Barnomsorg redovisning av särskilda undersökningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

omsorg

Redovisning

av särskilda

å

i

SHM

Statens offentliga utredningar ma? 1979:58

Eg

Socialdepartementet

Barnomsorg

Redovisning

av

särskilda undersökningar

för barnomsorg

Illaneringsgruppen

Stockholm 1979

Omslag: Cinna Gross ISBN 91-38-04934-1 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1979

Förord

för barnomsorg tillsattes den l april 1976. Utredningens Planeringsgruppen uppdrag har varit att Förbättra underlaget för kommunernas barnomsorgsplanering. Uppdraget skulle genomföras på grundval av praktiska erfarenheter. I utredningsarbetet har planeringsgruppen genomfört barnomsorgsundersökningar i samarbete med Göteborgs, Vindels och Växjö kommuner. Undersökningarna har riktats till vårdnadshavare med barn i förskoleåldrarna och skolåldrarna. Resultat från undersökningarna redovisas i detta betänkande. Erfarenheter från undersökningarna beskrivs även i Barnomsorg behov, efterfrågan, planeringsunderlag (SOU 1979:57). Planeringsgruppen har också genomfört en studie av barnomsorgsplaneringen i tre kommuner. Erfarenheterna från denna fallstudie beskrivs också nedan.

Stockholm den 21 juni 1979

Billy Thorstenson

Tore Karlsson Sture Henriksson /Lisbeth Torring

Innehåll

Avdelning I Barnomsorgi Vindelns kommun, avseenkätundersökning ende barn i åldrarna noll-tolv år, genomförd âr 1978 Avdelning II Barnomsorgi Växjö kommun, enkätundersökningar avseende barn i åldrarna noll-tolv är, genomförda ar 1978 . Avdelning III Sko/barns behov av omsorg i Göteborg, sammandrag av enkätundersökning avseende barn i årskurs tva och Ara i fyra rektorsomráden inom Göteborgs kommun, genomförd ár1978 Avdelning IV Barnomsorgsplanering i praktiken -fallstudie genomförd är 1977 .

I Barnomsorg i Vindelns kommun enkätundersökning avseende barn i åldrarna noll-tolv âr, genomförd är 1978

Innehåll

- Sammanfattning Vinde/nundersäkningen Hur undersökningen genomfördes Antal barn totalt och i delområden Vårdnadshavarens sysselsättning . . . . . . . . . Vårdnadshavarens makes/ sammanboendes sysselsättning Framtida planerad veckotid Nuvarande barnomsorg

Önskad barnomsorg i jämförelse med nuvarande barnomsorg Omsorg på obekväm arbetstid Barn i kö

1 Undersökningens genomförande

2 Antal barn .

, 2.1 Förskolebarn (O-oårl

2.2 Skolbarn (7-12 år)

3 Hushâllsryp

4 Vârdnadshavarens sysselsättning och arbetstid 4.1 Förskolebarns vårdnadshavare . 4.2 Skolbarns vårdnadshavare . . . . . . 4.3 Vårdnadshavarens makes/samboendes veckotid . 4.4 Vårdnadshavarens/ makens planerade veckotid 4.5 Bristande barnomsorg som förvärvshinder

5Nuvarande0ms0rg. . . . . . . . . . .. 5.1 Förskolebarnens nuvarande omsorg. . . . . . 5.2 Förskolebarnens nuvarande omsorg - vårdnadshavarens veckotid 5.3 Skolbarnens nuvarande omsorg . . . . . . . . . 5.4 Skolbarnens nuvarande omsorg - vårdnadshavarens veckotid

6 Önskad barnomsorg . . . . . . . 6.1 Önskad barnomsorg for förskolebarn . . . . . . . 6.2 Önskad omsorg for Förskolebarn - vårdnadshavarens veckotid . 6.3 Önskad barnomsorg för skolbarn . . . . . . V. . 6.4 Önskad omsorg for skolbarn - vårdnadshavarens veckotid

10 Innehåll sou 197953

7 Önskad barnomsorg i jämförelse med nuvarande barnomsorg . . . 37 7.1 Nuvarande och önskad omsorg - förskolebarn . . . . . . . . 37 7.2 Nuvarande och önskad omsorg - skolbarn . . . . . . . . . 37

8 Behov av omsorg på obekväm arbetstid . . . . . . . . . . . 41

9 Behov av kommunal omsorg enbart pa sommaren/vintern . . . . . 43

10Barn0msorgskö

Bilagor Bilaga 1, 2 Enkätformulär . Bilaga 3 Teknisk rapport .

Tabeller Tabell 2.1 Barn efter ålder och område, antal och procent Tabell 3.1 Barn efter hushållstyp och ålder, antal . . . . . . Tabell 4.1 Förskolebarn (0-6 år) efter vårdnadshavarens sysselsättning, delområden, antal och procent . . . . . . . Tabell 4.2 Skolbarn (7-1 2 år) efter vårdnadshavarens sysselsättning, delområden, antal och procent . . . . . . . . . Tabell 4.3 Barn till sammanboende vårdnadshavare efter vårdnadshavarens resp. vårdnadshavarens makes/sammanboendes veckotid, antal och procent . . . . . . . . Barn till sammanboende vårdnadshavare efter vårdnadshavarens resp. vårdnadshavarens makes/sammanboendes planerade veckotid under de närmaste 12 månaderoch . . . . . . . . . . . . na, antal procent Tabell . Barn efter i vilken utsträckning vårdnadshavaren (som ej arbetar nu) skulle förvärvsarbeta/studera om barnomsorgen ordnades, antal . . . . . . . . . . . Tabell . Förskolebarn efter nuvarande omsorg. Delområden, an-

Tabell . Förskolebarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och

nuvarande barnomsorg, antal och procent . . . Tabell . Skolbarn efter nuvarande omsorg, delområden, antal och

Tabell . Skolbarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och nuvarande barnomsorg, antal och procent . . . . Tabell . Förskolebarn efter önskad omsorg, delområden, antal

Tabell . Förskolebarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och önskad barnomsorg, antal och procent . . . Tabell . Skolbarn efter önskad omsorg, delområden, antal och

Tabell . Skolbarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och önskad barnomsorg, antal och procent . . . . . . Tabell . Antal förskolebarn efter nuvarande och önskad barn› omsorg, antal och procent .

Innehåll 11

Tabell 7.2 Antal skolbarn efter nuvarande och önskad barnomsorg, antal och procent . . . . . . . . . . . . . . Tabell 8.1 Önskemål om omsorg på obekväm arbetstid, antal och procent Tabell 9.1 Behov av omsorg på sommaren/vintern, antal barn . Tabell 10.1 Barn anmälda till barnomsorgskö. Delområden, antal och procent

Figurer

Figur l Andel bam (0-12 år) vars vårdnadshavare förvärvsarbetar/studerar 16 timmar eller mer per vecka, delområden Figur 2 Barn fördelade efter ålder och typ av omsorg, procent Figur 3 Önskemål om barnomsorg, antal barn .

Karta Delområden i Vindelnundersökningen

-

Sammanfattning Vindelnundersökningen

Hur undersökningen genomfördes Vindelnundersökningen bygger på SCB:s system for standardiserade enkätundersökningar. Eftersom kommunen är relativt liten utfördes en totalundersökning. Enkäten sändes i februari år 1978 ut till vårdnadshavare med barn födda januari 1966-februari 1978. Den skulle besvaras av kvinnan i familjen. De frågor som ställdes omfattade främst arbetssituation och barnomsorg. Vindelns socialkontor har skött utsändning av enkätformulär och infordran av svar, som inte lämnats utan anmodan. Totalt erhölls en svarsfrekvens på 94,3 %. SCB har svarat för uppläggning av enkäten och för databearbetningen av enkätsvaren. Föreliggande rapport är sammanställd av planeringsgruppens sekretariat i samarbete med Vindelns socialkontor.

Antal barn totalt och i delområden I undersökningen ingick 957 barn mellan noll och tolv år. Med nollåringar avses då barn födda 1978, ettåringar är bam födda 1977 etc., t. o. m. tolvåringar födda 1966. Av barnen var 459 noll till sex år och 498 mellan sju och tolv år. Flertalet barn hade sammanboende föräldrar. Totalt i kommunen fanns 44 barn till ej sammanboende föräldrar vilket utgjorde 5 % av samtliga barn i undersökningen.

Vârdnadshavarens sysselsättning Av samtliga barn i Vindelns kommun hade ca 175 st (18 %) vårdnadshavare som förvärvsarbetade/studerade mer än 34 timmar per vecka. Drygt 250 st (27 %) hade vårdnadshavare som förvärvsarbetade/studerade mellan 16 och 34 timmar per vecka. Sammanlagt hade således 45 % av barnen vårdnadshavare som arbetade 16 timmar eller mer per vecka. Av resterande 530 barn hade drygt 100 vårdnadshavare som förvärvsarbetade/studerade mindre än 16 timmar och ca 400 var barn till hemarbetande. Den högsta forvärvsfrekvensen fanns i delområdet Vindelns tätort med där vårdnadshavare till 53 % av barnen förvärvsarbetade/ studerade

omnejd

16 timmar l eller mer per vecka. Statistiska Centralbyrån.

14 Sammanfattning sou 1979:58

% 100. _ ö 9° V, c 3 .- 3 80 få

å g å E

70- E g .1 g u, m 3 ö?O :m E S E 1:5 tu 60- 2 å å ê a ,2 I 53 xx ä

R 28 §2;

:se

/laa

\

Figur 1 A ndel barn (0-I2 Andel barn (0-12 år) vars vårdnadshavare förvärvsarbetar/studerar är) vars vårdnadshavare 16 timmar eller mer per vecka _ /örvärvsarbetar/ studerar 16 timmar eller mer per Andel barn (0-12 år) vars vårdnadshavare hemarbetar eller förvärvsvecka, delområden, arbetar/studerar mindre än 16 timmar per vecka procent.

Det var 41 % av noll-sexåringama som hade vårdnadshavare som arbetade/studerade minst 16 timmar per vecka. Motsvarande procentandel för sju-tolv-åringarna var 49 %.

Vârdnadshavarens makes/sammanboendes sysselsättning

Vårdnadshavarens make eller sammanboende, förvärvsarbetade/studerade i allmänhet 35 timmar eller mer per vecka. För 832 av barnen (91 %) hade make/samboende denna arbets/studietid. Denna procentandel var högst i Vindelns tätort med omnejd där den låg 2proc.enh. över medelvärdet.

Framtida planerad veckotid

Den planerade veckotiden inom de närmaste tolv månaderna efter enkättillfället skiljde sig något från situationen vid enkättillfallet. Det var 8 % av barnen som hade vårdnadshavare som inte forvärvsarbetade/ studerade vid enkättillfállet men som planerade att arbeta mer än 16 timmar/vecka inom ett år.

Nuvarande barnomsorg

Av undersökningen framgår att 392 bam (41 96) hade vårdnadshavare som tillsåg barnet i hemmet. Det var 48 barn (9 % av barnen 0-6 år) som vistades på kommunalt daghem. I kommunalt familjedaghem fanns 22 barn noll-sex år (5 %). På fritidshem vistades 18 skolbarn i åldrarna sju-tolv år. Det motsvarar knappt 4 % av samtliga barn i den åldersgruppen. Vanligast var dock att skolbarnen klarade sig själva (16 96) eller hade en vårdnadshavare som endast arbetade då barnet var i skolan (12 %). I nedanstående figur visas bam fördelade efter ålder och omsorgstyp.

Sammanfattning

Övrig barnomsorg

Privat familjedaghem

Kommunal barnomsorg

Fab/stud. ej Figur 2 Barnförde/ade Nlake/samboende efter ålder och typ av Bara borta då barnet är i skolan omsorg, procent.

Önskad barnomsorg

Vârdnadshavare till 17 % av förskolebarnen - (88 st) - önskade kommunalt daghem. De 48 bam som redan hade daghem har då inkluderats. Familjedaghem önskades för 19 % av forskolebamen. Därav önskades for 13 96 kommunalt och for 6 % privat familjedaghem. Att ”övrig svarade anhörig” for tillsynen önskade vårdnadshavare till 10 % av forskolebamen. Vårdnadshavare till 47 % av såväl förskolebarn som skolbarn var hemarbetande och önskade av den anledningen själva ta hand om barnet. För skolbarn önskades, förutom tillsyn i hemmet, fritidshem for 12 % av barnen och tillsyn genom övrig anhörig för 6 %. Vårdnadshavare till 16 % av skolbarnen önskade att barnet skulle klara sig självt och vårdnadshavare till ll % ville ha en sådan arbetstid att de arbetade endast då barnet var i skolan.

16 Sammanfattning

Önskad barnomsorg i jämförelse med nuvarande barnomsorg

En jämförelse mellan den omsorg vårdnadshavaren hade vid enkättillfállet och den omsorg som önskades visar att de kommunala omsorgerna hade den största andelen “nöjda” vårdnadshavare. Detta gäller för såväl förskolebarn som skolbarn. Vårdnadshavarnas önskemål beträffande barnomsorgen sammanfattas i figur 3.

Barn med Barn med hemmavarande l övrig föräldrar privat omsorg

kommunal barnomsorg 69 barn

Barn med hemmavarande Barn i övrig föräldrar privat omsorg 228 barn 237 barn

Nuvarande situation Barn i kommunal barnomsorg 24 barn

27117272»

Figur3 Önskemål om Ön5kemå| om barnomsorg, antal barn. förändring

Omsorg pâ obekväm arbetstid

För 28 barn (3 %) önskades kommunal omsorg på obekväm arbetstid i Vindelns Av dessa barn var 20 hemmahörande i Vindelns tätort.

kommun_

Med obekväm arbetstid avses här vardagar 18.30-06.30 samt lördag och söndag.

Sammanfattning

Barn i kö I Vindelns kommun uppgav vårdnadshavare till 106 barn att barnet stod i kö till kommunal barnomsorg. Drygt 70 av dessa var förskolebarn. Den längsta kön hade Vindelns tätort med 57 barn noll-sex år och 22 barn sju-tolv år. Vårdnadshavare till 75 % (80 barn) av de barn som stod i kö planerade en veckotid på 16 timmar eller mer per vecka under de närmaste 12 månaderna. Av dessa var vid tidpunkten för enkäternas ifyllande vårdnadshavare till 69 bam i arbete, således uppgick antalet barn till vårdnadshavare i kö som inte nu arbetade/studerade men som planerade att göra det till elva.

Undersökningens genomförande

Vindelnundersökningen genomfördes i mars år 1978. Den är en totalun-

dersökning avseende samtliga barn i åldrarna noll-tolv år, som vid urvalstillfället (slutet av februari 1978) var kyrkobokförda i Vindelns kommun. Barn födda 1978 kallas i det Följande nollåringar, barn födda 1977 ettåringar etc. Undersökningen genomfördes i enkätform med skriftliga frågor till samtliga föräldrar. Urval och undersökningsformuläret har utformats av SCB. Enkäten ingår i SCB:s system för standardiserade enkätundersökningar. De standardiserade enkätundersökningama har hittills genomförts som urvalsundersökningar på större populationer. Genom att Vindelnundersökningen, bl. a. beroende på kommunens storlek, utfördes som en totalundersökning var viss omarbetning av frågeformulären nödvändig. De frågor som ställdes i enkäten omfattar arbetssituation och barnomsorg. Frågeformulären delades upp på en del som avsåg föräldrarnas arbetssituation och en del som avsåg omsorgen om barnen. Uppdelningen gjordes for att familjer med fler än ett barn inte skulle behöva svara på frågor om föräldrarnas arbetssituation mer än en gång. Enkätformulären framgår av bil. 1 och 2. SCB har svarat för databearbetningen av enkätsvaren. Vindelns socialkontor har ombesörjt såväl utsändning av formulären som infordran av de svar som inte inlämnats utan anmodan. Vindelns socialkontor har dessutom kodat enkätsvaren och besvarat de frågor som ställts från allmänheten med anledning av enkäten. Antalet barn i åldrarna noll-tolv år var vid urvalstillfállet (slutet av februari år 1978) 957 st fördelade på 589 hushåll Totalt erhölls efter påminnelser per brev och telefon svar för 902 barn fördelade på 556 hushåll. Andelen svarande i procent av samtliga var därmed 94,3 %. SCB gjorde antaganden om karaktären på bortfallet varefter en totalskattning gjordes för samtliga barn noll-tolv år samt deras föräldrar. Det slumpfel som kan ha uppstått i samband med skattningen samt undersökningens tekniska genomförande framgår av SCB:s tekniska rapport (bil. 3). Av sekretesskäl redovisas inte delgrupper mindre än fem i föreliggande rapport. Således redovisas resultat där ett eller två barn haft en viss egenskap Februari 1978. Kan som noll. Resultat där tre eller fyra bam haft en viss egenskap redovisas jämföras med SOS folksom fem. Totalsiffror i kolumner eller rader har dock behållits såvida de mängd O-12 år3l.l2.l977: inte är mindre än fem. 1 072 bam.

Undersökningens genomförande

Ursprungligen delades kommunen upp i nio områden. Då det visade sig otympligt att redovisa resultaten på dessa områden slogs ett antal mindre områden ihop. Följande områden används i redovisningen.

Område Antal Procent barn

Vindelns tätort med omnejd 505 Tvärålund Skivsjö-Granö Hällnäs-Hjuken-Ekträsk Åmsele Ej uppgett område Hela kommunen

N VINDELNS KOMMUN

f

oÅmsele

GranöO

Vindelns tätort

O

Skivsjö

Tvärâlund O

Karta: Delområden i Vindelnundersäkningen.

2 Antal barn

I kommunen fanns det totalt 957 barn i åldrarna noll-tolv år. Av dessa var 459 (48 %) Förskolebarn Födda 1972-1978 och 498 (52 %) skolbarn födda 1966-1971.

2.1 Förskolebarn (O-6 år)

Av de ca 460 förskolebarnen fanns 261 i Vindelns tätort med omnejd (detta omrâde kommer framöver att benämnas ”Vindelns tätort“), 61 i Tvärålund, medan de övriga tre områdena hade mellan 40 och 50 Förskolebarn vardera. Relativt sett hade som framgår av tab. 2.1, Vindelns tätort och Åmsele störst andel förskolebarn, med 52 resp. 54 %. I de tre övriga områdena låg andelarna mellan 36 och 47 96.

2.2 Skolbarn (7-12 år)

Av de ca 500 skolbarnen bodde knappt hälften - 244 st i Vindelns tätort. I Hällnäs-Hjuken-Ekträsk bodde 93 skolbarn och i Tvärålund 69. Av resterande skolbarn bodde 56 i Skivsjö-Granö och 34 i Åmsele. Skolbarnen var relativt flest i Hällnäs-Hjuken-Ekträsk där andelen uppgick

till 67 %. Övriga områden hade mellan 46 och 53 96 skolbarn.

22 Antal barn

Tabell 2.1 Barn efter ålder och område, antal och procent Ålder Område Vindelns Tvärålund Skivsjö Hela tätort Granö kommunen med omnejd Ant. 96 Förskolebarn

Skolbarn

Samtliga barn 0-12 100 96 14

3 Hushållstyp

De flesta barnen hade sammanboende vårdnadshavare. Ensamstående vårdnadshavare hade sammanlagt 44 barn i åldrarna noll-tolv år. Av förskolebarnen var det 16 barn (3 %) som hade ensamstående vårdnadshavare. Bland skolbarnen hade 28 barn (6 %) ensamstående vårdnadshavare. Tabell 3.1 Barn efter hushållstyp och ålder, antal Ålder Hushållstyp Samman- Ej samman- Ej svar boende boende

4 Vårdnadshavarens sysselsättning och

arbetstid

4.1 Förskolebarns vårdnadshavare

Vårdnadshavare till 18 96 av förskolebarnen i Vindelns kommun förvärvsarbetade eller studerade 35 timmar eller mer per vecka. Ytterligare 24 % förvärvsarbetade/studerade 16-34 timmar per vecka. Den högsta förvärvs/studiefrekvensen finner vi i Vindelns tätort där vårdnadshavare till 48 % av forskolebarnen hade en veckotid på minst 16 timmar. Den lägsta intensiteten finner vi i Åmsele där vårdnadshavare till 20 % av förskolebarnen hade en veckotid på minst 16 timmar.

Tabell 4.1 Förskolebarn (0-6 år) efter vårdnadshavarens sysselsättning, delområden, antal och procent”

Vårdnadshavarens Område

sysselsättning Vindelns Tvärålund Åmsele Hela tätort kommunen med omnejd Ant. 96 . %

Hemarbetande eller fan/stud. mindre än 16 timmar per vecka 136 52 64 32 Fab./stud. 16-34 timmar per 67 26 16 26 6 14 vecka Fab./stud. 35 timmar per vecka eller mer 58 22 6 10 6 14 261 100 61 100 44 100 Totalt

”Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

4.2 Skolbams vårdnadshavare

Vårdnadshavare till skolbarn hade en högre förvärvsintensitet än förskolebarns vårdnadshavare. Ca en femtedel (19 %) av skolbamens vårdnadshavare forvärvsarbetade/studerade 35 timmar eller mer per vecka. Vårdnadshavare 30 % förvärvsarbetade/studerade 16-34 timmar till ytterligare for skolbamens vårdnadshavare var förvärvsintensiteten per vecka. Även

26 Vârdnadshavarnas sysselsättning och arbetstid

högst i Vindelns tätort. Där förvärvsarbetade/ studerade vårdnadshavare till 58 % av skolbarnen minst 16 timmar per vecka. Lägst var intensiteten i Skivsjö-Granö (28 %).

Tabell 4.2 Skolbarn (7-12 år) efter vårdnadshavarens sysselsättning. delområden, antal och procent”

Vårdnadshavarens Område sysselsättning Vindelns Tvärålund Åmsele Hela tätort kommunen med omnejd Ant. % . . . . 96

Hemarbetande eller fan/stud. mindre än 16 timmar per vecka lOl 41 42 52 19 56 Fab./stud. 16-34 timmar per vecka 88 36 22 21 9 26 Fab./stud. 35 timmar per vecka eller mer 55 22 5 20 6 18 Summa 244 100 69 93 34 100

4.3 Vârdnadshavarens makes/samboendes veckotid

Totalt i kommunen fanns som tidigare nämnts 912 bam vars vårdnadshavare var samboende. (För enkelhetens skull kallar vi samtliga makar/ samboende för ”fáder”.) Fäder till 865 bam (95 %) törvärvsarbetade/studerade 16 timmar eller mer per vecka. Merparten av dessa arbetade minst 35 timmar per vecka. Det var 832 barn som hade fader med denna arbetstid (91 %). Fäder till 44 barn (5 %) förvärvsarbetade/studerade antingen inte alls eller mindre än 16 timmar per vecka. Andelen barn vars läder förvärvsarbetade/ studerade 16-34 timmar per vecka eller inte alls var något högre bland sju-tolvåringarna än bland noll-sexåringarna.

Tabell 4.3 Barn till sammanboende vårdnadshavare efter vårdnadshavarens resp. vårdnadshavarens makes/sammanboendes veckotid, antal och procent“

Vårdnadshavarens Makes/ sammanboendes veckotid veckotid Mindre än 16 timmar Uppgift Summa 16 timmar per vecka saknas

“Tal mindre än 3 redovisas i tabellen som O och talen 3, 4 redovisas som 5.

Vârdnadshavarnas sysselsättning och arbetstid 27

4.4 Vårdnadshavarens/ makens planerade veckotid

1 enkäten frågades det även efter vårdnadshavarens/makens planerade veckotid. Det visade sig att vårdnadshavare till 424 barn (53 %) i åldrarna noll-tolv år planerade att arbeta/studera 16 timmar eller mer per vecka under de närmaste tolv månaderna. Vid enkättillfallet hade vårdnadshavare till 45 % av barnen ovannämnda veckotid. Fäder till 94 % av barnen planerade vid enkättillfallet en veckotid på 16 timmar eller mer. Det var fader till 95 % av barnen som hade denna veckotid. Endast sex barn levde i familjer där vårdnadshavaren planerade en veckotid längre än 16 timmar och fadern en veckotid kortare än 16 timmar per vecka.

Tabell 4.4 Barn till sammanboende vårdnadshavare efter vårdnadshavarens resp. vårdnadshavarens makes/sammanboendes planerade veckotid under de närmaste 12 månaderna, antal och procent”

“Tal mindre än 3 redovisas i tabellen som 0 och talen 3, 4 redovisas som 5.

4.5 Bristande barnomsorg som förvärvshinder

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning bristande barnomsorg utgjorde ett forvärvshinder i kommunen, ställdes frågan om vårdnadshavare skulle kunna tänka sig att förvärvsarbeta/ studera om barnomsorg ordnades. Av nedanstående tabell framgår att vårdnadshavare till 27 barn (3 %) skulle ha forvärvsarbetat 16 timmar eller mer per vecka om barnomsorgen ordnades. (Bland de 430 barn som hade vårdnadshavare som redan forvärvsarbetade önskades kommunal barnomsorg for ytterligare 145 barn -se avsnitt 7.) Tabell 4.5 Barn efter i vilken utsträckning vårdnadshavaren (som ej arbetar nu) skulle förvärvsarbeta/studera om barnomsorgen ordnades, antal

Ålder Ej fab./stud. el- Arb/stud. l6-w tim. Ej svar Summa ler arb./stud. per vecka 1-15 tim. per vecka 201 16 206 ll 407 27

5 Nuvarande omsorg

I följande avsnitt redovisas den omsorg barnen hade vid enkättillfállet. Barnen redovisas efter ålder, kommundel och vårdnadshavarens veckoarbetstid.

5.1 Förskolebarnens nuvarande omsorg

Knappt 200 (43 %) förskolebarn i Vindelns kommun hade hemmavarande vårdnadshavare. Av dessa hade tio barn vårdnadshavare som var kommunal dagbarnvårdare och fyra vårdnadshavare som var privat dagmamma. Kommunal barnomsorg hade 64 förskolebarn, varav två tredjedelar daghem och en tredjedel familjedaghem. Den tredje vanligaste omsorgsformen var ”övrig anhörig” vilken berörde drygt 60 barn. Privat familjedaghem var också relativt vanligt - 50 forskolebarn hade denna omsorgsform. Vid en jämförelse (se nedanstående tabell) mellan de olika delområdena kan vi konstatera att Vindelns tätort skiljde sig avsevärt från de övriga områdena. l Vindelns tätort hade 23 96 av barnen kommunal omsorg, 12 % hade privat familjedaghem och 5 % privat hemhjälp eller barnflicka. l de övriga områdena hade sammanlagt fem barn dvs. 2 96 kommunal barnomsorg och 17 barn dvs. 8 % privat familjedaghem. Barnflicka eller privat hemhjälp var det ingen som hade i områdena exkl. Vindelns tätort. Andelen ”köpta barnomsorgstjänster” är således betydligt högre i Vindelns tätort än i övriga kommundelar. Detta hör naturligtvis samman med tätortens högre forvärvsfrekvens. Förekomst av olika barnomsorgsformer framgår av tab. 5.1. nedan. l avsnitt 5.2 redovisas den nuvarande barnomsorgen for vårdnadshavare med olika veckotid.

nuvarande - 5.2 Förskolebarnens omsorg vårdnadshavarens

veckotid

Bland barn till heltidsarbetande vårdnadshavare(35-w tim.) hade 44 96 kommunal omsorg, 15 % tillsågs av “övrig anhörig” och ll % hade privat familjedaghem.

30 Nuvarande omsorg

Tabell 5.1 Förskolebarn efter nuvarande omsorg. Delområden. antal och procent Nuvarande omsorg Område Vindelns Tvärâlund Skivsjö Hällnäs Hela tätort Granö Hj uken kommunen med Ekträsk omnejd Ant. 96 . . Ant. %

Antal inom den kommunala barnomsorgen 0 -- 5 Privat familjedaghem Privat hemhjälp/barnñicka 0

000\IO\00UIO

0000010000 0\I0O\U|0®\IU1 0000-009910

Deltidsgrupp Make/samboende 0 ._- 7 Övrig anhörig 0 Barnet klarar sig självt Annat ›-- 5 0 Ej svar Summa 261 100 ON _- 100 44 100 54 100 40

° Tal mindre än 3 redovisas i tabellen som O. Talen 3 och 4 redovisas som 5.

Bland bam till vårdnadshavare som arbetade 16-34 timmar dominerade privat familjedaghem (28 %)och”övrig anhörig”(27 %). Kommunal omsorg hade 18 % av barnen. Förskolebarn vars vårdnadshavare var hemarbetande eller Förvärvsarbe- 15 timmar hade i huvudsak omsorg i hemmet. Det tade högst per vecka var 69 % av dessa barn som i huvudsak tillsågs av vårdnadshavaren. Samhade 13 % av barnen eller make/samboende som manlagt övrig anhörig huvudsaklig omsorg.

Tabell 5.2 Förskolebarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och nuvarande barnomsorg, antal och procent”

Kom. Pri- Pri- Del- Make/ Övrig Fri- Borta Barnet Annat Ej Totalt Hem.- Kom. vat vat tids- sam- an- tids- bara klarar svar arb. dag- fam. kom. hem dag- fam. hem- grupp boen- hörig hem då sig dag- hem dag- hjälp de barnet självt mamma hem är i skolan

Förskolebarn 0-15 tim. 186 10 h. % 69 4

Osvuxroomw

000000 000000 000000 000000

1 31

xldx00baxl 0000M01

16-34 tim. 10 % 9 1 28 35-w tim. 0 7 9 % 0 35 11

O-w tim. 198 42 50 .- N

% 43 9 1l bJ-b o-vu Urk/I 00 00 00 00

“Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

Nuvarande omsorg 31

5.3 Skolbamens nuvarande omsorg

Vårdnadshavare till 194 av de 459 (39 %) skolbarnen tillsåg barnet i hemmet medan ungefär 80 barn (16 %) fick klara sig själva efter skolan. Vårdnadshavare till 12 % av barnen hade anpassat sin arbetstid så att de endast var borta då barnet var i skolan. Fritidshem hade 18 barn (4 %). Vid en jämförelse mellan de olika delområdena kan man konstatera att Vindelns tätort även när det gäller skolbarn hade den lägsta andelen hemmavarande vårdnadshavare. Fritidshemsbam förekom praktiskt taget enbart i tätorten. Fritidshem svarande för omsorgen för 7 % av skolbarnen där. De icke kommunala omsorgerna, förutom hemmavarande vårdnadshavare, varierade icke i någon större utsträckning mellan delområdena.

Tabell 5.3 Skolbarn efter nuvarande omsorg, delområden, antal och procent”

Nuvarande omsorg Område

Vindelns Tvärålund Häll näs Hela tätort Hjuken kommunen med Ekträsk omnejd . % se Ant. Fl 59

Hemma med barnet t» LI! La) 4 DJ Kommunalt daghem

OOCO CCGN OQO- OOOKA COOL» 453%!?

Kommunalt familjedaghem Fritidshem Antal inom den kommunala barnomsorgen

Bara bona då barnet är i skolan

Barnet klarar sig självt 39 _.._.._- ..- N)›- _..-

Annat 12 Ej svar 0 Summa 244 O\ \O 100 56 ä 2: ä

”Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

5.4 Skolbamens nuvarande omsorg - vårdnadshavarens

veckotid

1 hela kommunen hade 95 skolbarn (19 %) heltidsarbetande vårdnadshavare. De vanligaste omsorgerna var privat familjedaghem (10 96), övrig anhörig (9 %) och fritidshem (9 %). En dryg tredjedel (35 %) av skolbarnen med heltidsarbetande vårdnadshavare fick klara sig själva. Barn till vårdnadshavare som arbetade 16-34 timmar uppgick till 148. Av dessa fick 21 % klara sig själva, 15 % tillsågs av ”övrig anhörig”, 10 % tillsågs av vårdnadshavarens make/samboende och 9 % i privat familje-

32 Nuvarande omsorg

daghem. Vårdnadshavare till 23 % av barnen arbetade endast då barnet var i skolan. De resterande 252 (51 %) skolbarnen hade vårdnadshavare som var hemarbetande eller arbetande mindre än 16 timmar per vecka. Den största delen (72 96) av dessa barn hade hemmavarande vårdnadshavare som huvudsaklig omsorgsform. Ytterligare 6 % hade vårdnadshavare som endast arbetade under barnets skoltid.

Tabell 5.4 Skolbarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och nuvarande barnomsorg, antal och procent

Hem.- Kom. Kom. Pri- Pri- Del- Make/ Övrig Fri- Borta Barnet Annat Ej Totalt arb. dag- fam.- vat vat tids- sam- an- tids- bara klarar svar kom. hem dag- fam: hem- grupp boen- hörig hem då sig i dag- hem dag- hjälp de barnet självt mamma hem är i l skolan Skolbarn i 0-15 tim. 182 0 0 5 5 0 13 7 0 15 17 8 0 252 l 96 72 0 0 2 2 0 5 3 0 6 7 3 0 100 16-34 tim. 8 5 0 14 5 0 15 22 9 34 31 5 0 148 % 5 3 0 9 3 O 10 15 6 23 21 3 0 100 l 35-w tim. 4 0 0 10 0 0 6 9 8 33 12 0 95 l % 4 0 0 10 0 0 6 9 9 8 35 13 0 100 O-w tim. 194 6 0 29 7 5 34 38 18 57 81 25 0 495 96 39 1 0 6 1 1 7 8 4 12 16 5 0 100

“Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

sou 1979:58 33

l 6 Önskad barnomsorg

6.1 Önskad barnomsorg för förskolebarn

För 32 % av förskolebarnen önskades kommunal barnomsorg - 17 % önskade daghem och 13 % familjedaghem, resterande 2 % önskade deltidsförskola. De barn som redan hade kommunal omsorg och som önskade behålla denna är inräknade i dessa siffror. Vårdnadshavare till 218 av totalt 460 (47 %) förskolebarn önskade att barnet tillsågs i hemmet av vårdnadshavaren själv eller av maken/ samboende. Att anhörig skulle sköta omsorgen önskade vårdnadshavare till 10 96 av förskolebamen. Barnomsorgsönskemålen påverkas av barnens nuvarande omsorg. I avsnitt 7 redovisas i vilken utsträckning vårdnadshavarna ville byta nuvarande barnomsorg. Den största efterfrågan på kommunal barnomsorg finner vi i Vindelns tätort och Hällnäs-Hjuken-Ekträsk-området (40 % resp. 37 %). I Vindelns tätort var det fler som önskade daghem än familjedaghem, medan det i Hällnäs-Hjuken-Ekträsk-området var tvärtom. Den minsta efterfrågan på kommunal barnomsorg finner vi i Tvärålund där 13 % önskade daghem eller familjedaghem. I gengäld önskade vårdnadshavare till 69 % av förskolebarnen omsorg i hemmet genom vårdnadshavarens eller makens försorg. l sammanhanget bör påminnas om att förvärvsfrekvensen bland kvinnor var låg i Tvärålund. Endast 10 % av förskolebarnen hade vårdnadshavare som förvärvsarbetande/ studerande 35 timmar eller mer per vecka (tab. 6.1).

6.2 Önskad för förskolebarn - vårdnadshavarens

omsorg veckotid

Kommunal omsorg önskades för 53 % av förskolebarn med heltidsarbetande (35-w tim.) vårdnadshavare (41 % daghem, 12 % familjedaghem). Omsorg i hemmet genom vårdnadshavare eller make/samboende önskades för 18 %. För barn till vårdnadshavare som arbetade 16-34 timmar (109 barn) önskades främst (41 96) kommunal omsorg (daghem 15 96, familjedaghem 26 %) ”övrig anhörig” (20 %) och privat familjedaghem (16 %). hem (16 %). För 72 % av förskolebamen med vårdnadshavare som hemarbetade eller förvärvsarbetade mindre än 16 timmar per vecka önskades omsorg i hemmet

34 Önskad barnomsorg sou 1979:58

av vårdnadshavare eller make/samboende. Dessa hade i allmänhet omsorg i hemmet av den anledningen att vårdnadshavaren inte Forvärvsarbetade. För 19 % (54 st) önskades kommunal omsorg. (11 % daghem, 8 % familjedaghem.) 3

Tabell 6.1 Förskolebarn efter önskad omsorg, delområden, antal och procent”

Önskad omsorg Område Vindelns Tvärålund Skivsjö Hällnäs Åmsele Hela tätort Granö Hjuken kommunen med Ekträsk omnejd Ant. 96 Ant. 96 Ant. 96 Ant. 96 Ant. % Ant. %

”Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

Tabell 6.2 Förskolebarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och önskad barnomsorg, antal och procent

Kom. Kom. Pri- Pri- Del- Make/ Övrig Fri- Borta Barnet Annat Ej Totalt dag- fam.- vat vat tids- sam- an- tids- bara klarar svar hem dag- fam. hem- grupp boen- hörig hem då sig hem dag hjälp de barnet själv hem är i skolan

Förskolebarn 0-15 tim. 31 23 5 5 5 186 14 0 0 0 0 0 270 % 11 8 2 2 2 72 5 0 0 0 0 0 100 16-34 tim. 16 28 l 0 0 17 22 0 0 0 6 0 109 96 15 26 16 0 0 16 20 0 0 0 5 0 100 35-w tim. 33 10 i 7 5 0 15 10 0 0 0 0 0 81 % 41 12 9 6 0 18 12 0 0 0 0 0 100 ,

0-w tim. 80 61 29 10 5 218 46 0 0 0 6 0 460 % 17 13 6 2 1 47 10 0 0 0 1 0 100

“Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

Önskad 35

barnomsorg

6.3 Önskad barnomsorg för skolbarn

För 73 barn eller knappt 15 % av skolbarnen önskade vårdnadshavarna någon form av kommunal barnomsorg. För huvudparten - 57 bam - önskades fritidshem. Detta kan jämföras med det antal platser som fanns på fritidshemmen vid enkättillfallet - 18 st. Efterfrågan på kommunal barnomsorg fanns endast i de två områdena Vindelns tätort och Hällnäs-Hjuken-Ekträsk. Privat familjedaghem efterfrågades för tio skolbarn, varav åtta barn från Vindelns tätort. Dessa barn hade redan privat familjedaghem. Att vårdnadshavaren eller maken/samboende skulle ta hand om barnet i hemmet önskade vårdnadshavare till 235 skolbarn (47 %). Liksom for forskolebarnen hade dessa skolbarn till stor del icke förvärvsarbetande forälder. Drygt 50 eller 11 % av skolbarnen hade vårdnadshavare som önskade anpassa sin arbetstid så att de endast arbetade när barnet var i skolan. Vårdnadshavare till 80 skolbarn (16 %) ansåg att barnen kunde klara sig själva. Vid enkättillfallet fick 81 skolbarn klara sig själva. Vårdnadshavare till 70 av de 81 skolbarnen ansåg att de kunde klara sig själva även i framtiden. Man kan som framgår av nedanstående tabell konstatera att Vindelns tätort skiljde sig från de övriga kommundelarna även beträlTande önskad omsorg för skolbarn. Skillnaderna är dock större bland forskolebarnen.

Tabell 6.3 Skolbarn efter önskad omsorg, delområden, antal och procent”

Önskad omsorg Områden

Vindelns Tvärålund Skivsjö Hällnäs Åmsele Hela tätort Granö Hjuken kommunen med Ekträsk omnejd Ant. % Ant. 96 Ant. 96 Ant. 96 Ant. % Ant. %

Antal inom den kommunala

Borta bara då barnet är i skolan 30 12 7 10 5 9 8 9 6 18 54 ll

”Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

36 Önskad barnomsorg

6.4 Önskad omsorg för skolbarn - vårdnadshavarens veckotid

Bland de heltidsarbetande ansåg vårdnadshavarna till 33 % av skolbarnen att barnen klarade sig själva och for 18 % önskades fritidshem. För ytterligare 5 % av barnen önskades kommunalt familjedaghem. Vårdnadshavare till 21 % ville att barnet skulle få sin omsorg i hemmet av vårdnadshavaren själv eller av make/samboende. Deltidsarbetande (16-34 timmar) önskade for 18 % av de berörda skolbarnen fritidshem, för 19 % vårdnadshavaren eller make/samboende, for 3 % kommunalt familjedaghem och for 11% ”övrig anhörig”. För 20 % av barnen ansågs att de kunde klara sig själva och 22 96 hade vårdnadshavare som önskade arbeta under den tid då barnet var i skolan. För 6 % av skolbarnen vars vårdnadshavare var hemarbetande eller förvärvsarbetade/studerade mindre än 16 timmar per vecka önskades fritidshem.

Tabell 6.4 Skolbarn efter vårdnadshavarens veckoarbetstid och önskad barnomsorg, antal och procent”

Kom. Kom. Pri- Pri- DeI- Make/ Övrig Fri- Borta Barnet Annat Ej Totalt dag- fam.- vat vat tids- sam- an- tids- bara klarar svar hem dag- fam. hem- grupp boen- hörig hem då sig hem dag- hjälp de barnet själv hem är i skolan

Skolbarn 0-15 tim. 0 0 0 5 0 187 6 14 16 20 0 0 252 % 0 0 0 2 0 74 2 6 6 8 0 0 100 16-34 tim. 5 5 6 0 0 28 7 26 32 29 0 0 148 % 3 3 4 0 0 19 ll 18 22 20 0 0 100

”Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

7 Önskad barnomsorg i jämförelse med

nuvarande barnomsorg

Genom att jämföra svaren på nuvarande och önskad barnomsorg kan man få en uppfattning av om vårdnadshavaren ansåg att den nuvarande omsorgen också var den som de önskade för barnen. Den omsorg som vårdnadshavaren önskar behöver inte vara den som vårdnadshavaren tycker är den generellt bästa. önskemålen styrs av de faktiska begränsningar som är förknippade med familjens situation och tillgång på olika omsorgstyper.

7.1 Nuvarande och önskad omsorg - förskolebarn

Den största andelen nöjda vårdnadshavare finner vi bland dem som hade barnet på kommunalt daghem. vårdnadshavare till 95 % av dessa barn var nöjda. Den näst högsta överensstämmelsen mellan nuvarande och önskad omsorg ñnner vi hos barn i kommunalt familjedaghem och hos barn som tillsågs i hemmet av vårdnadshavaren - båda 82 %. De som hade make/samboende som i huvudsak hade hand om barnet önskade inte heller byta omsorg i någon högre grad (80 % önskade ej byta). Privat familjedaghem önskades även i framtiden för 48 % av de barn som redan hade det. För de flesta med barn i privat familjedaghem som inte var nöjda önskades kommunalt familjedaghem (28 %) eller kommunalt daghem (10 %). För förskolebarn vars vårdnadshavare ej var nöjda med sin nuvarande omsorg önskades till övervägande del kommunal omsorg - 58 %. (Se den nedersta raden i tab. 7.1.)

7.2 Nuvarande och önskad omsorg - skolbarn

Överlag var fler vårdnadshavare till skolbarn nöjda med barnomsorgen än

vårdnadshavare till förskolebarn. Samtliga vårdnadshavare som hade sina barn på fritidshem var nöjda. Andelen barn till nöjda vårdnadshavare låg mellan 80 och 90 % för följande omsorgsformer: Vårdnadshavaren själv, make/samboende, barnet klarar sig självt och kommunalt daghem. Privat familjedaghem var vårdnadshavare till 34 % av de berörda barnen nöjda med, medan 34 % önskade kommunalt familjedaghem.

38 Önskad barnomsorg i jämförelse med nuvarande barnomsorg Tabell 7.1 Antal förskolebarn efter nuvarande och önskad barnomsorg, antal och procent”

Ej svar

Samtliga 80 61 28 ll 7 218 46 8 460 100 Summa 96 17 13 6 2 2 47 10 2 100 Fördelning av önskemål för de som ej är nöjda med nu- 40 43 4 4 6 36 6 4 143 varande barnomsorg % 28 30 3 3 4 25 4 3 100

“ Till följd av de redovisningsregler för små tal som beskrivs i inledningen (s. 8) kan det För vissa rader/kolumner uppstå en skillnad mellan delsummorna och totalsumman. Se exempelvis nuvarande omsorg: Privat hemhjälp. Orsak till att tomma rutor förekommer är att den givna kombinationen inte uppgetts eller att värdet är mindre än tre. Talen 3 och 4 redovisas som 5.

