Skatteutjämning : beräkningsmetoder samt resultat för enskilda kommuner : bilagorna 5 och 6 till SOU 1977:78, slutbetänkande av 1976 års kommunalekonomiska utredning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Skatteuljâmning

Beräknin smetoder t s__amt res_u for enskllda kommuner

5 och 6 till SOU 1977:78 Bilagorna

SM] 1977:79

Statens offentliga utredningar @?ââ 1977:79

?få Budgetdepartementet

Skatteutjämning

Beräkningsmetoder samt resultat för

enskilda kommuner

Bilagorna 5 och 6 till SOU 1977:78

Slutbetänkande av L976 års

kommunalekonomiska utredning Stockholm 1977

Omslag Jan Boman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-03802-1 ISSN 0375-25OX Gotab, Stokholm 1977

Till statsrådet och chefen för

budgetdepartementet

1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) har tidigare överlämnat sitt slutbetänkande Kommunerna. Utbyggnad. Utjämning. Finansiering (SOU 1977:78). Utredningen får härmed överlämna bilagorna 5 och 6 till slutbetänkandet. beräkningsmetoder och resultat för enskilda kom- Bilaga 5, som behandlar muner i den primärkommunala skatteutjämningen, har utarbetats av sekreterarna Rune Alexandersson och Karl-Erik Johansson, Svenska kommunförbundet, samt redovisningskamrem Björn Attersved. Bilaga 6, som redovisning for landstingens skatteutjämningssystem, har ger motsvarande utarbetats av sekreteraren Håkan Nilsson, Landstingsförbundet.

Stockholm i december 1977

Sven Johansson

/ Ulf Wetterberg

Innehåll

BiIaga5 Primärkommuner. . . . . . . . . . . . . . . . 13

g 1 Sammanfattning av resultat för enskilda primärkommuner av utred-

2 Grunderna för uppbyggnad av ett reformerat skatteutjämningswstem fdr primärkommunerna . . . . . . . . . . . 34 2.1 Beräkning av kostnader och intäkter . . . . . . . . . 34 2.2 Grundläggande skattekraftsgaranti med tillägg eller avdrag för åldersstruktur och tillägg för minskande invånarantal . . . 35

3 Grundläggande skattekraftsgaranti . . . . . . . . . . . . 36 3.1 Kostnadsskillnader på grund av geografiskt läge . . . . . 36 3.1.1 Byggnads- och underhållskostnader . . . . . . . -36 3.1.2 Transportkostnader . . . . . . . . . . . . . 38 3.1.3 Uppvärmningskostnader . . . . . . . . . . . . 39 3.1.4 Kallortstillägg . . . . . . . . . . . . . . . 39 3.1.5 Sammanlagd skillnad i utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge . . . . . . . . . . . . . . . 40 3.2 Kostnadsskillnader på grund av bebyggelsestruktur . . . . 51 3.2.1 Vatten- och avloppskostnader . . . . . . . . .. 51 3.2.2 Kostnader för gator och vägar samt parker . . . . 58 3.2.3 Kostnader for kollektiv landsbygdstrafik samt skolskjutsar utanför tätorter . . . . . . . . . . . . . 59 3.2.4 Kostnader för tätortstrafik . . . . . . . . . . . 72 3.2.5 Kostnader för fritidshus . . . . . . . . . . . 83 3.2.6 Vissa ospecificerade kostnader i ett antal kommuner, framför allt i Norrland . . . . . . . . . . . . 83 3.3 Summering av avvikande utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur . . . . . . . . . 95

4 Kostnadsskillnader pâ grund av âldersstrukturen . . . . . . . 95 4.1 Service till pensionärer . . . . . . . . . . . . . . 100 4.1.1 Ålderdomshem och servicebostäder . . . . . . . 100

4.1.2 Övrig service till pensionärer . . . . . . . . . 112

4.2 Grundskola . . . . . . . . . . . . . . . . 112 4.2.1 Skolenhetemas storlek

6 Innehåll

4.2.2 Personalkostnad för lärare . 113 4.2.3 Lokaler och inventarier . 115

4.2.4 Övriga kostnader . . . . . . 116

4.2.5 Kostnader och intäkter per elev 116 “ 4.3 Förskolans deltidsgrupper 117 4.3.1 Personalkostnader . . . . . . . 117 4.3.2 bokalkostnader och övriga driftkostnader . . 113 4.4 Metod för utjämning av kostnader för pensionärsservice, grundskola och förskolans deltidsgrupper 119 4.5 Barnomsorg exklusive deltidsgrupper 120 4.5.1 Daghem och fritidshem 120 4.5.1.1 Personalkostnader . . . . . . . . 120 4.5.1.2 Lokalkostnader och övriga kostnader samt intäkter . . 121 4.5.2 Familjedaghem . . . . . . . . . . . . . . . 121 4.5.3 Metoder för utjämning av sammanlagda nettokostnader för daghem, fritidshem och familjedaghem . 123 4.6 Bostadstillägg till folkpension och statskommunala bostadsbidrag . 134 4.7 Gymnasieskola . . . . . . . . 135 4.7.1 Kostnader för lokaler och inventarier . . 136 4.7.2 Personalkostnader för lärare och övriga kostnader 141 4.7.3 Metod för utjämning av sammanlagda nettokostnader för gymnasieskolan . 141 4.7.4 Interkommunala ersättningar . 142 4.8 Befolkningsförändringar . . . . . . . . . . 142 4.8.1 Kommuner med minskande invånarantal . 142 4.8.1.1 Fasta kostnader 158 4.8.1.2 Låneskuld . 160 4.8.1.3 Beräkning av bidrag . 160 4.8.2 Kommuner med ökande invånarantal 161 4.8.2.1 Behov av stöd . 161 4.8.2.2 Fasta kostnader 170 4.8.2.3 Andel i förmögenhet . 171 4.8.2.4 Beräkning av bidrag . . . . . 171 4.9 Summering och omräkning till skattekraftsgaranti av avvikande utdebiteringsbehov på grund av åldersstruktur och minskande invånarantal 173

Innehåll 7

Bilaga 6 Landsting 195

1 Sammanfattning av resultat för enskilda landsting av utredningens förslag 195

2 Grunderna för uppbyggnad av ett reformerat skatteutjämningswstem för landstingen . 195

3 Grundläggande skattekraftsgaranti . . . . . . . . . 198 3.1 Kostnadsskillnader på grund av geografiskt läge . 198 3.1.1 Byggnads- och underhållskostnader 198 3.1.2 Transportkostnader 200 3.1.3 Uppvärmningskostnader . 201 3.1.4 Kallortstillägg . . . . 201 3.1.5 Sammanlagd skillnad i utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge . . . . . 203 3.2 Kostnadsskillnader på grund av bebyggelsestruktur . 203 3.2.1 Jämförelse mellan faktiskt och beräknat antal vårddagar 203 3.2.2 Landstingens nettokostnader för sjukhusansluten hälsooch sjukvård . 206 3.2.3 landstingens utdebitering i förhållande till genomsnitt-

Tabeller

Tabeller i bilaga 5 C 1 Verkningarna av utredningens forslag till ändrad skattekraftsgaranti. Summor for länen . . . . 14 C Verkningarna for de enskilda primärkommunema av utredningens Förslag till ändrad skattekraftsgaranti . . . . . 16 Nettoinvesteringar i primärkommunala byggnader och anlägg-

0 Utdebiteringsbehov i primärkommunema för avvikande kost-

. . . .

000000 ®\O0O\IO\LI1

Anläggningskostnad for avloppsreningsverk 54 Drift- och kapitaltjänstkostnader for avloppsreningsverk . 54 Anläggningskostnad for vatten- och avloppsledningar . 55 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vatten- och avloppsledningar . . . . 55 11 Nettokostnader 1976 for vatten och avlopp i olika stora tätorter 57

00 12 Utdebiteringsbehov i primärkommunema för vatten och av-

lopp, gator och vägar samt parker 60 13 Skolskjutskostnad per elev och år 71

14 Beräknade nettokostnader för tätortstrafik 72 15 Utdebiteringsbehov i primärkommunema for kollektiv trafik samt skolskjutsar. . . . . 73 C16 Tillägg för vissa ospecificerade kostnader i ett antal primärkommuner 84 17 Summering av avvikande utdebiteringsbehov i primärkommunema for geografiskt läge och bebyggelsestruktur 85 18 Mall för omräkning av utdebiteringsskillnader avseende geografiskt läge och bebyggelsestruktur till procent av medelskattekraften 96 C 19 Kalkylresultat avseende geografiskt läge och bebyggelsestruk- 11.11 96

C20 Folkmängd den 1 januari 1975 samt antal skr grundade på

medelskattekraften enligt 1975 åts taxering for samtliga primärkommuner . 101

10 Tabeller

C21 Beräknade personalkostnader for ett ålderdomshem med 60

C22 Beräknade kostnader och intäkter for ålderdomshem 111 C23 Beräknade kostnader och intäkter For hemhjälp och annan service till pensionärer . . . . . . . . . . . . . 113 C24 Beräknade personalkostnader For lärare i grundskolan 1976 114 C25 Beräknade kapitalutgifter For grundskolans lokaler och inventa- 114 C26 Beräknade årskostnader For grundskolans lokaler och inventarier 115 C27 Beräknade övriga kostnader For grundskolan . . 115 C28 Beräknade kostnader och intäkter per elev i grundskolan 116 C29 Beräknade personalkostnader For Förskolans deltidsgrupper . 117 C30 Sammandrag av beräknade kostnader For Förskolans deltidsgrupper 118 C31 Utjämning av kostnader for pensionärsservice . . 119 C32 Beräknade personalkostnader 1976 for daghem och fritidshem 121 C33 Kostnader och intäkter for daghem och fritidshem 1976 122 C34 Kostnader och intäkter För familjedaghem 1976 . . 122 C35 Beräknade nettokostnader 1976 För daghem, fritidshem och familjedaghem fördelade på åldersgrupper . . . . . . . . 123 C36 Utjämning av nettokostnaderna for daghem och familjedaghem for Förskolebarn efter åldersstruktur . . . . 124 C37 Utjämning av nettokostnaderna For fritidshem och familjedaghem For åldersgruppen 7-12 år efter åldersstruktur . 124 C38 av nettokostnaderna Utjämning For daghem, fritidshem och familjedaghem efter utnyttjat antal platser . . . . . . . 125 C39 Utjämning av nettokostnaderna För daghem, fritidshem och familjedaghem efter åldersstruktur och utnyttjat antal platser 126 C40 Avvikande utdebiteringsbehov i primärkommunerna for daghem, fritidshem och familjedaghem . . . . . . 127 C41 Bostadstillägg till folkpension och nettokostnader För statskommunala bostadsbidrag som utbetalats 1975 . . . 134 C42 Utjämning av kostnader For bostadstillägg till folkpension och statskommunala bostadsbidrag . . 135 C43 Beräknat lokalbehov for gymnasieskolan . 137 C44 Klasskostnader i gymnasieskolan . . . . . . . . 137 C45 Beräknade årskostnader För lokaler For olika gymnasiala 138 linjer C46 Beräknat årligt värde av statsbidrag till lokaler För olika gymnasialalinjer 139

C47 Beräknade årskostnader For tomt och anslutningsavgifter samt

inventarier För olika gymnasiala linjer . 139 C48 Vissa kostnader i gymnasieskolan . . . . . 141

C52 Beräknade fasta kostnader För grundskolan . . . . 158 C53 Beräkning av vissa fasta kostnader i primärkommuner med minskande invånarantal 159

SOU l977z79

C54 Beräknat stöd till primärkommuner med minskande invånar-

Beräkning av bidrag 1976 för minskande invånarantal 161 Beräknat utdebiteringsbehov för minskande eller ökande invånarantal i primärkommunerna . . . . . . . . . . . 162 Beräkning av vissa fasta kostnader i primärkommuner med ökande invånarantal . . . . . . . . . . . . 170 Nettoinvesteringar i primärkommunala byggnader och anlägg- 172 . . . . . 172 Beräkning av eget kapital i primärkommunerna

Exempel på beräkning av stöd till primärkommuner med

ökande invånarantal . . . . . . . . . . . 173 för vissa åldersberoende kostnader . 173 Utdebiteringsbehov 2 Exempel på avvikelser från riksgenomsnitt beroende på skillnader i åldersstruktur samt beräknat bidrag för minskande invånarantal . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Avvikande utdebiteringsbehov i primärkommunerna 1976 på grund av skillnader i ålderssammansättning samt minskande invånarantal . . . . . . . . . . . . . 175 Exempel på omräkning till skattekraftsgaranti 1976 185 Mall för omräkning till skattekraftsgaranti av utdebiteringsskillnader avseende âldersstrukturen . . . . . . . 185 C66 Exempel på omräkning till skattekraftsgaranti 1976 för lands-

C67 Garanterad skattekraft för primärkommunerna enligt nuvarande regler och enligt utredningens förslag 187

Tabeller i bilaga 6 D l Verkningarna för de enskilda landstingen av utredningens för- . . . . . . . 196 slag till ändrad skattekraftsgaranti i byggnader och anläggningar 199 2 Landstingens nettoinvesteringar 3 Utdebiteringsbehov i landstingen lör avvikande kostnader på . . . . . . . . . . 202 grund av geografiskt läge 4 Sluten vård totalt. Jämförelse mellan redovisad och beräknad

U 5 Sluten vård totalt inklusive ålderdomshem och servicebostäder. Jämförelse mellan redovisad och beräknad vårdkonsumtion 206 U 6 Ålders- och könsfördelningens inverkan på landstingens utdebiteringsbehov för sjukhusansluten hälso- och sjukvård 207 U 7 Landstingens utdebitering i förhållande till genomsnittlig utdebitering 1973-1977 . . . . . 208 U 8 Utredningens förslag till indelning av landstingen i skattekraftsklasser. 209 9 Jämförelse mellan resultaten vid enkel respektive detaljerad beräkning av åldersfaktorns betydelse för landstingens utdebiteringsbehov . 212

12 Tabeller sou 1977:79

D 10 Åldersfaktorns betydelse För landstingens utdebiteringsbehöv

för sluten sjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . 213 D ll Garanterad skattekraft För landstingen enligt nuvarande regler och enligt utredningens förslag . . . . . . . . . . . 216

5 Primärkommuner

Bilaga

1 Sammanfattning av resultat för enskilda kommuner av

utredningens förslag

En av uppgifterna för 1976 års kommunalekonomiska utredning har enligt direktiven varit att överväga om man bör ta ytterligare steg föratt åstadkomma större likhet kommunerna emellan beträffande förutsättningar och möjligheter att tillgodose olika servicekrav. Utredningen har funnit att detta är angeläget och har lämnat förslag till förbättrad skatteutjämning som redovisas i kapitel 7 i huvudbetänkandet. 1 denna bilaga lämnas en utförligare redogörelse för beräkningsmetoder samt resultat för enskilda kommuner. Totalt för primärkommunerna innebär utredningens förslag en ökning av tillskottet av skatteunderlag från staten med 84,5 milj. skr. Räknat efter 1977 års utdebitering innebär detta en bidragsökning med l 300 milj. kr. De tillägg eller avdrag för åldersstruktur samt tillägg för befolkningsminskning som dessa beräkningar av garanterad skattekraft grundas på avser budgetåret 1976. För kommuner med förändringar i åldersstrukturen och minskning av invånarantalet kan garantin variera något från år till år. Förslaget innebär nämligen att den grundgaranti som bestämts med hänsyn till kommunens geografiska läge och bebyggelsestruktur varje år korrigeras med hänsyn till kommunens åldersstruktur och eventuell minskning av invånarantalet, som överstiger fem procent under den senaste tioärsperioden. Effekterna av utredningens förslag för olika län redovisas i tabell C l. Enligt kolumn 12 i tabellen får kommunerna i södra delen av landet den

största procentuella ökningen av skatteunderlaget. Ökningen utgör exem-

pelvis för Kronobergs län 9,2 procent, för Örebro län 8,9 procent och för

Östergötlands län 8,5 procent. I dessa län blir därför också förändringen

av utdebiteringsbehovet per skr störst (kolumn 14), nämligen för Kronobergs

och Örebro län 1:30 kr/skr och för Östergötlands län 1:25 kr/skr. Den minsta

ökningen av skatteunderlaget och den minsta förändringen av utdebiteringsbehovet erhåller kommunerna i Västernorrlands län, 0,6 procent respektive 0:10 kr/skr. I tabell C 2 redovisas resultatet av utredningens förslag till reformerat skatteutjämningssystem för varje kommun. I 47 kommuner påverkas inte det totala skatteunderlaget av förslaget till reformerat skatteutjämningssystem, medan det ökar i övriga kommuner. Den största ökningen motsvarande en förändring av utdebiteringsbehovet med 2:48 kr/skr får Ydre kommun.

14 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabellerna C1 och C 2 grundas på 1977 års taxering. Beräkningen av skattekraftsgarantin med hänsyn till âldersstruktur och minskning av invånarantalet avser däremot budgetåret 1976.

TabellCl Verkningama av utredningens förslag till ändrad skuttekraftsgaranti. Summor för länen 1977 års taxering

Län Folkmängd Eget skatte- Egen Garanterad skatte- Tillskott av skatte- 1977-01-01 underlag. Skam kraft i 96 av medel- underlag, skr 1000 skr kraft skattekraften i 96 av , _ , medel_ Enligt Enligt Enligt nuv. Skane_ nuv. regl. förslaget regler kraften

Qöteborgs

Anm.: Förändringar enligt avsnitt 6.1 eller 6.2 i huvudbetänkandei ej beaktade.

Bilaga 5 Primärkommuner 15

Totalt skatteunderlag, Ökning av det totala Utdebi- Förändrat 1 000 skr skatteunderlaget tering utdebiterlngsenligt förslaget för 1977 behov p. g. a. kr/Skr %

:âr/äâfet

11 581 800 434 334 444 341 10 007 100 2,3 13,74 0,35

217 184 800 l 981 820 2 066 202 84 381 800 4,3 15,78 0,63

16 Bilaga 5 Prima/kommuner

Tabel1C 2 Verkningarna för de enskilda primärkommunerna av utredningens förslag till ändrad skattekraftsgaranti 1977 års taxering

Län Folkmängd Eget skat- Egen Garanterad skattekrali Primärkommun 1977-01-01 teunderlag skatte- i 96 av medelskattekraften l 000 skr kraft 2? Enltgt nuv. Enligt regler” lörslaget

l 2 3 4 5 6

Stockholms län 71 242 15 537 97,08 95,28 109 Botkyrka 27 113 9 828 161,35 95,36 105 Danderyd Ekerö 15 489 3 625 104,16 96,17 113 50 717 10 806 94,84 95,69 110 Haninge 64 065 15 641 108,67 95,31 105 Huddinge Järfälla 51 696 14 546 125,25 95,17 109 36 955 12 848 154,76 95,27 102 Lidingö Nacka 55 782 15 944 127,22 95,41 104 39 425 7 675 86,65 97,24 112 Nomälje 19 469 4 364 99,77 95,90 104 Nynäshamn 26 861 6 283 104,12 95,18 109 Sigtuna

Sundbyberg

77 799 18 337 104,91 95,14 108 Södertälje 30 063 6 754 100,00 95,67 117 Tyresö 42 513 11 560 121,04 95,24 104 Täby 15 630 3 219 91,68 95,44 108 Upplands-Bro 30 048 6 787 100,54 95,08 106 Upplands-Väsby

Uppsala län 31 999 6 217 86,48 95,23 103 Enköping Håbo 10 727 2 012 83,49 95,67 112

20 771 3 855 82,60 95,19 108 Tierp 139 893 31 201 99,28 95,07 100 Qppsala 10 004 2 009 89,40 95,21 106 Alvkarleby

Östhammar 19 721 3 611 81,49 95,91 109

Hela länet 233 115 48 905 93,38 95,21 102,70

Södermanlands [än

Nyköping Oxelösund 14 253 3 528 110,19 95,21 104

22 487 4 824 95,48 95,46 107 Strängnäs 9 694 1 765 81,06 95,26 105 Vingåker

Hela länet 251 996 53 324 94,19 95,23 103,63

Bilaga 5 Primärkommuner 17

Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat skr 1000 skr skatteunderlaget enligt lör 19.77, utdebiterings- , , _ k / k r s r . .1. I Forshaga

?gråa/ggg

Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt regler förslaget regler förslaget Skr % kr/skr y

18 Bilaga 5 Primärkommunei

Tabell C2 forts. Län Folkmängd Eget skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte- i % av medelskattekraften 1 000 skr kraft m* Enligt nuv. Enligt regler“ förslaget 1 2 3 4 5 6

Östergörlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

Bilaga 5 Primärkommuner 19

Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebiterins Förändrat skr 1000 skr skatteunderlaget enligt lör 1977, utdebiterings- _ k / k r s r beh . u.. i rorsmget

lörsTzç/gåtg

Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt ” regler Förslaget regler lörslaget Skr % kr/skr

20 Bilaga 5 Prima/kommuner

Tabell C2 forts.

Folkmängd Egefskat- Egen Garanterad skattekraft

Län

Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte- i % av medelskattekraften 1 000 skr kraft *Åm- Enligt nuv. Enligt regler” Förslaget

1 2 3 4 5 6

Kalmar län

Gotlands län Gotland 54 621 9 676 78,85 115,18 119 Hela länet 54 621 9 676 78,85 115,18 119 Blekinge län

Kristianstads län

Ängelholm

22 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C 2 forts. Län Folkmängd Egef skat- Egen Garanterad skaltekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte- i 96 av ntedelskattekraften 1 000 skr kraft a??? Enligt nuv. Enligt regler” förslaget 1 2 3 4 5 6 Malmöhus län

Hallands län

Hela länet

Bilaga 5 Primärkommunel* 23 Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat

24 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C 2 forts.

Län Folkmängd Eget skat- Egen Garanterad skattekralt Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skalle- i % av medelskattekralten l 000 skr kraft mm* Enligt nuv. Enligt regler“ Förslaget

1 2 3 4 5 6 i Göteborgs o. Bohus län

Hela länet

Bilaga 5 Primärkommuner 25

Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förálndrut skr 1000 skr skatteunderlaget enligt lör 1977. utdebiterings- , , _ rorslaget k/ r S r k be OV p g l h . .z. Enligt nuv. Enltgt Enlrgt nuv. Enlrgt . , Förslaget, regler förslaget regler förslaget Skr % kr/Skr

- 7 8 9 10 11 12 14

Nbøøä

._-

(NMONJH-

NJGBJNN)

._.

:_- \I å

5 6 2 k) 4 l l 2 6 2 7 2 2 2 ».- l 5 l

26 Bilaga 5 Prima/kommuner

Tabell C2 forts.

Län Folkmängd Eget skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, Skatte- i % av medelskattekraften l 000 skr kraft Enligt nuv. Enligt regler” förslaget

Skaraborgs län Falköping b: Grästorp

\II\JO\U\I\2 äâxkükød O\O\-U1\JI

Gullspång Götene ›- Habo

Hjo Karlsborg

kli-håOOü N)lJ\O\P-X klikl\\l$@

Lidköping

Mariestad BJC»

Mullsjö Skara Skövde

›-›-›a-l›-

k)$|\)*-U1\I

Tibro

Qa-JCM\O$O\NJ

Tidaholm MXU!

Töreboda Vara N) X

Hela länet

Värmlands län Arvika Eda Filipstad

NJ[\)K›JF-IJ|

Forshaga Grums

Hagfors Hammarö

U1*O\NJbJ

Karlstad ›- Kil Kristinehamn Munkfors Storfors

NJLNNJU-I-d

Sunne Säffle Torsby Årjäng -

1-lela länet

Bilaga 5 Primärkommzlnez 27

Totalt skatteunderlag Utdebitering Förändrut Tillskott av skatteunderlag, Ökning av det totala 1000 skr skatteunderlaget enligt lör 1977, utdebiteringsskr . . v k/ r s r k bvh c OV p g l . u.. . . förslaget Enltgt nuv. Enlrgt Enltgt nuv. Enltgt lörslaget, e. , regler lorslaget regler förslaget Skr % kr/Skr

7 8 9 10 11

h)i\)[\)$§›JI-

.-

LI!

o $

6 138 2 151 3 281_

I\J|\›K›JV\)O\

2 462 2 328 4 171 2 579

QNJONBJ-b»

16 905 v_l 2 232 5 910 1 224 1 137 3 059

fQbJ-hbJI-h-

00-5: 0h.) #0 LI\\I

ox O\

28 Bilaga 5 Primärkommizner

Tabell C 2 forts.

Län Folkmängd Eget skat- Garanterad skattekralt Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, i % av medelskatttekralten l 000 skr Enligt nuv. Enligt regler” förslaget

Örebro län Askersund

oouwmw

Degerfors

BJI-BJ\I\O

Hallsberg

Sååå;

Hällefors Karlskoga

fä°âx°ê

Lindesberg

_I-å-UJ \O-ä%%

Ljusnarsberg Nora Örebro

Hela länet VIN) 0OO\ 009.) 00h GC»

Västmanlands län Arboga Fagersta

*hJ-ÄDJDJ ›-©ba›-L» ›-ls)›#-å©

Hallstahammar

O\I\)©\I$

Heby Kungsör Köping

bJ-LI1

Norberg

®0O›--LI\\O

Sala

-ÄF-*\OUJ% O\I\J\OI\IU|

Skinnskatteberg Surahammar Västerås

Hela länet

Kopparbergs län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen

Hela länet

Bilaga 5 Primärkommtznel 29 Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat

05 \I ko.) r-n

30 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C2 forts.

