Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

FÖRSLAG TILL

UNDERSÖKNING OM

HUSHÅLL,

BOSTÄDER OCH

SYSSELSÄTTNING

1©®

Betänk n e av kommittén m a o ppdrag _ utreda behovet ramtuda fragan om folk- och bostadsräkningar

SLM

1978:79

Statens offentliga utredningar

láêálw 1978:79

%

Ekonomidepartementet

till

Förslag

undersökning

om

hushåll,

bostäder och

sysselsättning

Betänkande av kommittén med att uppdrag utreda frågan om behovet av framtida folkoch bostadsräkningar

(PCB-utredningen)

Stockholm 1978

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-04547-8 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1978

TILL STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR EKONOMIDEPARTEMENTET

Genom beslut den ll november 1976 chefen bemyndigades för ekonomidepartementet att tillkalla en kommitte för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Som ordförande tillkallades den 23 december 1976 landshövding Mats Lemne samt som ledamöter den 8 februari 1977 generaldirektör Lennart Holm, nuvarande departementsrådet Olof Bengt Karlsson, professor Erik Ruist och avdelningschef Klas Wallberg. Den 13 april 1977 tillkallades direktör Lars Ågren som ledamot.

Kommittén har tagit namnet FoB-utredningen.

Till sekreterare förordnades den l mars 1977 byrådirektör Erik Landberg. Till biträdande sekreterare förordnades den l maj 1977 byrådirektör Thomas Ekwall och den l oktober 1977 byrådirektör Sixten Lundström.

För att särskilt arbeta med om en frågan samordning av folk- och bostadsräkningarna och den allmänna fastighetstaxeringen förordnades den 29 juni 1977 experterna byrådirektörerna Jan Grünberger och Ivan Landström samt avdelningsdirektör Gustafsson. Börje

För utredningsarbete av kring datainsamling sysselsättningsuppgifter förordnades den 29 juni 1977 till expert avdelningsdirektör Georg Danielsson.

för att biträda utredningen med kostnadsberäkningar för alternativa utformningar av en undersökning 1980 förordnades den l april 1978 till expert avdelningsdirektör Bernt Sjögren.

Sekretess- och integritetsfrågor m.m. har utretts med biträde av Per Samuelsson, förordavdelningsdirektör nad till den l augusti 1978. Samuelsson har expert även biträtt vid utformningen av utredningens författningsförslag.

Utredningen har den 23 december 1977 lämnat Lägesrapfrån F0B-utredningen (Ds E 1977:2). Utredningen port har efter remiss sig över Rationalisering av yttrat skatteadministrationen, delrapport l977:4:l, Uppbörd skatt - arbetsformer m.m. av direkt

får härmed överlämna betänkandet Förslag Utredningen till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättl980. FoB-utredningen har därmed slutfört sitt ning arbete.

Stockholm i november 1978

Mats Lemne

Lennart Holm Bengt Olof Karlsson Erik Ruist

Klas Wallberg Lars Ågren

Erik Landberg

Thomas Ekwall

Sixten Lundström

INNEHÅLL

Författningsförslag

19 Sammanfattning

1. UTREDNINGSUPPDRAGET OCH UTREDNINGSARBETETS BEDRIVANDE 23

1.1 Direktiv 23 1.2 Bakgrund 1.3 Genomförande 30 1.4 Redovisning av utredningsarbetet 32

INTERNATIONELLA REKOMMENDATIONER FÖR FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGAR

FOLK* OCH BOSTADSRÄKNINGAR SOM MEDEL FÖR KONTROLL AV DEN LÖPANDE FOLKBOKFÖRINGEN

3.1 Sammanfattning av RSV:s synpunkter

3.1.1 Bedömning av kontrollen 3.1.2 Förbättring av kontrollen vid en folk- och bostadsräkning 1980 3.1.3 Kostnadsfrågan

3.2 FoB-utredningens slutsatser

BEHOV AV BEFOLKNINGS-, SYSSELSÄTTNINGS-, PENDLINGS-, HUSHÅLLS- OCH BOSTADSSTATISTIK M.M. 41

4.1 Användning av FoB-data 41

4 .1.1 Allmänt om användaranalysen 41 4 .1.2 Sammanfattande analys av användningen av FoB-uppgifter 43