Önskad barnomsorg i jämförelse med nuvarande barnomsorg 39

Tabell 7.2 Antal skolbarn efter nuvarande och önskad barnomsorg, antal och procenf Nuvarande barnomsorg önskad barnomsorg Kom. Kom. Priv. Priv. Make/ Övrig Fri- Borta Barnet Annat Samt- 96 dag- fam. fam. hem- sam- anhö- tids- bara klarar liga hem dag- dag- hjälp bo- rig hem barnet sig

Kom. famdaghem

Ej svar

Samtliga 8 8 11 5 235 31 57 54 80 6 4950 Summa 96 2 2 2 1 48 6 12 11 16 1 100 Fördelning av önskemål lör de som ej är nöjda med nuvarande barn- 3 6 1 1 34 3 39 10 9 3 109 omsorg 96 3 6 1 1 31 3 36 9 8 3 100

”Orsak till att vissa tomma rutor” förekommer är att kombinationen inte uppgetts eller att värdet är mindre än tre. Talen 3 och 4 redovisas som 5. Kolumnsumma = 489 totalsumma = 495. Differensen avser sjuåringar som är kvar i deltidsförskola.

8 Behov av omsorg på obekväm arbetstid

l

l

l

Vårdnadshavare till 17 förskolebarn och 11 skolbarn uppgav sig ha behov av kommunal omsorg på obekväm arbetstid. Nedanstående tabell visar for hur många barn som omsorg önskades vid olika tidpunkter for förvärvsarbete på obekväm tid.

I

Tabell 8.1 Önskemål om omsorg på obekväm arbetstid, antal och procent

Ålder för obekväm tid Samt- % Tidpunkter 2 liga som Morgon Kväll Natt bördag Söndag önskar

0-6 5 9 0 12 7 17 4 7-12 0 9 0 5 0 ll 2

Kommentar till tabell Morgon: kl. 05.30-07.00 Kväll: kl. 18.30-21.00 Natt: kl. 2l.00«05.30 Lördag: dagtid Söndag: dagtid

Behov av kommunal omsorg. . . 43

9 Behov av kommunal omsorg enbart på

sommaren/ vintern

För att kartlägga säsongsarbetets eventuella påverkan på barnomsorgsefterfrågan tillfrågades vårdnadshavaren om barnet behövde kommunal omsorg enbart under sommarhalvåret (1 maj-31 oktober) eller enbart under vinterhalvâret (l november-30 april). I nedanstående tabell visas att nio barn behövde omsorg enbart under sommarhalvåret och tolv barn enbart under vinterhalvåret. Tabell9.l Behov av omsorg enbart på sommaren/vintern, antal barn Förskolebarn Skolbarn Samtliga Ej behov av omsorg enbart sommar

Ja, enbart vinterhalvåret Totalt 498 957

10 Barnomsorgskö

I hela kommunen var enligt enkäten 73 förskolebarn anmälda till barnomsorgskön. Ungefär 60 av dessa förskolebarn var hemmahörande i Vindelns tätort. Drygt 60 % (46 st) av samtliga förskolebarn i kö hade vårdnadshavare som förvärvsarbetade 16 timmar eller mer per vecka. Skolbarnens barnomsorgskö var inte ens hälften så lång - 33 barn i åldrarna sju-tolv år var anmälda. Ca 70 96 (23 st) av dessa hade vårdnadshavare l som förvärvsarbetade/studerade 16 timmar eller mer per vecka.

Tabell 10.1 Barn anmälda till barnomsorgskö. Delområden, antal och procent”

Barn Område

Vindelns Tvärålund Skivsjö Hällnäs Åmsele Hela

f tätort Granö Hjuken kommunen

med om- Ekträsk l ,i nejd Ant. 96 Ant. % Ant. % Ant. % Ant. % Ant. % Förskolebarn Anmälda till kö 57 22 0 8 15 0 73 16 Ej anmälda till kö 204 78 57 93 42 95 46 85 38 95 387 84 Totalt 261 100 61 100 44 100 54 100 40 100 460 100

Sko/barn

”Tal mindre än 3 redovisas som 0 och talen 3 och 4 redovisas som 5.

1 Enkät formulär

Bilaga

p sas 231 EN KÃTSVAR

A

FörSCB (1)

l Undersökning av behovet av barnomsorg { i Vindelns kommun l l

1 Denna blankett avser familjens barnantal och sysselsättning

För att svarenfrån olika familjer skall kunnajämförasvill vi att då barnetbor hos 0 glfta/sammanboende skall frågorna besvaras ev kvinnan 0 ensamstående förälder skall frågorna besvarasav denna.

Frågornabesvaras genomatt sättakryssför det svarsalternativsombäststämmerin. Har Du någrafrågor, kontakta gärnaLotta Sandinpåsocialkontoreti Vindeln, telefon 10910.

fi 2

E ä

Blenkettutqlvere Foetedreu Kontektperson Telefon

lllllllllllllllllllllllllll

, _ _ 10250 STOCKHOLM UlleBöös W - 140560 Utrednlnuunurtutet

48 Bilaga 1 sou 1979:58

FörSCB

1 Antal barnunder 13 år sombor hemma

2 Födelseårför det yngstabarnet 19

Läsdetta innan Du besvararfrågorna!

Till förvärvsarbete räknasavlönatarbete.arbetei egetföretageller oavlönatarbetei familjemedlemsföretag (ävenjordbruk). Sysselsättningsomavlönadpraktikant räknas till förvärvsarbete.

Desomunder de senaste4 månadernaendastarbetat tillfälligt, t ex somsemestarersättare, räknasinte somförvärvsarbetande.

(IB) Kryssa baraför ett alternativ 3 Vilken var Din huvudsakligasysselsättning Förvärvsarbete(dvsavlönatarbete.afbefei 9991703139 unde, Veckan5 . 12 februari 197g? 1 eller oavlönatarbeteifamiljemedlemsforetag) D

2 Studier (ävenomskolning) D

3 Tiänstledig(t ex barnledig) D

4 Semester D

D 5 Sjukskriven

6 Arbetslös E] 7 Hemmafru/-man * E

a Annat, angevad B

-l

(19) 4 Hur mångatimmar förvärvsarbetadeDu under veckan6 - 12 februari 1978?2 1 0 timmar E] OBS _ I arbetstidenskall inräknas 1 - 15 tummar D 2 eventuellövertid, extraarbeteeller blsyssla 3 16 - 34 timmar ü

IT 4 35 timmar eller mer Tlll studierräknasutöverstudiervid Iäroanstalter evenstudierper korrespandens, lortblldnlngskurser ellerprakti arbeteutanlön, somlnglr i envlssstudieplan. zskiftarbetande ozhandramedoregelbundna ellervarierande arbetstider uppgerpåfrågorna 4 - 6 - i förekommande lall frlga 14› detgenomsnittliga antaletarbetstimmar pervecka.

SOU l97›:58 1 49 Bilaga

(20) 5 Hur mångatimmar var Du upptagenavstudier (omskdningskurs)underveckan6 - 12februari 1978.7 D: 0 timmar OBS Rikna n all tid somltglr för studierna, 1 - 15 timmar Eveneventuelllörberedelretidinför lektioner D:

15 - 34 timmar

35 timmar eller mer 6 Har Duförvärvsarbetatstadigvarandeunderde senaste 4 månaierna? Hur mångatimmar densenastenormala Nej, jag har inte förvärvsarbetat arbetsveckan?2 stadigvarandeunderden tiden OBS Bortserln kortvarigsjuklrlnvaro, semesteroch Ja, 1 - 15 timmar annant-lltillig ledighet

Ja, 16 - 34 timmar

Ja,35 timmar eller mer 7 Har Duunder de senaste4 månadernabedrivit regelbundnastudier? Hur mångatimmar i Nej, jag har inte bedrivit genomsnitt per vecka? regelbundnastudier under den tiden OBS Bortselrln ferier Ja, 1 - 15 timmar

Ja, 16 - 34 timmar

Ja,35 timmar eller mer (23) 8 TänkerDu förvärvsarbetestadigvarande underde närmaste12 månaderna? D1 Ja, 1 - 15 timmar/veckanormalt

D2 Ja, 16 - 34 timmar/veckanormalt

Da Ja, 35 timmar eller mer/veckanormalt

m4 liei (24) 9 TänkerDu förvärvsarbetestadigvarandeutom hemmet underdenärmaste12 månaderna? E): Ja

m: Nej

10 TänkerDu studeraregelbundetunderde närmaste 12månaderna? Ja, 1 - 15 timmar/veckanormalt D1

g: Ja, 16 - 34 timmar/veckanormalt

E: Ja,35 timmar eller mer/veckanormalt

E. Nej

11 OmNej på fråga8 och 10 (26) Stule DJ förvärvsarbetestadigvarandeeller bedriva regelbundnastudier underde närmaste12 månaderna omomsorgenordnadesför Ditt/Dina barn? [ju Ja, 1 - 15 timmar/veckanormalt

:j: Ja, 16 - 34 timmar/veckanormalt

[ja Ja,35 timmar eller mer/veckanormalt

m: Nej Till sudierraknasutöverstudiervidIaroanstalter avenstudierper korreoondens, fortblldningskurnr ellerpraktikarbete utanlön, somirgårien vissIludllplln zskultrbetande ochandramedoregelbundna ellervarierande arbetstider unøøer detgenomsnittlige antaletarbetstimmar pervecka

50 1 Bilaga

(27)

12 Vilket är om kön? 1 Kvinna E]

mzMan

(23) 13 SammanborDu medmakeeller_mednågonannan underäktenskapsliknandeformer? 1 Ja _› Fortsättmedmg. 14 E]

n 2 Nej * FortsättmedblenltettB, en lör varjebern

Frågorna 14 - 15 skall endast besvaras av gifte/semmanboende eftersom de handlar om makes/semmenboendes sysselsättning

14 Har Din make/sammanboende förvärvsarbetat (79) stadigvarandeeller bedrivit regelbundnastudier unde, d., Senaste4 månadgma?Hu, mångatimma, Nej, hanhar inte förvärvsarbetat_ stadigvarandeeller den Senastenunnan veckan; l D 1 studeratregelbundetunderden tiden

[j z Ja, 1 - 15 timmar

B 3 Ja, 16 - 34 timmar

n 4 Ja,35 timmar eller mer

15 Kommerhanunderde närmaste12 månadernaatt (so) förvärvsarbetestadigvarande/studera regelbundet? Nej. hankommer inte att varesigförvärvsarbete Hur mångatimmar en normalvecka? E] 1 stadigvarandeeller studeraregelbundetunderdentiden

E] 2 Ja, 1 - 15 timmar/vecka

D 3 Ja, 16 - 34 timmar/vecka

E] 4 Ja,35 timmar eller mer/vecka

n 5 Jagvet inte

i 1Tlllstudierräknatutöverstudiervid Iiroanttelterävenstudierper \ korrespondent, lortblldnlngskureer ellerprektlkerbate utenlön, 4 somIngårl envlu Itudleplen. Skumbetende ochandramedoregelbundna ellervarierande uppgerdet, , entelet pervecka. ii i i i

Bilaga 2 Enkät formulär

P838 231 EN KÄTSVAR

B

FörSCB (1)

Undersökning av behovet av barnomsorg i Vindelns kommun

Dennablankett avserdet barn vars namn står på adressetiketten

För att svarenfrån olika familjer skall kunnajämförasvill vi att då barnetbor hos e gifta/sammanbognde skall frågorna besvaras av kvinnan O ensamstående förälder skall frågorna besvarasav denna.

Frågornabesvarsgenomatt sättakryssför de svarsalternativsombäststämmerin. Närsvarenkommit in till kommunenkommerde att prickasavpåen lista. Sedan kommeradressetiketternaatt rivasbort såatt ingenskall kunnaavgörafrån vilken familj ett visstsvarkommer, eller vilket barnen vissblankett avser. Har Du nâgrafrågor, kontakta gärnaLotta Sandinpåsocialkontoreti Vindeln, telefon 109 10.

OBS Får ej avskiljasavannanän kommunenspersonal

1 -,

l/UI

SCB

Blankettu tglvara Postadress Kontaktperson Telefon Fack Riktnr Abonnenmr

lJEllllllllllHlll

ållllllllll

, _ _ 10250 STOCKHOLM UllaBöös 08 - 140560 tredningtinmtutat

Bilaga 2

OBS Alla frlqorna pådennablanka ugäller BARA det barnvars namn står på blankettens första sida!

l Påvilket sätt ordnar Du omsorgen för barnet (dvs det barnvars namn står på (15) första sidan) när Du själv förvärvsarbotar studerar eller studerar? E] 1 .lag varken iörvärvsarbetareller Jagär kommunalt avlönad D 2 dagbarnvårdare (dagmamma)

D 3 Jag är privat dagmamma

(1 Daghem (endast barn 0 - 7 år omsorgen ordnasgenom: D 01 som inte börjat skolan) Familjedaghem (dagbarnvårdare) D oz genom kommunens förmedling

D o: Privatfamiljedaghem Privathemhjälp (barnflicka, praktikant D 04 ävenihop med annan familj) Deltidsgrupp (lekskola - 3 timmar/dag) D 05 (endastbarn3 - 7 är som inte börjat skolan) Make/Sammanboende D os har handom barnet

D 07 Ovrig anhörig hr hand om barnet

D 0a Fritidshem (endastför skolbarn)

i skolan E] 11 Jag är borta baranär barnetgår Barnetklarar sig självt D 12 (t ex före/efter skolan)

hur D 1a Påannatsätt, ange även

T

2 53 Bilaga

OBS FrågornagällerBARA det barnvar: namnstår på första sidan! (18) Krynulör baraOttnlrarnatlv 2 Hr skulle Du helstvilja att omsorgenom barnet Daghem(endastbarn0 - 7 år ordnas.fr o m mars1978och ett år framåt? E] 01 sominte börjat skolan)

Familjedaghem(dagbarnvårdare) oz genomkommunensförmedling

03 Privatfamiljedaghem Privathemhjälp(barnflicka, 04 praktikant › ävenihop medannanfamilj) Daltidsgrupp(lekskola› 3 timmar/dag) 05 (endastbarn3 - 7 år som inte börjat skolan)

06 Hemmamedmigoch/eller make/sammanboende

DDDDDDEDDD

07 Övriganhörighar handom barnet

oo Fritidshem (endastför skolbarn)

11 Jagär borta baranärbarnetgår i skolan

12 Barnetklarar sigsjälvt

13 Påannatsätt,angehur

-1

3 Har Du behovav kommunal barnomsorgi någonform (20) för barnetunder s k obekvämarbetstidnågoneller någradagari veckan? D 1 Nej -- Fortsättmedfråga-t

j:) z Ja,angevilka tider

-1

(21) Tidigt på morgonen 1 (05.00- 06.30) - 1,5 timme eller mindre D m Kvällstid z (1830 - 21.00)- 2,5 timmar eller mindre m Nattetid 3 (21.00-05.00) (u) Lördagar E] 4 (06.30-l8.30l-dagtid i Söndagar F l 5 (06.30-18.30)-dagtid 4 Har Du behovav kommunalbarnomsorgför barnet (26) enbartundersommarhalvåretellerenbart ._, undervinterhalvåret? _ L] 1 Nej Ja,enbart undersommarhalvåret D 2 (1 maj- 31 oktober) Ja,enbart undervinterhalvåret W a (1november- 30 april) (27) 5 Stårbarnet i kommunenskö för platspå daghem,familjedaghemellerfritidshem? -- FortsättmedfrIgaG L:) 1 Nej

i

E] 2 Ja,för platspå_- (28) i

E 1 Daghem

D

i (29)

D 2 Familjedaghem (30) F] 3 Fritidshem

54 2 sou 1979:58 Bilaga

OBS FrågornagällerBARA det barn varsnamnstår påförsta siden! m” 6 Om Du inom två månaderbleverbjudenplats på kommunalt daghem för barnet,skulle Du ta den? 1 Ja D oss Ja, menbaraom omsorgenordnades Daghemir endastför barn0-7 år D 2 för mitt/mina andrabarn om i. “d” hm Nej, det år inte aktuellt nu, j 3 men inom ett år vill jagha plats i D i Nej, det är inte aktuellt nu, 4 menefter ett år kan det bli aktuellt D Nej,jagvill inte ha platsför barnet D 5 på kommunaltdaghem Barnetgåri skolan D 6 (kanej få plats pådaghem)

D 7 Barnetharredanplats på kommunaltdaghem

7 Om Du inom tvåmånadez.bleverbjudenplats på (32) kommunalt familjedaghem för barnet,skulle Du ta den? D 1 .la

Ja, menbaraom omsorgenordnades z för mitt/mina andrabarn D Nej, det är inte aktuellt nu, D 3 men inom ett år vill jag ha plats lr Nej, det är inte aktuellt nu, D 4 menefter ett år kan det bli aktuellt l

Nej, jag vill inte ha platsför barnet D 5 på kommunaltfamiljedaghem i Barnethar redanplatspå l D 6 kommunaltfamiljedaghem l l 8 Om Du inom två månaderbleverbjudenplatspå ma) kommunalt fritidshem för barnet,skulle Du ta den? I Ja Ja, menbaraom omsorgenordnades i oas Fritidshemär baratill lör skolbarn 2 för mitt/mina andrabarn

Nej, det är inte aktuellt nu, 3 men inom ett år vill jag ha plats

Nej, det är inte aktuellt nu, 4 menefter ett år kan det bli aktuellt D Nej, jagvill inte ha platsför barnet D 5 på kommunaltfritidshem Barnethar inte börjat i skolan (kan ej få plats påfritidshem)

NI Barnethar redanplats påfritidshem

Har Du någraytterligare synpunkter, bervi Dig att skrivanerdemhär

I i 1 l

Vi tackarför Din medverkan.

Dinasvarkommeratt underlättaplaneringenav hemomsorgøni Vindelnskommun.

3 Teknisk

Bilaga rapport

av Ulla Böös, SCB

Barnomsorgen i Vindeln

Under mars 1978 genomfördes en undersökning av behovet av barnomsorg i Vindelns kommun. Statistiska centralbyrån (SCB) svarade på uppdrag av planeringsgruppen för barnomsorg för undersökningens uppläggning och maskinella bearbetning. Vindelns sociala centralnämnd svarade for utsändning, påminnelser och granskning. Enkäten utgjordes av SCB:s standardiserade blankett for kommunala barnomsorgsundersökningar med tillägg av en fråga angående behov av kommunal barnomsorg endast under sommarhalvåret eller endast under vinterhalvåret. Enkäten omfattade samtliga barn i åldern 0-12 år som vid urvalstillfállet (slutet av februari 1978) var kyrkobokförda i Vindelns kommun. Totalt berördes 951 barn eller 589 hushåll. Enkäten tillställdes huvudmannen (som regel fadern), men skulle besvaras av modern eller faderns hustru/sammanboende, dvs. av kvinnan i familjen. Anledningen till att kvinnan skulle besvara frågorna, ett forfarande som tillämpas genomgående i SCB:s kommunala bamomsorgsundersökningar, var att behovet av barnomsorg har starkare samband med kvinnans ev. forvärvsarbete/ planer på förvärvsarbete än med mannens. Varje hushåll erhöll en blankett angående föräldrarnas sysselsättningssituation (huvudsakligen kvinnans) samt en blankett for varje barn. För barnen skulle anges nuvarande omsorgsform, önskad omsorgsform under det närmaste året och huruvida man var beredd att ta plats i daghem/ kommunalt familjedaghem/ fritidshem om man erbjöds en sådan inom de nännaste två månaderna. Enkäten skickades ut i mitten av februari. Två brevpåminnelser gjordes. l slutet av mars hade 537 hushåll svarat, dvs. blanketter for 869 barn hade skickats in, (91 % svar). Av de återstående hushållen togs en tredjedel, 19 st, ut för telefonintervju. 1 dessa hushåll fanns 33 barn 0-12 år. Samtliga telefonintervjuer gick att genomföra, dvs. totalt erhölls svar från 556 hushåll eller för 902 barn. Resultaten for de hushåll som telefonintervjuats räknades vid tabellframställningen upp med 3, dvs. vart och ett av dessa hushåll räknades som 3 st. På detta sätt erhölls totalskattningar i tabellerna som överensstämde med faktiska antalet barn eller barnhushåll i kommunen.

56 3 Bilaga

vidhäftar resultaten p. g. a. att urval gjordes i bort- Ett visst slumpfel fallsstratum. Detta fel beräknas som

j: 1,96 V0,9l2 + s? el i 1,96 \/0,83 + s?

där S2 är standardavvikelsen i det urval som är draget i bortfallsstratum.

S2 beräknas for absoluta tal som -2 i, (Xi-x) n

och for procenttal som ” P Cl n

där xi är ett enskilt (absolut) variabelvärde _ l är medelvärdet för samma variabelvärde är ett procenttal l

D-DUX

l är l-p och l är antalet hushåll eller bam i bortfallsstratum dvs. 52 eller 82 l

dvs. snedvridande effekter p. g. a. bortfall, behöver man ej l

Bortfallsfel,

räkna med, eftersom samtliga utvalda hushåll i bortfallsstratum, lät sig in- l

tervjuas. l

men omfattningen

I övrigt kan vissa mät- och bearbetningsfel föreligga, i

då dels frågorna är ganska enkla till sin

l

av dessa torde vara försumbara, dels maskinella kontroller och rättning av fel utförts utöver konstruktion, manuell granskning av varje blankett.

II i kommun -

Barnomsorg Växjö

enkätundersökningar avseende barn i åldrarna noll - tolv âr, genomförd år 1978

Innehåll

av resultarfrân undersökningarna. . . . . . Sammanfattning Barn efter delområde och familjeförhållanden . . . . . . . . 55 Vårdnadshavarnas sysselsättning - förvärvsarbete/studier . . . . 55 Vårdnadshavare med oregelbunden arbetstid . . . . . . . . 55 Vårdnadshavare med obekväm arbetstid . . . . . . . . . . 55 Vårdnadshavarnas förvärvs- och studieplaner . . . . . . . . 55 Nuvarande barnomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 på obekväm arbetsti . . . . . . . . 57 Barnomsorg Nuvarande barnomsorg jämfört med önskad barnomsorg . . . . 57

1 Beskrivning av undersökningen . . . . . . 71 1.1 Allmänt om undersökningens uppläggning . . . . . . . 71 1.2 Undersökningsmetod och enkätformulär . . . . . . . . 71 1.3 Urval och svarsfrekvens . . . . . . . . . . . . . . 72 1.4 Inkomna svar och bortfall . . . . . . . . . . . . . 73 1.5 Kompletterande enkät . . . . . . . . . . . . . . . 74

2 Barn efter omrâde och familjeförhållanden . . . . . . . . . 75 2.1 Barn per delområde . . . . . . . . . . . . . . . . 75 2.2 Vårdnadshavarnas kön och civilstånd . . . . . . . . . 75 1 i 3 Vårdnadshavarnas sysselsättning . 77 3.1 Vårdnadshavarnas sysselsättning - olika ålder på barnen . 77 3.2 Vårdnadshavarnas veckoarbetstid . . . . . . . . . . . 77 3.2.1 Vårdnadshavarnas sysselsättning och arbetstid - områdesvis - förskolebarn (0-6 år) . . . . . . . . . 78 3.2.2 Vårdnadshavarnas sysselsättning och arbetstid - områdesvis - skolbarn (7-12 år) . . . . . . . . . . 79

4 Vårdnadshavarnas förvärvsarbete/studier och dess förläggning i tid . 81 4.1 Vårdnadshavare som var lediga vissa hela dagar . . . . 81 4.2 Vårdnadshavare som var lediga vissa hela vardagar och hade oregelbunden arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . 82 4.3 Antal lediga vardagar per vecka . . . . . . . . . . . 82 4.4 Vårdnadshavare med olika långa arbetsdagar . . . . . . 84 4.5 Vårdnadshavare som var lediga vissa hela veckor . . . . 84 4.6 vårdnadshavare som forvärvsarbetade/studerade under obekväm arbetstid

60 Innehåll

5 Vârdnadshavarnas 91 planer att börja förvärvsarbeta

6 Barnomsorg. . . . 93 6.1 Nuvarande barnomsorg . . . . . . . . . . . . 93 6.1.1 Nuvarande barnomsorg - Förskolebarn (0-6 år) . 94 6.1.2 Nuvarande barnomsorg - skolbarn (7-12 år) . 94 6.2 Nuvarande barnomsorg efter veckoarbetstid . . . . . . 94 efter arbetstid - förskolebarn 6.2.1 Nuvarande barnomsorg (0-6âr). 94 6.2.2 Nuvarande barnomsorg efter arbetstid - skolbarn (7-12 år) . . . . . . . . 96 6.3 Barnomsorgskombinationer . . 97 6.3.1 Förekomst av kombinationer . . . 97 6.3.2 Exempel på vanliga kombinationer. . . . . . . . 97 6.4 Nuvarande barnomsorg jämförd med önskad barnomsorg . 99 6.4.1 Nuvarande och önskad barnomsorg - förskolebarn (06 99

6.4.2 Nuvarande och önskad barnomsorg - skolbarn (7-12

99 6.5 Nuvarande och önskad barnomsorg för barn vars Föräldrar arbetade 16 timmar eller mer per vecka 102 6.5.1 Förskolebarn (0-6 år) . . 102 6.5.2 Skolbarn (7-12 år). . . . . . . . . . . . .. 104 6.6 Jämförelser av omsorgssituationen för förskolebarn resp. skcl- _barn 104 6.7 Nuvarande och önskad barnomsorg for barn med vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid . . . . . 106 6.7.1 Omsorgssituationen för barn under obekväm tid 106 6.7.2 Antal barn som klarade sig själva utan tillsyn från vuxen då vårdnadshavaren arbetade på obekväm tid 108 6.8 Vårdnadshavarnas planer att börja förvärvsarbeta utanför hemmet inom ett år samt önskemål om förändrad omsorg inon ett år

Bilagor . . . . . . . . . 111 Bilaga 1 Enkätformulär . . 117 Bilaga 2 Teknisk beskrivning. Växjö enkätundersökning _ av frân vårdnadshavare . . 141

Bilaga 3 Sammanställning kommentarer

arbetstider vare- Bilaga 4 Barnomsorg för barn vars vårdnadshavares rade mellan dagarna 143 Bilaga 5 Tabellbilaga .

Tabeller

Tabell l Nuvarande barnomsorg för barn 0-6 år och barn 7-12 år. Hela kommunen (antal och andel) . 67 Tabell 2 Nuvarande barnomsorg jämfört med önskad barnon-

sou 1979:58 Innehåll 61

sorg for barn 0-6 år. Hela kommunen (antal och andel 68 Tabell 3 Nuvarande barnomsorg jämfört med önskad barnomsorg for barn 7-12 år. Hela kommunen (antal och andel) 68 Tabell 1.1 Antal barn i undersökningen områdesvis efter ålder (antal i hela tiotal) . . . . . . . . . . . . . 73 Tabell 1.2 Bortfall i delområden (antal och andel) . . . . . 73 Tabell 2.1 Antal barn efter ålder och område (antal i hela tiotal) 75 2.2 Andel barn efter ålder och område . . . 75 Tabell (procent) Tabell 3.1 Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning under mätveckan. Hela kommunen (antal i hela tiotal . . . . . . . . . . . . . . .. 78 och andel) Tabell 3.1.1- Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning 3.1.4 Delområden . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Tabell 3.2 Barn efter ålder och vårdnadshavarnas arbetstid Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . 78 Tabell 3.3 Barn 0-6 år efter vårdnadshavarens arbetstid, områdesvis (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . 79 Tabell 3.4 Barn 7-12 år efter vårdnadshavarens arbetstid, områdesvis (antal i hela tiotal) . . . . . . . 80 Tabell 4.1 Barn med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare som var lediga vissa hela vardagar. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . 81 Tabell 4.1.l“ Barn med vårdnadshavare som hade lediga dagar”, fördelade efter veckoarbetstid. Delområden och barnetsålder Tabell 4.2 Barn till vårdnadshavare med veckoarbetstid på minst - ar- 16 timmar, lediga viss hela dagar oregelbunden betstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) 82 Tabell 4.3 Barn med vårdnadshavare efter antal lediga vardagar per vecka. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Tabell 4.4 Lediga dagar för vårdnadshavare som hade nattjänst- Hela kommunen (antal i hela tiotal) . . . 84 göring. Tabell 4.5 Barn 0-6 år efter vårdnadshavarens kortaste resp. längsta arbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal

Tabell 4.6 Barn 7-12 år efter vårdnadshavarens kortaste resp. längsta arbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal

Tabell 4.7 Barn vars vårdnadshavare var lediga vissa veckor, for- . delade efter område och barnets ålder (antal i hela tiotal) 86 Tabell 4.8 Barn efter om vårdnadshavaren hade obekväm arbetstid, eller ej. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Tabell 4.9 Barn efter vårdnadshavarnas arbetstillfällen under obekväm arbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . . . . . . . . . . . 87 ”Se bilaga 5

62 Innehåll

Tabell 4.10 Barn efter kombinationer av tidpunkter under vardagar då vårdnadshavaren forvärvsarbetade på obekväm tid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel). Tabellen inkluderar ej lördag och söndag. 89 Tabell 5.1 Barn efter vårdnadshavarens arbetsplaner samt och område, procent . 92 Tabell 6.1 Totalt antal tillsynstillfallen. Hela kommunen 93 Tabell 6.2 Nuvarande omsorg efter barnens ålder. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . 95 Tabell 6.3 Barn 0-6 år efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . 96 Tabell 6.3.1- Förskolebarn efter nuvarande oms org och vårdnads- 6.3.3” havarens veckoarbetstid. Delområden . . . 147 Tabell 6.4 Barn 7-12 år efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) 97 Tabell 6.4.1- Skolbarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshava- 6.4.3“ rens veckoarbetstid. Delområden . . . . . 149 Tabell 6.5 Andel barn efter antal tillsynsformer och ålder. Hela kommunen . 97 Tabell 6.6 Nuvarande och önskad barnomsorg lör barn 0-6 år. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) 100 Tabell 6.6.1- Nuvarande och önskad omsorg lör förskolebarn . 150 6.6.2” Tabell 6.7 Nuvarande och önskad barnomsorg for barn 7-12 år. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . 101 Tabell 6.7.1- Nuvarande och önskad omsorg lör skolbarn 151 6.7.2” Tabell 6.8 Nuvarande och önskad barnomsorg för bam 0-6 år vars vårdnadshavare forvärvsarbetade/studerade 16 timmar eller mer per vecka. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . . Tabell 6.9 Nuvarande och önskad barnomsorg for barn 7-12 år vars vårdnadshavare förvärvsarbetade/studerade 16 timmar eller mer per vecka. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) . . . . . . . 105 Tabell 6.10 Antal och andel bam 0-6 år med vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid. Nuvarande tillsyn. Hela kommunen 107

Tabell 6.11 Antal och andel barn 0-6 år med vårdnadshavare som

arbetade på obekväm tid. Önskad tillsyn. Hela kommunen 107 Tabell 6.12 Andel och antal barn som fick klara sig själva då vårdnadshavaren lörvärvsarbetade. Hela kommunen . 108 Tabell 6.13 Planer att börja forvärvsarbeta utanför hemmet och önskemål om barntillsyn inom det närmaste året. Barnåldrar i hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) 109

Innehåll 63

Figurer

Figur 1 Önskemål om barnomsorg . . . . . . . . . . 69 Figur 3.1 Andel barn efter ålder och vårdnadshavarens arbetstid 80 Figur 6.1 Andel barn vars föräldrar ej önskade någon förändrad barnomsorg. Hela kommunen . . . . . . . 106 Figur 7.1 Tillsynstillfällen eller tillsynsform och arbetstidskombination 0-6 år . . . . . . . . . . . 143 Figur 7.2” Tillsynstillfállen efter tillsynsform och arbetstidskombination 7-12 år . 144

a Se bilaga 4

Sammanfattning av resultat från

undersökningarna

Barn efter delomrâde och familjeförhållanden

I Växjö kommun fanns vid enkättillfállet i april år 1978 drygt 12 100 barn i åldrarna noll-tolv år. Drygt hälften - 52 96 - var Förskolebarn (0-6 år). Den största andelen av barnen - 59 % - bodde i Växjö tätort. I Växjö ytterområde bodde 34 % och i de två mindre tätorterna Östra Torsås och Aneboda bodde 3 resp. 4 % av barnen. Flertalet av barnen - 93 96 - hade sammanboende vårdnadshavare. Barn till ensamstående föräldrar utgjorde därmed 7 96 av samtliga barn. Högst andel återfanns i Växjö tätort där andelen var 9 %.

Vârdnadshavarnas sysselsättning förvärvsarbete/studier Vårdnadshavare till 21 % av samtliga barn forvärvsarbetade/studerade 35 timmar eller mer per vecka. Vårdnadshavare till 54 % av förskolebarnen forvärvsarbetade/studerade 16 timmar eller mer per vecka. Motsvarande andel bland skolbarns vårdnadshavare var 66 96. Andelen barn till vårdnadshavare som förvärvsarbetade/studerade l-15 timmar var ll 96 bland forskolebarnen och 9 96 bland skolbarnen. Det var en större andel bland förskolebarnen som hade tillfälligt frånvarande vårdnadshavare än det var bland skolbarnen (8 resp. 2 96). Vårdnadshavamas arbetstid hade inte något mer utpräglat samband med barnens ålder. Det var dock en lägre andel bland vårdnadshavare till barn noll-två år som arbetade/ studerade heltid än det var bland vårdnadshavarna med barn tio-tolv år. Vårdnadshavare till 36 % av förskolebarnen var hemarbetande. Andelen var lägre bland skolbarnens vårdnadshavare, där 25 96 var hemma.

Vârdnadshavare med oregelbunden arbetstid l Växjö kommun var det vanligt att arbetsdagarna var olika långa. Det var 50 96 av samtliga barn som hade förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare med olika långa arbetsdagar. Det var även vanligt förekommande att arbetstiden var så förlagd att vissa hela vardagar var lediga. Av samtliga barn med förvärvsarbetande/ studerande vårdnadshavare var det 39 % som berördes av att vissa hela vardagar var lediga. Vanligast var att 1-2 dagar var lediga per vecka.

66 Sammanfattning

förvärvs- Av samtliga barn noll-sex år var det 42 % vars vårdnadshavare arbetade eller studerade och som hade vissa hela vardagar lediga. För sjutolvåringarna var andelen 36 %. Av samtliga barn med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare var det 22 96 (1870) som berördes av att arbetstiden var så förlagd att vissa hela vardagar var lediga och där arbetsdagarna dessutom var olika långa. Här förelåg ingen skillnad mellan åldersgrupperna.

Vârdnadshavare med obekväm arbetstid Totalt hade 26 % av samtliga barn vårdnadshavare som förvärvsarbetade/ studerade på obekväm arbetstid. (Med ”obekväm arbetstid” avses lördagar, söndagar samt vardagar mellan 18.30-08.30.) Andelen barn berörda av obekväm arbetstid motsvarar 36 96 av samtliga barn med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare (l6-w timmar). Kvällen var den tidpunkt då flest arbetspass under obekväm tid inträffade. Näst vanligast var lördagar. Någon större skillnad beträffande arbete på obekväm tid konstaterades ej vid jämförelse mellan vårdnadshavare till noll-sexåringar resp. sju-tolvåringar. Obekväm arbetstid var vanligast bland deltidsarbetande. Av barn till vårdnadshavare som förvärvsarbetade mindre än 15 timmar var det vårdnadshavare till 44 .96 av barnen som förvärvsarbetade/ studerade under obekväm tid. För barn vars vårdnadshavare arbetade 16-34 timmar utgjorde motsvarande andel 38 %.

Vårdnadshavarnas förvärvs- och studieplaner Av drygt 4400 barn med hemarbetande vårdnadshavare, hade 34 % vård- 1 nadshavare som planerade att börja förvärvsarbeta/ studera utanför hemmet inom ett år. Resultat från undersökningen tyder på att vårdnadshavare till * \ förskolebarn i något högre utsträckning planerade förvärvsarbete/ studier än vårdnadshavare till skolbarn (36 % resp. 29 %).

Nuvarande barnomsorg Barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetade/studerade 16 timmar eller mer per vecka fördelade sig på olika nuvarande omsorgsformer enligt nedanstående tabell. Det var vanligast med endast en omsorgsform, men kombinationer förekom. Av samtliga barn i undersökningen berördes 13 96 av barnen av två olika omsorgsformer.

Sammanfattning 67

Tabell l. Nuvarande barnomsorg för barn 0-6 år och barn 7-12 år. Hela kommunen (antal och andel)

Make/samboende turades om genom att arbeta skilda tider 3 4

Barnomsorg på obekväm arbetstid

För förskolebarn vars vårdnadshavare förvärvsarbetade/studerade på obekväm arbetstid var privat familjedaghem det vanligaste tillsynsalternativet (23 %). Drygt 16 % tillsågs av annan vuxen hemma, medan det for ytterligare 10 % av forskolebamen uppgavs att föräldrarna turades om med barnomsorgen genom att arbeta skilda tider. Av vårdnadshavare med obekväm arbetstid var det 38 96 som önskade vilket byta barnomsorg är högre än z för samtliga bam. Totalt önskades daghem för 52 96 av forskolebarnen vars vårdnadshavare arbetade på obekväm tid.

Nuvarande barnomsorg jämfört med önskad barnomsorg

Vårdnadshavare till 30 96 av samtliga förskolebarn ville enligt enkäten byta omsorgsform. Av dem som önskade byta ville barnomsorg 16 96 (l 100) ha daghem och 10 % (690) önskade familjedaghem. För 2 96 (50) av förskolebarnen önskades antingen kommunalt eller daghem familjedaghem. De som hade plats i daghem eller kommunalt familjedaghem var minst benägna att byta barnomsorg. Endast 7 96 av dem som hade daghem önskade byta. Motsvarande andel for kommunalt familjedaghem var 15 96. Det var främst vårdnadshavare som hade privat familjedaghem som önskade byta barnomsorg. Av dessa önskade 63 96 byta. Vårdnadshavare till 10 % av samtliga skolbarn önskade byta nuvarande omsorgsform. Den största delen av dem som önskade byta - 7 96 - önskade fritidshem (260 barn). Det var inte någon som hade plats i fritidshem som önskade byta barnomsorg. Av dem som hade kommunalt familjedaghem var det 20 96 som önskade byta. För 33 96 av barnen med vårdnadshavare som planerade förvärvsarbete/stuclier utanför hemmet inom ett år önskades daghem/fritidshem och for 22 96 önskades kommunalt familjedaghem. Enligt undersökningen fanns således vid enkättillfállet ett behov av drygt

68 Sammanfattning

mellan 200 och 300 fritidshemsplatser samt drygt l 000 nya daghemsplatser. i Växjö kommun. 700 nya familjedaghemsplatser visar nuvarande och önskad barnomsorg för det Nedanstående tabeller barn noll-sex resp. sju-tolv år. totala antalet

med önskad barnomsorg för barn 0-6 år. Hela kommunen (antal Tabell 2. Nuvarande barnomsorg_ jämfört och andel)

Önskad barnomsorg Nuvarande barnomsorg

Barnet Annan Barnet Annat Totalt l

Vårdnads- Barnet Barnet är i vuxen/ är hos sätt antal havaren är i är i kommu- privat make/ släksjälv“ daghem nalt familje- sam- ting familje- daghem boende

daghem

Ingen förändring

Förändring till

- 39 18 14 24 1 270 g

daghem” 18 14 i Förändring till å kommunalt familje- - 23 5 21 8 690 daghem 10 3

Förändring till 1 3 - 7 140

i skolan. “lnkl. att vårdnadshavaren var dagbarnvårdare eller bara var borta då barnet var

blnkl. de 170 st. som önskat både daghem och familjedaghem.

med önskad barnomsorg för barn 7-12 år. Hela kommunen (antal Tabell 3. Nuvarande barnomsorg jämfört

och andel)

Önskad barnomsorg Nuvarande barnomsorg

Barnet Barnet Annan Barnet Annat Totalt Vårdnads- Barnet är i är i vuxen/ är hos sätt antal havaren är i fritids- kommu- privat make/ släksjälv hem nalt famije- sam- ting

familje- daghem boende

daghem 7 * 96 96 96 % 96 96 .96

80 75 93 99 89 5 180 Ingen förändring 90 98

Förändring till - 12 20 5 1 10 400 fritidshem 5

Förändring till

kommunalt familje- - - - 1 - 60 2 4 daghem Förändring till

Sammanfattning

Ur tabellerna kan den totala efterfrågan på omsorg lör förskolebarn i kommunen summeras genom beräkning av antal barn med vårdnadshavare som hade kommunal tillsyn och var nöjda därmed (l 020) samt de som ej hade kommunal tillsyn och önskade detta (1860) dvs. sammanlagt ca 3000. Totalt var det 350 skolbarn som hade kommunal tillsyn och var nöjda. För ytterligare 460 önskades någon form av kommunal barnomsorg. Av samtliga skolbarn önskade således 810 (14 %) någon form av kommunal barnomsorg. Nuvarande och önskad barnomsorg illustreras även i figur l.

0-6 år

50 B37 med Barn i övrig hemmavarande privat omsorg föräldrara 2 3 2° ba” 2 850 barn

Barn i kommunal barnomsorg 1 150 barn

sam med Ba_rn iövrlg hemmavarande PFWHI 0015079 föräldrara 2 89° bam 2 500 barn

Nuvarande situation Barn i kommunal barnomsorg 390 barn

Önskemål om Figur 1. Önskemål om förändring barnomsorg.

a) inkl miake/samboende

Beskrivning

av

undersökningen

1.1 Allmänt om

undersökningens uppläggning

Föreliggande rapport är resultat från en enkätundersökning om kommunal barnomsorg som genomfördes i Växjö kommun under april år 1978. Undersökningen bygger på ett urval av 1455 barn. Resultaten har räknats ç , upp så att de motsvarar totalsilTror för kommunen. I rapporten har undersökningsresultaten rundats av till hela tiotal. g Undersökningen har genomförts för att få fram behovet av kommunal

i

, barnomsorg i kommunen. Den innefattar en kartläggning av vårdnadsha-

E varnas sysselsättning samt omfattning av förvärvsarbete/studier. Frågor har

l också ställts om arbetets förläggning i tid, dvs. i vilken utsträckning vård-

l nadshavarna arbetade på obekväm tid och hur regelbunden arbetstiden var.

i Vârdnadshavarna har även tillfrågats om vilken barnomsorg de hade och

l önskade.

Intresset från vårdnadshavarna i kommunen får betraktas som stort, då svar har erhållits från 96 % av samtliga 1455 tillfrågade. Uppläggning och genomförande av undersökningen har skett i samarbete mellan Växjö kommun (socialförvaltningen), Statistiska centralbyrån (SCB) och planeringsgruppen för barnomsorg.

1.2 Undersökningsmetod och enkätformulär

Undersökningen genomfördes med en tvåsidig postenkät ställd till barn i åldrarna noll-tolv år, vars vårdnadshavare skulle besvara enkäten. Enkäten innehöll tolv frågor med bundna svarsalternativ. Några frågor gav dock möjlighet till öppna svar. Frågeformuläret framgår av bil. l. Enkätarbetet inleddes med att frågeformuläret upprättades i samråd mellan Växjö kommun (socialförvaltningen), SCB och planeringsgruppen för barnomsorg. Planeringsgruppen tryckte därefter enkätformulären. Metodinformation vid utsändning och granskning av enkäterna ombesörjdes av SCB och planeringsgruppens sekretariat. Enkäten sändes ut till vårdnadshavarna och skulle besvaras av kvinnan i familjen. I de fall vårdnadshavaren var ensamstående man skulle enkäten besvaras av denne.