Län Folkmängd Egefskat- Garanterad skauekrafl Primärkommun 1977-01-01 - i % av medelskuuekrañen leunderlag. j??? l 000 skr Enligt nuv. Enligt regler” förslaget

Gävleborgs län

Västernorrlands län

Jämtlands län

Bilaga 5 Primärkommunez 31 Tillskott av skatteunderlag. Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat

32 Bilaga 5 Primärkommtzner

Tabell C2 forts. Län Folkmängd Eget skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte- i % av medelskzitlekralten 1 000 skr kraft *mm* Enligt nuv. Enligt regler” Förslaget 1 2 3 4 5 6 Västerbottens län

Norrbottens län

lfiteá 9 272 1 688 81,02 130,05 130 /jlvsbyn 5 334 892 74,47 135,94 148

Qverkalix

Anm. Förändringar enligt avsnitt 6.1 eller 6.2 i huvudbetänkandet är ej beaktade. 1 kol. 4-6 anges skattekraften i procent av medelskattekraften (= 224,66 skattekronor per invånare). “Avser egen eller garanterad skattekraft inkl. avfolknings- och sommarstugereglerna.

sou 1977:79 Bilaga 5 Primärkommunei 33 Tillskott av skatteunderlag. Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat

34 Bilaga 5 Primär-kommuner

2 Grunderna for uppbyggnad av ett reformerat

skatteutjämningssystem

2.1 Beräkning av kostnader och intäkter Kostnader som kommunerna själva kan påverka bör inte beaktas i skatteutjämningssystemet. Personaltätheten inom exempelvis den slutna åldringsvården påverkar i hög grad vårdstandarden. Kommunerna avgör bl. a. dessa standardfrågor som har betydelse for kostnaderna. Kostnaderna kan även påverkas genom att verksamheten organiseras mer eller mindre effektivt. Eftersom påverkbara kostnadsskillnader inte bör beaktas i detta sammanhang är det inte lämpligt att grunda skatteutjämningen på redovisade kostnader enligt räkenskaper. Metoderna for kostnadsredovisningen varierar också mellan olika kommuner. Ett exempel är skillnader i fråga om beräkning av kapitaltjänstkostnader och andra interna kostnadsposter. För verksamhet som delvis finansieras med avgifter påverkas intäkterna genom kommunala beslut om avgifternas storlek. Ett skatteutjämningssystem grundat på redovisade kostnader och intäkter skulle bl. a. gynna kommuner med hög standard och låga avgifter på övriga kommuners bekostnad. För en rättvis skatteutjämning är det således nödvändigt att endast ta hänsyn till kostnader och intäkter som kan anses normala. Vad som är normalt får bedömas från fall till fall. Det är inte alltid lämpligt att räkna med ett genomsnitt. I många fall kan det vara rimligt att man kalkylerar med en standard som är representativ for en betydande majoritet. Man kan diskutera om kapitaltjänstkostnaderna bör beräknas på anskaffningsvärden eller på återanskaffningsvärden. För att fastställa de verkliga anskaffningsvärdena for kommunernas anläggningstillgångar skulle ha behövts uppgifter från samtliga kommuner. För de äldsta anläggningstillgångama saknas i många fall uppgifter om dessa värden. Kommunförbundet har rekommenderat kommunerna att göra avskrivningar på återanskaffningsvärden och beräkna internränta på bruksvärden. Vi har därför valt att grunda våra beräkningar av kapitaltjänstkostnader på återanskaffningsvärden. Kapitaltjänstkostnaden kan beräknas som en annuitet av anskaff-

ningskostnaden for byggnader och inventarier. Med 1976 års internränta

och tre procents avskrivning blir annuiteten för byggnader och anläggningar ca åtta procent. För inventarier har vi räknat med tio procents avskrivning plus internränta, vilket for 1976 motsvarar en annuitet av ca l5 procent. De kalkylerade kostnaderna och intäkterna får inte uppfattas som statliga normer för olika verksamheter utan endast som ett hjälpmedel for utjämning av kostnadsskillnader. Kommunerna har självklart frihet att välja högre standard som finansieras med högre utdebitering eller uppvägs av lägre standard inom något annat verksamhetsområde. Det är naturligtvis också möjligt for kommunerna att välja lägre utdebitering och pruta på den standard som ligger till grund for beräkning av skatteutjämningsbidraget. En förutsättning är självfallet att kommunen uppfyller de krav som staten fastställt for vissa delar av den kommunala verksamheten.

Bilaga 5 Prima/kommuner 35

2.2 Grundläggande skattekraftsgaranti med tillägg eller avdrag för âldersstruktur och tillägg för minskande invânarantal Utredningens förslag till förändrat skatteutjämningssystem för primärkommunerna redovisas översiktligt i följande punkter. l. Kommunerna indelas liksom tidigarei skattekraftsklasser. Antalet klasser ökar från sex till tolv. Klasserna-är indelade i treprocentsintervall från 103 procent till 136 procent av medelskattekraften. Till grund för inplaceringen i skattekraftsklasser ligger särskilda bedömningar och kalkyler. Utgångspunkten för inplaceringen har varit att en kommun med genomsnittliga kostnader på grund av geografiskt läge r och bebyggelsestruktur tillförs skatteunderlag motsvarande 105 procent av medelskattekraften. Efter avrundning innebär detta att kommunen normalt har inplacerats i skattekraftsklassen med 106 procents grundgaranti. För kommuner med gynnsam respektive ogynnsam situation vad gäller geografiskt läge och bebyggelsestruktur har hänsyn tagits till kostnadsskillnader på grund av dessa faktorer vid inplaceringen i lägre eller högre skattekraftsklasser. Indelningen i skattekraftsklasser förutsätts ligga fast under en längre period om exempelvis fem år. . Den grundläggande skattekraftsgarantin enligt punkt 1 kompletteras med hänsyn till kommunernas åldersstruktur. Kommuner vilkas åldersstruktur orsakar relativt sett höga kostnader får tillägg till grundgarantin, medan kommuner som har låga kostnader beroende på en gynnsam åldersstruktur får vidkännas avdrag. Den grundläggande skattekraftsgarantin kompletteras vidare med tillägg till kommuner som har en befolkningsminskning som överstiger fem procent under den senaste tioårsperioden. Tilläggen och avdragen beräknas årligen i absoluta tal och omräknas därefter till procent av medelskattekraften. Vid fastställandet av den totala garantin föreslås två spärregler. a. Avdrag för gynnsam åldersstruktur, i förekommande fall justerad med tillägg för befolkningsminskning, får inte leda till att en kommun något år erhåller lägre skattekraftsgaranti än 100 procent av medelskattekraften. . Den för varje år framräknade totala garantin får inte understiga den skattekraft som kommunen tillförsäkras enligt nuvarande Skatteutjämningssystem året före genomförandet av de nya reglerna. 3. Extra skatteutjämningsbidrag bör även i fortsättningen beviljas kommuner med behov av särskilt stöd. bör även kunna med inomre- 4. Skatteutjämningssystemet kompletteras gional skatteutjämning.

36 Bilaga 5 Prima/kommuner

3 Grundläggande skattekraftsgaranti

3.1 Kostnadsskillnader pâ grund av geografisk! läge

Det finns inte någon beräkning som omfattar samtliga kommuner när det gäller det geografiska lagets betydelse för kommunernas kostnader. För en fullständig kartläggning av sådana kostnadsskillnader måste man beakta ett stort antal kostnadsposter. Såsom underlag för fördelning av skatteutjämningsbidrag kan man dock begränsa beräkningen till de geografiskt betingade kostnadsskillnader som i mera väsentlig grad påverkar utdebiteringsbehovet. Det kan anses tillräckligt att beakta sådana skillnader som avser byggnads- och underhållskostnader transportkostnader uppvärmningskostnader - kostnader för kallortstillägg.

3.1.1 Byggnads- och underhållskostnader

Investeringar i byggnader och anläggningar periodiseras genom årliga avskrivningar och genom att ränta varje år påförs investeringarnas bruksvärde. Dessa s. k. kapitaltjänstkostnader utgör således kommunernas årliga kostnader för användning av byggnader och anläggningar. Kapitaltjänstkostnaderna kan därför användas som underlag när man skall beräkna hur byggnadskostnaderna varierar mellan olika kommuner. För nettoinvesteringar 1946-1975 beräknas enligt tabell C 3 - till återanskaffningsvärdet 131 137 milj. kr - bruksvärdet till 83 930 milj. kr

Kapitaltjänstkostnaderna har beräknats med 3 procents avskrivning på återanskaffningsvärdet och med 7 procents ränta på bruksvärdet. Även kostnaderna för underhåll varierar mellan olika kommuner. När kostnadsskillnaderna beräknas bör man därför också räkna med underhållskostnaderna. Vi har räknat med 0,75 procent av återanskaffningsvärdet. 1976 års genomsnittskostnad för att bygga och underhålla kommunala byggnader uppgår enligt dessa beräkningar till 1315 kr per invånare. Bostadsstyrelsens ortskoefficienter kan användas för att beräkna den enskilda kommunens prisnivå för byggnads- och underhållskostnader. I de fall flera koefficienter fastställs för olika delar av en kommun har en gemensam koefficient vägts ihop for kommunen med ledning av invånarantalet i kommundelarna. 1 tabell C 4, kolumn 2, redovisas ortskoeflicientema i en indexserie som varierar från 98 enheter i södra Sverige till 120 enheter i de nordligaste delarna. Vid beräkningen av de årliga byggnads- och underhållskostnaderna har genomsnittskostnaden 1 315 kr multiplicerats med det för varje kommun gällande indextalet. index 100 motsvarar således 1 315 kr. Den lägsta kostnaden beräknas för kommunerna i Kristianstads och Malmöhus län med 1289 kr. De nordligaste kommunerna i Norrbottens län har enligt dessa beräkningar den högsta kostnaden med l 578 kr per invånare. Skillnaden

Bilaga 5 Primärkommuner 37 TabellC 3 Nettoinvesteringar i primärkommunala byggnader och anläggningar hdiü. kr

1951 1950 1949 llppskanade värden 1948 1947 1946

1966-1975 1956-1965 1946-1955

mellan högsta och lägsta beloppet är således 289 kr, vilket motsvarar en utdebiteringsskillnad på 1:76 kr/ skr om man räknar med ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften. I tabell C 4, kolumn 3, redovisas i absoluta tal den avvikelse från genomsnittskostnaden som beräknats för varje kommun. Beloppen erhålls genom att invånarantalet multipliceras med skillnaden mellan 1315 kr och den beräknade kostnaden per invånare För kommunen.

38 Bilaga 5 Primärkommuner

3.1.2 Transportkostnader

Det finns ingen undersökning som visar prisvariationerna inom landet for

sådana varor och tjänster som kommunen använder. En orsak till att priserna

varierar är skillnader i transportkostnader. Som underlag for beräkning av transportkostnaderna har vi använt totala kostnader for varor o. d. Utgifterna för byggnads- och anläggningsmaterial samt diverse material exklusive bränsle och drivmedel uppgår till sammanlagt 5435 milj. kr enligt utgiftsslagsstatistiken lör 1975. Av gruppen administrativa och diverse främmande tjänster exklusive byggnads- och anläggningsentreprenader kan man räkna med att andelen varor utgör ca 25 procent, vilket lör 1975 blir 1275 milj. kr. Enligt 1975 års linansstatistik inköptes transportmedel, maskiner och inventarier for 695 milj. kr. Sammanlagt uppgick de kostnader som påverkas av transportkostnader till 7 405 milj. kr 1975. Om man gör ett tillägg med 10 procent for prisstegringar mellan 1975 och 1976 uppgår dessa kostnader 1976 till 8 145 milj. kr, vilket motsvarar ca 1000 kr per invånare. Enligt proposition 1973:95 angående transportstöd som regionalpolitiskt medel uppgår transportkostnadsandelen av varuvärdet till 5,3 procent. Beräkningen bygger på en genomförd undersökning av transportkostnaderna hos 190 företag. Med ledning av dessa uppgifter kan kommunernas transportkostnader uppskattas till i runt tal 55 kr per invånare. Genomsnittligt motsvarar belopp en utdebitering av 0:33 kr/skr.

detta_

Expertgruppen for regional utredningsverksamhet, ERU, har gjort beräkningar som visar vad det kostar att transportera en genomsnittsvara mellan samtliga A-regioner. Beräkningarna har publicerats i bilagedel II till betänkandet Orter i regional samverkan (SOU 1974:3). Expertgruppen har i beräkningarna förutsatt att det billigaste transportmedlet av järnväg eller lastbil används. Dessutom har det från och med 1974 gällande transportstödet beaktats i beräkningarna. Dessa beräkningar kan anses ge ett tillräckligt noggrant underlag för beräkning av skillnader i kommunernas transportkostnader vid fördelning av skatteutjämningsbidrag. 1 tabell C 4, kolumn 4, redovisas ett för varje kommun beräknat transportkostnadsindex som grundas på ERUzs underlag. lndexserien varierar från 94 enheter i Katrineholms och Örebros A-regioner till 208 enheter i Gällivare, Kiruna och Pajala. Vid beräkningen av kostnaderna har kommunens indextal multiplicerats med den kalkylerade transportkostnaden 55 kr per invånare. Den beräknade kostnaden blir då lägst 52 kr i mellansverige och högst 114 kr per invånare i Norrbottens läns inland. Spännvidden som uppgår till 62 kr motsvarar en utdebitering av 0:38 kr/skr om man räknar med ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften. Skillnaden mellan kommunens beräknade transponkostnad per invånare och 55 kr har multiplicerats med invånarantalet. De beräknade avvikelserna från basvärdet redovisas kommunvis i tabell C4, kolumn 5.

Bilaga 5 Primärkommuner

3.1.3 Uppvärmningskostnader

Kommunernas kostnader 1975 för bränsle samt driv- och Smörjmedel uppgick enligt linansstatistiken till 797 milj. kr. Kostnaderna för driv- och smörjmedel är så obetydliga att de inte påverkar utdebiteringssatsen i nämnvärd grad. Dessa kostnader torde också variera med geografiskt läge på ungefär samma sätt som uppvärmningskostnaderna. Därför kan det redovisade beloppet utan reducering användas som underlag för beräkning av uppvärmningskostnaderna. Kostnadsökningarna mellan 1975 och 1976 för prisstegring och temperaturförändring kan sammanlagt beräknas till ca 35 procent. Om man räknar med dessa kostnadsökningar uppgår kommunernas kostnader för uppvärmning till i genomsnitt 135 kr per invånare under 1976. Uppgifter om värmeförbrukningen i olika delar av landet finns i bl. a. energisparkommitténs broschyr om energibesparande åtgärder. Med ledning av dessa uppgifter erhålls en lägsta uppvärmningskostnad av 123 kr per invånare i Kristianstads och Malmöhus län. Vi har valt att konstruera en indexserie som grundas på energisparkommitténs uppgifter och med den lägsta kostnaden som basvärde. För kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län blir då den beräknade kostnaden 160 kr per invånare. Skillnaden är alltså 37 kr, vilket är lika med 0:22 kr/skr i utdebitering om man räknar med ett skatteunderlag som motsvarar medelskattekraften. 1 tabell C 4, kolumn 7, redovisas de beräknade avvikelserna från basvärdet för uppvärmningskostnaderna i varje kommun. Vid beräkningen av uppvärmningskostnaderna har någon hänsyn inte tagits till de för närvarande gällande ortstilläggen vid transport av eldningsolja. Systemet med dylika tillägg kommer eventuellt att avvecklas. Ortstilläggen beräknas för kommunerna betyda en utdebiteringsskillnad av högst 0:06 kr/skr. Man kan därför bortse från ortstilläggen i dessa beräkningar.

3.1.4 Kallortstillägg Kallortstillägg förekommer i Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Tjänstgöringsorterna är indelade i fyra kallortsklasser med beteckningarna A, B, C och D. Kallortstillägget är 1, 2, 4 respektive 8 procent av lönesumman. Någon särredovisning av utbetalade kallonstillägg finns inte i lönestatistiken. Kostnaderna för kallortstillägg måste därför beräknas. Inom vissa kommuner finns flera kallortsklasser. Därför har ett medelvärde beräknats för de procentuella pålägg på lönesumman som avser kallortstillägg. Som vikt har använts antalet anställda på respektive tjänstgöringsort. Uppgift om de anställdas klasstillhörighet har hämtats från kommunförbundets senast bearbetade personalstatistik som grundas på förhållandena den 1 mars 1975. 1 tabell C 4, kolumn 8, redovisas de procentuella pålägg på lönesumman som kallortstilläggen motsvarar i de berörda kommunerna. Beräknad lönesumma för 1976 exklusive personalförsäkringar framgår av den investerings- och löneprognos som kommunerna redovisat till statistiska i februari 1976. För ett mindre antal kommuner som inte recentralbyrån

40 Bilaga 5 Primärkommuner

dovisat sådan prognos har lönebeloppet enligt 1976 års budget använts. bönesumman har reducerats med lärarlöner for grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Kallortstilläggen till dessa löner påverkar nämligen inte kommunernas utdebiteringsbehov eftersom statsbidrag erhålls även till dessa tillägg. Uppgifter om lärarlönernas storlek har erhållits från 1976 års budget eller per telefon från respektive kommun. Eftersom pålägg for arbetsgivaravgifter och andra personalomkostnader måste göras även på kallortstilläggen har kostnaderna för personalforsäkringar och kommunal kompletteringspension adderats till lönesumman. Uppgift om dessa kostnader har hämtats ur budgeten eller beräknats med 38,6 procent på lönesumman. För kommuner i det inre stödomrâdet är arbetsgivaravgifterna två procentenheter lägre än for övriga, vilket har beaktats. Uppgifterna i budgetarna har i vissa fall räknats om for att få jämförbara kostnader. Det är främst kostnaderna för den kommunala kompletteringspensionen som beräknas på olika sätt. Med ledning av lönesumman inklusive personalforsäkringar och kommunal kompletteringspension samt det for kommunen beräknade procentuella pålägget for kallortstillägg har kallortstilläggen beräknats i absoluta tal. Redovisning härav finns i tabell C4, kolumn 9. Utdebiteringsbehovet för kallortstilläggen varierar naturligtvis beroende på vilken kallortsklass kommunen tillhör. Men även för kommuner med samma procentuella kallortstillägg kan utdebiteringsbehovet variera. För kommuner i Norrbottens län där kallortstillägget motsvarar 8 procent är det beräknade utdebiteringsbehovet for kallortstillägg högst i Jokkmokks kommun med 1:30 och lägst i Övertorneå kommun med 0:87 kr/skr räknat efter ett skatteunderlag enligt medelskattekraften. Det kan finnas flera forklaringar till denna skillnad. Bl. a. kan personalbehovet påverkas av hur omfattande den kommunala verksamheten är inom olika verksamhetsområden och hur stor del av verksamheten som drivs i egen regi. Antal ålderstillägg for de anställda kan också variera och påverka kallortstilläggens storlek.

3.1.5 Sammanlagd skillnad i av utdebiteringsbehov på grund

geografiskt läge I tabell C 4, kolumn lO redovisas en summering av de beräknade skillnaderna i absoluta tal på grund av geografiskt läge. För att få en samlad bild av det geografiska lägets betydelse for utdebiteringsbehovet har summan omräknats till utdebiteringsbehov per skattekrona i kolumn ll, varvid ett likvärdigt skatteunderlag som grundas på medelskattekraften använts. Största utdebiteringsbehovet på grund av geografiskt läge beräknas for Jokkmokks kommun med 3:40 och det näst största i Gällivare med 3:20 kr/skr. För kommuner i Kristianstads och Malmöhus län redovisas negativa utdebiteringsbehov for geografiskt läge med de största minusbeloppen, -Ozll kr/skr, for kommunerna Hässleholm, Osby och Perstorp. l kolumn 12 redovisas beräknad avvikelse från riksgenomsnittet i utdebiteringsbehov per skr. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.

Bilaga 5 Primärkommzzner 4 I..

uacxmhum ECmEOE

:m:

-_8=»a -ommxc §30_ mod+ mm.o+ 36+ mm.o+ ood+ mm.o+ of: 30+ :su mmd+ mm.o+ ood+ omd+ mm.o+ mmd+ om.o+ an? Sö... om.o+ vo.o+ mm.o+ vo.o+ mo.o+

om m_

-E0923 -mmccoo ågon §36_ Z ä; 8._ 8._ 8._ 8._ 8._ 8,_ 8._ mmd mm.o omd 8._ 8._ mo; 8,_ :d 3._ oo; mmd 8._ mm.o 3._ S;

-å

vmm :o Gm mmo mmm mmm vmm mom mmm e_ mmm vmm omm vmm mom mvm mmo omm

.uvuåmox

_vm m: å o9

:om

mEäzm 00:83.

v m m m o a 9 m m m o v o v 9 v 9 v m Z 9

:F 9 m:

omm_ 3C. m

.xøuauuoøu

-mtozmz mums.

?o m .å

_EEu ovm omm voo voo omv mmm am mvo mmm vmm mmo mmm oov ovm omm

:z _mm 9o _vv _mm mm_ o: m9

5:. m m

i_

.wMECEuwEaQD

.ovmâmox

_oøuåuøz

va? o o: o: o: o: 99 9_ o: o: o: o: o: o: o: 9_ 02 o: o: o: o: 02 o: 9_ o:

| 1 u | x | .. o | |

o_.:a_.=»u

n n | a n | a 1 1 I | n

mom

5:. m

.om

-coamcüh .ouucüox

.B05 v o9 o9 o9 o9 o9 o9 c9 o9 v: o9 o9 o9 99 09 09 o9 m9 o9 09 09 09 09 c9

.Euåäåezuazia

vvo mmm omm mmm vmm v: omm omm _mo m8 com .mm mom mom com v: vmo m_m omm ovm oom mvm mmm

v m m a m m m 9 m m o m v m v o _ v 9 v m

:oo 5:. m Z v9

_

-mnacmmmm -ERFGUCJ .ovmEmox *oas

m m: m: m: m: m: m: m: m: m9 m9 m9 m: m: m: m: m9 m: m: m9 m: m9 m: m:

& ...S

czêEofmErm oåáucsaa: mgåämucsaa:

vU=oauH »êâämâw .äåcom vaggan_ Naeem: omEEä: .avgå omge: o:m:._oZ csngäiz mcåmñ 2352.8 Eêioâm msânucâ åmconom 08k? aaaco=m E8529 også,

:m4 _ 0.85 nxäz “som Emm

42 Bilaga 5 P/imärkommunel

o

vmcxmâm

:ac

._8__»m -owwxc :EmEo: 23.0_ _dl Edl omdl 2.0! så: »ET så: Sd: m3: ?du ads amd.. »ST amd.. and: and: 2.8: an? mån ad:

om m_ :ä: ä? ä,..- ä? ä?

-E093 -mwccnz ågon v35_ __ med 8.9 mä mä m3 m3 Sd mod 8... Sd 5.0 Sd mo... 8.0 8.0 8.0 8.0 8.0 8... mod S... 8,0 8.0 8.0 00.0

.å m mm S S

em mmm

S a. 8

än m: m3 ma. 08 E_ se ?N En 2_ a_ _b_ m:

_oumcüox

S. ä_ .å _ .å

mEEsm uuE3=

m _ _ _

si. o_

UC. o

-mco=mv_ mmmz:

x. w

S. Nm 2

am om_ om 5 2_ _mm m: :m än 5 s_ Gm I_ Må ä_ :m än am om. ä_ 8_ om_

bi. p _ _ _ _

-mw:_:E_mqnD

_ovmcüox äts_

o_ o_ o_

o o: o: o: o: o: o: o: o: o: o: o: o: _ _ o: o: o: o: o: o: _ o: o: o: o:

_ m o 2 _ E. m 8 $ 2 å .m o_ z. m_ u. s : _ z o_

S_ am S_ ä_ om_ S_

b; m | | | n | | | .. n | | n | | | I u | n

-zommcmhh .ounñwog

.aus

ä ä ä ä ä ä ä S S ä ä 8 E S 8 S å ä S

v S_ S_ E_ mo_ E_ 8_

| .. | n | | | | .. | | › - | | 1 | | u u

SN ?m m8 SN Sw

m

._00 5:. m

-mvmcmmam .måioucs _oumEmS_

nå; m oo_ S_ S_ S_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ S_ 8_ 8_ 8_ S_ oo_

:S

dte_

:S

v _å_

csEêofmêtn_

O

mcaoxcm .mEEaEmO mvâiuåbønnø E_o._u=_:av_ acmcwzm »Eâunfâå mcaoxaez msnecouâ v=ea=:ou_m>

:så nämns_ unna: ›nu_:3__ m=am_c_mm mcaaäz uâxzoxo äåmc; ...saxen »...385 ?även _D59_ _2909_ wönmâåø. mozmåo

cmm_ _ å: 80:. :vi :EE 95%

Bilaga 5 Primärkommzzner 43

VC-*OOO VO\v-*\OI\ \D v-f1\OF\0If1F«9' VC

:s :E

:E

êawwxzms vøäêo 32.959. ubowmm mucazo oE25 nmêaoåzk ubütuå ubmwcF omEnSaa: Eözwöm muonmEEm ovana: 3.22.52 aäsäzoz :Eunwäxmo ›n._oEE_ xEo§

xADOC 0.55 072.0 âmäz 25m nanm; nä?? 3033 bpmcni 3,5 :EEE E532 Emma: .E532 9.32 §28.

