Pensionär '75 : en kartläggning med framtidsaspekter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Q

Mt§Imfi’775

lnfervju-undersékningen

Statens offentliga utredningar

@§}@ 1977: 100

Socialdepartementet

Pensionär 75

Bilaga

B

Intervjuundersökningen

Rapport av statistiska centralbyrån

Bensionärsundersökningen

Stockholm 1977

Omslag Lars-Erik Forslund Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-03650-9 ISSN 0375-250X Norstedts Tryckeri AB

SOU 1977: 100

Förord

Levnadsförhållandena har undersökts av år 1968.

låginkomstutredningen

En replikation av denna undersökning gjordes år 1974 av institutet för social forskning (Sofi). Fr. 0. m. hösten 1974 driver statistiska centralbyrån (SCB) ett löpande projekt Undersökning rörande levnadsförhållanden i samhället (ULF). De nu nämnda avser befolkundersökningarna ningen t. o. m. 74 år. Undersökningar rörande pensionärers levnadsförhållanden m. m. har också gjorts men dessa har i huvudsak varit inriktade på speciella områden t. ex. vård- och hjälpbehov. En bred studie speciellt inriktad på pensionärernas situation måste med hänsyn till denna grupps särskilda förhållanden och behov delvis ges en annan inriktning och utformning än de allmänna undersökningarna av hela befolkningens levnadsförhållanden. Av speciellt intresse när det gäller pensionärerna är bl. a. de förändrade behov som ålder och handikapp framkallar samt möjligheterna att få dessa behov tillgodosedda. För att få en allmän bild av pensionärernas situation har pensionärsundersökningen (PU) genom statistiska centralbyrån låtit genomföra en undersökning av pensionärernas levnadsförhållanden. PU har ansett det angeläget att ålders- och förtidspensionärerna på detta sätt själva bereddes

möjlighet att medverka i en kartläggning

som har till syfte att belysa just deras levnadsförhållanden och hur de själva upplever sin situation. Statistiska centralbyrån har redovisat resultatet av undersökningen i denna rapport till PU. Rapporten publiceras också i serien Levnadsförhållanden i Sveriges officiella statistik (SOS) som rapport nr 10 De äldres och de pensionerades levnadsförhållanden 1975. Undersökningen har inom centralbyrån letts av byrådirektör Mats Thorslund, som också utarbetat rapporten.

Birger Forslund

/ Bernt Hedin

SOU 1977: 100

Innehåll

Förord

Sammanfattning Diagram , _ 10 1 Inledning 21 1.1 Bakgrund . . . . . 21 1.2 Syftet med undersökningen _ 21 1.3 Tidigare undersökningar 23

2 Om möjligheterna att dra slutsatser om äldres och förtidspensionärers levnadsförhållanden 25 2.1 Allmänt . . 25 2.2 Analys av bortfallet 25 2.2.1 Bortfallets orsaker . . . . . . . . . 25 2.2.2 Jämförelse av bortfallet med dem som svarat 28 . 2.3 Kan slutsatserna äldre och alla gälla alla förtidspensionä-

2.4 De ”ej kommunicerbara” , , , , _ , _ . . . _ , _ 30 2.5 Allmänt om resultatredovisningen . . . . . . . .. 30

3 Färtidspensiønärer 33 3.1 Inledning 33 3.2

Översiktlig beskrivning av förtidspensionärerna . 34

3.3 Hälsa 36 3.3.1 Inledning 36 3.3.2Mätmet0d 37 3.3.3 Förekomst av långvarig sjukdom eller handikapp 38 3.3.4 Syn, hörsel och tandstatus . . . . 42 3.3.5 Sjukvårds- och tandvårdskonsumtion 45 3.3.6 Egen bedömning av hälsotillståndet , 48 3.4 Utbildning 49 3.5 .

Sysselsättning 51

3.6 Bostadsförhållanden 52 3.6.1 Inledning 52 3.6.2 Samboende 52 3.6.3 Utrymmesstandard 54 3.6.4 Boendeform .

Innehåll SOU P977: 100 6

3.6.5 Utrustningsstandard . . . . . . 57 3.6.6 Är bostaden handikappanpassad? . 59 3.6.7 Avstånd till service . 61 3.6.8 Sociala relationer . . . . . . . 63 3.6.9 Yttre störningar i bostadsmiljön . . . . . 64 3.6.10 Sammanfattande mått på bostadsstandard . 65 3.6.11 Önskemål om flyttning . 67 3.7 Ekonomi 70 3.7.1 Inledning 70 3.7.2 Inkomst . . . . . . . 70 3.7.3 Tillgång till vissa kapitalvaror 72 3.7.4 Kontantmarginal 73 3.8 Fritid . 74 3.8.1 Inledning 74 3.8.2Resor 74 3.8.3 Umgänge med släkt och vänner 76 3.8.4 Fritidsaktiviteter 78 3.8.5 Föreningsanslutning 79 3.9 Politiska resurser . 79 3.10 Klarar man sig utan hjälp? 82 3.11 Utnyttjar man kommunal service? 84 3.12 Får man tillräckligt med hjälp? 85

Å Iderspensionärer . 89 4.1 Inledning 89 4.2 91 Översiktlig beskrivning av ålderspensionärerna _ 4.3 Hälsa . 91 4.3.1 Inledning 91

långvarig sjukdom eller handikapp

4.3.2 Förekomst av 91

4.3.3 Syn, hörsel och tandstatus . _ , 95

4.3.4 Sjukvårds- och tandvårdskonsumtion 96 4.3.5 Egen bedömning av hälsotillståndet , 99 4.4 och sysselsättning . 101 Utbildning 4.5 103 Uppfattning om pensioneringstidpunkt . 4.6 Inställning till och förberedelse inför 106 pensioneringen 4.7 Bostadsförhållanden 107 4.7.1 Inledning 107 4.7.2 Samboende 108 4.7.3 Utrymmesstandard 109 4.7.4 Boendeform _ . 110 4.7.5 Utrustningsstandard _ _ _ , lll 4.7.6 Är bostaden handikappanpassad? _ 112 4.7.7 Avstånd till service _ 113 4.7.8 Sociala relationer . . . . 114 4.7.9 Yttre störningar i bostadsmiljön . . . 115 4.7.10 Sammanfattande mått på bostadsstandard , 115 4.7.11 Önskemål om flyttning . 116 4.8 Ekonomi 118 4.8.1 Inkomst 118

SOU 1977: 100 Innehåll 7

4.8.2 Tillgång till vissa kapitalvaror 122 4.8.3 Kontantmarginal . 123 4.9 Fritid 123 4.9.1 Resor . . . . . . . . 123 4.9.2 Umgänge med släkt och vänner 125 4.9.3 Fritidsaktiviteter 126 4.9.4 Föreningsanslutning 128 4.10 Politiska resurser . . 128 4.11 Klarar man sig utan hjälp? _ 130 4.12 Utnyttjar man kommunal service? 133

5.2 Anser man sig tillräckligt informerad om sin kommande

5.3 I-Iar man gjort upp speciella planer för pensioneringen? . 139 5.4 Kommer man att utnyttja möjligheten till delpension? 139 Referenser 142

Bilagor Bilaga 1 Teknisk beskrivning av undersökningen . 143 1.1 Undersökningens allmänna uppläggning . . 143 1.2 Frågeformuläret . . . . . 143 1.3 Populationer 143 1.4 Urval . . . . . . 144 1.5 Fältarbetets genomförande 144

SOU 1977: 100

Sammanfattning

Statistiska centralbyrån (SCB) genomför fr. 0. m. hösten 1974 löpande årsvisa av levnadsförhållandena. Det huvudsakliga måundersökningar let för SCB:s statistik över levnadsförhållandena är att fortlöpande belysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter som ett underlag för samhällsdebatt och reformarbete. Även om ett viktigt mål vid de löpande undersökningarna är att belevnadsförhållanden och vilka skillnader som finns lysa olika gruppers mellan olika grupper, så medger inte materialet alltför ingående analyser av vissa gruppers situation. En sådan grupp är t. ex. förtidspensionärerna. Vidare tillämpas vid de löpande undersökningarna en övre ål- — inte. dersgräns personer över 74 år intervjuas En studie av de äldres och de pensionerades levnadsförhållanden ställer därför krav som inte kan uppfyllas av SCB:s löpande levnadsnivåun- SCB har därför av den av regeringen tillsatta

dersökningar. på uppdrag

pensionärsundersökningen genomfört en speciell levnadsnivåundersöksituation. Huning för att belysa de äldres och de förtidspensionerades vuddelen av de använda måtten och undersökningsvariablerna är dock hämtade från de löpande undersökningarna. Undersökningen är riksomfattande och avser Sveriges befolkning 60 år och äldre samt förtidspensionärer. Uppgifterna har insamlats i samband med besöksintervjuer. Intervjuerna omfattade ca 200 frågor och en intervjutid om ca 60 minuter. 2200 personer har intervjuats. Eftersom den allmänna pensionsåldern sänktes till 65 år den 1 juli 1976, redovisas som regel i rapporten inte åldersgruppen 65-66 år i fråga om förtidspensionärerna. Intervjuuppgifterna är skyddade enligt 16§ sekretesslagen. Materialets hantering har skett enligt av datainspektionen utfärdade föreskrifter. De viktigaste undersökningsresultaten sammanfattas i det följande i form av diagram.

10 Diagram SOU 1977: 100

DlAGRAM 1 Andel med långvarig sjukdom

% 1 00 90 80 70 60 50 40 30 20 10

Ålder 60-69 70-79 80- 60-63 64-66 Kategori ÅLDERSPENS|ONÄRER BLlVANDE PENSIONÄRER

DlAGRAM 2 Andel rörelsehindrade ?Behöver personlig hjälp vid E örflyttning utanför bostaden hjälpmedel

?Använder á vid förflyttning

% 50

20 y

å 10

Ålder 1e24 2544 4554 60-69 70-79 80- Kategori FÖRT|DSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER

SOU 1977: 100 Diagram ll

DIAGRAM 3 Andel med nedsatt syn eller hörsel

Nedsatt syn Nedsatt hörsel / §\ % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 y y / v 10 . x % // / W

Ålder 16-24 25-44 45-54 55-64 60-69 70-79 80- 60-53 64-56 Kategori FÖRT|DSPENS|ONÄRER ÅLDERSPENS|ONÄRER BLlVANDE PENSIONÄRER

DIAGRAM 4 Andel utan egna tänder

% Motsvarande andelar för hela befolkningen

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 0 -Z “t 0,00,0 _ I . Ålder 16-24 25-44 45-54 55-64 60-69 70-79 80- 60-63 64-66 Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENS|ONÄRER

12 SOU 1977: 100 Diagram

DIAGRAM 5 Andel som har en bestämd läkare att vända sej till Total andel som har bestämd läkare

7%

Distriktsläkare = Privatpraktiserande läkare Läkare på sjukhus Företagsläkare

%10O 90 80 70 6°

7 7 7 7%

m?

40 á á á / / / / % % % %

33% Z-

-

Ålder 60-69 7079 80- 60~63 Kategori ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

DIAGRAM 6 Egen bedömning av hälsan

, älsotillståndet »gott»

jy//Ã

Häisptillståndet »sämre» jämfört

med andra i egen ålder

%

25°”

10 /

Ålder 60-69 7079 80- Kategori ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER

Diagram l 3

1a 0 0 0 0 0 0 0 0

00 ny?

DIAGRAM 8 När slutar man arbeta bland e ålderspen

ÄT MM

SOU 1977: 100 14 Diagram DIAGRAM 9 Andel trångbodda

Motsvarande andelar för hela befolkningen

W/A

%25 20

å 6a» 25-44 55-64 60-69 70-79 80- 60-63 64-66 Ålder 1624 ÅLDERSPENS|ONÄRER BLlVANDE Kategori FÖRT|DSPENS|ONÄRER PENSIONÄRER

DIAGRAM 10 Andel som bor ei fullt modernt (omodernt eller halvmodernt)

y///l Motsvarande andelar för hela befolkningen

% 25 20 15 10

25-44 60-69 70-79 80- 60-63 64-66 Ålder 16-24 ÅLDERSPENSlONÄRER BLlVANDE Kategori FÖRTIDSPENS|ONÄRER PENS|ONÄRER

SOU 1977: 100 1 5 Diagram DlAG RAM 11 Andel som bor i handikappanpassad bostad eller på institution Bor i handikappanpassad bostad Bor på institution %

á 60 69 70 79 80- ÅLDERSPENSlONÄRER

DlAGRAM 12 Känner man sei ensam?

nu

P E N S m N Ä R E R

SOU 1977: 100 16 Diagram

13 Andel som inte har tillgång till vare sej fritidshus, bil eller båt DIAGRAM

% 100

- a . in . x 390$. _ ,Q5 “ägo _

25- 45-54 55-64 60-69 70-79 80- 60-63. 04-06.

Ålder 16-24 ÅLDERSPENSIONÄRER BL|VANDE Kategori FÖRT|DSPENSIONÄRER PENSIONÄRER

DIAGRAM 14 Umgänge med släkt och vänner

,i Umgåsofta

7//I

Umgås inte alls % 100 90 80 70 60 50 40- 30’ 201 10f ’////. /////, ,M ///1

Ålder 16-24 25-44 45-54 55-64 60-69 70-79 80- 60-60 64-66

FÖRT|DSPENSIONÄRER ÅLDERSPENS|ONÄRER BLlVANDE Kategori PENS|ONÄRER

SOU 1977: 100 17 Diagram

DIAGRAM 15 Klarar man sej utan hjälp?

’/_K|arar “ sej helt utan hjälp

?Klarar sej inte helt men får tillräckligt med hjälp

ümarar sej inte helt och får ej tillräckligt med hjälp

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 1 0

Ålder 16-24 25-44 45-54 55-64 60-69 70-79 80-

Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER

DlAG RAM 16 Andel som får hjälp dagligen av hemsamarit/hemvårdare

7 % Får hjälp dagligen Bor på institution %50

2 O

Ålder 16-24 25-44 45-54 55-64 56-55 770-79 480-

Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÅLDERSPENSIONÄRER

2-SOU 1977: 100

18 SOU 1977: 100 Diagram DIAGRAM 17 Andel som anser sei behöva mer hjälp

% 25 20 15 10 5

Ålder 16-24 05-44 45-54 55-64 .60-69. 70-79 80-

Kategori FÖRTIDSPENSIONÄRER ÄLDERSPENSIONÄRER

DIAGRAM 18 Trivsel med pensionstiden hos ålderspensionärer

50 40 30 20 10 Ålder 60-69 70-79 80- 60-69 70-79 80- Trivsel Bättre än väntat Sämre än väntat

SOU 1977: 100 Diagram 19

DIAGRAM 19 Uppgjorda planer inför pensioneringen

Ålder 60-69 7079 80- 60-63 64-66 ÅLDERSPENSIONÄRER BLIVANDE PENSIONÄRER Kategori Planer Gjorde upp planer Har gjort upp planer ininnan man pension- för pensioneringen erades

l

Inledning

1.1 Bakgrund

I juni 1974 bemyndigades socialministern att tillkalla en utredning bl. a. med syfte att belysa åldringsvården i Sverige. I utredningens direktiv (Statsrådsprotokoll 1974-06-28) framhålles bl. a.: Utbyggnaden av samhällets insatser i fråga om vård och service m. m. för de äldre måste fortsätta för att svara mot de behov som följer av befolkningsutvecklingen och för att tillförsäkra de äldre en social omvårdnad som är anpassad till samhällsförändringar, standardutveokling och pensionärernas förbättrade ekonomiska förhållanden. Det gäller här en av vår tids stora sociala frågor. Insatser-na bör planeras och genomföras så att de på bästa sätt anpassas till den faktiska behovsutvecklingen och tillgängliga resurser. För att ge ett underlag för den framtida utformningen och inriktningen av dessa samhällets insatser bör nu genomföras en ny kartläggning av de äldres situation. . . .” Den tillsatta utredningen, som kallar sig pensionärsundersökningen (PU), har i sin tur initierat flera olika undersökningar. Under hösten 1974 tillfrågades statistiska centralbyrån (SCB) angående möjligheterna att göra en levnadsnivåundersökning med avseende speciellt på de äldres och de förtidspensionerades situation. Denna levnadsnivåundersökning skulle utnyttja de erfarenheter man gjort inom SCB vid levnadsnivåundersökningarna 1968 (uppdragsgivare Låginkomstutredningen) och 1974 (Institutet för Social Forskning) samt den i SCBs egen regi fr. o. m. 1974 löpande Undersökning rörande levnadsförhållandena i samhället (ULF). Många av de variabler som utvecklats och utprovats i dessa undersökningar skulle kunna utnyttjas. Det -egentliga förberedelsearbetet för undersökningen startade i januari 1975 och i mars 1975 beslutade regeringen definitivt att undersökningen skulle göras.

1.2 Syftet med

undersökningen

De senaste åren har det uppkommit ett starkt intresse, såväl i Sverige som utomlands, för undersökningar som belyser en hel befolknings levnadsförhållanden i vissa avseenden.

SOU 1977: 100 22 Inledning

”Frågorna om välfärdens innehåll, utveckling och fördelning har under senare tid alltmer uppmärksammats i såväl internationell som svensk debatt och samhällsforskning. . . . Behovet av statistik över individernas levnadsförhållanden har också betonats allt starkare i skilda samman- SAF och Statskontoret har understrukit vikten av hang. Såväl LO, TCO, till en sådan statistik i samhällets Det att ha tillgång planeringsarbete. skulle ge större möjligheter att beakta de sociala målen i långtidsplane- I motioner har samtliga riksdagspartier uttryckt intresse för staringen. tistik som belyser indlividern-as levnadsförhållanden?

När det gäller vissa levnadsnivåkomponenter som boende, hälsa och sysselsättning börjar man få en relativt god bild av hur Sveriges befolkning har det. Hur många och vilka som bor omodernt, är trångbodda, har nedsatt hälsa i visst avseende, är arbetslösa, sysselsatta på heltid resp. deltid etc vid en viss tidpunkt har kunnat uppskattas. Däremot har det varit svårt att få någon bra bild av speciella grup- Genom att de utförda levnadsnivåundersökpers levnadsförhållanden. ningarna inriktat sig på hela befolkningens förhållanden, kan speciella som ålderspensionärer, förtidspensionärer och blivande pensiogrupper närer av naturliga skäl inte bli särskilt väl belysta. Det främsta syftet med denna undersökning har därför varit att studera dessa pensionärsoch dem som inom en snar framtid kommer att tillhöra grupgrupper - av de äldres och de pen ålderspensionärer att göra en kartläggning pensionerades situation i dagens samhälle. som ansetts som mest väsentliga att få De levnadsnivåkomponenter det här är frågan om är hälsotillståndet och boenbelysta för de grupper det. Andra som bedömts som intressanta att studera är komponenter familjeförhållanden, sociala relationer, ekonosysselsättning, utbildning, miska resurser och fritidsaktiviteter. Även om det främsta syftet med undersökningen har varit att ge en beav de äldres och de pensionerades levnadsnivå enligt olika skrivning så har det dock funnits andra målsättningar. Vilka grupkomponenter per av pensionärer är det som utnyttjar anordnad service för äldre och Känner man till vilka rättigheter och förmåner man handikappade? har? I vilken utsträckning får man hjälp eller tillsyn av andra personer och (eventuellt) i vilken utsträckning skulle man behöva mer hjälp/till-

syn? Vid av levnadsnivå eller livskvalité är naturligtvis den fakmätning tiska levnadsnivån central. Under vilka förhållanden lever man? Intressituationen - kan dock sant - som ett komplement till den faktiska variabler vara. Hur människorna upplever den fakäven mer subjektiva tiska situationen är väsentligt när man diskuterar livskvalité. I rapporten kommer därför också att redovisas svaren från vissa mer subjektiva variabler som rör trivsel, upplevelse av olika situationer m. m. Socialministern anför i utredningens direktiv: ”. . .framstår det som 1 Ur rapport nr 1 i angeläget att samhället medverkar till att underlätta övergången och anserien Levnadsför- och till att de äldres tillvaro får ett passningen till livet som pensionär hållanden: Hälsa och innehåll blir och positiv. Här sjukvårdskonsumtion sådant att pensionstiden meningsfull 1974. Sveriges officiella kommer man in på variabler som trivsel med tillvaron som pensionär, statistik. SCB. Stockuppfattning om pensioneringstidpunkt, om man upplever några speciella holm 1976.

SOU 1977: 100 Inledning 23

problem med att vara pensionerad, etc. För dem som snart skall ålderspensioneras blir i stället frågor om förberedelser inför den kommande pensioneringen och hur pass väl man är informerad om pensionsbelopp och andra förhållanden av intresse.

1.3 Tidigare undersökningar

Ett relativt stort antal undersökningar rörande de äldres levnadsförhållanden, vård- och hjälpbehov m. m. har gjorts i Sverige de senaste 20 åren. På lokal nivå har flera ingående och omfattande undersökningar förekommit, i några fall med läkarundersökningar av undersökningspersonernas hälsotillstånd. På riksnivå finns endast några få undersökningar som i vissa avseenden behandlar pensionärernas levnadsförhållanden. Ingen mer omfattande undersökning har dock gjorts på riksnivå under de senaste 10 åren. (För en genomgång av svenska undersökningar inom området hänvisas till en PM av den tillsatta utredningen: Pensionärsundersökningen. PM nr 5. 1974-10-10.) De resultat som tidigare pensionärsundersökningar redovisat är inte speciellt relevanta som jämförelsematerial med de resultat föreliggande undersökning kommer att presentera. Detta på grund av inaktualitet och/eller att de endast gäller någon viss, begränsad region. Däremot har vi vid konstruktionen av mätinstrumentet - formuläret - i flera fall kunnat använda oss av de frågor och variabler man redan konstruerat.

2 Om

möjligheterna

att

dra slutsatser om äldres och förtids-

pensionärers levnadsförhållanden

2.1 Allmänt

Att kunna generalisera resultat från en del av en population till att gälla hela populationen innebär enkelt uttryckt att med ledning av resultat från en del av populationen göra sannolika skattningar av förhållanden i hela populationen. Vid bedömningen av i vilken utsträckning resultat från en undersökning av ett urval personer kan sägas gälla hela populationen är det flera faktorer man måste ta hänsyn till: 1 I vilken utsträckning ger resultaten en riktig (”sann”) bild av de intervjuade personerna? 2 I vilken utsträckning är de intervjuade personerna för representativa den studerade populationen? 3 I vilken utsträckning överensstämmer den studerade populationen med den population man vill uttala sig om? Vi har i bilaga 1.6 gått igenom och diskuterat olika tänkbara felkomponenter i denna undersökning. När det gäller punkt 1 ovan -- I vilken utsträckning ger resultaten en sann bild? Förekommer några mätfel eller bearbetningsfel? så anser vi att resultaten i stort sett är tillförlitliga. Punkterna 2 och 3 ovan är mer besvärliga att ge tillfredsställande svar på. För att kunna säga att de intervjuade personerna är representativa för den studerade populationen krävs, förutom att urvalet är konstruerat på ett tillfredsställande sätt, att bortfallet är slumpmässigt. Eftersom vårt urval är stratifierat krävs att bortfallet inom varje strata är slumpmässigt. Bortfallet analyseras och diskuteras i följande avsnitt. I avsnitt 2.3 diskuteras i vilken våra resultat utsträckning kan sägas gälla även personer utanför den studerade populationen.

2.2 Analys av bortfallet

2.2.1 Bortfallets orsaker

I bilaga 1.5 redovisas bortfallet - för äldre 17,7 % personer och 16,9 % för gruppen förtidspensionärer. Vi kan dock där på grund av

SOU 1977: 100 26 Om möjligheterna att dra slutsatser

Tabell 2.1 Bortfallets fördelning på strata och bortfallsanledning (/,,)

Strata Totalt bortfall Bortfall på grund av

°/,, Absolut Vägran Sjuki Sjuk på Ej an- Övrigt antal hemmet institu- träffad tion

Äldre personer 60-64 år 19,6 97 16,5 1,4 0,2 1,0 0,5 — 1,0 0,2 65--69 år 16,8 81 13,1 2,5 — 70-79 år 18,6 86 14,7 2,4 0,4 1,1 — 80—— år 15,3 61 8,3 5,5 0,3 1,2

Summa äldre 17,7 325 13,4 2,8 0,2 1,1 0,2

Förtidspensionärer - 16-30 år 13,2 24 6,0 3,3 0,5 3,3 - 31-45 år 18,2 36 6,6 6,1 1,0 4,5 - — 46-55 år 20,0 43 12,6 1,9 5,5 56——66 år 15,9 35 11,8 1,4 0,5 1,8 0,5

Summa förtids- 16,9 138 9,4 3,1 0,5 3,8 0,1 pensionärer

olika för att bortfallet ändå skulle befinna omständigheter argumentera sig på en acceptabelt låg nivå. För att med ledning av intervjusvaren kunna skatta populationsvär- - att bortfallet har samma förden krävs att bortfallet är slumpmässigt variabler som de intervjuade. I tabell 2.1 redovisas delning på olika bortfallets fördelning på strata och bortfallsanledning. bortfallsandelen inom När det gäller de äldre skiljer sig den totala olika 15 % bland de strata inte i någon högre grad. Bortfallet uppgår till 60-64 år. Skillnaden bland de olika åläldsta mot 20 % för åldrarna dersgrupperna när det gäller förtidspensionärer är något större. Grupett bortfall mot 20 % för gruppen pen 16-30 år uppvisar på 13 % 46-55 år. Innan måste vi hålla vi går in på att studera olika bortfallsanledningar i minnet att de mest sjuka och många med ålderdomssvaghet inte ingått och därmed heller inte räknas som bortfall i undersökningspopulationen i detta sammanhang. Detta diskuteras vidare bl. a. i avsnitt 2.3. Den dominerande bortfallsanledningen är vägran. Man har av olika skäl inte velat ställa som vägrar har inte anupp för en intervju. Många gett några speciella skäl för sin negativa inställning annat än: Jag vill helt enkelt ”Har varken tid eller lust . . .”, Ber att få inte . . .”, slippa. . .”, etc. Många har också angett skäl som har att göra med seman är rädd för data”, har hört JK i radion, läst tidkretessfrågor, har också värde ningsartiklar m. m. Några ifrågasatt undersökningens - att den är onödig och liknande. har efter bästa förmåga försökt argumentera för att få lntervjuarna tveksamma och (i vissa fall) negativt inställda personer att ställa upp för och fältledningens åtgärder har en intervju. Intervjuarnas argumentering dock i detta sammanhang varit restriktiva —— detta med tanke på att det här skulle ha varit till många av de personer fråga om att ”övertala”,

SOU 1977: 100 Om möjligheterna att dra slutsatser 27

stor del är sjukliga och/eller relativt gamla. Detta har medfört att man här måste acceptera en större andel personer som ej svarat på grund av vägran än vad som är fallet i mer normala undersökningar. Andelen vägrare är lägst bland de äldsta ålderspensionärerna och bland de yngre förtidspensionärerna. Här är i stället andelen bortfall på av sjukdom större än bland grund övriga ett rimligt resultat. Många av de yngre förtidspensionärerna har allvarliga, medfödda sjukdomar. Även om en hel del av dessa har hamnat utanför undersökningspopulationen genom att man överhuvudtaget inte kan kommunicera med dem (och vi därmed inte kan uppfylla datainspektionens krav för vare sig en direkt eller indirekt intervju med dessa), så är många personer så sjuka att de ej kunnat ställa upp för en intervju och någon indirekt intervju inte varit möjlig att genomföra trots att kanske urvalspersonen skulle ha velat ge tillstånd till en sådan. Bortfall på grund av att vi ej kunnat spåra och anträffa urvalspersoner är vanligast bland förtidspensionärerna. Mycket arbete är nedlagt på att försöka få tag i dessa personer. Flera av dem bor sannolikt på vård- »eller sjukhem. Ett vanligt mönster i arbetet med att få kontakt med dessa personer har varit att intervjuaren genom televerket fått reda på att personen ifråga inte har någon telefon till den bostadsadress han/hon är mantalsskriven på. Personliga besök av intervjuaren flera olika dagar vid olika tidpunkter har inte resulterat i någon kontakt. Kontakt med försäkringskassan har i några fall gett upplysningen att personen ifråga vistas vid något hem (och försök till intervju har då kunnat göras där). Oftast har dock dessa kontakter med försäkringskassan inte resulterat i närmare några upplysningar. I något fall har förbipasserande grannar kunnat upplysa intervjuaren om att vidare kontaktförsök på denna

Tabell 2.2 Jämförelse mellan bortfallet och dem som svarat med avseende på kön och kommuntyp. Fördelning på strata (%) I = intervjuer B = bortfall

Strata Andel män Antal invånare i kommunen I B I B 75 000- 30 000- 29 999 75 000- 30 000- 29 999 74 999 74 999 Äldre personer

Färtidspensionârer

Summa förtidspensionärer 49,7 52,7 34,2 28,0 37,8 55,8 22,5 21,7

28 SOU 1977: 100 Om möiligheterna att dra slutsatser

-adress är onödiga personen ifråga bor på hem någonstans, är långvarigt bortrest eller liknande.

2.2.2 Jämförelse av bortfallet med dem som svarat

Genom att vi i samband med urvalsdragningen fick tillgång till uppgifter från RTB (registret över totalbefolkningen) kan vissa jämförelser mellan bortfallet och dem som svarat göras. I tabell 2.2 redovisas resultaten av dessa jämförelser. Jämförelser mellan bortfallet och dem som svarat har förutom vad som redovisas i tabell 2.2 även gjorts med avseende på civilstånd, nationalitet och taxerad inkomst för inkomståret 1974. Några egentliga skillnader mellan bortfallet och dem som kunnat intervjuas finns inte. För de variabler som redovisas i tabellen - kön och region finns däremot skillnader. Bland äldre personer” i urvalet har bortfallet uppenbarligen blivit störst bland kvinnorna. Männen är i samtliga äldre åldersgrupper underrepresenterade jämfört med fördelningen bland de intervjuade. När det gäller den regionala fördelningen kan man av tabellen se att bortfallet är störst i kommuner med 75 000 eller fler invånare. Det är framförallt i de små kommunerna - mindre än 30 000 invånare - som bortfallet blivit relativt lågt. En närmare analys av vilka regioner som svarar för bortfallet visar att det framförallt är storstäderna och omkringliggande områden som svarar för bortfallet. Bland ”äldre personer” svarar Stockholms, Göteborgs och Malmö/Lund/Trelleborgs A-region för 47 % av bortfallet som skall ställas i relation till att 25 % av de intervjuade kommer från dessa områden. Motsvarande andelar bland förtidspensionärerna är 50 respektive 27 0/o.

2.3 Kan slutsatserna gälla alla äldre och alla

förtidspensionärer

De resultat som redovisas i denna rapport är skattningar av förhållanden i undersökningspopulationen. Denna består dels av kommunicerbara” förtidspensionärer och dels av kommunicerbara personer 60 år och äldre.1 Önskvärt ur olika synpunkter vore att resultaten skulle kunna sägas gälla samtliga förtidspensionärer och samtliga personer 60 år och äldre. Detta förutsätter att vi förutom våra intervjuresultat också har tillgång till data (alternativt: kan göra sannolika skattningar) om den grupp personer vi kallat övertäckning” och som huvudsakligen utgörs av de ej kommunicerbara. (Ytterligare förutsättningar är naturligtvis att resultaten ger en ”riktig” bild av de intervjuade samt att bortfallet inte är snedvridande ——se avsnitt 2.1.) Personerna som utgör övertäckningen avviker markant från de intervjuade personerna åtminstone när det gäller hälsan ——deras hälsotill- 1 Populationsbegreppen stånd att kommunicera med omöjliggör varje möjlighet urvalspersonen behandlas närmare i 1.3 och 1.6.2. själv. Om vi enbart använder intervjuresultaten för att uppskatta hälsobilaga

SOU 1977: 100 Om möjligheterna att dra slutsatser 29

Tabell 2.3 Personer som ej svarat på intervjufrågorna. Andel av samtliga äldre och förtidspensionärer exkl. döda, utomlands boende och urvalsfel (%)

Strata lnter- Vägran Sjuk i Sjuk på Ej an- Övrigt ”Ej kom- Totalt hemmet träffade municer- m vjuade institution bara” ‘X, Abs tal

Äldre personer

Färtidspensionârer

Summa förtidspensionärer 73,5 8,4 2,7 0,4 3,4 0,1 11,5 100,0 921

tillståndet för samtliga förtidspensionärer eller äldre skulle vi göra en kraftig underskattning av andelen allvarligt sjuka. Genom att utnyttja den extrainformation vi här har om de ”ej kommunicerbara” gör vi en bättre - åtminstone när det gäller hälsotillståndet. Beträfskattning fande andra undersökningsvariabler är det mer osäkert i vilken utsträckning vi kan göra en bedömning av de ”ej kommunicerbaras” situation i något avseende. Av tabell 2.3 framgår hur stor andel av det ursprungliga urvalet (=brutt0urvalet), minus de som avlidit, långvarigt vistas utomlands och urvalsfel, som vi kunnat intervjua. När det gäller t. ex. äldre personer mellan 60-79 år saknar vi intervjuuppgifter om cirka 20 %. Beträffande de allra äldsta (80 år och äldre) samt förtidspensionärer mellan 16-55 år saknar vi intervjuuppgifter för en ännu större andel. För att våra skattningar skall kunna sägas gälla samtliga äldre och förtidspensionerade måste vi uttala oss om hela de grupper vi vill beskriva. Bortfallets andel diskuterades i föregående avsnitt. Andelen ej kommunicerbara” varierar ganska kraftigt mellan olika strata. När det gäller äldre personer kan vi se att andelen samvarierar med ålder så att andelen ej kommunicerbara” stiger med ökande ålder. Bland de allra äldsta - 80 år eller äldre - kan var sjunde (14 %) överhuvudtaget inte meddela sig med omgivningen. Lägger vi till de 5 % som blivit bortfall på grund av sjukdom får vi resultatet att hela 19 % har en så dålig hälsa att en intervju överhuvudtaget inte kunnat genomföras. Dessa 19 % motsvaras av cirka 50 000 personer i åldern 80 år och däröver. Detta resultat kan sedan jämföras och adderas till andelen personer med allvarliga hälsobesvär bland de intervjuade. (Redovisas i avsnitt 4.3.2.) Bland förtidspensionärerna sjunker andelen ej kommunioerbara” med stigande ålder. Av de yngsta (16-30 år) är 21 % ej möjliga att kommunicera med. Till det kan läggas de 3 % som blivit bortfall på grund av sjukdom. Totalt har 24 % allvarliga hälsobesvär. Vi kan här-

30 SOU 19771 100 Om möjligheterna att dra slutsatser

med se att trots att vi ”bara” har uppgifter genom intervjuer med 69 % av ”urvalet” så behöver vi inte gissa beträffande de resterande 31 procenten när det gäller hälsotillståndet. Däremot när det gäller andra undersökningsvariabler är det mer vanskligt att dra slutsatser. De resultat som nedan redovisas gäller genomgående skattningar av undersökningspopulationen. Vi kommer dock att i anslutning till dessa skattningar också diskutera i vilken utsträckning man kan dra slutsatser om hela dvs. samtliga förtidspensionärer och äldre perpopulationen, soner.

2.4 De ej kommunicerbara”

Även om vi inte kunnat intervjua de ej kommunicerbara har vi ändå om denna Förutom ålder - som retillgång till vissa uppgifter grupp. dovisats ovan ——finns bl. a. vissa uppgifter om kön, civilstånd och institutionsboende. Bland de yngre ej kommunicerbara förtidspensionärerna dominerar männen. är kvinnorna dominerande i de I fråga om ålderspensionärerna äldsta - kvinnorna lever än männen. åldersgrupperna längre Av förtidspensionärerna som inte kunnat intervjuas var så gott som samtliga Hälften var omyndigförklarade, kvinnorna i större utogifta. än männen. Av de äldre som inte kunnat intervjuas var där- \ sträckning emot endast en tiondel omyndigförklarade (14 % av männen och 8 % av kvinnorna). Största antalet icke intervjubara fanns i Stockholms län. Drygt 80 % av de icke intervjubara förtidspensionärerna och något mer än hälften av de äldre hade icke någon taxerad inkomst. Drygt en fjärdedel av de ej kommunicerbara förtidspensionärerna bodde på hem för utvecklingsstörda. Över 80 % av dem var i åldern 16-45 år, samtliga omyndigförklarade. En fjärdedel bodde hemma. Nästan alla som bodde hemma var i åldern 16-45 år och en tredjedel var omyndiga. Av de äldre som inte kunnat intervjuas fanns omkring 60 % på sjukvårdsinrättning och en fjärdedel på ålderdomshem. Drygt en tiondel befann sig i sina hem.

2.5 Allmänt om resultatredovisningen

Resultaten kommer genomgående att redovisas och diskuteras uppdelat på tre delgrupper: Förtidspensionärer (kap 3) Ålderspensionärer (kap 4) Blivande ålderspensionärer (kap 5)

Jämförelser mellan dessa grupper kan i vissa avseenden vara av intresse. Det kan vara intressant att jämföra t. ex. förtidspensionärernas si-

SOU 1977: 100 Om möjligheterna att dra slutsatser 31

tuation med hela befolkningens situation i visst avseende. Skiljer sig t. ex. förtidspensionärernas boendestandard från befolkningens? Har förtidspensionärer i en viss ålder tillgång till fler eller färre ”boende-bekvämligheter” än hela befolkningen i samma ålder? Frågor av denna typ kan vi få svar på genom att jämföra våra resultat med resultat från andra undersökningar. Framförallt kan vi utnyttja resultaten från ULF - rörande Undersökning levnadsförhållandena i samhället - men även resultat från Levnadsnivåundersökningen 1974”. I vissa tabeller och i texten nedan kommer vi att redovisa resultat från de ovan nämnda undersökningarna. Detta kommer då klart att redovisas. Man måste dock hålla i minnet att resultaten inte är helt jämförbara. Även om frågelydelserna är helt identiska (om inget annat anges i kommentarerna) så härrör sig resultaten från olika tidsperioder. Datainsamlingen för pensionärsundersökningen utfördes huvudsakligen under tidsperioden maj-juni 1975, medan insamlingen för de ULF-resultat som här redovisas utfördes under sista halvåret 1974. Datainsamlingen för levnadsnivåundersökningen 1974 utfördes i stort sett under april-juni 1974. Att insamlingsperioderna varit olika har dock sannolikt enbart marginell betydelse för de flesta variabler. Resultaten rör alltså inte samma tidsperioder. De olika undersökningarnas resultat kan vidare vara behäftade med fel av olika slag och storlek. De olika fel som kan förekomma diskuteras i de tekniska rapporter som finns.” Det förhållandet att vi redovisar resultat från andra undersökningar innebär inte att vi kunnat konstatera att de resultat man där kommit fram till är ”fe1fria” i alla avseenden. Resultat som vi anser är tveksamma ur felsynpunkt har antingen inte redovisats alls eller diskuteras detta i våra kommentarer. Vi har dock inte resurser att här diskutera andra undersökningars kvalité i alla olika avseenden. De resultat som nedan redovisas baserar sig endast på en översiktlig analys. Målet har varit att ge en översiktlig beskrivning av de äldres och de pensionerades situation. Detta innebär dock att det insamlade materialet inte utnyttjats maximalt. Möjligheten för intresserade att göra analyser utifrån det insamlade materialet bör därför framhållas och rekommenderas. Vi har använt oss av stratifi-erat urval (se bilaga 1.4). De resultat som 1 Eventuella fel vid nedan redovisas baserar sig på att intervjupersonerna fått olika vikt be- denna undersökning roende på urvalssannolikhet. diskuteras även i bilaga De bastal som anges baserar sig på det ab- 1.6 soluta, ovägda antalet personer i gruppen. Härigenom får man lättare en ULF redovisas i: uppfattning om säkerheten/osäkerheten i resultaten beroende Levnadsförhållanden. på antalet App. 1 - Teknisk intervjupersoner. Om den uppvägda summan skulle ha redovisats kan rapport avseende 1974 det vara svårare att värdera resultaten. års undersökning av En nackdel med att redovisa summor levnadsförhållandena. ovägda är att vissa relationer Sveriges officiella kan verka märkliga eller till och med felaktiga. Se t. ex. tabell 3.2 där statistik. SCB 1975. antalet män och kvinnor intervjuade är (ungefär) lika stort. Trots det är Levnadsnivåunder- 56 % av förtidspensionärerna män och 44 % kvinnor. Förklaringen är sökning 1974 redovisas i: Teknisk rapport för alltså den att de procentuella relationerna baserar sig på uppvägda siff- levnadsnivåundersökror medan bastalen härrör sig från ovägda siffror. ningen 1974. SCB:s utredningsinstitut. De unga förtidspensionärerna är få i relation till samtliga förtidspen- (Stencil) 1975.

SOU 1977! 100 32 Om möjligheterna att dra slutsatser

sionärer (se tabell 1.1 i bilaga 1.4). För att ändå få med yngre pensionärer i urvalet dessa med högre urvalssannolikheter än de äldre. drogs Detta innebär dock att de yngre vid resultatredovisningen får lägre vikt än de äldre. Det blir alltså framförallt de äldres svar på våra intervjufrågor som påverkar resultaten vad gäller samtliga förtidspensionärer. Tabellerna i denna rapport är genomgående uppställda så att samtliga intervjuade inom t. ex. en viss åldersgrupp utgör basen för procenttalen. Frågor om t. ex. boendestandard har inte ställts till dem som stadigvaålderdomshem). I tabellerna rörande bor på institution (sjukhus/-hem, rande boendestandard redovisas då andelen som bor på institution och får dela andelar upp till de som inte bor på institution på” resterande 100 %. ”den I vissa avsnitt redovisas andelen personer som ”för närvarande, ”de senaste 3 månaderna, etc haft kontakt med t. ex. läsenaste tiden”, är då genomgående som för de flesta kare. Utgångspunkten intervjun, ägde rum i maj 1975. Resultat från grupper som representeras av mindre än 50 intervjuer redovisas inom parentes.

SOU 1977: 100 3 3

3 F

Örtidspensionärer

Inledning

Som förtidspensionär definieras här personer med hel förtidspension eller fullt sjukbidrag enligt riksförsäkringsverket (RFV). Andelen förtidspensionärer i befolkningen är större bland de äldre än bland de yngre, något som bl. a. framgår av populationssiffrorna i bilaga 1.4. I januari 1975 hade 6 % av befolkningen i åldern 16-66 år hel eller partiell förtidspension (sjukbidrag) mot 19 % av befolkningen i åldern 60-64 år. Majoriteten av dem som har förtidspension (sjukbidrag)1 har hel förtidspension — endast en tiondel har partiell pension? Andelen förtidspensionärer bland befolkningen i åldern 16-66 år har ökat oavbrutet de senaste 10 åren. Den största ökningen svarar åldersgruppen 60-66 år för. Strukturomvandlingar och rationaliseringar på arbetsmarknaden har angetts som en förklaring till att många människor —— då speciellt äldre - inte uppfyller de krav som ställs i olika samman- Åtminstone hang? en del av dessa personer blir förtidspensionärer. Sedan år 1970 har rätten till förtidspension vidgats för äldre personer. Förekomst av eventuell invaliditet skulle inte längre enbart vara avgörande för att få förtidspension. Av de intervjuer som gjordes med personer 60 år och äldre ingående i det urval som drogs från registret över totalbefolkningen (RTB), kom ett antal intervjuer att göras med förtidspensionärer. Dessa personer var med i RTB-urvalet i egenskap av ”äldre personer, men vid intervjun

Tabell 3.1 Andel personer med hel förtidspension i olika åldersgrupper (%)

Ålder SCB (maj 1975) RFV (januari 1975) 1 I den fortsatta redovisningen inkluderas

Samtliga Lindquist A.-L.:

60-66 19,2 19,8 _ på

(67) UtslagningenL marknaden. un . :rbets-

(2,2) (__) Studentlitteratur 1972.

3--

34 F örtidspensionärer SOU 1977: 100

framkom att de var förtidspensionärer. Dessa personer ingår inte i redovisningsgruppen ”förtidspensionäref” i denna rapport. En anledning är den bristande kvalitet som frågan om intervjupersonernas eventuella pensionsform visade sig vara behäftad med. I tabell 3.1 jämförs andelen förtidspensionärer i åldern 60-66 år i vårt material med siffror från riksförsäkringsverket. Siffrorna stämmer relativt väl överens. Andelen intervjupersoner i vårt material som uppgett att de har hel förtidspension/sjukbidrag stämmer i stort sett med riksförsäkringsverkets statistik. Vissa smärre avvikelser mellan svaren på vår fråga om vilken eventuell typ av pension man har och riksförsäkringsverkets uppgifter finns dock. Som vi nämnt ovan har frågan om intervjupersonemas eventuella pensionsform varit behäftad med svagheter. Bland annat verkar intervjupersonerna i flera fall inte ha kunnat skilja mellan olika typer av pension eller ens vetat om de överhuvudtaget haft någon pension. Detta kan då vara en förklaring till vårt resultat att 2 % (= 2 personer) av 67-åringarna angivit att de är förtidspensionerade. I princip skall nämligen förtidspensionen 4 Vid den fortsatta analysen kommer de 2 ”övergå till ålderspension i och med att en person fyller 67 år - det personer som fel- skall inte finnas några 67-åriga förtidspensionärer! aktigt angivit att de skulle vara förtidspensionärer, att be-

handlas som ålders- 3.2 Översiktlig beskrivning av förtidspensionärerna

pensionärer. 5 Innan vi redovisar förtidspensionärernas fördelning på olika komponen- Befolkningssiffroma levnadsnivå - ekoavser den 31 december ter av begreppet utbildning, hälsa, sysselsättning, 1974. Siffrorna är häm- nomi, fritid skall vi ge en beskrivning av förtidspensionärerna med tade ur Statistisk Årsbok 1975. avseende på vissa bakgrundsdata.

