Energi, strukturomvandling och sysselsättning : forskningsrapport : rapport till Sysselsättningsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Energi,

struklurqmvandling*

och sysselsattmng

Forskningsrapport

S M Rapport till sysselsättningsutredningen ZFBLSI» ®

Statens offentliga utredningar

3%*

E53] 1978:22 Arbetsmarknadsdepartementet

struktur-

Energi,

och

omvandling sysselsättning

Forskningsrapport

Rapport till sysselsättningsutredningen Stockholm 1978

Publiceras även som DFE-rappon nr 9 (DFE = Delegationen for energiforskning)

Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-04016-6 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1978

Sysselsättningsutredningen Delegationen för energiforskning * I (DFE)

i

FÖRORD

ESysselsättningsutredningen har till uppgift att presentera över-

åväganden och förslag som rör utformningen av den långsiktiga sys-

iselsättningspolitiken.

Delegationen för energiforskning (DFE) har som en av sina uppgifatt ansvara för Allmänna energisystemstudier inom det stat-

gter

jliga energiforskningsprogrammet.

:Såväl

sysselsättningsutredningen som DFE har i stor utsträckning

glagt ut olika projekt på fristående institutioner och forskare.

;Föreliggande en sammanfattning

rapport utgör av resultaten från ett forskningsprojekt som finansierats av sysselsättningsutred-

:ningen och DFE gemensamt. Forskningsarbetet har utförts inom §Forskningsgruppen

för energisystemstudier vid Stockholms universitet. Rapporten har författats av Per Anders Clas Bergendahl, Bergström, Alf Carling, Åsa Sohlman och Göran Östblom. Författarna

:svarar helt för analyser och slutsatser. Sysselsättningsutred-

ningen och DFE har bedömt rapporten vara av intresse för den allmänna debatten om energi- och men har inte sysselsättningsfrågor i övrigt tagit ställning till innehållet.

Rapporten publiceras dels i sysselsättningsutredningens skriftserie ( ), dels i DFE:s nr 9). (DFE-rapport Tidigare publicerade rapporter finns förtecknade på omslagets sista sida.

Lars Sandberg Sigfrid Wennerberg ordförande i sysselsätt- verkställande ledamot i DFE ningsutredningen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 PROBLEMBESKRIVNING 1.1 Inledande översikt k-I . 2 Energianvändning i produktionssystemet 10 r- u 3 Några ekonomisk-politiska avvägningsproblem 12 ›-^ .4 Sysselsättningseffekter av yttre störningar 15 |- u 5 Sysselsättningseffekter av energipolitik 18 2 ENERGIHUSHÅLLNING OCH EKONOMISK TILLVÄXT - NÅGRA LÄNG- SIKTSMODELLER 21

23 EFFEKTER AV EN ENERGIFÖRSÖRJNINGSKRIS 29

3.1 Akuta bristsituationer 29 3.1.1 Inledning 29 3.1.2 Referenskalkylen och gemensamma antaganden för samtliga embargokalkyler 31 3.1.3 Kvantifiering av olika typer av anpassningars inverkan på ekonomin under oljeembargot 33 3.1.4 Ekonomisk-politiska avvägningsproblem på kort sikt 40 3.2 Konjunkturproblem 42 3.2.1 Konjunkturproblem i samband med internationella prishöjningar på energi A3 3.2.2 Konjunkturproblem i samband med energipolitiska åtgärder 50 4 ENERGIHUSHÃLLNING OCH STRUKTUROMVANDLING - ÖVERSIKTS- MODELLER 53 4.1 Effekter av ändrad produktionsinriktning 53 4.2 Anpassningsmekanismer vid ökad energiknapphet 59 4.3 Effekter via bytesbalansen

ENERGI OCH STRUKTUROMVANDLING - BRANSCHSTUDIER 67

5.4.1 Arbetskraftens fördelning efter kön och arbetstidens längd 97 5.4.2 Yrkesstruktur 99 5.4.3 Löner 102 Transporter, stordrift och lokaliseringsval 105 5.5.1 Lokaliseringspåverkande faktorer 105 5.5.2 Energi och lokalisering 107 5.5.3 Cementindustrin - ett exempel 109 Lokala arbetsmarknader 112 5.6.1 Den energitunga industrins länsvisa fördelning 112 5.6.2 Lokala arbetsmarknader med stor andel energitung industri 114 5.6.3 Utvecklingen på lokala arbetsmarknader med

PROBLEMBESKRIVNING

1.1 Inledande översikt

Ett antal huvudfrågor i den energipolitiska debatten rör samband mellan energihushållning och sysselsättning. Frågorna gäller hur ökad energiknapphet, höjda energipriser och olika energipolitiska styrmedel påverkar sysselsättningen - totalt och med fördelning på branscher, regionala eller lokala arbetsmarknader, typer av arbetstillfällen osv. Det torde framgå redan av denna uppräkning, att det rör sig om ett ganska stort frågekomplex, men det är ändå lämpligt att redan från början komplicera bilden ytterligare för att problembeskrivningen skall bli någorlunda fullständig.

Det är nödvändigt att dela upp problemen med hänsyn till det tidsperspektiv, som skall studeras. Effekterna (t ex på sysselsättningen) av förändringar i energitillgång eller energipriser kan antas vara starkt beroende av hur snabbt förändringarna sker, och hur lång anpassningstid som står till förfogande för berörda företag och hushåll. Det finns i det här sammanhanget anledning att skilja mellan fyra olika tidsperspektiv:

l. Akuta bristsituationer, då ekonomin inom någon eller några månader måste anpassas till minskad tillgång på energivaror. Orsaken kan vara avbrott i importen - som t ex under oljekrisen l973-74 - eller något slags störning i det inhemska energiproduktionssystemet.

2. Konjunkturella störningar, då internationella energiprishöjningar bidrar till stabiliseringspolitiska problem (efterfrågebortfall och underskott i bytesbalansen). Utvecklingen efter de kraftiga energiprishöjningarna 1974 ger också här ett åskådningsexempel.

8 Problembeskrivning SOU 1978:2

3. Strukturella omställningsproblem i energiintensiva bransche och på de regionala arbetsmarknader, som nu är starkt beroende av sådan industri. Man kan här inrikta tids sig på ett perspektiv i storleksordningen tio år. En huvudfråga är om ökad energiknapphet och höjda energipriser tenderar att förstärka de strukturproblem, som kan förutses t ex under 1980talet.

4. Långsiktiga konsekvenser för sysselsättningen av övergång till ett lågenergisamhälle eller till ett energiförsörjningssystem till stor del baserat på nya energikällor. Här får man främst inrikta och efsig på förhållandena omkring ter sekelskiftet. innebär att Anpassningsperiodens längd genomgripande förändringar är möjliga då det gäller bl a teknik och produktionsutrustning, produktions- och konsumtions-

inriktning, transportsystem och lokaliseringsmönster.

Tillgången på metoder och data för en systematisk av behandling problemområdet energi-sysselsättning är starkt begränsad. Ett

om-å

fattande arbete med metodutveckling inom området har kommit igång* de senaste åren, såväl i Sverige som utomlands. Men modellerna är på sin höjd halvfärdiga, och datamaterialet - t ex då det gäller anpassningsmöjligheter för hushåll och företag - är mycket ojämnt Det man kan åstadkomma i resultatväg har därför närmast karaktär av räkneexempel och belysning av delproblem. Alla försök till

”totalanalys av orsakssamband och konsekvenser av ekonomiskpolitiska alternativ måste i dag bli mycket osäkra.

Denna rapport får alltså ses som en redovisning av arbetsläget,

framför allt i FFE:s men också pågående sysselsättningsprojekt i

Q

någon mån i andra svenska och utländska

i

projekt på samma område. Förutom problem- och metodbeskrivningar innehåller rapporten en

E

del preliminära resultat från kvantitativa beräkningar. Men med 3 undantag för sådant som beskriver utredningsmaterial, nuläget

olika branscher iä

och regioner, måste dessa resultat tolkas med stor försiktighet. 1

I kapitel 2 diskuteras det mest långsiktiga av de fyra tidsperspektiv, som nämndes inledningsvis. Vi redogör för några till-

sou 197322 9

Problembeskrivning

växtmodeller, som använts för att belysa samband mellan energianvändning, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Det rör sig genomgående om beskrivningar på mycket aggregerad sektornivå. De ger alltså inte underlag för att bedöma utvecklingen i enskilda branscher eller regioner.

Därefter övergår vi till de kortsiktiga problemen, dvs beredskapsoch konjunkturaspekter på energihushållningen. Frågor om energi- - bl a med inriktning hushållning i akuta bristsituationer på att så långt möjligt begränsa inverkan på sysselsättningen - behandlas i ett särskilt FFE-projekt (projekt S4: Samhällsekonomiskt effektiv energiberedskap). Det omfattar också om beredfrågor skapslagring och andra åtgärder som syftar till att på förhand minska ekonomins känslighet för i energitillförseln. störningar

Huvuddelen av arbetet inom de pågående sysselsättningsprojekten handlar emellertid varken om det mest kortsiktiga eller det mest långsiktiga perspektivet. I stället har våra till undersökningar största delen inriktats om hur på frågor ökad energiknapphet och höjda energipriser påverkar strukturomvandlingen, särskilt inom den energiintensiva processindustrin och på de lokala arbetsmarknader som är starkt beroende av sådan industri. Detta sågäller väl arbetet inom det nu pågående (S2) sysselsättningsprojektet som de undersökningar rörande energipolitiska styrmedels effekter, gruppen utfört för Energikommissionens räkning S8). (projekt

Den centrala delen av denna alltså rapport utgörs av de kapitel (4 och 5), som behandlar samband mellan och energihushållning strukturomvandling. Det första av dessa kapitel handlar om översiktliga modeller, där man försöker ge en samlad bild av hur produktion och sysselsättning omfördelas mellan ekonomins olika de-

ilar som följd av exempelvis ändrad Här lika

tillgång på energi.

*litet som med de mer långsiktiga tillväxtmodellerna i kapitel 2

kan man nå fram till konkreta resultat på detaljerad bransch- och arbetsmarknadsnivå. Totalmodellerna - t ex industriverkets energiprognosmodell - kan i sin nuvarande utformning endast tjäna som *en första grov approximation och som bakgrund för ett mer partiellt” och hantverksmässigt arbete med inriktning på de mest *energiberoende delarna av produktionssystemet.

10 Problembeskrivning

Resultatet från ett antal sådana bransch- och regionutredningar 5. Underlaget för detta är dels en presenteras i kapitel kapitel studie av lokala arbetsmarknader med stor andel energiintensiv dels tre branschstudier som rör energipolitikens konseindustri, kvenser för olika typer av processindustri.

Energianvändning i produktionssystemet

Praktiskt alla i samhället förutsättaget produktionsaktiviteter ter tillförsel i form av bränslen Och/eller elkraftav energi av varor och tjänster inom hushållen och i Det gäller produktion den offentliga sektorn likaväl som i olika delar av näringslivet. hushållens Tillgång och priser på energi påverkar följaktligen situation på flera vägar, t ex:

via hushållens inköp av elkraft, drivmedel och bränslen egna via och priser på varor och tjänster, vilkas protillgång duktion kräver insats av energivaror via kostnaderna för att tillhandahålla offentliga tjänster via efterfrågan på arbetskraft för energikrävande produktion.

Eftersom vi här vill belysa den sistnämnda typen av effekter, är det och arbetskraftsanvändningen i olika delar av produkenergitionssystemet som måste beskrivas och analyseras. Till en början skall vi inrikta - enbeskrivningen på de 21 näringslivssektorer långtidsutredningens indelning - som inte är rena energiligt Av den direkta energianvändningen i landet i produktionssektorer. form av bränslen och elkraft svarar dessa 21 sektorer för ca 452. samma andel av energileveranserna går direkt till slutlig Ungefär i hushållen och den offentliga sektorn. förbrukning

Den direkta dvs insatserna av bränslen och energiintensiteten, elkraft i förhållande till produktionsvärdet, varierar mycket kraftigt mellan olika delar av produktionssystemet. De sex mest energiintensiva sektorerna år 1975 var följande (energiåtgångstal i megajoule per krona saluvärde):

Problembeskrivning 11

Dessa åtgångstal kan jämföras med ett genomsnitt för samtliga sektorer om ca 2 MJ/kr. Det finns också flera sektorer (bl a på tjänstesidan), där åtgångstalet ligger långt under 1.

De sex ovan nämnda sektorerna svarade för närmare tre fjärdedelar av produktionssystemets energianvändning. Däremot var deras andelar av produktionsvärde och sysselsättning endast knappt en femtedeg vilket framgår av följande tabell. Som jämförelse har också motsvarande andelar för verkstadsindustrin tagits med i tabellen.

Källor: Statistiska Meddelanden N l977:7.4 och Iv 1977:6.5.

Det bör också framhållas att energiintensiteten varierar starkt inom dessa produktionssektorer. I sektorn massa- och pappersindustri är det särskilt produktionen av massa som är energikrävande, medan det i jord- och stenvaruindustrin är produktion av cement, kalk och byggnadstegel, som dominerar energianvändningen.

12 Problembeskrivning

Diskussionen i det följande av hur sysselsättningen påverkas av yttre störningar i energiförsörjningen och av energipo1iti5ka åt_ gärder kommer naturligen till stor del att handla om konsekvenser för de här nämnda, energitunga delarna av näringslivet. Även om alla produktionsaktiviteter är beroende av energitillförsel, är det exempelvis vid kraftiga energiprishöjningar dessa sektorer och branscher som påverkas snabbast och kraftigast.

1.3 Några ekonomisk-politiska avvägningsproblem

Vore man enbart intresserad av sambanden mellan energi och sysskulle man kunna hävda att det selsättning, i princip alltid oberoende av energitillgången - är möjligt att med hjälp av ekonomisk-politiska åtgärder upprätthålla även ambitiösa sysselsättningsmål. En ökad personaltäthet, t ex inom den offentliga sektorn, kan i och för sig alltid åstadkommas, utan att energianvändningen behöver öka. Och genom utbildningsbidrag eller andra subventioner kan man ge incitament för företag i den privata sektorn att behålla sina anställda även vid kraftiga nedskärningar av energitillförseln.

Att det i verkligheten ändå kan uppkomma målkonflikter beror givetvis på att man också måste ta hänsyn till andra samhällsmål än dem som rör sysselsättningsnivån. Och här är det i första hand mål beträffande storlek produktionsresultatets och fördelning eller annorlunda uttryckt utrymmet för höjning av olika hushållsgruppers materiella standard - som gör bilden mer komplicerad. Begränsningar i energitillförseln eller snabbt stigande energipriser kan leda till att ambitiösa sysselsättningsmål med kvalitativa inslag kan uppnås endast till priset av sänkt produktivii u tet och utebliven konsumtionsökning. 1 ä å v. 3 Energifrågorna kan alltså inte diskuteras avskilt från frågor om i produktivitet, ekonomisk tillväxt, investeringsbehov och konsumi i tionsutrymme. Det innebär bl a att analysmodellerna måste belysa om energisnåla alternativ (med t ex nolltillväxt i energianvändningen) är förenliga med både full sysselsättning och fortsatt 3 höjning av den materiella standarden.

Problembeskrivning 13

Det förefaller praktiskt att i det här sammanhanget tala om fem huvudgrupper av mål, som måste beaktas vid t ex energipolitikens utformning. Listan är knappast uttömande, men innehåller de mål som brukar tillmätas stor vikt i samhällsekonomiska bedömningar.

Sysselsättningsmålen avser numera inte bara nivån på den öppna arbetslösheten. De innebär också en strävan efter förvärvshöjda E intensiteter i undersysselsatta grupper (t ex kvinnor, l handikap- I å pade), likvärdiga sysselsättningsmöjligheter i olika delar av landet, allsidiga lokala arbetsmarknader samt ökad anställningstrygghet. Även mål som rör arbetsuppgifternas art och arbetsmiljön kan föras till denna kategori.

Tillväxtmålet representerar önskemålen att successivt kunna höja den materiella levnadsstandarden, dvs utrymmet för privat och offentlig konsumtion.

De fördelningspolitiska målen gäller till stor del den vertikala inkomstfördelningen, dvs en utjämning av konsumtionsmöjligheternas fördelning. Men också delar av de regional- och transportpolitiska problemen hör hemma här, exempelvis kraven på olika slags serviceutbud i glesbygder.

K

Mål som rör den yttre har att

E med de kostnader,

miljön göra som E exempelvis varuproduktion och transporter medför i form av hälso- I f risker, förlorade rekreationsvärden osv. Ofta man här särlägger

E skild vikt vid oåterkalleliga eller andra effekter,

långsiktiga l 7 och därmed konsekvenser för framtida generationer.

Mål beträffande nationellt oberoende

E och handlingsfrihet innebär

i för den ekonomiska verksamheten bl a vissa krav i utpå balans rikesbetalningarna. Men hit hör också önskemål att undvika ett ensidigt beroende av några få länder eller som leveranstorföretag törer av viktiga insatsvaror till eller som köpare av Sverige svenska GXPOYEVSFOF.

i Denna uppräkning av mål kan förefalla egendomlig i ett par avseen- 1 den. Den innehåller inga Spçcifikt energipolitiska mål, och inte heller något krav på prisstabilitet. Orsaken är att vi uppfattar

14 Problembeskrivning

energipolitiska målformuleringar, t ex nolltillväxt i energianvändningen eller minskat oljeberoende, som härledda från mer grundläggande mål. Närmare bestämt får de ses som uttryck för dels miljömål, dels mål som gäller nationell handlingsfrihet. Situationen är likartad då det gäller önsekmål om prisstabilitet, vilka rimligen kan härledas från målen beträffande tillväxt, inkomstfördelning och yttre balans (handlingsfrihet).

Förenklat uttryckt gäller alltså huvudfrågan i vad mån krav på bew gränsing av energianvändningen - föranledda av miljö- och utrikespolitiska hänsyn - kan förenas med såväl ambitiösa sysselsättningsmål som önskemål om fortsatt standardstegring för skilda grupper av hushåll. Det är den frågan huvuddelen av denna rapport handlar om. Vi skall försöka belysa den i olika tidsperspektiv och med utnyttjande av dels översiktliga modellkalkyler dels utredningsmaterial på bransch- och regionnivå.

Viktiga följdfrågor gäller valet mellan olika energipolitiska styrmedel, exempelvis för att åstadkomma en på förhand bestämd energibesparing. I de flesta långsiktsmodeller förutsätts, att spareffekten nås med hjälp av en generellt verkande styrning av energiprisnivån, dvs närmast en allmän energibeskattning. Om man enbart tar hänsyn till långsiktiga effektivitets- eller tillväxtmål, finns det mycket som talar för en sådan generell utformning av energipolitiken. Men omställningsproblem på kort och medellång sikt kan medföra, att generell energipolitik behöver ersättas eller kompletteras med selektiva åtgärder, exempelvis på bransch- . e niva.

Det finns också anledning att peka på de nära samband som råder mellan energihushållningen och andra resursanvändnings- och inkomstfördelningsproblem i samhället. Det är knappast meningsfullt att diskutera energipolitik isolerat från annan närings-, arbetsmarknads- och fördelningspolitik. Då det gäller exempelvis strukturomvandlingsproblem inom energiintensiv processindustri, måste de ekonomisk-politiska lösningarna nästan ofrånkomligen vara kombinationer av åtgärder från alla dessa områden.

Problembeskrivning 15

Sysselsättningseffekter av yttre störningar

De yttre störningar som skall diskuteras i denna rapport är dels kraftiga förändringar av världsmarknadspriserna på råolja och andra energiråvaror, dels fysiska begränsningar i energitillförseln. Det senare fallet kommer att behandlas endast i det mest i kortsiktiga beredskapsperspektivet. 2 1 X Då det gäller prisutvecklingen komer resonemangen till största delen att gälla konsekvenser av höjda energipriser - dvs dels den nu pågående anpassningen till den fyrdubbling av oljepriserna som inträffade 1973-74, dels effekter av ytterligare höjningar, som kan inträffa i framtiden. Detta får inte tolkas som att påtagliga sänkningar av t ex oljepriserna (i förhållande till den allmänna prisnivån) under de närmaste årtiondena kan betraktas som uteslutna. Det är tvärtom så att man i flera av de prognoser för olje- 1 som gjorts de senaste en krafprisutvecklingen, åren, förutsagt å tig sänkning av priserna omkring 1980, senare följd av successiva höjningar upp till och förbi dagens realprisnivå. Men olika prognoser har givit motsägande resultat, trots att analysmetoderna i grundläggande avseenden är likartade. Det råder således stor osäkerhet om oljeprisernas utveckling de närmaste tio åren. l

i

i En höjning av världsmarknadspriserna på energivaror medför flera ›I olika slags i det svenska Effekanpassningar produktionssystemet.

i

ter på sysselsättningen kan uppkomma framför allt på följande vä- I gar: | s l. Att energipriserna stiger i förhållande till priserna på i andra produktionsfaktorer ger motiv att övergå till mer E energisnål produktionsteknik. I branscher, där energi kan ersättas med arbetskraft, kan detta medföra höjd sysselsättning. Påtagliga substitutionseffekter torde dock uppkomma först på lång sikt, eftersom teknikförändringar i allmänhet kan genomföras endast vid kapacitetsutbyggnad eller då kapitalföremålen ersätts.

2. Kostnaderna och därmed priserna på energikrävande produkter stiger. Efterfrågan inom landet förskjuts då i viss ut-

16 S()lJ 1978:22 Problembeskrivning

sträckning i riktning mot andra varor och tjänster. Omfördelningen mellan branscher av produktion och efterfrågan på arbetskraft kan också påverka skilda regioner mycket ojämt. Också här rör det sig främst om effekter på ganska lång sikt. Den slutliga efterfrågan (och särskilt hushållens efterfrågan på konsumtionsvaror) ändras nämligen långsamt och stegvis vid förändringar av prisrelationerna.

Exportföretag med energikrävande produktion får höjda kostnader. Eftersom också deras utländska konkurrenter drabbas av prishöjningarna, påverkas inte de svenska företagens konkurrenskraft (som t ex vid rent inhemska energikostnadshöjningar). Men på samma sätt som på den svenska marknaden kan prishöjningar på de energitunga varorna medföra efterfrågebortfall, vilket drabbar såväl svenska som utländska producenter.

Prishöjningar på importerad olja innebär en påfrestning på i bytesbalansen. För att kompensera detta krävs en omfördelning av produktionen mot en ökad andel exportvaror och varor som kan ersätta import. Utrymmet för privat och/eller offentlig konsumtion minskar. Också denna anpassning innebär en förskjutning mellan branscher och en tendens till regional omfördelning av arbetstillfällen.

Omfördelningen av produktion mellan branscher och övergången till mer energisnål produktionsteknik kräver investeringar. kan sysselsättningen öka inom byggnadssektorn och Därigenom i delar av verkstadsindustrin. Men fördelningen över tiden av sådana effekter är osäker. Till en början rör det sig sna rast om en negativ inverkan, förorsakad av konjunkturnedgång och låg lönsamhet i de starkast berörda branscherna. ökad osäkerhet om framtida tillgång och priser på energi kan också leda till minskad investeringsbenägenhet. I Konsekvenserna för sysselsättningen bestäms alltså av ett kompliü i i cerat samspel mellan olika slags anpassning i produktionssystemet och hos den slutliga varuefterfrågan till stigande energipri- SGI. I en del avseenden motverkar de olika effekterna varandra

Problembeskrivning 17

för Sveriges del. De förändrade kostnadsrelationerna missgynnar den energikrävande processindustrin, samtidigt som behovet att återställa jämvikt i utrikesbetalningarna kan verka i riktning mot ökad sådan produktion. Ändringarna i relativa priser verkar i riktning mot ökad andel tjänster i hushållens efterfrågan, men samtidigt kan det inkomstbortfall som följer av de höjda oljepri- _ serna ge en motsatt effekt (då efterfrågan på tjänster påverkas relativt starkt av inkomständringar). De olika anpassningarnas inverkan på strukturomvandlingen skall diskuteras närmare i kapitel 4.

Det är också viktigt att skilja mellan olika tidsperspektiv:

På kort sikt är sambandet mellan energitillgång och sysselsättning jämförelsevis starkt, eftersom möjligheterna att ändra produktionens inriktning från energiintensiva till energisnåla produkter och att ersätta energi med kapital och arbetskraft då är begränsade. Sådana förändringar förutsätter i allmänhet investeringar som är tidskrävande. Om en nedskärning av näringslivets energiförbrukning eller en kraftig uppbromsning av dess tillväxt måste ske t ex inom en femårsperiod (vilket vi här räknar som kort sikt), får den antas slå tämligen direkt på produktionsvolymen. I den mån detta inte leder till direkta minskningar av arbetsstyrkan, sänks i stället produktionen per sysselsatt. Sysselsättningsproblemen kan också förstärkas genom att inkomstbortfall och ökad osäkerhet skapar en allmänt depressiv tendens, särskilt via investeringsefterfrågan.

På längre sikt, och om man har möjlighet att låta begränsningen på energisidan slå igenom successivt, behöver inte utvecklingen 3 av energianvändning, produktion och sysselsättning vara lika starkt bundna till varandra. Tiden medger då att anpassningsmöjligheter på både efterfråge- och produktionssidan utnyttjas. Produktion och sysselsättning kan mycket väl fortsätta att öka, även om energitillgången begränsas.

I ett medellångt perspektiv (säg 10-20 år) är den viktigaste frå- . gan på sysselsättningssidan av strukturell karaktär: Skulle en å begränsning av energitillgången tendera att förstärka de förskjut-

18 Problembeskrivning S()lJ 1978:22

ningar av produktion och sysselsättning mellan branscher och mellan regioner, som kan förväntas under 1980- och l990-talen? 1 så fall kan den ställa ökade krav på arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser för att uppnå de regionalpolitiska målen och motverka strukturarbetslöshet, främst i områden som nu är starkt beroende av tung processindustri.

Ju längre tid man har på sig och ju bättre utvecklingen kan förutses och planeras, desto mindre svårhanterliga ter sig anpassnings- och strukturproblemen. I ett mycket långt tidsperspektiv (30 år eller mer) blir knappast möjligheterna att vid begränsad energitillgång åstadkomma fullt utnyttjande av arbetskraft och andra resurser ett I stället huvudproblem. kommer då möjligheterna att förena andra mål - kanske främst beträffande konsumtionsutrymme och standardutveckling i allmänhet - med en minskad energiförbrukning att bli av överordnat intresse.

1.5 Sysselsättningseffekter av energipolitik

De synpunkter på anpassningen till ökad energiknapphet” (eller höjda energipriser), som gavs i slutet av förra avsnittet, är giltiga då energitillförseln begränsas genom vår egen energipolitik, lika väl som då begränsningen är resultatet av yttre störningar. I båda fallen förstärks drivkrafterna till energisparande teknikförändringar, och den slutliga efterfrågan påverkas i riktning mot varor och tjänster med mindre energiinnehåll. Och i båda fallen får anpassningstidens avgörande betydelse längd för sysselsättningseffekterna.

Men det finns också ett par viktiga skillnader mellan internationellt bestämda och inhemska energibegränsningar:

Den första skillnaden har att göra med hur konkurrensförhållandet mellan svenska och utländska producenter påverkas i branscher med energiintensiv produktion. Höjning av världsmarknadspriserna på olja och andra energislag får antas påverka kostnaderna för olika länders processindustrier i stort sett likformigt (även om skillnader i produktionsteknik, tillgång på inhemska bränslen m m kan medföra vissa förskjutningar). Sådana störningar lämnar

Problembeskrivning 19

således den internationella konkurrenskraften hos olika länders stålindustri, massaindustri osv i huvudsak opåverkad. Om man däremot i ett enskilt land genomför energipolitiska åtgärder, som höjer företagens energikostnader antingen höjda energiskatter och -taxor eller restriktioner för användningen av vissa energi- - innebär detta att den industrins kostnadsslag energiintensiva läge gentemot utlandet försämras. Energipolitiken kan därför påverka den internationella arbetsfördelningen, så att en restriktiv energipolitik tenderar att minska sysselsättningen i energiintensiv processindustri inom landet. En skärpning av energibeskattning eller annan energipolitik påverkar då takten i strukturomvandlingen, branschvis och regionalt.

En andra skillnad mellan energipolitik och utifrån bestämda förändringar gäller inverkan på realinkomstnivån i Sverige. En prishöjning på råolja och annan importerad energi innebär ofrånkomligen att vi tvingas avstå från inkomster, och att utrymmet för konsumtion och investeringar inom landet påverkas negativt. Många - t ex - är däremot energipolitiska åtgärder höjda energiskatter rena inkomstomfördelningar inom landet (mellan hushållen, företagen och staten). De innebär inte att det svenska samhället blir av med några resurser, och energiskattemedlen (eller intäkterna av höjda eltaxor) kan användas t ex för att sänka andra skatter för hushåll och företag. Det energipolitiska syftet med en höjning av

E

2 energiskatter eller taxor är att påverka efterfrågans fördelning

mellan energi och andra resurser, inte att ändra den allmänna

E

i efterfrågenivån. Det innebär också att konjunkturproblemen får j antas vara betydligt mindre vid en skärpning av energipolitiken

P än vid ttre störnin ar som t ex hönin 8 ar av råole riserna.

Det faktum att vissa styråtgärder är att betrakta som inkomstomfördelning, innebär naturligtvis inte att all energihushållningspolitik är kostnadsfri för landet. Oavsett om den genomförs via beskattning, bidrag eller regleringar kan en sådan politik innebära, att man väljer dyrare (dvs mer resurskrävande) alternativ för uppvärmning, industriella processer osv, eller att man väljer en produktionsinriktning som ger minskade inkomster. Och restriktioner då det gäller vissa slags energiproduktion, t ex ur kol, vattenkraft eller uran, höjer kostnaderna för energiförsörjningen.

20 Problembeskrivning

samhällsekonomiskt är detta motiverat, om de energipolitiska vinsterna med hänsyn till målen beträffande miljö och nationell handlingsfrihet anses uppväga kostnaderna.

Det kan således konstateras, att sysselsättningseffekterna av energipolitik främst har att göra med inverkan på strukturomvandlingen. Sådana effekter måste därför studeras på branschnivå och regional arbetsmarknadsnivå. Om stora förändringar av energipolitiken genomförs mycket hastigt, kan de också få konjunkturella effekter, och då kanske främst i byggnadssektorn och de delar av verkstadsindustrin som levererar kapitalvaror till elproducenterna.

ENERGIHUSHÃLLNINC OCH EKONOMISK TILLVÄXT - NÅGRA LÅNG- SIKTSMODELLER å

i

Syftet med de långsiktsmodeller, som skall diskuteras i detta kapitel, är att belysa huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen i ett tidsperspektiv av storleksordningen 30-50 år. Modellerna används för att ge ungefärliga mått på sådana variabler som tillväxt i den totala produktionen (BNP), tillväxt i konsumtionsmöjligheter, den sektorvisa fördelningen av produktion, sysselsättå ning och realkapital (byggnader, maskiner etc). Genom att sätta ; K in olika värden på utifrån bestämda storheter som t ex internationella råoljepriser eller politiska handlingsparametrar som t ex å energiskattesatser, får man också olika alternativ då det gäller å

1 BNP-tillväxten och de övriga ekonomiska variablerna. Skillnaderna

mellan dessa kan då tolkas som effekter på det långsiktiga tillä växtförloppet av ändringar i oljepriset, energibeskattning eller andra bestämningsfaktorer.

Det är viktigt att observera, att modeller av den här typen, som använts på energiområdet, är jämviktsmodeller. De beskriver ekonomins sätt att fungera, då den anpassat sig helt - i fråga om val av produktionsinriktning och produktionsteknik, arbetskraft-, kapital- och energianvändning - till rådande prisrelationer, regelsystem osv. Det innebär bl a, att det alltid råder full sysselsättning i modellekonomin, och att de omställningsproblem, som uppträder på vägen mot en utveckling i jämvikt, inte heller i övrigt kommer in i bilden.

Långsiktsmodeller kan användas för att ge en uppfattning om vissa utvecklingslinjer i ekonomin under olika förutsättningar om t ex oljepriser och energipolitik. De ger också viss information om långsiktiga kostnader - t ex i form av minskad tillväxt i privat konsumtion - för begränsningar av energianvändningen. Däremot ger

och ekonomisk tillväxt -

22 Energihushâllning nâgra Iángsiktsmodeller

dessa modeller mått på sådana omställningskostnader“ i det inga korta och medellånga tidsperspektivet, som blir följden av att ekonomin måste anpassas till ändrade energipriser eller begränsadenergitillgång.

På de närmaste sidorna ges en kortfattad beskrivning av den principiella uppbyggnaden av långsiktsmodeller och därefter följer (sid 26) några resultat från egna beräkningar med en sådan modell.

Begreppet lång sikt innebär egentligen en sådan tidsrymd att alla produktionsfaktorer (arbetskraft, realkapital etc) är fullständigt rörliga, mellan branscher och mellan regioner. I flertalet långsiktsmodeller antas en sådan rörlighet föreligga, trots att dessa modeller i praktiken har kommit att omfatta en given tidsrymd (vanligen ca 30-50 år).