M B W w., 5 H mm :M m m W S O m W ...//. 9

vacåüøm .ZEmEOC

av...

m

..8..»u

vm

om -uwmxc 23.0. m. ...0+ mmdl omdl mm.0| omdl mm.0| vmdl .01 0.3: mm.0| vmdl omdl amd... ovdl ovdt m.0| vmdl vmdl vmdl mm,0| mmdl mm.0| vmdl mmdl

.E023 -mmEöu ?Eon §35. ...md 0..0 8.0 0..0 o0.0 0.6 o0.0

o0.0| modu Sd. 3.0: v0.0| med. o0.0| o0.0|

..

:.o. ...on :.01 o0,0| m0.0| med: m0.0| 8.01 m0.0|

-å

omm

.m om

emo mmm mmm mmv mmm mmm vom mmo ovm

mm

vm. vm. mv. vv. om. omm omm

3.22.29.

. .mv mm. 3. m0v

mEEDW 0053.3

v . .

E... 0. u n | | c | | | | u u | | | | | u n

-m:o..uv. man...,

ox.. m

u o 1 n | | | | | | .. 1 I | u a | n

vo

mmm mo. 00m m0. mm.

E... m

-mw:.:E.mnaD

_oøucäcx .nas

m. 0.. m0. m0. m0. m0. m0. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00. 00.

v.

mmm omm mov

s mm mo

oom vmm mvm mmm mvm

om. m: mm

.mm mm. mm. . . o: v2 mo. 0.m omm mom

-toamcüh .oømåmox

m

.ans

m. mm

v å_ o.. . o.. Z o.. om. om. m.. mm. 0m. m: m: . mm. mm. om. om. om. mm. mm. mm. om. mm.

.. | u | |

.mv oom vom .mm mmv mmm mmm mo. omm mmm m0m .vm mmm mom mm. mmm .mm å. vmo

. . . m

| | I n | u | u

.mnmcmmmm .mäfuvcz .ovaåwox

.sus

mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo mo

m m0. 00. 00. 00. 00. 00.

.nå

E...

v s...

:S :S

Ȥ50

czEEâtmêcm

o

:så asså 0:280 mäcâm E253. êoeøñ ...så caåå.. §0 E980.. E054. SEO 3.50 ämm

an). . så 2:0

S O U 9 7 .l .N OI Bilaga 5 Primärko/nmzzner 4 5

mm,ol vm.ol mm.ol mm.ol mm.o| mm,ol mmdl ?en 28: mm.o| mm.o| mm.ol mm.ol mm.ol så: mm.o+ mm.o+ 36+ mm.ol mm.ol mm.o+ Se: mm.o+ mmdl mm.ol

Sd 8.0 00.0 v90 mo... 8... mm.o 25 mm.o mm.o mm.o vmd mm.o mm.o

3.0.

mmm :z mm_ omm mmv E_ mmm omm 8_ s: 5 ä mmm omm S_ mmv omo a_ mmm mmm :o omm se :e sm _mm mmo .å å.. ovm omm

m _ m m m o m om

å_ 03 omm a_ mmm

8_ 8_ 8_ mo_ 8_

mom 5 o: omm mmm mmm mm_ m3 omm mmm mmm mm_ 5 e: vmm omv mmm 2... 5 ä_

u-u

omm :m mom com os 8.. moo m9. omm o: m? omm :N Im vmm mmm m_m

_ m o m

xOO%OOOOOO OO :E

?Eon

.a :S

mmcawm: umeå: acoimucå Eoäcøtmñ 9020:0; ou=___u massa: möncoåam uuäêä: mxumnmmcsv_ mmgoamäb 902800 wUEäI zmmcøv_ _mcåcsz _mucâz oczmmcscoñ

»Eran

V9

E5: .i mEEoq v55 08.22 Bow 952m n_u>m aäøoå En; 0.:: 8.023 33.:; §05 520 5.28

. ,m B W Ma 5 .H mm ”IM m W w S % W .n 9

.t

uacåtom -_8=»m E580:

å...

om -ommxc 5.3.0_ m_ mm.0I mm.0.. mm.0I mm.0I mm,0+ mm.0+ 0m,0I Eon Ros :a: mmdl :du mm.0+ 9,0| Se: ...man :du :d: 0m.0| :du mmdl omdl 2.0! mmdl amd! :du mmdl

.E005 -mmccnz 20:3 §35_ : mm.0 mm.0 mm.0 8,0 mao mmd 8,0 8,0 m0.0 med 9.0 m0.0 8.0 amd mod 00.0 m0.0 m0.0 00,0 ä... 9.0 00.0 med 0.0.0 00.0 m0.0 med

-å 2

mmm mmm mmm omv omv

0x S

m; m: 02 m2 t_ _m_ v2. s.. n.. a_ m: 09 of mom mm_ mmm m9 m.:

.ounñmox

NR

nEEJM 005.2?

_ 9 m _ m

bi. 9

UF m

.wtozøz mwmz:

x m

m a 00 v0 mm

vmm

m0 m mm

mom mmm mom

m: 09 mm_ m2 mm_ 09 09 m0

;m .å s_ m00 E m_v 00m m:

b? m _

.a:_==:maa:

000x580_ .sus

9 9 9 9 9 9 9 9 9 9

0 m9 m9 m9 m9 m9 0: 0: 9 0: _ 9 0: 0: 0: _ 9 _ 0: 9 9 0: 9_ 0: _ _ 0: 0:

a v S mm mm 0m 2 ä 0m vm 9 mm om vm Z 9 mm mm mm 9 E 2

mmm

v: m...

09 m:

bi. m n

éoamcai. .ocwñmox

.så

09 09 09 m9 09 09 09 m9 m9 m9 09 m9 09 09 09 ä v m9 m9 m9 09 m9 09 09 m9 09 _0_ m9

| | | .. | | | I n | | a | | 1 | n u |

mvm am mmm mmm 50 50 mmm mmm

_ _ m m

:oo UC. m

-mvwcwmxøm .måatoucs .uumåwox 080:_

m m9 m9 m9 m9 m9 m9 09 09 09 09 09 09 m9 m9 00a 00m 09 09 09 09 09 09 09 09 09 09 09

.så :S

v :S

czêêovzmrzrx*

u

så

usmsnam weäonu: mFoaäax eeewsøm awesome”. amcøaaø: umsrsszm =a§å_oä :Emgäcå 9820:5, nEenuhvmm. ?sagan »sååå

:så Essä. so: 0.00.90. amma? så_ amiga E33 nå.. xäå uaâoz oEocmü. møawâ aev 9930.0 0.550

E3 9 2

Bilaga 5 Primärkommuner 47

%O\\O NIAFWSÖ V l\®V\\ON1

“ma” aaah» a m 3 om x No m ñIv-\Ol)® Vi fññllh \D _m_ Rift*

:S :E

:Emgozsmtz vcsâoxm

o.: Eoømtav_ waamxu: umäotuå 0.252 sea ...Eeva os: 5.2.2.: 2.328 §3 muzssåx_ nå?? Su usaä uwønüøä mEEÖ 28mm: oäEEm: nsmzaz Eâxcså eotoam occsm »Emm .Bäck mcmb 033% âotomuo 9.323: eeüxzü: wmoxmtøv_

_J_

4 00 B W mm 5 om :m m W W S % W W .nH

umcxmkøm

m m

:m:

-_8=»m :EmEo:

_

.umwxc U3S_ omdl vmdl vmdl vmdl omdl mmdl omdl wmdl mmdl omdl

:du :du amd.. 3.0- :du mmdl mmdl :du Ed.. :du _dl m_.o| m_.o| 26+ med:

om m_ .on

-E093 -mwctmz OLDD §55_

mm

__ 8.0 Sd :d :d __d Sd 23 85 Sd 85 å... 8.0 med med mod Sd 5.0 mmd mmd mmd mmd .o mmd mmd s... »md lit

-å

mvm omv

.m E 8

R_ mm_ S_ m? mv_ mmm m_m com omm omv oov o? m8 mt. ms itu

_onmEwov_

S_ MR ä_ E.. .å ä_

mEEsm ouEv=

_ _ _ m m _ _ _

ba. o_

:F m

-mcozmz amg:

9a m

cm

mom mvv mmm

â

vmm

E. mo

_ om_ S_ _m_ E_ _o_ mm_ mvm mm_ m_v mmm S_ vv_ m_m mov com v2 SN omv c\-

5:. _ m _ _ _

.mm:_:E._maaD

_mumñmov_ xovc_

m_ m_ m_ m_ m_ o_ o_ o_ o_

o _ _ _ _ _ m__ _ o: _ _ _ o: o: o: o: o: o: om_ om_ om_ om_ om_ om_ om_ om_ om_ CC-

m_ v m o

om om mm vv o_ mm m_ 3 m_ mv m_ E. 2 m_ S

am

8 8 _m 8_ mm_ er

S_

si. m u | .. .. .. | 0 | .. 2 | n

-sonmcåh .oøuåmox

gås

å ä ä â â ä å â å å â â

v mo_ v0_ mo_ vo_ mo_ vc_ mo_ mo_ mo_ vo_ mo_ å_ a_ m__ C-u

r r 1 u 1 n .. | | | | | x u | s n

v: m_m mmm ovm ovv mmm Em St. :v 0-

_ _

zoo b; m

.mømcmwmm -åürüucs .uuacäox

5.2_ m oc_ oo_ 8_ 8_ S_ oo_ oo_ 8_ oc_ 8_ 8_ oo_ oo_ oo_ oc_ 8_ 8_ mo_ mo_ mo_ mo_ mo_ mo_ mo_ mo_ mo_ CC_

dte_ S.:

v

.EEEofmEtm _msemszåaz exozmxmccøa

U

283_ Eoøwoucâ_ 93223: 050.0 mvzsxazâmx_ §22 mäowmu_ _mmmcsv_ 258_ »§52 _meswåsm mfümm mmöaâmuovm müo owcmcâ .acäo 5550.5: v.32,... 9.2.5 mcsäå

:så E3 _ §31_ eoz En: så Sån_ so: ...KC

Bilaga 5 Primärkommunez 49

:E :S ...S

:oxomnoFoEm mzmcmnzoz mnzatáztmäwx_ åäEoxmEO

;Emm oåmcnxø cuäuzx. mmgoawäwb »sno 896m images: .annas 3.830 hoåcuo :oxrâcwm :Eanövmm ncmmoagm: ââêmav_ wååøm :måoczm EEE. om= nuêuså ovana Eggvena: 88.90_ aucsmøz ucsmêøbm vczeoäo

.ämm äåå möm 8

5 O B W m. 5 Du .W :M m W W w U W ...m 9

00:05.00_

000._

-_00__»0 00000: :_0080: 00.020_ m0,0+ mv.0+ 0_._+ 0m,0+ _m.0+ 0m._+ mm._+ v.21. m0._+ 0v.0+ 0v.0+ _m._+ v_.m+ mm._+ mm._+ mm.m+ vm._+ m0.m+ mm._+ 00.m+ m0._+ mm.m+ 0_._+ v_._+ 00,m+ vm.m+

00 m_

-_0005 00:02 ågon E000_ __ 00,_ m0.0 00,_ m0.0 0_._ m0._ m0.m 00.0 m0.m m00 _0.0 00._ 0m.m m0._ m0._ 0m.m 00._ 0v.m mm._ __.m m_.m m0.m _0,_ 00._ v_.m 000m

-0

m00 mm_ mm0 0m_ mmm v0_ mmm mmm

000000000_

m_m 0mm v00 mm0 0mv _00 0m0 0vv 00m m0m v_m 0m0 00m 0m0 00m o: 000 _0m

0EE=m 00=00__

m _ m _ _ m m _ _ m _ m 0 m v m v 0 m m m m_ m_ m_ m_

00:. 0_ mm

m

0mm _m_ 00m 0m_ vmv _0m 0mm m00 mm0 mm_ _0_ 00v 0mm 000 mvv _m m00 vv0 00v m00 0mm mmv :v §0 0m0 _00

0C. 0 m _ _ v _ _ v 0 _ m

-0:0__00_ 000::

m0._ 00._ v0,m vm._ 00.m v3 v0.v 00._ 00.v m_._ 00,_ 00._ 0_.v 00.v 00.v 00,0 00,v 00.0 00.v 00.0 00.v 00.0 00,v 8,0 00,0 00.0

00 0

vvm 00m mmm 0mm m00 0m_ m_m 00m _mm m0m 0mv 0mm mm_ 00m 0m0 0v0 mmm _0m _00 vm_ mmv 0vm m_m 0mm m0m _vm

.0_._. m m m _ _ m _

-00=_=E._m00D

00005000_ 080:_

0 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ 0m_ o: 0m_ 0m_

m_m _mm me. mvm _m0 mv_ m0m mvv 00m mmm 00m m_m m0m v0m m0m 00m 0_m mmm 000 mm0 mvm 00m 0vm 03. m_m mmm

._0_._. m m m _ _ _ _ m _

-:0._0=0._._. 00005000_ 060:_

.

v0_ 0m_ mm_ 0m_ mm_ v0_ v0_ 0m_ v0_ 0m_ 0m_ v0_ 00_ 00_ 00_

v 00m v0m 00_ v0m 00m 00_ 00m 00_ 00_ v0m vom

000 00m 0mm 00v 00m _v0 mvv 0m0 _mm 0mv mvm 00m m0_ 0mm 00m m00 mm0 000 000 v0m _0v 0mv 0vm N00 mmv 0_m

_ v _ v _ _ _ _ v 0 _ _ 0 m m _ _

._00 0_

bi. m

00000000_ -0__0Eo00= 00005000_

080:_ m m0_ m0_ 0__ m0_ m0_ m__ m__ m0_ m__ m0_ m0_ m__ 0m_ m__ m__ 0m_ 00_ 0m_ 00_ 0m_ m__ 0m_ 00_ 00_ 0m_ 0m_

00.00._

:m0_

:S v

5880000800 U

0=0=00E_0§ 00__0E0._0Z 0800:003_ 0000:0000 0052000 0=_E_o.=_ 000000032 000003040 00000000: 0205020_ 0050:96

:så 2000:03 0.507_ 200.00 0083 :_0005 0055 0_o0 0030.04. 500m 0003:00 0:00_ 000.5_ 02:1_ 0_0._0._ :E020 0:00:30

:m4 _ 000._

5015197779 Bilaga 5 Primärkommuner 51

3.2 Kosrnadsskillnader på grund av bebyggelsestruktur

och avstånden inom kommunen har stor betydelse Bebyggelsestrukturen kostnader. l stadsplanelagda tätorter är byggande och för vissa kommunala kommunal uppgift. Även inom byggunderhåll av gator en obligatorisk tätorter svarar flertalet kommuner för väghållningen. Staten nadsplanelagda i tätbetalar dock till övervägande del kostnaderna för genomfartsvägama orterna. Utanför tätorterna svarar staten för eller ger bidrag till större delen av vägkostnaderna. kan inte helt täckas med avgifter i de Vatten- och avloppskostnaderna tätorterna. med stora avstånd utgör skolmindre I glesbygdskommuner trafik en betydande kostnadspost även skjutskostnader och stöd till kollektiv om trafiktätheten är blygsam. Vi har vidare uppmärksammat de ökade kostnader som beror på att man i mindre tätoner och i glesbygden har anläggningar som från ekonomisk är oförmånliga. Som exempel kan nämnas de små ålderdomssynpunkt hemmen. där personalsammansättningen medför relativt sett högre kostmed 60 platser som vi kalkylerat med. Även nader än för ålderdomshem de små skolenheterna kan medföra något högre kostnader än vi räknat med. Vi har dock prioriterat kartläggning av kostnader som enligt våra bedömx i ningar har större betydelse för utdebiteringsskilInaderna. bebyggelsens fördelning mellan små och stora tätorter, Tätortsgraden, samt avstånden inom kommunen kan således i hög exploateringsgraden Skillnaderna kan vara betydande mellan grad påverka utdebiteringsbehovet. kommuner inom ett så begränsat område som ett län. Även andra kostnader än som nämnts här kan påverkas av bebyggel- I skatteutjämningssystemet bör man clock av administrativa sestrukturen. till kostnadsposter som väsentligt påverkar utdebiskäl endast ta hänsyn Vi anser att följande kostnader bör beaktas: teringsbehovet.

- vatten- och avloppskostnader - kostnader för gator och vägar samt parker i tätorter - kostnader för kollektiv landsbygds- och tätortstrafik samt Skolskjutsar

utanför tätorter - kostnader för fritidshus framför allt i Norrland - vissa ospecificerade kostnader i ett antal kommuner,

3.2.1 Vatten- och avloppskostnader

. Vatten- och avloppsledningarnas längd och dimension varierar med exploa-

teringsgraden. Det är främst ledningslängd per ansluten person som påverkar de totala kostnaderna för vatten- och avloppsverken. Andra orsaker till kostär avstånd till vattentäkter, vattnets kvalitet m. m. De nadsskillnadema naturliga förutsättningarna för rening och avloppsutsläpp påverkar avloppskostnaderna. Med ledning av den officiella statistikens uppgifter om ledningslängder och avloppsrening m. m. har vi samt förutsättningar för vattenproduktion beräknat kommunernas nettokostnad per ansluten person. Samma avgifts-

52 Bilaga 5 Primärkommuner

taxa har använts för alla kommuner så att olikheter i kommunernas taxepolitik inte skall påverka resultatet. Kostnaderna for vattenproduktion varierar med anläggningarnas storlek och Vattenkvalitet. l Svenska vatten- och avloppsverksföreningens statistik finns uppgifter om bl. a. antalet vattenreningsverk, Vattenkvalitet och reningsmetod. Kompletterande uppgifter har inhämtats direkt från några kommuner. I statistiken redovisas inte uppgift om vattenreningsverkens storlek. En kalkyl for alla vattentäkter har dock inte ansetts nödvändig för att grovt beräkna kostnaderna for vattenproduktionen. Därför har en genomsnittlig storlek for vattenreningsverken beräknats kommunvis med ledning av redovisat antal verk och anslutna personer. Vattenreningsverken har indelats i storleksgrupper. Vattenkvalitet och reningsmetod kan indelas i ett stort antal varianter. För våra beräkningar har valts följande indelning, nämligen grundvatten. ytvatten och ytvatten som renats med kemisk fällning. Kalkylerna har grundats på de anläggningskostnader som redovisas i tabell C 5. Dessa kostnader har beräknats med ledning av erhållna uppgifter från K-Konsult.

Tabell C5 Anliggningskostnad för vattenverk Kr/person. 1976 års priser

De kalkylerade kapitaltjänstkostnaderna motsvarar åtta procents annuitet av 1976 års beräknade anläggningskostnader. Driftkostnadskalkylerna har grundats på uppgifter som erhållits från K-Konsult. Driftkostnaderna for vattentäkter är - om man bortser från de största enheterna - ca 50 procent högre for ytvatten än for grundvatten. För rening av ytvatten med kemisk fállning ökar kostnaderna med ytterligare 50 procent. När olika reningsmetoder används i samma kommun har de sammanlagda årskostnadema beräknats såsom ett vägt medelvärde av kostnaderna för de två eller tre reningsmetoder som förekommer. Som grund for denna vägning har vi använt vattenproduktion enligt olika reningsmetoder.

Bilaga 5 Primärkommuner 53 Tabell C 6 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vattenverk Kr/person. 1976 års priser

Kalkylerade driftkostnader och kapitaltjänstkostnader framgår av tabell C 6. Driftkostnadsberäkningarna har testats genom jämförelse med vissa kommuners budgeterade kostnader för 1976. Av sammanlagt 100 tillgängliga budgetar var budgetuppställningen i 30 fall så enhetlig att korrekt jämförelse med kalkylerna kunde göras. Jämförelsen visade så god samstämmighet att de kalkylerade driftkostnaderna kan anses godtagbara vid beräkningen av kostnadsskillnader mellan kommunerna. Kostnaderna for avloppsrening varierar med anläggningarnas storlek och reningsmetod. Liksom för vattenproduktion har det inte ansetts nödvändigt att göra en kalkyl for varje reningsverk. Med ledning av Svenska vattenoch avloppsverksforeningens statistik och kompletterande uppgifter från några kommuner har genomsnittlig storlek beräknats för avloppsreningsverken. Indelningen i storleksgrupper överensstämmer med den som gjorts för vattenreningsverken. För olika reningsmetoder har valts följande in- ! delning, nämligen mekanisk rening, mekanisk-kemisk, enbart kemisk eller biologisk rening samt biologisk-kemisk rening. Kalkylerna har grundats på de anläggningskostnader som anges i tabell C 7. Dessa kostnader har bei räknats med ledning av erhållna uppgifter från K-Konsult. Hänsyn har tagits till statsbidrag. För kemisk eller biologisk rening har förutsätts statsbidrag med 30 procent och for kemisk-biologisk rening med 40 procent. De kalkylerade kapitaltjänstkostnaderna motsvarar åtta procents annuitet av 1976 års beräknade anläggningskostnader. Driftkostnaderna for avlopps- 7 reningen varierar mellan de tre redovisade reningsmetodema på ungefär samma sätt som for vattenreningen. Kalkylerna har grundats på uppgifter som erhållits från K-Konsult. När olika driftmetoder används har de sam-

54 Bilaga 5 Primärkømmuner sou 197779

TabellC7Anläggxiingskostnad för avloppsreningsverk Kr/person. 1976 års priser

Reningsverksstorlek Mekanisk Mekanisk-kemisk, Kemisk-bi0l0- Anslutna personer rening kemisk eller gisk rening” biologisk rening”

“statsbidrag har frånräknats med 30 procent.

bstatsbidrag har frånräknats med 40 procent. manlagda årskostnaderna beräknats såsom ett vägt medelvärde som grundats på antalet anslutna personer. Kalkylerade driftkostnader och kapitaltjänstkostnader framgår av tabell C 8. Tabell_ C8 Drift- och kapitaltjänstkostnader för avloppsreningsverk Kr/person. 1976 års priser

sou 1977:79 Bilaga 5 Primärkommuner 55

Ledningskøsmadema i kronor per meter varierar med ledningarnas dimension. Vattenledningar är något dyrare än avloppsledningar, framförallt beroende på skillnader i materialkostnader. Markbeskaifenhet kan också lokalt påverka byggnadskostnaderna. Hänsyn härtill har tagits när kostnadsskillnader på grund av geografiskt läge beräknats. Genomsnittlig dimension har beräknats för olika tätortsstorlekar. Tätorterna har indelats i sex grupper. Beräknade anläggningskostnader grundas på uppgifter från K-Konsult. Gruppering i tätortsstorlekar och beräknade anläggningskostnader framgår av tabell C9.

Tabell C 9 Anläggningskostnad för vatten- och avloppsledningar Kr/meter ledning. 1976 års priser

Tätortsstorlek Vattennät Avloppsnåt i

i

De kalkylerade kapitaltjänstkostnadema som motsvarar åtta procents annuitet av 1976 års beräknade anläggningskostnader har större betydelse än driftkostnadema. Kalkylerade driftkostnader for vatten- och avloppsledningsnäten grundas på uppgifter från ett 30-tal kommuner. Samma driftkostnader per meter ledning har beräknats för vatten- respektive avloppsnät i tätorter av samma storlek. För kommuner med flera tätorter har det inte ansetts nödvändigt att kalkylera med olika ledningskostnader for varje täton. Kalkylema torde bli tillräckligt noggranna om invånarantalet i den största tätorten får avgöra till vilken grupp kommunen skall hänföras vid beräkning av ledningskostnaderna. Den beräknade kostnaden per meter varierar från två kronor i de minsta tätonema till fem kronor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Indelningen i tätortsstorlekar, driftkostnader och kapitaltjänstkostnader framgår av tabell C 10.

TabellC 10 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vatten- och avloppsledningar Kr/meter ledning. 1976 års priser

Mindre än 10 000

56 Bilaga 5 Primärkommuner 50U1977;79

Adminisrrationskostnadema, vari ingår kostnader för avläsning, debitering m. m., har beräknats till 30 kr per person. För beräkning av kommunernas nettokostnader har antagits att avgifterna för vatten och avlopp uppgår till 300 kr per person och år vilket motsvarar en förbrukning av 75 kubikmeter till ett pris av fyra kr. Följande exempel för Enköping illustrerar metoden for beräkning av årskostnaden per ansluten person. Statistiskt underlag:

tabell sluten person Vattenproduktion C 6 60 Vattenledningar” C 10 133

504 Avgár avgifter -300

“Genomsnittlig vattenverksstorlek beräknas enligt följande: = 1 653 anslutna per vattenverk

21,41%)

Led mngs ang l d per ans U en l t : ML” = 6,3 m

214m ”Led mngs ang l d PCI ans uten l : = 9,3 m d = 4 628 Genomsnittlig storlek för avloppsreningsverk:

ÄSLQ

anslutna per avloppsreningsverk. Beräkningarna visar betydande skillnader i kostnader per ansluten person. Kommunernas utdebiteringsbehov påverkas även av andelen tätortsinvånare, eftersom det normalt bara är invånarna i tätorterna som är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsverket. I vissa kommuner är även delar av glesbygdsbefolkningen och fritidshusen anslutna till kommunens anläggningar, vilket ökar utdebiteringsbehovet. Kalkylerna visar på utdebiteringsskillnader på 4:54 kr/skr mellan högsta och lägsta värde. Den väsentliga orsaken till denna stora utdebiteringsskillnad är exploateringsgraden som påverkar ledningslängden per ansluten person. I många kommuner har man under senare år eftersträvat en spridning av bebyggelsen genom ökad satsning på småhus, vilket medför att ledningslängden ökar och därmed vatten- och avloppskostnaderna. En sådan exploatering får betraktas som en standardkomponent och bör enligt vår mening inte föranleda ökade skatteutjämningsbidrag.