4.1.2.1 Demografiska variabler 44 4.1.2.2 Sysselsättning och

Pendling, färdsätt och bilinnehav 60 Lägenhetsvariabler exklusive hyra 62 .lå F* k) Hyresuppgifter 64

a. a. kDCD Hushålls- och familje-

uppgifter 64

Innehåll

4.l.2.l0 Kombinerade bostads- och hushållsdata 66 4.l.2.ll variabler 66 Övriga

4.1.3 Kvalitetskrav 67 4.1.4 67 Resultatredovisning

4.2 Framtida behov av informationsunderlag för m.m. 68 samhällsplanering 4.3 Konsekvenser av en utebliven särskild 1980 71 uppgiftsinsamling

TIDIGARE FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGAR 73 5.

5.1 Folk- och bostadsräkningar under åren 1950-1970 73

5.1.1 År 1950 73 5.1.2 År 1955 75 5.1.3 År 1960 78 5.1.4 År 1965 80 5.1.5 År 1970 83

5.2 Folk- och 1975 87 bostadsräkningen

5.2.1 Planeringsarbetet och SCB:s första 87 förslag 5.2.2 Det fortsatta planeringsarbetet och SCB:s andra 88 förslag 5.2.3 och riksdagens ställ- Regeringens 90 ningstagande 5.2.4 och genomförande av Uppläggning 90 FoB 75

6. UTVÄRDERING AV FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN 93 1975

93 6.1 SCB:s konsumentanalys 6.2 De kommunala granskningsorganens granskoch 94 nings- kompletteringsarbete 95 6.3 Produktionssystem 96 6.4 Kodningskvalitet 97 6.5 Resultatredovisning 98 6.6 Kostnad och förslag 98 6.7 Utredningens överväganden

7. ERFARENHETER FRÅN PLANERINGEN AV FOLK- OCH I FINLAND OCH NORGE 99 BOSTADSRÄKNINGAR DANMARK,

7.1 av Danmarks, Finlands och Sammanfattning inför FoB 80 99 Norges planer 7.2 slutsatser 101 Utredningens

8. KÄLLOR FÖR BEFOLKNINGS-, SYSSELSÄTTNINGS-, HUSHÅLLS- OCH BOSTADSSTATISTIK 103 PENDLINGS-,

103 8.1 Utredningens förutsättningar 8.2 Allmänheten som uppgiftslämnare genom enkät 105 särskild 8.3 Allmänheten som uppqiftslämnare till den 106 löpande folkbokföringen

Innehåll

. .1 Statistik från folkbokföringen 106 . .2 Hushållsredovisning 107

Allmänheten som uppgiftslämnare till den allmänna fastighetstaxeringen 110 Allmänheten som uppgiftslämnare till den allmänna självdeklarationen 113 Allmänheten som uppgiftslämnare till riksförsäkringsverkets register 116 Företagen som uppgiftslämnare genom skatteadministrationens kontrolluppgift 119 Företagen som uppgiftslämnare till SCB:s centrala företagsregister (CFR) 124 Företagens uppgiftslämnande till lönestatistik m.m. 126 BJD Företagens uppgiftslämnande till industristatistik och arbetskraftsstatistik för lantbruket 128

8.l0.l Industristatistik 128 8.10.2 Arbetskraftsstatistik för

8.11.4 Bostads- och hyresundersökningar 134

8.l2Utredningens överväganden och förslag 137

FRÅGOR OM SEKRETESS, INTEGRITET OCH UPP- GIFTSSKYLDIGHET 143

9 l Bakgrund 143 9. 2 Tillgänglighet till statistiskt material efter en särskild undersökning 1980 143