Det finns naturligtvis stora skillnader mellan olika samhällssektorer då det gäller realkapitalets livslängd och i vilken utsträckning kapitalföremålen konserverar omodern produktionsteknik. Så byts exempelvis större delen av fordonsparken ut inom en period av l0-l5 år. Om man införde kraftigt höjda krav på transportmedlens energieffektivitet, skulle dessa krav således utan ombyggnad av existerande kapitalföremål i huvudsak kunna genomföras inom en femtonårsperiod. Tidsperspektivet är ett helt annat inom sektorn bostadsförvaltning, där kapitalet har mycket lång varaktighet. Exempelvis är ca en fjärdedel av bostäderna i länder som Västtyskland, Österrike och Frankrike byggda under förra århundradet.

Grundantagandet i modellerna är att det på lång sikt finns möjlighet att ersätta produktionsfaktorerna arbetskraft, kapital

och energi med varandral).

1) N . . . . Denna utbytbarhet mats med den S k substitutionselasticiteten som anger den procentuella förändring av faktorrelationen (exempelvis kapitalinsats per sysselsatt) som uppkommer för varje procents ändring av prisrelationen mellan produktionsfaktorerna (arbetskraft och kapital). Substitutionselasticiteten är emellertid i detta sammanhang ett svårtolkat begrepp eftersom man inte kan skilja på vad som är produktionstekniska förändringar (ex minskad energianvändning och ökad sysselsättning vid oförändrad produktionsinriktning) respektive vad som är en ändrad varufördelning inom en bransch - t ex att man säln jer mer papper och mindre pappcrsmassa, ökar andelen betong i jord- och stenvaruindustrins produktion osv.

och ekonomisk tillväxt - 23

Energihushâllning nägra Iángsiktsmadeller

Den teknologiska kunskapen förutsätts däremot vara given och 0- påverkbar i långsiktsmodeller antingen ökar den i förutbestämd takt eller så är den konstant. Detta är en viktig begränsning, bl a därför att störningar i energiförsörjningen kan få negativ inverkan på investeringsutvecklingen. Eftersom den tekniska utvecklingen i stor utsträckning kan antas vara beroende av att kapitalet förnyas i snabb takt, kan modellen komma att underskatta kostnaderna för samhället av prishöjningar och restriktioner på

energisidan.

Om vi med lång sikt skulle mena en tidsrymd i vilken alla struk-

turer i ekonomin är helt föränderliga, kan långsiktig tillväxt beskrivas i grova termer av tillväxtmodeller utan branschindelning. En traditionell tillväxtmodell kan, förenklat uttryckt, sägas bestå av tre komponenter, nämligen:

en produktionsfunktion, där de tillgängliga mängderna av arbetskraft och kapital bestämmer produktionens storlek, | en konsumtionsfunktion, som beskriver sambandet mellan in-

i

komstnivå och total konsumtion (eller totalt sparande), - villkor för ekonomisk dvs för jämvikt, jämvikt på varumarknaden och på de två produktionsfaktormarknaderna.

g

i I

De traditionella långsiktsmodellerna med sin speciella inriktning

i Ö på avvägningen mellan konsumtion och investering kan dock inte I I sägas vara särskilt väl lämpade för att behandla sådana mikro- K I I som restriktioner innebär. Därför problem på energiförsörjningen I I arbetar man här i stället med en indelning av ekonomin i olika j branscher. De långsiktsmodeller som har använts för att analysera energihushållningsproblem, är emellertid inte helt lika. Modelå lerna skiljer sig åt just i fråga om aggregeringsnivå (dvs anta- › 7 z let branscher), men också i fråga om den utbytbarhet som antas föreligga mellan energi, arbetskraft och kapital.

1) Manne arbetar med en modell, där det vid sidan av energi produceras en enda vara. Produktionen av denna (makro-)vara sker genom insatser av energi (bränsle och el), arbetskraft och kapital. En viss frihet i fråga om val av faktorkombination antas finnas

för nytillkommen kapacitet:

1) Manne, A.: A Model of Energy-Economy Interactions, Stanford Univ., June 1977.

24 och ekonomisk tillväxt -

Energihushâllning nâgra lângsiktsmodeller

i) förhållandet mellan bränsleinsats och elinsats antas förändras i samma (omvända) proportion som priserna, dvs substitutionselasticiteten antas vara ett

substitutionselasticiteten mellan arbetskraft och kapital antas också vara ett

förhållandet mellan energiinsats (el och bränsle) och insatsen av kapital-arbetskraft antas förändras mindre än varje given förändring av prisrelationen. I huvudalternativet antas substitutionselasticiteten vara 0,25 dvs mindre substitutionsmöjligheter än ovan.

Denna makroekonomiska modell sammanlänkas med en något mer detaljerad modell av energiproduktionssystemet. Produktionens fördelning i respektive tidsperiod mellan konsumtion och investering bestäms av ett kriterium för maximal diskonterad konsumtion. Valet av diskonteringsfaktor får för konsumavgörande betydelse tionens förläggning i tiden.

En svensk konstruerad av

modell, Bergmanl), bygger på en liknande

produktionsfunktionsansats. Här görs dock ingen uppdelning mellan bränsle och el, medan å andra sidan av ekonomin i behandlingen övrigt är mer detaljerad än hos Manne. Modellen innehåller åtta sektorer - utöver energisektorn tre varuproducerande och fyra tjänsteproducerande sektorer. De åtta sektorerna utgör ett produktionssystem, där sektorerna levererar insatsvaror till varandra (s k input-outputsamband).

Efterfrågan på de olika sektorernas produkter för konsumtion, export etc antas vara prisberoende, och dessutom antas utbytbarhet föreligga i samtliga sektorer mellan arbetskraft, kapital och energi. På samma sätt som hos Manne antas den framtida tillgången på arbetskraft vara förutbestämd. I den svenska modellen gäller detta också för den sammanlagda kapitalstockens tillväxt.

l ) . . Bergman, L.: Energy Policy in a Small The Case Open Economy: of Sweden, (stencil) Stockholm 1977.

Energihushâllning och ekonomisk tillväxt -

nägra Iängsiktsmodeller 25

Utifrån ett antagande om vinstmaximerande beteende hos företagen och bestämda tillväxtmål för vissa storheter, såsom offentlig konsumtion, kan modellen lösas vad avser de olika variablernas (priser och kvantiteter) utvecklingstendenser i en givan tidpunkt. Utifrån dessa tendenser beräknas förändringarnas storlek under de följande åren. Därefter kan nya utvecklingstendenser lösas genom att ett nytt utgångsläge sätts in i modellen osv. Genom att sätta in olika värden för importpriserna på energi eller för storheter som representerar energipolitiska åtgärder, kan man beräkna de olika effekterna på den ekonomiska utvecklingen. I sam- I

l arbete med Bergman har vi gjort vissa beräkningar med denna mo-

dell för att konsekvenserna av nolltillväxt belysa i energi-

i

förbrukningen, vilket vi återkommer till nedan.

En modell med ungefär samma aggregeringsnivå (nio sektorer, varav dock fem är energisektorer) men med bl a en annan l behandling 1

f av substitutionsmöjligheterna är Hudson-Jorgensen modellenl).

i Den utgörs dels av en makroekonomisk dels av en

tillväxtmodell,

i modell som behandlar samspelet mellan ekonomins sektorer och va-

5 let av faktorkombination i respektive sektor.

i

I . . . . i Den makroekonomiska modellen liknar 1 mångt och mycket de tradi-

E tionella tillväxtmodeller, som diskuterats ovan. I makromodellen

j härleds total privat konsumtion, totala investeringar, omfattav offentlig verksamhet samt total

E

ningen export. Dessutom härleds prisutvecklingen för primärfaktorerna arbetskraft, kapital och total import. Restriktionerna för ekonomisk tillväxt utgörs av tillgången på arbetskraft samt den i varje ögonblick befintliga kapitalmängden.

Den slutliga efterfrågan och de faktorpriser, som härletts i makromodellen, används i nästa steg som indata i den modell, som behandlar de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan ekonomins olika sektorer (input-outputmodellen). I den modellen härleds användningen av produktionsfaktorerna. Man antar här att det finns utbytbarhet mellan och att faktorproduktionsfaktorerna, kombinationen i varje sektor väljs med utgångspunkt från de re-

1) Hudson, E.A., Jorgensen, D.w.: US Energy Policy and Economic Growth, 1975-2000; The Bell Journal of Economics and Management Science, Vol 5, No 2, 1974.

tillväxt -

26 Energihushállning och ekonomisk nâgra lângsiktsmodeller

lativa faktorprisernas utveckling. Produktionsfaktorn energi utgörs av de fem energisektorernas produktion, och material-faktorni innefattar varor från de resterande fyra sektorerna. Graden av substituerbarhet mellan produktionsfaktorerna har uppskattats på basis av årliga data för perioden 1947-1971.

Vi har gjort vissa beräkningar - med hjälp av flersektors tillväxtmodell - av den långsiktiga effekten av energibegränsningar

i den svenska ekonomin 1)_ Syftet var att undersöka konsekvenser-

na för den ekonomiska tillväxten, om ingen ökning av energianvändningen tillåts (eller blir möjlig) från slutet av 1980-talet. Särskilt diskuteras om en sådan nolltillväxt kan förväntas vara möjlig att förena med en fortsatt, successiv ökning av utrymmet för privat och offentlig konsumtion.

Beräkningarna baseras på Lars Bergmans förut nämnda modell. Det rör sig här om en stegvis tillämpning (i femårsperioder) av en tillväxtmodell med åtta sektorer. Det förutsätts att det i samtliga sektorer finns en viss utbytbarhet mellan kapital, arbetskraft - arbetsoch energi. Substitutionselasticiteten kapital kraft har genomgående satts till ett, medan motsvarande elasticitet mellan aggregatet av dessa båda faktorer och energi i huvudalternativet satts till 0,25.

Beräkningarna tyder på att en energibegränsning av här aktuellt - från två till nollslag övergång drygt procents årlig ökning tillväxt i energianvändningen - skulle ge ganska måttlig effekt på BNP- och konsumtionstillväxt, i varje fall de första 15-20 åren. År 2000 skulle exempelvis nolltillväxten på energisidan kosta 52 i utrymme för privat konsumtion (vid bibehållet utrymme för offentlig konsumtion). Ä

Tillväxttakten för BNP skulle vid sekelskiftet ha reducerats Å till l,7Z per år, att jämföras med 2,0% per år i fallet utan

energibegränsning. Motsvarande tillväxttakter för privat konsum- 3 skulle utan Det

tion bli 0,4% med och l,lZ energibegränsning. l

förutsätts då att den offentliga konsumtionen ökas med 3% om året:

i 1 ) . . . . 3 Se Effekter av nolltillväxt 1 energianvändningen, 3 FFE januari 1978. å

och ekonomisk tillväxt -

Energihushâllning nâgra Iângsiktsmodeller 27

och att arbetskraftstillgången (mätt i timmar) minskar med inemot 0,52 per år under perioden 1980-2000. Med denna kombination av förutsättningar blir således utrymmet för ytterligare höjning av den privata konsumtionen mycket begränsat omkring år 2000. Men detta beror i minst lika hög grad på arbetstidsförkortning som på

begränsad energitillförsell).

Den antagna energibegränsningen realiseras i modellberäkningarna via införande av en energiskatt, som höjs i precis sådan takt att förutsättningarna hela tiden uppfylls. I huvudalternativet, med en substitutionselasticitet mellan kapital-arbetskraft och energi om 0,25, uppgick den beräknade energiskattesatsen år 2000 till ca 300%. I en alternativkalkyl med högre substitutionselasticitet (0,7) krävdes en lägre skattesats (ca 90%) för att energibegränsningen skulle realiseras. Dessa skattesatser att det antyder skulle krävas mycket kraftiga energipolitiska för att åtgärder l den önskade . uppnå energibegränsningen.

I ,

i Antagandena om substitutionselasticiteten (6) visade sig också

vara centrala för hur

i

ganska naturligt energibesparingarna genomfördes i modellekonomin. Mindre sub-

g anpassningsmöjligheter (lägre

| stitutionselasticitet) i produktionen av de olika varorna innebär att

F

energibesparingeu i större utsträckning måste ske via ändrad : produktionsinriktning, minskad produktionsvolym och lägre direkt

i

förbrukning inom hushållen. I tabell 2 sammanfattas energibespa- : ringarnas fördelning i respektive alternativ år 2000.

Som framhölls ovan innehåller denna typ av långsiktsmodeller en förutsättning om full totalt sett. sysselsättning, De sysselsättningseffekter, man kan utläsa, är därför strukturella, dvs de gäller omfördelning av arbetstillfällen mellan sektorerna. Omfördelningen av sysselsättning på grund av restriktiv energipolitik framstår som ganska liten, jämfört med de förändringar som förutses under perioden redan i fallet med fri energitillförsel. Men i stort sett tycks den förstärka tendenserna i den pågående 1 ) . .H U . . m 0 Detta illustreras om man jamfor konsumtionstillvaxten ar 2000 för följande tre begränsningsfall: utan arbetstidsförkortning - med energibegränsning 1,4% per år -med - utan -- 1,1% per år med både arbetstidsförkortning och energibegränsing 0,42 per år

och ekonomisk tillväxt -

28 Energihushållning nâgra Iángsikrsmødeller

strukturomvandlingen, som främst innebär omfördelning från varutill tjänsteproducerande sektorer.

Tabell 2: - Energibesparingarna i respektive alternativ procentuell fördelning på olika faktorer

allmänna högre subenergibe- stitutionsgränsnings- elasticitet fallet Anpassningsmekanism (U*= 0,25) (5 = 0,7)

ändrad produktionsinriktning och produktionsvolym 20,5 14,2

lägre specifik förbrukning inom produktionssektorerna 59,1 74,1

varav inom energisektorn 0,2 0,2

energibehov och energikostnader varierar kraftigt mellan olika delbranscher. Vissa av dessa branscher - med energikostnadsandelar långt över 102 i utgångsläget - får antas försvinna nästan helt vid de taxor och skattesatser för energi, som krävs för

nolltillväxt. Struktureffekterna kan således får mycket stor beå med stor andel

tydelse på arbetsmarknader energiintensiv process-å

industri men effekter på den nivån kan inte belysas med så här aggregerade modeller.

EFFEKTER AV EN ENERGIFÖRSÖRJNINGSKRIS

3.1 Akuta bristsituationer

3.1.1 Inledning

Världsekonomin har på senare år utsatts för chockartade och pris-

utbudsförändringar på olika råvaror med åtföljande effekter på de

iråvaruimporterande ländernas inkomster, pris- och sysselsätti

iningsnivåer. Oljeembargot vintern 1973/74 är naturligtvis det

imest

närliggande exemplet.

I E Energiförsörjningen kan komma att störas av yttre förändringar

härrörande från vitt skilda händelser utom landets som gränser

Ekrig, kartellbildningar osv. Störningar i energiförsörjningen

Ekan

även orsakas av händelser inom landet. är Exempel på sådana tekniska

Edels › störningar såsom haverier i kraftverk, dels kli-

Ematbetingade störningar såsom ett osedvanligt l nederbördsfattigt i år eller en långvarig och sträng vinter med åtföljande belast-

Eningsökning. Även politiskt bestämda restriktioner, t ex då det

;gäller valet av kraftslag kan - om de införs med kort varsel -

jmedföra liknande problem.

Syftet med detta avsnitt av rapporten är att diskutera syssel-

sättningseffekterna av akuta men temporära energiförsörjningskriser. När vi här kvantifierar med sysselsättningseffekterna hjälp av kalkylmetoder som har utvecklats inom FFE:s projekt Samhällsekonomiskt effektiv

energiberedskap1) antar vi, för

att konkretisera analysen, att den aktuella störningen är ett 2) oljeembargo .

1) N FFE rapport nr ll: Kortsiktiga planeringsmodeller för energiberedskap. 2) 1974 års försvarsutredning bedömer risken för ett leveransavbrott på råolja som det av de fredskrisfall man allvarligaste studerade.

i

30 Effekter av en energijörsörjningskris

En fysisk begränsning av oljetillförseln skapar ett akut bristtillstånd där ekonomin på mycket kort sikt:måste anpassas till den reducerade tillgången på olja. Det är i detta korta tidsperspektiv vi finner det starkaste sambandet mellan energitilleftersom möjligheterna att ersätta energång och sysselsättning, insatsvaror, kapital och arbetskraft och att ändra gi med andra produktionsinriktningen från energiintensiva till energisnåla produkter är mycket begränsade.

Konsekvenserna av en plötsligt uppkommen knapphet på olja kan lindras på ett eller flera av följande sätt:

l. användning av åtgärder man på förhand har vidtagit för att försäkra sig mot förluster, t ex a) inhemsk produktionsberedskap för primärbränslen som uran, torv, vedbränslen, skifferolja b) inhemsk produktionsberedskap för sekundärenergi såsom ökad möjlighet att raffinera råolja, när knapphet uppstår på raffinerade petroleumprodukter, och/eller utbyggnad av vissa raffinaderianläggningar som möjliggör ett mindre beroende av speciell råolja. Reservkapacitet av oljeeldade kraftverk, gasturbiner och kolkraftverk vid dålig tillrinning till vattenmagasin och/eller petroleumknapphet c) lagring av råoljor, stenkol, uran, raffinerade petroleumprodukter etc d) konsumtionsberedskap i form av t ex eldningsanläggningar som kan använda alternativa bränslen

2. ändrad efterfrågeinriktning från energiintensiva till energisnåla varor (inom ramen för givna produktionskapaciteter i olika branscher)

3. besparingar, som tar sig uttryck dels i sänkning av oljeförbrukningen i den slutliga efterfrågan, dels i en justering av de olika branschernas specifika oljeåtgångstal.

De numeriska beräkningar vi har utfört, har bl a haft till ända- : mål att kvantifiera betydelsen av de anpassningsmöjligheter som

i EJekter av en energijörsärjningskris 31

föreligger på kort sikt. Här skall vi koncentrera oss på effekterna av en ändrad efterfrågeinriktning och energibesparingar i I näringslivet. presentationen av modellkalkylerna börjar vi med en given tillförselbegränsning av råolja och raffinerade petroleumprodukter, när mycket små anpassningar kommer till stånd. För varje senare introduceras beräkningsomgång en ny anpassningsmöjlighet som förutsättning för kalkylerna.

Ett annat syfte med kalkylerna är att illustrera effekterna av olika uppläggning av den ekonomiska politiken under en akut försörjningskris. Härvid läggs tonvikten mellan en på en jämförelse politik som syftar till att erhålla ett så stort utrymme för den

privata konsumtionen som möjligt och en som prioriterar sysselsättningsnivån.

Den ekonomiska utvecklingen under ett akut bristtillstånd beror också på vilken metod statsmakterna väljer för att fördela de

;knappa

oljetillgångarna mellan olika produktionsenheter i ekono- Härvid kan man skilja mellan två Den ena är

lmin. huvudprinciper.

en odifferentierad ransonering, som innebär att de olika branscherna drabbas av en och samma nedskärningsprocent. Den andra är en differentierad ransonering, där tilldelningskvoterna väljs så att

vnedskärningen får så liten

i

effekt som möjligt på målvariablerna och/eller konsumtionsutrymme).

i($ysselsättning

I _ O skall här koncentrera oss pa att

EV1 belysa konsekvenserna för

i sysselsättningen av dels dels den eko-

anpassningsmöjligheterna,

inomisk-politiska prioriteringen. Härvid antar vi att tilldel-

jningen av olja sker genom en differentierad

ransonering. Analy-

isen sker stegvis. När vi t ex undersöker effekten av att

priori-

âtera

sysselsättningen före det privata konsumtionsutrymmet, gör :vi det under antagande om ett bestämt mått av flexibilitet i ekonomin.

3.1.2 Referenskalkylen och gemensamma antaganden för samtliga smäassgkelåyle: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

.Det oljeembargo vi skall studera antas inträffa 1978. Ett praktiskt tillvägagångssätt, när man vill studera effekterna av en

medskuren oljetillförsel, är att jämföra modellresultaten med

l

i

I

32 Eøekter av en energijörsörjningskris

ett läge som är att förvänta om oljetillförseln utvecklas normalt. En sådan referenskalkyl kännetecknas bl a av att oljetillförseln ej är en begränsande faktor för den ekonomiska aktiviteten.

Den referensbild för den svenska ekonomin 1978, som vi har kalkylerat fram, baseras på samma förutsättningar som långtidsutredningens modellberäkningar.

Med dessa förutsättningar har vi erhållit följande försörjningsbalans.

Tabell 3: Referenskalkylens försörjningsbalans 1978 Milj kr i 1968 års priser

timmar är fördelad på följande sätt: Sysselsättning i näringslivet 4 518 Sysselsättning i offentlig sektor l 458

När vi studerar effekterna av oljeembargot, antar vi att de ansvariga myndigheterna bedömer att en 20-procentig nedskärning av de totala leveranserna är nödvändig för den del av produktionssystemet, som ej använder petroleumprodukter för sekundär 1) energiproduktion . Importen av råolja antas gå ned med 20 procent, och även för den slutliga användningen av petroleumprodukter, dvs förbrukningen i hushållen och i den offentliga sektorn, har vi antagit 20 procents nedskärning. 1) Leveransnedskärningen för en enskild sektor kan vara större eller mindre än 20 procent. Se diskussion ovan om differenti-› erad ransonering.

Effekter av en energgfdrsörjningskris 33

De gjorda antagandena innebär, att vi beskriver effekterna av en renodlad petroleumknapphet, och ej av en brist på petroleumprodukter som fortplantar sig till en el-, fjärrvärme- eller stadsgasknapphet.

l 3.1.3 av olika I Kvantifiering typer av anpassningars inverkan

I på_ekpg0mig gnger gljegmbarggt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___

I 5 När vi i kalkylerna A-F studerar effekten av olika anpassningar å l i ekonomin under oljeembargot, antar vi att den ekonomiska poå litiken inriktas på att maximera det privata konsumtionsutrymmet. å En sammanfattning av resultaten i kalkylerna A-F redovisas i tabell 5 på sidan 38.

5 Vi inleder undersökningen med att studera effekten av oljeembar-

i

4 endast got, när mycket små anpassningar kommer till stånd (kal- I

f kyl m1).

å j Det är i verkligheten svårt att föreställa sig ett förlopp som

E svarar mot förutsättningen att nästan inga anpassningar äger rum

vid en så kraftig nedskärning av petroleumleveranserna som vi har å Men de resultat som redovisas i kalkyl A kan ses som en E antagit. E kvantifiering av det allra värsta som kan hända, om petroleumle-

i veranserna skärs ned till 802 av den normala förbrukningen i nä-

ringslivet.

I tabellen avläser vi en drastisk nedgång i den privata konsumtionen. Näringslivets BNP-bidrag faller med ca ZOZ och arbetslösheten blir drygt 20% bland de anställda i näringslivet. Effekterna på produktion och sysselsättning blir med andra ord ungefär proportionella mot oljeembargots omfattning. Sysselsättningsnedgången är mycket ojämnt fördelad mellan de olika branscherna i produktionssystemet, men vi väntar med att presentera arbetslöshetsstrukturen i våra kalkyler, tills vi har infört mer realistiska antaganden om ekonomins anpassningsmöjligheter.

1) De anpassningar som föreligger i denna kalkyl är de i avsnitt 3.1.2 antagna besparingarna på 20% i hushållens och den offentliga sektorns förbrukning av olja.

34 Effekter av en energilörsörjningskris

Beräkningsalternativen B-D illustrerar konsekvenserna av olika slags förändringar i den slutliga efterfrågans inriktning. Sådana förändringar kan ta sig uttryck dels i en omfördelning av den slutliga efterfrågan mellan olika efterfrågekategorier (privat konsumtion, förbrukning, investeringar etc), dels i en offentlig ändrad av olika varor och tjänster varje efter-

fördelning inom

frågekategori.

I beräkningsexemplet ovan (kalkyl A) antog vi att den privata konsumtionens sammansättning på olika varor och tjänster var att ändra. Som en första enkel anpassningsmöjlighet inomöjlig för vi förutsättningen att konsumtionsandelarna kan anta värden som ligger i intervallet 9OZ - 1102 av referenskalkylens konsumtionsandelar (kalkyl B).

De beräkningsresultat som erhölls, när vi fogade denna förutsättning till de tidigare, visar att utrymmet för den privata konsumtionen fortfarande är kraftigt reducerat. Jämfört med referenshar den privata konsumtionen gått ned med nästan 342. kalkylen Om vi i stället jämför med den tidigare kalkylen, där den privata konsumtionens sammansättning var fixerad, har konsumtionsutrymmet stigit med drygt 57°.

Vi kan vidare notera en kraftig nedgång i sysselsättningen och näringslivets BNP-bidrag, men jämfört med kalkyl A är sysselsätt-p i näringslivet nästan 22 högre. Tabell 6 visar hur arbetsningen lösheten i näringslivet på totalt 212 fördelar sig på de olika branscherna.

varor och tjänster har i denna kalkyl, jämfört med re- Följande ferenskalkylen, en lägre andel i den totala privata konsumtionen: kemiska produkter jord- och stenprodukter samfärdsel medan varor och framför allt tjänster som: grafiska produkter restaurang- och hotelltjänster bank- och försäkringstjänster uppdragsverksamhet övriga privata tjänster har ökat sina andelar av den totala privata konsumtionen.

Efekter av en energüörsödningskris 35

Den slutliga efterfrågans inriktning är sålunda mycket väsentlig för vilka effekter ett oljeembargo får på ekonomin. Detta illustreras också av de resultat som erhölls, när vi även tillät bruttoinvesteringarna att sjunka med knappa 30% (kalkyl C). Om vi jämför med kalkyl B, kan här konstateras att näringslivets BNP-bidrag stiger med 6Z och att sysselsättningen ökar med 1,52. Orsaken till de lindrigare konsekvenserna av oljeembargot är en ändrad efterfrågeinriktning från de energiintensiva investeringsvarorna, som järn och stål samt cement, till de energisnålare varor som efterfrågas av hushållen.

Som ett ytterligare exempel på vilka dämpande effekter den slutliga efterfrågans inriktning kan ha, tillför vi förutsättningen att exportleveranserna från de olika branscherna kan anta värden som ligger mellan 8OZ och 120% av referenskalkylens värden. Samma variationsintervall antar vi även gälla för importen av de olika varorna (kalkyl D).

1) Den omstrukturering av utrikeshandelsmönstret som blev följden av de gjorda antagandena, resulterar i en ökning av konsumtionsutrymmet och näringslivets BNP-bidrag med drygt 122 respektive 72, jämfört med kalkyl C. Även sysselsättningen ökade. Den är ca 6% högre än i föregående kalkyl. Arbetslösheten är dock så stor som 15% i näringslivet och ca 112 i ekonomin som helhet.

Kalkylerna B-D har belyst hur förändringar i den slutliga efterfrågans inriktning mot energisnåla varor lindrar effekterna av oljeembargot. Vi måste dock komma ihåg att en mycket viktig anpassning som tar sig uttryck i energibesparingar i produktionssystemets olika sektorer inte är introducerade i dessa kalkyler. Resten av detta avsnitt komer därför att med hjälp av kalkylerna E och F ägnas åt konsekvenserna av lägre specifika oljeåtgångstal.

1) Exportleveranserna från bl a massa- och pappers-, jord och sten-, järn- och stålindustrin minskade i andel och trävaror, möbler samt verkstadsprodukter ökade i andel jämfört med exportandelarna i referenskalkylen. På importsidan sker en motsatt omstrukturering så att importen av energiintensiva produkter, tenderar att öka på bekostnad av de mindre vaenergikrävande rorna.

36 Effekter av en energijörsörjningskris

På kort sikt föreligger en mycket att ersätbegränsad möjlighet ta energi med andra produktionsfaktorer. Däremot kan det förekomma rena besparingsmöjligheter. Förekomsten av dessa innebär naturligtvis att företagen i situationer med normala leveranser av energi inte fungerar så effektivt som de skulle kunna göra. Av olika substituerar anledningar företagen i framgångsrika perioder obehaget av större ansträngningar och kontroll mot en högre kostnadsnivå. ökande konkurrens och resursknapphet skapar ett tryck att effektivisera och reducera produktionsprocesserna slarv i användningen av olika resurser (t ex energivaror).

På basis av en utredning utförd av

Ångpanneföreningenl) har vi

justerat de olika branschernas specifika oljeåtgångstal i enlig-

het med tabell 42).

Tabellen vittnar om att betydande utrymme finns för effektivisering av energianvändningen. Vid måttliga leveransnedskärningar av såväl olja som el kan stora enhet besparingar per producerad göras i flertalet branscher. Vid mera drastiska bristsituationer - när leveranserna går ned så mycket som 502 av normal förbruk- - däremot ning stiger de specifika åtgångstalen för flera sektorer. Orsaken till detta är att den fasta för energiåtgången lokaluppvärmning, ventilation etc nu slås ut på en mycket mindre produktion. Det är vidare intressant att notera, att produktionen i flertalet branscher drabbas hårdare av en elbrist än av en oljebrist av samma storlek.

Vi skall här koncentrera oss på effekten av en 20-procentig leveransnedskärning av olja. Med utgångspunkt från förutsättningarna i kalkyl B justerar vi därför oljeåtgångstalen i enlighet med besparingsprocenten i tabellen nedan (kolumn: olja 20%).

1)Ãngpanneföreningen, Konsekvenser för industrin av brist på

olja och elenergi. Stencil. Stockholm 1977. 2) För sektorerna utanför gruvor och industribranscherna har vi i brist på information antagit en schablonmässig besparingsprocent på lOZ.

Effekter av en energifdrsärjningskris 37

Tabell 4: Besparingsprocent NR SEKTOR BESPARINGSPROCENT VID LEVERANSNEDSKÄRNING AV OLJA EL med med 20 Z 30 Z 50 Z 20 Z 30 Z 50 Z

Dryckesvaru- och tobaksindustri 20 15 -5 20 15 -5

Textil-, beklädnads-, läder-

10 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 6 4 -2 2 -3 -24 ll Grafisk industri, förlags-

14 Plastvaruindustri 7 9 5 5 5 15 Jord- och stenindustri 3 3 2 -3 -5 -13 16 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk -2 -9 -28 -1 -S -19 17 Icke järnmetallverk 7 4 -8 2 0 -9 18 Övrig Verkstadsindustri 16 13 3 41 42 59 19 Elektroindustri 17 18 20 11 12 17 20 Skeppsvarv och båtbyggerier 28 Zl -13 -4 -14 -62

L Resultatet av denna kalkyl (kalkyl E) demonstrerar tydligt vilken betydelse oljebesparingarna har. Jämfört med kalkyl B som i övrigt har identiska har förutsättningar, sysselsättningen i näringslivet gått upp med 112, näringslivets med 12% BNP-bidrag och det privata med 202. konsumtionsutrymmet Det samhällsekonomiska värdet av de gjorda besparingarna är rätt imponerande, 15 miljarder kronor!

Om vi i stället jämför med referenskalkylen ser vi att förutsätt-

ningarna i denna kalkyl ger den lägsta arbetslöshet, vi hitintills har funnit. Om vi till antagandena i kalkyl E dessutom

38 EjTekter av en energijörsörjningskris

lägger att utrikeshandelsstrukturen kan ändrasl) (kalkyl F), sti-

ger näringslivets BNP-bidrag med ytterligare 52 och sysselsättningsökningen blir av ungefär samma storleksordning. Arbetslösheten har nu gått ner till 72.

Det kan vara intressant att se närmare på hur den totala arbetslösheten i näringslivet på llZ (kalkyl E) respektive 7% (kalkyl F) fördelas mellan de olika branscherna. Strukturen på arbetslösheten i de båda kalkylerna redovisas i tabell 6.

Tabell 5: Sammanfattning av kalkylerna A-F2)

A B C D E F Refen kalky Privat konsumtion 61,1 64,5 77,2 86,7 92,2 98,7 97,. Näringslivets BNP-bidrag 123,0 125,4 129,7 139,1 144,8 151,3 l59J Total sysselsättning 4978 5026 5089 5299 5477 5665 5971 Sysselsättningen i näringslivet 3520 3578 3631 3841 4019 4207 45h Arbetslöshet i näringslivet 22 21 20 15 ll 7

Resultaten av de olika kalkylerna visar tydligt vilken pozential det finns att mildra de negativa följderna av en oljeförsörjningskris. Diskussionen har dock hittills ej berört osäkerheten i resultaten och om denna potential faktiskt kan realiseras.

Det finns anledning att förmoda, att de beräkningsexempel som belyser effekterna av energibesparingar i näringslivet är relativt rimliga. Besparingsprocenten har framkommit från en 0mfat:ande enkätstudie. För att komma i en bättre position när ett fsamtida oljeembargo bryter ut, borde företagen snarare ha underskattat än överskattat sina möjligheter att spara energi.