Tabell 3.2 Förtidspensionärer - Fördelning på kön och ålder. (%) (Inom parentes anges absoluta antalet intervjuer) Ålder Summa av

Andel

samtliga 16-24 25-44 45-54 55-64 65-66

förtidspen-

sionarer

Män 2,0 7,7 12,8 51,1 26,4 100,0 (340) 55,9 Kvinnor 2,4 12,4 18,9 46,5 19,7 100,0 (338) 44,1 Samtliga 2,2 (77) 9,8 (233) 15,5 (164) 49,1 (142) 23,5 (62) 100,0 (678) 100,0

Tabell 3.3 Förtidspensionärer - Fördelning på ålder och civilstånd. (%) (Inom parentes anges motsvarande andelar för hela befolkningem)

Ålder Ogift Gift Skild Änka/ Summa Bastal änküng 16-24 - - (0,4) - ( 0,0) 100,0 77 100,0 (89,4) (10,2) 25-44 63,6 (23,7) 29,5 (69,5) 6,4 (6,2) 0,5 ( 0,6) 100,0 233 45-54 34,2 (10,8) 44,8 (78,7) 16,6 (7,7) 4,4 ( 3,2) 100,0 164 55-64 17,0 (11,0) 59,2 (73,8) 13,6 (6,2) 10,2 ( 8,9) 100,0 142 65-66 22,6 (12,7) 59,7 (66,7) 9,7 (5,3) 8,1 (15,4) 100,0 62 Samtliga 27,3 52,9 12,1 7,6 100,0 678

SOU 1977: 100 F örtidspensionärer 35

- —— är äldre Merparten av förtidspensionärerna nära tre fjärdedelar än 54 år. Totalt sett finns det fler förtidspensionerade män än det finns förtidspensionerade kvinnor. Männen är överrepresenterade just bland de äldre förtidspensionärerna. Med civilstånd avses här det juridiska civilståndet, dvs. en ogift sammanboende” person har klassificerats som ogiftfi Ingen av de yngsta förtidspensionärerna (16-24 år) är gift. Detta kan jämföras med siffror rörande hela befolkningen i motsvarande ålder i december 1974. Här är 10 % gifta. Andelen ogifta är genomgående större bland förtidspensionärerna än bland den övriga befolkningen. 3 I avsnittet 3.6.2 nedan stor skillnad i andelen gifta framkommer för åldersgruppen redovisas dock bl. a. Speciellt andelen samman- 25-44 år - endast 24 % av befolkningen 1974 var ogifta jämfört med boende i relation till 64 % av förtidspensionärerna i vårt material. ålder och kön. Andelen frånskilda personer är högre bland förtidspensionärer som är 7 Se t. ex. Berglind- 45 år och äldre än bland hela befolkningen i motsvarande ålder. Något Lindqvist, op. cit. eller orsaksresonemang rörande sambandet mellan skilsmässofrekvens och Korpi W.: Poverty, utifrån detta material. social assistance and andel förtidspensionerade går inte att genomföra social policy in Sweden. Andra har försökt tolka och diskutera detta sambandJ (1974)

Tabell 3.4 Förtidspensionärer - Fördelning på ålder och region (riksområden) (%)

Andel av den vuxna befolkningen 17,9 16,4 10,2 12,8 18,9 11,5 5,4 6,9 100,0

Tabell 3.5 Förtidspensionärer - Pensioneringsanledning - fördelning efter ålder (%)

Ålder Fysisk Psykiskt Arbets- Vet ej Summa Ej svar sjukdom, sjukdom, marknads- Bastal skada, handikapp skäl handikapp

16-24 42,7 55,9 - 1,5 100,0 2,8 77 25-44 52,5 45,0 0,3 2,2 100,0 0,5 233 45-54 79,0 19,4 - 0,7 100,0 - 164 55-64 - - 89,4 9,8 0,8 100,0 142 65-66 88,9 9,7 - 100,0 2,7 1,4 62

Samtliga 83,4 15,4 0,8 0,3 100,0 0,9 678

3 6 SOU 1977: 100 F örtidspensionärer

Förtidspensionärerna fördelar sig regionalt ungefär som hela den vuxna befolkningen. Andelen förtidspensionärer i Stockholms län understiger något andelen av den vuxna befolkningen. Förtidspensionäi Norra rerna är i stället något överrepresenterade mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. Resultaten i tabell 3.5 baserar sig på svaren från frågan: Vilken var den huvudsakliga anledningen till att Ni har fi)rtidspensionerats?”. Det är alltså intervjupersonernas egen uppfattning om anledningen till pensioneringen vi har fått ett mått på. skada, handikapp” är den totalt sett vanligaste an- ”Fysisk sjukdom, ledningen till förtidspensionering. Detta gäller framförallt då något äldre (över 44 år). Bland de yngsta förtidspensionärerna utgör psykiska sjukdomar/psykisk utvecklingsstörning dock en oftare angiven pensioneringsorsak. är ovanligt — endast 1 Pensionering på grund av arbetsmarknadsskäl procent har angivit detta som den huvudsakliga anledningen. Den låga andelen förtidspensionärer p. g. a. arbetsmarknadsskäl i olika undersökningar8 och offentlig statistik beror sannolikt på att om man vid bedömningen i samband med beviljandet av förtidspension hittat något medicinskt fel har detta angetts som orsak även om huvudvikten vid bedömningen legat på de arbetsmarknadsmässiga faktorerna. Man kan förmoda att även förtidspensionärerna själva anger medicinska skäl som svar på frågan om pensioneringsanledning. Vissa personer har svarat att de inte vet vilken som var den huvudsakliga anledningen till pensioneringen. Andelen är dock liten. En mer noggrann genomgång av intervjupersonernas hälsotillstånd redovisas i avsnitt 3.3.3. Man kan dock redan på detta stadium skilja mellan yngre och äldre förtidspensionärer i olika avseenden. Bland de yngsta dominerar personer med medfödda skador och handikapp. Bland de äldre är det i stället personer med förvärvsarbetserfarenhet men som av olika anledningar inte längre kan arbeta som utgör en dominerande grupp. Antalet förtidspensionärer med medfödda handikapp i olika åldrar är kanske konstant (något vi får återkomma till nedan). Andelen förtidspensionärer med medfödda handikapp minskar med ökande 9 SCBs ULF (Under- ålder - med ökande ålder tillkommer allt fler med förvärvade handisökning rörande levnadsförhållandena i kapp/ohälsa. samhället) redovisar t. ex. att 4,7 % av befolkningen mellan 16 -66 år är förtids- 3.3 Hälsa pensionärer år 1975, varav 0,8 % är det 3.3.1 Inledning p. g. a. arbetmarknadsskäl. Levnadsförhållan- när man vill försöka mäta och studera Hälsa är en viktig komponent den. Rapport nr 7. och levnadsnivå. Vi citerar Sten Johansson i en rapport från Levnadsnivåun- Sysselsättning arbetstider 1975. SCB. dersökningen 19689: Stockholm 1977, sid. I Världshälsoorganisationens (WHO) publikationer brukar hälsa beskrivas 147. som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I denna vida betydelse fram- 9 Johansson S: Om står hälsa som den viktigaste levnadsnivåkomponenten och samhället har levnadsnivåundersök- institutioner för att värna denna aspekt av levnadsnivån. byggt upp dyrbara ningen. Stockholm Vilka levnadsförhållanden individen än har i övriga avseenden så är det 1970, sid. 32-33.

SOU 1977: 100 F örtidspensi onärer 37

alltid ett problem för honom/henne att ha dålig hälsa. Sjukdom innebär alltid sänkt levnadsnivå oberoende av om individen är ung eller gammal, rik eller fattig, yrkesverksam eller ej. Att vara frisk är för de allra flesta en oundgänglig resurs för att kunna uppnå hög levnadsnivå i andra sammanhang, t. ex. i arbetet. . . .” När —— det gäller den speciella grupp som här diskuteras förtidspensionärerna - har nedsatt så vet vi på förhand att så gott som samtliga hälsa i ett eller flera avseenden. Det är därför de blivit förtidspensionärer. I detta avsnitt skall redovisas hur förtidspensionärema fördelar sig på olika typer av sjukdomar och handikapp. Vid den fortsatta genomgången av resultaten på andra levnadsnivåkomponenter kommer vi sedan att använda hälsotillståndet som en s. k. bakgrundsvariabel. Bor personer med olika funktionsnedsättningar i handikappanpassade bostäder? Överhuvudtaget får den fortsatta analysen visa om olika grader av funktionsnedsättningar samvarierar med andra komponenter av begreppet levnadsnivå.

3.3.2 Mätmetod Den information om hälsotillståndet som vi kunnat få genom intervjun baserar egna utsagor. Någon kontroll av sig på intervjupersonernas dessa utsagor har inte kunnat göras. Kvaliteten och kvantiteten av den erhållna informationen kommer att vara beroende av intervjupersonernas förståelse för och värdering av hälsoproblem, deras minne och vilja att meddela sig. De uppgifter om hälsotillståndet som vi får in genom intervjuerna kan inte jämställas med medicinska diagnoser. Johansson (1970) har dock kunnat redovisa samstämmighet mellan de svar som en intervjuperson ger till en intervjuare och de svar samma intervjuperson ger inför en läkare: ”Den som framställer sig som sjuk inför läkaren framställer sig också som sjuk inför lekmannaintervjuaren och omvänt men beskrivningen av sjukdomstillståndet varierar mellan de två intervjutyperna. Beskrivningen blir mera utförlig och preciserad inför läkaren . . .” I SCBs rapport om hälsokomponenten redovisas resultat från amerikanska metodologiska undersökningar i syfte . . . att försöka fastställa hur korrekta resultat man kan få med hjälp av intervjuundersökningar av hälsotillstånd och sjukvårdskonsumtion. Undersökningarna har visat att metodens största svaghet består av underrapportering. Vidare står det klart att man med hjälp av intervjuundersökningar ej kan få så detaljerade uppgifter om olika sjukdomstillstånd att de kan ligga till grund för .en finare diagnostik eller terapi. Samtidigt har det framkommit att rapporteringen ofta är beroende av sjukdomens konsekvenser för den drabbade och att allvarliga, oroande och handikappande tillstånd underrapporteras i minst utsträckning?” För en ytterligare genomgång och diskussion angående mätmetoden 1° Levnadsförhållanden. och dess konsekvenser för de resultat man får fram genom personliga Rapport nr 1. Hälsa och sjukvårdskonsumintervjuer, hänvisas till SCB-rapporten. tion 1974. SCB Stock- De frågor som vi använt för att få fram fördelningen på sjukdoms- tion 1974, sid. 38.

SOU 1977: 100 38 Förtidspensionärer

är desamma som man använt i ULF. Intervjuama har noggrupper skrivit ner de av intervjupersonerna uppgivna besvären. Dessa grant uppgifter har sedan kodats centralt av samma personal som kodar ULFformulären. Medicinsk har konsulterats i ”besvärliga eller expertis tveksamma fall. De flesta av frågorna som använts inom hälsoavsnittet i vårt formulär är direkt hämtade från ULF-formuläret. Vi har emellertid av olika skäl inte kunnat gå in lika ingående på olika delfrågor som man gör i ULF. mellan vårt material och ULF därför. Ett Vissa jämförelser omöjliggörs omfattande av formuläret upptas dock av frågor rörande hälsoutrymme tillståndet.

3.3.3 Förekomst av långvarig sjukdom eller handikapp

Inom gruppen förtidspensionärer bör de allra flesta ha besvär av långvaeller handikapp. Vi kommer ändå att inleda resultatredovisrig sjukdom ningen rörande hälsotillståndet med att ange andelen långvarigt sjuka redovisning av fördelning på sjukinnan vi går in på en mer detaljerad domsgrupper och handikapp. För att mäta andelen långvarigt sjuka användes två frågor med öppna så att de avser sjukdomar etc. som är svar. Frågorna är avgränsade hade till sin hjälp ett antal standardiserade långvariga. Intervjuarna och antecknade svaren detaljerat. Svaren kunde se-

uppföljningsfrågor

av en etablerad överföras till

dan med hjälp sjukdomsklassifikation

medicinsk terminologi och man erhåller därmed möjligheter att jämföra statistik De båda frågorna som resultaten med annan över sjukdomar. användes för att mäta förekomst av långvariga sjukdomar eller handi-

kapp lyder: ”Har Ni någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något han-

dikapp eller annan svaghet? samt ”Tar Ni regelbundet medicin för någonting (annat)?” Ja-svar på dessa frågor följdes upp genom att intervjupersonerna ombads att beskriva så noggrant som möjligt. Där-

sjukdomstillstånden

efter ställdes frågan ”Har Ni därutöver någon annan långvarig sjukdom etc . . .” tills denna fråga besvarades med nej. med frågorna är att under de givna förutsättningarna få .en så Syftet av de långvariga fördelfullständig belysning som möjligt sjukdomarnas ning i befolkningen. Då det finns anledning att tro att respondenterna ibland kan glömma att rapportera sjukdomar som de de facto har, men som de inte har några aktuella besvär eller symptom av, kompletterades den första frågan med frågan om regelbunden medicinering. som svarat eller I resultatredovisningen har samtliga ”ja på endera och benämns i detta avsnitt samt avbåda dessa frågor slagits samman snitt 4.3.2 ”personer med långvarig sjukdom. Andelen personer som ej har någon långvarig sjukdom är av naturliga liten bland Vi kunde av tabell 3.5 se skäl mycket förtidspensionärerna. att så gott som samtliga förtidspensionärer (=98,8 %) angivit fysisk eller psykisk sjukdom/handikapp som pensioneringsanledning.

SOU 19771100 39 Förtidspensionärer

Tabell - 3.6 Förtidspensionärer Långvarig sjukdom (besvär, handikapp, svaghet). Fördelning efter kön och ålder (%)

Kön Har lång- Har ej någon Summa Långvarigt Ålder varig långvarig Bastal sjuka enligt sjukdom sjukdom ULF

Män 16-24 (87,5) (l2,5) 100,0 19,5 40 25-44 92,9 7,1 100,0 25,1 102 45-54 — 100,0 100,0 41,3 75 55-64 98,3 1,7 100,0 56,7 84

Samtliga män 97,8 2,2 100,0 32,7 301 Kvinnor 16-24 (89,2) (l0,8) 100,0 22,7 37 25-44 98,6 1,4 100,0 28,5 131 45-54 100,0 - 100,0 48,4 89 55-64 94,4 5,6 100,0 62,6 58

Samtliga kvinnor 96,3 3,7 100,0 37,6 315 Mån + Kvinnor 16-24 88,3 11,7 100,0 21,0 77 25-44 96,1 3,9 100,0 26,7 233 45-54 100,0 - 100,0 44,8 164 55-64 96,7 3,1 100,0 59,6 142

Samtliga 97,1 2,9 100,0 35,1 616

De förtidspensionärer som vid intervjun sagt sig inte ha någon långvarig sjukdom, handikapp eller annan svaghet återfinns bland de yngsta (16-24 år). Resultatet baseras på få personer, men man kan kanske ändå undra varför dessa personer blivit förtidspensionerade. Här kan det dock finnas risk för mätfel att personer med långvarig sjukdom, besvär eller handikapp av en eller flera anledningar vid intervjun förnekar detta. Andelen personer med långvarig sjukdom i tabell 3.6 är underskattningar. Om man tar hänsyn till bortfall på grund av sjukdom” och andelen ej kommunicerbara” (enligt tabell 2.3. ovan) blir andelen långva- - framförallt bland rigt sjuka större de yngsta. Andelen långvarigt sjuka enligt ULF 1974 är naturligtvis lägre än för de intervjuade förtidspensionär-erna. Man kan dock tycka att andelen - med långvarigt sjuka en något annorlunda definition av långvarig sjukdom” är hög i befolkningen. Hela 60 % av befolkningen i åldern

40 SOU 1977: 100 F örtidspensionärer

Tabell - De långvarigt sjuka. Sângbundenhet och behov 3.7 Förtidspensionärer - efter ålder. Procentandel i olika grupper av hjälp vid förflyttning fördelning

Ålder Säng- Använder hjälpmedel Behöver Bastal bundna vid förflyttning personlig :ge-á hjälp vid Totalt Därav förñyttning Käppar Rull- utanför stol bostaden

år har långvarig sjukdom. - detta att kvinnorna oftare än männen uppgivit långvarig sjukdom gäller för alla åldersklasser (tabell 3.6). Andelen är låg —-—2 %. Dessa utgörs av personer som är sängbundna delvis bundna vid sängen ——helt sängbunden är endast en av våra intervjupersoner bland förtidspensionärerna. för att förflytta sig använder 16 %. Käppar är det vanli- Hjälpmedel gast användna hjälpmedlet. Rullstol är dock det oftast uppgivna hjälpmedlet bland förtidspensionärer i åldern 16-44 år. Totalt en tiondel av de intervjuade förtidspensionärerna säger sig behöva hjälp av annan person för att förflytta sig utanför bostaden. Som varit utformad vet vi inte om intervjupersonen behöver frågan av att han/hon överhuvudtaget har svårt att röra sig. hjälp på grund Det kan också vara så att man behöver hjälp för att kunna klara eventuell trafik, att gå över gator etc. Vidare kan man ha sagt sig behöva för att man av olika anledningar skulle vara rädd för att gå eller hjälp vistas utanför bostaden. Någon entydig tolkning av svaren på frågan går alltså inte att göra. Innan vi lämnar denna mer eller mindre ”ensidiga” inriktning på det allmänna hälsotillståndet ——— i den fortsatta kommer vi att relaanalysen tera levnadsstandard i andra avseenden till hälsan ——skall redovisas de uppgivna sjukdomarnas fördelning på sjukdomsgrupper. De resultat som redovisas i tabell 3.8 kan avvika från de resultat man skulle komma fram till vid standardiserade läkarundersökningar. Det var (naturligtvis) möjligt att uppge flera sjukdomsgrupper. De förtidspensionerade männen som hade någon långvarig sjukdom rapporterade i genomsnitt 2,2 tillstånd per person. Kvinnorna rapporterade nåän männen -got fler tillstånd 2,4 tillstånd. Knappt hälften (46 %) av samtliga intervjuade förtidspensionärer har i cirkulationsorganen. Lika många har sjukdom som kan någon sjukdom härröras till skelettets och rörelseorganens sjukdomar. En fjärdedel har mentala rubbningar. Bland kvinnorna är mentala rubbningar oftare uppgivna än bland männen. Männen svarar bland annat i stället för högre andel hjärtsjukdomar och ryggvärksproblem.

SOU 19772 100 F örtidspensionärer 41

Tabell 3.8 Förtidspensionärer -- Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning på kön och pensioneringsanledning. (%)

Kön Samtliga Pensioneringsan- -Ã-eledning Män Kvinnor

Fysisk Psykisk sjukdom/ sjukdom] handikapp handikapp

Infektionssjukdomar 4,0 4,0 4,0 4,1 3,6 Tumörer 2,9 3,6 3,2 3,9 0,4 Endokrina systemets

Nervsystemets och sinnesorganens

Cirkulationsorganens

Andningsorganens sjukdomar 9,6 10,8 10,0 12,0 1,3 därav: bronkit, emfysem och astma 0,3 0,3 0,3 0,4 - Matsmältningsorganens sjukdomar 11,7 14,7 12,9 14,4 3,9 därav: mag- och tarmsår 6,9 5,7 6,3 7,6 0,4 Urinorganens

Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 46,8 45,3 45,5 54,7 1,3 därav: ryggvärkssyndrom inkl diskbråck 24,5 13,2 19,1 23,3 0,7 Medfödda missbildningar 1,8 1,8 1,8 1,5 2,8 Symtom och ofullst preciserade fall 14,0 14,0 13,8 13,8 11,4 därav: ledsymtom 4,0 8,1 5,8 5,2 6,2 Skador genom yttre

a När det gäller pensioneringsanledning är det endast 2 personer som uppgivit att de pensionerats på grund av arbetsmarknadsskäl. Dessa (och det partiella bortfallet på frågan om pensioneringsanledning) ñnns inte med i tabellen.

De flesta (85 %) av dem som att de förtidspensionerats uppgivit på grund av psykisk sjukdom har också angivit att de har sjukdomsbesvär som kunnat hänföras till mentala En har rubbningar. fjärdedel angivit besvär som kunnat hänföras till cirkulationsorganens sjukdomar.

SOU 1977: 100 42 Förtidspensionärer

Tabell - Personer med långvarig Fördelning 3.9 Förtidspensionärer sjukdom. efter ålder. (/0)

16-24 år 25-44 år 45-54 år 55-64 âr

- 4,6 6,9 3,1 Infektionssjukdomar Tumörer -— 1,8 2,5 3,8 Endokrina systemets sjukdomar

Blodsjukdomar Mentala rubbningar 44,2 46,8 28,8 19,3 därav: medfödda 28,6 16,1 4,7 3,1 Nervsystemets och sinnes-

därav: bronkit, emfysem och astma - 0,3 0,6 0,2

Matsmältningsorganens sjukdomar 1,3 6,6 16,0 13,7 därav: — 1,0 5,3 7,9 mag- och tarmsår

Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 3,9 20,9 37,6 54,8 därav: ryggvärkssyndrom inkl diskbråck - 2,3 15,0 23,9 Medfödda missbildningar 14,3 6,0 0,6 0,8 Symtom och ofullst preciserade

Bland dem som pensionerats på grund av fysisk sjukdom har hälften (55 %) besvär av skelettets och rörelseorganens sjukdomar”. Knappt hälften (49 %) har besvär som kunnat hänföras till cirkulationsorganens sjukdomar. Andelen med mentala rubbningar är relativt sett mindre i de personer Detta även nervsystemets och sinnesorhögre åldersgruppema. gäller ganens sjukdomar och där kanske framförallt epilepsi. -- hjärtsjukdomar —- och Cirkulationsorganens sjukdomar speciellt skelettets är avsevärt bland de och rörelseorganens sjukdomar vanligare äldre än bland de yngre förtidspensionärerna. (Tabell 3.9.)

3.3.4 Syn, hörsel och tandstatus Hälsobegreppet är mångdimensionellt och sammansatt av flera komponenter. Ovan har redovisats fördelningen och förekomsten av långvariga I detta avsnitt redovisas svaren på frågor rörande syn, hörsel sjukdomar. och tandstatus.

SOU 1977: 100 43 Färtidspensionärer

Frågorna som rör synen och hörseln löd: a) Kan Ni utan svårighet läsa vanlig text i dagstidning (med eller utan glasögon)? b) ”Kan Ni utan svårighet läsa bildtexter på TVn från cirka 4 meters håll (med .eller utan glasögon)? c) Kan Ni utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer (med eller utan héirapparat)?” Inget avseende fästes (i detta sammanhang) vid om man använde glasögon respektive hörapparat. Ett problem är att frågorna kan uppfattas och tolkas olika av olika personer. Att kunna läsa utan svårighet, eller höra utan svårighet kanske tolkas eller uppfattas olika - beroende på anspråk och referensramar. Frågorna a) och c), identiskt formulerade, finns med i ULF. I tabell 3.10 kan jämförelser därför göras vid resultat för hela befolkningen i motsvarande åldrar. Nedsatt syn eller hörsel är betydligt vanligare bland förtidspensionärer än bland befolkningen i allmänhet. Speciellt verkar förtidspensionärerna ha nedsatt syn i jämförelse med övriga befolkningen, främst i yngsta åldersgruppen. Här är det med största sannolikhet en svaghet ur mätsynpunkt alla person-er som överhuvudtaget inte kan läsa har hänförts som om det vore synen det var fel på. Vi måste inse att flera av förtidspensionärerna inte kan läsa, och att detta kan bero på annat än nedsatt synfunktion.

Tabell 3.10 Förtidspensionärer - Andel med nedsatt syn eller hörsel. Fördelning efter ålder. ULF-silfror inom parentes. (%)

Ålder Nedsatt syn - svå- Nedsatt hörsel Bastal righet att läsa j-———:——— Därav Därav Tidnings- Bildtext har hör- använder text på TV apparat alltid (eller nästan alltid) sin hörapparat 16-24 18,7 (0,5) 20,8 11,7 ( 2,1) 3,9 2,6 77

I ULF-materialet ökar andelen personer med syn- eller hörselnedsättning med ökande ålder - ett rimligt resultat. Andelen personer med synnedsättning minskar med ökande ålder bland förtidspensionärerna. Förklaringen ligger här väl närmast i att andelen personer med grava från födelsen - och som därmed har svårt att överhuvudtahandikapp get kunna läsa - blir relativt mindre i högre åldersgrupper. När det gäller nedsatt hörselfunktion är detta vanligare bland förtidspensionärer än bland i allmänhet - utom för befolkningen gruppen 45-54 år (där dock skillnaden inte är stor och kan förklaras av slumpfel). Den höga andelen förtidspensionärer i åldersgruppen 55-64 år med

44 F örtidspensionärer SOU 1977: 100

Tabell 3.11 Förtidspensionärer - Tandstatus. Fördelning efter ålder och kön. ULF-siffror inom parentes. (%)

Kön/ Enbart egna Enbart Både löstän- Varken lös- Summa Ej svar Ålder tänder löständer der och egna tänder eller Bastal tänder egna tänder

Män 16-24 97,5 (99,7) - ( 0,3) 2,5 ( -) - 100,0 - (—) 40 25-44 84,0 (89,5) 5,7 ( 2,8) 8,0 ( 7,4) 2,3 (2,5) 100,0 — 102 45-54 49,0 (65,4) 24,5 ( 9,4) - 25,2 (24,3) 1,4 (0,9) 100,0 75 55-64 41,3 (43,3) 33,5 (27,2) 23,6 (28,4) 1,7 (1,0) 100,0 - 84 Samtliga män 48,6 (78,l) 28,1 ( 8,2) 21,6 (13,2) 1,6 (1,3) 100,0 -- 301 Kvinnor 16-24 97,3 (98,8) - ( 0,4) 2,7 ( 0,7) - 100,0 - (-) 37 25-44 80,7 (90,l) 7,9 ( 3,5) 10,5 ( 6,2) 0,9 (2,1) 100,0 0,9 131 45-54 48,8 (61,9) 24,7 (17,9) 26,5 (20,2) - (-) 100,0 3,5 89 55-64 20,3 (39,3) 56,2 (34,0) 18,0 (26,1) 5,5 (0,6) 100,0 - 58

Samtligakvinnor38,5 (77,0) 39,8 (1l,3) 18,3 (l1,5) 3,4 (1,0) 100,0 1,0 315 Mân+kvinn0r 16-24 97,4 (99,3) — ( 0,0) 2,6 ( 0,0) - (—~) 100,0 - 77 25-44 82,2 (89,8) 6,9 ( 3,2) 9,4 ( 6,8) 1,5 (0,2) 100,0 0,5 233 45-54 48,9 (63,7) 24,6 (13,6) 25,9 (22,3) 0,6 (0,4) 100,0 1,9 164 55-64 32,5 (41,4) 43,0 (30,5) 3,3 (0,8) - 21,2 (27,3) 100,0 142

Samtliga 44,0 (77,6) 33,5 ( 9,8) 20,1 (12,4) 2,4 (0,3) 100,0 0,4 616

nedsatt hörsel, 21 0/o, förklaras framförallt av männens dåliga hörsel. Av männen i åldern 55-64 år anger 28 0/o att de har svårt att höra samtal mellan personer. Motsvarande andel för kvinnorna är 13 %. ULF redovisar ett liknande resultat - 25 % av männen och 13 % av kvinnorna i åldern 55-64 år har nedsatt hörsel. Med stigande ålder försämras hörseln . . . Män får en kraftigare hörselnedsättning än kvinnor. Denna könsskillnad beror troligen på att män oftare utsätts för buller än kvinnor.11 Två procent av förtidspensionärerna har hörapparat men blir ej tillräckligt hjälpta med denna - de har ändå svårt att höra samtal. Knappt hälften av förtidspensionärerna har enbart egna tänder”. Två procent har varken löständer eller egna tänder. Omkring hälften har löstänker - enbart eller i kombination med egna tänder. (Tabell 3.11.) 11Citat ur Berg S., Totalt sett är skillnaden mellan kön-en inte särskilt stor -- männen Mårtensson E.: Åldrandets har i något större utsträckning enbart egna tänder medan kvinnorna nå- Psykologi. Stockholm 1975, sid. 27. got oftare har löständer. Däremot för åldersgrupperna mellan 25-54 år

SOU 1977: 100 F örtidspensionärer 45

är skillnaderna stora. Det är en markant andel bland kvinnorna högre än männen som har löständer. Liknande tendens föreligger även i ULFmaterialet. En jämförelse mellan förtidspensionärerna i detta material och hela befolkningen i ULF visar att förtidspensionärerna genomgående har en mindre andel personer med enbart egna tänder. Bland förtidspensionärerna har man oftare enbart löständer än i ULF-materialet.

3.3.5 S jukvårds- och tandvårdskonsumtion

Sjukvårdskonsumtionen påverkas av många faktorer. Befolkningens hälsotillstånd är den primära faktorn. Olikheter i sjuklighet innebär att vårdbehovet varierar mellan olika individer och grupper i befolkningen. Olika faktorer kan dock göra att personer med samma objektiva vårdbehov har olika konsumtion av sjukvårdens tjänster. Geografiska och förhållanden sjukvårdsorganisatoriska kan påverka konsumtionen liksom de potentiella vårdkonsumenternas anspråk, ekonomi, subjektiva upplevelse av sitt vårdbehov, etc. Nedan följer en summarisk redovisning av andelen i olika personer grupper av förtidspensionärer som haft kontakt med läkare eller annan vård tiden närmast före intervjutillfället. De personer som vårdades på sjukhus eller legat på sjukhus någon gång under de senaste 3 månaderna före intervjutillfället har inte fått frågorna rörande eventuella läkarkontakter eller kontakt med distriktssköterska. Fjorton procent låg eller har legat på sjukhus, medan 55 % har haft kontakt med läkare. Tolv procent har haft kontakt med distriktssköterska. Totalt har endast en dryg fjärdedel av de intervjuade förtidspensionärerna inte haft kontakt med de typer av sjukvård vi redovisar i tabell 3.12. Skillnaderna mellan könen är små. Kvinnorna verkar dock i något större utsträckning ha haft kontakt med distriktssköterska än männen. I åldersgrupperna upp till och med 54 år har männen i högre grad än kvinnorna haft någon kontakt med sjukvård de senaste månaderna. För gruppen 55-64 år är det i stället kvinnorna som något oftare varit i kontakt med sjukvården. De i tabell 3.12 angivna siffrorna över sjukvårdskonsumtion bland förtidspensionärerna är sannolikt underskattningar av den verkliga konsumtionen. Bland gruppen ”ej kommunicerbara” är sannolikt personer en hög andel redan inne i konsumtionen. Många vistas stadigvarande på sjukhus eller sjukhem. De som vårdas i sina hem står sannolikt också i stor utsträckning under någon form av tillsyn av läkare eller distriktssköterska. I hur hög grad detta är fallet kan vi dock inte uttala oss om. Minnesfel - att man inte kommer ihåg kontakter någon gång under de senaste 3 månaderna - kan naturligtvis också förekomma och därmed innebära en felkälla. Tre månader är dock en relativt kort tidsperiod att erinra sig, varför vi tror att detta inte kunnat påverka resultaten i någon avgörande grad.

i Antalet förtidspensionärer utan långvarig sjukdom är litet - av för-

klarliga skäl (tabell 3.13). Personerna inom denna lilla grupp har i markant

SOU 1977: 100 46 Förtidspensionärer

- Kontakter med olika siukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Tabell 3.12 Förtidspenslonärer

Fördelning efter kön och ålder (70)

Kontakt Kontakt Kontakt Ej Summa Kön/ Vårdas Har legat med med både med kontakt Bastal Ålder f n på på läkare läkare distriktssjukhem sjukhus eller ej med och sköterska distrikts- sjukhus distrikts- ej med

sköterska sköterska läkare

Män

(27,5) (l0,0) (7,5) (35,0) 100,0 16-24 (10,0) (10,0) 40

10,0 33,0 9,5 4,8 27,3 100,0 25-44 15,4 102

37,4 12,2 4,1 22,4 100,0 45-54 10,9 12,9 75

- 56,4 3,0 3,0 29,3 100,0 55-64 8,3 84

män 49,9 5,5 3,5 28,1 100,0 Samtliga 3,8 9,3 301

Kvinnor

(48,6) (5,4) (2,7) (21,6) 100,0 16-24 (16,2) (5,4) 37

40,5 13,0 2,3 15,0 100,0 25-44 18,1 11,0 131

44,2 13,9 4,6 14,5 100,0 45-54 12,2 10,5 89

43,8 11,1 3,7 34,1 100,0 55-64 3,7 3,7 58

43,5 11,9 3,7 26,2 100,0 Samtliga kvinnor 8,3 6,5 315

Män +kvinnør

37,7 7,8 5,2 28,6 100,0 16-24 13,0 7,8 77

37,2 11,5 3,4 20,4 100,0 25-44 16,9 10,6 233

41,1 13,2 4,4 18,2 100,0 45-54 11,6 11,6 164

51,1 6,4 3,3 31,3 100,0 55-64 1,5 6,4 142

46,9 8,4 3,6 27,2 100,0 Samtliga 5,9 8,0 616

mindre än övriga förtidspensionärer haft kontakt med sjukutsträckning

Dock kan vi konstatera att en relativt stor anvård de senaste månaderna.

i kontakt med distriktssköterska men ej haft kontakt med läkare. del varit

denna lilla utan långvarig sjukdom måste betraktas Resultaten för grupp

därav omkring siffrorna. med stor försiktighet- parenteserna

har vi kategoriserat de med långvarig sjuk- Som rörelsehandikappade

rullstol etc.) vid fördom som behöver hjälpmedel (kryckor, käppar,

och/eller behöver personlig hjälp för att kunna förflytta sig utflyttning De har i något större utsträckanför bostaden. rörelsehandikappade

men haft kontakt med dining än de långvarigt sjuka ej handikappade

SOU 1977: 100 F örtidspensionärer 47

Tabell 3.13 Förtidspensionärer - Kontakter med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

Vårdas Har legat Kontakt Kontakt Kontakt Ej Summa f n på på med med både med kontakt sjukhem sjukhus läkare läkare distriktseller ej med och sköterska sjukhus distrikts- distrikts- ej med sköterska sköterska läkare

Har ej långvarig sjukdoma (5,1) (0,9) (29,7) (2,4) (17,2) (44,6)

Har långvarig sjukdom är ej ”rörelsehandikappad 4,2 7,2 49,4 9,9 1,8 27,5 100,0 (453) Har långvarig sjukdom och är rörelsehandikappad” 11,8 7,4 36,9 12,0 6,5 25,4

(1(2)(7)30

a De personer som säger att de ej är långvarigt sjuka men regelbundet intar medicin räknas i detta sammanhang ej till de långvarigt sjuka (vilket de gjorde i avsnitt 3.3.3).

striktssköterska. Däremot har de rörelsehandikappade i mindre utsträckning haft kontakt med läkare. Skillnaden baserar sig på frågan om man ”. . . varit på personligt besök hos läkare, på sjukhus eller annan läkar-

mottagning. Av de rörelsehandikappade har 43 % varit på personligt besök mot 53 % av de ej handikappade (men långvarigt sjuka). De rörelsehandikappade har av förklarliga skäl svårare att ta sig till läkare för ett personligt besök. När det gäller telefonkontakt med läkare eller om man haft hembesök av läkare skiljer sig grupperna inte nämnvärt åt. Totalt har 36 % av de intervjuade varit hos förtidspensionärerna tandläkare det senaste året. Nitton procent de sesäger sig ha haft kontakt naste 3 månaderna. Andelen som haft kontakt med stigande ålsjunker der. Tendensen är densamma i ULF-materialet. Kvinnorna har totalt sett i något större utsträckning än männen varit hos tandläkare senaste

året. När vi jämför könen åldersgrupp för åldersgrupp är andelen kvin-

nor som haft kontakt det senaste året genomgående högre än männens utom för de allra äldsta, 55-64 år. (Tabell 3.14.)

Tabell 3.14 Förtidspensionärer - Andel personer som besökt tandläkare den senaste_tiden. Fördelning efter ålder och kön (%)

Ålder Män Kvinnor Samtliga

Förtidspensio- ULF-74 Förtidspensio- ULF-74 Förtidspensio- ULF-74 närer senaste närer senaste närer senaste -—————-— 3 mån —--jj -j-j—— 3 mån 3 mån

36,1 18,9 27,3

SOU 1977: 100 48 F örtidspensionärer

I ULF 1974 mätte man andelen personer som haft kontakt med tandläkare de senaste 3 månaderna. En jämförelse mellan hela befolkningen och förtidspensionärer kan därför göras. De senaste 3 månaderna” rör dock olika tidsperioder, något man måste vara medveten om vid tolkningen. Förtidspensionärerna har i mindre utsträckning än befolkningen i motsvarande ålder haft kontakt med tandläkare. (Enda undantaget till resultat för olika köns- och åldersgrupper är kvinnor detta genomgående i åldern 16-24 år där våra förtidspensionärer i något större utsträckning haft kontakt.) resultat är att andelen som Ett något förbryllande förtidspensionärer haft kontakt de senaste 3 månaderna är drygt hälften så stor som den - dock andel som haft kontakt de senaste 12 månaderna. En förklaring - som haft kontakt både under de seinte tillräcklig är att personer naste 3 månaderna och någon annan gång under de senaste 12 månaderna klassificerats som ”haft kontakt de senaste 3 månaderna”. Även om det också sannolikt är lättare att erinra sig kontakter inom de senaste månaderna jämfört med det senaste året (dvs. eventuella glömskeeffekter slår hårdare på kontakter mer avlägsna i tiden) så verkar en stor del av förtidspensionärernas kontakter med tandläoproportionellt kare ha ägt rum de senaste 3 månaderna. Är det någon effekt av tandvårdsreformen som kan ha inverkat? När det gäller eventuellt handikapp kunde man kanske tänka sig att förtidspensionärer med rörelsehandikapp skulle ha en lägre andel tandläkarbesök än de som inte har sådant handikapp. Resultaten ger inte nå- got stöd för ett sådant resonemang 35 % av de rörelsehandikappade har haft kontakt det senaste året mot 37 % av de ej rörelsehandikappade.

3.3.6 Egen bedömning av hälsotillståndet Vid intervjuerna ställdes även mer allmänna frågor om hälsotillståndet - sitt hälsotillstånd, dels hur man bedömer dels hur man själv bedömer sitt tillstånd jämfört med andra i samma ålder. Totalt ansåg nära 40 % sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Mer än två tredjedelar uppgav sig ha sämre hälsa än andra i samma ålder.

- bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. Tabell 3.15 Förtidspensionärer Allmän, subjektiv (34) Ålder Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd jämfört med Bastal andra i samma ålder Gott Dåligt Något Summa Bättre Sämre Ungefär Summa där- lika emellan

SOU 1977: 100 F ärtidspensionärer 49

3.4 Utbildning

Utbildning är en central komponent när man studerar levnadsnivå. Utbildningsnivån brukar ha samband med ekonomi, arbetsförhållanden, resurser - hur väl man känner till uppväxtförhållanden, politiska och kan utnyttja sina rättigheter i olika sammanhang. Detta är dock naturligtvis inte liktydigt med att låg (formell) utbildning med nödvändighet innebär problem för individen. Den låga utbildningen kan t. ex. kom-

penseras av ett bra arbete. Även om utbildning är en central komponent av levnadsnivå så är den inte lika viktig för individens välbefinnande som hälsokomponenten - något vi diskuterade i inledningen av hälsoavsnittet ovan. Det är

Tabell 3.16 Förtidspensionärer - Skolutbildning - fördelning efter kön och ålder (%)

Kön/ Ingen ut- Folkskola Yrkesut- Real- Yrkesut- Student- Summa Ej Ålder bildning bildning skola/ bildning examen Bastal Svar eller ej utöver grund- utöver eller fullföljd folkskola, skola real-/ högre folkskola dock ej grundreal-l skola, grund- dock ej skola studentexamen

Mån 16-24 (35,9) (25,6) (-) (30,8) (5,1) (2,6) 100,0 (2,5) 40 25-44 18,3 5,2 11,6 7,7 5,4 5,7 100,0 - 102 45-54 1,4 76,2 8,2 1,4 11,6 1,4 100,0 - 75 55-64 - - 81,3 10,0 3,0 2,7 3,1 100,0 84

Samtliga män 3,1 75,7 9,5 4,0 4,6 3,1 100,0 0,1 301 Kvinnor 16-24 (35,l) (29,7) (13,5) (18,9) (-) (2,7) 100,0 (-) 37 25-44 12,2 54,8 9,6 10,3 8,1 5,0 100,0 - 131 45-54 1,2 82,5 7,8 1,2 6,0 1,2 100,0 3,5 89 55-64 1,8 92,2 - 2,3 3,7 - - 100,0 58

Samtliga kvinnor 4,3 82,2 3,7 3,8 4,8 1,1 100.0 0,8 315 Mân-l-kvinnor 16-24 35,5 27,6 6,6 25,0 2,6 2,6 100,0 1,3 77 25-44 14,9 53,2 10,5 9,2 6,9 5,3 - 100,0 233 45-54 1,3 79,5 8,0 1,3 8,6 1,3 100,0 1,3 164 55-64 0,8 85,8 5,8 2,7 3,1 - 1,8 100,0 142

Samtliga 3,7 78,7 6,9 3,9 4,7 2,2 100,0 0,4 616

4-SOU 1977: 100

50 SOU 1977: 100 Förtidspensionärer

dock av intresse att se om (och hur) erhållen utbildning varierar inom gruppen förtidspensionärer där så gott som alla har hälsoproblem. Vid denna undersökning har utbildningsnivån endast mätts i grova drag. De olika utbildningsnivåerna som redovisas i tabell 3.16 visades för intervjupersonerna i form av ett svarskort, där man fick välja vilket utbildningsalternativ som stämde. Frågans och svarsalternativens utformning överensstämmer i stort med motsvarande fråga vid levnadsnivåundersökningen 1968. Siffrorna i tabellen när det gäller personer med yrkesutbildning är sannolikt underskattningar av de verkliga förhållandena - personer med framförallt många typer av mer kortvarig yrkesutbildning har nog inte alltid angett denna sin yrkesutbildning. Det kan hur olika former också vara oklart av praktik och lärlingsutbildning - har kommit att klassificeras. typ frisör» och målarutbildning Totalt har 4 % av förtidspensionärerna ingen utbildning alls eller enbart utbildning lägre än folkskolenivå. Framförallt är det de yngsta för- - 36 % av åltidspensionärerna som inte har någon egentlig utbildning dersgruppen 16-24 år och 15 % av gruppen 25-44 år. Förklaringen är den att andelen allvarligt handikappade och utvecklingsstörda är störst bland de yngsta grupperna. Endast en mycket liten andel av förtidspensionärerna (7 9/0) har utbildning högre än realskola/grundskola. Här är skillnaden inte speciellt stor mellan olika åldersgrupper. Fem procent av de yngsta, 16-24 år, och de äldsta, 55-64 år, har utbildning över real-/grundskolenivå, medan 12 % av gruppen 25-44 år har det. Några större skillnader i utbildningshänseende mellan män och kvinnor kan inte upptäckas. De kvinnliga förtidspensionärerna har något oftare enbart folkskola, medan männen i något större utsträckning har yrkesutbildning utöver folkskola.

Tabell 3.17 Förtidspensionärer - Skolutbildning. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

Folkskola Yrkesut— Real- Yrkesut- Student- Summa Ej Ingen utbildning, bildning skola/ bildning examen Bastal svar utbildning utöver grund- utöver eller lägre än folkskola, skola rcal-l högre folkskola dock ej grundreal-/ skola, grund- dock ej skola studentexamen

Har ej långvarig — sjukdom (5,7) (83.4) (8,0) (-) (2,9) (-)

1‘;%0

Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 3,0 81,8 4,3 4,0 4,8 2,1 0,5

Har långvarig sjukdom - är rörelsehandi- 100,0 kappad 5,8 65,2 17,2 4,3 4,5 3,0 127

SOU 1977: 100 51 Färtidspensionärer

De förtidspensionärer som är rörelsehandikappade har i något större utsträckning yrkesutbildning utöver folkskola än de ej rörelsehandikappade. (Tabell 3.17.)

Sysselsättning

Samtliga personer inom gruppen förtidspensionärer har det gemensamt att de inte förvärvsarbetade vid intervjutillfället. Vi skall dock, om än mycket summariskt, studera i vilken utsträckning man överhuvudtaget förvärvsarbetat någon gång i sitt liv. Totalt har 16 % aldrig haft stadigvarande förvärvsarbete. Åldersgrupperna skiljer sig här avsevärt. Hela 84 % av de yngsta (16-24 år) av våra intervjuade förtidspensionärer har aldrig haft förvärvsarbete mot 8 % av de äldsta, 55-64 år. Siffrorna för de yngre grupperna över andelen som aldrig haft förvärvsarbete är höga, men är sannolikt ändå underskattningar med avseende på samtliga förtidspensionärer i Sverige. Av tabell 2.3 kan vi se att andelen ej kommunicerbara” är stor - mellan 17--21 % - i åldersgruppen 16--44 år. Bland de ej kommunicerbara är troligen andelen som aldrig arbetat högre än bland dem som kunnat intervjuas. Om vi gör tankeexperimentet att anta att samtliga ej kommunicerbara” aldrig haft förvärvsarbete kan vi göra en grov uppskattning av den totala andelen förtidspensionärer som aldrig förvärvsarbetat. För t. ex. gruppen 16-24 år blir andelen 88 %. Mellan cirka 40 och 50 % av förtidspensionärerna i åldrarna 25-64 år har arbetat med produktions- eller distributionsarbete utan krav på utbildning efter folkskola/grundskola eller krav på utbildning mindre än 2 år. Omkring 15 % av förtidspensionärerna mellan 45—64 år har haft

Tabell 3.18 Förtidspensionärer —— Tidigare förvärvsarbete. Fördelning efter ålder (%)

Ålder Aldrig Förvärvsarbete - socioekonomisk Summa grupp haft Bastal . förvärvs- Produktions-/distri- Kontors- Lant- Före- Ej i arbete butionsanställda anställda, bruka- tagare klassi- --:—-——-—————- tekniker re ficeri Yrken Yrken med ut- m ñ bara utan bildningskrav på: utbild- —--j-:—— 2 år nings- UDP krav till eller 2 år mer

16-24 84,4 9,1 2,6 — — 1,3 1,3 1,3 100,0 77 25-44 38,9 18,2 19,7 3,4 17,7 0,5 0,5 1,1 100,0 233 45-54 17,2 23,8 24,4 15,1 11,0 3,1 2,2 3,2 100,0 164 55-64 7,7 26,4 27,4 15,1 9,9 8,5 - 5,1 100,0 142 Samtliga 15,8 24,3 25,1 13,2 10,9 6,2 3,7 0,9 100,0 616

SOU 19773 100 52 F örtidspensionärer

produktions-/distributionsarbete med yrkesutbildningskrav på 2 år eller

mer. Andelen före detta lantbrukare och företagare är störst i de äldsta åli åldersgrupperna. Nio procent av de intervjuade förtidspensionärema dern 55-64 år har varit lantbrukare. för senaste förvärvsarbete och antal år man varit i arbete Tidpunkt redovisas i bilagorna 2.1 och 2.2.

3.6 Bostadsförhållanden

3.6.1 Inledning I detta avsnitt skall vi studera de förtidspensionerades bostadsförhållanden. När det gäller de ovan redovisade levnadsnivåkomponenterna - så avviker förtidspensionärerna markant från hälsa och sysselsättning övriga befolkningen genom att de är sjuka (så gott som samtliga) och ej förvärvsarbetande. När det gäller bostadsförhållandena bör inte förtidspensionärerna på samma sätt avvika från befolkningen i övrigt. Det fakbefinner situation genom tum att förtidspensionärerna sig i en utsatt sin ohälsa och genom att de ej förvärvsarbetar kan dock medföra att de befinner sig i en mer utsatt situation även på bostadsmarknaden.

3.6.2 Samboende av förtidspensionärerna i I den inledande och översiktliga beskrivningen civilståndet i form avsnitt 3.2 redovisades bland annat det juridiska av andelen osv. i olika åldersgrupper. Nedan redovisas det gifta, ogifta, faktiska samboendeförhållandet (oavsett juridiskt civilstånd) för olika 2.3 redovisas i vilken utsträckåldersgrupper uppdelat på kön. I bilaga förtidspensionäremas make/maka har förvärvsarbete. ning Totalt är 32 0/o av våra förtidspensionärer ensamboende (tabell 3.19). och är där ”ensamboende”, Fem procent bor stadigvarande på institution med någon familjemedlem. Andelen ensamdvs. bor där ej tillsammans är minst bland de äldsta (2 0/o) mot 10--15 0/o bland boende på institution dem i åldern 16-54 år. En större andel av de förtidspensionerade kvinnorna bor på institution än bland männen. De olika samboendeformerna åldern. Andelen sammanboende följer former ålder. Andelen som under äktenskapsliknande stiger med ökande bor tillsammans med föräldrar minskar (naturligt nog) med ökande ålder. Andelen som bor tillsammans med barn stiger (något) med ökande ålder. boende döljer sig personer som bor tillsam- Under kategorin övrigt mans med både föräldrar och barn, som bor hos syskon eller mor-/far- Andelen övföräldrar samt några som är ”samboende” på institution. rigt boende” är störst bland de yngsta och minst bland de äldsta av våra

förtidspensionärer. mellan könen framkommer vissa intres- När det gäller jämförelser 16-44 högre utsanta resultat. De yngre männen, år, bor i markant án kvinnorna i samma ålder tillsammans med föräldrar. sträckning

SOU 1977: 100 Förtidspensionärer 53

Tabell 3.19 Förtidspensionärer -— Samboende. Fördelning på kön och ålder (%)

Ensamboende Samboende Summa Basta]

åön/ lder

Bor på Bor ej på Bor under Bor med Bor med Övrigt institu- institu- äkten- för- barn samtiona tiona skapslik- åldrar boende nande former

Män

Kvinnor

Mân+kvinnor

a Som institution räknas här sjukhus, sjukhem och ålderdomshem.

