Lag och rätt i grundskolan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

utnlrått

lag

i

grundskolan

1973125 Betänkande avgivet av en arbetsgrupp å inom samarbetsorganet

C3)

för åtgärder mot ungdomshrottsligheten . Stockholm 1973

Statens oñentliga utredningar 1973: 26 Justitiedepartementet

och rätt

Lag

i

grundskolan

Betänkande av en inom samarbetsavgivet arbetsgrupp

organet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten

Stockholm 1973

ISBN 91-38-01617-6 Rolobeckman1973

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten tillsatte i december månad 1972 en arbetsgrupp för frågan om skolundervisningen i Lag och rätt med särskild hänsyn till medverkan av polis och andra organ. Till ledamöter i arbetsgruppen har utsetts hovrättsassessor Erland Aspelin, hovrättsrådet Carl-Johan Cosmo, byrådirektör Christina

Ellwyn, polisintendent Gottfrid Erlandsson, förste byrå-

sekreterare Bengt Fransson, departementssekreterare Ulla Larsson, fil.lic. Birgitta Olofsson, departements-

sekreterare Örjan Sjögren, byråchef Tom T-son Thyblad och

skolkonsulent Jan Wester. Birgitta Olofsson har varit huvudansvarig för redovisningen av utgångspunkterna för

gruppens förslag (kap. 2). Cosmo har fungerat som gruppens

sekreterare. Skolkonsulent Bertil Adamsson och poliskommissarie Per-Roland Martling har biträtt med upplysningar i de avsnitt som behandlar trafikundervisningen i grundskolan. Avdelningsdirektör Per Colliander har medverkat som expert i de delar som berör kriminalvården.

Samarbetsorganet får härmed vördsamt överlämna arbetsgruppens betänkande Lag och rätt i grundskolan. Betänkandet inleds med en översikt över de faktorer som påverkar barns och ungdoms normsystem. Därefter redovisas nuvarande uppläggning och utformning av undervisningen i Lag och rätt i grundskolan samt polisens medverkan i denna undervisning. Arbetsgruppen ger särskilda synpunkter på ämnets innehåll. Gruppens förslag till reformåtgärder tar speciellt sikte på polisens och socialvårdens medverkan i undervisningen.

De förslag som gruppen lägger fram är inte enbart av den art att de kräver beslut av statsmakterna för att kunna genomföras. Gruppen riktar sig i sina rekommendationer SOU 1973: 26 3

också i betydande utsträckning till bl.a. lärare, poliser, socialvårdstjänstemän och läromedelsproducenter.

Ledamöterna i arbetsgruppen har samtliga förklarat att de ansluter sig till gruppens förslag.

Gruppen har som ett led i sitt arbete besökt det kriminalpreventiva rådet i Danmark och överlagt med rådet om kriminalpreventiva aspekter på skolundervisningen.

Allmänna barnhuset har den 9-10 maj 1973 anordnat ett forskarsymposium om normbildning och normpåverkan hos barn och ungdom. De i symposiet deltagande forskarna har i princip anslutit sig till den redovisning av orsakerna till sociala avvikelser, som gruppen lämnar i betänkandet (kap. 2). Utskrift av symposiediskussionerna kommer senare att överlämnas till justitiedepartementet.

Vidare har vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet utarbetats två trebetygsuppsatser i frågor rörande Lag och rätt.

Gruppen har under sitt arbete haft kontakt med represen-

tanter för kriminalvårdsstyrelsen, lärare i samhällskun-

skap, Riksförbundet Hem och Skola, utredningen om skolans inre arbete (SIA), Svenska kommunförbundet, Sveriges Socionomförbund och Svenska polisförbundet. Vidare har gruppen bl.a. följt undervisningen i Lag och rätt i flera skolor.

Uppdraget för arbetsgruppen har varit starkt tidsbegränsat. Detta har medfört att gruppen i vissa delar endast kunnat antyda problem eller skissera lösningar.

Stockholm den 29 juni 1973

/Holger Romander/

/Ulla Larsson/

4 sou 1973: 26

Innehåll

Skrivelse till statsrådet och chefen för justitiedepartementet . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 1 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . 11 1.1 Allmänt om gruppens arbete . . . . . . . . 11 1.2 Sammanfattning av betänkandet . . . . . . 13

Kapitel 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETSGRUPPENS c c 0 a o o 0 o o 0 c 0 o o 17 Om ungdomsbrottslighet . . . . . . . . . . 17 Social inlärningsteori . . . . . . . . . . 19 2.2.1 Observationsinlärning . . . . . . . 19 2.2.2 Förstärkning av beteendet . . . . . 20 2.2.3 Samvetet . . . . . . . . . . . . . 22 2.3 Personlighetsutveokling . . . . . . . . . 23 2.3.1 Från barn till vuxen . . . . . . . 23 2.3.2 En teori om personlighetsförändring 27 2.4 Orsaker till brottslighet? . . . . . . . . 29 2.4.1 Vad beror brottsligt beteende 29 2.4.2 Frestelsesituationen . . . . . . . 30 2.4.3 Två svenska undersökningar . . . . 32 2.4.3.1 Uppfostran i hemmet . . . 32 2.4.3.2 Erfarenheter i skolan . . 36 2.5 Moralutvecklingen . . . . . . . . . . . . 41

2.5.2 Kohlberg . . . . . . . . . . . . . 43 2.5.3 Nordland . . . . . . . . . . . . . 44 2.5.4 Allport . . . . . . . . . . . . . . 45 2.5.5 Slutsats . . . . . . . . . . . . . 46 2.6 Normer och värderingar . . . . . . . . . . 48 2.6.1 Internalisering av normer . . . . . 48 2.6.2 språkets roll . . . . . . . . . . . 49

2.6.3 Överföring av normer . . . . . . . 51

2.6.4 Identifikation . . . . . . . . . . 52 . . . . . . . . . . 53 2.6.5 Referensgrupper SOU 1973: 26

2.6.6 Val av referensgrupp . . . . . . . 54 2.7 Samband mellan kunskap, normer och beteende . . . o o c o 0 0 c o o o o a o 56 25701 Empiriska undersökningar och experiment . . . . . . . . . . . . 58 20702 Värderingar av normer, kunskap normer och beteende . . . . . . . 59 2.7.3 Trafikkunskap och trafikbeteende . 63 2.7.4 Tonåringars normer och beteende . 64 2.7.5 Slutsats I 0 o o o c o o o 0 o o o . . 70 2.8 Ungdomars inställning till polisen . . . . . 71

Kapitel 3 NULÄGET c o l o o 0 o o o 0 0 o o 75 301 Allmänna synpunkter på orsakerna till sociala avvikelser . . o I o o 0 u o o n o 0 0 o

3.2 Läroplanen (Lgr 69) . . . . . . . . . . .

3.2.1 Allmänt o u o o o o 0 0 0 n 0 o o 3.2.2 Lågstadiet . . . . . . . . . . . . 82 3.2.3 Mellanstadiet . . . . . . . . . . 85 3.2.4 Högstadiet . . . . . . . . . . . . 88 3l2C4I1 Arbetsområdet rätt . . . . . 88 Trafikundervisningen . . 89

Övriga arbetsområden . . 90

Praktisk yrkesorientering, studiebesök . 93 3.2.4.5 Fritt valt arbete . . . . 94 3.3 Medverkan av polis och andra utomstående organ i skolans undervisning i Lag och rätt A. . . . . 95 3.3.1 Allmänt 95 3.3.2 Polisens medverkan i undervisningen i Lag och rätt . . . . . . 95 3.3.2.1 Förutsättningar . . . . . 95 3.3.2.2 Omfattning . . . . . . . 96 3.3.2.3 Försöksverksamhet och dareutveckling . . . . . 98 3.3.2.4 Planerings- och personalfrågor inom polisen . . . 99

Sid. 3.3.3 Polisens medverkan i trafikundervisningen . . . . . . . . . . . . . 102 3.4 Läroplansuppföljning . . . . . . . . . . . 103 3.4.1 LUG-arbetet . . . . . . . . . . . . 103 3.4.2 Pågående utredningar . . . . . . . 104 3.4.3 Utvecklingsarbetet inom den allmänna undervisningen i Lag och rätt . 105 3.4.3.1 Målpreciseringsarbete inom orienteringsämnena . . . . 105 3.4.3.2 Konretiseringen av Lag och rätt med polismedverkan . 106 3.4.3.3 Läromedelsöversyn . . . . 106 3.4.3.4 Allmän undervisning i Lag och rätt i lärarutbildningen . . . . . . . . . . 107 3.4.3.4.1 Grundutbildning 107 3.4.3.4.2 Fortbildning . 108 3.4.3.5 Utbildning av polismän för undervisningen i Lag och rätt . . . . . . . . . . . 109 3.4.4 Utvecklingsarbetet inom trafikundervisningen . . . . . . . . . . . 110 3.4.4.1 Målpreciseringsarbetet . . 110 3.4.4.2 pärarutbildningen . . . . 111 3.4.4.3 Ett pågående försök . . . 111 3.4.5 Utvecklingsarbetet i övrigt . . . . 112

Kapitel 4 ARBETSGRUPPENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . 113 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 4.1 Hemmens roll . . . . . . . . . . . . . . . 118 4.2 . . . . . . . . . . . . 119 4.3 Lärarutbildningen mellan allmän undervisning i 4.4 Samordning och rätt och trafikundervisning . . . 120 Lag . . . . . . . . . . 121 4.5 Läroplansuppföljningen Samarbete barnavårdsnämnd, skola och polis 121 4.6 och rättundervisningens innehåll . . 122 4.7 Lag- Nuvarande inriktning . . . . . . . 122 4.7.1

SOU 1973: 26

Sid. 4.7.1.1 Läroplanen anger ramen för undervisningens innehåll . . 122 4.7.1.2 Innehållet bestäms ofta genom läromedlen . . . . . . 124 4.7.1.3 Det ankommer i sista hand på läraren att bestämma innehållet . . . . . . . . . 126 4.7.2 Målet för undervisningen . . . . . . 127 4.7.2.1 Undervisningens allmänt brottsförebyggande funktion . . . . . . . . . . . . 128 4070202 Relationen till rättsvården och socialvården . . . . . . 129 4.7.2.3 De avvikandes problem . c 0 130 4-7›3 Avgränsningen . . . . . . . . . . . . 131 4.7.3.1 Vissa delar måste prioriteras . . . . . . . . . . . 131 4.7.3.1.1 Vad utgör brott och vem begår brott? . . . . . 133 4.7.3.1.2 Samhällets åtgärder mot brott . . . . . . 134 4-7-4 Undervisningens anpassning till elevernas mognadsgrad i olika uto - - o - - - - - - 0 136 vecklingsskeden 4070401 Lâgstadiet . . . . . . . . . 137 4.7.4.2 Mellanstadiet . . . . . . . 138 4.7-4-3 Högstadiet . . . . . . . . . 140 4.7.5 Konkretiseringen i undervisningen . . 143 4.8 Medverkan av polis, socialvård, kriminalvård, domare, åklagare och advokater i undervisningen i Lag och rätt . . . . . . . 145 4.8.1 Polisens medverkan . . . . . 145 4.8.1.1 Allmänt . . . . . . . . . . 145

4.8.1.2 Omfattningen av polisens

medverkan . . . . . . . . . 147 4.8.1.3 . . . . 150

Organisationsfrågor

4.8.1.4 Polismannens kvalifikationer” 151

SOU 1973: 26

Sid. 4.8.1.5 Meritvärderings- . . . . . . . . . 152 synpunkter Socialvårdens medverkan . . . . . . . 153 4.8.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . 153 4.8.2.2 Målsättningen . . . . . . . 156 4.8.2.3 Innehåll och utformning . . 157 Kriminalvårdens medverkan . . . . . . 159 Domarnas, åklagarnas och advokaternas medverkan . . . . . . . . . . . . . . 162 4.9 Det fortsatta arbetet med undervisningen i Och o c o o o o n 0 o o o 0 o o n n 164 Lag

B i l a g 0 r

Bilaga 1 En enkätundersökning om polismäns inställning till undervisningen i Lag och rätt i . . . . . . . 166 grundskolan

2 Litteratur . . . . . . . . . . . . . 171 Bilaga

3 Vilka åtgärder fungerar brottsföre- Bilaga . . . . . . . . . . . . . . 182 byggande?

4 Förhållandena i vissa främmande län-

Bilaga

0 0 n 0 o o o o n o o 0 0 o 0 0 0 206

5a för skolundervisningen i

Bilaga Anvisningar

årskurs 4 utarbetade av skolöverstyrelsen i samarbete med rikspolisstyrelsen. . . . . . . . . . . . . . . 218

för skolundervisningen i Bilaga 5b Anvisningar Lag och rätt för årskurs 7 utarbetade av skolöverstyrelsen i samarbete med . . . . . 235 rikspolisstyrelsen

SOU 1973: 26

Sid.

Bilaga 6 Polisens medverkan i skolans allmänna

undervisning i Lag och rätt inom Stockholms polisdistrikt läsåret 1972-1973 enligt en redovisning som av polisdistriktet lämnats till arbetsgruppen . . . . . . . . . . . . 250

Bilaga 7 Detaljundersökning rörande polisens

medverkan i den allmänna Lag- och

rättundervisningen läsåret 1971/1972. 256

Bilaga 8 Polisens medverkan i fritt valt ar-

bete i Jönköping och Varberg . . . . 2oJ

Bilaga 9 Redovisning för fritidsprojektet Skärholmen-Vårberg . . . . . . . . . 262

Bilaga 10 Kungl. Majzts cirkulär nr 513 till

socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen, samtliga länsstyrelser, polismyndigheter, länsskolnämnder, barnavårdsnämnder och skolstyrelser om intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämd, skola och polis. . . . . . . . . . . . . . 264

1 INLEDNING

1.1 Allmänt om gruppens arbete

Barns och ungdoms avvikelser från det normsystem som vi har utformat för vårt samhälle utgör ett stort och komplicerat problem. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten har som sin uppgift att bidra till arbetet med att motverka sådana avvikelser.

Samarbetsorganet har i skilda sammanhang behandlat frågan om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet. Så har skett bl.a. i promemorian Samarbete i brottsförebyggande syfte (JU 1969:2) vilken sedermera följts av Kungl.Maj:ts cirkulär 1970:513 samt socialstyrelsens, skolöverstyrelsens och rikspolisstyrelsens gemensamma råd och anvisningar om intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd,

skola och polis (RoA 1971:23). Samarbetsorganet har vida-

re genom kontakt med olika forskningsprojekt sökt följa frågan om skolan och ungdomskriminaliteten (t.ex. 1956

års klientelundersökning, Örebro-projektet). En rapport

år 1970 från Europarådet The role of the school in the

prevention of juvenile delinquency1 medverkade ytterli-

gare till att samarbetsorganet tagit upp dessa frågor på sitt verksamhetsprogram.

I skrivelse till justitieministern den 15 januari 1971 ansamarbetsorganet frågan om skolundervisningen i Lag gav och rätt som ett av de områden samarbetsorganet borde penetrera närmare. Samarbetsorganets intresse för denna fråga betingades av såväl samarbetssynpunkter (samverkan

mellan skolan och utomstående organ) som betydelsen av

korrekt information om rättsordningen i läromedel m.m. samt givetvis även av de eventuellt brottsförebyggande effekter som kunde uppnås genom undervisningen.

1 Committee on Crime Problems, Council of Europe

European

1972.

SOlIl973:26 11

Den 11 januari 1972 överlämnade samarbetsorganet en till skolöverstyrelsen riktad framställning med vissa synpunkter och förslag rörande grundskolans undervisning i Lag och rätt jämte en av samarbetsorganets expert hovrättsassessor Erland Aspelin utförd granskning av vissa läro-

medel.1 Framställningen jämte bilaga överlämnades till

chefen för justitiedepartementet samt till social- och utbildningsdepartementen, statens läroboksnämnd, universitetskanslersämbetet, utredningen om skolans inre arbete samt Föreningen Svenska Skolproducenter. Läroboksnämnden tillsatte sedermera en granskargrupp för särskild genomgång av vissa läromedel avseende Lag och rätt.

Framställningen föranledde justitieministern att anmoda samarbetsorganet att ytterligare utreda frågan om skolundervisningen i Lag och rätt, särskilt med hänsyn till medverkan av polis och andra organ. Arbetsgruppen har tillsatts med anledning av denna anmodan.

Arbetsgruppen har sett som sin huvuduppgift att kartlägga skolans undervisning i Lag och rätt samt undersöka hur och i vilka avseenden skolan kan bidra till bättre information om rättsordningen i vårt demokratiska samhälle. I detta sammanhang måste polisens, socialvårdens etc. medverkan i skolarbetet ägnas särskilt intresse. Gruppen skall vidare beakta de eventuella brottsförebyggande effekterna av skolundervisningen.

Skolans undervisning i Lag och rätt utgör självfallet endast en begränsad sektor vid uppbyggnaden av barns och ungdoms normsystem. Gruppen har därför funnit det nödvän-

digt att inledningsvis (se kap. 2) ge en allmän bild av

det komplicerade nät av faktorer som kan påverka normbildningen och styra olika sociala beteenden. Denna allmänna redogörelse utgör bakgrund för en närmare analys av skolans roll i detta sammanhang.

1 Låg och rätt i grundskolan. En genomgång av vissa lä-

roböcker i samhällskunskap. 12 S0lIl973:26

Gruppen har övervägt att undersöka den eventuellt brottsförebyggande effekten av t.ex. den undervisning i Lag och rätt som nu ges på grundskolans högstadium. Gruppen har emellertid funnit att en sådan undersökning av flera skäl skulle vara svår att genomföra. I varje fall skulle undersökningen inte hinnas med inom den tidsram, som gäller för gruppens arbete. Som framgår av det följande har emellertid gruppen låtit utföra två mindre undersökningar, dels en om polismäns inställning till undervisningen i

Lag och rätt (bilaga 1),dels en om konforma och brotts-

benägna skolungdomar i årskurs 9.

Gruppen vill samtidigt betona vikten av att effekten av olika brottsförebyggande initiativ följs upp. De komplicerade bakgrundsfaktorer som medverkar till att unga människor fastnar i kriminellt beteende ger särskild anledning att varna för de felinvesteringar, som grundas enbart på antaganden om önskvärda effekter.

1.2 Sammanfattning av betänkandet

Gruppen ger inledningsvis (kapitel 2) en sammanfattande

översikt av våra nuvarande kunskaper om faktorer som kan påverka barns och ungdoms normsystem. Av översikten framgår att det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas på en mycket bred front, om det skall ha någon effekt. Brottsligheten hör i hög grad ihop med våra värderingar. Den sammanhänger med den vuxna generationens omsorg om nästa generation. Ett effektivt brottsförebyggande arbete måste ta upp centrala frågor inom t.ex. familjepolitiken, skolpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och lokaliseringsoch boendepolitiken.

I ett följande kapitel (3) redovisar arbetsgruppen Lagoch rättfrågornas behandling i grundskolans läroplan. kartlägger också den faktiska förekomsten av så- Gruppen dan undervisning som kan sägas rymmas inom eller anknyta till det aktuella ämnesområdet. I detta sammanhang behandlas polisens medverkan i skolans arbete. Vidare redovisas det utvecklingsarbete som för närvarande pågår inom

skolan.

Arbetsgruppen betonar att det från brottsförebyggande synpunkt är av betydelse hur skolan organiseras och hur skolan löser sina samlevnadsfrågor. Rättsordningen i vårt demokratiska samhälle måste genomsyra skolans hela verksamhet. En undervisning i klassrummet om lagar och regler som inte backas upp av social kontroll utanför klassrummet är från brottsförebyggande synpunkt tämligen värdelös.

Arbetsgruppen slår fast att det är läraren som har huvudansvaret för undervisningen. En meningsfull undervisning förutsätter härvid en medverkan från elevernas sida i undervisningens planering. Samtidigt framhåller gruppen att det är av vikt att eleverna får kontakt med olika samhällsorgan som arbetar inom rättsvården och socialvården. Denna kontakt bör enligt gruppen förutom i klassrumssituationen ske i form av ett gemensamt deltagande i olika aktiviteter t.ex. fritidsverksamhet och genom samverkan med skolans elevvårdsarbete.

I betänkandet tar arbetsgruppen upp frågan om innehållet i skolans undervisning i Lag och rätt. Gruppen anser att denna till väsentlig del bör ägnas sådana frågor som har omedelbar anknytning till elevernas egna erfarenheter och av eleverna upplevs som angelägna och meningsfulla. Undersökningar av den faktiska brottsligheten bland barn och ungdom erbjuder här betydelsefulla fakta. Vidare krävs en

avgränsning av ämnet. En huvudfråga gäller våg som egent-

ligen utgör brott och vilka det är som begår brott. Kri-

minalitetens (särskilt ungdomsbrottslighetens) bakgrunds-

faktorer och inställningen till de avvikande skall här ges framträdande plats. Den andra huvudfrågan gäller ggg: samhället måste förfoga över en kontrollapparat. Man

för

bör här eftersträva en realistisk bild av samhällets åtgärder mot brott och avvikelser.

Gruppen föreslår, att i läroböcker och i undervisningen på ett starkare sätt än vad som synes ske för närvarande betonas att trafikrätten utgör en del av vår straffrätt

14 SOU 1973: 26

och att trafikbrottsligheten ej sällan är minst lika allvarlig som den traditionella kriminaliteten.

Målet för undervisningen skall enligt arbetsgruppens :§5: slag vara ätt öka elevernas förståelse för samhällets behov av ett regelsystem och för reglernas efterlevnad,

att

främja goda relationer mellan eleverna och företrädare för rättsvården och socialvården samt att öka elevernas förståelse för de avvikande.

Arbetsgruppen framhåller betydelsen av att ämnet anpassas till elevernas mognadsgrad i olika åldrar samt att ämnet konkretiseras så att det verkligen når ut till eleverna och upplevs som meningsfullt.

Arbetsgruppen anser att den i centrala anvisningar fastslagna medverkan av polisen i den direkta undervisningen i grundskolan dvs. sammanlagt ll timmar (4 timmar i den allmänna Lag och rättundervisningen och 7 timmar i trafik-

undervisningen)är väl avvägd. De ytterligare polisresurser

(cirka 55 årsarbetskrafter) som står till förfogande för brottsförebyggande arbete i skolan bör enligt gruppen användas i enlighet med vad som med hänsyn till lokala förhållanden anses mest lämpligt. Arbetsgruppen föreslår emellertid att dessa polismän främst används för t.ex. medverkan i fritidsaktiviteter vid skolan,i elevvårdsarbetet, för samverkan med hemmen i Lag- och rättarbetet och för samarbetsprojekt mellan skola - socialvård polis

(t.ex. typ Skärholmen-Vårberg projektet).

Socialvården medverkar f.n. inte mera än sporadiskt i skolundervisningen. Arbetsgruppen föreslår en medverkan av socialvården med två timmar i första hand på högstadiet, i andra hand också på mellanstadiet. Gruppen före-

ålåg att socialvårdstjänstemännen utifrån sin praktiska

verksamhet främst skall ta upp frågor rörande olika avvikarproblem.

Arbetsgruppen föreslår även en medverkan av kriminalvården. Med hänsyn till kriminalvårdens begränsade personel-

SOLIl973:26 15

la resurser föreslår gruppen inte att medverkan skall ske i undervisningen. I stället bör tillgängliga resurser användas för medverkan i grundutbildning och fortbildning av lärare.

Det utredningsuppdrag som arbetsgruppen erhållit har varit tidsbegränsat. Gruppen har därför i olika avseenden endast kunnat frågeställningar eller skissera lösbelysa ningar. Utvecklingsarbetet i fråga om Lag- och rättarbetet i skolan bör emellertid enligt gruppen fortsätta.

måste naturligen ha den centrala led- Skolöverstyrelsen för detta arbete. Gruppen föreslår emellertid att ningen det centrala brottsförebyggande rådet tillsätter en arför att under en övergångsperiod biträda skolbetsgrupp att vidareutveckla de frågor, som arbets-1 överstyrelsen endast mera översiktligt kunnat beröra. gruppen

16 sou 1973:26

2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG1

En genomgång av teori och empirisk forskning

2.1 Om ungdomsbrottslighet

Det är ingen tvekan om att orsaksmekanismerna fungerar

olika för olika brott (tillgreppsbrott, bedrägeribrott,

våldsbrott). Egendomsbrotten utgör enligt officiell statistik 90 % av brottsbalksbrotten (Forsström, 1965). Icke straffmyndiga ungdomar begår huvudsakligen egendomsbrott, framför allt tillgreppsbrott. Det är alltså orsaksmekanismerna bakom ungdomars tillgreppsbrott som vi framför allt kommer att diskutera i detta avsnitt.

Varför begår ungdomar egendomsbrott, och varför reagerar vi - allmänheten och samhället - så starkt just på stölder och andra angrepp på egendom? Det hänger naturligtvis ihop med det sätt på vilket samhället är uppbyggt. Det är självklart, att ju högre man värderar pengar och andra desto större attraktionsvärde får de och ägodelar, desto större blir frestelsen att skaffa sig det åtråvärda om inga andra står till buds. Det är på illegitima vägar, lika att reaktionerna blir starka, då det man självklart värderar tas ifrån en. Tidigt ägnas mycket av upphögt fostran åt att lära barnen på mitt och ditt. Man skilja försöker lära sina barn att styra sina impulser att ta vad de vill ha. Den person eller grupp, som ger efter för som man bör upplevs som ett proimpulser undertrycka, blem. Detta många olika beteenden, men det gäller gäller inte minst brottslighet som består i att brottslighet, man eller förstör annans egendom, i allra tillägnar sig högsta grad.

1 För litteraturhänvisningarna se bilaga 2.

2- 17

Man kan se på s.k. avvikande beteende på minst tre sätt:

som något som finns hos individen som något som beror på eller

närmiljön

som något som beror av samhällsstrukturen i stort.

Tidigare forskning har framför allt inriktat sig på att studera individen för att finna orsakerna hos honom eller i samspelet mellan individen och närmiljön. Under senare år har samhällsstrukturen och dess roll som brottslighets-

skapande faktor fått ett allt större utrymme (t.ex. Schur,

1969; Chapman, 1968). Ett samhälle har den brottslighet det förtjänar. Carlsson (1972) drar dock den slutsatsen efter en av olika för genomgång registerdata en grupp pojkar för första gången registrerade hos polisen att resultaten är en varning mot en förhastad och förenklad lösning, som går ut på att kriminaliteten som samhällsfråga lokaliseras till en bestämd, avgränsad bit av sam-

hällsstrukturen (multiproblemfamiljer, socialt utstötta

osv.). En sådan slutsats har ofta blivit följden då man studerat grovt störda barn och ungdomar (t.ex. Jonsson, 1967; Gluck, 1950). Enligt Carlsson kommer flertalet polisanmälda pojkar från hem med normala eller höga inkomster, med relativt god bostadsstandard och som inte är kriminellt eller socialt belastade. Detta innebär naturligtvis inte att en annan samhällsstruktur eller ett an-

nat samhällssystem skulle ge en lägre (eller annorlunda)

brottslighet.

Vi frågar ofta efter orsakerna till sjukdom men sällan efter skälen till hälsa. Vi kan dock aldrig förstå orsakerna till sjukdom om vi inte vet hur den friska organismen fungerar. Kan vi finna svar på frågan varför de allra flesta pojkar är laglydiga och endast i undantagsfall bryter mot lagen, småsnattar, lånar cyklar e.d., kan vi bättre förstå, varför andra driver butikssnatteri som en hobby, gör inbrott, vandaliserar och inte tar rättelse efter samhällsingripanden. Frågan blir då: är brottslighet orsakad - eller är den förhindrad? Är det orsakssambanden bakom brottsligt beteende vi skall söka efter

sou 1973:26

eller är det orsakssammanhangen bakom laglydigt beteende som kommer att information? Vi har valt det senage mest re angreppssättet.

2.2 Social inlärningsteori

Hur sker då en inlärning av socialt beteende? Allt beteende är inlärt är en sanning med modifikation. Konstitution, skillnader i inlärningshastighet, sensorisk m.m. är genetiskt ärvda och sätter vissa gränkänslighet ser för effekten av Men det kommer att

inlärningen. vad

bli av individen kan förklaras inlärningsteoretiskt (Staats, 1970). Inlärningsteoretiska principer ligger alltså till för förklaringar av såväl normalt, grund neurotiskt som annat avvikande beteende t.ex. uttalad

brottslighet.

2.2.1 Observationsinlärning

Det eller föredömets makt känner vi alla till, goda dåliga men få klart för sig hur mycket av socialt beteende gör som lärs in observation av andra personer, som fungenom som modeller för det handlandet. Det som vi gerar egna kallar könsrollsmönster, kulnationalkaraktär, livsstil, det som vi säger oss ha insupit med modersmjölken tur, resultat av Vi handlar ofta i är observationsinlärning. med vad som förväntas av oss och helt i naturenlighet

överensstämmelse med vår grupp utan att någon

lig det eller oss handla så. Barn

egentligen påpekat lärt

lär omedvetet inte bara beteenden utan även kulturelsig la av folk och föremål, vilvärderingar, kategorisering ka mål som är önskvärda att sträva efter osv., utan att direkt påpekar detta för dem. någon

Effekten av modeller har blivit föremål för intensiva t.ex. Bandura & Walters, 1969). Av stor bestudier (se för om ett beteende blir imiterat eller inte är tydelse blir straffad eller belönad för sitt beteenom modellen de. Det är i allmänhet lättare att göra någon person ohämmad än hämmad genom social modellering. Beteenden

som inte är socialt gångbara är ofta högst förstärkande för den enskilde. Har förebilden dessutom status, är uppskattad och kan tillfredsställa behov eller är han lik

personen som observerar (jämnårig så t.ex.), att denne

kan identifiera med ökas sig förebilden, inflytandet. Om många förebilder beter sig på samma sätt och det gör ofta, har de större att framkalla ett möjlighet liknande beteende än om det är fråga om enstaka förebilder.

2.2.2 Förstärkning av beteendet

Mycket av det, som barnet lär genom observationsinlärning, kommer att utsläckas om det inte blir förstärkt omgenom givningens reaktion på beteendet. Den sociala reaktionen på olika sätt att bete sig har den största för betydelsen hur social inlärning sker. Straff eller belöning, uppmuntran eller ogillande, framgång eller är i misslyckande hög grad avgörande för vilket beteende som lärs in.

Vad som upplevs som belönande och som förstärdärigenom ker beteendet varierar dels mellan dels för personer, samma person vid olika tillfällen. Beröm från en person som man ringaktar får t.ex. inte effekt. Det

åsyftad är

hela den känslomässiga som inverkar om situationen, på följden av en handling verkar förstärkande (eller hämmande) och i hur hög grad den förstärker (eller hämmar) beteendet. Den ogillande blicken hos en far, som älskas och uppskattas, är ett värre straff än en från en avbasning indifferent vuxen.

Konsekventa reaktioner från sida barns omgivningens på beteenden ökar möjligheterna för dem att klart uppfatta vilka som är önskvärda och vilka som Att förutogillas. se följderna av sitt handlande är även förutsättningen för att kunna ställa in sig på mera långsiktiga mål. Mischel (1961) har visat att identifierade brottsligt barn hellre väljer små men omedelbart utdelade belöningar än en större belöning vid ett senare metillfälle, dan andra barn oftare kan vänta på den större belöningen. Förmågan att hejda impulser, att undertrycka icke önsk-

SO[Il973:26

värt beteende och att ställa in sig på långsiktiga mål har nära samband med barns förmåga att överblicka sin

situa-

tion och kunna förutse följderna av sitt handlande (Brock

& Del Giudice, 1963). Är uppfostran inkonsekvent och utdelas straff och belöningar på ett lynnigt sätt, använder barn oftast beteenden, som leder till omedelbar tillfredsställelse.

Utvecklingen till en socialt fungerande samhällsmedlem är följden av en träningsprocess. Uppfostran innebär att man gör barn känsliga för socialt gillande och ogillande. Medveten och systematiskt träning av beteenden och reaktionsmönster underlättar socialisationsprocessen. Den som inte får någon ledning av vuxna medan han är omogen och osäker blir ständigt överraskad av andras reaktion på sitt beteende. Han får svårt att förutse andras reaktioner. De vuxna beter sig obegripligt ur hans synpunkt och det blir svårt för honom att planera eller veta hur han skall göra. Om däremot en bestraffning av ett beteende följs av direkta anvisningar om alternativa handlingsmönster, som i sin tur förstärks av olika former av belöning, ökas hans säkerhet. Barn som mottar omvårdnad, ömhet och kärlek från sina föräldrar reagerar starkare inför sina föräldrars gillande eller missnöje, vilket har till följd att beteenden lättare och snabbare förstärks om de gillas

respektive undertrycks om de framkallar missnöje (Grusec

& Mischel, 1966).

Effekten av belöning och bestraffning är beroende av var i händelseförloppet de inträffar. Barn, som uppmuntras omedelbart de utför en önskad handling lär sig betydligt fortare än om uppmuntran eller belöning kommer i efterhand. Motsvarande gäller i högsta grad om en handling skall undertryckas. Styrkan hos frestelsemotstånd ökar ju tidigare bestraffningen kommer. En tillsägelse redan på intentionsstadiet är mest effektiv för att

hejda impulsen till en liknande handling vid ett sena-

re tillfälle. Kommer tillsägelsen eller utskällningen efter det att handlingen redan är utförd blir förmågan att motstå frestelsen vid ett senare tillfälle mindre

men minnet av tidigare straff ger sig tillkänna i skuldkänslor, rädsla och ångest efter det att man fallit för

frestelsen.1 Handlingar och impulser, som inte är socialt

gångbara och därför bör undertryckas, är ofta behovstillfredsställande och direkt belönande för individen. Effekten av en bestraffning som kommer efter den omedelbara belöningen blir därför ganska ringa.

Av detta kan man dra slutsatsen att samvaro med barn och tillsyn och kontroll av vad de håller på med har en oerhörd betydelse för hur snabbt och lätt uppfostran går. Den fostrare som övervakar och ser till sina barn redan från början så att han kan tillrättavisa dem på intentionsstadiet, varigenom deras möjligheter till överträdelser minskas, behöver dessutom inte utnyttja bestraffning som uppfostringsmetod, speciellt inte om tillrättavisningen följs av anvisning av alternativa socialt gångbara handlingar. Om däremot förbjudna handlingar under socialisationsprocessens viktiga år sällan upptäcks, så tunnas den ångest ut, som består av strafförväntan, därför att straffet aldrig inträffar. När personen i ett senare skede blir straffad är han resistent mot detta och saknar motiv att ändra sitt beteende.

2.2.3 Samvetet

Samvete har blivit ett samlingsnamn för en rad psykiska moralfunktioner, som vid närmare betraktande visat sig ha ganska låga samband med varandra. Till samvetsfunktionerna hör t.ex. frestelsemotstånd, benägenhet till skuldkänslor och reaktioner på överträdelser.

Samvetet är en följd av social och moralisk träning och inlärning. Brister i denna ger sig till känna som brister i samvetsfunktionerna. Samvetets varnande röst är

en ångestladdad förväntan av straff (ej endast stryk utan

även ogillande i största allmänhet) som knutits till en

1 Iitteraturhänvisningar se Aronfreed (1968) kap. 7 samt Wright (1971) kap. 3.

viss handling. Undviker man handlingen försvinner ångesten. Utför man den förbjudna handlingen följer skam- eller skuldkänslor. Samvetet fungerar därför som kontroll .av beteendet. Denna kontroll kan vara av olika slag och sträcka sig från extern kontroll till intern kontroll

(Aronfreed, 1968).

Extern kontroll resulterar i på grund av de direklydnad ta konsekvenserna av handlingen, rädsla för stryk yttre eller önskan om belöning. Frestelsemotstånd blir beroende av bevakning, kamrattryck och andra upptäcktsrisk, En extern orientering resulterar inyttre omständigheter. te i reaktioner på överträdelser om dessa inte upptäcks, men om de och av skuldkänslor försöker man upptäcks följs undvika straffet. Barn springer och gömmer sig, blånekar, försöker släta över etc.

Intern kontroll sker oberoende av om handlingen följs av straff eller belöning. Man värderar sina något yttre utifrån sin referensgrupps normer och handlar handlingar så som de man älskar och uppskattar vill, utan att tänka för själv. Att mamma och pappa blir på konsekvenserna sig ledsna är för svårt att uthärda. Mest internt orienterad är den som handlar utifrån en genomtänkt livsperson Om personen faller för frestelser eller överåskådning. träder förbud och drabbas av skuldkänslor, reagerar han med och försöker att om möjligt gottgöra. Ett självkritik mindre internt sätt att reagera är att bekänna sina fel-

för att kvitt sina skuldkänslor. Även om

steg göra sig detta leder till straff, blir affären avklarad.

2.5 Personlighetsutveckling

2.3.1 Från barn till vuxen

Barnets formas av de sociala erfarenheter personlighet det får i bland kamraterna och i skolan dvs. i hemmet, den det växer i. Goda sociala erfarenheter är miljö upp - som - som

alla de erfarenheter medgångar motgångar

tillfredsställer barnets olika, ibland motstridiga, be-

SOU 1973: 26 23

hov. Olika forskare har försökt beskriva de behov som måste bli tillfredsställda, för att barnet skall utvecklas till en harmonisk välintegrerad vuxen person, som kan ta motgångar, uppleva tillförsikt inför framtiden, fungera i sociala sammanhang och vara en tillgång för det samhälle han lever i.

Maslow (1943) anger fem viktiga behov, som är hierarkiskt ordnade. Först måste de fysiologiska behoven tillfredsställas, men människan behöver också trygghet, kärlek och uppskattning för att till sist kunna tillfredsställa det behovet - behovet av I det högsta självförverkligande. följande skall några andra personlighetsforskare refereras.

För att de sociala erfarenheterna skall gynna en god personlighetsutveckling måste krav på barnet och träning av olika funktioner anpassas efter barnets fysiska och psykiska mognad dvs. dess fysiologiska möjligheter, dess intressen och motiv. Personlighetsutvecklingen är alltså en följd av en växelverkan mellan individen och omvärlden. Föräldrarna påverkar barnet, men barnet påverkar även sina föräldrar. Denna växelverkan blir ofta en kretsgång, en ond eller god cirkel, där den redan överbeskyddade och räddhågade ytterligare skyddas, där man ger den säkra och självständiga ansvarsfulla uppgifter, där man reagerar repressivt och frustrerande på det redan frustrerade, besvikna barnet som uppträder aggressivt och bråkigt.

Personlighetsutvecklingen är ett stort och komplicerat ämne som vi här endast kan snudda vid. Vi skall dock i korthet referera tankegångarna hos två psykodynamiska författare, som arbetat med att beskriva förutsättningarna för en individs utveckling till en mogen välintegrerad social person.

White (1964) utgår från sin kliniska erfarenhet av barn

och vuxna med psykiska problem. För att förstå och kunna hjälpa dessa måste man förstå den normala utvecklingens förutsättningar. Med en normal och välanpassad 24 SOU 1973: 26

person menar White inte en i största allmänhet lycklig person utan problem, utan en person som utan att krossas kan ta motgångar och besvikelser och som har möjlighet att göra det bästa av sin situation.

Eriksson (1954 och 1969) har 1 sin personlighetsteori

tankegångar, som i mångt och mycket överensstämmer med

White. Målet för uppfostran och för hela personlighetsutvecklingen är en välintegrerad mogen personlighet. En mogen, integrerad person upplever ett sammanhang och en helhet hos sig själv på olika livsområden och sina genom olika åldrar. Han upplever ett sammanhang och en helhet mellan sina impulser och behov och sina värden och mål.

Impulser och önskningar är underordnade ett som vill ggg

något och han vet att det finns krafter inom honom som kan användas för att försöka förverkliga dessa värden och mål. Utvecklingen till en välanpassad, integrerad person är enligt båda författarna i hög grad avhängig av hur barnets olika behov blir tillgodosedda under uppväxttiden och har alltså i högsta grad konsekvenser för hur uppfostran sker och för hur man bygger upp den sociala miljön i vid bemärkelse för barn och unga. Då deras tankar i stort sett går i liknande banor kommer framställningen att bygga på bägges erfarenheter och teorier.

Det lilla barnets behov av omvårdnad, dess totala beroende av vuxna personer är jordmånen både för osäkerhetskänslor och för en grundläggande trygghet genom hela livet. Om barnet omfattas av kärlek och värme, om den vuxne känner sig trygg i sitt förhållande till barnet

(och till sin omgivning) och om den vuxne försöker upp-

fatta och tillfredsställa barnets behov, upplever barnet en känsla av trygghet och tillit, som är avgörande för hur han senare kommer att utvecklas socialt. Föräldrarna måste bibringa barnen en nästan kroppslig övertygelse om trygghet. De kommer då att uppleva kontakten med föräldrarna meningsfull och förstå att det finns en mening med de restriktioner och förbud som föräldrarna måste förelägga barnen då de växer upp. Eriksen talar om basic trust som grundförutsättningen för att individen skall SOU 1973: 26 25

fungera socialt och för att han skall kunna lära sig att handskas med motgångar och besvikelser.

Även om trygghetsbehovet är grundläggande har barnet även behov av ständigt nya erfarenheter. De vill pröva sina krafter och möjligheter. De strävar efter självständighet. Denna självständighetssträvan och längtan efter att utforska sin omgivning måste tillfredsställas, samtidigt som barnet under denna period ofta måste stöta på ordet nej. Barnet måste uppmuntras att stå på egna fötter och samtidigt med fasthet skyddas från erfarenheter av meningslöst misslyckande och tidig misstro om sin egen förmåga. Genom fasthet från fostrarnas sida upplever barnet självkontroll. Han är herre över sina impulser utan att förlora sin självuppskattning. Ur känslan av bristande självkontroll eller av att kontrollen är pålagd utifrån uppstår en benägenhet för tvivel på sig själv och mindervärdeskänslor.

Ett tryggt och självständigt barn har behov av att ta olika skapande initiativ och utföra saker. I lekskolåldern och fram emot skolstarten har det ett starkt behov av att klara av olika uppgifter, praktiska eller sociala, ha ansvar och uppleva sig kompetent. Kompetens och ökar och stärker självrespekten. Detta har duglighet inte med konkurrens att göra, utan med erfarenheten att

göra något som är viktigt och lyckas med det - vara duk-

Det kan vara uppgifter som att ha ansvar för mindre tig. sköta om djur, laga mat, baka eller att klara av barn, t.ex. en räkneuppgift.

Ett barn som inte i sitt dagliga liv upplever sig vara - - har mist en förutsättning för en egen duktig duglig identitetsupplevelse, för behov av och förmåga till produktivitet och till personlig vänskapskontakt med andra, för att nå den översta nivån, nämligen en personlig integritet och helhet.

Tonåren är den tid då den unge söker sin egen identitet, försöker ta rätt på vem han är, vad han vill och vad

han tycker. Om han tidigare misslyckats och upplevt osäkerhet, om han tvivlar på sig själv kan han ha svårt att finna sin egen identitet och försöker spela olika roller. Erikson kallar detta rollförvirring.

Den styrka som den växande tillägnar sig då han lyckligt klarar av varje stadium ökar hans möjligheter att möta konflikter och svårigheter på nästa stadium. Då en ung person börjat finna en egen identitet önskar han pröva denna i intim och nära samvaro med andra. Han kommer in i en period som präglas av intima vänskapsförhållanden, där man ömsesidigt delger varandra förtroenden och skapar sig en livsstil. Utan trygghet, självrespekt och känsla av duglighet blir kontakten med kamraterna ofta ytlig. Den unge kan också helt isolera sig och därigenom krympa sina möjligheter till sociala erfarenheter.

För ungdom i övre tonåren är erfarenheter av produktivitet nödvändiga för att de skall uppleva tillvaron som meningsfylld. De är kroppsligt och intellekteullt vuxna men behandlas socialt sett ofta som barn. För att vidareutvecklas behöver de känna att de har medansvar, att de är nyttiga, användbara och produktiva i samhället. Först då kan de uppleva den samhällsgemenskap och den känsla av sammanhang och helhet, som karaktäriserar det Erikson kallar en integrerad personlighet.

2.3.2 En teori om personlighetsförändring

I en nyskriven artikel av Ziller (1972) sammanfattar han

det vetande som man kommit fram till i forskningen från många områden till en teori om hur olika komponenter i personligheten kan förändras. Han beskriver olika personlighetskaraktäristika som ett hierarkiskt system. Han börjar med komponenter som är lätta att förändra och går till dem, som han menar är mycket svåra att påverka.

SOU 1973: 26 27

Självuppfattning (svårt att förändra)

Roller Beteenden Värderingar

Attityder (lätt att förändra)

Med attityder menar Ziller det som en person säger att han tycker. Attityder är lätta att förändra.

Värderingar kan ses som kluster av attityder. De är mer komplexa och mer stabila till sin natur.

På nästa nivå har vi en persons beteende, som är ännu svårare att förändra och därefter den roll, eller de sociala roller som en person innehar. En person som har en viss social ställning förväntar sig och förväntas bete sig på visst sätt i enlighet med ett ofta outsagt men överenskommet mönster.

Den mest stabila och svårföränderliga personlighetskomponenten är uppfattningen av en själv. Man strävar efter att utveckla en relativt positiv bild av sig själv i relation till andra och denna bild försöker man behålla så länge som möjligt.

Det att man på olika sätt söker ändra övriga nivåbetyder er så att de överensstämmer med den självuppfattning man har och att självuppfattningen är svår att förändra.

har en hög flexibilitet inom en relativt sta- Attityderna bil personlighet. Att ändra attityder är mindre förpliktande än att t.ex. axla en ny roll.

Zillers teori är det ingen garanti att beteendet Enligt om en person ändrar sina som ju

förändras, attityder

på en lägre nivå. Lyckas man däremot påverka beligger teendet är sannolikheten mycket större för att man också kan påverka de underliggande nivåerna, värderingar och attityder. Men även om en förändring i en personlighets komponent innebär.ett tryck nedåt i hierarkin så kan 28 SOU 1973: 26

förändringar på en lägre nivå utöva ett tryck mot för-

ändring på högre nivåer, ty man söker hela tiden en balans

och en jämnvikt inom personligheten. Detta är dock tryck betydligt svagare än då det går uppifrån och ned, från högre till lägre nivåer.

Önskar man en djupgående bör man personlighetsförändring alltså sätta in all kraft på en persons självuppfattning. Psykoterapeuter baserar sitt angreppssätt på denna premiss. För det speciella problem som är denna arbetsgrupps uppgift att något belysa, nämligen laglydnad hos barn och ungdom, verkar det vara av stor vikt att man inte endast förmedlar kunskap eller försöker förändra attityder utan att man tar sig tid och möda att försöka angripa beteendet för att få en avsedd efbrottsförebyggande fekt.

2.4 Orsaker till brottslighet?

2.4.1 Vad beror brottsligt beteende på?

Förklaringen till såväl normalt som avvikande beteende kan grunda sig på inlärningsteoretiska principer. Betecknande för ungdomsbrottslingen är inte i första hand att han

lågt

sig snatta, ta eller inbrott - det kan i mopeder göra de flesta - utan det betecknande är princip pojkar hans brist på inlärd kontroll över sitt beteende och sina impulser, att han inte kan eller vill undertrycka impulser till handlingar, som av övriga samhällsmedborgare anses otillåtna och olämpliga eller som är lagstridiga. Undersökningar av ungdomsbrottslighet, både registrerad och självdeklarerad, ger vid handen att brottsligt beteende inte är ett enstaka fenomen utan ingår som tecken bland

gt; många på bristande självkontroll (missbruk av alkohol och

narkotika, skolk och andra svårigheter att kunna motsvara skolans krav etc. se t.ex. Jonsson, 1967; Hirschi, 1969; Olofsson, 1971). Brottsligt aktiva är trouble makers i hemmen, ofta översittare eller hackkycklingar i kamratkretsen, problembarn i skolan. Missanpassat beteende av t.ex. brottsligt slag har uppstått, därför att

SOU 1973: 26

man inte lära barnet ett socialt accepterat belyckats teende eller att internalisera elementära hämningar.

Brott behöver inte uppstå enbart därför att vissa hämning-

utan även som reaktion på frustration. Osäar uteblivit, kerhet hur kommer att reagera leder till på omgivningen som kan resultera i förbjudna handlingar som en spänning, man vet leder till straff och med det spänningsreduktion. Frustration av vitala behov leder också till problemlössom inte är helt adekvata, men som ger behovsningar, ett annat plan. Brottslighet kan tillfredsställelse på som för bristande kärlek i t.ex. uppträda kompensation till i skolan etc. Bestraffning för hemmet, misslyckanden förseelser vars är frustration har föga egentliga upphov verkan eller rent av en negativ verkan, därför att den endast ökar frustrationsnivån och därigenom ökar tenden-

sen att söka en nödlösning (Maier, 1949). Det bör påpekas

att dessa (t.ex. brott) ofta direkt leder

nödlösningar till form av belöning: grejer, en biltur, spännågon kamraternas uppskattning, glädjen att göra en gening, mensam aktion etc. Frustration, besvikelse, apati kan leda till om hämningar inte är helt interalltså brott, naliserade, därför att det inte längre spelar någon roll. Besvikelsen gör att man inte har någon anledning att band Frustration i kombination med lägga på sig. internaliserad kontroll leder däremot lättare starkt neurotiskt och liknande

till beteende, flyktreaktioner

(se Grygier, 1954).

. 2.4.2 Frestelsesituationen

Den aktuella situationen kan beskrivas som ett kraftfält, karaktär bara är av flera faktorer som

där en persons en

hur i kommer att handla. Karakbestämmer personen fråga är av social in-

tär eller beteendedispositioner följden

av beteendetendenser och medfödda lärning, förstärkning av och sociala modeller samt förbehov, typ uppfostran som ställs Ju mer internt orienväntningar på personen. terad en mer han har internaliserat normer person är, ju desto mindre roll kommer situationsfaktorer att spela

30 SOU 1973: 26

för hur han kommer att handla i en frestelsesituation. Är personen extennt orienterad och har han inte lyckats skaffa sig en intern kontroll över sitt beteende så får situationsfaktorer ett stort spelrum. Attraktionskraften hos den förbjudna handlingen, självrespekt, uppkamrattryck,

täcktsrisk och kontrollförmåga (nedsatt t.ex. genom alko-

hol) blir då viktiga situationsfaktorer.

Om man handlar konformt och motstår frestelse eller om man faller för frestelse och handlar mot förbud och önskemål från samhället, beror i hög grad på styrkeförhållandet i kraftfältet just vid det tillfället. Briar & Piliavin

(1965) föreslår en cost-reward-modell där kostnad vägs

mot vinst. Önskan att få saker man vill ha, att visa sig modig eller tuff i kamratkretsen, att vara lojal mot kamraterna eller att straffa någon, kan framkalla dessa handlingar. Att dessa önskningar inte alltid leder till handling beror på att motiven för ett avvikande handlingssätt motverkas av individens commitment to conformity. En individ handlar konformt inte bara av rädsla för straff utan också av rädsla att bli upptäckt och av fruktan för att vid en sådan upptäckt inte kunna upprätthålla sin self-image, att inte kunna behålla relationer till högt värderade personer och att förlora status m.m. Dvs. en individ befinner sig i en situation där belöningsef-

fekten (reward) av en handling vägs mot den kostnad (cost)

en sådan handling skulle innebära. Med denna modell vill Briar och Piliavin förklara varför även icke-brottsliga pojkar ibland begår brott, då risken att bli upptäckt är liten eller frestelsen är för stor. Den förklarar också varför brottslighet i allmänhet avtar med åren: arbete och äktenskap ökar individens commitment to conformity. Modellen ger även en förklaring till att vissa individer efter upptäckt och polisanmälan inte fortsätter att begå brott: de vill behålla sin familjs och sina vänners respekt och kärlek och vill öka sina chanser att nå konventionella mål. Det är dock uppenbart att man i ytterst få fall medvetet kalkylerar, summerar och drar ifrån. Men var och en som varit i en situation, där inte allt talat för eller emot ett sätt att handla, vet att detta

SOU 1973: 26 31

kraftfält är en realitet och upplevs med tveksamhet och oro: skall - skall inte. Ett liknande angreppssätt använder i en av sambandet mellan upp-

Skogh (1973) analys

om straff, sociala konsekvenser etc. täcktsrisk, vetskap och Han beskriver frestelsesituationen helt brottslighet. i ekonomiska termer och utgår från ekonomisk beslutsteori.

2.4.3 Två svenska undersökningar

2.4.3.1 Uppfostran i hemmet

I en av 150 i åldern 11-15 år som för undersökning pojkar hos för brott och en första gången registrerats polisen i samma ålder, från samma socialgrupp kontrollgrupp pojkar

och (hel eller splittrad) har de inlärnings-

familjetyp teoretiska förklaringsmodellerna för hur ungdomsbrottslighet visat sig vara synnerligen relevanta (Olofsson, uppstår 1973).

Sättet blivit uppfostrade har visat på vilket pojkarna av för deras utveckling. De sig vara avgörande betydelse flesta andra faktorer verkar mer eller mindre vara avav hur blivit socialt tränade i hemmet. hängiga pojkarna all oerhört viktigt man tar hand

Det är med tydlighet §33

barn och man tar hand om sina barn! Att för-

om sina hg;

äldrar är tillsammans med sina barn, att de ser till dem, kontrollerar vad de har visat sig pysslar om dem, gör brottshämmande. De kan tidigt rätta till det som starkt är fel hos barnen och Visa hur de helst skall bete sig i De utsätter inte sina barn för alltför stora stället. och frestelser genom att släppa dem utan oövervinnerliga tillsyn.

delades in i följande fem grup- I undersökningen pojkarna beroende föräldrarna brukar uppfostra dem. per på hur

mild men fast är man konsekvent i sina Vid uppfostran och har fasta men för höga krav. Detta ger reaktioner ej att ha kontroll över straff och pojken möjlighet själv Han han skall göra för att bli accep-

belöningar. vg§_hur

SOU 1973: 26

terad och kan ställa in sig på långsiktiga målsättningar. Föräldrarna tar sällan, för att inte säga aldrig, till fysisk - man talar om saken. Reaktionerna bestraffning på överträdelser är milda - föräldrarna blir ledsna på pojken.

Mild uppfostran är lik den ovan beskrivna på alla punk-

ter utom i att pojkarna upplever få och låga krav på sig.

innebär konsekvens i reaktionerna mot

Sträng uppfostran

pojken. Kraven är höga och man håller på det man sagt. Överträdelser bestraffas med aga eller andra starka reaktioner. Attityden är auktoritär i motsats till de milda uppfostringssätten, som kan karaktäriseras som demokratiska.

I motsats till de tre ovan nämnda uppfostringssätten är inkonsekvent. Man ger inte barnen nå-

slapp uppfostran

motstånd - de får slut) som de vill. Man har got (till prutat på kraven och struntar i att reagera på överträdelser. Det är en låt-gå-uppfostran, där föräldrarna ibland verkar rent likgiltiga.

Till kan man föra pojkar som uppfost-

lygnig uppfostran

rats synnerligen inkonsekvent. Man har låga krav. Gör vad Du vill - men Även om Du gör något galet blir det stryk. om föräldrarna ibland säger si och ibland så, vill de ogärna ändra sina beslut på grund av pojkens argument. Det jag har sagt, det har jag sagt. Reaktionerna på överträdelser är starka och man tillgriper ofta aga med tillhyggen samtidigt som man ger pojken känslan av likgiltighet inför honom. Det inkonsekventa lynniga sättet försvårar pojkens möjligheter att planera på lång sikt och stabila emotionella relationer till andra mänknyta niskor.

Undersökningen visar att både mild uppfostran (bägge

varianterna) och sträng uppfostran leder till konformitet och laglydnad. Av kontrollpojkarna har hälften uppfostrats milt och hälften strängt. Endast en kontrollpojke har uppfostrats lynnigt och ingen slapptå 3- _ 33

slapp och lynnig uppfostran förekommer dock hos nästan hälften av brottsgruppspojkarna.

slapp och lynnig uppfostran har vidare visat sig vara förödande på lång sikt. Så gott som alla som uppfostrats så (97 %) har återfallit i brott och hälften av dem har blivit omhändertagna för samhällsvård före 18-årsdagen men likväl återfallit i registrerad brottslighet. Denna grupp

av recidivister har till tre fjärdedelar uppfostrats

slappt eller lynnigt.

Milt och strängt uppfostringssätt är förenat med goda, varma relationer till föräldrarna. Pojkarna ger sina föräldrar gott betyg i deras sätt att uppfostra och vill gärna ta hand om sina egna barn på samma sätt. De har lätt för att motsvara sina föräldrars krav, är lydiga och snälla.

De milda uppfostringssätten har dock ett övertag. Pojkar, som uppfostrats så, har bättre relationer till föräldrarna, avger inget negativt omdöme om deras sätt att uppfostra samt har lättare att motsvara deras krav än pojkar som uppfostrats strängt. Dessa senare begår dock sällan brott och åker sällan fast.

Slappt och lynnigt sätt att uppfostra förekommer oftast i kombination med känslomässigt torftiga eller rent dåliga emotionella relationer till föräldrarna. Utvecklingen för dessa pojkar blir dock inte stort bättre om relationen till föräldrarna är bra.Alla som uppfostrats slappt och lynnigt men som har goda föräldrarelationer har ändå återfallit i brott. Det hjälper inte att bara tycka om och förstå. Det krävs också direkt hjälp, kontroll, tillsyn och förutsägbara reaktioner från föräldrarnas sida.

Slappt och lynnigt uppfostringssätt resulterar i trots och olydnad. Genom en konsekvent uppfostran, både mild och sträng, lär sig barn att behärska sina impulser och ge dem socialt gångbara utlopp. De har därigenom på ett 34 SOU 1973: 26

helt annat sätt än de slappt eller lynnigt uppfostrade möjlighet att ändra sitt beteende, att samla ihop sig och ta sig själva i kragen.

Den slappa låt-gå-uppfostran och den lynniga uppfostran sätter sina omisskännliga spår hos pojkarna. Ovårdade eller direkt vanvårdade drar de blickarna till sig. De är klåfingriga och håller jämt på med fladdriga, oroliga, som en av dem uttrycker det. De kan heller inte sattyg t.ex. misshag genom att artigt be om uravvärja grannars säkt och blir därför ofta polisanmälda. Ständiga konflikter med vuxna kan leda till outsider-känslor så att pooch barnavårdsnämndens åtgärd uppfattas som lisingripandet en direkt utstötning. De Varken vill eller har förmåga att rätta sig efter tillsägelser och tillrättavisningar.

med och lynnig uppfostran kommer till Pojkar slapp skolan illa rustade. De har svårt att sitta stilla och arbetar långsiktigt. De är ovana vid att följa restriktioner och att motsvara krav. Den spontana glädjen över som de flesta barn upplever, förändras hasskolgången, om de utsätts för och ständiga korrektioner.

tigt tjat

De såväl socialt som kunskapsmässigt. Inte misslyckas mindre än 75 % av specialklasseleverna i detta material har slappt eller lynnigt. De kommer till uppfostrats skolan socialt otränade och har därigenom ett sådant att de behöver ett medvetet och direkt stöd handikapp, från lärarens kamraternas) sida för att deras till-

(och

varo i skolan skall kunna bli någorlunda dräglig och för att deras sociala inte skall leda dem till utveckling konflikter med samhället.

visar emellertid också att om uppfostran Undersökningen är men misslyckas i skolan kan detta bli stögod, pojken testenen som får honom att falla. Resultaten pekar också att erfarenheter av att klara av de krav som på goda i skolan verkar brottsförebyggande även för de ställs pojkar som fått en dålig uppfostran.

och pojkar söker sig fram- Slappt lynnigt uppfostrade

SOU 1973: 26 35

för allt till högt belastade kamrater - eller brottsligt är hänvisade till dem. Intervjuerna i visar undersökningen nämligen, att föräldrar i allmänhet varnar sina pojkar-för busar, typer, gangsters etc. eller förbjuder dem helt att umgås med sina kamrater. Dessa små gangsters blir alltså hänvisade till de varandra, ty själva struntar i sina föräldrars förbud.

Den slappa och lynniga uppfostran, som fört med sig såriga relationer till föräldrarna, gör att barnen söker sig till kamrater och vistas bland dem större delen av fritiden. De är beroende av kamraternas omdöme och gör som kamraterna vill för att få vara med.

Uppfostrans avgörande roll understryks när man sammanställer den med kriminalitet i kamkamratgruppen. Brottsliga

rater ggg dålig uppfostran bäddar för en asocial karriär.

Men situationen förbättras inte stort av att kamraterna är snälla. Samtidigt resulterar god uppfostran i det långa loppet i laglydnad även om kamraterna under skolåren är kriminella. Olofssons resultat visar att

tydligt uppfost-

ran i hemmet och erfarenheterna i skolan på sikt belång tyder väsentligt mer än kamraterna.

2.4.3.2 Erfarenheter i skolan

Vi har refererat en som klart och undersökning tydligt framhåller vikten av_hemmiljön och den sociala träningen i hemmet. I detta sammanhang nämndes att erfarenheterna av att lyckas eller misslyckas kunskapsmässigt men framför allt socialt i skolan kan ha en avgörande betydelse för barns fortsatta sociala Vi skall nu överutveckling. gå till att referera en undersökning som mer ingående tagit upp sambandet mellan erfarenheterna i skolan och brottslighet. Denna_undersökning utgår ifrån teorier, som är mer sociologiskt färgade och som tar mer till hänsyn upplevelser, attityder, attitydpåverkan, val av referensgrupp etc. Dessa teorier återges kortfattat nedan.

