Skyddad verkstad - halvskyddad verksamhet : resultatredovisning och analyser av intervjuundersökningar : rapport till Sysselsättningsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

i

b Statens

offentliga utredningar

»’

WW 1977:44

@

Arbetsmarknadsdepartementet

Skyddad

verkstad-

halvskyddad Verksamhet

Resultatredovisning och analyser av

intervjuundersökningar

Rapport till sysselsättningsutredningen

Stockholm 1977

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-03479-4 ISSN 0375-250X Gotab,Stockholm 1977

Förord

För att få underlag for överväganden och förslag i sysselsättningsutredningens betänkande har utredningen tagit initiativ till ett stort antal forskningsoch forsöksverksamhetsprojekt (pågående projekt redovisas i bilaga 5). Utvärderingen av dessa projekt har i huvudsak lagts på olika från utredningen fristående institutioner och forskare. De har fått till uppgift att lämna rapporter till utredningen. _ l utredningens direktiv betonas att vi skall arbeta med stor öppenhet. Ett sätt att uppfylla detta mål är att offentliggöra de rapporter som utredningen beställt så snart de är färdiga och innan utredningen har diskuterat och dragit slutsatser av dem. Publiceringen kommer i allmänhet att ske i en särskild serie inom ramen för SOU (Statens offentliga utredningar). Föreliggande rapport är den första. Det är alltså här frågan om rapporter till utredningen. Därav följer också att författarna helt svarar för analyser, slutsatser och eventuella rekommendationer och forslag. Sysselsättningsutredningen har inte tagit ställning till innehållet i denna eller följande rapporter på annat sätt än att innehållet bedömts vara av intresse för den offentliga diskussionen om Arbete åt alla.

Lars Sandberg

Innehåll

Förkortningar .

l Inledning . 1.1 Bakgrund .

55\O\O\O

1.2 Syfte .

1.4 De studerade halvskyddade och skyddade arbetsplatserna

2 Metod . 2.1 Materialinsamling 2.1.1 Uppläggning 2.1.2 Undersökningsmetod 2.2 Analys och rapportskrivning

3 Sammanfattning

4 Grupp/ntenjuundersökningens resultat 17 4.1 Inledning . 17 4.2 Bakgrundsdata. . . . l7 4.2.1 Populationsbeskrivning 17 4.2.2 Tidigare sysselsättning m. m. 18 4.2.3 Orsak till besvären 19 4.3 Arbetsförhållanden . . . . 21 4.3.] Arbetsuppgifter och arbetstid . . 2l 4.3.2 Upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön 22 4.3.3 Upplevelsen av den sociala miljön 23 4.3.4 Upplevelsen av arbetet i sig 25 4.4 Upplevd rehabilitering . 25 4.4.1 Inledning. . . . . . . . . 25 4.4.2 Upplevda rehabiliteringsresultat 26

4.5 Olika organisatoriska former for halvskyddat arbete — arbetstagarnassyn 30 4.6 Sammanfattning av gruppintervjuundersökningen 32

5 Verksamheter-nas mål - uppleve/se hos intressen/erna 33 5.1 Inledning . 33

5.2 Den olTciella målsättningen 33 5.3 Intressentintervjuer 34 5.3.1 Inledning. . . . . . . . . . . . 34 5.3.2 målsättning hos intressentema 34 Upplevd

6 Ekonomi 39 6.lInledning. 39 6.2 arbete vid Volvo Skövdeverken - verk- Halvskyddat skyddade städer 39

Bilaga l Frågeformulär _lör gruppintertyuer vid skyddade verkstäder i Göteborg och Skövde . . . . . 41 .Bilaga 2 Frâge/brmulärjör gruppinlervjuer vid Torslandaverken, TC, halvskyddade arbetsplatser . 49 Bilaga 3 Resultat från enkätundersökningen vid ha/vskyddade och skyddade arbetsplatser . 57 Bilaga 4 Resultat _frân enkätundersökningen. Internrekryterade - externrekryterade vid de ha/vskyddade arbetsplatserna pâ Volvo 63 Bilaga 5 Projekt och försöksverksamhet inom sysselsätmingsutredningen 65

Förkortningar

OSA-Produktion Göteborgs stads arbetsförening HSV Halvskyddad verksamhet SAV-Produktion Skaraborgs arbetsverkstäder SV Verkstad för skyddat arbete TC Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik VSV Volvo Skövdeverkens motorfabrik VTV Volvo Torslandaverken

l Inledning

l.l Bakgrund

För att uppnå målet arbete åt alla har arbetsvården en central roll. En väsentlig del av arbetsvården är den halvskyddade och skyddade sysselsättningen. Den halvskyddade sysselsättningen skiljer sig från skyddad sysselsättning bl.a. genom att den i stor utsträckning är integrerad med det ordinarie arbetslivet. De båda verksamheterna har två huvudsyften: 1. att bereda meningsfullt arbete åt arbetshandikappade med så nedsatt arbetsförmåga, att anställning på den öppna arbetsmarknaden inte på annat sätt kan beredas dem; 2. att ge möjlighet till rehabilitering i så stor utsträckning som möjligt för individen. Sedan drygt ett år tillbaka genomför sysselsättningsutredningen tillsammans med Volvo en försöksverksamhet i Volvos motorfabrik i Skövde (VSV) och monteringsfabrik i Göteborg (TC). Syftet är att undersöka hur man ytterligare kan öka sysselsättningen bland personer som är betingat arbetsföra. Som ett led i denna försöksverksamhet har en undersökning genomförts bland de anställda i halvskyddad verksamhet. I anslutning till resultatredovisningen av denna undersökning har flera frågeställningar diskuterats kring den halvskyddade verksamhetens för- och nackdelar i förhållande till andra arbetsvårdsformer, såsom verkstäder för skyddat arbete. Behov av jämförande studier mellan verkstäder för skyddat arbete och den halvskyddade verksamheten har därvid framkommit. Denna rapport utgör utredningens slutrapport.

1.2 Syfte

Detta projekt syftar till att utifrån intervjuer med en grupp anställda i skyddat och halvskyddat arbete jämföra dels arbetsvårdsformerna skyddad verkstad och halvskyddad verksamhet; dels olika arbetsvårdsformer inom halvskyddad verksamhet. Redovisningen skall bl. a. innehålla en beskrivning av de anställda i de studerade arbetsvårdsformerna avseende dels karaktäristika. tidigare arbetslivserfarenhet m. m; dels upplevelsen av arbetsmiljön. arbetets egenvärde, rehabilitering, lämplig arbetsvårdsform m. m.

l0 Inledning › Dessutom belyses ekonomin i ett exempel utifrån beräkningar avseende den halvskyddade verkstaden vid Volvo Skövdeverken samt de aktuella verkstäderna för skyddat arbete.

1.3 Organisation

Arbetet har utförts av fil kand Henrik Nyman, fil kand Jan Persson, civ ekon Göran R Svensson samt assistent Gun Törndal, samtliga INDEVOP Projektledare har varit Göran R Svensson. Inom projektets ram har ett seminarium anordnats, där representanter for Socialforvaltning, Länsarbetsnämnd, Verkstäder för skyddat arbete samt Volvo deltagit. Vid seminariet behandlades och diskuterades de preliminära resultaten som framkommit vid intervjuundersökningarna samt de olika verksamheternas målsättningar och framtid. Synpunkter på rapporten har dessutom under hand givits av olika personer inom både Volvo och verkstäderna for skyddat arbete.

1.4 De studerade halvskyddade och skyddade arbetsplatserna

Verksamheten med halvskyddade arbetsplatser vid Volvo Skövdeverkens motorfabrik (VSV) påbörjades 1969 och idag finns 57 arbetsplatser. Vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik (TC) började verksamheten 1971 och man har idag 83 halvskyddade arbetsplatser. Vid undersökningstillfallet fanns 72 platser vid TC. De anställda i halvskyddat arbete utgör 2,9% av samtliga anställda i TC. Motsvarande andel vid Volvo Skövdeverken är 1,9%. Av samtliga sysselsatta i Göteborgs- och Bohus län har ca 0,15 % halvskyddat arbete. 1 Skaraborgs län är motsvarande andel 0,35 %. Denna jämförelse visar att - de båda studerade Volvoenheterna i i mycket högre grad än näringslivet övrigt sysselsätter anställda i halvskyddat arbete. Huvuddelen av arbetsuppgifterna på de halvskyddade arbetsplatserna vid de båda Volvoenheterna består av monteringsarbeten vid förarbetsstationer o. dyl. I några fall finns vid TC halvskyddade arbetsplatser vid monteringsbanden. Den väsentliga skillnaden mellan VSV och TC vad gäller den halvskyddade verksamheten är den geografiska placeringen av platserna. Vid VSV är samtliga halvskyddade arbetsplatser samlade till en geografiskt fristående avdelning som kallas Specialverkstaden. Vid TC är de däremot geografiskt åtskilda och finns på olika ställen i produktionen. De verkstäder för skyddat arbete i Göteborg och Skövde som ingått i undersökningen är — GSA-Produktion (Göteborgs Stads Arbetsförening) inom Plastteknik. l lNDEVO är Förkortsom fungerar som en avdelning inom företaget Plastteknik AB. Verkningen för Institutet for samheten vid GSA-Produktion består av tillverkning och paketering av Industriell Evolution AB som är ett utvecklings- plastdetaljer och innehåller 55 platser och 77 anställda. och konsultföretag. - GSA-Produktion på Malmsjögatan, som bl. a. har sömnadsarbeten, per-

sou 1977:44 Inledning l 1

sienntillverkning, paketering m. m. Där ñnns 108 platser och 130 anställda. - SAV-Produktion arbetsverkstäder), Skaraborgs läns lands- (Skaraborgs tings skyddade verkstad i Skövde. Verksamheten består av mekanisk verkstad, sömnadsarbeten m. m. och innehåller 50 platser och 55 anställda. I det följande kommer beteckningen SV att användas För verkstäder för skyddat arbete och HSV För halvskyddat arbete.

2 Metod

2.1 Materialinsamling

2.1.1 Upp/äggning de båda arbetsvårdsformerna skyddat respektive halva) För att jämföra skyddat arbete, dess för- och nackdelar m. m. har olika intervjuer genomförts. Dessa har varit med de anställda vid verkstäder för skyddat arbete l) gruppintervjuer och halvskyddade arbetsplatser i Göteborg och Skövde; med ansvariga inom arbetsvården, socialförvaltningen och 2) intervjuer Volvo i Göteborg och Skövde. b) Synpunkter på de preliminära resultaten vid gruppintervjuundersökningarna har givits av berörda intressenter inom landsting, socialförvaltning och Volvo. c) För att ytterligare komplettera materialet har en genomgång av existerande dokumentation och föreskrifter avseende halvskyddade arbetsplatser och verkstäder för skyddat arbete genomförts.

2.1.2 Undersökningsmerod

Gruppintervjuundersökningen bland de anställda vid verkstäder för skyddat arbete har genomförts med hjälp av frågeformulär, som omfattar 37 frågor, och som återfinns i bilaga 1. Gruppintervjuundersökningen bland de anställda vid halvskyddade arbetsplatser har genomförts på ett likartat sätt med hjälp av frågeformulär som omfattar 37 frågor (bilaga 2). Intervjuer har genomförts i form av frivilliga och anonyma gruppintervjuer. I god tid före intervjuerna har skriftlig och muntlig information givits, varvid anonymiteten och frivilligheten understrukits. Vid gruppintervjuer samlas flera respondenter vid varje interjvutillfalle. Varje respondent får därvid det utarbetade frågeformuläret som fylls i skriftligt. Frågeformuläret innehåller till största delen frågor med alternativsvar och till mindre omfattning s. k. öppna svarsalternativ. Vid varje intervjutillfälle finns en eller flera handledare tillgängliga för att förklara frågorna i formuläret samt för att besvara frågor från respondenterna. Vid intervjutillfällena med de anställda i halvskyddat arbete var vid de båda Volvoenheterna sammanlagt 94 personer tillgängliga. Av dessa önskade 16 personer ej delta i intervjuundersökningen. Svarsprocenten uppgick därvid till 83%.

14 Metod

Av de 92 tillgängliga vid intervjuerna med de anställda i de skyddade verkstäderna önskade 9 personer ej delta. Svarsprocenten uppgick där till 90%. Vid intervjuerna har grupperna varierat mellan 5-15 deltagare och tidsåtgången har varit mellan 30-60 minuter. Intervjuer med ansvariga för respektive verksamhet har genomförts i anslutning till de ovan beskrivna gruppintervjuundersökningarna och har omfattat: - Arbetsledare (totalt ca 15) — Platschefer vid verkstäder för skyddat arbete (SV) och verkstadschefer for halvskyddade arbetsplatser (HSV , 6) - läkare och sköterskor Kuratorer, (10) - Produktionstekniker (HSV, 4) - Personalmän (HSV, 6) — Skyddsingenjörer (HSV, 3) - Ansvariga vid Göteborgs Socialforvaltning och Skaraborgs läns landsting (2) - Ansvariga vid arbetsförmedlingar (2) Som jämforelsematerial refereras i några fall dessutom en kartläggning av betingat arbetsföra i arbetsvårdskön och vid skyddade verkstäder i Göteborg och Skövde. Kartläggningen har genomförts under april-juni 1976 av INDE- VO inom projektet “Hur sysselsätta betingat arbetsföra - experiment och u:värdering”. Denna kartläggning omfattade samtliga inkomna remisser avseende arbetsvårdssökande vid Arbetsvården i Göteborg under tre månader, hela arbetsvårdskön i Skövderegionen samt ett urval av anställda vid verkstäder fcr skyddat arbete på de båda orterna. Arbetsvårdstjänstemän vid arbetsformeclingarna på de båda orterna har med hjälp av en särskilt utarbetad enkät bl. a. gjort bedömningar avseende förutsättningarna for arbete påden öppna arbetsmarknaden. Resultaten från denna undersökning finns redovisadei en särskild arbetsrapport inom projektet.