Kvinnorna i åldern 25-44 år är i större utsträckning än männen samboende under äkt-enskapsliknande former. Har de förtidspensionerade unga kvinnorna lättare att finna en sammanboende-partner än de förtidspensionerade männen? Av tabell 3.8 ovan kunde vi se att även om det finns skillnader i hälsotillstånd mellan män och kvinnor vad gäller olika typer av hälsobesvär, kan detta knappast förklara skillnaden i samboendet. Snarare ligger väl förklaringen åtminsone delvis i de ”värderingar” som finns i vårt nuvarande samhälle. En allmän värdering om än kanske under viss upplösning är att det är mannen i ett förhållande som skall svara för den huvudsakliga ekonomiska försörjningen. Det är dock bra om kvinnan kan bidra. Om man utgår ifrån en sådan värdering blir resultatet att förtidspensionerade unga kvinnor är gifta och/eller sammanboende i större utsträckning än unga förtidspensionerade män, ganska rimligt. De unga förtidspensionerade männen har svårt att kunna försörja en familj, medan kravet på kvinnorna i detta avseende är mindre. Kvinnorna kan dock med sin pension åtminstone bidra till försörjningen. För många unga förtidspensionärer är ovanstående resonemang endast av teoretiskt intresse. Deras hälsostatus omöjliggör sammanboende under äktenskapsliknande former. Männens och kvinnornas något olika fördelning vad gäller hälsotillstånd tror vi dock inte förklarar det s ovan diskuterade resultatet.

i?

SOU 1977: 100 54 F örtidspensionärer

Tabell 3.20 Förtidspensionärer - Samboende. Fördelning efter långvarig sjukdom (/.,)

Ensamboende Samboende Summa Bastal Bor på Bor ej på Bor under Bor hos Bor hos Övrigt insti- insti- äkten- föräldrar barn boende tution tution skapsliknande former

Har ej långvarig sjukdom (5,2) (49,7) (6,6) (12,5) (25,2) (0,8) 100,0 36 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 4,0 29,2 53,6 6,l 2,9 4,2 100,0 453 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 11,0 9,6 63,5 4,4 9,6 1,8 100,0 127

Bland det fåtal av våra intervjuade förtidspensionärer som ej har någon långvarig sjukdom är över hälften ensamboende. En fjärdedel bor

tillsammans med sina barn. (Tabell 3.20.)

mellan de på olika sätt rörelsehandikappade med dem En jämförelse som inte är rörelsehandikappade men har någon form av långvarig sjukdom visar att de rörelsehandikappade i större utsträckning är samboende — dels ”under äktenskapsliknande former och dels bor tillsammans med barn —— än de ej rörelsehandikappade. Bland de rörelsehandikappade bor en relativt stor andel —— 11 % — stadigvarande på institution, jämfört med 4-5 % av övriga förtidspensionärer.

3.6.3 Utrymmesstandard

Ett av de centrala måtten på boendestandard är utrymmesstandarden. För att beräkna utrymmesstandarden har vi använt svaren på intervjurörande dels antal rum i bostaden, dels antalet personer som fakfrågor tiskt bor i bostaden. Som rumsenhet räknas utrymme om minst 6 m2 med direkt dagsljus. av en persons boendestandard har använts. Följande kategoriseringar Extrem = 2 personer eller fler boende per rum, kötrångboddhet ket oräknat. Trångboddhet = 2 personer eller fler boende per rum, kök samt vardagsrum oräknat. Normalkonsumtion = Mindre än 2 men högst ett rum per boende, kök samt vardagsrum oräknade. Överkonsumtion = Mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade. Ensamstående kan enligt dessa kategoriseringar aldrig räknas som De kommer antingen att redovisas under normalkonsumtrångbodda. tion” 1-2 rum) “eller under överkonsumtion” (om de har sammanlagt (om de har tillgång till fler än 2 rum). Ovanstående klassificering har använts vid Levnadsnivåundersök-

SOU 11977: 100 F ärtidspensionärer 55 Tabell 3.21 Förtidspensionärer - Utrymmesstandard. Fördelning på ålder. Siffrorna från ULF redovisas inom parentes. (%) Ålder Trångboddhet Normal- Över- Ensamboende Bor på Summa konsum- konsum- insti- Bastal

164 55-64 6,4 ( 5,1) — (0,5) 52,5 11,4 24,8 3,4 1,5 100,0 142

Samtliga 8,1 (10,2) 0,2 (0,8) 48,7 11,1 23,6 2,8 5,6

å00,0 16

ningen 196812 samt vid ULF 197413 och baserar sig delvis på etablerade normer för minsta utrymmesstandard som de tillämpats i offentlig statistik. Totalt är 8 % av de intervjuade förtidspensionärerna att betrakta som trångbodda. Andelen trångbodda är störst i åldersgruppen 25-44 år där 13 % är trångbodda. Den lägsta andelen trångbodda 6 % -återfinns i åldersgruppen 55-64 år. Andelarna avviker inte nämnvärt från befolkningssiffrorna enligt ULF. De förtidspensionärer som har någon långvarig sjukdom och är rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning är trångbodda. Detta har dock att göra med att man här i större utsträckning än övriga är sam- 12 Johansson L.: Den boende på olika sätt - ett villkor för att kunna betecknas som trång- vuxna befolkningens bostadsförhållanden boende. 1968. Stockholm 1971. När det gäller utrymmesstandard inom olika regioner har vi inte funnit nämnvärda skillnader. 13Levnadsförhållanden. några Ingen av de regionala indelningar som Rapport nr 3. Boendeanvänts i undersökningen ger belägg för regionala skillnader ifråga om förhållanden 1974. utrymmesstandarden. SCB. Stockholm 1976.

Tabell 3.22 Förtidspensionärer - Utrymmesstandard. Fördelning efter långvarig sjukdom (%)

Trångboddhet Normal- Över- Ensamboende Bor på Summa j-—--—— konsum- konsum- ä? insti- Bastal Totalt Därav tion tion 1-2 3- tution extrem rum rum

Har ej långvarig sjukdom (6,3) (1,7) (27,7) (11,1) (38,6) (11,1) (5,2) 100,0 36 Har långvarig sjukdom är ej rörelsehandikappad 7,3 0,1 50,1 9,3 26,1 3,0 4,1 100,0 - 453 Har långvarig - är sjukdom rörelsehandikappad 12,3 - - 48,1 18,4 9,6 11,6 100,0

mvnaømmwvamnyww

56 F örtidsperzsionärer SOU 1977: 100

- Tabell 3.23 Förtldspensionärer Boendeform. Fördelning efter ålder. (‘}{,)

Ålder Småhus Fler- Sjuk- Sjuk- Pensio- Service- Ålder- In- Summa familjs- hem hus närs- hus doms- ackor- Bastal hus hem hem deringshem/ alkoholisthem

16-24 42,9 39,0 - 1,3 — 3,9 100,0 10,4 2,6 77 25-44 —— 1,3 100,0 31,6 47,6 10,0 6,4 1,5 1,5 233 45-54 1,9 —— 0,6 0,6 100,0 35,4 51,7 6,6 3,1 164 55—64 ~— -— —- 100,0 40,9 55,3 0,8 0,8 2,3 142

Samtliga 38,6 53,1 3,4 2,0 2,1 0,2 0,1 0,4 100,0 616

3.6.4 Boendeform

I detta avsnitt skall redovisas vilken typ av bostad man har tillgång till. Dessutom skall för dem som bor i flerfamiljshus redovisas vilken våning intervjupersonerna bor på och eventuell förekomst av hiss. Drygt hälften av förtidspensionärerna bor i flerfamiljshus. Andelen ökar med stigande ålder. Cirka 40 % bor i småhus. Totalt bor fem procent på sjukhus eller sjukhem. Tio procent i åldrarna 16-44 år bor på sjukhem och 3-6 % på sjukhus. Enstaka personer har redovisats boende på ålderdomshem, servicehus, alkoholistanstalt och inaekorderingshem.

Tabell 3.24 Förtidspensionärer - Boendeform, våningsplan samt förekomst av hiss. Fördelning efter långv varig sjukdom (%)

Småhus Sjukhem Flerfamiljshus, pensionärshem, m m Summa Sjukhus Bastal (Ålder- Bor i Hiss Hiss ñnns ej doms- botten- finns hem) våning Bor 1 el Bor 1 Bor 2 Bor 3 ñera tr upp tr upp el ñera tr upp tr upp

Har ej långvarig

sjukdom (43,1) (5,2) (8,0) (8,0) (14,3) (10,3) (11,1)

igtåo

Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 36,4 4,1 13,1 15,6 15,3 12,1 3,4 100,0 453 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 47,1 11,6 11,9 10,7 5,4 6,7 6,7 100,0 127

Samtliga 38,6 5,6 12,6 14,4 13,5 11,0 4,3 100,0 616

SOU 1977: 100 57 Färtidspensionärer

Totalt är 29 % av förtidspensionärerna i vårt material tvungna att gå i trappor för att kunna ta sig ut från sin bostad. De bor nämligen en eller flera trappor upp från bottenvåningen i hus som saknar hiss. De rörelsehandikappade har det något bättre i detta avseende än genomsnittet av de övriga av våra intervjuade förtidspensionärer 19 % bor 1 trappa eller mer från bottenplanet i hus som saknar hiss. (Tabell 3.24.) Även om de rörelsehandikappade i detta avseende har det något bättre” än övriga, måste det naturligtvis vara oacceptabelt att en femtedel av just de rörelsehandikappade bor 1 trappa eller högre i hus utan hiss.

3.6.5 Utrustningsstandard Andelen personer som bor i inte fullt moderna bostäder minskar. Låginkomstutredningen 1968, Folk- och bostadsräkningen 1965 och 1970 samt undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) 1974 visar på denna tendens. Bostadens utrustningsstandard beskrivs med hjälp av Standardutrustning extrautrustning mediautrustning.

I Folk- och bostadsräkningarna används en indelning i kvalitetsgrupper för att beskriva standardutrustningen. standardutrust- Fullständig ning, dvs. man bor fullt modernt, omfattar vattenledning i lägenheten, avlopp, centralvärme, egen vattenklosett samt eget bad eller duschrum. Standardutrustningen omfattar fasta utrustningsdetaljer i bostaden. Vi har vidare försökt förekomst belysa av viss extrautrustning som ibland kan ingå i den utrustning som hör till bostaden när man flyttar in. Ofta saknas den dock och medför relativt omfattande om utgifter man skall skaffa sig den. Vi skall redovisa förekomst av diskmaskin, tvättmaskin samt frys. Dessa utrustningsdetaljer är intressanta ur välfärdssynpunkt dels därför att de underlättar husligt arbete och dels därför att en komplettering medför utgifter. Som mediautrustning betecknas tillgång till TV, radio, dagstidning och telefon. Andelen personer som bor modernt, dvs. har rinnande vatten, avlopp, centralvärme, WC och bad/dusch, är enligt tabell 3.25 lägre bland förtidspensionärerna än befolkningen i övrigt. De personer som stadigvarande bor på institution är dock ej medräknade i vår andel som bor m0dernt. Om man jämställer att bo på institution med att bo modernt försvinner skillnaden mellan förtidspensionärer och hela befolkningen i

samma ålder utom för åldersgruppen 55-64 år där 83 % av förtidspen-

sionärerna bor modernt (inkl. institutionsboende) med 91 % av jämfört befolkningen. När det gäller ”extrautrustning” och ”mediautrustning” har de pensionärer som vistas på institution inte fått dessa frågor. Procentandelarna är dock beräknade med samtliga inklusive införtidspensionärer, stitutionsboende, som bas.

58 SOU 1977: 100 F örtidspens ionärer

?Sam

E. om

RN ä_ m: ma. ä_ es

måna minus Q5 new

m5. 33 m.: Q2 mi. NS :ä

52% -mån Em m.: Sm :k: En o? mam ma..

H Q?

.önêzm

...mm o.mm oem new

»e .ä Q2 :om .ä

m:_Em:h=s=uoE

8:3

_

:etwa

Eoooum

vi mew as

nä.

5:. mä ...å tå m?

.Eo3:_m “asså ..o_._So_u

Gd

md 3 3 å ha m6

WS 3._

u_=:m.§ ns mam

nä... 2.3

100 o.mm ämm _.:. S... n?

:oo

33m

.Sao -åå simma. .ä m.m› it. ...Q 85$ «.3 m5 mi. vä £00

w=_:_o_...w...~ w:_5w:.:5d.5xm—

Emmas.

;så ad

2 3 3 E ha m6

m.: 3:

NMNED

came

«sac

Gas

mä

:we G63

E43

..._:s_=.8mmuE5m:.=D

E.§.oE

.öm mä odm n? n; 8.3 mam mi mám

aocamuamummvfimos

.ma

-_35 8:2 8.3

uom of if

m.. E.

mä 0.3

|

m

.l |

..o._m=c_m:oamc_tm.m

.:~w=_:m_ouoH

EoE=.a

ä

E0333 EOUMD?

%.EeE._§_a_eE

Elm:

w:§w.§

mud

»E352 w_§,w§_

amaaam

E§m==ofi:

§3

OHNWZHOCW

.a &

vm|3 film.» Vela

.no

:aaah .öva SIR än El .m ä! .m ”ED u

SOU 1977: 100 Förtidspensionärer 59

Totalt har 6 % tillgång till såväl diskmaskin, tvättmaskin som frys. Tre fjärdedelar har tillgång till tvättmaskin. Den yngsta pensionärsgruppen, 16-24 år, är genomgående den som i störst utsträckning har tillgång till dessa former av extrautrustning. Detta hänger sannolikt samman med att denna åldersgrupp i så stor utsträckning bor tillsammans med föräldrar (enligt tabell 3.19 ovan) och därigenom har tillgång till bekvämligheter i en utsträckning som knappast vore möjlig om de skulle ha eget hushåll. För övriga åldersgrupper, 25 år och äldre, är andelarna mindre. En jämförelse med ULF-resultat” visar också att dessa åldersgrupper genomgående i mindre utsträckning har tillgång till denna extrautrustning än hela befolkningen i motsvarande ålder. När det gäller mediautrustning har totalt 84 % tillgång till telefon och 81 % till TV (svartvit eller färg) medan tre fjärdedelar har tillgång till en daglig tidning. En jämförelse mellan olika åldersgrupper av förtidspensionärer ger inte samma entydiga resultat som beträffande extrautrustningen. Det är endast när det gäller tillgången till TV som de yngsta uppvisar en större andel än övriga. Tillgången till telefon och daglig tidning skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika åldersgrupperna. En jämförelse med ULF-resultat ger dock liknande resultat som i fråga om ”extrautrustningem”. De yngsta förtidspensionärerna (16-24 år) skiljer sig inte mycket (eller systematiskt) från motsvarande åldersgrupp i befolkningen. Däremot skiljer sig övriga åldersgrupper på så sätt att förtidspensionärerna genomgående i mindre utsträckning har tillgång till telefon, TV resp. daglig tidning. Uppdelningen efter om man har någon långvarig sjukdom och eventuellt rörelsehandikapp visar att de få förtidspensionärer (36 stycken) som säger sig inte ha någon långvarig sjukdom genomgående har det sämst ställt vad gäller andelen som bor modernt och vad gäller tillgång till extrautrustning och mediautrustning (med undantag för tillgång till daglig tidning där grupperna inte skiljer sig åt). Endast 63 % bor till exempel modernt (eller på institution). En jämförelse mellan de ej rörelsehandikappade med långvarig sjukdom och dem som är rörelsehandikappade visar inte på någon större genomgående skillnad. Bland de rörelsehandikappade har en större andel än bland de ej rörelsehandikappade tillgång till frys och TV. I något större utsträckning har man också tillgång till diskmaskin. De långvarigt sjuka men ej rörelsehandikappade bor i större utsträckning än de rörelsehandikappade i modern bostad. Summerar man dem som bor modernt med dem som bor på institution försvinner dock nästan hela skillnaden.

3.6.6 Är bostaden handikappanpassad?

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning pensionärer bor i bostäder som är anpassadeför handikappade eller äldre personer ställdes

en relativt äLevnadsföârhånanden

allmänt formulerad Är Er bostad handikappanpassad

fråga: ffiffigfigfifin 1§$§f“d°

eller speciellt anpassad för äldre personer? tabell 5.4.

60 F örtidspensionärer SOU 1977: 100

På vilket sätt bostaden är handikappanpassad för dem som svarat jakande på frågan har vi inte uppgift om. Vissa personer med en form av handikapp kanske inte är direkt hjälpta i det dagliga livet av att bo i en bostad - bostaden kan vara för andra handikappanpassad anpassad slag av handikapp än vad personen ifråga lider av. Likaså kan man tänka sig att personer med ett visst handikapp klarar sig bra i sin ej handikappanpassade bostad - bostadens utrustning kan vara sådan att den är handikappvänlig utan att bostaden direkt kan kategoriseras som handikappanpassad. Det är alltså ett mycket allmänt mått vi har tillgång till. Nedan skall redovisas andelen förtidspensionärer i olika åldersgrupper och bland rörelsehandikappade som har tillgång till en handikappanpassad bostad. I avsnitt 3.10-12 nedan skall sedan redovisas i vilken utsträckning man behöver, resp. får hjälp, av skilda slag för att klara olika dagliga sysslor.

Tabell 3.26 Förtidspensionärer - Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning på ålder och långvarig sjukdom (%) Ålder Bor i handi- Bor på Bastal kappanpassad institution bostad

Har långvarig sjukdom ej rörelsehandikapp 2,9 4,1 453 Har långvarig sjukdom har rörelsehandikapp 17,9 11,6 127 Samtliga 5,6 5,6 616

Frågan om bostaden är handikappanpassad ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution. Totalt är det 6 % som bor i handikappanpassad bostad. De äldsta av våra förtidspensionärer är de som i minst utsträckning (= 3 %) bor i bostad som är handikappanpassad jämfört med övriga åldersgrupper där andelen är 8-11 %. (Tabell 3.26.) De som framförallt har tillgång till en bostad som är anpassad till handikappade är de som har rörelsehandikapp. Av dem har 18 % tillgång till en sådan bostad. Lägger vi ihop denna andel med andelen som bor på institution ser vi att totalt 29 % av de rörelsehandikappade bor i handikappanpassad bostad eller på institution 71 % gör det inte. I hur hög grad dessa 71 % av de rörelsehandikappade behöver en bostad som är anpassad för det (/de) handikapp man har är svårt att klart uttala sig om, med den allmänna frågeutformning vi använt oss av. För att kunna ange en mer exakt andel förtidspensionärer som är i behov av

SOU 1977: 100 F örtidspensionärer 61

en handikappanpassad bostad men inte har tillgång till en sådan, skulle behövas ett bättre och mer ingående mått än vad som här använts. Det torde dock stå klart att bostadsförhållandena för många handikappade är otillfredsställande.

3.6.7 Avstånd till service För handikappade och äldre är avståndet mellan bostaden och olikå service-inrättningar av stor betydelse. Ett långt avstånd mellan bostaden och affärer eller centrumbildning kan för många personer med nedsatt rörlighet innebära en isolering. Man kanske inte alls själv kan ta sig till affärer för att handla eller åtminstone kanske man måste ransonera sina besök. Många blir mer beroende av kollektivtrafik och kommunal färdtjänst. Nedan skall redovisas svaren på följande frågor: ”Ungefär hur långt är det härifrån till . . . närmaste livsmedelsbutik närmaste sjuksköterska, distriktssköterska närmaste postkontor. De förtidspensionärer som stadigvarande bor på institution har inte svarat på dessa frågor. För övriga är det av intresse att kartlägga avståndet till närmaste livsmedelsaffär av två skäl, dels på grund av att man är beroende av tillgång till dagligvaror antingen man själv inhandlat dessa eller får dem hemsända, dels därför att de personliga är en inköpen form av sociala kontakter. Närhet till sjuksköterska/distriktssköterska kan vara en trygghetsfaktor för många människor. Speciellt kan det vara tryggt för många handikappade personer att veta att till exempel distriktssköterskan inte är långt borta. Avståndet till närmaste postkontor redovisas därför att vi här har ett grovt mått på avståndet till närmaste centrumbildning där det finns ett utbud av samhällelig och kommersiell service. Posten i sig själv har också en central samhällelig funktion, bl. a. genom att betala ut pensionen. Avståndet till andra former av service samt avståndet till grönområde och närmaste granne redovisas i bilaga 2.6. Att kartlägga avstånd i en intervjuundersökning är givetvis problematiskt eftersom det kan vara svårt att bedöma avstånd. En annan felkälla kan ligga i att somliga anger avståndet fågelvägen, medan andra väljer vägsträckan, vilket är vad vi velat försöka mäta. kan Intervjusvaren därför vara behäftade med fel. Vi tror dock att med den indelning av svaren på mycket grova kategorier som nedan redovisas resultaten ger en tillförlitlig bild av de intervjuades avstånd till olika former av service. I detta sammanhang kan man också diskutera principen att enbart mäta det geografiska avståndet. Avståndet skulle också ha kunnat mätas i tid. Ett visst geografiskt avstånd till närmaste postkontor kan i praktiken innebära olika mycket besvär beroende till exempel på om man normalt (eller alltid) åker bil för att komma till posten.

SOU 1977: 100 62 F örtidspensionärer

Tabell - Avstånd till livsmedelsbutik, postkontor och sjuksköterska. Fördelning 3.27 Förtidspensionärer efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

Avstånd till post- Avstånd till sjuk- Bastal Ålder Avstånd till livsmedelsbutik kontor sköterska/distriktssköterska

0-99 100- ca l km 0-500 ca 5 km 0-500 ca 5 km

Har ej långvarig sjuk- (1 1,7) (37,4) 36 dom (10,3) (44,6) (28,0) (28,3) (13,4) Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandi- 21,2 19,7 453 kappad 21,5 44,9 22,1 36,0 17,5 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandi-

De två sätten att mäta avstånd har båda sina fördelar och nackdelar.

närmare diskussion om detta. För att ge en Vi skall inte här föra någon mer bild borde kanske båda metoderna ha använts. Intervjukomplett dock varför vi valde att liksom i ULF anformuläret måste begränsas vända det geografiska avståndet. har mindre än 100 me- Ungefär en femtedel av förtidspensionärerna har 1 km eller till ter till närmaste livsmedelsaffär. En fjärdedel längre Den äldsta 55-64 år, innehåller den största anaffären. åldersgruppen,

delen som har så långt till affären. (Tabell 3.27.)

när avståndet till och sköterska är det de äldsta Även det gäller post som i störst utsträckning bor långt ifrån (5 km eller förtidspensionärerna

mer). utan att vara rörelsehandikappade är De som har långvarig sjukdom de som verkar bo närmast till affär, post och sköterska. De rörelsehan-

är de som bor längst ifrån! En tredjedel av de rörelsehandidikappade mer till närmaste livsmedelsaffär. Över en femkappade har 1 km eller mil eller mer till närmaste postkontor. För att dessa tedel har en halv skall kunna få tillgång till livsmedelsaffärörelsehandikappade personer service krävs tillgång till bil, att man rens resp. postanstaltens antingen av matvaror eller att någon annan person får hjälp med hemsändning svarar för matinköp och postkontakter. En ställdes också om hur man brukafklara sina livsmedelsinfråga Av som har en kiloköp. de rörelsehandikappade förtidspensionärerna till affären brukar hälften använda bil vid inkömeter eller mer drygt åker etc. En tiondel brukar åka buss och pen. En fjärdedel cykel, moped en tiondel handlar överhuvudtaget inte själv. Ingen av de rörelsehandi-

med denna relativt långa väg till närmaste affär går till fots. kappade

SOU 1977: 100 Förtidspensionärer 63

3.6.8 Sociala relationer Med sociala relationer avses här förekomsten av kontakter mellan boende i ett område. Kontakterna kan vara mer eller mindre djupa och innebära att man känner igen sina grannar till utseendet, att man hälsar på grannarna, stannar och pratar med grannar eller umgås med grannar. Antalet personer man har någon form av kontakt med kan variera. Man kan ha hög gemenskap i ett bostadsområde där alla känner alla och antalet personer man har mera intensiv kontakt med är hög. När gemenskap inte finns, kan man kanske tala om isolering och ensamhet. Upplevelsen av gemenskap är ett grundläggande behov, men gemenskap är också viktig ur resurssynpunkt. Gemenskap kan ge ett såväl psykologiskt som praktiskt stöd i vardagslivet. De frågor som vi använt för att mäta förekomsten av sociala relationer inom bostadsområdet är hämtade från ULF: ”Är det vanligt här i området att grannar utbyter några ord med varandra när man möts? ”Finns det någon här i området som Ni själv brukar utbyta små tjänster med, t. ex. mottagning av varor eller lån av småsaker? Intervjupersonerna skulle vid den första frågan göra en bedömning av kontakterna i bostadsområdet. En sådan bedömning färgas naturligtvis av de egna anspråken på gemenskap och de egna kontakterna med grannarna. En direkt fråga om man själv brukar prata med grannarna har undvikits eftersom frågan sannolikt är alltför prestigeladdad. Intervjupersonen kan därför ha svarat på hur grannkontakterna är i allmänhet. Det kan ju vara vanligt att grannarna pratar med varandra men inte med just intervjupersonen ifråga. En ”osäkerhef” som frågorna är behäftade med är attintervjupersonerna själva hade att ta ställning till vad som skulle räknas till bostadsområdet (”här i området). Olika skilda i personer lägger betydelser vad som skall räknas som bostadsområde. Detta måste man ta med i beräkningen när resultaten tolkas. Frågorna rörande sociala relationer har inte ställts till personer som stadigvarande vistas på institution. Inte heller har dessa frågor ställts vid s. k. indirekt intervju (när intervjun gjorts med annan än intervjupersonen själv). De 6 % av intervjuerna som gjorts i form av indirekta intervjuer har inte räknats med i svaren nedan. Resultaten kan härmed åtminstone i detta avseende sägas vara underskattningar av de sanna värdena. Tre fjärdedelar av förtidspensionärerna anger att det är vanligt (mycket eller ganska vanligt) att grannar utbyter ord. Andelen som anser att det är ganska vanligt varierar inte nämnvärt mellan

åldersgrupperna.

Däremot varierar andelen som anser att det är mycket vanligt att grannar ord. De äldsta är de som i störst utsträckning utbyter anser det mycket vanligt. (Tabell 3.28.) Även om skillnaderna mellan

åldersgrupperna i detta avseende är

stora, så är de ändå inte större än att de teoretiskt kan förklaras av de olika andelama som ej svarat på denna fråga. Om vi antar att i det närmaste samtliga av alla indirekt intervjuade skulle svarat vanmycket ‘1igt” försvinner skillnaderna. Antagandet är dock knappast realistiskt.

;gm

SOU 1977: 100 64 F örtidspensionärer

Tabell 3.28 Förtidspensionärer — Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

Ålder Utbyte av ord Utbyte av Indirekt Bor på Bastal tjänster intervju institu- Mycket Ganska (och bor tion vanligt vanligt ej på institution) (ULF) (ULF)

24,7 16,9 (54,6) 27,3 13,0 77 16-24 19,5 (52,0) 25-44 22,3 27,1 (60,0) 6,7 16,4 233 36,8 (56,6) 45-54 43,0 (56,9) 21,9 28,6 (48,7) 1,9 10,3 164 55-64 56,6 (58,6) 23,1 37,9 (43,4) 1,0 1,5 142

(3,3) (5,2) 36 Har ej långvarig sjukdom (48,3) (l8,9) (46,2) Har långvarig sjukdom ——är 23,6 35,1 2,6 4,1 453 ej rörelsehandikappad 50,3 - är Har långvarig sjukdom 20,7 26,9 2,5 11,6 127 rörelsehandikappad 50,0 22,8 34,0 (53,8) 2,6 5,6 616 Samtliga 50,2 (56,3)

Totalt säger sig en tredjedel av förtidspensionärerna ha någon person eller i bostadsområdet som man utbyter tjänster med. Även här familj finns åldersskillnader liknande resultaten ovan. Dessa skillnader kan åtminstone delvis förklaras av de olika andelarna som inte svarat på

denna fråga. Mer intressant är jämförelserna med ULF-siffrorna. Förtidspensionä- rerna — utom i den äldsta åldersgruppen bor i större utsträckning i motsvarande ålder i områden där grannar enligt interän befolkningen inte utbyter ord med varandra. Skillnaden vjupersonernas egen utsago kan delvis förklaras av dem som inte svarat på frågan. Däremot när det är skillnaderna mellan våra siffror och ULFgäller utbytet av tjänster siffrorna för stora för att kunna förklaras av andelen som inte svarat, med för de äldsta. En slutsats man kan dra utifrån möjligen undantag detta resultat är att faktiskt har mindre kontakt förtidspensionärerna i övrigt. är mer isomed grannar än befolkningen Förtidspensionärema lerade inom bostadsområdet. Vid ställdes också frågan ”Känner Ni Er personligen mycintervjun Ni att kommunen borde ordna så att ket ensam?”, och frågan ”Tycker eller besök hade kontakt?”. Svarsfördelnågon regelbundet per telefon redovisas 2.7 och 2.8. Även om frågeställningarna som ningarna i bilaga sådana är intressanta i detta sammanhang, måste man vid tolkningen av

svaren hålla i minnet att frågor av detta slag är svåra att på ett menings-

fullt sätt få belysta i en intervjuundersökning av denna typ.

3.6.9 Yttre störningar i bostadsmiljön

Till hör även att individen är avskild från stören god boendemiljö yttre som kan som en följd av mänskliga aktiviteter i anslutningar uppstå

SOU 1977: 100 Färtidspensionärer 65 Tabell 3.29 Förtidspensionärer - Förekomst av yttre störningar. Procentandel i olika åldersgrupper

ning till bostadsområdet. Hit hör bl. a. bullerstörningar till följd av trafikförhållanden men även störningar från grannarna. De frågor som använts i detta avseende är hämtade från ULF: Brukar Ni undvika att ha fönstret öppet (i något av rummen) därför att Ni blir störd av trafikbuller, annat ljud eller dålig lukt?” ”Händer det att Ni inte kan sova ostört (hela natten) p. g. a. yttre störningar såsom gatubuller, buller från grannar eller liknande? Svaren på dessa frågor är givetvis beroende av individens upplevelse och anspråk på avskildhet i dessa avseenden. Anspråksnivån kan vara låg (man har t. ex. lyckats vänja sig vid bullret och svarar nej på den första frågan) eller hög (man klagar över störningar som kanske egentligen ‘air försumbara). Genom att anknyta till konkreta situationer (fönstret stängt, ”sova ostört) bör det dock vara lättare för intervjupersonerna att ta ställning till frågorna jämfört med mer allmänt hållna frågor om man t. ex. upplever störningar av trafikbuller. Det partiella bortfallet - — till 1 %. personer som inte besvarat frågorna uppgick Dessa frågor har ställts till alla utvalda personer i vårt urval, inklusive dem som stadigvarande bor på institution. Totalt är det 15 % av våra förtidspensionärer som undviker att ha fönstret öppet på grund av yttre störningar. När det gäller om man inte kan sova ostört på grund av yttre störningar är det nära en fjärdedel som uppger att det händer att man inte kan sova ostört. Andelen ökar med stigande ålder.

3.6.10 Sammanfattande mått på bostadsstandard

Vid redovisningen av ULF-resultaten diskuteras ”prob1emet” med många indikatorer vad gäller bostaden och även ett sammanfattande mått på bostadsstandard: ”Det stora antalet indikatorer ger visserligen en relativt detaljerad _ bild av bostadsförhållandena, men samtidigt blir materialet mer svår- * Därför överskådligt. är det angeläget att ge en sammanfattande beskrivning av förhållandena med hjälp av ett färre antal indikatorer. Detta kan antingen ske i form av ett index över antalet problem eller genom beräkning av antalet personer som inte har en godtagbar bostadsstandard enligt vissa normer. I denna rapport har den senare ansatsen valts. Problemet med dennatyp av beräkningar är dock att man måste förutsätta att en viss situation är positiv eller negativ ur välfärdssynpunkt.

5-

66 SOU 1977: 100 F örtidspensionärer

För flera av de aspekter som har behandlats i denna rapport kan man inte göra sådana antaganden eftersom personlig smak och intresse här spelar en avgörande roll. Det gäller t. ex. hustyp och sociala relationer. Vidare förekommer vissa subjektiva frågor (flyttningsbenägenhet, avskildhet) som också är svårtolkade därför att de påverkas av anspråksnivån, som kan variera mellan olika personer. För att vinna i klarhet har sådana aspekter utelämnats vid konstruktionen av de sammanfattande måtten?” Följande tre sammansatta mått har konstruerats: 1 Rymlig och modern bostad, vilket innebär att man varken är trångbodd eller saknar vattenledning, avlopp, centralvärme och bad eller dusch i lägenheten. Detta kriterium avgränsar således ett elementärt krav på bostadsstandard och ansluter både till de etablerade indikatorerna inom bostadskomponenterna och till uttalade politiska målsättningar. 2 Rymlig, modern och utrustad bostad, vilket innebär att man utöver 1 ovan har komplett extrautrustning, dvs. tillgång till tvättmaskin, diskmaskin och frys. 3 Rymlig, modern, fullt utrustad bostad samt fritidsbostad, vilket innebär att man utöver 2 ovan har tillgång till komplett mediautrustning, dvs. tillgång till daglig tidning, telefon och TV, samt fritidsstuga. 15 Levnadsförhållanden. Det sista måttet tar hänsyn till om intervjupersonerna har tillgång till Rapport nr. 3. Boendeförhållanden 1974. fritidshus. Förekomst av fritidsstuga redovisas nedan i avsnitt 3.7.3. Andelen förtidspensionärer som har en rimlig bostadsstandard de är ej trångbodda” och de bor modernt — är mindre än motsvarande an- 1‘ Ensamstående kan del i befolkningen. De som stadigvarande bor på institution är dock inte inte vara trångbodda medräknade. Om vi jämställer institutionsboendet med att bo rymligt enligt vår definition i och modernt - -avsnitt 3.6.3. ett kanske inte självklart antagande försvinner skill-

Tabe1l3.30 - Bostadsstandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent Förtidspensionärer i olika grupper

Ålder Rymligt Rymligt, Rymligt, modernt, Bor på Bastal och modernt fullt utrustat instimodernt och utrustat samt fritidshus tution med tvättmaskin, diskmaskin och frys ULF ULF

16-24 72,7 (80,9) 10,4 5,2 (6,7) 13,0 77 25-44 68,0 (83,1) 8,7 2,1 (9,1) 16,4 233 45-54 70,6 (85,9) 7,3 1,3 (9,1) 10,3 164 55-64 74,9 (84,9) 4,8 2,3 (5,7) 1,5 142 Har ej långvarig sjukdom (53,5) (1,7) (1,7) (5,2) 36 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 76,6 5,4 2,5 4,1 453 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 63,2 9,3 1,0 11,6 127 Samtliga 73,1 (83,6) 6,0 i 2,2 (8,0) 5,6 616

SOU 1977: 100 F örtidspensionärer 67

naderna mellan förtidspensionärer i åldern 16-44 år och hela befolkningen i samma ålder. Däremot för de äldre, 45--64 år, kvarstår skillnaderna. Åtminstone de äldre förtidspensionärerna bor sämre — omodernt och/eller trångbott — i större utsträckning än hela befolkningen i samma ålder. Totalt är det ungefär en femtedel av förtidspensionärerna i denna undersökning som bor omodernt och/eller trångbott (om de institutionsboende inte räknas dit). (Tabell 3,30.) När det gäller utrustningsstandarden är den högst för de yngre förtidspensionärerna — ett resultat vi redan diskuterat i avsnitt 3.6.5. Totalt är det 6 % som bor rymligt, modernt och har tillgång till tvättmaskin, diskmaskin och frys. Två procent har dessutom tillgång till fritidshus och fullständig mediautrustning (tidning, telefon och TV). Bland de få förtidspensionärer som ej säger sig ha någon långvarig sjukdom är det endast drygt hälften som har en rimlig bostadsstandard. Bland de långvarigt sjuka är det de rörelsehandikappade som är sämst lottade —— 63 % bor modernt och rymligt mot 77 % bland de ej rörelsehandikappade. Bland dem som bor rymligt och modernt har dock de rörelsehandikappade den största andelen med diskmaskin, tvättmaskin och frvs.

3.6.11 Önskemål om flyttning Innan vi lämnar boendeavsnittet skall studeras i vilken utsträckning man önskar flytta, varför man (i förekommande fall) vill flytta och om man faktiskt vidtagit någon åtgärd för att flytta. Individens önskemål kan endast förverkligas inom ramen för den valfrihet individen har. Det finns anledning att räkna med att önskemål påverkas av de resurser man har och att de som har sämre resurser har en relativt sett lägre anspråksnivå. Detta kan innebära att efterfrågan för resurssvaga grupper sannolikt blir (relativt sett) underskattad. Vi har valt att mäta efterfrågan genom att fråga: ”Önskar Ni under nuvarande förhållanden flytta till annan bostad? Svaren på en fråga av denna typ mäter delvis en form av ”önsketänkande. Intervjupersonerna kan här ha framställt önskemål som ur olika synvinklar kan vara ”orea1istiska”. Det kan ändå vara intressant att få . ett visst mått på hur stor andel av förtidspensionärerna d som önskar förändra sin bostadssituation genom att flytta. Alternativ till att mäta individernas önskemål kan vara att försöka mäta i vilken utsträckning individerna faktiskt vidtagit några åtgärder *i för att flytta, eller att man försöker studera de faktiska flyttningar som ägt rum under en viss tidsperiod. Man kan vidare tänka sig kombinatioå ner av de olika metoderna. För de personer som sagt sig vilja flytta (eller svarat vet ej”) har vi dock ställt en fråga om man faktiskt vidtagit någon åtgärd: ”Har Ni under det senaste året vidtagit någon åtgärd för att flytta? _ Till dem som vill flytta (eller inte vet) ställdes också följande fråga: Det å. kan ju finnas flera skäl till att flytta. Nu skall jag räkna upp några tänkbara skäl så får Ni tala om vilka som gäller i Ert fall. Skulle Ni

5_

i vilja flytta . . .” varefter en rad flyttningsskäl räknades upp.

68 SOU 1977: 100 Förtidspensionärer

Tabell 3.31 Förtidspensionärer - Önskemål om flyttning samt eventuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostads modernitetsgrad samt långvarig sjukdom. Procentandel i olika grupper

Ensamboende Bor på institution 11,6 7,3 60,0 64 Bor ej på institution 36,9 16,8 3,7 134

Samboende Bor under äktenskaps- 16,6 8,2 0,7 246 l_i_knande former

- Har långvarig sjukdom

Frågorna rörande önskemål om flyttning har inte ställts vid indirekta intervjuer. De redovisade andelarna som önskar flytta resp. vidtagit någon åtgärd är därmed underskattningar om man antar att åtminstone några av de indirekt intervjuade önskar flytta. Totalt önskar nästan en fjärdedel av förtidspensionärerna flytta till en annan bostad. Av dessa har ungefär hälften också vidtagit någon åtgärd

för att få en förändring till stånd. (Tabell 3.31.)

Inga större skillnader mellan olika åldersgrupper kan konstateras. Man måste dock hålla i minnet att en relativt stor andel av de yngsta förtidspensionärerna blivit indirekt intervjuade och därför inte fått frigan. De som är ensamboende och bor på institution (det absoluta flertalet av de institutionsboende är också ”ensamboende”) är de som i minst utsträckning sagt sig vilja flytta. Detta förklaras av att hela 60 % av dessa intervjuer gjorts i form av indirekta intervjuer där flyttningsfrågorna alltså inte ställts. Den ”boendegrupp” som i störst utsträckning (37 %) säger sig vilja flytta är de ensamboende som inte bor på institution. Här har också 17 % vidtagit någon åtgärd för att få en förändring till stånd. När det gäller den nuvarande bostadens modernitetsgrad kan man se att det är de som bor omodernt som i stor utsträckning vill flytta. Trettiofem procent av dem som bor omodernt vill flytta jämfört med 21 % av dem som bor modernt. Bland de långvarigt sjuka är det de ej rörelsehandikappade som oftast vill flytta och som också i störst utsträckning vidtagit någon åtgärd.

SOU 1977: 100 F örtidspensionärer 69

Tabell 3.32 Förtidspensionärer - Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Samtliga

16-24 25-44 45--54 55-64

För att få större bostad 5,2 9,4 8,1 5,6 6,6 För att komma till ett område, där det är bättre ordnat med service 5,2 5,6 4,4 6,6 6,0 För att få modernare bostad 3,9 3,8 5,0 6,4 5,7 Ålders- och hälsoskäl 2,6 6,6 6,9 3,3 4,4 För att få billigare bostad 2,6 4,5 4,4 4,4 4,4 Trivs inte i det här området 2,6 6,9 5,6 3,5 4,3 För att komma närmare släkt eller vänner 5,2 3,6 4,4 2,3 3,0 Skulle hellre vilja bo någon annanstans i Sverige 1,3 4,5 3,8 2,5 3,0 P g a dåliga kommunikationer 1,3 3,4 3,8 2,5 2,8 För att få mindre bostad 2,6 1,3 4,4 1,7 2,2 P g a isolerat läge (långt till närmaste granne) 2,6 1,6 1,3 2,3 2,0 P g a ändrade familjeförhållanden 3,9 2,1 1,9 1,8 1,9 Behöver mera hjälp och tillsyn än som kan erhållas i den nuvarande

En intervjuperson kunde ange många olika skäl till flyttning. Andelarna är små varför resultaten måste tolkas försiktigt. De oftast uppgivna orsakerna till att man önskar flytta är för att få större eller modernare bostad och för att komma till områden med bättre service. Inga stora skillnader mellan olika åldersgrupper förekommer. 1 tabell 3.33 redovisas vilken typ av bostad man vill flytta till. Det vanligaste önskemålet är att få flytta till flerfamiljshus.

Tabell 3.33 F örtidspensionärer —-— Vilken typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter ålder (%)

Åldcr Vill flytta till Vill inte Summa Bastal flytta, Villa/ Lågt Högt Pensio- Service- Annat, indirekt radhus ñerfa- ñerfa- närshem hus ej svar intervju miljshus miljshus (1-3 (4- vån) vån)

77,2 100,0 Samtliga 5,6 10,7 1,7 1,6 0,3 3,2 76,8 100,0 616

SOU 1977: 100 70 Förtidspensionärer

3.7 Ekonomi

3.7.1 Inledning Vi har i denna undersökning endast tillgång till vissa uppgifter som kan ekonomiska situation. En allmän belysa de äldres och de pensionerades erfarenhet av detta slag är att inkomst är nåvid intervjuundersökningar omkring som att få got av det svåraste som finns att såväl ställa frågor korrekta som har pension och/eller bisvar på. När det gäller personer svårigheterna att få in korrekta uppgifter inte drag av olika slag blir mindre. Man kan ha inkomst av olika slag. En grov fördelning av tänkbara typer av inkomster kan göras:

a) Folkpension b) Allmän tilläggspension (ATP) c) Pension från tidigare arbete d) Lön av förvärvsarbete e) Inkomst från lantbruk, företag etc. f) Räntor, inkomst av kapital g) Ersättning vid arbetslöshet, understöd från barn eller annan släkting m. m. h) Bostadstillägg Även om vi kan redovisa vissa resultat rörande inkomstförhållanden, ekonomiska så är mycket av vårt intresse riktat mot intervjupersonernas standard: Vad har man för tillgång till bekvämligheter i bostaden (redovisat ovan i avsnitt 3.6.5)? Har man tillgång till bil. båt eller fritidshus? Har man kunnat göra någon semesterresa det senaste året (redovisas nedan i avsnitt fram pengar för en 3.8.2)? Kan man på kort tid skaffa oförutsedd utgift?

3.7.2 Inkomst De inkomstuppgifter vi har tillgång till när det gäller förtidspensionärerna är av begränsat slag. Nedan redovisas ändå inkomstuppgifter för olika grupper av förtidspensionärer. Man måste dock här vara medveten om att dessa siffror bild av de intervjuades ekonoger en ofullständig miska situation. Många har säkerligen inkomster och/eller hjälp i olika former utöver dem vi kan redovisa. Ett exempel är de unga förtidspensionärerna som bor hos sina föräldrar. I många fall står sannolikt deras inkomster i form av pension och dylikt inte i relation egna personliga till den ekonomiska standard” de befinner sig i. 17 För en mer ingående Vi kunde till exempel just för åldersgruppen 16-24 år i avsnitt 3.6.5 redovisning av de pen- till materiell standard i bostaden konstatera att när det gällde tillgång sionerades inkomstförhållanden hänvisas till: man inte skiljer sig från hela befolkningen. För övriga åldersgrupper Folkpensionärernas in- i mindre hade förtidspensionärerna genomgående utsträckning tillgång komstförhållanden år till den standard man hade i ett genomsnitt av hela befolkningen. 1974. SCB, Statistiska meddelanden N 1977: Totalt har 76 % av förtidspensionärerna i vårt material lämnat själv- 12; samt pensionärsun- deklaration för inkomster under 1974. Här använder vi då oss av den dersökningens betäntaxerade inkomsten. För dem som inte lämnat deklaration har vi sumkande.

SOU 19771 100 F örtidspensionärer 71

merat de utbetalningsbelopp som riksförsäkringsverket (RFV), Kommunernas pensionsanstalt (KPA) och statens personalpensionsverk (SPV) noterat att de betalat ut till resp. person under 1974 vad gäller skattepliktig ersättning. I tabell 3.34 har vi slagit samman de personer vars uppgifter hämtats från den taxerade inkomsten med dem vars inkomstuppgift härrör sig från utbetalda belopp. De förtidspensionerade männen har genomgående i de olika åldersgrupperna en högre skattepliktig inkomst än de förtidspensionerade kvinnorna. De högsta inkomsterna finns bland de äldre - 45 år och äldre - och där framförallt i gruppen 55-64 år. I denna äldsta grupp

- Tabell 3.34 Förtidspensionärer skattepliktig inkomst 1974. Fördelning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete (%)

Ålder 1_ 10 000- 20 000- 30 000- Saknas Summa 9 999 kr 19 999 kr 29 999 kr kr inkomst- Bastal uppgift

Mån 16-24 (65,0) (20,0) (2,5) (2,5) 10,0 100,0 40 25-44 50,5 23,5 29,2 6,9 — 100,0 102 45-54 20,4 27,2 31,3 19,7 1,4 100,0 75 55-64 7,3 39,0 33,5 20,3 - 100,0 84

Samtliga män 15,7 34,8 30,7 18,3 0,5 100,0 301 K vinnør 16-24 (70,3) (21,6) (2,7) (2,7) (2,7) 100,0 37 25-44 47,1 40,3 9,8 2,8 - 100,0 131 45-54 50,6 36,6 11,0 1,8 - 100,0 89 55-64 53,9 29,1 11,5 5,5 - 100,0 58

Samtliga kvinnor 52,5 32,4 10,9 4,1 0,1 100,0 315 Tidigare förvärvsarbete Aldrig haft arbete 83,7 10,0 1,3 3,8 1,2 100,0 199 Produktions-/distributionsanställda Yrken utan utbildmkrav 43,7 35,1 13,5 7,7 - 100,0 124 Utbildningskrav på upp till 2 år 17,0 48,7 23,9 9,9 0,5 100,0 124 Utbildningskrav på 2 år eller mer 7,4 29,9 36,1 26,6 - 100,0 58 Kontorsanställda, tekniker, m ñ 16,2 27,7 37,6 18,5 - 100,0 72 Lantbrukare (24,4) (48,3) (16,1) (11,2) - (100,0) 17 Företagare (-) (31,6) (53,0) (15,3) (-) (100,0) 13

Samtliga 32,8 33,7 21,5 11,7 0,3 100,0 616

SOU 1977! 100 72 Förtidspensionärer

noterats för en taxeringsbar inkomst under 1974 har samtliga personer med gruppen 16-44 år där över hälften ej kunnat noteras för jämfört inkomst. Observeras bör dock att skillnaden mellan någon taxeringsbar är mest markant för männen. Bland kvinnorna har åldersgrupperna över hälften i samtliga åldersgrupper en beskattningsbar inkomst som är mindre har en inän 10 000 kr per år och över 80 % i samtliga grupper komst lägre än 20 000 kr/år. De som aldrig haft förvärvsarbete är de som har de lägsta beskattningsbara inkomsterna -- 84 % hade 1974 en inkomst under 10000 kr. De f. d. produktions-/distributionsanställda som arbetat inom yrken med krav på utbildning i 2 år eller mer samt kontorsanställda, tekniker, m. fl. har de högsta” inkomsterna. Här hade omkring 60 % en beskattningsbar inkomst på 20 000 kr eller mer 1974. Bland de fåtaliga f. d. företagarna i materialet är andelen ännu något högre medan bland de f. d. lanzbrukarna nära tre fjärdedelar hade en inkomst under 20 000 kr.

