Barnomsorg behov, efterfrågan, planeringsunderlag : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

A Htuvudbetänkande av

för

pllaneringsgruppen barnomsorg

Statens offentliga utredningar

ww 1979:57

§1 Socialdepartementet

Barnomsorg

-

behov, efterfrågan,

planeringsunderlag

Huvudbetänkande av Ilmeringsgruppen för barnomsorg Stockholm 1979

Innehåll

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

I Bakgrund - definitioner - hittillsvarande planering

1 Barnomsorgslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

2 Definitioner och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . 31

3 Mål för utbyggnad av barnomsorgen . . . . . . . . . . . 33

4 Planeringsgruppens uppdrag och utredningsarbete . . . . . . . 35 4.1 Uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 4.2 Utredningsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 4.2.1 Kommunernas erfarenheter . . . . . . . . . . . 36 4.2.2 Planeringsunderlaget . . . . . . . . . . . . . . 36

5 Den hittillsvarande förskole- och barnomso/gsplaneringen . . . . 39 5.1 Resultat av forskoleplaneringen perioden 1975-1979 . . . . 39 5.1.1 Planeringsmodeller perioden 1975-1979 . . . . . . 39 Daghem och familjedaghem . . . . . . . . . . . 39 Deltidsgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Barnvårdare . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Socialstyrelsens utvärdering . . . . . . . . . . . 41 5.1.2 Planeringens genomförande perioden 1975-1979 . . . 42 5.1.3 Planeringsantaganden perioden 1975-1979 . . . . . 42 5.1.4 Behov av barnomsorg enligt planerna 1975-1979 . . . 44 5.1.5 Kvalitetsbeskrivning i planerna 1975-1979 . . . . . 44 5.1.6 Förändringar som en följd av erfarenheter från planeringen 1975-1979 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 5.2 Resultat av barnomsorgsplaneringen perioderna 1977-1981 och 1978-1982 . . . . . . 45

5.2.1 Planeringsmodeller .perioderna 1977-1981 och 1978-1982 45

5.2.2 Planeringens genomförande perioderna 1977-1981 och 1978-1982 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Innehåll

5.2.3 Planeringsantaganden i barnomsorgsplanerna 1977-1981

och 1978-1982 . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Behov av barnomsorg enligt planerna 1977-1981 och 1978-1982 . . . . . . . . . 5.2.5 Kvalitet i barnomsorgsplanerna 1977-1981 5.3 Den nuvarande barnomsorgsplaneringen . . . . . . . . 5.4 Jämförelse mellan olika planomgångar vad gäller utbyggnaden av platser inom barnomsorgen rikssiffror 5.4.1 Daghemsutbyggnaden . . . 5.4.2 Fritidshemsutbyggnaden . . . . . . .

5.4.3 Ökningen av antalet barn i familjedaghem

- . . . . . . . . . . . 5.4.4 Deltidsgrupper minskning 5.5 De enskilda kommunernas faktiska och planerade utbyggnad i relation till behovet

6 Problem i barnomsorgsplaneringen . 6.1 Problem i planeringsarbetet 6.1.1 Planeringsunderlaget . . . . . . . . . 6.1.2 Barngrupperna med behov av barnomsorg 6.1.3 Planeringsmodellerna . . . . . . . . . 6.2 Svårigheter förenade med barnomsorgsutbyggnaden

H - inom Behovsgrupper efterfrågan barnomsorgen

7 Efterfrågan pâ barnomsorg . . . . . . . . . 7.1 Hur efterfrågan beaktas i nuvarande planering . 7.2 Variationer i efterfrågan . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Faktorer som påverkar efterfrågan på kommunal barnomsorg 7.4 Efterfrågan uttryckt som antal barn i kö .

7.5 överväganden och forslag .

8 Åldersgrupper i planeringen .

8.1 Nuvarande förhållanden . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Föräldraförsäkringens utbyggnad samt förslag om utvidgad rätt till ledighet for vård av barn . . . . . . . . . . . . 8.3 Vissa utvecklingstendenser inom den kommunala barnom-

8.4 och forslag . . . . . . .

överväganden

8.4.1 Barnåldrar i planeringen för förskolebarn . 8.4.2 Barn i deltidsgrupper . . . . . . . . . 8.4.3 Barnåldrar i planeringen för skolbarn . . . . . . . 8.4.4 Skolbarns behov av omsorg - olika planeringsunderlag for olika barnåldrar . . . . . . . . . . 8.4.5 Sammandrag - barnåldrarna i planeringsunderlaget

9 Barn med förvärvsarbetande föräldrar . 9.1 Behovsgruppens storlek . . . . . . . . . . . . . . - 9.2 Nuvarande avgränsning av behovsgruppen i planeringen veckoarbetstid

Innehåll 7

9.3 Kommunernas prioriteringsregler beträffande veckoarbetstid . 87 9.4 Barnens dagliga vistelsetid . . . . . . . . 88 9.5 Vistelsetid per dag enligt statsbidragsregler for daghem 89 9.6 Efterfrågan på barnomsorg olika lång tid 89

9.7 överväganden och forslag . . . . . . . . 90

9.7.1 Föräldrarnas arbetstider - barnens vistelsetider 91 9.7.2 Planeringsunderlag med redovisning av veckotid . 91 9.7.3 Tidsgränsen for behov av barnomsorg . 92

10 Barn med föräldrar som arbetat på obekväm eller oregelbunden tid 93 10.1 Behovsgruppens storlek . 93 10.2 Nuvarande planering . . . . . . . . 95 10.3 Tillgång till barnomsorg på obekväm tid 95

10.4 överväganden och forslag . . . 97

10.4.l Planeringsunderlag - obekväm tid 98 l0.4.2 - tid Planeringsunderlag oregelbunden 98

11 Barn med arbetslösa föräldrar . 101 11.1 Antal barn med arbetslösa föräldrar . 101 11.2 Brist på barnomsorg som förvärvshinder 101 11.3 Nuvarande beräkning i planeringen . . . . . . . 104 11.4 Kommunernas regler for plats åt barn till arbetslösa 104 11.5 Förslag från 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring . . . . 105

11.6 överväganden och förslag .

12 Barn med studerande föräldrar 109

13 Barn med behov av extra städ . . . . . . . . . . 111 13.1 Antal barn med behov av extra stöd enligt nuvarande planering 111 13.2 Uppsökande verksamhet 112

13.3 överväganden 113

15.2 Sjukfrekvenser . . . . . . . . . . . . 117 15.3 Alternativ till barnvårdaromsorg vid barns sjukdom . 119

15.4 Överväganden och forslag . 119

16 Deltidsgruppsverksamhet . 121

17 Barnens behov i den kommunala omsorgen planering för kvalitet 123 17.1 Kvalitetsaspekter i nuvarande planering 123 17.2 Utvecklingstendenser . 124

17.3 Överväganden och förslag . 124

18 Sammandrag - Behovsgrupper efterfrågan inom barnomsorgen 127

8 Innehåll

Planeringsunderlag

19 Barnomsorgsunder-sökningar genomförda i kommuner . . . . 133 19.1 Barnomsorgsundersökningar genomförda av 32 kommuner 133 19.1.1 Undersökningarnas uppläggning och genomförande 133 19.l.2 Några av undersökningsresultaten . . . . . . . , 134 19.1.3 Skillnader mellan undersökningarna i population, genomförande m. m. . . . . . . . . . . . . . . 135 l9.l.4 SCB:s standardiserade barnomsorgsundersökningar . 135 19.2 Barnomsorgsundersökningar i Växjö kommun 136 19.2.1 Uppläggning, genomförande och kostnader 136 19.2.2 Erfarenheter från Växjöundersökningarna 137 Enkätformulären . . . . . . . . . . . . . 137 Den tvåsidiga enkäten jämfört med brevkortsenkäten 138 19.3 Barnomsorgsundersökning i Vindelns kommun 139 19.31 Uppläggning, genomförande och kostnader 139 l9.3.2 Erfarenheter från Vindelnundersökningen . . . . . 140 19.4 Undersökning om skolbarns behov av barntillsyn i Göteborg 141 19.4.1 Göteborgsundersökningens uppläggning och genomförande 141 19.4.2 Erfarenheter från Göteborgsundersökningen 142

19.5 överväganden 142

20 P/aneringsunderlag ur befintliga och eventuellaframrida sralisrikkälløi - centralt producerat material . . . . 145 20.1 Folk- och bostadsräkningarna (FoB) . 146 20.1.1 Undersökningarnas genomförande 146 201.2 Sysselsättningsfrâgor i FoB . 146 20.1.3 Tid for statistikproduktion . . . . . . . . . . . 146 20.1.4 Definitioner för vissa av barnomsorgens behovsgrupper 147 20.1.5 Bortfall i FoB . . . 147 20.1.6 Regional redovisning . . . . . . 148 20.1.7 Tabeller för barnomsorgsplaneringen 148

20.1.8 överväganden . . . . . 148

20.2 Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 149 20.2.l Undersökningarnas genomförande . 149 20.2.2 Tid för statistikproduktion . 149 20.2.3 Tabeller för barnomsorgsplaneringen . 149 20.2.4 Sysselsättningsbegrepp i AKU 150 20.2.5 Regional redovisning . 150 20.2.6 Felkällor i AKU . . . 151 20.2.7 FoB-anpassad AKU . . . . . . . . . . 152 20.2.8 av AKU-kommungrupper 152 Specialbearbetning 20.2.9 AKU på kommunnivå som underlag för barnomsorgsplaneri ngen 154

20.2.1O överväganden . . . . . . . . 155

20.3 De framtida kontrolluppgifterna . . . . . . 155 20.3.1 Kontrolluppgifterna som statistikunderlag 155

20.3.2 överväganden . 156

sou 1979:57 Innehåll 9

20.4 lnkomststatistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 20.4.1 Statistikproduktion . . . . . . . . . . . . . . 157 20.4.2 Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . 157 20.4.3 Regional redovisning . . . . . . . . . . . . . 157 204.4 Planeringsunderlag med ledning av INKOPAK . . . 158 20.4.5 SPINK-projektet . . . . . . . . . . . . . . . 158

20.4.6 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . 159

20.5 Statistik genom försäkringskassornas inkomstuppgifter . . . 160 20.5.l Insamling av statistiken . . . . . . . . . . . . 160 20.5.2 Definitioner och felkällor . . . . . . . . . . . 160 20.53 Regional redovisning . . . . . . . . . . . . . 160 20.5.4 Statlstikproduktion . . . . . . . . . . . . . . 161

20.5.5 överväganden . . . . . . . . . . 161

20.6 Centrala barnomsorgsundersökningar . . . . . . . . . . 162 20.6.1 Förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . 162 20.6.2 Alternativ för centrala barnomsorgsundersökningar . 163 Alternativ l Totalundersökningar - 1 180000 barn . . 164 Alternativ 11 Urvalsundersökningar på kommundelsnivå - 480000 barn . . . . . . . . . . . . . . . 164 Alternativ - 111 Urvalsundersökningar på kommunnivå 320000 barn . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Alternativ - IV Urvalsundersökningar på kommunnivå 210000 barn . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Alternativ - V Urvalsundersökningar på kommunnivå 105 000 barn . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Kommunernas möjligheter att beställa tilläggsurval . 165 Kommunernas möjligheter att beställa tilläggsfrågor . 165

20.6.3 överväganden och förslag . . . . . . . . . . . 165

Undersökningarnas omfattning i tid . . . . . . . 166 Undersökningarna med redovisning på kommundelsnivå och kommunnivå . . . . . . 170 Undersökningarna med redovisning på kommunnivå . 171 Förslag till planeringsunderlag genom barnomsorgsundersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . 171

21 Länsplaneringsunder/ag . . . . . . . . . . . . . . . . 173

22 Planeringsunderlag genom uppsökande verksamhet . . . . . . 175 22.1 Nuvarande planeringsunderlag för barn med behov av extra stöd 175 22.2 Exempel från uppsökande verksamhet . . . . . . . . . 176 22.2.1 Bortfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 22.2.2 Andel barn med behov av extra stöd . . . . . . 176

22.2.3 Åtgärder som en följd av uppsökande verksamhet . 177

22.2.4 Tillgång till och efterfrågan på kommunal barnomsorg 177 22.2.5 Förvärvsfrekvens . . . . . . . . . . . . . . . 177

22.3 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

23 Köanvändning i planeringen - framtida under/ag . . . . . . . 179 23.1 Kön som planeringsunderlag. . . . . . . . . . . . . 179

10 Innehåll

23.2 Exempel på köhantering med hjälp av maskinell databehandling - Malmö kommun 180 23.3 Exempel på informationssystem som kan anpassas på barnom-

27.2 Tidsplanen . . . . . . 192

Reservation av Sture Henriksson . 199

Bilagor Bilaga 1 Barnomsorgslagen . 201 Bilaga 2 Överenskommelsen . . . . . . 207 Bilaga 3 Redovisningsblanketter i en barnomsorgsplan . 211 Bilaga 4 Ortstyper enligt Iänsplaneringens ortsplan . . . 223 Bilaga 5 Samband mellan andel barn med förvärvsarbeta nde föräldrar, antal platser inom kommunal barnomsorg och efterfrå-

gan pa kommunal barnomsorg . . . . . . . . . 225

Bilaga 6 Variationer i behovet av barnomsorg för förskolebarn under ett âr - tre exempel . . . . . . . . . . . . . 231 Bilaga 7 Förekomst av obekvämt och oregelbundet arbete i riket âr 1973 233

Bilaga 8 Barnomsorg pa obekväm tid - exempel från genomförda

undersökningar i kommuner . . . . . 235 Bilaga 9 Behov - efterfrågan på barnomsorg i riket- olika ene/frågenivåer. 239 Bilaga 10 Sammanställning över barnomsorgsundersökningar genomförda av 32 kommuner . 249

Bilaga ll Exempel pa blankett i barnomsorgsundersökning - Götene

kommun 253 Bilaga 12 Jämförelser barnomsorgsplaner/enkätundersökningar 257

Bilaga 13 Möjliga upp-läggningar av och kostnader för riksomfattande

enkätundersökningar angáende efterfrågan pâ kommunal barnomsorg . 259

sou 1979:57 Innehåll 1 l

Bilaga 13:1 Exempel på frågeformulär -förskolebarn . . . . . . 270 Bilaga 13:2 Exempel pâ tabellplan -förskolebarn . . . . . . . 272 Bilaga 13:3 Antalet barn 0-6 âr resp. 7-10 a°r 1977-12-31 enligt Demo-

pak i landets kommuner samt urvalets storlek vid olika ur-

valsdesigner. För alternativ II anges enbart antalet delområden vid resultalredovisningen . . . . . . . . . . 284 Bilaga 14 Prognos av andel barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar . . . . . . . . . . . . . . . 293 Bilaga 15 Planering med schabloner för delområden . . . . . . 313

Bilaga 16 Exempel pa blanketter . . . . . . . . . . . . . 317

Tabeller

Tabell 5.1 Behov av barnomsorg och platser för barn O-6 år enligt förskoleplanerna 1975-1979, tusental i riket . . . . 44 Tabell 5.2 Behov av barnomsorg för O-Ö-åringar, tusental barn, riket 48 Tabell 5.3 Kommunernas planerade utbyggnad inom barnomsorgen enligt planer upprättade åren 1975, 1976, 1977 och 1978 samt verklig utbyggnad åren 1976 och 1977,

Tabell 5.4 Kommunernas faktiska och planerade omfattning av förskola i deltidsgrupp, riket . . . . . . . . . . . 54 Tabell 5.5 Enskilda kommuners utbyggnad av daghem, jämförelse med överenskommelsen . . . . . . . . . . . . 55 Tabell 6.1 Främsta orsak till att 87 kommuner med förhållandevis låg utbyggnad enligt planerna inte hade högre utbygg-

Tabell 6.2 Svårigheter med barnomsorgsutbyggnaden i kommuner med förhållandevis låg planerad utbyggnad . . . . 62 Tabell 7.1 Upplevd efterfrågan på barnomsorg i kommuner med olika ambitionsnivå i planerna . . . . . . . . . 67 Tabell 7.2 Faktorer som påverkar efterfrågan på kommunal barni nuläge och framtid . . . . . . . . . . 70 omsorg Tabell 9.1 Antal och andel barn med mori arbetskraften efter vanligen arbetad tid år 1978, riket, AKU. . . . . . 86 Tabell 9.2 Andel barn (F6 år fördelade efter moderns arbetstidsstatus (i arbetskraften), enligt AKU 1975-1978, riket . 86 Tabell 9.3 Barn 0-6 år efter vårdnadshavares arbetstider, total efterfrågan på barnomsorg samt efterfrågan på nya platser olika veckotid,antal och andel, Växjö kommun, 1978 90 Tabell 10.1 Omsorg på obekväm tid inom 84 kommuner . . . 96 Tabell 10.2 Den ordnade barnomsorgen för barn till föräldrar med obekväm arbetstid indelad efter typ av OB-tid, barn 0-11 år till LO-medlemmar . . . . . . . . . . . . 97 Tabell 11.1 Arbetslösa kvinnor med barn under sju år fördelade efter arbetslöshetens längd, riket år 1978, AKU . . . . . 101 Tabell 11.2 Kvinnor med barn 0-16 år efter önskemål och möjligheter till förvärvsarbete. Antal och andel år 1978, riket, AKU . . . . ». . . . . . . . . . . . . . . 102

12 Innehåll

Tabell 11.3 Kvinnor ej i arbetskraften med barn 0-13 år efter önskemål och möjlighet till Förvärvsarbete i Borås och Sund-

Tabell 11.4 Kvinnor ej i arbetskraften med barn 0-13 år i Borås och Sundbyberg, samt huvudsakligt skäl till att de ej förvärvsarbetar, 1977 . . . . . . . . . . . . . . 103 Tabell 11.5 Barn som får/ inte får behålla sin barnomsorgsplats under förälderns arbetslöshet - antal kommuner . 104 Tabell 15.1 Barnens olika veckor - riket 118 sjukfrånvaro andel, Tabell 15.2 Sjukfrånvaron i oktober 1974 för daghemsbarn födda 1965-1974 118 Tabell 15.3 Tillsynsform vid barns frånvarodagar från kommunal barnomsorg 119 Tabell 18.1 Prognos över totalantalet barn, antalet barn inom behovsgrupper och exempel på efterfrågenivåer åren 1985 och 1990. Barn noll-sex och sju-tio år . . . . 128 Tabell 20.1 Barn med moder i arbetskraften (AK) resp. barn med sysselsatt mor, riket, AKU 1978, tim/vecka . . . . 151 Tabell 20.2 Andel kvinnor med barn 0-6 år som arbetade minst 20 tim./vecka enligt FoB och FoB/AKU resp. kvinnor i arbetskraften minst 20 tim./vecka enligt AKU av alla kvinnor med barn 0-6 år, riket, procent . . 152 Tabell 20.3 Sammanställning av undersökningsalternativ för barnomsorgsundersökningar . . . . . . . . . . . . 165 Tabell 22.1 Exempel på redovisning av resultat ur uppsökande verksamhet 177 Tabell 22.2 Exempel på redovisning av efterfrågan på barnomsorg i uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . 177 Tabell 22.3 Exempel på redovisning av sysselsättning i uppsökande verksamhet . 178

Figurer Figur 2.1 Olika barnomsorgsverksamheter 32 Figur 5.1 Beräkningsmodell för daghem . . . . 40 Figur 5.2 Beräkningsmodell för deltidsgrupper . . . . 40 Figur 5.3 Modell för beräkning av behov av barnvårdare 41 Figur 5.4 Differenser mellan förskoleplaner 1975-1979 och officiell statistik 43

Figur 5.5 Differenser mellan 1977 års .barnomsorgsplaner( 1 977-1981)

och officiell statistik 47

Figur 5.6 Differenser mellan 1978 .års. barnornsorgsplaner

(1978-1982) och officiell statistik . . . . . . . . 48 Figur 11.1 Förhållandet mellan behovsgrupper och efterfrågan . 66 Figur 8.1 Årskullar i omsorgen resp. barn födda under kalenderåren 1966-1978 . . . . . . . . . . . . . 83 Figur 9.1 Barn 0-6 år är fördelade efter moderns arbetstid (i arbetskraften) enligt AKU 1975-1978 . 87

Innehåll 13

Figur

Förkortningar

ADB Administrativ databehandling AK Arbetskraften AKU Arbetskraftsundersökning ALF Allmän arbetslöshetsförsäkring Ds Departementsstencil FoB Folk och bostadsräkningen G0 Granskningsorgan för folk och bostadsräkningen INKOPAK lnkomststatistikpaket KELP Kommunalekonomisk lângtidsplanering KF Kommunfullmäktige KS Kommunstyrelse LO Landsorganisationen i Sverige Maff Mängsidigt användbara Förskolor och fritidshem; projekt knutet till socialstyrelsen OB-tid Obekväm arbetstid Prop. Proposition RS Riksskatteverket (RS-utredningen; Rationalisering av skatteadministrationen) RSDB Regionalstatistisk databas RTB Register över totalbefolkningen SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SPINK Specialbearbetning av inkomststatistiken TAXOPAK Taxeringsstatistikpaket S05 Socialstyrelsen

Sammanfattning

Planeringsgruppen för barnomsorg har haft i uppdrag att på grundval av praktiska erfarenheter Förbättra underlaget för kommunernas barnomsorgsplanering. Därutöver har kommittén haft i uppgift att analysera kom-

munernas planer för utbyggnad av barnomsorgen.Vi har dessutom

på eget initiativ undersökt om det finns tomma platser inom barnomsorgen. Detta betänkande är indelat i tre avdelningar. Avdelning l behandlar bakgrunden till uppdraget till planeringsgruppen. Definitioner och begrepp behandlas också där liksom erfarenheter från den hittillsvarande barnomsorgsplaneringen. l avdelning Il diskuteras behovsgrupperna inom barnomsorgen. Vi föreslår där att planeringsunderlaget till barnomsorgen dels skall ge underlag för beräkning av behov grundat på om barnen har förvärvsarbetande och studerande föräldrar eller av andra anledningar behöver en barnomsorgsplats och dels att underlaget skall innehålla en redovisning av behov uttryckt som efterfrågan på kommunal barnomsorg. Avdelning III innehåller en redovisning av befintliga och eventuella framtida statistikkällor som skulle kunna användas som planeringsunderlag. Vi föreslår där att det huvudsakliga underlaget till planeringen tas fram genom enkätundersökningar riktade till vårdnadshavare. _ I en separat publikation (SOU 1979:58) redovisas resultat av kommitténs särskilda undersökningar. Dessa är barnomsorgsundersökningar i tre kommuner samt en fallstudie rörande barnomsorgsplaneringen i tre andra kommuner.

I Bakgrund, hittillsvarande definitioner, planering

Enligt barnomsorgslagen (SFS 1976:381) skall det i kommunerna finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen (avsnitt 1). l planen skall behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskoleoch fritidshemsverksamhet redovisas. l planen skall också redovisas hur behovet kan tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år. I barnomsorgslagen anges definitioner för barnomsorg, förskoleverksamhet, fritidshemsverksamhet m. m. (avsnitt 2). Planeringsgruppen använder vissa samlingsbegrepp i föreliggande betänkande. Verksamhet i daghem,

18 Sammanfattning

fritidshem och familjedaghem och liknande kallas verksamhet med reser-

verad plats. Övrig verksamhet kallas öppen verksamhet resp. kursverksam-

het. Enligt barnomsorgslagen skall, genom en planmässig utbyggnad, plats i kommunal barnomsorg erbjudas barn med Förvärvsarbetande och studerande föräldrar om inte behovet tillgodoses på annat sätt. Barn som av psykiska, sociala. språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd fysiska, i sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem med förtur. Förutom dessa behovsbegrepp så förordar planeringsgruppen att även det behov som uttrycks som efterfrågan på kommunal barnomsorg redovisas i underlaget till barnomsorgsplaneringen. Samtliga sexåringar (femåringar i glesbygd) är därutöver en behovsgmpp som enligt lagen skall erbjudas plats i förskola. Målet för utbyggnad av barnomsorgen (avsnitt 3) som antogs av riksdagen i samband med behandlingen av prop. 1975/76:92 innebär att de barn som har behov av plats skall beredas sådan inom den närmaste tioårsperioden, dvs. vid utgången av är 1986. Genom överenskommelsen mellan regeringen och Svenska kommunförbundet om utbyggnad av 100000 daghemsplatser och 50000 fritidshemsplatser inom femårsperioden 1976-1980 togs det första steget mot förverkligande av målet. Målet överenskommelsen för daghemsutbyggnaden och fritidsenligt hemsutbyggnaden kan enligt de senaste planeringsomgångarna (avsnitt 5) uppfyllas med drygt ett års förskjutning. Kommunerna planerar därutöver en utökning med ca 5000 familjedaghemsplatser per år. En allmän riktpunkt i utbyggnaden enligt överenskommelsen var att de enskilda kommunerna skulle uppfylla förskoleplanerna 1975-1979 till 80 96. l en analys av den planerade barnomsorgsutbyggnaden har planeringsgruppen gjort en sammanställning av behov av platser och planerade platser omkring år 1980 i samtliga kommuner. Det visade sig att de enskilda kommunerna hade stora avvikelser från den allmänna riktpunkten 80 % behovstäckning. Det var mer än hälften av kommunerna som inte skulle uppnå riktpunkten år 1980. Orsakerna till att vissa kommuner inte planerade för högre utbyggnad kartlades av kommittén genom telefonintervjuer med representanter för ca 100 kommuner (avsnitt 6.2). De kommuner som enligt planerna inte skulle nå 80 % behovstäckning angav som främsta orsak att ekonomin inte medgav högre utbyggnad. Det var också många kommuner som ansåg att efterfrågan på kommunal barnomsorg inte var tillräckligt dokumenterad. Vissa av de problem (avsnitt 6) som är förknippade med barnomsorgsplaneringen har förutom i kommunernas planeringsarbete och utbyggnad aktualiserats i samband med överenskommelsen mellan regeringen och Svenska kommunförbundet. Problem med planeringen är t. ex. planeringsunderlaget, hur behovsgrupperna skall avgränsas, planeringsmodellernas samordning med annan planering och tidsplanen för planeringen i kommunerna. Svårigheter i den praktiska utbyggnaden av barnomsorgen kan vara ekonomiska begränsning- 1 hur man skall kunna bibehålla och för- Planeringsgruppen för ar, tomtanskaffning, byggnadstider, barnomsorg 1977-11-29. bättra barnomsorgens kvalitet m. m.

Sammanfattning

Erfarenheterna från de hittillsvarande planeringsonzgângarna (avsnitt 5) har således bekräftat att behovet av ett bättre planeringsunderlag är stort. 1 de första planeringsomgångarna överskattades totalantalet barn i de samman-

lagda förskoleplanernajämfört med officiell statistik. Överskattningen avsåg

såväl utgångsläget (basåret) för planeringen som framtidsbedömningen.

Överskattningen för noll-sexåringar var större i planeringsomgången

1975-1979 än i omgångarna 1977-1981 och 1978-1982. Samtidigt underskattades antalet barn med förvärvsarbetande föräldrar jämfört med t. ex. Folk- och bostadsräkningarna samtjämfört med prognoser över utvecklingen i riket. I utredningsarbetet (avsnitt 4) har planeringsgruppen så långt möjligt sökt ta till vara kommunernas erfarenheter av barnomsorgsplaneringen. Bla. har vi genomfört enkäter till kommunerna, haft kontakter med representanter för olika kommuner och genomfört en studie av barnomsorgsplaneringen i tre kommuner. Möjligheterna att tillskapa ett bättre planeringsunderlag för barnomsorgen har diskuterats med nuvarande och tänkbara framtida statistikproducenter. Utnyttjande av olika centrala källor som planeringsunderlag har bl. a. övervägts. Vi har också provat kommunalt genomförda barnomsorgsundersökningar som planeringsunderlag i samarbete med Göteborgs, Vindelns och Växjö kommuner. Behovet av ett kompletterande planeringsunderlag under den tid kommittén arbetade tillgodosågs genom att vi beställde specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningarna (AKU).

II -

Behovsgrupper efterfrågan inom barnomsorgen

Som nämnts ovan använder planeringsgruppen två definitioner för behovet av barnomsorg. Den ena är det antal barn som har behov på grund av att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller att barnen av andra anledningar har behov av extra stöd. Den andra är det behov som uttrycks genom efterfrågan på kommunal barnomsorg. Med efterfrågan menas då föräldrars och barns önskan att erhålla kommunal barnomsorg eller att behålla den plats de redan har (avsnitt 7). Efterfrågan mäts t. ex. genom barnomsorgsenkäter till vårdnadshavare. I den nuvarande planeringen förutsätts kommunerna anpassa utbyggnaden efter den efterfrågan som föreligger. På sikt antas efterfrågan ungefär motsvara antalet bam med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. De mätningar som gjorts av efterfrågan på kommunal barnomsorg i olika kommuner visar på stora variationer. Efterfrågan uttryckt i procent av antalet i barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar kan variera från ca 30 % till över 100 %. I efterfrågan inberäknas då vårdnadshavare som planerar s att förvärvsarbeta eller studera i framtiden. Efterfrågan påverkas av många faktorer. Avgörande för efterfrågan är bl. a. hur många barn som har möjlighet att få kommunal barnomsorg dvs. tillgången på platser. Om det inte finns någon möjlighet att erhålla kommunal barnomsorg på orten så upplevs det ofta meningslöst att efterfråga. Fö-

20 Sammanfattning

rekomsten av kommunal barnomsorg i alla omsorgsformer och for alla åldrar påverkar också efterfrågan liksom om det finns omsorg alla tider på dygnet. Den totala efterfrågan påverkas likaledes av forvärvsfrekvenserna. Det finns emellertid ett något starkare samband mellan efterfrågan på kommunal barnomsorg och tillgång till kommunal barnomsorg än mellan förvärvsfrekvens och efterfrågan enligt en analys som SCB har genomfört. Om en latent efterfrågan finns så kan utbyggnad av barnomsorgen till efterfrågenivån resultera i att denna fortsätter att stiga. Om en kommun tillämpar prioriteringar i barnomsorgskön så att t. ex. heltidsarbetande erhåller plats i första hand så kan det verka dämpande på efterfrågan bland deltidsarbetande. Information om barnomsorg, barnomsorgens kvalitet och avgifterna till den kommunala barnomsorgen påverkar också efterfrågan liksom slutligen tillgången till privat barnomsorg. Efterfrågan på kommunal barnomsorg är i allmänhet lägre i mera glesbebyggda delar av landet än i tätorterna. Möjligheten att erhålla kommunal barnomsorg liksom tillgången till privat omsorg kan vara bidragande orsak till detta. Bl. a. är det lättare att erhålla privat omsorg på orter där forvärvsfrekvenserna är låga. Ett mått på efterfrågan på kommunal barnomsorg är barnomsorgskön. Barnomsorgsköerna innehåller emellertid inte alla bam som vid ett erbjudande skulle acceptera en plats. Det finns i allmänhet också barn registrerade i köerna som inte skulle acceptera ett erbjudande. Det är enligt planeringsgruppen väsentligt att barnomsorgsutbyggnaden ligger i takt med efterfrågeförändringarna. Tillgången till bra barnomsorg är en ytterst väsentlig faktor för att barnomsorgen skall efterfrågas. Planeringsgruppen föreslår således att det planeringsunderlag som läggs till grund för barnomsorgsplaneringen utformas så att behov, uttryckt som efterfrågan på komunal barnomsorg, redovisas. Därutöver fordras en redovisning av barnens behov av barnomsorg grundat på bl. a. föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Hur många barn som har behov av kommunal barnomsorg beror givetvis på hur behovsgrupperna inom barnomsorgen definieras och avgränsas. Behovet blir högre ju vidare gränserna sätts. Planeringsgruppen diskuterar i avdelning II de barngrupper som kan ha behov av kommunal barnomsorg. Avgränsningen av dessa barngrupper har betydelse för bl. a. hur planeringsunderlaget bör utformas

D med indelning på barn i olika åldrar D med redovisning av barn med förvärvsarbetande föräldrar efter föräldrarnas veckoarbetstid och barnens omsorgsbehov olika lång tid D med redovisning av barnens omsorgsbehov under obekväm och oregelbunden tid D med hänsynstagande till att barn med arbetslösa föräldrar också kan ha behov av barnomsorg D med redovisning av barn med studerande föräldrar

Dessutom diskuteras D planeringsunderlaget for bam med behov av extra stöd D planeringen for invandrarbarnen D barnvårdarplaneringen

Sammanfattning 21

EJ planeringsunderlaget för deltidsgruppsverksamhet D behovet av en utredning som behandlar avvägningen mellan barnens vistelsetider, föräldrarnas arbetstider och verksamhetens krav.

De barnâldrar som ingår i planeringen anger den yttre ramen för planerna och är avgörande för behovets storlek (avsnitt 8). Det har ibland ifrågasätts om de yngsta barnen skall inräknas i barnomsorgsbehovet. Barnomsorgsplaneringen för Förskolebarn omfattar i nuläget sju årskullar dvs. nollmsexåringarna. Beräkningarna avser den 31 december. Härvid utjämnas de nyfödda barnen (nollåringarna) som inte behöver kommunal barnomsorg mot de sjuåringar som inte inräknas i behovet för förskolebarn. Sjuåringama behåller emellertid i praktiken t. ex. sina daghemsplatser under en stor del av det år de börjar skolan. Barnomsorgsbehovet för förskolebarn är i regel som störst alldeles innan sjuåringarna börjar skolan och som minst alldeles efter det att skolbarnen har börjat skolan. Enligt en beräkning som planeringsgruppen har gjort så ligger barnomsorgsplanernas uppgifter över antal barn i åldrarna noll-sex år i riket med Förvärvsarbetande mor någonstans mellan det “högsta” och “lägsta” behov som teoretiskt skulle kunna inträffa under året. Planeringsgruppen föreslår att det framtida planeringsunderlaget för förskolebarn liksom nu omfattar barn i åldrarna noll-sex år. Planeringsunderlaget för skolbarn föreslås också liksom i nuläget avse barn i åldrarna sju-tolv âr. Här föreslår planeringsgruppen att planeringsunderlaget som redovisar behov grundat på om barnen har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eller behov av extra stöd avser hela barngruppen sju-tolv år. För redovisning av behov uttryckt som efterfrågan på kommunal barnomsorg föreslås att planeringsunderlaget omfattar barnåldrarna sju-tio år. Följaktligen kan det vara lämpligt att även indela behovsredovisningen på åldrarna sju-tio resp. elva-tolv år. Gränsdragningen vid tio år för efterfrågemätningen görs av praktiska och ekonomiska skäl. Rent praktiskt så måste det finnas en rimlig möjlighet att erhålla kommunal barnomsorg i flertalet kommuner för att efterfrågan skall kunna mätas på ett rättvisande sätt. I nuläget när fritidshemmen inte byggts ut så att alla barn som önskar också erhåller plats så är det mera sällan som sådana platser kan erbjudas elva-tolvåringarna. Ur praktisk synpunkt så är det också så att elva-tolvåringarna oftast inte efterfrågar just fritidshem och familjedaghem. Deras efterfrågan inriktas mera på de mellanformer mellan fritidshem och helt öppen fritidsverksamhet som nu provas på flera håll. Planeringsgruppen föreslår också att efterfrågan på olika slags barnomsorg för elva-tolvåringar mäts när omsorgsformer som är lämpade för denna åldersgrupp hunnit utvecklas. De barn som har förvärvsarbetande föräldrar (avsnitt 9) är den största behovsgruppen inom barnomsorgsplaneringen. Med hänsyn till uppläggi ningen i befintliga statistikkällor redovisas barnomsorgsbehovet främst efter

i

moderns sysselsättning. För att mäta barnomsorgsbehovet används i nuläget E en gräns vid 16 timmars förvärvsarbete/vecka. Barn med föräldrar som

i arbetar minst denna tid inräknas i behovet. Bristen på barnomsorg har gjort

.i E att flera kommuner vid intagning av barn till barnomsorgen prioriterar barn i i, t

med föräldrar som har lång arbetstid. Dessa prioriteringar har tillsammans med det ökande deltidsarbetet bidragit till att barn som står i kö för kommunal barnomsorg i vissa kommuner till övervägande delen består av sådana som har deltidsarbetande föräldrar. Planeringsgruppen/öreslâr att planeringsunderlaget för barnomsorgen utformas så att det innehåller en uppdelning av barnen efter Föräldrarnas genomsnittliga arbetstid per vecka. (T. ex. l-15, 16-24, 25-34, 35-tim./ vecka). Även planerad arbetstid föreslås blir redovisad. Av praktiska skäl kan det vara nödvändigt att i redovisningen inkludera andra behovsgrupper t. ex. barn med studerande och arbetslösa föräldrar. Planeringsgruppenföreslâr också att planeringsunderlaget förses med en redovisning av antalet barn för vilka barnomsorg efterfrågas olika många veckodagar och olika lång daglig tid. (T. ex. 1-3 eller 4-5 dagar varje vecka- /varannan vecka resp. mer eller mindre än 5 tim/dag.) Efterfrågan föreslås dels mätas oberoende av behovsgrupperna, dels relateras till de bam som ingår i behovet grundat på förvärvsarbete m. m. Ett på detta sätt förbättrat underlag bör förenkla planeringsarbetet. Förhållandet mellan föräldraarbetstider, barnens vistelsetider, verksamhetens funktion och krav på goda förutsättningar samt resursutnyttjandet inom omsorgen är frågor som också bör utredas. Det planeringsunderlag som här föreslås för barnomsorgen kan underlätta sådana överväganden. Det ligger emellertid utanför vårt uppdrag att ytterligare utreda dessa frågor. Planeringsgruppen föreslår därför (avsnitt 17) att frågorna tas upp till behandling i Socialstyrelsens fortsatta utvecklingsarbete eller i en särskild utredning. Allteftersom barnomsorgen byggs ut kommer det troligen att kunna erbjudas någon form av reserverad plats även till bam som har vårdnadshavare med korta deltider. l det läget kan det vara lämpligt att överväga enjustering av tidsgränsen för genomsnittligt behov av reserverad plats i planeringen. T. ex. kan gränsen justeras till en timma. Barnomsorgsplaneringen ger i sin nuvarande utformning sporadiska svar på vilket behov som föreligger av barnomsorg på obekväm tid i enskilda kommuner (avsnitt 10). En bidragande orsak till detta kan vara att det saknas ett enhetligt planeringsunderlag som redovisar antal barn med föräldrar som arbetar på obekväm tid. Om planeringsunderlaget förses med en redovisning av önskemål om barnomsorg hos föräldrar som arbetar på obekväm tid ges ett bättre underlag för planeringen. Planeringsgruppen _föreslâr således att planeringsunderlaget till barnomsorgsplaneringen utformas så att uppgifter om efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid redovisas. Redovisningen bör avse önskemål om kommunal omsorg under tidig morgon, kvällstid, nattetid och lördag/söndag dagtid. Beträffande barnomsorgsefterfrågan under oregelbunden (avsnitt 10) tid så sammanfaller detta ofta med barnomsorgsefterfrågan under obekväm tid. Ett planeringsunderlag där barnens och föräldrarnas efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid redovisas; vilket föreslagits här, ger också ett visst underlag för bedömning av om arbetet är oregelbundet. Genom förslaget att även förekomsten av oregelbundet arbete under dagtid skall kunna läsas ut ur planeringsunderlaget så erhålls ett material som visar om barnomsorgsefterfrågan på oregelbunden tid har stor omfattning i kommunen.

Sammanfattning 23

Till viss del inberäknas barn med arbetslösa föräldrar i det bamomsorgsbehov som i nuläget redovisas i barnomsorgsplanerna (avsnitt ll). Dels redovisas vissa arbetslösa som förvärvsarbetande i FoB, dels gör kommunerna l allmänhet uppräkningar av behovet för barn som har vårdnadshavare som avstår från att söka arbete av den anledningen att de saknar barnomsorgsplats.

Planeringsgruppenföreslâr att det planeringsunderlag som läggs till grund

för barnomsorgsplaneringen utformas så att hänsyn tas till att vissa av barnen med arbetslösa föräldrar har behov av barnomsorg. Planeringsgruppen föreslår (avsnitt 12) också att det planeringsunderlag som läggs till grund för barnomsorgsplaneringen även redovisar hur många barn som har studerande föräldrar. Den efterfrågan på olika barnomsorgsformer m. m. som redovisas för barn med förvärvsarbetande föräldrar kan i så fall inkludera den efterfrågan som barn till studerande och barn till arbetslösa föräldrar har. Den allmänna inriktningen är att särredovisning av barn med behov av extra städ skall undvikas (avsnitt 13). Platsbrist gör att dessa barn måste erhålla förtur för att få plats. Ett planeringsunderlag som ger grund för att bestämma antalet barn som har behov av kommunal omsorg i någon form trots att deras föräldrar varken förvärvsarbetar eller studerar fordras således. Behovet av hemspråksträning för t. ex. invandrarbarn måste också beaktas i planeringsunderlaget (avsnitt 14). Det föreligger i flera kommuner en stor differens mellan det behov av bamvârdare som redovisas i barnomsorgsplanerna och den efterfrågan på bamavårdare som finns i praktiken (avsnitt 15). Bl. a. saknas ett underlag som på ett tydligt sätt redovisar behov och efterfrågan på barnvårdare. Planeringsgruppen föreslår att kommunerna utformar sin bamvårdarplanering

med ledning av aktuella sjukfrekvenser och efterfrågan på barnvårdare inom

resp. kommun. Ett centralt producerat eller utformat planeringsunderlag behövs därmed inte. Vad gäller planeringen för förskola i deltidsgrupp så tillställs kommunerna årligen uppgifter om antal fem- och sexåringar den 31.12 basâret (avsnitt 16). Dessutom aviseras de förändringar som sker i barnantalen under året. Planeringsgruppen föreslår ingen ändring härvidlag. Planeringsgruppen har gjort beräkningar av behov grundat på föräldrars förvärvsarbete, studier m. m. och efterfrågan på kommunal barnomsorg i riket t. o. m. år 1990. Behovet utgår från om barnen ingår i de behovsgrupper som har beskrivits i avdelning II dvs. har förvärvsarbetande föräldrar m. m. Efterfrågemåttet relateras i beräkningarna till behovet som procentandelar av detta. Beräkningarna innefattar tre exempel för barn i åldrarna noll-sex år och två exempel för barn i åldrarna sju-tio år (Bil. 9). Antalet barn med förvärvsarbetande föräldrar, som är den största behovsgruppen utgår från en prognos som SCB har gjort. Behovet är detsamma i samtliga exempel medan efterfrågan varierar. Behovet grundat på föräldrarnas förvärvsarbete och studier m. m. uppgår för lörskolebarnen till ca 420 000 platser år 1978, 470 000 år 1985 och 520 000 år 1990. För skolbarnen i åldrarna sju-tio år uppgår behovet till ca 307 000 år 1978, 315000 år 1985 och 330000 år 1990. platser

24 Sammanfattning

1 exemplen antas utbyggnaden vara ungefär som i nuläget dvs. enligt överenskommelsen mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet vad gäller daghems- och fritidshemsplatser och enligt kommunernas nuvarande utbyggnad vad gäller familjedaghemsplatser. Med denna utbyggnad erhålls för förskolebarnen efterfrågetäckning år 1985 om efterfrågan är 75-80 % av behovet. Om efterfrågan är 85-90 % av behovet inträder efterfrågetäckningen år 1989. För skolbarnen i åldrarna sju-tio år erhålls efterfrågetäckning år 1992 om efterfrågan är 60-70 % av behovet. Om efterfrågan är 50-60 % av behovet och fritidshemsutbyggnaden ökas till 12 000/år efter år 1981 mot nuvarande överenskomna 10 000 så erhålls efterfrågetäckning år 1985.

III Planeringsunderlag

Planeringsunderlaget för barnomsorgsplaneringen måste avse en tidpunkt som ligger så nära utgångsläget i planeringen som möjligt. Dessutom behövs ett underlag för att bestämma det framtida antalet barn med behov grundat på vårdnadshavarnas förvärvsarbete/ studier resp. efterfrågan. Underlaget för barnomsorgsplaneringen behöver upprättas varje år och måste avse kommunnivå och/eller kommundelsnivå. Det nuvarande underlaget för barnomsorgsplaneringen utgörs främst av Folk- och bostadsräkningarna (FoB). Därutöver har arbetskraftsundersökningarna (AKU) för åren 1970-1978 nedbrutna till grupper av kommuner kunnat användas. Inkomststatistiken har också utgjort hjälp vid beräkningarna av hur många barn som har förvärvsarbetande föräldrar. Ingen statistikkälla har emellertid varit aktuell i tiden och samtidigt haft en fullständig redovisning av behovsgrupperna inom barnomsorgen på kommunnivå. Det är många kommuner som har genomfört barnomsorgsundersökningar med goda resultat (avsnitt 19). I allmänhet har de gjort enkäter ställda till barnfamiljer. Frågorna har gällt nuvarande och önskad barnomsorg, foräldrarnas sysselsättning och planerade framtida sysselsättning. Ibland har behov eller efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid kartlagts. Planeringsgruppen har provat barnomsorgsenkäter som undersökningsmetod i Vindelns, Växjö och Göteborgs kommuner. De båda förstnämnda var postenkäter. 1 Göteborg lämnades enkäterna ut via skolorna där barnen fick ta formulären med sig hem. Erfarenheterna från barnomsorgsundersökningarna är bl. a. att de kan utformas så att de ger information om merparten av de behovsgrupper som har redovisats i avdelning II. Ett bra planeringsunderlag erhålls således. Att genomföra kommunalt administrerade barnomsorgsundersökningar ställda till vårdnadshavare i samtliga kommuner är emellertid arbetskrävande och följaktligen förhållandevis dyrt för kommunerna. Det är mera rationellt och följaktligen ekonomiskt att använda centralt framtaget material. Planeringsgruppen har haft kontakt med nuvarande och eventuella framtida statistikproducenter för att utröna om de olika centrala källorna (avsnitt 20) kan förändras så att barnomsorgens behov av planeringsunderlag kan tillgodoses. De källor som diskuteras som möjliga är

Sammanfattning 25

folk- och bostadsräkningama arbetskraftsundersökningama

DElElEiEiD

de framtida kontrolluppgifterna inkomststatistik uppgifter genom försäkringskassoma centralt genomförda barnomsorgsenkäter till vårdnadshavare FoB har hittills genomförts van femte år. De innehåller uppgifter om bl. a. sysselsättningen. FoB genomförs med redovisning på kommunnivå och på delområden av kommunerna. Det skulle teoretiskt vara möjligt att utvidga FoB med de frågor som behövs for barnomsorgens informationsbehov (avsnitt 20). Barnomsorgsplaneringen behöver emellertid nytt planeringsunderlag inför varje planeringsomgång dvs. årligen. FoB planeras nu inte genomföras efter år 1980. SCB avser att utreda möjligheterna att ersätta FoB med bearbetning av olika register. Härvid skall möjligheterna att använda konrrolluppgifterna till skatteadministrationen beaktas, dock utan att själva kontrolluppgiftsblanketten ändras. Blanketten innehåller inte uppgift om arbetad tid och kan inte förses med information om barnomsorgens behovsgrupper FoB ger en bra och säker bas för planeringen. Ur kontrolluppgifterna kan ungefärlig information om föräldrars förvärvsarbete troligen erhållas årligen. Dessa källor kan således användas i planeringen. FoB eller kontrolluppgifter kan emellertid inte användas som enda underlag i barnom-

sorgsplaneringen. Uppgifter om efterfrågan på olika barnomsorgsformer samt

efterfrågan avseende obekväm tid kan t. ex. inte erhållas. I AKU redovisas detaljerade sysselsättningsuppgifter. AKU redovisas i nuläget för riket och på regional nivå. Kommunredovisning kan inte erhållas. Att förstora AKU-undersökningarna så att de kan redovisas på kommunnivå och komplettera dem med frågor som gäller barnomsorgen är inte lämpligt av praktiska och även ekonomiska skäl. Det finns olika möjligheter att använda inkomsrsratistik som underlag i barnomsorgsplaneringen. Därigenom erhålls ungefärlig information om för-

värvsfrekvenser. Att få ytterligare information är l nuläget inte möjligt. l anslutning till sjukförsdkrlngen lämnar varje försäkringstagare en in-

komstuppgift. Där framgår också om personen arbetar heltid eller deltid.

Uppgiften är inte obligatorisk och registreras inte av forsäkringskassorna.

Om inkomstuppgifterna utvidgas med bl. a. barnomsorgsfrågor skulle de kunna användas som bas i ett planeringsunderlag till barnomsorgen. Planeringsgruppen har haft kontakt med riksförsäkringsverket för att få genomföra ett försök med inkomstuppgifterna som planeringsunderlag. Då sådan uppgiftsinsamling skulle belasta forsäkringskassorna med mycket merarbete var man inte benägen att genomföra ett försök. Riksförsäkringsverket har _inte heller som uppgift att svara för statistikproduktion annat än vad gäller verkets eget arbetsområde. Barnamsorgsundersäkningar ställda till vårdnadshavare kan ge ett bra planeringsunderlag. Merparten av behovsgrupperna till kommunal barnomsorg kan redovisas liksom vilken efterfrågan som föreligger. Undersökningarna kan göras med urval som tillåter redovisning på kommunnivå eller för kommundelar. Totalundersökningar är också tänkbara. Undersökningarna kan

26 Sammanfattning sou 197957

utformas så att resultatredovisningen erhålls ca ett halvt år efter undersökningsstart. Görs undersökningarna omfattande så tar de längre tid att genomföra och resultaten kommer senare. De alternativ för centrala postenkäter som presenteras här är I Totalundersökning omfattande ca l 180000 förskole- och skolbarn som medger redovisning för kommuner och kommundelar. Kostnader 10,1 milj. kr. Total undersökningstid ca två år. I1 Urvalsundersökning omfattande 480000 förskole- och skolbarn som medger redovisning för kommuner och kommundelar. Kostnader ca 5,5 milj. kr. Total undersökningstid ca ett och ett halvt år. 111 Urvalsundersökning omfattande 320 000 förskole- och skolbarn som medger redovisning för kommuner. Kostnader ca 3,6 milj. kr. Total undersökningstid drygt ett år. IV Urvalsundersökning omfattande 210000 förskole- och skolbarn som medger redovisning för kommuner. Kostnader 2,8 milj. kr. Total undersökningstid drygt ett halvår.

V Urvalsundersökning omfattande 105 000 förskole- och skolöâfñ 59m

medger redovisning för kommuner. Kostnader 2,0 milj. kr. Total (iiidersökningstid ett halvår. Vid första undersökningstillfállet tillkommer uppläggningskostnader på ca 0,5 milj. kr. Planeringsgruppen föreslår att centrala postenkäter riktade till vårdnadshavare med barn i åldrarna noll-sex respektive sju-tio år genomförs första gången våren 1980 och då i form av en urvalsundersökning som medger redovisning på kommunnivå (alt. 1V).- Resultat från denna undersökning bör föreligga hösten 1980. En större urvalsundersökning som medger få: dovisning på kommundelsnivå (alt. 11) föreslås inledas omedelbart efter det att FoB 80 genomförts dvs. våren 1981. Resultatredovisning förutsätts ske hösten 1981 och våren 1982. Därefter föreslås att undersökningar med redovisning på kommunnivå enl. alt. IV genomförs under två år för att sedan åter ske med kommundelsredovisning enl. alt. 11. Planeringsgruppen föreslår att detta system med rullande barnomsorgsenkäter fortsätter till dess att

efterfrågetäckning uppnås.

Här föreslagna barnomsorgsundersökningar innebär ett mera detaljerat och aktuellt planeringsunderlag än det nuvarande underlaget. 1

undersök-

ningarna föreslås ett behov grundat på föräldrars förvärvsarbete, studier eller

arbetslöshet redovisas med indelning i olika veckotid. Även barnens nuvarande omsorgssituation samt efterfrågan på kommunal barnomsorg olika lång tid föreslås ingå i redovisningen liksom efterfrågan på barnomsorg under obekväm och oregelbunden tid. Undersökningamas uppläggning inneha också att ett mera aktuellt planeringsunderlag än det nuvarande kan erhållas.

Barnomsorgsenkäterna föreslås utvidgas och även omfatta barn i elVâ-“iâlvr årsåldrarna när omsorgsformer avpassade för dessa bam har utvecklats ytter=

ligare. Tills vidare föreslås att FoB och kontrolluppgifterna används som

underlag för hur många av dessa barn som har behov av kommunal bamomsorg genom att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Uppsökande verksamhet (avsnitt 22) är enligt bamomsorgslagen obligatorisk för kommunerna. sätt i skilda Den genomförs på olika kommuner, tar olika m. m. Den kan därför inte så att lång tid att genomföra fungera

l

Sammanfattning 27

den kontinuerligt bidrar med statistik till barnomsorgsplaneringen. Vid olika tillfällen i olika kommuner kan emellertid den uppsökande verksamheten utgöra planeringsunderlag. Detta material kan utformas så att det ger information om gruppen bam med behov av extra stöd och om vårdnadshavares sysselsättning, barnomsorgsönskemål, behovet av hemspråksträning m. m. Barnomsorgsköerna (avsnitt 23) används i nuläget av kommunerna som komplement i planeringen. Den information som erhålls genom köerna är inte fullständig. Många vårdnadshavare avstår från att ställa sina barn i kö på grund av att de inte känner till den kommunala barnomsorgen eller på grund av att möjligheterna att erhålla plats är små. Planeringsgruppen pekar på möjligheterna att effektivisera hanteringen av barnomsorgsköerna genom att använda maskinell databehandling. Köanmälnlngarna kan också kompletteras med svar på frågor angående önskemål om barnomsorg m. m. Vi anser att det i nuläget är för stor skillnad mellan barn i kö och reell efterfrågan for att köerna skall ge ett fullständigt underlag for planeringen. Även om informationen om barnomsorgen och barnomsorgsköerna utvidgas så påverkar troligen svårigheterna att erhålla plats intresset att ställa barnen i kö. Planeringsgruppens uppfattning år att köenkäter kan användas som planeringsunderlag i det läge då barnomsorgen är mera utbyggd och det finns utsikter att placera de barn som efterfrågar kommunal barnomsorg. I det läget är det också väsentligt att ha en väl organiserad erfarenhetsåterforing från verksamheten liksom att ha detaljerade befolkningsprognoser.

Länsplaneringen (avsnitt 21) har som huvuduppgift att för länen utveckla

och precisera riksdagens allmänna regionalpolitiska mål, att analysera de problem som måste lösas for att nå dessa mål samt att ange åtgärder som behövs for att avhjälpa problemen. [detta arbete presenterar länsstyrelserna bl. a. uppgifter avseende antal sysselsatta inom kommunerna i ett utgångsläge och for framtiden. Detta material kan användas i barnomsorgsplaneringen. Bl. a. kan prognosuppgifterna användas för jämförelser med kommunernas egna prognoser. Prognosarberer (avsnitt 24) i kommunerna görs ofta i samband med arbetet med gemensamma planeringsförutsättningar och inte i anslutning till arbetet med barnomsorgsplanerna. Prognoserna omfattar ofta sysselsättning och befolkning. Om den kommunala sysselsättningsplaneringen intensiñeras i enlighet med intentionerna i sysselsättningsutredningens forslag så kan detta medverka till fördjupat prognosarbete i kommunerna. En speciell svårighet är att uppskatta den framtida efterfrågan på kommunal barnomsorg. Upprepade barnomsorgsundersökningar kan underlätta detta arbete och ge en antydan om i vilken riktning och vilken takt som efterfrågan förändras. I bilaga 14 och _l5 ges exempel på prognosarbete. Planeringsgruppen lämnar (avsnitt 25, bilaga 15) exempel på blanketter för barnomsorgsplaner med ett innehåll som tar till vara den information som erhålls i de centrala barnomsorgsenkäterna. Vi pekar också (avsnitt 26) på möjligheterna att använda systemet med Regionalstatistisk databas (RSDB) i planeringen. Möjligheterna för kommunerna att samordna (avsnitt 27) sina barnomsorgsplaner med annan inomkommunal planering tillhör de frågor som har

28 Sammanfattning

kritiserats. Ett tecken på att barnomsorgsplaneringen varit dåligt samordnad med annan planering är de reservationer beträffande möjligheterna att ekonomiskt genomföra planeringen som ofta har förekommit i planerna. Planeringsgruppen föreslår att inlämningstidpunkten för barnomsorgsplanerna ändras till den 1 april dvs. samma tidpunkt som gäller för de KELP-enkäter som grundas på llerårsbudgeterna. Dessutom pekar vi på att barnomsorgsplanerna kan remissbehandlas efter kommunfullmäktiges beslut. Remissomgângen skulle därmed ligga som grund för nästa planeringsomgång. Den totalt kortare hanteringstid som därigenom erhålls för barnomsorgsplaneringen skulle underlätta samordningen med annan planering. Planeringsgruppens förslag kostar 3,3 mkr för en barnomsorgsundersökning på kommunnivå våren 1980.Den undersökning med redovisning på kommundelsnivå som föreslås genomföras våren och hösten 1981 kostar 5,7 mkr. Därpå följerårliga kostnaderi storleksordningen 3 mkr för upprepning av undersökningarna med kommunredovisning samt ca 5,5 mkr vid genomförande av undersökningar med kommundelsredovisning.

I

- -

definitioner hittillsvarande

Bakgrund

planering

, ., , . . ..

,.. 1

Barnomsorgslagen

Förskollagen (SFS 1973:1205) ålade kommunerna skyldighet att planera for barn i förskoleåldrarna. Femåriga förskoleplaner skulle upprättas. Förskollagen ersattes år 1976 av barnomsorgslagen (1976:381), bil. 1. Enligt denna lag, 8§ skall kommunerna “genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet förvärvsarbete eller studier sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas eller av andra skäl behöver omvårdnad --- får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt. l kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet samt på vilket Planen skall avse en period av minst fem sätt behovet skall tillgodoses. år.” Kommunerna har således skyldighet att planera så att alla de barn som har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar och som önskar kommunal barnomsorg också på sikt kan erbjudas sådan. Det mål som har lagts fast år 1976 vid behandlingen av prop l975/76:92 om barnomav riksdagen innebär i praktiken att alla ifrågavarande barn skall kunna sorgens utbyggnad barnomsorgen senast i mitten av 1980-talet erhålla plats i den kommunala (mera exakt innebär detta att alla barn skall kunna få plats vid utgången av år 1986). Planeringen skall ge det nödvändiga underlaget för en utbyggnad skall omfatta en period i enlighet med lagstiftningen. Barnomsorgsplanen av minst fem år. Den kommunala omsorgen om barn som av andra skäl än föräldrarnas

förvärvsarbete eller studier behöver extra stöd iisin utveckling är obligatorisk

för kommunerna. Enligt 6 § barnomsorgslagen: ”Barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola tidigare än som anges i 5§ första stycket (den allmänna förskolan) ”eller anvisas plats i fritidshem med förtur, om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt. Kommunerna skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn

30 Barnomsorgslagen

som behöver anvisas plats i förskola eller fritidshem enligt forsta stycket. I fråga om bam med behov av extra stöd skall kommunerna verka för att den anvisade platsen utnyttjas (7 §). Obligatorisk för kommunerna är också den allmänna förskolan. Enligt 5§ barnomsorgslagen: ”Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år.---.” Även när det gäller sexåringarna i Förskola har kommunerna skyldighet att verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen (7 §). Barnomsorgsplanerna bör således sammanfattningsvis innehålla

D beräkningar av hur många barn som av olika skäl har behov av kommunal barnomsorg D bedömningar av vilken form av kommunal omsorg barnen behöver El en plan för utbyggnad i enlighet med behovet.

2 Definitioner och begrepp

avgränsas i detta betänkande till de behovs- Begreppet barnomsorgsplanering beräkningar och den bestämning av antal platser avseende nuläget och framtiden som varje kommun skall göra enligt barnomsorgslagen. barnomsorgslagen (1 §) definieras barnomsorg som förskoleverk- Enligt samhet och fritidshemsverksamhet. Till jörskoleverksamheten räknas förskola, familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet (2 §). Förskola består av daghem eller deltidsgrupp (kallades tidigare för lekskola). Med allmän förskola avses den verksamhet för sexåringar och yngre barn med behov av extra stöd som omfattar minst 525 timmar per år och som kan bedrivas antingen i deltidsgrupp eller i daghem. Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits. Förskola i daghem organiseras normalt med småbarnsgrupp för barn i åldrarna 1/ 2-2 l/ 2 år och syskongrupp för barn från ca 21/2 år upp till skolåldern. En äldre Organisationsform med åldersindelade grupper förekommer fortfarandeipå flera håll; Fritidshemsverksamheren består av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem (3 §). Fritidshemsverksamheten omfattar barn i skolåldrarna t. o. m. 12 års ålder. förskoleverksamhet resp. till fritidshem anknuten fritids- Kompletterande

verksamhet är t. ex. öppen förskola, öppet hus, barnavårdarverksamhetn

parklek m. m. oavsett om den bedrivs i kommunal regi eller av föreningar.

Genom utvidgningar av daghemmens ochfritidshemmens verksamheter mju-

fritidshemsverksamhet och andra kas gränserna mellan förskoleverksamhet, aktiviteter exempelvis att skolbarn går i daghem. upp. Det förekommer Exempel på hur gränserna mellan olika verksamheter kan överbryggas redovisas bl. a. i betänkandet Barns Fritid (SOU 1974:42) som innehåller

modeller för utvidgade syskongrupper. I korthet innebär dessa att syskon-

även tar emot barn i de yngre skolåldrarna i stället för att separata gruppen inrättas. Barns Fritid redovisar också modeller för fritidshemsavdelningar utvidgad fritidshemsverksamhet genom lokal- och verksamhetsintegrering med skola, fritidsgård m. m. I avsnitt 8.3 nedan Vissa utvecklingstendenser inom den kommunala barnomsorgen berörs integrerad och utvidgad verksamhet ytterligare. vissa samlingsbegrepp. Således I det följande använder planeringsgruppen sammanförs de nuvarande verksamheterna i daghem, fritidshem och familjedaghem under samlingsgreppet reserverad plats. Därmed avser plane-

32 Definitioner och begrepp

ringsgruppen platser i den reguljära kommunala barnomsorgen som barnen, när behov föreligger, i regel förutsätts ha kontinuerlig tillgång till från det de är små och under en stor del av uppväxten. Det är således platser där kommunen och personalen tar ett konkret ansvar för barnen när de vistas på platsen, man tar kontakt med Föräldrarna när barnen inte kommer, samråder med Föräldrarna när barnen går till verksamheter utanför de egna lokalerna m. m. Annan verksamhet kallas av planeringsgruppen här för öppen verksamhet resp. kursverksamher. Den öppna verksamheten innefattar alla de aktiviteter som bedrivs för barn i kommunal eller annan regi förutom den reguljära barnomsorgen (re-

serverad plats) och ren kursverksamhet för bam. Öppen verksamhet är t. ex.

allmän fritidsverksamhet knuten till skolor, fritidshem och föreningsgårdar

eller liknande. Öppen verksamhet kan också bestå av s. k. öppen förskola

vars aktiviteter riktas till barn och föräldrar gemensamt och till kommunala dagbarnvårdare. Härtill kommer den kursverksamhet som bedrivs av foreningar och dit barnen anmäls. I vissa fall bedrivs även den öppna verksamheten i föreningsregi.

Förskola Fritids- Familje- Kompletterande för- Deltids- hem daghem skole- och fritids- Daghem grupp hemsverksamhet Syskon? grupp grupp

4 I T ;Tåg Verksamhet med Öppen Kursverksam- Figur 2.1 Olika barnom- reserverad plats verk- het för barn sorgsverlcsamheler. samhet

Barnomsorgslagens definition på behov av kommunal barnomsorg utgår från antalet barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt barn som av andra anledningar behöver stöd i kommunal barnomsorg. Dessa skall erbjudas kommunal barnomsorg om inte behovet tillgodoses på annat sätt. Planeringsgruppen använder i det följande två definitioner for behov av barnomsorg. Den ena är behovet grundat på en summering av antalet barn med förvärvsarbetande och studerande föräldrar samt antalet barn med behov av extra stöd. Därtill kommer barnen i deltidsgruppsverksamhet. Den andra är det behov som uttrycks som efterfrågan på barnomsorg, t. ex. i en enkätundersökning. Efterfrågan kan föreligga oberoende av om barnen har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Efterfrågan av påverkas många olika faktorer såsom sysselsättning, tillgång till och möjlighet att utnyttja kommunal barnomsorg, familjesituation och inställning till kommunal barnomsorg, barnomsorgens kvalitet m. m.

t 33

3 Mål för utbyggnad av barnomsorgen

...

v\7IJñ

...,na«.-,.-aav›mazauazu›øwwnw›._,_

I prop. 1975/76:92 angav Föredragande statsrådet ett allmänt mål för utbyggnaden av barnomsorgen. Målet skall vara att- utöver den allmänna Förskolan - bereda plats inom den kommunala barnomsorgen För alla barn . i Förskoleåldern med Förvärvsarbetande eller studerande Föräldrar samt För barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Detta mål För samhällets barnomsorg, som skall innefatta även fritidshemsverksamhet För barn i skolåldern, bör enligt propositionen successivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden. Detta i propositionen uttalade mål, vilket riksdagen har ställt sig bakom genom beslut våren 1976, innebär således att full behovstäckning skulle uppnås vid utgången av år 1986. Ett Första steg För att nå detta mål var en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunFörbundet om utbyggnad av 100 000 daghemsplatser och 50 000 fritidshemsplatser under perioden 1976-1980 (se bil. 2). Familjedaghemsverksamheten Förutsattes i överenskommelsen att utvidgas i den takt enskilda kommuner ansåg nödvändigt. överenskommelsen återges i ovan nämnda proposition och bekräftades genom riksdagsbeslutet. Överenskommelsen utgick från det platsbehov som kunde beräknas med ledning av kommunernas Förskoleplaner från år 1975. En allmän riktpunkt var att de enskilda kommunerna skulle behöva nå upp till 80 % av det platsbehov som kunde beräknas För år 1980 med ledning av nämnda Förskoleplaner. l överenskommelsen anges att platsbehovet påverkas av Förändringar när det gäller sysselsättningen. Härav Följer att beräkningen av platsbehovet kan behöva revideras om sysselsättningen ändras jämfört med antagandena i 1975 års Förskoleplaner. Som framgår av avsnitt 5 har sysselsättningen ökat jämfört med vad som antogs i den Första planeringsomgången. I överenskommelsen anges också att en allmän avstämning mot den faktiska utbyggnadstakten skall ske år 1980. Avstämningen skall göras mot då Föreliggande behovsberäkningar. Överenskommelsen har också stämts av under hand. I avsnitt 5.5 redovisas resultat av den avstämning planeringsgruppen genomförde hösten 1977.

4 Planeringsgruppens och uppdrag utredningsarbete

1 detta avsnitt beskrivs dels de uppdrag som har getts och dels hur vi genom utredningsarbetet har tolkat uppdragen.

4.1 Uppdraget

Behovet av en kommitté med uppdrag att se över barnomsorgsplaneringen framfördes första gången i samband med tidigare redovisade överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet. Regeringen tillkallade planeringsgruppen i april 1976 med huvuduppgift “att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av barnomsorgsplanerna? Den 13 oktober 1977 fick planeringsgruppen tilläggsuppdraget att utreda i vad mån olika kommuner i barnomsorgsplanen för åren 1977-1981 och i Förslag till barnomsorgsplan för åren 1978-1982 nådde upp till ca 80 96 av det platsbehov som med ledning av 1975 års förskoleplan kunde beräknas för år 1980. Vidare skulle kommittén analysera orsakerna till att kommunerna i förekommande fall enligt planerna inte kom upp till denna nivå. Uppdraget redovisades till Socialdepartementet den 29 november 1977. Resultaten återlinns i sammandrag i avsnitt 5.5. Som ett led i Utredningsarbetet har planeringsgruppen även undersökt i vad mån det finns disponibla resurser inom barnomsorgen genom att t. ex. platser står tomma. Resursutnyttjandet inom barnomsorgen belyses i en rapport till Socialdepartementet daterad 1978-10-18.

4.2 Utredningsarbetet

Planeringsgruppen har for att genomföra huvuduppdraget undersökt möjligheterna att förbättra det nuvarande underlaget för barnomsorgsplanerna samt om alternativ till nuvarande planeringsunderlag kan tillskapas. Behovet av planeringsunderlag är avhängigt av planeringens utformning och vilka barngrupper som redovisas i planerna. Vi diskuterar därför också avgränsning av och redovisning för olika behovsgrupper till barnomsorgen. Protokoll 1976-04-01.

36 Planeringsgruppens uppdrag och utredningsarbete

Vi inriktar oss främst på den del av barnomsorgsplaneringen som är beroende av centralt planeringsunderlag dvs. de behovsberäkningar som in- 1 lämnas till socialstyrelsen. Vi har i utredningsarbetet sökt ta till vara kom- *3 munernas erfarenheter av barnomsorgsplaneringen.

4.2.1 Kommunernas erfarenheter

För att ta del av kommunernas erfarenheter beträffande barnomsorgsplaneringen har vi

El genomfört kommunenkäter E] haft kontakter med representanter för olika kommuner samt El genomfört en studie av barnomsorgsplaneringen i tre kommuner En kommunenkät genomfördes vintern 1976/77. Enkätfrågorna behandlade bl. a. kommunernas synpunkter på barnomsorgsplaneringen, barnomsorgsköernas längd och funktion, hur s. k. förturer bedömdes samt barns vistelsetrygghet inom barnomsorgen. Vissa frågor ställdes för Svenska kornmunförbundets räkning. Resultaten av kommunenkäten är redovisade i en promemoria 1978-02-14, Socialdepartementet. Somrarna 1977 och 1978 genomförde vi tillsammans med Svenska kommunförbundet enkäter till samtliga kommuner. Kommunerna ombads därvid redovisa sina utbyggnadsplaner för platser inom kommunal barnomsorg. Informationen gav kompletterande upplysning om kommunernas aktuella planer for barnomsorgen mellan de reguljära inlämningstidpunkterna för barnomsorgsplanerna. Våra kommunkontakter i övrigt har innefattat besök i Göteborgsregionen. Jönköping, Norrköping, Uppsala och Örebro samt telefonintervjuer inriktade på särskilda frågeställningar. 1 anslutning till analysen av kommunernas barnomsorgsplaner ställdes hösten 1977 telefonfrágor till ca 100 kommuner om bl. a. kommunernas problem i samband med utbyggnaden inom barnomsorgen. Hösten 1978 genomfördes en rundringning till 25 kommuner. Därvid ställdes frågor om planeringsunderlag och om disponibla resurser inom barnomsorgen t. ex. förekomst av tomma platser. Specialstudien av tre kommuners barnomsorgsplanering utfördes hösten 1977. Avsikten var att undersöka hur barnomsorgsplaneringen hade fungerat En rapport återfinns i Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar (SOU 1979:58).

412.2 Planeringsunderlager

Kontakter har tagits med olika statistikproducenter för att undersöka möjligheterna att tillskapa alternativa planeringsunderlag. Därvid har planeringsunderlaget ur Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1975 och de föreslagna hushålls- och bostadsundersökningarns (HBS) 1980 diskuterats med SCB, liksom möjligheterna att erhålla planeringsunderlag för barnomsorgen genom inkomststatistikredovisningen, arbetskraftsundersökningarna, särskilda barnomsorgsundersökningar m. m. Dessa kontakter har resulterat i att vi föreslår att det huvudsakliga framtida planeringsunderlaget till barnom-

Planeringsgruppens uppdrag och utredningsarbete 37

i sorgen erhålls genom särskilda barnomsorgsundersökningar. l ett yttrande över RS-utredningens förslag till framtida kontrolluppgift för inkomsttaxeringen (Rationalisering av skatteadministrationen l977:4:l)

betonade planeringsgruppen* barnomsorgsplaneringens behov av ett detal-

underlag och att det var angeläget att de framtida kontrolluppgifterna jerat utformas så att de kan användas för statistikredovisning. De inkomstuppgifter som varje försäkringstagare lämnar till den allmänna sjukförsäkringen skulle, med viss komplettering, kunna vara källa till barnomsorgsplaneringen. Planeringsgruppen har därför haft kontakt med riksförsäkringsverket om möjligheterna att erhålla planeringsunderlag ur försäkringskassornas inkomstuppgifter. Genom bl. a. industridepartementet har vi tagit del av det material som användsi länsplaneringen och därvid även diskuterat Iänsstyrelsernas möjatt biträda kommunerna med planeringsunderlag. Som ett annat ligheter försök att tillskapa nytt framtida planeringsunderlag har vi följt sysselsättningsutredningens försöksverksamhet med kommunal sysselsättningsplanering i Borlänge. Olika möjligheter för kommunerna att genomföra egna efterfrågeundersökningar med frågor inriktade på kommunal barnomsorg har prövats av planeringsgruppen vid försök i Göteborg. Vindeln och Växjö. Göteborgsundersökningen var ställd till skolbarns föräldrar. De båda övriga undersökningarna riktades till föräldrar med barn i åldrarna noll-tolv år. Resultaten av försöken ingår i SOU 1979:58. Erfarenheterna från undersökningarna sammanfattas i avsnitt 19. Vi har också haft kontakt med andra kommuner vilka genomfört eller genomför efterfrågeundersökningar. Sammanställning av 32 kommuners efterfrågeundersökningar redovisas också i avsnitt 19. Behovet av ett kompletterande planeringsunderlag under den tid kommittén arbetade tillgodosågs genom att vi med hjälp av SCB och i samarbete med socialstyrelsen utförde en specialbearbetning av arbetskraftsundersökningarna. Planeringsunderlaget tillställdes kommunerna inför planeringsom- 1978-1982, 1979-1983 och 1980-1984. Materialet beskrivs närmare gångarna i avsnitt 20.2.8. l 1978-03-07

5 Den hittillsvarande förskole- och

barnomsorgsplaneringen

De planeringsmodeller som har använts hittills utformades ursprungligen av barnstugeutredningen. De har sedan prövats av socialstyrelsen i försöksverksamhet. Vissa revideringar och förenklingar har foretagits i samband med försöken. Även i samband med den praktiska tillämpningen av planeringsmodellerna har justeringar gjorts. Några av de hittills genomförda förändringarna i planeringen diskuteras i detalj nedan.

5.1 Resultat av förskoleplaneringen perioden 1975-1979

Beskrivningen av förskoleplaneringens resultat indelas här i planeringsmodellerna och synpunkter på dessa, planeringens genomförande. planeringsantaganden, det beräknade barnomsorgsbehovet, kvalitetsbeskrivningar samt slutligen Förändringar genomförda som en följd av utfallet av planeringen 1975-1979.

5.1.1 Planeringsmodeller perioden 1975-1979

Den första forskoleplaneringsomgången omfattade perioden 1975-1979. Beräkningarna skulle göras för basåret 1974 och för varje år under prognos-

i

perioden 1975-1979. Planeringen bestod i huvudsak av ä D beräkning av behov av platser i daghem (heldagstillsyn) inkl. familje-

l

daghem för noll-sexåringar

l

D beräkning av behov av deltidsgrupper D beräkning av behov av barnvårdare D redovisning av planerad utbyggnad i ovan nämnda omsorgsformer samt i fritidshem och familjedaghem for sju-tolvåringar D beskrivning av kompletterande verksamhet

Daghem och familjedaghem

Planeringsmodellen för daghem och familjedaghem for noIl-sexåringar var i korthet steg för steg. l. Beräkning av alla bam noll-sex år 2. Beräkning av andel av barnen som hade förvärvsarbetande mor

40 Den hittillsvarande /örskole- och barnomso/;gs/ølaneringen

. Beräkning av antal barn med Förvärvsarbetande mor . Beräkning av antal barn med ensamstående förvärvsarbetandejar eller studerande mor . Summering av 3 och 4 till teoretiskt behov Reducering med den andel av barnen vilka inte kunde förväntas efterfråga kommunal barnomsorg varvid ett praktiskt behov erhölls Beräkning av antal barn med behov av extra stöd 8. Summering av 6 och 7 till totalt behov 9. Beräkning av andel barn med behov av daghem

Planeringsmodellen beskrivs schematiskt i nedanstående figur.

St eg Barn 0-6 år

Barn med förv. arb. mor : Barn med ensamstående förv. arb. f far el. stud. föräldrar Teoretiskt behov , Praktiskt behov : _ J % reducering _ _ _ _ . _ _ J E Barn med behov av extra stöd i Totalt behov Figur 5. l Beräkningsmodell_ lör daghem.

De/tizlsgruppet Planeringen for deltidsgrupper innebar beräkning av antal sexåringar, femåringar och fyraåringar samt bestämning av antalet barn med behov av extra stöd. l princip skulle sedan antalet sexåringar och antalet barn med behov av extra stöd summeras till ett totalt behov av deltidsgrupper. Antalet sexåringar i daghem skulle räknas bort från behovet. l kommuner med glesbygdsförskola, dvs. förskola i princip varannan dag for barnen från det år de fyller fem år. skulle även femåringarna inkluderas i summeringen. Fig. 5.2 illustrerar beräkningsmodellen for deltidsgrupper.

Steg 1 -3 Alla G-âringar (5 och 4-åringar)

4-5 S-åringar i daghem Barn med behov av extra stöd Totalt behov av deltidsgrupp Figur 5.2 Beräkningsmodell för deltidsgrupper.

Den hittillsvarande förskole- och barnomsoigsplaneringen 41

Barnvårdare

för barnvårdare utgick från antalet möjliga tillsynsdagar i dag- Planeringen hem och familjedaghem. Därefter skulle kommunerna bedöma sjukfrekvenserna for barn i olika åldrar, beräkna antalet möjliga sjukdagar och i vilken utsträckning Föräldrarna kunde antas själva stanna hemma hos barnen vid sjukdom. De dagar Föräldrarna inte själva klarade av omsorgen förelåg så» behov av kommunal omsorg genom barnvårdare. Fig. 5.3 illustrerar

ledes

behovsmodellen.

Antal möjliga omso rgsdagar Steg 1 (antal platser i daghem, fam. daghem x antal omsorgsdagar/barn)

-1 år 1-2 år 3- år

Sjukfrån- StEQ 2 22% 14% 8% varo (sjukdagarl

Totalantal sjukdagar

I Behov | av barn- Privat | Praktiskt Steg 3 omsorg behov l _ _ _ _ _ _ .J | Beslutade el. Besm. (ade | planerade Steg 4 barnvårdargvdag | dagar J

Figur 5.3 Modell för beräkning av behov av barnvárdare. Steg 5

Socialstyrelsens utvärdering

Socialstyrelsen konstaterade att modellerna för planering var grova och till stor del genomfördes med hjälp av schabloner. Detta kunde emellertid accepteras eftersom det i flertalet kommuner var så stort gap mellan behovet av platser och tillgången till platser. Därigenom ansågs den översiktliga pla- Socialstyrelsen redovisar neringsmetoden vara tillräcklig. Behovet av finstämd planering ökarju högre 1977:55; Kommunernas behovstäckningen är. förskoleplaner 1975-1979.

42 Den hittillsvarande jörskole- och

barnomsorgsplaneringen

Socialstyrelsen ansåg att ett fortlöpande utvecklingsarbete med planeringsmodellerna var nödvändigt för att förbättra både det statistiska beräkningssättet och kvalitetsbedömningarna i forskoleplanema.