Bilaga 5 Primärkommuner 57

Kalkylerna har därför modifierats så att hänsyn endast tas till genomsnittskostnader i olika tätortsstorlekar. Härigenom undviker man att belöna låg exploatering av tätorterna. I stället premieras en högre exploatering än genomsnittet i respektive tätortsstorlek. En sådan modifiering av kalkylerna medför också att eventuella enstaka felaktigheter i statistikuppgifterna inte får någon större betydelse. Nackdelen med denna metod är att man därigenom inte beaktar att flertalet små tätorter planerats och byggts utan tanke på dagens krav på vatten- och avloppsanläggningar. Kommunerna har i dessa fall inte haft stora möjligheter att påverka exploateringsgraden. Kostnadsskillnaderna p. g. a. olika exploateringsgrad är betydande. Fördelarna med genomsnittsberäkningar anser vi dock överväger nackdelarna. Vi har indelat kommunerna i åtta grupper efter tätortsstorlek. I de minsta tätorterna - under 2 000 invånare - uppgår den kalkylerade genomsnittskostnaden till 640 kr per ansluten. l tätorter med 50000 invånare och 116 kr per ansluten. För Stockholm, Gödäröver är genomsnittskostnaden teborg och Malmö stannar genomsnittskostnaden vid 23 kr per ansluten. Indelningen i storleksgrupper och genomsnittskostnaden per ansluten person av tabell C ll. Kommunerna har placerats i storleksgrupper efter framgår antalet invånare i den största tätorten.

TabellC ll Nettokostnader 1976 för vatten och avlopp i olika stora tätorter Kr per ansluten

Anslutna fritidshus bidrar på många håll till ökade nettokostnader. Utredningen har i kapitel 5 i diskuterat frågan om en ändring

slutbetänkandet

av vatten- och avloppslagen som skulle öka kommunernas möjligheter att med avgifter finansiera dessa kostnader. Enligt utredningens mening bör inte de vatten- och avloppskostnader som belöper på fritidshusen medräknas i underlaget för skatteutjämningsbidrag. Vi har av denna anledning avskilt fritidshusen från beräkningarna genom att multiplicera kostnaden per person med antalet tätortsinvånare i stället för med antalet anslutna personer. Eventuella fel i statistiken ifråga om antalet anslutna personer får härigenom inte någon betydelse. Avgörande för utdebiteringsbehovet till vatten- och avloppskostnader är den kalkylerade kostnaden per ansluten och andelen tätortsbefolkning. I kalkylerna har antalet tätortsinvånare enligt folk- och bostadsräkningen,

58 Bilaga 5 Primärkommuner

FOB 75, använts. Uppgifter om kalkylerad kostnad och avvikande utdebiteringsbehov för samtliga kommuner ñnns i tabell C 12. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.

3.2.2 Kostnader för gator och vägar samt parker Staten finansierar i princip de allmänna vägarna både i tätorter och i glesbygd. I tätortema finansierar kommunerna större delen av övriga gator och vägar. Inom stadsplan är kommunerna ansvariga för gatorna om inte gatan är allmän väg som vägverket svarar för. Staten har uppdragit åt 105 kommuner att svara för viss väghållning i huvudsak inom de större tätortema (statskommunala vägar). Kommunerna får statsbidrag till dessa vägar med 95 procent av kalkylerade kostnader exklusive belysning, renhållning och viss del av gröna ytor. Inom byggnadsplan är väghållningen i princip enskild. Kommunerna svarar dock för den huvudsakliga delen av denna väghållning antingen i egen regi eller genom bidrag till vägföreningar med undantag for vägar som uteslutande betjänar fritidsbebyggelse. Utanför tätortema finns förutom de allmänna vägarna ett betydande enskilt vägnät. Till huvuddelen av detta vägnät bidrar staten med 70 procent av kalkylerade kostnader. Många kommuner har dock antingen övenagit denna väghållning och uppbär statsbidrag eller bidrar till väghållningen med skillnaden mellan statsbidraget och kalkylerade kostnader. Kommunernas kostnader för gator och vägar påverkas således även av väghållningens omfattning utanför tätortema. Främst påverkas dock kostnaderna av tätbebyggelsens omfattning. Dimensioneringen av gatunätet varierar med exploateringsgraden. Bebyggelsestrukturen har därför stor betydelse för kostnaderna. Kommunala parker och lekplatser finns i allmänhet endast i tätortema. Separata cykelvägar förekommer också mest i de största tätortema där biltrafiken är så omfattande att det ansetts nödvändigt att skilja cykeltrafrken från annan trafik. Bebyggelsestrukturen har således betydelse även för dessa kostnader. Om en jämförelse mellan olika kommuner av kostnaderna för gator och vägar samt parker och lekplatser inte skall påverkas av standardskillnader och redovisningsmetoder är det nödvändigt att jämförelsen grundas på enhetligt kalkylerade kostnader. Vi har räknat med att 1976 års kostnad för gator och vägar samt parker i tätorter uppgår till 475 kr per tätortsinvånare oavsett tätortsstorlek och gatuyta. Kalkylen grundas på den standard som är vanlig i stora tätorter med hög exploateringsgrad. Vi har också diskuterat att beräkna kostnaderna för den standard som är vanlig i olika tätortsstorlekar och beakta den faktiska gatuytan. En enhetlig kostnad per tätortsinvånare medför dock den betydande fördelen att varierande exploateringsgrad som kommunerna i hög grad påverkat inte får någon betydelse för skatteutjämningsbidragets storlek. Utöver enhetskostnaden - 475 kr per tätortsinvånare - har vi räknat med ett tillägg för vinterväghållning som varierar mellan 15 och 35 kr per tätortsinvånare beroende på geografiskt läge. Underlag för beräkningarna av vinterväghållningskostnaderna har erhållits från statens vägverk och statens meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

Bilaga 5 Primärkommuner 59

Uppgifter om kalkylerade kostnader per tätortsinvånare för gator och vägar samt vinterväghållning i olika kommuner finns i tabell C 12, kolumn 6. Utdebiteringsbehovet per skr i kolumn 7 har beräknats efter ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften. I genomsnitt uppgår utdebiteringsbehovet till 2:51 kr/skr. l kommuner med 100 procent tätortsbefolkning är utdebiteringsbehovet för gator, vägar och parker ca tre kronor per skr. De mindre variationer i utdebiteringsbehovet som förekommer beror på skillnader i befolkningsutvecklingen. Kostnadsberäkningen grundas nämligen på invånarantalet den l januari 1975 och skatteunderlaget på invånarantalet två år tidigare, dvs. det skatteunderlag som ligger till grund för 1976 års utdebitering. Avvikelserna från genomsnittligt utdebiteringsbehov redovisas i kolumn 8. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.

3.2.3 Kostnader för kollektiv landsbygdstrafik samt Skolskjutsar

utanför tätorter r Mätt i våglängd per invånare är avstånden i norrlandskommunerna ofta tio gånger så stora som i sydsvenska kommuner. Avstånden påverkar således i hög grad kommunernas kostnader för kollektiv trafik och Skolskjutsar utanför tätorterna. I de minsta tätorterna finns inte behov av eller underlag för kollektiv trafik. Endast i undantagsfall förekommer kollektivtrafik i tätorter med mindre än 10000 invånare. Behovet av kollektiv tätortstrafik stiger med ökande invånarantal. Grundskolorna i tätorterna är i regel placerade så att skolskjutsar inte behövs annat än för handikappade elever. Grundskolomas elever utnyttjar därför tätortstrafiken endast i begränsad omfattning. Den kollektiva landsbygdstrafiken är mest utbyggd i norrlandslänen. Linjelängden for den statsbidragsberättigade landsbygdstrafiken plus vägsträckor som saknar linjetrafik men trafikeras av Skolskjutsar överstiger i norrlandslänen ofta kommunens totala statliga och statsunderstödda vägnät. Orsaken härtill är att samma väg i närheten av tätortema används av flera linjer. I de södra delarna av landet är den kollektiva trafiken inte utbyggd i samma omfattning. Vår kartläggning av linjetrafikens omfattning grundas på uppgifter från länsstyrelserna. Skolskjutsverksamhetens omfattning framgår av uppgifter från kommunerna. Dessa uppgifter visar att det finns betydande standardskillnader mellan kommunerna både ifråga om kollektiv trafik och skolskjutsar. Det har visat sig svårt att med ledning av de erhållna uppgifterna göra tillförlitliga beräkningar av kostnaderna för en likvärdig standard för den kollektiva trafiken och skolskjutsverksamheten. Vi har därför valt en mera schablonmässig metod för beräkning av trafikbehovet och kostnaderna härför. . För att beräkna behovet av kollektiv trafik och Skolskjutsar utanför tätorterna ligger det nära till hands att utgå från det vägnät som till övervägande del finansieras av statliga medel. Underlaget för kostnadsutjämningen blir då opåverkbart från kommunalt håll. Om man inte vill minska nämnvärt på den trafik som för närvarande erhåller statligt stöd och den nuvarande skolskjutstrafikens omfattning bör man som normal standard räkna med

60 Bilaga 5 Primärkommuner SOU 1977: 79

-uwmxt

u29=› .zEmEoc 23a_ 36+ 36+

:m: m mm6+ mv6+ om6| mm6+ mm6+ o...? mm6+ mm6+ $6| 86+ 86+ vm6+ mv6+ $6+ mm6+ mm6+ 25+ _m6+ mo6l 26+ mv6l mv6| 26+

-

.ofä

Socunmmcc

_Eam 0:202: v35_ m 36 aa _Qm mm,m än Em 36 må 3._ så oQm m3 3a m2 :ü om.m m2 36 mm.m mQm 01m 3.m 8A oQm med

ämm? .

om

ja_

:oo

_S12_

.E8 _oäO vaEmov_ -Emcoâ .v.33 ma. mmv ma. ma. mmv ma. ma. ma. mmv com ma m3 av .av ma. ma. ma. ma. me. m? ma. me. mmv

o ä.. ä..

:m3

-ommxc

:oo

u28=» áEmEoc

|

.Sam :m: 53.3_ m 36+ me6+ 35+ mo6l mm6l vm6| 36+ 36+ mo6+ ov6+ mv6+ mo6+ mm6I om6| mm6| 86+ 36+ mo6+ 36+ 36+ 36+ mv6+ 36+ 36+

:o:

022065 Sononmwc:

.imtx

.

mod om; mm_ mo6 2.6 om.. mo6 mm._ 006 3..._ en_ 36 606 E6 36 606 mo6 mo6 om_ mm6 mm._ mm._ en_ 8._ m?

:osar

v

h.: naâå

.om

._00 b_

.

=o:m vmEmov_ -Emtoå äns?

aiuåziiesumiwå

mm

m S_ mmm _mm 8_ 2_ 2_ S_ mmm mmm mmm mmm 8_ o: 8_ o: 8_ S_ _mm 8_ mmm mmm _mm mmm _mm

Am»

.mzco

-B

.mcoê

_

:owciüwâuaä

:oo mon:

mmo __m mom mmm S_ 3m _mm mmv oem mmm mmm v: Nä omm mmo mmm m: m2 3_ 03 mmm omm 0:. 36 mvm

.EE/m 233:_

o m

0:8 mmm_

S ä t. S _m om vm mm o_ mm S mm R S mm e. m_ mm __ mm o_ mm

m mom

›e=o._mu=_.§_._oED

å_

czEEoämEcm

m_ :S

mEESESM :Eagäaz eoânuasw emausgaq: mpäêmøsgaa: wcaeem

0:35. axåzom uboøsâ 05mm omEca: 03:60:: äga. 352._ §22 åmEoz mcåmñ _Eaaåom Essåoa åmcouâ ae? ucåco=m E_o_._xm ou§m nämnas

:m4 _ “som FE. Bm:

Bilaga 5 Primärkommuner 61

. m

m06| 10+ 0m6+ Eon vm6+ 10.. _06I 35+ god: 35e mm6| m0.0+ med: _m.0+ m06| ›0.0I vm6+ Eon vm6I 8.7 0m.0I 5.0! m3: 0m.0I 2.0» ?om vm6+ m06+ :än 56+ mm6|

00m 00m av 00m 00m mom mom 00m m0m 00m m0m

0 _

mm6+ :du 56+ 36+ and: 35+ 25+ :du an? 35+ m...? m06+ mm6+ 25+ 0m6+ mm6+ 56+ om6+ mo6+ mm6+ 0m6I 03+ mm6+ 0m6+ 86+ 6+ 25+

P^A\DI\V COKW-*C -4 *rvmtwa zrvwoz- N

mm; .una-o .-.-<.-<.-..-. .-

:m o: 5 :M o: :m mmm 00. mmm mmm :m 5. mmm E. s_ mmm 00_ m.: :H 5 0% .R va. v3. 5 E. 02 mmm 5 mmm 5. mmm mmm

o: 05 mmm Ra 000 omm å_ mom m: Bm mom »00 :å 00m vmv ss mmm mom omm mom .å NS mmm mmm mvm 30 vmm 00m v00 00m m: _m0

NWONONKN VV\D© PGI\\D V-\O\O© O\OO\Oñv- ONV) m m m m u-uu-a -u Xv-G(\I|Ö v-ns_ CN ONCN PÖ$ 2 _m mm R 2 0m mm -.. .-

:S :E

_mEEmEmO mmäszuêgmvmw :sonoctumx wmcwcmzm wmzssmgmab wEawxboz åaoäouâ v=PaEunE>

mönâzåø. aucmzo

mcaoåø

2895 mnuzmxzä øcåmzxwm ucsmâoxo 5039.5 :socxom 32år.. 3500.51_ 05522 S502 mosmoøo »mzâmxzmm ›nu: 09x20 owocü McEwan. 222 äcå... vbuwma oEstm

.EF :oi Z SEG_ 83» 0.55 05mm

62 Bilaga 5 Primärkommuner SOU 1977: 79

-ommxt

om§=» .Ecmêoc

å.: v3; m mmdl 36+ mmdl omdl mao» mmdl vodl ...non ET :å: :du mmdl :.o+ mmdl mmdl mmdl on 2.7 mvdl 2.? omdl :du 2.0.. ä?

-

.ovana

»_5093 Sosønwmct

§32 2._ Gm _mm m2 mwm mv.m mo; 8._ 94 mm.m 2._ må omm of omm _m.m mm; vQm mm.m mmm mmm omm

S..

:cam

m ä..

äwm ..

om b_

:oo

:§0 vmcüov_ -Emcozü .oäøg

o com m3 com m3 m3 com com m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3 m3

-owmxt

o29=» 4:580...

:ac _v.33_ m vmd+ 8.? 23+ 36+ 35+ 24+ m3» mm.o+ 86+ 98+ mod+ mm.: 8.01 mm.o+ mm.o+ vmd+ mmd+ mm.o+ mv.o+ om.o+ 85: om? m3: 28+

-

252.5 50:35.:

53.2 mmd

s: om... cm;

v ä_ 99m 8._ 8._ a.. :.m amd _má 8._ 3._ a; _m.m mmd _má a: om; _n_ 8,_ å_ v3

aaââ

ön

...oo b_

.

a2ä _äEmoM -Emzâma .Smeg

m _mm v3 mmm 5. v3 v3 os _mm v3 _mm _mm evo of _mm v3 mmm mmm ovc _mm mmm mmm mmm o.: mmm

mmm

umzøo

-B

.mcozü

:omicxmumøsü

:oo mon: mmm .om mmo mmm mmm om_ mmm _mm mmm a: omm ms mmm å å_ S.. om. mmm o: mom m_m mom mmm mov

0:335

m m m m o m m v m o m om Z

.Se/x

2 m_ I 2 Z mm mm 3

-58 mmm_

om mv mm m

.mtå

:m:

m_ :E å :E

:sêøcoxkmêcm

U

omEEäaD muonmeem mmââtg: csmgesao mEuEES

:så amg _ nmsnazåvm 55024. 20mm; mømcsi vagga: ubmmcF §5/ :EEE :§32 Esgäøm uøcêø: mamma: _§53_ means: oâz §88. xEoam äåaø 95.00 mmsmsm :Emåaz _Eoanza_ Ewzäcå

Bilaga 5 Primärkommuner 63

:S ?än

:på

.Qcc

E

»_2328 nwämzuzmzk _ogoaäm umäcasmcv_ cEmzmtEwu, u==oEoH Eäêomcø. amErEoxÖ nåsâåcå wönmcñu: mcobñucwx_ Eoñcmtâm

Buccoø

êoeem 905.nu wmcmwn: owczåv_ w5no=orw

såå_ 5320_ .Emo 9054. .E50 245 n::m 33m »FBI so: MEEQA v55 08:22 023m nåsxm 325m mäuuå oms=o os;

64 Bilaga 5 Primärkommuner

-ommgt

om_uv__» áEmEo: §35_ vwdl wadu ovdl ...Sa wwdl wvdl Edi wwdl

å.: w må- aod+ :du vvd+ :du wm.o| ä? 5.7. ov.o+ 9.01 _wdl ww,_| 03: ww.o+ vo.o+ Ed: 26+ ;du

.näsa

-25023 50:33:.:

_Emm §35_ n å.. gå _E_ 5._ ow._ wod wa.m »md w_.m oNm 00._ av vwd _aä _vá m3 o? wad .ni m2 awá wwd m3 2a Sd o:

.amg

.om

b_

.to

.SnG uaåmov_ -Emcozü .o._m:w

o oav oav cav cav wav oav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav wav

ömma.:

029.33... .zEmEoc

:m: .v.32 w vo.o+ 8.? S? oodl 38+ v_.o+ owdl 25+ 25+ _.w.o+ _w.o+ 8.? w_.o+ _.v._+ 98+ vwd+ 26+ 24+ w_.o| ww._+ F? an? _a.o+ :du wño+

-oznoäD Sosønmwcr_

55a_ v wad ww.o om.. wwd å_ 8._ :d va_ 2._ _w._ wv._ _ad aQ_ vad _vá 2._ wv._ 5._ EN 8,0 Nwd _h_ 2._ m: må ao;

äs:

.ön

.to _U_ .

cozm _unEmov_ -Emcozü .o.=Ew

m

_wa

.mas

.on

-§89

:owicxwänñm

._00 mon: os avw www oao wow una

mwv va_ wow avw wwo om maw www -mw om.. En amw. won _am v8 30 a: Gm aw_. n_

Emcwä_

w w m › a w w o w w m om om w_ a ma

5:8 waa_

om E om o_ am w_ a_ __ vv

_§: m omv

:S

.mtâ

530m

2 _å_ .o :S

_EEESFmEF_

U

massvis» names: .gomåcsz »_3200 _mueesz ucsmmcscoñ vsmeea 2:30.63 wüanwâvv eenwaå

:så “väver 23._ E625 33:5 MGQEQU 25:a: zwmsø_ 5.093 _avses_ SEO 05:3_ äceom En...? En? 05x00 amma? meon umáå

E3 _ o_

Bilaga 5 Primärkommuner 65

w o_

8.7 oadl w_.o+ :du :du ww.o| ww.o| :du ww.o+ ww.ol n..- :du 2,0: 8.0: ;du m3: av.o| ...non 2.0! aw.ol ä: wo.o+ wwdl mo.o+ _o.o| wvdl vw.ol ST Sö: T :ä: 23+ Nä-

NE

wav wav wav wav oav wav cav wow wav wow wav wav wav cow wav cow cow cow cow cow cow cow cow oow cow cow cow wav wav wow oow cow

w w m wo. S. wo. aw. _

wa.o+ wv.o+ 25+ ww.o+

_

:..o+ :.o+ _w.o+ 85a 25+ ww,o+ om.o+ a...? 55+

_

vw.c+ ow.c+ v›.o+

_

ow,o+ ww.o+

_

+ 3+ + + + 3+ ol wño+ vv.o+ ow.o+ 25+ 30+ om? v21 35+

ovc E. E. www E. E. vav 8_ E. 5. www :H www ovo ovo _wv 5. 5. 5. www www E. www of :H 5. 5.

w _

wwo å m: waw w www vww m: a.. m: waw woa wva www oww å

W7f<fN$f3^l\fäfñ I\ w w v._ “wE 2a““'”°“ V°REV §§7°°°°°°” EVS°°°°

25 :S

:öm

mncmnâmw 5252:0: 02252 mmcsocoå oEocäh cêmszae cEmnooED møamâä Eoøäocmxø âgoauáäø minsann_ Eoümrü mcøaäsü 9022:3_ wåmxuw_ oaüotaå 02.22 5.05.65. “månne wnzacztmx_ nmäsm awmsäom mEEO

E23 25 åxå .§2 0550 cpu: o.: Siw 033m os: aä aåt Sw

66 Bilaga 5 Primärkommuner

-owmxr

om_ov=» .zEmEoc _G35_ 36+ mm6| m_6+

:mc

.nånn

...zsåa Sonunmmct

.Emm 53.:_ En _m.m :å mm.m må

än?

ö.. b_

:oo

:§0 uuEmoM -..aroma .okucg com mom mom 66m mom mom com mom mom mom mom mom mom mom 00m 00m m3 ma.

-ommxc

o28=» .zEmEoc

E.

.v32 8.1 25+ 26+ 26+ m66+ 26+ 26+ mi? 36+ mi? v06.. om6+ 36+

_

:a: _m6+ + 36+ :än mm6+ mm6+ mv6+ mm6+ 36+

-uznovå 52338:

Jmxb_

E.m 5._ 8._ 8._ 006 2,_ _ mä_ ä.. of 006 2,_ ä_ a: :.m en_ G6 mm; 3._ a... s: ä_

aaoäu

ön

:oo _U_ .

:S23 69:82 -Emcoâ ...anamma mmm

5. 5. 5. 5. ä.. 5. 5 _mm _mm 8_ mmm 5 :m 5 _mm _ mmm mmm mmm ä.. .mm

.§5

.B

-mcoê

mona

:owciåümvaøm

:oo O\%vha\

:m mmv å. com S... :s v: mmm Gm mmm mmv mom v2 5 omm mmo o? 53000000 VI\%(N\D

02252.:

v m m m m

36:4.

n m. n m 5 CN?CI\\D

0:8 ma_

2 o_ m_ mm 3 E .-.-.- S_

.§3 2.5

czêEovtmêtm

U :E

92:82._ cEmsuEätav_ 9.03.52 ucsüoxmø.. Eotomoo mmoxmtav. 9336:5 Eoøümcmzau_ mmäsrazcømx_ .EEFELMHEZNI

:så 88mm: vsmtmx Eoitâm occzw »Emm msec... mcmrø. E930 wâmái 222m: mzcsv_ mSZ 050.0 mmoE _Näsman_ Se: .ommczz

s: _O_ 8:3

Bilaga 5 Primärkommuner 67

5.0! mm.o+ 56+ mmdl mmdl m8: mm.o+ omdl 56+ omdl Eon 9.0! 3.? :d:

00m 00m mav oem 00m mav 00m mom mom mom oem mom mom mom mom mom mom mom mom o; com mav com mom mom 00m com mom oom com com 00m mom

a ä. ä. S. om mo

o...? 56+ 26+ ma.o+ Ro- 25+ 8.?

_

H+ Nä: + ä? 35+ aá+ E? 25+ 23+ å? 25+ 35+ å? _+ mo? o.. 98+ 3+ 85+ 36+ va? 33+ o» mmd+ 36+ mvd+ 25+

mmm sm mmm å. :m a: mmm 02 mmm mmm :H .ä å. 5 S_ mmm mmm :a 5

-t

amm mmm omm

S800 M

m? .öm _am \O m8 Ov-

m m (\J#O\\OC\IOOO\O\VVSI\G\OVSV1 -w-umxom mvmmm mm m_ o_ Nvm -a N .-4 u-a Noo-N-u MN I_

:wx

:E .å

wöno:§_m:cc_m .aEEmzmSm mucmfaåovm .uoEuuoI coxumnävoEm mumcmâzoz :Emfounø mvåeteåååx_ _EamwEmI

mån: åøêoz wfoñm añu owcmtom ...Emm mocmmo vcmmxnü mååzq MCESZ E02 ?sam .oäm oBm§ CBNUZK. nwsaaâw massa 225 E20: :Häggs: _auâs 028.00 :55530 :oxäøcwm 28890_ 8:28

så 8.0

6 oo .MM m. 5 m .m ä m m m M r S % w W 9

-ommxt

om_8__» ,âcmEoc

:a: säs_ m 86+ o_6+ må: R6I _EI 3;: §6! »NT 2.7 ?du 8;: v_6+ ä? 8;: 8.7 RAI vm6l win E6| 56+ S6| 86.. $6| 8.7

_oäma

-022093 50:33:: 53x5_

m3 Sd 3._ v3 86 t: 3._ .i 2._ 2._ med s... a: Ed

.Emm

_. _Q_ mä å; 8,_ ä_ 00a _å_ ä_ a: 3._

än?