3.7.3 Tillgång till vissa kapitalvaror Ett mått på den ekonomiska standard man lever i, är i vilken utsträckning man har tillgång till olika kapitalvaror. De kapitalvaror vi ställt frågor om är fritidshus, båt och bil. Liknande frågor har ställts vid Levnadsnivåundersökningarna 1968 och 1974, samt vid ULF 1974. Något värde i kronor räknat på eventuell båt eller bil har vi inte frågat efter. De yngsta förtidspensionärerna har oftare tillgång till både fritidshus, bil och i någon mån även båt. Detta förklaras åtminstone delvis av att de yngsta bor hos föräldrarna och därmed har tillgång till deras standard i dessa avseenden, något vi berörde i avsnitt 3.7.2. (Tabell 3.35.) Totalt är det 46 % av de intervjuade förtidspensionärerna som inte har tillgång till vare sig fritidshus, bil eller båt. Motsvarande andel för de yngsta är 29 %. En jämförelse med ULF-siffror visar att för samtliga

Tabell 3.35 Förtidspensionärer -- Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom (/0) Ålder Har tillgång till Har ej till- Bastal gång till Fritidshus Bil Båt vare sig -zi-m fritidshus, Totalt Därav bil eller båt genom ägande

Har långvarig sjukdom — 453 är ej rörelsehandikappad 27,3 18,5 44,6 8,4 46,7 Har långvarig sjukdom är rörelsehandikappad 23,8 20,6 53,2 9,4 36,2 127

Samtliga 25,7 45,1 8,5 46,1 616

m

SOU 1977: 100 F ärtidspensionärer 73

åldersgrupper (ev. utom för de yngsta) är andelen som inte har tillgång till någon av de redovisade kapitalvarorna större bland de förtidspensionerade än bland hela befolkningen. De rörelsehandikappade har i större utsträckning tillgång till bil än de Däremot har de rörelsehandikappade i mindre ej rörelsehandikappade. utsträckning än övriga med långvarig sjukdom tillgång till fritidshus. En ”extremgrupp” utgör de fåtaliga förtidspensionärer som uppgivit att de inte har någon långvarig sjukdom. Över tre fjärdedelar har inte tillgång till vare sig fritidshus, bil eller båt.

3.7.4 Kontantmarginal Ett annat grovt mått på en persons ekonomiska förhållanden är möjligheterna att snabbt kunna få fram pengar för att kunna betala en oförutsedd utgift. Frågans lydelse: ”Om Ni plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där Ni på en vecka måste skaffa fram 3 000 kronor, skulle Ni kunna klara det?” Trettiosju procent av förtidspensionärerna kan överhuvudtaget inte skaffa fram 3 000 kronor för att klara av en oförutsedd utgift. De som kan få fram har oftast - man tar ut från bank eller likpengar egna nande. (Tabell 3.36.) När det gäller jämförelser mellan olika åldersgrupper och vid jämförelser med hela befolkningen måste man vara försiktig i sina tolkningar med tanke indirekta — på det stora antalet intervjuer då frågan inte ställdes - bland de yngre förtidspensionärerna. Många har här alltså inte kunnat besvara frågan varför andelarna som inte kan eller på olika sätt kan få fram pengar åtminstone på vissa håll är underskattningar av förhållandena bland alla intervjuade.

- Tabell 3.36 Förtidspensionärer Kontantmarginal. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom (7,)

Ålder Hur man kan skaffa fram 3 000 kr inom en vecka Indirekt Summa intervju Basta] Kan (ULF Kan skaffa fram inte 1974) alls Totalt Genom Lån Lån i Annat eget från bank sätt konto släkt el vänner

16-24 27,3 (26,6) 32,4 14,3 11,7 2,6 3,9 40,3 77 25-44 43,7 (l3,5) 40,8 23,1 10,0 3,8 3,9 15,5 233 45--54 44,5 (l 4,3) 46,4 29,8 10,4 2,5 3,8 9,1 164 55-64 33,2 (13,9) 65,1 51,1 5,6 6,1 2,3 1,7 142

Har ej långvarig sjukdom (47,1) (46,7) (28,9) (14,8) (2,9) (—) 6,2 36 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 39,8 55,0 39,8 6,3 5,3 3,5 5,2 453 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 21,0 69,2 55,1 9,6 3,9 0,6 9,8 127 Samtliga 36,7 (l6,5) 57,2 42,2 7,3 5,0 2,8 6,1 616

74 SOU 19771 100 F örtidspensionärer

De äldsta, 55-64 år, är de som i störst utsträckning kan skaffa fram Nästan alla i den äldsta gruppen som kan få fram pengar har pengar. också egna pengar att ta till. Även för övriga åldersgrupper är egna sättet att klara en oförutsedd utgift. Andelen pengar det oftast uppgivna som skulle klara sig genom att låna från anhöriga eller vänner blir dock relativt större i de yngre åldrarna. Förtidspensionärerna har i mindre utsträckning än övriga befolki motsvarande ålder (undantag: de allra yngsta) möjlighet att ningen skaffa fram pengar. De rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning har en kontantmarginal -- oftast genom egna pengar. Bland de få som inte har nåsjukdom är det endast omkring hälften som skulle kunna gon långvarig skaffa fram pengar.

3.8 Fritid

3.8.1 Inledning Med begreppet fritid kan avses flera saker. Man kan avse den tid man har fri för valfria sysselsättningar. Man kan också mena olika slags aktiviteter som brukar sammanfattas under begreppet fritidsaktiviteter”. I denna undersökning har vi valt det senare alternativet. Detta av flera skäl: 1) Det främsta skälet är att det är mycket svårt i en undersökning av detta slag att få ett mått på den tid en person kan använda till valfria sysselsättningar. Det fordras relativt omfattande tidsbudgetpersonliga undersökningar för att få fram den fria tiden som återstår för en person, sedan man dragit bort tid för hushållsarbete, förvärvsarbete, sömn, osv. 2) När man pensioneras, på grund av ålder eller sjukdom, slutar de allra flesta det eventuella förvärvsarbete man haft. Den ”fria tiden” ökar därmed för många. Hur stor andelen fritid därefter blir, är inte speciellt intressant att studera. Mer intressant är istället att få en bild av i vilken utsträckning man är aktiv och ägnar sig åt fritidsaktiviteter. När det gäller i vilken utsträckning man ägnar sig åt fritidsaktiviteter av olika slag beror detta bl. a. på vilka ekonomiska och hälsomässiga resurser man har. Många fritidsaktiviteter kostar pengar. De flesta aktiviteter kräver också en viss miniminivå vad gäller hälsostatus. I båda dessa avseenden skiljer sig förtidspensionärerna från den övriga Man har sämre hälsa och (i många fall) dålig ekonomi. I befolkningen. ett avseende har man det dock kanske bättre —— man har (i många fall) mera ”fritid”. I avsnitt 3.7.3 kunde vi konstatera att förtidspensionärerna i mindre utsträckning än hela befolkningen i motsvarande åldershar tillgång till fritidshus, bil och båt — med undantag för de grupper allra yngsta.

3.8.2 Resor I detta avsnitt redovisas i vilken utsträckning våra intervjuade förtidsl någon resa av semester- eller rekreationskaraktär unpensionärer gjort

SOU 1977: 100 Förtidspensionärer 75

Tabell - 3.37 Förtidspensionärer Resor 1974. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom (%)

Ålder Ingen Resa Resa Resa Summa resa inom inom utom Bastal Sverige Norden Norden men ej men ej utomlands utom Norden

16-24 53,2 23,4 9,1 14,3 100,0 77,0 25-44 57,8 23,8 7,9 10,5 100,0 233 45-54 67,6 21,3 5,1 6,0 100,0 164 55-64 66,8 22,8 5,6 4,8 100,0 142 Har ej långvarig sjukdom (74,3) (24,0) (0,8) (0,8)

1g0,0 6

Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 66,3 21,2 6,4 6,1 100,0 453 Har långvarig - är sjukdom rörelsehandikappad 59,7 28,2 5,1 7,1 100,0 127 Samtliga 65,4 22,6 5,9 6,1 100,0 616

der 1974. Eftersom merparten av intervjuerna gjordes i maj 1975 kan naturligtvis vissa av de intervjuade ha glömt om de gjort någon resa under 1974, speciellt kanske om man bara rest inom Sverige. Längre resor inom Sverige och framförallt utlandsresor är lättare att komma ihåg. Frågans lydelse var närmast identisk med Levnadsnivåundersökningens: ”Gjorde Ni någon semesterresa eller annan resa av rekreationskaraktär under 1974?” Inga krav ställdes på hur långt, geografiskt eller tidsmässigt, en resa inom Sverige skulle ha sträckt sig för att räknas med. Intervjupersonernas egen uppfattning av vad som egentligen är en ”resa” kan här ha påverkat svaren. Vi får nog inse att andelen redovisade resor inom Sverige ger en viss underskattning av andelen intervjupersoner som gjort någon form av rekreationsresa. Totalt gjorde 65 % av förtidspensionärerna ingen resa av rekreationskaraktär” under 1974. Andelen som inte gjort någon resa är större bland de äldre åldersgrupperna är bland de yngre. Det är framförallt vad beträffar resor utom Norden som åldersgrupperna skiljer sig åt. 23 % har gjort en resa enbart inom Sverige. De rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning varit ute och rest. Detta är kanske ett något överraskande resultat, då man annars skulle kunna tro att dessa personer genom sitt handikapp skulle ha svå-

_ . m

76 Förtidspensionärer SOU 19771109

rare att komma ut. Det år framförallt resor enbart inom Sverige man gjort. Den lilla gruppen som ej är långvarigt sjuka har i minst utsträckning av alla varit ute och rest. Endast en fjärdedel har gjort någon resa 1974. Så gott som samtliga av dessa har enbart rest inom Sverige.

3.8.3 Umgänge med släkt och vänner Att umgås med släkt och vänner är en form av fritidsaktivitet. Det är också ett mått på i vilken utsträckning man upprätthåller sociala relationer med omgivningen. Till kategorin ”umgås ofta med släkt och vänner har klassificerats de personer som för minst en av följande aktiviteter sagt att man brukar göra det ofta: Ha släktingar på besök ”Ha vänner och bekanta på besök Besöka släktingar ”Besöka vänner och bekanta” ”Umgås med barn/barnbarn. I kategorin umgås ibland hamnar de som inte ”umgås ofta”, men som för minst en av aktiviteterna svarat någon gång. Begreppen att umgås ofta eller ”umgås ibland (eller ofta eller ”ib1and” har besök) kan uppfattas olika av olika personer. När de skall bedöma om någon händelse inträffar ”ofta” eller ibland kan de påverkas av om de tycker att det är tillräckligt ofta. Detta måste man hålla i minnet vid granskningen av resultaten. Fyra procent säger att de inte alls brukar umgås med varken släkt, vänner, bekanta eller barn. Andelen är låg men med tanke på att dessa

Tabell 3.38 Förtidspensionärer - Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom (%)

Ålder Umgäs Umgås Umgås Summa ofta ibland inte alls Bastal

16-24 55,3 39,5 5,3 100,0 77 25-44 59,9 37,6 3,6 100,0 233 45-54 61,8 33,4 4,7 100,0 164 55--64 73,2 23,7 3,1 100,0 142 l-lar ej långvarig sjukdom (55,1) (30,2) (14,3) 100,0 36 Har långvarig sjukdom är ej rörelsehandikappad 71,8 24,8 3,4 100,0 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 58,5 39,8 1,7 100,0 127 Samtliga 68,6 27,9 3,6 100,0 616

SOU 1977: 100 77 Förtidspensionärer

personer i det närmaste måste vara helt isolerade från sociala kontakter med de grupper vi frågat om verkar andelen ändå skrämmande. Inga skillnader mellan åldersgrupperna kan noteras när det gäller dem som inte alls” umgås, men däremot när det gäller långvarig sjukdom. De få intervjupersoner som inte har någon långvarig sjukdom verkar vara de som i störst utsträckning är isolerade. När det gäller om man bor ensam eller tillsammans med någon annan

Tabell 3.39 Förtidspensionärer-Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper Män Kvinnor 16-~24 25-44 45-54 55-64 Samt-

Sysslar med hobbyverksamhet någon gång 14,0 20,3 20,8 21,2 18,2 15,4 16,9 Sysslar med hobbyverksamhet ofta 24,4 47,0 26,0 42,5 33,9 34,0 34,9 Går omkring på gator och i añärer någon gång 31,9 42,2 44,2 35,4 38,6 36,0 36,6 Går omkring på gator och i

Går på teater, konserter, muséer, etc någon gång 14,1 15,0 28,6 28,0 13,8 11,4 14,5 Går på teater, konserter,

Deltar i studiecirklar eller

Deltar i arrangerad verksamhet för pensionärer någon gång 4,7 8,0 6,5 5,3 11,3 4,8 6,2 Deltar i arrangerad verksamhet för pensionärer ofta 1,5 5,8 1,3 3,7 4,4 3,3 3,5 Spelar musikinstrument någon

SOU 19771 100 78 Förtidspensionärer

person så visar det sig att hela tre fjärdedelar (74 %) av dem som inte alls umgås med släkt och vänner också är ensamboende. Merparten av dessa är verkligen socialt isolerade. Bland dem som ”umgås ofta är endast 24 % ensamboende och bland dem som umgås ibland” är andelen ensamboende 45 %. Nära 70 % av de förtidspensionerade umgås ofta med släkt och vänner. Andelen är högre bland de äldre än bland de yngre. De långvarigt sjuka men ej rörelsehandikappade umgås oftare med släkt och vänner än övriga.

3.8.4 Fritidsaktiviteter Nedan kommer att redovisas en mängd olika fritidsaktiviteter och om man brukar ägna sig åt dem ”någon gång eller ”ofta”. Som vi något berörde i föregående avsnitt uppfattas säkerligen uttrycken olika av olika personer. Om intervjupersonerna ville diskutera uttrycken med intervjuarna, var dessa instruerade att säga att med ”ofta” avses 10 gånger eller mer per år. Vissa personer har då gått efter ett mer objektivt kriterium än andra när de avgivit sina svar. Tabell 3.39 är uppställd efter rangordning så att de fritidsaktiviteter som totalt (”ofta” eller någon gång) är vanligast förekommande står först och de aktiviteter som man i minst utsträckning ägnar sig åt står sist. Att lyssna på radio eller titta på TV kommer högst upp på listan över fritidsaktiviteter. Promenerar 80 % och läser veckotidgör omkring ningar gör ca 70 % av förtidspensionärerna. Att göra bilutflykter och läsa böcker är aktiviteter som ca 60 % ägnar sig åt ofta eller någon gång. Att gå på bio, teater, konserter, restaurang eller liknande är aktiviteter som 14-—17 % uppgivit. Endast en tiondel deltar i någon arrangerad verksamhet speciellt för pensionärer. Detta är med största sannolikhet en Jakt och fiske har 8 % uppgivit. med övriga fritidsaktiviteter. Frågan om vilka underskattning jämfört fritidsaktiviteter man brukar ägna sig åt ställdes i form av att ett antal olika aktiviteter lästes upp för intervjupersonen. Jakt och fiske lästes inte upp. De 8 % av förtidspensionärerna som ändå svarat att de jagar och/eller fiskar på sin fritid har uppgivit detta spontant på en avslutande fråga om det är något annat (än vad som lästs upp) man ägnar sig åt. Detta har säkerligen medfört att många förtidspensionärer inte kommit att tänka på att de jagar/fiskar någon gång eller ofta trots att de kanske ägnar sig åt detta lika ofta som någon annan aktivitet som intervjuaren direkt frågat om. Vissa könsskillnader framgår klart ur tabellen. De manliga förtidspensionärerna är mer aktiva när det gäller att promenera eller motionera. Männen läser i större utsträckning böcker än kvinnorna medan kvinnorna i stället oftare läser Veckotidningar. Under kategorin ”sysslar med hobbyverksamhet” döljer sig aktiviteter som att snickra, måla, sticka, sy, samla frimärken och liknande. Kvinnorna sysslar i markant större utsträckning än männen med hobbyverk-

SOU 1977: 100 79 Förtidspensionärer

samhet. Kvinnorna deltar också i större utsträckning än männen i gudstjänster och i ”arrangerad verksamhet för pensionärer. Männen är mer aktiva än kvinnorna vad gäller att sköta trädgård och även beträffande jakt och fiske. Vissa skillnader framkommer mellan olika åldersgrupper. De yngsta (16-24 år) läser i mindre utsträckning böcker än övriga åldersgrupper. Detta hänger delvis samman med den relativt stora andelen (18 %) bland de yngsta som inte utan svårighet kan läsa vanlig text. Andelen som deltar i gudstjänster stiger med ökande ålder - en fjärdedel av de yngsta deltar någon gång eller ofta mot nästan hälften av de äldsta (55-64 år). Motsvarande tendens finns också beträffande andelen som sköter trädgård. Andelen förtidspensionärer som går omkring på gator och i affärer är störst bland de yngsta och sjunker sedan med ökande ålder. Det- samma gäller för bio- och restaurangbesök 58 % av de yngsta går på bio mot 8 % av de äldsta. Att gå på teater, muséer, etc eller delta i studiecirklar eller kurser är mindre vanligt bland de äldre förtidspensionärerna (45-54 år) jämfört med de yngre (16-44 år).

3.8.5 F öreningsanslutning Drygt hälften av de intervjuade förtidspensionärerna är inte medlemmar i någon förening alls. De äldre är dock i större utsträckning än de yngre medlemmar i någon förening. Denna tendens gäller framförallt medlemskap i pensionärsförening, politiskt parti och fackförening. När det gäller medlemskap i handikappförening av olika slag (exempel: De handikappades riksförbund, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Svenska psoriasisförbundet, De blindas förening etc.) är detta i stället vanligast bland de yngsta förtidspensionärerna.

Tabell 3.40 Förtidspcnsionärer —— Föreningsanslutning. Fördelning efter ålder. Procenttal i olika grupper

Samtliga 9,7 7,9 16,7 5,1 7,9 55,5 616

3.9 Politiska resurser

I levnadsnivåundersökningen 1968 användes uttrycket politiska resurser” som ett sammanfattande begrepp när det gällde att beskriva i vilken i utsträckning olika grupper av människor har ”. . . möjligheter att på- - verka och i någon mån skydda sig mot existerande sociala institutioner

SOU 19771100 80 Förtidspensionärer

- Röstade 1973 samt känner till rättigheter. Fördelning efter ålder och lång- Tabell 3.41 Förtidspensionärer varig sjukdom (%)

Röstade Känner till rättigheter? Indirekt Bastal Ålder

55-64 (52,6) (26,9) 6,2 36 Har ej långvarig sjukdom (63,2) (14,3) Har långvarig sjukdom -— är ej 30,8 25,8 5,2 453 rörelsehandikappad 81,8 38,3 - är Har långvarig sjukdom 38,3 30,2 21,7 9,8 127 rörelsehandikappad 78,9

31,7 25,0 6,1 616 Samtliga 80,4 37,2

och att få nya problem aktualiserade i de politiska beslutsprocesserna.”13 om man varit aktiv inom och En mängd frågor i någon form föreningar om man skulle kunna överklaga beslut fattade av olika politiska organ, sociala om man röstat vid senaste valet, osv. ställdes till interinstanser,

vjupersonerna. Vid denna har endast 3 frågor som kan sägas beröra de undersökning resurserna ställts. Dessa frågor är: ”politiska ”Röstade Ni i valet 1973?” Känner Ni till de rättigheter och förmåner pensionärer har?

”Vart skulle Ni vända Er om Ni skulle veta mer om dessa savilja ker?

Fyra femtedelar av de intervjuade förtidspensionärerna säger sig ha röstat i det senaste valet. (Tabell 3.41.) Frågan ställdes dock bara vid di-

rekt varför andelen sannolikt är en underskattning vad gäller intervju, summan av de indirekt och direkt intervjuade personerna. Däremot när

det gäller samtliga förtidspensionärer inklusive de ”ej kommunicerbara” blir det mera osäkert. (= merparten?) av dem som vi genom data- Många beslut inte kunnat komma i kontakt med har säkerligen inspektionens inte röstat 1973. Flera är överhuvudtaget inte röstberättigade.

En direkt jämförelse mellan olika åldersgrupper är svår att göra

att andelen indirekta intervjuer varierar så kraftigt mellan grupgenom Trots det kan man konstatera att valdeltagandet ökar med sti- l perna. i ålder. Skillnaderna mellan grupperna blir mindre — men kvarstår gande - andelerna som blivit indirekt inom vi tar hänsyn till de olika stora p Beträffande de allra 16-24 vi hålla i min- i tervjuade. yngsta, år, måste net att de allra flesta inte var röstberättigade 1973. Den lilla som sjukdom uppvisar ett i gruppen ej har någon långvarig lägre valdeltagande än de långvarigt sjuka. i När det kunskapen om de rättigheter och förmåner man har gäller som pensionär anger en fjärdedel att de inte känner till rättigheter och

__ förmåner medan nästan en tredjedel är tveksamma beträffande sina 18 _ .. .. . .. . Johansson S. Politiska o kunskaper. Detta maste sagas vara hoga siffror, aven om man maste resursep Stockholm 1971, sid. 7. hålla i minnet att det inte är något absolut mått på faktiska kunskaper _

SOU 1977: 100 F örtidspensiorzärer 81

det här är fråga om. Det är mycket möjligt att många av de personer som svarat att de inte känner till förmåner och rättigheter ändå har tillräckliga kunskaper för att inte gå miste om några förmåner. Det måste dock vara otillfredsställande ur flera synvinklar att så många förtidspensionärer upplever att de inte känner till de förmåner och rättigheter som pensionärer har. Även om jämförelser mellan åldersgrupper också här försvåras på grund av de indirekta intervjuerna kan man konstatera att det framförallt är de yngsta förtidspensionärerna som säger sig inte känna till rättigheter och förmåner. Endast 60 % av de yngsta har fått frågan ställd till sig. Trots det har 41 % sagt att de inte känner till rättigheter och förmåner. Även om siffrorna baserar sig på få personer, varför procentandelama endast är att betrakta som ungefärliga, är tendensen klar. Om man sedan skulle ta hänsyn till den (okända) andel bland de indirekt intervjuade som inte heller känner till rättigheter och förmåner, blir resultatet än mer otillfredsställande. De ej långvarigt sjuka är mer tveksamma än de långvarigt sjuka beträffande sina kunskaper vad gäller rättigheter och förmåner. En jämförelse med avseende på kön visar att kvinnorna i större utsträckning än männen och förmåner säger sig inte känna till rättigheter ——29 % av kvinnorna och 21 % av männen säger sig inte känna till rättigheter och förmåner. 43 % av männen och 30 % av kvinnorna säger sig göra det. Oavsett hur man svarat på frågan om man känner till rättigheter och förmåner ställdes frågan vart man skulle vända sig om man ville veta mera. Den oftast uppgivna informationskällan om man skulle vilja veta mer om sina rättigheter och förmåner som pensionär är försäkringskassan. Över en tredjedel skulle vända sig dit. En stor andel skulle även vända sig till socialbyrån.

Tabell 3.42 Förtidspensionärer —— Vart vänder man sig? Fördelning efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej (fVo)

Känner till rättigheter? Andel som. ej känner Ja Tvek- Nej Samt- till.eller sam liga är tveksamma av dem som uppgivit

Försäkringskassan 49,3 35,0 31,5 36,9 50,5 ^ i Socialbyrån/nämnd 22,1 16,3 11,4 15,8 48,3 Bekant, släkting, granne 4,9 5,8 3,5 4,3 58,4 Kommunen (Ospecificerat) 0,9 2,6 4,2 2,3 86,1

Vet ej vart man skall vända sig 11,7 34,0 43,2 26,9 85,9 Indirekt intervju - — —— — -- 6,1 V Samtliga_ p_ __ 100,0 100,0 100,0 100,0 56,7

6——

SOU 1977: 100 82 F örtidspetzsionärer

Över en fjärdedel av förtidspensionärerna vet inte vart de skulle är de som inte känner :ill sina vända sig. Vi kan se att det framförallt rättigheter eller är tveksamma som heller inte vet vart de skall värda sig. Av tabellen också hur stor andel av dem som uppgisit olika framgår informationskällor som inte känner till eller är tveksamma om le känner till sina rättigheter. Kausalrelationerna är dock oklara och nan kan inte av detta material dra slutsatsen att vissa informationskâllor är bättre än andra när det gäller att få pensionärerna att känna till sina rättigheter och förmåner. Bland det fåtal förtidspensionärer som uppgivit fackförening ;om informationskälla är det endast 15 % som säger sig ej känna till eller är tveksamma beträffande sina rättigheter. Andelen som inte känner till eller är tveksamma är relativt låg även bland dem som uppgivit pensionärsförening. Bland de förtidspensionärer som utan närmare angivelser sag: att de skulle vända sig till ”kommunen” känner de flesta inte till sina rättigheter eller är tveksamma.

3.10 Klarar man sig utan hjälp?

I detta avsnitt skall redovisas i vilken utsträckning de intervjuade förtidspensionärerna i vårt material själva klarar olika dagliga sysslor eller i vilken utsträckning man får tillräckligt med hjälp. Andelen förtidspensionärer som inte klarar av olika dagliga sysslor och inte heller får hjälp av någon är mycket liten. Andelarna är så små att materialet inte tillåter några ytterligare analyser. Man kan dock undra hur de (fåtaliga) förtidspensionärer som inte själva klarar av t. ex. inköp av livsmedel och inte heller får tillräckligt med hjälp överhuvudtaget klarar sig. Den mesta hjälpen får man från hushållsmedlem. Detta gäller alla typer av sysslor. Totalt får 43 % hjälp dagligen av någon hushållsmedlem, granne eller bekant (tabell 3.44).

Tabell 3.43 Förtidspensionärer - Hur klarar man dagliga sysslor? (%) Klarar Klarar det ej själv men får Klarar Bor på Summa det själv tillräcklig hjälp av det ej institution själv och Hushålls- Hemsa- Annan får ej tillmedlem marit person räcklig hjälp

Personlig hygien (tvätt-

83 Fiirtidspensionéirer

Tabell 3.44 Förtidspensionârer - Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, mära vän eller bekant? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Basta] institu- hjälp tion 1 gång/ 2 gånger/ 3 gånger/ 4-6 Dagvecka vecka vecka gånger/ ligen vecka

3.45 Förtidspensionärer Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit eller liknande? Fördelning efter ålder. (%,)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Basta] institu- hjälp tion l gång] 2 gånger/ 3 gånger/ 4-6 Dagvecka vecka vecka gånger/ ligen vecka

Enligt tabell 3.43 är städning och tvätt de sysslor som förtidspensionärerna i störst utsträckning behöver hjälp med. Det är framförallt dessa sysslor som hemsamariterna hjälper till med. Totalt är det enligt tabell 3.45 15 % av förtidspensionärerna som uppger sig ha hjälp av hemsamarit. Den största andelen (18 %) finns i âldersgrupperna 25-54 år. Vanligast är att man får hjälp en gång i veckan. I tabell 3.46 redovisas andelen förtidspensionärer som klarar sig helt utan hjälp vad gäller de dagliga sysslorna, andelen som inte klarar sig själv men som får tillräckligt med hjälp och andelen som inte får tillräcklig hjälp med minst en av de dagliga sysslorna i tabell 3.43 fördelat på ålder och långvarig sjukdom. Totalt är det 4 % av de intervjuade förtidspensionärerna som varken klarar sig själv eller får tillräckligt med hjälp när det gäller en eller flera av vardagliga sysslor. Inga större skillnader mellan åldersgrupper eller om man är rörelsehandikappad eller ej verkar finnas. Det är framförallt den rörelsehandikappade gruppen som behöver i hjälp. Endast 5 % klarar sig helt utan hjälp. De allra flesta får dock till- : räckligt med hjälp.

SOU 1977: 100 *84 F örtidspensiønärer

- Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning efter Tabell 3.46 Förtidspensionärer ålder och långvarig sjukdom. (“/.)

Ålder Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institution Bastal hjälp men får och får ej tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

16-24 13,0 70,1 3,9 13,0 100,0 77 25—44 24,7 53,6 5,4 16,4 100,0 233 45-54 19,0 66,3 4,4 10,3 100,0 164 55-64 27,8 66,4 4,3 1,5 100,0 142 Har ej långvarig sjukdom (47,7) (44,2) (2,9) (5,2) 100,0 36 Har långvarig sjukdom —- är ej rörelsehandikappad 28,8 62,9 4,4 4,1 100,0 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 5,2 78,3 4,9 11,6 100,0 127

Samtliga 25,3 64,9 4,4 5,6 100,0 616

De största andelarna som klarar sig helt utan hjälp , förtidspensionärer

och Gävleborgs län. Den största i

finns i Västsverige och i Kopparbergs som inte klarar sig själva och inte heller får 5 andelen förtidspensionärer finns i-Västernorrlands och Jämtlands län. Resultatet är Q tillräcklig hjälp osäkerhet dock baserat på relativt få intervjuer med därav följande g

Adärför parentestecknen. (Tabell 3.47)

3.1 kommunal

man service?

Utnyttjar

service för äldre och handikappade finns i olika former. I ? Kommunal den? En fråga ställdes för att kartlägga i vilken utsträckning »utnyttjas vilken man anlitat olika serviceanordningar de senaste 3 å utsträckning. månaderna. ställdes dem som stadigvarande bor på institution. Un- Ä Frågan ej till der annan service döljer sig terapiverksamhet, pensionärs- och sjukgym- - - . nastik . och massage.: Tre fjärdedelar av förtidspensionärerna har inte under de senaste 3

månaderna utnyttjat någon av olika kommunala serviceanordningar. Det är de yngsta (16-24 år) och framförallt de rörelsehandikappade — som i störst utsträckning utnyttjat någon av kommunens anordningar

SOU 1977: 100 Förtidspensionärer 85

Tabell - 3.47 Förtidspensionärer Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning på region. (%)

Region Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institution Bastal hjälp men får och får ej tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län 29,1 60,6 2,3 7,9 100,0 156 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län 18,9 75,2 1,6 4,3 100,0 75 Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 22,3 65,6 6,0 6,1 100,0 76 Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs och Skaraborgs län 34,6 54,1 3,7 7,5 100,0 102 Värmlands och Örebro län (l6,3) (78,8) (1,0) (3,8) 100,0 44 Kopparbergs och Gävleborgs län 33,6 56,4 7.9 2,1 100,0 59 Västernorrlands och Jämtlands län (l8,3) (7l,0) (10,1) (0,6) 100,0 45 Västerbottens och Norrbottens län 11,5 78,1 6,9 3,5 100,0 59

resultaten är giltiga även med hänsyn tagen till andelen som bor på institution i dessa grupper. (Tabell 3.48.) Färdtjänst är den service man oftast utnyttjat. Därnäst kommer fotvård. Över en tredjedel av de rörelsehandikappade har utnyttjat färdtjänsten, en femtedel av de yngsta. När det gäller uppdelning på regioner är det framförallt förtidspensionärerna i Stockholm som utnyttjat den kommunala servicen. Framförallt är det färdtjänsten som verkar vara väl utbyggd i Stockholmsområdet var tredje förtidspensionär har utnyttjat färdtjänsten de senaste tre månaderna. Nästan var tionde förtidspensionär i Stockholm har utnyttjat fotvård eller kommit i kontakt med dagcenterverksamhet.

3.12 Får man med

tillräckligt hjälp?

A En allmänt hållen fråga om man tycker att man får tillräckligt med :Vhjälp ställdes också:

. . sou 1977: 100 35.

Tabell - av den kommunala servicen de senaste 3 månaderna. Fördelning 3.48 Förtidspensionärer Utnyttjande efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel i olika grupper

Ålder Mat- Hem- Fot- Hår- Färd- Dag- Annan Ej ut- Bor på Bastal serve- sänd- vård vård tjänst center- service nyttjat instiring ning av verk- någon tution färdig samhet kom-

måltid munal

SCFVICC“

16———24 3,9 —— 2,6 —— 19,5 5,2 6,5 61,0 13,0 77 25-44 1,8 1,1 7,5 4,1 10,9 4,3 1,8 66,1 16,4 233 4S——-54 4,4 1,9 7,5 1,2 12,5 2,5 1,9 69,0 10,3 164 55-64 - —- 0,8 10,0 1,6 1,5 80,5 1,5 142 5,6

Har ej långvarig sjukdom (5,8) (-) (2,9) (2,9) (0,8) (3,7) (0,8) (86,6) (5,2) 36 Har långvarig sjukdom är ej rörelse- 1,1 0,2 5,7 1,1 6,0 2,2 1,8 80,8 4,1 453 handikappad Har långvarig -sjukdom är rörelse- 0,6 1,6 8,8 1,2 34,2 1,8 2,0 52,6 11,6 127 handikappad

H-regioner Stockholm 1,5 1,7 9,3 1,2 33,8 9,0 2,6 54,8 6,5 89 Göteborg] Malmö 0,3 — 4,6 0,9 6,4 0,3 0,5 84,6 5,1 76 Större städer 1,4 0,5 4,4 0,6 7,6 1,3 0,7 82,6 5,1 202 ”Södra mel- — 9,8 2,7 10,6 1,3 0,8 71,4 8,8 129 lanbygden 1,3 ”Norra tät- —- — — -— 5 ,1 82,6 1,7 62 bygden 1,3 10,7 ”Norra glesbygden 2,6 1,3 5,9 1,9 11,9 1,9 5,0 75,0 3,0 58

Samtliga 1,2 0,5 6,0 1,4 11,0 2,1 1,8 75,8 5,6 616

a Här avses de typer av kommunal service som redovisats i tabellen. Social hemhjälp - hjälp ax hemsamarit -— är ej medräknad här.

”Tycker Ni rent allmänt att Ni får tillräckligt med hjälp eller skulle Ni behöva mera hjälp? Till dem som svarade att de behöver mera hjälp ställdes följdfrågan: Vilket slag av hjälp skulle Ni behöva? Värdet av så allmänt hållna och subjektivt inriktade frågor kan naturligtvis diskuteras. Andelen personer som säger sig få tillräckligt eller ej tillräckligt med hjälp skulle kanske inte sammanfalla med den andel man skulle få om man försökte använda mer objektiva kriterier. Intressant kan ändå vara att se hur stor andel av förtidspensionärerna som anser att de behöver mer hjälp och framförallt se vad det är man skulle vilja ha hjälp med. Frågorna ställdes inte vid indirekt intervju och inte hel.er till dem som stadigvarande bor på institution.

SOU 1977: 100 Tabell 3.49 Förtidspensionärcr — Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

(1,5) Har långvarig sjukdom är ej rörelsehandikappad 11,1 2,0 4,6 4,2 0,3 453 Har långvarig sjukdom — är rörelsehandikappad 17,7 1,7 4,1 11,5 0,3 127

Samtliga 12,0 1,8 4,4 5,5 0,3 616

Totalt tycker 12 % av de intervjuade förtidspensionärerna att de skulle behöva mer hjälp. Hälften av dessa skulle vilja ha hjälp med storrengöring, stortvätt, höst- och vårstädning”, fönsterputsning etc. Framförallt är det de rörelsehandikappade som säger sig behöva mer hjälp med detta. Mer hjälp i form av regelbunden eller hjälp tillsyn någon gång i veckan eller månaden har 4 % önskat.

4 Ålderspensionärer

4.1 Inledning

Genomgången och analysen av ålderspensionärernas levnadsförhållanden följer samma mönster som beträffande förtidspensionärerna i kapitel 3. I stort sett samma frågor har ställts till ålders- och förtidspensionärer. Den summariska beskrivning och diskussion kring frågor och mätmetoder som gjorts i samband med förtidspensionärernas redovisning upprepas inte i detta kapitel. För en beskrivning av hur t. ex. hälsa har mätts i denna undersökning hänvisas alltså till kapitel 3 (avsnitt 3.3). När det gäller förtidspensionärerna hade vi ett urval från riksförsäkringsverket att gå efter. Vid urvalet av ålderspensionärer har vi använt oss av registret över totalbefolkningen (RTB). Någon uppgift om en person har ålderspension eller inte finns dock inte i detta register. Någon klar åldersgräns finns inte för när en person skall räknas som ålderspen-

Tabell 4.1 Andel personer med pension i olika åldersgrupper. (%)

Ålder Har Ålderspension, Förtidspension Änkepension Annan pension Summa ingen ATP Bastal pension Hel Mindre Hel Mindre Hel Mindre Hel Mindre än hel än hel än hel än hel

60 80,6 1,6 - 10,1 3,9 2,3 — 0,8 0,8 100,0 129 61 67,1 3,9 2,6 15,8 — 7,9 2,6 — 100,0 76 62 61,2 5,0 —— 16,2 1,2 8,7 2,5 1,2 3,7 100,0 80 63 56,1 9,8 3,7 19,5 1,2 6,1 2,4 1,2 100,0 82 64 50,7 11,0 —— 23,3 2,7 8,2 1,4 2,7 100,0 73 65 38,1 11,9 13,1 28,5 1,2 — —— 7,1 100,0 84 66 21,2 26,2 10,0 26,3 1,2 7,5 1,2 2,5 3,7 100,0 80 67 - - —— —- 94,4 2,2 2,2 1,1 100,0 89 68—— — — — —— — —— -— 100,0 100,0 821

SOU 19771 10°

90 Ålderspensionärer

sionär. Vi har därför åtminstone delvis varit beroende av intervjupersonernas egna utsagor för att kunna kategorisera personerna som ålderspensionärer eller inte. Den fråga som användes för att mäta andelen personer med någon form av pension, löd: ”Har Ni någon form av pension, t. ex. ålderspension, förtidspension, änkepension e. d.?” De definitioner som använts i denna undersökning för att få fram gruppen ålderspensionärer är följande. Som ålderspensionärer räknas a) Personer 60-66 år som själva säger sig ha hel eller halv ålderspension, tilläggspension eller ATP. b) Personer 67 år och äldre som säger att de har hel eller halv ålderspension, hel förtidspension eller hel änkepension. Anledningen till att vi för 67-åringarna jämställer förtids- och änkepension med ålderspension är att det är omöjligt att uppbära förtidspension efter det man fyllt 67 år (se avsnitt 3.1 ovan). De två 67-åriga personer som säger sig uppbära förtidspension och den enda person som säger sig få hel änkepension räknar vi alltså i fortsättningen som ålderspensionärer. Bland åldrarna 60-66 år har vi endast kunnat ta med dem som själva säger sig ha ålderspension. Flera intervjuare har rapporterat om många intervjupersoners osäkerhet om vilket slag av pension de egentligen kunde säga sig ha. Vi får därför inse att kategoriseringen av personer i åldern 60-66 år när det gäller om man skall räknas som ålderspensionär eller ej inte är så exakt som man kanske kan begära.

Tabell 4.2 Ålderspensionärer -- Fördelning på kön och ålder. Procenttal. (Inom parentes anges absoluta antalet intervjuer)

Samtliga 31,9 (304) 50,4 (377) 17,7 (309) 100,0 (990) 100,0

Tabell 4.3 Ålderspensionärer - Juridiskt civilstånd. Jämförelse med hela befolkningen. (%) Ogift Gift Skild Änka/ Summa änkhng

Ålderspensionärer 60 år och äldre 15,8 49,7 4,0 30,5 100,0 Hela befolkningen 65 år och äldrea 15,1 50,2 4,0 30,8 100,0 a Befolkningssiffrorna avser den 31 december 1974. Siffrorna är hämtade ur Statistisk Årsbok 1975.

SOU 1977: 100 91

Alderspensionéirer

4.2 Översiktlig beskrivning av ålderspensionärerna

De procenttal som används i tabell 4.2 och följande tabeller i kapitel 4 är till skillnad från tabell 4.1 beräknade på vägda summor. Totalt sett finns de fler kvinnliga än manliga ålderspensionärer. Medcllivslängden för kvinnorna är som bekant längre än för männen. Flera intervjuer med mycket gamla personer har gjorts. 24 av våra intervjupersoner var 90 år eller äldre vid intervjun. Den äldsta person som intervjuats var 99 år. Siffrorna överensstämmer mycket väl. De som intervjuats i denna undersökning har samma civilståndsfördelning som hela befolkningen ——ett kriterium på att bortfallet inte är systematiskt utan att betrakta som slumpmässigt —— åtminstone vad gäller civilståndet.

4.3 Hälsa 4.3.1 Inledning Ålderspensionärerna har det gemensamt att de uppnått en relativt hög ålder. Detta är dock inte liktydigt med att de också skulle ha hälsobesvär. “En vanlig föreställning är att åldrandet är en sjukdom. Detta är emellertid felaktigt. Man måste skilja mellan åldrande och sjukdom. Hälsotillståndet hos en åldring kan inte heller bedömas efter samma kriterier som då det gäller en yngre människa. Vi vet f. n. ganska litet om hur en frisk åldring skall se ut, och vilka värden han bör ha i olika avseenden?

Nedan kommer att redovisas förekomst av långvarig sjukdom, syn-, hörsel- och tandstatus för ålderspensionårerna. För en beskrivning av mätmetoderna hänvisas till avsnitt 3.3 ovan. Vidare kommer vi att ge en beskrivning av intervjupersonernas helt egna bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd.

4.3.2 Förekomst av

långvarig sjukdom eller handikapp

Vi inleder rörande hälsotillståndet resultatredovisningen med att ange andelen med långvarig sjukdom eller handikapp innan vi redovisar en mera detaljerad fördelning på sjukdomsgrupper och handikapp. Samstämmigheten mellan detta material och ULF 1974 har prövats. Andelen med långvarig sjukdom i åldern (besvär, handikapp, svaghet) 65-74 år är enligt ULF 73,6 %2 medan motsvarande andel i detta material är 76,3 %. Således en god samstämmighet. De ”ej kommunicerbara är dock här ej medräknade. Drygt tre fjärdedelar av ålderspensionärerna har någon långvarig sjukdom. Andelen ökar (naturligtvis) med stigande ålder. Männen verkar genomgående mer friska —— i samtliga åldersgrupper är det en större andel män än kvinnor som ej är långvarigt sjuka. Andelen långvarigt sjuka bland samtliga ålderspensionärer 80 år eller 1 äldre är högre än de 86 % man kan utläsa ur tabell 4.4. Man bör vid en Berg-Mårtensson (1975), sid. 12. skattning gällande samtliga äldre också ta hänsyn till andelen ”ej kommunicerbara” och bortfall Även om vi inte med full 2 L°Vad5föhåa“ på grund av sjukdom. säkerhet 1 kan säga att samtliga ej kommunicerbara eller ”sjuka”

((11851-}61){a5§f’r5t4flr

perso—

92 SOU 1977: 100 Å lderspensionärer

Tabell 4.4 Ålderspensionårer - Långvarig sjukdom (besvär, handikapp, svaghet.) Fördelning efter kön och ålder. (%)

Kön Har lång- Har ej Summa Ålder varig någon Bastal sjukdom långvarig sjukdom

Mån 60-69 66,6 33,4 100,0 160 70-79 69,0 31,0 100,0 170 80- 79,8 20,2 100,0 124

Samtliga män 69,8 30,2 100,0 454

K vinnor 60-69 70,7 29,3 100,0 144 70-79 84,5 15,5 100,0 207 80- 91 ,8 9,2 100,0 185

Samtliga kvinnor 81,8 18,2 100,0 536

Mån + kvinnor 60-69 68,5 31,5 100,0 304 70-79 77,6 22,4 100,0 377 S0- 86,4 13,6 100,0 309

Samtliga 76,3 23,7 100,0 990

ner är långvarigt så är detta ändå ett rimligt antagande. I tabell 2.3 sjuka, framgår andelen intervjuade, bortfall och ”ej kommunicerbara”. Sannolikheterna kan summeras: 0,143 (= Andelen ej kommunicerbara” bland 80 år och äldre) x 1,0 (= sannolikheten att man är långvarigt sjuk) + 0,049 (= Andelen sjuka i bortfallet) x 1,0 (= sannolikheten att man är långvarigt sjuk) + 0,726 (= Andelen intervjuade) x 0,864 (= andelen långvarigt sjuk) + 0,082 (= Andelen övrigt bortfall) x 0,864 (= sannolikt långvarigt sjuk)- = 0,890.

Tabell - De långvarigt och behov 4.5 Ålderspensionärer sjuka. Sângbundenhet - efter ålder. Procentandel i olika grupper av hjälp vid förflyttning fördelning

Ålder Sängbundna Använder hjälpmedel Behöver per- Basta] T1‘? vid förflyttning sonlig hjälp Helt Delvis vid förnya_ Totalt _.:_..____araV ning utanför Käppar Rull- bostaden stol

Samtliga

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer 93

Tabell 4.6 Ålderspensionärer - Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning efter kön vocn ålder. (%)

Kön Ålder Samtliga Män Kvinnor 60-69 70-79 80-

Nervsystemets och sinnesorganens

Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 18,0 24,8 25,6 21,2 15,9 21,6 därav: ryggvärkssyndrom inkl

Symtom och ofullständigt

Under förutsättning att antagandena om andelen med långvarig sjukdom bland de intervjuade är riktiga kan andelen med långvarig sjukdom bland ålderspensionärer 80 år och äldre skattas till 89,0 %. Liknande skattningar. kan göras också för övriga åldersgrupper. Andelen intervjuade ‘air där dock högre, varför skillnaden mellan resultaten i tabell 4.4 och de framräknade skattningarna inte blir så stor. Totalt 4 % av ålderspensionärerna är helt eller delvis sängbundna. Andelen är större bland de äldsta -— här är en tiondel mer eller mindre sängbundna. Hjälpmedel för att förflytta sig använder 18 %. Käppar är det vanli-

gaste hjälpmedlet -“13 %av pensionärerna i åldern 70-79 år använ-

der det och hela 32 % av dem över 79 år. Av personer i åldern 80 år och däröver använder 7 % rullstol, vilket motsvarar ca 15 000 personer. To-

talt är det 3 % (ca 35 000) ålderspensionärer som använder rullstol.