5.1.2 Planeringens genomförande perioden 1975-1979

Enligt socialstyrelsen var planeringsomgången väl genomförd. I vissa fall hade kommunerna gjort mycket enkla beräkningar av behovet av barnomsorg - i andra fall var planerna genomarbetade och detaljerade. Planerna skulle lämnas till styrelsen före sommaren 1975. Av de 278 kommunerna lämnade totalt 269 in planer till socialstyrelsen. I 264 fall, dvs. 94 %, var planerna antagna av resp. kommunfullmäktige. Många kommuner hade svårigheter att hålla tidpunkten för inlämning av planerna. Knappt 200 kommuner klarade att upprätta sina planer under våren 1975. Resterande kommuner lämnade in sina planer under hösten. Förseningarna fick till följd att socialstyrelsen gjorde om tidsplanen för barnomsorgsplaneringen. I samband med att tidsplanen för barnomsorgsplaneringen gjordes om utsträcktes kommunernas tid for planeringen till drygt ett år i stället för knappt ett halvår. Därigenom försköts inlämnngstidpunkten för planerna från juni till mars (efterföljande år). Kommunerna fick då också större möjligheter att samordna barnomsorgsplaneringen med annan kommunal (t. ex. KELP) och regional planering samt mera tid för remittering och information.

5.1.3 Planeringsantaganden perioden 1975-1979

I analysen av förskoleplaneringen konstaterades också att det i en framtid

kan behövas ytterligare förbättrat planeringsunderlag, som ersättning eller komplement till de några år gamla uppgifter som erhölls ur Folk- och bostadsräkningarna. De antaganden som kommunerna gjorde om förhållandena år 1975, med utgångspunkt i 1970 års FoB, var mycket osäkra. Genom att utgångsuppgifterna i planeringen var osäkra blev även prognoserna osäkra. Därtill bidrog att det i vissa kommuner saknades gemensamma planeringsforutsättningar såsom befolkningsprognos med fördelning på åldersgrupper. I diagrammet nedan framgår kommunernas sammanlagda antagandeni iörskoleplanerna åren 1975-1979 avseende totalt antal barn i åldrarna noll-sex år och antal barn med förvärvsarbetande mor. Antagandena jämförs med faktiskt utfall enligt FoB 75 och med de prognoser som nu finns för riket år 1979. I den första planeringsomgången överskattade kommunerna antalet barn i utgångsläget med totalt ca 7000. En orsak till detta kan vara att vissa kommuner inte använder offentlig statistik för att beräkna antalet barn utan gör egna beräkningar med t. ex. mantalslängderna som grund. En annan orsak kan vara att några kommuner upprättar sina planer fore årsskiftet och således innan den faktiska befolkningen vid årsskiftet är känd. Felet blir emellertid for riket som helhet mycket litet. Vad gäller den framtida antalet barn i åldrarna noll-sex år visar förskoleplanerna större differens mot nu tillgänglig statistik. För år 1979 beräknades

Den hittillsvarande förskole- och barnomsorgsplaneringen 43

Tusental il Alla

barn barn 0-6 år 793 _ 8 (I) 766 76 Barn med 773 717 n förv. arb. 700. mor 20-W tim. mo_

500- 391 400 375 AKU

294 971

300 274 FoB 260 14

y

200-

103-

För- Officiell För- -Officiell Figur 5.4 Diferenser

skole- statistik skole- statistik mellan jörskoleplaner planer planer 1975-1979 och ojjiciell 1975 1979 statistik, tusental barn.

antalet barn vara 76 000 fler än den prognos som finns för riket* avseende samma tidpunkt. Det är förståeligt att överskattningen blev så pass kraftig av den anledningen att prognosen för riket tidigare hade redovisat betydligt fler barn. Födelsetalen i riksprognosen ändrades ungefär samtidigt som kommunerna upprättade sina förskoleplaner. Trots att kommunerna överskattade antalet barn i åldrarna noll-sex år basåret beräknades antalet barn med förvärvsarbetande mödrar till lägre siffror än Folk- och bostadsräkningen 1975. Skillnaden var 14000 barn.

Orsaken till denna underskattning var bl. a. att kommunerna inte hade till-

resultaten ur 1975 års Folk- och bostadsräkning och inte heller gång till förutsåg ökningen i förvärvsfrekvensen för kvinnor med små barn. Detta kan också ha varit en bidragande orsak till att kommunerna beräknade antalet barn med förvärvsarbetande mödrar 1979 till betydligt lägre antal än vad prognosen för riketz visar. Skillnaden var där 97 000 barn. Delvis beror denna stora skillnad på att kommunerna grundat sin forvärvsarbetsstatistik på FoB och att riksprognosen grundas på AKU. Definitionsskillnader mellan barn med förvärvsarbetande mor enligt FoB och barn med mor i arbetskraften enligt AKU gjorde en nivåskillnad på omkring 100 000 nollsexåringar år 1975. För år 1979 har kommunerna således dels överskattat antalet barn i åldrarna noll-sex år med drygt 75 000 och samtidigt underskattat antalet barn med förvärvsarbetande mödrar med ett något större antal. Jämförelsen i lig. 5.4 görs med nu befintlig statistik vilken således är upprättad med tillgång till betydligt mera aktuella uppgifter än vad kommunerna hade när de gjorde planerna år 1975. Även jämfört med den centrala statistik som fanns år 1975 hade kommunerna emellertid totalt sett gjort över- Erfarenheterna IPF 1978:5. resp. underskattningar. från den första planeringsomgången visar dock på de stora differenser som kan uppstå i planeringen 2SCB. Trendframskrivom olika antaganden används och även på vikten av bra planeringsunderlag ning 1978.

44 Den hittillsvarande förskole- och

barnomsorgsplaneringen

och av analyser av såväl planeringsunderlag som behovssituation vid det tillfälle när planerna upprättas.

5.1.4 Behov av barnomsorg enligt planerna 1975-1979 Nedanstående tabell visar behov av platser i barnomsorg i riket enligt kommunernas sammanlagda planer 1975-1979. Tabell 5.1 Behov av barnomsorg och platser för barn 0-6 år enligt förskoleplanerna 1975-1979, tusental i riket

Barn med behov av extra stöd 19 19 19 Totalt behov 234 250 262 Platser i daghem och familjedaghem (l april) ll3 140 160

5. 1.5 K valitetsbeskrivning i planerna l 975-1 979

Det var inget krav från socialstyrelsen att kommunerna skulle redovisa kvalitativa aspekter i planerna. Vissa kommuner kommenterade ändå barnomsorgens kvalitet i nuläge och framtid i sin Förskoleplaner. Exempelvis Förekom beskrivningar av personaltäthet, överinskrivning, Fortbildning av personalen, samverkan med Föräldrar och med annan barnverksamhet samt öppethållandetider. Även förekomst av småbarnsgrupper redovisades av vissa kommuner som en kvalitetsfaktor.

5.1.6 Förändringar som en följd av erfarenheter jiân planeringen

1975-1979

Förutom ovan nämnda förändring avseende tidsplanen gjordes vissa andra större justeringar i planeringsmodellerna efter genomförandet av den Forsta planeringsomgången. För att Förenkla planeringen tog socialstyrelsen bort det speciella steg som innehöll den s. k. reduceringen. Barnstugeutredningen hade antagit att reduceringen kunde ligga mellan 10 och 25 %. Kommunerna reducerade med i genomsnitt 23 % sammantaget över riket. Vissa kommuner hade emellertid betydligt högre reduceringsnivåer. Det var 69 kommuner som i planeringsomgången 1975-1979 reducerade med minst 40 %. Reduceringsgrader på så mycket som över 60 % användes av 15 kommuner. Underlag För bestämning av reduceringsnivån saknades i allmänhet och reduceringen blev ett godtyckligt mått. Kommuner med likartade Förhållanden

Den hittillsvarande och barnomsorgsplaneringen 45 förskole-

i fråga om belägenhet, förvärvsgrader m. m. hade ofta helt olika reduceringsnivåer. Eftersom reduceringen var inbyggd i planeringsmodellen gjorde de olika bedömningarna av reduceringssteget att barnomsorgsplanerna blev svåra att jämföra. Reduceringen hade också skapat osäkerhet om vad planerna egentligen redovisade. Man använde olika begrepp i diskussionen behov resp. praktiskt behov. Vid information om planerna t. ex. teoretiskt om planerna upplevdes dessa i sin helhet vara osäkra och teoretiska. När reduceringssteget togs bort skulle kommunerna i stället anpassa utbyggnaden efter den efterfrågan man ansåg föreligga. Planerna kom därmed att övergå till en redovisning av hur många barn som hade förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eller som hade behov av extra stöd i kommunal barnomsorg av annan anledning. Samtliga dessa barn hade således objektivt behov av omsorg på ett eller annat sätt dvs. genom kommunernas försorg eller privat. Eftersom anläggningarna inom barnomsorgen är förhållandevis små fanns det möjlighet for resp. kommun att, med ledning av totalantalet barn inom behovsgrupperna samt med ledning av den efterfrågan som förelåg av barnomsorgen. Vid i utgångsläget, planera för en successiv utbyggnad eventuellt minskande efterfrågan fanns möjlighet att uppskjuta planerade anläggningar. som genomfördes var att beräkningen av En annan större förändring antalet barn med förvärvsarbetande resp. studerande föräldrar slogs samman till ett moment. Även detta var en förenkling av planeringen. införde även en planeringsmodell for skolbarn varvid för- Socialstyrelsen skoleplanerna kom att kallas barnomsorgsplaner. Som ett resultat av den första planeringsomgângen inleddes detaljstudier av kvalitetsfrågor i de framtida barnomsorgsplanerna. Barnomsorgsplanerverksamheter som inte ingick i förskoleingen kom även att inkludera såsom öppen fritidsverksamhet för skolbarn och frågor om hanplaneringen dikappade barn.

5.2 Resultat av barnomsorgsplaneringen perioderna

1977-1981 och 1978-1982

Genom för barnomsorgsplaneringen förändrades jämfört med att tidsplanen för förskoleplaneringen kom förskoleplanerna 1975-1979 att följas tidsplanen av barnomsorgsplanerna avseende perioden 1977-1981. Nedan beskrivs planeringsmodellerna, planeringens genomförande, pladet beräknade barnomsorgsbehovet och kvalitetsfrågor neringsantaganden, i planerna för perioderna 1977-1981 och 1978-1982.

5.2.1 1977-1 981 och 1978-1982

Planeringsmode/Iel perioderna

1977-1981 Planeringen för daghem och familjedaghem gjordes i planeringen jämfört med 1975 års modell. 1 korthet enligt en modell som var förenklad bestod den av nedanstående steg:

Den hittillsvarande och

förskole- barnomsorgsplaneringen 47

5.2.3 Planeringsantaganden i 1977-1981 och barnomsorgsplanema

1978-1982

I socialstyrelsens sammanställningar av barnomsorgsplanerna avseende perioderna 1977-1981 och 1978-1982 konstateras en mindre av överskattning totalantalet noll-sexåringar basåret jämfört med offentlig statistik för riket. Prognosåren överskattas totalantalet noll-sexåringar emellertid mycket jämfört med befolkningsprognosen för riket. I planerna för perioden 1977-1981 antas 771000 noll-sexåringar år 1981. Riksprognosen, upprättad år 1978 visar på 690000 barn vid samma tidpunkt. I planerna för åren 1978-1982 redovisas 730000 noll-sexåringar för år 1982 dvs. betydligt färre än år 1981 i den föregående planeringsomgången. Prognosen för riket år 1982 är ännu

lägre, 684000 barn.

Siffrorna över antal barn med förvärvsarbetande föräldrar är däremot lägre i planerna än t. ex. resultaten från Folk- och bostadsräkningen och riksprognosen över antal förvärvsarbetande. Differenserna är mindre än vid jämförelse med föregående planeringsomgâng och kan till viss del bero på att olika statistikkällor använts. Kommunerna som utgår har nämnts ovan

huvudsakligen från FoB men riksprognosen grundas på AKU. Enligt plan-

erna för perioden 1977-1981 beräknas ca 325 000 noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor år 1981. Samma år beräknas ca 400 000 barn med förvärvsarbetande mor enligt prognos for riket? Differensen mellan planerna Socialstyrelsen Barnomför åren 1978-1982 och officiell statistik är något mindre. År 1982 beräknas sorgsplanering. Barnomenligt planerna ca 345 000 barn med förvärvsarbetande mot vilket kan jäm- sorgen i siffror 1977-1981, föras med riksprognosens 405 000. 1978-1982 och kvalitets- Skillnaderna, vad gäller totalt antal barn och antal barn med förvärvs- frågor 1977-1981. arbetande mödrar, mellan barnomsorgsplanernas och ofñciell stauppgifter tistik för riket av nedanstående 2SCB. Trendframskrivframgår diagram. ning 1978.

Tusental 1976 1981 barn 0-6 år ä* 0

8°° 75e 750 771 Ana 700. 81 690 barn

600_ Barn med förv. arb. 50° mor 20-W tim. 400- 390 400 11 325 75 300- 280

l

ø 200-

100- Figur 5.5 Dwêrenser mellan 1977 ârs barnomá / / sorgsplaner (1977-1 981) Barn- Officiell Barn- Officiell och oøiciell statistik, omsorgs- statistik omsorgs- statistik tusental barn. planer planer

46 Den hittillsvarande och barnomsorgsplaneringen

förskole-

1. Beräkning av alla barn 0-6 år 2. Beräkning av andel av barnen som hade förvärvsarbetande eller studerande föräldrar av antal barn med Förvärvsarbetande eller studerande Föräldrar Beräkning Beräkning av antal barn med behov av extra stöd Summering av 2 och 3 dvs. summa barn inom behovsgrupper

F99??

Barn i befintlig och framtida verksamhet Behovsnivâ dvs. andel barn med behov av plats Servicenivå dvs. andel barn med tillgång till plats

Den planeringsmodell för fritidshem som kommunerna frivilligt kunde använda hade en utformning som mycket påminde om daghemsmodellen. Modellerna för beräkning av behov av deltidsgrupper och barnvårdare hade inte förändrats jämfört med planeringsomgången 1975-1979. för åren 1978-1982 var i stort sett desamma som Planeringsmodellerna de som användes i barnomsorgsplaneringen 1977-1981.

5.2.2 Planeringens genomförande perioderna I 97 7-1 981 och 1 978-] 982 Även dessa planeringsomgångar genomfördes i så gott som samtliga kommuner. Planerna för perioden 1977-1981 skulle lämnas in senast den 15 mars år 1977. Vid utgången av juni samma år hade socialstyrelsen fått in planer från 271 av landets 277 kommuner. Bland de inlämnade planerna var 239 dvs. 86 % antagna av kommunfullmäktige i resp. kommun. Jämfört med tidigare planeringsomgång, då de antagna planerna utgjorde 96 %, hade andelen av kommunfullmäktige antagna planer minskat. Planerna för perioden 1978-1982 inlämnades till socialstyrelsen i ungefär samma utsträckför åren 1977-1981. Av de 277 kommunerna hade 272 ning som planerna lämnat plan i augusti år 1978. granskning av dessa planer har dels omfattat den sif- Socialstyrelsens fermässiga redovisningen och dels vissa av kvalitetsfrågorna i planerna. En fullständig genomgång av samtliga planer liknande den som gjordes för 1975-1979 har inte genomförts. Socialstyrelsen konstaplaneringsomgången terar att kommunerna i stort sett har upprättat även dessa planer enligt vägledningen. En del kommuner har reducerat behovet till ett s. k. praktiskt behov trots att reduceringssteget har tagits bort ur planeringsmodellerna. Det förelåg ingen skyldighet for kommunerna att for perioden 1977-1981 genomföra hela barnomsorgsplanerna dvs. även planeringen för fritidshem och familjedaghem för sju-tolvåringar. Denna skyldighet inträdde först i samband med planeringsomgången 1978-1982. Omkring tre fjärdedelar av Socialstyrelsen Barnom- kommunerna hade emellertid redan i planeringsomgången 1977-1981 uppsorgsplanering: Barnom- 1978-1982 saknades rättat hela barnomsorgsplaner. 1 planeringsomgången sorgen i siffrcr 1977-1981 och 1978-1982. beräkningar för fritidshem i 14 planer av de 272 inlämnade.

48 Den hittillsvarande förskole- och barnomsoIgsp/aneringen

Tusental 1977

gaf; år 1982

800 7 4 5 750 730 Alla 700- . bar 45 684

600 Barn med 500- A förv. arb. mor 20-W 391 405 tim_ 400_ 31 345 E) 310 / 300- .

200* Figur 5.6 Dijferenser 100* mellan I 978 a°rsbarnomsorgsplaner (I 978-1982) och omciel/ statistik, sam. Officiell 33m. Officien tusental barn. omsorgs- statistik omsorgs- statistik planer planer

5.2.4 Behov av barnomsorg enligt planerna 1977-1981 och 1978-1982

Totalt sett ger beräkningarna av barnomsorgsbehovet i barnomsorgsplanerna högre resultat än beräkningarna av behovet i 1975 års förskoleplaner. Till största delen beror detta på att reduceringssteget har utgått. I någon mån har också siffrorna över antal barn med Förvärvsarbetande föräldrar höjts och visar bättre överensstämmelse med annan central statistik. Nedanstående tabell visar behov av barnomsorg för noll-sexåringar enligt kommunernas planer för perioderna 1977-1981 och 1978-1982. Basåren 1976 och 1977 samt slutåren 1981 och 1982 redovisas.

Tabell 5.2 Behov av barnomsorg för 0-6-åringar, tusental barn, riket

”Summa barn inom behovsgrupper vilket motsvarar teoretiskt behov jämte barn

med behov av extra stöd enligt planerna 1975-1979 (1975 = 299. 1979 = 334).

Trots att antalet noll-sexåringar beräknas öka mycket litet eller beräknas minska gör de ökade förvärvsfrekvenserna att behovet väntas öka förhållandevis kraftigt. Enligt planerna for perioden 1977-1981 väntas samtliga barn inom behovsgrupper öka från 321000 år 1976 till 366000 år 1981.

Ökningen enligt planerna för perioden 1978-1982 är något mindre men be-

hovet ligger på en totalt sett högre nivå.

Den hittillsvarande förskole- och barnomsorgsplaneringen 49

Den planerade utökningen av platser i daghem och familjedaghem for noll-sexåringar är drygt 100000 enligt båda planeringsomgångarna. Totalantalet barn minskar mer i den senare planeringsomgången än i den tidigare. Genom att antalet barn i behovsgrupper samtidigt ökar, så ökar behovsnivån kraftigare i den senare planeringsomgången jämfört med den tidigare. Detta förhållande påverkar även servicenivån vilken också väntas öka något mer enligt planeringsomgången 1978-1982 än omgången 1977-1981.

5.2.5 Kvalitet i barnomsorgsplanerna 1 977-1981 I socialstyrelsens vägledning infor barnomsorgsplaneringen åren l977-l98l betonades vikten av att kommunerna inte enbart berör kvantitativa mål i planernavutan även behandlar barnomsorgens kvalitet. Som exempel på kvalitetsfrågor nämndes i vägledningen frågor rörande lokaler och utemiljö, personaltäthet och personalutbildning, föräldrasamarbete och förebyggande arbete. Socialstyrelsen har utvärderat frågeställningar rörande personaltäthet, om-

sorg om barn på obekväm tid och öppen förskola Därvid har styrelsen

hämtat underlag for utvärderingen ur kommunernas barnomsorgsplaner avseende perioden 1977-1981 men även gjort separata inventeringar med anledning av de aktuella frågorna. Enligt utvärderingen är det omkring 40 % av kommunerna som har beskrivit sin personaltäthet i smâbarns- eller syskongrupp i barnomsorgsplanerna. Procenten är beräknad av de kommuner_ som hade syskon- och småbarnsgrupper. Ett 30-tal kommuner har enligt socialstyrelsen tagit upp frågan om barnomsorg på obekväm tid i barnomsorgsplanerna och 23 kommuner bedrev enligt barnomsorgsplanerna verksamhet i öppen förskola.

5.3 Den nuvarande barnomsorgsplaneringen

Socialstyrelsen ger årligen ut en vägledning for kommunernas barnomsorgs-

planering. Den senaste vägledningen är publicerad i serien Barnomsorgsplanering nr 1:79. Enligt den bör barnomsorgsplanen delas upp på två delar

- en målsättningsdel och en teknisk del med behovsberäkningar. I planerna skall uppgifter redovisas for basåret, planeringsåret och den femåriga prognosperioden. Det material som kommunerna skall lämna till socialstyrelsen är i enlighet därmed

D en barnomsorgsplan med kommenterade behovsberäkningar och uppgift om beräknad utbyggnad av daghem, fritidshem, deltidsgrupper och barnvårdare samt en redovisning av kvalitetsfrågor El socialstyrelsens redovisningsblanketter (se bil. 3) Kommunerna skall också sända in eventuellt informationsmaterial som framställts om barnomsorgsplanen till socialstyrelsen. lsociam re B för daghem/ fritidshem och familjedaghem är i hu-

somspjaniñnsgefjxfáffâü:

Planeringsmodellerna vutdsak de samma som i de tidigare planerna. Barnvårdarplaneringen har frågor 1977-1981.

50 Den hittillsvarande förskole- och barnomsorgsplaneringen

däremot förenklats jämfört med tidigare planering. Fortfarande grundas behovet på antalet barn i kommunal barnomsorg, antaganden om sjukfrånvaro och antaganden om i vilken utsträckning föräldrarna själva klarar omsorgen vid sjukdom. sjukfrånvaron behöver till skillnad från tidigare inte redovisas for olika åldersgrupper. I vägledningen betonar socialstyrelsen vikten av redovisning av kvalitativa mått i planerna. En av blanketterna innehåller åtta frågor som berör barnomsorgens kvalitet. Nedan redovisas det forslag till disposition av kommunens barnomsorgsplan l98(kl984 som socialstyrelsen anger.

Disposition Målsättning för kommunens barnomsorg

Här klargörs de politiska ställningstaganden som finns i planen vad gäller

El kvantitet (utbyggnad) och El kvalitet i barnomsorgen

Dessutom beskrivs syftet med planen, hur den har utarbetats i kommunen och kommunens tidplan för olika delar av planeringsarbetet. Här redovisas även jämförelser med tidigare planer, diskussioner om befmtliga resurser och resurser som planeras under femårsperioden t. ex. för olika bostadsområden.

- Behovsberäkningar teknisk del

Behovsberäkning för daghem 1 . antal barn 0-6 år 2 . antal och andel barn med förvärvsarbetande föräldrar m. m. 3 . antal barn med behov av plats utan att föräldrarna förvärvsarbetar 4. summa barn inom behovsgrupperna 5. barn i befintlig och planerad verksamhet 6. barn i behovsgrupperna utan daghemsplats 7. behovsnivâ, andel barn 0-6 år med behov av plats i daghem 8. servicenivå, andel bam 0-6 år med plats i daghem

Behovsberäkning för deltidsgrupper 1 . antal sexåringar 2 . antal femåringar 3 . antal sexåringar i daghem (i glesbygd även femåringar) 4 . antal sexâringar. utan daghemsplats 5. resurs till övriga barn 6 . totalt behov av deltidsgrupper 7 . antal barn i befintlig och planerad verksamhet 8 . brist/disponibel resurs uttryckt i antal barn

Den hittillsvarande förskole- och barnomsorgsplaneringen 51

Behovsräkning för fritidshem b? \./ . antal barn 7-9 år . antal barn och andel barn 7-9 år med förvärvsarbetande etc. föräldrar . antal barn med behov av plats utan att föräldrarna förvärvsarbetar summa barn inom behovsgrupperna . barn 7-9 år i befintlig och planerad verksamhet . barn i behovsgrupperna utan fritidshemsplats . behovsnivá, andel barn 7-9 âr med behov av plats i fritidshem . servicenivå, andel barn 7-9 år med plats i fritidshem

b) I princip samma beräkningsmodell används för barn i åldrarna 10-12 år.

Behovsberäkning för barnvârdare antal möjliga omsorgsdagar i daghem, fritidshem och familjedaghem antal och andel sjukfrânvarodagar behov av kommunala

MPWNE*

barnvårdardagar beslutade och planerade barnvårdardagar brist på kommunala barnvårdardagar

5.4 Jämförelse mellan olika planomgångar vad gäller

av inom - rikssiffror

utbyggnaden platser barnomsorgen

l detta avsnitt görs en jämförelse mellan den planerade utbyggnaden enligt de hittillsvarande planeringsomgångarna. Jämförelsen grundas pâ förskoleplaneringen för perioden 1975-1979, barnomsorgsplaneringen för perioderna 1977-1981, 1978-1982 och 1979-1983 samt de enkäter som Svenska kommunförbundet och planeringsgruppen har tillställt kommunerna somrarna 1977 och 1978 om preliminära uppgifter ur planerna. Jämförelsen sammanfattas i tab. 5.3.

5.4.1 Daghemsutbyggnaden I förskoleplanerna år 1975 redovisades 65 000 platser i daghem den l april samma år. Enligt planerna skulle daghemsverksamheten byggas ut till 112000 platser efter fem år. _ Enligt barnomsorgsplanerna år 1976 avseende perioden 1977-1981 fanns det 82 000 platser i daghem vid slutet av 1976. I planerna redovisades en genomsnittlig ökning med 16 800 platser per år till slutsiffran 166000 år 1981.

52 Den hittillsvarande jörskole- och barnomsorgsplaneringen

Tabell 5.3 Kommunernas planerade utbyggnad inom barnomsorgen enligt planer upprättade åren 1975, 1976, 1977 och 1978 samt verklig utbyggnad åren 1976 och 1977, riket

Totalt antal platser vid slutet av året (tusental) Ökning per år från 1976 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 (tusental)

Daghem Förskoleplaner 1975 (65) (78) (88) (97) (105) (112) 8,5 (avser l april) Barnomsorgsplaner 1976 82 107 124 139 154 166 16,8 (1977-1981) Preliminära planer 1977 104 122 138 155 167 15,8 (1978-1982) Barnomsorgsplaner 1977 103 118 135 152 166 179 15,2 (1978-1982) Preliminära planer 1978 101 116 134 153 170 186 17,0 (1979-1983) Bafnomsofgsplaner 1978 81 102 113 130 147 163 176 186 15,0 (1979-1983) Faktiskt antal 76 81 101 20 Överenskommelsen 81 181 20

Friridshem Förskoleplaner 1975 (21) (25) (28) (31) (33) (35) 2,5 (avser 1 april) Barnomsorgsplaner 1976 28 36 43 50 56 62 6,8 (1977-1981) Preliminära planer 1977 34 43 53 61 69 8,8 (1978-1982) 1977 35 42 51 61 69 77 8,4 Barnomsorgsplaner (1978-1982) Preliminära planer 1978 33 40 49 59 67 76 8,6 (1979-1983) Barnomsorgplaner 1978 27 34 40 48 56 63 70 75 6,8 (1979-1983) Faktiskt antal 25 28 33 5 Överenskommelsen 28 78 10

Familjedaghem

Förskoleplaner 1975 (65) (69) (70) (72) (74) (75) 1,5 (avser 1 april) 1976 75 81 86 91 95 102 5,4 Barnomsorgsplaner (1977-1981) Preliminära planer 1977 86 92 96 102 107 5,3 (1978-1982) 1977 86 92 97 102 105 111 5 Barnomsorgsplaner (1978-1982) Preliminära 88 97 103 107 111 114 5,2 planer 1978 (1979-1983) Barnomsorgsplaner 1978 79 90 98 104 109 113 116 118 5,6 (1979-1983) Faktiskt antal 68 79 88 9 överenskommelsen: lokal bedömning

Den hittillsvarande förskole- och barnomsorgsplaneringen 53

Barnomsorgsplanerna år 1977 avsåg perioden 1978-1982. Enligt planerna skulle antalet platser vid slutet av 1982 bli 179 000. Detta innebar en utbyggnad med i genomsnitt 15 200 platser per år. Enligt planerna 1978 för perioden 1979-1983 beräknas antalet platser bli 186000 vid slutet av år 1983. Det faktiska antalet platser vid slutet av åren 1976 och 1977 understiger något det antal som redovisats i planerna för resp. år. Det planerade platsantalet år 1981 är ganska konstant enligt planerna åren 1976 och 1977. Enligt planeringsomgångarna redovisas ca 166 000 platser år 1981. Enligt 1978 års planeringsomgång kommer det att finnas 163 000 platser vid slutet av år 1981 och 186 000 platser vid slutet av år 1983. En jämförelse med den av riksdagen beslutade utbyggnaden om 100000 daghemsplatser t. o. m. år 1981 visar att målet kan uppfyllas med omkring ett års förskjutmng.

5.4.2 Fritidshemsutbyggnaden Samma tendens som gäller för daghemsutbyggnaden gäller också för fritidshemsutbyggnaden. 1 anslutning till 1975 års förskoleplaner redovisade kommunerna en planerad utbyggnad av fritidshem till 35000 platser år 1980 (den l april). Den planerade utbyggnaden enligt planerna år 1976 låg betydligt högre. I genomsnitt planerades 6800 platser byggas per år med en slutsiffra på 62 000 platser år 1981. Planerna år 1978 överensstämmer relativt väl med planerna år 1976. De faktiska fritidshemsplatserna åren 1976 och 1977 ligger ungefär i nivå med vad som planerats För resp. år. Totalt sett är den planerade utbyggnaden lägre än överenskommelsen. I överenskommelsen förutsattes 50 000 fárdigställda fritidshemsplatser under perioden 1977-1981 dvs. totalt 78000 platser vid slutet av år 1981. Detta är 3000 platser mer än vad kommunerna planerar för år 1983.

5.4.3 Ökningen av antalet barn i familjedaghem

Den faktiska ökningen av antalet barn i familjedaghem ligger genomgående högre än vad som förutsatts i planerna. I planerna år 1975 redovisade kommunerna en ökning med i genomsnitt l 500-2 000 barn per år fram t. o. m. år 1980. Enligt de senare planerna har ökningen beräknats till drygt 5 000 platser per år. Den faktiska utbyggnaden under år 1977 har varit 9 000 platser. Enligt överenskommelsen förutsattes familjedaghemsutbyggnaden ske i den takt kommunerna ansåg behövlig.

- 5.4.4 Deltidsgrupper minskning Antalet barn i deltidsgrupp väntas enligt de senare planerna minska. Dels är detta en konsekvens av daghemsutbyggnaden och dels av att totalantalet

54 Den hittillsvarande förskole- och barnomsorgsplaneringen

sexåringar minskar. Nedanstående tabell visar den planerade och faktiska utbyggnaden av förskola i deltidsgrupp.

Tabell 5.4 Kommunernas faktiska och planerade omfattning av förskola i deltidsgrupp, riket

Totalt antal platser vid slutet av året (tusental) Minskning/ ökning per år från 1976, 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 tusental

Förskola i deltidsgrupp (barn) Förskoleplaner 1975 131 140 +2,2 (avser 1 april) Barnomsorgsplaner 1976 130 129 02 (1977-1981) 1977 128 127 125 123 119 116 -2,4 Barnomsorgsplaner (1978-1982) Barnomsorgsplaner 1978 125 125 122 121 120 118 116 116 (1979-1983) * Faktiskt antal 127 125 125

5.5 De enskilda kommunernas faktiska och planerade

utbyggnad i relation till behovet

Av tab. 5.3 framgår att kommunernas sammanlagda planerade utbyggnad inom barnomsorgen t. o. m. år 1981 med mellan 15 000 och 20000 platser understiger de 100 000 platserna i daghem enligt överenskommelsen mellan regeringen och Svenska kommunförbundet. Enligt överenskommelsen förutsattes som en allmän riktpunkt 80 % behovstäckning genom de platser som skulle påbörjas t. o. m. 1980. Platserna antogs färdigställas inom ett år dvs. före utgången av år 1981. De enskilda kommunerna har stora variationer i behovstäckningen jämfört med rikssiffrorna. I anslutning till uppdraget till planeringsgruppen att analysera kommunernas barnomsorgsutbyggnad gjorde vi en sammanställning av behov av platser och planerade platser för varje k0mmun(PM 1977-11-29). Det visade sig då att mer än hälften av kommunerna hade en planerad utbyggnad som understeg 80 % ibehovstäckning år 1980. Det var 188 kommuner som, vid en jämförelse mellan behov av platser år 1980 och antalet platser som planerades för samma år, inte skulle komma att uppnå 80 % behovstäckning. Dessa kommuner skulle behöva bygga ytterligare 30000 daghemsplatser för att nå 80 % behovstäckning. Samtidigt fanns andra kommuner som enligt planerna skulle uppnå betydligt högre behovstäckning än 80 %. I 1977 års analys beräknades behovet i enlighet med 1975 års förskoleplaner, vilket var en förutsättning i överenskommelsen. Daghemsplatserna har beräknats enligt de mest aktuella uppgifter som fanns tillgängliga dvs. barnomsorgsplanerna år 1977. Familjedaghemsplatserna har beräknats enligt 1976 års nivå, vilket också var en förutsättning i överenskommelsen. Om även utökningen av antalet familjedaghemsplatser i kommunerna

Den hittillsvarande jörskole- och barnomsorgsplaneringen 55

inräknades i platsantalet år 1980 erhölls 155 kommuner vilka enligt planerna inte nådde upp till 80 96 i behovstäckning år 1980. I de 155 kommunerna erfordrades ytterligare 20 000 platser för att riktpunkten 80 % år 1980 skulle uppnås. Jämfdrelsema framgår även av Följande tabell.

Tabell 5.5 Enskilda kommuners utbyggnad av daghem, jämförelse med överenskommelsen

Behov 1980 Platser 1980 Antal kommuner enligt enligt vilka enligt planerna inte når

80 96 70 96 behovs- behovstäckning täckning 1980 1980

Planer 1975-1979 Daghemsframräknade till platser 1980 enligt planer 1977-1981 Familje- 188 148 daghem enligt 1976 års nivå Planer 1975-1979 Daghem och 155 110 framräknade till familjedaghem 1980 enligt planer 1977-1981

1 analysen av kommunernas utbyggnad gjordes också jämförelser mellan den planerade utbyggnaden och behovet beräknat enligt senare upprättade barnomsorgsplaner (1978-1982). Antalet kommuner vilka enligt planerna inte skulle uppnå 80 96 behovstäckning år 1980 blir i dessa alternativ högre beroende på att behovet ökat mer än den planerade utbyggnaden.

6 Problem i barnomsorgsplaneringen

I samband med överenskommelsen mellan regeringen och Svenska kom-

munförbundet om en ökad utbyggnad av barnomsorgen aktualiserades vissa

av de problem och svårigheter som hör samman med barnomsorgsplane-

Även utfallet av de första planeringsomgångarna visade att barnringen. inte är så effektiv som skulle vara önskvärt. omsorgsplaneringen att barnomsorgsplaneringen är en ny verksamhet har Själva det faktum till att den har kritiserats. Planeringen har haft begynsäkerligen bidragit vilka har medfört att planeringsprocessen blivit mer komnelseproblem än vad som skulle varit fallet om verksamheten varit inarbetad. plicerad Dessa svårigheter försvinner troligen efter några år. som är förknippade med I det följande beskrivs några av de problem t. ex. planeringsunderlagets beskaffenhet och detkonkreta planeringsarbetet vilka barngrupper som inräknas i barnomsorgsbehovet samt planeringsmoi Dessutom diskuteras vissa problem och svårigheter som

,i dellernas funktion.

men som även kan påverkas

i tillhör den praktiska bamomsorgsutbyggnaden

av planeringen. i den allmänna debatten, vid sek- Några av frågorna har aktualiserats i samband med analysen av kommunernas plaretariatets telefonintervjuer och i fallstudien av barnomsorgsplaneringen i tre komnerade utbyggnad konferensserie om barnomsorgens ut- ? muner. Svenska kommunförbundets hösten 1977 har vidare gett kompletterande information. Syftet byggnad att skaffa förmed konferenserna var enligt Svenska kommunförbundet, bundet erfarenheter om de problem och hinder som kommunerna upplever

när det gäller att förverkliga det överenskomna utbyggnadsprogrammet.

Statskontrollkommittén har i ett delbetänkande (Ds Kn 1978:3) kritiserat

vissa förhållanden inom barnomsorgen vilka nämns nedan i de fall de berör

planeringen.

6.1 Problem i planeringsarbetet

6.1 .1 Planeringsunderlaget

Det statistiska underlaget vid beräkning av antal barn med förvärvsarbetande

och studerande föräldrar på kommunnivå har i huvudsak erhållits från Folk-

och bostadsräkningama (FoB). Dessa räkningar genomförs på totalbasis och

58 Problem i barnomsorgsplaneringen

medger redovisning på kommunnivå och kommundelsnivå. Undersökningarna är omfattande varför bearbetningen av det insamlade materialet tar tid. Planeringsunderlaget för barnomsorgen har därför erhållits tidigast två år efter genomförandet av FoB. Folkräkningarna har gjorts med fem års mellanrum. Redovisningen av barn med förvärvsarbetande och studerande föräldrar har följaktligen på kommunnivå varit två till sju år gammal i de hittillsvarande barnomsorgsplanerna. Bestämningen av antalet barn med behov av barnomsorg i utgångsläget i barnomsorgsplanerna har därmed i praktiken varit en prognos. Detta osäkra planeringsunderlag för utgångsläget dvs. basåret i planerna har också medfört osäkra bedömningar för de följande åren. Den tidsmässiga redovisningen av planeringsunderlaget ur FøB har därför kritiserats kraftigt. Redovisningen av barnen med studerande föräldrar har också varit knapphändig i FoB. Den bearbetning av arbetskraftsundersökningarna (AKU) som planeringsgruppen har gjort med hjälp av SCB har inte kunnat redovisas på kom» munnivå. Den har därmed inte varit tillräcklig för kommunernas behov av planeringsunderlag. Därtill kommer att det i FøB och AK U redovisas olika många barn med förvärvsarbetande föräldrar resp. barn med föräldrar i arbetskraften vilket resulterat i diskussioner om vilket material som mest motsvarar det verkliga behovet av barnomsorg. Länsstyrelserna har vid sin granskning av barnomsorgsplanerna gjort beräkningar som inneburit andra siffror för behovet av barnomsorg än kommunernas barnomsorgsplaner vilket också har medfört diskussioner om vad som är rätt behovsnivå. För att tillgodose behovet av planeringsunderlag på kommunnivå och för delar av kommunerna har vissa kommuner gjort egna undersökningar om behovet av och efterfrågan på kommunal Dessa underbarnomsorg. sökningar har i regel inte genomförts på samma sätt i olika kommuner. De har därför inte gett jämförbara resultat.

Planeringsunderlag för antalet barn med behov av extra städ har i regel sak-

nats i kommunerna av den anledningen att den uppsökande verksamheten inte hunnit ge tillräckliga resultat. I stället har en schablon använts. Svenska kommunförbundet konstaterar i erfarenheterna från sin konferensserie att

någon form av fáltundersökning kan behövas för att i detalj studera denna

behovsgrupp.

6.1.2 Barngrupperna med behov av barnomsorg

Barnomsorgsplaneringen omfattar barnen från det de är nyfödda. l realiteten är det inte möjligt att erhålla kommunal barnomsorg förrän tidigast från sex månaders ålder. Förhållandet att även de yngsta barnen inräknas i behovet har kritiserats och har ansetts medverka till en överskattning av barnomsorgsbehovet. Diskuterats har också om planeringen för fritidshem skall omfatta barnen t. 0. m. tolv a°rs ålder eller om de äldre barnen har behov av en annan och mera öppen verksamhet än fritidshem. Förutom barn till förvärvsarbetande föräldrar inräknas i barnomsorgs-

Problem i barnomsorgsplaneringen 59

behovet vissa mindre behovsgrupper, t. ex. barn till studerande föräldrar och barn med behov av extra stöd. Till den kritik som har framförts över barnomsorgsplaneringen hör att behovsgrupperna borde kompletteras med barn med s. k. dolt arbetslösa föräldrar vilka inte kan ta arbete på grund av att omsorgen saknas. Denna grupp skall enligt vägledningen för de senare planeringsomgångarna inräknas i behovet. Planeringsunderlag på kommunnivå saknas emellertid. Barnomsorgsplaneringen har också kritiserats för att behovsberäkningarna inte utgår från att samtliga barn oberoende av föräldrarnas arbetssituation behöver kommunal barnomsorg. Kritik har även framförts över att behovsföräldrar inkluderar barn med föräldrar som har gruppen förvärvsarbetande sådant arbete att något behov av kommunal barnomsorg inte föreligger i praktiken. Detta gäller barn till kommunala dagbarnvårdare och barn i jordbruksfamiljer. I de senare planeringsomgångarna rekommenderas kommunerna att inte inräkna barn till kommunala dagbarnvårdare i behovet.

6. 1 .3 Planeringsmodellerna Planeringsmodellerna, dvs. sättet att beräkna behovet av barnomsorg, har också varit utsatta för viss kritik. De har ansetts innebära beräkning av siffermaterial utan anknytning till det faktiska behov som finns i kommunerna. Kommunernas skilda lokala förhållanden har inte kommit till uttryck i planerna. Som exempel är det mera vanligt med privat omsorg i kommuner med låg förvärvsnivå än i kommuner med hög förvärvsnivå. Detta i sin tur kan påverka den aktuella efterfrågan på kommunal omsorg. I ett speciellt moment i den första planeringsomgången, det s. k. reduceringssteget (se modell fig. 5.1), skulle kommunerna uppskatta hur många av barnen med förvärvsarbetande/studerande föräldrar som kunde förväntas efterfråga kommunal barnomsorg. Denna beräkning gav ett visst uttryck för att kommunerna hade olika efterfrågenivåer. Det var emellertid mycket osäkra siffror som erhölls. Bl. a. saknades underlag för att bedöma hur stor reduceringen skulle vara i olika kommuner. Speciellt besvärligt var det att avgöra vilken reducering som behövde göras i delområden av kommunerna. I den första planeringsomgången användes de olika behovsbegreppen teoretiskt behov och praktiskt behov. Med teoretiskt behov avsågs antal barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Praktiskt behov avsåg den del av barnen med förvärvsarbetande och studerande föräldrar vilka också kunde antas efterfråga kommunal barnomsorg. I praktiskt behov inkluderades också de barn som hade behov av extra stöd genom kommunal barnomsorg. De olika begreppen upplevdes som svåra art/örstâ vilket medförde osäkerhet om vad barnomsorgsplaneringen egentligen medförde i behov av utbyggnad. Efter det att reduceringssteget togs bort kritiserades planerna av de mindre kommunerna för att i sin helhet ge för höga sijfror över behovet. Särskilt gäller detta behovet av heltidsplatser. Några kommuner i storstadsområdena

60 Problem i barnomsorgsplaneringen

ansåg samtidigt att efterfrågan överstiger det behov som redovisas i barnomsorgsplanerna. Detta har bl. a. konstaterats vid Svenska kommunförbundets konferensserie. Planeringsmodellerna har av några kritiker också ansetts vara för detaljerade. Andra har emellertid funnit dem innebära alltför översiktliga beräk-

ningar.

Tidsplanen för planeringen har också blivit föremål för kritik. Den anses omfatta för kort planeringstid och ge dåligt utrymme för samordning med annan planering t. ex. med den ekonomiska flerårsplaneringen. Att remisstiden infaller under sommaren har ansetts vara olämpligt. I kommunkontakterna har i några fall framförts önskemål om barnomsorgsplanering mera sällan t. ex. vartannat år. Kommunerna har också kritiserat att barnomsorgsplanerna inte är inordnade i den övriga kommunala Planerna flerårsplaneringen. har genom att de skall antas i kommunfullmäktige en särställning, vilken anses göra dem svåra att föra in i den övriga kommunala planeringen. Särställningen anses emellertid av några kommuner motiverad genom att byggnadsbehovet inom barnomsorgen är så stort. Här kan noteras att barnomsorgsplaneringen är en mjukare väg att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen än det obligatorium genom lagstiftning som också har diskuterats. Statskontrollkommittén är inne på liknande tankar* och konstaterar att barnomsorgsverksamheten f. n. är inne i ett mycket kraftigt och känsligt utbyggnadsskede. Av detta förhållande drar kommittén slutsatsen att det är mindre lämpligt att nu förändra planeringsförfarandet.

6.2 Svårigheter förenade med barnomsorgsutbyggnaden

Vid planeringsgruppens analys av utbyggnaden som har genomfördes, nämnts, telefonintervjuer med ett l00-tal kommuner vilka enligt planerna hade en behovstäckning för år 1980 som klart understeg 80 %. Vid rundringningen tillfrågades kommunerna bl. a. om främsta orsaken till att de inte planerade kraftigare utbyggnad av barnomsorgen samt vilka svårigheter man ansåg var förenade med utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen. Dessutom ombads kommunerna lämna synpunkter på efterfrågan på kommunal barnomsorg och om kommunen hade upplevt några problem i samband med myndighetskontakter. Efterfrågan på kommunal barnomsorg behandlas mera ingående i avsnitt 7. Samtliga kommuner angav konkreta orsaker till att inte högre utbyggnad av barnomsorgen planerades. Främsta orsaken var ekonomin vilket angavs av drygt hälften av de tillfrågade kommunerna. Därnäst kom orsaken ”ej dokumenterad efterfrågan”. Omkring en fjärdedel av kommunerna anförde denna orsak. Ekonomiska skäl var förhållandevis i kommunerna vanligast l Ds Kn 1978:3 Ökat inom storstadsområden eller i andra större kommuner. ”Ej dokumenterad kommunalt ansvar för efterfrågan” som främsta orsak förekom enbart i kommuncentra och rebarnomsorgen. gionala centra dvs. i huvudsak i mindre kommuner.

Problem i barnomsorgsplaneringen 61

Nedanstående tabell visar vilka orsaker de tillfrågade kommunerna ansåg var främsta skälet till att utbyggnaden inte planerades till högre nivå.

Tabell 6.1 Främsta orsak till att 87 kommuner med förhållandevis låg utbyggnad enligt planerna inte hade högre utbyggnadstakt

Främsta orsak Kommun- Summa typ (se bil 4) intervjuade

Storstads- Primära Regionala Kommunområden centra centra centra

Ekonomiska skäl l0 6 18 12 46 - - 4 18 22 Ej dokumenterad efterfrågan 1 1 1 - 3 Tomtproblem

ansåg att det fanns flera olika svårigheter som var för- Många komuner enade med barnomsorgsutbyggnaden. Vid planeringsgruppens telefonintervjuer konstaterades att ekonomi och efterfrågan kom högst upp på listan för allmänna svårigheter tillsammans med problem med tomtanskaffning samt kommunspecifika problem. T. ex. avsågs då behov av omsorg på ovanliga tider och förekomst av många deltidsarbetande eller säsongarbetande. Kommunförbundets konferensserie pekade på liknande problem. Att dessa senare frågor upplevdes som svårigheter kan bero på att det finns otillräcklig kommunal barnomsorg på obekväm tid. Eftersom den nuvarande daghemsorganisationen utgår från att en viss andel av barnen skall vara s. k. heltidsbarn kan det uppstå problem för kommuner med många deltidsarbetande att tillgodose barnomsorgsbehovet. Några kommuner efterlyste i dessa sammanhang större flexibilitet vid statsbidragsgivningen. var brister i planeringsprocessen, personalbrist och snab- Andra svårigheter ba förändringar i arbetsmarknaden. Befolkningsförändringar som medför stark inflyttning av barnfamiljer, förseningar i byggandet och brist på administrativ_personal angavs också. I genomsnitt angavs i telefonintervjuerna två-tre svårigheter per kommun. Tab. 6.2 visar vilka svårigheter som upplevdes viktigast för kommuner inom olika kommuntyper. Det var särskilt de mindre kommunerna som angav att efterfrågan var liten. Däremot var det ingen av storstadskommunerna och endast en kommun som var primärt centrum som angav denna svårighet. ställdes vid telefonintervjuerna en Till ungefär hälften av kommunerna komplikationer i samband med utbyggfråga om formella regler vållade livsnaden. Ett litet antal uppgav att så var fallet. Det gällde i forsta hand Man hävdade bl. a. medelslagstiftningen och arbetarskyddslagstiftningen. att kraven är långtgående och påverkar kostnadsbilden.

62 Problem i barnomsorgsplaneringen

Tab 6.2 Svårigheter med barnomsorgsutbyggnaden i kommuner med förhållandevis låg planerad utbyggnad (en kommun kan redovisa flera svårigheter)

Svårigheter Kommuntyp (se bil. 4) Totala antalet svårig- Stor- Primära Regio- Kom- heter stads- centra nala munområden centra centra Antal % Antal 96 Antal % Antal % Antal %

Ekonomiska skäl 12 (34%) 8 (3396) 27 (40%) 22 (27%) 69 (33%) - 1 Ej dokumenterad ( 4%) 8 (12%) 22 (27%) 31 (15%) efterfrågan Tomtfrågor 10 (29%) 6 (25%) 9 (13%) 5 ( 6%) 30 (14%) Kommunspeciñka 3 ( 9%) l ( 4%) 10 (15%) ll (1396) 25 (12%) problem“ - Brister i plane- l 5 5 ll ringsprocessenb

barnfam. Förseningar i bygg- l 2 l 2 6 andet Brist på admini- - 2 l 3 strativ personal Andra orsaker 2 l 3 7 13

Summa 35 (100%) 24 (100%) 68 (l00%) 83 (10096) 210 (10096)

Antal svårigheter per kommun 2,5 3,0 2,4 2,3 2,4 Antal kommuner 14 8 29 36 87

“ Med kommunspeciftka problem avses t. ex. hög andel skiftarbetande, deltidsarbetande eller säsongsarbetande. Det kan också vara problem knutna till en speciell befolkningsstruktur. ”Med brister i planeringsprocessen avses att kommunerna angett bristande planeringsunderlag, for liten byggnadsadministrativ personal och liknande skäl.

Det var flera kommuner som vid kommunforbundets konferenser anförde att myndighetskontakterna vållade problem, förutom livsmedelsfrågor och arbetarskyddsfrâgor även bl. a. Svensk Byggnorm och brandskyddsforeskrifter. Över hälften (53 %) av kommunerna angav att de inrättar familjedaghem som ersättning för daghem. I ca en tredjedel av kommunerna fanns det enligt intervjuerna en stark opinion för utbyggnad av daghem. Som en komplettering intervjuades även 21 kommuner vilka enligt planerna skulle bygga ut barnomsorgen till den allmänna riktpunkten 80 % eller mer år 1980. Även dessa kommuner hade svårigheter i samband med utbyggnaden. Störst var problemen med tomtfrågorna och speciellt då i äldre områden. I allmänhet ansåg dessa kommuner att efterfrågan på barnomsorg var stor samtidigt som de hade en kraftig utbyggnad. En speciell svårighet i samband med barnomsorgsutbyggnaden är att utökningen måste genomföras utan att barnomsorgens kvalitet eftersätts. Till kvalitet kan räknas allt som rör verksamheten inom barnomsorgen dvs.

Problem i barnomsorgsplaneringen 63

barnomsorgens organisation, personalens antal och sammansättning, lokalernas utformning och funktion, den allmänna stämningen i förskolor, fritidshem m. m. Även de olika barnomsorgsformerna inoch familjedaghem nebär i sig olika kvalitet. Kommunerna har spontant påtalat kvalitetsfrågorna vid planeringsgruppens telefonintervjuer och vid kommunforbundets konferenser genom att peka på personalbrist i de fall sådan har förekommit, genom att ta upp lokalfrågor m. m. Kvalitetsfrågorna och problem med kvalitet är emellertid inte lika lätta att beskriva som de problem som tillhör den kvantitativa utbyggnaden. I telefonintervjuerna ställdes inga direkta frågor om kvalitet. Kvalitetsproblem märks inte alltid omedelbart. Dålig eller bristande kvalitet kan ha mycket långsiktig verkningsgrad i fråga om barnens utveckling. Bristfällig kvalitet kan samtidigt mycket snabbt påverka efterfrågan på kommunal barnomsorg. I den allmänna debatten om barnomsorgen, vilken delvis

fors som en följd av den remitterings- och informationsskyldighet som 1135.5 l97gio3zvissa

:Eljiçttägâge: ;gästhem

är förenad med planerna, diskuteras kvalitetsfrågoma i allt högre grad. S0cialdepanementet har nyligen presenterat en rapport* om bl. a. kvalitets- principerna rgrsmsbi. frågori barnomsorgen. dragsgivningen.

II

- inom

Behovsgrupper efterfrågan

barnomsorgen

Som nämnts ovan i avsnitt 6 har definitionen och avgränsningen av vissa av barnomsorgens behovsgrupper varit föremål för diskussion. Enligt barnomsorgslagen definieras barnomsorgens behovsgrupper som

D barn med förvärvsarbetande föräldrar

w.›...n.m›..›sm

D barn med studerande föräldrar D barn med behov av extra stöd D sexåringar (femåringar) som behöver allmän förskola.

»Fibåifbünød

I lagen redovisas inte hur dessa barngrupper skall avgränsas. Socialstyrelsen anger i sin vägledning till kommunerna hur behovsgrupperna kan beräknas genom att bl. a. föreslå lämpligt planeringsunderlag. De förvärvsarbetande bör som exempel beräknas med användande av PoE-definitionen för förvärvsarbete. Socialstyrelsen redovisar också hur behovsgrupperna bör avgränsas för att ungefärliga mått på behovet av barnomsorg skall erhållas. Exempel på en sådan avgränsning av behovsgrupperna är att kommunerna i sin barnomsorgsplanering skall inräkna barn med föräldrar som arbetar minst 16 timmar per vecka. Planeringsunderlagets omfattning och utformning är beroende av för vilka

exakta barngrupper behovsberäkningarna skall göras. Exempelvis gäller detta

vilka barnåldrar som planeringen skall omfatta och vilka kriterier som skall avgöra om barnen har behov av omsorg utöver hemmens. Avgränsningen av barngrupperna och barnens specifika behov bestämmer i sin tur hur stort behovet av kommunal barnomsorg blir i barnomsorgsplanerna. Planeringsgruppen använder som nämnts i avsnitt 2 ovan två definitioner för behov av barnomsorg. Den ena innefattar summan av de barngrupper som nämns i barnomsorgslagen dvs. barn med förvärvsarbetande och stu-

__?_..___..4..__._._

derande föräldrar samt barn med behov av extra stöd. Vissa barn till arbetslösa föräldrar inräknas också i behovet. Därtill kommer barnen i förskola

i deltidsgrupp. Behovet kan beräknas med ledning av olika statistiska källor.

Den andra definitionen är det behov som uttrycks genom efterfrågan på barnomsorg. Med efterfrågan avses föräldrars och barns önskan att erhålla eller behålla olika slags barnomsorg. Den nuvarande efterfrågan kan mätas t. ex. genom undersökningar där kommuninvånare tillfrågas om barnomsorgsönskemål. Efterfrågans storlek och omfattning beror av ett flertal faktorer som bl. a. diskuteras nedan. l övrigt diskuteras i följande avsnitt inom avdelning II den avgränsning av olika barngrupper som kan behöva göras i planeringsunderlaget.

66 - inom

Behovsgrupper efterfrågan barnomsorgen

Därefter diskuteras i avdelning III bl. a. hur planeringsunderlag avseende

dessa barngrupper och avseende efterfrågan skall kunna erhållas.

Behov Efterfrågan

Behovsgrupper till kommunal Efterfrågan på kommunal barnomsorg enligt barnombarnomsorg sorgslagen Barn och föräldrar som - barn med förvärvsarbetande föräldrar efterfrågar kommunal - barn med studerande för- barnomsorg - olika tider över veckan åldrar Planerings- - olika tider över dygnet - sexåringar (femåringar) underlag - övriga barn med behov - i olika omsorgsformer

l

l

Summering av antal barn med Summering av antal barn behov av barnomsorg enligt dä °ft°f593 föwlii-JQG l ag en 59 - totalt antal barn $ ” Basåret i - efterfrågan olika tider planeringen - efterfrågan på olika omsorgsformer

l l Prognoser som underlag för ,, _ Prognosåren bestämning av framtida an- P°9°$e" f° framuda i planeringen tal barn inom behovsgrupper efterfråga

Figur lI.1 Förhållandet mellan behovsgrupper och Åtgärder ejlerfrâgan.

7 Efterfrågan på barnomsorg

I vissa kommuner anses efterfrågan på reserverad plats i barnomsorg vara mindre än det behov gmndat på bl. a. barn med förvärvsarbetande föräldrar, som redovisas i barnomsorgsplanerna. Den upplevda efterfrågan, dokumenterad genom kö eller genom särskilda undersökningar har säkerligen betydelse för den planerade bamomsorgsutbyggnaden. I nedanstående tabell visas exempel på upplevd efterfrågan ur planeringsgruppens analys av den planerade bamomsorgsutbyggnaden. Uppgifterna grundas på den rundringning som genomfördes hösten 1977. Kommuner som enligt planerna skulle uppnå 80 % behovstäckning år 1980 upplevde högre efterfrågan än kommuner med lägre planerad utbyggnad.

Tabell 7.1 Upplevd efterfrågan på barnomsorg l kommuner med olika ambltionsnivå l planerna

Ambitionsnivå i Efterfrågan större/mindre än behov Tillfrågade barnomsorgsplanerna i planen % kommuner

Större Lika Mindre Ej svar 95 Antal

Kommuner som enligt planerna inte uppnår 80 % behovstäckning 1980 15 38 45 2 100 87 Kommunerna som enligt planerna uppnâr 80 96 behovstäckning 1980 S3 33 14 .. 100 21

En bristande efterfrågan anfördes också som argument för att inte den planerade utbyggnaden låg någorlunda i nivå med det i planerna redovisade behovet vid Svenska Kommunförbundets konferenser om barnomsorgsutbyggnaden hösten 1977. Nedan redogörs för hur efterfrågan beaktas i nuvarande planering. Därefter diskuteras samband mellan behov grundat bl. a. på föräldrarnas förvärvsarbete och efterfrågan på barnomsorg. Slutligen diskuteras vilka olika faktorer som kan ha inverkan på efterfrågenivåerna.

Efterfrågan pâ barnomsorg

7.1 Hur beaktas i nuvarande planering

efterfrågan

De nuvarande planeringsmodellerna innehåller inget moment där efterfrågan dvs. föräldrars och barns önskemål uttrycks. Kommunerna på barnomsorg förutsätts i sin utbyggnadstakt ta hänsyn till att vissa föräldrar löser omsorgsbehovet själva. Utbyggnadsplanerna skall svara mot efterfrågan så att kommunerna på sikt planerar sin barnomsorg till full behovstäckning. 1 avsnitt 5 har redogjorts för den tidigare använda planeringsmodell vilken innehöll en reducering som skulle motsvara de föräldrar vilka inte önskade kommunal barnomsorg till sina barn. Där redovisas även motiven för att reduceringen togs bort.

7.2 Variationer i efterfrågan

dvs. den andel av barnen för vilka kommunal barnom- Efterfrågenivåerna, kraftigt mellan kommunerna och mellan delområden sorg önskas. varierar inom en kommun. Efterfrågan uttryckt i procent av de barn som har forvärvsarbetande eller studerande föräldrar kan variera från ca 30 % till över 100 96, enligt undersökningar gjorda i olika kommuner. År 1978 genomfördes en enkätundersökning i jämställdhetskommitténs regi avseende bl. a. 2000 kvinnor med barn i förskoleåldrarna. Urvalet är representativt för riket. Det var 23 % av mödrarna som hade kommunal barnomsorg och 46 96 som ville ha det. Dessa siffror avser således både förvärvsarbetande och heltids hemarbetande. Bland de förvärvsarbetande

mödrarna var det 37 % som hade kommunal barnomsorg men 59 % som

önskade sådan. Efterfrågenivån är bl. a. beroende av föräldrarnas värderingar och hur dessa förändras till följd av utbyggnaden. Resultat av undersökningar i Uppsala kommun illustrerar dem. Uppsala har genomfört efterfrågeundersökningar med tre års mellanrum. Undersökningarna gjordes åren 1974 och 1977. Samma undersökningsmetod och i stort samma frågeformulär användes vid båda tillfállena. Mellan de båda undersökningstillfállena hade efterfrågan ökat från 58 % till 75 96, dvs. 17 procentenheter räknat av noll-sexåringar med förvärvsarbetande eller studerande mor. Förvärvs- och studiefrekvenl sen hade samtidigt ökat med 8 procentenheter och tillgången till kommunal Uppsala Kommun barnomsorg hade ökat med 2 procentenheter i förhållande till samtliga barn. Barnomsorgsundersökningen 1971. Enligt tre efterfrågeundersökningar som har genomförts i Linköpings? kom-

2 mun åren 1971, 1975 och 1978 hade efterfrågan ökat 15 procentenheter

Undersökning av kvinnors förvärvsarbete och (från 66 till 81). Såväl förvärvsfrekvens som utbyggnad hade samtidigt ökat barntillsynsbehov i kraftigt. Linköpings Kommun Enligt en analys som SCB3 genomfört på uppdrag av planeringsgruppen 1978. och tillgång är sambandet mellan total efterfrågan på kommunal barnomsorg

3SCB PM 1979-02-15, till barnomsorg något starkare än sambandet mellan efterfrågan och för-

Analys av sambandet värvsfrekvens. mellan efterfrågan på En kommun som har en efterfrågan som ligger något över tillgången kommunal barnomsorg på platser och bygger ut barnomsorgen för att nå upp till efterfrågenivån och utbyggnadsnivån erfar ofta att efterfrågenivån ökar i samma takt som utbyggnaden. Den samt förvärvsfrekvensen.

Efterfrågan pâ barnomsorg 69

nya efterfrågenivån ligger således återigen högre än tillgången på platser, Givetvis kan ett sådant förhållande inte fortsätta i evighet. Så småningom viker eller mattas efterfrågeökningen. Förvärvsfrekvensen har enligt analysen inte lika starkt samband med efterfrågan. Ett sammandrag av analysen redovisas i bil. 5.

7.3 Faktorer som påverkar efterfrågan på kommunal

barnomsorg

Storleken av efterfrågan på kommunal barnomsorg är beroende av många faktorer. Avgörande för den totala efterfrågan i en kommun är antalet barn i kommunen samt föräldrars möjligheter att förvärvsarbera eller studera. Förekomsten av barn med behov av extra stöd påverkar också efterfrågan. Mycket stor betydelse för efterfrågan har föräldrars och barns attityder till barnomsorgen. Häri avspeglas även den livssituation som familjen har. Utbyggnaden av barnomsorgen kan väntas ha höjande effekt på efterfrågan tills dess att full behovstäckning uppnås förutsatt att barnomsorgen byggs ut med god kvalitet. Ökad omsorg på obekväm tid kan på motsvarande sätt väntas höja efterfrågenivån. Även högre grad av omflyttningar kan väntas höja efterfrågenivån genom att tillgång till släktingar och vänner på orten som kan hjälpa till med barnomsorgen då blir mindre. Många av de faktorer som kan påverka efterfrågan på kommunal bamomsorg påverkas i sin tur av statliga och kommunala åtgärder inom familjeoch skattepolitiken eller andra åtgärder som kan ha betydelse för människors intresse att ha barn, att förvärvsarbeta och att efterfråga kommunal barnomsorg. På kommunal nivå inverkar förutom den konkreta utbyggnaden av barnomsorgen även avgiftspolitik, bidragspolitik och annat socialt stöd. Konjunkturerna och arbetsmarknadspolitiken tillhör också de faktorer som påverkar efterfrågan. Omfattningen av sysselsättningsfrämjande åtgärder på central och lokal nivå inverkar på utvecklingen av förvärvsfrekvens m. m. i kommunerna, påverkar förvärvsnivån och därmed också efterfrågan på kommunal barnomsorg. En fortsatt utbyggnad av allmänna kommunikationer kan likaledes påverka möjligheterna att använda kommunal barnomsorg och även intresset att efterfråga den. l tabell 7.2 förtecknas vissa av de faktorer som påverkar föräldrars och barns efterfrågan på kommunal barnomsorg. Några av faktorerna kommenteras nedan.

70 Efterfrågan på barnomsorg sou 197957

Tabell 7.2 Faktorer som påverkar efterfrågan på kommunal barnomsorg i nulige och framtid

Den totala efterfrågan Den totala efterfrågan bestäms i framtiden påverkas i nuläget av av antalet barn nativitet flyttning forvärvsfrekvens förändring i tillgång till arbeten förändring i tillgång till barnomsorg och annat som påverkar möjligheterna att arbeta studiefrekvens förändring i studiemöjligheter t. ex. studiestöd och utbildningsanstalter antal barn med behov av förändring i tillgång till barnomsorg eller andextra stöd ra stödåtgärder

föräldrars önskan att er- attitydförändring hålla barnomsorg tillgång till kommunal kommunernas reella utbyggnad/ lokalisering barnomsorg till olika kommundelar/köns längd tillgång till olika former av utbyggnad med olika barnomsorgsformer i barnomsorg för alla åldrar kommunerna barnomsorg på obekväm utökad tillgång till kommunal barnomsorg tid prioritering i barnomsorgs- utbyggnad som minskar behovet av priorikön tering tillgång till privat omsorg förändring i forvärvsfrekvens förändring i kostnad för privat och kommunal omsorg omflyttningar som påverkar tillgång till släktingar på orten kommunikationer ändrade transportmöjligheter till arbete och barnomsorg information om barnom- förändringar i kunskapen om barnomsorgen sorgen barnomsorgens kvalitet kvalitetshöjande/sänkande åtgärder avgifter till barnomsorgen förändringar i avgifter och i föräldrars ekonomiska situation i övrigt

Efrerfrâgan pâ barnomsorg 71

Kommentarer till tabell 7.2

A-D Antalet barn, förvärvsfrekvens, studiefrekvens

Förutom nativitet så har flyttningar betydelse för totalantalet barn i de aktuella åldrarna i kommunen som helhet och i olika delområden. Förändringar i förvärvsfrekvensen har betydelse för hur stor andel av barnen som i framtiden har förvärvsarbetande Föräldrar men också för möjligheten att erhålla privat omsorg. Förändringar i studerandefrekvensen kan ha samma inverkan. Förvärvs- och studiefrekvenser påverkas i sin tur av konjunkturförändringar, studiestöd m. m.

E-F Tillgång till kommunal barnomsorg

Tillgången till kommunal barnomsorg påverkar som nämnts ovan efterfrågan. Om det exempelvis inte finns något daghem på orten eller om kön till den kommunala barnomsorgen är mycket lång så kan det kännas meningslöst att efterfråga kommunal barnomsorg. Planeringsgruppens efterfrågeundersökningar i Växjö och Vindeln har visat att efterfrågenivån för daghem ligger lägre i de kommundelar där det inte finns daghem. Situationen för många föräldrar är då i stället att man ordnat barnomsorgen själv på något sätt; genom privat dagmamma, genom att i tvåföräldersfamiljer ha olika arbetstider och byta av varandra, genom att låta barnet vara ensamt någon del av dagen eller genom att avstå från att förvärvsarbeta. Har föräldrarna väl genomfört sin barnomsorg på något av dessa sätt så strävar man också efter att situationen skall fungera och anser sig kanske inte ha anledning att efterfråga kommunal omsorg. Utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen kan påverka önskan att få tillgång till kommunal barnomsorg. Dels ger utbyggnad ökad kunskap om barnomsorgen vilket kan ha inverkan på efterfrågan. Dels ger utbyggnad ökade möjligheter att erhålla kommunal omsorg vilket kan påverka intresset att efterfråga.

G Tillgång till olika former av barnomsorg

Efterfrågan påverkas också av tillgången till olika barnomsorgsformer t. ex. småbarnsgrupper eller annan barnomsorg för noll-treåringar. Om det inte finns någon småbarnsgrupp på orten och inte heller möjlighet att ordna familjedaghem så måste familjen ordna sin barnomsorg själv. När barnen sedan är tre år och formellt skulle kunna efterfråga daghem i syskongrupp kan det kännas naturligare för barn och föräldrar att fortsätta i den barnomsorg de har. Den form av barnomsorg som erbjuds barnen när de är mycket små påverkar alltså den totala efterfrågenivån i kommunen eller på orten. Till detta bidrar också att det kan vara svårt för föräldrar att åter erhålla arbete om de tvingats säga upp sig på grund av brist på barnomsorg när barnet var mycket litet. Det kan också föreligga önskemål om barnomsorgens övriga inriktning och utformning som kan påverka efterfrågan.

H Barnomsorg på obekväm tid

Efterfrågenivån påverkas också om de tider som den kommunala barnomsorgen har inte överensstämmer med de arbetstider som föräldrarna har. På orter där det är vanligt med arbete på obekväm tid är det därför troligt att efterfrågenivåerna ligger lägre än på andra orter. I realiteten är det då så att vissa föräldrar, om det i kommunen inte finns omsorg på obekväm tid, är uteslutna från möjligheten att använda kom-

72 Efterfrågan pá barnomsorg

munal barnomsorg. Det är då naturligt att de inte heller efterfrågar denna. Detta kan också gälla Föräldrar som arbetar oregelbundet eller Föräldrar som arbetar deltid. Om den kommunala barnomsorgen förändras och i högre grad möjliggör omsorg på obekväm tid så kan efterfrågan på kommunal barnomsorg väntas öka.

l Prioriteringar i barnomsorgskön

Om kommunen har prioriteringsregler innebärande att föräldrar med heltidsarbete i första hand erbjuds plats så kan de deltidsarbetande uppleva det meningslöst att efterfråga kommunal barnomsorg.

K Tillgång till privat barnomsorg

Möjigheten att själv ordna barnomsorgen har också betydelse. Föräldrar som bor på samma ort som släktingar och vänner har som exempel lättare att själva ordna barnomsorgen än föräldrar som inte har dessa förhållanden. I kommundelar där förvärvsfrekvensen är låg är det också lättare att ordna barnomsorgen på privat väg.

L Kommunikationer och lokalisering av barnstugor

Även närhet till barnomsorg och tillgång till kommunikationer tillhör de faktorer som påverkar den aktuella efterfrågenivån.

M Information och kunskap om barnomsorg

En annan faktor som kan påverka efterfrågenivån är den information som finns om kommunal barnomsorg. Om människor inte känner till barnomsorgen kan de inte heller efterfråga den. Detta inträffar exempelvis om det är så pass ovanligt med kommunal barnomsorg att varken grannar eller vänner har sådan omsorg och om det dessutom inte informeras om den. Negativ information eller ingen information kan bidra till låg efterfrågan och positiv information kan innebära att efterfrågan ökar.

N Barnomsorgens kvalitet

Barnomsorgens kvalitet kan också ha inverkan på efterfrågenivån. Om erfarenheterna från den kommunala barnomsorgen är positiva så blir diskussionen om barnomsorgen positiv. Om barnomsorgen har mindre bra kvalitet så kan detta bidra till att efterfrågan minskar.

0 Avgifterna inom barnomsorgen

Avgifterna inom den kommunala barnomsorgen påverkar efterfrågenivån. Skatteoch bidragssystem har också inverkan. Avgiftskänsligheten är svår att bedöma bl. a. av den anledningen att inställningen till avgifterna är beroende av inkomstnivå, bidragsmöjligheter, nivån på bostadskostnaderna m. m.

Efterfrågan på barnomsorg 73

7.4 Efterfrågan uttryckt som antal barn i kö

Det mått på efterfrågan på kommunal barnomsorg som så gott som samtliga kommuner har tillgång till är antal barn i kö till barnomsorgen. Enligt en enkät som planeringsgruppen genomförde vintern 1976/77 hade 228 av de totalt 273 svarande kommunerna barnomsorgskö. Totalt stod vid den tiden 118 000 noll-sexåringar i kö till daghem eller familjedaghem. Antalet barn i åldrarna sju-tolv år i kö uppgick till 18000. Köerna är emellertid dåliga mått på efterfrågan. Dels finns barn som står i kö utan att reellt efterfråga en barnomsorgsplats och dels finns många barn där en efterfrågan föreligger men barnet av olika anledningar inte ställs i kö. Av samtliga kommuner var det 100 som aktualiserade sina barnomsorgsköer. De tog alltså bort barn som flyttat eller barn som redan fått plats ur kön. Det var ungefär lika många kommuner som svarade att de enbart aktualiserade köerna i den mån de köande anmälde förändringar i önskemål m. m. Enligt en teoretisk modell som utvecklats vid matematiska institutionen, KTHK är benägenheten hos föräldrarna att ställa sig i kö beroende på föräldrarnas uppfattning om hur lång väntetiden kommer att bli. Föräldrarna skulle vara minst benägna att ställa sig i kö vid mycket korta eller mycket långa väntetider.

7.5 överväganden och förslag

Den efterfrågan som föreligger i en kommun vid ett visst tillfälle ger upplysning om hur aktuellt det är att utöka den kommunala barnomsorgen. Ovan har beskrivits att efterfrågan på nya platser inom barnomsorgen inte verkar minska vid en hög utbyggnadsnivå. Däremot kan det finnas låg efterfrågan i kommuner/kommundelar som har få platser även om förvärvsfrekvensen där är hög. Takten i efterfrågeökningen beror bl. a. på hur snabbt attityderna förändras. Det är väsentligt att barnomsorgsplaneringen ”träffar rätt” så att inte platser står tomma i avvaktan på att efterfrågan skall nå upp till behovsnivån. Lika väsentligt är att barnomsorgsplaneringen i förekommande fall anpassas till en efterfrågenivå som ligger högre än förvärvs- och studiefrekvensen. Den högre efterfrågenivån kan t. ex. bero på att föräldrar inte kan ta arbete på grund av att de saknar barnomsorg. Mycket stor betydelse i fråga om att barnomsorgsutbyggnaden skall nå rätt nivå i förhållande till efterfrågan är den information som kan erhållas om inriktning på olika omsorgsformer. Det är också väsentligt att

efterfrågans

veta om barnomsorgen efterfrågas under kort eller lång tid per vecka, om barnomsorgen efterfrågas på tider när t. ex. daghem normalt inte har öppet och om efterfrågan avser oregelbunden tid.

Som framgår ovan påverkar många faktorer efterfrågenivåerna. Förändras Mattssom L-G. Weibull,

förändras. Det mått J W. A dynamic queue dessa faktorer så är det troligt att också efterfrågan model for a service with som erhålls på efterfrågan vid ett visst tillfälle är därmed enbart en punktav- wating-time-dependent läsning på en efterfrågenivå. Det är därför väsentligt att mäta efterfrågan demand. Matematiska vid upprepade tillfällen för att konstatera om den har förändrats. institutionen. KTH, 1979.

74 Efterfrågan pa barnomsorg

Sättet att definiera efterfrågan har avgörande betydelse för vilken efterfrågenivå som erhålls. Den efterfrågemätning som görs genom att registrera köernas längd är statistiskt otillförlitlig. Troligt är att föräldrar som i övrigt är aktiva oftare ställer sina barn i kö än föräldrar som är mindre aktiva. De människor som står i kö är därmed inte representativa för samtliga föräldrar i en kommun. Även om köerna aktualiseras kan de inte årligen ge ett fullständigt mått på efterfrågan såvida inte samtliga föräldrar tillställs köanmälningsblanketter, påminns om de inte svarar m. m. I ett läge när barnomsorgen är utbyggd så att så gott som samtliga barn har tillgång till någon form av kommunal barnomsorg så är det möjligt att köregistrering kan användas som planeringsunderlag. Då bör kunskapen om den kommunala barnomsorgen vara betydligt större än nu. I den tidiga barnomsorgsplaneringen var det inte möjligt att över huvud taget använda efterfrågemåttet som planeringsunderlag förutom i några större kommuner. Flertalet kommuner hade då så låg barnomsorgsutbyggnad att en efterfrågemätning skulle kunna gett missvisande resultat. Risken var att kommunerna skulle ha erhållit mycket låg efterfrågan i t. ex. en enkät samtidigt som den låga efterfrågan just berodde på att det inte fanns någon barnomsorg att efterfråga. Behovsberäkningarna grundades i stället på föräldrarnas förvärvsarbete/studier. Den utbyggnad som varit under de senaste åren har höjt utbyggnadsnivåerna i samtliga kommuner. Det har också varit en stor debatt om barnomsorgen under ett flertal år. Det gör att kommunal barnomsorg är ett förhållandevis mycket mera välkänt begrepp nu än då de första barnomsorgsplanerna genomfördes. Möjligheterna att genom efterfrågeundersökningar erhålla mer rättvisande resultat har därmed ökat. Planeringsgruppenföreslâr att det planeringsunderlag som läggs till grund för barnomsorgsplaneringen utformas så att behovet uttryckt som efterfrågan på kommunal barnomsorg redovisas. Därutöver fordras en redovisning av barnens behov av barnomsorg grundat på föräldrarnas förvärvsarbete/ studier m. m. Efterfrågan bör registreras utifrån de önskemål föräldrar och barn har oberoende av nuvarande arbete/ studier. En koppling till behovet grundat på förvärvsarbete/studier bör också göras.

i

8 Åldersgrupper planeringen

Kritiken av barnomsorgsplaneringen har berört barnåldrarna. Det har bl. a. ansetts vara fel att inräkna nollåringarna i behovsgrupperna. Gränsdragningarna för vilka barnåldrar som inräknas i planeringen anger den yttre ramen för planerna t. ex. om alla barn i åldrarna noll-tolv år ingår vilken indelning i planerna eller inte. I detta avsnitt nämns inledningsvis i olika åldersgrupper som används i barnomsorgsplaneringen f. n. Här behandlas också pågående förändringar i föräldraförsäkring m. m. samt hur verksamhetsformerna inom barnomsorgen ändras bl. a. vad gäller åldersger dessa Förändringar anledning att diskutera indelningarna. Sammantaget vilka barnåldrar planeringsunderlaget bör inriktas på.

8.1 Nuvarande förhållanden

Barnomsorgsplaneringen inberäknar f. n. åldersgrupperna noll-tolv år dvs. de åldrar som enligt barnomsorgslagen (SFS 1976:381 § l) omfattas av förskole- och fritidshemsverksamhet. Inriktningen av forskole- och fritidshemsplaneringen på dessa barnåldrar har behandlats av barnstugeutredningen. I betänkandet Förskolan (SOU 1972:26, 27) redovisas metoder för forskoleplanering för barn i åldrarna noll-sex år. I en bilaga innehåller utredningen också exempel på kommunal planering för åldrarna noll-femton år. I betänkandet Barns fritid (SOU 1974:72) redovisar barnstugeutredningen exempel på planering för barn i åldrarna sju-tolv år. Som beskrivits ovan i avsnitt 5 har socialstyrelsen vidareutvecklat de planeringsmodeller som har redovisats i dessa betänkanden. Barnomsorgsskall bl. a. sammanfattas på blanketter vilka kallas behovsplaneringen beräkning för daghem för noll-sexåringar, behovsberäkning för fritidshem samt behovsberäkning för deltidsför sju-nioåringar resp. tio-tolvåringar grupper. Behovet av familjedaghemsverksamhet skall inkluderas i daghemsoch fritidshemsbehovet. Deltidsgruppsblanketten skall redovisa behov för sexåringar samt vid glesbygdsförskola även för femåringar. I huvudsak finns planeringsunderlag med samma indelning i åldersgrup-

i planeringen. Planeringsunderlaget har andra

per som den som används brister t. ex. det övriga innehållet och den tidsmässiga redovisningen. Platidsmässiga redovisning m. m. framgår av avsnitt 20 i neringsunderlagets

76 Åldersgrupper i planeringen

Föreliggande betänkande.

Den planerade utbyggnaden och framtida verksamheten inom den kommunala barnomsorgen skall också redovisas i en separat blankett med uppdelning på daghem, fritidshem, deltidsgrupper samt kommunala familjedaghem för noll-sex resp. sju-tolv åringar. Daghemsverksamhet i småbarnsgrupp skall där särredovisas.