72 av undersökning sou 1979553 Beskrivning

Det konkreta arbetet med utsändning av enkäter och påminnelser utfördes . l Växjö kommun. Enkätansvarig i Växjö gjorde också telefonpåminnelser och kompletterade i de fall frågorna inte var fullständigt ifyllda. Förutom påminnelser o. d. genomförde enkätansvarig i Växjö kontroll och granskning av de inhämtade frågeformulären. Enkätsvaren sammanställdes maskinellt.

1.3 Urval och svarsfrekvens

Urvalet har i resultatredovisningen räknats upp till att på 1455 individer för kommunen. Hur detta exakt har gått till beskrivs i gälla totala siffror

i bilaga 2. i

delades kommunen in i fyra delområden för att l Vid urvalsförfarandet mellan de olika kommundelarna skulle kunna göras. Områdena jämförelser l valdes så att urvalet kom att omfatta orter av olika karaktär. Således ingår Två delområden är mindre hela Växjö tätort som en del i undersökningen. till Växjö. De omfattar även viss glesorter som ligger på pendlingsavstånd Det fjärde delområdet är huvudsakligen av glesbygdskaraktär. i bygd. Urvalsstorlekarna i de fyra undersökningsområdena är enligt följande.

Växjö tätort

Område 1 innefattas av Växjö tätort med ca 6 855 barn födda mellan den 1.7.1965 och den 31.12.1977. Urvalet bestod av vart 15:e barn vilket utgör

457 barn.

Växjö ytterområde

i kommunen utom Aneboda Område 2 innefattas av samtliga ytterområden den 1.7.1965 och den och Östra Torsås dvs. ca 4000 barn födda mellan bestod av vart 8:e barn vilket utgör 500 barn. 31.12.1977. Urvalet

Östra Torsås

3 omfattar församlingen Östra Torsås med ca 400 barn födda Område Urvalet bestod av vartannat barn mellan den 1.7.1965 och den 31.12.1977. den 1.7.1965 och den 31.12.1974 vilket gav 151 barn och födda mellan den 1.1.1975 och den 31.12.1977 vilket gav samtliga barn födda mellan 97 barn.

A neboda

Område 4 omfattar församlingen Aneboda med ca 400 barn födda mellan den 1.7.1965 och den 31.12.1977. Urvalet bestod dels av vartannat barn födda mellan den 1.7.1965 och den 31.12.1974, vilket gav 153 barn och dels samtliga barn födda mellan 1.1.1975 och den 31.12.1977, vilket gav 97 barn. Nedanstående tabell visar anta! barn som ingår i undersökningen.

Beskrivning av undersökning 73 Tabell 1.1 Antal barn 1 undersökningen områdesvis efter ålder (antal i hela tiotal)

1.4 Inkomna svar och bortfall

Av de 1 455 enkäter som sändes ut till vårdnadshavare visade det sig att tio flyttat från kommunen. Nettourvalet var således 1 445. Svar erhölls från 1 387, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 96 96. Av dem som ej besvarat enkäten har 17 st. sänt in enkäten, men vägrat att besvara den och 43 st. har ej låtit höra av sig. Frågeformuläret sändes ut till vårdnadshavarna i april månad år 1978. Enkäten skulle vara besvarad inom en vecka. l de fall svar inte erhållits inom utsatt datum sändes en påminnelse ut. Efter forsta omgången utsända frågeformulär saknades 900 enkäter. Efter andra omgången utsända formulär med påminnelse var det fortfarande 285 i personer som inte besvarat enkäten. Efter tredje omgången utsända formulär

i var det ca 160 svar som fortfarande saknades. Härefter genomfördes ca

Ä 125 telefonpåminnelser. Ca 100 enkäter blev besvarade på detta sätt. 1 nedanstående tabell framgår hur Svarsfrekvensen fördelar sig mellan å de fyra delområdena i undersökningen. Tabellen gäller for det ursprungliga urvalet och ej de uppräknade talen. l I l Tabell 1.2 Bortfall i delområden (antal och andel)

Område Brutto- Avflyt- Netto- Bort- Borturval tade urval fall fall Antal Antal Antal Antal 96

Område 1 Växjö tätort 577 5 452 20 4,4

Område 2 Växjö ytterområde 500 2 498 24 4,8

Område 3 Östra Torsås 248 - 248 6 2,4

Område 4 Aneboda 250 3 247 8 3,2

Hela kommunen

74 Beskrivning av undersökning

1.5 Kompletterande enkät

Samtidigt med denna undersökning genomfördes en liknande barnomsorgsundersökning i Växjö kommun. Den tog upp samma frågeställningar men enkäten innehöll färre frågor och frågeformuläret var konstruerat som ett brevkort. Brevkortsenkäten genomfördes endast i delområde l dvs. Växjö tätort. Denna mindre brevkortsundersökning genomfördes bl. a. för att en jämförelse mellan två enkäter med olika omfattning av frågeformulären skulle kunna göras. Urvalet i brevkortsenkäten omfattade endast 285 individer.

Här följer nu redovisningen av det material som erhållits genom enkäterna. Redovisningen av undersökningens resultat sker under följande rubriker. - Barn efter område och familjeförhållanden - Vårdnadshavarnas sysselsättning - Vårdnadshavamas förvärvsarbete/studier och i tid. dess förläggning - Vårdnadshavarnas planer att börja förvärvsarbeta Barnomsorg. (Nuvarande och önskad).

2 Barn efter område och

familjeförhållanden

2.1 Barn per delområde

Av samtliga 12 140 barn i åldrarna noll-tolv år bodde 7 210 i Växjö tätort, vilket utgör 59 96. I Östra Torsås resp. Aneboda bodde drygt 400 barn. Resterande 4 100 barn tillhörde undersökningsområdet Växjö ytterområde. Noll-sexåringarna utgjorde 52 96 av barnen i åldrarna noll-tolv år. I Växjö tätort var andelen noll-sexáringar 51 96. Östra Torsås hade den största andelen noll-sex åringar med 61 96. Uppgifterna framgår av tab. 2.1 och 2.2.

Tabell 2.1 Antal barn efter ålder och område (antal l hela tiotal)

Område Ålder TOM

I

0-6 7-12 0-2 3-6 7-9 10-12

l

l Växjö tätort 3 670 3 540 1 540 2 130 l 670 l 870 7 210 Växjö ytteromráde 2 170 1 920 820 l 350 960 960 4 090 Östra Torsås 250 160 100 150 80 80 410

l

l Aneboda 230 200 100 140 90 100 430

l

Totalt 6 320 5 820 2 560 3 770 2 800 3 010 12 140

l

f Tabell 2.2 Andel bam efter ålder och område (procent)

l

76 Barn efter omrâde och familjejörhâllande

2.2 Vårdnadshavarnas kön och civilstånd

Av samtliga bam i undersökningen hade ca 840 barn (7 %) ensamstående vårdnadshavare. Den största andelen barn till ensamstående - 9 % - fanns i Växjö tätort. Lägst andel barn med ensamstående vårdnadshavare hade Östra Torsås (2 96). Det var vanligare att sju-tolvåringar hade ensamstående vårdnadshavare. För hela kommunen utgjorde de 8 96. Motsvarande andel för ålderskategorin noll-sex år var 6 96. Antal barn med manliga ensamstående vårdnadshavare var totalt ca 100 i kommunen (l 96).

3 Vårdnadshavarnas

sysselsättning

3.1 Vårdnadshavarnas sysselsättning - olika ålder på barnen

Av barnen i åldrarna noll-tolv år hade ca 8 140 vårdnadshavare som förvärvsarbetade/ studerade minst en timma under mätveckan. Dessa utgjorde g 67 96 av samtliga barn. Arbete i eget hushåll var huvudsysselsättning för l vårdnadshavare till 27 % av barnen. Av resterande barn hade 5 96 vårdl nadshavare som var tillfälligt frånvarande från arbete/studier och 1 .96 vård- ! nadshavare som var arbetslösa. Det var vanligare att föräldrar till barn i

l

sju-tolvårsåldrarna arbetade jämfört med föräldrar med barn i åldrarna noll-sex år. Bland noll-sexåringarna var 61 % av vårdnadshavarna förvärvs-

l

arbetande/studerande och i åldersgrupperna sju-tolv år var motsvarande siffra 73 96. En bidragande orsak till detta är att speciellt noll-tvååringarnas

l

l föräldrar i större utsträckning var frånvarande från arbetet på grund av t. ex. l tjänstledighet.

I Andelen barn med hemarbetande föräldrar var endast 4 96 högre bland l l noll-sexåringarna än bland sju-tolvåringarna (24 96 för 0-6 och 28 96 för l 7-12). Däremot var det något mera vanligt att noll-tvååringarna hade vårdl l nadshavare som arbetade i eget hushåll jämfört med de övriga åldersgrupl perna. Tabell 3.1, nedan visar andel barn efter vårdnadshavarens sysselsättning under mätveckan. Tabellen återfinns med delområdesredovisning i tabellbilaga 5 tab. 3.1.1-3.l.4.

3.2 Vårdnadshavarnas veckoarbetstid

För att få ett mått för förvärvsarbete och studier liknande det som användes i Folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB) har en variabel för detta begrepp byggts upp. Variabeln innebär i korthet att en sammanvägning av svaren på tre frågor i enkäten har skett. Frågorna berör samtliga vårdnadshavares sysselsättning och veckoarbetstid under mätveckan samt under de fyra senaste månaderna. En mer grundlig beskrivning ges i bil. 2. Andelen barn i åldrarna noll-tolv år med förvärvsarbetande/studerande (minst 1 tim./vecka) vårdnadshavare enligt denna definition uppgick under mätveckan till 69 .96 i kommunen som helhet. Därav arbetade vårdnadshavare till lO 96 av barnen 1-15 timmar, till 38 96 16-34 timmaroch slutligen

78 Vårdnadshavarnas sysselsättning

Tabell 3.1 Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning under mätveckan. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

Vårdnadshavarens syssel- 0-2 år 3-6 år 0-6 år 7-9 år 10-12 år 7-12 år Totalt Summa sättning under mät» 96 % 96 96 96 % 96 antal veckan barn

Förvärvsarbetade (även dagmamma/legoarbete) 52 59 56 63 72 68 62 7 540 Studier 2 6 4 6 3 4 4 530 Både studier och förvärvsarbete 0 1 l 0 1 1 1 70

Summa förvärvsarbete/studer 54 66 61 69 76 73 67

Tillfällig frånvaro

från arbete/studier på 1

grund av sjukdom,

4, I Totalt (.96) 100 100 100 100 100 100 100 1 Antal bam 2 550 3 770 6 320 2 810 3 010 5 820 12 140

I

till 21 96 35 timmar eller mer. Barn till ej förvärvsarbetande/studerande uppgick till 31 %. Andelen barn med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare var 11 96 högre i åldersgruppen sju-tolv år, där 75 % var förvärvsarbetande/studerande, än for åldersgruppen noll-sex år, där de förvärvsarbetande/studerande utgiorde 64 96. Tabell 3.2 Barn efter ålder och vårdnadshavarens arbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

Ej fab/stud. 1-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. Totalt Antal 96 Antal 96 Antal 96 Antal 96 Antal 96 i.

3.2.1 Vârdnadshavarnas sysselsättning och arbetstid - omrâdesvis -

förskolebarn (0-6 âr)

Nedanstående tabell visar förskolebarn efter område och vårdnadshavarnas arbets/ studietid. Av tabellen framgår att andelarna barn till vårdnadshavare som inte törvärvsarbetade/studerade i tre av delområdena inte skiljer sig

Vârdnadshavarnas 79 sysselsättning

nämnvärt från totalgenomsnittet (36 %). Undantag är område 4 - Aneboda där andelen är 56 96. Andelen barn med heltidsarbetande vårdnadshavare var 23 96 inom Växjö tätort, vilket var den högsta andelen i hela kommunen. De lägsta andelarna finne. vi i Växjö ytterområde och Östra Torsås, båda 12 %. I Aneboda hade 13 % av barnen heltidsarbetande vårdnadshavare. Av samtliga bam med heltidsarbetande vårdnadshavare bodde 72 % i tätorten. I gruppen 16-34 timmar låg Aneboda markant lägre än de övriga kommundelarna, vilket delvis beror på den totalt låga förvärvsfrekvensen i Aneboda. Andelen barn vars vårdnadshavare arbetade 1-15 timmar ligger för samtliga kommundelar väl samlade kring totalgenomsnittet - 11 %.

Tabell 3.3 Barn 0-6 år efter vårdnadshavarens arbetstid, områdesvis (antal i hela tiotal och andel)

Växjö tätort Växjö ytterområde Östra Torsås Aneboda Totalt Antal % Antal 96 Antal 96 Antal % Antal 96

3.2.2 Vârdnadshavarnas sysselsättning och arbetstid - områdesvis -

skolbarn (7-12 år) Andelen barn med ej förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare var för g sju-tolvåringarna 25 % i hela kommunen. Högst var som framgår av tab. 3.4 andelarna i Växjö ytterområde och Aneboda-35 96. Lägst var andelarna i Växjö tätort och Östra Torsås - ca 20 96. A Största andelarna barn med heltidsarbetande vårdnadshavare återfinns i Växjö tätort där 25 % av skolbarnen hade vårdnadshavare med en veckoarbetstid på 35 timmar eller mer och Aneboda där 30 % av vårdnadshavarna hade denna arbetstid. Aneboda står för den kraftigaste ökningen av andelen heltidsarbetande med hänsyn till barnens ålder. Det var 13 % av förskolebarnen som hade vårdnadshavare som arbetade 35 timmar eller mer. Motsvarande andel for skolbarnen var 30 96. Störst andel skolbarn vars vårdnadshavare hade en veckoarbetstid på 16-34 timmar finner vi i Östra Torsås där 50 96 hade denna arbetstid. Noteras kan att även for skolbarn ligger andelen med vårdnadshavare som hade en veckoarbetstid på 1-15 timmar väl samlade runt genomsnittet, 9 96. I lig. 3.2 visas fördelningen av veckoarbetstid i Växjö kommun efter barnets åder. Ur diagrammet framgår att andelen barn med förvärvsarbetande vårdnadshavare ökar snabbast i förskoleåldem.

80 Vârdnadshavarnas sysselsättning Tabell 3.4 Barn 7-12 år efter vårdnadshavarens arbetstid, områdesvis (antal i hela tiotal och andel)

t

i

% 1

i 100*

i

so- 2

80- i

l 70- i

m. 1

50-

40-

30- E 20_

10 / 0-2 år 3-6 år 7-9 år 10-12 år

Förvärvsarbetar/studerar 35 - w timmar per vecka

Förvärvsarbetar/studerar 16-34 timmar per vecka

Förvärvsarbetar/studerar 1-15 timmar per vecka Figur 3.1 Andel barn efter ålder och vårdnadshava- , Ej förvärvsarbete/studier rens arbetstid.

4 Vårdnadshavarnas förvärvsarbete/ studier

och dess i tid

förläggning

4.1 Vårdnadshavare som var lediga vissa hela dagar

För att klarlägga i vilken utsträckning vårdnadshavarna hade oregelbunden arbetstid var en fråga i enkäten om vårdnadshavarna hade sin arbetstid så förlagd att vissa hela vardagar eller veckor var lediga. För att ytterligare utröna förhållandena frågades även om vårdnadshavarna hade sin arbetstid så förlagd att arbets- resp. studiedagarna var olika långa. _ Av samtliga barn i undersökningen var det 27 % (3 270 barn) där vårdnadshavaren hade vissa hela dagar ledigt. Dessa utgjorde 39 % av bam med förvärvsarbetande vårdnadshavare. Det var givetvis mera vanligt att vårdnadshavare med kort arbetstid var lediga vissa hela vardagar än det var för vårdnadshavare med längre arbetstid. Bland barn med vårdnadshavare som arbetade/studerade minst 16 timmar per vecka var det 38 % som var lediga vissa hela dagar. Bland vårdnadshavare som arbetade/studerade mindre än 16 timmar var det 44 % som var lediga vissa hela vardagar. Tabellen nedan visar att det är något vanligare för åldersgruppen noll-sex år att vårdnadshavarna hade arbetstider som medförde att vissa hela dagar var lediga.

Tabell 4.1 Barn med förvärvsarbetande/smderande vårdnadshavare som var lediga vissa hela vardagar. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

Förvärvs/studietid 0-6 år 7-12 år per vecka Förvärvsar- Därav ledig Förvärvs- Därav ledig

Delområden redovisas i tabellbilagan, tab. 4.1.1.

Bland förskolebarnen med vårdnadshavare som förvärvsarbetade/studerade på deltid (1-34 tim./vecka) hade ca hälften vårdnadshavare som var lediga vissa hela dagar. Bland skolbarnen var motsvarande andel lägre, ca

82 Vârdnadshavarnas förvärvsarbete/studier. . .

40 %. Bland förskolebamen med vårdnadshavare som förvärvsarbetade/studerade på heltid, var det 18 96 som var lediga vissa hela dagar. Bland skolbarnen var motsvarande andel högre, 27 %.

4.2 Vårdnadshavare som var lediga vissa hela vardagar och

hade oregelbunden arbetstid

Av samtliga 3 270 barn i åldersgrupperna noll-tolv år med vårdnadshavare som hade sin arbets-/studietid så förlagd att vissa hela vardagar var lediga var det l 870 st. där arbetsdagama dessutom var olika långa. De utgjorde 22 % av samtliga barn till förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare. För barn noll-sex år var det i Växjö kommun sammanlagt ca l 410 bam som hade vårdnadshavare med en veckoarbetstid på minst 16 timmar och där arbetstiden var så förlagd att vissa hela vardagar var lediga. De utgjorde 41 % av förskolebarn med vårdnadshavare som förvärvsarbetade minst 16 timmar per vecka. Av dessa barn var det dessutom 980 (29 %) vars vårdnadshavare hade oregelbunden arbetstid. Av barn i åldrarna sju-tolv år var det sammanlagt 1 320 barn vars vårdnadshavare arbetade minst 16 timmar per vecka och hade sin arbetstid så förlagd att vissa hela vardagar var lediga. Av samtliga skolbarn med vårdnadshavare som arbetade minst 16 timmar/vecka utgjorde dessa 35 %. För vårdnadshavare till 890 barn (23 %) bland dessa varierade dessutom arbetsdagarnas längd. Nedanstående tabell visar antal och andel barn med vårdnadshavare som var lediga vissa hela dagar och hade regelbunden/oregelbunden arbetstid.

Tabell 4.2 Barn till vårdnadshavare med veckoarbetstid på minst 16 timmar, lediga vissa hela dagar - oregelbunden arbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

Ledig vissa dagar Ledig vissa dagar Övriga som tab/stud. Samtliga som fab./stud. och oregelbunden ej oregelbunden 16-w tim./vecka 16-w tim/vecka arbetstid arbetstid Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

4.3 Antal lediga vardagar per vecka

I enkäten ombads de förvärvsarbetande och studerande vårdnadshavarna att även ange antal vardagar som var lediga. Av kommentarerna framkom att det fanns många olika schema som både var regelbundna och oregelbundna. Exempel på vårdnadshavare med regelbundna schema är de som arbetade halvtid och tjänstgjorde varannan dag, vilket innebär att ena veckan är två vardagar helt lediga och nästa vecka är tre dagar lediga. Andra former

Vârdnadshavarnas förvärvsarbete/studier. . .

för schemaläggning av mer oregelbunden karaktär är rullande schema som varierar vecka for vecka. Det kan ibland röra sig om schema över fem eller sex veckor. För några vårdnadshavare var endast ett par dagar per månad lediga. Nedanstående sammanställning bygger på de kommentarer om lediga vardagar som vårdnadshavarna antecknat i enkäten. Totalt i undersökningen hade vårdnadshavare till ca 3 270 barn i åldersgrupperna noll-tolv år svarat att de hade ledigt vissa hela vardagar. Tabellen nedan visar antal och andel barn med vårdnadshavare som var lediga någon eller några vardagar per vecka. Tabellen innehåller endast de som hade angivit antal lediga dagar per vecka i frågeformuläret. Totalt var det 3 270 som var lediga vissa hela vardagar, medan det var 3 100 som beskrivit hur många hela vardagar som var lediga.

Tabell 4.3 Barn med vårdnadshavare efter antal lediga vardagar per vecka. Hela kommunen (antal i tiotal och andel)

Antal lediga vardagar Antal barn till Andel av dem Andel av per vecka vårdnadshavare som angett att samtliga som är lediga de är lediga fab/stud., vissa hela var- vissa hela var- 96 dagar dagar, 96

l 720 23 9 2 790 26 l0 3 360 12 4 4 140 4 2 Veckoschema med varannan dag ledig 480 15 6 Övrig schemagång 220 7 3 Några vardagar lediga per månad 220 7 3 Sporadisk tjänstgöring,

Av ovanstående tabell framkommer att den största andelen av dem som var vissa lediga hela dagar hade ledigt ca l-2 dagar per vecka. Det var 19 % av barnen med lörvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare där vårdnadshavare var lediga l-2 dagar per vecka. Tabellen innehåller inte de som hade nattjänstgöring och angett att de hade vissa hela vardagar lediga eftersom deras schema inte helt går att jämföra med övriga schema. Nedanstående tabell visar antal lediga dagar för vårdnadshavare med nattjänstgöring. Av det totala antalet förvärvsarbetande/ studerande utgjorde barn till vårdnadshavare med nattjänstgöringschema och som var lediga vissa hela vardagar 4 %. Det var vanligast att 2-3 hela vardagar per vecka var lediga bland dem som hade nattjänstgöring.

. . s0L1979;5s

84 Vårdnadshavarnas förvärvsarbete/studier.

som hade nattjänstgöring. Hela kom- Tabell 4.4 Lediga dagar för vårdnadshavare munen (antal i hela tiotal)

Typ av nattjänstgöring Anta]

vikarier etc. 100 Sporadisk nattjänstgöring, Nattjänstgöring efter schema, arbetar 2 nätter motsvarar 2-3 dagar lediga 200 ledig 4 vilket 20 Ovriga schema

Summa 320

Siffermaterialet är för litet för att resultaten skall kunna redovisas i procent.

ut- Av vårdnadshavare som angett att de var lediga vissa hela vardagar 9 96 och vårdnadshavare med vårdnadshavare med nattjänstgöring gjorde dagtjänst 91 96. Personer med vissa hela veckor lediga har behandlats för sig och redovisas

i avsnitt 4.5.

4.4 Vårdnadshavare med olika långa arbetsdagar

hade oregelbunden arbetstid, En fråga i enkäten gällde om vårdnadshavarna I Växjö kommun berördes 50 9( av barnen t. ex. olika långa arbetsdagar. vårdnadshavare av förälderns olika långa till förvärvsarbetande/studerande sätt beskriva de olika komarbetsdagar. Det är svårt att på ett överskådligt Den kortaste“ tiden ä dock ca 6 binationerna av arbetstider. vanligaste vilket framgår av tabellerna 4.5 och timmar och den längsta ca 10 timmar

4.6 nedan. större skillnad mellan noll-sexårirgamas och Det förelåg inte någon vårdnadshavares arbetstidskombinationer. Får båda grupsju-tolvåringarnas det är mellan kortaste och längsta tid, perna gäller att ju större skillnad förekommande är kombinationen. Det är såledzs vanligare desto mindre än med stora variationer. med små variationer i arbetsdagarnas längd är relativt litet i timintervallet 3-5 timmar ocl 13-24 tim- Siffermaterialet får här tolkas med hänsyn till detta. Tabellena ger ändå mar. Resultaten

en bild av förhållandena. av barnomsorg fördelat efter vårdnadshavarens l bilaga 4 görs en redovisning

olika långa arbetsdagar.

som var lediga vissa hela veclor

4.5 Vårdnadshavare

vårdnadshavare som var lediga vissa hela veckor utgorde knappt Barn till vårdnadshavare. De vårdnadhavare som 8 96 av barn till Förvärvsarbetande För sig och ingårsåledes inte var lediga vissa hela veckor har redovisats dem som att de var lediga vissa hela vardaga. bland angett

SOU 1979:53 Värdnadshavamas förvärvsarbete/studier. . . 85

Tabell 4.5 Barn 0-6 år efter vårdnadshavarens kortaste resp. längsta arbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

Kortaste tid Samma Längsta tid, timmar/dygn å arbetstid, å skall ej besvara 1 frågan 3-5 5-7 7-9 9-11 11-13 13-15 15-24 Totalt Procent

Samma arbetstid, skall

Tabell 4.6 Barn 7-12 år efter vårdnadshavarens kortaste resp. längsta arbetstid. Hela kommunen (antal l hela tiotal och andel) ›

i Kortaste tid Samma Längsta tid, timmar/dygn

1 arbetstid,

1 skall ej

besvara

Z frågan 1-3 3-5 5-7 7-9 9-11 ll-1313-1515-24 Totalt Procent

l 1 l Samma arbetstd, skall ej besvaa

E g 11-13 0 0 0 0 0 0 0 10 0 10 0 1 Totalt 2 160 0 110 190 610 840 260 110 60 4 350 Procent 50 0 2 4 14 19 6 3 1 100 100

Nedanståerde tabell visar antal och andel barn av samtliga barn i undersökningen vars vårdnadshavare hade sin arbetstid så att vissa förlagd veckor var leciga. Tabellen visar att det var vanligast För dem som arbetade mellan 16-34 timmar att vissa hela veckor var lediga.

86 Vârdnadshavarnas förvärvsarbete/studier. . . Tabell 4.7 Barn vars vårdnadshavare var lediga vissa veckor, fördelade efter område och barnets ålder (antal i hela tiotal)

obekväm arbetstid

I Växjö kommun hade under mätveckan ca 3150 barn (26 %) i åldersgrupperna noll-tolv år vårdnadshavare som arbetade under obekväm arbetstid, dvs.: under vardagar före k1. 07.00 på morgonen och efter k1. 18.30 på kvällen. Obekväm arbetstid var vanligast bland deltidsarbetande. Av barn till vårdnadshavare som arbetade 1-15 timmar berördes 44 96 av obekväm arbetstid. För barn vars vårdnadshavare arbetade 16-34 timmar utgjorde motsvarande andel 38 96. Av barn till heltidsarbetande vårdnadshavare berördes 33 % av obekväm arbetstid.

Tabell 4.8 Barn efter om vårdnadshavaren hade obekväm arbetstid, ellerej. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

1-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. l-w tim.

Antal .96 Antal .96 Antal 96 Antal 96 Obekväm arbetstid 530 44 1 770 38 840 33 3 150 38 Ej obekväm arbetstid 670 56 2 850 62 1 730 67 5 250 62

Totalt 1210 100 4 620 100 2 580 100 8 400 100

I tabell 4.9 redovisas barn till vårdnadshavare med obekväm arbetstid efter arbetstidens längd; heltid 35-w timmar resp. deltid 1-34 timmar. Arbetstidens förläggning under dygnet/veckan visas också i tabellen. Tabellen anger olika tidpunkter då vårdnadshavarna arbetade under obekväm arbetstid. Ett barn till vårdnadshavare som arbetade obekvämt både morgon och kväll räknas således in i fler än en grupp. l-lärav följer att totalsumman for de tidpunkter som vårdnadshavarna angett att de arbetade på obekväm tid överstiger det antal barn som hade vårdnadshavare med obekväm arbetstid (ca 5 570 tidpunkter resp. ca 3150 barn).

V .m m m I m v a m m f .m ä N m. .m m l .w d .m 87

.Ez

3-_ m.

22:3

E:

:o:

:

så

.San

m.

22_ .ss

;så

_

ä-. x

3:8

.es

55.558_

a-. x

E:

so!

så m..

.

.Ez

nova:

:

2-_ x

ä:

5:55.33...

o 2

;ua

E å 2

x 8_ om

323%

.Es

.§2 2..-_

?Eøzâmeaøif

ä: x

.Sao

Ssânmo

...Nagga

Såå.:

...än

.Emma

E.

Ewa..

.E

a...

.E _s_

:Sch

_mE

:Kub ._0982 _§5_ §2 §23 mavcøm

88 Vârdnadshavarnas förvärvsarbete/studier. . .

Av olika tidpunkter för obekväm arbetstid var kvällen mellan kl. 18.30-21.00 och lördag mest förekommande bland både hel- och deltidsarbetande. Som kan utläsas av tabellen inträffade 36 % av tillfällena under kvällstid och 23 96 under lördagar. För barn noll-tolv år med heltidsarbetande vårdnadshavare gav motsvarande siffermaterial att 33 96 av arbetstillfällen på obekväm tid inträffade på kvällen och 27 96 på lördagar. En jämförelse mellan heltidsarbetande och deltidsarbetande vad gäller obekväm tid (se tabell 4.9 s. 41) visar att det var en högre andel bland de deltidsarbetande som arbetade på natten (16 96) än vad det var for heltidsarbetande (10 96). Motsatt förhållande gäller obekväm tid på söndagar, där det var en högre andel bland de heltidsarbetande (18 96) som arbetade/studerade dessa dagar än det var bland de deltidsarbetande (11 %). 1 övrigt var det inte några större skillnader mellan heltidsarbetande och deltidsarbetande i denna fråga. En jämförelse mellan noll-sexâringarnas och sj u-tolvåringarnas vårdnadshavare som arbetade eller studerade på obekväm tid visar att det var något vanligare för åldersgruppen nol 1-sex år att vårdnadshavarna arbetade nattetid än vad det var för åldersgruppen sju-tolv år. Bland noll-sexåringarna var andelarna med vårdnadshavare som arbetade på natten 18 % för deltid och 17 96 för heltid. Motsvarande andelar för sju-tolvårsgrupperna var 15 resp. 7 %. Motsatt förhållande gäller för arbete på morgonen, där en större andel av vårdnadshavarna till sju-tolvåringarna arbetade. Tidpunkter då arbete/ studier inföll under obekväm tid var dock vanligast för såväl förskolebarn som skolbarn under kvällar och lördagar. 1 undersökningen har det obekväma arbetet indelats i fem perioder. Nedan redovisas kombinationer av tidpunkter då förvärvsarbete/studier var förlagda till obekväm tid. Vissa schema eller skiftgång med nattarbete kan medföra att även viss del av kvällen eller morgonen tas i anspråk. Det är dock vanligast att den obekväma arbetstiden infaller under endast kväll, natt eller morgon. Den mest förekommande kombinationen av tidpunkter för arbete eller studier under obekväm tid är natt + morgon. Detta gällde för 8 .96 av de barn som hade vårdnadshavare med obekväm tid under vardagar och 3 96 av samtliga barn med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare. För 6 96 gällde obekväm tid under morgon och kväll och 4 % berördes av obekväm tid under samtliga tidpunkter dvs. morgon, kväll och natt. Det var inte någon större skillnad mellan åldersgrupperna noll-sex år och sju-tolv år vad gäller kombinationer av obekväma tidpunkter då vårdnadshavarna arbetade. Tabellen nedan gäller för antal och andel barn som berördes av ovan beskrivna förhållanden.

Vårdnadshavarnas förvärvsarbete/studier. . . 89

Tabell 4.10 Barn efter kombinationer av tidpunkter under vardagar då vårdnadshavaren förvärvsarbetande på obekväm tld. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel). Tabellen inkluderar ej lördag och söndag

Antal bam Amal barn Antal barn Andel av (F6 år 7-12 år 0-12 år totala

Antal a? Antal ö? Antal ö? fab./ stud.

Natt och morgon 230 Kväll och natt

woxoxwuuamo

Morgon och kväll

;Oxxlbxlåoo soow-aaxuuoo

Natt, morgon och kväll Endast natten

Endast kvällen Ujb-I KI! Lhb-I

Endast morgonen

Samtliga med obekväm tid vardagar ê ä ä

5 Vårdnadshavarnas att

planer börja

förvärvsarbeta

Andelen barn med hemarbetande vårdnadshavare som planerade att börja arbeta/studera utanför hemmet inom ett år var vid undersökningstillfállet i Växjö 34 % (1 500). För noll-sexåringarna var det 36 % och för sju-tolvåringama 29 96. Enligt undersökningen utgjorde barn till hemarbetande eller dagbarnvårdare totalt 4430. Om andelen barn vars vårdnadshavare planerade att börja förvärvsarbeta utanför hemmet beräknas av det totala antalet barn blir det totalt 12 96, för åldersgruppen noll-sex år 16 .96 och för åldersgruppen sju-tolv år 9 %. Samtidigt som andelen barn med förvärvsarbetande/ studerande vårdnadshavare ökar med barnets stigande ålder, minskar andelen barn med vårdnadshavare som planerar att förvärvsarbeta/studera inom ett år mätt av barn. Av tabell 5.1 framgår att denna andel minskar ifrån 16 % samtliga till 9 % för samtliga sju-tolvåringar. För den för samtliga noll-sexåringar minsta gruppen noll-två år utgör andelen 17 % , medan den for bam tio-tolv år utgör 7 %. Undersökningen visar att det var vanligare att barn i åldersgruppen noll-två år hade vårdnadshavare som var benägna att börja forvärvsarbeta utanför hemmet inom ett år än det var för åldersgruppen tio-tolv år. Orsak kan vara att det totalt sett bland tio-tolvåringarna är färre barn som har hemarbetande vårdnadshavare. I åldersgruppen noll-två år var det 433 st. vars vårdnadshavare planerade att börja förvärvsarbeta/ studera utanför hemmet och i åldersgruppen tio-tolv år var det 211 st.

92 Vârdnadshavamas planer. . .

Tabell 5.1 Barn efter vårdnadshavarens arbetsplaner samt ålder och område, procent

Område Skall ej Planerar ej Planerar ar- Totalt Samtliga besvara att arbeta bete utanför 96 barn frågan utanför hemmet inom Antal hemmet inom ett år ett år

0-6 âr Växjö tätort

åk/ILIIUI

Växjö ytterområde

JÄCOOC åkålø-Ilx) ND%$LN ua._u- -Ãåbømn

Östra Torsås Aneboda

7-12 âr Växjö tätort Växjö ytterområde u_

O\O\O\\I å®beå www»- EU®©OO

Östra Torsås Aneboda åå©@ ›-

Hela kommunen

6 Barnomsorg

l det följande beskrivs nuvarande barnomsorg för samtliga barn och hur barnomsorgen varierar efter veckoarbetstid, i vilken grad vârdnadshavarna är nöjda eller vill byta tillsynsform. l detta avsnitt tas även upp hur vård» nadshavarna som arbetade på obekväm tid klarade sin barntillsyn och i vilken utsträckning barn ñck klara sig själva. Vårdnadshavare som planerade att börja forvärvsarbeta och vilken tillsyn som de önskade for sina barn redovisas också i detta avsnitt.

6.1 Nuvarande barnomsorg

l enkäten tillfrågades vårdnadshavarna vilken tillsyn barnen hade vid enkättillfallet. I enkäten gavs vårdnadshavarna möjlighet att markera flera alternativ för vilken eller vilka olika typer av barnomsorgstyper som användes. Tabellen nedan visar olika typer av barnomsorg och antalet barn i undersökningen eftersom flera alternativ kan gälla För ett barn.

Tabell 6.1 Totalt antal tillsynstillfällen. Hela kommunen W583 Svar ll Hur är omsorgen ordnad för barnet (29) under april månad 1978 medan Du u_ Jag varken forvärvsarbetar eller studerar 3 550 förvärvsarbetar/studerar Jag är kommunal dagbarnvårdare (Flera alternativ kan markeras) Jag är privat dagmamma

ElElElElgüElü

Annan vuxen är hemma Äldre syskon är hemma Jag är bara borta när barnet är i skolan 939 Min make/samboende och jag turas om med barnomsorgen och arbetar skilda tider 949 Barnet är i daghem/fritidshem Barnet är i kommunalt familjedaghem 756 Barnet är i privat familjedaghem Barnflicka/Hemhjälp är i hemmet

DDUCJEIEIEJ

Barnet är hos släkting Barnet klarar sig självt Annat Tre tillsynsformer; 419

94 Barnomsorg

I följande avsnitt redovisas samtliga barns omsorg oavsett vårdnadshavarens arbetsforhållande etc. Därefter redovisas barnen efter vårdnadshavarens veckoarbetstid. För att få fram antalet barn i varje huvudsaklig barnomsorgstyp, har en prioritering skett av de olika alternativen. I redovisningen nedan representeras således varje omsorgstillfálle av ett barn (tab. 6.2).

6.1.1 Nuvarande barnomsorg -förskolebarn (0-6 âr)

Av samtliga förskolebarn tillsågs 41 96 i hemmet av vårdnadshavaren själv. Vårdnadshavarna till 9 % av forskolebarnen hade daghem som huvudomsorg. För ytterligare 9 96 uppgavs kommunalt familjedaghem. Det var 16 % av förskolebarnen som fick sin omsorg genom privat familjedaghem. Släkting till vårdnadshavaren hade hand om 8 % av barnen mellan 6 % omhändertogs av Annan vuxen” i hemmet.

6.1.2 Nuvarande barnomsorg - skolbarn ( 7-12 âr)

Av skolbarn sju till tolv år tillsågs 39 .96 i hemmet av vårdnadshavaren. Knappt en tredjedel (28 %) av skolbarnen fick klara sig själva eller hade någon omsorgsform som ej var representerad bland de angivna alternativen. Den tredje vanligaste omsorgen var ”Annan vuxen är hemma”, vilken berörde 9 .96 av barnen. Det var 3 % av samtliga skolbarn som hade plats i fritidshem. De övriga omsorgsformerna gällde vardera för mellan 3 och 6 96 av barnen.

6.2 Nuvarande barnomsorg efter veckoarbetstid

6.2.1 Nuvarande -

barnomsorg efter arbetstid förskolebarn (0-6 år)

När vi delar upp forskolebarnen efter vårdnadshavarnas veckoarbetstider ser vi i tabell 6.3 att det var fyra omsorgsformer som varierade märkbart med arbetstidens längd. Den första typen av omsorg i tabellen är den där vårdnadshavaren var kommunal eller privat dagmamma och där barnet följaktligen var hemma. Endast 5 % av barnen med deltidsarbetande (16-34 tim.) vårdnadshavare hade en moder som var dagbarnvårdare medan det var 21 % av barnen till heltidsarbetande (35-w tim.) vårdnadshavare vars mor var dagbarnvårdare (98 resp. 242 barn). Till en del kan denna skillnad förmodligen förklaras med att dagbarnvârdarna ofta arbetade mer än 35 timmar per vecka. Andelen barn som vistades i kommunala familjedaghem varierade kraftigt med vårdnadshavarens veckoarbetstid. Det var vanligare med kommunalt familjedaghem bland barn till heltidsarbetande vårdnadshavare än det var

bland barn till deltidsarbetande vårdnadshavare. Endast 8 96 av barnen till

arbetande 16-34 t., gentemot 26 % av barnen till heltidsarbetande berördes av denna omsorgsform. För privata daghem var bilden den omvända - 34 % av barnen till deltidsarbetande resp. 14 % av barnen till heltidsarbetande hade privat familjedaghem.

B m o m s m 9 5

23 ommm

:SoH

.E

mo. v om

22mm

omm

:tai m; .m:= 4:4. Sf

om v v

oncoonEam

Bxaå ;E omm omm

.

RxScEaD sanning

.

0:24 se??

mEEo:

22:-!

.

cmcc :oxå

.a

._06

E63 .

22_

m .å .

3:8 .mån

_oEam -oEEmo Eoswøu

_ .

:OES-Bibi

.å

zmczEEov_

.

-muuoEEao

.

:vi

65mm _ Eu:

...via .m om a m

.Engman

85mm .mnEc Eon MEOES

_ .E omm o.:

hota

mo S. om

.EESEoz

EöommömEO

ston

3:39 :uöxm

.uâmwøam -Ewnmøv

_

En?? 38.::

_.o Emm .mc .m 4:4. Emm 22

252.934 N.0

.avi

96 sou 1979:58 Barnomsorg

Tabell 6.3 Barn 0-6 år efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Hela kommunen (antal i hela tiotal och andel)

Nuvarande Veckoarbetstid omsorg 1-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. l6-w tim.

Antal 96 Antal 96 Antal 96 Antal

Omsorgsformen “Barnet är hos släkting” förekommer i större utsträckning bland barn till deltidsarbetande. Det var 16 % av barnen till deltidsarbetande som berördes av denna omsorgsform. Andelen bland barn till heltidsarvar 9 96.

betande

Av tabellen framgår också att barn till deltidsarbetande i lägre utsträckning till kommunal i daghem än barn till heltidsarhade tillgång barnomsorg betande. Delområdena redovisas i tabellbilaga 5, tabell 6.3.1-6.3.3.

6.2.2 Nuvarande barnomsorg efter arbetstid - skolbarn ( 7-12 är)

Studerar vi skolbarn vars vårdnadshavare arbetar 16-34 t. finner vi att 25 96 hade tillsyn av vårdnadshavaren i hemmet, genom att denna antingen var kommunal eller privat dagmamma eller endast arbetade/ studerade då barnet var i skolan. Andelen barn till heltidsarbetande vårdnadshavare, där barnet vistades i hemmet var knappt hälften så stor - 11 %. Andelen barn till deltidsarbetande vårdnadshavare som var i kommunalt fritidshem/familjedaghem var 2 resp. 1 96. Motsvarande andelar för barn till heltidsarbetande vårdnadshavare var 9 resp. 12 96. Även för denna ålhade andelen barn till deltidsarbetande vårdnadshavare i lägre dersgrupp till kommunal barnomsorg än vad andelen barn till utsträckning tillgång heltidsarbetande hade.

Övriga omsorgsformer var med hänsyn till andelen av totalantalet barn

relativt oberoende av arbetstidens längd. Den omsorgsform som varierade mest var “Äldre syskon/barnllicka/hemhjälp. Drygt 5 96 av skolbarnen vars vårdnadshavare arbetade 16-34 t. berördes av denna omsorgsform, medan 9 % av barnen med heltidsarbetande vårdnadshavare hade denna omsorgsform. Delområden redovisas i tabellbilagan tabell 6.4.1-6.4.3.

sou 1979:58 97 Barnomsorg

Tabell 6.4 Barn 7-12 år efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstld. Hela kommunen (antal hela tiotal och andel)

Nuvarande Veckoarbetstid omsorg 1-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. 16-w tim. Antal 96 Antal 96 Antal 96 Antal 96 j Kommunal/privat dagbarnvårdare 110 20 600 h)lll 150 ›_r_ 740 k)C Bara borta när barnet är i skolan

-#J\J©$LhkhLh *K/JF-*lø-Ååik) owtøwqañe

6.3 Barnomsorgskombinationer

6.3.1 Förekomst av kombinationer För att utröna i vilken utsträckning barn konfronteras med fler än en tillsynsform gavs vårdnadshavaren möjlighet att markera flera tillsynsalternativ. Det visade sig att drygt 82 96 av barn noll-tolv år endast berördes av en tillsynsform. Andelen barn med två tillsynsformer var totalt knappt 13 % medan drygt 4 % av barnen hade tre eller fler tillsynsfonner. Andelen barn med mer än en tillsynsform ökade med stigande ålder.

Tabell 6.5 Andel barn efter antal tillsynsformer och ålder. Hela kommunen Antal tillsynsformer Bortfall Totalt 3 96 0

10-12

Samtliga

6.3.2 Exempel pâ vanliga kombinationer

l följande avsnitt görs en kortfattad redovisning av vissa vanliga tillsynskombinationer. Det bör dock tilläggas att antalet observationer inom varje redovisningsgrupp är relativt litet, varfor kommentarer och slutsatser bör tolkas utifrån detta. Ett försök till slutsatser och tendenser har gjorts och

98 Barnomsorg

redovisas nedan. Andelarna är beräknade av samtliga tillsynstillfállen då inget annat anges.