Elva procent av samtliga ålderspensionärer säger sig behöva hjälp av annan person för att förflytta bostaden. Andelen är störst sig utanför bland de_ äldsta-e, 30 % behöver här sådan hjälp._ _

SOU 1977: 100

94 Ålderspensionärer

Bland de ålderspen- Det var möjligt att uppge flera sjukdomsgrupper. sionerade männen som uppgivit långvarig sjukdom rapporterades i ge-

nomsnitt 1,3 tillstånd per person. Kvinnorna rapporterade något fler tillstånd än männen - 1,8 tillstånd. Drygt hälften av samtliga intervjuade ålderspensionärer har någon i cirkulationsorganen. Kvinnorna uppger i större utsträckning sjukdom än männen någon sådan sjukdom, liksom de äldre i större utsträckning än de yngre (60-69 år) uppger sjukdom i cirkulationsorganen. Högt bland kvinnorna än bland männen, medan när blodtryck är vanligare det gäller hjärtsjukdomar skillnaden mellan könen inte är speciellt stor. Jämförelser mellan visar att andelen personer med åldersgrupperna med ökande ålder medan motsvarande samband hjärtsjukdom stiger inte föreligger vad gäller högt blodtryck. en femtedel har sjukdom som kan hänföras till skelettets och Drygt Kvinnorna har i större utsträckning än rörelseorganens sjukdomar”. männen sådan sjukdom. När det gäller ålder har de yngre i angivit sådan större utsträckning än de äldre angivit sjukdom ett något ”ovan1igt” förhållande då de äldsta annars genomgående (med några smärre undantag) är de som oftast angivit olika sjukdomstyper.

Tabell 4.7 Ålderspensionärer - Andel med nedsatt syn eller hörsel. Fördelning efter kön och ålder. (%)

Nedsatt syn - Nedsatt Bastal Kön Ålder svårighet att hörsel läsa tidningstext

Män

Kvinnor

Samtliga kvinnor 10,9

Nedsatt hörsel Bastal Nedsatt syn - svårighet att läsa

Tid- Bild- Har Har Därav Därav text enbart ej har använder ningstext ledsyn ledsyn hör- alltid på TV apparat (eller nästan alltid) sin hörapparat

Män+Kvinn0r —- —- 19,9 4,3 2,6 304

&

SOU 1977: 100

Alderspensioniirer 95

4.3.3 Syn, hörsel och tandstatus

Hörsel och syn är två av människans sinnen. ”Sinnena är människans kontaktpunkter med den omgivande världen. De samlar in information som gör att vi kan fungera både i vardagslivet och i mera komplicerade situationer. Med ökande ålder upplever de flesta människor förändringar i sinnesorganens funktion. Det krävs vid ökande ålder allt kraftigare stimulering för att man nätt och jämt skall uppfatta svaga signaler. Man säger att tröskelvärdena har stigit. Dessa förändringar orsakade av normalt åldrande måste särskiljas från försämrad funktion på grund av sjukdom.”

Vi har inte möjlighet att avgöra hur mycket av i tabell 4.7 redovisade syn- och hörselnedsättningar som beror på normalt åldrande. Intressant kan ändå vara att se t. ex. i vilken omfattning ålderspensionärer har svårigheter med att läsa vanlig text i dagstidning (= nedsatt syn) eller har svårigheter att - med eller utan hörapparat - höra samtal mellan flera personer (= nedsatt hörsel). Andelen personer med nedsatt syn och hörsel ökar starkt med stigande ålder. Kvinnorna har något större andel med nedsatt syn än männen i motsvarande åldersgrupp. Männen är i stället när överrepresenterade

Tabell 4.8 Ålderspensionärer - Tandstatus. Fördelning efter ålder och kön. (%)

Kön Enbart Enbart Både Varken Summa Ej svar Ålder egna löständer löständer löständer Bastal tänder och egna eller tänder egna tänder

Män 60-69 31,7 34,8 30,3 3,3 100,0 0,7 160 70-79 27,8 47,5 21,6 3,1 100,0 0,6 170 80- 23,4 50,4 13,5 12,8 100,0 - 124 Samtliga män 28,3 43,8 23,0 4,9 100,0 0,5 454 Kvinnor 60-69 28,4 45,3 26,3 — 100,0 - 144 70-79 16,0 58,5 23,1 - 2,4 100,0 207 80- 6,6 74,7 13,6 - 5,1 100,0 185 Samtliga kvinnor 17,0 58,8 21,9 2,4 100,0 - 536 Mân+kvinn0r 60-69 30,4 40,4 27,6 1,6 100,0 0,3 304 70-79 20,1 54,3 22,6 3,0 100,0 0,3 377 80- 13,3 65,7 12,6 - 8,4 100,0 309 Samtliga 22,2 51,9 22,4 3,5 100,0 0,2 sBerg_Månensson 99° (1975) sid. 23.

SOU 19771 100 96 Ålderspensionärer

nedsatt hörsel. Detta med männens sämre hörsel stämmer det gäller att männen i större än kvinnorna varit med förklaringen utsträckning för buller - i avsnitt 3.3.4 när det gällde exponerade något vi berörde förtidspensionärerna. Den äldsta redovisade åldersgruppen i ULF är 65-74 år. En jämförelse mellan materialen visar på en relativt god överensstämmelse. Skillnaderna kan åtminstone delvis bero på att ULF-resultaten endast gäller dem som direkt-intervjuats, medan våra resultat även gäller de indirekt intervjuade. Mindre än en fjärdedel av samtliga ålderspensionärer har ”enbart egna tänder enligt tabell 4.8. Fyra procent har varken löständer eller egna Nästan har löständer - enbart eller i kombinatänder. tre fjärdedelar tion med egna tänder. Andelen med enbart egna tänder minskar med stigande ålder. Männen har i större utsträckning än kvinnorna egna tänder. Kvinnorna har i löständer. framträdande är skillnaden bland högre grad enbart Speciellt de allra äldsta - hälften av männen har enbart löständer mot hela tre fjärdedelar av kvinnorna. En annan skillnad mellan könen bland de allra äldsta är att männen i eller löständer - 13 % av större utsträckning varken har egna tänder männen och 5 % av kvinnorna saknar både löständer och egna tänder.

4.3.4 S jukvårds- och tandvårdskonsumtion

Nedan följer en redovisning av andelen personer som haft kontakt med med olika former av sjukvård de senaste 3 månaderna. I avsnitt

under

Tabell 4.9 Ålderspensionärer - Kontakter med olika sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön och ålder. (%)

Samtliga män 2,4 Kvinnor

i Män-l-kvinnor

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer 97

3.3.5 berördes något att konsumtionen av sjukvårdens inte helt tjänster följer det objektiva vårdbehovet. Andra faktorer kan spela in. De personer som för närvarande vårdas på sjukhus eller legat på sjukhus någon gång under de senaste 3 månaderna har inte fått frågorna rörande eventuella läkarkontakter eller kontakt med distriktssköterska. Totalt har 43 % inte haft kontakt med de typer av sjukvård vi här redovisar. Åtta procent ligger eller har legat på sjukhus, medan 45 % har haft kontakt med läkare. Andelen personer som på något sätt haft kontakt ökar med stigande ålder. Detta förklaras till största delen av dem som för närvarande vårdas på sjukhem eller sjukhus eller som legat på sjukhus de senaste månaderna. Bland ålderspensionärer under 70 år är andelen 5 % och bland de över 79 år är andelen 15 %. En intressant könsskillnad kan upptäckas. De kvinnliga ålderspensionärerna har i större utsträckning (50 %) haft kontakt med läkare än de manliga ålderspensionärerna (38 %). ULF 1974 redovisar samma resultat -- att kvinnorna i högre grad än männen haft kontakt med läkare. Detta

gäller inte bara de äldre utan gäller för samtliga åldersgrupper

mellan 16-74 år! I tabell 4.10 redovisas läkarkontaktema fördelade på typ av kontakt och om man haft flera kontakter under de senaste 3 månaderna. 13 % har t. ex. gjort flera besök hos läkare och en fjärdedel 4 L°Vad5f5’h‘ma“d° har gjort ett bem 1 (1976) sök. 3 % har haft ett eller flera hembesök av läkare.

Tabell 4.10 Ålderspensionärer - Läkarkontakter under de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Talat med läkare Haft hembesök Besökt läkare Vârdas f n Bastal per telefon på sjukhem/ hus eller Flera 1 gång Flera 1 gång Flera 1 gång har vårdats gånger gånger gånger där under de senaste 3 mån

8,5

Tabell 4.11 Ålderspensionärer — Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning

efter ålder. ( %) . . . . i —

Ålder Ja —- har Brukar vända sig till Nej - Vårdas Bastal en be- har f n på stämd Di- Privat- Läkare Före- Annan ingen sjukhem/ läkare strikts-l prakti- vid tags- läkare bestämd hus provin- serande sjukhus läkare läkare sial- läkare

Totalt läkare

7——

SOU 1977: 100 98 Ålderspensionärer

Nära två tredjedelar av ålderspensionärerna har en bestämd läkare man brukar vända sig till. De äldre anlitar i allmänhet distriktsläkare, de yngre privatpraktiserande läkare. Totalt är 21 % av ålderspensionärerna rörelsehandikappade. Dessa har i större utsträckning än övriga och framförallt de som ej har långvarig sjukdom haft kontakt med sjukvård de senaste månaderna. Framförallt är andelen som för närvarande vårdas på sjukhus eller sjukhem eller

som legat på sjukhus större. (Tabell 4.12)

Totalt har 28 % av ålderspensionärerna varit hos tandläkare under de senaste 12 månaderna. Andelen sjunker med stigande ålder. Bland ålderspensionärer mellan 60-69 år har kvinnorna i något större utsträckning än männen haft kontakt med tandläkare. (Tabell 4.13)

Tabell 4.12 Ålderspensionärer -- Kontakter med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjukdom. (°/,,)

Vårdas f n på Har Kon- Kon- Kon- Ej Summa Andel legat takt takt takt kon- Bastal av samt- Sjuk- Oklart på med med med takt liga Sjukhem hus vilken sjukhus läkare både distriktstyp av ej med läkare sköterinsti- dist- och ska tution rikts- dist- ej med sköter- rikts- läkare ska sköterska

Har ej långvarig 0,5 —— 0,3 2,6 25,4 1,7 3,0 66,4 100,0 30,1 sjukdom 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehan- 0,6 - 1,0 5,2 42,9 8,8 3,0 38,4 100,0 49,0 dikappad 459 Har långvarig sjukdom är rörelsehandikappad 2,6 1,8 3,1 12,0 40,0 12,7 5,8 22,1 100,0 20,9 250

Samtliga 1,0 0,4 1,2 5,9 37,0 7,5 3,6 43,4 100,0 990

Tabell 4.13 Ålderspensionärer - Andel personer som besökt tandläkare det senaste året. Fördelning efter ålder och kön. (°/,,)

SOU 1977: 100 99

Alderspensioniirer

4.3.5 Egen bedömning av hälsotillstândet

De resultat som ovan redovisats härrör från frågor där vi till viss del specificerat olika symptom och svagheter. Några mer allmänna frågor rörande intervjupersonernas hälsotillstånd ställdes också: Hur bedömer Ni Ert allmänna hälsotillstånd? Är det gott dåligt eller något däremellan? Hur bedömer Ni Ert allmänna hälsotillstånd, jämfört med andra i Er egen ålder? Det allmänna hälsotillståndet” ——- när man inte relaterar till andra — är gott anger nästan hälften av de intervjuade ålderspensionärema. De yngres hälsotillstånd är ”gott” i något större utsträckning än de äldres. När det gäller fördelningen efter långvarig sjukdom och eventuellt rörelsehandikapp så finns givetvis ett starkt samband mellan intervjupersonernas egen allmänna uppfattning om sin hälsa och uppgivna hälsobesvär. Detta är inte speciellt intressant. I stället kan det vara av intresse att se att en femtedel av de rörelsehandikappade ändå anser att deras hälsotillstånd är gott. Motsvarande andel för de långvarigt sjuka men ej rörelsehandikappade är 37 %. Endast en liten andel av intervjupersonerna anser att deras hälsotillstånd är sämre än andras i samma ålder. De allra flesta anser att hälsotillståndet är bättre eller ungefär lika med andras. Detta kan naturligtvis —— objektivt sett — vara delvis sant i och med att personer med mycket dålig hälsa inte kunnat intervjuas. En mer rimlig förklaring är att många människor ogärna vill medge - för sig själva eller andra — att deras

Tabell 4.14 Ålderspensionärer —— Allmän, ”subjektiv” bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd jämfört Bastal med andra i samma ålder Gott Dåligt Något Summa Bättre Sämre Unge- Summa däre- fär lika mellan

Har ej långvarig sjukdom 83,2 0,4 16,4 100,0 60,9 1,1 38,0 100,0 281 Har långvarig sjukdom —- är ej rörelsehandikappad 37,4 13,3 49,3 100,0 35,4 13,3 51,3 100,0 459 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 20,3 35,7 43,9 100,0 24,1 28,8 47,1 100,0 250 Samtliga 47,7 14,1 38,3 100,0 40,7 12,8 46,5 100,0 990

SOU 1977: 100

100 Ålderspensionärer

Tabell 4.15 Ålderspensionärer - Skolutbildning. Fördelning efter kön och ålder. (/°)

Kön Folk- Yrkesut- Real- Yrkesut- Student- Summa Ej Ingen utskola skola/ bildning examen Bastal svar Ålder bildning bildning eller ej utöver grund- utöver eller fullföljd folkskola, skola real-/ högre folkskola dock ej grundreal-/ skola, grund- dock ej skola studentexamen

Män - - 60-69 72,6 10,0 3,3 8,1 6,1 100,0 160 100,0 - 70-79 0,6 80,4 4,3 3,1 4,3 7,4 170 80- — 82,3 5,7 3,5 3,5 4,9 100,0 0,7 124

män 0,3 78,1 6,4 3,2 5,4 6,5 100,0 0,1 Samtliga 454

Kvinnor - — 60-69 76,4 4,7 9,4 6,3 3,2 100,0 144 70-79 0,9 84,9 3,3 4,2 5,7 0,9 100,0 0,5 207 80- 0,5 83,8 7,1 5,6 1,5 1,5 100,0 0,5 185

Samtliga kvinnor 0,6 82,7 4,4 5,8 4,9 1,6 100,0 0,4 536

Man+Kvirmor - - 60-69 76,2 7,1 5,8 6,8 4,1 100,0 304 70-79 0,8 82,5 4,0 3,7 5,0 4,0 100,0 0,3 377 80- 0,3 83,1 6,1 4,9 2,6 2,9 100,0 0,6 309

0,5 80,6 5,4 4,6 5,2 3,8 100,0 0,3 Samtliga 990

allmänna tillstånd skulle vara sämre än andras. Denna uppfattning kan

man ha trots att man kanske gärna talar med andra om olika krämpor. Ett intressant resultat i detta är att de äldsta i större utsammanhang anser att de har bättre hälsa än andsträckning ‘sin övriga åldersgrupper ra. En stor del av denna skillnad kan förklaras med att det är bland de äldsta som den största andelen intervjuer inte kunnat genomföras på - och det därför i stor blivit relativt grund av sjukdom utsträckning friska kvar att Förklaringen ovan, att man inte gärna vill intervjua. skulle vara sämre än andras - kanske är medge att ens hälsotillstånd giltig för de äldsta. Ju äldre man är, i desto större utsträckning speciellt har man också konfronterats med dålig hälsa bland släkt och vänner.

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer 101

4.4 Utbildning och sysselsättning

Några enstaka ålderspensionärer har ingen utbildning alls eller enbart utbildning lägre än folkskolenivå. Fyra femtedelar av samtliga ålderspensionärer har enbart folkskola. Bland pensionärer i åldern 60-69 år är andelen något lägre - detta gäller såväl män som kvinnor. Andelen personer med utbildning högre än realskola är 9 %. Männen har i något större utsträckning än kvinnorna sådan utbildning. Både för män och kvinnor sjunker andelen med utbildning över realskola med stigande ålder. (Tabell 4.15) De flesta ålderspensionärer förvärvsarbetar inte för närvarande. Vi skall dock nedan studera i vilken utsträckning man förvärvsarbetat tidigare i sitt liv. Vidare skall redovisas i vilken utsträckning man arbetat /arbetar efter sin pensionering. I tabellen har redovisats vad intervjupersonerna själva anser varit den huvudsakliga sysselsättningen under deras yrkesverksamma liv. Totalt har 13 % angivit att den huvudsakliga varit hemmasysselsättningen fru/hemarbetande”. En del av dessa har aldrig förvärvsarbetat medan andra haft förvärvsarbete men ändå angivit ”hemarbete” som den huvudsakliga sysselsättningen. Andelen ”hemarbetande” är sannolikt en underskattning. Bland dem som angivit något förvärvsarbete finns säkerligen flera som endast i mindre utsträckning förvärvsarbetat, men som ändå hellre valt att svara med sitt före detta förvärvsarbete än att de huvudsakligen varit hemarbetande. Frågeformuleringen har tyvärr visat vara idealisk i sig inte detta avseende. Andelen hemarbctande är störst bland de äldsta. Bland de äldre är andelen lantbrukare markant större (25 %) än bland de yngsta ålderspensionärerna (7 %). De yngre har under sitt yrkesverksamma liv i större utsträckning än de äldre arbetat inom yrken med krav på speciell utbildning och som normalt är LO-anslutna, samt inom kontors- och tjänstemannayrken.

Tabell 4.16 Ålderspensionärer - Tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Hemar- Förvärvsarbete - socioekonomisk Summa grupp Basta] betande/ hemma- Normalt LO-anslutna Kon- Lant- Före- Ej fru F?? torsanbruka- tagare klassi- Yrken Yrken med ställda, re ñcerutan utbildnings- tekni- bara utbild- krav på ker -;--- mfl ningskrav Upp 2år till eller 2 år mer

SOU 1977: 100 102 Ålderspensionärer

Tabell 4.17 Ålderspensionärer - Arbete efter pensioneringen. Fördelning efter ålder och kön. (70)

Kön Arbetar Har arbetat men arbetar ej för närvarande Summa Aldrig haft för- för när- Bastal Ålder värvs- varande Slutade Slutade Slutade Ofullarbete efter i sam- före ständiga pensio- band pensio- svar neringen med pen- neringen sioneringen

Män 60-69 1,3 17,5 4,0 51,2 25,4 0,7 100,0 160 70-79 - 11,7 24,5 46,0 15,3 2,5 100,0 170 - 5,0 36,2 46,8 7,1 5,0 100,0 80- 124

män 0,4 12,4 19,8 47,9 17,2 2,3 100,0 Samtliga 454

Kvinnor 60-69 5,5 13,5 3,1 32,1 43,4 2,4 100,0 144 70-79 4,7 11,3 20,3 50,5 3,8 100,0 9,4 207 80- 12,1 0,5 17,7 12,1 47,5 10,1 100,0 185

kvinnor 9,1 5,9 10,7 21,4 48,2 4,8 100,0 Samtliga 536

Män+kvinn0r 60-69 3,3 14,2 4,0 41,2 36,1 1,3 100,0 304 70-79 5,5 8,1 17,7 31,7 33,6 3,3 100,0 377 80- 7,1 1,6 26,5 25,2 30,7 8,7 100,0 309

5,1 8,9 14,9 33,6 33,9 3,6 100,0 Samtliga 990

Fem av de intervjuade ålderspensionärerna har aldrig förprocent värvsarbetat. Dessa består nästan uteslutande av kvinnor, endast några enstaka män har aldrig haft förvärvsarbete. Nästan en tiondel arbetar för närvarande. Andelen är givetvis högst bland de Andelen förvärvsarbetande är yngsta ålderspensionärerna. också bland de manliga ålderspensionärema än bland de kvinnhögre liga. Nästan hälften av kvinnorna har haft förvärvsarbete men slutade arbeta före En dryg femtedel av kvinnorna slutade arbeta pensioneringen. i samband med pensioneringen. Bland männen är det vanligaste att man slutar förvärvsarbeta i samband med pensioneringen. 20 % har slutat efter pensioneringen. Lägger vi samman denna andel med dem som arbetar för närvarande finner man att 32 % av männen förvärvsarbetar/förvärvsarbetade efter sin pensionering. Motsvarande andel för kvinnorna är 17 %. Nära 4 % har lämnat ofullständiga svar. Vi vet dock att dessa perso-

Alderspensioniirer

Tabell 4.18 Ålderspensionärer - Arbetade vid intervjutillfållet -— omfattning och orsaker. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Omfattning Varför arbetar man Bastal

Heltid Deltid Av eko- För att Det är För att 35-ñer 1-34 nomiska träffa roligt ha något tim/ tim/ skäl andra och att göra vecka vecka männi- intresskor sant

60-69 4,8 9,4 6,4 5,4 8,9 6,5 304 70-79 3,4 4,7 1,9 1,7 5,6 7,0 377 80—— —- —— 309 1,6 0,3 0,6 1,6 Samtliga 3,3 5,7 3,0 2,6 5,8 5,9 990

ner har förvärvsarbetat någon gång men arbetar inte för närvarande. Däremot vet vi inte om man slutade arbeta före, efter eller i samband med pensioneringen. I bilagorna 2.9 och 2.10 redovisas tidpunkt för det senaste förvärvsarbetet och antal år man varit i arbete. I bilaga 2.11 redovisas orsaken till att man slutade arbeta. De flesta av ålderspensionärerna som har förvärvsarbete arbetar mindre än 35 timmar per vecka. När det gäller varför man förvärvsarbetar fick intervjupersonerna ta ställning till olika skäl till att förvärvsarbeta. Flera skäl fick anges. De oftast uppgivna skälen är att man arbetar för att ha något att göra” och för att det är roligt och intressant”. Ekonomiska skäl kommer först på tredje plats bland orsauppgivna ker. Det är framförallt de yngsta som uppgivit att de förvärvsarbetar av denna anledning. Andelen personer 80 år eller äldre som förvärvsarbetar (samtliga på deltid) är liten. Intressant är dock att ingen gör det av ekonomiska skäl.

4.5 Uppfattning om pensioneringstidpunkt

I detta avsnitt skall studeras de ålderspensionerades uppfattning om pensioneringstidpunkt. Vidare skall redovisas intervjupersonernas vilja att fortsätta förvärvsarbeta även efter pensioneringen. När det gäller vad man anser om tidpunkten för sin pensionering, ställdes följande fråga: ”Tycker Ni att Ni med tanke på Er hälsa, ålder m. m. pensionerades vid rätt tidpunkt, för tidigt eller för sent?” Frågan är formulerad så att intervjupersonerna hade att ta ställning till sina egna personliga förhållanden. Även om det kanske är av intresse att få en uppfattning om vad man allmänt anser om pensionsåldern, är det svårt att såväl ställa sådana frågor som att tolka svaren. Genom att summera intervjupersonernas svar på frågan om de själva blev pensionerade vid rätt tidpunkt får man ändå en sorts bild av vad ålderspensionärerna anser.

104 SOU 1977: 100

Ålderspensionärer

Tabell 4.19 Ålderspensionärer - Pensionerades man vid rått tidpunkt? Fördelning efter ålder och kön. (%) Kön Vid rätt För För Tvek- Indirekt Summa Basta] Ålder tidpunkt tidigt sent sam intervju Män

Samtliga män 67,3 11,1 14,6 3,7 3,4 100,0 454 Kvinnor

Samtliga kvinnor 71,0 4,9 10,5 10,0 3,7 100,0 536 Mân+kvinnor

Samtliga 69,3 7,8 12,4 7,1 3,5 100,0 990

De allra flesta tycker att de pensionerades vid rätt tidpunkt. Inga större skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper kan noteras. Den enda grupp som avviker i någon egentlig utsträckning är männen i åldern 60--69 år som inte i lika hög grad som övriga anser att de pensionerats vid rätt tidpunkt. Bland dem som inte anser att de pensionerats vid rätt tidpunkt är det flera som tycker att de pensionerats för sent än att de pensionerats för

tidigt. Kvinnorna är i större utsträckning än männen tveksamma inför denna fråga. De äldre är i något större utsträckning tveksamma än de

Tabell 4.20 Ålderspensionärer - Pensionerades man vid rätt tidpunkt? Fördelning efter om man arbetade vid pensioneringen. (%)

Vid rätt För För Tvek- Indirekt Summa tidpunkt tidigt sent sam intervju Bastal

Aldrig haft förvärvsarbete 54,0 2,0 11,7 19,2 13,1 100,0 53 Arbetar för närvarande 6,7 - 100,0 66,8 19,3 7,2 80 Slutade efter pensioneringen 69,5 12,3 9,9 5,2 3,0 100,0 160 Slutade i samband med pensioneringen 70,8 9,4 14,2 2,4 3,2 100,0 325 Slutade före pensioneringen 73,1 2,5 13,7 8,7 2,0 100,0 329

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer

Tabell 4.21 Ålderspensionärer - Ville man fortsätta arbeta vid pensioneringen? Procentandel av dem som slutade vid pensioneringen.

Procentuell Ja Nej Tvek- Indirekt Sumandel av sam ma intervju Absolut Troligen Troligen Absolut inte inte

De personer som slutade vid pensioneringen 10,8 9,4 18,4 50,8 6,9 3,7 100,0

Samtliga 3,5 3,2 6,2 17,1 2,3 1,3 33,6

yngre för vilka den faktiska - och kanske fundepensioneringstidpunkten ringar omkring denna - inte ligger så långt bak i tiden. De som arbetar för närvarande är också de som till största delen (19 %) anser att de pensionerats för tidigt. De flesta (71 %) av dem som slutade i samband med pensioneringen anser att de pensionerades vid rätt Intressant kan vara att se i tidpunkt. vilken utsträckning de som slutade arbeta vid skulle vepensioneringen lat fortsätta arbeta. Den fråga som ställdes om detta löd: Om Ni hade haft att fortsätta att arbeta möjlighet t. ex. på halvtid när Ni pensionerades, skulle Ni ha gjort det då?

Hälften av dem som slutade vid skulle ”absolut inte pensioneringen fortsatt att arbeta om de hade haft till det. 18 % skulle trolimöjlighet gen inte fortsatt. En femtedel skulle (”abso1ut” eller fortsatt ”tro1igen”) att arbeta om möjlighet funnits. Av tabell 4.17 framgår att andelen som arbetade fram till sin personer pension utgör en tredjedel av samtliga ålderspensionärer. Vi kan då också ange andelar av samtliga ålderspensionärer: 7 % av ålderspensionärerna arbetade fram till sin pension och skulle eller (absolut troligen) velat fortsätta att förvärvsarbeta om bara möjlighet funnits. 23 % av ålderspensionärema slutade förvärvsarbeta i och med sin pension och skulle (troligen eller absolut) inte ha velat fortsätta arbeta även om möjlighet funnits. I tabell 4.22 redovisas svaren på den subjektivt hållna om man frågan

Tabell 4.22 Ålderspensionärer - Har Ni känt saknad efter ett arbete sedan Ni pensionerades ?” Fördelning efter ålder. (70)

Samtliga 7,2 17,5 49,6 2,4 23,4 100,0 990 a Frågan ställdes inte till dem som f n har förvärvsarbete eller aldrig haft förvärvsarbete. Frågan ställdes heller inte vid indirekt intervju.

SOU 19773100 106 Ålderspensionärer

känt saknad efter ett arbete sedan man pensionerats. Totalt en fjärdedel av ålderspensionärema säger sig sakna ett arbete.

4.6 till och förberedelser inför pensioneringen Inställning

För att få en bild av i vilken utsträckning man dels gjorde upp några innan och dels hur man mer allmänt trivs med planer pensioneringen med sina förväntningar, ställdes mer pensionstiden i jämförelse några allmänna, subjektivt hållna frågor: Innan Ni pensionerades, gjorde Ni då upp några speciella planer (t. ex. resor, nytt arbete, fritidsintressen osv.) på vad Ni skulle göra efter pensioneringen? Ni att pensionstiden hittills har blivit bättre eller sämre än ”Tycker vad Ni hade väntat Er?” Totalt säger sig endast 13 % av ålderspensionärema i förväg ha gjort upp några speciella planer på vad man skulle göra när man blev pensionerad. De yngre säger i större utsträckning än de äldre att de gjorde upp planer. Detta kanske kan förklaras av att de mer nyligen pensionerats och därför lättare kommer ihåg vad man tänkte på inför pensioneringen. Männen hade i betydligt större utsträckning än kvinnorna gjort upp planer. När det gäller trivseln med pensionstiden tycker totalt 45 % att pensionstiden blivit bättre än vad man väntat sig. 39 % tycker att den blivit som väntat och 6 % tycker att den blivit sämre än man väntat sig. De yngsta ålderspensionärerna (60-69 år) är de som i störst utsträckning

Tabell 4.23 Ålderspenslonärer - Planer inför pensioneringen och trivsel med pensionstiden. Fördelning efter kön och ålder. (%)

Kön Gjort Trivsel med pensionstiden Bastal Ålder upp speciella Bättre än Sämre än Som Vet ej planer väntat väntat väntat

Män

Kvinnor

Mân+kvinnor

SOU 1977: 100 Ålderspensionärer 107

Tabell 4.24 Ålderspensionärer - Planer inför pensioneringen och trivsel med pensionstiden. Fördelning efter om man arbetat vid pensioneringen. (%)

Gjort Trivsel med pensionstiden Bastal UPP speciella Bättre än Sämre än Som Vet ej planer väntat väntat väntat

Aldrig haft förvärvsarbete 9,5 35,9 8,6 21,6 18,0 53 Arbetar f n 20,8 35,9 3,8 41,9 16,0 80 Har arbetat men slutade efter pensioneringen 11,0 50,0 6,5 34,0 6,5 160 slutade isanzband med pensioneringen 18,4 47,8 5,8 38,7 3,9 325 slutade före pensioneringen 8,2 45,8 5,2 41,9 3,6 329

tycker att det blivit som man väntat sig. De äldre tycker i stället oftare att det blivit bättre än man väntat sig. Om detta resultat beror på att de som nyligen blivit pensionerade har mer realistiska förväntningar inför pensionen eller att det skulle vara så att trivseln med pensionen hänger ihop med hur lång tid som gått sedan man pensionerades är omöjligt att uttala sig om på grundval av resultaten från denna undersökning. De som i minst utsträckning hade gjort upp planer inför sin pensionering var de som inte förvärvsarbetade vid pensioneringen. Omkring en femtedel av dem som för närvarande arbetar och de som slutade i samband med pensioneringen hade gjort upp speciella planer inför pensioneringen. De två kategorier där pensioneringen sannolikt betytt minst ur för- värvsarbetssynpunkt” de som aldrig haft förvärvsarbete och de som arbetar för närvarande är de som i störst utsträckning svarar ”vet ej på frågan om pensionstiden blivit bättre eller sämre än man väntat sig. Bland dem som arbetar för närvarande är det vanligaste svarsalternativet att pensionstiden blivit ”som väntat, medan det vanligaste alternativet bland dem som aldrig haft förvärvsarbete är att det blivit bättre än väntat”.

4.7 Bostadsförhållanden

4.7.1 Inledning I detta avsnitt skall redovisas ålderspensionärernas bostadsförhållanden. Jämförelser kommer att göras mellan de olika, ovan använda, åldersgrupperna bland våra ålderspensionärer. Intressant kan dock vara att se i vilken utsträckning ålderspensionärerna bor sämre (eller bättre) än den övriga befolkningen i Sverige. Vissa av resultaten för ålderspensionärerna kommer därför att relateras till resultat från den övriga befolk- 5LeVnadsf5rhananden_ ningen i åldern 16-64 år. Dessa resultat baserar sig från ULF 19745. Rapport nr 3 (1976).

108 SOU 19773100 Ålderspensionärer

4.7.2 Samboende I den översiktliga beskrivningen av ålderspensionärerna i avsnitt 4.2 redovisades bl. a. det ”juridiska civilståndet” i form av andelen gifta, osv. i olika åldersgrupper. I tabell 4.25 redovisas beträffande ålogifta, derspensionärerna det faktiska samboendeförhållandet (oavsett juridiskt civilstånd) för olika åldersgrupper uppdelat på kön. I bilaga 2.12 redovisas i vilken utsträckning ålderspensionärernas make/maka har förvärvsarbete. Totalt är 40 % av våra ålderspensionärer ensamboende. Sex procent bor stadigvarande på institution och är där ”ensamboende”, dvs. bor där ej tillsammans med någon familjemedlem. Av de äldsta (80 år eller mer) bor en femtedel ensamboende på institution. En större andel av de äldsta kvinnorna bor på institution jämfört med de äldsta männen. De olika samboendeformerna följer åldern. Andelen sammanboende under äktenskapsliknande former minskar med ökande ålder. Andelen som bor tillsammans med barn stiger något med ökande ålder. När det gäller jämförelse mellan könen framkommer en stor skillnad. Kvinnorna bor i markant större utsträckning än männen ensamma. Männen bor i stor utsträckning under ”äktenskapsliknande former. Detta hänger troligen samman med männens och kvinnornas olika livslängd. Eftersom männen dör tidigare än kvinnorna resulterar det i att

Tabell 4.25 Ålderspensionärer - Samboende. Fördelning på kön och ålder. (%)

Kön Ensamboende Samboende Summa Bastal Ålder Bor på Bor ej Bor Bor med Övrigt insti- på insti- under barn boende tutiona tution äktenskapsliknande former

Män 60-69 - 100,0 160 0,6 17,7 78,1 3,6 70-79 4,4 16,9 68,8 3,8 6,1 100,0 170 80— 15,3 29,8 42,7 8,1 4,0 100,0 124 Samtliga män 4,7 19,2 68,1 3,1 4,9 100,0 454

Kvinnor

Samtliga kvinnor 7,2 47,1 36,1 5,0 4,6 100,0 536 Män +kvinnor

Samtliga 6,1 34,2 50,9 4,1 4,7 100,0 990 a Som ”institution” räknas sjukhus, sjukhem och ålderdomshem.

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer

Tabell 4.26 Ålderspensionärer —— Samboende. Fördelning efter långvarig sjukdom. (‘}{,

Ensamboende Samboende Summa Bastal Bor på Bor ej Under Bor med Övrigt insti- på insti- äkten- bam boende tution tution skapsüknande former

Har ej långvarig sjukdom 2,1 28,8 62,6 2,8 3,7

å00,0 81

Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 3,2 36,7 50,9 3,4 5,8

‘l10(9),0 5

Har långvarig sjukdom —- är rörelsehandikappad 18,7 36,1 34,0 7,6 3,6 100,0 250

många samboende par splittras och kvar blir efterlevande (och ensamboende) kvinnor. En ytterligare liten skillnad mellan könen kan utläsas. Andelen kvinnor som bor tillsammans med sina bam är genomgående något större än bland männen. Detta kan dock helt eller delvis förklaras av att det är fler kvinnor än män som blir ensamstående och därför i stället kan bo med sina barn. Bland dem som ej har någon långvarig sjukdom är 63 % samboende under äktenskapsliknande former. Andelen är mindre bland dem med långvarig sjukdom och där framförallt de rörelsehandikappade. Här är i stället andelen ensamboende större. Resultaten i tabell 4.26 liknar resultaten i tabell 4.25 där samboendeformerna relaterades till ålder. Detta hänger samman med sambandet mellan ålder och förekomst av långvarig sjukdom och handikapp, som det framgår av tabellerna 4.4 och 4.5.

4.7.3 U trymmesstandard

I ULF redovisas inte de ensamboende för sig. Ensamboende med 1- 2 rum sägs där ha normal konsumtion och ensamboende med 3 eller fler rum ha överkonsumtion. 60 % av ålderspensionärerna, inberäknat de ensamboende med 1-2 rum, har normal konsumtion. Ålderspensionärerna bor i något mindre utsträckning trångbott och har i något större utsträckning överkonsumtion av bostadsutrymme jämfört med befolkningen i övrigt enligt ULF 1974. De skillnader som finns mellan olika och om man är åldersgrupper är handikappad eller ej är inte större än att de kan förklaras av variationen mellan grupperna, när det gäller andelen institutionsboende: 23 % av de

SOU 1977: 100 1 10 Ålderspensionärer

- Utrymmastandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (7,) Tabell 4.27 Ålderspensionärer

Normal- Över- Ensamboende Bor på Summa Ålder Trångboddhet konsum- konsum- institu- Bastal

Därav tion tion 1-2 3—— tion Totalt extrem rum rum

42,2 25,1 19,4 8,5 0,3 100,0 60-69 4,5 0,3 304

33,4 17,6 29,0 6,9 5,0 100,0 70-79 8,1 0,8 377

19,7 11,7 30,5 9,1 23,0 100,0 80- 6,2 1,0 309

Har ej långvarig 14,7 21,2 7,4 2,3 100,0 sjukdom 5,6 1,0 38,9 281

Har långvarig sjuk-

dom ——— är ej rörelse- 17,6 25,5 9,1 3,3 100,0 handikappad 6,6 0,8 35,8 459

Har långvarig sjuk-

dom ——är rörelse- -— 21,4 13,7 30,6 5,2 21,2 100,0 handikappad 8,0 250

18,9 26,2 7,8 6,7 100,0 Samtliga 6,6 0,7 33,8 990

16-64 år enligt —— —- —— 100,0 ULF 1974 10,2 0,9 68,3 21,4

4.7.4 Boendeform

Tabell 4.28 Ålderspensionärer - Boendeform. Fördelning efter ålder. (70)

Pensio- Service- Pensio- Summa Basta]

1,0 0,3 100,0 990 Samtliga 43,3 44,6 5,3 1,0 0,4 4,0

mot i åldern 70-79 år äldsta bor på institution 5 % av pensionärerna

och endast ett fåtal av de yngsta. bor endast ett fåtal (3 %) inte i Bland de yngsta ålderspensionärerna ålder - 11 % småhus eller Andelen stiger med ökande flerfamiljshus. i åldern 70-79 år och 31 % av de äldsta bor på instiav pensionärerna eller servitution (ålderdomshem, sjukhem, sjukhus) på pensionärshem,

cehus eller pensionärshotell.

Totalt är 22 % av ålderspensionärema i vårt material tvungna att gå i

en eller flera trappor trappor för att kunna ta sig ut. De bor nämligen som saknar hiss. Bland de röupp från bottenvåningen i flerfamiljshus är andelen något lägre -—- 15 % bor en trappa upp relsehandikappade från i hus som saknar hiss. Dessa 15 % motsvaeller mera bottenplanet i befolkningen som alltså är rörelsehandiras av ca 35 000 pensionärer

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer 111

Tabell 4.29 Ålderspensionårer - samt förekomst Boendeform, våningsplan av hiss. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%)

Småhus Ålder- Flerfamiljshus, pensionärshem, m m Summa domshem, Bastal sjukhem, Bor i Hiss Hiss finns ej sjukhus botten- finns --_--?våning Bor 1 el Bor l Bor 2 Bor 3 ñera tr upp tr upp el ñera tr upp tr upp

Har ej långvarig sjukdom 51,7 2,3 13,2 10,2 11,3 6,9 4,5 100,0 281 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 42,9 3,3 14,5 15,0 11,1 6,9 6,4

123,0

Har långvarig sjuk-

;(9)g,0

kappade och är tvingade att gå i trappor eller är beroende av hjälp på ett eller annat sätt om de vill komma ut.

4.7.5 Utrustningsstandard

Bostadens beskrivs utrustningsstandard med hjälp av Standardutrustning extrautrustning mediautrustning. För en genomgång av dessa utrustningsmått” hänvisas till avsnitt 3.6.5. Fyra femtedelar av ålderspensionärerna bor modernt, tabell enligt 4.30, dvs. har tillgång till rinnande vatten, WC avlopp, centralvärme, och bad/dusch. Detta är en lägre andel än för befolkningen i åldern 16- 64 år. De ålderspensionärer som bor institution är stadigvarande på dock inte medräknade i vår andel som bor modernt. Om man jämställer institutionsboende med att bo modernt blir skillnaden mellan ålderspensionärer och övrig befolkning mindre. Den största andelen som personer ej bor modernt (eller på institution) finns bland de äldsta. 16 % av ålderspensionärerna 80 år och äldre bor ej modernt. När det gäller och extrautrustning mediautrustning har de pensionärer som vistas på institution inte fått dessa frågor. Procentandelarna är dock beräknade

med samtliga ålderspensionärer, inklusive insti-

tutionsboende, som bas. Totalt har 4 % tillgång till såväl tvättmaskin diskmaskin, som frys. Den yngsta 60-69 pensionärsgruppen, år, är genomgående den som i störst har tillgång till dessa former utsträckning av extrautrustning.

För övriga åldersgrupper är andelarna mindre. En

jämförelse med UIF-resultat visar också att

ålderspensionärema genomgående i mindre

SOU 1977: 100

1 12 Ålderspensionärer

utsträckning har tillgång till denna extrautrustning än befolkningen i åldern 16-64 år. Detta gäller även när man tar hänsyn till andelen institutionsboende. När har ålderspensionärerna i mindre det gäller mediautrustningen än övrig befolkning tillgång till TV och då framförallt utsträckning till telefon och daglig tidning är det de färg-TV. När det gäller tillgång äldsta och de rörelsehandikappade som avviker från den övriga befolk- Skillnaderna är dock inte större än att de kan förklaras av den ningen. stora andelen institutionsboende i dessa grupper.

4.7.6 .Är bostaden handikappanpassad?

Som vi diskuterat i avsnitt 3.6.6 är frågan om man bor i en bostad som är anpassad för handikappade eller äldre personer allmänt hållen. På vilket sätt bostaden eventuellt är anpassad för handikappade har vi inte uppgift om. Frågan om bostaden är handikappanpassad ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution. Totalt bor 6 % av ålderspensionärerna i en handikappanpassad bostad. De rörelsehandikappade är de som i störst utsträckning (12 %) bor i sådan bostad. Lägger vi ihop andelen som bor i en handikappanpassad bostad med andelen som bor på institution, ser vi att en tredjedel av de rörelsehandikappade bor i handikappanpassad bostad eller på institution. Motsvarande andel för de allra äldsta, 80 år eller äldre, är 30 %.

Tabell 4.30 Ålderspensionärer - Utrustningsstandardfl Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper Ålder Bor Bor Extrautrustning Mediautrustning Bastal Hälsotillstånd på moinsti- dernt Disk- Tvätt- Frys Samt- Tele- TV därav Daglig

Har ej långvarig 2,3 84,1 6,4 73,4 64,5 5,7 91,2 87,3 34,3 88.7 281 sjukdom Har långvarig .

sjukdom-är ej rörelsehandi- 3,3 82,7 3,2 75,1 56,9 2,7 92,5 86,4 31,0 88.4 459 kappad Har långvarig sjukdom-är rörelsehandi- 21,2 67,8 2,5 56,7 37,9 2,5 73,2 65,1 16,8 709 250 kappad

6,7 80,0 4,0 70,7 55,2 3,6 88,1 82,2 29,0 849 990 Samtliga 16-74 år enligt ULF 1974 93,6 18,0 89,4 75,3 17,1 93,9 95,1 42,9 863

a Ytterligare redovisningar av bostadsstandarden finns i bilagorna 2.13-2.15.

SOU 1977: 100 1 13

Ålderspensionärer

Tabell 4.31 Ålderspensionärer - Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelring på ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Bor i han- Bor på Bastal dikappan- institution passad bostad

Har ej långvarig sjukdom 1,8 2,3 281 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 5,7 3,3 459 Har långvarig sjukdom —— är rörclsehandikappad 11,7 21,2 250 Samtliga 5,8 6,7 990

4.7.7 Avstånd till service För en diskussion av mätmetod och varför vi valt att redovisa avståndet från bostaden till några olika service-inrättningar”, hänvisas till avsnitt 3.6.7. Frågorna rörande avståndet ställdes inte till dem som stadigvarande bor på institution. Avståndet till andra former av service samt avståndet till grönområde och närmaste granne redovisas i bilaga 2.16.

Tabell 4.32 Ålderspensionärer -— Avstånd till livsmedelsbutik, postkontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper

Har ej långvarig sjukdom 18,4 44,4 23,3 33,5 14,2 22,0 19,2 281 Har långvarig sjukdom är ej rörelsehandikappad 20,5 40,6 26,4 36,6 13,6 25,2 18,4 459 Har långvarig sjukdom är rörelsehandikappad 18,7 29,3 20,2 27,7 16,3 19,1 16,9 250 Samtliga 19,5 39,4 24,1 33,8 14,3 23,0 18,4 990

8-

1 14 SOU 1977: 100 Å lderspensionärer

Ungefär en femtedel av ålderspensionärerna har mindre än 100 meter till närmaste livsmedelsaffär. En fjärdedel har 1 km eller längre till affären. Ca 14 % har en halv mil eller mer till närmaste postkontor och ca 18 % lika långt till närmaste sjuk-/distriktssköterska. Jämförelser mellan olika grupper försvåras av att andelen institutionsboende är så stor bland till exempel de äldsta och de rörelsehandikappade. De äldsta verkar ha längre åtminstone till postkontor och till sköterska än övriga åldersgrupper. En femtedel av ålderspensionärerna är rörelsehandikappade och har en kilometer eller mer till närmaste livsmedelsbutik. Hur klarar de sina inköp? Vid intervjun ställdes en fråga just om man brukar gå, åka cykel, bil, etc. för att klara inköpen. Det visade sig dock att merparten (57 %) av de rörelsehandikappade med en km eller mer till affär inte själv handlar. 18 % åker cykel, moped etc. och 16 % åker bil. Nio procent av de rörelsehandikappade med denna relativt långa väg till affären går. Antingen besväras inte dessa människor nämnvärt av sitt handikapp eller också finns här en grupp människor som måste ha utomordentliga svårigheter med sina livsmedelsinköp. Totalt sett är dock gruppen inte stor ——— den utgör ”bara” 2 % av samtliga intervjuade ålderspensionärer motsvarande ca 20 000 pensionärer i befolkningen.

4.7.8 Sociala relationer Med sociala relationer avses här förekomst av grannkontakter. Hur vanligt är det att man pratar med varandra? Utbyter man tjänster med grannarna? För en närmare genomgång av frågeformulering och svagheter med de använda frågorna, hänvisas till avsnitt 3.6.8. Frågorna ställdes ej vid indirekt intervju.

Tabell 4.33 Ålderspensionärer - Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper Ålder Utbyte av ord Utbyte av tjänster Indirekt Bor på Basta] intervju institu- Mycket Ganska Totalt Därav (och bor tion vanligt vanligt med flera ej på inpersoner/ stitution) familjer

Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 55,7 26,0 31,8 10,4 2,0 3,3 459 Har långvarig sjukdom ~—-

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer l 15

Tre fjärdedelar av ålderspensionärerna anger att det är vanligt (mycket eller ganska vanligt) att grannar utbyter 0rd. Andelen som anser att det är ganska vanligt varierar inte nämnvärt mellan åldersgrupperna. Däremot varierar andelen som anser att det är mycket att vanligt” grannar utbyter ord. De äldsta är de som i minst utsträckning anser det ”mycket vanligt”. Även om skillnaderna mellan t. ex. åldersgrupperna i detta avseende är stora, så är de ändå inte större än att de teoretiskt kan förklaras av de olika andelama som ej svarat på denna fråga. Totalt säger sig 30 % av ålderspensionärerna ha någon person eller familj i bostadsområdet som man utbyter tjänster med. Även här finns skillnader mellan olika åldersgrupper liknande resultaten ovan. Dessa skillnader kan förklaras av de olika andelama som inte svarat på denna fråga. Ålderspensionärerna bor i mindre utsträckning än vad som gäller hela den övriga befolkningen i områden där man utbyter tjänster med varandra. Ålderspensionärerna är i detta avseende mer socialt isolerade än den övriga befolkningen. En annan förklaring är att ålderspensionärerna som grupp blir mer isolerade inom sitt bostadsområde än vad den övriga befolkningen blir. I bilagorna 2.17 och 2.18 redovisas svaren på frågorna Känner Ni Er personligen mycket ensam?” och Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet och besök hade kontakt?” per telefon Om man håller i minnet att svaren på frågor av denna typ måste analyseras med försiktighet, kan man konstatera att merparten av ålderspensionärerna anser att kommunen borde svara för en regelbunden tillsyn.

4.7.9 Yttre störningar z bostadsmiljön De yttre störningar som här avses är framförallt bullerstörningar från trafik och grannar (se vidare avsnitt 3.6.9). Frågorna ställdes till alla intervjupersoner. Totalt undviker 13 % av ålderspensionärerna att ha fönstret öppet på grund av yttre störningar. 17 % anger att de inte kan sova ostört. De äldsta är de som i minst utsträckning blir störda.