2.2 Analys och rapportskrivning

Det insamlade materialet har bearbetats och databehandlats. De därav fram» komna resultaten har diskuterats och analyserats bl. a. vid det tidigare nämnda seminariet. Mot bakgrund av detta har den slutliga beskrivningen och analysen ai materialet genomförts och slutrapporten skrivits.

3 Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att jämföra arbetsvårdsformerna skyddad verkstad med halvskyddad verksamhet; dess för- och nackdelar etc. Det huvudsakliga materialet består av intervjuer med de anställda och ansvariga för de båda verksamheterna. Intervjuerna med de anställda vid verkstäder for skyddat arbete och i halvskyddat arbete visar att

Huvuddelen är äldre och lågutbildad. Kvinnorna är överrepresenterade. De flesta har mycket lång och positiv arbetslivserfarenhet från den öppna arbetsmarknaden. Huvuddelen har arbetat under lång tid i skyddat eller halvskyddat arbete. Ca 50 % anser att orsaken till att man arbetar vid verkstad för skyddat

EIEIEJCIEIEJEJEICI

arbete eller i halvskyddat arbete går att finna i tidigare arbetserfarenheter. Ca 20% av de arbetshandikappade i halvskyddat arbete anser skadan eller sjukdomen orsakad av det senaste arbetet. Den fysiska och sociala arbetsmiljön upplevs mer positiv än i genomsnitt vid olika industriföretag. Arbetshastigheten anses som något av det mest positiva i arbetet. “Arbetet i sig” upplevs som mer positivt (särskilt vid verstäder for skyddat arbete) än de genomsnittliga siffror som framkommit i studier inom industrin i helhet. Huvuddelen av respondenterna upplever att arbetet har haft en positiv inverkan på deras utveckling och rehabilitering. De externt rekryterade inom halvskyddat arbete är oftast mer positiva än de internt överförda.

DUDE]

De anställda i skyddat arbete är mer positiva till sitt arbete m. m. än de anställda i halvskyddat arbete. Ca 1/4 av de anställda vid verkstäder for skyddat arbete och ca 1/3 av de anställda i halvskyddat arbete vill ha ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik har de senaste åren ca 10% av de anställda i halvskyddat arbete övergått till “fullt arbete”. Vid övriga verkstäder är motsvarande andel ca 2 %. 2/3 av respondenterna vill stanna kvar i skyddat respektive halvskyddat arbete. 2/3 av respondenterna i halvskyddat arbete vill arbeta integrerat i den övriga produktionen medan 1/3 föredrar att arbeta i en speciell verkstad.

l6 Sammanfattning

Intervjuerna med de anställda visar att D. De främsta hindren for att uppnå målsättningen ”rehabilitering av de anställda” i syfte att placera ut de rehabiliterade är inaktiv formedlingsverksamhet avsaknad av provanställningsmöjlighet (ge individerna möjlighet att komma i kontakt med arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden) löneläget i relation till den öppna arbetsmarknaden. De främsta hindren i målsättningen att uppnå meningsfull sysselsättning för arbetshandikappade vid verkstäder för skyddat arbete anses vara anpassning av verksamheterna efter de inremitterande organens behov brist på arbetsplatser. Svårigheter finns i samordningen mellan inremittering till och produktion vid skyddade verkstäder. El Negativa attityder hos företag, anställda och allmänheten försvårar arbetet inom såväl den skyddade som halvskyddade verksamheten. Ekonomiska beräkningar från de studerade arbetsplatserna visar att El Den genomsnittliga kostnaden i landet för en skyddad arbetsplats är tre gånger så stor som kostnaden för en halvskyddad arbetsplats vid Volvo Skövdeverken, utan hänsyn tagen till arbetskapacitet m. m. hos de anställda.

sou 1977:44 17

4 Gruppintervjuundersökningarnas resultat

4.1 Inledning

I detta kapitel redovisas resultaten från gruppintervjuundersökningarna med de anställda dels vid två verkstäder för skyddat arbete i Göteborg och en i Skövde; :le/s vid halvskyddade arbetsplatser vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik och vid Volvo Skövdeverkens motorfabrik. l kapitlet sammanfattade eller refererade tabeller återfinns i bilaga 3‘.

4.2 Bakgrundsdata

4. 2. l Popularionsbeskrivning

Huvuddelen av personerna på de studerade halvskyddade och skyddade arbetsplatserna är äldre än genomsnittet av alla sysselsatta i landet. I de halvskyddade verkstäderna på Volvo är 63 % över 46 år och i verkstäderna för skyddat arbete är motsvarande siffra 39 %. Totalt sett i de skyddade verkstäderna i Göteborg och Skövde är emellertid andelen över 46 år ca 54 %. Urvalet har här således givit en något ojämn fördelning. l Skövde är âldersfördelningen något jämnare i verkstäder för skyddat arbete(SV) än i halvskyddat arbete (HSV). l Göteborg råder det motsatta förhållandet. Den relativt höga andelen äldre vid Skövdes halvskyddade arbetsplatser förklaras av att man under det första verksamhetsåret huvudsakligen tog in äldre arbetskraft. Av intervjuerna med arbetsledare och platschefer både vad gäller de halvskyddade och skyddade verksamheterna har framkommit att förskjutningar i åldersfördelningen skett de senaste 5-6 åren. Framför allt har man på de halvskyddade arbetsplatserna placerat in allt/ler yngre människor. Den jämnaste åldersfördelningen i de studerade verkstäderna återfinns i Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik (TC). Vidare har framkommit att de halvskyddade platser som blir lediga när äldlNumreringen av tabel_ re arbetskraft går i pension allt oftare besätts med yngre människor. Mot lema i resultatredovis_ bakgrund av denna utveckling bedömer de ansvariga att man successivt ningen överensstämmer kommer att få en jämnare åldersfordelning. inte helt med frågOmaS i f’égef°”““

38 % av de anställda i halvskyddat arbete är kvinnor, vilket innebär att an- r_‘}‘m‘°’i“3

delen kvinnor inom denna grupp är högre än inom Volvo totalt. Totalt utgörs

Qagegépfigegiigafiiégizf

ca 22 % av de anställda vid Volvo av kvinnor. Könsfördelningen är jämnare ven inte mms redovisade på verkstäder för skyddat arbete, där 47 % är män. Om vi däremot jämför i tabellform.

18 Gruppintervjuundersökningens resultat

med andelen kvinnor på hela arbetsmarknaden i de båda regionerna visar det sig att andelen kvinnor är mycket högre på verkstäderna för skyddat arbete än på hela arbetsmarknaden. Några nämnvärda skillnader mellan Göteborg och Skövde finns ej. Vid verkstäderna för skyddat arbete var 99 % av de anställda svenskar. Den utländska arbetskraften finns till största delen på andra verkstäder för skyddat arbete i Göteborg, vilka inte berörts av denna undersökning. Vid de halvskyddade arbetsplatserna var 80 % svenskar. Totalt är ca 50 %

svenskar på de båda Volvofabrikerna. Överrepresentationen av svenskar har

ett klart samband med åldersstrukturen i gruppen. Andelen ensamstående uppgick till 72 % i skyddat arbete respektive 58 % i halvskyddat arbete. Andelen sociala besvär är betydligt högre bland de ensamstående än bland de övriga. Dessutom är huvuddelen av de ensamstående män. Beträffande utbildningsbakgrunden gäller att den helt övervägande delen, 90 % totalt sett vid HSV och 75 % vid SV, enbart harjb/k- eller grundskolanbildning. Detta hänger samman med den relativt stora andelen äldre arbetskraft inom populationerna.

4.2.2 Tidigare sysselsättning m. m. De anställda vid SV har i genomsnitt längre anställningstid på de nuvarande arbetsplatserna än de anställda i HSV. Som framgår av nedanstående tabell har 75 % av de anställda i verkstäder för skyddat arbete en anställningstid på 2 år eller däröver, medan motsvarande siffra är 39 % i halvskyddad sysselsättning. Denna skillnad förklaras av att de halvskyddade arbetsplatserna vid Volvoenheterna byggts upp de senaste 5-6 åren, varför en stor del av de aktuella arbetsplatserna inrättats de senaste två åren. Detta gäller särskilt Torslandafabriken. I tabellbilaga 3 tabell 8 ser vi att 55 % av samtliga anställda i halvskyddat arbete vid Volvo Skövdeverken har en anställningstid på över 2 år, medan motsvarande siffra for Torslandaverken är 22 %. Vidare måste påpekas att nyanställningsgraden som synes vara högre vid de halvskyddade verksamheterna än vid de skyddade, huvudsakligen förklaras av tillskottet av nya halvskyddade arbetsplatser. Väsentligt är emellertid att betona, att man vid Volvo Torslandaverken lyckats utplacera ca 10 % av de anställda i halvskyddat arbete de senaste åren och därefter nyrekryterat i motsvarande omfattning. Volvo Skövdeverken har under sina verksamhetsår med halvskyddat arbete överfört ungefär en person årligen, vilket motsvarar ungefár 2 % av antalet anställda. Motsvarande siffra for de skyddade verkstäderna är ungefär 2 %. I avsnitt 4.4.3 behandlas utplacering från halv-

Tabell 4.1 Undersökningsgruppernas anställningstid HSV/SV (%)

Grupp/ntervjuundersökningens resultat 19 Tabell 4.2 Huvudsaklig sysselsättning innan nuvarande arbete (%)

skyddat till “fullt arbete respektive från skyddat till halvskyddat eller fullt arbete” mer utförligt. l tabell 4.2 redovisas de studerade personernas sysselsättning innan man började arbeta på verkstad för skyddat arbete respektive halvskyddad arbetsplats. 76 % av de anställda i halvskyddat arbete hade sin senaste sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden (Volvo eller något annat företag). På verkstäderna för skyddat arbete var motsvarande andel 54 %. Den stora gruppen “annat” inom de SV-anställda utgörs huvudsakligen av hemmafruar, lantbruksarbetare 0. dyl. För samtliga dessa personer gäller att den tidigare sysselsättningen varat under lång tid. Över hälften av de bâda grupperna hade arbetat 5 a°r eller mer i den senaste sysselsättningen. Jämför vi de HS V-anstäl/da som är internt rekryterade (dvs. omplacerade inom Volvo) med dem som är externt rekryterade, visar det sig att 71 % vid Volvo Skövdeverken respektive 89 % vid Torslandaverken av de internrekryterade har arbetat i sitt Föregående arbete i mer än 5 år; att huvuddelen av de externrekryterade har mindre än 5 år i tidigare arbete. Den relativt större andelen vid VSV med mer än 10 års tidigare arbetslivserfarenhet beror på den tidigare beskrivna ålderssammansättningen och intagningsprinciperna under de första verksamhetsáren. För dem som arbetar vid skyddade verkstäder gäller att ca 62% av dem som kom från den öppna marknaden hade arbetat där i mer än 5 år; att huvuddelen av de övriga hade mindre än 5 åri sin tidigare sysselsättning. Noteras kan att alla som varit hemmafruar tidigare hade varit detta i två år eller mer innan man kom till skyddat arbete. Ca 3/4 av de ba°aa undersökningsgrztpperna har positiva erfarenheter av det senaste arbetet. Beträffande upplevelsen av det _föregâende arbetet gäller för dem, som arbetar vid skyddade verkstäder, att 79 % av dem som kommer från öppna marknaden upplevde det föregående arbetet som positivt, vilket är något mer än för de övriga grupperna. För de HSV-anställda är upplevelsen av det föregående arbetet positivt - för 82 % av de internrekryterade i Skövde och 61 % i Göteborg - för 92 % av de externrekyterade i Skövde och 82 % i Göteborg.

4.2.3 Orsak till besvären

Vid en uppföljning av orsakerna till varför dessa individer slutade det senaste arbetet, trots lång anställningstid och positiv inställning till arbetet, framkom

att de huvudsakliga orsakerna är sociala eller medicinska förhållanden utanför arbetet, nedläggning av företag eller driftsinskränkning. Den genomförda gruppintervjuundersökningen visar att ca 65 % av de anställda inom såväl skyddat som halvskyddat arbete uppger att de slutat _föregâende arbete på grund av sjukdom eller skada utan samband med tidigare arbete. (2/3 av “annan orsak är att hänföra till denna grupp.) 9 % i SV och 20 % i HSV uppger att orsaken är hänförbar till det senaste arbetet. Denna skillnad beror huvudsakligen på att en större del av de rekryterade till de skyddade arbetsplatserna består av personer utan någon arbetslivserfarenhet och ofta utan förutsättningar att ta arbete på den öppna arbetsmarknaden. Ca 10 % har uppgivit att orsaken till att arbetet upphörde är friställning. Som en jämförelse till ovanstående kan nämnas att en undersökning som endast omfattade anställda vid verkstäder för skyddat arbete, redovisad i SOU 1972:54, visar att drygt hälften hade haft anställning på den öppna arbetsmarknaden i 20 år eller mer. Samma undersökning visar att 70 % av de sysselsatta i SV slutade den senaste fasta anställningen på öppna arbetsmarknaden på grund av sjukdom eller skada som inte hade dokumenterat samband med själva arbetet. Endast 6 % uppges ha slutat på grund av sjukdom eller skada orsakad av arbetet. 9 % anger friställning som orsak till att arbetet upphörde. Om vi återgår till vårt material avseende HSV-anställda, kan vi heller inte finna några skillnader i den upplevda orsaken till att man slutat sin föregående sysselsättning, när vi delar populationen efter bakgrund (se fråga 9 i bilaga l + 2), dvs. mellan internrekryterade och olika grupper av externrekryterade. Samma förhållanden gäller för de SV-anställda. Observeras bör att ovanstående avser varför man slutade sitt senaste arbete. Beträffande orsaken till att man befirmer sig i halvskyddat eller skyddat arbete är andelen som finner ett samband med sjukdom eller skada, som man ådragit sig i tidigare arbete betydligt högre. Detta kan till stor del förklaras av att även om personer inte slutar en anställning på grund av sitt “handikapp“, har man svårt att erhålla en ny anställning om man t. ex. på grund av friställning tvingats sluta. Detta har bl. a. visat sig i samband med nedläggningar av företag och andra personalinskränkningar. Av tabell 14 i tabellbilaga 3 framgår att stora skillnader råder mellan VSV:s och TC:s halvskyddade verksamhet vad gäller den subjektivt upplevda orsaken till att man arbetar i halvskyddat arbete. 68 % vid VSV respektive endast 32 % vid TC hänför orsaken till tidigare arbete. 10 % vid VSV respektive 28 % vid TC hänför orsaken utanför arbetet. Huvuddelen av “annan orsak” är emellertid att hänföra till förhållanden utanför arbetet (28 % vid TC och 15 % vid VSV).

