vilringar av konsumtionsvanorna undersökas. ken betydelse har föräldrahemmet för ut- Utredningen beslöt därför att genomföra vecklingen av konsumtionsvanorna? Vilken en empirisk undersökning på ett riksreprebetydelse har utlandsresor för ändringar i sentativt urval. Denna undersökning kallas konsumtionsvanorna? Hur förändras alkoi fortsättningen RUS (RiksUnderSökningen). holvanorna med åldern? Eftersom tonvikten lagts vid beskrivning Attityder till alkoholbruk och inställningav vissa alkoholbeteenden föll det naturligt en till samhällets alkoholpolitik borde få en att genomföra en undersökning av deskripingående belysning. Av intresse var även att tiv natur. studera attityder i olika befolkningsgrupper. Syftet med undersökningen var att be- Dessutom borde inställningen till vissa konlysa följande områden. kreta alkoholpolitiska åtgärder kartläggas.

- Alkoholkonsumtionsvanor Inom ramen för undersökningen föll även

- Alkoholkonsumtionens utveckling och in- en kartläggning av missbruket. Hur många

dividuella förändringar personer är storkonsumenter? I vilka grup-

- till alkoholbruk Hur ofta Attityder per är storkonsumtionen vanlig? - Missbruk och konsumtion av smuggel- förekommer berusningskonsumtion? För

sprit och hemgjorda alkoholdrycker hur många är alkoholkonsumtion ett pro-

blem? Hur vanlig är förtäring av alkohol

Alkoholkonsumtionsvanorna borde få en före bilkörning och konsumtion av smuggel-

detaljerad belysning. Undersökningen skulle sprit?

bl. a. belysa följande frågor för varje indi-

vid i undersökningsmaterialet. Hur ofta sker

SOU 1971: 77 1:5

1.2 Sammanfattning av resultaten gefär var fjärde kvinna är icke-konsument.

6 procent av männen har en stor konsum- Undersökningen genomfördes som sticktion (minst 10 liter alkohol 100 % per år provsundersökning och omfattade ett repreenligt deras egen uppskattning) mot 0 prosentativt urval av befolkningen i åldrarna cent av kvinnoma. Både männens och kvin- 15-70 år. På grundval av resultaten från en nornas alkoholkonsumtion är störst i åldern omfattande metodstudie, i vilken det bland 21-30 år och sjunker sedan med stigande annat gjordes en jämförelse mellan enkätålder. och intervjumetodens lämplighet vid insam- När man studerar den uppgivna konsumling av data om alkoholbruk, ansåg man tionen av olika alkoholsorter framgår att att enkätmetoden var den metod som i detta vinkonsumtion är ungefär lika vanlig bland fall var den mest lämpliga att använda. Såmän som bland kvinnor. Vinkonsumtionen ledes genomfördes undersökningen i form är speciellt vanlig bland ungdomar under 25 av postenkät. Fältarbetet utfördes under peår. Öl- och spritkonsumtionen är störst rioden oktober 1967-januari 1968. bland männen i åldrarna under 45 år. Undersökningen omfattade ca 3 200 per- Konsumtionsstorleken samvarierar även soner av vilka svar erhölls från 80 %. Bortmed socialgruppstillhörighet. Konsumtionen fallet uppgick sålunda till 20 %. För att få är större i socialgrupp I än i socialgrupperna uppgifter om den effekt bortfallet haft på II och III. Även årsinkomsten samvarierar materialets representativitet, genomfördes en med konsumtionen så att de som konsumeintervjuundersökning på ett slumpmässigt rar stora mängder oftast återfinns i högre urval ur bortfallet. Dessutom jämfördes uninkomstskikt. dersökningsmaterial och bortfall med avse- Konsumentandelen varierar mellan olika ende på registrerade fylleriförseelser. En delar av landet. Områden med stor andel grundlig analys av bortfallet har gjorts. Av konsumenter är Stockholmsområdet inkludenna analys framgår att bortfallet skilsive Uppland och Västmanland, Göteborgsjer sig från undersökningsmaterialet med och Malmöområdena. Områden med liten avseende på variabler som socialgrupp, ålder andel konsumenter är Jönköpings län samt (endast männen), attityder till alkoholkonsydligaste och nordligaste Norrland. Stora sumtion (endast männen), debutålder för variationer i konsumtionen förekommer starkspritkonsumtion (endast kvinnorna) även mellan olika ortstyper. storstäderna samt registrering för fylleriförseelse. Ett har den största andelen konsumenter samt flertal studerade variabler visar ingen skillen större andel storkonsumenter. Konsumnad mellan bortfall och undersökningsmationen är lägre i övriga städer och tätorter terial. och lägst på landsbygden. En beräkning av bortfallets betydelse för Materialet har vissa att gett möjligheter generaliseringar på grundval av undersökberäkna olika konsumentgruppers andelar ningsmaterialet ger vid handen att bortfalav hela konsumtionen. De 10 procent av let maximalt kan påverka procentsiffrorna männen som har högst konsumtion svarar ca 2 enheter och i de flesta fall i ännu mindför ca 40 procent av männens totala konre utsträckning. I de fall samband mellan som sumtion. De 50 procent av männen olika variabler studeras eller då materialet konsumerar mest svarar för 90 procent av uppdelas på undergrupper torde bortfallet den totala manliga konsumtionen. Beträfha mindre betydelse. fande den kvinnliga konsumtionen, så sva-

rar en ännu mindre grupp för 90 procent

En genomgående tendens i materialet är att av kvinnornas totala konsumtion.

männens alkoholkonsumtion är Dryckesmiljön har studerats genom att uppgivna större än kvinnornas. Männens konsumtion ställa frågor om hur dryckessituationen van-

är ungefär 4 gånger så stor som kvinnornas ligtvis gestaltar sig. Allmänt kan sägas att

konsumtion. Drygt var tionde man och un- dryckesmiljön för vin- och spritkonsum-

1:6 SOU 1971: 77

tionen visar stora likheter. Den vanligaste ej kan anses vara representativa för hela för både vin- och spritkonsumtion denna generation. Ett klart samband finns platsen är i hemmet, i det egna hemmet mellan egen konsumtion och föräldrarnas antingen vid besök av vänner eller vid besök hemma konsumtion. Ju större respondentens konhos vänner. De upp- sumtion är desto större är sannolikheten att unga har mer sällan i bostaden. Detta uppvägs respondentens föräldrar var alkoholkonsugivit konsumtion av att de oftare uppgivit konsumtion i för- meriter. Konsumtion Ett liknande samband existerar också meläldrahemmet. i den egna bostaden i socialgrupp I-II än i lan egen konsumtionsstorlek och om man är vanligare III. Restaurangkonsumtion är blivit bjuden på alkoholdrycker i hemmet socialgrupp bland under 45 år samt under uppväxtåren. Förhållandevis fler storvanligare personer I-II. konsumenter än övriga konsumenter har blibland personer som tillhör socialgrupp är samman- vit bjudna på alkohol i hemmet. Detta gäl- Då det gäller hur sällskapet satt vid vin- och spritkonsumtion har fler ler i större utsträckning för socialgrupperatt kon- na I-II än för socialgrupp III samt i större än fyra av fem individer uppgivit sumtionen vanligen sker tillsammans med utsträckning för de unga än för åldersgrupvänner. I åldrar över 25 år är det vanligare pen 26-45 och de äldre. Bland kvinnorna än bland yngre att man dricker sprit i säll- är det relativt sett vanligare att de unga bli- Personer i socialgrupp vit bjudna på alkohol i hemmet under uppskap med släktingar. I-II har oftare än personer i socialgrupp III växtåren. konsumtion tillsammans med nära Konsumtionsförändringama under de seuppgivit naste 10 åren har studerats genom att resläktingar. spondenterna fått besvara frågan om de tyc- Av enkätsvaren framgår att spritdebuten ker att den egna vin- eller spritkonsumtionen ökat eller minskat. I åldern 26 år och för de manliga konsumenterna i genomsnitt sker i IS-årsåldern, medan de kvinnliga äldre har kvinnorna i större utsträckning konsumenterna debuterar ett par år senare. uppgivit en ökning än en minskning av vin- En tendens finns att de unga i materialet konsumtionen. Skillnaden mellan de båda debuterat tidigare än de medelålders (26- grupperna är 8 procent. För männen är den- 45 år) som i sin tur har debuterat tidigare na skillnad 2 procent. De flesta har dock än de äldre. Det är tveksamt om man skall uppgivit att konsumtionen varit oförändtolka dessa data så att debuten numera sker rad. Om man något oegentligt kallar skillän förr, eftersom de erhållna naden mellan andelen som ökat sin kontidigare uppbl. a. kan ha påverkats av min- sumtion och andelen som minskat sin kongifterna nesfel hos de äldre. Glömskefaktorn kan sumtion för relativ ökning respektive reladock ej förklara att den nu uppgivna års- tiv minskning, kan konstateras en kraftigare konsumtionen är större för dem som debu- relativ ökning i de lägre åldrarna, i socialterat tidigare än för de som har en senare grupp I samt i grupper med hög nuvarande debut. Åldern vid första tillfälle då man konsumtion. Samma tendenser erhålls för känt sig påverkad av alkohol tenderar att in- spritkonsumtionen. Här är dock skillnaden mellan män och kvinnor större. För kvinfalla något senare än spritdebuten. Det finns en större andel spritkonsumen- norna gäller att den relativa ökningen är ter i materialet än vad det uppges ha funnits 2 procent. För männen är skillnaden mellan bland respondenternas föräldrar under de- dem som minskat sin konsumtion och dem ras uppväxttid. Speciellt stor är skillnaden som ökat sin konsumtion 16 procent dvs. en mellan olika generationer bland kvinnorna. relativ minskning med 16 procent. I den äldre generationen kvinnor var 20 pro- De som ökat sin vinkonsumtion har som cent konsumenter mot 70 procent i den yng- skäl till detta i stor utsträckning uppgivit re. Siffrorna är dock ej helt jämförbara ef- priset samt påverkan av vänner. Även de tersom uppgifter om föräldragenerationen som minskat sin konsumtion har ofta upp-

SOU 1971: 77 1:7

givit priset som orsak. Påverkan från goda teoretisk tenderar att ha en mer utbildning vänner har spelat roll för att öka spritkon- tillåtande Detta attityd. gäller för både män sumtionen. I den lägsta åldersgruppen har och kvinnor. åldern angivits som orsak till ökad sprit- Bland konsumenterna ett samföreligger konsumtion av var tredje till var fjärde band mellan årskonsumtionens storlek och person. attityd till alkohol så att de med större kon- En speciell analys har utförts för att stu- sumtion har en mer tillåtande attityd. dera om en kompensation ägt rum mellan Då man delar upp materialet efter faderns vin- och spritkonsumtionen så att ökad vin- alkoholkonsumtion - om fadern var konsukonsumtion av en minskad kompenseras ment eller ej - erhålls fler personer med en spritkonsumtion. Av resultaten att tillåtande framgår attityd i den grupp vars fäder var de två alkoholsorterna samvarierar, så att konsumenter. Detta för både män gäller t. ex. en ökning av vinkonsumtionen sam- och kvinnor. manhänger med en ökad spritkonsumtion. Det förhållandet att man blivit bjuden I de få fall en kompensation ägt rum ten- på alkoholdrycker i hemmet under ungderar vinökningen att ske på bekostnad av domsåren visar samband med attityden till en minskad spritkonsumtion. Det omvända alkohol. De som blivit i hemmet är bjudna förhållandet är mycket sällsynt. mer tillåtande än de som ej blivit bjudna Attitydskalan består av 14 påståenden och i hemmet. Av dem som bjudits på alkohol är en summationsskala av Likerttyp. En har de en mer tillåtande som bjuattityd analys av de påståenden som ingår i skalan dits före 16 års ålder. Detta samband gäller visar att dessa sinsemellan är relaterade till för både män och kvinnor. varandra på ett sådant sätt att det finns skäl Nästan samtliga av de redovisade variabatt anta att skalan är relativt endimensio- lerna uppvisar således samband med attinell och således enbart mäter en sak - atti- tydskalan. tyden till alkoholbruk och samhällets alko- Slutligen har några attitydfrågor redoviholpolitiska åtgärder. sats som gäller inställningen till prissättningkan konstateras - Sammanfattningsvis att en på alkoholdrycker för hög, lagom, attitydskalan visar samband med ålder och för låg - samt huruvida man anser att alkön så att äldre män har en mindre tillåtande koholdrycker bör få försäljas i livsmedelsattityd till alkoholbruk än grupperna unga butiker. Dessa frågor har ställts beträffande och »medelåldersm För kvinnorna vin och starksprit. gäller starköl, För dessa frågor att de äldre är mest avvisande, mellanåld- gäller att kvinnorna var mer än negativa rarna därnäst och de unga minst awisande. männen till i livsmedelsbutiker försäljning Männen tenderar att vara mer tillåtande än och mindre negativa till prissättningen. Yngkvinnorna. re var mer negativa till och prissättningen Ogifta är mindre avvisande till alkohol- mer positiva till försäljningen i livsmedelskonsumtion än gifta. Detta är dock i viss butiker. Storkonsumenterna ansåg i större mån åldersbetingat. utsträckning än de med låg konsumtion att Födelseorten har ett samband med atti- priserna var för borde höga och att man tyden till alkohol. Skillnader föreligger mel- tillåta mer allmän försäljning av alkohollan olika län. De som är bosatta i län med drycker. få alkoholkonsumenter tenderar att ha en Beträffande försäljning av alkoholdrycker mer avvisande attityd till alkohol än de i livsmedelsbutiker gäller att man genomgåsom är bosatta i län med hög andel alkohol- ende var mer positiv till starkölsförsäljning konsumenter. än till vinförsäljning samt mer positiv till Skillnader i attityder föreligger mellan vin- än till spritförsäljning. personer med olika utbildning. Attitydska- En detaljredovisning av svaren på attilan uppvisar ett relativt lineärt samband tydfrågorna har gjorts i bilaga 3. med utbildning så att personer med högre

1:8 SOU 1971: 77

Olika aspekter av storkonsumtion har be- alkoholpåverkad. Alkohol vid bilkörning handlats. Eftersom männen är konsumenter har uppgivits i större utsträckning av mäni större utsträckning än kvinnorna, och nen, och bland männen framför allt av ungäven har en genomsnittligt större konsum- domar och av personer med stor konsumtion, ställer det sig naturligt att männen tion. En större andel personer i socialgrupp även har fler tillfällen med storkonsumtion. I-II än i socialgrupp III har sagt sig ha an- Med storkonsumtionstillfällen avses tillfäl- vänt alkohol i samband med bilkörning. len med en konsumtion av minst 1/2 flaska Då det gäller konsumtion av smuggelstarksprit eller 1/1 flaska vin. Storkonsum- sprit har 10 procent av männen och 3 protionstillfällen är vanligare bland unga än cent av kvinnorna uppgivit att de haft en bland personer i åldern 25-45 år och rela- sådan konsumtion under året. Smuggelkontivt ovanliga bland äldre. Av de unga män- sumtionen är vanligare bland ungdomar och nen har över hälften angett att de haft stor- bland personer med stor alkoholkonsumtion. konsumtionstillfällen under senaste året mot Beträffande hembränd sprit eller hemgjort ca 1/4 av de äldre männen. vin tycks dessa alkoholdrycker ej ha någon

Storkonsumtionens åldersvariationer stäm- större omfattning. Endast ett par procent

mer också med den officiella fylleristatisti- av undersökningsmaterialet har druckit ken där man finner samma skillnader mel- hembränd sprit medan var sjätte person lan män och kvinnor. De unga männen har druckit hemgjort vin under året. relativt sett fler fylleriförseelser än de äldre. Validiteten (giltigheten) hos materialet har Samma tendenser som gäller för storkon- studerats genom att dels jämföra enkätressumtionstillfällen gäller även då man stude- pondenter med och utan fylleriförseelser rar påverkan, baksmälla och förekomst av med avseende på svar på vissa frågor om återställare dagen efter. deras alkoholkonsumtion, dels jämföra verk- Studerar man yttre påtagliga effekter av liga fylleriförseelser med uppgivna fyllerialkoholkonsumtionen, uppger 4-5 procent förseelser. av männen att de haft problem på grund Tanken bakom den första jämförelsen är av alkoholkonsumtionen. Motsvarande siff- att de som manifesterat en extrem alkoholra för kvinnorna är lägre än l procent. Det konsumtion genom att ha begått fylleriförvanligaste alternativet man angivit är fylleri- seelser även bör uppge högre konsumtion, förseelser, vilka är vanligare bland de unga fler berusningstillfállen, mer positiva attimännen. Mindre än 1 procent av männen tyder till alkohol etc. Resultaten visar att uppger att de fått läkarvård på grund av skillnader i denna riktning finns för åtta av alkoholproblem. nio studerade variabler. Beträffande fylleri- Sammanfattningsvis kan konstateras att förseelser är överensstämmelsen tämligen den grupp, som kan klassificeras som al- god mellan respondenternas egna uppgifter koholmissbrukare på grund av ovannämn- och uppgifter hämtade ur register. da kriterier, torde omfatta ca 2-3 procent av männen i materialet. Andelen personer med vissa alkoholproblem torde dock vara större. Dessa slutsatser grundas främst på uppgifter om bruk av återställare och uppgivna problem på grund av alkoholbruk. Missbrukama bland kvinnorna är betydligt färre än bland männen. Slutligen har konsumtion i samband med bilkörning och konsumtion av smuggelsprit studerats. Ungefär var åttonde bilförare har kört bil trots att han eller hon ansett sig ha varit

SOU 1971: 77 1:9

i.

2 och

Undersökningens uppläggning genomförande

Under denna rubrik skall den använda me- detta huvudsakligen extrema konsumtionstodiken presenteras. Eftersom undersök- beteenden (beteenden av mer känslig natur ningsmetodiken valts på grundval av resul- såsom frekvens storkonsumtion, återställare tatet från en tidigare metodstudie skall den- etc). Sålunda visade det sig att större anna kortfattat refereras. Vidare presenteras delar i enkäten än i intervjun uppgav dessa det formulär som användes i undersökning- slag av alkoholbeteenden. en. En bedömning av resultatens validitet gav Beträffande undersökningens genomföran- vid handen att endast små kvalitetsskillnade redovisas bl. a. utsändningsplan, svars- der föreligger mellan de båda metoderna. frekvenser och bortfall. Bortfallet har ut- Bortfallet i intervjuundersökningen var lägförligt analyserats för att ge underlag för re än bortfallet vid enkäten. Emellertid kunen bedömning av resultatens tillförlitlighet. de man för båda metoderna konstatera att Avslutningsvis diskuteras representativiteten det förelåg en viss selektivitet i bortfallet. hos undersökningen samt möjligheterna att Man kunde inte påvisa för någon av megeneralisera utifrån resultaten. toderna att bortfallet skulle innehålla en större andel storkonsumenter mätt med registrering för fylleriförseelse. 2.1 Erfarenheter från metodstudien Om man jämför fältarbetskostnaderna för har varit be- de två metoderna finner man att intervju- Undersökningens uppläggning metoden ställer sig ca 5 gånger dyrare än roende av en tidigare metodstudiel där en och in- enkätmetoden. Intervjukostnaden stiger i jämförelse gjordes mellan enkätvid insamling av alkoholkon- takt med populationens geografiska utbredtervjumetodik sumtionsdata. Metodstudien genomfördes i ning. Kostnaden för en postenkät är i detta fall konstant. l början av år 1967. Den omfattade 1012 2 i åldrarna 15-70 år varav hälften På grundval av nämnda resultat beslöts i personer fick besvara att genomföra riksundersökningen i form av ett frågeformulär och hälften intervjuades. Resultatet av undersökningen postenkät. att man för flertalet av de I metodstudien behandlades även andra gav vid handen studerade variablerna problem av metodologisk karaktär. Underej kunde påvisa några skillnader mellan metoderna. sökningen användes exempelvis för att ut- Undersökningpröva en skala för mätning av attityden till en omfattade frågeställningar som är vanav alko- 1 Stencil liga i en deskriptiv undersökning Alkoholvaneundersökning, 1967, holkonsumtionen. I de fall man kunde kon- eller En jämförelse mellan enkät- och intervjumetodik vid insamling av data om alkoholbruk; statera skillnader mellan metoderna gällde Björkman, N-M. Stockholm 1969.

1:10 SOU 1971: 77

alkohol och samhällets alkoholpolitik (se av- ställts för att belysa i vilka sammanhang snittet om attityder samt med vilka personer det vanligtvis fö- 3.3). även av olika meto- rekommer att man dricker de olika sorterna. En prövning gjordes der att konstruera enkätfrågor. Främst stu- Alkoholkonsumtionens utveckling belyses derades möjligheterna att använda komplexa genom frågor om föräldrarnas konsumtionsvanor, om man blev bjuden på alkohol i frågor av typen: under senaste året hemmet under och ålder när Då Ni drack starksprit uppväxttiden skedde detta man gjort sin alkoholdebut. Dessutom-har respondenterna tillfrågats om de förändrat De ñesta Någon Ingen sin konsumtion under de senaste 10 åren så gånger- el. några gång nu än tidiatt de dricker mer eller mindre na gånger gare. Ensam Attityder till alkoholbruk har bl. a. stude- D D Med make, för- rats med hjälp av en speciellt konstruerad äldrar eller barn D attitydskala som omfattar 14 påståenden om Med övriga D alkoholkonsumtion och alkoholpolitiska åtsläktingar

EIDEJDDE]

Med arbets- Dessutom fått ta gärder. har respondenterna

DEIDEJE]

kamrater D ställning till ett antal frågor om direkta al- Med vänner och bekanta D koholpolitiska åtgärder såsom försäljnings- Med någon annan D form och prissättning. Frågor av denna tvådimensionella typ vi- Alkoholmissbruk har studerats genom att sade sig mindre lämpade att använda i ett fråga om frekvensen storkonsumtionstillfälenkätformulär. Det blev ett stort internt len, alkoholvanor enligt egen bedömning, påbortfall på dessa frågor. verkningsfrekvens, baksmällefrekvens, åter- Komplexa frågor har därför i möjligaste ställare. Dessutom har frågor ställts om mån undvikits vid konstruktion av enkät- man fått problem av något slag på grund av formuläret i riksundersökningen. alkoholkonsumtion. Frågor har även ställts om alkoholkonsumtion i samband med bilkörning och om konsumtion av smuggel- 2.2 F rågeformuläret sprit. Undersökningens syfte var huvudsakligen Fonnuläret i sin helhet av bilaframgår deskriptivt och följande aspekter på konga 6. sumtionen har i huvudsak belysts.

- Alkoholkonsumtionsvanor 2.3 Undersökningens genomförande - Alkoholkonsumtionens utveckling och in- Riksundersökningen genomfördes på ett dividuella förändring - slumpmässigt urval av befolkningen i åld- Attityder till alkoholbruk och inställning rarna 15-70 år. Valet av åldersgrupper är till samhällets alkoholpolitiska åtgärder beroende av det förhållandet att barn under -- Alkoholmissbruk, trafikonykterhet och konsumtion 15 år, åtminstone vid denna undersöknings av smuggelsprit genomförande, och åldringar svarar för en Konsumtionsvanorna har studerats genom ringa del av den totala alkoholkonsumtioatt tillfråga respondenterna hur deras ge- nen. Urvalet drogs ur SCBs basurval och nomsnittliga konsumtion varit under »se- omfattade ca 3 200 personer. naste året». De alkoholsorter som beaktats Undersökningen som genomfördes som i undersökningen är öl (ej lättöl), lättvin, postenkät påbörjades den 10 oktober 1967 starkvin, starksprit. För varje alkoholsort och fältarbetet avslutades i början av januhar formuläret innehållit ari månad 1968. Enkäten genomfördes enfrågor om dryckesfrekvensen och den genomsnittligt konsume- ligt följande utsändningsmodell: rade kvantiteten. Utöver detta har frågor dag 0 första utsändningen; introduktions-

SOU 1971: 77 1:11

2-7121 77

1:a.2:a 3:e 4:eutsändningen 95 I I I I I I l I - I l _ I I I 50- j I l l l _ I | I - l I l

T I I I I I I l I I I I 0 10 20 30 40 50 60 70 dagar

Figur I . Svarsfrekvens i procent av totala antalet som besvarat enkäten.

brev + formulär detta förfaringssätt erhölls kompletteringar dag 3 andra utsändningen; påminnelse- av bristfälligt formulär i 938 fall, ifyllda brev till samtliga vilket medförde en väsentlig minskning av dag 13 tredje utsändningen; påminnelse- det interna bortfallet. brev till de som ej svarat dag 28 fjärde utsändningen; påminnelse- 2.4 Analys av bortfallet brev + formulär. Denna modell har erfarenhetsmässigt vi- Eftersom undersökningen genomfördes i ensat sig ge ett gott resultat, och har prövats kätform fanns det anledning att förmoda att vid tidigare undersökningar vid sociologiska bortfallet skulle bli tämligen stort. När man sektionen, Statens institut för folkhälsan. genomför en postenkät är man ju helt be- Den effekt de olika påminnelserna hade roende av respondenternas goda vilja att och den takt i vilken enkätsvaren inkom samarbeta med undersökningsledningen och kan utläsas av figur 1. man har då inte heller någon intervjuare till Av figur 1 framgår att de flesta, (95 hands som kan övertala respondenten att procent av respondenterna) svarade inom ställa sig till förfogande. en dryg månad räknat från 1:a utsändning- I allmänhet tenderar bortfall att uppträda en. Effekten av påminnelserna kan registre- selektivt så att de som ej svarar tenderar att ras efter 4-5 dagar. skilja sig i väsentliga avseenden från dem För att minska det interna bortfallet som svarar. Detta gäller speciellt då man skickades ett nytt formulär till de respon- berör förhållanden som kan uppfattas som denter som lämnat någon fråga obesvarad. »känsliga» för respondenten. Vissa alkohol- Dessa ombads att komplettera sitt svar på beteenden kan utgöra bra exempel på sådaden eller de resterande frågorna. Genom na »känsliga förhållanden.

1:12 SOU 1971: 77

a. Jämförelse mellan enkätrespøndenter Totalt urval 3 194 personer och totala bortfallet

Övrigt Vid denna jämförelse är man begränsad till Enkätrespondenter 2 534 bortfall personer, dvs. ca 80 procent 577 per- att studera de få variabler man i bortfallssoner gruppen har uppgifter om. Eftersom urvalet _nå_ är draget från mantalslängderna kan man

Bortfallsintervju 83 personerJ Totalt bort-

erhålla uppgifter om ålder, kön och civilfall 660 personer, dvs. stånd. I dessa längder finns också yrkesuppca 20 procent som ger underlag för en indelning av gifter Figur 2. Översikt av urval och bortfallsgrupper. personerna i socialgrupper. Erfarenhetsmässigt kan man konstatera att om bortfallet För uppvisar skillnader i fördelningen på dessa att få underlag för en bedömning av bortfallets och hur detta in- bakgrundsvariabler jämfört med undersökselektivitet, verkar har en ningsmaterialet, så föreligger även med stor på undersökningsresultaten, omfattande De- sannolikhet skillnader vad beträffar underbortfallsanalys genomförts. taljresultaten av analysen presenteras i bila- sökningsvariablema.

ga 2. Här nedan skall en sammanfattning b. Jämförelse mellan enkät- och intervjuav bortfallsanalysen redovisas. omfattade 3194 respondenter Undersökningen personer. Av dessa erhölls svar från ca 80 pro- Denna att stujämförelse ger möjligheter cent. Bortfallet uppgick således till ca 20 prodera skillnader även med avseende på uncent. För att erhålla uppgifter om bortfallet dersökningsvariablerna. gjordes ett slumpmässigt urval av 98 personer ur bortfallet och av dessa intervjuades c. Kontroll av andelen registrerade för sammanlagt 83 personer. fylleri i enkät- respektive bortfalls-

Figur 2 visar de olika svars- och bort- materialet

fallskategorier som bortfallsanalysen be- Genom denna jämförelse får vi möjlighet handlar. att konstatera om bortfallet innehåller fler Det finns flera tänkbara orsaker till att personer med manifesterat alkoholmissbruk. personerna i bortfallet skulle skilja sig från de personer som besvarat enkäten. Ett skäl Sammanfattning av bartfallsanalysen till skillnader är att sådana personer som uppvisar »avvikande» konsumtionsbeteen- av resultaten En sammanfattning presenteden skulle vara mindre benägna att besvara ras i tabellerna 1-4. Jämförelserna har geenkäten än de som uppvisar »normab-be- nomförts Geseparat för män och kvinnor. teenden. Sålunda kan man förvänta sig att har använts för att nomgående XZ-analys personer med hög konsumtion skulle vara statistiskt testa om de olika grupperna skilmindre benägna att besvara enkäten än per- beträffande de underjer sig sinsemellan soner med nonnal konsumtion. En annan sökta variablema. Om en statistisk skillnad grupp som också kunde förväntas ha be- erhållits de signifikanta anges p-värdena* svarat enkäten i liten utsträckning är icke- i tabellen. konsumenterna som bör ha liten motivation Tabell 1 visar att för männen föreligger att besvara frågor om storleken och struk- skillnader mellan och respondentgruppen turen av sin alkoholkonsumtion. Man kan för variablerna ålder och bortfallsgruppen också förvänta sig att bortfallet skall skil- Skillnaden innebär att männen socialgrupp. ja sig från undersökningsmaterialet då det i bortfallet tenderar att vara äldre och tillgäller variabler som ålder, civilstånd etc. höra lägre socialgrupper än de män som be- Den bortfallsanalys som har gjorts grun- 1 P-värden avser sannolikheten för att den dar sig på följande tre jämförelser. funna avvikelsen beror på slumpen.

SOU 1971: 77 1:13

Tabell 1. Jämförelse mellan enkätrespondenter Tabell 3. Registrerade i bortfall och enkäitoch totala bortfallet. Signilikanta p-värden. materialet. Prooentuell fördelning. Studerade variabler Män Kvinnor Män Kvinnor - Bort- Bort-

Registrerade 4,5 12,3 0,3 1,3 Ej registrerade 95,5 87,7 99,7 98,7

svarat enkäten. En motsvarande skillnad för Summa 100 100 100 100

kvinnorna har endast kunnat påvisas för P-värde - 0,001 socialgruppsvariabeln där bortfallet tende-

rar att tillhöra en lägre socialgrupp. För att studera endast för ett av attitydmåtten; olämpligom de bortfallsintervjua-

hetsindex. de skiljer sig från bortfallet i övrigt har

Genom kontrollstyrelsens försorg har uppdessa två grupper jämförts med avseende gifter erhållits huruvida de personer som på de i tabell 1 studerade variablerna. Nåhar ingår i materialet registrerats för nyktergon skillnad mellan dessa två material hetsanmärkning under de senaste fem åren. dock ej kunnat påvisas.

skillnader kan konstateras mellan Andelen registrerade bland enkätrespondenp Vissa terna och bortfallet framgår av tabell 3. enkät- och intervjurespondenterna. De män För männen gäller att registrering är mer ur bortfallet som intervjuats skiljer sig i frå- 4 och från en- vanlig i bortfallet än bland enkätrespon-

ga om konsumtion attityder i

dentema. 12,3 procent av männen i bort- l

kätrespondentema. De uppger högre konfallet s sumtion finns registrerade för alkoholmissbruk och genomsnittligt en mer positiv till alkoholkonsumtion. i någon form medan motsvarande procentattityd De intervjudem som be- siffra bland de manliga enkätrespondenterade kvinnorna skiljer sig ifrån na är 4,5. Andelen registrerade är väsentsvarat enkäten i två avseenden. De har geligt mindre bland kvinnorna än bland männomsnittligt gjort sin alkoholdebut något tinen. digare och uppger även mer positiva atti- Om de registrerade bland männen i entyder till alkohol. Det senare gäller dock kät och bortfall summeras och ställs i rela-

tion till antalet män som borde ha svarat,

utgör de registrerade 6,2 procent av samt-

Tabell 2. Jämförelse mellan enkät- och in- liga män i materialet.

tervjurespondenter. signifikanta p-värden.

Tabell 4. Antal fylleriregistrerade män i studerade variabler* Män Kvinnor enkät- och bortfallsmaterialet. Procentuell

fördelning. Uppväxtort

Boendeort ll Il

Andel bjudna på alko- män Registreringsfrekvens Registrerade hol i hemmet under uppväxttiden - Enkät Bortfall _- Debutålder, starksprit - Debutålder, påverkan

lllllål

1 De använda måtten och skalorna definieras P-värde 0,01 närmare i kap. 3.

1:14 SOU 1971: 77

Bortfallets selektivitet med avseende på Tabell 6. Statistiskt signifikanta procentuella

av manifesterat- missbruk framgår differenser vid jämförelser mellan subgrupgraden avser antalet per med varierande storlek. av tabell 4. Missbruksgraden

registreringar. Man kan anta att många re- Gruppens Skillnaden skall överstiga* gistreringar är en indikator på högre grad storlek

av alkoholmissbruk. Vid procent- Vid procenttal omkring tal omkring Tabellen visar att registrerade män med 5 eller 95 50 fler förseelser är överrepresenterade i bort-

stickprovsundersökning. Detta innebär att

hela Sveriges befolkning. Resultaten kan avvika mer eller mindre från det resultat som l Vid 5 % signiñkansnivå. skulle ha erhållits om man i stället gjort en totalundersökning; något som ej i detta fall ningsresultaten. är praktiskt möjligt. Genom att använda ett I tabellerna har i flertalet fall inga staurvalsförfarande kan man be- tistiska mått redovisats. För att underlätta slumpmässigt räkna, med känd grad av säkerhet, inom en bedömning, huruvida redovisade skillvilka gränser populationsvärdena ligger. nader är statistiskt signifikanta eller ej, pre- I tabell 5 presenteras de gränser inom senteras i tabell 6 storleken av signifikanta vilka med 95-procentig skillnader vid olika procentvärden och olika populationsvärdena sannolikhet befinner sig. gruppstorlekar. Tabell 5 kan belysas av ett exempel. Av Siffran i översta vänstra kolumnen är männen är 12,4 procent icke-konsumenter. 7 %. Denna siffra innebär, att då två grup- Om man nu studerar kolumnen 10/90 per jämförs och gruppstorleken i båda grupsamt procentsiffran i (12 % ligger ju närmast 10 %) och följer perna är 100 personer denna till raden för män, erhålls intervallet den första gruppen är 5 % (eller 95 %), i 2 %. Detta innebär att vi med 95-pro- måste procentsiffran i den andra gruppen centig sannolikhet kan konstatera att, om avvika 7 procentenheter från den första, man ställde samma fråga till samtliga män för att man skall kunna säga att skillnaden i befolkningen i åldrarna 15-70 år skulle är statistiskt signifikant på 5 % nivån. Den andelen som klassificerades som icke-konsu- signifikanta skillnaden ökar sedan med stimenter ligga mellan 10 och 14 procent. På.- gande procentvärden och är störst vid 50 % . statistiska resonemang Vid procenttal över 50 % minskar skillpekas bör att detta gäller under förutsättning, att bortfallet ej naderna. Osäkerheten i jämförelsen är sålehar en snedvridande effekt på. undersök- des störst då de jämförda procenttalen i ge-

Tabell 5. Approximativa konñdensintervall med 95 procent konñdensgrad för enskilda procenttal.

Procenttal

05/95 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50

Totalmaterialet :kl % ;[31 % 5:2 % ;t2 % 3:2 % ;J52 % :l:1% 322% 322% 553% :t3% i3%

Man

Kvinnor :kl % 5:2 % 3:2 % :l:3 % 5:3 % 13 %

SOU 1971: 77

nomsnitt är 50 %. De siffror som presen- ser. En grundlig analys av bortfallet har teras gäller för grupper av lika storlek. Om gjorts. Av bortfallsanalysen framgår att borttvå grupper av olika storlek jämförs, re- fallet skiljer sig från undersökningsmatekommenderas att studera tabellen med av- rialet med avseende på variabler som soseende på den minsta gruppens storlek. I cialgrupp, ålder (endast för männen), attidetta fall är de signifikanta skillnaderna tyder till alkoholkonsumtion (endast för mindre än de som presenteras i tabellen. männen), debutâlder för starkspritkonsum- Som påpekats tidigare kan bortfallet ha tion (endast för kvinnorna) samt registreen snedvridande effekt och således påverka ring för fylleriförseelse. Ett flertal studeresultatens generaliserbarhet. Som framgår rade variabler visar ingen skillnad mellan av tabell 3, där andelen registrerade för fyl- bortfall och undersökningsmaterial. leriförseelse i enkätmaterialet jämförs med En beräkning av bortfallets betydelse för motsvarande andel i bortfallet, får bort- generaliseringar på grundval av undersökfallet i detta extrema fall den betydelsen ningsmaterialet ger vid handen att bortfalatt enkätsiffran avviker 2 % från det fak- let maximalt kan påverka procentsiffrorna, tiska värdet. I de flesta fall torde dock bort- räknade på totalmaterialet, ca 2 enheter och fallets selektivitet ha mindre betydelse och i de flesta fall i ännu mindre utsträckning. orsaka felkällor av storleksordningen 1% I de fall samband mellan olika variabler eller mindre. studeras eller då materialet uppdelas på un- I de fall samband mellan olika variabler dergrupper torde bortfallet ha mindre bestuderas och då materialet indelas på un- tydelse. dergrupper, där den primära avsikten ej är att uppskatta siffror för befolkningen i dess helhet, torde dock bortfallets selektivitet endast ha ringa betydelse.

2.6 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som stickprovsundersökning och omfattade ett representativt urval ur befolkningen i åldrarna 15-70 år. På grundval av resultaten från en omfattande metodstudie, i vilken det gjordes en jämförelse mellan enkät- och intervjumetodens lämplighet vid insamling av data om alkoholbruk, ansåg man att enkätmetoden var den metod som i detta fall var den mest lämpliga att använda. Således genomfördes undersökningen i form av postenkät. Fältarbetet utfördes under perioden oktober l967-januari 1968. Undersökningen omfattade ca 3 200 personer av vilka svar erhölls från 80 %. Bortfallet uppgick sålunda till 20 %. För att få uppgifter om den effekt bortfallet haft på materialets representativitet genomfördes en intervjuundersökning på ett slumpmässigt urval ur bortfallet. Dessutom jämfördes undersökningsmaterial och bortfall med avseende på registrerade fylleriförseel-

1:16 SOU 197l: 77

3 Resultat av

undersökningen

Redovisningen av resultaten har dispone- vin- som spritkonsumtionen och dessutom rats så att först presenteras data beträffan- har sällskapets sammansättning vid konsumde alkoholkonsumtionsvanorna, därefter be- tionen av dessa olika sorter studerats. Även lyses alkoholkonsumtionens utveckling och tillfällen med mer konsumtion än vanligt individuella förändring och i ett tredje av- har belysts utifrån dessa aspekter. snitt redovisas attityderna till alkohol och inställningen till samhällets alkoholpolitik. Se- 3.1.1 Konsumtionens storlek dan följer vissa resultat som rör missbrukskriterier, trafikonykterhet och konsumtion För att beskriva Konsumtionens storlek har av smuggelsprit. Avslutningsvis diskuteras ett sammanfattande mått på den indiviresultatens validitet. Varje avsnitt börjar duella årskonsumtionen konstruerats. Detta med en allmän av de variabler har kallats konsumtionsindex. Detta mått presentation som använts för att studera beteendet i får ej ses som ett mått på den verkliga årsfråga. Genomgående görs en uppdelning av konsumtionen eftersom det enbart grundar materialet på män och kvinnor. Efter den sig på respondenternas subjektiva uppskattallmänna presentationen penetreras dessa ning av den genomsnittliga konsumtionen. data ytterligare genom att materialet upp- (Om man skall uppskatta årskonsumtionen delas på relevanta bakgrundsvariabler. på grundval av undersökningsmaterialet, finner man att denna endast uppgår till ca 50 % av den försålda kvantiteten under 3.1 Alkoholkonsumtiønsvanor året.) Konsumtionsvanorna beskrivs huvudsakli- Konsumtionsindex har konstruerats utigen med hjälp av Konsumtionsindex som från uppgifter om den gerespondentemas utgör ett sammanfattande mått på konsum- nomsnittligt konsumerade kvantiteten per tionen under en tidsperiod av ett år. Övriga dryckestillfälle för öl, lättvin, starkvin och variabler som studeras är mediankonsum- sprit. Dessa kvantiteter har omräknats till tionen av olika sorter samt konsumtion av alkohol 100 % och har sedan multipliceolika starkspritsorter. rats med respektive dryckesfrekvenser. De Till konsumtionsvanoma har även räk- på detta sätt erhållna produkterna för renats vissa omständigheter, under vilka kon- spektive alkoholsort har sedan summerats. sumtionen ägt rum, speciellt miljön vid Konsumtionsindex har indelats i följande dryckestillfället. Dryckesmiljön har belysts sex kategorier, som använts vid resultatur flera aspekter. Den plats där konsumtio- redovisningen. nen vanligtvis ägt rum har studerats för såväl

SOU 1971: 77 1:17

Tabell 7. Respondenterna efter kön och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Kön Antal Konsumtionsindex

0 1 2 3 4 5 Summa

Män 1 287 12,4 18,2 26,0 23,3 14,1 6,0 100 Kvinnor 1 246 27,6 37,7 22,2 10,0 2,2 0,2 100

Kategori bland männen än bland kvinnorna; 88 % mot 72 %. Man kan även konstatera en 0-ingen konsumtion under året; icke- _ _ o konsumenter klar skillnad 1 konsumtionsstorleken, sa att 1-konsumtion under alkohol männen âemmsnittlig* “PPM en Större 0,40 liter 100 % /år konsumtion. I kategorierna 4-5 ligger t. ex. 2 - konsumtion mellan 20 % av männen men endast 2 % av kvm 0,40 och 1,99 lilol. alkohol norna. Eftersom så få kvinnor ingår i den lol) %/ål. 3 - konsumtion mellan högsta kmlsumelltgmppen (5) har denna 2,00 och 4,99 liter alkohol lol) % /âr grupp i den fortsatta redovisningen för kvin- 4 - konsumtion mellan n°ma sammanslagits med kategmi 4 5,00 och 9,99 liter alkohol lol) % /år Konsumtionens storlek har studerats ur

5 -konsumtion överstigande 10,00 liter följande aspekter alkohol 100 %/år Konsumtion i olika åldersgrupper Konsumtion i grupper med olika boendei Av tabell 7 (se även figur 3 s. 1: 19 fram- ort går att det finns fler alkoholkonsumenter Konsumtion i olika socialgrupper

Tabell 8. Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell fördelning?