0-2 âr Den vanligaste tillsynskombinationen var ”Annan vuxen hemma och ”Barnet är i privat familjedaghem” (2 %). Näst vanligast var kombinationen ”Annan vuxen är hemma och Min make/samboende och jag turas om med barnomsorgen och arbetar skilda tider” (l %). I de flesta fall var förmodligen denna kombination samma tillsynsform. Över huvud taget var det relativt få tillsynskombinationer för barn noll-två år och i de flesta kombinationer ingår någon vuxen familjemedlem.

3-6 år Tendensen från noll-tvååringarna står sig, vilket innebär att ”Annan vuxen” eller Make/samboende” förekom i de flesta kombinationerna. Den mest förekommande kombinationen var ”Annan vuxen är hemma” och Privat familjedaghem” (2 %). Tre-sexåringarna hade en större spridning på olika kombinationer än vad noll-tvååringarna hade. Andelen tre-kombinationer var sammanlagt 1 %.

7-9 år Denna åldersgrupp hade flest typer av tillsynskombinationer. Vuxen familjemedlem förekom i de flesta kombinationerna. Vanligast var ”Annan vuxen är hemma” och ”Barnet klarar sig självt”. Den sistnämnda ”tillsynsformen” förekom i 5 % av samtliga tillsynsformeri åldersgruppen (31 % av två-kombinationerna). Det näst vanligaste kombinationen bestod just av tillsynsformen ”Barnet klarar sig självt” och Äldre syskon är hemma” (l %). . Andelen tre-kombinationer uppgick till 8 %. Av datatekniska skäl var det svårt att uttala sig om tre-kombinationernas utseende. I åldersgruppen sju-nio år fanns över huvud taget flest tillsynskombinationer.

10-12 är Det mest markanta i denna grupp var att tillsynsformen Barnet klarar sig själv” ökade kraftigt och förekom i 12 % av samtliga tillsynsformer (63 % av två-kombinationerna). Den främsta enskilda två-kombinationen var ovannämnda tillsynsform och ”Äldre syskon är hemma” med 4 % av samtliga tillsynsformer. Antalet typer av tillsynskombinationer var färre i tio-tolv-årsgruppen än i åldersgruppen sju-nio år, vilket beror på att barnet klarar sig bättre på egen hand.

Barnomsorg 99

6.4 Nuvarande med önskad

barnomsorg jämförd barnomsorg

För att få en uppfattning om huruvida vårdnadshavarna var nöjda med ”nuvarande” barnomsorgssituation eller önskade en förändring jämfördes de båda uppgifterna - nuvarande och önskad barnomsorg. Resultaten framgår enligt tabellerna 6.6 och 6.7.

6.4.1 Nuvarande och önskad barnomsorg -förskolebarn (0-6 âr)

Undersökningsresultaten för ”önskad omsorg i tab. 6.6 (kolumnen längst ut till höger) visar att vårdnadshavare till 33 % av samtliga barn önskade någon förändring av sin nuvarande barnomsorg. För 17 %av samtliga barn önskades daghem. För ll % önskades familjedaghem och 3 % hade markerat för både kommunalt familjedaghem och daghem. För 2 % önskades ”annan” form av barnomsorg. Drygt 1 000 daghemsplatser skulle behövas för att uppfylla dessa behov. Antalet nya familjedaghemsplatser som behövs för att motsvara dessa önskemål är knappt 700. Daghemsönskemålen avser lika många barn i åldrarna noll-två år som tre-sex år dvs. ca 500 barn i varje åldersgrupp. Familjedaghem önskas av drygt 400 noll-tvååringar och drygt 200 tre-sexåringar. Vissa av dessa barn har vårdnadshavare vilka inte arbetade i nuläget. I avsnitt 6.5 beskrivs önskemål om barnomsorg för barn med vårdnadshavare som arbetade minst 16 timmar per vecka. Går vi in i detalj och studerar vilken omsorg de som var nöjda hade, kan vi konstatera att den högsta andelen förskolebarn vars vårdnadshavare var nöjda med sin omsorg hade daghem. Andelen nöjda är för denna grupp 93 %. Vårdnadshavare till 85 % av barnen var nöjda med omsorgsformen ”Kommunalt familjedaghem”. Stora andelar vårdnadshavare som ej önskade byta till annan barnomsorg hade annan vuxen hemma eller var själv hemma. Privat familjedaghem var den omsorgsform där vårdnadshavarna var minst benägna att acceptera den nuvarande situationen. Vårdnadshavare till 37 % av förskolebarnen som hade privat familjedaghem önskade behålla denna omsorgsform, och det var 32 % som önskade kommunalt familjedaghem i stället.

Åldersgrupperna noll-två år och tre-sex år redovisas i tabellbilagan, tab.

6.6.1-6.6.2.

6.4.2 Nuvarande och önskad - skolbarn

barnomsorg ( 7-12 år)

I tab. 6.7 finner vi att vårdnadshavare till skolbarn i större utsträckning än vårdnadshavare till förskolebarn var nöjda med nuvarande omsorg. Av samtliga barn sju-tolv år ansåg sig vårdnadshavare till 89 % vara nöjda med nuvarande omsorgsform. Denna höga andel har förmodligen flera orsaker. En är naturligtvis att barnen under stor del av dagen var i skolan. Med stigande ålder kan de i större utsträckning ta vara på sig själva. En annan möjlig orsak som kan inverka på andelen nöjda är att vårdnadshavarna anpassar sig till rådande omsorgsform och med tiden definierar den som bra.

100 Barnomsorg

mfmazEos

:ovan

nå? :oxmâ -EE §22:

:u:

:se:

cacc coxz mEEo;

:o: .a

_

:si:

mo:

_oEmm .i -åü ma:

:o:=:=:c._

Eocmmu

_

.oEEâ

20:

.oaäm .i §25

.ha

WIO

Eudá

:SSEEox Eozmmu

_

.oEam -oEEå

ä.: .m

uaeøåeøuøa Eonmau

_

_ocbwm .m

-man

E332..

.a

Sön

.oEmn :möxw

J06

usawamm .zEXEoz oäuå:._an

_

Sam .mc .m

ov§a›=Z

om ä ma x .a

.E0

os..

35.520.. aEuxmcm

zacsEêov_

:Sch

Eonwmu Eozwøv

Ekdmüom

Engman .oêEug

umxmco

-vasa

Eoswøc _m._ox._m2

cows_

.§80 _ucøå

ö.. .to

Barnomsorg 101

...uni m; 22mm äcc

...saa

»rusa sov?? -EB äxec

aREEo:

:u:

:se:

20._

_ ..

3:8

:wii-So: .mum_›ono.

som_ _ E8_

HoEwm :EE »EES

Engman

.w ...m

2:_

§4.

E085

_nå_

:mCSEEOx

SN :m

-oEEE

_

_oEmm Eoswøu

...t

...m

_oz_

mm

385052_

_ EB

.oåwm -mvsE Eon

mömEcEmn

ä

_ozzcm

...§25

.B .man m

520V?

om .m

o: 8_

_ m

:oc

._._m\.EoM

oucøai..

.uåmxáam Bmuäâtmn

.i

.oczoäåomêo

Z ö:

o_.:a..«›=Z

x x x x x x

:oo

.Eo

se

nä;

...v2

mångas; E0525..

zacsEEov_

_meåâø

umxmco E5638

Engman

:Sch

.oeeaç .oEEé Eoswøu Engman

.axmcO .Eocwøø _ahovtaå

come_

:aaah

.öm

§E

.é a

102 Barnomsorg

Vårdnadshavare till 10 % av skolbarnen motsvarande ca 590 barn önskade en annan omsorgsform än nuvarande. För 7 % dvs. ca 400 barn önskades fritidshem och for 1 % dvs. 61 barn önskades kommunalt familjedaghem. Studerar vi önskemålen efter barnens nuvarande omsorgsformer finner vi att praktiskt taget alla vårdnadshavare med omsorgsformerna “Daghem, fritidshem” och Barnet är hos släkting var nöjda. Vid omsorgsformerna “Vårdnadshavaren själv”, “Annan vuxen”, Äldre syskon eller barnllicka” ansågs den nuvarande omsorgsformen vara bra lör huvuddelen av barnen. För ca 10 96 av dessa önskades ändrad omsorgsform vilket motsvarar drygt 160 fritidshemsplatser och drygt 50 platser i kommunalt familjedaghem. Klara sig själva fick ca 1660 skolbarn göra. Vårdnadshavare till 89 % av dessa önskade ingen annan omsorgsform, medan 10 96 motsvarande ca 170 barn önskade fritidshem. Av dessa barn var drygt 100 i åldrarna sju-nio år. Ingen önskade kommunalt familjedaghem. Vårdnadshavare till 50 av de 210 barn som var i privat familjedaghem Huvuddelen önskade fritidshem. Bland de önskade annan omsorgsform. som hade sina barn i kommunalt familjedaghem önskades vårdnadshavare annan omsorgsform lör 40. år och tio-tolv år redovisas i tabellbilagan, tab.

Åldersgrupperna sju-nio

6.7.1-6.7.2.

6.5 Nuvarande och önskad barnomsorg for barn vars föräldrar

arbetade 16 timmar eller mer per vecka

I avsnitt 6.4 redogiordes för nuvarande och önskad barnomsorg för samtliga barn i Växjö kommun. I detta avsnitt redogörs lör nuvarande och önskad omsorg lör barn till vårdnadshavare som forvärvsarbetade 16 timmar eller mer per vecka.

6.5.1 Förskolebarn (0-6 år) 1 Växjö kommun fanns ca 3 800 barn vars vårdnadshavare arbetade 16 timmar eller mer per vecka. I tab. 6.7 (totalkolumnen) kan vi konstatera att 64 % av vårdnadshavarna inte önskade någon förändring av nuvarande omsorgssituation. Bland de 36 % som inte var nöjda önskade den övervägande delen - 20 % - daghem. För 11 % önskades kommunalt familjedaghem. För ytterligare 3 % önskades antingen daghem eller familjedaghem. Som även konstaterades i avsnitt 6.4.1 återfanns den största andelen nöjda bland de som hade barnen i daghem/ kommunalt familjedaghem (88 96). Av de 12 % som inte var nöjda dvs. de som önskade byta barnomsorg ville 10 % ha daghem eller familjedaghem. Den lägsta andelen nöjda finner vi bland dem som hade omsorgen ordnad genom äldre syskon, barnflicka eller hemhjälp. I denna grupp önskade mer än hälften av vårdnadshavarna byta omsorgsform. För drygt en tredjedel av dessa barn önskades daghem, däremot önskade ingen vårdnadshavare

Barnomsorg 103

__2523_

6-0:

:SOF

.QMUO›

ha

.-05-

uo=o

._1953

wa

ovñøuåu §55 coxz 2:82_

.m

OHNRA§EQ>

.m

-ämm

.oEam mo: wc:

29»

.-6

QIO .m

Eda_

-oEEE

:EE

_oEam E0298

_ .Så _

.m

unemEøEE

.Eox

;o

.oEmm -mega :EEE .case Eønmau

EöçmwhomEo

En: _o_

-må

...v.25

nu

_

nous.

ston

.m

J00

ovaâwâz .›_._m\.Eov_ oäøåztan

:oc

Emm _oEB :E93

:ac:

x x x a m. om

:o: -Eo

Engman

*Å _

:SSEEoz

»En

vaxmco Ehâmmuom mctucmuøç 522.nu.. -case 50.3% aEuxmcn .oEES Engman

Engman _w._8:«2

som.:

3:8 .§20

3:0

.m:: :Sch

5,_ :oo

104 Barnomsorg

familjedaghem. Alternativet “Annat” var också ett vanligt önskemål. De som angav annat gjorde i allmänhet detta för att somliga omsorgsalternativ inte stämde exakt med de egna önskemålen. T. ex. förklarades under “annat” vilken tid som omsorgen önskades i detalj. Det förekom även att önskemål om lokalisering av daghem/ fritidshem framfördes samt alternativa lösningar för barnomsorg. Exempel på sådana alternativa barnomsorgsformer var en öppen flexibel verksamhet för barn. För övriga omsorgsformer (sammantagna) låg andelen vårdnadshavare som ej önskade byta omsorgsform mellan 60 och 70 %. Av dem som önskade byta omsorgsform ville den övervägande delen ha daghem (25 %). För 16 % av barnen önskades familjedaghem. Bland de som hade barnet hos släkting var 64 % nöjda. För 16 % av barnen önskades daghem och för ytterligare 19 96 familjedaghem. Vårdnadshavare till ca 380 barn såg till barnen i hemmet. Av dessa önskade vårdnadshavare till 250 barn inte byta nuvarande omsorg. Vårdnadshavare till 120 barn önskade en förändring. För 60 önskades daghem och för 50 önskades kommunalt familjedaghem.

6.5.2 Skolbarn ( 7-12 år) Totalt fanns i Växjö kommun ca 3 810 skolbarn vars vårdnadshavare arbetade 16 timmar eller mer per vecka. Andelen som inte önskade någon förändring av nuvarande barnomsorg var hög - 91 96. För 7 % av skolbarnen önskades daghem/ fritidshem. För ytterligare 2 % önskades annat alternativ. Genomgående var det en stor andel som inte önskade någon förändring av barnens nuvarande omsorg. Den grupp som var “mest nöjda” var vårdnadshavare som hade sina barn hos släkting, själva skötte omsorgen i hemmet (98 %), lät barnet tillses av annan vuxen i hemmet eller de som hade kommunal barnomsorg. Att en vårdnadshavare till så stor del av de bam som fick sin omsorg i hemmet inte önskade annan form av tillsyn kan ha sin förklaring i att inom denna grupp hör även de hemarbetande som ej planerade att förvärvsarbeta inom det närmaste året. Den enda omsorgsformen där en större andel vårdnadshavare önskade byta var ”Privat familjedaghem. För 20 % av barnen i denna omsorgsform önskades fritidshem, medan familjedaghem i kommunal regi önskades för tio barn.

6.6 Jämförelser av omsorgssituationen för förskolebarn resp.

skolbarn

Vid en jämförelse mellan förskolebarn och skolbarn (vars vårdnadshavare förvärvsarbetade/ studerade 16 timmar eller mer per vecka) kan man konstatera att det var en större andel bland de yngre barnen (0-6 år) som önskade byta barnomsorg. Den totala efterfrågan på kommunal barnomsorg, var även högre för denna grupp. Av barn noll-sex år med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare (16 timmar eller mer per vecka) önskade 34 %

Barnomsorg 105

55.553_

20...

.§03

.En

:Sch

._05 x

nå» .§22 m; En? :v.55

.äEåz

e_

ovaäuåmxouåoauamtwäum..

Qui Sö?? .ES Esa ._5282

oä›a:m_.u=_..i›

.m

m...? .oEam mo: »Essä

.i

anus

.m

:ä:

3:a

_oEam -gasa Engman.

.E _

.a

uämEoEaa

._23

:E5853

.Eozmøo

_uEam .mic -case Engman.

Ekcmwömêo

_ E2_

E315..

ston

ZESEoM

.ocksa

:ua

uncåmåz

22.:...

;capmac

_

nä...? Emm nu .i caöxm

0.3.3.3:

:oc

x x x ä x x Z

:s: -Eo .özo

Engman

ae _

:SSEEoz

wctucüo.. eoâgê aêoxmcn

E.8mm.6m

Eonwøø Summan.

:SoH

vmxmco

-uses -oêcâg

Engman _Eovtmå

som.:

:aaah .E53 .axmco 22:2

5_ :oo

106 Barnomsorg sou 197953

kommunal barnomsorg. Motsvarande andel for åldersgruppen sju-tolv år var 7 %. En orsak till att andelen vårdnadshavare som är nöjda med nuvarande barnomsorg var högre i åldersgruppen sju-tolv år är förmodligen beroende av att barnen börjar skolan. Dessutom klarar sig barnen i större utsträckning själva med stigande ålder. Detta illustreras i diagrammet nedan. Av diagrammet framgår sålunda att vårdnadshavarnas benägenhet eller önskemål om att byta den nuvarande barnomsorgen sjunker med barnets stigande ålder.

Procent

l

100 Inträde i skolålder

90- I

i!

80..

l

|

l

| I

I

|

l

Figur 6.1 Andel barn vars | föräldrar ej önskade någon

förändrad barnomsorg. l I _ I __

Hela kommunen. 8 9 10 11 1,2 13 Ålder

6.7 Nuvarande och önskad barnomsorg för barn med

vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid

I det följande beskrivs vilken omsorg barn till vårdnadshavare som arbetar på obekväm tid hade och vilken omsorgsform som önskades. Dessutom redovisas i vilken utsträckning de klarade sig själva under det att vårdnadshavaren arbetade på obekväm tid.

6.7.1 Omsorgssituationen för barn under obekväm tid

Antalet noll-sexåringar med vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid var enligt undersökningen l 490 i hela kommunen. Andelen skiljer sig något

mellan kommunens olika delar. Det var en större andel av barnen som

hade vårdnadshavare med obekväm arbetstid i Växjö tätort än i övriga delar av kommunen. Nedanstående tabell visar nuvarande omsorg samt önskemål om förändrad

Barnomsorg 107

omsorg for barn noll-sex år där vårdnadshavaren förvärvsarbetade på obekväm tid. Av vårdnadshavare med obekväm arbetstid var det 38 % som önskade förändrad omsorg. Totalt bland barn med vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid var det 18 % som hade kommunal barnomsorg och 24 96 som hade privat tillsyn. För ytterligare 530 barn dvs. 36 96 av dem som hade obekväm tid önskades daghem eller kommunalt familjedaghem. Som jämförelse kan nämnas att daghem/ familjedaghem önskades för 34 % av samtliga barn med förvärvsarbetande/ studerande vårdnadshavare minst 16 timmar/vecka i åldrarna noll-sex år i undersökningen.

Tabellen nedan beskriver förhållandena för barn med vårdnadshavare som

arbetade/studerade på obekväm tid vad gäller nuvarande och önskad barnomsorg.

Tabell 6.10 Antal och andel barn 0-6 år med vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid. Nuvarande tillsyn. Hela kommunen

Den övervägande delen av barn med vårdnadshavare som förvärvsarbetade på obekväm tid hade någon form av privat omsorg. I tabellen ovan har de olika privata tillsynsalternativen slagits samman, dock ej privat familjedaghem som utgjorde den största andelen av privata tillsynsalternativ. Således var privat familjedaghem den vanligaste tillsynsformen för barn vars vårdnadshavare arbetade på obekväm tid. Tabell 6.11 Antal och andel barn 0-6 år med vårdnadshavare som arbetade på obekväm tld. Önskad tillsyn. Hela kommunen

Kombination daghem kommunalt familjedaghem 80 Annan tillsyn 40

Summa 1 490

Av ovanstående tabell framkommer att nästan hälften önskar byta sin nuvarande barnomsorg. Samtliga vårdnadshavare som hade daghemsplats var nöjda med denna omsorgsform. Det förekom således inte i något fall att byte till annan omsorgsform önskades.

108 Barnomsorg

6.7.2 Antal barn som klarade sig själva utan tillsyn från vuxen da vårdnadshavaren arbetade pâ obekväm tid

Vårdnadshavare med obekväm arbetstid hade i mindre utsträckning än övriga förvärvsarbetande vårdnadshavare tillgång till kommunal barnomsorg. Det kan därför vara intressant att se i vilken utsträckning barn till vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid får klara sig själva. Enligt undersökningen fanns det några, ca 30 barn, i åldersgrupperna noll-sex år som fick klara sig själva. Nästan samtliga av dessa hade vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid. (Siffermaterialet är dock för litet för att några säkra slutsatser skall kunna dras.) Bland sju-tolvåringarna var det naturligt nog en mycket större andel som fick klara sig själv utan tillgång till annan tillsynsform. Totalt var det ca 980 barn i åldern sju-tolv år som fick klara sig själva medan vårdnadshavaren förvärvsarbetade eller studerade. Av dessa var det 32 % vars vårdnadshavare arbetade på obekväm tid. Av samtliga barn i undersökningen som fick klara sig själva då vårdnadshavarna arbetade/studerade på obekväm tid var det 93 96 av barnen som var mellan sju och tolv år. Tabell 6.12 Andel och antal barn som fick klara sig själva då vårdnadshavaren förvärvsarbetade. Hela kommunen

Ålder Vårdnadshavarens förvärvsarbete Totalt

obekväm tid normal arbetstid 7-12 år Anta] 320 660 Andel 96 32 68

6.8 Vârdnadshavarnas planer att börja förvärvsarbeta utanför

hemmet inom ett år samt önskemål om förändrad omsorg inom ett år

Av dem som planerade att börja forvärvsarbeta inom ett år önskade den största andelen någon form av kommunal omsorg. Det var 33 % som önskade daghem/fritidshem och 22 % som önskade kommunalt familjedaghem. Av tab. 6.13 framgår det att av barn till vårdnadshavare som planerade förvärvsarbete/ studier utanför hemmet inom ett år, och ville byta nuvarande omsorgsform önskades daghem för 50 % av noll-sexåringarna För ytterligare 37 % önskades kommunalt familjedaghem. Vårdnadshavare till 7 % önskade antingen daghem eller familjedaghem. Drygt två tredjedelar av vårdnadshavare till sju-tolvåringarna önskade fritidshem. Sammanlagt önskades för 94 % av noll-sexåringarna någon form av kommunal omsorg och för sju-tolvåringarna 89 96. I detta sammanhang bör även tilläggas att det var 13 % av barn noll-sex år vars vårdnadshavare planerade att börja förvärvsarbeta utanför hemmet

sou 1979:58 Barnomsorg 109

inom ett år. Motsvarande andel for vårdnadshavare till sju-tolvåringar var 6 %.

utanför hemmet och önskemål om barntillsyn inom det närmaste Tabell 6.13 Planer att börja förvärvsarbeta året. Barnåldrar i hela kommunen (antal i hela tiotal och andel) Barn Önskar” Önskar kom- Samtliga som Önskar Totala antalet daghem/fritids- munalt famil- önskar kommu- annan form barn - planer hem jedaghem nal barnom- att börja sorg förvärvsarbeta Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 96 96 % % 96 0-6 år 480 57 310 37 790 94 50 6 840 100 7-12 år 260 72 60 17 320 89 40 360 100 Summa 740 62 370 3l l 110 92 90 1200 100

“ Inkl. de 60 som angett att de önskar både daghem och familjedaghem.

Den totala efterfrågan på kommunal barnomsorg i kommunen för samtliga bam resp. för bam med Förvärvsarbetande/ studerande vårdnadshavare framgår av ovanstående avsnitt 6.4 resp. 6.5.

Bilaga 1 Enkätformulär

sou 1979:58 Bilaga 1 113

Tvâsidig enkät

Till vårdnadshavare för ENKÄTSVAR April 1978 F

Barnomsorgen i Växjö Denna enkalriktarsigtill kvinnan i familjenellertill deman somarensamstående medbarn.Frågorna avserenbartdet barnvar: namnstl: på vidstlendnetikett

Kryssa lor dealternativsombastpassar in påDinochbarnets situation. lm 1 År Du kvinnaeller man? 1 Kvinna , W , . ?M33 ,_ (s) 2 Är Du ensamboende eller samboende/gift? \ Ensamboende

« v” f Ö W m7? E 2 Samboende/Gift n .. Wu” .v

o Somlbrvärvsarbotando räknasäven 3 Vilken var Din huvudsakligasysselsattning (to) Forvarvsarbete(avendagmamma Öavlbnad medhjälp?”i amniemew veckan17 - 23 april? [j 1 och legoarbete) ,amsjonas, t n jombmk_ Till studierreknaslörutomstudier v -- vidIeroanstalter ävenstudierper D 2 studie (aven omskolmng) korrespondens, lortbildningskurser Tillfällig frånvarofrån arbete/studier ___ 3 pågrundavsjukdom,tjänstledighet, semesteretc.

D 4 Arbete i egethushåll(hemmafru)

[j 5 Arbetslös

Hur mångatimmar förvärvsarbetade/stude- ”de Du makan 17 . 23 apm? 1 Förvärvsarbetade/studerade ej 2 Mellanl - 15 timmar 3 Mellan16 - 34 timmar 4 Merän 34 timmar (heltid) Har Du förvärvsarbetat/studeratstadigvarandedesenaste4 månaderna? 1 Nei (Bortsefrån semester,tillfällig siuk- 2 Ja. 1 - 15 timmar/veckanormalt frånvafoOchferier) 3 Ja, 16 › 34 timmar/veckanormalt 4 Ja,35 - timrrLar/veckanormalt Är Din arbetstid/studiernaförlagdasåatt “i” Du är ledigvissaveckor? 1 Nej (Forutom semesteroch lov) 2 Ja,vissaveckor

Är Din arbetstid/studietidförlagdsåatt “47 Du är ledigvissavardagar(utom lördagar)? D 1 Nej

D 2 Ja,viss(a)vardag(ar)är jag ledig Hur ofta och hur många vardagar/vecka är Du ledig?

Angehär den kortasteoch längstatid sorn Du arbetar/studerar.Bortsefrån dagardå Du inte alls arbetar/studerar. Rz-knain restiden.

Koruste tid jagarbetar/studerar(inklrestid) timmar/dag

Längstatid jag arbetar/studerar(inklrestid) timmar/dag

Lika långtid varjedag(inkl restid) i i Blnnklltutglvun

VÄXJÖ KOMMUN

1 14 Bilaga 1

9 Förvärvsarbetadc Du på s k obekväm (22) arbetstidveckan17 - 23 april? E] 1 Nej (Fleraalternativkan markeras) (23) E] 2 Ja,på morgonen(05.30-07.00) (24) E] 3 Ja,på kvällen (1830-2100) (25) E 4 Ja,på natten (2100-0530) (26)

D 5 Lördag,dagtid (27) H 6 Söndae-E?! 10 Besvara;av personersomarbetari egothushåll samtavdagbunvlrdaro/dagmnmmor (28) PlanerarDu att börjaarbetautanför hemmetinom ett år? 1 Nej 2 Ja ___› i

229591, 115m “°Z'L'_?L'_BQ,EEEEEQLW!ÅYFKPÃÄÃIBEEEPL_ .

11 Hur är omsorgenordnadför barnet (29) underapril månad1978medanDu é förvärvsarbotarlstuderar? 1 Jagvarkenförvärvsarbetareller studerar (Fleraalternativkan markeras) 2 Jagär kommunaldagbarnvårdare

gill

3 Jagär privat dagmamma

01 Annanvuxenär hemma

IH

02 Äldre syskonär hemma __ 03 Jagär baraborta när barnetär i skolan Min make/samboende och jagturasom 04 medbarnomsorgenoch arbetarskildatider

IH

os Barnetär i daghem/fritidshem os Barnetår i kommunaltfamiljedaghem -4 _ 07 Barnetär i privat familjedaghem 0a Barnflicka/Hemhjälpär i hemmet 11 Barnetär hossläkting 12 Barnetklarar sigsiälvt 13Annat,angehur j

12 skullasu viliaTa barnomsorgenför

barnetförändradinom ett år? (32) 1 Nej 2 Ja,önskardaghemellerfritidshem 3 Ja,önskarkommunaltfamiljedaghem 4 Annat,angehur 7

sou 1979:58 1 115 Bilaga

Brwkortsenkär

Till vårdnadshavare för ENKÄTSVAR April 1978 l_

Barnomsorgen i Växjö Denna rnkarriktarsigtill kvinnanr lamilienellertill deman somarensamstående medbarn.Frågorna avserenbartdot barnvrrsnamn stlr pl vidsthndo etikett

Kryss: lor dealternativ sombastpassar inpåDinochbarnets situatian. (e) 1 Är Dukvinna ellerman? 1 Kvinna 2 Man (9) 2 Är Ju ensamboende ellersamboende/gift? 1 Ensamboende 2 Samboende/Gift 3 HarDuförvärvsarbetat/studerat stadig- H0) 3°Ö'Vä“5“'°°'°"d° “åh” 5 varendadesenaste4 månaderna? . oavlönad medhjälpare i lamiljemed- 1 Nej ”ms ,ömagl u iordbmk_ (Botsefrån tillfällig sjukfrånvaro, 2 Ja, 1 - 15timmar/veckanormalt nu ;gudier,gknasrömom“mig” $erre$(er och lov) 3 Ja 16_34 timmar/veckanormen vidläroanstalter ävenstudierper - _ korrespondens, fortbildningskurser omJa.35 tImmar/yçgkanormalt ochpraktikarbete utanlön 4 Förvärvsarbetar/studerar Du normalt “ll päs k obekvämarbetstid? 1 Nei (Fleraalternativkan markeras) 2 Ja.D5mofgonen(0530 - 07.00) 3 Ja,påkvällen (1830 - 21.00) 4 Ja,pånatten (2100 - 05.30l 5 Lördag.dagtid s Söndag,dagtid 5 Besvnras avpersoner somarbetariegethushållsamt avdrgbarnvårdara/dagmammor PlanerarDuatt börjaarbetautanför “il herrmetinomett år? 7 1 Ja 2 Nei 6 Arbetar/studerar Du såatt Du ar ledig? llill vissahelaveckorellervissadagar? 1 Ja,ledigvissahelaveckor (Föutom semester och lov samtlördag 2 Ja,ledigvissadagar ochzöndagl 3 Ne;

Frlgorra7 - 9 avserenbartdu barnvarsnamn stårpåetiketten 7 Hurir omsorgenordnadför barnetunder (14) aprilmânadmedanDu förvirvsarbetar/studerar? Jagvarkenförvärvsarbetar ellerstuderar Jagär kommunalellerprivatdagbarnvärdare/dagmamma

äLllll

Jagar orta närbarnetär i skolan Annanvuxenelleräldresyskonär hemma Min make/samboende ochjagturasom med barnomsorgen och arbetarskildatider Barnetär i daghem/fritidshem Barnetär i kommunalteller privatfamiljedaghem Barnfllcka/Hemhjälpär i hemmet Barnetär hosensläkting

Luma

Barnetklararsigsjälvt Annat,angehur

8 Skull: Du vilja habarnomsorgenför barnet förärdradfr o rn majmånadochett år 1 Nej framåt? 2 Ja,önskardaghem/fritidshem 3 Ja,önskarkommunaltfamiljedaghem 4 Annat,angevad

9 Hur nångadagari genomsnittpervecka har DJ/vill Du hakommunalbarnomsorg? ____ __dagar/Vecka

Blankurvglvare

VÄXJÖ KOMMUN

SOL 1979:58

-

Bilaga 2 Teknisk beskrivning Växjö enkätundersökning

av Sven BergensIrâh/e, SCB

1 Inledning

1.1 Bakgrund Efter kontakter mellan planeringsgruppen for barnomsorg och SCB uppdrogs åt SCB att fungera som konsult vid den enkätundersökning om behovet av barnomsorg som planeringsgruppen genomförde i Växjö kommun under våren 1978. Avsikten med undersökningen var att prova två olika kortfattade enkätblanketter med avseende på dels de insamlade uppgifternas relevans för kommunens barnomsorgsplanering och dels arbets- och tidsåtgången for kommunen. SCB:s medverkan vid undersökningen bestod i medverkan i undersökningens allmänna uppläggning, enkätblanketternas utformning, urvalsdragningen, utbildningen av kommunens personal liksom handledning i samband med datainsamling och granskning, beräkning av vikter för uppräkning till befolkningstotaler. Vidare har SCB utformat ett PM där vissa jämförelser görs mellan resultaten från de olika enkätuppläggningarna.

1.2 Denna rapports innehåll Denna rapport är endast en kortfattad teknisk redogörelse för undersökningens uppläggning och genomförande. När det gäller tolkningen av undersökningsresultatens betydelse för kommunens barnomsorgsplanering hänvisar vi till det material som planeringsgruppen för barnomsorg tillsammans med Växjö kommun utarbetat.

2 Population, undersökningsvariabler och parametrar

2.1 Undersökningspopularion vid den stora enkäten Undersökningspopulationen vid den stora enkäten utgjordes av barn födda 650701-771231 samt stadigvarande bosatta inom Växjö kommun under veckan 12-17 april 1978.

1 18 Bilaga 2

2.2 Undersökningspopulation vid den lilla enkäten

Den utgjordes av barn födda 650701-771231 samt stadigvarande bosatta inom Domkyrkoförsamlingen och Skogslyckans Församling i Växjö kommun under veckan l7-23 april 1978.

2.3 Undersökningsvariab/er vid den stora enkäten Enkäten adresserades till vårdnadshavare för resp. barn. Om ett barn bodde hos gifta och/eller sammanboende vårdnadshavare skulle enkäten besvaras av kvinnan även om kvinnan ej var barnets mor. Om ett barn bodde hos ensamstående vårdnadshavare skulle denna besvara enkäten. Denna inriktning på kvinnorna är motiverad dels mot bakgrund av socialstyrelsens modell för beräkning av behovet av kommunal barnomsorg, vilken utgår från antalet barn med Förvärvsarbetande mor, dels beroende på att det framför allt är kvinnorna som är hemma med barnet/barnen och som reglerar sin arbetstid efter huruvida familjen har barn. Vilka frågor den stora enkäten innehöll framgår av blanketten. Se bil. l! Förutom frågorna i enkätblanketten bildades även en sammanslagen variabel för förvärvsarbets-/studietid Den är bildad efter svaren på frågorna 3, 4 och 5 på följande sätt: Om uppgiftslämnaren på fråga 3 markerat för något av alternativen 1, 2, 4, 6 eller fått kodvärdet 7 (om up markerat för bägge alternativen l och 2) utgår man från svaret på fråga 4. Om uppgiftslämnaren på fråga 3 i stället markerat för något av alternativen 3 eller 5 eller inte besvarat frågan utgår man från svaret på fråga 5.

2.4 Undersökningsvariabler vid den lilla enkäten Enkäten adresserades och inriktades på exakt samma sätt som den stora enkäten. Vilka frågor den lilla enkäten innehöll framgår av blanketten. Se bil. l!

3 Urval och estimation

3.1 Urvalsplanering för den stora enkäten Efter diskussioner med representanter för planeringsgruppen för barnomsorg och Växjö kommun beslöts att urvalet skulle stratifieras efter fyra delområden och inom två av delområdena efter åldersgrupp. Sammanlagt delades populationen in i 6 strata. I varje stratum beräknades urvalet med hinsyn till en viss önskad precision i skattningarna.

3.2 Urvalsplaneringjör den lilla enkäten Urvalet för den lilla enkäten drogs inom ett av ovan nämnda strata. Uivalets storlek beräknades efter vad som var paktiskt möjligt för kommunan att

Bilaga 2 119

sköta samt efter möjligheterna att göra jämförelser mellan resultaten från de bägge enkäterna.

3.3 Urvalsram Som urvalsram användes befolkningsregistret vid länsstyrelsen i Kalmar. Eftersom detta register än indelat efter församlingsgränser byggde våra strata på samma indelning. Urvalet drogs i mars vid länsstyrelsen. Uppgifterna hade aktualitet fram till veckan 27 februari-5 mars 1978.

3.4 Urvalets storlek och fördelning vid den stora enkäten Urvalet skulle omfatta ca 1450 barn födda 1965-07-01-1977-12-31 kyrkobokförda i Växjö kommun. Bruttourvalet fick följande utseende:

Delområde Födelseår Antal Brutto barn i urval populaüonen . Växjö tätort (Domkyrkoförsamlingen och Skogslyckans församling) 650701-771231 6 856 . Växjö ytterområde utom församlingarna

3.5 Urvalets storlek vid den lilla enkäten

Område Födelseår Antal barn i populaüonen Växjö tätort (Domkyrkoförsamlingen och Skogslyckans församling) 650701-771231 6 855 278

Bruttourvalet vid den lilla enkäten drogs i tvâ steg. Först drog länsstyrelsen fram vart 23:e barn i populationen (298), därefter togs de barn bort som redan ingick i den stora enkäten.

3.6 Estimationsfdrfarande

Resultaten från undersökningen skulle räknas upp till befolkningstotalerna enligt DEMOPAK 1977-12-31 enligt önskemål från kommunen. När det gäller barnen födda 1965-07-01-1965-12-31 gjordes så att uppgifterna om

120 Bilaga 2

dessa som vi fått in räknades upp till hela årsklassen 1965. Vid beräkning av vikterna gjordes en s. k. efterstratiñering så att barnen delades in i 5 åldersgrupper i varje delområde, nämligen följande: födda 1965, 1966-1967, 1968-1970, 1971-1974 samt 1975-1977. Vid beräkningarna av vikterna utgick vi från antalet svar vi fått in inom resp. efterstratum. Genom uppräkningsförfarandet kan våra skattningar innehålla dels ett bortfallsfel, dels fel beroende på det särskilda uppräkningsförfarandet för barn födda 1965 samt dels fel beroende på att vi utgick från barnens antal enligt DEMOPAK 1977-12-31 och inte i urvalsramen vid urvalsdragningen.

4 Genomförande

4.1 M älmetod Undersökningen utfördes som en postenkät. Eftersom bägge typer av enkätblanketter innehöll ett fåtal enkla frågor ger denna datainsamlingsmetod tillfredsställande kvalitet på data. För att undvika ett stort svarsbortfall gjordes en bortfallsuppföljning per telefon av vårdnadshavarna till-de barn för vilka uppgifter ej kommit in per post.

4.2 Datainsamling Den 20 april sändes enkäterna ut tillsammans med ett följebrev (och svarsförsändelsekuvert vid den stora enkäten) till samtliga utvalda barns vårdnadshavare. Den 27 april sändes den första påminnelsen ut till de som inte besvarat enkäten än. Den 10 maj sändes den andra påminnelsen ut till de som fortfarande inte besvarat enkäten. Den 24 maj påbörjades telefonuppföljningen med att söka telefonnummer. Telefonuppföljningen pågick sedan fram till den 9 juni. All datainsamling utfördes vid socialförvaltningen i Växjö under ledning av Ingeborg Franzén, som var särskilt anställd för ändamålet. Planeringsgruppen för barnomsorg hade också utarbetat en särskild instruktion för detta arbete. Vidare gjordes två genomgångar av arbetet med kommunens personal samt representanter från planeringsgruppen för barnomsorg och SCB.

4.3 Resultat av jältarbetet för den stora enkäten

Bruttourval l 455 avgår avliyttade från Växjö kommun innan 17 april 1978

Nettourval därav svarande per post därav svarande per telefon därav totalt antal svarande Bortfall därav vägrare därav övrigt bortfall

sou 1979:58 Bilaga 2 121

Detta är ett utomordentligt resultat, vilket medför att eventuella bortfallsfel endast kan spela en mindre roll. Bortfallets fördelning på strata:

Inllödet var följande: Innan första påminnelsen ca 38 % Innan andra påminnelsen ca 80 % Innan telefonuppföljningen ca 91 %

4.4 Resultat av fältarbetet för den lilla enkäten

Detta är ett ännu bättre resultat än vid den stora enkäten, eftersom bortfallet i delområde l var 4,4 % for denna.

Inflödet var följande: Innan första påminnelsen ca 46 % Innan andra påminnelsen ca 80 % Innan telefonuppföljningen ca 92 %

4. 5 Bearbetning Granskningsarbetet utfördes vid socialförvaltningen i Växjö av framför allt Franzén. Granskningen innebar dels kontroll av att alla aktuella Ingeborg fanns med och dels en viss rimlighetskontroll, så att inte svaren uppgifter på två frågor uppenbart stred mot varandra. Upptäckta fel eller oklarheter kunde i vissa fall korrigeras med hjälp av uppgifter i blanketten. I andra fall gjordes kompletteringar per telefon. Vid den stora enkäten utfördes 105 telefonkompletteringar på grund av uteblivna eller ologiska svar. Vid

122 Bilaga 2

den lilla enkäten var motsvarande antal 9 st. Enkätblanketterna var i stort självkodande, dvs. de markeringar uppgiftslämnarna kunde direkt användas gjort som stansunderlag. Dock gjordes i den stora enkäten några tillägg till de kodsiffror som anges på blanketten. På fråga 3 infördes regeln att om up på frågan 4 angett att hon/han forvärvsarbetat eller studerat minst 1 timme så skall hon/han på fråga 3 klassificeras som antingen förvärvsarbetande eller studerande. Vidare infördes en särskild kod (7) för de som på fråga 3 uppgett både förvärvsarbete och studier. På fråga 12 infördes en kodsiffra (5) för de som angett att de önskar både daghem eller fritidshem och kommunalt familjedaghem för barnet. Innan granskningsarbetet påbörjades gjordes en genomgång av undersökningens bakgrund och syfte, motiven för de olika frågorna samt innehållet i den granskningsinstruktion som planeringsgruppen för barnomsorg utarbetat. När granskningsarbetet var klart revs adressetiketterna av från enkätblanketterna, som löpnumrerades och sorterades efter dessa löpnummer i boxar. Den 14 juni sändes materialet iväg till planeringsgruppen för barnomsorg för vidare befordran till dataregistrering på magnetband. Genom att blanketterna avidentifrerades finns det ingen möjlighet att härleda från vilket barn eller vilket hushåll uppgifterna på en enkätblankett eller på magnetbandet härrör. Dataregistreringen på magnetband utfördes av Nils Essle i Göteborg. Vissa enkla maskinellt: kontroller utfördes också.

5 Resultatredovisningens uppläggning

Innan tabeller kördes fram beräknades vikter. Hur detta gick till framgår av avsnitt 3.6. Undersökningsresultaten gäller för 12,5 årsklasser men är uppräknade att gälla för 13 årsklasser (genom den särskilda vikten för barn födda 1965- 07-01-12-31). Men de barn som föddes i Växjö kommun under 1978 fram till dess undersökningen startade hade ingen möjlighet att komma med i undersökningen. De barn som var födda 1965-1970 var vid undersökningstillfállet (april 1978) i åldrarna 7 år 4 månader till 12 år 10 månader. Barnen födda 1971-1977 var vid undersökningstillfállet i åldrarna 4 månader till 7 år 3 månader. 1 tabellerna får sedan barnen födda 1965-1970 representera skolbarn i åldern 7-12 år, medan barnen födda 1971-1977 får representera förskolebarn i åldern 0-6 år. Man kan också konstatera att överensstämmelsen är relativt god. Tabellerna har körts med OSIRIS standardprogram. Några beräkningar av standardavvikelser eller varianser har inte utförts. Eftersom det inte finns uträknade standardavvikelser kan man inte exakt ange den statistiska säkerheten hos data. Däremot kan vi göra uppskattningar av den med hjälp av SCB:s Utredningsinstituts varianskatalog. I der. ges tabeller över 95 %-iga konfrdensintervall. Vad gäller skattningar av antalet och andelen barn inom ett strata med en viss egenskap är förutsättningarna i varianskatalogen i allt väsentligt uppfyllda. Förhållandet är något amor-

Bilaga 2 123

lunda när det gäller skattningar av antalet och andelen barn inom hela kommunen med en viss egenskap. Genom varianskatalogen får man alltså närmevärden som dock kan vara användbara för ungefärliga bedömningar av en viss skattnings säkerhet. För att leta sig fram i varianskatalogen behöver man två uppgifter: 1) urvalets storlek 2) urvalsfraktionen (dvs. urvalets andel av populationen i en viss grupp). Som närmevärden till dessa bägge uppgifter använder vi antalet observationer i en viss grupp samt detta antal i förhållande till det totala antalet barn i den gruppen i populationen. I den stora enkäten var antalet observationer och ”urvalsfraktionerna i olika grupper följande:

Delområde Åldersgrupp Antal “Urvalsobserva- fraktion” tioner 95

. Växjö tätort 1965-1967 97 1968-1970 105

1965-1970 202 1971-1974 134 1975-1977 96

1971-1977 230 . Växjö ytterområden utom Östra Torsås och Aneboda 1965-1967 97 1968-1970 113

1965-1970 1971-1974 161 1975-1977 103

1971-1977

1975-1977

1971-1977 . Aneboda församling 1965-1967 1968-1970

1965-1970 1971-1974 1975-1977

1971-1977

Kommunen som helhet 1965-1967 1968-1970

1965-1970 1971-1974 1975-1977

1971-1977

124 Bilaga 2

Om vi t. ex. skall skatta ett 95 %-igt konfidensintervall för andelen forskolebarn i Växjö kommun vars vårdnadshavare under de senaste 4 månaderna förvärvsarbetat eller studerat stadigvarande minst 16 timmar/ vecka, framgår i tabeller att detta antal är ca 3 330 eller ca 53 % av forskolebarnen i kommunen. Om vi sedan går till varianskatalogen tab. 3.5 (se bil. 2.1) till den rad där det står 800 (hundratalet närmast 815) och den kolumn där det står ”55 eller 45” ser vi att ett halvt 95 %-igt konfidensintervall har längden 3,27 %, vilket avrundat blir 3 %. Det betyder att den ”sanna” andelen förskolebarn med vårdnadshavare som under de senaste 4 månaderna förvärvsarbetat eller studerat minst 16 timmar/ vecka med 95 % sannolikhet ligger inom intervallet 50-56 % - under förutsättning att det inte finns andra mätfel, förstås. I den lilla enkäten var antalet observationer och “urvalsfraktionerna” i olika grupper följande:

Delområde Åldersgrupp Antal Urvalsobserva- fraktion tioner 96

1971-1977 145 4 Ofta räcker det dock med att beräkna ett 70 %-igt konfidensintervall, som är hälften så brett som ett 95 96-igt.