9.2.1 Utlämnande till enskilda 143 9.2.2 Utlämnande myndigheter emellan 145 9.2.3 Datalagen 147

9.3 Uppgiftsplikt 148 9.4 Vitesfrâgor 149

10. UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 153

10.1 FoB blir HBS 153 10.2 Översiktlig presentation av utredningens förslag till HBS 80 153

Innehåll

l0.2.l Inledning 153 l0.2.2 Sysselsättningsdelen (översiktlig) 155 lO.2.3 Hushålls- och bostadsdelen (översiktlig) 156

10.3 Detaljerad beskrivning av olika delar i HBS 80 157

10.3.1 Sysselsättningsdelen 157

l0.3.1.l Populationsavgränsning 157 l0.3.1.2 Variabelinnehåll 160 10.3.l.3 Uppgiftslämnandet samt överföring av statistikuppgifter på datamedium 161 10.3.l.4 Kommunal och central bearbetning av arbetsställeregistret 164 l0.3.1.5 Kvalitet 166

l0.3.2 Hushâlls- och bostadsdelen 167

10.3.2.1 Populationsavgränsning 167 lO.3.2.2 Variabelinnehåll 168 l0.3.2.3 Distribution och insamling 168 l0.3.2.4 De lokala granskningsorganens arbete och den centrala bearbetningen 170 10.3.2.5 Kvalitet 172

10.3.3 Resultatredovisning 172

10.4 Kostnader för HBS 80 177 10.5 Förutsättningar för att kunna genomföra HBS 80 182 10.6 Utredningens överväganden kring andra alternativ för datainsamling 183 10.7 Sysselsättningsfrågor på personblanketten 185 10.8 överväganden kring olika ambitionsnivåer i genomförandet av en undersökning 1980 188

10.8.1 En\undersökning 1980 utan blankettinsamling 189 10.8.2 En undersökning 1980 men dessutom med sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanketten 190

10.9 Utredningens överväganden kring framtida undersökningar 192

l0.9.1 Framtida hushålls-, bostadsoch 192 sysselsättningsundersökningar

l0.9.1.1 193 Sysselsättningsdelen 10.9.l.2 Hushålls- och bostadsdelen 194 10.9.1.3 Utredningens sammanfattande kommentar 197

Innehåll

l0.9.2 Framtida konsekvenser för andra undersökningar om HBS-förslaget genomförs l97

lO.l0 Lag om hushålls-, bostads- och sysselsätt- 1980 199 ningsundersökning

BILAGOR

av FoB-data i - en l. Användningen samhällsplaneringen 201 kartläggning

Variabelinnehåll i FoB 60, FoB 65, FOB 70 och FoB 75 321

3. Samordning av HBS 80 och den allmänna fastighetstaxe- 1981 325 ringen

Två alternativa utformningar av en undersökning 1980 409

Danmarks, Finlands och Norges planer inför en folkoch 1980 417 bostadsräkning

Arbetsgivares möjlighet att lämna vissa uppgifter 427 på kontrolluppgiften (KU)

Sekretess- och integritetsfrågor m.m. 433

Exempel på personblankett 449

9. Kostnadsberäkningar för olika alternativ till en undersökning 1980 455

10. Diskussion om jämförbarhet mellan FOB 60, FoB 70, FoB 75 och HBS 80 för sysselsättningsvariabeln 475

ll. Variabelinnehåll i HBS 80 483

SAMMANFATTNING

har varit att undersöka behovet Utredningens uppgift av folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsframtida behov av befolknings-, sysselplaneringens hushålls- och bostadsuppgifsättnings-, pendlings-, skall kunna I direktiven framhålls ter tillgodoses. vikten av att utredningen genomför en förutsättningslös konsumentanalys och prövar alternativa datafångstredovisas i sin helhet möjligheter. Utredningsarbetet i föreliggande betänkande med bilagor.