Konsumtionsindex

- 4,0 MÄN KVINNOR.

1,0

Wmgwøø

\ %% %%% 41 - 46- 51- 56- 61- 66- 20 25 30 35 4 45 50 55 G0 65 70 Ålder Figur 3. Medelkonsumtion i olika âlderskategorier.

Konsumtionens samband med inkomst så att den är högst i åldersgruppen 21-25 Konsumtion i olika regioner av landet år. Därefter fortsätter andelen konsumenter Olika konsumentgruppers andelar av den att vara hög till och med åldersgruppen totala konsumtionen. 41-45 år. Sedan avtar den med stigande ålder. Andelen med hög konsumtion (kate- Hur konsumtionen varierar med olika ål- gorierna 4 och 5) är störst i åldrarna 21dersgrupper kan utläsas ur tabell 8. 45 år. Av tabell 8 framgår att konsumtionen En uppskattning av medelkonsumtionen varierar kraftigt mellan olika åldersgrupper. i olika åldersgrupper, grundad på tabell 8, Andelen konsumenter är för både män och redovisas i figur 3. Här bör emellertid påkvinnor låg i den yngsta åldersgruppen. Se- pekas att beräkningarna är gjorda endast dan sker emellertid en kraftig omsvängning på ett fåtal observationer, och att en tolk-

SOU 1971: 77 1:19

Tabell 9. Mediankonsumtionen i liter av olika alkoholdrycker för män och kvinnor i olika åldersklasser.

ning av resultatet bör göras med försiktig- ligt med avseende på konsumtionen, har het. följande indelning gjorts. Figur 3 visar att man har en relativt hög åldersgrupp 16-25 konsumtion i åldersgruppen 21-45 år för åldersgrupp 26-45 både män och kvinnor. Därefter sjunker åldersgrupp 46-70 medelkonsumtionen. Så långt stämmer stapeldiagrammet med resultaten beträffande Den minst homogena gruppen är gruppen andelen konsumenter i olika åldrar. För 16-25 år, där man har en liten konsumtion männen erhålls dock en ökad medelkonsum- bland de yngsta och en relativt stor kontion i åldrarna över 61 år. En dylik ökning sumtion bland de äldsta. kan ej spåras hos kvinnorna. Resultaten för Om man studerar konsumtionen av olika männen i åldrarna 61-65 år och 66-70 år alkoholsorter, framträder även här stora grundas dock på ca 70 observationer i var- skillnader mellan de olika åldersgruppema. dera kategorin, varför de erhållna resulta- Av tabell 9 framgår att konsumtionen ten får tolkas med försiktighet. är högre bland männen än bland kvinnorna I den fortsatta redovisningen har ålders- utom då det gäller lättvinskonsumtion, där gruppernas antal minskats till tre. För att kvinnorna i åldrarna under 45 år har större skall bli så homogena som möj- mediankonsumtion än männen. Konsumtiogrupperna

Tabell 10. Respondenterna efter kön, egen socialgrupp, faderns socialgrupp och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Antal 0 1 2 3 4 5 Summa

Egen soc. grupp Män

Kvinnor

Faderns soc. grupp Män

Kvinnor

Tabell 11. Medianinkomsten för män och Tabell 12. Andelen icke-konsumenter efter

kvinnor med olika konsumtionsindex. kön och boendelän. Procentuell fördelning.

Konsumtionsindex Boendelän Män Kvinnor Totalt

O 1-3 4 5 Stockholms st. A 8 11 9 Stockholms l. B 4 10 7 Män 18 750 22 800 24 700 25 230 Uppsala C (6) (17) (l 1) Kvinnor 15 380 21900 (30 000)8 - Södermanland D 23 (21) (25) Östergötland E (17) (27) 22 a Parentesen anger att antalet observationer F Jönköping (34) (39) 37 understiger 50. G 10 22 Kronoberg (33) Kalmar H (l O) (39) 24 Gotland I (10) (0) (8) nen är lägst bland de äldre. Vidare har de Blekinge K (7) (41) (21) Kristianstad L (l 5) (27) 21 unga den högsta vinkonsumtionen, medan Malmöhus M 4 21 13 männen i åldersgruppen 26-45 år har en Halland N 6 17 (28) något högre öl- och spritkonsumtion. Göteborg och

Bohus 0 12 14 13

Den sociala klasstillhörigheten visar sam- Älvsborg P 9 36 21 variation med konsumtionsindex. I tabell 10 Skaraborg R (19) (31) 25 redovisas konsumtionsindex fördelat Värmland S (14) (44) 31 på den Örebro T (18) (28) 23 egna och faderns socialgrupp. Socialgrupps- Västmanland U 8 16 (26) indelningen! grundar sig på uppgifter om Kopparberg W (l 5) (46) 31 Gävleborg X 27 (35) 30 eget respektive faderns yrke. I socialgrupps- Västernorrland Y 18 43 31 indelningen spelar bl. a. faktorer som ut- Jämtland Z (15) (43) (29) bildning och ekonomisk status stor roll. Västerbotten AC (l 9) (35) 27 Norrbotten BD (26) 42 35 Högre utbildning medför ofta att man skaf- Samtliga 12 28 20 far sig ett yrke som klassificeras i en högre

socialgrupp. Beträffande ekonomisk status Anm. Med parentes avses, att totala antalet perså klassificeras soner i gruppen understiger 50. högre betalda yrken i högre

socialgrupp. Av tabell 10 framgår att det föreligger Andelen konsumenter kan även tänkas variationer i konsumtionen mellan de olika variera beroende på var i landet man är socialgrupperna. De som tillhör socialgrupp född eller var man är bosatt. I olika lands- I visar en större andel konsumenter och ändar kan sålunda inställningen till alkostörre andel storkonsumenter. Detta gäller holkonsumtion tänkas variera. En annan för både män och kvinnor. Samma tendens faktor som har betydelse är att olika län föreligger för egen såväl som för faderns år olika tättbefolkade. Län med högre besocialgrupp. kan förväntas folkningstäthet ha högre an- Ekonomisk status bör vara korrelerad del konsumenter. med alkoholkonsumtion, eftersom alkohol- Andelen konsumenter visar variationer drycker är dyra varor, som av ekonomiska mellan olika län. I tabell 12 redovisas an-

skäl bör röna lägre efterfrågan bland perdelen icke-konsumenter fördelade på boensoner med låg ekonomisk status. Att indelän. En sammanställning redovisas även komstförhållanden har betydelse för alkoi figur 4. holkonsumtionen, framgår av tabell 11. Av tabell 12 framgår att andelen kon- Tabellen visar medianinkomsten i de olisumenter är högst i de mer tätbefolkade ka konsumtionsgrupperna. Med inkomsten länen och i storstadsregionema. De län som avses här den uppgivna familjeinkomsten. har flest konsumenter är A, B, C, (I), M Inkomsten visar en samvariation med kon-

sumtionen så att konsumtionen stiger med medianinkomst. Tendensen är den- 1 För socialgruppsindelningen har de prinstigande ciper varit vägledande som gällde för 1956 års samma för både män och kvinnor. valstatistik.

SOU 1971: 77 1:21

och O, där konsumentandelen överstiger vanliga i storstadsregionema, där även kon- 85 %. De län som har störst andel icke- sumentandelen är stor. Vissa skillnader kan konsumenter, över 30 %, är F, S, W, X, dock konstateras. Andelen konsumenter i Y och BD. Det finns också relativt stora de norrländska kustlänen X och Y är tämskillnader mellan andelen manliga och ligen låg, medan man däremot har en relakvinnliga konsumenter i de olika länen. tivt stor andel fylleriomhändertaganden. Fördelningen länsvis av andelen konsu- Tabell 13 visar att konsumtionen samvamenter stämmer tämligen väl överens med rierar med ortstypen. Av de män som vuxit den länsvisa fördelningen av sprit- och vin- upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö är försäljningen! Sprit- och vinförsäljningen är endast 8 % icke-konsumenter. Motsvarande stor i storstadsomrâdena dvs. kring siffra för män födda på landsbygden är speciellt Stockholm, Göteborg och Malmö. Där är 15 %. Av de kvinnor som är uppfödda i även andelen konsumenter, enligt denna un- storstäder är 10 % icke-konsumenter mot dersökning, speciellt stor. Försäljningen är 38 % av dem som är uppfödda på landsmindre i områden med hög grad av fri- bygden. kyrklighet och med en mer utbredd nykter- Om man studerar konsumtionens storlek, hetsrörelse som t. ex. Västerbottens, Krono- finner man fler storkonsumenter i storstäbergs och Jönköpings län. Andelen konsu- der än i städer eller på landsbygden. menter i dessa län är också tämligen låg, Boendeorten visar ett ännu klarare samspeciellt vad beträffar Jönköpings län. Vis- band än födelseorten med konsumtionen. sa olikheter kan dock konstateras mellan Ett sätt att belysa konsumtionen är att försäljningsstorleken och andelen nykteris- beräkna den totala konsumtionen i hela mater. I t. ex. Gävleborgs län finns en relativt terialet och sedan ange hur stor del av denliten andel konsumenter men en tämligen na de olika konsumentgruppema svarar för. stor spritförsäljning. Beräkningen av totala konsumtionen har Antal omhändertaganden för fylleri visar skett så, att vi först beräknat varje individs även en viss samvariation med andelen kon- 1 Se t. ex. Nykterhetstillståndet 1971: Centralsumenter. Fylleriomhändertaganden är mer förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Tabell 13. Respondentema efter efter kön, uppväxtort, boendeort och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Uppväxt/boendeort Antal 0 1 2 3 4 5 Summa

Uppväxtort Män

Kvinnor

Boendeørt Män

Kvinnor

SOU 1971: 77

Tabell 14. Konsumentgruppemas konsum- Tabell 15. Totalkonsumtionens fördelning på tionsandelar. kön, ålder, socialgrupp.

Socialgrupp I-II 29,9 16,1 0,54 årskonsumtion i centiliter ren alkohol och III 13,9 4,0 0,29

sedan summerat de olika individemas års-

konsumtion. Denna siffra utgör ett mått på procent för 9/10 av konsumtionen (för totalkonsumtionen i materialet. Vid av totalkonsumtionen kvinnor 93 %). Vid en jämförelse mellan uppdelning på männen och kvinnorna i detta avseende bör kön finner man att männen svarar för 80 % man beakta att männens totalkonsumtion av konsumtionen. Männens konsumtion är är 4 gånger större än kvinnornas. således 4 gånger så stor som kvinnornas. Av tabell 15 framgår att männens andel Det är intressant att studera storkonsumenkonsumtionen. av konsumtionen är större än deras andel ternas andel av den totala av konsumenterna. Motsatt förhållande gäl- För att belysa detta har beräkningar gjorts ler således för kvinnorna. Männens genomdär konsumenterna har fördelats så, att de snittskonsumtion är störst i åldersgruppen tio procent av konsumenterna som uppgett 26-45 år samt i socialgrupp I-II. För kvinhögst konsumtion slagits samman. Därefter norna gäller att konsumtionen är störst bland har denna grupps andel av den totala konde unga och i mellanåldrarna, samt klart sumtionen beräknats. Sedan har samma förstörre i socialgrupp I-II. farande upprepats för nästa decil bland

konsumenterna osv. Dessa beräkningar har

utförts separat för män och kvinnor. Be- Tabell 16. Andel spritkonsumenter som vanräkningarna presenteras i tabell 14. I figur 5 ligtvis dricker vissa spritsorter. redovisas grafiskt en beräkning gjord på en

mer differentierad klassindelning. Män Kvinnor Spritsort Av tabell 14 och figur 5 framgår att en

liten del av konsumenterna svarar för en Brännvin 47,0 24,5 De Vodka 34,8 18,4 stor del av konsumtionen. 10 procent Whisky 51,6 31,9 bland männen som har störst konsumtion

18,9 nen svarar vidare 15 procent för halva kon- Antal spritkonsusumtionen (för kvinnor 59 %) samt 50 menter 1 026 740

1:24 SOU 1971: 7 T

Total konsumtion i gruppen i %

100m = Män 90_ --un = Kvinnor 80-

I I I 1 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 96 konsumenter Låg konsumtion Hög konsumtion Figur 5. Konsumentgruppemas andel av totala konsumtionen.

En speciell analys har gjorts av sprit- att de uppgivit brännvin (47 %). De därefkonsumtionen. Respondentema tillfrågades ter vanligaste sorterna är vodka och konjak vilken sprit de vanligtvis konsumerade. Ef- som ungefär 1/ 3 av konsumenterna upptersom man kanske dricker ungefär lika givit. 2/3 av kvinnorna har uppgivit likör mycket av flera alkoholsorter gavs respon- som vanligaste Näst spritdryck. populärast denterna möjlighet att ange flera alternativa är här whisky och brännvin. sorter. Andelen av spritkonsumentema som För att närmare studera vilka som huvuduppgivit de olika sorterna framgår av ta- sakligen svarar för konsumtionen av de olibell 16. ka sorterna har materialet delats upp på Männen har i störst utsträckning uppgi- konsumenter i olika åldrar. vit att de vanligtvis dricker whisky när de Av tabell 17 framgår att stora skillnader dricker sprit (52 %). Nästan lika vanligt är finns mellan de olika sorterna vad beträf-

Tabell 17. Spritkonsumenterna efter kön, ålder och vanligtvis konsumerad spritsort. Procentuell fördelning.

Tabell 18. spritkonsumentema efter kön, socialgrupp och vanligtvis konsumerad Spritsort. Procentuell fördelning.

Socialgrupp Spritkon- Spritsort sumenter Totalt Brännvin Vodka Whisky Likör Konjak Gin Rom

Män

Antal personer Kvinnor

far konsumenternas ålders- och könsfördel- olika spritsorter fördelar sig med avseende ning. Männen svarar i alla ålderskategorier på socialgruppstillhörighet. för största konsumentandelen för alla sorter Av tabell 18 framgår att det föreligger utom likör. Brännvinskonsumenterna består skillnader i spritpreferenser mellan olika soav äldre och medelålders cialgrupper. Personer i socialgrupp III är huvudsakligen Även whisky kon- överrepresenterade bland brännvinskonsumän; de äldre överväger. sumeras mest av äldre och medelålders män. menter. Detta gäller både män och kvinnor. föredrar är rom Personer som tillhör I-II är De sorter som ungdomarna socialgrupp och vodka. överrepresenterade bland konsumenter av Man kan förmoda att spritpreferenserna whisky och gin. olika Detta Vissa skillnader existerar även mellan småskiljer sig mellan socialgrupper. skulle t. ex. kunna bero på olika ekonomiska och storkonsumenter med avseende på spritoch olika på olika sorter. preferenser. Av tabell 19 framgår hur stor möjligheter pris I tabell 18 redovisas hur konsumenter av av spritkonsumentema i de olika procent

Tabell 19. Spritkonsumentema efter konsumtionsindex och vanligtvis konsumerad Spritsort. Proeentuell fördelning.

Konsumtions- Spritsort index Brännvin Vodka Whisky Likör Konjak Gin Rom

Män

Kvinnor

t;

Totalt 15 11 19 40 10 8 11 1:26 sou 1971: 77

konsumtionskategorierna som uppger sig Tabell 20. Vin- och spritkonsumentema efter

vanligtvis konsumera vissa spritsorter. kön och vanligaste plats för vin- resp. sprit- Allmänt konsumtion. Procentuell fördelning. gäller att storkonsumentema uppgivit fler alkoholsorter än småkonsumenter- Plats för sprit/ Män Kvinnor na. Detta gäller såväl män som kvinnor. vinkonsumtion För kvinnorna gäller att för varje spritsort Vin Sprit Vin Sprit

har storkonsumenterna i större utsträckning än småkonsumenterna uppgivit att de bru- I bostaden, vardagar 6 6 6 4 I bostaden, lörd-sönd 28 36 25 22 kar dricka den sorten. Speciellt stor är skill- I bostaden, besök av naden beträffande whisky där endast 14 % vänner 58 64 68 71

kategori 4, så den siffran får tas med viss reservation. I varje konsumentkategori har likör uppgivits av flest personer. Den vanligaste platsen för vin och sprit- För männen gäller samma tendens som konsumtion är vid besök hos vänner; ungeför kvinnorna utom för två spritsorter, näm- fär 2/ 3 av männen och 3/4 av kvinnorna likör och brännvin. För likör finns ligen har uppgivit detta. Nästan lika vanligt är närmast en motsatt tendens, dvs. det är här det att man dricker vin och sprit i bostaden fler småkonsumenter än storkonsumenter när vänner kommer på besök. Ingen större som uppger att de vanligtvis dricker likör skillnad i platsen för konsumtionen kan när de dricker sprit. För männen är skill- konstateras mellan vin- och spritkonsumnaden mellan grupperna speciellt stor för tion. Det enda fall då en större skillnad whisky och vodka. kan konstateras mellan män och kvinnor är vid konsumtion i den egna bostaden under lördagar-söndagar. Männen uppger det- 3.1.2 Miljön vid dryckestillfället. ta i större utsträckning än kvinnorna. I tabell 20 redovisas några uppgifter om Eftersom sprit- och vinkonsumtionen vidryckestillfället. Respondenterna har tillfrå- sar stora likheter med avseende på platsen gats var de vanligtvis dricker vin respek- för konsumtionen, nöjer vi oss här med att tive sprit och även hur sällskapets samman- i tabellerna 21-23 presentera plats för spritsättning i de flesta fall brukar vara. Först konsumtionen i olika åldersgrupper, i olika presenteras uppgifter om platsen för kon- socialgrupper samt i olika konsumentkatesumtionen. gorier.

Tabell 21. Spritkonsumentema efter kön, ålder och vanligaste plats för spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Plats för Män Kvinnor spritkonsnmtion 16-25 26-45 46-70 16-25 26-45 46-70

3-7121 77

Tabell 22. Spritkonsumentema efter kön, so- Var man vanligtvis förtär spritdrycker

cialgrupp, och vanligaste plats för sprit- varierar med hur stor den egna alkohol-

konsumtion. Prooentuell fördelning. konsumtionen är. Att man dricker sprit i

bostaden, när goda vänner kommer på be- Plats för Socialgrupp m sök eller då man besöker goda vänner, är spritkonsumtionen Män Kvinnor vanligast i samtliga konsumtionskategorier.

De med större årskonsumtion har emeller- I-II III I-II III tid uppgivit dessa alternativ i större ut-

8 4 5 2 sträckning än de övriga. Ju mer man dric- I bostaden, vardagar I bostaden, lörd-sönd. 38 34 24 17 ker desto större är även sannolikheten att

Vilka personer man vanligtvis brukar vara tillsammans med vid vin- och spritkonsum- Restaurangkonsumtion är vanligare bland tionstillfällena framgår av tabellerna 24-25. under 45 år än bland de äldre. De flesta (över 80 %) har uppgivit, att personer Detta gäller för såväl män som kvinnor. konsumtionen av vin och sprit vanligtvis Siffrorna för konsumtion i bostaden är lägre sker tillsammans med vänner. Näst vanliför de unga, men detta uppvägs av att kon- gast är att konsumtionen sker med maka, sumtion i föräldrahemmet uppgivits i större fästmö eller tillsammans med släktingar. utsträckning hos denna grupp. De unga har Tämligen små skillnader kan konstateras även en större del av konsumtion på »öv- mellan sällskapet vid vin- respektive spritkonsumtion. Bland männen är det dock . riga» platser. Platsen för spritkonsumtionen varierar vanligare att man dricker sprit ensam, med även med Restau- föräldrar eller med arbetskamrater än att socialgruppstillhörighet. i socialgrup- man i dessa situationer dricker vin. Bland rangkonsumtion uppges oftare I-II än i socialgrupp III. Även kon- kvinnorna är konsumtionen tillsammans perna sumtion i den egna bostaden uppges oftare med arbetskamrater mer ovanlig. av personer i socialgrupp I-II. Det kan på- I tabell 25 har sällskapets sammansätttendenser gäller även be- ning vid spritkonsumtionen studerats upppekas att samma träffande vinkonsumtionen. delad på olika âlders- och socialgrupper.

Tabell 23. Spritkonsumentema efter kön, konsumtionsindex och vanligaste plats för spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Plats för Konsumtionsindex spritkonsumtionen Män Kvinnor

l 2 3 4 5 1 2 3 4 5

I bostaden, vardagar 2 2 4 8 30 1 3 6 32 I bostaden, lörd-sönd 4 19 45 56 64 6 25 38 55 I bostaden, besök av

Tabell 24. Vin- och spritkonsumentema efter Tabell 26. Spritkonsumenterna efter kön och kön och sällskapets sammansättning vid vin- tillfälle då man konsumerar mer vin och sprit resp. spritkonsumtion. Procentuell fördel- än vanligt. Procentuell fördelning. ning. Män Kvinnor Vanligen tillsammans Män Kvinnor med ---- *i- Dricker ej vin el. sprit _ 18 33 Vin Sprit Vin Sprit l Bostaden, vardagar 0 Bostaden, lörd-sönd. 8 5 Ensam 5 8 2 l Restaurang 1 6 . 12 Make, fästmö etc 37 33 44 45 Bostaden, vid besök av Föräldrar 8 15 19 15 vänner 33 27 Egna barn 6 4 9 7 Besök hos vänner 33 27 Övrig släkt 32 33 36 37 Före dans 5 1 Arbetskamrater 10 19 7 7 Dansställe utan rättig- Vänner 84 86 85 88 - heter 2 l Affärsvänner 2 3 1 1 Arbetsplatsen 0 0 Föräldrahemmet 2 2 Antal konsumenter 9371015 847 732

sprit ensam är tydligen Oförändrad konvanligast bland de äldre männen. Bland de sumtion 3 3 medelålders (25-45 år) är det vanligare än i Samtliga 1244 1200 de övriga åldersgrupperna att man dricker sprit tillsammans med fru eller fästmö. Inom de två högsta ålderskategorierna är det van- sök hos vänner eller vidbesök av vänner

ligare att man dricker sprit tillsammans med i den egna bostaden. Andra tillfällen med

släktingar. högre konsumtion är under semestern samt Konsumtion tillsammans med föräldrar vid större helger. Detta gäller för både

män

och egna barn uppges oftare av personer och kvinnor. Den relativt höga siffran för

i socialgrupp I-II än av personer i grupp restaurangbesök är märklig, om man jäm-

III. Bland männen uppges konsumtion till- för med som visar

försäljningsstatistiken;

sammans med maka, fästmö oftare i grup- att endast

ca 5 % av försäljningen avi vin

I-II. Skillnaderna mellan

perna socialgrup- och sprit sker genom restauranger. Notabelt

perna är dock ej särskilt markanta. är även den låga siffran för konsumtion Av tabell 26 framgår att det är vanligast, utomlands. Endast av samtnågon procent att man dricker större kvantiteter vid be- att de konsumerar mer alliga har angivit

Tabell 25. Spritkonsumenterna efter kön, ålder, socialgrupp

och sällskapets sammansättning

vid spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Vanligen tillsammans Ålder Socialgrupp med Män Kvinnor Män Kvinnor

16-25 26-45 46--70 16--25 26-45 46-70 I-II III I-II III

SOU 1971: 77

Tabell 27. Vin- och spritkonsumenterna efter kön, ålder, socialgrupp och tillfälle då man konsumerar mer vin och sprit än vanligt. Procentuell fördelning. Ålder Socialgrupp Män Kvinnor Män Kvinnor 16-25 26-45 46-70 16-25 26-45 46-70 I-II III I-II III Dricker ej vin eller

Bostaden, besök av

kohol än vanligt vid utlandsbesök. Svaren kvinnorna har en sådan konsumtion. Både på denna fråga är emellertid svårtolkade. männens och kvinnornas medelkonsumtion på ålder och socialgrupp är störst i åldern 21-45 år och sjunker se- Fördelningen av tabell 27. dan med stigande ålder. För männen iaktframgår Vissa skillnader mellan de olika ålders- tages dock en uppgång igen i 60-årsåldern. kan konstateras. De yngre har Andelen icke-konsumenter är störst bland grupperna . uppgivit att de konsumerar större kvanti- de yngsta och bland de äldsta. När man

gm...

vid studerar konsumtionen av olika alkoholsorteter vin eller sprit än vanligt speciellt ter framgår att vinkonsumtion är ungefär större helger och under semestrar. Fler unga svarar även restaurangkonsumtion samt före lika vanlig bland män som kvinnor och spedans. Personer över 25 år uppger större ciellt bland ungdomar under 25 år. Ölkonsumtion vid besök hos vänner eller vid och spritkonsumtionen är störst bland mänbesök av vänner i den egna bostaden. nen i åldrarna under 45 år. Vissa skillnader mellan Konsumtionsstorleken samvarierar även socialgruppema kan även konstateras. I-II med socialgruppstillhörigheten. Konsumtio- Socialgrupp uppnen är störst i socialgrupp I och är mindre ger i större utsträckning en högre konsumtion i bostaden och vid besök hos andra. i socialgrupperna II och III. Årsinkomsten Detta även samvarierar även med konsumtionen så att gäller restaurangkonsumtion. Här bör dock som ej större konsumtion har samband med större påpekas att andelen dricker vin eller sprit är större i social- årsinkomst. Andelen konsumenter varierar mellan oligrupp III. ka delar av landet. Områden med stor andel konsumenter är Stockholmsområdet in- 3.1.3 Sammanfattning av resultaten klusive Uppland och Västmanland samt Gö- _“__^ alkoholkonsumtion 4 och Malmöområdena. Områden Männens är ungefär teborgsgånger så stor som kvinnornas konsumtion. med liten andel konsumenter är Jönköpings var tionde man och ca var län samt sydligaste och nordligaste Norr- Drygt fjärde land. Fördelningen lånsvis av andelen konkvinna är icke-konsument. 6 procent av männen har en stor konsumtion (minst 10 sumenter stämmer tämligen väl med den liter alkohol 100 % per år enligt egen upp- länsvisa fördelningen av sprit- och vinförmedan mindre av konsumentandelen stämmer med skattning) än 1 procent säljningen;

1:30 SOU 1971: 77

vissa undantag även med fördelningen av kespreferenserna stämmer ganska illa med andelen fylleriomhändertaganden. försäljningssiffrorna för sprit. Brännvinet Stora variationer i konsumtionen före- svarar för en huvudpart av de försålda kommer mellan olika ortstyper. Storstäder- spritdryckerna. Vad man uppgivit kan såna har den största andelen konsumenter lunda ha varit vad man önskar konsumera. samt fler storkonsumenter. Konsumtionen Dryckesmiljön har studerats genom att är lägre i övriga städer och tätorter samt ställa frågor om hur dryckessituationen vanlägst på landsbygden. ligtvis gestaltar sig. Allmänt kan sägas att Materialet har gett vissa möjligheter att dryckesmiljön för vin- och spritkonsumtioberäkna konsumentgruppernas andelar av nen visar stora likheter. Den vanligaste plathela konsumtionen. De 10 procenten av sen för både vin- och spritkonsumtion är i männen som har högst konsumtion svarar hemmet; antingen i det egna hemmet, vid för ca 40 procent av männens totala kon- besök av vänner eller vid besök hemma sumtion. De 50 % av männen som konsu- hos vänner. De unga har i mindre utsträckmerar mest svarar för 90 % av den man- ning än övriga uppgivit konsumtion i boliga konsumtionen. Beträffande den kvinn- staden. Detta uppvägs av att de oftare uppliga konsumtionen, så svarar en ännu mind- givit konsumtion i föräldrahemmet. Konre grupp för en motsvarande andel av kon- sumtion i den egna bostaden är vanligasumtionen. re i socialgrupp I-II och bland storkonsu- Konsumenterna har tillfrågats vilken sprit- menter. Restaurangkonsumtion är vanligare sort de vanligtvis brukar dricka. Drygt hälf- bland personer under 45 år, bland personer ten av männen har uppgivit whisky. Nästan som tillhör socialgrupp I-II, samt blir vanlika vanligt är det att man uppger bränn- ligare med ökad årskonsumtion. vin. Vodka och konjak har uppgivits av Då det gäller hur sällskapet är sammanvar tredje man. Kvinnorna har i störst ut- satt vid vin- och spritkonsumtion har de sträckning uppgivit likör. Denna dryck är flesta (över 4/5) uppgivit att konsumtiovanligast hos 2/ 3 av kvinnorna. nen vanligen sker tillsammans med vänner. Om man studerar totalantalet konsumen- Bland personer i åldern 25-45 år är det ter av de olika spritsorterna, finner man vanligare att man dricker sprit tillsammans att männen överväger för alla sorter utom med make eller fästman/ fästmö än i de övlikör. Brännvinskonsumenterna och whisky- riga åldersgrupperna. I åldrar över 25 år konsumenterna av är det vanligare att man dricker sprit i sällutgöres huvudsakligen äldre män. De sorter som huvudsakligen skap med släktingar. Personer i socialgrupp dricks av ungdomar är rom och vodka. I-II har oftare uppgivit konsumtion till- Skillnader finns mellan olika sammans med nära släktingar än personer socialgrupper. Grupp I-II uppger i större utsträckning i grupp III. whisky och gin, medan grupp III uppger brännvin. Skillnader finns även mellan små- 3.2 Alkoholkonsumiionens utveckling och och storkonsumenter. Storkonsumenterna individuella förändring har nästan genomgående oftare uppgivit att de dricker en viss sort. Speciellt stor är Under denna rubrik redovisas resultat röskillnaden mellan små- och storkonsumen- rande åldern vid första alkoholkonsumtionsterna beträffande whisky. Betydligt fler stor- tillfället samt första tillfället med alkoholkonsumenter har uppgivit att de brukar påverkan. Utöver detta redovisas uppgifter dricka whisky. Det enda verkliga undanta- om konsumtionen i föräldrahemmet, och get från den allmänna tendensen är likör- denna konsumtions samband med den nukonsumtion bland männen. De manliga små- varande konsumtionen. konsumenterna har oftare uppgivit att de I ett avsnitt om konsumtionsförändringar brukar dricka likör, när de dricker sprit. belyses utvecklingen av respondenternas Man bör dock påpeka att de uppgivna dryc- konsumtion under den senaste IO-årsperio-

SOU 1971: 77 1:31

Tabell 28. Medianålder för spritdebut och Tabell 30. Andelen konsumenter i underförsta påverkningstillfället för män och kvin- sökningsmaterialet och bland respondenternas

förändringar konsumtionen förorsakade av erfarenheter från utlandsresor. Av tabell 29 framgår att de yngsta uppger en lägre debutålder än de äldre. Detta gäller både män och kvinnor. Man kan emel- 3.2.1 Konsumtionens utveckling lertid inte utan vidare tolka detta så att Debutåldern för spritkonsumtionen har stu- numera sker tidigare. Det kan spritdebuten derats genom att respondenterna tillfråga- vara så att de yngre bättre än de äldre minns des om åldernpnär de första gången drack när spritdebuten skedde. De äldre har kanett glas starksprit. Även åldern för första ske inte angett när deras egen spritdebut påverkan har studerats. Begreppet »påver- skedde utan har kanske istället angett en kad» har valts före ›berusad» begreppet i deras tycke lämplig ålder att spritdebusom är mer emotionellt laddat. »Påverkad› tera. Tydligt är att männen med hög totaltorde vara synonymt med »lindrigt beru- konsumtion debuterat än de med tidigare sad». lägre konsumtion. Ingen större skillnad fö- Tabell 28 visar att spritdebuten för de religger mellan debutåldern i socialgrupp manliga konsumenterna i genomsnitt skett I-II jämfört med III. i _IS-årsåldem. De kvinnliga konsumenter- Respondenterna tillfrågades om deras förna har i genomsnitt uppgett att debuten äldrar drack alkoholdrycker (öl, vin, sprit) skett ca 2 år senare. Första påverknings- under respondentens uppväxttid. Siffror över tillfället har för männens del inträffat ge- andelen konsumenter bland föräldrarna prenomsnittligt något år efter debutåldern. Det- senteras samt jämförs med andelen konsu-

ta gäller ej kvinnorna. menter bland respondenterna.

.Tabell 29. Medianâlder för spritdebut och första päverkningstillfället för män och kvinnor

efter ålder, socialgrupp och konsumtionsindex.

Män Kvinnor

Första sprit- Första påverk- Första sprit- Första påverk-

tillfället ningstillfället tillfället ningstillfället

Ålder

Søcialgrupp I-II 18 19 20 20 III 18 19 21 21

Konsumtiansindex _1-3 18 19 20 20 4 18 18 (19) (19) 5 16 17 . .

SOU 1971: 77

Tabell 31. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och föräldrarnas konsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas Män Kvinnor konsumtion 0 0 1

Fadern Konsument 40 55 60 67 74 74 34 61 65 70 87 Ej konsument 47 33 23 21 19 13 50 29 19 16 13 7 13 16 10 16 14 - Vet ej 13 12 17 12 Summa 100 100 100 100

Modern

Som framgår av tabell 30 är numera en den egna konsumtionens storlek och om större andel män och kvinnor konsumenter föräldrarna var alkoholkonsumenter eller än vad deras föräldrar var under respon- ej under respondentens uppväxttid. Om modenternas uppväxttid. Speciellt stor är skill- dern eller fadern varit alkoholkonsument naden mellan de kvinnliga respondenterna under respondentens uppväxttid, ökar sanoch deras mödrar. En ökning har skett från nolikheten för en stor konsumtion hos re- 21 till 72 procent. Siffrorna kan dock ej spondenten. antas vara helt jämförbara; bl. a. har en Föräldrahemmets samband med konsum- -stor del respondenter uppgivit att de ej vet, tionsvanomas utveckling belyses även i taom deras föräldrar var konsumenter eller bell 32. ej. Tabell 32 visar att fler män än kvinnor Tabell 31 visar ett klart samband mellan blivit bjudna på alkoholdrycker i hemmet

Tabell 32. Respondentema efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och bjuden på alkohol i hemmet. Procentuell fördelning.

Män Kvinnor Bjuden Ej bjuden Summa Bjuden Ej bjuden Summa

Totalt 21 79 100 16 84 100

Ålder

S øcialgrupp I-II 25 75 100 22 78 100 III 17 83 100 7 93 100

Konsum iionsindex

under sin uppväxttid; 21 procent mot 16 För att utröna om semesterresor utomprocent. Andelen som blivit bjudna varie- lands medfört en förändring i konsumtionsrar med åldern. Det är mer vanligt bland vanorna tillfrågades de som uppgivit sig ha de yngsta, att de blivit bjudna på alkohol i rest utomlands under de senaste 5 åren, hemmet. För denna åldersgrupp gäller att om resan medfört någon förändring i konkvinnorna i större utsträckning än männen sumtionen. uppgivit att de blivit bjudna. För både män I tabell 33 presenteras uppgiven förändoch kvinnor gäller att personer i social- ring i vinkonsumtionsvanorna under de segrupp I-II i större utsträckning blivit bjud- naste 10 åren. De yngre i materialet (15na på alkoholdrycker i hemmet. Att ha bli- 25 år) har exkluderats eftersom de för 10 år vit bjuden på alkohol i hemmet sarnvarie- sedan var i åldrarna 5-15 år och således rar även med den nuvarande konsumtio- av naturliga skäl i stor utsträckning ökat nens storlek. Ju större den egna konsum- sin konsumtion. tionen är, desto större andel har bjudits Av tabell 33 framgår att fler kvinnor på alkoholdrycker i hemmet under ungdo- har uppgivit, att de ökat sin vinkonsumtion men. än de som har uppgivit en minskning. Skillnaden mellan andelen som ökat sin vinkonsumtion och andelen som minskat sin 3.2.2 Konsumtionsförändringar vinkonsumtion är för kvinnorna 8 %. Mot- I enkäten undersöktes förändringar i kon- svarande siffra för männen är 2 % . sumtionen genom att respondenten tillfråga- Den relativa ökningen för kvinnornas del des om han/hon ökat eller minskat sin kon- har i störst utsträckning uppgivits i ålderssumtion under de senaste 10 åren. Om en grupperna under 56 år. Speciellt kraftig förändring inträffat, fick respondenten även har ökningen varit i de lägre åldrarna. För ange vad som medverkat till förändringen. männen noteras en ökning t. o. m. åldern Dessa frågor ställdes både beträffande vin- 45 år och därefter en minskning. Ökningen och spritkonsumtionen. har varit kraftigast i socialgrupp I medan

Tabell 33. 26 år och äldre respondenter efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och förändring av vinkonsumtionen under perioden 1957-1967. Prooentuell fördelning.

Män Kvinnor Lika Större Mindre Ditfe- Lika Större Mindre Diffe- (a) (b) rens (a) (b) rens (a-b) (a-b)

Totalt 64,9 18,4 16,7 + 1,7 76,2 15,9 7,9 + 8,0

Ålder

Socialgrupp

Konsumtionsindex

SOU 1971: 77

Tabell 34. 26 år och äldre respondenter efter kön, ålder, socialgrupp, konsumtionsindex och förändring av spritkonsumtionen under perioden 1957-1967. Procentuell fördelning. Män Kvinnor Lika Större Mindre Differens Lika Större Mindre Differens (a) (b) (a-b) (a) (b) (a-b) Totalt 56,6 13,5 29,9 -16,5 81,4 10,5 8,1 + 2,4 Ålder

Socialgrupp

Konsum tionsindex

+22

kvinnorna i grupp III ej förändrat konsum- tiv ökning bland gruppens konsumenter så, tionen och männen i samma socialgrupp att fler ökat sin konsumtion än de som minskat sin konsumtion. Ökningen har va- minskat sin konsumtion. Man har således rit kraftigast bland dem som nu har en hög här inga uppgifter om förändringarnas storkonsumtion. lek totalt sett. Av tabell 34 framgår att fler män har De uppgivna orsakerna till konsumtionsuppgivit en minskad spritkonsumtion än de förändringar redovisas i tabellerna 35 och som har uppgivit en ökning; skillnaden är 36. 16 %. Kvinnorna redovisar en något ökad Tabell 35 visar att den lägsta åldersgrupkonsumtion; skillnaden är här drygt 2 % . pen i ca 1/ 4 av fallen uppger den ökade Den relativa minskningen bland männen åldern som orsak till den ökade vinkonsumhar varit kraftigast bland de äldre, i lägre tionen. Den vanligaste anledningen till ökad socialgrupp samt bland konsumenter med vinkonsumtion är annars att priset och vänlåg nuvarande konsumtion. ner pâverkat. Bland de äldre männen uppger Den relativa ökningen bland kvinnorna man även i ganska stor omfattning annonredovisas huvudsakligen av de yngre (26- seringen som orsak. Ca 15 procent svarar 35 år) samt av socialgrupp I-II. att utlandsresorna inverkat. Här bör påpekas att en relativ ökning av- Anledningen till minskad vinkonsumtion ser att fler konsumenter har angivit att de uppges ofta vara orsakad av priset. Här ökat sin konsumtion än de som angivit att uppger även många »övriga orsaken. de minskat sin konsumtion. Den relativa Även för de yngre som ökat spritkonökningen säger således inget om den totala sumtionen anges i stor omfattning den ökakonsumtionen. Man kan gott tänka sig att de åldern som orsak. Den vanligaste anledden totala konsumtionen t. ex. har minskat ningen till ökningen är att vänner påveri en viss grupp, trots att det finns en rela- kat. Förändringar i ekonomin anges även

SOU 1971: 77 1:35

Tabell 35. Respondenterna efter kön och ålder och orsak till förändrad vinkonsumtion. Prooentuell fördelning.