Gruppintenjuundersökningens resultat 21

Jämför vi med fråga 12 överensstämmer bilden såtillvida att en större andel vid VSV än vid TC hänför orsaken till tidigare arbete. En väsentlig förklaringsfaktor till skillnaden mellan de båda enheterna är den tidigare rekryteringspolitiken, som har medfört att en betydligt större andel av de HSV-anställda vid VSV än TC är äldre människor som har svårigheter på arbetsmarknaden. Framför allt har individer med sociala eller psykiska besvär från födseln, eller sådana uppkomna utanför arbetet, fått ett mindre utrymme vid VSV än TC. Detta är i sin tur beroende av att strukturen avseende besvär hos de arbetsvårdssökande är olika i Göteborg och Skövde. Andelen Socialmedicinska arbetsvårdssökande är avsevärt mycket större i Göteborg. En jämförelse med den tidigare beskrivna kartläggningen av arbetsvårdskön i Göteborg och Skövde visar också att andelen, där orsaken till arbetsvårdssökandet är hänförbar till förhållanden utanför arbetet. är högre i Göteborg än i Skövde. Gemensamt för Göteborg och Skövde är emellertid att - en avsevärt mycket större del av de externrekryterade än internrekryterade hänför orsaken till tidigare arbete. För de skyddade verkstäderna gäller att några nämnvärda skillnader inte föreligger mellan de olika grupperna (fråga 9). . Ovanstående visar att ~ ca 50 % anser att orsakerna till att man arbetar i halvskyddat eller skyddat arbete är hänförbara till tidigare arbete. ca 20 % av de anställda i halvskyddat och ca 9 % i skyddat arbete anser att besväret orsakats av det senaste arbetet. l kartläggningen av betingat arbetsföra i arbetsvårdskön har arbetsvårdstjänstemännen i mindre omfattning hänfört orsaken till besväret till tidigare arbete. I denna undersökning bedöms ca 16 % i Skövde och ca 23 % i Göteborg ha fått sin sjukdom eller skada i tidigare arbete.

4.3 Arbetsförhållanden

4.3.1 Arbetsuppgifter och arbetstid Arbetsuppgifterna vid de studerade arbetsplatserna varierar relativt mycket. De flesta av de intervjuade både i halvskyddat och skyddat arbete är emellertid sysselsatta med olika typer av monteringsarbeten. Dessa arbetsuppgifter utgörs oftast av enklare sammansättningar av detaljer. Arbetsmomenten är få, sällan fysiskt belastande och som regel utförs de sittande. Vid de halvskyddade arbetsplatserna på Volvo Skövdeverken finns även maskinarbeten, borrning o. dyl. i viss utsträckning. De halvskyddade arbetsplatserna vid Volvo Torslandaverken består i viss utsträckning av arbeten vid monteringsbanorna. Arbetsuppgifterna är därvid fördelade så att två personer ofta delar på en arbetsuppgift. Här är således de halvskyddade arbetsplatserna helt integrerade i den normala produktionen. Vid intervjuer med olika intressenter har framkommit en positiv syn på denna lösning. De negativa reaktioner som uppstått har varit att när en av dessa två halvskyddade är frånvarande, måste denne ersättas med en person som är “fullt arbetsför”. Till den positiva bilden bör läggas att samtliga över-

22 Gruppintervjuundersökningens resultat

föringar från halvskyddat till fullt arbete under 1976 (6 personer) vid TC tillhörde denna grupp. Även vid de skyddade arbetsplatserna finns maskinarbeten såsom borrning, svarvning m. m. Andra arbetsuppgifter vid de aktuella arbetsplatserna är enklare förpackningsarbeten av manuellt slag samt sömnad. Vad gäller arbetstiden kan vi konstatera att den övervägande delen inom såväl SV som HSV arbetar heltid och dagtid. Vid de skyddade verkstäderna förekommer deltid i liten utsträckning, medan de tidigare nämnda halvskyddade arbetsplatserna på monteringsbandet vid TC är skiftarbete.

4.3.2 Upplevelsen av den fizsiska arbetsmiljön Den fysiska arbetsmiljön är av utomordentligt stor vikt för hur de betingat arbetsföra upplever sin arbetssituation. Detta bl. a. mot bakgrund av att vissa fysiska miljöfaktorer är bestämmande för om man är betingat arbetsför. Upplevelsen av den fysiska miljön är emellenid i hög grad betingad av de allmänna förutsättningarna för en god miljö. Bland de i detta avseende viktigaste faktorerna i den fysiska arbetsmiljön kan nämnas arbetstyngd och arbetsställning. Upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön bland de intervjuade sammanfattas i tabell 4.4, där enbart positiva respektive negativa svarsandelar redovisas. INDEVO har inom svensk industri utfört flera undersökningar, där ovanstående fråga ingått. Jämförelsematerialet är därför mycket omfattande. Arbetsmiljön upplevs mer positiv vid de här undersökta verkstäderna och arbetsplatserna än i genomsnitt vid de olika industriföretag som INDEVO tidigare studerat. Detta gällerframför allt arbetshastlghet, arbetstyngd och arbetsställning. För en stor del av de anställda i skyddat och halvskyddat arbete ärjust dessa faktorer av stor vikt. De positiva upplevelserna pekar här på att de insatta åtgärderna har fått avsedd effekt, dvs. arbetsplatserna upplevs vara anpassade till de förutsättningar som individerna har. En annan faktor som avviker från tidigare studier är bullernivån, som sannolikt här upplevs som mindre störande beroende på att man huvudsakligen är sysselsatt med enklare monteringsarbeten. Tabell 4.4 Upplevelsen av olika delar av den fysiska arbetsmiljön (%). Enbart positiva och negativa svar redovisas Positiva Negativa HSV SV HSV SV

GruppinIertyuundersökningens resultat 23

Den positiva upplevelsen av arbetshastigheten (de anställda har möjlighet att själva bestämma sin arbetstakt) framgår även av svaren på frågan om vad man upplever vara bäst med arbetet. Arbershasligheten anses som något av det mest positiva i arbetet vid skyddad respektive ha/vskyddad verksamhet. Som framgår av tabell 27 i tabellbilaga 3 har mycket negativa värden uppmätts avseende drag, utrymme vid arbetsplatsen, pausutrymmen samt personalrum vid VSV. Dessa brister förklaras av den vid undersökningstillfállet existerande lokalsituationen för Specialverkstaden. Vid halvårsskiftet 1976 flyttade man till nya lokaler. Någon undersökning har därefter inte gjorts.

4.3.3 Upplevelsen av den sociala miljön Eftersom en allt större del av de betingat arbetsföra, både i företagen och på verkstäder för skyddat arbete, är individer med sociala eller psykiska besvär, är den sociala miljön mycket väsentlig. Upplevelsen av relationerna till arbetskamrater, arbetsledning m. fl. är därför mycket väsentlig i en bedömning av huruvida åtgärder av olika slag har haft en positiv effekt. I frågeformuläret behandlar frågorna 17-22 detta område. I tabell 4.5 redovisas upplevelsen av kontakter med arbetsledning, arbetskamrater och företagshälsovården. Kontakten och samarbetet med de närmast överordnade upplevs både vad gäller halvskyddade platser och verkstäder för skyddat arbete som betydligt mer positivt än tidigare undersökningar visat. Endast ett fåtal personer har redovisat en negativ inställning. Av svaren på frågan hur man upplever sig få stöd och hjälp av närmast överordnad framgår att 72 % av de anställdai halvskyddad verksamhet och 81 % av de anställda i skyddad verksamhet redovisar positiva erfarenheter. En förklaring till detta är sannolikt att arbetsledare m. fl. vanligtvis tar mer tid i anspråk för dessa människor än vad som är vanligt på den öppna arbetsmarknaden. Man bör i detta sammanhang lägga märke till att en arbetsledare i industrin oftast har större antal underställda än en arbetsledare vid en verkstad för skyddat arbete. Vad gäller upplevelsen av kontakt och samarbete med arbetskamrater erhåller man vid undersökningar av detta slag vanligtvis den mycket positiva bild som även redovisas ovan.

Tabell 4.5 Upplevelse av kontakter med arbetsledning, arbetskamrater och företagshälsovården (%)

HSV SV Positiv Negativ Positiv Negativ

Kontakt med närmast överordnad 81 4 83 4 Kontakt med närmaste arbetskamrater och kolleger 81 l 85 6 Kontakt med företagshälsovården 60 5 65 19

24 Gruppintervjuundersökningens resultat

Det negativa utfallet när det gäller SV och kontakten med hälsovården beror till stor del på att på verkstaden for skyddat arbete i Skövde var vid undersökningstillfállet hälsovårdsavdelningens tjänster vakanta. Vid en jämförelse av upplevelsen av den sociala miljön bland de anställda i HSV utifrån respondenternas tidigare sysselsättning visar det sig att — de internt överförda har en mer negativ inställning än genomsnittet, de som kommer från armatfiirerag är mycket mer positiva än genomsnittet (i alla frågor), de som tidigare varit sjukskrivna/arbetslösa är mer positiva än genomsnittet. Vid en jämförelse bland de SV-anstä/Ida utifrån respondenternas tidigare sysselsättning visar det sig att de som kom från den öppna arbetsmarknaden var betydligt mindre positiva till de närmaste arbetskamraterna och de fackliga representanterna än genomsnittet for gruppen (fråga 19-21), de som tidigare varit långtidssjukskrivna och/ eller arbetslösa är mer positiva till arbetskamraterna och mer negativa till de fackliga representanterna än genomsnittet, de som tidigare varit hemmafruar genomgående är mycket mer positiva än genomsnittet. (Detsamma gäller de övriga i gruppen annat, exempelvis lantbrukshjälp o.dyl.). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att upplevelsen av den sociala miljön är - densamma ungefär vid VSV och TC, mer positiv vid SV än HSV. En faktor som upplevs merpositv än genomsnittet vid andra undersökningar är lön och andra anstäI/nings/örmâner. Detta gäller i synnerhet verkstäderna for skyddat arbete. Detta ansluter i sig till de åsikter som framförts av arbetsledare, kuratorer m. fl. Det har bl. a. framgått att löneläget inom verkstäderna för skyddat arbete i stor utsträckning är en hämmande faktor för utplacering på halvskyddat arbete eller på den öppna arbetsmarknaden. Det kan t. o. m. förekomma en lönesänkning vid utplacering på den öppna arbetsmarknaden, exempelvis till teko-företag. Av dessa var i verkstäderna for skyddat arbete de som kom _frân den öppna arbetsmarknaden mer negativa. de som tidigare varit arbetslösa mer positiva, - varit de som tidigare hemmafruar m. m. mer positiva. För HSV gäller att de internt överförda är mer negativa än genomsnittet, de externrekryterade i samtliga fall är mer positiva än genomsnittet, vid TC är man betydligt mer positiv än vid VSV, mest negativa är de internt överförda vid VSV (se bil. 4).

Tabell 4.6 Upplevelse av lön och andra anställningsförmåner (%)

VSV TC SV

Positiva 50 63 77 Negativa 19 10 9

Gruppintenjuundersökningens resultat 25

Den skillnad som här föreligger förklaras av att de negativa respondenterna till huvuddelen har fått en lönesänkning vid inplacering i skyddatlhalvskyddat arbete.

4.3.4 Upplevelsen av arbete! i sig Med ”arbetet i sig” avses själva arbetsinnehållet, dvs. arbetet man utför. I detta avsnitt redovisas översiktligt hur de anställda i de båda arbetsvårdsformerna upplever stimulansen och meningsfullheten i arbetet.

Tabell 4.7 Upplevelsen av arbetet i sig (%)

HSV SV

Positivt Negativt Positivt Negativt Arbetet upplevs som intressant och stimulerande 43 13 58 8 Upplevelse av meningsfull arbetsinsats 54 6 62 4

Vid de halvskyddade arbetsplatserna upplever 43 % att arbetet är intressant och stimulerande och 54 % att arbetsinsatsen är meningsfull. Av dessa var - de internt överförda mest negativa (i större utsträckning i Skövde), - de externt rekryterade mest positiva (i större utsträckning i Skövde). Motsvarande siffror i verkstäderna flir skyddar arbete är 58 % respektive 62 %. Inga särskilda skillnader Föreligger mellan anställda med olikartad tidigare sysselsättning. Ovanstående visar att upplevelsen av “arbetet i sig är mer positiv vid SV än HSV. Liknande undersökningar vid andra industrimiljöer i Sverige visar en något mer negativ bild. Särskilt i verkstäderna för skyddat arbete upplevs “arbetet i sig som betydligt mer positivt än de genomsnittliga siffror som Av intervjuer med arbetsledare, kuratorer gäller för andra industrimiljöer. m. ll. framgår, att den väsentligaste förklaringen till denna positiva syn på arbetet i sig är att detta För många personer upplevs vara det enda alternativet till förvärvsarbete.