8.2 Föräldraförsäkringens utbyggnad samt om förslag

utvidgad rätt till ledighet för vård av barn

Föräldraförsäkringen har de senaste åren utvidgats. År 1975 ändrades försäkringstiden från sex till sju månader innebärande att föräldrar hade rätt att med ersättning från den allmänna försäkringskassan vara lediga i sju månader för vård av barn. År 1977 förlängdes den lediga tiden till nio månader varav sex månader kan tas ut under de 280 första dagarna. Resterande tre månader kan tas ut t. o. m. det år barnet fyller åtta år. Speciella regler gäller för deltidsuttag av ersättningen. Förlängningen av föräldraförsäkringstiden påverkar till viss del barnomsorgsplaneringen genom att behovet av kommunal barnomsorg under barnens första levnadsår minskar. Fristående från föräldraförsäkringen infördes den l januari år 1979 en ny lag om rätt till ledighet för vård av barn. Lagen innebär att en arbetstagare i egenskap av förälder ges rätt att for vård av barn vara ledig från anställning till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder. Lagen ger också arbetstagaren rätt att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid (6 timmar) till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Denna vidgade rätt till ledighet för vård av barn kan påverka barnomsorgsbehovet på så sätt att behovet minskar under barnens första levnadsår samt att behovet av deltidsomsorg ökar.

8.3 Vissa utvecklingstendenser inom den kommunala

barnomsorgen

Den relativt strikta uppdelningen mellan daghem och fritidshem uppluckras genom den utveckling som sker inom barnomsorgen. Ett exempel på detta är utvidgade syskongrupper med verksamhet för barn i åldrarna noll-nio eller noll-tolv år. I ovannämnda betänkande Barns fritid redovisar barnstugeutredningen exempel på hur sådan verksamhet kan organiseras. Många kommuner har på försök inrättat utvidgade syskongrupper. Familjestöds- 1 utvärderar denna Familjestödsutredning- utredningen typ av organisation i ett par kommunen* en PM nr 75. Utvidgade syskongrupper ingår också i den försöksverksamhet som MAFFZ bedriver. 2MAFF = Mångsidigt projektet användbara förskolor och Ett annat exempel på förändrad verksamhet inom är utbarnomsorgen fritidshem (projekt knutet vidgade fritidshem dvs. fritidshem som har ett nära samarbete med den till bl. a. socialstyrelsen). allmänna fritidsverksamheten. redovisar Barnstugeutredningen exempel på

Åldersgrupper i planeringen 77

organisation av utvidgat fritidshem. Socialstyrelsen har sedan år 1974 bedrivit försöksverksamhet med utvidgade fritidshem i fiera kommuner (bl. a. Göteborg, Halmstad, Lund och Malmö). I lägesrapporten det utvidgade fritidshemmet redovisar styrelsen erfarenheter från försöksverksamheten. Försök med utvidgade fritidshem pågår även i andra kommuner. En relativt ny verksamhetsform inom den kommunala barnomsorgen är s. k. öppen förskola dvs. verksamhet för icke inskrivna förskolebarn vilka tillsammans med sina föräldrar eller dagbarnvårdare kan besöka en förskola där de i samarbete med personalen kan utforma en verksamhet som passar dem. Enligt en rapport från socialstyrelsen fanns det vid årsskiftet 1977/78 drygt 50 öppna förskolor i landet fördelade på 31 kommuner. De öppna förskolorna riktas således även till barn med hemmavarande föräldrar. Ett tecken på den utveckling som sker inom barnomsorgen är också den

föräldrautbildning som har föreslagits av Barnomsorgsgruppen?

I diskuteras av fritidsverksamhet som

SIA-utredningen3 många former

kan komplettera den kommunala barnomsorg som bedrivs i fritidshemmen. T. ex. har försöksverksamhet med öppethus för skolbarn bedrivits i några kommuner. I bl. a. Örebro och Sundbyberg provas nu en form av fritidsverksamhet där barnen är inskrivna och där verksamheten bedrivs i samarbete med fritidsgårdarna alternativt i föreningsregi. Svenska kommunförbundet har sammanfattat de förändringar som sker inom verksamheten för fritidshemsbarnen i skriften Fritidshem i utvecklingf* Förbundet konstaterar där att verksamheten i fritidshemmen främst är anpassad till lågstadiebarnens behov. Det är också främst lågstadiebarn som utnyttjar de nuvarande fritidshemsplatserna.

8.4 överväganden och förslag

av föräldraförsäkringen, utvecklingen av verksamhetsfor- Förändringarna merna inom barnomsorgen och kritiken över barnomsorgsplaneringen ger anledning att diskutera vilka barnåldrar som bör redovisas i ett planeringsun- Barnåldrarna har också betydelse för derlag för barnomsorgsplaneringen. behovets storlek.

8.4.1 Barna/drar i planeringen för förskolebarn

Genom föräldraförsäkringen och lagen om vidgad rätt till ledighet för småbarnsföräldrar har föräldrarna de senaste åren fått större möjligheter att stan- 1 Socialstyrelsen Barnomna hemma från arbetet och vårda sina barn. Möjligheterna att dela upp sorgsplanering, kvalitetsfrågor 1977-1981 ledigheten så att högst en tredjedel förläggs senare än under första levnadsåret ger föräldrarna en valfrihet men gör det ur planeringssynpunkt svårare att bestämma behovsgruppen i planeringen. Så gott som samtliga föräldrar är 1sou 1978:5, hemma under de sex första månaderna av föräldraledigheten varför Föräldrautbildning. troligen barnen inte behöver någon barnomsorgsplats under den perioden. De övriga ?sou 1974:53, tre månaderna kan användas på annat sätt. Om dessa tre månader tas ut Skolans arbetsmiljö. i anslutning till de första behövs fortfarande inte någon barnomsorgsplats 4Svenska kommunförför barnen. Om däremot den övriga ledigheten tas ut vid olika tillfällen bundet, 1977, Kommuunder barnens förskoletid kan man utgå ifrån att barnen ändå behöver platser nerna och barnomsorgen.

78 Åldersgrupper i planeringen

i barnomsorgen vilka tidvis kan stå tomma. Kortare arbetstid kan påverka barnomsorgen genom att barnens dagliga vistelsetider eller vistelsetiden varje vecka minskar och genom att personalen får kortare arbetstider. Att barnen genom föräldrarnas kortare arbetstider vistas mindre tid i barnomsorgen dagligen eller per vecka är en fråga som rör både resursutnyttjandet av en besatt plats inom barnomsorgen samt verksamhetens sätt att fungera. Dessa frågor diskuteras översiktligt i avsnitt 17. Föräldraförsäkringen och ledighetslagen innebär förutom kortare vistelsetider att barnomsorgsplaneringen och planeringsunderlaget för förskolebarn skulle kunna omfatta barn från t. ex. ett års ålder i stället för fr. o. m. det barnen är nyfödda. Detta har också inverkan på om planeringen för förskolebarn skall omfatta sju hela åldersklasser. _

Det totala antalet förskolebarn är som störst före skolstarten och är lägst

alldeles efter skolstarten. När alla sjuåringar börjar skolan samtidigt på hösten blir det möjligt att placera nya barn i barnomsorgen. Den nuvarande barnomsorgsplaneringen för förskolebarn omfattar de sju årsklasserna noll-sex år. Antalet barn beräknas vid slutet av året dvs. den 31.12. Den del av nollåringarna som inte behöver omsorg utanför hemmet på grund av att föräldrarna är hemma anses då motsvaras av den del av sjuåringarna som inte inräknas i behovsberäkningarna för förskolebarn men som ändå behåller sin reserverade plats tills de börjat skolan dvs. i augusti-september det år de fyller sju år. Utjämningen av sjuåringarna mot nollåringarna kan resultera i att totalantalet barn i förskoleåldrarna missbedöms Om förnågot i planeringen. äldrarna har hand om sina bam under nio månader i samband med barnens födelse och sjuåringarna stannar på sin reserverade plats nio månader under det år de fyller sju år så sker en ungefärlig utjämning av skillnaden. Sjuåringarna behåller således den reserverade platsen ungefär lika lång tid som nollåringama får sin omsorg på heltid i hemmets Detta resonemang forutsätter att de båda årsklasserna är ungefär lika stora. Om nollåringama är betydligt färre än sjuåringarna görs en underskattning i behovet för förskolebarn. Om, å andra sidan, många barn får omsorg genom att föräldrarna är hemma längre tid än nio månader så överskattas antalet förskolebarn i planeringen. Betydelse i utjämningen mellan nollåringar och sjuåringar i planeringen har också den skillnad i förvärvsfrekvens som oftast föreligger mellan vårdnadshavare till nollåringar resp. sjuåringar. Andelen barn med förvärvs-

arbetande mor var för riket enligt FoB år 1975 ca hälften så stor för noll-

_åringarna som för sjuåringarna. I planeringen för förskolebarn används som regel förvärvsfrekvensen för vårdnadshavare till den åldersgrupp barn som omfattas av planeringen dvs. noll-sexåringarna. Det barnomsorgsbehov som beräknas i barnomsorgsplanerna innebär då, med nuvarande förvärvsfrekvenser och förutsatt att nollåringarna utjämnas mot sjuåringarna, ett genomsnitt av behovet för förskolebarn. Planeringens behovssiffror ligger alltså mellan det högsta resp. lägsta behov av barnomsorg för förskolebarn som kan uppstå under ett år. Exemplet i bil. 6 illustrerar beräkningarna av detta genomsnitt som givetvis kan utfalla annorlunda vid ändrade födelsetal och andra förvärvs- Minst halvtid. nivåer.

Åldersgrupper i planeringen 79

För att erhålla en mera fmstämd barnomsorgsplanering är det möjligt att beräkna barnåldrarna mera detaljerat än i nuläget t. ex. så att totalantalet Förskolebarn inom behovsgrupperna för barnomsorgen beräknas som: del av nollåringarna vid slutet av året, samtliga ett-sexåringar samt del av sjuåringarna. Förvärvsfrekvenserna skulle också beräknas för dessa delar. En sådan Förändring komplicerar barnomsorgsplaneringen. Planeringsgruppen anser det vara väsentligt att planeringen görs så enkel som möjligt och förordar en mera översiktlig planering än vad ovanstående innebär. Det är också en fördel att behålla redovisningen för exempel noll-sexåringar av den anledningen att det i många statistikkällor redovisas uppgifter för denna åldersgrupp. En hög detaljeringsgrad är inte heller meningsfull med hänsyn till att ejiedrâgan för olika åldrar och i olika kommuner betyder lika mycket som det totala antalet barn i åldersgrupperna och som förvärvsfrekvenserna gör.

Planeringsgruppenjöreslâr därför att planeringsunderlaget för förskolebarn

även fortsättningsvis omfattar sju hela årsklasser. De kommuner som anser . att behov föreligger av en mera fmstämd planering för delar av bamål-

won-n dersgrupper och med exakta förvärvsfrekvensberäkningar har givetvis möj-

lighet att genomföra detta. Det bör emellertid inte vara ett krav från statens sida att en sådan specificering görs. Diskuteras kan om det skulle vara möjligt att utforma planeringsunderlaget för förskolebarn med sju årsklasser men med inriktning på åldrarna ett-sju år i stället för noll-sex år. Det är ytterst väsentligt att det finns tillgång till reserverade platser när barnen är små och ledigheten enligt föräldraförsäkringen upphör eller föräldrarna av andra anledningar skall börja arbeta. Trots de förändringar som görs i bl. a. foräldraförsäkringen så kommer många barn att behöva barnomsorgsplats före ett års ålder. Det finns då att ändra planeringen för förskolebarn. För detta talar som ingen anledning nämnts också redovisningen i olika statistikkällor. Med hänsyn till att verksamheten för förskolebarnen har olika utformning beroende på hur gamla barnen är bör planeringsunderlaget om möjligt även redovisa en uppdelning av barnåldrarna på t. ex. noll-två år resp. tre-sex år. I fråga om planeringsunderlagets innehåll så föreslås en förändring. Planeringsunderlaget bör i enlighet med de diskussioner som förs ovan i avsnitt

7 beskriva behov grundat på bl. a. föräldrars förvärvsarbete och studier samt

efterfrågan på olika slags barnomsorg. Ett sådant förbättrat planeringsunderlag bör enligt planeringsgruppen medverka till att förenkla planeringsarbetet i kommunerna.

8.4.2 Barn i deltidsgrupper

Beträffande behovet av resurser för deltidsgrupp förekommer inte samma skillnad mellan behovsgrupp och årskull som vad gäller förskolebarnen. Deltidsförskolan har samma tenninsindelning som skolan och avser liksom skolan en hel årskull dvs. de barn som under året fyller sex år. I fråga om behovet av deltidsgrupp kan således hela årskullen sexåringar minskas med den del av årskullen som beräknas ha tillgång till daghemsplats.

80 Åldersgrupper i planeringen

Det nuvarande planeringsunderlaget som innebär årlig avisering till kommunerna av antalet femåringar och sexåringar är anpassat till denna redovisning och föreslås inte förändras.

8.4.3 Barna/drar i planeringen för skolbarn För skolbarnen görs också en viss utjämning mellan olika behovsgrupper i beräkningarna. Samtliga barn som fyller sju år under året inräknas i behovet av barnomsorg för skolbarn trots att barnen i regel inte börjar fritidshemmen förrän de har börjat skolan dvs. i augusti, september månad. Den överskattning som görs därigenom motsvaras av den underskattning som görs genom att barnen i de övre åldrarna teoretiskt kan stanna kvar på sin plats i barnomsorgen längre än vad den åldersgruppsberäkning som görs vid slutet av året inberäknar. Även i detta sammanhang skulle en mera fmstämd planering kunna utformas t. ex. att barnomsorgsbehovet omfattar en del av sjuåringarna, samtliga barn i åldrarna åtta-tolv år och en del av de barn som beräkningsåret fyller 13 år. Med motiveringen att barnomsorgsplaneringen bör göras enkel anser planeringsgruppen att gränsdragningarna enligt barnomsorgslagen bör behållas. Även fortsättningsvis bör således planeringen och planeringsunderlaget för skolbarn avse barnåldrarna sju-tolv år. Däremot kan diskuteras om samtliga dessa barn har behov av samma omsorgsformer och om det i enlighet härmed är motiverat att göra likformigt planeringsunderlag för hela denna barngrupp.

8.4.4 Sko/barns behov av omsorg - olika

planeringsunderlag för olika

barnâldrar Barnens behov av och efterfrågan på omsorg med reserverad plats minskar när de blir äldre. l fritidshemsåldrarna deltar barnen alltmera i aktiviteter utanför fritidshemmen. Behovet av olika slags öppen verksamhet ökar då kraftigt medan behovet av reserverad plats avtar. Enligt efterfrågeundersökningar som genomförts i kommuner är det mindre vanligt att föräldrar till barn i tio-tolvårsåldern efterfrågar plats i kommunal barnomsorg än att föräldrar till barn i sju-nioårsåldern gör det. Till en del beror detta på att det är svårare att erhålla plats for de äldre barnen än for de yngre. Enligt kommunenkäten år 1975 var det t. ex. 47 kommuner (20 %) som hade regler innebärande att tio-tolvåringar inte skulle erbjudas plats i fritidshem. Det är emellertid också så att den nuvarande barnomsorgen med reserverad plats for skolbarn (fritidshem och familjedaghem) är mer lämpad for de yngre barnen t. 0. m. lågstadieåldrarna än for de något äldre skolbarnen. Anpassningen av fritidshemmen till lågstadiebarnens behov framför mellanstadiebamens kan i sin tur bero bl. a. på att det är så få mellanstadiebarn som finns i fritidshem. I takt med att barnomsorgen utvecklas och mera inriktas på barn i mellanstadiet så är det att vänta att efterfrågan på kommunal barnomsorg ökar bland dessa åldersgrupper. Troligt är också att det för mellanstadiebarnen behövs både en varierad öppen verksamhet och mellan-

Åldersgrupper i planeringen 81

former mellan reguljära fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Det är önskvärt om planeringsunderlaget kan indelas på mindre åldersgrupper inom hela sju-tolvårsgruppen. Bl. a. ges då bättre möjligheter att planera barnomsorgen så att verksamheterna byggs ut i den utsträckning som behövs för de olika åldersgrupperna. Enligt planeringsgruppen kan det

vara lämpligt att ta fram ett planeringsunderlag för dels sju-tioårsgruppen

och dels för elva-tolvåringarna. För barnen i sju-tioårsâldernföreslår planeringsgruppen att planeringsunderlaget redovisar barnens behov av barnomsorg grundat på antalet barn med bl. a. förvärvsarbetande/ studerande föräldrar. Dessutom föreslås att barnens/ föräldrarnas behov uttryckt som efterfrågan på barnomsorg redovisas. Det senare är således en Förändring jämfört med nuläget. För elva-tolvåringarnajöreslår planeringsgruppen att barnens behov grundat på antal barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar redovisas i planeringsunderlaget dvs. som i nuläget. E/ie/jfrâgan föreslås inte ingåi planeringsunderlaget för elva-tolvåringarna. Att dra gränsen vid tio år beskriver inte en förändring i barnens behov just vid tio års ålder. Gränsdragningen vid tio år för redovisning av efterfrågan är dels praktisk och dels ekonomisk. Rent praktisk! så har barnen vid tio år gått ett år i mellanstadiet och hunnit etablera sig där. Det kan då vara rimligt att deras efterfrågan på barnomsorg förändras och inriktas på öppen verksamhet snarare än verksamheten med reserverad plats. Den nuvarande situationen är att det för mellanstadiebarnen i allmänhet inte föreligger efterfrågan på kommunal barnomsorg med reserverad plats. Som nämnts ovan kan många faktorer bidra till detta. Barnens behov av en “hög omsorgsnivå” minskar successivt allteftersom de blir äldre. Det är i allmänhet också så att mellanstadiebarnen inte erbjudits reserverad plats när de var yngre, vilket bidrar till att de inte efterfrågar. Avsaknaden av barnomsorgsverksamhet anpassad till de äldre mellanstadiebarnen gör emellertid att de inte heller har någon annan kommunal barnomsorg som de har anledning att efterfråga. Mätning av efterfrågan på kommunal omsorg skulle därför ge litet gensvar bland elva-tolvåringarna. Tioårsgränsen innebär inte att barn äldre än tio år inte bör erbjudas t. ex. fritidshem. Det kan således i planeringsarbetet finnas anledning för kommunerna att räkna med att vissa barn i åldrarna över tio år också efterfrågar _reserverad plats i fritidshem eller familjedaghem. Andelen barn som redan är i barnomsorgen ochsom uttrycker önskemål om att behålla sin plats kan ge ledning för en sådan uppjustering av efterfrågan. Det finns även ekonomiska skäl till att mätningen av efterfrågan föreslås begränsas till barn under elva år. Mätningen av efterfrågan blir mindre kostnadskrävande ju mindre undersökningen görs. I del lll redovisas exempel på kostnader för barnomsorgsundersökningar som även innehåller redovisning av efterfrågan på kommunal barnomsorg. Att mäta efterfrågan för elva-tolvårsgruppen skulle innebära fördyringar på minst 20 % av kostnaderna for undersökningarna avseende skolbarn. Planeringsgrupen vill framhålla vikten av att socialstyrelsen fortsätter utvecklingsarbetet med barnomsorg speciellt lämpad för mellanstadiebarnen. Vi fáreslâr att efterfrågan på sådana omsorgsformer mäts så snart detta är möjligt dvs. när de nått en viss omfattning och kan utgöra ett konkret

82 Å ldersgrtlpper i planeringen SOU 1979157

alternativ i enskilda kommuner eller i riket som helhet. Vi vill också påpeka att staIsbidragsreg/erna i nuläget inte är anpassade till olika slags öppen verksamhet utan främst utgår från fritidshem och familjedaghem. För att bra barnomsorg för mellanstadiebarnen skall utvecklas fordras således en förändring härvidlag.

8.4.5 Sammandrag - barnåldrarna i planeringsunderlaget

I nuläget omfattar barnomsorgsplaneringen barnåldrarna noll-tolv dvs. de åldrar som enligt barnomsorgslagen omfattas av förskole- och fritidshemsverksamhet. Barnomsorgsplaneringen görs nu med uppdelning på barn i åldrarna noll-sex, sju-nio och tio-tolv år. I planeringen för deltidsgrupper görs därutöver en redovisning av antal sexåringar, femåringar och fyraåringar. Planeringsunderlaget har en utformning som i huvudsak överensstämmer med dessa barnåldrar men har andra brister, vilka berörts ovan under avsnitt 6. Planeringsgruppen föreslår att den del av planeringsunderlaget till barnomsorgen som avser antalet barn med behov grundat på att de bl. a. har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar omfattar samma åldrar som i nuläget dvs. noll-tolv år. Vi har disküterat möjligheten att med anledning av den förlängda föräldraförsäkringen m. m. bortse från hela eller del av nollårsgruppen i planeringen. Då detta skulle komplicera planeringen så foreslår vi att noll-sexårsgruppen behålls i planeringen för förskolebarn. Nollåringarna i planeringen för förskolebarn utjämnas alltså mot de sjuåringar som inte inräknas i förskolebehovet trots att de behåller sina platser under större delen av det år de fyller sju år. Planeringsunderlaget avseende antal barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar m. m. föreslås indelas i åldersgrupper t. ex. vad gäller förskolebarnen noll-två år resp. tre-sex år och vad gäller skolbarnen t. ex. sju-tio resp. elva-tolv år. Förutom ett planeringsunderlag som redovisar behov grundat på bl. a. föräldrarnas förvärvsarbete/studier m. m. så föreslås att ett planeringsunderlag tas fram som redovisar behovet uttryckt som efterfrågan på barn-

omsorg. l avsnitt 20 redovisas exempel på hur efterfrågan kan mätas och

reda-visas genom centralt genomförda enkäter med redovisning på kommunnivå och kommundelsnivå. Ett planeringsunderlag som på detta sätt är anpassat till barnomsorgen bör innebära en förenkling av planeringen. Planeringsgruppens förslag är att dessa enkäter genomförs dels för förskolebarn i åldrarna noll-sex år och dels för skolbarn i åldrarna sju-tio år. Avgränsningen vid tio år föreslås dels av praktiska skäl och dels av ekonomiska. Vi framhåller också att verksamhetsformer som är speciellt lämpade för mellanstadiebarnen även fortsättningsvis måste utvecklas och föreslår att efterfrågan därefter även mäts vad gäller kommunal barnomsorg för elva-tolvåringarna. De kommuner som har olika slags öppen verksamhet för mellanstadiebarnen har givetvis möjlighet att redan nu genom egna undersökningar kartlägga efterfrågan. I avsnitt 19 ges exempel på en sådan undersökning genomförd i samarbete med bl. a. rektorsområden i Göteborgs kommun. Vi betonar också att de nuvarande statsbidragen främst är utformade

Åldersgruppez i planeringen

För familjedaghem och fritidshem och således kan behöva ses över i takt med att alternativa barnomsorgsformer utvecklas för mellanstadiebarnen. Nedanstående figur illustrerar de barnåldrar För vilka planeringsunderlaget föreslås utformas. Års- 7 åk 4 åk A Förskolebarn Skolba rn Figur 8./ Ãrskullari 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 66 omsorgen resp. barn/Edda *m v k-w under kalenderâren 7-10 år=4år 11-12 år=2 år 1966-1978.

9 Barn med förvärvsarbetande föräldrar

Barn med förvärvsarbetande föräldrar tillhör de grupper som enligt barnomsorgslagen skall erbjudas plats i kommunal barnomsorg om inte behovet tillgodoses på annat sätt. Barn som har Förvärvsarbetande föräldrar är den största behovsgruppen i barnomsorgsplanerna. I barnomsorgslagen anges ingen definition för förvärvsarbete. Inte heller anges en minsta veckoarbetstid för att behov av kommunal barnomsorg skall anses föreligga. Definitionen på förvärvsarbete och gränsen för veckoarbetstid har emellertid avgörande betydelse för behovets storlek. l det följande beskrivs inledningsvis behovsgruppens storlek, dvs. hur många barn som har förvärvsarbetande föräldrar. Den avgränsning som görs av behovsgruppen i planeringen redovisas också liksom de prioriteringar som kommunerna använder som en följd av den nuvarande bristsituationen inom barnomsorgen. Föräldrarnas arbetstider och kommunernas intagningsregler påverkar i sin tur vistelsetiderna inom barnomsorgen vilket också berörs nedan. Vistelsetiderna jämförs även med statsbidragsreglerna för daghem. Slutligen redovisas nedan vilken inriktning av efterfrågan på barnomsorg olika lång tid som kommunerna upplevt enligt den telefonrundringning som planeringsgruppen har genomfört.

9.1 Behovsgruppens storlek

Barn med förvärvsarbetande föräldrar delas här upp på barn med förvärvsarbetande mödrar och barn med ensamstående förvärvsarbetande fader. Antalet noll-sexåringar med en mor i arbetskraften uppgick enligt arbetskraftsundersökningarna år 1978 till 486 000 dvs. 66 % av samtliga 735 000 noll-sexåringar. Lägre siffror över antal barn med förvärvsarbetande mödrar redovisas i Folk- och bostadsräkningarna (FoB). I FoB redovisas 360000 barn med mödrar som förvärvsarbetade år 1975 (49 %).u Skillnaden mellan AKU och FoB diskuteras närmare i avsnitt 20. Antalet barn i åldrarna noll-sex år med ensamstående förvärvsarbetande fäder inte i AKU. FoB uppgick antalet barn med ensam-

redovisas Enligt

stående förvärvsarbetande far till ca drygt 3 500 dvs. 0,5 % av samtliga noIl-sexåringar. Något högre siffror kan beräknas med ledning av andra statistikkällor. Antalet barn i åldrarna sju-tolv år med förvärvsarbetande mor uppgick år 1975 till 444000 enligt FoB dvs. 63 % av samtliga barn i åldrarna. Ar-

86 Barn med förvärvsarbetande föräldrar sou 1979:57

betskraftsundersökningarna redovisar enbart barn i åldrarna sju-tio år. Bland de barnen var det 72 % som hade mor i arbetskraften år 1978. Antalet barn i åldrarna sju-tolv år med ensamstående far enligt FoB uppgick år 1975 till ca 8 500 dvs. drygt 1 96 av samtliga barn. Mödrarnas arbetstider redovisas i tabellen nedan. Källa är AKU år 1978.

Tabell 9.1 Antal och andel barn med mor i arbetskraften efter vanligen arbetad tid år 1978, riket (AKU)

Tusental barn_ Andel barn, ålder ålder

Arbetstid/vecka 0-6 7-10 0-6 7-10 Mödrarnas normala arbetstider

Andelen deltidsarbetande mödrar (- 35 tim.) har ökat kraftigt de senaste åren. År 1975 hade t.ex. 22 % av barnen i åldrarna noll-sex år mödrar som var i arbetskraften 20-34 timmar. År 1978 hade denna andel ökat till 31 %. Tab. 9.2 visar hur arbetstiderna för mödrarna med barn i åldrarna noll-sex år ökat.

Tabell 9.2 Andel bam 0-6 år fördelade efter moderns arbetstidsstatus (i arbetskraften), enligt AKU“ 1975-1978, riket

“ Uppgifter för 1975 hämtade ur planeringsgruppens/SCB:s bearbetning av AKU.

Tabellen illustreras även i ñg. 9.1. Där syns tydligt att det är andelen barn med mödrar som är i arbetskraften lång deltid (20-34 tim) som har ökat kraftigt. Andelen barn med mödrar som arbetar heltid resp. kort deltid är förhållandevis konstant.

Barn med förvärvsarbetande föräldrar 87

% 70-

50.

40..

“Å 30-

20 - 34 tim 20-

10 /

l

Figur 9.1 Barn 0-6 år 1 - 19 tim .. _lordelade efter »zoderns / // / i arbetstid (i arbetskraften), l I 1975 1976 1977 1978 enlig/AKU 1975-1978.

9.2 Nuvarande avgränsning av behovsgruppen i planeringen

- veckoarbetstid

Enligt socialstyrelsens vägledning i den första planeringsomgången skulle kommunerna beräkna hur många barn som hade minst halvtidsarbetande föräldrar dvs. minst 20 timmar per vecka. Definitionen pâ Förvärvsarbete följde i princip FoB. Detta innebär att personer som hade arbetat under FoB:s mätvecka och/eller de senaste fyra månaderna räknades som förvärvsarbetande. Minst halvtid gäller fortfarande som en ungefärlig gräns för behov av kommunal barnomsorg. Den undre tidsgränsen föreslås i den nuvarande planeringsvägledningen till minst 16 timmar per vecka bl. a. med hänsyn till att restiderna på vissa håll är långa. För några yrkeskategorier motsvarar också halvtid mindre än 20 timmar per vecka. Barn med föräldrar som arbetar mindre än 16 timmar per vecka kan i praktiken också ha behov av kommunal barnomsorg. Tidsgränsen utgör därför ett genomsnitt. Beräkningen förutsätter att barn med Föräldrar som har deltidsarbete kan utnyttja samma plats eller att föräldrar som arbetar kort deltid kan ordna barnomsorgen själva.

9.3 Kommunernas prioriteringsregler beträffande

veckoarbetstid

Den kommunala barnomsorgen täcker i många kommuner inte behovet av omsorg varav följer att prioriteringar måste göras mellan barnen vid intagning till lediga platser. Vissa barn tilldelas plats med förtur medan

88 Barn med förvärvsarbetande föräldrar

andra barn får plats efter turordning i barnomsorgsköerna. Förtursgrupperna är många. Vanligt är att barn med behov av extra stöd, som är förtursberättigade enligt barnomsorgslagen, och barn till ensamstående föräldrar får plats med förtur. Det finns ibland också restriktioner i kommunernas regler för platstilldelning innebärande att barn med heltidsarbetande föräldrar prioriteras framför barn med deltidsarbetande föräldrar. I kommunenkäten vintern 1976/77 ställde planeringsgruppen frågan om kommunerna hade en regel, eller om det i praktiken var så, att barn till deltidsarbetande förälder inte skulle erbjudas plats i daghem. Av de 273 kommuner som besvarade enkäten var det 81 som i princip inte gav plats till deltidsarbetandes barn. l en annan fråga ombads kommunerna omtala om barn till heltidsarbetande föräldrar ingick i förtursgrupperna inom barnomsorgen. Det var 82 kommuner som svarade att de heltidsarbetande föräldrarnas barn beviljades förtur till daghem och 41 kommuner som svarade att de beviljades förtur till familjedaghem. Kommunerna angav samtidigt att heltidsarbetande föräldrars barn gavs lägre prioritet än t. ex. barn med behov av extra stöd eller barn med ensamstående föräldrar. Familjedaghemsverksamheten läggs i regel utanför dessa begränsningar. Detta innebär att föräldrar som arbetar deltid oftare erbjuds familjedaghem än daghem. Bristen på daghem för de som arbetar deltid kompenseras därmed delvis av att familjedaghem erbjuds. En förutsättning är dock att det finns dagbarnvårdare att tillgå. Enligt planeringsgruppens kommunenkät vintern 1976/77 var det 51 % av kommunerna som hade svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare. Av de kommuner som specificerade vilka barnåldrar svårigheterna gällde angav det stora flertalet att det var svårast för noll-tvååringarna.

9.4 Barnens dagliga vistelsetid

Enligt en undersökning som familjestödsutredningen genomförde vintern 1974/75 var daghemsbarnens vistelsetider minst sex timmar för 91 % av barnen. Det var något kortare vistelsetider i familjedaghem. För 84 % av barnen i familjedaghem var vistelsetiderna minst sex timmar. Statistik som visar hur vistelsetiderna exakt utvecklats sedan år 1974 saknas. Rapporter från bl. a. olika kommuner antyder att vistelsetiderna har minskat. Barnens vistelsetider inom barnomsorgen påverkar det konkreta resursutnyttjandet av omsorgen vilket är en fråga som tagits upp till diskussion av kommunrevisorer i några kommuner. Resursutnyttjandet påverkas även av om det finns obesatta platser inom barnomsorgen. 1 Planeringsgruppen för Planeringsgruppen gjorde sommaren 1978 en sammanställning av material barnomsorg 1978-10-18, rörande platsutnyttjandet inom barnomsorgen i daghem och fritidshem* Sammanställning av Genom analys av kommunernas årsberättelser från januari år 1978 konstamaterial rörande platsutnyttjandet inom barnom- terade vi att andelen obesatta platser inom barnomsorgen var få. Omkring sorgen. 5 % av samtliga platser i daghem resp. fritidshem var obesatta. Vanligaste ZSCB. SMS 1979:1, orsak till att dessa platser var obesatta var att det fanns nystartade insti- Barns och personals tutioner, att det pågick inskolning eller liknande.

närvaro i daghem 1977. Vi studerade även en undersökning? av barnens frånvaro som SCB gjort

Barn med förvärvsarbetande föräldrar 89

samt rapporter om resursutnyttjandet sammanställda av kommuner. SCBs undersökning avser år 1977. Där framgår att barnen i genomsnitt var frånvarande under 24 % av de överenskomna närvarodagarna. Härav utgjorde 11 % sjukfrånvaro för barnen. Resterande frånvaro orsakades av att föräldern var ledig från arbetet, föräldern var sjuk m. m. Den överenskomna närvaron är i allmänhet anpassad till föräldrarnas arbetstider. Om föräldrarna arbetar t. ex. varannan dag så är det överenskommet att barnen skall vara i kommunal barnomsorg varannan dag. Den beläggning (full beläggning = utnyttjande av samtliga möjliga närvarodagar) som erhålls på t. ex. en daghemsavdelning är således beroende av föräldrarnas arbetstider och av vilken frånvaro som barnen har i förhållande till den närvaro som är överenskommen. Enligt undersökningar som gjorts i Stockholm och Göteborg så var beläggningen omkring 60 % i daghem år 1977. Den personaltäthet och gruppstorlek som socialstyrelsen rekommenderat för barnomsorgen förutsätter viss frånvaro. Om frånvaron är ojämn eller mycket stor så kan den emellertid inverka negativt på verksamheten. Planeringsgruppen föreslår i avsnitt 17 att frågorna rörande barns närvaro i barnomsorgen utreds ytterligare.

9.5 Vistelsetid per dag enligt statsbidragsregler för daghem

Enligt gällande statsbidragsregler skall minst två tredjedelar av platserna i ett daghem vara besatta med barn som utnyttjar platsen minst fem timmar per dag i genomsnitt för att fullt statsbidrag skall kunna utgå. Fem timmar per dag motsvarar en arbetstid på mellan 20 och 25 timmar per vecka beroende på hur lång restiden är. Av arbetskraftsundersökningarna för riket år 1978 kan konstateras att samtliga mödrars arbetstider på ett ungefär överensstämmer med den vistelsetid som motsvarar fullt statsbidrag. Den faktiska efterfrågan i många kommuner avviker från detta förhållande med resultat att kommuner med en stor andel deltidsarbetande har upplevt svårigheter att erhålla fullt statsbidrag. Socialdepartementet har i en rapport våren 19797 föreslagit ändrade statsbidragsregler som kan underlätta dessa svårigheter.

1 Göteborgs socialförvaltning 1977-10-17 och olika tid 1978-01-16

9.6 Efterfrågan på barnomsorg lång

Göteborgs revisionskontor 1977-10-19 och 1977- Föräldrar som nu inte har kommunal barnomsorg efterfrågar i många kom- 03-28 muner deltidsplatser mera ofta än de efterfrågar heltidsplatser. Enligt en Stockholms socialförvaltning 1978-09-28 rundringning som planeringsgruppen företog hösten 1978 var det 19 av de Stockholms revisionstillfrågade 25 kommunerna som bedömde efterfrågan på nya halvtidsplatser kontor 1978-04-17. större än 50 % av den totala efterfrågan. Liknande synpunkter framfördes 2 Ds s 1979:03. Vissa vid kommunförbundets konferensserie om barnomsorgsutbyggnaden hösten kvalitetsfrågor i daghem 1977. Till en stor del beror denna efterfrågan på att de barn som nu har och fritidshem samt tillgång till kommunal barnomsorg har föräldrar som har längre arbetstider principerna för statsbiän vad den genomsnittlige vårdnadshavaren har. Delvis är det också så dragsgivningen.

90 Barn med förvärvsarbetande _föräldrar

att föräldrar i vissa kommuner har kortare arbetstider än föräldrar i andra kommuner. I kommuner med många föräldrar som arbetar på obekväm tid blir efterfrågan på deltidsomsorg också större av den anledningen att föräldrarnas arbetstider delvis ligger utanför barnstugornas öppettider. Samtidigt som efterfrågan på nya heltidsplatser är förhållandevis liten så är efterfrågan pâ barnomsorg under kort deltid också liten i vissa kommuner. Efterfrågan avser då huvudsakligen halvtid eller lång deltid dvs. mellan 16 och 34 timmar i genomsnitt per vecka. Att efterfrågan på barnomsorg under kort deltid (mindre än 16 timmar per vecka) är mindre än andelen förvärvsarbetande med denna tid kan bero på att det är enklare att ordna privat omsorg när arbetstiderna är korta. Kommunernas olika prioriteringsregler till barnomsorgen påverkar också efterfrågan. Erbjuds inte kommunal barnomsorg till vårdnadshavare med vissa arbetstider, t. ex. de som har kort deltid, så är det sannolikt att de avstår från att uttrycka efterfrågan. Samma förhållande kan gälla barn med vårdnadshavare som arbetar på obekväm tid. Nedanstående tabell visar med ett exempel från barnomsorgsundersökningen i Växjö kommun att de förvärvsarbetande vårdnadshavarna i 29 % av fallen arbetade heltid, att den totala efterfrågan på kommunal barnomsorg för 33 % av barnen avsåg heltid och att efterfrågan på nya platser (exkl. de som redan hade plats) för 22 % av barnen avsåg heltid. Efterfrågan på kommunal barnomsorg under lång deltid var totalt 57 96 och efterfrågan på nya platser under lång deltid var 63 %. Det var en betydligt mindre andel av barnen som hade vårdnadshavare som arbetade heltid i Växjö än förhållandet i riket år 1978.

Tabell 9.3 Barn 0-6 år efter vårdnadshavares arbetstider, total efterfrågan på bamomsorg samt efterfrågan på nya platser olika veckotid, antal och andel, Växjö kommun, 1978

9.7 överväganden och förslag

1 det följande diskuteras hur kortare arbetstider för föräldrar med barn i kommunal barnomsorg kan påverka barnomsorgen. Därefter behandlas planeringsunderlag med redovisning av veckotid. Slutligen berörs den tidsgräns för behov av barnomsorg som används i planeringen.

Barn med förvärvsarbetande föräldrar 91

9.7.1 Föräldrarnas arbetstider - barnens vistelsetider

De differenser som kommunerna erfarit mellan antal barn med behov av barnomsorg minst 16 timmar per vecka enligt barnomsorgsplanerna och den konkreta efterfrågan på barnomsorg olika lång tid har bidragit till att planerna har upplevts vara orealistiska. En orsak till att det finns differenser av detta slag är att behovet i planerna beskriver en idealsituation som förutsätter att samtliga barn som har behov också kan erbjudas barnomsorg, 1 flertalet kommuner är behovet av barnomsorg långtifrån täckt. Det behov som redovisas i planen kan därför inte bli täckt förrän vid en senare tidpunkt än t.ex. de första prognosåren i planen. Detta bidrar till att efterfrågan avviker från behovet grundat på föräldrarnas förvärvsarbete/studier. Genom att det varit brist på barnomsorg har kommunerna i barnomsorgen prioriterat barn till föräldrar med långa arbetstider. Reglerna fö! statsbidrag har bidragit till detta. Följaktligen är det i nuläget ofta längre genomsnittliga arbetstider bland föräldrar till barn som har plats i kommunal barnomsorg än vad gäller förvärvsarbetande föräldrar i allmänhet. Denna naturliga prioritering av de barn som har haft störst behov resulterar i att det för barnen som inte har kommunal barnomsorg ofta uttrycks önskemål om plats i barnomsorg med deltidsvistelse. Det ökande deltidsarbetet kan dessutom bidra till att önskemålen om barnomsorg under kort tid ökar. Sammantaget innebär detta att barnens vistelsetider i barnomsorgen minskar. Detta kan ge utrymme för en högre kvalitet inom barnomsorgen men kan också medföra att den pedagogiskt uppbyggda verksamheten i t. ex. daghemmen störs och blir splittrad. Extra komplicerad blir bilden om föräldrarnas arbetstider gör att barnen har behov av vistelse i barnomsorgen på oregelbundna tider (se även avsnitt 10). Om barn med föräldrar som arbetar kort eller oregelbunden tid ges möjlighet att utnyttja sina barnomsorgsplatser dagligen på fasta tider och inte enbart under föräldrarnas arbetstid så uppvägs en del av här berörda svårigheter. Planeringsgruppen föreslår i avsnitt 17 att avvägningen mellan föräldraarbetstider och barnens vistelsetider utreds särskilt.

9.7.2 Planeringsunderlag med redovisning av veckotid Förekomsten av deltidsarbete varierar mellan kommunerna. I nuläget saknas en detaljerad redovisning av föräldrars arbetstider olika lång veckotid i barnomsorgsplanerna. Inte heller redovisas efterfrågan på barnomsorg olika lång veckotid. Till en del beror detta på att planeringsunderlag saknas. Planeringsarbetet skulle i sin helhet bli säkrare om föräldrarnas nuvarande arbetstider kunde redovisas på ett mera detaljerat sätt i planeringsunderlaget än vad som sker f. n. Barnomsorgsefterfrågan uttryckt som ett konkret önskemål om kommunal barnomsorg har som nämnts ovan ofta en annan nivå än vad behovet grundat barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar har. Bättre inpå antal formation om föräldrars och barns efterfrågan på barnomsorg olika lång tid under dygnet och veckan skulle således också underlätta planeringen. Re-

92 Barn med _förvärvsarbetande föräldrar

dovisningen av efterfrågan på barnomsorg kan ge en nulägesinformation om det utnyttjande av barnomsorgen ,som skulle uppstå om plats kunde erbjudas omedelbart och ge vägledning vid utbyggnad och organisation av barnomsorgen. Kommunerna ges därmed bättre möjligheter att planera barnomsorgen så att den passar familjernas faktiska situation. Planeringsgruppen föreslår således att planeringsunderlaget för barnomsorgen utformas så att det redovisar hur många barn som har behov av barnomsorg genom att föräldrarna förvärvsarbetar. Redovisningen föreslås innehålla en uppdelning av föräldrarna efter förvärvsarbetets genomsnittliga längd per vecka. (T. ex. 1-15, 16-24, 25-34, 35- tim/vecka.) Även planerad arbetstid föreslås bli redovisad. Av praktiska skäl kan det vara nödvändigt att i redovisningen inkludera andra behovsgrupper t. ex. barn med studerande och arbetslösa föräldrar. Planeringsgruppen föreslår också arr planeringsunderlaget förses med en redovisning av antalet barn där behovet uttrycks genom att barnomsorg eferfrågas olika många veckodagar och olika lång daglig tid. (T. ex. 1-3 eller 4-5 dagar varje vecka/varannan vecka resp. mer eller mindre än 5 tim./dag.) Efterfrågemåttet Jñreslås dels mätas oberoende av föräldrarnas förvärvsarbete/studier och dels relateras till de barn som ingår i behovet.

9.7.3 Tidsgränsenför behov av barnomsorg

Förslaget att planeringsunderlaget görs mera detaljerat innebär inte att barnomsorgsplanerna som helhet behöver genomföras med denna detaljeringsgrad. Redovisningen kan inskränkas till basåret i planeringen. Den nuvarande gränsen för beräkning av barnomsorgsbehov - 16 timmars förvärvsarbete - är ett bra genomsnitt för beräkningarna av behov av barnomsorg med reserverad plats. Därutöver har många barn med och utan förvärvsarbetande föräldrar behov av öppen verksamhet av olika slag. På grund av det stora barnomsorgsbehovet jämfört med platstillgången är det troligt att barn med föräldrar som arbetar mindre än 16 timmar i genomsnitt per vecka i allmänhet inte erhåller reserverad plats i kommunal barnomsorg. Det är också enklare för dessa föräldrar att själva ordna barnomsorgen än vad det är för föräldrar med längre arbetstider. Allteftersom barnomsorgen byggs ut kommer det troligen att kunna erbjudas någon form av reserverad plats även till barn som är berörda av korta deltider. I det läget kan det vara lämpligt att överväga en justering

av tidsgränsen för genomsnittligt behov av reserverad plats iplaneringen.

T. ex. kan gränsen justeras till en timma. Då detta troligen, genom de ökande förvärvsfrekvenserna, kan genomföras vid en tidpunkt då merparten av barnen har föräldrar som arbetar eller studerar någon gång per vecka så kommer då också så gott som samtliga barn att inräknas i behovsgrupperna på grund av att de har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. De kommuner som har många barnomsorgsplatser i förhållande till antalet barn med förvärvsarbetande föräldrar och en stor andel deltidsarbetande kan givetvis redan nu beräkna barnomsorgsbehov för barn med förvärvsarbetande föräldrar fr. o. m. en timma.

Ö 93

10 Barn med föräldrar som arbetar på obekväm

eller oregelbunden tid

Barn med föräldrar som arbetar på obekväm tid och/eller som arbetar oregelbunder nämns inte som en speciell behovsgrupp i barnomsorgslagen. De ingår i den stora behovsgruppen barn med förvärvsarbetande föräldrar. De senare åren har debatten om behov av barnomsorg på obekväm tid intensifierats. Med obekväm tid menas här i princip den tid som daghemmen normalt inte har öppet dvs. före kl. 06.30 på morgonen och efter kl. 18.30 på kvällen. Många av de föräldrar som arbetar på obekväm tid har också oregelbundna arbetstider. T. ex. kan anställda inom sjukvården arbeta tidiga morgnar vissa dagar och sena kvällar andra. Antalet barn med behov av barnomsorg på obekväm tid grundat på foräldrarnas arbetstider varierar mellan olika kommuner beroende på hur arbetslivet ser ut. l kommuner med många arbetande inom sjukvård, serviceyrken och med Skiftarbete ligger behovet av barnomsorg på obekväm tid högre än i kommuner med t. ex. stor andel kontorsanställda. Alla barn med föräldrar som har obekväm arbetstid efterfrågar inte kommunal omsorg på obekväm tid. Efterfrågan på kommunal omsorg beror som nämnts bl. a. på vilket utbud som finns samt på vilka möjligheter människor har att lösa sin omsorg själva. Barnomsorgsefterfrågan under oregelbunden tid ställer extra krav på barnomsorgens administration och kan minska resursutnyttjandet inom barnomsorgen. Nedan redovisas hur många barn som var berörda av obekväm eller oregelbunden tid enligt några undersökningar. Frågans behandling i nuvarande planering beskrivs också liksom hur vanligt det är att kommunerna kan erbjuda barnomsorg under obekväm tid.

10.1 Behovsgruppens storlek

I bil. 7 och 8 beskrivs med exempel för riket och exempel från barnomsorgsundersökningar i olika kommuner hur många barn som hade föräldrar som arbetade obekväm resp. oregelbunden tid. I bil. 8 redovisas också efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid. Resultaten från de olika undersökningarna relateras här i korthet. Arbetarskyddsfonden genomförde år 1973 en undersökning om förekomst av obekvämt och omge/bundet arbete i riket. Undersökningen baserades på ett riksrepresentativt urval av 54 000 individer i åldrarna 14-74 år och an-

94 Barn med föräldrar som arbetar på obekväm. . .

passades till AKU. Med obekvämt arbete avses i den undersökningen allt arbete utöver kl. 06.45-17.45 vardagar. Oregelbundet arbete anses de ha som inte arbetar på normal dagtid och som inte har i stort sett samma arbetstider varje dag. De som arbetar oregelbundet har med denna definition också arbete på obekväm tid. Enligt undersökningen fanns det 94 000 kvinnor t. 0. m. 39 år som var sysselsatta med regelbundet arbete men som arbetade på obekväm tid vardagar. Därutöver fanns det 33 000 kvinnor som var sysselsatta normal tid på vardagar men som även arbetade vissa helger samt ca ll 000 som enbart arbetade på helger. Det fanns förutom dessa kvinnor drygt 180 000 kvinnor t. o. m. 39 år som var sysselsatta på oregelbundna tider som delvis eller helt inträffade på obekväm tid. Av samtliga 789 000 sysselsatta yngre kvinnor 14-39 år 1973 var således 319000 berörda av arbete på obekväm tid (40 %). För kvinnor äldre än 39 år var det ännu något mera vanligt med arbete på obekväm och oregelbunden tid. Om kvinnorna i åldrarna 14-74 år berörda av arbete på obekväm tid i arbetarskyddsfondens undersökning antas ha samma antal barn i åldrarna noll-tio år som övriga sysselsatta kvinnor år 1973 så erhålls mer än 250 000 barn med en mor som någon gång arbetade på obekväm tid. Dessa barn utgjorde ca en femtedel av samtliga barn i åldrarna noll-tio år. Rikssiffror för åren efter år 1973 saknas. Resultat från barnomsorgsundersökningar genomförda i bl. a. Växjö och Filipstads kommuner år 1978 visar att andelen barn med föräldrar som arbetade/studerade under obekväm tid ligger runt 25 % av samtliga barn i åldrarna noll-tolv år. Vanligast är att behovet föreligger på kvällar samt på lördagar. Beträffande föräldrars förvärvsarbete på oregelbunden tid så konstaterades i barnomsorgsundersökningen avseende barn noll-tolv år i Växjö kommun att nästan 40 % av de förvärvsarbetande vårdnadshavarna var lediga vissa vardagar. Denna höga andel berodde på att många var deltidsarbetande. Variationer i arbetstiderna mellan olika dagar var också mycket vanliga. Det var i Växjö ca 34 % av barnen som hade föräldrar som arbetade olika lång tid olika dagar. Detta arbete inföll både på normal och obekväm tid. Vanligaste variationerna i arbetstiderna var mellan sex timmar och tio timmar olika dagar. LO har genomfört en ganska stor undersökning bland sina medlemmar avseende bl. a. efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid(se bil. 8).Frågorna i undersökningen avsåg således inte förekomst av arbete under obekväm tid (som i arbetarskyddsfondens undersökning) utan om föräldrarna ansåg att de behövde barnomsorg under obekväm tid. Med obekväm tid avses i undersökningen all tid utom vardagar kl. 06.30-19.00. LO-undersökningen omfattade drygt 14 000 barn i åldrarna t. o. m. elva år. Resultaten har räknats upp så att det avser samtliga 640000 barn till LO-medlemmar. Av dessa bam var det 82 0O0( 13 %) som efterfrågade kommunal barnomsorg under obekväm tid. Barnomsorgsundersökningar i Vindelns och Järfälla kommuner åren 1977 och 1978 visar på betydligt lägre efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid än vad som erhölls i LO-undersökningen. I Vindeln efterfrågades kommunal barnomsorg för 3 96 och i Järfälla 6 96 av samtliga barn i åldrarna

Barn med/öräldrar som arbetar pa obekväm. . . 95

noll-tolv år. l Luleå erhölls år 1975 efterfrågesiffror i nivå med eller högre än LO-undersökningen. De här relaterade undersökningarna är inte helt jämförbara eftersom de har genomförts på olika sätt.

10.2 Nuvarande planering

Socialstyrelsen nämner i anslutning till vägledningen för barnomsorgsplanerna perioden 1980-1984 omsorgen om barn på obekväm tid som en kvalitetsfråga inom barnomsorgen. I anslutning till vägledningen tillställs kommunerna som nämnts en blankett med frågor om bl. a. förekomst av barnomsorg på obekväm tid. Uppgifter om barnomsorg på obekväm tid och oregelbunden tid förekommer endast sporadiskt i barnomsorgsplanerna. Bidragande orsak till detta är att det saknas centralt planeringsunderlag som redovisar sådana uppgifter. Frågor om omsorg på obekväm tid har emellertid blivit aktuella i många kommuner och några kommuner har gjort särskilda undersökningar i frågan. Det kommer förmodligen att resultera i att den kommunala planeringen framdeles i högre grad än f. n. kan redovisa behovet av barnomsorg på obekväm tid.

10.3 Tillgång till barnomsorg på obekväm tid

De förvärvsarbetande föräldrarnas barn är en behovsgrupp inom barnomsorgen oberoende vid vilken tid på dygnet eller under veckan som föräldrarna arbetar. I princip skall således barnomsorg kunna erbjudas även under obekväm tid. År 1976 hade 90 % av daghemmen öppet måndag till fredag mellan kl. 06.30-18.30. Enligt planeringsgruppens kommunenkät vid slutet av år 1976 hade 191 kommuner barnomsorg för vissa barn under de tider då daghemmen normalt inte var öppna. Enligt kommunernas kommentarer var det i allmänhet kommunala dagbarnvårdare som hade hand om omsorgen under kvällar/ nätter eller på lördag och söndag. Av svaren framgick också att verksamheten i varje kommun ofta var av liten omfattning. Det var tio kommuner som uppgav att de hade något daghem öppet på lördag och/ eller söndag. Enligt SCB:s rapport om dagbarnvårdare hade 20 % av samtliga dagbarnvårdare barn som stannade över natten eller vistades i familjedaghemmet lördag/söndag. Det var 6 96 av dagbarnvårdarna som hade dagbarn som ofta övernattade. För 8 % stannade dagbarnen ofta över lördag/ söndag. För 12-13 % av dagbarnvårdarna stannade barnen vid enstaka tillfällen. Av de 34 000 familjedaghem som fanns år 1976 hade således 6 800 dagbarn som någon gång vistades på obekväm tid. Socialstyrelsen genomförde i oktober 1977 en kartläggning av kommunernas barnomsorg på obekväm tid. Kartläggningen omfattade 84 kommuner och utfördes som telefonintervjuer. Urvalet omfattade bl. a. samtliga residensstäder. Flertalet av de tillfrågade kommunerna - 75 av 84 - hade SM s 1976:23. någon form av barnomsorg på obekväm tid; i allmänhet familjedaghem. Familjedaghemsunder- Omsorgen om bam på obekväm tid i familjedaghem omfattade 2 822 bam. sökningen 1976.

96 Barn med föräldrar som arbetar pâ obekväm. . .

Enligt de 65 kommuner som redovisade barnens ålder var 1629 barn i förskoleåldrama och 906 barn i skolåldrarna. Förutom de 75 kommuner som använde sig av familjedaghem hade 16 av kommunerna daghem som var öppna på obekväm arbetstid. Undersökningen redovisar inte daghemmens öppethållande vardagar och inte heller vilka tider familjedaghemmen hade möjlighet att ta emot barn på obekväm tid. Av de kommuner som hade daghem öppna under obekväm

tid var det endast tre som hade öppet alla dagar i veckan. Övriga kommuner

som hade angett att de hade öppet under obekväm tid hade öppet under utsträckt tid vardagar och under dagtid lördagar samt i några fall fram till kl. 21.00 denna dag. De flesta daghem öppnades kl. 06.30 och stängde före kl. 15.00 på lördag. (Se tab. 10.1)

Tabell 10.1 Omsorg på obekväm tid inom 84 kommuner”

Förekommer inte

i L

Samtliga tillfrågade 84 100

”I regel utsträckt tid morgon och kväll.

Socialstyrelsen har i rapporten räknat upp antalet barn som ingår i undersökningen till siffror för riket. Härvid erhölls att det kan röra sig om ca 6000 barn dvs. mindre än 1 % av alla barn i åldrarna noll-tolv som hade sin omsorg ordnad på obekväm arbetstid i kommunala familjedaghem. Uppräkningen är ungefärlig men visar överensstämmelse med antalet familjedaghem som enligt ovan hade dagbarn på obekväm tid. Kommunerna ansåg vid socialstyrelsens kartläggning att det var flera nackdelar förenade med barnomsorgen på obekväm tid. Exempelvis förekom svårigheter att rekrytera bra dagbarnvårdare i 40 av kommunerna. En av de väsentligaste orsakerna till svårigheterna ansågs vara de låga ersättningarna till dagbarnvårdare samt att dagbarnvårdarna gärna ville ha sin ledighet i samband med att deras familjer var hemma. Kommuner med daghem på lördag/söndag hade i allmänhet en låg inskrivningsfrekvens. Detta ansågs av de tillfrågade kommunerna bero på att föräldrar med tillgång till daghem i regel arbetade på normal tid och därmed oftast också hade möjlighet att ordna omsorgen om barnen på lördag/söndag på annat sätt. Av de nio kommuner som inte hade omsorg på obekväm tid enligt socialstyrelsens undersökning ansåg två att det f. n. inte fanns behov av det. I övriga sju kommuner fanns industrier med skiftarbete. Där ansåg vissa intervjuade att problemet var mycket stort och att möjlighet saknades att lösa det. Oro uttrycktes för att de berörda barnen hade det svårt, fick ligga ensamma l LO”s utredningsavdel- utan tillsyn när föräldrarna på nätterna eller sprang omkring sov ning 1975, LO-enkäten ut på dagen. om barnomsorg. Av LO-undersökningen om barnomsorg för barn t. o. m. elva år framgår

Barn med föräldrar som arbetar på obekväm. . . 97

att den vanligaste tillsynen under obekväm tid bestod av kombinationer mellan olika tillsynsformer. För barnen berörda av obekväm tid förekom kombinationer i 29 96 av fallen. Av samtliga barn i undersökningen, dvs. även de med vårdnadshavare som hade normal arbetstid förekom kombinationer av olika barnomsorg för 15 % av barnen. Näst efter kombinerade tillsynsformer var det vanligt att barnen med föräldrar som arbetade på obekväm tid hade privat dagbarnvårdare (19 %) eller att makar turades om med tillsynen och arbetade olika tider (19 %). Det var 8 % av barnen som måste klara sig själva någon del av dygnet dvs. drygt 6000 barn i åldrarna noll-elva år till LO-medlemmar. För 8 96 användes kommunal dagbarnvårdare och för 6 % kommunalt daghem. Av tab. 10.2 framgår befintlig omsorg enligt LO-undersökningen.

Tabell 10.2 Den ordnade barnomsorgen för barn till föräldrar med obekväm arbetstid indelad efter typ av OB-tid, barn 0-11 år till LO-medlemmar

Ordnad barnomsorg På På På På Alla med Alla i mor- kvällen natten helger behov av hela

Kommunal dagbarn-

Jag och min make/maka turas om med barnomsorgen och arbetar skilda tider 16 20 26 14 19 19 Jag och en granne eller släkting turas om med barnomsorgen och arbetar skilda tider 3 3 2 2 4 3 Barnet/en måste klara sig själva utan omsorg nå-

10.4 överväganden och förslag

Här diskuteras först behovet av ett planeringsunderlag som redovisar barnomsorgsefterfrågan under obekväm tid. Därefter tas behovet av ett underlag som ger information om oregelbunden tid upp.

98 Barn med föräldrar som arbetar pá obekväm. . .

lO.4.1 Planeringsunderlag - obekväm tid

Enligt ovanstående exempel från några få kommuner motsvarade andelen barn med föräldrar som* hade obekväm arbetstid år 1978 omkring 25 % av samtliga barn i åldrarna noll-tolv år. Arbetarskyddsfondens undersökning från år 1973 antyder något lägre siffror. Genom att Forvärvsfrekvenserna har höjts är det troligt att andelen av samtliga barn som har Föräldrar som arbetar på obekväm tid har ökat. Alla barn med Föräldrar som arbetar/ studerar på obekväm tid efterfrågar givetvis inte kommunal barnomsorg. Det kan vara så att den omsorg Föräldrarna ordnar själva fungerar bra. LO-undersökningen hösten 1975 visade att föräldrarna turades om med omsorgen och arbetade skilda tider i 19 % av fallen. Ibland fanns släktingar och vänner vilka hjälpte varandra med barnomsorgen. I många fall är det emellertid en nödvändighet snarare än ett önskemål att lösa barnomsorgsfrågan på här nämnda sätt. Planeringsgruppen anser att det inte är bra För barnen att ha alltför många olika omsorgsformer. Barn far också illa genom att de lämnas ensamma under Föräldrarnas arbets- eller sovtid. Genom att tillgången till kommunal barnomsorg under obekväm tid allmänt sett är mycket liten så erbjuds de vårdnadshavare som har dessa arbetstider en sämre service än övriga. Barnomsorgsplaneringen ger i sin nuvarande utformning sporadiska svar på vilket behov som Föreligger av barnomsorg på obekväm tid i enskilda kommuner. En bidragande orsak till detta kan vara att det saknas ett enhetligt planeringsunderlag som redovisar antal barn med Föräldrar som arbetar på obekväm tid. Om planeringsunderlaget Förses med en redovisning av önskemål om barnomsorg hos Föräldrar som arbetar på obekväm tid ges ett bättre underlag För planeringen. Med en sådan redovisning erhålls en grund För diskussion om den obekväma barnomsorgen behöver utökas, om det Föreligger risk att barn far illa genom att de lämnas utan tillsyn, om Föräldrar skulle kunna ta arbete genom att de erbjuds barnomsorg på obekväm tid m. m. Planeringsgruppen föreslår således att planeringsunderlaget till barnomsorgsplaneringen utformas så att uppgifter om efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid redovisas. Exempelvis skulle detta innebära redovisning av antalet barn med vårdnadshavare som efterfrågar kommunal barnomsorg tidiga morgnar, kvällstid, nattetid samt lördagar och söndagar.

10.4.2 - tid Planerlngsunderlag oregelbunden Beträffande barnomsorgsefterfrågan under oregelbunden tid så sammanfaller detta, enligt arbetarskyddsfondens redovisning, ofta med barnomsorgsbehov under obekväm tid. Ett planeringsunderlag där barnens/ Föräldrarnas efterfrågan på barnomsorg under obekväm tid redovisas, vilket föreslagits här, ger också ett visst underlag For bedömning av om arbetet är oregelbundet. Därutöver kommer det oregelbundna arbete som infaller under normal arbetstid. I avsnitt 9 har föreslagits att barnomsorgsönskemâl viss veckotid och daglig tid skall redovisas i ett planeringsunderlag till barnomsorgen.

Barn med/örä/dral som arbetat på obekväm. . . 99

Tillsammans med materialet om obekväm tid erhålls då ett underlag som visar på om barnomsorgsefterfrågan på oregelbunden tid har stor omfattning i kommunen. Härigenom beskrivs översiktligt omfattningen av de krav som kan komma att ställas på barnomsorgen vid full täckning av efterfrågan. För en omsorg som på ett för alla berörda bra sätt svarar mot oregelbundenheter i barnomsorgsefterfrågan fordras givetvis också ett intensivt samspel mellan föräldrar och personal i bostadsområden och barnstugor. Hänsyn måste t. ex. tas till barnens rätt till en vistelsetrygghet i barnomsorgen, personalens möjlighet att bedriva en pedagogiskt välavvägd verksamhet samt den tid bam och föräldrar behöver ha för samvaro. l avsnitt 17 föreslås att dessa frågor utreds ytterligare.

sou 1979:57 101

11 Barn med arbetslösa föräldrar

l det följande redovisas först hur många barn som har arbetslösa mödrar. Därefter görs ett sammandrag av undersökningar som redovisar brist på barnomsorg som förvärvshinder eller orsak till att inte vårdnadshavare förvärvsarbetar. Det nuvarande sättet att inkludera barn till arbetslösa i planeringen beskrivs och därefter de regler som kommunerna tillämpar i fråga om plats åt arbetslösa. Slutligen görs en kort redogörelse för ALF-utredningens förslag om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

11.1 Antal barn med arbetslösa föräldrar

Antalet noll-sexåringar med arbetslösa mödrar uppgick enligt AKU år 1978 till l5 300 dvs. 2 % av samtliga barn. Det var 7 000 barn i sju-tioårsåldern som hade arbetslösa mödrar(1,5 %). Den genomsnittliga arbetslösheten uppgick till 16 veckor (tab. 11.1).

Tabell 11.1 Arbetslösa kvinnor med barn under sju år fördelade efter arbetslöshetens längd, riket år 1978, AKU

1000-tal kvinnor arbetslösa under antal veckor Median Medeltal antal antal l-2 3-4 5-8 9-l 2 13-26 27-52 53- vec kor Su mma veckor veckor

2,0 1,7 2,2 1.3 2.9 1,7 0.5 12,3 9 16,0

Samtliga arbetslösa kvinnor har inte barnomsorgsbehov. Det finns å andra sidan också kvinnor som, utan att vara direkt arbetslösa, skulle börja arbeta om de hade ordnad barnomsorg.

11.2 Brist på som förvärvshinder

barnomsorg

Arberskrafsundersökningarna redovisar personer i arbetskraften (AK) bl. a. fördelade efter önskemål och möjlighet till arbete. Personerna ej i arbetsl 1974 års utredning om kraften som velat arbeta under mätveckan delas in i två grupper; de som en allmän arbelslöshets_ kunnat arbeta men som inte funnit något lämpligt arbetstillfálle och de försäkring_

102 Barn med arbetslösa föräldrar SOU 1979:5

som varit förhindrade. Den senare gruppen delas in i undergrupper efter typ av förhinder, såsom barntillsyn, hushållsarbete, studier etc. l nedanstående tabell redovisas kvinnor med barn i åldrarna noll-sexton år efter önskemål och möjligheter till förvärvsarbete. Ur tabellen framgår att drygt 9 % av kvinnorna som ej var i arbetskraften ville arbeta. Därav var 4 96 förhindrade. De vanligaste hindren var arbete i eget hushåll och vård av eget friskt barn (3 %). Av samtliga kvinnor med barn 0-16 år utgjorde nämnda grupp endast l °/o.

Tabell 11.2 Kvinnor med barn 0-16 år efter önskemål och möjligheter till förvärvsarbete. Antal och andel år 1978, riket, AKU

Antal Andel av Andel av alla kvinnor kvinnor 96 ej i AK-%

Kvinnor med barn 0-16 år i AK 827 000 75 - Kvinnor ej i AK, som ej velat arbeta 238000 22 89 Kvinnor ej i AK som velat arbeta under mätveckan och som kunnat arbeta 14000 l 5 Kvinnor ej i AK som velat arbeta under mät- 9 veckan men varit förhindrade 11000 l 4 därav förhindrade på grund av att barntillsyn ej gått att ordna 7000 (I) (3) 5000 - 2 Övriga ej i AK

Samtliga kvinnor med barn 0-16 år 1095000 100 100

Sysse/särmingsurredn/ngen gjorde våren 1977 intervjuundersökningari Borås och Sundbyberg angående kvinnors sysselsättning? l undersökningarna ställdes bl. a. frågor om skäl till att kvinnor inte förvärvsarbetade. Frågorna var formulerade på ett annat sätt än i AKU. Resultaten är därmed inte jämförbara. I Borås-Sundbybergsundersökningarna tillfrågades samtliga kvinnor som ej var i arbetskraften vad skälet var till att de inte förvärvsarbetade, oberoende av om de vil/e arbeta eller inte. Svarsalternativet barnomsorg som förvärvshinder var kopplat till arbete i eget hushåll vilket inte är fallet i AKU. Av kvinnorna utanför arbetskraften med barn under 13 år var det i Sundbyberg 15 % (38 st) som ville förvärvsarbeta, men endast 3 % (8 st) som kunde förvärvsarbeta. I Borås var motsvarande siffror 19% (50 st) resp. 8 % (21 st). När det gäller kvinnor utan barn så var det ungefär lika stor andel som ville arbeta men en högre andel som kunde arbeta. l Sundbyberg var det 12 % (30 st) kvinnor med barn under 13 år som

sou 1978:28, Kvinnors

förvärvsarbete och för- ville förvärvsarbeta men inte kunde. I Borås var det 11 % (290 st.). Eftersom värvshinder. siffrorna var låga, måsteiresultaten tolkas med stor försiktighet.

SDU 1979:57 Barn med arbetslösa föräldrar

Tibell 11.3 Kvinnor ej i arbetskraften med barn 0-13 år efter önskemål och möjlighet till förvärvsarbete i Borås och Sundbyberg år 1977

Borås Sundbyberg Antal Andel Antal Andel Kvinnor ej i AK som ej ville Förvärvsarbeta 2 136 81 % 212 85 % Kvinnor ej i AK som ville och kunde Förvärvsarbeta 2ll 8 % 8 3 % Kvinnor ej i AK som ville törvärvsarbeta men som ej kunde lörvärvsarbeta 290 11 % 30 12 %

Totalt antal kvinnor ej i AK 2 637 100 % 250 100 96

l nedanstående tabell redovisas kvinnor i Borås och Sundbyberg ej i AK med barn under 13 år efter huvudsakligt skäl till att de ej Förvärvsarbetade. Redovisningen avser skälen oberoende av viljan att Forvärvsarbeta. Arbete i eget hushåll/tillsyn av eget friskt barn utgör i såväl Borås som Sundbyberg mer än två tredjedelar av de huvudsakliga skälen.

Tabell 11.4 Kvinnor ej i arbetskraften med barn 0-13 år i Borås och Sundbyberg samt huvudsakligt skäl till att de ej förvärvsarbetar, 1977

Borås Sundbyberg

Huvudsakligt Huvudsakligt skäl skäl Hälsoskäl 3.7 % 5.0 96 Brist på lämpliga arbetstillfällen

Tillsyn av eget sjukt/handikappat barn 2,2 % 3.8 % Tillsyn av nära anhörig med sjukdom/handikapp 1,1 % 1,9 % Arbete i eget hushåll/tillsyn

Enligt en enkätundersökning genomförd år 1978 av_jämställdhetskornminén önskade 90 % av alla mödrar med barn i förskoleáldrarna förvärvsarbeta. Det var 59 % av mödrarna som inte förvärvsarbetade som trodde att de skulle kunna ordna barntillsynen om de började förvärvsarbeta. l stort sett

samtliga avsåg dock förvärvsarbeta deltid. Resterande 41 % trodde inte att

de skulle kunna ordna barntillsyn. Förutsatt att dessa kvinnor erhåller ett arbete så föreligger således förvärvshinder För dem.

104 Barn med arbeIs/ösajöräldrar

11.3 Nuvarande beräkning i planeringen

Enligt FoB-definitionen på förvärvsarbete räknas personer som arbetat under de senaste fyra månaderna till de förvärvsarbetande. Kortvarigt arbetslösa ingår därmed rent statistiskt i behovsgrupperna för planeringen. Dessutom medräknas i behovet de arbetslösa som erhåller arbete genom att andelen barn med Förvärvsarbetande föräldrar förändras i prognosen i barnomsorgsplanerna. en barngrupp som har behov av barnomsorg vid förälderns Ytterligare arbetslöshet är de barn som har arbetslösa föräldrar och där föräldrarna inte kan acceptera ett erbjudande om arbete om de inte samtidigt kan erbjudas en barnomsorgsplats. Enligt vägledningen för barnomsorgsplaneringen så bör de kommuner som anser sig ha många föräldrar i en sådan situation räkna upp behovet något. T. ex. nämns barn med föräldrar som är dolt arbetslösa dvs. avstår från att registrera sig vid arbetsförmedling.

11.4 Kommunernas regler för plats åt barn till arbetslösa

Barn som redan har barnomsorgsplats och vars förälder blir arbetslös är i en känslig situation redan genom förälderns arbetslöshet. Ibland har kommunerna dessutom regler som gör att barnen inte får behålla sin plats i den kommunala barnomsorgen. Vid en enkät som planeringsgruppen genomförde till samtliga kommuner hösten 1976 ställdes bl. a. frågan om barn. som har arbetslösa föräldrar, får behålla sin barnomsorgsplats under arbetslösheten. Av de 273 kommuner som besvarade enkäten var det 215 (79 %) som svarade att barnet får behålla barnomsorgsplatsen under arbetslösheten. Det fanns emellertid begränsningar så att platsen inte fick behållas hur länge som helst. Vanligast var att platsen fick behållas en månad (97 kommuner). Längre tidsgränser förekom också liksom att frågan prövades individuellt i varje enskilt fall. Nedanstående tabell illustrerar reglerna för barnomsorgsplats vid arbetslöshet. Barn med arbetslös förälder ingår ibland också i de grupper som kommunerna beviljar förtur till barnomsorgen när föräldern erhåller arbete. Vid planeringsgruppens kommunenkät ställdes en fråga om förtur till barn med Tabell 11.5 Barn som får/inte får behålla sin barnomsorgsplats under förälderns arbetslöshet - antal kommuner

Får barnet behålla barnomsorgsplatsen under förälderns arbetslöshet ja nej ej svar samtliga 215 32 26 273 därav högst

Barn med arbetslösa föräldrar 105

arbetslös förälder. Av de 273 svarande kommunerna var det 51 (19 %) som angav att barn med arbetslös förälder beviljas fönur till daghem och 61 (22 %) som angav att barn med arbetslös förälder beviljas förtur till familjedaghem. Det var 123 kommuner (45 %) som svarade att de inte beviljar förtur till barn med arbetslös förälder. l enkäten ombads kommunerna också att prioritera förturerna mellan olika barngrupper dvs. ange prioritet ett på den barngrupp de valde före alla andra i en prioriteringssituation, siffra två på den som oftast kom i andra hand och siffra tre på den grupp som kom i tredje hand vid val mellan olika grupper i de fall antalet förturer krävde detta. Barn med arbetslös förälder prioriterades som etta av två kommuner, som två av sju kommuner och som nummer tre av 21 kommuner. De arbetslösa föräldrarnas barn ges således inte speciellt hög prioritet jämfört med andra förturer.

11.5 Förslag från 1974 års utredning om en allmän

arbetslöshetsförsäkring

1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF) redovisar i betänkandet Allmän arbetslöshetsförsäkring förslag till försäkringsvillkor och ersättningssystem samt administration av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Utredningen tar upp frågan om vård av bam som hinder for arbete och ersättning vid arbetslöshet. Enligt utredningens lagförslag skall sökande av arbetsmarknadsunderstöd även fortsättningsvis vara oförhindrad att anta arbete för att ha rätt till ersättning. Utredningen anser detta vara ett grundläggande krav oberoende av hindrens orsak. För sökande med minderåriga barn skall således tillsynen. liksom hittills, vara ordnad för att ersättning skall kunna utgå under arbetslösheten. Utredningen säger att den är medveten om att det i många kommuner finns en otillräckligt utbyggd barnomsorg som medför svårigheter för en arbetssökande att fylla dessa krav. Det är därför enligt utredningens mening synnerligen angeläget att den utbyggnad som har beslutats av statsmakterna år 1976 kommer till stånd enligt planerna. ALF-utredningen anser att svårigheterna för småbarnsföräldrar i samband med arbetslöshet inte är något arbetsmarknadspolitiskt problem vilket bör lösas inom arbetslöshetsförsäkringens ram. Utredningen anför emellertid att den rådande bristsituationen inom barnomsorgen i vissa fall medför en speciellt stötande konsekvens. Utredningen avser då de fall där en förälder som blivit arbetslös, mister sin barnomsorgsplats under arbetslösheten. Detta får också till följd att föräldern mister rätten till arbetsmarknadsunderstöd om inte barntillsynen i stället ordnas på annat sätt. ALF-utredningen föreslår att föräldern i dessa fall skall få behålla sin barnomsorgsplats eller ges första lediga plats i samband med att arbete erhålls. ALF-utredningen föreslår att lagen om barnomsorg ändras på så sätt att en bestämmelse med denna lydelse införs i lagen. Enligt ALF-utredningens lagförslag skall barn till föräldrar som uppbär försäkring och som på grund av arbets- SOU 1978245. ersättning enligt lagen om allmän

106 Barn med arbetslösa föräldrar

löshet gått miste om barnomsorgsplats för barnen/öre andra bam anvisas sådan plats som blir tillgänglig efter det att föräldern erhållit erbjudande om lämpligt arbete. om ej barnets tillsyn tillgodoses på annat sätt. Förtursrätten skall inte gälla om arbetslösheten är självförvållad. Om fler barn vid samma tillfälle har företrädesrätt så föreslås att företräde ges åt det barn som under längsta tid haft tillgång till barnomsorgsplats. ALF-utredningen konstaterar att barntillsynen genom införande av sådana regler får anses vara tillfredsställande förberedd i arbetslöshetsförsäkringens mening och att föräldern därmed är berättigad till arbetslöshetsersättning. Intill dess att förtur garanteras på här nämnt sätt föreslår utredningen att nuvarande praxis bibehålls. De konkreta krav som skall ställas för att barntillsynen skall anses tillfredsställande förberedd i försäkringens mening är enligt utredningen att den försäkrade skall ha träffat en överenskommelse antingen med en privat dagbarnvårdare eller med den kommunala barnomsorgen att ta hand om barnet när arbete erbjuds. Viss varseltid för att sätta den planerade barntillsynen i funktion föreslås tillåtas. ALF-utredningen anför att hänsyn måste tas till den konkreta barntillsynssituationen på orten men säger också att varseltiden inte får bli så lång att den arbetslöses möjligheter att erhålla arbete i praktiken blir obefintliga. Som huvudregel anser utredningen att varseltiden inte får sträcka sig över rvâ veckor. Beträffande personer som mist ett arbete som huvudsakligen varit förlagt till annan tid än normal dagtid föreslår ALF-utredningen att det övergångsvis bör godtas att personen har barntillsynen ordnad på de förutvarande arbetstiderna. Samtidigt ställs kravet att den arbetslöse har skyldighet att anmäla sig till barnomsorg på utvidgad eller på annat sätt förlagd tid. Utredningen konstaterar att grunden för att ett inskränkt arbetsutbud skall accepteras måste vara ett objektivt konstaterande att barnomsorg på normal tid saknas. ALF-utredningens förslag har remitterats. I remissvaren har fler remissinstanser tillstyrkt än avstyrkt förslaget. I många remissvar anförs också att barnomsorgsplats bör få behållas under vårdnadshavarens arbetslöshet.

11.6 överväganden och förslag

Frågeställningarna beträffande de arbetslösa är dels hur barnomsorgsplaneringen skall ta hänsyn till deras behov och dels hur barnen skall kunna erbjudas plats inom barnomsorgen. Nuvarande bristsituation gör att det på många håll är svårt att ha platser reserverade för akuta behov som t. ex. när en arbetslös erhåller arbete. Det förekommer också att barnen mister barnomsorgsplatsen i samband med förälderns arbetslöshet. Till viss del inberäknas barn med arbetslösa föräldrar i det barnomsorgsbehov som i nuläget redovisas i barnomsorgsplanerna. Dels redovisas vissa arbetslösa som förvärvsarbetande i FoB och dels gör kommunerna uppräkningar av behovet för barn som har vårdnadshavare som avstår från att söka arbete av den anledningen att de saknar barnomsorgsplats. Troligt är att detta behov av barnomsorg för arbetslösas barn kommer

Barn med arbetslösa föräldrar

att öka om rätten till arbetslöshetsersättning utvidgas i enlighet med ALFutredningens förslag. Behovsgruppen barn med arbetslösa föräldrar kan också komma att öka om barnen i större utsträckning än f. n. får rätt att behålla barnomsorgsplatsen i samband med föräldrarnas arbetslöshet. Planeringsgruppen föreslår att det planeringsunderlag som läggs till grund för barnomsorgsplaneringen utformas så att hänsyn tas till det behov av barnomsorg som barn med arbetslösa föräldrar har. Detta kan ske genom

att de arbetslösas barn inräknas i barnomsorgsbehovet. Avsaknad av barn-

omsorg bör inte utgöra hinder för förvärvsarbete. I planeringsunderlaget bör således också den grupp kvinnor som skulle vilja arbeta om de fick barnomsorg och arbete ingå. Planeringsgruppen föreslår att möjligheterna att ur olika planeringsunderlag erhålla uppgifter samt utformningen av olika statistikkällor får avgöra vilken genomsnittlig arbetslöshetslängd som inräknas i barnomsorgsbehovet. Det har förmodligen inte avgörande betydelse för barnomsorgsutbyggnaden vilken arbetslöshetslängd som genomsnittligt inräknas i det behov som grundas på att barnen har förvärvsarbetande/studerande (arbetslösa) föräldrar m. m. Efterfrågenivåerna samt efterfrågans inriktning på omsorg olika lång tid samt med olika förläggning över dygnet har större betydelse för det konkreta utbyggnadsbehovet. I avsnitt 20 ges förslag till planeringsunderlag som inbegriper barn till arbetslösa föräldrar. är också att arbetsförmedlingarna framdeles kan utveckla bättre Möjligt information så att det totala barnomsorgsbehovet i samband med förälders arbetslöshet kan kartläggas. Planeringsgruppen har inte i uppdrag att utreda i vilken utsträckning olika barngrupper behöver behålla en barnomsorgsplats i samband med att föräldern inte längre förvärvsarbetar. Vi vill emellertid framhålla att det för barnens del är angeläget att inte plötsliga avbrott görs i barnomsorgen. Barnomsorgen har utvecklats för att barnen skall erhålla en god omvårdnad under det att föräldrarna förvärvsarbetar m. m. I det bör också ligga att det finns en vistelsetrygghet i omvårdnaden så att avbrott i omsorgen undviks så långt möjligt. Vi vill också peka på de svåra avvägningar som kan uppstå om vissa barn, enligt ALF-utredningen, skall ha rätt till barnomsorg före andra bam. Det kan vara mera humant och vålla mindre problem vid förtursplaceringar om de arbetslösas barn stannar kvar på sin barnomsorgsplats. Den kontinuerliga utbyggnaden av barnomsorgen till full behovstäckning bör innebära utrymme för detta.