6 Undersökningsresultatens tillförlitlighet

6.1 Allmänt

De resultat som räknats fram ur undersökningsmaterialet blir i första hand skattningar av populationsvärden eller värden for delar av populationen. Då en skattning ej överensstämmer med motsvarande sanna värde i undersökningspopulationen sägs skattningen ha ett visst fel. Det är vanligt vid tillförlitlighetsbedömningar att skilja mellan två olika kategorier av fel, systematiska och icke-systematiska. Källor till bägge feltyper kan t. ex. vara brister hos urvalsramen (förteckningen över populationen), bortfall samt brister i mät- resp. bearbetningsförfarandena. De icke-systematiska, slumpmässiga felen kan vi med hjälp av statistisk teori och metodik åtminstone ungefarligen uppskatta. När det däremot gäller de systematiska felen finns inga utvecklade metoder för att uppskatta storlek och/eller förekomst. Med hjälp av erfarenhet och insiktsfulla bedömningar kan vi dock försöka få en viss uppfattning om hur väl vi lyckats minimera dem. Det finns nämligen vissa handregler och en viss utvecklad praxis över hur undersökningar skall planeras och utföras för att undvika fel. Hur väl vi lyckats

med detta kan dock vara svårt att uttala sig om. Det är mycket en fråga om att känna sitt material och ana sig till eventuella fel. Kort sagt - det behövs omfattande erfarenhet och kännedom om undersökningar av det aktuella om de systematiska felen i en slaget för att kunna ge omdömen viss undersökning.

6.2 Olika typer av fel

i skattningar vid undersökningar av denna Det totala fel som uppträder typ kan mot bakgrund av ovanstående diskussion grovt indelas i följande felkomponenter:

Ramfel, a. övertäckningsfel, dvs. fel som beror på att objekt som inte tillhör undersökninspopulationen kommer med i urvalet b. undertäckningsfel, dvs. fel som beror på att vissa objekt i undersökningspopulationen saknas i urvalsramen. Stickprovs- och estimationsfel, dvs. fel som beror på att man i stället för en totalundersökning använt en bestämd kombination av urvals- och skattningsförfarande.

Mätfel, dvs. den samlade effekten till följd av fel, som uppstår i samband med mätning och bearbetning och ej elimineras vid granskning och rättning. Mätfel kan t. ex. bero på att uppgiftslämnaren missuppfattat frågor eller feltolkat instruktioner i blanketten, eller - vid intervjuerna att intervjuarna missuppfattat uppgiftslämnaren. Till mätfel räknas ockvid det manuella eller maskinella handså fel som kan uppkomma havandet av det insamlade materialet, dvs. vid granskning, kodning, stansning m. m.

Bortfallsfel, dvs. fel som beror på att mätvärde för vissa objekt saknas for en eller flera undersökningsvariabler.

6.3 Metodik vid bedömning av det iota/afelers storlek Storleken av det totala felet i en skattning kan diskuteras med hjälp av en felmodell. Denna utformas med hänsyn till urvalsförfarande, skattningsformel och felkomponenter. För beräkning av det totala felet krävs kunskaper om de olika felkomponenternas storlek. Den kunskap som finns är dock ofta ej kvantifierbar varför exakta beräkningar av felets storlek sällan kan goras. Felmodellen kan utformas så att det totala felet i en skattning kan delas upp i ett systematiskt och ett icke-systematiskt fel. Samtliga nämnda felkomponenter i det totala felet kan bidra både till det systematiska och det icke-systematiska felet. Det icke-systematiska felet är ett uttryck för den slumpmässiga avvikelsen från skattningens förväntade värde.

126 Bilaga 2

Storleken på det icke-systematiska felet kan uppskattas från undersökningsresultaten. Det anges ofta i form av skattningens standardavvikelse eller som en funktion av denna, t. ex. i form av s. k. konftdensintervall. Konñdensgraden är ett mått på sannolikheten att man vid den valda proceduren skall erhålla ett intervall som innehåller förväntade skattningens värde. Ett systematiskt fel föreligger om skattningens förväntade värde skiljer sig från parameterns sanna värde. Anledningen till förekomsten av systematiska fel kan vara estimatorernas matematiska eller konegenskaper

sekvent felaktigt mätbeteende (om t. ex. samtliga intervjuade på en ålders-

fråga anger för hög ålder) m. m. Storleken av de systematiska felen kan, som vi nämnt tidigare, ofta endast bli föremål för bedömning. Det bör dock observeras att samma felkomponent kan ha olika inverkan på olika estimatorer. Ett bortfall, även av måttlig storlek, medför en automatisk underskattning av totaler, om inte särskilda vägningsförfaranden tillgrips, men behöver inte medföra att ett systematiskt fel uppträder vid skattning av medelvärden. Vid förekomsten av systematiskt fel är sannolikheten att ett konfidensintervall innehåller det sanna värdet lägre än den angivna konlidensgraden. Så länge det systematiska felet är mindre än en femtedel av det icke-systematiska är betydelsen av det förstnämnda felet dock försumbar om man har intervall med konfidensgraden 95 %.

6.4 Ram/el

Till undersökningspopulationen räknades barn födda 1965-07-01-1977-12-31 som var stadigvarande bosatta inom Växjö kommun veckan 17-23 april 1978. Som urvalsram användes länsstyrelsens register över kyrkobokförda inom kommunen med aktualitet från veckan 27 februari till 5 mars 1978. Det betyder att bam som flyttat till kommunen efter den 5 mars men innan mätveckan inte haft möjlighet att komma med i urvalet, samt att barn som flyttat från Växjö kommun efter den 5 mars men innan mätveckan hade chans att komma med. I det senare fallet torde man ha rättat till detta i och med att barn som flyttat från kommunen innan mätveckan inte inkluderades i nettourvalet, dvs. kom deras blanketter in beaktades inte deras svar. Sannolikt ledde inte denna s. k. övertäckning till några systematiska fel. Däremot kan det finnas systematiska s. k. undertäckningsfel, dvs. fel som beror på att barn som var stadigvarande bosatta inom Växjö kommun under mätveckan inte hade någon chans att komma med i urvalet. Enligt avsnitt 4.3 hade lO barn eller 0,7 96 flyttat frán kommunen. Denna siffra anger förhoppningsvis hela övertäckningen. Den motsvaras av att ett visst - kanske ungefär lika stort - antal barn flyttat till kommunen. Om de barn som flyttar till kommunen skiljer från kommunen kan sig från de barn som flyttar denna undertäckning leda till ett systematiskt fel. Dock handlar det om ett litet antal barn och vi har inte heller uppgifter om sådana systematiska skillnader. Såvitt vi kan bedöma det bör eventuella systematiska undertäckningsfel vara av den storleksordningen att de inte nämnvärt inverkat på undersökningsresultaten.

Bilaga. 2 ._1247

6.5 Stickprøvs- och esrimationyel Det urvalsforfarande som användes i undersökningen utgörs av ett sannolixhetsurval, dvs. urvalssannolikheterna är kända. Dessutom bör våra estinatorer, dvs. vårt uppräkningsförfarande ge icke-skeva eller i varje fall approximativt icke-skeva skattningar. Det finns dock några felkällor som vi omtalat tidigare i avsnitt 3.4. Frågan om eventuella bortfallsfel behandlas i ett senare avsnitt. Här skall jag bara kort ta upp den särskilda uppräkning som gjordes av barn födda 1965 och metoden att räkna upp till befolkningssiffrorna 1977-12-31 enligt DEMO- PAK. När det gäller användandet av befolkningssiffrorna från 1977-12-31 i stället för den befolkning som fanns enligt urvalsramen vid tidpunkten för urvalsdragningen är den eventuella skevhet som detta medför i skattningarna så liten att den praktiskt inte spelar någon roll. Detta eftersom skillnaderna i befolkningsantal var mycket litet mellan de olika tidpunkterna. När det däremot gäller uppräkningen av barn födda 1965-07-01-12-31 till en hel årsklass barn kan detta förfarande ha medfört ett systematiskt fel av okänd storlek. Skälet till att barnen födda under första halvan av 1965 inte togs med i urvalet var att man ville försäkra sig om att inga barn som fyllt eller inom kort skulle fylla 13 år ingick i urvalet. Vid tolkningen av undersökningsresultaten skall barnen födda under andra delen barnen som är 12 år. Vid undersökningstillfállet var av 1965 representera dessa barn i åldern 12 år och 4 månader till 12 år och 10 månader. Det är mot denna bakgrund man skall söka bedöma om det föreligger systematiska fel.

6.6 Märfel Mätfelen kan delas upp i några olika kategorier, som i och för sig hänger ihop: a. Instrumentfel b. Respondentfel c. lntervjuarfel - vid telefonintervjuerna d. Bearbetningsfel

6.6.1 Instrumentfel - stora enkäten

Enkätblanketten utformades delvis efter erfarenheterna från liknande undersökningar i andra kommuner. Några av frågorna var dock nya. Innan själva undersökningen startade prövades frågorna på ett litet urval barns vårdnadshavare. Dessa erfarenheter fick sedan ligga till grund för enkätblanketternas slutliga utformning. Fråga I: “Är Du kvinna eller man?” föranledde inga problem. Inget partiellt svarsbortfall förekom. Fråga 2. ”Är Du ensamboende eller samboende/gift?” syftar till att ta

128 Bilaga 2

reda på vilken hushållstyp barnet ingår i. När det gäller denna frågas utformning fmns det möjligen anledning att sätta frågetecken i kanten för begreppet ensamboende. Personer som i och för sig delar lägenhet med andra kan ju vara ensamstående, dvs. det finns ingen person av motsatt kön som delar vårdnaden om barnet och som uppgiftslämnaren sammanbor med som gift eller under äktenskapsliknande förhållanden. Inget partiellt svarsbortfall förekom. Fra°ga 3. “Vilken var Din huvudsakliga sysselsättning veckan 17-23 april?” är använd i flera sammanhang och utformad efter Folk- och bostadsräkningen. Vid granskningen gjordes dock en omkodning av vissa svar, varför dessa inte längre är svar på frågan. De som på fråga 4 uppgett att de forvärvsarbetade eller studerade minst 1 timme under veckan, men som på fråga 3 markerat för något annat alternativ än de två första (dvs. förvärvsarbete eller studier) fick sitt svar ändrat till något av dessa två första alternativ eller till den nya koden 7 (både studier och förvärvsarbete). Man kan alltså inte längre anse att svaren på denna fråga anger den huvudsakliga sysselsättningen utan enbart sysselsättning där förvärvsarbete och studier går före andra alternativ. Det förekommer inget partiellt svarsbortfall på denna fråga. Fråga 4: “Hur många timmar förvärvsarbetade/studerade Du veckan 17-23 april? har också den använts tidigare. Tyvärr fick första svarsalternativet: *Förvärvsarbetade/studerade ej” en olycklig utformning. En del uppgiftslämnare tolkade nämligen detta som om man menade att man förvärvsarbetade men studerade inte. Flera av telefonkompletteringarna gällde denna fråga. Förhoppningsvis rättades då detta missförstånd till. Det partiella svarsbortfallet var 0,6 %. Fråga 5 . “Har Du förvärvsarbetat/ studerat stadigvarande de senaste 4 månadema?” har använts vid liknande undersökningar. Vid Folk- och bostadsräkningen 1975 angav man dock en bestämd fyra månadersperlod jämfört med denna fråga där tidsperioden bestäms beroende av när enkäten besvaras. Eftersom datainsamlingen pågick under 7 veckor bör svaren på denna fråga avse lite olika tidsperioder. Det partiella svarsbortfallet var 1,7 96. Fråga 6: “Är Din arbetstid/studierna förlagda så att Du är ledig vissa veckor? var ny. Frågan besvarades av drygt 71 % av barnens vårdnadshavare trots att endast ca 68 % av barnen hade vårdnadshavare som uppgett att hon/ han förvärvsarbetat eller studerat stadigvarande minst l timme per vecka de senaste 4 månaderna. Å andra sidan har vi ingen uppgift om hur många av dessa 58 % vars vårdnadshavare verkligen besvarat frågan. Det går alltså inte att besvara frågan om det finns partiellt svarsbortfall på denna fråga. Det är lite oklart vad denna fråga mäter. En alternativ och kanske bättre formulering vore eventuellt att man frågade angående en viss månad om uppgiftslämnaren varit ledig från arbetet/studier en eller flera veckor - dock inte beroende på semester, sjukdom, tjänstledighet. Fraga 7. Är Din arbetstid/studietid förlagd så att Du är ledig vissa vardagar (utom lördagar)?“ med följdfrågan för de som besvarat frågan jakande: “Hur ofta och hur många vardagar/vecka är Du ledig? Frågan är ny. Denna fråga har besvarats av vårdnadshavare till knappt 72 % av barnen. lnte heller i detta fall har vi uppgift om det partiella svarsbortfallet. Formuleringen av denna fråga är klarare än den föregående, men där

Bilaga 2 129

saknas en del förklaringar. Ett exempel kan belysa problemen. Om en person arbetar natt och kommer hem kl. 07.00 och sedan inte börjar jobba förrän nästa dygn, har den personen en ledig dag? Fråga 8. ”Ange här den kortaste och längsta tid som Du arbetar/ studerar. Bortse från dagar då Du inte alls arbetar/studerar.” är en ny fråga. Det finns en del egendomligheter i svaren. Vårdnadshavare till knappt 38 96 av barnen har uppgett en kortaste tid, medan drygt 35 96 uppgett en längsta tid. Dessa borde ha varit lika många. Skillnaden kan bero på partiellt svarsbortfall. Vårdnadshavare till 33 % av barnen uppgav att de arbetade/studerade lika lång tid varje dag. Det finns ingen klar uppgift om hur många som besvarade frågan. Men enligt ovanstående siffror bör det ha varit mellan 68 och 71 96 (35 + 33 eller 38 + 33) av barnens vårdnadshavare. Inte i någon av frågorna 6, 7 eller 8 anges vilken tidsperiod som avses. Personer som inte har någon fast anställning utan som växlar mellan olika typer av arbeten kan då ha svårt att besvara dem. Likaså kan personer som vid undersökningstillfállet är hemma ha svarat på hur det var för ett par månader dessförinnan. Det finns alltså en rad tolkningsproblem när man skall använda resultaten från dessa frågor. Fråga 9: Förvärvsarbetade Du på s. k. obekväm arbetstid veckan 17-23 april?” har använts tidigare. Den är klart utformad och svaren är enkla att tolka. Det saknas uppgift om förekomst av eventuellt partiellt svarsbortfall. Vid granskningen gjordes så att de som inte besvarat frågan åsattes kodvärde 1 (Nej). svarsalternativen är inte ömsesidigt uteslutande. Man kan tänka sig att en person markerat for vart och ett av alternativen 2-6. Frånsett alternativen 5 och 6 (lördag resp. söndag) vet vi inte heller hur många tidiga morgnar, kvällar eller nätter det varit fråga om under den veckan. Det vi får reda på är om en uppgiftslämnare åtminstone en morgon, kväll eller natt under veckan eller på lördag, söndag utfört förvärvsarbete. Fråga 10: Planerar Du att börja arbeta utanför hemmet inom ett år?” skulle besvaras endast av personer som arbetade i eget hushåll samt av dagbarnvårdare och privata dagmammor. Totalt besvarades frågan av vårdnadshavare till knappt 37 96 av barnen. Enligt svaren på forsta delen av fråga 11 var det dock 35 % av barnens vårdnadshavare som uppgett att de varit dagbarnvårdare eller privat dagmamma. Vi har inte heller uppgift om eventuellt partiellt svarsbortfall. Frågan är använd tidigare. Fråga 11. ”Hur är omsorgen ordnad för barnet under april månad 1978 medan Du förvärvsarbetat/studerat?” har använts tidigare med lite variationer på svarsalternativen. Det partiella svarsbortfallet var 0,3 %. Med hjälp av svaren på denna fråga kan vi jämföra våra resultat med uppgifter från kommunen.

130 Bilaga 2 Antal barn med plats Förskolebarn Skolbarn

Enligt undersökningen 735” 555” 201” 321” Enligt kommunens uppgifter

“Uppgiften avser antalet inskrivna barn i daghem resp. fritidshem 1978-04-01. ”Uppgiften avser antalet placerade barn i familjedaghem 1978-06-01.

Ett 95 %-igt konfidensintervall för antalet förskolebarn som var på daghem under april månad enligt vår undersökning har approximativt gränserna 460 och 720. Det förefaller således som om vårt resultat avviker från kommunens uppgifter mer än vad som kan förklaras av slumpen. Vad orsaken till detta kan vara är svår att säga. Möjligen kan resultaten tyda på att alla inskrivna barn inte utnyttjade sin plats under april. Resultaten överensstämmer däremot väl med kommunens uppgifter när förskolebarn samt skolbarn med plats det gäller antalet på familjedaghem på fritidshem. Även om de skillnader som uppträder mellan uppgifterna är små, kan man dock konstatera att de går ät samma håll, dvs. resultaten från undersökningen ligger genomgående lägre än kommunens uppgifter. Skillnaden är också större än vad som kan förklaras av slumpen mellan uppgifterna mellan antalet skolbarn placerade på kommunalt familjedaghem barn som var på kommunalt under och uppgiften om antalet familjedaghem Ett 95 %-igt konñdensintervall för resultaten från undersökningen april. 120 och 280, vilket kan jämföras med komhar approximativt gränserna munens uppgift på 321. Det torde finnas anledning att utreda vad dessa skillnader beror på. Svaren på fråga ll användes också till att konstruera en ny variabel kallad den hade under april 1 150 förskolebarn varit ”tillsynskombination”. Enligt på daghem eller kommunalt familjedaghem jämfört med kommunens uppgift på 1 290 inskrivna och placerade barn. Ett 95 %-igt konfidensintervall för denna skattning har gränserna 980 och 1 310 vilket gör att kommunens ligger inom intervallet, varför avvikelserna kan förklaras av slumuppgifter pen. Enligt samma variabel hade under april ca 390 skolbarn varit på fritidshem eller kommunalt familjedaghem. Gränserna för ett approximativt 95 %-igt konñdensintervall är 310 och 470 vilket skall jämföras med uppgifterna från kommunen som anger att antalet inskrivna resp. placerade skolbarn var sammanlagt 522. Denna avvikelse kan inte förklaras av slumpen. 12: ”Skulle Du vilja ha barnomsorgen för barnet förändrad inom Fråga ett år?” är en ny fråga. Det partiella svarsbortfallet var 0,4 %. markerat att de önskar både daghem/ fritidshem I de fall uppgiftslämnarna kodsiffra och kommunalt familjedaghem för barnet fick de en särskild 5.

6.6.2 Instrumentfel - lilla enkäten

Denna blankett var en förkortad version av den föregående. I denna genomgång av frågorna tar jag endast upp de frågor som hade en annorlunda utformning än i den stora enkäten. Frågorna 1-3 var utformade på samma sätt som frågorna 1, 2 och 5 i den stora enkäten. Det förekom inget partiellt svarsbortfall. Fråga 4: Förvärvsarbetar/ studerar Du normalt på s. k. obekväm arbetstid?” har en lite annorlunda utformning än motsvarande fråga i den stora enkäten i och med att uppgiften skall avse hur uppgiftslämnarna gör normalt jämfört med under en viss vecka. Detta medför att det är svårt att jämföra svaren på dessa frågor mellan enkäterna. Det saknas uppgift om det partiella svarsbortfallet. Vid granskningen gjordes så att de som ej besvarat frågan beroende på att de varken förvärvsarbetar eller studerar fick kodvärde 1: ”Nej”. Fråga 5 hade samma lydelse som fråga l0 i den stora enkäten. Den besvarades av vårdnadshavarna till drygt 30 % av barnens vårdnadshavare som varken förvärvsarbetade eller studerade eller som var dagbarnvårdare eller privat dagmamma under april månad. Uppgift saknas om eventuellt partiellt svarsbortfall. Fråga 6 var en sammanslagen variant av frågorna 6 och 8 i den stora enkäten: ”Arbetar/studerar Du så att Du är ledig vissa hela veckor eller vissa dagar? Det förekommer ett antal dubbelmarkeringar på frågan av alternativ l och 2. 78 % av barnen hade vårdnadshavare som besvarat frågan. Knappt 75 % av barnen hade vårdnadshavare som uppgett att de förvärvsarbetat eller studerat stadigvarande minst en timme per vecka de senaste 4 månaderna. Uppgift saknas om eventuellt partiellt svarsbortfall. Fråga 7 har samma lydelse som fråga ll i den stora enkäten. Det partiella svarsbortfallet var hela 5,3 % enligt uppgift vilket är en mycket hög siffra. Det är oklart vad detta höga partiella svarsbortfall beror på. Beroende på att indelningen i delområden inte stämmer med den inledning som socialförvaltningen i Växjö använder vid sin redovisning av antalet barn som har kommunal barnomsorg kan vi inte jämföra resultaten med kommunens uppgifter. Fråga 8: ”Skulle Du vilja ha barnomsorgen för barnet förändrad fr. o. m. maj månad och ett år framåt?” har en något annorlunda utformning än fråga 12 i den stora enkäten. Detta gör att det är lite svårt att jämföra svaren. Det partiella svarsbortfallet var 2,1 %. Fråga 9: ”Hur många dagar i genomsnitt per vecka har Du/vill Du ha kommunal barnomsorg?” är en ny fråga. Den anger inte vilken tidsperiod det är frågan om. Sammanlagt har drygt 43 % av barnens vårdnadshavare besvarat frågan. Det saknas uppgift om antalet barn som antingen har plats inom den kommunala barnomsorgen eller vars vårdnadshavare skulle vilja att barnet fick sådan plats. Det gör att det även saknas uppgift om det partiella svarsbortfallet.

132 Bilaga 2

6.6.3 Respondentfel

Vid en postenkät kan någon av följande typer av respondentfel uppträda: A. att någon annan än den utvalda uppgiftslämnaren besvarar enkäten B. att en eller flera frågor missuppfattas C. att uppgiftslämnare medvetet eller omedvetet lämnar en felaktig uppgift för att avge ett “socialt acceptabelt” svar eller om hon/han anser en fråga fel ställd. Man kan även tänka sig fler anledningar till fel. Fel av typ A är svåra att uppskatta vid en postenkät. Vid denna undersökning angavs både i följebrev och på två ställen i enkäten vem som skulle besvara frågorna. Det förekom några enstaka fall att sammanboende/gifta män besvarat enkäten, men det rättades till genom telefonkomplettering. Fel av typ B har vi berört i föregående avsnitt 6.6.1 och 6.6.2). Minnesfel kan förekomma i en del av frågorna. Huruvida dessa gett upphov till systematiska fel är dock mera tveksamt. Vi har inga indikationer på detta. Fel av typ D kan förekomma i flera av frågorna. T. ex. kan man tänka av antalet barn vars vårdnadshavare är sig att vi fått en underskattning privat dagmamma i den stora enkäten, eftersom många inte tar upp denna inkomst i självdeklarationen och därför inte heller vill nämna det vid undersökningen. I allmänhet torde dock frågorna i dessa enkäter vara av sådant slag att fel av typ D inte är så vanligt förekommande.

6.6.4 Intervjuarfel

Det gjordes ett mindre antal telefonintervjuer och kompletteringar. Med tanke på de korta och enkla blanketterna samt att den person som utfört intervjuerna inte rapporterat om några särskilda problem finns inga indikationer på systematiska fel vid dessa intervjuer.

6.6.5 Bearbetningsfel

Även i samband med hanteringen och bearbetningen av enkätblanketterna, magnetband och tabeller kan fel uppkomma. Eftersom blanketterna till största del var självkodande omfattade granskningsarbetet i huvudsak kontroll

av att de fyllts i på ett riktigt sätt. Den kodning som utfördes var av mycket

enkelt slag. Vissa enkla logiska och variabelkontroller har utförts både manuellt och maskinellt. Att systematiska fel skulle ha införts vid bearbetningen förefaller inte troligt. Tvärtom bör det skett en avsevärd minskning av eventuella systematiska fel.

6.7 Bortfallsfel

Bortfallsfel uppstår när bortfallsindividerna i något avseende avviker från svarsindividerna samt att de åtgärder som vidtas för att om möjligt korrigera detta inte eliminerar effekten av denna avvikelse. Bortfallet kan t. ex. vara

Bilaga 133

selel.tivt på grund av att medelvärdet för en variabel är annorlunda i bortfallsgruppen, att Fördelningen av variabelvärden är annorlunda, att sambancet mellan två variabler är starkare eller svagare än bland de svarande etc. Eftersom skattningarna baseras på de svar man fått kan en snedvridning följa som leder till att man redovisar för höga eller för låga medelvärden eller får fördelningar som skiljer sig från de som man skulle fått om alla svarat. Storleken av bortfallsfelet är i regel svår att uppskatta. En övre gräns får rr.an om man räknar ut den maximala effekten då samtliga variabelvärden för lzortfallet läggs i den ena eller andra extrempunkten av fördelningen. Detta ger dock som regel en orealistisk överskattning av bortfallsfelet. Som framgått ovan varierade bortfallet en del mellan olika strata. Vid denna typ av undersökning kan man förvänta sig att bortfallet skulle vara störs: för barn vars vårdnadshavare inte är intresserade av kommunal barnomsorg, vilket i sin tur skulle kunna leda till systematiska fel i våra skattningar. _ . För att gardera sig mot denna typ av selektivt bortfall, påpekades särskilt i följebreven att det var viktigt även för de som inte var intresserade av kommunal barnomsorg för barnet att besvara enkäten. Dessutom gjordes en uppföljning per telefon av samtliga som inte besvarat enkäten per post. Enligt vår bedömning har vi med dessa åtgärder avsevärt reducerat bortfallets eventuella snedvridande inverkan på undersökningsresultaten. Även genom den s. k. efterstratiñeringen torde dessa eventuella snedvridande effekter ha reducerats något. Om man dessutom tar hänsyn till det relativt låga bortfallet vid bägge enkäterna talar mycket för att bonfallets inverkan på våra skattningar är av begränsad och möjligen försumbar storleksordning.

6.8 Allmänt om resultaten från denna typ av undersökningar

Syftet med denna undersökning var bl. a. att mäta behovet av kommunal barnomsorg för förskolebarn i Växjö kommun. Nu finns det olika sätt att definiera vad som menas med behov. Kommunerna lägger upp barnomsorgsplaner och beräknar behov med hjälp av socialstyrelsens riktlinjer där man utgår från antalet barn med förvärvsarbetande moder. Man ser också - naturligtvis - till den kö som finns för plats inom den kommunala barnomsorgen. Denna kö påverkas av en rad faktorer - som i sig inte behöver ha något samband med behovet. 1. Tillgången på platser påverkar benägenheten att anmäla barnet till kön. 2. Reglerna för att få plats - vilka varierar mellan kommuner gör att man inte anser det lönt att anmäla barnet till kön. . Kunskaperna om den kommunala barnomsorgen kan vara bristfälliga vilket i sin tur påverkar inställningen.

Man kan lätt dra fram fler faktorer. Varje kö dras dessutom med aktualitetsproblem, dvs. man låter barnet stå kvar i kön trots att förhållandena har ändrats så att man inte längre

l34 Bilaga 2

är intresserad av plats. Med denna undersökning får kommunen aktuella uppgifter om antalet barn med vårdnadshavare (moder) som förvärvsarbetar och/eller studerar minst 16 timmar per vecka samt även om vårdnadshavarens planer till hösten. Data från undersökningen kan alltså användas för behovsberäkningar enligt socialstyrelsens modell. Definitionen på förvärvsarbetande är dock inte helt anpassad till FoB-75:s. Vidare får man uppgifter om arbets- resp. studietidens förläggning, hur barnomsorgen ordnades under april samt hur man skulle vilja att barnomsorgen ordnades i framtiden. Men även om vi får ett bättre planeringsunderlag med denna typ av undersökning jämfört med det som kommunen tidigare hade tillgång till, finns det begränsningar. Det kan vara svårt för en kvinna att besvara en fråga om hon tänker förvärvsarbeta utanför hemmet inom ett år om hon inte vet om barnomsorgen kan ordnas eller hur arbetsmarknadsläget kommer att utvecklas. Svar på frågor om planerat förvärvsarbete utom hemmet liksom önskemål om barnomsorg färgas med nödvändighet av de aktuella omständigheter uppgiftslämnaren lever under liksom det aktuella opinionsklimatet. Det kan t. ex. vara svårt för en kvinna med förskolebarn att ta ställning till en fråga om hon tänker förvärvsarbeta eller studera under september-december 1978, om hon inte vet att barnomsorgen kommer att ordnas eller hur arbetsmarknadsläget är. Det kan nämnas att av kvinnor med förskolebarn och som inte tillhörde arbetskraften var det 8.4 % som uppgav att de skulle velat förvärvsarbeta en viss vecka - enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) fjärde kvartalet 1977. Av dessa 8,4 % uppgav i sin tur 48,6 % att de var förhindrade på grund av bristande barntillsyn och 28,5 % uppgav brist på lämpliga arbeten som skäl. Eftersom man i AKU inte ställer frågan till de som uppger att de inte velat förvärvsarbeta en viss vecka, om bristande barntillsyn är ett skäl till att de ej förvärvsarbetar, så ger inte heller AKU ett helt rättvisande mått på bristande barntillsyn som förvärvshinder. Man vet nämligen att “viljan” formas och färgas i hög grad av de aktuella förhållandena. Utvecklingen i många kommuner visar att efterfrågan på kommunal barnomsorg - om vi håller antalet barn konstant - tenderar att öka. Den lär öka även om man dessutom konstanthåller andelen förskolebarn med förvärvsarbetande eller studerande moder. Detta beror på att attityderna till kommunal barnomsorg förändras i och med att fler barn berörs av den, men även på ett så enkelt förhållande att tillgången på platser direkt inverkar på efterfrågan. I undersökningen Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder (SOU 1978:28) anser man sig ha fått ett visst stöd för den hypotes som sysselsättningsutredningen framfört, nämligen den att efterfrågan på kommunal barnomsorg tenderar att öka snabbare än mödrarnas förvärvsfrekvens när den senare uppnått en viss nivå, beroende på att de kvinnor som tidigare kunde ställa upp och se till andras barn, nu själva går ut i förvärvslivet. (Se kap. 9 aa.) Det finns således flera indikationer på att denna typ av behovsunder-

Bilaga 2 135

sökningar ger en tidsbunden bild av min/värdet på behovet eller efterfrågan på kommunal barnomsorg i kommunen om vi konstanthåller antalet bam i kommunen, och förutsätter att man inte genomför drastiska avgiftshöjningar - under de närmaste åren. Data från denna typ av undersökningar kan alltså användas i prognossyfte. För att få mera säkra trender är det dock lämpligt att efter några år upprepa en undersökning av denna typ.

136 Bilaga 2 sou 1979:58

Bilaga 2.1 Utdrag ur SCB”s utredningsinstituts varianskatalog

Konñdensintervallets storlek

Tabeller Tabellens nr Konñdensintervallets storlek då 3-1

urvalsfraktionen El = l

Ng

Konfidensintervallets storlek då

urvalsfraktionenlå = L

Ng

Konñdensintervallets storlek då urvalsfraktionen = _l_

N; 10

g

Halva 96 %-iga konñndensintervallets storlek För olika procenttal

Pg

Beteckningar: . = storleken av redovisningsgrupp g

Ng

. = andelen individer i redovisningsgrupp

Ps (i procent) g som har den

studerade egenskapen stickprovsstorleken i redovisningsgrupp g

_ 1_°_° x. där l ng 1=l 1 om 1:te individen har den studerade egenskapen Of ö

Förutsättningar: a. obundet slumpmässigt urval (OSU) b. är eller kan betraktas som konstant

ng

c. urvalsfraktionen är känd

EG

d. estimatorn användes

Ps

Halva konñdensintervallets storlek har beräknats enligt formeln:

_ruguoo-Pg)

1.96 .

8 (132)

F;

P3 skattas i ovanstående formel med P då denna är känd. Om en skattning

av halva konñdensintervallets storlek önskas innan är beräknad, kan

en tidigare gjord skattning eller en subjektiv skattning av användas i

P8

formeln ovan.

sou 1979:58 137

Tabell 3.1 Stickprovsslorlek Procenttal

P8

95 90 85 80 75 70 65 60 eller eller eller eller eller eller eller

§I|\I

maosåqqixo

0,66 0,62 0,58 0,55 0,39 0,32

138 Bilaga 2 sou 1979:58

Tabell 3.3

Stickprovsstorlek Procenttal P 8 n “ 95 90 85 so 75 70 65 60 55 50

eller eller eller eller eller eller eller eller eller

0,60 30 000 0,21 0,20 0,35 0,39 0,40 0,45 0,47 0,48 0,49 0,49

sou 1979:58 Bilaga 2 139

Tabell 3.5 Sticksprovsstorlek Procenttal PE 95 90 85 80 75 70 eller eller eller eller eller 5 10 15 20 25 30 8,11* 11,16* 13,28* 14,88* 16,10 5,73* 7,89* 9,39* 10,52 11,39

3,83 4,29 4,65 3,32 3,72 4,03 2,97 3,33 3,60 2,71 3,04 3,29 2,51 2,81 3,04 ›- \O x] 2,35 2,63 2,85 ._. oo ox 2,21 2,48 2,68 2,10 2,35 2,55 2,00 2,24

mbsbsk: un-ooo

rrr*-

1,92 2,15 1,84 2,06 1,77 1,99

2% 1,71 1,92

1,25 1,48 1,02 0,88 0,79 0,72 0,67 0,62 0,59 0,56 0,39 0,32

3 Sammanställning av kommentarer

Bilaga

från vårdnadshavare

Kommentarer frân vårdnadshavare

Några frågor i enkäten gav möjlighet for vårdnadshavarna att med egna kommentarer ange svar på frågorna. Frågor med öppna svar rörde huvudsaklig sysselsättning, antal lediga vardagar per vecka, om den nuvarande är ordnad på annat sätt än vad som fanns angivet som albarnomsorgen ternativ i enkäten. På liknande sätt var frågan om önskad barnomsorg öppen, dvs. vårdnadshavama gavs möjlighet att själva ange eget alternativ för önskemål om Förändrad barnomsorg.

Annan huvudsak/lg tillsyn Av kommentarerna framgår att ”annan huvudsaklig omsorg” till störst del innebar att familjerna hade jordbruk, annan egen rörelse eller att arbetet så att barnen kunde vistas i hemmet tillsammans var förlagt till hemmet Det var även vanligt förekommande bland med någon av vårdnadshavarna. dem som angett annan huvudsaklig tillsyn att barnen var med på arbetsplatsen. Andra lösningar var att barnen fick klara sig själva en stund på efterefter skolans slut och till dess någon av vårdnadshavarna kom middagen hem. Enligt kommentarerna rörde det sig endast om korta stunder. Några vårdnadshavare var tjänstlediga och tog då själva hand om barnen. Åter andra hade tillgång till granne eller nära anhörig som barnet kunde gå till om det skulle behöva. Barn med vårdnadshavare som hade nattjänstgöring fick klara sig själva under de dagar som vårdnadshavaren sov ut, men hade tillsyn under de nätter som ej var lediga. Flera av kommentarerna rör någon av de i enkäten ovan angivna alternativen för barnomsorg. Kommentarerna har endast förtydligat alternativet ovan.

Önskemål om förändrad tillsyn annat sätt

Kommentarerna rörande önskemål om annan tillsyn var av mycket skiftande karaktär, men går ändå att slås samman till större grupper. Även här förekommer det i stor utsträckning att kommentarerna gäller för fortydliganden av de i enkäten redan angivna alternativen nämligen

142 Bilaga 3

daghem/fritidshem, kommunlt familjedaghem, eller att ingen förändring önskades. Av de kommentarer som rör redan markerat alternativ handlade nästan hälften om att kommunen borde satsa mer på familjedaghem och några att ett utökat öppethållande under kvällar samt nätter på daghem vore önskvärt. Utöver dessa kommentarer rörde majoriteten av önskemålen att någon av vårdnadshavarna bör vara hemma och själva sköta uppfostran av barnen. Några var aggressivt formulerade och tillspetsade att man inte bör ligga samhället till last. att det är en privat sak att fostra barn etc. Därefter var önskemål om att även barn över tio år borde ha tillgång till fritidshemmen vanligast. Det fanns även önskemål om att det för de äldre barnen räckte med en mer öppen verksamhet. Några tyckte att det var for långa avstånd till daghemmen (detta gäller ej for Växjö tätort). Önskemål om att kunna får barnomsorg endast några dagar per vecka eller viss tid på dygnet framfördes. Speciellt var det vårdnadshavare som hade någon form av vikariat och som med kort varsel behövde lämna hemmet. Ett fåtal ansåg att Vårdbidrag var lösningen på mångas problem. Andra spridda önskemål om barntillsyn var att kunna få vara hemma med sjukt barn som är över tio år utan avdrag på lönen. Flera önskade att de var ekonomiskt oberoende for att kunna arbeta deltid och därigenom få fler tillfällen att umgås med barnen.

Annan under mätveckan

huvudsaklig sysselsättning

Kommentarerna rörde mestadels de bundna svarsalternativen i frågan, dvs. tjänstledig på grund av graviditet och skötsel av nyfödda barn, halv- eller deltidstjänstgöring. Några angav ideellt arbete inom kyrka eller förening som huvudsaklig sysselsättning.

4 Barnomsorg för barn vars

Bilaga

vårdnadshavares arbetstider varierade

mellan

dagarna

I lig. 7.1 och 7.2 görs ett försök att illustrera sambandet omsorg efter kortaste - tid lör noll-sexåringar respektive sju-tolvåringar. längsta”

Pâ axlarna ges kortaste resp. längsta tid. Låt säga att vi är intresserade av att studera tillsynstilllällen För barn till vårdnadshavare som har ”kortaste-längsta” tid 6-10 timmar. (Vårdnadshavaren har en kortaste tid mellan

_ Å Kortaste tid

få

e

lå

Äldre syskon är hemma. Barnet är hos släkting Annat Barnet är i daghem/fritidshem

Barnet är i kommunalt/privat familjedaghem Barnflicka/hemhjälp i hemmet klarar sig självt Figur Tillsynstillfällen

gBarnet

__ _ efter tillsynsform och A nnan vuxen ar emma. In H13 e sam en e 0C jag turas om m h M_ k / bo d h - - .

barnomsorgen och arbetar skilda tider. Jag är bara borta då barnet är arbetftdskombnaoner

i skolan 0-6 ar.

144 Bilaga 4

5 och 7 timmar och en längsta tid 9-11 timmar.) Denna grupp representeras av den största cirkeln med centrum i punkten 6 “kortaste 10 ”längsta tid”, tid” (A). Cirkelns area är proportionell mot antal tillsynstillfállen. Andelen barn med viss typ av tillsyn ges av de olika cirkelsegmentens relativa storlek. Antal tillsynstillfállen med tidskombinationer ”6-10” var för gruppen noll-sex år ca 400. Knappt hälften (46 %) av dessa tillsynstillfállen utgjordes av kommunalt/privat familjedaghem eller barnllicka/hemhjälp i hemmet. Kommunalt daghem förekom i 18 96 av tillsynstillfállena. Kännetecknande för noll-sexåringarna är den stora andelen familjedaghemsbarn. Andelen daghemsbarn är störst för arbetstidskombinationer “6-10” och minskar med totalt kortare arbetstid.

Kortaste tid

Tim* l

sj

O

-a

se

4 l||||| 13??

g

Figur 7.2 TiIIsynsIilIjäI/en i ik i y l l TW j_-› ejier rillsynsform och 14 Tim. arbetsridskombinarion 7-12 är. Längsta tid

Den vanligaste arbetstidskombinationen är liksom hos noll-sexåringarna 6 timmar ”kortare tid” och 10 timmar ”längsta tid”. Drygt 470 bam har vårdnadshavare som uppgivit denna veckotid. De omsorgsformer som dominerar är omsorg genom annan vuxen familjemedlem och ”Barnet klarar sig självt”. Tillsammans utgör dessa i de flesta tidskombinationer, ca 75 %. Omsorgsformerna ”Äldre syskon är hemma - Barnet är hos släkting - Annat” tenderar att minska med längre arbetstid. Vid en jämförelse med fördelningen av noll-sexåringarnas tillsynstillfállen kan man främst konstatera en kraftig ökning av barn som klarar sig själva medan daghem/fritidshemsandelar minskar i betydelse för sju-tolvåringarna.

Bilaga 5 Tabellbilaga

Tabell 3.1.1 Delområde Procent 1 Växjö tätort. Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning.