4.4 Upplevd rehabilitering

4.4.1 Inledning I AMS” Föreskrifter avseende verkstäder for skyddat arbete och halvskyddat arbete sägs att arbetet skall ses som en rehabiliterande åtgärd. En av de huvudsakliga målsättningarna är således rehabilitering av betingat arbetsföra, som inte kan få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Traditionellt har diskussionerna om rehabiliteringsgrad hos de anställda kommit att avse graden av utplacering till antingen halvskyddat arbete eller

26 Gruppintetvjuundetsökningens resultat

arbete på den öppna arbetsmarknaden. Inom verkstäderna för skyddat arbete och Företagen med halvskyddade arbetsplatser har naturligtvis hälsovården använt andra mått vid uppföljning av den enskilde individen t. ex. medicinska undersökningar. När utplaceringsgraden används som ett mått på rehabiliteringen av de anställda, kommer inte alla individer som genomgår en rehabilitering att omfattas av detta mått. Exempelvis kan en person som har grava sociala besvär, alkoholbesvär 0. dyl. många gånger genomgå en hög grad av rehabilitering endast genom att kunna klara ett arbete vid verkstad för skyddat arbete. För en sådan individ finns små Förutsättningar till utplacering och denne kommer därför inte att omfattas av det traditionella måttet på rehabilitering. Ovanstående resonemang illustreras i figur l.

Arbetskapacitet Arbete i öppna 100 % A B arbetsmarknaden

Arbete i verkstad X för skyddat arbete

ll Tid

Kommentar till figur I Om man använder utplacering på öppna arbetsmarknaden som ett mått på rehabilitering registreras enbart sådana fall som exemplifieras med rehabilitering från punkt A till punkt B. Betydligt kraftigare rehabilitering, som kan exemplilieras med rehabilitering från punkt C till punkt D förbigås. Ett sätt att mäta rehabilitering är att låta individerna subjektivt beskriva upplevda förändringar. De genomförda gruppintervjuerna med de anställda vid de olika arbetsplatserna omfattar även en sådan subjektiv bedömning av förändringar i hälsotillstånd, arbetsförmåga och sociala förhållanden utanför arbetet.

4.4.2 Upplevda rehabiliteringsresultat Respondenterna i de gjorda intervjuundersökningarna har tillfrågats hur man upplever att hälsan, arbetsförmågan och den sociala situationen utanför arbetet har förändrats under den tid man varit sysselsatt i halvskyddat eller skyddat arbete. Det har därvid framkommit (se tabell 4.8 nedan) att huvuddelen (50-60 % i både S V och HS V) av respondenterna upp/ever att arbetet har haft en positiv inverkan på deras utveckling och rehabilitering. Endast några enstaka svarande har upplevt en försämring. De anställda på TC är något mer positiva än de övriga.

Gruppintenjuundersökningens resultat 27

Tabell 4.8 Upplevd rehabilitering (/n) VSV TC SV Pos. Neg. Pos. Neg. Pos. Neg.

Antalet utplacerade under 1976. på motsvarande arbetsställen där intervjuerna gjorts, är endast några få personer (mellan 2 % och 10 %). Jämför vi utplacering med den upplevda rehabiliteringen som ett sätt att mäta rehabilitering, finner vi sålunda att denna är avsevärt mycket större när vi tillfrågar individerna, än om vi mäter med utplaceringsgraden. Den positiva, subjektiva bedömningen av rehabilitering hos individerna själva överensstämmer dessutom med arbetsledares, kuratorers m. ll. syn. Intervjuer med dessa visar nämligen att man trots stora framsteg i rehabiliteringen hos de anställda ofta har svårt att placera ut dessa på den öppna arbetsmarknaden. Bl. a. saknar man idag verkningsfulla instrument for utplacering (se kapitel 5). Jämför vi den upplevda rehabiliteringen inom HSV för de internt överförda och de externt rekryterade (bilaga 4, fråga 29-31), finner vi för Skövde att - än de internrekryterade upplever en avsevärt lägre grad av rehabilitering genomsnittet; — de externt rekryterade upplever en högre grad av rehabilitering än genomsnittet; och for Göteborg att - de internrekryterade en betydligt högre grad av rehabilitering upplever än genomsnittet; - de externt rekryterade upplever en något lägre grad av rehabilitering. Skillnaderna mellan Skövde och Göteborg är desamma även om man jämför antalet negativa svar. En del av förklaringen kan därför ligga i den generellt mer positiva upplevelsen i Göteborg. En annan väsentlig förklaringsfaktor är den relativt stora ålderskillnaden mellan de anställda i halvskyddat arbete vid de båda enheterna. De internt rekryterade vid VSV är i genomsnitt avsevärt äldre än de internt rekryterade vid TC. Dessutom är de internrekryterade äldre i genomsnitt än de externrekryterade. Den äldre arbetskraften som omplacerats inom företaget upplever i mindre utsträckning än övriga att man genomgår någon rehabilitering. “Åldern tar ut sin rätt” är en vanlig kommentar från dessa människor. En annan förklaring är att man vid VSV har andra former för rehabilitering än vid TC. Bl. a. har VSV inrättat en särskild rehabiliteringsavdelning som bl. a. riktar sig mot anställda som på grund av sjukdom eller skada har varit frånvarande från arbetet under lång tid och därför är i behov av en successiv återgång till arbetet. Den halvskyddade Specialverkstaden har därför kommit att betraktas som det enda alternativet till sysselsättning för en stor del av de internt överförda. En annan tänkbar förklaring är att de ursprungliga arbetsuppgifterna för de

28 Grupp/ntenjuundersökningens resultat sou 1977;44

omplacerade inom TC upplevs som mer negativa än de ursprungliga inom VSV. Man upplever således vid TC att man i arbetsuppgifterna i sig fått en positiv förändring när man övergått från linebundna“ (monteringsbana) arbetsuppgifter till “stationsbundna” arbetsuppgifter. Vid VSV däremot har övergången ofta skett från stationsbundna arbetsuppgifter till mindre krävande stationsbundna arbetsuppgifter, varför förändringen i arbetsuppgifter upplevs som mindre positiv eller t. 0. m. negativ. Jämför vi det totala antalet internöverförda (VSV + TC) med det totala antalet externt rekryterade är andelen som upplever en positiv rehabilitering ungefär densamma för internt och externt rekryterade. Om vi på motsvarande sätt delar upp de anställda i SV utifrån deras tidigare sysselsättning, visar det sig att några väsentliga skillnader inte föreligger. Gruppen “annat” (lantbruksarbetare m. fl.) är dock betydligt mer positiv än de övriga. Som framgått av ovanstående finns det ingen nämnvärd skillnad mellan SV och HSV när vi jämför den samlade bilden av upplevd rehabilitering. Att man upplever en positiv förändring i samband med arbetet på halvskyddad eller skyddad arbetsplats innebär för en del att man efter en viss tid önskar ta ett arbete som inte är skyddat. Vad gäller de nedan redovisade frågorna kring framtidssynen på arbetssituationen, föreligger skillnader mellan HSV och SV i utformningen av frågorna, vilket framgår av tabellbilaga l och 2. I tabell 4.9 redovisas resultaten. När det gäller både den skyddade och halvskyddade verksamheten totalt vill ca 65 % stanna kvar i sin arbete. Anmärkningsvärt många t l / 4) av dem som arbetar på verkstad för skyddat arbete vill snarast ha ett arbete som vare sig är halvskyddat eller skyddat. Detta överensstämmer till stor del med de bedömningar som arbetsledare m. fl. gjort i samband med intervjuer i anslutning till gruppintervjuundersökningarna. Där har man ofta bedömt att mellan 15-20 % av de anställda skulle kunna klara ett arbete på den öppna arbetsmarknaden om de fick rätt arbetsuppgifter eller anpassningsåtgärder. Detta överensstämmer dessutom med den ovan nämnda arbetsvårdsinventeringen, där arbetsvårdstjänstemännen också gjort en bedömning om möjligheterna för de anställda i skyddad verkstad att ta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. - I Skövde bedömdes ca 30 % kunna ta ett arbete med “särskilda krav på arbetsuppgifter” och 25 % bedömdes kunna arbeta i halvskyddat arbete. - I Göteborg bedömdes ca 7 % kunna arbeta på den öppna arbetsmarknaden

Tabell 4.9 Syn på framtiden vad gäller arbete (/n)

VSV TC SV

Vill stanna kvar i nuvarande arbete 58 73 64 Vill längre fram ha ett arbete som (inte) är halvskyddat 24 24 14 Vill snarast ha ett arbete som inte är halvskyddat eller skyddat 18 3 23

Gruppinrervjuundetsäkningens resultat 29

med “särskilda arbetsuppgifter medan ca 16 % bedömdes kunna ta halvskyddat arbete. Tilläggas bör att de anställda i SV i regel har en lägre arbetskapacitet i storstäderna än i övriga landet. Detta framgår bl. a. av den bedömning av arbetskapaciteten som gjorts i ovanstående undersökning, grundad på arbetsprövningsresultaten, där ca 20 F25 i Skövde bedömdes ha mer än 2/3 arbetskapacitet, medan motsvarande siffra for Göteborg var 10 ‘.’/(5. Det föreligger emellertid stora matchningsproblem mellan de arbetsvårdssökande och arbetsmarknaden när det gäller utplacering av betingat arbetsföra på den öppna arbetsmarknaden (se kapitel 5). För de anställda inom SV gäller att några skillnader inte föreligger vad gäller önskemål om att få stanna kvar i det skyddade arbetet utifrån tidigare sysselsättning. Jämför vi de halvskyddade vid VSV och TC visar det sig att — en större del vid TC än vid VSV vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete. Om vi utgår från den föregående sysselsättningen. visar det sig att — de internt över-förda i Skövde i mycket mindre utsträckning än genomsnittet vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete (37 %), — de externt rekryterade i Skövde i högre utsträckning än genomsnittet vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete, inga nämnvärda avvikelser mellan de olika grupperna finns i Göteborg. Mot bakgrund av de tidigare redovisade resultaten avseende upplevd rehabilitering kan vi här konstatera att ett klart samband finns med önskemålet om att få stanna kvar i sitt arbete. De internt överförda vid TC upplever en högre rehabilitering än de övriga, de internt överförda vid VSV den lägsta. Den väsentligaste förklaringen till att de internt överförda vid TC dessutom vill stanna kvar i sitt nuvarande arbete i större utsträckning än övriga, ligger sannolikt i att den upplevda rehabiliteringen till stor del är ett uttryck för hur man trivs med det nuvarande arbetet i förhållande till den tidigare arbetssituationen. På frågan om hur man upplever det nuvarande arbetet i förhållande till tidigare arbete är således de internt rekryterade vid TC mest positiva. Minst positiva är följdriktigt då de internt rekryterade vid VSV (endast 5 % positiva, se bilaga 4 fråga 28). För de internt överförda vid VSV gäller således att dessa i högre utsträckning än övriga vill ha ett arbete som inte är halvskyddat (ca 60 % i denna ETUPD).

4.4.3 Utplacering Ett av syftena med halvskyddat och skyddat arbete är att den arbetshandikappade så långt som möjligt ges möjlighet att förbättra sin arbetsförmåga. I de fall den arbetshandikappade kan få och klara av ett arbete på den öppna marknaden förutsätts att denne lämnar sin anställning i skyddat eller halvskyddat arbete. Inom den skyddade verksamheten är utplaceringen till halvskyddat arbete eller arbete på den öppna arbetsmarknaden knappt 2 %. Vid VSV är utplaceringen från halvskyddat arbete till “fullt arbete” också ca 2 %. Intressant

30 Grupp/nrervjuundersökningens resultat

är emellertid att TC under de Senaste åren haj? en utplacering på ca I 0 % rill ./izllr arbete. Skillnaden mellan VSV och TC vad gäller överföring/rån ha/vs/çvddar till fullt arbete” är anmärkningsvärt stor. Några väsentliga förklaringar är att finna i att - huvuddelen av de överförda vid TC är externt rekryterade. - huvuddelen av de överförda vid TC arbetade vid monteringsbanan, - huvuddelen av de överförda vid TC var rekryterade för arbete vid monteringsbanan, huvuddelen av de överförda vid TC övergick till fullt arbete” vid monteringsbanan. En väsentlig förklaring är således omsorgsfull rekrytering samt att den anställde givits möjligheter att successivt pröva sina förutsättningar till utplacering. En annan förklaringsfaktor kan vara att vid monteringsbanan är de halvskyddade arbetsuppgifterna desamma som för de fullt arbetsföra”. Som tidigare nämnts är skillnaden för de anställda i halvskyddat arbete att dessa delar en arbetsuppgift på tvâ personer. Integreringen med den vanliga produktionen är således mycket stor. Intervjuer med arbetsledare m. fl. visar också att man bedömer möjligheterna att överföra externrekryterade som mycket större än för internrekryterade. Tilläggas bör emellertid att omsättningen bland de externrekryterade under motsvarande period varit hög. Den väsentligaste förklaringen till detta ligger i att för de internt överförda som arbetar i halvskyddat arbete har, innan en sådan placering gjorts, alla andra tänkbara lösningar prövats. Halvskyddat arbete betraktas således ofta som ”sista utvägen”. De externt rekryterade befinner sig emellertid ofta i en rehabiliteringsprocess där halvskyddat arbete i bästa fall är det näst sista steget mot fullständig” rehabilitering av arbetsförmågan. I intervjuerna som gjorts med arbetsledare m. fl. påpekas ofta att rörligheten när det gäller ufp/aceringfrân S V till den öppna arbetsmarknaden är mycket låg eller obefintlig. Dessa arbetsplatser blir ofta personliga, dvs. arbetet blir permanent knutet till en viss person. Företrädare för den skyddade verksamheten förklarar att detta beror på att man idag tar in arbetshandikappade som har små förutsättningar att utplaceras och/eller att förmedlingsverksamheten för utplacering är mycket dålig. De anställda i skyddat arbete har små möjligheter att komma i kontakt med arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden.