12 Barn med studerande föräldrar

Statistik över antalet barn med studerande föräldrar på kommunnivå har hittills främst erhållits ur FoB. Studeranderedovisningen där är en nettoredovisning. En person klassificeras som studerande om den uppgett studier men inte uppgett någon arbetstid. Det är således de föräldrar som enbart studerar som redovisas. År 1975 uppgick antalet barn i åldrarna noll-sex år till föräldrar som enbart studerade till drygt 12 000. Antalet bam i åldrarna sju-tolv år var ungefär lika många. Andelen barn till studerande utgjorde därmed ca 2 % av samtliga noll-sex resp. sju-tolvåringar. Genom nettoredovisningen av antalet barn med studerande föräldrar utesluts en del av de barn som har studerande föräldrar från den statistiska behovsberäkningen i barnomsorgsplanerna. T. ex. gäller detta barn till foräldrar som förvärvsarbetar deltid mindre än 16 timmar per vecka och även studerar. Den underskattning som görs av behovet är troligen inte så stor. Enligt planeringsgruppens efterfrågeundersökningar uppgick andelen barn med föräldrar noll-sex år vilka båda förvärvsarbetade och studerade till 0,5 % i Växjö. De som enbart studerade utgjorde 4 %. I Göteborg förvärvsarbetade och studerade 1 96 av skolbarnens mödrar i de fyra undersökta rektorsområdena. Planeringsgruppenjöreslâr att det planeringsunderlag som läggs till grund för barnomsorgsplaneringen inbegriper barn som har studerande föräldrar.

13 Barn med behov av extra stöd

Barnomsorgslagens §6 anger att barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i Förskola före sex års ålder eller anvisas plats med förtur, om ej barnets behov tillgodoses på annat sätt. Tolkningen och tillämpningen av §6 har under åren efter dess tillkomst blivit alltmer komplicerad. Paragrafen har orsakat frågor och diskussioner om vilka barn den avser, om den överhuvudtaget anger en avgränsad grupp etc. Hur många barn utöver de urskiljbara grupperna t. ex. barn med fysiska handikapp, språkliga svårigheter [och sociala problem som skall erbjudas plats i daghem eller fritidshem är en fråga om kommunernas ambitionsnivå for barnomsorgen. Det är därvid väsentligt att ta fasta på den sociala ambition för barnomsorgen som §6 också uttrycker dvs. en social målsättning som får konsekvenser för såväl kvalitetsutbyggnaden som utbyggnaden av antal platser. Oklarheten om behovsgruppernas avgränsning har tillsammans med risken att barn med behov av extra stöd klassificeras såsom tillhöriga en speciell och problematisk barngrupp medfört att socialstyrelsen ändrat beteckningen på behovsgruppen i planeringen. l vägledningen för barnomsorgsplaneringen perioden 1980-1984 kallas behovsgruppen barn med behov av extra stöd i stället barn med behov av plats utan att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Nedan redovisas hur många barn som antas ha behov av plats utan att föräldrarna förvärvsarbetar enligt kommunernas barnomsorgsplaner, samt hur beräkningen i allmänhet görs i planerna. Därefter görs en kort beskrivning av den uppsökande verksamhet som kommunerna har skyldighet att bedriva och som bl. a. kan bidra till att barn med behov av extra stödkan erbjudas erforderliga insatser.

13.1 Antal barn med behov av extra stöd enligt nuvarande

planering

Planeringen för barn med behov av extra stöd har gjorts dels för daghem/ fritidshem och dels för deltidsgrupper. Kommunerna har i sina barnomsorgsplaner räknat med att antalet

112 Barn med behov av extra stöd

noll-sexåringar med behov av extra stöd i daghem uppgår till mellan 20 000 och 25 000 dvs. ca 3 % av samtliga barn. Därtill kommer ungefär lika många barn med behov av extra stöd i deltidsgrupp. Kommunerna har i sina tidigare barnomsorgsplaner använt en schablon för att beräkna antalet barn med behov av extra stöd. Schablonen härrör från ett räkneexempel redovisat av barnstugeutredningen (SOU 1972:27) och har använts i socialstyrelsens vägledning för barnomsorgsplaneringen t. o. m. år 1978. Schablonen för daghem innebär att 10 % av ca tre åldersgrupper förskolebarn som inte av andra anledningar erbjuds daghemsplats har behov av extra stöd. För deltidsgrupperna gäller 10 % av fyra- och femåringar. Vissa kommuner har beräknat antalet barn med behov av extrastöd med ledning av uppsökande verksamhet. Antalet har blivit mycket olika i olika områden. Andelen barn med behov av extra stöd har beräknats till mellan 7 och 44 % av samtliga fyraåringar i mindre delområden inom olika kommuner. De stora variationerna är dels beroende av kommunernas struktur och vilka resurser som har funnits och dels av hur den uppsökande verksamheten har bedrivits. Det Föreligger troligen också skillnader i andelen bam med behov av extra stöd beroende på vilken åldersgrupp bam den uppsökande verksamheten inriktas på. Tidig uppsökande verksamhet ger bättre möjligheter att i tid stödja barnen.

13.2 Uppsökande verksamhet

Enligt barnomsorgslagen skall alla kommuner bedriva uppsökande verksamhet. Organisationsformerna för verksamheten utvecklas successivt. Den kan utformas så att kommunen erbjuder alla blivande eller nyblivna föräldrar ett personligt samtal med en socialarbetare. Genom detta samtal kan kommunen få reda på det antal föräldrar som inte lörvärvsarbetar eller studerar men ändå har önskemål om en daghemsplats. Innehållet i och fonnerna för sådan uppsökande verksamhet har delvis utretts inom barnstugeutredningen (SOU 1972:26, 27). Utredningen presenterade den uppsökande verksamheten som en metod att få kännedom om och stödja barn som av fysiska, psykiska, sociala eller andra skäl är i särskilt behov av stöd och stimulans. Barnomsorgsgruppen har i betänkandet Samverkan i barnomsorgen (SOU 1975:87) beskrivit uppsökande verksamhet som ett krav på aktivitet från socialvårdens sida. Barnomsorgsgruppen ser den uppsökande verksamheten ”som att informera, att skapa kontakt, att ge barn och barnfamiljer erforderligt stöd samt att följa upp att det stöd och den hjälp man ger eller förmedlar medför önskvärda förbättringar för barn och familjer”. Bzrnomsorgsgruppen anser att den uppsökande verksamheten skall bygga upp ett förtroende mellan socialvård och allmänhet. l Socialstyrelsens rapport“Uppsökande verksamhet, En social service för barnfamiljer” utvecklas denna syn på uppsökande verksamhet som barnomsorgsgruppen har angett. Social- I utredningen har intagit samma ståndpunkt. Socialstyrelsen november 1977. I det personliga samtalet i den uppsökande verksamheten kan kommunen

Barn med behov av extra stöd

få information som är användbar i den sociala planeringen t. ex. önskemål om daghems- resp. familjedaghemsplats och andra verksamheter. Uppsökande verksamhet som planeringsunderlag berörs närmare i avsnitt 22.

13.3 överväganden

Genom den fortgående utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen kommer allt fler barn att få tillgång till daghemsplatser och fritidshems- Behovet av att i barnomsorgsplanerna ha en särskild behovsredoplatser. visning iör barn som behöver plats trots att föräldrarna inte förvärvsarbetar eller studerar minskar därmed. I flertalet kommuner är det emellertid så lågt platsutbud att det är nödvändigt att särredovisa det antal barn som behöver plats i enlighet med barnomsorgslagens §6. Ett planeringsunderlag som ger grund lör att bestämma antalet barn som har behov av kommunal omsorg i någon form utan att deras Föräldrar lörvärvsarbetar eller studerar fordras således. Resultatet av uppsökande verksamhet bör användas i barnomsorgsplaneringen. Denna information kan leda till frågor som t. ex. rör resursstyrning till olika delområden i kommunen eller behov av resurser för stöd utanför den reguljära barnomsorgen. I avsnitt 22 ges exempel på planeringsunderlag För barn med behov av extra stöd ur uppsökande verksamhet.

14 Invandrarbarn

Enligt bamomsorgslagen skall de barn som av språkliga skäl behöver stöd i kommunal barnomsorg erbjudas plats med förtur. Barn för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö har rätt till hemspråksträning. Rätten till hemspråksträning omfattar invandrarbarnen men även samebarn och finskspråkiga barn i Norrbotten, dvs. alla barn som har ett annat hemspråk än svenska. Kommunerna erhåller statsbidrag till hemspråksträning för sexåringar och sedan den l juli 1979 även för femåringar. Hemspråksträningen skall omfatta minst fyra timmar per vecka. Deltagandet skall vara frivilligt men kommunerna är skyldiga att erbjuda hemspråksträning till sexåringarna i den allmänna skolan. Enligt bamomsorgslagen omfattar kommunernas skyldigheter även barn yngre än sex år. En enkät som genomfördes av SCB hösten 1978 visade att det i kommunernas barnomsorg fanns 14 275 förskolebarn med annat hemspråk än svenska. Av dessa barn erhöll 7 744 hemspråksträning. Det var vanligare att sexåringar med annat hemspråk än svenska fick hemsprâksträning än vad som gällde för de yngre barnen i förskola. Några exempel på organisationsformer för hemspråksträning är

D enspråkiga deltidsförskolor där invandrarbarnen tas emot från fyra år D enspråkiga syskongrupper på daghem D mindre grupper av invandrarbarn integrerade i förskola eller fritidshem med tillgång till tvåspråkig personal D integrering av invandrarbarn i förskolegrupper med tillgång till ambulerande hemspråkslärare D öppen enspråkig förskola dit yngre invandrarbarn kan komma tillsammans med föräldrar En särskild utredning har nyligen fått i uppdrag att se över invandrarbamens språksituation och föreslå erforderliga åtgärder. Som översiktligt planeringsunderlag för hemspråksträningen i kommu› nerna kan tabeller i SCB:s DEMOPAK användas. Den tabell som lämpar sig bäst är tab. C 13 där befolkningen är grupperad efter ålder och approximativa språkgrupper. Att språkgrupperna är approximativa innebär att individerna antas tala det språk som är huvudspråk i medborgarskapslandet. Ingen hänsyn är alltså tagen till att svenska medborgare kan ha t. ex. finska som hemspråk eller tvärtom. Härigenom blir uppgifterna ungefärliga. Det är således för en detaljerad planering nödvändigt att genom uppsökande verksamhet kartlägga antalet barn med behov av hemspråksträning. Pla-

1 16 Invandrarbarn neringsgruppen ger i avsnitt 22 exempel på hur uppsökande verksamhet kan användas som planeringsunderlag.

15 Barnomsorg under barnens sjukdom

Barnvårdarverksamheten ingår i den kompletterande förskole- och fritidshemsverksamheten. Kommunerna erbjuder barnomsorg i hemmet under barnens sjukdom genom att en barnvårdare kommer hem. Barnvårdarverksamheten är i allmänhet avsedd för barn som har plats i kommunal barnomsorg. Den nuvarande barnvårdarplaneringen har beskrivits i avsnitt 5. I korthet beräknar kommunerna först antal omsorgsdagar i kommunal barnomsorg, därefter antal möjliga sjukdagar, sedan hur stor andel av sjukdagarna som kommunerna kan behöva svara för och hur stor andel föräldrarna själva kan klara. Slutligen omräknas behovet av kommunal tillsyn till behov av barnvårdardagar utifrån antalet möjliga arbetsdagar per barnvårdare och år.

15.1 Behovsgruppens storlek

Den senaste sammanräkningen av behov av barnvårdare enligt kommunernas barnomsorgsplaner är från planeringsomgången 1975-1979. Där redovisas ett behov av 1 553 000 barnvårdardagar år 1975. Disponibla resurser uppgick samma år till 476 000 barnvårdardagar innebärande att behovet var täckt till 31 %. Behovstäckningen år 1979 skulle med motsvarande beräkning uppgå till 35 %. Kommunerna har mycket olika resurser i fråga om barnvårdare. En av de ca 180 förskoleplaner som redovisar barnvårdarbehov och genomgång resurser i planerna 1975-1979 visar att behovet täcks med mellan 0 och 100 % för 1975 och 1979. I regel räknar kommunerna med att öka resurserna något till år 1979. men det förekommer också att de redovisar en lägre behovstäckning år 1979 jämfört med år 1975. Detta beror i regel på att man har använt lika mycket resurser för barnvårdare under hela planeringsperioden trots att antalet platser i daghem och familjedaghem ökar.

15.2 Sjukfrekvenser

Vid beräkningen av barnvårdarbehovet har kommunerna i stor utsträckning använt samma sjukfrekvenser som i socialstyrelsens exempel i Meddelandeblad 31/75 grundat på en undersökning i Örebro år 1971 utförd av

118 Barnomsorg under barnens sjukdom

Birgitta Wadell* Omkring 100 kommuner har använt dessa exempel i planerna för perioden 1975-1979. Det innebär att de barn som var under ett år antogs vara sjuka 22 °/o av omsorgsdagarna. Barn i åldern ett och två år beräknades var sjuka 14 96 av omsorgsdagarna och äldre barn 8 %. 1 den förenklade barnvårdarplanering som infördes till planeringsomgången 1979-1983 behöver Sjukfrekvensen inte delas upp for olika åldersgrupper. 1 planeringsomgången 1975-1979 var det 80 kommuner som använde

annan sjukstatistik än Örebroundersökningen. Ibland grundades denna sta-

tistik på kommunalt underlagsmaterial. men oftast hänvisade kommunerna till någon generell schablonsiffra som de hämtat ur t. ex. barnstugeutredningen. Schablonsiffrorna varierar från 7 96 till 15 %. Enligt en undersökning genomförd av SCB? uppgick sjukfrekvenserna i daghem till i genomsnitt 17 % för barn i åldrarna noll-tre år och till 9 % i genomsnitt för barn i åldrarna tre-sex år. För samtliga barn i åldrarna noll-sex år var den genomsnittliga sjukfrånvaron ll %. Sjukfrekvensen varierar över tiden. Den var t.ex. betydligt lägre vecka 18 än vecka 4 år 1978. Tab. 15.1 illustrerar. Tabell 15.1 Barnens sjukfrånvaro olika veckor - andel, riket

Familjestödsutredningen3 har kartlagt sjukfrekvensen hos barn i daghem i oktober år 1974. Familjestödsutredningens undersökning och SCB:s undersökning är inte helt jämförbara, då de dels gjorts vid olika tidpunkter på året och dels relaterar frånvaron till olika närvaro-definitioner. Den totala sjukfrånvaron i familjestödsutredningens undersökning är 12,3 %. Tabell 15.2 visar resultat ur denna undersökning.

Tabell 15.2 sjukfrånvaron i oktober 1974 för daghemsbarn födda 1965-1974

Födelseår/ Daghems- Sjukfrånvaro Sjuka barn Genomsnittlig ålder barn i 96 av möj- sjukfrånvaro 1 lig närvaro per sjukt Uppsala universitet, barn. dagar Företagsekonomiska Antal Medeltal Antal 96 instituten. Daghemsbarns frånvaro - ett kommunalt 1973-1974 6 869 22,5 5 406 78.7 6,3 planeringsproblem. (0-1 år) 2 1970-1972 18 232 13.3 10 263 56.3 SCB. 1978, 5,2 Närvaro-frånvaro i dag- (2-4 år) hem, preliminära tabeller. 1965-1969 32 771 9.5 14 510 44.3 4,7 (5-9 år) 3 Familjestödsutredning- Samtliga 57 872 12.3 30 179 52,2 5.2 n. oktober 1974.

Barnomsorg under barnens sjukdom 119

15.3 Alternativ till bamvårdaromsorg vid barns sjukdom

Det vanligaste är att Föräldrarna själva stannar hemma från arbetet vid barnens sjukdom. Den särskilda föräldraförsäkringen ger rätt till ledighet under tolv dagar per år för enbarnsföräldrar, femton dagar för tvåbarnsföräldrar och arton dagar om det i familjen finns tre eller flera barn. Ersättning utgår därvid som vid egen sjukdom. Det är också vanligt att släktingar och vänner våren 1979 föreslås att rätten till ledighet vid hjälper till. 1 en proposition barns sjukdom utvidgas kraftigt för långvarigt sjuka. Enligt SCB:s frånvaroundersökning hade föräldrarna hand om barnomsorgen under 68 % av frånvarodagarna, barnvårdare stod for 17 %, släkting 2 96 av frånvarodagama ordhjälpte till under 14 %. Under genomsnittligen nade föräldrarna annan hjälp. Tabell 15.3 visar hur vanlig en omsorgsform“ var vid olika “barnvårdartäthef” i kommunerna. Ur tabellen kan utläsas att tillsyn genom föräldrar är relativt konstant vid olika barnvårdartäthet. Tillsyn genom barnvårdare minskar kraftigt när det blir flera barn i komökar däremot. Det munal omsorg per barnvårdare. Tillsyn genom “annat” är troligt att brist på barnvårdare tvingar fram alternativ omsorg vid barns sjukdom. T. ex. kan detta vara ett syskon som ser om det sjuka barnet.

Tabell 15.3 Tillsynsform vid barns frånvarodagar från kommunal barnomsorg

Tillsynsform 0 barnvårdare Antal 0-6 åringar i kommunal omsorg per vid sjukdom Tillsyn genom barnvårdare - urval av rikets kommuner hemvårdare 1-49 50-89 90- Samtliga

Släkting Annat l 1 l 7 2 Totalt 100 100 100 100 100

15.4 överväganden och förslag

l vissa kommuner föreligger full behovstäckning inom barnvårdarverksamheten trots att behovet enligt barnomsorgsplanerna långt ifrån är täckt. Variationer i sjukfrånvaro påverkar givetvis efterfrågan på barnvårdare. Den konkreta efterfrågan på kommunala insatser i samband med barns sjukdom är också beroende av föräldrars möjligheter att själva stanna hemma, förekomst av släktingar som kan hjälpa till m. m. Förekomsten av kommunala barnvårdare påverkar också efterfrågan liksom möjligheten att få hjälp genom dessa. Barnvårdarplaneringen är inte tillförlitlig eftersom gapet mellan behover enligt planerna och reell efterfrågan ibland är mycket stort. I vissa fall beror detta troligen 1 andra fall slår planeringen fel. på låg barnvårdarförekomst. De behovsmått som kommunerna använder i planeringen är i regel lprop. 1978/792168.

120 Barnomsorg under barnens sjukdom

desamma i alla kommuner. Det innebär att barnvårdarbehovet relativt antal platser i kommunal omsorg blir ungefär lika stort i samtliga kommuner. Den exakta efterfrågan varierar emellertid mellan kommunerna. De nuvarande svagheterna i behovsberäkningarna for barnvårdare beror främst på att underlagsmaterial som på ett tydligt sätt redovisar behov och efterfrågan på barnvårdare saknas. För bedömning av behovet är det därför önskvärt att kommunerna använder den registrering av barnens sjukfrånvaro som i allmänhet förekommer i barnomsorgen. Statistik av dessa på grundval noteringar kan ge underlag for att bedöma behover av barnvårdare. För att få underlag för att beräkna vilken efterfrågan som föreligger på kommunal barnvårdarverksamhet kan t. ex. samtliga önskemål om kommunal barnvårdare vid barns sjukdom registreras liksom i vilken utsträckning som önskemålen uppfylls och hur många dagar som barnen i genomsnitt har hjälp i hemmet av barnvårdaren vid varje tillfälle. Här bör observeras att information om och tillgång till barnvårdare I det påverkar efterfrågan. sammanhanget är det intressant om kommunernas servicenivåer i fråga om barnvårdare kan redovisas i bamomsorgsplanerna och sammanställas centralt. Planeringsgruppen_föreslâr att kommunerna utformar sin barnvårdarplanering med ledning av egen sjukstatistik och efterfrågan på barnvårdare inom resp. kommun. Barnvårdarplaneringen kan då utformas på ett enkelt sätt som passar varje kommun.

121 sou 1979:57

16 Deltidsgruppsverksamhet

Den nuvarande deltidsgruppsplaneringen utgår från totalt antal sexåringar.

Antalet sexåringar med tillgång till daghem dras bort från det totala antalet Därefter utökas behovsgruppen med de barn som har behov sexåringar. av extra stöd i deltidsgrupp. officiella sammanräkningen av det totala behovet av del- Den senaste gjordes i analysen av forskoleplanerna avseende petidsgruppsverksamhet Det totala behovet av platser for barn i deltidsgrupp berioden 1975-1979. där for år 1975 till 115000 och for år 1979 till 113000. Antalet räknades år 1975 till 131 000 och planerades år 1979 till 140 000. Enligt platser uppgick 1979-1983 beräknas antalet barn i deltidsgrupp till planeringsomgången 122 000 år 1978 och till 116000 år 1983. Genom att daghemmen byggs ut och kan ta emot alltfler sexåringar minskar behovet av deltidsgrupps-

platser. De disponibla resurserna i deltidsgrupp kan således väntas öka med åren. Till en del är överskottet på deltidsplatser beroende på att vissa deltidsgrupper är belägna i bostadsområden som inte ger fullt underlag för en hel grupp. for yngre barn men ibland kan Delvis utnyttjas sådana disponibla platser Det förekommer också att kommunerna medvetet minskar de inte användas. En orsak kan vara att man generellt önskar antalet barn i varje deltidsgrupp. i den allmänna förskolan. En annan orsak kan vara att delhöja kvaliteten även tar emot barn med behov av extra stöd. tidsgrupperna Vissa kommuner de disponibla resurserna i deltidsgrupp väljer att redovisa och därmed även kartlägga möjligheterna att utnyttja lediga platser detaljerat i deltidsgrupper for andra verksamheter och ändamål. Kommunerna tillställs årligen uppgifter om antal fem- och sexåringar den 31.12 basåret. Dessutom aviseras de förändringar som sker i barnantalen

under året.

sou 1979:57

17 Barnens behov i den kommunala omsorgen

-

planering for kvalitet

Planeringsgruppen har inriktat denna framställning på behovet av platser inom barnomsorgen. Vi diskuterar därmed den del av barnomsorgsplanen som relativt enkelt kan kvantifieras och där det således kan vara meningsfullt att ta fram ett planeringsunderlag, Detta var också planeringsgruppens uppdrag. Behovet av barnomsorg tillgodoses inte enbart genom att en daghems-, eller fritidshemsplats tilldelas barnet. Bamomsorgen måste familjedaghemsfungera så att varje barn kan etablera sig på sin plats och i barngruppen. Bamomsorgen måste således ha en kvalitet som tillgodoser varje barns behov av stöd och utvecklingsstimulans. Planeringsgruppen anser det ligga utanför uppdraget att närmare utreda i barnomsorgen. Vi vill emellertid översiktligt redovisa kvalitetsaspektema hur kvalitetsaspektema ingår i den nuvarande planeringen och peka på några som motiverar att vissa av de kvalitetspåverkande fakutvecklingstendenser torerna utreds ytterligare i annat sammanhang.

17.1 Kvalitetsaspekter i nuvarande planering

Det finns i de nuvarande planerna en separat blankett där förhållanden som kan inverka på kvaliteten i barnomsorgen skall redovisas. Socialstyrelsen av nuvarande och framtida personaltäthet, fortber där om redovisning m. m. Styrelsen sammanställer vissa av de kvalitetspåbildningsâtgärder i serien Barnomsorgsplanering. I vägledningen inför verkande uppgifterna informerar styrelsen på förhand om vilka kvalitetsplaneringsomgången aspekter som man avser att lägga speciell vikt vid när det årets barnomför denna redovisning av kvasorgsplaner lämnas in. Planeringsunderlag faktorer är den faktiska situationen i resp. kommun samt litetspåverkande I målsättningsdiskussionerna ande målsättningar som finns för framtiden. vänder kommunerna centralt material såsom socialstyrelsens vägledning eller diskussioner förda i centrala utredningar. En särskild departementsutredning har haft till uppdrag att utreda bl. a. kvaliteten inom den kommunala barnomsorgen. I en rapport från social-

departementet våren 1979 föreslår man att riksdagen gör vissa princip-

uttalanden om minimistandard för bl. a. gruppstorlek och personaltäthet. skall vara det dokument l rapporten föreslås också att barnomsorgsplanen ;DSS 1979:03* Vissa där kommunernas mål for såväl kvalitet som kvantitet inom barnomsorgen kvanmsfrâgor i daghem som också innehåller en nulä- och fritidshem preciseras. De nuvarande årsberättelserna,

124 Barnens behov i den kommunala . . omsorgen.

gesbeskrivning av kvalitetsaspekter föreslås utgå. Denna information skall i stället ingå i barnomsorgsplanerna som en översiktlig beskrivning. Ibland förs också en diskussion om barnomsorgen ur ett socialpolitiskt sammanhang i planerna. En sådan diskussion bidrar bl. a. till att barnomsorgen utvecklas i takt med samhällsutvecklingen och kan ge bättre möjligheter för barnomsorgen att motsvara barnens detaljerade behov.

17.2 Utvecklingstendenser

De kvalitetspåverkande åtgärder som i allmänhet diskuteras i barnomsorgsplaneringen berör verksamhetens utformning och att möjligheterna genom en successivt förbättrad verksamhet barnens behov av tillgodose omsorg. T. ex. diskuteras personaltäthet, personalfortbildning och barngruppernas sammansättning. Om riksdagen. i enlighet med förslaget från socialdepartementet, gör principuttalanden om minimistandard för vissa kvalitetsaspekter så kan dessa underlätta kommunernas ställningstaganden i frågor om kvalitet. Därtill kommer de sammanställningar som socialstyrelsen gör av olika kvalitetsaspekter och som fungerar som en erfarenhetsåterföring mellan kommunerna i dessa frågor. Tillsammans med annat utvecklingsarbete rörande barnomsorgens kvalitet såsom olika forskningsprojekt erhålls ett omfattande underlag för planering av barnomsorgens kvalitet.

17.3 överväganden och

förslag

Planeringsgruppen vill här peka på de utvecklingstendenser som finns i fråga om barnens närvaro i omsorgen. Ovan har konstaterats att föräldrarnas arbetstider minskar. Eftersom barnen i allmänhet utnyttjar sina platser i relation till föräldraarbetstiderna så minskar också barnens närvaro. Speciellt märkbart är detta i kommuner med många deltidsarbetande eller många skiftarbetande. För den senare gruppen faller arbetstiderna delvis utanför barnomsorgens öppethållandetider. Närvaron i barnomsorgen påverkar det mätbara i omresursutnyttjandet sorgen. I den sammanställning av material rörande platsutnyttjandet inom

barnomsorgen som planeringsgruppen genomförde år 1978 konstaterade vi

att barnens vistelsetider hör samman med förhållanden utanför barnom-

sorgen och styrs av samhällets uppbyggnad i stort. Kortare arbetstider ger barn och föräldrar mera tid för samvaro och bidrar till att förhoppningsvis barnen kan få bättre levnadsvillkor. En ojämn eller stor frånvaro mycket kan emellertid inverka negativt på t. ex. daghemsverksamheten. Socialdepartementet nämner i rapporten om bl. a. kvalitetsfrågor i daghem och fritidshem att stabilitet i barngruppen är en förutsättning för en bra verksamhet. 1 Planeringsgruppen för Man framhåller att det för det enskilda barnet är angeläget att vara delaktig barnomsorg 1978-10-18, i gemenskapen och kontinuerligt följa den pedagogiska verksamheten. Alla Sammanställning av barn bör därför ha möjlighet att delta i verksamheten viss tid material rörande platsut- varje dag nyttjandet inom bamom- även om föräldrarna har oregelbundna arbetstider. sorgen. Avvägningen mellan föräldrars arbetstider, barnens behov av en kon-

Barnens behov i den kommunala omsorgen. . . 125

verksamhet med regelbundna vistelsetider samt barnomsorgens tinuerlig verksamhet kan endast delvis lösas krav på bra villkor för en pedagogisk måste diskuteras på kommunal nivå i barnomsorgsplaneringen. Frågorna Förhållandet mellan löräldraarbetstider, barnens visoch i barnstugorna. verksamhetens funktion och resursutnyttjandet inom omsorgen telsetider, är emellertid frågor som även bör utredas centralt. Det planeringsunderlag här föreslås för behovsberäkningarna i barnomsorgen kan underlätta som sådana överväganden. Det ligger som nämnts utanför vån uppdrag att ytterdärför att frågorna tas

ligare utreda dessa frågor. Planeringsgmppenföreslâr

fortsatta eller i en upp till behandling i socialstyrelsens utvecklingsarbete

särskild utredning.

18 Sammandrag

-

Behovsgrupper efterfrågan

inom barnomsorgen

Behovsgruppema inom barnomsorgen och sättet att redovisa dem i barnomsorgsplaneringen har avgörande betydelse för behovet av planeringsuninnehåll. Vilka barngrupper som inräknas derlag och planeringsunderlagets i behovsberäkningarna har betydelse också för behovets storlek. De bammening har behov av kommunal barngrupper som i bamomsorgslagens eller studerande föräldrar och bam omsorg är bam med förvärvsarbetande med behov av extra stöd. Avgränsningen av vissa av bamgruppema i barnomsorgsplaneringen har också stor betydelse för behovet. T. ex. gäller detta bamåldrama som inräknas i behovet för daghem, familjedaghem och fritidshem och den genomsnittliga gräns för behov av barnomsorg som används i planeringen. 1 bil. 9 görs en beräkning av totalantalet barn med behov grundat på föräldrarnas förvärvsarbete/ studier samt antalet bam med behov av extra År 1978 beräknas 420000 stöd. I tab. 18.1 nedan görs ett sammandrag. Antalet beräknas barn i åldrarna noll-sex år ingå i dessa behovsgrupper. öka till 47000 år 1985 och 510000 år 1990. Under förutsättning att utbyggnaden av daghemsplatser fortsätter i samma takt som angavs i överenskommelsen (20 000/år) samt att ca 5 000 familjedaghemsplatser tillkommer årligen så erhålls drygt 360 000 platser för noll - fordras då att efterfrågan inte överstiger sexåringar år 1985. För full täckning 75 % av behovet det året. Om den fortsatta bamomsorgsutbyggnaden omfattar 10 000 platser årligen erhålls 414 0()0 platser år 1990. Detta motsvarar en efterfrågan på 80 % av behovet. beräknas år 1978 till 307 0()0 Antalet sju - tioåringar inom behovsgruppema och beräknas öka till 315 000 år 1985 och 330 000 år 1990. Därtill kommer barnen i elva-tolvårsâldrarna. av fritidshem motsvara överenskommelsen Om utbyggnaden förutsätts t. o. m. år 1981 och därefter omfattar 12 000 fritidshemsplatser och ca 2 000 familjedaghemsplatser per år så erhålls ca 157 000 platser for sju-tioåringar år 1985. Full efterfrågetäckning det året förutsätter att efterfrågan inte överbarn inom behovsgruppema. En utbyggnad mellan stiger 50 % av antalet 1985 och 1990 omfattande 8 000 platser per år motsvarar 60 % av efterfrågan är 1990.

128 -

Sammandrag Behovsgrupper efterfrågan

Tabell 18.1 Prognos över totalantalet barn, antalet barn inom behovsgrupper och exempel pâ efterfrågenivåer åren 1985 och 1990. Barn noll-sex år ochsju-tio år”

Barn 0-6 år. alt 3 1978 1985 1990

Samtliga barn 735 692 710 Antal barn med behov. (Barn med bl. a. fab./stud. föräldrar) 420 470 520 Efterfrågan = 70 96 1978, 75 % 1985 och 80% 1990 294 353 416 Platser Enligt överenskommelsen t. o. m. 1981, fortsatt utbyggnad med 20 000 daghems- och 5 000 familjedagshemsplatser t. o. m. 1985, därefter 10000 platser per år 189 364 414

Brist 105 0 2

Barn 7-10 år, alt 2

Samtliga barn 454 399 390 Antal barn med behov. (Barn med bl. fab./stud. föräldrar) 307 315 330 Efterfrågan = 40 % 1978. 50 96 1985 och 60% 1990 123 158 198 Platser Enligt överenskommelsen t. o. m. 1981. fortsatt utbyggnad med 12 000 fritidshems- och 2 000 familjedaghemsplatser t. 0. m. 1985, därefter 8 000 platser per år 64 157 197

Brist 59 1 1

“Se även bil. 9. l föregående avsnitt inom avdelning 11 har konstaterats att det planeringsunderlag som skall ligga till grund for barnomsorgen bör kunna redovisa behov av barnomsorg grundat bl. a. på föräldrars förvärvsarbete/studier för åldrarna noll-tolv år. Ett planeringsunderlag som även redovisar vilken efterfrågan som finns på kommunal barnomsorg erfordras också. Där bör efterfrågans inriktning på olika omsorgsformer kunna redovisas. Även efterfrågan på omsorg under obekväm eller oregelbunden tid bör ingå i planeringsunderlaget. Det planeringsunderlag som omfattar efterfrågan föreslås omfatta barn i åldrarna noll-tio år. Planeringsunder/ager till barnomsorgsplaneringen föreslås sammanfattningsvis innehålla en årlig redovisning av

D antal barn med behov av och efterfrågan på kommunal barnomsorg D antal barn med behov, grundat på om de har t. ex. förvärvsarbetande, studerande eller arbetslösa föräldrar D behover grundat på bl. a. föräldrarnas förvärvsarbete/studier med indelning i olika barnåldrar bland noll-tolvåringar t.ex. noll-två, tre-sex, sju-tio, elva-tolv år D redovisning av föräldrarnas arbets-/ studietid per vecka i nuläge och framtid D efterfrågan med indelning på olika barnåldrar bland noll-tioåringarna t. ex. noll-två. tre-sex. sju-tio år

SOU 1979157 - 129

Sammandrag Behovsgrupper efterfrågan

D efte/;frâgans inriktning på olika barnomsorgsformer D efterfrågan med indelning på olika många dagar under en vecka eller olika många timmar över en dag D efterfrågan som avser obekväm tid D antal sexâringar och antal femåringar. Dessutom föreslås att D tidsgränsen for genomsnittligt behov av barnomsorg. 16 timmar per vecka. behålls i planeringen t. v. D kommunerna utformar sin barnvårdarplanering med ledning av aktuella sjukfrekvenser och efterfrågan på barnvårdare inom resp. kommun D efterfrågan på kommunal barnomsorg for elva-tolvåringar mäts när barnomsorgen byggts ut i högre grad for dessa barn D avvägningen mellan föräldraarbetstider, barnens vistelsetider, verksamhetens funktion och resursutnyttjandet inom barnomsorgen utreds särskilt.

Planeringsunderlag

Underlaget för barnomsorgsplaneringen bör innehålla en redovisning av de barngrupper som beskrivits i avdelning II. Totalantalet barn i olika åldrar, antalet barn med förvärvsarbetande/ studerande föräldrar, antalet barn med behov av extra stöd bör kunna redovisas liksom efterfrågan på barnomsorg. Efterfrågan på kommunal barnomsorg kan föreligga oberoende av föräldrarnas sysselsättning eller behovet av extra stöd. Efterfrågeredovisningen bör inbegripa olika omsorgsformer liksom efterfrågan på omsorg under obekväm och oregelbunden tid. Planeringsunderlaget bör avse en tidpunkt som ligger så nära basåret som möjligt. Därutöver behövs ett underlag för att prognostisera den framtida utvecklingen. För att bestämma totalantalet barn i olika åldrar basåret använder kommunerna i regel officiell befolkningsstatistik. Planeringsunderlag vad gäller den stora behovsgruppen barn med förvärvsarbetande/ studerande föräldrar är bl. a., folk- och bostadsräkningarna (FoB), arbetskraftsundersökningarna för riket (AKU), inkomststatistik, uppgifter ur länsplaneringen och särskilda kommunala undersökningar. Planeringsunderlag till gruppen barn med behov av extra stöd är dels schabloner och dels resultat ur uppsökande verksamhet. Planeringsunderlag avseende efterfrågan på barnomsorg saknas i nuläget, förutom i de fall kommunerna genomför särskilda undersökningar. För att prognostisera den framtida utvecklingen använder kommunerna riksprognoser eller gör egna prognoser. För att genomföra den del av planeringen som skall redovisas till staten räcker det med ett planeringsunderlag på kommunnivå. För en detaljerad barnomsorgsplanering fordras uppgifter för delområden inom kommunerna. l de följande kapitlen inom avdelning Ill görs en genomgång av befintligt och eventuellt framtida planeringsunderlag.

19 Barnomsorgsundersökningar genomförda i

kommuner

Bristen på relevant planeringsunderlag har förmodligen bidragit till att många kommuner de senaste åren har genomfört för att kartegna undersökningar lägga behov av och efterfrågan på kommunal barnomsorg. Nedan redovisas översiktligt undersökningsmetoder i 38

barnomsorgsundersökningar genom-

förda i 32 olika kommuner åren l97l-l978. Under år 1978 genomförde planeringsgruppen

barnomsorgsundersökning-

ar i Göteborg. Vindeln och Växjö i samarbete med resp. kommun. Resultat och erfarenheter från undersökningarna beskrivs i korthet nedan. Från kommunernas sida var avsikten med dessa undersökningar bl. a. att få information om vårdnadshavarnas situation vad gäller sysselsättning och barnomsorg samt därmed erhålla kompletterande underlag för planering av aktiviteter för barn. Planeringsgruppen önskade förutom denna information även få erfarenhet från arbete med kommunala

barnomsorgsundersökningar

och prova olika slags enkäter.

Barnomsorgsundersökningar genomförda av

32 kommuner

19. 1.1 Unde/sökningarnas

uppläggning och genomförande

Av de totalt ca femtio

barnomsorgsundersökningar som planeringsgruppen tagit del av sammanställs 38 undersökningar i bil. 10. Övriga

undersökningar har, av olika skäl, inte kunnat sammanställas i tabellform. Vissa grundas t. ex. på definitioner och begrepp som ej är jämförbara med övriga undersökningar. Några har haft dåliga svarsfrekvenser. Ibland har det varit mycket knapphändigt redovisade. l dessa fall har undersökningarna varit av mindre omfattning. De barnomsorgsundersöknignar som återfinns sammanställda nedan har presenterats av kommunerna i ganska utförliga rapporter. I allmänhet har kommunerna gjort enkätundersökningar. l några få fall har undersökningarna genomförts som telefonintervjuer. Enkätundersökningarna har ofta följts upp med bortfallskomplettering per telefon. Det är vanligast att urvalsundersökningar har genomförts. Ett fåtal mindre kommuner har gjort totalundersökningar. Vid redovisningen av urvalsundersökningarna har resultaten i regel räknats upp till ett tal som skall motsvara kommunen som helhet.

134 Barnomsolgsundersäkningal genomförda i kommuner

Omfattningen av undersökningarna är delvis beroende av kommunstorleken. Det är fler kommuner i storstadsområden som har genomfört omfattande undersökningar än kommuner i glesare bebyggda områden. De större kommunerna har ibland tagit med bakgrundsdata som inte direkt avser barnomsorgsplaneringen. Urvalsundersökningarna i bil. 10 omfattar stickprov på mellan 400 och 6000 individer eller hushåll. Totalundersökningarna avser mellan 1000 och 10000 hushåll eller barn. l de sammanställda undersökningarna har bortfallet i de llesta fall varit mellan 10 och 15 %. I undersökningarna från början av 1970-talet är bortfallet något större än i de som har genomförts de senaste åren. Nio kommuner har genomfört barnomsorgsenkäterna enligt SCB:s metod for standardiserade undersökningar. SCB har då utarbetat frågeformulär, instruerat i enkätarbetet samt genomfört databearbetningen. l några fall har SCB även utarbetat kommunens rapport över undersökningen. För flertalet undersökningar gäller att enkät- och intervjusvar har databearbetats maskinellt. Några mindre kommuner har dock gjort manuella sammanräkningar. Fem av kommunerna har genomfört undersökningar vid flera tillfällen. Man har då försökt att utföra de olika undersökningarna inom resp. kommun på samma sätt. så att resultaten för skilda undersökningstillfallen kan jämföras med varandra. Enkätforntulären har innehållit t. ex. frågor om sysselsättning och önskemål om framtida sysselsättning, förekomst av heltids/deltidsarbete, antal barn i familjerna och andra familjeförhållanden. barnomsorgssituation och önskemål om barnomsorg. Ungefär hälften av kommunerna har frågat om förekomst av arbete på obekväm tid eller önskemål om barnomsorg på de tider då t. ex. daghemmen normalt inte har öppet. l några få fall har frågor om inkomstförhållanden och yrke förekommit. Resultatredovisningen är givetvis beroende av vilka frågor som har ställts. I allmänhet har kommunerna haft en hög ambitionsgrad i redovisningen av resultat och utarbetat utförliga rapporter som på ett detaljerat sätt belyser frågeställningarna.

l9.1.2 Några av undersökningsresulraren

Undersökningarna är genomförda och redovisade på skilda sätt. Resultaten grundas ej på enhetliga definitioner. Vidare är de utförda under olika perioder. De kan därför egentligen inte jämföras med varandra. En ungefärlig bild av vilken skillnad som föreligger mellan olika kommuner i fråga om tillgång till barnomsorg, önskemål om barnomsorg och andel bam med förvärvsarbetande vårdnadshavare erhålls emellertid. Andelen noll-sexåringar med tillgång till kommunal barnomsorg varierar mellan ca 10 % och 45 %, bl. a. beroende på när undersökningen är genomförd samt typ av kommun och förvärvsgrad i densamma. Andelen noll-sexåringar för vilka kommunal barnomsorg efterfrågas är som lägst ca 35 % och som högst 70 % mätt av samtliga barn. Nivåerna i kommunerna tycks även här variera med kommuntyp, förvärvsgrad samt när undersökningen är genomförd (jfr bil. 5).

Barnomsorgsundersökningar genomförda i kommuner 135

Andelen barn i åldrarna noll-sex år med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare varierar mellan ca 25 och 60 %. Andelen är högre i kommuner som ligger i storstadsområden än i kommuner i glesbygdsområden. Den är också högre i nyligen genomförda undersökningar jämfört med de tidigare.

19.1.3 Skillnader mellan undersökningarna i population, genomförande m. m. En skillnad mellan undersökningarna är att populationen vid urvalskonstruktionen inte är enhetlig. Exempelvis kan en kommun ha valt /izishâ/I med barn i åldrarna noll-sex år som population medan resultaten redovisas för barn i denna åldersgrupp. I några kommuner redovisas antal och andel kvinnor som har kommunal barnomsorg eller som önskar kommunal barnomsorg. Andra kommuner redovisar resultaten för antal och andel familjer. Det är mest förekommande att kvinnan i familjen har besvarat enkäten. l några enstaka kommuner framgår det emellertid inte vem i familjen som har besvarat enkäten eller för vem uppgiften gäller. En konsekvens därav kan bli att t. ex. en missvisande förvärvsgrad erhålls som undersökningsresultat. Redovisningen av undersökningsresultaten påverkas även av vilka definitioner och begrepp som har använts. Detta gäller t. ex. hur andelen barn i kommunal barnomsorg har framräknats, samt hur efterfrågan på kommunal barnomsorg har definierats liksom definitionen på förvärvsarbete och studier. Det är mest förekommande att andelen barn med kommunal barnomsorg redovisas i förhållande till bam med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare eller i förhållande till det totala antalet barn i undersökningen. Redovisning av förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavares arbetade tid skiljer sig mellan undersökningarna. l ca hälften av rapporterna redovisas l-l5, 16-34, och 35-w timmar per vecka medan det i övriga rapporter redovisas l-l9, 20-34 och 35-w timmar per vecka. l några fall förekommer det att endast hel- resp. deltid anges i resultatredovisningen utan förtydligande av hur många timmar per vecka som hel- och deltid avser. De barngrupper som ingår i de olika undersökningarna varierar. Det vanligaste är att hela åldersgruppen noll-tolv år omfattas av undersökningen samt att åldrarna noll-sex och sju-tolv år särredovisas. Det förekommer även att undersökningarna har begränsats till exempelvis till barn som är noll-nio eller noll-sex år.

19.1.4 SC Bzs standardiserade

barnomsorgsundeisökningar

SCB har utarbetat en metod för barnomsorgsundersökningar. Dessa s. k. standardiserade undersökningar har använts i sex av de kommuner vars undersökningar redovisas i bil. 10. Den första standardiserade undersökningen genomfördes i Göteborg år 1976. Därefter har undersökningar genomförts i Järfälla, Danderyd, Håbo, Lidingö, Jönköping, Vindeln, Värnamo och Götene kommuner. l stort sett tillgår arbete med de standardiserade undersökningarna så att SCB först

136 Barnomsorgsundersökningar genomförda i kommuner

upprättar förslag till undersökningsstorlek på grundval av kommunstorlek och vilket behov som finns av redovisning for delområden inom kommunen. Kommunen anger också i vilken utsträckning som man vill att SCB skall medverka vid rapportskrivning och annat arbete som även kan utföras av kommunanställda. SCB upprättar därefter kostnadsförslag. Uppdragskostnaderna for de standardiserade undersökningarna är givetvis beroende av urvalsstorlek och i vilken utsträckning som SCB skall medverka. SCB ombesörjer sedan urvalsdragning samt informerar kommunen om hur utsändning och granskning bör gå till. Kommunen sänder därefter ut och samlar in enkäterna varefter SCB databearbetar och levererar resultattabeller. Rapportskrivningen görs av SCB eller av kommunen. l bil. ll framgår frågeformulär för en standardiserad undersökning som har genomförts i Götene kommun.

19.2 i Växjö kommun

Barnomsorgsundersökningar

l9.2.l Uppläggning, genomförande och kostnader

Resultat från Växjöundersökningarna redovisas i Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar (SOU 1979:58). Sammanfattande resultat från undersökningarna och vissa erfarenheter redovisas nedan. Barnomsorgsundersökningarna i Växjö var små postenkäter. Dels användes en tvåsidig enkät med tolv frågor och dels en ensidig enkät i brevkortsform med nio frågor. Den senare genomfördes i ett av delområdena för den tvåsidiga enkäten. Härigenom kunde resultaten från de två enkäterna och de båda enkätformulären kunde utvärderas. Enkätformulären jämföras var upprättade i samråd mellan Växjö socialforvaltning, planeringsgruppen och SCB. Den tvåsidiga postenkäten hade ett urval av l 455 barn i åldrarna noll-tolv år i hela kommunen. Brevkortsenkätens urval omfattade 278 noll-tolvåringar i Växjö tätort. frågor skulle besvaras av kvinnan i familjen förutom i de fall Samtliga vårdnadshavaren var ensamstående man. De frågor som ställdes i enkäterna sysselsättning, arbetstider och förekomst av arbete avsåg vårdnadshavarens på obekväm tid samt nuvarande och önskad barnomsorg. Uppgift om sysselsättning for eventuell sammanboende ingick inte. I den tvåsidiga enkäten ställdes mera detaljerade frågor om vårdnadshavarens arbete än i brevkortsenkäten. Sysselsättningsfrågorna i den tvåsidiga enkäten var i princip anpassade till den definition på förvärvsarbete som Folk- och bostadsräkningarna använder. Brevkortsenkäten innehöll något mindre precisa frågor avseende arbete. l den tvåsidiga enkäten ställdes frågor om vårdnadshavarens eventuella oregelbundna arbete något mera detaljerat än i brevkortsenkäten. I båda enkäterna frågades om förekomst av arbete på obekväm tid. De innehöll också båda frågor om den hemarbetande vårdnadshavarens planer att börja förvärvsarbeta utanför hemmet inom ett år. Frågorna om nuvarande och önskad barnomsorg var i ston utformade på samma sätt i båda enkäterna. Frågeformulären utarbetades först genom diskussioner mellan socialförvaltningen och planeringsgruppen. Enkätformuläret för den tvåsidiga enkäten testades i en mindre provenkät. Därefter trycktes formulären. En

i kommuner 137

Barnomsozgsundersäkningar genomförda

speciell svårighet i det sammanhanget var att det inte är så många tryckerier som har maskinell utrustning för perforering och gummering av brevkort. Enkäturvalet drogs vid länsstyrelsens datacentral i Kalmar. Urvalsprinciperna utformades av SCB. Ett villkor var därvid att enkäten skulle kunna räknas upp för barn i åldrarna noll-tolv år i hela kommunen samt att enkätresultaten också skulle kunna presenteras för vissa delområden. Delområdena valdes för att de har olika karaktär och således skulle kunna belysa barnomsorgsbehov i olika slags områden. Efter urvalsdragning och tryckning av enkätformulären sände socialförvaltningen i Växjö ut och samlade in enkäterna, granskade dem, ombesörjde komplettering av ofullständiga svar och gjorde viss kodning. Enkätformulåren var i huvudsak kodade i förväg. Socialförvaltningen avidentifierade även enkätsvaren. Databearbetningen gjordes maskinellt. Enkäterna sammanställdes först i preliminär form utan uppräkning av resultaten. Den slutliga rapporten innehåller uppräknade siffror och avser således samtliga noll-tolvåringar i kommunen. Enkäterna sändes ut i mitten av april år 1978. Ca en vecka efter den första utsändningen hade 38 % av svaren kommit in på den tvåsidiga enkäten. Antalet skriftliga påminnelser var två och resulterade i att 91 % av svaren kom in. Därefter vidtog telefonuppföljning med resultat att den slutliga Svarsfrekvensen blev 96 % i den tvåsidiga enkäten. Brevkortsenkäten gav högre svarsfrekvens. Det var 46 % av svaren som lämnades in direkt före första påminnelsen. Efter andra pâminnelsen hade 92 % av svaren inlämnats. Telefonpåminnelserna slutligen, resulterade i en svarsfrekvens på drygt 97 %. Vissa enkla kontroller av enkätsvaren gjordes direkt efter det att de kommit in. Tabellframställningen pågick kontinuerligt under tiden augusti år 1978 till december samma år. Marginalfrekvenser visande exakt antal svar på varje fråga framställdes först samt vissa enkla korsningar mellan olika frågor. l oktober gjordes tabeller med uppräknade värden varefter det slutliga rapportarbetet vidtog. Kostnaderna för undersökningarna har påverkats av att de varit förstagångsundersökningar. Om undersökningarna skulle upprepas så kan samtliga kostnader för den tvåsidiga enkäten uppskattas till ca 50 000 kr inkl. porto, tryckning, databearbetning och en enkel rapport. Den ensidiga enkäten kan uppskattas kosta hälften så mycket. Urvalsstorlekarna har givetvis stor betydelse för kostnaderna.

19.2.2 Erfarenheter frân Växjöundersökningarna

Som helhet fungerade Växjöundersökningarna mycket bra. Svarsfrekvenserna i undersökningarna var höga och enkäterna gav ett underlag för analys av de frågor som var avsikten.

E nkätformulären Efter det att enkätformuläret för den tvåsidiga enkäten provats i en mindre enkät företogs smärre justeringar i vissa frågor. De slutliga enkätformulären

138 Barnomsorgsundersökningar genomförda i kommuner

utföll i stort enligt förväntningarna. l några fall visade det sig i efterhand att frågorna kunde varit bättre. En erfarenhet var att frågorna i något fall borde ställts så att svaren på önskade frågeställningar erhållits direkt. I båda enkäterna ställdes t. ex. frågan om önskad barnomsorg så att vårdnadshavarna skulle ange om de önskade att barnomsorgen förändrades (relativt nuvarande barnomsorg). Orsak till att frågan ställdes så var utrymmesbrist. Det hade från bearbetningssynpunkt varit enklare om en direkt fråga hade ställts om vilken barnomsorg som önskades. En annan erfarenhet var att antalet svarsalternativ i en fråga inte bör vara för stort. I Växjöenkäterna hade vårdnadshavarna möjlighet att besvara frågorna om nuvarande barnomsorg med 11-16 olika alternativ. I rapportarbetet var det inte meningsfyllt att redovisa samtliga dessa alternativ utan en sammanslagning till 6-7 större grupper gjordes. Det är också en fördel om markeringsrutor för olika svarsalternativ kan hållas klart åtskilda. Detta bidrar till att enkäterna blir lättlästa.

Den tvåsidiga enkäten jämfört med brevkorrsenkären

Vissa frågor i den tvåsidiga enkäten och i brevkortsenkäten som avsåg samma frågeställning var inte formulerade på exakt samma sätt. Till en del hade frågorna enbart i små detaljer olika utformning. En analys av svaren på några frågor visar att vissa av skillnaderna mellan enkäterna inte kan förklaras av slumpen utan kan ha berott på att formuleringarna inte var exakt desamma. Jämförelsen mellan de båda undersökningarna bekräftar således att det kan vara avgörande för undersökningsresultaten att frågor och svarsalternativ i enkäterna är utformade på ett mättekniskt riktigt sätt. Genom att frågorna i den tvåsidiga enkäten ställdes på motsvarande sätt som i FOB så kunde resultaten avseende sysselsättning jämföras med FoB vilket var en fördel. Det begränsade utrymmet i brevkortsenkäten medgav inte detta. Båda enkäterna fungerade bra från undersökningssynpunkt. Den tvåsidiga enkäten medgav större precisering i frågeställningarna och medförde därmed dels säkrare resultat och dels totalt mer information om för barnomsorgen intressanta uppgifter än vad brevkortsenkäten gjorde. Brevkortsenkäten var förmodligen enklare att besvara för vårdnadshavarna (endast ett papper jämfört med enkät och kuvert vid den tvåsidiga enkäten). Brevkortsenkäten var emellertid besvärligare att trycka och även att öppna för mottagaren/kommunen. När den väl var öppnad gick den emellertid snabbare att granska än den tvåsidiga enkäten. Resultat från en tvåsidig enkät av den omfattning som användes i Växjö kan utgöra ett bra underlag för barnomsorgsplaneringen. Genom att den ensidiga brevkortsenkäten inte gav samma möjlighet till precisering i frågeställningarna så medförde den en större osäkerhet som planeringsunderlag. Den fördel den ensidiga brevkortsenkäten delvis hade i bearbetningen uppvägde därmed inte nackdelarna. l bil. 12 finns en tabell där några av resultaten ur barnomsorgsundersökningarna i Växjö jämförs med uppgifter ur barnomsorgsplanen. Enkäterna gav högre siffror för barn med förvärvsarbetande mor än vad som

Barnomsorgsundersökningar genomförda i kommuner 139

redovisades i planen. Den konkreta efterfrågan i enkäterna låg något under förvärvsfrekvensnivåerna i plan och enkäter. Enkäterna gav betydligt lägre siffror för barn i befintlig verksamhet i daghem än som redovisades i planen.

19.3 Barnomsorgsundersökning i Vindelns kommun

l9.3.l Uppläggning, genom/firande och kostnader

Detaljerade resultat från Vindelnundersökningen beskrivs i SOU 1979:58. Här redovisas vissa erfarenheter och ges en kort metodbeskrivning. Undersökningen ingick i SCB:s standardiserade barnomsorgsundersökningar. Den var således en postenkät. Enkäten avsåg barn i åldrarna noll-tolv år. Vissa avvikelser från den dittills använda enkätmetoden gjordes emellertid. De tidigare standardiserade undersökningarna hade samtliga varit stickprovsundersökningar. Vindelnundersökningen var, bl. a. på grund av att det totala antalet barn i de berörda åldrarna inte var så stort, en totalundersökning. Urvalet som drogs av SCB omfattade totalt 951 barn eller 589 hushåll. De frågor som ställdes i enkäterna avsåg antal barn i familjerna, vårdnadshavarnas arbetssituation t. ex. huvudsaklig sysselsättning, arbetad tid per vecka, planer att börja arbeta och arbete på obekväm tid. Vidare frågades om önskad barnomsorg, benägenheten att inom två månader acceptera en barnomsorgsplats samt om barnet var registrerat i kommunens barnomsorgskö. Den tillfrågade vårdnadshavaren skulle även uppge huruvida eventuell sammanboende förvärvsarbetade/studerade och i förekommande fall hur lång tid per vecka. De 23 frågorna i enkäten var uppdelade på två enkätformulär där det ena i huvudsak innehöll frågor om sysselsättning och det andra frågor om barnomsorg. Hushållen erhöll därmed dels en blankett avseende bl. a. vårdnadshavarnas arbetssituation och dels en blankett för varje barn avseende bl. a. nuvarande och önskad barnomsorg. Denna uppdelning gjordes i totalundersökningen för att vårdnadshavare med flera barn inte skulle behöva besvara frågor om sin sysselsättningssituation mer än en gång. I urvalsundersökningar används bara ett frågeformulär. Samtliga frågor skulle besvaras av kvinnan i familjen förutom där vårdnadshavaren var ensamstående man. Vindelns socialkontor svarade för utsändning och insamlande av enkäterna. Erforderliga påminnelser ombesörjdes också av Vindeln, liksom granskning, avidentiftering och vissa kodningar. Enkäterna skickades ut i mitten av februari år 1978. Två brevpåminnelser gjordes. l slutet av mars månad hade svar för 869 barn erhållits. Därmed var Svarsfrekvensen 91 %. Av de återstående hushållen togs en tredjedel, 19 st, ut för telefonintervjuer. I dessa hushåll fanns 33 barn i åldrarna noll-tolv år. Samtliga telefonintervjuer gick att genomföra, dvs. totalt erhölls svar för 902 barn. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 95 %, vilket är ett bra resultat. SCB gjorde databearbetning och kontroller. Resultaten för de hushåll som telefonintervjuats räknades vid tabellframställningen upp med 3, dvs. vart

140 Barnomsorgsundersökningar genomförda i kommuner

och ett av dessa hushåll räknades som 3 st. På detta sätt erhölls totalskattningar i tabellerna som överensstämde med totala antalet barn vid undersökningstillfället. Enkätresultaten producerades först i form av datalistor vilka innehöll förkortningar och koder och som inte var direkt användbara för publicering. Därefter vidtog arbetet med rapporten. Kostnaderna för SCB:s medverkan i Vindelnundersökningen uppgick till ca 30 000 kr. Därutöver kommer personalinsatserna från Vindelns socialkontor och från planeringsgruppens sekretariat. Totalt kan en undersökning av den omfattning som genomfördes i Vindeln uppskattas kosta ca 60000 kr inkl. personalomkostnader.

19.32 Erfarenheten/rån Vindelnundersökningen

Vindelnundersökningen fungerade som helhet bra då SCBs standardiserade undersökningar visade sig vara en smidig undersökningsmetod. Med hänsyn till att Vindeln är en liten kommun utan behov av komplicerade analyser

kunde frågeformuläret förmodligen ha minskats något till omfattning utan

att man för den skull hade behövt avstå från värdefull information. Detsamma gäller tabelluttaget som troligen kunde ha avstämts mera med informationsbehovet i Vindeln. En stor fördel hade också varit om datalistorna hade varit skrivna i klartext. Härigenom skulle arbetet med att översätta dem och skriva ut nya tabeller ha reducerats. Ett mindre tabelluttag med resultat i klartext hade minskat den tid det tog att presentera undersökningen. Eventuellt kunde det räckt med redovisning av antalet barn i olika åldrar för vilka olika svar hade avgetts på frågorna (marginalfrekvenser) tillsammans med några tabeller där resultat på olika frågor jämfördes. Härigenom skulle undersökningskostnaderna troligen ha minskats något. I Vindelnundersökningen valdes att redovisa för kommunen som helhet och för nio delområden. Det visade sig emellertid att antalet barn i resp. delområde var så litet att den finfordelade inte kunde anredovisningen vändas. De nio områdena slogs därför i den slutliga rapporten samman till fyra. Därigenom skulle det varit bättre att från början redovisa resultaten för färre delområden. Vid urvalsdragningen i februari år 1978 definierades nollåringar som barn födda år 1978, ettåringar som barn födda år 1977 etc. De barn som vid undersökningstillfället definierades som ettåringar var i realiteten i flertalet fall under ett år. Sexåringarna var i realiteten oftast inte fyllda fem år. Totalantalet noll-tolvåringar blev därigenom färre än motsvarande uppgift i barnomsorgsplaneringen där siffrorna avser den 31 december. I barnomsorgsplaneringen fick resultaten därför användas så att andelarna för barnens situation i olika avseenden t. ex. förvärvsfrekvensen, hämtades ur enkäten medan uppgifter om totalantalet barn hämtades ur officiell statistik. Om undersökningen, med användande av samma definitioner i stället hade genomförts i slutet av året så hade dessa avvikelser undvikits. Alternativt kunde barnåldrarna ha valts på annat sätt. Jämförelsen mellan några av enkätresultaten och Vindelns barnomsorgsplan år 1978 (bil. 12) visar god överensstämmelse vad gäller förvärvsfrekvens och antalet platser i daghem. En viss differens finns vad gäller

SOU l979:57 Barnamso/gsunde/sökningar genomförda i kommuner 141

Efterfrågan i enkäten ligger betydligt under nivån platser i familjedaghem. för Förvärvsarbete i plan och enkät.

om skolbams behov av barntillsyn i

19.4 Undersökning

Göteborg

l9.4.1 Göteborgsundersökningens uppläggning och genomförande

Resultat från undersökningen om skolbams behov av barntillsyn i Göteborg beskrivs i SOU 1979:58. En mera ingående rapport är upprättad av Göteborgs stadskontor (Nr Ur 1979:3). Här redovisas vissa erfarenheter och ges en kort beskrivning av metoden för undersökningen. Göteborgsundersökningen bestod av en fyrasidig enkät vilken tillställdes vårdnadshavarna (kvinnorna) till samtliga barn i årskurs två och årskurs fyra i fyra rektorsområden i Göteborg. Totalt omfattade undersökningen l 030 barn. Rektorsområdena var Hammarkullen, Sanna, Sjumila och Önvaldes med hänsyn till att de är av olika karaktär vad nered. Områdena bostadsbestånd, befolkningssammansättning m. m. gäller belägenhet, Enkätundersökningen administrerades helt genom skolorna och överlämnades till vårdnadshavarna av lärarna via barnen. Frågeformuläret innehöll 15 frågor fördelade på fyra sidor. De frågor som ställdes gällde vårdnadshavarens sysselsättningssituatton, arbetad tid per vecka (inkl. studier) samt förekomst av arbete på obekväm tid. Exakta tider för arbete/studier under en bestämd vecka samt restidens längd till och från arbetet skulle också uppges. Hemarbetande ombads re-

dovisa eventuella planer att förvärvsarbeta/ studera. Övriga frågor gällde nu-

varande och önskad barnomsorg, nuvarande och önskad barnomsorg under loven, om en samlad skoldag skulle påverka önskemål om barnomsorg och arbetssituation samt slutligen om vårdnadshavaren hade anpassat sina arbetstider efter möjligheterna att erhålla barnomsorg. Enkätformuläret utarbetades i en samrådsgrupp bestående av representanter för socialförvaltningen, skolförvaltningen och stadskontoret i Göteborg samt planeringsgruppen. Formuläret översattes till finska. Hemspråkslärarna hjälpte därutöver till med direktöversättningar och förklaringar för barn i andra språkgrupper. En särskilt utsedd enkätansvarig från varje rektorsområde hade ansvaret för enkätarbetet inom området. De lämnade ut och samlade in enkäterna från berörda klassföreståndare. Klassföreståndarna sände enkäterna med barnen hem till föräldrarna och såg så långt möjligt till att de också återlämnades. Den enkätansvarige på rektorsexpeditionen svarade även för påminnelser i de fall enkäterna inte korn in direkt. Förutom påminnelser genomförde resp. enkätansvarig kontroll och granskning av de inlämnade frågeformulären och avidentifierade enkäterna. Enkäterna lämnades ut i början av april år 1978. Svarsfrekvensen uppgick till 95 %. De fyra enkätansvariga hade fortlöpande kontakt under granskningsarbetet så att hanteringen sköttes på ett enhetligt sätt. Enkätsvaren bearbetades maskinellt och sammanställdes till en preliminär rapport. Denna diskuterades i samrådsgruppen varefter slutliga undersökningsrapponer ut-

142 Barnomsorgsundersökningar genomförda i kommuner

arbetades. De sammanlagda kostnaderna för Göteborgsenkäten kan vid en upprepning i fyra liknande rektorsområden uppskattas till 30000 kr.

19.4.2 Etfarenheterfrân Göteborgsundersökningen

Göteborgsundersökningen har fungerat mycket bra. Utsändning, insamling och granskning gick snabbt och effektivt. Till detta bidrog att de enkätansvariga var väl förtrogna med sitt undersökningsområde. Portokostnader uppstod inte och undersökningen blev därmed ekonomiskt fördelaktig. När det gäller frågeformuläret hade det varit önskvärt om frågorna om önskad tillsyn hade kunnat specificeras i högre grad än vad som skedde. Detta diskuterades också när undersökningen lades upp, men var inte möjligt att genomföra bl. a. på grund av svårigheten att beskriva eventuell framtida tillsyn inom skolans ram. I Göteborgsundersökningen liksom i Växjöundersökningen var antalet möjliga svarsalternativ i frågan om nuvarande barntillsyn otympligt många. De tolv alternativen borde ha reducerats till ca sex-sju.

19.5 Överväganden

Genom barnomsorgsundersökningar ges goda möjligheter att kartlägga bam-

omsorgsbehov grundat på vårdnadshavares förvärvsarbete/studier liksom

behov uttryckt som efterfrågan på kommunal omsorg. Undersökningarna kan enkelt anpassas till resp. kommuns informationsbehov och kan följaktligen ges ett otal utformningar. Den stora flexibiliteten i undersökningarna gör emellertid att de inte blir jämförbara kommuner emellan. Bortsett från SCB:s standardiserade undersökningar och de som genomförts vid upprepade tillfällen i samma kommun så är det ingen av de undersökningar som redovisas i bil. l0 som är genomförd på exakt samma sätt och med samma definitioner. Även SCB:s standardiserade undersökningar har ändrats och bl. a. förkortats efter hand. Det huvudsakliga underlaget for barnomsorgsplaneringen såsom frågor om sysselsättning och barnomsorgsefterfrågan har emellertid samma innebörd i de olika standardiserade undersökningarna. Barnomsorgsundersökningarna kan redovisas för små kommundelar vilket är en stor fördel. De bidrar dessutom ofta till en debatt om den kommunala barnomsorgens utformning och omfattning. Grundläggande i arbetet med barnomsorgsundersökningar är att klarlägga vilka frågeställningar som man vill ha svar på och att använda ett frågeformulär som ger just denna information. Ett förslag till tabellredovisning bör upprättas samtidigt med frågeformulåret så att det framgår om det foreslagna formuläret ger svar på frågorna. Slutligen måste undersökningen genomföras med bra svarsfrekvens. Därvid är det också väsentligt att klarlägga om undersökningen (urvalet) måste avse hela kommunen eller om vissa kommundelar kan användas som exempel över förhållanden även i andra delar.

Barnamsozgsundersökningar genomförda i kommuner 143

Erfarenheterna från olika kommunala undersökningar och från Växjöoch Vindelnundersökningarna är goda. Den metod som användes i skolbarnsundersökningen i Göteborg var också smidig. Förutom att den fungerade bra och var ekonomisk så ger en sådan enkätundersökning ett naturligt instrument för samverkan mellan olika förvaltningar i frågor som rör skolbarnen. Ett alternativ till den undersökningsform som användes i Göteborg utgör enkätundersökningar ställda till barn/ föräldrar i förskola, deltidsgrupp eller daghem dvs. i princip sexåringarna. Ett annat alternativ är enkäter i anslutning till s. k. inskolning. Erfarenheterna från de två parallella enkäterna i Växjö visar hur viktigt det är att frågorna är utprovade och ställs på ett sätt som ger mättekniskt riktiga resultat. Även små skillnader i frågeställningarna ger utslag i svaren. I undersökningarna bör man använda frågor som tidigare är testade. De resultat som har erhållits i kommunernas barnomsorgsundersökningar (bil. 5) visar på stora skillnader mellan behov av barnomsorg (barn med förvärvsarbetande/ studerande föräldrar) och efterfrågan på barnomsorg. Detta bekräftar att båda dessa begrepp bör redovisas i planeringsunderlaget till barnomsorgen. Det är förenat med förhållandevis mycket arbete inom kommunerna att göra sådana här undersökningar. Vissa kommuner har personal som har som uppgift att syssla med dessa frågor, andra har det inte. En möjlighet är att anlita SCB och använda de standardiserade barnomsorgsundersökningarna. Planeringsgruppen vill här peka på att kommuner i arbetet med barnomsorgsundersökningar behöver något organ som kan ge råd vid urvalsdragning, vid upprättande av frågor etc. Socialstyrelsen eller SCB skulle t. ex. kunna ha vidgade resurser härför. Det är förhållandevis kostsamt att genomföra bamomsorgsundersökningar. Undersökningarna blir dyrare ju större de är både vad gäller antal individer som tillfrågas och antal frågor som ingår i undersökningen. Härav följer att det är väsentligt att minimera undersökningsformulär och urval. Planeringsgruppen gjorde t. ex. denna erfarenhet i Vindelnundersökningen, där enkätformuläret troligen gav mera information än som egentligen behövs i en kommun av Vindelns storlek. Växjöundersökningarna visade också att det for barnomsorgsplaneringen kan vara tillräckligt med ett mindre omfattande frågeformulär. Erfarenheten var där att ett tvåsidigt formulär med drygt tio frågor var tillräckligt men att det inte var några fördelar med att använda det ändå kortare ensidiga brevkortsformuläret.

20 Planeringsunderlag ur befintliga och

-

eventuella framtida statistikkällor

centralt producerat material

Planeringsunderlaget för barnomsorgen bör innehålla en redovisning av befintliga förhållanden. Underlaget måste vara aktuellt och avse en tidpunkt som ligger nära basåret i planeringen. Den del av planeringsunderlaget som skall redovisas till staten måste kunna erhållas på kommunnivå. Flertalet kommuner har därutöver för den inomkommunala planeringen behov av planeringsunderlag för kommundelar. Det får förutsättas att samtliga kommuner får ett likvärdigt planeringsunderlag. Antingen kan detta vara centralt producerat eller så kan det utarbetas inom resp. kommun enligt gemensamma riktlinjer. Nedan behandlas olika källor som kan användas för att fastställa storleken av behov grundat på vårdnadshavares förvärvsarbete/ studier och efterfrågan på kommunal barnomsorg i utgångsläget för planeringen. Den största och grundläggande behovsgruppen är de barn som har förvärvsarbetande föräldrar. Därför berörs först de centrala statistikkällor som i nuläget innehåller eller i en framtid kan förses med uppgifter om sysselsättning. Källorna diskuteras utifrån möjligheterna att ur dem erhålla mer information t. ex. redovisning av efterfrågan på olika slags barnomsorg samt efterfrågans inriktning vad gäller obekväm arbetstid och oregelbundet eller schemalagt arbete. Samtliga kommuner erhåller årligen uppgifter över totalt antal bam med indelning på ettårsklasser. Uppgifterna kan också fås med forsamlingsindelning eller for andra delområden av kommunerna. Statistik över totalantalet barn behandlas därför inte ytterligare här. Statistik avseende barn med behov av extra stöd behandlas i avsnitt 22. De statistikkällor till barnomsorgsplaneringen som utredningen tar upp i detta avsnitt är Folk- och bostadsräkningarna 1980 Arbetskraftsundersökningarna Kontrolluppgifterna inom skatteadministrationen Inkomststatistik Statistik genom försäkringskassornas inkomstuppgifter Särskilda centrala barnomsorgsundersökningar.

sou 197957

146 PIaneringsunder/ag

20.1 Folk- och bostadsräkningarna (FoB)

20. 1 . 1 Undersökningarnas genomförande

Folk- och bostadsräkningarna har genomförts i princip vart femte år som tillpostenkäter. De är totalundersökningar på så sätt att ett frågeformulär Enkäterna ställs varje hushåll och omfattar varje person boende i hushållet. innehåller förhållanden och om bostaden. Den senaste frågor om personliga FoB är från år 1975. Behovet av framtida FoB och möjligheterna att ersätta FoB med annan

har utretts av FoB-utredningen. 1 utredningens slutbetänkande statistik med en Hushålls-, bostads- (SOU 1978:79) föreslås att FoB 1980 ersätts

och sysselsättningsundersökning.

skall år

Enligt FoB-utredningens huvudförslag sysselsättningsuppgifterna

1980 baseras på uppgiftslämnandet från Företagen med hjälp av bl. a. kontill inkomstredovisningen. Hushålls- och bostadsuppgifterna trolluppgifter som insamlas från allmänheten samt på uppföreslås baseras på blanketter för den allmänna fastighetstaxeringen år gifter som år 1980 skall insamlas 1981. huvudförslag utan har i maj Riksdagen har inte följt FoB-utredningens 1980 enligt traditionell metod 1979 beslutat att en Folk- och bostadsräkning Vissa av de förslag till förenklingar som har framförts skall genomföras. av FoB-utredningen skall emellertid beaktas. statsrådet, inte behövas några Efter år 1980 skall det, enligt föredragande blankettundersökningar. Den statistik som behövs for samhällsplaneringen och sambearbetning av skilda skall i stället tas fram genom samutnyttjande

administrativa register.

20.12 S i FoB

ysselsättningsfrâgor

förhållanden främst huvudsaklig I FoB 75 avsåg frågorna om personliga studier en bestämd vecka i oktober, antal sysselsättning t. ex. forvärvsarbete/ om eventuellt förvärvsarbete arbetade timmar samnâa vecka samt uppgifter Arbetsplatsadress, yrke, yrkesställning (t.ex. de senaste fyra månaderna. huvudsakliga verksamhet (näanställd eller arbetsgivare) samt företagets skulle också redovisas. Genom samkörning av dessa uppgifter ringsgren) med registret över totalbefolkningen (RTB) erhölls sedan antalet barn med

förvärvsarbetande föräldrar. g av frågorna i FoB 80 är inte klar (maj 1979). Den exakta utformningen att utformningen blir likartad den i FoB 75. Det kan emellertid förutsättas

20.1.3 Tid för staristikproduktion

FoB är stora undersökningar och bearbetningar av uppgifterna tar följaktligen under åren 1976-1978 dvs. under i tid. Resultat ur FoB 75 publicerades vilka överstort sett tre år. Produktionen kan grovt indelas i maskinlistor i kommunerna för kontroll (GO-material), sändes till resp. granskningsorgan dvs. avstämda maskinlistor och slutlig statistik som pubpreliminärstatistik licerades tryck i serien SOS.

P/aneringszznderlag 147

G0-materialet rekommenderades inte för statistikanvändning på grund av att osäkerhet rådde om tabellernas tillförlitlighet. Vid producering av den mera definitiva statistiken visade sig GO-materialet ha ganska bra kvalitet. De tabeller där antal barn i olika åldrar efter föräldrarnas förvärvsarbete och arbetstid redovisas producerades i preliminärstatistik under hela år 1977 samt i början av år 1978. Underlaget för barnomsorgsplaneringen grundat på FoB kom därmed att bli två till tre år gammalt innan det användes. Tiden för produktion av resultat från FoB 80 är ännu inte fastlagd (maj 1979).

20.1.4 Deñnitioner/ör vissa av barnomsorgens behovsgrzzppel Som förvärvsarbetande räknades i FoB 75 personer som arbetade under mätveckan på hösten eller personer som hade arbetat de senaste fyra månderna. Arbetslösa personer redovisades således som förvärvsarbetande förutsatt att de arbetat någon gång under de senaste fyra månaderna. Personer som varit arbetslösa längre tid än fyra månader räknades inte som förvärvsarbetande enligt FoB. Fyramånadersgränsen gällde också för tillfällig frånvaro från arbetet vid t. ex. tjänstledighet i samband med graviditet, tjänstledighet för studier eller vid sjukdom. Detta innebär att en kvinna som var föräldraledig under hela den tid som foräldraforsäkringen gäller inte räknades som förvärvsarbetande om hon vid mättillfället hade varit ledig mer än fyra månader. Studerande var enligt FoB personer som hade studierna som huvudsaklig sysselsättning och som över huvud taget inte arbetade under mätveckan. Kombinationer mellan studier och förvärvsarbete t. ex. halvtid av vartdera redovisades inte i den ordinarie statistiken. Uppgifterna om studerande var därmed inte fullständiga i FoB-tabellerna. Detaljerna i sysselsättningsredovisningen i FoB 80 kommer att klarläggas vid det fortsatta planeringsarbetet för utförande av FoB.

20.1 .5 Bortfall i FoB

I FoBts sysselsättningsuppgifter fanns år 1975 ett visst bortfall vilket berodde på att uppgifter inte fyllts i på vissa blanketter eller att personen inte alls besvarat enkäten. De tabeller som används i barnomsorgsplaneringen var inte korrigerade för detta bortfall, vilket i FoB 75 totalt uppgick till ca 1,3

procent. Bortfallet i FoB avseende sysselsättningsuppgifter redovisades 1975

som ”uppgift om sysselsättning saknas”. Därutöver förelåg i FoB en underskattning av sysselsättningsuppgifterna. Underskattningen var större för kvinnor än for män. Underskattningen beräknades inkl. bortfallsfel m. m. år 1970 för riket till omkring 6,8 % av de kvinnor som arbetade minst 20 timmar per vecka. I 1975 års FoB beräknades motsvarande underskattning till 6,2 %. Orsakerna till dessa underskattningar var t. ex. att personer som varit tillfälligt frånvarande under mätveckan inte angett att de arbetat den senaste fyramånadersperioden och att personer hade oregelbunden arbetstid, arbetade extra och därför inte tyckte att förvärvsarbetet ”räknades”.

Planeringsunder/ag

20.1 .6 Regional redovisning FoB redovisades för riket, länen, vissa regioner, för kommuner, församlingar samt andra delar av kommuner. Kommundelarna i FoB 75 gjordes enligt en tätorts/glesbygdsindelning. Det s. k. Specialprogrammet för kommuner kunde beställas for särskilda kommundelar, s. k. nyckelkodområden.

20.1 .7 Tabeller* för barnomsorgsplaneringen Tabellmaterialet i FoB var mycket omfattande. De tabeller i FoB 75 som barnomsorgsplaneringen främst hade nytta av var EN ll, F2, F3, H ll samt 13 och 14. Samtliga redovisades för kommuner utan kostnad. FoB-resultaten avseende sysselsättning har bl. a. redovisats med barnåldrarna i ettårsklasser t. o. m. sex år och med indelning i sju-nio resp. tio-tolvårsgrupperna.