à andra sidan finns det anledning att ta fasta på frågan om hur en ändrad efterfrågeinriktning från energiintensiva till energi- 1) I enlighet med kalkyl D. g 2)

Sorterna i denna tabell är miljarder kr i 1968 års priser i

för försörjningsbalansens poster och miljoner arbetstimmar för sysselsättningen. å

Efekter av en energifdrsörjningskris 39 Tabell 6: Arbetslöshet i procent i olika sektorer

8 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 52 O

9 Trävaruindustri 10 11

10 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 10 5 0 *

å 14 Plastvaruindustri 34 10 O

E

15 Jord- och stenindustri 14 18 14

E

16 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 8 10 20 17 Icke 17 16 41

E

järnmetallverk

E 18 Övrig verkstadsindustri 13 15 0

i

19 Elektroindustri 15 9 0

E 20 Skeppsvarv och båtbyggerier 12 1 0

V 21 Annan tillverkningsindustri 28 2 0 22 Reparationer av hushållsvaror och

40 Efekter av en energijörsörjningskris

snåla varor kommer till stånd. Priserna på de energiintensiva varorna skulle stiga kraftigt relativt till de energisnåla varorna, om man lät oljeknappheten slå igenom på priserna, och marknadsekonomin skulle i princip tendera mot de redovisade resultaten. Det finns dock anledning att förmoda att de gynnsamma verkningarna av en ändrad efterfrågeinriktning är överdrivna. Två skä talar för detta. För det första dröjer det innan de rätta knapphetspriserna sätts på Varorna. För det andra tar det ytterligare tid innan konsumenterna och företagen reagerar på de nya priserna.

Med en allmän ransonering skulle man, bortsett från stora administrativa kostnader, kunna uppnå den önskade efterfrågeinriktningen. De fullmaktslagar, som ger regeringen befogenheter att genomföra en allmän ransonering, kan dock ej tillämpas under ett oljeembargo. Lagarna tar i första hand sikte på ransonering i krig eller krigsfara. Å andra sidan har regeringen mandat att genomföra en mer begränsad ransonering av energi.

Kalkylerna har alltså endast åskådliggjort ett intervall inom vilket konsekvenserna av ett faktiskt oljeembargo av den här storleksordningen kan antas ligga.

I kalkylerna ovan har vi förutsatt, att tilldelningen av olja ge-i

nomfördes så att förlusten i konsumtionsutrymmet blev så liten som möjligt. En intressant fråga är nu om myndigheterna med en ändrad inriktning av oljeransoneringen och andra ekon0misk-politiska åtgärder skulle kunna uppnå en högre sysselsättning. Frågan diskuteras i nästa avsnitt.

3.1.4 Ekansmisk-golisiâkâ ávxäsninasgrgblem säker: gibt

Vi hävdade i avsnitt 1.3 att det i princip alltid är möjligt att upprätthålla även ambitiösa sysselsättningsmål med hjälp av olika ekonomisk-politiska medel, men att energibegränsningar kan leda till att sådana sysselsättningsmål endast uppnås till priset av en lägre produktivitet och ett mindre konsumtionsutrymme.

i

å

Ejfekter av en energijörsörjningskris 41

Syftet med detta avsnitt är att söka av denna belysa betydelsen målkonflikt, när ekonomin drabbas av en akut nedskärning i oljetillförseln. Med samma kalkylmetoder som tidigare har vi en gjort jämförelse mellan en ekonomisk politik, som söker åstadkomma ett så stort för den privata konsumtionen utrymme som möjligt, och en som prioriterar sysselsättningsnivån.

Z Förutsättningarna för de redovisade beräkningarna skiljer sig endast med avseende på den ekonomiska politikens Vi inriktning. 3 har antagit att den privata konsumtionen kan ändra mot inriktning i en mer energisnål sammansättning, och att en omstrukturering kan ske av den slutliga efterfrågan, så att de relativt energikrävande investeringarna får en mindre andel av BNP. Vidare förutsätter vi att näringslivet spar i enlighet olja med de antaganden som ;har gjorts ovan. Detta innebär att i dessa grundförutsättningarna i ékalkyler motsvarar de antaganden som gjordes i kalkyl E.

De sysselsättningsökningar, som kan åstadkommas genom att prioritera sysselsättning i stället för konsumtionsutrymme åskådliggöres i tabell 7 för två olika fall då det gäller hur mycket konsumtionen kan reduceras. I kalkyl E är restriktionen att kon- =sumti0nen av oljeintensiva tillåts minska varugrupper med högst \lOZ jämfört med kalkyl E. I kalkyl E är motsvarande procenttal

1202. Med dessa restriktioner fördelas

den tillgängliga oljan på jsådant sätt att arbetslösheten blir så liten som möjligt.

*Tabell 7: En jämförelse av olika

ekonomisk-politiska inriktningar Ekonomisk politik som under oljeembargot prioriterar: Konsumtions- Sysselsättningen Referensutrymme , H kalkyl Kalkyl E Kalkyl E Kalkyl E

Sysselsättning i produktionssystemet 4 019 4 l43 4 190 4 518 Total sysselsättning 5 477 5 601 5 644 5 976

I kalkyl E är arbetslösheten i näringslivet ca 112 medan den i kalkylerna E och E reduceras till drygt 8% respektive 7%. Vi finner sålunda en påfallande skillnad mellan de ekonomisk-politiska inriktningarna med avseende på sysselsättningsnivån.

42 av en energiförsörjningskris

Effekter

Då sysselsättningen prioriteras uppkommer en annan produktionssammansättning än tidigare, en energisnål men arbetskrävande sammansättning. Detta innebär, att det nu finns mera av vissa konsumtionsvaror (och framför allt tjänster) än i det fall konfår styra, och mindre av andra. Hur stor försumtionsefterfrågan sämring detta innebär från konsumentsynpunkt - och därmed vad den ökade sysselsättningen kostar, mätt i konsumtionsutrymme kan inte fastställas utan närmare kännedom om efterfrågeförhållanden i fråga om olika slags konsumtion (pris- och inkomstelasticiteter).

3.2 Konjunkturproblem

Konjunkturproblem uppstår vid tillfälliga svängningar i efterfrågan. Ett efterfrågebortfall tenderar att minska produktion och sy selsättning. Med hjälp av finans- och penningpolitik kan den inhemska efterfrågan stimuleras t ex för att kompensera ett efterpå exportsidan. Det finns dock risk för att det i frågebortfall en dylik situation uppstår ett underskott i bytesbalansen, eftersom ökad inhemsk efterfrågan tenderar att öka importen. Exporten kan också försvåras om det ökade efterfrågetrycket inom ekonomin leder till snabbare prisstegringar. Underskott i bytesbalansen vill man helst undvika, eftersom de innebär ett utlandsberoende och de förändringar i ekonomin, som krävs för att rätta till bytesbalansen och betala tillbaka underskotten, är påfrestande. De kan t ex gå på att öka exportsektorn på hemmamarknadsindustriernas bekostnad eller att dämpa den inhemska efterfrågan och därmed sysselsättning. Stabiliseringspolitikens uppgift blir således att samtidigt söka åstadkomma full sysselsättning, jämvikt i bytesbalansen och en rimlig prisutveckling. För att åstadkomma detta krävs i allmänhet en kombination av generellt och selektivt verkande ekonomisk-politiska åtgärder.

sou 197332 Effekter av en energifdrsörjningskris 43

3.2.1 Konjunkturproblem i samband med internationella prishöjgigsgapâ energi _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Internationella energiprisstegringar tenderar åtminstone inledningsvis att öka importkostnaderna för länder energiimporterande och att ge energiexporterande länder större exportintäkter. Om de

E

energiexporterande länderna inte direkt eller indirekt (genom ut- ? låning) omsätter dessa intäkter i efterfrågan i de energiimporte-

E rande länderna, uppstår ett efterfrågebortfall i dessa

länder, å t ex Sverige.

Schematiskt skulle utvecklingen för svensk del kunna beskrivas pa följande sätt:

- internationella energiprisstegringar

i l - ökade

importkostnader I\ l - tendenser till temporära efterfrågebortfall på exportsidan och bytesbalansunderskottet - tendenser till minskad 1 inhemsk efterfrågan 1 - minskad

l

import - ändrad § inriktning på exportefterfrågan -

i

ändrad inriktning på den inhemska efterfrågan. F 7 5De omedelbara stabiliseringspolitiska problemen har att göra med

;det efterfrågebortfall som energiprishöjningarna drar med sig. Sti-

imulerar man den inhemska efterfrågan kan man upprätthålla

produk- ;tion och sysselsättning men riskerar ett större bytesbalansunderjskott. Hur pass stor skuldsättning gentemot utlandet är man vil-

ilig att dra på sig? Hur skall man kombinera den expansiva politi-

*ken med en allmän ekonomisk politik och näringspolitik som på sikt stimulerar exporten och dämpar importen? Eller en devalvering med en lagom efterfrågepolitik som ger full sysselsättning samtidigt som de export- och importkonkurrerande sektorerna kan dra nytta av devalveringsvinsterna?

Det stabiliseringspolitiska problemet också av att kompliceras det kan vara svårt att nå just de branscher, som främst drabbas av efterfrågebortfall, med en expansiv politik. Vad gäller olje-

prishöjningar har man konstaterat, att hushållens minskade köpgkraft slår kraftigt på inköp av bilar och andra konsumvaraktiga

44 Ejfekter av en energiförsörjningskris

1) skattelättnader stimulerar tionsvaror . Höjda barnbidrag eller i detta läge knappast bilinköp.

På längre sikt medför de ändrade prisförhållandena att efterfrågan förskjuts från energiintensiva produkter till mer energisnåla Företagen kan också söka anpassa sina produktionsmetoder i energisnål riktning. Under denna anpassningsprocess kan ytterligare stabiliseringspolitiska problem uppstå. Tilläggas bör att det utvecklingsförlopp, som blir möjligt att förverkliga med högre internationella priser på energi, oundvikligen kommer att innebära lägre total konsumtion. De reala kostnaderna för energi i Sverige stiger. Olika anpassningar hos producenter och konsumenter kan mildra effekterna av prishöjningarna men inte helt eliminera dem. Oförenliga kompensationskrav och de skärpta intressekonflikter som kan bli följden härav kan också göra stabiliseringsproblemen svårare att hantera. Detta avsnitt skall dock huvudsakligen ägnas åt att belysa de initiala konjunkturproblemen med utgångspunkt från vad som inträffade 1973-1975.

överslagsmässigt har beräknats att till följd av oljeprisstegringarna l973-l974 överfördes köpkraft motsvarande ca 96 miljar- 2) der dollar till de oljeproducerande u-länderna under åren 1974

och 19753).

Efterfrågebortfallet blev emellertid inte av den storleksordningen för de oljeimporterande länderna. För det första ökade pr ducentländerna sin import. Ännu 1975 använde de dock inte mer än hälften av sina exportintäkter till inköp från utlandet. För det_

andra kom en del av överskottet i cirkulationen genom att utlå- 5

4 nas till andra länder ) _

1) and the world ed. Fried &

Higher Oil Prices Economy, Schultzeå

2 m . n U u n . 5 ) forutom dessa lander ar De enda storre oljeexportorerna Sovjeq Kina och Kanada. . unionen,

3) och den interi

FFE-rapport nr 5: 1970-talets oljeprishöjningar nationella utvecklingen. 4) Se not 3.

Effekter av en energijörsörjningskris 45

Underskottet i handelsbalansen för OECD-länderna totalt blev ungefär fem gånger så stort år 1974 som 1973. I tabell 8 finns en uppdelning av denna försämring på olika komponenter: volymförändringar, oljeprisförändringar och övriga prisförändringar (övr terms-of-trade). Försämringen i handelsbalansen år 1974 består främst i ett kraftigt underskott OPEC-länderna. OPECgentemot ländernas ökade import från OECD-området och stigande priser på :dessa varor (9,5 + 3 miljarder dollar netto) motsvarar en ungefär

ifemtedel av oljepriseffekten (62,5 miljarder dollar). Redan året

?därpå

inträdde emellertid en förbättring OPEC-länderna gentemot

§(2l miljarder dollar = 18,5 miljarder dollar volymmässig export-

ökning netto + 2,5 miljarder dollar i förbättrade priser netto).

Tabell 8: Komponenter i handelsbalansförändringar för OECD-länderna 1973-1975 (miljarder dollar)

Förändringar 1973-1974 1974-1975 Förändringar Totalt Volym Olje- övr terms Totalt Terms Volym of pris of trade trade

EOECD- ?totalt -34 -68 8,5 14 25,5 31,5 17,5

ivarav med

fsopac -50 9,5 -62,5 3 21

18,5 2,5 16 16 -

iövriga 5,5 5,5 10,5 -1 11,5

jKälla: OECD, Economic Outlook, nr 18 (dec. 1975), nr 19 (juli

1976) och nr 20 (dec. 1976).

1Det efterfrågebortfall, som uppstod i OECD-länderna till följd av

ioljeprisstegringarna, förstärktes emellertid av att regeringarna

:inom dessa länder förde en stram Denna var avsedd finanspolitik.

;att motverka bytesbalansunderskottet och de inflationstendenser

,som förelåg redan före oljeprisstegringarna. Effekten av detta

blev att handeln inom OECD-området sjönk. Under andra halvåret

1974 minskade denna handel med 52 och under första halvåret 1975 1) med över 202 .

Låt oss i anslutning till nedanstående hur nedåtfigur antyda gående tendenser i produktion och sysselsättning kan sprida sig mellan länder. Från början antar vi att de tre länderna befinner sig i jämvikt i handeln sinsemellan. Antag så att oljelandet hö-

F) FFE-rapport nr 5: l970Åta1ets och den inter-

oljeprishöjningar : › nationella utvecklingen.

46 av en

Effekter energiförsörjningskris

sina exportpriser, får ökade exportintäkter men bibehåller jer som tidigare. Både industriland A och B importen på samma nivå får Köpkraften i dessa länder har minskat bytesbalansunderskott. vilket inte av ökad export. Produktionen minskar i kompenseras både industriland A och B. I hopp om att detta även skall minska åt importen och därigenom förbättra bytesbalansen gör man inget detta. minskar också i industriland A och B men detta Importen drabbar även och kanske framför allt industriland B respektive industriland A. I båda länderna betyder detta ytterligare efterfrågebortfall, produktionsminskningar, import- och exportnedgånga På detta sätt kan effekten av ett ursprungligt efterfrågebortfall till följd av oljeprisstegringar mångdubblas.

Om industriland A och B i stället hade stimulerat sin inhemska skulle och exporten dem emellan ha kunnat efterfrågan importen Detta hade eventuellt lett till ökad import även upprätthållas. från men denna på bytesbalansen kunde ha oljelandet påfrestning varit värd att ta i utbyte mot högre produktion och sysselsätt- Detta om handelsströmmarna mellan induning. gäller speciellt striland A och B är stora.

i

INDUSTRILAND A OLJE-

LAND TL

INDUSTRILAND B

- t ex industriland B - söker Om ett land ensamt upprätthålla och sysselsättning blir situationen svårare. Man ris-» produktion kerar då att få stora underskott i handeln både med industriland dilemma kan sägas ha varit just detta; A och oljelandet. Sveriges Man kunde inte de andra ländernas agerande. Därför hade ä påverka man att välja mellan:

l. att kompensera efterfrågebortfallet för att upprätthålla produktion och sysselsättning och få stora bytesbalansunderskott. I detta riskerar man också att få en› samanhang snabbare än andra länder varigenom även den prisutveckling framtida exportutvecklingen kan äventyras.

Ejfekter av en energiförsörjningskris 47

att tillåta efterfrågebortfallet dra ner produktion och sys-

selsättning och få mindre bytesbalansunderskottl).

Innan vi ser närmare på Sveriges situation dessa år låt oss visa på resultaten av en beräkning där man sökt särskilja olika faktorers inverkan P å den ekonomiska tillväxten i vissa länder.

I tabell 9 redovisas avvikelser från den förväntade utvecklingen i bruttonationalprodukten (BNP) till följd av oljeprisstegringar och andra faktorer för USA, Västeuropa och Japan. I USA och Västeuropa beräknas oljeprishöjningarna ha reducerat produktionen med ca 2,5% medan effekten i Japan skulle har varit betydligt starkare. Dessa effekter är beräknade vid oförändrad politik och beskriver alltså de depressiva tendenser som uppstår vid olom dessa inte

I jeprishöjningar, motverkas av ekonomisk-politiska

åtgärder. I realiteten tillstötte sedan för USA:s och Japans del ytterligare depressiva faktorer.

Tabell 9: Förändringar reala BNP, 1973-1974. Uppskattningar av förändringarnas orsaker. Procent

E Skillnad mellan förväntad och faktisk E utveckling { Prognos

Källa: Higher Oil Prices and the world Economy, ed. Fried & Schultze, Washington D.C. 1975.

1) I båda dessa fall hade man eventuellt kunnat komplettera med en devalvering för att i fall l) söka minska bytesbalansunderskottet och i fall 2) öka kapacitetsutnyttjandet. Effekten skulle i exemplets termer i så fall bli att man ökade sina marknadsandelar i industriland A och oljelandet, på bekostnad av land A. Internationella överenskommelser, risk för motåtgärder från land A samt inflationstendenser till följd av devalveringen utgör svårigheter att genomföra en dylik politik.

48 Ejfekter av en energiförsörjningskris

De kontraktiva effekter, som oljeprishöjningarna och den låga ekonomiska aktiviteten i övriga OECD-länderna innebar, motvägdes i Sverige av efterfrågestimulerande åtgärder. Den expansiva utunder l974 (se tabell 10) förklaras huvudsakligen av vecklingen en mycket snabb tillväxt av den inhemska efterfrågan (främst privat konsumtion och lagerinvesteringar). Varu- och tjänstetransaktionerna med utlandet gav inte netto något efterfrågetillskott. Förstärkningen av hemmamarknadsefterfrågan medförde en kraftig 1) stegring av importen under 1974 .

Exporten på OPEC-länderna ökade med ca 50% i fasta priser. Totalt sett blev dock exportutvecklingen svag, främst på grund av den 1) låga aktiviteten i OECD-länderna .

kom att visa en omsvängning från drygt +5,3 mil- Bytesbalansen jarder 1973 till -4,2 miljarder 1974. Utvecklingen på oljeområdet från hösten 1973 beräknas ha medfört en ökning av importkostn naderna kronor 1974. Detta motsvarar alltså på inemot 8 miljarder 1) förändringen i bytesbalansen . ungefär

I Sverige försämrades bytesbalansen ytterligare 1975 till skillnad från för OECD-länderna. I viss utsträckning är genomsnittet detta i den politik som fördes under en följd av skillnaderna 1974. OECD-länderna accepterade de depressiva effekterna av oljeprisstegringarna, vilket inte Sverige gjorde.

skulle man kunna säga att exemplet från 1973- Sammanfattningsvis 1975 visar att konjunkturproblemen till följd av internationella kan bli mycket besvärliga. Snabbare återenergiprisstegringar cirkulation av energiexportörernas ökade intäkter skulle aven del av dessa störningar. Detsamma gäller om alla län- 3 hjälpa 1 der, som drabbas av bytesbalansunderskott, gemensamt satsar på E För ett litet land som Sverige med stor ut- j expansiva åtgärder. i dessa J rikeshandel är det svårt att på egen hand parera påfresti .g n n i I 0 ningar. I viss man kan man dock, om man valjer att fora en expanj siv och sysselsättningsfrämjande politik,själv påverka förutsättå .Å att senare rätta till bytesbalansen dvs om stimulansen ningarna snarare inriktas på investeringarna än konsumtionen.

1) Konjunkturläget 1975:1.

Effekter av en energiförsörjningskris 49

Tabell 10: Utvecklingen av BNP, import, export och handelsbalans i Sverige vissa år 1965-1975

1965-70 1972

ägg årlig 4,0 2,6 3,5 4,1 0,6 procentuell förändring (fasta priser) i Import årlig procentuell

i förändring

142,8* 5,6

g

pris 9,5 å petroleumprodukter

i volym 6,9 3,3 -10,9

pris 37,2 131,5 -4,6

Export årlig procentuell Å förändring “ volym 15,7 3,9 -12,0 pris 10,0 27,7 16,1 i Handelsbalans 3131 6817 -2286 -1988 miljoner kronor (löpande priser)

Bytesbalans 1274 5312 -4215 -6760 miljoner kronor (löpande priser)

Xavser hela varugruppen mineraliska produkter där råolja utgör

huvuddelen.

Källa: Konjunkturläget 1975:1, 1976:1, 1977:1.

Som exempel på effekten av minskad inhemsk efterfrågan till följd av internationella energiprisstegringar kan följande nämnas. En beräkning för Sverige ger vid handen, att vid en fördubbling av priset på råolja, skulle köpkraftsminskningen hos hushållen kunna orsaka en nedgång i sysselsättningen med drygt 70 000 helårs- 1) arbetande

1) Icke publicerad beräkning utförd av L Bergman och baserad på material i L Bergman, C Bergström: Energipolitik och energianvändning EFI, Stockholm 1974.

50 EJYekter av en energiförsörjningskris

3- 2- ?- Eogignätgrergblem i sairkené 282 snsrsizoligiskâ êtsäzdsr

De ekonomisk-politiska problemen i samband med inhemska energipolitiska åtgärder är inte främst av stabiliseringspolitisk karaktär. Något initialt efterfrågebortfall behöver inte uppstå om t ex energiskatten höjs. Statens ökade intäkter kan användas till att sänka andra skatter eller öka den offentliga konsumtionen. Höjda energiskatter eller övergång till dyrare inhemska energikällor försämrar dock de svenska företagens konkurrenssituation förutsatt att inga kompenserande åtgärder vidtas. Detta kan leda till bytesbalansunderskott. Om förändringen i energipolitiken genomförs successivt enligt en i förväg uppgjord plan (eventuellt i kombination med näringspolitiska åtgärder) bör de nödvändiga strukturförändringarna kunna genomföras under bibehållen full sysselsättning och jämvikt i bytesbalansen.

De stabiliseringspolitiska problem, som trots allt kan uppstå orsakas främst av en hastig omläggning av energipolitiken, osäkerhet och brist på koordination. Några exempel:

Enbart diskussionen av möjligheten att energiskatten höjs kan påskynda den strukturomvandling och minskning av produktionsvolym som vissa energiintensiva branscher hur som helst står inför. Osäkerhet om framtiden kan samtidigt göra att investeringar i både energiintensiva och energisnåla industrier skjuts på framtiden, eftersom man har svårt att bedöma deras lönsamhet och vilken typ av produktionsteknik man skall satsa på.

När sedan energipolitiken förändras, beror effekterna delvis på vilka förväntningar som skapas och hur höjningarna genomförs. Vid snabba skattehöjningar kan produktionen i många företag bli olönsam och komma att läggas ner, vilket inte hade behövt hända om förändringen gått långsammare och man kunnat ändra produktmix eller produktionsmetoder.

Även om energiskattehöjningarna sker successivt, kan ändå reaktionen på dessa bli kraftiga och koncentrerade till inledningsfasen. Det gäller speciellt de energiintensiva industrierna, som kanske redan i utgångsläget befinner sig i en besvärlig situa-

Effekter av en energüirsörjningskris 51

tion. Exempel är här järn- och stålindustrin och malmgruvor med leveranser till denna industri. Tillbakagången i de energiintensiva sektorerna kan bli snabb, medan de energisnåla sektorerna kanske inte reagerar lika omedelbart på de impulser till expansion som i och för sig kan föreligga.

,Även om kostnadsrelationerna gentemot utlandet på sikt måste bli Vsådana att balansen i utrikeshandeln kan upprätthållas sker inte detta automatiskt. Under en övergångsperiod kan kostnadsutvecklingen bli en annan och förväntningarna pessimistiska. Exporten försvåras och investeringsviljan avtar. De exporterande industrierna tillhör ju för övrigt de mest energiintensiva.

Även energipolitiska åtgärder kan leda till en sänkning av tillväxttakten i den privata konsumtionen. Om medborgarna inte är villiga att acceptera detta kan det ta sig uttryck i krav på löne-

Ehöjningar och skattelättnader. Dylika krav kan äventyra bytesba-

ilansen och skapa stabiliseringsproblem.

ENERGIHUSHÅLLNING OCH STRUKTUROMVANDLING - ÖVERSIKTSMODELLER

En utveckling av energiförbrukningen, som skiljer sig från ekonomins allmänna tillväxttakt, kan betraktas som en konsekvens av:

ändrad efterfråge- och produktionsinriktning, som antingen innebär en förskjutning mellan mer och mindre energitunga aktiviteter, eller teknikförändringar, som innebär ändrad specifik energiförbrukning i olika brznscher eller sektorer.

Den första punkten, som gäller samband mellan energianvändning och strukturomvandling, utgör huvudtema i det här kapitlet. Sambandet kan betraktas från två håll. För det första kan man ställa frågan hur allmänna, förväntade utvecklingstendenser i ekonomins struktur - mellan sek* förskjutningar privat och offentlig tor eller i konsumtionens fördelning mellan varor och tjänster osv - kommer att påverka energianvändningen. Sådana frågor be-

F

handlas i avsnitt 4.1. För det andra aktualiseras problemet i vad mån begränsad energitillförsel och höjda energipriser bidrar till

I › en ändrad struktur inom industrin och produktionssystemet i övrigt.

i

Hur en sådan påverkan kan uppkomma, via ändringar av konsumtionens, investeringarnas och utrikeshandelns sammansättning, har ti- % ! digare berörts i kapitel 2. I det här kapitlets två sista avsnitt skall sådana struktureffekter diskuteras mer utförligt och i ett › medellångt tidsperspektiv.

k

l

4.1 Effekter av ändrad produktionsinriktning

Detta avsnitt är baserat på beräkningar med SIND:s energiprognos-

modell och utgör ett sammandrag av FFE-rapport nr 21). Huvudsyf-

tet med den rapporten var att belysa, hur förändringar av den

1) FFE-rapport nr 2: Produktionsinriktning och energiförbrukning. Några räkneexempel baserade på input-outputanalys.

S4 Energihushâllning och strukturomvandling - översiktsmodeller

slutliga efterfrågans - i första hand konsumtionens och exportens - och sammansättning påverkar energianvändningen sysselsättningens fördelning på produktionssektorer.

Beräkningsalternativen A-D illusterar konsekvenser av olika slags ändringar av den inhemska efterfrågan, jämfört med den utveckling under l980- och 1990-talen som skisserats av långtidsutredningen (LU-alternativ II A, här kallat standardalternativet). Standardalternativet innefattar en relativt kraftig expansion av den offentliga sektorn, så att antalet sysselsatta inom offentlig sektor ökar från att år l975 utgöra ca 25% av den totala sysselsättningen, till att år 2000 motsvara ca 482 av densamma.

I vårt första alternativ (A) studerades inverkan av en successivt ökad produktion av offentliga tjänster, på bekostnad av en långsammare tillväxt av den privata konsumtionen. I sysselsättningstermer motsvarar alternativet en ytterligare omflyttning av ca 10 000 sysselsatta per år från näringslivet till den offentliga

sektorn, jämfört med standardalternativetl). En sådan omfördel-

ning av produktion och sysselsättning sänker energiförbrukningen; effekten är ca 3% i genomsnitt under 1980-talet och ca 82 under 1990-talet.

Det andra räkneexemplet (alternativ B) gällde en omfördelning

inom den privata konsumtionen mot större andel tjänster. Vi an-

tog att tillväxttakten för denna efterfrågekomponent kommer att öka successivt för att mot 1990-talets slut uppgå till 8% per år, att jämföras med 4% per år i standardalternativet. Samtidigt antogs varukonsumtionens tillväxt minska i motsvarande mån, så att den totala sysselsättningsnivån i näringslivet blev opåverkad. Även detta slags omfördelning av efterfrågan har nedåtriktad effekt på energiförbrukningen. Effekten är dock väsentligt svagare än i det föregående fallet (ungefär hälften så stor), trots att omflyttningen, räknat i antal sysselsatta, är ungefär densamma .

1) I standardalternativet ökar antalet sysselsatta i offentlig sektor i genomsnitt med ca 45 000 per år, dels genom en ökning av det totala antalet sysselsatta med ca 30 000 och dels genom en omflyttning från näringslivet av ca 15 000 sysselsatta. Beräkningsalternativ A innebär således en total omflyttning av ca 25 000 sysselsatta per år.

EnergihushâI/ning och strukturomvand/ing - översiklsmode//er 55

I de två därpå följande alternativen (C och D) studerades konsekvenser av sådana förändringar i den inhemska efterfrågan, som medför ökad total sysselsättning. Vårt tredje beräkningsalternativ innebar sysselsättningstillskott om ca 10 000 personer varje år (dvs sammanlagt drygt 200 000 under den studerade perioden), som helt tillföll näringslivet. En sådan produktionsökning medför givetvis också att energiförbrukningen successivt ökas; under l990-talet skulle den i genomsnitt komma att ligga 7Z över standardalternativets.

Även vårt fjärde alternativ innebar en successiv efterfrågeökning, motsvarande ett sysselsättningstillskott om ca 10 000 personer per år. Här förutsattes emellertid i stället att hela ökningen faller på den offentliga sektorn. Effekten av energiförbrukningen blir då helt obetydlig; ca l/22 högre nivå under både 1980- och 1990-talen.

Effekterna på sysselsättning och energiförbrukning i de fyra uppräknade fallen sammanfattas i tabell ll i form av genomsnittsvärden för 1980-talet respektive 1990-talet.

Tabell ll: Förändringar av sysselsättning och energiförbrukning i alternativen A-D i förhållande till standardalternativet. Procent

Beräknings- Sysselsättnings- inverkan på energiföralternativ effekt i genom- brukningen i genomsnitt snitt under: under:

svarar ca 45 000 personer, medan en procent av energiförbrukningen betyder ca 7 Twh eller 0,6 Mtoe.

56 Energihushâllning och srrukturomvandling - översikrsmode/ler

Procenttalen i ovanstående tabell skall ses i relation till att standardalternativet för 1990-talet förutsätter en genomsnittlig energiförbrukning som med SOZ överstiger nivån från senare hälften av 1970-talet. I standardalternativet förutsätts dessutom att antalet sysselsatta under l990-talet ca 500 000 över 1978 ligger års nivå. I våra alternativ med ökad (C och D) skul sysselsättning le dessa siffror alltså höjas till 700 000.

Här bör givetvis observeras, att storleken på de studerade efterfrågeförändringarna är godtyckligt vald. Om man sätter in större eller mindre störningar av samma typ i modellen, ändras resultaten beträffande energiförbrukningen proportionellt - en förskjutning från privat till offentlig konsumtion motsvarande 20 000 sysselsatta per år ger energibesparingar om 6 respektive 162 under de två delperioderna osv. Man kan också få ungefärliga mått på den kombinerade effekten av flera störningar genom att addera i tabellen. Så skulle procenttalen exempelvis en övergång till mer offentlig konsumtion enligt A i kombination med ökad andel tjänster i den privata konsumtionen B medföra enligt ungefär 12-13% lägre energiförbrukning än standardalternativets under 1990-talet.

De fyra alternativen E-H avser att belysa konsekvenser av en ökad grad av vidareförädling i kedjan gruvindustri järn- och stålverk - Verkstadsindustri. Sådana alternativ, som innebär ensidigt ökad exportefterfrågan i någon eller medför några branscher, givetvis ökade resursanspråk på såväl som arbetskraftssienergidan.

I det fall efterfrågeökningen riktas mot järn- och stålindustrin kan effekterna bli på energiförbrukningen påtagliga, även sett i relation till totalsiffrorna för hela näringslivet. En successiv exportökning för järn och stål, sådan att nivån under 1990-talets senare del är 15% högre än standardalternativets, höjer energiförbrukningen i branschen med 10Z och i hela näringslivet med l,5Z under 1990-talet (alternativ E). En värdemässigt lika stor exportökning för verkstadsindustrin (alternativ G) får betydligt mindre inverkan på energiförbrukningen.

EnergihushâI/ning och strukrurømvandling - översiktsmodeller 57

En successiv överflyttning av exportefterfrågan från järnmalm till järn och stål (alternativ F) skulle, om det samlade exportvärdet hölls medföra oförändrat, en ökad energiförbrukning för de båda branscherna tillsammans. Däremot skulle en motsvarande överflyttning av exportefterfrågan från järn och stål till verkstadsprodukter (alternativ H) leda till minskad energiförbrukning jämfört med standardalternativet. Storleken hos dessa effekter i procent av de två branschernas sammanlagda förbrukning framgår av tabell 12 som också anger motsvarande För ensysselsättningseffekter. branschalternativen E och G räknas procenttalen på den egna branschens sysselsättning respektive i standardenergiförbrukning alternativet. Räknat i förhållande till totalsiffrorna för näringslivet är effekterna försumbara i alternativen F-H.

Den viktigaste faktorn bakom de förändringar på energisidan, som registreras i tabell 12 är givetvis järn- och stålindustrins höga direkta energiförbrukning per producerad enhet särskilt i de metallurgiska processerna. Denna energiintensiva produktionsteknik medför bl a att branschen är jämförelsevis för bekänslig gränsningar i energitillgången och för ändringar i energipriser relativt prisnivån för utländska konkurrenter (t ex genom energiskatter).