Uppgiven orsak Män Kvinnor till ändrad konsumtion 26-35 36--45 46--55 56- Totalt 26-35 36-45 46-55 56- Totalt

Ökad konsumtion Åldern har inverkat 26 -- - - 12 23 2 - 8 11 Priset har inverkat 31 38 38 33 34 11 17 32 8 17 Vänner har påverkat 23 36 22 20 26 32 27 32 17 30 Påverkan utomlands 16 20 16 13 17 11 10 26 17 15

Minskad konsumtion ldern har inverkat - - 2 5 2 - - - 6 3 Priset har inverkat 23 36 49 46 41 18 8 25 26 22 9 2 9 - 15 10 3 6 Vänner har påverkat 13 24 Påverkan utomlands 3 - - - 1 9 - - - 1 3 -- - 3 2 9 8 -- - 3 Annonseringen Övrigt 63 44 45 46 48 64 62 65 63 63 Antal personer 30 25 47 61 163 11 13 20 35 79

som orsak av ca 10 procent av responden- en spritminskning kompenseras av en ökterna. ning av vinkonsumtionen. Analysen inleds De som minskat sin konsumtion uppger med en presentation av sambandet mellan priset som främsta orsak till detta. förändringar i vin- och spritkonsumtionen. En speciell analys har gjorts på dessa Av tabell 37 framgår att en förändring data om konsumtionsförändringar. Avsik- av spritkonsumtionen oftast sammanhänger ten med analysen är att studera, om t. ex. med motsvarande förändring av vinkonsum-

Tabell 36. Respondenterna efter kön, ålder och orsak till förändrad spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Uppgiven orsak Män Kvinnor till ändrad konsumtion 26-35 36--45 46-55 56- Totalt 26-35 36-45 46--55 & Totalt

Ökad konsumtion Åldern har inverkat 36 4 7 - 23 39 5 -- 10 24 6 - -- - 4 - -- 7 - 1 Priset har inverkat Vänner har påverkat 28 39 20 27 29 46 38 57 20 43

Annonseringen Övrigt 19 54 53 45 32 14 57 14 60 27

Antal personer 80 26 15 1 l 132 59 21 14 10 104

Minskad konsumtion .._ Åldern har inverkat 1 -- 4 6 3 -- - - 9 2 .. ,, Priset har inverkat 61 66 59 57 60 40 24 41 30 33

Annonseringen Övrigt 41 34 37 38 38 60 71 64 70 67 Antal personer 49 64 81 98 292 15 21 22 23 81

1:36 SOU 1971: 77

Tabell 37. De som konsumerar vin och/eller sprit efter förändring av vinkonsumtion och förändring av spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Förändring av Förändring av vinkonsumtionen spritkonsumtionen minskning oförändrat ökning Summa

Män

Summa 100 Kvinnor

som analysen baseras på fram- Av speciellt intresse är om en ökning av går av bilaga 4.

en alkoholsort har skett av Av tabell på bekostnad 38 framgår att associationsvären annan. Data erhålls ur en matris med dena i de flesta fallen understiger 1. Detta följande utseende: innebär att kompensation vin-starksprit sker

V mer sällan än vad man kan förvänta sig på

rent matematiskt-slumpmässiga grunder. v_ V0 v+ 2 | | För att studera om den kompensation

S- V- S- Vo S- V+ S- som ägt rum uppvisar en tendens, dvs. att Z So V- S0 V0 So V+ S0 vinökning kompenserar spritminskning eller S+ V- S+ V0 S+ V+ S+ omvänt kan associationsvärdena subtrahe- 2. n ras enligt formeln (ass V + S-) - (ass V = förändringar av vinkonsumtionen under V - S +). de senaste 10 åren Om skillnaden blir positiv innebär detta V- = minskning Vo = ingen förändring en kompensation där vinökning sker på be- V+ = ökning kostnad av en minskad spritkonsumtion. Om S = förändringar i spritkonsumtionen under skillnaden är negativ innebär detta att en de senaste 10 åren spritökning skett på bekostnad av en vin- De speciellt intressanta cellerna i denna minskning. matris är cellerna V+ S- och V- S+ dvs. Av tabell 39 framgår att den kompensavinökning-spritminskning och vinminsktion som sker i materialet mellan vin- och ning-spritökning. För att få ett mått på spritkonsumtion vanligen sker så att en sprithur vanliga dessa två kompensationstyper minskning kompenseras av en vinökning. är kan s. k. associationsvärden beräknas.

Dvs. det observerade värdet i cellen relate-

ras till det förväntade värdet i cellen, under Tabell 38. Associationsvärden, fördelade på antagande av att variablerna är oberoende kön och ålder.

Ålders- V+ S- V+ S- V- S+ V- S+

AssV+S-=-(§§r:å-§: grupp Män Kvinnor Män Kvinnor

26-35 0,58 0,46 0,50 0,60

Ass(V-S+)= 36-45 0,74 1,22 0,25 0

46-55 0,90 0,85 0 0 Associationsvärden fördelade på kön och 56-- 0,96 0 0,61 1,05

åldersgrupper framgår av tabell 38. Det Totalt 0,66 0,63 0,32 0,45

SOU 1971: 77

förändring av deras konsumtionsvanor. An- Tabell 39. Relativ kompensation vin-sprit, att de ökat (ass V+S-) - (ass V-S+), bland män och delen som uppgivit respektive kvinnor i olika åldrar. minskat sin konsumtion redovisas. Av tabell 40 framgår att ca 15 % av ut- Ålder Män Kvinnor landsresenärerna uppgivit att erfarenheter från resorna medfört en förändring av de- 26-35 +0,08 --0,l4 ras alkoholkonsumtion. Förändringen behö- 36-45 +O,49 +1,22 46-55 +0,90 +0,85 ver ej innebära att konsumtionen ökat eller 56- +0,35 -l,O5 innebära en förminskat. Det kan även Totalt +0,34 +0,18 mer utländska skjutning mot dyrare sorter, sorter etc. Denna tendens är något kraftigare bland Av både männen och kvinnorna uppger männen än bland kvinnorna. Kompensatio- fler att vinkonsumtionen ökat än de uppger nen är mest uttalad bland män och kvinnor en minskad konsumtion. Denna skillnad kan i åldrarna 36-55 år. lokaliseras till socialgrupperna I-II. I socialbör av olika kunnat kon- Påpekas att kompensation grupp III har ej denna skillnad alkoholsorter endast sker i ett fåtal fall. stateras. Av tabellen framgår även att res- Det vanligaste mönstret är att en minsk- pondenterna ej i någon större omfattning samtidigt äger rum att utlandsresor påverkat deras ning respektive ökning uppgivit för båda alkoholsorterna. Av övriga förändringar i spritkonsumtion. om de för- konsumtionen kan nämnas en tendens till Respondenterna har tillfrågats ändrat sina alkoholvanor av er- övergång till mer utländska alkoholsorter på grund farenheter från utlandsresor. Av männen och även till dyrare viner. hade 57 % rest utomlands under de senaste fem åren, av kvinnorna var samma andel 3.2.3 Sammanfattning 50 %. Det var mer vanligt bland de yngre än bland de äldre att man företagit en ut- Av resultaten framgår att spritdebuten för landsresa. I tabell hur de manliga konsumenterna i genomsnitt sker 40 framgår många som uppgivit att utlandsvistelsen medfört en i IS-årsåldem, medan de kvinnliga kon-

Tabell 40. Vin efter kön, ålder, socialgrupp och förändrade vinoch/eller spritkonsumenter och spritvanor på grund av utlandsvistelse. Prooentuell fördelning.

Ingen För- Spritkonsumtion Vinkonsumtion för- änd- Ökat Minskat Diñi Ökat Minskat Diff. ändring ring (a) (b) (a-b) (a) (b) (el-b)

Män

Kvinnor 16-25 81 19 3 1 +2 8 1 +7 88 1 2 2 - + 2 5 - + 5 26-45 46-70 82 18 l l 0 5 1 + 4

Män soc. gr. I-II 82 1 8 2 3 -1 8 0 + 8 III 88 12 0 2 -2 2 3 -1

Kvinnor soc. gr. I-II 82 18 3 1 + 2 7 0 + 7 III 88 12 1 0 + 1 0 0 + l

1:38 SOU 1971: 77

sumenterna debuterar ett par år senare. En konstatera en kraftigare ökning i de lägre tendens finns att de unga i materialet debu- åldrarna, i socialgrupp I samt i grupper med än de i åldern 26-45 år som konsumtion. Samma tendenterat tidigare hög nuvarande i sin tur har debuterat tidigare än de äldre. ser finner man för spritkonsumtionen. Här Det är tveksamt om man får tolka dessa är dock skillnaden mellan män och kvinnor data så att debuten numera sker tidigare än större. Kvinnorna har totalt sett ökat sin förr, eftersom t. ex. skulle kun- konsumtion 2 % medan männen minskat uppgifterna na bero på. minnesfel hos de äldre. Glömska sin konsumtion 16 %. De flesta personer kan dock ej förklara att debutåldern sjunker har dock uppgivit oförändrad konsumtion med stigande årskonsumtion hos responden- under den senaste 10-ârsperioden. terna. Åldern vid första tillfälle, då man Dessa siffror säger dock inget om förkänt sig påverkad av alkohol, tenderar att ändringarna i totalkonsumtionen. Om man infalla något senare än spritdebuten. till exempel har den situationen, att de män Det finns större andel konsumenter ima- som minskat sin konsumtion är män med terialet än det fanns bland respondenternas en tidigare låg konsumtion, som minskat föräldrar under deras uppväxttid. Speciellt något litet och att de som ökat sin konsumstor är skillnaden mellan de kvinnliga gene- tion är män med tidigare liten konsumtion rationema. I den äldre generationen kvin- som ökat konsumtionen kraftigt, kan man nor var 20 procent konsumenter mot 70 erhålla en kraftig total ökning trots att man procent i den yngre. Siffrorna är dock ej har en relativ minskning bland konsumenhelt jämförbara. Ett klart samband finns terna. mellan egen konsumtion och föräldrarnas De som ökat sin vinkonsumtion har istor konsumtion. Ju större den egna konsumtio- utsträckning uppgivit priset samt påverkan nen är desto större är sannolikheten att av vänner som orsaker. De som minskat föräldrarna var alkoholkonsumenter. sin konsumtion har även uppgivit priset Ett liknande samband existerar också mel- som orsak i ganska stor utsträckning. Priset lan egen konsumtionsstorlek och om man har ej i allmänhet utgjort något hinder för blivit bjuden på alkoholdrycker i hemmet ökad spritkonsumtion. Däremot har priset under uppväxtåren. Fler storkonsumenter varit en orsak till att minska konsumtionen. har blivit bjudna på alkohol i hemmet. Påverkan från goda vänner har spelat roll Detta gäller även i större utsträckning för för att öka konsumtionen. I den lägsta ålsocialgrupperna I-II samt i större utsträck- dersgruppen har åldern angivits som orsak ning för unga än för medelåldrama (26- till ökad konsumtion av var tredje till var 45) och de äldre. Speciellt bland de unga fjärde person. kvinnorna är det vanligt att de blivit bjudna En speciell analys har utförts för att stupå alkohol i hemmet under uppväxtåren. dera om en ökad kompensation ägt rum Konsumtionsförändringar under de se- mellan vin- och spritkonsumtionen så, att naste 10 åren har studerats genom att ställa ökad vinkonsumtion kompenseras av en en direktfråga, om man tycker den egna minskad spritkonsumtion. Av resultaten vin- eller spritkonsumtionen ökat eller mins- framgår bl. a. att de två alkoholsorterna kat. Fler kvinnor i åldern 26 år och äldre samvarierar så, att en ökning av vinkonsumhar uppgivit att de ökat sin vinkonsumtion tionen sammanhänger med en ökad spritän de som uppgivit en minskning. Skill- konsumtion. I de få fall en kompensation naden är 8 procent. För männen är denna ägt rum tenderar vinökningen att ske på beskillnad 2 procent. De flesta har dock upp- kostnad av en minskad spritkonsumtion. givit att konsumtionen varit oförändrad. Om Utlandsresornas betydelse för förändringman något oegentligt kallar skillnaden mel- en av alkoholkonsumtionen har studerats. lan andelen som ökat sin konsumtion och Av resultaten framgår att utlandsresorna enandelen som minskat sin konsumtion för dast i ringa omfattning tycks påverka alökning respektive minskning, kan man koholkonsumtionens storlek och struktur.

SOU 1971: 77 1:39

3.3 Attityder till alkoholbruk till om det uttrycker en tillåtande eller avvisande attityd till alkohol. 3.3.1 Attitydskalor Poängberäkningen utfördes genom att till- Vid val av påståenden till en skala används dela ett till det svar som visar en tillåtande vanligen två kriterier: attityd till alkohol och fem till det svar som

l. Påståendena skall pekar på en avvisande attityd. Alternativen få fram svar, vilka mellan dessa två extremer gavs poängerna är psykologiskt relaterade till den attityd som skall mätas två, tre och fyra. Totalpoängen för varje individ beräknades genom summering av 2. Skalan skall differentiera mellan indivi-

delpoängerna på alla 49 påståendenaMed

der som i attitydhänseende befinner sig hänsyn till totalpoängen valdes de två expå olika punkter längs attityddimensiotremgrupper (varje med N = 20) dvs. de: nen ifråga. med den högsta (mest avvisande attityden Det sätt på vilket en skala differentierar till alkohol) respektive lägsta (mest tillåtande* mellan individer beror bl. a. på konstruk- attityden till alkohol) poängen. Möjliga potionsmetoden och poängberäkningen. Vissa äng varierade från 49 till 245. Fördelningen skalor innehåller påståenden som formar en för den »högsta» varierade frångruppen ordningsföljd så, att individen instämmer i 183 till 233 och för den »låga› gruppen endast ett eller två, vilka överensstämmer från 105 till 145. med hans position, och tar avstånd från på- En medelpoäng i varje grupp beräk-

ståenden på båda sidor om de han valt. des för varje påstående och dessas diskri-

En annan typ av skala kräver, att individer minationsförmåga bestämdes med ekvatioför varje påstående anger sitt instämmande nen eller avståndstagande och individens totala beräknas X g, - X L, = Dp poäng genom addering av delpoängerna, som hänför hans svar på

sig till För varje givet påstående är in, medel-

varje enskilt påstående. Denna typ av skalor poängen för den höga och gruppen XL, kallas summationsskalor eller Likertskalor. medelpoängen för den »låga» gruppen, samt D, = diskriminationsförmågan.

De 14 påståenden som hade den största 3.3.2 Skalpåståenden i RUS diskriminationsförmågan valdes för att in- De attitydpåståenden som ingår i RUS bil- gå i RUS. Den möjliga medelpoängen i vardar en skala för ett av Likerttyp. Denna härrör je grupp varje påstående går från från en mycket större uppsättning påståen- till fem. Den möjliga diskriminationsförmå-

den som ingick i en tidigare undersökning! gan går från noll till fyra (absoluta värden). Denna undersökning innehöll bl.a. 49 på- De 14 påståenden som valdes ut samt deståenden rörande alkohol och alkoholvanor. ras diskriminationsförmåga är:

Respondenterna fick för varje svarsalternativ välja mellan fem olika svarsalternativ. Påstående

Dp-värde

De fem svarsalternativen var genomgående n) Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedelsbutikerna. 3.15 Helt och hållet riktigt d) Lättvin borde försäljas i livsme- I stort sett riktigt delsbutikema. 3.15 Tveksam, vet ej All borde l) starksprit förbjudas. -3,05 I stort sett felaktigt m) Motboken borde åter-införas. -2.85 ;i Helt och hållet felaktigt. e) Det är okvinnligt att dricka

l

snaps. -2.80 Innan man beräknade en totalpoäng för 1

varje individ, värderade en grupp oberoen- Björkman, N-M. En jämförelse mellan enkät l

och intervjumetodik vid insamling av data om- l de bedömare varje påstående med hänsyn alkoholbruk. Stockholm 1969. Stencil. å 1:40 SOU 1971: 77

b) En man bör ej dricka starksprit i För en noggrannare redovisning av vad sina minderåriga barns närvaro. -2.50 som avses med attitydbegreppet och hur dic) Möjligheten att avstänga folk mensionalitetsanalysen i detalj utföll hänfrån inköp i systembutikerna borvisas till »Om mätning av attityder till alkode utnyttjas i större utsträckning. -2.50 hol», Per-Gunnar Svensson 1970. En samj) Föräldrar bör låta sina barn smamanfattning redovisas separat i denna voka på vin i hemmet. -2.45 lym. g) Legitimationskontrollen på systembolagen borde skärpas. -2.30 a) På ungdomsfester kan man gott servera vin. 2.30 3.3.4 Övriga attityd- och opinionsfrågor f) Då endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras. -2.20 Respondentemas attityd till alkohol mättes i) Berusade ungdomar borde be- även genom att fråga dem: »I vilka samstraffas hårdare av samhället. -2.20 manhang tycker Ni det är olämpligt att drick) Spritfria bjudningar blir lätt ka starksprit?» De fick kryssa för ett eller stela. 2.20 flera av följande alternativ: h) Åldersgränsen på Systembolaget borde sänkas till 18 år. 2.15 I bostaden i vardagslag I bostaden på lördagar och söndagar 3.3.3 av endimensionaliteten På restaurang Analys i den använda I bostaden när goda vänner varit på till- Likertskalan fälligt besök Avsikten var att konstruera en skala som Vid tillfälligt besök hos goda vänner mätte vad som kan kallas attityden till alko- Före besök på dansställe holbruk och samhällets alkoholpolitiska åt- På arbetsplatsen gärdenl Med en konventionell dp-analys Innan man har »träff» med det motsatta av påståendena har man emellertid ingen könet garanti för att attitydskalan mäter enbart Efter att ha idrottat en attityddimension. För att studera skalans I samband med att ha tittat på tävling elendimensionalitet användes följande tre me- ler match toder. Det är inte olämpligt i något av de uppa) Elementary räknade sammanhangen Linkage Analysis b) Faktoranalys På detta sätt erhålls ett kvantitativt mått, c) Guttmanskaleanalys ett »olämplighetsindex», på respondenternas Såväl metod a som b visar att endast ett attityder genom att summera antalet situa-

påstående, b, med säkerhet hamnar utanför tioner i vilka denne ansett alkoholkonsumattityddimensionen. De övriga 13 påståen- tion olämplig. Ju högre summa, desto mer dena mäter således en dimension av atti- avvisande attityd till alkohol. De mest till-

tyden, förhoppningsvis attityden till alkohol låtande har endast markerat det sista aloch alkoholbruk. Guttmanskaleanalysen vi- ternativet. sar att åtta av påståendena uppfyller kra- Till attitydfrågorna kan också följande

ven på en Guttmanskala, med undantag fråga räknas: av att det borde ha varit minst tio på- Vid vilken ålder anser Ni det lämpligt att ståenden i skalan. De åtta påståendena är: barn för första gången får smaka alkoholc, e, g, h, i, l, m och n. Även denna analys haltiga drycker? pekar på att påstående b är det som avvi- El Aldrig ker från den i övrigt enhetliga bilden. Vid . . . . . . . . års ålder Sammanfattningsvis kan således konstateras att skalan, mätt med de nämnda meto- 1 I den fortsatta framställningen benämns derna, kan betraktas som endimensionell. detta »attityden till alkohol».

SOU 1971: 77 1:41

I omedelbar till de 14 atti- För varje fråga fick respondenten välja anslutning

7 påståenden som ha- mellan tre olika svarsalternativ, ja, nej, tydpåståendena följde tveksam. Dessutom tillde karaktären av opinions- och kunskaps- gavs respondenten

och som var försedda med sam- fälle att motivera sitt ställningstagande. påståenden

ma svarsalternativ som de 14 attitydpåstå-

endena. 3.3.5 Attityden bland män och kvinnor

för inköp av vin borde mätt med Likertskalan, olämplighetsindex o) Åldersgränsen

sänkas till 18 år. och andra opinionsfrågor

p) Även mindre orter borde ha systembutik. Som tidigare nämnts har respondentemas q) Mellanölet har fört med sig ökat alkoattityder till alkohol kvantifierats på två holmissbruk hos ungdomar. sätt, dels med en attitydskala av Likerttyp r) Alkoholupplysningen är tillfredsställande och dels med ett olämplighetsindex. I taordnad. bell 41 presenteras poängfördelningen pâ s) Det är förbjudet att tillverka vin för eget Likertskalan för män och kvinnor. behov. En klassindelning av attitydpoängsumatt tillverka starksprit för t) Det är tillåtet anman har gjorts. Följande fem kategorier eget behov. vänds genomgående i resultatredovisningen. u) Det borde vara straffbart att bjuda ung-

domar under 16 år på. alkoholdrycker.

Attitydkategori Attitydpoängsumma*

Påståendena s, t, och kanske q har karakme- l (avvisande) 14-25 täten av kunskapstestande påståenden 2 26-35

dan de andra är opinionspåståenden. 36-45

3 Även respondentemas inställning till pri- 4 46-55 5 (tillåtande) 56-70 serna på alkoholdrycker ansågs vara av intresse. Därför ställdes följande fråga: »Tyc- “ Annorlunda beräkningsgrunder än i N-M

ker Ni vin och öl Björkmans tidigare redovisade studie. priserna på starksprit,

är för höga, för låga eller bra som de är?› till för- Om ej annat anges är det alltid procen- Av intresse var även inställningen tuella fördelningar som redovisas i tabelsäljning av alkoholdrycker i livsmedelsbulerna. tikema. Följande frågor avsågs mäta den Av tabell 41 framgår att männen är mer opinionen: tillåtande, dvs. har en högre poäng än kvin-

- norna. 36 % av männen faller i de mest Tycker Ni att starksprit borde försäljas tillåtande (4 + 5) medan eni livsmedelsbutiker? kategorierna - i livs- dast 20 % av kvinnorna hamnar i de kate- Tycker Ni att vin borde försäljas I den mittersta kategorin faller medelsbutiker? gorierna.

- Ni att starköl borde i ungefär lika stor andel män som kvinnor. Tycker försäljas livsmedelsbutiker? Av tabell 42 framgår att männen (39 %)

Tabell 41. Respondenterna efter kön och alkoholattityd. Procentuell fördelning. augu-

4aln_݊

Kön Antal Attityd .,... r

Män 1 247 17 29 34 15 5 100 Kvinnor

2 534 12 25 35 20 8 100 Totalt

SOU 1971: 77 1242

Tabell 42. Respondenterna efter kön och olämplighetsindex. Procentuell fördelning.

är mer tillåtande (0-3 poäng) än kvinnor- ningen på de alkoholhaltiga dryckerna kan na (25 %). Andelen i den mittersta kate- sägas ge viss information om individens gorin (4-6 poäng) är ungefär lika stor för attityd till alkohol. En avvisande attityd både män och kvinnor. skulle, enligt detta synsätt, ta sig det ut- Inställningen till försäljning av alkohol- trycket att man ansåg priserna vara för haltiga drycker i livsmedelsbutiker framgår låga. De som tycker priserna är för höga av tabell 43. kan anses ha en tillåtande attityd till al- Genomgående är männen mer tillåtande kohol. än kvinnorna till försäljning i livsmedels- Männen tycker i större utsträckning än butikerna av de olika alkoholhaltiga dryc- kvinnorna, att priserna är för höga. Ungefär kerna. En majoritet bland männen (ca 56 %) lika stora andelar bland män och kvinnor önskar en dylik försäljning av starköl. Nära tycker att priserna är bra som de är. hälften av männen (47 %) vill att vin skall För både män och kvinnor gäller att säljas i livsmedelsbutikerna. För både män man i större utsträckning tycker att spritoch kvinnor gäller att ju större alkoholhalt och ölpriserna är för höga än att vinpridrycken har, desto större andel av indivi- serna är det. derna säger nej till försäljning i livsmedelsbutikerna. Även individens inställning till prissätt-

Tabell 43. Respondenterna efter kön och inställning till eventuell försäljning av starköl, vin och starksprit i livsmedelsbutikerna. Procentuell fördelning.

Ja Nej Tveksam Ej uppgift Summa

Försäljning av starköl?

Försäljning av vin?

Försäljning av starksprit?

4-712177

Tabell 44. Respondenterna efter kön och inställning till prissättningen på öl, vin och starksprit. Procentuell fördelning. För höga Bra För låga Ej uppgift Summa Ölpriserna

Vinpriserna

Spritpriserna

bakgrunds- och konsumtionsvariabler Dessutom studeras attityderna med hänsyn Denna resultatredovisning är upplagd så att till:

materialet genomgående delats upp i män e) medlemskap i nykterhetsorganisation och kvinnor. Den attitydmätning som här f) konsumtionsindex avses är den som gjordes med den ovan g) frekvens storkonsumtionstillfällen redovisade skalan av Likerttyp. alkohol i h) om man blev bjuden på Redovisningen innehåller studium av athemmet under uppväxttiden titydema i olika: i) åldern då detta skedde första gången a) civilståndskategorier j) uppgivna alkoholvanor

b) ålderskategorier k) faderns alkoholvanor

Tabell 45. Respondenterna efter kön, civilstånd och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Civilstånd Antal Attityd Summa

(avvisande) (tillåtande)

1 2 3 4 5

Män Ogift 389 4 22 33 29 12 100 824 9 20 38 23 10 100

Gift _

Ånka/Ånkling 24 (17) (l 2) (42) (25) (4) (100) Skild 32 (6) (12) (3 8) (38) (6) (100) Omgift 16 (l 9) (25) (3 8) (6) (12) (100) 4 - (25) (25) (25) (25) (100) Ej uppgift

Kvinnor Ogift 286 17 24 30 20 9 100 844 17 30 36 13 4 100 gift __ Anka/Ankling 66 18 29 39 14 0 100

Ej uppgift 1:44 SOU 1971: 77

a. Attityder i olika civilståndskategorier c. Attityder i olika utbildningskategorier

Olika civilståndskategoriers poängfördel- I tabellerna 47 och 48 är utbildningskatening på Likertskalan redovisas i tabell 45. gorierna ordnade efter graden av teoretisk Änkor/änklingar, skilda och omgifta är utbildning. för få, för att några säkra slutsatser om Om man studerar de fem utbildningsdessa grupper skall kunna dras. Som tidikategorierna och gör en jämförelse dem gare nämnts är de procenttal som är relaemellan med avseende på attitydfördelningterade till bastal mindre än 50 försedda en, kan följande iakttagelser göras: med parentes. Detta gäller även i fortsätt- Här framgår för såväl män som kvinnor ningen. att med längre utbildning tycks följa en För såväl män som kvinnor gäller att de mer tillåtande attityd till alkohol. Således ogifta är mer tillåtande (kategori 4-5) än återfinns bland männen hela 65 % av akade gifta till alkohol (män: 41 % respektive demikerna bland de mest tillåtande (kate- 33 %, kvinnor: 29 % respektive 17 %). gori 4-5) mot 58 % av studenter och gym- Skillnaderna som kan konstateras mellan nasister, 49 % av de med realexamen elogifta och gifta är troligtvis beroende av ler realskolestudier, 35 % av de med yrkesde åldersskillnader som finns mellan dessa skoleutbildning och 26 % av de med folkkategorier. skola eller grundskola.

För kvinnorna erhölls samma ordning

mellan utbildningskategorierna. De kvinn-

liga akademikerna var mest tillåtande och b. Attityder i olika ålderskategorier därnäst studenter. Sedan följde de med real-

I tabell 46 kan en viss könsskillnad ob- skolestudier och yrkesskola. Minst tillåtan-

serveras. För kvinnorna gäller att de yngre de var de med folkskola eller grundskolaär mest tillåtande (kategori 4-5), därnäst Andelen tillåtande är utbildning. 52 %, mellangruppen och minst tillåtande till al- 47 %, 32 %, 19 % respektive 14 %. Pro-

kohol är de äldre (34, 24 respektive ll %). centtalet för akademikerna måste här tas

Bland männen finns en viss skillnad mel- med viss reservation eftersom bastalet är

lan de yngsta och åldersgruppen 26-45 år litet.

(48 resp. 42 %). De äldsta är minst tillå- Här bör påpekas att materialets ålders-

tande (22 %) även bland männen. I den fördelning i viss mån torde resulpåverka mittersta kategorin faller med ett undantag tatet. De yngsta har hunnit ju knappast den största andelen för både män och kvin- skaffa sig sin slutgiltiga utbildning och kom-

nor. mer i denna undersökning främst att ham-

Tabell 46. Respondenterna efter kön, ålder och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Ålder Antal Attityd Summa

(avvisande) (tillåtande)

1 2 3 4 5

Män

Kvinnor

p. SOU 1971: 77

Tabell 47. De manliga respondenterna efter utbildning och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Utbildning Antal Attityd Summa

(avvisande) (tillåtande) l 2 3 4 5

Folkskola eller grundskola 671 10 24 40 20 6 100 Genomgången yrkesskola eller yrkesskolestudier 131 6 21 38 25 10 100 Realexamen eller realskolestudier 111 - 19 32 36 13 100 Studentexamen eller gymnasiestudier 128 5 11 26 36 22 100 Akademisk examen eller studier vid universitet eller 69 - 10 25 30 35 100 högskola Övrigt 163 9 20 36 25 10 100

na i de lägre utbildningskategorierna. Ef- respektive län har länen indelats i tre katetersom de yngre i genomsnitt har en mer gorier. tillåtande attityd till alkohol, torde dock Län med över 30 % icke-konsumenter åldersfördelningen ej påverka skillnaden bland befolkningen i åldern 15-70 år mellan utbildningskategorierna så, att skill- Län med 20-29 % icke-konsumenter naden blir mindre vid konstanthållen ålder. bland befolkningen i åldern 15-70 år Snarast borde det motsatta förhållandet Län med mindre än 20 % icke-konsuråda. menter bland befolkningen i åldern 15-70 ar. d. Attityder i olika regioner av landet Av tabell 49 framgår att alkoholattity- Med regioner avses här boendelän. På dema samvarierar med andelen icke-kongrundval av uppgifter om konsumtionen i sumenter i boendelänet. Om man studerar

Tabell 48. De kvinnliga respondenterna efter utbildning och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Utbildning Antal Attityd Summa

(avvisande) (tillåtande) 1 2 3 4 5

Folkskola eller grundskola 737 21 31 34 12 2 100 Genomgângen yrkesskola eller yrkesskolestudier 666 8 35 38 18 1 100 Realexamen eller realskolestudier 139 8 28 32 21 ll 100 Studentexamen eller gymnasiestudier 88 8 21 24 28 19 100 Akademisk examen eller studier vid universitet eller högskola 38 (5) (40) (34) (18) 100 Övrigt 165 24 36 14 7 100

1:46 SOU 1971: 77

Tabell 49. Respondenterna efter kön, andel icke-konsumenter i boendelänet och alkoholattityd. Procentuell fördelning. Andel icke- Antal Attityd Summa konsumenter i boendelänet (avvisande) (tillåtande) 2 5 Män

Kvinnor

de mest tillåtande (kategori 4-5) har 22 % e. Attityder i olika konsumtionskategorier

av männen i län med över 30 % icke-kon- Med hjälp av konsumtionsindex kan indisumenter en tillåtande attityd. Motsvarande viderna delas upp i olika konsumtionskatesiffror för övriga länskategorier är 30 % gorier, som sedan kan jämföras med avmed en tillåtande attityd i län med 20-29 % seende på attityderna. icke-konsumenter, 41 % i län med 10- Resultaten i tabell 50 tyder på att det finns 19 % icke-konsumenter och 52 % i län ett lineärt samband mellan konsumtion och med mindre än 10 % icke-konsumenter. attityd så, att ju större konsumtion indivi- Motsvarande procentsiffror för kvinnorna derna har desto större är andelen med en är för de olika länskategorierna 11, 14, tillåtande inställning till alkohol. Detta gäl- 28 och 35 %. ler för såväl män som kvinnor.

Andelen mest tillåtande (kategori 4-5)

Tabell 50. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och alkoholattityd. Procentuell för-

delning.

Konsumtionsindex Antal Attityd Summa

(avvisande) (tillåtande)

1 2 3 4 5

Män

Kvinnor

SOU 1971: 77

Tabell 51. Respondenterna efter kön, frekvens storkonsumtion och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Hur ofta händer det Antal Attityd Summa att Ni dricker alkohol motsvarande minst 1 (avvisande) (tillåtande) halvñaska starksprit eller 1 ñaska vin?» 1 2 3 4 5

Män Dricker ej alkoholdrycker 210 30 38 25 6 l 100 Åtminstone någon

Kvinnor Dricker ej alkoholdrycker 335 38 36 22 4 0 100 tminstone någon

bland männen är i ordning från den lägsta tillfällen: 58 %, 57 %, 47 % och 31 %. konsumtionskategorin till den högsta: 21 %, Minst andel personer med tillåtande atti- 34 %, 48 %, 54 % och 75 %. Endast 6 % tyd (7 %) hade den grupp som uppger sig av dem som uppgav sig inte dricka alkohol inte dricka alkoholdrycker. hade en tillåtande attityd till alkohol. An- För kvinnorna kan inte lika klara skilldelen med en tillåtande attityd bland kvin- nader noteras och inte heller samma entynorna var: 13 %, 35 %, 43 % respektive diga resultat som för männen. Helt allmänt (84 %). Endast 5 % av de kvinnliga icke- gäller dock för kvinnorna att andelen med konsumenterna tillhörde denna kategori. en tillåtande attityd är större bland dem som över huvud taget uppger sig ha någon storkonsumtion än bland de kvinnor som aldrig f. Attityder och frekvens storkonsumtion dricker så mycket eller som uppger sig inte Frekvensen storkonsumtion har mätts ge- dricka alkoholdrycker. nom att respondenterna fått uppge hur ofta de konsumerar en halvflaska starksprit elg. Attityden och medlemskap i ler en helflaska vin. Det är rimligt anta nykterhetsorganisation att resultaten här går i samma riktning som då vi ovan studerade attityderna i olika Om respondenten är organiserad i någon konsumtionskategorier. nykterhetsorganisation, bör detta rimligtvis För männen gäller att de som uppger också avspegla sig i individens attityder en större frekvens storkonsumtion har en till alkohol. Uppgifter om detta redovisas mer tillåtande attityd än de som har färre itabell52. eller inga storkonsumtionstillfällen. Ande- Som väntat framgår av tabell 52 att de len mest tillåtande (kategori 4-5) blev för som är medlemmar i nykterhetsorganisamännen i ordning från de med största fre- tioner är mer avvisande 1-2) än (kategori kvensen till de med inga storkonsumtions- före detta medlemmar och icke medlem-

1:48 SOU 1971: 77

Tabell 52. Respondenterna efter kön, nykterhetsorganisering och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Är Ni eller har Ni Antal Attityd Summa varit medlem i någon nykterhetsförening (avvisande) (tillåtande) eller nykterhetsorganisati0n?» 1 2 3 4 5

Män

Kvinnor Nej 1 048 16 28 35 16 5 100 Före detta medlem 46 17 34 28 17 4 100 Medlem 140 (50) (26) (24) (-) (-) (100) EJ Uppgift 13 (-) (8) (92) (-) (-) (100)

mar. Andelen avvisande var 63 %, 32 % En mer tillåtande attityd till alkohol (karespektive 25 % för männen. För kvinnor- tegori 4-5) hade 59 % av de »bjudna» och na erhölls andelarna (76 %), 51 % respek- 29 % av de »icke-bjudna» männen. För tive 43 % . kvinnorna var motsvarande andelar 51 % respektive 15 %.

h. Attityder och »bjuden på alkohol i hemmet . . .» i. Attityder och ålder då man blev bjuden på alkohol i hemmet första gången För att ta reda på om det finns något samband mellan attityder och om man blivit I tabell 54 presenteras åldern vid första tillbjuden på alkohol i hemmet redovisas ta- fället man blivit bjuden på alkohol i förbell 53. äldrahemmet. Det kan konstateras, att de respondenter För såväl män som kvinnor gäller att de som blivit bjudna på alkohol i hemmet un- som blivit bjudna på alkohol i hemmet före der uppväxttiden var mer tillåtande till al- 17 års ålder har en mer tillåtande attityd till kohol än de som inte blivit bjudna i hem- alkohol än de som blivit bjudna efter 17 års met. Detta gäller både män och kvinnor. ålder eller över huvud taget inte blivit bjud-

Tabell 53. Respondenterna efter kön, bjuden på alkohol i hemmet under uppväxttiden och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Blev Ni bjuden på Antal Attityd Summa alkohol i hemmet under Er uppväxt- (avvisande) (tillåtande) tid?» 1 2 3 4 5

Män Nej 1 001 9 24 38 22 7 100 Ja 277 1 10 30 35 24 100 Ej uppgift 11 (-) (18) (64) (18) (-) (100)

Kvinnor Nej 1 030 20 32 33 12 3 100 Ja 205 1 12 36 32 19 100 EJ uppgift 12 (8) (9) (75) (8) (-) (100)

SOU 1971 : 77

Tabell 54. Respondenterna efter kön, ålder då man första gången blev bjuden på alkohol i hemmet och alkoholattityd. Procentuell fördelning. Ålder Antal Attityd Summa (avvisande) (tillåtande) 1 2 3 4 5 Män

Kvinnor

na i hemmet. Påpekas bör att ca var fjärde För såväl män som kvinnor gäller att de man och ca var tredje kvinna ej kunnat respondenter som själva uppger sig vara fliuppge någon ålder på denna fråga. tiga alkoholkonsumenter har en mer tilllåtande attityd till alkohol än de som uppger sig vara mindre flitiga konsumenter. j. Attityder och uppgivna alkoholvanor

Respondenterna fick på en fråga markera k. Attityder och faderns alkoholvanor om de ansåg sig vara absolutister, måttlighetsförbrukare etc. Alternativen framgår av Sambandet mellan faderns alkoholkonsumtabell 55. tion och respondentens attityder redovisas

Tabell 55. Respondenterna efter kön, alkoholvana och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Vilka alkoholvanor Antal Attityd Summa har Ni själv enligt Er egen uppfattning?» (avvisande) (tillåtande)

1 2 3 4 5

Män Absolutist 220 30 39 23 6 2 100 Förtäring någon enstaka gång 438 5 28 43 20 4 100 Måttlig förtäring 500 1 9 37 35 18 100 Tillfällen med be- 97 - 6 30 39 25 100 rusninga inte 13 (8) (30) (46) (8) (8) (100)

Vet

Ej uppgift 21 (0) (9) (67) (14) (10) (100)

Kvinnor Absolutist 394 39 37 20 4 0 100 Förtäring någon enstaka gång 594 8 29 43 16 4 100 Måttlig förtäring 211 2 14 34 33 17 100 Tillfällen med berusninga 9 (-) (-) (33) (56) (11) (100) Vet inte 8 (25) (-) (38) (37) (-) (100) Ej uppgift 31 (19) (26) (42) (13) (-) (100) 3 Tillfâllen med berusning är en sammanslagning av formulärets alternativ »enstaka tillfällen med berusning», »ofta berusad» och »alkoholism I de två sista kategorierna klassificerade sig 5 respektive 3 män och ingen kvinna.

1:50 SOU 1971: 77

Tabell 56. Respondenterna efter kön, faderns alkoholvana och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

»Hände det att Er far Antal Summa Attityd drack alkoholhaltiga drycker under Er upp- (avvisande) (tillåtande) växttid?» 1 5 2

Män

Kvinnor

Bland manliga respondenter, som uppger i viss mån åldersbetingat. att deras fäder konsumerade alkohol under Var man är född har betydelse för attirespondentens uppväxttid, finns en större tyden till alkohol. Skillnader föreligger melandel i de två mest tillåtande kategorierna lan olika län. De som är bosatta i län med (43 %) än bland dem som uppger att fadern få alkoholkonsumenter tenderar att ha en inte drack alkohol (21 %). Samma förhål- mer avvisande attityd till alkohol än de som lande gäller för kvinnorna: 26 % respektive är bosatta i län med hög andel alkohol- 12 % i de två mest tillåtande kategorierna. konsumenter. Skillnader i attityder föreligger mellan personer med olika utbildning. Attitydska- 3.3.7 Sammanfattning av attitydresultaten lan ett relativt lineärt samband uppvisar med utbildning så att personer med högre Likertskalan teoretisk utbildning tenderar att ha en mer Attitydskalan består av 14 påståenden och tillåtande attityd. Detta gäller för både män är en summationsskala av Likerttyp. En och kvinnor. analys av de påståenden som ingår i skalan Medlemmar i nykterhetsorganisationer visar att dessa sinsemellan är relaterade till har en mer avvisande attityd till alkoholvarandra på ett sådant sätt att vi kan anta konsumtion än f. d. medlemmar och dessa att skalan är relativt endimensionell och så- i sin tur är mer avvisande än icke-medledes enbart mäter en sak - attityden till lemmar. Detta gäller för både män och alkoholbruk och samhällets alkoholpolitis- kvinnor. ka åtgärder. Bland konsumenterna föreligger ett sam- För att sammanfatta resultaten kan kon- band mellan årskonsumtionens storlek och stateras att attitydskalan visar samband med attityd till alkohol så att de med större ålder och kön så att äldre män är mer av- konsumtion har en mer tillåtande attityd. visande till alkoholbruk än grupperna unga Då man delar upp materialet efter faoch »rnedelålders›. För kvinnorna gäller att derns alkoholkonsumtion - om fadern var de äldre är mest avvisande, de medelålders konsument eller ej - uppvisar attitydskalan därnäst och de unga minst avvisande. Män- fler personer med en tillåtande inställning nen tenderar att vara mer tillåtande än i den grupp vars fäder var konsumenter. kvinnorna. Detta gäller för både män och kvinnor. Ogifta har en mer tillåtande attityd till Det förhållandet att man blivit bjuden på

SOU 1971: 77 1:51

alkoholdrycker i hemmet under ungdoms- 3.4 Missbrukskriterier, trafikonykterhet åren visar samband med attityden till alko- samt konsumtion av smuggelsprit och hol. De som blivit bjudna i hemmet är mer hemgiorda alkoholdrycker tillåtande än de som ej blivit bjudna i hem- Respondenterna har fått svara på flera fråmet. Av dem som bjudits på alkohol har de gor, som kan användas för att avgränsa en mer tillåtande attityd, för vilket detta personer med alkoholproblem eller persointräffat före 16 års ålder. Detta samband ner som har en ovanligt hög alkoholkongäller för både män och kvinnor. sumtion. Detta avsnitt behandlas under rub- Nästan samtliga de redovisade variablerriken storkonsumtion. Övrig konsumtion na uppvisar således samband med attitydsom behandlas är konsumtion i samband skalan. med bilkörning och konsumtion av smuggelvaror.