20.1.8 Överväganden

Folk- och bostadsräkningarna har innehållit den mest detaljerade statistiken över antal barn med förvärvsarbetande föräldrar på kommunnivå. De har motsvarat behoven vad gäller redovisning på olika barnåldrar, kraven på indelning av barnen efter Föräldrarnas antal arbetade timmar per vecka och har gett möjlighet att erhålla redovisning av uppgifterna för delområden av kommunerna. FoB:s kommunredovisning och detaljerade delområdesredovisning har gjort den till en särskilt värdefull källa för barnomsorgspla- Planeringsgruppen förutsätter att även FoB 80 utformas så att neringen. barnomsorgsplaneringen kan underlättas. T. ex. behövs en redovisning av barn elva-tolv år med förvärvsarbetande föräldrar. Denna barngrupp föreslås inte ingå i de särskilda undersökningarna (avsn. 20.6). FoB ger inte tillräcklig information för att kunna användas som enda källa till barnomsorgsplanerna. Bl. a. saknas redovisning av efterfrågan på olika barnomsorgsformer och efterfrågan under obekväm och oregelbunden tid. Användande av FoB fordrar således komplettering med någon annan sta-

tistikkälla där samtliga barnomsorgens behovsgrupper och efterfrågan på

barnomsorg redovisas. Om FoB 80 förses med denna redovisning så skulle ett fullständigt underlag for barnomsorgsplaneringen kunna erhållas vid produktion av dess resultat. En stor nackdel med FoB har varit att det tagit lång tid att erhålla resultatredovisning ur undersökningarna. Resultatredovisningen skulle således behöva göras snabbare. För barnomsorgsplaneringen är det inte heller med planeringsunderlag vart femte år vilket hittills varit den tillräckligt periodicitet som använts i FoB-undersökningarna. Enligt riksdagsbeslutet om FoB 80 skall underlaget för samhällsplaneringen framdeles erhållas ur olika register. Här kan, för sysselsättningsuppgifterna, det nya systemet för kontrolluppgifter medföra en årlig sysselsättningsstatistik på kommunnivå och delområden inom kommunerna (se avsnitt 20.3). Även om kontrollen - uppgifterna kan användas för sysselsättningsuppgifter saknas emellertid hel del av det erforderliga planeringsunderlaget till barnomsorgen bl. a. underlaget avseende efterfrågan på kommunal omsorg.

Planeringsiznderlag

Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

20.2.1 Undersökningarnas genomförande

Statistiska centralbyrån genomför med löpande arbetskraftsundersökningar vars hjälp sysselsättningssituationen i landet kartläggs. AKU genomförs varje månad och omfattade år 1978 22 000 intervjupersoner per månad. Undersökningen omfattade vid starten år 1961 7 500 intervjupersoner med kvartalsvisa intervjuer. Undersökningarna har successivt ökat i omfattning. Fr. 0. m. år 1970 görs de månadsvis. Mätperiod är i regel de två forsta hela arbetsveckorna i varje månad. AKU ger uppgifter om förekomst och önskemål om förvärvsarbete, arbetstid, bransch, yrke m. m. Uppgifterna redovisas efter bl. a. kön, ålder, civilstånd och antal hemmavarande barn. Med hemmavarande barn avses såväl egna barn (inkl. adoptiv- och fosterbarn) som barn till maka/make eller samboende och där barnet tillhör samma hushåll som den intervjuade personen. Antal arbetslösa redovisas också i AKU. Det är möjligt att för speciella ändamål komplettera AKU med tilläggsurval eller tilläggsfrågor. Urvalet består i AKU av tre delurval som roterar så att varje urval återkommer en gång per kvartal. En åttondel av intervjupersonerna byts ut vid varje undersökningstillfälle. En person är således med vid åtta intervjuer under två år. Genom detta lämpar sig resultaten för redovisning av hur sysselsättningsläget förändras mellan kvartal och år.

20. 2 .2 Tid _för sraristikprodukrion

Resultaten från AKU redovisas bl. a. kontinuerligt i publikationen Statistiska meddelanden (SM), som ingåri Sveriges officiella statistik. AKU redovisas också i en särskild publikation som kallas råtabeller och som består av maskinlistor i häftad form. l båda fallen tas resultaten fram för varje månadsundersökning, som genomsnitt per kvartal och som årsmedeltal. Râtabellerna publiceras inom ett kvartal efter den period de avser. Dessutom publiceras årligen resultaten av de AKU som är anpassade till Folk- och bo-

stadsräkningarnas definitioner (se nedan 20.2.7).

Eftersom AKU-materialet bearbetas kontinuerligt och redovisas så pass ofta som varje månad ger materialet en god uppfattning om utvecklingen av t. ex. antalet förvärvsarbetande mödrar med barn. En av de stora lördelarna med AKU är de snabba och ofta förekommande resultatredovisningarna.

20 .2 . 3 Tabeller för barnomso/gsp/arzeiingen

AKUs resultatredovisning är inte direkt anpassad till barnomsorgsplaneringen. Råtabellerna ger dock upplysning om t. ex. hur många kvinnor som vanligen arbetar 20 timmar eller mer, hur många barn under 7 eller 17 år kvinnorna har etc. Barnen redovisas med åldersfördelning på bl. a. noll-sex år och sju-tio

år. Åldersuppgifterna

anger barnens ålder vid intervjutillfället. F. n. sker redovisning av barn i AKU till övervägande delen efter kvinnornas syssel-

Planeringsunderlag

sättning. l någon mån redovisas barnen även efter männens sysselsättning. AKU innehåller även tabeller som redovisar antal studerande, antal arbetslösa och personer som har förvärvshinder i form av bristande barnomsorg. Även andra forvärvshinder redovisas. l AKU redovisas inte förekomst av oregelbundet eller obekvämt arbete. Efterfrågan på kommunal barnomsorg ingår inte heller i AKU-undersökningarna. Som nämnts är det möiligt att komplettera AKU-intervjuerna med ytterfå information som nu inte ingår i AKU t.ex. ligare frågor och därmed barnomsorgsefterfrågan. För att AKU skall vara direkt användbar för barnomsorgsplaneringen fordras då större urval så att redovisning kan ske på kommunnivå och helst även på delområdesnivå. Detta är emellertid mycket kostsamt.

20.2.4 Syssølsänningsbegrepp i AK U

lntervjupersonen svarar i arbetskraftsundersökningarna på frågor som rör De begrepp som AKU använder är den egna sysselsättningssituationen.

under mätveckan, D iarbere dvs. personer som arbetat minst en timma dvs. personer som var frånvarande från arbetet på D tillfälligt_frânvarande värnpliktstjänstgöring, argrund av sjukdom, semester. tjänstledighet. e.d. Frånvarons var betald rebetskonllikt längd eller om frånvaron dovisas inte. under mät- D sysselsatta dvs. personer som arbetade eller var frånvarande veckan, D arbetslösa. D i arbetskrq/iøn (AK) dvs. sysselsatta eller arbetslösa personer. D ej i arberskrq/ien.

mätveckan men Arbetslösa enligt AKU är personer som inte var sysselsatta som hade sökt arbete for mätveckan och sju-tio-åringar efter Nedanstående tabell visar antal noll-sex-åringar moderns sysselsättningsstatus år 1978. Som studerande redovisas i AKU pesoner som inte är i arbetskraften. Deltidssysselsatta redovisas därutöver efter bl. a. orsak till deltid. Bland skälen finns då studier.

20.2.5 Regional redovisning

Den AKU-redovisningen görs for riket, for länen samt för vissa regioner. beror på att AKU är stickprovsundersökningar och grova redovisningen inte med tillfredsställande säkerhet kan brytas ned till lägre regional nivå, t. ex. till kommunnivå förutom vad gäller de stora kommunerna. Den reredovisningen av AKU-resultaten utökas fr. o. m. våren 1979 så gionala att for huvudsakligen länen blir fylligare. AKU kommer då

redovisningen

också att inom länen redovisas efter ortsstruktur och efter s. k. H-regioner l Se t. ex. “De svenska vilka består av en indelning av landets kommuner efter storlek. H-regionerna arbetskraftsundersökär nio till antalet. ningarna”. Översiktlig Genom bearbetningar är det möjligt att bryta ned AKU-resultaten till beskrivning av OlofJos PM från SCB 19776. grupper av kommuner. Säkerheten i skattningarna blir då mindre. Det är

Planeringsunderlag 1 51

Tabell 20.1 Barn med moder i arbetskraften (AK) resp. barn med sysselsatt mor, riket AKU 1978, tim/vecka

Barnålder och Antal barn fördelade efter moderns Under Summa i Andel med AKU-begrepp arbetstid mat- AK minst 20 veckan tim. av alla 35- 20-34 1-19 Frånv. IOOO-tal barn Arbetslös

O-Ö-âringar (735) Moder i arbete/frånv. = sysselsatt moder Arbetslös moder Moder i AK. efter arbetstidsstatus (dvs. vanlig eller önskad arbetstid)

Differens

7-1 0- åringar (454) Moder i arbete/ frånv. = Sysselsatt moder Arbetslös moder Moder i AK, efter arbetstidsstatus (dvs. vanlig eller önskad arbetstid)

Differens mellan arbetstidsstatus och aktivitet under mätveckan

också möjligt att redovisa AKU på kommunnivå för de tre största kommunerna. Planeringsgruppen för barnomsorg har i tre år med hjälp av SCB genomfört specialbearbetningar av AKU. Sveriges kommuner har då forts samman till 13 grupper Förutom de tre största kommunerna vilka därutöver var och en utgjort en grupp. Specialbearbetningen har kunnat användas av kommunerna lör att framskriva FoB-statistiken till basåret i planeringen. Anpassning har således skett till varje kommuns nivå FoB-året. Detaljerad redovisning av specialbearbetningen framgår av avsnitt 202.8. Utökning av AKU-urvalen i en sådan utsträckning att AKU kan redovisas på kommunnivå skulle innebära mer än en fördubbling.

20.2.6 i AKU

Felkällor

En svårighet i planeringen är att de skillnader som finns mellan FoB och AKU. deñnitionsmässigt och i undersökningarnas utformning, gör att resultaten avseende t. ex. antal förvärvsarbetande blir mycket olika i de båda

152 Planeringsunderlag

källorna. Detta bidrar till att statistikens resultat och tillförlitlighet ifrågasätts. Den mest aktuella beskrivningen av olika felkällor i AKU är SCB:s rapport Kvaliteten i AKU-data

20.2.7 FoB-anpassad AKU

Under höstmånaderha varje år utvidgas AKU med ett antal tilläggsfrågor. varigenom det är möjligt att redovisa AKU med de definitioner på förvärvsarbete som används i FoB. Full överensstämmelse kan inte erhållas. vilket också resultaten i undersökningarna visar (se tabell 20.2). Inte heller FoB-anpassade AKU kan redovisas för kommuner. Möjligheterna att redovisa regioner är också mindre i FoB-anpassade AKU jämfört med reguljära AKU.

Tabell 20.2 Andel kvinnor med barn 0-6 år som arbetade minst 20 tim./ vecka enligt FoB och FoB/AKU resp. kvinnor i arbetskraften minst 20 tim/vecka enligt AKU”av alla kvinnor med barn 0-6 år, riket, procent

Differens l-3 6,8 10,7 Differens 2-3 3.0 5.6

“Specialbearbetning ur AKU.

20.2.8 Specia/bearbeming av AK U-kommungrzipper

Planeringsgruppen har som nämnts ovan genomfört en specialbearbetning av AKU med hjälp av SCB. En avsikt med bearbetningen var att erbjuda kommunerna en möjlighet att uppdatera FoB 70 resp. FoB 75 med mera aktuella uppgifter. Ett annat syfte var att pröva hur AKU fungerar som underlag for barnomsorgsplaneringen. Bearbetningen gjordes hösten år 1976 och kompletterades åren 1977 och 1978. Den innebar att Sveriges samtliga kommuner förutom de tre största kommunerna indelades i 13 grupper. I specialbearbetningarna för kommungrupperna användes därefter uppgifter från reguljära AKU-undersökningarna med årsmedeltal avseende åren 1970-1978. Det förvärvsbegrepp som användes var mödrar i arbetskraften efter vanligen arbetad tid. Kommunerna placerades i de olika grupperna med utgångspunkt i för- 1 L Gellerstedt, K-E värvsfrekvensen för kvinnor. Kommunerna hänförde grupperna med led- Kristiansson. Kvaliteten i för kvinnor 1970 års FoB ochden ning av förvärvsfrekvensnivån enligt AKU-data. SCB 1979-01utveckling i frekvensen som kunde beräknas genom GO-materialet för år 16, Statistiska metodpro- 1975. De i en grupp ingående kommunerna valdes efter gemensamma kriblem i hushållsundersökningar XXlll. terier och förutsattes ha en samhörighet även inom AKU-bearbetningen.

Planeringsunderlag 153

Vid kommungrupperingen togs hänsyn till att antalet barn med förvärvsarbetande mor skulle bli tillräckligt stort i varje kommungrupp, detta med tanke på att AKU är en urvalsundersökning. Denna beräkning bestämde antalet kommuner i varje grupp och kom även att påverka kommungruppsgränserna. Antalet kommuner i en kommungrupp varierade mellan 9 och 44 förutom de tre största kommunerna som redovisades var för sig. Vi diskuterade att i stället för reguljära AKU använda FoB-anpassade AKU. FoB-anpassade AKU baseras emellertid på ett mindre urval och skulle därför inte ha kunnat redovisas för 16 grupper med samma säkerhet i resultaten. Den första AKU-bearbetningen gjordes vid en tidpunkt då inte det fanns tillgång till annat än preliminära resultat ur FoB 75. Skattningen av förvärvsarbete ligger generellt högre i AKU än i FoB-resultaten. Den nedräkning till 1970 resp. 1975 års nivå enligt FoB som kommunerna skulle göra efter det att de fått bearbetningarna ansågs vara en tillräcklig kompensation härvidlag. Det förutsattes då att AKU och FoB haft en jämförbar utvecklingstakt mellan de olika åren. Jämförelsen mellan FoB 70 och 75 samt AKU för de mellanliggande åren visade senare att skillnaden mellan FoB och AKU var större år 1975 än år 1970 (jfr tabell 20.2). Andelen barn med förvärvsarbetande mor hade således ökat snabbare i AKU än i FoB. I kommentarerna till specialbearbetningen uppmanades kommunerna att analysera kommungruppsresultaten. Det var t. ex. viktigt att studera trenden mellan olika år. Skattningen för ett år ensamt kunde inte användas av den anledningen att slumpfel då kunde göra resultaten missvisande. Kommungruppsbearbetningen av AKU medverkade till att många kommuner höjde sina förvärvsfrekvenser. Detta bidrog för riket som helhet till att barnomsorgsplanerna visade en riktigare bild än vad som tidigare varit fallet, speciellt med tanke på att FoB innehållit något underskattade Forvärvsfrekvenser för småbarnsföräldrar. Att redovisa resultat för kommungrupper av denna storlek är emellertid ett för grovt mått. Variationerna mellan de i en kommungrupp ingående kommunerna är troligen mycket stora. Därtill kommer att kommunerna oftast har behov av att erhålla statistik över Förvärvsarbetande inom delområden. En genomgång av kommungruppsresultaten år 1975 jämfört med 1975 års FoB visar dessutom för vissa kommungrupper på stora avvikelser jämfört med kommunvärdena. Planeringsgruppens sekretariat genomförde en mindre telefonenkät till var tionde kommun i landet för att undersöka i vilken utsträckning kommunerna använt specialbearbetningen av AKU i sitt planeringsarbete och vilka synpunkter man hade på materialets användbarhet. Vi fick kontakt med 25 av de 27 barnomsorgsplanerare vi sökte. Rundringningen visade i korthet att flertalet kände till materialet, att en tredjedel hade använt det och att en femtedel ansåg det vara bra. Av dem som hade använt specialbearbetningen i planeringen hade hälften gjort det som huvudmaterial och hälften som referensmaterial. Av dem som inte hade använt materialet avsåg en tredjedel att använda det i kommande planeringsomgång. Telefonintervjuerna omfattade ett litet urval och slutsatser bör inte dras med ledning av resultaten. Möjligen kan konstateras att förhållandevis få kommuner har använt det utsända kompletterande planeringsunderlaget.

P/arIe/“inasunderlag sou 1979: 57

Planeringsgruppen antar att orsaker till att specialbearbetningen inte har använts i högre utsträckning kan vara dels att materialet inte redovisar resultat för kommuner och dels att AKU-materialet resulterar i andra förvärvsfrekvenser än FoB.

20.2.9 AK U pâ kommunnivâ som under/agför

barnomsorgsplaneringen

AKU har som redovisats ovan använts som kompletterande underlag i barnomsorgsplaneringen de tre senaste planeringsomgångarna. AKU kan också användas för jämförelser. Riksutvecklingen och länsutvecklingen för den kvinnliga förvärvsfrekvensen kan som exempel ge stöd för antaganden om en kommunal förändring. För barnomsorgsplaneringen fordras emellertid ett underlag på åtminstone kommunnivå. Detta i sin tur förutsätter att AKU:s stickprov utökas kraftigt. Stickprovsstorleken måste ge möjlighet till beräkning av antalet barn med Förvärvsarbetande mödrari varje kommun. I AKU frågas i nuläget inte om t. ex. nuvarande barnomsorgssituation. efterfrågan på barnomsorg m. m. Om AKU skall användas som huvudsaklig källa för barnomsorgsplaneringen fordras således att det utökade urvalet även kompletteras med tilläggsfrågor. Planeringsgruppen har med hjälp av SCB undersökt möjligheterna att öka AKU-urvalen så att redovisning kan göras för förskolebarn på kommunnivå. Som genomsnittlig gräns för antal observationer i en kommun sattes 200 förskolebarn. För att erhålla en definition på förvärvsarbete liknande den som används i nuvarande barnomsorgsplanering valdes att studera möjligheten att utvidga de FoB-anpassade AKU-undersökningarna ytterligare. Resultaten skulle således avse höstarna. En fullständig samordning mellan AKU och barnomsorgsundersökningar bedömdes av SCB inte vara tekniskt eller ekonomiskt rimlig. FoB-AKU omfattar färre antal intervjupersoner än reguljära AKU. Det är drygt 6 000 hushåll som har förskolebarn i FoB-AKU. Ytterligare ca 36000 hushåll skulle behöva intervjuas om resultaten skall redovisas på kommunnivå. De 6000 hushåll som man redan fått kontakt med inom AKU uppväger inte de samordningsproblem och kostnader som uppstår om AKU skulle utökas med tilläggsurval och tilläggsfrågor i denna omfattning. Dessutom har inom SCB uttalats farhågor för att utvidgning av AKU-undersökningarna i den utsträckningen skulle kunna äventyra kvaliteten i AKUresultaten. Om barnomsorgsundersökningarna samordnas med AKU erhålls dessutom problem med definitionen av hushåll med barn. Registret över totalbefolkningen (RTB) måste användas som urvalsram för den del av urvalet som inte är kopplad till AKU. I RTB urskiljs hushållen genom fördelning på gifta/samboende och ensamstående. I AKU tillfrågas de intervjuade om de har hemmavarande barn inom vissa åldersintervall. l barnomsorgsunderlaget bör för samboende föräldrar. om möjligt. båda föräldrarnas sysselsättning kartläggas. För att utskilja om uppgiftslämnaren är sammanboende eller ej måste därför i AKU en fråga ställas om hushållstypen. Därigenom erhålls ett annat begrepp för hushåll än det som används i RTB. Härav följer att det inte är lämpligt att i samma kommun dels använda AKUintervjuerna kompletterade med barnomsorgsfrågor. dels separata intervjuer

sou 1979:57 P/aneringsunder/ag

baserade på ett urval ur RTB. Som ett alternativ har också diskuterats att AKU utnyttjas i de kommuner där urvalet är tillräckligt och att separata intervjuundersökningar genomförs i övriga kommuner fristående från AKU. För ändamålet behövs ett speciellt tilläggsformulär för frågor i de fem kommuner som har ett urval som över- Kommunerna är Stockholm, Uppsala. Gotland, Malstiger 200 förskolebarn. mö och Göteborg. l resterande drygt 270 kommuner skulle ett hushållsurval oberoende av AKU skulle omfatta ca 41 000 hushåll. göras. Hushållsurvalet Skillnaderna i hushållsdefinitionerna mellan AKU-undersökningar och RTB-baserade hushållsundersökningar medför emellertid att kombinationer i olika kommuner inte ger likvärdiga resultat. mellan dessa undersökningar Alternativet är också mera kostsamt jämfört med genomförandet av helt (se avsnitt 20.6). Till detta bidrar givetvis att separata barnomsorgsenkäter intervjumetoden är betydligt mera kostsam än enkätmetoden.

20.2.1O Öve/väganden

till barnomsorgen bör avse kommunnivå och helst Planeringsunderlaget av kommunerna. Det ovan beskrivna planeringsunderlaget med delområden en nedbrytning av AKU till 16 grupper innehållande mellan 9 och 44 kommuner är således inte tillräckligt. Att utvidga AKU så att resultat kan redovisas på kommunnivå är enligt kontakter med SCB inte lämpligt. Det skulle innebära sådana förändringar i AKU-produktionen att resultaten ur undersökningen skulle kunna ävenskulle en sådan utvidgning av AKU enligt planeringsgruptyras. Dessutom medföra större kostnader än de i avsnitt 20.6 beskrivna pens bedömning särskilda barnomsorgsundersökningarna. De fördelar en sådan samordning kunna medföra att jämföra resultat ur de skulle genom t. ex. möjligheten AKU-undersökningarna med resultat rörande barnomsorgen uppegentliga vägs därmed inte av nackdelarna. En delvis samordning med AKU skulle inte heller medföra några fördelar framför de särskilda barnomsorgsundersökningarna. l detta fall uppstår inga samordningsfördelar så att resultat ur AKU kan jämföras med resultat på l stället föreligger risk för att de olika metoder som barnomsorgsfrågor. skulle användas i denna form av samordning med AKU ger missvisande resultat. AKU ger snabba resultat avseende förvärvsutvecklingen i riket, regioner och län och kan därför användas som referensmaterial i barnomsorgsplaneringen. Planeringsgruppen vill emellertid framhålla att de olika definitionerna avseende förvärvsarbete i FoB och AKU därvid är ett problem.

20.3 De framtida kontrolluppgifterna

20.3.l Konrrolluppgi/rerna som srarisrikunderlag Inom RS-projektet som drivs gemensamt av Statskontoret och riksskatteverket föreslås bl. a. riktlinjer och arbetsformer vad avser uppbörd och direkt skatt. ADB-stödet vid deklarationsgranskning föreslås öka. Därmed behöver

156 Planeringsunderlag

kontrolluppgifterna från arbetsgivare förändras. Från olika håll har anmälts intresse av kontrolluppgifterna som statistikunderlag. Önskemål har framförts att kontrolluppgifterna skall redovisa tidsperiod för anställning, uppgift om anställning avser heltid/deltid, antal arbetade timmar under året samt arbetsställe. Bl. a. har SCB, ADB-beredningsgruppen inom kommundepartementet och Svenska kommunförbundet uttryckt intresse av kontrolluppgifterna som statistikkälla. FoB-utredningen har i en diskussionspromemoria lämnat förslag till utformning av ny kontrolluppgift. I sitt slutbetänkande (SOU l97879) föreslog utredningen som nämnts ovan att statistik från kontrolluppgifterna skulle ingå i HBS-80. Arbetstid för anställda skulle bl. a. erhållas på detta sätt. Planeringsgruppen för barnomsorg har i en skrivelse till budgetdepartementet (1978-03-07) anslutit sig till de åsikter som FoB-utredningen och Svenska kommunförbundet har framfört. Enligt vad planeringsgruppen har erfarit kommer SCB att få i uppdrag att närmare utreda möjligheterna att kunna utnyttja skatteadministrationens kontrolluppgift som underlag för sysselsättningsstatistik.

20.3.2 Överväganden

Från barnomsorgsplaneringens synpunkt är det bra om de förändrade kontrolluppgifterna kan användas som källa för årlig sysselsättningsstatistik. Statistiken kan utformas så att uppgifter erhålls för kommuner och kommundelar. Genom samkörning med andra register kan statistiken erhållas med redovisning av antal barn med förvärvsarbetande föräldrar. Förutsatt att kontrolluppgifterna ges en förändrad utformning så kan arbetstidsredovisningen göras finfördelad och i enlighet med barnomsorgsplaneringens behov av sysselsättningsredovisning. Däremot är det inte möjligt att med ledning av statistik ur kontrolluppgifterna erhålla information om antal barn med arbetslösa föräldrar och studerande föräldrar. Inte heller kan efterfrågan på kommunal rebarnomsorg dovisas. Det vore emellertid möjligt att, med en utvidgning av arbetsgivarnas uppgiftslämnande, ur kontrolluppgifterna erhålla information om förekomst av arbete på obekväm eller oregelbunden/schemalagd tid. Troligen är det emellertid från barnomsorgens synpunkt mer intressant att veta vilken konkret efterfrågan som föreligger på omsorg under dessa tider. Något förändrade kontrolluppgifter skulle således möjliggöra en årlig detaljerad redovisning av antalet barn med förvärvsarbetande föräldrar på kommunnivå och även på kommundelsnivå. Planeringsgruppen vill därför framhålla vikten av att kontrolluppgifterna förses med uppgift om arbetad tid per vecka och om arbetsställe så att kommunerna därigenom ges ett årligt underlag för vissa delar av barnomsorgsplaneringen. Detta underlag skulle kunna användas i den totala kommunplaneringen och framför allt bidra till bättre bedömningar på delområdesnivå och för barn i åldrarna elva-tolv år vilka inte föreslås omfattas av de särskilda undersökningarna (avsn. 20.6). Kontrolluppgifterna kan således användas som kompletterande De kan emelbarnomsorgsunderlag. Iertid inte fungera som enda statistikkälla.

PIaneringsunder/ag 157

20.4 Inkomststatistik

20.4.1 Staristikproduktion SCB producerar årligen tabellpaket i vilka bl. a. kommuninvånares inkomster redovisas. lnkomsttabellerna är fördelade på två tabellpaket, TAXOPAK och IN- KOPAK. TAXOPAK är främst avsett för kommunernas skatteintäktsberäkningar och grundas på individernas taxeringsuppgifter efter mantalsskrivningsförhållanden den l november året före inkomståret. INKOPAK grundas Förutom på taxeringsuppgifter även på registret över totalbefolkningen vilket innebär att individerna fördelas efter bostadsort den 31 december inkomståret. Tabellerna innehåller inkomstuppgifter fördelade på bl. a. ålder, kön och antal barn. Tre inkomstbegrepp redovisas i INKOPAK; sammanräknad inkomst. arbetsinkomst och disponibel inkomst. Delar av INKOPAK erbjuds kostnadsfritt till kommunerna. Andra delar kan kommunerna beställa mot avgift. Produktionen av statistikpaketen görs årligen med början under hösten och avser föregående års inkomster (innevarande års taxering). Fr. o. m. inkomståret 1978 förlängs taxeringsperioden, vilket innebär att definitiva tabeller i INKOPAK inte kan framställas förrän efter nyår drygt ett år efter inkomstårets slut. Inkomststatistiken redovisar inte arbetad tid. Genom att anta eller beräkna vilken arbetstid som motsvaras av en viss inkomst är det möjligt att bestämma den ungefärliga utvecklingen av antalet barn med mödrar som arbetar viss tid; exempelvis halvtid. Inkomststatistiken ger inte upplysning om antal studerande, arbetslösa, tillfällig frånvaro eller efterfrågan på barnomsorg. INKOPAK innehåller några tabeller (2.9 och 2.10) som är speciellt avsedda för beräkningar avseende arbetad tid som underlag för barnomsorgsplaneringen. Fr. o. m. inkomståret 1979 kommer ett nytt omarbetat INKOPAK att föreligga. De tabeller som är avsedda för barnomsorgsplaneringen kommer då att finnas kvar med andra tabellbeteckningar.

20.4.2 Definitioner

Som nämnts ovan redovisar inkomsttabellerna Sammanräknad inkomst utan avdrag för eventuellt underskott i förvärvskälla. Vid användande av inkomststatistiken är det i princip den statistikkälla som används för basinformationen utgångsåret (här FOB) som bestämmer forvärvsbegreppet.

20.4.3 Regional redovisning

INKOPAK redovisas på kommunnivå och kan även erhållas för delar av kommunerna (nyckelkodområden).

158 Planeringsunderlag

20.4.4 PIaneringsunder/ag med ledning av INKOPAK Länsstyrelsen i Stockholms län har utarbetat en metod att uppdatera FoB 70 med hjälp av bl. a. INKOPAK. l länsstyrelsens metod användes både INKOPAK och AKU för att bestämma utvecklingen av andel barn med förvärvsarbetande mor. En svårighet med denna framskrivning från år 1970 var att inkomstbegreppet ändrades under åren 1970-1975. Tidigare redovisade INKOPAK Sammanräknad nettoinkomst dvs. inkomst som återstod efter avdrag för underskott i förvärvskälla. Det nuvarande inkomstbegreppet Sammanräknad nettoinkomst utgörs av inkomsten innan detta avdrag är gjort. Fr. 0. m. år 1974 blev vissa sociala förmåner såsom sjukpenning och utbildningsbidrag skattepliktiga och ingår således i inkomstbegreppet. Länsstyrelsens eller liknande metoder har använts av några kommuner i anslutning till de hittillsvarande planeringsomgångarna för att på kommunnivå uppskatta utvecklingen av den kvinnliga förvärvslrekvensen eller utvecklingen av antal barn med förvärvsarbetande mor. lnkomststatistiken kan också användas för att uppskatta förändringar i förvärvsfrekvenser inom delområden av kommunerna. Metoden är i allmänhet att med ledning av FoB 75 bestämma vilken inkomst som motsvarar viss arbetad tid. FoB 75 innehåller tabeller som är anpassade till barnomsorgsplaneringen och som även redovisar arbetsinkomster((I 3, 14). Inkomstutvecklingen för t. ex. kvinnliga industriarbetare används sedan för att bestämma hur mycket inkomsterna ökat. En ny inkomst som skall motsvara viss arbetad tid sätts för åren efter år 1975. Med hjälp av INKOPAK-tabellerna uträknas sedan hur många kvinnor (alternativt barn med mödrar) som minst har haft denna inkomst åren efter 1975. Dessa antas då också ha arbetat den veckotid som beräkningen avsåg. lnkomstbegreppen i INKOPAK-tabellerna har inte ändrats sedan år 1975. Detta gör att framskrivning med FoB 75 som grund blir säkrare än den framskrivning som kunde göras med FoB 70 som utgångspunkt. Det mest osäkra momentet i framskrivningen är inkomstutvecklingen dvs. hur stor del av ökningen av antal barn med förvärvsarbetande mor över ett visst inkomstläge som beror på att mödrarna har fått högre inkomster.

20.4.5 SPINK-projektet SCB och industridepartementet bedriver inom det s. k. SPINK-projektet (specialbearbetning av inkomststatistiken) försöksverksamhet med att använda inkomststatistiken som underlag för bedömningar av sysselsättningsutvecklingen. Försöken har pågått sedan år 1976 och pågår nu i den s. k. SPINK 3 som är ett fullskaleförsök och grundas på inkomstband som omfattar totalbefolkningen. Målsättningen med SPINK är att få fram godtagbara och aktuella skattningar av förvärvsintensiteter för små områden. En förutsättning i detta arbete är liksom i kommunernas användande av inkomststatistiken att

det

finns ett starkt samband mellan förvärvsintensitetens förändring och inkomstutvecklingen. Den metod som används påminner mycket om de metoder som beskrivits

P/aneringsunderlag

under 20.4.4. Med utnyttjande av bl. a. SCB:s inkomststatistik skattas antalet personer som arbetar mer än ett visst antal timmar per vecka. Tekniken därvidlag är att först bestämma vilka inkomster som utgjorde gränser för förvärvsarbete l resp. 20 timmar i genomsnitt per vecka år 1975. För att bestämma de gränserna används FoB 75 och de möjligheter som där finns och arbetad tid. lnkomstgränserna betill koppling mellan arbetsinkomster stäms kommunvis för kvinnor resp. män med fördelning på S-årsgrupper (16-w år). Kvinnorna är dessutom uppdelade efter barninnehav och yngsta barnets ålder (0-6 år, 7-12 år). För framskrivning av inkomstgränserna från år 1975 används uppgifter ur FoB-anpassade AKU. FoB-anpassade AKU har ett urval för riket på varför denna framskrivning måste drygt 60 000 personer under ett kvartal göras för regioner eller för riket. 1 SPINK 3 används inkomstutveckling och forvärvsutveckling i riket med uppdelning enbart på kön som grund för framskrivning av de inkomstgränser som motsvarar en viss arbetad tid. De årliga framskrivningarna av inkomstgränserna för riket läggs således till de inkomstgränser som beräknats för år 1975 i resp. kommun. Härigenom får man fram de exakta inkomstgränser som kan sägas motsvara viss arbetstid i kommunerna åren 1976 och 1977. Den verkliga inkomstutvecklingen i kommunerna sätts därefter i relation till de nya gränserna varpå förvärvsintensiteterna kan beräknas. De resultat som erhålls beträffande förvärvsfrekvensutveckling i en kommun är därmed dels beroende av hur rikets utveckling varit enligt AKU och dels av hur inkomstförändringen varit inom kommunen. SPINK kan utvärderas i sin helhet när resultaten från FoB 1980 finns tillgängliga. SPINK-tabellerna har sänts till resp. länsstyrelse. De kan användas av kommunerna genom kontakt med länsstyrelsen i resp. län.

20.4.6 Överväganden

lnkomststatistiken ger i den nuvarande utformningen en möjlighet att beräkna hur utvecklingen av antalet barn med förvärvsarbetande mor varit sedan senaste FoB-år. En fördel med lnkomststatistiken är att den redovisas pa l-ommunnivå och även kan erhållas för delområden av kommunerna. Framskrivningen är emellertid osäker med anledning av svårigheterna att på kommunnivå bestämma hur inkomstutvecklingen för mödrar varit. En förutsättning för bra resultat är också att inkomstbegreppen i statistiken inte förändras framdeles. lnkomststatistiken kan således i nuläget ses som ett hjälpmedel men inte som en exakt statistikkälla. lnkomststatistiken kan inte, vilket gäller flertalet statistikkällor, ge uppgifter om studerande, arbetslösa eller efterfrågan på barnomsorg. Därigenom kan lnkomststatistiken inte heller användas som enda källa till barnomsorgsplaneringen. Den kan användas som ett komplement till annat planeringsunderlag på kommunnivå. Den kan också användas för skattning av forvärvsfrekvenser inom delområden av kommunerna. Om kontrolluppgifterna utvecklas till en statistikkälla så kan man räkna med att behovet av att göra bearbetningar av lnkomststatistiken bortfaller.

160 Planeringsunderlag

20.5 Statistik genom försäkringskassornas inkomstuppgifter

20.5.1 Insamling av statistiken Som ett led i administrationen av den allmänna sjukförsäkringen infordrar försäkringskassorna minst en gång varje år s. k. inkomstuppgifter från varje försäkringstagare. Försäkringstagare är personer vilka uppnått 16 års ålder. På inkomstuppgiftsblanketten anges namn och personnummer, sjukpenninggrundande inkomst, förekomst av heltids- eller deltidsarbete, yrke. sysselsättning samt arbetsgivares namn och telefonnummer. Stickprov från inkomstuppgifterna kontrolleras av försäkringskassorna. Dessutom sker påminnelser vid ofullständigt ifyllda uppgifter. Kontroll och påminnelser avser emellertid inte samtligt material i inkomstuppgifterna. Försäkringstagares hel- resp. deltidsarbete är en information som enbart används för att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Om den uppgiften inte är ifylld sker således inte påminnelse. Kontroll görs inte heller. Därav följer att heltids- och deltidsredovisningen på inkomstuppgifterna är ofullständig.

20.5.2 Definitioner och felkällor

I inkomstuppgiften fördelas försäkringstagarna efter om de har arbetsinkomst eller inte. Det är personer med arbetsinkomst som skall ange om de arbetar heltid eller deltid. Definitioner på heltids- resp. deltidsarbete saknas på inkomstuppgifterna. Den uppgiften blir således helt beroende av hur försäkringstagarna själva uppfattar sin arbetssituation. Försäkringstagare som är arbetslösa tillhör på denna inkomstuppgift gruppen som inte har någon egen arbetsinkomst och skall därunder kryssa för en särskild ruta. Kvinnor som inte har någon egen arbetsinkomst och slutat arbeta av den anledningen att de är gravida har också en separat ruta att fylla i på inkomstuppgifterna. Ledighet för nedkomst eller vård av nyfött barn redovisas även på annat sätt med statistik genom riksförsäkringsverkets försorg. Genom att en definition på heltid och deltid saknas i blanketten blir felkällorna i uppgifterna stora. Härtill bidrar att det enligt de nuvarande rutinerna inte förekommer kontroll av uppgifterna. Statistisk användning av denna del av materialet i inkomstuppgifterna fordrar således att handläggningen av inkomstuppgifterna till den allmänna försäkringen förändras.

20.5.3 Regional redovisning Försäkringskassestatistik kan redovisas för varje lokalkasseområde. Ett lokalkasseområde består oftast av en kommun men kan innehålla flera kommuner. I de större kommunerna förekommer en distriktsindelning av lokalkasseområdena. Statistik genom försäkringskassornas försorg ger därmed möjlighet till redovisning på kommunnivå och för de större kommunerna även på kommundelsnivå. Redovisning för delar av de mindre kommunerna fordrar bearbetning av adressuppgifterna.

P/aneringsunderlag 161

205.4 Sratisrikprodukrion Information från lnkomstuppgifterna lagras i en databas belägen i Sundsvall. På varje försäkringskassa finns en bildskärm som medger avläsning av aktuell information ur databasen. Personnumret år “nyckef” för avläsning. lnkomstuppgifterna kontrolleras årligen genom avstämning mot taxeringen. Även taxeringsuppgifterna lagras i databasen. En gång om året publiceras statistik genom avläsning ur databasen. Till de uppgifter som publiceras hör bl.a. sjukpenninggrundande inkomst (SCB:s Allmänna försäkring). De uppgifter om hel- eller deltidsarbete som barnomsorgsplaneringen behöver publiceras inte och kan inte heller erhållas ur databasen. Möjligen kan uppgiften räknas fram manuellt hos resp. försäkringskassa men eftersom uppgiften inte alltid fylls i av försäkringstagarna är det tveksamt om det material som då erhålls är särskilt värdefullt.

20.5.5 Överväganden

Genom att lnkomstuppgifterna innehåller redovisning av hel- resp. deltidsarbete skulle de kunna användas som underlag i barnomsorgsplaneringen. Viss revidering av inkomstuppgiften samt av dess behandling inom försäkringskassorna/riksförsäkringsverket är emellertid då nödvändig. Uppgifterna om hel- resp. deltidsarbete skulle behöva specificeras med vissa arbetsintervall Lex. 0-15, 16-24, 25-35. 36-w timmar/vecka i genomsnitt under året eller en bestämd vecka. Uppgiften om arbetad tid måste också göras obligatorisk för samtliga försäkringstagare och ingå i den kontroll som kassorna gör. Genom att riksförsäkringsverkets dataterminal även registrerar barnbidrag bör det därför vara möjligt att erhålla uppgift om antal barn per förvärvsarbetande. Det är i nuläget inte möjligt att erhålla information om antal studerande eller efterfrågan på barnomsorg genom att använda försäkringskassornas inkomstuppgifter. Däremot bör det gå att beräkna antalet arbetslösa eftersom den uppgiften redovisas i inkomstuppgifterna. Eftersom inkomstuppgifterna omfattar samtliga försäkringstagare är det teoretiskt möjligt att utvidga inkomstuppgifter med frågor om studier samt efterfrågan på barnomsorg obekväm/oregelbunden tid och avseende olika omsorgsformer. En sådan uppgiftsinsamling kan troligen inte göras inom den nuvarande inkomstuppgiften utan skulle i så fall ske på separat formulär. Planeringsgruppen har aktualiserat frågan om att ett försök görs med reviderade inkomstuppgifter i något lokalkasseområde. Enligt underhandskontakter är man på Riksförsäkringsverket inte benägen genomföra ett sådant försök. Orsak till tvekan är bl. a. att det skulle medföra ett ansenligt merarbete och belasta såväl försäkringskassorna som databasen. Riksförsäkringsverket har inte heller som uppgift att vara statistikproducent annat än för de uppgifter som ligger inom verkets arbetsområde. lnkomstuppgifterna till den allmänna försäkringen kan inte användas som planeringsunderlag i sin nuvarande utformning. De måste, om de skall fungera för barnomsorgsplaneringen, förses med ytterligare information. Dessutom fordras att rutinerna för handläggning av inkomstuppgifterna inom försäkringskassorna förändras. Planeringsgruppen bedömer det med hänsyn till tagna kontakter inte vara möjligt att genomföra dessa förändringar.

sou 197957 162 Planeringsunderlag

20.6 Centrala barnomsorgsundersökningar

I ovan beskrivna nuvarande, planerande och tänkbara centrala statistikkällor statistik för barnomsorgsplaneringen redovisas. kan inte samtlig erforderlig har däremot kunnat ges en De kommunala barnomsorgsundersökningarna så att de svarar mot barnomsorgsplaneringens behov. Att genomutformning föra kommunala barnomsorgsundersökningar i samtliga landets kommuner som mycket arbetskrävande för kommunerna bedöms av planeringsgruppen kostsamt. En mera rationell metod bör och följaktligen totalt sett mycket liknande centralt med redovisning för vara att genomföra undersökningar samtliga kommuner. SCB har på planeringsgruppens begäran utrett möjligheterna att genomföra SCB:s utredning redovisas i centralt administrerade barnomsorgsenkäter. sin helhet i bil. 13.

20.6.1 Förutsättningar

att utreda möjligheterna att l förutsättningarna för SCB:s analys ingick barnomsorgsundersökningar centralt dels med redovisning på genomföra och dels med redovisning på kommundelsnivå. Undersökkommunnivå som övervägdes i AKUningarna skulle vara postenkäter. Intervjumetoden resonemangen ansågs bli för kostsam (se avsnitt 20.2.9). skulle Alternativ med totalundersökningar resp. urvalsundersökningar En allmän i urvalsundersökningarna var att den presenteras. förutsättning statistiska säkerheten i resultaten inte fick bli för låg. Som exempel lörutsattes i en viss komsom en absolut undre gräns att om undersökningsresultaten mun visar att 60 % av förskolebarnen har förvärvsarbetande eller studerande vårdnadshavare så skulle det “sanna” värdet, dvs. det värde man skulle fått om alla förskolebarn ingick i undersökningen, med 95 96 sannolikhet 60 % i 6 % och således med 70 % sannolikhet inom ligga inom intervallet intervallet 60 % i 3 %. Utifrån dessa förutsättningar erhålls en minsta urvalsstorlek på i genomsnitt 200 förskolebarn/ kommun eller totalt (i landets 277 kommuner) drygt 55 400 barn. Alternativ med större urvalsstorlekar än så skulle också presenteras. Undersökningarna skulle avse barn i åldrarna noll-sex år resp. sju-tio år. Med hänsyn bl. a. till att förskolebarn och skolbarn har något olika omsorgsbehov så ansågs det mest praktiskt att utgå från att undersökningarna avseende noll-sexåringar och sju-tioåringar skulle göras med separata enkätformulär. Som ram för undersökningarna gäller det behov av planeringsunderlag lI. Det frågeformulär som redovisas i bil. som beskrivits ovan i avdelning enkäterna för förskolebamen skulle be- 13.1 är exempel på hur omfattande information. Formuläret innehåller totalt höva vara för att ge erforderlig elva frågor. Frågorna rörande sysselsättning är där så långt möjligt anpassade till den definition som används i FoB. De frågor som ställs i enkäten avser i huvudsak

El vårdnadshavarnas sysselsättningssituation D sysselsättningens omfattning i tid per vecka

P/aneringsunderlag 163

D barnets nuvarande omsorg D efterfrågan på olika slags kommunal barnomsorg D efterfrågans förläggning i tid över dygnet D efterfrågan på omsorg viss daglig tid eller tid per vecka.

Ett längre undersökningsformulär än exemplet i bil. l3.l erbjuder givetvis möjlighet att ställa mera detaljerade och ingående frågor Ett längre formulär är emellertid dyrare genom att bearbetning m. m. tar mera tid i anspråk. Det kan också vara praktiskt olämpligt att använda ett längre formulär. Motståndet mot att besvara en enkät blir t. ex. större om formuläret är långt. Undersökningsformuläret avseende skolbarn måste ges en något annan utformning än det för förskolebarn. T. ex. gäller detta omsorgsformerna och vårdnadshavarnas önskemål om omsorg olika lång tid under dygnet. En väsentlig faktor i de olika undersökningsalternativen är den tid som undersökningen tar i anspråk dvs. från undersökningsstart till resultatredovisning. Genom en snabb och enkelt utformad kan resultatredovisning arbetet inom kommunerna med att ta fram planeringsunderlag underlättas. Nedan ges en beskrivning av undersökningstid i olika alternativ. l bil. 13.2 framgår hur resultatredovisningen skulle kunna utformas. I förutsättningarna ingick också att undersöka möjligheterna att enskilda kommuner kompletterar de centrala enkäterna med egna frågor. Ytterligare en fråga gäller möjligheten for enskilda kommuner att beställa kompletterande urval och därmed t. ex. erhålla redovisning även av kommundelsnivå i de undersökningar som i princip redovisas på kommunnivå.

20.6.2 Alternativ för centrala

barnomsorgsundersökningar

Det finns givetvis många olika sätt på vilka barnomsorgsundersökningar kan genomföras. De alternativ som SCB har tagit fram i samarbete med planeringsgruppen ger i två fall (l och Il) möjlighet att redovisa materialet for delområden inom kommunerna. Redovisning för hela kommunområden kan givetvis också göras i dessa fall. Som ram for kommundelsredovisning har antagits ett antal delområden per kommun. Antalet kommundelar va-

rierar mellan 3 och 30 och redovisas for varje kommun i bil. 13:3. Övriga

tre alternativ medger enbart redovisning på kommunnivå (III-V). I samtliga undersökningsalternativ är utgångspunkten att frågorna ställs till barnens vårdnadshavare. Några av frågorna rörande sysselsättning avser båda de vuxna i familjer med samboende eller gifta. Frågorna avses besvaras av kvinnan i familjen förutom i de fall vårdnadshavaren är ensamstående man. Denna uppläggning har använts i många av de hittillsvarande kornmunala undersökningarna. Möjligheten att frågorna besvaras av båda vuxna i familjer med samboende eller gifta har också diskuterats. En sådan uppläggning medför emellertid mer omfattande Erfaundersökningsformulär. renheterna från provverksamhet får visa om en sådan uppläggning är nödvändig. De fem undersökningsalternativen redovisas nedan.

164 Planeringsunder/ag

Alternativ I - 1 180 000 barn

Tora/undersökningar

Undersökningsstorlek: 730 000 förskolebarn och 446 000 skolbarn t. 0. m. tio år. Kommundelsredovisning: Möjlig. Kostnader: 10060 tkr jämte 650 tkr första undersökningsomgången. Vid stort bortfall måste telefonuppföljningen utvidgas väsentligt vilket medför fördyringar. Tid: Total undersökningstid 2 âr varav datainsamling 3 terminer. Statistisk säkerhet: Fullgod förutsatt att inte bortfallet blir stort.

Alternativ II Utvalsundersökningar på kommundelsnivâ - 480 000 barn

Undersökningsstorlek: 250 000 Förskolebarn och 230 000 skolbarn t. 0. m. tio år. Kommundelsredovisning: Möjlig. Kostnader: 5 500 tkr jämte ytterligare 650 tkr första undersökningsomgången. Ett stort bortfall medför lördyring. Tid: Undersökningstid 1 l/2 år varav datainsamling ett år dvs. 2 terminer. Statistisk säkerhet: Med 95 % sannolikhet i 5,5% på delområdesnivå (ibland större säkerhet) och mellan :O och 3,0 % på kommunnivå.

Alternativ 111 Urvalsundersökningar på kommunnivâ - 320 000 barn

Undersökningsstorlek: 172 000 förskolebarn och 145 000 skolbarn t. o. m. tio år dvs. i genomsnitt 600 förskole- och 520 skolbarn per kommun. Kommundelsredovisning: Nej. Kostnader: 3 610 tkr jämte ytterligare 530 tkr första undersökningsomgången. Tid: Undersökningstid totalt 13 månader varav datainsamling ca 1 1/2 termin. Statistisk säkerhet: med 95 % sannolikhet i 3,0 % på kommunnivå.

Alternativ IV Urvalsundersökningat pâ kommunnivâ - 210 000 barn

Undersökningsstorlek: 112 000 förskolebarn och l0l 000 skolbarn dvs. i genomsnitt 400 förskole- och 365 skolbarn per kommun. Kommundelsredovisning: Nej. Kostnader: 2 800 tkr jämte ytterligare 530 tkr första undersökningsomgången. Tid: Undersökningstid totalt 7 månader varav datainsamling 1 termin. Statistisk säkerhet: Med 95 % sannolikhet i 4,1 %.

Alternativ V Urvalsundersökningar pa° kommunnivâ - 105 000 barn

Undersökningsstorlek: 55000 förskolebarn och 51500 skolbarn, dvs. i genomsnitt 200 förskole- resp. 185 skolbarn per kommun. Kommundelsredovisning: Nej. Kostnader: 1960 tkr jämte 530 tkr första undersökningstillfallet.

Planeringsunder/ag 165

Tid: Undersökningstid totalt ca 6 månader varav datainsamling 1 termin. Statistisk säkerhet: med 95 % sannolikhet i 6.3 %. De olika alternativen för barnomsorgsundersökningar sammanfattas i tab. 20.3.

Tabell 20.3 Sammanställning av undersökningsalternativ för barnomsorgsundersökningar

Typ av undersökning Undersök- lnitial- Kostnader Tid för Statistisk säkerhet ningens kostn. per Undersök under» 95 %-igt konfidensinstorlek tkr ningsomgång sökningtervalF Antal barn tkr j? kommun-kommundels nivå nivå Alt. 1 Totalundersökning 1 176000 650 10060 2 år i 0 % i 0 % Alt. 11 Urval med kommundels- 480000 650 5500 1.5 år i 0 % redovisning - 3% i 5.5 96 Alt. 111 Urval - kommunnivå 317000 530 3610 1,1 år i 3 96 - Alt. IV Urval - kommunnivå 213000 530 2800 0,6 år i 4 % - Alt. V Urval - kommunnivå 106 500 530 1960 0,5 år i 6 96 -

“ Bortfallet kan höja dessa tal. Reduceras om flera olika alternativ väljs.

Kommunernas möjligheter att beställa tilläggsu/val

Enligt SCB°s bedömningar (bilaga 13) så är det i samtliga alternativ som medför urvalsundersökningar möjligt för ett mindre antal kommuner att beställa tilläggsurval. Detta medför givetvis extra kostnader.

Kommunernas möjligheter att beställa

ril/äggsfrâgor

För ett mindre antal kommuner kan det också enligt SCB:s bedömning. vara möjligt att beställa särskilda frågor. Förändrade och nya frågor gör emellertid att blanketterna blir helt förändrade. Det uppstår då inga eller marginella samordningsvinsterjämfört med om undersökningarna görs separat från de centrala enkäterna. Kostnaderna för tilläggsfrågori kombination med den centrala enkäten kan uppskattas till samma belopp som en helt oberoende enkätundersökning.

20.6.3 Övewäganden och förslag

Genom barnomsorgsundersökningarna erhålls ett planeringsunderlag som är anpassat till det informationsbehov som Föreligger i barnomsorgsplaneringen. T. ex. kan antalet barn med förvärvsarbetande föräldrar redovisas liksom hur stor efterfrågan som föreligger på kommunal barnomsorg (se exempel på tabellplan. bilaga 13.2). Enkäterna kan anpassas till de definitioner som används i andra statistikkällor och därigenom få en stor användbarhet. 1 de beskrivna barnomsorgsundersökningarna kan också ett enhetligt underlag som är jämförbart kommuner emellan erhållas. Undersökningarna kan genomföras med förhållandevis snabb resultatredovisning.

Planeringsunderlag

l undersökningarna ställs frågor till ett mycket stort antal vårdnadshavare om bl. a. sysselsättning och barnomsorgsönskemål, Vårdnadshavarna ges därmed större möjligheter att påverka barnomsorgsutbyggnaden än i nuläget. Att genomföra undersökningarna centralt är totalt sett mindre kostsamt än om de görs lokalt inom kommunerna. Som exempel på detta kan nämnas att det dyraste alternativet ovan (totalundersökning) slutar på ca 10 milj kr dvs. 35 000440000 kr per kommun. Det billigaste alternativet motsvarar mindre än 10000 kr per kommun. Det lär knappast gå att i en enskild kommun genomföra en barnomsorgsundersökning av denna karaktär med sådana totalkostnader. Nedan övervägs de ovan beskrivna alternativen med hänsyn till vissa faktorer som är avgörande för barnomsorgsundersökningarnas användbarhet som planeringsunderlag (förutom innehållet) nämligen redovisningen i tid och redovisningen för geografiska områden (kommuner eller kommundelar). l diskussionen om undersökningarna utgår vi från att kostnaderna bör begränsas så långt möjligt. Ett dyrare alternativ föreslås om det bedöms ha fördelar som ger ett väsentligt bättre planeringsunderlag än ett billigare alternativ.

Undersökningarnas omfattning i rid

Planeringsgruppen utgår här från de begränsningar som SCB har angett i fråga om sina möjligheter att resursmässigt klara av stora undersöknings- Vi vill emellertid framhålla att de tidsgränser som har satts givetvis volymer. kan ändras. om mera resurser tillförs. Barnomsorgsplaneringen skall enligt lag genomföras årligen. Planeringsgruppen har övervägt möjligheten att föreslå ett planeringsunderlag som produceras vartannat år. Om planeringen skall vara effektiv så fordras emellertid att nytt planeringsunderlag tillkommer varje år. Den pågående kraftiga utbyggnaden talar också for ett årligt planeringsunderlag. Enligt planeringsgruppens uppfattning är det mycket viktigt att planeringsunderlaget för barnomsorgen avser en tidpunkt så nära basåret som möjligt. Helst skulle planeringsunderlaget avse den 31 december och produceras i februari dvs. inom två månader. Detta är möjligt att göra for ret. ex. folkmängden. Att genomföra enkätundersökningar så gisteruppgifter snabbt går inte. De tidsmässigt snabbaste alternativen ovan tar t. ex. 6-7 månader från undersökningsstart till resultatredovisning. Datainsamlingen till enkäterna måste ske under höst och vår. Under sommarmånaderna och i jultiden är det inte meningsfullt att samla in enkäter. Våren är något än hösten varför större volymer kan insamlas under längre som termin våren än under hösten förutsatt att resurserna hålls konstanta. De av SCB redovisade undersökningsalternativen beräknas ta mellan ett halvt år till två år att genomföra från datainsamling till avslutad resultatredovisning. l de mera omfattande undersökningsalternativen finns det anledning att fördela resultatredovisningen på flera omgångar. Varje omgång kan t. ex. omfatta hälften eller en tredjedel av rikets kommuner. Resultaten i varje omgång avser då en tidpunkt 8-10 månader tidigare medan resultaten

för samtliga kommuner inte erhålls förrän samtliga undersökningsomgångar

Planeringsunderlag

Alt. I Kommun + Kommun- Datainsamnng delsnuvå j

Resultat Resultat Resultat 93 kom. 93 kom. 91 kom.

Samtliga kommuner Alt. H Kommun + Kommun-

delsnivå I Datainsamnng |

Resultat Resultat 139 kom. 138 kom.

Samtliga kommuner

Alt. lll Kommunnivå Datainsamling

Resultat Resultat 139 kom. 138 kom.

Samtliga kommuner

Alt. lV . _ Kommunnivå

Resultat 277 kom.

Alt, V _ . Kommunnivå

Figm 20. l Event/ml på Resultat 277 kom. undørsäkningslid i olika alternativ.

har genomförts. Exempel på tidsmässig redovisning i de olika undersökningsalternativen framgår av lig. 20.1. De mest omfattande undersökitingsalterltzttivett är l och ll vilka båda kan redovisas lör kommunontrådena och för kommundelar. De tar totalt ett och ett halvt år till två år att genomföra. Alternativ l innebär att datainsamlingen pågår under ett och ett halvt år dvs. tre terminer. Om resultatredovisningen görs successivt så erhåller de kommuner som ingår i varje undersökningstermin resultat efter ca tio ntånader. Genom att varje enskild kommun bör erhålla resultat avseende samma termin dvs. höst eller vår så kan, med ett kontinuerligt rullande planeringsunderlag, undersökningarna startas vartannat år. Enskilda kommuner skulle därmed erhålla planeringsunderlag vartannat år. (Se lig. 20.2)

168 Planeringsunder/ag

År 1 År 2 År 3 År 4

Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst

Alt › _ . . .

natáç I Datainsamling

j L Datainsamling 1

Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat 93 kom. 93 kom. 91 kom. 93 kom. 93 kom. 91 kom.

Samtliga kommuner Samtliga kommuner

ggg” Datainsamling 1 [ Datainsamling J L Datainsamling 1

Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat Resultat 139 kom. 138 kom. 139 kom. 138 kom. 139 kom. 138 kom.

$amt|i93 k0mmlm9 Samtliga kommuner Samtliga kommuner

Figur 20.2 P/aneringsun- Alternativ Il har en datainsamlingsperiod på ett år vilket möjliggör att kV/ak 94 7/9”"V f 0C samtliga kommuner erhåller planeringsunderlag varje år. F ig. 20.2 illustrerar. n De övriga tre alternativen (lll-V) avser redovisning för hela kommuner. De tar som längst drygt ett år att genomföra och kan samtliga införas i ett rullande system för årligt planeringsunderlag. Alternativen IV och V kan genomföras för samtliga kommuner med redovisning inom ett år. l alternativ lll är det fördelaktigt att fördela resultatredovisningen på några undersökningsontgångztr om resultaten skall avse en tidpunkt som är mindre Figur 203 Alternayivly än ett år avlägsen. l lig. 20.3 illustreras alternativ IV i ett system för rullande som planeringsunderlag. planeringsunderlag.

Alternativ IV H öst Vår H öst

. . L . . 4 :lår

, a . a. . a . .JL

l l i

Datainsamling Datainsamling Centralt Resultat Resultat “bete = ;in 277 r till 277 kommuner kommuner

Planerings- Planerings- Kommunalt start år 1 start år 2 arbete l

SOU l979:57 169

Planeringsunderlag

Det är givetvis också möjligt att genomföra planeringen så att alternativen med kommunredovisning resp. kommundelsredovisning varvas med varandra. Undersökningar på kommunnivå kan t. ex. vid särskilda tillfällen rytas av med undersökningar som har redovisning på kommundelsnivå. Fig. 20.4 illustrerar ett system med kommunundersökningar som vart tredje år varvas med kommundelsundersökningar. En sådan kombination innebär att planeringsunderlaget kan erhållas varje år inom ca ett halvår från undersökningsstart för samtliga kommuner förutom det år en kommundelsundersökning genomförs. Resultaten för hälften av kommunerna erhålls då, om alternativ II med urvalsundersökningar används, inom ett halvår och resultaten för resterande hälften efter ytterligare ett halvår.

Alternativ ll och IV

År 1 År 2 År 3 År 4

Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst

IV ll IV IV Data- Data- Data- Pata» insamling insamling insamling nsâmlmg

Resultat Resultat Resultat Resultat 277 kom. 139 kom. 138 kom. 277 kom. \-\/-/ e \*\r-/ Kommun- Kommun/kommundels- Kommunnivå år 1 nivå år 2 nivå ål 3

Vid genomförandet måste speciellt observeras att inte vissa individer fâr Figur 20. 4 Planeringsunundersökningsformulär både höst och vår. Detta skulle bl. a. kunna medföra der/ag med alternativ II och minskad I V. svarsfrekvens och äventyra resultaten. Om totalundersökningen i alternativ I skall kombineras med kommunundersökningar så erhålls, enligt SCB:s tidsplan, resultaten avseende samtliga kommuner ytterligare något senare vid det tillfälle som kommundelsundersökningen genomförs. Det är, i denna kombination, svårt att erhålla ett årligt planeringsunderlag. Fig. 20.5 illustrerar totalundersökningar enligt alternativ I kombinerade med kommunundersökningar IV. enligt alternativ

170 Planeringsunderlag

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst

Alternativ I Data- Data- Data- Kommun*l insamling inmling insamling Kommundelsnivå 93 kom. 93 kom. 91 kom.

Alternativ lV Data- Data- Data- Kommunnivä insamling insamling insamling 277 kom. 277 kom. 277 kom.

Resultatalt IV Resultat nesulçaç Kommunnivå År 1 År 4 277 kom. 277 kom.

Resultatalt I Resunai Resultat Resultat Kommunnivå+ År 2 År 3 Är 3 Kommundelsnivå 93 kom. 93 kom. 91 kom.

Figur 20. 5 Planeringsun - Undersökningarna med redovisning pâ kommundelsnivå

der/ag med alternativ I och och kommunnivâ I V. Kravet att planeringsunderlaget for barnomsorgen utformas så att resultatredovisningen blir snabb och enkel tillgodoses på ett bra sätt i de undersökningsalternativ som innebär redovisning på kommunnivå. Denna redovisningsnivå torde emellertid inte vara tillräcklig. Det finns även ett behov av att planera for olika behovs- och efterfrågenivâer inom kommundelar. Det undersökningsalternativ som erbjuder säkrast resultatredovisning på kommundelsnivå är givetvis rota/undersökningarna. l en totalundersökning finns möjlighet att kartlägga behov och barnomsorgsefterfrågan med detaljerad indelning. Mot totalundersökningen talar att den medför en mycket omfattande undersökningsapparat som är kostnadskrävande och förhållandevis tidskrävande. Även om resultaten i en totalundersökning med god statistisk säkerhet kan redovisas for små undersökningsområden så måste i praktiken begränsningar göras i kommundelsredovisningen förutsatt att redovisningen som helhet inte skall tillåtas ta längre tid än som förutsätts här. Den ram for kommundelsredovisning som har lagts upp innebär i genomsnitt 5 kommundelar per kommun med 3 kommundelar i de minsta kommunerna och 30 kommundelar i den största. Antalet kommundelar uppgår sammanlagt till 1420 i riket. Den statistiska säkerheten i resultaten från en totalundersökning enligt alternativ l förutsätter också att inte bortfallet blir stort. Ovan under avsnitt 20.1 har redovisats att bortfallet har vållat vissa problem i FOB-undersökningarna. FoB är en enligt lag obligatorisk undersökning vilket inte är avsikten med dessa barnomsorgsenkäter. Risken är alltså att bortfallet blir större här med åtföljande osäkerhet om resultaten. Svar på dessa osäkerheter kan. som SCB påpekar, erhållas efter den provundersökning som bör genom-

Planeringsunderlag 171

föras. [alternativ l har kostnader för intensiv uppföljning av 5 % av bortfallet inberäknats. Uivalsundersökningar med kommunde/sredøvisning (alternativ Il) kan ge ett resultat med mycket god säkerhet för kommunområdena. På kommundelsnivå ger urvalsundersökningarna en avläsning av hur behov och efterfrågan fördelas över resp. kommuns delområden med ett mått som i allmänhet är mindre exakt än det som erhålls i en totalundersökning. Kostnaderna i en urvalsundersökning redovisas här som ungefär hälften så stora som de i en totalundersökning. Urvalsundersökningarna har också den fördelen att de mera smidigt kan inpassas i ett system med rullande årligt planeringsunderlag än vad som är möjligt med totalundersökningarna. För de kommuner som anser sig ha behov av en mera detaljerad kommundelsredovisning än som kan göras med urvalsundersökningarna kommer det i viss utsträckning att vara möjligt att beställa större urval.

Undersökningarna med redovisning på kommunnivå

Av de tre alternativen för undersökningar enbart på kommunnivå är alternativen IV och V lika så till vida att de tar ungefär lika lång tid att genomföra. Säkerheten i alternativen lV och V visar däremot ganska stora skillnader. Med 95 % sannolikhet faller det sanna värdet inom ett intervall IV medan intervallet i alternativ V är i 6.3 %. på i 4,1 96 i alternativ Alternativ IV och speciellt alternativ V kan i enstaka fall innebära att redovisningen i några tabeller måste göras mera översiktlig än i bilaga 13.2. Säkerheten i alternativ lll är ännu högre än vad som gäller för alternativ IV. Det 95-procentiga konñdensintervallet är i 3,0 %. Alternativ lll har emellertid längre undersökningstid än alternativ lV. Om undersökningstiden i alternativ lll kunde dras ner till totalt sju månader som i alternativ IV så skulle detta alternativ ha störst säkerhet och rimlig undersökningstid.

Förslag till planeringsunderlag genom barnomsorgsundersökningar

Behovet av ett förbättrat underlag till barnomsorgsplaneringen är stort. Planeringsgruppen _föres/âr att centralt administrerade barnomsorgsundersökningar används som huvudsakligt underlag till barnomsorgsplaneringen. Undersökningarna bör inledas skyndsamt och innehålla redovisning för kommunnivå och kommundelsnivå. I överenskommelsen mellan regeringen och Svenska kommunförbundet år 1976 förutsattes att barnomsorgsutbyggnaden skulle följas upp med överläggningar efter femårsperiodens slut dvs. under år 1980. Det är givetvis en fördel om ett underlag som redovisar behov och efterfrågan på kommunal barnomsorg i kommunerna och i riket som helhet, tillsammans med andra bedömningar, kan ligga till grund för dessa överläggningar. Därigenom erhålls ett material som kan bilda grund för en förnyad överenskommelse samt ett detaljerat underlag till barnomsorgsplaneringen. Önskvärt är att detta material kan innehålla en redovisning på kommundelsnivå. Tidsmässigt är det emellertid inte möjligt att genomföra och avsluta en kommundelsundersökning före utgången av år 1980. Undersökningar med kommun-

172 Planeringsunderlag

delsredovisning tar enligt SCB minst ett år att genomföra. Det är olämpligt att genomföra undersökningar hösten 1980, dvs. då FoB skall besvaras. Således återstår våren 1980 som möjlig undersökningstermin. Planeringsgruppen föreslår därför att en urvalsundersökning med redovisning på kommunnivå genomförs under våren år 1980 med resultatredovisning på hösten samma år. En sådan undersökning kan användas i den barnomsorgsplanering som enligt tidsplanen skall inledas våren 1981. Våren 1981 föreslås en kommundelsundersökning inledas. Om denna genomförs som urvalsundersökning kan resultaten erhållas hösten 1981 och våren 1982. Kommundelsundersökningen kan användas i barnomsorgsplaneringen våren 1982. Därefterföres/âs undersökningar genomföras på kommunnivå under höstarna 1982 och 1983 for att följas upp med en ny kommundelsundersökning våren och hösten år 1984, förutsatt att behov föreligger av detta. Behovet av särskilda barnomsorgsundersökningar kan antas minska när platsutbudet ökar. I ett läge när merparten av barnen har tillgång till kommunal så kan erfarenhetsåterföring från verksamheten tillsam-

barnomsorg_

mans med köer och befolkningsprognoser i högre grad utgöra planeringsunderlag (se avsnitt 23). Barnomsorgsundersökningarna förutsätts då upphöra. Bland undersökningsalternativen förordar planeringsgruppen alternativ IV för kommunundersökningarna dvs. en urvalsundersökning avseende totalt 213000 förskole- och skolbarn t. o. m. tio år. För kommundelsundersökningen förordas alternativ II dvs. en urvalsundersökning omfattande totalt 480 000 förskole- och skolbarn t. 0. m. tio år. Planeringsgruppens alternativ till framtida planeringsunderlag överensstämmer med fig. 20.4 ovan med den skillnaden att första undersökningstillfállet inträffar en vår i stället för en höst. Undersökningarna förutsätts bli provade före genomförande. Planeringsunderlaget genom barnomsorgsenkäter ställda till vårdnadshavare föreslås således omfatta Cl en urvalsundersökning på kommunnivå år 1980 (våren) omfattande 112 000 förskole- och 101 000 skolbarn med en total kostnad på 3 330 000 kr inkl. uppläggningskostnader en urvalsundersökning som medger redovisning på kommundelsnivå med start våren 1981 omfattande 250 000 förskolebarn och 230 000 skolbarn samt en total kostnad på ca 5 750000 kr inkl. kompletterande undersökningsuppläggning El därefter ett rullande planeringsunderlag med kommunundersökningar varje år ersatta med kommundelsundersökningar vart tredje år El undersökningarna förutsätts upphöra när efterfrågetäckning börjar uppnås. Undersökningarna föreslås senare utvidgas och även redovisa efterfrågan bland barn i åldrarna elva-tolv år. Planeringsgruppen föreslår också att möjligheterna för enskilda kommuner att komplettera barnomsorgsundersökningarna med egna frågor beaktas i enkätuppläggningen liksom möjligheten för kommunerna att komplettera urvalsstorlekarna.

21 Länsplaneringsunderlag

Huvudsyftet med länsplaneringen är att ange hur de av riksdagen beslutade regionalpolitiska målen om arbete, service och miljö skall förverkligas. Det allmänna målet är att människorna i olika regioner skall erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt god miljö. Huvuduppgifter för länsplaneringen blir mot den bakgrunden att for länen utveckla och precisera riksdagens allmänna regionalpolitiska mål. att analysera de problem som måste lösas för att nå dessa mål samt att ange åtgärder som behövs for att avhjälpa problemen. Med åtgärder avses dels insatser som är direkt knutna till regionalpolitiken såsom lokaliseringsstöd till industrin och former av direkt påverkan på denna näringsgren, dels andra insatser som påverkar förutsättningarna for att uppfylla de regionalpolitiska målen t. ex. bostadsbyggandet, utbyggnad av undervisning, barnomsorg, social service och sjukvård, investeringar i vägar och anordnande av kommunikationer. Beslut om sådana åtgärder är spridda på kommuner, landsting, länsstyrelser och andra statliga länsorgan, centrala ämbetsverk samt regering och riksdag. Ett av länsplaneringens viktigaste syften är att lägga grunden for en gemensam syn hos alla inblandade parter om hur insatser skall fördelas mellan län och mellan olika delar av resp. län. Det material som presenteras i kommunernas barnomsorgsplaner utgör ett underlag for länsstyrelsens arbete med bedömningar av kvinnors och mäns sysselsättningsmöjligheter i länets olika delar och i länet som helhet. Samtidigt utgör det material som länsstyrelsen tar fram i samband med länsplaneringen ett underlag for kommunerna i barnomsorgsplaneringen. Exempel på sådant planeringsunderlag är länsstyrelsernas nulägesbeskrivningar och prognoser över barn i olika åldrar, antaganden om förvärvsfrekvenser, sysselsättning och diskussion om åtgärder inom lokala arbetsmarknader.

22 Planeringsunderlag genom uppsökande

verksamhet

Genom de i avsnitt 20 föreslagna centrala enkätundersökningarna kan inte uppgifter avseende barn med behov av extra stöd erhållas. Ovan under avsnitt l3 har konstaterats att utbyggnaden av platser även till dessa barn är en fråga om ambitionen i enskilda kommuner. Det är därför nödvändigt att i barnomsorgsplaneringen redovisa hur stor denna behovsgrupp är. I ett läge när barnomsorgen är mera utbyggd och alla barn som behöver plats också får det behövs inte en sådan särredovisning.

22.1 Nuvarande för barn med behov av

planeringsunderlag

extra stöd

I Socialstyrelsens vägledning för barnomsorgsplaneringen anges att kommunerna kan bestämma antalet barn som behöver plats utan att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar med utgångspunkt i den uppsökande verksamhet de har skyldighet att bedriva. Socialstyrelsen angav i de tidigare vägledningarna också att en schablon kunde användas. En genomgång av de hittillsvarande forskole- och barnomsorgsplanerna visar att flertalet kommuner använder ovan nämnda schablon for att beräkna behovet av platser för barn vars Föräldrar inte förvärvsarbetar eller studerar. Detta beror på att den uppsökande verksamheten inte har kommit i gång eller har hunnit ge resultat som kan användas som planeringsunderlag. I barnomsorgslagen anges inte hur kommunerna bör utforma den uppsökande verksamheten. Socialstyrelsen beskriver uppsökande verksamhet* så att kommunernas socialvård erbjuder alla blivande föräldrar och barnfamiljer ett personligt samtal med en socialarbetare. Familjerna ges då tillfälle att

ü få information om samhällets sociala service El få personlig kontakt för frågor av särskilt intresse D tillföra samhället kunskaper om sin boendemiljö. Socialstyrelsen har sedan 1972 bedrivit försöksverksamhet med uppsökande verksamhet i ett antal kommuner bl. a. Eskilstuna, Gällivare, Haninge, Helsingborg och Ljusdal. Försöksverksamheten har delvis utvärderats. Där- Socialstyrelsen novemutöver har givetvis många kommuner på eget initiativ inlett uppsökande ber 1977, Uppsökande verksamhet. Erfarenheter från uppsökande verksamhet visar att den helst verksamhet.

176 PIaneringsunder/ag genom uppsökande verksamhet

bör inriktas på att nå de yngsta barnen och även att genom mödravårdscentralerna få kontakt med föräldrarna innan barnen är födda. Det kan dessutom vara lämpligt med ytterligare en kontakt när barnet är mellan två och fyra år samt vid senare tillfällen t. ex. när barnet börjar skolan. Nedan redovisas med exempel från försöksverksamheten hur resultat från uppsökande verksamhet kan användas som planeringsunderlag i kommunal barnomsorgsplanering. Exemplet grundas på uppsökande verksamhet i två kommuner.

22.2 Exempel från uppsökande verksamhet

De två kommuner vars försöksverksamhet beskrivs här har olika struktur. Den ena kommunen ligger i en storstadsregion och innehåller delvis bostadsområden där många människor har problem. Den andra kommunen är en f. d. stad och innefattar bostadsområden av olika karaktär. En stor del av den senare kommunen är glesbygd. Den uppsökande verksamheten bedrevs i båda exempelkommunerna i samarbete mellan barnavårdscentral och kommun. Vid kontakten med barnets vårdnadshavare i anslutning till barnavårdscentralernas fyraårskontroller ställdes frågor av socialarbetaren om bl. a. vårdnadshavarens sysselsättnng, nuvarande barnomsorg och Önskemål om barnomsorg.

22.2.1 Bortfall

Kallelse till kontrollerna gick ut till samtliga vårdnadshavare till fyraåringar. Bortfallet var förhållandevis litet. Högst 10 % av barnen uteblev från besöken. Till en del bestod bortfallet av barn som redan var placerade på daghem. I bortfallet ingick också barn vars vårdnadshavare av olika skäl inte var intresserade av kontakt. Dessa barn fick ytterligare erbjudanden om ett samtal nästkommande år.

22.2.2 Andel barn med behov av extra stöd Som en följd bl. a. av de båda kommunernas olika struktur erhölls mycket olika nivåer på andel barn med behov av extra stöd. I storstadskommunen var den genomsnittiga andelen fyraåringar med behov av extra stöd 33 % medan andelen var omkring 10 % i den andra kommunen. Dessa nivåer kan ha påverkats av t. ex. tillgången till barnomsorg. Variationerna mellan olika bostadsområden var mycket stora. I några delar av storstadskommunen låg andelen fyraåringar med behov av extra stöd på omkring 20 %. l andra delar bedömdes 40-45 % av fyraåringarna behöva extra stöd i någon form. I den mindre kommunen bedömdes andelen fyraåringar med behov av extra stöd till 8 % i centralorten. l den rena glesbygden var andelen omkring 13 %. Olika mindre tätorter hade mellan 7 och 2 %, beroende på områdenas karaktär.

Planeringsunderlag genom uppsökande verksamhet 177

22.2.3 Åtgärder som en följd av uppsökande verksamhet

Det extra stöd som kan erbjudas barnen beror givetvis på vilka resurser som finns inom kommunen eller landstinget. l exempelkommunerna erbjöds barnen bl. a. förtur till olika barnomsorgsformer, remiss till specialistverksamhet samt fortsatt kontakt och stöd till familjen. l en av kommunerna var det stor brist på daghemsplatser vilket gjorde att de barn som behövde barnomsorgsplats inte kunde erbjudas sådan. För planeringen av vilka resurser som behövs i kommunerna är det en fördel om behovet av insatser enligt den uppsökande verksamheten redovisas förhållandevis detaljerat. En sådan redovisning kan ge underlag till utbyggnad av verksamhet och aktiviteter i bostadsområdet. Tabell 22.1 Exempel på redovisning av resultat ur uppsökande verksamhet

Delområde Antal barn därav som därav som därav inom med behov behöver behöver övriga kommunen av extra remiss åtgärder till (specificeras)

22.2.4 Tillgång till och efterfrågan på kommunal barnomsorg

En uppgift som sammanställdes i anslutning till den uppsökande verksamheten var om barnen hade tillgång till kommunal barnomsorg. En fråga om kommunal barnomsorg efterfrågas är också viktig att ställa. Då kan den konkreta efterfrågan på kommunal barnomsorg vid undersökningstillfallet bedömas för en viss åldersgrupp. Kommunen kan också få en uppfattning om hur efterfrågan fördelas på olika kommundelar och på olika omsorgsformer. Tabell 22.2 Exempel på redovisning av efterfrågan på barnomsorg i uppsökande verksamhet

Antal barn Barnomsorg önskas i områdesvis daghem familjedaghem deltidsgrupp annat

22.2.5 F örvärvsfrekvens Genom den uppsökande verksamheten visade det sig möjligt att få uppgifter om den aktuella förvärvsfrekvensen hos barnens föräldrar. Då verksamheten genomfördes för små geografiska områden erhölls därmed uppgifter om variationer i förvärvsfrekvensen mellan olika områden. Detta kunde i sin tur bidra till en bättre barnomsorgsplanering För kommunernas delområden. Det är därvid givetvis en fördel om förvärvsuppgifterna i uppsökande verksamhet anpassas till de definitioner som används i övrigt planeringsunderlag till barnomsorgen. I exempelkommunerna erhölls uppgifter över antal barn med förvärvsarbetande mödrar som ungefär stämde överens med motsvarande antal ur Folk- och bostadsräkningen.

178 Planeringsunderlag genom verksamhet

uppsökande

Tabell 22.3 Exempel på redovisning av sysselsättning i uppsökande verksamhet

Antal barn Vårdnadshavaren Vårdnadshavaren för- Annat områdesvis arbetar i hemmet värvsarb/studerar

vill ej planerar l-l5 16-24 25-34 35arbeta förvärvs- tim. tim. tim. tim. utanför arbeta /vecka hemmet inom ett år

22.3 överväganden

Enligt barnomsorgslagen skall kommunerna bedriva uppsökande verksamhet. I den uppsökande verksamheten kan uppgifter som är viktiga som underlag för bl. a. barnomsorgsplaneringen erhållas. Det kan gälla antal bam som behöver barnomsorg utan att föräldrarna Forvärvsarbetar eller studerar, behov av öppna förskolor i olika bostadsområden, förvärvsgrad etc. I samband med den uppsökande verksamheten kan också en detaljerad kartläggning göras av behovet av hemspråksträning. Den uppsökande verksamheten kan således ge ett kompletterande planeringsunderlag som innebär en grundlig belysning av vissa frågor. Med hjälp av uppgifter från den uppsökande verksamheten kan planeringen också göras mer detaljerad för mindre kommundelar än vad som är möjligt med hjälp av övrigt planeringsunderlag.