Tabell 12: Procentuell förändring av sysselsättningen och energiförbrukningen i respektive bransch(-er) jämfört med standardalternativet. Alternativ E-H.

i

Alternativ: E F G H Exportökning: Järn och stål Järn och stål Verkstadsind. Verkstadsind. . Exportminskningz - Gruvind. - Järn och stål

Sysselsättningseffekt i

i

branschen/branscherna. Genomsnitt för: 1980-talet + 2,5 + 1 + 0,5 O 1990-talet + 8,5 + 2 + 1,5 + 0,5 Inverkan på energiförbrukningen i branschen/branscherna. Genomsnitt för: l980-talet + 2 + 0,5 - + 0,5 1990-talet +10 2 5

58 Energihushâllning och strukruromvandling - äversikrsmode/ler

Input-outputstatistikens sektorindelning ger inte möjlighet till motsvarande beräkningar för t ex förädlingskedjan massa-papper. Om vi bortser från inverkan på andra sektorer via investeringsbehovet, kan dock vissa överslagskalkyler göras för de två största delbranscherna massa - sul- (mekanisk tidningspapper respektive fatmassa - för arkraftpapper). Med de genomsnittliga åtgångstal betskraft och energi, som gällde år 1975, erhålls följande effekter per l 000 ton ökning av vidareförädlingen från massa till papper i integrerade anläggningar (kalkylerna har gjorts för 902 kapacitetsutnyttjande).

Vidareförädling: Antal syssel- Elförbruk- Oljeförsatta ning brukning MWh ä till tidningspapper från mekanisk massa (sulfit+ +halvkem) + 1,65 + 470 + 90 till kraftpapper/kraftliner från oblekt sulfatmassa + 4,25 + 630 + 70

Låt oss för att illustrera effekternas storleksordning anta att pappersproduktionen ökas med l milj ton (vilket motsvarar 15-202), att ökningen fördelas jämnt mellan de två ovan nämnda delbranscher na och att den kombineras med en motsvarande minskning av massaproduktion för direkt export. Detta skulle innebära en ökning av andelen vidareförädling, ungefär från 55 till 65%. Antalet sysselsatta skulle då ökas med ca 3 000, vilket motsvarar ca 5 milj arbetstimmar, eller 62 av branschsysselsättningen. Massa- och pappersindustrins elförbrukning skulle ökas med ca 550 Gwh eller

drygt 42, oljeförbrukningen med ca 80 000 m3 eller knappt 4%. Den

ökade vidareförädlingsgraden skulle givetvis också medföra en värdeökning för branschens produktion. Utifrån tillgängliga data beträffande massa- och papperspriser år 1975 kan saluvärdets ökning uppskattas till ca 400 mkr eller ZZ, men denna siffra är synnerligen osäker.

efter råvaru- | Oftast har de processindustrier, som följer närmast

l

utvinningen, markant högre specifik energiförbrukning än såväl de föregående som de efterföljande leden. Denna regel kan

illustre-|

1 ras också med förädlingskedjor inom byggnadsmaterial-, livsmedelså och kemisk industri. För exportindustrier medför detta bl a, att Å energiförbrukningen inom landet - räknad per sysselsatt eller i i

EnergihushâI/ning och strukturomvandling - översiktsmodeller 59

förhållande till produktionsvärdet - blir högst om exporten sker närmast efter processledet (obearbetat stål, baskemikalier, pappersmassa). Vidareförädling därefter är i allmänhet relativt energisnål. På motsvarande sätt gäller på importsidan, att man kan minska Sveriges direkta förbrukning av energi genom att importera varor (t ex olika metaller) i så förädlad form att de P asserat de ener 8 itun 8 a P rocessleden.

Här bör man naturligtvis ställa frågan, om det slags energisparande (sett från strikt nationell synpunkt) som det här är fråga om, bör tillmätas någon betydelse vid bedömning av den svenska industrins lämpliga produktionsinriktning. Totalt skulle knappast någon energi sparas genom ändringar av den internationella arbetsfördelningen, som innebär att energikrävande processer lokaliseras till exempelvis EG-länder i stället för Sverige. Men å andra sidan medför ett ökat energisparande exempelvis minskad svensk sårbarhet för tillförselstörningar.

4.2 Anpassningsmekanismer vid ökad energiknapphet

Ändrade betingelser för företags och hushålls energiförsörjning får konsekvenser för den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det gäller såväl vid yttre störningar (t ex höjda råoljepriser) som vid ändrad energipolitik (t ex höjda energiskatter) inom landet. I båda fallen uppkommer en serie anpassningar av produktionssystemets och hushållens användning av energi och andra resurser.

De olika anpassningsprocesserna har något berörts i avsnitten Ö 1.4 och 1.5, liksom skillnaderna mellan internationella och in- › l › hemska l energiprishöjningar. De viktigaste anpassningsmekanismerna kan antas vara: i i l l i) anpassning mot mer energisnål produktionsteknik i ii) ändrad konsumtionsinriktning; mindre andel energiintensiva varor och tjänster iii) anpassningar i utrikeshandeln via ändrade kostnadsrelationer (särskilt vid inhemsk energikostnadsstegring) iv) anpassningar i utrikeshandeln för att återställa jämvikt i bytesbalansen (särskilt vid importprisstegring för energivaror).

60 Energihushâllning och strukturomvandling - översikrsmodeller

Om vi bortser från de mycket aggregerade långsiktsmodeller, som behandlas i kapitel 2, existerar det i dag varken analysmodeller eller dataunderlag, som gör det möjligt att samtidigt analysera konsekvenserna av dessa anpassningsprocesser. Detta gäller särskilt om man vill belysa inverkan på strukturomvandlingen (t ex sysselsättningseffekter) på detaljerad branschnivå och regionalt. Det är här behovet av metodutveckling i dag framstår som särskilt stort. Genom att i tur och ordning behandla de olika anpssningsmekanismerna och successivt arbeta fram dataunderlag på mer detaljerad nivå kan man förhoppningsvis så småningom åstadkomma en helhetsbild. Men det arbetet kommer att ta lång tid. Tills vidare får man nöja sig med mindre ambitiösa analysmetoder, då man vill diskutera konsekvenserna för den ekonomiska utvecklingen av att energitillgång och energipriser ändras.

Arbetet inom FFE med metodutveckling på det här området har hittills inriktats på att ta fram partiella analysmodeller för var och en av de ovan nämnda anpassningarna. En sådan delmodell - som rör bytesbalanseffekten enligt punkt iv - skall redovisas i nästa avsnitt. Först skall vi emellertid kort diskutera de tre övriga anpassningsmekanismerna.

I produktionsledet ger energiprishöjningar incitament till energi sparande tekniska förändringar. Sådana besparingar kan antingen vara av kapitalbunden eller icke-kapitalbunden karaktär. Med kapitalbundna besparingsmöjligheter avses i princip att energibesparingar kommer till stånd genom investeringar i ny teknik. Expansiva branscher med en omfattande nyinvesteringsverksamhet kan sägas besitta relativt stor potential för denna typ av långsiktig teknisk anpassning. Med icke-kapitalbundna besparingsmöjligheter avses en anpassning inom ramen för existerande kapitalbestånd, och dessa besparingar har därför mera kortsiktig karaktär. Vissa investeringar, som är direkt inriktade på att spara energi, kan vara ett mellanting i denna strikta uppdelning, såtillvida att ny instrumentell utrustning kan installeras utan att hela maskinparken för den skull behöver bytas ut. En viktig faktor i sammanhanget är att företagens val av produktionsteknik betingas av hänsyn till de totala kostnaderna. I flertalet branscher är nämligen energikostnadsandelen relativt liten.

Energihushâ//ning och srrukIuromvandI/“ng - översikrsmode/Ier 61

De flersektormodeller som utgör för de i avsnitten 4.1 underlag och 4.3 redovisade innefattar beräkningarna en investeringsefterfrågan som är beroende av två faktorer, nämligen:

i) ersättningen av förslitet kapital (ersättningsinvestering) ii) omfattningen på kapacitetsexpansionen (nyinvestering).

Genom att anta att ramen för i vilinvesteringsefterfrågan utgör ken utsträckning som ny teknik introduceras, samt att den faktorinsats som ny teknik innebär, är resultatet av ett mellan samspel faktorpriser och tekniska förutsättningar, kan den tekniska utvecklingens betydelse belysas. Vissa partiella beräkningar av hur energiförbrukningen påverkas av investeringar i modern teknik har . . . . U . . 1 gjorts i en studie vid Goteborgs universitet ).

Av den totala energiförbrukningen i landet kan en viss del hänföras direkt till den privata konsumtionen, varför en direkt anpassning till höjda priser sker där. överförs dess- Kostnadsstegringar utom till färdigprodukter med stort i den utsträckenergiinnehåll, ning som produktionssystemet inte förmår anpassa sig. Dessa prishöjningar förorsakar i sin tur också en anpassningsprocess i konsumtionen. Inom ett av FFE:s projekt studeras hushållens direkta energiefterfrågan, bl a dess känslighet för pris- och inkomstför- 2) ändringar . Det finns också möjlighet att (bl a inom ramen för industriverkets - hur olika energiprognosmodell EPM) belysa slags konsumtionsefterfrågan påverkas av höjda energipriser, via dessas genomslag i priserna på varor och tjänster. Genom att knyta sam- _man resultaten från sådana efterfrågestudier med den typ av be-

Eräkningar,

som redovisades i förra avsnittet (och som visar hur

iförskjutningar i konsumtionsefterfrågan i sin tur påverkar pro-

duktionssystemet), kan man få en samlad bild av de anpassningar går via den privata konsumtionen. ;som

;De två sista punkterna på listan gäller anpassningar i utrikes-

lhandeln. Då det gäller

sammansättningsförändringar hos exporten I

i

ll) B. Andersson, P.A. Bergendahl: Förändringar i industrins

I energianvändning. Företagsekonomiska institutionens rapportserie nr 62. Göteborg 1976.

i 2)

Se FFE-rapport nr 3: Hushållens energiefterfrågan; och FFErapport nr 6: Hushållens energikonsumtion.

62 Energihushâ/Ining och strukturomvandling - översiktsmodeller

och importen (punkt iii), är känsligheten för ändrade kostnadsrelationer gentemot utländska konkurrenter en huvudfråga. Priskänsligheten för olika, energiintensiva exportvaror och importkonkurrerande produkter är mycket svårbedömd, liksom möjligheterna att genom sortimentsförändringar undvika effekterna av ett försämrat kostnadsläge. Frågan om vilka delar av den utlandskonkurrerande processindustrin som skulle slås ut vid t ex en bestämd skärpning av den svenska energibeskattningen, och om hur snabbt en sådan förändring av industristrukturen skulle ske, är än så länge inte möjlig att belysa med hjälp av sammanhängande modeller för hela produktionssystemet. Vi återkommer till dessa frågor i samband med branschstudierna i nästa kapitel.

Prishöjningarna på råolja och andra importerade energivaror utgör en direkt belastning på den svenska bytesbalansen. Som framhölls i förra kapitlet kan detta innebära stabiliseringspolitiska problem. Men prishöjningarna ställer också krav på strukturella anpassningar av expertens och importens storlek, anpassningar som så småningom återställer jämvikt i bytesbalansen vid de nya prisrelationerna. Huvudresultaten från en studie av denna komponent i anpassningsprocessen återges i nästa avsnitt.

Ett allvarligt dataproblem i samband med analys av näringslivets strukturomvandling har att göra med branschindelningen. De inputoutputbaserade strukturmodeller, vi utgår från i det här kapitlet har visserligen en väsentligt mer detaljerad indelning än det slags långsiktiga tillväxtmodeller, som behandlas i kapitel 2. Det innebär också att de kan ge mer information om strukturella effekter av t ex energiprishöjningar. Men de ger inte möjlighet att utifrån befintligt bakgrundsmaterial uttala sig om hur strukturomvandlingen påverkar delar av de branscher man har att arbeta med (här närmast långtidsutredningens 23 näringslivssektorer). Inte heller får man med den regionala aspekten.

Nu tillgängliga input-outputdata ger således inte möjlighet att uttala sig om sysselsättningsomfördelningar inom näringslivssektorer och mellan regioner. För detta ändamål krävs det på sikt en samordning med de mer detaljerade bransch- och regi0nstudier,* som utgör en annan del av FFE:s verksamhet och som vi skall dis-i kutera i nästa kapitel.

Energihushâ/Ining och srrukruromvandling - översiktsmodeller 63

På sikt torde också dataunderlaget bli bättre, bl a genom SIND:s arbeten rörande den branschvisa energiförbrukningen. Detta torde komma att successivt förbättra betingelserna för det fortsatta och utvidgade arbetet kring olika anpassningsprocesser i produktionssystemet.

Effekter via bytesbalansen

Detta avsnitt är baserat på beräkningar med en dynamisk inputoutputmodell av den svenska ekonomin och utgör ett sammandrag av

FFE-rapport nr l01›.

En av de anpassningsmekanismer som berördes i förra avsnittet, är de volymmässiga förändringar i utrikeshandeln som ett krav på långsiktig jämvikt i bytesbalansen medför. I den studie, som skall refereras i det följande, har vi koncentrerat oss på en partiell behandling av just denna anpassningsmekanism. Vi understryker att det är en partiell studie - de resultat, som härleds här, uppträder i själva verket aldrig ensidigt utan alltid samtidigt med konsekvenserna av övriga anpassningsmekanismer.

Beräkningarna har genomförts med hjälp av en dynamisk input-0utputmodell av den svenska ekonomin. En utveckling fram till sekelskiftet, som nära ansluter till LU:s alternativ II ut- A, utgör gångspunkt för kalkylerna. Denna utveckling benämns 0-alternativet och innefattar i sig bl a en expansion av sysselsättningen inom offentlig sektor. Därefter inför vi antagandet att världsmarknadspriserna på energi stiger successivt. Vi härleder då en ekonomisk utveckling som avviker från 0-alternativet. Dessa avvikelser tolkas som de ekonomiska konsekvenserna av prishöjningarna.

Två ytterlighetsfall för anpassning i utrikeshandeln behandlas:

I) Anpassning av exportvolymen vid given import av icke-energivaror. Beräkningar har här genomförts för två prisutvecklingsalternativ:

FFE-rapport nr l0: Struktureffekter via bytesbalansen av stigande världsmarknadspriser på energi.

64 Energihushâllning och szrukruromvandling - översiktsmodeller

i) 2,52-alternativet, som innebär en höjning av världsmarknadspriserna på samtliga energislag med 2,52 per år ii) 52-alternativet, som innebär en höjning av världsmarknadspriserna på samtliga energislag med 5% per år ll) Anpassning av importen av icke-energivaror vid given exportutveckling. Beräkningar har här genomförts för ett alternativ med 5% höjning per år av världsmarknadspriserna på energi.

Genom att prishöjningarna medför en ökad produktion av exportvaror respektive en ökad produktion av varor som ersätter import, minskar utrymmet för privat konsumtion. Vid 52-iga energiprishöjningar beräknas den privata konsumtionen under 1980-talet bli ca AZ lägre än i fallet med oförändrade priser. Detta resultat är faktiskt oberoende av om anpassningen sker genom en ökad export eller minskad import av icke-energivaror. Under 1990-talet blir den privata konsumtionen på motsvarande sätt ca 10Z lägre än i 0-alternativet. Strukturomvandlingen leder i båda fallen också till en något högre investeringsefterfrågan.

Sammantaget innebär detta, att tillväxten av näringslivets bidrag till bruttonationalprodukten reduceras ungefär lika mycket, oberoende av om utrikeshandeln anpassar sig på import- eller exportsidan. Den totala arbetskraftsinsatsen respektive år är densamma i samtliga alternativ. När energipriserna stiger, härleds därför en långsammare tillväxt av den genomsnittliga inkomsten per arbetstimme i näringslivet. Vid en 5%-ig energiprishöjning resulterar detta i att inkomsterna från näringslivet är ca ZZ lägre i genomsnitt under 1980-talet än i fallet med oförändrade priser. Under 1990-talet är inkomsterna från näringslivet på mot-§ svarande sätt ca 6% lägre än i O-alternativet.

De ökade kostnaderna för energiimport medför också att produktionen i ökad utsträckning inriktas på exportvaror alternativt importkonkurrerande varor. Sådan produktion är relativt energiintensiv, varför energiförbrukningen ökar något i de båda fallen. Volymmässigt rör det sig om 1-ZZ jämfört med förbrukningen vid oförändrade priser. Om utrikeshandelns anpassning sker genom ökad export ökar energiförbrukningen något mer än om anpassningen sker genom en minskad import av icke-energivaror.

Energihushâllning och strukturomvandling - översiktsmodeller 65

Huruvida utrikeshandelsanpassningen sker på import- eller exportsidan är däremot av avgörande betydelse för hur sysselsättningen i de olika branscherna utvecklar sig. 0-alternativet innebär i sig en strukturomvandling i näringslivet, som främst karakteriseras av ökad inom tjänsteproducerande sektorer. Tosysselsättning talt innebär detta att ca 210 000 arbetstillfällen omfördelas mellan näringslivets olika delar. Samtidigt beräknas att ca 290 000 arbetstillfällen bortfaller i näringslivet och överförs till den expanderande offentliga sektorn. Energiprishöjningarnas bytesbalanseffekt leder i viss utsträckning till att den tidigare produktionsstrukturen konserveras, dvs att omfördelningen av arbetstillfällen i näringslivet blir av något mindre omfattning.

Vid importanpassning blir omfördelningen av arbetstillfällen jämfört med 0-alternativet mindre än vid exportanpassning. Det är dock inte samma branscher som påverkas. Då utrikeshandeln anpassar sig på exportsidan, ökar sysselsättningen (jämfört med Oalternativet) främst i industribranscher som Verkstadsindustri, massa- och pappers- samt järn- och stålindustri. Samtidigt minskar sysselsättningen i typiska konsumtionsvaruproducerande branscher som jordbruk, tjänstenäringar, livsmedels- och textilindustri. Vid en anpassning på importsidan blir sysselsättningsminskningen inom jordbruket avsevärt mindre. I textilindustrin beräknas det närmast ske en ökning jämfört med 0-alternativet. För den typiska exportindustrin, som massa- och pappersindustri, medför importanpassning att sysselsättningen utvecklas ungefär som i alternativet utan energiprishöjningar.

I tabell 13 redovisas procentuella sysselsättningsförändringar under senare delen av 1990-talet, jämfört med det fall där energipriserna inte ändras.

66 Energihushâllning och srrukturomvandling - översikrsmode/ler

Tabell 13: Sysselsättningsförändringen i respektive bransch år 1998 vid en SZ-ig energiprishöjning i procent av branschsysselsättningen samma år i fa11et med oförändrade energipriser

vid anpassning vid anpassning Bransch av importen av exporten

Skyddad

1 Byggnadsindustri - 1 _ 1

Varuhandel + 1 4 + 3

och hotell -

1 Restaurang 9 _ 9

Samfärdsel i 2

+ 6 1

1 Post- och televerk _ _ 4 4

Banker och försäkringsinstitut

t 0 + 4

Bostadsförvaltning _ 13 _ 13

Annan - _ fastighetsförvaltning 3 3

Uppdragsverksamhet + 3 + 2

Övriga privata tjänster _ 8 _ 11

Vattenverk + O : O

i sou 1978:22

ENERGI OCH STRUKTUROMVANDLING - BRANSCHSTUDIER

En huvudslutsats av förra kapitlet var, att man måste ta sig ned bransch- och regionnivå för att kunna fä till ganska detaljerad om vilken och energiprien uppfattning betydelse energitillgång ser kan ha för de strukturella sysselsättningsproblemen. De stusom skall redovisas i det här kapitlet, kan uppfattas som dier, ett första i en undersökning av sådana effekter. steg

Den följande diskussionen av processindustriernas energianvändoch av olika industribranschers känslighet för energipolining tiska i huvudsak på undersökningar som FFE gjort

åtgärder byggef

på uppdrag av energikommissionens s k styrmedelsgrupp (EKD)1).

Dessa har koncentrerats till tre energiintensiva undersökningar sektorer, nämligen: - massaoch pappersindustri - och metallverk (särskilt järnmalmsgruvor och gruvor järn- och stålverk) tegel-, cement- och kalkindustri

och sysselsättning är det Om man ser till andelar av produktion stor del av industrin som behandlas. De här nämnda inte någon svarar för 182 av produktionen (räknat efter branscherna ungefär inom industrin. Men förädlingsvärde) och 14% av sysselsättningen eftersom nästan alla starkt energikrävande produktionsprocesser i dessa är deras sammanlagda andel av induåterfinns branscher, - 70%. Då avses distrins energiförbrukning mycket högre drygt rekt förbrukning av sekundärenergi i form av elkraft, eldningsdrivmedel, gaser och fasta bränslen. oljor,

1) effekter inom industrin. FFE-rapport nr 8: Energipolitikens Bilaga 14 till styrmedelsgruppens rapport; Ds I 1977:17.

68 Energi och strukturomvandling - branschstudier

I avsnitt 5.1 skall vi ge en översiktsbild av energianvändning, energiskattebelastning och energisparmöjligheter i processindustrins olika delbranscher. Det huvudsakliga underlaget för den beskrivningen är dels företagens ansökningar om skattenedsättning, dels Statens industriverks inventering av energisparande åtgärder.

Branschstudierna har också varit inriktade på att belysa möjliga bieffekter av energibeskattning och annan energipolitik. Viktiga frågor är då inverkan på råvaruhushållningen (särskilt för skogsindustrin), konkurrensförhållandet gentemot utländska producenter och mellan olika anläggningar inom landet samt konsekvenser för sysselsättningen på de starkast berörda, lokala arbetsmarknaderna.

Kapitlets senare hälft innehåller en redogörelse för studier av sysselsättningsförhållanden i processindustrierna. Huvudsyftet är att ge underlag för bedömningar av de omställningsproblem för de anställda, som kan bli följden av höjda energikostnader. I avsnitt 5.4 ges en översiktlig bild av arbetskraftens sammansättning i de energiintensiva branscherna och särskilt skillnaderna jämfört med de delar av näringslivet (Verkstadsindustri och tjänsteproduktion), som kan antas erbjuda alternativ sysselsättning på längre sikt.

Diskussionen av arbetsmarknadsförhållanden på regional och lokal nivå (avsnitten 5.5-5.6) bygger främst på en delstudie inom FFE:s

sysselsättningsprojekt 1)_ I genomgången av den energiintensiva

industrins betydelse på lokala arbetsmarknader har förutom de tre ovan nämnda sektorerna även medtagits övriga delar av jordoch stenvaruindustrin samt den kemiska industrin. Det betyder att drygt 20 procent av industrisysselsättningen i hela landet (ca 200 000 personer) faller inom de studerade sektorerna, dvs inom vad som här kallas processindustri.

Energikostnadernas andel av produktionsvärdet ligger i genomsnitt ca fem gånger så högt i dessa sektorer somi övrig indtstri. Det finns emellertid också stora skillnader mellan olika delbranscher

1) FFE-rapport nr 9: Regionala produktions- och sysselsättningseffekter av energipolitiken.

och srrukturømvandling - branschstudier 69 Energi

om såväl som andra inom processindustrin i fråga energiintensitet faktorer, vilka påverkar branschernas känslighet för energipris- Vi skall i de följanhöjningar och energipolitiska styråtgärder. de avsnitten diskutera dessa olika faktorer, dock utan försök till kvantitativa prognoser för sysselsättningseffekterna av olika slags åtgärder.

Processindustriernas energianvändning

Den tillgängliga informationen beträffande industriföretags energianvändning avser huvudsakligen åtgångstal i fysiska termer, dvs elanvändning i Mwh eller MWh per enhet produktion, oljean-

vändning i m3 eller m3 per producerad enhet osv. Det är däremot

oftast svårt att beräkna energikostnaderna och deras andel av saluvärde eller förädlingsvärde för enskilda producenter. Situationen då det gäller energipriser för olika företag är svåröver- Det beror delvis på att innehållet i långsiktiga leveskådlig. ransavtal för t ex elkraft kan variera, men också på förekomsten av självförsörjning med elkraft, träbränslen m m.

Resonemangen på de närmast följande sidorna bygger på tabell 14, som ger en översiktlig bild av energiberoendet i processindustrierna. Tabellen innehåller, förutom uppgifter om energiföri absoluta tal år 1975, även genomsnittsvärden för brukningen energiintensitet (i megajoule per krona saluvärde) och energi-

k0stnadsande11› (i procent av saluvärdet). Som jämförelse anges

också siffror för industrin i övrigt.

Låt oss först se på massa- och pappersindustrin, som ensam svarar för ca 402 av hela industrins energianvändning. Som framgår av tabellen är energiintensiteten i denna bransch en av de högsta inom industrin. Däremot ligger - utom för energikostnadsandelen de delbranscher där mekanisk massaframställning ingår - inte påfallande högt. Detta måste uppenbarligen innebära, att massabetalar mindre enhet använd och pappersindustrin betydligt per energi (joule) än de andra branscherna. Förklaringen är givetvis skillnader i fördelningen på energislag. Medan övriga processindustrier använder inköpt energi (olja, koks, elhuvudsakligen 1) bränsle och Med energikostnad avses här kostnader för inköpt elkraft, inklusive leveranser från andra anläggningar inom samma företag.

70 Energi och strukturømvandling - branschstudier

Tabell 14: Energianvändning i olika industribranscher år 1975

Bransch Energianvändning Energiintensitet Energikostnad 1000 TJ MJ/kr saluvärde Z av saluvärd

Massa- och pappersindustril) 221,7 13,2 ,1

därav: mekaniska massa 13,0 sulfatmassa 5,4 sulfitmassa 6,7 tidnings- och journalpapper 10,9 kraftpapper och kraftliner 7,2 övrigt papper och papp 6» 3

Malmgruvor 21,3 7,1 8,1 därav: järnmalm 18,6 7,5 8,2

gärn:,_stå1-_ogh_mgta1lvgrk 128,9 7,8 10,4

därav järn- och stålverk 105,3 9,2 12,0 ferrolegeringsverk 8,8 14,4 20,4 järn- och stålgjuterier 2,7 3,7 7,1

Cement, kalk- och tegelindustri 25,7 26,7 23,7 därav: cement 18,1 37,2 30,3 kalk 4,3 33,8 32,0 tegel (rödtegel) 2,5 17,3 19,3 Övrig industri 164,8 1,2 1,7

kraft), täcker massa- och pappersindustrin nästan hälften av sitt eneribehov genom internbränslen, framför allt avfallslutar och bark.

En ungefärlig uppfattning av fördelningen mellan energislag vid olika slags massa- och pappersproduktion kan erhållas från dia- 2) gram 1. .

Träbränslenas stora betydelse för massaindustrins energiförsörjning framgår klart av diagrammet. Den totala energiförbrukningen per ton - här omräknad till Mwh - är betydligt högre för kemisk

1) Här inräknas endast egentlig massa- och pappersindustri, medan det branschbegrepp, som använts i de föregående kapitlen, också innefattar wallboardindustri och pappersvaruindustri. 2) Diagramet, som avser de produktionstekniska förhållandena omkring 1973, återfinns i flera studier av branschens energiförbrukning, bl a SIND 1976:3.

och strukturømvandling - branschstudier 71 Energi

l: energiförbrukning vid fram- Diagram Genomsnittlig specifik ställning av pappersmassa

AVSALUMASSA (fläkttorkad) Blekt sulfat

Mwhéton

Oblekt Blekt sulfit lsulfat 6. Oblekt sulfit

Mekanisk

PUMPMASSA Blekt Blekt 5“1f1t Mwh /ton sulfat 5 Oblekt Oblekt sulfat sulfit

Mekanisk NSSC

1 2 3 E] Internt bränsle (avlut och bark) Externt bränsle (olja)

a Elkraft

än för mekanisk massa. Trots detta är energikostnadsandelen klart

högre vid produktion av mekanisk massa och tidningspapper (jfr tabell 14). I än högre grad gäller detta för energiskattebelastvid nuvarande utformning av systemet och i frånvaro av ningen skattenedsättning.

Ett annat påfallande drag är den väsentligt lägre energiförbrukför för direkt vidareförädling jämfört med torningen pumpmassa kad massa för avsalu. till papper i integrerade an- Vidareförädling medför således energibesparingar, räknat för läggningar betydande

72 Energi och strukturomvandling - branschstudier

hela förädlingskedjan. Av diagrammet också att framgår blekning av pappersmassan innebär en betydande ökning av åtgångstalen för såväl olja som elkraft. Det finns skillnader i el- och påtagliga bränsleåtgång per ton massa respektive papper även mellan anläggningar i samma delbransch. Sådana olikheter kan förklaras av t ex följande tre faktorer:

l. Skillnader i kapacitetsutnyttjande - man kan anta att den

specifika energiförbrukningen blir högre då kapacitetsutnyttjandet är lågt.

Skillnader i fråga om kapitalets åldersfördelning - tidigare studier av energiförbrukningens över tiden utveckling tyder på att moderna anläggningar i allmänhet har lägre

energiförbrukningl).

Storleksskillnader energiåtgången per ton kan tänkas minska med ökad anläggningsstorlek.

Dessutom kan de observerade skillnaderna i energiåtgång bero på olikheter i sortiment och produktkvaliteter. Sådana skillnader är svåra att mäta och representera tillfredsställande på ett sätt i ekonometriska studier. Då dessutom åldersstruktur är kapitalets svår att fastställa i många fall, har vi haft mycket små möjligheter att få fram några mått tillförlitliga på olika faktorers betydelse. Det är endast för sambandet kapacitetsutnyttjande specifik elförbrukning, vi i ett par fall fått fram ett någorlunda klart samband.

I diagram 2 illustreras detta samband för delbranschen sulfatmassaframställning för avsalu. Åtgångstalen har rensats för den genomsnittliga skillnaden mellan blekt och oblekt sulfatmas-

sa, som var ca 250 kwh/tonz).

1) Se Andersson B. och Bergendahl P.A.: i industrins Förändringar energianvändning. Företagsekonomiska institutionens rapportserie 62. Göteborg. 2) Regressionsekvationen blir (omräknat till oblekt massa):

e = 1301 - 8,47 k (rz = 0.62)

där e = elförbrukningen i kwh/ton k kapacitetsutnyttjande i procent.

Energi och strukturomvandling e branschstudier 73

Diagram 2: Samband mellan kapacitetsutnyttjande och specifik elförbrukning. Sulfatfabriker 1974-76

Elförbrukning, Mwh/ton

§0 1b0 Kapacitetsutnyttjande, Z

Källa: FFE-rapport nr 8: Energipolitikens effekter inom industrin.

Skillnaderna mellan olika delbranscher, då det gäller kostnadsnivåns känslighet för energiprishöjningar och energibeskattning illustreras i tabell 15.

Man kan konstatera, att höjda elpriser främst drabbar producenter av mekanisk massa, med eller utan till Men vidareförädling papper. också för integrerad produktion av emballagepapper är kostnadseffekten påtaglig.

l 74 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Då det gäller oljeprishöjningar är skillnaderna mindre melllan massa- och pappersindustrins delbranscher. En prishöjning med

100 kr/m3 (dvs med ca ZOZ) skulle i de flesta fall höja total-

kostnaden med l-l,5 procent.

I nu gällande system för energibeskattning är skattesatserna följande för de energislag, som har störst betydelse inom industrin:

elkraft 2 öre/kwh

eldningsoljor 40 kr/m3

stenkol och koks 12 resp lá kr/ton

För närvarande tillämpas individuell nedsättning av skatten för :energikrävande produktionsenheter i processindustrierna, så att den sammanlagda energiskatten får uppgå till maximalt 1,32 av produktionens saluvärde. Dessutom är vissa typer av användning inom industrin av bl a elkraft och koks helt befriade från skatt - vi skall återkomma till de fallen i slutet av detta avsnitt.

Med nuvarande tillämpning kan energiskatten knappast få nämnvärd betydelse för teknik- och produktval i processindustrierna eller för deras internationella konkurrenskraft. Diskussionen i det följande gäller därför beskattningens inverkan under förutsättning att möjligheterna till nedsättning tas bort. Med nuvarande skattesatser skulle detta medföra, att massa- och pappersindustrins delbranscher drabbas mycket ojämnt av beskattningen.

Den tredje kolumnen i tabellen illustrerar framför allt det faktum att det är producenter av mekanisk massa som skulle drabbas hårdast vid höjd energibeskattning - eller av en tillämpning av nuvarande skattesatser utan nedsättning. Särskilt för de ointegrerade bruken i denna grupp skulle en sådan skatt innebära en påtaglig höjning av kostnadsnivån.