En individs upplevelse av sig själv är helt bestämd av

36 1973:26 SOU

hur andra reagerar inför honom. Mead (1934) menar att so-

cialisationsprocessen till stor del är avhängig av en persons förmåga att se sig själv med andras ögon. Samvetet är då en spegling av andras gillande och ogillande. Man kan själv inta andras plats och se på sig själv och kritisera sig själv. Man övertar andra attityder till sig själv.

Becker (1963) beskriver hur andras reaktion påen persons (avvikande) beteende kan binda honom i detta. Ett brott av barnsligt, impulsivt slag kan genom omgivningens negativa förväntningar på nya brott göra en pojke asocialt identifierad. Han kommer att uppleva sig själv som en brottsling, som en som står utanför, som en outsider. Har pojkens tidigare erfarenheter av vuxna och deras reaktioner på hans beteende varit negativa, kan ett polisingripande bli beviset på att han en buse. Becker taår lar i detta sammanhang om den självuppfyllande profetian.

Människor behöver höra hemma i någon social gemenskap. En insider handlar sällan uppsåtligt emot de förbud och förordningar, som finns i den grupp, där han känner sig hemma eller där han vill bli accepterad. Är frestelsetrycket hårt, hans egen kontroll över sina impulser ringa och upptäcktsrisken låg, kan det tänkas att han ändå begår en förbjuden handling. Denna handling är då inte antisocial, dvs. riktad mot någon grupp eller mot samhället, utan är asocial, dvs. en följd av omognad, svagt inter-

naliserad kontroll och alltför svag direkt (extern) kont-

roll.

Outsiderbegreppet har använts i-en undersökning av svens-

ka (Olofsson, 1971). Det har inte kunnat mätas skolpojkar

direkt men fått fungera som en hypotetisk inskjuten variabel. Undersökningen utgår från en enkät, som besvarats av alla pojkar i åk 9 i Örebro. Enkäten tog upp frågor om brott, från bagatellbrott som plankning och skadegörelse till allvarligare brott som stölder, inbrott och väskryckning. Eleverna tillfrågades också om alkoholvanor, missbruk av thinner eller narkotika, skolk, gängtillhörighet etc. Från åk 6 fanns för dessa pojkar SOU 1973: 26 _37

data om familje- och skolförhållanden. Genom att sammanställa data om brottslighet med data om i skolan

pojken

tre år tidigare har utvecklingsprocessen och 1 viss mån orsakssammanhangen blivit belysta.

Pojkarna delades in i olika konformitetsgrupper beroende

dels på vad som hände efter brotten (inget, upptäckt,

barnavårdsnämndens utredning) dels på om pojkarna fortsatt

att vara brottsligt aktiva eller om de slutat upp.

Först har vi de helt konforma. De som inte begått något brott, inte skolkat, inte druckit sig berusade, inte kommit i närheten av narkotika. De är krampaktigt insiders och tar avstånd från busar.

Jag super ej, röker ej, knarkar ej, är inte avundsjuk på andra kamrater, försöker acceptera mina medmänniskors egenheter, sköter mina egna affärer, gör allt för att sköta mig

i skolan (har ej haft anmärkning).

Eftersom jag är troende, med i en frikyrklig församling, har jag inte samma intressen som mina kamrater, men jag känner mig inte alls utstött eller på något vis utanför kamratkretsen. Vi kommer mycket bra överens.

Deras föräldrar håller ordentligt reda på dem men verkar vara överbeskyddande och överambitiösa. Trots att barnen är duktiga i skolan och på alla sätt ordentliga, förhör föräldrarna läxor och bekymrar sig för läggtider, kamrater m.m. Pojkarna själva upplevs till stor del av läraren som spända, tillbakadragna och rädda. Kamraterna framhäver deras skolambition men också deras sociala osäkerhet. De är inte speciellt populära, allra minst bland flickorna.

Men vi har också en annan grupp av insiders; lyckliga avspända pojkar, som finner sig väl tillrätta i skolan och som har god hem- och familjebakgrund. De har begått ett litet antal brott av mer oskyldig karaktär men de har inte blivit polisanmälde eller ens upptäckta. Kamrater och lärare är ense om att de är säkra, lugna, harmoniska och skolmotiverade.

Vid upptäckt eller polisingripande ställs pojken inför en valsituation. Skall han ta rättelse eller skall han trotsa tillsägelser och fortsätta att begå brott? Detta är troligen sällan ett medvetet val. Men allt som kan tänkas bidra till insiderattityder har också visat sig motivera

till laglydnad. Efter upptäckt slutar gg pojkar upp med

att begå brott, som har positiva erfarenheter från hem och skola. Allra tydligast märks detta efter ett polisingripande och utredning från barnavårdsnämnden.

Av pojkar som blir föremål för utredning för brott hos barnavårdsnämnden åker mer än hälften fast igen och 70 % fortsätter att begå brott ännu i åk 9 enligt deras egna uppgifter. Den grupp, som upphör med brott, är de pojkar, vilkas föräldrar har god utbildning och som, utan att vara överbeskyddande, håller reda på sina pojkar. De anses ofta av lärarna som bråkiga och livliga, men de är säkra i sitt uppträdande, skolmotiverade, klarar av arbetet i skolan och trivs med sina klasskamrater. Det hot om uteslutning som ett polisingripande innebär motiverar dem till att ändra sitt beteende. Ty en insider godtar de konventionella reglerna och uppfattar tillsägelser som rättvisa.

De, däremot, som trotsar förmaningar och varningar från polis och barnavårdsnämnd, är pojkar som tidigare ideligen misslyckats. Deras erfarenheter av vuxna har aliens-

rat dem från samhället och dess normer. Åtgärder och till-

sägelser ökar deras trots och känsla av att ha blivit orättvist behandlade. De motiveras att fastare knyta sig till den brottsliga outsidergruppen. Detta är pojkar som i huvudsak kommer från hem, där föräldrarna har låg eller där föräldrarna bekymrar sig för ingen yrkesutbildning, sina uppenbarligen utan att kunna hjälpa dem särpojkar, skilt mycket. Pojkarna vänder sig helt till kamratgänget och vistas redan i åk 6 ofta ute om kvällarna. De säger i enkäten i åk 9 att dê alla berusat sig många gånger, mer än hälften har sniffat thinner, lika många har prövat hasch eller annat knark. Med något enstaka undantag har

de skolkat ofta och gänget är deras tillflykt. §kgl-

situationen i åk 6 tyder på ett kompakt misslyckande. De upplever skolan som jobbig, lärarna anser dem vara bråkiga, aggressiva, okoncentrerade och oharmoniska. Kamraterna poängterar ännu starkare deras brist på skolmotivation och deras osäkra uppträdande på lektionerna, men de är trots allt ganska populära bland klasskamraterna

(pojk-

idealet är Tom Sawyer och Bombi Bitt). Dessa pojkar har mycket litet att förlora, de är redan utstötta och tar i sin tur avstånd från de snälla pojkarna.

De andra är så vanliga, de gör aldrig något roligt. De är så fega. Som i plugget, om man skojar med någon lärare, så blir de alltid rädda att de skall få uppskrivning. Jag känner mig som en bandit. Jag tycker att de vuxna ser ner på mig.

Utstötning och stigmatisering har visat sig vara effekten av en långsam process, där man långsamt men säkert lär sig att betrakta sig själv som en buse, en misslyckad person i de flesta sociala samband utom kanske just i det brottsliga gänget, där man får materiella fördelar (inte

att förglömma), status och uppskattning genom brott och

vådliga äventyr.

Valet av brottsliga klasskamrater som vänner tycks ha föga betydelse för den egna utvecklingen i brottsligt avseende. Det är dags att sluta varna sina barn för dåliga kamrater, om de inte själva redan är på glid.

Effekten av en åtgärd vid upptäckt verkar helt vara beroende på pojkens egna tidigare sociala erfarenheter.

De pojkar som läraren anser som bråkiga, som själva vantrivs och tycker det är jobbigt i skolan, som kamraterna anser dåligt skolmotiverade och därtill kommer från ett hem utan yrkesutbildning har till 67 % hamnat hos barnavårdsnämnden och därtill fortsatt att begå brott! Motsvarande siffra för pojkar med samma skolproblem i social-

grupp 1-2 eller socialgrupp 3/utbildade arbetare är 22 %.

40 sou 1973:26

med låg skolmotivation i åk 6, un- Bråkiga, oroliga pojkar derpresterar i förhållande till sin intelligens och väljer i åk 9 ofta praktiska linjer. En stor del av dem är då ännu aktiva. Tydligast kommer detta fram i sobrottsligt cialgrupp 3. Får dessa pojkar möjlighet till adekvat utlopp för sin energi inom skolans ram?

skolmotiverade pojkar har god prestations- Lugna, vänliga, nivå. De väljer oftast den gymnasieförberedande,linjen och har låg brottsbelastning.

Upplevelse av trivsel och framför allt arbetsbelastning på mellanstadiet har starka samband med brottslighet på högstadiet, skolmotivation enligt kamraterna (intresse för skolämnen och att över huvud taget ha lust att jobba med skolarbetet. Att man bryr sig om hur det går i skolan) likaså.

I Olofssons båda undersökningar har sociala bakgrundsvariabler som ekonomi, bostadsstandard, registrering av föräldrar i kriminalregistret, familjetyp, yrkesarbetande mor och (med undantag för de socialgruppstillhörighet som helt saknar samband med brotts-

yrkesutbildning) svaga

Endast i de fall då flera negativa faktorer samlighet. verkar ökar risken för brottsligt beteende hos barnet.

2.5 Moralutvecklingen

2.5.1 Piaget

Vi har redan nämnt att inlärning av socialt beteende och internalisering av normer och förbud i oerhört hög grad underlättas då man resonerar med barnet och motiverar varför man skall (inte skall) göra si eller så. Av detta att i hög grad är avhängig den följer moralutveoklingen intellektuella och den språkliga utvecklingen. Piaget har studier av barns lekar påvisat hur det

(1932) genom

moraliska tänkandet utvecklas jämsides med den kognitiva

även Flavell (1963) och Maier

utvecklingen [se (1969l7.

SOU 1973: 26 41

Under det pre-operationella stadiet (från omkring 2-7 år) karaktäriseras barnets tänkande av egocentrism. Det ser på sin omvärld från sin egen synpunkt och är oförmögen att se saker och ting från andras perspektiv. Det är helt dominerat av det som händer och finns runt omkring det här och nu. Under detta stadium ser barnet regler och bestämmelser som en gång och för alltid givna. De går inte att ändra. Brott mot regeln skall bestraffas efter skadans storlek. Straffet anser de kommer av naturnödvändighet. Barn på detta stadium ser ofta olyckor som en direkt följd av (straff för) olydnad. Brottet anses allvarligare ju större den synliga skadan är. En handling värderas efter dess konsekvenser för den som handlar. Man tar inte hänsyn till hur den påverkar andra. Denna form av moralisk hållning kallar Piaget moralisk realism.

Vid 7-års åldern kommer barnet in i ett stadium som Piaget kallar det konkreta tänkandets stadium. Barnet börjar kunna ta hänsyn till flera aspekter samtidigt. Det börjar förstå att dess eget sätt att se saker och ting inte är det enda riktiga. Detta stadium utvecklas och stimuleras av barnets interaktion med sin omgivning, framför allt kamratkretsen. Men även detta stadium har sina begränsningar. Barnet tänker konkret och klarar av konkreta aktuella problem, men kan ännu inte behärska abstrakt tänkande. Detta tänkande utvecklas först under tonåren, under de formella operationernas stadium.

I och med att barnet lär sig att ta hänsyn till andras synpunkter utvecklas, vad Piaget kallar, en samarbetsmoral (moralisk relativism). Regler är inte längre fixa och oföränderliga. De kan modifieras genom gemensam överenskommelse, som förpliktar. Brott mot en regel bedöms ef-

ter dess konsekvenser för andra människor. Straffet skall

vara i överensstämmelse med brottet (reparera brottet) och man tar hänsyn till intentionen hos den som felat. En olyckshändelse bör ej bestraffas.

Utvecklingen av en samarbetsmoral kan stimuleras genom en demokratisk fostran och kan hämmas av auktoritär uppfost- 42 SOU 1973: 26

där respekten mellan barn och vuxna inte är ömsesiran, utan endast gäller för barnet gentemot den vuxne. dig

På de formella operationernas stadium är individen mogen att sin moral till en livsstil i enlighet med integrera den världsåskådning han omfattar. Denna utveckling är i beroende av yttre stimulans i form av samtal, hög grad kontakter med oliktänkande etc. diskussioner,

2.5.2 Kohlberg

1969) har vidareutvecklat Piagets teorier Kohlberg (1964, att studera hur barn 1 olika åldrar resonerar i mogenom raliska frågor. Han kunde urskilja tre olika utvecklingsnivåer i vardera två stadier, som följer på uppdelade varandra i en viss ordning.

På den första nivån befinner sig barnet i en premoralisk Den som blir bestraffad är felaktig. Man period. handling försöker undvika straffet - handlingen. ej nödvändigtvis Man det därför att man får beröm eller för att gör goda ett behov hos en själv. Detta stadium handlingen fyller är externt orienterat enligt vår tidigare terminologi.

På den andra nivån motiverar man sitt moraliska handlande med att man önskar motsvara de förväntningar som ställs

en rollkonformitet). Man vill inte göra

på (konventionell andra besvikna utan vill bli accepterad. Man har en steom regler men dömer efter intentionen. reotyp uppfattning Det är inte bara andra människor som man rättar sig efter utan även i auktoriteter, religiösa, ideella hög grad osv. Vi brukar tala om scoutmoral. Vad som styr handlan-

det under detta stadium är vad Nye (1958) kallar indirekt

kontroll. Motivet för det moraliska handlandet är tillgivenhet till normsändarna.

har de mo-

På den tredje nivån (den postkonventionella)

värdena internaliserats. Man handlar utifrån en raliska och livsstil. Utvecklingen har gått genomtänkt integrerad

SOU 1973: 26 43

från extern orientering till intern orientering.

Både på den premoraliska och den konventionella nivån anser man att vad lagen uttrycker som är rätt och fel. De som däremot nått den postkonventionella nivån uppfattar lagsystemet som ett uttryck för moraliska och juridiska principer. Lagar enas man om för att maximera personlig och social välfärd. De som nått den nipostkonventionella vån lyder lagar därför att deras egna åsikter stämmer överens med de principer som bakom döljer sig lagarna. Denna inställning leder också till att de känner ansvar för att förändra samhället och för att skapa nya lagar. Orättvisa och onödiga lagar bör ändras eller slopas.

Tapp & Kohlberg (1971) menar att man måste gå genom de båda första nivåerna för att nå den sista. De visar också i sina undersökningar att vissa personer stannar på den första nivån medan flertalet befinner sig i moraliskt

hänseende på den rollkonventionella nivån och endast ett

fåtal omfattar de principer och det tänkande som utmärker den högsta nivån.

2.5.3 Nordland

Nordland (1966) beskriver på liknande sätt hur social och moralisk uppfostran kan beskrivas som en process som består av flera stadier, där ett stadium endast kan nås genom att det förberetts av det förutvarande.

Den grund som uppfostran bygger på är känslomässig trygghet och tillit (stadium 1). Barnet förväntar sig godhet och omsorg från sin omgivning. Men omgivningen ställer

också krav då barnet växer till (stadium 2). Vissa saker

blir det hindrat från att göra, andra försöker man uppmuntra det att göra. Det tränas i olika sociala färdigheter (stadium 3) och får erfarenhet av att lösa problem och konflikter på ett socialt acceptabelt sätt (4:e stadiet). Så småningom kan det självt försöka formulera

principer och normer (5:e stadiet), som kan bli till

hjälp i olika situationer. Det sista stadiet består

(6)

av en personlig värdering av de gällande principerna och normerna.

I de fall då tidigare inlärning inte gjort verkan, behöver barnet fostras om på en tidigare nivå. I praktiken innebär detta att stadierna inte upplevs som åtskilda.

Nordland menar att eftersom stadierna följer på varandra i

en viss ordning och bygger på varandra, så hjälper det

inte stort att prata om moraliska principer och låta eleverna känna motiveringen bakom regler och lagar, om de helt saknar trygghet hos och tillit till vuxenvärlden. Att skapa en varm och tillitsfull relation är det första

steget. Men det krävs också direkt träning av sociala

reaktionsmönster och det krävs hjälp att skapa effektiva hämningar av icke acceptabla problemlösningar. Det gäller aütså att ta igen det man av olika anledningar missat på ett stadium, som normalt skulle ha inträtt redan i förskoleåldern.

2.5.4 Allport

I sin essä Ibcoming beskriver Allport (1955) den moraliska utvecklingen som en inlärningsprocess. För samvetets del är bestraffningar av olika slag det avgörande. Barnet tvingas eller lockas till konformitet. Genom repetition och träning internaliseras föräldrarnas förbud och normer till vad Allport kallar lydnadsvanor. Extern kontroll behövs inte längre på samma sätt som under inlärningsperioden. Barnet avstår från felaktigt handlande av rädlsa för sitt eget bestraffande jag.

Under förpubertet och tonår sker dock en väsentlig för- Samvetet centrum - från till ändring. byter lydnadsvanor värderelaterade handlingsmönster. Man börjar ifrågasätta de inlärda lydnadsvanornas giltighet och söker sig en egen livsstil efter vilken man vill handla, söker egna moralkoder. Detta innebär att man som vuxen ofta bryter mot de normer som man lärde (internaliserade) som barn. Skuldkänslor efter en felaktig handling hänförs hos den sou 1973:26

vuxne sällan till rädsla för straff, utan till besvikelse över att ha kommit till korta när det gäller nå sin ideala self-image.

2.5.5 Slutsats

Vi finner en röd tråd i de här redovisade forskarnas iakttagelser. De har något olika referensramar, men är i stort överens om att barnet under småbarnsåren accepte-

rar de normer (regler, skyldigheter, förbud) som föräld-

rarna ställer upp utan att ifrågasätta deras giltighet.

För att dessa normer skall internaliseras och bli lydnadsvanor krävs tillsyn, kontroll och träning. Detta är en period där kommunikationen i moraliska frågor är relativt ensidig. Det är den vuxne som bestämmer vad som är rätt och fel. Även i samvaron med andra barn är det den

vuxnes eller det äldre barnets bud som gäller (har mamma

sagt så!).

I och med skolstarten börjar barnen mer och mer ta hänsyn till andra och lär att inordna sig i gruppen. Lekar med regler, tävlingar etc. blir vanliga. Barnen lär sig att skapa och tvingas ta ställning till hur överegna regler trädelser skall bestraffas. Under denna period ifrågasätter barnen dock sällan de universella normerna. Lydnadsvanorna fungerar, i den mån de är inlärda och bevekelseför konformitet är i hög grad viljan att motsvara grunden föräldrarnas och lärarnas förväntningar. Kommunikationerna i moraliska frågor karaktäriseras under denna period av ömsesidighet och samarbetsvilja.

I samband med puberteten och försöket att frigöra sig

från föräldrarna för att bli en egen person, omprövar

och ifrågasätter tonåringen många normer, även de som internaliserats. Kamraterna och deras förväntningar blir i många situationer än föräldrar och lärare. viktigare Man försöker pröva vad man själv tycker och skapa sig en egen livsstil. Detta är en period av tillfällig normupplösning, där osäkerheten om vem man är, vad man tycker och hur man egentligen skall vara, gör tonåringen sär-

skilt känslig för kamratinflytande och kamratpåverkan. Det är dock en ur moralisk utvecklingssynpunkt viktig tid som resulterar i att normer inte bara är automatiskt interna-

liserade (lydnadsvanor) utan upplevs av personen som hans

egna. Denna utvecklingsgång är dock inte något som förlöper av sig själv. Den är beroende av stimulans och träning. Sociala erfarenheter fungerar som katalysatorer för den moraliska utvecklingen. Under hård stress kan en person återfalla till ett tänkande och handlande som hör hemma i ett tidigare utvecklingsskede. En sådan tillbakagång kan även ske på grund av kortvarigt socialt infly-

tande (t.ex. i en grupp).

Att 13-15-årsåldern i allmänhet är en period av tillfällig normupplösning är väl dokumenterat. I åk 8 når brottsligheten en markerad toppunkt både enligt självdeklarerade och registrerade uppgifter (Olofsson, 1971; Sveri, 1960). Åk 8 har störst frekvens trafiköverträdelser

(Olson-Frick, 1972). Skolan har svårigheter med disciplin

och med skolk. Eleverna blir under högstadiet mildare i sina värderingar av normbrott och får allt lättare att tänka sig själva begå olika normbrott (Henricson, 1971). kan Under sista år kan Exemplen mångfaldigas. högstadiets man dock finna en markant förändring; en större medvetenhet, en större mognad, en större målmedvetenhet och en större acceptans av normer och regler.

En undersökning av barn från småskolan till gymnasium

(Gallantine & Adelson, 1971) visar att de övre tonåren

är den då man utvecklar en ideologi, då man får tid, ökad känsla för idealen, ökad förståelse för samhällelig kontroll, då man blir mindre kategorisk i sina omdömen, i sin - med andra ord - får vidamindre rigid laglydnad re perspektiv än under förpuberteten. Den visar också hur kulturella olikheter avgör vilka ideal som majoriteten av ungdomar ansluter sig till (jfr avsnitt 2.2.1).

Om den sociala träningen är ojämn eller externt orienterad, om den moraliska utvecklingen inte stimuleras genom där regler och förbud etc. motiveras, får resonemang,

personen svårt att finna en livsstil där moraliskt tänkande och handlande i olika frågor är integrerade till en helhet. I vissa frågor är personen en moralisk realist med öga för öga, tand för tand-moral, i andra har han utvecklat en samarbetsmoral. I vissa situationer reagerar han automatiskt med sina inlärda lydnadsvanor, trots att detta handlande kanske strider mot hans uttalade överty- Teoretisk moral - vad man anser vara rätt och rikgelse. - överensstämmer med den moralen tigt dåligt praktiska hur man handlar i den aktuella situationen.

2.6 Normer och värderingar

Hur en individ fungerar socialt är som tidigare nämnts beroende av hur barnets fundamentala behov av trygghet och tillit, duglighet, uppskattning m.m. tillgodosetts men även till stor del ett resultat av social träning och uppfostran. Tillsyn och kontroll, tillsägelser, straff för förseelser, anvisningar om alternativa handlingsmöns- - allt detta bidrar till vilka ter, förstärkningssystemet handlingsalternativ individen väljer, hur han förmår motstå frestelser, hur han reagerar efter att ha överträtt förbud etc.

En annan viktig faktor är vilka normer individen har och hur han värderar de normer som vårt samhälle omfattar. Med normer menas här regler för hur man bör handla i sociala situationer.

2.6.1 Internalisering av normer

Man talar om att en norm är internaliserad när den upplevs som individens egen och då han även handlar i enlighet med denna norm oberoende av yttre omständigheter t.ex. övervakning, någon som kan bestraffa personen om han överträder normen eller någon som kan belöna personen om normen efterlevs. Det råder en viss förvirring beträffande betydelsen av begreppet internalisering. I somliga sammanhang talar man om internalisering av t.ex. förbud, då dessa efterlevs oberoende av extern kontroll

48 sou 1973:26

(lydnadsvanor), I andra menar man att en norm är interna-

liserad då den är medvetet (kognitivt) införlivad i ett

- som individens Redan här stö-

värdesystem upplevs egen. ter vi på ett problem, som kommer att behandlas ingående i fortsättningen: sambandet mellan normer och handlande,

sambandet mellan det man txcker och det man ggg. En in-

ternaliserad norm är alltså en norm som man lever efter i motsats till de normer som man accepterar av andra orsaker men inte lever efter. Ett exempel på en norm av det senare slaget är att ha ljus på cykeln, då man cyklar i

mörker (jfr avsnitt 2.7.4).

Aronfreed (1968) menar att normer internaliseras på flera

olika sätt. Internaliseringen kan ske genom betingning, överträdelse av normen blir betingad till en starkt obe-

haglig upplevelse, eller genom instrumentell träning,

bestraffning av den förbjudna eller belöning av den önskade handlingen. De medvetna värderingarna av normerna är bara en del av socialisationssystemet som leder till internaliserad effektiv kontroll av beteendet.

Internalisering genom betingning och instrumentell träning blir i hög grad speciell och knuten till speciella förbud eller påbud. Genom att fostraren talar med barnet, resonerar om varför överträdelsen är fel osv. hjälper han barnet att diskriminera och generalisera. I vilka fall är regeln tillämplig, i vilka fall är den det inte? Aronfreed påpekar ideligen betydelsen av samtal och resonemang för samvetsfunktionerna och den moraliska utvecklingen.

2.6.2 språkets roll

Bernstein (1968-71) har analyserat språket i olika socia-

la skikt och framhållit språkets stora roll i socialisationsprocessen. Bernstein har urskiljt två språkliga koder. Han kallar dem begränsat och utvecklat språk. Det betecknande för det begränsade språket är korta meningar, ofta oavslutade. Man följer upp med gester och mimik. Det är ett språk med underförstått innehåll ofta följt av förstärkande och förklarande fraser som eller

4-SOU 1973: 26 49

hur, är det inte hemskt osv. i det utarbetade språket uttrycks individuella meningar verbalt. Språket är ett medel att förmedla budskap.

Bernstein har också noterat att uppfostran i hemmet samt interaktionen i hemmet och det språk man använder hör ihop. Statusorienterad interaktion ger inte barnet möjlighet att argumentera och ställa frågor. Barnen får inte delta i beslutsprocessen. Barnen skall utan vidalyda re motivering eller man hänvisar till flickor gör inte så eller du som är så stor etc. Rollsystemet är slutet. Man har en rad delade förväntningar och som antaganden, inte diskuteras. Man hänvisar till vad man säger eller till att man inte så - sällan till vad gör jag tycker. Språket är begränsat. Instruktionerna är dåliga. Man uttrycker inte tydligt principerna bakom handlandet. Statusorienterad interaktion, slutet rollsystem och begränsat språk är vanliga i lägre socialgrupper.

I familjer där interaktionen är uppmunt-

personorienterad

rar man barnen att verbalisera tankar och känslor, vilket kräver ett mer utarbetat och komplicerat språk. Barnen får delta i beslutsprocessen, man frågar efter deras åsikt, motiverar förbud och betonar konsekvenserna av olika handlingsalternativ. Man lär barnen genom tydliga förklaringar att förstå verbala instruktioner. Rollsystemet är mer öppet. Man tillåts att vara en individ.

Av denna summariska framställning av Bernsteins analys av

språket och dess betydelse för socialisationsprocessen kan

man dra en del slutsatser. Ett begränsat språk och statusorienterad interaktion i familjen är inte särskilt gynnsamt för en mer intern orientering eller integrering av samvetsfunktionerna. Samvetet blir uppbyggt av en rad ganska specifika lydnadsregler, som kan vara internaliserade i den meningen att de fungerar utan yttre kontroll men sällan i den meningen att de är införlivade i perso-

nens allmänna livsåskådning. Eftersom de flesta regler,

normer och lagar förmedlas verbalt har de som tränats i ett mer utarbetat språk ett försprång. De har även ett

50 SOU 1973: 25

stort försprång i skolan där de möter ett språkmönster som de redan är välbekanta med. Barn uppvuxna i en bristfällig språkmiljö kan få stora svårigheter därför att de är ovana vid det språk läraren har och inte förstår hans anvisningar. Vi vuxna tar ofta för givet att elever förstår anvisningar och förstår konsekvenserna av sitt handlande. Barn som uppfostrats inkonsekvent och i språkfattig miljö har ofta inte förutsättningar för detta.

2.6.3 Överföring av normer

av normer eller är som

Överföring normsändning begrepp

man ofta använder, men som är ganska dimmiga och oprecisa. Ibland menar man inlärning och internalisering av och förbud, så att barnen verkligen efterlever dem. regler Ibland är det värderingar av och inställningen till allmänna normer som man talar om. Sådana värderingar kan övertas och accepteras av mottagaren utan att mottagaren

utan vidare kan väntas efterleva dem (jfr exemplet med

i mörkerkörning). Det är viktigt att hålla isär

cykelljus dessa båda aspekterna på normöverföring och inte slå ihop dem till ett begrepp.

Inlärning av regler, förbud och frestelsemotstånd samt att hämma vissa impulser eller att ge dem möjlighet socialt gångbara uttryck sker efter de principer som pre-

senterats under social inlärning (jfr Aronfreeds inter-

nalisering genom betingning eller instrumentell träning).

För detta krävs tillsyn och kontroll, tillsägelser helst

på intentionsstadiet, en viss konsekvens från den vuxnes om alternativa handlingssätt osv. sida, anvisningar

av sker på ett mer komplicerat sätt.

Överföring värderingar

sig naturligtvis genom den vuxnes Värderingarna avspeglar reaktioner barnets beteende och överförs på så sätt. på De vidarebefordras också från generation till generation genom observationsinlärning.

SOU 1973: 26 51

2.6.4 Identifikation

Ett begrepp som ofta fått förklara hur av noröverföring mer och värderingar sker är identifikation. I psykoana-

lytisk teori är identifikation ett nyckelbegrepp. Överja-

get uppstår som en följd av barnets identifikation med sina föräldrar. Genom att inkorporera föräldrarnas normer och värderingar löser barnet en konoidipuskonflikten,

flikt där aggression och kärlek står mot varandra. Genon

att överta föräldrarnas bestraffande (defensive attityder identification, Mowrer, 1950 eller identifikation med agressorn, A. Freud, 1968) bildas samvetet. Genom det beroendefulla och kärleksfulla förhållandet till föräldrarna (anaclitic och developmental övertar

identification)

barnet en mängd beteenden och De imiterar värderingar.

sina föräldrar och handlar som föräldrarna gör. Genom

denna form av identifikation uppstår jag-idealet. Samvetet och jag-idealet är båda funktioner av överjaget.

Enligt Freudeansk teori löses oidipuskonflikten normalt vid 5-årsåldern. Därav följer identifikationsn att, genom med föräldrarna, normerna till största del internaliseras vid denna ålder. En massiv forskning har dock visat att denna slutsats inte håller (se härom i Aronfreed, 1968;

Bandura & Walters, 1969; Wright, 1971). Frestelsemotståid,

som är ett resultat av internaliserade normer, är nämligen

beroende av träning och social inlärning. Dessutom verkar ett gott emotionellt förhållande till föräldrarna eller andra auktoriteter och kontroll från deras sida vara betingelser som krävs även i den aktuella situationen. Det räcker inte med att detta förhållande var gott vid 5-åJsåldern. Psykoanalytisk teori om moraliska funktioner har på många områden inte visat sig hålla då de prövats i

empirisk forskning. De psykodynamiska teorierna har docc

ökat förståelsen för personlighetsutvecklingen och pekat på förutsättningarna för att barnet skall utvecklas till en fri, självständig och välintegrerad person.

52 SOU 1973: 26

Identifikationsbegreppet har emellertid en annan betydelse än som en personlighetsförändrande mekanism enligt analytisk teori. Identifikation hänför sig till emotionellt varma relationer till en annan person, relationer som kan karaktäriseras av tillit och beundran. Man önskar likna personen, ser på sig själv med hans ögon och tillägnar sig hans attityder, värderingar och beteende. Man talar också om referensgrupp, dvs. den grupp som en individ

identifierar sig med och jämför sig med (Newcomb, Festinger,

Sherif, Merton, Bronfenbrenner m.fl.). Identifikation med

en person eller grupp har fått förklara den process genom

vilken ett barn (eller vuxen) snabbt adopterar andras vär-

deringar och beteendeinriktning. I denna betydelsen har begreppet stor likhet med observationsinlärning, där modellerna har hög status i den observerandes ögon. Identifikation kan vara ett användbart begrepp för att beskriva

hur värderingar överförs socialt.

2.6.5 Referensgrupper

Identifikation med en person eller grupp, dvs. samhörighetskänsla och insiderattityder, är dessutom av oerhört stor vikt vid val av alternativa handlingsmönster. Man väljer det handlingsmönster som motsvarar de normativa värderingar och de förväntningar som personen eller gruppen, med vilka man indentifierar sig, har. En tillsägelse eller ett straff för t.ex. ett brott kan leda till ändrat beteende om den straffade identifierar sig med en prosocial person eller grupp. Straffet upplevs då som rättvist. Har han valt en brottslig referensgrupp är chansen att han tar rättelse mycket liten. Det är troligt att straffet snarare stöter honom längre ut genom att avståndet mellan straffarens och hans referensgrupps normer accentueras.

I HirschiÃsundersökning visade sig respekten för och tillgivenheten för föräldrar, lärare och andra auktoritetspersoner betyda minst lika mycket för det faktiska hand-

landet (brottsbelastningen) som pojkarnas egna uttalade

värderingar av normer. SOU 1973: 26 53

Under tonåren blir ungdomar mer kamratorienterade. I den populärpsykologiska versionen upplever den unge en stark normkonflikt och en kraftig generationsmotsättning. Undersökningar av normalpopulationer har emellertid visat att detta inte är en bild som motsvarar förhållandet för flertalet ungdomar. De flesta ungdomar har samma värderingar

som deras föräldrar (Henricson, 1971, se avsnitt 2.7.5).

De flesta ungdomar har kamrater som i stort sett har samme värderingar som föräldrarna. Talet om generationsmotsättningar är betydligt överdrivet beträffande flertalet ung-

domar och deras föräldrar (Anderson & Ekholm, 1972). En

ökad orientering mot kamraterna och ett stort avstånd till

föräldrarna verkar inte vara ålderstypiskt. Det är snara-

re resultatet av tidigt störda och såriga föräldra- och

vuxenkontakter (Bandura & Walters, 1959; Henricson,1971;

Bronfenbrenner, 1961 och 1967 m.fl.). Anderson (1971) på-

pekar dock att erfarenheterna från det stora

projektet

om skolungdom i Göteborg visar att mycket få individer genomgående orienterar sig mot någon speciell referensgrupp. Vilken referensgrupp man väljer varierar inte bara

mellan olika individer, utan varierar också hos samma in-

divid från situation till situation.

Det är viktigt vilken referensgrupp man har. Ju mer en grupp uppfattas som tilldragande, desto starkare är tendensen att konformera med denna grupp. Uttjatade och frustrerade barn söker sig till andra med samma erfarenheter. I gruppen ger de efter för sina impulser och lever ut sina frustrationer i brottslighet, busaktighet och missbruk av olika slag. Dessa barn struntar i att följa de normer som vuxna lägger på dem och som de principiellt säger sig omfatta. De har inget att förlora om de ger efter för sina önskemål, tar saker som inte är deras eller avreagerar sig genom att förstöra.

2.6.6 Val av referensgrupp

Hirschi fann att brottsliga gäng sällan rekryterar snälla pojkar samt att snälla pojkar sällan väljer brotts-

54 sou 1973:26

kamrater och att de i så fall begår färre brott än liga som redan förut hade anpassningssvårigheter. Han bygde, sin uppgifter om kriminaliger analys på självdeklarerade skolgång, hemförhållanden m.m. Ju mer konformitetstet, en dvs. ju mer han bryr sig om vad förbenägen pojke är, äldrar och lärare och han tycker det tycker ju viktigare är att klara skolan etc. desto mindre inflytande har brottskamrater Hirschi anser att det är orsakerna liga på honom. som bakom konformitetsbenägenheten som styr valet ligger av inte kamraterna som påverkar konformitetskamrater, benägenheten.

De amerikanska skolorna anser att medlemmarsociologiska na i kommer från socialt och ekonomiskt brottsliga gäng samhällsskikt. Dessa ungdomar är ofta emotiomissgynnade med varandra men tränade i

nellt stabila och solidariska

ett samhällsmönster. Hirschis undersökning brottsligt mest kan sägas ha

visar att de brottsliga ungdomarna inte

varma sociala relationer till varandra. Han påstår några

att detta kan avfärdas som en romantisk myt (Hirschi,

Det är heller inte så att den som har så- 1969, sid 159). relationer till sina föräldrar kan få kompensation riga bland kamraterna. i en grupp ökar sannolik- Misslyckande man också i en annan. Det är dock heten av att misslyckas att dessa blir mer beroende av sina kamtroligt ungdomar rater och av deras omdömen än ungdomar som har en fast emotionell i hemmet. Hirschi fann även att förankring inte behöver vara resultatet av påverkan brottslighet från andra Sutherland, 1939; Sutherland & Cressey,

(jfr

Bristande social kontroll resulterar i brottslig-

1955).

het oberoende av från brottsliga kamrater. inflytelser sätt måste lära brott genom in- Att barnet på något sig

tima personliga kontakter är kraftigt överdrivet (Hirschi,

sid 229).

ett mildare normklimat bland kamrater- Tonåringar upplever i hemmen 1971). Kamraterna upplevs ha na än (Henricson, mer värderingar av normbrott. Föräldrarna accepterande som medan kamraternas roll ofupplevs normuppehållare tast är den motsatta.

1973:26 55 SOU

Ungdomar som är normsvaga dvs. att de skulle säger kunna tänka sig att göra olika normbrott

(snatta, skolka, pröva

hasch, fuska, dricka sig berusade, vara mot sina olydiga

föräldrar), orienterar sig mer mot kamrater och hör oftare

till gäng än de normstarka. Det kan även inträffa, att de gör saker som de inte vill för att få vara med kompisarna. Föräldrarelationerna är ofta laddade. aggressivt Eleverna har konflikter i skol- och me-

föräldrasituationen,

dan kamratgruppen är en fristad.

I den aktuella situationen är det troligen viktigt vilka kamrater den hur ofta han träffar sina unge har, kamrater och hurudan kvalitet kamratkontakten har. I den aktuella situationen kan trycket mot asocialitet från kamraterna vara så starkt att man inte åt en mot-

vågar ge uttryck

satt åsikt, trycket mot kan vara så gruppkonformitet starkt att samvetsbetänkligheter försvinner. Att falla för trycket mot asocialitet från kamraternas sida kan alltså bli följden av ett vid ett enstaka tillfälle grupptryck och kan förklara enstaka normbrott hos i övrigt laglydiga pojkar. Det är dock troligt att ett sådant mot tryck asocialitet upplevs oftare hos barn med kamratytliga kontakter och stort behov av att bli i accepterade någon grupp»

Sammanfattningsvis kan man då säga att överföring av normer i bemärkelsen internalisering av dem sker sogenom cial inlärning, kontroll och nor-

träning. Överföring av

mer i bemärkelsen av normer m.m. kan ske dels värderingar genom social inlärning, dels genom identifikation och val av referensgrupp.

2.7 Samband mellan kunskap, normer och beteende

sambanden mellan en persons kunskapsmässigt och verbalt utsagda normer och värderingar och hans faktiska beteende är oerhört viktigt att studera innan man bestämmer sig för hur ett socialisationsprogram av brottspreventiv karaktär skall utformas.

sou 1973: 26

Det finns tyvärr alltför liten forskning om relationen

mellan teoretisk moral (normer) och sättet på vilket man

handlar i kritiska situationer. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom normlöshet, avvikande normer etc. är variabler som är vanliga då man teoretiskt försöker förklara brottslighet.

Har en person som upplever sina normer som förpliktande lättare att motstå frestelser? Eller blir det bara så att han grips av svåra skuldkänslor efter det att han överträtt en norm? Eller har normen upplevts vara så teoretisk, att sammankopplingen till den praktiska situationen inte fungerar?

Erfarenhetsmässigt vet vi att alla dessa frågor kan besvaras jakande. Variationerna mellan olika människor är stor. En omvändelse, religiös eller politiskt ideologisk, kan helt förändra en persons livsstil, öka hans frestelsemotstånd i vissa situationer och hjälpa honom att komma över inlärda hämningar i andra. I andra fall kan

accepterandet av (nya) normer leda till skuldkänslor och

känslor av att koma till korta därför att personen missmed att följa normerna på grund av bristande trälyckats ning, brist på yttre stöd och kontroll etc. Det sista alternativet är dock troligen alltför vanligt, inte bara bland obetänksamma ungdomar utan även bland personer som har en ideologi eller livsåskådning med fasta och tydliga normer. Man lever sällan som man lär. Det goda som jag vill det gör jag inte; men det onda som jag inte vill, det gör jag. Människor strävar dock efter att integrera olika former av moraliskt beteende (frestelsemotstånd, sätt att reagera vid överträdelse, sätt att behandla andra överträdare, altruism etc.). Denna integration är i hög grad beroende av yttre stimulans genom diskussion och resonemang, men även av att de normer som påläggs individen inte står i alltför bjärt kontrast mot eller i konflikt med varandra, av att de upplevs som relevanta, av att de omsätts i praktiskt handlande och av att de tränas in i praktiska situationer.

SOU 1973: 26 57

2.7.1 Empiriska undersökningar och experiment

Pittel & Mendlesohn (1966) kom vid genomgången av olika undersökningar till den slutsatsen att “no studies have demonstrated that strength of moral values, resistance to temptation and proneness to projective guilt all covary. De påpekar också att detta kan bero på brister i sättet, på vilket man försökt mäta moraliska attityder och värderingar.

Deras slutsats är dyster men verkar överdriven, ty erfarenheten säger att även om människor inte lever som de lär och ofta inte reagerar särskilt konsekvent, så finns det ändå en viss enhetlighet i beteendet. Att man även vetenskapligt kan påvisa detta får några undersökningar ge bevis för.

Campbell (1964) fann t.ex. att folk oftast handlar i

överensstämmelse med vad de tror på och aktar högt, i synnerhet om de är övertygade i sin tro.

Haan, Smith och Block (1968) har i en undersökning utgått från Kohlbergs frågeformulär för moraliska bedömningar. Resultaten visar att moraliskt tänkande, det vi kallat teoretisk moral, har bestämda samband med såväl moraliskt som socialt beteende. I ett experiment med barn fann Nelson, Grindar, Biaggio (1969) att de barn som under olika prov kunde motstå att överträda för-

frestelsen

bud var mer mogna i sina moraliska bedömningar. I ett

annat experiment fann Mills (1958) att de barn som fus-

kade i ett prov blev mildare i sin bedömning av fusk än de varit tidigare, medan de som motstått frestelsen att fuska blev strängare i sin bedömning av fusk. Barn har ett behov av att rättfärdiggöra sina handlingar.

Värderingar av normer och handling påverkar varandra. Påverkan är inte - från till handlande. ensidig värdering Man har även ett behov att få sina värderingar och sitt

53 SOU 1973: 26

beteende att stämma överens. Därför rationaliserar man ofta i efterhand.

Hirschi (1969) har försökt analysera hur normer (beliefs) och handlande interagerar. Bristande respekt för polisen

och dess arbete hade samband med hög (självdeklarerad)

brottslighet även innan man konfronterats med polisen genom att åka fast. Kontakten med polisen bidrog dock till att respekten ytterligare minskade. En av de mest differentierande frågorna i den enkät Hirschi använde var It is alright to get around the law if you can get away with it. De som inte var så nogräknade hade hög brottslighet. Bakgrunden till deras ställningstagande var dåliga relationer till föräldrarna, skolmisslyckande, låg respekt för lärarens omdöme och låg respekt för polisen. Men negativa attityder till föräldrar, lärare och polis kunde leda till brott utan att man först ändrat åsikt om lagen. Man behöver inte nödvändigtvis skapa ett ideologiskt system som är konsistent med det faktiska beteendet, ty 62 % av dem som begått något eller några brott att det

tyckte inte

var rätt. Brottsligheten ökar emellertid då man inte tar så allvarligt på problemen.

2.7.2 Värderingar av normer, kunskap om normer och beteende

Människan strävar efter balans mellan vad hon tycker är rätt och vad hon verkligen gör. Stämmer inte det aktuella handlandet med de normer en person har, är han i en brydsam situation. Han har kommit till korta med att leva upp till sina ideal. Skuldkänslor och bristande självrespekt blir följden.

Det finns en generell tendens hos människor att minska bristande överensstämmelse mellan värderingar och hand-

lande (jfr cognitiv dissonance, Festinger, 1957). Ett

sätt är att ändra värderingarna så att de mer står i

överensstämmelse med handlandet (jfr Zillers teori,

kap. 2.342). Ett annat sätt är att försöka neutralise-

ra skuldkänslorna genom att nedvärdera offret (Lerner &

SOU 1973: 26 59

Matthews, 1967), att tycka illa om honom så att han egent-

förtjänar behandlingen. Matza (1964) är av den åsik-

ligen ten att brottslingen i lika hög grad som andra värderar normer och lagar och i lika hög grad känner skuldkänslor. Det brottsliga gänget står dock till tjänst med neutraliseringstekniker med vilka man kan lindra skuldkänslor. Individen är själv ett offer för olyckliga omständigheter och bär inget eget ansvar. Ingen tar ju direkt skada. Offret har sig själv att skylla. Offret eller laglydiga personer är själva inte helt oskyldiga. Alla andra gör det.

I sin undersökning fann Hirschi samband mellan självdeklarerad brottslighet och sådana neutraliseringstekniker. Han ifrågasätter dock påståendet att människor i förväg medvetet rationaliserar för att rättfärdiggöra ett brott. Behovet av neutralisering kommer först efter lagöverträdelsen. Har man väl accepterat dessa rationaliseringar kan detta leda till fler brott. Ju mindre en person tror att det inte gör så mycket om man bryter mot lagen, desto större är chansen att han Verkligen också överträder den.

Frustration och besvikelse på vuxna (föräldrar, lärare

etc.) kan leda till att man inte tycker att brott är så farligt.

En mängd undersökningar har gett vid handen att de grundnormerna i stort sett delas av alla i samhället, läggande

fångar på San Quentin inberäknade (för litt. se Hauge

1971 kap. 4). Vad som anförts tidigare under 2.7 strider i någon mån mot dessa empiriska resultat. Detta beror på utformningen av frågorna. Man kan ha attityder troligen

och som är egoinstrumentella (Katz & Stot-

värderingar 1959) dvs. omfattas därför att man vet eller tror land, att man skall omfatta dem. Att förneka normernas giltighet skulle vara nedvärderande för en själv. Andra för-

fattare talar om social desirabilityW Gordon (1963) fann

t.ex. att samtliga tillfrågade ur olika samhällsklasser, raser och gäng värderade studier, skolframgång och utbildlika högt. När Hirsohi ställer frågan mer personligt ning får han andra resultat. Svaren på frågan How important

60 SOU 1973: 26

is getting good grades to you har starka sampersonally? band med brottslighet. De högt belastade anser brottsligt inte att betyg är viktigt medan de belas-

lågt brottsligt

tade är mycket måna om att lyckas.

Zellman & Sears (1971) visar med att otvetydlig tydlighet det inte hjälper att lära in eller överföra en norm om den inte knyts till konkreta situationer. Åsiktsfrihet

för alla visade sig i deras undersökning vara en norm

vida accepterad av elever i åk 5-9 i Californien. Men den hade föga relevans för om eleverna i konkreta situationer skulle medge vissa oliktänkande eller minoriteter uttrycksfrihet. Att tillåta oliktänkande frihet att sina uttrycka åsikter hade däremot höga samband med sympati-antagonism i förhållande till grupperna 1 fråga. Uttrycksfrihet för en grupp innebar inte att detsamma skulle tillåtas för en annan, som man inte hyste sympatiska känslor för. Konsistens i handlande och tänkande kan enligt författarna utvecklas om barn tränas i att applicera principerna om åsiktsfrihet i många konkreta situationer. Men detta sker sällan. Därför är barnen hänvisade till sina egna attityder och fördomar gentemot oliktänkande av olika slag.

Undersökningen visar att undervisningen 1 amerikanska skolor inte stimulerar till tolerans för oliktänkande. Ett försök med ett annorlunda undervisningsprogram visade emellertid att elevernas förståelse för politiska konflikter och olika politiska åskådningar ökade samt att deras tolerans för oliktänkande blev större.

Att man värderar olika då det är fråga om allmängiltiga och då det vad man

principer gäller själv tycker framgår

särskilt tydligt i en ännu opublicerad undersökning av

Örebroprojektets huvudgrupp (Haglund). Pojkar i åk 9

ställdes här inför olika situationer. (Ex.: Björn tar en

transistorradio i ett varuhus, stoppar den i sin rymliga ficka, går ut utan att betala. Stefan går in på en bar, äter en bakelse och dricker en kopp kaffe. Han smiter sedan därifrån utan att betala. En av Bosses kamrater talar i förtroende om för honom att han tagit en bil. Bosse be-

SOlIl973:26 61

rättar detta för sina föräldrar och dom till ringer polisen.) Man frågade därefter:

Om det var ett brott eller inte?

Av vilken svårighetsgrad brottet var (liten, medel,

svår)?

Vilken åtgärd barnavårdsnämden skulle tillgripa (uvs, övervakning, varning, ingenting)?

Vad den svarande själv tycker om det som skett (fem radig skala från väldigt allvarligt till ganska ? juste Om den svarande själv skulle kunna på samma sätt göra

(femgradig skala från skulle absolut inte till skulle troligen)?

Pojkarna har delats in i 7 konformitetsgrupper, från dem som ej säger sig ha begått något brott till dem som trots åtgärder från barnavårdsnämndens sida på grund av brottsligt beteende hos pojken ändå fortsatt att begå brott

(se Olofsson, 1971).

Kunskapen om vad som är brott och om brottens svårighetsgrad är lika i de olika konformitetsgrupperna, likaså antagandet om vilka åtgärder som barnavårdsnämnden kommer att vidta. I det senare fallet märker man dock en tendens hos de helt konforma att tro att barnavårdsnämnden vidtar allvarligare åtgärder medan de mer erfarna (konformitetsgrupp 7) vet att det oftast inget händer.

Då man frågar om ungdomarnas egna åsikter blir differen-

tieringen större mellan grupperna. Hög konformitetsbenä-

genhet hör samman med starkt fördömande. De lågt konformitetsbenägna och brottsligt aktiva tycker inte att det är så farligt. Den största skillnaden får vi dock på den sista frågan. De helt oskyldiga kan absolut inte tänka sig att begå något av de brott som exemplifieras. Konformitetsbenägna har svårare att tänka sig att göra som pojken i exemplet än de mindre konformitetsbenägna som kanske skulle göra så. Den minst konformitetsbenägna

gruppen (konformitetsgrupp 7) ligger här högt över de

övriga. De verkar inte ha några skrupler utan skulle

62 SOU 1973: 26

troligen göra likadant som pojken 1 exemplet (begå brot-

tet).

Resultaten visar mycket överskådligt hur inlärd kunskap om normer hos samhällskonforma personer internaliserats och hur dessa normer övertagits som personernas egna och blivit förpliktande för deras handlande. Hos andra är de inlärda normerna endast en ytlig kunskap utan förpliktelse för det egna handlandet. Kanske beror detta på att de inte införlivats med det egna värdesystemet, eller på att det egna beteendet under en lång tid stått i motsatsförhållande till normen och personen därför är mildare i sitt eget omdöme om normbrottet eller på att personen står under inflytande av andra personer dvs. har en referensgrupp som inte ser så särskilt allvarligt på saken.

Haglunds undersökning ger dock ännu inte svar på frågan om vilket som kommit först: den milda tillåtande synen på normbrott eller normbrotten själva.

2.7.3 Trafikkunskap och trafikbeteende

De ganska komplicerade sambanden mellan kunskap om trafik-

regler, värderingen av deras relevans (hur viktiga de är) och benägenhet att överträda trafikreglerna blir tydligt belysta i två undersökningar om elevattityder till trafik-

regler (Dolk & Olson-Frick, 1971) och trafikkunskap och

trafikbeteende (Olson-Frick, 1972).

Kunskaperna om trafikregler ökar kontinuerligt från åk 4 till åk 9. Regelöverträdelserna ökar också och når sin kulmen i åk 8 för att sedan sjunka. Pojkar har genomgående större trafikkunskaper men bryter mer mot reglerna än flickor. De som sällan bryter mot regler har låg kunskap om dem. De med måttlig överträdelsefrekvens har bäst trafikkunskap. De som ofta överträder regler har en något lägre kunskap. Vissa regler har negativt samband med kunskapsnivån: ju högre överträdelsefrekvens, desto högre kunskap t.ex. att stanna cykeln vid stoppmärke, att ha belysning på cykeln vid färd i mörker och att inte SOU 1973: 26 63

köra moped förrän man fyllt 15 år.

variabler att ta hänsyn till då man vill mäta reg- Viktiga lernas efterlevnad är trafikarbetets typ och omfattning dvs. vilken av trafikant man är och i hur hög grad man typ exponeras för frestelser att överträda regler. Det råder alltså på intet sätt något enkelt samband mellan kunskap om regler och regelöverträdelser: mer kunskap resulterar inte utan vidare i färre regelbrott. Beror detta på att inte uppfattas som relevanta? Man kan beträffande reglerna många regler finna ett samband mellan regelefterlevnad och om hur viktig man anser att regeln är. Men uppfattningen i vissa fall överträder eleverna ofta regler som de också upplever som viktiga (stanna för stoppmärke, cykla utan lyse när det är mörkt). Regelefterlevnad och upptäcktsrisk har också förvånansvärt låga samband (kanske därför att hälften av ungdomarna upplever risken som ganska liten,

vilket troligen innebär att flertalet aldrig ertappats).

De trafikregler som överträds mest uppfattas också av eleverna som mest besvärliga att följa. Man kan undra vad som bakom detta uttryck. Besvärligt kan inneligger bära: det är så bekvämt att överträda regeln, alla andra det finns ett mot normbrott, även om gör det, kamrattryck anses viktig är faran ganska overklig, chansen regeln att bli upptäckt tillsagd enormt liten etc.

ggg

De nämnda trafikregelundersökningarna visar på ett överskådsätt att inte utan vidare leder till laglydligt kunskap nad. Författarna påpekar också att den sociala kontrollen i och utanför skolan är av störst betydelse. Regler måste internaliseras i praktiska livet genom träning i lydnadsvanor. blir då helt självklara och man upplever Reglerna det inte som besvärligt att följa dem.

2.7.4 Tonåringars normer och beteende

I en undersökning om tonåringars normer och normklimat 1971) visar tonåringars värderingar av

(Henricson, sig

normbrott vara ganska stränga hos flertalet ungdomar. De flesta inte det är okey att tycker

64 sou 1973:26

fuska på skrivning pröva hasch stanna ute sent utan lov skolka från skolan dricka sig berusad snatta i butik strunta i föräldrarnas förbud driva stan kväll eller stå vid en kiosk och hänga. på varje

blir i allmänhet mildare med åren om man jäm- Värderingarna för åk 8 och 9. Samtidigt bryter eleverna mer mot reg- 7, ler och.hn1lättare tänka att göra normbrott av olika sig slag.

Alla elever skattar sina föräldrars värderingar som strängare än sina Alla elever tror att kamraternas värdeegna. är mindre stränga än deras egna! ringar

I sina värderingar ligger eleverna rätt nära föräldrarna, men då det blir om att bedöma hur de skulle handla fråga i av de situationerna, närmar de sig kamraternågon givna nas förväntade beteende.

kan de kamraterna relativt stränga

Visserligen tillskriva

men de väntar sig sällan ogillande som reakvärderingar, normbrott. Det är föräldrarna som upplevs som tion på Mellan åk 7 och 9 närmar sig eleverna normuppehållare. mer och mer kamraterna i både värderingar av situationer-

na och egna handlingsintentioner.

mellan elevernas principiella värdering av ett Skillnaden deras de skulle handla i beteende och syn på hur själva en viss situation kan illustreras med svaren på enkätens om alkoholbruk: 80 % anser det icke acceptabelt frågor att dricka men hela 40 % av både pojkar

sig berusad,

flickor skulle kunna tänka sig att göra det i en och situation. - När eleverna spontant får ange frestande som anses tufft bland kamraterna, kommer att vad dricka sig berusad på en säker förstaplats.

1973:26 “65

s-sou

Vid närmare analys (latent finner man klart

profilanalys)

åtskilda grupper.

De normstarka

Både i värderingar och handling finner vi en stor grupp med genomgående stränga normer, som tar avstånd kraftigt från normbrott. I denna grupp återfinns mera än hälften av både pojkar och De nära sina

flickor, ligger ganska

föräldrars förmodade uppfattningar; avståndet till kamraternas är heller inte stort. Observera att kamrater definieras med dom som du bryr dig mest om!

Dessa elever kommer oftare från hem där föräldrarna har högre utbildning än föräldrarna till normsvagare ungdomar. Barnen är oftare hemma på kvällarna. De har färre kamrater och umgås oftast med dem i hemmet. De känner dock sig sällan störda i sina relationer till kamraterna.

I större kamratgrupper känner de sig ofta osäkra och blyga.

De umgås sällan i stora gäng. Flickorna är mindre sexuellt

erfarna och känner sig osäkra på sin popularitet bland pojkarna.

Dessa ungdomar gör som föräldrarna vill. De upplever säkert konflikter mellan föräldrars och kamraters förväntningar, men just därför att de är normstarka, kan de stå emot frestelsetrycket. De känner att föräldrarna förstår dem lika bra som kamraterna. De är sällan trotsiga, sällan arga på någon av föräldrarna. I skolan är de väl anpassade och lärarorienterade. Både lärare och kamrater tycker att de är skolmotiverade och lugna. De tycks trivas ganska väl, eftersom de har lätt för att koncentrera sig och tycker att skolarbetet är något så när meningsfullt.

De normsvaga

Karakteristiskt för de normsvaga eleverna (16 % av flickor-

na och 29 % av pojkarna) är att de är mera kamrat- än

sou 1973:26

föräldraorienterade.

Redan i åk 6 är de ofta ute på kvällarna. De har stor kamratkrets. I åk 8 hör de ofta till ett gäng, som ibland har stora på dem. Då kan det hända att de ganska förväntningar gör saker som de inte vill, för att få vara med vissa kamrater.

Till sina föräldrar har de såriga relationer. Det blir ofta bråk i hemmet. Föräldrarna uppger att de har bekymmer med barnen, framför allt med att få dem att lyda.

I skolan är dessa ungdomar trotsiga; de tycker att lärarna är orättvisa. Lärarna å sin sida uppfattar dem som disharmoniska, okoncentrerade. Klasskamrateraggressiva, na deras låga skolmotivation. Själva uppger de påpekar att de vantrivs med skolarbetet.

Kamratkretsen blir den fristad dessa ungdomar söker. Där bedöms inte normbrotten så hårt.

Alla elever har Henricson strängare värderingar än enligt de tror att kamraterna har. Alla ungdomar går alltså omoch att kamraterna är mera frigjorda än de kring tggr

verkligen är. Denna missuppfattning vill Hauge (1971)

förklara så här:

I barnens århundrade behandlas ungdomar som barn. De hålls utanför vuxenlivets konflikter och mödor. Under bekymmer, de med stora kliv mot vuxenheten. Men de är tonåren går inte klara över hur de ska bete sig som vuxna och känner därför osäkra. Till och med osäkerheten måste de sig emellertid de vill inte visa sig omogna och barnsdölja; Därför de inte ställa frågor. De känner sig liga. vågar att handla på basis av få och oklara informatvungna om hur kompisarna tänker och tycker tioner. Uppfattningen om hur man ska vara påverkas därför rätt och egentligen av den bild som massmedia förmedlar. I kvällstidmycket och filmer tas det sällan fasta på skötsamhet och ningar Oftare handlar det om ligabrottslighet, narhygglighet.

SOU 1973: 26 57

kotikamissbruk, mellanölskonsumtion osv. Att vara tuff blir då att våga sno en moppe, att berusa att våga sig, våga vara fräck i munnen. Men dessa beteenden svarar sällan mot vad pojkarna och flickorna anser vara

själva

rätt och bra. Många gånger måste de därför låtsas vara mera berusade än de är, låtsas ha begått flera bravader än de har, för att imponera på sina kamrater. De sina ger kamrater fel information.

De ungdomar som känner längst avstånd till kamraterna upplever ibland ett oerhört tryck från kamraterna att begå normbrott, även om de för det mesta orienterar sig i riktning mot föräldrarna. Om de känner sig osäkra i större kamratgrupper och tvivlar på sin popularitet hos det motsatta könet är detta ytterligare skäl för dem att begå enstaka och oväntade normbrott.

De normsvaga orienterar sig i riktning mot kamraterna. Dessa är ofta krävande och ungdomarna känner ett behov

av att övertrumfa varandra i brott mot normer som de åt-

minstone delvis accepterar. De försöker handla konformt med gruppens krav för att inte bli utstötta. Massmediaidealet, kamraternas förmodade förväntningar och i viss mån deras egna värderingar får dem att försöka vara tuffa: snatta, skolka, trotsa förbud och hascha. De såriga relationerna till föräldrarna och de trotsiga, spefulla till lärarna är inte mycket att falla tillbaka på som stöd för ett mindre belönande samhällskonformt beteende.

För de normstarka, däremot, utgör oviljan att såra föräldrarna och tanken på att göra läraren besviken ett starkt stöd i frestande situationer.

Värderingar och handlingsintentioner står i relativt god överensstämmelse med varandra. Man kan också märka ett samband mellan normstyrka och egna faktiska handlingar och normbrott. sambanden mellan handlingsintentioner och beteende är genomgående större än mellan värdering av situationen och beteendet.

63 SOU 1973: 2(

Vi ser återigen hur värderingar, handlingsintentioner och faktiskt handlande står i överensstämmelse med varandra. Värderingar av normbrott blir mildare ju vanligare det blir med sådana. Men vi är fortfarande en aning osäkra om det är de allmänna attityderna och mildare värderingarna i 14-16-årsåldern som medför att normbrotten ökar? Eller är det den ökande tendensen till allvarligare normbrott under dessa år som får eleverna att jämka sina värderingar, så att de mer överensstämmer med det egna beteendet? Den ökande orienteringen i riktning mot kamraterna med deras mer generösa hållning till normbrott talar för den första förklaringen. Återblicken till åk 6 talar också för denna förklaring. De normsvaga var redan då kamratorienterade med dåliga, spända relationer till föräldrar och lärare. Av detta kan vi dra slutsatsen att de stått under inflytande av mildare normer än de mer föräldra- och lärarorienterade normstarka eleverna.