Enstaka opinions- eller attitydfrågor 3.4.1 Storkonsumtion En attitydfråga som studerats mer ingående är vid vilken ålder man anser det lämp- Under denna rubrik redogörs för frekvenligt att ungdomar för första gången får sen tillfällen med storkonsumtion bland män smaka alkoholdrycker. Männen anser i stör- och kvinnor i olika åldrar. Fylleriförseelser re utsträckning än kvinnorna, att detta kan bland befolkningen under 1967 redovisas ske i yngre åldrar. De äldre anser oftare och jämförs med alkoholvanorna enligt egen än yngre, att debuten bör ske sent. Detta uppfattning och förekomst av påverkan, samband gäller för både män och kvin- baksmälla och återställare. Avslutningsvis nor. De med högre egen årskonsumtion an- redogörs för andelen respondenter som uppser oftare än de med lägre egen konsum- givit att de fått problem på grund av altion att alkoholdebuten bör ske i yngre koholkonsumtion. åldrar. För att belysa frekvensen tillfällen med Slutligen har några attitydfrågor redovi- stor konsumtion, tillfrågades respondentersats som gäller inställningen till prissätt- na hur ofta de brukade konsumera en alkoningen på alkoholdrycker - för hög, lagom, holkvantitet motsvarande 1/ 2 flaska starkför låg - samt huruvida man anser att al- sprit eller en flaska vin. Fördelningen på koholdrycker bör få försäljas i livsmedels- kön och ålder framgår av tabell 57. butiker. Dessa frågor har ställts beträffande Tabell 57 visar, att ungdomarna anger starköl, vin och starksprit. För dessa frå- en större frekvens Storkonsumtionstillfällen gor gäller att kvinnorna i jämförelse med än de övriga grupperna. Andelen tillfällen männen var mer awisande till försäljning med stor konsumtion är lägst i gruppen i livsmedelsbutiker och mindre awisande äldre. Dessa tendenser gäller för såväl män till prissättningen. Yngre var jämfört med som kvinnor. Männen uppger Storkonsumde äldre mer avvisande till prissättningen tion i betydligt större utsträckning än kvinoch hade en mer tillåtande inställning till norna. försäljning i livsmedelsbutiker. Storkonsu- I tabell 58 presenteras antalet avdömda menterna ansåg i större utsträckning än de fylleriförseelser 1967 enligt den officiella med låg konsumtion, att priserna var för statistiken. Totalt var antalet fyllerister 6,9 höga och att man borde tillåta mer allmän per 1 000 individer över 15 år. Motsvarande försäljning av alkoholdrycker. siffra för fylleriförseelser uppgick emellertid Beträffande försäljning av alkoholdryc- till 12,0. Varje fyllerist har sålunda genomker i livsmedelsbutiker gäller, att man ge- snittligt begått ca 1,8 förseelser. Fylleriförnomgående var mer positiv till starkölsför- seelsernas fördelning på kön och ålder framsäljning än vinförsäljning samt mer positiv går av nedanstående tabell. till vin- än till spritförsäljning. En stor skillnad kan konstateras mellan

1:52 SOU 1971: 77

Tabell 57. Respondenterna efter kön, ålder och frekvens storkonsumtionstillfällen. Procentuell fördelning.

Kvinnor Frekvens 26-45 l 6-25 26-45 46-70

Ett par ggr. per månad

Tabell 58. Avdömda fylleriförseelser 1967 per 1 000 män/kvinnor i olika åldrar. 15-17 18-20 21-24 25-29 30-39 40-49 50- Samtliga Män 17,3 39,8 35,7 6 30,2 28,0 13,3 23,5 Kvinnor 2,3 1,6 1,1 7 0,6 0,7 0,2 0,6

Tabell 59. Respondentema efter kön, ålder och alkoholvana. Procentuell fördelning. Män Kvinnor 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70

sen mellan 10 och 40 promille och motsva- soner har klassificerat sig som alkoholister. rande siffra för kvinnorna är endast 0-2 Någon större skillnad mellan socialgrupp promille. I-II och III kan ej konstateras. Dessa siffror kan jämföras med en skatt- I tabell 60 presenteras förekomsten av ning av det egna konsumtionsmönstret. påverkan, »baksmälla och återställare. Ta- Av tabell 59 framgår, att de äldsta ten- bellen att det finns visar, en god överensderar uppge en måttligare än de stämmelse mellan över freförtäring fördelningama yngsta. Alkoholkonsumtion med berusnings- kvensen påverkan och frekvensen »baktillfällen uppges oftare av de yngsta än av smälla». Dessa båda begrepp är tydligen för

SOU 1971: 77 1:53

Tabell efter kön, ålder och förekomst av påverkan, baksmälla och »åter- 60. Respondenterna

ställare». Procentuell fördelning.

Män Kvinnor

15-25 26-45 46- 15-25 26-45 46-

Frekvens påverkan 5 2 1 1 l l Varje gång 18 8 4 3 1 l Nästan varje gång

Aldrig l 2 4 0 2 5 Ej uppgift Dricker 11 10 19 15 19 38 ej

Summa 100 100 100 100 100 100

Frekvens baksmälla

Ibland 29 30 17 19 10 2 Enstaka gånger 42 42 52 59 64 51 Aldrig 1 1 4 2 3 8 Ej uppgift Dricker 11 10 19 15 19 38 ej

Summa 100 100 100 100 100 100

Andel som tar

»återställare»

Har ej inträffat 54 53 75 76 86 97 Ej relevant* Summa 100 100 100 100 100 100 310 454 523 253 438 556 Antal personer 1 Frågan ställdes endast till dem som uppgav sig ha haft baksmälla.

likvär- kvenserna är här små, vilket medför att respondenterna i många avseenden dock att de det ej går att påvisa skillnader mellan grupdiga. En svag tendens föreligger Det alternativ som angivits i störst yngre männen är påverkade oftare än de har perna. baksmälla medan de äldre har baksmälla of- omfattning är fylleriförseelser. Dessa upptare än de är påverkade. Männen är oftare ges i större utsträckning av de yngre mänän kvinnorna påverkade och har oftare bak- nen. Andelen som ej svarat på dessa frågor smälla. De unga männen är oftare än de äld- är relativt hög, vilket även detta medverkar re Den mellersta åldersgrup- till att försvåra en tolkning av resultaten. påverkade. av männen har dock uppgivit bakpen smälla i samma omfattning som de yngre. i samband med 3.4.2 Alkoholkonsumtion Att man tar en s. k. »återställare» förekonsumtion av smuggelsprit och bilkörning, kommer sällan. Endast för ett par procent konsumtion av hemgjorda alkoholdrycker av männen i materialet är detta vanligt. Dessutom kan påpekas att det varken Det kan vara vanskligt att fråga en person eller kvinnorna Man för männen föreligger någ- om han gjort sig skyldig till rattfylleri. ra större skillnader mellan socialgrupperna riskerar att svaret i många fall ej blir helt beträffande dessa variabler. med sanningen överensstämmande. För att

I tabell 61 redovisas vissa yttre påtagliga få reda på i vilken omfattning respondenverkningar av stor alkoholkonsumtion. Fre- terna ansåg sig ha begått trafikonykterhets-

1:54 SOU 1971: 77

Tabell 61. Respondentema efter kön, ålder och yttre påtagliga effekter av alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning. Män Kvinnor 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 Problem p. g. a. alkohol

Läkarvård p.g.a. alkoholproblem

brott ställdes följande fråga: Tror Ni att gen kan ha haft för hög promillehalt alko- Ni någon gång kört bil trots att Ni möjli- hol i blodet? Resultatet framgår av tabellerna 62 och 63. De mest intressanta siffrorna i tabellen Tabell 62. Respondenterna efter kön, ålder, i förmodat torde vara andelen alkoholpåverkade per socialgrupp och bilkörning alkoholpåverkat tillstånd. Procentuell fördelning. körkortsinnehavareJ Totalt sett har ca 12 procent av körkortsinnehavarna kört bil i Andel al- Andel med Andel på- förmodat tillstånd. Denna siffra påverkat koholpå- körkort verkade av verkade körkorts- är större bland männen. Ca 1/4 av de (a) (b) innehavare unga manliga körkortsinnehavarna har kört (a/ b . 100)a bil trots att de troligen varit alkoholpåverkade. Andelen sjunker sedan med stigande

holpåverkade är högre i de högre social- Kvinnor 2 43 5 grupperna. Detta gäller för både män och 15-25

bil i alkoholpåverkat tillstånd. Motsvarande a Vi antar att knappast någon icke-körkortssiffra för icke-konsumenter är endast 2 %. innehavare uppgett sig ha kört bil.

SOU 1971: 77 1:55

Tabell 63. Respondenterna efter kön, kon- Tabell 64 visar den uppgivna förekomssumtionsindex och bilkörning i förmodat ten av konsumtion av smuggelsprit. 10 % alkoholpåverkat tillstånd. Procentuell för- av männen och 3 % av kvinnorna har kondelning. sumerat under året. Smuggelsmuggelsprit konsumtionen samvarierar med ålder så att Konsum- Andel al- Andel med Andel påtionsindex koholpå- körkort verkade per den är vanligare bland de yngre och ovanverkade (b) körkortsligare bland de äldre. Sambandet med den (a) innehavare - egna konsumtionens storlek framgår av ta- (a/b 100) bell 65.

menar med smuggelsprit har vi emellertid Kvinnor inte någon möjlighet att belysa i undersök-

Tabell 66 visar att hemgjort vin under För att få en uppfattning om konsum- senaste året druckits av 18 procent av mäntionen av smuggelsprit ställdes en fråga, nen och av 16 procent av kvinnorna. Hemom man under senaste året druckit stark- gjort vin synes vara den hemgjorda alkosprit, som »smugglats» in i landet. Resul- holdryck som är vanligast i Sverige. Hem- 64 och 65. likör har druckits av ungefär 5 % taten framgår av tabellerna gjord

Tabell 64. Respondentema efter kön, ålder och förekomst av konsumtion av smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning.

Tabell 65. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och förekomst av konsumtion av

smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning. .. - Konsumtionsindex Män Kvinnor

Har före- Övriga Summa Har före- Övriga Summa

r...».._..-n..s.-.v.m-u..

kommit kommit

- 100 100 - 100 100 0

Tabell 66. Respondenterna efter kön och förekomst av konsumtion av hemgjorda alkoholdrycker under senaste âret. Procentuell fördelning. Män Kvinnor Har före- Övriga Summa Har före- Övriga Summa

Annan hemgjord alkoholdryck 1 99 100 0 100 100

av både männen och kvinnorna. Här är relativt bland äldre. Av ovanligt de unga det dock oftast fråga om en alkoholdryck, männen har över hälften angett att de haft som framställs av sprit, som inköpts på le- storkonsumtionstillfällen under senaste året

galt sätt. Hembränd sprit är dock en illegal mot ca 1/4 av de äldre männen. alkoholdryck. I Finland och Norge är hem- Storkonsumtionens åldersvariationer stämbränd sprit tämligen vanlig. I Sverige har vi mer med fylleristatistikens, där man finner ej nâgra större undersökningar som visar samma skillnader mellan män och kvinnor. omfattningen av den hemtillverkade spri- De unga männen har relativt sett fler fylten. Resultaten från denna undersökning leriförseelser än de äldre. tyder dock på att sprit knappast tillverkas Om man studerar respondenternas egen illegalt i någon större omfattning. Endast uppfattning av sin alkoholkonsumtion fintvå procent av männen har uppgivit att de ner man fler berusningstillfällen bland unga konsumerat hembränd sprit under året. män. Bland kvinnorna är motsvarande siffra Samma tendenser även för variabgäller mindre än en procent. Andra hemgjorda lerna baksmälla och förekomst påverkan, alkoholdrycker har konsumerats av ca en av återställare dagen efter. procent av männen. Studerar man yttre påtagliga effekter av Eftersom utrymme ej funnits till att pe- 4-5 % av alkoholkonsumtionen, uppger netrera dessa frågor ytterligare i frågefor- männen att de haft av problem på grund muläret, kan man svårligen uttala sig om alkoholkonsumtionen. Motsvarande siffra t. ex. hur stor del av alkoholkonsumtionen för kvinnorna är lägre än l %. Det vanlisom utgöres av hemtillverkade alkoholgaste alternativet man angivit är fyllerifördrycker. seelser, vilket är vanligast bland de unga männen. Mindre än 1 procent av männen uppger att de fått läkarvård på grund av 3.4.3 Sammanfattning alkoholproblem. Flera aspekter av storkonsumtion har be- kan konstateras att Sammanfattningsvis handlats. Eftersom männen i större utden grupp, som kan klassificeras som alsträckning än kvinnorna är konsumenter, koholmissbrukare av ovannämnpå grund och då de även har en genomsnittligt stör- da kriterier, torde omfatta ca 2-3 prore konsumtion, ställer det sig naturligt, att cent av männen i materialet. Andelen permännen även har fler tillfällen med storsoner med vissa alkoholproblem torde dock konsumtion. Med storkonsumtionstillfällen vara större. Dessa slutsatser främst grundas avses tillfällen med en konsumtion av 1/ 2 om bruk av återställare på uppgifter och flaska starksprit eller l/1 flaska vin. Stor- av alkoholuppgivna problem på grund konsumtionstillfállen är vanligare bland unga bruk. Missbrukama bland kvinnorna är beän bland personer i åldern 25-45 år och färre än bland männen. tydligt

SOU 1971: 77 1:57

av alkoholkonsumtion i person. Endast ca 2 procent av männen Omfattningen samband med konsumtion av och mindre än 1 procent av kvinnorna har bilkörning, och konsumtionen av hemgjor- uppgivit att de druckit hembränd sprit unsmuggelsprit da alkoholdrycker har även studerats. der det senaste året. Ungefär var åttonde bilförare har kört bil i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. A1- 3.5 Resultatens validitet kohol vid bilkörning har uppgivits i större utsträckning av männen, och bland män- En vanlig kritik av undersökningar av aloch av per- koholbeteenden är att resultaten kan bli felnen framför allt av ungdomar soner med stor konsumtion. Alkohol vid aktiga på grund av att vissa respondenter utsträck- tenderar att ge felaktiga om storbilkörning har uppgivits i större uppgifter av personer i de högre socialgrup- leken av den egna konsumtionen. Speciellt ning brukar man anta att personer med stor konperna. konsumtion sumtion tenderar att underskatta sin kon- Då det gäller av smuggelav männen sumtion mer eller mindre medvetet. Detta sprit, har 10 procent och 3 procent av kvinnorna att de haft en skulle ej gälla personer med liten konsumuppgivit sådan konsumtion under året. Smuggel- tion. Om denna kritik är riktig innebär detta att resultatens validitet skulle vara mindspritkonsumtion är vanligare bland ungdomar och personer med stor alkoholkon- re god. sumtion. För att få en uppfattning om resultatens Beträffande konsumtion av hemgjord al- kvalitet eller validitet har jämförelser gjorts kohol att denna mellan svaren hos enkätrespondenter med kan slutligen konstateras, konsumtion ej tycks ha någon större om- eller utan registrering för fylleriförseelse. fattning. Den hemgjorda alkoholdryck som De personer som registrerats för en fyluppgivits ha konsumerats i något större ut- leriförseelse har ju manifesterat en hög konvin. Denna sumtion och en konsumtion som i viss utsträckning är hemgjort dryck har under året druckits av ca var sträckning resulterar i berusning. Om resulsjätte

av resultatet från en jämförelse mellan enkätrespondenter med och Tabell 67. Sammanfattning utan fylleriförseelser med avseende på vissa variabler.

Studerad variabel signifikanta Tolkning p-värden*

l. Konsumtionsindex 0,001 överrepresentation av storkonsumenter bland de registrerade 2. Olämplighetsindex 0,05 de positiva till alkohol är överrepresenterade bland de registrerade - någon skillnad mellan grupperna kan ej 3. Bjuden på alkohol i hemmet under uppväxttiden påvisas 4. Frekvens baksmälla 0,001 baksmälla är mer frekvent bland registrerade än bland icke registrerade 5. Återställare 0,001 att ta återställare är vanligare bland de registrerade 6. Fader drack alkohol under 0,05 icke-konsumerande fäder är underrepresenrespondentens uppväxttid terade bland de registrerade 7. Moder drack alkohol under 0,01 de osäkra (»vet ej») är överrepresenterade bland de registrerade medan de med icke respondentens uppväxttid abstinenta mödrar var överrepresenterade bland icke registrerade de som kört bil i alkoholpåverkat tillstånd är 8. Kört bil alkoholpåverkad 0,01 överrepresenterade i gruppen registrerade 9. Läkarvård 0,001 de som kan antas ha sökt läkarvård är p. g. a. alkoholbesvär överrepresenterade bland de registrerade

1 P-värden har erhållits genom Xz-analys.

SOU 1971: 77 1:58

Tabell 68. Samstämmighet mellan respondenternas uppgifter och uppgifter från kontrollstyrelsens register. Absoluta tal. Män Kvinnor Yngre Medel Äldre Yngre Medel Äldre Enl. egen uppgift

Rattfylleri,-onykterhet

Enl. køntrollstyrelsen Fylleriförseelse 20 9 Rattfylleri, -onykterhet l 3

taten skall vara valida bör således registre- 3.5.1 Sammanfattning rade skilja sig från ej registrerade så att Validiteten hos materialet har studerats gede har en högre konsumtion, en mer posinom att dels jämföra enkätrespondenter tiv attityd till alkohol, högre frekvens av med och utan fylleriförseelser och dels jämpåverkan, berusning etc. I tabell 67 ges en föra verkliga fylleriförseelser med uppgivsammanfattning av resultaten från jämföna fylleriförseelser. relsen. Tanken bakom den första jämförelsen är Mer detaljerade tabeller presenteras i biatt de som manifesterat en extrem alkohollaga 5. konsumtion genom att ha begått fylleriför- Som framgår av tabell 67 finns det en seelser även bör uppge högre konsumtion, signifikant skillnad mellan registrerade och fler berusningstillfällen, mer positiva attityicke registrerade enkätrespondenter i åtta der till alkohol etc. Materialet ger stöd för av de nio undersökta variablerna. dessa antaganden. Beträffande fylleriför- Variablerna 1, 4, 5, 8 och 9 kan sägas seelser är överensstämmelsen tämligen god vara missbrukskriterier. På alla dessa fem mellan registrerade och egna uppgifter. variabler noteras signifikant större frekvenser bland de registrerade. Storkonsumenter, de som haft baksmälla etc., är således klart överrepresenterade i gruppen registrerade. Validiteten hos frågorna om fylleri och rattonykterhet har kunnat kontrolleras genom att inhämta uppgifter från kontrollstyrelsens fylleristraffregister. Denna kontroll ger vid handen, tabell 68, att överensstämmelsen är tämligen god mellan registerdata och respondentens egna uppgifter. Registeruppgifterna avser emellertid endast för-

seelser begångna under de senaste 10 åren, vilket medfört att uppgifterna om t. ex. de äldre är få, emedan de flesta fylleriförseelser begås i ungdomsåren. Bland de äldre uppger man tydligen ej ungdomsförseelser. Utöver dessa registeruppgifter kan nämnas att 5 personer varit föremål för åtgärd enligt

nykterhetsvårdslagen.

SOU 1971: 77

5-712177

l

Bilaga Tabellförteckning

Tabell tionsandelar . . . . . . . . . . 1 Jämförelse mellan 15 Totalkonsumtionens fördelning på enkätrespondenter och totala bortfallet . . . . . . 1:14 kön, ålder, socialgrupp . . . . . . 1:24 2 Jämförelse mellan enkät- och inter- 16 Andel spritkonsumenter som vanligt- . . . . . . . . . 1:14 vis dricker vissa spritsorter . . . . 1:24 vjurespondenter 3 Registrerade i bortfall och enkätma- 17 Spritkonsumenterna efter kön, ålder terialet . . . . . . . . . . . . . 1:14 och vanligtvis konsumerad spritsort. 4 Antal män i en- Procentuell fördelning . . . . . . 1:25 fylleriregistrerade kät- och bortfallsmaterialet. . . . 1:14 18 Spritkonsumenterna efter kön, so- 5 Approximativa konñdensintervall cialgrupp och vanligtvis konsumerad spritsort. Procentuell fördelning . . 1:26 med 95 % konñdensgrad för enskilda . . . . . . . . . . . . 1:15 19 Spritkonsumenterna efter konsumprocenttal 6 Statistiskt tionsindex och vanligtvis konsumesignifikanta procentuella differenser vid jämförelse av sub- rad spritsort. Procentuell fördelning 1:26 med varierande storlek . . 1:16 20 Vin- och Spritkonsumenterna efter grupper kön och vanligaste plats för vin- 7 Respondenterna efter kön och konsumtionsindex. Procentuell fördel- resp. spritkonsumtion. Procentuell . . . . . . . . . . . . . . 1:18 fördelning 1:27 ning 21 Spritkonsumenterna efter kön, ålder 8 Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell för- och vanligaste plats för spritkonsum- . . . . . . . . . . . . . 1:18 tion. Procentuell fördelning . . . . 1:27 delning 9 Mediankonsumtionen i liter av olika 22 Spritkonsumenterna efter kön, soalkoholdrycker för män och kvinnor cialgrupp och vanligaste plats för i olika åldersklasser . . . . . . . 1:20 spritkonsumtion. Procentuell fördel- 10 Respondenterna efter kön, egen so- ning . . . . . . . . . . . . . . 1:28 faderns och 23 Spritkonsumenterna efter kön, koncialgrupp, socialgrupp konsumtionsindex. Procentuell för- sumtionsindex och vanligaste plats delning . . . . . . . . . . . . . 1:21 för spritkonsumtion. Procentuell för- 1l Medianinkomsten för män och kvin- delning . . . . . . . . . . . . . 1:28 nor med olika konsumtionsindex . . 1:21 24 Vin- och Spritkonsumenterna efter 12 Andelen icke-konsumenter efter kön kön och sällskapets sammansättning och boendelän. Procentuell fördel- vid vin- resp. spritkonsumtion. Proning . . . . . . . . . . . . . . 1:21 centuell fördelning . . . . . . . . 1:29 13 Respondenterna efter kön, uppväxt- 25 Spritkonsumenterna efter kön, ålder, ort, boendeort och konsumtionsin- socialgrupp och sällskapets sammandex sättning vid spritkonsumtion. Pro- 14 Konsumentgruppernas konsum- centuell fördelning . . . . . . . . 1:29

1:60 SOU 1971: 77

26 Spritkonsumenterna efter kön och 42 Respondenterna efter kön och tillfälle då. man konsumerar mer vin olämplighetsindex. Procentuell föroch sprit än vanligt. Procentuell för- delning . . . . . . . . . . . . . 1 :43 delning . . . . . . . . . . . . . 1:29 43 Respondenterna efter kön och in- 27 Vin- och spritkonsumenterna efter ställning till eventuell försäljning av kön, ålder, socialgrupp och tillfälle starköl, vin och starksprit i livsmedå man konsumerar mer vin och delsbutikerna. Procentuell fördelsprit än vanligt. Procentuell fördel- ning . . . . . . . . . . . . . . 1:43 ning . . . . . . . . . . . . . . 1:30 Respondenterna efter kön och in- 28 Medianålder för spritdebut och förs.- ställning till prissättningen på öl, vin ta påverkningstillfället för män och starksprit. Procentuell fördeloch kvinnor . . . . . . . . . . . 1:32 ning . . . . . . . . . . . . . . 1:44 29 Medianålder för spritdebut och förs- 45 Respondenterna efter kön, civilstånd ta påverkningstillfället för män och och alkoholattityd. Procentuell förkvinnor efter ålder, socialgrupp och delning . . . . . . . . . . . . . 1:44 konsumtionsindex . . . . . . . . 1:32 46 Respondenterna efter kön, ålder och 30 Andelen konsumenter i undersök- alkoholattityd. Procentuell fördelningsmaterialet och bland respon- ning . . . . . . . . . . . . . . 1:45 denternas föräldrar . . . . . . . . 1:32 47 De manliga respondenterna efter ut- 31 Respondenterna efter kön, konsum- bildning och alkoholattityd. Procentionsindex och föräldrarnas konsum- tuell fördelning . . . . . . . . . l :46 tion. Procentuell fördelning . . . . 1:33 48 De kvinnliga respondenterna efter 32 Respondenterna efter kön, ålder, utbildning och alkoholattityd. Prosocialgrupp, konsumtionsindex och centuell fördelning . . . . . . . . 1:46 bjuden på alkohol i hemmet. Pro- 49 Respondenterna efter kön, andel centuell fördelning . . . . . . . . 1:33 icke-konsumenter i boendelänet och 33 26 år och äldre respondenter efter alkoholattityd. Procentuell fördelkön, ålder, socialgrupp, konsum- ning . . . . . . . . . . . . . . 1:47 tionsindex och förändring av vin- 50 Respondenterna efter kön, konsumkonsumtionen under perioden 1957- tionsindex och alkoholattityd. Pro- 1967. Procentuell förändring . . . 1:34 centuell fördelning . . . . . . . . 1 :47 34 26 år och äldre respondenter efter 51 Respondenterna efter kön, frekvens kön, ålder, socialgrupp, konsum- strokonsumtion och alkoholattityd. tionsindex och förändring av sprit- Procentuell fördelning . . . . . . 1:48 konsumtionen under perioden 1957- 52 Respondenterna efter kön, nykter- 1967. Procentuell fördelning . . . . 1:35 hetsorganisering och alkoholattityd. 35 Respondenterna efter kön och ålder Procentuell fördelning . . . . . . 1:49 och orsak till förändrad vinkonsum- 53 Respondenterna efter kön, bjuden på tion. Procentuell fördelning . . . . 1:36 alkohol i hemmet under uppväxtti- 36 Respondenterna efter kön, ålder och den och alkoholattityd. Procentuell orsak till förändrad spritkonsum- fördelning 1:49 tion. Procentuell fördelning . . 1:36 54 Respondenterna efter kön, ålder då 37 De som konsumerar vin och/eller man första gången blev bjuden på sprit efter förändring av vinkonsum- alkohol i hemmet och alkoholattityd. tionen och förändring av spritkon- Procentuell fördelning . . . . . . 1:50 sumtionen. Procentuell fördelning . 1:37 55 Respondenterna efter kön, alkohol- 38 Associationsvärden . . . . . . . . 1:37 vana och alkoholattityd. Procentuell 39 Relativ kompensation vin-sprit . . 1:38 fördelning 1:50 40 Vin och/eller spritkonsumenter efter 56 Respondenterna efter kön, faderns kön, ålder, socialgrupp och föränd- alkoholvana och alkoholattityd. Prorade vin- och spritvanor på grund av centuell fördelning . . . . . . . . 1:51 utlandsvistelse. Procentuell fördel- 57 Respondenterna efter kön, ålder och ning . . . . . . . . . . . . . . 1:38 frekvens storkonsumtionstillfällen. 41 Respondenterna efter kön och alko- Procentuell fördelning . . . . . . 1:53 holattityd. Procentuell fördelning . 1:42 58 Avdömda fylleriförseelser 1967 per

SOU 1971: 77

1 000 män/kvinnor i olika åldrar . . 1:53 59 Respondenterna efter kön, ålder och alkoholvana. Procentuell fördelning 1:53 60 Respondenterna efter kön, ålder och förekomst av påverkan, baksmälla och »återställare». Procentuell fördelning . . . . . . . . . . . . . 1:54 61 Respondenterna efter kön, ålder och yttre påtagliga effekter av alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning 1:55 62 Respondenterna efter kön, ålder, socialgrupp och kört bil i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. Procentuell fördelning . . . . . . . . . 1:55 63 Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och kört bil i förmodat alkoholpåverkat tillstånd. Procentuell fördelning . . . . . . . . . 1:56 64 Respondenterna efter kön, ålder och konsumtion av smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning 1:56 65 Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och förekomst av konsumtion av smuggelsprit under senaste året. Procentuell fördelning 1:56 66 Respondenterna efter kön, och förekomst av konsumtion av hemgjorda alkoholdrycker under senaste året. Procentuell fördelning . . . . . . 1:57 67 Sammanfattning av resultatet från en jämförelse av enkätrespondenter med och utan fylleriförseelse med avseende på vissa variabler . . . . 1:58 68 Samstämrnighet mellan respondenternas uppgifter och uppgifter ikontrollstyrelsens register . . . . . . . 1:59

SOU 1971: 77

2 Bortfallsanalys Bilaga

Bortfall fördelat på bortfallsorsak fon, gjort klart sin avsikt att inte delta i undersökningen. Gruppen »ej anträffade» be- I tabell l ges en redovisning av hur bortstår av individer som inte nåtts med brev, fallet i enkätundersökningen fördelar sig på eftersom dessa kommit tillbaka oöppnade bortfallsorsak. från postverket och försedda med stämpeln Av tabell 1 framgår att bortfallet utgör »Adressaten okänd på denna adress». Det ungefär 20 procent av de personer som har inte heller genom adressletning i manborde ha svarat. Inga nämnvärda skillnatalslängder etc. gått att lokalisera dessa inder kan konstateras mellan män och kvindivider. nor vad avser bortfallsandelen. Den vanli- Den grupp som ovan rubricerats som gaste bortfallsanledningen är »orsak okänd», »fel person har svarat» består huvudsaklisom innebär att det inte lyckats att komma i gen av individer som svarat i stället för kontakt med dessa personer. Den grupp sin make/ maka. Det förekommer även fall som nedan kallas »vägrare» är sådana som då son/ dotter eller far/ mor har svarat. Ofta genom meddelande, skriftligt eller per telehar detta skett, därför att man haft iden-

tiska förnamn och inte känt till vem brevet

var ställt till. Ny kontakt togs med dessa Tabell 1. Bortfallet fördelat på bortfallsorsak. individer, men i 19 fall gick det inte att få

Totalt Män Kvinnor svar från rätt person.

Gruppen »orsak okänd» kan innehålla in-

borde ha svarat 3 194 1 637 l 557 och emigranter, vilkas antal inte kan upp- Därav: sjuka, invalidiserade 13 8 5 skattas på tillfredsställande sätt. fel person har

situationen besvara frågor, som med några Bortfall i procent undantag var identiska med frågorna i enav de som borde ha svarat 20,7 21,4 20,0 kätformuläret. För att undvika vägran ute-

SOU 1971: 77 1:63

Tabell 2. Bortfallsanledning i bortfallsurvalet. Tabell 3. Ålder. Procentuell fördelning.

Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

Bortfall Enkät Bortfall Enkät Urvalsstorlek 98 55 43 (antal = (antal = (antal = (antal = Därav: döda o 0 = 350) = 1289) = 310) = 1247)

l

0 emigranter

Antal personer som 15-25 år 14,4 24,0 18,4 20,3

borde ha svarat 98 55 43 26-45 35,9 35,2 33,2 35,1

Därav: sjuka, invali- 46-70 49,7 40,7 48,4 44,6

diserade, fel person 0 0 0 Summa 100 100 100 100 har svarat, ej

svensktalande 2 1 9

2A

Bortfall i procent b°rd° Procentuell Tabell 4. Socialgrupp. fördelning.

å; 2333:22 15,3 21,8 7,0

Social- Män Kvinnor grupp Bortfall Enkät Bortfall Enkät slöts frågor om inkomst, problem med al- (antal = (antal = (antal = (antal = == 325) = 1276) = 250) = 1214) kohol och läkarvård p. g. a. alkoholbesvär.

Intervjun genomfördes under våren 1968. I 6,2 12,3 2,0 11,4 I tabell 2 ges en redovisning av bortfalls- II 38,8 44,4 51,2 52,2 för de individer i bortfallsurvalet III 55,1 43,3 46,8 36,4 anledning Summa 100 100 100 100 som ej besvarat intervjuformuläret.

Av tabell 2 framgår att det totala bort- X2 18,51 24,53 fallet är ungefär 15 procent. Bortfallet är Df 2 2

större bland män än bland kvin- signifikant väsentligt p-värde 0,001 0,001 nor.

Bortfallet innehåller 11 vägrare som kan Tabell 5. Civilstånd. Procentuell fördelning. antas skilja sig från normalmaterialet. Det

finns skäl som talar för att det ibland väg- Civil- Män Kvinnor rama finns många storkonsumenter av alko- stånd hol. Andra skäl talar Bortfall Enkät Bortfall Enkät för att det finns onor- (antal = (antal = (antal = (antal = malt icke-konsumenter i denna många = 350) = 1285) = 310) = 1247)

grupp. Detta bortfall om ca 15 procent utgör Ogift 35,1 30,3 27,9 22,9 Gift 58,6 64,1 62,0 67,7 således en felfaktor, som bör beaktas vid Änka, -ling 2,5 1,9 2,8 5,3 jämförelsen mellan bortfallsintervjun och Skild,

enkätrespøndenter signifikant - - Eftersom endast vissa är p-värde bakgrundsdata kända för bortfallet, måste jämförelsen mellan bortfall och enkätrespondenter begrän- AV tabellerna 3-5 framgår att inga signisas till att avse civilstånd, ålder och social- fikanta skillnader mellan bortfall och engrupp. Materialet har genomgående uppde- kätrespondenter kan konstateras för kvinlats i män och kvinnor. norna. För männen däremot finns signifi-

1:64 SOU 1971: 77

kanta skillnader avseende socialgrupps- och Tabell 6. Ålder. Procentuell fördelning. åldersfördelningen. Det finns en mindre an- Ålder Män Kvinnor del unga och personer som tillhör socialgrupp I bland männen i bortfallet än i en- Bortfall Bortfalls-Bortfall Bortfallskäten. Eftersom man vet att attityd- och intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = konsumtionsmönstren är olika i olika ålders- = 307) = 43) = 270) = 40) kategorier och socialgrupper kan det antas att bortfallet är selektivt även avseende des- 15-25 år 14,0 16,3 18,5 17,5 sa sistnämnda 26-45 34,5 46,5 33,0 35,0 undersökningsvariabler. 46-70 51,5 37,2 48,5 47,5

Summa 100 100 100 100 Jämförelse mellan bortfall och X2 3,19 0,08 bortfallsinrervjuade Df 2 2 Med samma som under förra Signiñkant motivering - p-värde rubriken får man också här nöja sig med en jämförelse avseende ålder, socialgrupp och civilstånd. Jämförelsen mellan bortfall och Tabell 7. socialgrupp. Procentuell fördelning. bortfallsintervjuade syftar till att belysa hur representativt bortfallsurvalet var för bort- Social- Män Kvinnor fallet. ETUPP Bortfall Bort- Bortfall Bort- Analysen som redovisas i tabellerna 6-8 falls- fallsvisar att inga signifikanta skillnader kan intervju intervju konstateras mellan bortfall och bortfallsin- (antal = (antal = (antal = (antal = = 282) = 43) = 210) = 40) tervjuade avseende de studerade variablerna. Detta gäller för såväl män som kvin-

Analysen styrker således antagandet att Summa 100 100 100 100 de bortfallsintervjuade är representativa för hela bortfallet. Detta stämmer med förvänt-

p-värde I bortfallet ingår här även de individer

som inte nåddes av intervjun.

Tabell 8. Civilstând. Procentuell fördelning.

Jämförelse mellan enkät- och

Civil- Män Kvinnor intervjurespondenter stånd Ovan har redan bortfallet Bortfall Bort- Bortfall Bortoch enkäten jämfalls- fallsförts med avseende på ålder, socialgrupp intervju intervju och civilstånd och det har också konstaterats (antal = (antal = (antal = (antal = = 307) = 43) = 270) = 40) att de bortfallsintervjuade är representativa

för bortfallet. Det är därför tillräckligt, då Ogift 35,5 32,6 28,1 25,0 det gäller bakgrundsvariablerna, med en gift 58,3 60,5 62,6 57,5 jämförelse avseende uppväxt- och boende- Anka, -ling 2,6 2,3 3,0 2,5 Skild, ort. Utöver dessa bakgrundsvariabler studeomgift 3,6 4,7 6,3 15,0 ras några av undersökningsvariablerna, som Summa 100 100 100 100 berör attityder, konsumtionshistorik, absolu-

tism, frekvens storkonsumtionstillfällen och X2 0,16 2,63 Df 2 2 total konsumerad mängd alkohol (uträknad Signiñkant i 100-procentig alkoholkonsumtionsindex). - p-värde

SOU 1971: 77

Tabell 9. Uppväxtort. Procentuell fördelning. Tabell 11. »Blev Ni bjuden på alkohol i

hemmet under Er uppväxttidil» Procentuell

Uppväxt- Män Kvinnor fördelning. ort Enkät Bort- Enkät Bort- Bjuden i Män Kvinnor falls- fallshemmet? intervju intervju Enkät Bort- Enkät Bort- (antal = (antal = (antal = (antal = falls- falls- = 1260) = 43) = 1217) = 39) intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = Storstad 14,8 18,6 12,9 10,3 = 1277) = 43) = 1235) = 40)

Stad+tätort 31,5 34,9 32,5 46,2 Ja 21,7 27,9 16,6 15,0 Landsbygd 53,7 46,5 54,6 43,6 Nej 78,3 72,1 83,4 85,0 Summa 100 100 100 100 Summa 100 100 100 100

signifikant - - Signiñkant p-värde - p-värde

Tabell 10. Boendeort. Procentuell fördelning. Tabell 12. »Hur gammal var Ni första gången

Ni drack minst ett glas starkspritil» Pro-

Boendeort Män Kvinnor centuell fördelning.

Enkät Bort- Enkät Bort- Debut- Män Kvinnor falls- fallsålder intervju intervju starksprit Enkät Bort- Enkät Bort- (antal = (antal = (antal = (antal = falls- falls- = 1281) (= 43) = 1239) = 40) intervju intervju

(antal = (antal = (antal = (antal = Storstad 22,6 37,2 21,9 22,5 = 1046) = 43) = 925) = 37)

Stad+tätort 50,4 41,9 52,3 45,0 --15 10,6 9,3 3,4 8,1 Landsbygd 26,9 20,9 25,8 32,5

Summa 100 100 100 100 signifikant - p-värde X2 2,70 10,16 Df 2 2 Signiñkant - Av tabellerna 9 och 10 framgår att det p-värde 0,01 inte heller avseende variablerna boendeort och uppväxtort finns några signifikanta skill- denter avseende konsumtion och konsumnader mellan respondenter i enkät och bort- tionshistorik. fallsintervju. Denna iakttagelse gäller för så- Avseende de i tabellerna 11-13 studeraväl män som kvinnor. de variablerna, som behandlar responden- Avslutningsvis kan om bakgrundsvariab- ternas konsumtionshistorik, kan konstatelerna sägas att analysen visar att de bort- ras att det för männen inte finns några fallsintervjuade fördelar sig över dessa va- signifikanta skillnader mellan de två kateriabler på ungefär samma sätt som enkät- gorierna av respondenter. respondenterna gör. Härvidlag kan med För kvinnorna konstateras dock en signiandra ord inga statistiskt säkerställda skill- fikant skillnad vid jämförelse mellan enkätnader konstateras. och intervjurespondenter avseende deras de- I tabellerna 11-16 analyseras eventuella butålder för sprit. Här konstateras att det skillnader mellan enkät- och intervjurespon- bland de intervjuade kvinnorna finns större

1:66 SOU 1971: 77

Tabell 13. »Ungefär hur gammal var Ni Tabell 15. »Hur ofta händer det att Ni dricker

alkohol motsvarande minst en halvflaska första gången Ni kände Er märkbart påverkad av alkohol?» Procentuell starksprit eller en ñaska vin vid samma fördelning.

tillfälleil» Procentuell fördelning.

Debut- Män Kvinnor

ålder Frekvens Män Kvinnor påverkad Enkät Bort- Enkät Bort- storkon-

falls- falls- sumtions- Enkät Bort- Enkät Bort-

intervju intervju tillfällen falls- falls- (antal = (antal = (antal = (antal = intervju intervju

= 1262) = 43) = 1208) = 40) (antal = (antal = (antal = (antal =

= 1272) = 43) = 1210) = 40)

-15 7,7 9,3 2,2 2,5 16-17 19,2 21,0 4,9 2,5 Någon gång

18-20 31,5 39,6 10,9 5,0 i månaden

21- 15,7 14,0 10,9 7,5 eller oftare 13,2 9,3 1,7 0,0

Ej relevant 26,0 16,3 71,0 82,5 Några

100 100 100 ggr/âr 9,4 14,0 1,7 2,5 Summa 100 Mer sällan 16,7 14,0 4,6 0,0

Aldrig 44,3 55,8 64,3 82,5 X2 7,62 2,501 3 2 Dricker ej 16,5 7,0 27,7 15,0 Df Signiñkant Summa 100 100 100 100 -- p-värde X2 4,03 5,69 (Coch- 1 Cochrans regler har tillämpats. Se t. ex. Df 3 2 rans

S. Siegel »Nonparametric statistics for the Signiñkant regler) behavioral sciences» sid 46. - p-värde

Tabell 14. Andel konsumenter. Procentuell Tabell 16. Konsumtionsindex. Procentuell fördelning. fördelning.