Folk- och bostadsräkningar i Sverige har sedan lång tid tillbaka varit totalundersökningar omfatkomplicerade tande ett stort antal variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter hushåll, etc., med en om antalet personer, lägenheter fördelning. Detta inslag av räkning långtgående regional efter hand fått en mindre betydelse vilket innebär har att folk- och bostadsräkning numera inte benämningen en om ändamålet med och innehålger riktig uppfattning i Med hänsyn till de ändrade förlet undersökningen. bör benämningen folk- och bostadsräkning inte hållandena användas. Utredningen föreslår i stället namnet längre hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunkten

i undersökningen.

till framställning av befolknings-, Utredningens förslag hushålls- och bostadsdata sysselsättnings-, pendlings-, 1980 och i ett längre tidsperspektiv har grundats på erfarenheter och från användare och andra synpunkter

12 Sammanfattning intressenter. Datainsamlingsmöjligheter, framtida produktionstekniska möjligheter och rena kostnadsöverväganden har starkt påverkat utformningen.

Kostnaden för den undersökning (hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning år l980, HBS 80) som utredningen föreslår är ungefär hälften så stor som kostnaden för FoB 75.

HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsättningsdelen som huvudsakligen är baserad på uppgiftslämmande från företagen med hjälp av kontrolluppgiften, dels hushålls- och bostadsdelen baserad på blanketter som insamlas från allmänheten och vissa uppgifter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen 1981. Utredningen vill genom uppdelningen peka på att dessa två delar är oberoende av varandra och att de i det mer långsiktiga perspektivet inte behöver genomföras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av praktiska och ekonomiska skäl organisatoriskt sammanhållen.

Analysen av användningen av data från folk- och bostadsräkningarna visar att flera etablerade planeringsmodelle och rutiner, inom ramen för samhällsplaneringen i vid mening, har behov av befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsuppgifter med möjligheter till långtgående regional och lokal redovisning. Ett antal i tidigare räkningar inkluderade variabler har haft en liten om ens någon användning för samhällsplaneringen. Andra uppgifter har visat sig främst komma till användning på central myndighetsnivå där man inte haft speciell nytta av de detaljerade redovisningsmöjligheter på kommunal- och regional nivå som tidigare främst ansetts motivera en totalundersökning av konventionell FoB-typ.

En bakgrund vid utformningen av förslaget till en undersökning 1980 har varit genomgången av motsvarande räkningar under perioden 1950-1970 och den särskilda

Sammanfattning 13

utvärdering av FOB 75 som företagits. Utvärderingen, som till stor del genomförts inom SCB, har visat att rationaliseringar går att genomföra i väsentliga framtida undersökningar.

Grannländerna Danmark, Finland och Norge planerar att folk- och bostadsräkningar 1980-81 genomföra men olika sätt. Det längst drivna försöket att på rationalisera folk- och bostadsräkningen pågår i Danmark, där man 1981 satsar på en uppgörelse huvudsakligen baserad på olika administrativa register. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den registersamordning som förberetts i Danmark har stött på flera praktiska problem i genomförandeskedet. I både Finland och Norge ingår i planerna att folk- och bostadsräkningen 1980 till stor del skall baseras insamlade med blankett på uppgifter från allmänheten. Vissa uppgifter avses dock bli inhämtade från olika befintliga register. Erfarenheterna från grannländerna torde främst komma att få betydelse för svenskt vidkommande i de mer långoch utvecklingsarbetet inför siktiga övervägandena 1980-talets databehov.

Sverige har inte iklätt sig några bindande förpliktelser att i internationella sammanhang redovisa den statistik som konventionellt förknippas med en folk- och bostadsräkning. Om och hur en undersökning skall genomföras 1980 kan således beslutas utifrån nationella överväganden.

av folk- och bostadsräkningar för kontroll Betydelsen av den folkbokföringen har efter hörande av löpande riksskatteverket (RSV) kunnat konstateras endast vara marginell. RSV anser att folk- och bostadsräkningar är ett bra att de dock inte kan motiveras hjälpmedel, av RSV:s kontrollbehov och att RSV vid en ev. utebliven folk- och bostadsräkning kan utveckla alternativa kontrollmetoder. Eftersom FoB-utredningen lämnar

14 Sammanfattning sou 1978:79

ett till undersökning l980 föreslås RSV få förslag rätt ta del av innehållet för kontroll av den löpande folkbokföringen.