Energi och strukturomvandling - branschstudier 75

Tabell 15: Kostnadseffekt av höjda el- och oljepriser samt av energiskatt

Kostnadshöjning i procent av saluvärdet Om nedsättningen tas bort

Bransch Vid elpris- Vid oljepris- i dagens vid neutral höjning höjning skatte- beskattning 3 2 öre/kWh 100 kr/m system

Massa- och pappersindustri

å

n \ I Järn- och stålverk

i

Handelsjärnverk med egen

g

råjärnsproduktion 1,1 0,5 0,2 3,2

Handelsjärnverk, elektro 1,7 0,7 0,7 0,4

E

martin - Handelsjärnverk,

1 0,4 2,4 0,7

med egen

i

Specialstålverk

1,1 0,8 0,1 V F 1 Järnmalmsgruvor 1,9 0,6 0,8 0,7

1 Tegelbruk (rödtegel)

76 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Skillnaderna förklaras av: - dels att avfallslutar och andra träbränslen inte beskattas, - dels att skattesatsen, räknat i förhållande till

energiinnei

hållet, är betydligt högre för elkraft än för eldningsoljor

Vi har också beräknat, hur mycket kostnaderna för olika anläggskulle om det nuvarande skattesystemet ersattes med ningar stiga, ett där skattesatserna förküq olja, kol och koks utjämsystem, nats i förhållande till innehållet av primärenergi. Det har då också förutsatts, att alla former av nedsättning eller skattebefrielse för användning av el eller bränslen tas bort. Resultaten av dessa beräkningar framgår av den sista kolumnen i tabell 15. För massa- och pappersindustrins del är den främsta konsekvensen en minskning av de skillnader mellan mekanisk och kemisk massasom föreligger i nuvarande system (utan nedsättframställning, fullständig blir det dock inte fråga om ning). Någon utjämning

massaindustrinsâ

en sådan skulle förutsätta, att också den kemiska användning av lutar och andra träbränslen beskattades. Å 1

Produktionen inom förädlingskedjan järnmalmsgruvor, järn-, stål- i

svarar tillsammans för 20-25% av industrin och ferrolegeringsverk energiändring. Energiintensiteten (åtgångstal i t ex MJ/kr saluvärde) ligger i samtliga delbranscher klart över genomsnittet för hela industrin. Betydande skillnader föreligger dock, bl a mellan olika förädlingsled i järn- och stålverken, där energianvändninge är starkt koncentrerad till framställningen av tackjärn och annat

råjärn.

Då det gäller fördelningen mellan energislag, bör först framhållas kolbränslenas stora betydelse. För järn- och stålverken svarar kol och koks i genomsnitt för drygt hälften av energikostnaderna, och i verk med egen råjärnsproduktion stiger andelen till I ca två tredjedelar. Också för ferrolegeringsverken är kostnaderna 1 för koks en stor post, men det mest utmärkande för denna delbransch är det synnerligen starka beroendet av elkraft. Elpris-

1)

En m3 olja motsvarar i energiinnehåll ungefär 10 Mwh elkraft.

Om man i stället utgår från att verkningsgraden vid omvandling av olja till el är ca 352 blir den produktionstekniska relationen mellan energislagen drygt 3 till l. I beskattningen äri motsvarande relation däremot endast 2 till 1.

I I l 1 s 1

sou 197322 Energi och strukturomvandling - branschstudier 77

höjningar får här större effekt på produktionskostnaderna än i någon annan av de branscher, som finns med i tabell 15. Relativt stort elprisberoende kan också noteras för järnmalmsgruvor och för sådan skrotbaserad handelsjärnproduktion, som sker i elektrougnar. För verk med martinugnar är i stället eldningsoljan den stora kostnadsposten på energisidan.

Då det gäller energiskattens kostnadseffekt, bör här först observeras, att skattefrihet gäller för koks, som betraktas som reduktionsmedel (användning för icke-energiändamål). I praktiken tilllämpas denna regel så, att råjärnsproducenterna betalar skatt för endast l5O kg koks per ton tackjärn, medan totalförbrukningen är ca 550 kg/ton i genomsnitt.

Här liksom i massa- och pappersindustrin är det elskatten som dominerar bilden. Det är bara i en av de åtta kategorierna av anläggningar (handelsstålverk med martinugnar) som elskatten svarar för

imindre än hälften av energiskattebelastningen. I de sju övriga

varierar dess andel mellan 70 och 99%. Denna fördelning |grupperna avviker kraftigt från kostnadernas fördelning mellan energislag - här ligger elkraftens andel i flertalet fall under en tredjedel.

iorsaken

till dessa skillnader är givetvis den olikartade behandlingen av de skilda energislagen i skattesystemet, och då inte minst skattebefrielsen för koks. En allmän skärpning av energi- ;beskattningen - t ex ett borttagande eller en kraftig höjning av

igränsen för nedsättning i förhållande till saluvärdet - skulle

:alltså främst drabba anläggningar och processer med stor andel

ielanvändning. Ferrolegeringsverken intar här en särställning. I

igenomsnitt för denna delbransch är elskatten av samma storleks-

iordning som för termomekanisk massa (4,5-5% av saluvärdet), men

iför

enskilda inom branschen produkter är den väsentligt högre.

För flertalet järn- och stålverk är energiskatten vid nuvarande pskattesatser en ganska liten kostnadspost. 1975-76 låg skattebe-

ilastningen för hälften av anläggningarna mellan 1 och 1,5 procent

:av saluvärdet, dvs mycket nära den nu gällande gränsen för skattefnedsättning. En påtaglig kostnadshöjning skulle emellertid uppikomma för de råjärnsproducerande verken, om skattebefrielsen för l l I reduktionskoks togs bort. Effekten skulle bli ännu om starkare,

78 Energi och strukturomvandling - branschstudier

skattesatserna för elkraft, olja och koks utjämnades i förhållan- Som framgår av den sista kolumnen i tade till energiinnehållet. bell skulle de integrerade handelsjärnverkens skattebelastl5, då bli än såväl ferrolegeringsverkens som de mekaniska ning högre massafabrikernas.

och stenvaruindustrin, som finns med i De branscher inom jordutmärks då det energianvändningen framvår undersökning, gäller för allt Kostnaderna för eldningsav mycket hög oljeförbrukning. motsvarade 22-232 av saluvärdet i cement- och kalkindustrin olja år 1975. Det betyder naturligtvis ock och ca 15% i tegelindustrin att slår mycket kraftigt i företaså, oljeprishöjningar igenom gens kostnader (jfr tabell 15).

används huvudsakligen för bränning av cementklinker, Eldningsolja mellan

olja!

kalk och tegel. På längre sikt finns här utbytbarhet relativt ovanlig. Bränsleföroch kol, men i dag är kolanvändning enhet skiljer sig markant mellan olika” brukningen per producerad t ex mellan den våta och ugnstyper i varje produktionsprocess, I

ocq

den torra metoden för cementframställning. Dessa skillnader deras för den framtida oljeförbrukningen skall diskute betydelse ras mer ingående i senare avsnitt.

Skatterna och bränslen skulle i frånvaro av nedsättpå elkraft särskilt för cement- och ning utgöra en betydande kostnadspost, kalkindustrin. andel av saluvärdet skulle då ut- Energiskattens den relativt sett milda behandlingen av eldgöra ca AZ, trots mellan ningsolja i skattesystemet. Om skattesatserna utjämnades bli ännu större, vilel och bränslen, skulle kostnadshöjningen ket av den sista kolumnen i tabell 15. Energiskatten framgår i såväl cement- som skulle då stiga till drygt 6% av saluvärdet för skulle ener kalkindustrin. Även producenter av byggnadstegel . i . . giskatten 1 det fallet bli en betydande kostnadspost. j 1

De mest dramatiska effekterna av höjda energipriser och av energi

icke-i

skulle emellertid drabba vissa producenter av beskattning och enstaka i den kemiska industrin. å järnmetaller anläggningar

Framställningen av aluminium (genom smältelektrolys) och av ki- E

selmetall (genom reduktion i elektriska ugnar) är t o m betyd-

I A 1

Energi och strukturomvandling - branschstudier 79

ligt mer elkrävande än produktionen av ferrolegeringar. Och än större elförbrukning i förhållande till produktionsvärdet uppvisar framställningen av klor och klorater.

En elprishöjning med 2 öre/kwh innebär för aluminiumproduktionen, en kostnadshöjning, som motsvarar 10% av saluvärdet. För produktionen av klor är motsvarande ca 15%. procenttal

Elektrokemisk produktion - som t ex aluminium, klor- och kloratframställning - är befriad från energiskatt. Om denna skattebefrielse togs bort, skulle det medföra en kostnadsstegring av samma storleksordning som en fördubbling av lönenivån. I fallet med neutral energiskatt blir effekten något mindre, men kostnadsstegringen skulle ändå motsvara 7-IOZ av saluvärdet.

5.2 Energi- och råvaruhushållning

Huvudsyftet med de energipolitiska åtgärder, som riktas mot varuproduktionen - oavsett om de har formen av skatter, eller bidrag fysisk reglering - måste vara att begränsa energiförbrukningen eller påverka dess mellan fördelning energislag. Detta kan ske antingen via kapacitetsutbyggnaden i branschen - valet av produktionsinriktning och processer - eller genom att driva fram energisparande åtgärder i det befintliga kapitalbeståndet. i

ivid

valet mellan olika

styråtgärder måste emellertid också andra

åhushålllningsproblem

beaktas. I skogsindustrisektorn är avväg-

iningen gentemot krav på hushållning med fiberråvara av särskild

ivikt; vi skall återkomma till det problemet i slutet av detta av-

isnitt.

iAv de nuvarande energipolitiska styrmedlen är det tre huvudgrup-

per, som har betydelse för processindustrin:

*l. Energiskatterna på elkraft och eldningsoljor. i2. Tillståndsbestämmelserna för kapacitetsutbyggnad enligt byggnadslagen och miljöskyddslagen. Bidragen till energisparande inom investeringar industrin.

80 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Hittills har man i stort sett avstått från att använda energi- De regler om individuell skatten som energipolitiskt styrmedel. av skatten, som tillämpats de senaste åren, innebär nedsättning att skatten fungerar som e för företag med hög energiförbrukning omsättningsskatt. Dess storlek påverkas då inte av energisparande teknikförändringar. När vi i denna rapport talar om inverkan av olika skattesatser, avses effekter som skulle uppkomma om

skatten tilläts slå helt på företagens kostnader. igenom

inom bl a massa- och pappers-1

Ansökningar om kapacitetsutbyggnad och stålindustrin numera utifrån industrin och järn- prövas § 136a i byggnadslagen med hänsyn till såväl energiförsörjningen Det är således att använda till som råvaruförsörjningen. möjligt

t ex genom att förhindra ståndsprövningen i energisparsyfte, av särskilt energikrävande processer. Man kan också utbyggnad ä krav beträffande utmer begränsade nya anläggningars

uppställa i

1 formning - t ex förbättrat sekundärvärmeutnyttjande eller anordningar för barkeldning. 1 x1 1 till investeringar infördes 1975. För två-5 Bidrag energisparande -75 till juni -77 fanns 206 milj kr disponibla årsperioden juli för sådan bidragsgivning till näringslivet, fördelade på följande användningsområden:

näringslivets byggnader 18 mkr industriella processer 130 mkr prototyper och demonstrationsanläggningar 58 mkr

för i existerande anläggningar, och Bidrag ges endast åtgärder ett huvudmotiv har varit att underlätta företagens omställning till de kraftigt höjda energipriserna.

Som framgår av den föregående redogörelsen är många produktionsprocesser i de här aktuella branscherna mycket energikrävande. Produktionskapaciteten har byggts ut under en period med låga energipriser internationellt, och då dessutom priserna i Sverige i allmänhet varit än i de på elkraft och eldningsoljor lägre flesta andra länder. Dessa förhållanden ger anledning förmoda, att en betydande potential för energisparande processförändringa 1 I i x

Energi och strukturomvandling - branschstudier 81

kan föreligga i det läge som uppkommit efter energiprishöjningarna. Då det dessutom ofta rör sig om stora produktionsanläggningar, som hanterar absolut sett mycket stora energimängder, kan betingelserna för spillvärmeutnyttjande (bl a för bostadsuppvärmning och varmvattenförsörjning i berörda kommuner) antas vara relativt go-

da.

I

De inventeringar, som genomförts av Statens industriverkl), visar

1 också att det finns ett betydande utrymme för energibesparingar. 1 V I tabell 16 sammanfattas de skattningar industriverket av

i

gjort dels den totala besparingspotentialen för inventerade åtgärder,

i

dels de energibesparingar som anses realistiska inom en 5-10 års-

period.

1 1 16: Uppskattade till i olika 1 . Tabell möjligheter energibesparing I branscher (TJ) 1

Total för- Besparings- Z Därav inom g brukning 1976 potential 5-10 år

i

| I E Massa- och pappersindustri 213 400 26 500 12 14 000 Gruvindustri 19 800 500 3 300

1 Järn- och stålverk 101 100 16 700 17 11 300

Ferrolegeringsverk 7 900 1 700 22 1 700

E

1 Icke-järnmetallverk 10 400 1 400 13 1 200

Summa 352 600 46 800 13 28 500

Den framräknade besparingspotentialen motsvarar således ungefär Å 132 av branschernas energianvändning 1976. Om endast besparings- N möjligheterna 5-10 år framåt i tiden medräknas, blir andelen ca 82 eller 8 TWh.

att till mycket stor del sam- Möjligheterna spara energi hänger man med spillvärmeutnyttjande. Särskilt gäller detta i det korta och medellånga Betydande energibesparingar kan perspektivet. också genom att nya eller starkt modifierade produkmöjliggöras införs. Det tar emellertid i allmänhet lång tid Å tionsprocesser

l 1 innan sådana förändringar slår igenom, inte minst under perioder

E med stagnerande produktion och pressad lönsamhet. För flera av

i

1) Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning (SIND 1976:3). Industrins energihushållning (SIND 1977:6).

82 Energi och strukturomvandling - branschsmdier

de nya, mer energisnåla processer, som diskuteras i SIND:s utredningar, kvarstår dessutom tekniska problem vilka nödvändiggör ytterligare forskning och utvecklingsarbete.

De styrmedel, som aktualiseras i samband med ökad värmeåtervinning och liknande energisparåtgärder, är främst av planeringskaraktär. 1 Då exempelvis metall- och legeringsverken endast undantagsvis

I

kan den återvunna energin, det att finna 1 själva utnyttja gäller

som underlättar samarbete med andra 1

organisatoriska lösningar industriföretag och med kommunala energidistributörer. Även ekonomiska styrmedel, t ex energiskattens utformning, kan givetvis få betydelse för genomförandet av detta slags samprojekt. Framför allt är det viktigt att skatter och bidrag utformas på sådant sätt att besparingsåtgärder i form av återanvändning inte diskrimineras.

\ Cementindustrin är en bransch som illustrerar processvalets be- I \ tydelse för energiåtgången. Följande riktvärden gäller för olika

ugnstypers värmebehov i Mwh/ton klinker:

torrugn 0,86-0,95 halvtorr ugn 1,10-1,20 våtugn 1,70-2,10

Av de 14 ugnar, som nu finns i drift, är tre moderna torrugnar, sju våtugnar och de övriga antingen halvtorra eller äldre torrugnar. Ugnskapaciteten varierar - mellan ca 500 och kraftigt 2 400 ton klinker per dygn. Inemot hälften av kapaciteten faller på våtugnar. En fullständig övergång till produktion i moderna torrugnar skulle medföra att den nuvarande specifika energiförbrukningen i cementindustrin nedbringades med ca en tredjedel. Ytterligare besparingar av större betydelse torde kunna åstadkommas endast genom att förändra produktens sammansättning, t ex ge- 1 nom inblandning av masugnsslagg. I

l

att minska för-

g

Som framhölls inledningsvis kan åtgärder avsedda i vissa branscher i brukningen av t ex elkraft och eldningsolja komma i konflikt med andra viktiga krav på hushållning. Det mest påtagliga exemplet gäller här valet av produkter och produktions- A metoder i som får stor betydelse för

hushållningenå

skogsindustrin, med såväl knappa råvaruresurser som energi.

Energi och strukturomvandling - branschstudier 83

Skogsindustrins produktion har under efterkrigstiden ökat i jämn och snabb takt. En nödvändig förutsättning för denna expansion har varit successivt ökade virkesuttag. Kapacitetsutvecklingen i massaindustrin sedan 1953 belyses i diagram 3 där en uppdelning gjorts på olika slags pappersmassa. Av diagramet framgår också produktionsutvecklingen för den andra huvudförbrukaren av skogsråvara, sågverksindustrin. Underlaget har hämtats från 1973 års skogsutredning (Ds Jo 1975:1), och uppgifterna för 1980 bygger på enkäter, som utredningen gjort. Av det samanlagda virkesbehovet

1973 (räknat i m3 fub) svarade massaindustrin för 612 och såver-

ken för 2721).

De expansionsplaner, som redovisas för dessa två branscher och för olika typer av skivindustri, skulle innebära behov av ett sammanlagt virkesuttag år 1980 om 96 milj skogskubikmeter, vilket

kan jämföras med 84 milj m3 år 1973 och ca 55 milj m3 vid mitten

av 1960-talet. En sådan ökning av skogsavverkningen - och än mer en fortsatt expansion i sama takt under 1980-talet - bedöms såväl av skogsutredningen som i andra studier som oförenlig med ett långsiktigt bibehållande av landets virkesförråd. Redan en fortsättning av uttagen på samma nivå som 1973 skulle enligt utredningen medföra att man senare tvingas sänka uttagen, t ex till

75 milj m3 sk efter 30 år och till 60 milj m3 sk efter 40 år.

Utredningen anser visserligen att det finns goda möjligheter att på medellång och lång sikt öka skogsproduktionen genom förbättrad beståndsvård, växtförädling m m. Men det måste då observeras att man med lång sikt avser ungefär 80-120 år. På kort sikt, dvs 20-30 år, anser man att det endast finns begränsade möjligheter till ökad produktion genom gödsling och helträdsutnyttjande. I en annan studie av skogsbrukets framtidsutsikter (Randers - Lönnstedt, 1977) ger sådana åtgärder möjligheter till ökning av skogsindustrins råvarutillgång med maximalt 1,4% per år under en 30årsperiod.

1)

1 m3 fub (fast mått under bark) motsvarar ca 1,2 m3 sk (skogs-

kubikmeter). Ungefär en fjärdedel av massaindustrins virkesbehov levererades från sågverken (flis, spån m m).

84 Energi och srrukrurømvandling - branschstudier S()lJ 1978:22

Diagram 3: Massaindustrins och sågverkens kapacitet respektive produktion 1953-1980

milj Massaindustri, ton “““T""" kapacitet 14 . 13,5 [:] kemisk massa 12 - mekanisk och halvkemisk 10 2 10 8,6 3.

5,6 6 i 4,4 4 l

2 .

l 7 K 7 %

/ /

1953 1960 1969 1974 1980

milj m3

Sågverk (sågat virke),

_ 18,6 ________ produktion 18

16 14,1 14

12 10,3 101

8 « 7,2

6 .

4 4

1953 1965 1973 1980

Källa: FFE-rapport nr 8: Energipolitikens effekter inom industrin.

Energi och srrukturomvandling - branschstudier 85

Bristen på skogsråvara aktualiserar kraven på bättre tillvaratagande av returpapper. För närvarande insamlas ca 500 000 ton returpapper per år, varav en del exporteras. Även import av returpapper förekommer. Det anses teoretiskt möjligt att öka återvin-

ningen med ca l milj ton, vilket motsvarar 4,5 milj m3 sk eller

drygt 5% av skogsavverkningen.

Betydande ekonomiska, organisatoriska och teknologiska hinder för ökad returpapperanvändning föreligger dock. Priset på returpapper i har visat mycket kraftiga, konjunkturberoende fluktuationer, vil-

l

| ket försvårar en rationell I många fall återvinningsverksamhet. är det billigare för företagen att importera returpapper.

Trots att betydande problem föreligger vid pappersåtervinning, är det uppenbart att pappersbrukens användning av returpapper kom-

E

. mer att öka. 1980 beräknas förbrukningen utgöra ca 800 000 ton. att bevil-

i Det är troligt att de kapacitetsutbyggnader som kommer

i

jas under de närmaste åren främst kommer att gälla produktion baserad Framför allt kan man förutspå en ökad an-

E

på returpapper. vändning av returpapper vid tidningspappersbruken.

l

I Återvinning av trähaltigt papper kan medföra avsevärda energibe- I

E sparingar jämfört med produktion av mekanisk massa, som är mycket

elkrävande. För den del av produktionen, där massa kan ersättas å “ med kan man här returpapper räkna med en minskad elåtgång på

E 1,1-1,7 Mwh per ton. Detta innebär väsentliga kostnadsminskningar

I för företagen, då utgifterna för elkraft i denna bransch utgör ca 5 132 av saluvärdet.

a Det är helt klart att virkestillgången blir en avgörande bestäml för massa- och - liksom för övriga ningsfaktor pappersindustrins - under de närmaste årtiondena. skogsindustribranschers utveckling Bristen på skogsråvara kan få betydelse bl a i följande avseenden, och därmed också påverka branschens energibehov och dess känslighet för energipolitiska åtgärder:

l. Utbyggnadstakten för massaproduktionen totalt kan komma att E bli väsentligt lägre än som anges i nuvarande planer enligt olika enkäter och ansökningsmaterial. Detta skulle också j innebära att den totala energiförbrukningen begränsas.

86 Energi och strukturømvandling - branschstudier

2. Bristsituationen medför, att virkespriserna pressas upp, vilket innebär problem för företag som inte är självförsörjande med skogsråvara.

Eftersom råvaruutbudet är starkt oelastiskt, kan emellertid också relativt små efterfrågeminskningar medföra betydande press nedåt på priserna. ökad skattebelastning, t ex för energianvändning i massaproduktionen, torde därför till en del komma att övervältras bakåt. Sådan beskattning skulle följaktligen innebära en något långsammare virkesprisstegring än eljest.

Virkesbrist och höjda virkespriser förbättrar konkurrensläget för de massatyper, som ger högt produktutbyte i förhållande till råvaruinsatsen, dvs främst mekanisk och termomekanisk massa. Detsamma gäller för sådana produkter, för vilka skogsråvara av lägre kvalitet kan utnyttjas, t ex halvkemisk massa. Då det gäller mekanisk och termomekanisk massa försvagas denna konkurrensfördel, om priser och skatter på elkraft höjs.

Höjda virkespriser kan, liksom höjda energipriser stärka incitamenten för en funktionsanpassning av egenskaperna hos pappers- och kartongprodukter, dvs hålla tillbaka onödiga, kostnadskrävande krav på produkternas kvalitet och utseende. Exempel på sådan anpassning är övergång till lägre ytvikter samt ökad användning av oblekta och halvblekta massakvaliteter.

Inhemska bränslen såsom ved, lutar och bark är i dag helt undantagna från beskattning. Detta kan tyckas rimligt om man som ett av målen för energipolitiken har att minska beroendet av importerade bränslen.

Men om man tar i beaktande den tilltagande knappheten på skogsråvara är det tveksamt med ett system som uppmuntrar till att skogen används som bränsle i stället för som råvara inom trävaruindustrin och pappers- och massaindustrin. I dag begränsas dessa branschers expansion av brist på virke, och utbyggnad som innebär ökad användning av träfiberråvara prövas enligt § 130a bygg-

Energi och strukturomvandling - branschstudier 87

nadslagen. Tillstånd till utbyggnad inom massa- och pappersindustrin har hittills främst gällt produktion baserad på returpapper.

En betydande förbrukning av virke för energiändamål sker i dag inom den kemiska massaindustrin i form av förbränning av lutar. Ett bättre utnyttjande av skogsråvaran skulle kräva att man gick över till högutbytesvarianter av sulfat- och sulfitmassa och även i största möjliga utsträckning ersatte kemisk massa med termomekanisk vid framställning av papper. Då dessa åtgärder medför en större förbrukning av inköpt energi - för termomekanisk massa stora mängder elkraft - kommer nuvarande skattebefrielse för träbränslen att motverka en övergång till mer råvarusnåla processer inom massa- och pappersindustrin.

Problemet med beskattning av träbränslen gäller endast sådant virke som har en alternativ användning som råvara. Utnyttjandet av träbränslen utan alternativ användning, t ex bark, bör givetvis uppmuntras genom skattebefrielse.

E

5.3 Processindustriernas konkurrensläge l I

i Vi skall i det här avsnittet framför allt diskutera höjda energi-

I kostnaders inverkan på svenska processindustriers internationella

i

konkurrensläge, och därmed tänkbara effekter på produktionens för-

g

i mellan och andra länder. I delning Sverige någon mån kommer vi - mellan

I

emellertid också in på konkurrensen inom landet delbranscher, mellan produktionsmetoder och mellan små och stora › anläggningar. Här liksom tidigare skall vi behandla de tre bransch-

E

grupperna var för sig.

Bland de större industribranscherna i Sverige är massa- och pappersindustrin den som uppvisar starkast exportinriktning. 80-85% av massaproduktionen exporteras, antingen direkt eller vidareförädlad till papper. Men det betyder inte, att försäljningspriserna utan vidare kan betraktas som givna världsmarknadspriser, till vilka de svenska säljarna har att passivt anpassa sitt utbud. Sverige är den ledande exportören av massa till den västeuropeiska marknaden med mer än dubbelst så stor marknadsandel som de närmaste konkurrentländerna, Kanada och Finland. På papperssidan är

88 Energi och strukturømvandling - branschstudier

Finland och Sverige de två största leverantörerna. Producenterna i Sverige, Norge och Finland har tidvis samordnat sitt agerande på sina utländska avsättningsmarknader, och detta torde ha givit dem möjlighet att påverka prisutvecklingen.

Tendenser till ökad vertikal integration (dvs uppköp av leverantörer och kunder) är kanske det mest utmärkande draget i branschens strukturutveckling det senaste årtiondet. Delvis är integrationen ett uttryck för strävan att förstärka positionen på avsättningsmarknader för massa och papper. Så har exempelvis många svenska skogsindustriföretag etablerat sig utomlands som producenter av papper och pappersprodukter. Men också integration bakåt i förädlingskedjan spelar en viktig roll i konkurrensbilden - är då att säkra till syftet tillgången skogsråvara.

När det gäller energipolitikens inverkan på strukturomvandling och sysselsättning i skogsindustrin, aktualiseras följande fyra frågor.

l. Kan energipolitiken få betydelse för massaproduktionens storlek? 2. Kommer förutsättningarna för ökad vidareförädling inom Sverige - t ex från massa till papper att påverkas? 3. Blir den framtida produktfördelningen i massaindustrin beroende av hur energipriser och skatter utvecklas? 4. Påverkas takten i utvecklingen mot ökad stordrift och geografisk koncentration, t ex genom att omoderna anläggningar slås ut snabbare?

Det är svårt att tänka sig någon negativ inverkan på landets sammanlagda produktion av massa och trävaror. Den avgörande faktorn är här ofrånkomligen virkestillgången transportkostnaderna gör att flyttning till utlandet av produktion, byggd på svensk fiberråvara, knappast kan bli lönsam annat än undantagsvis. Däremot skulle man kunna tänka sig att massaindustrin får sin position försämrad gentemot vissa andra branscher inom landet (främst trävaruindustrin) i konkurrensen om råvaran. Skärpt energibeskattning eller andra åtgärder, som begränsar energianvändningen,

Energi och strukturomvandling - branschstudier 89

kan bidra till att i någon mån stärka konkurrensläget för sågverk -träindustri, eftersom sådana åtgärder skulle drabba massaproduktionen hårdare.

Som förut framhållits har den svenska massa- och pappersindustrins expansion de senaste årtiondena delvis skett genom ökad vidareförädling. Hälften av massaproduktionen förädlas nu till papper inom landet, och en höjning av denna andel planeras särskilt i fråga om tidningspapper, finpapper och kartong.

För en bedömning av hur energibeskattningen kan påverka denna utbyggnad har vi gjort beräkningar av hur mycket förbrukningen av el och olja måste ökas vid vidareförädling från massa till papper - dvs en jämförelse mellan produktion av massa för avsalu och produktion av motsvarande mängd papper i integrerade anläggningar. Utifrån dessa beräkningar kan man belysa hur hårt vidareförädling-

[en drabbas av el- och oljeskatterna (nuvarande system utan ned-

lsättning). En beräkning av detta slag för fyra viktigare pappers-

! slag redovisas i tabell 17. å

!Tabe1l

17: Effekter av vidareförädling av massa till papper ?

i

papperskvalitet

tidnings- kraft- linder- fin-1)

E a

jkning

av elåtgång, Mwh/ton 0,227 0,919 0,319 0,836

jökning av oljeåtgång, m3/ton 0,066 0,097 0,037 0,185 ienergiskatteökning, kr/ton 7,16 22,26 7,86 24,12

idzo i Z av värdeökning (1974) 2,3 5,8 3,8 2,2-3,2

;Siffrorna tyder på att skärpning av energibeskattningen kan på-

försämra

itagligt kostnadsrelationen gentemot utlandet, då det gäl-

ler förädling av sulfatmassa till För de övriga, emballagepapper. undersökta - - är papperssorterna tidningspapper och finpapper skattebelastningen på vidareförädling däremot av måttlig storleksnämligen 2-32 av förädlingsmarginalen. Ett av

iordning, borttagande ;nuvarande regler om nedsättning (till 1,3% av saluvärdet) skulle

iföljaktligen

innebära en kostnadshöjning för förädlingsledet från

imassa

till tidnings- eller finpapper i storleksordningen l-ZZ.

§1) 5 Beräkningarna har gjorts för träfritt papper och skrivpapper.

90 Energi och strukturomvandling - branschstudier

I och för sig skulle en sådan kostnadsökning knappast innebära att konkurrenskraften gentemot utländska producenter försämrades i väsentlig grad. Men eftersom skattehöjningen samtidigt skulle drabba företagens maSS3PT°dUkti0n - för tidningspappersproducenterna i väsentligt högre grad - kan en sådan försämring av företagens totala lönsamhet uppkomma, att investeringsplanerna påverkas. Den kombinerade effekten av minskad förädlingsmarginal och minskat utrymme för självfinansiering kan tänkas bromsa utvecklingen mot ökad vidareförädling i de aktuella delbranscherna.

Frågan om inverkan på massaindustrins produktfördelning gäller främst den termomekaniska massans konkurrensläge gentemot andra produktkvaliteter. Enligt nuvarande prognoser är produktionen av termomekanisk massa den mest expansiva delen av massaindustrin. Detta förklaras av att termomekanisk massa för vissa ändamål kan ersätta kemisk massa, och att sådan substitution innebär väsentliga råvarubesparingar.

Samtidigt rör det sig här om den mest elkraftberoende delen av hela branschen. Redan ett borttagande av nedsättningen vid nuvarande Skattesatser skulle höja totalkostnaderna för sådan produktion med ca 4%. Jämfört med den konkurrensfördel, som den förväntade av virkespriserna medför, kan denna kostnads stegringen höjning betecknas som obetydlig. Men en kraftigt höjd energibekan bromsa av kapacitet för termomekanisk skattning utbyggnaden massa. Eftersom termomekanisk massaframställning är råvarusnål“ skulle en sådan effekt vara olycklig från synpunkten av effektiv hushållning med skogsråvara.

Inverkan på takten i branschens strukturomvandling kan uppkomma på två vägar. Dels förefaller moderna anläggningar redan vid nuvarande teknikval i allmänhet vara mindre energiintensiva än de äldre. Dels är kostnaderna för att anpassa tekniken till höjda ] relativpriser på el och bränslen betydligt mindre i samband med ä « nyinvesteringar, än då åtgärder vidtas i existerande anläggningar I 1 En motverkande faktor kan tänkas vara att skogsindustriföretagens o I totala lönsamhet påverkas negativt, och att investeringstakten da bromsas av finansieringsskäl. En något snabbare utslagning av äldre anläggningar är dock en trolig följd av skärpt energibeskattning, även om bidrag till energisparande ombyggnader kan mildra effekterna.

Energi och strukturomvandling - branschstudier 91

Sammanfattningsvis kan sägas att energipolitiken kan få viss inverkan på den internationella konkurrenskraften för vidareförädling från massa till papper (troligen främst i fråga om emballagepapper) och därmed på branschens expansionsmöjligheter i stort. För de flesta delbranscher är dock inverkan på konkurrensläget gentemot utlandet knappast det viktigaste problemet i sammanhanget. Det är snarare i den inbördes konkurrensen mellan branschens olika delar - mellan olika slags mellan och massaproduktion, nytt

igammalt

kapital osv - energipolitiken kan få betydelse och däri- Konsekvenserna av detta för

ägenom

påverka strukturutvecklingen. utvecklingen på de lokala arbetsmarknader, där massa- och pappersindustrin nu svarar för en stor del av sysselsättningen, berörs i avsnitt 5.6 nedan.

Huvuddelen av den svenska järn- och stålindustrin arbetar i en :internationell konkurrenssituation, där företagen har att anpassa till utifrån

Rsig

givna världsmarknadspriser. Detta gäller inte bara på försäljningssidan utan också vid inköp av viktigare insatst ex stålskrot och bränslen. Avgörande för branschens ut-

ivaror,

lveckling är möjligheterna att kvalitets- och kostnadsmässigt upprätthålla konkurrenskraften gentemot producenter i andra länder. lDäremot är den inhemska råvarutillgången här inte alls på samma

isätt som i massa- och pappersindustrin bestämmande för expansions-

åmöjligheterna.