23 i -

Köanvändning planeringen framtida

underlag

Kön till barnomsorgen är i allmänhet tillkommen for att skapa rättvisa vid platstilldelning. Förutom de fortursplaneringar som sker, så ges i princip platser till de som har stått längst i kö. En effektiv hantering av barnomsorgskön bidrar till att resursutnyttjandet inom barnomsorgen blir högre. Köns längd kan också ge en uppfattning om vilken efterfrågan som föreligger.

23.1 Kön som

planeringsunderlag

Enligt planeringsgruppens kommunenkät vintern 1976/77 var det 155 kommuner eller drygt hälften av samtliga som angav att de använde kömaterialet i barnomsorgsplaneringen. Vid en rundringning som vi genomförde hösten 1978 var det av 25 tillfrågade kommuner (slumpvis utvalda) endast en som använde

kön som planeringsunderlag. Övriga kommuner som hade regi-

strerad kö använde kön som referensmaterial och för inplacering av barn i olika grupper. i En förutsättning for att kön skall kunna ge en ungefärlig bild av efterfrågan på barnomsorg är att kön visar det aktuella behovet. Kön behöver således gås igenom med jämna mellanrum. Drygt hälften av kommunerna uppgav vid telefonrundringningen att de följde upp kön minst en gång om året. En i for övrigt likartad barnomsorgssituation i två kommuner behöver inte innebära att köerna är lika långa. Köns längd är liksom efterfrågan över huvud taget beroende av ett flertal faktorer. Viktigast är naturligtvis att den barnomsorg som kön avser är känd. Information om att det finns en barnomsorgskö kan bidra till att människor formulerar sin efterfrågan och ställer sig i kö. Visar det sig sedan att det lönar sig att stå i kö, dvs. att det finns platser, kan detta få positiva spridningseffekter, vilket kan resultera i att kön under en övergångsperiod ökar kraftigt. Nedan ges dels exempel på kösystem med hjälp av maskinell databehandling och dels exempel på ett informationssystem som skulle kunna intensifiera köanmälningarna.

180 Köanvändning i planeringen -framtida underlag

23.2 Exempel på köhantering med hjälp av maskinell

- kommun

databehandling Malmö

Malmö kommun har utarbetat ett system för maskinell databehandling inom barnomsorgen. Under år 1977 lades den manuellt administrerade barnomsorgskön i Malmö över till data. En anledning var att det dåvarande kösystemet var tungrott. Bristen på aktualitet i den manuella hanteringen innebar enligt kommunen att en ledig plats ofta fick erbjudas flera föräldrar innan den kunde tillsättas. Fördröjningar blev följden och befintliga resurser kunde inte utnyttjas till fullo. Därmed gavs inte heller någon tillförlitlig information som kunde tjäna som underlag för verksamhetsplanering. information till föräldrar etc. En avsikt med de förändrade körutinerna var således att snabbare besätta en ledig plats med lämpligt bam och därmed få ett högre resursutnyttjande. I korthet fungerar systemet på följande sätt. Föräldern anmäler behov av barnomsorg till det distrikt som barnet tillhör. Den sökande registreras via en terminal. På terminalbilden finns personuppgifter om vårdnadshavaren och om de barn som är anmälda till barnomsorgskön. Vidare uppges om föräldern är beredd att acceptera plats inom en till två månader, typ av omsorg som önskas och distrikt/ delområde/ daghem/ fritidshem där plats kommer att accepteras. Anmälningsdatum är avgörande för turordning i kön. Syskon inplaceras direkt efter första anmälda barnet. Av vissa skäl kan barn prioriteras och få förtur i kön. Detta uppges på terminalbilden. Bevakning av platsresurser sker också via terminalen. Samtliga platser på daghem, fritidshem och familjedaghem finns inregistrerade i dataminnet. När en plats blir ledig inom ett visst distrikt kan operatören ta fram uppgifter om vilka som står i kö för plats i det aktuella delområdet. Utifrån dessa det första barnet uppgifter plockas i kön ut och erbjuds plats samtidigt som platsen reserveras. Efter reservation av plats är tre alternativ möjliga: 1. föräldern accepterar platsen och bokning skall ske 2. föräldern tackar nej till platsen eller svarar ej 3. föräldern vill ha utökad betänketid Med hjälp av terminalen behandlas reserverade platser utifrån ovan givna alternativ. Förutom att förvaltningen får en aktuell och överskådlig överblick över barnomsorgen ger kösystemet föräldern information om barnets kösituation och beräknad kvarvarande väntetid utifrån de senaste erbjudandena. Det är också möjligt att med ett sådant system automatiskt sända ut förnyelseanmälningar till de köande och på detta sätt få en mycket aktuell barnomsorgskö. Härvid går det också att förutom själva köanmälningen infordra uppgift om t. ex. efterfrågan på barnomsorg under obekväm och oregelbunden tid. En brist i den information som erhålls på detta sätt är emellertid att alla människor som efterfrågar barnomsorg inte ställer sina barn i kö till barnomsorgen.

Köanvändning i planeringen -framtida underlag 181

23.3 Exempel på informationssystem som kan anpassas på

barnomsorgen

Det finns i nuläget inte någon enhetlig information så att samtliga småbarnsföräldrar kan få kunskap om den kommunala barnomsorgen och själva bilda sig en uppfattning om de efterfrågar den och vill ställa barnen i kö eller inte. Kommunerna skall enligt förarbetena till barnomsorgslagen informera om barnomsorgsplanen. Arten av information varierar mycket mellan olika kommuner. Ofta annonseras i pressen eller så görs foldrar som sänts ut till hushållen. Utställningar förekommer också. Därtill bidrar debatten om längd och om barnomsorgsplaneringen till informabarnomscrgsköernas tionsspridning om barnomsorgen. Planeringsgruppens fallstudie visade emellertid att det i huvudsak var de föräldrar som var intresserade av barnomsorgen och som var aktiva i barnomsorgsfrågor som hade tagit del av informationen. Information om barnomsorgen blir troligen helt meningsfylld först när utbyggnaden börjar komma i kapp behovet av barnomsorg. Den nuvarande bristsituationen kan medverka till att människor upplever möjligheten till barnomsorgsplats som avlägsen och därmed avstår från att ta del av informationen. Ett informationssystem liknande det som används för bostadsbidrag skulle emellertid generellt kunna vidga informationen om barnomsorgen. Bostadsbidrag utgår bl. a. till barnfamiljer. Rätten till bidrag beror av inkomst och hyra. Från riksskatteverkets (RSV) dataregister över mantalsskrivna erhålls uppgift om samtliga hushåll med barn som har en sådan inkomst att de kan komma i fråga for bostadsbidrag. Denna grupp, tillsammans med hushåll utan barn som tidigare erhållit bostadsbidrag, tillsänds information om bostadsbidrag samt ansökningsblanketter. Via massmedia och offentliga institutioner informerar man också om reglerna för bostadsbidrag. Hushåll som inte ingår i någon av de två ovannämnda grupperna kan på eget initiativ sätta sig in i reglerna och ansöka om bostadsbidrag. Ett liknande system är således tänkbart om man vill använda kön som ett planeringsinstrument i kombination med information om barnomsorgen. Från ett dataregister plockas då hushåll med barn ut och tillsänds blanketter för köanmälan. Därvid tas uppgifter in om önskad typ av barnomsorg, område där plats önskas etc.

23.4 överväganden

Det är i nuläget många kommuner som använder barnomsorgsköerna som referensmaterial i sin planering. Genom köerna erhålls en viss information om vilken inriktning barnomsorgsefterfrågan har. Om köerna kombineras med frågor till vårdnadshavarna om arbetstider, barnomsorgsönskemål etc. så erhålls uppgifter liknande dem i ovan beskrivna barnomsorgsenkäter. Det är emellertid en alltför osäker metod att enbart registrera önskemål hos vårdnadshavare med barn i kö. Många barn, där vårdnadshavaren skulle vilja ha kommunal barnomsorg,

Köanvändning i planeringen -framrida underlag

ställs. som framförts ovan, inte i kö av olika anledningar. I vissa fall är man inte medveten om möjligheten att ställa barnen i kö. Bristen på barnbidrar också till att det finns vårdnadshavare som anser det vara omsorg lönlöst att stå i kö. l ett sådant läge är det inte möjligt att, i syfte att få kartlägga bl. a. barnomsorgsefterfrågan, gå ut med köanmälningsblanketter till föräldrarna. Så länge det finns brist på barnomsorg så förordar planeringsgruppen. i enlighet med förslaget i avsnitt 20, att enkäter används som inte är kopplade till köanmälningar. Däremot behövs. även i den nuvarande bristsituationen, en aktiv information om den befintliga kommunala barnomsorgen, kombinerad med upplysning om vilken utbyggnad som planeras av barnomsorgen enligt barnomsorgsplanen. Viktigt är givetvis också att ha en effektiv köhantering som kan bidra till att de platser som finns disponibla besätts snabbt. F. n. är det i flertalet kommuner ett stort gap mellan samtliga barn och de barn som kan finnas i barnomsorgen inom en femårsperiod. Förändringar i förvärvsfrekvenser och i efterfrågan har därmed stor betydelse för vilken utbyggnad som behövs. I ett jämviktsläge med höga förvärvsfrekvenser och god platstillgång så kan det vara mera avgörande för barnomsorgsbehov ocr efterfrågan hur många barn som kommer att finnas i kommunen totalt och i kommundelar. Befolkningsprognoserna blir då betydligt viktigare än nu. I ett sådant jämviktsläge krävs också ändå mer precisa bedömningar av efterfrågan. Kommunerna kan inte som i nuläget räkna med att få så gott som alla platser besatta oavsett typ av omsorgsform och utbyggnadsplats. När merparten av de barn som så önskar också har plats i kommunal så kommer barnen i kö, tillsammans med barnen i verksambarnomsorg heten, att utgöra en mycket stor del av de barn som vill ha plats. I det kombinerade med köenkäter och erfarenheter från verkläget kan kösystem samheten inom barnomsorgen sammanställas och bilda planeringsunderlag. kan behöva utvecklas så att de även inkluderar erfarenhets- Kösystemen från verksamheten om vilken barnomsorgsefterfrågan som geâterföring crellt gäller olika barngrupper, olika bostadsområden m. m. Då läggs också betoningen på en styrning av befintliga resurser efter det behov och den efterfrågan som finns i stället för på den nuvarande utbyggnadsplaneringen. förhållandet mellan barn i verksamhet/kö och utanför Fig. 23.1 illustrerar verksamhet/kö i nuläget och i en framtid.

-

Köanvändning i planeringen framtida underlag 183

Barnomsorgsplatser

ll

Efterfrågan på barnomsorg

v

barnomsorg

Har ej behov Har ei behov av pIats-lstår av plats lej i köförplats /står ej i kö för plats Kompletterande Står i kö information från Har behov av för plats kön plats, men ? står ej i kö för plats Information från kön ger ingen represen- Står i kö tativ bild av för plats behovet bland Information från de som inte verksamheten ger Har plats har plats riktlinjer för fram- Information tida verksamheter från verksam- Har plats heten ger vissa linjer för framtida verksam- Figur 23. l Förhál/ander heter mellan barn i verksamlzei/ kö i nuläget (A)0zh i en ® fram/id (B).

24 Prognoser

är befolk- De prognoser som främst behövs inom barnomsorgsplaneringen över sysselsättningsutvecklingen och den framningsprognoser, prognoser tida efterfrågan på barnomsorg. Avgörande for möjligheterna att göra bra inom barnomsorgen är att det finns bra uppgifter för åren fore prognoser Ett aktuellt planeringsunderlag som det som beskrivits ovan prognosåren. under avsnitt 20.6 kan medverka till bättre prognosantaganden. I kommunernas Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) finns ofta prognoser över totalbefolkningen med fördelning på åldersgrupper. Prognoser över forvärvsutvecklingen och även över utvecklingen av förvärvsfrekvenser for kvinnor med barn brukar också finnas i GPF. Dessa används i regel i barnomsorgsplaneringen. Enbart i de fall sådana prognoser saknas blir det aktuellt att i anslutning till barnomsorgsplaneringen göra särskilda prognosantaganden. Många kommuner använder härvid prognoser for riket nivå upprättade hos länsstyrelserna som eller prognoser avseende kommunal underlag i sin barnomsorgsplanering. Kommun-Data tillhandahåller i samarbete med Svenska Kommunföromfattar kombundet ett system for befolkningsprognoser. Prognoserna munnivå och kommundelsnivå. Som underlag för prognosantagandena på kommundelsnivå finns också en särskild befolkningsprognosanalysdel. Prognosantaganden kan levereras från kommunerna med hjälp av dataterminal ansluten till Kommun-Datas centrala dator. Vissa resultat kan också erhållas via terminal. Befolkningsprognoserna kan kompletteras med antaganden om bl. a. förvärvsfrekvenser och andel bam med förvärvsarbetande mor och således användas direkt i vissa delar av barnomsorgsplaneringen. Prognosmodellerna är föremål for ett utvecklingsarbete som bl. a. inriktas på en modell for studier av befolkning och bebyggelse i kommunernas delområden. Sysselsättningsutvecklingen påverkas av många faktorer. Det fordras således en mängd ställningstaganden och analyser för en mera ingående bedömning av den framtida sysselsättningen. Om den kommunala sysselsättningsplaneringen utvecklas i enlighet med intentionerna i sysselsättningsutredningens förslag* så kan det därigenom också bli möjligt att erhålla

bättre underlag for bedömningar om den framtida förändringen av syssel-

sättningen. Vad gäller den framtida efterfrågan på barnomsorg så kan upprepade barn- 1 SOU 1979:24, Sysselsättomsorgsundersökningar med redovisning av efterfrågan ge ett underlag for ningspolitik för arbete åt att bedöma i vilken förändras. alla. takt efterfrågan

186 Prognoser

I bil. 14 redovisas exempel på hur tre olika kommuner skulle kunna resonera i sitt prognosarbete avseende den framtida sysselsättningen. Resonemangen grundas på de olika statistiska källor som finns i nuläget. T. ex. används Folk- och bostadsräkningarna, och arbetskraftsundersökningarna specialbearbetningen av dessa, inkomststatistik (SPINK), Iänsplaneringsunderlag och kommunala

barnomsorgsundersökningar.

I exemplen studeras utvecklingen av barn med förvärvsarbetande mor samt utvecklingen av förvärvsfrekvensen för kvinnor under den föregående fem - tioårsperioden. Kvinnors sysselsättning inom olika näringsgrenar studeras också. Därefter görs antaganden om den framtida av barn med utvecklingen förvärvsarbetande eller studerande mor. Trenden dras med den hittillsvarande utvecklingen som grund. Länsplaneringens antaganden om framtida utveckling studeras och jämförs med trenderna liksom de antaganden som finns inom kommunen. En diskussion förs också om den tänkbara framtida förändringen inom näringsgrenar som är av betydelse för kvinnosysselsättningen t. ex. äldreomsorg, sjukvård, handel, turism och barnomsorg. I bilaga 15 ges ett exempel på användande av schabloner i prognoser för delområden. Schablonerna i exemplet är upprättade för ett småhusomrâde med indelning dels på områdets befolkningsmässiga topperiod och dels dess normalperiod. I schablonerna redovisas bl. a. antal daghemsplatser per småhus i det aktuella typområdet.

25 Exempel på blanketter för en

barnomsorgsplan

l bil. 16 redovisas exempel på hur det planeringsunderlag som föreslagits ovan kan användas i en barnomsorgsplan. I exemplen har redovisningen av behov och efterfrågan gjorts förhållandevis detaljerat basåret i planeringen. görs översiktliga bedömningar av behov och efterfrågan för Prognosåren vissa åldersgrupper. I blankett 1 redovisas behov grundat på föräldrars förvärvsarbete/studier m. m. efter vårdnadshavarens veckoarbetstid uppdelat på åldrarna noll-sex år, sju-tio år och elva-tolv år. Barn som behöver barnomsorg utan att vårdnadshavarens veckotid kan anges redovisas också. Vidare redovisas efterfrågan. vilken specificeras efter önskemål om barnomsorg hel vecka, på obekväm och oregelbunden tid. På blankettens nedre del redovisas de befintliga resurser som finns inom barnomsorgen dels som platskapacitet, dels i kostnader. Längst ner på blanketten redovisas förhållandet mellan behov, efterfrågan och tillgång på platser (behovstäckning resp. efterfrågetäckning). Huvudblanketten för basåret kompletteras av två blanketter (2, 3) som relativt redovisar önskemålens omfattning. l blankett 2 klassidetaljerat ñceras önskemålen efter antal dagar per vecka som omsorg önskas och antal timmar per dag. Blankett 3 visar hur önskemålen om omsorg på obekväm arbetstid fördelas över olika tider på dygnet. önskemålen sätts dessutom i relation till den omsorg som finns tillgänglig på obekväm tid. Den framtida barnomsorgen redovisas på två blanketter. En blankett (4) redovisar förväntat behov och efterfrågan for de närmaste följande sex åren. Den andra blanketten (5) visar planerad utbyggnad av daghem, fritidshem och familjedaghem. Dessutom redovisas planerad utveckling av deltidsbarnvårdarverksamhet och öppen verksamhet samt resurser för grupper, annan verksamhet.

l 189

sou 1979:57

- RSDB

26 Regionalstatistiskt databassystem

Utvecklingsarbete för att bygga upp ett regionalstatistiskt databassystem (RSDB) pågår vid SCB sedan år 1973. Syftet med arbetet är att öka tillfördelade infonnation. som produceras via gängligheten hos den regionalt SCB. I RSDB skall ingå en databas, dvs. ett lager av data, varur olika typer av statistiska sammanställningar snabbt skall kunna produceras. Användarna skall beställa statistiska sammanställningar och efter _själva kunna hand även analyser och prognoser, genom att via terminal specificera sina Resultaten distribueras sedan direkt tillbaka till användarens bearbetningar. terminal. RSDB innehåller uppgifter som kan användas i barnomsorgsplaneringen t. ex. totalantalet barn. Det är möjligt att även löra in resultat från centrala barnomsorgsundersökningar i databasen. Försöksversioner av RSDB har prövats hos kommuner och länsstyrelser. är det våren 1979 ett 30-tal användare som utnyttjar RSDB- Sammanlagt systemet.

med

27 Barnomsorgsplanernas samordning

-

annan planering tidsplanen

fungerar som informationsinstrument mellan stat och

Barnomsorgsplanerna kommun i barnomsorgsfrågor. Därvid fordras en samordning från statens sida så att inte även andra system ger liknande information. Kommunerna har också behov av att samordna barnomsorgsplaneringen med annan kommunal planering så att planerna grundas på samma förutsättningar. Dessutom behövs samordning med ekonomisk och fysisk planering inom kommunerna så att barnomsorgsplanerna kan komma till utförande i praktiken. I dessa sammanhang är tidsplanen väsentlig. Det måste finnas möjligheter att i tiden samordna olika planeringsaktiviteter.

27.1 Information till staten och inom kommunerna

har många olika funktioner. Barnomsorgsplanerna skall En barnomsorgsplan framför allt kunna användas inom kommunerna i arbetet med barnomuppgifter om hur och i vilken utsträckning barnsorgen. Planerna innehåller omsorgen skall förändras vad gäller antalet platser. Planerna innehåller också uppgifter om barnomsorgens kvalitet och förslag till förändringar härvidlag. av den kommunala barnomsorgen som läses De ger således en belysning av politiker, tjänstemän och allmänhet. Barnomsorgsplanerna har i några kommuner utvecklats till barn- och ungdomspolitiska program som inte bara begränsas till barnomsorgsfrågor. skall också utgöra redovisning till staten om kom- Barnomsorgsplanerna munernas barnomsorgen och kan efter samplaner vad gäller den framtida användas för jämförelser kommuner emellan. manställning KELP-enkäterna ingår i ett system för kontinuerligt informationsutbyte mellan kommunerna och statliga organ. Enkäterna ges ut av bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån. De skall varje år senast den 1 april inlämnas till regionalekonomiska enheten vid resp. länsstyrelse. I enkäterna skall kommunerna redovisa driftkostnader, investeringar, uppgifter om personal samt service- Redovisningen skall innefatta en ekonooch kapacitetsuppgifter. misk plan godkänd av kommunens styrelse t. ex. flerårsbudgeten. KELP-enkäterna innehåller inte service- och kapacitetsmått för barnomsorgsområdet. Det förutsätts att barnomsorgsplanerna kan tillgodose behovet av information om barnomsorgen. I anvisningarna till enkäterna sägs att KELP bör samordnas tidsmässigt med barnomsorgsplanen i resp. kommun.

192 . .

Barnomsorgsplaneringen samordning.

De båda planerna bör också enligt anvisningarna baseras på samma planeringsunderlag.

27.2 Tidsplanen

Barnomsorgsplaneringen har kritiserats for att dess utbyggnadsförslag antas vid en annan tidpunkt i kommunfullmäktige än t.ex. flerårsbudget och ettårsbudget. Härav följer att barnomsorgsplaneringen ibland har innehållit en annan utbyggnad av barnomsorgen än vad flerârsbudgeterna i kommunerna gör. Detta tyder på att samordningen mellan barnomsorgsplaneringen och den ekonomiska planeringen är dålig. Om barnomsorgsplanerna antas av kommunfullmäktige vid en annan tidpunkt än flerårsbudgeten är det vanligt att kommunerna reserverar sig för möjligheterna att genomföra planerna. Bl. a. hänvisar man till flerårsbudgetens resursfordelning. Barnomsorgsplanerna innehåller i så fall i regel ingen ekonomisk redovisning. Planeringsperioden i barnomsorgsplaneringen är förhållandevis lång. Tidsplanen enligt socialstyrelsens vägledning framgår av fig. 27.1.

Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec-Mars

Nya ingångsdata Beslut i SCN Bearbetning Beslut i full- Remiss och mäktige Behovsberäkning information Redovisning Revidering av till SoS planen i övrigt Figur 27.1 Tidsplan.

Under januari-mars får kommunerna nya ingångsdata för planeringen, t. ex. befolkningsuppgifter. Enligt vägledningen skall kommunerna med bl. a. dessa uppgifter som grund upprätta nya behovsberäkningar och revidera planerna. Under april-juni fattar resp. kommuns sociala centralnämnd i regel beslut om planförslaget. Därefter remitteras enligt tidsplanen planförslaget omedelbart till politiska, fackliga, ideella organisationer m. m. Efter sommaren dvs. i augusti-september bearbetas remissvaren. Därefter behandlas planerna i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. lnlämnande av de antagna planerna till socialstyrelsen skall ske senast den 15 mars efterföljande år. Kommunerna har således mer än ett år till förfogande for barnomsorgsplaneringen. Genom att planeringsperioden är lång har kommunerna teoretiskt möjlighet att samordna barnomsorgsplaneringen med annan planering. Exempelvis kan detta ske genom att flerårsbudgeten och barnomsorgsplanen behandlas i ett sammanhang. En svårighet är emellertid att barnomsorgsplanerna förväntas ha en omfattande remissomgång. Några kommuner väljer härvid att remittera planerna från kommunalkanslierna och att låta remitteringen vara en del av förberedelserna för kommunstyrelsernas planbeslut. I flera kommuner fattas kommunfullmäktiges planbeslut senare än i ovanstående exempel.

Barnomsorgsplaneringen samordning. . . 193

27.3 överväganden och förslag

Barnomsorgsutbyggnaden förutsätter som nämnts i sig samordning med merparten av den inomkommunala planeringen förutsatt att utbyggnaden skall kunna genomföras enligt planerna. l den fysiska planeringen måste som exempel mark reserveras för nya barnomsorgsanläggningar. I flerårsmåste medel anslås till byggande och drift av nya barnstugor men budgeten även till byggande av vatten- och avloppsanläggningar och av vägar till nya barnstugor. Planeringsmetodiken är olika i kommunerna. Varje kommun känner själv bäst hur samordning mellan olika planeringsaktiviteter skall genomföras. Det finns därför varken möjlighet eller anledning att här föreslå exakt utformning av samordning mellan barnomsorgsplanering, ekonomisk planering och fysisk planering. De ekonomiska förutsättningarna för barnomsorgsplanernas genomförande kan uppfyllas genom att de helt samordnas med llerårsplanerna. Med en planeringsperiod som enligt socialstyrelsens vägledning sträcker sig från mars månad ena året till mars månad nästa år bör det vara möjligt att genomföra denna samordning. Man har emellertid en omfattande tid för remissbehanding i barnomsorgsplaneringen. En svårighet ur samordningssynpunkt kan då vara att det tar totalt längre tid att upprätta en barnomsorgsplan än den tid som det tar att upprätta en verksamhetsplan inom något annat område. En alternativ tidsplan skulle vara att barnomsorgsplanerna remitteras efter i kommunfullmäktige. skulle i det att de har antagits Remissomgången så fall ligga som underlag för nästa planeringsomgång. Härigenom kan också remittering under sommarmånaderna undvikas. En sådan tidsplan som ett komplement till den nuvarande föreslås av planeringsgruppen införas i vägledningen för barnomsorgsplaneringen. För att ytterligare möjliggöra samordning av barnomsorgsplaneringen med den ekonomiska llerårsplaneringen att inlämningstidpunkten för barnomsorgsplaneringen förskjuts från ñreslâs den 15 mars till den l april. Därmed erhålls samma inlämningstidpunkt som för KELP-enkäterna.

sou 1979:57

28 Ekonomiska konsekvenser av

planeringsgruppens förslag

Planeringsgruppens förslag i avsnitten 7-18 att planeringsunderlaget för barnomsorgen skall omfatta vissa barngrupper konkretiseras med ett förslag till planeringsunderlag i avsnitt 20.

De barnomsorgsundersökningar omfattande 213 000 barn t. o. m. tio år

med redovisning på kommunnivâ som föreslås genomföras våren 1980 beräknas kosta 2,8 milj. kr jämte 0,53 milj. kr i kostnader för undersöknings-

uppläggning. Barnomsorgsundersökningar omfattande 480000

barn, som medger redovisning på kommundelsnivå föreslås inledas våren år 1981. Dessa är kostnadsberäknade till 5,5 milj. kr jämte ytterligare 0,25 milj. kr för kompletterande uppläggning vid första undersökningstillfállet. Planeringsgruppens förslag innebär att planeringsunderlaget till barnomsorgen därefter sker med kommunundersökningar i två år följt av en kommundelsundersökning det tredje året. Undersökningarna förutsätts upphöra i ett läge när efterfrågetäckning uppnås. Förslaget att planeringsunderlaget bestående av särskilda barnomsorgsundersökningar skall utvidgas och längre fram även omfatta barn i åldrarna elva-tolv år är inte kostnadsberäknat. Det är inte möjligt att nu avgöra när det kan vara lämpligt att göra en sådan utvidgning. Utvecklingen av omsorgsformer för dessa barn har betydelse härvidlag.

29 Sammandrag Planeringsunderlag

Innehållet i planeringsunderlaget till barnomsorgen bör bestå av bedömningar dels för basåret i planeringen dels för den framtida utvecklingen Planeringsunderlaget bör inbegripa uppgifter över totalantalet barn i åldrarna noll-tolv år med Fördelning på mindre barnåldersgrupper t. ex. noll-två. tre-sex, sju-tio, elva-tolv år. I planeringsunderlaget bör antalet barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar redovisas. Denna redovisning bör inkludera barn med arbetslösa föräldrar. Redovisningen av barn med förvärvsarbetande/studerande föräldrar bör även den omfatta barnåldrarna noll-tolv år fördelat på mindre grupper vad gäller barnens ålder resp. föräldrarnas arbetstid. Planeringsunderlaget bör vara årligt. Därutöver fordras ett underlag för bestämning av hur många bam som har behov av barnomsorg utan att föräldrarna är förvärvsarbetande/studerande dvs. de barn som enligt barnomsorgslagen har behov av extra stöd. Planeringsunderlaget bör dessutom innehålla en redovisning av efterfrågan på barnomsorg med fördelning på olika omsorgsformer samt efterfrågan på omsorg under obekväm och oregelbunden tid. Denna senare redovisning föreslås av praktiska och ekonomiska skäl begränsas till barn i åldrarna noll-tio år. Planeringsunderlag för tara/antalet barn föreslås liksom i nuläget erhållas genom den officiella befolkningsstatistiken och de statistikpaket som erbjuds kommunerna. För redovisningen av antalet barn med förvärvsarbetande/ studerande föräldrar samt efterfrågan på barnomsorg föreslås att särskilda centrala barnl ømsorgsundersökningar genomförs. Undersökningarna föreslås utformas som

i enkäter och riktas till vårdnadshavare med barn i åldrarna noll-sex resp.

.sju-rio år. Undersökningarna föreslås dels genomföras för redovisning på

E

kommunnivå, dels för redovisning på kommundelsnivå. De föreslås inledas

k

våren 1980 med en undersökning som innebär redovisning på kommunnivå (3,3 milj. kr). följt av en undersökning innebärande redovisning på kom-

I mundelsnivå inledd våren 1981 (5,75 milj. kr). Därefter föreslås kommun-

undersökningar genomföras i två år följda av en undersökning med kommundelsredovisning det tredje året. Undersökningarna föreslås genomföras så länge de behövs dvs. tills efterfrågetäckning erhålls. För redovisning av antalet barn i åldrarna elva-tolv âr med förvärvsarbetande/studerande föräldrar föreslås underlaget från FoB 1980 användas inledningsvis. FoB kan också i övrigt ge kompletterande underlag för planeringen av små kommundelar.

198 Sammandrag PIaneringsunder/ag

Planeringsgruppen pekar på vikten av ett underlag som kan ge årlig och detaljerad information om sysselsättning m. m. för tiden efter 1980. Kontrolluppgifterna for skatteadministrationen kan exempelvis kompletteras med uppgift om veckoarbetstid. Planeringsgruppen föreslår även att barnomsorgsundersökningarna utvidgas och omfattar elva-tolvåringarna i ett läge då omsorgen för dessa barn har byggts ut i högre grad. De kommuner som har en barnomsorg som är utbyggd för mellanstadiebarnen kan givetvis undersöka barnomsorgsefterfrågan bland dessa genom kommunala undersökningar. AKU har ett värde som referensmaterial i barnomsorgsplaneringen. Planeringsgruppen pekar här på de svårigheter som uppstår vid jämförelser mellan förvärvsfrekvenser ur F0B och AKU orsakade av att statistikkällorna använder olika definitioner. Länsplaneringsmaterialet kan också användas som underlag i barnomsorgsplaneringen liksom olika slags inkomststatistik. För de barn som har behov av barnomsorg utan att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar dvs. barnen med behov av extra stöd föreslås den uppsökande verksamheten användas som Härur kan

planeringsunderlag.

också viss information erhållas om antalet barn med förvärvsarbetande- /studerande föräldrar, om efterfrågan på barnomsorg liksom om behovet av hemspråksträning. Genom förbättrade kösystem kan arbetet med placering av barn på ledigblivna och nya platser rationaliseras. Planeringsgruppen anser också att information från kön i kombination med information från verksamheten

kan ersätta barnomsorgsundersökningarna i ett framtida

läge när platsutbudet motsvarar efterfrågan. För prognosarbetet har kommunerna möjligheter att använda det egna material som är framtaget i gemensamma planeringsförutsättningar men också annat material t. ex. från länsplaneringen. Planeringsgruppen pekar på de möjligheter som finns att använda olika externa prognoser och ger exempel på hur skilda planeringsunderlag kan användas i prognosarbetet. För bättre samordning mellan barnomsorgsplanering och ekonomisk planering i kommunerna pekar planeringsgruppen på möjligheten att remittera planerna efter kommunfullmäktiges beslut. Remissvaren ligger i så fall till grund för nästa planeringsomgång. Slutligen föreslår planeringsgruppen att inlämningstidpunkten för barnomsorgsplanerna ändras till den l april.

Reservation

av Sture Henriksson

Jag delar inte utredningens ståndpunkt såsom den presenteras i avsnitten 8.4.3-8.4.4 Barnåldrar i planeringen for skolbarn - Skolbarns behov av omsorg. I avsnitten finns ett resonemang om att det är tveksamt i vilken utsträckning ll-l2-åringar efterfrågar fritidshemsplats. Utredningen tycks mena att en allmän fritidsverksamhet kan vara tillfyllest for denna ålders- SFUPP. Jag är orolig för att utredningens resonemang i detta avsnitt kan tolkas så att barnomsorgens ansvar upphör när barnen fyller 10 år. Det finns inget stöd for antagandet att ll-l2-åringar inte behöver tillgång till en väl fungerande barnomsorg. Det faktum att ytterst fä mellanstadiebarn ñnns inom barnomsorgen beror enligt min mening uteslutande på den stora brist på platser som föreligger i nästan alla kommuner. l den bristsituation som råder tvingas kommunerna av naturliga skäl att prioritera de yngre skolbarnen. Fritidshem for mellanstadiebarn kan ha en enklare utformning än fri-

tidshem för yngre barn. Ett antal kommuner, t. ex. Örebro, Sund-

Huddinge, byberg, Solna, Motalaoch Nässjö, prövar for närvarande fritidshemsmodeller avpassade för mellanstadiebarnens behov och intressen. Barnstugeutredningens förslag om s. k. utvidgade fritidshem är därvid en modell som visat sig passa bättre for mellanstadiebarnen än for lågstadiebarnen. I flera av de nämnda kommunerna sker utvecklingsarbetet i nära samarbete med socialstyrelsen. Jag anser således att utredningen inte bort föreslå någon ändring av pla- , neringsunderlaget för fritidshem. Tvärt om skulle det finnas skäl att diskutera om inte barn över 12 år också skulle räknas med, bl. a. med hänsyn till stadgandet i §6 barnomsorgslagen. Hur stor andel av barnen i åldersgruppen 7-12 år som bör och kan få sitt omsorgsbehov tillgodosett genom traditionella fritidshem eller daghem resp. enklare former av fritidshem typ utvidgade fritidshem - blir beroende av lokala förutsättningar.

Bilagal Barnomsorgslagen

SFS 1976: 381 Utkom från trycket

Lag

den 17 juni 1976

om barnomsorg;

Ändringar t. o. m. utfärdad den 13 maj 1976. 31 dec. 1978 är beaktade. Enligt riksdagens beslut* foreskrives följande.

Inledande bestämmelser l § Samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet. Den har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig och en gynnsam fysisk och social utveckling hos personlighetsutveckling barnen. Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962: 319). Fritidshemsverksamheten omfattar barn till och med 12 års ålder. Barnomsorgen ankommer på kommun eller huvudman för institution som avses i 9 §. 2 § Förskoleverksamheten bedrives i form av förskola samt familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet. Förskola kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. I daghem mottages barn för vistelse minst sju timmar om dagen. I deltidsgrupp mottages barn under tid som understiger den som gäller för vistelse i daghem. 3 § Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. I fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ei vistas i skolan.

Skyldighet att ordna barnomsorg

4 § Kommun skall bedriva förskole- och fritidshemsverksamhet för de

barn, som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

5 § Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året 1 Prop. 1975/76: 92, SoU 28, rskr 219.

202 Bilaga 1 sou 1979:57

SFS 1976: 381 Barn vars skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962: 319) skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytterligare ett år. Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke ändrad, bedrivas i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen de- Se nedan la upp förskolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

6 § Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, eller andra skal språkliga behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola titligare än som anges i 5 § första stycket eller anvisas plats i fritidshem med förtur, om ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt. Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskola eller fritidshem enligt första stycket.

7 § Kommun skall verka för att barn som avses i 5 och 6 §§ utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.

8 § Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola, lamiljedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsvcrksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad som följer av 5 och 6 §§ får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt. I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. I planen skall redovisas behovet av förskolor. familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

9 § Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan institution skall huvudmannen för denna sörja för att barnet får tillfälle att deltaga i verksamhet som motsvarar den som erbjudes i förskola eller fritidshemsverksamhet.

Ledningen av barnomsorgen

10 § Ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun av barnavårdsnämnden. Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen av verksamheten. I fråga om sådant organ skall beträffande barnomsorgen bestämmelserna för barnavårdsnämnd gälla i tillämpliga delar.

Avgifter 11 § Kommun får ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller 6 § i den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. l övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritids-

sou 1979:57 Bilaga 1 203

hemsverksamhet enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiften SFS 1976: 381 får ej överstiga vad som motsvarar platsens andel i kommunens kostnad för verksamheten.

Tillsyn m. m. 12 § Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn över barnomsorgen.

13 § Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen utfärdar vägledande till kommunerna.

information

Finansiering av statsbidrag till barnomsorgen 14 § Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestämmelser. För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialavgift enligt 15 och 16 §§.

15 § Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

16 § Avgift utgår med en procent av det belopp, på vilket avgiften ändrad.

skall beräknas. U Se “edan

17 § l fråga om debitering och uppbörd av avgift äger lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.

18 § Avgifterna tillföres staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1973: 1205) om förskoleverksamhet skall upphöra att gälla. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG SVEN ASPLING (Socialdepartementet)

204 Bilaga 1

Svensk @a

författningssamling

ww

?få

SFS 1978: 295 Utkom från trycket

Lag

den 6juni 1978

om i (1976: 381) om

ändring lagen barnomsorg;

utfärdad den 18 maj 1978.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 5 § lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha nedan angivna lydelse.

5 § Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året. Barn vars skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962: 319) skall anvisas plats i förskola. Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1978.

På regeringens vägnar

RUNE GUSTAVSSON

Björn Sjöberg (Socialdepartementet)

Prop. 1977/78: 85, UbU Zl, rskr 260.

sou 1979:57 Bilaga 1 205

Svensk

författningssamling

E85

SFS 1978: 190 Utkom från trycket

Lag den 3 maj 1978

om i lagen (1976: 381) om barnomsorg; ändring

utfärdad den 13 april 1978. Enligt riksdagens beslut föreskrives att 16 § lagen (l976: 38!) om barnomsorg skall ha nedan angivna lydelse. 16 §2 Avgift utgår med en och sex tiondels procent av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas. Denna lag träder i kraft den l januari 1979. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet. På regeringens vägnar RUNE GUSTAVSSON Björn Sjöberg (Socialdepartementet)

Prop. 1977/78: 100 bil. 8. SoU 25. rskr l88. 2 Senaste lydelse 1977: 253.

sou 1979:57 207

Bilaga2 Överenskommelsen

1975-10-17

Överenskommelse om utbyggnad av kommunernas barnomso/g Vid överläggningar mellan regeringen och kommunförbundet har träffats överenskommelse om följande åtgärder för utbyggnaden under den närmaste femårsperioden av kommunernas barnomsorg. l. Under femårsperioden 1976-1980 förutsätts en utbyggnad av 100000 nya daghemsplatser komma till stånd enligt följande.

Byggnadsår: 1976 ca 16000 daghemsplatser 1977 -v 18000 1978 -- 20000 1979 *i 22000 1980 i 24000

För fritidshem beräknas for varje år en utbyggnad som motsvarar halva antalet daghemsplatser.. vilket innebär 50 000 nya fritidshemsplatser under femårsperioden. _Familjedaghemmen förutsätts liksom hittills utgöra ett komplement till daghem och fritidshem och byggas ut enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun. Kommunförbundet åtar sig att verka för att en utbyggnad av barnomsorgen i här angiven omfattning kommer till stånd. För att illustrera överföringen av utbyggnadsvolymen till de enskilda kommunerna anges därvid som en allmän riktpunkt att kommunen under den nu aktuella femårsperioden genom utbyggnad av daghem behöver nå upp till ca 80 96 av det platsbehov som med ledning av kommunens nuvarande förskoleplan kan beräknas för år 1980. Platsbehovet påverkas emellertid av förändringar bl. a. när det gäller sysselsättning samt befolkningens storlek och sammansättning. Sådana förändringar kan därför medföra att beräkningen av platsbehovet behöver revideras. En arbetsgrupp tillsätts för att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas förskoleplaner. En allmän avstämning av den faktiska utbyggnadstakten görs år l980. Avstämningen görs därvid också mot då föreliggande behovsberäkningar. 2. För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen införs ett nytt statsfñdragssystem enligt foljande. a) Anordningsbidraget för byggande av daghem och fritidshem höjs tillfälligt från nuvarande 7 500 kr. till 12000 kr. per plats som bör_iar byggas

208 Bilaga 2

29 Prop. 1975/76:92

under tiden från den l november 1975 till utgången av år 1976. För tiden därefter upphör det särskilda anordningsbidraget och i stället beaktas de ökade kapitaltjänstkostnaderna för nytillkommande platser vid beräkningen av ett nytt driftbidrag. Finansieringen av investeringskostnaderna förutsätts i fortsättningen ske enligt gällande regler för lokaler enligt bostadslinansieringsforordningen. för driftbidragen till daghem och fritidshem införs b) Ett nytt system fr. 0. m. år 1977. dvs. vid den tidpunkt då en ökad utbyggnad kan beräknas få effekt på driftkostnaderna. Driftbidrag för daghem utgår fr. 0. m. den l januari 1977 med 14000 kr. per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal genomförs bidragshöjningen enligt följande.

År 1976 7500 kr. 1977 10000 kr. 1978 12000 kr. Fr. o. m. 1979 14000 kr.

Driftbidrag utgår för platser i daghem enligt samma regler som f. n. med den ändringen att gränsen fem timmar per barn och dag ändras till sju timmar av bidragsbeloppet har beaktats per barn och dag. Vid beräkningen behovet av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder. Nuvarande särskilda statsbidrag för döva. hörselskadade eller synskadade barn iförskoleåldern upphör vid utgången av år 1976. Samtidigt upphör också nuvarande statsbidrag till deltidsgrupper och s. k. jordbruksdaghem. För fritidshem utgår driftbidrag fr. o. m. den Ljanuari 1977 med 7000

kr. per plats som tillkommer inytillskott efter den 1 januari 1976. För

befintligt platsantal genomförs bidragshöjningen enligt följande.

År 1976 3 750 kr. 1977 5 000 kr. 1978 6000 kr. Fr. 0. m. 1979 7 000 kr.

Bidraget utgår för platser i fritidshem som hålls öppet under minst fem timmar per dag. Bidragsbeloppen för daghem och fritidshem samt de i punkt 3 nämnda grundbeloppen for familjedaghem görs värdebeständiga genom anknytning till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. De nya driftbidragen utgår endast till kommun. Daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun får inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens barnomsorgsplan. De nya driftbidragen för daghem och fritidshem utgår for kalenderår. i apriLjuli och oktober Förskott utbetalas med en fjärdedel av bidragsbeloppet

2 209 Bilaga

Prop. l975/76:92 30

under bidragsåret. Resterande fjärdedel utbetalas i januari påföljande år. dvs. första gången i januari 1978. Slutbetalning sker i april året efter bidragsårets utgång. Reglering av bidragsbeloppet enligt index sker vid slutbetalningen. dvs. första gången år 1978 med ledning av det då kända indextalet för år 1977. 3, För familjedaghem utgår liksom f. n. statsbidrag med 35 96 av kommunens bruttokostnader. Därutöver införs ett grundbelopp för Förskolebarn som vistas minst sju timmar/dag i familjehem. Detta grundbelopp utgår per barn med 1000 kr. för år 1977, l500 kr. för år 1978 och 2500 kr. fr. o. m. år 1979. För barn i skolåldern som vistas i familjedaghem införs ett grundbelopp som utgår med hälften av de belopp som angivits för förskolebarn. 4. Personalutbildningen för barnomsorgen ökas successivt så att det personalbehov som utbyggnaden medför kan tillgodoses. l detta syfte har regeringen uppdragit åt skolöverstyrelsen att snarast redovisa en planläggning för ökad utbildning av förskollärare. barnskötare och fritidspedagoger. Därigenom skapas underlag för erforderliga statliga och kommunala åtgärder i fråga om personalutbildningen. I de kommunala åtgärderna ingår att medverka till att tjänstledighet beviljas för personal som deltar som lärare eller elever i sådan utbildning.

Stockholm den 17 oktober 1975 För regeringen För Svenska kommunförbundet G. E. Sträng Ingo Hör/ån Sven .Afspling Karl G. H. B00 Hans Gustafsson Sture Ho/Im/uisr Leijon Gös/a Wei/n

Amra-Greta

Sigvard Larsson

210 Bilaga 2 sou 1979:57

Prop. 1975/7692 31

ProIoko/lsan/eckning m l li/l överenskommelse den /7 oktober 1975 om ulbyggwrad av kommuner/ras barnomsorg Om genom statsmakternas beslut väsentlig ändring inträder i de forutsättningar som legat till grund för överenskommelsen är kommunförbundet oförhindrat påkalla nya överläggningar.

Proroko/lsairlockning m 2 lill överenskomnre/so den /7 ok/ober /975 om ulbyggnazl av kormnmre/vras barnomsorg Regeringen har i anslutning till överläggningarna gjort följande tillkännagivanden. å l. l den proposition som regeringen avser förelägga riksdagen kommer att redovisas följande allmänna målsättning for barnomsorgen. Målet skall vara att bereda plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande Föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Den angivna målsättningen for samhällets barnomsorg. innefattande även fritidsverksamheten för barn i skolåldern. bör suc- \ cessivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden. l propositionen avser regeringen vidare föreslå att lagen om förskoleverksamhet ändras till en lag om kommunernas barnomsorg. Barnomsorgen blir därigenom en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad. 2. Regeringen avser föreslå att det nya bidragssystemet för kommunernas

barnomsorg fr. o. m. år 1977 skall finansieras genomen socialavgift. Avgiften

beräknas till l % för år l977 och beräknas successivt öka till 2.2 96 för år l98l. Dessa tillkännagivarden noterades av kommunförbundets representanter som regeringens anteckningar till protokollet.

Bilaga 3 Redov isningsblanketter ien

barnomsorgsplan Blankett l

:B a

wlo F

coumawu 535mm xmemgmmo :W353 nmmhmnmmn

m

måna ummøüm

m

ma: mwum

Mmmøumvwmum

m

szmämqmzmøcm

å;

hmåøe

H u p

:oo 18 m

n

-måsmm mi: mama Emnmmv 23:

EB noe oc müum :En:

cmv_

nos

..

o

-..Ram

.no

mmøgEä

.wummmmancmm

13:0

:mmm 5:3 som 32m :mä

CSCEÖÅ

GES

m ?än

-wcmä

n

.

?o

mnZEm Ewsmm »Macau

...oo

amøcm

ä.

m w

33:38 änsâm

masa

uwåñmxumä

Eos m mum> .nmucm

H md

:mmm cmu 533 .Guam

E05

v

nwoswn uwmmsum +mm8m mmüum amucw

525m :än

din

m

vw.: uum

-mâmâou

m

ocwn nmåmunu 533mm

.m

Emm 32m :ma: §3 Hmucm

Em:

mm

mums nu

om.:

wäm

amucm

E

än

umuvamuøw

...m

uumnummåmânw

:Båda

än m

wøo

zqomuoum

vwémm_

Aüawøcm

30m

E

.cmmamäpmamwoøm

:umm mvcm

“cxmünmâcøm

ä

z_wmHomm:

:En

om

mncmmå

um.

_

mo_

Emm aøucm

ä

muo

53m ngn. uåä

mi: m8_ E? omm_ 52 S.: 82 ä?

mäpummcüocmam

uwmøm mocmoä

...w

212 Büaga 3

Blankett 2

:S23

EB

:Eox

namn

...muumuøö

.to m mmm

Hücm

Qicmgovmm .ommâmmâu

wxow

30:52

så:

:öm 5:e_

.uwxönwn

u

.wgmommaøcøz

m

Ömwum Lcommäu wuzmwu

amg

:asså

uowumn

\E..D

maaucauwg

ummcw

vmuwcmam

o? um

N.

g

av

umêñmxug

:Emm :oo mmm um

.ummcwuwuo

Qmsummvauawn

m

smguamn

o

3309 oson .aim :oo

w

um

musmøm mmüäm

m.

.33 :än

Sammy anwa

ummcaum

Lmv

v ...om

Ewsmmu

13:a

umcxmu

:nu:

...ommnummcauawo

m

uumu

.SU

um:

82 .m

maoxmuoumvgnmwam

m.: ...Du

29_

:öswmvwnawemu

mmmnsmømøwaáa

måøm

...uwmcuuw

.u

um

Täcxmuonmxøoswm

:om

_áoâuøum

a

ånga_

.v05

MaB

ummcwum.

.cwmawuxumamwonum

:o

ummcaumxwm

Im

:mä

om m

EHUmmD mwcwmcH ...wS._=Eox*

i

ä å_ .m m5. m5. omm_ _ma_ S? 82 vmm.

?Sami

Mamma ägna mocmoum

å

3 213 Bilaga

Blankett 3 a

:owwamu

uwaaw

M |

:oo noe

nwoguwm

-onaaem 33.3?

:müää

m

mama 54mm

:u

WMC man

:Em:

l

noe

sin

umgnøm onmn mecmoqu mumam snäva

p

.wummmmagmm

män: :mmm mn» m

csøzöx -ann

-

| mun. m. vw.: q m

.mm um am

cumm §3 Eom :mx mmm. moum moum .HMJCG

mmaucawmn

-mndcam Ewnmmn :umnaoxw

HBCM

nmumcmam

.nu

m a

umseømxug

-w

:nam :oo un.. umBu Em: .HMUCM

Hugin

umocwn

mi. v :NB

955m 383m

...nu

E05

m

v9: än

HB

smsmuüüu Imåwsunw

m

82 .m :uøm .eonwn mama :S: -växa mcumu ...mamman .nmucm

E

mm å.

nanm

amucm

man.:

E

muam

mEmuwnummum>

m. N

åäøHñHFw

v9:

umuvamunm

mcäxmumnmåwm

:mn

:nam

.momxoøum

«m›omm_ 88

.cwmamnxumammoøm

zman

om

Engman mwñmcH

us å_

ummcauwcøam mocmoum

ummmm

u m.

214 Bilaga 3

Blankett 3 b

:ma

comwamu

:oo

cec:

...Cu

nemmxuwåvwu

0 m

.üøguwuw uwâcømxug

:METS

.mummmmagmm

cumm :ammo Sw...

:sêöx

nwnüsøm Ewcmmn :umnaoxm

?än

.Limma

Lim., nom

H a .

umuwcmam

v5

:Cu

. m um.

95a

:Bum

N70_ mum> uxm .32 ägmnä

Ewcmuñâum

:oo

Emm uwânmm

ummcqum

m3

|monwn

sump

m_uo_

v

uwmmsum

you GEBM E05

m

vw.: fm

eosmn_uMuu

umåmáuww

.EU m

:mmm OL®D 33m :S: -odüâ mcumu umømnum

82 .m

E

Lou

mm “nu E

mums

wgmumnummum>

muxm

N

m_ owe

äwnHBHmh

umumâmnnw

m:H:xmumnmo:mm

än

:und

_âomvöøuw

vassa_ Manu

.cwmawäøumamuoøm

zo F

Emm N79 um

:mä

om

.Eaommb main:

ä 8_

:mm:

uwmmm umcmam mocmoum

...w

i Bilaga 3

Blankett 4

BARNVÅRDARE

kmmun Län

ur plan 1980-84 Handläggare, namn och telefon Insänds före den 15 mars 1980 till Socialstyrelsen, Byrå HB 2, 106 30 SIOCWIOLM

Beräkning av behov av barnvårdare

511993 1 *2 3 4 5 6 Tiød- Antal barn 1 Antal mojllga Sjukfrån- Behov av Beslutade eller Bnst på punkt barnomsorg ornsorgsdagar varodagar barnvårdar-planerade barnvárdari daghem, fri- dagar*) barnvårdar- resurser tidshem och resurser familjedaghem % % antal

31/12 antal dagar tjänster dagar tjänster

Basår 1978 Plane- 1979 ringsâr Prognos11980 1981 1982 1983 1984

*) Korrmunens uppskattade behov Ja Nej Är barnvárdarna knutna till ett speciellt daghem, eller till flera G 1:] daghem inom sanma distrikt? on Ja, beskriv hur

o.to:uoutoroasn0utantooni00:atou0iIdo-ccoooocø-øoaooioo-nnonoaøc:accounts-nano

ooIoturcc0too:nu00no000000000:to0inlol100000000octara-oo:co-nonuaoooooø-ooucco

Bilaga 3 2 l 7

Antal sznskadade och blinda (synnedsättning som inte kan korngeras med glasögon) Antalet känt D Antalet okänt D

I deltidsgrupp I familjedaghem

Antal flerhandikagde barn Antalet känt U Antalet okänt [j Idaghemsgrupp Ideltidsgrupp 1 familjedaghem Sunma Övrigt ° ciaosinnlqroooooouoonoo0000:nortonnnuanooorooocloocnnnorco :canon1000totoocuoooonuooonclcocooooniooloouanocoonuoucr-c v00:accnuJalllucoooouoanoqaooc-uancooonoooøooouoocoiouuloc Förekommer överenskommelse mellan kormmn och landsting angående ansvarsfördelning för handikappade barns förskolevistelse? Ja [j Nej D Kopia bifogas D Sådan överenskommelse planeras E]

2 Har komunen redovisat någon målsättning för Ja D Nej G föräldramedverkan i barnonsorgsplanen? Förekommer föräldrakooperativa daghengdär föräldrarna arbetar med i verksamhetemi kommunen? coca-o-o-.ooc...oonos..nu:ou.ono-oo-un---auc-.n-.u-...aoa-oo

utnyttjar föräldrarna med i verksam-

nuöjliighetenuatt vara

heten son erbjuds genon föraldraforsakrlngen? ouoonncco-oooøoiunocooucnu000nuououuianIooioocauouaotoonlooo

218 Bilaga 3 sou 1979:57

Får det enskilda dagherrmet/fritidshermaet besluta själva i frågor som rör - ekonani sk rambudget

Elüüa EIDEE

personaltillsättning - att skaffa vikarier

Kan personalen påverka intagningen av barn till

D El

det enskilda daghemmet?

Antal föräldraföreningar eller dyl i karmunen . . . . . . . . . . . . . . i

3 Hur många E na förskolor har kcmnunen 1979? . . . . . . . . . . . . . . . 1 Planeras öppen förskola under planeringsperioden 1980-84? i

4 Personaltäthet den 1 februari 1979 (antal inskrivna barn per heltidsanställd cmräknat till årsarbetare inklusive föreståndare som arbetar i barngrupp)

Barngrupp Antal Antal Antal Personaltätavdel- barn års- het barn/ ningar totalt arbetare personal

Syskongrupp Småbarnsgrupp Aldersindelad QIUPP Fritidshem Deltidsgrupp

Beslutad personaltäthet för åren 1980-84

Er Syskon- Sná- . Alders- Pritids- Deltids-

grupp barns- indelad- hem grupp gm?? 9” 31/12

Bilaga 3 219

Finns sk personalpool i kommunen JaD NejD

(heltidsanställda vikarier)? Förekommer svårigheter att rekrytera ut- Ja D Nej D bildad personal i konmunen?

Har kommunen genomfört; någon undersökning av behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid?

Ja El Nej Ci

On ja, beskriv hur: 0000:-0-0000:Jc0c000t0rton1uaaoocoocooooouonoooooc0100-0000.

0000000--nu00000000inoonooooooicoiccllccoorootocooo-clicnooo Omsorg cm barn på obekväm arbetstid 31/12 1979 (18.30 - 6.30)

Antal barn Morgon Kväll Natt Sön- och Suma helgdagar Antal barn med behov av omsorg Tillgåg : Daghem Fr i tidshem Familjedaghem Barnvårdare Summa

Observera att samma barn kan förekomma under flera alternativ!

Förekommer praktiskt samarbete mellan socialassistent och personal i förskolor och fritidshem på distriktsnivå? Ja D Nej D Beskriv kort verksamheten oc000tooIooOIcc0oc0nuoa-0000000ut0-inooolocloaconooøoococonc 00001Cochto00000000oooooøoooaocoaoooonlooionoøonøunoooooooon roa000000-nonucanon00non-00i0000000:Iooonooooonøoooioon05000

Bilaga 4 Ortstyper enligt länsplaneringens

ortsplan

I. Kommuner i storstadsomrâden Arbetsmarknaden i storstadsområden präglas av stor val möjlighet. Den kommersiella och sociala servicen är högt utvecklad.

2. Primära centra - kommuner som oftast är centralort i län

Arbetsmarknaden i primära centra är oftast väl tillgodosedd, men behöver i vissa fall byggas ut för att klara sysselsättningen for kvalificerad arbetskraft och for kvinnor. Den kommersiella och samhälleliga servicen är i allmänhet omfattande och god. Dessa centra blir stödjepunkter for utvecklingen även i angränsande regioner.

3. Regionala centra/orter Detta är orter med sysselsättnings- och servicebetydelse for både sin egen och omgivande kommuner. Viktigt for dem är att arbetsmarknaden byggs ut och blir mer allsidig. Varuhus, gymnasieskolor och lasarett finns oftast på dessa orter.

4. Kommuncentra - resterande kommuner D: kommuner som inte inryms inom ortstyperna 1-3 kallas kommuncentra.

Bilaga 5 Samband mellan andel barn med

förvärvsarbetande föräldrar, antal

platser inom kommunal

barnomsorg och efterfrågan på kommunal

barnomsorg

Efterfrågan på kommunal barnomsorg kan påverkas av ett flertal faktorer t. ex tillgång till kommunal barnomsorg, information om barnomsorgen, avgifter samt tillgång till privat barnomsorg. Med efterfrågan avses här föräldrars och barns önskan att erhålla kommunal barnomsorg eller att behålla den plats de redan har. Enligt denna definition har samtliga barn och föräldrar möjligheter att efterfråga, även föräldrar som har barn men som inte förvärvsarbetar. Efterfrågan kan mätas t. ex. genom frågor om önskad barnomsorg ställda i en enkätundersökning. Grundläggande faktor för storleken på behovet av barnomsorg är enligt barnomsorgslagen och enligt nuvarande planeringsmodeller för den kommunala barnomsorgen. antalet barn med förvärvsarbetande och/eller studerande föräldrar. Genom att antalet förvärvsarbetande småbarnsföräldrar ökar så ökar, i dessa modeller också behovet av kommunal barnomsorg. Det är speciellt mindre kommuner belägna utanför storstadsområdena som anser att den faktiska efterfrågan ligger betydligt under det behov som redovisas i barnomsorgsplanerna. I glest bebyggda områden av landet finns det i allmänhet färre antal platser i kommunal barnomsorg per barn med förvärvsarbetande förälder än det finns i de mera tätbebyggda delarna. Det kan då diskuteras i vilken utsträckning efterfrågan på kommunal barnomsorg påverkas av tillgången till kommunal barnomsorg. Intressant är också om efterfrågan på kommunal barnomsorg ökar i samma takt som behovet grundat på barn med förvärvsarbetande föräldrar eller om efterfrågan ökar snabbare eller långsammare än behovet. Ett sätt att undersöka förändringen av efterfrågan relativt förvärvsfrekvens och tillgång till barnomsorg är att studera om efterfrågan ökar när tillgången till barnomsorg ökar förutsatt att andelen barn med förvärvsarbetande/ studerande föräldrar hålls konstant. På samma sätt kan undersökas om efterfrågan ökar när förvärvsfrekvensen ökar förutsatt att tillgången till barnomsorg hålls konstant. SCB har på planeringsgruppens uppdrag undersökt om det finns ett samband mellan tillgång till och efterfrågan på kommunal barnomsorg genom SCB, PM 1979-02-15, studium av de standardiserade barnomsorgsundersökningar som har genom- Analys av sambandet förts i SCB:s regi. De standardiserade har tillsammans mellan efterfrågan på undersökningarna kommunal barnomsorg med ett par andrajämförbara undersökningar hittills genomförts i åtta komoch utbyggnadsnivån muner med sammanlagt 57 delområden. Undersökningarna är gjorda på samt förvärvsfrekvenserungefär samma sätt och ger därmed ett likvärdigt material över tillgång na. och efterfrågan på kommunal barnomsorg i områden med olika förvärvs-

226 5 Bilaga

frekvens. att dra långtgående slutsatser av en begränsad Det är givetvis vanskligt som denna. barnomsorgsundersökningar har enbart genomgång Samtliga vid ett tillfälle i varje kommun och förändringar över åren kan genomförts därmed inte redovisas. Resultaten av analysen beskrivs i korthet nedan.

l Definitioner i sambandsanalysen

De variabler som studerats i SCB:s analys är:

= andel förskolebarn för vilka vård- A Total efterfrågan nadshavaren önskar kommunal barnomsorg = andel förskolebarn för vilka nya plat- B Efterfrågan på nya platser ser inom kommunal barnomsorg önskas (dvs. exkl. de som redan har plats) C Förvärvsfrekvens = andel förskolebarn som har vårdnadshavare som förvärvsarbetar eller studerar minst 16 timmar per vecka = andel förskolebarn som har kommu- D Utbyggnadsnivå nal barnomsorg

2 Sambandsmått i analysen

De sambandsmått som har studerats är:

1 Enkel korrelationskoefñcient dvs. samband mellan efterfrågan (A eller B) och förvärvsfrekvensens eller Utbyggnadsnivå. Korrelationskoefficienten ger ett mått på graden av samband mellan två variabler, t. ex. eftertill barnomsorg (utbyggnadsnivå). Den enkla korfrågan pâ och tillgång relationskoefñcienten är inte ”rensad” från den inverkan förändringar i förvärvsfrekvensen kan ha.

2 Multipel korrelationskoefficient, som i kvadrat anger hur stor del av va-

riansen i en variabel som kan ”förklaras” av de andra variablema. T. ex. i vilken som efterfrågan förklaras av utbyggnadsnivå och utsträckning förvärvsfrekvens. 3 Partiell korrelationskoefficient dvs. samband mellan efterfrågan och förvärvsfrekvens förutsatt att utbyggnadsnivån hålls konstant samt samband mellan efterfrågan och befintliga platser förutsatt att förvärvsfrekvensen hålls konstant.

Bilaga 5 227

3 Resultat av sambandsmâtt 1

Sambandsmått l visar att 64 % av variationerna i den totala efterfrågan (A) på kommunal barnomsorg (vid jämförelse mellan olika delområden) kan förklaras av förvärvsfrekvensen. En större del av variationerna i den totala efterfrågan (A), 79 %, kan förklaras av utbyggnadsnivån. Eftersom det är flera variabler som inverkar på den totala efterfrågan så uppgår de sammanlagda procentsatserna till mer än 100 %. Relativt sett är det emellertid en större andel av variationerna i efterfrågan som kan förklaras av utbyggnadsnivån än som kan förklaras av förvärvsfrekvensen. Om vi i stället studerar efterfrågan på nya platser (B) så blir resultatet att 30 % av variationerna i efterfrågan på nya platser kan förklaras av förvärvsfrekvensen medan 12 % kan förklaras av utbyggnadsnivån. I dessa beskrivna samband tas som nämnts inte hänsyn till att förvärvsfrekvens och utbyggnadsnivå påverkar vartannat.

4 Resultat av sambandsmått 2 och 3

Genom användande av sambandsmått 2 erhålls information om hur stor andel av variationen i en variabel som kan förklaras av de båda övriga variablerna tillsammans. Det visar sig att 84 % av variationen i den totala efterfrågan kan förklaras av både förvärvsfrekvensen och tillgången på platser inom den kommunala barnomsorgen (utbyggnadsnivån). Av dessa båda variabler förefaller det som om utbyggnadsnivån har det starkaste sambandet med den totala efterfrågan. Hålls förvärvsfrekvensen konstant (sambandsmått 3) så erhålls nämligen som resultat att 53 % av den totala efterfrågan kan förklaras av utbyggnadsnivån. Om däremot utbyggnadsnivån hålls konstant så erhålls att endast 22 % av variationerna i den totala efterfrågan kan förklaras av förvärvsfrekvensen. Detta kan tolkas så att i en kommun med lite platser kan det finnas en låg efterfrågan även om förvärvsfrekvensen är förhållandevis hög. l en kommun med mycket platser kan det däremot vara en så hög efterfrågan att den överstiger det behov av platser som beror av förvärvsfrekvensen. Om även efterfrågan på nya platser studeras med sambandsmått 2 erhålls som resultat att 32 96 av variationen i efterfrågan på nya platser mellan olika kommundelar kan förklaras av både utbyggnadsnivån och förvärvsfrekvensen. Om man konstanthåller andelen barn med förvärvsarbetande/studerande vårdnadshavare (sambandsmått 3) finner man praktiskt taget inget samband mellan efterfrågan på nya platser och utbyggnadsnivån (befintliga platser). Efterfrågan på nya platser behöver således inte vara lägre om det finns många platser, eller högre det finns få platser om man jämför kom-

om

mundelar med samma förvärvsfrekvens. Det finns däremot ett visst samband mellan efterfrågan på nya platser och förvärvsfrekvensen om man håller utbyggnadsnivån konstant. Ca 22 96 av variationerna i denna efterfrågan - kan vid konstanthållning av utbyggnadsnivån förklaras av förvärvsfrekvensen.

228 Bilaga 5

5 Kommentar

Om det var så att förvärvsfrekvensen var det enda som bestämde efterfrågan på kommunal barnomsorg, skulle (om vi jämförde kommundelar med samma förvärvsfrekvens) det finns ett 100-procentigt negativt samband mellan efterfrågan på nya platser och befintliga platser. Om man t. ex. bygger ut 100 platser och förvärvsfrekvensen är konstant så skulle efterfrågan på nya platser minska med 100. Men resultaten pekar i annan riktning. Vi erhöll praktiskt tåget inger samband mellan efterfrågan på nya platser och utbyggnadsnivån - om man jämförde kommundelar med samma förvärvsfrekvens. Det innebär att även om det finns många platser så kan efterfrågan på nya platser vara lika hög som om det fanns _fâ platser. Det förefaller sålunda som det skulle dröja innan man lyckas “bygga bort efterfrågan på kommunal barnomsorg. Efterfrågan på nya platser kvarstår även efter en utbyggnad - även om antalet barn med förvärvsarbetande eller studerande vårdnadshavare är oförändrat. Om förvärvsfrekvensen dessutom ökar - som ett resultat av utbyggnaden - kan det t. 0. m. hända att efterfrågan på nya platser blir större än innan utbyggnaden. Givetvis kan inte ett sådant resonemang föras alltför långt. Så småningom uppnås jämvikt och efterfrågan viker. Det är möjligt att man i framtiden kan bekräfta detta. när det finns fler resultat från kommuner med jämförelsevis väl utbyggd barnomsorg. Troligen är en av orsakerna till att efterfrågan tenderar att öka vid utbyggnad av platser att det finns en latent efterfrågan som kommer till uttryck när barnomsorgen byggs ut. Ökande forvärvsfrekvenser som minskar möjligheterna att erhålla privat barnomsorg kan också vara en bidragande faktor tillsammans med övriga faktorer som kan ha inverkan på efterfrågan och vilka närmare behandlas i avsnitt 7. Sambanden illustreras i lig. 1.

Bilaga 5 229

l Total efterfrågan

Forvarvsfrekvens

Utbyggnadsnivå: 0 I,o befintliga platser .a n

u. 00000000

.o ..

. ..

0:00.00.

n o. u

...ozon-uno

.o 0 Efterfrågan på

...ecco

ansa-coca..

nya platser

oc...?

u.

j R a n u. O r d n .m 9 e .OI t e r % storlek på total

efterfrågan

Figur] Samband mellan efecfrâganÅ/örvärvsfekvens/urbyggnadsnivci

Bilaga 6 Variationer i behovet av barnomsorg

för förskolebarn under ett år

- tre

exempel

Exemplen illustrerar att antalet förskolebarn med behov av kommunal barnomsorg (här grundat på moderns arbete) är som störst före skolstarten och som minst efter skolstarten. Den beräkning som görs i barnomsorgsplanerna avser den 31 december resp. år och innebär ett genomsnitt av det högsta och det lägsta värdet. I exemplen antas här att barnen börjar skolan efter nio månader dvs. i oktober och att de nyfödda barnen tas om hand i hemmet de nio första levnadsmånaderna. Totalantalet barn är delvis uppskattat med 1978 års befolkning som grund. Förvärvsfrekvenserna är beräknade med AKU som grundmaterial och är också delvis uppskattade* Behov genom att mödrarna är i arbetskraften (AK) minst 20 - w timmar per vecka medräknas här. Enligt exemplet överstiger det maximala barnomsorgsbehovet (l) före skolstarten på hösten det behov som beräknas enligt den nuvarande barnomsorgsplaneringen (3). Orsak är dels att antalet nollåringar är färre än antalet sjuåringar och dels att förvärvsfrekvensen for nollåringarnas vårdnadshavare är lägre än den för sjuåringarnas. Det minsta barnomsorgsbehovet under året (2) ligger lägre än det behov som beräknas enligt den metod som används i barnomsorgsplaneringen (3). Orsak är att det minsta barnomsorgsbehovet omfattar färre årsklasser än barnomsorgsplanerna. I exemplet har samtliga barn antagits stanna i hemmet under de nio forsta levnadsmånaderna. Om de stannar hos föräldern kortare tid så ökar det minsta behovet. Exemplet grundas på många antaganden och kan utfalla annorlunda vid l AKU har här inte anpasändrade födelsetal och andra förvärvsnivâer. sats till den något lägre visar emellertid att den nuvarande i barn- FoB-nivån. Samtliga Exemplet beräkningsmetoden behovsgrupper inräknas omsorgsplaneringen resulterar i behovssiffror som ligger mellan det högsta inte. Jfr beräkning av resp. lägsta behov av kommunal barnomsorg för förskolebarn som uppstår barnomsorg i riket. under ett år. bilaga 9.

232 Bilaga 6 Exempel 1 Behovsgrupper bland förskolebarn (tusental) före skolstart (maximum) år 1978

(0-6 år, 6 3/4 årsklass) - barn Födda 1978 -70 (0 år, 3/4 ársklass) + bam Födda 1971 +114 (7 år, 1 årsklass)

Behovsgrupp Före skol- 750 60 % 450 start (Födda 1971-1977, 7 ârsklasser)

Exempel 2 Behovsgrupper bland förskolebarn (tusental) efter skolstart (minimum) år 1978

(0-6 år. 6 3/4 årsklass) - barn Födda 1978 -70 (0 år. 3/4 årsklass)

Behovsgrupp efter 636 59 % 375 skolstart (Födda 1972-1977. 6 årsklasser)

Exempel 3 Behovsgrupper bland förskolebarn enligt barnomsorgsplaneringen (tusental) 1978 (31.12)

(0-6 år, 7 årsklasser)

Bilaga 7 Förekomst av obekvämt och

arbete i riket år 1973

oregelbundet

Enligt en undersökning som arbetarskyddsfonden genomförde år 1973 uppgick antalet kvinnor i åldrarna t. o. m. 39 år som arbetade med viss förskjutning i arbetstiden (mellan 05.00-20.30) till drygt 60 000. Antalet kvinnor med stark förskjutning i arbetstiden (utöver denna tid t. ex. natt) var drygt 30 000 Antalet kvinnor som arbetade minst åtta lördagar/söndagar under en tvånånadersperiod uppgick till 75 000. Det var 11000 kvinnor som arbetade enbart på helger. Annlet kvinnor i åldrarna t. o. m. 39 år med oregelbundet arbete var över 180 000. Härmed avses Skiftarbete, turlistetidsarbete eller annat oregelburdet arbete utöver de variationer som sker under dagtid, vardagar. Detta oregelbundna arbete innefattade även arbete på obekväm tid. Samnanlagt var det således 319 000 kvinnor t. o. m. 39 år som arbetade på obeväm tid. Antalet kvinnor i samma ålder som inte arbetade på obekväm tid var 470000. Av samtliga 789000 sysselsatta kvinnor t. o. m. 39 år var det därmed 17 % som arbetade på obekväm tid vardagar. Därutöver var det 23 % av de syszelsatta kvinnorna under 40 år som hade oregelbundet/obekvämt arbete. Det var en större andel kvinnor över 39 år som hade arbete på obekväm eller (regelbunden tid än vad som gällde för de yngre kvinnorna. Tab l visar arbetstiden för kvinnor t. o. m. 39 år enligt arbetarskyddsfondets undersökning. Om antalet barn per förvärvsarbetande kvinna oberoende av arbetstidsförläggning och ålder används för uppskattning av hur många bam som var beörda av obekväm tid eller oregelbunden tid så erhålls mer än 100 000 barn iåldrarna noll-tio år med en mor som år 1973 arbetade på obekväm tid. Dassutom skulle med samma beräkningssätt ca 150000 barn haft en mor iarbetskraften med oregelbunden arbetstid som delvis var förlagd på obekvim tid.

234 Bilaga 7

Tabell! Kvinnor t. o. m. 39 år med obekvimt/oregelbundet arbete - år 1973

Arbetstidsgrupp Obekväm därav Andel kvinnor med normallobekväm arbetstid (kol. l och 2)

Regelbunden arbetstid Dagtid Dagtid samt viss förskjutning av arbetstid (05.00-20.30) Stark förskjutning av arbetstiden (utöver 05.00-20.30) Dagtid vardagar och helger Enbart helger

Oregelbunden arbetstid Skiftarbete

000.05)

Turlistetidsarbete _- Annan form

Övrig! Ej specificerad arbetstid

-

8 Barnomsorg obekväm tid exempel

Bilaga på från undersökningar i genomförda

kommuner

Antalet barn med behov av barnomsorg på obekväm tid varierar mellan olika kommuner beroende på hur arbetslivet ser ut. l kommuner med många arbetande inom sjukvård, serviceyrken och verksamhet med Skiftarbete etc. av barnomsorg på obekväm tid högre än i kommuner med ligger behovet t. ex. stor andel kontorsanställda. Alla barn med föräldrar som har obekväm arbetstid efterfrågar inte kommunal omsorg på obekväm tid. Efterfrågan på kommunal omsorg beror bl. a. på vilket utbud som finns samt på vilka möjligheter människor har att lösa sin omsorg själva. I nedanstående tabell ges exempel från några kommuner avseende behov av efterfrågan på omsorg på obekväm tid. Underlaget till tabellen är hämtat från barnomsorgsundersökningar genomförda i Växjö, Filipstad, Vindeln, Oxelösund, Upplands-Väsby, Järfälla och Luleå. Dessutom har resultat använts från den undersökning om bl. a. behov av barnomsorg på obekväm tid som LO genomfört bland sina medlemmar. LO-undersökningen genomfördes hösten 1975 med ett urval på 7 259 barn. Uppräknat på det totala medlemsantalet kom LO-undersökningen att avse drygt 640 000 barn i åldrarna noll t. o. m. elva år vilket motsvarar ungefär hälften av alla barn i landet i dessa åldrar. De undersökningar som tab. l grundas på är inte helt jämförbara. Tabellen ger enbart en ungefärlig bild av behov och efterfrågan på omsorg under obekväm tid eftersom definitionerna på obekväm tid varierar mellan undersökningarna. I huvudsak avses med obekväm tid de tider då daghemmen normalt inte har öppet. Tabellen innehåller två avdelningar. l den första avdelningen ges exempel från kommuner som redovisat samtliga barn med föräldrar som har obekväm

tid av olika slag och där således behov av omsorg enligt barnomsorgslagens

definition föreligger. Iden andra avdelningen i tabellen redovisas resultat från kommuner vilka i sina undersökningar redovisat ejierfrâgan, dvs. vilka barnomsorgsönskemål föräldrarna haft. I de fall uppgift saknas i en ruta har den aktuella uppgiften inte redovisats 1 Loenkäten om bami undersökningen. omsorg.

236 Bilaga 8 sou 1979:57

Tabelll Exempel på antal barn med föräldrar som på grund av arbetstiderna har behov av barnomsorg under obekväm tid samt barn där efterfrågan på kommunal omsorg förelegat

År Behov - efterfråge- lnget Behov Behov vid olika tillfällen” Samtliga undersökning behov finns , _ barn mg antal i __ morgon kvaII natt lördag söndag l Barnens ålder 96 % 96 % 96 96 96 l j Behov (arbetar obekväm rid)

1975 Barn till LO-medlemmar 0-11 år 87 13 8 9 4 6” 640000 1976 Upplands-Väsby O-6 är 4 4 500 1975 Luleå 0-7 år 6 2 5 10 4 700

”Om önskemål om smågruppshem inräknas blir siffran 17 96. Samma barn kan förekomma vid flera tillfällen. med barn.

;lgvinnoru

Ave s°ndag° Andelen barn i åldrarna noll-tolv år med föräldrar som arbetade på obekväm tid var 22 resp. 26 % i Filipstad och Växjö. Andelen barn med föräldrar som arbetade på obekväm tid varierade åtta procentenheter mellan olika delområden i Växjö. Högst andel hade tätorten. Det kan således vara stor variation inom en kommun. Andelen barn med föräldrar som arbetade under natten i Växjö och Filipstad var 6-7 %. Konkreta barnomsorgsönskemål (dvs. efterfrågan) avseende obekväm tid förekom för 6 % av barnen i Järfälla och 3 % av barnen i Vindeln. För LO-medlemmarna var andelen barn med önskemål om omsorg på obekväm tid betydligt högre; 13 %. Efterfrågan på omsorg vid olika tillfällen på dygnet är osäker eftersom den tidsmässiga definitionen på morgon, kväll osv. varierar mellan undersökningarna. Merparten av efterfrågan på obekväm tid avsåg emellertid kvällstid och helger (främst lördagar). I de efterfrågeundersökningar som redovisas i tab. 1 uttrycks önskemål om kvällstillsyn någon eller några kvällar per vecka vanligen för 2 till 4 % av barnen förutom vad gäller barnen till LO-medelmmarna där önskemålen avser 9 96 av barnen. Morgonomsorg önskades för 8 96 av LO-barnen, 6 % av Luleå-barnen och omkring l 96 eller mindre för barnen i de övriga två undersökningarna. Efterfrågan på nattomsorg var knappt l 96 i Järfälla. För LO-medlemmarna låg önskemålen om nattomsorg på 4 % av samtliga barn. Luleå hade önskemål om nattomsorg för 5 96 av barnen. Där önskades emellertid dessutom smågruppshem som även kan innebära nattomsorg för 12 96 av barnen. Tab. 2 visar hur LO-barnens tillsynsbehov fördelar sig på olika dygnstider resp. lördag-söndag.

sou 1979:57 Bilaga 8 237

Tabellz Antal barn som behövde omsorg under tid när vanliga daghem inte är öppna - LO-medlemmars barn 0-11 år

Önskad omsorg Önskad tid för omsorg

Lördag söndag. Morgonen Kvällen Natten helgdag Summa

Daghem/fritidshem som är öppna längre 13 000 13 000 4 000 8 000 22 000 Kommunal dagbarnvårdare med jourtjänst 8000 80()0 6000 7000 13000 Kommunal barnsamarit som kommer

Samma barn kan förekomma vid flera tillfällen eftersom omsorgsbehovet

ibland kan gälla morgon, ibland kväll etc. Summakolumnen avser emellertid

totalt antal barn med önskemål om omsorg på obekväm tid bland 640000 barn till LO-medlemmar.

-

9 Behov efterfrågan i Bilaga på barnomsorg

-

riket olika efterfrågenivåer

Här görs en uppskattning av det framtida behovet av barnomsorg grundat på antalet barn med bl. a. förvärvsarbetande/studerande föräldrar i riket. Efterfrågan på kommunal barnomsorg i riket uppskattas också. Uppskattningen görs för perioden t. o. m. år 1990.