Det finns ett flertal datakällor som i nuvarande skick eller efter viss utveckling skulle kunna utgöra grund för pendlings-, hushållsbefolknings-, sysselsättnings-, och bostadsstatistik. De datakällor - direkta såväl som - som har är följande indirekta övervägts

Datakällor där allmänheten är uppgiftslämnarez

- särskild enkät - den folkbokföringen löpande fastighetstaxeringen - allmänna självdeklarationen - register riksförsäkringsverkets

Datakällor där företagen är uppgiftslämnare:

- skatteadministrationens kontrolluppgift - SCB:s centrala företagsregister - lönestatistik - industristatistiken och lantbruksregistret vid SCB

Vissa andra källor:

- arbetskraftsundersökningen inkomstfördelningsundersökningen - företagsenkäter inom informationssystemet företag samhälle - bostads- och hyresundersökningen

- i Flera av de angivna källorna kan emellertid varje kort sikt - inte komma i Detta gäller fall på fråga. den allmänna självdeklarationen och riksförsäkringsverkets register.

Sammanfattning 15

De urvalsundersökningar som nämnts kan inte utgöra annat än komplement till en särskild undersökning 1980, eftersom precisionen blir för låg på regional och lokal nivå. Vissa av de angivna datafångstmöjligheterna har en ofullständig täckning för de populationer och uppgifter som är av intresse i detta sammanhang. Tiden är också för kort för att planera för och genomföra en sådan utbyggnad av dessa källor att de skulle kunna ersätta annan uppgiftsinsamling för samhällsplaneringens ändamål.

De källor som svarar mot innehållsmässiga, kostnadsmässiga och praktiska krav på en undersökning 1980 framgår av nedanstående sammanfattningav utredningens förslag till undersökning av hushåll, bostäder och sysselsättning 1980, HBS 80.

Sysselsättningsdelen

Utredningen föreslår att sysselsättnings- och pendlingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av nedanstående källor.

SKATTEADMINISTRA- CENTRALA INKOMST- REGISTRET ÖVER TIONENS KONTROLL- FÖRETAGS- REGISTRET TOTALBEFOLK- UPPGIFT (KU) REGISTRET (INK) NINGEN (RTB) (CFR)

SAMBEARBETNING

SYSSELSÄTT- STATISTIK ÖVER NINGSSTATISTIK PENDLING

Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom kontrolluppgiften för gruppen anställda, Inkomstregistret, som upprättas vid SCB på grundval av taxe-

16 Sammanfattning sou 1978,79

ringsuppgifterna, föreslås använt bl.a. för att avgränsa företagargruppen. Dessa två källor kommer att ge underlag till redovisning av sysselsättningsstatistik. Sambearbetning av uppgifterna från kontrolluppgifterna (KU) med en uppdaterad och särskilt anpassad version av CFR (fortsättningsvis benämnt arbetsställeregistret) möjliggör redovisning av näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik. Arbetsställeregistret förutsätts efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var (län, kommun, tätort/glesbygd, nyckelkodområde) arbetsstället är beläget.

RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna leverera uppgifter om var den anställde bor (län, kommun, tätort/glesbygd, nyckelkodområde). Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redovisas. Sysselsättningsdelen i detta utförande beräknas kosta ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för uppgiftslämnandet. Tidsåtgângen för företagens uppgiftslämnande har uppskattats till ca 100 000 tim. förutom Viss insats för förberedelser.

Hushålls- och bostadsdelen

Utredningen föreslår att hushålls- och bostadsstatistik i HBS 80 framställs enligt nedanstående principiella modell.