Sänkta reala transportkostnader har möjliggjort L en snabbt ökande utrikeshandel i alla led från malm till valsade p rodukter. Den internationella arbetsfördelningen blir därför i

i

ldenna sektor mycket känslig för kostnadsskillnader mellan olika

ll änder. i r

§Den

svenska järn- och stålindustrins ställning på de internatio-

lnella

marknaderna har försämrats under 1970-talet. Detta gäller *för övrigt också för den exportinriktade delen av gruvindustrin.

iDelvis förklaras denna utveckling av stagnationstendenser

på ef-

iterfrågesidan. Men den viktigaste orsaken är en mycket snabb kapa-

citetsutbyggnad i många länder, såväl på handelsstålsidan som för de relativt standardiserade av rostfritt stål och annat typerna Äspecialstål. Särskilt snabb har expansionen varit i Japan och lvästtyskland, l som nu tillsammans svarar för inemot hälften av I i |världens Under stålexport. de senaste årtiondena har dessutom ut-

92 Energi och strukturømvandling - branschstudier

vecklingsländernas betydelse som importmarknader för stål minskat Importen har där till stor del ersatts av inhemsk produktion; framför allt gäller detta de större länderna i Latinamerika.

Förbrukningen av handelsstål i Sverige steg mellan högkonjunkturåren 1969 och 1974 med knappt 2% per år. De senaste årens lågkonjunktur har medfört en kraftig nedgång för både handelsstål och specialstål.

Tillsamantagna innebär de ovan skisserade utvecklingstendenserna att möjligheterna till expansion successivt försämrats under det senaste årtiondet för såväl järnmalmsbrytning som järn-, stål och ferrolegeringsverk. Den svenska råstålproduktionen ökade fram till mitten av 1960-talet i mycket snabb takt, men därefter har ökningstakten avtagit alltmer. Räknat från konjunkturtopp till konjunkturtopp var den årliga tillväxten 8,12 åren 1960-65, 3,1% åren 1965-70 och 1,8% åren 1970-74. Den djupa konjunkturnedgången från 1975 har för svensk stålindustri medfört en akut krissituation med stor överkapacitet och starkt försämrad lönsamhet. Också för järnmalmsproduktionen - såväl vid de exportinriktade norrlandsgruvorna som vid de mellansvenska gruvorna med avsättning främst till svensk stålindustri - har de senaste årens utveckling inneburit svåra påfrestningar.

Från kostnadssynpunkt skulle inom järn- och stålindustrin exempel vis en fördubbling av energipriserna kunna jämföras med en 50procentig höjning av lönekostnadsnivån. För konkurrensläget gente mot utländska producenter är det emellertid den relativa kostnads utvecklingen som har betydelse. En internationell prishöjning på energivaror - som t ex prishöjningarna 1973-74 - drabbar företag i olika länder i stort sett likformigt, även om skillnader i produktionsteknik, koltillgångarnas geografiska fördelning m m kan Å innebära att vissa förskjutningar uppkommer i kostnadsrelationer- å 1 . 1 na. ; 4 i .

Den viktiga frågan är här i vad mån nationell energipolitik, dels;

4 på försörjningssidan och dels i syfte att påverka energiförbrukningen, påverkar kostnadsläget jämfört med utländska konkurrenter. De svenska producenterna av stål och ferrolegeringar har en

Energi och strukturømvandling - branschstudier 93

icke oväsentlig konkurrensfördel genom tillgång till billig vatenkraft, ofta från egna kraftverk. Då vattenkrafttillgångarna i landet nu är i stort sett helt utbyggda, och nytillskott måste baseras på omvandling av internationell primärenergi som olja, kol och uran, ger vattenkraften inte längre en kostnadsfördel för stålproduktion, samhällsekonomiskt sett. För de enskilda företagen blir taxesättningen för elkraft här den avgörande faktorn. Den bestämmer dels kostnaderna för inköp av elkraft utifrån, dels värdet av den egenproducerade elenergin vid alternativ användning (försäljning eller användning i andra delar av respektive koncerners verksamhet). Innan vi går in på de kostnadshöjande effekterna av energiskatter och andra styrmedel bör därför framhållas, att effekterna motverkas om eltaxorna sätts lägre än de relevanta marginalkostnaderna.

VDå det gäller energiskatternas effekter finns det här lika litet som för andra energitunga processindustrier anledning att uppe- :hålla sig vid skattesystemet såsom det nu tillämpas. Nedsättningsgreglerna medför att skatten fungerar som en omsättningsskatt om drygt en procent på branschens produktionsvärde, och att den i › praktiken förlorat sin karaktär av energiskatt. I stället skall vi från kostnadseffekten av gällande skattesatser i frånvaro av 1 utgå nedsättning. I de flesta järn- och stålverk motsvarar denna kost- ; nadseffekt l-2 procent av saluvärdet. l är den ferrolegeringsverk däremot nära 5 procent av saluvärdet.

*För ferrolegeringsverken torde en energiskatt av denna storleks- .ordning på lång sikt medföra en påtaglig minskning av produktionen

ii Sverige. Vid utifrån givna försäljningspriser och priser på rå-

varor skulle den innebära en krympning av förädlingsmarginalen med ungefär en tiondel i genomsnitt, och betydligt mer för vissa produkter. Det är tänkbart att produktionen av en del legeringar i Sverige därigenom skulle slås ut och helt ersättas med import.

Effekterna av energiskattehöjningar på järn- och stålverkens pro- - och därmed indirekt också i pduktion på järnmalmsbrytningen Berg- - är svåra att exakt bedöma. är otillräckslagen Dataunderlaget ligt för beräkningar av kostnadsgenomslag i olika led i förädlingsa kedjorna. Genom jämförelser mellan verk med olika integrationsgrad kan dock följande mycket ungefärliga bedömningar göras av skattens kostnadseffekter.

94 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Råjärnsproduktionen har med nuvarande skattesatser en skattebelastning motsvarande l-1,5% av saluvärdet. Om all koksanvändning beskattades skulle belastningen öka till 2-2,5%. För produktione av råstål skiljer sig skattebelastningen mellan olika processer. De jämförelsevis höga skattesatserna för elkraft medför att elektroprocessen drabbas hårdast med skattebelastningstal omkring 2%. För övriga stålprocesser (martin, syrgasprocesser) ligger

motsvaw

rande tal vid ca 1,5%. I valsverksledet torde energiskattens

an-1

del av saluvärdet ligga ännu några tiondels procent lägre.

Om man jämför denna skattebelastning för stålindustrin med de re sultat vi fick fram för massa- och pappersindustrin, framstår de inte som särskilt hög. Skattebelastningen ligger i nivå med vad som gäller för kemisk massa och de mindre energikrävande delarna av papperstillverkningen.

Det är emellertid att kostnadshöjningar av denna stortroligt, får större betydelse för den internationella konkurleksordning renskraften i stålindustrin än i andra processindustrier. Viktig delar av den svenska stålindustrin framstår nu som marginella i den bemärkelsen, att även mycket små förskjutningar i kostnads relationen gentemot utländska producenter kan bli avgörande för att bibehålla marknadsandelar hemma och utomlands. möjligheterna Särskilt torde detta gälla beträffande handelsstål och övriga där andra konkurrensmedel än priset har bestandardprodukter, gränsad betydelse.

De energiintensiva delarna av jord- och stenvaruindustrin är uthemmamarknadsindustrier. Export av någon betydelse före präglade kommer endast i fråga om cement, där exportandelen av produktionen l975 utgjorde 8%. Importandelarna uppgår till några få procent av tillförseln till den svenska marknaden. En mer omfattande utrikeshandel förhindras framför allt av höga transportkostna der, men också av institutionella förhållanden, t ex varierande krav och andra kvalitetsegenskaper i olika länder på hållfasthet Utrikeshandeln med cement har dock ökat under senare år som följ l av stordriftsfördelar i tillverkningsledet och i förhållande

till

produktionskostnadernas sänkta fraktpriser vid långväga sjötran-i

sport. i I

2 3

L Energi och strukturomvandling - branschstudier 95

Energiprishöjningarna de senaste åren torde inte på ett avgörande sätt ha påverkat betingelserna för cementexport, eftersom de drabbat producenter i alla länder. Dock kan konkurrensläget för produktion i länder med egna koltillgångar ha förbättrats något, vilket i så fall försämrar de svenska exportmöjligheterna till en del marknader på kontinenten. På längre sikt kan också importkonkurrens av betydelse (t ex från Polen) uppkomma.

i

›En mer påtaglig konkurrensnackdel uppkommer, om energiskatten till-

låts slå igenom i den svenska cementproduktionens utan kostnader, att utländska producenter utsätts för motsvarande skattebelast- En icke modifierad energiskatt skulle för

lning. cementproduktio-

inen

höja kostnaderna med 4-5 procent. Detta torde innebära att

åkonkurrensbetingelserna försämras märkbart på exportmarknaderna.

E

*I konkurrensen med andra stommaterial på den svenska marknaden har de tyngre materialen sten, tegel och cement- förbetongvaror marknadsandelar under 1970-talet. Medan den totala

:lorat förbruk- ;ningen av byggnadsmaterial ökade med ca 1Z per år i genomsnitt

imellan 1970 och 1975, noteras för de tunga materialen en nedgång

lmed 5-62 per år. Den främsta orsaken torde vara att det tunga

;byggandet

(främst flerfamiljshus) minskat i omfattning, medan

ismåhus- och industribyggande ökat. De senare använder i allmänhet

ilättare material och andra byggmetoder.

industriverkets 1) Enligt framtidsbedömning , kommer den nedåtgående trenden för tunga material att brytas de närmaste åren. För cement förutses en ökning av förbrukningen med 0,52 per år 1975-80 och *med 2,52 per år 1980-85. En fortsatt minskning av sysselsättning förutses för såväl cement som tegelindustrin, om än i väsentligt långsammare takt än under det senaste årtiondet. Energibeskattning och förändrade energipriser torde inte nämnvärt påverka utvecklingen på hemmamarknaden.

Även kalkindustrins produktion och har minskat unsysselsättning der 1970-talet. Inga prognoser finns för tillgängliga utvecklingen i denna delbransch. Avgörande blir här produktionsutvecklingen och stålindustrin

ii järn- och hos andra större förbrukare av

och släckt kalk.

iosläckt

) SIND 1977:5, kapitel 15.

96 Energi och strukturomvandling - branschstudier

5.4 Processindustriernas arbetskraft

sektorerna medför att arbets- En krympning av de energiintensiva kraften måste finna alternativa arbetstillfällen för att på sikt skall Hur svår den strukturella omsysselsättningsmålet uppnås. ställningen blir, och i vilken omfattning arbetsmarknadspolitiska måste sättas in, beror bl a på hur arbetskraftens samåtgärder mansättning skiljer sig åt mellan krympande energiintensiva branscher och expanderande branscher. Det är vår avsikt här att söka sådana skillnader mellan energiintensiva bransche ange några med hjälp av tillgänglig statistik. och näringslivet i övrigt har också betydelse för strukturpro- Andra faktorer naturligtvis blemens storlek t ex omställningsperiodens längd. Den regionala återkommer vi till i avsnitt 5.6. aspekten

Jämförelsen behandlar huvudsakligen industrin, men alternativa arbetstillfällen kan också finnas inom de privata tjänstenäringar mellan arbetskraften i dessa sekna. En genomgående jämförelse torer och i de energiintensiva industrisektorerna kan emellertid inte göras på grund av bristande statistikunderlag.

Arbetskraften kan beskrivas med ett antal egenskaper såsom kön, och yrkesskicklighet. Även ålder, utbildning, yrkeserfarenhet arbetstidens och lönenivån kan vara av intresse att underlängd söka. I föreliggande avsnitt kommer sysselsättningen i energi- 1) med de intensiva industrisektorer att beskrivas och jämföras förhållanden som gäller för arbetskraften i verkstadsindustrin samt i hela gruv- och tillverkningsindustrin. Det tillgängliga det inte att studera variablerna ålde dataunderlaget gör möjligt och utbildning.

arbetskraft, som i flera avseende Tjänstesektorerna sysselsätter är olikartad arbetskraft inom gruv- och tillverkningsindustrin. Emellertid har vissa tjänstenäringar, såsom reparationsverksamhe en arbetskraftssammansättning liknande den som

i

av olika slag, finns inom vissa branscher i verkstadsindustrin. Följande

förhålw

l 1

1) I förhållande till avsnitten 5.1 och 5.2 behandlas inte enbari

massa- och pappersindustri, järn-, stål- och metallverk samt 1 och stenvaruindustri som energiintensiva sektorer utan jord- I även gruvor och kemisk industri. 1 1 1

i

i

Energi och strukturomvandling - branschstudier 97

landen exemplifierar några skillnader mellan de privata tjänstenäringarna och gruv- och tillverkningsindustrin i arbetskraftens sammansättning. Indirekt ger de också en uppfattning om olikheter i relation till de energiintensiva industrisektorerna. Andelen sysselsatta kvinnor är i genomsnitt nära dubbelt så stor i tjänstenäringarna som i industrin (se tabell 18), och andelen deltidsl) sysselsatta är mer än tre gånger så stor. Den genomsnittliga

lförtjänstnivån ligger 15 procent under genomsnittet för industrin.

§De flesta tjänstenäringar sysselsätter dessutom helt andra yrkes-

än industrin.

äkategorier

l l l l Den offentliga sektorn sysselsätter en nära tre gånger så stor an- I del kvinnor som industrin (se tabell 18). Det är främst sjuk- och som svarar för denna höga andel kvinnor.

âåldringsvården,

!

:5.4.l êrbetskraftens_f§rdelning efter kön och 3rgetstigens_l§hgd

;Den

i avsnitt 1.2 noterade fördelningen av sysselsättningen melolika energiintensiva sektorer inbördes och förhållande till glan

iverkstadsindustrin

gäller i huvudsak även för heltids- och del-

itidssysselsattal), men inte för sysselsatta män respektive kvin-

I nedanstående

Ånor.

tabell (18) anges andelarna sysselsatta kvinjnor i de energiintensiva sektorerna och verkstadsindustrin.

Om man ser till hela gruppen av energiintensiva sektorer, uppvi- :sar arbetskraften ungefär samma fördelning som i Verkstadsindustrin mellan kategorierna män, kvinnor, heltids- och deltidsarbe- *tande. I förhållande till hela industrin finns det en överrepresentation av heltidsarbetande män i de energiintensiva sektorer- «na, medan heltidsarbetande kvinnor är underrepresenterade.

De enskilda energiintensiva sektorerna har sinsemellan en väsentligt olik sammansättning av arbetskraften. Exempelvis har gruvindustrin en högre andel heltidssysselsatta män och den kemiska industrin en klart högre andel heltidssysselsatta kvinnor än i övriga branscher.

i

l 1) Arbetskraftsundersökningen 1975

E

E å

98 Energi och strukturomvandling - branschstudier Tabell 18: Procentuell andel kvinnor bland arbetare och tjänstemän samt

Gruv- och tillverkningsindustri 23 22 26 28 J andel och privata 45 1 tjänster I Offentliga tjänster 72 l J Eêllgz SOS Industri 1975. 1975, Arbetskraftsundersökningen

De energiintensiva sektorerna sysselsätter i genomsnitt en något andel manliga tjänstemän än verkstadsindustrin och industri lägre i genomsnitt, medan andelarna kvinnliga tjänstemän är ungefär lika stora. Gruvor samt massa- och pappersindustri har de lägsta tjänstemannaandelarna, medan den kemiska industrin har den högsta som också innefattar en ovanligt stor andel kvinnor (se tabell 18

Arbetarnas efter kön överensstämmer i stort med motsva fördelning rande fördelning hos det totala antalet sysselsatta. De energiintensiva sektorerna har således sinsemellan och i förhållande till verkstadsindustrin en väsentligt olik sammansättning av arbetar- Det är också så att männen dominerar mer påtagligt i styrkan. gruvor samt järn-, stål- och metallverk än i övriga branscher,

medan kemisk industri har en klart högre andel kvinnor (se tabellå

I 18). i r 4 I 1 1 4

1 i

Energi och strukturomvandling - branschstudier 99

5.4.2 Yrkesstruktur

För att avgöra huruvida de olika sektorerna ställer speciella krav på tjänstemannakårens sammansättning kan det vara lämpligt att standardisera med avseende på arbetarstyrkans storlek.

Tabell 19: Tjänstemannakategorier per 100 arbetare i några energiintensiva sektorer och verkstadsindustrin 1975

Kontors- och Företags- Teknisk Arbets- försäljnings- I

|

3 Jord- och stenvaruindustri 2,5 7,6 6,4 16,3 32,9

i

Gruvor 0,7 8,8 7,7 9,4 26,9 ! Verkstadsindustri 1,6 17,0 5,5 19,2 43,3

Q

Gruv- och tillverknings- : industri 1,9 11,5 5,8 18,7 37,9

g

I I l Källa: sos Industri 1975 I I I

Företagsledarintensiteten speglar det faktum att gruvor, järn-, stål- och metallverk samt massa- och pappersindustri har en märkbar storföretagsstruktur, vilken tenderar ge en lägre tjänstemannaandel jämfört med övriga branscher. Teknikerintensiteten tyder ? det har ställts

på att särskilda krav på arbetskraften i järn-, 3 stål- och metallverk, utan motsvarighet i gruvor samt massa- och « pappersindustri.

3 Förutom ett större inslag av småföretag i jord- och stenvaruindustri samt kemisk industri ställer den senare i många fall särskil- . da krav på teknisk personal, vilket också verkar höjande på tjänstemannaandelen.

3 Det har inte varit möjligt att dela upp kontorspersonalen efter N vilket kvalifikationsgrad, gör respektive branschers andelar svårl tolkade. Till viss del förklaras efterfrågan på kontorspersonal av företagsstorleken i respektive bransch. Det relativa antalet arbetsledare varierar inte i någon större utsträckning mellan branscherna.

100 Energi och srrukturomvandling - branschstudier

Också då det gäller finns klara arbetarpersonalens sammansättning skillnader. Av tabellen nedan framgår, att mellan fördelningen underhållsarbetare och arbetare knutna direkt till tillverkningsprocessen är olika i de angivna branscherna. För samtliga energiintensiva sektorer ligger andelen underhållsarbetare över motsvarande andel för verkstadsindustrin och genomsnittet för hela industrin. Andelen är högst i massa- och pappersindustri.

Tabell 20: Kapitalintensitetl) och relativt antal underhållsarbetare i

några energiintensiva sektorer samt verkstadsindustrin 1976

Verkstadsindustrin Gruv- och tillverkningsindustri 6

Källa: Nationalräkenskaperna. SOS Industri 1975. 1) Kapitalintensiteten är mätt som realkapitalstock (1968 års priser) per sysselsatt.

En förklaring kan vara att de energiintensiva sektorerna utnyttjar maskiner och anläggningar i större än industrin omfattning i genomsnitt för att framställa sina produkter. De har en kapitalintensiv produktionsteknik, som medför ett större mått av underhållsarbete än genomsnittet för industrin.

Av tabell 20 framgår också att branscher samtliga energiintensiva har en högre kapitalintensitet än industrin i genomsnitt. Kapitalintensiteten är i tabellen uttryckt som realkapitalstock per sysselsatt. Som väntat har massa- och pappersindustrin den största kapitalstocken per sysselsatt. Jord- och stenvaruindustrin har den lägsta kapitalintensiteten bland de energiintensiva sektorer-

Energi och strukturomvandling - branschstudier 101

na. En rangordning av sektorerna efter fallande kapitalintensitet stämmer väl överens med en motsvarande rangordning efter fallande andel underhållsarbetare.

De arbetsuppgifter, som förekommer i skilda sektorer ställer givetvis olikartade krav på utbildning, yrkesskicklighet och yrkeserfarenhet hos arbetskraften. Det är exempelvis helt andra yrkeskategorier, som sysselsätts vid produktion av massa, papper, järn och stål än vid tillverkning av verkstadsprodukter. Den sistnämnda branschen sysselsätter huvudsakligen olika slag av verkstadsarbetare varav en stor del är s k yrkesarbetare. I de båda processindustrierna förekommer verkstadsarbetare däremot i mycket ringa omfattning och deras arbetsuppgifter är främst förknippade med

underhållet av produktionsanläggningenl)

Det bör dock framhållas, att inte allt underhållsarbete har karaktär av maskinreparationer och dylikt (verkstadsarbete). Den direkta tillverkningsprocessen kan kräva löpande underhåll med helt andra krav på arbetskraften, t ex ugnsmurning i järnverk. Omfattningen av underhållsarbete i de aktuella branscherna torde också underskattas i tabellen, eftersom ingen hänsyn kunnat tas till utifrån köpta underhållstjänster.

De yrkeskategorier, som har arbetsuppgifter i anknytning till den egentliga tillverkningen i massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och metallverk är skilda slag av processarbetare ). Dessa grupper har yrkeserfarenheter och yrkesskickligheter, som förmodligen är mycket speciella. De har processtekniska arbetsuppgifter, som endast i liten omfattning förekommer i andra industribranscher, exempelvis verkstadsindustrin. I processindustrierna förekommer dessutom en mindre andel arbetare, som har arbetsuppgifter motsvarande icke-yrkesarbetarnas i verkstadsindustrin.

l›Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 10.

102 Energi och strukturomvandling - branschstudier

5.4.3 Läger

Skiftarbete är mycket vanligt bland arbetarna i massa- och pappers industri samt järn-, stål- och metallverk. I övriga energiintensiva sektorer är skiftarbete i stort sett lika vanligt som i industrin i genomsnitt.

Tabell 21: Genomsnittlig timförtjänst för manliga arbetare i några energiintensiva sektorer och verkstadsindustrin 1975

Förtjänst per arbetad timme. Relativt antal arbet Index timar Under- Und Skift- Dag- jords- T0- Skift- Dag- jor Sektor: arbete arbete arbete talt arbete arbete arb stål- och metallverk 114 100 - 108 .55 .45 - Järn-,

Gruv- och tillverkningsindustri 1) 110 96 139 100 .23 .76 .G källa: SOS Löner 1975 1) I gruv- och tillverkningsindustrin var den genomsnittliga förtjänsten per arbetad timme 24,95 kronor för män och 21,17 kronor för kvinnor.

Av tabellerna 21 och 22 framgår också, att skiftarbete genomgående ger en högre genomsnittlig timförtjänst än dagarbete. Skillnaden är mycket märkbar för de två branscher, som tidigare noterades för en ovanligt hög andel skiftarbete. Den samlade effekten blir att den genomsnittliga timförtjänsten i massa- och pappersindustrin samt järn-, stål- och metallverk överstiger kraftigt den genomsnittliga timförtjänsten i industrin. I kemisk industri samt jord-, och stenvaruindustri ligger de genomsnittliga timförtjänsterna för dagarbete och skiftarbete mycket under motsvarande timförtjänster för industrin i genomsnitt. Gruvindustrin tycks betala jämförelsevis höga löner mest beroende på en hög timförtjänst i underjordsarbetet.

Energi och strukturomvandling - branschstudier 103

Tabell 22: timförtjänst för kvinnliga arbetare i några Genomsnittlig sektorer och verkstadsindustrin 1975 energiintensiva

arbetad Relativt antal

Förtjänst per Kvinnors tim-

Index arbetstimar fortjanst 1 timme. Skift Skift [Dag Z av männens

Sektor: l Dag_ [Total

126 108 119 .59 .41 94 Järn-, stål och metallverk

116 99 108 .55 .45 84 Massa- och pappersindustri 105 96 99 .28 -72 87 Kemisk industri

110 96 100 .25 .75 89 Jord- och stenvaruindustri

Gruv- och tillverknings- 1) .82 85 100 .18 industri Källa: SOS Löner 1975. 1) Se noten till föregående tabell.

för kvinnor genomgående Den genomsnittliga timförtjänsten utgör 90 procent av männens. Till viss del förklaras detta av omkring att kvinnorna har mer dagarbete än männen i flera av branscherna, men det är ändå så att kvinnornas genomsnittliga timförtjänster i skiftarbete och dagarbete ligger under männens i samtliga branscher. Endast i järn-, stål- och metallverk tycks kvinnorna ha arbetsuppgifter, som ger en lön i närheten av männens.

Den genomsnittliga månadslönen för tjänstemän skiljer sig något åt mellan sektorerna. Det har de energiintensiva högsta löneläget för männen nio procent över industrins genomsnitt. Jordgruvor, och stenvaruindustrin har det lägsta, fyra procent under industrins genomsnitt.

I nedanstående tabell (23) redovisas tjänstemännens genomsnittslöner i de energiintensiva branscherna och relativt löneläget genomsnittet för gruv- och tillverkningsindustrin 1975.

De flesta kvinnliga tjänstemännen återfinns inom personalkategorier med jämförelsevis låg genomsnittslön, t ex kontorspersonal. Detta är den huvudsakliga förklaringen till att deras lönenivå i är 30-35 procent lägre än männens. Det föreligger i genomsnitt det avseendet ingen nämnvärd skillnad mellan de energiintensiva branscherna och industrin i övrigt.

104 Energi och strukturømvandling - branschstudier

Gruv- och tillverkningsindustri 5 632 100 3 782 100 67

Källa: SOS Löner 1975

Sammanfattningsvis kan sägas att de energiintensiva sektorerna har sinsemellan och i förhållande till industriövriga och tjänstesektorer en i flera avseenden olika av arbetssamansättning kraften.

Överrepresentation av heltidsarbetande män (mer än 4/5). Endast kemisk industri avviker (1/3 kvinnor).

En lägre andel tjänstemän i samtliga energiintensiva sektorer med undantag av kemisk industri.

Hög andel arbetare - men även som tjänstemannakategorier, ingenjörer och tekniker - med yrkeserfarenheter och yrkes-

skicklighet som endast i liten krävs för arbetsomfattning uppgifter utanför de energiintensiva processindustrierna.

Skiftarbete är mycket i massavanligt och pappersindustri samt järn-, stål- och metallverk (över 552).

Skiftarbetet ger arbetarna i dessa branscher en lön som ligger långt över industrigenomsnittet. I giuvindustrin ger underjordsarbete en hög lön men även tjänstemännen ligger här på en lönenivå långt över i hela genomsnittet industrin.

Energi och strukturomvandling - branschstudier 105

5.5 Transporter, stordrift och lokaliseringsval

Energipolitiken kan påverka företagens lokalisering och därigenom sysselsättningsmöjligheterna på olika orter. Inledningsvis anges i detta avsnitt vissa allmänna faktorer som påverkar företagens lokalisering. Mot denna bakgrund diskuteras sedan hur förändrade förutsättningar på energiområdet kan inverka på lokaliseringsmönstret. Avsnittet avslutas med en illustration hämtad från cementindustrin.

Eokaliseringâpåvgrkande faktgrgr

Naturliga förutsättningar har varit och är alltjämt av stor betydelse för åtminstone för vissa branscher. lokaliseringsvalet Detta exemplifieras av järn- och stålindustrins koncentration till Bergslagen och massa- och pappersindustrins närhet till skogsområden och vattenleder.

De naturliga förutsättningarnas indirekta betydelse för dagens situation skall heller inte underskattas. Den historiska utvecklingen visar nämligen på en mycket stor stabilitet i rangordningen av orter i Sverige efter befolkningsstorlek. Det kan i många fall vara så att den första industrins till en viss ort lokalisering betingats av dess naturliga förutsättningar. Detta kan sedan ha dragit med sig andra verksamheter. Orten har fortsatt att utvecklas även om anledningen till den ursprungliga industrilokaliseringen sedermera blivit helt irrelevant.

Regionala skillnader i t ex transportkostnader, och markpriser löner påverkar också företagens lokalisering.

En viktig faktor för lokaliseringsval är avvägningen mellan kostnaderna för att transportera den färdiga produkten till avsättningsmarknaden och kostnaderna för att föra råvara och halvfabrikat till fabriken. Beroende på transportförhållandena finns mer eller mindre 1) geografiskt rörliga verksamheter

1) ERU (sou 1974:3).

106 Energi och strukturomvandling - branschstudier

De verksamheter som från lokaliseringssynpunkt kan betecknas som rörliga utgörs främst av ihopsättningsfabriker där den färdiga produkten har ett högt förädlingsvärde i förhållande till transporterad vikt och volym.

Bland verksamheter finns en grupp där i första hand

svårrörliga

råvarufyndigheten binder verksamheten till en viss lokalisering (råvarubundna verksamheter). Dessa kännetecknas av att de bearbetar råvaror, som i något avseende är svårtransporterade, till mer lättransporterade halvfabrikat eller färdiga produkter. Bland råvarubundna verksamheter kan nämnas järn- och stålverk, massaoch pappersfabriker. För en annan grupp är det i första hand avsättningsmarknadens geografiska fördelning och omfattning som påverkar transportkostnaderna och därmed lokaliseringen (marknadsbundna verksamheter). Utmärkande för dessa är att de i stor utsträckning tillverkar produkter, som har ett lågt förädlingsvärde i förhållande till transporterad vikt och volym eller som har begränsad hållbarhet. Vidare utmärks den marknadsbundna gruppen av att kostnaderna för råvarutransporter endast i mindre grad påverkar lokaliseringen därför att alternativa råvarufyndigheter finns på många olika platser. Det kanske bästa exemplet på marknadsbundna näringar är olika slag av tjänsteproduktion som förutsätter nära kontakt med kunder. Bland marknadsbundna verksamheter kan också nämnas cement-och betongfabriker, tegelbruk, bryggerier, bagerier och reparationsverkstäder.

För marknadsbundna verksamheter bestäms möjligheterna att konkurrera på en nationell avsättningsmarknad till stor del av de regionala transportkostnadsskillnaderna, som därvid blir en negativ faktor i konkurrens för anläggningar långt ifrån den nationella marknaden. På den lokala däremot avsättningsmarknaden utgör regionala transportkostnadsskillnader ett visst skydd mot konkurrenter. Det är vanligt att den nationella avsättningsmarknaden för marknadsbundna branscher delas antal eller upp i ett regionalt lokalt avgränsade områden. Hur pass stora dessa blir beror bl a på om det föreligger stordriftsfördelar i produktionen och i vilken utsträckning dessa kan uppväga transportkostnaderna.

Energi och strukturomvandling - branschstudier 107

Anläggningskoncentrationen tenderar att öka i en bransch där stordriftsfördelar föreligger. Detta kan bl a medföra att nyinvesteringar lokaliseras till ett färre antal orter. Om det är fördelaktigt för branschen att ligga nära marknaden och att kunna utnyttja agglomerationsfördelar, kommer dessutom större orter att vara ett gynnsamt lokaliseringsalternativ.

§ngrgi_0ch_l9kalisgring

En restriktiv energipolitik kan påverka både inriktningen av och takten i strukturomvandlingen. Man får en tendens mot minskad energiintensiv och ökad energisnål produktion. Förändringar i lokaliseringstendenser uppstår också.

Höjda energipriser (eller energiskatter) får antas medföra att transportkostnaderna ökar. Redan i dagsläget föreligger vissa regionala skillnader i transportkostnader (se tabell 24). Om transi portkostnaderna stiger skulle de regionala skillnaderna i trans- ! portkostnadernas andel av produktionsvärdet accentueras. Energibehöver dock inte helt slå å prishöjningarna igenom på transportkostnaderna. kan gå i riktning mot mindre

E

Utvecklingen energiin- E tensiva och mer kapitalintensiva transportmedel (exempelvis sjö-

i

och järnvägstransporter). Om transportkostnaderna trots dessa an- ! passningar ökar relativt bör detta produktionskostnaderna, påver- % ka lokalisecingsmönstret. Till detta komer att alla orter inte Å har samma förutsättningar för att utnyttja de transportmedel, som .N relativt sett blivit billigare.

i inom de flesta Utvecklingen branscher har gått i riktning mot 1) Nökad anläggningsstorlek . Fortfarande tycks betydande stordrifts- *fördelar stå att vinna genom ökad inom t ex de anläggningsstorlek penergiintensiva processindustrierna. Det är vanligen s k kapitallbesparande stordriftsfördelar, som dominerar i järn- och stål-

iverk, massa- och pappersindustri samt cementindustri. Även i an-

ivändningen av olika resurser (exempelvis kan finnas stor-

energi) driftsfördelar. Förekomsten av stordriftsfördelar exemplifieras för massaindustrin i nedanstående tabell (25).

1) SOU 1970:30. Stordriftsfördelar inom industriproduktionen.

108 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Tabell 24: Rörelseöverskottens andel av omsättningen inom olika industribransc samt de regionala skillnaderna i transportkostnadernas andel av oms ningen

Bransch Rörelseöverskott Regionala skillnader i procent av om- i transportkostnad i sättningen procent av omsättningen

Textilindustri

1 Transportmedelsindustri Metallvaruindustri

1 Massa- och pappersindustri 8,3 3-5 Byggnadsmaterialindustri Genomsnitt 6,1 Källa: SOS Företagen 1970 och kommunikationsdepartementets enkätundersökningar.