Behov -

1 grundat på bl. a. föräldrars förvärvsarbete

noll-sexåringar (se även tab. 1)

1.1 Tata/antalet barn i åldrarna noll-sex âr

Antalet noll-sexâringani riket var den 31 december 1978 735 000. Enligt Statistiska centralbyråns beräknas antalet minska till

befolkningsprognos

692000 år 1985. År 1990 beräknas antalet återigen öka till 710000.

1.2 Barn i åldrarna noll-sex år med bl. a. jörvärvsarbetande/ studerande föräldrar

Antalet barn i åldrarna noll-sex år med mödrari arbetskraften uppgick enligt AKU år 1978 till 486 000. Enligt en trendframskrivning som SCB gjort med år 1977 som grund beräknas antalet barn med mor i arbetskraften öka till 541000 år 1985 och 595000 år 1990. Antalet barn med mor som var i arbetskraften och var sysselsatt minst 20 timmar (inkl. vanligen arbetad tid bland de frånvarande) uppgick enligt AKU år 1978 till 394000. Enligt SCB beräknas antalet barn med en mor minst 20 timmar öka till 436000 år och 481000 år 1990.

sysselsatt 1985

Dessa siffror inberäknar inte de barn som har en arbetslös mor.

I barnomsorgsplaneringen inräknas i barnomsorgsbehovet även de barn som har föräldrar som arbetar mellan 16 och 19 timmar. Dessa uppgick till 32000 år 1978 (i arbetskraften inkl. arbetslösa). Under senare år har en ökning skett av småbarnsföräldrarnas sysselsättning inom intervallet 16-19 timmar. Förutsatt att antalet barn med en mor som är sysselsatt inom detta tidsintervall ökar från knappt 32 000 år 1978 till 40000 år 1985 och 50000 år 1990 erhålls 476000 barn med sysselsatt mor år 1985 och 1 531000 barn med sysselsatt mor år 1990 (minst 16 timmar per vecka). SCB; SM 1978:5.

240 Bilaga 9

Ovanstående beräkningar har utgått från mödrarnas sysselsättning. l de fall modern har en sammanboende förvärvsarbetande man så föreligger behov av barnomsorg. Om mannen är hemarbetande finns i allmänhet inte detta behov. I AKU framgår inte i vilken utsträckning de förvärvsarbetande mödrarna har hemarbetande män. Enligt Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1975 uppgick antalet barn med förvärvsarbetande mor och hemarbetande far till drygt 6 000. Här antas de utgöra 10000 såväl år 1985 som år 1990. Ett tillägg behöver göras för de ensamstående männens barn. Dessa var ca 5000 år 1975 och antas öka till 10000 åren 1985-1990. Antalet barn i åldrarna noll-sex år med studerande mor uppgick enligt de FoB-anpassade AKU år 1978 till 21000. De barn som hade en mor som både förvärvsarbetade och studerade redovisades som förvärvsarbetande. En viss underskattning av veckoarbetstiden görs därmed för de förvärvsarbetande. Här antas antalet barn med studerande mor till ca 20 000 åren 1985 och 1990. Vi bortser från de barn som har ensamstående studerande far. Enligt FoB förvärvsarbetar i allmänhet de ensamstående fáderna. Kommunerna har i sina barnomsorgsplaner uppskattat antalet barn med behov av extra stöd till ca 20000 i riket. l regel används en schablon för denna beräkning. Ibland har kommunerna också resultat från uppsökande verksamhet som underlag för sina beräkningar. I takt med att barnomsorgen byggs ut så minskar behovet av särskilda insatser för vissa barn. Här antas att de barn som har behov av extra stöd utgör 20000 år 1985 och 15 000 år 1990. . Här redovisade siffror grundas i huvudsak på AKU:s definition för förvärvsarbete. AKU:s frågekonstruktioner är sådana att anställda inräknas i arbetskraften även när de är frånvarande från arbetet lång tid. I de arbetskraftsundersökningar som görs varje höst anpassas AKU-undersökningarna även till de definitioner som används i FoB. Frågorna om sysselsättning ställs då på ett annat sätt än i reguljära AKU. Bl. a. räknas en person som icke förvärvsarbetande om personen var frånvarande från sin ordinarie sysselsättning mer än fyra månader. Därigenom erhålls för noll-sexåringarna ett lägre antal förvärvsarbetande än det antal i arbetskraften/sysselsatta som redovisas i AKU. År 1978 uppgick antalet barn i åldrarna noll-sex år med förvärvsarbetande

Vmor till 426 000 enligt de FoB-anpassade AKU. Antalet barn med en mor

som förvärvsarbetade minst 20 timmar uppgick till 349 000 och antalet barn med en mor som arbetade mellan 16 och 19 timmar uppgick till 28000. För att så långt möjligt använda samma definitioner som i de nuvarande barnomsorgsplanerna görs i det följande en anpassning av de uppgifter som redovisas i SCB:s prognos till nivån i FoB-anpassade AKU år 1977. Därvid antas samma förhållande till SCB:s prognos som den relation som gäller mellan AKU och FoB-anpassade AKU år 1978. Således minskas antalet barn med en mor som arbetar minst 16 timmar med knappt 50000 åren 1985 och 1990. Beräkningarna resulterar i ett behov av barnomsorg, grundat på kriterier såsom föräldrarnas förvärvsarbete/studier, omfattande ca 420 000 noll-sexåringar år 1978. 470000 år 1985 och 520000 år 1990 (se tab. 1).

sou 1979:57 Bilaga 9 241 Tabell] Noll-scxâringar efter bl. a. föräldrarnas sysselsättning

Behov av barnomsorg. anpassning till FoB-nivån på förvärvsarbetande 420 470 520 därav med dagbarnvårdande förälder 14 16 16

2 Efterfrågan på barnomsorg för noll-sexåringar (tab. 2)

Samtliga barn med förvärvsarbetande och studerande föräldrar önskar inte kommunal barnomsorg. Efterfrågan på kommunal omsorg är som diskuterats i avsnitt 7, beroende av många faktorer. Genom undersökningar av det slag som beskrivits i avsnitten 19 och 20 kan den aktuella efterfrågan mätas. Ett ungefärligt mått erhålls då på för hur många barn som kommunal barnomsorg önskas inom t. ex. ett år. Detta mått påverkas givetvis av faktorer som påverkar Den efterfrågan. exakta efterfrågan visar sig när barnomsorgen byggs ut. Det är följaktligen viktigt att utbyggnaden sker på ett anpassbart sätt så att den följer de önskemål människor har om omsorg av olika slags barnomsorg tider. på olika Efterfrågenivåerna är mycket olika i skilda kommuner. De exempel som förs in här avser ett exempel på genomsnitt av alla varierande nivåer. l tab. 2 redovisas alternativa exempel på vilken barnomsorgsutbyggnad som behövs vid olika efterfrågenivåer. I exemplen redovisas, för enkelhetens skull, den framtida barnomsorgsutbyggnaden, med samma ungefärliga takt som nu, dvs. 25 000 platser i daghem och familjedaghem per år. Snabbare utbyggnad ger behovstäckning tidigare. Avgörande för vid vilken tidpunkt behovstäckning inträder är emellertid också vilken efterfrågan som foreligger. Det efterfrågemått som används här relateras till behovet av barnomsorg. Ett annat mått är efterfrågan relativt samtliga barn. De tre alternativ som redovisas i tab. 2 nedan är: Alternativ 1: Efterfrågenivån antas till 75 96 av behovet år 1978, 85 % år 1985 och 90 % år 1990. Om antalet platser förutsätts motsvara överenskommelsen år 1981 samt den fortsatta utökningen av platser uppgår till 20 000 daghemsplatser och 5 000 familjedaghemsplatser t. o. m. år 1989 så uppnås efterfrågetäckning detta år. Alternativ 2: Efterfrågan antas till 75 96 av behovet år 1978, 80 % år 1985 och 85 % år 1990. Om antalet platser förutsätts motsvara överenskommelsen år 1981 samt den fortsatta utökningen av platser uppgår till 20000 dag-

242 Bilaga 9

hemsplatser och 5 000 familjedaghemsplatser t. 0. m. år 1987 så uppnås efterfrågetäckning detta år. Därefter blir det nödvändigt med en ytterligare utökning med ca 10000 platser per år för att motsvara efterfrågeökningen. Alternativ 3: Efterfrågan antas till 70 % av behovet år 1978, 75 % år 1985 och 80 % år 1990. Om antalet platser förutsätts motsvara överenskommelsen år 1981 samt den fortsatta utökningen av platser uppgår till 20000 daghemsplatser och 5 000 familjedaghemsplatser per år t. o. m. år 1985 så erhålls efterfrågetäckning detta år. Därefter fordras ytterligare ca 10 000 platser per år for att motsvara efterfrågeökningen.

Tabell 2 Efterfrågan på kommunal barnomsorg för nolláexåringar (tusental) - olika alternativ - riket

1978 1985 Täckning 1990 år 1989 Alt. 1 Behov (barn med bl.a. z fab./stud. föräldr.) 420 470 510 520 Efterfrågan = 75 96 är 1978, 85 96 är 1985, 90 96 071990 315 400 454 468 Platser enligt överenskommelsen t. o. m. 1981 och fortsatt utbyggnad med 20000 daghems- och 5 000famiIjedaghemsplatser t. o. m. 1989 189 364 464 464 Brist 126 36 0 5

1978 1985 Täckning 1990 år 1987 Alt. 2 Behov (barn med bl. a. fab/stud. föräldr.) 420 470 490 520 Efterfrågan = 75 96 1978, 80 96 1985 och 85 96 1990 315 376 405 442 Platser enligt överenskommelsen r. o. m. 1981 och fortsatt utbyggnad med 20000 daghems- och 5 000familjedaghemsplatser r. o. m. 1987, därefter 10000 daghemsplatser per år 189 364 414 444 Brist

Bilaga 9 243

Täckning år 1985

Alt. 3 Behov (barn med bl.a. lab/stud. löräldr.) 470 Efterfrågan = 70 96 1978, 75 961985 och 80 961990 353 Platser enligt överenskommelsen r. o. m. 1981 och fortsatt utbyggnad med 20 000 daghems- och 5 000 familjedaghemsplarser I. o. m. 1985 och därefter 10000 daghemsplatser per år 189 Brist 105

De tre alternativen illustreras i nedanstående figurer.

Antal barn, tusental HJO-

m

Behovsnivå

Efterfrågenivå

U

Utbyggnadsnivå F igurl Ejierfrâgeräckning alt. 1, barn noll-sex är.

244 Bilaga 9 sou 1979:57

Antal barn,

A_ tusental

600-

400-4_

3001 Behovsnivå

M

200-

100* Utbyggnadsnivå ü

Figur 2 Efterfrágeräckning alt. 2. barn noll-sex är, 1978 1985 1990

Antal barn, tusental 600-

y

400ä

300-* i 3

,lll

Behovsnivå

å 200* i i Efterfrâgenivå

é 1 00i å

t

Figur3 Efterfrágeläckning alt. 3, barn noll-sex âr. 1978 1990

i

1 i

i

i l

Bilaga 9 245

3 Behov bl. a. föräldrarnas förvärvsarbete -

grundat på sju-tioåringar (se tab. 3)

3.1 Tora/antalet barn i åldrarna sju-tio a°r Antalet barn i åldrarna sju-tio år var den 31 december år 1978 454 000. Enligt SCB:s prognos beräknas antalet minska till 399 000 år 1985 och 390 000 år 1990.

3.2 Barn i åldrarna sju-rio âr med bl. a. förvärvsarbetande /sruderande föräldrar Antalet barn i åldrarna sju-tio år med mödrar i arbetskraften uppgick enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) år 1978 till 328 000. Enligt en trendframskrivning som SCB gjort med utgångspunkt i år 1977 beräknas antalet sju-tioåringar med en mor i arbetskraften öka till 331 000 år 1985 och 340 000 år 1990. Antalet barn med en mor i arbetskraften, sysselsatt minst 20 timmar år 1978 till 263 000. Enligt trendframskrivningen kan uppgick enligt AKU de väntas uppgå till 263000 år 1985 och 271000 år 1990. Härtill kommer barnen med mor i arbetskraften 16-19 timmar. Om upp- och nedjusteringar görs av behovsgruppen på samma sätt som för noll-sexåringarna så erhålls 307 000 barn inom behovsgrupperna år 1978, 315000 barn år 1985 och 330000 år 1990. För sju-tioåringarna föreligger inte samma differens i förvärvsnivâer mellan FOB-AKU och AKU som gäller för noll-sexåringarna. Orsaken är troligen att den långvariga frånvaron inte är lika vanlig bland vårdnadshavare till sju-tioåringar. Tabell3 Sju-tio (tolv) åringar efter bl. a. föräldrarnas sysselsättning

Barngrupp 1978 1985 1990 Samtliga barn 7-10 år 454 399 390 Samtliga barn 7-12 år 621 583 Antal barn 7-10 år med mor i arbetskraften (AKU) 328 331 340

därav med förälder med arbetstid mellan 08.00-14.00 33 34 34

4 Efterfrågan på barnomsorg för sju-tioåringar (se tab. 4)

På motsvarande sätt som för noll-sexåringarna så kan det inte förutsättas att alla barn som har behov också efterfrågar barnomsorg i nuläget. Andelen

246 Bilaga 9

barn for vilka kommunal barnomsorg efterfrågas bör emellertid ligga något lägre än för noll-sexåringarna. Omkring 10 % antas här ha samma skoltider som föräldrarnas arbetstider. Det är i allmänhet lättare att lösa barnomsorgen på privat väg for sju-tioåringarna. Nedan redovisas två alternativ för efterfrågenivåer inom barnomsorgen med reserverad plats för sju-tioåringar. De två alternativ som redovisas i tab. 4 är: Alternativ 1 : Efterfrågan antas till 50 % år 1978, 60 96 av behovet år 1985 och 70 % år 1990. Om antalet platser förutsätts motsvara överenskommelsen år 1981 samt den fortsatta utökningen omfattar 10000 fritidshemsplatser och 2000 familjedaghemsplatser per år t. o. m. år 1992 så erhålls behovstäckning det året. Alternativ 2. Efterfrågan antas till 40 % av behovet år 1978, 50 % år 1985 och 60 % år 1990. Om antalet platser förutsätts motsvara överenskommelsen år 1981 samt den fortsatta utökningen av platser uppgår till 12 000 daghemsoch 2 000 familjedaghemsplatser per år t. o. m. år 1985 så erhålls efterfrågetäckning det året. Därefter antas en utbyggnad med 8000 fritidshemsplatser per år. Tabell-t Efterfrågan på kommunal barnomsorg för sju-tioåringar (antal) - olika alternativ - riket

1978 1985 1990 Täckning år 1992

Alt. l Behov 307 315 330 Efterfrågan = 50 % 1978, 60 96 1985 och 70 961990 154 189 231 Platser enligt överenskommelsen I. o. m. 1981 och fortsatt utbyggnad med 10 000 fritidshems- och 2 000 famiIjedaghemsp/atser t. o. m. 1991 64 149 209 233 Brist 90 40 22 0

1978 Täck- 1990 ning år 1985 Alt. 2 Behov 307 315 330 Efterfrågan = 40 % 1978, 50 % 1985 och 60 961990 123 158 198 Platser enligt överenskommelsen t. o. m. 1981 och fortsatt utbyggnad med 12000 fritidshems- och 2 000 familjedaghemsplatser t. 0. m. 1985 och därefter 8000 fritidshemsplatser per år 64 157 197 Brist 59 1 l

De två alternativen illustreras i efterföljande figurer.

Bilaga 9 247

Antal barn, Å tusental

400*

m

Behovsnivå

Efterfrågenivå

m

Utbyggnadsnivå Figur4 Efrerfrägetäckning alt. 1, barn sju-rio är.

Antal barn, Å tusental

w

Behovsnivå A

m

Efterfrågenivå

Utbyggnadsnivâ ü Figur 5 Ejie/frágeläckning all. 2, barn sju-rio år.

10 över barn-

Bilaga Sammanställning omsorgsundersökningar genomförda

av 32 kommuner

1 Uppläggning av undersökningarna

Sammanställningen av undersökningarnas uppläggning sker i tabell l enligt nedanstående rubriker.

Kolumn 1. Kommunernas beteckning enligt länsplaneringens ortsplan. Enligt denna räknas kommunerna tillhöra Följande ortstyper (se även bil. 4). l Kommuner i storstadsomrâden Il Primära centra III Regionala centraloner IV Resterande kommuner - kommuncentra Kolumn 2. År För undersökningarnas genomförande Kolumn 3. Barnäldersgrupp som omfattas Kolumn 4. Population som använts vid urvalskonstruktionen Kolumn 5. Redovisningsenhet för vilka resultaten av undersökningarna gäller Kolumn 6. Undersökningsmetod Kolumn 7. Urvalsstorlek Kolumn 8. Svarsfrekvens

Där uppgift saknas i tabellen har kommunen inte redovisat den aktuella uppgiften.

250 Bilaga 10

ê .wåm m:oxoc

.mäixnâuucb

:_...u_5 :_.._o_5 :E25 :_22:

_mv_ _E_ å.: _E_ _E_

_måoñoa_ _mxñxmon_ .måämom :E25._oH _måoüon_ _måuäom _måuäon_ _mxñxmom _mxñzmom 22:28_

. . . _.

v03.: C050...- :ozon .oh _o._. .oh 528._ _WEBB_ 5.8._ :Bmom

G_ _o._.

:oo :oo :oo :oo

EB

-musaå

EB EB EB

.moBuå

Es Es

:B95

EB EB

| :oo :oo :oo .to .se :oE |

.u:a›«:mum:u:å .o.mm:w:m:vå> oå§_m:a:uå> o._aBm_å:uå> oååsmvêuåxø oåmsmvmåå>

:oo

-mw:_:m_ouow_

:oo :oo

å

6 52:0 5:55_ _oesam Emm Emm 8:55_ 5:55_ 8:53_ :åm oåå: :åm 5:53_ 5:53_ ...E25 :_22: EB 5:53_ o.: EB EB EB __25_ oåâ: :åm

å

mm å å å -cm

å å EB å EB

EB EB EB EB EB EB EB EB E2 EB

:oxmêosmøu

...E

oåmmaoEmmm._u_nEnm

one

oåwmzoEmmm:u_n:._mm

.öucs

0:0

vi: vi: a-:

_I_

uoE v05 :os: :oE _uoE uoE voE _öE :oE _öE :un: 8a UOS_

u._ma:m_á::._å>

_

EB EB å å EB å å

:osssaom

å å å å

5:53_ :E3: :Bas: 5:55_ 5:53_ 5:53_ _ånmsm _åsmâ_ mEwE 5:55_ :o:om._o._ :BS: .Bär Sno _åsmsw_ _agäz Ennsoxø .asså _ånmsm

_v_ _öE :oE a.: N70 i. :v5 s... 0:0 To ?o

E8 å å å å a

-EouåFåm

å å a

:aim âzéEo åeno

5 å: m.: i. :ao :no s.: 2:e 2.0 o.:

å

-xoøzxêb :uw5: mocka.:

NS_ mmo_ vno_ emo_ __o_ m_m_ mso_ v_a_ _po_ «_m_ osm_ ena_ who_ mmm_ www_ m_m_ mao_ mmm_ osm_

aEuuânxmmuovi.

_m_

:bmto

ä S_

usäwaaaa

Emm

:DEEOM E5055_ ?E0554 ?E0554 »sâås måna.: :Ew:8_.__D magin:

_=2_a._. åoED :på 0:8 BZÖ :gäng: §83 _En_ _E51_ §83.. _musoz äa== 2:35: caaazv_

SOL 1979:57 Bilaga 10 251

mmmm ms ms wmmm mmmm

mem mmm omm mmm vmm

som

.å 00m :v a.. o?

om: m 080 m o _ _ _

.§5 ?KD :som _aZD _NED ._35 .Som RED RED :§5 :NED :§5 _mED RED :som .§5

n u n a I n | n |

:NED

u | u u | u ..

|

_mxcoäon_ .mxcoüom _E5380_ _mxcuzon_ .mxcoäom _mxcoöem _mxcoücm _mxcoüon_ .mxcoücm :cam _mxcoñon_ _mxcoaon_ .mxcemom _mxcoäom _mxcoaoz _mångas_ _mxcoüon _mxcoücm

.møäeü

:oo :oo :oo

oäånmuucuå

.åcuaä

EB

.se

_82_

oämzmuucva> Emm=mva:nä> obåmzmoacuå ümmzmvwcuå> ümzwnmumcvä

- |

EE :än Emm EB EES_ 23.522_ Emm Emm Emm :än så. 0:32_ :än Emm_ :_22: Emm :än Emm

_uoE

EB EB EB EB EB EB E2

ä

_uoE uoE

a

_öE uoE uuE uoE BE

ozåusmuacuå

a

å a å mTo a a å mao

.§25 _aswâ_ mTo .uEEam _asmam .angr _anmzm Emm Emm Emm §2: 2.3 Emm Emm Emm

i. m_|o EB m_|o m_|o m_|o :än så ...am

ä a a a a a å a a å a a a a

so... mTc s... m_|c m_|o m_|o m_|o m_|o mTo m_|m muo a: so... 2.2 m_|o mi. muo

UDE

omm_ omm_ mmm_ omm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ m3_ mmm_ mmm_ mmm_ m3_ oöemEam

__ __ _ _ mEOhEOCoM

:E

comEcxoäovcbx

UCMZOÖ

050.0 uönäzucsm oamcoøow 98050 Eöcxøoñ 022.02 Ewa. EEE= omEcam xaz §52.. waaøxcn_ bass Emacs» xnmöucan_

mamma_ »som §02

Bilaga 11 Exempel på blankett i

-

barnomsorgsundersökning

Götene kommun

P 838 350 EN KÄTSVAR

Undersökning om behovet av barnomsorg

i Götene kommun

Läs detta!

Eitersom vi ställer en del frågor om förvärvsarbete och studier vill vi att då barnet bor hos g gifta/sammanboende skall frågorna besvaras av kvinnan g ensamstående förälder skall frågorna besvaras av denna.

Frågorna besvaras genom att sätta krvss för det svarsalternativ som bäst stämmer in, eller genom att skriva på avsedd rad.

Det är lika viktigt att Du medverkar i undersökningen vare sig Du efterfrågar kommunal barnomsorg för barnet eller ei. Detta är alltså ingen ansökningsblankett, utan ansökan får göras särskilt till sociala centralnämnden.

När svaren kommit in till kommunen kommer vi att pricka av barnet på en lista, så att vi vet att enkäten blivit besvarad för detta barn. Sedan kommer vi att riva bort adressetiketten så att ingen skall kunna avgöra (rån vilken familj svaren kommer, eller vilket barn svaren avser. Blanketterna skickas därefter till SCB som sammanställer svaren till statistiska tabeller ur vilka det inte går att urskilja enskilda svar.

Har Du några frågor, kontakta gärna Christina Larsson, socialkontoret, telefon 516 00. ankn. 161.

. OBS Till sist vill vi be Dig att vara vänlig och skicka tillbaka denna blankett l Fk .i .mums av annanän bifogade svarskuvert när alla frågor är besvarade. Kuvertet behöver inte kommunen, nermnd_ frankeras.

Vi tackar på förhand för Din medverkan.

l alankettutglvare Kontaktperson Tllelon _ Riktnr Abonnonmr Ankmnr GÖTENE kommun Sociala untulnämrden Christine Larsson 0511 - 516 00 161

254 Bilaga 11 sou 1979:57

Någraförklaringarom kommunensbarnomsorg 0 Daghemär avseddaför förskolebarn,varsföräldrarförvärvsarbetareller studerarsamtför förskolebarnsomavandraskäl harbehovavextra stöd. Personalenidaghemmenutgörsav förskollärareoch barnskötare.

Kommunalafamiljedaghemär vanligahemdär en förälderär anställdav kommunensomdagbarnvårdare för att ta emot andrabarnän sinaegna.

Bilaga 11 255

Kom ihåg att frågorna skallbesvaras O av kvinnan då barnet bor hos gifta/sammanboende även om kvinnan inte är barnetsmor - eller (1 GLE O av ensamstående förälder/vårdnadshavare (kvinna eller man).

.hltlz

ltyllsaj l 49) 1 Är Du kvinna eller man? D: Kvinna

1-[2 Man (TU) 2 SammanborDu med make eller mednågon annan under äktenskapsliknande former? D: Ja i i i Nej

my:

Vilken var Din huvudsaklig sysselsättning Förvärvsarbete (dvs avlönat arbete, arbetei egetföretag underveckan 23 › 29 april 1979? D: eller oavlönatarbetei familjemedlems företag) OBS Kryssa bara för elt alternativ :j: Studier (även omskolning)

D3 Tillfälligt frånvarande p g a tjänstledighet, semester,sjukskriven

Arbetslös/Arbetssökande Arbete i eget hushåll (hemmafrul-man)

Annat, ange vad

T

Hur många timmar förvärvsarbetade eller studerade Du underveckan 23 - 29 april Jag varesig förvärvsarbetade eller studeradeden veckan 1979.7 OBS Mellan 1 - 15 timmar I arbetstiden skall inriknas eventuell övertid. extraarbete eller bisyssla. l studi iden skall inriknas förutomlektioner Mellan 16 - 24 timmar (halvtid) äveninlisningstid.

Mellan 25 - 34 timmar

Mer än 34 timmar (heltid)

[jga

Har Du under tiden januari: april 1979 Nej, jag har varken förvärvsarbetat stadigvarande förvärvsarbetat stadigvarande eller bedrivit eller studerat regelbundet under den tiden D regelbundna studier? Hur mångatimmar den senaste normala veckan? OBS E: Ja, l - 15 timmar/vecka Bortse från kortvarig sjukfrinvaro, semester och annan tillfällig ledighet. D: Ja, 16 - 24 timmar/vecka (halvtid) .utiftarbetande ochandra medoregelbundna allar varierande arbetstider anger det genomsni _ antalet arbetstimmar pervecka. Ja, 25 - 34 timmar/vecka

1:1

Ja, mer än 34 timmar/vecka (heltid)

mi:

Pâ vilket sättordnadestillsynen för Jag varken förvärvsarbetade eller studerade barnetnär Duförvärvsarbetade eller under april utan var hemmamed barnet D1 studeradeunder april 1979? OBS Jag var kommunaldagbarnvårdare eller privat Frågan gäller bara det barnvars namn D: dagmamrna och barnet var hemmamed mig stlr pl första sidan.

Kommunaltdaghem D

:j: Kommunaltfamiljedaghem

Privat dagmamrna D:

D4 Barnflicka/Hemhjälp

Min make/sammanboende och jag turades om D5 med tillsynen och arbetade/studerade skilda tider

(ja På annat sätt,ange hur -1

256 Bilaga 11 sou 1979:57

Frågorna gäller bara det barns vars namn står på första sidan

7 SkulleDu vilja att tillsynen av barnet förändradesfr o rn september1979 1 Nej,jagvill att denskallvaraoförändrad D limfört medhur den varunderapril? Ja,jagskullei första handvilja att OBS Kryssa nareför att alternativ. D 2 barnetfick platspådaghem Fördebarn(födda1972)sombörjarskolan Ja,jagskullei första handvilja att till höstenjämstillsdaghem medfritidshem. D 3 barnetfick platspå kommunaltfamiljedaghem

D 0 Ja,jagskullevilja att

W

""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" A us) Ilvllsaj D m 8 Hur mlngetimkmarperveckakommer Det kommer inte att behövas barnetatt behovakommunalbarnomsorg D 1 någonkommunalbarnomsorgför barnetdå fr o m september1979? °u - 15timmar/vecka D z Mellan1 Utgllrln förhållandena ennormalvecka. Omlsehova: varierar mellanveckor,räkna ut m genomsnitt, D 3 Mellan16 - 19timmar/vecka dl bl! (födda1972)sombörjar

;år olani hostskalltideni skolanll: 20 _ 4

4 Mellan20 24 timmar/vecka

Mum p du, .I in nnf D

utanenbarttidenpafritidshemeller ""““""" 5 Mellan25 - 29 timmar/vecka D

6 Mellan30 - 34 timmar/vecka

1:]

7 Merän 35 timmar/vecka 1 ( ) 9 Skulledet behövaskommunalbarnomsorg pl ohakvlm ubatatid för barnetnsgon_ D l Nej

fllvallåfnâffâåáåââfflåâfånååll° Ja.“din på morgonen

D 2 (kl 5 - 6.30 ellerdel avtidenl

o Kryssa levattellerfleraalternativ. “l Ja, påkvällstid :l (kl 18.30- 21 ellerdel avtiden)

D

Ja, nattetid D4 (kl 21 -s.3o›

D 5 Ja,bådepå kvällstidoch nattetid

(ao)

D a Ja,lördag- dagtid

D 7 Ja,söndag- dagtid

D s Ja,bådelördagoch söndag- dagtid m)

10 Stlr barneti kommunensbarnomsorgskö?D l Ja.TÖIPlatspådaghem

(31) N Ja,för platspåfamiljedaghem E]

DsNej

11 HarDu nlgra ytterligaresynpunkterom denkommunalabarnomsorgen,sl skriv dessahar

(23)

lfvllsei a

Vi tackar för Din medverkan

Bilaga 12 Jämförelser

enkät-

barnomsorgsplaner/

undersökningar

l Växjö kommun

Enkätunder- Barnomsorgs- Differens sökning plan 1978

Barn 0-6 år 6 320 6 062 + 258 Barn 0-6 år med fab./stud. föräldrar 16-w timmar 52,7 96 49,6 96 + 3,1 96 Barn med behov av extra stöd enligt plan 197 197 0 Summa barn inom behovsgrupper 3 527 3 206 + 321

Befintlig verksamhet

Barn med behov som ej kan

Efterfrågan hos barn med fab. 2 094 föräldrar (procent av alla barn) (33,l 96) Efterfrågan hos barn med fab. föräldrar (procent av barn med fab. föräldrar) (61,8 %)

“ Enligt uppgift från Växjö kommun var 735 barn inskrivna på daghem 1978-04-01.

258 Bilaga 12

2 Vindelns kommun

Enkät- Barnom- Barnom- Differens melunder- sorgs- sorgs- lan enkät och sökning plan plan barnomsorgsplan 1978/82 1978/83 1978/83

Barn 0-6 år 557 530 558 - 1 Barn 0-6 år med fab./stud. föräldrar 16-w timmar/vecka 41.6 96 40,2 96 41,9 96 - 0,3 % Barn med behov av extra stöd enligt plan 10 10 10 0 Summa barn inom behovsgrupper 243 223 244 - 1

Befintlig verksamhet

Barn med behov som ej kan

Efterfrågan hos barn med fab. 106 föräldrar (procent av alla barn) (19,0 %) Efterfrågan hos barn med fab. föräldrar (procent av barn med fab. föräldrar) (45.5 96)

Bilaga 13 Möjliga uppläggningar av och

kostnader för riksomfattande

enkätundersökningar angående efterfrågan på kommunal

barnomsorg

Av Sven Bergenstrâhle, SCB

SCB har efter begäran från planeringsgruppen för barnomsorg utrett olika möjliga uppläggningar av riksomfattande enkätundersökningar angående behovet av och efterfrågan på kommunal barnomsorg för förskolebarn samt skolbarn upp t. o. m. tio års ålder. I denna PM redogör vi för de allmänna förutsättningar vi utgått från, ett antal alternativa forslag till uppläggningar samt kostnaderna för dessa och fördelar resp. nackdelar, samt vissa begränsande faktorer när det gäller undersökningarnas förläggning i tiden.

Allmänna förutsättningar

Undersökningen planerades som en postenkät, med tre påminnelser per post samt telefonuppföljning av bortfallet. Enkätblankettens frågedel skulle omfatta högst två sidor i A4 format och omkring elva frågor. Av enkätblankettens fyra sidor skulle de övriga två upptas av information om enkäten. Vid första utsändningen liksom

vid andra och tredje påminnelsen skulle ett fyrsidigt följebrev medfolja.

Första påminnelsen skulle endast ske medelst ett kort i A6 format. Det stora utrymmet för information sammanhänger med nödvändigheten av översättningar till åtminstone fem språk förutom svenskan. I bilaga 1 finns ett förslag till utformning av frågedelen av en blankett för förskolebarn. För skolbarn t. o. m. tio år har vi tänkt att blanketten ska ha samma omfattning, dock måste vissa frågor (frågorna 6-10) få en något annorlunda utformning. Utformningen av sysselsättningsfrågorna (2 till 5) bygger på önskemålet om att resultaten från denna undersökning i görligaste mån ska kunna jämföras med resultaten från Folk- och bostadsräkningarna 1975 och 1980. Det finns dock skiljaktigheter. Bl. a. ingår i denna enkät även studietiden i arbetstiden. Vidare kan man inte ha en och samma mätvecka för dem som ingår i undersökningen utan den kommer att förläggas under olika tider på året för olika delar, vilket ytterligare försvårar jämförbarheten med resultaten från Folk› och bostadsräkningarna. [bilaga 2 finns ett forslag till utformning av tabeller avseende förskolebarn. Om dessa trycks på liggande A4 kommer resultaten för alla kommuner att rymmas i en publikation på ca 100 sidor, som trycks med maskinlistor som original. På detta sätt blir trycktiden jämförelsevis kort. Upplagan på denna tabellpublikation är beräknad till ca 1000 exemplar. Kostnaderna for denna publikation ingår i total kostnaderna. För skolbarnen är en likartad

260 Bilaga 13

uppläggning av tabellerna lämplig. Vid kontinuerlig resultatredovisning - dvs. att resultaten redovisas så fort som möjligt for de kommuner där undersökningen är klar - blir det flera, kortare publikationer. Vi har däremot inte räknat in kostnader for beräkningar av standardavvikelser i de löpande undersökningarna, liksom inte heller kostnader for framställning av rapporter i form av Statistiska meddelanden. De befolkningssiffror vi använt vid beräkningar av urvalsstorlekarna härrör från årsskiftet 1978/79. Förändringar i barnantalet i framtiden kan således inverka antingen på kostnaderna eller - om kostnaderna är fasta - på ambitionsnivån. Kostnaderna är beräknade enligt SCBs uppdragstaxa våren 1979, varför man vid framtida undersökningar måste justera kostnaderna med hänsyn till det framtida kostnadsläget. Omfattningen av undersökningarna utgår dels från att resultaten ska kunna redovisas for delområden inom kommunerna dels från att de enbart ska kunna redovisas for kommunal nivå. Undersökningarna om förskole- resp. skolbarn är placerade som åtskilda, självständiga undersökningar även om en samordning självklart måste äga rum. Det betyder att blanketter, följebrev. tabeller m. m. kommer att utformas olika. Även resultatredovisningen har vi tänkt ska ske i separata publikationer.

En översiktlig presentation av olika alternativa uppläggningar

Alternativ I Totalundersökning som medger redovisning på delområdesnivå omfattande ca 730 000 förskole- samt 446 000 skolbarn. Kostnadsberäknad till sammanlagt 10 060 000 kronor vid löpande undersökningar. Därtill kommer en engångskostnad på 650 000 kronor (inkluderande provverksamhet, systemutformning m. m.). Datainsamlingen beräknas ta tre terminer (1,5 år). Resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca 10 månader till två år efter datainsamlingens påbörjande.

Alternativ II Urvalsundersökning med redovisning på delområdesnivä omfattande ca 250 000 forskole- samt ca 230 000 skolbarn. Eftersom urvalets storlek enligt detta alternativ är en överslagsmässig beräkning är kostnadsuppgifterna relativt osäkra. Vi har dock bedömt dem till sammanlagt ca 5 500 000 kronor vid löpande undersökningar. Dänill kommer en engångskostnad på 650 000 kronor. Datainsamlingen beräknas ta cirka två terminer. Resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca 8 månader till ett och ett halvt år efter datainsamlingens påbörjande.

Alternativ III Urvalsundersökning med redovisning enbart på kommunal nivå omfattande 172 000 forskole- samt 145 000 skolbarn. Det innebär ett urval på i genom-

sou 1979:57 Bilaga 13 261

snitt drygt 600 lörskole- samt 520 skolbarn per kommun. Kostnadsberäknad till 3610000 kronor vid löpande undersökningar. Därtill kommer en engångskostnad på 530000 kronor. Datainsamlingen beräknas ta ca en och en halv termin och resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca sju till tretton månader efter datainsamlingens påbörjande.

Alternativ IV Urvalsundersökning med redovisning enbart på kommunal nivå omfattande 112000 förskole- samt 101000 skolbarn. Dvs. ett urval på i genomsnitt ca 400 förskole- samt ca 365 skolbarn per kommun. Detta alternativ är kostnadsberäknat till 2 800 000 kronor sammanlagt. Därtill kommer en engångskostnad på 530 000 kronor. Datainsamlingen beräknas ta ca en termin och resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca sju månader efter datainsamlingens påbörjande.

Alternativ V

Urvalsundersökning med redovisning enbart på kommunal nivå omfattande 55000 lörskole- samt 51500 skolbarn. Det gör ett urval på i genomsnitt ca 200 forskole- samt ca 185 skolbarn per kommun. Kostnadsberäknat till l 960 000 kronor sammanlagt, vartill kommer en engângskostnad på 530 000 kronor. Datainsamlingen beräknas ta en termin och resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca 6 månader efter datainsamlingens påbörjande. De ovan nämnda alternativen är naturligtvis endast en del av alla tänkbara möjligheter. Vid upprepade undersökningar kan man också använda sig av olika alternativ vid olika tidpunkter. De tidsangivelser som redovisas ovan kan påverkas av vilka resurser man vill satsa på denna undersökning samt av önskemål ur personalplaneringssynpunkt. Vi ska nu gå in på de olika alternativen lite mer i detalj.

Alternativ l - Totalundersökning Som nämnts ovan finns det ca 730000 lörskole- samt 446000 skolbarn l upp till och med 10 års ålder. Motiveringen för en totalundersökning är l att det ger stora möjligheter till redovisningar på delområdesnivå samt att den statistiska säkerheten i resultaten kan förväntas bli mycket hög.

l

En svårighet vid kostnadsberäkningarna är att vi inte vet vilka önskemål l om antal delområden det finns i varje kommun. l dag är knappt 250 av l landets 277 kommuner med i SCBs nyckelkodssystem for redovisningar

l på olika delområdesnivâer. De kommuner som ännu ej är med är små (mind-

re än 15000 invånare) och kan i vissa fall sannolikt klara sig med församlingsindelningen. När man sålunda planerar lör delområdesredovisningar bör man veta vilket antal delområden var och en av landets kommuner önskar använda sig av. Detta är både en ekonomisk och tidsmässig fråga. Därför föreslås följande

262 Bilaga 13

uppläggning. Man gör upp centralt - efter en viss ambitionsnivå och efter samråd med kommunerna - en indelning av landets kommuner i delområden. Därefter planerar man för den snabba reguljära redovisningen på denna nivå men ger kommunerna möjlighet att göra specialbeställningar. För kostnadsberäkningarna har vi gjort upp en ram för antal delområden per kommun. Vi har då utgått från antalet Förskolebarn i kommunerna samt kommunernas geografiska vidsträckthet enligt en grov mall. Med denna metod har vi fått sammanlagt ca 1 420 delområden eller ca 5 per kommun i genomsnitt. Tabeller enligt bifogade tabellplan (bilaga 2) med redovisning på dessa l 420 delområden samt på kommunnivå är utgångspunkt för kostnadsberäkningarna. Resultatredovisningen sker sedan dels i form av en tryckt publikation med redovisning enbart på kommunnivå, dels i form av länsvisa maskinlistor i tillräcklig upplaga med delområdesredovisning. Som vi tar upp lite längre ner är förmodligen det lämpligaste en kontinuerlig publicering av resultaten så fort som de föreligger för en grupp kommuner. Om detta blir aktuellt får man överväga en något annorlunda uppläggning av resultatredovisningen. En annan svårighet vid kostnadsberäkningarna är omfattningen av uppföljningen av bortfallet vid postenkäten. Vi har i detta alternativ räknat med en uppföljning av 5 % av bortfallet vid postenkäten med både telefonoch besöksintervjuer. Ökar man andelen som följs upp ökar också kostnaderna relativt snabbt beroende på att telefonintervjuer är en betydligt dyrare datainsamlingsmetod än postenkät. Eftersom deltagande i denna undersökning är frivilligt kommer man att få ett bortfall. Detta bortfall medför - trots att man gör en totalundersökning - en viss statistisk osäkerhet i resultaten. Osäkerheten är beroende bl. a. av bortfallets storlek, bortfallets homogenitet samt andel och antal inom varje redovisningsgrupp som följs upp med telefonintervju. Innan man fastställer nivån på uppföljningen av bortfallet från postenkäten, bör man därför utgå från erfarenheterna från en provundersökning. Detta alternativ är kostnadsberäknat till 6060000 kronor för undersökningen om förskolebarnen samt till 4000000 kronor för undersökningen om skolbarnen om undersökningarna görs löpande med inte alltför långa tidsmellanrum. Till detta kommer en engångskostnad på 350000 och 400 000 kronor för resp. undersökning. Genomförs bägge undersökningarna erhålls dock en samordningsvinst på 100 000 kronor på engångskostnaderna. Engångskostnaderna (för utformning av blanketter, följebrev, översättningar, systemutformning, provundersökning m. m.) ligger högre för undersökningen om skolbarnen beroende på mätproblem i samband med SIAskolans införande samt att barnomsorgen för dessa inte är lika etablerad som för förskolebarnen. Datainsamlingstiden för denna undersökning kan beräknas till ett och ett halvt år. Resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca 2 år efter det att datainsamlingen har påbörjats. Om man istället väljer en kontinuerlig resultatrapportering ifrån 3 eller 4 omgångar kan varje kommungrupp få sina resultat ca 10 månader efter datainsamlingens påbörjande för denna grupp. En sådan uppläggning av resultatredovisningen kan möjligen öka kostnaderna något.

sou 1979:57 13 263 Bilaga

Alternativ ll- Urvalsundersökning med redovisning på delområdesnivå

Utifrån den uppskattade indelningen i delområden som vi redogjort för ovan (se bilaga 3, alternativ II) samt ett beräknat genomsnitt på 175 förskolesamt drygt 160 skolbarn och ett minsta urval på 150 (både förskole- och skolbarn) i varje delområde erhåller man ett totalt urval på ca 250 000 förskole- samt 230000 skolbarn. Detta är uppskattade storlekar, som kan behöva ändras. Den valda storleken på urvalet ger en något bättre precision i skattningarna på delområdesnivå än alternativ V ger på kommunal nivå. Det mått vi använder här för att jämföra precisionen i skattningarna bygger på bl. a. följande förutsättningar: D Bortfallet förutsätts inte inverka på precisionen D Obundet slumpmässigt urval (OSU) D Det skattade procenttalet är 60 eller 40 %. Dvs. enligt undersökningsresultatet skattas t. ex. andelen förskolebarn med förvärvsarbetande eller studerande vårdnadshavare till 60 96. D Den statistiska precisionen anges i procent. D Alla förskole- resp. skolbarn i resp. delområde (eller kommun) ingår i den aktuella redovisningsgruppen, dvs. utgör basen för procemtalet. Med dessa förutsättningar - som också gäller vid beräkningar av konfidensintervallen för alternativen III till V - erhåller man vid Il alternativ ett 95 %-igt konfidensintervall på ca i5,5 % och ett 70 %-igt på i2,7 % på delomrâdesnivâ. I små kommuner och i ett antal delområden blir det fråga om att alla förskole- och/eller skolbarn kommer att ingå i undersökningen. Av detta skäl samt beroende på att urvalet på delområdesnivå ska vara lägst 150 (förskole- och skolbarn) kommer precisionen i ett antal delområden vara högre än ovanstående. Det gäller i alla delområden där totalantalet förskole- och/eller skolbarn är 420 eller färre. På kommunal nivå blir precisionen i skattningarna högre. Den kommer också att variera mellan olika kommuner. Den bästa precisionen får man i de kommuner där alla förskole- och/eller skolbarn ingår. Även i kommuner där precisionen i skattningarna i varje delområde ligger högre än den ovan , nämnda (dvs. i5,5 % resp. i2,7 %) samt i stora kommuner med många

i delområden kommer precisionen i skattningarna på kommunal nivå att vara

i hög. Ett 95 %-igt konfidensintervall vid skattningar på kommunal nivå kom- _ mer därför att variera i kommunerna mellan O till 13,0 %. Det 70%-iga blir hälften så brett. i l ett senare avsnitt ska vi särskilt beröra frågor om undersökningsresul-

i

l tatens tillförlitlighet samt konfidensintervallens innebörd.

Den valda storleken på urvalet gör att man i några fall ej kan redovisa tabellerna 6, del av 7, 10 eller ll på delområdesnivå eftersom det i flera delområden blir för få (dvs. färre än 50) förskole- resp. skolbarn som ingår i urvalet vars vårdnadshavare är förvärvsarbetande/studerande eller efterfrågar kommunal barnomsorg för barnen. I hur många delområden detta blir fallet kan man ej säga idag. Detta är naturligtvis inte något problem i delområden där alla förskole- och/eller skolbarn ingår i undersökningen. Samtliga tabeller kan redovisas på kommunal nivå.

264 Bilaga 13

Vid kostnadsberäkningarna har vi förutsatt att endast 10 % av bortfallet från postenkäten (som vi skattat till ca 20 %) ska följas upp per telefon. Tanken är bl. a. att man kan styra denna uppföljning till delområden där svarsbortfallet är stort, medan man helt underlåter telefonuppföljning i andra. Det kan dock visa sig att nivån på denna uppföljning är För låg och att den av precisionsskäl måste ökas. I så fall kommer också kostnaderna För detta alternativ att öka. Detta får man reda på efter en provundersökning. Kostnaderna för alternativet är beräknade till 2 800 000 kronor lör undersökningen om lörskolebarnen samt till ca 2 700000 kronor lör undersökningen om skolbarnen. Engångskostnaderna blir desamma som vid alternativ I. Datainsamlingstiden lör detta alternativ kan beräknas till ca två terminer. Resultaten kan vid kontinuerlig redovisning vara konsumenterna tillhanda ca 8 månader efter datainsamlingens påbörjande och efter ca ett och ett halvt år för alla kommuner.

Alternativ III - Urvalsundersökning med redovisning på endast kommunal nivå Alternativ Ill bygger på ett genomsnittligt urval på drygt 600 lörskole- samt ca 520 skolbarn per kommun. Det gör sammanlagt 172 000 lörskole- och 145 000 skolbarn. Urvalet är konstruerat så att det omfattar minst 300 förskole- resp. skolbarn i varje kommun. l de kommuner där antalet förskole- resp. skolbarn är lägre kommer således alla barn att ingå i undersökningen. I övrigt är urvalet fördelat så att man ska få samma precision i resultaten i olika kommuner. Se vidare bilaga 3, alternativ lll! erhålls - Med denna storlek på urvalet ett 95 %-igt konfidensintervall enligt ovan angivna förutsättningar- på i3,0 % och ett 70 %-igt på i 1.5 % vid redovisningar på kommunnivâ. Antalet barn i urvalet i olika kommuner torde vara tillräckligt stort för att man som helhet ska slippa problem med inskränkningari redovisningen av resultaten i vissa av tabellerna. (Jämför ovan!) Alternativ lII förutsätter att man söker 10 % av bortfallet från postenkäten. Som påpekats tidigare kan det bli nödvändigt att efter erfarenheter vid en provundersökning öka denna andel, vilket leder till ökade kostnader. Kostnaderna med denna uppläggning har beräknats till 1 920 000 kronor

lör undersökningen om förskolebarnen samt 1690000 kronor för under-

sökningen om skolbarnen vid löpande undersökningar. Till detta kommer 250 000 resp. 300 000 som engångskostnader. En samordningsvinst på 20 000 kronor erhålls om bägge undersökningarna genomförs. Datainsamlingstiden för detta alternativ kan beräknas till ca en och en halv termin. Resultaten kan vara konsumenterna tillhanda ca 7 månader efter datainsamlingens påbörjande vid kontinuerlig redovisning samt efter ca 13 månader för alla kommuner.

sou 1979:57 Bilaga 13 265

Alternativ IV - Urvalsundersökning med redovisning endast på kommunal nivå Alternativ IV bygger på ett genomsnittligt urval på ca 400 förskole- samt ca 365 skolbarn per kommun. Det gör sammanlagt 112000 resp. 101000 barn. Urvalet är konstruerat på samma sätt som i alternativ III, dvs. med ett minsta urval på 300. I övrigt är urvalet fördelat så att man ska få samma precision i resultaten från olika kommuner. I bilaga 3, alternativ IV framgår urvalets fördelning. Med denna storlek på urvalet fås ett 95 %-igt konfidensintervall på i4.1 % och ett 70 %-igt på i2,1 %. Med denna storlek på urvalet kan förmodligen alla tabeller enligt förslaget i bilaga 2 tas fram för förskolebamen i alla kommuner. Däremot kan det nog bli problem med skolbarnen vad gäller tabellerna 10 och 11 eftersom efterfrågan på kommunal barnomsorg för skolbarn är mycket låg i en del kommuner, varför antalet barn blir for litet i dessa tabeller. Förhoppningsvis kan man få mera information om detta i samband med en provundersökning. Alternativ IV förutsätter att 50 % av bortfallet från postenkäten följs upp per telefon. Alternativet är kostnadsberäknat till 1 450 000 kronor for undersökningen om förskolebarnen samt till 1350000 kronor för skolbarnen vid löpande undersökningar. Engångskostnaderna är desamma som enligt alternativ III, dvs. ca 530 000. Datainsamlingstiden for alternativ lV kan beräknas till ca en termin och resultaten för alla kommuner kan vara konsumenterna tillhanda efter ca 7 månader.

Alternativ V - Urvalsundersökning med redovisning endast på kommunal nivå.

Alternativet bygger på ett genomsnittligt urval på 200 förskole- och 185 skolbarn per kommun. Det omfattar således totalt 55 000 förskole- samt 51 500 skolbarn. Urvalet är så konstruerat att det lägst ska ingå 150 förskole- resp. skolbarn i varje kommun, samt att det i övrigt ska ge likartad precision i resultaten

I

oavsett kommunens storlek. Se bilaga 3, alternativ V. g r Med denna storlek på urvalet fås ett 95 %-igt konfidensintervall på -_+:6,3 % och ett 70 %-igt på :32 %. l För kommuner med låg efterfrågan på kommunal barnomsorg kommer det inte bli möjligt att redovisa resultat enligt tabellerna 10 och 11, beroende

I

på att man får för få observationer. Detta gäller - som påpekats tidigare

l

- i synnerhet för skolbarn.

I studerande vård-

1 kommuner med låg andel barn med förvärvsarbetande/ ; nadshavare kan det även bli problem med redovisningen av resultaten enligt tabell 6 och andra delen av tabell 7. Miniminivån på urvalet ska dock ge ett visst skydd för denna typ av problem. Detta alternativ är kostnadsberäknat med en 100 %-ig telefonuppföljning av bortfallet från postenkäten.

266 éilaga 13

Undersökningen om förskolebarnen är kostnadsberäknad till 1000000 kronor och undersökningen om skolbarnen till 960000 kronor. Engångskostnaden är densamma som enligt alternativ III och IV, dvs. 530 000 kronor om bägge undersökningarna genomförs. Datainsamlingstiden för alternativ V kan beräknas till ca en termin och resultaten för alla kommuner kan vara konsumenterna tillhanda efter ca | 6 månader.

i

l

Kostnadsberäkningarna

l

Alla olika alternativ handlar om stora volymer. Detta gör kostnadsberäkningar vanskliga. En viktig faktor är hur ston bortfallet vid postenkäten

kommer att bli, vilket l

i sin tur kommer att inverka på volymen telefonuppföljning. Vi har räknat med att detta bortfall kommer att ligga på 20 %. Med hänsyn till de hittillsvarande erfarenheterna från barnomsorgsenkäter som SCB medverkat i kan det mycket väl hända att detta blir lägre. Å andra sidan har vi i alternativen I, II och III räknat med en relativt låg nivå på uppföljningen av bortfallet från postenkäten, vilken kan visa sig vara för låg med hänsyn till önskad precision. Mot bakgrund av detta förbehåller sig SCB rätten att efter utvärderingen av erfarenheterna från en provundersökning utarbeta nya och mer realistiska kostnadskalkyler samt även att föreslå ändringar och förbättringar i undersökningarnas uppläggning. I sammanhanget bör också påpekas att möjligheterna att rationalisera och effektivisera datainsamling och bearbetning blir större om undersökningarna genomförs med korta tidsmellanrum, eftersom man då kan ha en och samma personalgrupp som utför detta arbete. Om man däremot gör undersökningar med långa mellanrum blir inte detta möjligt, utan det kan tvärtom medföra extra kostnader beroende på utbildning, behov av omplanering m. m.

Kommunernas möjlighet att beställa tilläggsurval

Om man följer något av alternativen ll, III, IV eller V kan det komma önskemål från enskilda kommuner om utökade urval för mer detaljerade redovisningar. Detta bör vara möjligt, under förutsättning att SCB får tid för planering samt att den totala ökningen av urvalet blir begränsad, dvs. att möjligheten utnyttjas av ett mindre antal kommuner. De extra kostnader som tilläggsurval skulle medföra för en enskild kommun gäller följande moment:

1. vissa extra planeringskostnader 2. användning av nyckelkoder vid urvalsdragningen, om man önskar delområdesredovisning (gäller ej för alternativ II) 3. större urval :P- mer omfattande datainsamling, och dataregistrering granskning . programmering och körning av ett antal specialtabeller.

Bilaga 13 267

Kommunernas möjlighet att beställa tilläggsfrågor

Detta är betydligt mer svårbemästrat eftersom det fordrar särskilda enkätblanketter i de kommuner som vill ha sådana tilläggsfrågor. Behandlingen av dessa blanketter måste då också skilja sig i alla led: utsändning, granskning, dataregistrering, telefonuppföljning av bortfall, tabellkörning. Rör det sig om enskilda kommuner är det inte något större problem för SCB att utföra det. Men om det handlar om större volymer är det frågan om det är möjligt utan betydande personalförstärkningar vilket fordrar en längre planeringstid. Samordningsvinsterna är inte stora vid tilläggsfrågor till en postenkät med den enkla och rationella utformning den skulle få i den riksomfattande barnomsorgsenkäten. Troligen får man räkna med att kostnaderna skulle bli desamma som om en helt oberoende enkätundersökning gjordes.

Undersökningsresultats tillförlitlighet Vid bedömningen av den slutliga utformningen av en undersökning inverkar såväl ekonomiska som statistiska faktorer. En hög statistisk tillförlitlighet drar ofta med sig högre kostnader. Några av problemen i samband med bedömningen av undersökningsresultats tillförlitlighet berörs i korthet nedan. De resultat man får fram vid denna typ av undersökningar blir i första hand skattningar av populationsvärden eller av värden för delar av populationen (dvs. barnen). Även om man väljer alternativet med en totalunkommer dersökning man att - p. g. a. svarsbortfallet göra sådana skattningar. Om en skattning inte överensstämmer med motsvarande sanna värde i undersökningspopulationen sägs skattningen ha ett visst fel. Man brukar skilja mellan två olika typer av fel: systematiska och ickesystematiska. De icke-systemariska, slumpmässiga felen kan vi med hjälp av statistisk teori och metodik uppskatta åtminstone ungefärligt. Deras storlek brukas anges med hjälp av s. k. konfidensintervall. Konfidensgraden anger sannolikheten för att det erhållna konfidensintervallet täcker det sanna värdet, om inget systematiskt fel föreligger. När det gäller de systematiska felen finns inga så utvecklade metoder att uppskatta dess storlek och/eller förekomst. Med hjälp av erfarenhet, järnförelser och insiktsfulla bedömningar kan vi dock få en viss uppfattning om hur väl vi lyckats minimera dem. Det totala fel som uppträder vid skattningar kan diskuteras med hjälp av en felmodell. Denna utformas med hänsyn till urvalsförfarande, skattningsformler och felkomponenter. Syftet med denna typ av undersökningar är att få ett bättre planeringsunav och inriktningen på den kommunala barnomderlag för utbyggnaden sorgen. Utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen är en långsiktig process varför man vill att undersökningarna ska kunna användas vid prognoser. Resultaten från en undersökning innehåller således dels fel - eller en viss osäkerhet - beroende på att det är en urvalsundersökning, beroende på bortfallet vid undersökningen, brister i frågeutformningen m. m. Vidare

268 Bilaga 13

är de tidsbundna till det aktuella undersökningstillfállet, samtidigt som man vet att de faktorer som undersöks är starkt föränderliga. När man därför bedömer tillförlitligheten i resultaten hos en enstaka undersökning bör man ta hänsyn till föränderligheten hos de faktorer som undersöks, och väga precisionen hos de tidsbundna resultaten mot deras aktualitet. Med hänsyn till den starka föränderligheten hos en rad av de variabler eller faktorer som man mäter, t. ex. andelen barn med förvärvsarbetande/ studerande vårdnadshavare, andelen barn för vilka man efterfrågar kommunal barnomsorg, m. m. samt resultatens användning som planeringsunderlag rekommenderar SCB att undersökningarna genomförs vid upprepade tillfällen.

Bortfallet som felkälla

Erfarenheterna från de barnomsorgsenkäter som hittills gjorts genom SCB visar att det är angeläget att hålla nere svarsbortfallet, eftersom de vårdnadshavare som inte är intresserade av kommunal barnomsorg inte är lika benägna att besvara enkäterna. Med hjälp av telefonuppföljning av bortfallet från postenkäten har svarsbortfallet också kunna hållas på en förhållandevis låg nivå. Om man bortser från undersökningen i Göteborg, som var en provundersökning för utvecklande av standardiserade kommunala enkätundersökningar om barnomsorgen (bortfall 14.3 %), har svarsbortfallet legat mellan 1,5 % (Danderyd) och 6,4 % (Järfälla). Jämfört med andra undersökningar är detta låga bortfallssiffror, vilket torde bl. a. bero på att uppgiftslämnarna upplever undersökningarna som angelägna att delta i, och att frågorna varit lätta att besvara. l kommuner med hög omllyttning och hög andel utländska medborgare kan man dock förutse större problem med datainsamlingen. Möjligen kan också en riksomfattande undersökning upplevas som mindre angelägen än en som kommunen haft direkt ansvar för. Under alla förhållanden är det nödvändigt -- för att undvika systematiska fel p. g. a. bortfallet - att hålla nere detsamma med hjälp av telefonuppföljning. En provundersökning i kommuner med olika strukturer - nivåer skiljda på utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen. olika andelar barn som är utländska medborgare m. m. - gör det möjligt att göra mer realistiska bedömningar av det framtida svarsbortfallet samt av nödvändigheten att göra särskilda satsningar i vissa kommuner för att där hålla nere bonfallet. I alternativen I-IV har vi planerat att endast en del av bortfallet från postenkäten ska följas upp. Detta påverkar storleken på de slumpmässiga felen. Det ger ju fárre svar jämfört med om hela bortfallet skulle följts upp. Vidare kan även uppräkningsförfarandet påverka konfidensintervallens bredd. En provundersökning kan ge mer säkra uppgifter om dessa problem. Om det visar sig nödvändigt att öka andelen som följs upp medför det betydande höjningar av kostnaderna, beroende på att telefonintervjuer är betydligt dyrare än postenkäter. Vi har beräknat att kostnaderna för alternativ IV - urval på 112 000 förskole- samt lOl 000 skolbarn - skulle öka med ca 700000 totalt om man gjorde en telefonuppföljning av hela bortfallet i stället för av halva bortfallet.

Bilaga 13 269

Begränsande faktorer när det gäller undersökningarnas förläggning

i tiden Som vi har påpekat tidigare handlar det om undersökningar med stora volymer. vilket medför att man måste uppmärksamma SCBs beläggningsproblem samt undersökningarnas inverkan på uppgiftslämnarklimatet. I regeringens proposition angående folk- och bostadsräkningen 1980 påpekas att SCB bör se till att inte övertalighetsproblem uppkommer i samband med att arbetet med folk- och bostadsräkningen avslutas. Personalplaneringsproblem bör beaktas även vid en eventuell barnomsorgsundersökning. SCB förutsätter att en definitiv tidsplan lör undersökningarnas genomförande fastställs i samråd med SCB. Vi har undersökt om det finns möjligheter till en samordning med folkoch bostadsräkningen, men en sådan har inte visat sig genomförbar. Med hänsyn till uppgiftslämnarbördan är det inte lämpligt att förlägga datainsamlingen för en barnomsorgsundersökning till hösten 1980.

Sammanställning över de fem alternativa uppläggningarna

Alternativ I II lII IV V Volym 1175000 ca 480000 317000 213000 106 500 Beräknad kostnad (Milj. kr) 10,06 5,50 3.61 2.80 1,96 Engångskostnadb (Milj. kr) 0.65 0,65 0,53 0.53 0,53 Relativt säkerhet i Mest Mest Medel- Minst Minst kostnadsberäkningarna osäker osäker osäker osäker osäker 95 96-igt konñndensintervall” - på kommunnivå 0 i0-3,0 96 i3,0 96 i4.1 % i6,3 % - på delområdesnivå 0 i5,5 96 - - - Datainsamlingsperiod - antal terminer 3 2 1.5 l 1 Resultat klara efter ca ca ca ca ca 10 månader 8 månader 7 till 13 7 månader 6 månader till 2 år till 1,5 år månader

”l beräkningarna av konfidensintervallen har vi inte tagit hänsyn till bortfallets inverkan på precisionen. Minskas om flera alternativ väljs.

270 Bilaga 13

Bilaga 13:1 Exempel på frågeformulär-förskolebarn

1 Vilken är Din (11) femiljesituetionför närvarande? E] 1 Gift/Samboendekvinna

D 2 Ensamstående kvinna

F) 3 Ensamstående man 2 Vilken var Din huvudsakligasysselsättning (12) underveckan10 - 16september1979.7 |:] 1 Förvärvsarbete OBS Till förvärvsarbeteräknasavlönatarbete, [j 2 Studier arbeteiegetföretagelleroavlönatarbetei familjemedlem: företag.Sysselsättning som evlönad praktikanträknas till förvärvsarbete. E] 3 Tillfällig frånvarandep g a semester,tjänstledighet,sjukdom m m Arbetei egethushållräknasintesomförvärvsarbete.Avlö arbetesomdagmamma räknas E] e Arbetslös/Arbetssökande somförvärvsarbete, Till studierräknasutöverstudiervidIäroan- D5 Arbete i eget hushåll (hemmafru/man) stelterävenstudierperkorrespondens, fortbildningskursuu ellerpraktikarbete utanlön, D 6 Annat, angevad somingårienvissstudieplan. -1

3 Hur mångatimmarförvärvsarbetade eller (13) studeradeDu underveckan10 - 16sep- D1 lnte någon tember1979? OBS D2 Mellan l - 15 timmar l arbetstiden skalläveneventuell övertid, extraarbete ellerbisyssla inräknas.I studie- D a Mellan16 - 24 timmar (halvtid) tideninräknas iörutomlektionerävenläxor o d. D 4 Mellan 25 - 34 timmar

Ds Mer än 34 timmar (heltid) (14) 4 Har Duförvärvsarbetatellerstuderat stadigvarande undertiden 17 maj- 9 sep- D: Nej tember1979.7(OmJa,angehur många timmardensenastenormalaveckan) - 15timmar/vecka OBS U zJa, 1 Bortselrånkortvarigsjukfrånvaro, semester ochannantillfälligledighet. D 3Ja, 16 - 24 timmar/vecka(halvtid) Förskiltarbetande ochandramedoregelbundna ellervarierande arbetstider anges detgenomsnitt antaletarbetstimmar D AJa,25 - 34 timmar/vecka pervecka.

m 5Ja,merän 34 timmar/vecka(heltid)

Fråga 5besvaras endast evgifte/samboende eftersom den gällermekenslsemboende mannens förvärvsarbete/studier 5 Her Din ...ulte/samboende förvärvsarbetat HS) ellerstuderatstadigvarande undertiden D1 Nej 17 maj- 16 september1979? (OmJa,ange hur mångatimmarunderdensenaste - 15timmar/vecka normalaarbetsveckan) D 2 Ja, 1 OBS Bortsefrånkortvarigsjukfrånvaro, semester D 3 Ja, 16 - 24timmar/vecka ochannantillfälligledighet. Förskiltarbetande ochandramedoregelbundna 4 Ja,25 - 34 timmar/vecka ellervarierande arbetstider anges detgenom- [j snittligeantaletarbetstimmar pervecka.

n 5 Ja,merän 34 timmar/vecka(heltid)

a, 6 Pâ vilket sätt ordnadestillsynen av Jagvarkenförvärvsarbetade ellerstuderadeutanvarhemma barnetnär Du självförvärvsarbetade eller 1 medbarnetellermin make/samboende tog handom barnet studeradeundertiden 17augusti- 16september1979? Jagvar kommunaldagbarnvårdare eller OBS D 2 privat dagmammaoch barnet var hemma Frågan gällerbaradetbarnvarsnamn finnspåförstasidan. D 3 Kommunaltdaghem

[:| 4 Kommunalt familjedaghem Annanform av kommunalbarnomsorg D 5 - ej deltidsgrupp3 timmar/dagllekskola)

D 6 Deltidsgrupp(lekskola)högst3 timmar/dag

D 7 Privat dagmamma,barnflicka eller hemhjälp

|:| a Påannat sätt, angehur __

Büaga 13 271

Frågorna gäller bara det barn vars namn står på första sidan! 7 SkulleDuvilja haplatsför barnetinom (17) denkommunalaüurHOMSOIQOH under Nej Fortsättmedfrlga 11

november1979- februari 1980? Bt

OBS Ävenombarnetredanharplatsinomden D z Ja,i förstahanddaghemsplats kommunala barnomsorgen, skallDuangevilken formavkommunal barnomsorg Duhelstskulle viljaatt barnethadeundernovember 1979- D 3 Ja, i förstahandfamiljedaghemsplats februari1980.Deltidsgrupp (högst3 timmar/ Ja, i förstahandplatsi annanform av kommunalbarnomsorg dag)räknas härejtill denkommunala barnom- - avserej deltidsgrupphögst3 timmar/dag(Iekskola) sorgen. E] 4

Frågorna8 - 10 besvaras endastavde sombesvaratfrlga 7 med.la 8 Hur mångatimmaren normalveckaplanerar (37 Jagavserinteatt Du att förvärvsarbeteellerstuderaunder 1 förvärvsarbeteellerstuderaunderdentiden november1979-februari 1980- under förutsättningatt barnetharplatsinomden - 15 timmar/vecka kommunalabarnomsorgen då? D 2 Mellanl OBS Bortsø frånveckormedhelgdagar ochsemester- E] 3 Mellan16 - 34 timmar/vecka veckor.Angedetgenomsnittl timantalet.

F] 4 Merän34 timmar/vecka(heltid) (DHur mångadagarbehöverbarnet (19) kommunalbarnomsorgunder E] 1 En till tre dagarvarje vecka november1979- februari 1980? OBS Bortsefrånveckormedhelgdagar ochsemester- D 2 Fyratill fem dagarvarje vecka veckor. Kryssa förendastett alternativ! |:] 3 Entill tre dagarenveckaochfyra till fem dagardenandra

D 4 En till tre dagarvarannan vecka

D 5 Fyratill fem dagarvarannan vecka

- beskriv D 6 Övrigt

-1

m Mindreän fem timmarperdeg 10Hur mångatimmmar perdagbehöver barnetkommunalbarnomsorgunder 1 de dagardåbarnetbehöverkommunalbarnomsorg november1970- februari 1980? Femtimmar ellermerperdagde OBS 2 de dagardå barnetbehöverkommunalbarnomsorg Räkna endastmeddedagardåbarnetbehöver kommunal barnomsorg.

Frige 11 besvaras avalla 11Skullebarnetbehövtkommunal (21)

barnomsorgpå arbetstidunder Bl Nej

veckan10 - 16september1979på Ja,tidigt påmorgonen- dock ej natteninnan någoneller någraavdetider somanges 2 (kl 05.00- 06.30ellerdelavtiden) i svarsalternativen här? B

ml Ja,påkvällstid B a (kl 13.30- 21.00ellerdelavtiden) Ja,på natten - 06.30) B 4 (kl 19.30

E] 5 Ja, bådepå kvällstidoch på natten

(23) B e Ja,lördag »dagtid

B 7 Ja,söndag-dagtid

B a Ja, bådelördagoch söndag-dagtid

Vi tackar för Din medverkan

272 Bilaga 13

.Eg

oucoümEmmco

Eom

0.822522_

U9.: §5 G

E805

_

ovcåaEmmco

.mvm:uå

_on:

0:32 GV

aEE=m GV

emacmumcvå>

Eapgøxmo.. - uucoaemEnmcu

32 25% asså_ 5

aâåaømø:

xuucoonEam -mvaauuä

ä

._83

v02 ca 0:32_

_äeoxm

:V

:aaaâozuamh

cm_

m.:

›nmm-muca_aaD

.n

“§5 csEEov_ m:_::o=m :Emsmüäz mêoiuoñ

:aaah E3 Bm:

Bilaga 13 273

En: mx8

2290::

-mm c

oäncmumcbä>

E.: Sö? 8:

.möuzäêzontmmtmtoç

so.:

XL: E.: §09 5

om _

_v:: Eom

.s E.: 8.3; ê

QZZCSW -uöxwac EB

E

ac_ \E.: 8.09 GV

.mm xEz 8.03 5

_n_uä:..n\_s..us=».n›.m›_o›.

aâåømâuømâ 3.2 E.: 5.09 A3

AmEåeEv

:.20

2.2 E.: 8.09

?D320

m:o..u›u__m_=.=_=a›

fi_ uxoo

u=o›u._n1u..1.d›

E.: 5

.Sao

_.57_ o :t: mxoo 3

Eaaåemmuwh

E2

znwmxøaucgåmD

N

:Eanmmcx

m:3:o__u mêocgåm

Z sa:

274 Bilaga 13

m _ A3 _

mEocEâox

.to

_ouå E803 .uöxâoç :oES

A3

mEocEâov_

_

;oo

NEEJW .geia E2 As

wEEDW -going :än

:m A

E: AE:

_mEE 8.33 0.655 Sö?

2 E A8

:m

2amcmvm=uå>

AE: AE:

955:.. mxuo .mEE axuo

2 2 Ae

.m.ous_mt_zun._mmtmtoç .a.ou3mA._SonEumEmEou

_twAuucoonEww

AE: AE:

uâåumåømøä

ñEE 2 .v.03 _mEE 2 ago? AE

:m cm

uoE

AE: AE:

§==GA 9:055 §=§§A »EEE

8..a›.=_u_.a=_r_a›

Sam 2 8.09 2 8.09 A0

:oc

oocuümEamco

AE:

Eom

.mEE 2 §85

Pââäamag

.äuvsäAbzonämämtou

:m

Bnu§umcvä>

UOE

_ozo

AE:

Emm EnEE §09

0A

Eagåexuumm

å_

.AnmmxfmncsqaD

m

.EEEoM m=3:o__a :Esnømcaz weaiåw

:aaah :S 032

Bilaga 13 275

mama; âuäm... s:

EoCHaDBOxmLOQ

mmzxmmuøâ:

å

553m

:ä ê

moäåwnmomcuä

_ Eouoa

»Eczmzømmä -mtmtå

_ov: E? 082m ê

:E1235

uêêzm .Boxäâ :än

E

._35-

äcc G.

uåøsmâomøä

ä _

.man

.v92 .owe

w:_c=mm_ommä

å: 5

3555.5..

E2835. .månen 00:8_

awzxnmuøå:

GV

Agave...

asus.: 9.3.5..

?Fnuvoêv

m:oä›s:auu:uä›

.essä AS

mcoäåzmuscwa

.Sao

.öm .mig 0.8.5 A:

Eååøxñmm

å_

›nmm.mu=m_naD

a: v

mssssoa

:Euzømca

:aaah :Eo=u Ba:

Z

276 Bilaga 13

_

_mcsEêov_

LE

.§2 E803 23m cuEun -E053

å nu.: 50m 2:

mêEzm .mzoxøöç EB s:

.muEoO ._95

ê

mEêam _wcsEEov_ 98:8

uoE .Fan 615 5+ ê

m

cause. _ucsEEov_ mömEo

E5.. -EE 6

...E802 :m: -oêEâ Engman GV

-SEEOM :a: Engman. 5

Egg 52:2 §23 EEE 3

un?

:o

.wEEmE nREEu:

.E

:EE -mac -Enn 8.2:

unge;

.E 5

-muacvbg :utsåg ACÖUOEV -Eanwøu :...223 mEEaE

:EE

0GHI==E

-wav G

.mum=u.a ACÖUOEV oucoonEam

.-030

:Små: ._o=o BxaE aEEo: 5

å_

›nmm.mvcu_mnb :Eusøwczz mêøaxêm

.SEEoM acåco=a

E3 å:

Bilaga 13 277

_

:_3095 _ucsEEox .EoEB

_ou:

voE E8

...EEzm 29.20._ ES

vana.:

ma... .mvEon .Saw

:o

uEEsm .:EE9_ mömEo

E

uoE .EB §10 +

uämEeEå

E: av

å

cucc :C8 ...EEE .ES mEomEo

2559:.:

_S_ E

.EEEOM .oEEmE Eonwuu

3:0

:a:

C285

.zEEoz Eosmøv

:u:

o.=.›u__men:_...a› :«:: §25 5,2.:

:Ei .aEEuE

-wav -EB .§05 -Eos ma... EE 5

mvâouâxøeaâoønäümñä

-mvacoa :oäâ: AEOUOEv ;capmac Bun?? mEEwE

:EE -än G

.mua:uä AEonoE. mEEoc

so.:

:utsåg 5:0 BxmE .Emm 02.89

E

Eåoäaâmm

å_

anmm-mvcu_aqb

e

u:==_o__a :Ensmmcaz mêoeaoä

:aaah

å:

N 00 B Wo a U SOU 1979 :57

.unc/x .nånn caEEox 98:8 :cis E§v+

Q

Eom _S_ -ES

oâånmumcnh?

.v

mEEam .v.93

;E EE c

-E3

ovcwnwn:_mBuEzoAtmmEWEov

:SEN .§58 wSmEo

:E8 ä -EE .v

-oEEE -mEozmmu

maa

upiåmâomøä

av

-mEozmav

3:..

mäE av

?E0125

:Hanoöxâom .nxwco mäE .JEEOx -EoEB :v58

.a ECC_ :en 2a: Cv

.

m=o..a›a._m_..u:_..i›

_ou: Eom .§25 .DEEOx -E2 902cc sig .mår

.ac ev

:u:

aEESM -oöxm E2

Lo.. 6

uämEcES .E3

:scan E8.. a _acøE -EB 98:5 av

...nagon

E: .PEEE -man -mass mä... ?v

cänäoxüov

.mao

.§20 maa EoE -SEEOx -E053 .sea

a= .G :ou så :v

:aaanxoamuwh

E:

.3mm-mu=a_aaD

n

acåco=a :Ensmmiz mêonxêm

:Sub oâ:

Bilaga 13 279

88.80 88.80

a

E805 E805

a:

_NCDEEOx

.v

_åsEEov_

_ _

EomEoEan wömEoFan

_8: .§32 _ov: .§52

2 2

80.: 8:8 .v 82.: 8:8 .v

.EE

8:280 88.80

s: -E8 e:

ooE 82: .Exov

uEEzm zåsäEov_ mEEsm _mczEEov_ wömEo âasümvêou

E880 .måz 8:8 av .§32 08:a.. av

ä å.

.Fan

88.80 88.80

av -EB av

ES_ :.28 .Exov

_åzEEov_ äomEo _åzEEox Anaimmäzou

=8E .§22 08:8 e 88:5 .m:Z 08:a..

:::: :v

uueuEeES uucmieEaa

8380 av 88.80 av

.vmczêEoz Eosmuuoêêø.. :GCSEEDM Eonwøuøqzøcøv

Enn... ...§25

.m=Z 8:8 5 -m:Z 8:8 5

:o: :oc

88.80 88.80

08:25:.: 25295:

sv sv

zêsEEou_ :NCDEEOM

.Sao .Eco

.i E0598 .§52 8:8 av å Eoswøv .::Z 08:8 av

une enn

...z 0380 av -..c ._8 88.80 av

E83 E024

_ 80880._ _ 58:8

:EE ?Ev

:EE

.§22 a.::w%: .§22

SEO å. :ä 8:8 :v SEO m :å .8:8 :v

Easåezümm 5.30.0828_

. :E :E

znmm-mu:m_anb vBmmx8csaaa

w a

:::v:o__a :E2352 måoiävm :::v:o=a :Eazmmiz mêosüovm

:aaah Ba: :aaah :ZEEOM :m4 E3

å:

Ä 0 B U mo a U

E:

m 5:0 to.: man e.:

nEEzm

w

oåEE xEs wav

Am :m _

E:

5:0 toE

.näsa

m man a:

Ҥ50

m

EvEE

EE 2

:m EE wav s

u=_=:a.=:o

E:

En.. m 5:0 :un: »av s:

. :z

5.525:

aämmwimvø

m

ännu 8.09

055:..

så

:m E.: wav 5

E:

toE

2332:..

m ._o=o m2. ê

o:

:mäsk:

E. m

axon;

E..

äwmu

»EEE

:o

:m E.: man 5

xxcan

_aEuxäw

E:

to.:

6,_

Evas

w 5:0 man A8

nä.. .nu

o.:

.Sao

:u |

:ou

wSmEoEun

E. En.. m

uGEE

:o ämm.. Sö? :s .mm cm E.: »av 5

uuemEcEaa

E:

5=» toE man

_aczEêov_

m 3

En;

män..

_a==EES_

E.

m

ännu 0.555

Sö?

.mxmcn

så :m E.: man 5

:E25

E:

m 5:a toE man 3

coäzêmuncvä

E8 o: mb.:

E_ m

.ammo 8.0? oåEE :t: wav

:u :m 5

:uåmzcxmumm

å_

.Anmmämucøzaab

o_

mcåcu=a :Eazmmcaz mêoiaa

:aaah å:

Bilaga 13 281

...og

.mxmco

mEEzm Emnoöxw _mcsesox EomEoEB

Eom G

c

...m2

x

_ :m: G: a.:

-m.on..am›._m›._m._

...ei E: G: ä:

muEESE

mxuo

02:05:..

ao_ E.: a:

mb?

A

:U0 _

.R .mm E.: Sö?

covoc.:

s

ovcauat.:

VI_ E.: St? e:

Emåzmumcwx?

u:o_v:_m\.m_on._wmâw;oç

mxuo

3:332:

En_ EE a.

:owSmEoEaa

v22

o E.: .v.35 ê

m:2u›.=_mva=vum›

x

GC

sas-Esca-

_ å. G

.-030 _o_u: E.. GC GV

E05

mwåtså:

50:_

:c: nå?

MhOmEG-:Nâ

no_ 5

mi... mb;

ä: .mm :c: §09 e.

.m

_an-:EEOS

CUUOFC

_v52_ 2.2 :n: Sö? 5

:u

:§25

u._mmzmnmcu.a>

u:u_n:.m\.2un._am.m>._oç

Du_ E.: mxuo 5

E8

u=_=:mm.=.:x.._

v02 o E.: nä? 3

Eaawxezmumm

cm_

SE.:

znmmêmuåxaaD

I

:Enzmmczz

nu

#52553 _S883_ mcäco=m mczøcxuoñ

:m4 02a:

2 oo 2 B ..II.. m.. a I ?J

E_ _ ä

voE :ewa:

mömEo .cases :§09

_on: 228 ...§5

2 mm o: c

nEEnm -Boxwöç EB

s:

-Esa 0:05 som? E. öns: :axon: ê

å

å.. wåra_ ;oo »Musa ...Ewan ê

=§8ZmE

muucom Ewa.