ön b_

:oo

.Sao _umEmov_ -Emtozü .Em:a

o Sw 8,.. Bm mom o: mom om o; mom o; o; o: o; Sw o: Bm mom Em o: mom o: o; mom o:

-owmxt

om_8__» .EcmEoc

EE ...m5 m vm6| _v6+ S? m3: _.o6+ 03+ 36+ 85+ mm6+ mv6+ $6+ __6| vv6+ mm6+ ov6+ vo6+ S6! oo6+ mm6+ o66| 36+ 08+ ov6+ _.v6+

.

.uznouå Sozonmmct

§35_ 006

v n.. å_ E6 _Q_ :l 2._ 2._ 3._ 2..._ _h_ 86 ä_ 3._ m: ma_ §6 ä_ a: 36 en_ om_ o.: _v._

nå?

.om

zoo b_

=Bä umEmov_ -cacozü Jäs?

m 2_ mmm _mv 8_ .å va. vov se evo 5. evo 8_ 5 vov vmv ovo S_ evo å. o.: _mv vov _mv vmv

Am»

.mio

.§25

momv

cwaw.__._mamä._v._q_wn_wä

Rv 8x ;m m2 om mom sm mvm m... _mm 8_ sm _mo o: m; vom mmv 20 ov_ m: m: ma om_ å_

9552._

w N v n m m o m m v m _ v v m o v 2 m_ mv mv o_ mm ve

_S: m3_ m

.mtå :S

u_ _å_

czEEoämEtm

U

:sâcå _såaxâco umzatêwx :oaøonm: Nasas_ usaemzm 655030 Qåäaüanx_ »_0383 m:=mE_v_oZ ws._eopom mocozoxm :Naeem m:_E_u__= suus

:Sak E3 _ EEE. omcø. man musen E935_ 0.14 0.507_ umeå §5: äcå u_om

Bilaga 5 Primärkommuner 69

om, .S

mmdl

_

2,0: 86+ 26+ m8: :å: 2.0! ma? 35+ I 86+ ol 8.7 8.7

om. _

+ of: 36+ 03+ m...? 86+ 85+ 8.? :ä: mmd+ 25+ 23+ 56+ 36+

9% 5. mmm mmm .m 5. 5 8_ 8_ 9.0 mmm E. 9.0 S...

5. ?o omm os om a: ä_ :å .å m: m3 Gm o:

(NIñNv-Ié OVONONPÖ O\\O(\IP^› (NN v-(\Ih (N

:E

wåzeøtez wo_._v.a .5m_.wU_._ esâwo utnämna: vcseioa .SnmZ/.w xznvzoåw mocöcoo

58m §3_ mcEU_ 3:5 _svan_ 40:a

70 Bilaga 5 Primärkommuner

att kollektiv trafik inklusive Skolskjutsar behövs på hela det allmänna och statsunderstödda vägnätet. I så fall betecknas trafik av mindre omfattning som understandard som får räknas in i kostnadsutjämningen trots att kommunala kostnader inte förekommer. Flera linjer på samma väg betecknas i konsekvens härmed som överstandard som inte ingår i kostnadsutjäm-

i

ningen. Ett undantag finns, nämligen Arjeplogs kommun som har betydligt större våglängd per invånare än övriga kommuner. Här föreslås att väglängden begränsas till 163 meter per invånare, dvs. samma våglängd i förhållande till invånarantalet som i grannkommunen Sorsele, som har den näst största våglängden per invånare. I Sorsele omfattar den statsbidragsberättigade busstrafiken och skolskjutsarna på övriga vägar ungefär den sammanlagda våglängden. För närvarande är två dubbelturer per dag statsbidragsberättigade. Minst i denna turtäthet behövs för Skolskjutsar. För grundskolans låg- och mel-

i

lanstadium och förskolans deltidsgrupper behövs dessutom ofta en extratur för att dessa elever inte skall behöva vänta i skolan tills alla elever kan resa hem. Denna extratur innebär självfallet ett ökat traiikutbud för övriga trafikanter som kan samåka med skolskjutsarna. För närvarande saknas i dock formella möjligheter att kräva avgift av övriga trafikanter för samåkning med skolskjutsar om tillstånd till linjetralik saknas. Såsom minimistandard vid kostnadsberäkning av kollektiv trafik inklusive l skolskjutsar kan det således vara lämpligt att räkna med två dubbelturer “ per dag och en tredje dubbeltur under 200 dagar per år för att helt tillgodose grundskolans och förskolans behov. Denna turtäthet är endast underlag for beräkning av kostnaderna. Med ledning av bussbidragsnämndens statistik för bidragsåret 1974/75 kan kostnader och intäkter för Iandsbygdstraliken uppskattas till de belopp som anges i nedanstående tablå. Sedan bidragsåret 1974/75 har kostnaderna ökat med 50 procent och intäkterna med 25 procent enligt bedömning av trafikekonomiska experter.

Kr per vagnmil Ökning, 96

1974/75 1976

Någon entydig skillnad mellan norra och södra delarna av landet kan inte konstateras när det gäller nettokostnader per vagnmil, vilket framgår i av följande redovisning av högsta och lägsta länsgenomsnitt för bidragsåret 1974/75. ; 4 Olönsam lokal och regional Nettokostnader exkl. statsbidrag landsbygdstrafik och godsintäkter. Länsgenomsnitt i för bldragsåret 1974/75. Kr per vagnmil

Bilaga 5 Primärkommuner 71

Av redovisningen framgår att det inte finns någon orsak att differentiera kalkylerna med hänsyn till geografiskt läge. Denna slutsats har stöd av periodkortutredningen (SOU 1976:43) som grundar sina beräkningar på ett enhetligt pris per vagnmil. Biljettintäkterna har frånräknats när nettokostnaden per vagnmil beräknats. Detta gäller också de biljetter som kommunerna betalar for grundskolans och förskolans elever. Därför har vi även räknat med en kommunal kostnad för biljetter till alla elever i åldern 6-15 år som är bosatta utanför tätorter. Andelen barn i glesbygd har antagits vara lika stor som totala antalet barn är av kommunens hela folkmängd. Skolskjutssträckan per elev har antagits variera med glesbygdsvägarnas längd per invånare. Kostnadsberäkning har skett med hjälp av bussbidragsnämndens referenstaxa. Beräknad årskostnad per elev framgår av tabell C 13.

TabellC 13 Skolskjutskostnad per elev och år

“Enligt bussbidragsnämndens referenstaxa for 1975/76.

I tabell C 15, kolumn 2, redovisas det statliga och statsunderstödda vägnätets längd för samtliga kommuner. Nettokostnaden för landsbygdstrafiken redovisas i kolumn 3. Härvid har våglängden multiplicerats med den beräknade nettokostnaden 21 kr per vagnmil och 1860 turer per år (365 x 4 + 200 x 2). 1 samma tabell (kolumn 6) redovisas beräknade biljettkostnader för Skolskjutsar. Vid beräkning av 1976 års utdebiteringsbehov har den sålunda kalkylerade nettokostnaden för en enhetlig trafikstandard i alla kommuner reducerats med utbetalt statsbidrag till landsbygdstraftk for budgetåret 1975/76. Statsbidragets storlek framgår av tabell C 15, kolumn 7. Vi har således inte gjort någon beräkning av hur statsbidraget skulle ha påverkats om skatteutjämningsbidraget grundats på en enhetlig trañkstandard redan från och med 1976.

72 Bilaga 5 Primärkommuner

3.2.4 Kostnader för tätortstrafik Tätortstrafikens omfattning har beräknats för samtliga tätorter med ledning av uppgifter som erhållits från länsstyrelserna. Härvid har linjelängden multiplicerats med antalet turer per vecka och dividerats med antalet tätortsinvånare. Det sålunda beräknade trafikarbetet motsvarar ca 100 vagnmeter per invånare och vecka i flertalet tätorter med 10000 invånare. I tätorter med mindre invånarantal Förekommer kollektiv trafik endast i undantagsfall. Den nuvarande trafikens omfattning ökar med ca 50 vagnmeter per invånare och vecka för varje 5 000-tal invånare över 10 000. Trafikarbetet per invånare och vecka motsvarar således 150 vagnmeter i tätorter med 15 000 invånare, 200 vagnmeter i tätorter med 20000 invånare osv. till och med 100000 invånare. De avvikelser som förekommer är av mindre omfattning. I tabell C 14 redovisas beräknad nettokostnad per tätortsinvånare för kollektiv trafik i olika tätortsstorlekar med det här ovan angivna trafikarbetet och en beräknad nettokostnad av 25 kr per vagnmil.

Tabe1lC14 Beräknade nettokostnader för tätortstraflk

För tätortstrafiken i Stockholms län och Göteborg motsvarar årskostnaden ca 280 respektive 190 kr per invånare. För Malmö är den nuvarande kostnaden något lägre per invånare än för tätorter med 100 000 invånare. Trafikarbetet per invånare i Malmö är således jämförelsevis begränsat. Det förefaller rimligt att vid en utjämning av trañkkostnader räkna med 160 kr per tätortsinvånare och år för Malmö, dvs. ett medelvärde av den beräknade kostnaden för Göteborg och en tätort med 100000 invånare.

Bilaga 5 Primärkommuner 73

.

zêmEocom

å.:

o2uå»

8, mo. 8. mo. 8. mo. 8. mo.

555_ 2:a onda mQT omdl Edi omdl

_

_

5.0.. 87 8.7

_ _ _

_ _

:ma E I I | T I I I I mao: 8,.: amd.. mod.. 85+

.oznomzb .mwcc ågon imtx mod 8.0 mmd Sd 8,0 m3 2,0 2.0 00.0 8.0 mod Sd 3.0 Sd 2.0 ad

m å.. 5.0 5.0 5.0 a:

o_ a. vm 3 om mm m»

.om 00m mmm mmm mmm 5 m: S: än _n_ .nä vmo om mom

mEEJW .ovmcüox

_

:F m os.

:c

Emmcâo -mcw›nmu:m_

éåm MNLUE än.: b; n

o_

.aââxøqcxm

8 ä om mm

.mmzáxm

com mmm

s.

mmm mmm am

m»

_om m: a; om S_ mmv vmo om

._95 i... o _

.Eau

mom

SGF-e umcücv. 5:. m o:

.âuø-o-_Oø_

.E mmo

xcgmcâmh -mtâmh

xotoä

m?

ha _aE v _

aEo==EEez._m=:.E

vmEmoM

.UF m

xcmzmnmznmvcwq

m

-wm umcm_ Ev_ m

›c=oamw::m=aov:._

:G :m

ssêEovtmEzm

m_

.zmausgaas ›gä.mu=s_aa: mE_o§oo.m._o.m

92:22.

asmâmâz xcszsxog

EEG_

mssåäa. aäazom uboncå omega: omEEä: mama: gwen: åeaoz mcåmñ mcâcozom åwcouow 08:? mcåco=m E3525 pussa,

:nu _ 9.85 88x2 “som 09m :m BE

74 Bilaga 5 Primärkommuner

zEmEocow

å.:

om_8=›

:a: .sabz

wEEBM .uumcüox 5:.

z.:

8.3.5.0 .muwsâsg

.mzxm mäns

®O\OO\O

;cab

§00 _GI/i

.VF n \f1\OI\(\I v- *IWCN \D$f^l(\IO\V5ÖI\K\I\ WCW* O\!f1f\I \D

CN v-V (N51

;oxm .mmänxm 5:.

nwcumov_ bi.

.E

vêabmtozm

-mtoñh xozoa _a.=

vwEmox

UF

o-a-uñlvu-n (mv-amp. _u_

xcwämumznmucøq

.§5 umå_ Ev_

.mtâ

:S ...S m_

csêåovcmEtm

U :S

anotmxzz. .EEEmEmC nvzåzaäxmnmw EöcocEmz mtåtnwâåwb wcaovzonâ V=EmEou_m>

§59:

mcåmzxmm vczmâoxo mmcmcwbm _uåwE mcñoxboz möømuäå

äaoxcm mcmamim

Eöcxom »canvas wocmuno

:så

S353 nämna: 8:0_ §22 220.2

53 Ba: E2... :vi Z nä;

Bilaga 5 Primärkommuner 75

35+ 30+ 93+ mo.o| om.o+ mm.ol

:ä :g E; om_

mm

mmm ä_ 5 omm mmo _ mom voo å oom s_ vom .ä mmm So emo omm mmm mvm ms

V-FCNV W10\1 ñlñlNiv-V v-ÖJPÖNWÖÄ VC

M NNN voxoxoo mmoo N t\ gooxo In Nav-ya -nmmvgtnxø-nam rm

._. ._. ._. .q .u .-4 _- ._. ä_ os

mmv ä emo m: ma. mom mmm mov mom mom mmo os ä_ omv :m mmm mmm v00 mmm mmm omm _om oom 5 omo o: mmm mov mmm mmm o;

_ _ _ _ _ _ _ _ m

e: vmv mom mvm oov omm omm E. omm mov § :m

m m _

omo ä... å mmm omm ooo mmm ovo omm omm

mm m_ z 2 2 2 e. mm _m 2

mmm mmo mmm ao mm_ ms vmm mom

v-tNfñ--nlfä Näfüäñl? V U3 lñtNv (NI/Utd v-(\I(\Iv-4(\I v-äfNfNF fâ?

o: mmo mom omm mmm mmm oom omm Lmm .Nä :a omm omv m_m wmo omo mmv mmm mom omm m5 En .bom mmm vmm a: com omm oco omm m:

.-4 7-4 H m

:S ...E å E:

üsmøümøm coäaö mcaoxcnn uäuwma mncm=o oêaqgmxø mmxwoezåvm mnmcsi ubüzmå vbmmEm omEEäaD .§52 Eözwuom auonmEEm 00:25: mm._8m:o2 amsänzo: :Easwäxwo ätoEES äñuäm mnåsø

mnoc man?? 3083 ;Sånt mamma: .Scam

95m

05m oñoco aåz amâm mmcüh E5/ Z wmâoh UCNZOU

76 Bilaga 5 Primärkommuner

å.:

om_8._» :Emêocow

:mc 55.0_ ov.o| ;du vm.o| mm,o| mod.. vo.o| med: mm,oI vm.o| :mo: _o.o+ mm,o| mo.o+ om.oI så: o_,o+ om.o.. mm.o| 2:- mv.o| mv.o| om.o| mm.o+ :du

o_ ä?

...E2223 ams: ågon §85_ mod vvd

o mo.o mm.o mm.o mv.o S.. mm.o mm.o mo.o 9,_ m3 vm.o 2._ om.o oo.o mm.. mmd om.o mo.o mo.o 8,0 om.o va_ mod

ovm omv mmm

mo

;m o: mmm omm So moo m; mmv a; vmv omv mmm oo_ mmm omo moo mmm voo mvm moo mmm

?så .onmcüox

m o m v _ _ o _ m m m m m _ m m _ m _ I

:F m

E.

EmmEQO -mnmmnmu:m_

m m m m o

mm._o_n

v

.nam än:

om oo .m mm om mm om vm vm mm mo om

omm

mm

b; m mm_ mmm v:

omm omm vmm

mm

_awäim

m8 mmv omm mvm vmm mvm omm ovm omm oom mmo m_m _mm :v m; e: vom os mmm 5 mmv

._85 UC. o _ _ _ _

vmv mmm mom mvm mmv o_v o_v mmm omo :m

owEmov_

_ _ m

UF m

vasacoam

.E mvv :v ooo omo m_m omm o_o omo omo oom

m_ mm o_ m_ o_ om 2 2 om 2

-mcoowh xocoñ _S:

v

nmcüoz

omm

o_

vv_ mmo m: mmm _mm vvm 2a vom :é moo mmo mmm mmm o_m mmo v_v o_m mov omm mom mom omm m:

.UF m m v _ m _ m _ v m _ _ _ _ _ _ _ _ _

xceavwmnmncug

v

ovm omo mvv mom mm_ _v_ vvm mmm mmm mm_ Em m: oov mmv mm_ oom mom mmm o: aoov oov mom ;v mmm .§3 cmcm_ Ev_ m _ _ _

.så :S

m_ :S

omEoD

caEêovtmEzm

:S U

:Eanmtuz näêåzøtvm Esåmwm: naoâeêö_ csmnmcea nmcsêoåø manmsms:

:aim mmxsmom mcobatmv_ 805.20 »nucâm waaozå Sagem ovän 525V_ using mEBEoH 993. Eöåømcx Emo äooêâå 225m ämm ägnas: mp5:

E3 _ §0 §5 än:

B m 8 a 5 P. r .m .a .r m m u n e r 7 7

_ d

vv,ol vo.o+

_

mm.o| mo.o+ + mm.ol mm,o+ :du

vm.o 3.0 mm,o vmá mm.o s: mm.o

omv mmm mmv mmm mmo oom omv oom ca mo_ oov mom mmm ...a omo mmm mom m: omm omv vov mom mmm vo_ oo_ fm _oo _om

vm_ v: v_m S_ ä

©OO(\Iv-v-<C\I *f* ÖWVYfVIIW (Nñlv-n u-nwufñ-V ÖJ CG gvñfNv-(N

w-ÖIÖN-ñlv-*G oooxm-nv l\@V©O\V\ VrV“›\DN1O\V*AI\C8®fñVIONI\I\ 561W v--CNNÅONPG WWW! OOVGWWV K\rlf)\f10\ ®I\VP^›\O\O :Ytñññl v-u-Ir-áv-i - -

mmv omm Em ms omm mmm omv omv mmo mmv voo omm mvo mom mvm mmm _mv mm_ mmo mmm mmo vm_ mov omo mom oom v: om_ mmm mmv mmm oom ovm

I_1 ._. _

vvm omm mmm _mm ovm oom mom mmo vom

m _ _

mmm omm mmm mov oov vom moo mvo oom omv mvo mvm mv_ omm. v_m

om mm mm z z a. Z 2 o_ m_ mm mm mm

_mm 2..

m

a_ omv vom 9a s mmv mom mmm mmm mom mmv o_m mv_ mmm v; E. _mm mmm man vo_

_uu-new_ VlñNSv-nrñ V)

eomv amma mov mmm vmm mom omm Em

mm

ä_ mo_ _mv m_m mmm mmm mv_ mov _ mmv m8 ovm mom. omm _mm mmm mvm am ä_ _m_ vm_ ä_

:E

?än

523%

.o

.geo

:S

mxoanmwcsv_ ucsmwczcøom

E

mcobüucå Eâmcaâzm wkoøcmåøm umHonBoO

omcszmv_ mEEou_ E5.. 0832 .som aåzxm oa>m wanâm mönuzoå. oms=o nå; »E232 usmêow: osm: _023 m.on._w »möammob woman: Zmmcsv_ .E093 _auøäzz _sugas_ .mio åcâ mmcâom vaäêobm Escâ. 50.? åâuuø: 0.980

78 Bilaga 5 Primärkommuner SOU1977279

-BE

om_ox_» :Emêocøm

EE 53.6_

0x (Q (N Mmmm-u wav-n V -4O\v-«\I© ft\l\r^n OO

o! o.:

övmEmov_

2 S. .å Må .å 8 . axe-hmmm mmm- ON

NEEDW

_ N N g _ N N _ _ v N m N v v N m _ _-

5:.

.ñJFC I\V(\I(\l(\I\O I\OOHWO\\O O\(1V1 -nxo-nv-oo oxoomv-n QINVSVÅ \O f1|h-t|ñ-<f\O\v-<hfñ© oo hm nnrx E; wa

._95 .wmäim .CF

.=_

xcøämuoumk -mcsmh

v.25; :så

uaEmou_ b; fñv-.sñlhlv-fñ #16194

xcgmuwäüucøm_

-QS _gwen_ Ev_

.mtå

m_ :E :S

czêEofmEcm

U

så

mmxoemewx Eouäwcom mucsoåmm wmcssbø: mmczzaoå oEocnå. cmzmszøuh cEmnooEb mönmöcmxø wmäåuâxw mcaoxzm_ mcamåzü muoømtmv_ mcaoxus Unäocmå

:så amma? så umáå E23 2.5 åxå vass: ausásø as... aöümáu 0:050 8...: 0.232

EJ o_ o.:

Bilaga 5 Primärkommuner 79

...än 3.0: modl om,o+ 36+ 26+ mm.o+

mmd 00.0 mmd S; ä_ 2._ 8;

mmm oom ovm omm mmm vom mmv mmo

235328 ä

omm mov mmm o; m: mm_ sz

ommm

m5 mm_ m: :o NS :o h-wñl-*OO v

m v _ m m m m m m _ _ m m _ m _ v v m

mv-no m mmm xoxøe m ““ rm vw* ru vw nn ru oo 3:3: r F: :Z 2; §5 CE SG §5 §3 §3 ?I ›-v- (m,

m _

m3 :o mom oom mom mmm omm mmm 08 vom vmm S_ mmo m3. mmv _ vom emo, vmm 8_ omm mmm mmm :m mmm mmm mmm oom mmo :n mom moo

mom a.: omm omm mom omm mvm omm :m

_ m _ o_

mm_ mvo vmo mvm o: mmv mmv 5. mm_

o_ om m_ a a S mm Z mm

mmm omm ms vmm mom mom å. mmo omm mmm mom mmm m3 mvo mmm omm mmo oom . m _ _ v _ v m m _ _ _ m . _ S:

m _

oom oom a: v 34 m2 å.. m: mvm vom mmm :wow omm mm.. mvm mmm oom mom omm _mm mmm omv mmv 3_ mvm mvm .sä omm mmm E.

_ _ _ _

:E :S

mnsosm oäEEwm :Eazuczêz umoxmzaz mönmoucñ wänâucmsm..

näsa »cava oBC. E530? Em uuzsztmx_ S=Z än osêf_ mmmnüom mEEÖ 98mm: units_ äoiczå Eotâm occnm ...Emm .Eäom 95.5. Såå vcsaoxå Bateman mönåm: 222m: aESM 884 EoZ oBEO

:x

80 Bilaga 5 Primärkommuner SOUl977:79

zEmEocom

å.:

um_3=»

:mc :EQ

-norxlx :r-unhwo QQQY .°°N."' o.-..-..-. _c.-.._.m

asså .oumåwox

C\I7I)I-'C\IT\ÃC\ÃfÖfQv-Gr-1v-<C\II-<V

5:.

._96 .uâsqxm 5:.

umEmov_ ba.

5:_

xcêêowme .mzoåh

xozoü _§:

umåwov_

E... par-uran...- _mmmp-n _q-uu-_øq

xcêmumäsmocñ

-§5 cmcw_ Ev_

.mtâ Füx

E.: m_

csEEoxäEtm

U

.mêEmêszzmm wöpuzmxmccvñ :oxoanopvoEm

mvzszuêäux_ mwoaä _smömmn_ 53:3_ mcEoM 90202 .aEêmsåsm wa§mm muåfaâok mäu owcmzom _ocmao 55803: 939.3 mäåsq mcåmå åâäz Saman =oanz

:ÄFF F5 En: så aim... E02 8.0 ...sam

Bilaga 5 Primärkommuner 81

mm.o+ m8: 25+ 8,0: 23+ 3,1 å? 5+ 8.? 02+ va? ?du 2.1 25+ 02+ mm._+ 86+ mo.m+ 24+

r oxrn va rm ru - en ao mooov ?Ch VCNWFF< 15 E; oo us aoxo ru rm r carm ;;ffñ vann .- r-E; °*- °\T^ ONI* %$f\l(\ll\ I\f3@%% WO\CO\I\ O\\OO\ xqqx\ VV v o\›-r›uw ñlw-(N Nurw vcqlnvçq (xçqnn lhfü?t\l: (NV,

_ Xu-IÖI V1 om

mmm mmm mmm omm

O\V“A®$\D

o: mm. x: wa _ mmm ä. omv :m mmo mom mom s vmm mmm vmm mvm mom :m _v_ S* Em

mmm m8 mmm omm mm_ ä mmm mmm v: vmm m3 vmm omm omm ;m mmo mmm :a mvm mmm _m_ m8 mmm mmo mmo omm mvm m3 5. Em :m

_ _nu_ _ o m _ _ _ _ e

lhüOx

©V3lfäå H1?? vmm _mm mom 0=. Em omo mmm

N1K\#t|fi I* v-n©u-nu-u (N 2 mm Z mm e. mm

O\®-u-< IhII1\OI\I\ v-Ihlf1%f›°O\O O\\O@-4O\ axon nn ox \D-G© ÖIGK\%\D 89% CDM-nål* 88 mvoooo -u-axo-soo OO 3% Väl* Cvlhäfñ USCH -O\-NS\O »oo fñlN fñlh (Nu-awtfüv-n v-CSV“›<- (NN rñfñ??ñl ñfñlñ un - r ru c _- ru r

uvmm

vm

mmm t... mom omm .å mmm mmv mvm mmv ...S mmm mmm 5 mom se omm mvm omm . mmo v8 mom mmm omm mom mmv mmo mmm mmm

.-4 u-au-u å_

:S :E

...s :E

asêâb :S535: wsmcmøöz _oväcäo :åsøcå :Enfounm mvmsteåmawx_ ucmmoEmz 80.253_ aocmsom :nävcøm xåznxøao mazauså :sauowm: mvcsmwm nczmEmbm ucsüoäo msåeexmüwx_ mczmEuuoz muommconom ?Eeva :aEEoñ

såå »_26 E80: _auâs 02930 EEE. §2 ?om ...v35 E300. 24. 0.09.03 0.232 ...E28

ü B W m. 5 P. .m m 0 M u w

å.:

um_ov__› :Emêocom

ef.. ;mig 9 omd.. _v.m+ 84+ 36+ m_.m+ oo.m+ vm.m+ modl ood+ Ed| 34+ oodl :du mvdl 34+ mmdi mm.o+ mm.: 84+

.vaggan .must OEOD v35_

omd om,m oo.m of mm.m m? m: 8._ 2._ ood mo.m 00._ mm.o må mm,m så e: _m,m :a

.Ex

m

evo

.R

omm moo mmm o.: mmm moo moo 303 moo 8.. mvm _mo mmm Em mvv emo _m_ mm_ ;m

asså _ouuñmov_

m v m m v m m v v _ m m m 3 v v m m m

conwcsmm

a; w

:z .oâouåoø .möøoöo _

-muwmnmvix

mxmzxm..

so.:

Emmcâo

_å_

wEuB xcø:

,

-mzxm xcw:

mo mm oo oo

E m om_ âm SN mmo mo_ mmm _ mov vc_ mom mm_ om_ m3 oom ä_ ovm

å

:oc

mczozxuoñ 35.mp2? .oöâow covczpånm

_

com mmm mom omm com

.amämxm

av m3 33m Sv omo mmv mom mmm m8 mmo _mo vmv mov ovm

._95

_

E... m. _ _ _ _

.m ö..