Män Kvinnor Konsum- Män Kvinnor

Enkät Bort- Enkät Bort- tionsindex Enkät Bort- Enkät Bortfalls- fallsfalls- fallsintervju intervju = intervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = (antal = (antal = (antal = (antal = 1284) = 43) = 1240) = 40) = 1287) = 43) = 1247) = 40)

Icke-kon- 0 12,6 4,7 27,6 15,0 sumenter 12,2 4,7 27,2 15,0 1 18,2 11,6 37,7 40,0 Konsu- 2 26,0 20,9 22,2 27,5 menter 87,8 95,3 72,8 85,0

Signiñkant - - X2 18,28 3,52 p-värde Df 4 3 signifikant andelar p-värde 0,01 i tre av de fyra debutåldersklasserna i tabell 12. De som aldrig druckit ett glas utgör en väsentligt mindre andel presenteras av andel icke-konsumenter, frestarksprit i intervjun än i enkäten. kvens storkonsumtionstillfällen och konsum- För de två andra variablerna kan inte tionsindex. heller för kvinnorna konstateras några sig- Tabell 14 visar att signifikanta skillnader nifikanta skillnader mellan de två typerna i andelen konsumenter bland intervju- och av respondenter. enkätrespondenterna ej kunnat konstateras. I tabellerna 14-16 redovisas analysen av- Av tabellerna 15 och 16 framgår att det seende konsumtionsvariablerna, som här re- för kvinnorna inte finns några signifikanta

SOU 1971: 77 1:67

Tabell 17. Olämplighetsindex. Procentuell för- denttyperna i frekvensen storkonsumtionsdelning. tillfällen. Analysen som redovisas i tabell 17 visar Olämplig- Män Kvinnor att det finns signifikanta skillnader mellan hetsindex Enkät Bort- Enkät Bort- respondentkategorierna, då dessa studeras falls- fallsavseende olämplighetsindexet. Denna iaktintervju intervju tagelse gäller för både män och kvinnor. (antal = (antal = (antal = (antal = = 1269) = 43) = 1206) = 40) Procentsiffrorna visar att man har en mer

tillåtande attityd till alkohol i intervjun än Tillåtande ienkäten. (0-3) 39,7 67,4 26,2 35,0 Då motsvarande jämförelse görs med (4-6) 42,9 25,6 46,1 55,0 Avvisande av attitydskalan hjälp (tabell 18) konsta- (7-10) 17,4 7,0 27,7 10,0 teras en signifikant skillnad för männen, Summa 100 100 100 100 som har en mer tillåtande attityd till alkohol X2 1 3,39 6,23 i intervjun än i enkäten. Ingen signifikant Df 2 2 skillnad kan här observeras för kvinnorna, signifikant som uppvisar ungefär samma attitydfördelp-värde 0,01 0,05 ning i enkäten som i intervjun.

skillnader mellan enkät- och intervjurespondenter avseende konsumtionsvariablerna. För männen konstateras dock en signifikant skillnad mellan de två respondentkategorierna vid jämförelse av fördelningarna för konsumtionsindexet. Här framgår att det bland de intervjuade männen finns betydligt större andelar av storkonsumenter (här: dricker mer än 5 liter ren alkohol per år). Inte heller bland männen finns det någon signifikant skillnad mellan respon-

Tabell 18. Poäng på attitydskalan. Procentuell fördelning.

Attityd Män Kvinnor

Enkät Bort- Enkät Bortfalls- fallsintervju intervju (antal = (antal = (antal = (antal = = 1289) = 43) = 1247) = 40)

Avvisande 7,5 0,0 17,0 12,5

Tillåtande 5 10,6 23 ,3 5,1 2,5 Summa 100 100 100 100

X2 22,26 0,17 Df 2 2 Signiñkant p-värde 0,001 -

1:68 SOU 1971: 77

3 till avsnittet

Bilaga Tabellbilaga om attityder

Detaljredovisning av påståenden ingående i attitydskalan Detaljredovisning av övriga frågor om inställningen till samhällets alkoholpolitik Påståendena redovisas först fördelade på kön och ålder och därefter på kön och kønsumtionsindex.

Påstående 1. Pâ ungdomsfester kan man gott servera vin.

Ålder Kön Män Kvinnor Män Kvinnor 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 556 1 287 1 247

Helt och hållet felaktigt 21,3 30,0 33,7 20,9 40,2 46,2 29,4 39,0 Ej uppgift 0,3 0,4 2,7 1,2 1,1 3,8 1,3 2,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Pâstående 2. En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns närvaro.

Helt och hållet felaktigt 17,7 24,9 31,5 18,2 22,1 32,0 25,9 25,7 Ej uppgift 0,6 0,4 2,3 0,4 0,9 3,8 1,2 2,1 Summa. 100 100 100 100 100 100 100 100

Påsrâende 3. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större utsträckning.

Helt och hållet felaktigt 16,5 19,6 14,0 15,4 9,6 8,5 16,6 10,4 Ej uppgift 0,3 0,7 2,3 0,4 1,6 5,8 1,2 3,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

SOU 1971: 77 1269

Påståen de 4. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikerna. Ålder Kön Män Kvinnor Män Kvinnor 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 556 1 287 l 247

Helt och hållet felaktigt 17,4 15,2 26,2 24,1 29,9 36,9 20,2 31,8 Ej uppgift 0,6 0,7 3,3 0,4 0,9 5,8 1,7 3,0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 5. Det är okvinnligt att dricka snaps.

Helt och hållet felaktigt 36,5 40,1 25,0 38,3 29,7 25,2 33,1 29,4 Ej uppgift 1,3 1,1 2,9 1,2 0,9 7,0 1,9 3,7 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 6. Då endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras.

Helt och hållet felaktigt 25,2 32,4 22,9 31,6 24,4 24,5 26,8 25,9 Ej uppgift 0,6 0,7 3,6 0,4 1,4 6,1 1,9 3,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstâende 7. Legitimationskontrollen på systembolagen borde skärpas.

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 8. Åldersgränsen på Systembolaget borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet felaktigt 42,6 53,3 60,2 55,3 69,2 71,9 53,5 67,6 Ej uppgift 0,6 0,4 2,1 1,2 1,4 5,0 1,2 3,0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

1:70 SOU 1971: 77

Påstående 9. Berusade ungdomar borde bestraffas hårdare av samhället. Ålder Kön Män Kvinnor Män Kvinnor 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 556 1 287 1 247

Helt och hållet felaktigt 31,6 22,7 17,0 23,7 18,9 16,2 22,5 18,7 Ej uppgift 0,3 1,1 1,7 1,2 1,6 5,9 1,2 3,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 10. Föräldrar bör låta sina barn smaka på vin i hemmet.

Helt och hållet felaktigt 21,0 30,6 38,8 20,2 33,1 43,9 31,6 35,3 Ej uppgift 1,0 0,2 2,5 0,8 0,9 4,3 1,3 2,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Pâstående 11. Spritfria bjudningar blir lätt stela.

Helt och hållet felaktigt 24,5 33,0 32,3 46,6 46,8 48,0 30,7 47,3 Ej uppgift 0,6 0,9 3,4 0,4 1,1 5,8 1,9 3,0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 12. All starksprit borde förbjudas.

Summa 100 100 Påstående 13. Motboken borde återinföras.

Summa 100 100 SOU 1971: 77

Påstående 14. Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedelsbutikerna. Ålder Kön Män Kvinnor Män Kvinnor 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 566 1 287 1 247

Helt och hållet felaktigt 43,2 40,1 55,8 61,4 61,3 68,0 47,2 64,3 Ej uppgift 0,6 1,1 2,3 0,8 1,4 4,3 1,5 2,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 15. Åldersgränsen för inköp av vin borde sänkas till 18 ar.

Helt och hållet felaktigt 25,5 41,6 48,2 34,0 53,7 59,9 40,4 52,4 Ej uppgift 1,0 0,7 2,3 0,8 1,6 6,3 1,4 3,5 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Pâstående 16. Även mindre orter borde ha systembutik.

Helt och hållet felaktigt 11,9 13,4 24,1 19,8 20,3 35,8 17,4 27,1 Ej uppgift 0,6 1,3 3,4 0,4 1,6 5,2 2,0 3,0 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 17. Mellanölet har fört med sig ökat alkoholmissbruk bland ungdomar.

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstâende 18. Alkoholupplysningen är otillfredsställande ordna d.

Helt och hållet riktigt 10,6 9,3 7,5 12,3 5,9 6,1 8,9 7,3 V I stort sett riktigt 23,2 24,7 21,8 20,2 20,1 13,8 23,2 17,3 . Tveksam, vet ej 33,2 35,7 41,1 31,2 45,9 48,2 37,3 43,9 j I stort sett felaktigt 18,1 16,7 14,0 15,0 13,0 9,0 15,9 11,6 i Helt och hållet felaktigt 13,2 13,0 11,9 19,0 12,8 16,0 12,6 15,5 Ej uppgift 1,6 0,7 3,8 2,4 2,3 6,8 2,2 4,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

1:72 SOU 1971: 77

Påstâende 19. Det är förbjudet att tillverka vin för eget behov. Ålder Kön Män Kvinnor Män Kvinnor 15--25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = 310 454 523 253 438 556 1 287 1 247

Helt och hållet felaktigt 52,9 57,5 30,8 50,2 47,9 26,3 45,5 38,7 Ej uppgift 1,6 1,1 3,8 1,6 2,1 7,4 2,3 4,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Pâstående 20. Det är tillåtet att tillverka starksprit för eget behov.

Helt och hållet felaktigt 71,0 78,6 77,1 73,9 80,1 74,8 76,1 76,5 Ej uppgift 1,3 1,1 3,1 0,8 1,1 6,1 1,9 3,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Påstående 21. Det borde vara straffbart att bjuda ungdomar under 16 år på alkoholdrycker.

Helt och hållet felaktigt 22,3 12,1 9,9 17,0 8,0 8,6 13,7 10,1 Ej uppgift 0,6 1,5 2,9 0,4 1,8 5,8 1,9 3,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

SOU 1971: 77 1:73

Påstående 1 . På ungdomsfester kan man gott servera vin.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 l 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 3,1 2,1 6,9 6,7 12,7 16,9 1,7 4,3 7,6 7,2 (17,9) I stort sett riktigt 8,0 12,4 21,5 27,3 22,1 24,7 4,7 14,7 18,1 28,0 (50,0) Tveksam, vet ej 10,5 20,5 22,4 21,3 20,4 20,8 12,5 21,3 20,2 16,8 (3,6) (33,3) I stort sett felaktigt 11,1 24,8 24,5 24,7 24,9 19,5 12,8 21,5 28,9 27,2 (14,3) (66,7) Helt och hållet felaktigt 63,6 38,9 23,9 19,3 18,8 16,9 63,1 36,6 24,9 19,2 (14,3) Ej uppgift 3,7 1,3 0,9 0,7 1,1 1,3 5,2 1,7 0,4 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Pâstående 2. En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns närvaro.

Helt och hållet riktigt 47,5 32,1 23,6 21,3 17,7 15,6 41,9 31,1 21,7 17,6 (14,3) (33,3) I stort sett riktigt 3,1 13,2 17,0 17,0 18,2 14,3 3,2 16,6 18,1 20,8 (25,0) Tveksam, vet ej 4,9 6,4 14,0 11,3 15,5 10,4 3,5 9,4 13,7 12,0 (3,6) I stort sett felaktigt 6,8 17,9 20,6 27,3 27,6 23,4 8,1 19,6 26,0 31,2 (35,7) Helt och hållet felaktigt 35,2 28,6 23,9 22,3 20,4 33,8 38,4 22,1 19,9 17,6 (2l,4) (66,7) Ej uppgift 2,5 1,7 0,9 0,7 0,6 2,6 4,9 1,3 0,7 0,8 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

att avstänga folk från inköp i systembutikerna borde utnyttjas i större Påstående 3. Möjligheten utsträckning.

Helt och hållet riktigt 43,2 32,5 31,3 31,3 24,3 18,2 47,7 33,2 30,0 27,2 (2l,4) I stort sett riktigt 13,6 17,9 20,0 9,7 15,5 9,1 10,8 12,8 14,4 12,0 (14,3) Tveksam, vet ej 22,2 27,8 25,1 30,0 25,4 20,8 24,1 36,2 29,2 31,2 (7,1) I stort sett felaktigt 3,7 8,1 9,9 11,3 9,9 18,2 2,6 8,1 12,6 13,6 (14,3) (66,7) Helt och hållet felaktigt 12,3 12,0 12,8 17,3 24,3 33,8 7,0 7,9 13,0 15,2 (39,3) (33,3) 4,9 1,7 0,9 0,3 0,6 7,8 1,9 0,7 0,8 (3,6) Ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

SOU 1971: 77 1:74

Påstående 4. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikema.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 13,0 17,1 40,3 49,3 54,1 63,6 5,8 23,8 41,2 45,6 (50,0) (66,7) I stort sett riktigt 9,9 15,8 20,9 21,3 20,4 19,5 4,1 17,2 20,2 24,0 (25,0) (33,3) Tveksam, vet ej 19,8 24,8 13,1 10,0 12,2 9,1 16,0 18,9 11,6 15,2 (3,6) Istort sett felaktigt 4,3 11,1 6,3 6,7 2,8 5,2 8,1 10,2 9,0 5,6 (3,6) Helt och hållet felaktigt 48,8 28,6 18,2 12,0 8,8 2,6 59,0 27,9 17,3 8,0 (17,9) Ej uppgift 4,3 2,6 1,2 0,7 1,7 7,0 1,9 0,7 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100100 100 100 (100) (100)

Påstående 5. Det är okvinnligt att dricka snaps.

Helt och hållet riktigt 39,5 22,2 11,0 13,3 8,8 7,8 43,3 25,3 12,3 6,4 (3,6) I stort sett riktigt 5,6 15,4 16,1 11,7 11,0 10,4 4 9 13,0 13,7 12,8 (10,7)

Tveksam, vet ej 22,2 24,8 20,6 19,0 17,7 11,7 11:3 20,9 18,1 12,8 (14,3) (33,3)

Istort sett felaktigt 6,8 13,2 20,3 15,0 17,7 16,9 7,0 16,2 19,1 19,2 (10,7) Helt och hållet felaktigt 21,6 21,8 30,1 40,3 43,6 50,6 24,1 22,8 35,7 47,2 (60,7) (66,7) Ej uppgift 4,3 2,6 1,8 0,7 1,1 2,6 9,3 1,9 1,1 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 6. Då. endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras.

Helt och hållet riktigt 48,8 40,6 28,1 21,7 22,7 22,1 52,0 45,5 25,3 22,4 (14,3) I stort sett riktigt 6,2 9,8 11,0 14,3 11,6 14,3 4,9 11,9 17,3 15,2 (10,7) (33,3) Tveksam, vet ej 15,4 20,1 17,6 18,3 16,6 18,2 7,6 10,9 8,7 4,8 (7,1) I stort sett felaktigt 4,3 7,3 17,0 14,7 10,5 11,7 3,8 9,6 18,1 18,4 (14,3) Helt och hållet felaktigt 20,4 19,7 25,1 30,0 37,0 32,5 23,8 20,0 30,0 37,6 (53,6) (66,7) Ej uppgift 4,9 2,6 1,2 1,0 1,7 1,3 7,8 2,1 0,7 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

SOU 1971: 77 1:75

6-7121 77

Påstående 7. Legitimationskontrollen på systembolagen borde skärpas.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 l 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 65,4 53,8 43,6 41,0 35,9 29,9 61,6 54,9 49,5 40,8 (21,4) I stort sett riktigt 8,0 16,7 20,6 14,7 19,3 13,0 6,1 10,2 16,2 10,4 (10,7) Tveksam, vet ej 11,1 13,7 16,4 19,0 16,0 15,6 15,7 22,1 19,5 29,6 (21,4) (33,3) I stort sett felaktigt 2,5 4,7 6,9 8,7 8,3 13,0 0,9 3,2 5,4 7,2 (14,3) (33,3) Helt och hållet felaktigt 9,3 9,8 11,6 16,3 19,9 28,6 7,6 7,2 9,4 12,0 (32,1) (33,3) Ej uppgift 3,7 1,3 0,9 0,3 0,6 8,1 2,3 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 8. Åldersgränsen på Systembolaget borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet riktigt 8,0 7,7 15,2 15,7 14,9 24,7 3,2 6,2 11,2 8,0 (14,3) (33,3) I stort sett riktigt 3,7 3,0 8,7 9,7 11,6 10,4 0,6 3,4 6,1 9,6 (14,3) Tveksam, vet ej 4,9 12,4 9,9 16,7 17,7 16,9 7,3 10,2 9,4 16,0 (14,3) I stort sett felaktigt 8,6 12,8 11,3 12,0 7,7 15,6 4,7 7,7 12,6 12,8 (14,3) Helt och hållet felaktigt 71,0 62,8 54,0 45,3 47,0 32,5 76,5 70,9 59,9 53,6 (42,9) (66,7) Ej uppgift 3,7 1,3 0,9 0,7 1,1 7,8 1,7 0,7 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 9. Berusade ungdomar borde bestraffas hårdare av samhället.

Helt och hållet riktigt 38,3 28,6 25,1 15,7 17,7 18,2 34,9 23,6 20,2 20,0 (10,7) I stort sett riktigt 8,6 16,2 16,1 14,0 14,4 6,5 12,2 15,5 13,7 6,4 (7,1) Tveksam, vet ej 22,8 27,4 20,6 26,3 23,8 23,4 29,4 31,7 25,3 30,4 (17,9) (33,3) I stort sett * felaktigt 12,3 10,3 15,2 18,0 16,6 13,0 4,7 10,4 13,7 13,6 (28,6) (33,3) Helt och hållet Q felaktigt 14,2 16,2 21,8 26,0 26,5 39,0 10,8 16,8 26,4 28,0 (28,6) (33,3) Ej uppgift 3,7 1,3 1,2 1,1 8,1 1,9 0,7 1,6 (7,1) Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

1:76 SOU 1971: 77

Påstående 10. Föräldrar bör låta sina barn smaka på vin i hemmet.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 3,7 12,4 19,7 28,0 26,5 29,9 5,2 14,0 31,0 44,0 (60,7) (66,7) I stort sett riktigt 4,9 15,0 23,3 25,0 22,1 31,2 2,9 19,1 24,9 24,8 (17,9) (33,3) Tveksam, vet ej 11,1 17,1 14,9 14,7 11,6 9,1 9,3 17,7 14,4 8,0 (7,1) [stort sett felaktigt 6,2 16,7 14,6 10,7 16,6 9,1 8,7 17,2 13,4 6,4 (14,3) Helt och hållet felaktigt 69,8 37,6 27,2 20,7 21,5 20,8 67,7 30,9 15,5 15,2 Ej uppgift 4,3 1,3 0,3 1,0 1,7 6,1 1,1 0,7 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 11. Spritfria bjudningar blir lätt stela.

Helt och hållet riktigt 0,6 5,1 12,5 18,3 21,0 39,0 2,6 4,9 5,4 8,8 (10,7) (33,3) I stort sett riktigt 3,1 15,4 25,7 33,3 33,1 37,7 4 7 13,8 21,7 25,6 (32,1)

Tveksam, vet ej 9,9 14,1 10,7 9,3 15,5 3,9 10:8 12,6 10,8 12,0 (7,1) (33,3)

Istort sett felaktigt 11,7 22,2 20,0 21,0 13,3 7,8 11,0 19,1 24,2 23,2 (25,0) (33,3) Helt och hållet felaktigt 70,4 41,0 29,6 16,7 16,0 10,4 62,5 48,5 37,2 28,8 (25,0) Ej uppgift 4,3 2,1 1,5 1,3 1,1 1,3 8,4 1,1 0,7 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstâende 12. All starksprit borde förbjudas.

Helt och hållet riktigt 37,0 13,7 4,2 2,3 0,6 6,5 46,8 12,6 3,2 2,4 I stort sett riktigt 12,3 7,7 5,4 1,3 1,7 1,3 8,7 10,9 4,0 1,6 (3,6) Tveksam, vet ej 24,1 28,2 13,4 10,0 7,2 1,3 20,3 24,7 13,4 12,0 I stort sett felaktigt 6,2 15,8 14,3 11,0 13,3 4,4 20,9 21,3 14,4 (10,7) Helt och hållet felaktigt 16,0 32,5 60,9 74,3 76,8 89,6 11,0 29,1 57,8 68,0 (85,7) (100) Ej uppgift 4,3 2,1 1,8 1,0 0,6 1,3 8,7 1,9 0,4 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

SOU 1971: 77 1:77

Påstående 13. Motb oken borde återinföras.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 26,5 12,8 8,1 7,0 6,1 1,3 35,5 19,6 9,0 8,0 I stort sett riktigt 8,0 6,8 4,5 2,7 2,8 7,6 8,1 4,7 6,4 Tveksam, vet ej 27,8 25,2 13,1 11,7 7,7 7,8 32,3 28,3 18,1 18,4 (10,7) I stort sett felaktigt 5,6 8,5 7,5 6,0 7,2 5,2 3,5 6,2 7,6 4,8 (3,6) (33,3) Helt och hållet felaktigt 25,9 44,9 66,0 71,3 75,7 84,4 13,4 36,6 59,9 60,0 (85,7) (66,7) Ej uppgift 6,2 1,7 0,9 1,3 0,6 1,3 7,8 1,3 0,7 2,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 14. Alla. alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedelsbutikema.

Helt och hållet riktigt 5,6 11,1 19,4 22,7 29,3 40,3 1,7 8,7 17,0 18,4 (28,6) (66,7) I stort sett riktigt 3,7 4,3 12,8 16,7 12,7 13,0 0,6 4,3 10,8 9,6 (14,3) Tveksam, vet ej 8,0 10,7 11,0 12,0 18,2 18,2 4,9 8,3 11,6 17,6 (10,7) I stort sett felaktigt 3,1 5,1 11,6 9,3 9,9 10,4 4,4 8,9 11,9 8,8 (14,3) Helt och hållet felaktigt 75,9 67,5 43,6 38,3 29,3 16,9 82,0 68,7 48,0 43,2 (32,1) (33,3) Ej uppgift 3,7 1,3 1,5 1,0 0,6 1,3 6,4 1,1 0,7 2,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 15. Åldersgränsen för inköp av vin borde sänkas till 18 år.

Helt och hållet riktigt 8,6 11,5 22,4 26,7 27,1 37,7 3,8 10,2 18,8 18,4 (28,6) I stort sett riktigt 8,0 4,7 12,8 14,7 13,8 10,4 1,2 7,2 10,1 16,0 (21,4) (33,3) Tveksam, vet ej 9,3 21,8 12,2 15,0 16,6 9,1 12,8 15,5 14,4 22,4 (3,6) I stort sett felaktigt 6,2 12,0 11,9 13,0 8,8 11,7 6,4 11,1 14,4 5,6 (17,9) Helt och hållet felaktigt 63,0 48,7 39,4 30,0 33,1 29,9 67,2 54,0 41,5 35,2 (28,6) (66,7) Ej uppgift 4,9 1,3 1,2 0,7 0,6 1,3 8,7 1,9 0,7 2,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

1:78 SOU 1971: 77

Påstående 16. Även mindre orter borde ha systembutik.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Helt och hållet riktigt 8,0 17,9 35,5 51,7 47,5 71,4 4,7 22,3 37,5 52,0 (71,4) (l00,0) I stort sett riktigt 9,3 12,4 24,5 22,3 26,5 20,8 4,1 15,5 25,3 23,2 (21,4) Tveksam, vet ej 23,5 27,8 17,6 12,7 13,3 5,2 20,9 30,2 19,5 14,4 (3,6) Istort sett felaktigt 9,3 10,3 6,0 5,3 4,4 5,8 7,2 7,6 4,0 Helt och hållet felaktigt 44,4 29,1 14,3 7,3 7,2 1,3 57,0 23,2 9,4 4,8 (3,6) Ej uppgift 5,6 2,6 2,1 0,7 1,1 1,3 7,6 1,5 0,7 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 17. Mellanölet har fört med sig ökat alkoholmissbruk hos ungdomar.

Helt och hållet riktigt 41,4 24,8 17,6 15,0 12,7 10,4 43,0 24,3 17,7 16,0 (7,1) I stort sett riktigt 18,5 22,2 16,1 12,7 11,0 5,2 13,7 18,5 14,8 9,6 (21,4) Tveksam, vet ej 25,3 42,3 40,6 40,3 42,5 40,3 29,7 46,4 45,4 53,6 (46,4)(100,0) Istort sett felaktigt 3,7 4,3 14,3 13,7 13,3 13,0 2,6 5,5 10,8 7,2 (14,3) Helt och hållet felaktigt 6,2 5,1 10,1 17,7 19,3 28,6 3,8 4,0 10,8 11,2 (10,7) Ej uppgift 4,9 1,3 1,2 0,7 1,1 2,6 7,3 1,3 0,4 2,4 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 18. Alkoholupplysningen är otillfredsställande ordnad.

Helt och hållet riktigt 6,8 3,4 8,7 11,3 12,2 13,0 4,1 8,1 9,4 9,6 (3,6) I stort sett riktigt 13,0 20,5 28,7 25,7 23,8 18,2 12,2 18,9 19,9 18,4 (25,0) Tveksam, vet ej 34,6 44,0 35,8 35,0 35,4 41,6 44,5 45,7 40,4 40,0 (53,6)(100,0) Istort sett felaktigt 16,0 20,1 13,4 15,0 16,0 16,9 9,3 11,5 14,4 12,0 (14,3) Helt och hållet felaktigt 24,1 9,0 11,6 12,0 11,6 7,8 20,3 13,4 13,7 16,8 (3,6) Ej uppgift 5,6 3,0 1,8 1,0 1,1 2,6 9,6 2,3 2,2 3,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

SOU 1971: 77 1:79

Påstâende 19. Det är förbjudet att tillverka vin för eget behov.

Konsumtionsindex

Män Kvinnor

0 1 2 3 4 5 0 l 2 3 4 5 an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- an- antal = tal= tal = ta1= tal = ta1= tal = taJ = tal = tal = tal = tal = 162 234 335 300 181 77 344 470 277 125 28 3

Hult och hållet riktigt 30,2 18,4 14,0 12,7 10,5 10,4 29,7 14,5 9,4 6,4 (32,1) l stort sett riktigt 4,9 10,3 5,7 6,7 6,1 3,9 5,2 4,5 6,1 4,8 (3,6) Tveksam, vet ej 27,2 26,1 16,7 12,3 14,9 11,7 32,8 28,5 18,8 20,0 (7,1) (33,3) I stort sett felaktigt 8,6 10,3 14,3 11,7 11,6 9,1 5,5 10,4 10,8 6,4 (3,6) Helt och hållet felaktigt 24,1 31,6 47,2 55,7 56,4 61,0 16,3 39,8 53,1 60,8 (53,6) (66,7) Ej uppgift 4,9 3,4 2,1 1,0 0,6 3,9 10,5 2,3 1,8 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

Påstående 20. Det är tillåtet att tillverka starksprit för eget behov.

Helt och hållet riktigt 9,9 12,8 13,7 12,0 18,2 13,0 8,1 13,0 15,9 17,6 (3,6) (33,3) I stort sett riktigt 0,4 1,2 1,1 1,3 0,3 1,1 1,6 (3,6) Tveksam, vet ej 4,9 5,6 3,3 6,3 2,2 5,2 4,4 5,1 2,9 4,8 (7,1) I stort sett l felaktigt 1,9 1,7 5,4 2,0 6,6 1,3 3,2 1,3 2,9 4,0 (7,1) (33,3) Helt och hållet felaktigt 78,4 76,5 75,2 79,0 70,7 75,3 76,2 78,1 76,9 71,2 (78,6) (33,3) Ej uppgift 4,9 3,0 1,2 0,7 1,1 3,9 7,8 2,6 0,4 0,8 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

l å

Påstående 21. Det borde vara straffbart att bjuda ungdomar under 16 år på alkoholdrycker

Helt och hållet riktigt 77,2 62,8 59,4 54,7 46,4 37,7 76,7 71,1 61,7 50,4 (39,3) (33,3) I stort sett riktigt 3,1 12,4 11,6 12,0 14,9 19,5 3,8 7,2 13,4 16,0 (3,6) (33,3) Tveksam, vet ej 4,9 6,4 9,6 9,7 10,5 9,1 2,0 7,2 4,7 8,0 (14,3) I stort sett felaktigt 1,9 4,7 7,2 6,0 8,3 11,7 1,2 3,2 8,3 10,4 (25,0) Helt och hållet felaktigt 8,0 11,5 11,3 17,0 18,2 18,2 9,0 8,3 11,9 13,6 (17,9) (33,3) Ej uppgift 4,9 2,1 0,9 0,7 1,7 3,9 7,3 3,0 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

1:80 SOU 1971: 77

Detaljredovisning av övriga frågor om inställningen till samhällets alkoholpolitik

Kön Ålder

Män Kvinnor Män Kvinnor »Tycker Ni priserna på öl är för höga, 15-25 26-45 46-70 15-25 26-45 46-70 för låga eller bra som antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal = antal =

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

»Tycker Ni priserna på vin är för höga, för låga eller bra som de är?»

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Konsumtionsindex Män, konsumenter Kvinnor, konsumenter »Tycker Ni priserna l 2 3 4 5 1 2 3 4 5 på öl är för höga, an- an- an- an- an- an- an- an- an- anför lâga eller bra tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = som de är?» 234 335 300 181 77 470 277 125 28 3 För höga 40,6 56,7 64,7 60,2 51,9 40,4 57,8 61,6 (67,9) (33,3)

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

»Tycker Ni priserna på vin är för höga, för låga eller bra som de är?»

»Tycker Ni att starksprit borde försäljas i livsmedelsbutikefl»

Ja 27,9 12,1 31,6 20,3 17,8 12,6 9,2 Nej 61,1 79,1 56,1 70,4 73,5 78,3 82,2 Tveksam 10,1 7,5 11,6 7,8 8,3 8,4 6,5 Ej uppgift 0,9 1,3 0,6 1,5 0,4 0,7 2,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100

Konsumtionsindex

Män, konsumenter Kvinnor, konsumenter

l 2 3 4 1 2 3 4 5 »Tycker Ni att an- an- an- an- an- an- an- an- anvin borde försäljas tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = tal = i livsmedelsbutiker?» 234 335 300 181 470 277 125 28 3

Ja 26,5 51,0 58,7 61,3 25,7 52,0 55,2 (71,4) (100,0) Nej 58,1 34,0 29,7 24,3 54,0 36,5 30,4 (17 9) Tveksam 14,1 13,4 11,0 13,3 18,9 11,2 12,8 (10,7) Ej uppgift 1,3 1,5 0,7 1,1 1,3 0,4 1,6 Summa 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

»Tycker Ni att starksprit borde försäljas i livsmedelsbutiker?»

Ja 15,0 26,9 36,0 39,8 9,8 22,0 21,6 (32,1) (66,7) Nej 73,9 63,9 52,3 46,4 81,9 67,9 59,2 (57,1) (33,3) Tveksam 9,8 9,0 11,3 13,8 7,4 9,7 18,4 (10,7) Ej uppgift 1,3 0,3 0,3 0,9 0,4 0,8 Summa 100 100 100 100 100 100 100 (100) (100)

1:82 SOU 1971: 77

Bilaga 4 Samband mellan vin- och

förändringar

av

sprit-

konsumtion under de senaste lO åren

M = Minskning O = konsumtion

Qförändrad

Ö = Okning

Män, totalt Kvinnor, totalt Sprit Vin Summa Sprit Vin Summa M o Ö M o Ö M 129 64 42 235 M 41 19 13 73 Q 13 241 42 296 O 14 285 50 349 Ö 9 20 92 121 Ö 5 9 83 97 Summa 151 325 176 652 Summa 60 313 146 519 ass = 0,34 ass = 0,18

Män Kvinnor 26-35 år 26-35 år

SOU 1971: 77

Män 46-55 år

Sprit

Kvinnor 46-55 år

Sprit Vin Summa 1 M 0 ö å \ M 1 l 5 4 20 \ 0 4 78 18 100 -

i

Ö 3 9 12 Summa 15 86 31 132

ass = 0,85

Kvinnor

Summa 23 73 12 108 ass = 1,05 SOU 1971: 77

Bilaga 5 Jämförelse mellan med och

enkätrespondenter

utan

fylleriförseelse

Fördelning på följande variabler: Fadern konsument-ej konsument Konsumtionsindex Modern konsument ej konsument Olämplighetsindex Förekomst av bilkörning i förmodat alko- Bjuden på alkohol i hemmet holpâverkat tillstånd Förekomst av baksmälla Läkarvård för alkoholbesvär Förekomst av återställare

Tabell I. Konsumtionsindex. Tabell 4. Förekomst av baksmälla.

Konsum- Regi- Ej regi- X2 Slutsats Haft bak- Regi- Ej regi- X2 Slutsats tionsindex strerade strerade smälla strerade strerade

0 3,3 13,0 Aldrig 25,0 45,8 1 6,7 18,7 Ja någon 2 15,0 26,5 67,1 Sign. enstaka 3 25,0 23,2 df = 5 gång 31,7 24,2 31,1 Sign. 4 21,7 13,7 Ja ibland+ df = 3 5 28,3 4,9 alltid 35,0 12,4 “ Summa 100 100 Ej uppg+ ej rel. 28,3 45,0 Am 50 m9 Summa 100 100

Antal 60 1229

Tabell 5. Förekomst av återställare. Tabell 2. Olämplighetsindex. Tagit åter- Regi- Ej regi- X2 Slutsats Olämplig- Regi- Ej regi- X2 Slutsats ställare strerade strerade hetsindex strerade strerade

Ja, oftast+ 0-3 56,7 38,2 ibland+ 4-6 33,3 44,3 8,4 Sign. har inträffat 41,7 14,1 33,5 Sign 7-10 10,0 17,5 df = 2 Har aldrig df=2 inträffat 30,0 41,0 Summa 100 100 Ej uppg_+ Antal 60 1229 ej rel. 28,3 45,0 Summa 100 100

Antal 60 1229

Tabell 3. Bjuden på alkohol i hemmet under Tabell 6. Fadern konsument - ej konsument. uppväxtâren. Drack far Regi- Ej regi- X” Slutsats Bjuden Regi- Ej regi- X2 Slutsats alkohol strerade strerade hemma strerade strerade Vet ej+ej Nej + ej uppg. 20,0 12,8 6,4 Sign uppg. 85,0 78,3 1,6 Ej sign. Nej 13,3 26,5 df=2 Ja 15,0 21,8 df = Ja 66,7 60,7 Summa 100 100 Summa 100 100 Antal 60 1229 Antal 60 1229

SOU 1971: 77

Tabell 7. Modern konsument ej konsument.

Drack mor Regi- Ej regi- X* Slutsats alkohol strerade strerade

Vet ej+ej uppg. 16,7 6,3 10,4 Sign Nej 70,0 73,1 df =2 Ja 13,3 20,5 Summa 100 100 Antal 60 1229

Tabell 8. Förekomst av bilkörning i förmodat alkoholpåverkat tillstånd.

Kört bil Regi- Ej regi- X” Slutsats alkohol- strerade strerade påverkad

Nej+ej uppg. 75,0 88,4 9,6 Sign Ja 25,0 11,6 df=l Summa 100 100 Antal 60 1229

Tabell 9. Läkarvård för alkoholbesvär.

Sökt Regi- Ej regi- X* Slutsats läkarvård strerade strerade

Nej 88,3 96,7 11,0 Sign I Ja, svårt df = 1 j att säga+ ä

ej uppg. 11,7 3,3 i

Summa 100 100 l Antal 60 1202

SOU 1971: 77

Bilaga 6 Enkätformulär

STOCKHOLMS UNIVERSITET STATENS INSTITUT FÖR FOLKHÄLSAN

Sociologiska institutionen sociologisk-statistiska sektionen

Sociologiska Institutionen vid Stockholms Universitet har i flera

undersökningar studerat befolkningens konsumtionsvanor. Som ett

led i dessa undersökningar studerar vi nu, på ett urval av Sveriges

befolkning, och

dryckeskonsumtionen dess förändringar. Vi ber Er därför att så som i nedanstående

fullständigt möjligt fylla frågor

utan att rådgöra med någon annan. Om möjligt ber vi Er att inom en

av de närmaste dagarna i bifogade svarskuvert återsânda det ifyllda formuläret. Eftersom Ni ingår i ett ber

slumpmässigt draget urval,

vi Er att inte lägga formuläret åt sidan, utan besvara det omgående. Svaren behandlas konfidentiellt och användes uteslutande till statistisk bearbetning.

Eventuella besvaras 23

förfrågningar per telefon 08/83 20V.

Vi tackanpâ förhand: för Er medverkan.

SOU 1971: 77 1:87

Vilken utbildning har Ni?

Folkskola eller grundskola Realexamen eller realskolestudier Studentexamen eller gymnasiestudier

DDDDDDD

Akademisk examen eller studier vid universitet eller högskola Genomgången folkhögskola eller folkhögskolestudier Genomgången yrkesskola eller yrkesskolestudier Annan utbildning, nämligen. . . - . . . . . . . - . . . o. . . . . . . . . . . . u - . »o. - o - o- . o o o - . o . . o o o a oo a o a . ouo c o o - o - c u- o o a o øo. o. . . o. c. o . . . . . - u - . a o . . u o p. › . - . o os- o o . . o o - o. o . ca . o- co . - . . n. . . . . . o - . - o . a . - - - - o ao. o. . . . a oo.

Vilket yrke/sysselsättning har eller hade Er fader under Er upp-

växttid?

. . oo u. o- . o c . u oo u- a - ou on oo. o . o a - u a ooa oc- o o ooo»- on no a - o o o o oaoo o ooo o uuo - ca - o o a o - nco ca ua . . .u

10. Hur stor var Er deklarerade inkomst för år 1966? (Om gift, ange Er och Er makes(-as) sammanlagda inkomst.) Ingen inkomst ---› fortsätt direkt till fråga 12 Under 5.000 kr 5.001 - 10.000 kr 10.001 - 15.000 kr

DDUDDDDDU

15.001 - 20.000 kr 20.001 - 25.000 kr 25.001 - 30.000 kr 30.001 - 40.000 kr 40.001 kr och mer

ll. Hur många bidrar till den inkomsten?

årliga

D Endast jag själv D Endast min-make(-a) D Både min make(-a) ochAjag

12. Var har Ni växt upp?

D Malmö, Göteborg eller Stockholm D I annan stad eller tätort D På ren landsbygd

13. Var bor Ni nu? D Malmö, Göteborg eller Stockholm D I annan stad eller tätort D På ren landsbygd

sou 1971: 77 1;39

Har Ni arbete under den senaste ettårsperioden? bytt

Nej Ja, en gång

DDDDB

Ja, två gånger Ja, tregånger Ja, fyra eller fler gånger

-NEDAN FÖLJER NÅGRA FRÅGOR som FRÄMST HANDLAR OM

EDRA ALKOHOLVANOR

MARKEBA MED ETT KRYSSI EN RUTA FÖR VARJE FRÅGA OM EJ ANNAT ANGES

Hur ofta brukar Ni dricka öl -7

15. vanligen (ej lättöl)

Varje dag Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan

DDEIEIDEIDDD

Två gånger i månaden En gång i månaden Två till sex gånger om året En gång om året eller mindre Aldrig ab fortsätt direkt till fråga 17 l

16. Hur mycket öl (ej lättöl) dricker Ni ungefär vid varje tillfälle? l

eller mindre

i

Ett glas 1 flaska (33 cl)

DDDDD

1 1/2 flaska 2 flaskor 3 flaskör eller mer

17. Hur oftabrukar Ni vanligtvis dricka lättvin? (T ex rött eller

vitt vin)

Varje dag Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan

DEIEJDDEIDDD

Två gånger i månaden En gång i månaden Två till sex gånger om året En gång om året eller mindre Aldrig--g-ag fortsätt direkt till fråga 19

SOU 1971: 77

Hur mycket lättvin dricker Ni ungefär vid varje tillfälle?

2 cl 5 cl 10 cl (1 glas) 20 cl

DDDDDDDD

37 cl (1 halvflaska) 60 cl 75 cl (1 helflaska) Mer än 75 cl, nämligen: . . . . . . . . . . .. cl

19. Hur ofta brukar Ni vanligtvis dricka starkvin? ex vermouth, sherry eller portvin)

Varje dag Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan

DDDDDDDDD

Två gånger i månaden En gång i månaden Två till sex gånger om året En gång om året eller mindre Aldrig -_---?-D fortsätt direkt till fråga 21

20. Hur mycket starkvin dricker Ni vid tillfälle? ungefär varje

2 cl 5 cl 10 cl (1 glas) 20 cl

DDDDDDDD

37 cl (l halvflaska) 60 cl 75 cl (l helflaska)

21. I vilka brukar det förekomma att Ni dricker vin?

sammanhang

Dricker ej vin___-_--+ fortsätt direkt till fråga 25

l bostaden i

BUD

vardagslag I bostaden på lördagar och söndagar OBS! Markera med ett eller

På restaurang flera kryss.

DD l bostaden när goda vän-

ner varit på tillfälligt besök D Vid tillfälligt besök hos goda vänner Före besök på dansställe Vid besök på dansställe utan rättigheter

DDDDD

På arbetsplatsen l föräldrahemmet

SOU 1971: 77 1:91

7-712177

Med vilka personer brukar Ni vara tillsammans, då Ni dricker vin?

Ensam Med make (-a) Med föräldrar Med barn OBS! Markera med ett, eller egna

DDDDDDDD

Med övriga släktingar flera kryss.

Med arbetskamrater Med vänner och bekanta

personer, nämligen:

23. Dricker Ni mer eller mindre vin nu än för 10 år sedan?

j--a--D fortsätt direkt till fråga 25

man

mer ä?? mindre 24. Varför har Ni förändrat Er vinkonsumtion?

Vänner och bekanta har påverkat

Har blivit utomlands OBS! Markera med

BUD

påverkad

Annonseringen för vin har haft ett eller flera kryss.