Den andra förklaringen (att normbrott har lett till mil-

dare värderingar av dessa) får också sitt stöd. De olika

normgrupperna har studerats redan från åk 3 (Domfors,

1972). Denna studie visar att lärarna hade en positiv be-

dömning av de normstarka eleverna (koncentration, skol-

motivation, harmoni, vänlighet etc.), de trivdes i sko-

lan och hade inga särskilda problem vare sig med skola, kamrater eller föräldrar. Ju mer normsvaga eleverna är desto större problem kan man spåra redan i åk 3. De normsvaga trivdes dåligt, lärarna bedömde dem som aggressiva, motoriskt oroliga och disharmoniska. De har under hela skoltiden upplevt skolarbetet som jobbigt. Den dåliga trivseln, oförmågan att motsvara de beteendemässiga och kunskapsmässiga kraven som ställts på dem tyder på ständiga konflikter med vuxna och många normbrott. De har därför sökt sig till kamraterna helt och hållet och övertagit en mildare inställning till normbrott och på det viset återfått litet av sin självrespekt och sitt självförtroende.

SOU 1973: 26 59

2.7.5 Slutsats

Vi kan med stöd av de refererade undersökningarna konsta-

tera att det finns ett samband mellan värderingar av nor-

mer och faktiskt handlande, men att sambandet är minimalt

mellan kunskap om normer och faktiskt handlande. Genom-

gången visar också att det knappast är så att barn blir utsatta för helt avvikande normer beträffande de grundläggande reglerna i skolan och samhället. Brottsliga delkulturer där barn lärs och tränas in i avvikande beteende, t.ex. brottslighet, verkar knappast finnas varken i Sverige

eller i U.S.A (Robins, 1966; Hirschi, 1969; Olofsson,

1973). Det verkar i stället vara så att det är brister i träningen och inlärningen av impuls- och beteendekontroll som varit avgörande och att det är de emotionella relationerna till normsändarna och de sociala erfarenheterna som varit av störst betydelse dels för det faktiska handlandet, dels för hur barnen kommit att värdera de normer som de lärt in.

Genomgången visar att om man värderar en norm högt, hjäldetta personen ytterligare att leva efter normen. per Överträder man en norm har man en tendens att nedvärdera den. Normen är då till mindre hjälp och stöd vid frestelse att överträda den. Ju mer intränad en norm är (i ånyo

praktiken!) desto mer självklar upplevs den, desto lätta-

re är det att följa den. Om ett barn har varma relationer

till sina föräldrar och lärare, vill det leva efter de

regler som de vuxna ställer upp. Ju lättare en person har att leva efter de allmängiltiga normerna, desto mindre konflikter får han med sin omgivning och desto fler erfarenheter får han. Detta leder i sin tur till positiva sociala handlingar, till självrespekt och självförtroende.

inte normer. väl vad som Ungdomen saknar De yet ganska fordras av dem och de delar i hög utsträckning samhällets, och föräldrarnas värderingar. Man kan konstatera

skolans

att denna form av normöverföring (kunskap om och värde-

70 SOU 1973: 26

av normer) fungerar ganska bra. Men vi måste samtidigt ring konstatera att internaliseringen av elementära hämningar, social impuls- och beteendekontroll lider av träning, besvärande brister (om självdeklarerad brottslighet se Olofsson, 1971; Haglund, 1972; om andra Elmhorn, 1969; normbrott se Henricson, 1971; Hedberg & Magnusson, 1970; 1972; om trafikregelbrott se Dolk & Olson-Frick, Crafoord, Olson-Frick, 1972). Vi kan också konstatera att 1971; dessa brister i hör samman med såriga emotionella hög grad relationer till vuxna personer. Bristerna i internaliserad kontroll har även lett till sociala erfarenheter av negativt som i sin tur försvårat och förhindrat den moslag, raliska utvecklingen i en evig ond cirkelgång.

2.8 Ungdomars inställning till polisen

amerikansk av 12 000 elever från åk 2-8 En undersökning visar att till polisen överlag är positiv inställningen men att den blir mer och mer negativ ju högre upp i

klasserna man går (Torney, 1971). Eleverna i de högre

årskurserna anser att är mindre hjälpsam och polisen har mindre makt.

Att har den breda allmänhetens stöd framgår även polisen av en svensk om allmänhetens attiopinionsundersökning

till (Ds Ju 1973:5, bilaga A). Svaren på de

tyd polisen som ställs på att man ofta anser att press frågor tyder och bild av po-

och radio/TV ger en missvisande negativ

lisen. tror inte att polisen överträder sina Majoriteten eller brukar mer våld än nödvändigt. Man är befogenheter inte att tillskriva polisen goda egenskaper, anobenägen ser att och anser att vi behöver polisen inger trygghet fler poliser.

15-24 år är klart mer negativ mot polisen

Åldersgruppen

och dubbelt så ofta kritiskt mot polisen uttrycker sig som åldersgrupper. Den är också mindre benägen övriga att efterlysa fler poliser.

Två mindre undersökningar av skolbarns attityder till

sou 1973: 26 71

polisen (åk 5 och 9 i Uppsala och Stockholm, Forsman & Renström, 1973 och Jelf & Kumlien, 1973) visar likaledes en positiv inställning till polisen. Flertalet elever anser att det finns för få poliser, att polisen uppträder korrekt (90 %), att de har behov av polisens hjälp, att polisen inte speciellt lägger sig i vad man gör och att de är beredda att hjälpa polisen att ta fast en person som slagit sönder en fönsterruta t.o.m. om denna person är en kamrat. I det senare fallet är dock eleverna i åk 9 betydligt mindre benägna att hjälpa polisen. Eleverna verkar vilja ha en ökad kontakt med polismännen, de vill att poliserna skall patrullera till fots och att det skall gå lättare att prata med dem än det är fallet.

Båda undersökningarna visar en genomgående försämring i attityderna till polisen mellan åk 5 och åk 9. I åk 5 är det dubbelt så många som i åk 9 som svarar att polisen ofta kan vara till hjälp och som är villiga att tjalla för polisen om kamratbrott, samt dubbelt så många som vill hjälpa polisen att ta fast en flyende kamrat. Förvånansvärt är att elever i åk 9 i mindre utsträckning än elever i åk 5 tror att polisen måste ingripa mot någon

som butikssnattar (erfarenhet?), att hälften av eleverna

inte tror att polisen alltid måste ingripa då någon cyklar utan lyse i mörker och att 70 % 1 inte tror att polisen alltid måste ingripa mot någon som skjutsar kamrat på moped. Undervisning i klassrummet har här inte kunnat ersätta den praktiska erfarenheten som kunskapskälla.

Undersökningarna visar även att mer brottsbenägna elever är mer negativt inställda till polisen. I 2.7.1 nämndes

att bristande respekt för polisen hade samband med hög

självdeklarerad brottslighet (Hirschi, 1969). I valet

mellan att berätta vad man vet för polisen eller tiga för att skydda en kamrat väljer laglydiga pojkar ofta självklart att berätta vad de vet, medan mer brottsligt belastade pojkar oftare solidariserar sig med kamraten

och försöker skydda honom (Olofsson, 1973). Att tjalla

för polisen är en svår förseelse för de högt brottsligt belastade. I den undersökning som nämndes i 2.7.2 visade

72 SOU 1973: 26

det sig att helt konforma och laglydiga pojkar nog skulle kunna tänka sig att skvallra på en kamrat som tagit en bil, men de mest brottsligt belastade och minst konformitetsbenägna pojkarna ansåg att detta var ett värrebrott än alla andra skisserade brott t.ex. butiksstöld, misshandel, väskryckningl

Den positiva inställningen till polisen framkommer också tydligt i en attitydundersökning bland några klasser i

åk 9 i Stockholm (Lasner & de Montgomery). Flertalet in-

stämmer i att polisen ofta är vänlig och hjälpsam (poj-

kar 56 %, flickor 69 %), i att polisen ofta skapar trygghet med sin närvaro (73 %, 60 %), i att man bör hjälpa

polisen i deras svåra arbete (87 %, 67 %). Endast ett få-

tal instämmer i negativa påståenden som det sista man

skulle göra är att be en polis om hjälp (15 %, 19 %). En

större andel (25 %, 21 %) instämmer dock i polisen försöker sätta fast ungdomar så ofta den kan.

Mer brottsbenägna elever har i allmänhet mer negativ inställning till polisen. De tycker dubbelt så ofta som de mycket konformitetsbenägna ungdomarna att det inte finns någon anledning att respektera polisen och tre gånger så ofta som de konforma att polisen försöker sätta fast ungdomar så ofta den kan. De tycker dubbelt så ofta som de att polisen lägger sig

konformitetsbenägna

för mycket i vad man får och inte får göra och skulle inte be en polis om hjälp. Brottsbenägna ungdomar ställer dock hellre än konformitetsbenägna ungdomar upp för att hjälpapolisen i deras svåra arbete!

Undersökningen är inte byggd på ett representativt urval och är tänkt som en pilotstudie för att pröva metoder och instrument, varför man inte bör dra några alltför säkra slutsatser av resultaten.

De ovan refererade undersökningarna (Forsman & Renström;

Jelf & Kumlien) bygger inte heller på representativa underlag. Författarna har heller inte gjort någon mer ingående analys av enkäterna. Undersökningarna ger dock

SOU 1973: 26 73

ett resultat som har intresse för arbetsgrupsamstämmigt pen: ungdomar har en övervägande positiv inställning till polisen även om man kan märka en något mindre positiv i de högre årskurserna och bland mer inställning brotts benägna_ gunggiomar, __

3 NULÃGET

3.1 Allmänna synpunkter på orsakerna till sociala avvikelser

Gruppen har i föregående avsnitt lämnat en översiktlig framställning över hittills vunna forskningsresultat avseende tänkbara orsaker till ungdomens sociala avvikelser. Av redovisningen framgår klart att det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas på en mycket bred front, om det skall ha någon effekt. Brottsligheten hör i hög grad ihop med våra värderingar. Den sammanhänger med den vuxna generationens omsorg om nästa generation. Ett effektivt brottsförebyggande arbete måste ta upp centrala frågor inte endast inom skolpolitiken utan även inom t.ex. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och lokaliseringsoch boendepolitiken. I detta sammanhang vill gruppen också understryka vikten av åtgärder för barns och ungdoms fritidsaktiviteter.

Det ankommer självfalletinte på gruppen att närmare gå in

på de åtgärder, som bör vidtas i anledning av den lämade

redovisningen av tänkbara orsaker till ungdomsbrottsligheten. Som redan tidigare framhållits har gruppen samtidigt ansett det vara nödvändigt att ge en sådan bredare redogörelse för forskningsresultaten för att gruppen skall kunna ge det rätta perspektivet på den roll skolan kan spela i detta sammanhang. En av medlemmarna i arbetsgruppen, Birgitta Olofsson, som också haft huvudansvaret för utformningen av kap. 2, har emellertid i en särskild

bilaga (bilaga 3) närmare utvecklat sin personliga syn

på det brottsförebyggande arbetet i stort.

Gruppen vill för egen del framhålla att det brottsförebyggande arbetet i skolan måste ses som en del av det brottsförebyggande arbetet i hela samhället. Endast genom en samlad insats av hela samhället kan vi förvänta oss att uppnå en mera väsentlig minskning av brottslig- SOU 1973: 26 75

heten.

I följande kapitel skall gruppen närmare behandla skolans undervisning i Lag och rätt som utgör den huvudsakliga delen av gruppens utredningsuppdrag. Mot bakgrunden av gruppens allmänna syn på det brottsförebyggande arbetet har gruppen emellertid inte kunnat undvika att i viss mån även beröra mera allmänna frågor om verksamheten i skolan. Gruppen har sålunda, som bl.a. kommer att framgå av avsnitt 3.2, gett begreppet Lag och rätt en mycket vid tolkning. Det har också visat sig nödvändigt att inom ramen för Lag och rätt översiktligt beröra trafikundervisningen i grundskolan.

Den starka tidspress som gruppen arbetat under har medfört att utredningsarbetet i flera avseenden endast kunnat översiktligt ta upp vissa problem. De förslag som gruppen lägger fram måste därför detaljbearbetas i flera avseenden.

3.2 Läroplanen (Lgr 69)

3.2.1 Allmänt

Skolans undervisning regleras av bestämmelser i skollag, omsorgslag, skolstadgor, och övriga författningar samt av bestämmelser och anvisningar i läroplaner för de olika skolformerna. Därutöver finns regler, anvisningar och rekommendationer från myndigheter och organisationer, som påverkar undervisningens innehåll och organisation och _därmed sammanhängande frågor.

Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och har enligt skollagens första paragraf till ungdom syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Undervisningens innehåll bestäms i första hand av läro- 76 SOU 1973: 26

planernas mål och riktlinjer, som i till skolanslutning lagens första paragraf ger skolans en undervisning bestämd inriktning. Dessa mål och riktlinjer samt tim- och kursplanerna ger uttryck för Kungl. Maj:ts och riksdagens uppfattning om vad skall innehålla. Läroundervisningen planernas allmänna anvisningar för skolans verksamhet är utfärdade av skolöverstyrelsen i till nämmda anslutning mål och riktlinjer.

Utöver de allmänt hållna för reglerna undervisningen som ges i ovan nämnda delar av finns läroplanerna, anvisningar, kommentarer och exempel till både i de allkursplanerna männa delarna av läroplanerna och i supplementen.

Skolan skall ge eleven en god uppfattning om de värderingar och principer som bär i vårt upp rättsordningen demokratiska samhälle. Han måste bli fullt medveten om innebörden av begrepp som rättvisa, och ärlighet, hänsyn tolerans och om konsekvenserna av brott mot och lagar föreskrifter. Skolan bör själv fungera efter principer, som eleverna accepterar och som de är med regler själva om att utforma. De som skiljaktigheter föreligger mellan olika gruppers och människors bör skolan ta värderingar upp till diskussion och belysning. s 13.)

(Lgr 69 I,

Citatet ovan återfinns i mål och för skolan riktlinjer och uttrycker det övergripande målet för skolans verksamhet inom det brottsförebyggande omrâdet. Det därmed utgör en naturlig och nödvändig utgångspunkt i arbetsgruppens kartläggning av nuläget.

Av citatet framgår med tydlighet den vikt fäsläroplanen ter vid dessa frågor. Rättsordningen i vårt demokratiska samhälle skall genomsyra skolans hela utverksamhet,men gör samtidigt avgränsade undervisningsområden.

Hur beskrivs Lag och rätt i samband med undervisningen fortsättningsvis i läroplanen? I målet för ämnet samhälls- - det centrala ämnet kunskap naturligt för dessa frågor anges bl.a. att undervisningen skall för eleverna söka

SOU 1973: 26 77

de idéerna i vår demokratiska levandegöra grundläggande och stimulera dem till egna insatser i samhällslivssyn till för problem. Som livet och engagemang gemensamma härav av citat från mål

en konkret följd (och tidigare

är och rättsproblem in-

och riktlinjer) Rättsordning

skrivet bland hnvudmomenten för ämnet samhällskunskap på Men och rätt ryms också nagrundskolans högstadium. Lag huvudmomenten i ämnet på mellanstadiet: Hur turligt inom tillsammans - frågor som på människor lever och verkar av händelser och företeelser i olika sätt aktualiseras och i samhället och ute i hemmet, skolan kamratkretsen,

världen. (Lgr 69 I, s 182;)

emellertid inte undervisningen i Lag Läroplanen begränsar till ämnet samhällskunskap eller till mellan- och och rätt

högstadiet.

som hur människor lever och verkar tillsam- Frågor belyser

är inskrivna) mål för undervisningen mans självklara (och

Enkla ordningsregler aktualiserade redan på lågstadiet. och samtal med barnen, aktuella trivselunder samvaro t.ex. ansvar och hjälpsamoch samlevnadsproblem, hänsyn, och människors beroende av het, frågor om samverkan faror och i barnens omgivning, aktuellt varandra, skydd som motiveras av t.ex. händelser och företeelser stoff - dessa - en undervisning i Lag innebär samtliga frågor till mognads- och utoch rätt, anpassad lågstadieelevens återfinns också bland huvudmomenvecklingsgrad. Samtliga ten i orienteringsämnet hembygdskunskap på lågstadiet.

(Lgr 69 I, s 178.)

- alla stadier - moi sammanhanget är också på Viktigt Det till en del och mentet trafikundervisning. utgörs årskurserna av trafikantutbildning. Gefrämst i de lägre i frågor om ansvar och nom undervisning trafikregler, i och attityder över hänsyn trafiken, regelefterlevnad innebär trafikmomenten samtihuvud till dessa frågor i undervisning i Lag och rätt. digt hög grad

skolans undervisning i Lag och Slutligen skall, vad avser

rätt, här också redovisas ämnet religionskunskap. Det är ingen tvekan om att också undervisningen i detta ämne väsentligen ägnas åt frågor som här rubriceras som Lag och rätt. De ryms vad huvudmomenten för ämnet beträffar inom Väsentliga livsfrågor: Frågor kring livsåskådning och etik med särskild tonvikt på för aktuella ungdom problem, belysta utifrån dels den kristna tros- och livsuppfatt-

ningen, dels andra livsuppfattningar. (Lgr 69 I, s 176.)

Frågor kring Lag och rätt kan emellertid inte isoleras till enbart skolans undervisning. De skall läroenligt planen som tidigare angetts genomsyra verksamheten i skolan över huvud taget. Det är att betrakta som en följd av vad som i inledningen till detta avsnitt men citerats, också som en förutsättning för den enskilde elevens individuella och sociala utveckling som det centrala i den obligatoriska skolans verksamhet.

Det är med andra ord nödvändigt att 1 sammanhanget uppmärksamma läroplanens betoning av frågor som verksamhetsformer, samverkan, skolans sociala miljö eller det som kort kan uttryckas som skolans anda. Den sociala miljön i vilken skolans verksamhet måste för utveckförsiggår lingen av sociala attityder och vanor präglas av en ständig samverkan mellan människor. Denna samverkan skall inte begränsas till vissa aktiviteter, personer eller grup-

per, utan gälla över åldersgränser, sysselsättningar el-

ler uppgifter i skolan, dvs. i skolans totala, dagliga verksamhet. Sådan samverkan innebär ett individuellt medinflytande i skolsamhället, följt av ett motsvarande individuellt medansvar, som skolan måste inskärpa. Förutsättningen för elevernas engagemang och delaktighet i utformningen av skolan som arbetsplats är att de alla får vara med om att forma sin egen arbetsmiljö, dvs. bland annat skolans trivselregler och ordningsföreskrifter, och vara med i skolsamhällets beslutsprocess där så är möjligt. Detta medinflytande och detta medansvar måste av naturliga skäl ökas gradvis i takt med elevens ökande mognad, det måste känneteckna undervisningsprocessen, men också ges organiserade former i klassrådsdis-

SOU 1973: 26

kussioner och elevrådsverksamheten. En sådan successiv och i att medverka och ta ansvar måste

genomgående träning

kombineras med ett praktiskt åskådliggörande av reglers och funktion i ett samhälle. Härigenom får eleverlagars na att överenskommelser är nödvändiga för att uppleva, rättigheter och skyldigheter, och att reglera ömsesidiga de är för den gemensamma verknaturliga förutsättningar samheten i skolan, liksom i samhället i övrigt. När eleändå aktuella företeelser i skover reagerar negativt på la och samhälle är det med läroplanens ord viktigt att skolan möter framförda åsikter och kritik med förståelse och och låter dem bilda utgångspunkt för konstrukrespekt tiva diskussioner.

Det är en bild som lämnats ovan av grundlägöversiktlig för skolans anda i enlighet med grundgande principer

skolans 69 s 26 ff), men den är i samläroplan (Lgr I,

nödvändig för helhetens skull. Detsamma gäller manhanget för skolans förebyggande och speciella elevriktlinjerna vård.

Allmänt innebär elevvård, att skolan skall söka hjälpa elev att lära känna sig själv,.att på egen hand varje om de som skola och bilda sig en uppfattning uppgifter, samhälle ställer, att komma till rätta med personliga och att så långt möjligt utveckla sina olika egenproblem 69 s 85) Med elevvård i denna vidare me-

skaper. (Lgr I,

avses således inte särskilda åtgärder eller anordning från skolans när svårigheter uppträder, utan ningar sida, den anda och de arbetsformer som allmänt skall snarare det arbetet i skolan sådant det tidigare prägla dagliga beskrivits. Hit hör också skolans medverkan till en ak-

som möjlighet att i po-

tiv och meningsfull fritid, ger leda naturliga behov att sluta sitiv riktning ungdomars i och Det förutsätter att skosig samman grupper gäng. lan behandlar fritidsverksamheten som en ungdomarnas egen och ledd av dem själva. Skolans angelägenhet, organiserad är att stöd och hjälp med sakkunskap, idéer uppgift ge Det omfattar bland ennat elevföreningar inom och uppslag. vilka kan bidra till elevernas vana att fungera skolan,

80 SOU 1973: 26

i och acceptera ett ordnat föreningsliv med dess uppställda regler, göra dem inställda på att följa beslut som fattas men också att i demokratiska former verka för ändring av det de ogillar. Det gäller självfallet också skolans kontaktarbete med föräldrar och med företrädare för fritidsverksamheten utanför skolan samt med represen-

tanter för samhällets barna- och ungdomsvård. (Lgr 69 I,

s 30 fu)

Den förebyggande elevvården, strävandena att förhindra uppkomsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilde eleven, är ett hela skolans ansvar. Elevers och föräldrars kontaktbehov och behovet därvid av gg kontaktperson innebär emellertid att det är klassföreståndaren som i med läroplanen har den centrala ställenlighet

i den förebyggande (ofta också i den speciella)

ningen

elevvården. Han har också de främsta förutsättningarna att

bäst lära känna eleverna och deras situation genom information från skilda håll, genom observationer i klassrummet och enskilda samtal med elever samt i kontakter med hemmen.

För framförallt den speciella elevvården, när problem och ändå uppkommer, finns till klassföreståndarens, svårigheter och lärares hjälp expertis inom skolledningens övriga skolkuratorsverksamhet samt skolhälsovård, skolpsykologi, studie- och För en organiserad samveryrkesorientering. kan mellan alla dessa finns elevvårdskonferensen med uppatt behandla enskilda elevers eller elevgruppers gift I elevvårdskonferensen kan även andra än skolsvårigheter. skolans delta. gäller detta i första personal Självfallet hand, förutom elever och föräldrar, just representanter

för samhällets barna- och ungdomsvård. (Lgr 69 I, s 85 rn)

Kontakten hem - skola har berörts tidigare. Hemmet har även under barnets år i skolan det prienligt läroplanen mära och ansvaret för dess fostran och vård. huvudsakliga Det finns exempel i läroplanen på nödvändigheten många av ett nära samarbete mellan hem och skola. Några har ovan i samband med elevernas fritid och skolans antytts andra behöver elevvårdande verksamhet, grundläggande

6- 81

och självklara som de är - inte radas här. Det upp som i Lag och rätt-sammanhang ytterligare bör noteras att är, läroplanen som förslag till innehåll i den organiserade

föräldrakontakten (allmänna föräldramöten och klassmöten)

bland annat anger frågor eller teman, som i inhög grad nefattas i Lag och rätt, t.ex. utevistelse och sömnbehov, ordnings- och trivselfrågor, fritidsverksamhet, ungdoms-

frågor och ungdomsproblem. (Lgr 69 I, s 20

ff.)

Slutligen skall också i detta sammanhang framhållas att läroplanen, som delvis redan antytts, starkt betonar vikten av samverkan skola - samhälle. Samverkan bör från allmänt elevvårdande synpunkter äga rum med ungdomssty-

relser, fritidsnämmder, barnavårdsnämnder, andra sociala

nämder och med polisen. I kommunerna bör bl.a. i brottsförebyggande syfte finnas samarbetsorgan med representan-

ter för barnavårdsnämnd, skola och polis. Vidare bö en-

ligt läroplanen studiedagstid ägnas åt skolans samarbete

med barnavårds- och socialvårdsmyndigheterna samt med

polisen. Dessutom föreslås besök av lärarna hos polis och de olika sociala nämnderna för att få del av deras arbete, liksom medverkan av representanter för dessa organ med föredrag och vid diskussioner i skolan. Likaså framhållas i läroplanen behovet av ömsesidig information i aktuella enskilda elevärenden.

Samarbetet med institutioner och människor bör emellertid gälla även själva undervisningen och arbetet i klassrummet. Med polisen förekommer detta i enlighet med läropla, nen inom undervisningen i såväl trafik som Lag och rätt, så att polismännen kommer till skolan och arbetar bland eleverna. Det är därvid viktigt, att ungdomar får en positiv syn på samhällets ordningsmakt och lär sig att i polismannen se en person som det är naturligt att vän-

da sig till för att få hjälp. (Lgr 69 I, s 24.)

3.2.2 Lågstadiet

Frågor om Lag och rätt ingår för lågstadiets del i ämnet religionskunskap inom huvudmomentet Religiösa ämnen och

samlevnadsfrågor: Etiska frågor som berör samlevnaden mel-

lan människor (Lgr 69 I, sid 175) och vilket framgått av

föregående avsnitt, i ämnet hembygdskunskap inom följande huvudmoment:

Hem, skola och samhälle: Några enkla ordningsregler som aktualiseras under samvaro och samtal med barnen. Aktuella trivsel- och samlevnadsproblem, t.ex. hänsyn, ansvar och hjälpsamhet. Hemmet och familjen. Något om samverkan och människors beroende av varandra. Faror och skydd i barnens omgivning. Om hjälp och förmåner i hem, skola och samhälle. I trafiken: Säkerhetssynpunkter på barnens färd till och från skolan. Trafikmärken och trafikregler, som är aktuella för bygden. Ansvar och hänsyn i trafiken. Polisen ger hjälp.SamIärdse1 och samfärdsmedel. Aktuellt stoff, som motiveras av t.ex. händelser och företeelser, barnens speciella intressen, arbetet i klassrum-

met, studiebesök och exkursioner. (Lgr 69 I, sid 178J

Enligt läroplanens anvisningar och kommentarer till ämnet religionskunskap skall lärostoffet behandlas på ett sådant sätt att grundläggande etiska krav inte av eleverna uppfattas som godtyckligt givna utan framvuxna ur samlevnadens villkor. I regel behandlas samlevnadsfrågor även i ämnet hembygdskunskap och mycket ofta tas de upp genom händelser som på annat sätt blivit aktuella för eleverna.

I läroplanens Anvisningar och kommentarer till ämnet hembygdskunskap sägs beträffande lärostoffet att undervisningen skall ge en första samhälls- och naturorientering, som skall lägga grunden för en fortsatt objektiv orienterande undervisning.

Arbetet med huvudmomenten under rubriken Hem, skola och samhälle utgår från skolan, eftersom detta är den nya miljö som barnen skall anpassa sig till och vara med om att utforma tillsammans med andra. En undervisning med sådan inriktning resulterar vanligtvis i att eleverna får vara delaktiga 1 utformandet av regler för ordning, säkerhet och trivsel. Undervisningen i Lag och rätt får alltså - även om det inte direkt i - en utsägs läroplanen konkret tillämpning i skolsamhället och den blir på så

sätt en naturlig grund för fortsatt undervisning som så småningom utsträcks till att omfatta först studium av närsamhället, senare också studium av samhället i vidare bemärkelse. Frågor om Lag och rätt har sin givna plats i denna undervisning.

Den teoretiska undervisningen i Lag och rätt är på detta stadium mycket blygsam. Lärarens strävan måste vara att skapa förståelse för de regler eleverna möter och att söka klargöra sambanden mellan de regler som skapats och den ordning man därmed vill uppnå.

Det stoff som rör Lag och rätt och som behandlas i samband med några olika intresseområden bör ge eleverna en orientering om förekommande anordningar för medborgarnas skydd och trygghet t.ex. brandförsvar, samhällets hjälp och förmåner, polisens uppgift att ge hjälp etc.

I trafikundervisningen som har aktualitet från och med den allra första skoldagen ges åtskilliga tillfällen att diskutera lagar, regler och förordningar och att öva ett visst beteende, styrt av de givna reglerna.

Läroplanen förordar att undervisningen läggs upp så att eleverna själva har ansvar för sitt uppträdande i trafiken, vidare att uppläggning och genomförande sker i samverkan med hemmen och den lokala polismyndigheten.

Medverkan från polisens sida i trafikundervisningen bör

enligt läroplanen (Lgr 69 I, s 54) ske i form av tillämp-

ningsövningar i trafikmiljön kring skolan.

Det är i enlighet med läroplanen angeläget att eleverna på olika sätt får kontakt med samhället utanför skolan. Polismedverkan 1 trafiksammanhang ger osökt tillfälle till sådan kontakt. Eleverna får här möta polisen från den rådgivande, hjälpgivande sidan och trafikfrågorna kan ge lämpliga tillfällen att etablera kontakt mellan elever och polis, eftersom de är socialt neutrala och en naturlig motivation i allmänhet finns hos alla föräldra- 84 sou 1973:26

kategorier, då dessa frågor ju i första hand rör barnens säkerhet (se närmare om polismedverkan under 3.3).

I hembygdskunskapen behandlas stoff som aktualiserats av händelser och företeelser som eleverna upplevt direkt eller fått kännedom om genom exempelvis massmedia.

Den offentliga nyhetsförmedlingens urval av information ger brott och rättsfrågor en självklar, ofta dominerande plats. Nyheterna av detta slag får dessutom ofta en påträngande presentation och det är av flera skäl angeläget att skolan tar upp och hjälper eleverna att bearbeta de upplevelser och intryck de fått. I samband härmed faller det sig naturligt att skolan försöker ge eleverna en bakgrund till vissa händelser t.ex. i form av orientering om lagstiftning och sammanfattande information om hur samhället fungerar på olika områden.

Till en del måste undervisningen alltså improviseras men det är viktigt att om avsnitt på grund av sin aktuella karaktär fått en ytlig behandling de tas upp igen i sammanhang där de naturligt ingår i annat undervisningsstoff.

3.2.3 Mellanstadiet

Fundamentala personliga och sociala livsproblem är aktuella och väsentliga för eleverna också på mellanstadiet. Samlevnadsfrågor aktualiseras på olika sätt i religionskunskap både i den ämnesbundna undervisningen och i samlad undervisning, i första hand i samverkan med samhällskunskap. I ett fortbildningsmaterial i religionskunskap för låg- och mellanstadiets lärare, som skolöverstyrelsen gav ut 1970, ges i samband med behandlingen av profetismen exempel på hur man kan låta eleverna få uppleva att dagens rättsbegrepp vuxit fram ur samlevnades behov genom tiderna. I detta fortbildningsmaterial är intresseområdet Rätt ska vara rätt, som behandlar profeten Amos, ett exempel på hur man i ämnesbunden religionskunskap behandlar rättsbegreppen.

SOU 1973: 26 85

Exempel på samlad undervisning där religionskunskap samverkar med samhällskunskap är intresseområdena Ditt, mitt och vårt - att få och att gemensamma ägandets ansvar, ge, tanken och och - samlevpå förvaltarskap Regler lagar nadsvillkor och människans ansvar.

Det huvudsakliga målet för samhällskunskapen på mellanstadiet liksom på lågstadiet är att levandegöra begreppet mänsklig samlevnad och i samband med det skapa respekt för människorvärdet. Utgångspunkten är naturligtvis klassen och skolan som eleverna bör få uppleva som ett samhälle i där var och en har en funktion att fylla. miniatyr,

Genom ständiga jämförelser mellan livet i skolan och i samhället bör eleverna lära sig förstå de praktiska motiveringarna för samhällets ordning och påbud och de behov, som ligger bakom dess institutioner, samt inse, att gällande lagar och förordnin ar måste efterlevas men att de skall vara förem l för en kritisk översyn i anständigt

till samhällsutvecklingen. (Lgr 69 II:OöLM,

slutning s 31.

Undervisningen i Lag och rätt skall enligt läroplanen på ett naturligt sätt inpassas i olika intresseområden. Samtliga lärare på mellanstadium fick under 1971 grundskolans en handledning, utgiven av skolöverstyrelsen i samarbete med som innehåller exempel på hur en rikspolisstyrelsen, sådan undervisning kan utformas. Den behandlar också samarbetet skola - och innehåller planeringsexempel när polis det gäller polisens medverkan i något av intresseområdena mitt och vårt gemensamma. Regler och lagar samt Ditt, och ingår som bilaskyldigheter rättigheter. Broschyren 5 a till detta betänkande. För en mer ingående informaga tion om denna undervisning i Lag och rätt hänvisas därför till broschyren. Till denna finns också studieanvisningar avsedda att komplettera broschyren vid stuutarbetade, och rätt. (I fråga om polisens medverdiedagar kring Lag kan se närmare under 3.3.)

I samverkan mellan ämnena samhällskunskap och historia manunder förr - nu äldre och nyakan aspekten jämföra re och samt samhällets hjälp och skydd under regler lagar,

olika tider. Det är vidare naturligt, att naturkunskap och samhällskunskap samverkar vid undervisningen i trafik, om tobak, alkohol och narkotika samt om miljövård. Skolan ger inte enbart kunskap om olika stimulantias natur samt deras verkningar på nervsystemet och den övriga organismen utan framhäver särskilt de allvarliga följderna för trafik, arbets- och hemliv.

I läroplanssupplementet Planeringsexempel, lågstadiet,

mellanstadiet (Lgr 69 II:Plex) ges mer detaljerade an-

visningar om hur undervisningen kan utformas, bland annat vad avser undervisningen i Lag och rätt. I det följande ges relevanta sammandrag ur detta supplement, som gavs ut 1972.

I intresseområdet Arbete och liv i det medeltida Norden, avsett för årskurs 4, ägnas en och en halv arbetsdag av den för intresseomrádet anslagna tiden till genomgång av momenten fridslagar och rikslagar mot förtryck. På detta vis försöker skolan visa eleverna, att förutsättningarna för en trygg tillvaro för den enskilda människan är att hon lever i ett samhälle med fungerande lagar

(Lgr 69 II:Plex s 78-82). I intresseområdet Det brinner

för samma årskurs ges sammanfattningsvis en gemensam uppgift för klassen att skriva regler om hur man bör handskas med eld, hur man släcker eld och hur man beter sig vid en eldsvåda, allt i anslutning till en veckas arbete

med det aktuella intresseområdet (Lgr 69 II:Plex s 84-87).

Intresseområdet Några profetgestalter och deras roll i den israeliska historien förankrar gång på gång dagens rättsregler i urgamla levnads- och samhällsregler. Eleverna får också i dramatiska sammanhang uppleva följderna för den enskilde, när dessa regler bröts i den tidsepok

som behandlas (Lgr 69 II:Plex s 99-104).

Människor med annorlunda villkor är ett intresseområde som är ämnat att låta eleverna leva sig in i de svårigheter som människor, vilka är utsatta för fördomar, ställs inför. sou 1973:26 37

69 II:Plex), som alltså utgavs så sent supplementet (Lgr

som förra året, ger således lärarna detaljerade anvisningar om hur bland annat momentet Lag och rätt kan integreras i naturliga sammanhang i olika ämnen på mellanstadiet.

Detsamma trafikundervisningen, som inte har ställgäller som särskilt ämne i skolans timplaner, utan skall inning i de vanliga undervisningsämnena. Trafikundertegreras visningen skall på mellanstadiet företrädesvis anknyta till närsamhället med trafikövningar i den trafikmiljö där

eleverna dagligen vistas som trafikanter (gång- och cykel-

På mellanstadiet behandlas trafik-

trafikantutbildning).

främst inom samhälls- och naturorienterande ämnen. frågor

3.2.4 Högstadiet

3.2.4.1 Arbetsområdet Lag och rätt

Det mål och de som läroplanen uttrycker beträfriktlinjer fande skolans undervisning i Lag och rätt är konkretise-

rade i supplementet Orienteringsämnen, Högstadiet

(Lgr 69 II:OäH) i avsnittet kompletterande anvisningar

om undervisningen i ämnet samhällskunskap.

Det är att rättsordning och rättsproblem komnaturligt mer till behandling inom flera olika arbetsområden. upp Eleverna bör komma till klarhet om att människor i varje organisation och samhälle måste ställa upp gruppbildning, för att kunna fungera. I anslutning gemensamma regler härtill bör kriminalitetens orsaker diskuteras. Undervisskall och genomföras i samarbete med den ningen planeras lokala polismyndigheten och om möjligt med företrädare

för och kriminalvården. (Lgr 69 II:OäH,

s 16. sâcialvården

och behandlas alltså inom flera Rättsordning rättsproblem arbetsområden i ämnet samhällskunskap. Främst sker olika det inom arbetsområdet och rätt, som i förteckningen Lag över på arbetsområden i supplementet beskrivs exempel

på följande sätt (Lgr 69 II:OäH, s 50):

88 SOU 1973: 26

LAG OCH RÄTT Rättsordning och rättsproblem. Polisens roll. Domstolarnas funktion. Praktisk orientering i lagar som berör den enskilde. Hithörande yrken.

En av skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen gemensamt utarbetad - av polismedverkan i arbroschyr Planering betsområdet och rätt - innehåller en be- Lag översiktlig skrivning av skolans undervisning i Lag och rätt och polisens medverkan i arbetsområdet Lag och rätt på högstadiet.Broschyren beskriver också arbetsområdets syfte och innehåll samt ger underlag för den gemensamma planeringen av lärare - elever - och undervisningen polismän förslag till innehåll i polisens medverkan.

Broschyren ger en konkret framställning av högstadiets undervisning i Lag och rätt inom det i sammanhanget mest adekvata arbetsområdet. Broschyren ingår som bilaga 5 b till detta betänkande. För en mer ingående information om denna undervisning i Lag och rätt hänvisas därför till broschyren. (I fråga om polisens medverkan se närmare under 3.30) Närmast lämnas här en redovisning för övrig undervisning i Lag och rätt på högstadiet.

3.2.4.2 Trafiknndervisningen

Trafikundervisningen har inte ställningen som särskilt ämne i timplanen utan skall integreras i de gängse undervisningsämnena, främst inom de samhälls- och naturorienterande ämnena. Undervisningen på högstadiet inriktas på de speciella problem som sammanhänger med eleverna som och blivande körkortsinnehavare. Trafikunmopedförare dervisningen blir därför på högstadiet i förhållande till låg- och mellanstadiet av mera övergripande karaktär och hårdare knuten till övrig ämnesundervisning. Så behandlas t.ex. bromssträckors längd i samband med friki fysikundervisningen, trafikmiljön tas tionsbegreppen

i samhällskunskap och trafik/alkoholfrågor i biolo-

upp

SOU 1973: 26 39

giundervisningen etc. Någon egentlig trafikantutbildning med praktiska färdighetsövningar förekommer inte på högstadiet.

Trafikstoffet ingår på högstadiet, liksom på låg- och mellanstadiet, i flera arbetsområden, vilket kommer att framgå av följande avsnitt: Bland exemplen på arbetsområden i

oä-supplementet (Lgr 69 II:OäH) finns emellertid också ett

arbetsområde, som i sin helhet innebär trafikundervisning, nämligen det samlade arbetsområdet Trafik. Det är i exemplet på årskursplaner placerat i årskurs 7 med en beräknad tidsram på 10 undervisningstimmar. Det är vidare avsett att läsas i samverkan mellan flera ämnen bland annat samhällskunskap, biologi och fysik.

Inriktningen framgår av delmomenten till arbetsområdet; Förståelse för sambandet människan - fordonet - Invägen. dividen i trafikmiljön. Psykologiska och fysiologiska frågor. Trafikplanering. Trafikapparaten. Trafiklagstiftning. Trafiksäkerhetsbefrämjande åtgärder. Polisens funktion. Motorismens utveckling och betydelse. Luftföroreningsfrågor. Fordonsutrustning och fordonens funktion. Körkortsbestämmelser. Hithörande yrken.

Karaktären av undervisningen i Lag och rätt torde vara uppenbar vad gäller trafikundervisningen. I denna undervisning medverkar också polisen i enlighet med läroplanens anvisningar.

3.2.4.3 Övriga arbetsområden

Förteckningen i läroplanssupplementet (Lgr 69 II:OäH) över

exempel på arbetsområden upptar härutöver flera arbetsområden som, utan att helt eller huvudsakligen ha denna karaktär, reellt och i varierande utsträckning innebär undervisning i Lag och rätt. Dessa arbetsområden innefattar inte bara ämet samhällskunskap utan bl.a. även religionskunskap och biologi samt innebär ofta samverkan också med ämnet svenska. Bland dessa arbetsområden bör följande exempel framhållas. 9° sou 1973:26

Alkohol, narkotika och tobak (ANT) är ett samlat arbetsområde som i exemplet på årskursplaner är placerat i årskurs 9 med en tidsram beräknad till 14 undervisningstimmar. Dessa skall utnyttjas i samverkan mellan i första hand ämnena religionskunskap, samhällskunskap och biologi. Som delmoment i arbetsområdet anges: Psykologiska, fysiologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Flyktreaktioner. Lagstiftning. Alkohol och tobak i reklamen. Annan påverkan. Alkohol, narkotika, tobak och trafiken. Förebyggande verksamhet. Samhällets insatser. Frivilliga organisationer. Andra länders seder och bruk.

ANT-undervisningen kan alternativt bedrivas ämnesvis främst inom ämnena religionskunskap, samhällskunskap och biologi.

Alkohol och narkotika behandlas i ämnet religionskunskap

inom arbetsområdet Fritid och självförverkligande uti-

från följande delmoment: Medel för verklighetsflykt eller förverkligande. Förmåga till självständiga ställ- Missbrukare - människovärde ningstaganden. gemenskap. Arbetsområdet tar också bland annat upp massmedierna och deras påverkan på människorna samt olika fritidssysselsättningars inverkan på självförverkligande och gemenskap.

Alkohol, narkotika och tobak kan läsas som ett ämnesbundet arbetsområde i samhällskunskap. Det behandlar då ANT-frågorna som samhällsproblem och de åtgärder som samhället till följd därav vidtar. Arbetsområdena 1 biologi Hälsofrågor för tonåringar och Att fly verkligheten kompletterar dessa studier från biologiska utgångspunkter.

ANT-frågorna ingår vidare i några arbetsområden som även i övriga delar utgör undervisning i Lag och rätt i dess

vidare mening, nämligen de samlade arbetsområdena Män-

niskor med annorlunda villkor och Vårda och hjälpa.

Människor med annorlunda villkor innehåller följande delmoment: De avvikande i samhället. Minoritetsproblem. i sou 1973:26 91

De handikappades problem. Kontaktproblem. Brottslighet, Problem i samband med alkohol, narkotika. Olika slag av arbetsoförmåga. Samhället och socialproblemen. Rädsla att söka kontakt med sociala myndigheter.

Vårda och hjälpa har som ingående delmoment: Människovärde och människovård. Vårt ansvar för andra människor. Service - och vårdsektorn i vårt samhälle. Socialpolitik. Sjukdom som samhällsproblem. Ãldrandets problem. Sjukdom i forna tider. Vård och serviceyrken. Landsting och socialnämnd. Sjukförsäkring. Barndaghem. Könsrollstänkande. Rätten till personlig integritet. Människors upplevelse av sin situation 1 vårdsammanhang.

Båda dessa samlade arbetsområden kan alternativt läsas inom motsvarande ämnesbundna arbetsområden, främst inom ämnena religionskunskap och samhällskunskap. I exemplet på årskursplaner är Vårda och hjälpa placerat i årskurs 8 med en tidsram beräknad till 8 undervisningstimmar.

av i och rätt utmärker

Åtskilliga inslag undervisning Lag

också det samlade arbetsområdet Ung idag. Det framgår av delmomenten: Tonåringens olika roller: i hemmet,i skolan, under fritiden. Ungdomspsykologiska frågor. Ge- - - ansvar. Livsmenskap ensamhet, trygghet otrygghet, åskådningsfrågor. Etiska normer och eget ställningstagande. som svar på livets frågor. Stort utbud av Religion tjänster. Svårighet att välja. Enkla ekonovaror, yrken, miska frågor. Könsrollsproblemet. Påverkan av massmedierna, reklam etc. Olika vägar att skapa opinion.

är med 10 placerat i års-

Ung idag undervisningstimmar

kurs 7 i supplementsexemplet. Det kan alternativt läsas ämesbundet i religionskunskap och i samhällskunskap.

Uppmärksammas i Lag och rättsammanhang bör också arbetsområdet Att - Skoldemokrati. Arbetsgå på högstadiet området utgör introduktionen till ett nytt stadium för

eleverna (läses således som första arbetsområde vid höst-

terminsstarten i årskurs 7) och har i detta sammanhang

92 SOU 1973: 26

betydelse därför att det utgör grunden för elevernas medinflytande och medansvar i skolsamhället med dess regeloch trivselsystem samt anger verksamhetsformer för denna elevernas delaktighet. Det framgår av bland annat följan-

ansvar för verksamheten. Klassråd. Elevråd. Något om föreningsteknik. Elevens möjlighet att aktivt delta i studieuppläggning m.m...

Ovanstående arbetsområden måste samtliga ses som integrerade delar i högstadiets undervisning i och även Lag rätt, om - i några fall - och inte framstår Lag rättinslaget som tyngdpunkten i arbetsområdet. En genomgång av läroplanens arbetsområden skulle kunna ge ytterligare exempel

(Att vara två, Att vara människa, Brandförsvar,

Folkrörelser och andra organisationer, Den hotade livs-

miljön), men skulle kanske samtidigt medverka till att

öka svårigheterna att definitionsmässigt

avgränsa Lagoch rättstoffet. De arbetsområden som här översiktligt redovisats faller däremot under alla omständigheter inom ramen för definitionen på skolans undervisning i Lag och rätt.

3.2.4.4 Praktisk yrkesorientering, studiebesök

Den obligatoriska praktiska yrkesorienteringen omfattar för varje elev i årskurs 8 minst 3 studiebesök på arbetsplatser och i årskurs 9 två veckors vistelse på arbets-

platser (om möjligt förlagd till en arbetsplats).

Något av studiebesöken inriktas på hur ett företag eller en arbetsplats fungerar som ett samhälle i miniatyr, varvid sådana frågor beaktas som rör ordning, säkerhet, sociala relationer, skyldigheter, rättigheter, företagsdemokrati etc., eller med andra ord frågor som tangerar en undervisning i Lag och rätt. Detsamma gäller om de studiebesök som berör förvaltnings- och vårdinrättningar.

Pryon i årskurs 9 innebär möjligheter för enskilda elever att välja placering på bl.a. polisstation och olika so- SOlIl973:26 93

ciala serviceinstitutioner.

Utöver ovannämnda obligatoriska studiebesök i årskurs 8 är studiebesök upptaget bland huvudmomenten till flera ämnen, bl.a. samhällskunskap. Sådana förekommer, såväl i helklass som i grupper, på polisstationer, vid domstolsförhandlinghos sociala organ etc. som integrerade delar i underar, visningen i Lag och rätt.

3.2.4.5 Fritt valt arbete

Det fritt valda arbetet syftar till att ge eleverna möjatt inom skolans ram - vid sidan av arbetet i lighet ämnen och tillvalsmämnen - odla obligatoriska ytterligare sina intressen i samband med utvecklingsfrämjande aktiviteter. Det omfattar i timplanen 2 veckotimmar i vardera årskurserna 7, 8 och 9. Det bör utformas så att det engaeleverna för verksamheten i skolan och samhället gerar och det skall schemaläggas så att det vidgar elevernas utöver den egna klassen och årskursen. Skolgemenskap har att efter samråd med elever och skolans styrelserna personal utforma det fritt valda arbetet.

Fritt valt arbete ingår som ett led i skolans åtgärder för att främja elevernas personlighetsutveckling och för att medverka till ökad trivsel och goda arbetsförhållanden i skolan. Det bör på ett konkret sätt bidra till en mefritid för eleverna och stimulera dem till akningsfull tivitet och engagemang i samhällslivet.

I samband härmed är särskilt förankringen i elevernas önskemål och val av avgörande betydelse. Det slutliga framgår redan av namnet att det fritt valda arbetet måste vara på det fria valets princip och att det grundat skall utformas och genomföras i samarbete mellan berörda elever och handledare.

Med dessa för det fritt valda arbetet är det riktlinjer fullt möjligt med aktiviteter inom fritt valt självfallet arbete som rör verksamheten inom polisväsendet, åklagar-

94 SOU 1973: 26

myndighet och domstolar, kriminalvården och socialvården, varvid representanter för dessa medverkar som organ handledare. Exempel på sådan är för del utformning polisens den i Jönköping och bedrivna verksamhet för Varberg vilken redogörs i bilaga 8 till detta betänkande. Genom ett utbud av sådana aktiviteter kan inom det fritt valda arbetet undervisningen i Lag och rätt och förkompletteras djupas för de elever som gör ett sådant val.

3.3 Medverkan av polis och andra utomstående i organ skolans undervisning i Lag och rätt

3.3.1 Allmänt

Det framhålls i läroplanen att det är av vikt att eleverna får kontakt med samhället utanför skolan. Detta är ett av skälen till att polisen medverkar i olika delar av undervisningen på grundskolan. Denna medverkan har ägt rum sedan många âr och är numera över hela landet. genomförd Även i övrigt har skolan i viss samarbetat utsträckning med olika samhällsorgan i samband med i undervisningen Lag och rätt. Sålunda förekommer det efter lokala initiativ att socialvård, etc. domstolar, åklagare medverkar.

3.3.2 Polisens medverkan i i och rätt undervisningen Lag

3.3.2.1 Förutsättningar

Rikspolisstyrelsen har hösten 1971 utgivit anvisningar rörande den allmänna undervisningen i och rätt - Lag uttrycket den allmänna undervisningen i och rätt in- Lag nefattar ej trafikundervisningen. Dessa är av följande lydelse.

BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Polisens brottsförebyggande verksamhet består av medverkan i skolans undervisning i Lag och rätt samt speciell brottsprevention, dvs. rådgivning till allmänheten om bättre egenskydd mot brott.

SOlIl973:26

LAG OCH RÄTT

mellan skolöverstyrelsen och riks- Enligt överenskommelse i skolans polisstyrelsen om obligatorisk polismedverkan i och rätt skall medverkan numera ske med undervisning Lag två lektioner i årskurs 4 och två lektioner i årskurs 7.

Därutöver kan i mån av tillgång till personal medverkan

i årskurs vissa studiebesök äga rum i polisske 9 samt distriktet. Föräldrakontakter bör förekomma i anslutning

till polisens medverkan i undervisningen.

medverkan är att i samverkan med Målsättningen för polisens skolan eleverna insikt om vikten av att följa givna ge regler och lagar samt att ge information om polisens upp-

i samhället. I och med tillkomsten av ny läroplan gifter 69) har medverkan i skolans

för grundskolan (Lgr polisens

befästs och kommit till uttryck

ytterligare

undervisning i arbetsomr det Lag och rätt.

för åvilar skolan och polisens Ansvaret undervisningen därför betraktas endast som en del i genommedverkan får av ett ämnesbundet arbetsområde i ämnet samhällsförandet

kunskap.

medverkan i För att rationellt kunna genomföra polisens och för att den avsedda effekten skall uppnås, skolan i samråd med skolan i enlighet med intenkrävs planering tionerna i Det åligger chefen för spaningsläroplanen. den som har i uppdrag att rotel eller befattningshavare, i och att i tid och i planera medverkan Lag rätt, god med företrädare för olika rektorsområden planlägga samråd

undervisningen.

Det är av stor vikt att för uppgiften lämpliga polisman avdelas för uppgiften att med därför avsedd utbildning Polisens medverkan i medverka i skolans undervisning. inte endast kontakt med elever utan Lag och rätt innebär med rektorer, skolpsykologer m.fl. också lärare,

i och rätt inom lokal- Genomförandet av undervisning Lag bör under förutsättning att för uppgiften vaktområdet finns att tillgå, utföras av lokalvaktlämpad polisman områdets egen personal.

som erfordras för polisens med- Materiel och läromedel, verkan i Lag och rätt, såsom ljudbildband, diapositiv, för broschyrer m.m. diskussionsmaterial grupparbete, av Centralt tillhandatillhandahålls rikspolisstyrelsen. samt anpassas till lokahållen material kan kompletteras

la förhållanden.

3.3.2.2 Omfattning

lämnas således till årskurs 4 på

En första polismedverkan

96 sou 1973:26

mellanstadiet, då eleverna är omkring 10 år, och omfattar två lektionstimmar. Avsikten är att undervisningen skall genomföras som ett samtal med eleverna om konkreta, enkla Lag- och rättfrågor som eleverna förstår, t.ex. ofredande, skadegörelse, snatteri, fordonstillgrepp och sådana brott som har särskilt hög frekvens på orten.

Hemmets, gängets, idrottens och skolans regler, allmänna och lokala ordningsföreskrifter rekommenderas som goda utgångspunkter vid samtalen.

Målet för polisens medverkan är, att klargöra för eleverna det orätta i att begå brott samt att ge dem en riktig uppfattning om polisens ställning och uppgift i samhället. Det bör betonas att den skyddande och hjälpande verksamheten är ett betydelsefullt inslag i polisens arbete.

En andra polismedverkan lämnas till årskurs 7 på högstadiet, då eleverna är i 13-årsåldern, och omfattar också den två lektionstimmar. Denna medverkan i skolans brottsförebyggande undervisning inriktas på vissa för ungdomar aktuella brottstyper, varning för brott med tanke på de konsekvenser som kan följa, straffprocessuella begrepp, varför och hur lagar stiftas i en demokratisk stat etc. Behandlas kan också t.ex. rättsliga begrepp som förundersökning, åklagare och domstol, offentlig försvarare, polisens befogenheter, barnavårdsnämndens åtgärder, olika påföljdsformer, alkohol- och narkotikaproblem bland ungdom.

Målet för medverkan är, att konkret och utifrån polismannens erfarenheter redovisa förhållandena i rättsväsendet.

I samband med polisens medverkan i Lag och rätt förekommer, främst i årskurs 7, även studiebesök på polisstation, varvid avsikten är att ge eleverna en vidgad kunskap om polisens arbete.

En tredje polismedverkan kan ske i årskurs 9, grundskolans sista obligatoriska läsår. Denna medverkan är helt beroen- 7- 97

de på om skolan framställer önskemål om medverkan och om polisens resurser räcker till.

En fråga som ofta varit föremål för diskussion är om polisman vid medverkan i skolan skall uppträda i uniform. Rikspolisstyrelsen har rekommenderat att polisman vid medverkan i årskurs 4 bör uppträda i uniform, medan polisman vid medverkan i årskurs 7 bör bära civil klädsel.

För att polisens medverkan skall ge största möjliga utbyte är man inom skolan och polisen ense om att medverkan skall inordnas i naturliga undervisningssammanhang, främst i ämnet samhällskunskap, och att det för detta krävs en noggrann planering av verksamheten. Planeringen bör omfatta såväl förberedelse som uppföljning av det stoff som polismannen har att behandla.

Ett annat sätt för uppföljning av undervisningen är att polisen vid allmänna föräldramöten och klassmöten får kontakt med elevernas föräldrar för att med dem diskutera de frågor som ingår i undervisningen i Lag och rätt.

3.3.2.3 Försöksverksamhet och vidareutveckling

Med utgångspunkt från den nya läroplanen för grundskolan

(Lgr 69) genomförde skolöverstyrelsen och rikspolisstyrel-

sen läsåret 1970/71 en försöksverksamhet med utökad po-

lismedverkan i årskurs 4 i vissa kommuner och polisdistrikt. Syftet var att söka intensifiera skolans undervisning i Lag och rätt och samtidigt verka för ett ökat samarbete mellan lärare och polismän vid planering och genomförande av undervisningen. Undervisningstiden för polisen utökades från en till två undervisningstimmar i försöksorterna.

Mycket goda resultat från verksamheten redovisades såväl i enkätsvar från deltagande lärare och poliser som vid muntliga överläggningar med dessa under och efter försöksverksamheten. Verksamheten fick ett positivt gensvar genom elevernas ökade intresse för och behållning av undervisningen. Planering och genomförande av undervisningen

98 sou 1973: 26

kunde ske enligt de uppdragna riktlinjerna och det ökade samarbetet därvid mellan lärare och poliser fungerade bra.

Undervisningen i Lag och rätt kunde följaktligen intensifieras genom den ökade polismedverkan och genom att denna insats på ett naturligt sätt, i ett intresseområde, samordnades med undervisningen i övrigt.

På av försöksverksamheten beslutade skolövergrundval och rikspolisstyrelsen att polisens medverkan styrelsen

i undervisningen fr.0.m. läsåret 1971/72 skulle omfatta

två lektionstimmar per klass i årskurs 4 och följa de

i övrigt som gällt under försöket. (Se avsnit-

riktlinjer tet 3.2.3 och bilaga 5 a.)

Med tillvaratagande av erfarenheterna från försöksverksamheten i årskurs 4 har rekommendationer för polisens

medverkan i årskurs 7 utarbetats. (Se avsnittet 5.2.4.1

och bilaga 5 b.)

Flera skolor och polisdistrikt har också tagit vara på den möjlighet som f.n. finns för en polismedverkan i årskurs 9. av denna medverkan har i varje Utformningen enskilt fall anpassats till den skola som framställt önskemål om polismedverkan.

3.3.2.4 Planerings- och personalfrågor inom polisen

Som framgår av arbetsanvisningarna åvilar och

planering

av medverkan i Lag och rätt i princip spa-

genomförande

Lokala avvikelser från denna princip finns ningsrotel. emellertid. I vissa mindre - ett mindre anpolisdistrikt tal - finns inte någon spaningsrotel och där måste medverkan i Lag och rätt anförtros annan polispersonal (i om förhållandena i Stockholm hänvisas till bilafråga ga 6).

Ett annat förhållande som förtjänar nämnas är att man i vissa polisdistrikt skiljer på planering och genomförande på så sätt att planeringen sker av befattningshavare

SOLI1973:26 99

vid spaningsroteln, medan för genomförandet anlitas personal från annan arbetsenhet i distriktet. Ett skäl till sådant förfaringssätt kan vara av omfattningen spaningsrotelns övriga arbetsuppgifter, ett annat kan vara en strävan att för genomförandet anlita den eller de polismän i distriktet, som är mest lämpade för uppgiften.

De flesta polisdistrikt består av ett centralvaktområde och ett eller flera lokalvaktområden. an- Spaningsrotelns svarsområde är hela polisdistriktet. Huvudprincipen är således att spaningsroteln planerar och genomför medverkan i Lag och rätt såväl i centralvaktområdet (kansliorten) som i lokalvaktområdena (en närmare redovisning för detaljutformningen av polisens medverkan lämnas i bilaga 7).

Avvikelser finns emellertid även från denna princip. Beroende bl.a. på avstånd från centralort till visst eller vissa lokalvaktområden och andra faktorer genomförs emellanåt medverkan i Lag och rätt av polispersonal stationerad i respektive lokalvaktområde. Planeringen sker emellertid i regel av spaningsroteln.

De här nämnda avvikelserna sker i största möjliga utsträckning med beaktande av de positiva faktorer som kan finnas, nämligen inbesparande av restid, att eleverna i skolan ser den polisman de är vana att se i sin hem- - med andra ord sin - att man tillmiljö egen polis godoser kravet på kontakt mellan sociala myndigheter, skola och polis osv. En förutsättning för ett sådant arrangemang är emellertid att i lokalvaktområdet finns för uppgiften lämpad och intresserad befattningshavare, som dessutom bör besitta viss erfarenhet av brottsutredningar.

Även i andra avseenden varierar den här aktuella verksamheten från polisdistrikt till polisdistrikt. I ett fåtal större polisdistrikt är en eller flera befattningshavare vid spaningsroteln under större delen av läsåret helt avdelade för planering och genomförande av Lag och rätt i såväl årskurs 4 som årskurs 7 och eventuellt

100 1973:26 sou

övriga aktiviteter i samband därmed.

I andra polisdistrikt sker planeringen av en befattningshavare vid spaningsroteln, under det att genomförandet sker av flera polismän tillsammans med andra arbetsuppgifter. Det förekommer att en polisman avdelas för medverkan i årskurs 4 och en annan för medverkan i årskurs 7.

I anslutning till polisens medverkan i skolans undervisning i Lag och rätt förekommer ofta kontakter med bl.a. Hem- och Skolaföreningar. Kontakten kan bestå i att företrädare för polisen vid sammankomster ges tillfälle att ta upp frågor, som är av gemensamt intresse, till debatt eller diskussion. Information om olika problem såsom thinnersniffning och bruk av narkotika och mellanöl förekommer därvid ofta. Kontakterna utgör en inte oväsentdel av den kontaktverksamhet mellan - skola lig polis hem, som är en förutsättning för att polisens medverkan i skolan skall få avsedd effekt.

I detta sammanhang bör det påpekas att polisens medverkan i skolans undervisning i Lag och rätt inte är enbart en kontakt med skolans elever utan också ger möjlighet till kontakt med skolledning, lärare, elevvårdspersonal och inte minst föräldrar.

Rikspolisstyrelsen har närmare undersökt tidsåtgången un-

der läsåret 1971/72 för polisens medverkan i den allmänna

undervisningen i Lag och rätt.