PERSON- FASTIGHETSTAXERINGS- BLANKETT FRÅN BLANKETT FRÅN ALLMÄNHETEN FASTIGHETSÄGARNA I

iNäääää5I::::=g.n::::::Tøøøøøw|

SAMBEARBETNING I I n HUSHÅLLS- KOMBINERAD BOSTADS- STATISTIK HUSHÅLLS- STATISTIK OCH BOSTADS- STATISTIK

Sammanfattning 17

Med hjälp av personblanketten insamlas från allmänheten uppgifter som ger underlag för att framställa statistik över hushållens storlek (antal personer) och deras sammansättning (hushållsställning). En något utbyggd uppgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering ger efterfrågade bostadsuppgifter. Framställningen av enbart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt föreslagen metod endast göras genom en sambearbetning av person- och bostadsuppgifter och leder därför till en så hög kostnad som 45 milj. kr. Utredningen föreslår av denna anledning att andra metoder studeras, så att man i framtiden ev. skall kunna framställa hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en kostnad. lägre

Utöver det här beskrivna huvudalternativet framläggs också två andra alternativ som vartera förordas av två av utredningens ledamöter. I det ena fallet föreslås att ingen blankettundersökning görs, i det andra fallet att också blankettundersökningen omfattar sysselsättningsfrågor,

Utredningen föreslår att materialet från HBS 80 skall göras mer tillgängligt för samhällsplaneringen än vad som varit fallet vid FOB 70 och FoB 75. En förutsättning är därvid att uppgiftslämnarna prövas inte kunna komma till skada och att den av forskningsoch planeringsorganens tilltänkta användning står i överensstämmelse med det lagstadgade syftet för HBS 80 .

Utredningen har utformat ett författningsförslag, förslag till lag om hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning 1980. I lagförslaget regleras innehåll, datafångst och samverkan mellan SCB, andra myndigheter och kommunerna. Vidare regleras den föreslagna uppgiftsplikten och därmed sammanhängande sanktionsregler. Bestämmelser om sekretess- och

sou 1978:79 18 Sammanfattning

av material från HBS 80 har även infogats utlämnande i*lagen.

sou 1978:79 19

FÖRFATTNINCSFÖRSLAG

Lag om hushålls-, bostads- och sysselsättningsurmdersökning år 1980

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande

l § För framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information samt för kontroll av folkbokföringen genomför statistiska centralbyrån allmän hushålls-, bostads- och sysselsättningsurxiersökrzing år 1980. Undersökningen sker med hjälp av automatisk databehandling.

Till undersökningen lämnas enligt denna lag hushålls-, bostadsoch sysselsättningsuppgift samt uppgift för arbetsställeidentifiering. Hushållsuppgift skall lämnas av den som är född år 1964 eller tidigare och som är bosatt och/eller kyrkobokförd här i riket under den tidsrynxi som undersökningen avser.

Bostadsuppgift skall lämnas i samband med uppgiftslämnandet till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 av den som är ägare av fastighet å vilken finns bostadslägermet.

Sysselsättningsupprjift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall lämnas av den som är skyldig att läxma kontrolluppcjift för annans taxering enligt 37 5 l Iran. l och 2 taxeringslagen (1956:623) avseende inkor-.ståret 1980.

Uppgift skall lämnas vid tidpunkt och avse förhållanden under tidsrynd som fastställs av statistiska centralbyrån i samråd med riksskatteverket.

2 § Piushållsumngift lämnas på blankett, som, jämte anvisningar, fastställs av centralbyrån efter samråd med datainspektionen. Statsverket tillhandahåller uppgiftslämnarna blanketter samt portofria svarskuvert.

Ujspgiftslänmande enligt föregående stycke innefattar även kont-

roll och beriktigande av maskinellt förhandsifyllda uppgifter.

Samnanboende makar får lämna hushållsuppgifter gemensamt en blankett. Sådan blankett får även omfatta barn i hushållet födda 1962 eller senare.