Tabell 25: Produktionskostnadsindex för massatillverkning vid olika anläggningskapacitet

Massakvalitet Utgångslägex) Fördubbling Fyrdubbling

av kapaciteten av kapaciteten Kemisk (tallsulfat och

i x) Kapacitet i utgångsläget: kemisk pumpmassa 75 000 ton/år. slipmassa, pumpmassa 92 000 ton/år.

Källa: G. Ribrant: Stordriftsfördelar inom industriproduktionen. SOU 1970:30.

- branschstudier Energi och strukturomvandling 109

Oberoende av energipriser och energipolitik finns givetvis incitament för företagen att tillvarata stordriftsfördelar. Men om energibesparingar underlättas av stordrift, ger en restriktiv energipolitik upphov till koncentrationstendenser. Kostnadsfördelarna med koncentration måste dock vägas mot ökade transportkostnader för att nå vissa avsättningsmarknader. De högre transportkostnaderna i ett energirestriktivt perspektiv kan således komma att motverka koncentrationstendenser.

Vid höjda energipriser kommer de regionala transportkostnadsskill- | nadernas betydelse för de marknadsbundna industriernas konkurrens- | förutsättningar på den nationella marknaden att öka. Transport-

ikostnadernas verkan som skydd på lokala kom-

avsättningsmarknader mer att förstärkas. Tendensen till uppdelning av marknadsbundna industriers nationella kommer att avsättningsmarknader förstärkas, det nu behövs ökade stordriftsfördelar

ieftersom

för att uppväga ide höjda transportkostnaderna. I fråga om energiintensiva sektorer,

?där även produktionskostnaderna stiger påtagligt till följd av de åhöjda

energipriserna, blir tendensen till marknadsytterligare

êuppdelning inte lika stark som för övriga sektorer. Föreligger

åstordriftsfördelar i energiförbrukningen blir skillnaden mindre.

i5.5.3 gementindustrin : gtE_gxempel

icementproduktionen i Sverige behärskas av ett enda företag Cemenåta, som uppger att de väsentligaste stordriftsfördelarna avseende

irörliga kostnader tillvaratas vid en ugnsstorlek motsvarande

il,S milj tons årskapacitetl). En sådan ugn väntas vara i drift

*vid fabriken i Slite 19792). 1980 skulle

Anläggningsstrukturen *enligt planerna då bestå av två större och två mindre produktionsanläggningar, medan cementproduktionen vid de 3 övriga anlägg- *ningarna skulle läggas ned. Den planerade produktionskapaciteten 1980 skulle vara ca 3,7 milj ton fördelad på 4 anläggningar, med 9 ugnar i drift. Anläggningen i Slite blir landets modernaste och största med en årsproduktion av 2,2 milj ton. Därefter följer Skövde med 0,9 milj ton, Stora Vika med 0,4 milj ton och Deger- 2) hamn med 0,3 milj ton .

1) lUI:s långtidsbedömning Bilaga 7. Fusioner och förvärv i svenskt 1969-1973 - en fallnäringsliv studie (SOU 1977:51).

110 Energi och strukturomvandling - branschstudier

De rörliga kostnader som varierar kraftigast mellan anläggningarna är bränslekostnaderna. Detta hänger saman med vilken teknik, som används vid I dag existerar två tekniker för anläggningen. bränning, våtugnar och torrugnar, varav den senare är betydligt För närvarande sker en successiv övergång till den energisnålare. torra och detta har påskyndats av de senaste årens oljeprisugnen Det fanns 1974 två torrugnar i Slite och en i Skövde höjningar. och 12 våtugnar. De största och samt i övrigt fem halvtorrugnar modernaste anläggningarna har också de lägsta lönekostnaderna.

Av nedanstående framgår att de rörliga kostnaderna stiger diagram ålder men avtar med växande storlek. Den modernaste med stigande finns för närvarande i Skövde, medan anläggningen i anläggningen Slite är något äldre men utnyttjar stordriftsfördelar i högre gra

än Skövdefabriken. I Limhamn installerades så sent som 1967 en stor våtugn, vars specifika bränsleförbrukning är högre än i äld-

re och mindre våtugnar.

4: Produktionskostnader vid cementfabriker i Sverige 1974 Diagram

Rörliga kostnader Index (saluvärde=lOO)

saLuvärde I / v l I Å /. R T V I T

7$/////B v 5/

/B VU

80 z 7

d / 2

6 0

20 Rargordning efter ålder

| Skövde Slite Limhamn Deger- Hälle- Stora Köping hamn kis vika 1 x 1 med hjälp av material från Industristatistik J

Eällg: Egna beräkningar 1

1974 Fusioner och förvärv i svenskt 1969-73 n (SOS), näringsliv n (SOU 1977:51), lUI:s långtidsbedömning 1976 Bilaga 7 och Indrstrins energihushållning SIND 1977:6.

Energi och srrukturomvandling - branschstudier lll

En ökning av de rörliga kostnaderna (högre löner eller oljepri-

ser) kan om den är tillräckligt stor och varaktig, leda till att små gamla anläggningar slås ut. I cementindustrin kan emellertid

mindre anläggningar med den omoderna våtmetoden överleva på en lokal marknad till följd av transportkostnadernas storlek för den färdiga produkten.

Under senare år har transportkostnaderna än stigit långsammare övriga produktionskostnader i cementindustrin.Den främsta orsaken är att tekniken för sjötransporter har utvecklats. Detta gör det fördelaktigt att lokalisera till orter anläggningarna med goda hamnar för att utnyttja de relativt billiga sjötransporterna. Någon motsvarande utveckling har inte ägt rum på landtransportsidan. Dyra landtransporter kan för med den omoderanläggningar na våtmetoden verka som ett skydd på lokala avsättningsmarknader 1 i inlandet mot konkurrens från

l anläggningar där man kan utnyttja

I skalfördelar I och ny produktionsteknik. Utvecklingen på sjötrans- I | portsidan har också lett till större för möjligheter importkon- I I kurrens närmast från länder i Östersjöområdet. E

i

Om det svenska oljepriset

i

ensidigt höjdes (t ex genom beskatt- [ ning) skulle detta naturligtvis starkt försämra möjligheterna

i

för anläggningar i Sverige att klara importkonkurrensen och att

5 exportera till andra länder runt Östersjön. Detta skulle ske dels

därför att bränslekostnaderna i tillverkningsprocessen skulle stiga, och dels därför att skulle bli sjötransporterna dyrare än konkurrenternas (förutsatt att inte utländska befraktare an-

: litades).

I de perspektiv som i allmänhet diskuteras i dag har det ansetts N för troligt att även i Degerhamn blir kvar efter den anläggningen Ä koncentrationsfas, som cementindustrin för närvarande befinner » sig i. Svenska energirestriktioner kan dock leda till att produk-

, tionen i Sverige blir mindre N än vad som förutsetts, och fabriken i Degerhamn kan då hamna i farozonen. Bland de fabriker, som an-

setts bli kvar 1985, skulle den komma att ha de högsta produktionskostnaderna och den största Det är även energiåtgången. ltänkbart att produktionen koncentreras till enbart en eller två

tmoderna

anläggningar för att motverka de ökade tillverknings- I kostnaderna.

112 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Lokala arbetsmarknader

En viktig fråga när det gäller effekter av strukturomvandling inom den energitunga industrin har att göra med hur situationen lokala arbetsmarknader förändras. I detta avsnitt skall på olika vi därför belysa processindustrins regionala fördelning och mot denna diskutera läget på lokala arbetsmarknader med bakgrund störst andel sådan industri.

Vi börjar med en överblick på länsnivå för att sedan gå ner på enskilda kommuner. Kommunerna får utgöra våra lokala arbetsmarknader, förutom de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg

och Malmöl).

5.6.1 Ben energitunga_industrins_län§visa_fördelning

För vår kartläggning av den energitunga industrins regionala fördelning har vi valt att studera följande delsektorer:

i

)

i

G - industri = extraktiv industri (SNI numer 23)2

M- industri = massa- och pappersindustri (SNI nummer 3411) K - industri = delar av kemisk industri (SNI nummer 351-354) S - industri = delar av jord- och stenindustri (SNI nummer 361, 362, 369) J - industri = järn-, stål- och ferrolegeringsindustri (SNI nummer 371) IJ- industri = icke-järnmetallindustri (SNI nummer 372)

Andelen av industrisysselsättningen i energitung industri var 197 störst i Norrbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Västernorrlands och Värmlands län i nu nämnd ordning. Norrbottens län låg i särklass högst med hela 62%. Som också framgår av diagran 5 återfinns således vissa bergslagslän och två norrlandslän i topp.

1970-1974 är i de flesta län små. Medan l Förändringarna tämligen 2

andelen industrisysselsatta i energitung industri sjönk i ll län, i

1 den i 10 län och var oförändrad i 3 län. I de fen länen med i steg | 1 den högsta andelen energitung industri sjönk den för alla utom fö I 3 Norrbottens län, som redan 1970 låg i en klass för sig. 1) till För en mer detaljerad beskrivning av underlagsmaterialet Ä detta avsnitt hänvisas till FFE-rapport nr 9: Regionala produkd tions- och sysselsättningseffekter av energipolitiken. å 2)

Standard för svensk näringsgrensindelning. 5

1 å

Energi och strukturømvandling - branschstudier 113 Diagram 5: Den energitunga industrins andel av industrisysselsättningen i olika län 1974

Källa: FFE-rapport nr 9: Regionala produktions- och sysselsättningseffekter av energipolitiken.

114 . Energi och strukturomvandling - branschstudier S()lJ 1978:22

Av diagram 6 framgår vilka energitunga branscher som dominerar de mest energiintensiva länen. Bredden på staplarna är proportionell mot antalet industrisysselsatta i respektive län.

I Norrbottens län dominerar således gruv- och järn- och stålindustri, i Gävleborgs och Kopparbergs län järn- och stålindustri, i Västernorrlands län massa- och pappersindustri etc.

5.6.2 E0kala_arbgtsmarknadgr mgd_st0r andel gnergiEung_indusEri

Den energitunga industrins andelar av antalet industrisysselsatta på olika lokala arbetsmarknader framgår av diagram 7.

Vid en jämförelse mellan diagram 5 och 7 framgår, att visserligen återfinns de lokala arbetsmarknaderna med stor andel energitung industri huvudsakligen inom ett band över Bergslagen, längs kusten och upp mot de nordligaste norrlandslänen, men detta är inte hela sanningen. Inom det här bandet har långt ifrån alla kommuner större andelar energitung industri. Bland alla kommunerna i de aktuella Norrlandslänen (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län) är det bara 8 som har mer än SOZ i energitung industri.

I de återstående Bergslagslänen (Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Uppsala län) finns lite fler energiintensiva kommuner, men de utgör inte en majoritet. Denna koncentration till vissa kommuner gör att man i många fall kommer upp i procenttal om 752 och högre (t 0 m lO0Z i ett fall - Storfors), medan detta aldrig sker på länsnivå. Som högst hade vi 622 i Norrbottens län.

För övrigt finns vissa kommuner med mer än 502 i energitung industri spridda i södra och mellersta Sverige, t ex Oxelösund, Munkedal och Lilla Edet.

På de tre storstadsområdenas arbetsmarknader kommer andelen i energitung industri inte ens upp i 15%. Inom dessa storstadsområden finns dock vissa kommuner med höga andelar sysselsatta inom energitung industri, t ex 80% i kemisk industri i Stenungssund (Göteborgsområdet).

Energi och strukturomvandling - branschstudier 115

6: Energiintensiv industri (andelar av industrisyssel- Diagram sättningen) i vissa län och riket 1974

Jujnduscn

VIII/I

11 11 6 F. M 0 .m H m m r m v M .d _ .w M K m

m m.. m .d .m

Diagram 7: Den energitunga industrins andel av industrisysselsättningen i kommuner och storstadsområden 1974

Källa: FFE-rapport nr 9: Regionala produktions- och sysselsätt- ;a ningseffekter av energipolitiken

...r

o 9 oo

,

ø /

Energi och strukturomvandling - branschstudier 117

5.6.3 på lokala arbetsmarknader med stor andel Utvecklingen

gngrgitungjndgstri _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vi har använt oss av tre kriterier när vi bland kommuner och storstadsområden valt ut de mest energiintensiva för närmare studium. Dessa är: områden med 502 eller mer av industrisysselsättningen i energitung industri totalt 1974 områden med 30% eller mer av industrisysselsättningen i enskild energitung bransch 197A typ av energiintensiv industri.

I enlighet med de två första kriterierna får vi fram 62 lokala arbetsmarknader. Dessa har sedan närmare granskats med avseende av industri. Även inom de grupper av energipå typ energiintensiv intensiva industrier vi här arbetat med finns mer eller mindre slag av produktion. Inom S-industrin har vi bara energikrävande behållit kommuner med cement- och planglastillverkning. Inom IJindustri har vi sorterat bort skrotbaserad produktion och inom K-industrin sprängämnesproduktion och dylikt. Efter dessa bortsorteringar återstår 51 kommuner.

Vad vi sorterat fram är alltså 51 av landets 278 kommuner, som för sin 1974 i utpräglat hög grad var beroende av sysselsättning energiintensiv industri. Dessa kommuner svarade för: llZ av landets befolkning 102 av totalsysselsättningen 14% av industrisysselsättningen 43% av sysselsättningen inom de energiintensiva branscherna

Det är alltså inte ett obetydligt antal personer som berörs av utvecklingen på dessa lokala arbetsmarknader. Industrisysselsättningen är av större betydelse på dessa lokala arbetsmarknader än för riket i genomsnitt. Deras andel av den energiintensiva industrins arbetskraft är naturligt nog större än deras andel av total sysselsättning eller enbart industrisysselsättning - en effekt av den industrins koncentraenergitunga geografiska tion.

118 Energi och strukturomvandling - branschstudier

De mest energiintensiva arbetsmarknaderna återfinns främst i Bergslagen, där de dessutom ofta ligger intill varandra (23 av 82 kommuner). Även i Norrland finns sammanhängande områden med energiintensiva lokala arbetsmarknader (16 av 51 kommuner). I södra Sverige är de få (12 av 145 kommuner) och ligger dessutom mer spritt.

I tabell 26 har samanställts vissa karaktäristika för dagsläget och den hittillsvarande utvecklingen i de energiintensiva kommu-

nerna uppdelade på tre regionerl). Vi skall nedan kommentera des-

sa uppgifter något. Därefter diskuteras aktuella produktionsplaner i de energiintensiva kommunerna i respektive region.

I allmänhet rör det sig om tämligen små kommuner. Störst till invånarantalet är Luleå kommun (64 000) följd av Örnsköldsvik (60 000), Borlänge (46 000), Sandviken (43 000), Norrtälje (39 000), Hudiksvall (37 000), Piteå (35 000) och Kiruna (31 000). 10 kommuner har ett invånarantal under 10 000 och 29 kommuner ett

invånarantal mellan l0 000 - 20 000. i

De energiintensiva kommunerna är i allmänhet befolkningsmässigt störst i norra regionen följd av mellersta och sedan södra regionen.

I vissa avseenden företer dessa energiintensiva kommuner gemensamma drag. Befolkningsutvecklingen 1970-1975 har i allmänhet varit stagnerande eller tillbakagående. De större kommunerna utgör i allmänhet undantag utom i norra regionen där t ex Örnsköldsvik och Sandviken sett sin folkmängd minska. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande har dock oftast varit mer

I

något positiv \ än befolkningsutvecklingen.

Andelen över 45 år varierar kraftigare kring riksgenomsnittet i de energiintensiva kommunerna i norra regionen än i övriga regiol l ner. Å ena sidan har man kommuner med stor andel ung befolkning (Kiruna och Luleå) å andra sidan kommuner med stor andel äldre j (Kramfors och Ånge).

1) Norra norrlandslänen

i

regionen: Mellersta regionen: bergslagslänen exkl Gävleborgs län \ Södra regionen: övriga län

n mm m m W n J .Il _ .D m n m .H u Ju .M r l l av

S()IJ 1978:22 p. m 0 Am m k M

nH

n

w

m

uwwnmaw

«mmH

mt

mum>

0 N

a mo om mm

wuumsvcq

vad

muummammmmm wuummawwmmm

m

uou

wcsu N

amma

amwmuwuom uwavamøm

um;

.gm

mmnomma

wm›n.aAMu

.usa

w:MAxumua

uuo_ woxm

.un

mm-.=Hmvunu

mw»n.HaMu

om om nu om om ga mm om mm mm om mm mm mo

.usa

Ne

om.

pwcøaeox HumHmm ouom

moxm

wvcmuonummwm>umm

mm-onmH

mwm:wua«Hwuwsm

axuou:

møqa

N 5

mnma oooa

ma og Nm ma

Hsu

um

Hmwc

pmm

umm mg

mnuonma

mxwumqumuxmumx

-xuwu: mega

mcwøxaowom

q w

mmmm coca

Hm mm md oo om OH na oo mm ma ed hm me aa

amp

ou

x«muHwxmauo

mumwHHmo moamwnu oaomxuzq wøwamsvuoz muowemuz HHmmxHn:m c0xwvømm

mm em Nm am

Hampus muuoz cmøoqwmu caeeox møsuaz xaamz wmmuoz muowom

amg Muang “mugg amg amg WHEMH mwøm amg

2 nu P. 0 Am m u m. m m M mm _ .D r M x .M m .d .m m. mn SOU 1978 22

Iqmuwaw qmma

ms mo HN

a mgm> o

quumsvcg

nu mm

vag

muummaommzm muummammmmm

m Nm nu oa mm om om em nu om om mm mm om om mm ma om

uou

Hm NN Ne mq qq

waau

HH N

-mmmuwyom mmmwawmu

:

um

mn-o“mH

mw»n.

Haga .usa

wcMHxuøua

uuo_ moxm

.un

mm-.=Hmounw

q 0 m N*O A w m u-l 0-4

mw›n.HHMu

mc oc nu mm oc cm

.vag

mm va ce oo om mm om we mm mm

umcaeäox

No Nm No og Ho Ne am

«umAum

ago_ woxm

wvømuønnmmum>pwm

-xuø›u= mN-onmH

m«m:mucwwmumdm

wcMH

N F-N m 0 q w m

mnma oooa amg

um

Mmm

Hmna ymn

Na qq Ho ma Hc mm om mm Ha en mm me He mm av av q« mc om mm mm Nq Ng mc

mxwumwumuxmumx

-xumu: mn-oNmH

»saa

møwaxaowom

mmma coca Anu

uwesmsmumaamm

em

mumumaamz ›noaumxa mwamuuuoz muoawvwm øoxomnmmnoew Iwuumxwaøwxm mumnmumcmamq muowoaamm muowumwwa

wwcmauom umsämnmnsm muowuoum mwmsmuom

mo ao om ma

mumpwwmm vc=mnwxm

md NH

codoqmmu csaaox muowwmm muowxøsz numssmm

Hawnme

mamma mumm wump mango mawwmm

amg CMA amg amg amg amg mnm

sou 1978:22 ru M m 0 Jm s w .K m m m V a n mm .I m. _ m n x h m m r 121

hH:w

m

M

uqwumøm qmma

Q2 mm mg mm mo

M mum> 0

wuumawca

mm mm

usa

Hm nu mm qq qw mm mm mm om

muumwammmmm muuwwammmmm

m ma ma ma

uou

Hg

masa N

qnma

Imwmumunm |w«wamøo

um:

.ømxaumaoaawumcm

.u©

+

mmnomma

ww›n.HHHu

m

.vag

w=wHxuuua

upon woxm

umuxmwwumwcqauummammmzw

.uw

Na mm mq mm om om mm nu om mm

m“-.=Honuww

w

mwzn.aa«u

.vag

om mm am om om om oo ma om en om

umcaesox

Nm No

MumHmm

:oo

uuom woxm

m

mwsmumnummuw>uwm

nxouu: mm-oNmH

+

nmøoauxsvopa

wøga

mwwcmu:wwwpmcw

nanm anod coca Hua

um

mamcoawmm

Hwv: www

av om

www

nq Ne 4 oc am Hc oq mm aa mm om

mg

mmnomma

um

-xoou:

+

mxwumwpmuxmumz

»saa

nu

wøwcxaowmm

mama oooa momw

Na oa Ha ca qa

Hmu

unomamunmmm

”om

“cum

cocoawmu wuowmuwømm nzumaaoz auouwumm mmømahnumz mvonmasm vxumxumz

ma ca

Hmwmxcsz

ma aa mo

cmmmwaz

mo eo

vcømwaoxo

No

Eaosxom umaamz

Aampma Mycom amg CDEEOM amg maaaq :mg amg ouamm amg amg amg :mg amg umxam

122 Energi och strukturomvandling - branschsludier

Beträffande näringsgrensfördelningen ligger andelen av sysselsättningen i tillverkningsindustri med få undantag över (ofta långt över) riskgenomsnittet. På motsvarande sätt är andelen av sysselsättningen i tjänstesektorn lägre än riksgenomsnittet. Enda undantaget är Luleå och Säffle i norra respektive mellersta regionen. I norra och södra regionen noteras också i allmänhet högre andelar för jord- och skogsbruk än riksgenomsnittet.

Utvecklingen av näringsgrenarna i dessa kommuner har följt den allmänna trenden i landet i så måtto att jord- och skogsbruket samt byggnadsverksamheten förlorat i betydelse, medan tjänstesektorn tillvuxit. Till skillnad från riket har dock industrialiseringsgraden fortsatt att öka i över 60Z av de energiintensiva kommunerna. Detta gäller för alla tre regionerna. Bland de kommuner där industrialiseringsgraden tilltagit finns både sådana som redan har en hög (även extremt hög) och industrialiseringsgrad sådana som har en låg industrialiseringsgrad, både befolkningsmässigt stora och små kommuner, expansiva och kontraktiva kommuner .

Företagsensidigheten i industrisektorn - andelen sysselsatta vid de fem största arbetsställena - är i allmänhet hög i de energiintensiva komunerna. 5, l2 respektive 4 kommuner i de tre regionerna har en andel på 902 eller mer medan endast 6, 3 respektive 2 kommuner har en andel under 70%.

I förhållande till blir andelen totalsysselsättningen sysselsatta i de energitunga branscherna naturligtvis lägre än i förhållande till enbart industrisysselsättningen. I den norra regionen varierar den mellan 7 och 55%, i mellersta mellan lO och 56% och i södra mellan 4 och 512. I mellersta regionen procenttalet ligger mycket högt - över 30% i över hälften av kommunerna.

Sysselsättningsläget på dessa lokala arbetsmarknader hör knappast till de bättre. I alla de energiintensiva kommunerna i de tre regionerna ligger den kvinnliga förvärvsfrekvensen under riksgenomsnittet. För männen gäller detta endast av kommunermerparten na i den norra regionen. Arbetslösheten är dock stor både i norra och mellersta regionerna. Den ligger där över i riksgenomsnittet 90 respektive 8OZ av fallen.

. Energi och strukturomvandling - branschstudier 123

Energiintensiva kommuner i norra regionen

Beträffande den energiintensiva industrin i dessa kommuner kan vi urskilja fyra grupper beroende på vilken typ av energiintensiv industri som dominerar sysselsättningen:

Kiruna, Gällivare, Arjeplog, Norsjö, Lycksele K - Ånge J - Luleå, Sandviken, Hofors MP- Kalix, Piteå, Nordmaling, Örnsköldsvik, Kramfors, Timrå, Hudiksvall.

Situationen beträffande de energiintensiva branscherna 1977 i dessa kommuner xar i stort sett oförändrad. Noteras kan dock vissa nedläggningar - ett gruvfält (Rudtjebäcksfältet i Norsjö), en massafabrik - (Kramfors) kapacitetsminskningar (träfiberskiveindustrin i Nordmaling) men även viss expansion i antalet anställda vid t ex järnverken i Luleå, Sandviken och Hofors.

Läget inför framtiden i dessa kommuner diskuteras lämpligen utifrån en indelning av kommunerna efter huvudsaklig energitung industri.

Beträffande G-kommunerna ser läget inte särskilt ljust ut. Det gäller speciellt järnmalmsgruvorna (Kiruna och Gällivare). Tidigare har den bedömningen gjorts, att åtkomlighet, kvalitet och fysisk tillgång på malm i de norrbottniska malmfälten skulle leda till stagnation och eventuellt produktionsminskningar under 1980-talet. Det internationella konjunkturläget har gjort att LKAB redan nu annonserat kraftiga produktions- och sysselsättningsnedskärningar. Så höga tal som 2 000 - 2 500 för minskningen i antalet jobb har nämnts (30-40% av arbetsstyrkan).

Frågan är hur mycket av en dylik nedskärning som kan hänföras till tillfälliga, konjunkturella problem, och hur mycket som beror på strukturella problem. Konkurrensen på världsmarknaden har hårdnat, och den svenska malmkvaliteten framstår beroende på den höga fosforhalten inte längre som särskilt fördelaktig. Ytterligare vidareförädling av energikrävande slag (anrikning, pelletisering) har diskuterats som en nödvändig förutsättning för att kunna konkurrera.

i:

å 124 Energi och strukturomvandling - branschstudier

Vid allmänna energiprishöjningar skulle dock den svenska malmen på grund av sin rena kvalitet kunna ha vissa fördelar för stålproducenterna. Hur stor produktion som kan upprätthållas och hur länge påverkas av kostnadsläget (inklusive kostnaderna för energi) i Sverige jämfört med andra länder. Ju högre kostnader dess sämre konkurrensförmåga, och ju högre kostnader och fattigare malmer dess mindre malmbas.

Under 1978 öppnas kopparfyndigheten Viscaria, vilket beräknas ge sysselsättning åt 80 man. På längre sikt har diskuterats möjligheterna att starta ytterligare brytning av icke järnmalm inom dessa kommuner och eventuellt kemisk industri i anslutning till den. Här kan man dock komma i konflikt med miljöintressen. Tillgång till och kostnader för energi kan dessutom komma att spela en avgörande roll.

Beträffande övriga G-kommuner (Arjeplog, Lycksele och Norsjö), som alltså har brytning av andra malmer än järnmalm, kan noteras att man för Adakgruvan i Lycksele planerar nedläggning under 1978. I Arjeplog skulle man eventuellt kunna starta uranbrytning.

Även för J-kommunerna är läget problematiskt. Vid NJA i skä

Euelå

man enligt nuvarande planer ned personalstyrkan med l 000 personer. Eventuellt kan den omstrukturering, som förbereds, och som framtvingats av den hårdnande internationella konkurrensen redan utan speciella svenska energirestriktioner, komma att innebära ytterligare nedskärningar. Inom det nybildade handelsstålbolaget SSAB (Svenskt Stål AB) har diskuterats behovet av en nedskärning av sysselsättningen på 3 000 - 4 000 personer till 1982. Främst berörda är NJA (Luleå), Domnarvet (Borlänge) och Oxelösund.

Motsvarande omstrukturering på specialstålsidan kan koma att beröra Hofors och Sandviken, troligen dock i mindre utsträckning vad avser Sandviken. Vingesbackegruvan i Hofors kan dessutom bli överflödig vid nedbantningen av de mellansvenska handelsstålverken. Massaindustrin i Sandviken kan på sikt också få problem.

SOU 1918:22 Energi och strukturomvandling - branschstudier 125

För MP-kommunerna kunde läget vid ingången av 1977 bedömas som tillfredsställande i så måtto att i praktiskt taget alla fanns planer på expansion manifesterad i ansökningar (beviljade eller ännu inte behandlade) om tillstånd att få utvidga kapaciteten. Som tidigare nämnts är det med tanke på råvarutillgången synnerligen tveksamt om en dylik expansion kan realiseras. Speciellt gäl-

iler detta massasidan. Ökad vidareförädling till papper skulle dock

kunna vara möjlig och viss expansion kommer äga rum om returpapper till större användning.

Det måste också understrykas att det nuvarande konjunkturläget gör bedömningar av sysselsättningsutvecklingen i M-industrin synnerligen osäkra. I många fall finns planer på kapacitetsutvidgning på medellång sikt, samtidigt som nedskärningar av produktion och sysselsättning planeras för den närmaste framtiden. Utvecklingstendenserna för många MP-kommuner är därför svåra att ovanligt tolka.

har beviljats för av massa- och pappersproduk-

;Tillstånd expansion

i Kramfors.

åtion När den nya massafabriken blir färdig (eller

:eventuellt tidigare) tas en äldre ur drift. En viss ut-

anläggning byggnad av massa- och pappersproduktionen har nyligen genomförts ii Örnsköldsvik, men investeringsprogrammet har skurits ned på :grund av det rådande konjunkturläget. I Örnsköldsvik kan dessutom den kemiska industrin drabbas av uppskjutna expansionsplaner.

För övriga MP-kommuner i regionen - dvs Hudiksvall

Eitgå, 55115,

och -

Iimrå gäller antingen att kapacitetsutbyggnader för massa

och/eller papper genomförts de senaste åren, eller att tillstånd givits för sådan utbyggnad. Det är dock i några fall osäkert om och när tillstånden kommer att utnyttjas. På grund av finansieringsproblem skulle exempelvis ASSI kunna tvingas ned prolägga duktionen i Karlsborg (Kalix). Detta skulle beröra 800 anställda.

Beträffande träfiberskiveindustrin förväntas allnedskärningar mänt, kanske med uppemot 40 procent. ASSI annonserar produktionsminskning och eventuellt nedläggning av fabriken i Fabri-

Eitgå.

ken i Nordmaling tillhör de äldsta i branschen och har högre arbetskraft- och energiåtgångstal, jämfört med den största, moderna

126 och strukturomvandling - branschstudier Energi

Även om den blir olönsam, företagsekonomiskt sett, anläggningen. kanske en samhällsekonomisk bedömning ger motsatt resultat. Den om boardindustrin föreslog inte nednyligen framlagda utredningen av fabriken i Nordmaling, men däremot av Piteåfabriken. läggning

Den enda K-kommun som finns i norra regionen är Ånge. Viss kapakan förväntas där åtminstone i ett icke energicitetsutvidgning restriktivt perspektiv.

Energiintensiva kommuner i mellersta regionen

Beträffande industrierna i dessa kommuner kan de energiintensiva vi två större och en mindre grupp, beroende på vilken urskilja av energiintensiv industri som dominerar sysselsättningen: typ

MP - Norrtälje, Forshaga, Älvkarleby,

Skinpskatteberg,

Hamarö, Grums, Säffle, Eda J - Hedemora, Avesta, Smedjebacken, Borlänge, Tierp, Fagersta, Surahammar, Hallstahammar, Ljusnarsberg, Storfors, Hagfors, Munkfors Hällefors, Degerfors, G+MP+S - Askersund

kommunerna i mellersta regio- Även vad gäller de energiintensiva detsamma som 1974. Samma typer av enernen var läget 1977 ungefär industri utgör fortfarande betydande inslag i sysselgiintensiv Vissa kan dock notesättningen i respektive kommun. förändringar har ned i Grums. Vid Idkersbergs- och ras. En massafabrik lagts i Borlänge respektive Ljusnarsberg har driften Ställbergsgruvorna Detsamma gäller ferrolegeringen i Avesta. Sysselsättnings upphört. minskningar noteras för järn- och stålproduktionen i Tierp, Hedemora, Degerfors och Storfors, medan sysselsättningen inom järn-

och stålsektorn i Borlänge har ökat.

Den pågående strukturrationaliseringen inom handels- och special-

stålsektorn kan förväntas drabba J-kommunerna i den mellansvenska hårt. Handelsstålsutredningen föreslog t ex att regionen tämligen antalet sysselsatta i Borlänge skulle minska med l 900 (eventuell Som tidi- i mer), förutom den redan planerade nedskärningen på 500.

å 1) i stället för till en IJ- eller i Eda har förts till M-gruppen av produktion i Eda-fallet är

K-grupp eftersom dessa typer tämj

ligen lite energiintensiva. å

i

- branschstudier Energi och strukturomvandling 127

gare nämnts diskuteras inom SSAB kraftiga personalminskningar, men man har ännu inte tagit till hur dessa skall ställning fördelas på NJA, Domnarvet (Borlänge) och Oxelösund. Handelsstålutredningen ,föreslog vidare i Avesta personalnedskärningar med 220 och i Hallstahammar med 70 (eventuellt 450). Även i Smedjebacken kunde nedskärningar aktualiseras.

i

l För dessa kommuner tillkommer i vissa fall problem med annan ener-

êgitung industri. För Avestas del gäller det där specialstålet,

;sysselsättningen kan komma att minskas i samband med strukturra-

;tionalisering inom branschen. Pappersindustrin i kommunen har dä-

remot nyligen byggts ut, och vissa expansionsplaner finns dessutom för den kemiska industrin. Vidare har återupptagande av ferrolegeringsproduktionen diskuterats, men här torde kostnadsutvecklingen på energisidan få stor betydelse. Då det gäller Borlänge föreligger planer på utbyggnad av massaoch papperstillverkningen.