Olika -

4.5 organisatoriska former för halvskyddat arbete

arbetstagarnas syn

Som tidigare nämnts arbetar de personer som deltagit i gruppintervjuundersökningen i olika miljöer. De halvskyddade arbetsplatserna vid Volvo Skövdeverken skiljer sig från Torslandaverkens så tillvida att samtliga halvskyddade arbetsplatser finns samlade i en speciell verkstad (egen lokal) medan Torslandaverken har sina arbetsplatser mer eller mindre integrerade med den övriga produktionen. Även formerna för verkstäderna för skyddat arbete skiljer sig genom att en av verkstäderna ligger i anslutning till (samma byggnad)

Grupp/ntenyuundeisökningens resultat 31

en plastindustri, vilket innebär ett nära samarbete med produktionen i plastfabriken. Bl. a. lånar man vid sjukdom etc. personal från den skyddade verkstaden. Ur flera aspekter är det av intresse att få en uppfattning om vilken inställning de anställda har till olika former av halvskyddat arbete. I gruppintervjuundersökningarna har respondenterna sålunda blivit tillfrågade om vilken form av halvskyddat arbete de anser vara bäst en arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats; en arbetsgrupp bestående av flera halvskyddade arbetsplatser; en speciell verkstad med bara halvskyddade arbetsplatser. Bland respondenterna som befinner sig i skyddat arbete förde/ar sig svaren unge/är lika mellan de olika alternativen. Inte heller finns det någon skillnad mellan verkstäderna. De respondenter som befinner sig i halvskyddat arbete gör emellertid ett klarare ställningstagande. Dessa vill till största delen arbeta på det sätt man/ör närvarande gär. Vid Volvo Skövdeverken anses den bästa formen vara en speciell verkstad, medan detta anses sämst vid Torslandaverken. Sammanlagt vill emellertid drygt 2/3 arbeta integrerat i den övriga produktionen medan knappt 1/3 _löredrar en speciell verkstad. Till stor del kan svarsfördelningen förklaras av att man är benägen att svara på det alternativ man bäst känner till. För flertalet av de anställda på verkstäderna för skyddat arbete är samtliga alternativ relativt okända. En jämförelse mellan intern- och externrekryterade vid TC visar inga nämnvärda avvikelser. Vid VSV däremot - vill de internt överförda i högre utsträckning arbeta halvskyddat i produktionen (ca 71 %) medan de, som är externt rekryterade, i högre utsträckning än genomsnittet vill arbeta i en speciell verkstad (ca 65 %).

Jämför vi inställningen till arbetsform med de tidigare redovisade resultaten, finner vi ett klart samband mellan de internrekryterades mer negativa upplevelser och deras önskemål om en annan arbetsform. På motsvarande sätt är de som vill stanna kvar (externrekryterade) i högre utsträckning genomgående mer positiva.

Tabell 4.10 Vilken arbetsform upplevs som bäst? (%)

HSV SV l. En arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats 39 29 2. En arbetsgrupp bestående av flera halvskyddade arbetsplatser 30 40 3. l en specialverkstad med bara halvskyddade arbetsplatser 31 31

32 Gruppintervjuundersökningens resultat

4.6 Sammanfattning av gruppintervjuundersökningen

Gruppintervjuundersökningen visar bI.a. att D De anställda inom såväl skyddat som halvskyddat arbete är mer positiva till sitt arbete, sin miljö m. m. än ett genomsnitt för anställda totalt inom industrin. D De anställda i skyddat arbete är mer positiva till sitt arbete m. m. än de anställda i halvskyddat arbete. D Huvuddelen av respondenterna upplever att arbetet har haft en positiv inverkan på deras utveckling och rehabilitering. D Huvuddelen av respondenterna vill stanna kvar i halvskyddat eller skyddat arbete. D Ca 1/4 av de anställda i skyddat arbete och 1/3 av de anställda i halvskyddat arbete vill ha ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. D De externt rekryterade till HSV-verksamheten är mer positiva än de internt överförda. D 2/3 vill arbeta halvskyddat integrerat i den övriga produktionen, medan 1/ 3 föredrar en specialverkstad.

-

5 Verksamheternas mål upplevelse hos

intressenterna

5.1 lnledning

Sysselsättningspolitikens primära målsättning är att ge möjlighet till arbete åt alla. Ett av medlen i strävandena att uppnå detta mål är arbetsvårdens verksamhetsfält, som till stor del utgörs av mycket avancerade och omfattande rehabiliteringsinsatser för personer som på grund av olika slag av förvärvshinder inte kan erhålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Två väsentliga instrument i arbetsvården är den halvskyddade verksamheten och verkstäderna för skyddat arbete. Till dessa instrument finns dessutom en rad olika åtgärder kopplade, som i hög grad är relaterade till den enskilde individen, exempelvis arbetsträning. arbetsprövning, träning i industriell miljö m. m. Det vida begreppet arbetsvård omfattar en rad olika verkställande organ och instanser. I anslutning till verkstäder för skyddat arbete och halvskyddade arbetsplatser har exempelvis arbetsförmedlingar, arbetsvårdsinstitut m. m. olika uppgifter att fylla. Väsentligt är därför att närmare undersöka och analysera hur de officiella målsättningar som finns uttalade upplevs och tolkas bland dem som arbetar i verksamheterna. Finns det skilda tolkningar av målsättningen i olika organ och på olika nivåer m. m? Detta kapitel är bl. a. en diskussion kring den officiella målsättningen med skyddad/halvskyddad sysselsättning. Kapitlet grundar sig på en genomgång av befintlig dokumentation och intervjuer med ansvariga på olika nivåer i olika organ. Sålunda har intervjuer genomförts med arbetsledare, platschefer, kuratorer, representanter for arbetsförmedlingar, socialforvaltning, landsting, företagshälsovård m. m.

5.2 Den officiella målsättningen

Den officiella målsättningen med de båda arbetsvårdsformerna halvskyddat arbete och verkstad för skyddat arbete finns uttalad i en rad offentliga utredningar och föreskrifter. De båda arbetsvårdsformernas officiella målsättning idag kan sammanfattas i följande två huvudpunkter

dels att bereda arbete åt arbetshandikappade med så nedsatt arbetsförmåga att anställning på den öppna arbetsmarknaden inte på annat sätt kan beredas dem;

mål —— hos intressenterna 34 Verksamheternas upplevelse

dels skall möjlighet ges för den arbetshandikappade att så långt som möjligt förbättra sin arbetsförmåga. “Innan anställning vid verkstad för skyddat arbete aktualiseras, skall i princip alla rehabiliteringsåtgärder som arbetsförmedlingen förfogar över och som kan underlätta anställning på den öppna arbetsmarknaden eller i halvskyddat arbete ha övervägts och i tillämpliga fall prövats.” Vidare: “Arbete på verkstad för skyddat arbete skall i första hand ses som ett alternativ till en anställning som den arbetshandikappade inte kunnat lå på den öppna arbetsmarknaden.” För dem som är arbetslösa av rena arbetsmarknadsskäl menar man således att sysselsättningen skall lösas på annat sätt. Halvskyddad sysselsättning är en anställningsform på den öppna arbetsmarknaden för arbetshandikappade som inte på något annat sätt kan få arbete där. Det förutsätts därför att den arbetshandikappade så snart han kan få och kan klara av ett arbete på den öppna arbetsmarknaden (ev. i halvskyddat arbete) lämnar sin anställning i skyddat arbete, eller om han befinner sig i halvskyddat arbete, att arbetsförmedlingen följer hans utveckling och fortlöpande prövar förutsättningarna för en omplacering till den öppna arbetsmarknaden (inom eller utom företaget) utan särskilda bidrag.

5.3 Intressentintervjuer

5.3.1 Inledning

Som tidigare nämnts grundar sig detta avsnitt på intervjuer med olika intressenter till halvskyddat eller skyddat arbete. Eftersom några klara skiljaktigheter inte har framkommit mellan intressenter i olika organ eller på olika nivåer. kommer detta avsnitt att disponeras utifrån de synpunkter som framkommit. Genomgången utgör ingen fullständig listning, utan en sammanfattning av de frågeställningar som oftast ansetts väsentliga.

5.3.2 Upplevd målsättning hos intressenterna Vid intervjuerna med de olika intressenterna i och kring verkstäderna för skyddat arbete har nästan samtliga lagt vikt vid de båda huvudmålsättningarna (se ovan) med skyddat arbete. Däremot gäller att olika personer betonat en målsättning framför den andra. Av de intervjuade är fördelningen jämn mellan dem som upplever sysselsättningssyftet som den primära målsättningen och dem som primärt sätter rehabilitering i syfte att utplacera till den öppna arbetsmarknaden. Allmänt finns uppfattningen att de båda huvudmålsättningarna inte ute- 1 AMS” Handbok del 1, sluter varandra. Snarare anses ett nära samband råda mellan de båda syftena. Föreskrifter och anvis- Beroende på vilken målsättning man sätter främst upplever man naturningar, 1976 02 11 nr 08.50. ligtvis olika slag av problem med verksamheten. I detta avsnitt behandlas

SOU l977z44 Verksamheternas mål - hos imressemerna upplevelse 35

därför de faktorer som oftast framförts utgöra hinder för att uppnå en hög grad av måluppfyllelse.

A. De främsta hindren för att uppnå målsättningen “rehabilitering av de anställda” har ansetts vara l. Inaktiv förmedlingsverksamhet 2. Avsaknad av provanställningsmöjligheter . 3. Löneläget i relation till den öppna arbetsmarknaden l. En av de faktorer som oftast upplevs vara ett hinder för utplacering är avsaknaden av en akIiv/örmedling av arbetstillfällen mellan företag och de anställda i skyddade verkstäder. Formell information är vanlig och sällan ges tillfälle för individerna att närmare lära känna de nya arbetsuppgifterna. l anslutning till ovanstående har även framförts förslag om att försök med utplacering av flera personer till samma arbetsplats borde prioriteras. På fiera håll har man goda erfarenheter av sådana kollektiva utplaceringar. Man anser att detta framför allt beror på att individernas osäkerhet inför förändringar delvis överbyggs när någon eller några i omgivningen omfattas. På motsvarande sätt är de nära nog obefintliga förmedlingsaktiviteter mellan sysselsatta i halvskyddad verksamhet på ett företag, och den öppna arbetsmarknaden utanför detta företag ett problem i utplaceringen till den öppna arbetsmarknaden. Man begränsar sig således till det egna företaget i försöken att överföra sysselsatta i halvskyddad verksamhet till ”fullt” arbete. _ . 2. Vid intervjuerna har framförts synpunkter avseende möjligheter till provanställning. Man anser detta vara ett viktigt instrument i utplaceringsverksamheten framför allt från skyddat arbete till halvskyddat eller arbete på den öppna arbetsmarknaden. Förslag har framförts om en utvecklad form av provanställning. - En person i provanställning bör vara anställd i verkstad för skyddat arbete under c v provanställningstiden; provanställningen finansieras så att varken företaget eller verkstaden för skyddat arbete belastas av kostnaden. Ett bättre resultat avseende utplaceringsgrad anser man skulle uppnås, eftersom man i högre grad skulle stimulera både arbetstagare och arbetsgivare att försöka anställa arbetshandikappade i större utsträckning. Dessa påståenden grundar man på (le/s den osäkerhet som individen känner för att pröva ett nytt och okänt arbete, framför allt när det avser den kategori människor som befinner sig i skyddat arbete. “Man är ofta inte benägen att ens se på den nya arbetsuppgiften och arbetsmiljön om man inte vet att man kan komma tillbaka till sitt arbete i den skyddade verkstaden”, säger man bl. a., dels på att företagen är obenägna eller mycket försiktiga att anställa personer som kommer från skyddade verkstäder, dels på att de produktionsansvariga i verkstäderna för skyddat arbete ogärna vill avvara personer som är väsentliga för produktionen.

mål - hos imressemema 36 Verksamheternas upplevelse

Ovanstående är i princip även giltigt för den halvskyddade verksamheten. Exempelvis har man vid Volvo Torslandaverkens monteringsfabrik ofta använt sig av en s. k. prövotid vid övergång från halvskyddat till “fullt arbete med positiva resultat (se kapitel 4). 3. Ett hinder i utplaceringen upplevs vara löneläget vid de skyddade respektive halvskyddade arbetsplatserna. Det förekommer t. o. m. att en individ blir Föreslagen arbete på den öppna arbetsmarknaden, som medför en lönesänkning. Allmänt anser man emellertid inte att löneläget är for högt inom verksamheterna. För att ekonomiskt motivera individerna att gå över till den öppna arbetsmarknaden har därför bl. a. någon form av Stimulansbidrag framförts som forslag.

B. De främsta hindren i målsättningen att uppnå meningsfull sysselsättning för arbetshandikappade“ i verkstäder for skyddat arbete anses av de intervjuade vara 1. Anpassning av verksamheterna till de inremitterande organens behov. 2. För få arbetsplatser. l. Det största problemet vad gäller uppfyllelsen av målsättningen mesysselsättning upplevs vara att balansera verksamheterna mot ningsfull de behov som de inremitterande organen har. Våra verkstäder äri princip uppbyggda för arbetstagare som har ca 50 % arbetsförmåga. Problemet är att inströmningen för närvarande ligger en bit därunder?” Verkstäderna för skyddat arbete går i princip att organisera efter vilken arbetskapacitetsnivå som helst. svårigheterna ligger i att organisera verksamheterna så att dessa spänner över ett så vitt fält som idag vore önskvärt. l samband med detta har även framförts förslag om att man i högre grad än idag borde separera terapiliknande arbetsuppgifter från mer kvalificerad produktion. Exempelvis kan en terapiavdelning finnas i anslutning till en verkstad för skyddat arbete. 2. l den mån man betraktar huvudsyftet med skyddad sektor vara sysselsättningsmotivet” framstår naturligtvis restriktionerna i form av begränsat antal arbetsplatser som ett stort hinder för hög grad av måluppfyllelse, bl. a. mot bakgrund av de köer till verkstäder för skyddat arbete som finns. Detta har också ofta framförts vid intressentintervjuerna. Ovanstående resonemang sammanfaller i princip också i sina väsentliga delar med de synpunkter som framförts kring den halvskyddade sysselsättningsformen vad gäller sysselsättningsmotivet. Ett väsentligt problem vad gäller den halvslçvddade verksamheten upplevs för de arbetshandikappade. Detta kan delidag vara att anordna arbetsplatser vis vara en följd av att de båda studerade Volvoenheterna redan idag har en relativt hög andel anställda i halvskyddat arbete, som framgått tidigare. Den som de båda Volvoenheterna har, innebär i sig en betyp av teknologi för halvskyddade arbetsplatser. Detta gränsning i det möjliga utrymmet innebär att eftersom man idag har en hög andel arbetsplatser som är halvskyddade, är utrymmet för anordnande av nya sådana begränsat. Betonas bör emellertid också att erfarenheterna och kunskaperna kring

Verksamheremas mål - hos intressenterna upplevelse 37

denna specifika problematik i många fall är begränsade. Behovet av utbildning, information o. dyl. är därfor relativt stort. Negativa attityder mot halvskyddat eller skyddat arbete hos företag och allmänheten är avslutningsvis det problem som oftast framförts vid intervjuerna. Detta anger även de anställda i de båda arbetsvårdsformerna. Dessa negativa attityder upplevs vara en väsentlig broms i utvecklingen mot en skyddad verksamhet som en naturlig del i arbetslivet, i strävandena mot “arbete åt alla. Dessutom försvåras anpassningen och rehabiliteringen av de arbetshandikappade av att dessa slag av arbeten betraktas som mindre väsentliga än övriga arbeten i samhället. För att motverka problemet föreslår många en kraftigt utökad information till företag och allmänhet samt utbildning av personal som i olika sammanhang arbetar med arbetshandikappade.