Antal klasser där medverkan ägt rum (summan avjämnad till

närmast högre hundratal):

Årskurs 4 Årskurs 7 Årskurs 9 Sammanlagt 4 900 3 900 1 100 9 800

Elever från mellan- och högstadiet har gjort närmare 2 000 studiebesök i hemortens polisdistrikt. Föräldrainformation har lämnats vid mer än 500 tillfällen.

För genomförande av medverkan i Lag och rätt har polisdistrikten under läsåret beräknat en tidsåtgång av närmare 38 000 timmar. Härav har polisdistrikten förbrukat 33 000 timmar för medverkan som rum i årskurserna ägt 4, 7 och 9, 3 600 timmar för studiebesök och 1 600 timmar för föräldrainformation.

De 38 000 timmar som enligt ovanstående redovisas som tidsram för nuvarande polismedverkan torde i praktiken motsvara omkring 24 - 25 årsarbetskrafter. Anmärkas bör dock, vilket inte framgår av redovisningen ovan, att 300 klasser i årskurs 4, 400 klasser i årskurs 7 samt 800 klasser i årskurs 9, där överenskommelse om medverkan träffats mellan skolan och polisen, inte fick polismedverkan under läsåret

1971/72 av olika anledningar, främst på grund av personal-

brist från polisens sida och i någon mån på grund av bristande planering mellan skola och polis.

Sammanlagt berörde detta bortfall omkring 1 500 klasser vilket motsvarar cirka 3 000 lektionstimmar. För planeoch resor till och från skolan - för dessa klasser ring torde man få beräkna ytterligare 3 000 timmar. Om med-

verkan i utlovad omfattning kunde ha lämnats (samtliga

klasser i årskurs 4 och 7 och omkring 50 procent av årskurs 9) skulle ytterligare 6 000 timmar ha åtgått för denna verksamhet, vilket innebär att den totala tidsramen borde ha omfattat cirka 44 000 - 45 000 motsvatimmar, rande 27 - 28 årsarbetskrafter fördelade på 119 polisdistrikt.

3.3.3 Polisens medverkan i trafikundervisningen

Medverkan från polisens sida i trafikundervisningen bör enligt läroplanen avse att komplettera eller befästa den undervisning som meddelas av lärarna. I första hand bör polisen medverka vid tillämpningsövningar i trafikmiljön kring skolan, där eleverna dagligen uppträder som gående

och cyklister. (Lgr 69 I, s 54.)

I anvisningar från (1968-06-25) anslås rikspolisstyrelsen

medverkan under 4 timmar på lågstadiet, 2 timmar på mellanstadiet och 1 timme på högstadiet (information om mo- Dessutom kan polisen medverka vid kort

pedkungörelsen).

besök i skolan under t.ex. morgonsamlingar.

Polisen medverkar också vid utbildning av skolpoliser. Utomfattar totalt 4 timmar och genomförs av läbildningen rarna i samverkan med polisen. För polisens del anslås

2 timmar (Anvisningar från skolöverstyrelsen 1968/69:3).

Inom TRUSK för tra-

(skolöverstyrelsens samordningsgrupp

i skolorna med representanter för skolfikundervisningen överstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, rikspolisstyrelsen, Radio och nationalföreningen för trafiksäkerhe- Sveriges tens har under våren 1973 initierats en översyn

främjande)

av medverkan i skolans trafikundervisning. En arpolisens skall tillsättas. I denna skall frågor om innebetsgrupp håll och metod diskuteras. I TRUSK har beslutats att rekommendera rikspolisstyrelsen att i stället för anvisutfärda föreskrifter för polisens medverkan i traningar fikundervisningen.

3.4 Läroplansuppföljning

3.4.1 LUG-arbetet

målen och riktlinjerna för skolans verk- Läroplanen anger samhet och på metoder och arbetssätt. Den är ger exempel också ett hjälpmedel för lärarna i deras arbete därigenom att förverkliga grundskolans mål.

Avståndet mellan mål och dagens verklighet i läroplanens skolan kan helt naturligt vara stor, särskilt vid över- Målen kan inte omedelbart förgången till en ny läroplan. utan uppnås först efter hand. Ett kontinuerligt verkligas arbete med för grundskolan, det s.k. läroplansuppföljning LUG-arbetet, pågår därför inom skolöverstyrelsen alltsedan den nya läroplanen infördes höstterminen 1970. Huvudsyftet med LUG-arbetet är att kontinuerligt samla och bearbeta information samt vidta sådana åtgärder som leder till ökad

SOU 1973: 26 103

samstämmighet mellan mål och verklighet.

LUG-arbetet ingår också i det inom skolöverstyrelsen ny-

ligen påbörjade projektet målbestämning och utvärdering

(MUT). Syftet med MUT är att åstadkomma en klarare precisering av skolans mål - de målen såväl som övergripande målen för olika ämnen - samt att finna instrument för utvärderingen av skolan i relation till de så bestämda och beskrivna målen. Projektet fungerar även som övergripande styrorgan för läroplansuppföljningen.

5.4.2 Pågående utredningar

Samtidigt med den kontinuerliga läroplansuppföljningen arbetar två stora utredningar på skolans område.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA) beräknas vara klar med sitt arbete i början av år 1974. Utredningsdirektiven talar om åtgärder för elever med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande frågor, bland annat skolans arbetsmiljö. Utredningen skall se över hela det inre arbetet i skolan efter de stora yttre och organisatoriska reformer som beslutats under 1960-talet. Dess förslag kan enligt direktiven innebära även långtgående förändringar av pedagogisk natur.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) tillsattes hösten 1972 och beräknas vara klar 1976. Utredningens uppgift är att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m.m. Syftet är att undersöka möjligheterna att vidga de

lokala myndigheternas/skolenheternas ansvar och befogen-

heter, under förutsättning att den grundläggande principen om ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard för landets alla delar inte ändras. Skolans nuvarande mål och innehåll ligger således fast.

Båda dessa utredningar är av utomordentlig betydelse för utvecklingen inom skolan, bland annat vad gäller den obligatoriska skolans undervisning i Lag och rätt med dess

104 SOU 1973: 26

brottsförebyggande inriktning, så som den beskrivits ovan under 3.2. Om båda utredningarna att de gäller nämligen bl.a. uppmärksammar situationen för elever med svårigheter av skilda slag. Omsorgen om dessa elever nödvändiggör en samverkan från skolans sida med hemmen och med sociala organ.

3.4.3 Utvecklingsarbetet inom den allmänna undervisningen i Lag och rätt

3.4.3.1 Målpreciseringsarbete inom

orienteringsämnena

Ett utvecklingsarbete med har under

målbeskrivning några

år bedrivits inom som nu skolöverstyrelsen. Arbetet, är slutfört, har resulterat i att arbetsområden samtliga inom orienteringsämnena har på högstadiet målbeskrivits till sitt innehåll. Arbetet har utförts som för underlag läromedelsproducenter och kommer därigenom att inverka på pågående läromedelsproduktion. Självfallet är målbeskrivningarna samtidigt ett hjälpmedel för läraren vid undervisningens planering.

Ett fortsatt framstår emellertid som preciseringsarbete en av de mest angelägna uppgifterna när det oriengäller teringsämnena i arbetet med läroplansuppföljning för grundskolan. Detta utvecklingsarbete kommer att inriktas på försök till precisering av centrala fakta, och begrepp basfärdigheter och utarbetandet av vertikala studiegångar som tar hänsyn till elevens alla gång genom grundskolans stadier. I detta arbete att för lärare och skolledare söka konkretisera hur man kan uppnå målen för skolans verksamhet utgör självfallet också den sociala personlighetsutvecklingen en central utgångspunkt.

Detta arbete avser således de samhällsorienterande ämnena över huvud taget. Det är samtidigt uppenbart att arbetet bland annat kommer att innebära en ytterligare precisering av bland annat i och rätt. undervisningen Lag

SOLIl973:26 105

3.4.3.2 Konkretiseringen av Lag och rätt med polismedverkan

av skolans undervisning i Lag och rätt är ti- Omfattningen redovisad liksom medverkan i denna underdigare polisens i årskurserna 4 och 7. Erfarenheterna av denna visning har varit Den har gett ökad tyngd polismedverkan positiva. åt skolans på detta område och medfört att undervisning elever åldersstadier fått ökad förståelse för på skilda arbete. Bristerna var emellertid till en början polisens och om man ser till landet som helhet. Sammånga stora, mellan lärare, elever och polismän var outveckordningen medverkan inordnades sällan i naturliga unlad, polisens (för t.ex. högstadiets del gällde dervisningssammanhang att polisen medverkade i årskurs 7 medan undervisningsstoffet och rätt förlades till i första hand årskurs Lag mål och med polismedverkan var

9), undervisningens syftet

oklart.

Den har medverkat till framsteg i detta nya läroplanen bl.a. till av av stoffet i avseende, följd grupperingen intresse- eller arbetsområden och genom rekommendationen arbetsområdet och rätt till årskurs 7. att förlägga Lag Av ännu större betydelse är emellertid skolans och polisens som resulterat i de tigemensamma utvecklingsarbete

berörda (bil. 5a och 5b), vilka utgör

digare broschyrerna planeringsunderlag för denna undervisning.

3.4.3.3 Läromedelsöversyn

till detta betänkande tog sam- Som framgår av inledningen för mot ungdomsbrottsligheten unarbetsorganet åtgärder der våren om en översyn och utveckling av 1971 upp frågan i och rätt i skolan. I samband därmed undervisningen Lag

lät utföra en genomgång av befintliga

samarbetsorganet läromedel detta område. En promemoria över resultatet på av denna samarbetsorganets framställ-

genomgång bifogades

om olika åtgärder för förning till skolöverstyrelsen bättring av undervisningen.

Samarbetsorganet ansåg att en översyn av läromedlen med tillrättaläggande av vissa fel och brister däri var av sådan vikt att den nämnda promemorian även skulle sändas bl.a. till statensläroboksnämnd. En av läroboksnämnden tillsatt särskild arbetsgrupp har därefter granskat ett flertal läromedel, påtalat felaktigheter och rekommenderat olika åtgärder. Dess rapporter har sänts till berörda läromedelsproducenter. En del äldre läromedel som inte fyller läroplanens krav har utmönstrats från läroboksförteckningen. Andra läromedel har ansetts böra revideras i olika stycken för att kunna användas i fortsättningen.

Sedan samarbetsorganet tog initiativ till en granskning av läromedlen har ett flertal sådana nya tillkommit, speciellt anpassade till de olika arbets- och intresseområdena. Sådana läromedel är naturliga och ibland nödvändiga komplement till de förut nämnda broschyrerna avseende uppläggning av sådana arbetsområden. Kraven på saklighet och allsidighet måste härvid ständigt uppmärksammas.

3.4.3.4 Allmän undervisning i Lag och rätt i lärarutbildningen

3.4.3.4.l Grundutbildning

Allmänna Lag- och rättfrågor ingår i grundutbildningen av

såväl klasslärare (låg- och mellanstadiet) som ämneslära-

re (högstadiet).

Studieplanen i samhällskunskap på mellanstadielärarlinjen, tillvalskursen, innehåller rättskunskap med bl.a. följande delmoment: rättsordningen, rättsväsendet, rättsregler ñm-individens och samhällets skydd, familjelagstiftningen, brottslighet och kriminalpolitik. Vidare ingår allmänna Lag- och rättfrågor bl.a. i momenten sociologi och socialpsykologi samt i socialpolitik.

I samband med remiasvaren på förslaget till översyn nyligen av studieplanerna för blockämnet samhällskunskap det mest närliggande ämnet vid grundutbildning av ämes-

SOU 1973: 26 107

lärare - framhöll skolöverstyrelsen nödvändigheten av att Lag- och rättfrågorna gavs ett utrymme som svarar mot behoven av grundläggande kunskaper hos läraren om rättssystemets dess funktion och de grundprinciper som uppbyggnad, det vilar på. I sociologidelen i studieplanerna ingår också huvuddragen i det svenska rättssystemet och orientering om juridikens källmaterial som bakgrund till orientering om rättssociologi, avvikande beteende etc.

3.4.3.4.2 Fortbildning

Ännu än grundutbildningen framstår för närangelägnare varande insatserna inom lärarfortbildningen på detta område. Den konkretisering av undervisningens planering och som de tidigare nämnda broschyrerna medverkat genomförande till behöver kompletteras med möjligheten till ämnesförför lärarna. Detta blir möjligt bland annat gedjupning nom en nu pågående produktion av ett fortbildningsmaterial Materialet utarbetas inom fort- Lagöverträdelser. vid lärarhögskolan i Umeå och beräkbildningsavdelningen

nas vara färdigt i början av läsåret 1973/74. Det avser

att ge ämnesfördjupning kring lagöverträdelsers orsaker, olika påföljder samt samhällets svårigheter och möjligheter till rehabilitering. Det är vidare tänkt att utgöra för metodiska diskussioner samt att initiera ett underlag samarbete hem - skola - barna- och handlingsprogram för ungdomsvårdande myndigheter kring gemensamma frågor.

Fortbildningsmaterialet Lagöverträdelser kommer före en utgivning att utprövas vid några fortbildslutgiltig ningskurser sommaren 1973, däribland en sommarkurs just i och rätt. Den vänder sig till lärare på grundsko- Lag

lans högstadium i samhällskunskap (samhällsorienterande

lärare samt polismän, vilka med-

ämnen), på mellanstadiet

verkar i skolans undervisning i Lag och rätt. Kursens är att lärarna en ämnesfördjupning i enlighet syfte ge med fortbildningsmaterialet ovan och polismännen en genomgång av grundskolans läroplan, dess mål och riktlinjer, verksamhetsformer etc. Den kommer vidare att med utgångsi ägnas åt en gemensam planering av punkt broschyrerna

undervisningen i Lag och rätt med tonvikt på polismedverkan, dess innehåll och former samt diskussioner kring samarbetsfrågor över huvud taget mellan skola - hem polis - barna- och övriga ungdomsvårdande organ.

Avsikten på längre sikt med denna sommarkurs vid be-

(och

hov ytterligare sådana sommaren är att

1974) den skall ge

underlag för lokala och regionala i och studiedagar Lag rätt under ledning av därtill lärare och lämpade polismän och med broschyrerna och studiematerialen som grund.

3.4.3.5 Utbildning av polismän för i undervisningen Lag och rätt

Polismannens utbildning varierar beroende befattpå den ning han innehar. Detta innebär att en polisassistent endast har grundutbildning - också möjligen högre poliskursen - under det att en kriminal- eller polisinspektör har genomgått

inspektörsutbildning, vilken utbildning be-

traktas som ingående i den högre polisutbildningen.

För de polismän som åt medverkan i ägnar sig skolans undervisning i Lag och rätt har viss specialutbildning skett och viss annan sådan är beslutad. Sålunda anordnas varje år inom ramen för centrala rikspolisstyrelsens kursverksamhet två kurser Spaning och brottsförebyggande Verksamhet med 30 elever i kurs. Kurstiden är varje 40 timmar, varav 9 timmar ägnas speciellt åt i undervisning Lag och rätt. På samma sätt anordnas årligen 2 kurser Ledning av tjänsten vid spaningsrotel med 30 elever i varje kurs. Kurstiden är också här 40 varav 2 timtimmar, mar ägnas speciellt åt arbetet med av undervisplanering ning i Lag och rätt. Vissa år har inom samma kursverksamhet anordnats kurs i varvid socialpolislära, orientering om undervisning i Lag och rätt ingått under medverkan av

företrädare för såväl skolöverstyrelsen som rikspolisstyrelsen.

Vidare har under senare år anordnats regional utbildning vid endagskurser genom länspolischefer i samverkan med

SOl1l973:26

länsskolnämnd. till femton län har Varje år genom- Fjorton fört sådana kurser.

nämnts kommer en veckokurs för lärare Som ovan gemensam och att under sommaren 1973. Kursen polisman genomföras i regi med 22 polisman och genomförs skolöverstyrelsens 22 lärare som deltagare.

kommer inom ramen för riks-

Under verksamhetsåret 1975/74

centrala kursverksamhet två kurser om varpolisstyrelsens att anordnas. Utbildningen är öppen enbart dera fyra dagar som i utsträckning ägnar sig åt för polismän väsentlig i skolans i Lag och rätt och tar medverkan undervisning sikte helt och hållet på utbildning för denna verksamhet. kommer bl.a. att innefatta synpunkter på samarbe- Kursen - skola - föräldrainformation, lärotet barnavård polis, medelsinformation, undervisningsmetoder och pedagogiska

talpedagogik samt undervisningsträning. grunder,

3.4.4 Utvecklingsarbetet inom trafikundervisningen

3.4.4.1 Målpreciseringsarbetet

bedrivs för närvarande ett målbe- Inom skolöverstyrelsen för att närmare precisera trafikunderskrivningsarbete mål och innehåll på olika stadier. Arbetet, visningens skall leda fram till ett speciellt lärosom ingår i BUG för Troligen kommer planssupplement trafikundervisningen. och att koncentreras

gång- cykeltrafikantutbildningen

till lågstadiet och en fullständig trafikantutbildning avslutas i och med utgången av årskurs 4. för eleverna trafikundervisningen till Från och med årskurs 5 övergår att bli av mera övergripande karaktär.

I den om Trafikkunskaper och trafikbeteenundersökning mellan- och högstadium som trafik-

den på grundskolans

våren 1972 framgår att eleversäkerhetsverket genomförde är låg i vissa trafiksitua-

nas regelefterlevnad mycket

TRUSK har tioner. Skolöverstyrelsens samordningsgrupp för att finna förslag till såväl tillsatt en analysgrupp

kort- som långsiktiga åtgärder till Av under-

förbättring. sökningen framgår att överträdelsefrekvensen för vissa trafikbeteenden generellt är mycket hög.

Elevernas accepterande av retrafikregler, omgivningens gelefterlevnad och den sociala kontrollen är föremål för vidare bearbetning i och har reundersökningsmaterialet dovisats i en delrapport under våren 1973.

5.4.4.2 Lärarutbildningen

Då det är lärarna som har att svara för att trafikundervisning äger rum är det nödvändigt att lärarutbildningen kontinuerligt förbättras.

I utbildningsplanen för

klasslärarlinjerna (skolöverstyrelsen 1971) framhålls bl.a. att lärarkandidaterna efter

avslutad utbildning skall kunna utforma lektionsserier för trafikundervisningen på grundskolans låg- respektive mellanstadium, äga kunskaper om olika trafikmiljöer, om trafikregler samt om olika trafikantgruppers situation och beteende i trafiken.

För lärarens fortbildning i trafik har skolöverstyrelsen under våren 1972 låtit utarbeta fortbildningsmaterialet Att lära trafik och ett speciellt huvudlärarmaterial. Dessa material används under studiedagar och konferenser. Att lära trafik tar upp frågor om lokala studieplaner för trafikantutbildningen och hur man sammanställer lokalt anpassat material.

3.4.4.3 Ett pågående försök

För närvarande pågår försöksverksamhet med

mopedutbildning i Hallsberg och Gävle. Försöket som i det utingår vecklingsarbete som bedrivs inom ramen för LUG-arbetet

omfattar teoretisk/teknisk/praktisk I

mopedutbildning. första hand kommer att undersökas de förorganisatoriska utsättningarna att inom skolans ram ge eleverna en hygglig kompetens att föra moped.

kommer att utformas som ett samlat ar- Mopedutbildningen betsområde och ersätta arbetsområdet Trafik, för vilket (se 3.2.4.2) redogjorts. Den teoretiska delen tidigare vad trafikkunskaper om regler och liknande blir av gäller karaktär. Stor vikt skall i undervisdiagnostiserande fästas vid attityder till trafik, trafikregler och ningen andra trafikanter. De praktiska övningarna blir frivilliga och kan mot annat innehåll, t.ex. av miljövårdande bytas

och olycksfallsvårdande karaktär.

Polisens medverkan i högstadiets undervisning skall ingå som del av arbetsområdet. Försöket kommer att integrerad utvärderas vad avser bl.a. elevernas attityder till den här formen av undervisning.

3.4.5 Utvecklingsarbetet i övrigt

Här har redovisats utvecklingsarbetet inom den allmänna undervisningen i Lag och rätt och trafikundervisningen. Liknande arbete pågår också inom de övriga områden, för vilka i avsnitt 3.2. Det leder emellertid för redogjorts att här närmare för detta arbete. Dess långt redogöra allmänna inte från här beskrivet inriktning skiljer sig utvecklingsarbete inom ramen för läroplansuppföljningen, LUG.

112 SOlIl973:26

4 ARBETSGRUPPENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4.1 Allmänt

I inledningen till kapitel 3 har arbetsgruppen framhållit skolans viktiga roll i det allmänna brottsförebyggande arbetet. Detta innebär att skolans sätt att fungera har betydelse för brottslighetsutvecklingen i vårt land. Det är således från brottsförebyggande synpunkt t.ex. av stor betydelse efter vilka värderingar skolan utformas, hur skolan organiseras och hur skolan löser sina samloxnadsfrågor.

Framställningen i kap. 2 och 3 klargör också att “Lag och rätt i grundskolan” måste ges en betydligt vidare och djupare innebörd än det stoffmässigt avgränsade arbetsområdet “Lag och rätt. Med den enskilde elevens individuella och sociala utveckling i centrum för verksamheten måste skolan ge eleven en god uppfattning om de värderingar och principer som bär upp rättsordningen i vårt demokratiska samhälle och göra eleven fullt medveten om innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans samt om konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. På så sätt

skall i läroplanens mening frågor kring Lag och rätt genom-

syra skolans hela verksamhet. Lag och rätt här således

samman med frågor som verksamhetsformer och samverkan i

skolan, förebyggande och speciell elevvård, skolan som social kontakterna hem - skola - samhälle. Samtimiljö, digt utgör frågor om Lag och rätt avgränsade undervisningsområden inom flera ämnen, företrädesvis samhällskunskap, och på alla stadier i grundskolan.

Läroplanen för grundskolan är ny och verksamheten i skolan kan endast på lång sikt utformas i enlighet med de värderingar på vilken läroplanen bygger. Arbetet med läroplaneuppföljning är därför enligt arbetsgruppens mening synnerligen angeläget, bland annat för att belysa de möjligheter som finns för påverkan av eleverna i läroplanens anda. Skolan skall verka för de värderingar och principer som

8-SOLIl973:26 113

blr upp vårt demokratiska samhälle. Det måste därvid enligt arbetsgruppen åvila skolan att bland annat ta ställning för de värderingar som bär upp vår rättsordning. I detta avseende bör det i det fortsatta arbetet undersökas om inte skolan har möjlighet att inta en mera bestämd hållning, förankrad i en demokratisk ideologi. Skolan måste dock vara lyhörd för det ständiga behovet av förändringar i samhället.

I detta sammanhang är det arbete som bedrivs inom SIA-utredningen av särskilt intresse. Det gäller särskilt de förändringar av elevens skoldag som diskuteras inom utredningen och som bl.a. innebär en ökad samordning mellan skola, hem, fritidsaktiviteter och sociala insatser i syfte att stärka elevvården - med särskild ominriktning på om elever med - och att elevernas sorgen svårigheter ge fritid ett meningsfullare innehåll. Utredningens tankar syftar bl.a. till att ge elever och skolpersonal tillfälle till samvaro utanför undervisningen, varmed man också uppnår ökad informell kontroll.

Arbetsgruppen har även med stort intresse tagit del av olika projekt som syftar till ett ökat samarbete mellan hem- skola- polis- fritidssektor- socialvård. Det s.k. Skärholmen -Vårberg-projektet är ett exempel på en försöksverksamhet med denna inriktning. Projektet syftar bl.a. till att få hemmens medverkan för en meningsfylld

fritid åt ungdomen,(En närmare redovisning för detta pro-

jekt finns 1 bilaga 9). Kungl. Maj:t har (i beslut den

16 februari 1973) anvisat medel ur allmänna arvsfonden för

försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldern 7 - 12 år. Verksamheten skall bl.a. ta sikte på fortsatt stöd till pågående försöksverksamhet, och bl.a. sådan som främjar samarbetet mellan barnavårdsnämnd, skola och polis.

De redovisade forskningsresultaten (sakapitel 2) visar,att

kan vänta större - om ens man knappast sig någon någon effekt av en undervisning i Lag och brottsförebyggande rätt i som inte samordnas och harmoniseras med grundskolan 114 sou 1973:26

skolans inre verksamhet och med åtgärder som påverkar skolans sociala miljö, allt i enlighet med de högt ställda mål som står inskrivna i läroplanen. En undervisning som inte har verklighetsanknytning kan resultera i en till intet förpliktande kunskap, som man reviderar genom sina egna upplevelser och praktiska erfarenheter. En undervisning i klassrumet om regler och lagar måste backas upp av social kontroll utanför klassrumet för att undervisningen skall få någon brottsförebyggande effekt. En undervisning i Lag och rätt som inte samtidigt stöttas av att skolan i sin helhet försöker koma till rätta med allt det som verkar vara brottsskapande, kan på sin höjd befästa de redan laglydiga i deras laglydighet och för en kort tid verka brottshämmande för de odeoiderade, men kan knappast resultera i mindre brottslighet bland ungdomen på lång sikt. De redan högt brottsbenägna ungdomarna struntar i undervisninga1

eller lär sig vad man skall vara extra försiktig med (få

har så goda kunskaper om lagar, rättsliga åtgärder etc. som som är aktiva - detta personer brottsligt gäller ung-

domar såväl som vuxna).

Av detta bör man naturligtvis inte dra slutsatsen att undervisning i Lag och rätt är onödig. Tvärtom. Kunskaper om lagar, regler, skyldigheter och rättigheter är ju förutsättningen för att man skall kunna leva efter dem och kunna nyttja dem. En ökad kunskap om samhällets komplicerade

rättsmaskineri och sociallagstiftning kan på lång sikt

troligen verka brottsförebyggande genom att befrämja känslan av tillhörighet i samhällsgemenskapen. Man vet, vil-

ka möjligheter man har till en rättvis behandling och be-

höver inte uppleva sig helt hjälplös och vanmäktig inför problem av olika slag eller gentemot samhället och dess myndigheter.

Arbetsgruppen anser vidare att det är av vikt att eleverna får kontakt med olika samhällsorgan som arbetar inom rättsvården och socialvården. Denna kontakt bör förutom i klassrumssituationen ske i form av ett gemensamt deltagande i olika aktiviteter t.ex. fritidsverksamhet. En öppen skola enligt den modell som skisseras av SIA kan här öpp- S0lIl973:26 115

na rika möjligheter. Undervisningen kan ske under lång tid och direkt knytas till arbetet i verkliga livet. Det är så det finns störst möjlighet att påverka elevernas attityder och beteenden. De elever som kan känna samhörighet med och delaktighet i det sociala sammanhang de lever i, uppfattar lagar och regler som mer förpliktande än de som känner sig oförstående och utanför. Eleverna kan också lära sig förstå polismannens dilemma, de svåra avgöranden som en socialassistent ställs inför, samt åklagarens och domarens svåra bedömningar. och

Deltagande jämnställd-

het, förståelse och ömsesidighet är vad som bör karaktärisera både undervisning och tillägnan av Lag och rätt.

I fråga om den direkta undervisningen i Lag och rätt bör först slås fast att det är skolan och läraren som har ansvaret för undervisningen. Medverkan från organ som ej hör till skolans organisation måste därför ses som ett resurstillskott och inte som en ersättning för läraren. Det är därför också nödvändigt understryka att det är läraren som främst kan bidra till att målet för undervisningen uppnås. I första hand genom insatser för lärarna på grundutbildningens, fortbildningens och läromedlens område samt genom en bättre precisering av undervisningens mål och innehåll, kan ett bättre resultat av undervisningen förväntas. Det förhållandet att detta betänkande i så hög grad som skett uppehåller sig vid frågan om medverkan av andra än läraren i undervisningen, får därför på intet sätt tas till intäkt för att gruppen underskattar lärarens betydelse för resultatet av undervisningen.

Arbetsgruppen anser emellertid samtidigt att ett resurstillskott genom medverkan av andra än läraren är synnerligen värdefullt. Det ger ett mera levande innehåll åt undervisningen och det ger elever och skola kontaktytor till samhället utanför skolan. Gruppen är alltså positiv till ökad medverkan av olika samhällsorgan i skolarbetet.

Samtidigt måste understrykas att en vidgad samhällskontakt

medför organisatoriska problem för skolan. Det är därför nödvändigt att tillse att dessa problem kan lösas av skoll6

lan. Detta gör att gruppen förordar en successiv och försiktig utveckling. Förändringar måste föregås av praktiska försök och vara väl förberedda.

I ett följande avsnitt (4.8) kommer gruppen att närmare ut-

veckla sin syn på fördelningen av det resurstillskott som kan ges av samhällsorgan utanför skolan. Redan här vill gruppen emellertid understryka sin principiella inställning: sedan en viss medverkan erhållits i undervisningen från andra organ bör, i enlighet med vad här tidigare skisserats, det ytterligare resurstillskott som kan erhållas i skolarbetet utnyttjas för medverkan i olika aktiviteter utanför klassrummet i syfte att bl.a. skapa informella kontakter med eleverna.

Det finns inget stöd för en uppfattning att ju fler timmar

som anslås åt t.ex. polisens, socialvårdens, åklagarnas,

domstolarnas medverkan i själva klassrumsundervisningen, ju större blir den brottsförebyggande effekten eller förståelsen för polisen, socialvården, åklagarna eller domstolarna. Det finns inte heller någon som helst anledning att sträva efter att andra organ skall överta lärarens roll i undervisningen i Lag och rätt. Gruppen vill alltså även i detta sammanhang slå fast att det alltid är läraren som med sin yrkesutbildning är mest lämpad att svara för undervisning. Utomstående organ bör begränsa sin medverkan tfn

information från sina respektive yrkesområden.

Arbetsgruppen understryker också angelägenheten av att samhällets begränsade resurser används så effektivt som möjligt. Från denna synpunkt förefaller det inte vara rationellt att använda mer resurser i klassrumssituationan nian dessa bör i stället tas i anspråk för olika ungdomsaktiviteter utanför klassrummet, där behovet är stort. Gruppen har vid sina överväganden särskilt beaktat detta vid fördelningen av polisens resurser för skolarbetet.

Vid sina ställningstaganden beaktar gruppen bl.a. att den som medverkar i undervisningen på högstadiet på ett helt annat sätt än på låg- och mellanstadiet måste kunna styra SOLIl973:26 117

en diskussion om Lag och rätt och vara beredd på att lagar-

na och rättsprinciperna kan ifrågasättas. Den medverkande

måste kunna samla upp elevernas åsikter, motivera de nuvarande lagarnas berättigande, mildra elevernas alltför kategoriska uttalanden och ge anvisningar om vilka vägar man skall gå för att kunna ändra lagar, som man inte finner rättvisa eller finner felaktiga. Gruppen anser att social-

vårdstjänstemän (för sociala frågor) och juridiskt utbilda-

de personer t.ex. domare, åklagare, advokater (för civil-

och straffrättsliga frågor) bör vara särskilt lämpade för

dessa uppgifter. Polisernas uppgift bör vara att ge information från sin praktiska verksamhet.

Gruppen har övervägt om det behövs särskild intensifierad medverkan av utomstående organ i undervisningen på högstadiet med hänsyn till att kontakten mellan ungdomen och samhällsorganen på detta stadium tenderar att försämras. Ävaa i detta avseende anser emellertid gruppen att det är nödvändigt att i stället satsa mera på de informella kontakterna. Vill man uppnå att även pubertetsungdomen skall behålla den tidigare dokumenterade positiva inställningen till polisen och rättsvården så måste man ha klart för sig att den egna erfarenheten av vuxenvärlden spelar en större

roll än attitydpåverkan på lektionerna. Vi vuxna måste

i det dagliga arbetet uppträda så att dessa attityder förstärks. Det är viktigt att uppträda juste och ej provocerande mot unga människor. Negativa förväntningar kan provocera fram ett beteende hos ungdomarna som det inte varit deras mening att visa.

4.2 Hemmens roll

Hemmens, föräldrarnas och familjesituationens avgörande betydelse för barnens utveckling och normbildning illustreras bl.a. av de forskningsresultat som redovisats i kapitel 2. Det ligger utanför ramen för gruppens uppdrag att närmare beröra denna fråga. I samband med skolans arbete med Lag och rätt finns det emellertid anledning att beakta alla möjligheter till samverkan med hemmen, vilket

också läroplanen betonar (se avsnitt 3.2.1)

Det har dock inte varit möjligt för arbetsgruppen att närmare utreda formerna för och innehållet i denna medverkan från hemmens sida. Detta bör vara en viktig uppgift i det fortsatta arbetet. Vid kontakter som gruppen haft med reför Riksförbundet Hem och Skola harockså klart presentanter framgått, att förbundet har stort intresse för denna fråga. I detta sammanhang bör också särskilt beaktas det arbete som bedrivs inom utredningen om skolans inre arbete (SIA).

Vid en om hemmens roll i Lag och rättarbetet komutredning mer en rad frågor att aktualiseras, vilka var för viktiga sig kräver ingående överväganden. Här skall endast anges några som särskilt intresse: En närmare konkreförtjänar samarbetet lärare - elev - föräldrar - usering av polis sociala Medverkan av hemmen i arbetet med att lösa organ. problem i skolans omedelbara närhet t.ex. skadegörelse, thinnersniffning,alkohol, narkotika. Möjligheten att aktivera de lokala Hem och Skola-föreningarna i Lag- och rättfrågor. Uppsökande verksamhet i hemen och ett samarbete därvid mellan barnavårdsnämnd, skola och polis. Föräldrarnas förståelse för avvikarna och deras problem.

4.3 Lärarutbildningen

Med till lärarens avgörande roll inom Lag- och rätthänsyn undervisningen måste särskild uppmärksamhet ägnas åt lärarnas och fortbildning. Med den vida innebörd som utbildning gruppen gett ämnet Lag och rätt blir lärarnas skolning för denna speciella undervisning egentligen en fråga som gäller lärarens sätt att överhuvudtaget lösa sina sociala uppgifter i skolan. Den berör t.ex. lärarens, framför allt klasslärarens respektive klassföreståndarens kontakter med hemmen och ansvaret för elevernas sociala utveckling. Självfallet det inte inom gruppens uppdrag att närmare gå ligger in på denna omfattande utbildningsfråga, som speciellt måste i det fortsatta arbetet. Det är emelleruppmärksammas tid också angeläget att se över lärarnas grundutbildning och fortbildning i mera direkta Lag- och rättfrågor t.ex. sådana som gäller grundprinciperna för vår rättsordning, kriminalpolitiken, socialpolitiken, inställningen till av- S0lI1973:26 119

vikare. I kapitel 3 har arbetsgruppen redovisat det utbildningsarbete som f.n. förekommer. Av särskilt intresse är den kurs för lärare och poliser i frågor om Lag och rätt som skall genomföras under innevarande sommar, och det fortsatta utveckling- och fortbildningsarbete som den kan ge anledning till.

4.4 Samordning mellan allmän undervisning i Lag och rätt och trafikundervisning

I skolans Lag och rättundervisning utgör trafikundervisningen ett väsentligt inslag. Reglerna om hur vi skall uppträda i trafiken berör oss alla. Inom straffrätten utgör trafikbrott den antalsmässigt helt dominerande brottskategorien. Skadeverkningarna för samhället och den enskilde av trafikbrotten är synnerligen stora. Arbetsgruppen har emellertid inte sett det som sin uppgift att

mera direkt ta upp frågor rörande trafikundervisningen i

skolan. Här skall därför endast några allmänna frågor beroras.

Arbetsgruppen anser att det finns anledning att i läroböcker och i undervisningen på ett starkare sätt än vad som synes ske för närvarande betona att trafikrätten utgör en del av vår straffrätt och att denna nya form av kriminalitet ej sällan är minst lika allvarlig som den traditionella kriminaliteten. Det synes också vara nödvändigt att försöka samordna t.ex. polisens medverkan i de olika delområdena inom Lag och I rättundervisningen. detta sammanhang bör bl.a. beaktas att i undervisningen arbetsområdet Lag och rätt i årskurs 7 ej sällan också blir en undervisning i trafikrätt. Den som bör samordning ske får emellertid ej leda till en inbördes konkurrens mellan ämnesområdena.

Vidare anser arbetsgruppen att man kan dra vissa slutsatser för trafikundervisningen från den redovisning gruppen

lämnat i kapitel 2. Det kan även i fråga om trafikunder-

visningen vara nödvändigt att ge attitydfrågorna större

utrymme. Det räcker inte med att bara lära ut regler. Vi 120 SOlIl973:26

måste också försöka påverka beteendet. kan tra- Härigenom fikundervisningen i ökad grad bli en i undervisning Lag och rätt.

Arbetsgruppen anser att dessa frågor bl.a. bör beaktas i den av TRUSK initierade översynen av medverkan i polisens trafikundervisningen.

4.5 Läroplansuppföljningen

Läroplanen är relativt ny. Den infördes läsåret

1970/71.

Målen för skolan kan inte omedelbart utan förverkligas uppnås först efter hand. Det med läro-

kontinuerliga arbetet

plansuppföljning för grundskolan, som LUG-arbetet, syftar till att öka samstämmigheten mellan mål och är verklighet därför mycket angeläget. När det gäller i undervisningen Lag och rätt har, som framgått, ett betydande utvecklingsoch konkretiseringsarbete redan rum (se bl.a. avsnitägt tet 5.4.3.2). Arbetsgruppen anser att resultaten av detta arbete behöver följas och utvärderas. Det förslag gruppen för fram i 4.7 bör läggas till grund för en sådan uppföljning.

4.6 Samarbete barnavårdsnämnd, skola och polis

Genom Kungl. Maj:ts cirkulär 1970:513 om intensifierat sam-

arbete mellan barnavårdsnämnd-skola-och polis har

skapats ett betydelsefullt instrument för samverkan mellan de olika myndigheterna såväl i fråga om som när det planering

gäller barn och ungdomar med problem (se närmare 10).

bilaga

I gemensamma Råd och anvisningar nr 23/1971 har

socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen bl.a. uttalat (sid 17) Värdefull information på förebyggande åtgärder kan gå i olika riktningar t.em barnavårdsnämnd skola - -

skola, polis barnavårdsnämnd, polis- barnavårds-

nämnd. I anvisningarna har även lämnats vissa synpunkter på hur samarbetet mellan barnavårdsnämnd och skola kan bidra till att förebygga brottslighet och annan missanpassning hos de

SOlIl973:26 121

unga.

Föräldrar som finner att ett barn har svårigheter i skola

eller arbete eller andra problem, har större möjlighet att få effektiv hjälp, om samarbetet mellan myndigheterna är väl organiserat. En välordnad informationsverksamhet underlättar för föräldrarna att finna just den hjälp de behöver. Genom ett samarbete mellan barnavårdsnämnd - skola - PBU och elevens hem kan ofta föräldrarna och den unge motiveras att själva söka hjälp och medverka i utformningen

av åtgärderna. Individuella problem där samarbete bör ske

är exempelvis vid skolkning, beteendestörningar under fritiden, otillfredsställande hemförhållanden, vagabondering, asocialitet, kriminalitet, alkohol- och narkotikamissbruk m.m.“ Vidare har kommunförbundet den 19 maj 1972 utgett en promemoria om samarbete skola - fritid m.fl.

Ett intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola

och polis med en helhetssyn på barnet/eleven som målsätt-

ning är angeläget. Det är önskvärt att detta samarbete bl.a. inriktas på den lokala skolenheten, rektorsområdet med kontaktytor mot klassrums- och undervisningssammanhang. Det är därför att samarbetet skola - hem - samönskvärt, hälle är både naturligt och nödvändigt med tanke på den innebörd Lag och rätt i grundskolan har.

4.7 Lagpoch rättundervisningens innehåll

4.7.1 Nuvarande inriktning

4.7.1.1 Läroplanen anger ramen för undervisningens innehåll

Som framgår av den tidigare lämnade översikten över läro-

planen för grundskolan (lgr 69) skall undervisningen i Lag

och rätt på mellanstadiet bl.a. inriktas på att lära eleverna förstå de praktiska motiveringarna för samhällets ordning och påbud och de behov, som ligger bakom dessa institutioner, samt inse, att gällande lagar och förordningar måste efterlevas men att de ständigt skall vara föremål för en kritisk översyn i anslutning till samhällsutvecklingen”.

Grundtanken är densamma i fråga om undervisningen på högstadiet. I läroplanen framhålls att eleverna bör komma till klarhet om att människor i varje gruppbildning, organisation och samhälle måste ställa upp gemensamma regler för att kunna fungera. I anslutning härtill bör kriminalitetens orsaker diskuteras.

Av de uttalanden som görs i läroplanen står det klart att ämnet Lag och rätt spänner över ett mycket vidsträckt fält. Samhällets regelsystem griper in i alla mänskliga göranden och låtanden. En översyn över hela rättsområdet och en analys av regelsystemets bakgrundsfaktorer skulle kräva specialkunskaper som varken lärare eller elever kan besitta. Självfallet har inte heller läroplansförfattarna avsett att ämnet skall ges ett så omfattande innehåll. Av nödvändighet måste ämnet avgränsas och undervisningen koncentreras till vissa moment som bedöms vara särskilt väsentliga.

Till ledning för en sådan av ämnet lämnas i avgränsning läroplanen exempel på intresse- och arbetsområden.

gå

mellanstadiet kan studiet av ämnet som nämnts intidigare riktas på Regler och lagar; mitt och vårt Ditt, gemensamma - om vård och ansvar; Pengar och varor; Hur samhället hjälper och skyddar; Skyldigheter och På

rättigheter. högstadiet utgör Lag och rätt (SK 13) ett arbetsområde i

ämnet samhällskunskap. Som innehåll i detta exempel på ämnesbundna arbetsområde upptas i Rätts0rdläroplanen ning och rättsproblem; Polisens Domstolarnas roll; funktion; Praktisk orientering i lager som berör den enskilde; Hithörande yrken.

Exemplifieringen tyder på att undervisningen enligt läro-

planen till väsentlig del skall inriktas på dels en genom-

gång av sådana lagregler som rör den enskildes förhållan-

den - i vad speciellt gäller ekonomiska dispositioner och dels en genomgång av de rättsvårdande instiorganens tutionella uppbyggnad och funktioner. Vad som skall sortera under de mera allmänt hållna rubrikerna och “regler

lagar eller rättsordning och rättsproblem bestäms inte

SOU 1973: 26 123

närmare. finns här för behandling av de flesta Utrymme frågor som har kriminalpolitiskt intresse.

4.7.1.2 Innehållet bestäms ofta genom läromedlen

Det blir en för läromedelsförfattarna att tolka uppgift intentioner och inom dess givna ram bestämma läroplanens vad och rätt skall innehålla. De läromedel som produ- Lag cerats detta område företer inte några större skillnapå

der i om en sådan bestämning av innehållet i stort.l

fråga Skillnaderna ligger mera i sättet att angripa problemen och att disponera innehållet.

Man kan sålunda vissa grunddrag i lärospåra gemensamma medelsförfattarnas uppfattning om vad som skall föras in under och en som ytterst kan härledas Lag rätt, uppfattning från läroplanens allmänna målsättning.

Huvudvikten läggs vid straffrättsliga frågor och frågor

som gäller samhällets kriminalpolitik. Civilrättsliga ämnen av familjerättsliga institut, nä-

(t.ex. behandlingen spörsmål) liksom frågor hörande till social-

ringsrättsliga lagstiftningen och annan offentligrättslig lagstiftning får en undanskymd plats. När det i läromedlen mycket talas om och lagar avses i allmänhet straffsanktioregler nerade bestämmelser.

I att varför det måste finnas lagar och syfte klargöra straffbud tillämpar de flesta läromedelsförfattare den metoden att sätta in vårt rättsystem i ett historiskt

Denna rättshistoriska exposé leder stundom

sammanhang. mycket långt tillbaka i tiden och upptar betydande utrym-

me. Det finns på läromedel som utgår från en

exempel av rättsförhållandena enligt Hammurabis lagsamskildring och sedan rättsutvecklingen via Mose lag, våra ling följer och landslagen, 1734 års lag och 1864 års landskapslagar

I Jfr Ämnet Lag och rätt i grundskolan, en genom- Aspelin, gång av vissa läroböcker i samhällskunskap. (PM jan. 1972

avgiven till samarbetsorganet för åtgärder mot ungdoms-

brottsligheten)

strafflag fram till brottsbalken. En sådan genomgång kan - hur intressant den än må vara komma att ta upp alltför stort utrymme på bekostnad av en av det aktuelredovisning la regelsystemet. Ett annat är vanligt pedagogiskt grepp att jämföra vårt med förhållandena inom andra samsystem

hällsbildningar och kulturer. Många författare att

väljer dra paralleller med utomrättsliga t.ex. inom regelsystem, idrotten, skolan, gänget. Sådana jämförelser är enligt arbetsgruppens mening ett gott pedagogiskt grepp.

Närmare analyser av vad som egentligen utgör brott förekommer sällan. är här starkt

Framställningen onyanserad:

det måste finnas regler och i samhället - den som lagar bryter mot en regel begår brott - den som brott begår straffas. Beskrivningen av brott tar till stor del sikte på stöld och andra egendomsbrott. Vissa brottsområden faller utanför ämnet eller behandlas mera t.ex. summariskt,

våldsbrott, skattebrott och smuggling. Som närmare skall

utvecklas i det följande anser det vara arbetsgruppen

viktigt att framställningen här och att man inte

nyanseras minst beaktar nödvändigheten av att av brottsredovisningen katalogen blir mera allsidig.

De deskriptiva avsnitten och

gällande polis- åklagarväsen-

dets, domstolarnas och kriminalvårdens och uppbyggnad funktioner blir omfattande och sällan alltför ej detaljerade. Betydande utrymme ägnas åt Rätts-

procedurfrågor.

vårdens befattningshavare på olika nivåer utbildning, arbetsformer osv. - beskrivs ofta

ingående. (Jfr. det i läroplanen upptagna momentet Hithörande yrken). Sådana

detaljerade beskrivningar har enligt arbetsgruppens mening inget omedelbart intresse från de som undervissynpunkter ningen i Lag och rätt skall tillgodose.

De flesta läromedel tillämpar en kasuismsk metod vid redoav

visningen regelsystemet. I fråga om proceduren från

brott till påföljd gäller som att vissa moment

regel uppmärksammas särskilt, t.ex. brottets förövande, gärningsmannens gripande, polisförhöret och

förundersökningen, åtalet, domstolshandläggningen, valet av påföljden och påfölj-

SOlIl973:26 125

författare vinnlägger sig om att dens verkställande. Många sätt dramatisera framställningen t.ex. genom på föredömligt att använda klippa in tidningsnotiser osv. intervjuformen,

Av det hittills anförda framgår att läromedlens bestämning av innehållet i ämnet och rätt ger anledning till sär- Lag skilda I den förut nämnda skrivelse som samöverväganden.

för mot ungdomsbrottsligheten i ja-

arbetsorganet åtgärder

nuari 1972 tillställde skolöverstyrelsen (se ovan l.l)

framhölls också av att innehållet i läromedlen betydelsen blir till de behov av information som lämpligt avpassat här Samarbetsorganets skrivelse har medfört föreligger. att läroboksnämnden förhållandet och vidtagit uppmärksammat

vissa saneringsåtgärder. Det är arbetsgruppens uppfatt-

att en fortsatt är både önskvärd och nödvänning översyn Denna bör ske med utgångspunkt från de alldig. översyn männa pâ ämnets innehåll som gruppen för fram synpunkter i detta betänkande.

4.7.1.3 Det ankommer i sista hand på läraren att bestämma innehållet

Lärarens individuella om vad Lag och rätt skall uppfattning innehålla har väsentlig betydelse för kunskapsmeddelandet. Läromedlen bara som hjälpmedel och komplement i tjänar kan efter fritt skön - men undervisningen. Läraren givetav intentioner - bestämma vis med iakttagande läroplanens vilka delar av ett läromedel som skall tillämpas, förutfinns för honom att lägga upp egna intressesättningar eller arbetsområden som leder utanför läromedlen osv. Man kan inte heller bortse ifrån att beåömningen av kriminalmål och medel varierar mellan olika lärare bepolitikens roende på skilda värderingar och intresseinriktningar. Även när det lärarnas förutsättningar och särskilda gäller för att bedriva denna undervisning råder betydankunskaper de olikheter.

Mot denna är det inte möjligt att generellt bebakgrund skriva skolans i Lag och rätt sådan den i verkundervisning fältet. De erfarenheter som inligheten gestaltar sig på l26 SOLI1973:26

hämtats från skolhåll dock att innehållet tyder på i praktiken blir ganska snävt och

avgränsat innehållsmässigt

mindre väl avvägt.

Det vanliga är sålunda att undervisningen huvudsakligen ägnas åt rent av

deskriptiva framställninggg de olika rätts-

instituten och de rättsvårdande myndigheternas uppbyggnad och funktioner. Däremot anslås mindre åt utrymme analyser av kriminalitetsproblem och diskussion av aktuella kriminologiska frågor. Det finns anledning att förmoda att många lärare känner sig osäkra och kanske inte heller tillräckligt kompetenta för att ta upp sådana frågor som gäller

kriminalpolitiska utvecklingslinjer, kriminalitetens bak-

grundsfaktorer, dess omfattning, struktur och skadeverkningar m.m. I den mån undervisningen åt sådana fråägnas gor finns det också en risk för att den får

påtaglig en

verklighetsfrämmande prägel och inte tillräckligt anpassas

till elevernas (eller vissa elevgruppers) egna erfarenheter.

I sistnämnda hänseende utgör utomstående medverexperters kan i undervisningen ett Polismän och viktigt inslag.

socialvårdstjänstemän kan t.ex. från sina verksamhetsfält

tillföra ämnet konkreta och avliva en hel del inslag van-

föreställningar om brotten, lagöverträdarna och samhällets

åtgärder mot brott.

4.7.2 Målet för undervisningen

Målet för skolans undervisning i och rätt blir att lära Lag eleverna förstå att acceptera samhällets och regler påbud samt förmå dem att också dessa i följa praktiskt handlande. Som framgår av den allmänna i 2 kan redogörelsen kap. man med skäl vilken roll

ifrågasätta undervisningen spelar i

sistnämnda hänseende. har redan framhållit Arbetsgruppen

en lång rad samverkande sociala och

psykologiska faktorer som bestämmer individens beteende i konkreta situationer och att kontroll, tillsyn och har träning grundläggande betydelse.

Hur stor blir av denna speciella undervispåverkansgraden svårt att Förutsättningarna torde ning är sålunda avgöra. alltefter elevens utvecklingsgrad och sociaväxla ålder, Men sannolikt kan en rätt utförd undervisla bakgrund. och rätt - med sikte på de bakomliggarning i Lag speciellt för vår - i viss utsträckning ande motiven rättsordning kanske inte om ämnet betas påverka moralutvecklingen, isolerat men om man ser det som ett led i traktas helt allmänna Förmedlandet av skolans personlighetsdaning. om och rättsnormerna är inbyggt kunskaper regelsystemet i hela skolsituationen och träningen i reglernas efteren av skolans uppgifter. Av särskilt levnad utgör viktiga i detta de ungdomar, som befinner intresse sammanhang utgör i riskzonen för avvikelser. Mera osäkert är om man sig skall kunna nå och de elever som redan är stämplapåverka de eller på glid in i kriminalitet.

Mot denna kan målet för Lag och rätt i grundskolan bakgrund i Undervisningen skall avse formuleras följande punkter. öka elevernas förståelse för samhällets behov av ett §33 regelsystem och för reglernas efterlevnad; relationer mellan eleverna och företrädar- §33 främja goda na för särskilt polisen och för socialvården rättsvården,

(barnavårdsnämnden);

öka förståelsen för de avvikande.

att

allmänt brottsförebyggande funk- 4.7.2.1 Undervisningens tion

Ett med skall vara att hos de huvudsyfte undervisningen en till samhällets re-

unga bygga upp positiv inställning

och rättsvård. Elever som redan har en sådan gelsystem bör undervisningen få denna beinställning inbyggd genom och förstärkt. Andra elever som har

kräftad ytterligare

en mera vacklande bör kunna få ett säkrare uppfattning för sina Vad slutligen gäller de underlag värderingar. som intar en och avvisande hållning, är elever, negativ det som tidigare framhållits tveksamt om undervisningen kan åstadkomma attitydförändring. Det rör sig här någon oftast om sociala problem som inte kan lösas i

djupgående

klassrummet.

Även om det sålunda inte alls är säkert att alla elever som kunskaper i Lag och rätt också lever som de lär, bibringas så fyller undervisningen i Lag och rätt ändå en viktig funktion. Redan kunskaperna är i sig betydelsefulla. Därmed får eleverna nödvändiga informationer om regelsystemet och det finns förutsättningar att i undervisningen knyta an till deras egna erfarenheter och problem. En sådan undervisning, anpassad till elevernas olika mognadsgrad, kan inte frånkännas betydelse från allmänt brottspreventiv synpunkt.

4.7.2.2 Relationen till rättsvården och socialvården

Undersökningar visar att allmänheten i stort har en positiv inställning till polisen men att det finns vissa ungdomar som intar en mindre positiv attityd. Orsakerna till dessa ungdomars inställning behöver inte närmare beröras i detta Men sannolikt utgör otillräcklig insammanhang. formation om polisens verksamhetsuppgifter och om de be-

tingelser, varunder polisen arbetar, en viktig faktor.l

Det är därför i samhälle att en angelägen uppgift dagens denna information når ut till befolkningen.

Skolan spelar därvid en betydande roll. Ett av målen för undervisningen;i Lag och rätt bör sålunda vara att främja ett gott förhållande till polisen. Eleverna bör få saklig information om polisens verksamhet och förstå att den enskilde polismannen är en vanlig människa och att han ifrån alltid bär och Därmed är inte

långt hjälm batong.

sagt att bilden av polisen skall vara en skönmålning och att endast de servicebetonade insatserna skall framhållas. Bilden måste vara realistisk och även ge utrymme för polisens repressiva uppgifter. Men det är väsentligt att redovisa de motiv och överväganden som ligger bakom samhällets behov av en ordningsmakt, utrustad med tvångsmedel.

l Jfr brottskommissionens betänkande Ds Ju 1973:5 s. 171 ff.

9-S0[Il973:26 129

Vad nu sagts om polisen gäller också andra rättsvårdande

myndigheter. Äklagarnas och domstolarnas roll i samhället

och de grundläggande principerna för rättegångsförfarandet

bör klarläggas (t.ex. inget straff utan får

dom, ingen

dömas ohörd, fällande dom kräver full bevisning). Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt åklagarnas och domstolarnas

behandling av brott som begås av underåriga. Även krimi-

nalvården och dess insatser kräver särskild i belysning undervisningen.

I lika mån bör eleverna få en klar uppfattning om barna-

vårdsnämndernas funktioner. Eftersom eleverna till stör-

sta delen är underåriga blir det barnavårdsnämnden som skall handlägga ärenden brott och andra beteende-

angående

avvikelser som kan komma att aktualiseras. Påfallande är

hur lite utrymme dessa frågor tillmäts i

undervisningen. Av vikt är att man även framhåller nämndernas serviceverksamhet och allmänt förebyggande insatser.

Mot bakgrunden av vad som tidigare sagts är elevernas personliga kontakt med polisen och med tjänstemän från barnaoch ungdomsvården ett viktigt i inslag skolundervisningen. Sådan medverkan från fältet kan också ett ge undervisningen konkret innehåll och bidra till att detta. levandegöra

4.7.2.3 De avvikandea problem

Det är angeläget att den allmänna synen på lagöverträdarna blir mera allsidig och nyanserad. bör mot- Undervisningen verka en polarisering mellan laglydiga och icke-laglydiga, avvikande och icke-avvikande. En sådan är polarisering verklighetsfrämmande och försvårar rehabiliteringen. Eleverna bör veta vad det innebär för en människa att bli sämplad sonnhotuudng och hur hårt utstötningsmekanismen verkar i samhället.

I detta hänseende har skolan en naturlig anknytningspunkt i den mobbning som vissa elever utsätts för. Undervisningen kan här konkretiseras och direkt beröra inom problem

130 SOLIl973:26

skolan eller klassen.

4.7.3 Avgränsningen

4.7.5.1 Vissa delar måste prioriteras

och rätt hur människan skall fungera Lag gäller ytterst efter och hur kontrollen av regelsocialt givna regler utformas. I ett samhälle där detta system systemet in i funktioner på de flesta av livets griper mänskliga blir innehållet vidsträckt, nära nog obeområden, mycket skäl måste skolundervisningen ingränsat. Av naturliga till vissa delar och avsnitt som bedöms vara särskmämas Denna bör ske genom läroskilt angelägna. prioritering eller ökad i anvisningar till planen genom precisering Lärarna kan få ett behövligt stöd läroplanen. därigenom i den lokala planeringen av undervisningen.

Valet står mellan att en mycket översiktlig framställge av hela regelsystemet och de olika rättsinstituten ning att koncentrera studiet till vissa frågor som är eller särskilt relevanta för eleverna i de aktuella åldrarna. att denna sistnämnda bör Där- Allt talar för väg väljas. med de bästa förutsättningarna för en levande uppläggges av som kan nå till eleverna. Samtidigt ning undervisningen kan inriktas på sådana moment som anses undervisningen vara speciellt angelägna från brottspreventiv synpunkt.

Det innebär att huvudsakligen kommer sagda undervisningen att åt Straffrätt och samt att här-

ägnas kriminalpolitik

till knutna bör få stort utrymme. De underungdomsproblem som av den faktiska brottsligheten bland sökningar gjorts skolbarn ger viktiga bakgrundsfakta som bör utnyttjas.

Den medför att andra rättsstraffrättsliga förankringen områden - t.ex. av civilrättsliga förhållanregleringen den, sociallagstiftning, offentligrättslig lagstiftning i huvudsak kommer att falla utanför ramen för undervisningam Det kan i vara svårt att här dra någon bestämd praktiken Vissa inom samhällets barna- och ungdoms-

gräns. frågor

S0lI1973:26

vård, nykterhetsvård, psykisk hälsovård osv. hör bl.a.

hemma under rubriken samhällets åtgärder mot avvikelser från reglerna och knyter an till I reaktionssystemet. lika mån är det att behandla naturligt familjerelationer och den enskildes medborgerliga och rättigheter skyldigheter, då framställningen leder in på kriminalitetens bakgrundsfaktorer.

I detta sammanhang bör erinras om att delar av

åtskilliga

Lag och rättstoffet eller sådant som kunskapsstoff ligger i utmarkerna av detta annan i ges plats undervisningen

(se ovan 3.2.1). I de samhällsorienterande ämnena tas

t.ex. upp vissa sociala problem som berör barna- och ung-

domsvård, nykterhetsvård, socialvård. I de naturoriente-

rande ämnena tas upp medicinska problem kring alkohol-, tobak- och narkotiskamissbruk osv. Det finns också alltid möjlighet för läraren att utanför ramen för ett visst ämne ta upp och diskutera aktuella som har

frågor anknyt-

ning till t.ex. regelsystemet, en mobbningssituation,

mellanölsförtäring, skadegörelse.

En närmare av de områden avgränsning som undervisningen i Lag och rätt i första hand bör åt är inte ägnas absolut given. Det kan t.ex. råda delade meningar om kunskapsmaterialet. Hur stort bör åt utrymme ägnas en beskrivning och av

genomgång själva regelsystemet? Vilka brottstyper

bör tas med och vilka i har inslag kontrollapparaten speciellt intresse från Det är brottspreventiv synpunkt? också nödvändigt att innehållet till anpassa elevernas behov och förutsättningar i de olika åldrarna. De pedagogiska aspekterna på undervisningen måste även inom detta område väga tungt.

Mot bakgrund av de hittills lämnade allmänna synpunkterna på avgränsningen skall här anges några avsnitt som påkallar speciell uppmärksamhet. efter Uppdelningen årskurser

(barnens utvecklingsgrad) får anstå tills vidare. Den

omständigheten att vissa delar prioriteras innebär inte att andra saknar

frågeställningar intresse och helt bör av-

föras. Självfallet kan anledning finnas till utvik-

132 SO[I1973:26

ningar åt olika håll - var och en som undervisar i och Lag rätt vet att de mest oväntade situationer kan och uppkomma att någon fast disposition över dessa lektioner inte slaviskt kan följas. Genom att på förhand bestäma att undervisningen primärt skall ta upp vissa moment kan man dock följa en bestämd linje som siktar fram mot de uppställda målen.

4.7.3.l.1 Vad utgör brott och vem begår brott?

Det är viktigt att eleverna från början får klart för sig att vissa grundläggande i samhället och rättsregler gäller att avvikelser därifrån inte kan tolereras. Men i undervisningen får man inte blunda för det faktum att regelöverträdelser förekommer i betydande och att omfattning kriminaliteten inte utgör en isolerad företeelse hos vissa grupper i samhället eller vissa typer av människor. Elevernas egna erfarenheter är här en naturlig anknytningspunkt.

En kärnfråga bör vara att vilka som

klargöra värderingar ligger bakom samhällets beslut att klassificera vissa beteenden som brott. Framställningen kommer därvid helt naturligt att leda in på olika brottskategorier vålds-

(t.ex.

brott, egendomsbrott, skattebrott, trafikbrott) men någon

ingående analys av de särskilda brottsrekvisiten förefaller inte vara

nödvändig. Överhuvudtaget bör gälla som all-

män regel att avstå från av mera detaljredovisningar specifikt juridiskt intresse.

Det är vidare nödvändigt att brottskatalogen så nyanseras att eleverna får klart för sig att olika avvikelser tillmäts olika och straffvärd . Att vissa

svårhetsgrad brott

karakteriseras som förseelser får dock inte tolkas därhän att de från samhällets kan Förhålsynpunkt accepteras. landet kan belysas med exempel från trafikrättens område. Det bör inte undanskymmas att det här ibland kan vara svårt att få eleverna att inse de praktiska motiveringarna för att sådana regler efterlevs.