-

betydelse Priset har betydelse

DD

Annat skäl, nämligen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25. Hur ofta brukar Ni vanligtvis dricka starksprit? (Med slarksprit

avser vi brännvin, likör, etc. Aven

gin, konjak, whisky, punsch

i t ex drink eller

starkspritsom ingår grogg.)

Varje dag Varannan dag Två gånger i veckan En gång i veckan

DDDUDDDDB

Två gånger i månaden En gång i månaden Två till sex gånger om året

En gång om året eller mindre

Aldrig __-__----) fortsätt direkt till fråga33 Å

l

26. Hur brukar Ni ungefär dricka vid tillfälle? mycket starksprit varje

D 2 cl

D 4 cl (ungefär en liten snaps eller motsvarande)

D 6 cl (l stor snaps eller motsvarande) D 8 cl D 12 cl D 18 cl D 37 cl (1 halvflaska) B md D 75 cl (1 helflaska) D Merän 75 cldvs . . . . . . . . . . .. cl

SOU 1971: 77

27. ilka slag av starksprit brukar Ni vanligtvis dricka?

Brännvin Vodka Whisky Genêver och dylikt OBS! Markera med ett eller

DDDDDDDDD

Likör flera kryss.

Konjak Gin Rom

28. vilka sammanhang brukar det förekomma att Ni dricker starksprit?

Föräldrahemmet l bostaden i

DEU

vardagslag I bostaden på lördagar OBS! Markera med ett eller

och söndagar flera kryss.

På restaurang

DD

I bostaden när goda vänner varit på tillfälligt besök Vid tillfälligt besök hos goda vänner Före besök på dansställe

DDDDD

Vid besök på dansställe utan rättigheter På arbetsplatsen

29. Med vilka brukar Ni vara tillsammans, då Ni dricker personer

starksprit?

Ensam Med make(-a) föräldrar OBS! Markera med ett eller

Med

Med egna barn flera kryss.

DDDDDDDD

Med övriga släktingar Med arbetskamrater Med vänner och bekanta

30. Hur brukar Ni vanligen dricka om Ni blir mycket bjuden på starksprit?

Så mycket jag får Dricker men sätter i alla fall mycket en gräns Dricker 3-4 glas, men sedan tack säger nej

DDDDDDD

Dricker bara ett glas eller högst två Dricker oftast inte alls, även om blir jag bjuden Dricker aldrig, då blir jag bjuden

Blir aldrig bjuden på starksprit

SOU 1971: 77

Dricker Ni mer eller mindre starksprit nu än för 10 år sedan?

h i-_------› fortsätt direkt till fråga 33 [j Nej D Ja, mer |:] Ja, mindre

Varför har Ni förändrat Er

starkspritkonsumtion?

Vänner och bekanta har påverkat Har blivit påverkad utomlands Annonseringen för starksprit 0351540466761 med ett

DDHDDD

har haft betydelse eller flera kryss.

Priset har betydelse Annat skål, nämligen: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

33. l vilka av följande situationer brukar Ni dricka mer vin eller

starksprit än vanligt?

D Dricker varken vin eller -:---9 fortsätt direkt till fråga 34 starksprit I bostaden i vardagslag

DD

I bostaden på lördagar OBS! Markera med ett

och söndagar eller flera kryss.

På restaurang

DD

I bostaden när goda vänner varit på tillfälligt besök Vid tillfälligt besök hos vänner goda Före besök dansställe l på Vid besök på dansställen utan rättigheter På arbetsplatsen

DDDDDDDD

I föräldrahemmet Understörre helger Under semestrar

34. Ungefär hur var Ni första Ni kände Er märkbart gammal gången påverkad av alkohol?

t o E] Har aldrig inträffat --D fortsätt direkt till fråga 36

35. Hur ofta händer det numera när Ni dricker alkohol att Ni känner

Er märkbart påverkad?

Varje gång y i Nästan varje gång

DDDDD

Någon gång ibland Sällan

Aldrig

SOU 1971: 77

ofta händer det att Ni dricker alkohol motsvarande minst

Hur

l halvflaska starksprit eller l flaska vin vid samma tillfälle? Dricker --O fortsätt direkt till fråga 39 ej alkoholdrycker Så gott som dagligen i veckan Någon gång Ett par gångeri månaden

DDDDDDDD

Någon gång i månaden Några gånger per år Mer sällan Aldrig

37. Brukar Ni få baksmälla när Ni druckit alkohol? ----:----§ fortsätt direkt till fråga 39 D Aldrig D Ja, någon enstaka gång D Ja, ibland D Ja, alltid

38. Tar Ni s.k. äterställare då Ni har baksmälla?

D Ja, oftast D Ja, ibland D Har inträffat D Har aldrig inträffat

NU FÖLJER NÅGRA FRÅGOR on Bl...A. ER UPPVÄXTTII)

Blev Ni bjuden pa alkohol i hemmet under Er uppväxttid?

D Nej

D Ja -a---_-› Hur gammal var Ni då det skedde första gången?

ll).

D Vet ej D Har aldrig druckit ett glas starksprit

41. Hände det att Er far drack under Er

alkoholhaltiga drycker

uppväxttid?

ej

g

fortsätt direkt till 4-2

15:; --_a--›

fråga D Ja

SOU 1971: 77

Hur ofta förekom det att han drack öl, vin och starksprit?

En eller flera Någon gång Mer Aldrig_ Vet ej gånger i veckan i månaden sällan

a. Öl D D D D D

b, Vin D D D D D

c. Starksprit D D D D D

OBS! Ett kryss på varje rad.

42. Hände det att Er mor drack under Er

alkoholhaltiga drycker

uppväxttid?

D Vet el fortsätt direkt till 43

fråga

D N ei

D J a

Hur ofta förekom det att hon drack öl, vin och starksprit?

En eller flera Någton gång Mer Aldrig Vet ej gånger i veckan i månaden sällan

å. Öl D D D D D

Vin

b, g g g g g

l l

c. Starksprit D D D D

D»

43. Händer det att Er makeA(-a) dricker alkoholhaltiga drycker?

El Ä el gift fortsätt direkt till

fråga 44 D Nej .______.__›

D Ja

Hur det att han/hon dricker vin och

ofta

förekommer öl, starksprit?

Aldrig

OBS! E tt kryss på varje rad. åleedklan :dålrlan

a. Öl g g g g

b. Vin D D D D

c. D D D D

Starksprit

SOU 1971: 77

Har Ni enligt Er egen uppfattning fått problem av nagot slag på grund av att Ni druckit alkohol?

Nej Ja, förlorat arbetet Ja, skilsmässa OBS! Markera med

DDDDDDD

Ja, fylleriförseelser ett eller flera kryss.

Ja, rattfylleri eller rattonykterhet Ja, arbetsoförmåga på grund av alkoholen Ja, på annat sätt, nämligen: . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . El Dricker ej_ alkoholhaltiga drycker

48. Har Ni någon gång sökt läkarvård på grund av alkoholbesvär?

D N ej Cl Ja D Svårt att säga

49. Vilka alkoholvanor har Ni själv enligt Er egen uppfattning?

5 Absolutist Förtäring någon enstaka gång Måttlig förtäring

DDDEDDD

Enstaka tillfällen med berusning Ofta berusad Alkoholist Vet inte

NÅGRA FRÅGOR OM BL A ER INSTÄLLNING TILL ALKOHOL. BRUKET

50. I vilka Ni det är att dricka

sammanhang tycker olämpligt starksprit?

D I bostaden i vardagslag D I bostaden och 5 på lördagar söndagar D På restaurang OBS! Markera

D I bostaden när goda vänner varit med ett eller

på

tillfälligt besök flera kryss.

D D Vid tillfälligt besök hos goda vänner D Före besök på dansställe D På arbetsplatsen D Innan man har träff med det motsatta könet 1:] Efter att ha idrottat D I samband med att ha tittat tävling eller match på D Det är inte olämpligt i av de något uppräknade sammanhangen

SOU 1971: 77

Vid vilken ålder anser Ni det passar att för första gången

b_am får smaka alkoholhaltiga drycker?

D Aldrig

Har Ni varit utomlands de senaste 5 åren?

D -e-e-m-b fortsätt direkt till fråga 56 Nej

D .la

I vilka länder var Ni och vilket år var Ni där?

E Land år

a. a. . . . . . . . . - . . . . a - - o. . - o. . . . . . . . . . . . . a. . - . . . . . . aacc ou . q. o. . a . . . . . . . . . . . .o

b. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

c. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

E z d. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l

53. Brukar Ni oftare ta en drink eller apêritif före maten, då Ni är

utomlands än när Ni är hemma?

D Ja

EI Nej D Dricker ej alkoholhaltiga drycker ---› fortsätt direkt till fråga 56

54. Brukar Ni dricka mer starksprit, vin eller öl då Ni åker utomlands?

D Nej ________.__ D Ja, mer starksprit OBS! Markera med

D Ja, mer vin ett eller flera kryss.

D Ja, mer öl

55. Har utlandsresor medfört att Ni förändrat Er alkoholkonsumtion?

D Dricker mer vin nu D Dricker mindre vin nu

D Dricker dyrare viner nu OBS! Markera med

D Drickerbilligare viner nu ett eller flera kryss.

Dricker mer nu *

D starksprit D Dricker mindre starksprit nu

D Dricker mer utländska sorter nu D Dricker färre utländska sorter nu

D Nej, ingen förändring

SOU 1971: 77

och öl

56. Tycker Ni priserna på starksprit, vin är för höga, för .låga

eller bra som de är? Priserna är Priserna är Priserna är for hoga bra som de ar for laga

Öl D D D

b. V_in El El

c. Stark sprit D El El

OBS! Markera med ett kryss på varje rad.

57. Här nedan ett antal påståenden, som vi ber Er ta

följer ställning

till. För vart och ett av nedanstående påståenden skall Ni ange

om Ni det är helt och hållet i stort “sett

tycker riktigt, riktigt,

i stort sett eller helt och hållet

felaktigt felaktigt.

Helt I stort Tveksam I stort Helt och och sett vet ej sett fel- hållet hållet riktigt aktigt felaktigt riktigt

a. På ungdomsfester kan man i gott servera vin D D D D D

b. En man bör ej dricka sprit i sina minderåriga barns närvaro D D D D D

c. Möjligheten att avstänga folk från inköp i systembutikerna 4 borde utnyttjas i större utsträckning D D D D D

d. Lättvin borde försäljas i .livsmedelsbutikerna D D D D D

e. Det ärokvinnligt att dricka

snaps D D D D D

f. Då endast kvinnor träffas bör ej starksprit förtäras D D D D D

g. Legitimationskontrollen på systembolagen borde skärpas D

SOU 1971: 77

57. Helt Istort I stort Helt och

Fortsättning fråga Tveksam

och sett vet ej sett fel- hållet hållet riktigt aktigt felaktigt riktigt

h. Ãldersgränsen på systembo-

laget borde sänkas till

13 år D D D D D

. Berusade ungdomar borde

bestraffas hårdare av samhället D D D D D

. Föräldrar bör låta sina barn smaka vin i hemmet D D D D D

på

. bjudningar blir Spritfria

lätt stela DD D D D

. All borde för-

starksprit

D D D D D

bjudas

l m. Motboken borde återinföras D D D D D l

n. Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt i livsmedels-

butikerna D D D D D

o. för av

Åldersgränsen inköp

vin borde sänkas till 18 år D D D D D

Även mindre orter borde ha

p. D D D D D

systemhutik

q. Mellanölet har fört med sig

ökat alkoholmissbruk hos

ungdomar D D D D D

r. Alkoholupplysningen är till-

fredsställande ordnad D D D D D

s. Det är förbjudet att tillverka

vin för eget behov D D D D D

t. Det är tillåtet att tillverka

starksprit för eget behov D D D D -D

u. Det borde vara straffbart att

bjuda ungdomar under 16 år

på alkoholdrycker D D D D D

SOU 1971-: 77

alkoholvanor och - Ungdomens alkoholattityder UNG (U ngdomsundersökningen) Tom Nilsson och Per-Gunnar Svensson

Innehåll

Kapitel 1 Inledning och sammanfattning Bilaga 3. Detaljredovisning av påståenresultaten . . . . . . . . . . . . 2:5 den ingående i attitydskalorna 2: 56 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 2:5 1.2 Sammanfattning . . . . . . . . . 2:5 Bilaga 4. Miljön vid första sprit- och vinkonsumtionen . . . . . . 2:60 Kapitel 2 Undersökningens uppläggning och genomförande . . . . . . . . . 2: 10 Bilaga 5. Enkätformulär . . . . . . . 2: 62 2.1 Frågeformuläret . . . . . . . . . 2: 10 2.2 Undersökningens genomförande. . 2: 11 2.3 Analys av bortfallet . . . . . . . 2: 12 2.4 Representativitet och generaliserbarhet . . . . . . . . . . . . . 2: 13

Kapitel 3 Resultatredovisning. . . . . 2: 15 3.1 Alkoholkonsumtionsvanor . . . 2: 15 3.1.1 Sammanfattning . . . . . . 2:21 3.2 Totalkonsumtionens fördelning på olika alkoholsorter . . . . . . . 2:22 3.2.1 Sammanfattning . . . . . . 2:24 3.3 Konsumtionsmiljö . . . . . . . 2: 24 3.3.1 Sammanfattning . . . . . . 2:28 3.4 Alkoholkonsumtionens utveckling och individuella förändring . . . 2:29 3.4.1 Sammanfattning . . . . . . 2:40 3.5 Attityder till alkohol . . . . . . 2:41 3.5.1 Sammanfattning . . . . . . 2:46 3.6 Speciella aspekter på alkoholkonsumtionen . . . . . . . . . . . 2:46 3.7 Problem i samband med alkoholbruk och förekomst av missbruk . 2: 47 3.7.1 Sammanfattning . . . . . ._2: 51

Bilaga 1. Tabellförteckning . . . . . 2:52

Bilaga 2. Konsumtioneniolika åldrar . 2: 55

SOU 1971: 77

Inledning och sammanfattning av resultaten

1.1 Inledning domens alkoholkonsumtion, med speciell tonvikt på konsumtionen i olika ådersgrup- I denna rapport redovisas en undersökning per. Ungdomens attityder till alkohol och av alkoholvanor bland ungdomar av båda attitydens samband med t. ex. konsumtiokönen i åldern 15-25 år. nens storlek skulle belysas. Andra data av Undersökningen får ses som ett kompleintresse var om respondenterna fått någon ment till den tidigare redovisade studien avalkoholinformation och i så fall var och när seende hela befolkningens konsumtionsvadetta skett. Slutligen borde data insamlas nor, RUS, vilken omfattade ett riksrepresensom belyser förekomsten av alkoholmisstativt urval av 3 200 personer i åldrarna 15bruk och berusningskonsumtion bland ung- 70 år. I RUS, som huvudsakligen har beskridomarna. vande karaktär, har följande områden be- - alkohollysts: alkoholkonsumtionsvanor 1.2 Sammanfattning konsumtionens utveckling och individuella - till alkoholbruk - i form av en förändring attityder Undersökningen genomfördes missbruk, trafikonykterhet samt konsum- postenkät på ett urval av befolkningen i tion av smuggelsprit och hemgjorda alko- åldrarna 15-25 år. Fältarbetet genomfördes holdrycker. under perioden maj-juli 1968. Då APU enligt sina direktiv också skall Urvalet omfattade 2 051 personer av vilstudera ungdomens alkoholvanor, utför- ka 81 % besvarade enkäten. Bortfallet uppdes en särskild undersökning med denna gick således till 19 %. Av bortfallsanalymålsättning. Vissa problemområden som ej sen framgår, att bortfallet uppvisar en störlegat inom ramen för RUS har behandlats re andel kvinnor i åldern 18-25 år och en och vissa problem som berörts i RUS har lägre andel gifta än det övriga materialet. fått en mer ingående behandling. Kritiker av undersökningar av alkoholkon- Ungdomsundersökningen (i fortsättningen sumtionsvanor brukar hävda, att bortfallet kallad UNG) skulle speciellt ta upp den innehåller en väsentligt större andel alkoproblematik som är förknippad med alko- holmissbrukare än undersökningsmaterialet. holvanornas utveckling under ungdoms- Av denna anledning har respondenterna åren. Ett sådant problem som hur alkohol- och bortfallsgruppen studerats med avseendebuten sker ansågs vara av speciellt in- de på om man antecknats i kontrollstyreltresse. Föräldrarnas inställning till ungdo- sens (nuvarande riksskatteverkets) straffremens alkoholvanor borde även behandlas. gister eller ej. Av resultaten framgår att Utöver data om alkoholbrukets utveckling förhållandet i denna undersökning närmast skulle undersökningen även kartlägga ung- är det motsatta. Bland respondenterna före-

SOU 1971: 77 2:5

8-7121 77

kommer nämligen en större andel än i bort- sträckning från socialgrupp II än från sofallsgruppen i registret. En närmare penetre- cialgrupp I och III. Detta gäller även om ring av bortfallet genom t. ex. en bortfalls- man tar hänsyn till socialgruppemas storintervju har ej gjorts i denna undersökning. lek. Orsakerna till detta är huvudsakligen av Sannolikheten för icke-konsumtion är ekonomisk karaktär. Erfarenheterna från mindre för dem som vuxit upp i städer än den mer ingående bortfallsanalysen i RUS för dem som vuxit upp på landsbygden. Detger dock möjligheter att göra vissa anta- ta gäller även om man tar hänsyn till befolkganden om bortfallsstrukturen även i UNG. ningsstorleken. Av bortfallsanalysen i RUS framgår att Fler män än kvinnor är alkoholkonsu-

i

bortfallet vilket för alla sorter utom l skiljer sig från undersökningsma- menter, gäller l terialet med avseende på variabler som so- vin där kvinnorna uppvisar fler konsumencialgrupp, ålder (endast för männen), atti- ter. De vanligaste sorterna bland männen är tyder till alkoholkonsumtion (endast för sprit och mellanöl och därnäst vin. Vin är männen), debutålder för starkspritkonsum- den vanligaste alkoholtypen bland kvinnortion (endast för kvinnorna) samt registre- na och därnäst sprit och mellanöl. ring för fylleriförseelse. Ett flertal studera- Storkonsumtionstillfällen är vanligare de variabler visar ingen skillnad mellan bort- bland männen än bland kvinnorna. 2/3 av fall och undersökningsmaterial. En beräk- männen över 18 år uppger att de någon ning av bortfallets i RUS betydelse för ge- gång haft storkonsumtion (= en helflaska neraliseringar på grundval av undersök- vin eller en halvflaska sprit). 1/4 av kvinningsmaterialet ger vid handen att bortfallet norna uppger tillfällen med storkonsumtion. maximalt kan påverka totalmaterialets pro- I storstäderna är andelen konsumenter centsiffror ca 2 enheter och i de flesta fall större än i övriga städer och på landsbygi ännu mindre utsträckning. den. Detta gäller även vid en jämförelse Bortfallets snedvridande inverkan på un- baserad på de allra yngsta i materialet. dersökningsresultaten torde ha mindre bety- Det finns vissa skillnader mellan männen delse, då man studerar samband mellan oli- och kvinnorna med avseende på de spritsorka variabler eller vid gruppindelning av ma- ter man föredrar. Männen sig främst uppger terialet, dvs. i de fall då den direkta av- dricka vodka, medan kvinnorna oftast uppsikten ej är att uppskatta siffror för befolk- ger likör som vanligaste spritsort. Whisky ningen i sin helhet. Om man däremot öns- är mest bland de äldre manliga populärt kar dra slutsatser från enkätdata till hela Även rom och konjak är poungdomarna. befolkningen i åldern 15-25 år kan inte det- bland männen. Efter likör är rom och pulärt ta göras på ett tillfredsställande sätt, utan att vodka mest populärt bland kvinnorna. man tar hänsyn till bortfallsdata. De män som har hög årskonsumtion uppger sig företrädesvis dricka vodka och Det kan konstateras att alkoholkonsumtio- whisky, medan kvinnorna med hög årskonnen bland männen i åldrarna 15-25 år är sumtion föredrar vodka och rom. Bland större än bland kvinnorna i samma åldrar. konsumenter med låg årskonsumtion är li- Andelen konsumenter är emellertid endast kör den vanligaste sorten. någon procent större bland männen än Jämför man ungdomarnas alkoholprefebland kvinnorna. En kraftig förändring av renser med de äldres (siffror från RUS), konsumtionsvanorna inträffar mellan 15 och framgår att ungdomarna i större utsträck- 25 års ålder. Andelen konsumenter ökar ning föredrar vodka samt i viss mån rom. t. ex. bland männen från ca 70 procent Om man jämför ungdomar i åldern 15bland de yngsta till över 90 procent bland 25 år med befolkningen i stort framgår de äldsta. Konsumtionen ökar kontinuerligt att ungdomarnas dryckesstruktur avviker med stigande ålder. från de äldres på så sätt att ungdomarna re- Icke-konsumenterna kommer i större ut- lativt sett dricker mer öl och mindre sprit.

2:6 SOU 1971: 77

Att ungdomarna genomsnittligt konsume- Både lättvins- och spritkonsumtion sker rar alkoholdrycker med lägre alkoholhalt mindre ofta tillsammans med föräldrar i sokan i viss mån förklaras av de åldersgrän- cialgrupp II än i socialgrupp I och ännu ser som tillämpas för inköp av alkohol- mer sällan i socialgrupp III. drycker. Konsumtionsmiljön uppvisar även ett De unga männens konsumtion utgörs i visst samband med årskonsumtionens storstörre utsträckning av sprit och i mindre lek. Dessa data blir emellertid svårtolkade usträckning av vin än vad som gäller för eftersom det föreligger en åldersvariation de unga kvinnorna. Även ölkonsumtionen både i dryckesmiljö och konsumtionsstorär relativt sett något större bland männen. lek. Detta påverkar givetvis sambandet. Bland både män och kvinnor i ungdoms- Åldern för alkoholdebuten har studerats gruppen svarar spritkonsumtionen för en ingående. Av resultaten framgår, att ju större andel av totalkonsumtionen bland alkoholstarkare drycken är, desto senare har de äldre än bland de yngre och för en större debuten skett. Ju yngre kvinnorna är, des-j andel bland storkonsumenterna än bland to tidigare har de uppgivit att de gjort sin dem med liten konsumtion. alkoholdebut. Detta gäller ej för männen Bland männen tenderar mellanölets an- där gruppen 18-20 år uppgivit en tidigare del av konsumtionen att vara mindre bland alkoholdebut än de yngre och äldre. storkonsumentema än bland andra. Andelen som debuterat före 16 års ål- Bland kvinnorna tenderar mellanölets an- der är större bland dem med hög konsumdel av konsumtionen att vara större bland tion än bland dem med låg. storkonsumenterna och de äldre i materia- Storstadsungdomen gör sin alkoholdebut let. tidigare än övriga ungdomar. Detta gäller Lättvinets relativa andel av konsumtio- både män och kvinnor. nen sjunker bland både männen och kvin- I högre socialgrupper debuterar man tinorna med ökande totalkonsumtion. digare än i lägre. Detta gäller för både öl-, Ungefär hälften av lättvinskonsumenter- vin- och spritdebuten och för både män och na brukar dricka lättvin i hemmet tillsam- kvinnor. . mans med föräldrarna. Lika vanligt är det Fler män än kvinnor uppger att de nåmed lättvinskonsumtion hemma hos goda gon gång känt sig påverkade av alkohol. vänner. Spritkonsumtionen uppges vara van- För de yngsta föreligger dock ingen könsligast hemma hos goda vänner. Skillnader- skillnad i detta avseende. Ju yngre man är, na är tämligen små mellan män och kvin- desto yngre uppger man sig ha varit när nor med avseende på dryckesmiljö. man blev påverkad första gången. Ju större Om man studerar dryckesmiljön i de oli- årskonsumtionen är, desto större andel har ka ålderskategorierna framgår, att det bland någon gång blivit påverkad och desto yngde yngre är vanligast att man dricker lätt- re var man, när man blev påverkad första vin hemma tillsammans med föräldrarna. gången. Bland de äldre är det vanligare att man Om man studerar påverkan i olika socialkonsumerar lättvin hos goda vänner, på grupper framgår, att en större andel i sorestaurang eller i den egna bostaden. För cialgrupp I än i socialgrupperna II och starksprit kan med stigande ålder kon- III uppgivit sig ha blivit påverkade av alkostateras en liknande förskjutning till restau- hol. Påverkan har skett tidigare ju högrangkonsumtion och konsumtion i det egna re socialgrupp man kommer ifrån. Detta hemmet. gäller i stort sett för såväl män som kvin- Bland de yngsta i materialet är det mer nor. vanligt än bland de äldre med spritkon- Aldem vid första påverkan är lägre i sumtion på kafé, konditori eller dansställe. storstäder än i andra städer och lägst på För de yngsta männen har dessa samman- landsbygden. Även andelen som uppger hang uppgivits i ca 15 % av fallen. sig ha blivit påverkad ökar med bebyggel-

SOU 1971: 77 2:7

setätheten. na som mer tillåtande ju alkoholsvagare Även sällskapets sammansättning vid vin- dryck det är frågan om. Föräldrarnas inrespektive spritdebuten har penetrerats. Bå- ställning till spritkonsumtion har även samde för männen och kvinnorna uppges sprit- band med respondentens ålder. De äldre debuten oftast ha ägt rum tillsammans med upplever föräldrarna som mer tillåtande. jämnåriga kamrater. Detta gäller för alla Föräldrarnas inställning upplevs även som tre ålderskategoriema. De 18-åriga och äld- mer tillåtande av respondenter i socialre männens vindebut har också oftast skett grupp I än i de övriga socialgrupperna. i sällskap med kamrater och därnäst oftast Även boendeorten har ett samband med hur tillsammans med föräldrarna. Kvinnornas man upplever föräldrarnas inställning. Ungvindebut har i alla ålderskategorierna oftast domar som är bosatta i storstäder uppleskett tillsammans med föräldrarna. ver föräldrarnas inställning till spritkon- Om man delar upp materialet på social- sumtion som mer tillåtande. Ju högre den grupper framgår, att föräldrarnas närvaro egna konsumtionen är, desto större andel vid alkoholdebuten är vanligare ju högre uppfattar föräldrarnas inställning till spritsocialgrupp man tillhör. Detta gäller såväl konsumtionen som tillåtande. vin- som spritdebuten och både män och Det bör påpekas att bortfallet blev stort kvinnor. på frågan om föräldrarnas inställning, var- Studerar man hur sällskapet vid alkohol- för resultaten får tolkas med viss försiktigdebuten varierar med den nuyâarande års- het. konsumtionens storlek, finner man att ju Då det gäller föräldrarnas inställning till högre årskonsumtionen är, desto vanliga- sprit- och vindebuten framgår, att föräldre är det att man uppgivit, att debuten skett rarna uppfattas som mer ovetande om mäni sällskap med jämnåriga kamrater. Detta nens alkoholdebut än om kvinnornas. Detgäller både för vin- och spritdebuten. ta stämmer väl med de tidigare redovisade Skillnader kan också konstateras mellan resultaten som antyder att kvinnornas alungdomar från stad och landsbygd. Dessa koholdebut oftare än männens sker i hemskillnader blir dock något svårtolkade ef- met. De yngsta (15-17 år) har i större uttersom andelen konsumenter varierar mel- sträckning än de äldre uppgivit att föräldlan de olika tätortsgrupperna. Dessutom rarna kände till alkoholdebuten. Föräldrar har storstadsungdomarna genomsnittligt i socialgrupp I upplevs ha en mer tillåtanuppgivit fler svarsalternativ än de övriga. de attityd till alkoholdebuten än föräldrar Hur föräldrarnas alkoholkonsumtion och i de övriga socialgrupperna. inställning till alkoholbruk samvarierar med Respondenternas attityd till alkohol stuungdomarnas eget alkoholbeteende har ock- derades med hjälp av en attitydskala av Liså studerats. Av resultaten framgår att man kerttyp. Resultaten visar att männen hade kan finna ett positivt samband mellan för- en mer tillåtande attityd till alkohol än äldrarnas och respondenternas konsumtion. kvinnorna. Äldre hade en mer tillåtande Sambandet är starkast för männen. attityd än yngre. Detta gällde i synnerhet Om man vuxit upp tillsammans med en för männen. Även bostadsort och socialeller båda föräldrarna synes inte ha något grupp uppvisar ett samband med attityden. samband med den egna konsumtionsstorle- Sålunda har ungdomar ur socialgrupp I en ken. Föräldrarnas socialgruppstillhörighet mer tillåtande attityd än ungdomar ur sohar dock ett starkt samband med respon- cialgrupp III och storstadsungdomar har en denternas egen konsumtion. I socialgrupp mer tillåtande attityd till alkohol än ung- I är andelen konsumenter och även kon- domar från landsbygden. sumtionens storlek större än i socialgrup- Ungdomarna fick även ta ställning till perna II och III. olika argument för att konsumera alkohol. Föräldrarnas inställning till ungdomarnas De orsaker till konsumtion av sprit eller vin alkoholkonsumtion upplevs av respondenter- som de flesta tyckte var viktiga var att

2:8 SOU 1971: 77

»det hjälper upp humöret och stämningen», »det smakar gott» och »man blir på gott humör». Vem som vanligtvis köper den sprit ungdomarna konsumerar varierar beroende på hur gamla respondenterna är. De äldre i materialet köper oftast sin sprit själva. De yngre som ej får köpa sin sprit själva får den oftast med äldre kamraters hjälp. 10 procent av ungdomarna uppger att de får sin sprit genom inköp som gjorts av deras föräldrar. Ca 10 procent av ungdomarna uppger att de aldrig fått någon utförlig information om alkohol. De övriga uppger sig företrädesvis ha fått sin information i skolan. De yngre i materialet uppger i större utsträckning än de äldre, att de deltagit i minst ett möte anordnat av en nykterhetsorganisation under senaste året. Deltagande i nykterhetsmöte är vanligare bland icke-konsumenter och småkonsumenter än bland dem som har en stor konsumtion. Beträffande problem som uppstått på grund av alkoholkonsumtionen kan konstateras, att 1/5 av männen uppger sig ha råkat ut för problem i samband med alkoholförtäring. De vanligaste problemen är fylleri, slagsmål och osämja med personer i omgivningen. Problem av denna karaktär är ungefär hälften så vanliga bland kvinnorna. Frekvensen storkonsumtionstillfällen (halvflaska sprit eller helflaska vin vid samma tillfälle) har studerats. Ungefär 2/3 av männen och 1/4 av kvinnorna uppger sig ha konsumerat en så stor alkoholkvantitet vid samma tillfälle. Inga större skillnader kan i detta avseende konstateras mellan personer från olika socialgrupper. Inte heller uppvisar materialet några större skillnader mellan respondenter från olika boendeortskategorier. Ungefär 80 % av männen och 60 % av kvinnorna uppger sig ha blivit påverkade av alkohol. Männen uppger även en högre frekvens påverkan än kvinnorna. Vid en uppdelning av materialet på socialgrupper framgår, att män från socialgrupperna II- III uppger en högre frekvens påverkan än vad man gör i socialgrupp I.

SOU 1971: 77

Undersökningens uppläggning och genomförande

Under denna rubrik skall den använda me- ta insamlade med intervju- eller enkätmetodiken redovisas. Inledningsvis presenteras todik visar ur kvalitetssynpunkt små skilldet frågeformulär som användes vid under- nader. Enkätmetoden är emellertid väsentsökningen. Vidare redovisas undersökning- ligt mindre kostsam, vilket också bidragit ens genomförande; utsändningsdesign, svars- till att denna metod kommit till användfrekvenser och bortfall. Avslutningsvis dis- ning i UNG. Uppläggningen av undersökkuteras undersökningens representativitet ningen är för övrigt i det närmaste identisk samt möjligheterna att generalisera utifrån med uppläggningen av RUS. resultaten.

2.1 F rågeformuläret För att studera alkoholbrukets utveckling under ungdomsåren hade den mest adekva- Det som användes i UNG frågeformulär ta metoden varit att göra en panelunder- omfattade i stort sett samma områden som sökning, där man t. ex. följt upp ett repre- RUS. Följande huvudområden har behandsentativt urval IS-åringars alkoholvanor lats: med jämna mellanrum under förslagsvis en A. Alkoholkonsumtionsvanor 10-årsperiod. Emellertid tillät inte utred- B. Alkoholkonsumtionens och utveckling ningens tidsram att en undersökning av den- individuella förändring na karaktär genomfördes. För att belysa ut- C. Attityder till alkohol vecklingen har i stället valts att jämföra oli- D. Speciella aspekter på alkoholkonsumka åldersgrupper med avseende på deras tionen. alkoholkonsumtion. Även detta förfarings- Nedan följer en mer specificerad beskrivsätt torde ge en användbar bild av konning av vart och ett av de fyra huvudomsumtionsvanornas utveckling, under förut- rådena. sättning att inga markanta förändringar i konsumtionsmönstret skett mellan dem som A. Alkoholkonsumtionsvanor är 15 år nu och dem som var 15 år för t. ex. fem år sedan (dvs. 20-åringarna i UNG). Med hjälp av följande variabler beskrivs Den metod som valdes för att samla in konsumtionsvanor: respondenternas data om ungdomarnas alkoholvanor var a. Mängden alkohol mellanöl, (pilsner, postenkätmetoden. På grundval av en tidi- starköl, lättvin, starkvin, sprit) man vangare metodundersökningl har denna metod bedömts som den bästa för insamling av * En jämförelse mellan enkät- och intervjumetodik vid insamling av data om alkoholbruk: data av den typ som var aktuell i UNG. Da- Björkman, N-M, Stockholm 1969.

2:10 SOU 1971: 77

ligtvis konsumerar vid varje tillfälle. a. Frekvensen påverkan b. Hur ofta man vanligtvis konsumerar al- b. Frekvensen baksmälla kohol. c. Frekvensen återställare c. Var och med vem denna konsumtion d. Frekvensen storkonsumtion (halvflaska brukar ske. sprit eller helflaska vin). d. Vilken typ av sprit (vodka, whisky etc.) e. Problem på grund av alkoholen såsom man vanligtvis konsumerar. osämja med familj och vänner, fylleri och e. Hur ofta man brukar konsumera stora skilsmässa. mängder (halvflaska sprit eller helflaska f. Vem som numera står för inköpen av vin) alkohol. det vin och den sprit som respondenten konsumerar. g. Har respondenten fått någon utförlig in- B. Alkoholkonsumtionens utveckling och formation om alkoholen och dess verkindividuella förändring ningar? Var har i så fall detta skett? Respondenternas konsumtionshistorik har h. Medlemskap i nykterhetsorganisation. studerats ur olika aspekter. Nedan ges exempel på variabler som är relevanta i detta sammanhang: 2.2 Undersökningens genomförande a. Debutåldern avseende öl, vin och sprit. b. Ålder vid första påverkan. UNG genomfördes på ett slumpmässigt urc. Miljö och sällskap vid vin- och sprit- val av befolkningen i åldern 15-25 år. Att debuten. just denna åldersgrupp studerades, beror på d. Föräldrarnas inställning till responden- att det huvudsakliga syftet med undersöktens första vin- och spritkontakter. ningen var att belysa alkoholkonsumtionens e. Föräldrarnas konsumtion under respon- utveckling under ungdomsåren. Gränsen 15 dentens uppväxttid. år motiveras av att endast ett fåtal ungdomar har etablerat bestämda alkoholvanor före denna ålder. Åldrarna under 15 år kan C. Attityder till alkohol också anses vara ganska väl studerade ge- Attityderna till alkohol har mätts på två nom olika skolundersökningar. Undersöksätt: ningen genomfördes på ett stickprov ur a. En skala av Likerttyp har använts. Ska- nämnda åldersgrupp draget ur statistiska lan har tidigare prövats och befunnits centralbyråns basurval. 2051 personer invara väl lämpad för sitt ändamål. gick i urvalet. b. Attityden till alkohol har också mätts Fältarbetet genomfördes under våren och om sommaren 1968 med början den 13 maj, genom att man frågat respondenterna tänkbara orsaker till att de dricker vin och avslutades i juli månad samma år. har för varje Den som användes och sprit. Respondenterna utsändningsmodell i formuläret orsak fått ange vid UNG framgår nedan. uppräknad hur viktig (mycket viktig, ganska viktig, Dag 0 första utsändningen; introduktionsinte särskilt och inte viktig alls) de brev och formulär (bilaga 4) viktig ansåg den vara. Dag 4 andra utsändningen; påminnelsebrev till samtliga Dag 15 tredje utsändningen; påminnelse- D. Speciella aspekter på alkoholkonsumbrev och formulär tionen Dag 24 fjärde utsändningen; personligt på- Olika typer av problem och frekvensen miss- minnelsebrev bruk/storkonsumtion har undersökts jämte Dag 28 femte utsändningen, formulär och vissa andra frågor. Följande variabler är följebrev exempel på detta: Denna undersökningsmodell har erfaren-

SOU 1971: 77 2:11

hetsmässigt visat sig ge ett gott resultat. En Tabell 1. Bortfall fördelat på. bortfallsorsak. liknande utsändningsmodell användes i RUS. Totalt Män Kvinnor

Urvalsstorlek 2 051 998 1 053 2.3 Analys av bortfallet Därav:

döda 0 0 0 Undersökningen genomfördes som ovan skrivna å nämnts i form av en postenkätundersök- kommun 4 4 0 emigranter 16 7 9 ning. En nackdel med denna typ av un- Antal personer som dersökning är det relativt stora bortfallet borde ha svarat 2 031 987 1 044 av försökspersoner. Man har också ganska Därav: små möjligheter att påverka motvilliga för- sjuka, invalidiserade 3 2 l sökspersoner att delta i undersökningen. fel person Bortfallsproblemet innebär härutöver, att har svarat 4 1 3 de personer som ingår i bortfallet ofta ten- ej svensktalande 0 0 0 derar att avvika i väsentliga avseenden från

fördes en omfattande bortfallsanalys, vars resultat Summa bortfall 388 207 181 principiella även kan sägas gälla för UNG på grund av att stora likheter finns Bortfall i procent i undersökningarnas uppläggning och att un- av dem som borde ha svarat 19,1 21,0 17,3 dersökningarna genomfördes tidsmässigt nära varandra. Av bortfallsanaiysen i RUS framgår att För att minska det interna bortfallet bortfallet skiljer sig från undersökningsma- (bortfall på enskilda frågor i formuläret) terialet med avseende på variabler som so- användes samma kompletteringsmetod som cialgrupp, ålder (endast för männen), atti- tillämpades i RUS. Varje inkommet fortyder till alkoholkonsumtion (endast för mulär granskades för kontroll av att responmännen), debutålder för starkspritkonsum- denten inte hoppat över någon fråga. Extion (endast för kvinnorna) samt registre- akt 1000 nya formulär skickades tillbaka ring för fylleriförseelse. Ett flertal studera- till respondenterna för komplettering. Av de variabler visar ingen skillnad mellan dessa returnerades 655 stycken, ca 66 probortfall och undersökningsmaterial. En be- cent, med den efterfrågade kompletteringräkning av bortfallets i RUS betydelse för en utförd. generaliseringar på grundval av undersök- Eftersom endast några få bakgrundsvaningsmaterialet ger vid handen att bortfal- riabler är kända för bortfallet, måste jämlet maximalt kan påverka totalmaterialets förelsen mellan bortfallet och enkätresponprocentsiffror ca 2 enheter och i de flesta denterna grundas på dessa variabler. Jämfall i ännu mindre utsträckning. förelsen sker med avseende på ålder och Analysen av bortfallet i UNG inleds i civilstånd. tabell 1 med en redovisning av bortfallets Analysmetoden är densamma som i RUS. fördelning på bortfallsorsak. Sedan jäm- Av tabell 2 framgår att det bland kvinförs enkätrespondenterna och bortfallet av- norna finns en signifikant åldersskillnad seende några för båda grupperna kända bak- mellan enkätrespondenter och bortfall. De grundsvariabler. äldre (18-25 år) utgör en större andel i Av tabell 1 framgår att bortfallet är nå- bortfallet än i enkäten. Bland männen finns got mindre bland kvinnorna än bland män- det ingen signifikant skillnad i åldershännen. Samma tendens framkom i RUS (se seende mellan enkät och bortfall. RUS 2.4), där också de olika bortfalls- Av tabell 3 framgår att det bland mänkategorierna definieras. nen finns en signifikant skillnad mellan en-

2:12 SOU 1971: 77

Tabell 2. Jämförelse mellan enkätresponden- Tabell 4. Jämförelse mellan enkätrespondenter och bortfall avseende ålder. Procentuell ter och bortfall avseende registreringar i konfördelning. trollstyrelsens straffregister. Absoluta tal.

Ålder Män Kvinnor Antal regi- Män Kvinnor streringar Enkät Bortfall Enkät Bortfall Enkät Bortfall Enkät Bortfall

Summa 100,0 100,0 99,9 100,0

Kritiker brukar hävda, att respondenter- X 2 0,35 8,75 Slutsats Ej sign. Sign. na i enkätundersökningar inte är jämförba-

Df 2 2 ra med bortfallet med avseende på före-

komsten av ovan nämnda registreringar.