Eom

mEovaEmoxxcu:

mEuuaEmox

umcmüm

_mm oom mom _oo å. omv

uwâmøv_ 0.352:

m m

5:. m

?som

.om

gåtan mcxmän

.=_ m: com omm Sv om_ oc_

xcâmcoâ

.macxmm

umcümm

ov 2 o_ mm mv o_

.mcâmh 3.2.0:

:m :a

_2= v

.E ö..

Examvâm nEEwm

mämäm Sååå

vacüou_

mom vmm vom mmm vmm omm mmo

o_m .E 33e m3 om_ mo... m3 _vv v: _mm om_ _mo m8

.massa

UC. m v v m m v m v m v _ m m m m v m _ m _ ä: :E

mämcmkmon

mmo_ mmo_

xceauäpmuøñ

ämm

:e s: v; mvo o: 5% s: :a v8 mom ooo :é mmm v; mmo 3o omv v3 mov ...E .unna .ovcz

.HS _acw_ Ev_ N _ _ _ _ _ .

aäcsEEoxmzzm

maa...?

.så _Soøäxcwz yäoatmxcmh_

6._

:S

m_ E0

csäêoäwEcm

måga.. svänga..

u

coumcâwm

acgosr» mzmzoatcz smw2z mucemaø: xxoeio. 9050:05

anwa:

:sam 502.5 ása møaoå Ecom Esémo .EEE sâzm éezngo

3D

8:5

6D

E3 _ »_34 §3_ ...034 ma.: mo.: a 4 . v

Bilaga 5 Primärkommuner 83

I tabell C 15, kolumn 4, redovisas antalet tätortsinvånare och i kolumn 5 den beräknade kostnaden för tätortstrañk i tätorter med 10 000 invånare och däröver. I samma tabell finns uppgift om kalkylerad kostnad och avvikande utdebiteringsbehov för all kollektiv trafik inklusive Skolskjutsar i samtliga kommuner. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.

3.2.5 Kostnader för fritidshus Utöver det garanterade skatteunderlaget får kommunerna enligt nuvarande regler för skatteutjämning räkna sig tillgodo det skatteunderlag som belöper på fritidshusen i kommunen om ägarna är bosatta i annan kommun. Skatteutjämningsrevisionen motiverade detta med att flertalet kommuner som har ett stort antal fritidshus också har brist på skattekraft och att dessa kommuner inte får tillräckliga avgiftsintäkter för att bekosta de utgifter som fritidshusen för med sig. Den intäkt som grundas på skatteunderlaget för fritidshusen motsvarar i flertalet kommuner ett utdebiteringsbehov av 1-3 öre per skr. Endast i tio kommuner svarar denna intäkt för mer än 15 öre per skri inkomstökning. Det är enligt utredningens mening inte nödvändigt att redovisa skatteunderlaget för fritidshusen som ett tillägg till det garanterade skatteunderlaget. Utredningen anser det dock inte motiverat att nu avveckla det bidrag som kommunerna hittills fått till fritidshusen. Utredningen antar nämligen att bidraget i stort sett motsvaras av kostnader för fritidshusen och föreslår att dessa kostnader beaktas i skatteutjämningssystemet. Beräknade belopp per skr framgår för varje kommun av tabell C 17, kolumn 6.

3.2.6 Vissa ospecificerade kostnader i ett antal kommuner, framför

allt i Norrland Det är inte möjligt att ta hänsyn till alla kostnadsskillnader som kan hänföras till geografiskt läge och bebyggelsestruktur. Främst i norrlandskommunema förekommer kostnader på grund av de stora avstånden till övriga delar av landet och inom respektive län. Utredningen föreslår att sådana kostnader beaktas med ett schablonmässigt belopp per invånare. Högsta beloppet - 65 kr per invånare - föreslås för Kiruna. Lägsta beloppet - 5 kr per invånare - har utredningen räknat med för Torsby, Orsa, Nordanstig, Ovanåker, Sundsvall och Timrå. Avtrappningen av bidragsbeloppen har beräknats från norr till söder och från väster till öster. Uppgifter om de föreslagna bidragsbeloppen för alla berörda kommuner finns i tabell C 16.

84 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C 16 Tillägg för vissa ospecificerade kostnader i ett antal primärkommuner Län Kronor Län Kronor Kommun per inv Kommun per inv

Kopparberg 0 5 annas

Mrasfimg

10 Robertsfors 30

Älvdalen 15

Isdkeueftleå yc se e

Gävleborg

?Onsjö

Ovanåker 5

Viclizlmina 40

Nordanstig Storuman 45

Ljusdal 10 Sorsele 50

Västernorrland [Vanhanen

§0llefteå Kalix 40

Omsköldsvik 20 Övertorneå 45

mmm

8211353 §3

Härjedalen 20 Arjepwg 55 20 BW* Pajala 55 Östersund

Strömsund

B M m. 5 P. r .m ä .m m m u n e r 8 5

.å -E

-mwccoznov

N. m m

mEEsm 0053.3

om.

26+ 86+

_

ågon m 26+ 26+ 261 3061 _61 .S61 86+ :är 1 .61 ...N61 86+ 031 nä: _61 5.61 86+ 86+ 36+ 26+ Ro: 26+

-SE

-E330 .uumEmox

0688 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 Sd: 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861

.zsâämøzøwuaaøa

n

mznmuzrm ouEwaZE

:ua _ 1 1 1

un! ?En 3 86+ 56+ 26+ 96+ 86+ S61 23+ mo? 86+ 10+ 86+ 861 S61 861 86+ 86+ 86+ 23+ 26+ 36+

iøuøüoøu

:oo

._c_o=ov_ .amäaxmöxm

30, 8. 8. ä. 8. 8. 8. 8. 8. 8, ä,

841 6661 841 så: 861 6661 86+

_

_ _ _

8.7 så: 261 E61 8.7

:ü A _ g _

xcm: m 1 1 1 1 1 T T 1 1 1 T

a=5==EEofmE=n

:oo .Emm

.åäö .amg .aina v 26+ mv6+ 0261 25+ 26+ 36+ 26+ an? 361 oc6+ oo6+ 26+ 36+ 56+ 36+ 86+ 36+ 26+ 80+ 36+ 8a: 26+ §61

_

:ua

›e:2_mu:_._ø=no_:=

cozm aaoäø

m 86+ 86+ 36+ 861 261 §61 36+ $d+ 86+ 36+ 86+ 86+ 361 861 §61 56+ 36+ 86+ 36+ 25+ 36+ 86+

øeåüzia

.xmcåwoøü

›

å cum_ N 36+ 26+ 36+ 26+ 86+ 26+ o36+ 86+ _61 26+ 26+ 36+ 3m6+ 26+ 26+ 86+ 26+ 36+ om6+ 36+ 25+ 36+ 86+

»Eäâiam

ä. E.: 5

csEEovtmêcm .zmausgaaa ›gá.mu=a_aa: mêoåøoäoä

gaszøxå

êââuøñ chazam omEEä: unäEoZ :ensaâz m==Eo=om E6588 mzåøaccå osmcuuâ a:3ço=a

0:025. §85_ E3 _ “§58 msxm omciø: Hämta.. §55 “v.22 233m “som nå.: ååh E3525 0955»

86 Bilaga 5 Primärkommuner

.å .S

mEE=m 258.3 .mwccoznøu

-öE

..._35 uoøöo .uuwåmox

Sävar» 00:83:: mass

:oo

-âxåøz ämäqxâoxm

åê

:oo .Emm

.S30 .amg .Gina

.to

cuza 303m

.UUCEMCOÖ

omm_

oss: ...s

c=EEox._mE_._m

u

_mEEmEmO muzatâåtmvmm. :zonucämz uuåunmkzwo mcaøäonâ V:EmEov_m>

mcaogcm .Anotmxzøw mcñoxboz

»Eanå

mcåmzxwm uczmoöxo mmcwcmbw .oåwcsø Fsonxom mcwamcñ wsaoxcw_ mönwniå. monmovo

:så an.. axewaáb så 90:. nämna: :vi Z _§5_ än.: mzzoå nä;

Bilaga 5 Primärkommuner 87

:S S... :E :E

mvcmzo »Emaozaüa owEEäaD muonaEEm wüämcnå mwaaaeoz :Easwkmxmo 3.02.85

oEmEm vbmmEh Eözwhom vävas,

mmsêxzax mcaøxço.

›nu: gem_ uoâzo 0.395 22% owzm masa; øaommm s_mo_ 338: .ønmcsi Püaxkmå :EEE :EBM 8:23: .Emwam .aEaM 0:32 §28. uvzâêb “E250

?ä

ä W mo a W ä m m m W .aa S % w O)

-å .ä

-mäcuznov

m m

aEEsm 00:23

d m. om, S. 8.

ågon S61

_ E.

mm61 S61 6561 må: §61 361 §61 861 mm61 .861

_

E61

_

86+ 96+ 261

_

361 ?du

_

H61 :du

w 1 T 1 1 1 1

Lue:

...rooamo 09:8 :cvwñmox 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 861 s,..-

wanmustm 0:52.32:

1 1 1 1

»E26 o S61 S61 861 S6+ S61 86+ S61 S61 S61 36+ S61 S6+ 86+ S61 S61 S61 S61 S61 86+ 86+ :.o+

:oo

._c:.__ov_ :mmänxzoxm

8.

zum.: 361 :.61 §61 861 361 §61 861 861 +31 _v61 S6+ §61 :än 86+ 361 9.61 26+ 361 361

_

861 981 2.61 86+ 2...:

m 1

:oo .E8

m m a

:min:

_,

830 hä? .61 261 S61 861 361 861 §61 261 861 261 361 :61 S61 0661 26+ §61 961 E61 mm6+ 86+ E61 mm6+ 86+

H v 1 o-

:oo

m

:o:a :.53:

v0.

om6+ E61 36+ 26+ 26+ 86+ 36+ 36+ 36+ 36+ 36+ 36+ 26+ 36+ 86+ 56+

63+ S6+ vm6+ Ȥ1 m...? 36+ an.:

m .61 _+

.xmEwEooO

E m

omm_ m mm61 361 mm61 261 mm61 361 §61 361 H61 61 361 361 361 361 mm61 E61 §61 §61 2.01 861 §61 .H61 M31 §61 o:

?Es :S

2 :S

:S

:sêEoutmêtm

u

:Engman: mcåmcwv_ E0535 E8823 nnänzatntvx Esåå: examina csååsa m==oEoh E_o.=ow: wmcsêovto 98820:

33:3_

:E0895 :E3532

:så »massa :Så 52:5. §0 903.3 Eoä :§0 575m Emm äcäo: äta:

:m4

§5 an:

_

Bilaga 5 Primärkommuner 89

m5! 36! R6! 8.7 85! §5! 85+ 35! 25! M36! S6! 35+ 25+ 2.1

8 S

N66! N66! N06! o! N06! 5! N06! N06! N06! N06! N06! N06! N66! N06! N66! N06! N06! N06! N06!

m o 5_

86+ 85+ S5! 85! 35+ _55+ 86+ 26+ 55+ N55+ 86+ S6! _6+ 86+ 86+ 85! 85+ 85+ w55+ _55+ 36+ 6+ 86+ wo5+ _6+ 85+ 86+ 86+

m

56+ m5! 9.6! 36! 25+ 555! m5+ S6! G6! 9.6! 36+ ow6+ §6! 5! 066!

ä.

006! 85+ 36+ 36+ 36+ 36! 86+ M36! E6! §6! 86+ 36! 36+ §6! §5! R6! 36+

_

I S6!

+55+ 5! m5+ 85! m...? 36+

m

...ET 3.5! m5! m5! m5! m5! m5! §5! m5+ 25+ 35+ m5! m5! 26+ R6! 26+ 25! m5! m5! nä! 5! 25+

:S

sam ?få

.to

.Eco

:E

umEämv_ mcoimvcs Ecäcøtmñ muonozoä ansåg: möøcovzam 6222.5: axownmmcsv_ mmgoamåb 93050 _muøxczz vczmmcscoñ uwaêozm 2.52.55:

mEEoq E54 95m: Bow aånxm n_m>m 233m owE=o use, 0:a: 56:3 wönä avztm: :§52 §83 _acsoz .EEG ...EEE mmcoöm 83:5. En? 0.960

9 O B M 8 a 5 D... r .m a .m m m u n e r S % D .m/z. .m

.m .E

.mwctoznou

_

0653.?

s,

MEEJW 222 36.. 8.? :du nä: 36+ 9.6! nä: 36+ an?

_

:ä: _6+ :won +

-..ME

-wZUDQmO _ouwcüox

»v88 N06.. 8...: 8.? Sd: mø6| 8.0: mo6| Sd: N06... 85: 861 S6.. 861

mazmvzcm ansågs:

u n

måga S6: S6| S6I S6! S6I S6I 85+ S? S6I :än _o.o+

:oo

_mâixsoxm

n

-êxuzoz

xcm: 23+ 2.0: ä? _6I mm6+ 86+ 86+ 26+ 56| 36| mm6| ä? 25+

:U0 .Emm

m d s..

.Stun E6I

SEO än? I 26.. 9.6! T 5.: 2a: mv6| one: 26.. and: :du 86+

C00

m

:B23 303m mm6+ 36+ 86+ _6+ 56+ 34+ vm6+ om6+ 36+ 8.1 om6+ ä? 03+

.

.xmcümooü

omm_ nä: 36.. S61 mao: 36! S6I R6.. 261 ä? mm6| R6I 2.0: :du

68:5

:S E :S

czEEoxumêcm

U

_03_

nagon?? mamma? Eeâmcøm umeå mucsowäm awcsstø: vaga: amcsscoå oEocmi. sängs; :Eanoorzb muawä mâwacä wmâaaäxw wcaøxam eoäö måazâo 0:200 wöâzmv_ mcaaå: asså: 32.::

:så C5 o_ §3 E23 2.5 åxå E84. 0%: 2,:

Bilaga 5 Primärkommuner 91

:S

:Eacocsmcz

:S

musens åoøøzâmzá_

83m 095% os; Eszmuñ Em åsäznx_ mått. §35. amugâom mEEÖ Eâwa: EmEEm: uñmtmv_ Eâxcså 88.0% occsm »Emm .Bäck mcmbø. 93.80 nczeoxå mötumoø 922:: eeåm: mmoxwzmv_ wzczv_ 8.5 wönmouci Eoz 0.520

.am _J_

92 B M g a 5 D1 r .m a m m m u m s o m .m .m

-å .S

mêEsm once? .mwccozoov ozB 25:

m5: 35: 22+ 555: 95+ 85+ 32+ 25+ 5525+ 85+ 85: 85+ 35+ 85+

.öE

-csoamo »v88 _ucmåmcx 85: N55: 85: 85: 85: 85: 85: 35+ 85: _55+ 85: 85: 85: 85: 85+

mssmvscm uvcåmå:

: : :

MSE.. _55: 55: _55: 85+ 85+ :ä: 85+ 85+ 85+ 55+ 55: 85+

:oo

._c_o=ov_ .amåøäoxm

xcab G5: Ed: 2.5: 85: 85: +55: §5: 55+ N55: 85+ m55+ 85: 55+ 85+ 85+

:oo .Emm

58D Em? _nian_ S5: 25+ 85+ 25: 25: 25: 85+ 85: 85+ 85: 35: §5: M55: 3.5: 2.5:

:oo

=2§ mmâå 25+ 85: 25: 22+ 35+ 55+ 53+ 25+ 25+ 555+ 35+ Ed+ 53+ 85+ 8.?

_xmåwüouü

omm_ 25: 25: 25: 25: 25: 25: 25: 25+ 85: 85: 25: 25: 25: 25: 25+

3:e.:

:S ...S 2

czEEoåmErr_ 8885:823: mhono:axmc:_xm

U

uvzuêaåamx_ :åâgowwoem

m

25885556 »Ewaâämøk “Sannex

:så §22 5.208. Bo: _ommczm wcñnø_ »_0252 sägs» _zså 05588 :så :ammo 55x33 552.3 :sa: so: .§0 gszâ så oâsâ 5.322

E3 25m

Bilaga 5 Primärkommuner 93

:E :S :E :E

muåeteåmauax_ xâsoxmso ntmäoâxåmük mcåEwzoz

mmâawâwb áâom 235 28e: :âezuz: .Nawaz msmcmnyöz 028.00 .oxmcuâv coåâäwm :Emiouøm _E8053_ 80.590_ mässa :øâucsm se; omcø. näêzswx »V35 :Qmvorm: Eoxcö_ mvczmwm ucsmêozm ucsmöäo 0.08.93 0.502 üêmtønom ?§95 oöâom :mEEoñ

90m 24.

9 4 B M Mo 5 P ä .W m m m H

.å .E

mEEDW 00:33 .mmccoznou

E. 3

o?

5:3 36+ an? 26+ 03+ 26+ 8.1 34+ 36+

_

34+

w å? + SH... 56+ + 86+ ä? 36+ 36+ +

.BE

.uvmcäox

m m

.cöämo

»v88

N06

p 6+ 63+ 26+ 36+ 26+ 36+ ä? mm6+ 36+ 36+ 36+ mm6+ wm6+ om6+ om6+ om6+ 96+ wm6+ 66+

mnnmnzum 0468.32_

|

måga

:än 466.. 56! S6| S6| 8...: Sd: 8.0: S6I N06.. 861 861 8...: S6| S6| S61 S6I

a :ä:

...oo

._.v_o__ov. Hmmzáxzoxm

ä. 8.

S6I $6I

gun.: ?du 36+ 8.? 36+ 26+ 86+ 36+ 36+ o_6l 34+ 80: $4+ 26.. 26+

4 m å? + 4+

:oo .Emm

m 4 8. 8,

.Sao 48:3 S6I Q.6I

E6

.nmm 4.061 E6.. nå: 86+ 36+ mm6| 3.6! :du 25+ 36+ 2.7 36+ §61

_ _

v 6+ ST | I

:oo

cozu mask... 36I

§6

m 35: 36+ 36+ 36+ 56+ 34+ §1 ...m6+ 36+ 36+ 86+ 86+ 8a: mm6+ 26+ 86+ 33+ 23+

.xwcåmcoü

å, S.

va? 34+ m...? 36+ 54+ 26+ mm4+ 54+ 26+

86+ 34+ 36+

_

omm_ N + + 26+ 24+ 34+ $6+ ä?

date:

:S

:oêmåêcmêccuü

E

czEêovtmEtm

U

m:_E_o.=_ 52.:; mm§m êmaontoz moaoc äwâgz... Eazzmo mcâzaa: xäsvzo. :Små éågo møeocøå

:så :m4 _ 40:5 0.8.6 Ecom §3_ acEU_ 3:5 “Ewa ?En

Bilaga 5 Primärkommuner 95

3.3 Summering av avvikande utdebireringsbehov på grund av geografiskt

läge och bebyggelsestruktur

En sammanställning och summering av avvikande utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur redovisas för samtliga kommuner i tabell C l7. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget. Kostnadsavvikelser på grund av skillnader i geografiskt läge och bebyggelsestruktur har beräknats i absoluta tal. Vi har därefter omräknat tilläggen och avdragen till procent av medelskattekraften for att få ett underlag för inplacering av kommunerna i skattekraftsklasser. Vid omräkningen har använts 1976 års medelutdebitering i primärkommunerna exklusive Göteborg, Malmö och Gotland (14265 kr/skr) samt medelskattekraften enligt 1975 års taxering (164259). Omräkning av tilläggen och avdragen har gjorts med hjälp av tabell C 18. Med utgångspunkt från summa avvikande utdebiteringsbehov enligt kolumn 8 i tabell C 17 kan man i tabell C 18 avläsa kalkylresultaten uttryckta i procent av medelskattekraften. Utgångspunkt för tilläggen och avdragen är 105 procent av medelskattekraften. Enligt utredningens bedömning bör inte hänsynstagandet till olikheter i kommunernas kostnader på grund av geografiskt läge, bebyggelsestruktur, åldersstruktur m. m. få leda till att någon kommun garanteras en skattekraft understigande 100 procent. Kalkylerna bör därför ha som utgångspunkt att alla kommuner tillförs skatteunderlag motsvarande 105 procent av medelskattekraften. Resultatet för varje kommun framgår av tabell C 19. Utredningen har med ledning av kalkylresultaten enligt tabell C 19 och de särskilda bedömningar som redovisas i avsnitt 7.3 i betänkandet gjort förslag till indelning av kommunerna i tolv skattekraftsklasser. Förslaget till klassindelning framgår av tabell C67.

4 Kostnadsskillnader på grund av åldersstrukturen

Variationer i ålderssammansättningen medför stora skillnader mellan kommunernas utdebitenngsbehov. Det är framförallt undervisningen och den sociala verksamheten som kan hänföras till avgränsbara åldersgrupper. I övrigt avser kommunernas verksamhet hela befolkningen om man bortser från mindre delar av vissa verksamheter. Dessa har dock begränsad ekonomisk betydelse. Av administrativa skäl är det nödvändigt att i skatteutjämningssystemet endast beakta sådana skillnader som har stor betydelse for kommunernas ekonomi. Kartläggningen av ålderssammansättningens betydelse har därför begränsats till kostnader för - service till pensionärer grundskola - förskolans deltidsgrupper - exkl. barnomsorg deltidsgrupper gymnasieskola - till och statskommunala bostadstillägg folkpension bostadsbidrag

96 Bilaga 5 Primärkømmuner Tabell C 18 Mall för omräkning av utdebiteringsskillnader avseende geografiskt läge och bebyggelsestruktur till procent av medelskattekraften

Anm. Utgångspunkt lör beräkningarna är 105 procent av medelskattekraften.

TabellC 19 Kalkylresultat avseende geografiskt läge och bebyggelsestruktur Län Procent av Län Procent av Primärkommun medelskatte- Primärkommun medelskattekraften kraften Srocklzø/ms län

Upplands-Väsby

Bilaga 5 Primärkommuner 97

Tabell C l9 forts.

Län Procent av Län Procent av Primärkommun medelskatte- Primärkommun medelskattekraften kraften

Vallentuna Markaryd 109 Vaxholm Tingsryd 107 Värmdö Uppvidinge lll Växjö 100 Uppsala län Älmhult 105 Enköping Kalmar län Håbo Borgholm 96 Tierp Emmaboda 105 Oppsala Hultsfred 105 Alvkarleby Högsby 109 Östhammar Kalmar Södermanlands län Mönsterås Eskilstuna Mörbylånga Flen Nybro Katrineholm Oskarshamn Nyköping Torsås Oxelösund Vimmerby Strängnäs Västervik Vingåker Gotlands län Östergötlands län Gotland Boxholm Finspång Blekinge län Kinda Karlshamn Linköping Karlskrona Mjölby Olofström Motala Ronneby Norrköping Sölvesborg Söderköping Kristianstads län Valdemarsvik Ydre Bromölla Båstad Åtvidaberg Hässleholm Ödeshög Klippan Kristianstad Jönköpings län Aneby Osby Eksjö Perstorp Gislaved Simrishamn Gnosjö Tomelilla Jönköping Åstorp

Nässjö Ängelholm

Sävsjö Orkelljunga Tranås Östra Göinge Vaggeryd Vetlanda Malmöhus län Bjuv Värnamo Burlöv Eslöv Kronobergs län Alvesta Helsingborg bessebo Höganäs Ljungby Hörby

98 Bilaga 5 Primärkommuner Tabell C 19 forts. Län Procent av Län Procent av

107 Partille 104 Forshaga 103

Tjörn 98 Kristinehamn 104 Ejddevalla

s Årjang 103

Bilaga 5 Primärkommuner 99 Tabell C 19 forts. Liin Procent av Län Procent av Primärkommun medelskatte- Primärkommun medelskatte-

Norberg

Borlänge Falun 101 Robertsfors 114

1 1 5 Skellefteå 110 Gagnef

Malung

Nordanstig

100 Bilaga 5 Primärkommuner

Om kostnadsskillnader på grund av ålderssammansättningen skall beaktas i skatteutjämningssystemet kan man grunda beräkningarna på befolkningsstatistiken denl januari beräkningsåret eller på beräknat antal invånare i olika åldersgrupper den ljanuari bidragsåret. Enligt de beräkningar som gjorts för att bedöma de två alternativen kan förändringar i ålderssammansättningen under ett år i extrema fall påverka utdebiteringsbehovet för grundskolans låg- och mellanstadium med ca 40 öre per skr. För pensionärsservicen visar de gjorda beräkningarna att utdebiteringsbehovet påverkas med högst fem öre per skr på grund av förändringar i ålderssammansättningen under ett år. I flertalet kommuner är de årliga förändringarna av ålderssammansättningen så små att de saknar ekonomisk betydelse. På grund härav och med hänsyn till administrativa fördelar föreslås att beräkningarna av kostnadsskillnaderna för bl. a. dessa verksamheter grundas på befolkningsstatistiken den ljanuari beräkningsåret. Kartläggningen avser 1976 års verksamhet och grundas på antalet invånare i olika åldersgrupper den 1 januari 1975. Kommunernas invånarantal i de aktuella åldersgrupperna den 1 januari 1975 framgår av tabell C 20. 1 samma tabell redovisas också för varje kommun ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften enligt 1975 års taxering.