S0lIl973:26 133

Medan huvudvikten alltså skall läggas vid samhällets moför bör undervisningen också ta tiveringar regelsystemet,

sikte En diskussion

på kriminalitetens bakgrgndsfaktorer.

om orsakerna till olika former av avvikelser leder in på Det bör göras klart för ele-

djupgående samhällsproblem.

verna att den forskningen i dag inte kan kriminologiska bestämda svar på dessa frågor och att våra ange några vilar osäkert underlag. Värdet av att låta taganden på eleverna diskutera olika tänkbara orsaker till brott ligbl.a. däri att de på detta sätt kan bli mera medvetna ger om sociala och psykologiska situation. lagöverträdarnas En sådan är för att inställningen till bakgrund nödvändig de avvikande skall kunna och fjärmas från en nyanseras negativ kategorisering.

4.7.5.l.2 Samhällets åtgärder mot brott

bör inriktas på en realistisk beskrivning Undervisningen av tillämpning i praktiken. Den nu allmänt regelsystemets att den som begår brott blir uppspridda uppfattningen täckt och att den som blir straffad ger inte upptäcks fullständig bild av verkligheten. någon

bör därför i mindre grad ägnas åt att klar- Undervisningen att polis och andra rättsvårdande myndigheter ingrizer göra mot förövade brott. Eleverna vet väl att en rings mycket del av förövade brott och förseelser blir upptäckta och att en eventuell upptäckt inte alls behöver innebära någct Inte heller bör det väsentlistraffrättsligt ingripande. vara att beskriva de rättsvårdande organai

ga ingående hg;

sammansatta. Alltför kunskaper är inte ax är detaljerade intresse från de synpunkter som skall tillnågot primärt Den centrala bör i stället bli att klargodoses. frågan varför samhället måste hålla igång en rättsapparat göra och anslå avsevärda resurser för bekämpandet av brott san som för straffrättsliga invilka förutsättningar gäller

gripanden.

Med en sådan blir det lättare att förstå den uppläggning

134 SOU 197326

urvalsmekanism som utmärker samhällets insatser mot av-

vikelser: olika intressen som målsäganden kan ta

hänsyn

till då fråga uppkommer om polisanmälan skall be-

göras,

hovet av åtalsrestriktioner, differentiering i domstolar-

nas påföljdsval osv. Den inte sällan uttalade uppfattningen att ingenting händer en ertappad lagöverträdare, som inte blir lagförd och dömd till frihetsstraff, kan avlivas. I stället bör tyngdpunkten läggas på att visa att samhällets åtgärder har ett bestämt syfte, nämligen att förebygga att människor brott och - om denna situabegår tion ändå inträffar - att ett främst förebygga upprepande, genom bl.a. olika hjälp- och stödåtgärder.

Olika frågor rörande kriminalpolitikens mål och medel måste således ta upp en stor del av undervisningen. Här finns utryme för en nyanserad och saklig Det framställning. bör göras klart att det inte är något samhällsintresse i sig att sätta folk i fängelse samt att man i stor utsträckh

ning bör sätta in andra åtgärder än frihetsstraff för att

uppnå de resultat som eftersträvas.

I detta sammanhang bör den verk-

allmänt brottsförebyggande

samheten behandlas. Det är önskvärt att man hos eleverna söker vinna förståelse för uppfattningen att alla i samhället bl.a. bör verka för att hindra uppkomsten av brottstillfällen. Eleverna bör få en klar uppfattning om brottslighetens skadeverkningar för den enskilde som drabbas av brott och för samhället.

Man bör härvid också ta fasta på vissa grundläggande principer för rättssamhället

(samhällssolidaritet, individens

integritet, rättssäkerhet, legalitetsprinciper osv). Ele-

verna måste inse att det är ett samhällsintresse att regelsystemet kan fungera och att kontrollen en

fyller praktisk

funktion. Anknytningen till elevernas erfarenhetsegen sfär är här viktig. Som nedan närmare utvecklas är det av väsentlig betydelse att undervisningen konkretiseras och anpassas till elevernas utvecklingsgrad på olika stadier.

Det framhålls bl.a. i läroplanen såsom ösnkvärt att eleverna inte okritiskt accepterar regelsystemet som ett statiskt och absolut fenomen. Eleverna måste ges tillgivet fällen att ifrågasätta olika inslag i systemet och överväandra än dem som nu anvisas. En sådan öppen ga lösningar diskussion bör uppmuntras. Men samtidigt måste betonas att som tillkomit i demokratisk ordning måste föllagar jas så länge de gäller.

Utblickar bör göras i andra länders rättsordningar såväl i väst som i öst, där möjligheter finns till jämförelser. Det är angeläget att eleverna uppmärksammas på att sådana grundläggande principer som respekten för den personliga

(skydd till liv och lem) och äganderätten

integriteten

(skydd för såväl den enskildes som det allmännas egendom)

är allmänt hävdvunna och åtnjuter straffskydd i olika samhällen med skiftande politiska system. Sådana internationella jämförelser ger också vid handen att gränserna för vad som skall utgöra brott i stora drag är desamma i andra länder samt att kontrollsystemet visar påtagliga likheter

men även skillnader, t.ex. i fråga om påföljder (döds-

straff) och straffmätning.

4.7.4 Undervisningens anpassning till elevernas mognadsgrad i olika utvecklingsskeden

har framhållits vikten av att Lag och rätt till Tidigare såväl innehåll som uppläggning anpassas till elevernas mognadsprocess. Det är vidare av vikt att man tar vara på de erfarenheter som vunnits i frå-

psykologiskt-pedagogiska

om barnens möjligheter och intresse av att tillgodogöra ga denna undervisning. Genomgången i kap. 2 av den morasig liska utvecklingen hos barnen i olika åldrar ger oss också en om hur undervisningen i Lag och rätt skall fingervisning bedrivas för att ge bästa resultat och kännas angelägen sv eleverna.

136 SOU 1973 26

4.7.4.1 Lågstadiet

Undervisningen i Lag och rätt börjar redan på lågstadiet som ett viktigt led i samhällsorienteringen. Hem, skola och samhälle utgör som ett exempel på detta ett av huvud-

momenten i ämnet hembxgdskunskap (jfr 3.2.2). Det kan

dock inte bli fråga om att bedriva någon egentlig undervisning i rättskunskap på detta stadium. Undervisningen måsq te begränsas till vissa enkla regler som är viktiga för samlevnaden av typ man skall inte ta varandras saker utan lov, man skall inte förstöra varandras ägodelar, man skall inte skada varandra osv.

Av kapitel 2 framgår att eleverna på lågstadiet allmänt ao-

cepterar deriniversella normerna och att även lydnadsvanorb na fungerar i den mån de är inlärda. I detta läge, där barnen är väl motiverade för inlärning och inställda på att infria föräldrarnas och lärarnas förväntningar, utgör fortsatt kontroll och träning för internalisering av normerna ett viktigt led i skolans verksamhet. Reglerna måste ges ett konkret innehåll och avvikelser bör konsekvent rättas till - torde inte behövas någon djupare motivering eftersom eleverna själva upplever det som naturligt att reglerna skall följas.

Till de regler som barnen skall lära sig att iaktta och tränas i att följa hör elementära trafikföreskrifter som

angår dem själva (regler om gående, cykling, vissa trafik-

märken osv.) Andra regler kan gälla vissa förseelser och

småbrott (t.ex. snatterier, skadegörelse, djurplågeri).

Samtal kring sådana frågor tas upp i naturliga sammanhang när de aktualiseras. Vad som är “rätt och orätt skall slås fast. Däremot kan det inte vara lämpligt att i undervisningen särskilt syssla med brott som ligger utanför dessa mindre barns egna intresseområden. Inte heller bör frågor rörande olika straffarter och reaktionssystemets uppbyggnad tas upp. För dessa barn blir straffet ett fenomen som till sin innebördär ganska diffust men dock något obehagligt som kan följa då man gör något orätt.

SOLI1973:26 137

4.7.4.2 Mellanstadiet

När eleverna kommer upp i mellanstadiet har de nått en utvecklingsgrad, då de bör kunna förstå att det måste finnas regler, att regelbrott medför konsekvenser för andra i

gruppen (samhället) och att den som överträder reglerna

(lagarna) ibland måste straffas. En sådan djupare förstå-

else för rättsordningen stämmer med erfarenheterna inom den egna gruppen, där fusk och andra regelbrott inte kan tolereras i lek och idrott. Det är också naturligt att undervisningen i Lag och rätt knyter an till sådana erfarenheter och att man går från gruppens regelsystem till samhällets lagar och förordningar.

Under mellanstadiet har eleverna ännu inte börjat ifrågasätta riktigheten och allmängiltigheten i inlärda normer. Motiven för samhällets regelsystem accepteras i allmänhet okritiskt och de rättsvårdande myndigheternas funktioner anses ändamålsenliga, därför att kontrollen utgör ett na-

turligt led i systemet (föräldrar-barn, lärare-elev, polis-

allmänhet osv.). Men samtidigt börjar eleverna förstå att

överträdelser av reglerna i vissa fall kan vara praktiskt motiverade bara de inte upptäcks och eleverna finner också att överträdelser sker i stor omfattning av personer i deras närmaste omgivning. Man kan t.ex. vinna tid om man otillåtet skjutsar en kamrat på cykeln, om man sneddar över en gräsmatta som inte får beträdas, om man springer över en gata mot rött ljus där inga bilar finns osv. Det är också troligt att eleverna börjar upptäcka att kontrdus systemet inte fungerar så väl som de fått lära sig. Att planka in på ett nöjesfält eller palla äpplen i en träd-

gård kan vara frestande särskilt om man vet att risken

för upptäckt är ringa.

Det står klart att undervisningen på detta stadium måste bygga på gp realistisk uppfattning av eleverna. Läraren måste utgå ifrån att inlärningen av normerna på vissa håll är bristfällig och framför allt att den sociala träningen inte fungerar lika väl hos alla elever. Han kan inte

138 sou 1973:26

bara slå fast att det finns förbud och att den som längre överträder dessa förbud straffas. I stället måste han varför vissa anses straffvärda och varklargöra gärningar för dessa inte kan tolereras, vare sig de nu gärningar blir upptäckta och medför straff eller ej.

Eleverna i 10-ll-årsåldern har som nämnts nått en sådan att de väl kan förstå att ett regelbrott leder mognadsgrad till konsekvenser för andra i gruppen. I undervisningen bör också stor vikt vid att påvisa brottens skadeläggas Eleverna kan beräkna de förluster som verkningar. själva

av brott av olika slag (t.ex. av trafik-

uppkommer på grund på allmän egendom, i parker, snattebrott, skadegörelse

rier varuhhus). Den aktuella frågan blir vem som måste

på betala kostnaderna och vilka följder brottet kan få för den för och för samhället i stort. drabbade, gärningsmannen

Mot denna bör undervisningen inriktas på att bebakgrund skriva olika Det råder ingen tvekan om vad brottstxper. som menas med misshandel, stöld och skadegörelse men det förekommer andra gärningar där gränsen för straffbarhet inte är lika t.ex. bedrägeribrott, häleri, menuppenbar, förfalskning, olika trafikbrott. Man bör här välja ed, sådana brottstyper som eleverna själva kan ha anledning att komma i beröring med. Den rättspolitiska bakgrunden för de olika straffbuden bör särskilt uppmärksammas.

På detta stadium bör också kontrollen över reglernas efterlevnad behandlas. Det bör inte döljas att denna kontroll är men det gäller framför allt att klargöra bristfällig varför den måste finnas och hur den fungerar. Eleverna bör göras uppmärksamma på att många brott aldrig upptäcks men att en brottslig gärning inte desto mindre är oaccepatt det alltid finns en risk för upptäckt och att tabel, denna risk ökar om brottsligheten sker mera systematiskt.

Ett särskilt problem gäller hur undervisningen skall kunna anpassas till situationen för elever med mer eller mindre manifesterad brottslighet. Man kan på detta sta-

SOlJl973:26 139

dium hjälpa eleverna att förstå dem som inte alltid orkar eller kan följa alla regler, hjälpa dem att förstå att frestelsen att överträda regler kan bli för stor, specielt om ingen ser överträdelsen. Eleverna bör också nu förstå

lite av det komplicerade åtgärdssystemet där man tar hän-

syn till ålder, omständigheter, brottets svårhetsgrad och allmänprevention.

4.7.4.3 Högstadiet

Eleverna i årskurs 7 har kommit i den åldern då de börjat ifrågasätta riktigheten och allmängiltigheten i inlärda normer. Samvetet centrum - från till byter lydnadsvanor

värderelaterade handlingsmönster“ (jfr ovan 2.5.4). Det

är nu inte längre tillräckligt att tala om vad som är rätt eller fel eller att motivera och utifrån elelagar regler vernas egen erfarenhet, samt att inpränta att sådana måste finnas. Nu måste man på ett helt annat sätt motivera normerna och försöka få eleverna att själva uppleva dem som riktiga och nödvändiga.

I detta syfte kan man t.ex. diskutera och be-

ifrågasätta

rättigandet i de lagar man vill ge kännedom om och de åtgärder och straff som följer på överträdelserna. En annan form för uppläggningen av detta stadium undervisningen på kan vara att utgå från konkreta händelser och förutsättningslöst diskutera konsekvenserna av dessa händelser och vilka åtgärder som man bör vidta. denna Exempel på uppläggning skall ges här nedan. Det gäller då för läraren att stimulera eleverna till att ta nyansera sig, hänsyn till olika omständigheter och mildra sina omdömen om personer som överträder lagen. Det sista är inte minst viktigt. Elever i denna ålder är fortfarande mycket kategoriska och stränga då de ställs inför ett moraliskt problem, samtidigt som de själva ofta överträder och regler lagar.

Ett viktigt led i bör vara att få undervisningen igång en öppen diskussion med en tolerant där eleverna atmosfär, får tillfälle att säga vad de i om

verkligen tycker fråga

140 SOLI1973:26

normer av olika slag. Det är då lämpligt att tala om den kollektiva dvs.

missperceptionen, missuppfattningen att

kamraterna är mer asocialt än accepterande de verkligen är, och vad denna innebär för ens egen uppfattning om hur man måste bete sig för att bli uppskattad av kamraterna.

Eleverna på högstadiet bör också få vidare kunskaper om brotten och lagöverträdaren. bör Speciellt intresset ägnas åt och dess ungdomsbrottsligheten sociala bakgrund samt vilka konsekvenserna blir för den unge själv och för samhället. Först på detta stadium kan eleverna anses mogna att mera ingående studera rättsmaskineriet och dess olika funktioner. Från brott till

påföljd blir ett vik-

tigt undervisningsmoment. Man bör dock avstå från perifera utvikningar och begränsa kunskapsstoffet till relevanta fakta som kan ha allmänt intresse sägas från brottsförebyggande synpunkt.

I slutet av har eleverna

högstadiet hunnit så långt att

det bör finnas att ta

förutsättningar upp kriminalpolitis-

ka problem och sätta in och rätt Lag i sitt ideologiska sammanhang. Stämmer lagen med den rådande Är ideologin?

åtgärdssystemet adekvat? Hur kan man förändra

rättsskipningen? Hur kan man påverka och förändra

lagstiftningen

om de givna ramnormerna inte stämmer med ens egna värderingar?

Eleverna är nu vuxna och att förstå de mogna nog sociala och psykologiska faktorerna som leder till uttalat avvikande beteende, dvs. en diskussion om olika teorier om hur social avvikelse uppstår.

Arbetsgruppen är därför av de uppfattningen att undervisningen i Lag och rätt på högstadiet i en annan utsträckning än för närvarande skulle en slutsekvens ges i årskurs 9 med ett innehåll av bland annat det som anges ovan. Denna undervisning skulle kunna lämpligen inordnas i arbetsområdet Människor med annorlunda villkor

(se 3.2.4.3).

SOLIl973:26

som studerat skolungdomars moral-

Tapp & Kohlberg (1971)

på hur undervisningen i utvecling lägger även.synpunkter De menar att det på kort sikt skolan bör vara utformad. kan ha en brottsförebyggande effekt om man predikar moral, lönar talar om likhet inför lavisar att brott inte sig, hotar med straff etc. Men vill man nå en långtidsgen, effekt fordras något helt annat.

i sitt arbete tillfälle att Eleverna måste dagliga ges delta i beslut, uppmanas att själva skapa regler, själva lösa konflikter. Det är i det ar-

lära sig att praktiska

moraliskt tänkande får möjlighet att betet som ett moget De framhåller också att undervisningen i Lag växa fram.

och rätt måste avpassas efter elevernas utvecklingsnivå

erfarenheter - inte bara bestå av att föoch deras egna

ra över “klichéer eller slogans. Enligt Turiels (1964)

tar eleverna avstånd från och tråkas ut av iakttagelser sätt att resonera moraliskt som ligger under den nivå ett De kan heller inte tillgodogöra sig en de själva uppnått. som för över den nivå de befinner undervisning ligger högt eller dessa tänkesätt till sina egna. sig på göra

och inlärning kan ske på olika nivåer (se Undervisning är den mest konkreta.

t.ex. Bruner, 1966). Handlingsnivån

lär att utföra den handling el- Individen sig genom själv ler man vill lära. Man kan också lära sig genom färdighet att få eller färdigheterna illustrerade handlingarna

2.2.1). Illustrationsnivån är (jfr observationsinlärning

än kräver dock

mer krävande handlingsnivån. Symbolnivån

intellektuell utveckling än de två nämnda. en ännu högre sker här ett abstrakt sätt. Man använder Inlärningen på uteslutande av språket och andra symboler. sig

är så olika hos olika barn, be- Eftersom utvecklingstakten finner eleverna i en högstadieklass oftast på olika sig

både intellektuellt och moraliskt (se

utvecklingsstadier Om man vill vara säker på att lyckas med sin un-

2.5.2).

och sin är frågan om man inte även dervisning påverkan, borde av både konkret

på högstadiet utnyttja sig handling,

och av Med andra ord låta av illustrationer symboler.

eleverna själva vara med, själva känna och utföra uppleva, det man vill att de skall lära in t.ex. genom rollspel eller konkret som man ut-

trafikundervisning, samtidigt

nyttjar illustrationer genom ljudband, film eller vad det nu kan vara och även låter dem få mer abstrakta kunskaper, få diskutera och pröva de ideologiska förutsättningarna. Det fordras alltså för stadium varje undervisningsprogram, som är meningsfulla och även för vidare provokativa utveckling. Dessa skall dessutom direkt till eleverknytas nas egen situation och erfarenhetsvärld så att de principer som lärts in och omedelbart kan accepterats omsättas i praktiskt handlande. Informella kontakter med olika myndigheter och rättsuppehållande är av största vikt. organ I det allmänna avsnittet (se har 4.1) arbetsgruppen närmare uppehållit sig vid om skolans sociala frågan miljö.

4.7.5 Konkretiseringen i

undervisningen

I föregående avsnitt har

upprepade gånger betonats vikten

av att i och rätt undervisningen Lag baseras på enreáhsüâk uppfattning av avvikelserna från och att man regelsystemet vid uppläggningen av undervisningen i hög grad måste beakta elevernas egna erfarenheter. Man bör också undvika att ge sig hän åt abstrakta och idéer som förklaringar ligger över elevernas horisont. I stället bör eleverna aktivt

engageras att tränga in i stoffet och finna detta meningsfullt. När det gäller formerna för har i undervisningen dag den gamla i

katederundervisningen hög grad komplette-

rats med diskussioner samt självverksamhet av eleverna individuellt eller i grupp.

I fråga om presentationen av kunskapsmaterialet och dis-

kussionsordningen är det vanligt att man startar med en

genomgång av olika abstrakta av Varfrågeställningar typ

för har vi lagar? Varför människor begår brott? Vad innebär individens samhällsansvar? Hur stiftas lagar och vilka värderingar ligger bakom straffbuden? Sådana allmänna spörsmål kan sedan leda in på konkreta händelser inom elevens egen intressesfär.

SOlJl973:26 143

talar för att man i stället väljer den motsatta Mycket

Läraren låter då klassen utgå från vissa egna

vägen. och konkreta varefter undervisupplevelser iakttagelser

så småningom leder in på vissa generella rättsprinningen och av mera allmän räckvidd. ciper frågeställningar

Detta kan exemplifieras enligt följande.l

Under en tid har ett från skolan brukat hemsöka

a) gäng

och snattat varor. Läraren tar en affär systematiskt saken och man går igenom den faktiska situationen, upp diskuterar och bakomliggande fakto-

tillvägagångssätt

rer m.m.

Därefter leds ämnet in på vissa rättsfrågor.

Vilka regler bryter eleverna emot?

Varför är det inte tillåtet att snatta?

skador medför snatterierna för affärsmannen och Vilka för samhället i övrigt?

har affärsmannen för utplacering av varor Vilket

ansvar

0. dyl.-

Vad händer med den som snattar?

skall vi kunna oss mot denna mindre brotts- Hur skydda lighet?

elever skola har varit med om väsk-

b) Några på en annan

från äldre människor. Klassen tar upp saken ryckning

av (utklipp) och diskute-

på grundval tidningsreferat Man ställer därefter olika frårar omständigheterna. gor, t.ex.:

Varför eleverna sig åt sådana brott? ägnade

Hur vanligt är det?

Vad om respekten för andra människors person gäller och egendom?

Vilka om överfall och våld? lagar gäller

I Diskussion i denna riktning förs i betänkandet om ung-

domsbrott som av the presidents commission on law

avgavs

enforcement and administration of justice (1967). I detta

betänkande en rad andra exempel på konkreta situatioges ner som kan behandlas.

144 SOlJl973:26

4.8 Medverkan av polis, socialvård, kriminalvård, domare, åklagare och advokater i undervisningen i Lag och rätt

Tidigare har flera gånger understrukits att huvudansvaret

för undervisningen i Lag och rätt åvilar och även i framtiden måste åvila skolan. Den medverkan i skolarbetet som kan ske från skolan utomstående organ utgör en värdefull resursförstärkning för skolan men den kan inte ersätta den lärarledda undervisningen.

Gruppen anser det också viktigt betona att utomstående, som medverkar i skolarbetet, inte främst skall se som sin uppgift att meddela eleverna undervisning. De skall i stället från sina respektive erfarenhetsområden ge lärare och elever skildringar från det praktiska arbetet inom de olika samhällssektorer som de företräder. En sådan medveüzan av utomstående organ i skolarbetet ligger också helt

i linje med läroplanens intentioner. Den ger eleverna vid-

gade kunskaper om väsentliga sektorer av samhället.

En ökad kontakt mellan eleverna och olika rättsorgan kan också bidra till en ökad förståelse hos eleverna för dessa organs arbete. Även om det finns andra och bättre vägar för en vidgad kontakt mellan olika samhällsorgan och ungdomen, ser arbetsgruppen det som mycket väsentligt att ungdomen får kontakt med olika samhällsorgan även i den direkta undervisningssituationen.

4.8.1 Polisens medverkan

4.8.1.1 Allmänt

Sedan många år har polisen medverkat i undervisning i Lag och rätt. En närmare redovisning för detta har lämnats i kapitel 5. Gruppen har funnit att denna verksamhet uppskattas både av skolan och polisen. Enskilda polismän är ofta mycket intresserade av sitt arbete i skolan. Gruppen har också ansett sig kunna konstatera att samarbetet

10-SOlI1973:26 145

mellan lärare och poliser är mycket gott.

Samtidigt anser sig gruppen böra understryka de stora svårigheter som finns när det gäller att samordna polisens insatser i skolan med den övriga undervisningen i Lag och rätt. Under senare år har skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen gemensamt försökt råda bot på dessa brister. Som tidigare redovisats har detta samarbete bl.a. resulterat i två broschyrer med anvisningar för undervisningen i Lag

och rätt i årskurs 4 och 7 (bilaga 5 a och b). Broschyrer»

na utgör en konkretisering av Lag- och rättundervisningens mål och innehåll med sikte såväl på polisens medverkan häri som på undervisningens planering och genomförande i samverkan mellan skola och polis. De utgör härmed ett nödvändigt hjälpmedel för att lärare och polismän skall kunna genomföra undervisningen i enlighet med läroplanens intentioner och skolans - samhällets intressen.

Broschyren för årskurs 4 har kunnat utgöra underlag för

undervisningen på mellanstadiet under läsåret 1972/73,

broschyren för årskurs 7 - distribuerad under mars månad 1973 - kan först i samband med börja tillämpas planeringen

av läsåret 1973/74. Några erfarenheter av den praktiska

tillämpningen på fältet av broschyrerna har ännu inte vunnits men det har noterats att tillkomsten av dessa har hälsats med tillfredsställelse från såväl skolans som polisens sida.

Det finns därför anledning anta att undervisningen i Lag och rätt nu håller på att institutionaliseras och att samarbetet skola - område fruktbart repolis på detta gett sultat. Det finns också anledning anta att undervisningen genom detta samarbete kommer att förbättras och utvecklas och att den bland annat kommer att ytterligare positivt inverka på elevernas attityder till polisen och polismännens funktioner i samhället.

Det är däremot självfallet inte i dag möjligt att med nâgon som helst säkerhet beräkna vilka effekterna på längre

146 SOlI1973:26

sikt blir av polismedverkan i skolan eller av att undervisningen läggs upp på sådant sätt som broschyrerna anvisar.

Arbetsgruppen anser att det är viktigt att det arbete som inletts av skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen utvecklas vidare. Det är nödvändigt att under de närmaste åren noga följa undervisningen, varvid man bör försöka mäta den effekt en planerad undervisning enligt broschyrerna kan få för det praktiska skolarbetet. De utarbetade broschyrerna bör också fortlöpande anpassas till utvecklingen.

4.8.1.2 Omfattningen av polisens medverkan

Polisen medverkar f.n. enligt centrala anvisningar i grundskolans undervisning med ll lektionstimmar. Härav avser 4 timmar den allmänna undervisningen i Lag och rätt

(2 timmar på vardera mellan- och högstadiet) och 7 timmar

trafikundervisning (4 timmar på lågstadiet, 2 timar på

mellanstadiet och l timme på högstadiet). Dessutom med-

verkar polisen i betydande utsträckning i undervisningen i enlighet med lokala överenskommelser. Denna medverkan är framförallt koncentrerad till årskurs 9. Gruppen har i kapitel 5 och i bilaga 6 redovisat denna frivilliga medverkan.

Vidare skall här beaktas att riksdagen i enlighet med för-

slag av brottskommissionen (se Ds Ju 1973:5 avsnitt 8.2)

ställt ytterligare polisresurser till förfogande för arbetet med Lag- och rättfrågor bland ungdom. Sedan kommissionens förslag helt genomförts kommer polisen att tillföras 50 polismän för denna verksamhet. Av polismannen skall 25 ägna sig åt allmänna Lag- och rättfrågor medan 25 företrädesvis skall ta sig an trafikfrågor. Gruppen anser denna förstärkning av polisens resurser för arbetet bland ungdom synnerligen värdefull. Det är enligt gruppen viktigt att denna resursförstärkning helt används i samverkan med skolan för det brottsförebyggande arbetet.

SOlI1973:26 147

Gruppen ser det som en angelägen uppgift för rikspolisstyrelsen att tillse att resursförstärkningen används för dessa uppgifter.

Arbetsgruppen anser att omfattningen av polisens i centrala anvisningar fastslagna medverkan i grundskolans undervisning är väl avvägd. Särskilt mot bakgrunden av gruppens övervägande i avsnitt 4.l och de förslag om medverkan av socialvården i undervisningen, som gruppen lägger fram i avsnitt 4.8.2, anser gruppen att det inte är motiverkat att öka denna medverkan.

Samtidigt bör framhållas att gruppen ej närmare behandlat trafikundervisningen. De uttalanden som gruppen gör i frågor som berör trafikundervisningen får därför endast ses som ett uttryck för de allmänna principer för beteendepåverkan som gruppen redovisat i kapitel 2.

Sedan behovet för den förut nämnda fastslagna undervisningen täckte bör de polismän som ytterligare ställs till förfogande för arbete med Lag och rättirågor användas i enlighet med lokala överenskommelser mellan skolan och polisen. Gruppen beräknar denna resurs till cirka 55 årsarbetskrafter.

Gruppen ger följande rekommendationer för polismännens användning. Den medverkan som förekommit i undervisningen utöver årskurserna 4 och 7 har varit värdefull och har gett goda kontaktmöjligheter mellan skolan och polisen. Detta samarbete bör enligt gruppen vidareutvecklas och samtidigt ges en annan huvudriktning än som f.n. synes vara den vanliga;

Till vägledning för denna lokala resursanvändning vill arbetsgruppen ange följande synpunkter.

Polisen bör enligt arbetsgruppen ta verksam del i olika aktiviteter tillsammans med grundskolans elever. Detta kan ske i form av fritt valt arbete. Gruppen redovisar

148 SOlIl973:26

två exempel (Bilaga 8) på hur en sådan medverkan kan orga-

niseras. Det bör vara en uppgift för rikspolisstyrelsen att efter samråd med skolöverstyrelsen utarbeta förslag till och lämna de lokala organen information om den ytterligare resursförstärkning till skolans arbete som polisen här kan erbjuda.

I detta sammanhang är de tankar som framförts av utredom skolans inre arbete - SIA - av särskilt intresse. ningen I den öppnare skola med en annorlunda skoldag för eleverna som skisserats av SIA finns det stora möjligheter till polismedverkan. Polisen kan här i naturlig samverkan med eleverna bygga upp sociala kontakter och medverka i en beteendepåverkan i enlighet med läroplanens mål. Det är enligt gruppen angeläget att polisen noga följer den utveckling som här kan ske och stöder och medverkar i verksamhet som kan komma att utvecklas med anledning av SIA.

Vidare bör det undersökas om polisen kan medverka i fler av Skärholmen - Det förhålsamarbetsprojekt typ Vårberg.

landet att polisen har resurser som kan tillföras även

andra liknande projekt bör kunna medverka till att nya liknande initiativ tas. I detta sammanhang bör beaktas den betoning gruppen gör av kravet på föräldramedverkan i skolans undervisning i Lag och rätt. Polisen bör ha möjlighet att även i detta sammanhang göra betydelsefulla insatser.

Ett annat omrâde där polismedverkan är värdefull är elevvården, inte minst en kontinuerlig medverkan av polis och representanter för barnavårdsnämnd vid elevvårdskonferenser. De kontakter som här kan mellan skola skapas polis - socialvård kan få stor bl.a. i det säkerligen betydelse brottsförebyggande arbetet.

Även om gruppen ej har att ta unfrågor som rör daghem och förskolor anser gruppen att det i det fortsatta arbetet också bör övervägas i vilka former och på vad sätt polisen

kan medverka i dessa institutioners arbete.

Gruppen har här utan att direkt ange några preferenser

skisserat ett mycket vitt verksamhetsfält för polisens brottsförebyggande verksamhet bland ungdom. Det är enligt gruppen angeläget att de befattningshavare som arbetar på fältet här ges tillfälle till att i samverkan söka sig fram till lämpliga lösningar. Gruppen har endast kunnat mot bakgrunden av sin redovisning för de vetenskapliga förutsättningar som redovisats i kapitel 2 skissera vägar som kan antas vara effektiva. Det är nödvändigt att polisen och skolan får resurser att utvärdera den verksamhet som här kan komma att initieras. Endast genom en sådan utvärdering kan vi få ett säkrare underlag för vår fortsatta resursanvändning.

4.8.1.3 Organisationsfrågor

I kapitel 3 har arbetsgruppen redovisat hur samarbetet med skolan är organiserat inom den lokala polisorganisationen. Av redovisningen framgår att därvid inom den lokala polisorganisationen inte sällan flera befattningshavare oberoende av varandra har kontakten med skolan. Till arbetsgruppen har riktats kritik mot denna uppdelning av ansvaret för skolsamarbetet.

Arbetsgruppen förordar att man i varje polisdistrikt eftersträvar att utse en befattningshavare som har huvudansvaret för skolsamarbetet. De lokala förhållandena måste härvid beaktas. Befattningshavarnas personliga lämplighet för uppgiften måste tillmätas avgörande betydelse.

Arbetsgruppen är också om att förhållandena i de

medveten

stora distrikten kräver ett särskilt hänsynstagande. Från Stockholms polisdistrikt har arbetsgruppen erhållit följande förslag till ny organisation inom distriktet.

“Inom polisdistriktet bör all extern undervisning, all brottsförebyggande verksamhet och all information om polisdistriktet åvila en enhet lydande direkt under polischefen. Härigenom skulle framförallt stora fördelar vinnas vid planeringen av polisens medverkan i skolan. Skolan skulle vidare få endast en enhet inom polisdistriktet att kontakta för genomförande av undervisningen. Den nära

direkt under polischefen motiveras av, att poknytningen lischefen är distriktets främsta företrädare i EPS-samarbetet och att sekretariat oftast har de direkpolischefens ta kontakterna med olika i samhället vad det gälgrupper ler information och medverkan i olika sammanhang.

ansluter sig i princip till detta förslag Arbetsgruppen som inriktats på Stockholms polisdistrikt. Detspeciellt ta förslag också ligga väl i linje med de tankesynes

som uttalats av brottskommissionen (Ds Ju 197325 av-

gångar

snitt 8.2.2). Det kan finnas anledning överväga om lik-

nande behövs i Göteborg och Malorganisationsförändringar mo.

4.8.1.4 Polismannens kvalifikationer

att medverka i skolarbetet och att ha kontakt Uppgiften med lärare och elever ställer särskilda krav på vederbörande anser därför att frågan om polisman. Arbetsgruppen vilken polisman som skall medverka bör avgöras efter en individuell Följande allmänna riktlinjer bör prövning. gälla för valet.

Det är yttersta vikt att polismannen har en god förtrogenhet med på fältet. Det bör eftersträvas att polisarbetet denna förtrogenhet behålls även efter det att polismannen utsetts att medverka i skolarbetet. De uttalanden som arbetsgruppen gjort i avsnitt 4.8.l.3 om att samarbetet med skolan bör organiseras centralt får således ej tolkas så att gruppen förordar att all undervisning i polisdistriktets skolor även skall utföras av den befattningshavare som organiserar samarbetet.

Arbetsgruppen har särskilt övervägt om kvarterspoliserna också skall medverka i skolundervisningen i de skolor som ligger inom deras områden. Detta kan säkerligen i många fall vara en lämplig lösning. Systemet medför emellertid samtidigt svårigheter att nå alla medverkande polismän med den särskilda utbildning som krävs för uppgiften. Den personliga lämpligheten måste även här i varje särskilt

fall beaktas. Gruppen anser sig inte kunna ge någon all-

män rekommendation om att kvarterspolisen alltid skall medverka i i och rätt i sitt områ-

klassrumsundervisningen Lag

de.

4.8.1.5 Meritvärderings- och lönesynpunkter

Till arbetsgruppen har från många polismän framförts den synpunkten att arbetet i skolorna inte har tillräckligt högt värde från meritvärderingssynpunkt. Det har på grund av den korta tid som gruppen haft för sitt arbete inte varit möjligt att närmare undersöka om det sker en omotiverad nedvärdering av arbetsuppgifter som inte kan betecknas som mera typiskt polisiära. Gruppen anser emellertid att arbetet i skolan ger polismannen värdefulla erfarenheter av ungdomen. Denna erfarenhet måste vara av stort värde även i det övriga polisarbetet. Det förhållandet att en polisman visat sig ha god förmåga till kontakt med ungdomen måste tillmätas stort meritvärde i allt polisarbete. Gruppen anser att det finns anledning att i det fortsatta uppföljningsarbetet beakta den kritik som enskilda polismän riktat mot nuvarande meritvärdering.

Ett annat förhållande, som är ägnat att försvåra

möjligheterna att få de därför mest lämpade polismännen att ägna sig åt medverkan i Lag och rätt är de ekonomiska konsekvenser som ibland kan följa. Som exempel kan anföras att en polisman, som tjänstgör vid en övervakningssektion med de möjligheter till övertidstjänstgöring som därmed följer och med tjänstgöring till stor del på obekväm som tas tid, ur turlistan för att ägna sig åt Lag och rätt, kan få omkring 3 å 400 kronor mindre i månaden i lön. De här

anför-

da förhållandena har på senare tid uppmärksammats av svenska polisförbundet och ser det som att gruppen angeläget genom förbundets insatser situationen förändras till det bättre.

4.8.2 Socialvårdens medverkan

4.8.2.1 Allmänt

Medverkan av polis i skolans undervisning är ett bra och efterföljansvärt exempel på kontakten skola-samhälle. Den kan i den utformning den fått sannolikt framstå som en förebild även för andra samhälleliga representanter vid deras motsvarande medverkan inom olika undervisningsområden. En yrkesgrupp som inom Lag- och rättområdet skulle kunna ytterligare konkretisera undervisningen och tillföra den sin sakkunskap är socialarbetarna.

Genom sociallagarna socialhjälpslagen, barnavårdslagen, - har de primärkommunala nämnderna nykterhetsvårdslagen ålagts vissa bestämda uppgifter. Dessa nämnder handlägger också vissa andra uppgifter, som icke i detalj reglerats genom lag. Allt fler kommuner tillämpar numera en helhetssyn i socialvårdsarbetet och har samordnat socialnämndens, barnavårdsnämndens och nykterhetsnämndens uppgifter genom en social centralnämnd.

Socialhjälpslagen kan inte i sig betraktas som brottsföre-

byggande. I 1 § socialhjälpslagen har fastslagits, att den som vistas i kommunen skall erhålla den omvårdnad som med hänsyn till hans behov och förhållanden i övrigt kan anses tillfredsställande. Därmed avses bl.a. att ekonomisk trygghet tillförsäkras var och en. Socialnämnden har även att göra sig väl förtrogen med den enskildes behov av omvårdnad och verka för att detta blir tillgodosett och allmänheten med råd och - tillhandagå upplysningar samt - - lämna annat bistånd i personliga angelägenheter. Socialnämnden skall således inte bara bistå personer som behöver ekonomisk hjälp utan även bedriva en uppsökande verksamhet och planera sina insatser, både generella och individuella, både omedelbara i mån av akuta behov och långsiktiga. Härigenom skall genom socialvården var och en tillförsäkras en trygghet mot nöd och personlig hjälp och stöd i andra hänseenden. Socialvården som ett samhälleligt serviceorgan skall även aktivt ta del i den kom-

munala planeringen. Genom samlade insatser på ovannämnda områden kan socialvården verka i brottsförebyggande syfte.

Genom barnavårdslagen (BVL) har fastslagits barnavårds-

nämndens ansvar och uppgifter beträffande barn och ungdom. Samhällets barnavård har till syfte att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för barn och ungdom.

Ett särskilt ansvar har nämnden för barn och unga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning, hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt (BVL 3 §).

Dessa bestämmelser har en förpliktande karaktär. Barnavårdsnämnden har-inte bara att vidta åtgärder när enskild underårig behöver hjälp och stöd, utan har också ett allmänt ansvar för att barn och unga lever under gynnsamma förhållanden. Barnavårdsnämnden har att genom lämpliga anordningar och åtgärder verka för detta syfte.

Barnavårdsnämnden skall utveckla kommunens hela barna- och ungdomsvård, både genom allmänt förebyggande insatser och genom individuella hjälpåtgärder. Det åligger även nämnden att stimulera andra organ i kommunen att vidta åtgärder för att förbättra förhållandena för barn och ungdom. Nämnden bör samarbeta med myndigheter, institutioner, föreningar och andra, vilkas verksamhet berör barnavården. Samarbetet kan bl.a. hjälpa nämnden att uppmärksamma förhållanden där förebyggande åtgärder behövs.

Barnavårdsnämnden har enligt BvL 26 § vidsträckta möjligheter i fråga om individuellt förebyggande åtgärder, t.ex. rådgivning, remiss till psykiska barna- och ungdomsvården eller ti1l.annan1äkare, tillfällig placering 1 familjevård eller barnhem, byte av vistelseort eller bostad, utbildning, fritidssysselsättning m.m. Genom en övervakare kan den unge få personligt stöd och hjälp. I vissa speciella

154 S0[I1973:26

fall kan barnavårdsnämnden besluta om omhändertagande för samhällsvård.

Inom samhällets barna- och ungdomsvård spelar landstingens psykiska barna- och ungdomsvård (PBU) en betydelsefull roll. Denna avser enligt normalinstruktionen att genom medicinska, psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder bland barn och ungdom undanröja sådana förhållanden som visat sig leda till eller kan befaras leda till psykiska störningar samt behandla uppkomna sådana. De åtgärder som vidtas gäller ofta hela familjen.

Barnavårdsnämndens verksamhet är av primär betydelse i det brottsförebyggande arbetet, dels genom att åtgärder för underåriga tillkommer barnvavårdsnämnden och dels genom att nämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp i tillfredsställande förhållanden.

Nykterhetsnämnden har enligt att vid-

nykterhetsvårdslagen

ta hjälpåtgärder när någon ej blott tillfälligt använder alkoholhaltiga drycker till uppenbar skada för sig eller annan. Sådana kan vara av skilda - samtal, åtgärder slag arbetsanställning, byte av vistelseort,läkarkonsultation, olika former av frivillig vård m.m. Under vissa förutsättningar kan nämnden även besluta om övervakning eller att ansöka om intagning på vårdanstalt för alkolholmissbrukare. De förebyggande åtgärderna - samt åtgärder av frivillig natur - till för den enskilde och hans har hjälp familj under senare år blivit alltmer accentuerade.

Elevvårdskonferensen är som tidigare nämnts det centrala organ i skolan där elevens förhållanden belyses från pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social synpunkt och där förebyggande insatser inom skolans ram diskuteras och beslutas. Även elev och föräldrar kan delta i elevvårdskonferens.

En representant för barnavårdsnämnden bör kallas till överläggningar bl.a. i situationer där det bedöms önskvärt att barnavårdsnämnden får kännedom om visst förhållande,

även om barnavårdsnämnden inte formellt handlägger ärendet. Härigenom underlättas arbetet senare, om behov av medverkan från nämndens sida skulle uppkomma. Även barnavårdsnämndens synpunkter på t.ex. val av hjälp- och stödåtgärder kan vara av värde för skolans personal. Den fortlöpande kontakten mellan barnavårdsnämnden och skolan innebär också att dubbla utredningar undviks, vilket är mera skonsamt för den enskilde eleven och hans föräldrar. Man kan även försäkra sig om kontinuitet i kontakten med hemmet och i behandlingen. I vissa situationer kan samtal i sig vara tillräckligt, i andra situationer kan förebyggande erfordras inom elevvårdens ram, remiss till PBU åtgärder eller åtgärd genom barnavårdsnämnden.

I samråd med elever och föräldrar söker man komma fram till lämpliga åtgärder. Genom samarbete mellan skola, barnavårdsnämnd och PBU kan en konstruktiv behandlingsplan läggas upp för elever, när särskilda åtgärder är be- Samarbete med eleven själv och hans föräldrar hövliga. har till syfte att nå dessas aktiva medverkan i åtgärderna.

4.8.2.2 Målsättningen

De åtgärder som ovan nämnts avser i brottsförebyggande huvudsak situationer, där problem redan uppkommit. I stor sammanhänger dessa med svårigheter som eleven utsträckning kanske haft under en av år men som nu öppet manifesföljd terar sig. Som tidigare framhållits av arbetsgruppen grundde normbildning i de tidigare levnadsåren. Den läggs ungas undervisning i Lag och rätt som nu föreslås bör utvidgade

gruppens mening kunna göras mer konkret genom so-

enligt cialarbetarnas medverkan.

Genom att socialarbetare deltar i skolundervisningen har de att med utgångspunkt från sina yrkeserfarenmöjlighet heter dels förmedla vissa kunskaper och dels överbrygga missförstånd beträffande socialvårdens mål, innehåll många och metoder. Härigenom breddas såväl skolans som socialvârdens En saklig information från socialkontaktytor. vårdens sida bör kunna hjälpa till att avdramatisera

socialvârden och på lång sikt förbättra den enskildes attityd mot denna och även bidra till större förståelse för avvikarproblem.

4.8.2.3 Innehåll och utformning

Redan i dag deltar socialarbetare på vissa håll i undervisningen. Denna medverkan bör byggas ut över hela landet. Socialvårdens information bör komma in i ett naturligt sammanhang i den undervisning, som läraren bedriver och ske i samråd mellan lärare och socialarbetare.

Enligt arbetsgruppens mening krävs speciell planering av formerna för socialvårdens medverkan, varvid framställningarna varierar mellan olika kommuner. Det bör också an-

komma påhn enskilda kommunen att bestämma vilken social-

arbetare som bör anlitas för undervisningen. Tänkbara kategorier är socialassistent, fältassistent, kurator m.fl. beroende på vederbörandes kunskaper, fallenhet och intresse för medverkan i skolans undervisning. Ett krav bör även vara en god grundutbildning, långvarig och bred erfarenhet av socialt arbete.

Socialarbetarens deltagande i undervisningen bör ske som en del av hans arbetsuppgifter eftersom undervisningen utgör ett led i den förebyggande barnavården.

Innehållet i och formerna för socialarbetarnas medverkan bör ske utifrån samma riktlinjer som vid polismedverkan.

Den bör i ett inledande skede (läsåret 1973/74) äga rum

försöksvis i ett antal intresserade kommuner . En noggrann uppföljning av försöksverksamheten bör ske för vidare utveckling av undervisningen, bland annat för att pröva med-

verkan i olika intresse- och arbetsområden och - till

därav - i olika årskurser. följd

socialarbetarnas medverkan i undervisningen måste överenskommas och utformas i samråd mellan såväl skolöverstyrelsen som socialstyrelsen och kommunförbundet, men också med rikspolisstyrelsen med tanke på de erfarenheter av SOLIl973:26 157

skolmedverkan som där finns och framförallt med tanke på helhetssynen på undervisningen i Lag och rätt.

Genom sin sakkunskap och konkreta yrkeserfarenhet skulle socialarbetaren i likhet med polismannen således kunna förmedla ett betydelsefullt kunskapsinnehåll och ytterligare konkretisera och levandegöra undervisningen i Lag och rätt på grundskolan. Det skulle vidare ge en värdefull direkt kontakt mellan lärare - elev - socialarbetare och indirekt kunna bidra till att påverka attityderna hos eleverna i brottsförebyggande riktning. Socialarbetaren skulle också kunna ge skolan information om t.ex. invandrarnas speciella svårigheter att få del av samhällets hjälpåtgärder.

Medverkan från socialarbetare skulle från skolans sida vara möjlig och önskvärd med 2 undervisningstimmar i första hand på högstadiet, i andra hand också på mellanstadiet. Innehållet vid medverkan av socialarbetare måste självfallet styras utifrån valet av intresse- och arbetsområden. Flera sådana är tänkbara och lämpliga, vilket framgår av redovisningen i 3.2.3 och 3.2.4. Valet av intresse- och arbetsområden bör göras utifrån lokala bedömningar och inte låsas av centrala anvisningar. Några exempel på innehållsrubriker kan genom sin allmängiltighet anges oberoende av detta val.

Mellanstadiet: Barnavårdsnämndens verksamhet,grundläggande uppgifter och befogenheter. Något om institutioner. Rätt till trygghet mot nöd, till hälso- och sjukvård samt ålderstrygghet. Skyldigheter; medborgarnas skyldigheter att värna om barn, gamla och sjuka samt ta hänsyn till människor som är annorlunda eller har det annorlunda. Mobbning, invandrare med eget språk och annorlunda kulturmönster.

Högstadiet: Socialarbetaren kan informera om socialvår-

dens/barnavårdens uppsökande och förebyggande verksamhet

och barnavårdslagens huvudpunkter i vad angår de unga åt

själva och deras aktuella problem.B8rnBVåTÖ9nämndenS

153 SO[Jl973:26

gärder vid brott och annan missanpassning, t ex alkoholoch narkotikamissbruk. Viktiga åldersgränser, t.ex. 15årsgränsen. Samlevnadsregler, bl.a. familjerådgivningen. Beroendeframkallande medel. Avdramatisering av socialvård och institutionsvård.

4.8.3 Kriminalvårdens medverkan

Information om kriminalvården utgör en viktig sektor i skolans undervisning i Lag och rätt. Detta närmare framgår i avsnitt 4.7. Det skulle därför också vara av stort värde för undervisningen om kriminalvården kunde aktivt medverka i grundskolans undervisning.

En sådan medverkan ligger också helt i med de förlinje slag som framlagts av Kriminalvårdsberedningen (SOU 1972:64 s. 236 v.f.). Beredningen har i sitt betänkande b1.a. föreslagit information från kriminalvårdsstyrelsen till skolorna, medverkan av kriminalvårdstjänstemän i lektioner i skolorna, granskning av skolornas undervisningsmaterial om kriminalvården, medverkan av kriminalvården vid studiedagar för lärare i samhällskunskap, på gymnasieskolan också lärare i socialkunskap.

Gruppen anser även för egen del att en medverkan av kriminalvårdstjänstemän bl.a. skulle kunna bidra till att hos skolungdomen åstadkomma en positivare allmän på syn brottsförövarna. En sådan medverkan skulle också kunna avdramatisera kriminalvården och få flera människor att känna delaktighet i detta arbete.

Kriminalvårdsavsnitten bör enligt gruppen komma in relativt sent under skolutbildningen, då eleverna bör ha nått viss mognad, förslagsvis i åk 9 eller i gymnasieskolan. Mot det senare talar att inte alla elever går vidare till gymnasieskolan varför en del av de önskade effekterna går förlorade. Möjligen är det också så att man särskilt vill nå de elever som inte går vidare till gymnasial utbildning.

SOlIl973:26 159

Informationen om kriminalvården bör nå alla elever. Om undervisningen begränsas till åk 9 skulle två undervisningstimmar per klass samt tid för planering, resor etc., innebära en total av 15.000 tidsåtgång uppskattningsvis 18.000 arbetstimmar per år. Den kriminalvårdspersonal som förefaller mest lämpad att engageras är den som är knuten till frivården. Frivårdstjänstemän kommer att finnas i relativt stort antal och geografiskt väl fördelade över landet, de har kontakter med kommuner och skolväsen, har viss pedagogisk vana etc. Givetvis är viss anstaltspersonal också lämplig. Med hänsyn till omfattningen bör bedömningen dock göras med tanke på ett engagemang från frivårdspersonalen. Sedan frivården blivit helt utbyggd i med krmminalvårdsberedningens förslag kommer frienlighet vården att omfatta ca 500 personer som handläggare. Under förutsättning att varje handläggare är villig, lämplig och i skulle var och en behöva använda ca 55 arbetstjänst timmar per år för skolundervisning, vilket motsvarar en dryg veckas heltidstjänst för lärare som tjänstgör på högstadiet.

Gruppen har funnit att det inte f.n. är möjligt att engakriminalvården i den omfattningen i verksamheten. gera Man måste därför räkna med att informationen till eleverna om kriminalvård även i fortsättningen väsentligen lämnas av lärarna. Dessa bör emellertid i sin tur kunna ges värdefull information och vägledning av kriminalvårdspersonal samtidigt som kriminalvården bör kunna förse dem med lämpligt material för undervisningen. Arbetsgruppen föreslår att lärarna informeras på följande sätt.

Medverkan med undervisning i grundutbildningen

Lärarhögskolorna är inte flera än att kriminalvårdens personal bör kunna medverka i avsevärd utsträckning. Undervisningen administreras lämpligen genom de framtida regionalcheferna inom kriminalvården, vilka då var och en inom sin region har att vidtala lämplig befattningshavare, oavsett om denne tillhör frivården eller anstaltsvården. Inom de framtida regionerna bör finnas ett flertal

160 S0lIl973:26

befattningshavare som väl behärskar båda sektorerna och därför i ett sammanhang kan lämna information om dessa.

Medverkan i fortbildningen av lärare vid studiedagar i kommunerna

I kommunerna anordnas regelbundet studiedagar för lärarna. Det är enligt arbetsgruppens mening angeläget att i varje kommun anordna studiedagar som behandlar samhällets agerande mot avvikare. Därvid kan en önskvärd sammankoppling med exempelvis socialvårdens insatser uppnås. Som informatörer bör i första hand frivårdsdistriktens personal medverka, varigenom också vinnes att informationen från närliggande vårdområden kan ges på ett anslutande sätt.

För att Vinna enhetlighet i kriminalvårdsinformationen föreslås att från kriminalvårdens sida ett särskilt studiemedel utarbetas, som kan användas både i undervisningen vid lärarhögskolorna och vid studiedagarna för de lärare som undervisar i aktuella ämnen. Studiematerialet bör givetsvis löpande omarbetas efter de erfarenheter av verksamheten som efter hand görs. Lämpligen kan och bör samma material användas : andra pedagogiska sammanhang, t.ex. vid övervakar- och personundersökarutbildning, vid medverkan i postgymnasial undervisning, vid en eventuell framtida medverkan i landsorganisationens utbildning av fackliga förtroendemän etc.

Utöver vad ovan föreslagits är en medverkan från kriminalvårdens sida naturligtvis önskvärd och angelägen också i själva undervisningen. Arbetsgruppen menar att det lokalt bör undersökas i vilken utsträckning så kan ske och att sådan möjlighet skall tillvaratas. Formerna för varje medverkan bör härvid vara desamma som gäller för polisen idag och som föreslås för socialvården. Den kan ske i olika arbetsområden, men särskilt lämpligt ter sig arbetsområdet Människor med annorlunda villkor.

11-SOlJ1973:26 161

4.8.4 Domarnas, åklagarnas och advokaternas medverkan

Som framgått av redovisningen av nuläget är det av utomstående organ f.n. endast polisen som har ett fast organiserat samarbete med skolan avseende undervisningen i Lag och rätt. Däremot beror det främst på den lokala skolledningens eller den enskilde lärarens initiativ om domare, åklagare eller advokater kommer att medverka i skolarbeten

I läroplanen betonas emellertid i olika avseenden kontakten med samhällslivet, bland annat i form av studiebesök. Det är ganska vanligt med sådana på bl.a. domstolar. I samband med dessa studiebesök förekommer det också i viss utsträckning att domare informerar eleverna om domstolsarbetet. Även om förhållandena på gymnasieskolan inte ingår i gruppens utredningsuppdrag, kan det i detta sammanhang nämnas att denna medverkan i undervisningen från domare mm åklagare även förekommer i gymnasieskolans undervisning.

Gruppen anser det nödvändigt att formerna för domarnas, åklagarnas och advokaternas medverkan i skolarbetet ses över. I än högre grad än vad gäller kriminalvården måste gruppen konstatera att ingen av de här behandlade yrkeskårerna har sådana personella resurser att det är möjligt att föreslå en medverkan i själva undervisningen. Detta gäller i synnerhet advokaterna, för vilka dessutom ersättningsfrågan kan medföra särskilda problem.

I fråga om nu förekommande studiebesök vid domstol för att övervara rättegångar anser gruppen det vara tveksamt om dessa har något större värde från Lag och rättsynpunkt. Besöken är inte alltid samordnade med övriga Lag och rättstudier. En sådan samordning synes också vara svår att genomföra eftersom den skulle kräva en omfattande samplanering mellan skola och domstolar liknande den som för närvarande förekommer mellan skola och polis. Det finns inte heller någon klart uttryckt målsättning för besöken. Vidare synes domstolarna ha svårt att finna brottmål som både är intressanta från studiesynpunkt och, ännu viktigare, lämpade att visas för en skolklass med beaktande av bl.a. den

tilltalades intresse.

Enligt gruppens mening bör därför övervägas om inte studiebesök vid domstol med fördel kan ersättas av en instruerande film för klassrumsbruk. Fördelen med en film är enligt gruppens mening att den dels eliminerar studiebesökens nackdelar enligt ovan, dels ger en bättre uppfattning av rättegången genom en autentisk men samtidigt pedagogiskt tillrättalagd framställning samt låter eleverna följa rättens överläggningar och bedömningar kring skuld- och påföljdsfrågan. En lämplig sådan borde därför framställas. Medel härför måste i det fortsatta arbetet efterfrågas, t.ex.inom det brottspreventiva rådet. Autentiska domstolsförhandlingar har vid olika tillfällen sänts i TV som rättegångsspel. Det bör i kontakter med Sveriges Radio undersökas om en lämplig sådan filmupptagning kunde ställas till skolornas förfogande eller om SR:s skolprogramenhet kunde verka för en nyproduktion med avseende på skolan.

De resurser som domstolar och åklagarmyndigheter kan ställa till skolans förfogande bör i stället för medverkan vid

studiebesök användas på det sättet att domare och/eller

åklagare om möjligt medverkar i diskussioner i anledning av de problem och frågor som behandlas i en sådan film.

Som ett mindre tidskrävande alternativ bör domare och/

eller åklagare låta sig uppsökas och utfrågas av elevgrupper med anledning av filmen.

Om skolan inte alltid kan få medverkan av domare och åklagare i den direkta undervisningen bör det undersökas om inte sådan medverkan kan erhållas i lärarfortbildningen. Gruppen har tidigare berört frågan om lokala studeidagar i Lag och rätt. I sådant sammanhang skulle det vara av

stort värde om även domare, åklagare och/eller advokater

kunde medverka.

Det skall slutligen understrykas att gruppen i denna del endast kunnat antyda problem och skissera lösningar. Gruppen har vidare inte haft möjlighet att ta upp frågor om ev. utbildning för åklagare och domare, som skall medverka SOU 1973: 26 163

och om målsättningen för medverkan (ökad förståelse för domstolarnas arbete, brottsförebyggande syfte, information om de möjligheter den enskilde har t.ex. för sitt försvar i brottmål eller för förenklad handläggning av enklare förmögenhetsrättsliga tvister).

4.9 Det fortsatta arbetet med undervisningen i Lag och rätt

Gruppen har i olika avseenden framhållit att den endast kunnat skissera frågeställningar och antyda problemlösningar. Arbetet är således i dessa delar ännu inte slutfört. Det är också nödvändigt att fortlöpande se till att är aktuell och speglar det rådande läget i undervisningen om t.ex. kriminal- och socialpolitiken. Det finns vifråga dare anledning att fortlöpande ompröva i vilka arbetsområden och i vilken årskurs de direkta Lag- och rättfråskall behandlas. Det finns som en följd härav angorna ledning att se över frågan om vid vilken tidpunkt utomstående t.ex. och socialvård skall medverka i organ polis skolan. Det måste här också beaktas mm förändringar kan ske t.ex. i fråga om vid vilken ålder olika avvikarproblem är aktuella för ungdomen.

Även i detta sammanhang vill gruppen slå fast att det måste vara skolan som har huvudansvaret för Lag och rättarbetet. Den centrala ledningen av arbetet bör därför också ligga i skolöverstyrelsen. Gruppen anser det emellertid att det tillsätts något organ som fortlöpande kan lämpligt biträda i frågor. Det kan erinras

skolöverstyrelsen dessa

om att skolöverstyrelsen för trafikundervisningen tillsatt TRUSK med representanter för skolöverstysamarbetsorganet relsen, trafiksäkerhetsverket, rikspolisstyrelsen, Radio och nationalföreningen för trafiksäkerhe- Sveriges tens främjande.

Arbetsgruppen har övervägt två lösningar av denna fråga. Den ena är att skolöverstyrelsen för allmänna frågor rörande och rätt tillsätter ett organ liknande TRUSK. Lag Det kunde då vara lämpligt att TRUSK omorganiseras till

164 SOU 1973 26

en särskild inom ett större samarbetsorgan. Den andgrupp ra är att utvecklingsarbetet i fråga om den alllösningen männa i och rätt tills vidare knyts till undervisningen Lag det rådet. Gruppen har stannat för att brottsförebyggande under ett inledningsskede rekommendera den senare lösanser emellertid gruppen att det finns ningen. Samtidigt för att under den närmaste tianledning skolöverstyrelsen ett liknande TRUSK för allmänna frâden skapa expertorgan gor rörande Lag och rätt.

skälen för ställningstagande är De huvudsakliga gruppens att det lämpligt att det arbete som gruppen börjat synes under en kortare tid fortsätts av ett allmänt expertorgan. Om rådet under en behandlar frågorna om övergångsperiod och rätt i blir det också möjligt att ta till Lag skolan, vara den vidare kunskap om och erfarenhet i rättspolitiska som finns hos rådet. Arbetet kan också på detta frågor ske i nära kontakt med t.ex. kriminologisk och sociosätt logisk forskning.

SOIJ 1973:26 165

Bilaga 1

En enkätundersökning om polismäns inställning till undervisningen i Låg och rätt i grundskolan

(Anders Erik Andersson, Bo Lennholm, Markku Roitto.

Kriminologiska Institutionen, Stockholm 1973).

Genom RPS:s försorg utsändes en enkät till alla polismän, som under läsåret 1972-1973 undervisat i Engrundskolan. käten innehöll frågor om hur meningsfylld polismännen upplevt undervisningen, om deras inställning till sin utbildning för uppgiften, om orsaker till ungdomsbrottslighet m.m. Polismännen gavs stort för kommenutrymme egna tarer till frågorna. De tillförsäkrades full anonymitet. De ifyllda enkäterna överlämnades omedelbart till kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, där de bearbetades.

Svaren på enkätfrågorna ger en entydig bild av en mycket positiv inställning hos poliserna till undervisningen i skolorna. Poliserna upplever sin undervisning som menings-

fylld (96 %). Detta har gällt både de poliser som anmält

sig som intresserade och de som blivit kommenderade till uppgiften och oberoende av om de uppfattar uppgiften som en merit eller inte.