Man hävdar att de registrerade utgör en kät och bortfall. De ogifta männen utgör större andel i bortfallet än i gruppen responnämligen en större andel i bortfallet än i denter. enkäten. För kvinnorna kan ej någon signi- Tabell 4 visar för männen att de med fikant skillnad konstateras mellan bortfall en eller flera registreringar utgör ca 3 % av och enkätrespondenter. bortfallet (6 stycken av 207), medan mot- Eftersom det inte genomförts någon bortsvarande siffra för respondenterna är ca fallsintervju i UNG, kan inte bortfallet och 12 % (94 stycken av 780). Siffrorna för enkäten jämföras med avseende på underkvinnorna är för små för att några definisökningsvariabler såsom konsumtionsstortiva slutsatser skall kunna dras. Slutintryclek och attityder. ket blir emellertid, att de registrerade ut- Däremot kan bortfallet och respondengör en mindre andel av bortfallet än av terna jämföras med avseende på respektigruppen respondenter. ve grupps andel av dem som registrerats För hela materialet (bortfallet + responi kontrollstyrelsens (nuvarande riksskattedenter) gäller att de registrerade utgör ca verket) straffregister. 6 % (113 stycken av 2 031). Det bör observeras, att siffrorna i ta-

bell 4 är absoluta tal.

2.4 Representativitet och generaliserbarhet

Tabell 3. Jämförelse UNG genomfördes som stickprovsundermellan enkätrespondenter och bortfall avseende civilstánd. Procen- sökning, vilket innebär att endast ett ur-

tuell fördelning. val av den befolkningsgrupp som undersök-

ningen avser har studerats. Eftersom den

Civil- Män Kvinnor använda metoden ett statistiskt garanterar stånd Enkät slumpmässigt urval, ger detta möjlighet att Bortfall Enkät Bortfall n = n = n = n = uppskatta det eventuella fel som erhållits ge- 772 207 850 181 nom att man ej studerat hela populationen. l

tabell 5 presenteras gränser för de procen- Gifta 11,1 4,3 20,7 21,5 Ogifta tuella fel som rent slumpmässigt kan förvän- 88,1 95,6 78,9 77,3 Skilda 0,8 0,0 0,4 1,1 tas när man vill generalisera resultaten till

Summa 100,0 100,0 100,0 99,9 att gälla hela populationen, dvs. samtliga

ungdomar i åldern 15-25 år. X 2 5,86 0,02 Slutsats Sign. Ett exempel kan belysa hur tabell 5 skall Ej sign. Df 1 l användas: Av männen i materialet är 11 %

SOU 1971: 77 2:13

Tabell 5. Approximativa konñdensintervall med 95 %-ig konñdens för enskilda procenttal.

Procenttal

05/95 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50

Totalmaterialet il % il % ;l;2 % iZ % :l:2 % :l:2 % Män 12% 352% 13% :t3 % :l:4% d: % Kvinnor :t1% :E2 % 3:3 % 1:3 % :t3 % 3:4 %

andelen och procentsiffran i gifta. Om man vill uppskatta gifta perna är 100 personer män i populationen utgår man i tabellen den första gruppen är 5 % (eller 95 %), från raden för män. 11% nära måste procentsiffran i den andra gruppen ligger 10 %. Således studerar man kolumnen för awika 7 procentenheter från den första för 10 % alternativt 90 %. Konfidensintervallet att man skall kunna säga att skillnaden är omfattar i 2 %. Som re- statistiskt signifikant på 5 %-nivån. Den erapproximativt sultat erhålles, att andelen i den man- forderliga skillnaden ökar sedan med stigangifta liga befolkningen i åldern 15-25 år med de procentvärden och är störst (15 %) vid 95 % sannolikhet i intervallet ca omkring 50. Vid procenttal över ligger procenttal 9 %-13 %. Observera att i detta resone- 50 % sjunker sedan skillnaderna. Osäkerhe-

mang bortses från att bortfallet kan vara ten i jämförelsen är således störst då de jäm-

selektivt. förda procenttalen ligger i närheten av 50. Eftersom man i De siffror som presenteras gäller för grupper i resultatredovisningen fall avstått från av lika storlek. Om två grupper av olika flertalet att presentera statistiska skill- storlek jämförs rekommenderas att studera mått för att belägga eventuella redovisas i tabell 6 en sammanställ- tabellen med avseende på den minsta grupnader, en kontroll av de pen. I så fall understiger de verkliga signining som kan underlätta fikanta skillnaderna de som presenteras i gjorda slutsatserna. Tabellen är användbar i de fall materialet i form av tabellen. presenteras Som påpekats tidigare kan bortfallet ha procenttal och då antalet i varje kategori (n) en snedvridande effekt och därigenom påfinns angivet. Siffran överst i vänstra kolumnen är verka resultatens generaliserbarhet. I de fall siffra innebär samband mellan olika variabler studeras och 7 %. Denna att då två grupdå materialet indelas i undergrupper, där per jämförs och gruppstorleken i båda grupden primära avsikten ej är att uppskatta siffror för befolkningen i dess helhet, torde dock bortfallets selektivitet endast ha ringa Tabell 6. Statistiskt signifikanta procentuella differenser vid jämförelser mellan delgrupper betydelse. av olika storlek.

Gruppens Skillnaden skall överstigaa storlek (antal personer) Vid procenttal Vid procenttal omkring 5 eller omkring 50 95

800 a Vid 5 % signiñkansnivå. 2:14 SOU 1971: 77

Resultatredovisning

Redogörelsen för resultaten inleds med en tionen får ett mått ej ses som på den presentation av konsumtionen i olika åld- verkliga årskonsumtionen, eftersom den enrar. Konsumtionen beskrivs med hjälp av bart grundar sig på respondentemas egna ett konsumtionsindex som är ett mått om på uppgifter den genomsnittliga konsumden totala konsumtionen, omräknad till al- tionsfrekvensen respektive genomsnittliga kohol 100 %, för varje person. Fördelning- konsumtionskvantiteten för olika alkoholen på konsumtionsindex för olika under- sorter. De sorter som utgör beståndsdelarna grupper av materialet presenteras. Dess- i konsumtionsindex är: öl klass II A, öl utom redovisas konsumtionsfrekvensen och klass II B, starköl, lättvin, starkvin och totalkonsumtionens fördelning på olika alstarksprit. koholsorter. I detta avsnitt behandlas också För att betona att den uppskattade årsdata om

konsumtionsmiljön. konsumtionen ej avser den reella årskon-

Data om konsumtionens sumtionen benämns utveckling pre- den förra genomgående senteras i ett speciellt avsnitt. Här behand- konsumtionsindex. las främst data om konsumtionsdebuten Konsumtionsindex har i flera tabellsamsamt data om föräldrarnas konsumtion och manställningar klassindelats på följande sätt: föräldrarnas inställning till respondentemas alkoholkonsumtion. Därefter behandlas re- Skattad årskonsumtion Konsumtionsindex spondentemas attityder till alkohol och alko- i dl alkohol 100 % holkonsumtion. Slutligen redovisas några

inköpskällor och information om alkohol. 50- 4

Tabell 7 visar konsumtionen i olika åld- 3 .l A lkoholkonsumtionsvanar rar för män och kvinnor. Andelen icke-kon- För att få ett sammanfattande mått sumenter på al- är endast något högre bland kvinkoholkonsumtionen har ett mått på årskon- norna än bland männen; 17 respektive 15 sumtionens storlek konstruerats. Detta mått, Andelen icke-konsumenter bland procent. nedan kallat beräknas männen konsumtionsindex, är 31 procent i åldersgruppen 15på basis av den sammanlagda konsumtionen 17 år och minskar sedan till 8 procent i ålav olika alkoholsorter som 21-25 år. Ett liknande respondenten dersgruppen föruppger sig ha haft under året mätt i alkohol hållande gäller för kvinnorna. Bland kon- 100 procent. Den uppskattade årskonsum- sumenterna är emellertid mediankonsum-

2:15

Tabell 7. Respondenterna efter kön, ålder och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Konsumtionsindex Ålder (Årskonsumtion i deciliter alkohol Män Kvinnor 100 procent) 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

Ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Mediankonsumtion (deciliter)a 5,4 24,2 31,5 24,5 3,8 4,7 5,8 4,5 198 201 381 780 261 210 392 863 Samtliga (n) a Mediankonsumtion bland endast konsumenter.

tionen större bland männen än I tabellerna 8-10 redovisas konsumtionsbetydligt bland kvinnorna. Mediankonsumtionen ökar frekvensen för olika alkoholdrycker. är kraftigare Av tabell 8 framgår, att männen genommed stigande ålder. Ökningen för männen än för kvinnorna. En mer de- gående är ölkonsumenter i större utsträck- Den ölkonsumtion som taljerad tabell redovisas i bilaga 2. ning än kvinnorna.

Tabell 8. Respondenterna efter kön, ålder och ölkonsumtionsfrekvens. Procentuell fördelning.

Frekvens öl Ålder

Män Kvinnor

15-17 18-20 21-25 15-17 18-20 21-25

Frekvens pilsner En gång i veckan eller oftare 8 18 16 5 8 6 Mer sällan 36 30 34 29 33 35 Dricker ej, 56 52 50 66 59 59 ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100

Frekvens mellanöl En gång i veckan eller oftare 15 37 52 13 16 27 Mer sällan 36 38 26 34 47 41 Dricker ej, 49 25 22 53 37 32 ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100

Frekvens starköl En gång i veckan eller oftare 3 11 17 6 8 5 Mer sällan 26 50 49 21 35 38 Dricker ej, 71 39 34 73 57 58 ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100

198 201 381 261 210 392 Samtliga (n)

SOU 1971: 77

Tabell 9. Respondenterna efter kön, ålder och vinkonsumtionsfrekvens. Procentuell fördelning.

Frekvens vin Ålder

Män Kvinnor

15-17 15-17 21 -25

Frekvens lättvin En gång i veckan eller oftare 2 3 8 3 7 4 En gång i mån. eller oftare 12 21 24 16 21 26 Mer sällan 36 40 40 38 48 46 Dricker ej, ej uppgift 50 36 28 43 24 24

Summa 100 100 100 100 100 100

Frekvens starkvin En gång i veckan eller oftare 1 3 1 2 2 3 En gång i mån. el. oftare 7 17 24 9 9 13 Mer sällan 26 38 45 27 48 48 Dricker ej,

dricka pilsner. Att man dricker starköl är kvinnorna än bland männen (se tabell 9). något mer sällsynt än att man dricker pils- Detta gäller för alla åldersgrupper. Skillnaner. Detta beror främst på konsumtions- derna blir dock mindre bland de äldre. Att mönstret i den yngsta ålderskategorin, där man konsumerar starkvin är ungefär lika pilsnerkonsumtionen är vanligare än stark- vanligt bland männen som bland kvinnorölskonsumtion. Bland de äldre finns inte na. Män i åldern 21-25 år dricker emellerdenna skillnad mellan pilsner- och starköls- tid starkvin oftare än kvinnorna i samma konsumtion. Bland de äldre männen är det ålderskategori. i stället så att starkölskonsumtionen är van- Spritkonsumenternas andel av respektive

Tabell 10. Respondenterna efter kön, ålder och spritkonsumtionsfrekvens. Procentuell fördelning.

Frekvens sprit Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 15-17 18-20 21-25

En gång i mån. eller oftare 16 42 59 15 24 26 Mer sällan 22 28 27 26 45 49 Dricker ej, ej uppgift 62 30 14 59 31 25 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 198 201 381 261 210 392

SOU 1971: 77

åldersgrupp är ungefär lika stor bland män än bland kvinnorna. 24 procent av kvinnoroch kvinnor upp till och med 20 års ålder na har någon gång konsumerat stora kvanti- (tabell 10). I 21-25 års ålder utgör sprit- teter. Detta är något vanligare bland de konsumenterna en större andel bland män- yngre än bland de äldre kvinnliga konsunen än bland kvinnorna. Bland spritkon- menterna. Bland männen är storkonsumsumenterna dricker emellertid männen i ål- tionstillfällen betydligt vanligare i åldersdern 18-25 år sprit betydligt oftare än kvin- gruppen 18-25 år än i åldersgruppen 15-17 norna. Denna könsskillnad gäller ej för de år. I åldrarna över 18 år förekommer eller yngsta. har det förekommit storkonsumtion bland Om man jämför de olika alkoholsorter- ca 2/3 av konsumenterna. Skillnaden melna (öl, vin och sprit), finner man, att det lan männen och kvinnorna med avseende är stora skillnader mellan männens och på storkonsumtion ökar med stigande ålder. kvinnornas alkoholpreferenser. Den alko- Tabell 12 visar att andelen konsumenter holdryck som är mest vanlig bland männen är betydligt större i storstäder än i övriga är mellanöl. (I den högsta åldersgruppen städer och på landsbygden. Andelen icke- 21-25 år är dock sprit mer frekvent.) konsumenter ökar således med sjunkande Därnäst vanligast är sprit och därefter vin. bebyggelsetäthet. I storstäderna är 7 procent Den alkoholdryck som de flesta kvinnor av männen icke-konsumenter mot 12 prokonsumerar är lättvin. Kvinnorna konsume- cent av kvinnorna. På landsbygden har man rar lättvin oftare än männen. I andra hand 3 gånger så många icke-konsumenter bland kommer för kvinnorna sprit- och mellanöls- männen som i storstäderna och dubbelt så konsumtion. många bland kvinnorna. Skillnaden mellan I tabell 11 redovisas frekvensen tillfällen de olika bostadsorterna torde i viss utsträckmed storkonsumtion. Storkonsumtion har ning kunna hänföras till olikheter i alkoholhär definierats som konsumtion av en halv dryckernas tillgänglighet. Om man studerar flaska starksprit eller en helflaska vin vid ungdomarnas fördelning på olika konsumsamma tillfälle. tionskategorier kan konstateras, att även den Dessa alkoholkvantiteter är ej helt jäm- årligen konsumerade alkoholkvantiteten är förbara, men trots detta torde en konsum- större i storstäderna. tion vid samma tillfälle av en halv flaska Det ligger nära till hands att tolka resulsprit eller en helflaska vin, resultera i en taten så, att variation i typ av bostadsort är icke oväsentlig alkoholpåverkan. orsak till alkoholkonsumtionens variationer. Av tabell 11 framgår att storkonsum- Riktigt så enkelt är det naturligtvis inte. Som tionstillfällen är vanligare bland männen i så många andra fall inom beteende- och

Tabell 11. Alkoholkonsumentema efter kön, ålder och frekvens storkonsumtion. Procentuell fördelning. Frekvens Ålder storkonsumtion Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

Ett par ggr i mån. el. oftare _8 18 15 14 2 1 2 2 Har inträffat 30 47 56 48 25 22 20 22 Har ej inträffat, ej uppgift 62 35 29 38 73 77 78 76 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 135 169 348 652 174 184 349 707

2:18 SOU 1971:

Tabell 12. Respondenterna efter kön, bostadsort och konsumtionsindex. Procentuell fördelning. Konsumtionsindex Bostadsort (Årskonsumtion i deciliter

a Endast konsumenter.

samhällsvetenskapen är det troligtvis flera Det är endast eventuella samvariationer som variabler som orsakar (multipel kausalitet) kan konstateras. variationerna mellan de tre typerna av bo- Sambandet mellan uppväxtort och nuvastadsort. Dessa skiljer sig åt t. ex. med av- rande konsumtionsstorlek framgår av taseende på socialgruppsfördelningen. Vetska- bell 13. pen att socialgrupperna skiljer sig i konsum- För både män och kvinnor gäller att tionshänseende gör att man inte förväntar icke-konsumenterna i större utsträckning än sig lika stor konsumtion på landsbygden konsumenterna vuxit upp på landsbygden. som i storstäderna. Ortstyperna kan också Det är även vanligare bland småkonsumenskilja sig åt, då det gäller könsfördelning, ter än bland storkonsumenter att ha vuxit åldersfördelning, utbildningsgrad etc. Ett upp på landsbygden. Om man vuxit upp i liknande resonemang som förts ovan får då storstad ökar sannolikheten för hög kontillgripas, om man vill använda även dessa sumtion. Uppväxtorten har tydligen ett gansvariabler som förklaringsgrund till skillna- ka starkt samband med konsumtionsvanorder ortstyperna emellan. Av det som nämnts nas utveckling. Detta torde bl. a. bero på ovan framgår, att denna undersökning inte att alkoholdrycker är mer lättillgängliga för ger underlag för några kausala slutsatser. ungdom i storstäderna. Ovanstående gäller

Tabell 13. Respondenterna efter kön, uppväxtort och konsumtionsindex. Procentuell fördelning.

Konsumtions- Uppväxtort index Män Kvinnor Storstad Övrig stad Landsbygd Storstad Övrig stad Landsbygd

SOU 1971: 77

Tabell efter kön, socialgrupp och konsumtionsindex. Procentuell fördel- 14. Respondentema ning.

Konsumtions- Socialgrupp index

Samtliga (n)

även om man tar hänsyn till de olika tät- på kön och åldersgrupper och i tabell 17 I tabell 16 ortstypemas andel av totalbefolkningen. på kön och konsumtionsstorlek. Sambandet mellan görs en jämförelse med resultat erhållna socialgruppstillhörigoch konsumtions- i RUS. Respondenterna har haft möjlighet get (faderns socialgrupp) storleken av tabell 14. att ange flera spritsorter varför kolumnframgår Om man tar hänsyn till respektive social- summorna blir större än 100 procent. kan följande gö- Som framgår av tabell 15 finns det vissa grupps storlek, iakttagelser ras: skillnader mellan männen och kvinnorna Storkonsumenterna (konsumtionskategori med avseende på de spritsorter man vanligt- 4) är överrepresenterade i socialgrupp I. vis dricker. Männen uppger sig dricka Dessutom gäller för männen att icke-konsu- främst vodka medan kvinnorna främst uppmenterna och småkonsumenterna (0-2) är ger likör. Även whisky är populär, vilket i Socialgrupp II. För främst gäller de äldsta männen. Också rom överrepresenterade männen gäller vidare att småkonsumenter och konjak tillhör de populära sorterna och icke-konsumenter är underrepresentera- bland männen. Efter likör är rom och vodde i Socialgrupp III. ka de populäraste sorterna bland kvinnorna. I tabellerna 15-17 redovisas de spritsor- Om man enligt tabell 16 jämför ungdomster som man uppger sig vanligtvis konsu- undersökningens siffror med de siffror som mera. Materialet har i tabell 15 uppdelats redovisas för övriga åldrar i RUS, framkom-

Tabell 15. Respondenterna efter kön, ålder och vanligen konsumerad spritsort. Procentuell fördelning.

Spritsort Ålder Män Kvinnor 15-17 18--20 21--25 Totalt 15--17 18-20 21-25 Totalt “x I

Tabell 16. Respondenterna samt RUS-materialet efter kön, ålder och vanligen konsumerad spritsort. Procentuell fördelning.

a Siffror från RUS.

mer vissa skillnader mellan ungdomarnas Tabell 17 visar att det är vissa skillnader och de äldres konsumtionsvanor. Således är mellan små- och storkonsumenterna med vodka en mer populär dryck bland ungdo- avseende på de sorter man dricker. Bland marna än bland de äldre. Även rom har an- männen uppger de med låg årskonsumtion givits i betydligt större utsträckning av ung- oftast att de dricker likör, medan de med domarna än av de äldre. Man bör dock på- stor årskonsumtion oftast uppger vodka och peka att dessa siffror inte utgör något mått whisky. Bland kvinnorna anger de med låg på de konsumerade kvantiteterna av respek- årskonsumtion oftast likör medan de med tive spritsort. störst konsumtion oftast dricker vodka och rom.

Tabell 17. Respondenterna efter kön, kon- 3.1.1 Sammanfattning sumtionsindex och vanligen konsumerad spritsort. Procentuell fördelning. kan konstateras att al- Sammanfattningsvis koholkonsumtionen bland männen i åld-

11 31 41 46 35 under dessa åldrar; andelen konsumenter Whisky Likör 15 19 17 13 16 ökar t. ex. bland männen från ca 70 procent Konjak 8 29 34 39 29 Gin 2 9 16 17 i den lägsta åldersgruppen till över 90 pro- 12 Rom 5 34 38 39 31 cent i den högsta åldersgruppen. Även kon-

Samtliga (n) 115 173 198 166 652 sumtionen ökar med stigande ålder.

Fler män än kvinnor är alkoholkonsu- Kvinnor menter, vilket gäller för alla sorter utom Brännvin 5 9 10 21 8 Vodka 12 35 57 71 30 vin, där kvinnorna uppvisar fler konsumen-

Whisky 8 17 32 44 16 ter. De vanligaste alkoholsorterna bland Likör 33 48 44 18 40 männen är sprit och mellanöl och därnäst Konjak 9 17 22 32 14 Gin 4 15 14 35 11 vin. Vin är den vanligaste alkoholtypen

Rom 19 39 47 56 32 bland kvinnorna. Därnäst kommer sprit och Samtliga (n) 316 260 97 34 707 mellanöl.

SOU 1971: 77 2:21

9-712177

Storkonsumtionstillfällen är vanligare 3.2 Totalkonsumtionens fördelning bland männen än bland kvinnorna. Bland på olika alkoholsorter männen över 18 år har två av tre vid samma tillfälle konsumerat en alkoholmängd Hur alkoholkonsumtionen fördelar sig på som uppgår till minst innehållet i en halv olika dryckestyper presenteras här för olika flaska sprit eller en hel flaska vin. 1/3 av ålders- och konsumentgrupper. Uppdelningde yngre männen har haft tillfällen med en är intressant så tillvida, att den belyser storkonsumtion. Ungefär var fjärde kvinna om äldre och yngre skiljer sig åt beträffanuppger att de haft tillfällen med storkon- de konsumtionens struktur. Man kan till sumtion. Bland kvinnorna finns emellertid exempel förvänta sig att konsumtionen bland ingen skillnad mellan de olika ålderskatego- de yngre i liten utsträckning utgöres av rierna. sprit, medan spritens andel av konsumtio- I storstäderna är andelen konsumenter nen kan väntas vara större bland de äldre. större än i övriga städer och på landsbyg- Även ölkonsumtionens relativa betydelse den. Storstadsungdomen har även en större skall belysas. konsumtion än övriga ungdomar. I följande tabell presenteras en jämförelse Det finns vissa skillnader mellan män- mellan UNG och hela RUS (15-70 år), nen och kvinnorna med avseende på de samt de totala försäljningssiffrorna i riket spritsorter man föredrar. Männen uppger 1968. Siffrorna har beräknats så, att totalsig främst dricka vodka medan kvinnorna konsumtionen för varje dryckessort har omoftast uppger likör som vanligaste spritsort. räknats till motsvarande kvantitet alkohol Whisky är mest populär bland de äldre man- 100 %. Sedan har sortens andel av totalliga ungdomarna. Även rom och konjak är konsumtionen i alkohol 100 % beräknats. populära spritsorter bland männen. Efter Siffrorna är ej helt jämförbara, eftersom likör är rom och vodka populärast bland konsumtionssiffror inhämtade i intervju- elkvinnorna. Jämför man ungdomarnas alko- ler enkätundersökningar i allmänhet visat holpreferenser med de äldres (siffror från sig vara ganska dåliga som uppskattning RUS), framgår, att ungdomarna i större ut- av försäljningen under året. Syftet med densträckning föredrar vodka samt i viss mån na undersökning är inte heller att uppskatta rom. totalkonsumtionen i riket, utan att få ett De manliga ungdomar som har hög års- mått på den enskilda individens konsumkonsumtion uppger sig företrädesvis dricka tion i relation till andras. vodka och whisky. De kvinnor i materialet Av tabell 18 framgår att försäljningssiffsom har hög årskonsumtion har oftast upp- rorna och riksmaterialets siffror skiljer sig givit vodka och rom. Bland konsumenter åt. Öl- och vinkonsumtionens andel av totalmed låg årskonsumtion är likör den vanli- konsumtionen är större i riksmaterialet än gaste sorten. i försäljningsstatistiken. Då man jämför ung-

TabeII 18. Försäljningen av olika alkoholdrycker alkohol 100 % i riket 1968 samfmotsvarande fördelning av konsumtionen enligt UNG och RUS. Procentuell fördelning.

Öl, klass Öl, klass Öl, klass Vin Sprit Summa IIA IIB III

Försäljningen i riket 1968 7 26 5 13 49 100 Ungdomsundersökningen 8 31 16 17 28 100 Riksundersökningen 42a 19 39 100 a Finns ej uppdelat på ölsorter.

2:22 SOU 1971: 77

Tabell 19. Respondentema efter kön, ålder och total alkoholkonsumtion fördelad på olika alkoholdrycker alkohol 100 %. Procentuell fördelning.

Typ av alko- Ålder holdryck Män Kvinnor

15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

statistiken, framgår tydligt att ungdomarnas större andel av konsumtionen bland de äldkonsumtion i större utsträckning utgörs av re än bland de yngsta (15-17 år). Öl klass öl samt i mindre utsträckning av sprit än IIA och starkvin visar lägre siffror bland vad som gäller för befolkningen totalt. Då äldre än bland yngre. Andelen av konsumdet gäller starkölskonsumtionens andel av tionen som består av mellanöl är i stort totalkonsumtionen, är skillnaden mellan sett lika i de olika åldersgrupperna. UNG och försäljningsstatistiken särskilt stor. Bland kvinnorna svarar mellanölskon- Starkölet svarar för en större andel av total- sumtionen för en något större andel bland konsumtionen i ungdomsmaterialet (31 %) de äldsta än bland de yngsta. Samma förän i försäljningsstatistiken (26 %). hållande gäller spritkonsumtionen. Öl klass Konsumtionen i olika åldersgrupper har II A och klass III visar en lägre andel bland studerats ingående. I tabell 19 redovisas de äldre än bland de yngre. konsumtionens fördelning på alkoholsorter Då tabellerna är beräknade på totalkoni dessa grupper. sumtionen i de olika grupperna, innebär Tabellen visar att männens konsumtion detta att de få storkonsumenternas konsumi alla åldersgrupper i större utsträckning än tion får en mycket stor vikt och undankvinnornas utgöres av sprit. Lättvin svarar skymmer hur »normalkonsumentens» drycdock för en större andel av kvinnornas än kesmönster ser ut. Detta kan i viss mån av männens konsumtion. belysas av tabell 20, som redovisar konsumtionens struktur i grupper med olika Tabell stor totalkonsumtion. 20. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och olika alkoholdrycker alko- Vid jämförelser mellan konsumtionskatehol 100 %. Procentuell fördelning. gorierna bör viss försiktighet iakttas. Ett exempel: Bland männen i konsumtionska- Typ av Konsumtionsindex tegorierna 1 och 4 svarar öl klass II A för alkoholdryck Män Kvinnor 24 respektive 8 procent av den totala alkoholkonsumtionen. Av detta får man inte 1 2 3 4 1 2 3-4 dra slutsatsen, att den konsumerade kvanti- Öl II A 24 10 8 8 teten öl klass II A är större i kategori 1. 11 ll 5 Öl II B 34 35 31 31 23 30 31 Det är i själva verket så, att man i kategori Öl III 6 13 13 19 5 1 l 17 4 i absoluta tal konsumerar fler liter pilsner Lättvin 12 8 8 7 25 18 16 Starkvin 6 8 6 5 12 11 9 per person än vad man gör i kategori 1. För Sprit 18 26 34 30 24 19 22 kategori 4 gäller emellertid, att ölkonsumtio- Summa 100 100 100 100 100 100 100 nen relativt sett, i förhållande till de andra

SOU 1971: 77 2:23

alkoholdryckernas kvantitet, är mindre än i utsträckning av vin än vad som gäller för kategori 1. de unga kvinnorna. Även ölkonsumtionen Tabell 20 visar att konsumtionens struk- är relativt sett något större bland männen. tur är olika i de olika konsumtionskatego- Bland både män och kvinnor svarar spritrierna. konsumtionen för en större andel av total- Bland männen är konsumtionen av öl konsumtionen bland de äldre än bland de klass II A och lättvin relativt sett lägre bland yngre och för en större andel bland storkonkonsumenter med större konsumtion, me- sumenter än bland dem med liten konsumdan konsumtion av öl klass III och sprit tion. är relativt sett högre. Bland männen tenderar mellanölets andel Bland kvinnorna är konsumtionen av öl av konsumtionen att vara mindre bland storklass II B och klass III relativt sett högre konsumenterna. bland dem med stor totalkonsumtion. Lätt- Bland kvinnorna tenderar mellanölets anvins- och pilsnerkonsumtionens andel av del av konsumtionen att vara större bland totalkonsumtionen är något högre bland storkonsumenterna och de äldre i materialet. småkonsumentema. Spritkonsumtionens an- Lättvinets relativa andel av konsumtionen del av totalkonsumtionen är ungefär lika sjunker bland både männen och kvinnorna stor bland stor- och småkonsumenter. med ökande totalkonsumtion.

3.2.1 Sammanfattning 3.3 Konsumtionsmiljö Det kan konstateras att ungdomarnas dryc- Var sker konsumtionen vanligen? För att kesstruktur avviker från de äldres på så sätt närmare belysa detta, fick respondenterna att ungdomarna relativt sett dricker mer besvara en fråga med lydelsen: Var någonöl och mindre sprit. Detta kan i viss mån stans förekommer det, att Ni dricker lättförklaras av de åldersgränser som tillämpas vin? Motsvarande fråga ställdes för sprit. På denna fick mer I för inköp av alkoholdrycker. fråga respondenterna välja l De unga männens konsumtion utgöres i än ett svarsalternativ.

l

större utsträckning av sprit och i mindre Av tabell 21 framgår hur män och kvin- l l l Procentuell a Tabell 21. Konsumenter av lättvin och sprit efter kön och dryckesmiljö. fördelning.

Dryckesmiljö Män Kvinnor lättvin sprit lättvin sprit

Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 48 31 51 34 Föräldrahemmet ej tillsammans

a Kolumnsummorna blir större än 100. Detta beror på, att respondenterna fick avge ñera svar på denna fråga. Detta gäller även tabellerna 22-27. 2:24 SOU 1971: 77

Tabell 22. Konsumenter av lättvin efter kön, ålder och dryckesmiljö. Procentuell fördelning. Dryckesmiljö Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 15--17 18-20 21 -25 Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 68 45 43 65 52 45 Föräldrahemmet ej till-

å antal 106 141 304 156 172 323 l 1 54 70 80 60 82 82 l procent

nor i materialet besvarade dessa frågor. hemma hos goda vänner. Detta är vanligare Tabellen visar att några anmärkningsvär- bland kvinnorna än bland männen. Bland da könsskillnader knappast förekommer spritkonsumenterna är den vanligaste konmed avseende på var lättvins- och sprit- sumtionsmiljön, både bland män och kvinkonsumenterna dricker vin respektive sprit. nor, hemma hos goda vänner. Ungefär 3/4 Nämnvärt är emellertid att ungefär hälften av spritkonsumenterna dricker sprit hemma av lättvinskonsumenterna brukar dricka lätt- hos god vän. En något större andel av de vin i hemmet tillsammans med sina föräld- spritkonsumerande männen än av motsvarar. Lika vanligt är det med vinkonsumtion rande grupp bland kvinnorna konsumerar

Tabell 23. Konsumenter av sprit efter kön, ålder och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Dryckesmiljö Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21»-25 15-17 18-20 21-25

Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 35 22 35 32 31 37 Föräldrahemmet ej till-

Dansställe utan rättigheter,

Varav spritkonsumenter:

Tabell 24. Lättvinkonsumenter efter kön, socialgrupp och dryckesmiljö. Procentuell fördelning. Dryckesmiljö Socialgrupp Mån Kvinnor I II III I Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 66 54 38 61 57 44 Föräldrahemmet ej till-

Varav lättvinskonsumenter:

Då materialet indelas i ålderskategorier, len visar för både män och kvinnor en klar erhålles för lättvinskonsumtionen följande skillnad mellan å ena sidan socialgrupp I fördelning över olika dryckesmiljöer (ta- och å andra sidan socialgrupperna II och bell 22). III med avseende på andelen lättvinskon- Här framgår bl. a. att det bland de yngre sumenter. De båda senare grupperna har är vanligast att konsumera lättvin i hemmet en mindre andel lättvinskonsumenter. tillsammans med föräldrarna. Detta blir Allmänt gäller att socialgrupp I angett mindre vanligt med ökad ålder. För de äldre fler dryckesmiljöer än socialgrupp II, som är det vanligare att man konsumerar lätt- i sin tur uppgivit fler alternativ än socialvin på restaurang och i egen bostad. grupp III. Dryckesmiljön vid spritkonsumtion fram- De vanligaste dryckesmiljöerna är för går av tabell 23. Bland både män och kvin- alla tre socialgrupperna och för både män nor i alla åldrar är det vanligast att drickan- och kvinnor föräldrahemmet tillsammans det sker hemma hos god vän. Detta blir med föräldrarna, hemma hos god vän och även allt vanligare med ökad ålder. Restau- på restaurang. Ordningen mellan alternatirangmiljön och den egna bostaden är vanli- ven varierar dock mellan de olika socialgare dryckesmiljöer bland de äldre. 20 % grupperna. av de yngsta manliga konsumenterna har De största skillnaderna mellan socialgrupkonsumerat sprit utomhus, i trappa eller perna finns för både män och kvinnor i portgång. I de två yngsta ålderskategorierna de tre ovan nämnda, vanligaste miljöerna är det bland männen i vardera kategorin för lättvinskonsumtion. För dessa tre drycungefär 15 % som druckit sprit på kafé, kesmiljöer gäller, att de är vanligare i sokonditori eller dansställe utan rättigheter. cialgrupp I än i socialgrupp II och minst Dessa senare typer av konsumtionsmiljö vanliga i socialgrupp III. (utomhus respektive på etablissemang utan Tabell 25 visar dryckesmiljön i olika sorättigheter) är mindre vanliga bland de äld- cialgrupper bland spritkonsumenterna. Även re. Denna iakttagelse gäller även bland kvin- för spritkonsumenternas andel av respektive norna. socialgrupp erhålls större siffror i social- Respondenterna har även delats upp i grupp I än i II och III. Detta gäller både socialgrupper, vilket visas i tabell 24, som män och kvinnor. Tendensen i övrigt är un-

2:26 SOU 1971: 77

Tabell 25. Spritkonsumenter efter kön, socialgrupp och dryckesmiljö. Procentuell fördelning. Dryckesmiljö Socialgrupp Män Kvinnor I II III I II III Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 52 36 22 50 37 28 Föräldrahemmet ej till-

Varav spritkonsumenter: antal 58 244 224 64 241 219 procent 79 69 70 72 63 62

gefär densamma som för lättvinskonsum- sumtionsstorleken och konsumtionsmiljön tionen. Socialgrupp I har större andel re- redovisas tabell 26, som avser lättvinskonspondenter för de flesta av dryckesmiljöer- sumtionen. na. Detta är emellertid inte så utpräglat Lättvinskonsumtion i hemmet tillsamsom för lättvinskonsumtionen. mans med föräldrarna är vanligare bland Den vanligaste dryckesmiljön i alla tre småkonsumenterna än bland storkonsumensocialgrupperna och för både män och kvin- tema. Detta gäller både männen och kvinnor är hemma hos goda vänner. Därnäst norna. Lättvinskonsumtion hemma hos god kommer restaurang och föräldrahemmet till- vän är vanligt både bland män och kvinnor i sammans med föräldrarna. alla konsumtionskategorier. Detta alternativ För att utröna sambandet mellan kon- har dock genomgående, i varje konsumtions-

Tabell 26. Lättvinkonsumenter efter kön, konsumtionsindex och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Dryckesmiljö Konsumtionsindex Män Kvinnor l 2 3 4 1 2 3 4

Föräldrahemmet tillsammans med föräldrar 71 47 40 49 54 50 55 46 Föräldrahemmet ej till-

Varav lättvinskonsumenter: antal 78 146 176 148 270 248 95 33 procent 68 84 89 89 85 95 98 97

SOU 1971: 77 2:27

Tabell 27. Spritkonsumenter efter kön, konsumtionsindex och dryckesmiljö. Procentuell fördelning.

Dryckesmiljö Konsumtionsindex

Män Kvinnor

1 1 l l Föräldrahemmet till- l 4 sammans med föräldrar 47 22 34 33 36 35 30 35 Föräldrahemmet ej till-

Varav spritkonsumenter: antal 43 147 191 165 177 240 95 34 procent 37 85 96 99 56 92 98 100

kategori, angetts i större utsträckning bland sumtion uppges vara vanligast hos goda vänkvinnorna. Bland männen blir lättvinskon- ner. Totalt sett är skillnaderna mellan män sumtion hemma hos god vän vanligare ju och kvinnor med avseende på dryckesmiljö högre totalkonsumtion männen har. tämligen små. Restaurangkonsumtion blir vanligare ju Om man studerar dryckesmiljön i de olika större totalkonsumtion respondenten har. ålderskategorierna framgår att det bland de Med undantag för de högsta konsumtions- yngre är vanligast att man dricker lättvin kategorierna hos kvinnorna gäller detta både hemma tillsammans med föräldrarna. Bland männen och kvinnorna. de äldre är det vanligare att man konsu- Dryckesmiljön vid spritkonsumtion i olika merar lättvin hos goda vänner, på restaukonsumtionskategorier framgår av tabell 27. rang eller i den egna bostaden. För stark- Här framgår att spritkonsumtion hemma sprit kan en liknande förskjutning till reshos god vän och på restaurang med några taurangkonsumtion och konsumtion i det få undantag blir vanligare i de högre kon- egna hemmet konstateras med stigande ålsumtionskategorierna. Även här gäller att der. hemmiljön tillsammans med föräldrarna är Bland de yngsta är det mer vanligt än vanligare bland små- än bland storkonsu- bland de äldre med spritkonsumtion på menter. Detta gäller dock endast för män- kafé, konditori eller dansställe. För de yngsnen. Den egna bostaden som dryckesmiljö ta männen har dessa miljöer uppgivits i ca är vanligare bland dem med hög konsumtion 15 % av fallen. än bland dem med låg. Detta synes gälla Både lättvinskonsumtion och spritkonspeciellt för männen. sumtion sker oftare tillsammans med föräldrar i socialgrupp I än i socialgrupp II och III. spritkonsumtion tillsammans med 3.3.1 Sammanfattning föräldrar är minst vanlig i socialgrupp III. Man kan konstatera att ungefär hälften av Konsumtionsmiljön uppvisar även vissa lättvinskonsumenterna brukar dricka lättvin samvariationer med storleken på årskonsumi hemmet tillsammans med föräldrarna. Un- tionen. Dessa data blir emellertid svårtolgefär lika vanligt är det med lättvinskon- kade eftersom det föreligger en åldersvasumtion hemma hos goda vänner. Spritkon- riation både i dryckesmiljö och konsum-

2:28 SOU 1971: 77

Tabell 28. Respondenterna efter kön, ålder och debutålder för olika alkoholdrycker. Procentuell fördelning.

Typ av Debut- Ålder alkohol- ålder dryck Män Kvinnor

15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

Öl före 16 62 68 57 61 57 45 31 42 före 19 - 82 77 75 - 70 60 63

Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

tionsstorlek. Detta påverkar givetvis sam- de första gången drack minst ett glas öl bandet. respektive vin och sprit. Debutålder för öl-, vin- och spritkonsumtion presenteras i tabell 28 och 29. 3.4 Alkoholkonsumtianens utveckling och Av tabell 28 framgår att öldebuten geindividuella förändring nomsnittligt sett sker tidigare än vindebuten, De konsumtionshistoriska data som presen- som i sin tur sker före spritdebuten. För teras omfattar debutålder för alkoholkon- både männens och kvinnornas del uppges sumtion, ålder då man första gången kände alkoholdebuten genomsnittligt sett ha skett sig påverkad av alkohol och sällskap vid senare i åldersgruppen 21-25 år än i åldrarförsta alkoholkontakten. Miljön vid första na 18-20 år. En liknande skillnad mellan alkoholkontakten framgår av bilaga 4. å ena sidan 18-20-åringar och å andra sidan Dessutom presenteras data om samban- 15-17-åringar kan konstateras endast för det mellan å ena sidan respondentens kon- kvinnorna. De som tillhörde äldsta kategosumtion och å andra sidan föräldrarnas rin debuterade genomsnittligt sett senare än konsumtion, respondenternas uppväxtförhål- den yngsta kategorin. landen, faderns socialgrupp och föräldrar- Den yngsta kategorin »missgynnas» vid nas inställning. jämförelserna, eftersom flera där ännu inte Debutåldern har studerats genom att till- uppnått 16 års ålder. För kvinnorna gäller fråga ungdomarna hur gamla de var när trots detta, att den lägsta åldersgruppen genomgående uppgivit lägre debutålder än de övriga. Tabell 29. Respondenterna efter kön, faderns Av tabell 29 framgår att personer ur sosocialgrupp och debutålder för olika alkoholcialgrupp I debuterat såväl före 16 som drycker. Procentuell fördelning. före 19 års ålder i större utsträckning än Typ av Debut- Faderns socialgrupp personer ur socialgrupp II. Med några få alkohol- ålder undantag gäller motsvarande även vid en dryck Män Kvinn or jämförelse mellan socialgrupperna II och I II III I II III III; i socialgrupp II har större andelar debuterat före 16 och 19 års ålder. Detta gäl- Öl Före 16 73 60 28 51 44 39 ler dock endast för öl- och vindebutåldern. Före 19 81 74 64 70 64 60 De nämnda iakttagelserna gäller för både Vin Före 16 66 46 43 47 40 35 Före 19 84 68 64 75 70 64 män och kvinnor. Före 16 Den allmänna tendensen i tabell 30 är att Sprit 44 24 28 21 17 20 Före 19 74 62 64 57 50 50 ju större den nuvarande konsumtionen är,

SOU 1971: 77 2:29

Tabell 30. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och debutålder för olika alkoholdrycker. Procentuell fördelning.