0-2 år 3-6 år 0-6 år 7-9 år 10-12 år 7-12 år Totalt Summa 96 antal barn

Vårdnadshavaren förvänsarbetade (även dagmamma/legoarbete) Vårdnadshavaren studerade Vårdnadshavaren både studerade och förvärvsarbetade Tillfällig frånvaro från arbete/studier på grund av sjukdom, tjänstledighet, semester etc. Arbete i eget hushåll Arbetslös Annat

Totalt (96)

Summa antal barn 2 130 3 670 1 670 l 870 3 540

Tabell 3.1.2 Delområde 2 Växjö ytterområde. Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning. Procent

0-2 år 3-6 år 0-6 år 7-9 år 10-12 år 7-12 år Totalt Summa 96 antal barn

vårdnadshavaren forvärvsarbetade (även dagmamma/Iegoarbete) Vårdnadshavaren studerade Vårdnadshavaren både studerade och förvärvsarbetade Tillfällig lrånvaro från arbete/studier på grund av sjukdom, tjänstledighet, semester etc. Arbete i eget hushåll Arbetslös Annat

Totalt (96) 100

Summa antal barn l 350 2 170

146 Bilaga 5

Tabell 3.1.3 Delområde 3 Östra Torsås. Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning. Procent

0-2 år 3-6 år 0-6 år 7-9 år 10-12 år 7-12 år Totalt Summa 96 antal bam

Vårdnadshavaren förvärvsarbetade (även dagmamma/ legoarbete) 54 62 58 66 80 72 64 260 Vårdnadshavaren studerade 0 0 0 2 5 4 2 10 vårdnadshavaren både studerade och förvärvsarbetade 0 0 0 0 0 0 0 0 Tillfällig frånvaro från arbete/studier på grund av sjukdom, tjänstledighet, semester

Tabell 3.1.4 Delområde 4 Aneboda. Barn efter ålder och vårdnadshavarens sysselsättning. Procent

0-2 år 3-6 år 0-6 år 7-9 år 10-12 år 7-12 år Totalt Summa % antal barn

Vårdnadshavaren förvärvsarbetade (även dagmamma/Iegoarbete) 40 30 37 54 54 54 45 190 Vårdnadshavaren studerade l 6 4 4 14 9 7 30 Vårdnadshavaren både studerade och förvärvsarbetade 0 0 0 0 0 0 0 0 Tillfällig frånvaro från arbete/studier på grund av sjukdom, tjänstledighet, semester

Bilaga 5 Tabell 4.1.1 Barn med vårdnadshavare som hade lediga dagar, fördelade efter veckoarbetstid, delområden och barnets ålder Delområde Ålder Deltid l-l5 tim. Deltid 16-34 tim. Heltid 35-w tim. Totalt 0-6 år 7-12 år 0-6 år 7-12 år 0-6 år 7-12 år 0-6 år 7-12 år 0-12 å

20 40 100 20

Tabell 6.3.1 Förskolebarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Växjö tätort

Nuvarande omsorg Veckoarbetstid

l-l5 tim. 16-34 tim. 35-w tim. l6-w tim.

Antal 96 Antal 96 Antal 96 Antal 96

Fab. stud. ej 50 - 30 ›-x! Kom./priv. dagbarnvårdare Bara borta när barnet är i skolan Barnet är i daghem k) 5)

Barnet är i kommunalt familjedaghem OO

›-›-o[\)rq t-Ikju-IN)

Barnet är i privat familjedaghem ›u

Cd-BO\©L›)\IC›JG

Barnet är hos släkting

*P08

-FÖGQF-åxl-ü

Dålig)

LøJhJLd®h)\lLa»-

Annan vuxen är hemma ›_ OO

Äldre syskon barnllicka/hemhjälp Make/samboende

Klarar sig självt/Annat DJOO OCC

Totalt å ä å ê

148 Bilaga 5 sou 1979:58

Tabell 6.3.2 Förskolebarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Växjö ytterområde

Nuvarande omsorg Veckoarbetstid

1-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. 16-w tim.

Antal % Antal 96 Antal 96 Antal 96

10 - 60 7 90 36 150 14 Fab. stud. ej

Kom/priv. dagbarnvårdare Bara borta när barnet är i skolan 10 - 90 ll 20 10 120 1l Barnet är i daghem Barnet är i kommunalt 20 - 120 14 70 26 180 16 familjedaghem 30 - 260 31 30 13 290 27 Barnet är i privat familjedaghem 10 - 140 17 0 0 140 13 Barnet är hos släkting 60 - 30 4 0 0 30 3 Annan vuxen är hemma 0 - 30 4 10 3 40 4 Äldre syskon barnllicka/hemhjälp Make/samboende 50 - 50 6 20 6 60 6 50 - 70 8 20 6 80 8 Klarar sig självt/Annat

230 - 850 100 260 100 l 100 100 Totalt

Tabell 6.3.3 Förskolebarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Östra Torsås - Aneboda

Nuvarande omsorg Veckoarbetstid

l-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. 16-w tim.

Antal % Antal 96 Antal 96 Antal %

0 - 10 6 5 - 15 8 Fab. Stud. ej

Kom./priv. dagbarnvårdare Bara borta när barnet är i skolan 5 - 15 ll 15 - 30 15 Barnet är i daghem 0 - 15 11 10 - 25 14 Barnet är i kommunalt familjedaghem

Annan vuxen är hemma 0 - 5 4 0 - 5 4 Äldre syskon barnllicka/hemhjälp 10 - 5 5 5 - 5 4 Make/samboende 10 - 10 7 0 - 10 5 Klarar sig självt/Annat

50 - 130 100 55 - 185 100 Totalt

sou 1979:58 Bilaga 5 149

Tabell 6.4.1 Skolbarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstld. Växjö tätort

Nuvarande omsorg Veckoarbetstid

1-15 tim. 35-w tim. 16-w tim.

Antal 96 Antal % Antal 96

Fab. stud. ej 30 15 530 Kom/priv. dagbarnvårdare Bara borta när barnet är i skolan Barnet är i daghem, fritidshem M ›_a h. 130 Barnet är i kommunalt familjedaghem ut 130

ooooooo

Barnet är i privat familjedaghem 140 Barnet är hos släkting 80

N)NJLII$P\)%F_CM @$\IZV»JIN)§N

Annan vuxen är hemma I-d 230

Swecan

Äldre syskon barnflicka/hemhjälp 140 Make/samboende 30 Klarar sig självt/Annat å tg.) l 000

Totalt ä ä å

Tabell 6.4.2 Skolbarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Växjö ytterområde

Nuvarande omsorg Veckoarbetstid

1-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim.

Antal % Antal 96 Antal %

Fab. stud. ej - - 190 k)Q ›_a G 2 Kom./priv. dagbarnvårdare Bara borta när barnet är i skolan Barnet är i daghem, fritidshem

mmm

oooo

Barnet är i kommunalt familjedaghem

xoauaxnos--r-A OOCOgOOO

XiÃÃUIKIINÖ

Såxnogu--u- gobwm-p_ oooogåâg

Barnet är hos släkting Annan vuxen är hemma ... ›- i-n Äldre ._.

wooooN

syskon barnflicka/hemhjälp

ooo Guam»

Make/samboende ._. Klarar sig självt/Annat w A g

Totalt O\s ä ä ê .- O xl O ä

150 Bilaga 5

Tabell 6.4.3 Skolbarn efter nuvarande omsorg och vårdnadshavarens veckoarbetstid. Östra Torsås - Aneboda

Nuvarande omsorg Veckoarbetstid

l-15 tim. 16-34 tim. 35-w tim. l6-w tim.

Antal 96 Antal 96 Antal % Antal 96

10 - 10 8 10 14 20 11 Fab. stud. ej

Kom./priv. dagbarnvårdare Bara borta när barnet är i skolan 0 - 5 3 5 5 10 4 Barnet är i daghem, fritidshem Barnet är i kommunalt 0 - 0 2 0 0 0 1 familjedaghem 0 - 5 5 0 2 10 4 Barnet är i privat familjedaghem 0 - 15 13 0 2 20 9 Barnet är hos släkting vuxen är hemma 5 - 15 11 5 5 20 9

iftnnan

10 - 35 30 50 57 85 41 Klarar sig självt/ Annat

40 - 120 100 85 100 205 100 Totalt

Tabell 6.6.1 Nuvarande och önskad barnomsorg för förskolebarn 0-2 år

Önskad omsorgsform Nuvarande omsorgsform

Fab./stud. Kommunal Privat Släkting, Annan vuxen Totalt Totalt ej omsorg familje äldre syskon, hemma Antal 96 Kom./priv. daghem. daghem barnflicka/ Make/ dagbarn- fritidshem. hemhjälp samboende vårdare familjedag- Klarar sig Bara borta hem) självt/Annat då barnet är i skolan

Önskar ingen förändring 720 300 110 140 140 1 420 56 Ja, önskar daghem eller fri- 150 30 230 90 60 560 22

tidshem

Ja, önskar kommunalt familjedaghem 180 0 200 30 20 420 16 Annat 30 0 0 0 20 60 2 Markerat önskemål för både familjedag-

sou 1979:58 151

Tabell 6.6.2 Nuvarande och önskad barnomsorg för förskolebarn 3-6 år

önskad OmSOTESfOTTII Nuvarande omsorgsform

Fab/stud. Kommunal Privat Släkting, Annan vuxen Totalt Totalt ej omsorg familje äldre syskon, hemma Antal 96 Kom./priv. (daghem. daghem barnflicka/ Make/ dagbarn- fritidshem. hemhjälp samboende vårdare familjedag- Klarar sig Bara borta hem) självt/ Annat då barnet är i skolan

Önskar ingen forändring 1080 Ja, önskar daghem eller fritidshem 250 Ja, önskar kommunalt familjedaghem 90 Annat 20 Markerat önskemål för både familjedaghem och daghem

Totalt antal Totalt 96

Tabell 6.7.1 Nuvarande och önskad barnomsorg för skolbarn 7-9 år

Önskad omsorgsform Nuvarande omsorgsform

Fab/stud. Kommunal Privat släkting, Annan vuxen Totalt Totalt ej omsorg familje äldre syskon, hemma Antal % Kom./priv. (daghem, daghem barnflicka/ Make/ dagbarn- fritidshem, hemhjälp samboende vårdare familjedag- Klarar sig Bara borta hem) självt/ Annat då barnet är i skolan

Önskar ingen förändring 950 Ja, önskar daghem eller fritidshem 80 Ja, önskar kommunalt familjedaghem 60 Annat 10 Markerat önskemål for både familjedaghem och daghem

Totalt antal 2810 100 Totalt 96 100

sou 1979:58 152 Bilaga 5

Tabell 6.7.2 Nuvarande och önskad barnomsorg för skolbarn 9-12 år

Önskad omsorgsform Nuvarande omsorgsform

Fab/stud. Kommunal Privat Släkting, Annan vuxenTotalt Totalt familje äldre syskon, hemma Antal % ej omsorg (daghem, daghem barnflicka/ Make/ Kom./priv. fritidshem, hemhjälp samboende dagbarnvårdare familjedag- Klarar sig

Bara borta hem) självt/Annat då barnet är i skolan

Önskar ingen för- 1 090 (40) 1 310 350 2 800 94 ändring (20)

Ja, önskar daghem eller fri- 20 0 0 80 10 120 4 tidshem

Ja, önskar kommunalt familje- 0 0 0 0 0 0 0 daghem 40 0 0 20 20 70 2 Annat Markerat önskemål för både familjedag- 0 0 0 0 0 0 0 hem och daghem

1 150 (20) (40) 1410 370 2990 100 Totalt antal Totalt 96 38 0 1 47 12 100

Skolbarns behov av i

omsorg Göteborg

Sammandrag av avseende enkätundersökning barn i årskurs tvâ och i fyra fyra rektorsomrâden inom Göteborgs kommun

Innehåll

l Inledning

2 Befolkning, bostäder och sysselsättning i rektorsomrâdena .

3 Barnens familjeförhållanden 3.1 Vårdnadshavarens kön 3.2 Antalet barn i familjerna .

4 Vârdnadshavarens sysselsättning . . . . . . . . . . 4.1 Vårdnadshavarens sysselsättning vårterminen år 1978 4.2 Vårdnadshavarens arbetade timmar mätveckan 4.3 Obekväm arbetstid . . . . . 4.4 Vårdnadshavarens start- och sluttider 4.5 Arbetstider anpassade efter barntillsynen . . 4.6 Restid

5 Barntillsynsformer . . . . 5.1 Nuvarande bamtillsyn . . . . . . . . 5.2 Omsorgsformer i de fyra rektorsområdena

6 Önskemål om framtida situation . . 6.1 Planer att börja arbeta eller studera . 6.2 Önskemål om annan tillsyn . 6.3 Tillsyn under februarilovet . . . . . . . 6.4 Önskemål om annan tillsyn vid fast skoldag . . . 6.5 Önskemål att förändra sin situation vad gäller arbete/studier vid fast skoldag

Bilagor Bilagal Enkät/ormulär . . . . . . . Bilaga 2 Tillsynsformer i enkät och i redovisning .

Tabeller

Tabell 1.1 Inkomna svar i rektorsområdena . Tabell 3.1 Genomsnittligt antal bam per familj

156 Innehåll sou 1979:58

Tabell 4.1 Barn efter vårdnadshavarens sysselsättning vårterminen år 1978 . . . . . . . . . . . . . . Tabell 4.2 Vårdnadshavarens arbetade timmar mätveckan, antal och andel barn . . . . . . . . . . Tabell 4.3 Vårdnadshavare som arbetade obekväm tid . . Tabell 4.4 Barn efter vårdnadshavarnas start- och sluttider tisdagen imätveckan . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 4.5 Barn efter vârdnadshavarnas restider och arbetstid per

Tabell 5.1 Andelen barn i resp. årskurs fördelade efter tillsynsform Tabell 5.2 Omsorg av den förälder som besvarat enkäten Tabell 5.3 Barn efter tillsynsform i resp. rektorsområde, % Tabell 6.1 Barn efter vårdnadshavarnas önskemål om annan tillsyn,

Tabell 6.2 Barn efter vårdnadshavarnas önskemål att förändra sin situation vad gäller arbete/studier vid fast skoldag, %

1 Inledning

I april år 1978 genomförde Göteborgs kommun i samarbete med planeringsgruppen för barnomsorg en undersökning av skolbarns omsorg. Syftet med undersökningen var att kartlägga skolbarnens omsorgssituation, eventuellt framtida behov av kommunal barnomsorg samt om genomförandet av en samlad skoldag kan påverka omsorgsbehovet. En avsikt var också att undersöka om undersökningar av detta slag kan användas vid planering av aktiviteter för bam. Undersökningen genomfördes med hjälp av en brevenkät och omfattade Sanna, Sjumila, Hammarkullens och Önnereds rektorsområden. Områdena valdes med hänsyn till att de har olika karaktär vad gäller bostadsbestånd,

befolkningssammansättning m. m. Speciellt Hammarkullens och Sjumila

rektorsområden hade en stor andel invandrare. Enkäterna översattes till

finska. Övriga invandrarbarn

fick vid behov hjälp av respektive elevs hemspråkslärare. Enkäterna omfattade samtliga barn i andra och fjärde klass i områdena. Antalet barn vilkas Föräldrar ombads besvara enkäten till 1030. uppgick Svar inkom från föräldrar till 976 barn fördelade på 460 i andra klass och 516 i fjärde klass. Svarsfrekvensen är därmed 95 %. Andelen ej svarande fördelar sig ganska jämt över undersökningsområdena. Nedanstående tabell visar totalt antal enkäter, inkomna svar och bortfall i de fyra undersökningsområdena.

Tabell 1.1 Inkomna svar i rektorsområdena

Område Inkomna Bortfall Summa svar Antal 96

Frågeformuläret upprättades i samråd mellan skolförvaltningen, socialförvaltningen och stadskontoret i Göteborg samt planeringsgruppen för barnomsorg. Enkätformuläret framgår av bil. l. Planeringsgruppens sekretariat svarade för tryckning av enkätformulär

Inledning

samt information till en särskilt utsedd enkätansvarig från varje rektorsområde. Den enkätansvarige lämnade ut och samlade in enkäterna från klassforeståndarna, vilka i sin tur överlämnade enkäterna till barnen som tog hem dem till föräldrarna. Klassforeståndarna samlade sedan in enkäterna och lämnade dem till rektorsexpeditionerna. De enkätansvariga på rektors» lämnade ut påminnelser i de fall enkäterna inte korn in. expeditionema Granskning av de inkomna frågeformulären genomfördes också på rektorsexpeditionerna. Databearbetningen ombesörjdes av planeringsgruppen för barnomsorg. Utlämnande och insamling av enkäterna skedde således ur hand i hand och utan postbefordran. Enkätundersökningens frågeformulär tillställdes barnens föräldrar, men skulle i första hand besvaras av kvinnan i familjen. Begreppet vårdnadshavare som används i fortsättningen är därför i de flesta fall liktydigt med kvinnan i familjen. Undersökningen fungerade metodmässigt mycket bra och var inte särskilt kostsam. Den kan således användas vid fortsatta kartläggningar av skolbarns behov av omsorg på fritiden. Undersökningen har i sin helhet presenterats i en rapport av Göteborgs stadskontor (Nr U 1979:3). Nedan redovisas undersökningen i sammandrag.

bostäder och i

2 Befolkning, sysselsättning

rektorsområdena

De olika områdenas karaktär varierar kraftigt. Man kan säga att vart och

ett typområde med olika bostadsbestånd och olika geoett representerar grafiskt läge. Nedan beskrivs områdena översiktligt.

Sanna som är ett centralt beläget område hade i november år 1977 en folkmängd Andelen utländska medborgare på drygt 15 000 invånare, men med en liten andel barn. var 5 %. Förvärvsintensitetenl var 66 % (kvinnlig Förvärvsintensitet 55 96), vilket var 39 %. var lägst bland de fyra områdena. Andelen sysselsatta inom tjänstesektorn arbetade 24 %. Medelinkomsten var 47 000 kr. år 1977, lnom tillverkningsindustrin vilket näst Önnered var den högsta medelinkomsten. (Som en referens kan nämnas att medelinkomsten för hela Göteborg låg på 48000 kr år 1977). Bostadsbeståndet är relativt gammalt (93 % byggt fore år 1950) och består till fyra femtedelar av flerfamiljshus. en mil från centrum, Sjumila som är ett SO-talsområde med flerfamiljshus beläget var hade en folkmängd på ca 2 500 personer i november 1977, varav en fjärdedel under 15 år. Andelen utländska medborgare var hög - 23 %. Området hade en hög Förvärvsintensitet - 71 96 (kvinnlig Förvärvsintensitet 59 %). Samtidigt var andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin 46 96. vilket var mer än dubbelt så mycket som i Önnered. lnkomstmässigt placerar sig Sjumila i en mellanposition. Hammarkullen som är ett relativt nybyggt flerfamiljshus-område i Göteborgs ut- Andelen invånare kanter, hade i november år 1977 en folkmängd på drygt 9000. under 15 år var 29 96, vilket innebär att Hammarkullen var det område i underhade 18 96.) l likhet med sökningen som hade störst andel barn. (Göteborg totalt - 24 96. Förvärvsintensiteten låg 1 procentenhet Sjumila var andelen invandrare hög under Göteborgs och var sålunda 67 96 . (Den kvinnliga förvärvsintensiteten var 53 %.) Det var lika stor andel som arbetade inom tillverkningsindustrin som inom tjänstesektom (31 96). Hammarkullen hade den lägsta medelinkomsten av de fyra områdena - 43000 kr. Hammarkullen byggdes till stor del under 1960-talet och består till 70 96 av lägenheter i flerfamiljshus. Önnered som är ett blandat småhus-llerfamiljshus-område i Västra Göteborg, hade 7 400 invånare i november år 1977. Andelen utländska medborgare var liksom i Sanna 5 96. Andelen hushåll med barn var ovanligt hög - 64 96. Följaktligen var andelen barn under 15 år hög och uppgick till 33 96. Förvärvsintensiteten låg på 68 96. (Kvinnornas forvärvsintensitet låg på 49 96, vilket var den lägsta kvinnliga förvärvsintensiteten i de fyra rektorsområdena.) Önnered hade en medelinkomst på 50000 kr, vilket var högst bland undersökningsområdena. Bostadsbeståndet består till något mer än hälften av flerfamiljshus. De llesta husen l 20-w timmar bland är byggda under 1960-talet. personer 20-64 år.

3 Barnens familjeförhållanden

3.1 Vårdnadshavarens kön

Frågeformuläret utformades som nämnts ovan så att det i första hand skulle besvaras av den kvinnliga vårdnadshavaren. Enbart i de fall kvinnlig vårdnadshavare saknades skulle enkäten besvaras av fadern. Av de 976 inlämnade enkätsvaren var det 14 eller 1,4 % som besvarades av fader.

Övriga

barn bodde således i tvåföräldersfamiljer eller i familjer där föräldern var ensamstående mor.

3.2 Antalet barn i

familjerna

Nedanstående tabell visar genomsnittligt antal barn per familj i de fyra rektorsområdena. Ur tabellen kan vi utläsa att rektorsområdena Sjumila och Hammarkullen hade flest antal barn per familj. Antalet i dessa områden låg på 2,4. Sanna hade det lägsta barnantalet, 2,0 barn per familj.

Tabell 3.1 Genomsnittligt antal barn per familj

sou 1979:58 163

4 *vårdnadshavarens sysselsättning

4.1 Vårdnadshavarens sysselsättning vårterminen år 1978

Av samtliga barn var det 56 % som hade förvärvsarbetande och 10 % som hade studerande vårdnadshavare, vilket framgår av totalkolumnen i nedanstående tabell. Arbetade i eget hushåll gjorde vårdnadshavare till 30 % av barnen. Tabell 4.1 Barn efter vårdnadshavarens sysselsättning vårterminen år 1978

Övrigt Summa 100 100 100 100 100

En jämförelse mellan de olika områdena visar att andelen förvärvsarbetande var högst i Sanna, där vårdnadshavare till 68 96 uppgett förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning. Andelen barn till studerande är påfallande låg i Sjumila, där endast 2 % uppgett studier som huvudsaklig sysselsättning. Sjumila och Hammarkullen som hade den största andelen anställda inom tillverkningsindustrin (jfr kap. 2) hade också störst andel tillfälligt frånvarande.

4.2 Vårdnadshavarens arbetade timmar mätveckan

Vårdnadshavare till 57 % av barnen uppgav i enkäten att de under mätveckan (10-16 april år 1978) arbetade 16 timmar eller mer. Vårdnadshavare till barn i årskurs fyra arbetade i allmänhet något mer än vad vårdnadshavare till bam i årskurs två gjorde. Arbetstiderna per vecka var relativt likartade för vårdnadshavarna i de olika rektorsområdena. Därför redovisas i nedanstående tabell endast arbetade timmar för de fyra områdena sammantagna. .

164 Vârdnads/tavarnas sysselsättning Tabell 4.2 Vårdnadshavarens arbetade timmar mätveckan. antal och andel barn Antal barn Andel av samtliga barn Antal timmar vårdnadshavaren fdrvärvsarbetade/studerade

Vârdnadshavaren arbetade/ studerade ej 327 34 %

Summa barn 976 100 %

4.3 Obekväm arbetstid

Bland barnen till de förvärvsarbetande/ studerande vårdnadshavarna var det 44 96 eller 280 st vars vårdnadshavare arbetade på s. k. obekväm tid-mellan 18.00 och 07.00. Därav var det vårdnadshavare till 10 % som aromkring betade mellan 18.00 och 21.00 på kvällen. Andelen barn vars vårdnadshavare arbetade obekväm tid i förhållande till samtliga var 29 %. Det var således ca en tredjedel av samtliga barn som hade vårdnadshavare som arbetade på obekväm tid. De 280 vårdnadshavarna fördelar sig på undersökningsområdena enligt följande. Tabell 4.3 Vårdnadshavare som arbetade obekväm tid

Område Antal med Andel av barn Andel av samtobekväm tid med fab. lör- liga barn 96 älder 96

Sjumila skilde sig markant från de övriga områdena. Där hade 45 % av samtliga barn vårdnadshavare som arbetade på obekväm arbetstid.

4.4 Vårdnadshavarens start- och sluttider

För att studera de forvärvsarbetande/studerande vårdnadshavarnas startoch sluttider har vi valt att bara titta på tisdagen i mätveckan. Vid en jämförelse mellan de olika vardagarna i mätveckan visade det sig nämligen att det inte fanns några större skillnader dem emellan förutom att sluttiderna låg något tidigare på fredag än på de övriga dagarna.

Vârdnadshavarnas 165 sysselsättning

Nedanstående tabell visar att den vanligaste starttiden var mellan 08.00 och 09.50. Då började vårdnadshavare till 293 barn (53 % av de förvärvsarbetande tisdagen i mätveckan) arbeta. Sluttiderna är något mer utspridda. Den vanligaste sluttiden var 16.00-17.50. Då slutade vårdnadshavare till 169 barn (31 %). Nästan lika många, vårdnadshavare till 165 barn (30 %), slutade någon gång mellan 14.00 och 15.50.

Tabell 4.4 Barn efter vårdnadshavarnas start- och sluttider tisdagen i mätveckan

Summa barn 16 19 165 56 34 34

Av barn med vårdnadshavare som arbetade tisdagen i mätveckan var det 48 st. eller 9 % som hade vårdnadshavare som både började och slutade mellan kl. 08.00 och kl. 14.00. Dessa barn hade således vårdnadshavare med arbetstider som faller inom tiden för en eventuell samlad skoldag enligt SIA. Vårdnadshavare till 20 st. barn (2 %) arbetade över tolvslaget natten till tisdag. .

4.5 Arbetstider anpassade efter

barntillsynen

Förhållandevis många vårdnadshavare (mödrar) hade anpassat arbete och arbetstider efter den barntillsyn de haft möjlighet att ordna. Föräldrar till 394 barn eller 40 % av samtliga angav att de anpassat sina arbetstider efter barntillsynen.

4.6 Restid

Den genomsnittliga dagliga restiden till och från arbetet uppgick till 51.

minuter. Barnen fördelas efter vårdnadshavarnas restid enligt nedanstående tabell.

166 Vârdnadshavarnas sysselsättning

Tabell 4.5 Barn efter vårdnadshavamas restlder och arbetstid per vecka, X

Restid, min per dag Arbetade/studerade tim/vecka -1 1-15 16-34

l-20 21-40 41-60 60-

Summa ll)0

Antal barn 626

Totalt sett hade vårdnadshavare med långa veckoarbetstider längre dagliga

restider än vad vårdnadshavare med korta veckoarbetstider hade. Hammarkullen och Önnened hade största andelarna vårdnadshavare med korta restider, samtidigt hade de också de största andelarna med långa restider.

sou 1979:58 167

5 Barntillsynsformer

I enkäten ombads vårdnadshavarna tala om vilken barnomsorg barnet hade. Frågan var så utformad att det var omöjligt att ange mer än en tillsynsform. Totalt angavs 1 304 tillsynsformer för de 975 barn som ingick i undersökningen. För att kunna bearbeta svaren beträffande tillsynsformerna har de svar där flera alternativ redovisats omvandlats till ett svar. De ursprungliga 12 alternativen har vid bearbetning grupperats i sex olika tillsynsgrupper. Grupperingen framgår av bil. 2. I fortsättningen kommer tillsynsformerna att redovisas i dessa sex grupper.

5.1 Nuvarande bamtillsyn

Kommunal omsorg hade 12 % av barnen. Denna omsorgsform var mer än tre gånger så vanlig bland barnen i årskurs två jämfört med årskurs fyra - 18 96 gentemot 5 %. För 7 % av barnen hade vårdnadshavaren ordnat privat familjedaghem, eller såg en släkting till barnet. Denna omsorgsform var vanligare bland barnen i årskurs två än i årskurs fyra (10 resp. 4 %). Det var 13 % av barnen som fick klara sig själva. Här var förhållandet omvänt, 19 % av fjärdeklassarna resp. 7 % av andraklassarna var utan tillsyn. Av samtliga barn i undersökningen hade 68 % sin tillsyn efter skolan knuten till hemmet. Av dessa var det: D 45 % som tillsågs av vårdnadshavaren. D 14 % som tillsågs av annan vuxen i hemmet. D 9 96 som tillsågs av äldre syskon eller barnflicka.

Om vi enbart tittar på omsorg i hemmet ser vi att det inte är några större åldersmässiga skillnader. Fjärdeklassare tillsågs dock i större utsträckning än andraklassare av syskon eller barnflicka. Det var vanligare att barn med vårdnadshavare som arbetade på obekväm arbetstid hade ”annan vuxen hemma” som omsorgsform än vad som gällde for övriga bam. Det var också vanligare att barn till heltidsarbetande vårdnadshavare hade kommunal omsorg eller fick klara sig själva, än vad som gällde for barn till deltidsarbetande.

168 Barntillsynsformer Tabell 5.1 Andelen barn i resp. årskurs fördelade efter tillsynsform

”Jag själv vårdnadshavaren.

Om vi specialstuderar de 557 barn till vårdnadshavare (54 % av samtliga) som uppgett att de själva hade hand om barnet (såväl som enda omsorgsform

som i kombination med någon annan) finner vi att vårdnadshavare till 179

barn (32 % av de som själva hade hand om barnet) arbetade enbart då barnet var i skolan. Dessa barn utgör 18 % av samtliga barn. Tabell 5.2 Omsorg av den förälder som besvarat enkäten

Alternativ Antal barn Andel (96) Modern varken förvärvsarbetade eller studerade 341 61 Modern arbetade som kommunal dagbarnvårdare 37 7 Modem förvärvsarbetade enbart då barnet var i skolan Samtliga barn med huvudsaklig tillsyn genom modern (därav 117 i kombination med annan tillsynsform)

5.2 Omsorgsformer i de fyra rektorsområdena

Vid en jämförelse mellan de fyra rektorsområdena finner man vissa skillnader. Andelen barn som hade sin vårdnadshavare hemma var totalt 45 %. I Sanna och Sjumila var denna andel drygt 30 %, medan den låg på drygt 50 % i Hammarkullen och Önnered. Annan vuxen hemma hade 25 96 av barnen i Sanna och 8 % i Önnered. Sjumila hade ganska stor andel barn där äldre syskon/barnflicka var hemma hos barnen. Sjumila hade även hög andel barn som fick klara sig själva, 20 %. Hammarkullen hade den lägsta andelen barn i denna grupp. Hammarkullens höga andel vårdnadshavare som själva hade hand om sina bam kan förklaras av den låga förvärvsfrekvensen i detta område. Är vårdnadshavarna själva hemma behöver barnen inte i lika stor utsträckning klara sig själva. Detta gäller även för Önnered.

Barntillsynsformer 169 Tabell 5.3 Barn efter tlllsynsfonn l resp. rektorsområde, %

Privat_ familjedaghem/ släkting 7 7 6 Annan vuxen hemma 25 19 8 Äldre syskon/barnllicka

6 Önskemål om framtida situation

6.1 Planer att börja arbeta eller studera

Antalet barn med hemarbetande vårdnadshavare uppgick till 285 personer. Av dessa planerade vårdnadshavare till 40 barn eller 18 % att börja arbeta eller studera. Det var vårdnadshavare till ll % som ville arbeta deltid. Andelen barn till vårdnadshavare som ville börja arbeta heltid uppgick således endast till 7 % av alla hemarbetande. De som ville börja arbeta hade för det mesta få barn. Vårdnadshavare med flera barn var mer benägna att fortsätta stanna hemma.

6.2 Önskemål om annan tillsyn

Av nedanstående tabell framgår att vårdnadshavare till totalt 11 % av barnen önskade att de hade annan tillsyn för sina barn än vad de hade vid enkättillfállet. Denna andel gällde även för resp. årskurs. Detta innebar att vårdnadshavare till 89 % inte ville förändra den tillsyn de hade ordnat lör sina bam. Denna höga andel kan delvis förklaras av att det ofta är svårt att önska någon annan tillsynsform om man inte är helt klar över alternativen. Framtida omsorgsalternativ hade av undersökningstekniska skäl inte kunnat exempliñeras i enkäten. Av de vårdnadshavare som själva hade hand om sina barn då dessa inte var i skolan, ville vårdnadshavare till 7 96 ha annan tillsynsform. Ungefär lika stor andel kan noteras for de vårdnadshavare vars barn hade kommunal omsorg resp. annan vuxen hemma. För 25 96 av de bam som fick klara sig själva önskade vårdnadshavaren annan tillsyn. Andelen var något högre lör årskurs två än för årskurs fyra. Annan tillsynsform önskades för 20 % av de barn som hade äldre syskon/barnllicka hemma. Vårdnadshavare som hade barnet hos släkt eller privat familjedaghem önskade i 15 % av fallen annan tillsyn. Sammanfattningsvis var det alltså minst andel vårdnadshavare som ville förändra tillsynsformen om de själva stod för tillsynen, om barnet hade kommunal omsorg eller om annan vuxen hade hand om barnet. Annan tillsyn önskade i störst utsträckning vårdnadshavare med bam i tillsynsformerna privat familjedaghem/släkt, äldre syskon, barnllicka samt vårdnadshavare vars barn klarade sig själva.

172 Önskemål

Av samtliga vårdnadshavare i Hammarkullen önskade vårdnadshavare till 15 % ändra tillsynsform. I Önnered är motsvarande andel endast 7 %. För Sanna och Sjumila gällde samma andel som for samtliga vårdnadshavare i undersökningen, dvs. 11 %. Av kommentarerna till svaren framgår att for drygt hälften av de 107 (5 %) barn for vilka annan tillsyn önskades ville vårdnadshavarna ha fritidshem eller familjedaghem. Det var därmed för totalt 16 % av samtliga barn i undersökningen som kommunal omsorg i någon form önskades. De 11 % som redan hade tillgång till kommunal omsorg har då inkluderats. För ett tiotal barn önskades tillsyn i skolans lokaler. Lika många ville ha någon form av fritidssysselsättning ordnad för sina barn. Några få vårdnadshavare ville ändra skoltiderna eller den egna arbetstiden.

Tabell 6.1 Barn efter vårdnadshavarnas önskemål om annan tillsyn, %

Önskemål om Jag Komm Privat Annan Äldre Klarar Totalt annan tillsyn själv tillsyn fam dag/ vuxen syskon/ sig släkt hemma barnll självt

Nej

Ja

Summa

Antal barn Åk 2 209 85 44 64 26 30 458 Åk 4 231 28 22 77 62 96 516 Summa 440 113 66 141 88 126 974

6.3 Tillsyn under februarilovet

Av samtliga barn hade 37 % annan tillsynsform under februarilovet än under en vanlig skolvecka. För årskurs två var andelen 34 % och för årskurs fyra var den 40 %. Av de barn som hade annan tillsyn under lovet var 302 (31 %) tillsammans med den egna familjen. Många barn var hos någon släkting, framför allt då mor- eller farföräldrar. Några vistades på läger. För 94 barn eller 10 % önskade vårdnadshavama annan tillsyn under loven än vad de hade annars. Totalt 40 % av dem ville ha fritidshem eller

Önskemål 173

famijedaghem. Ungefär en femtedel av vårdnadshavama önskade att de kunce vara tillsammans med sina barn. Lika många önskade annan fritidssysselsättning t. ex. vistelse på bondgård eller någon ordnad fritidssysselsä;tning. Några vårdnadshavare ville att det ordnades någon fritidsverksamhet i skolan.

6.4 Önskemål om annan tillsyn vid fast skoldag

Om barnet skulle vara i skolan samma tid varje skoldag t. ex. kl. 08.00-13.30 ville vårdnadshavare till 10 % av barnen ha annan tillsyn för sina barn. För årskurs två var andelen 8 % och för årskurs fyra var den 12 96. Vårdnadshavare till ca 90 % av barnen ville således behålla nuvarande tillsynsforrr. även om barnen skulle börja och sluta skolan samma tid varje dag. Den stora andelen som inte önskade förändra tillsynen kan troligen förklaras av bristen på formulerade alternativ (jfr Föregående avsnitt). Den största andelen vårdnadshavare som ville ha en ändring av tillsynsformen vid fast skoldag var de vårdnadshavare vars barn fick klara sig själva. För totalt 28 % önskades ändrad tillsyn. Av barn som hade privat familjedaghem/släkting och äldre syskon/barnflicka hemma som omsorgsform ville vårdnadshavare till ungefär 15 % ha annan omsorg om en fast skoldag genomförs än vad de hade vid enkättillfállet. De övriga omsorgsformerna hade förhållandevis låga andelar som ville ha någon ändring. 1 Hammarkullen och Sanna ville vårdnadshavare till 13 % av barnen ändra omsorgsform om barnen var i skolan lika lång tid varje dag. I Sjumila var denna andel mycket låg, 2 %. Motsvarande andel i Önnered var 7 %. För nästan 60 96 av de 97 barn som vårdnadshavaren ville ha annan omsorg för vid fast skoldag önskades fritidshem eller familjedaghem. Vårdnadshavare till 11 barn ville ha någon form av aktivitet i skolans lokaler. För lika många önskades någon annan ordnad fritidsverksamhet.

6.5 Önskemål att förändra sin situation vad gäller

arbete/ studier vid fast skoldag

Vårdnadshavare till 16 % av samtliga barn ville förändra sin situation vad om fast skoldag infördes. Förändra sin situation kan gäller arbete/studier man göra genom att t. ex. förändra arbets-/ studietiden eller börja förvärvsarbeta/studera. För årskurs två var andelen 19 96 och för årskurs fyra var vars barn hade kommunal omden 13 %. En fjärdedel av vårdnadshavarna sorg resp. privat familjedaghem/släkting som omsorgsform önskade en förändring av något slag. Om barnen var i skolan lika lång tid varje dag ville en femtedel av vårdnadshavarna med barn som nu fick klara sig själva förändra sin situation vag gäller arbete/studier. För 11 % av de barn vars vårdnadshavare själva hade hand om barnen önskades om fast skoldag infördes en förändrad situation. Sammanfattningsvis var alltså önskemålen om förändring av situationen

174 Önskemål

vad gäller arbete/studier störst bland vårdnadshavare med barn i kommunal resp. privat familjedaghem/ släkting. Detta kan sammanhänga med att dessa vårdnadshavare hade längst arbetstider. Andelen barn till vårdnadshavare i Önnered som ville ha en ändring av något slag var 20 %. Sjumila hade den lägsta andelen, 7 %. Andelarna för Sanna och Hammarkullen var 12 % resp. 16 %. Drygt hälften av de 154 barn till vårdnadshavare som önskade förändra sin situation ville arbeta deltid eller arbeta under den fasta skoltiden. Det var främst vårdnadshavarna i Önnered som ville arbeta kortare tid. Vårdnadshavare till 23 barn ville börja arbeta/studera och vårdnadshavare till 18 barn angav att de ville ändra arbetstiden på något sätt. Några få skulle öka sin arbetstid och några vårdnadshavare som arbetade på natten eller på oregelbundna tider skulle Försöka få ett arbete på dagtid om fast skoldag infördes.

Tabell6.2 Barn efter vårdnadshavarnas önskemål att förändra sin situation vad gäller arbete/studier vid fast skoldag, %

Önskar ändra Jag Komm Privat Annan Äldre Klarar Totalt sin situation själv tillsyn fam dag/ vuxen syskon/ sig släkt hemma barnll självt

Nej

Ja

Summa

Antal barn

Paranteser anger osäkra procenttal.

Bilaga 1 Enkätformulär EN KÄTSVAR liylls

cl

Skolbarn: behov av barntillsyn

HyllaOI Dessafrågor ställstill enav (1) (2) föräldrarna eller vårdnadshavare för barn i klass

Frågornagäller delsDina egnaarbetsförhållandenoch dels hur tillsynen är ordnadför barnetversnamnstår på kuvertet. Svaragenomatt sättakryssi den ruta sombästpassarin på Dina och barnetsförhållanden.

0 För att undvika misstolkningavenkätenskallfrågorna besvarasav vinnan.

O År föräldern ansamstáende man skall frågornabesvaras av denne.

Frågorna 1 och 2 besvaras av samtliga

(3) 1 År Du kvinna eller man? D 1 Kvinna

nzMan

0 Till fbrvlrveerbete riknu avlönat m arbete.arbetel egetföretageller 2 Ange Din huvudsakliga sysselsättning Förvärvsarbete(förutom dagbarnvårdare oavlönatarbetei famlllemedlenu vüterminen 1978 1 eller annatförvärvsarbetei bostaden) Tlll studieträkna:förutommm I vidIiroanmlterävenstudierpr. E] z Studier (ävanomskolning) kormpondem,furtblldnlngskurserochprektlkarbete utanlL-n

Tillfällig frånvarofrån arbete/studier(t ex barn- : ledighet,sjukdom,tjänstledighet - ei för studier) Arbete i egothushållävendagbarnvlrdare D 4 och annat förvärvsarbetei bostaden)

D 5 Annanangavad j

Vinci

Blankettutglvere GÖTEBORGS SKOLFÖRVALTNING GÖTEBORGS SOCIALFÖRVALTNING PLANERINGSGRUPPENFÖR BARNOMSORG

176 Bilaga 1

Frågornaa -6 besvaras enbart av förvärvsarbetande/studerende

i

3 Hur mångatimmer förvärvserbetede (s) och/eller studeradeDu i genomsnitt veckanden 10- 1a april 1978? E] 1 Mindreän 1 timme OBS Räknain övertid,bieyulor,läxlisningrnm [j 2 Mellan 1 - 15 timmar

E] 3 Mellan 16-34 timmar e Merän 35 timmar

m

4 Amanda/studeradeDu påobekväm (s) arbetstid (dvsföre 07.00 på morgonen och/eller efter 18.00 på kvällen)den 1 Ja E] aktuellaveckan?

m 2 Nej

5 AngeDina erbots-lstudietiderveckan (71 den 10 - 16 april 1978 [Frankl Fm kl Jagarbetadeoch/eller studerade måndag

tisdag _______________ __ __________________ __ -

_

_

i _

söndag 1 [Turnummer

(a) 8 Hur ling restid her Du till och frin finn_ arbetat/studieri genomsnittper deg - sem m: n I egd restid underdegen? minuter/dag

Fråge7besvarasendastav personer som arbetar i eget hushåll m 7 PlanerarDu ett förvärvsarbeteeller studerahöstterminen19737 E] 1 Nej

E] 2 Ja, heltid (minst 35 timmer)

E] 3 Ja, deltid (under35 timmar) E] 4 Annat, angevad i

Fråga 8 besvaras av samtliga

8 Hu mangabarn under 15 lr finn: toan i familjen?

Frågorna9-15avserenbart det barn vars namn står på kuvertet

T9 Ven var huvudsakligen tillsammans

medbarneten ordinarie skoldag n 1) i nen månadunder den tid Jagsjälv,jag varkenförvärvsarbetade detinte var i skolan? 1 eller studerade D Jagsjälv,jag arbetadesomkommunal E] 2 eller privat dagbarnvårdare Jagsjälv,jag arbetade/studerade E] 3 baradå barnetvar i skolan (12) Annan vuxenvarhemma

D 2 Äldre syskonvar hemma

D 3 Barnetvar påfritidshem E] 4 Barnetvar i kommunalt familjedaghem

D 5 Barnetvar i privat familjedaghem E] s Barnflicka/Hjälp i hemmet

E] 7 Barnetvar hossläkting Barnetklaradesigsjälvt eller var tillsammansmed kamrater

Annat, angevad -1

10 Vem vartillsammansmed barnetLnderfebruarilovet? Sammatillsvnsform somovan

Annat, angevad j

11 Skulle Euönskaatt barnet hadeannan tillsyn åt den Du angetti fråga9?

Ja, angevilken tillsyn Du önskar

sou 1979:58

178 Bilaga]

“si 12 skulla Du vilja ha annantillsyn undar lovanin den Du annani fraga10? D l Naj

vilken tillsyn Du önskar E] z Ja, ange j

13 Om barnetvar i skolanlika langtid varjeakoldag(t ex 08.00 - 13.30). (m) skulla Du dl vilja ha annantillsyn rar bamot in Du angatt ifrlqa 97 E] 1 Nej, sammasomi fråga9

D 2 Ja, annantillsyn, angevilken -1

14 Om barnetvar i skolanlika långtid varioskoldaglt ex 08.00 - 13.30), U7) skulla Du då vilja förändra Din situation vadgillar .rbata/studiar D 1 N95 - t ex ändradarbetstid/studietid, eller börja förvirvsarbm/studera? D z u mo, hu, j

besvaras av förvärvsarbatande/studorande fråga 15

15 Har Du anpassatDinaarbatstidar/ ua) studiatidøraftar vilkan barntillsyn Du har möilighatmordna? E] 1 No]

z Ja

F] Kommun-turer

Övrigakommentarat

Tack för hjälpen!

Bilaga 2 Tillsynsformer i enkät och i

redovisning

För att erhålla en åskådligare redovisning av tillsynsformerna slogs de ursprungliga elva alternativen samman till sex i redovisningen. Nedan visas de alternativ som används i redovisningen och vilka enkätalternativ de består av.