Övriga mellansvenska kommuner med specialstålverk är alla mer eller -mindre indragna i planeringen för rationalisering av denna kris-

êdrabbade bransch. Särskilt svårt har läget ansetts vara i

Bege:-

Efors, Munkfors och Storfors. För Degerfors del finns redan defi-

nitiva planer för under personalminskning 1978 - en nedskärning imed uppemot 700 av totalt 1 400 anställda har diskuterats. För

?Surahammar och Fagersta har på motsvarande sätt nämnts nedskär-

Åningar med 250 - 300 jobb.

För annan energiintensiv industri inom denna grupp kommuner tillkommer dessutom:

Tierp: wallboardfabriken kommer att förmodligen läggas ned som ett led i branschens rationaliseringsprogram. Hedemora: Smältmossegruvan kan bli efter överflödig nedbantningen av stålindustrin. Även Garpenbergsfältet är i farozonen. Ljusnarsberg: Bastkärnsgruvan (som Smältmossegruvan ovan).

Då det gäller MP-kommunerna finns beslut om nedläggningar i Eda pch Forshaga. Också för Säffles del planeras personalinskränk-

iingar, och nedläggningar kan aktualiseras. I kommunen finns dess-

tom en fiberskivefabrik, som inte hör till de senast anlagda

128 och strukturomvandling - branschstudier Energi

virkes- och energisnål, men med relativt hög arbets- (tämligen Boardutredningen föreslog dock att driften vid i kraftsåtgång). å fabriken skulle fortsätta av samhällsekonomiska skäl. i i

1 M-industrin i Grums består av två anläggningar, av vilka den större medan produktionen vid den mindre kan A nyligen byggts ut, vara i farozonen sikt. För anläggningarna i Hammarö på längre å finns en ansökan om utbyggnad, men det är här som i (Skoghall) fall osäkert kommer att realiseras. Delar flera andra om planerna kan koma att ned. Å andra av massaproduktionen (sulfit) läggas sidan har funnits på att utvidga den kemiska produktionen. planer

i Älvkarleby har nyligen byggts ut. Däremot Massaproduktionen föreligger problem i fråga om den kemiska industrin i kommunen, där man väntar sig en neddragning.

har en träfiberskiveindustri som tillhör de se- Skinnskatteberg nast och mer effektiva i landet (framför allt vad avser anlagda arbetskrafts- men även och dessutom tämligen virkesenergiåtgång snål). Den kommer förmodligen inte - bortsett från eventuella konjunkturproblem - att beröras av nedbantningen inom den industrin. Däremot kan Riddarhyttegruvan komma att läggas ned så småningom.

stora andelar av sysselsättningen i

Askersund har ungefär lika

MP- och S-industri. Beträffande zinkgruvan har förelegat pla- G-, ner utvidga produktionen för att förbättra lönsamheten, på att men brist arbetskraft har varit ett hinder. Dessutom på lämplig finns lokalt viss tveksamhet inför en snabbare uttömning. Beträffande föreligger en ansökan om en mindre utvidgmassaproduktionen ning.

Energiintensiva kommuner i södra regionen

Beträffande industrin i dessa kommuner kan vi den energiintensiva urskilja en större och tre mindre grupper beroende på vilken typ av energiintensiv industri som dominerar sysselsättningen:

MP Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Munkedal, Hylte, Klippan, Markaryd Mörbylånga, Emmaboda g 4 - Oxelösund i Boxholm, 1

K - i

Perstorp i l

Energi och strukturømvand/ing - branschstudier 129

Beträffande den energiintensiva produktionen i södra regionen var förhållandena 1977 ungefär desanma som 1974. En massafabrik har dock lagts ned i Lilla Edet och två i Markaryd. Sysselsättningen vid järnverket i Boxholm har minskat, medan den ökat i Oxelösund.

Beträffande MP-kommunerna kan nämnas, att en utbyggnad av massaoch pappersproduktionen pågår i Hylte. Ansökan om kapacitetsutbyggnad finns dessutom från Bengtsfors, Lilla Edet och Markaryd. Men det har också meddelats planer på nedskärning av pappersproduktioz nen i Markaryd.

J-kommunerna Boxholm och Oxelösund skulle båda beröras av den omstrukturering som handelsstålutredningen föreslagit - den förra i negativ riktning (130 arbetstillfällen) och den senare snarast i positiv riktning (275 eller eventuellt något färre nya arbetstillfällen).

För den kemiska industrin i Perstorp har åtminstone i ett icke energirestriktivt perspektiv förutsetts produktionsökningar.

Bland S-kommunerna har Mörbylånga cementindustri. Av redogörelsen i föregående avsnitt framgick att enligt nuvarande planer skulle cementindustrin i Mörbylånga finnas kvar 1985. Den kan dock hamna i farozonen eftersom den då antagligen skulle vara den fabrik som hade de högsta produktionskostnaderna och den största energiåtgången. För Emmaboda hoppas man kunna undvika personalinskränkningar även om planglastillverkningen ned. läggs 120 jobb kan eventuellt vara i fara. Beslut om att koncentrera planglastillverkningen till Danmark kan påskyndas av en restriktiv svensk energipolitik.

S()lJ 1978:22

SAMANFATTNING OCH SLUTSATSER

6.1 Sammanfattning

Vi har i denna rapport redogjort för preliminära undersökningsresultat som gäller samband mellan och sysselenergihushållning sättning i olika tidsperspektiv. att dra säkra Möjligheterna slutsatser begränsas av ojämn tillgång på såväl statistiska data som beprövade analysmetoder. Men materialet bör ändå kunna ge en del information om hur sambanden ser ut, och om vilka ekonomiskpolitiska avvägningsproblem som aktualiseras, då man söker uppnå ambitiösa mål i fråga om såväl energihushållning som sysselsättning.

Kapitel l innehåller en översiktlig, principiell diskussion av problemområdet. Vi pekade där på de olikartade problem, som möter i skilda tidsperspektiv, alltifrån akuta energibristsituationer till lågenergialternativ för den svenska ekonomin efter sekelskiftet. De ekonomisk-politiska avvägningsproblemen kan emellertid inte i något av tidsperspektiven renodlas till en konflikt mellan energihushållning och hög sysselsättningsnivå. Huvudfrågan kan sägas gälla i vad mån krav på begränsning av energianvändningen kan förenas med både ambitiösa sysselsättningsmål och önskemål om fortsatt standardstegring för olika grupper av hushåll.

I kapitel 2 gavs en redogörelse för några tillväxtmodeller, som använts för att belysa i ett energihushållningsproblem långsiktigt perspektiv. Modeller av den typen kan vara till hjälp, när man vill försöka svara på sådana som: frågor

och slutsatser 132 Sammanfattning

Vad kostar det, uttryckt i konsumtionsmöjligheter, att minska energiförbrukningen eller hejda dess tillväxt, t ex från 1985 och några årtionden framåt?

Hur styrmedel måste sättas in för kraftiga energipolitiska att åstadkomma en sådan effekt på energianvändningen?

Hur kommer att påverka produktionens och höjda energipriser branschvisa fördelning omkring och efter sysselsättningens sekelskiftet?

De svenska och utländska modellkalkyler av det slaget, som genomförts betydande likheter i fråga om resulhittills, uppvisar tat, trots väsentliga metodskillnader. De tyder på att kraftiga i tillväxt i de industrialisebegränsningar energianvändningens rade länderna är möjliga att förena med fortsatt materiell stan- I vår kalkyl, som avsåg effekterna av nolltillväxt dardstegring. i från mitten av 1980-talet, blev kostnaden energianvändningen år 2000 en minskning av utrymmet för privat konsumtion med ca SZ. Troligen blir dock konsekvenserna för konsumtionsnivån betydligt större, om nolltillväxt på energisidan måste upprätthållas ytterligare ett par årtionden, i takt med att de mera lättåtkomliga sparmöjligheterna tagits i anspråk.

Modellberäkningarna visar också, att det krävs mycket kraftiga, för att energisparmål av den här aktuenergipolitiska styrmedel ella storleksordningen skall kunna uppfyllas. Om styrningen skulle ske uteslutande via generellt utformad energibeskattning och för en orealistisk förutsättning) krävs skattesatser (i sig på mellan l0O och 300 procent, beroende på de antaganden som görs beträffande produktionssystemets anpassningsförmåga.

resultat antyder också, att energibegräns- Långsiktsmodellernas skulle få inverkan på sysselsättningens fördelningen påtaglig mellan olika sektorer i ekonomin. Modeller av detta slag är ning emellertid inte för att ge direkt intillräckligt detaljerade formation om de stora strukturförändringar på branschnivå som kan antas bli följden av den här förutsatta, kraftiga styrningen av Inte heller ger de någon möjlighet att energihushållningen. för samhället - kanske främst i form av strukd belysa de kostnader

sou 1978:22 Sammanfattning och slutsatser 133

turell arbetslöshet i starkt utsatta branscher och regioner - som uppkommer under omställningen till en energisnål ekonomi.

Från det mest långsiktiga perspektivet gick vi över till det mest kortsiktiga. Redogörelsen i kapitel 3 omfattade dels beredskapsvid avbrott i energitillförseln, dels konjunkturella stör- 1 problem ningar, framför allt i samband med kraftiga höjningar av råoljepriserna.

g FFE bedriver, i samarbete med Statens industriverk och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, ett utvecklingsarbete beträffande kortsiktiga resursfördelningsmodeller. Syftet är att studera hur man kan begränsa effekterna på produktion och sysselsättning i situationer med akut (och tillfällig) brist på olja och andra energislag. Vi har i denna rapport redogjort för resultaten - då det gäller arbetslöshetens storlek och fördelning samt utrymmet för privat konsumtion - från några olika modellkörningar, som avser effekterna av en 20-procentig nedskärning av oljetillförseln till näringslivet.

Resultaten varierar beroende på vilka antaganden man gör beträffande dels flexibiliteten på mycket kort sikt hos företagens oljeförbrukning per producerad enhet, dels möjligheterna att snabbt åstadkomma en ändrad inriktning av den slutliga efterfrågan. Om politiken i den uppkomna bristsituationen helt inriktas på att N hålla konsumtionen uppe, synes man dock få en arbetslöshet i storleksordningen 10-15 procent vid en 20-procentig nedgång i oljetillförseln.

Om man vid fördelningen av tillgängliga oljeresurser prioriterar sysselsättningen i stället för konsumtionsnivån, kan dessa arbetslöshetstal reduceras. Kostnaden för detta - i konsumuttryckt tionsbortfall synes dock bli högre för varje ytterligare procentenhet man pressar ned (den kortsiktiga) arbetslösheten.

Då det gäller konjunkturella (eller stabiliseringspolitiska) problem har vi inga egna beräkningsresultat att redovisa. Vi har nöjt oss med en allmän beskrivning av problemens art, illustrerad med de störningar, världsekonomin utsattes för i samband med oljepris-

i

höjningarna 1973-74.

E

å

134 Summan/anning_ och slutsatser

Problemen betingas främst av det efterfrågebortfall med åtföljande nedgång i den ekonomiska aktiviteten, som uppkommer i köparländerna vid sådana importprisstegringar. Resonemangen belyser framför allt de svårigheter som möter små, öppna ekonomier då man på egen hand söker undvika konjunkturell arbetslöshet genom att möta efterfrågebortfallet med en expansiv ekonomisk politik. De bytesbalansproblem, som blivit följden av en jämfört med flertalet andra industriländer starkare prioritering av sysselsättningsnivån, är för Sveriges del kanske oljekrisens mest påtagliga kostnad.

Huvuddelen av arbetet i de FFE-projekt, som redovisats i denna rapport, har varit inriktade på sambanden mellan energihushållning och strukturomvandling.

Som framhölls ovan kan man redan i de långsiktiga energihushållningsmodellerna utläsa vissa omfördelningar av produktion och sysselsättning som följd av ändrade betingelser på energisidan. Men vill man få fram en någorlunda realistisk bild av omställningarnas storlek och riktning, måste man ta sig ned till en betydligt mer detaljerad branschnivå. De studier vi redogjort för i kapitlen 4 och 5, representerar en stegvis övergång till ett sådant, mer detaljerat och konkret studium av sambanden energi-sysselsättning.

I 4 arbetar vi fortfarande med en ganska grov branschinkapitel delning, vilken motsvarar långtidsutredningens bild av den svenska ekonomin. I kapitlets första del behandlas frågan hur förväntade, allmänna i ekonomin kommer att påverka energiutvecklingstendenser användningen och sysselsättningens fördelning.

Man kan konstatera, att en omfördelning av resurser från privat till offentlig konsumtion, tenderar att minska energianvändningen. Detsamma gäller om den privata konsumtionen omfördelas mot större andel tjänster. Vi har räknat på en successiv omfördelning till offentlig sektor, som motsvarar 200 000 sysselsatta under en tjugoårsperiod. Det är ca 202 mer än enligt standardalternativet, som bygger på långtidsutredningens prognoser (alternativ II A). Effekten skulle bli 8% lägre energianvändning under l990-talet än i standardalternativet. Där har man räknat med en ca 50-procentig ökning fram till mitten av 1990-talet.

ou 197322 Sammanfattning och slutsatser 135

Vi har också sett på konsekvenserna av en ökad vidareförädling, dels i - stålverk - dels kedjan gruvindustri Verkstadsindustri, från massa till papper. Förändringar av järn- och stålindustrins produktion kan ge påtagliga effekter på landets energiförbrukning. Det innebär också, att en överflyttning av exportefterfrågan från \järnmalm till stål (vid oförändrat exportvärde) skulle medföra

?ökad total energiförbrukning. Däremot skulle en motsvarande för-

skjutning från stål till verkstadsprodukter leda till minskad energiförbrukning.

Denna skillnad mellan förädlingsleden har motsvarigheter i skogsindustrin, i livsmedelsindustri, kemisk industri osv. Det processindustriled, som följer närmast efter råvaruutvinningen, har markant högre specifik energiförbrukning än såväl det föregående som de efterföljande leden. Exportindustriernas energiförbrukning - räknad per sysselsatt eller per enhet produktionsvärde blir högt, om exporten sker närmast efter processledet (obearbetat stål, baskemikalier, pappersmassa). Vidareförädling därefter är i allmänhet mindre energikrävande.

Senare delen av kapitel 4 handlar om de anpassningar i produktionssystemet, som blir följden då betingelserna för företags och huslhålls förändras energianvändning antingen genom yttre störning eller genom mer restriktiv energipolitik. De viktigaste mekanismerna kan antas vara:

i) anpassning mot mer energisnål produktionsteknik ii) ändrad (mer energisnål) konsumtionsinriktning iii) ändrad export- och importsamansättning som följd av ändrade kostnadsrelationer iv) anpassningar i utrikeshandeln för att återställa jämvikt i bytesbalansen.

FFE:s arbete på området har hittills inriktats på att få fram partiella analysmodeller för var och en av dessa anpassningsmekanismer. Vi har i den här rapporten kunnat redovisa beräkningar endast i fråga om den sista delfrågan.

Beräkningarna gäller internationella energiprishöjningars effekter på branschstruktur och konsumtionsutrymme. Anpassningen av

iutrikeshandeln till jämvikt i bytesbalansen studeras för två

136 Sammanfattning och slutsatser

extremfall. I det första sker anpassningen uteslutande genom exportökning och med bibehållen varugruppsfördelning hos exporten, vilket bl a innebär ökad produktion av varor med högt energiinnehåll. I det andra fallet anpassar man sig enbart genom minskad import, också här med oförändrad varusammansättning. Om energipriserna stiger med 5% per år, beräknas utrymmet för privat konsumtion bli ca 42 lägre under 1980-talet och ca lOZ lägre under 1990-talet än i fallet med oförändrade priser. Detta tycks gälla oberoende av om an assnin P 8 en sker P å ex ort- P eller im ortsidan. P

Också arbetstillfällenas fördelning mellan branscher påverkas av energiprishöjningarna. Det bör observeras, att nollalternativet (med oförändrade priser), som bygger på långtidsutredningens bedömningar, innebär en betydande omfördelning av arbetstillfällen under de närmaste tjugo åren. Anpassning till bytesbalanskravet vid höjda energipriser leder i viss utsträckning till att den tidigare produktionsstrukturen konserveras. Omfördelningen av arbetstillfällen mellan olika delar av - t ex från näringslivet till sektorer - blir med varuproducerande tjänsteproducerande andra ord mindre än i nollalternativet.

Här bör återigen understrykas, att det bara är en av flera, samtidiga anpassningar vid stigande energipriser, som belyses av dessa beräkningar. För de mest energiberoende branscherna, t ex inom metall- och skogsindustri, är troligen den negativa konkurrenseffekt de utsätts för vid höjda energipriser (punkt iii ovan) av större betydelse. Detta gäller dock endast i de fall svenska - t ex - drabbas av större företag genom skärpt energibeskattning energiprishöjningar än sina utländska konkurrenter.

Vi har hittills inte kunnat göra några beräkningar av de sysselsättningseffekter i olika branscher och regioner, som kan bli följden av olika system för energibeskattning eller av andra energipolitiska alternativ. Viss information om kostnadseffekterna i olika processindustrier, och därmed indirekt om var man kan räkna med påtagliga konkurrenseffekter, kan dock hämtas från de branschstudier, som refererats i kapitel 5.

Sammanfattning och slutsatser 137

första avsnitt vi för av hur I kapitlets redogjorde beräkningar olika branschers produktionskostnader påverkas av höjda el- och och av energibeskattning. Det bör kanske påpekas, att oljepriser de pris- och skattehöjningar vi där räknar med är av mycket blygsam storlek, jämfört med dem som förekom i diskussionen om nolltillväxt (kapitel 2). Redan elprishöjningar i storleksordningen 2 öre/kwh skulle innebära en mycket betydande kostnadsökning för - att t ex aluminium- och klorproduktion troligen så kraftig produktionen i Sverige skulle slås ut ganska snart, om inte prishöjningen också drabbar de utländska konkurrenterna. Om vi i stället ser på sådana skattesatser, som på lång sikt skulle krävas för nolltillväxt i energianvändningen enligt beräkningarna i kapitel 2 (ca 200% i genomsnitt för de två beräkningsalternativen år 2000), får vi ett helt annat kostnadsgenomslag. Sådana skattesatser ger kostnadshöjningar av ungefär följande storlek för några viktiga slag av energiintensiv produktion (kostnadshöjning i procent av saluvärdet)i

Det är uppenbart, att flera av dessa delbranscher skulle slås ut redan innan man nått upp till sådana skattesatser, och att effekterna av nolltillväxt för strukturomvandlingen de närmaste tjugo åren alltså blir dramatiska, om inga undantag görs för processindustrierna vid beskattning och andra energipolitiska styråtgärder.

Vi har också diskuterat den olikartade behandling, som olika slags energianvändning nu ges i skattesystemet. Den innebär, att mycket elkrävande produktion, t ex av mekanisk massa och ferrolegeringar, drabbas speciellt hårt om nuvarande skattesystem tilllämpas utan särskild nedsättning. Det kan också föreligga en konflikt mellan energipolitiska åtgärder, t ex skärpt beskattning,

138 Sammanfattning och slutsatser

och hushållningen med knappa råvaruresurser (särskilt i skogssektorn). Eftersom den kemiska massaindustrins förbrukning av lutar och annat träbränsle är skattefri, medan den råvarusnåla, termomekaniska massaframställningen drabbas hårt av elbeskattning och höjda eltaxor, kan en från råvarusynpunkt angelägen övergång till termomekanisk produktion komma att förhindras. Detta skulle också ytterligare försvåra sysselsättningsproblemen i branschen.

En översiktlig bild av arbetskraftens sammansättning i den energi intensiva processindustrin gavs i avsnitt 5.4. Där konstaterades påtagliga skillnader, jämfört med (framför allt) Verkstadsindustri och tjänsteproduktion, i fråga om yrkesstruktur, andel skiftarbete och lönenivå för arbetare. Dessa skillnader kan medföra vissa svårigheter, om det gäller att ersätta arbetstillfällen i energiintensiv industri med nya i dessa andra branscher.

Om processindustrin utsätts för svårigheter, uppstår stora omställningsproblem, som har att göra med denna industris geografiska koncentration. Sysselsättningsmöjligheterna på vissa lokala arbetsmarknader kan försvåras påtagligt av en restriktiv energipolitik, och kraven på annan industri- och arbetsmarknadspolitik kan därigenom komma att ökas kraftigt. Dessa regionalpolitiska aspekter på strukturomvandlingen i processindustrin har behandlats i senare delen av kapitel 5. De kommuner med särskilt energi intensiv industristruktur - 51 av landets 278 kommuner - som finns med i den redogörelsen, svarade för: - llZ av landets befolkning - 102 av totalsysselsättningen - 142 av industrisysselsättningen - av inom 432 sysselsättningen de energiintensiva branscherna.

Den energiintensiva industrins betydelse i speciellt de norra och mellersta delarna av landet framgår bl a av det faktum att de- 1 energiintensiva kommunerna där utgör ca en tredjedel av samtliga och att om- i kommuner, de geografiskt bildar delvis sammanhängande råden. i1 i Ä 3 3

och slutsatser 139

Sammanfattning

Antalet sysselsatta i energiintensiv produktion i förhållande till totalsysselsättningen är i allmänhet störst i Bergslagslänen. I över hälften av kommunerna i den regionen andelen ligger på 302 eller mer. I södra Sverige men även-i Norrland är dessa andelar ofta något lägre. Ur denna synvinkel skulle man kunna säga att Bergslagen kan visa sig vara mer känslig för de energiintensiva sektorernas än Norrland. är dock utveckling Frågan hur pass självständig övrig ekonomisk verksamhet i kommunerna är i förhållande till den energiintensiva industrin. av vis- Undersökningar sa följdeffekter för annan industriproduktion av förändring i den energiintensiva produktionen visar, att dessa effekter tenderar att vara i Norrland kraftigare än i Bergslagen och svagast i södra Sverige.

Sysselsättningsläget på dessa lokala arbetsmarknader med stor andel energiintensiv produktion är heller inte särskilt Arljust. betslösheten ligger i 90% av kommunerna i norra och 802 regionen av kommunerna i mellersta regionen över riksgenomsnittet.

Den framtida utvecklingen för den energiintensiva industrin på dessa lokala arbetsmarknader kommer att bero dels på branschens allmänna utvecklingsmöjligheter, dels hos på konkurrensförmågan den enskilda De senasete anläggningen. prognoserna tyder på sysselsättningsminskningar inom alla energiintensiva industrier. Malmgruvor och järn- och stålindustri står redan nu inför en besvärlig omställningsperiod till följd av förändrade internationella konkurrensbetingelser.

Massa- och pappersindustrins framtid till stor del av tillavgörs gången på skogsråvara. Konkurrensen om skogsråvaran är redan nu hård. En restriktiv energipolitik kan komma att förbättra trävaruindustrins ställning på massaindustrins bekostnad och dessutom försvåra en övergång till mer råvarusnål massaproduktion. En större energipolitisk satsning skulle också på energiskogar kunna öka konkurrensen om skogsmark.

Vår genomgång av den energiintensiva processindustrin illustrerar det faktum, att det till stor del rör om branscher sig som även i frånvaro av energirestriktioner och höjda energipriser står

140 Sammanfattning och slutsatser

inför svåra strukturproblem. En mer restriktiv energipolitik skulle därför förstärka nu rådande tendenser i strukturomvandlingen. Den skulle därmed också öka behovet av industri- och arbetsmarknadspolitiska insatser, särskilt på lokala arbetsmarknader i Bergslagen och Norrland, där energiintensiv exportindustri dominerar sysselsättningen.

6.2 Det fortsatta arbetet

Utforskandet av de orsakssamband och avvägningsproblem, som berörts i denna rapport, befinner sig fortfarande i ett inledningsskede. Detta gäller såväl teoretiskt och modelltekniskt som beträffande empiriskt studium av konkreta svenska förhållanden.

I de FFE-projekt som redovisats i denna rapport, behandlas energihushållnings- och sysselsättningsproblem på kort och medellång sikt (dvs en siktlängd på upp till 20-25 år). Inom dessa ramar arbetar vi inom FFE för närvarande enligt två linjer.

För det första fortsätter arbetet med översiktliga totalanalyser

av energihushållningen och dess inverkan på industribranscher-

nas utveckling med hjälp av kvantitativa flersektorsmodeller. För att göra totalmodellerna mer realistiska och praktiskt användbara krävs dels ett metodutvecklingsarbete dels bättre statistiskt underlagsmaterial. En viktig aspekt i detta arbete är att införliva ingenjörsdata beträffande substitutionsmöjligheter i olika branscher. Sådana data framkommer genom undersökningar inom bl a Statens industriverk, lngenjörsvetenskapsakademin och Näringslivets energiforskningsstiftelse. Successivt bör det bli möjligt att i totalmodellerna beskriva den svenska ekonomin och dess anpassningsmöjligheter på ett mer tillfredsställande sätt.

Med hjälp av de förbättrade totalmodellerna skall sedan utarbetas logiskt sammanhängande framtidsbilder i anslutning till olika antaganden om förutsättningarna för energianvändningen (internationella priser, inhemsk etc).

beskattning 2

i För det andra fortsätter arbetet med mer detaljerade och partiella studier av enskilda branscher och regioner. Dessa studier är bl a upplagda med sikte på att få fram underlagsmaterial till total-

sou 197322 och slutsatser 141

Sammanfattning

modellerna. Huvudsyftet är dock att de på sikt skall möjliggöra en översättning av tendenser på (nationell) branschnivå till strukturproblem på regional och lokal nivå. Som exempel kan nämnas att sedan en studie beträffande Gotlands län avslutats planeras en närmare undersökning av Kopparbergs län bli Vidare genomförd. ›avser vi att mer i detalj granska stordriftstransportkostnader, ?fördelar och lokaliseringsval vid i olika branscher. nyetablering

«Så småningom bör det bli möjligt att föra ner de mönster för totalutvecklingen i landet, som komer fram i översiktsmodellerna, .på regional nivå. Tiden kan dock ännu inte anses mogen för en sådan sammankoppling av konsistenta och totalanalyser detaljerade studier av de regionala arbetsmarknaderna.

LITTERATURFÖRTECKNING

FFE-material som utgör för denna underlag rapport

FFE-rapport nr 1: Några energipolitiska avvägningsproblem. En översikt med inriktning - Å. Sohlman. på energi sysselsättning. FFE-rapport nr 2: Produktionsinriktning och energiförbrukning. Några räkneexempel baserade på input-outputanalys. P.A. Bergendahl. FFE-rapport nr 3: Hushållens energiefterfrågan. A. Lundin. FFE-rapport nr 4: Energiförbrukningen i Sverige 1965-1973 - en empirisk studie. G. Östblom. FFE-rapport nr 5: 1970-talets oljeprishöjningar och den internationella utvecklingen. S. Kjellman. FFE-rapport nr 6: Hushållens energikonsumtion. A. Carling, J. Dargay. FFE-rapport nr 8: Energipolitikens effekter inom industrin. A. Carling, J. Dargay, C. Oettinger, Å. Sohlman. FFE-rapport nr 9: Regionala produktions- och sysselsättningseffekter av energipolitiken. Å. Sohlman, G. Östblom. FFE-rapport nr 10: Struktureffekter via bytesbalansen av stigande världsmarknadspriser på energi. P.A. Bergendahl. FFE-rapport nr ll: för

Kortsiktiga planeringsmodeller energihered-

skap. C. Bergström. FFE-rapport nr 12: Utvecklingen på den internationella råoljemarknaden. O. Björk. FFE-PN januari 1978: Effekter av nolltillväxt i energianvändningen. P.A. Bergendahl, A. Carling, C. Oettinger, Å. Sohlman. ›FFE-PM: Effekter av energiprishöjningar för industrin. Bilaga

i

I 3 till Styrmedelsgruppens slutrapport Ds I 1978:6.

144 Litteraturförteckning Ovrig litteratur

Arbetskraftsundersökningen, årsmedeltal 1975. Andersson, B., Bergendahl, P.A.: Förändringar i industrins energianvändning. Företagsekonomiska institutionens rapportserie nr 62. Göteborg 1976. Bergman, L.: Energy Policy in a Small Open Economy: The Case of Sweden. Stencil. Stockholm 1977. Bergman, L.: Energy and Economic Growth in Sweden. EFI. Stockholm 1977. Bergman, L., Bergström, C.: Energipolitik och energianvändning. EFI. Stockholm 1974. Higher Oil Prices and the World Economy, ed E.R. Fried and C.L. Schultze. Washington D.C. 1975. Hudson, E.A., Jorgensen, D.W.: US Energy Policy and Economic Growth, 1975-2000; The Bell Journal of Economics and Management Science, Vol. 5, No. 2. 1974. IUI:s långtidsbedömning 1976. Bilaga 7. Konjunkturläget 1975:1, 1976:1, 1977:1. Kungl. Majzts proposition nr 95 år 1973: Angående transportstöd som regionalpolitiskt medel. Manne, A.: A Model of Energy-Economy Interactions. Stanford University, June 1974. Randers - Lönnstedt: Strategier för skogsnäringens övergång till stabil produktionsvolym. Gruppen för resursstudier. stencil. Oslo 1977. SIND 1976:3: Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning SIND 1977:5: Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri. SIND 1977:6: Industrins energihushållning. å SOS Folk- och bostadsräkningen 1970. å SOS Företagen 1970. SOS Industri 1974, 1975. SOS Löner 1975.

sou 1973; 22 145 Litteraturñrteckning

SOU 1970:30 Stordriftsfördelar inom industriproduktion. SOU 1974:3 Produktionskostnader och regionala produktionsystem. SOU 1975:89 Långtidsutredningen 1975. SOU 1976:5 Säkerhetspolitik och totalförsvar. Betänkande av 1974 års försvarsutredning. SOU 1977:51 Fusioner och förvärv i svenskt 1969-1973 näringsliv - en fallstudie.

Statistiska Meddelanden Iv l977:6.5: Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränslen och smörjmedel kvartalet 1976 samt år fjärde 1976. Statistiska Meddelanden N 1977:7.4: 1970-1976. Nationalräkenskaper Ångpanneföreningen: Konsekvenser för industrin av brist på olja och elenergi. Stencil. Stockholm 1977.

Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kvrkan. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga1. Kyrkans framtida organisation. Kn.

pure

. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrågor. Kn. Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. U. . Föräldrautbildning. S. . Ny skogspolitik. Jo. Skog för framtid. Jo. . Hyresrätt 2_ Lokalhyra. Ju. . Ny konkurrensbegränsningslag. H. . Barnets rätt. 1. Orn förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi, E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1.E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. . Arbete åt handikapøade. A. . Praktikfrâgor-átgärder i ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. . Energi. I. . Öresundsförbindelser. K . Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K Oresundsförbindeker. Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. K . Bemanning av fartyg. K. . Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A.

atens offentliga utredningar 1978

stematisk förteckning

titiedepartementet resrän2. Lokalhyra. [81 metsrätt. 1.Om förbudmot aga. l10l

wialdepartementet äldrautbildning[51

bmmunikationsdepartementet 75 årsdanskaochsvenskaÖresundsdelegationer. 1.Öresunds» bindelser.[18] 2. Öresundsförbindelser. BilagaA. Ritningar. l 19] Öresundsförbindelser BilagaB, Konsekvenser för företagoch zháll.[20] nanningav fartyg.[21l

:onomidepartementet malmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svenskekoni. [ 1 1I2. Kapitalmarknaden i svenskekonomi.Bilaga 1.[12] 3. Jitalmarknaden i svenskekonomi.Bilaga 2-4, ll3l.

bildningsdepartementet ;lplanering och skolstorlek.Faktaredovisning ochbedömningslerlag. l4l

rdbruksdepartementet 73 årsskogsutredning. 1.Nyskogspolitik.[6] 2. Skogför fram- [7l

lndelsdepartementet konkurrensbegränsningslag. [9] ;ional konsumentpolilisk verksamhet.l16I

betsmarknadsdepartementet Iselsättningsulredningen. 1. Arbete åt handikappade.l14l 2. lrgi, strukturomvandling och sysselsättning. [22]

iustridepartementet rrgia l 17]

mmundepartementet koministerns stat-kyrkagrupp,1.Star-kyrka.Ändraderelationer llan staten och svenskakyrkan.lll 2. Stat-kyrka.Bilaga 1. kans framtida organisation.[Zl 3. Stat-kyrka.Bilaga 2-12. edningari delfrågor.l3l

n.Siffrornainomklammerbetecknarutredningarnasnummeri denkronologiskaförgeckningen. ll l l E ›

° içül ;:»,_. 5:24,

1UMRS1978

STSTÃVÖVFiÖLFJ

Sysseisättningsutredningens skriftserie

Arhete:át al la

.

-üui›l.std.å.

Betänkanden i 5-6434.

Arbete átaiia SOU 1975:90

Arbete átrhandikaprpade SOU 1978:14

. Rag* go-rter Skyddad verkstad - verksamhet SOU 1977:44 haivskyddad Förtidspensionve-ring SOU 1977:88 Betingai arbetsföra SOU 1977:89 Anställning av arbetshandi-kappade i stat och kommun SOU 1977:90 Energi, sstrukturomvandiing och sysselsättning

i IK*

M LlberFörlag ISBN 91-38404016-6

Allmänna Förlaget ISSN 0375-;25OX