Typ av Debut- Konsumtionsindex alkohol- ålder dryck Män Kvinnor 0 2 0 1 2 3

Öl Före 1 6 5 66 68 74 77 6 44 52 59 71 Före 19 7 83 90 88 89 10 64 80 88 94 Vin Före 1 6 3 46 47 56 67 8 41 44 56 65 Före 1 9 3 61 82 86 89 9 73 87 89 91 Sprit Före 16 l 15 25 36 49 4 15 22 37 47 Före 19 2 28 75 87 97 5 46 72 78 85 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 149 316 260 97 34

desto tidigare har man gjort sin alkohol- presenteras uppgifter om åldern, då man debut. Detta såväl män som kvinnor första gången kände sig påverkad av alkogäller och för såväl öl- som vin- och spritde- holdrycker. buten. Man bör emellertid påpeka att de Siffrorna inom parentes anger, att det yngre i materialet i genomsnitt har en finns individer i åldersgruppen i fråga som lägre årskonsumtion än de äldre. De yngsta inte nått den aktuella debutåldern. har ju ännu ej uppnått 16 års ålder. Skill- Av tabell 32 framgår att fler män än naderna mellan konsumtionskategorierna kvinnor uppgivit att de någon gång känt blir större ju högre alkoholstyrka den stude- sig påverkade av alkoholdrycker. Denna rade drycken har. Om åldern konstanthål- skillnad framträder dock ej för de yngsta. les, blir resultatet annorlunda. Men den all- Resultaten tyder på, att ju yngre man männa tendensen i materialet förändras ej. är, desto yngre uppger man sig ha varit, när Tabell 31 visar att storstadsungdom gör man känt sig påverkad första gången. Obsin alkoholdebut än ungdom i öv- servera att man här endast kan göra en tidigare riga städer och på landsbygd. För de senare korrekt jämförelse mellan åldersgrupperna två grupperna gäller, att ungefär lika stor beträffande påverkan före 15 års ålder. Om andel har debuterat före 16 års ålder. Ök- de observerade skillnaderna är reella kan av andelen som debuterat mellan 16 man ej med säkerhet visa, eftersom skillnaningen och 19 år är emellertid större i städerna. der i uppgiven debutålder kan bero på fak- I tabeller (32 t. o. m. 35) torer som t. ex. glömska. De äldre kan i följande fyra

Tabell 31. Respondenterna efter kön, boendeort och debutålder för olika alkoholdrycker. Procentuell fördelning.

Typ av Debut- Boendeort alkohol- ålder

SOU 1971: 77

Tabell 32. Respondenterna efter kön och ålder vid första påverkan. Procentuell fördelning.” Ålder vid första Ålder påverkan

Har aldrig inträffat, ej uppgift 62 26 18 62 40 39

Samtliga (n) 198 201 381 261 210 392

a Siffrorna inom parentes anger, att det finns individer i åldersgruppen i fråga som inte nått den aktuella debutåldern.

större utsträckning ha glömt den verkliga kade. I högsta konsumtionsgruppen gäller

debutåldem och på så sätt kan en systema- detta för så gott som samtliga. Ju större

tisk, åldersbetingad felkälla ha uppstått. den nuvarande konsumtionen är, desto yng-

Tabell 33 visar, att ju större årskonsum- re uppger man sig ha varit, när man blev

tion männen och kvinnorna har, desto stör- påverkad första gången. Också detta gäller

re andel har angivit att de känt sig påver- för såväl män som kvinnor. Här kan på-

pekas att skillnaderna troligen skulle bli

större om man korrigerade materialet för Tabell 33. Respondenterna efter kön, konolikheter i åldersfördelning mellan de olika sumtionsindex och ålder vid första påverkan. Procentuell konsumtionskategorierna. De yngre tillhör i fördelning. större utsträckning de lägre konsumtionska-

Ålder vid första Konsumtionsindex tegorierna och de yngre har även genom- ----?-påverkan en lägre debutålder. snittligt 0 1 2 3 4 Av tabell 34 framgår att åldern vid första

Män påverkan är lägre i socialgrupp I än i II

Före 15 0 4 13 och III. I stort sett gäller detta för både

15 §18

Före 17 0 17 47 56 1A; 73 män och kvinnor. Över huvud taget gäller, Före 19 2 24 75 87 95 Före 21 2 att det i socialgrupp I är vanligast att på- 30 83 94 § 98 Före 25 2 31 83 verkan förekommit. Därnäst 95 .__, 98 någon gång Har aldrig vanligast är det i socialgrupp III och minst inträffat, ej uppgift 98 69 17 5 2 vanligt i socialgrupp II.

Av tabell 35 framgår att åldern vid första

påverkan är lägst i storstäder, högre i övriga Samtliga (n) 122 115 173 198 166 städer och högst på landsbygden. Det är Kvinnor att man vanligast på landsbygden, aldrig Före 15 1 4 7 13 29 känt mindre sig påverkad, vanligt i övriga Före 17 1 21 36 54 65 Före 19 3 37 62 74 85 städer och minst vanligt i storstäder.

Före 21 4 44 71 90 97 Även sällskapets vid den sammansättning Före 25 4 45 74 92 97 första alkoholkontakten har bedömts som Har aldrig inträffat, ej väsentlig för den fortsatta konsumtionsut-

uppgift 96 55 26 8 3 vecklingen. Därför har materialet uppdelats Samtliga (n) 149 316 260 97 34 med avseende på ålder, socialgrupp, kon-

SOU 1971: 77 2:31

Tabell 34. Respondenterna efter kön, faderns rande vid vindebuten. socialgrupp och åldern vid första påverkan. Även vid spritdebuten har man i nästan Procentuell fördelning. samtliga fall haft sällskap (tabell 37). Både för männen och kvinnorna gäller Ålder vid Fadems socialgrupp m: att spritdebuten oftast skett tillsammans med första påverkan Män Kvinnor jämnåriga kamrater. För dem som är 18 år och äldre har detta skett bland männen och I II III I II III kvinnorna i knappt 70 respektive knappt 50 procent av fallen. Det är vanligare bland Före 15 17 11 10 4 7 6 Före 17 55 40 43 36 26 26 kvinnorna än bland männen att spritdebu-

spritdebuten, då materialet uppdelats på kön Summa 100 100 100 100 100 100 och ålder, finner man att både män och Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354 kvinnor har angivit jämnåriga kamrater som sällskap i större utsträckning vid spritdebusumtionsindex och boendeort. Dessutom har ten än vid vindebuten. Denna skillnad beror såväl den första vin- som den första sprit- huvudsakligen på olikheter i föräldrarnas kontakten studerats. närvaro. Även andra släktingars närvaro är Kolumnsummorna i tabellerna 36-43 blir mindre vid spritdebuten. ej 100. Skälet är, att respondenterna i en För både män och kvinnor gäller, att ju del fall avgivit fler än ett svar på denna högre socialgrupp man tillhör, desto oftare fråga. har Vindebuten skett tillsammans med för- Både män och kvinnor har i nära nog äldrarna (tabell 38). För männen i socialfall haft sällskap vid vindebuten. grupp I gäller att föräldrarna var det vansamtliga Vindebuten sker oftast tillsammans med ligaste debutsällskapet, medan det i socialjämnåriga kamrater och/eller föräldrar (ta- grupp II och III var vanligast att man var bell 36). För männen, utom för de yngsta tillsammans med jämnåriga kamrater. (15-17 år), är jämnåriga kamrater det van- För kvinnorna i socialgrupp I och II ligaste debutsällskapet, medan det för kvin- skedde Vindebuten oftast tillsammans med norna oftast är föräldrarna som är närva- föräldrarna, medan det bland kvinnorna i so-

Tabell 35. Respondenterna efter kön, boendeort och ålder vid första påverkan. Procentuell fördelning. Ålder vid första Boendeort påverkan Män Kvinnor Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Lands-

Har aldrig inträffat, ej uppgift 22 30 44 38 46 61 Summa 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 230 352 196 262 440 160

SOU 1971: 77

Tabell 36. Respondenterna efter kön, ålder och sällskap vid första vinkonsumtionen. Procentuell fördelning.” Sällskap Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt Ensam 1 1 1 l 0 0 0 0 Med jämnårig(-a)

Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863 a Kolumnsummorna i tabellerna 36-43 blir ej 100. Skälet är, att respondenterna i en del fall avgivit ñer än ett svar på denna fråga.

Tabell 37. Respondenterna efter kön, ålder och sällskap vid första spritkonsumtionen. Procentuell fördelning. Sällskap Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt Ensam 1 2 1 1 1 0 0 0 Med jämnårig(-a)

Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

Tabell 38. Respondenterna efter kön, faderns cialgrupp II och III, liksom för männen socialgrupp och sällskap vid första vinkon- var vanligare än i socialgrupp I att jämnsumtionen. Procentuell fördelning. kamrater var närvarande vid vindeåriga buten. Sällskap Faderns socialgrupp För både män och kvinnor i samtliga so- Män Kvinnor cialgrupper är jämnåriga kamrater det vanligaste sällskapet vid spritdebuten (tabell I II III I II III 39). Det därnäst vanligaste sällskapet är föräldrarna. Det är dock vanligare i so- Ensam 0 1 0 0 0 0 Med jämnårig(-a) cialgrupp I än i socialgrupp II och III att kamrat(-er) 29 41 43 19 32 36 föräldrarna är närvarande vid spritdebuten. Med föräldrar 56 33 26 62 48 32 För kvinnorna i socialgrupp I är det ungefär Med andra släktingar 11 10 12 7 15 16 lika vanligt att jämnåriga kamrater som för- Med andra äldrar är närvarande. personer 6 2 3 10 5 4 Vid en jämförelse mellan sällskapet vid Har ej druckit vin 1 7 8 0 4 4 sprit- och vindebuten, då respondenterna är Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354 uppdelade på kön och socialgrupp, finner

SOU 1971: 77 2:33

Tabell 39. Respondenterna efter kön, faderns man, att det är betydligt vanligare med socialgrupp och sällskap vid första spritkon- jämnåriga kamraters närvaro vid spritdebusumtionen. Procentuell fördelning. ten än vid vindebuten. Denna skillnad är

störst i socialgrupp I och beror främst på Sällskap Faderns socialgrupp olikheter i föräldrarnas närvaro vid sprit- Män Kvinnor debuten. Ju högre konsumtion desto vanligare är I II III I II III det, att vindebuten skett tillsammans med jämnåriga kamrater (tabell 40). Detta gäller Ensam 0 0 2 0 0 0 Med jämnårigoa) speciellt för männen men även för kvinkamrat(-er) 59 58 58 38 42 46 norna. För männen att föräldrarnas gäller Med föräldrar 22 9 9 33 20 13 Med andra. närvaro blir mindre vanlig med ökande släktingar 8 4 5 3 6 8 konsumtionsstorlek. Med andra Ju större konsumtion desto vanligare är personer 7 1 3 7 7 5 Har ej druckit det, att spritdebuten skett tillsammans med starksprit 10 14 10 15 18 14 kamrater jämnåriga (tabell 41). Detta gäller Samtliga (n) 73 356 320 89 383 345 i synnerhet för männen men också för kvinnorna.

Tabell 40. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och sällskap vid första vinkonsumtionen. Procentuell fördelning.

Med jämnårig(-a)

Tabell 41. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och sällskap vid första spritkonsumtionen. Procentuell fördelning.

Med jämnårigoa)

Tabell 42. Respondentema efter kön, boendeort och sällskap vid första vinkonsumtionen. Procentuell fördelning. Sällskap Boendeort Män Kvinnor Stor- Storstad Ensam l 1 0 0 Med jämnårig(-a)

För både män och kvinnor är det fler sammans med jämnåriga kamrater, (tabell i städerna än på landsbygden som uppgivit 43). Det är vanligare i storstäderna än på att vindebuten skett tillsammans med jämn- landsbygden att man uppgivit att debuten åriga kamrater (tabell 42). Av männen är skett tillsammans med föräldrarna. De som det fler i storstäder än i övriga städer och på icke spritdebuterat utgör procentuellt sett landsbygden som uppgivit att debuten skett en större grupp på landsbygden än i stätillsammans med föräldrarna, medan mot- derna. Detta kan innebära att nämnda slutsvarande skillnad för kvinnorna är nämn- satser icke stämmer helt. värd endast vid jämförelse mellan storstad I formuläret fanns frågor, som avsågs och landsbygd. Dessa skillnader kan dock mäta faders och moders alkoholkonsumtion i viss mån vara skenbara, eftersom svars- (egentligen konsumtionsfrekvens) under refrekvenserna på denna fråga är större för spondentens uppväxttid. Här skall förälddem som bor i storstad än för de övriga rarnas konsumtion endast presenteras i form kategorierna, dvs. de som bor i storstad av kategorierna »konsumenb och »ej konhar uppgivit fler alternativ än de övriga. sument» av alkohol. Dessa reservationer gäller även för tabell 43. Sambandet mellan å ena sidan faders och Det är fler i städerna än på landsbyg- moders konsumtion/icke konsumtion och å den som uppgivit att spritdebuten skett till- andra sidan deras söners och döttrars kon-

Tabell 43. Respondenterna efter kön, boendeort och sällskap vid första spritkonsumtionen. Procentuell fördelning.

Sällskap Boendeort Män Kvinnor Stor- Övrig Lands- Stor- Övrig Landsstad stad bygd stad stad bygd

Ensam 1 1 1 1 0 0 Med jämnårig(-a)

SOU 1971: 77

Tabell 44. Respondentema efter kön, konsumtionsindex och faderns konsumtion. Procentuell

fördelning.

Faderns Konsumtionsindex konsumtion Män Kvinnor

0 0 1 2 3 4

35 55 67 75 76 50 67 75 69 (56) Fader, konsument 56 31 20 14 43 21 15 23 (29) Fader, ej konsument 9 14 13 ll 10 7 12 10 8 (15) Ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 122 115 173 198 166 149 316 260 97 34 Samtliga (n)

Tabell 45. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och moderns konsumtion. Procentuell

fördelning.

Moderns Konsumtionsindex konsumtion Män Kvinnor

0 1 2 3 4 0 1 2 3 4

Moder, konsument 13 26 36 39 40 23 31 41 45 (35) Moder, ej konsument 83 60 52 53 48 70 62 49 44 (53) 4 14 12 8 12 7 7 10 11 (12) Ej uppgift Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 149 316 260 97 34

Tabell 46. Respondenterna efter kön, kon- Sumtion (mätt med KOHSUmtiOHSiHÖeX). besumtionsindex och faderns socialgrupp. Pro- lyses i tabellerna 44 och 45 . 051411611 fördelning Här framgår att det är vanligare att fadern är konsument bland storkonsumenter _ _ K F d a ems Soma grupp l än bland småkonsumenter. Samma tendens

inågâumtlons

(Årskonsum- Män Kvinnor gäller även för döttrarna, dock ej så uttalat *i -° -tion deciliter

alkohol I 11 III I II III s°m..f°r fogemâ . ..

For saval mannen som kvinnorna galler 100 procent) att icke-konsumenterna är fler bland respon- Dricker ej denter med en fader som är icke-konsument. *11k°11°1 12 15 18 14 18 17 Om man studerar sambandet med moders 0-4 15 19 15 33 37 48 . . . konsumtion framgar, att de icke-konsume- 5_14 11 16 15 17 24 18 15-29 11 14 18 19 11 10 rande sönerna och döttrarna vanligtvis har en moder, som ej är konsument. Vidare är

1411 å ä

100_ 10 7 7 2 1 o det vanligare att modern är konsument Ej Uppgift 0 1 0 0 1 1 bland storkonsumenterna än bland småkon- Summa 100 100 100 100 100 100 sumentema. Detta förhållande gäller för både männen och kvinnorna.

Mediankon-

511mm” Allmänt kan sägas att sambandet mellan

5311115830!) 73 356 320 89 383 354 den egna konsumtionen och föräldrarnas konsumtion är starkast beträffande faderns a Endast konsumenter.

2:36 SOU 1971: 77

Tabell 47. Respondenterna efter kön och föräldrarnas inställning till öl-, vin- och/eller spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

konsumtion. Detta skulle kunna tyda på att Föräldrarnas inställning till barnens spritfaderns konsumtion har större betydelse för och vinkonsumtion redovisas i tabellerna utvecklingen av det egna konsumtionsmönst- 47-53. ret. Respondenterna fick ange hur de tyckte Sambandet mellan faders socialgrupp och att föräldrarna reagerat på deras första barnens konsumtion har studerats och fram- sprit- och vinkontakter. En annan fråga avgår av tabell 46. Andelen alkoholkonsumen- sågs mäta föräldrarnas inställning till ungter är större i socialgrupp I än i de övriga domarnas eventuella öl-, vin- och/eller spritsocialgrupperna. Mediankonsumtionen är konsumtion. Denna senare fråga redovisas större i socialgrupp I än i socialgruppema i tabell 47. II och III. Detta gäller för både män och För både män och kvinnor gäller att de kvinnor. upplever föräldrarna såsom mer positiva Socialgrupp I är överrepresenterad i de till öl- än till vinkonsumtion och mer posihögre konsumtionskategorierna medan so- tiva till vin- än till spritkonsumtion. Dryckcialgrupperna II och III har ungefär lika ens alkoholhalt upplevs således ha betystora andelar bland dem med hög konsum- delse för föräldrarnas inställning. Det bör obtion (30 dl alkohol 100 % eller mer). Detta serveras att inga nämnvärda skillnader kan gäller för både män och kvinnor. konstateras mellan män och kvinnor i detta

Tabell 48. Respondenterna efter kön, ålder och föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas inställning Ålder

Godkänner med vissa

10-712177

Tabell 49. Respondenterna efter kön, social- nas inställning har något samband med dengrupp och föräldrarnas inställning till even- na variabel. tuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning. Av tabellen framgår att föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion är Föräldrarnas Socialgrupp mer tillåtande i socialgrupp I än i socialinställning Män Kvinnor grupperna II och III. Detta gäller i större utsträckning för männen än för kvinnorna. I II III I II III Inte heller i socialgruppshänseende kan för övrigt några nämnvärda skillnader noteras

Är emot det 27 40 39 35 43 41

Ar inte helt mellan män och kvinnor. Här bör emellernöjda med det 10 13 13 15 8 10 tid påpekas, att en relativt stor andel av Godkänner med vissa för- ungdomarna inte angivit sin uppfattning behåll 34 26 25 29 23 22 om föräldrarnas inställning. Gillar det helt 15 5 2 5 3 4 I tabell 50 redovisas respondenternas för- Vet ej 12 13 14 11 18 19 Ej uppgift 2 3 7 5 5 4 delning på bostadsort. Summa 100 100 100 100 100 100 För männen gäller, att en större andel föräldrar i storstad än i övrig stad och Samtliga (n) 73 356 320 89 383 354 landsbygd är tillåtande och färre avvisande till barnens eventuella spritkonsumtion. För avseende. kvinnorna gäller motsvarande för storstad Följande tabeller (48 t. o. m. 51) får visa och övrig stad jämfört med landsbygd. hur materialet fördelar sig, om det indelas I tabell 51 har respondenterna delats upp i ålders- och konsumtionskategorier, social- i konsumtionskategorier. grupper samt efter boendeort. Av tabellen framgår att det finns en klar Tabell 48 visar att föräldrarnas inställning samvariation mellan den egna konsumtiotill eventuell spritkonsumtion har ett sam- nen och föräldrarnas inställning till evenband med respondenternas ålder. Andelen tuell spritkonsumtion. Ju större konsumtion tillåtande föräldrar är störst bland de äldsta respondenterna har, desto fler upplever förrespondenterna. Det är notabelt att det inte äldrarnas inställning som tillåtande. finns några nämnvärda skillnader mellan I tabellerna 47-51 har föräldrarnas inmän och kvinnor i detta avseende. ställning till barnens eventuella alkoholkon- I tabell 49 har respondenterna indelats sumtion belysts. Denna frågeställning är såi socialgrupper för att utröna om föräldrar- ledes relevant även för respondenter som

Tabell 50. Respondenterna efter kön, boendeort och föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Godkänner med vissa

SOU 1971: 77

Tabell 51. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och föräldrarnas inställning till eventuell spritkonsumtion. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas Konsumtionsindex inställning Män Kvinnor

0 1 2 3 4 0 1 2 3 4

År emot det 75 53 37 23 22 72 42 25 27 35

Ar inte helt nöjda med det 2 5 13 14 23 4 7 13 15 15 Godkänner med

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 122 115 173 1 98 166 149 306 260 97 34

inte druckit alkohol. Föräldrarna uppges vara mer ovetande om Det är också väsentligt att undersöka hur männens sprit- och/ eller vindebut än om föräldrarna ställde sig till ungdomarnas re- kvinnornas (tabell 52). Föräldrarna är mer ella alkoholkonsumtion. I de följande tabel- tillåtande till kvinnornas sprit- eller vindelerna skall detta penetreras (tabellerna 52 but än till männens (tyckte det var rätt, och 53). accepterade utan att direkt protestera).

Tabell 52. Alkoholkonsumenterna efter kön, ålder och föräldrarnas inställning till ungdomarnas första vin- eller spritkontakter. Procentuell fördelning.

Föräldrarnas inställning Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21 -25 Totalt

Far Visste inte om det 28 43 40 38 26 34 26 28 Tyckte det var rätt 6 5 7 6 8 3 10 8 Accepterade det utan

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100

Mor Visste inte om det 29 42 40 38 25 31 26 27 Tyckte det var rätt 6 5 7 6 8 4 8 7 Accepterade det utan

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 135 169 348 652 174 184 349 707 SOU 1971: 77 2:39

Tabell 53. Alkoholkonsumenterna efter kön, faderns socialgrupp och föräldrarnas inställning till ungdomarnas första vin- eller spritkonsumtion. Procentuell fördelning. Föräldrarnas inställning Faderns socialgrupp Män Kvinnor I I Far Visste inte om det 33 43 37 21 29 31 Tyckte det var rätt 13 8 3 21 7 Accepterade det utan

Mar Visste inte om det 31 42 36 21 27 27 Tyckte det var rätt 16 7 2 20 7 3 Accepterade det utan

gäller, medvetna om den yngsta åldersgruppens tidigare har de uppgivit att de gjort sin (15-17 år) sprit- och/eller vindebut än om alkoholdebut. Detta gäller ej för männen övriga åldersgmppers. Det finns ingen an- där gruppen 18-20 år uppgivit en tidigare nan väsentlig skillnad mellan föräldrarnas alkoholdebut än de yngre och äldre. inställning än att mödrarna upplevs ha en Andelen som debuterat före 16 års ålder viss tendens att i något större utsträckning är större bland dem med hög konsumtion än protestera. bland dem med låg. Föräldrar i socialgrupp I synes vara mer Storstadsungdomen gör sin alkoholdebut tillåtande (tyckte det var rätt + accepterade tidigare än övriga ungdomar. Detta gäller utan direkt protest) till ungdomarnas sprit- för båda könen. eller vindebut än föräldrarna i socialgrupper- Fler män än kvinnor uppger att de någon na II och III (tabell 53). Vad gäller männen gång känt sig påverkade av alkohol. För är föräldrarna i socialgrupp III mer avvi- den lägsta åldersgruppen föreligger dock sande (protesterade mot det + straffade för ingen skillnad. Ju yngre man är, desto yngdet) än föräldrarna i socialgrupperna I och re har man uppgivit sig vara, när man blev II. Detta gäller dock ej för inställningen till påverkad första gången. Ju större årskonkvinnornas sprit- eller vindebut. sumtionen är desto större andel har någon gång blivit påverkade och ju större årskon-

3.4.1 Sammanfattning sumtion desto yngre var man när man blev i

Åldern för alkoholdebuten har studerats in- påverkad första gången. I l 1 gående. Av resultaten framgår att ju alko- Om man studerar olika socialgrupper l holstarkare drycken är desto senare har de- framgår att man debuterar tidigare i högre

2:40 SOU 1971: 77

socialgrupper än i lägre. Dessutom uppger dast en eller båda föräldrarna synes inte ha sig en större andel i socialgrupp I än i social- något samband med den egna konsumtionsgrupp II och III ha blivit påverkade av al- storleken. Föräldrarnas socialgruppstillhökohol. Denna påverkan har skett tidigare ju righet har dock ett starkt samband med högre socialgrupp man kommer ifrån. Detta den egna konsumtionen. Med stigande sogäller i stort sett för såväl män som kvinnor. cialgrupp ökar andelen konsumenter och Åldern vid första påverkan är lägre i stor- även konsumtionens storlek. städer än i andra städer och lägst på lands- Föräldrarnas inställning till ungdomarnas bygden. Andelen som uppger sig ha blivit alkoholkonsumtion upplevs som mer posipåverkad ökar även med bebyggelsetäthe- tiv ju alkoholsvagare dryck som konsumten. tionen gäller. Föräldrarnas inställning till Även sällskapets sammansättning vid vin- spritkonsumtion har även samband med respektive spritdebuten har närmare pene- respondentens ålder. De äldre upplever förtrerats. Både männen och kvinnorna uppger äldrarna som mer tillåtande. Föräldrarnas att spritdebuten oftast har ägt rum tillsam- inställning upplevs även som mer tillåtanmans med jämnåriga kamrater. Männens de av respondenter i socialgrupp I än i de vindebut har också oftast skett i sällskap övriga socialgrupperna. Även boendeorten med kamrater och dämäst oftast tillsam- har samband med hur man upplever förmans med föräldrarna. Kvinnornas vinde- äldrarnas inställning. Ungdomar som är. bobut har oftast skett tillsammans med för- satta i storstäder upplever föräldrarnas inåldrarna. ställning till spritkonsumtion som mer till- Om man delar upp materialet på social- låtande. Ju högre den egna konsumtionen grupper framgår att föräldrarnas närvaro är desto fler uppfattar föräldrarnas inställvid alkoholdebuten är vanligare ju högre ning till spritkonsumtionen som tillåtande. socialgrupp man tillhör. Detta gäller såväl Vid dessa frågor om föräldrarnas inställvin- som spritdebuten och både män och ning gäller att tämligen många respondenkvinnor. ter ej uppgivit sin uppfattning om föräld- Studerar man hur sällskapet vid alkohol- rarnas inställning till den egna konsumtiodebuten varierar med den nuvarande års- nen. Detta utgör en osäkerhetskälla vid tolkkonsumtionens storlek, finner man att ju ningen av resultaten. högre årskonsumtionen är desto vanligare är Då det gäller föräldrarnas inställning till det att man uppgivit att debuten skett i och vindebuten att föräldsprit- framgår, sällskap med jämnåriga kamrater. Detta gäl- rarna uppfattas som mer ovetande om mänler såväl för vin- som för spritdebuten. nens alkoholdebut än om kvinnornas. Det- Skillnader kan också konstateras mellan ta stämmer väl med de tidigare redovisade ungdomar från stad respektive landsbygd. resultaten som antyder att kvinnornas alko- Dessa skillnader blir dock något svårtolka- holdebut oftare än männens sker i hemmet. de eftersom andelen konsumenter varierar De yngsta (åldrarna 15-17 år) har i större mellan de olika tätortsgrupperna. Dessutom än de äldre uppgivit att föräldutsträckning har storstadsungdomarna genomsnittligt av- rarna kände till alkoholdebuten. Föräldrar i givit fler svar än de övriga. socialgrupp I uppges ha en mer accepteran- Hur föräldrarnas alkoholkonsumtion och de inställning till alkoholdebuten än föräldinställning till alkoholbruk samvarierar med rar i de övriga socialgrupperna. ungdomarnas eget alkoholbeteende har också studerats. Av resultaten framgår att man 3.5 Attityder till alkohol kan finna ett positivt samband mellan föräldrarnas konsumtionsmönster och den egna Attityderna till alkohol har mätts på två konsumtionen. Sambandet är starkast för sätt. Dels användes en attitydskala av Likertmännen. typ, dels användes en fråga, där responden- Om man vuxit upp tillsammans med en- terna fick ta ställning till om vissa uppräk-

SOU 1971: 77 2:41

nade orsaker till att man dricker alkohol sänkas till 18 år . . . kunde anses mycket viktiga, ganska viktiga, j. Berusade ungdomar borde bestraffas hårinte särskilt viktiga eller inte viktiga alls. dare av samhället . . . En Likertskalas egenskaper och konstruk- k. Föräldrar borde låta sina barn smaka på tion beskrivs i RUS och »Om mätning av vin i hemmet . . . attityder till alkohol» (senare i denna volym). l. All sprit borde förbjudas . . . Metoden innebär att respondenten för varje m. Motboken borde återinföras . . . påstående i skalan markerar sitt instämman- n. Alla alkoholdrycker borde få köpas fritt de eller avståndstagande. Individens attityd i livsmedelsbutikerna . . . till företeelser som har samband med alko- Svaren på de enskilda attitydpåståendena hol och alkoholbruk samt alkoholpolitiken detaljredovisas i bilaga 3. i samhället kvantifieras genom addering av För varje påstående fick respondenten ta delpoängerna, som hänför sig till svaret på ställning till om det var »helt och hållet varje enskilt påstående. Ett svar som inne- riktiga, ›i stort sett riktigt›, »tveksamt, vet bär en tillåtande inställning till alkohol ges ej», »i stort sett felaktigt» eller »helt och en högre poäng än ett som är avvisande till hållet felaktigt». Poängsättningen från 1 till alkohol. 5 poäng sker på sätt som beskrivits ovan. Urvalet av påståenden, som differentie- Redovisningen av attityderna inleds med rar mellan de med en tillåtande och de med en jämförelse mellan män och kvinnor i olien avvisande attityd, gjordes i samband ka åldrar. Som framgår av tabelltexten har med den metodstudie som genomfördes som attityderna för enkelhetens skull etiketteunderlag för RUS och UNG! rats med siffror. Detta har gjorts enligt ett Som framgår av nedanstående uppräk- operationellt förfaringssätt, som framgår av ning av de påståenden som ingår i skalan, följande uppställning. är några av de i RUS använda påståendena utbytta mot andra. Detta beror på att en- Attityd Poängsumma på Likertskalan dast de påståenden togs med som i nämnda metodstudie befanns differentiera i de åld-

denterna (se frågeformuläret, bilaga 5, frå- Av tabell 54 framgår att det bland mänga 51): nen finns en större andel med en tillåtande a. På ungdomsfester kan man gärna servera attityd (kategorierna 4 och 5), 38 procent, vin . . . än bland kvinnorna, 22 procent. För mänb. Det borde finnas fler systembutiker . . . nen konstateras markanta skillnader mellan c. En man bör ej dricka sprit i sina minderålderskategorierna, om andelen med en tillåriga barns närvaro . . . låtande attityd (4 och 5) studeras. d. Möjligheten att avstänga folk från inköp Andelen med en tillåtande attityd är bland i systembutikerna borde utnyttjas i större . . . de yngsta 25 procent mot 44 procent bland utsträckning de äldsta männen. Samma jämförelse bland e. Lättvin borde försäljas i livsmedelsbutikvinnorna ger procenttalen 20 respektive 24. kerna . . . Skillnaden går i samma riktning som bland f. Då endast kvinnor träffas bör ej sprit männen men är inte lika markant. förtäras . . . borde Attitydema i olika socialgrupper redovisas g. Systembolaget ha öppet på kväli tabell 55. larna . . .

h. Legitimationskontrollen på Systembolaget 1 »En jämförelse mellan enkät- och intervju-

metodik vid insamling av data om alkoholborde skärpas . . . bruk», Nils-Magnus Björkman, 1969. En sami. Åldersgränsen. på Systembolaget borde manfattning återfinns senare i denna volym.

2:42 SOU 1971: 77

Tabell 54. Respondentema efter kön, ålder och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Attityd Ålder Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

l. Avvisande 13 8 7 9 16 12 15 15 2. 28 20 19 21 29 34 31 31 3. 34 33 30 32 35 33 30 32 4. 18 28 26 25 13 17 16 15 5. Tillåtande 7 11 18 13 7 4 8 7 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

Tabell 55. Respondentema efter kön, faderns socialgrupp och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Tabell 56. Respondentema efter kön, boendeort och alkoholattityd. Procentuell fördelning.

Här kan konstateras, vad avser andelen kvinnorna noteras 39 respektive 19 procent. med en tillåtande attityd (4 + 5), att skillna- Andelen i kategori 3 är bland männen större den mellan socialgrupperna I och III går i i socialgrupp III än i II, där det finns en samma riktning för männen som för kvin- större andel än i I. norna. Andelen med en tillåtande attityd Respondentema har också studerats med bland männen är 62 procent i socialgrupp I avseende på deras bostadsort vilket visas i och 32 procent i socialgrupp III. Bland tabell 56.

SOU 1971: 77 2:43

Tabell 57. Respondenterna efter kön och konsumtionsindex. Procentuell fördelning. Attityd Konsumtionsindex 0 1 Män

Samtliga (n) Kvinnor

Av tabellen framgår att skillnaderna i landsbygden 22 procent. Motsvarande siffattityder mellan de olika typerna av bo- ror för kvinnorna blir 36, 19 respektive 10 stadsort går i väntad riktning. För männen procent, dvs. skillnaderna går i samma riktär andelen tillåtande (4+5) i storstäder 50 ning som för männen. procent, i övriga städer 39 procent och på Attityderna i olika konsumtionskategorier

Tabell 58. Respondentema efter kön, ålder och orsaker till att man dricker vin och sprit. Procentuell fördelning.

Orsaker till att man Ålder dricker vin och sprita Män Kvinnor

15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

Det passar bra till mat 32 35 47 40 38 49 53 47 Man blir på gott humör 40 53 59 52 44 44 32 39 Det smakar gott 43 46 54 49 40 53 57 51 Det är vanligt i umgängeskretsen 33 41 33 35 32 30 25 28 Man glömmer besvär och tråkigheter för en stund 43 41 36 39 44 34 24 32 Man känner sig friare 46 53 47 49 46 40 29 37 Man får lättare kontakt med folk 46 54 46 48 47 39 29 37 Det hjälper upp humöret och stämningen 53 67 67 63 56 51 42 49 Man slappnar av då 33 43 47 43 38 40 34 37 Man vill inte skilja sig från sina kamrater 28 30 18 23 31 18 15 20 Det har blivit en vana 22 l (det hör till) 18 16 18 25 14 13 17 Man får lättare kontakt med det motsatta könet 39 42 33 37 38 25 15 24 Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

a Andelen respondenter som angivit orsaken som mycket viktig eller ganska viktig.

2:44 SOU 1971: 77

Tabell 59. Respondenterna efter kön, konsumtionsindex och orsaker till att man dricker vin och sprit. Procentuell fördelning.

Orsaker till att man Konsumtionsindex dricker vin och sprit Män Kvinnor

0 1 2 3 4 0 1 2 3 4

Passar bra till mat 18 28 38 52 54 17 41 61 73 59 Man blir på gott humör 27 28 52 63 77 23 32 43 62 68 Det smakar gott 19 37 53 62 62 18 41 69 73 82 Det är vanligt i umgänget 35 30 36 30 43 22 24 30 35 59 Man glömmer besvär och tråkigheter för en stund 43 36 34 39 45 32 31 29 34 59 Man känner sig friare 42 38 49 48 62 30 29 39 56 65 Man får lättare kontakt med folk 32 41 52 49 59 29 34 37 51 56 Hjälper upp humöret och stämningen 38 48 65 71 82 35 42 54 65 79 Man slappnar av då 22 29 46 48 57 25 31 42 52 62 Man vill inte skilja sig från sina kamrater 32 37 23 17 17 26 21 16 20 23 Det har blivit en vana (det hör till) 31 29 11 10 18 24 17 12 12 29 Man får lättare kontakt med det motsatta könet 27 35 38 34 48 27 23 22 27 44 Samtliga (n) 122 115 173 198 166 146 316 260 97 34

belyses i tabell 57. ange om man tyckte detta var en mer Ju större konsumtion som uppges av re- eller mindre väsentlig anledning till att dricspondenterna, desto större andel har en till- ka vin eller sprit. De fyra svarsalternativen låtande attityd (4+ 5). Av detta konstate- var: rande får dock inte några kausala slutsat- - Mycket viktigt ser dragas. Iakttagelsen gäller för såväl - Ganska viktigt män som kvinnor. Andelen blir för män- - Inte särskilt viktigt nen, i ordning från icke-konsumenter till - Inte viktigt alls. storkonsumenter, 9, 14, 30, 54 respektive 66 procent tillåtande. För kvinnorna blir I tabellerna 58 och 59 presenteras svaren motsvarande andelar 3, 11, 32, 48 respek- på dessa frågor fördelade på kön, ålder och tive 73 procent. konsumtionsstorlek. I tabellerna redovisas Andelen i attitydkategori 3 är både bland endast andelen som angivit orsaken som kvinnor och män störst i konsumtionskatemycket viktig eller ganska viktig. gori 2. Av tabell 58 framgår att de orsaker till Undersökningen har såsom nämnts även alkoholkonsumtion som av de flesta ansetts berört anledningar till att man dricker vin som viktiga är att vin eller sprit hjälper upp eller sprit. Respondenterna ombads ta ställ- humöret och stämningen samt smakar gott. ning till ett antal påståenden av typen: »vin Några skillnader kan konstateras mellan och sprit passar bra till mat», »man blir männens och kvinnornas inställning. 63 % på gott humör då man dricker vin eller av männen tycker det är en viktig orsak att sprit» etc. (se bilaga 5, enkätformuläret, alkoholen och stämhjälper upp humöret fråga 52). För varje påstående fick man ningen. Motsvarande siffra för kvinnorna

SOU 1971: 77 2:45

är 49 %. Siffrorna är något högre för de visar att männen hade en mer tillåtande äldre männen (18-25 år) och för de yngre attityd till alkohol än kvinnorna. Äldre hade kvinnorna (15-20 år) än för grupperna som en mer tillåtande attityd än yngre. Detta helhet. En viktig anledning till att dricka gällde i synnerhet för männen. Även boalkohol är att man blir på gott humör. Det stadsort och socialgrupp visar ett samband anser 52 % av männen och 39 % av kvin- med attityden. Sålunda har ungdomar ur sonorna. En annan viktig orsak till alkoholför- cialgrupp I en mer tillåtande attityd än ungtäring är att kontakten med det motsatta kö- domar ur socialgrupp III, storstadsungdonet underlättas. Detta alternativ anges av mar har en mer tillåtande attityd till alkohol 37 % av männen och 24 % av kvinnorna. än ungdomar från landsbygden. Vissa av skillnaderna mellan män och Ungdomarna fick även ta ställning till kvinnor kan troligtvis förklaras av skill- olika argument för att konsumera alkohol. nader i konsumtionsmönster. En större andel De orsaker till konsumtion av sprit eller av kvinnornas än av männens konsumtion vin som de flesta tyckte var viktiga var att utgörs av vin. »det hjälper upp humöret och stämningem, Av tabell 59 framgår att fler av orsaker- »det smakar gott» och »man blir på gott na har angetts som viktiga ju större års- humör». konsumtionen är. Ett sådant positivt samband mellan konsumtionsstorlek och uppfattning om huruvida anledningen är viktig 3.6 Speciella aspekter på alkoholkonsumeller ej uppvisar följande alternativ: »passar tionen bra till mat», »man blir på gott humör», »det smakar »man känner Under denna rubrik skall resultat redovisas, gott›, sig friare», »man får lättare kontakt med folk», »man som belyser om respondenterna fått någon information om alkohol. Dessutom penetrefår lättare kontakt med motsatta könet›. ras vem som brukar införskaffa den sprit Speciellt skiljer sig de olika konsumentmed avseende som respondenten konsumerar. Även regrupperna på svaren på påståendena: och stäm- spondentens eventuella aktivitet inom nyk- »hjälper upp humöret och »man av då». Det terhetsrörelsen studeras. ningen» slappnar som sagts ovan gäller för både män och Två frågor i formuläret avsågs att i viss kvinnor. mån mäta missbruk av alkohol. Missbrukskriterier har varit: 1. om man vid ett och samma tillfälle bru- 3.5.1 Sammanfattning kar konsumera .alkohol motsvarande Attityden till alkohol studerades med hjälp minst en halvflaska sprit eller en helav en attitydskala av Likerttyp. Resultaten flaska lättvin.

Tabell 60. Konsumenterna efter kön, ålder och anskañare av sprit. Procentuell fördelning.

Tabell 61. Respondenterna efter kön, ålder och källa för information om alkohol. Procentuell fördelning.

Informerad/ Ålder informationskälla Män Kvinnor 15-17 18-20 21-25 Totalt 15-17 18-20 21-25 Totalt

Nej 6 12 11 10 9 15 16 14 Ja: i skolan 88 77 67 75 85 76 62 72 under militärtjänst - 4 41 21 - - 1 0 möte inom nykterhetsrörelse 4 6 8 6 5 6 7 6 i massmedia 33 41 50 43 32 41 44 40 på annat sätt 18 27 32 27 18 20 35 26 Samtliga (n) 198 201 381 780 261 210 392 863

2. om man brukar känna sig påverkad vid hetsrörelsen uppgivits i så liten utsträckalkoholkonsumtionen. ning, beror troligen på, att mycket av den Inledningsvis presenteras data om inköps- informationsverksamhet, som denna rörelse källa och information om alkohol. bedriver, sker just inom skolan och i det Ett par frågor i formuläret behandlade militära. inköpskällor och det sätt, på vilket man Respondenterna fick också besvara en nåtts av information om alkohol. Svaren på fråga om de under det senaste året deltagit dessa frågor redovisas i tabellerna 60 och 61. i något möte anordnat av en nykterhetsför- På båda frågorna fick mer än ett svar avges. ening. Materialet har delats in efter ålder Detta innebär att kolumnsummorna i ta- och konsumtionsindex. bellerna inte blir 100. Av tabellerna 62 och 63 framgår att det Av tabell 60 framgår, att den som med avseende på aktivitet nykterhets-