Tillsynsformer i redovisningen Tillsynsformer i enkäten Jag själv Jag själv, jag varken förvärvsarbetade eller studerade Jag själv, jag arbetade som kommunal eller privat dagbarnvårdare Jag själv, jag arbetade/studerade bara då barnet var i skolan Kommunal tillsyn Barnet var på fritidshem Barnet var i kommunalt familjedaghem Privat familjedaghem/släkting Barnet var i privat familjedaghem Barnet var hos släkting Annan vuxen hemma Annan vuxen var hemma Äldre syskon/barnflicka hemma Äldre syskon var hemma Barnflicka/Hjälp i hemmet Klarar sig självt Barnet klarade sig självt eller var tillsammans med kamrater Annat, ange vad . . . . . . . . . . . . ..

IV i - Barnomsorgsplanering praktiken fallstudie genomförd år 1977

Innehåll

Sammanfattning - 187 Planeringsprocessen . 187 Planernas användning . . . . - 187 Planernas genomförandci praktiken . . . . . . . 188 Planernas förändring genom olika instanser från förslag till beslut . 188 Barnomsorgsplanernas särställning . 188 Information . 188 Remiss ;189 Debatt . .189 Social målsättning .189

l F allstudieuppdraget . . 191

2 Syfte och metod . ..193 2.1 Syfte . .J93 2.2 Metod . 193 2.2.1 Urval . . 194 2.2.2 Bortfall . . 194 2.2.3 Systematiska fel . . 194

3 Beskrivning av kommunerna . . 195 3.1 Storstadsomrádeskommunen . . 195 3.1.1 Befolkning och politisk majoritet . 195 3.1.2 Näringslivsstruktur . 195- 3.1.3 Daghemssituation . . 195 3.2 Primärcentrumet . . . . . . 196 3.2.1 Befolkning och politisk majoritet . 196 3.2.2 Näringslivsstruktur . . - . 196* 3.2.3 Daghemssituation . . 196 3.3 Kommuncentrumet . . . . . . 196 3.3.1 Befolkning och politisk majoritet 196 3.3.2 Näringslivsstruktur . 197 3.3.3 Daghemssituation 197

4 Barnomsorgsplanering ikommunerna . 199 4.1 Planupprättande och planeringsunderlag . . 199 4.1.1 Planupprättande . . 199

184 Innehåll sou 1979:58

4.1.2 Planeringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . .200 4.2 Planberedskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 4.3 Formerna för samordning . . . . . . . . . . . . . . . 200 4.4 Remissförfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 4.5 Planernas särställning . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 4.6 Planernas behandling från forslag till beslut . . . . . . . . . 203 4.7 Faktorer i kommunerna som ställt extra krav på planeringen . . 204 4.7.1 Gemensamma problem för kommunerna . . . . . . 204 4.7.2 Speciella problem för primärcentrumet och kommuncentrumet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204

. . . . . 205 SKommunernas information och dess resultat allmänna information om till allmänheten 205

5.1 Kommunernas planerna

5.1.1 Informationsmetoder . . . . . . . . . . . . - 205 5.1.2 Informationens genomslagskraft enligt informationsansvari-

5.1.3 Informationens resultat enligt enkät besvarad av politiker och Föräldrar . . . . . . . . . . . . . . . . 205 5.2 Kommunernas information till daghemspersonal . . . . . . . 203 5.2.1 lnformationsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . 203 5.2.2 lnformationsresultat . . . . . . . . . . . . . . . 209 5.3 Information inom förvaltningen . . . . . . . . . . . . . 209 5.3.1 Informationsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . 209 5.3.2 Informationsresultat . . . . . . . . . . . . . . . 209 5.4 Planerna som beslutsunderlag . . . . . . . . . . . . . . 210 5.5 Beslutsunderlagets informationsvärde . . . . . . . . . . . 210 5.6 Planernas läsbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 5.7 Planernas praktiska användning . . . . . . . . . . . . . 211 att förbättra informationen . . . . . . . . . . 212 5.8 Möjligheter 5.9 Debatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Förkortningslista

Bilagor

Bilaga 1 Sammanställning av po/itikerenkät av föräldraenkät . . . . . . . . . Bilaga 2 Sammanställning ledamöter i kommunfullmäktige och i Bilaga 3 Kommentarer från . . . . . . . . . . . . kommunstyrelse från föräldrar om den kommunala barnom- Bilaga 4 Kommentarer sorgen .

Innehåll 185

Tabeller

Tabell 1 Befolkning, näringsliv, daghemssituation Tabell 2 Politikernas syn på informationens kvalitet. . . Tabell 3 Antal föräldrar/vårdnadshavare som känner till resp. kommuns barnomsorgsplan . . . . . Tabell 4 Kunskap om barnomsorgsplanerna . Tabell 5 lnformationskälla . . . Tabell 6 Har informationen varit tillräcklig?

Sammanfattning

Fallstudien hösten genomfördes 1977. Dess huvudsakliga målsättning har varit att undersöka planeringsprocessen, dvs. hur barnomsorgsplaneringen har fungerat i tre kommuner och hur informationen om planeringen har varit. Fallstudien är huvudsakligen baserad på personliga intervjuer, telefonintervjuer samt postenkäter. Personer som lämnat information är förvaltningspersonal, politiker, personal på daghem samt föräldrar med barn i åldrarna noll-sex år. För att en jämförelse mellan olika kommuntyper skulle kunna göras valdes tre kommuner ut med skillnader i storlek och näringslivsstruktur. En kommun hade 47000 invånare och låg i ett storstadsområde. En annan med 51 000 invånare var primärt centrum enligt den regionalpolitiska ortsklassificeringen. Den tredje kommunen var mindre (ll 500 invånare) och klassificerad som kommuncentrum.

Planeringsprocessen

I samtliga kommuner hade socialchefema ansvaret för barnomsorgsplaneringen. I de båda större undersökningskommunerna skrevs barnomsorgsplanerna av utredningssekreterare i samband med andra tjänstemän. I den lilla kommunen upprättade socialchefen planförslaget. Det tog i genomsnitt två till tre veckor i effektiv tid att skriva planforslagen. I de båda större kommunerna fanns det formella samverkansorgan mellan olika förvaltningar t. ex. mellan Skolförvaltning och fritidsförvaltning. Dessa organ medverkade i planupprättandet. Samverkan skedde även i den lilla kommunen - men då informellt mellan tjänstemän for olika avdelningar. I samtliga undersökningskommuner ansågs planeringsunderlaget vara bristfälligt.

Planernas

användning

Planerna användes i arbetet av de tjänstemän som var direkt berörda av planeringsarbetet, exempelvis tjänstemän från socialförvaltning och drätselkontor. Av politikerna var det främst de i sociala Centralnämnden som använde planerna i sitt politiska arbete. Planerna kom också till användning

188 Sammanfattning

när personer ringde och frågade om utbyggnadstakt och lokalisering av daghem. De användes även för att kontrollera att de givna målen uppfylldes.

Planemas genomförande i praktiken

hade förekommit att barnomsorgsplanernas utl samtliga tre kommuner minskats i samband med att flerårsbudgeten antagits. Orsabyggnadsmål kerna var ekonomiska. En bidragande orsak ansågs vara att det inte fanns samordning mellan barnomsorgsplan och ilerårsbudget. någon tidsmässig I primärcentrumet fanns dock ett beslut att barnomsorgen skulle prioriteras i llerårsbudgetarbetet. l de båda större kommunerna förekom att den i planerna redovisade utbyggnaden försköts något. Orsak var oftast brist på lämpliga tomter. Särskilt gällde detta äldre tätbebyggda områden. Den lilla kommunen hade inte dessa problem.

Planemas olika instanser från förslag till förändring genom

beslut

I samtliga tre kommuner skedde förändringar av planförslagen i anslutning antogs i kommunfullmäktige efter det till beslutsprocessen. Planforslagen med förslagen från sociala Centralnämnden antingen att de ändrats jämfört i samband med behandlingen i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäkinnehöll förbehåll, dvs. vid beslut om planerna tige. Barnomsorgsplanerna ingick villkor för planernas genomförande som hänsyftade till kommunens ekonomi. En av orsakerna härtill var att samordning inte skedde med llerårsplanerna.

Bamomsorgsplanernas särställning

Den allmänna åsikten var att det är berättigat med en särskild plan för barnomsorgen. När en god behovstäckning är nådd ansågs det vara bättre med en heltäckande social planering i stället för särskilda planer för olika sektorer.

Information

Kommunernas information om barnomsorgsplanerna skedde huvudsakligen genom annonsering i pressen och genom att planerna sändes på remiss till organisationer. Två av kommunerna hade haft en utställning om planerna. Flera politiker ansåg att barnomsorgsplanen var den fråga som de senaste åren rönt störst intresse. Hälften av föräldrarna kände till resp. kommuns barnomsorgsplan. Det

Sammanfattning 189

var ca 7 % som läst den. Det forum som flest lagt märke till var annons i pressen. Över hälften av föräldrarna ansåg att informationen var otillräcklig. Även politiker, daghemspersonal och tjänstemän inom förvaltningen ansåg att informationen kunde varit bättre. Föräldrarna i storstadsområdeskommunen var bättre informerade om planerna än de i övriga kommuner. Planerna ansågs allmänt vara ganska svåra att förstå. Förvaltningspersonalen och ledamöterna i KF och KS förstod planerna men ansåg att de statistiska avsnitten kunde vara besvärliga, särskilt för allmänheten. De föräldrar som läst planerna var engagerade i antingen någon politisk organisation eller föräldraförening. Föräldrarna framförde förslag att information om planerna borde finnas lätttillgänglig i offentliga lokaler. Som exempel på sådana lokaler nämndes daghem, mödravårdscentraler eller postkontor.

Remiss

Remisstiden för barnomsorgsplanerna inföll under sommarmånaderna då många människor är bortresta och inte kan utnyttja remisstiden. Förhållandevis få remissinstanser hade utnyttjat sin rätt att svara på planen. Det hade med åren kommit in allt fárre remissvar på planerna. I storstadsområdeskommunen var det hälften så många svar på den sista planen som det var de två första åren planerna upprättades.

Debatt

Det hade inte förekommit någon utåtriktad politisk eller allmän debatt i primärcentruntet och kommuncentrumet. I storstadsområdeskommunen hade det däremot förekommit en debatt om barnomsorgen och planen. Vad som främst diskuterades var personaltäthet, gruppstorlek samt att det fanns för få platser i spädbarnsgrupper. Debatten ansågs vara ett viktigt instrument för att sprida information och kunskap om barnomsorg och på sikt även förbättra densamma.

Social målsättning

Ingen ax kommunerna har formulerat någon övergripande social målsättning för barmmsorgen. Det framhölls från både politiker och tjänstemän i kommunerna att man ansåg att det vore önskvärt med en sådan.

Fallstudieuppdraget

Föreliggande fallstudie är genomförd på uppdrag av planeringsgruppen för barnomsorg. Planeringsgruppens uppgift är bl. a. att Förbättra underlaget för kommunernas barnomsorgsplanering. Som ett led i detta arbete beslutade gruppen sommaren 1977 att genom en fallstudie undersöka hur barnomsorgsplaneringen fungerat i några kommuner. Därvid skulle belysas hur en barnomsorgsplan praktiskt genomförs, hur informationen om planen görs och vilken genomslagskraft informationsinsatserna har. Kommunala politikers och tjänstemäns samt allmänhetens synpunkter på planeringen ansågs också intressanta liksom om det inom fallstudiekommunerna forts någon debatt om social målsättning. Fallstudien har genomförts av Eva Lennquist och Eva Terne, vilka då arbetet inleddes var knutna till kulturgeografiska institutionen i Göteborg. Lisbeth Torring, planeringsgruppens sekreterare har följt arbetet och lämnat synpunkter under hand. Fallstudien har under arbetets gång diskuterats vid planeringsgruppens sammanträden. Från kulturgeografiska institutionen har Bengt Holmgren deltagit.

2 Syfte och metod

2.1 Syfte

Ett syfte med undersökningen har varit att kartlägga hur barnomsorgsplaneringen har fungerat i tre undersökningskommuner, dvs. hur planeringsprocessen gått till. En målsättning har också varit att utreda hur kommunernas information om barnomsorgsplanerna har fungerat. Med information avses då såväl information till allmänheten som den interna informationen till tjänstemän och politiker. Syftet har även varit att se om barnomsorgsplaneringen bildar underlag för en social målsättningsdiskussion i kommunerna. Syftet med undersökningen av de tre kommunernas barnomsorgsplanering kan således delas in i tre områden. - Planeringsprocess - Information - och debatt Diskussionsunderlag I det följande behandlas planeringsprocessen främst i avsnitt 4 medan informationen och debatten beskrivs i avsnitt 5.

2.2 Metod

Fallstudien är huvudsakligen baserad på personliga intervjuer, telefonintervjuer samt på brevenkäter. Det ursprungliga materialet är omfattande, varfor en stor del sållats bort. Texten har därvid koncentrerats. Ambitionen har varit att redovisa gemensamma drag i planeringen inom de tre kommunerna samt att ta upp viktiga skillnader mellan dem. Vi går dock inte in på små detaljer som rör en enskild kommun, utan försöker att beskriva det som kan betraktas som någorlunda generellt for barnomsorgsplaneringen i resp. kommun. Siffrorna för beskrivning av de tre undersökningskommunerna är hämtade ur Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1975. Personer som vi har hämtat information från är forvaltningspersonal, ledamöter i kommunfullmäktige (KF) och kommunstyrelse (KS), social centralnämnd (SCN) och personal på daghem samt föräldrar med barn i åldrarna noll-sex år i de tre undersökningskommunerna.

194 Syfte och metod

2.2.1 Urval

Kommunerna representerar var sin kommuntyp enligt den regionalpolitiska ortsklassificeringen. En kommun är kommuncentrum, en är primärt centrum och en är storstadsområdeskommun. De tjänstemän och politiker som bedömts ha störst anknytning till planarbetet har intervjuats genom besök. Således har i varje kommun socialchefen intervjuats. 1 de fall socialchefen inte har upprättat planen har även planlörfattaren intervjuats. Skolchefen och fritidschefen har också intervjuats vid personliga besök. Därutöver har ca 15 st tjänstemän intervjuats per telefon. Av politikerna har ledamöter i sociala centralnämndens arbetsutskott (AU), ordföranden i KF och KS intervjuats genom besök. Sammanlagt utgör

dessa intervjuer ca 20 st. Övriga ledamöter i KF och KS har besvarat en

brevenkät. Daghemspersonal har intervjuats i samband med besök vid en barnstuga i varje kommun. Föräldrar med barn i åldrarna noll-sex år har besvarat en kort brevenkät. Föräldrarna valdes slumpmässigt ut från mantalslängden i en församling i varje kommun. Vi valde församlingar som innehåller både glesbygd och tätort.

2.2.2 Bortfall

I brevenkäten till föräldrar ingick sammanlagt 160 barn varav svar har erhållits för 148. De föräldrar som inte besvarade brevenkäten ringdes upp och vi fick i de flesta fall svaren direkt per telefon. De som inte fick kontakt med per telefon försökte vi nå genom hembesök. Det slutliga bortfallet blev 12 personer. I brevenkäten till politiker ingick 157 politiker varav 17 inte svarade, trots påminnelsebrev och påminnelse per telefon. Totalt fick vi således svar från 140 st.

2.2.3 Systematiska fel

Vid enkät- och intervjuundersökningar uppkommer det ofta någon form av mer eller mindre systematiska fel. I denna studie kan sådana fel ha uppkommit främst på grund av följande orsaker: - Att intervjupersonen missuppfattat frågor - Intervjuarens, dvs. vårt uppträdande mot intervjupersonen kan ha inverkat på svaren - Intervjupersonen kan vilja försvara sin kommun och ställa den i en positiv dager.

3 Beskrivning av kommunerna

3.1 Storstadsområdeskommunen

3. l .l Befolkning och politisk majoritet

Kommunen hade den 31.12.1976 totalt ca 47000 invånare. Av dessa var ca 23 700 kvinnor och ca 23 000 män. Kommunen har haft en relativt låg folkökning under senare år och en folkminskning år 1976. År 1976 var antalet invandrare i storstadsområdeskommunen 2 450 eller 5 % av totalbefolkningen. Antalet barn noll-sex år var den 31.12.1976 ca 4 900 eller 10,5 % av totalbefolkningen. I åldersgruppen noll-tolv år var antalet bam ca 9 600 eller 20 % av den totala befolkningen. Antalet kvinnor i åldrarna 18-44 år som hade bam i åldern noll-sex år var ca 9300 dvs. 20 % av totalbefolkningen. Kommunen hade borgerlig majoritet i kommunfullmäktige då undersökningen genomfördes.

3. l .2 Näringslivsstruktur Kvinnorna i åldern 18-44 år var främst sysselsatta inom offentlig förvaltning (57 96), handel (18,2 %) samt tillverkningsindustri (främst papper och massa) (l5,8 96).

3.1.3 Daghemssituation Den 30.10.1977 hade kommunen 541 barn placerade i familjedaghem, 679 barn i daghem och 225 barn på fritidshem. Antalet barn i kö fördelade sig på följande sätt: daghem 999 barn, familjedaghem 202 och fritidshem 172 barn. Det var 67 96 av barnen med förvärvsarbetande mor (minst 20 tim.) som hade kommunal omsorg.

196 Beskrivning av kommunerna 5014197953

3.2 Primärcentrumet

3.2.1 Befolkning och politisk majoritet Kommunen hade den 31.12.1976 ca 51 000 invånare. Av dessa var ca 25 000 kvinnor och 26000 män. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit ökande sedan andra hälften av 1960-talet. Åren 1965-1970 var folkökningen betydligt större än under övriga femårsperioder under åren 1950-1975. Ökningen har främst berott på en kraftig inñyttning. År 1976 var antalet invandrare i primärcentrumet ca 5 000 personer eller 10 % av totalbefolkningen. Ett femtiotal nationaliteter fanns representerade. Vid årsskiftet 1976-1977 utgjorde noll-sexåringarna 4000 eller totalt ca 9 96 av befolkningen. l åldersgruppen noll-tolv år var antalet ca 8000. Kvinnorna i åldersgruppen 18-44 år med barn i åldern noll-sex år var ca 9000 eller 18 % av totalbefolkningen. Primärcentrumet hade socialdemokratisk majoritet i kommunfullmäktige.

3.2.2 Näringslivsstruktur Kommunen hade till övervägande del Verkstadsindustri, kemisk-teknisk industri och textilindustri. Kvinnorna inom verkstadsindustrin hade anställts först under senare år. Kvinnorna i åldern 18-44 år var främst sysselsatta inom offentlig förvaltning (42,4 96), tillverkning (31 96) samt handel (l5,3 96).

3.2.3 Daghemssituation Antal inskrivna barn i daghem var i slutet av 1977 465. Antal platser i kommunalt familjedaghem var 748. Antal barn med plats i var 102. l slutet av september år 1977 stod 904 barn i kö till

fritidshem

daghem och sista oktober stod 158 barn i kö för fritidshem. Det var 60 % av barnen med förvärvsarbetande mor (minst 20 tim.) som hade kommunal omsorg.

3.3 Kommuncentrumet

3.3.1 Befolkning och politisk majoritet Kommunen hade den 31.12.1976 ca ll 500 invånare. Av dessa var ca 5 500 kvinnor och ca 6000 män. Kvinnorna utgjorde ca 48 %. Kommunen är en inllyttningskommun med liten befolkningsförändring. År 1976 var antalet invandrare i kommunen ca 1 300 personer eller 11,5 % av totalbetolkningen. Antal barn noll-sex år var år 1976 ca 1 200 eller 10 96 av totalpopulationen. I åldersgruppen noll-tolv år var antalet ca 2 300 st eller 20,5 96 av samtliga invånare. Antalet kvinnor i åldern 18-44 år med barn i åldern noll-sex år var ca 1 900 dvs. 17 96 av totalbefolkningen. Kommunen hade socialdemokratisk majoritet i kommunfullmäktige.

Beskrivning av kommunerna. 197

3.3.2 N äringslivssrrukrur

Kommunen hade ett ensidigt näringsliv. Det fanns främst tyngre industri.

Skiftarbete förekom i hög grad. för kvinnor är sämre än i de andra kommunerna och Arbetsmarknaden det rådde arbetslöshet för kvinnor. Kommunen låg lägre än rikets genomsnitt

vad beträfTar sysselsättning för kvinnor.

3.3.3 Daghemssituation

var i slutet av 1976 23 barn placerade i familjedaghem, 140 1 kommunen Det stod sammanlagt 125 barn i kö i daghem och 30 barn i fritidshem. till kommunal barnomsorg. Det var 42 % av barnen med förvärvsarbetande

mor (minst 20 tim.) som hade kommunal omsorg.

Tabell l Befolkning, näringsliv, daghemssituation

Storstadsområdes- Primära centrumet Kommuncentrumet

kommunen

Antal 96 Antal 96 Antal 96 i

Befolkning 23 700 51 25 000 49 5 500 48 Kvinnor 23 300 50 26 0()0 51 6 000 52 Män 47 000 51 000 11 500 Totalt 4900 11 4000 9 1200 10 Barn0-6år 9600 20 8000 18 2 300 21 Barn 0-12 år Kvinnor med barn 9 300 20 9 000 18 1 900 17 0-6 år 2 400 5 5 000 10 1 300 12 Invandrare

Näringsliv

Kvinnor i åldern 18-44 år är främst sysselsatta inom följande näringsgrenar 57 42 36 Offentlig förvaltning 18 15 1 Handel 16°) 31” 440 Tillverkning

Daghemssitualion Antal barn placerade i kommunal barnomsorg 679 14 (0-6 år) 465 12 (0-6 år) 140 12 (0-6 år) Daghem 541 6 748 9 (0-12 år) 23 1 (0-12 år) Familjedaghem (0-12 år) 225 5 (7-12 år) 102 3 (7-12 år) 30 3 (7-12 år) Fritidshem Antal barn i kö 999 20 (0-6 år) 904 11 (0-12 år) Daghem | 202 2 125 5b) Familjedaghem (0-12 år) Fritidshem ca 172 4 (7-12 år) ca 158 4 (7-12 år)

“) Främst papper- och massaindustri.

“S procent av samtliga barn.

4 i kommunerna

Barnomsorgsplanering

4.1 Planupprättande och planeringsunderlag

4.1.1 Planupprättande

Det är socialcheferna som har varit ansvariga för upprättandet av plani de tre undersökningskommunerna. I kommuncentrumet har soförslagen cialchefen ensam sammanställt planförslaget. I primärcentrumet har även varit inkopplade. Dessa är förutom socialchefen, barntillflera tjänstemän och barntillsynsassistent. Förskollärare och kommusynschef, socialkamrer har också lämnat under planskedet. nala dagbarnvårdare synpunkter Iden tredje kommunen, storstadsområdeskommunen, har en utredningssekreterare planförslaget. Här har även politiker varit med och upprättat lämnat synpunkter under planstadiet. Socialchefen har skrivit PM om forslag till beslut. har tagit ca två, tre veckor av effektiv arbetstid Själva planförfattandet exkl. sammanträden och remissförfarande. Om man räknar med tid for sammanträden och remissförfarande har barnomsorgsplanens upprättande tre månader i effektiv tid for den tjänsteman som främst tagit närmare varit berörd. De forsta planerna tog längre tid att upprätta för alla tre kommunerna, beroende på att det var första gången. ansåg sig ha fått mera rutin i arbetet efter hand. Ofta Tjänstemännen räcker det nu att justera äldre planer vid upprättandet av en ny plan. I två av kommunerna saknade utredarna praktiskt erfarenhet från barndisstugeverksamhet. De upplevde det då vara svårt att fora in kvalitativa kussioner och sociala mål om barnstugeverksamheten i planerna. I undersökningskommunerna ansågs det vara viktigt att planerna disunder det tidiga planskedet. Emellertid kuteras av så många som möjligt om social eller kvalitativ målhade det inte alltid forts någon diskussion sättning i resp. kommuners barnomsorgsplaner. har inte heller forts i samband med att Någon målsättningsdiskussion för sociala centralnämnderna. De har då betraktats planerna presenterats som färdiga att antas. I storstadsområdeskommunen hade utredaren upplevt svårigheter att engagera vissa tjänstemän och politiker for barnomsorgsplanerna.

200 Barnomsorgsplanering i kommunerna

4.1 .2 Planeringsunderlag Kommunerna har använt Folk- och bostadsräkningarna (FoB) 53m planeringsunderlag. Detta uppgavs vara otillfredsställande. FoB har baa genomförts vart femte år och bearbetningen har sedan tagit två-tre år varav följer att materialet varit mellan tre och åtta år gammalt när det använts. Andra problem med planeringsunderlaget har enligt storstadsområdeskommunen varit att befolkningsstatistik över antal barn i de axtuella åldersgrupperna saknats på delområden. I arbetet med barnomsorgsplanerna har socialstyrelsens vägledande information i stort följts av samtliga tre kommuner. Kommunerna har uppfattat socialstyrelsens exempel i den vägledande informationen som norm för hur planerna skall upprättas. Även socialstyrelsens redovisnzng av utvecklingstrender för riket vad gäller antalet barn med Förvärvsarbetande föräldrar har uppfattats som normerande av kommunerna.

4.2 Planberedskap

Det har enligt de två större kommunerna hänt att planerna inte genomförts inom utsatt tid. Detta beror främst på dålig planberedskap för markanskaffning. Särskilt svårt har det varit att få tomter i äldre stadsområden. Trots detta blir det totala antalet barnstugor och platser detsamma som står i planerna enligt de intervjuade tjänstemännen. De senareläggs endast i tiden. Vissa år bygger kommunen mer än vad som anges i planen. andra år mindre. Detta har medfört vissa problem eftersom planeringen då blir något ojämn. Under de år kommunen bygger fler barnstugor än vad planerna anger, kan det vara svårt att rekrytera ett tillräckligt antal utbildad daghemspersonal. l primärcentrumet har kommunen använt järnvägstomter cch parker for att kunna uppföra nya barnstugor. Storstadsområdeskommunen har inkorporerat flera mindre kranskommuner. I dessa har det varit svårare att få fram mark i tid på grund av den tidigare förda markpolitiken. Kommuncentrumet har inte haft dessa problem med att fi fram mark, och enligt intervjuerna har kommunen en god planberedskap för mark till bl.a. barnstugor. Förra barnomsorgsplanen är också helt genomförd. Förskjutningar av barnomsorgsplanernas genomförande har också berott på att planerna blivit reviderade när ilerårsbudgeten tagits. Flerårsbudgeten ger ibland inte ekonomisk täckning för samma antal platser som planerna anger. Härmed revideras och förskjuts planerna.

4.3 Formerna för samordning

Storstadsområdeskommunen och det primära centrumet hace samarbetsorgan, där bl. a. barnomsorgsplanen diskuterades, bestående av representanter från socialförvaltningen, stadsarkitetkkontoret, skolamfritidsförvalt-

Barnomsorgsplanering i kommunerna 201

ningen, fastighetskontoret, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. I storstadsområdeskommunen tillsattes kommunens samordningsgrupp när de senaste statliga bidragen för en utbyggd barnomsorg kom 1976. Gruppen kallades för barnomsorgsgruppen och hade som uppgift att se till att kommunen några år framöver hade planberedskap för barnstugor. Gruppen har nu lagts ned, eftersom man enligt tjänstemännen byggt ut barnomsorgen till en mer acceptabel nivå. Samordning har i stället skett i en planeringskommitté, som består av representanter från ovan nämnda förvaltningar. Skillnaden är att gruppen nu även sysslar med andra planer. Primärcentrumet har förutom den ovan nämnda samordningsgruppen en ytterligare grupp som är helt knuten till barnomsorgsverksamheten. Gruppen består av två barntillsynsassistenter samt tre representanter från vardera kommunalarbetarförbundet och facklärarförbundet. I kommuncentrumet fanns ingen formellt tillsatt samrådsgrupp varken för den kommunala barnomsorgen eller någon annan sektor. I stället hade cheferna för de olika förvaltningarna träffats mera informellt och diskuterat i kommunen samt planer för olika sektorer. Kommunens storlek

problem

hade bidragit till att det inte byggts ut en formell organisation på samma sätt som i de andra kommunerna. Det framfördes från tjänstemän och även politiker i komsynpunkter muncentrumet att avsaknaden av formaliserade kontakter kan medverka till att samrådet blir mindre. med samverkan har förekommit i alla tre kommunerna, men Problem har de betonats av kommuncentrumet än av i undersökningen kraftigare de övriga. har varit att samordna barnomsorgsplanerna med Kommunernas ambition den kommunalekonomiska långtidsplaneringen (KELP) men även med den l storstadsområdeskommunen var t. ex. mark reserverad fysiska planeringen. för barnstugor redan i den första generalplanen som upprättades. Samtliga kommuner har som samordningsproblem angett att barnomantas tidigare än flerårsbudgeten, vilket innebär att den nya sorgsplanerna på föregående års budgetsiffror. Att barnombarnomsorgsplanen grundats sorgsplanen tas före flerårsbudgeten kan medföra att planen blir reviderad när flerårsbudgeten antas. Den allmänna synpunkten har varit att det vore bättre om planeringscykeln låg så att barnomsorgsplan och flerårsbudget togs samtidigt. önskade i allmänhet en större samordning mellan olika Tjänstemännen Skolforvaltningen och förvaltningar när det gäller barnomsorgsplaneringen. hör till dessa som särskilt önskade mer inflytande över fritidsförvaltningen verksamhet som rör barnomsorgen. De ansåg att de har en stor kunskap om bam som borde tillvaratas. Flertalet i förvaltningen och bland politikerna ansåg att barnomsorgen inte kommer i första hand i den kommunala planeringen. Barnomsorgen inom andra områden. har fått ge vika för verksamheter Primärcentrat har dock fattat beslut om att barnomsorgsplanen skall prioandra sektorer i KELP. riteras gentemot

i 202 Barnomsorgsplanering i kommunerna sou 197953

4.4 Remissförfarande

Remissförfarandet ingår som en del av kommunernas information. Genom att barnomsorgsplanerna har sänts till olika organisationer och föreningar där de har diskuterats har många fått tillfälle till att aktivt ta del av innehållet. Planerna har främst sänts ut som remiss till följande instanser:

politiska organisationer bildningsförbund - berörda förvaltningar - institutioner

Storstadsområdeskommunen skickade ut planerna till 250 instanser och fick 14 svar. Primärcentrumet sände ut till ca 70 och fick 10 svar. l kommuncentrumet sändes 20 remisser ut och det inkom svar från en instans. Den allmänna uppfattningen i kommunerna var att remissvaren ej medfört några större förändringar av planerna. Socialchefema och ett fåtal politiker i sociala Centralnämnden ansåg dock att remissvaren tagits i beaktande och att man i ett flertal fall ändrat planerna efter remissförslagen. De ändringar som har gjorts har ibland avsett detaljer bland mera avgörande frågor. Som exempel nämndes ordval, lokalisering av barnstugor och ökning av antal platser i familjedaghem. Under de senaste åren har antalet remissvar minskat. Det var ca hälften så många svar på planerna år 1977 i två av kommunerna som det var första året planerna upprättades. Några politiker från sociala Centralnämnden i storstadsområdeskommunen Svarsfrekvensen från remissinstanserna kunde bero antog att den minskade eller kritiken inte tidigare medfört någon förändring av på att förslagen nu ansåg det vara meningslöst att svara planerna och att remissinstanserna på nytt. I storstadsområdeskommunen behandlade remissvaren utbyggnadstakten, personaltäthet, behovet av fler spädbamsgrupper samt en diskussion om kommunen skall satsa på fler familjedaghem eller institutionsdaghem. I primärcentrumet togs även personalens utbildning upp. I kommuncentrumet handlade remissvaret om svårigheterna att bereda barn till skiftarbetande föräldrar plats i kommunal barnomsorg. Allmänt ansågs att remisstiden varit för kort, men att det största problemet ändå var att den infoll under sommarmånaderna. Många är bortresta under semestern och organisationer är inte lika aktiva som vanligt. Vissa gör helt Ett stort antal remissvar kommer säkerligen inte till stånd sommaruppehåll. av detta. Det senaste året blev planeringen dessutom försenad på grund i primärcentrumet. Planeringsunderlaget kom inte fram i tid, vilket gjorde att remisstiden ytterligare förkortades. Flertalet intervjuade ansåg att man genom remissförfarandet får en bred förankring av planen genom att så många ges möjlighet att yttra sig i frågan. Det har dock framförts åsikter från vissa politiker att det är att underkänna den politiska demokratin, när barnomsorgsplanen går ut på remiss till de Genom är valda representanter kunde politiska partierna. att politikerna man i stället anta att dessa redan har diskuterat frågan inom partierna.

Barnomsorgsplanering i kommunerna 203

4.5 Planernas särställning

Barnomsorgsplanerna kan sägas ha en särställning gentemot andra sektoriella 1977. planer genom den nya lagen som trädde i kraft den l januari I samtliga tre kommuner ansåg majoriteten av politiker och intervjuade att barnomsorgsplanernas särställning är befogad. Barnomsorgen tjänstemän beär en eftersatt sektor och planernas betydelse under uppbyggnadsskedet tonas. När väl en godtagbar behovstäckning är uppnådd så ansågs barnböra ingå som del av en heltäckande social planering. omsorgsplanerna De politiker och tjänstemän som var tveksamma infor barnomsorgsplanernas framskjutna position hyste farhågor för att exempelvis äldreomsorgen sektorer utan särskilda planer kunde bli eftersatta. och andra viktiga Flertalet politiker och förvaltningspersonal var överens om att barnomsorgsplanerna bidragit till ökad offentlig barntillsyn. De har gett ett bättre planeringsunderlag då de klargjort behovet av platser samtidigt som de väckt en debatt bland både allmänhet och politiker.

4.6 Planernas från förslag till beslut behandling

om barnomsorgen i Enligt intervjuerna har det varit partipolitisk enighet kommuncentrumet och primärcentrumet. Trots att man varit politiskt enig av nämndernas planförslag. Ändi frågan har det skett mindre förändringar gällde antalet platser i familjedaghem som ansågs vara for lågt. ringarna Antalet platser ökades, dock på bekostnad av platsantalet i daghem. I primärcentrumet har dessutom nämndens planförslag antagits med reservation att en förskjutning i tiden av utbyggnaden kan ske om inte de ekonomiska ramarna räcker. V I storstadsområdeskommunen har det blivit en barnstuga mindre än vad nämndens förslag föreskrev. _ I alla tre undersökningskommunerna har barnomsorgsplanen varit en plan ingick villkor för med förbehåll, dvs. vid KS beslut om barnomsorgsplan som hänsyftade till kommunens ekonomi, vilket planens genomförande kritiserats av flera intervjuade politiker. På frågan om kommande planer skulle passera oförändrade från förslag till beslut antog man i kommuncentrumet och storstadsområdeskommunen att det inte skulle komma att bli några förändringar eftersom planen vad gäller utbyggnadstakten skall följa flerårsbudgeten. var mer osäkra och hänvisade till kom- Politikerna i primärcentrumet instabila ekonomi med industrinedläggelser och arbetslöshet och munens skulle bli svårt att genomföra planen. Man att det därmed förmodligen hade tidigare varit tvungen att skära i planen då flerårsbudgeten gett alltför litet ekonomiskt utrymme. menade att eftersom kommunen be- Förvaltningen i primärcentrumet, slutat att barnomsorgsplanen skall prioriteras i flerårsbudgeten gentemot andra sektorer kommer planen säkerligen att gå oförändrad från förslag till beslut. I två av kommunerna ansåg man sig har en mindre bra planberedskap för mark vilket kan förklara varför utbyggnaden av exempelvis daghem försenats.

204 Barnomsorgsplanering i kommunerna sou 197953

4.7 Faktorer i kommunerna som ställt extra krav på

planeringen

Planeringen i de tre kommunerna har försvårats av olika faktorer, t. ex. svårighet att få fram tomter och dåligt statistiskt underlag. Det finns vissa grundläggande problem som är gemensamma för kommunerna. Andra problem är speciella för en kommun. Nedan noteras problem som dels är gemensamma för de tre kommunerna, dels problem som är speciella för de två kommunerna som var kommuncentrum resp. regionalt centrum.

4.7.1 Gemensamma problem för kommunerna

- att få fram tomter främst i äldre stadsdelar Svårigheter - Problem att erhålla statistik avseende förvärvsintensitet för kvinnor med barn i åldrarna noll-sex år samt beräkna det faktiska behovet av platser i kommunal barnomsorg - medför Föräldrar med behov Stor efterfrågan på deltidsplatser problem.

av en deltidsplats kan ha mycket varierande arbetstider. Vissa vill t. ex.

ha omsorg tre dagar i veckan, medan andra föredrar tre timmar varje dag - Barnomsorgsplanerna grundas i allmänhet på de ramar som angavs i förra årets flerårsbudgeter. Därefter ingår planernas utbyggnadsförslag i de nya flerårsbudgeterna. Om t. ex. ramen för barnomsorgen förändras blir barnomsorgsplanerna inaktuella. Dessa svårigheter kan också gälla befolkningssiffror i barnomsorgsplan resp. flerårsbudget - Det förutvarande statsbidragssystemet bestod av anordnings- resp. driftbidrag. I det nya statsbidragssystemet inkluderar driftbidraget kapitalkostnaderna. Detta ansågs av intervjupersonerna inte ge kompensation för de allt dyrare byggkostnaderna - Inga nya anslag ges till administrationen, trots barnomsorgsplanens ökade arbetsbelastning på densamma - I områden med ny småhusbebyggelse där barnantalet är högt och omflyttningen är låg föreligger problem. Efterfrågan blir då under en period mycket stor samtidigt som det finns risk för överkapacitet om några år när barnen vuxit upp.

4.7.2 Speciella problem för primärcentrumet och kommuncentrumet För båda kommunerna gäller att de har en stor andel skiftarbetande föräldrar, och att det är svårt att ordna kommunal barnomsorg för dessa barn. De har också en stor andel invandrare med språkproblem och dåligt med arbetsmöjligheter för kvinnor. Kommuncentrumet är dessutom vidsträckt med stora områden av glesbygd. Barnstugor och fritidshem har lokaliserats centralt, vilket medför långa avstånd för många föräldrar och barn. Det rådde också brist på utbildade förskollärare i kommuncentrumet. Primärcentrumet ansåg sig på grund av näringslivets sammansättning vara mycket konjunkturkänsligt och antalet förvärvsarbetande föräldrar skiftade mellan olika år. Detta gjorde det svårt att prognostisera hur många barn som var i behov av kommunal barnomsorg.

5 Kommunernas information och dess resultat

Kommunernas allmänna information om planerna till

5.1 allmänheten

5.1 .l lnformationsmeroder

Alla tre undersökningskommunerna har annonserat om resp. barnomsorgsplan i kommunens lokaltidning. Detta ansågs vara ett enkelt och effektivt sätt för kommunen att informera allmänheten. Storstadsområdeskommunen annonserade även i dagspressen. annonser haft utställningar om den Förutom i pressen har kommunerna och om själva planen på kommunkontoret. I kommunala barnomsorgen visades utställningen även på olika offentliga lokaler det primära centrumet och på arbetsplatser. Det primära centrumet har också publicerat ett avsnitt i kommunens informationsom planen och den kommunala barnomsorgen blad som har sänts ut till alla hushåll. Storstadsområdeskommunen utarbetade en förkortad version av planen och det var denna som skickades ut till institutioner och till de privatpersoner som ringde och frågade efter den. Den förkortade planen sändes även på remiss. Det är endast det primära centrumet som har haft någon information med kommunens utställning om planen på främmande språk. l samband om bamomsorgsverksamheten var text till vissa foton om planen översatt har inte haft någon information for intill finska. De övriga kommunerna vandrare.

5.1.2 lrzformarionens genomslagskraft enligt informationsansvariga

De informationsansvariga ansåg att man informerat tillräckligt om planerna. Ett tecken på detta är att intresserade föräldrar ringt och frågat efter planerna. Dessa fick dem i så fall per post. l storstadsområdeskommunen hade ca 50 personer hört av sig angående planen, i det primära centrumet ca 70 och i kommuncentrumet ca 25 personer. Den allmänna åsikten bland de intervjuade i kommunerna var dock att informationen inte varit tillräcklig. En orsak till att informationen inte ansågs fungera bra var bl. a. bristeri planeringscykeln. Allmänheten kan lätt mista förtroendet för en plan som skall ge kommunen ett visst antal nya platser,

206 Kommunernas information och dess resultat

sou 197953

om den inte uppfylls på grund av att flerårsbudgeten ger ett för litet ekonomiskt utrymme. I det primära centrumet sändes kommunens informationsblad om barnomsorgsplanen ut till hushållen först när planen var helt klar. Genom detta förfarande minskades möjligheterna för allmänheten att lägga synpunkter på den aktuella planen. Det var över hälften av de intervjuade föräldrarna som uppgav att de inte fått informationsbladet från kommunen. I kommunerna ansågs det vara svårt för vissa grupper att ta del av informationen. Det är de välutbildade, politiska engagerade eller annars aktiva personerna som har störst möjlighet att ta del av planerna. Många grupper såsom invandrare och Iågutbildade är svåra att nå. Både det primära centrumet och kommuncentrumet har en stor andel invandrare.

5.1.3 Informationens resultat enligt enkät besvarad av politiker och

föräldrar Liksom bland tjänstemännen var det endast en begränsad del av politikerna som hade sett något av kommunens utåtriktade information, även om många kände till hur kommunen hade informerat allmänheten. Av de 140 politiker som besvarade vår enkät var det 39 som inte alls kände till hur informationen om planerna hade offentliggjorts. Här nedan framgår i vilken utsträckning politikerna själva ansåg att informationen hade varit tillräcklig.

Tabell 2 Politikernas syn på informationens kvalitet. Har informationen varit tillräcklig?

Det råder enligt enkätsvaren ingen större skillnad mellan kommunerna i fråga om politikernas syn på informationen. Ca en tredjedel av samtliga ansåg att informationen inte var tillräcklig. Nedan redovisas resultat från föräldraenkäten om hur föräldrarna i de tre kommunerna har informerats om barnomsorgsplanerna. Enkäten sändes ut till sammanlagt 160 familjer och vi fick svar från 148. Föräldrarna har enligt enkätsvaren fått dålig information om planerna från kommunerna. Det var närmare hälften av de föräldrar som besvarade enkäten som inte kände till att resp. kommun hade upprättat en barnomsorgsplan.

Kommunernas information och dess resultat 207

Tabell 3 Antal föräldrar/vårdnadshavare som känner till resp. kommuns barnomsorgsplan

Inget svar Summa 57 57 34

Föräldrarna i storstadsområdeskommunen var enligt enkäten bättre informerade om planen än Föräldrarna i de övriga kommunerna. Därefter kommer föräldrarna i det primära centrumet. Sämst ställt var det i kommuncentrumet. Att Föräldrarna i storstadsområdeskommunen var bättre insatta i planen än vad föräldrarna var i de övriga kommunerna behöver inte endast bero på att kommunens information varit bättre. Den debatt som förts i kommunen, vad tidningarna skrivit och hur daghemssituationen ser ut kan t. ex. påverka föräldrarnas medvetenhet. Kommunens närhet till en storstad som nyligen hade haft en livlig debatt om den kommunala barnomsorgen kan även ha inverkat på allmänhetens intresse för densamma och därmed påverkat mottagligheten för den information som getts. Även dagspressens behandling av planen kan ha inverkat. Föräldrarnas kunskap om barnomsorgsplanen skiljer sig åt mellan de som hade sina barn i kommunal barnomsorg och de som hade ordnat barntillsynen själva genom släkting eller privat familjedaghem.