SOU I977:44 Ekonomi 39

6 Ekonomi

6.1 Inledning

Föreliggande utredning har ej haft till uppgift att i detalj jämföra de olika arbetsvårdsformerna med avseende på det ekonomiska utfallet. I detta avsnitt presenteras emellertid kortfattat det ekonomiska utfallet för den halvskyddade verkstaden vid Volvo Skövdeverken (VSV), vilket jämförs med det ekonomiska utfallet för verkstäderna för skyddat arbete. Uppgifterna avser år 1975.

Halvskyddat

6.2 arbete vid Volvo Skövdeverken -

skyddade verkstäder

Den halvskyddade verksamhetens resultat vid VSV visade 1975 en nettoförlust på 595 000 kronor före statsbidrag och 175 000 kronor efter avdrag för erhållet statsbidrag. Kostnader och intäkter kan specificeras enligt följande: tkr

Kostnader för ledning, planering och instruktion 292 Löner och lönebikostnader för personalen på avdelningen l 570 Kostnader för utrustning, verktyg. elkraft och avskrivning maskiner 95 Lokalkostnader 58 Del av företagets centrala omkostnader (personalomkostnader, företagshälsovård,

kronor per arbetsplats och efter statsbidrag med ca 3 200 kronor per arbetsplats. Det kan framhållas att 1975 utgjorde det ur resultatsynpunkt bästa året hit-

40 Ekonomi

tills för den halvskyddade verksamheten. För 1976 kommer kostnaden att reduceras ytterligare något men förväntas fortfarande uppvisa förluster. Ovanstående kanjämföras med de kalkylmässiga kostnaderna per plats för verkstäder för skyddat arbete. De genomsnittliga kostnaderna per belagd plats _/ör år 1975 i hela riket uppgick till ca 29 000 kronor per plats, exklusive statsbidrag. Kostnaderna har härvid räknats fram på de kalkylmässiga kostnaderna. Till de bokförda kapitalkostnaderna har lagts beräknade kostnader för den del av investeringarna som erhållits i form av statsbidrag. Subventionerad hyra för lokaler som tillhör annan än huvudmannen. och som anordnats med statsbidrag, har räknats upp till gällande marknadspriser. Vid framräkningen av underskottet har från de totala kostnaderna avdrag gjorts endast för försåld produktion, eventuell lagerökning och övriga intäkter. En jämförelse av underskottet vid Volvo Skövdeverkens halvskyddade verkstad och genomsnittsunderskottet vid landets skyddade verkstäder, visar alltså att underskotten vid de skyddade verkstäderna är nästan tre gånger så stora som vid den halvskyddade verkstaden vid Volvo Skövdeverken. Det måste emellertid här påpekas att underskotten vid de skyddade verkstäderna varierar mycket mellan olika verkstäder. Det högsta underskottet per plats för är 1975 uppgick till drygt 57 000 kronor och det lägsta underskottet uppgick till 0 kronor. Vidare måste här påpekas att det inte går att göra en direkt jämförelse mellan underskotten vid skyddade verkstäder och underskotten vid halvskyddade arbetsplatser med mindre än att man också gör jämförelser avseende graden av arbetshandikapp hos de anställda vid de olika arbetsvârds/brmerna.

Bilagal för

Frågeformulär gruppintervjuer

vid skyddade verkstäder i

Göteborg

och Skövde

l Hur gammal är Du? l under 25 år 26 - 35 år

ULIDD -59-7I\)

36 — 45 år 46 år eller däröver

U C man

DD |\)›--Q kvinna

Lb’ U C

N›-4Ö

svensk

DD? annan nationalitet

c gift/sammanboende

Jzww-—-7

ogift

DDDD”

frånskild änka/änkling

5 Vilken utbildning har Du? D 1 folkskola/grundskola D 2 studentexamen/gymnasium D 3 speciell yrkesutbildning Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . (även AMS” yrkesutbildning) . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 4 övrig Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Vad är Ditt huvudsakliga nuvarande arbete? (t. ex. svarvare, montör, sömmerska etc.)

1 Göteborg den 2 _ _ decembe 1976

Rf

7 Vilken arbetstid har Du? Göran Svensson D 1 dagtid, jan Persson El 2 dagtid, halvtid Henrik Nyman Gun Törndal

42 Bühgal

8 Hur länge har Du jobbat i skyddad verkstad? l mindre än 3 mån 3 mån men mindre än 6 mån .V6-mån n1en,mindre än l år.

UDUFUUU oxu/14-mm

l år men mindre än 2 år 2 år men mindre än 5 år 5 år eller däröver

9 Vad var din huvudsakliga sysselsättning innan Du började Ditt nuvarande arbete? D 1 jobbade på annat företag med vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. D 2 jobbade i halvskyddat arbete med vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. D 3 arkivarbete D 4 beredskapsarbete med vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .V .. . . . . . . . . . . . . . . . .. D 5 arbetslös D 6 långtidssjukskriven (6 mån eller mer) D 7 annat V vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Hur lång tid varade Din sysselsättning som Du markerat i fråga 9? l mindre än 6 mån 6 mån men mindre än l år l år men mindre än 2 år

DUUUUU aux-hmm

2 år men mindre än 5 år 5 år men mindre än 10 år l0 år eller däröver

ll Hur tycker Du Ditt förra arbete var på det hela taget? mycket bra bra

DDDDD U1-b(.~Jl\)—

varken bra eller dåligt dåligt mycket dåligt

12 Varför slutade Du Ditt förra arbete? sjukdom eller skada utan samband med arbetet sjukdom eller skada som Du ådragit Dig i arbetet

DDDDD um-6bJl\)>—

vantrivsel med arbetsuppgifter/arbetskamrater/arbetsledning stressigt, monotont etc. annan orsak Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Har Du genomgått D l arbetsmarknadsutbildning? v vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .k . . . . . . . . när? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I 43 Bilaga

D 2 arbetsprövning/arbetsträning? när? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 3 annan utbildning? vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . när? . . . . . . . . . . . . . . . . . . A. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 4 inget av ovanstående

14 Vad anser Du själv vara orsaken till att Du arbetar i skyddat arbete? D 1 sjukdom eller skada orsakad av tidigare arbete vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. D 2 orsak hänförbar till förhållande utanför arbetet vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 3 annan orsak vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 4 vet ej

15 Hur pass intressant och stimulerande anser Du Ditt nuvarande arbete

vara? D l i utomordentligt hög grad D 2 i ganska hög grad D 3 i viss mån D 4 i ganska ringa grad D 5 i mycket ringa grad

16 I vilken utsträckning tycker Du att Du gör en meningsfull arbetsinsats? l i mycket hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

Ut-låbJlx)

i ganska ringa grad i mycket ringa grad

17 Hur bedömer Du kontakten och samarbetet med Dina närmast överordi nade vara? i D 1 mycket tillfredsställande D 2 i stort sett tillfredsställande D 3 acceptabelt D 4 ganska otillfredsställande D 5 mycket otillfredsställande

18 I vilken utsträckning tycker Du att Du får stöd och hjälp i arbetet av Dina närmast överordnade? l i utomordentligt hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

Ul-ÄDJN)

i ringa grad i mycket ringa grad

44 Bilaga 1

19 Hur bedömer Du trivseln och kontakten med de närmaste arbetskamraterna och kollegerna vara? l mycket tillfredsställande i stort sett tillfredsställande

DDDDD

acceptabel

UI-Äbdh)

ganska otillfredsställande mycket otillfredsställande

20 I vilken utsträckning tycker Du att Du får stöd och hjälp i arbetet av Dina närmaste arbetskamrater? l i utomordentligt hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

k/I-ÄDJN)

i ganska ringa grad i mycket ringa grad

2] l vilken utsträckning tycker Du att Du får stöd och hjälp av de fackliga representanterna? l i utomordentligt hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

{II-J3l:Jl\J

i ganska ringa grad i mycket ringa grad

22 Hur tycker Du att Dina kontakter med sjuksköterskor, kurator och läkare 21 mycket tillfredsställande i stort sett tillfredsställande

CIUDDCI° uu.twN>——

acceptabla ganska otillfredsställande mycket otillfredsställande

23 Hur bedömer Du Ditt arbete med avseende på lön och andra anställningsförmåner? D 1 mycket tillfredsställande D 2 i stort sett tillfredsställande D 3 acceptabelt D 4 ganska otillfredsställande D 5 mycket otillfredsställande

24 Vad tycker Du om arbetstiden? 1 mycket bra bra

DDDDD

varken bra eller dålig

U1-¥UJI\)

dålig mycket dålig vilka forslag till förändringar har Du? . . . . . . . . . . . . . A. . . ..

sou 1977:44 Bilaga] 45 25 l vilken utsträckning upplever Du att de synpunkter Du framför rörande arbetsförhållanden och arbetsmetoder tas tillvara? 1 i mycket hög grad i ganska hög grad i viss mån

EJEICJDEJ kl!-D-bJl\)

i ganska ringa grad i mycket ringa grad 26 Tycker Du att Du har hjälpmedel i form av redskap och annan utrustning som är tillräckligt bra? El l ja l] 2 nej vad skulle kunna vara bättre? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

27 Hur tycker Du att Din arbetsplats är med avseende på

Mycket Ganska Så Ganska Mycket

bra bra där dålig dålig l Arbetsbelysning 2 Bullernivå 3 Drag 4 Temperatur 5 Luftrenhet 6 Arbetshastighet 7 Arbetstyngd 8 Arbetsställning 9Utrymme vid arbetsplatsen 10 Pausutrymme l 1 Personalrum 12 Ordning och städning vid arbetsplatsen

46 Bilagal sou |977:44

28 Vilka av ovanstående faktorer (arbetsplatsbelysning, buller, drag osv.) tycker Du bör förbättras? . 1 iförsta hand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. hur? . . . . . . . . . . . . . . . . ..

r{q;éf—fIiffffiifiiffiff

29 Hur tycker Du att Ditt nuvarande arbete i sin helhet är jämfört med tidigare arbeten Du haft? D l avgjort bättre D 2 bättre D 3 ungefär som andra D 4 sämre D 5 avgjort sämre

30 Vad anser Du är bäst med Ditt nuvarande arbete? (Försök rangordna två områden om Du kan) bäst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

31 Vad tycker Du är sämst med Ditt nuvarande arbete? (Försök rangordna två områden om Du kan) sämst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . f . . . . . . . . . . . . . . . .

32 Hur tycker Du att Din arbetsförmåga förändrats sedan Du började på skyddad verkstad? Den har blivit 1 avgjort bättre bättre

DUUUU

ungefär som tidigare

u.4wr~.2

sämre avgjort sämre

Bilaga l 47

33 Hur tycker Du att Din situation har förändrats utanför arbetet sedan Du började på skyddad verkstad? Den har blivit D l avgjort bättre D 2 bättre D 3 ungefär som tidigare D 4 sämre D 5 avgjort sämre

34 Hur tycker Du att Din hälsa har förändrats sedan Du började på skyddad verkstad? Den har blivit 1 avgjon bättre bättre

DDDDD

ungefär som tidigare

UI-Äbdh)

sämre avgjort sämre

35 Om Du själv fick välja att arbeta i halvskyddat arbete, skulle Du då helst vilja arbeta D 1 i en arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats D 2 i en arbetsgrupp bestående av flera halvskyddade arbetsplatser D 3 i en specialverkstad med bara halvskyddade arbetsplatser

36 Hur ser Du på Din framtid vad gäller Ditt arbete? D l vill stanna kvar i mitt nuvarande arbete D 2 vill ha ett arbete som är halvskyddat D 3 vill ha ett arbete som varken är skyddat eller halvskyddat

37 Om Du har några förslag eller idéer om hur Din arbetssituation avseende arbetsplats, arbetsuppgifter etc. skulle kunna förändras, eller om Du har något annat Du vill framföra, skriv detta här:

SOU l977z44 49 Bilaga 2

Bilaga2 Frågeformulär för gruppintervjuer vid Torslandaverken, TC,

halvskyddade arbetsplatser

l Hur gammal är Du? D l under 25 år D 2 26 - 35 år D 3 36 - 45 år D 4 46 år eller däröver

2 Är Du? D l man D 2 kvinna

3 Är Du? D l svensk D 2 annan nationalitet

4 Är Du? D 1 gift/sammanboende D 2 ogift D 3 frånskild D 4 änka/änkling

5 Vilken utbildning har Du? D 1 folkskola/grundskola D 2 studentexamen/gymnasium D 3 speciell yrkesutbildning Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . D (även AMS” yrkesutbildning) . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 4 övrig Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Vad är Ditt huvudsakliga nuvarande arbete? (t. ex. svarvare, montör etc.)

dagtid, heltid l Göteborg den dagtid, halvtid 7 april 1976 skift, heltid Göran R Svensson skift, halvtid Jan Persson Henrik Nyman

50 2 Bilaga

8 Hur länge har Du jobbat i specialverkstad eller halvskyddat arbete? 1 mindre än 3 mån 3 mån men mindre än 6 mån 6 mån men mindre än l år

DDDDDD O\k/1-hb-llx)

l år men mindre än 2 år 2 år men mindre än 5 år 5 år eller däröver

9 Vad var Din huvudsakliga sysselsättning innan Du började Ditt nuvarande arbete? D 1 jobbade med annat arbete på Volvo Med vad? . . . . . . . . . . . . . D 2 jobbade på annat löretag Med vad? . . . . . . . . . . . .