Den mest positiva arbetsuppgift jag haft som polis. Kontakten med ungarna är viktig, det är för Övrigt skönt när man märker att ungarna förstår att vi poliser har precis samma problem som alla andra människor, med svagheter att bemästra osv..

Polismännen upplever att elevernas inställning till polisens arbete blivit mer positiv. De påpekar dock att det i allmänhet är lättare att komma eleverna i åk 4 inpå livet än eleverna i åk 7.

I sin undervisning lägger poliserna tonvikten på förståelse för och kunskap om lagar och förordningar samt polisens hjälpande och förebyggande verksamhet. Skill- 155 SOlJ1973:26

naden mellan mitt och ditt samt olika sätt för eleverna att skydda sig mot brott dvs. brottsförebyggande åtgärder av mer defensiv karaktär tas sällan eller aldrig upp. De försöker vara personliga och redovisar ibland sina egna åsikter (70 %).

Poliserna har en klar upplevelse av att eleverna förstått innebörden i och behovet av våra grundläggande lagar (91 %). De verkar också övertygade om den brottsförebygeffekten. En utökad undervisning i Lag och rätt

gande

skulle säkert de flestas (85 %) åsikt avhålla enligt från i större utsträckning än ungdomar lagöverträdelser vad som nu är fallet. De poliser som kommenderats till är mer skeptiska till dess effekt. uppgiften betydligt Inte mindre än 16 % av de kommenderade mot 4 % av de frianmälda anser att en utökning troligen skulle villigt vara resultatlös.

Inte mindre än 70 % av de undervisande poliserna anser att undervisningen i Lag och rätt är mycket meningsfylld som de upplever att eleverna får en mer positiv samtidigt till att de väl förstår behovet av inställning polisen, de grundläggande lagarna och att en utökad undervisning skulle ha en brottsförebyggande effekt.

utan tvivel attityderna men om Undervisningen påverkar effekterna är så stora att de påverkar beteendet är mycket tveksamt.

De brott man tror att undervisningen främst kan avhålla eleverna ifrån är snatterier och brott av pojkstreckskaraktär. Grövre mobbning och misshandel etc. brott, är man mer tveksam inför.

Beträffande de socialt störda nås dessa endast genom kamraternas och endast i ringa mån attitydtryck mycket av lektionernas innehåll. Med tanke det fåtal timmar som LOR omfattar kan denna på inte på ett avgörande sätt omvända dessa undervisning elever. I och med att man redan nu med den korta undervisningsv

SOU 1973: 26 167

tiden om 80 minuter per klass/läsår känner den positiva

andan mot polis, lagar och övriga myndigheter, är det att en utökning skulle verka i brottspreventivt

uppenbart

syfte.

De elever som de flesta poliser (73 %) tror undervisningen gör starkast intryck på, är de som inte medvetet begått något, eller endast ett fåtal mindre allvarliga lagöverträdelser.

Barn från socialt välanpassade hem och som alltså inte är i behov av denna undervisning är de som tar det starkaste intrycket.

De poliser som anmält sig frivilligt eller som sagt sig vara intresserade har genomgående mer positiv inställning till undervisningen och effekten av denna.

Som viktigaste orsaken när det gäller att förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet anger hälften slapp uppfostran, dåligt sällskap kommer i andra hand och narkotika, thinner och mellanöl i tredje. Social status i hemmet eller dåliga arvsanlag tror få vara några betydelsefulla orsaksfaktorer. I de egna kommentarerna anger man arbetslösheten, storstadens anonymitet, kontaktsvårigheter, föräldrars bristande intresse för sina barn etc. som bidragande orsaker.

Föräldrarna engagerar sig inte i sina barn. Jag anser vidare att den nuvarande samhällsformen med tätorter o.dyl. utgör en bra grogrund för kriminalitet. Med slapp uppfostran där ungarna får göra som de vill är det lätt att komma i dåligt sällskap med missbruk av både mellanöl och narkotika som följd. Man ser ofta vilken förödande effekt en kompis har i brottssammanhang, detta gäller särskilt de yngsta lagöverträdarna. Bristande tillsyn i hemmet har också stor betydelse. Bristen på ett mål att se fram emot. Det är orimligt att en ung människa alltid orkar eller finner anledning att följa alla lagar och förordningar, därför att hon saknar något att sträva efter. Arbetslöshet t.ex. tror jag är en viktig anledning till den första brottsliga handlingen.

168 soU 1973: 26

Det finns också stämningar bland ungdomarna som säger att man inte har något att vinna på skötsamhet och framåtanda.

Man blir fundersam när ungdomar i 15-16 års åldern upplever det som meningslöst att gå i skola och skaffa sig utbildning.

De svarande har varit så gott som uteslutande positiva till meningsfullheten i och effekten av undervisningen. (Svarsalternativen ja, utan tvekan och ja,i någon mån har brukets medan man endast undantagsvis använt sig flitigt av alternativet kan inte avgöra och ännu mer sällan

eller nej,inte alls. På frågan anser Du

nej,knappast att Din för denna form av polisverksamhet är utbildning svarar däremot mer än 40 % att den är

tillräcklig int;

det. Man är med grundinformationen men inte ganska nöjd med informationen om pedagogiska metoder.

Aldrig erhållit någon utbildning...

Det finns utbildning alls med undantag av några ingen informationstimmar som ingår i en enveckas kurs i brottsverksamhet. Denna brist på utbildning är förebyggande oförlåtlig. Kurs i torde vara nödvändig ävenså en sammanpedagogik för de som med fattande grundutbildning polismän sysslar LOR.

Jag efterlyser en bättre pedagogisk utbildning.

De som är med utbildningen och informationen tror nöjda i än de missnöjda att en utökning av något högre grad skulle en brottsförebyggande effekt undervisningen ge

(63 % mot 42 %).

Poliserna är inte bara med sin pedagogiska utmissnöjda

skäl).De är i hög grad (77 %) med-

bildning (av naturliga vetna om att denna form av tjänstgöring inte är merite-

rande för dem.

anser att det är en merit, men Merit? Ja personligen jag ur rent formell kan man inte säga att tjänstesynpunkt uppgiften är meriterande.

Merit? känner till fall där den som sysslar med LOR Jag

SOU 19732 26 169

betraktas som en dålig polisman därför att han är borta från den vanliga tjänsten så mycket.

?Detta LOR jobb är tveklöst hämmande i poliskarriären. Överhuvudtaget har jag en känsla av att det brottsföre-

byggande arbetet betraktas som en arbetsuppgift av mindre vikt, men som på grund av myndigheternas föreskrifter måste genomföras. Detta synsätt gör sig gällande inom befälsgraderna och vidare långt upp i rangskalan. LOR betraktas av många kollegor som ett nödvändigt ont. Man kan helt enkelt bli stoppad i sin karriär för att man är borta för länge från den vanliga tjänsten. Nej detta är ingen merit i min karriär men jag har funnit uppgiften mycket stimulerande.

Huvudparten av de undervisande poliserna är 40 år eller äldre och har länge arbetat som poliser (65 %). De flesta har god förståelse för ungdom och ungdomsproblem. I det fallet verkar de äldre vara mer förstående och mildare i sina omdömen än de yngre. De anser i högre grad än de unga poliserna att brott skall förebyggas. De yngre tror mer

än de äldre på hårdare straff (25 % mot 6 %).

Sammanfattningsvis kan man säga att de poliser som undervisar i grundskolan är 40 år eller äldre. De upplever sitt arbete som meningsfullt och tror på dess brottsförebyggande effekt. De förstår orsakssammanhangen bakom ungdomsbrottslighet och vill förebygga hellre än straffa. De upplever dock ofta att deras egen pedagogiska utbild-

ning är bristfällig och är starkt medvetna om att ar-

inte är meriterande - kanske t.o.m. hämmanbetsuppgiften de i deras karriär.

1.70 SOU 1973; 26

LITTERATUR

Allport, G.W. Becoming. New Haven, 1955.

Andersson, B-E. Studier i anslutning till Pro- Kamratinflytande. jekt UG. Nordisk Psykologi, nr. 4, 1971, s. 553-386-

Andersson, B-E. & Ekholm, M. Ungdom eller vuxen? Några resultat från Stug-enkäten, 1971. Ped. Inst. Göteborg, 1972. stencil.

Aronfreed, J. Conduct and Conscience. New York, London, 1968.

Bagger-Sjöbeck, B. Socialvårdens mål och metoder. Socialvârdens pla-

neringskommitté. Stockholm, 1971. Stencil.

Schnelders, J. & Selosse, J.

Bachy, Y., Dunér, A.,

The Role of the School in Prevention of Juvenile Delinquency. Council of Europe, Strasbourg, 1972.

Bandura, A. & Walters, R.H. Social Learning and Personality Development. New York, London, 1969.

Becker, H.S. Outsiders. Studies in the Sociology of Deviance. New York, London, 1963.

Bell, R. & Kolm, K. Om en parklek vid Ekholmsskolan. Ped. Inst., Stockholm, 1972, JAN.-rapport 78.

Bernstein, B. Social Class and Linguistic Development. A Theory of Social Learning. Ur Halsey, Floud, Andersson

(eds) Economy, Education and Society. New York,

1961.

Bernstein, B.

A Critique of the Concept Compensatory Education.

Sociological Research Unit. Institute of Education, London University 1968.

Bernstein, B. A Socio-linguistic Approach to Socialization.with some References to Educability. Ur D. Hymes n.fl. Direction in socio-linguistics, 1968.

Bernstein, B. Social Class and Socialization. Research Unit. Institute of Education, London University, 1970.

Briar, S. & Pilavin, I. Delinquency, Situational Inducements, and Commitment to Conformity. Social Problems, vol. 13, 1965.

Brock, T.C., & Del Giudice, C. Stealing and Temporal Orientation. Journal oi Abnormal and Social Psychology, vol. 66, 1965 S o 91-940

Bronfenbrenner, U. The Psychological Costs of Quality and Equality

in Education. Child Devel0pment,vol. 38, nr m

1967, s. 909-925.

172 sou 193: 26

Bronfenbrenner, U. The Changing American Child. Journ. of Soc. Issues, vol. 17, nr 1, 1961, s. 9.

Bronfenbrenner, U. Två barndomsvärldar. Barnuppfostran i Sovjetunionen och USA. Stockholm, 1972.

Bruner, J.S. På väg mot en undervisningsteori. Lund, 1966.

Campell, E.Q. The Internalisation of moral Norms. Sociometry nr 27, 1964, s. 391-412.

Carlsson, G. Kriminalitetsprognos i komparativt och historiskt perspektiv. Statistisk tidskrift, nr 4, 1969.

Carlsson, G. II. Familj, skola och sam- Unga lagöverträdare hälle i belysning av officiella data. SOU 1972:76.

Chapman, D. and the Stereotype of the Criminal. Sociology London, New York, 1968.

Christie, N. Om skolan inte fanns. Radikala reformer för den goda skolan. Stockholm, 1972.

Crafoord, K. eller ålderstypiskt beteende. En studie Symptom

av 15-åriga flickor. Örebroprojektet, 1972.

Stencil.

Deese, J. Psycholinguistics, Boston, 1970.

SOLIl973:26 173

Dolk, S. & Olson-Frick, H. Uppföljning av försök med särskild trafikundep visning i Danderyds skolkommun. Elevattityder vt 1971. Info.grp. PM nr 71, Statens trafiksäkrhetsverk, 1971. Stencil.

Domfors, L-Å. Normstränghet och anpassning. En uppföljnings-

studie. Örebroprojektet. Stockholm, 1972. Stemil.

Dmñm L Vad skall det bliva? Undersökningar om studieoch yrkesvalsprocessen. Stockholm, 1972.

Elmhorn, K. Faktisk brottslighet bland skolbarn. SOU 1969H.

Eriksen, E.H, Ungdomens identitetskriser. Stockholm, 1969.

Erikson, E.H. Barnet och samhället. Stockholm, 1954.

Festinger, D. Wish, Expectation and Group Standards as Factms Influencing Level of Aspiration. Journ. Abnorm Soc. Psychol., vol. 37, 1942, s. 184-200.

Festinger, L.A. A Theory of Cognitive Dissonance. Stanford, 1%7.

Flavell, J.H. The Developmental Psychology of Jean Piaget. Princeton, 1963.

Forsman, H. & Renström, S. Ungdomars syn på polisen. En enkätundersökning Krim. vetenskapl. Institutet, Stockholm, 1973. Stencil.

sou 1973 26

Forsström, K.E. Brottsligheten i siffror. Stockholm, 1965.

Freire, P. Pedagogik för förtryckta. Stockholm, 1972.

Freud, A. The Ego and the Mechanism of Defence. London, 1968.

Förskolan Del I och II. SOU 1972:26 och 27.

Gallantine, J. & Adelson, J. Guarantees of Individual Freedom: a Cross- Legal National of the Development of Political Study Thought. Journ. of Soc. Issues, vol. 27, nr 3, s. 93-108.

Glueck, S. & E. Juvenile Delinquency. Cambridge, Mass. Unraveling 1950.

R.A., Short, J.F., Cartwright, D.S. & Strodtbeck, Gordon, F.L. Values and Gang Delinquency. Am. Journ. of Soc., vol. 69, 1963, s. 109.

Grusec, J. & Mischel, W. Models Characteristics as Determinants of Social Journal of Personality and Learning. Social Psychology, vol. 4, 1966, s. 211-215.

Grygier, T. A Study in Social and Criminal Oppression. Psychology. London, 1954.

SOlI1973:26 175

Haan, N., Smith, M.B. & Block, J. The Moral Reasoning of Young Adults. Journ. of Personality and Social Psychology nr 10, 1968, s. 183-201.

Haglund, B. Tonårsbrottslighet. En jämförelse mellan två

åldersklasser i Örebro. Örebroprojektet, 1972.

Haglund, B. Kunskap om och Värdering av kriminellt beteende.

Ännu opublicerad rapport från Örebroprojektet,

Stockholm.

Hauge, R. Kriminalitet som ungdomsfenomen, Stockholm, 1971.

Hedberg, B. & Magnusson, L-M. Årskurs 9 och narkotika. En kartläggningsstudie i Göteborgs grundskolor december 1968. Ped. Inst., Göteborg, 1971. Stencil.

Henricson, M.

Tonåringars normer och normklimat. Örebroprojek-

tet. Stockholm, 1971. Stencil. Utkommer 1973 under namnet Tonåringar och normer.

Hirschi, T. Causes of Delinquency. Berkely and Los Angeles, 1969.

Illich, I. Samhälle utan skola. Lögnen om skolans nödvändighet. Stockholm, 1972.

Jelf, H. & Kumlien, M. Skolbarns attityder till polisen. En enkätundersökning. Krim. vetenskapl. Institutet, Stockholm, 1973. Stencil.

175 SOU 1973: 26

Jensen, A.R. The Race, Sex, Ability Interaction. Ur Cancro,

R. (ed) Intelligence: Genetic and Environmental

Influences. New York, London, 1971.

Jonsson, G. Delinquent Boys, their Parents and Grandparents. Köpenhamn, 1967.

Katz, D. & Stotland, E. A Statement to Preliminary a Theory of Attitude Structure and Change.

I Koch, S. Psychology: A Study of a Science. New York, Toronto, London, 1959.

Kohlberg, L. Development of Moral Character and Ideology. Review of Child Development Research, vol. 1, New York, 1967.

Kohlberg, L. State and Segrence: the Cognitivedevelopmental

Approach to Socialization ur Goslin, A. (ed)

Handbook of Socialization Theory and Research,

Chicago, 1969.

Kutchinsky, B. Sociological aspects of deviance and criminality (a survey of emperical research). Ur Perception of deviance and criminality. Council of Europe, Strasbourg, 1972.

Lasner, E. & de Montgomery, E. En studie av konforma och brottsbenägna skolungdomar i åk 9. Ännu ej färdigställd rapport från Kriminologiska institutionen, Stockholm.

12-S0lI1973:26 177

Lerner, M.J. and Matthews, G. Reactions to Suffering of Others under Conditions of Indirect Responsibility. Journ. of Personality and Social Psychology nr 5, 1967, s. 319-325.

Maier, N.R.F. Frustration: the Study of Behavior without a Goal. New York, 1949.

Maier, H.W. Three Theories of Child Development. New York, London, 1969.

Marnell, M. Dunér, A. & Magnusson, D.

Tonåringar. Reaktioner och relationer. Stockholm, 1973.

Maslow, A.H, A Theory of Human Motivations. Psych. Review, vol. 50, 1943.

Mc Donald, L. Social Class and Delinquency. London, 1969.

Mead, M.

From the South Seas. Studies in Sex .and

Adolescence in Three Primitive Societies. New York, 1934.

Merton, R.K. Social Theory and Social Structure. Glencoe,

(1957), 1968.

Mischel, W. Preference for Delayed Reinforcement and Social Journal of Abnormal and Social Responsibility. Psychology, vol. 62, 1961, s. 1-7.

SOU 1973: 26 178

Mowrer, O.H. Learning Theory and Personality Dynamics, New York, 1950.

Mowrer, O.H. Learning Theory and Behavior, New York, 1960.

Nelson, E.A., Grinder, R.E. & Biaggio, A.M.B. Relationships among Behavioral, Cognitive- Developmental and Selfreport Measures of Morality and Personality. Multivariate Behavioral Research nr 4, 1964, s. 483-500.

Nordland, E. Allmen prevention og disiplin i oppdragelsen. Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab, nr. 4, 1966.

Nordland, E. Personlighet och anpassningsproblem. Stockholm, 1973.

Nye, Ia Family relationships and delinquent behaviour. New York, 1958.

Olofsson, B. Vad var det vi sa! Om kriminellt och konformt beteende bland skolpojkar. Stockholm, 1971.

Olofsson, B. Unga lagöverträdare III. Hem, uppfostran, skola och kamratmiljö i belysning av intervju- och uppföljningsdata. SOU 1973:25.

Olson-Frick, H. Trafikkunskap och trafikbeteenden på grundskolans mellan- och högstadium. Riksskoleenkäten, 1972. Infr. grp. PM nr 82. Statens trafiksäkerhetsverk. 1972. Stencil.

Tapp, J. A Developmental Study of United States White Youths from Kindergarten to College. A Six Country Seven Culture Study of Middle School Preadolescents. Se Tapp & Kohlberg.

Tapp, J. & Kohlberg, L. Developing Senses of Law and Legal Justice. Journ. of Soc. Issues, vol. 27, nr 2, 1971, s. 65-91.

Torney, J.V. Socialization of Attitudes toward the Legal Journ. of Soc. Issues, vol. 27, nr 2, System. 1971, s. 137-154.

Turiel, E. An Experimental Analysis of Developmental Stages in the Childs Moral Judgment. Yale, 1964.

Thelen, H.A. of the Group as Organism. Work-Emotionality Theory

Ur Koch, S. (ed) Psychology: A Study of a Science.

New York, Toronto, London, 1959.

White, R.W. The Abnormal Psychology. New York, 1964.

Wright, D. The Psychology of Moral Behavior. London, 1971.

Zellman, G.L. & Sears, D.O. Childhood Origins of Tolerance for Dissent.Journ. of Soc. Issues, vol. 27, nr 2, 1971, s. 109-136.

Ziller, R.C. A Helical of Personal Change. J. Theory Theory Soc. Behaviour I, 1.

Piaget, J. The Moral Judgment of the Child. London, 1932, Glencoe, 1948.

Pittel, S.M. & Mendlesohn, G.A. Measures of Moral Values: A Review and Critique. Psychological Bulletin nr 66, 1966, s. 22-35.

Robins, L.N. Deviant Children grown up. Baltimore, 1966.

Schur, E. Our Criminal Society. Engelwood Cliffs, N.J., 1969.

Skogh, G. av allmänpreventionen med utgångspunkt i Analys ekonomisk beslutsteori. Nord. Tidsskrift for Kriminalvidenskab, nr 3-4, 1972.

Staats, A.W. Learning, Language and Cognition. London, New

York, Sydney, Toronto, (1968), 1970.

Stukat, K-G. & Sverud, K-A. Inlärning i förskolan. Stockholm, 1972.

Sutherland, E.H. Principles of Criminology. Chicago, 1939.

Sutherland, E.H. & Cressey, D.R. Principles of Criminology. Chicago, 1955.

Sveri, K. Kriminalitet og alder. Uppsala, 1960.

Bilaga 3

VILKA ÅTGÄRDER FUNGERAR BROTTSFÖREBYGGANDE?

Fil.1ic. Birgitta Olofsson, som varit huvudansvarig för kapitel 2 i betänkandet, har i detta särskilda yttrande sammanfattat sina personliga synpunkter på det brottsförebyggande arbetet i stort.

1 Samhället i stort

Ungdomens problem är våra problem. Det är därför viktigt att vi rannsakar våra egna hjärtan och njurar.

Vad bygger vi för samhälle åt oss? Vad värderar vi högst? Komfort, konsumtion, framgång, pengar? På vilken plats kommer trivsel, samvaro, arbetsgemenskap, hjälpsamhet, omsorg?

Är den sociala verklighet till vilken vi vill anpassa våra barn i alla avseenden värd att låta sig anpassas till frågar sig med fog Bagger-Sjöbeck (1971). Mastodonthusen byggda enligt lönsamhetsprincipen. Anonymiteten i stora enformiga förortsområden. Tröttheten och övermättnaden på intryck. Hur är det att växa upp under sådana förhållanden?

Barn släpps tidigt ut utan tillsyn. Man orkar inte med denu De stökar till. De är för högljudda. Kan man vänta, att de som tonåringar skall vara hemma och söka vuxenkontakt då?

Brottsligheten hör i hög grad ihop med våra värderingar. Skulle det vara annorlunda om vi fordrade gemensamhetslokaler i hyreshusen i stället för kyl-frys-sval som standard? Om vi tvingade fram mindre klasser och intima skolor?

Bronfenbrenner föreslår i sin bok Två barndomsvärldar att kriteriet för ett samhälles livsduglighet skall vara hur den vuxna generationen visar sin omsorg om nästa_generation. Ett samhälle som negligerar sina barn riskerar 182 sou 1973: 26

att upplösas och gå under hur väl det än fungerar för övrigt.

Hur står sig vårt samhälle, då man mäter med detta kriterium? Ãr det inte så i Vårt samhälle att det på alla områden är barnen som kommer i kläm? Förmenta åtgärder för barnens bästa, visar sig vid närmare betraktande vara för de vuxnas bästa, för de vuxnas bekvämlighet och frihet. Affärscentra, bibliotek, kyrka m.fl. annonserar om barn- - som om det vore parkering fråga om något som kunde jämföras med den dyrbara och värderade bilen. Alla politiska partier är måna om en utbyggd daghemsverksamhet men knappast för att den först och främst gagnar barnen utan för att den gagnar de vuxna. Daghemmens kvalitet eftersätts ofta till förmån för kvantiteten. Glädjande är dock den kvalitativa upprustning som barnstugeutredningen föreslår

(s0U 1972:26 och 27).

Jag är övertygad om att vi behöver en attitydförändring i samhället i stort framför allt mot barnen. Vi måste förstå att det är viktigt §33 ta hand om sina barn och att det är viktigt hg; man tar hand om sina barn. Vi behöver också lära oss att inte bara ta ansvar för de egna barnen utan även för andras barn. Det angår oss vuxna i allra högsta grad vad det blir av de barn som finns i vår närhet. Uppfostran kallas indoktrinering och är något suspekt. Men uppfostran och social träning är nödvändig inte bara för att skapa välanpassade medborgare, utan också för att individer skall kunna förverkliga sig själva och för att de skall kunna komma med en konstruktiv samhällskritik. Ty det är få som orkar med att lyssna på och förstå den asociala ungdomens oartikulerade kritik och protest. Denna får de flesta människor att ropa på hårdare tag, på fler poliser och strängare straff. All forskning och alla erfarenheter talar dock emot sådana lösningar. De är inte effektiva. Vi kan inte skydda oss mot brott bara genom lås, många poliser, revolvrar och mot-våld. Direkt kontroll behövs som stöd år indirekt kontroll dvs. tillgivenhet mot normsändarna och åt in-

siderkänslor (2.4.3.2). Saknas dessa känslor kan den di-

SO[Il973:26 183

rekta kontrollen och de negativa sanktionerna snarare understryka outsider känslor och leda till anti-socialt beteende. Det bästa skyddet på lång sikt är att uppfostra och hjälpa barnen tillrätta, att skapa ett sammänskligt hälle, en barnvänlig skola som kan tillfredsställa barnens skiftande behov under uppväxttiden. Det bästa skyddet är att lära människor att själva ta ansvar för sina barn, sin bostadsmiljö, sin arbetsmiljö och människorna runt omkring sig. Nu ropar man på polis, ifrån skyller sig på skolan, undrar varför man inte gör något från kommunalt håll, varför nykterhetsnämnden inte ingriper, lastar ansvaret på socialvården etc., etc.

Kanske är en förändring på gång i detta sista avseende. Skärholmen-Vårberg-projektet, Aspuddengruppen m.fl. arbetar med att göra alla medborgare ansvarsfullt medvetna om att de själva måste bidra till en att de förändring, själva är de som är bäst motiverade att göra detta. Kunde människor göras mer medvetna om ansvaret för sig själva och andra skulle vi få en betydligt bättre social kontroll. Vi måste bryta isoleringen och öppna dörrarna mellan människor. Det som är främmande upplevs alltid som farligt. Känner man någon av de som står ungdomar på T-banestationen eller vid kiosken är man inte längre rädd för dem. Hårdare tag med åtföljande och utstötning starkare poliskontroll skulle inte bli nödvändig, om den direkta informella sociala kontrollen blev bättre - särskilt för barnens del. Internaliserad värdekontroll, ringar av normer och respekt för lagen har ju visat sig bygga på just informell social kontroll, tillsyn och kärleksfull omvårdnad.

Mycken brottslighet hos pojkar har sina rötter i att de under sin uppväxt lidit brist på värme, erkänsla, omtanke och - sådant som är väl uppmuntran så nödvändigt som protein och vitaminer. Brister på det känslomässiga planet gör pojken orolig, aggressiv och okoncentrerad. Läraren får ägna åtskillig tid åt att hålla honom på Blir plats. irriterad på honom. Detta ökar pojkens oro, han blir

ännu bråkigare, i ett bakvänt försök att dra till

sig upp-

134 S0lI1973:26

märksamhet och få någon att bry sig om honom.

Det är denna onda cirkel vi måste hjälpas åt att bryta. Som lärare att vara lite extra tåliga med just den genom trots att han är nog så påfrestande. Som föräldpojken, rar att inte förbjuda våra egna grabbar att vara genom tillsammans med honom, utan, om vi har en gnutta ork kvar, ta med honom på våra små utflykter, spela pingis med honom, låta honom få komma hem till oss och få lite värme. vet mrerfarenhet, att man kan bli rikligen be- Jag lönad att man får en liten eller stor vän, trognare genom än de flesta.

I stora hyreshusområden är chansen att barn stönybyggda ter som de känner och bryr sig om minimal. Denna på någon leder till att det är lättare att göra saker anonymitet som dom därhemma inte skulle gilla.

man att den nya given med byalag, allakti- Vågar hoppas, vitetshus m.m. skall resultera i att de flesta inom ett lär känna varandra? Så att Kalle inte bara är en område okänd buse utan Anderssons grabb, som man har lite ansvar för? Och som faktiskt var riktigt trevlig, när vi spelade pingis med honom i fredags.

är ett som helt kommit i bakgrun- Att uppfostran begrepp den och som man knappast vågar tala om, beror troligen orsaker. Bl.a. den fria uppfostran, som på flera på en reaktion på en dominerande och auktoritär uppfostran blivit missförstådd. En anledning till och som grovt har kanske varit att den emanerat från detta missförstånd verksamhet med svårt miljöskadade barn (Skå t.exJ. klinisk har att man börjat om från början med Dessa barn krävt,

kärlek för att trygghet och tillit (jfr

kravlös skapa Då man från dessa barns 2.3.1 och 2.5.3). generaliserat resulterat i en allmän rädsla att säga problem, har det oro för att barnen skall bli hämtill, en flathet och måste få leva ut sina aggressioner. Man made. Barn Visa hur barnen skall kunna ge dessa har inte ens vågat

SOlIl973:26 135

socialt acceptabla uttryck.

Samtidigt som den missförstådda fria uppfostran drabbat hemmen så har objektivitetskravet drabbat skolan. Den i och för sig riktiga och hedervärda åsikten att man inte skall pracka egen moral och egna åsikter på oskyldiga barn som inte kan försvara sig, har gjort lärarna rädda för att säga vad de själva tycker. Den har kringskurit deras engagemang och gjort många likgiltiga. De har skött sin un- dervisning punkt,slut.

Samma rädsla för att gå i närkamp med ungdom och deras problem har också drabbat många socialvårdare och fritidspersonal. Man har försökt att förstå och stannat med det. Fritidsledarna går omkring och ser till att det inte blir

bråk någonstans (K. Vinterhed i DN 20/12 1972). Målet för

fritidsgårdarna har varit att ge ungdomar någonstans att

vara (ett bra mål i och för sig). En socialassistent på

Maria polikliniken sa dock för något år sedan i en DN intervju: Det räcker inte längre att förståd

Osäkerheten bland de vuxna fostrarna resulterar i otrygghet och en ostrukturerad omvärld för barnen. Flertalet av dem som handskas med barn och ungdom harzmte kunskap om hur social inlärning går till (och social inlärningsteori är ju endast vetenskapligt belagd och systematiserad ur-

åldrig mänsklig kunskap). Vad som krävs av alla som har

med barn att göra är en större målmedvetenhet och bättre och mer konsekvent utnyttjade av de metoder som står till buds. Det är bättre att Veta hur man påverkar än att försöka vara neutral, för påverkar gör man vare sig man vill det eller inte. Genom att uppfostran är demokratisk och

har sina mål förankrade i en demokratisk ideologi, behöver

man knappast oroa sig för att påverkan skall ske för tvivelaktiga syften. Barnen kommer ständigt hålla kritiken

i gång. Reell medbestämmanderätt (ej skendemokrati) och

och i relationerna mellan fostrare och barn ömsesidighet är ju även de faktorer som framkallar insiderattityder och verkar brottshämmande.

186 sou 1973:26

2 I förskolan

I barnstugeutredningens betänkande anger man som mål att ge varje barn bästa möjliga betingelser att rikt och mångsidigt utveckla sina känslomässiga och tankemässiga tillgångar,

att utveckla dem till öppna, hänsynsfulla människor med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, istånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar,

att lägga grunden till en vilja att förbättra såväl egna som andras levnadsvillkor. Detta skall ske genom att man arbetar för delmålet att barnet utvecklar och stabiliserar en uppfattning om sig själv som individ,

att barnet successivt utvecklar kommunikationsförmåga och att man ger förutsättningar för en gynnsam begreppsbildning, lär sig metoder att lära och på så sätt förbereder inträdet i skolan.

. Kan förskolan nå dessa mål kommer den att vara brottsföi allra högsta grad. Förskoleåren, då indivirebyggande derna är som mest formbara, är av avgörande betydelse för hela den senare utvecklingen. Utredningen framhåller nödav intim och kärleksfull vuxenkontakt med barvändigheten nen. Vad man kan önska, eller rättare borde kräva, är att kommunerna och statsmakterna ville satsa på en stor personaltäthet med en personalkärna, som är relativt stabil. Först då är intim och kärleksfull vuxenkontakt möjlig för alla de barn som vistas i förskolan. Uppfostran kräver kontinuitet och att man har tid att ägna sig åt de barn man har i sin vård.

Barnstugeutredningens betänkande innehåller både teo-

SOlI1973:26 187

retiska grunder för och praktiska anvisningar om hur man skall nå de mål,som ställts upp för förskolan. Här skall endast nämnas två grupper av barn som enligt min åsikt bör uppmärksammas.

Ur brottsförebyggande synpunkt förefaller det mig speciellt viktigt att vad Bronfenbrenner (1972) kallar vanlottade barn uppmärksammas. Det är viktigt att barn som är socialt otränade i hemmet, utsätts för ett konsekvent och för varje barn väl uttänkt socialisationsprogram där helg personalen innefattas i detta, så att man reagerar konsekvent, förstärker rätt beteende och bemödar sig om att ta reda på vad som för just det barnet upplevs som förstärkande. Enligt Paul Peter Heineman, som under lång

tid studerat daghem, förstärker personalen (på grund av

personalbrist) ofta fel beteende. Barn som är lugna och leker konstruktivt negligeras, medan personalen ägnar sig åt vilda, uppmärksamhetsfordrande barn, som hela tiden får sitt bråkiga beteende förstärkt, eftersom de på detta sätt

får sitt behov av uppmärksamhet (och omsorg) tillgodosett.

Vad som krävs är alltså en större medvetenhet och kunskap om effekten av de vuxnas sätt mot barnen.

En annan grupp som bör uppmärksammas är de verbalt och kulturellt otränade. Barnstugeutredningen har med fog poängterat språkets roll. Språket betyder mycket för så-

väl den moraliska (jfr kap 6.2) som den sociala utveck-

lingen.

Ord har inte bara en saklig betydelse, de har också en emotionell klang. Denna klang överförs i intim och kärleksfull samvaro med fostraren. Farlig t.ex. är ett ord förknippat med rädsla och obehag. Den allvarsamma tonen i den vuxnes röst gör begreppet laddat. Barn med liten vuxenkontakt och låg tillsyn kan missa dessa emotionella övertoner. De förstår inte känslomässigt, att det som benämns farligt bör undvikas. Det är sådan här känslighet hos barnen inför ordens betydelse, som kan hjälpa oss att öva kontroll över dem med språkets hjälp utan att alltid

vara närvarande. Den bidrar också till att barnen

lättare internaliserar olika viktiga hämningar. (Små barn talar ofta högt för sig själva, repeterar föräldrarnas för-

bud högt och har på så sätt lättare att hålla reglerna.)

Undersökningar har visat att brottsliga pojkar inte reagerar på varningsord på samma sätt som andra.

För att normer, regler för hur man skall bete sig, skall fungera i det praktiska handlandet, är det viktigt att förskolepersonalen verbalt uttrycker de regler, som de kanske med andra medel ser till att barnen följer och att personalen resonerar med barnen och förklarar förbud och straff och ger anvisningar på andra socialt acceptabla handlingsmönster. Verbalt uttryckta allmänna regler skall knytas till konkreta beteenden och situationer, för att barnen sedan skall kunna generalisera utifrån dessa.

Barnstugeutredningen föreslår en föräldrautbildning. Det-

samma gör Riksförbundet Hem och Skola (Motiv för ökad för-

äldramedverkan inom svenskt skolväsen, Karl Grunewald 1973-12-21). Det är häpnadsväckande och signifikativt för vårt samhälles inställning till barn, att det krävs lång och utbildning för att köra bil men ingen utbilddyrbar ning alls för att fostra barn. Under hela grundskolan förekommer ingen obligatorisk undervisning om barnpsykologi, utvecklingspsykologi eller socialpsykologi: Detta trots att man vet att 80 % av eleverna inom 10 år efter grundskolan har barn att ta hand om. Ämnena tangeras i egna flera ämnesområden på högstadiet, men hur dessa blir behandlade är i hög grad avhängigt av läraren, av hans intresse, utbildning och kunskap på området.

För 100 år sedan behövdes varken trafikundervisning eller i och barnuppfostran. Man levundervisning barnpsykologi de inte så ålderssegregerat som nu. Man lärde sig uppi sin närmiljö. Nu är det få 20-åringar fostringsmetoder som på nära håll fått följa ett barns utveckling. Syskonär små. Man umgås åldersvis: sju-åringar med grupperna med femton-åringar, vuxna med sju-åringar, femton-åringar vuxna. Därför krävs undervisning i barnpsykologi och barn-

SOlIl973:26 189

uppfostran.

Den ökade trafiken har tvingat fram trafikundervisning. Den ökande ungdomsbrottsligheten borde fram undertvinga visning inför föräldraskapet. Kunde man i förskolan plocka

in en (gärna obligatorisk) om

undervisning barnuppfostran för förskolepersonal skulle

ggg föräldrar, man vinna inte

bara att denna skolans miss blir utan reparerad, även att förskolepersonal och föräldrar kanske kunde enas om ett gemensamt uppfostringsprogram för varje enskilt att barn, föräldrar och personal fick i varandras situation insyn och att förståelsen för barn ökades. varje

Jag är fullt medveten om att ett sådant undervisningspro-

gram både blir kostsamt (ersättning för föräldrarnas för-

lorade arbetsinkomst) och kräver stort tillmötesgående från arbetsgivarna. Jag är dock fullt om övertygad att det skulle lända föräldrar, barn och

förskolepersonal,

samhälle till stor hjälp.

3 I grundskolan

3.1 Undervisning i Lag och rätt

Det har med all tydlighet av framgått litteraturgenomgången att man knappast kan vänta större brottssig någon förebyggande effekt av en utökad i och undervisning Lag rätt i skolan, om inte denna av en rad följs upp åtgärder i skolans inre i dess sociala och arbete, miljö för att förbättra de metoder man har för att nå de i och för sig fina och höga mål som står inskrivna i läroplanen. Det är hela skolan som måste ändras så att den inte producerar elever med problem. Vad man kan uppnå undervisgenom ning i Lag och rätt är att redan elekonformitetsbenägna ver blir förstärkta i sitt beteende och får sina normer

och värderingar bekräftade (i och för De sig bra). socialt

otränade med bestämda outsiderattityder kommer man troligen inte åt. Även om dessa delar de som man värderingar vill framhäva och även om de accepterar de normer och reg-

SOlIl973:26

ler som man om, är det föga troligt att de ger upplysning kan eller vill ändra sitt beteende, förrän de fått varma emotionella relationer till vuxna prcsociala personer, förrän de tränats i socialt acceptabla handlingsmönster och lärt impulser, förrän deras erfarenheter i sig hejda skolan i blir så att de inte ständigt blir övrigt positiva frustrerade, ger upp och struntar i allt.

För den odeciderade kan man eventuellt vänmellangruppen ta en effekt. Vi har ju märkt hur sig brottsförebyggande för lagen kan fungera som en barriär mot lagrespekten brott och att denna respekt är relativt lätt att påverka, åtminstone kort sikt. Skall påverkan resultera i mer på krävs dock att lärare och skolpersolångvariga attityder nal i samvaron med eleverna tar upp moraliska problem och vikten av vissa och normer både nu och då påpekar regler under hela skoltiden. Att detta är helt i enlighet med av 3. Önskar man dessutom, att läroplanen framgår kap. skall efterlevas krävs att de påpekas i den akreglerna tuella situationen. Detta betyder att lärare och personal ett helt annat sätt än nu är tillsammans med eleverna på

även raster och på fritid (SIA:s förslag om arbetsdag

på till friare samvaro verkar kunna göra den med tillfälle

sociala kontrollen effektivare). Det hjälper in-

betydligt te att bara prata med eleverna om t.ex. mobbing.

Lärarna måste få tillfälle att ingripa på rasterna, då det drar till mobbing, hindra denna på platsen ihop sig och eleverna att lösa den konflikt eller det misshjälpa som lett fram till mobbingen. Det krävs alltförhållande, så lärare som inte bara vill undervisa i vissa ämnen utan är i sina elever och inställda på att fostsom engagerade dem efter de som ställts upp, till socialt funra mål, individer. lärare upplever en olust inför gerande Många De orkar inte om vad eleverna gör utanför detta. bry sig är övertygad om att en ny anda kan växa klassrummet. Jag i en där elever och lärare umgås och ömsesifram skola, varandra. Vänlighet, hjälpsamhet, samardigt lyssnar på bete från både lärares och elevers sida bör uppmuntras. den allmänna livsstilen och Man skall inte underskatta

S0lJ1973:26 191

dess förmåga att påverka människors sätt att bete sig. Barn får inte sin brist på respekt för lagen från ingenstans. Hur är det med den vuxna generationen? På vilket sätt bidrar skolan att genom besvikelser, meningslöshet och frustration minska respekten för de samhället vuxna, och lagen?

En attitydförändring är alltså nödvändig. Men ändrade

handliggsmönster, som åtföljs av ändrade attityder är be-

tydligt viktigare för människors beteenden och vanor.

Även om undervisningen i Lag och rätt inte utan vidare får en brottspreventiv effekt är den nödvändig. Skolan är skyldig att ge eleverna information om skyldigheter och rättigheter, som man har som samhällsmedborgare. Speciellt viktigt är detta för barn, som kommer från politiskt fattiga hem, där man inte kan hjälpa dem att formulera sina rättigheter eller inte kan ta till vara det som rätteligen borde tillkomma dem.

Undervisningen bör då vara så konkret aüzverklighetsanknuten som möjligt. Tidningsartiklar, händelser i skolan, i staden etc kan vara utgångspunkter för en av inventering lagar om normer för vårt samliv. Rollspel, där man illustrerar händelser eller begrepp, är ett annat sätt. En sådan illustration av t.ex. en trafikolycka förorsakad genom felaktig bilkörning kan ge både instruktion om hur man uppträder i trafiken, som en emotionell bakgrund, som motiverar att man efterlever trafikreglerna bättre.

5.2 Social fostran i skolan

Mitt intryck är att få lärare gg; hur de skall kunna pâverka eleverna i önskad riktning. De är ofta inte medvetna om vilken effekt deras eget beteende har på eleverna och förstår inte heller på vilket sätt eleverna påverkar dem. Många har disciplinproblem. På föräldramöten på mellan- och högstadiet diskuteras dessa ständigt. Lärarna klagar över att de inte har något att ta till, inte

har några korrektionsmedel. Det är ju förbjudet att straffa sa en lärare för någon månad sedan. Ett sådant yttrande röjer en brist på kunskap om sociala inlärningslagar.

Barn lär bättre när de skrattar sa en afrikansk peda-

808 i DN 26/2 1973. Positiv förstärkning av önskvärda be-

teenden gör stämningen gladare och barnen växer i sitt självförtroende. Att ständigt korrigera och bestraffa skapar tråkig atmosfär och trots. Att ständigt uppmärksamma barn som bråkar och ignorera dem, då de för en gångs skull är lugna, är att det beteendet.

förstärka bråkiga Bestraffningar av olika slag (även missnöje) bör sparas

till situationer där en korrektion är nödvändig. En bestraffning får full effekt först sedan man gett anvisningar om alternativa handlingssätt, som kraftigt belönas.

Samtidigt är det riktigt att man ger eleverna någon form av motstånd - sätter Vad som ofta händer nu då gränser. man inte har straff att ta till är att man slår upp alla grindar på vid gavel. Man uppträder tillåtande,är tänjbar ända tills Katastrofen är där. Min upplevelse av barnavårdsnämndens sätt att handskas med brottsliga barn under 1960-talet är att de handlar liknande. Det blir bero vid gjord utredning gång på gång till dess barnet verkligen råkat illa ut. Då blir det plötsligt omhändertagande för samhällsvård

Det är också viktigt att ta reda på vad som upplevs som belönande för olika barn - inte schablonbelöningar. En ge psykolog märkte att barnen helst av allt sprang i korridoren och skrek. Han utnyttjade då korridorspringet som belöning för prestationer i klassrummet och skapade på det sättet en lugn arbetsmiljö i en bråkig klass. Så småningom avtog behovet av korridorspring som belöning. Arbetet blev i sig belönande. Han menar att detta var tidernas upptäckt: Från Skärholmen-Vårbergprojektet rap-

porteras en lugnare skolatmosfär (spec. i en mycket oro-

lig klass), gladare och mer arbetsvilliga barn, lugnare

13- 193

raster etc. sedan en parklek med stora aktivitetsmöjlig-

heter lagts intill skolan (Bell & Kolm, 1972). Rasterna

kunde upplevas som belöning för väl utfört arbete.

En annan viktig faktor är vilka modeller barnen blir exponerade för i skolan. Visar lärarna eleverna den respekt, som de själva vill att eleverna skall känna för dem? McDonald (1969) föreslår att lärarutbildningen i högre grad skall lägga tonvikt på social och att det inlärning viktigaste kriteriet för lärarkompetens bör vara att läraren tycker om barn. Många lärare (kanske mot fungerar

sin vilja) som aggressiva modeller och som då-

fungerar liga modeller för hur sociala problem och konflikter bör lösas.

Vi har skäl att anta att många av våra s.k. problembarn kommer till skolan socialt otränade och att deras omgivning reagerat inkonsekvent. Det fordras därför av läraren för dessa elever, att han handlar och reagerar någorhnña konsekvent, så att eleverna lär sig förutse följderna av sitt handlande (det är en sak som vi ofta tar för givet att man kan). Det är först då, som man vågar ställa in sig på en mer lånsiktig målsättning. Av detta följer hur viktigt det är att man inte separat vårdar sig om en problemelev i t.ex. en obsklinik utan att föräldrar, normallärare, kamrater och mattanter tas med i behandlingen och är överens om taktiken.

Elevvård har att göra med den sociala anpassningen. Den skall rätta till när det gått galet. Skol- och elevvårdsberedningen anser att en resursökning borde på ett VGIKningsfullt sätt kunna bidra till en i sko-

förbättring

lan. Det gäller att plåstra om dem som skadas i skolmaskineriet.

Jag tror att elevvården måste byggas ut så mycket att

all skolpersonal lärare, mattanter, vaktmästare osv. fun

gerar som elevvårdare och medvetet och aktivt tar del i den sociala inlärningen, i social fostran.

194 sou 197:: 26

En äldre lärarinna i Örebro sa: Vi behöver inte elevvård. Vi behöver elevförståelse2 Kunskap om orsaker till elevproblem, om metoder att påverka och frigöra krafter till positivt och konstruktivt arbete samt inlevelse är en bra start.

Vissa barn är så vanlottade och deras uppfostran så eftersatt att de kräver en påtaglig och varaktig förändring i omgivningen och en daglig, emotionellt varm, intim kontakt med en vuxen. Enstaka tillfälliga ingripanden (t.ex.

polisingripande och bvnzs åtgärder) gör ingen nytta men

kan skada (se t.ex. Olofsson, 1971 aü11975). Man behöver

gå tillbaka till tidigare stadier (jfr Nordland) i en

omfostringsprocess. För dessa elever behövs specialklasser. Även om flertalet problemelever med speciallärares eller psykologers bistånd kan hjälpas tillrätta inom den vanliga klassens ram, är det knappast troligt att man helt kan slopa specialklasserna, i synnerhet som man i allmänhet väntar för länge innan man på allvar försöker förändra dessa elevers situation. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma de socialt otränade och emotionellt skadade barnen. Ju yngre de är desto större chanser har man att hjälpa dem tillrätta. I puberteten, då skolledan blivit inrotad, antisociala attityder blivit befästa och emotionellt varma, beroendefulla relationer till vuxna inte längre upplevs som nödvändiga, arbetar man mot alla odds.

Rädslan för stigmatisering och utstötning på grund av specialklasstillhörighet har visat sig relativt obefogad. Stigmatisering och utklassning som misslyckad sker med större kraft genom att eleven dag efter dag misslyckas både socialt och kunskapsmässigt. Man kan knappast

finna

ett effektivare sätt att förlora sin självrespekt. Alla människor behöver lyckas i något socialt sammanhang.

Det kan i detta sammanhang vara värt att notera hur andras förväntningar styr vårt beteende. Man handlar så som det förväntas att man skall handla. Lärare och annan skol-

personal måste därför vara blåögda optimister och alltid vänta sig gott av sina elever, ta deras dåliga uppträdande som en utmaning: de kan bra mycket bättre, ta dåligt uppförande som kritik och försöka ändra sitt eget beteende. Kunskap om vilka elever som är i en brydsam situation beteendemässigt får inte fungera som ursäkt för dessa elevers misslyckande Ja vad var det vi sa! utan måste gripa läraren och få honom att hindra den odrägliga situationen, finna olika sätt att hjälpa upp självrespekten, få dem att lyckas någon gång, berömma och stötta för det minsta och på så sätt vända utvecklingen så att de vill vara insiders.

3.3 Språkträning I samband med förslag om brottsförebyggande åtgärder i förskolan nämndes språkträning. Ungdomsskoleelever har ofta litet och torftigt ordförråd. Läs- och skrivsvårigheter är vanligt bland kriminalvårdsklientel. Den som inte genom verbal kommunikation kan göra sin röst hörd och få sina åsikter tagna på allvar upplever känslor av vanmakt och av att stå utanför.

Språket är det centrala i all undervisning. De andra förstår vad läraren säger. Det gör inte jag säger en normalbegåvad elev i en öppen fråga i brottsenkäten - i ett främmande

(2.4.3.2). Så avskyvärt som att leva

land: Tidig eller återkommande intensiv träning av verbalt fattiga och otränade elever kan rädda många elever från skolleda och många lärare från störande uppträdande i klassen.

Det kommer alltid att bli språket som avgör klassskillnader. Inte så att vissa talar vulgärt och andra fint, men de språkfattiga kommer att bli de maktlösa, hur stora inkomster de än har.

Man bör arbeta fram olika metoder att göra undervisningen i modersmålet intressant och meningsfullt. Det bör inte vara fel att blanda helt olika metoder eller tillämpa dem

på olika elever. Staats (1970) beskriver en framgångsrik metod att nå läsförståelse och ordförståelse hos barn med lässvårigheter genom systematisk och konsekvent förstärkning av varje framsteg. För andra språkfattiga elever är

kanske Freires fascinerande pedagogik lämpligare. (Freire,

1972).

3.4 Värdering av praktiska ämnen

När man införde sammanhållna klasser, ville man nå ett större mått av jämlikhet. Hur blev det? Den som redan på lågstadiet blev klassad som etta fick sin roll klar: han eller hon var misslyckad. Vid linjedelningen i åk 9 hade eleven en gedigen skolleda. De praktiska linjerna blev en avstjälpningsplats för skoltrötta. Pojkarna i dessa klasser har en hög brottsbelastning, dricker sig ofta berusade, prövar thinner och hasch m.m. Vad för konsekvenser drar skolmyndigheterna av detta? I stället för att inse att dessa elever kämpat med en målsättning som himmelshögt över dem, så att de blivit så skoltrötta legat att längre hjälper, så beslutar man att de prakingenting tiska linjerna ska slopas!

skall vara anpassad efter varje elevs för- Undervisningen utsättningar. Men varje arbetsområde avslutas med en där betygen relateras till hela klassen! Så skrivning, raserar man effektivt det självförtroende som byggts upp hos de studiesvaga eleverna.

För elever med stark skolleda fanns tillfälle att få föryrkesorientering. När vi nu har en vuxenlängd praktisk så skulle man kunna låta de skoltrötta och utskola, ju eleverna få slippa skolan ett tag. Man skulle tjatade t.0.m. kunna betala för dem på en liten verkstad, så att de fick en och yrkesutbildning. Men vettig sysselsättning SÖ har blivit mer och mer restriktiv med att ge förlängd till kuratorers, psykologers och lärares förtvivlan. pryo, De måste behålla skolkande, förstörda elever i ett meningslöst skolarbete.

Man finner hos alla som engagerar sig i en skolpolitiken övertro på studiers

teoretiska klassutjämnande förmåga.

Vikten av teoretiska studier framhäva t.ex. 1 SIA:s skrift Skolans arbetsmiljö. En information om SIA-utred-

ningens arbete och Grunewalds Hem och Skola PM. Man vet att låg utbildningsnivå har samband med hög brottslighet. Att skolan misslyckats med (eller kanske inte ens haft som mål) att jämställa praktisk och teoretisk utbildning är uppenbart. Det är kanske därför vi får att uppleva, trots att utbildningsnivån i samhället så ökar höjs, brottsligheten?

Om vi vill motverka tendensen att få allt större grupper som blir utslagna måste vi både i skolan och i sam-

hället i stort värdera praktiska färdigheter.

Dunêr (1972) tar i samband med sin avhandling om studie-

och yrkesvalsprocessen upp värderingen av praktiska ämnen i skolan och yrken i samhället. Han säger:

...Sko1an skall ge alla arbetsglädje och för aktning allt slags arbete. Den skall ge studieintresse och en fortsatt utbildningssträvan.

Dessa mål är uppenbarligen oförenliga med målet att alla efter grundutbildningen skall ha tillgång till samma utbildningsmöjligheter. De skulle kunna nås endast om alla elevers anlag och förutsättningar skulle vara i stort sett lika vid tiden för skolstarten. En alltför stor optimism vad gäller möjligheterna att åstadkomma förbättringar genom miljöpåverkan leder för vissa elevgrupper till frustreringar, som är knutna till teoretiska studier. Negativa attityder kan sprida sig över till all slags utbildning och resultera i avbrott i utbildningen, i minskning i valfrihet i yrkesvalet.

Så länge man strävar efter oförenliga målsättningar kommer man också att försumma skolans att tillmöjligheter fredsställa även intellektuellt svagare elevers utvecklingsbehov och att ge alla elever en alltför snäv erfarenhetsbas...

Hår dominerar under hela grundskolan renodlat teoretiska ämnen. De elever som har stora anlag av annat får slag inte av skolan stora möjligheter att upptäcka dessa och låta det påverka självinsikten och så småningom utbildningsinriktningen. Vissa övningsämnen utgör mer hobbybetonade inslag på veckoschemat och får inte samma betydelse för självkännedom som de teoretiska ämnena.

Den utpräglat teoretiska inriktningen på grundskolestudierna motverkar också den lika värderingen av varje slag av arbete...

...det är att betrakta som något negativt att endast barn som inte trivs bra i skolan väljer mer praktiskt inriktade eller yrkesförberedande ämnen och linjer på högstadiet. Det förefaller som om de gjorde negativa val, de väljer alternativ som återstår när de högt värderade teoretiska faller bOrtooo

De åtgärder, som kan leda till bättre trivsel under mellanstadiet, och som därigenom kan leda till positivare inställning till utbildning, bör ha en avteoretiserande karaktär. En väsentlig del av arbetstiden bör utgöras av praktiska ämnen, som på dessa tidigare stadier kan ges samma status som de teoretiska och därigenom förebygga utvecklingen av de olika värderingar till olika ämnesval, som dominerar högstadiets val även i organisationen efter 1971.

Det är önskvärt att det ömsesidiga beroendet mellan teori och praktik kommer till uttryck i en långtgående integration mellan de båda av ämnen. Det är kanske trotyperna ligast, att den bästa lösningen är ett avskaffande av teori - vilket kunde innebära ämpolariseringen praktik, nen som förenar moment av olika slag.

behov av och tillit av BV De trygghet självständighet, att få för sin skapande energi och av att få ta utlopp initiativ som måste tillfredsställas på ett

(jfr 2.3.1),

rätt sätt under förskoletiden, är man oerhört medveten om i betänkande. Traditionellt har barnstugeutredningens försökt tillmötesgå barnets behov av barnträdgårdarna såväl motorisk som intellektuell och emotionell stimulans. Barnträdgårdarna och daghemmen har alltid varit till barnens behov. Skolan har inte denna traanpassade dition attfalla tillbaka på.

Skolan har från begynnelsen varit en kunskapsförmedlare i första hand. Behov av att vara duglig, att utföra ett att ha medinflytande och ett kunna skauppskattat arbete, pa sig en identitet har tidigare blivit tillgodosedda utanför skolans ram. Efter skoldagen fick barnen hjälpa till i hushållet, passa syskon, hämta ved, hjälpa till i eller genom småjobb bidra till försörjningen. jordbruket De flesta skolbarn 1973 har mycket få sådana uppgifter. Bakar blir det stökigt i köket. Få har en skrubb, de, där de kan sönder cykeln och laga den. De är mest plocka

S0lIl973:26 199

i vägen, då de vill till. På de flesta hjälpa arbetsplatser är arbetet för komplicerat för att barn och ungdom skall kunna få hjälpa till några timmar om Hela dagen. arbetslivet är på något sätt fördolt för dem. Vad sysslar arbetande människor med egentligen? Verklighetsbalansen i elevernas den finns inte. SIA är upplevelser, väl medvetna om detta och menar att skolan måste förändras helt. Arbetslivet, verklighetskontakten måste föras ig_; skolan.

Låt oss börja med behovet av att vara utduglig, duktig, föra något viktigt. Vilka detta i skolan? upplever Ja, egentligen bara de som är intellektuellt begåvade, de som får stjärnor i boken, gör bra fina skrivningar, gör skolprestationer. Det är dessa begåvningstyper som värde-

sätts (genom betyg om inte annat) i skolan. De kreativa

begåvningarna, de praktiskt färdiga barnen, de emotionellt

begåvade kan man inte betygssätta. Övningsämnena är det

inte så noga med.

Om man sällan känner att man är duktig och som gör något är nyttigt och som uppskattas i känns skolarbetet skolan, meningslöst och vantrivseln sprider Det är kanske sig. inte underligt att oförlöst initiativkraft tar sig asociala uttryck. Min uppfattning är dock att det inte går att bota detta bara med fritidsaktiviteter av hobbykaraktär, av att man förfärdigar teckningar som slängs i papperskorgen, av att man gör små fat och skålar som ställs in i skåp. Man måste finna även och meningsfyllda

viktiga fritidssysselsättningar men framför allt arbets-

uppgifter. Det är fascinerande att se med vilken energi, glädje och arbetsvillighet en hel klass ställer upp, då det är fråga om att ordna en loppmarknad för att få in pengar till en lägerskola el.d. (för att inte tala om hur föräldrarna engageras i att hjälpa till på ett sätt som river ner många generationsskrankory

Ungdom, särskilt pojkar, i 12-13-årsåldern har en våldsam aktivitet, som varken får utlopp inom skolan eller i modernt statsliv med höghusbebyggelse. Hur skall vi nu

SOU 1973: 26

råda bot på detta förhållandet?

Om SIA får sitt förslag med en skolarbetsdag, där igenom traditionell undervisning bara bedrivs en del av dagen, får vi för en hel del andra aktiviteter. Det komutrymme mer då att vara lättare att utgå från praktiska upplevelser och utifrån dem eleverna en teori, utnyttja både ge illustrationsnivån och symbolnivån i handlingsnivån, (Bruner, 1966). Det borde också vara vikundervisningen att vid en sådan omstrukturering av skoldagen ge eletigt verna ansvar för olika funktioner inom skolan. Det eget

kan gälla matbespisningen (att duka, plocka blommor, göra

dukar etc. för att öka trivseln i ofta trista matsalar, men även direkt köksarbete)det kan gälla att hålla ordoch ha ansvar för leksaker, idrottsning på skolgården allt i samarbete med vuxna. I slöjden, på redskap etc., och i skall eleverna kunna åstadteckningen hemkunskapen som kom till nytta och för vilkomma produkter, verkligen ket man kunde få beröm och uppskattning.

I en skola där verklighetsupplevelse togs in i skolan, där eleverna fick reellt ansvar för vissa saker (för uppeller för vården av elever) där skulle äntgifter yngre bli en ligen skoldemokrati, medbestämmande verklighet frustrerande skendemokrati som fallet är inte vara den Man kan då förutsättningarna för att eleverna nu. skapa en en trygghet i sig själva, så upplever egen identitet, att de blir för att knyta varma och intima kontakmogna med andra vara produktiva i samhället och ter människor, bli välintegrerade personer (se 2.3.1).

3.5 Kamratgruppen

man kamratgruppen på ett helt annat I Sovjet utnyttjar än i (Bronfenbrenner, 1972). Eleverna får sätt Sverige ansvaret för i klassen, för att läxläsöverta disciplin för av klassrummen, för planteningen sköts, städningen kommer på det sätringarna på skolgården. Kamratgruppen stöd för handlingar, inte som hos tet att ge prosociala asociala tendenser. Hos oss håller man oss underblåsa

SOIJ 1973:26

fuskaren och skolkaren om ryggen. Den blir kallad duktige plugghäst. Den skötsamme fjäskar. Hur skall man kunna undvika den negativa påverkan från kamraterna som ibland kan förekomma? Kamraterna, framför allt äldre är kamrater, oftast mycket viktiga personer och

(jfr referensgrupp mo-

deller kap. 2). Genom att ge äldre elever ansvar för de yngre, genom att låta dem i någon mån axla en vuxenroll ibland, bör man kunna få en högre överensstämmelse mellan kamratgruppens normer och de vuxnas normer. Den sociala kontrollen komer att utsträckas till kamratkretsen. De regler eleverna själva varit med om att bestämma blir förpliktande på ett annat sett om efterlevnaden i större utsträckning kontrolleras av dem själva.

I USA har man prövat att i vissa låta sammanhang äldre elever t.o.m. undervisa Detta har haft till yngre. följd inte bara bättre sociala relationer utan haft resulgoda tat även på inlärningssidan. Både de handledda och de handledande eleverna ökar sina kunskaper. Eleverna har fått uppleva lärarna som och lärt känna kollegor yngre kamrater. I Sverige har man med goda resultat detta på sätt lärt trafikregler, karttecken etc.

Bronfenbrenner beskriver hur man i Sovjet har byggt upp ett faddersystem. Varje 1:a klass får en äldre klass som fadderklass. Denna tar hand om nybörjarna, dem hjälper tillrätta, sitter hos dem på lunchen, talar om vad man får och inte får. Kort sagt har ansvar för dem. Varje klass har dessutom en grupp vuxna som det kan faddrar, vara en avdelning på en fabrik ett kontor e.d. Vore det inte nyttigt för oss alla att lära känna tvingas ungdomar, så att vi slipper vara rädda för dem då de kommer skrålande? Tänk om varje SÖ hade en avdelning på fadderklass och fick sympatiskt känna i skolleda tyngden och misslyckande och glädjen i ett arbete? framgångsrikt

Ett sådant här system innebär ett stopp för ålderssegregationen, där det går vattentäta skott t.o.m. mellan åk 1 och 2. Ett för kontinuitet och infaddersystem borgar

sou 1973:26

i varandras problem. Barnen får veta hur det är att syn jobba på kontoret, på SÖ eller på fabriken, blir invanda inte bara i hur det är att gå i 7:an utan hur det är att vara kanske få en vuxen vän att gå till, då det vuxen, kärvar med föräldrarna.