å

.SES

S

Eäoaau mömEoEmn waEa_

ä 39e s.

_NCSEEOv_

Små!?

E

a.. å 2.2 co=mx :oo :oss: 5

ågon

uämEoEå

ä :oss: émd: 83 ê aan?

125558_

:mE

m.. :ozwå 52: Om 5

8=?

Ee

r 6,_ .ü

...CE

Emm :ocow :oss: 25010

.man a.. äs. 5

-ä

:E0 so -Bo

-oxwcn wömEo Eat_ 322_

ma.: ae a.. 3

Eaaoäxâmm

å_

.fmmämvEzaaD

u_

mcaäu=m :Emzmmiz mêoiøoñ

:aaah csEEov_ Bm:

E3

Bilaga 13 283

.zaâå E085 .xmäaå

Gm: S:

wEEzm

:s:

.oumtmb

-cm

.ü .§0 a.

_Ecom_ cåwm G

aEEsm

hwm A8

:gm m? ;mon .mxco A3

-ozoz _atz

:gagna:

.å

wicxom. ;E233 2.525024

-HSO :si:

uazømo..

G

.Sto

032m .min

.JøEE

e

å_

›nmm-mu:m_aa

n_

acåco=m :Euswmiz 2505.85

:aaah D 02a:

284 Bilaga 13 s w w m. 7

:

:mässa

confENxon

N N v N v N N N N N N N

zmEuz

N_ N N v N N N N N v v N v N v N N NN N_

:Eco

_§: _N_

Noman

.a

_NN NNN vNN NNN NNN N_N NNN NNN vNN NNN NNN N_N vNN NNN NNN NNN _vv vNN NNN NNN vNN NNN NNN NNN _vN NNN NNN NNN vNN NNN vNN NTN _N_

=

.:omE_._N_ooo:m::No:

:_

ZNNEBE cmEoz

.N

NNN NNN NNN NNN _NN vNN NNN NNN _NN NNN NvN NNN NvN NNN NNN NNN N_N NNN NNN v_N NNN NNN vNN vNN vNv NNN NNN NNN NNN vNv NNN

NI. _NN

En_

.N

E N_N NN_ NN_ N_N NN_ NNN vNN NNN N_N 8N :N _NN N_N NNN NNN N_N N: NNN NNN N_N :N NNN NN_ NN_ NN_ NN_ NNN NNN NN_ vN_ N_N

NTN _NN

.Nocmñuczmäs :mumâcâov _:NEo=

.N

NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN N_N N_N NNN :N NNN _NN NNN vNN NNN N_N N_N N_N N_N N_N NNN NNN _N_ NNN NNN N_N NNN NN_ vNN

Ni_ 5

Nmzco

3:0

.N

Nvv NNN NNN NNv vNN NNv NNN NNv NNv NNN NNv Nov NNv vNN NNv vNv _NN NNv NNv vNv _vv NNv NNN vNN SN NNN N_N _Nv NNN SN NNv

NTN _v_

E

_

FJNTPE

:oroa

zmEuz

.N

NNv NNv NNv _NN vNv NNN _NN NNN NNv _Nv NNv Nvv vNv _vN N_N NNN Nov NNv NNv NNv NNv NNv NNv NNv NNN ev NNN Sv NNv NvN NNN

N... 3

Nm

:mät:

07m .N

NNv NNv NNN NNN NNN vNN _NN _NN NNv NNN NNN NNN NNN _o_ NNv vNN NNN NNN vNN v_N

Nov_

_NN NNN _NN NNN __N NN_ NNN NNN NNN NNN

_ _

oTN

N N v N v N _ N _ N N _ _ _ _ _

dä:

N N N _ N N _ N

_ENN

_N_ NN

_

Nm

EB

one

NocsEEov_

_=E.o:

.N N_

NN_ NNN NNN NNN _NN N _NN NNN NNN NNN N_N NNN NNN NNv NNN NvN NNN NNN NvN NNN N_N NNN NNN NNN N_N NNN NNN _NN N_N NNN

_m.E

NNN_

v N _ N _ N N N v N v N N _ N N N N N _ _ N _ N

f_ :N o_ cv v_

:NB

.

.oêcøv 22:a_ _

ma_

xNaoEoQ Nnmmêmugzaa: Ns==N__N Ns§_N__oN sseaem csmgåaz Nnoznxzm

Nwmzm :DEEOM NN§N :NNE _gem_ 025.3: Nxåzå »Nasi NNåN N.N.NE_N_N._: Naåsâ NNNENNN sêz NENNENN “som NNEN: 2.255 ..._5502 22mm so: .Nawaz NENNNEN_ _Neeasö .oåmENø Nåeaz

NNNN SN:

Bilaga 13 285

v v m m w m m m m v m m v N. m m .m m v m m m v m v v m m v v v v w m. m m v 2 o_

Eönocåmw_ v.=›m.aEov_m »susanna uwEEänD mwcarâznå

nnzm.

wcñoxröz

musa_

vcsmaöxo mcåmzxwm mnzwovø Eösxom 9092:55. »E385 §92: uoåZO uäommm äanxcm. oEaEm opommøq ubmmcü. müozv. ._3285 näütaå .Ewczi

.SE .En s? SEJ_ m§o2 än.: .Eo: 0.880 aåz 29mm Rem âcmü. 0.23 33m: wwwöh

286 B m m.. B w .w

s w m.

__

coufEnxou

v v N N N

ävsnzzv

v N v N N v N N N v v N N v v N v v N N v N N v N v N v

_§: ê

.N

NNv NNv Nov NvN NvN NNN NS NNv NvN SN N_N NNN vv... NS NNv NNN NvN NNN NNv NNv SN SN NNv NNN _oN NNv NNN NNN NNv vNN Sv _S SN

oTN S

___

›_a=_2_

.N

NS NNN NNv NNN NvN. NNN NNN NNN Sv NvN NNN SN NvN NvN NS NNN Sv NoN NNN vvN NNN NS NS vNN NNN :N NNN NNN NNN NS vNN NNN NS

NI. S

a

NN_ NN_ NN_ v_N NN_ NNN N_N vN_ _S_ N_N S_ N_N NNN SN NN_ NN_ S_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ S_ N_N NN_ SN v_N S_ NN_ NN_ NNN NN_

N_N S

›__vc§_

.N

_NN NN_ NN_ _NN NNN v_N N_N NN_ NN_ NNN NN_ NNN v_N v_N SN SN NN_ NN_ NN_ vN_ S_ _NN NNN NN_ vNN _oN N_N _NN NN_ SN SN N_N SN

010 6

.N

_vN v_N _NN NNv NNN __v SNv ovN SN Sv SN NNv N_v NNv vNN NNN SN SN N_N N_N SN NNv Nov NNv NNN _NN SN NNN NNN _NN NNN vNv vNN

N_N 3

_

›_==:o__

.N

Sv SN SvN NNv N_v vNv NNv NNN NNN vNv _NN NNv NNv NNv NNN Sv vNN NNN NNN Nov vov Sv NNv NNv NNv

_NN SN NNN NNN NNN NNN Sv N_v

?o 5

.N

NNN vNN SN NS NN_ NS NN_ NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NNN NvN _Nv vNN

_NN SN NNN NNN vNN

_No_

NG NS NNN NNN NNN NNN _NN NNN

NTN G N _ _ N N N _ _ NS_ N _ N _ _

_

:än

_=z:u__

.N N

NNv NN_ ovN NNv NvN. N_v vNN NvN NNN SN SN NNN SN Sv NNN NNN vNN NN_ NNN SN NNN NNN N_N NvN

_mactN

NNN N_N _NN N__ N_v NS

NNN_

_v

S... 3 _ _ v N N _ v _ N N N _ _NN_ _ _ _ _ N _ N v _ N _ N _

..._8802 Sena: âêmao: “Bassam _v83_ eâz cevsaväo NE2S .NEoEES ...såå Nasse ...S550 vceäzâ_ Nnoccå csvêza_ Nåmozâ .så vN_5.___uN_o 25050... .Naeem Neo eoêå §25_ eeå Sena_ _vvasåcv_ csêmcsa Essomå Esgoaâ: 5.5 eoaävtva SEN_ ...N=___o ÄN

Bilaga 13 287

mvvvv vmgooooommvm mooxnxomm mmm

tntnvvvvmmmgmmvom

m _

omm mmm vmm omv mvv mmm mom vmo m moo vvm mmm omo omm moo mmm .mm moo omm mmm mvo mmo mmm ovm os. 0:. oom mmm sm mmo oom mmo mmv :m :m oom oom vmo

mm

oom _ mm_ om_ mo_ mo_ mmm omm mom mmm mo_ mom mo_ mom mo_ m_m ä_ mom :N o_m mom oom mo_ mm_ mm_ om_ S_ x: mmm m_m m0m _m_ :m vm_ om H om _ oom

m _

mmm mmm mom v: mmm oom 00m vmv vmv mmv mmm oov vom oom mmm mov mmv omm oom vvv oom oom

m 00m 00m E.

mmv mmv mmv mmm vmm mom vmm omm vmv

m

:m mov m_m mmv m_v omv m mom mmv mov mmv a.. mmv omv oom Ev mmm mmm oom mmm vvm ovm _mv omm mmv mmm oom mom mmv

E. mmm mmo mmm omm mmo vmm mmv mmo omm omm omm mom ooo mmm mmo omm s_ omm vm_

oom_ Em_ s.: mvom

_ _ _ m v _ v _ _ _ _ m _ _ m

mmm mvm mvm vom omm mmo mom mvm mmo _mm mm_ mmo mom o; mmo mmm mmm omo mmm mvo mmm mmm mmo mom mmm mmm

mmmm

mm_

ooom

mvv mmo mmm

S_ _mo

23 :Z

m _ _ _ _ _ m m m m m _ m o v m _ _ v m m 2 mm m

ucâxmvcå 9335.0: mössan... uuäEE: åoncuvzam axuanmmczv_ uczmwcsäxm _muoxcaz _gaâuna uåmEozm uvcuöåmw

02:33_ NEES aaêm nizxm så 50: oEEE 0:3 mmcamo: 53m css» 0.:: 86:3 mhxtm mumtm: 05:3_ 90x00 En? .mao mmcoöm Ensam 93053 .anses zmmczv_ 5.093 umáå o_

å?

288 Bilaga 13 S O U l 9 7 9 5 7

=

:oøfâxou

o m v m m v m v m o m m m v m m m v m m v v v m m m

:mEo:

o v m v m m m

_moc av

a m m _

mmm mmm mmm omv

_

m: m: mvo mmm omm voo mvm mmo mom mvm omv mmm v; mmm m 00m oom mvv mmv ovm so moo vom mmm mmm omv mmo mmv m 07m ê

E

m m

swcöz

å m

mmm mmv mvm mmv mvm

_

E. 5 :m vv mmm mmm ovm a moo mmv omm mvv m_m omv oom mmo omm .mm vmv mom oom moo mmm vvv mmm mmm oom v oao 5

ä.. m m m mm m

m_m oo_ mm_ mo_ m: mm_ mom mo_ m2 mom Em vom mmm a_ mm_ o: mm_ oo_ _ o: om_ mm_ o: _o_ 00m mom m.: v_m _ om_ vom m: _

oTm s.

_:2:o:

ä mm om

ma s: mm_ mm_ :z å_ ma mm_ _ :m _mm Em omm mom mm_ o: m: mm_ _ vo_ mom mm_ mm_ mm_ o_m E” _om omm mm_ mm_ Em mm_ v: ono 5

a m m

omv 00m mom 00m sm .m :v 00m 00m mmv mmv :v mmv mmm o: mmm 00m oom 00m 00m omm mmm :m 00m mmm omv mmm mmv 00m :m x. :m 00m 07m .v0

_

sacooz

a m _

vmv mmm mmm mvm ...Nm vmm mmv mmm mmm mov omv mmv o: mmv omm oom mmm mmm m 00m 0mv vmm oom mvm ovv vov _ov mmv mmm mom vmv omm oom ouo 5

a

omm mom ovm

mm

0_m moo ä.. mmm to oom mmm mom 00m omv _ :m mmm mmv mmm mvv oov mmm omm m: mmm mmv 03 vmm mmo mmv vmm mmo mvm mov

oTm

m _ _ m _ m _ _ _ _ _

Ae m

_

:än

:w=._o=

a m

oom omm vm_ _mm mm mm_ v; mmm om_ mmo ooo omm vmm mmv mmm omo mmm mmm mmm mmm mmm omm E. _mm 8_ mmo av mmm 02 mmo mmm mmo

.Scam

_m

ono

m _ _ m _ m v m m _ _ H _ _ m m _ v _ m _ E

.oom

aoåwå oEucñm Eomwmcum umseacoä uäøazø: w§eo=m sååem :Ea=oo_.__D mässa mâazso mooneom anamma..

020.32 gumman: 2592:_ 3357.. ñcoommö 5.9.2.;

ESEEOV_ E23 2.5 åxå meon E84. 0.23: Bm: Eu ucnzoü 055. sea 022m of _U_ som

.m m w M 7 .m m. a B m N N N N N N N N N N N N N N N v v N N v v v N N N N v v N v N v_ v v N v N N N N Nvv NNN ;N vNN NNv vvN vvN NNN EN vvN 2v Nvv :N :N vvN vNN vNv vvN SN NNN NNN :N :v NvN vNN vNN vNv vNv NvN vNN SN :vv NNN vvv 2v NNv SN NNN NNN NvN

Nmm :N NNN SN vNN SN NNv Nvv m5 vvv NNN vvN m5 _Nv Nvv NNv vNN Nvv En NNv NNv 2N vNN vvv SN :N NNN NNN Nvv vNv vvN NNv vNv vvN NNN vNN vNN vvv NvN SN

N: v2 v2 v2 _v_ v: v2 v2 2N vv_ v: NN_ Nv_ vv_ v2 _v_ N: v2 v2 vNN _v_ v2 SN v2 vv_ v2 E_ v: v2 Nv_ v2 NNN Nv_ v2 NvN 22 v2 S_ v2 2: _v_ v2 _v_ v2 vv: v2 v: :z NNN v_N Nv_ vv_ SN NvN v: NvN Nv_ v: N2 NNN vvN vv_ 2N v2 2N N2 Nv: Nv_ NN_ NvN v2 NNN vvN vv_ N_N Nv_ v2 NN_ S_ v2 NvN NNN SN vNN NNN SN SN SN vNv NvN vvN NNN NNN vvN SN vvN v_N SN SN vvN NvN SN NNv SN NvN vNN 2N :N SN :N SN SN En NNN Nvv vNN SN SN SN SN vvN SN vvN SN NvN NNN :N vNN SN vNv vvN vNN _Nv Sv NNN vvv vNN NNN SN vNN :v NNN Nvv vvN vNv SN vvN Bm vNN :v SN NNN _Nv NNN Nvv NNN SN _vN NNN NNN

vvv ;N NNv vNN :N vNv v_N vNN vvN _vN Nvv NvN _vN SN vvv .E vNN :N N2 vvv NNN Nvv NvN vNN vNN NvN NNN .NvN vvN NNN :NN NN_ vvN vNN vNN :v N_v NNN Nvv

N 2 2 Nvv_ _ v _ 2 _ 2 v _ _

vS vvv vS NNN vvN vS v: Nvv NvN NvN NN_ NNN NS vNN NNN vvv NN_ v: NvN NNN vvv NNv NNv NNv :N Nvv v: N: _NN NNv v_N vvv N2 Nvv :N vNv vvv NNv vS

_ 2 _ _ N N 2 2 N _ _ _ v 2 _ N N 2 _ 2 v_ Ng: _ N 2 2

.

5:22:25_ vavvvvvasvxN .veeåvsN .vesvvsvvvz

varva vaeev: 202.52 S228 vvavvr_ evvvvv: samman eevvv: 22222: 2:232 Saves_ 228.22 _vasa_ 2.223 _näve_ vvvvvo

Evas Nsao Sv? vEsN 22.3_ Nää: 832 vEvN väv 28.0 v.53_ svz Sv: 2352 svN Nvavx S82 ...353 Sve: ?v23

290 Bilaga 13 S O U l 9 .I 9 .J 7

=

:§:o: :ouEEEov

_S: ê m m m m m m o m m m m m m m m m m o m m o m m m m m m m m m m m

å _

oTm ê mmm oom oom mmv mom mmm ...s mmm mov mmm mmo oom E.. vmv mmm mmv mmm _mm _mo mmm moo mom ovm omm mmm mom mmm mmm oom _m _mv omv

332.524.

s m m _

ono 5 omv _vm mmm mmm ovo mmm mom _om mmm omo mmm m omm omm mmv vmo omm mmm mmm mom _mm omv mvo z :m ooo omo oom omm m: mmm mmm

a om om

07m

om

av mm_ _ _ s: mm_ v_m m: 8_ m: mm_ mom _ v: E mo_ mm_ _mm SN vom mm_ mom mo_ vm_ oom mmm om_ mm_ :N o: mm_ mm_ _m_

:«:._u:

a m om m

?o 5 _ oo_ mo_ mm_ vom _mm m_m mm_ oom omm :m _ om_ vm_ mm_ mom mmm m_m m_m o: o_m vm_ mom :m omm oom mom mmm om_ v: ä_ mm_

å

oTm å oom oom oom mmm vmm mmv mvv oom mmm mmm mov oom mom :m oom omm omv mvv :v omm mmv oom mmm omm mmv ;m omm _mv oom oom o: mmm

mi_

å

ENHCUS

ono A0 omm oom oom mmm m_v mmv omv mmm mmm mmv mmv oom _om mmm mvm mov mom vmv mmv ovv oov mmm m_v mvv v_m mmv omv mmv oom mom mom mmm.

.a

mmv mmm mom m; mmm mmo :v mmm vom omm mmm mom mmo mmm mmo mom mmm omv mvo mvm _mm vmm o: vmv oom mvm om_ mmm mvm mvv v_m mmm

o_|m ê m m _ _ v m _ _ _ _ . m _ _ m

m

:man

›_.uEo=

å m _

mom m mmm _mm mom _mm mvm mmm vmv vm_ _mm vov mmo om_ omm mmm mm_ :m oom mmm m: mmm mom mvm ä. mmm mmm vmm mmv mmo mmo omm _§= ouo e _ _ v m _ m m _ _ _ m m m m m _ m m o _ m _ _

:oümnøeøsm 895.8: msäwøöz coxäucå :Extena ...zmxssm _äâasmz xânzüxwzo .aaeea

029_

:ö E02 .Emm 00 ansv. EEE.

S O U l 9 7 9 .J 7 Bilaga 13 291

m m m m m m m m m m m m m o m m m m m m m m m m m m o m m o

0::

m: 00m mmm mmm oom 00m 00m vmm m_m mm_ vmm 00m o0m mmm 0mv o; oom a_ 00m ä_ mvm mom :m mmm mvm mmm mom :o mom omo omo

vv_

I

m _

mmv oom mom vmm mov mom mmm omv 2.. vom omv .v mm 05 oom mmm mmm 00m mom 00m omo .om mmm mmo mov omm v; vvm mmv omm vmo

m:

om om om om om om om om

mm_ mo_ m_m om_ om_ vm_ o: oo_ omm omm mmm

_ _ _ _ _ _mm om_ _ om_ _ om_ m.: _ m_ mo_ s_ :m m0m mo_ m0m

_m

mm

mmm

mm om

omm

om_ mo_ mm_ om

_ mo_ a: mm_ v: om_ om_ _ mo_ om_ mmm _m_ om_ vo_ _ m0m _ s_ oom mm_ vmm e” v_m _m_ o: mmo

mm

o0m 00m 00m oov oom oom oom 00m 00m mm_ 00m o0m 00m omv omm mmv 00m a_ 00m ä_ mmm mom 00m oom o0m mmv mvv mov 00m 0mv mmo

s_

:m 00m mmm mmv 00m oom 00m _vm oom vom ovm m0m o0m Em mmm mom 00m 00m 00m 00m av 00m 00m mmv mmm o0m mmv omv mmm oov mmm

Z_

mvv mom mmo mom mmm omm mmm mmv mmv mm_ :o oov vmm mov _om 05 mmm omm mm_ mom ovv mvm mmm mmm mmm omm mm_

mmmm

S_ ä_ ä_ m v v . _ v H _

ovv

m

o: omm omm mm_ _mm oom ao vom omo mom o0o v: mom o: mvo m0m mom omm mmm omv oom s_ mmm m_v

mmmm

.S s _om _mm v: 8_

m m _ o _ m o m m

omm

öv.:

mcouEmzoz

c

aommzåom mEE_oE_ MDCuOEPøO aucmbäaI

asuøoemm oczwöäo .v35 0.502 :aEESm 285m mmccm u_om ?ED 28x93 aoåáoxm ._:m_.mU_._ mean...? xxoeio. x:8_._uO mosa.. eaêmo :§24 .W224 :utom mEEv_

Sv. »öm ämm_ så

Bilaga 14 Prognos av andel barn med

förvärvsarbetande eller studerande

föräldrar

Av Gunilla Elofsson och Stig Elofsson

1 Inledning

i

Det framtida utbyggnadsbehovet av barnomsorg bestäms huvudsakligen å l av l - antal barn i olika åldrar | - antal barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar W i - antal barn som efterfrågar kommunal barnomsorg

Den största behovsgruppen enligt barnomsorgslagen är de barn som har förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. I central statistik redovisas barnen som regel utifrån mödrarnas förvärvsarbete. Vi utgår därför från hur antal barn med förvärvsarbetande eller studerande mor förändras. Ökad jämställdhet och förändrad familjebildning kan påverka denna situation i framtiden. Varje bedömning av den framtida utvecklingen utgår från och relateras till vad som tidigare hänt och vilket planeringsunderlag som finns att tillgå. Planeringsarbetet inom detta steg (steg 2 enligt socialstyrelsens vägledning för kommunernas barnomsorgsplanering för daghem 1979-1983, 1:78) har därför lagts upp i tre faser, nämligen

Fas A. Beskrivning av utvecklingen åren 1970-1975 (dvs. t. 0. m. senaste Folk- och bostadsräkningsår). Fas B. Bedömning av utvecklingen åren 1975-1978 (under de år centralt planeringsunderlag på kommunnivå saknas). Fas C. Prognos över utvecklingen åren 1979-1983 (planeringsåren).

Om framtida planeringsunderlag görs tidsmässigt mera aktuellt än nuvarande så ändras givetvis även behovet av att fördela prognosarbetet på olika tidsperioder. Utarbetandet av kontinuerlig aktuell statistik på kommunnivå ger t. ex. möjlighet att fördela bedömningarna på två tidsperioder. Den ena avser då den hittillsvarande utvecklingen och den andra den framtida förändringen (prognosen). l fortsättningen disponeras denna bilaga på följande sätt. Avsnitten 2-4 tar i tur och ordning upp de tre olika faserna A, B och C. Den allmänna beskrivningen kompletteras med tre exempel (presenterade i bil. 13.1-l3.3), där delvis olika statistikmaterial används. Vi har där valt att redovisa prognoser för tre kommuner av olika slag, nämligen

294 Bilaga 14

en glesbygdskommun med ca 15000 innevånare som upplever sysselsättningsproblem (S-kommun) - en mellanstor kommun med ca 50 000 innevånare där både befolkningsoch sysselsättningsutvecklingen är positiv (T-kommun) - en forortskommun till Stockholm, där sysselsättningsutvecklingen är starkt sammanvävd med utvecklingen för hela storstadsregionen (Ukommun).

1.1 Fas A. Beskrivning av utvecklingen åren 1970-1975

Som underlag för beskrivning av utvecklingen 1970-1975 har resultat från Folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1975 utnyttjats. Bedömningarna inskränks till den största behovsgruppen dvs. andelen barn med förvärvs-

arbetande resp. studerande mor. Övriga mindre behovsgrupper t. ex. barn

till ensamstående fäder ingår i beräkningarna i utgångsläget. Prognosen i fas C påverkas inte här av relativa förändringar i dessa mindre grupper. Med utgångspunkt i de erhållna värdena beräknas en årlig förändring mellan åren 1970 och 1975, som utgör ett underlag för bedömningen i fas B och prognosen i fas C. 1 bägge folkräkningarna finns underskattningar då det gäller sysselsättningen for kvinnor. Underskattningarna är pâ riksniva av ungefär samma storleksordning. Både åren 1970 och 1975 var underskattningen mycket stor för kvinnor sysselsatta inom jordbruk och inom socialvård (t. ex. dagmammor). Då det gäller barnomsorgsplaneringen kan dessa fel, trots att de är nästan lika stora på riksnivå i båda folkräkningarna, leda till att man på kommunnivå missbedömer Förändringen mellan åren 1970 och 1975. Felen kan skilja sig avsevärt mellan folkräkningstillfállen i en enskild kommun. Det kan innebära antingen att man underskattar eller överskattar förändringen. Dessa fel kan vi här emellertid inte ta någon hänsyn till på grund av att uppgifter över felens storlek i en enskild kommun saknas. När det gäller utbyggnadsplanen kan en betydelsefull grupp vara de kvinnor som är dagmammor i väntan på att få ett annat arbete. När de börjar ett sådant kommer både deras egna barn och dagbarn att efterfråga annan barntillsyn. Genom att det i FoB-70 inte redovisas sysselsatta som hade en veckoarbetstid på 16-19 timmar/vecka så kan inte utvecklingen for denna grupp beräknas mellan 1970 och 1975 med ledning av FoB-materialet. Under senare år har antalet förvärvsarbetande inom detta intervall ökat. I barnomsorgsplaneringen inräknas barn med mödrar som arbetar 16-19 timmar/vecka i behovsgrupperna, vilket innebär att FoB-materialen kan ge för låga värden på den årliga förändringen. Som underlag för prognosen är det viktigt att försöka bedöma vad som hänt i kommunen inom de näringsgrenar där flertalet kvinnor arbetar. För landet som helhet fanns hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna inom offentlig förvaltning och ca en femtedel inom vardera tillverkningsindustrin resp. handel, restaurang och hotell. Betydelsefullt för enstaka kommuner kan vara om företag med mycket kvinnlig arbetskraft expanderat eller minskat kraftigt (eventuellt lagts ner). Stora lokala förändringar inom sjukvård och socialvård kan också påverka utvecklingen.

Bilaga 14 295

1.2 Fas B. Bedömning av utvecklingen åren 1975-1978

Flera statistikmaterial kan utnyttjas för att uppskatta förändringar mellan åren 1975 och 1978. Problemet är att inget är riktigt bra. De har var och en sina brister. Ett sätt att skaffa sig en säkrare uppskattning blir därför att studera flera statistikmaterial, dvs. att kombinera flera av de metoder som beskrivs nedan: D Uppskattning av förändringen med utgångspunkt från utvecklingen åren 1970-1975. Där kan utvecklingen inom näringsgrenar med flest kvinnliga förvärvsarbetande efter år 1975 jämföras med utvecklingen under perioden 1970-1975 (se ovan). Den årliga förändring av andelen barn med förvärvsarbetande mor som gäller för åren 1970-1975 kan justeras med hänsyn till denna bedömning. El De specialbearbetningar. som gjorts av AKU-data för olika kommungrupper kan användas. Som belyses i ett av exemplen nedan studeras då inte bara den kommungrupp som kommunen tillhör utan även andra kommungrupper som ligger nära. Ibland kan det vara viktigt att hellre utgå från en annan kommungrupp, som innehåller kommuner som mera liknar den egna kommunen. El SCB:s specialbearbetningar av inkomststatistiken (SPlNK) kan användas. Inkomstgränserna för inkomsttagare med veckoarbetstid 1-19 timmar och 20-w timmar har där bestämts med hjälp av FoB-75, och har sedan ändrats t. o. m. år 1977 med hjälp av AKU-siffror för riket. Här bör observeras att inkomstutvecklingen varit olika i olika yrkesgrupper. Om näringslivsutvecklingen och därmed sammanhängande inkomstutveckling skiljer sig från rikets så kan förändringen under året i antalet sysselsatta bli felskattad. Även om felet i totalantalet sysselsatta (för viss veckoarbetstid) är relativt litet så kan felet i förändringen under något eller några år vara stort. SPINK-materialet kan erhållas från länsstyrelserna. El Särskilda undersökningar om behovet av barnomsorg som gjorts inom enskilda kommuner kan användas. Om en sådan gjorts nyligen kan den ge tillförlitliga värden. Genomförs den vid upprepade tillfällen kan den ge mycket bra prognosunderlag. Beträffande den bedömning av efterfrågan som ofta görs i sådana undersökningar finns alltid risk för överskattning (för säkerhet skull säger man att man vill ha kommunal barnomsorg) eller underskattning (när det inte finns kommunal barnomsorg är man ”nöjd” med den barnomsorg man har). lbland är uppgifter om barnomsorgskön det enda som finns. Siffrorna måste då tolkas med försiktighet (man ställer sig i kö för säkerhets skull eller man ställer sig inte i kö eftersom det ändock inte finns någon chans att få plats).

1.3 Fas C. Prognos över utvecklingen a°ren 1979-1983

Redan bedömningen av utvecklingen mellan åren 1975 och 1978 är osäker eftersom man även i bästa fall inte har material som är jämförbart med

296 Bilaga 14

Folk- och bostadsräkningarnas statistikmaterial. För en god prognos över utvecklingen 1979-1983 behövs en säker uppskattning av den årliga förändringen t. 0. m. år 1978. Ju längre fram i tiden man kommer desto större blir osäkerheten om hur andelen barn med förvärvsarbetande och studerande Föräldrar utvecklats sedan år 1975. En underskattning av ökningen på en procentenhet per år mellan åren 1975 och 1978 leder till att man ligger åtta procentenheter för lågt (om man fortsätter den raka trenden) år 1983. Utgångspunkten för prognosen åren 1979-1983 är i här förda resonemang utvecklingen åren 1970-1975 enligt fas A. Till detta läggs en uppskattning av utvecklingen åren 1975-1978, enligt fas B. Den senare kan bygga på flera statistikmaterial. Bäst prognosunderlag erhålls om utvecklingen kan studeras for hela perioden 1970-1977. 1 allmänhet kan man inte göra detta utan får utgå från utvecklingen åren 1970-1975 och sedan göra en bedömning av om förvärvsfrekvenser för kvinnor ökat i samma takt, dämpats eller accelererat (med hjälp av något av de statistikmaterial som togs upp under fas B samt med hjälp av kännedom om näringslivets utveckling i kommunen). Denna bedömning leder till en uppskattning av hur stor den procentuella ökningen varit, vilken sedan ligger till grund för prognosen för åren 1979-1983. Vid bedömningen av utvecklingen kan ett synsätt vara: Innan kvinnor får barn har de i allmänhet arbete. När de får barn tar de tjänstledigt men slutar inte arbeta utan återgår (eller önskar om barnomsorgsproblemet löses återgå) till arbetet. En stor andel av kvinnorna arbetar inom offentlig och privat service som kommer att fortsätta att expandera (på grund av ökade behov av vård av barn och äldre i flertalet kommuner). lenstaka kommuner arbetar en betydande andel av kvinnorna inom sådan tillverkningsindustri (t. ex. textilindustrin) som minskat sin sysselsättning. Eftersom dessa nästan aldrig är i majoritet kan dock detta knappast innebära mer än att ökningen av förvärvsfrekvenser Även dämpas. i regioner med besvärligt sysselsättningsläge kan det vara så att läget för kvinnor är förhållandevis mindre besvärligt än för männen på grund av den offentliga sektorns stora betydelse för kvinnornas sysselsättning. Det är viktigt att fundera över vad som händer med de yngre kvinnorna. Om de inte får sysselsättning kan det tänkas att de flyttar från kommunen vilket då innebär att antalet barn som föds minskar (liksom befolkningen). Det ökade antalet äldre innebär att det behövs flera personer inom äldrevården och därför fortsätter den kvinnliga förvärvsfrekvensen att öka. Det är då kommande årskullar unga kvinnor eller något äldre kvinnor som börjar arbeta. Med allt färre barn kan detta under en övergångsperiod betyda t. o. m. en accelererad ökning av andel barn med förvärvsarbetande mor. En motsatt utveckling kan dock också vara möjlig. De yngre kvinnorna får inte arbete men stannar kvar i kommunen. Med ungefär lika många barn men samma antal arbetstillfällen så blir andelen barn med

förvärvsarbetande mor lägre

(dvs. förvärvsökningen dämpas eller stagnerar). Även antal barn som kommer att födas får därför stor betydelse för förändringen av förvärvsfrekvenserna. F. n. har vi upplevt en längre period då det fötts relativt sett få barn. Man vet ganska lite om orsakerna till denna nedgång, varför det är svårt att gissa sig till vad som kommer att hända i framtiden. Minskningen kan fortsätta (eller i varje fall kan fruktsamheten stanna kvar på låg nivå)

Bilaga 14 297

vilket då innebär ett lägre antal barn än vad som medräknats i befolkningsprognoserna. Det går å andra sidan inte att bortse från att fruktsamheten under den närmaste tiden kan öka t. 0. m. kraftigt. Framtidspessimismen kan t. ex. vändas i framtidsoptimism och debatten om att “vi behöver fler barn“ kan få effekt genom förbättringar för barnfamiljer. Om det är många som har skjutit upp barnafödandet, kan man under några år få ovanligt stora barnkullar. Med utgångspunkt i den allmänna utvecklingen går det att från kommunens gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) och länsplaneringsskaffa sig en uppfattning om vad som hänt med kvinnlig förunderlaget värvsfrekvens inom kommunen. Ett sätt är att studera inom vilka närkvinnorna arbetade i kommunen åren 1970-1975 och bedöma ingsgrenar vilken man kan vänta sig inom dessa näringsgrenar. Vill man utveckling noggrant till väga kan man koncentrera sig till offentlig och gå mindre service och de eventuella industrier, som har stor andel kvinnor. privat Mest avgörande blir troligen utvecklingen inom offentlig service. Frågorna blir då - vad händer inom äldreomsorgen - vad händer inom barnomsorgsområdet - vad händer inom sjukvården - vad händer inom handeln - vad händer inom turistnäringen i relation till vad som hänt (eventuellt) under början av 1970-talet. 1 många kommuner måste man räkna med att äldreomsorg och sjukvård ökar eftersom antalet äldre ökar. Utbyggnaden av barnomsorgen - som samhället prioriterar - innebär också nya arbetstillfällen, som fylls av nästan enbart kvinnor. Utbyggnad av turistnäringen kan leda till många arbetstillfällen för kvinnor.

Då det gäller antalet barn med studerande föräldrar har man i barnomsorgsplanerna i allmänhet räknat med oförändrade värden. Det är här viktigt att komma ihåg att alltfler kvinnor med barn börjar studera bl. a. inom arbetsmarknadsutbildningen. Vid planeringen av fritidshem är det viktigt att tänka på att barn med daghemsplats blir barn som ejierfrâgar fritidshemsplatser i mycket högre utsträckning än andra barn. Fritidshemsutbyggnaden måste planeras med tanke på detta så att de problem med att bereda tidigare daghemsbarn plats på fritidshem, som vissa kommuner haft, undviks.

2 Exempel för behovsberäkning av daghem i

glesbygdskommunen (S-kommun)

Fas A. Beskrivning av utvecklingen åren 1970-1975

Beräkningarna sker i enlighet med beskrivningar i socialstyrelsens vägledbarnomsorgsplanering 1979-1983. Barnomsorgsplaning för kommunernas nering 1:78. Folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1975 ligger till grund i för beräkningarna.

i l l l

298 Bilaga 14

Beräkning Andel - andel av 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar 1970 24,7 96 - andel av 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar 1975 40,3 %

Ökning av andel 0-6-åringar med förvärvsarbe-

tande och studerande Föräldrar 1970-1975 15,6 %

Årling förändring 1970-1975 3,1 %

Fas B. Bedömning av utvecklingen åren 1975-1977 Som underlag för framskrivningen har utöver underlaget från Folk- och bostadsräkningarna utnyttjats specialbearbetningar som gjorts för att skatta förvärvsintensiteter med hjälp av inkomststatistiken (SPINK). Enligt SPINK uppskattas förändringen av förvärvsfrekvensen för kvinnor med barn mellan noll-sex år (inte andel noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor som normalt används i barnomsorgsplaneringen) på följande sätt.

Tabell S.1 Förvärvsfrekvens för kvinnor med barn 0-6 år 1975, 1976, 1977, SPINK

Under perioden 1970-1975 var enligt FoB ökningen i andelen barn med förvärvsarbetande mor 3,1 procentenheter per år. SPINK-materialet antyder alltså att andelen barn med förvärvsarbetande mor har ökat i minst lika hög takt under perioden 1975-1977 som under 1970-1975. Vi räknar med att andelen barn med studerande föräldrar inte ändrats under perioden. Som utgångspunkt för prognos över utvecklingen 1978-1983 erhålls därför följande utgångsvärden.

Tabell S.2 Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar l procent

År Andel Källa

1970 24,7 % FoB 1975 40,3 % FoB 1977 48 % Antagande ca 3,8 procentenheter/år

Bilaga 14 299

Fas C. Prognos över utvecklingen åren 1978-1983

Som underlag for bedömningen utnyttjas material rörande förvärvsarbetande befolkning efter kön, näringsgren och yrkesställning i kommuner från Folkoch bostadsräkningarna 1970 (Del 5, tab. 3) och 1975 (Del 5, tab. 3) tillsammans med kommunens bedömning av arbetsmarknad och sysselsättningsmöjligheter presenterade i GPF. För att göra prognosen kan det vara lämpligt att sammanfatta utvecklingen mellan 1970 och 1977 for såväl andel barn noll-sex år med förvärvsarbetande

Ökning från 1970 %

l

25-

31 SPINK. Kvinnor 20 - med barn 0-6 år

4) SPINK. Kvinnlig förvärvsfrekvens

15 -

1) Feb-data. Andel 0-6- 10 _ åringar med fab mor 2) Feb-data. Kvinnlig förvärvsfrekvens

Diagram S1. F örändringar i andel barn med fab. mor resp. jörvärvsfrekvensen för kvinnor 1970-1977. Tänkbara urveck/ingar 1978-83 har dragits ut (för att antyda osäkerheten i O i l l I l T r r l I I | I | = bedömningen av utveck- 1975 1977 1980 1983 År lingen under denna period).

300 Bilaga 14 7

mor liksom andel förvärvsarbetande kvinnor med barn noll-sex år i ett. diagram. Följande noter gäller diagram S.l nedan:

1) FoB-material gällande andel noll-sexåringar med lörvärvsarbezande mor 20-w timmar. Total ökning: 15,6 procentenheter.

Årlig ökning: 3,1 pro-

centenheter. 2) FoB-material gällande förvärvsarbetande kvinnor 20-w timmar. Total

ökning: 12,1 procentenheter. Årlig ökning: 2,4 procentenheter

3) SPINK. Andel förvärvsarbetande kvinnor med barn noll-sex år med veckoarbetstid 20-w timmar under 1975-1977. Total ökning: 7,1 procent-

enheter. Årlig ökning: 3,6 procentenheter.

4) SPINK. Andel förvärvsarbetande kvinnor totalt med veckoarbetstid 20-w timmar under 1975-1977.

Total ökning: 1,1 procentenheter. Årlig

ökning: 0,6 procentenheter.

5) Prognos: Ökning av andel barn med förvärvsarbetande mor ca 2 procent-

enheter per år. (Kommenteras nedan). 1 kommunen finns en industri (inom textilbranschen) med huvLdsaklig kvinnlig arbetskraft. En undersökning har dock visat att endast ett fåtal av de anställda har barn på daghem. Det är väsentligt att studera inom vilka kvinnorna näringsgrenar arbetar och göra en bedömning av itvecklingen inom de för kvinnorna viktigaste FoB-70 näringsgrenarna. Enligt och FoB-75 fördelar sig kvinnliga och manliga förvärvsarbetande efter näringsgren på följande sätt. Tabell S.3 Antal förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar

Näringsgren Kvinnor Män

FoB 70 FoB 75 Förändr.FoB 70 FoB75 Fbrändr. FoB-75- FoB-75- FoB-70 FoB-7O

1 Jordbruk. skogsbruk m. m. 67 81 14 747 709 - 38 2-4 Gruvor, tillverknindustri 173 355 182 765 924 159 5 Byggnadsindustri 15 22 7 647 550 - 97 6 Handel, restaurang, hotell 301 322 21 264 300 36 7 Samlärdsel, post, tele 61 69 8 272 255 - 77 8 Bank, försäkrv., uppdr.v. 45 66 21 69 102 33 9 Offentlig förvaltning 883 l 192 309 423 459 36

Samtliga anställda 1 545 2 107 562 3 187 3 299 52

Uppgifterna ovan gäller för samtliga kvinnor. En undersökning av AKUmaterial från år 1976 visar att kvinnor med barn mellan noll-sex å i huvudsak hade samma näringsgrensfördelning som övriga kvinnor. I näringsgren 6 (handel, restaurang, hotell) var andelen småbarnsmödrar något lägre och inom offentlig förvaltning (speciellt socialvård) något högre än iövriga näringsgrenar. Troligen har detta att göra med att kvinnor med barn nellan noll-sex år är yngre än övriga kvinnor som arbetar.

Bilaga 14 301

Som framgår av data från FoB-75 är utvecklingen inom offentlig förvaltning, tillverkningsindustrin (speciellt textilbranschen) och inom handel, restaurang, hotell avgörande för utvecklingen av kvinnlig forvärvsfrekvens. Mellan 1970 och 1975 tillkom 55 % av de nya sysselsättningstillfällena för kvinnor inom offentlig förvaltning och 32 % inom tillverkningsindustrin. Länsplaneringen 1974 räknade med att det under slutet av 1970-talet skulle tillkomma ca 200 nya arbetstillfällen inom ortens textilindustri. F. n. är utvecklingen inom denna osäker, man kan knappast längre räkna med ytterligare arbetstillfällen. Risken är stor för att arbetsstyrkan måste minskas, eventuellt att industrin läggs ner. Detta kommer att verka dämpande på ökningen av kvinnlig förvärvsfrekvens. Rimligtvis måste dock reduktionen av arbetstillfällen åtminstone delvis motverkas av tillkomst av ny industri och att arbetslösa ges möjlighet till arbetsmarknadsutbildning. Inom varuhandel och samfärdsel räknar länsplaneringen med en minskning på ca 100 arbetstillfällen, inom privata tjänster i stort sett oförändrad sysselsättning samt inom den offentliga förvaltningen en ökad sysselsättning. Inom sjuk- och socialvård räknar man sålunda med ca 300 nya arbetstillfällen, speciellt på grund av att antalet personer över 65 år ökar. Kommunens egen sysselsättningsutredning bedömer utvecklingen mera positivt än länsplan 74. De företagsenkäter kommunen grundar sina antaganden på gjordes år 1975 och bygger på personliga kontakter med samtliga företagare. Deras bedömning av näringslivets spontana utveckling för senare hälften av 1970-talet ger en mera positiv bild av utvecklingen än vad som förespeglats i länsplanerings-prognosen. De bedömningar som företagarna gjort är givetvis konjunkturkänsliga, men vi tror ändock att man inte skall vara alltför pessimistisk då det gäller sysselsättningsutvecklingen inom det privata näringslivet. Det är naturligt att utvecklingen inom textilindustrin kommer att leda till en dämpning av ökningen i förvärvsfrekvenser bland mödrar med barn. Därför utgår vi från den lägre ökningstakten under perioden 1970-1975 (1975-1977 synes ökningen vara något kraftigare) och bedömer att den årliga ökningen under åren 1978-1983 endast uppgår till två procent-enheter per år, dvs. två tredjedelar av den ökning som noterades tidigare. Ett eventuellt bortfall av sysselsättningstillfällen inom textilindustrin bedöms inte direkt påverka sysselsättningen for småbarnsmödrar eftersom få sådana arbetar inom textilindustri f. n. Däremot får bortfallet en indirekt påverkan. Med tanke på att förvärvsfrekvenserna för kvinnor i kommunen fortfarande ligger under riksgenomsnittet förefaller det rimligt att förutsätta att dämpningen av hittillsvarande ökning under alla omständigheter inte blir alltför kraftig. Det är möjligt att regionalpolitiska åtgärder tillsammans med en möjlig konjunkturuppgång kring år 1980 kan leda till fler arbetstillfällen för kvinnor än vi här räknat med. Detta kan då innebära att andelen noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor stiger snabbare än beräknat. Därför bör man vid nästa översyn av barnomsorgsplanen ytterligare analysera utvecklingen. Andelen barn med studerande föräldrar inkl. ensamstående förvärvsarbetande far har fr. o. m. år 1978 räknats ligga 0,5 procentenheter högre än tidigare med hänvisning till eventuell arbetsmarknadsutbildning bland friställda.

302 Bilaga 14 sou 1979:57

Detta innebär att utvecklingen skulle bli följande. (Resultaten presenteras också i diagram S.2)

Andel barn med förvärvsarb/stud förälder % l 50 -

Diagram S.2 Andel barn med förvärvsarbetande , , , I I , 1 j , , , = eller studerande föräldrar i 1 975 1 978 1980 1 983 År

60,5 96

Bilaga 14 303

3 Exempel för behovsberäkning av daghem i den mellanstora

kommunen (T-kommun)

Fas A. Beskrivning av utvecklingen åren 1970-1975

Beräkningarna sker i enlighet med beskrivning i socialstyrelsens vägledning för kommunernas barnomsorgsplanering 1979-1983. Barnomsorgsplanering 1:78. Folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1975 ligger till grund för beräkningarna. Beräkning Andel - Andel av O-Ö-âringar med förvärvsarbetande och studerande Föräldrar 1970 38,2 % - Andel av 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar 1975 42,8 %

Ökning av andel O-6-åringar med förvärvs-

arbetande och studerande föräldrar 1970-1975 4,6 %

Årlig förändring 1970-1975 0,9 %

Fas B. Bedömning av utvecklingen åren 1975-1977

Som underlag för framskrivningen har utöver underlaget från Folk- och bostadsräkningarna utnyttjats specialbearbetning av AKU (1977-03-01) som genomförts av planeringsgruppen för barnomsorg. Specialbearbetningen grundas på en kommungruppering efter kvinnlig förvärvsfrekvens enligt FoB 70 och förändringar i kvinnlig förvärvsfrekvens mellan åren 1970 och 1975. T-kommun tillhör enligt kommungrupperingen grupp 5, men kan med hänsyn till förvärvsnivâ och struktur också tänkas tillhöra grupperna l, 2, 4. Samtliga dessa grupper redovisas därför.

Tabell T.1 Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande mor i procent

1970-1975 Årlig ökning 3,0 1,3 2,3 1975-1977

Utvecklingen 1975-1977 tyder på en kraftig ökning av andelen barn med förvärvsarbetande mor inom alla de aktuella kommungrupperna med undantag av grupp 2. Utvecklingen vad gäller sysselsättningen inom T-kommunen

304 Bilaga 14

har varit positiv varför det förefaller naturligt att mellan åren 1975 och 1977 räkna med en ökning som skett inom kommungrupp 5 enligt AKU, dvs. 4,5 %. Andelen barn med studerande Föräldrar antas konstant varfor följande utgångsdata antas gälla som utgångspunkt för prognos över utvecklingen 1978-1983.

Tabell T.2 Antal förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar

År Andel Källa

38,2 96 FoB 42,8 % FoB 47,3 96 Antagande: ökning/år 2,25 procentenheter

Fas C. Prognos över utvecklingen åren 1978-1983

Som underlag för bedömningen utnyttjas material rörande Förvärvsarbetande befolkning, fördelat efter kön, näringsgren och yrkesställning i kommuner, från Folk- och bostadsräkningarna 1970 (Del 5 tab. 3) och 1975 (Del 5 tab. 3) tillsammans med kommunens bedömningar av arbetsmarknad och sysselsättningsmöjligheter presenterade i GPF 78. Andelen barn med studerande föräldrar har antagits konstant. Förvärvsarbetande kvinnor inom kommunen fördelar sig enligt FoB 70 och FoB 75 efter näringsgren enligt följande.

Tabell T.3 Antal förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar

Förändring Näringsgren FoB 70 FoB 75 FoB 75-FoB 70

1 Jordbruk, skogsbruk m. m. 209 224 15 Gruvor, tillverkningsindustri 1 278 1 202 - 76 Byggnadsindustri 73 90 17 Handel, restaurang, hotell 1 204 1 181 - 23 Samfárdsel, post, tele 293 340 47 Bank, försäkringsv., uppdragsv. 388 514 Offentlig förvaltning 3 825 4 492 667

Samtliga anställda 7 270 8 043

Huvuddelen av de kvinnliga förvärvsarbetande finns inom gruvor, tillverkningsindustri, handel, restaurang, hotell samt offentlig förvaltning (tillsammans 85 % enligt FoB 75). De kraftigaste förändringarna (ökningar av antalet förvärvsarbetande) mellan åren 1970 och 1975 har skett inom offentlig förvaltning och bank, för-

Bilaga 14 305

säkringsväsen, uppdragsverksamhet. Man kan för perioden 1978-1983 räkna med en kraftig ökning av andelen barn med förvärvsarbetande mödrar inom kommunen. Anledningen härtill är utflyttning av statliga verk till regionen samt expansion av den offentliga verksamheten inom landstingsområdet. Detta kommer att innebära ökade krav på såväl privat som offentlig service vilket bör leda till en kraftig ökning vad gäller den kvinnliga förvärvsfrekvensen. Som exempel kan nämnas landstingets Vårdplan -85 vilket enligt GPF ensamt bör leda till en ökning av antalet sysselsättningstillfállen med 850 under en jlerârsperiod. Mellan åren 1970 och 1975 ökade antalet sysselsatta med minst halvtid inom den offentliga förvaltningen med 814. Samtidigt ökade andelen av noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor med 4,6 96. Vårdplan -85 torde därför ensamt leda till en ökning av andelen noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor av storleksordningen 5 %. Då tas ändock inte hänsyn till effekten av att dessa 850 sysselsatta kommer att efterfråga service. De statliga verk, som kommit till regionen erbjuder dessutom många nya arbetstillfällen för kvinnor. Kommunen har ett väl differentierat näringsliv, inom vilka finns utrymme för fler kvinnor. Bland företag som tillfrågas om hinder för expansion anger många just brist på barnomsorg. Detta visar också att det är viktigt att man framåt - i takt med att de akuta behoven löses - bör räkna med en kraftig ökning av förvärvsfrekvens för kvinnor med bam mellan noll och sex år. För år 1977 ligger förvärvsfrekvensen för kvinnor ungefär som genomsnittet för landet, men avsevärt under de värden som uppnåtts i vissa delar av Sverige, varför man inte behöver räkna med någon dämpning av ökningen under perioden 1978-1983. Expansionen av den offentliga och privata sektorn innebär en ökning av sysselsättningen inom såväl privat som offentlig service. Allt detta torde innebära ökade möjligheter för småbarnsmödrar att få sysselsättning. 1 diagram T.l nedan presenteras den utveckling i andel noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor som noterats. 1 prognosen räknar vi med en avsevärt positivare utveckling än vad som hittills gällt. Vi har uppskattat ökningen i andel noll-sexåringar med förvärvsarbetande mor till ca 3 procentenheter per år under perioden 1978-1983. Det goda utbudet av arbetstillfällen kan innebära ökade önskemål om utbildning från kvinnornas sida. Därför ökas andelen noll-sexåringar med studerande mor med 0,5 procentenheter fr. o. m. 1978.

Andel barn med förv. arb mor % ll

25-

1) Feb-material 70-75

I 1 I I I I

Diagram T.1 Förändringar 1920 19.75 1 937 -19180 19.83 *År

i andel 0-6-áringar med förvärvsafbelande m0 1) Fob-material. Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande mor 20-w tim. med veckoarbelsrid 20-w Total ökning: 4,6 procentenheter. Årlig ökning: 0,9 procentenheter. rim. 2) Specialkörning från AKU - Kommungrupp 5. Andel O--G-åringar med Tänkbara urvecklingarjör förvärvarbetande mor 20-w tim. Total ökning: 4,5 procentenheter. 1978-1983 har dragits ut Årlig ökning: 2,3 procentenheter. (för at! visa pa osäkerheten 3) ibedömningen). Prognos. 3 procentenheter per år.

Utvecklingen under perioden 1970-1977 samt prognos för 1978-1983 presenteras i tabellen nedan och diagram T. 2.

Tabell T.4 Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar i procent

År Andel i procent

38,2 42,8

sou 1979:57 Bilaga 14 307

Andel barn med förvärvsarb/stud förälder % 11

401 , Diagram T.2 A nde! barn

1” = med I l I I f r I j I j I l | I

förvärvsarbetande .

1970 1975 1978 1980 1983 År eller studerande föra/drar: i...? x..., x._--2.p---a T-kommun under perioden Fob-data Uppskattning Prognos I 970-1983.

4 Exempel för av i

behovsberäkning daghem

förorts-kommunen (U-kommun)

Fas A. Beskrivning av utvecklingen åren 1970-1975

Beräkningarna sker i enlighet med beskrivning i socialstyrelsens vägledning för kommunernas barnomsorgsplanering 1979-1983: Barnomsorgsplanering 1:78. Folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1975 ligger till grund för beräkningarna. Beräkning Andel - andel av O-6-åringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar 1970 32 % - andel av O-Ö-áringar med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar 1975 41 %

Ökning av andel O-6-åringar med förvärvsar-

betande eller studerande föräldrar 1970-1975 9 %

Årlig förändring 1970-1975 1,8 %

308 Bilaga 14

Fas B. Bedömning av utvecklingen 1975-1977

Som för framskrivningen har utöver underlaget från Folk- och underlag resultat av en enkät angående behovet av bostadsräkningarna utnyttjats för barn mellan noll-sex år som genomfördes i kommunen barnomsorg och gällde hösten år 1976. Dessutom görs jämförelser med SPINK-materialet. I behovsenkäten för år 1976 frågades om antal barn, nuvarande sysselhur barntillsyn f. n. var ordnad samt önskad tillsyn. Bland frågorna sättning, ingick även en fråga om man efterfrågade daghem inom ett år. Sysselsättställdes på liknande sätt som i FoB. ningsfrågorna I kommunen fanns den 31.12.1976 7 075 barn i åldern noll-sex år. Totalt erhölls svar motsvarande 6 721 barn i denna åldersgrupp, dvs. en svarsfrekvens på ca 95 %. Det var 3 764 barn - motsvarande 56 % - som hade studerande eller förvärvsarbetande föräldrar. Det var 739 barn som hade mödrar som arbetade under 20 timmar i veckan. Ytterligare 134 barn hade studerande mödrar. Totalt hade alltså 3 025 noll-sexåringar - motsvarande 45 % - föräldrar som arbetade 20 timmar eller mer per vecka eller som studerade. FoB-75 skulle andelen noll-sexåringar med förvärvsarbetande eller Enligt studerande föräldrar vara 41 % 1975. Om vi jämför med enkätresultaten får vi en skillnad på 4 %. Denna kan tolkas som att

- andelen med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar noll-sexåringar har ökat från år 1975 till år 1976 dvs. dubbelt med fyra procentenheter så snabbt som genomsnittligt under perioden 1970-1975. FoB-75 innehåller en underskattning av (framför allt kvinnlig) förvärvsfrekvens i U-kommun. förvärvsfrekvensen är lägre bland dem, som inte besvarat enkäten. För att minska ned skillnaden till två procentenheter, vilket motsvarat genomsnittet under 1970-1975 skulle endast 50-60 av de barn, för vilka ha förvärvsarbetande eller studerande mor. Detta motinte svar erhållits, svarar endast 15 procentenheter. Det kan vara så att många föräldrar med barn som inte behöver barnomsorg låter bli att svara på enkäten. 1 bortfallet fanns dock en högre andel invandrare. Bland dem kan orsaken till att inte enkäten besvarades vara språksvårigheter.

För att bedöma utvecklingen mellan 1975 och 1977 har vi även studerat SPINK-materialet. Detta visar på följande förvärvsfrekvenser för kvinnor med bam mellan noll och sex år. Tabell U.1 Förvärvsfrekvens för kvinnor med barn 0-6 år, 1975, 1976, 1977, SPINK

År Veckoarbetstid

1-19 tim.

1975 1976 1977

Ökning 75-77 Årlig ökning 75-77

14 309 Bilaga

Enligt SPINK skulle småbarnsmödrarnas forvärvsfrekvens (med veckoarbetstid överstigande 1 timma) ha ökat med tre procentenheter under de två åren. Den skilda utvecklingen för korttids- och långtidsarbetande beror troligen på att man inte funnit rätt inkomstgräns. Vid beräkning av andelen barn med förvärvsarbetande och studerande föräldrar har vi i princip räknat med motsvarande ökning som under perioden 1970-1975, dvs. ca två procentenheter per år. För säkerhets skull har vi också räknat med den lägre förvärvsnivån som vi fick fram i enkäten. Vi kan nämligen inte bortse ifrån att förvärvsfrekvensen i bortfallet - som i stor utsträckning består av invandrare - inte är lika hög som bland dem som besvarat enkäten. Vi får därför följande inför utgångsvärden prognos över utvecklingen 1978-1983.

Tabell U.2 Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar

År Andel Källa/Kommentar

32 % FoB 41 % FoB: årlig ökning 1,8 % 47 % Antagande 3 procentenheter/år. FoB 75 kan ha underskattat förvärvsfrekvensen bland kvinnor. Enligt SPINK skulle ökningen 1975-1977 vara två procentenheter/år.

Fas C. Prognos över utvecklingen 1978-1983

Som underlag för bedömningen utnyttjas utöver tidigare redovisade källor även kommunens av arbetsmarknad bedömning och sysselsättning presenterade i GPF. Enligt länsrappon år 1978 kan man för kommunen under

perioden fram till år 1990 räkna med en snabbare ökning bland privata

tjänster, en något långsammare ökning inom varuhandel och klart långsammare ökning inom offentlig förvaltning än under perioden 1970-1975. Eftersom kommunen utgör en forortskommun till Stockholm med pendlingsmöjligheter så påverkas utvecklingen av förvärvsfrekvensen för kvinnor inte bara av arbetsmöjligheter inom kommunen. Stockholm har redan en hög forvärvsfrekvens bland kvinnor såväl med som utan småbarn. Det är möjligt att den kvinnliga förvärvsfrekvensen inom Stockholms kommun inte kan öka mycket mer. Nya arbetstillfällen i Stockholm kan därför i stor utsträckning gå till forortskommunerna, vilket kan innebära att andelen förvärvsarbetande kvinnor inom kommunen kan öka snabbare än tidigare. Enligt FoB-data skulle andelen barn med förvärvsarbetande mor ha ökat med 1,8 procentenheter per år perioden 1970-1975. Enligt SPINK uppskattas andelen kvinnor med småbarn och veckoarbetstid över 20 timmar ha ökat med två procentenheter mellan åren 1975 och 1977. Huvuddelen av ökningen ligger där mellan åren 1976 och 1977. För småbarnsmödrar med veckoarbetstid understigande 20 timmar uppskattas ökningen till 1,3 procentenheter. Huvuddelen av ökningen ligger där under åren 1975 till 1976. Dessa siffror antyder att man i SPINK för kommunen inte lyckats träffa rätt på

310 14 Bilaga

de inkomstgränser som skiljer mellan olika veckoarbetstider. Slutsatsen måste bli att ökningen även under åren 1975-1977 varit av samma storleksordning som tidigare dvs. bortåt två procentenheter per år. Ovan har påpekats att kommunens framtida utveckling torde hänga samman med sysselsättningsutbudet i Stockholm. I den specialbearbetning av AKU (1977-03-01), som genomförts av planeringsgruppen for barnomsorg finns en kommungrupp som innefattar flera förortskommuner till Stockholm. Vid bedömning av den framtida utvecklingen är det av intresse att studera just denna kommungrupp. Parallellt presenteras utvecklingen i Stockholms kommun i tabellen nedan.

Tabell U.3 Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande mor i procent (AKU)

Förändringar enligt olika statistikmaterial presenteras nedan i diagram U.1. Som diagram U.l visar är bilden mycket svårtolkad. I diagrammet ser man två tänkbara utvecklingar. Dels syns den som varit enligt AKU inom kommungruppen under hela perioden 1970-1977. Dels syns den som enligt FoB-data funnits i kommunen under åren 1970-1975. I Stockholms kommun tycks en dämpning av ökningen i andelen småbarn med förvärvsarbetande mor skett under åren 1975-1977. Det är möjligt att de nya arbetstillfállena inom Stockholm kommer att dra till sig yngre kvinnor från vår exempelkommun varfor småbarnsmödrarnas forvärvsfrekvenser kan öka under åren 1978-1983 i samma takt som inom andra förortskommuner under åren 1970-1977, alltså med tre procentenheter per år. Med antagande om konstant andel studerande skulle detta innebära förvärvsfrekvenser år 1983 motsvarande eller strax under de som f. n. finns i Stockholms kommun. Det är därför inte troligt att någon dämpnng sker fore år 1983, men en sådan kan komma senare. Hur kraftig en sådan blir kan lättare bedömas om något är, när man fått en bättre bild av vad som hänt i Stockholm och andra förortskommuner.

Bilaga 14 311

2)AKUdma- Kommungrupp 3

1 ) Fob-data

; I I I I I I I I 1970 1975 W977 1 980 1983 År

1970-1975. Diagram U.1 Andel 0-6- Andel 0-6-åringar med fab mor. Total ökning: 9 procentenheter. Årlig ökning: 1,8 procentenheter. âringar med förvärvsarbetande mor resp. antal 1970-1975. Andel O-G-âringar med fab.mor. Total ökning: 15,4 procentenheter. smâbarnsmödrar med Årlig ökning: 3,1 procentenheter. förvärvsarbete överstigande 1975-1977. Andel 0-6-åringar med fab mor. Total ökning: 5,9 procentenheter. 20 timmar per vecka. Årlig ökning: 3,0 procentenheter. Tänkbara urvecklingar för 1975-1977. perioden 1978-1983 har Förvärvsfrekvens bland småbarnsmödrar. Total Ökning: 2 procentenheter. Årlig ökning: 1 procentenhet. dragits ut (för an visa pa osäkerheten i bedömning- Prognos; 3 procentenheter per år. en).

14 312 Bilaga

Utvecklingen såsom den bedömts vara och bli redovisas i nedanstående tabell och diagram U.2.

Tabell UA Andel 0-6-åringar med förvärvsarbetande och studerande föräldrar

År Andel i procent

Andel barn med förvärvsarb/stud förälder t”

l

65-

Diagram U.2 Andel bam , , 1 I I I I I I . _I t med förvärvsarbetande 1975 1978 1 980 1983 År eller sruderandejöräldrar i ?etta év-w *tee-i* U -kommun under perioden 1970-1983. Fob-data Uppskattning Prognos

Bilaga 15 Planering med schabloner för

delområden

l Beräkning av barnomsorgsbehov för kommundelar

För de statliga myndigheternas planering räcker det med redovisningar på kommunnivd. För kommunens egen planering är det däremot nödvändigt med studier på kommundelsnivâ. Behovsberäkningarna för kommundelar kan givetvis göras på samma sätt som vad gäller behovet i hela kommunerna. Ibland tillämpar kommunerna förenklade beräkningssätt för kommundelarna t. ex. så att behovet för hela kommunen fördelas på kommundelarna enligt en schablon. Schablonerna kan grundas på t. ex. skillnader i förvärvsfrekvens mellan olika kommundelar. Nedan redovisas ett exempel med normtal vid snabbkalkyler för utbyggnadsområden. Exemplet har utarbetats inom Haninge kommun och ingår i en rapport från byggforskningen om arbetsmetoder i den kommunala planeringen Metoden bygger på idén att man utifrån vissa kända/antagna data om ett bostadsområde kan räkna fram ett behov av barnomsorg. l beräkningarna tar man hänsyn till att antalet barn i ett bostadsområde varierar med områdets ålder. I fig. l illustreras ett bostadsområdes förändring vad gäller antal bam ,A Alvarsson sk i_ i åldrarna noll-femton år. Figuren avser ett område med 1 250 lägenheter

bamomsorg* Ärbefsümo_

ismåhus. Området bebyggs successivt under en femårsperiod. Området antas de, i den kommunah ha mest barn omkring tio år efter byggstart. planeringen (R 70:1977)

Antal barn 0-15 år 2 000-

Genomsnittlig t”°°°'” å ›//// j//l/

7///00

Normalnivå

Figur I A mal barn 0-15 âr | I I 1 i err bostadsområde med 20 25 30 35 år 1 250 småhus. uldrag ur F örändrings- Långsimng rapport om Haninge Defiod normalperiod kommun.

3.14 Bilaga 15 sou 1979:57

1 nedanstående exempel (tab. l) redovisas för ett mellanberäkningarna alternativ i rapporten. Beräkningsexemplet avser platsbehov i barnomsorgen i daghem, deltidsförskola och fritidshem i smâhusområdet. Förklaringar till tabellen redovisas nedanför tabellen i punktform. Punkt 1 motsvarar rad (1) osv. Tabell 1 Snabbkalkyl för småhusområde - utdrag ur rapport om Haninge kommun

Mellanalternativ Topperiod Normalp Beräkning Rad År 5-15 År 25-55

Barn 0-15 år (grovt genomsnitt för normal kommun) --- (1) 0,9 0,8 Åldersindex (bostadsområdet) -% (2) 1,5 0,7 Barn O-15/smh (1)x(2) (3) 1,35 0,56 Andel bam 0-6 år av barn 0-15 år á-â (4) 0,50 0,45 7-12 år av barn 0-15 år -% (5) 0,38 0.35 13-15 år av barn 0-15 år __ (6) 0,12 0,20 Barn 0-6 år/smh (3)x(4) (7) 0,68 0,25 Barn 7-12 år/smh (platser LM-skola) (3)x(5) (8) 0,51 0,20 Barn 13-15 år/smh (platser H-skola) (3)x(6) (9) 0.16 0.11

Heldagsomsorg 0-6 år Andel barn med behov -- (10) 0,55 0,65 Max. andel platser i daghem -% (ll) 0,90 0,90 Behov, antal platser i

daghem/smh (7)x(10)x(l1) (12) 10,33]

Deltidsförskola 5-6 år Andel av barnen 0-6 år utan daghemsplats 1,0./.[(10)x(ll)] (13) 0,50 0,41 Andel av dessa som är 5-6 år -% (14) 0,30 0,30 Behov, antal platser/smh (7)x(13)x(l4) (15) 0,03 Fritidshem 7-12 år Andel barn med behov 2% (16) 0.50 0,50 Max. andel platser i fritidshem -79 (17) 0,90 0,90 Behov, antal platser i fritidshem/smh (8)x(16)x(17) (18) 0,23

Summa platsbehov i barnomsorgen (12)x(15)x(l8) (19) 0,66 0,28

De inrutade kvoterna anger slutresultat platsbehov per småhus i olika omsorgsformer. A. Alvarsson Skola - _ _ arnomsorg, Arbetsmeto- Kommentar till tab. 1 - utdrag ur rapport om Haninge kommun

eringen (R 70;1977)_ l. Vi utgår från ett beräknat antal barn (0-15 år) per småhus. Detta antas vara ett yggforskningen. slags riksmedelvärde (oberoende av bostadsområdets ålder).

Bilaga 15 315

2. Barntätheten varierar starkt med områdets ålder. Därför görs en Vägning med områdets â/dersindex. 3. Antalet barn 0-15 år per småhus utgör produkten av rad 1 och rad 2. Antalet varierar kraftigt mellan topperioden och normalperioden. 1 princip är antalet barn något mer än dubbelt så stort under topperioden som under normalperioden. 4. 5. 6. Fördelningen av barnen 0-15 år mellan de tre åldersgrupperna, 0-6 år, 7-12 år och 13-15 år är något olika under topperioden och under normalperioden. Under de första 15 åren (topperioden) ligger tyngdpunkten i fördelningen hos de yngre barnen. Successivt sker en förskjutning mot en större andel barn i högre ålder varefter en Stabilisering inträder. 7. 8. 9. Antalet barn 0-6 år, 7-12 och 13-15 år per småhus, erhålles genom att multiplicera antalet barn 0-15 år per småhus med andelen barn i respektive åldersgrupp. Rad 8 utgör det beräknade platsbehovet i LM-stadiet per småhus. Rad 9 utgör det beräknade platsbehovet i H-stadiet per småhus. 10. 1 stället för att genomföra några fullständiga kalkyler över förvärvsfrekvenser etc. går vi direkt in i resultatet av behovskalkylerna för heldagsomsorg 0-6 år. Behovsnivån, dvs. andelen barn med behov av plats, förs in på rad 10. Vi räknar med 100 96 i täckningsgrad. Någon nedjustering beroende på en viss täckningsgrad behöver därför inte ske. 11. Den långsiktiga målsättningen för fördelning av platser mellan daghem och familjedaghem antas vara 90 % i daghem och 10 % i familjedaghem. 12. Behovet av platser i daghem per småhus fås fram genom en multiplicering av - antalet barn 0-6 år/småhus - andelen barn med behov av plats - andelen barn i daghem av behovet

13. Deltidsförskolan vänder sig till de förskolebarn som inte har daghemsplats. Genom att först beräkna den andel som har daghemsplats (rad 10 x rad 11) kan man få fram att resten saknar plats (1,0 minus den andel som har plats.) 14. Kommunerna är enligt lag skyldiga erbjuda deltidsförskoleplats till samtliga 6åringar. 1 vår snabbkalkyl har vi antagit att kommunens målsättning är att även samtliga S-âringar ska erbjudas plats. Vi antar att 30 % av barnen utan daghemsplats är 5-6 år. (15 % per åldersklass.) 15. Platsbehovet i deltidsförskola erhålls genom att multiplicera - antalet barn 0-6 år/småhus - andelen barn 0-6 år utan daghemsplats - andelen som är 5-6 år av dessa

16. 17. 18. Platsbehovet i fritidshem per småhus (rad 18) beräknas på samma sätt som platsbehovet i daghem. 19, Det totala platsbehovet för barnomsorg i institution utgör en summering av platser i daghem, deltidsförskola och fritidshem.

De inrutade resultaten i tab. 1 ligger till grund för nedanstående tabell som redovisar dels antal platser, dels antal avdelningar per 100 småhus.

Tabell 2 Exempel på platser och avdelningar per 100 småhus, utdrag Behov av platser i Antal platser per 100 småhus

En kommun som gör egna normtal (de inrutade kvoterna) liknande dem l A. Alvarsson Skolai tab. 1 kan därigenom översiktligt beräkna behovet av platser och avdelbarnomsorg. Arbetsmetoningar inom barnomsorgen. Tillvägagângssättet innebär i korthet att antalet der i den kommunala lägenheter multipliceras med antalet platser per hus och antalet avdelningar planeringen (R 70:1977). Byggforskningen. per plats. Beräkningarna kan göras för olika planeringsperioder.

16 Exempel blanketter

Bilaga på

Blankett] Uppgifter för basåret enligt bl. a. barnomsorgsenkät Antal barn i åldern Samtliga Barngrupp 0-6 7-10 11-12 A Alla barn 500 200 200 900 B 1 Barn inom behovsgrupper efter vårdnadshavarens timmar/ vecka

5 35-w tim./vecka 30 20 20 70 6 Övriga behovsgrupper

\I Summa barn inom behovsgrupper ä O .- k) C _- b) C 490 3, 4. 5, 6

C l Total efterfrågan på reserverad 195 100 295 plats (blankett 2)

NJ därav 4-5 dagar/ vecka 85 50 135 (blankett 2) 3 därav efterfrågan OB-tid 45 20 65 (blankett 3) 4 därav efterfrågan oregelbunden tid 70 25 100

Kö den 31.12.1978 40 25 5 70 D

1 Platser den 31.12.1978 100 100 2 Daghem 60 15 75 3 Fritidshem 80 35 5 120 4 Familjedaghem

180 95 20 295 5 Samtliga platser

F 20 20 60 60 Öppen verksamhet

100 100 100 300 G Andra resurser (tkr)

10000 H 1 Totala kostnader (tkr) 2 Totala intäkter (tkr) 5 000

1 1 75 79 15

Beh0vstäckning(%)§-7

92 95 - 2 Efterfrågetäckning (96) _å_ 1

18 Bilaga 16 sou 1979:57 Blankett 2 Förskolebarn efter önskemål om omsorgens tidsmässiga omfattning enligt barnomsorgsenkäten

1-3 dagar en vecka och

l

0 10 10 4-5 dagar den andra veckan

Blankett3 Efterfrågan på barnomsorg OB-tid enligt bl. a. barnomsorgsenkåt Barngrupp Antal barn i ålder Samtliga 0-6 7-10 11-12 Antal barn där kommunal omsorg önskas

Tillgänglig omsorg

Källa: Särskild undersökning.

Bilaga 16 319

Blankett-i Prognos för behov och efterfrågan

Barngrupp År - antal och andel barn

1 2 3 4

basår

O-Z-âringar samtliga 100 110 120 130 130 130 130

antal med behov 50 57 65 73 74 77 81

antal med efterfrågan 41 47 54 61 64 66 69

andel med behov 96 50 52 54 56 57 59 62

andel med efterfrågan % 41 43 45 47 49 51 53

platser 30 40 40 40 40 50 50 - - (15) (15) (15) (15) öppen verksamhet

g 3-6-áringar

7-10-äringar

11 -I 2-âringar

BIankettS Specifikation av framtida verksamhet

Verksamhetsform År - antal personer, platser, ställen i

1 1 2 3 4 5 6 7

basår

Daghem samrliga barn 20 30 30 30 30 40 40 småbamsgrupp ” 80 110 110 110 140 140 140 syskongrupp “ Ä åldersindelade - - - - - - - l grupper

75 100 10° 130 130 130 13° Fritidshem samtl. barn 50 30 30 100 100 100 100 därav för- och eftermiddag 15 20 20 30 30 30 30 eftermiddag

30 70 70 70 50 50 50 Familjedaghem samtliga 10 10 10 10 10 10 10 därav Lo, m_ 2 år 35 30 30 30 25 25 25 3-6 år 35 30 30 30 25 25 25 7_ å,

100 100 100 100 100 100 100 Dehidsgrupp samtliga 60 därav 6.å|ingar

Barnvárdare antal platser i dag-, fritids- och familje- 10 10 11 13 15 17 20 daghem per barnvårdare

Öppen verksamhet 2 2 3 3 5 5 7 antal ställen 2 2 4 4 5 8 10 antal anställda 100 100 200 200 500 700 1000 beräknat antal barn

1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Övriga resurser tkr

Statens offentliga 1979 utredningar

Kronologisk förteckning

. Utbyggt skydd mot höga vârd- och Iäkemedelskostnader, S. . Hushállning med mark och vatten 2. Del l. Överväganden. . Naturmedel för injektion. S, Bo. . Regional laboratorieverksamhet. Jo. 55. Hushállning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskriv- l l

ooyoyuiawn..

. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. ning, Bo. l Konsumentinflytande genom insyn7 H. 56. i Steg på väg. .. A.

Polisen. Ju. 57. Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S. i

Tandvården i början av BO-talet. S. å . Löntagarna och kapitaltillväxten l. Löntagarfonder - bakgrund

och problemanalys. E. i

(D . Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets- i

fördelningens utveckling, Löntagarfonder och aktiemarknadenen introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. , Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och Soliditet i svenska industriföretag, Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E. . Löntagarna och kapitaltillväxten 4, Lantbrukskooperationen ideologi och verklighet. E. . Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. . Konkurs och rätten att idka näring, Ju. . Naturvård och täktverksamhet. Jo. . Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. . Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A . Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. U. . Museijärnvägar. U. . Jaktvárdsområden. Jo, . Anhöriga. S. . Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. . Barn och döden. S. . Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. . Sysselsättningspolitik för arbete ät alla. A. . Nya namnregler. Ju. . Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. . Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. , Barnolycksfall. S. , Lotterier och spel. H. . Lotterier och spel, Bilagor. H. . Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. . Fastighetstaxering 81. B. . Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. . Bilarna och Iuftföroreningarna, Jo. . Rationellare girohantering. E. . Konsumenttjänstlag. Ju. . Aktivt boende. Bo. 4 Lagerstöd. A. . Vattenkraft och miljö 4. Bo. . Malmer och metaller. l. , Barnen i framtiden. S. . Vår säkerhetspolitik. Fö. . Ren tur. Program för miliösäkra sjötransporter. Jo. . Ren tur. Program för miliösäkra sjötransporter. Bilagor 1-8. Jo. . Ren tur. Program for miljösäkra siötransporter. Bilagor 9-13. Jo. . Koncernbegreppet m. m. Ju. . Dokumentation och statistik om högskoleutbildning, U. . Arbetstiderna inför BO-talet. A. . Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. . Huvudmannaskapet för specialskolan. U. . Öst Ekonomiska Byrán. H, . Viltskador. Jo. . Nytt skördeskadeskydd. Jo.

Statens utredningar 1979 offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Konsumentinflytande genom insyn? [5] Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Polisen. [6] Lotteriutredningen. 1.Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. Konkurs och ratten att idka näring. [13] Bilagor. [30] Nya namnregler. [25] Öst Ekonomiska Byrän, [S1] Konsumenttiänstlag. [36] Koncernbegreppet m. m. [46] Arbetsmarknadsdepartementet Grundlagsskyddad yttrandefrihet. [49] 1. Ökad sysselsättning. Finansiella Sysselsättningsutredningen. effekter i offentliga sektorn. l 16]2. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. Försvarsdepartementet Vår säkerhetspolitik. [42] [27] Lagerstöd. [38] Arbetstiderna inför 80-talet. [48] Socialdepartementet Steg på väg... [56] Utbyggt skydd mot höga vård- och Iákemedelskostnader. [1] Naturmedel för iniektion. [2] Tandvården Bostadsdepartementet I början av 80-talet. [7] Aktivt boende. [37] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård l livets slutskede. 1.Anhöriga. Vattenkraft och miljö 4, [39] __ [20]2. Plötslig och oväntad död - anhörigas [54] och psykiska reaktioner, [21] 3. Barn och döden. [22] Hushällning med mark och vatten 2. Del l. Overvaganden. sjuklighet - en idépromemoria. [26] Hushållning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskrivning. Siukvårdens inre organisation Barnolycksfall, [28] [55] Barnen i framtiden. [41] Planeringsgruppen för barnomsorg. 1.Barnomsorg - behov. efter- lndustridepartementet frågan, planeringsunderlag. [57] Malmer och metaller. [40]

Ekonomidepartementet Kommundepartementet Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna och Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12] kapitaltillväxten 1.Löntagarfonder-bakgrund och problemanalys.[8] Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. [31] 2. Lontagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet, Den lokala Iönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys] 1014.Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - ideologi och verklighet. [l 1] Rationellare girohantering. [35]

Budgetdepartementet Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. 1. Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor. [33]

Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. [17] Museijärnvägar. [18] Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. [47] Huvudmannaskapet för specialskolan. [50]

Jordbruksdepartementet Regional laboratorieverksamhet, [3] Naturvårdskommittén, 1, Naturvård och täktverksamhet. [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. l 15] Jakt› och viltvârdsberedningen. 1,Jaktvärdsomráden. [19] 2. Viltskador, [52] Bilarna och Iuftföroreningarna. [34] Miliörisker vid sjötransporter. 1. Ren tur. Program för miljösäkra Sjötransporter. [43] 2. Ren tur. Program för miliösäkra sjötransporter, Bilagor 1-8. [44] 3, Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 9-13. [45] Nytt skördeskadeskydd. [53]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

1 A1=.\SGL. BsaL.

i z \979 40» 3

i

STOCKHOLM

L

M72*

LlberForlag ISBN 91-38-04795-0

Allmänna Förlaget Printed in Sweden, Gawab, Kungälv, 197926384 lssN 0375.250X