4.7.10 Sammanfattande mått på bostadsstandard

Ovan har diskuterats flera olika mått på bostadsstandard. I tabell 4.35

Tabell 4.34 Ålderspensionärer - Förekomst av yttre störningar. Procentandeli olika åldersgrupper Ålder Undviker att Kan inte Bastal ha fönstret sova ostört öppet

SOU 1977: 100

l 16 Ålderspensionärer

och lång- Tabell 4.35 Ålderspensionärer - Bostadsstandard. Fördelning efter ålder varig sjukdom. Procent i olika grupper

Ålder Rymligt Rymligt, Rymligt, Bor på Basta! och modernt modernt, instimodernt och ut- fullt ut- tution rustat med rustat tvätt- samt frimaskin. tidshus diskmaskin och frys

79.0 2,3 1,9 0,3 304 60-69

Har ej långvarig 4,5 1,3 2,3 281 sjukdom 74,8 Har långvarig sjukdom - är ej 1,0 1,3 3,3 459 rörelsehandikappad 76,3 Har långvarig sjukdom — är

16-64 år enligt ULF 1974 83,6 8,0

i avredovisas tre sammansatta mått på bostadsstandard (som redovisats

snitt 3.6.10). som har en rimlig bostadsstandard —— de Andelen ålderspensionärer - är mindre än för övriga befolkär ej trångbodda° och de bor modernt är dock inte medräkningen. De som stadigvarande bor på institution institutionsboendet med att bo rymligt och monade. Om vi jämställer - blir skillnaden mindre. dernt - ett kanske inte självklart antagande

Den försvinner dock inte. så har ålderspensionärerna även här När det gäller extra utrustning sämre standard än övrig befolkning i åldern 16-64 år. Endast 1 % av ål-

bor modernt, rymligt och har tillgång till fritidsstuga, derspensionärerna diskmaskin, tvättmaskin, frys samt fullständig mediautrustning (tid-

ning, telefon, TV) jämfört med 8 % av den övriga befolkningen. fördelning efter bostadens standard enligt kvali- Ålderspensionärernas tetsgrupperna 1--7 redovisas i Bilaga 2.13.

4.7 .11 Önskemål om flyttning

I vilken utsträckning vill man flytta? Varför vill man flytta? Flyttnings- Ni under nuvarande benägenheten mättes med hjälp av frågan Önskar förhållanden Som vi diskuterat ovan i avsnitt 3.6.11 får vi byta bostad? önskemål. Man påverhär ett mått på intervjupersonemas subjektiva 6 Här måste man hålla i förhållanden som till nuvarande kas förutom av objektiva exempel i minnet att ensamstående inte kan vara bostadsstandard också av anspråk och förväntningar. trångbodda” (enligt Till dem som sade sig vilja flytta (eller svarade vet ej”) ställdes frå- j: vår definition i avsnitt något för att få en flyttning till stånd och om _ 3.6.3 ovan). gor om man också gjort

$

SOU 1977: 100 117

Ålderspensionärer

F r Tabell 4.36 Ålderspensionärer —— Önskemål om flyttning samt eventuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostads modernitetsgrad samt långvarig sjukdom. Procentandel l olika grupper

Ensamboende Bor på institution 7,9 2,3 19,9 82 Bor ej på institution 17,7 8,0 1,2 345 Samboende Bor under äktenskaps-

Har långvarig sjukdom -

varför man vill flytta. Frågorna rörande flyttning ställdes dock inte vid indirekta intervjuer. De i tabell 4.36 redovisade andelarna som önskar flytta resp. vidtagit någon åtgärd är därmed underskattningar om man antar att åtminstone några av de indirekt intervjuade önskar flytta. Totalt önskar 14 % av ålderspensionärerna flytta till en annan bostad. Mindre än hälften av dessa säger sig ha gjort något för att få en förändring till stånd. Bland de allra äldsta och bland dem som stadigvarande bor (ensamboende) på institution är andelen som vill flytta låg. I ingen av de redovisade grupperna är andelen som vill flytta speciellt hög. Bland de ensamboende utanför institutionerna, de som bor omodemt och de som har långvarig sjukdom utan att vara rörelsehandikappade är dock andelen som vill flytta något större än bland övriga. Också andelen som vill flytta och vidtagit någon åtgärd är här något större än i övriga grupper. Även om andelen som vill flytta inte är stor, skall ändå redovisas de skäl man uppgivit som svar på frågan varför man vill flytta. Varje person kunde avge flera svar. De oftast uppgivna orsakerna till att man önskar flytta är ålders- eller hälsoskäl, ”för att få modernare bostad och för att komma till ett område, där det är bättre ordnat med service”. Inga större skillnader

mellan åldersgrupperna förekommer.

SOU 1977: 100

l 18 Älderspensionärer

Tabell 4.37 Ålderspensionärer - Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (2,) Ålder Samtliga 60-69 70-79 80- Ålders- och hälsoskäl 4,6 5,5 4,9 5,1 För att få modernare bostad 4,4 5,1 2,3 4,4 För att komma till ett område, där

Behöver mera hjälp och tillsyn än som kan erhållas i den nuvarande bostaden 1,1 2,7 2,3 2,1 För att komma närmare släkt

P g a isolerat läge (långt till närmaste granne) 0,3 0,8 1,3 0,7 Skulle hellre vilja bo någon annanstans i Sverige 0,3 0,8 1,0 0,7 - 0,2 P g a ändrade familjeförhållanden 0,3 0,3

Bastal 304 3 77 309 990

I tabell 4.38 redovisas vilken typ av bostad man vill flytta till. Det vanliär att få flytta till flerfamiljshus. Totalt 2 % av åldersgaste önskemålet pensionärerna vill flytta till servicehus eller pensionärshotell.

4.8 Ekonomi

7 För en mer ingående 4.8.1 Ink0mst7 redovisning av de äldres och de pensionera- Ekonomiska förhållanden är något av det svåraste att få tillfredsstäldes inkomstförhållan- i avsnitt 3.7. den hänvisas till: Folk- lande belyst i en intervjuundersökning, något vi diskuterar pensionärernas in- När det gäller inkomstbegreppet använder vi oss enbart av uppgifter komstförhållanden år beträffande och tillgång från olika register. Däremot kontantmarginal 1974. SCB, Statistiska meddelanden N 1977: till olika kapitalvaror använder vi oss av svaren på intervjufrågor. 12, samt pensionärsun- Av tabell 4.17 kunde man utläsa att 9 % av ålderspensionärerna dersökningens betän- och hade förvärvsarbete. Dessa har då inkomst både från sitt arbete kande.

ålder. (70) Tabell 4.38 Ålderspensionärer - Vilken typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter

Vill Summa Bastal Ålder Vill flytta till inte Villa/ Flerfamiljshus Pensio- Ålder- Service- Annat, flytta, radhus ——--—— närs- doms- hus/ ofull- indirekt Lågt Högt hem hem Pensio- stän- intervju (1-3 (4—— närs- diga vån) hotell svar vån)

0,3 1,8 2,8 83,4 100,0 304 60-69 3,0 1,6 1,3 1,7 0,7 2,0 4,0 81,7 100,0 377

sou 1977: 100 ‘

Ålderspensionärer 119

Tabell 4.39 Ålderspensionärer - skattepliktig inkomst 1974. Fördelning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%)

Kön 1—- 10 000- 20 000—~ 30 000- Saknas Summa Ålder 9 999 kr 19 999 kr 29 999 kr kr inkomst- Bastal uppgifter

Män 60-69 6,4 34,8 26,1 - 32,7 100,0 160 70-79 22,4 48,7 17,2 11,0 0,6 100,0 170 80- 50,8 27,4 - 14,5 7,3 100,0 124

Samtliga män 21,1 40,4 20,0 18,2 0,3 100,0 454 Kvinnor 60-69 37,5 28,2 14,8 16,2 3,3 100,0 144 70-79 54,4 35,1 6,7 3,2 0,5 100,0 207 80— 55,1 34,6 ——- 7,6 2,7 100,0 185

Samtliga kvinnor 49,8 33,1 9,2 6,8 1,2 100,0 536 Tidigare förvärvsarbete Aldrig haft arbete 58,3 29,2 6,6 3,9 2,0 100,0 53 Produktions-/distributionsanställda 34,6 41,5 14,4 8,8 0,7 100,0 472 Kontorsanställda, tekniker, m fl 17,0 24,7 22,7 35,6 — 100,0 163 Lantbrukare 46,8 39,2 10,9 —— 3,1 100,0 136 Företagare 45,0 33,9 14,5 6,6 - 100,0 53 Övriga 50,3 33,4 6,9 6,4 3,0 100,0 l 13

Samtliga 36,6 36,4 14,1 12,0 0,8 100,0 990

sin pension. Andra har ”bara” sin medan åter andra folkpension, har bidrag eller tillägg i olika former utöver Vissa av folkpensionen. dessa bidrag eller tillägg är skattefria. Att på något enkelt sätt summera olika typer av inkomster för att få ett mått ekonomiska på en persons förhållanden är därför svårt. Skall dessutom en eventuell make/makas inkomst på något sätt ”räknas med”? Ett satt att redovisa inkomst är att hålla isär skattefri inkomst från

skattepliktig. Som skattepliktig inkomst räknas: Inkomst av förvärvsarbete

Folkpension T illäggspension Som skattefri inkomst räknas:

Bostadstillägg Invaliditetstillägg Invaliditetsersättning

SOU 1977: 100 120 Å lderspensionärer

Totalt har tre fjärdedelar av ålderspensionärerna lämnat självdeklaration för inkomster under 1974. För dessa är det deras taxerade inkomst som redovisas i tabell 4.39. För dem som inte lämnat deklaration har vi använt oss av summan av de skattepliktiga belopp som riksförsäkringsverket, Kommunernas pensionsanstalt och statens personalpensionsverk betalat ut under 1974.3 Kvinnorna har lägre taxerade inkomster än männen. Hälften av kvinnorna hade en inkomst mindre än 10 000 kr. för år 1974, mot 21 % av männen. 38 % av männen hade 20 000 kr. eller mer i inkomst 1974 mot 16 % av kvinnorna. De yngre hade högre inkomster än de äldre. Skillnaden mellan är dock större bland männen än bland åldersgrupperna kvinnorna. Den lägsta taxerade genomsnittsinkomsten 1974 bland olika yrkes- - 58 % hade ungrupper hade de som aldrig haft något förvärvsarbete

Tabell 4.40 Ålderspensionärer - skattefri inkomst. Fördelning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%)

Kön 0 kr 1- 1 201- 2 401- Summa Ålder 1 200 kr 2 400 kr 7 200 kr Basta]

Män 60-69 77,3 14,7 6,2 1,8 100,0 160 70-79 53,3 24,4 16,0 6,3 100,0 170 80- 52,4 21,0 16,9 9,7 100,0 124

Samtliga män 61,8 20,4 12,6 5,2 100,0 454 Kvinnor 60-69 63,9 14,0 13,0 9,1 100,0 144 70-79 38,7 15,3 21,8 24,3 100,0 207 80- 38,9 22,7 22,7 15,7 100,0 185

Samtliga kvinnor 45,9 16,4 19,5 18,3 100,0 536 8 Det finns ytterligare Tidigare förvärvsarbete institutioner som beta- Aldrig haft arbete 47,1 17,9 19,0 16,0 100,0 lar ut pensioner eller 53 andra förmåner till ål- Produktions-/distriders- och förtidspensio- 100,0 butionsanställda 44,7 21,2 20,8 13,3 närer. Dessa belopp 472 kommer till viss del inte fram i våra siffror Kontorsanställda,

inkomsten. Denna un- Företagare 57,2 19,1 9,1 14,5 100,0 derskattning har vi be- 53 dömt vara av endast li- Övriga 54,9 13,6 15,3 16,2 100,0 ten betydelse i relation 113

till det merarbete som

fordras för att få fram 12,3 100,0 Samtliga 53,2 18,2 16,3 samtliga pensionsbe- 990

lopp.

SOU 1977: 100 Ålderspensionärer 121

der 10 000 kronor. De högsta inkomsterna återfinns inom gruppen ”kontorsanställda, tekniker, m. fl.”, dvs. i huvudsak tjänstemannagruppen. Här är det endast 17 % som hade under 10 000 kronor i inkomst medan 58 % hade 20000 kronor eller mer i taxeringsbar årsinkomst 1974. När det gäller den skattefria inkomsten kommer våra uppgifter från riksförsäkiingsverket, Kommunernas pensionsanstalt och statens personalpensionsverk. Skattefri inkomst från andra institutioner som ej registreras av de tre nämnda kommer härmed inte med. Drygt hälften av ålderspensionärerna erhöll inga skattefria bidrag under 1974. 18 % fick 1 200 kr. eller mindre medan 12 % fick mer än 2 400 kr. De yngsta ålderspensionärerna, 60-69 år, fick i mindre utsträckning än de äldre bidrag - något som bör bero på att vissa inte var ålderspensionärer under hela 1974. Dessutom är deras hälsotillstånd bättre än de äldres och de har därmed mindre orsak till att få invaliditetstillägg/-ersättning Kvinnorna fick i större utsträckning än männen skattefria bidrag. De kvinnor som fick bidrag fick också större bidrag än de män som fick bidrag. Detta gäller i samtliga åldersgrupper. När det gäller eventuellt tidigare förvärvsarbete kan man se att det är de som aldrig haft förvärvsarbete och de som arbetat med produktions- /distributionsarbete, dvs. arbeten som normalt är LO-organiserade, som i störst utsträckning fick skattefria bidrag 1974. De f. d. tjänstemännen var de som i minst utsträckning fick skattefria bidrag.

Tab. 4.41 Ålderspensionärer - skattefri inkomst. Fördelning efter skattepliktig inkomst. (%)

0 kr 1- l 201- 2401—— Summa 1 200 kr 2 400 kr 7 200 kr Bastal

skattepliktig inkomst l- 9 999 kr 31,9 21,7 25,0 21,4 100,0 379 10 000-19 999 kr 43,6 24,5 19,6 12,3 100,0 347 20 000—29 999 kr 89,5 9,8 0,7 - 100,0 137 30 000- kr 99,2 0,8 — — 100,0 115 inkomst-

Saknas

Uppgnfter (100,0) (—) (—) (—)

(lf1g,0)

Samtliga 53,2 18,2 16,3 12,3 100,0 990

Det finns ett samband mellan skattepliktig inkomst 1974 och erhållna skattefria bidrag 1974 för våra ålderspensionärer. De som har den största skattepliktiga inkomsten har inte alls eller i endast mycket begränsad utsträckning fått några skattefria bidrag. Bland dem med den lägsta skattepliktiga inkomsten har två tredjedelar fått bidrag.

122 SOU 1977: 100

Ålderspensionärer

4.8.2 Tillgång till vissa kapitalvaror

De kapitalvaror vi ställt frågor om är fritidshus, båt och bil. Något värde i kronor räknat på eventuell båt eller bil har vi dock inte frågat efter.

Tabell 4.42 Ålderspensionärer —— Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Har tillgång till Har ej Bastal tillgång Fritidshus Bil Båt till vare därav sig fritids-

Har ej långvarig sjukdom 27,0 19,9 44,4 8,5 44,6 281 Har långvarig sjukdom ~— är ej rörelsehandikappad 22,3 14,8 30,0 7,5 56,2 459 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 14,8 10,9 14,3 4,8 72,1 250 Samtliga 22,1 15,5 31,2 7,2 56,0 990

över hälften av ålderspensionärerna har inte tillgång till vare sig fritidshus, bil eller båt. Bland de äldsta och bland de rörelsehandikappade är andelen omkring tre fjärdedelar. Det är framförallt de yngsta (60—— 69 år) och de friska som äger eller har tillgång till de kapitalvaror vi här redovisat. De yngre och friskare pensionärerna är också de som i dessa avseenden har förutsättningar för den kanske mer omväxlande och berikande fritid som tillgång till bil, båt eller fritidshus kan medföra. De som aldrig haft förvärvsarbete är de som i minst utsträckning har tillgång till bil, båt eller fritidshus. 68 % har inte tillgång till någon av dessa kapitalvaror. Även bland dem som varit lantbrukare, produktionsoch distributionsanställda samt övriga (svårklassificerade, har inte haft

Tabell 4.43 Ålderspensionärer - Tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter huvudsakligt yrke eller sysselsättning under sitt yrkesverksamma liv. (%)

Har ej tillgång till Bastal vare sig fritidshus, bil eller båt

SOU 1977: 100 123

Ålderspensionärer

Tabell - 4.44 Ålderspensionärer Kontantmarginal. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Hur man kan skaffa fram 3 000 kr inom en vecka Indi- Bastal rekt in- Kan Kan skaffa fram tervju inte alls Totalt Genom Lån Lån i Annat eget från bank sätt konto släkt el vänner

Har långvarig sjukdom ——

något huvudsakligt yrke, etc) är andelen hög —- cirka 60 % har inte tillgång till vare sig bil, båt eller fritidshus. De största andelarna som har tillgång till dessa kapitalvaror finns bland dem som varit (och i vissa fall fortfarande är) egna företagare och bland tjänstemannayrken.

4.8.3 Kontantmarginal Ett mått på en persons ekonomiska förhållanden är vilken kontantmarginal han eller hon har. I vilken utsträckning kan man skaffa fram pengar för en oförutsedd utgift? Arton procent av våra ålderspensionärer kan överhuvudtaget inte skaffa fram 3 000 kronor för att klara av en oförutsedd utgift. Det vanligaste sättet att klara en sådan utgift är genom att ta ut pengar från eget bankkonto eller liknande — två tredjedelar har möjlighet till detta. Bland de äldsta, 80 år och äldre, och de rörelsehandikappade är det ungefär en fjärdedel som inte skulle klara av en oförutsedd utgift. Nära en fjärdedel av ålderspensionärer som arbetar/arbetat med produktions-/distributionsarbete — dvs. det som traditionellt räknas till arbetaryrken ——och av dem som aldrig haft förvärvsarbete, anger att de inte har möjlighet att skaffa fram 3 O00 kronor. Bland tjänstemän och bland företagare är motsvarande andel 7 %. (Tabell 4.45)

4.9 Fritid

4.9.1 Resor I avsnitt 3.8.1 diskuteras olika fritidsbegrepp. Med ”fritid” kan man avse både tid som är ”fri” för valfria sysselsättningar och vissa typer av

124 SOU 1977: 100

Ålderspensionärer

Tabell 4.45 - Fördelning efter tidigare Ålderspensionärer Kontantmarginal. huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%)

Kan man skaffa fram 3 000 kr inom en Indi- Summa vecka rekt in- Basta] tervju Kan Genom Lån Lån i Annat inte eget från bank sätt alls konto släkt el vänner

Aldrig haft förvärvsarbete — 1,1 100,0 23,4 56,5 5,9 13,1 53 Produktions-/distributionsanställda 23,7 61,2 5,0 4,3 2,9 3,0 100,0 472 I Kontorsanställda, tekniker m ñ 7,4 84,6 4,3 0,9 2,3 0,6 100,0 163 Lantbrukare 14,3 73,5 2,5 2,4 6,0 1,3 100,0 136 Företagare 6,9 57,9 17,7 1,9 8,1 7,6 100,0 53 Övriga 17,4 63,2 10,9 0,9 2,3 5,3 100,0 113

Tabell 4.46 Ålderspensionärer ——Resor 1974. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Ingen Resa inom Resa inom Resa Summa resa Sverige Norden utom Basta] men ej men ej Norden utomlands utom Norden

60-69 61,6 21,2 5,8 11,4 100,0 304 70-79 63,5 24,0 4,4 8,1 100,0 377 80- 80,6 16,8 1,3 1,3 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 61,6 19,4 6,7 12,3 100,0 281 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 61,8 26,6 3,9 7,8 100,0 459 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 81,9 14,3 1,7 2,1 100,0 250

Samtliga 65,9 21,8 4,3 7,9 100,0 990

SOU 1977: 100

Ålderspensionärer 125

Tabell 4.47 Ålderspensionärer - Resor 1974. Fördelning efter tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%)

Ingen Resa Resa Resa Summa resa inom inom utom Bastal Sverige Norden Norden men ej men ej utomlands utom Norden

Aldrig haft förvärvsarbete 75,0 20,3 ——- 4,7 100,0 53 Produktions-/ distributionsanställda 68,5 21,1 5,8 4,6 100,0 472 Kontorsanställda, tekniker m ñ 49,2 25,7 3,7 21,3

12(3),0 1

Lantbrukare 77,7 15,7 5,0 1,6 100,0 136 Företagare 67,7 21,6 —— 10,7 100,0 53 Övriga 62,6 26,7 1,8 9,0 100,0 113

aktiviteter - ”fritidsaktiviteter”. Vi använder oss här av den senare innebörden. I tabellerna 4.46 och 4.47 redovisas andelen som gjort någon personer resa av semester- eller rekreationskaraktär under 1974. Andelen redovisade resor inom Sverige ger sannolikt en viss underskattning av antalet resor. (Se vidare avsnitt 3.8.2). Totalt gjorde 66 % av ålderspensionärerna resa av rekreaingen tionskaraktär” under 1974. Andelen som inte resa är störst gjort någon bland de äldsta och bland de rörelsehandikappade. Tjugotvå procent har gjort en resa i Sverige och 4 % en resa inom och 8 % utom Norden. Det är bl. a. här som de äldsta och de handikappade avviker från - 80 år eller äldre övriga ålderspensionärer och de med rörelsehandikapp har i mycket begränsad rest utanför utsträckning Sverige under 1974. När det gäller uppdelning på tidigare eller kan yrke sysselsättning man se att av dem som aldrig haft förvärvsarbete och av dem som varit lantbrukare endast en fjärdedel resa. Detta gjort någon kan hänga samman med att dessa grupper är äldre än övriga (enligt tabellerna 4.16 och

4.17). Bland dem som haft tekniker tjänstemannayrken, kontorsanställda, m. fl.” har hälften gjort en resa. Hela 21 % har här rest utanför de nordiska länderna.

4.9.2 Umgänge med släkt och vänner

Begreppen att ”umgås ofta eller umgås ibland ”ofta” eller (eller ”ibland” ha besök) kan uppfattas olika av olika När de skall personer. bedöma om någon händelse inträffar ofta eller ibland kan de på-

SOU 1977: 100 126 Ålderspensionärer

- med släkt och vänner. Fördelning efter Tabell 4.48 Ålderspensionärer Umgänge ålder och långvarig sjukdom. (70)

Umgås Umgås Summa Ålder Umgås ofta ibland inte alls Bastal

- 100,0 60-69 80,1 19,9 304 70-79 70,2 27,3 2,5 100,0 377 80_ 58,9 38,8 2,3 100,0 309 25,2 1,1 100,0 Har ej långvarig sjukdom 73,6 281 -- Har långvarig sjukdom är ej rörelsehandikappad 75,4 23,3 1,4 100,0 459 Har långvarig -sjukdom är rörelsehandikappad 58,6 38,2 3,1 100,0 250

71,3 27,0 1,7 100,0 Samtliga 990

att det är tillräckligt ofta. Detta måste man hålla verkas av om de tycker i minnet av resultaten. (Se vidare avsnitt 3.8.3). vid granskningen att de ofta har besök eller besöker släkt och Sjuttioen procent säger eller med (egna) barn/barnbarn. 27 % säger att de umvänner, umgås

gås ibland.

4.9.3 Fritidsaktiviteter

I tabell 4.49 redovisas en mängd olika fritidsaktiviteter. Tabellen är upp-

som totalt är vanligast förekommande ställd så att de fritidsaktiviteter först och därefter i ordning så att de (”0fta” eller någon g2°mg”) står

aktiviteter som man i minst utsträckning ägnar sig åt står sist. Uttrycken olika av olika personer. Om inter- ”ofta” eller någon gång” uppfattas krävt på denna punkt har intervjuarna vjupersonerna förtydligande avses 10 gånger eller mer per varit instruerade att säga att med ”ofta”

år. Att eller titta på TV är den oftast uppgivna fritidssyslyssna på radio Promenerar och läser Veckotidningar gör omkring tre fjärselsättningen. 64 % kommer ut på bilutflykter ofta eldedelar av ålderspensionärerna. En fjärdedel deltar i; någon ler någon gång. 59 % deltar i gudstjänster.

arrangerad verksamhet speciellt för pensionärer. Detta är med största samolilkhet en Jakt och fiske har 4 % uppgivit. fritidsaktiviteter - detta på; grund underskattning jämfört med övriga

av skäl som diskuteras i avsnitt 3.8.4. mer aktiva än männen —- ;:°1tmins- Kvinnorna är nästan genomgående fritidsaktiviteter. Framförallt är kviinnorna tone vad gäller uppgivna mer ”aktiva” än männen när det gäller att läsa veckotidnirgar, syssla

med sy och sticka) och delta igualstjänshobbyverksamhet (inklusive

ter.

SOU 1977! 100

Ålderspensionärer 127

Tabell 4.49 Ålderspensionärer - Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper.

Män Kvinnor 60-69 70-79 80- Samtliga

Sysslar med hobbyverksamhet

Går omkring på gator och i

affärer någon gång 30,2 34,3 40,0 32,7 18,1 32,4 Går omkring på gator och i

Går på teater, konserter, museer, etc någon gång 19,5 25,1 32,3 20,7 10,0 22,5 Går på teater, konserter, museer,

etc ofta 4,4 4,5 7,6 3,7 1,0 4,5 Deltar i arrangerad verksamhet för pensionärer någon gång 12,4 16,8 10,3 17,0 16,5 14,8 Deltar i arrangerad verksamhet

Deltar i studiecirklar eller kurser

Spelar musikinstrument någon

Männen är framförallt mer aktiva än kvinnorna med att motionera, sköta trädgård och att jaga och fiska. Man är mindre aktiv ju äldre man blir. Åtminstone för de intervjuade ålderspensionärema gäller detta påstående i stort. De som är 80 år eller äldre är mindre aktiva än de i åldern 70-79 år som i sin tur är mindre aktiva än ålderspensionärerna i åldern 60-69 år. Detta gäller med några få undantag. Andelen som deltar i gudstjänster ökar med stigande

SOU 19771100 128 Ålderspensionärer

ålder - bland de äldsta deltar 66 % (någon gång eller ofta) mot 63 % av de i åldern 70-79 år och 49 % av de yngsta ålderspensionärerna. från resultatet att äldre är mindre aktiva än yngre Ett annat undantag vi bland dem som deltar i arrangerad verkålderspensionärer finner en fjärdedel av pensionärer i åldern samhet för pensionärer”. Omkring 80 år och äldre har uppgivit att de deltar ”ofta” eller 70-79 år och

någon gång”, mot 18 % bland de yngsta.

4.9.4 F öreningsanslutning

Totalt är 39 % av ålderspensionärerna inte medlem i någon förening

4.50. 30 % är medlemmar i pensionärsförening. De

alls enligt tabell med i någon förening än de äldre. yngre är i något större utsträckning Detta medlemskap i fackförening. De äldre är i högre gäller framförallt grad än de yngre medlemmar i någon frikyrka.

- Föreningsanslutning. ,Fördelning efter ålder. Tabell 4.50 Ålderspensionärer Procenttal i olika grupper

Pen- Politiskt Fack- Fri- Handi- Ingen Bastal Ålder sionärs- parti förening kyrka kapp- förening

12,3 5,0 39,2 990 Samtliga 30,2 17,8 16,8

4.10 Politiska resurser

har endast tre frågor som kan sägas beröra de Vid denna undersökning politiska resurserna” ställts. Dessa frågor är: ”Röstade Ni i valet 1973?” och förmåner har?” Känner Ni till de rättigheter pensionärer Vart skulle Ni vända Er om Ni skulle vilja veta mer om dessa saker? - Röstade 1973 samt känner till rättigheter. För- Tabell 4.51 Ålderspensionärer delning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) Röstade Känner till rättigheter? In- Bastal Ålder

Har ej långvarig 27,8 19,7 0,8 281 sjukdom 94,9 51,6

Har långvarig sjuk-

dom - är ej rörelse- 47,5 25,1 24,9 2,5 459 handikappad 91,3

Har långvarig sjukdom - är rörelse- 38,2 27,9 25,2 9,1 250 handikappad 76,3

46,8 26,5 23,4 3,4 990 Samtliga 89,3

SOU 1977: 100 Å lderspensionärer 129

Totalt 89 % av de intervjuade säger sig ha röstat i det senaste valet. Eftersom frågan inte ställdes vid indirekt intervju är resultatet en underskattning av den faktiska andelen röstande under förutsättning att åtminstone några av de indirekt intervjuade röstat. Däremot är det mer osäkert när det gäller slutsatser för samtliga ålderspensionärer (inklusive ”ej kommunicerbara”). Se vidare avsnitt 3.9. Andelen röstande sjunker med stigande ålder. Bland ålderspensionärerna 60-69 år säger hela 96 % att de röstade i valet 1973. De rörelsehandikappade är de som i minst utsträckning röstade. Även om man gör det orimliga antagandet att samtliga pensionärer som blivit indirekt intervjuade skulle ha röstat 1973, kvarstår resultatet. När det gäller kunskapen om de rättigheter och förmåner man har som pensionärer anger en knapp fjärdedel att de inte känner till rättigheter och förmåner medan en dryg fjärdedel är tveksamma beträffande sina kunskaper. Detta måste sägas vara höga siffror, även om man måste hålla i minnet att det inte är något absolut mått på faktiska kunskaper det här är frågan om. Det är mycket möjligt att många av de personer som svarat att de inte känner till förmåner och rättigheter ändå har tillräckliga kunskaper för att inte gå miste om några förmåner. Det är framförallt de äldsta (80 år och äldre) och de rörelsehandikappade som säger sig inte känna till, eller är tveksamma beträffande sina förmåner och rättigheter - endast 37-38 % säger att de känner till sina förmåner och rättigheter. En jämförelse med avseende på kön visar att kvinnorna i större utsträckning än männen och förmåner säger sig inte känna till rättigheter - 27 % av kvinnorna och 20 % av männen säger sig inte känna till rättigheter och förmåner. 50 % av männen och 44 % av kvinnorna säger sig göra det. Oavsett hur man svarat på frågan om man känner till rättigheter och

Tabell 4.52 Ålderspensionärer — Vart vänder man sig? Fördelning efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej. (%)

Känner till rättigheter? Andel som ej känner till Ja Tvek- Nej Samtli- eller är tveksam ga samma av dem som uppgivit

Försäkringskassan 45,3 37,4 16,9 35,0 39,4 Socialbyrån/nämnd 20,8 12,8 13,7 16,3 40,4 Bekant, släkting, granne 2,9 6,0 5,9 4,3 68,8 Kommunen (ospecificerat) 2,9 3,4 2,5 2,9 52,1 Pensionärsförening 5,8 2,7 3,0 4,4 37,5 Läsa Socialkatalogen eller annan informationsbroschyr 3,6 4,3 1,7 3,2 48,7 Diverse olika källor 4,5 4,1 1-,3 3,6 39,1 Vet ej vart man skall vända sig 14,2 29,3 54,0 27,0 75,4 Indirekt intervju _ — —— — 3,3 Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 49,9

9--SOU 1977: 100

SOU 1977: 100 130 Ålderspensionärer

förmåner ställdes frågan vart man skulle vända sig om man vñle veta mera. Den oftast uppgivna informationskällan om man skulle vilja veta mer om sina rättigheter och förmåner som pensionär är försäkringskassan. Över en tredjedel skulle vända sig dit. En stor andel (16 %) skulle vända sig till socialbyrån. Över en fjärdedel av ålderspensionärerna vet inte vart de skull: vända sig. Vi kan se att det framförallt är de som inte känner till sina rättigheter eller är tveksamma som heller inte vet vart de skall vända sig. Av tabell 4.52 framgår också hur stor andel av dem som uppgivit olika informationskällor som inte känner till eller är tveksamma om de känner till sina rättigheter. Kausalrelationerna är dock oklara och man kan inte av detta material dra slutsatsen att vissa informationskillor är bättre än andra när det gäller att få pensionärerna att känna till sina rättigheter och förmåner. De ålderspensionärer som uppgivit pensionärsförening, försäkringskassan, socialbyrån eller diverse olika källor” (hemsamarit, arbetsgivare, dagcenter m. fl.) som informationskälla verkar vara de som i störst — 40 % utsträckning känner till sina förmåner och rättigheter omkring av dem som angivit dessa källor känner inte till sina förmåner eller är tveksamma mot hälften eller mer av dem som uppgivit andra källor. Tre fjärdedelar av dem som inte vet vart de skall vända sig säger sig också inte känna till sina förmåner och rättigheter eller är tveksamma.

4.11 Klarar man sig utan hjälp?

I detta avsnitt skall redovisas i vilken utsträckning de intervjuade åldersi vårt mat-erial själva klarar olika dagliga sysslor eller i pensionärerna vilken utsträckning man får tillräckligt med hjälp. Andelen ålderspensionärer som inte klarar av olika dagliga sysslor och inte heller får hjälp av någon är mycket liten. Andelarna är så små att materialet inte tillåter några ytterligare analyser.

Tabell 4.53 Ålderspensionärer —- Hur klarar man dagliga sysslor? (%)

Klarar Klarar det ej själv men får Klarar Bor på Summa det själv tillräcklig hjälp av det ej institusjälv och tion Hushålls- Hem- Annan får ej tillmedlem samarit person räcklig hjälp

Personlig hygien (tvätt-

SOU 1977: 100 Å lderspensionärer 13 1

Tabell 4.54 - Ålderspensionärer Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, nära vän eller bekant? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Bastal insti- hjälp tution l gång/ 2 ggr/ 3 ggr/ 4-6 Dagvecka vecka vecka ggr/ ligen vecka

eller hemsamarit eller liknande?” Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på Får hjälp Får ej Summa Bastal insti- hjälp tution l gång/ 2 ggr/ 3 ggr/ 4-6 Dagvecka vecka vecka ggr/ ligen vecka

Tabell 4.56 Ålderspensionärer - Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%)

Ålder Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institu- Bastal hjälp men får och får ej tion tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

60-69 54,6 41,0 4,1 0,3 100,0 304 70-79 35,1 58,2 1,8 5,0 100,0 377 80- 8,4 64,6 3,9 23,0 100,0 309 Har ej långvarig sjukdom 55,5 40,6 1,6 2,3 100,0 281 Har långvarig sjukdom — är ej rörelsehandikappad 38,5 54,8 3,4 3,3 100,0 459 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 4,9 70,6 3,3 21,2 100,0 250

Samtliga 36,6 53,8 2,9 6,7 100,0 990

SOU 19771100 132 Ålderspensionärer

Den mesta hjälpen får man från hushållsmedlem. Detta gäller alla typer av sysslor. Totalt får en fjärdedel hjälp dagligen av någon hushållsmedlem, granne eller bekant (tabell 4.54). — Hemsamariter hjälper framförallt till med städning och tvätt de sysslor som ålderspensionärerna i störst utsträckning behöver hjälp med. Totalt uppger 17 % av ålderspensionärerna att de minst en gång i veckan får hjälp av hemsamarit (tabell 4.55). Bland de äldsta är andelen 39 %. I tabell 4.56 redovisas andelen ålderspensionärer som klarar sig helt utan hjälp vad gäller de dagliga sysslorna, andelen som inte klarar sig själv men som får tillräckligt med hjälp och andelen som inte får tillräcklig hjälp med minst en av de dagliga sysslorna i tabell 4.53 fördelat på ålder och långvarig sjukdom. Totalt är det 3 % av de intervjuade ålderspensionärerna som varken klarar sig själv eller får tillräckligt med hjälpinär det gäller en eller flera av vardagliga sysslor. Inga större skillnader mellan åldersgrupper eller om man är rörelsehandikappad eller ej verkar finnas.

Tabell 4.57 Ålderspensionärer - Får man tillräckligt med hjälp? Fördelning på region. (%)

Region Klarar sig Klarar sig Klarar sig Bor på Summa helt utan inte helt inte helt institution Bastal hjälp men får och får ej tillräckligt tillräcklig med hjälp hjälp

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gotlands län 38,2 53,3 3,7 4,4 100,0 244 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län 31,0 57,4 3,5 8,1 100,0 138 Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 40,1 51,8 2,1 6,0 100,0 119 Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs, och Skaraborgs län 38,2 51,9 2,9 7,0

1(9)0,0 1 8

Värmlands och Örebro län — 9,0 100,0 40,0 51,0 81 Kopparbergs och Gävleborgs län 32,5 55,7 4,5 7,3 100,0 80 Västernorrlands och Jämtlands län 40,7 49,2 1,9 8,2 100,0 63 Västerbottens och Norrbottens län 26,4 54,0 2,5 17,2

1(6)0,0 7

Skillnaderna mellan olika regioner är genomgående små.

SOU 1977: 100 Ålderspensionärer 133

Det är framförallt de äldsta och de rörelsehandikappade som behöver hjälp. Endast 8 % av ålderspensionärerna 80 år eller äldre och 5 % av -— de rörelsehandikappade klarar sig helt utan hjälp övriga är beroende av hjälp. De allra flesta får dock tillräckligt med hjälp.

4.12 Utnyttjar man kommunal service?

Kommunal service för äldre och handikappade finns i olika former. I vilken utsträckning utnyttjas den? Frågan ställdes ej till dem som stadigvarande bor på institution. Andelen personer som utnyttjat olika slag av service är därmed underskattningar om också de institutionsboende fått tillgång till fotvård, färdtjänst, etc. Tre fjärdedelar av ålderspensionärerna har inte under de senaste 3 månaderna utnyttjat någon av olika kommunala serviceanordningar. Det är de äldsta och framförallt de rörelsehandikappade som i störst utsträckning utnyttjat någon av kommunens anordningar —— resultaten är giltiga även med hänsyn tagen till andelen som bor på institution i dessa grupper. Fotvård är den service man oftast utnyttjat totalt har en tiondel av ålderspensionärerna fått fotvård. Därnäst kommer färdtjänsten som 7 %

Tabell 4.58 Ålderspensionärer - Utnyttjande av den kommunala servicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel i olika grupper

Ålder Mat- Hem- Fot- Hår- Färd- Dag- Ej ut- Bor Bastal serve- sänd- vård vård tjänst center- nyttjat på ring ning av verk- någon instifärdig samhet kom- tution måltid munal service

60--69 2,4 — 4,2 1,5 304 3,2 2,5 88,0 0,3 70-79 2,4 0,5 12,7 1,7 7,3 3,3 76,0 5,0 377 80- 2,2 2,2 17,5 2,8 11,7 1,2 50,5 23,0 309 Har ej långvarig sjukdom 1.7 0,2 4,8 1,8 2,2 2,3 87,8 2,3 281 Har långvarig sjukdom - är ej rörelsehandikappad 2,7 0,2 10,8 1,3 3,8 2,5 81,1 3,3 459 Har långvarig sjukdom - är rörelsehandikappad 2,8 2,4 19,4 3,2 20,2 3,9 43,5 21,2 250

H-regiøner Stockholm 4,5 0,8 14,0 3,1 10,8 3,2 72,9 3,4 133 Göteborg/Malmö -— 108 1,9 4,4 0,5 8,2 2,6 81,8 2,8 Större städer 2,3 1,1 11,3 1,8 5,0 2,0 76,3 5,9 330 Södra mellan-

It Här avses de typer av kommunal service som redovisats i tabellen. Social hemhjälp —— hjälp av hemsamarit — är ej medräknad här.

SOU 1977: 100 134 Ålderspensionärer

En femtedel av de rörelsehandikappade har anlitat fotvården utnyttjat. och en lika stor andel har utnyttjat färdtjänst. i Göteborg/Malmö-regionerna är de som i minst Ålderspensionärerna utnyttjat kommunal service under de senaste 3 månautsträckning derna. Så har t. ex. här endast 4 % av ålderspensionärerna kommit att fotvården med 14 % av pensionärerna i Stockholmsomutnyttja jämfört har genomsnittligt alla här rerådet. Stockholmspensionärerna utnyttjat dovisade typer av service i större utsträckning än övriga.

4.13 Får man tillräckligt med hjälp?

En allmänt hållen fråga om man tycker att man får tillräckligt-med ställdes. Det som mätts är hur stor andel av pensionärerna som hjälp anser att de behöver mer hjälp. Värdet av en sådan subjektiv värdering sida kan diskuteras — se avsnitt 3.12. från intervjupersonernas Frågan ställdes inte vid indirekt intervju och inte heller till dem som stadigvarande bor på institution. Totalt 9 % 4.59) av de intervjuade ålderspensionärerna an- (tabell ser att de behöver mera hjälp. Hälften av dessa skulle vilja ha regelbunden eller månaden. Ofta är hjälp eller tillsyn någon gång i veckan det inga konkreta önskemål om hjälp man då uttryckt utan mer en fråga om regelbunden tillsyn eller kontakt. Bland de rörelsehandikappade är det en något större andel än bland övriga som önskar sådan hjälp eller tillsyn.

- Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder och Tabell 4.59 Ålderspensionärer långvarig sjukdom. (/0)

Ålder Behöver mera hjälp Bastal

Totalt Därav skulle behöva hjälp i form av

Daglig Regel- Hjälp Annan hjälp/ bunden någon hjälp tillsyn hjälp/ gång med tillsyn, storrendock ej göring, daglig stortvätt etc.

etc — 304

8,4 Har ej långvarig - 281 sjukdom 4,1 1,0 2,6 0,5 Har långvarig sjukdom - är ej rörelse- - 459 handikappad 10,5 2,3 4,8 3,4 Har långvarig sjukdom - är rörelse- 2,3 6,6 2,2 1.0 250 handikappad 12,3 4,6 2,2 03 990 Samtliga 9,0 1,9

5 Blivande

ålderspensionärer

5.1 Inledning

I denna undersökning skulle också belysas i vilken utsträckning personer som relativt snart skall ålderspensioneras förbereder sig inför sin pensionering. Hur pass väl informerad om pensionsbelopp och andra ekonomiska förhållanden är man? Vidare har intresse riktats till frågan rörande i vilken utsträckning personer som snart skall pensioneras skulle vara intresserade av att utnyttja möjligheten till s. k. delpension i förening med förvärvsarbete. Förutom att besvara dessa frågeställningar skulle också undersökningen syfta till att ge en relativt bred beskrivning av de blivande pensionärernas situation - hur har man det innan man ålderspensioneras? Dessa resultat kan då jämföras med de ålderspensionerades situation. Vid redovisningen av svaren på frågor rörande hälsotillstånd, sysselsättning, bostadsförhållanden etc. har vi valt att publicera dessa resultat okommenterade i bilageform (bilaga 2.19-2.64). Tabellerna är där ordnade på samma sätt som motsvarande tabeller för de förtids- resp ålderspensionerade, dvs. att först kommer tabeller rörande hälsa, därefter utbildning, sysselsättning osv. För en beskrivning och diskussion kring frågor och mätmetoder hänvisas till de avsnitt i kapitlen 3 och 4 där resp. variabler behandlas. I övrigt hänvisas till de olika rapporterna från SCBs löpande årliga levnadsnivåundersökningar. En genomgående uppdelning efter ålder i dessa rapporter gör att man t. ex. kan studera åldersgruppen 55-64 år -- som också kan sägas utgöra en grupp ”blivande - i en pensionärer mängd olika avseenden. Som ”blivande (ålders-)pensionärer i denna undersökning har definierats personer mellan 60-66 år som a) inte säger sig ha någon form av pension eller b) säger sig ha pension — dock ej ålderspension, tjänstepension, ATP och liknande, eller hel förtidspension. De som inte uppbär någon av ovanstående pensionstyper men däremot änkepension, mindre än hel förtidspension eller någon annan form av pension räknas här som ”blivande pensionärer”. Vilka personer som skall hänföras till blivande pensionärer” beror alltså delvis (förutom ålderskriteriet) på vad resp. intervjuperson svarat

SOU 1977: 100 136 Blivande ålderspensionärer

Tabell 5.1 Blivande pensionärer - Andel personer med pension i olika åldersgrupper. (%)

Har Har pension Summa Ålder Bastal ingen Ålders- Hel änke- Mindre Mindre Annan pension pension, pension än hel än hel pension ATP etc änke- förtidspension pension

60-63 - 7,2 2,4 2,4 2,1 100,0 85,9 291 64-66 73,4 - 15,5 1,7 3,4 6,0 100,0 117

—— 9,4 2,2 2,7 3,2 100,0 Samtliga 82,5 408

om han har Som vi berörde i avsnitt 4.1 på vår fråga pension. ovan har flera intervjupersoner verkat osäkra på vilken typ av pension man egentligen har. Några få har också varit osäkra på om man överav personer i åldern huvudtaget har någon pension. Kategoriseringen blivande är därför behäftad med 60-66 år till gruppen pensionärer” viss osäkerhet. blivande är det Av de personer som ingår i gruppen pensionärer” - 18 % som redan har någon form av pension. Ingen har dock i enlighet med definitionen ovan — någon form av ”ålderspension”. Vanligast är att man har änkepension. (Tabell 5.1.) De frågor som de blivande pensionärerna hade att svara på rörande sin framtida åsikter och bedömningar av ålderspensionering speglade har därför inte ställts vid indirekta inmer subjektivt slag. Dessa frågor De indirekta intervjuer. intervjuerna utgör dock bara 1 % av samtliga tervjuer med de blivande pensionärerna. Däremot är det en stor andel som inte besvarat dessa frågor. Mellan 9-14 inte alls fått frågorna eller också inte kunnat eller % har antingen velat svara på dem. Andelen som överhuvudtaget inte fått frågorna är hög, mellan 8-12 %. Anledningen till att så många inte fått frågorna beror på att intervjuarna inte helt följt instruktionerna här, som sa att frågorna skulle ställas till alla ej ålderspensionerade (eller förtidspensio- I många fall har då intervjuarna sannolikt betraktat nerade) personer. personer som uppgivit olika typer av annan pension - t. ex. änkepension - som ålderspensionärer. Vid av formulären detta och vi granskningen uppmärksammades hade då att ta ställning till om formulären skulle kompletteras genom att med dessa intervjupersoner för att ställa intervjuarna fick ta ny kontakt just dessa frågor. Andra intervjuare som ställt frågorna t. ex. till personer med änkepension rapporterade att flera intervjupersoner redan uppom man tycker att man levde sig som ”ålderspensionerade”. Frågorna år tillräckligt informerad om sin kommande ålderspensionering, etc., som meningsfulla av intervjupersonen Även har då inte upplevts ifråga. om detta inte kom att gälla samtliga personer med någon pension förutom ålderspension, tog vi ändå detta som skäl för att inte ytterligare kontakta de personer som inte svarat på de aktuella frågorna.

SOU 19771 100 Blivande ålderspensionärer 137

Tabell 5.2 Blivande pensionärer ——Procentuell andel som anser sig tillräckligt informerad inför pensioneringen. Fördelning efter ålder, skolutbildning och huvudsakligt yrke eller sysselsättning.

Ålder ”Tycker Ni att Ni är tillräckligt informerad Indirekt Bastal om Er kommande ålderspensionering när intervju det gäller eller ej svar Pensionens Hyres- Övriga Åldrandet storlek” bidrag, sociala som bostads- och eko- sådant” tillägg nomiska

Yrkesutbildning utöver folkskola (38,9) .(28,0) (28,0) (36,5) (5,4) 36 Realskola/ grundskola eller mer 53,6 45,8 58,9 45,5 5,0 61 Aldrig haft förvärvsarbete —— 24 (36,6) (32,7) (28,7) (36,6) Har f n ej arbete men har tidigare arbetat med prod-/distrarbete 25,1 25,5 21,5 31,1 5,8 51 Övriga (33.8) (27,6) (27,9) (40,0) (2,9) 26 Arbetar f n Prod-/distranställda 33,5 29,8 30,7 34,5 1,5 131 Kontorsanst, 38,3 51,3 35,2 — 68 tekniker m fl 55,8 Ovriga (40,5) (2l-,6) (33,7) (28,6) (2,4) 42 (Ej Llassificerbara = 66 st)

Samtliga 34,6 27,8 30,8 31,9 10,4 408

5.2 Anser man sig tillräckligt informerad om sin

kommande pension?