3.6 Könsskillnader

är större bland pojkar än bland Brottsligheten betydligt flickor både enligt registrerade och självdeklarerade upp- Problem hos flickor under uppväxttiden tar sig gifter.

andra än brottslighet (Crafoord, 1972). Detta fak-

uttryck tum har många orsaker. Vi kan nämna könsrollsmönstret och till flicka respektive till pojke som den uppfostran orsaken. Om detta kan man orda mycket. Här viktigaste skall endast nämnas en ofta förbisedd faktor.

är ända från födseln och upp genom barnaåren mer Pojkar sårbara och utsatta för alla former av fysiska påfrest- De får lättare infektionssjukdomar och får barnningar. i en svårare form än flickorna. Pojkarna utsjukdomarna vecklas i en betydligt långsammare takt. Vid 6 år är flickorna 12 månader före och vid 9 år är de 18 månader

före i utvecklingsålder (Jensen, 1971). Samti-

pojkarna har de omvärldens tryck på sig att vara pojkar, digt att vara att inte gråta, att leva upp till manstarka, lighetsidealet. Kanske kan denna obalans mellan förväntningar och möjligheter att motsvara dessa förväntningar förklara av de problem som drabbar pojkar i högre något än flickor: läs- och skrivsvårigheter, motorisk oro, grad koncentrationssvårigheter, ungdomsbrottslighet etc.

Är det kanske fel att låta pojkar börja skolan samtidigt flickorna? Skulle som alltid sker i en som jämförelser, i mindre utsträckning utfalla till pojkarnas nackgrupp, om de var ett år äldre? Kanske skulle de i del, överlag mindre behöva hävda genom påklistrad tuffhet och grad sig missförstådd manlighet?

1973:26 203 SOU

3.7 Mindre klasser

I detta önskeprogram, där varje elev får arbeta efter sina förutsättningar, där varje elev får sitt sociala be-

teende förstärkt på det för honom/henne bästa där

sättet, varje elev får eget ansvar, en egen uppgift att sköta och där varje elev får uppleva ett varmt emotionellt klimat, blir lärarna kanske mer än nu nyckelfigurer. Hur skall läraren räcka till?

Vi måste få mindre klasser - eller större lärartäthet: Det är med stor tillfredsställelse man noterar att SIA inte bara uppmärksammat detta utan även kommit med flera förslag till olika former av resursanvändning, som kommer att innebära ett större antal lärare per elev (mindre klasser, lärarlag etc.). Men vi behöver inte bara mindre klasser. Vi behöver mindre och intimare skolenheter. Vi vet ju den lilla gruppens betydelse för uppfostran och social kontroll. Om man attackerar problemen med skolenheterna lika målmedvetet och förutsättningslöst som SIA attacke-

rat problemen med klassstorleken kanske man kan komma

fram till lösningar som inte blir för dyra och därför politiskt acceptabla. För hur rimmar det storkortsiktiga driftstänkandet bakom dagens skolfabriker med skyldigheten att skapa gynnsamma uppväxtförhållanden för barnen? En

ungdomsvårdsskoleelev kostar c:a 85 000 kr/år i direkta

utgifter. En intern på ett fängelse kostar c:a 65 000

kr/år, en alkoholist på en anstalt något mindre. Allt

man kan satsa på barnen och deras uppväxtmiljö kommer att löna sig många gånger om, bara man bemödar sig att tänka ut hur man bäst skall sätta in sina resurser.

Till sist tror jag att många elever även på högstadiet skulle behöva ett eget klassrum som en hemlik fast punkt. Vi har alla ett behov av ett eget bo. Se bara på olika tjänstemäns arbetsrum, med foto av familjen, affischer, souvenirer etc. Varför missunnar vi våra barn detta i en ålder då otryggheten känns som störst? Det är patetiskt att se hur de försöker sätta sina bomärken på skåp-

sou 1973:26

att klistra - om de dörrarna genom upp tidningsurklipp överhuvudtaget tillåts att göra detta. Vi måste åtminstone unna våra barn det som vi själva gärna vill ha och uppskatter!

SOlI1973:26 205

Bilaga 4

Förhållandena i vissa främmande länder

I det följande lämnas en summarisk för främst redovisning skolans medverkan i i och rätt i vissa undervisningen Lag främmande länder. Med hänsyn till den tid som begränsade stått till arbetsgruppens förfogande har det inte varit möjligt att göra en systematisk genomgång av utländska förhållanden. Den redovisning som här lämnas grundas i fråga om England, Polen och Schweiz huvudsakligen på information som erhållits genom av förmedling utrikesdepartementets rättsavdelning.

England

Svenska institutet i London har i fråga om England lämnat följande uppgifter efter kontakt med of Department Education and Science, Mr. Murray White, H.M. Staff Inspector for Secondary Education.

Det engelska skolsystemet är Ensynnerligen splittrat. hetliga läroplaner förekommer inte. Varje skolledare har stor frihet i utformningen av innehållet i undervisningen. Generellt kan sägas att ungdomens normbildning i fråga om Lag och rätt ej finns upptaget i läroplanen.

Från departementets sida ser man närmast saken så att skulle man i detta avseende söka påverka i underungdomen visningen, skulle resultatet förmodligen bli det motsatta till det man eftersträvar. tror man bäst Normbildningen befrämjas genom skolans generella attityd och inställning, över huvud atmosfären i skolan.

Kontakt med polis och domstolar förekommer i de fall då en elev begått en förseelse och ställs inför en court. lay Skolan förser då denna med bakgrundsmaterial om eleven. Rektor brukar vara närvarande vid ev. förhandlingar.

Vissa skolor har för sina äldre elever samhällsoriente-

206 SOLIl973:26

rande program. Det gäller inte minst för comprehensive schools. Därvid kan mycket väl law and order komma in som ett tema. Man inbjuder då ett äldre polisbefäl som tar upp frågan om Lag och rätt ur olika aspekter, d.v.s. individens skyldigheter och rättigheter.

För att belysa frågan har institutet kontakytterligare tat två av Londonområdets mest bemärkta rektorer, Raymond rektor vid Hill samt Miles,

Long, Tulse School, Margaret

Mayfield Comprehensive School. Raymond Long ansluter sig helt till Whites Long menade att det Murray synpunkter. vore att söka påverka elevernas normbildning anorimligt nat än genom skolans generella attityd.

En skola som använder aga kommer att lära eleverna resultat och effekt av maktspråk. En skola som har en personalvårdande inställning där man söker hjälpa och bistå eleverna när de har problem medverkar till att eleverna får en socialt tillvänd inställning.

I Tulse Hill School finns Lag och rätt med i vissa ämnen, i t.ex. politik och samhällslära, men då i mer teoretisk mening. I dessa ämnen händer det också att poliser, socialvårdare och liknande inbjuds för att beyrkesgrupper rätta om sina yrken, men det är inte regel.

Miles har kompletterat dessa upplysningar med Margaret att även i hennes skola görs besök vid domstouppgiften lar och Det förekommer också att olika polisstationer. för rättsväsendet kommer och talar till representanter studenterna. Någon egentlig undervisning utför de emellertid ej.

Institutet omtalade vidare att BBC för en tid sedan hade en debatt från Liverpool, där det är aktuellt att avskaffa i skolorna. De flesta närvarande (ledamöter i skolagan rektorer, lärare och elever) var för fortsatt styrelse, användning av aga; man såg det som den enda möjligheten att komma till rätta med det ökade våldet och oron i skolorna och i samhället. över huvud upp tanken att Ingen tog

SOlI1973:26 207

ökad teoretisk undervisning om lag och ordning skulle kunna få en positiv effekt.

Polen

Den polska ungdomens normbildning återkommer i en rad ämnen på skolundervisningens alla nivåer. Liksom i alla kommunistländer är läroböckerna upplagda på ett sådant sätt, att den marxistiska samhällssynen och de därmed sammanhängande moraliska värderingarna tränger igenom. Detta gäller framför allt i undervisningen i historia och statskunskap, men också i den polska litteraturen. Obligatorisk undervisning i marxistisk samhällssyn förekommer.

Polis, domstolar, åklagare, socialvård etc. deltar ej i skolarbetet. Utanför skolan stående myndigheter dras dock in i undervisningen genom att eleverna några dagar under varje termin ägnar sig åt praktiskt arbete av olika slag. En systematisk genomförd ordning liknande det svenska PRYO-systemet förekommer dock ej.

Vid sidan av den normbildning som kan förmodas bli följden av nu berörd statlig verksamhet förekommer en intensiv normativ uppfostran inom den katolska kyrkan. Denna torde i Polen spela en större roll som uppfostrare än i något annat europeiskt land. Med få undantag åtnjuter sålunda ungdomen religiös undervisning i kyrkorna och besöker regelbundet gudstjänster.

Schweiz

Skolsystemet i Schweiz lyder icke under de federala utan de kantonala myndigheterna. Bestämmelserna är därför olika och kan också variera inom en kanton.

Under den obligatoriska skolgången, främst skolår 5 - 9,

lämnas undervisning i Lag och rätt (statskunskap, medbor-

garkunskap och trafikkunskap) såväl i samband med allmän-

na läsämnen som under särskilt anslagna timmar.

med undervisningen är såväl att förmedla kunskaper Syftet eleverna som att förbereda dem för de uppgifter som till dem i samhället samt att lära dem att sakligt och åvilar kritiskt till samhällsproblemen. Vidare taga ställning att klart för eleverna, att en avser undervisningen göra demokratisk stat endast kan fungera tillfredsställande, består. Vidare måste röstberätom lag och ordning varje för statens och aktivt medtigad intressera sig betydelse verka i händelseutvecklingen. Detta kan ske både genom att akdvt medverka i de många val och omröstningar som förekommer i Schweiz och genom att vederbörande ställer

till förfogande för offentliga uppgifter. Utgångssig för denna undervisning utgör ofta framställningen punkt av På detta sätt kan man visa på de familjegemenskapen. elementära även för den samhälleliga sammanlevreglerna naden.

Sovjetunionen

har hämtats ur en artikel i tidskriften Följande uppgifter Neue Justiz 1972 a. N. Sokolow, bitr. chef för sovjetiska för rättspropagande och

justitieministeriets avdelning

rättsuppfostran1.

förutsätter en fort-

Det kommunistiska uppbyggnadsarbetet

av kultur och samhällsmedvetande hos medgående höjning Rätten en allt viktigare roll för att borgarna. spelar i det kommunistiska arbetet. Frågan om lösa uppgifterna rättsuppfostran och samhällsden uppväxande generationens allt större Detta är en aktivitet får därför betydelse. angelägenhet för staten och organisationermycket viktig

1 N. stellv. Leiter der Abteilung Rechtspropa- Sokolow, und der Bürger beim Ministerium ganda Rechtserziehung Justiz der UdSSR: Die Rechtserziehung der Jugend. der Oberstes Gericht der

Neue Justiz 15/1972 (utgivare Deutschen Demokratischen Republik).

Artikeln är relativt kort och lider viss brist på kon- Ett referat har dock bedömts vara av inkreta data. tresse.

14-SOlIl973:26

na, vilket också speciellt understrukits av partisekreteraren Bresjnev vid 24:e partikongressen 1971.

Upplysning och propaganda om rättsnormerna förekommer i många former. Så sker t.ex. vid föreläsningar, diskussionsaftnar, estraddebatter och liknande som förekommer i stort antal under medverkan av åklagare, domare och annan rättspersonal. Rådgivning med juridisk anknytning lämnas av förtroendevalda vid företag, kollektivjordbruk, hyreskollektiv, folkuniversitet etc. Rättsfrågor behandlas ofta i press och andra media.

Artikelförfattaren pekar emellertid på allvarliga brister. Ämnet samhällskunskap i vanliga skolor, tekniska yrkesskolor och fackskolor innehåller endast sex timmars undervisning om sovjetisk stat och rätt. En valfri kurs för elever i högre årskurs har dålig anslutning. Pedagogik och läromedel är otillräckligt utvecklade. Studenter vid icke-juridiska fakulteter får ingen systematisk framställning om sovjetisk rätt. har visat att Undersökningar unga människor har mycket oklara föreställningar om rättsordningens roll i samhällslivet. Författaren menar att bristande rättskunskap både leder till felaktiga värderingar av den egna situationen och till av samhället oönskade handlingar.

Kraftiga åtgärder för en förbättrad rättsuppfostran är därför nödvändiga. Vid alla läroanstalter måste rättskunskap införas som särskilt ämne trots den extra arbetsbelastning det kan komma att medföra för eleverna. Enligt författarens mening bör man särskilt lägga sig vinn om goda kunskaper hos den studerande ungdomen eftersom det fortsatta rättspropagandistiska arbetet och rättsuppfostran bland de arbetande beror av dem.

Författaren åberopar i fortsättningen åtskilliga lokala försök med omfattande rättsundervisring. Ett försök i Moskvaskolor med 35 timmars undervisning i årskurs 8 om Det sovjetiska samhället har givit resultat. Vid goda de tekniska yrkesskolorna i Charkov har en 16 timmars ju-

med föreläsningar och estradridisk kurs, kompletterad medfört en stark nedgång av lagöverträdeldiskussioner, ser bland eleverna. I ett annat försök i en teknisk yrman sammanfört elever som varit föremål för kesskola hade barnavårdande till en grupp för rättsuppfostran. åtgärder av lärarkollektivet och med Genom intensiv finpedagogik av och Komsomol-organisationen hade alla hjälp jurister eleverna lyckats klara skola och yrkesliv.

Den för den tekniska yrkesutbild-

ansvariga myndigheten och har nyligen fattat gemen-

ningen justitieministeriet

samt beslut om förbättrad rättsundervisning vid läroanteknisk Det innebär bl.a. stalterna för yrkesutbildning. från läsåret en kurs i ämnet Sovje-

1972/73 obligatorisk

tisk rätt.

Antalet lärare som kan förmedla kvalificerad rättskunskap är emellertid litet och en omfattande lärari skolorna därför Såväl för den direkta unfortbildning nödvändig. i skolorna som för lärarfortbildningen räkdervisningen insatser från såväl praktiskt verknar man med väsentliga samma jurister som rättsvetenskapsmän.

som verksamma, bör Jurister, såväl vetenskapligt praktiskt i utsträckning engagera sig för rättsuppfostvidare högre vars aktiva och ran inom ungdomsorganisationen Komsomol, ofta kommer i kontakt med rättsfrågor. Denna funktionärer har åtgärder i syfte att organisation nyligen vidtagit förbättra medlemmarnas rättsuppfostran. Såväl speciella som metodiska anvisningar och läromedel studieprogram Erfarenheter anförs från lokala försök skall utarbetas. och indär företrädare för domstolar, åklagarmyndigheter tillsammans med Komsomolkommittéer berikesministerium drivit rättsundervisning. Man studerar lagen systematisk seminarier och kring frågan om föreoch håller rådslag av lagöverträdelser bland ungdom. byggande

och TV tillmäts stor betydelse för att Tidningar, radio bland ungdomen. Ministerrådets förbättra rättskunskapen

har tillsammans med justitieminisstatliga presskommitté

SOlJl973:26 211

teriet träffat anstalter för att öka av utgivningen juridisk litteratur, speciellt uppslagsverk och populärvetenskapliga broschyrer om olika rättsområden. Man planerar även utgivning av en skriftserie som i form tar populär upp rättsfrågor som speciellt berör ungdom. För att den juridiska propagandan bland ungdomen skall bli framgångsrik krävs ett skickligt av radio och TV utnyttjande film, och goda exempel finns härpå. Författaren menar dock att sådana insatser måste vidareutvecklas och differentieras med tanke på att psykologiskt anpassas till unga mottagare.

Författaren betonar avslutningsvis vikten av att jurister som framträder inför ungdom i rättsfrågor görs förtrogna med ungdomsuppfostran över huvud. Inom Komsomol med dess stora erfarenhet av ungdomsarbete bör också kunna utbildas speciella grupper som inriktar på rättssig ungdomens problem.

Som ett medel att ytterligare intresse för höja ungdomens rättsfrågor föreslås till sist en ungdomslagbok som lättöverskådligt presenterar de rättsnormer som är av särskilt intresse för unga medborgare.

Västtyskland

Undervisning i råttskunskap meddelas i ämnet samhällslära. Det förekommer också att frivilliga arbetsgrupper bildas för ämnet rättskunskap. på Tyngdpunkten undervisningen ligger i ett förhållandevis sent skede av skolgången (t.ex. i realskolans och fackskolans

avgångsklass).

Målet för undervisningen i Lag och rätt har angetts något olika i de skilda länderna. I Hessen sägs, att undervisningen skall genom karakteristiska exempel klargöra rättsordningens betydelse för den enskilde medborgaren. I ett

annat land (Rheinland Pfalz) sägs att skall

undervisningen ge eleverna förståelse för rättens och rättsordningens väsen och uppgifter. Undervisningen skall också vissa ge grundkunskaper om rättsordningen vilket anses utgöra en

212 SOlJ1973:26

nödvändig del av den politiska bildningen.

de eller lokala domstolarnas uppgift att Det är regionala se till att skolorna får tillgång till behövlig fackkundomare får till att medverka i skap. En särskild uppgift av Detta samarbete har planläggningen undervisningen. förekommit i 20 år och är mycket intimt. Det förekommer också att domare, åklagare, poliser och socialvårdstjänsmedverkar i skolan t.ex. i diskussioner med elevertemän na.

finns en förbundscentral för politisk in- I Västtyskland Denna central bl.a. tidskriften Informaformation. utger tionen zur År 1972 (nr. 152) utkom politischen Bildung. som behandlade rättsordningen. En särskild arett nummer tikel skolans medverkan i rättsuppfostran. ägnades

Östtyskland

Beskrivningen grundar sig i huvudsak på muntliga uppgifter lämnade av DDR Kulturcentrum i Stockholm.

för och är att Det yttersta målet undervisning uppfostran en socialistisk människa. Strävan i all utbildning skapa och blir att främja attityder som medverkar uppfostran till samhällssolidarietet, (t.ex. när det gäller skydd

för - - respekt för arbete osv).

gemensam statlig egendom,

ändrade den ökande

På grund av produktionsförhållanden,

solidariteten och den intensivare sociala kontrollen upp-

brottsligheten, inklusive ungdomsbrottsligheten,

ges minska i omfattning i förhållande till tidigare politiskt detta trots fortskridande insystem och till Västeuropa, dustrialisering och urbanisering.

mellan de sociala i Östtyskland och

Skillnaden systemen anses också bl.a. ta sig uttryck i att man t.ex. Sverige sett saknar narkotikaproblem trots ökande kommui stort med omvärlden. Liknande pornografi. Därnikation gäller emot bereder alkoholen problem.

SOlJ1973:26 213

I enlighet med den politiska är det ideologin övergripande målet för all offentlig uppfostran och att utbildning utveckla ett medvetet samhällsansvar hos I medborgarna. princip har alla företag, arbetsplatser och institutioner ett uppfostringsansvar. I enlighet med detta ansynsätt ses alla statsägda företag ha ansvar för brott som begås av deras anställda. Sådana brott kan av konhandläggas fliktkommissioner, ett slags lekmannadomstolar vid företagen. (60 % av alla brott som betecknas som Vergehen handläggs av konfliktkommissionerna.) I överensstämmelse med ideologin och skolans uppfostringsansvar ingår därför Lag och rätt i vid mening i hela skolsituationen som ett sätt att göra eleverna till medvetna medborgare. Utanför skolan organiserar pionjäroganisationerna elevernas fritid och fullföljer uppfostringsarbetet. Minst 90 % av alla barn och ungdomar är medlemmar i dessa organisationer som rekryteras från skolans klassavdelningar.

Skolutbildning och uppfostringssystem hämtar i mycket sin förebild från Sovjet. Betoningen av föräldraansvaret och av betydelsen av kontakt mellan skolbarn och vuxenvärld och över huvud samhället utanför skolan är viktiga inslag i skolans arbete.

Föräldrarnas ansvar kommer bl.a. till uttryck i den nära samverkan mellan hem och skola som förekommer såväl i förskolan som under barnens hela skoltid i övrigt. När skolåret börjar organiseras ett särskilt skol-föräldraråd

(Elternaktiv). Det väljs av nybörjarnas föräldrar som

till 80 % är aktiva härvidlag och sammansätts så att det motsvarar rektorsområdets sociala struktur. Föräldrarådet lämnar en mycket aktiv hjälp till lärarna i skolarbetet och särskilt i uppfostrings- och disciplinfrågor. B1.a. försöker man kontakta och aktivera de föräldrar som inte självmant deltar i verksamheten.

Skolan lägger stark vikt vid kontakt med arbetsliv och samhälle utanför skolan. Eleverna i högre årskurs har som speciellt ämne polyteknik där de under längre tid tas om hand och arbetar på en viss arbetsplats. Syftet

214 SOlIl973:26

är att för arbetet, speciellt för manuellt skapa respekt arbete. t.ex. en avdelning i en fabrik, Arbetsplatsen, i ett Man har adopterar skolklassen slags partnerskap. inte bara nära kontakt i arbetet utan har även gemensamma man utfärder, arbetar för något fritidsaktiviteter, gör ändamål inom eller utom skolan osv. gemensamt

sålunda fostra till samhällsansvar, men Lag Skolan söker rätt som ämne förekommer inte. Givetvis och speciellt även men är att undervisar skolan om rättsordningen syftet orientera eleverna om samhället, inte att söka verka bedrivs dock obbrottsförebyggande. Trafikundervisning ända från förskolan. ligatoriskt

städer som finns en oröver hela landet, såväl landsbygd eller kvarterspoliser. Dessa ganisation med områdesäldre och bosatta inom sitt område som polismän är ofta fler invånare än ca 3 OOO - 4 000. De är inte omfattar med människorna i sitt område, som vänder sig väl bekanta i De besöker bl.a. till dem allehanda angelägenheter. i sitt kvarter för

skolan och ungdomsorganisationerna

och kontakt och kan då också ibland direkt information Om mindre t.ex. stöld medverka i undervisningen. brott, av skolbarn kan saken redasupp av och skadegörelse, begås sammansatt där kvarterspolisen ingår en tillfälligt grupp och företrädare för tillsammans med skolrepresentanter kan bli kännbar för åklagarmyndigheten. Påföljden mycket som dels kan åläggas att t.ex. arbeta ihop de skyldiga för det stulna eller skadade, dels inför till ersättning som dem som skam över skokamraterna framställas dragit

lan.

i förekommer också under Direkt undervisning rättskunskap en socialistisk k0nfirmationsunder- Jugendweihe slags inslag. Man kan då ta visning med samhällsorienterande minst ett domstolsbesök. Det upp rättsfrågor och gör även att domare och åklagare besöker ungdomsförekommer

organisationerna.

Danmark

På initiativ av justitieministeriet bildades ett kriminalpreventivt råd i Danmark i december 1971. Rådet är sammansatt av ett stort antal representanter för offentliga myndigheter, intresseorganisationer och organ inom näringslivet. Även den kriminologiska forskningen är företrädd. Rådet har till uppgift att inom ramen för gällande lagstiftning verka för att förebygga brott genom säkerhetsbefrämjande åtgärder, upplysningsverksamhet och på annat ändamålsenligt sätt. (För närmare se beskrivning Ds Ju 1973:6.)

Rådet som är verksamt genom olika arbetsgrupper har även en grupp för frågor om brottsprevention bland barn och unga genom undervisning och upplysning. Denna grupp, vari bl.a. ingår företrädare för undervisningsministeriet, skolväsendet och polisen samt kriminologisk och psykologisk expertis, sysslade till en början med en kritisk granskning av befintliga läromedel och framställning av visst undervisningsmaterial, men uppdraget har sedermera vidgats till kriminalprevention i skolan i vidare mening. En konferens i maj 1973 med representanter för bl.a. skolan, vissa organisationer, polis och kriminalvård behandlade frågan om hur en kriminalpreventiv insats gentemot barn och ungdom bäst kan genomföras, vilka riktlinjer som bör gälla, vilka metoder och hjälpmedel som bör användas och vilka samarbetsproblem som måste lösas.

En överblick över nuvarande förhållanden på området är svår att erhålla på grund av det decentraliserade danska undervisningssystemet. Varje kommun har sin egen undervisningsplan som kan variera inom en ganska vid ram. Även den enskilde läraren har stor frihet att lägga upp undervisningen. Detta gäller även de samhällsorienterande ämnen där Lag och rätt-undervisning kan ingå. Man vet att många lärare ägnar avsevärt intresse åt området, men inte i vilken utsträckning undervisning förekommer eller vilka principer som tillämpas. Enligt skolrepresentanter som medverkat 1 rådets arbete kan undervisningen indelas

i huvudavsnitt: den sociala sidan, där man koncentretvå elevernas trivsel, osv. och rar sig på själva skolmiljön, den direkt kriminalpreventiva, där man försöker upplysa om kriminalitet och dess följder. I de lägre eleverna handlar mest om polisens arbeårskurserna undervisningen man i ofta i anslutning till te, medan högre årskurser, aktuell film e.d. diskuterar problem en tidningsartikel, kriminalvård osv. och även kan komma in på om rättsväsen,

attitydfrågor.

i men även här sak- Polisen medverkar skolundervisningen, över i vilken omfattning det förekommer. nar man överblick Beroende och enskilda polismäns på lokala polisledningars intresse kan det förekomma en rätt ingående polismedverinnehållet om den svenska och huvudkan, till påminnande till skolans dvs. då sakligen förlagd avgångsklasser, år om i vad mån soeleverna är 14 - 15 gamla. Uppgifter eller andra grupper medverkar föreligcialvårdspersonal men förut nämnda konferensen framställger inte, på den des önskemål om sådan medverkan.

att utfärda form av centrala anvis- Möjlighet saknas någon och rätt-undervisning. En väntad ningar beträffande Lag och undervisningsplaner torde inte ny folkskolelag nya förändring. Det krikomma att innebära någon avgörande och andra

minalpreventiva rådet, undervisningsministeriet

därför närmast komma att se det som intressenter torde att stimulera intresset hos den berörda persin uppgift och fortbildning av lärare sonalen genom t.ex. utbildning av undervisningsmaterial osv. och poliser, framställning dock ännu befinna sig på Tills vidare synes arbetsgruppen det mål och riktlinjer för diskussionsstadiet när gäller

undervisningen.

SOIJ 1973:26

Bilaga 5a

SKOLÖVERSTYRELSEN I SAMARBETE MED RIKSPOLISSTYRELSEN

tre intresseområden i åk 4

Skolöverstyrelsen i samarbete med Rikspolisstyrelsen

och rätt

lag

tre intresseområden i åk 4

Innehåll Polisens medverkani skolans undervisningi lag och rätt 3 Planering.samarbeteskola - polis 4 Samarbeteskola - hem- polis 5 lntresneområde:ditt. mitt och vårt gemensamma6 Planför intresseområdet-7 Intresseområde:regler och lagar 10 Planför intresseomrâdet11 :resseområde:skyldigheter och rättigheter 14 Planför intresseomrádet15

Produktion - 1971, 1973Svenska UtbildningsförlagetLiber AB Tryck - Svenske Tryckcentralen AB. Stockholm 1973 2345678910

220 SOU 1973: 26

Med stöd av vunna erfarenheter har skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen i samråd beslutat att från och med läsåret 1971/72 polismedverkan i lag och rätt skall omfatta två lektionstimmar per klass i årskurs 4. Aktuellt från skolöverstyrelsen 1971/72:14

Polisens medverkan i skolans undervisning i

lag och rätt

Genom vissa lokala initiativ har under en längre berörda lärare och polismän. Den nya läroplanen tid medverkan av polis förekommit vid skolans un- för grundskolan (Lgr 69) har också accentuerat dervisning om regler och lagar, rättsordning och nödvändigheten av att polisens insats på lämpligt rättsproblem. l samband med polisväsendets för- sätt inordnas i undervisningen i övrigt. statligande 1965 som medförde vidgade möjlighe- Med utgångspunkt i Lgr 69 och erfarenheterna ter för polisen i det brottsförebyggande arbetet av polisens medverkan i skolan genomförde skolupptogs överläggningar mellan skolöverstyrelsen överstyrelsen och rikspolisstyrelsen under läsåret och rikspolisstyrelsen i syfte att bredda och inten- 1970/71 en försöksverksamhet med utökad polissifiera skolans undervisning i lag och rätt. medverkan i årskurs 4 i vissa kommuner och polis- Överläggningarna resulterade i överenskommel- distrikt. Syftet med försöken, som omfattade 116 sen att polisen skulle medverka i skolan med en klasser i 20 rektorsområden. var att söka intenundervisningstimme per klass i årskurs 4 och två sifiera skolans undervisning i lag och rätt och samundervisningstimmar per klass i årskurs 7. Efter tidigt verka för ett ökat samarbete mellan lärare särskild framställning från skolan och i mån av och polis vid planering och genomförande av unpersonaltillgáng skulle medverkan kunna ske även dervisningen. Polisens medverkan i försöksklasi årskurs 9. Samarbete skola-polis utifrån dessa serna var totalt 80 minuter istället för reguljära 40 riktlinjer påbörjades läsåret 1965/66 och har pågått minuter. alltsedan dess. Försöksverksamheten startade med att represen- Erfarenheterna av polisens insatser i skolan har tanter för skola och polis i berörda kommuner och varit mycket positiva. Det goda samarbetet mellan pollsdistrikt i samarbete med vederbörande censkola och polis har medfört att elever på olika trala myndigheter utarbetade förslag till intresseáldersstadier fått större förståelse för polisens ar- områden i vilka undervisningen i lag och rätt på ett bete samtidigt som polisens medverkan gett större naturligt sätt inordnades. Detta planeringsarbete tyngd åt den undervisning i brottsförebyggande resulterade i modeller för tre intresseområden: syfte som skolan enligt läroplanen skall meddela. O Ditt, mitt och vårt gemensamma Det har emellertid också visat sig att resultatet O Regler och lagar av polisens medverkan i hög grad är beroende av en noggrann planering och samverkan mellan O Skyldigheter och rättigheter.

SOU 1973: 26 221

Dessa modeller utgjorde därefter underlag för lo- om dess placering i årskursplaneringen kan avgökala studiedagar och planeringsarbete i de berör- ras så tidigt som möjligt. da kommunerna, innan försöken genomfördes i l samband med detaljplaneringen bestäms den skolorna. exakta tidpunkten för polisens medverkan i intres- Mycket goda erfarenheter frán försöket har re- seomrádet och utformningen av den. Planeringsdovisats såvål i enkätsvar från deltagande lärare förslagen som följer här förutsätter att polisen och poliser som vid muntliga överläggningar med medverkar vid två undervisningstimmar i följd. Om dessa under och efter försöken. Elevernas intresse undervisningen läggs upp på annat sätt. kan det för och behållning av undervisningen har visat sig kanske vara lämpligare med polismedverkan vid positivt. Planering och genomförande i klassen av två olika tillfällen. Mycket talar för att medverkan intresseområden kunde ske enligt uppdragna rikt- bör ske i senare delen av arbetet, men detta liklinjer och det nära samarbetet mellan lärare och som tidigare avgöranden fordrar ett ingående sampoliser fungerade bra .Undervisningen i lag och rätt råd mellan berörda lärare och polismän. kunde intensifieras avsevärt genom den ökade polisinsatsen och genom att denna insatt på ett Exempel på tidsschema och planenaturligt sätt i ett intresseområde samordnades med undervisningen i övrigt. ringsmall: Försöket har dock också visat att förutsättning- Mara-april en för ett gynnsamt resultat av samarbetet mel- Kontakt skolförvaltning-polis. Upprättande av prelan lärare och poliser är en tidig och noggrann liminär tidsplan för polisens medverkan inom samtgemensam planering. Ett gott samarbete med förliga rektorsområden det kommande läsåret. äldrarna är en annan viktig förutsättning. Med stöd Tidsplanen sänds ut till medverkande polismän av vunna erfarenheter av försöket har SU och samt rektorer och studierektorer. rikspolisstyrelsen beslutat att från och med läs- Huvudlärarna i orienteringsämnena underrättas året 1971/72 polismedverkan i lag och rätt skall om tidsplanen. Lämpligt är att dessa tillsammans omfatta två lektionstimmar per klass i årskurs 4. med de lärare som under efterföljande läsår skall undervisa i årskurs 4 påbörjar diskussioner angående tidsplanen och önskemål med anledning av denna samt att man utser en kontaktman för sam-

Planering, samarbete arbetet lärare-polis.

-

skola

polis April-maj

Rektor sammanställer de uppgifter som framkom- Valet av intresseområde görs av berörda lärare och mit inom rektorsomrádet samt kontaktar skolförelever. lämpligen i samråd med den medverkande valtningen och polisen för fastställande av slutpolismannen. Planerings- och samarbstssynpunk- giltiga tidsplaner. ter kan tala för att man försöker enas om ett och samma intresseområde i en skola. Praktiska skäl, September-april material- och läromedelstillgáng. lärarens och klas- Vid ett gemensamt planeringssammanträde med sens intresseinriktning kan dock medföra att olika samtliga berörda lärare vid skolan och om möjligt val är att föredra. Under alla omständigheter kan den polisman som skall medverka bestäms tidpolisens medverkan páräknas oberoende av In- punkten för polisens medverkan inom olika intrestresseområdesvalet. seområden samt den principiella upplåggnlngen Om polisens medverkan på ett naturligt sätt skall av arbetet. Polismannen bör därvid också underkomma in i undervisningen och samtidigt bli ett ef- rättas om speciella sociala förhållanden i aktuella fektivt utnyttjande av polismannen som expert. klasser för att undvika att någon elev av personmåste den som tidigare betonats noga inplaneras. liga skål kan känna sig illa berörd av undervisning- Den enskilde polismannen har många klasser en. Detta planeringssammanträde bör genomföras och skolor att besöka. Det underlättar hans plane- i god tld innan arbetet med intresseområdet börring av resor om det aktuella intresseområdet kan jar. tas upp vid samma tidpunkt i alla klasser av Ars- lntresseområdets omfattning bör bestämmas lokalt kurs 4 inom ett och samma rektorsområde, liksom med tanke på tillgängliga resurser, polisens möj-

222 SOU 1973: 26

ligheter etc. Det är viktigt att denna bedömning också görs mot bakgrund av elevernas vana vid olika berörda arbetssätt. klassens struktur etc. Stoffet bör bearbetas enligt läroplanens intentioner om samverkan mellan samtliga berörda orienteringsämnen. Arbetet bör bedrivas i lämpligt avvägda arbetspass. När det galler polisens medverkan bör man sträva efter att tillvarata och samla sådana frågor som uppkommit tidigare under arbetet med intresseområdet och utgå från dessa i undervisningen. Det följande materialet är närmast att betrakta som planeringsexempel för arbetet. De är utformade i samband med försöksverksamheten i lag och rätt i årskurs 4 och därefter bearbetade utifrån erfarenheterna av detta försök. Vid den lokala planeringen måste hänsyn naturligtvis bla tas till den enskilda skolans utrustning av litteratur och andra läromedel.

Samarbete

-

skola hem

-

polis

Samarbetet mellan skola och hem betonas starkt i Lgr 69. Motiveringarna för detta är många. Det är bla betydelsefullt att skola och hem samverkar i uppgifter som har attitydskapande karaktär. Skolans undervisning i lag och rätt utgör sålunda ett viktigt område för ett sådant samarbete. Från manga synpunkter är det emellertid angeläget att en önskvärd samverkan kring undervisningen om lag och rätt inte bryter sig ur ramen för de vanliga kontakterna mellan skola och hem. Det kan vara lämpligt att ta upp frågan om skolans undervisning i brottsförebyggande syfte vid ett föräldramöte i början av höstterminen i årskurs 4, då en allmän orientering om läsårets arbete vanligen brukar lämnas. Skolans undervisning om lag och rätt kan därvid tjäna som exempel på hur ett intresseområde kan läggas upp på mellanstadiet. vilka arbetssätt som används under studierna samt hur skolan av i dag samverkar med det övriga samhället. Mot den bakgrunden kan det vara värdefullt att vid ett klassmöte få diskutera på vilket sätt hem och skola kan samverka beträffande elevernas attitydbildning. Givetvis är det både vid detta tillfälle och vid presentationen av det planerade intresseområdet angeläget att polisen i mán av tid medverkar.

SOU 1973: 26 223

Intresseområde:

ditt, mitt och vårt gemensamma

Syftet med intresseområdet år Kommentarer till planen att hos eleverna skapa positiva attityder 1 Introduktion. Klassamtalet bör anknyta tili nåtill att vårda egen. andras och gemensam egendom gon för eleverna nårallggande händelse eller till en aktuell tidningsartlkel med anknytning till människors gemenskap, bla genom att ge- till Intresseområdet. mensamma regler och lagar följe där man försöker finna till polisen I dess egenskap av ett samhällets Blkupediakuaelon. hjälpande och skyddande organ lämpliga och praktiska exempel l vår dagliga miljö där begreppet mitt och ditt framträder, ett ge eleverna kännedom om speciellt vad gäller hem och skola. -Förslagz Oförmåga att skilja på mitt och ditt på grund ekonomiska. rättsliga och andra konsekvenser av ålder och brist på vilja. (Tex inte hitta av brott mot regler och lagar för människors sina saker beskylla någon för stöld, frågasamlevnad låna-återstälia, hittegods. medvetet förstöra. hur vår rättsuppfattning avspeglas i gemen- vem betalar läroböcker, snatteri etc.) samma regler Redovisning och sammanfattning. gärna på svaratt ge eleverna ökad färdighet i ta tavlan eller med hjälp av stordior, av de viktigaste resultaten av bikupomas arbete. att medverka vid planeringen av mindre undervisnlngsavsnitt Gemensam inventering och planering av gruppatt i grupp bearbeta Iårostoff uppgifter och i samband härmed översiktlig att delta i diskussioner orientering om hela Intresseområdets planerade utformning. att finna fakta i tidningsnotissr att referera med hjälp av stödord Exempel på tänkbara gruppuppgifter: i att intervjua och demonstrera a) Hur jag vårdar mina egna tlllhörlgheter hemmet att värdera arbetsuppgifter och arbetssätt. Uppgiften avser att behandla sådana åtgärder som eleven själv kan klara hemma. Gruppen uppmanas att tänka både på ekonomiska och trivsalbefrämjande åtgärder och komma med förslag till hur mycket ansvar en elev i årskurs 4 bör ta för vård av det egna och det gemensamma. Redovisning kan ske i form av teckningar som kommenteras av gruppen eller genom demonstrationer.

Plan för intresseområdet

1 introduktion genom samtal kring aktuell händelse eller tidningsartikel

2 Bikupediskussion: Att skilja på mitt och ditt Att vårda och ta ansvar

3 Redovisning och sammanfattning

4 Gemensam inventering och planering av gruppuppgifter

5 a) Hur jag vårdar b) Hur jag vårdar c) Att vårda min d) Intervju med mitt i hemmet mitt i skolan cykel affärsinnehavare 6 Redovisning. Sammanfattning och utvärdering

7 Klassamtal med polismedverkan: Hur samhället skyddar mitt och ditt

8 Klassamtal med polismedverkan: Vårt gemensamma. Vård och ansvar. Skadegörelse. Hur samhället skyddar. 9 Gemensam inventering och översiktlig planering

10 a) Inventering b) Inventering c) Intervjuer d) Affisch- e) Fri drama- f) Statistik: av skade- av skade- med vakt- kampanj tisering Vad kostar görelse o görelse o mästare, Vårda Vård och slarv med nedskräp- nedskräp- städerska, vårt ge- vanvård skolmatening i ning på portvakt mensamma rial? skolan områden etc utanför skolan

11 Redovisning. Samtal, diskussion

12 Gruppvis insamling och bearbetning av tidningsnotiser: 13 Diskussion om 1. Räddningsinsatser 2. Stöld, rån, bedrägeri 3. Skadegörelse 4. Hjälpinsatser etc 14 Redovisning. Upplåsning, diskussion

15 Sammanfattning Utvärdering

IS- 225

b) Hur jag vårdar mina egna tillhörigheter i 9 Gemensam inventering och översiktig planeskolan ring av möjliga gruppuppgifter i anslutning till Gruppen bör behandla även vård av och ansvar det nyss genomgångna. för anförtrodd egendom. såsom böcker och skolbänk. Redovisas lämpligen i form av fri dramatik. Exempel på tänkbara gruppuppgifter: c) Att vårda min cykel a) Inventering av skadegörelse och nedskräp- Arbetsuppgiften bör omfatta inte bara vården, ning i skolan utan även underhåll och skydd. l redovisning- Gruppen bör i en förteckning redovisa skolans en, lämpligen en demonstration, bör ingå ge- tillstånd och illustrera denna med teckningar, nomgång av cykelns lagstadgade utrustning. stordior etc. Vid redovisningen bör förslag till Eleverna kan göra en intervju med cykelhand- åtgärder mot nedskräpning och skadegörelse diskuteras. lare för att erhålla information och råd om cykelvard, vanliga skador, reparations- och cyb) Skadegörelse och nedskräpning pá omräkelkostnader m m. den utanför skolan d) Intervju med affärsinnehavare om före- Särskild uppmärksamhet bör ägnas de mest komsten av snatteri utnyttjade skolvägarna samt ofta besökta naturområden. Redovisning kan ske i form av Jämför gärna olika typer av butiker. Gruppen kommenterade bilder eller en rundvandring. bör före intervjun visa läraren den frågelista e d som gruppen sammansatt. med c) Intervjuer vaktmästare, städerska. portvakt, tiI/synslärare, sko/värdinna eller Redovisning av gruppernas arbete bör åt- rektor följas av diskussion kring bl a ekonomiska och Jämför förr-nu beträffande nedskräpning och trivselbefrämjande problem samtidigt som frá- skadegörelse. Förhållande mellan skola och gor till polisen antecknas. grannar. Rökning i portar. Gruppen bör från Sammanfattning och utvärdering av avsnittet. de intervjuade kunna redovisa konkreta förslag om förbättringar. Klassamtal med polismedverkan kring frågan Hur samhället skyddar mitt och ditt. Po- d) Affischkampan/ Vårda vårt gemensamma lisens uppgifter att skydda och hjälpa, för- Genomför en kampanj inom hela skolan mot hindra och utreda brott tas upp. Eleverna bör nedskräpning med hjälp av skolans anslagsfå en kort information om påföljder vid brott. tavlor, en utställning eller med elever som Tidigare antecknade frågor tas upp. Polisen plakatbärare. Denna uppgift kan eventuellt ankan utifrån dessa föra in diskussionen på vis- vändas som en avslutande teckningsuppgift sa aktuella typbrott - t ex stöld, snatteri, med- för hela klassen. Samordning med parallellklassernas aktioner bör ske. hjälp (hålla vakt etc), häleri (ta emot eller köpa billigt), ofredande, mobbing (min och din rätt och vanvård e) Fri dramatisering Vård att gå ostörda), ansvar (luftgevär, fyrverkeri- Fiätt och fel i hem, skola och samhälle. Dispjäser etc) -- och på frågan vad eleven kan kussion om hur man skulle vilja utforma hemgöra för att förhindra brott - t ex låsa cykeln, mets. klassens och skolans regler. Förslag inte hänga med på vad som helst, påverka uppställs. kamrater i positiv riktning etc. f) Statistik: Vad kostar slarv med skolmaterial? Klaesamtal med poliamedverkan om vårt ge- insamling av enkla aktuella data i anslutning mensamma. Med anknytning till temat kan till intresseområdet och ordnande av dessa i polisen berätta om sitt arbetsfält. Problemet form av enkla diagram. Exempel: l grundskomed skadegörelse och nedskräpning tas upp. Ian finns ungefär en miljon elever. Vad bety- En orientering bör ges om påföljder. Utrymme der det i pengar om varje elev förstör eller lämnas för aktuella elevfrågor. Polisen kan slarvar bort en penna och ett radergummi per med fördel avsluta sin medverkan genom att läsår? Vad skulle man kunna köpa för dessa initiera det efterföljande grupparbetet. pengar? Kan illustreras med ett bilddiagram.

Vad kostar skadegörelse inom rektorsområ- 13 Diskussionsfrågor: det eller kommunen per år? Vad kan vi få för Uppgift 1 Varför räddar man människor i de pengarna i stället. nöd? Uppgift 2 Varför stjäl människor? Vad är bedrägeri? Vad skulle du tycka om Redovisning av grupparbeten. I anslutning härnågon stal din cykel (väska, boll, till samtal och diskussioner kring samlevnadsetc)? fragor hemma och i skolan. Konkretisering av hur olika sätt att se på jag-mitt, du-ditt, vi Uppgift 3 Vad anser du om skadegörelse? -vârt Vem har ansvaret om barn tex påverkar vårt sätt att vara tillsammans, samt våra möjligheter att vårda det positiva i krossar lampor? vår gemenskap. Uppgift 4 Varför ger man bort något man äger? Gruppvis Ineamlhg och bearbetning av tid- Vad har andra tyckt? Jämför med FN-stadgan nlngsnotiser i anknytning till nedanstående ru- om de mänskliga rättigheterna och Bibeln. briker. Flera grupper kan eventuellt arbeta Exempel på lämpliga bibelställen: Luk 10:25med samma rubrik. 37, 18:10-14,21:1-4, Matt 543-45. 18:21- 35. 23:23--24. 2 Mos 20:1-17, Ef 4:28, 6:1- Grupp 1 Räddningsinsatser 4. Vilka artiklar i FN-stadgan passar in? Grupp 2 Stölder. rån. bedrägeri etc Grupp 3 Skadegörelse Grupp 4 Hjälpinsatser för U-Iänder, flykting- Redovisning av grupparbete genom jämförelse ar, nödställda etc. av gruppernas svar på diskussionsfrågorna. Upplåsning av notiser och insändare till klas- Denna aktivitet bör förberedas genom att sens tidning. Diskussion av innehållet i det läraren under en föregående tidsperiod samupplästa. lar tidningssidor innehållande det aktuella stoffet. Eleverna bör få skriftliga instruktioner om Sammanfattning och utvärdering av intressehur de lämpligen bör gå till våga vid arbetet området. med att insamla tidningsnotiser. Dessa elev- Eleverna bör själva vara med och sammaninstruktioner kan exempelvis utformas på föl- fatta vilka kunskaper och färdigheter som stujande sätt: dierna lett till. Har deras inställning till proa Sök reda på notiser som passar din grupps blemet Ditt, mitt och vårt gemensamma förändrats? Har målet för studierna nåtts? arbete. O Var och en i gruppen skall kunna referera en notis. Fördela notiserna inom gruppen. O Läs tidningsnotiserna och stryk under svåra ord. D. Slå upp de svåra ord du har strukit under. Lär dig deras betydelse. e Läs din notis och anteckna stödord till ditt referat. -n Träna att berätta notisen. Ni kan samarbete två och två. g Diskutera inom gruppen de diskussionsfrågor ni fått (se nedan) till era notiser. h Skriv insändare eller notiser till klassens tidning MlTT-DlTT-VÅRT eller skriv en fortsättning på den notis du refererat.

SOU 1973: 26 227

Intresseområde:

regler och lagar

Syftet med intresseomrádet är Kommentarer till planen att hos eleverna skapa positiva attityder 1 Introduktion av intresseomrádet. Genom en till nödvändigheten av gemensamma regler och aktuell händelse i eller utanför skolan, ett tidlagar för människors samlevnad ningsurklipp, skolans ordningsregler eller dylikt väcks intresse för arbetet. Eleverna bör till polisen i dess egenskap av ett samhällets därefter få tillfälle att tillsammans med läraren hjälpande och skyddande organ planera det fortsatta arbetet. att ge eleverna kännedom om Klassamtal. Grundkursen kan utgå från frågevissa för eleven aktuella regler och lagar ställningen Varför finns regler och lagar? Läekonomiska, rättsliga och andra konsekvenser raren kan måla upp situationer där regler och av brott mot regler och lagar lagar satts ur funktion (t ex ishockeymatch utan domare, trafik utan regler, allemansrätten hur vår rättsuppfattning avspeglas i gemensamma regler upphävd). Bikupediskusslon. l små grupper diskuterar att ge eleverna ökad färdighet i eleverna de exempel läraren gett och försöker att medverka vid planeringen av mindre moment utöka exemplifieringen. Grupperna bör också att i grupp bearbeta lärostoff ge exempel på hur man genom att komma att delta i diskussioner överens om regler och lagar kan få allt att fungera igen. att referera med hjälp av stödord att intervjua och demonstrera Redovisning och sammanfattning av bikupediskussionen. Grupperna redovisar innehållet att värdera arbetsuppgifter och arbetssätt. i sina diskussioner, sammanfattning görs eventuellt på skrlvtavlan eller med hjälp av stordior. Klassamta om lagstiftning förr och nu. Läraren ger en kort historik från ting. landskaps- Iagar till senare tiders lagstiftning. Upplevelseläsning. Klassen diskuterar hur regler och lagar stiftas, vilka av dessa som är aktuella för elever och vad som händer om man bryter mot dem. Eleverna förbereder polisens medverkan genom att skriva ned frågor.

228 SOU 1973: 26

Plan för intresseområdet

introduktion av intresseområdet med utgångspunkt i en aktuell händelse

Klassamtal om varför det finns regler och lagar | | | I I I I Bikupediskussion I I I I I l I Redovisning och sammanfattning

Klassamtal om lagstiftning förr och nu Klassamtal med polismedverkan

Introduktion till grupparbete om rätten till trygghet

Grupparbete. Exempel på gruppuppgifter: a) Hemmets b) Skolans c) Idrotts- d) Samhällets e) Trafik- f) Allemansregler regler regler regler regler rätten, och lagar naturskydd

Redovisning av grupparbete

10 Utvärdering

11 Sammanfattning av intresseområdet med anknytning till allmänetiska normer

6 Klaesamtal med pollsmedverkan. Klassamtal f) Allemansrätten, naturskydd med utgångspunkt i elevdiskussionen under Rättigheter och skyldigheter när man vistas i punkt 5. Polisen kompletterar med frågor i an- naturen. Dramatiseringar, teckningar. Utarbeslutning till för eleven aktuella regleroch lagar, tande av frågeformulär eventuellt i anslutning tex egendomsbrott, misshandel-mobbing, ska- till film eller bildband om miljövård. degörelse, eldning-allmanfarlig vårdslöshet, nedskräpning, bestämmelser om luftvapen, pilbågar etc, påföljder, straffmyndighet. Informa- Redovisning av grupparbetet sker som antyds i exempel på uppläggning. Redovisningen kan tion om hur samhället genom polisen skyddar och hjälper. Frågor och diskussion. avslutas med frågor av grupperna till klassen, gärna i tävlingsform.

Introduktion till grupparbete om vår rätt till Utvärdering som kan ske med hjälp av ett urtrygghet i alla avseenden. val av de frågor som grupperna ställt till klas- FN:s deklaration om de mänskliga rättighe- sen under redovisningen. terna kan tas som utgångspunkt för ett samtal. Eleverna bör få tillfälle att ge förslag på och gemensamt diskutera tänkbara uppgifter. 11 Sammanfattning av intresseområdet. Grupp- Eleverna bör få välja lämplig studieteknik. arbetet inleddes med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det kan avslutas med den gyllene regeln ur Matt 7:12, samt ett Grupparbete. Exempel på gruppuppgifter och samtal om hur många av de i gruppuppgifteruppläggning av arbetet: na väckta problemen som skulle kunna lösas med det synsätt som finns i den gyllene rea) Hemmets regler geln och i FN:s deklaration om de mänskliga Dramatlsering av vardagssituationer i hemmet rättigheterna. som belyser hur ett hem som är ur funktion åter kan komma att fungera.

b) Skolans regler Skolans ordningsregler kan vara utgångspunkten. Gruppen kommer med förslag på hur de kan aktualiseras och eventuellt ändras.

c) idrottsregler Intervjuer med gymnastiklärare, fotbolls- eller ishockeydomare om idrottsregler och vederbörandes egna erfarenheter av tillämpningen av dessa regler vid olika idrottshändelser eller i olika spelsituationer.

d) Samhällets regler och lagar Väl förberett studiebesök på polisstationen. l förväg noga genomtänkta och i punktform nedskrivna frågor om polisens arbete och samhällets lagar.

e) Trafikregler Trafikiakttagelser i skolans närhet. Några för skolområdet aktuella trafikmärken. några aktuella regler för gångtrafikanter och cyklister. Uppläggning av frågesport. Gruppuppgiften bör ej göras för omfattande. då avsnittet behandlas i särskild trafikundervisning.

230 SOU 1973: 26

Intresseområde:

skyldigheter och rättigheter

Syftet med intresseomrádet är Kommentarer till planen

att få eleverna att acceptera 1 introduktion av intresseomrádet genom samtal

begreppen skyldighet och rättighet, så att de kring något moment av allemansrätten aktuakan tillämpa dem i sin vardagstillvaro liserat genom diabild, teckning, tidningsartikel eller dylikt. att hos eleverna skapa positiva attityder Grupparbete kring allemansrätten till polisen i dess egenskap av ett samhällets Förslag till gruppuppgifter: hjälpande och skyddande organ a Sjövett b Skräp i naturen att ge eleverna kännedom om c Vad man får plocka och ta i skogen ekonomiska, rättsliga och andra konsekvenser d Fridlyst - i närområdet av brott mot regler och lagar för människors e Hunden - Var rasta...? När koppla...? samlevnad f Att elda ute. hur vår rättsuppfattning avspeglas i gemensamma regler Redovisning Affischer, dramatisering o d. att ge eleverna ökad färdighet i Sammanfattning att medverka vid planeringen av mindre mo- Film eller diabilder om allemansrätten eller en ment på allenaturstig med frågor (flervalsfrågor) att i grupp bearbeta lärostoff mansrätten följt av en diskussion. att delta i diskussioner Introduktion och klassamtal om kamratskap att iaktta trafiksituationer Vilka skyldigheter tycker du att din bäste kamatt värdera arbetsuppgifter och arbetssätt. rat har mot dig? Hur skall han vara?

Grupparbete och individuellt arbete Några grupper samlar ord om skyldigheterrättigheter i kamratskapet. vilka redovisas på tavlan eller med hjälp av stordior. Samtal om: Är du sådan? Varför? Varför inte? Vad kan absolut inte accepteras (mobbing)? Nágon grupp dramatiserar en scen om kamratskap. Några elever ägnar sig ät skisskrivning. Å, så glad jag blev! ...Just då kom nämligen min bäste vän (kamrat) och . . .

232 SOU 1973: 26

Plan för intresseområdet

1 Introduktion av intresseområdet genom samtal kring något moment av allemansrätten aktualiserat genom diabild, teckning, tidningsartikel e d 2 Grupparbete kring allemansrätten a) Sjövett b) Skräp i c) Vad får d) Fridlyst e) Hunden i det f) Att elda ute naturen man moderna plocka i samhället naturen 3 Redovisning 4 Sammanfattning

5 Introduktion och klassamtal om kamratskap 6 Grupparbete och individuellt arbete med bl a dramatisering och skisskrivning 7 Sammanfattning

8 Introduktion och klassamtal om de mänskliga rättigheterna 9 Klassamtal med polismedverkan 10 Sammanfattning

11 introduktion till trafikundersökning 12 Trafikundersökning utomhus (ej trafikundervisning) Se kommentarerna 13 Redovisning och sammanfattning

14 Sammanfattning av intresseområdet under ett klassamtal

7 Sammanfattning avParkering förbjuden (vägmärket) Högläsning tex lsjumpning ur B Malmberg. O Övergångsställe Åke och hans värld. Gångtrafikanter - bilister c Korsning - Vänstersväng - Högerregeln 8 Introduktion och klassamtal om FN:s deklara- Vem väntar osv? tion om de mänskliga rättigheterna. d Signalreglerat övergångsställe Film eller bildband som berör de mänskliga Gångtrafikanter rättigheterna. (D Signalreglerat övergångsställe Klassen läser internationella familjeskild- Fordon ringar, tex visst FN-material. f Buss- spárvagnshållplats Diskutera de skyldigheter och rättigheter Av- och påstigandes beteende barnen i familjen har. g Att skjutsa Förklara och gå igenom de mänskliga rät- D Körriktning förbjuden (med tilläggstavla) tigheterna. Gäller -- gäller ej Fordonstrafik förbjuden (med tilläggstavla) 9 Klassamtal med polismedverkan Gäller - gäller ej (Brukar förekomma inom Klassamtal under vilket eleverna aktualiserar skolans område) tidigare i veckan uppkomna frågor. Polisen re- Stopplikt

x...

dogör för sina rättigheter och skyldigheter i Lämna företräde sin tjänsteutövning. Han är skyldig att hjälpa, övergångsställe - går man rätt i närheten att skydda och att hålla ordning. Han måste av detta? i ingripa mot människor som begår Iagöverträdelser (stöld, rån. snatteri, misshandel, ofre- m Finns hemgjorda skyltar (ogiltiga)? Var? dande, skadegörelse). Polisen skall också ut- Eventuellt feluppsatta skyltar? reda brott. Redovisning och sammanfattning kan ske genom att varje grupp ger bidrag till ett trafikl0 Sammanfattning häfte. Eleverna har tidigare tänkt sig in i vilka svenska och utländska barns skyldigheter och rät- Sammanfattning av intresseomrádet. Eleverna tigheter är. De kan nu genom samtal med kam- får under klassamtalet redogöra för hur de raterna få jämföra - sammanställa - värdera upplever sina och rättigheter skyldigheter sina skyldigheter och rättigheter hemma. hemma, i skolan och i samhället. Samtalet kan konkretiseras genom att eleverna gör affischer eller dylikt. 11 Introduktion till trafikundersökning Dikten En hjälte av Valdemar Dahlqvist. Skyldigheter och rättigheter i trafiken.

12 Trafikundersökning utomhus i grupper eller samlat under lärarens ledning. Vid grupparbete inleds arbetet med att man gör upp ett protokoll och tänker igenom vilka skyldigheter och rättigheter som gäller på respektive observationsplats. Eleverna skall anteckna situationer som visar hur trafikanterna beter sig i förhållande till sina skyldigheter och rättigheter. Några av trafiksituationerna börha genomgátts i klassrummet som typexempel. Vissa av de föreslagna trafiksituationerna bör alla grupper vara observanta på!

234 SOU 1973: 26

innehåll

Skolans undervisning l lag och rätt 3 Lag och råtti läroplanen 3 Lag och rätt i läroplanssupplementet Orlenteringsämnen. Högstadiet 3 Polisens medverkan i skolans undervisning i lag och rätt 4 Bakgrund 4 Polismedverkan i lag och rätt på mellanstadiet 4 Varför polismedverkan i årskurs 7? 5 Arbetsomrâdet lag och rätt 6 Arbetsområdets syfte och innehåll 6 Syftet med polisens medverkan 7 Gemensam planering lärare-poIIsmân-eiever 1 Allmänt 7 Elevmedverkan i planeringen 8 Planering av polisens medverkan 8 Var i arbetsområdet skall polisen medverka? 9 Några exempel på Iektionsinnehåll vid polismedverkan 10 Samarbete skola-hem-polie-sociala organ 12 Bilagor 13

Produktion o 1973 Svenska Utbildningsförlaget Liber AB Tryck o Svenska Tryckcentralen AB, Stockholm 1973

sou 1973: 26

Skolans i och rätt

undervisning lag

Lag och rätt i läroplanen Skolan skall ge eleven en god uppfattning om de undervisningen. Det är därvid viktigt, att ungdovärderingar och principer som bär upp rättsord- mar får en positiv syn på samhällets ordningsmakt ningen i vårt demokratiska samhälle. Han måste bll och lär sig att i polismannen se en person som det fullt medveten om innebörden av begrepp som är naturligt att vända sig till för att få hjälp. (Lgr rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans och om 69 l, s 24.) konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. Skolan bör själv fungera efter principer, som Lag och rätt i läroplanssupplementet eleverna accepterar och regler som de själva är

med om att utforma. De skiljaktigheter som före- 0rienteringsämnen. Högstadiet

ligger mellan olika gruppers och människors värde- Det mål och de riktlinjer som läroplanen således ringar bör skolan ta upp till diskussion och belys- uttrycker beträffande skolans undervisning i lag ning. (Lgr 69 l. e 13.) och rätt är konkretiserade i supplementet Oriente- Citatet ovan återfinns i mål och riktlinjer för ringsämnen. Högstadiet. i avsnittet kompletterande skolan och uttrycker det övergripande målet för anvisningar om undervisningen i ämnet samhällsskolans undervisning i lag och rätt. Det framgår kunskap. med tydlighet av citatet vilken vikt läroplanen fåster vid detta undervisningsområde. Som en följd Det är naturligt att rättsordning och rättshärav återfinns också Fiättsordning och rättspro- problem kommer upp till behandling inom blem bland huvudmomenten för ämnet samhälls- flera olika arbetsområden. Eleverna bör komkunskap (Lgr 69 I, s 182) på grundskolans hög- ma till klarhet om att människor i varje stadium. Fiättsordningen i vårt demokratiska sam- gruppbildning. organisation och samhälle hälle skall genomsyra skolans hela verksamhet och måste ställa upp gemensamma regler för att utgör samtidigt ett avgränsat unden/isningsområde. kunna fungera. l anslutning härtill bör krimi- Väsentligt i sammanhanget år också läroplanens nalitetens orsaker diskuteras. Undervisningen betoning av att skolan måste samverka med institu- skall planeras och genomföras i samarbete tioner och människor i det nårsamhälle, i vilket med den lokala polismyndigheten och om skolan är en del. Samverkan bör från allmänt elev- möjligt med företrädare för socialvården och vårdande synpunkter äga rum med ungdomsstyrel- kriminalvården. (Lgr 69 ll: OaH. s 16.) ser. fritidsnämnden barnavårdsnämnder. andra sociala nämnder och med polisen. l vissa kommuner Rättsordning och råttsproblem bör alltså behandfinns i brottsförebyggande syfte permanenta sam- las inom flera olika arbetsområden i ämnet samarbetsorgan med representanter för skola, barna- hällskunskap. Det är samtidigt viktigt att betona vård och polis, vilka uppnått goda resultat. Det år att dessa frågor självfallet kan och bör aktualiseangeläget att sådana organ kommer till stånd l alla ras åven i andra ämnen och skilda sammanhang kommuner. i skolan. når detta är naturligt. Samarbetet med institutioner och människor Tyngdpunkten och huvudansvaret måste emellermåste emellertid gålla även själva undervisningen tid ligga på ämnet samhällskunskap, I flera samoch arbetet i klassrummet. Med polisen förekom- manhang men främst inom arbetsområdet Lag och mer detta inom såväl trafik- som lag- och rått- rätt, som i förteckningen över exempel på arbeta-

områden i supplementet beskrivs på följande sätt Det är om detta arbetsområde denna broschyr (Lgr 69 ll: OäH, s 50): handlar. Broschyren vill informera om arbetsområdets mål och innehåll och polisens medverkan Sk 13. LAG OCH RÄTT vid behandlingen av detta. Den vill utgöra en hjälp Rättsordning och rättsproblem. Polisens roll. i arbetet med planering och genomförande av Domstolamas funktion. Praktisk orientering denna undervisning i nära samarbete mellan skola i lagar som berör den enskilde. Hithörande och polis. yrken.