D 3 jobbade vid verkstad För skyddat arbete eller kontorsarbetscentral Med vad? . . . . . . . . . . ..

D 4 arkivarbete D 5 beredskapsarbete Med vad? . . . . . . . . . . . .

D 6 arbetslös D 7 långtidssjukskriven (6 mån eller mer) D 8 annat Vad? . . . . . . . . . . . . . . . .

lO Hur lång tid varade Din sysselsättning som Du markerat i fråga 9? l mindre än 6 mån 2 6 mån men mindre än l år 3 l år men mindre än 2 år

DDDDDD

4 2 år men mindre än 5 år 5 5 år men mindre än 10 år 6 10 år eller däröver

ll Hur tycker Du Ditt förra arbete var på det hela taget? l mycket bra bra

DDDDD

varken bra eller dåligt

Lh-åLo-JN)

dåligt mycket dåligt

12 Varför slutade Du Ditt Förra arbete? sjukdom eller skada utan samband med arbetet sjukdom eller skada som Du ådragit Dig i arbetet

DDDDD 015mm»-

vantrivsel med arbetsuppgifter/arbetskamrater/arbetsledning stressigt, monotont etc. annan orsak

sou 1977:44 Bilaga 2 51

13 Har Du genomgått D l arbetsmarknadsutbildning Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

D 2 arbetsprövning/arbetsträning När? . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 3 annan utbildning Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

När? . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 4 inget av ovanstående

14 Vad anser Du själv vara orsaken till att Du arbetar på specialverkstad, halvskyddad arbetsplats eller har speciella arbetsuppgifter? D l sjukdom eller skada orsakad av tidigare arbete Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

E] 2 orsak som hänför till förhållanden utanför arbetet Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . ..

D 3 annan orsak Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

D 4 vet e;

15 Hur pass intressant och stimulerande anser Du Ditt arbete vara? l i utomordentligt hög grad i ganska hög grad

DDDDD mpwm

i viss mån i ganska ringa grad i mycket ringa grad

16 I vilken utsträckning tycker Du att Du gör en meningsfull arbetsinsats? 1 i mycket hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

Ln-l-bulx)

i ganska ringa grad i mycket ringa grad

17 Hur bedömer Du kontakten och samarbetet med Dina närmast överordnade vara? l mycket tillfredsställande i stort sett tillfredsställande

DDDDD

acceptabelt

Ut-Åküh)

ganska otillfredsställande mycket otillfredsställande

52 Bilaga 2

18 I vilken utsträckning tycker Du att Du får stöd och hjälp i arbetet av Dina närmast överordnade? l i utomordentligt hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

Klubb-ih.)

i ringa grad i mycket ringa grad

19 Hur bedömer Du trivseln och kontakten med de närmaste arbetskamraterna och kollegerna vara? l mycket tillfredsställande i stort sett tillfredsställande

DDDDD

acceptabel

LIi-UÄUJN)

ganska otillfredsställande mycket otillfredsställande

20 I vilken utsträckning tycker Du att Du får stöd och hjälp i arbetet av Dina närmaste arbetskamrater? l i utomordentligt hög grad i ganska hög grad

DDDDD

i viss mån

Lllalib-IN)

i ganska ringa grad i mycket ringa grad

21 I vilken utsträckning tycker Du att Du får stöd och hjälp av de fackliga representanterna? D 1 i utomordentligt hög grad D 2 i ganska hög grad D 3 i viss mån D 4 i ganska ringa grad D 5 i mycket ringa grad

22 Hur tycker Du att Dina kontakter med företagshälsovården är? 1 mycket tillfredsställande i stort sett tillfredsställande

DDDDD

acceptabla

(JI-ÃÄLNNJ

ganska otillfredsställande mycket otillfredsställande

23 Hur bedömer Du Ditt arbete med avseende på lön och andra anställningsförmåner? D 1 mycket tillfredsställande D 2 i stort sett tillfredsställande D 3 acceptabelt D 4 ganska otillfredsställande D 5 mycket otillfredsställande

sou 1977:44 Bilaga 2 53

!

l

l 24 Vad tycker Du om arbetstiden? l mycket bra

mamma

bra varken bra eller dålig

Qu-ü-ww

dålig mycket dålig Vilka Förslag till Förändringar har Du?

25 I vilken utsträckning upplever Du att de synpunkter Du framför rörande arbetsförhållanden och arbetsmetoder tas tillvara? 1 i mycket hög grad i ganska hög grad i viss mån

DEIDEICJ UI-Åb-Jlx)

i ganska ringa grad i mycket ringa grad

26 Tycker Du att Du har hjälpmedel i form av redskap och annan utrustning som är tillräckligt bra? E11 ja D2 nej Vad skulle kunna vara bättre? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

54 Bilaga2 sou 1977:44 27 Hur tycker Du att Din arbetsplats är med avseende på Mycket Ganska Så Ganska Mycket bra bra där dålig dålig 1 Arbetsbelysning 2 Bullernivå 3 Drag 4 Temperatur 5 Luftrenhet 6 Arbetshastighet 7 Arbetstyngd 8 Arbetsställning 9 Utrymme vid arbetsplatsen 10 Pausutrymme l l Personalrum 12 Ordning och städning vid arbetsplatsen 28 Vilka av ovanstående faktorer (arbetsplatsbelysning, buller, drag osv.) tycker Du bör förbättras? l i första hand . . . . . . . . . . . . . . . . .. hur? . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 i andra hand . . . . . . . . . . . . . . . .. hur? . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3 i tredje hand . . . . . . . . . . . . . . A.. hur? . . . . . . . . . . . . . . . . ..

sou 1977:44 2

Bilaga 55

29 Hur tycker Du att Ditt nuvarande arbete i sin helhet ärjämfört med tidigare arbeten Du haft? 1 avgjort bättre bättre

DDDDD

ungefär som andra

kh-ÄbJhJ

sämre avgjort sämre

30 Vad anser Du är bäst med Ditt nuvarande arbete? (Försök rangordna två områden om Du kan)

31 Vad tycker Du är sämst med Ditt nuvarande arbete? (Försök rangordna två områden om Du kan) Sämst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32 Hur tycker Du att Din arbetsförmåga förändrats under Ditt nuvarande arbete? Den har blivit D l avgjort bättre El 2 bättre D 3 ungefär som tidigare D 4 sämre D 5 avgjort sämre

33 Hur tycker Du att Din situation har förändrats utanför arbetet under Ditt nuvarande arbete? Den har blivit 1 avgjort bättre bättre

DDDDD

ungefär som tidigare

‘~11-33b~)I\)

sämre avgjort sämre

56 Bilaga 2 SOU l977z44

34 Hur tycker Du att Din hälsa har förändrats under Ditt nuvarande arbete? Den har blivit 1 avgjort bättre bättre

DDDDD

ungefár som tidigare

UI-ÄUJN)

sämre avgjort sämre

35 Om Du själv fick välja, var skulle Du helst vilja arbeta om Du är kvar i halvskyddat arbete? D l i en arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats D 2 i en arbetsgrupp bestående av flera halvskyddade arbetsplatser D 3 i en specialverkstad med bara halvskyddade arbetsplatser

36 Hur ser Du på Din framtid vad gäller Ditt arbete? D l vill stanna kvar i mitt nuvarande arbete

D 2 vill längre fram ha ett arbete som inte är halvskyddat

D 3 vill snarast ha ett arbete som inte är halvskyddat

37 Har Du nâgra förslag eller idéer om hur Din arbetssituation avseende arbetsplats, arbetsuppgifter etc. skulle kunna förändras?

Bilaga 3 57

3 Resultat från enkät-

Bilaga

undersökningen vid halvskyddade

och skyddade arbetsplatser

VSV TC SV % % % 1) Ålder

2) Kön l. Man 64 60 47 2. Kvinna 36 40 53

3) Nationalitet l. Svensk 86 74 99 2. Annan nationalitet 14 26 1

4) Civilstånd

5) Utbildning

(även AMS’ yrkesutbildning) 4. Ovrig 2 0 12 7) Arbetstid

8)Anställningstid i halvskyddat/skyddat arbete

Bilaga 3

VSV TC SV % f, “6

9) Huvudsaklig sysselsättning innan nuvarande arbete l. Annat arbete på Volvo 40 43 0 2. Annat företag 35 27 54 3. Verkstad lör skyddat arbete eller kontorsan

10) sysselsättningen enligt punkt 9 varade i

11) Föregående arbete bedöms som

5. Mycket dåligt

12) Föregående sysselsättning upphörde på grund av 1. Sjukdom eller skada utan samband med arbetet 42 44 46

2. Sjukdom eller skada som Du ådragit Dig i arbetet 22 16 9

3. Vantrivsel med arbetsuppgifier/arbetskam- 2 0 6 rater/arbetsledning 4. Stressigt, monotont etc. 2 4 8 5. Annan orsak 32 36 31

13) Genomgått l. 28 14 7 Arbetsmarknadsutbildning

14) sysselsättningen är förlagd till specialverkstad, halvskyddad arbetsplats eller skyddat arbete beroende på 1. Sjukdom eller skada orsakad av tidigare arbete 68 32 54 2. Orsaker hänförbara till förhållanden utanför

Bilaga 3 5 9 VSV TC SV % % % 15)/\rbetet uppfattas som intressant och stimulerande

16)Synpunkter på i vilken utsträckning en meningsfull arbetsinsats görs

17) Kontakten och samarbetet med närmast överordnade anses

l8)Synpunkter på i vilken utsträckning stöd och hjälp ges i arbetet av närmast överordnade

19) Trivseln och kontakten med de närmaste arbetskamraterna och kollegerna bedöms vara

20)l vilken utsträckning stöd och hjälp i arbetet anses lämnas av närmaste arbetskamrat

21)1 vilken utsträckning stöd och hjälp av de fackliga representanterna anses lämnas

60 Bilaga 3 SOU 1977244 VSV TC SV % % % 22) Kontakterna med företagshälsovården anses vara

23) Med avseende på lön och andra anställningsförmåner anses arbetet vara

24) Arbetstiden anses vara

25) Synpunkter framförda rörande arbetsförhållanden och arbetsmetoder anses tillvaratas

26) Synpunkter på om befintliga hjälpmedel i form av redskap och annan utrustning är tillräckligt bra 1. Ja 72 72 76 2. Nej 28 28 24

Bilaga 3 61

27) Synpunkter på arbetsplatsen med avseende på

Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt “m

VSV TC SV VSV TC SV VSV TC SV VSV TC SV

Arbetsbelysning J; 26 0 Bullernivå w 21 38 3

©O\bJ‘JI\O mamofi 30x53»: Gääáöc ...ag,.._.~o ~10!)-B009.)

.°“-55-*’!."

y\)yg.—— \O-®\J©

. Temperatur 47 10

. Luftrenhet .—._- I\)P\)-—‘ ®OO\J I\)?\J—- 43 äåååå 17

Arbetshastighet nu 37 w

.\ Arbetstyngd A9,; (AA åw NJA -Bk! vik-lä 43 AA Om OJO O-— oo woo

. Arbetsställning g., ON m oo fx) Åk LN å . Utrymme vid arbetsplatsen

www xouow wms f\)LoJb-I \OvJ‘~JI

lO. .—-._-

(Jibøê l\)LoJI\J \l%% \lO\kI\ \lLaJ--

Pausutrymme

SIQX

-—- X

COA OKBJJB

ll. Personalrum -—- 12. Ordning och städning vid arbetsplatsen n—- OO w oo b) -‘ å G

VSV

% we

28) Jämfört med tidigare arbeten uppfattas nuvarande arbete i sin helhet som Avgjort bättre

[U339

Bättre

IQBJUJ

—-nL,.:-—-

$lJI\O-§l\) la-DO\UI\D\l DJ-—-\l\O

Ungefär som andra

.U.*E~!\*.—

Sämre Avgjort sämre

29) Synpunkter på hur arbetslörmågan förändrats under nuvarande arbete Den har blivit Avgjort bättre

-fit:-I-‘ LoJ.b—- bJLaJI\-I

Bättre

\lUIf\JO\3 ©LI1LoJO\O\ --O\bJ\O~—‘

Ungefär som tidigare

.V.“.‘“!!“

Sämre Avgjort sämre

30) Synpunkter på hur situationen förändrats utan- För arbetet under nuvarande arbete Den har blivit Avgjort bättre

bJ(aJI\J Loo-l—‘ J39-J*—‘

Bättre

.v~.4s~!vr- La-’\lO\-§$ ©O’\I\JbJ\D -—*O\l\).oJO0

Ungefär som tidigare Sämre Avgjort sämre

62 Bilaga 3 VSV TC SV 31) Synpunkter på hur hälsan förändrats under nuvarande arbete. Den har blivit

32) Om valfrihet råder, var skulle den intervjuade vilja arbeta om han/hon är kvar i halvskyddat arbete? l. I en arbetsgrupp bestående av endast en halvskyddad arbetsplats 26 53 29 2. I en arbetsgrupp bestående av Hera halvskyddade arbetsplatser 20 39 40 3. I en specialverkstad med bara halvskyddade arbetsplatser 54 8 31