Fyra frågor ställdes till de blivande ålderspensionärerna för att få en uppfattning om de själva - rent subjektivt anser sig ha tillräcklig information inför sin kommande pensionering. Totalt tycker mellan 28-35 % att de är tillräckligt informerade om sin kommande ålderspensionering. Även om skillnaderna inte är stora så är andelen som tycker sig tillräckligt informerad störst när det gäller pensionens storlek och minst när det gäller hyresbidrag, bostadstilllägg m. m. Man måste dock ha klart för sig att det inte är ett mått på någon absolut” kunskap vi fått. Det är intervjupersonernas egen uppfattning eller känsla av om de är tillräckligt informerade vi fått ett mått på. Personer som inte anser sig tillräckligt informerade i något (/några) avseende(n)

138 Blivande ålderspensionärer SOU 1977: 100

—— kan mycket väl ändå ha tillräckliga kunskaper tillräckliga för att kanske inte gå miste om hjälp i någon form. Vidare kan naturligtvis också personer som anser sig tillräckligt informerade sakna elementära kunskaper i något avseende, vilket kan göra att man går miste on hjälp eller ersättning i någon form. När det gäller uppdelningen på två åldersgrupper kan inga större skillnader iakttas. Bland de äldre - de som är närmast sin ålderspensio- - är andelen nering som inte svarat större än bland de yngre. Bland de yngre är andelen som anser sig tillräckligt informerad om ”hyresbidrag, bostadstillägg, m. m. och (framförallt) övriga sociala och ekonomiska förhållanden” större än bland de äldre. Beträffande utbildningen så ökar andelen som anser sig tillräckligt informerade med ökande utbildning. Andelen är lägst bland personer med enbart folkskola. De som har förvärvsarbete tycker i större utsträckning än de ej förvärvsarbetande att de är tillräckligt informerade-om sin kommande ålderspensionering. Bland de förvärvsarbetande är det genomgående kontorsanställda, tekniker, tjänstemän m. fl. som i störst utsträckning anser sig tillräckligt informerade. När det gäller pensionens storlek säger sig hela 56 % ha tillräcklig information mot 34 % bland dem som arbetar med produktions- och distributionsarbete. Bland de ej förvärvsarbetande är det de som arbetat med produktions- eller distributionsarbete som i minst utsträckning svarar att man anser sig tillräckligt informerad. De som aldrig haft förvärvsarbete tycker i något större utsträckning än de som inte arbetar för närvarande

Tabell 5.3 Blivande pensionärer -— Har man gjort upp speciella planer för pensioneringen? Fördelning efter ålder, kön och sysselsiittningfl (%) Ålder Har gjort 1-lar ej Ej svar Summa upp gjort upp eller Bastal planer planer indirekt intervju 60-63 25,8 64,6 9,6 100,0 291 64--66 15,4 67,5 17,1 100,0 117 Män (samtliga) 32,0 66,3 1,6 100,0 182 Därav: Arbetar heltid /deltid 36,3 62,4 1,3 100,0 152 Arbetar ej (4,3) (91,4) (4,3) 100,0 21 Kvinnor (samtliga) 15,6 64,6 19,8 100,0 226 Därav: Arbetar heltid/deltid 26,6 73,4 - 100,0 83 Arbetar ej 8,4 59,8 31,8 100,0 99 Samtliga 23,0 65,4 11,6 100,0 408 a 44 kvinnor och 9 män har ej kunnat klassificeras vad gäller förvärvsarbete eller ej. Däremot finns de naturligtvis med under män (samt1iga)” resp ”kvinnor (samtliga)”.

SOU 1977: 100 Blivande ålderspensionärer 139

men tidigare haft arbete, att de är tillräckligt informerade. Här måste man dock ge akt på att siffrorna baserar sig på endast ett litet antal intervjuer, varför vi avstår från några mer ingående tolkningar.

5.3 Har man gjort upp speciella planer för pensioneringen?

En allmänt hållen fråga, om man förberett sig för sin kommande ålderspensionering genom att göra upp speciella planer, ställdes också: ”Har Ni gjort upp några speciella planer (t. ex. resor, nytt arbete, fritidsintressen osv.) på vad Ni skall göra efter ålderspensioneringen? Personer i åldern 60-63 år säger sig i större utsträckning än personer i åldern 64-66 år ha gjort upp speciella planer för vad man skall göra efter sin ålderspensionering. Man hade annars kunnat vänta sig att de något äldre som genomsnittligt sett måste ha kortare tid kvar till sin pensionering skulle vara de som oftast förberett sig. Männen säger i större utsträckning än kvinnorna att de gjort upp planer. Till viss del kan denna skillnad mellan könen bero på att en femtedel av kvinnorna av olika anledningar inte kommit att svara på denna fråga. Både bland männen och bland kvinnorna är det de förvärvsarbetande som gjort upp planer. Detta verkar rimligt då det framförallt är för de förvärvsarbetande som ålderspensioneringen kommer att innebära en förändring i och med att de flesta då helt slutar förvärvsarbeta. För de ej förvärvsarbetande innebär pensioneringen ingen större förändring beträffande den dagliga tillvaron och därmed förbereder man sig inte heller.

5.4 Kommer man att utnyttja möjligheten till delpension?

Vid tiden för fältarbetets genomförande förelåg förslaget om möjligheter att förena ålderspension med förvärvsarbete. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning en sådan reform skulle komma att utnyttjas av personer i åldern 60-65 år, ställdes en fråga om detta: Enligt ett förslag som föreligger skall man få möjlighet till s. k. delpension i förening med förvärvsarbete i åldern 60-65 år. Tror Ni att Ni kommer att utnyttja denna möjlighet?” Den 1 juli 1976 trädde lagen om delpension i kraft och därmed informerades i massmedia om detta med delpension. När huvuddelen av våra intervjuer utfördes hade det inte förekommit någon nämnvärd information om förslaget. Det kan därför ha varit svårt för våra intervjupersoner att ta ställning till den fråga vi ställde - man har säkerligen i många fall inte hört talas om förslaget eller åtminstone inte funderat över hur man eventuellt skulle ställa sig till en sådan möjlighet. Totalt svarade 15 % (tabell 5.4) att de ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension. 58 % svarade ”troligen inte” och 14 % vet inte. 14 % av de blivande pensionärerna har vi inga svar från.

140 Blivande SOU 1977! 100 ålderspensionärer

Männen har i något större utsträckning än kvinnorna svarat att de i ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension. Vi kan dock se att denna skillnad förklaras av de olika andelarna förvärvsarbetande. Det är naturligtvis huvudsakligen de som arbetar som kan svara att de kan komma att utnyttja möjligheten. Nästan alla män förvärvsarbetar ju medan endast en del av kvinnorna gör det. Hela 29 % av de förvärvsarbetande kvinnorna tror att de ”troligen” kommer att utnyttja möjligheten till delpension. 53 % svarade att de troligen inte kommer att utnyttja denna möjlighet. Motsvarande andelar för de förvärvsarbetande männen är 18 respektive 62 %. En jämförelse mellan olika grupper av förvärvsarbetande uppvisar inga större skillnader. De personer som arbetar med yrken som traditio-

Tabell 5.4 Blivande pensionärer — Kommer man att utnyttja möjligheten till delpension i förening med förvärvsarbete? Fördelning efter ålder, kön och huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%)

Ålder Tror Ni att Ni kommer att ut- Ej svar Summa Kön nyttja möjligheten till s k eller Bastal delpension? indirekt L??intervju Ja, Nej, Vet ej troligen troligen inte

60-63 19,2 55,3 14,4 11,0 100,0 291 64-66 4,2 63,4 11,1 21,3 100,0 117

Män 18,3 63,6 14,4 3,7 100,0 182 därav arbetar heltid/ deltid 17,9 62,4 13,9 3,8 100,0 152 arbetar ej (l3,9) (72,7) (9,1) (4,3) 100,0 21 Kvinnor 12,6 52,6 12,9 22,0 100,0 226 därav arbetar heltid/ deltid 29,0 53,0 16,8 1,2 100,0 83 arbetar ej 2,8 52,0 10,6 34,6 100,0 99 Förvärvsarbetar (heleller deltid) 22,3 59,3 15,6 2,8 100,0 235 därav prod-/distr-

68 övriga (25,3) (54,5) (17,9) (2,3) 100,0 36 Förvärvsarbetar ej 4,3 54,7 10,4 30,5 100,0 120

Samtliga 15,2 57,5 13,5 13,8 100,0

SOU 1977: 100 Blivande ålderspensionärer 141

nellt räknas som ”arbetaryrken” — och distributionsanproduktionsställda - skiljer sig inte från personer med ”tjänstemannayrken

kontorsanställda, tekniker m. fl.

Intressant kan vara att jämföra andelen som svarat att de troligen

kommer att utnyttja till möjligheten delpension med hur många som

faktiskt utnyttjat möjligheten. Enligt har 24 156 riksförsäkringsverketl 1 Delpensioneringen. personer fått delpension (siffran gäller t. o. m. maj 1977). Detta motsva- Redovisning av delpenrar 5 % av befolkningen i åldern 60-64 år. Vidare redovisar man att sioner utbetalade i maj

männen i högre grad än kvinnorna - 1977. Rapport från utnyttjat möjligheten 71 % av Riksförsäkringsverket, delpensionärerna” är män. 1977-06-07.

142 Blivande SOU 1977: 100 ålderspensionärer

Referenser

Berg S., Mårtensson E.: Åldrandets Psykologi. Stockholm. Natur & Kultur. 1975 Berglind H., Lindquist A.-L.: Utslagningen på arbetsmarknaden. Lund. Studentlitteratur. 1972 Boendeförhållanden 1974. Rapport nr 3 i serien levnadsförhållanden. Sveriges officiella statistik. SCB. Stockholm 1976 Folkpensionärernas inkomstförhållanden år 1974. SCB. Statistiska meddelanden N 12 Korpi W.: Poverty, social assistance and social policy in Sweden, l945— 1972 (Stencil). Stockholm 1974 Delpensioneringen. Redovisning av delpensioner utbetalade i maj 1977. Rapport från riksförsäkringsverket 1977-06-07 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974. Rapport nr 1 i serien levnadsförhållanden. Sveriges officiella statistik. SCB. Stockholm 1976 Johansson L.: Den vuxna befolkningens bostadsförhållanden 1968. Stockholm. Allmänna förlaget. 1971 Johansson S.: Om levnadsnivåundersökningen. Stockholm. Allmänna förlaget. 1970 Johansson S.: Politiska resurser. Stockholm. Allmänna förlaget. 1971 Langlet P.: Rapport om telefonintervjueri ULF. SCB, utredningsinstitutet 1976-05-13 Levnadsförhållanden Appendix 1. — Teknisk rapport avseende 1974 års undersökning av levnadsförhållandena. Sveriges officiella statistik. SCB. 1975 Sysselsättning och arbetstider 1975. Rapport nr 7 i serien levnadsförhålstatistik. SCB. Stockholm 1977 landen. Sveriges officiella Teknisk rapport för levnadsnivåundersökningen I 974. SCB:s utredningsinstitut (Stencil). 1975

l Teknisk

Bilaga beskrivning

av

undersökningen

1.1 Undersökningens allmänna uppläggning

Undersökningens bakgrund och syfte har redan behandlats ovan. Vi hade att utgå från flera färdiga variabler och levnadsnivåkomponenter utvecklade och utprovade i tidigare undersökningar. Vi kunde dra nytta av de lärdomar man där gjort. Personliga besöksintervjuer skulle användas som datainsamlingsmetod. Antalet frågor som skulle besvaras, det relativt forkomplicerade muläret med hänvisningar till olika frågeavsnitt för olika och grupper att frågorna till stor del var utprovade att fungera just vid personliga besöksintervjuer var argument för denna insamlingsmetod.

Frågeformuläret

Många frågor hämtades direkt från de olika levnadsnivåundersökningarna. Flera av resultaten vid denna undersökning kan därför jämföras och relateras till resultat för andra grupper av befolkningen. Detta kom till viss del att styra arbetet med formuläret, då jämförelserna kräver att förutom frågeformuleringarna även frågeföljden och kombinationerna av frågor är i det närmaste identiskt utformade. I arbetet med formuläret måste dock stor hänsyn tas till de grupper som skulle intervjuas. Personerna i urvalet är 60 år och äldre och/eller har nedsatt hälsa i något eller några avseenden. En övre åldersgräns har inte funnits (se vidare avsnitten och Urval san- Populationer nedan) vilket nolikt är unikt för denna typ av undersökning. En följd av detta var att formuläret inte fick göras alltför omfattande. vet Erfarenhetsmässigt man att äldre personer tar längre tid att intervjua än yngre. Totalt kom intervjuformuläret att bestå av 93 frågor, de allra flesta med fasta svarsalternativ. Antalet frågor en intervjuperson hade att besvara var dock i själva verket mindre, då ett visst svar på en fråga kunde medföra att flera frågor därefter skulle hoppas över.

1.3 Populationer

Den ena populationen bestod av personer 60 år och äldre. Den andra populationen bestod av förtidspensionärer. Som förtidspensionärer defi-

SOU 1977: 100 144 Bilaga 1

med hel förtidspension eller fullt Förnieras här personer sjukbidrag. tidspensionärer i åldern 60-66 år finns därmed i båda populationerna.

1.4 Urval

Urvalen stratifierades. Antalet personer i en viss ålder minskar snabbt i åldrarna över 70 år. För att få med tillräckligt antal personer i höga åldersklasser var vi tvungna att ta med proportionellt flera personer i dessa åldrar än när det gällde de något yngre. När det gäller förtidspensionärerna är åldersförhållandet det omvända. Så är t. ex. 68 % av de helt förtidspensionerade eller med fullt sjukbidrag över 55 år. Här blev vi i stället tvungna att ta med proportionellt fler yngre personer. Urvalet av äldre personer drogs systematiskt från registret över total- (RTB). Urvalet gjordes vecka 1975-08. Från urvalet avbefolkningen födda den 15 i någon månad. Anledning till lägsnades samtliga personer detta var att vi inte ville att urvalspersoner tidigare deltagit i nå-

.riskera

(Både levnadsnivåundersökningarna 1968 gon levnadsnivåundersökning. och 1974 samt ULF har dragit sina urval bland de 15:e-födda.) Även i övrigt har många 15:e-födda tidigare varit utsatta för ett flertal undersökningar. När det gäller förtidspensionärerna användes riksförsäkringsverkets register över förtidspensionärer och personer med sjukbidrag som urvalsram. Urvalet gjordes vecka 1975-12. Urvalet drogs systematiskt. Även här avlägsnades de personer som var födda den 15 i någon månad. Vidare kunde några personer inte återfinnas i RTB. Dessa personer kom inte heller att tillhöra det slutliga urvalet.

Tabell 1.1 Urvals- och populationssiffror för olika strata

Ålder Populations- Urvalsstorlek storlek Äldre personer

Färtidspensiønärer

1.5 Fältarbetets genomförande

Fältarbetet startades den 28 april 1975. Ett problem aktualiserades omedelbart. I datainspektionens godkän- - indirekta nande av undersökningen fanns ett förbehåll intervjuer skulle ej få göras med mindre än att urvalspersonen själv gav sitt tillstånd till att någon anhörig eller annan närstående person kunde få

SOU 1977: 100 Bilaga I 145

svara på vissa av intervjufrågorna. Uppgifter om t. ex. bostadsstandard, omvårdnad och tillsyn, etc. kunde inte inhämtas för de personer som var allvarligt sjuka eller hade vissa grava handikapp. Förutom att detta inneburit en allvarlig försvagning av möjligheterna till tillförlitliga skatt- — ningar av väsentliga variabler något vi får tillfälle att återkomma till nedan - så ställdes intervjuarna inför svåra bedömningar. Skulle t. ex. något som liknade ett jakande svar från en gammal människa med talsvårigheter på frågan om någon anhörig fick besvara frågorna, också betyda att en indirekt intervju skulle få genomföras? Hur skulle intervjuaren bete sig när man fick kontakt med en anhörig som omtalade att urvalspersonen var sjuk och inte borde störas, men jag kan ge de upp- — gifter som behövs jag sköter normalt även om hans (/hennes) dagliga affärer, betalar räkningar, etc.”? Svåra gränsfall uppkom och exemplen ovan kan flerfaldigas. Efter diskussioner medl datainspektionen klargjordes att indirekta intervjuer utan tillstånd från urvalspersonen fick genomföras om personen hade av domstol utsedd förmyndare (och naturligtvis att denne förmyndare var villig att ge upplysningar). Mycket få (1 %) av ålderspensionärerna hade dock förmyndare, varför denna ”utvidgning” här inte kunde påverka fältarbetet i någon egentlig utsträckning. Bland förtidspensionärerna var det fler som hade förmyndare (9 %). Det faktum att många pensionärers ekonomi faktiskt sköts av anhöriga som därmed i praktiken fungerar som förmyndare har vi inte kunnat ta någon hänsyn till. Detta och andra skäl för en utvidgning av tillståndet gällande indirekta intervjuer kom dock aldrig att formellt prövas. Den ordinarie fältarbetsperioden avslutades den 10 juni 1975. Då hade drygt 70 % av urvalet intervjuats. En uppföljning utfördes under sommaren och in i september. Den 14 september avslutades fältarbetet. Då hade inkommit 2 192 intervjuer. Sammanlagt deltog 280 intervjuare i arbetet. De inkomna intervjuerna och bortfallet fördelar sig enligt tabell 1.2.

Tabell 1.2 Resultat av fältarbetet

Äldre personer Förtidspensionärer Antal ‘X, Antal ‘Z,

Bruttourval 1 957 939 Övertäckning 1 17 124 därav

därav

10-

146 1 SOU 1977: 100 Bilaga

- Bortfallet kom att uppgå till 17,7 % för de äldre” det urval av personer 60 år och äldre som dragits från RTB. Bortfallet för förtidspensionärerna uppgick till 16,9 %. För båda undersökningsgrupperna är bortfallen enligt traditionella statistiska och undersökningstekniska värderingar höga. Vi vill dock hävda att bortfallet vid denna undersökning befinner sig på en acceptabelt låg nivå. Detta av flera orsaker: a. Bortfallsstorleken på undersökningar av denna typ har haft en tendens att öka de senaste åren. Vid storleksmässigt jämförbara undersökningar har man kunnat märka hur bortfallssiffrorna ökat. Exempel på detta är partisympatiundersökningarna, ULF —— undersökning rörande levnadsförhållandena i samhället - med flera. b. Under de senaste åren har vid flera tillfällen massmedia tagit upp och ifrågasatt de undersökningar som SCB gör. Även om just denna undersökning besparats den delvis intensiva debatt som andra undersökningar utsatts för så har sannolikt hela intervju-klimatet” i Sverige påverkats. Det är naturligtvis mycket svårt att uttala sig om hur stor effekt den debatt och de artiklar som förekommit har på fältarbetsresultaten. I bästa fall är effekten försumbar. c. Vi har i denna undersökning haft att göra med en speciell undersökningspopulation jämfört med de flesta andra undersökningar. Urvalspersonerna har genomsnittligt sett sämre hälsa och/eller högre ålder än ett genomsnitt av befolkningen. Detta har naturligtvis ställt stora krav på intervjuarna och deras omdömesförmåga. I en ”normal” undersökning försöker intervjuaren argumentera för en intervju med personer som säger sig inte vara direkt intresserade av att ställa upp för en intervju, inte har tid, etc. Undersökningsledningen brukar också i brevform be personer som av vissa skäl inte är speciellt intresserade av en intervju att ompröva sin åsikt. Då man av erfarenhet vet att vissa sjuka och äldre personer kan bli oroade av kontakter med främmande människor har argumenteringen för denna undersökning - eller skriftligt ——— muntligt varit försiktig och tagit hänsyn till detta.

Nettourvalet i tabell 1.2 innehåller ej personer som relativt stadigvarande vistats utomlands eller har avlidit, ”urvalsfel” och ”ej kommunicerbara personer. Urvalsfelen består av 11 personer som enligt riksförsäkringsverkets register är helt förtidspensionerade eller har helt sjukbidrag. För dessa 11 personer har vi gjort bedömningen (efter kontakt med urvalspersonen själv eller försäkringskassan) att någon pension/bidrag med största sannolikhet inte längre utgår. De ej kommunicerbara” utgörs av de personer som vi enligt datainspektionens beslut inte tillåtits att intervjua: ”Datainspektionen anser det inte vara förenligt med frivilligheten som grundläggande förutsättning att intervjupersoner, som på grund av sjukdom eller hög ålder är oförmögna att själva svara, skall medverka i undersökningen utan att själva ha tagit ställning till sin medverkan. Till följd härav kan personer, som över huvud taget inte är mäktiga att ta ställning till sin medverkan, inte omfattas av den del av undersökningen som grundas på frågeformulären.”

SOU 1977: 100 Bilaga 1 147

De förhållanden som framförallt människor med grava psykiska (och/eller fysiska) handikapp lever under får inte studeras. Dessa personers lev-J nadsförhållanden kan alltså inte belysas genom denna undersökning. De kan då härmed heller inte sägas ingå i undersökningspopulationen. (Se också diskussionen nedan vid avsnittet om övertäckningsfel.) Sammanfattningsvis kan sägas att erfarenheterna av att göra intervjuer med äldre personer utan någon övre åldersgräns varit relativt goda. Vissa problem har naturligtvis uppstått och intervjuarnas omdömesförmåga har satts på prov. En praktisk svårighet har bl. a. varit att få tag på många av de äldre eller förtidspensionerade. Först efter ett omfattande spårningsarbete” har vissa urvalspersoner kunnat lokaliseras. Trots detta omfattande arbete är andelen ej anträffade fortfarande stor jämfört med många andra undersökningar. Vår uppfattning är den att man av undersökningstekniska skäl inte behöver avstå från att belysa även de äldstas situation i olika avseenden. Även om en undersökning av så gamla personer som det här varit frågan om inte är problemfri, anser vi att dessa problem till största delen kan lösas genom en kombination av omsorgsfull planering och intervjuarnas goda omdöme.

1.6 Undersökningens tillförlitlighet

1.6.1 Olika typer av fel

De resultat som räknas fram ur undersökningsmaterialet blir i första hand skattningar av värden för hela populationen eller delar av populationen. Då en skattning ej överensstämmer med motsvarande sanna värde i undersökningspopulationen sägs skattningen ha ett visst fel. Det är vanligt vid tillförlitlighetsbedömningar att skilja mellan två olika kategorier av fel, systematiska och icke-systematiska. Källor till båda feltyperna kan t. ex. vara brister hos urvalsramen (förteckningen över populationen), bortfall samt brister i mät- resp. bearbetningsförfarandena. Till de systematiska felen bör även reliabilitets- och validitetsproblemen räknas. De icke-systematiska slumpmässiga felen kan med hjälp av statistisk teori och metodik åtminstone ungefärligen uppskattas. Däremot när det gäller de systematiska felen så finns inga utvecklade metoder för att uppskatta storlek och/eller förekomst av dessa fel. Med hjälp av erfarenhet och insiktsfulla bedömningar kan man försöka få en bild av hur väl man lyckats att minimera dessa fel. Det finns nämligen vissa huvudregler och en viss utvecklad praxis över hur undersökningar skall planeras och utföras för att undvika fel. Hur väl man lyckats i detta sitt arbete är det alltså svårt att uttala sig om. Det blir mycket en fråga att ”känna i luften, att känna sitt material och att ana sig till eventuella fel. Kort - det krävs omfattande erfarenhet och kännedom av unsagt dersökningar av det aktuella slaget för att kunna ge omdömen om de systematiska felen i en viss undersökning.

148 1 SOU 1977: 100 Bilaga

1.6.2 Det totala felet uppdelat i skilda felkomponenter Det totala felet som uppträder i skattningar vid undersökningar av denna typ kan mot bakgrund av ovanstående diskussion grovt indelas i följande felkomponenter: I Statistiska fel A Övertäckizingsfel = det fel som beror på att individer som ej tillhör undersökningspopulationen kommer med i bruttourvalet och resultatredovisningen. B Undertiickningsfel = det fel som beror på att vissa individer i undersökningspopulationen saknas i urvalsramen. C Stickprovsfel = det fel i skattningen som beror på att endast ett stickprov undersökts. D Bortfallsfel = det fel som beror på att mätvärde för vissa objekt saknas för en eller flera undersökningsvariabler.

II Mätfel E Instrumentfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom att t. ex. en fråga är så konstruerad att den inte mäter det som den avser att mäta eller att den inte mäter enbart det som den avser att mäta. F Respondentfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom egenskaper hos respondenten. G Intervjuarfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom att den som ställer frågorna till intervjupersonen gör det på ett felaktigt sätt eller noterar intervjupersonens svar på ett felaktigt sätt. H Mätsituationsfel = det fel i en skattning som kan uppkomma genom att mätsituationen inte kan kontrolleras.

III Bearbetningsfel J Kodningsfel = de fel som uppkommer vid den centrala granskningen och kodningen av intervjusvaren K Stansningsfel = de felaktigheter som uppkommer vid överföringen av intervjupersonens kodade svar till hålkort och magnetband. L Tabuleringsfel = de felaktigheter som kan uppkomma vid programmeringen av datorn som tabulerar svaren.

I Statistiska fel

A Övertäckningsfel Övertäckningen i denna undersökning utgörs av personer som dött, stadigvarande vistas utomlands, urvalsfel och ”ej kommunicerbara”. Totalt utgör övertäckningen 6,0 % av bruttourvalet för äldre och 13,2 % för —— som av förtidspensionärer. Gruppen ”ej kommunicerbara” personer ålders-/hälsoskäl varken skulle kunnat svara på intervjufrågoma eller till en indirekt kunnat ge tillstånd intervju har vi enligt datainspektionens beslut inte kunnat få några intervjuuppgifter om. De resultat som vi kommer att redovisa nedan är skattningar av nettopopulationen

SOU 1977: 100 1 l49 Bilaga

- som åtminstone personer haft möjlighet att ge tillstånd för en indirekt intervju (= är ”kommunicerbara”). Se vidare diskussionen i avsnitt 2.3. Mot bakgrund av den ursprungliga målsättningen att belysa de äldres och de förtidspensionerades problem, är det uppenbart att undersökningens kvalitet sänkts drastiskt av datainspektionens beslut.

B U ndertäckningsfel Någon nämnvärd undertäckning föreligger med största sannolikhet inte i denna undersökning. Den minimala undertäckning som kan finnas härrör sig till eventuella förseningar i uppdateringen av RTB-banden.

C Stickprovsfel Genom att endast ett urval av individer i stället för hela populationen studerats, inför man en viss osäkerhet i resultaten av undersökningen. I stället för att få hela populationens svar på en viss fråga ställer man frågan till endast en del av populationen. De svar man får från denna del vill man sedan säga att de gäller hela populationen. Den osäkerhet detta medför kan beräknas med hjälp av konfidensintervall. Med hjälp av uppgifter om standardavvikelsens storlek kan man bilda konfidensintervall kring en erhållen skattning. Det är vanligt att ta i 2 gånger standardavvikelsen (eg. i 1,96), varvid ett 95-procentigt konfidensintervall erhålles. Ett sådant intervall innehåller med 95 procents säkerhet det värde man skulle fått om hela populationen undersökts. Konfidensutsagan ifråga kan sägas innebära att om undersökningen upprepades ett stort antal gånger med samma urvals- och skattningsförfarande så skulle 95 procent av konfidensintervallen innehålla det sökta populationsvärdet, givetvis under förutsättning att de systematiska felen är negligerbara.

D Bortfallsfel

Bortfallet kan sägas ha en snedvridande inverkan på resultatet om de personer som ingår i bortfallet avviker på något sätt från de personer som ställt upp för en intervju när det gäller de studerade variablerna. Ett vanligt antagande är att de personer som ingår i bortfallet förutom att de inte svarat på intervjufrågorna, också på andra sätt avviker från övriga personer i urvalet. För att avgöra i vilken utsträckning och på vilket sätt de avviker krävs att man gör en analys av de personer som ingår i bortfallet. Bortfallets storlek vid denna undersökning är betydande, även om vi i närmast föregående avsnitt (1.5) argumenterade för att bortfallet på grund av olika anledningar kan sägas ha kommit ned i en acceptabelt låg nivå. Bortfallet kan dock ha en snedvridande effekt. I avsnitt 2.2.2 redovisas vissa resultat från en analys av bortfallet. En slutsats vi anser oss kunna dra av denna analys är att bortfallet inte generellt utgör någon allvarligare felkälla för våra skattningar. Däremot tror vi att bortfallet kan utgöra en felkälla när det gäller vissa enskilda variabler, något vi diskuterar i anslutning till resultatredovisningen för dessa variabler.

SOU 1977: 100 ] 50 Bilaga I

[I Mätfel

E Instrumentfel

Flera frågor i formuläret var utvecklade och utprovade vid tidigare undersökningar. Många frågor måste dock konstrueras just för denna undersökning. Genom att någon provundersökning inte kunde genomföras av den snäva tidsramen har vissa problem med formuläret inte på grund i vissa delar inte kunnat undvikas. En svaghet har varit att formuläret blivande speciellt väl. Frågor rörande evenpassat gruppen pensionärer tuell hjälp eller tillsyn, om man klarar olika dagliga sysslor, etc. verkar - men sämre ha fungerat väl beträffande förtids- och ålderspensionärer i åldern 60-64 år. för ej pensionerade personer För många personer i denna ålder har frågor om t. ex. tillsyn och hjälp inte upplevts som aktuella och man har kanske känt sig mindre motiverad svar på dessa frågor. Man kan också tänka att ge övertänkta av, ur intervjupersonens synvinkel, mer eller mindre sig att förekomsten irrelevanta frågor sänker motivationen att ge välgrundade svar på övi formuläret. I vilken utsträckning detta kunnat påverka svariga frågor och därigenom medfört fel - är svårt att uttala ren på dessa frågor har intervjuarna kunnat ge ordentliga förklasig om. Förhoppningsvis ringar till varför frågorna finns med. i formuläret är till sin karaktär lättbesvarade. Vidare har vi Frågorna vid försökt använda en enkel och lättfattlig frågekonstruktionen svenska. Detta kunnat bör betyda att intervjupersonerna ge sanningsen- - detta förutsatt att intervjupersonerna inte förliga svar på frågorna sökt att framställa dager för intervjuaren. Detta, att sig i t. ex. en bättre framställa sig i bättre dager, är ett exempel på vad vi kallar för respondentfel (se avsnitt F nedan). i formuläret — tillbakablickande. Frå- Några frågor är retrospektiva gor av detta slag är svåra att få helt sanningsenliga svar på, framförallt beroende och omedveten efterhandsrekonstruktion hos interpå glömska Det är svårt att uttala sig om i vilken utsträckning en vjupersonerna. med t. ex. glömskefel. Man bör dock räkna med viss fråga är behäftad lägre kvalitet på åtminstone vissa av de retrospektiva frågorna. Två andra frågor måste också bedömas som tveksamma ur tillförlitlighetssynpunkt. Det är frågor som behandlar sådana faktorer som genesvårt att formulera om. Det är frårellt kan sägas vara mycket frågor gor rörande bostadskostnad och inkomst av arbete. Med undantag för de ovan nämnda frågorna tror vi inte att formulärets konstruktion kan ha inneburit några fel som kan ha återverkningar på tolkningen av undersökningsresultaten. Till instrumentfelen kan också föras de fel som uppkommer genom att man samlar in information med hjälp av olika metoder. Det svar man får vid en viss fråga, kan vara påverkat av om frågan t. ex. ställs i en telefonintervju eller vid en personlig intervju. I vårt fall vet vi, att de som svarat vid en telefonintervju var besvärligare att få svar personer från än de som svarat vid en personlig intervju. Detta berodde nu inte uteslutande på, att man var negativt inställd till att ställa upp. I en del varit bortrest osv. Dessa förhållanden fick vi klarfall hade man flyttat,

SOU 1977: 100 Bilaga 1 l 51

het i först vid intervjutillfället. Antalet telefonintervjuer uppgår till 75 — utförda under uppföljningsarbetet. stycken huvudsakligen Vi kan alltså inte förvänta oss, att urvalspersonerna blivit kontaktade på de olika sätten efter någon slumpmässig fördelning, varför det är svårt att få något grepp om storleken på den eventuella felkälla som beror på olikheter i insamlingsmetod. Vi tror dock inte att telefonintervjuerna på något avgörande sätt kunnat påverka våra resultat. För detta talar också resultaten från en metodstudie rörande telefonintervjuers effekt på datakvaliteten i undersökningar rörande levnadsförhållanden i samhället

F Respondentfel En vanlig felkälla vid surveyundersökningar är att intervjupersonen under intervjun söker framställa sig själv i så god dager som möjligt. Detta är främst fallet vid attitydfrågor. Man är därvid angelägen att avge ”socialt acceptabla svar eller svar som man tror intervjuaren själv skulle instämma i. Risken att denna felkälla skulle spela någon större roll i denna undersökning måste betraktas som liten. Anledningen till detta är att frågorna i stor utsträckning rör faktiska förhållanden. Vissa av frågorna gäller dock intervjupersonernas eventuella önskemål om annan bostad, åsikt om ytterligare uppsökande verksamhet, åsikt om pensioneringstidpunkt, etc. Även om svaren på frågor av denna typ är svåra att tolka, något vi får anledning att återkomma till nedan, så tror vi inte att svaren i någon egentlig utsträckning skulle kunna styras av att intervjupersonen strävar att för intervjuarens skull ge svar av någon viss typ. Inte heller tror vi att frågorna skulle vara så känsliga att intervjupersonerna inte vill eller vågar ge sanningsenliga svar. Trots den debatt som förts i, massmedia om att vissa uppgifter är känsliga, t. ex. uppgifter om sjukdomar, användande av mediciner, organisationsmedlemskap osv., har vi den uppfattningen att de personer som ställt upp för en intervju inte upplevt dessa uppgifter som speciellt känsliga i det sammanhang de här förekommit. Som respondentfel kan klassificeras de fel som kan bero på att en indirekt intervju genomförts, dvs. att någon annan än urvalspersonen själv svarar på frågor som rör urvalspersonens förhållanden. Uppgiftslämnare vid indirekt intervju kan vara make/maka, barn, föräldrar, vårdpersonal eller någon annan som väl känner till urvalspersonens förhållanden. Även om studier rörande de eventuella fel som kan följa med en indirekt intervju är mycket sällsynta i den vetenskapliga litteraturen kan man anta att vissa frågor skulle kunna vara känsligare än andra ur felsynpunkt. Frågor som rör en persons åsikt eller attityd gentemot något objekt måste vara olämpliga att ställa i en indirekt intervju. Endast frågor som rör faktiska förhållanden har därför ställts vid de indirekta intervjuerna. Intervjuarna har genomgående strävat efter att få till stånd intervjuer direkt med urvalspersonen själv. Endast om detta har varit omöjligt har 1 Langlet P.: Rapport en indirekt Antalet indirekta har därför om telefonintervjuer i intervju genomförts. intervjuer ULF. SCB, Utredningsblivit relativt litet. institutet 1976-05-13.

SOU 1977: 100 152 Bilaga 1

Tabell 1.3. Andel indirekta intervjuer fördelad på uppgiftslämnare. (%)

Äldre personer Förtidspensionärer

Direkt intervjuade 96,9 86,4 Indirekt intervjuade Uppgiftslämnare: 1,1 0,7 Make/maka/samboende

Vårdpersonal Annan personal 0,1 1,2

Summa 100,0 (1 515) 100,0 (678)

är framförallt som blivit indirekt inter- Det förtidspensionärerna - 14 % mot 3 % av de äldre. Uppgiftslämnare vid de indirekta vjuade med har framförallt varit föräldrar eller intervjuerna förtidspensionärer andra släktingar och vårdpersonal. Genom rörande åsikter och värderingar inte ställdes vid inatt frågor har endast behövt svara på frågor om direkt intervju uppgiftslämnarna hans eller hennes hälsotillstånd, i vilken hur den utvalde personen bor, har utsträckning man får hjälp från andra, etc. De som lämnat uppgifter närstående till den utvalde personen. Vi tror därför alltid varit personer inte att de svar som vi fått vid indirekta intervjuer medför någon egent- I vissa fall kan eventuellt den indirekta interlig kvalitetsnedsättning. medföra en viss kvalitetsförbättring. Möjligt är t. ex. att vårdpersovjun nal kunnat ge en bättre beskrivning av en persons hälsotillstånd än per-

sonen själv om vi fått fråga honom/henne själv. Däremot kan förekomsten av indirekta intervjuer ha medfört en kvaför som inte ställdes vid indirekt intervju. litetsförsämring de frågor — är sjuka, ej an- Förutom det totala bortfallet” personer som vägrat, etc. - drabbas dessa frågor även av ett partiellt bortfall. Om träffade, bortfall inte - vilket det knappast kan detta partiella är slumpmässigt ——— minskar att dra slutsatser om de utvalda sägas vara möjligheterna

personerna. I resultatredovisningen anges genomgående andelen indirekta intervjuer som beskriver för frågor som ej ställts vid i tabeller svarsfördelningen indirekt intervju.

G Intervjuarfel

Det är svårt att uttala sig om de fel som kan komma att uppstå p. g. a. beteende och agerande i intervjusituationen. SCBs interintervjuamas vjuare måste betraktas som välutbildade för sin uppgift att intervjua. Inför denna utarbetades dels speciella instruktioner för undersökning hur kontakterna med mycket gamla eller sjukliga personer speciellt instruktioner för de mer krångliga och svåra skulle gå till, dels speciella Intervjuarna hade att lära in dessa instruktioner. Repetitionsfrågorna. utarbetades så att intervjuarna kunde kontrollera sina kunskaper. frågor Önskvärt är att de olika intervjuamas agerande är så likartat som — att standardiseras. Intervjuarna är dock möjligt intervjusituationen

SOU 1977: 100 Bilaga I 153

mänskliga kontakter kan inte standardiseras i hur stor utinga robotar, sträckning som helst. Om vissa frågor fordrar extra förtydligande av intervjuarna och detta leder till fel är detta snarare en brist i formuläret och att hänföra till instrumentfelen. Det finns ingen anledning att anta att intervjuarfelen skulle på något systematiskt sätt snedvrida undersökningsresultaten. I de fall fel uppstått p. g. a. intervjuarnas agerande bör detta kunna sägas ge slumpmässiga fel för undersökningsresultaten. Därmed är inte sagt att enstaka intervjuare inte skulle göra systematiska fel. I den mån felen är slumpmässiga tas hänsyn till detta genom konfidensintervallsberäkningarna.

H Märsituationsfel Under denna rubrik kan man kategorisera alla de fel som uppkommer i själva mätsituationen, dvs. instrumentfel, respondentfel och intervjuarfel. Man kan lätt inse att det förekommer interaktionseffekter mellan de olika av mätfel. En dåligt utformad fråga ger upphov till ett typerna förtydligande från intervjuarens sida, intervjupersonen kan då uppfatta fel eller fråga om, intervjuaren försöker bedöma vilket svar refrågan spondenten egentligen givit i stället för att ordagrant ställa om frågan osv. Som mätsituationsfel brukar man dock framförallt räkna de fel som uppkommer av att intervjupersonen på olika sätt hindras från att ge sanningsenliga och övertänkta svar. En tredje persons närvaro under intervjun kan påverka svaren. En pensionärs svar på frågor av typen ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, bekant, hemvårdare, hemsamarit . . .?” och ”Tycker Ni rent allmänt att Ni får tillräckligt med hjälp eller skulle Ni behöva mer hjälp?” kan påverkas av om just någon hushållsmedlem, granne, hemsamarit e. d. är närvarande under intervjun. Intervjuarna är därför regelmässigt instruerade att försöka genomföra intervjuerna i enrum. Detta kan naturligtvis inte alltid ordnas. Vidare kan en persons svar på olika frågor påverkas av hur upptagen personen ifråga är. Tidsbrist kan leda till mindre övertänkta svar, liksom andra faktorer som vi inte närmare skall gå in på.

Allmänt om mätfel En genomgång av de olika typerna av mätfel och interaktionseffekterna mellan de olika typerna av fel är som vi ovan angett svår att göra. Det blir en fråga om subjektiva bedömningar grundad på tidigare erfarenheter och allmänt omdöme. Det är svårt att diskutera de olika feltyperna Mätfelen varierar beroende på vilken variabel man försöker generellt. mäta, det utförande frågor om denna variabel fått och vilken ställning de fått i formuläret osv. Detta innebär att sannolikheten för att de systematiska felen skulle vara konstanta för olika variabler är liten. diskussion av de olika felkällorna hör alltså bättre En mer ingående samman med diskussionen och analyserna kring de olika variablerna som ingår i undersökningen. Några exempel på variabler som kan vara behäftade med fel har dock redan diskuterats något ovan.

154 Bilaga I SOU 1977: 100

III Bearbetningsfel

I K odningsfel lntervjuformuläret var så långt som möjligt självkodande. ”Kodningsarbetet” kunde här inskränkas till att granska formulären för att se om frågorna var besvarade. Upptäcktes oklarheter eller icke ifyllda svar kunde intervjuarna få formuläret i retur för komplettering. När det gäller frågorna med öppna svarsalternativ kodades de centralt. Det manuella arbetet med granskning och kodning har vi försökt minimera. Flera av de kontroller som normalt ligger på avsnitten granskning och kodning utfördes i stället genom kontrollprogram. Kodningsfelen bör enligt vår uppfattning vara obetydliga.

K S tansningsfel Stansningen av formulären gjordes direkt från formulären. Upprättningarna som gjordes utifrån de logiska kontrollerna och rimlighetskontrollerna och i vissa fall krävde kompletteringar från intervjuarna noterades på speciella stansblanketter. Samtliga stansningar kontrollstansades. Detta bör utesluta möjligheterna till felaktigheter. Fel p. g. a. stansningen kvarstår ändå p. g. a. olika orsaker. Felen måste dock betraktas som försumbara.

L Tabuleringsfel Databeräkningarna har utförts med hjälp av standardprogram utvecklade vid SCBs utredningsinstitut. Fel kan alltid uppstå på grund av bristande noggrannhet eller dålig kommunikation mellan databeställare och datapersonal. I de flesta fall leder sådana fel till så stora fel att de förhoppningsvis upptäcks vid granskningen av tabellerna.

2 Bilaga Tabellbilaga

Tabell 2.1 Förtidspensionärer - När slutade man förvärvsarbeta? Fördelning efter ålder. (70)

Tabell 2.3 Förtidspensionärer Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning

156 sou 1977: 100 Bilaga2

Tabell 2.4 Förtidspensionärer —— Bostadens kvalitetsgrupp. Fördelning efter ålder. (/,,)

Ålder Bor på 1 +2 3 4 5 6 7 Summa Bastal institu- Modernt Vatten, Vatten, Vatten, Vatten, Ej vatten tion Vatten, avlopp, avlopp , avlopp, avlopp eller avlopp, wc, cv wc cv avlopp wc, cv, bad/ dusch

Tabell 2.5 Förtidspensionärer — Tillgång till radio, kylskåp, balkong och uteplats. Fördelning efter ålder. (%)

SOU 1977: 100 2 Bilaga Tabell - 2.6 Förtidspensionärer Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (/0) Avstånd till 0-99 m ca 100- ca 600- ca 1- ca 3,1- Mer än Bastal närmaste 500 m 900 m 3 km 9,9 km 1 mil Station/busshållplats

Läkare

Apotek

Gränomrdde

Granne

Tabell 2.7 Förtidspensionärer - Känner Ni Er personligen mycket ensam? Fördelning efter ålder. (70)

158 2 SOU 1977: 100 Bilaga

Tabell 2.8 Förtidspensionärer - Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt?” Fördelning efter ålder. (°/,,)

Samtliga - När slutade man förvärvsarbeta? Fördelning efter ålder. (%) Tabell 2.9 Ålderspensionärer

Tabell 2.10 Ålderspensionärer - Antal år i förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (‘}{,)

Ålder Arbetar _10 11-25 26-49 50_ Vet ej Summa Bastal Aldrig haft för när- år år år Ej svar förvärvs- varande arbete

2.11 Ålderspensionärer efter ålder. (%)

Ålder Arbetar Slutade p g a Ofull- Summa Bastal Aldrig haft för- för när- ständiga värvs- varande Penslo- Behöv- Blev Annat svar arbete neringen des för arbetslös vårduppgifter i hemmet

SOU 1977: 100 2 Bilaga ]59 Tabell 2.12 Ålderspensionärer —- Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Tabell 2.13 Ålderspensionärer — Bostadens kvalitetsgrupp. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Bor på l+2 3 4 5 6 7 Summa Bastal insti- Modernt Vatten, Vatten, Vatten, Vatten, Ej tution Vatten, avlopp, avlopp, avlopp, avlopp vatten avlopp, wc, cv wc cv eller wc, cv, avlopp bad/ dusch

Tillgång vatten, avlopp, wc, varmvatten och dusch/bad. Fördelning efter ålder. (%)

Tabell 2.15 Ålderspensionärer ——Tillgång till radio, kylskåp, balkong och uteplats. Fördelning efter ålder. (f’/0)

Ålder Bor på Radio Kylskåp Balkong Bastal Uteplats institution

sou 1977: 100 160 Bilaga2 Tabell 2.16 Ålderspensionärer -- Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (°/0) 0-99 m ca 100- ca 600- ca 1- ca 3,1- ca 5- Mer än Bastal Avstånd till närmaste 500 m 900 m 3 km 4,9 km 9,9 km 1 mil Gränømrâde

Station/busshållplats

Läkare

Apotek

Granne

Bibliotek

2.17 Ålderspensionärer Fördelning efter ålder. (%)

Samtliga 7,5

SOU 1977: 100 Bilaga 2 161

Tabell - Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon 2.18 Ålderspensionärer Tycker eller besök hade kontakt? Fördelning efter ålder. (%)

Tabell 2.19 Blivande pensionärer - Fördelning på kön och ålder. (%) -- Inom parentes anges absoluta antalet intervjuer.