Polisens medverkan i skolans i

undervisning

och rätt

lag

Bakgrund

Genom lokala initiativ har under en längre tid med- stadier fått större förståelse för polisens arbete verkan av polis förekommit vid skolans undervis- samtidigt som polisens medverkan gett större ning om regler och lagar. råttsordning och rätts- tyngd åt den undervisning i brottsförebyggande problem. l samband med polisväsendets förstat- syfte som skolan enligt läroplanen skall meddela. ligande 1965 som medförde vidgade möjligheter Det har emellertid också visat sig att resultatet för polisen i det brottsförebyggande arbetet upp- av polisens medverkan i hög grad är beroende av togs överläggningar mellan skolöverstyrelsen och en noggrann planering och samverkan mellan berikspollsstyrelsen i syfte att bredda och intensifiera rörda lärare och polismän. Den nya läroplanen för skolans undervisning i lag och rätt. grundskolan (Lgr 69) har också accentuerat nöd- Uverläggningarna resulterade i överenskommel- vändigheten av att polisens insats inte blir en från sen att polisen som sakkunnig skall biträda skolan övrig undervisning fristående företeelse utan inoch medverka i denna undervisningsdel med en ordnas i sitt naturliga undervisningssammanhang. undervisningstimme per klass i årskurs 4 och två undervisningstimmar per klass i årskurs 7. Efter Polismedverkan i lag och rätt särskild framställning från skolan och i mån av

personaltillgång skall medverkan kunna ske även på mellanstadiet

i årskurs 9. Samarbete skola-polis utifrån dessa Polisens medverkan i lag och rättundervisningen riktlinjer påbörjades läsåret 1965/66 och har på- på mellanstadiet sker således i årskurs 4. Utökgått alltsedan dess. från och med läsåret 1972/73 ningen till två undervisningstimmar var en följd av med en utökning till två undervisningstimmar per försöksverksamhet som redovisade positiva erfaklass i årskurs 4. renheter från såväl deltagande lärare och polismän Erfarenheterna av polisens insatser I skolan har som elever. Undervisningen i lag och rätt kunde varit positiva. Det goda samarbetet mellan skola intensifieras avsevärt genom att den extra resurs, och polis har medfört att elever på olika ålders- som polisen med två undervisningstimmar utgör,

238 SOU 1973: 26

sattes in i lämpliga intresseomrâden (arbetsområ- myndighetsåldern 15 år. Totalt utgör 5-14-åringden) och därmed samordnades med undervisningen arna ungefär 20 procent av samtliga och till grupi övrigt. pen 14-åringar hänförs den absolut högsta frekvensen registrerade lagöverträdare jämfört med andra åldersgrupper. Kriminalstatistiken över kända lag- SKOLOVERSTYRELSEN |SAMARBEIE MED RIDSPOUSSTVRELSEN 1971 överträdare pekar på samma höga nivå. Någon märkbar skillnad mellan större och mindre tätorter har inte kunnat konstateras.

Uppgifter ur 1969 års officiella brottsstatistik:

och rätt

lag

Brott Antal upp- Tlll brot- Denna klarade ten ekyl- del i

O? (totalt) diga i procent

åldern tre intresseomráden i åk4 7-14 år

Samtliga brottsbalkebrott 141812 21 773 15.4 Därav tlllgreppsbrott (Bze kap) 68 105 17475 25.7 varav inbrottsstölder 20654 6 523 31.6 bllstölder 9 859 1573 16.0

och sportanlaggnlngar 378 283 74,9 o Ditt, mitt och vårt gemensamma, stölder ur butiker 13466 1682 12,5 o Regler och lagar eller skadegörelse(12:e kap) 5 892 2 314 39.3

- skyldigheter och rättigheter. (Källa: SOS, Krimlnalstatistik 1969,del 1 Pollsstatistik)

Planeringen av denna undervisning. samarbetet skola- Av flera skäl framstår det alltså som angeläget att polis samt lektionsmodellerpresenterasl en broschyr för öka elevernas kunskap om och förståelse för samårskurs 4 som utarbetatsI samarbetemellan SU och rikehällets rätteordnlng och aktuella rättsproblem. Ur pollsstyrelsen. brottsförebyggande synvinkel är det uppenbart att undervisningen, om den skall ha avsedd effekt, Varför polismedverkan i årskurs 7? måste ske så tidigt som möjligt på grundskolans Skolans och polisens undervisning i lag och rätt högstadium. SU och rikspolisstyrelsen är därför av måste ha en klar brottsförebyggande inriktning. den uppfattningen att undervisning i lag och rätt Genom kriminologisk forskning vet man att en med polismedverkan under alla omständigheter betydande del av lagöverträdarna är under straff- bör ske i årskurs 7.

SOU 1973: 26 239

Arbetsområdet lag och rätt

Arbetsområdets syfte och innehåll Orsaker till brott Arbetsområdet måste självfallet i sina detaljer for- Nya tider - nya brott. Urbaniseringsprocessen. Välfärdssamhället. Uppväxtmiljö. Missanpassning. mas i samarbete mellan lärare, polisman och elever Återfallsrisker. på varje skola och med hänsyn till olika lokala förutsättningar och behov. Det är emellertid angeläget att här ange syftet med arbetsområdet. Detta Rättslngripanden mot brott syfte och exemplen i det följande på Innehålls- Upptåckt. Målsägande. Polisanmälan. Straffrättsrubriker bör tjäna som utgångspunkt vid arbetsligt ingripande eller annan åtgärd, rapporteftergift, områdets planering. varning vid vissa förseelser. åtgärder mot icke Syftet med arbetsområdet är att eleverna skall straffmyndiga. Brottsplatsundersökning. Spaning. kunna redogöra för och dra slutsatser av Förhör med vittnen. Gripande av misstänkt. Tvångsmedel, tex husrannsakan och beslag. Förhör. An- O att en rättsordning är en förutsättning för allt hållande. Häktning. Åtalsprövning, åtal, ej åtal. samhällsliv och åtalsunderlåtelse. strafföreläggande. Stämning. O att de rättsregler som i demokratisk ordning Rättegång. Dom. Påföljd. Skadestånd. Överklagfastställts måste upprätthállas av samhället och ning. Allmänna domstolar. Specialdomstolar. dess organ. Polis - åklagare Förutsättningen för att detta syfte skall uppnås Polisens uppgifter. Polis -- allmänhet. Polisens är självfallet att lärare. polismän och elever utifrån organisation. Åklagarorganisationen. Yrkeskrav. de egna förhållandena noggrant planerar undervis- Utbildning. ningen med hänsyn till avsedda kunskaper, färdigheter och attityder. Följande exempel på innehålls- Vård och behandling rubriker har utformats som hjälp vid detta plane- Barna- och ungdomsvård. Nykterhetsvård. Öppenringsarbete. sluten kriminalvård. Vård i frihet. Resocialisering. Skyddskonsulenter. Overvakare. Olika stödátgär- Regler och lagar der. Social service. tex arbete, bostad, sjukvård. Varför lagar? Ta lagen i egna händer. Nödvämsrätt. Skrivna lagar. Sedvanerått. Vem bestämmer Med en uppläggning av arbetsområdet utifrån lagarna? Några lagar till vardags. Nödvändigheten det angivna syftet och dessa innehállsrubriker kan av att känna till lagarna. Lagamas historia. undervisningen i lag och rått öka elevernas kunskaper bland annat om Rättssäkerhet vissa väsentliga begrepp och principer i vårt Rättssamhället. Frihet och personlig säkerhet. Likrättssamhälle. het inför lagen. Fiättshjälp. JO. KO. JK. rättsliga, sociala och ekonomiska konsekvenser Brott och påföljder av brott mot regler och lagar, Vad år brott? Olika slag av brott och förseelser. hur vårt samhälles rättsuppfattning, såsom den Frekvensen av olika brott. Brottslighetens skade- avspeglar sig i regler och lagar, förändrats geverkningar -- för samhället. för de drabbade. Olika nom tiderna. sätt att skydda sig mot och ingripa mot brott. Den polisens arbetsuppgifter och hur polisen verkar brottsförebyggande verksamheten. Sanktlonssystemet. för att regler och lagar skall följas samt Påföljdens uppgift. Påföljdens verkningar. Brottslingsklientelet. Brott och straff i samhälls- påföljderna för brott (bl a sådana med hög fredebatten. kvens bland högstadiets elever).

240 SOU 1973: 26

. v

us...-

Undervisningen bör då också kunna bidra till att med tonvikt på ungdomsbrott och belysa konhos eleverna skapa en positiv inställning sekvenserna av brottslig verksamhet samt till att regler och lagar måste finnas i ett rätts- o att skapa positiva attityder hos eleverna till polisamhälle och sen i dess egenskap av ett samhällets hjälpande och skyddande organ. till att dessa regler och lagar följs. Det åligger särskilt polisen att förebygga brott Syftet med polisens medverkan samt hindra att den allmänna ordningen och säkerheten störs genom brott eller på annat sätt. Syftet med polisens medverkan i skolans underatt uppdaga brott som hör under allmänt åtal, visning i lag och rätt är främst vidta erforderliga åtgärder när den allmänna ordo att informera om hur polisen i samhällets tjänst ningen och säkerheten krånkts på annat sätt än arbetar med att upprätthålla allmän ordning och genom brott samt att i övrigt lämna allmänheten säkerhet. skydd, upplysning och annan hjälp. (Ur polisino att med eleverna diskutera brottsliga företeelser struktionen, SFS 1972:511.)

- -

Gemensam lärare elever

planering polismän

Allmänt Detta avsnitt behandlar allmänt undervisningen i Samlad undervisning innebär en samverkan, där orienteringsämnen. Det kan förefalla självklart och lärostoffet är hämtat från flera orienteringsämnen. elementärt för berörda lärare men är samtidigt Exempel på sådant lärostcff är Den hotade livsgrundläggande och nödvändigt för det fortsatta miljön, Alkohol. narkotika och tobak, Det egna samgemensamma planeringsarbetet hället och Ung idag. Vid undervisningen i orienteringsämnena bör Den orienterande undervisningen på hög- eleverna få möjlighet att arbeta koncentrerat i minustadiet sker inom ämnet religionskunskap, längre sammanhängande arbetspass (60-80 inom de Samhällsorienterande ämnena sam- ter). hällskunskap, historia och geografi samt inom Vare sig studierna sker i form av ämnesbunden de naturorienterande ämnena biologi, kemi eller samlad undervisning bör lärostoffet i huvudoch fysik. (Lgr 69 ll, OåH, s 4.) sak ordnas och presenteras i sådana avgränsade helheter. arbetsområden, som eleverna kan över- Arbetet i högstadlets orienteringsåmnen planeras blicka och till väsentlig del bearbeta på egen hand. och genomförs som en kombination av ämnes- Sk 13, Lag och rätt. år således exempel på ett bunden och samlad undervisning. ämnesbundet arbetsområde. där Iärostoffet är häm- Den ämnesbundna undervisningen, som innebär tat från ämnet samhällskunskap. att lärostoffet grupperas ämnesvis. ordnas ven- För att skapa förutsättningar för en ändamålsligen som periodläsning, i regel i den formen att enlig växling mellan ämnesbunden periodläsning endast ett Samhällsorienterande ämne (So) inklu- och samlad undervisning bör undervisningen för samhällsorienterande ämnen inklusive sive religionskunskap (Fie) och ett naturoriente- samtliga rande ämne (No) behandlas under samma period. religionskunskap och för samtliga naturorienteran- Ett utbyte av undervisningstid sker därvid på så de ämnen parallelläggas på schemat i två eller tre sätt. att samtliga på timplanen upptagna timmar klasser i samma årskurs. Detta brukar kallas i tex So under bestämda perioder av lämplig blockläggning. längd används för exempelvis samhällskunskap. För att arbetet i orienteringsämnena skall fort-

l6-SOU 1973: 26 241

löpa utan störningar krävs en noggrann planeandra lösningar är möjliga, men att problemen hårring. De arbetsområden som skall behandlas under vid är likartade. läsåret väljs ut och inplaceras i en årskursplan, Kontakt mellan skola och polis för att komma som även omfattar en preliminär tidsplan. överens om vecka, veckodag och tid på dagen för Detta arbete måste med nödvändighet starta polisens medverkan i de olika klasserna är nödredan under vårterminen före det läsår som avses. vändig, oberoende av hur skolans arbetsordning Eleverna engageras så långt det är möjligt i denna har utformats. För att en så gynnsam undervisplanering. ningssituation som möjligt skall uppnås bör denna Nedan följer ett utdrag ur en årskursplan med polisinsats planeras av de för arbetsområdet anperiodläsning i Samhällsorienterande ämnen och svariga lärarna tillsammans med de polismän som religionskunskap i årskurs 7 för tre klasser. handhar undervisningen i lag och rätt.

Utdrag ur årskursplan för samhälls- Elevmedverkan i

orienterande ämnen: planeringen

Låroplanens rekommendationer om elevmedverkan Som framgår av utdraget ur årskursplanenlåses i detta vid undervisningens planering kan ibland vara svåra exempel arbetsområdet Lag och rått l klass 7a under att tillämpa så att samtliga elever aktivt deltar vecka 44-45, i klass 7b under vecka 40-41 och i klass i planeringsarbetet. Förslagen i detta avsnitt i form 7c under vecka 42-43. av intresseformulär och attitydtest ersätter självfallet inte den elevmedverkan som normalt prakti- Vecka 73 I 7C seras vid detaljplanering och genomförande av ett I I arbetsområde. De utgör i stället ett komplement till denna och kan dessutom, utan att ta särskilt 40 mycket tid och arbete i anspråk, bidra till att enga- Europeiskt .. gera samtliga elever i arbetsområdets utformning. Lag och ratt Havet Några veckor före igångsättandet av arbetsområkyrkoliv 41 det låter läraren i samhällskunskap (eller en kollega) eleverna fylla i ett intresseformulär. Exempel på sådant frågeformulär återfinns i bilagedelen 42 (bil 1). Europeiskt På detta sätt får man en antydan om elevintres- Havet .. kyrkonv Lag och ratt sets inriktning. Detta kan ge olika infallsvinklar 43 på arbetsområdet och möjliggöra ett påtagligt inflytande från elevernas sida på dess utformning. Det kan också utifrån elevernas redovisade intres- 44 sen ge tips om fördjupningsuppgifternas innehåll. .. Europeiskt l arbetsområdet ingår som väsentlig del att hos Lag och ratt Havet kvrkoliv eleverna skapa positiva attityder till rättsordning 45 och rättsproblem i vårt demokratiska samhälle. För att få underlag för en sådan inriktning av undervisningen kan ett enkelt attltydstest användas 46 (se exempel enligt bil 2). Med fördel kan detta test genomföras vid samma tillfälle som intresseformuläret besvaras. Vid kontakten skola-polis angående detaljplaneringen kan resultatet av intresseformulär och Som framgår av ovanstående disposition behandlas attitydtest diskuteras och i lämpliga delar ligga till grund för uppläggningen av polisens medverkan. inte arbetsområdet i exemplet vid samma tidpunkt i de olika klasserna, vilket medför att en l tid sam-

lad polisinsats på en skola inte går att förena med Planering av polisens medverkan

den ovan beskrivna typen av periodläsning med lnordnandet av polisens medverkan i rätt underså kallat saxat schema. Det bör observeras att visningssammanhang ställer som tidigare betonats

SOU 1973: 26

vissa krav på planeringsarbetet. Det gäller såväl diga meddelas polisen vid vilken exakt tidpunkt placeringen av arbetsområdet Lag och rått l års- polismedverkan önskas i de olika klasserna. (Exemkursplanen som detaljplaneringen av arbetsområ- pel på mall för tidsplaneringen återfinns i bilaga 3.) det. Det är dessutom angeläget att polisen får del av utvärderingen av undervisningen. inte minst Detaljplaneringen med tanke på samarbetet följande läsår. Ett par veckor innan klassen skall läsa arbets- Denna modell kan tjäna som hjälp i planerings- området måste huvudläraren i samhällskunskap arbetet. eller den lärare som är ansvarig för arbetsområdet ånyo ta kontakt med polisen för att diskutera LÄRARE arbetsområdets uppläggning. Vid denna kontakt kommer man överens bl a om: -bw ÅRSKURSPLANERING o eventuella justeringar i tidsplanen.

. formerna för och

ll 0 det huvudsakliga innehållet i polisens medverkan.

DETALJPLANERING › Polismannen bör vid samma tillfälle orienteras om av Lag och rätt de läromedel som används i undervisningen. Han ELEVER POLIS bör då också underrättas om speciella sociala förll hållanden i aktuella klasser för att undvika att någon elev av personliga skäl skall känna sig illa UNDERVlSNING berörd av undervisningen. Lag och rätt

Undervisningen ll Under detaljplanering och genomförande av arbets-

L UTVÄRDERING området väcker eleverna kanske nya problem och

nya synpunkter, som gör det angeläget att till någon del förändra eller komplettera polisens insats. Årskursplaneringen Detta kan ge anledning till förnyad kontakt. (Se l samband med uppgörandet av den preliminära i övrigt följande avsnitt.) årskursplanen tar studierektor eller huvudläraren i samhällskunskap i slutet av vårterminen kontakt Utvärderingen med chefen för spaningsroteln i polisdistriktet eller bör bland annat omfatta gemen- Utvärderingen den polisman i central- eller lokalvaktområdet, som sam diskussion om har hand om undervisningen i lag och rått. Om skolan inte hör av sig tar polisen kontakt med . huruvida syftet med arbetsområdet uppnåtts, studierektor senast under maj månad. . huruvida tidsplaneringen varit lämplig, Syftet med denna kontakt är främst att överens- . hur läromedel och arbetsformer fungerat samt komma om tidpunkt för polisens medverkan. Man bör därför i första hand diskutera . hur eleverna upplevt arbetsområdet, bland annat polisens medverkan. o tidpunkter när polisen har bästa möjligheterna att medverka i skolan. Det är angeläget att den medverkande polismantidpunkter när det från undervlsningssynpunkt är nen får del av utvärderingen. Det kan naturligt ske bäst att lägga arbetsområdet Lag och rätt samt i samband med nästa års planeringsarbete. tidpunkter för polisens medverkan i årskurs 4 i de fall skolenheten har mellanstadium (samord- Var i arbetsområdet skall polisen ning i tid mellan årskurs 4 och 7 kan underlätta medverka? planeringen av polisens olika skolbesök). lnordnandet av polismedverkan i lämpligaste sam- Så snart saxningsscheman eller tidsplaner är fär- manhang i arbetsområdet beror givetvis på många

faktorer och kan växla från fall till fall. Nedanpolisman och elever i samverkan och bör grunda stående förenklade arbetsområdesmodeller kan sig på att man lokalt klargjort syftet med polisens bilda utgångspunkt för diskussioner om placeringen medverkan. av polisinsatsen. skall Självklart de pedagogiska hänsynen så långt det är möjligt avgöra var i arbetsområdet polisens medverkan blir mest meningsfull för undervisningen, men också yttre omständigheter påverkar i hög grad placeringen. Hänsyn måste tas till att polismannen har många skolor att besöka, att r F avstånden är stora mellan skolorna osv. Innan de olika alternativen diskuteras bör man

G

klarlägga om de två undervisningstimmarna skall tas ut i ett sammanhang (praktiska skäl talar oftast ® för detta) eller om man kan dela på dem så att G G polisen medverkar i undervisningen vid två skilda tillfällen. Det senare gäller särskilt de orter där

(D

avstånden skola-polisstation är små. s s

G)

Några exempel på lektionsinnehåll

vid polismedverkan Medverkande polisman introduceras, presenterar och eventuellt legitimerar (Kort diskussion

(DG)

sig. om uniform och legitimationshandling)

G G G

Polismannen berättar om ett aktuellt

e) fall, som

belyser vissa av polisens arbetsuppgifter eller situationer som enskilda polisman kan hamna i. (Händelseförloppet kan illustreras med diabilder, F F skiss på krittavla eller på stordia.)

Polisens viktigaste arbetsuppgifter och hjälpmedel, S tex teknisk utrustning. (Översiktlig S förteckning, tex på krittavla. Bilder, föremål, skisser kan användas som illustration.)

(Förklaring till förkortningar och siffror i figurerna: Polisens lokala organisation. I = Introduktion l hel klass. Presentationav syfte och innehåll. Stlmulering. Planering. (Enkel tablå på stordia eller på krittavla.)

G = Grundkurs. Lärarledd/pollsledd aktivitet i hel klass. arbeta l grupper, enskilt elevarbete. Utbildning och yrkeskrav inom polisen. (En översiktlig framställning kompletterad med elev- F = Fördjupningskurs.Lararleddl; lisledd aktivitet I hal frågor. En kortfattad förteckning över olika befattklass. arbete I grupper. enskilt elevarbate. ningar inom polisväsendet kan också lämnas.) S = Redovisning,sammanfattning,värdering I hel klass. De vanligaste brotten på orten. ®® = Polisens två undervisnlngstlmmar). Vilka brott har stor frekvens bland ungdom? Brister i tillgänglig statistik. den dolda brottslig- Alternativen ovan visar hur flexibelt polisens med- heten. verkan kan inordnas i undervisningen. De skall Berusningsmedel och brott - sammanhang och emellertid betraktas som exempel, och olika lokala frekvens. förutsättningar kan ge anledning till ytterligare (Kan illustreras med diabilder, siffror, tidningsvariationer. Avgörandet ligger härvid hos lärare, klipp.)

SOU 1973: 26

Polisens allmänt brottsförebyggande verksamhet. heter i anslutning till elevernas uppgifter. Denna Vad görs för att minska antalet brott? metod kan delvis också tillämpas då polismannen Polisens beroende av hjälp från allmänheten. Kan medverkar under elevgruppemas l redogörelser. eleverna aktivt medverka till att minska brottslig- båda dessa fall år det dock angeläget att sådana heten? tidsmåssiga awågningar görs. att polisens särskil- Hur kan individen skydda sig mot brott? da kunskaper och erfarenheter från det praktiska (Klass- eller gruppdiskussioner) fältet kommer så många elever som möjligt till del under den tid som finns tillgänglig. Ett brott har begåtts. vad gör polisen? Polisens skyldigheter och rättigheter - utsträck- Om varje elevgrupp har tillgång till lämpligt kållning. begränsningar. material av olika slag kan följande exempel på för- Hur kan allmänheten på olika sätt hjålpa polisen? djupningsuppgifter bearbetas i grupper delvis un- Hur skulle eleverna handlat om de spelat polisens der medverkan av polismannen: roll i vissa konkreta situationer? (Konkreta fall som utgångspunkt för diskussioner Polisens arbetsuppgifter och utrustning. i helklass eller grupper) Lokal brottsstatistik. Referat av ett aktuellt brott som belyser polisin- Allmänhetens attityder till polisen. gripande, domstolsförfarande. påföljd etc. Hur kan polismannen själva respektive enskilda Polisvåsendets organisation. individer medverka till att eventuellt negativa atti- Utbildning och yrksskrav i olika delar av polisyrket. tyder förändras? Hur är det att vara polis? Fördelar - nackdelar. Framställningen ovan ger exempel på innehållet i (Kan illustreras med korta episoder eller situatio- de lektioner där polisen medverkar. Fler exempel ner, bland annat sådana som kräver snabba beslut kan med säkerhet ges. Det år emellertid sannolikt av den enskilde polismannen.) så. att man av tidsskål behöver komma överens om ett lämpligt urval. liksom det år givet att man kan Varför begår människor brott? kombinera punkterna och variera ordningsföljden. Varför syns våld och brottslighet öka i vårt land Oavsett placering i arbetsområdet och val av liksom i många andra länder? lektionsinnehåll vid medverkan år det polisens Orsaker till den ökade brottsligheten bland ung- angeläget framhålla att lärare och polisman gemendomar? samt skall svara för undervisningen. Att läraren, (Bild och/eller siffermaterial som som känner eleverna, hela tiden skall vara nårutgångspunkt för klass- eller gruppdiskussioner.) varande år självklart. Den extra resurs som polismannen utgör i undervisningen kommer också med Frågestund med polisen i heta stolen, dvs polis- största sannolikhet att bäst utnyttjas, om både mannen besvarar frågor som eleverna, tex i tidi- lärare och polisman agerar tillsammans vid lekgare grupparbeten, formulerat. tionstillfällena. vid individuellt arbete och grupparbete, i klass- och gruppdiskussioner. Det inne- När eleverna under såväl grundkurs- som fördjup- bär också att polismannens meddelande underningsavsnitt arbetar i grupper kan polismannen visning varieras med olika verksamhetsformer och naturligtvis också medverka genom att gå runt att eleverna får möjlighet att ställa frågor och bland grupperna och kommentera. tillrättalägga komma med egna uppslag. samt berätta personliga upplevelser och erfaren-

SOU 1973: 26

- - -

Samarbete skola hem sociala

polis organ

Samarbetet mellan skola och hem är starkt betonat är det vid dessa båda tillfällen angeläget att polli Lgr 69 och motiveringarna för detta är många. sen i mån av tid medverkar. Det är bland annat betydelsefullt att skola och hem Det skall avslutningsvis betonas att samarbetet samverkar i uppgifter som har attitydskapande kring skolans undervisning i lag och rätt, som denna karaktär. Skolans undervisning i lag och rätt utgör broschyr behandlar. med fördel kan vidgas till sålunda ett viktigt område för samarbete. företrädare även för bland annat kriminalvård och soclalvård. Några centrala överenskommelser. i Från många synpunkter är det emellertid angeläget att en sådan samverkan kring undervisningen llkhet med polisens medverkan, finns i dag inte. i lag och rätt inte bryter sig ur ramen för de Utrymme finns emellertid för lokala initiativ i denvanliga kontakterna mellan skola och hem. Det na riktning inom ramen för såväl arbetsområdet kan vara lämpligt att ta upp frågan om skolans Lag och rått som andra angränsande arbetsområundervisning i brottsförebyggande syfte vid ett den. Praktiskt kan sådana anordningar underlättas föräldramöte i början av höstterminen i årskurs 7. med hjälp av resurstlmmarna. Värdet av medverkan i klassrummet av föredå en allmän orientering om läsårets arbete vanligen brukar lämnas. Skolans undervisning l lag trädare för polis, men också för barnavårdande och andra sociala organ. är påtagligt för undervisoch rätt kan därvid tjäna som exempel på hur ett hos eleverna. arbetsområde kan läggas upp på högstadiet, vilka ningens kvalitet och attitydbildningen arbetssätt som används under studierna samt hur Ett sådant samarbete medför också en konkret skolan av i dag vill arbeta l nära samverkan med närkontakt i klassrummet mellan lärare, elever och det övriga samhället. samhällsrepresentanter. som i olika sammanhang Mot den bakgrunden kan det vara värdefullt att kan bli av utomordentlig betydelse för skolans allvid ett klassmöte få diskutera på vilket sätt hem mänt elewårdande verksamhet. och skola kan samverka I dessa frågor. Givetvis

246 SOU 1973: 26

Exempel på intresseformulär Bilaga 1 LAG OCH RÄTI är ett arbetsområde i ämnet samhällskunskap. Vad är Du mest intresserad av att få veta mer om, når vi skall studera detta arbetsområde?

D flicka

EI pojke

Kryssa för fem (5) av följande tänkbara frågor. Välj de alternativ som Du anser mest angelägna. Du har också utrymme att komplettera med egna förslag.

Jag vill att följande frågor behandlas i undervisningen: D 1) Hur arbetar kriminalpolisen? (Hur efter- D 11) Hur många personer i vårt land begår nåspanar och griper polisen människor som gon gång ett brott? Hur många begår begått brott?) många och allvarliga brott? Hur många begår brott utan att bli upptäckta? D 2) Vad händer när ungdomar eller barn blir Omhändertagna av polis för att de begått D 12) Vilka brott begås vanligen av barn och brott? ungdom?

D 3) Hur går en rättegång till? (Advokatens, D 13) Vad kan man göra för att människor inte åklagarens, domarens och nåmndemän- skall begå brott (övervaka, undervisa, pånens roll?) verka. straffa etc)?

D 4) Hur ser ett fängelse ut från insidan och D 14) Hur stiftas våra lagar? hur har de intagna det under strafftiden? D 15) Varför ökar brottsligheten? D 5) Hur går det för en person som släppts ut från fängelse efter avtjänat straff? D 16) Hur går det för offret. dvs den person som blir misshandlad, bestulen. lurad, rå- D 6) Vilka olika former av påföljder (fängelse. nad etc? böter, Villkorlig dom etc) finns det? D 17) Vem får betala det som stjäls vid butiks- D 7) Vilka lagar och regler bör man känna till, snatterier, bankrån. postbedrägerier, falskså att man inte begår brott utan att för- deklarationer etc? stå det? D 18) Brottslingen skyller ofta på samhället, på D 8) Vilka rättigheter Ingår I den så kallade alle- dåliga kamrater. på sprit och narkotika, på mansrätten? bråk och tristess hemma, på arbetslöshet, på vantrivsel i skolan osv. Vilka är de D 9) Hur många olika lagöverträdelser begås i främsta orsakerna eller är felet hans eget? vårt land -- i några andra länder?

D 10) Varför begår vissa människor brott och andra inte?

SOU 1973: 26

Bilaga 2 Exempel på attitydtest VAD TYCKER DU? Hår nedan finns ett antal påståenden. Du kanske tycker att en del år helt riktiga eller helt felaktiga. D Mb andra tycker Du kanske är något mitt emellan. Markera med ett krya s för varje påstående vad E] flicka Du tycker.

Det påståendet tycker jag är helt delvis delvis helt rått rätt fel fel . Det finns så många regler och lagar. så därför struntar man i många av dem D D

Polisen försöker så ofta som möjligt ta ungdomar i försvar DD DD D D

Bland dagens ungdomar finns en brottslighet som inte kommer till polisens kännedom D D

. l fängelset bör brottslingen sona det brott han begått DD DD D D

Alkohol och narkotika leder ofta till att unga manniskor begår brott D D D D Den som snattar i varuhus för mindre än 20 kronor kan inte straffas E D D D Den som lämnar sin moped (bil. villa etc) olåst, får skylla sig själv D D Det finns för många poliser I vårt land D D

S°9° Det moderna samhälle vi lever i behöver inga fängelser DEU DEU D D

Om det inte direkt skadar någon. gör det inget om man någon gång övertråder lagen D D D D 11. Man bör hjälpa polismannen i hans svåra arbete genom att tex berätta vad man vet när ett brott begåtts D D

12. Mobbing år inte ett brott DD DD D D

13. Tråkiga hemförhållanden gör att många unga börjar begå brott D D D D 14. Vill man komma sig fram håri livet måste man ha ett rymligt samvete och ibland övertråda lagen D D 15. D D

BUD BUD

Strängare straff skulle inte minska brottsligheten 16. Alla människor är lika inför lagen D D 17. Varje fånge kostar tiotusentals kronor om året och familjen får socialbidrag. Fångarna borde få göra rått för sig istället, tex genom skogsarbete D D D D 18. Polisen år ofta vänlig och hjälpsam och skapar trygghet med sin närvaro D D D D 19. Att falskdeklarera så att staten får in mindre pengar är inte så allvarligt. D D D D 20. Många brott begås därför att lagarna är så krångliga att man inte begriper dem D D D D

Attitydtestet består som syns av en rad påståendensom exemplet saknas mlttenaltemativ, vilket tvingar eleven eleverna får ta ställning till. Tycker eleven att påståendet att ta stållnlng till varje påstående.Om så anses önskår helt eller delvis riktigt. helt eller delvis felaktigt? l

SOU 1973: 26

värt kan formuläret självfallet bland annat kompletteras e) respekten för lagar och förordningar (1, 7, 10, 14. 19). med ett neutralt svarsalternativ. Svarsfördelningenpå de fyra alternativen kan ge läraren Påståendenakan med något flytande gränser indelas I och polismannen en översiktlig bild av elevattityderna fem grupper. nämligen sådana som ger att mått på ele- till vissa centrala frågor I arbetsområdet.såväl inom en varnas klass (eventuellt också efter kön) som vid Jämförelsemellan olika klasser. Attitydtestet kan harigenom underlätta a) kunskap (eller uppfattning) om nagra lag- och ratt- en önskad brottsförebyggande inriktning på arbetsområfrågor (3. 6, 12, 16) dets genomförande. b) uppfattning om brottsligheten: orsaker (5, 13, 20) På liknande sätt kan utfallet av lntreseeformuläretinverka c) inställning till polisen (2. 8, 11. 18) d) inställning till påföljder (4, 9, 15. 17) samt på undervisnlngensplanering.

Bilaga 3

Exempel på mall för tidsplaneringen 1. l samband med uppgörandet av den preliminära undervisningen ansvarig polisman för att reserárskursplanen för kommande läsår i slutat av vera tid för polismedverkan. vårterminen diskuteras bland annat polismed- 3. Därefter och senast vid månadsskiftet augusti/ verkan i Lag och rätt i åk 7. september lämnas till skolledningen för vidare befordran till chefen för spaningsroteln önske- 2. Studierektor eller huvudläraren i samhällskunmål om exakt tidpunkt för polismedverkan. skap tar därefter muntlig kontakt med chefen för spaningsroteln eller med för lag- och rätt- Blankett för detta kan utformas som nedan

(kommun/Rai

Angpollumdvihnlhgoehñmlk7 Polisnndvarkan önskas: Klass Datum Loktioømid

i umhlil för ..

(skolchef/rektor)

SOU 1973: 26

6 Bilaga

Polisens medverkan i skolans allmänna undervisning i Lag och rätt inom Stockholms läsåret polisdistrikt l972 l975 enligt en redovisning som av polisdistriktet lämnats till arbetsgruppen.

Omfattning

9 l - 2

âlg 1 915

1 695 l 219 30 475

Denna omfattning är resultat av dels anvisningar från RPSskolöverstyrelsen, dels samråd mellan polisdistriktet och skoldirektionen i Stockholm. I åk 9 omfattar undervisningen en eller två lektionstimmar enligt vad respektive rektor bestämmer. I årskurs 7 eller 8 genomförs därutöver ett studiebesök på närbelägen polisstation under en lektionstimme.

Undervisningen genomförs även vid skoldaghem (motsvarande)

samt vid bl.a. Manillaskolan och Katarina Västra skola. Denna undervisning kräver en avsevärt större arbetsinsats än vid normalklasser och ställer även större krav på lämpliga läromedel.

Totalt åtgår 450 tjänstgöringsdagar för denna undervisning

vartill kommer tid för schemaläggning (ca 50 dagar) samt

förberedelse- och uppföljningstid (ca 10 dagar per polis-

lärare).

I övrigt sker viss medverkan i gymnasieskolor enligt önske-

mål från respektive skola. Någon i förväg planerad eller

250 sou 1973:26

medverkan sker inte men under läsåret beräknas schemalagd i mestadels föreläsningsform ske under totalt undervisning ca 20 lektionstimmar. Totalt beräknas ca 500 elever nås

av undervisningen.

Utformning

innehåll i de olika årskurserna har be-

Undervisningens

stämts i första hand efter samråd mellan skoldirektionens konsulenter samt övriga företrädare och polisinspektörer, Önskemålen från skolans företrädare har i distriktet. beaktats men även de anvisningar som utstorutsträckning av RPS i samråd med skolöverstyrelsen har format givits lektionsinnehållet.

Årskurs 2

Den lektionen har förberetts av klassläraren polisledda

under minst en lektion varunder bl.a. ett frågehäfte ut-

till eleverna samt visats två diabilder med anknytdelats till polisens hjälpande verksamhet. ning

Under den polisledda lektionen behandlas polisens uppgifter i samhället med lokal anknytning och tyngdpunkten på och verksamhet. Vidare bepolisens hjälpande skyddande handlas under lektionen i huvudsak de regler som anknyter till hittegods, nedskräpning, allemansrätt, skadegörelse,

förfarande och stöld (besittningsregler) d.v.a

egenmäktigt som aktualiserat. Olika regler med

de frågor frågehäftet

till eleverna i skolan, i hem-

anknytning (ordningsregler

osv.) förklaras och ofta diskutemet, på idrottsplatsen samt andra lokalt betonade problem enras mobbingproblem lärares önskemål. Under lektionen visas ligt respektive också en diabildserie med anknytning till polisens arbets- Dessa bilder har framtagits av skoldirektiouppgifter. nen.

Årskirs i

I denna årskurs är avsikten att de två polisledda lektionstimmarna skall ha förberetts genom att klassen i anslut-

SOlJl973:26

ning till polislärarens besök behandlar intresseom-

något

råde med anknytning till och rätt. Här Lag föreligger mycket stora skillnader mellan de olika rektorsområdena men även inom dessa. Undervisningens innehåll blir i mycket en repetition av vad som behandlas i årskurs 5, dock med mera utförlig genomgång och med ökad vikt lagd på vad som händer om man bryter mot de olika En av reglerna. RPS framtagen diabildserie visas och får i

eleverna slutet

av lektionen besvara ett som därefter

frågeformulär, genomgås. Efter klasslärarens önskemål tas lokalt betonade

problem upp till behandling.

Årskurs 1 : å

I dessa årskurser skall undervisningen inom arförläggas betsområdet Iag och rätt. Undervisningen består av den polisledda lektionen, polisstationsbesöket samt en förberedande lektion, varunder läraren i visar samhällskunskap det av RPS framtagna bildbandet Anders tar ställning. I samband med denna skall det till bandet visning medföl-

jande arbetsmaterialet behandlas och frågor som därvid

uppkommer antecknas och tas upp vid polislärarens besök. Den av polisläraren genomförda lektionen är avsedd som en upp-

följning av den förberedande lektionen med

ytterligare

redovisning av de åtgärder polisen, åklagarmyndigheten

och domstolen vidtar vid brottmål. Ett antal diabilder, hämtade ur bildbandet, visas i stimulationssyfte.

L111

Arbetsområdet Lag och rätt har i tre rektorsområden förlagts till årskurs 8.

Årskirs 2

Undervisningen sker inom arbetsområdet A1kohol-narkotika-

tobak och förbereds genom att den lektionen polisledda

(l el 2 timar) inplaneras i slutet av arbetsområdet. Hu-

vudsakligen behandlas alkohol- och

narkotikalagstiftningen

samt den som berör de

lagstiftning brott som ofta följer

i samband med alkohol- och narkotikabruk. Tonvikt läggs

därvid på de åtgärder som vidtas av polisen, åklagarmyn-

digheten och domstolen.

252 SOlI1973:26

Under lektionen visas en lokalt framtagen diabildserie med anknytning till den berörda brottsligheten.

Gymnasieskolan

Undervisningen vid gymnasieskolan sker under timmar till förfogande oftast i sammandragna klasser under två lektionstimmar. Innehållet i denna undervisning tangerar den som förmedlas i åk 9 i grundskolan, men utan att så stor

vikt lägges vid alkohol- och narkotikalagstiftningen.Samma

stimulationsbilder som i åk 9 har använts.

Planering och genomförande

Läsårets planering påbörjas under april månad att en

genom särskild befattningshavare vid samordningsgruppen kontaktar Stockholms skoldirektions konsulent i samhällskunskap för högstadiet med hemställan om att skrivelse skall utsändas till samtliga berörda rektorer med begäran om, att dessa före juni ska inkomma med önskemål om under vilken eller vilka veckor polisens medverkan inom arbetsområdena Lag och rätt och alkohol-narkotika-tobak skall rum. äga

För att polislärarna så långt som möjligt skall

utnyttjas rationellt, begränsas valmöjligheten till tiden septemberapril. Under maj månad kontaktar planeraren skoldirektionens högstadierotel och hemställer om kommande läsårs

klassanordningsförslag för samtliga rektorsområden samt

förteckningar över studie- och lovdagar. Samtidigt kontakb tas Katarina Västra skola, Höglandsskolan, Kristofferskolan och Manillaskolan för erhållande av motsvarande upp-

gifter. Vidare kontrolleras genom kontakt med S:t Örjans

rektorsområdesexpedition vid vilka skolor, (skoldaghem)och

motsvarande klasser) inom rektorsområdet polismedverkan

önskas vid undervisningen i Lag och rätt. Med ledning av klassanordningsförslaget och övriga inhämtade uppgifter upprättas därefter fyra tabeller utvisande tidsåtgången i timmar och dagar för undervisningen inom respektive rektorsområde. Under - fördelas rektorsområdena juni juli skolorna på respektive polislärare i enlighet med de in-

SOU 1973: 26 253

komna önskemålen om tiden för polisens medverkan. I vissa då önskemålen inte kan efterkommas, kontaktas berörfall, för överenskommelse om annan tid, då medda rektorsområden kan rum. Därefter tidsplaner för reverkan äga upprättas Tidsplanen omfattar hela läsåret spektive polislärare. stencileras i antal exemplar för att däroch tillräckligt efter utsändas till samtliga berörda rektorer, studierekoch lärare. Vidare utarbetas i samråd med skolintorer vid Stockholms skoldirektion skrivelser till spektörerna med information om innehållet i och omfattrektorerna medverkan vid i Lag och ningen av polisens undervisningen rätt under läsåret. Samtidigt utarbetas också informationsskrivelse till berörda lärare i respektive årskurser och av medverkan. Även om innehållet omfattning polisens besöken planeras och schemaläggs. på polisstationerna

För av undervisningen anlitas fyra polisläragenomförande varav två inkommenderade från ordre, polisinspektörer och två kriminalinspektörer från kriminalningsavdelningen Polislärarna kommenderas till samordningsavdelningen. cirka 14 före den dag då respektive lärare gruppen dagar sin undervisning för höstterminen. Kommenderingen börjar utsträcks sedan cirka 7 dagar efter det att undervisningen avslutats vid vårterminen. Innevarande år har polislärarna kommenderats från omkring den 20 augusti till omkring den dock att en med anledning av 1 april, polislärare, skolornas har måst kommenderas fram till vårterönskemål, i av Under förberedelsetiden tar minens slut början juni. kontakt med skolor, i vilka han respektive polislärare har att och i samråd med närmast fullfölja undervisningen tillsynslärare och klassförestudierektorer, huvudlärare, ståndare därefter detaljschema för hur undervisupprättas skall Polisläraren har att därutöver ningen förläggas. in i de beträffande läromedel och vad sätta sig nyheter som i övrigt tillkommit inför läsåret.

studiebesöken på polisstationerna för årskur- Beträffande serna 7 och 8 dessa efter kontakt mellan detaljplaneras respektive rektorsområden och vaktdistriktscheferna.

254 SOlIl973:26

Studiebesöket beräknas omfatta cirka en lektionstimma och avsikten är att eleverna under detta besök skall få information om hur polisvaktdistriktet är organiserat och om de arbetsuppgifter som åvilar polisen. Under studiebesöket får eleverna vidare besöka olika lokaliteter inom polisstationen och få någon insyn i hur polisarbetet är upplagt.

sou 1973: 26 255

Bilaga 7

rörande medverkan i den all-

Detaljundersökning golisens

- och rättundervisnin e läsåret 1 19 2 männa L

Förkortningar som förekommer:

KA kriminalavdelning spaningsrotel vid KA Span QA ordningsavdelning Övs övervakningssektion vid OA Pd polisdistrikt

Ja/95 Ja-svar från 95 pd

Svar Frågor

1 P 1 a n e r i n g

1.1 Vilken enhet inom polis- Övs 5, OA/3, underv-grp/1,

distriktet KA 6, Span (motsv) 104

planlägger undervisning i Lag och rätt?

1.2 Är det samma arbetsenhet Ja/117

som svarar för årskurs- Förekommer ej/2 planering (grovplanering)

av undervisningen i samråd med skolan?

1.3 Är svaret nej, ange Inga nej-svar avgivna vilken enhet som svarar för årskursplaneringen.

1.4 Hur många befattningsha- Samtliga pd/178

vare inom distriktet deltar i årskursplaneringen?

skolor av det 83 pd har angett %-tal, me- 1.5 Hur många

totala antalet inom delprocenten för dessa/73,

polisdistriktet års- 36 pd har angett gör

kursplaneri i samråd g3å8.

med polisen enl Lgr 69 supplement OäH sid 16 spalt B). Ange i procent.

1.6 Vem har i Ert polisdi- Skolan/36, polisen/72,

båda samt där det

strikt ansvaret för för- parter/7 sta kontakten när det ej är bestämt/4

gäller årskursplanering på våren före nästa läsår, skolan eller polisen?

1.7 Tar den ansvarige Ja/97,

nej/15, oftast/3

kontakt? samt ej bestämt/4

1.8 Om svaret är ne tar den Ja/15

andra parten i s fall kontakt?

1.9 Sker finplanering av in- 100 pd har svarat ja med tresse- respektive arbets- i medeltal 73,1 %. området Lag och rätt i 19 pd har svarat 0 % samråd mellan skola och polis en tid före genomförandet? Ange ja delen i procent.

1.10 Är det inom polisen samma perso er som gör a grovplanering och fin-

planering? Ja/109 Nej/10

b) finplanering och genom-

förande? Ja/112 Nej/7 c) genomförande och utvärdering? Ja/l05 Nej/14

l.ll Om det inte är samma per- Sammanlagt 94 pd har ansoner som gör finplanering,mält avvikelser. Orsaker: genomförande och utvärde- Ej utvärdering i 10 pd,

ring ange kortfattat (i olika för planering och telegramstil) orsaken genomförande i 15 pd samt

fler befattningshavare för genomförande än planering i övriga fall

2 G e n o m f ö r a n d e

2.1 Vilken eller vilka arbets- OA undervisno

Övs/5, 4,

enheter inom distriktet rP/1 KA 7, Span (motsv)

svarar för undervisningens 102 genomförande?

2.2 Är genomförandet fördelat Ja/30,

nej/86, ej best/3

mellan Cvo och Lvo?

2.3 Ange antalet befattnings- totalt 234 havare som

regelmässigt

medverkar vi geno orandet av denna undervisning

17-SOlIl973:26 257

2.4 Genomförs Ett besök/110 pd regelmässigt undervisningen vid ett Två besök/ 6 pd eller två besök i samma Ett alt två besök/3 pd klass? Engångsföre-

teelser räknas ej.

2.5 Får polisen re elmässi t Ja/30, nej/78, ibland/ll del av synpuñkter som

framkommer under uppföljning, utvärdering eller vid avslutning av ett intresse- och arbetsområde?

P r y 0 - v e r k s a m h e t

3.1 Förekommer pryo-verksamhet inom distriktet?

ja/81, nej/38

3.2 Om svaret är ja, förekommer det då enbart inom

Cvo? Ja/50, nej/31

5-3 Hur lång tid (dagar, högst en vecka/52 veckor etc) pågår varje högst två veckor/28 period? längre tid/ 1

304 Hur många sådana 1 p/s. 2-3 4-6 p/32,

perio- p/ao.

der genomförs normalt 7-9 p/8. 10-20 p/6

per läsår?

3-5 Hur elever ingår l-2/15 grp. 3-5/29 grp

många

vanligen i en pryogrupp? 6-8/13 STP: 9-l2/12 grp Ange min och max-antal. 13 el fler elever/12 grp

3.6 Har det från exempelvis Ja, vid 58 tillfällen skolan framförts önskemål om en mer omfattande pryo-

verksamhet (Av de 81 ja-

svaren)

3.7 Skulle en utbyggd pryo- Ja/5, nej/74, tveksamhet/l,

verksamhet i dess nuva- ej svar i 1 fall rande utformning vara möjlig att genomföra med resurser 1 di-

ggåigtårga

3.8 Allmänna synpunkter på Eleverna mkt intresserade. pryoverksamheten. Tiden bör minskas för att Endast kortfattade stol- nå större antal elever. par i telegramstil Svårt att vid

Betungande. Sysselsättningssvårigheter.

alla tillfällen ge meningsfylld information och handled- Särskild befattningshavare borde avdelas. Bra i ning. och för Svårt - lokaler på flera ställen. Svårt sig. p g a tystnadsplikt och personalbrist. Fritt valt arbete är då en bättre form. Bör utbytas mot en fast form av studiebesök. Bör förekomma i begränsad omfattning. Pryo i sin nuvarande form har mottagits väl av ungdomarna.

4 F r i t t v a l t a r b e t e

401 Har polisen i samverkan Ja/27, nej/89 med skolan i någon form I intervjuform/2

genomfört eller medver- Liknande i ringa omfattn/l

kat i arbetsområdet

Fritt valt arbete (exempelvis Hur arbetar polisen?)

4.2 Om svaret är ja i så fall i vilken utsträck-

ning? (27 pd svarade ja) Totalantz 27 = medeltal

antal =

grupper/klasser l94:27 7,15

b ag antal elever per om-

sång/ grupp 4:43:27 =16,40

c) antal timmar per grupp (totalt) 265:27 = 9,84 d) fördelade på antal

träffar l43:27 = 5,29

SOLIl973:26 259

Bilaga

Polisens medverkan i fritt valt arbete i Jönköping och

Varberg

Polisens medverkan 1 olika delar av grundskolans arbete. Här redovisas hur skolan och polisen i två kommuner lagt upp polismedverkan i fritt valt arbete.

Jönköping

Polisen anordnade läsåret 1972/1973 tre deckarklubbar.

Femton pojkar var inskrivna i varje klubb. Verksamheten omfattade två lektioner varje vecka. I programmet för klubbarna ingick information om brottsbalken och trafiklagstiftningen, brottsplatsundersökning, inre spaning, fototeknik, grepp- och batongteknik, fingeravtryck, skallgâng, trafiktävling, studiebesök och filmförevisning.

Varberg

I Varberg har höstterminen 1972 anordnats ett fritt valt arbete i Hur arbetar polisen? Tjugo pojkar från grundskolans högstadie har medverkat. Den polisman som haft ansvaret för polisens medverkan har för arbetsgruppen skildrat verksamheten på följande sätt:

Då någon liknande undervisning såvitt jag vet inte tidiga-

re förekommit, kontaktade jag polisledningen i Varberg, som efter kontakt med RPS gav klartecken för undervisningen på försök. Jag ställde själv upp som kursledare. Undervisningen skulle omfatta en 80-minuterslektion varje fredagseftermiddag under hela höstterminen. Jag kontaktade några kollegor, var och en specialist på sitt område inom polisarbetet. De lovade ställa upp på sin fritid, vilket var förutsättningen för att vi skulle få lov att engagera oss. Därefter gjorde jag upp ett program i samråd med kollegorna och vi träffade överenskommelse med skolan, som svarade för undervisningskostnaderna i sin helhet. Det blev något helt nytt och de 20 eleverna, som samtliga var pojkar från 8:e och 9:e årskursen, gnuggades efter alla konstens regler varje fredagseftermiddag mellan klockan 14.20 och 15.40. De

fick en ingående kännedom om polisen, dess rutin och

arbetssätt.

Undervisningen började med vår organisation på högsta nivå och ner till lägsta befattningshavare i ett polisdistrikt. De följande lektionerna handlade om ordningspolisens arbetsuppgifter, förbindelsetjänst och receptionstjänst. Tre lektioner omfattade trafikkontroll flygande inspektion av personbil och moped, där eleverna under kollegans kontroll själva fick försöka upptäcka fel och brister på de kontrollerade fordonen. Som demonstrationsobjekt brukades fordon, som av olika anledningar tagits om hand och för-

varades på polishusgården. En lektion omfattade plats-

undersökning på en arrangerad trafikolycksplats. Därefter var det hundförarns tur att visa hur en välutbildad polishund arbetar i vår tjänst. Vår skyddsutrustning och

övriga hjälpmedel i vår tjänst var föremål för ingående

studie och praktiskt handhavande en eftermiddag.

Efter den inledande undervisningen om ordningspolisen blev det kriminalpolisens tur att redovisa sina arbetsuppgifter under ledning av en kriminalpolisman. Undervisningen och praktiken där omfattade bl.a. brottsutredningan brottsplatsundersökning och handhavandet av tekniskt materiel, fingeravtrycksframkallning m.m. Med ledning av de spår och övriga uppgifter, som framkommit under plats-

undersökningen, vidtog allmän spaning påföljande fredag.

Därefter erhöll eleverna en information om narkotika och vad som följer i narkotikans spår. Slutligen erhöll de en eftermiddag information om polisens kontakt med olika myndigheter och nämnder och som avslutning på den lektionen visades filmen Att bli polis.

Den 15 december avslutades undervisningen med att eleverna delades upp i tre rupper. En grupp sysslade med kriminalteknik, en med inspektion av en personbil och lygande en grupp gjorde en undersökning på en trafikolycksplats.

Vi fick också den dagen besök av förste byråsekreterare

Bengt Fransson, som tillsammans med polisledningen och representanter för skolan fick ta del av vad ungdomarna sysslat med hos polisen. Efter den visningen samlades alla i polishusets rymliga samlingssal, där det bjöds på kaffe, lussekatter och pepparkakor. Bengt Fransson höll en kort information om sitt arbete på RPS och varje elev erhöll det senaste nr av Svensk Polis och en bok om polisens organisation och verksamhet som minne från kursen.

Slutligen tackade en elev, 15-årige Fredrik Zimmerman, de

poliser som medverkat och tagit hand om dem varje fredaga eftermiddag.

Även representanter för lokalpressen var närvarande och lämnade stort utrymme åt avslutningen och verksamheten

påföljande dag i sina respektive tidningar.

Sammanfattningsvis kan nämnas, att det hela fungerat ungefär så som jag från början tänkt mig. De hittills vunna erfarenheterna under hösten har dock visat, att man skall i möjligaste mån undvika teorilektioner och i stället lägga mesta möjliga av aktiviteterna på ett praktiskt handhavande av vårt materiel. Ungdomarna söker avkoppling och älskar att själva få

giâgkâet vg%%%g%r§Eg%arbetet

18-SOIII973 26 261

Bilaga 9

för Skärholmen - Vårberg Redovisning fritidsprojektet

Projektet initierades av barnavårdsnämndens i Stockholm fritidsavdelning och ledes centralt av organet för samarbete barnavårdsnämnd - - som förstärkts medpolis skola, företrädare för idrotts- och parkförvaltningen.

Det till att förändra fritidsutbudet i Skärholmensyftar Vårberg. Till grund för projektet ligger antagandet att barn i åldern 7 - 14 år dels har delvis otillfredsbehov, ställda, av fritidsaktiviteter, dels att i dessa åldersett antal - ibland kända men grupper ingår problembarn också okända - som är i behov av ofta speciella åtgärder, av individuell art.

Genom projektet skall man uppnå en kvantitativ ökning av fritidsutbudet och även skapa en ökad variation i detta Genom att satsa på ytor, material och framförallt engagerade vuxna förväntas fritidsverksamheten kunna möta behov av skapande konstruktiv lek.

Området Skärholmen-Vårberg har bedömts vara gynnsamt för ett försök av detta slag. Sålunda var stadsdelarna uppbyggda och färdigställda. De var föremål för debatt och förväntades få sociala problem.

Försöket, som skall pågå i två år, är ett tvärinstitutionellt dvs. en samlad satsning från flera av samprojekt, hällets organ och servicegrupper. Detta innebär således en för fritidsutbudet, där idrotts- och gemensam plan fritidsstyrelse, parklek, fritidsavdelning, skolans fritidsverksamhet och föreningsliv medverkar men där var och en står för sitt expertdeltagande. Utbudet av fritidsaktiviteter skall emellertid kunna påverkas av särskilda sociala omständigheter, såtillvida att individuella behov av fritidsaktivitet skall likaledes kunna tillgodoses inom fritidsutbudet. Vidare gäller att fritidsledare och lärare inom projektet, om de stöter på sociala

problem hos barnen, skall söka råd och hjälp inom den so-

ciala och/eller psykiska barnavården. Härigenom vinnes

tidig uppspårning och tidig behandling. I studierna ingår även föräldrasamverkan.

Samarbetsstrukturen är inte begränsad till tekniska-administrativa lösningar utan en koordination av åtgärder, både vad gäller planering och konkret arbete.

Till försöksverksamheten är kopplat ett forskningsprogram fördelat på fyra områden, nämligen utvärdering, institutionssamarbete, föräldradelaktighet och socialiseringsprocess.

Utvärderingen syftar till en systematisk evaluering av projektets olika åtgärder mot bakgrund av dess mål om utökat varierat fritidsutbud, om föräldramedverkan, om tidig uppspårning, om institutionssamarbete och lokal förankring.

Bilaga 10

Kungl. Majzts cirkulär nr 513 till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen, samtliga länsstyrelser, polismyndigheter, länsskolnämnder, barnavårdsnämnder och skolstyrelser om intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis

Samhällets resurser för att främja barns och ungdoms utveckling samt förebygga och motverka brottslighet och annan missanpassning bland barn och ungdom måste samordnas och utnyttjas effektivt. För att främja planering och samordning av dessa resurser bör i kommunerna finnas samarbetsorgan mellan framför allt barnavårdsnämnd, skola och polis såvida inte sådant organiserat samarbete uppenbarligen är obehövligt. Initiativ till att samarbetsorgan bildas bör i första hand tas av barnavårdsnämnden. Förutom företrädare för barnavårdsnämnd, skola och polis bör även andra myndigheter och organisationer, som berörs av verksamheten, deltaga i samarbetet.

Länsstyrelserna skall verka för att samarbetsorgan bildas där sådant behövs.

Samarbetsorganet bör sammanträda regelbundet.

Till sammanträde bör allt efter ärendenas beskaffenhet kallas representanter för myndigheter inom kommunen, psykisk barna- och ungdomsvård, skyddskonsulentorganisationen, arbetsförmedling samt andra organ, institutioner, ungdomsorganisationer och andra föreningar vilkas verksamhet berör barn och ungdom och som inte är företrädda i samarbetsorganet.

Samarbetsorganet bör arbeta för att samarbetet på fältet bedrivs i lämpliga former med bl.a. uppsökande verksamhet samt information i barna- och ungdomsvårdande frågor.

Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen skall i samråd meddela råd och anvisningar för hur sam- 264 sou 1973: 26

arbetet bör bedrivas. Samarbetsorganet bör varje år före den 1 mars lämna berättelse om sin verksamhet under föregående år till socialstyrelsen och länsstyrelsen.

SOU 1973: 26 265

Statens offentliga utredningar 1973

Kronologisk förteckning

1. Litteraturen i skolan. U. 2. Högskolan. U. 3. Högskolan. Sammanfattning. U. 4. Fastighetstaxering. Fi. 5. Museerne. U. 6. Data och närlngspolitik. I. 7. Trygghet i anställningen. In. 8. Radio i utveckling. U. 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 10. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningfektorer. U. 12. Försöksverksamhet med yrkesteknlsk högko- Ieutblldnlng. U. 13. Snyltningsbrott och sjukförsäkrlngmlssbruk. Ju. 14. Mål och medel i skogspolltlken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studlemedelssystemet. U. 18. Styrelserepresentatlon för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. 19. TRU: s försöksverksamhet 1967-1972. U. 20. Varudeklaratlon - ett medel i konsumentpolitlken. H. 21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsöknlngsbalk. Utsöknlngsrätt Xll. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. 24. Boendeservlce 7. ln. 25. Unge lagöverträdare lll. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju.

266 SOU 973126 KU NGL. BIBL. - 4 JL 1973

STOCKHOLM

offentligeiutredningar

Statens 1973

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Snyltningsbrott och siukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbelk. Utsökningsrätt Xll. [22] Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. [23] Unga Iegöverträdare lll. [25] Lag och rätt i grundskolan. [26]

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4] Stvrelsereprasentation för bankanställde. Legteknisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilegedel 4 till Iitteraturutredningens huvudbetänkande, [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudler inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. [11] Samhället och filmen. Del 3 [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TFlU:s försöksverksamhet 1967-1972. [19]

Jordbruksdepartementet Mål och medel iskogspolitiken. [14]

Hendelsdepartementet Kommunal planering och detaljhandel. [15] Verudeklaration - ett medel i konsumentpolltiken. [20]

lnrikesdepartementet Trygghet i anställningen. [7] Boendeservice 7. [24]

lndustridepartememet Date och näringspolitik. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnes nummer i den kronologiske förteckningen.

SOU 1973: 26 267