33) Syn på framtiden vad gäller arbetet l. Vill stanna kvar i mitt nuvarande arbete 58 73 64 2. Vill längre fram ha ett arbete som (inte) är halvskyddat 24 24 14 3. Vill snarast ha ett arbete som varken är halvskyddat eller skyddat _18 3 23

sou 1977:44 63

Bi1aga4 Resultat från enkätundersökningen. - Internrekryterade externrekryterade vid de halvskyddade arbetsplatserna på Volvo

All 1 Alt 2 All 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 All 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 32 43 28 28 14 19 67 53 29 18 48 48 4 33 37 43 18 74 9 17 82 18 0 75 21 4

64 Bilaga4 Absolum tal

Bilaga 5 Projekt och försöksverksamhet inom

sysselsättningsutredningen

Arbersmarknadspolitiska omrâdet Ansvarig inom utredningens sekretariat: Göte Bernhardsson, tel 08/763 2895

l-Arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetslösa Projektet syftar till: att ge underlag för att bedöma på vilka sätt arbetsmarknadsutbildningen i större utsträckning kan användas för äldre arbetslösa. D Metod: praktiskt inriktad försöksverksamhet och uppföljning av resultaten D Geografisk avgränsning (projektorter): Gävle D Rapportskrivare: projektet Försöksverksamhet med arbetsmarknadsutbildning (FAMU- projektet) D Beräknad slutrapport: juni l977

2 - Volvo-projektet Projektet syftar till: att belysa hur anpassningsverksamheten i företagen kan göras mer effektiv och hur de personalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan samvariera så att både omplaceringar och inplaceringar av arbetshandikappade kan förbättras. D Metod: praktiskt inriktade försök med ökade resurser till anpassningsgrupperna och nya arbetsmarknads- och personalpolitiska medel D Geografisk avgränsning (projektoner): Göteborg (Torslanda-verken) och Skövde (Skövde-verken) Rapportskrivare: Institutet för industriell evolution (lNDEVO)

DD Beräknad slutrapport: september l977

3- Anpassningsverksamheten inom den statliga och kommunala sektorn

Projektet syftar till: att på samma sätt som inom Volvo-projektet visa hur anpassningsverksamheten kan göras mer effektiv. D Metod: praktiskt inriktad försöksverksamhet med större resurser för an-

Bilaga 5

passningsgrupperna och förbättrade personal- och arbetsmarknadspolitiska medel Geografisk avgränsning (projektorter): Piteå, Stockholm och Jönköping

DDD

Rapportskrivare: Statens arbetsklinik Beräknad rapport: september 1977 (uppföljning kommer också att göras senare)

4—KommunaIa variationer i förtidspensioneringen

Projektet syftar till: att belysa vilka strukturförhållanden t. ex. på arbetsmarknaden som kan forklara de stora regionala skillnaderna i förtidspensionering. El Metod: statistiska bearbetningar och analys D Geografisk avgränsning (projektorter): hela landet E] Rapportskrivare: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet E] Beräknad slutrapport september 1977

5 - sysselsättningen för kvinnor

Projektet syftar till: att studera de förvärvsarbetande kvinnorna och den potentiella arbetskraften bland kvinnorna i de kommuner där förvärvsintensiteten för närvarande är högst för att på så sätt få underlag för att bättre förutse de problem som kan komma när vi i hela landet närmar oss målsättningen arbete åt alla kvinnor. Cl Metod: intervjuundersökningar El Geografisk avgränsning (projektorter): Borås och Sundbyberg El Rapportskrivare: Statistiska centralbyrån U Beräknad slutrapport: oktober 1977

6-Strömmarna ut och in i arbetskraften (Medel har begärts för projektet men ännu inte beviljats)

Projektet syftar till: att analysera strömmarna ut och in på arbetsmarknaden bl. a. i olika regioner.

D Metod: statistiska bearbetningar och analyser av arbetskraftsundersökningarna D Geografisk avgränsning (projektorter): hela landet D Rapportskrivare: Statistiska centralbyråns prognosinstitut D Beräknad slutrapport: oktober 1977

7-Faktisk och önskad arbetstid

Projektet syftar till: att ge underlag för diskussion om arbetstidsfrågorna genom förfi nade uppgifter dels om den faktiska arbetstiden, dels om vilken arbetstid som olika grupper på och utanför arbetsmarknaden önskar.

sou 1977:44 Bilaga 5 67

D Metod: statistiska bearbetningar och analys av levnadsnivåundersökningen E] Geografisk avgränsning (projektorter): hela landet E] Rapportskrivare: Institutet för social forskning (SOFI) U Beräknad slutrapport: hösten 1978

8 - Arbetsmiljö och hälsa

Projektet syftar till: att belysa sambandet mellan arbetsmiljön och hälsotillståndet E] Metod: statistiska bearbetningar och analyser av levnadsnivåundersökningen D Geografisk avgränsning tprojektorter): hela landet [j Rapportskrivare: Institutet för social forskning (SOFI) D Beräknad slutrapport: hösten 1978

Finansiella omrâdet Ansvarig inom utredningens sekretariat: Alf Nilsson, tel 08/7631662

1 - Finansieringsströmmar i offentlig sektor

Projektet syftar till: att kartlägga finansieringsströmmarna dels mellan privat och offentlig sektor dels inom offentlig sektor. D Metod: analys av taxerings- och finansstatistiskt material D Geografisk avgränsning (projektorter): hela landet D Rapportskrivare: Revisionsdirektör Ove Nilsson, Riksrevisionsverket D Slutrapport: hösten 1977

2 - Transfereringssektorns utveckling

Projektet syftar till: att beskriva utgiftsutvecklingen for transfereringarna till hushållen till följd av redan gjorda politiska åtaganden. D Metod: studium av de viktigaste transfereringarna från stat, kommun och socialforsäkringssektor D Geografisk avgränsning (projektorter): hela landet D Rapportskrivare: Departementssekreterare Karin Rudberg, ekonomidepartementet D Slutrapport: hösten 1977

68 Bilaga 5 SOU l977z44

Näringspolitiska omrâdet Ansvarig inom utredningens sekretariat: Jan Carling, tel 08/763 2909

1 - Energi och sysselsättning

Projektet syftar till: att studera sambanden mellan energiförbrukning och sysselsättning att belysa frågorna a) vilka effekter på energiförbrukningen får olika alternativ for sysselsättningsutvecklingen och b) vilka sysselsättningseffekter får olika alternativ för begränsningen av energiförbrukningen. D Metod: av statistiskt material - för industribranbearbetningar speciellt scher med energikrävande produktionsprocesser. Utnyttjande (och i viss mån utveckling) av Statens Industriverks energimodell D Geograñsk avgränsning (projektorter): hela landet. (Viss koncentration på regioner med energiintensiv produktion.) D Rapportskrivare: Stockholms universitet (Forskningsgruppen för energisystemstudier) D Rapport: hösten 1977

2 — Regionalt inriktad näringspolitik

Projektet syftar till: att praktiskt pröva a) hur man kan formulera ett näringspolitiskt program för ett län och b) ett antal åtgärder som kan sättas in i linje med ett sådant program D Metod: försöksverksamhet i Kopparbergs län i samarbete med länsorganen samt vissa centrala myndigheter D Geografisk avgränsning (projektorter): Kopparbergs län (hela länet) D Rapportskrivare: sysselsättningsutredningen D Slutrapport: våren 1978

Planeringsomrâdet

Ansvarig inom utredningens sekretariat: Gösta Guteland, tel 08/763 29 07, 08/21 27 65

1 - Kommunal sysselsättningsplanering

Projektet syftar till: att analysera allmänna brister i kommunernas lokala arbetsmarknad att utarbeta beredskapsplaner for den egna verksamheten lör att kunna motverka konjunkturbetingad arbetslöshet att utarbeta verksamhetsplaner, som är så inriktade att den kommunala verksamheten medverkar till att skapa bättre lokala arbetsmarknader att beakta sysselsättningsfrågorna i kommunernas fysiska planering att förbättra samverkan mellan primärkommunerna, näringsliv, landsting och statliga länsorgan i frågor som rör sysselsättningen.

Bilaga 5 69

D Metoder: kommunernas lokala arbetsmarknader inventeras med hjälp av hushållsenkäter och intervjuer med dem som söker arbete på arbetsförmedlingen. Den kommunala planeringen byggs ut med planer för sysselsättningen i egna verksamheter. Varje enhet inom kommunerna liksom de fackliga organen medverkar i detta arbete. D Gegorafisk avgränsning (projektorter): Piteå, Ragunda, Borlänge, Lessebo och Trelleborg D Rapportskrivare: kommunerna själva D Beräknad slutrappon: i början av år 1978

2 - Landstingskommunal sysselsättningsplanering

Projektet syftar till: att noggrant kartlägga landstingets sysselsättning att kartlägga sysselsättningskonsekvenserna av den femåriga långtidsplaneringen på skilda verksamhetsområden att kartlägga utbildningskraven för att klara den planerade sysselsättningen och att utarbeta beredskapsplaner for den egna verksamheten för att kunna motverka konjunkturbetingad arbetslöshet att göra regionalpolitiska överväganden vid lokalisering av landstingets verksamhet att förbättra samverkan med primärkommuner, länsarbetsnämnd och länsstyrelse i frågor som rör sysselsättningen. D Metoder: den landstingskommunala planeringen byggs ut med planer för i den egna verksamheten. Varje enhet inom sysselsättningen landstinget liksom de fackliga organen medverkar i detta arbete D Geografisk avgränsning (projektorter): Kopparbergs läns landsting D Rapportskrivare: Landstinget D Beräknad slutrapport: i början av år 1978.

Regionalpolitiska området Ansvarig inom utredningens sekretariat: Leif Svensson, tel 08/ 763 2908

l - Kollektivtrafik m. m. för arbetsresor

Projektet syftar till: att ge underlag för en diskussion om möjligheterna att förbättra kollektivtrafiken för arbetsresor och därvid också se på trafikformer som kompletteringstraftk och färdtjänst för arbetsresor och samåkning i privatbilar att ge underlag för överväganden om hur man i det löpande arbetsförmedlingsarbetet bör hantera problem som rör resandet till och från arbetet - kontakter med trafikföretag, kommun, företag etc.

D Metod: praktisk försöksverksamhet i en region i samarbete mellan arbetsförmedling, trañkföretag. kommuner och företag

70 Bilaga 5

El Geografisk avgränsning (projektorter): Lindesbergs kommun och angränsande delar av Nora och Ljusnarsbergs kommuner El Slutrapport: våren 1978

2-Den offentliga sektorns lokalisering

Projektet syftar till: att analysera var expansionen av den offentliga sektorn kommer att hamna geografiskt och vilka verksamheter inom denna som är möjliga att påverka vad gäller lokaliseringen samt att få underlag för en diskussion om lämpliga instrument och medel for att åstadkomma denna lokaliseringspåverkan.

El Metod: regional fördelning av personalbehovet inom olika verksamhetsgrenar. Diskussioner med statliga myndigheter, kommuner och landstingsförbunden samt ett antal enskilda kommuner och landsting El Slutrapport år 1978

..__._._.‘

1977438-09

-.7'.»':-“‘_.7f T7‘! M

l \ l

,___._.._.___. . _._____._...l

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. F6. Bilarbetstid. K Utbyggd regional näringspolitik. A. Sjukvårdsavfall. Jo. Kvinnlig tronföljd. Ju.

.‘°?°.“.°’.°.“.‘*’.N-‘

Översyn av det skatteadministratnva sankttonssystemet 1. B. Rätten Il vapenfri tjänst. Fö. Folkhögskolan 2. U. Betygen i skolan. U. . UtrikeshandeIsstatistiken. E. . Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K. . Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. . Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bulagor. Ud. . Handelsstälsindustrin inför 1980-talet. l. . Handelsstålsindustrtn inför 1980-talet. Bilagor. I. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. . lnflationsskyddad skatteskala. B. . Radio och tv 1978-1985. U. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. B. . Svensk undervisning i utlandet, U. . Arbete med näringshjälp. A. . Psykiskt störda Iagöverträdare. Ju. . Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrågan. Jo. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige. U, . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . AIImänfIygplats-Stockholm. K . Inrikesflygplats-Stockholm. K. . Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U. . Företagsdemokrati i kommuner och Iandstingskommuner. Kn. 40. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. 41. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. 42 Kronofogdemyndigheterna. Kn. 43. Koncentrationstendenser inom byggnadsmatenalindustrin. I. 44. Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. A.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Industridepartementet Handelsstålsutredningen, 1.Handelsstålsindustnn inför 1980-talet. Kvinnlig tronföljd. [5] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] [15] 2. Handelsstálsindustrin inför 1980—ta|et. Bilagor. [16] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Kommundepartementet Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Ersättning för brottsskador. [36] Kronofogdemyndigheterna. [42] Underhåll till barn och frânskilda. [37]

Ekonomidepartementet Utrikesdepartementet Utrikeshandelsstatistiken. I10] Bistándspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u» länderna. [13] 2. Sveriges samarbete med uwländerna. Bilagor. [14]

Försvarsdepartementet Totalförsvaret 1977-82.[1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken, [26]

Socialdepartementet Socialutredningen. 1.Socialtjänst och socialförsäkringstillägg, [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Allmänflygplats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.lnrikesllygplats-Stockholm. [34] 2. InrikesfIygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] Inflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985. [20]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978-1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38]

Jordbruksdepartementet Siukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggd regional näringspolitik. [3] Arbete med näringshjälp. [22] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. [44]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Sysselsättningsutredningens skriftserie

Arbete át alla

Betänkanden: Arbete åt alla SOU 1975:90

Rapporter:

verkstad —

Skyddad halvskyddad verksamhet SOU 1977: 44

LiberFörlag ISBN 91-33- 03479-4

Allmänna Förlaget ISSN 0375-250x