Samtliga 73,0 (291) 27,0 (117) 100,0 (408) 100,0 Tabell 2.20 Blivande pensionärer - Fördelning på ålder och civilstånd. (%)

pensionärer Långvarig sjukdom, hov av hjälp vid förllyttning. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Har långvarig sjukdom Bastal

Totalt Därav

Säng- Använder Behöver bundna personlig (delvis) Käppar Kryckor hjälp vid förñyttning utanför bostaden

ll-

162 Bi1aga2 sou 1977: 100 Tabell 2.22 Blivande pensionärer - Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning efter ålder. (%) 60-63 år 64-66 år Samtliga

Nervsystemets och sinnesorganens

Tabell 2.23 Blivande pensionärer ——— Andel med nedsatt syn. Fördelning efter ålder. (°/,,)

Ålder Nedsatt syn ——svårighet att läsa Bastal

bildtext tidnings- därav på TV text har har ej enbart ledsyn ledsyn

Samtliga

SOU 1977: 100 Bilaga 2 163

Tabell 2.24 Blivande pensionärer - Andel med nedsatt hörsel. Fördelning efter ålder. (%) Ålder Har nedsatt hörsel Bastal Totalt Därav Hör Har hör- Använder sin hörapparat T knap- apparat past Alltid Ibland Sällan

Tabell 2.25 Blivande pensionärer - Tandstatus. Fördelning efter ålder. (/,,)

Ålder Enbart Enbart Både Varken Summa Ej egna löständer löständer löständer Bastal svar tänder och egna eller egna tänder tänder

60-63 44,3 28,7 26,6 0,3 100,0 0,7 291 64-66 29,1 39,9 30,2 0,8 100,0 - 117

Samtliga 40,2 31,8 27,6 0,5 100,0 0,5 408

Tabell 2.26 Blivande - Läkarkontakter under de 3 senaste månapensionärer derna. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Talat med läkare Haft hembesök Besökt läkare Har legat Basta] per telefon på sjukhus Flera l gång Flera 1 gång Flera 1 gång gånger gånger gånger

15,0 27,7 5,8

Tabell 2.27 Blivande pensionärer - Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ja, har Di- Privat- Läkare Före- Annan Nej, Ej Summa en be- strikts-/ prakti- vid tags- läkare har svar Bastal stämd provin- serande sjukhus läkare ingen läkare sial- läkare bestämd läkare läkare

60-63 62,5 15,1 20,6 8,6 17,5 0,7 37,5 - 100,0 291 64-66 64,1 23,2 22,9 13,5 4,4 - 35,1 0,8 100,0 117

Samtliga 63,0 17,3 21,2 9,9 14,0 0,5 36,8 0,2 100,0 408

164 2 SOU 1977: 100 Bilaga

Tabell 2.28 Blivande pensionärer - Kontakter med distriktssköterska de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%)

Tabell 2.29 Blivande pensionärer - När besökte man senast tandläkare? Fördelning efter ålder. (%) Ålder För mindre Mer än 3 1-5 år Mer än Vet ej Summa

291 64-66 - 100,0 21,6 16,9 39,2 117

Samtliga 21,1 20,1 32,7 0,5 100,0 408

Tabell 2.30 Blivande pensionärer - Allmän, subjektiv bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd jämfört Bastal med andra i samma ålder

Gott Dåligt Något Vet Summa Bättre Sämre Unge- Vet Summa

Tabell 2.31 Blivande pensionärer - Skolutbildning. Fördelning efter ålder. (%)

SOU 1977: 100 Bilaga 2 165

Tabell 2.32 Blivande pensionärer - Typ av yrke. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Hem- Förvärvsarbete - socioekonomisk Aldrig grupp haft mafru Summa för-- Produktions-/distri- Kon- Lant- Före- E_i Bastal värvs- butionsanställda torsan- bru- tagare klassiarbete ställda, kare ñcer- Yrken Yrken med ut- tekni- bara utan bildningskrav: ker utbild- Upp 2 år m ñ nings- till eller krav 2 år mer

60-63 4,6 8,2 13,8 21,0 12,8 23,6 8,8 6,7 0,5 100,0 291 64-66 7,8 17,6 13,5 15,0 10,8 10,4 7,5 - 100,0 17,6 117

Samtliga 5,4 10,5 14,8 19,2 13,3 20,5 9,1 6,9 0,4 100,0 , 408

Tabell 2.33 Blivande pensionärer - Andel som förvärvsarbetar samt orsak till att man ej förvärvsarbetar. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Förvärvsarbetar Aldrig Har förvärvsarbetat, Ej svar Summa f na haft men slutade p g a: Bastal förvärvs- Totalt Därav arbete Arbets- Vård- Annat deltid löshet upp- skäl gifter i hemmet

60-63 71,8 17,2 4,6 1,0 4,6 12,8 5,2 100,0 291 64-66 42,2 3,0 7,8 3,1 4,4 24,8 17,7 100,0 117

Samtliga 64,7 15,2 5,4 1,5 4,6 15,7 8,1 100,0 408

I Av dem som ej förvärvsarbetade vid intervjutillfället angav 1,6 % att de söker förvärvsarbete. De som söker arbete kommer från åldersgruppen 60-63 år där de utgör 2,1 % av samtliga.

Tabell 2.34 Blivande pensionärer - Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ej gifta Maken/ Maken/ Därav: Ej Bastal eller makan makan svar sam- har ej har för- Heltid Heltid Deltid Deltid boende förvärvs- värvs- hela del av hela del av arbete arbete året året året året

60-63 23,1 35,4 41,5 25,6 3,1 9,7 2,6 0,5 291 64-66 - - 117 19,2 44,7 36,1 27,0 2,9 6,2

Samtliga 22,1 37,6 40,2 26,0 3,0 , 1,9 0,4 408

SOU 1977: 100 166 Bilaga 2

Tabell 2.35 Blivande pensionärer - Har Ni gjort upp några speciella planer (t ex resor, nytt arbete, fritidsintressen osv) på vad Ni skall göra efter ålderspensioneringen? Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ja, gjort Nej, inte Ej svar Summa Bastal upp gjort upp eller planer några indirekt planer intervju

Tabell 2.36 Blivande pensionärer — Samboende. Fördelning efter ålder. (/,,)

Ålder Ensam- Samboende Uppgift Summa Basia] boende ? saknas Bor under Bor med Bor med äkten- för- barn skaps- äldrar liknande former

Tabell 2.37 Blivande pensionärer - Utrymmesstandard. Fördelning efter ålder. (%)

Samtliga Tabell 2.38 Blivande pensionärer — Boendeforma. Fördelning efter ålder. (%)

4 Totalt var 3 % av de blivande pensionärerna födda i den nuvarande bostaden.

sou 1977: 100 Bilaga 2 167

Tabell 2.39 Blivande pensionärer - Boendeform, våningsplan samt förekomst av hiss. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Våningsplan (ñerfamiljshus) Övrigt Summa Bastal boende Botten- Över bot- Hiss finns inte -ávåningen tenvåningen hiss finns l tr 2 tr 3- tr

Tabell 2.40 Blivande pensionärer - Bekvämligheter i bostaden. Fördelning efter ålder. (%)

Andel som har Ålder tillgång till:

pensionärer Utrustningsstandard mediautrustning samt tillgång till uteplats/balkong. Fördelning efter ålder. (%) Andel som har Ålder tillgång till: 60-63 64-66 Samtliga Extrautrustning

Mediautrustning

Tabell 2.42 Blivande pensionärer - Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning efter ålder. (%)

2 SOU 1977: 100 168 Bilaga Tabell 2.43 Blivande pensionärer ——Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (%) Avstånd till 0-99 m ca 100- ca 600- ca 1—— ca 3,1—— ca 5- Mer än Bastal närmaste: 500 m 900 m 3 km 4,9 km 9,9 km 1 mil Grönomrdde

Livsmedelsaflér

Samtliga Station/busshållplats

Läkare

Samtliga Sjuksköterska/ distriktssköterska

Samtliga Apotek

Postkontar

Samtliga Granne

Bibliotek

SOU 1977: 100 Bilaga 2 169

Tabell 2.44 Blivande pensionärer - Transportsätt vid livsmedelsinköp. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Går Åker Åker Annat Handlar Ej Summa bil buss ej själv svar Bastal

60-63 42,6 30,9 2,7 13,4 10,0 0,3 100,0 291 64-66 - 52,9 23,8 3,4 11,3 8,6 100,0 117

Samtliga 45,4 29,0 2,9 12,9 9,6 0,3 100,0 408

Tabell 2.45 Blivande - Förekomst av grannkontakter. Fördelning pensionärer efter ålder. (%)

Ålder Utbyte av ord Utbyte Bastal _av tjänster Mycket Ganska vanligt vanligt

Tabell 2.46 Blivande pensionärer - Förekomst av yttre störningar. Fördelning efter ålder. (%)

Tabell 2.47 Blivande pensionärer - Bostadsstandard. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Rymligt och Rymligt, Rymligt, Bastal modernt modernt modernt, och utrustat fullt utrustat samt fritidshus

170 2 SOU 1977: 100 Bilaga

Tabell 2.48 Blivande - Önskemål om flyttning samt eventuellt pensionärer vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder. (/,,)

Ålder Vill flytta Vet ej Vill ñytta (inkl ”vet Bastal ej”) och vidtagit

Omfattan- Vissa de åt- åtgärder gärder

Tabell 2.49 Blivande pensionärer - Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (‘}{,) Ålder Samtliga 60-63 64-66 För att få större bostad 1,7 3,5 2,2 För att komma till ett område, där

För att komma närmare släkt eller vänner 3,4 2,6 3,2 Skulle hellre vilja bo någon

P g a isolerat läge (långt till närmaste granne) 0.7 2,6 1,2 P g a ändrade familjeförhållanden 1,7 2,5 1,9 Behöver mera hjälp och tillsyn än

Tabell 2.50 Blivande pensionärer - Önskad boendeform. Fördelning efter ålder. (f’/,,)

Ålder Villa/ Flerfa- Pensio- Pensio- Annat Vill inte Summa radhus miljshus närshem närshotell flytta, Bastal vet ej

60-63 5,2 9,0 0,7 0,3 1,4 83,5 100,0 291 64-66 - 1,8 85,2 100,0 5,2 6,9 0,8 117

Samtliga 5,2 8,4 0,7 0,3 1,5 84,0 100,0 408

SOU 1977: 100 Bilaga 2 171

Tabell 2.51 Blivande pensionärer —- Månadsinkomst av förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder l— 1001- 2 001- 3 001— 4 001- 5 001- 6 001- Har ej Summa 1 000 kr 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 8 000 förvärvs- Bastal arbete Ej svar

60--63 7,7 8,2 19,5 19,0 6,7 0,5 2,6 35,9 100,0 291 64-66 8,5 9,3 7,5 - 1,6 64,0 100,0 1,5 8,8 117

Samtliga 6,2 8,3 16,6 16,6 6,9 0,4 2,3 42,7 100,0 408

Tabell 2.52 Blivande pensionärer — Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder. (°/.,)

Ålder Har tillgång till Har ej till- Bastal gång till vare Fritidshus Bil Båt sig fritidshus, bil Totalt Därav Totalt Därav Totalt Därav eller båt

Tabell 2.53 Blivande pensionärer - Kontantmarginal. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Hur man kan skaffa fram 3 000 kr inom en vecka? Ej svar, Summa vet ej Bastal Kan inte Kan skaffa fram alls Totalt Genom Lån Län i Annat eget från släkt bank sätt konto eller vänner

100,0 117

Samtliga 13,0 85,1 74,8 5,4 4,2 0,8 2,0 100,0 408

Tabell 2.54 Blivande pensionärer - Resor 1974. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Ingen Resa inom Resa inom Resa utom Ej svar Summa resa Sverige Norden Norden Bastal men ej men ej utomlands utom Norden

60-63 56,4 21,0 5,6 16,4 0,5 100,0 291 64-66 — 59,2 19,2 10,9 10,7 100,0 117

Samtliga 57,1 20,6 6,9 15,0 0,4 100,0 408

172 Bilaga 2 SOU 1977: 100 Tabell 2.55 Blivande pensionärer - Umgänge med släkt och vänner. Fördelning efter ålder. ( ‘,’{,)

291 64-66 79,2 19,3 1,5 100,0 117 Samtliga 80,6 18,7 0,7 100,0 408

Tabell 2.56 Blivande pensionärer - Aktiviteter. Fördelning efter ålder. (f’/0) 60-63 år 64-66 år Samtliga Någon Ofta Någon Ofta Någon Ofta gång gång gång Läsa böcker 45,1 25,1 41,6 28,3 44,3 25,9 Läsa Veckotidningar 40,0 27,2 40,2 32,9 40,1 28,5

Gå omkring i añärer 38,5 7,7 33,0 15,0 37,1 9,4 Sköta trädgård 14,4 51,8 19,0 51,5 15,5 51,7 Spela musikinstru-

Delta i gudstjänster 43,6 16,9 49,6 14,8 45,0 16,4 Verksamhet arrangerad för pensionärer 2,1 1,5 4,4 1,5 2,6 1,5 Annan verksamhet 7,7 9,2 4,4 5,9 6 9 8,4

Tabell 2.57 Blivande pensionärer - Föreningsanslutning. Fördelning efter ålder. (%)

SOU 19772 100 2

Tabell 2.58 Blivande pensionärer - Röstade 1973 samt känner till de rättigheter och förmåner pensionärer har. Fördelning efter ålder. (‘,’/,,) Ålder Röstade Känner till rättigheter? Ej svar Bastal 1973 Ja Tvek- Nej sam

Tabell 2.59 Blivande pensionärer - Vart vänder man sig? Fördelning efter ålder. (%)

Läsa informationsbroschyr

Tabell 2.60 Blivande pensionärer - Hur klarar man dagliga sysslor? (%)

Klarar Klarar det ej själv men Klarar det Ej Summa det får tillräcklig hjälp av ej själv och svar -2 själv får ej till- Hus- Hem- Annan räcklig hjälp hålls- sama- person med- rit lem

0,8 100,0 Personlig hygien (tvättning

100,0 u Totalt en procent uppger sig få hjälp med städningen av hemsamarit. Det är framförallt i åldersgruppen 64-66 år man får sådan hjälp - 2,6 °/0 får städningshjälp av hemsamarit jämfört med 0,3 % i ålderspruppen 60-63 år.

2 1977: 100

Tabell 2.61 Blivande - eller tillsyn av hemsamarit eller liknande - efter pensionärer Hjälp Fördelning ålder. (°/.,)

Ålder Får hjälp av hemsamarit Får ej Ej svar Summa hjälp Bastal l gång/ 2 ggr/ 3-6 ggr/ Dagligen vecka vecka vecka

60-63 - 0,3 96,9 1,7 100,0 0,7 0,3 291 64-66 2,6 0,8 - 0,8 94,8 0,9 100,0 l l7

Samtliga 1,2 0,2 0,3 0,5 96,3 1,6 100,0 408

Tabell 2.62 Blivande pensionärer - Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder. (%)

Ålder Behöver mer hjälp Bastal

Totalt Därav skulle behöva hjälp i form av:

Daglig Höst- Regelbun- Varubil

Tabell 2.63 Blivande pensionärer - Känner Ni Er personligen mycket ensam ?” Fördelning efter ålder. (70)

Ålder Ja, ”Ja, Nej, Ej svar Summa Bastal ofta” någon aldrig” gång”

Tabell 2.64 Blivande pensionärer - Tycker Ni att kommunen borde ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt? Fördelning efter ålder. (%)

_ 8,0

Tabeller och

diagram

Tabeller i texten

2.1 Bortfallets fördelning på strata och bortfallsanledning. (%) 26 2.2 Jämförelse mellan bortfallet och dem som svarat med avseende på kön och kommuntyp. Fördelning på strata. (%) 27 2.3 Personer som ej svarat på intervjufrågorna. Andel av samtliga äldre och förtidspensionärer exkl. döda, utomlands boende och urvalsfel. (%) . . . . . . . . . . . 29 3.1 Andel personer med hel förtidspension i olika åldersgrupper. (%) . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.2 -—- . 34 Förtidspensionärer Fördelning på kön och ålder. (%) 3.3 - Förtidspensionärer Fördelning på ålder och civilstånd. (%) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 3.4 - och Förtidspensionärer Fördelning på ålder region (riksomrâd-en). (%) . . . . . . . . . . . . . . 35 3.5 - - fördel- Förtidspensionärer Pensioneringsanledning ning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 35 3.6 — handi- Förtidspensionärer Långvarig sjukdom (besvär, kapp, svaghet). Fördelning efter kön och ålder. (%) . . . 39 3.7 Förtidspensionärer — De långvarigt sjuka. Sängbundenhet och behov av hjälp vid - efter förflyttning fördelning ålder. Procentandel i olika grupper. . . . . . . . 40 3.8 - Personer med Förtidspensionärer långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning på kön och pensioneringsanledning. (%) . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.9 - Personer Förtidspensionärer med långvarig sjukdom. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . 42 3.10 - Andel med nedsatt Förtidspensionärer syn eller hörsel. Fördelning efter ålder. ULF-siffror inom parentes. (%) . 43 3.11 - Tandstatus. efter Förtidspensionärer Fördelning ålder och kön. ULF-siffror inom parentes. (%) . . . . . . 44 3.12 - Kontakter med olika Förtidspensionärer sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön och ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 3.13 Förtidspensionärer Kontakter. med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . . . . . . . . . 47

176 Tabeller SOU 1977: 100 och diagram

3.14 — Andel som besökt tand- Förtidspensionärer personer läkare den senaste tiden. Fördelning efter ålder och kön. (%). 47 3.15 - Allmän av Förtidspensionärer subjektiv bedömning hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. (%) . 48 —— — efter 3.16 Förtidspensionärer Skolutbildning fördelning kön och ålder.(%). . . . . . . . . . 49 3.17 - efter Förtidspensionärer Skolutbildning. Fördelning långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . . . . . . 50 3.18 — förvärvsarbete. Förtidspensionärer Tidigare Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . 51 3.19 —-— Samboende. Förtidspensionärer Fördelning på kön och ålder. (%). . . . . . . . . . . . . . . . . 53 3.20 — Samboende. efter Förtidspensionärer Fördelning lång- . . . . . . . . . . .. 54 varigsjukdom.(%). 3.21 —— Förtidspensionärer Utrymmesstandard. Fördelning på ålder. Siffrorna från ULF redovisas inom parentes. (%) 55 3.22 - efter Förtidspensionärer Utrymmesstandard. Fördelning (%) . . . . . . . . . . . . 55 långvarig sjukdom. 3.23 Förtidspensionärer —~ Boendeform. Fördelning efter ålder. 56 3.24 - Boendeform, våningsplan samt före- Förtidspensionärer komst av hiss. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%) 56 3.25 Förtidspensionärer —— Utrustningsstandard. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. 58 3.26 Förtidspensionärer —- Andel som bor i handikappanpassad bostad. sjukdom. (%) 60 Fördelning på ålder och långvarig 3.27 - Avstånd till livsmedelsbutik, post- Förtidspensionärer kontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och lång- Procent i olika grupper. . 62 varig sjukdom. - Förekomst För- 3.28 Förtidspensionärer av grannkontakter. efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika delning . . . . . . 64 grupper. 3.29 ——— Förekomst av yttre störningar. Pro- Förtidspensionärer centandel i olika åldersgrupper. . . . . . . . 65 3.30 - Bostandsstandard. Fördelning efter Förtidspensionärer ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. 66 3.31 — Önskemål om flyttning samt even- Förtidspensionärer tuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostadsmodernit-etsgrad samt långvarig sjukdom. Procenttal i olika grupper. . . . . . . . . . 68 - efter 3.32 Förtidspensionärer Skäl till flyttning. Fördelning ålder.(%). 69 3.33 - Vilken Förtidspensionärer typ av bostad vill man flytta till? Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . 69 3.34 - inkomst 1974. Fördel- Förtidspensionärer skattepliktig ning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%) . 71

SOU 1977: 100 Tabeller och diagram 177

3.35 - Andel med tillgång till bil, båt, fri- Förtidspensionärer tidshus. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 72 3.36 - Kontantmarginal. Fördelning efter Förtidspensionärer . . . . . . . . 73 ålder och långvarig sjukdom. (%) . 3.37 - Resor 1974. Fördelning efter ålder Förtidspensionärer . . . . . . . . . . 75 och långvarig sjukdom. (%) . 3.38 - med släkt och vänner. Förtidspensionärer Umgänge Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . 76 3.39 - Fritidsaktiviteter. Förtidspensionärer Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper. . . . . . 77 3.40 —- ef- Förtidspensionärer Föreningsanslutning. Fördelning ter ålder. Procenttal i olika grupper. . . . . . 79 3.41 - Röstade 1973 samt känner till rät- Förtidspensionärer tigheter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 80 3.42 - Vart vänder man Förtidspensionärer sig? Fördelning efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej. (%) 81 - Hur klarar 82 3.43 Förtidspensionärer man dagliga sysslor? (%) 3.44 Förtidspensionärer —— ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, nära vän eller bekant?” Fördelning efter ålder. (%) . 83 3.45 - ”Får Ni minst en gång i veckan Förtidspensionärer hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit någon eller liknande? Fördelning efter ålder. (%) . 83 - med hjälp? För- 3.46 Förtidspensionärer Får man tillräckligt efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . 84 delning 3.47 - Får man med hjälp? Förtidspensionärer tillräckligt Fördelning på region. (%) . 85 3.48 - av den kommunala ser- Förtidspensionärer Utnyttjande vicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, långvarig sjukdom och region. Procentandel i olika grup- . 86 per. - Behöver 3.49 Förtidspensionärer mera hjälp. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . 87 4.1 Andel personer med pension i olika åldersgrupper. (%) 89 4.2 - Pro- Ålderspensionärer Fördelning på kön och ålder. centtal. . . . 90 4.3 - civilstånd. Jämförelse Ålderspensionärer juridiskt med hela befolkningen. (%) . . . 90 4.4 - handi- Ålderspensionärer Långvarig sjukdom (besvär, kapp, svaghet). Fördelning efter kön och ålder. (%) . 92 4.5 - Ålderspensionärer De långvarigt sjuka. Sängbundenhet och behov - efter av hjälp vid förflyttning fördelning ålder. Procentandel i olika grupper. . 92 4.6 Ålderspensionärer — Personer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning efter kön och ålder. (%) 93 4.7 ——~ Andel med nedsatt Ålderspensionärer syn eller hörsel. Fördelning efter kön och ålder. (%) . 94

12-SOU 1977: 100

178 Tabeller och diagram SOU 1977: 100

4.8 - Tandstatus. efter ålder Ålderspensionärer Fördelning 0chkön.(%). . . . . . . . . . . . . . .. 95 4.9 - Kontakter med olika Ålderspensionärer sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter kön

4.10 Ålderspensionärer —— Läkarkontakter under de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . 97 4.11 - Ålderspensionärer Har man någon bestämd läkare som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%) . 97 4.12 - Kontakter Ålderspensionärer med sjukvårdsinstitutioner de senaste 3 månaderna. Fördelning efter långvarig sjuk-

4.13 Ålderspensionärer — Andel personer som besökt tandläkare det senaste året. Fördelning efter ålder och kön. (%) 98 4.14 - av Ålderspensionärer Allmän, ”subjektiv” bedömning hälsotillståndet. Fördelning efter ålder och långvarig sjuk-

4.15 - efter kön Ålderspensionärer Skolutbildning. Fördelning

4.16 - Ålderspensionärer Tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . 101 4.17 - Arbete Ålderspensionärer efter pensioneringen. Fördelning efter ålder och kön. (%) . . . . . . . . . . 102 4.18 - Arbetade —— om- Ålderspensionärer vid intervjutillfället fattning och orsaker. Fördelning efter ålder. (%) . 103 4.19 - Pensionerades Ålderspensionärer man vid rätt tidpunkt? Fördelning efter ålder och kön. (%) . 104 4.20 - Pensionerades man vid rätt tidpunkt? Ålderspensionärer Fördelning efter om man arbetade vid pension-eringen. (%) 104 4.21 - Ville man fortsätta arbeta Ålderspensionärer vid pensoneringen? Procentandel av dem -som slutade vid pensioneringen. 105 4.22 Ålderspensionärer —- ”Har Ni känt saknad efter ett arbete sedan Ni pensionerades? Fördelning efter ålder. (%) . 105 4.23 Ålderspensionärer —— Planer inför pen-sioneringen och trivsel med pensionstiden. Fördelning efter kön och ålder. (%) 106 4.24 - Plan-er inför och triv- Ålderspensionärer pensioneri-ngen sel med pensionstiden. Fördelning efter om man arbetat vid pensioneringen. (%) . 107 4.25 - Samboende. Ålderspensionärer Fördelning på kön och ålder. (%) . 108 4.26 - Samboende. efter Ålderspensionärer Fördelning långvarig sjukdom. (%) . 109 4.27 - Fördelning efter Ålderspensionärer Utrymmesstandard. ålder och långvarig siukdom. (%) . . . . . . . .. - 110 4.28 - Boendeform. efter ålder. Ålderspensionärer Fördelning (%) . 110

SOU 1977: 100 Tabeller och diagram 179

4.29 - samt före- Ålderspensionärer Boendeform, våningsplan komst av hiss. Fördelning efter långvarig sjukdom. (%) 111 4.30 -- ef- Ålderspensionärer Utrustningsstandard. Fördelning ter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. 112 4.31 Ålderspensionärer —— Andel som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning på ålder och långvarig sjukdom. 113 4.32 - Avstånd till Ålderspensionärer livsmedelsbutik, postkontor och sjuksköterska. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. . . . . . . 113 — 4.33 Ålderspensionärer Förekomst av grannkontakter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. 114 4.34 Ålderspensionärer Förekomst av yttre störningar. Procentandel i olika åldersgrupper. . . . . . . . . . 115 4.35 - Bostadsstandard. efter Ålderspensionärer Fördelning ålder och långvarig sjukdom. Procent i olika grupper. . 116 4.36 - Önskemål om flyttning samt even- Ålderspensionärer tuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder, samboende, nuvarande bostads modernitetsgrad samt långvarig sjukdom. Procentandel i olika grupper. . . . . . 117 4.37 - Skäl till efter Ålderspensionärer flyttning. Fördelning ålder.(%) 118 4.38 ~ Vilken vill man flytta Ålderspensionärer typ av bostad till? Fördelning efter ålder. (%) . . . . 118 4.39 - inkomst 1974. Fördel- Ålderspensionärer skattepliktig ning efter ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%) 119 4.40 - Skattefri inkomst. efter Ålderspensionärer Fördelning ålder, kön och tidigare förvärvsarbete. (%) 120 4.41 - Skattefri inkomst. efter Ålderspensionärer Fördelning skattepliktig inkomst. (%) . . . . . . 121 4.42 Ålderspensionärer ——Andel med tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 122 4.43 —— Ålderspensionärer Tillgång till bil, båt, fritidshus. Fördelning efter huvudsakligt yrke eller sysselsättning under sitt yrkesverksamma liv. (%) 122 4.44 — efter Ålderspensionärer Kontantmarginal. Fördelning ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . . 123 4.45 - efter Ålderspensionärer Kontantmarginal. Fördelning tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%) 124 4.46 Ålderspensionärer —- Resor 1974. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . . . . 124 4.47 - Ålderspensionärer Resor 1974. Fördelning efter tidigare huvudsakligt yrke eller sysselsättning. (%) 125 4.48 —— med släkt och vänner. Ålderspensionärer Umgänge Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 126 4.49 Ålderspensionärer —- Fritidsaktiviteter. Fördelning på kön och ålder. Procentandelar inom olika grupper. 127

SOU 1977: 100 180 Tabeller och diagram

4.50 - Fördelning ef- Ålderspensionärer Föreningsanslutning. ter ålder. Procenttal i olika grupper. . . . . . . . 128 4.51 - Röstade 1973 samt känner till rättig- Ålderspensionärer heter. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) 128 4.52 - Vart vänder man sig? Fördelning Ålderspensionärer efter om man anser sig känna till rättigheter eller ej. (%) 129 4.53 Ålderspensionärer —— Hur klarar man dagliga sysslor? (%) 130 4.54 Ålderspensionärer —— ”Får Ni minst en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hushållsmedlem, granne, nära vän eller bekant?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 131 - ”Får Ni minst 4.55 Ålderspensionärer en gång i veckan någon hjälp eller tillsyn av hemvårdare eller hemsamarit eller liknande? Fördelning efter ålder. (%) . . . . . 131 4.56 - med hjälp? För- Ålderspensionärer Får man tillräckligt delning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . 131 4.57 Ålderspensionärer —— Får man tillräckligt med hjälp? För- (%) . . . . . . . 132 delning på region. 4.58 Ålderspensionärer —— Utnyttjande av den kommunala servicen de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder, sjukdom och region. Procentandel i olika gruplångvarig

4.59 Ålderspensionärer — Behöver mera hjälp. Fördelning efter ålder och långvarig sjukdom. (%) . . . . . . . . . 134 5.1 Blivande - Andel med pension i pensionärer personer olika . . . . . . . . . . . . 136 åldersgrupper. (%) - Procentuell andel som anser sig 5.2 Blivande pensionärer tillräckligt informerade inför pensioneringen. Fördelning efter ålder, skolutbildning och huvudsakligt yrke eller sys- . . . . . 137 selsättning. 5.3 Blivande - l-lar man gjort upp speciella plapensionärer efter ålder, kön och ner för pensioneringen? Fördelning (%) . . . . . . . . . . . . . . 138 sysselsättning. 5.4 Blivande -- Kommer man att utnyttja möjligpensionärer heten till delpension i förening med förvärvsarbete? Fördelning efter ålder, kön och huvudsakligt yrke eller syssel- (%) . . . . . . . . . . . . . . . . 140 sättning.

Tabeller i bilagor

Bilaga 1 1.1 Urvals- och populationssiffror för olika strata . . . . . 144 1.2 Resultat av fältarbetet . . . . . 145 1.3 Andel indirekta intervjuer rfördelad på uppgiftslämnare. 152

SOU 1977: 100 Tabeller och diagram 181

Bilaga 2 (Tabellbilaga) 2.1 — När slutade man förvärvsarbeta? Förtidspensionärer Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . 155 2.2 ——— Antal år i förvärvsarbete. Fördel- Förtidspensionärer ning efter ålder. (%) . . . 155 2.3 Förtidspensionärer —— Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . 155 2.4 Förtidspensionärer —— Bostadens kvalitetsgrupp. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 156 — 2.5 Förtidspensionärer Tillgång till radio, kylskåp, balkong efter ålder. . 156 och uteplats. Fördelning (%) 2.6 - Avstånd till olika former av service. Förtidspensionärer efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . 157 Fördelning 2.7 — Känner Ni Er personligen mycket Förtidspensionärer ensam? Fördelning efter ålder. (%). . . . . . . . 157 2.8 ~—— Ni att kommunen borde Förtidspensionärer Tycker ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt? Fördelning efter ålder. (%) . 158 2.9 Ålderspensionärer —— När slutade man förvärvsarbeta? Fördelning efter ålder. (%) . 158 2.10 Ålderspensionärer -- Antal år i förvärvsarbete. Fördelning efterålder.(%). . . . . . . . . . . . . . . 158 2.11 - Vil-ken är orsaken till att Ni nu inte Ålderspensionärer längre förvärvsarbetar? Fördelning efter ålder. (%) . 158 2.12 Ålderspensionärer — Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . 159 2.13 - Bostadens Ålderspensionärer kvalitetsgrupp. Fördelning efteråld-er.(%). . . . . . . . . . . 159 2.14 - till vatten, avlopp, wc, varm- Ålderspensionärer Tillgång vatten och dusch/bad. Fördelning efter ålder. (%) 159 2.15 - Ålderspensionärer Tillgång till radio, kylskåp, balkong och uteplats. Fördelning efter ålder. (%) . 159 2.16 Ålderspensionärer —- Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (%) 160 - Känner 2.17 Ålderspensionärer Ni Er personligen mycket ensam?” Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . 160 2.18 - Ni att kommunen borde Ålderspensionärer ”Tycker ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt? Fördelning efter ålder. (%) 161 2.19 Blivande - 161 pensionärer Fördelning på kön och ålder. (%) 2.20 Blivande - och civilpensionärer Fördelning på ålder

2.21 Blivande pensionärer Långvarig sju-kdom, sängbundenhet och behov av hjälp vid förflyttning. Fördelning efter ålder. (%) 161 2.22 Blivande - Personer pensionärer med långvarig sjukdom efter sjukdomsorsak. Fördelning efter ålder. (%) 162

182 Tabeller och diagram SOU 1977: 100

2.23 Blivande pensionärer —— Andel med nedsatt syn. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . 162 2.24 Blivande pensionärer —— Andel med nedsatt hörsel. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . 163 Blivande - Tandstalus. efter ålpensionärer Fördelning der. (%) 163 2.26 Blivande - Läkarkontakter under de 3 senaste pensionärer månaderna. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . 163 2.27 Blivande — Har man någon bestämd läkare pensionärer som man brukar vända sig till? Fördelning efter ålder. (%) 163 2.28 Blivande — Kontakter med distriktssköterska pensionärer de senaste 3 månaderna. Fördelning efter ålder. (%) 164 2.29 Blivande pensionärer När besökte man senast tandläkare. Fördelning efter ålder. (%) . . . . 164 2.30 Blivande pensionärer — Allmän, subjektiv bedömning av hälsotillståndet. Fördelning efter ålder. (%) 164 2.31 Blivande — efter pensionärer Skolutbildning. Fördelning ålder.(%) 164 2.32 Blivande — pensionärer Typ av yrke. Fördelning efter

2.33 Blivande - Andel som förvärvsarbetar samt pensionärer orsak till att man ej förvärvsarbetar. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 165 2.34 Blivande pensionärer —— Makes/makas förvärvsarbete. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 165 2.35 Blivande pensionärer - Har Ni gjort upp några speciella planer (t. ex. resor, nytt arbete, *fritidsintressen osv.) på vad Ni skall göra efter ålderspensioneringen?” Fördelning efter ålder.(%) . . . . . . . . 166 2.36 Blivande pensionärer —— Samboende. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 166 2.37 Blivande — pensionärer Utrymmesstandard. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . . 166 2.38 Blivande pensionärer ——Boendeform. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . 166 2.39 Blivande - samt pensionärer Boendeform, våningsplan förekomst av hiss. Fördelning efter ålder. (%) 167 2.40 Blivande - i bostaden. Förpensionärer Bekvämligheter delning efter ålder. (%) 167 2.41 Blivande — — extrautpensionärer Utrustningsstandard rustning, mediautrustning samt tillgång till utep1ats/ba1kong. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . 167 2.42 Blivande - Andel pensionärer som bor i handikappanpassad bostad. Fördelning efter ålder. (%) . 167 2.43 Blivande pensionärer Avstånd till olika former av service. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . 168 2.44 Blivande pensionärer Transportsät-t vid livsmedelsinköp. Fördelning efter ålder. (%) 169

SOU 1977: 100 Tabeller och diagram 183

2.45 Blivande - Förekomst pensionärer av grannkontakter. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . l69 2.46 Blivande - Förekomst av yttre pensionärer störningar. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 169 2.47 Blivande pensionärer — Bostadsstandard. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . . . . 169 2.48 Blivande - Önskemål pensionärer om flyttning samt eventuellt vidtagen åtgärd. Fördelning efter ålder. (%) 170 Blivande - 2.49 pensionärer Skäl till flyttning. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . 170 2.50 Blivande - Önskad boendeform. pensionärer Fördelning efter ålder. . . . . . . . . . . 170 (%) 2.51 Blivande pensionärer — Månadsinkomst av förvärvsarbete. efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 171 Fördelning Blivande — Andel 2.52 pensionärer med tillgång till bil, båt, fritidshus. efter ålder. . . . . . . . 171 Fördelning (%) 2.53 Blivande —— efter pensionärer Kontantmarginal. Fördelning ålder. . . . . . . . . . . . . . . . . 171 (%) 2.54 Blivande - Resor 1974. Fördelning efter ålpensionärer 171 2.55 Blivande —— med släkt och vänner. pensionärer Umgänge efter ålder. (%) . . . . . . . . . . 172 Fördelning 2.56 Blivande ——— Aktiviteter. efter ålpensionärer Fördelning . 172 der. (%) . . . . . . . . . . . 2.57 Blivande — pensionärer Föreningsanslutning. Fördelning efter ålder. . . . . . . . . . . . . . . 172 (%) 2.58 Blivande - Röstade 1973 samt känner till de pensionärer rättigheter och förmåner pensionärer har. Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . . . . 173 2.59 Blivande -- Vart vänder man sig? Fördelning pensionärer efter ålder. (%) . . . . . . . . . . . . . . 173 2.60 Blivande - Hur -klarar pensionärer man dagliga sysslor? (%) . . . . . . . . . . . . . . . . 173 2.61 Blivande pensionärer Hjälp eller tillsyn av hemsamarit eller liknande —- efter ålder. (%) 174 Fördelning 2.62 Blivande pensionärer —— Behöver mera hjälp. Fördelning

efter ålder. (%) . . . . . . . . . 1.74 2.63 Blivande pensionärer ——Känner Ni Er personligen myc-

ket ensam? Fördelning efter ålder. (%) . . . . . . 174 2.64 Blivande - Ni att kommunen borde pensionärer Tycker ordna så att någon regelbundet per telefon eller besök hade kontakt? Fördelning efter ålder. (%) 174

Diagram

1 Andel med långvarig sjukdom 10 2 Andel rörelsehindrade . 10

184 Tabeller SOU 1977: 100 och diagram

Andel med nedsatt syn eller hörsel 11 Andel utan egna tänder . . . . . . . . . 11 som har en bestämd läkare att vända sej till 12

%\1@Lh-ÅU)

Andel av hälsan . 12 Egen bedömning Andel som arbetar för närvarande . . . . 13 När slutar man arbeta bland ålderspensionärer? 13 14 10 Andel eller halvmodernt) 14 som bor ej fullt modernt (omodernt 11 Andel som bor i handikappanpassad bostad eller på institution 15 12 Känner man sej ensam? . . . . 15 13 Andel som inte har tillgång till vare sej fritidshus, bil eller båt 16 14 Umgänge med släkt och vänner 16 15 Klarar man sej utan hjälp? . . . . . . . 17 16 Andel som får hjälp dagligen av hemsamarit/hemvårdare .

.;;;-.=::L. ::;::L. 3 UMRS1978 S:;jv:'.;:: .‘r4_O!_,P»;1

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk

förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. Fö, . STUs stöd till teknisk forskning och innovation. l. . Bilarbetstid. K. 65. Kommunernas gatuhållning. Bo. . Utbyggd regional näringspolitik. A. . Patienten i sjukvården - kontakt och information. S.

‘Dm\lOiU|Ab)70-A

. Sjukvårdsavfall. Jo. 67. Energi, hälsa, miljö. Jo. . Kvinnlig tronföljd. Ju. 68. Energi, hälsa, miljö: Hälso› och miljöverkningar vid använd- . Översyn avdet skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. ning av fossila bränslen. Jo. . Rätten till vapenfri tjänst, Fö. 69. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid använd . Folkhögskolan 2. U. ning av kärnkraft. Jo. . Betygan iskolan. U. . Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö vid energiproduktion. Jo. . Utrikeshandalsstatistiken. E. . Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. U. . Forskning om massmedier. U. . Affärstiderna. H. . Kommunal och enskild väghållning. K. . U-Iandsinformation och internationell solidaritet. Ud. . Sveriges samarbete med u-länderna. Ud. . Fiskerinäringen iframtiden. Jo. . Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Ud. . lndustrimineral. l. . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet, l. . Personalen vid kriminalvårdens anstalter. Ju. . Handelsstålsindustrin infor 1980›talet. Bilagor. I. . Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. Ud. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. . Kommunerna. Utbyggnad A Utiämning - Finansiering. B. . lnflationsskyddad skatteskala. B. . Skatteutjämning. B. . Radio och tv 1978- 1985.U. . Länsdomstolarna. Ställning och organisation. Kn. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. B. . vårdpersonal. Utbildning och attityder. S. . Svensk undervisning i utlandet. U. . Att dö på sjukhus. S. . Arbete med näringshjälp. A. . Tillsynsdom. Ju. . Psykiskt störda lagöverträdare. Ju. . Konsumentförsäkringslag. ._1u. . Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Patienter. S. . Båtliv 2. Registerfrågan. Jo. . Beskattning av företag. B. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Beskattning av företag. Bilagor. B. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Förtidspensionering. Två forskningsrapporter. A. . Kortare väntetider i utlänningsärendsn. A. . Betingat arbetsföra. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Anställning av arbetshandikappade i stat och kommun. A. . Elektronmusik i Sverige. U. . Översyn av skattesystemet. E. . Studiestöd. U. . Utbildning i företag, kommuner och landsting. A. . Konsumenskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . Ny jordförvärvslag. Jo. . Allmänflygplats-Stockholm. K. . Parsonval och valkretsindelning. Ju. . lnrikesflygplats-Stockholm. K. . Måste insamlare kontrolleras? H. . Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. K. . Artistavgift. B. . Ersättning för tum sskado .Ju. . Finansieringsbolag. E. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Pensionär 75. Huvudresultat. S. . Folkbildningen iframtiden. U. . Pensionär 75. Bilaga A. S. . Företagsdemokrati ikommuner och landstingskommuner. . Pensionär 75. Bilaga B. S. Kn. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. . Kronofogdemytidigheterna. Kn. . Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. . Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. A. . Information vid kriser. H. . Pensionsfrågor m.m. S. . Billingen. I. . Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. . Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. . Häktning och anhållande. Ju. . Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. . Forskningspolitlk. U. . Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. . information om pågående forskning. Expertbilage 2. U. . Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. l. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration.

. Energi —- program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. l. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D. l. 61. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E. l. 62. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga F. l. . Fortsatt högskoleutbildning. U.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978-1985.[19] Kvinnlig tronföljd. [5] Svensk undervisning i utlandet. [21] Psykiskt störda Iagöverträdare. [23] Elektronmusik i Sverige. [30] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Studiestöd. [31] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Folkbildningen i framtiden. [38] Konkursförvaltning. [29] 1. Forskningspolitik. Forskningsrådsutredningen. [52] 2. sektors- Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] anknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.[53]3. Informa- Ersättning för brottsskador. [36] tion om págáende forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i Underhåll till barn och fránskilda. [37] kontakt med samhället. Expertbilaga 3. [55] Översyn av rättshjälpssystemet. [49] Fortsatt högskoleutbildning. [63] Häktning och anhállande. [50] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71] Personalen vid kriminalvårdens anstalter. [76] Tillsynsdom. [83] Konsumentförsäkringslag. [84] Jordbruksdepartementet Personval och valkretsindelning. [94] Sjukvårdsavfall. [4]

Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Utrikesdepartementet Båtliv 2. Registerfrågan. [25]

Bistándspolitiska Energi. och miljökommittén. 1.Energi, hälsa, miljö. [67] 2. Energi, utredningen. 1. Sveriges samarbete med u›länhälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av fossila derna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. [14] bränslen. [68] 3. Energi, hälsa. miljö: Hälso- och miljöverkningar Ulandsinformation och internationell solidaritet. [73] vid användning av kärnkraft. [69] 4. Energi, hälsa, miljö: Arbete» Sveriges utvecklingssamarbete pá industriområdet. [77] miljö vid energiproduktion. [70] Fiskerinäringen i framtiden. [74] Försvarsdepartementet Ny jordförvärvslag. [93]

Totalförsvaret 1977-82.[1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Handelsdepartementet Kvinnan och försvarets yrken. [26] Information vid kriser. [45] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73.[51] Socialdepartementet Affärstiderna. [72]

Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Måste insamlare kontrolleras? [95] [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41] Arbetsmarknadsdepartementet Pensionsfrágor m. m. [46] Utbyggd regional näringspolitik. [3] Patienten i sjukvården - kontakt och information. [66] Arbetet med näringshjälp. [22] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1.vårdpersonal. Utbildning och attityder. [81] 2. Att dö Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Sysselsättningsutredningen. 1. Skyddad verkstad-halvskyddad på sjukhus. [BZ]3. Patienter. [85] verksamhet. [44] 2. Förtidspensionering. Två forskningsrapporter. Pensionårsundersökningen. 1.Pensionär 75. Huvudresultat. [98]2. Pensionär [68] 3. Betingat arbetsföra. [89]4. Anställning av arbetshandikap- 75. Bilaga A. [99] 3. Pensionär 75.Bilaga B. [100] pade i stat och kommun. [90] Utbildning i företag, kommuner och landsting. [92] Kornmunikationsdepartementet

Bilarbetstid. [2] Bostadsdepartementet Kommunal och enskild väghållning. [12] Kommunernas gatuhallning. [65] AllmänflygpIats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.lnrikesflygplats-Stockholm. [34] 2. Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. [35] lndustridepartementet

Ha. delsstalutredningen. 1. Handelsstålindustin inför 1980-talet. Ekonomidepartementet [15]2. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Koncentrationstendenser inom byggnadamaterialindustrin. [43] Utrikeshandelsstatistiken. [10] Billingen. [47] Finansieringsbolag. [97] Delegationen för energiforskning. 1. Energi — program för forsk-

ning. utveckling, demonstration. [56] 2. Energi - program för Budgetdepartementet forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi —

Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58]4. Inflationsskyddad skatteskala. [18] Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] C. [59] 5. Energi - program för forskning, utveckling, demonstra- Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48] tion. Bilaga D. [60]6. Energi - program för forskning, utveckling, 1976års kommunalekonomiska utredning. 1. Kommunerna. Ut- demonstration. Bilaga E. [61] 7. Energi - program för forskning,

byggnad - Utjämning - Finansiering. [78] 2. Skatteutjämning. utveckling, demonstration. Bilaga F. [62] [79] STUs stöd till teknisk forskning och innovation. [64] Företagsskatteberedni..gmi. 1. Beskattning av företag. [86] 2. Be- Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71] skattning av företag. Bilagor. [87] lndustrimineral. [75] Översyn av skattesystemet. [91] Artistavgift. [96] Kommundepartementet

Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Utbildningsdepartementet Kronofogdemyndigheterna. [42] Folkhögskolan 2. [8] Länsdomstolarna. Ställning och organisation. [80]

Betygen i skolan. [9]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

61 NU-serien 1977

64 Kronologisk förteckning

267 A 1977

268 . Nordiskspráksekretariat 269 STlNA,slutrapport.Allmändel 270 STINA,slutrapport.Tekniskdel,text

wweww-

271 STINA,slutrapport.Tekniskdel,bilagor 1 Nordiskttjânstemannautbvte 273 . Arbetsmarknadspolitiken i denordiskaländernaunderkonjunk- 274 turnedgången1975-76 275 N . Nordiskradiooch televisionviasatellit.Statssekreterargrup- 276 pensslutbetänkande 277 . F. Pohjoismaistenradi0› ja televisio-ohjelmien satellittilähe- 278 tykset 279 1 Nordiskradioochtelevisionviasatellit,Bilagortill dentekniska 280 delrapporten 281 . Nordiskradioochtelevisionviasatellit.Bilagortilldenrättsliga 282 delrapporten 283 10. GodstrafikeniTrondheimsleden 284 1 Läkemedel ochtrafiken 285 12. STINA lI 286 13. Tiltakmot ungdomsarbeidsløsheten i de nordiskeland 287 . Nordiskråvare-og ressourceutredning 288 15. Førtids-og invalidpension i Norden

291 1977

292 . Nordiskradioochtelevisionviasatellit 293 2. Nordisklederuddannelsesprojekt for hotel-og restaurations- 294 taget 295 . Nordisktkulturcentrumi Finland 296 . NordensHuspå Farøerne 297 . Grunnskolen i Norden,1976 298 Nordiskmiljöprovsbank 299 Dennordiskanyhetensväg.Seminarium 300 . Seminariumför deltagarei NordiskJournalistkursus 301 . Behandlingi institusjoner.Rapportfra det tredje nordiske 302 forskningssymposiurn om narkotikaproblemer 303 1 individualisering av engelskundervisningen 304 . Kontrollpolitikochpsykofarmaka 305 . Forskningens roll för social-ochmiljövárdspolitiken 306 . Englanninkielenopetuksenyksilöistäminen 307 . Förorternaskulturliv 308 1 Datorbaseradinformations och dokumentationstjänstför 309 arbetsmedicin och yrkeshygien 310 . Miljövårdsutbildning vid universitetochhögskolor.Konferens 311 . Produkterslevetid 312 . Återkommandeutbildningi Norden 313 . E. RecurrentEducationin the NordicCountries 314 . Likestillingiarbeidog familieliv 315 . individualisering av matematikundervisningen 316 . Matematiikanopetuksen yksilöinti 317 . Förskolai glesbygd 318 . NOVU- Nordiskvoksenundervisningsprosjekt. Slutrapport 319 . Integreringi förskolanav handikappade barn/funktionshäm- 320 madebarn/barnmedbehovav särskiltstödochstimulans 321 . StraffesystemeriNorden 322 . 10:de Nordkalottkonferensen 323 . F. 10.Pohjoiskalottikonferenssi 324 , Arbetsmarknadsutbildning i Norden 325 . Gjenvinningav kommunaltavfalli Norden 326 . Nordiskainterfaceprojektet 327 . BetaldstudieledighetiNorden 328 . Arbeidsmarked og arbeidsmarkedspolitikk i Norden 329 . Handlingsprogram för nordisktsamarbeteinombyggsektorn 330 . Kontaktmannamöte 1977 i Reykjavik 331 . Naturgeografisk regionindelning av Norden

. iifi; :CL L‘i:‘:L.

3 U MRS1978

na ST:IH:i:H0s p...

7 S71

ISBN 91 38-03648§ 7

LiberFörlag

ISSN 0375-250X Allmänna Förlaget