4.1 Service till pensionärer 4.1.1 Ålderdomshem och servicebostäder

Personalkostnaderna är den största utgiftsposten För ålderdomshemmen. Dessa kostnader kan variera kraftigt bl. a. beroende på ålderdomshemmens ålder, storlek och utrustning. Äldre hem kan moderniseras och även utrustningen kan påverkas. Storleken kan däremot inte påverkas annat än vid ny- eller ombyggnad. Personalkostnaderna per pensionär blir enligt gjorda undersökningar lägre om man inom vissa gränser ökar ålderdomshemmets storlek eftersom personalen då kan utnyttjas effektivare. Det är därför viktigt att man vid beräkning av personalkostnaderna väljer en storlek som kan anses normal. På de hem som byggdes under perioden 1961-1974 bor i medeltal 60 pensionärer. Mer än hälften av samtliga pensionärer på ålderdomshem bor på hem av denna storlek. I flertalet kommuner behövs bostad på ålderdomshem för minst 60 pensionärer. Det kan därför vara motiverat att räkna med 60 pensionärer när personalkostnaderna för ett ålderdomshem kalkyleras. Det finns inte någon redovisning av antalet arbetstimmar för deltidsoch timanställd personal vid ålderdomshem som kan ge vägledning när personalbehovet skall beräknas. Man måste därför göra beräkningarna med ledning av den standard som kan anses representativ för flertalet ålderdomshem för minst 60 pensionärer. Det kan därför vara motiverat att räkna med 60 pensionärer när personalkostnaderna för ett ålderdomshem kalkyleras. Byggnadskostnaderna för ålderdomshem har beräknats till 130 000 kr per j plats 1976. Tillägg för tomtkostnad, anslutningsavgifter och iordningställande av tomt har gjorts med 5 000 kr per plats. Kapitaltjänstkostnaden j har beräknats som en annuitet av byggnadskostnaden. Med 1976 års in-

Bilaga 5 Primärkommuner 101

:saa: .ocoiozmxm

.näzêioxumiia §0

s

nazism

huâtmv

_ m _ N m v _ _ m m m v E s

:z

møioxå

a

Em :u:

m5_

.Him

a

OO?V3 -4f“›v-t

:A

OOCNv-\D\O ©f“7?iif\l WIVPWSv-d

:ozaåozaxaovøi

vññlWbOOfñ NvNv-N VI\©®(N NO\\O®V1 Öcv-l a OOOONOO mm 00D -N \O\O\D Q-*ONF-*F* \Dl30\

an fñfñfñâlñ %f\l \O|f1tN\Dv- OOONOO -f®1fñ ®®O\

v-t\l(\ll\l\ xomxømm mmm O\V|f§t4r (NV-i

?o a*

.=_1u.=a==am

a o

m5_

_EEE_ _ :så

:av

uuEmEåcm :S

om

czEEofmEcm

äümämucwgaa:

E:

:Emcmmi

o_m-mucs_aab

U

mäêcåorø. uzhovcao omega: mcåco=om 555306 Eonznnczm åmcouem mc=Eo=a miaoxcm »notsxzex .aEEmnäo

:aaah :S mxbásom oaxm owEcmm âea.: musa: axuwz åeboz Z acâwñ aEom D855. BE E5255 angavs summa: oå: 80:. gammal

w 7. B W oo .m P ä m m m m r s w w .m .m

_osobmmzmxm

_m_ Noo Nmm No_ Nmm mom mmm NNo ooo mmN _mN vmm mNm Nmv mom mNo moo mom omv

_mammå

mm_ vN_ ov_ Nmo vNm Nvm

Noo mo_ vmm mNN

m m N m _ v _ v m _ _ N _ m v _ m _ m _ m m_ o_ N_ o_ N_ v

m8

m mmN mmo omm _oN mmm omm mm_ Nom m_N Nvv NmN Noo vmo Nmo Nmm omm mmN mmm omv

.ÖÃEwU

_mo NN_ m_m o_m mmN Nom vNm Nmv ___ mvN

m N m m N _ N _ m N m _ _ _ N N o m _ N _ m oN N N_

.m

omN mmN vom vom mmN va omm mNN mmo NNm _oo ooo vNo omm omv _Nm No_ mmm vNN NNN N_N vm_ omm ovN mmN Nmv mmN oom

m_m_ m m _ N _ v _ _ v _ v _ mm__

a

Nmm mom mNm m_m o_m vmo _vm m_m _Nv mom vN_ _mm mmm Nom oNo NNN vvm NvN o_m vmm mNv mNm _mN Nmm moN NNo mNm mNo

m _ N m _

NTN

m N N o N v _ _ N o N _ o_

a

mmo mom Noo mmN _mv mmo omm mmv Nom voo _om m_m vNm omm _oo mvm _vm mmN oNm mmm __N omo oNo NNN vmo v_o mNN _v_

_ _

mo

m N m N N _ N v _ _ m m _ _ _ v o_ o_ o_

mN om

mNv vmN mvm omm mmv omm mvm

vN

.m _Nv mNo mmN mv_ om_ mNN om_ mN_ mo_ NN_ mmN vmv vm_ mNm _mv _v_ NmN Nm_

m m _ _ _ _

mmN mmN __m Nmo NoN ovm mNm mo... mom omm vmo oNv omm oNv Nm_ Nmm m_N mmo _No Nmv mmN mmv mm_ mo_ om... mmm Nmm mmN mNN

o m v

:så

No m_ Nm _m v_ _N o_ o_ m m m m

vN mN ov m_ m_ NN Nm __ m_ __

N mo_ o: mo_ mN

oss:

§5

:E oN :S o

:DEEOV-EEEQ mhzåzazmxmunm. moamoxmm_ :oommszmz mcamäz ooämaxo mmomamsm _mmmmoä mmåtmmmåmb Esmmom_ mamâcm mcamxo: msomåoz måmmsomm moâaemoosø mömmoså mmmmåo mmsamåmm _mmâaö mmmoco msomxcmm mmmmmz obmmmmá mocmsm

:så mosa_ mmä: mås: Nmmå

mâm mmämm gsm:

om_ _ _sr_ å;

Bilaga 5 Primärkommuner 103

-®f\l * _ m _ m m _ m v _ m o .-4

__rq_uln u-npahltN-a _«f

:E ...S S: .å :S

oEmEm wmüaoåzk omsoäøa: mvonmEEm wüozcoå mwøsâtoå :Emcâmxmo :Emnmzmz macbütmv_ mönmozmm nnEn§._.ñ:M

u.mo›_ S083 »omcsi vbürâå nämna; 0.33 2:282 :EEK Eönwøøm _uocmzsx znmmø: .mEäx 0.534 åüoh .ADSEETø ätoüm .âzêeb “E5309 »måga 805.85 »noøcoø “_5505 news_

l O 4 B W 8 a 5 D1 r .m a m m m u n e r S % mn W .GL

.ocoiuzmxm

mmm mmm mom oom

_mocømsh

:w :v .å mmm omo vom omm 5 oom mmm _mm oom mvo mmm _om mov

füofñfV* Y-(\l m m v m _ _ m o m m _ m m _ m m 2 m_ 9.

:oo

a

.alumn

omm mmm m; mmm vom mom o: t.. s.. mmm omm å _om å m3 os omm vom mom ovo

om _ m m _ _ _ m o _ _ _ _ 2 m vm

mvm _oo mmm :o moo m; oov mom moo mmm voo vmm .oo _oo mmv mvo em mmm mmm o;

_ m _ m m _

moo ä.. mom oov omm :m mmo oom _mo om_ omo m; mmo .å ooo :a 8_ mmm o: m?

_ _ m m _ _ m _ m _ _ _ m m m_

m; mmo omo moo vmm os vmo .mm mvm omm voo omm m_m om_ 8_ mmm mvm vom omm mmo

_ _ m m m m m m m _ _ m _ m m m_

o: vmm omm mmm mmm _mm m: 5 omm mmm mvm se vom s_ v: ovm oo_ 8_ omv omv

_ _ m

mmo m: ovo n: mm_ mom mom mmm mom omo mom mov mvo mmm oom mm_ 3. omo So mmo

m o m E 2 om om Z m_ mm m_ mm 2 Z 2 m_ om

ovm

8_ mm

?få

om :S

omEoO

:sesoxascm

U

Eönoümu: uâmcmzmcx :Emzmcêñ wêvsce Eöåowcøm smczonvtø sâsoaå 9029.20: omgång åexmuexq Eosåâsm magenta

:så sanna. Emo aöüüm E054. S50 55m ämm gagna: En: 2.5: mEEou_ v55 oss: anwa 952m :oxå .asså omE=o W§m

an.. så :ä

Bilaga 5 Primärkommuner 105

m v m _ N. _ v _ m _ _ _ n _ fñ?l\ll\ 2 .-4

m.-._«._..- m._.._.-. 1

V3V7V_(\I \Ö%|\§$ F^Af3V›f\II\ VWlfä$$r

os am R_ om å. :e x: .å S» So m: v-tv-tv-(NN VOVÖF*

NCFONW O\©O\OO\

Nm 2 Z om 2 mv om R 2 o_ ?mm ._. _umg-

mvv

:E

220m

.En :S

:E

.osm

mxoâmwcsv_ vcsmwcscåm

massa: möacøåam umüøza: E623 98:5 mmxoeåmb 902050 nubå: Zmmcsv_ :v.83 _mvoxcså _Nasas_ oECmn_ mmcoöm vaüEnzm Ezcah êaâoø: 0:380 nmgoemâw mamma? Eââwcøm âsm Umeås avcgomzü mmcsztu: E23 0150:02 mw::_._com oEoEE.

0.3: §20 så 2 2.5 xäå

O 6 m ./a. Mo 5 Em. .LM 0 W u .% S O W W ...h

.occuxozmxm

owm mwm owm omm wow omo

_mäomsh

S_ mNm .00 t: 00m mom o: moo mwo omN mo» Nmo mom _mw om» oN. 0% 5» Em oo» wo» wm» mwm

m m m _ m N m _ N _ _ _ m w N » _ N _ m w _ N H _ m o I

:oo

.a So mNm mN» mo_ mom »mm Nmm Nmm owm mmm Nom mmo »Nm Em mmo omm mm_ Nom om_ »No _wN m; ømN

huâbwu

»w» »o» .E »wm »mw _wm

o» » m N m _ w _ m N N m _ _ m m _ _ _ _ N 0

.ä

»om Em Em Nmm mNm wmN _oN oom mmw m»N N»N _Nm m; moo »E »mo wmm mww _Nm omw :m wom o»m mwm m_w E. w»» mmw mmm

2:2 o _ _ _ _ _ _ N

å

wom :m ow» mmo mmo me» mNw wmo »»o wme m3 o_» mmo »ww m»w mom Nmm mNñ mN_ oNm mm» mm_ 3» mmN Nmm »wm 08 _mm En

NT» m w _ m o N _ m N _ w _ _ _ N _ _ c

.R

mmo m»m _mm mmm woo wNm m? 80 »mN mm» No» mN» _Nm »mm :o mmo Nm» m: S_ mom »mm mw_ N»» NmN »_N mwo mww 8... mmw

g _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

?c w m m N m N w N o

mm »m

.ä o: Nom m: Nom 8_ m_w S_ o: w: N: »Nm mmm 8_ mmN »mo mo_ _m_ mN_ N_m oem oN_ :N o: s; »NN 8_ »mm

o m

»oo Nmw m: wmm mmN mmm _wN mNm ooN »mm N_m om_ wo... m3 mmm _mN mmw mmm m_m om_ wmw wow mmo omm Nm» E» m»» mmo wom

m m o o » m w m 2 N_ »_ o_ N_ o_ m_ o_ o_ M: o_

:SOF

mw _N wm Nm wm wN mw NN »N N»

N

?E5

:S :S å

:zêêoämøccm

U

Eâmåoü :EmnouE: muå§ $8eo§ muêeutäm mcanxzwu_ 905.50 wcaamzzü 0.550 msnêå_ mEaoxnj Uåmotaå 32:42 »näsa E6525 aconøsh mvzâågnx_ mv:._ USmQEL uwêaoü_ mEEU måna: cumEEml USmZmM

:så :m4 _ .EQ 092._ of .usa CBE. Em “um

Bilaga 5 Primärkommuner 107

_ _ m _ o m _ v _ _ 2

...S

.mEEansmzmm mönosmxwcccñ

:S

cEmsocsmå ââxcså ucsmöxå Epröwoø 9323: :sån: mwoxmtmv_ Evpmovcá_ wönmbwcmzaq wmzutåsäwx_ äEEmEwSm mmxmfuâok omcmtom

88.05 occzm vara Bäck mcmbøx Såå .zEsz Eau_ 802 0580 mwcnâ. müömam åt.: .öwmczz måâ_ 90202 så 3.223 mño :Emm

_U_

108 Bilaga 5 Primärkommuner

_mäomsh .oceiuzmxm

v0v mmm omo mov mmm _mm _v_ mmm o_m mm0 mmv mov mmv mmo mov 08 mm0 :m m0o mom mmo 0mm m0v mm0 mmm m0m mmo m_m oom

m _ m m m _ m _ _ m _ _ _ m m 0 m _ _ _ m m v v v m m m v_ m_

.to

ä

omm mmm mmm

.gåtan

mmm mmo 00m mmm 0mm mmv :m mmm vmm mmm _mm vmm mm_ mom mm0 0mm mom mmo mom mmm Em omv mmm o; mmm m0m

om m m _ m _ _ _ _ _ _ m m _ v m _ v m m v m m _ _ m

s m

m0m mm0 mmv mmm 0vv mm0 00m mmm _mm _mm omm mmm mmm mmm mo0 Ev m0m ovv mmm m: mmm mm_ mmm mmm mvm m5 0vm mmm m;

_um_ 0 _ _ m _ _ _ m m

a

omm mmv :m mmm 0mm mmv mmm m_m _mm mmm mm0 mm0 omm m0m _om mm_ 0m0 mvm mmv mm0 mmm 5 0mm m: mom mmv mvm 0mo mmm

mTm m _ m _ _ m m _ m _ m m m m _ m _ _ m

a

mmm mmm 0vm mom mmm mmm em mvm Em vmm m00 mmm :m vom mmm m_m mm0 omm _mv vmm _0m mom mmm mmm 00m m8 mmm m_m Ev

0:0 v _ m _ _ m m _ m _ m m m _ _ m _ m

0m 0m om

å 5 mmm a.: ovv mm_ mmm mm_ vmm mm_ v: m? mm_ mm_ vmv mmm vm_ m: .m0 m0v mmm vmm mmm v0m mom m0_ vmm

0 m _ _

mmm mmm mmm 0mm m5 mvm mmm m00 0mv vmo mom mmm v: vmm 90 mmm vmo :0 mmv mvm :o 0m_ m: mm_ m0m m0m vov mmo m:

:Sch

m 0 m m 0 m m 0_ m_ mm m_ m_ o_ 2 o_ mm mm v_ 0m mm I mv mm mm mm 0m mm m_ z o0

30:5

:S

om :E

cnEêovramEtm

U

naeouø: :oáunøaøem 53.824 wmäeåmub _aäxaam mcäâaoz .ovasáo ._2358 sexiga mnzêtczgwümx_ usaosm: 225,5_ _aåâm xåuxymøco

:så .osams ucaxä .E305 »§52 E02 8.0 mås_ så oömcm mmåom 228 20.00: _nuâs 028.00 mocåow EEE. omc

E3 _

SOUI977:79 Bilaga 5 Primärkommuner 109

-cvtfw- u-nrljlrjgø-u

v-*CNOFPÖ \Dh (NV-*X (NO\O\\DOO \Dvosoox (NICVVTO O? K\O\fñ n 5 v w m p v-X %|\V“A% l\x-1O\ V%Ö 0021:5 _- un E o_ 2 2 __. (NJKN v-PÖND ?Ö

S: :S :E

ämzonêamx_ wEzwEnzoz

av:

åzêsws oxoem :Eanobmz E305_ UEDmEOZW vcsäuüø 0.09.23 eemconøm “gänga :aEESw mc_E_o.:_ 509.5 mmccm mzwzåtez mo?? 5w_.mn_. maåmo mncabâm: äsevzo. :E92 xzmänäø muEotgo

män :mmm 91% 9.352 oñmöw ?ED o_um :uvom §3_ 55.6_ W254 .svan få..

1 Personalomkostnader - lagstadgade arbetsgivaravgifter 28,3 96 271 583 - avtalsenliga arbetsgivaravgifter 10.4 96 99 804

1 331 043

Avrundad 22 200 I

personalkostnad per plats Personaltäthet exkl. vaktmästare 2,77

ternränta och 3 procents avskrivning blir annuiteten ca 8 procent. För in- J ventarier har anskaffningskostnaden beräknats till 9000 kr per plats. Tio 1 procents avskrivning plus internränta motsvarar en annuitet av ca 15 procent. Pensionärernas avgifter utgör den dominerande intäktsposten. Minsta avgift per pensionär har beräknats till 8 120 kr per år, vilket motsvarar 1976 års pensionsbelopp minus 30 procent som garanteras pensionärerna för personliga behov. Tillägg har gjorts med 1 000 kr per år som beräknats motsvara genomsnittlig tilläggsavgift enligt de differentierade avgiftstaxorna. Ersättning från personal för kost har beräknats efter ett pris av sex kr per måltid. Endast hälften av personalen har antagits äta en måltid per dag på ålderdomshemmet.

Beräkning av övriga intäkter samt kostnader för drift och underhåll av 1

lokaler och inventarier, livsmedel och övriga kostnader har grundats på 1

i

1975 års genomsnittskostnader för ålderdomshem med 51-100 platser. Tilllägg har gjorts med 10 procent för beräknade kostnadsstegringar mellan 1975 och 1976. 1975 års ålderdomshemsstatistik har använts som underlag för beräkning i av behovet av bostad på ålderdomshem. Vid slutet av 1975 bodde 6,85 procent av åldersgruppen 70 år och äldre på ålderdomshem. Vid samma tidpunkt fanns bostäder i servicehus för 0,8 procent av denna åldersgrupp

enligt beräkningar som grundas på socialstyrelsens pensionärsundersökning.

Behovet av bostad på ålderdomshem kan antas ha ökat under 1976 därför att de äldsta åldersgrupperna ökat mest. Å andra sidan har behovet av ål- i derdomshem relativt sett minskat genom att fler pensionärer fått bostad i i servicehus. Nettokostnaden för bostad i servicehus är betydligt lägre än för bostad på ålderdomshem, framförallt beroende på att staten bidrar till servicehusens personalkostnader. För 1976 kan man därför räkna med att kommunerna

Bilaga 5 Primärkommuner 111

genom att bereda bostad för ett ökat antal pensionärer i servicehus har undgått de kostnadsökningar som eljest skulle ha uppkommit när ett allt större antal pensionärer måste bo på ålderdomshem eller i servicehus. På grund härav har det ansetts tillräckligt att även för 1976 räkna med kostnader för bostad på ålderdomshem för 6,85 procent av åldersgruppen 70 år och äldre. Denna kostnadsberäkning har även ansetts inkludera 1976 års kommunala kostnader for bostäder i servicehus. I tabell C 22 redovisas sammanlagd nettokostnad per pensionär för bostad på ålderdomshem 1976. Den beräknade kostnaden - 36150 kr per pensionär - motsvarade 2 500 kr per invånare i åldersgruppen 70 år och äldre med det här ovan angivna behovet av bostad på ålderdomshem.

Tabell C22 Beräknade kostnader och intäkter för ålderdomshem Kr. 1976 års priser

Kostnader Fasta kostnader per plats Personalkostnader enligt tabell C 21 22 200 Kapitaltjänst - Lokaler 8 % av 135 000 10 800 - Inventarier 15 % av 9 000 l 350 12 150

Kostnader för drift och underhåll av

Fasta kostnader per pensionär beräknade efter 96,75 % medelbeläggning” 39 530

Rörliga kostnader per pensionär 4 000

lsivsmedel

Ovriga kostnader 2 600

Kronor per pensionär 46 130

Intäkter Fasta intäkter per plats “ - 360 Ersättning från personal för kost - Ovriga intäkter 470

Kronor per plats 830

Fasta intäkter per pensionär beräknade

” Enligt ålderdomshemsstatistiken,

112 Bilaga 5 Primärkommuner

4.1.2 Övrig service till pensionärer

Den övriga servicen till pensionärer avser hemhjälp, färdtjänst och dagcenterverksamhet m. m. Personalkostnaderna för hemhjälpen är den dominerande kostnadsposten. Löneberäkningarna har grundats på det för 1976 enligt SM S 1976:17 beräknade genomsnittliga hjälpbehovet 57,3 timmar per pensionär i åldersgruppen 70 år och äldre samt lönen for timanställd personal. Beräknade kostnader för färdtjänsten grundas på statistiska uppgifter från samtliga kommuner, SM S 1977:15.

Övriga kostnader har beräknats på Följande sätt.

1975 års totala kostnader för service till pensionärer och handikappade enligt finansstatistik 3 009 Avgår: Kommunala bostadstillägg - l 356 Beräknade kostnader för hemhjälp 46,2 milj. arbetstimmar - 1 217 Färdtjänst enligt SM S 1977:15 - 178

Övriga kostnader 258

1975 års beräknade övriga kostnader har antagits öka under 1976 med 10 procent till 284 milj. kr. Statsbidrag har erhållits till 1976 års kostnader med 35 procent. Avgiftsintäkter och övriga intäkter har beräknats uppgå till 8 procent av bruttokostnaderna enligt kommunförbundets avgiftsenkät. I tabell C 23 redovisas en summering av 1976 års beräknade kostnader och intäkter för hemhjälp och annan service till pensionärer. Sammanlagda kostnaden för 1976 års service till pensionärer motsvarar 3 800 kr per invånare i åldersgruppen 70 år och äldre (2 500 för ålderdomshem

och servicehus samt 1 300 för övrig service). Genomsnittliga utdebiterings-

behovet uppgick till 2:24 kr/skr. Uppgifter om samtliga kommuners avvikelse från genomsnittligt utdebiteringsbehov för detta ändamål redovisas i tabell C63.

4.2 Grundskola

4.2.1 Skolenheternas storlek

a

För att beräkna lokalkostnadema per elev måste man först avgöra hur stora skolenheter som bör vara underlag för beräkningarna eftersom enheternas storlek påverkar kostnaderna. Numera eftersträvar man att samordna lokaler för förskolan och lågstadiet. Enligt de rekommendationer som socialstyrelsen utfärdat i samråd med Svenska kommunförbundet bör dessa enheter avse högst 200 elever. Om

Bilaga 5 Primärkommuner 113

Tabell C 23 Beräknade kostnader och intäkter för hemhjälp och annan service till pensionärer 1976 års priser

Kronor Milj. kr” per pensionär

Kostnader Personalkostnader 1 700 1 380 därav löner (57,3 x 21:40) l 226 arbetsgivaravgifter - lagstadgade 28,3 % 347 » avtalsenliga 10,4 % 127

266 216

färdtjänst

Ovriga kostnader 350 284

2 316 1 880

Intäkter 35 % av bruttokostnaderna 811 658 statsbidrag Avgifter 8 % av bruttokostnaderna 185 150

996 808

Nettokostnad per pensionär (2 316 ./. 996 = 1 320) som avrundas till 1 300 kr

”Beräkningarna grundas på 812000 pensionärer 1976-01-01.

man räknar med 45 förskoleelever är det därför lämpligt att för lågstadiet räkna med två paralleller, dvs. högst 150 elever. För mellanstadiet ger bei tätotterna i allmänhet underlag for tre paralleller, dvs. högst byggelsen 270 elever, inom ett rimligt gångavstånd. För högstadiet är det nödvändigt att ta hänsyn till elevernas möjligheter att välja utbildningslinjer. Med hänkan fem paralleller, dvs. högst 450 elever anses vara rimlig storlek syn härtill för högstadieskolorna. De nämnda storlekarna för skolenheterna bör inte uppfattas som någon rekommendation. De är endast avsedda att användas som underlag för att räkna fram kostnaden per elev. Bebyggelsestrukturen i många tätorter och skolskjutsorganisationen för främst glesbygdens elever hari många fall gjort det nödvändigt att välja andra storlekar för skolenheterna.