Tabell 4 Kunskap om bamomsorgsplanema

Kände till att Föräldrar med barn i Föräldrar med bam i hemmel

plan fanns kommunal barnomsorg

Tabellen visar att de föräldrar som hade sina bam i kommunal barnomsorg i allmänhet var bättre informerade om planerna än de som hade barnen hemma eller i privat familjedaghem. De förra hade i större utsträckning tagit del av den information som getts. Några föräldrar som var hemma med sina barn hade även i sina kommentarer angett att de inte var intresserade av information om planerna eller om kommunal barnomsorg över huvud taget. Några av dessa ansåg t. o. m. att det var för mycket debatt och information om barnomsorg just nu.

208 Kommunernas information och dess resultat

Av dem som svarat att informationen var tillräcklig var det vissa som trots detta inte kände till planerna. I det primära centrat var det exempelvis tio som hade sina barn hemma och som inte kände till planen och samtidigt menade att informationen om densamma var tillräcklig. l storstadsområdeskommunen förhållanden gällde samma för tre familjer. De som kände till planerna var i allmänhet att svara mer benägna på enkäten än de som inte kände till dem. De föräldrar som hade sin barntillsyn ordnad genom kommunen eller som stod i kö svarade också i större utsträckning på enkäten utan påminnelsebrev eller påminnelse per telefon. Den kategori som var svårast att få svar från var invandrare med språkproblem, men dessa besökte vi personligen och fick på så sätt enkäten besvarad. l enkäten frågade vi hur föräldrarna blivit informerade om planen. Resultatet redovisas här nedan.

Tabell 5 Informationskälla

lnformationskälla Storstads- Primärt Kommunområdes- centrum centrum kommun

Informationsblad

”Flera alternativ kan ha besvarats av samma person.

Eftersom kommunernas information inte hade fått avsedd effekt var det många föräldrar som inte visste om att planerna fanns. Samtidigt fanns inte planerna lättillgängliga varken i fysisk eller språklig mening, vilket innebar att det krävdes både initiativkraft och kunskap för att kunna ta del av dess innehåll. l undersökningen var det endast 10 av 140 som läst hela eller delar av planerna.

5.2 Kommunernas information till daghemspersonal

5.2.1 lnformalionsmeroder

Alla tre kommunerna hade enligt tjänstemän sänt ut barnomsorgsplanerna till olika barnstugor och fritidshem. l storstadsområdeskommunen var det den förkortade versionen som användes for information.

Kommunernas och dess resultat

information 209

5.2.2 Informationsresultat

Ingen bland daghemspersonalen ansåg att kommunens information till dem varit tillräcklig. Personalen i storstadsområdeskommunen och i primärcentrumet ansåg att det var för lite att varje barnstuga endast erhöll ett exemplar av planen. Planen var svår att få tag i när det var så många som skulle samsas om den. I kommuncentrumet hade inte något exemplar av planen sänts ut till den barnstuga vi besökte. Någon annan direkt information hade enligt föreståndaren inte förekommit. Personalen vid daghemmet kände inte heller till att en barnomsorgsplan var upprättad. På de övriga två barnstugor vi besökte var det föreståndarna samt tre-fyra av förskollärarna som läst planen och satt sig in i innehållet. Av den övriga personalen var det flera som inte ens kände till att kommunen hade upprättat en plan.

5.3 Information inom förvaltningen

5.3.1 lnformationsmeroder

Barnomsorgsplanerna sändes på remiss till berörda förvaltningar inom kommunen och planerna diskuterades i samrådsgrupperna.

5.3.2 Informationsresulrar

De flesta av de tjänstemän vi intervjuade kände sig väl informerade om planerna. Några var dock helt negativa till hur informationen fungerade mellan olika förvaltningar och ibland även inom en förvaltning. Dessa hade inte fått någon information från socialförvaltningen. Huruvida det brast i informationen eller i samordningen mellan socialförvaltningen och andra avdelningar kunde de inte avgöra. Många tjänstemän angav att de hade sett information om planerna på kommunkontoret. Av de intervjuade tjänstemännen var det ca hälften som inte hade sett någon utåtriktad information om planerna. Det var främst de tjänstemän som inte var direkt berörda av planarbetet som uppgav att de inte lagt märke till den utåtriktade informationen. Exempelvis gällde detta tjänstemän inom Skolförvaltning och fritidsförvaltning. Flera inom förvaltningen menade att de inte sökt efter information eftersom de dagligen sysslar med liknande ämnen i arbetet. I hur stor grad tjänstemännen var insatta i planerna skilde sig mellan dels olika förvaltningar och även mellan kommunerna. Det tycktes vara fler inom förvaltningen i det primära centrumet som hade satt sig in i planens innehåll. Där hade även flera tjänstemän utanför socialförvaltningen engagerat sig i planerna. I kommuncentrumet var det endast ett par personer utöver socialchefen som hade läst planen. Här hade varken fritidschefen eller barntillsynsassistenten läst planen. Informationen om barnomsorgsplanen hade således inte nått samtliga förvaltningschefen kommuncentrumet. En av dem kände inte till att kommunerna enligt lag skall upprätta en barnomsorgsplan.

210 Kommunernas information och dess resultat

Sammanfattningsvis kan konstateras att det stora flertalet av förvaltningspersonalen i de tre undersökningskommunerna inte hade läst planerna. Tjänstemännen hade ändå kunnat ta del av innehållet genom att planerna diskuterats på sammanträden i samrådsgrupper och att planerna hade sänts på remiss till berörda förvaltningar.

5.4 Planerna som beslutsunderlag

Allteftersom tjänstemännen arbetade fram barnomsorgsplanerna hade nämndens arbetsutskott haft möjlighet att ta del av arbetet på sammanträden under planens olika skeden. De färdiga planförslagen sändes till politikerna. Oftast hade informationen till politikerna i kommunerna även skett genom att planen föredragits av någon nämndledamot eller av den tjänsteman som skrivit planförslagen. Dessa föredragningar hade främst ägt rum vid de politiska partiernas gruppmöten dit den föredragande även hade inbjudits. Diskussioner och engagemang om sociala och kvalitativa mål i samband med föredragningama hade förekommit i alltför ringa utsträckning enligt både tjänstemän och politiker. Alla politiska partier har inte behandlat planerna lika intresserat. I en av kommunerna yrkade en av partigrupperna på bordläggning då barnomsorgsplanen skulle antas i fullmäktige. Detta motiverades med att de varken

sett eller läst någon plan.

Flera av partigrupperna i storstadsområdeskommunen och i det primära centrumet har avgett yttranden i form av remissvar över barnomsorgsplanen. Inget parti i kommuncentrumet har formulerat något remissvar.

5.5 Beslutsunderlagets informationsvärde

Enligt enkätsvaren har ca 1/3 av samtliga intervjuade politiker i de tre undersökningskommunerna läst planerna. Flertalet av dessa har dock endast läst delar av planen såsom sammanfattning och förkortad version eller hastigt skummat igenom den. Några har inte alls läst planen (18). Även de som inte har läst planerna kan vara insatta i innehållet genom att den blivit föredragen och genom de diskussioner som förts inom partigrupperna. Flera politiker hävdade att barnomsorgsplanerna är de planer som det varit störst politiskt intresse för under den senaste tiden. Om man ser från förvaltningens sida är bilden annorlunda. Tjänstemännen trodde inte att många av politikerna kunde ha satt sig in i planernas innehåll. Det hade märkts på den debatt som förts att de inte varit insatta i resp. planer. Detta gäller för alla tre kommunerna. De flesta litade på föredragningen av planerna. Att planerna inte lästes berodde enligt tjänstemännen bl. a. på att det politiska arbetet numera är specialinriktat. Det innebär att det endast var de politiker som hade inriktat sitt arbete på sociala frågor som hunnit sätta sig in i planerna och arbeta med den.

Kommunernas och dess resultat

information 211

5.6 Planernas läsbarhet

Med hänsyn till att kommuninvånarna skall kunna läsa och diskutera barnomsorgsplanerna bör de vara skrivna på ett klart språk utan besvärliga fackterrner. De bör också finnas tillgängliga på offentliga platser som är lätta att nå. Inom förvaltningen var flertalet osäkra om till vilka planerna egentligen riktade sig. Flertalet menade dock att det är politikerna och anslagsbeviljande myndigheter som är den främsta målgruppen. Några nämnde att de även riktar sig till allmänheten. Av dem som hade läst resp. kommuns plan inom förvaltningen och bland politikerna var den allmänna uppfattningen att planerna måste läsas omsorgsfullt. Det krävs dessutom vissa kunskaper för att läsaren skall kunna tillgodogöra sig innehållet då planerna har ett svårt fackspråk och vissa statistiska avsnitt. Flera har särskilt poängterat att allmänheten förmodligen inte känner till den kommunalekonomiska terminologin. Varken förvaltningspersonal eller politiker har uppgett att de haft svårt att förstå planerna. Av politikerna ansåg 91 att planerna är lätt att förstå. Ett fåtal uppgav att de inte förstod de statistiska avsnitten. Flera politiker (63) var ense om att planerna kan vara svåra att förstå for allmänheten. Förslag hade framförts från politikerna om att till planernas statistiska avsnitt borde höra en verbal förklaring hur vissa siffror och beräkningar utförts. Som planerna nu är utformade, kan det vara svårt för allmänheten att kontrollera hur exempelvis behovstäckning och personaltäthet har beräknats. Både föräldrar och daghemspersonal, som har läst planerna, tyckte att de var svåra att förstå. Totalt hade endast tio föräldrar läst dem.

5.7 Planernas praktiska användning

Barnomsorgsplanerna användes av de tjänstemän som var direkt berörda av planeringsarbetet. Därutöver användes planerna endast av ett fåtal tjänstemän. T. ex. använde drätselkontoret planerna i sitt budget- och flerårsbudgetarbete. Politiker i sociala centralnämnden använde också planerna i sitt arbete. Planerna sågs främst som en sammanfattning eller en uppslagsbok för den kommande planeringen. Det hände även att personer ringde och frågade om utbyggnaden av nya barnstugor och då var planerna bra att gå tillbaka till. De tjänstemän som inte använde planerna angav som skäl att de fort blir inaktuella. Vissa angav att de inte var intresserade av barnomsorgen eftersom de inte var direkt berörda av planarbetet. Över hälften av politikerna i de tre undersökningskommunerna uppgav att de använde planerna i sitt politiska arbete. De refererade till planerna vid olika debatter men använde dem även vid andra tillfällen som informationsunderlag. Flera tog också fram planerna för att kontrollera att målen i planerna uppnåddes.

och dess resultat

212 Kommunernas information

De som inte använde: uppgav sig som regel ha andra verkplanerna samhetsområden. Det fanns också några som var ointresserade av barnom-

sorg. motsättningar om barn- I de kommuner där det inte varit några politiska vara en orsak till att planerna inte anomsorgen uppgavs just enigheten debatt underlätta att planerna inte försvinner vändes. Således kan en häftig i pappersmängden.

5.8 Möjligheter att förbättra informationen

föräldrar till alla hushåll eller till fa- Många ansåg att ett informationsblad miljer med barn i förskoleåldern vore ett bra sätt att informera om planerna. i socialkatalogen och att Andra förslag var att ha ett PM om barnomsorg finnas som föräldrar med barn i de planerna borde tillgängliga på platser besöka. avsågs daghem, barnaaktuella åldrarna kan tänkas Exempelvis vårdscentraler, mödravårdscentraler och postkontor. från föräldrarnas. Kommen- Politikernas forslag skiljer sig inte mycket handlade främst om att informationen borde rikta sig mer direkt tarerna till berörda Medierna för denna information kan variera, t. ex. korsparter. möten. Politikerna tillade att det är en band, studiecirklar och offentliga ekonomisk fråga. Det finns ofta gott om förslag till förbättringar men pengar

saknas. var till- De informationsansvariga tjänstemännen ansåg att informationen och framförde därför inga förslag till förbättringar. räcklig

5.9 Debatt

Den debatt som forts i det primära centrumet och i kommuncentrumet

var inte lika aktiv som i storstadsområdeskommunen. i de förstnämnda kommunerna sakligt och informativt om Pressen skrev men detta ledde inte till fortsatt diskussion eller debatt i någon planerna, menade att den utåtriktade politiska debatten uteav tidningarna. Många det rådde i frågan. Den kommunala barnblivit eftersom politisk enighet hade inte ansetts vara tillräckligt politiskt intressant för att tas omsorgen Det framhölls att intresset för barnomsorg bland vissa upp till diskussion. av politikerna var lågt. Planerna hade diskuterats inom KF och även inom de olika partigrupsom främst diskuterades rörde hur stora resurser som perna. De aspekter skulle resp. familjedaghem. I kommuncentsatsas på institutionsdaghem hade de skiftarbetande föräldrarnas svårighet att utnyttja den komrumet munala barnomsorgen diskuterats. inte debatterades bland allmänheten på något märkbart sätt Att planerna bl. a. bero på att informationen om kunde enligt tjänstemän och politiker

dem varit otillräcklig. hade det förts både en politisk diskussion I storstadsområdeskommunen i form av insändare, foräldramöten och namnoch en allmän diskussion

Kommunernas information och dess resultat 213

insamling. Den allmänna debatten i storstadsområdeskommunen hade främst rört utbyggnadstakten som ansetts vara för låg samt att kvaliteten på daghemmen varit låg med avseende på personaltäthet. Diskussionen rörde även kommunens låga behovstäckning av spädbarnsgrupper. Vad som framför allt saknades i debatten var enligt förvaltningspersonalen att inga kostnader redovisades. Diskussionen om en kraftig utökad barnomsorg kopplades inte till de kostnader detta kräver. Debatten bland politiker hade främst rört utbyggnadstakten och hur stor del som skall satsas på familjedaghem resp. daghem. Även antal platser i spädbarnsgmpper diskuterades. Detta ansågs vara för lågt. När planerna har diskuterats på sammanträden i samrådsgrupperna har enligt berörda inom förvaltningen ingen oenighet uppkommit i frågan. Att planerna skapade en större debatt i storstadsomrâdeskommunen i jämförelse med de andra två kan ha sin förklaring i att kommunen ligger i nära anslutning till en annan stor kommun där den kommunala barnomsorgen debatterats offentligt. Allmänheten kan därmed ha blivit mer öppen för frågor kring den kommunala barnomsorgen. En annan orsak till att den kommunala barnomsorgen debatterats mer i storstadsområdeskommunen än i de övriga kommunerna kan vara kommunens närhet till ett forskoleseminarium. Genom att skolan engagerat sig i debatten kan det ha främjat ytterligare reaktioner i kommunen. Av enkätsvaren kan man utläsa att den information som flest personer lagt märke till är annonser i pressen. Den största andelen av föräldrarna hade dock inte sett någon information alls om planerna. Storstadsområdeskommunen skiljer sig från de övriga där en större andel föräldrar hade fått någon information om planerna. Tabell 6 Har informationen varit tillräcklig?

Det stora flertalet var missnöjda med den kommunala informationen om barnomsorgsplanema. Det var fler föräldrar i storstaden än i de andra undersökningskommunerna som ansåg att informationen är tillräcklig. Men samtidigt var det också ner där som var direkt missnöjda med informationen.

Förkortningslista

Folk- och bostadsräkningar Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Social centralnämnd Kommunalekonomisk långtidsplanering

1 Bilaga Sammanställning av politiker-enkät

Nedan redovisas en sammanställning över enkätsvar från ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Tabell 1 På vilket sätt har du som politiker informerats om planen? (Flera alternativ har kunnat markeras)

Muntlig information från de_som upprättat planen 22 27 l8 Information genom pressen 5 9 12 Föredragning i KF 5 17 - Föredragning i KS l lngen information l 4 l Ej svarat l - l

Kommentar

Den största delen har fått information via sitt politiska parti, kommunfullmäktige eller fått den foredragen av den som upprättat planen. Nästan samtliga som har fått information från de som upprättat planen har också informerats genom resp. partigrupp. KS-ledamöterna har i större utsträckning än KF-ledamöterna fått information om planen genom gruppmöte i resp. parti. Någon större skillnad mellan kommunerna kan inte utläsas. Kommuncentrumets politiker har inte markerat KF och KS som huvudsaklig informationskälla.

218 Bilaga 1

Tabell 2 Hur har Ni behandlat planen i er partiorganisation? (Flera alternativ har kunnat markeras) Behandling av plan i Storstads- Primär- Kommun-

Särskild arbetsgrupp Diskussion 5 l 9

Presentation, föredragning av 3 16 planen 2 - - Planeringsmöte

lnget svar

Kommentar Många kan ha missuppfattat frågan och enbart svarat ja på frågan. De är redovisade under fråga l. Någon skillnad mellan KFzs och KS:s ledamöter eller mellan partigrupper har inte kunnat urskiljas i denna fråga, ej heller någon skillnad mellan kommunerna.

Tabell 3 Har Du deltagit vid själva upprättande av planen?

Inget svar 49 54 37

Om ja, i vilket forum? Kommunstyrelsen 5 6 2 Sociala centralnämndens AU l 4 2 Inget svar 43 48 33

Kommentar

Med frågan avsåg vi de politiker som deltagit i egenskap av ledamot i kommunstyrelsen, sociala Centralnämnden eller som varit aktiva vid det direkta planförfattandet.

1 219 Bilaga

Tabell 4 Hur har kommunen informerat allmänheten? (Flera alternativ har kunnat markeras)

Informationssätt till Storstads- Primär- Kommunallmänheten omrádes- centrumet centrumet kommunen

Information i pressen 25 30 18 Paneldebatt, informationsdebatt 14 6 4 Remissforfarande 5 - - Utsänd per post till olika intressenter såsom barnfamiljer, etc. - - 4 föreningar Populärutgåva 4 7 l Diskussion i kommunfullmäktige 2 - - Föräldraförening, panel-

Kommentar

Värt att notera är också, att det endast är fyra i kommunfullmäktige som svarat att kommunen har gett ut en förenklad version av planen. En del politiker har svårt att skilja kommunens från partiets information. Varken i primärcentrumet eller i kommuncentrumet finns det någon populärutgåva av planen. Något utskick till barnfamiljer har inte förekommit i kommuncentrumet.

Tabell 5 Har informationen varit tillräcklig?

Kommentar

Kommentarerna handlar främst om att informationen borde rikta sig mer direkt till berörda parter. Ett exempel är att sända ut folders till hushållen, ett annatoñentliga möten i anslutning till en utställning. Även massmedia

220 Bilaga 1 sou 1979:58

av typ press, radio och TV borde kunna göra en större insats enligt svaren. Andra kommentarer handlar om att kommunen absolut bör Förbättra informationen, men ger inga konkreta förslag. Tabell 6 Har barnomsorgsplanen skapat någon debatt?

Inget svar

49 54 37

Tabell 7 Om_ ja, vad har debatten behandlat?

(Flera alternativ har kunnat besvaras)

Debatten har handlat om Storstads- Primär- Kommunområdes- centrumet centrumet

kommunen

Antal 42 22 8 platser

Daghem kontra familje- - l0 daghem 33 14 4 Kvalitetsfrâgor 22 16 10 Målsättning 7 8 l Sysselsättning 4 - - Ekonomi

Felaktiga behovsberäk- - ningar 1

Behov av plats på obekväm - arbetstid l - 3 Brist på spädbarnsavd. Lokalisering av barn-

stugorna Ej svar 5 4 3

Tabell 8 Har Du haft tid att lisa planen?

Förenklad version 2 l 1 - l - Föredragen 1 l - Ej svar

Bygga 1 221 Tabell 9 Anser Du att planen är begriplig?

Ej läst den Ej svar 4 6 6 49 56 37

Kommentar Ett flertal har kommenterat att det krävs förkunskaper för att man skall anse planen vara lättläst och begriplig. Särskilt de statistiska avsnitten och även den allmänna kommunalekonomiska terminilogin kräver förkunskaper.

Tabell 10 Tror Du att planen är lättläst för allmänheten? Planen är Storstads- Primär- Kommunlättläst för områdes- centrumet centrumet allmänheten kommunen

Kommentar Bifogade kommentarer i storstadsområdeskommunen pekar på att planen är lättläst tack vare den förkortade versionen. Personer utanför kommunalpolitisk verksamhet har troligen svårt att förstå planen. Kommentarer i övriga kommuner visar att vissa avsnitt är svåra, särskilt för människor som inte har förkunskaper i ämnet och allmän läsvana.

Tabell 11 Använder Du planen i ditt politiska arbete?

Ej svar 49 54 37

Bilaga 1

Kommentar De som inte använder planen anger som orsak att de inte är intresserade av sociala frågor. De som använder planen gör det i samband med diskussioner i KF och KS. Planen ses också som en uppslagsbok i barnomsorgsfrågor. Andra menar att det är viktigt att Följa upp att de mål som är satta fullföljs enligt planen. De som inte använder planen anger att de inte är intresserade av barnomsorg eller att det inte tillhör deras arbetsområde. Vissa hävdar att det finns enighet inom partierna och att det då inte är någon kontroversiell fråga. Tabell 12 Tror Du att kommunkontoret använder planen i sitt praktiska arbete?

Kommun- Storstads- Primär- Kommunkontoret områdes- centrumet centrumet använder kommunen planen

Tabell 13 Är förra årets bamomsorgsplan i kommunen i praktiken helt genomförd dvs. har utbyggnadstakten kunnat hållas enligt planen?

Kommentar I kommentarerna anges bl. a. ekonomiska skäl. De flesta anser förskjutningen av planen beror på dålig planberedskap, speciellt att få fram mark i rätt tid. Tabell 14 Kommunen är enligt lag skyldig att göra en barnomsorgsplan. Tycker Du att det iir riktigt att planen ges en sådan särställning jämfört med planering för andra sektorer?

Bilaga 1 223

Kommentar De som svarat nej på frågan menar att det finns andra sektorer i samhället t. ex. äldreomsorgen som bör prioriteras lika högt som barnomsorgen. Många anser att i utbyggnadsskedet är en särställning av barnomsorgsplanen motiverad. Dagens jämställdhetsdebatt är intimt sammanknippad med möjligheten till offentlig barntillsyn, vilket också kan motivera en särställning. En ledamot tycker inte att barnomsorgen givits någon särställning. Planeringen är inget självändamál - resultatet är fortfarande mycket otillfredsställande.

Tabell 15 Tycker Du att kommunen bör satsa mer på kommunal barnomsorg? Vilken typ? (Flera alternativ har kunnat besvaras)

Inget svar

Kommentar I det primära centrumet där man har en mycket låg utbyggnad av fritidshemmen önskar många att kommunen bör satsa just på denna verksamhet. 1 kommuncentrumet är flera av politikerna för familjedaghem. I andra hand vill kommunens politiker satsa på fritidshem. Av kommentarerna framgår att de som vill satsa mer på familjedaghem menar att det är en ekonomisk fråga. Familjedaghemmen anses billigare.

Tabell 16 Kan barnomsorgen förbättras?

224 Bilaga I

Kommentar

De llesta kommentarerna är av mycket allmän karaktär, såsom bättre utbildning för personalen, fler platser, större resurser för studiebesök och liknande. Vissa kommenterar också med att rätta frågeställningen. De menar att inget är så bra utan att det kan bli bättre och att hela barnomsorgsdebatten tyder på att det inte är bra. En annan kommentar tar upp problematiken om man skall förbättra För de barn som redan har en plats, eller försöka få fler platser lör dem som faktiskt utestängts helt och hålletni dag. Tabell l7 Medverkar planen till en bättre barnomsorg?

Planen med- Storstads- Primär- Kommun› verkar till områdes- centrumet centrumet en bättre kommunen barnomsorg

Kommentar Planen främst genom de diskussioner och den skapar en bättre barnomsorg opinion som bildas, framgår det av kommentarerna. Planen medför också ett bättre planeringsunderlag och den klargör behovet av platser. Detta kan i sin tur medverka till en bättre barnomsorg.

sou 1979:58 225

2 föräldraenkät

Sammanställning

av

Bilaga

Sammanställning av föräldraenkät Nedan redovisas en sammanställning över resultat från föräldraenkäten. Redovisningen sker efter frågeställningen i enkäten.

Inkomna svar l urvalet ingår 61 familjer med barn noll-sex år, i storstadsområdeskommunen varav vi har fått svar från 57. I det primära centrumet ingår 62 familjer varav vi fått svar från 57 (dvs. 5 st har inte svarat) och i kommuncentrumet har 34 föräldrar av 40 svarat. Sammanlagt har 90 procent svarat.

Tabell 1A Svarandens kön - inkomna svar

Tabell 1B Hur många barn har Du? Storstadsområdes- Primärcentrumet Kommuncentrumet kommunen

226 Bilaga 2

Tabell 2 Barnens ålder Storstadsområdes- Primärcentrumet Kommuncentrumet kommunen

Kommentar Här redovisas Föräldrarnas samtliga barn i åldern noll-sex år. l den övriga delen av enkäten gäller svaren endast for ett barn per familj.

Tabell 3 Förvärvssltuation

22 Studerande 5 5 1 10 - 2

Kommentar I två av fallen i primärcentrumet där både mannen och kvinnan förvärvsarbetade hjälptes de åt med barntillsynen genom att arbeta skilda tider. 1 kommuncentrumet uppgav tre familjer att föräldrarna turades om med barntillsynen genom att arbeta på olika skift. l storstadsomrâdeskommunen har flera familjer uppgett att de deltidsarbetande kvinnorna arbetar på nätter, tidiga mornar och är tillsammans med barnen under dagarna. Ett par familjer växlar barn mellan sig.

Tabell 4 Hur är barntillsynen ordnad för. . . .?

Släkting eller privat familjedaghem 9 6 9 Föräldrarna delar på barntillsynen 2 2 4 - Ej svar 1

sou 1979:58 Bilaga 2 227

Kommentar Vi har som nämnts endast tagit reda på hur barntillsynen är ordnad För ett barn/familj i de aktuella åldrarna. Fritidshem finns därför inte med som alternativ.

Tabell 5 Står barnet i daghemskön?

lnget svar 57 57 34 Kommentar De som står i kö har tillfälligt ordnat barntillsynen själva. Det är främst de som är Förvärvsarbetande som står i kö. Endast 3 av de hemmavarande i storstadsomrâdeskommunen står i kö.

Tabell 6 Har du tidigare hört talas om att det finns en barnomsorgsplan som kommunen upprättar varje år? Tidigare hört Storstads- Primär- Kommuntalas om barn- områdes- centrumet centrumet omsorgsplanen kommunen

Inget svar 57 57 34 Kommentar De föräldrar som har sina barn i daghem eller i kommunalt familjedaghem känner i större utsträckning till planen än de som är hemma hos sina barn.

228 Bilaga 2 Tabell 7 På vilket sätt har du informerats om planen? (Flera alternativ har kunnat markeras)

Övriga (t. ex. vänner, arbetskamrater) - 5 - 5 3 inget svar

Tabell 8 Anser du att informationen om barnomsorgsplanen har varit tillräcklig?

Kommentar De som svarat att informationen är tillräcklig har i sina kommentarer angett att de inte är intresserade av mer information. Ca hälften av de som svarat att informationen är tillräcklig i storstadsområdeskommunen kände inte till planen och hade sina barn hemma. En följdfråga ställdes om hur informationen kunde förbättras. Av samtliga föräldrar svarade 41 st att ett informationsblad till alla hushåll eller till familjer med barn i förskoleâldcm vore ett bra sätt att informera om planen. Andra förslag är att ha en PM om barnomsorg i socialkatalogen och att planen skall finnas på daghem, mödra- och barnavårdscentraler. Några föreslog offentliga möten i samband med en utställning.

Tabell 9 Vet du om planen har diskuterats på något sätt?

sou 1979:58 Bilaga 2 229 Kommentar Här gäller också att de som har sina barn i kommunal barnomsorg är mer informerade än de som har sina barn hemma. Tabell 9 B Om ja, vad har diskussionen behandlat?

Småbarnsgrupper 5 - - Deltidsplatser för kvinnor - - l Arbetstillfällen Inget svar 30 47 14 - l - Vet ej

Tabell 10 Har du läst planen?

Kommentar De som har läst planen har läst en förkortad plansammanfattning eller delar av planen. En förälder har läst hela planen. Tabell 11 Anser du att den var lätt att förstå? Planen lätt- Storstads- Primär- Kommunförståelig områdes- centrumet centrumet kommunen 3 2 › Nej

230 Bilaga 2 Tabell 12 Bamomsorgsplanen finns i flera upplagor i vissa kommuner. Hur många sidor innehöll den plan du läste?

Kommentar Denna fråga ställdes för att få en uppfattning om vilken upplaga av planen som de hade läst. De förenklade populärutgåvorna är i allmänhet ganska tunna.

Tabell 13 Är du medlem i någon förening som yttrat sig om planen?

Är medlem av Storstads- Primär- Kommunförening som områdes- centrumet centrumet yttrar sig kommunen över planen

Kommentar Det är 2 st som är med i en föräldraförening, 2 st i politiska organisationer. En är medlem i en fackförening (SFR).

Tabell 14 Upplever du som förälder någon möjlighet att kunna påverka bamomsorgsplanen?

Har du som Storstads- Primär- Kommun- Förälder möj- områdes- centrumet centrumet lighet att på- kommunen verka planen

Inget svar 57 57 34

3 Kommentarer från ledamöter i

Bilaga

och i

kommunfullmäktige

kommunstyrelse

Nedan redovisas några kommentarer från ledamöter i kommunfullmäktige och i kommunstyrelse om den kommunala barnomsorgen. Vi har valt ut några kommentarer från resp. parti i varje kommun. Det är endast mer utförliga kommentarer som redovisas. Kommentarerna visade, liksom enkätresultaten i övrigt att det fanns skillnader mellan de politiska partierna i de tre kommunerna i fråga om intresset att satsa på barnomsorgen. Det förekom också intresseskillnader mellan politiker av olika kön och ålder - yngre kvinnor var t. ex. betydligt mera engagerade i barnomsorgen än äldre män.

1. du att kommunen bör satsa mer på kommunal Fråga Tycker

barnomsorg? Cl Beror på SIA. Rädd för fritidsgårdar på kvällar. De skapar svårigheter när familjens band släpper. EJ Det bör satsas på fler familjedaghem och färre daghemsplatser (mer ekonomiskt). El Det bör i stället satsas på större möjlighet för föräldrar, även ensamstående, att vårda sina barn själva. Det är ju den största lyckan på jorden. Låt människor få uppleva den. Så länge som det finns behov av daghem, fritidshem m. m. så måste kommunen satsa mera på denna barnomsorg. Familjedaghem är ett sämre alternativ. Det är barnen i 7-12 års ålder som enligt min mening kommer i kläm. att gå ut i förvärvsarbete och skall detta Alla skall ges samma möjlighet kunna genomföras måste man ha en bra barnomsorg. Har dagligen kontakt med elever i skolan, för vilka bristen på fritidshem upplevs som akut. men barnet måste givetvis även Den bästa fostran ligger nog i hemmet, ha kontakt med andra barn. I kommunen är alla eniga om att en god barnomsorg skall tillhandahållas. Förskolan är en utmärkt introduktion till den fortsatta skolgången. Fritidshem behövs, tyvärr, därför att så många barn inte har ett riktigt hem att gå till genom att föräldrarna är borta på förvärvsarbete. Förskola betraktar jag som del av grundskolan. Endast genom daghem kan kvinnor frigöras till ett självständigt, personlighetsdanande liv.

232 Bilaga 3

D Kommunen består av flera små kommuner, därför bör det satsas på de olika delkommunerna, så att avstånden inte blir så långa. D Barnomsorgen täcker en god del av behovet f. n. men dess efterfrågan är ständigt växande. Satsning kan behövas ändras därav. D Enligt min uppfattning är den allmänna barnomsorgen for dyr lör samhället. D Jag tror på familjedaghemmet som en lugnare miljö for barnen, men förstår att även andra former av barntillsyn måste komma i fråga. D Nej, kommunen har satsat tillräckligt. - mindre brottslighet. D Mamman skall vara hemma. Tryggare samhälle

Fråga 2: Används planen i det politiska arbetet?

2 a: Om ja, hur? D Planen kan komma till diskussion vid vissa tillfällen. D Hänvisar till den vid diskussionen om ungdomssituationeri kommunen. D När barnomsorgsfrågorna kommer upp till diskussion.

2 b: Om nej, varför?

- kontroversiell Ingen fråga. - överens. Partigrupperna - Ointressant.

Fråga 3: Ãr det riktigt att barnomsotgsplanen ges en särställning

gentemot andra sektoriella planer? D Många kvinnor ställs utanför arbetslivet om barnomsorgen är dålig. D Den styr ju möjligheterna för föräldrar att komma ut i arbetslivet. D Skall barnen som är det värdefullaste vi har kunna omhändertas på ett tryggt sätt måste den få en särställning. D Själva planen ger kanske onödigt extraarbete som kunde kommit barnomsorgen till del i stället. D Jag anser lyckligast for såväl barnen som samhället om de i största möjliga mån omhändertas i hemmet. D Nej, barnomsorgen är endast en del av kommunens planering och bör inte sättas vare sig före eller efter andra frågor. D Nej, det är alltid svårt att ge någon planering särställning. Det finns annat som kan bedömas också vara viktigt. D Av den planen är industrin och näringslivet i övrigt beroende. Den inger dessutom medborgarna trygghet infor en planering av den egna framtiden. D Andra sektorer är avhängiga denna, såväl beträffande sysselsättning som kommunal planering i övrigt, dvs. hela kommunens ekonomi. D Nej, i byggnadsskedet av den stora utbyggnaden kan det eventuellt vara befogat. Annars bör alla planer infogas i kommunens långtidspla-

Bilaga 3 233

nering, så att inte en enda sektor behandlas för sig. Nej, minst lika viktigt hade det varit att ge den eftersatta åldringsvården, friskvården och Förslaget om husläkare liknande särställning. Nej, varje kommun bör få lägga upp sin planering utan lagstadgat tvång om upprättande av planer. Det borde räcka med llerårsbudgeten som ju är kommunens långsiktiga plan. Ja, att planera För barnens bästa är den viktigaste uppgiften. Barnen skall ju ta över samhällsansvaret så småningom och då är det viktigt att de har haft en god och harmonisk barndom. Ja, dagens jämställdhetsdebatt är intimt förknippad med möjligheter till offentlig barntillsyn, vilket kan motivera särställningen. Nej. Svårt. Riktigt. För- och nackdelar. Föräldrarna kräver att samhället skall ta ansvar För barnen. Ja, temporärt är det riktigt med tanke på den besvärliga bristsituationen vi haft, har och kommer att ha under överskådlig tid. Ja, under nuvarande förhållanden med brist på platser. Ja, men även äldreomsorgen bör få samma ställning.

DUEJ Nej. Om mödrarna ges möjlighet att ta hand om sina barn, i stället

för att gå ut på arbetsmarknaden, kan fler ungdomar beredas arbete.

Bilaga 4 Kommentarer från föräldrar om den

kommunala barnomsorgen

Vi har genom enkätsvaren fått många intressanta kommentarer från föräldrar som belyser deras syn på den kommunala barnomsorgen och även hur vissa familjer har löst sin barntillsyn. De kommentarer som vi ansett vara av störst intresse redovisas här nedan. Det är endast utförliga kommentarer som redovisas. Då det är mer förekommande att föräldrar utan kommunal barnomsorg har bifogat längre kommentarer är de flesta kommentarerna hämtade från dessa föräldrar. Kommentarerna är inte alltid hänvisade till någon speciell fråga, varför de behandlar olika aspekter på barnomsorgen. Kommentarerna visar, liksom enkätsvaren i övrigt, att föräldrar som hade tillgång till kommunal barnomsorg eller som önskade barnomsorg var mera engagerade än övriga föräldrar.

S torstadsomrâdeskommunen D Har ansökt om daghemsplats när jag skall börja arbeta. Har stått sex år i kö för att få in mitt äldsta barn, men ej lyckats. D Alla barn på dagis. Kämpat för det med tjat. Skrev i pressen och blev kända eller ökända. Fel att det skall fungera på det sättet. D Givetvis i vårt hem! Det är inte staten, inte skolan inte något annat som är livets FUNDAMENT utan det är HEMMET. Det är inte regenten som regerar landet, inte lärarna som formar livet, utan husfáder och husmödrar gör det. Det är inte det offentliga livet som är huvudsaken i ett land utan det husliga familjelivet är roten till allt, och beroende på, hur denna rot är formad, gestaltar sig allt annat. D Tidningsbud på morgonen när barnen sover. Arbetar som dagbarnvårdare (anställd kommunalt) på dagen och arbetar som lokalvårdare på kvällen när min man kommer hem. Det fungerar bra. D Mormor till barnet har henne ett år framåt. Sedan måste jag få en daghemsplats åt henne. D Ingen chans för deltidsarbetande att få daghem. Hon vill inte arbeta heltid. D Fått besked om att det äldsta barnet kommer in. Vet inte om vi kan ta platsen eftersom frun sade upp tjänsten på grund av att hon inte hade daghemsplats. Måste nu skaffa en tjänst på en vecka och även vård för det yngsta barnet. Han är för liten för dagis. D Han är hemma. Svärmor tar hand om honom. Han var på daghem i

236 Bilaga 4

tre månader. Kunde inte anpassa sig. Tror ej på daghem. D Frun är deltidsarbetande. Tar hand om barnen. Båda växlar, när den ene arbetar tar den andra hand om barnen, vice versa.

Primärcentrumet D Barnen är hemma. Vi anser det vara bäst för barnens trygghet. Daghemmen är bara förvaringsplatser. Det finns ingen målsättning. D Valt att vara hemma. Arbetar på nätterna. D Eftersom jag själv inte kan få någon halvtidstjänst på daghem eller forskola (jag är barnskötare) så måste jag arbeta hemma. Jag har inte sökt någon barntillsyn för mina barn. Städar på kvällarna och då är mannen hemma. På dagarna är jag hemma. Släktingar tar hand om barnet. Har tänkt anmäla barnen till daghemskön, men vet inte hur man gör. Granne tar hand om henne. Hon är privat dagmamma. Jag vill inte ha henne på daghem. det är för många barn. Är hemma hos barnet. Jag anser att det är det bästa för barnet. Det är för många barn på daghem. Dessutom är det så långt till daghem. Farmor kommer hem till barnen de dagar jag arbetar: 2 á 3 dagar/ vecka.

K ommuncentrumet D Släkting tar hand om barnet. Det är så långt till dagis så det skulle inte gå att ha henne där. De bor på landet. D Mamma arbetar halvtidstjänst. Då är pappa hemma. Sedan går pappa till arbete då mamma kommer hem. D Eftersom min fru är hemma och inte forvärvsarbetar behövs inte någon barntillsyn. Hon är hemma. Har inte kunnat skaffa något jobb eftersom inte barntillsynen ordnat sig. Har varit hemma sen 3-åringen föddes. Innan dess tog en granne hand om 5-åringen. Arbetar på nära håll, kan se till dem själva. Mamma hemma. Anser att föräldrarna skall ta hand om sina barn själva.

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

. Utbyggt skydd mot höga vârd- och läkemedelskostnader. S. 54. Hushållning med mark och vatten 2. Del I. överväganden. , Naturmedel för injektion. S. Bo. , Regional laboratorieverksamhet. Jo, 55. Hushållning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskrivinom kriminalvården. Ju.

cosiøpipwn-

Avskildhet och gemenskap ning. Bo. Konsumentinflytande genom insyn? H. 56. Steg på väg... A. Polisen. Ju. 57 Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S. . Tandvården i början av 80›talet. S. 58. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar. S. . Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder i bakgrund och problemanalys, E, to . Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden» en introduktion. internationella koncerner och Iöntagarfonder. E. . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E. 11. och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - Löntagarna ideologi och verklighet. E. 12. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. 13. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård och täktverksamhet. Jo. . Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. 16. Ökad sysselsättning, Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. 17. Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. U. 18, Museiiärnvägar, U. 19. Jaktvårdsomráden, Jo. 20. Anhöriga. S. 21. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. 22. Barn och döden. S. 23. Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. 24. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A 25. Nya namnregler. Ju. 26. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. 27. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. 28. Barnolycksfall, S. 29. Lotterier och spel. H. 30. Lotterier och spel. Bilagor. H. 31. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. 32. Fastighetstaxering 81. B. 33. Fastighetstaxering 81, Bilagor. B. 34. Bilarna och luftföroreningarna, Jo. 35. Rationellare girohantering. E. 36. Konsumenttjânstlag. Ju. 37. Aktivt boende, Bo. 38. Lagerstöd. A. 39. Vattenkraft och miljö 4. Bo. 40. Malmer och metaller. l. 41. Barnen i framtiden. S. 42. Vår säkerhetspolitik. Fö. 43. Ren tur. Program för milj“säkra sjötransporter. Jo, 44. Ren tur. Program för miljösäkra siötransporter. Bilagor 1-8. Jo. 45. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9-13. Jo. 46. Koncernbegreppet m. m. Ju, 47. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U, 48› Arbetstiderna inför 80-talet. A. 48. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. 50. Huvudmannaskapet för specialskolan. U. 51. Öst Ekonomiska Byrån. H. 52. Viltskador. Jo, 53. Nytt skördeskadeskydd. Jo.

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Konsumentinflytande genom insyn? [5] Polisen. [6] Lotteriutredningen. 1.Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. Konkurs och rätten att idka näring. [13] Bilagür. [30] Nya namnregler. [25] Öst Ekonomiska Byrån. [51] Konsumenttjänstlag. [36] Koncernbegreppet m. m. [46] Arbetsmarknadsdepartementet Grundlagsskyddad yttrandefrihet. [49] Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn] 16]2. Sysselsättningspolitik för arbete Försvarsdepartementet åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. Vår säkerhetspolitik. [42] [27] Lagerstöd. [38] Socialdepartementet Arbetstiderna inför 80talet. [48] Utbyggt skydd mot höga várd- och läkemedelskostnader. [1] Steg på väg.. . [56] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av 80-talet. [7] Bostadsdepartementet Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets Aktivt boende. [37] slutskede. 1.Anhöriga. [20] 2. Plötslig och oväntad död - anhörigas Vattenkraft och miljö 4. [39] sjuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden. [22] Hushållning med mark och vatten 2. Del l. överväganden. [54] Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. [26] Hushållning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskrivning. Barnolycksfall. [28] [55] Barnen i framtiden. [41] Planeringsgruppen för barnomsorg. 1.Barnomsorg - behov, efter- lndustridepartementet frågan, planeringsunderlag. [57] 2, Barnomsorg. Redovisning av Malmer och metaller. [40] särskilda undersökningar. [58]

Kommundepartementet Ekonomidepartementet Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12] Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagama och Bättre kontakter mellan enskilda ka- italtillväxten och myndigheter. [31] 1.Löntagarfondenbakgrund och problemanalys.[8] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och Iöntagarfonder. [9] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys.[10]4. Löntagarna och ka- italtillväxten 4. Lantbrukskooperationen - ideologi och verklighet. [11] Rationellare girohantering. [35]

Budgetdepartementet Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter: [23] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. 1. Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor. [33]

Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. [17] Museijärnvägar. [18] Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. [47] Huvudmannaskapet för specialskolan. [50]

Jordbruksdepartementet Regional laboratorieverksamhet. [3] Naturvårdskommittén. 1. Naturvård och táktverksamhet. [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [15] Jakt- och viltvárdsberedningen. 1. Jaktvårdsomráden. [19] 2. Viltskador. [52] Bilarna och luftföroreningarna. [34] Miljörisker vid sjötransporter. 1. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. [43] 2. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 1-8. [44] 3. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9-13. [45] Nytt skördeskadeskydd. [53] “_""l

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnasgnumhter iüiferrrlåvnologiskä-förteckhingen.

1979 lü- 3

STOCKHOLM j j

LiberFörlag ISBN 91-33-04934-1 Allmänna Förlaget Printed in Sweden, Gotab, Kungälv, 197926825 ISSN 0375-250X