4.2.2 Personalkostnader for lärare

Beräknade personalkostnader för lärare framgår av tabell C 24. Beräkningarna

har gjorts med ledning av 1975 års statistik som visar genomsnittligt antal

Tjänstgöringstillägg och vikariekostnader har beräknats schabålderstillägg. lonmässigt med ledning av statsbidragsrekvisitionema for läsåret 1973/74.

114 Bilaga 5 Primärkommuner

TabellC24 Beräknade personalkostnader för lärare i grundskolan 1976 Kr

Låg- Mellan- Högstadium stadium stadium

Beräkningsunderlag Antal klasser 6 9 15 Antal elever per klass 20 22 24 Antal heltidstjänster

Årslönebeløpp. Ikr Lågstadielärare 312,1 Mellanstadielärare 512,8 Adjunkter l 634,7 Speciallärare 85,5 l 58,4 253,4 Övningslärare 116,2 513,9 Tjänstgöringstillägg och vikariekostnader, 10 % 39,8 78,7 240,2

Summa 437,4 866,1 2 642,2 Personalomkostnader

TabellC25 Beräknade kapitalutgifter för grundskolans lokaler och inventarier 1976 års priser Låg- Mellan- l-lögstadium stadium stadium Beräkningsunderlag

Inventarier, Beräknade kapiralurgrfter, tkr

Inventarier

Bilaga 5 Primärkommuner

4.2.3 Lokaler och inventarier Beräknade kapitalutgifter för lokaler och inventarier samt det underlag som vi använt for dessa beräkningar framgår av tabell C 25. När lokalytan beräknats har hänsyn inte tagits till den utökning av lokalerna som kan behövas för en samlad skoldag. De beräknade årskostnaderna redovisas i tabell C 26. Underhållskostnaderna för byggnader antas motsvara en procent av byggnadskostnaderna. 1 driftkostnaderna ingår lokalvård, värme, el-, vatten-, avlopps- och renhållningsavgifter, Försäkringar m. m. Något mer än hälften av dessa kostnader är lokalvårdskostnader.

TabellClöBeräknade årskostnader för grundskolans lokaler och inventarier 1976 års priser Låg- Mellan- Högstadium stadium stadium

Beräkningsunderlag

Beräknade ärliga kostnader, :kr Kapitaltjänst

TabellC27 Beräknade övriga kostnader for grundskolan 1976 års priser. Kr per elev

Låg- Mellan- Högstadium stadium stadium

_Skolvärdar

170 âyo-verksamhet Ovriga pedagogiska anordningar 80 80 80 Läromedel 330 330 690

Summa 2 000 2 000 2 530

116 Bilaga 5 Primärkommuner

Som norm for att beräkna de fasta kostnaderna har vi använt den uppgift om klasstorlek inklusive specialklasser som finns i SSK-utredningens betänkande om skolans ekonomi (SOU 1976:10, tabell 79).

4.2.4 Övriga kostnader

Beräknade måltidskostnader, kostnader for Skolhälsovård, pedagogiska anordningar, undervisningsmateriel, fria läroböcker, administration m. m. framgår av tabell C 27. Kostnaderna har beräknats bl. a. med ledning av uppgifter från några kommuner i Kronobergs län. Dessa kommuner använder enhetskostnader for kalkylering av kostnader i årsbudget och flerårsplanering och tillämpar sedan några år tillbaka en enhetlig redovisning.

4.2.5 Kostnader och intäkter per elev I tabell C 28 redovisas sammandrag av beräknade kostnader per elev samt statsbidrag till lärarlöner, arbetsgivaravgifter och administration. Statsbidraget till lärarlöner beräknas motsvara 95 procent av de kalkylerade lönekostnadema. Till lagstadgade arbetsgivaravgifter erhålls statsbidrag som uppgår till ca 23 procent av lärarlönerna. Statsbidraget till administration är schablonmässigt beräknat och avser bl. a. skoldirektöremas löner. I de årliga kostnaderna har inte inräknats kostnader eller statsbidrag for en samlad skoldag som utredningen om skolans inre arbete (SIA) räknat med. Kostnader och intäkter per elev har beräknats for läg- och mellanstadiet var för sig. Bruttokostnaderna for lärare på mellanstadiet är per elev väsentligt högre än på lågstadiet. Eftersom större delen av dessa kostnader täcks med statsbidrag blir nettokostnadsskillnaden endast 70 kr per elev. Härtill kom-

Tabel1C28Beräknade kostnader och intäkter per elev i grundskolan Kr. 1976 års priser

Lág- Mellan- Högstadium stadium stadium Kostnader Personalkostnader för lärare enl. tabell C 24 4 680 5 610 9 415

Intäkter Statsbidrag

sou 1977:79 Bilaga 5 Primärkommuner 117

mer lokalkostnader som för mellanstadiet är 160 kr högre per elev. Sammanlagt är således nettokostnaden for mellanstadiets elever 230 kr högre än för lågstadiets elever. Det kan vara befogat att ta hänsyn till kostnadsskillnaderna om andelen elever i dessa stadier varierar kraftigt mellan kommunerna. För kommuner som endast obetydligt berörs av in- och utflyttningar har dock dessa skillnader ringa betydelse. Mot ett beaktande av alla mätbara skillnader mellan kommunerna står också kravet på ett administrativt enkelt system. Med hänsyn härtill torde det vara tillräckligt att tillsvidare räkna med ett genomsnitt av kostnaderna for låg- och mellanstadierna. Den beräknade genomsnittliga nettokostnaden for 1976 uppgår till 5 315 kr per elev.

Eftersom omkring 99 procent av de aktuella åldersgrupperna är elever

i primärkommunala grundskolor motsvarar den beräknade nettokostnaden for låg- och mellanstadiet 5 300 kr per invånare i åldersgruppen 7-12 år och for högstadiet 7 200 kr per invånare i åldersgruppen 13-15 år. Beloppen är avrundade till jämna hundratal kr. Genomsnittliga utdebiteringsbehovet for låg- och mellanstadiet uppgick till 2:80 och för högstadiet till 1:68 kr/skr. Uppgifter om samtliga kommuners for dessa ändamål redoavvikelse från genomsnittligt utdebiteringsbehov visas i tabell C63.

4.3 Förskolans delridsgrupper 4.3.1 Personalkostnader Personaltätheten är av stor betydelse för personalkostnaden. Barnstugeutredningen föreslog en personaltäthet av 1:20 vilket innebär en heltidsanställd i pedagogiska och vårdande funktioner (inkl. föreståndare) för 20 inskrivna barn. Den beräknade personalkostnad som redovisas i tabell C 29

TabellC 29 Beräknade personalkostnader för förskolans deltidsgrupper 1976 års priser Kronor per plats och år

Löner - förskollärare 1 728 - barnskötare l 595 - övrig personal 518

3 841

Persona/omkostnader

Personaltäthet exkl. övrig personal

118 Bilaga 5 Primärkommuner

grundas på en något lägre personaltäthet, nämligen 1:26. Den genomsnittliga personaltätheten har successivt ökat från 1:31 till 1:28 under perioden 1972-1974. Som grund för beräkning av lönekostnaderna har vi använt gällande avtal för 1976, ortsgrupp 5. Vid omräkning till kostnader per plats har hänsyn inte tagits till överinskrivning av barn. Löneklassberäkningen har grundats på femte löneklassen för Förskollärare och tredje löneklassen för övrig personal.

4.3.2 Lokalkostnader och Övriga driftkostnader Vi har räknat med en minimiyta av 5 m2 per plats enligt barnstugeutredningens förslag och att 1976 års byggnadskostnad för barnstugor uppgår

till 1 800 kr per m7, vilket motsvarar 9 000 kr per plats. Tillägg för tomt-

kostnad, anslutningsavgifter och iordningställande av tomt har beräknats till 5 200 kr per plats. För inventarier har anskaffningskostnaden beräknats till 2200 kr per plats. I tabell C 30 finns en specifikation av beräknade lokalkostnader och övriga årliga driftkostnader. 1 samma tabell redovisas också sammanlagd årskostnad per plats och per barn. Barn skall enligt lagen om barnomsorg beredas plats i förskola det år barnet fyller sex år. Dessutom skall yngre barn med särskilda behov erhålla plats i förskola. 1976 fanns ca 130000 barn i förskolans deltidsgrupper.

Tabell C 30Sammandrag av beräknade kostnader för förskolans deltidsgrupper 1976 års priser

Kronor per plats och år

Personalkostnader Enligt tabell C 29 5 300

Lokaler och inventarier Kapitaltjänst Lokaler 8 96 av 1l 200” 900 Inventarier 15 % av 2 200 330 1 230

Drift och underhåll av lokaler och inventarier, 5 m2 á 105 525

Övriga driftkostnader Lekmateriel 220 500 çentral administration Ovriga kostnader (exkl. skjutsar) 300

8 075 Avrundad årskostnad per barn 4 000 (Två bam per plats)

“statsbidrag har lrånräknats med 3000 kr.

Bilaga 5 Primärkommuner 119 5017197779

var detta år 107 755. Med ledning härav har vi Totala antalet sexåringar behovet av plats i deltidsgrupper moträknat med att det genomsnittliga uppgick således nettokostsvarar l,2 per sexåring. Enligt våra beräkningar naderna for deltidsgrupperna 1976 till 4 800 kr per invånare i åldersgruppen

sex år (4000 x 1,2). utdebiteringsbehovet for Förskolans deltidsgrupper upp- Genomsnittliga om samtliga kommuners avvikelse från gick till 0:40 kr/skr. Uppgifter utdebiteringsbehov till detta ändamål redovisas i tabell C 63. genomsnittligt

av kostnader för pensionärsservice, grundskola

4.4 Metod för utjämning

och jñrskolans deltidsgrupper

riksmedeltalet ökar net- När invånarantalet i olika åldersgrupper överstiger relativt sett. Om invånarantalet understiger riksmedeltalet tokostnaderna Hur nettokostnader som varierar med ålblir förhållandet det motsatta. av exempel i tabell C31. dersstrukturen kan utjämnas framgår Av tabellen att det kalkylerade utdebiteringsbehovet for penframgår är betydligt högre i Tanum än i Tyresö. Detta sionärsservice fore utjämning har 791 fler pensionärer än som motsvarar riksgenomberor på att Tanum snittet och att antalet pensionärer i Tyresö är 2 265 färre än riksgenomsnittet. att den kalkylerade kost- Utdebiteringsskillnaderna kan utjämnas genom med det antal pensionärer som naden per pensionär (3 800 kr) multipliceras riksgenomsnittet, varefter skatteutjämningsbidraget över- eller understiger med de erhållna beloppen. För Tanum reduceras utdebiteringskorrigeras kommunen får ett tillägg till behovet med 275 kr per invånare eftersom

TabellC31 Utjämning av kostnader för pensionärsservice

Invånare 70 - w år Summa Utdebiterings- Milj. kr behov

Antal Kr/inv. Kr/inv. Kr/skr

Tyresö 549 x 3 800 2,1 72 0:44 Kommunens nettokostnad Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar

genom avdrag från skattex 3 800 + 8,6 +296 +l:80 utjämningsbidraget) +2 265

2 814 x 3 800 10,7 368 2:24 Summa

Tanum 1 854 x 3 800 7,0 643 3:91 Kommunens nettokostnad Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad minskar

genom tillägg till skatte- -791 x 3 800 -3,0 -275 -1:67 utjämningsbidraget)

Summa

120 Bilaga 5 Primärkommuner sou 197779

skatteutjämningsbidraget med detta belopp. Motsatsen gäller för Tyresö som får vidkännas ett avdrag från skatteutjämningsbidraget med 296 kr per invånare. Efter dessa korrigeringar blir utdebiteringsbehovet för pensionärsservicen 368 kr per invånare i både Tanum och Tyresö. Samma metod för utjämning av kostnadsskillnader kan användas för ålderdomshem och servicebostäder, grundskola samt förskolans deltidsgrupper. Hänsyn bör tas till de årliga förändringarna av invånarantalet i olika åldersgrupper. Av praktiska skäl bör befolkningsstatistiken den 1 januari året före bidragsåret användas som underlag. Utredningens beräkningar avser 1976. Det antal invånare i olika åldersgrupper den ljanuari 1975 som ligger till grund för beräkningarna redovisas för varje kommun i tabell C20. I samma tabell redovisas också ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften enligt 1975 års taxering. Om man Fördelar beräknade kost-

nader för 1976 efter detta likvärdiga skatteunderlag och beaktar tillägg eller

avdrag enligt tabell C 63 blir utdebiteringsbehovet lika ston i alla kommuner för de verksamheter som ingår i kostnadsutjämning den här ovan enligt beskrivna metoden. Man uppnår således samma standard till samma pris. Med den standard som våra beräkningar grundats på uppgår 1976 års genomsnittliga utdebiteringsbehov till följande belopp.

Kr pr skr - pensionärsservice 2:24 - grundskolans låg- och mellanstadium 2:80 - grundskolans högstadium 1:68 - förskolans deltidsgrupper 0:40

Avvikelser från dessa genomsnittliga utdebiteringsbehov redovisas för samtliga kommuner i tabell C 63. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget. Tillägg eller avdrag i absoluta tal erhålls om man multiplicerar med det i tabell C 20 angivna skatteunderlaget.

4.5 Barnomsorg exklusive deltidsgrupper

4.5.1 Daghem och fritidshem 4.5.1.1 l Personalkostnader

Personaltätheten har ökat från 125,16 till 124,97 for daghem och från 127,83 till 1:7,27 for fritidshem under perioden 1972-1974. Barnstugeutredningen har föreslagit 1:4 respektive 1:6 för daghem och fritidshem. Vid förhand-

lingarna mellan regeringen och Kommunförbundet hösten 1975 om barn- i

omsorgens finansiering kalkylerades med 1:4,9 for daghem och 1:7 för

I

fritidshem. I beräkningarna av personaltätheten ingår endast förskollärare

inklusive föreståndare l

och barnskötare. Övrig personal for daghem har be- l

räknats motsvara en på 20 platser och för fritidshem en på 40 platser. Våra kalkyler bygger på denna personaltäthet. Lönerna har beräknats efter 1976 års avtal, ortsgrupp 5. Vid löneberäk-

sou 197779 Bilaga 5 Primärkommuner 121

TabellC32 Beräknade personalkostnader 1976 för daghem och fritidshem Kr per plats och år Daghem Fritidshem Löner

l 1 245 7 456 Pørsøna/onzkøstnader

ningen har vi räknat med femte löneklassen för förskollärare och med tredje löneklassen för barnskötare och övrig personal. De beräknade personalkostnaderna redovisas i tabell C32.

4.5.1.2 Lokalkostnader och övriga kostnader samt intäkter

Beräkningarna av övriga kostnader samt intäkter har med mindre korrigeringar på grund av prisändringar grundats på de kalkyler som låg till grund för förhandlingarna mellan regeringen och Kommunförbundet om barnomsorgens finansiering. Behovet av bamvårdare har beräknats till i genomsnitt nio timmar per dag för barn i daghem och fritidshem. Lön till bamvårdare har beräknats enligt löneklass K 9. statsbidrag utgår med 35 procent av bruttokostnaderna. Föräldraavgifter för barnvårdarverksamheten har antagits ingå i de avgifter som beräknats för daghem och fritidshem. Nettokostnaden blir med angivna förutsättningar 170 kr per dag. Sjukfrekvensen varierar med barnens ålder. Enligt olika undersökningar uppgår det genomsnittliga behovet av barnvårdardagar till tio per plats och år. Årskostnaden för bamvårdare har med ledning härav beräknats till 1700 kr per plats i daghem och fritidshem. Beräknade kostnader och intäkter per plats och år för daghem och fritidshem framgår av tabell C33.

4.5.2 Familjedaghem Lönekostnaderna har beräknats enligt gällande avtal. Lagstadgade arbetsgivaravgifter och semesterersättning har beräknats motsvara 48 procent av lönekostnaderna. För förskolebarn har omkostnadsersättningen grundats på central överenskommelse. Omkostnadsersättning för skolbarn som inte får

Bilaga 5 Primärkommuner

Tabel1C33 Kostnader och intäkter för daghem och fritidshem 1976 Kr per plats och år Daghem Fritidshem Löner inkl. personalomkostnader 38,7 % 15 595 10 340 Kapitaltjänst

“statsbidrag har fránräknats med 12000 kr.

Tabel1C34 Kostnader och intäkter för familjedaghem 1976 Kr per plats och år

Skolbarn Förskolebarn

Kostnader Lön till dagbarnvårdare 900 timmar ä 5:40 4 860 1 800 timmar ä 5:40 9 720 Personalomkostnader och semesterersättning, 48 % 2 335 4 665 Omkostnadsersättning 160 dagar á 7:- 1 120 200 dagar â 12:40 2 480

8 315 16 865

Intäkrer Statsbidrag

Bilaga 5 Primärkommuner 123

lika lång tillsyn är ej centralt fastställd. I kalkylen har antagits att denna ersättning i genomsnitt utgör sju kr per dag. För förskolebarnen har antagits att tillsynen omfattar nio timmar per dag och 200 dagar per år. Enligt barnstugeutredningen har antagits att tillsynen för skolbarn omfattar 900 timmar per år fördelad på 160 dagar. För barnvårdarkostnader och föräldraavgifter har beräknats samma belopp som för daghem och fritidshem. De kalkylerade kostnaderna och intäkterna redovisas i tabell C 34. Vid sammanvägning av nettokostnaden för familjedaghem har antagits att 75 procent av tillsynen i familjedaghem avser förskolebarn och 25 procent skolbarn.

4.5.3 Metoder för utjämning av sammanlagda nettokostnader för daghem, fritidshem och familjedaghem Vi har bl. a. beräknat effekterna för kommunerna av en kostnadsutjämning enligt tre metoder, nämligen fördelning efter - åldersstruktur (alternativ 1) - utnyttjat antal platser (alternativ 2) - en kombination av alternativ 1 och 2 som innebär att hälften av de beräknade kostnaderna fördelas efter åldersstruktur och andra hälften efter utnyttjat antal platser (alternativ 3) Enligt kommunernas uppgifter till statistiska centralbyrån fanns följande antal platser 1976: - 75 640 (1 april) daghem - fritidshem 23 829 (1 april) - 79 574 (1 Oktober) familjedaghem De beräknade nettokostnaderna 1976 fördelade på olika åldersgrupper framgår av tabell C35. Hur nettokostnaderna efter åldersstruktur kan utjämnas framgår av exempel i tabell C36 och tabell C37.

TabellC 35 Beräknade nettokostnader 1976 för daghem, fritidshem och familjedaghem fördelade på åldersgrupper

Antal Kr/plats Beräknade nettokost-

124 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C 36 Utjämning av nettokostnaderna för daghem och familjedaghem för förskolebarn efter åldersstruktur

Invånare 0-6 år Summa Utdebiterings- _ Tkr behov Antal Kr/inv. Kr/inv. Kr/skr

Berg Kommunens nettokostnad 583 x 1 883 1 098 122 0:74 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjämningsbidraget) + 271 x 1 883 + 510 + 56 +O:34

Summa 854 x 1 883 1 608 178 1:08

Botkyrka Kommunens nettokostnad 11 361 x 1 883 21 393 319 1:94 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteutjämningsbidraget) -5 039 x 1 883 -9 488 -141 -0:86 Summa 6 322 x 1 883 ll 905 178 1:08

Anm. Antalet invånare 0-6 år 1975-01-01 utgjorde 9,462 96 av totala antalet invånare i riket.

TabellC37 Utjämning av nettokostnaderna för fritidshem och familjedaghem för åldersgruppen 7-12 år efter åldersstruktur

Invånare 7-12 år Summa Utdebiterings- Tkr behov Antal Kr/inv. Kr/inv. Kr/skr

Berg Kommunens nettokostnad 728 x 642 467 51 0:31 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjämningsbidraget) + 57 x 642 + 37 + 5 +0:03

Summa 785 x 642 504 56 0:34

Botkyrka Kommunens nettokostnad 8 144 x 642 5 228 79 0:48 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteutjämningsbidraget) -2 334 x 642 -1 498 -23 -0:14

Summa 5 810 x 642 3 730 56 0:34

Anm. Antalet invånare 7-12 år 1975-01-01 utgjorde 8,695 % av totala antalet invånare i riket.

SOU 197779 Bilaga 5 Primärkommuner

TabellC 38 Utjämning av nettokostnaderna för daghem, fritidshem och familjedaghem efter utnyttjat antal platser Antal Kr/plats Tkr Utdebiteringsplatser behov Kr/inv. Kr/skr Berg

Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjämningsbidraget) +221 +1 :34 234 1:42

Botkyrka Daghem l 665 12 400 20 646 Fritidshem 627 ll 800 7 399 Familjedaghem l 117 8 700 9 718 Summa 37 763 566 3:44 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteutjämningsbidraget) -332 -2:02 234 1:42

Avvikelse från det sammanlagda genomsnittliga utdebiteringsbehovet 1:42 kr/skr (1208 +O:34) vid utjämning efter åldersstruktur redovisas for samtliga kommuner i tabell C40, alternativ 1. Metoder för utjämning av nettokostnaderna efter utnyttjat antal platser framgår av exempel i tabell C38. Avvikelse från det sammanlagda genomsnittliga utdebiteringsbehovet vid utjämning efter utnyttjat antal platser redovisas for samtliga kommuner i tabell C40, alternativ 2. Utredningens förslag innebär att hälften av kostnaderna fördelas efter åldersstruktur och hälften efter utnyttjat antal platser. Motiveringarna till detta ställningstagande återfinns i avsnitt 7.5.1.1 i huvudbetänkandet. Metoden framgår av exempel i tabell C39. Avvikelse från det genomsnittliga utdebiteringsbehovet 1:42 kr/skr vid utjämning enligt alternativ 3 redovisas för samtliga kommuner i tabell C 40. Tillägg eller avdrag i absoluta tal erhålls om man multiplicerar med det i tabell C20 angivna skatteunderlaget. Av praktiska skäl bör kostnaderna utjämnas i efterhand och grundas på de beräknade sammanlagda kostnaderna for utnyttjat antal platser två år fore bidragsåret. Det innebär att exempelvis 1978 års beräknade kostnader skulle utjämnas först 1980 och grundas på följande uppgifter som länsstyrel- L

126 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C 39 Utjämning av nettokostnaderna för daghem, fritidshem, familjedaghem efter åldersstruktur och utnyttjat antal platser

Utdebiteringsbehov Kr/inv. Kr/skr

Berg Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C36 och tabell C37 85 0:52 Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C 38 7 92 0:04 0:56

Avvikelse från riksgenomsnittet (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjäm- 142 +0:86 ningsbidraget) 234 1:42

Botkyrka Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C36 och tabell C37 199 1:21 Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C 38 283 482 1:72 2:93

Avvikelse från riksgenomsnittet (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteut- -248 -l :51 jämningsbidraget) 234 1:42

l serna bör få tillgång till senast den l juli 1979:

l

- beräknad nettokostnad 1978 per invånare i åldersgruppema 0-6 och 7-12

år för barnomsorg i daghem, fritidshem och familjedaghem 1

- l uppgift om antalet statsbidragsberättigade platser i daghem, fritidshem l och familjedaghem under 1978 i länets kommuner.

Vi räknar med att socialstyrelsen som beslutar om statsbidragen lämnar dessa uppgifter. För beräkning av den genomsnittliga netlänsstyrelserna l tokostnaden förutsätts att socialstyrelsen får uppgifter om de beräknade kostnaderna bör lämnas av riksskatteverket eller annan per plats. Dessa uppgifter myndighet som får uppdrag att utfärda centrala anvisningar för tillämpning av skatteutjämningsbestämmelserna. Våra beräkningar för 1976 grundas på ålderssammansättningen den 1 januari beräkningsåret, dvs. den 1 januari 1975. Eftersom utjämning av kostnaderna för daghem, fritidshem och familjedaghem förutsätts ske i efterhand förordar vi dock att utjämningen grundas på antalet invånare i åldersgrupperna 0-6 samt 7-12 år den l januari det år utjämningen avser. Härigenom blir kostnaderna fördelade efter den fördelningsgrund som så nära som möjligt har anknytning till verksamhetens omfattning.

Bilaga 5 Primärkommuner 127

Tabel1C40Avviknnde utdebiteringsbehov i primärkommunema för daghem. fritidshem och familjedaghem Kr/skr

Län Fördelning efter Primärkommun Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstruktur alt. 1 nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3

1 2 3 4

Stockholms län

Uppsala län

Södermanlands län

Vingåker

128 Bilaga 5 Primärkommuner

Tabell C 40 forts.

Län Fördelning efter Primärkommun Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstrukiur alt. 1 nad all. 2 och faktisk utbyggnad all. 3 i 1 2 3 4

1 1

.. i Osrergörlands län Boxholm -0,14 -0:80 -0:47

1 0,06 -O:28 _0:1 1

.Åtvidaberg

l

Odeshög -0,06 -l :04 -0:55

Jönköpings län

Kronobergs län

Torsås