Blanketten underskrivs av den som lämnar Lppgiften. Denne svarar för uppgifternas riktighet.

lämnas senast vid som fast- 3 § Plushållsuppgift tidpunkt ställs enligt l § sjätte stycket till insamlingsställe, som sägs i 10 § tredje stycket.

4 § Hushållsuppgift skall innehålla följande uppgifter, dels för innehavare av bostaden nanm och personnummer församling och fastighetens beteckning utdelnings- och ortsadress samt hushållsställning

20 Författningsförslag sou 1978:79

dels för annan boende i hushållet nanm, personnummer och hushållsställning

om de boendes nanm, personnummer och hushållsställ- Uppgifter enligt första stycket behöver endast lämnas av den som ning under som fastställs enligt l § sjätte stycket innehar tidsrjnd bebor här i riket. Led inneoch stadigvarande bostadslägenhet havare av bostadslägenhet avses den san på grund av äganderätt, bostadsrätt, eller annat avtal förfogar över lägenhjresrätt heten.

5 § Bostadsupmift inhämtas från den allmänna fastighetstaxeringen 1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgift på och för fastighet med flera bostäfastighetstaxeringsblarüçett der lämnas uppgifterna på särskild lägenhetsförteckrzing. Uppgifterna avser

A. för fastighet, på vilken byggnad innehållande bostadslägenhet är belägen, uppgift om län, kmmtm och församling där fastigheten är belägen, fastighetens beteckning ägarens namn och postadress samt ägarekategori

B. för i vilken finns bostadslägenhet, utöver uppgifbyggnad, terna under A. , Lippgift om byggnadsnurmer, fastighetst; , hustyp, huruvida mer än hälften av husets vårxingsyta upptas av annat än bostad, bvggnadsår .4 och ombyggnadsår samt förekomst av vatten, avlopp och centralvärne

C. för varje bostadslägenhet, uppgift om upplåtelseform, antal bostadsnm, antal rum som används endast till annat än bostad, förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett , lägenhetsinnehavarens namn samt lägenhetsnumrer

för uppgift om orsaken härtill. D. ej upplåten bostadslägenhet

och uppgift för arbetsställeiden- 6 § Sysselsättningsuppgift skall lämnas i samband med att kontrolluppgift lämtifiering nas avseende tid som enligt l § sjätte stycket.

skall avse arbetstidsrtuitt som fastställs Sysselsättningsuppcjift av statistiska centralbyrån.

För undersökningen inhämtas från sådan kontrolluppgift 7 § som avses i l § femte stycket uppgifter som avses i 6 §, uppoch beträffande gifter om personnunmer/organisationsnmmnaer, inkomst om förmånen för anställd avser inkcmståret uppgift eller del av år.

Författningsförslag

8 § Uppgifter om personnummer, civilstånd, församling och fastighetsbeteclming, utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning, nedborgarskap samt födelseland inhämtas från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen. Uppgifter an inkomst inhämtas från centralbyråns taxeringsband och uppgifter om företags namn och form, antal arbetsställen samt arbetsställets nanm, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod från centralbyråns centrala företagsregister.

Vidare uppgifter om tätortstillhörighet för fastigheter från länsstyrelsernas fastighetsband samt uppgifter om koordinater för fastigheter från Centralnämnden för fastighetsdata.

9 § Önskar statistiska centralbyrån med hjälp av autaratisk databehandling använda ytterligare uppgifter tillsanrcarxs med uppgifterna för undersökningen för sådana statistiska ändamål som anges i l §7, fordras beslut eller tillstånd som avses i datalagen (1973:289) .

10 § Det åligger kommun att lämna information om hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökningen. Kommunen skall också biträda vid distributionen av blanketterna för hushållsupgagrift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.

Konmunen och lokal skattemyndighet skall vid gemensamt insamlingsställe mottaga och vidarebefordra blanketterna för hushâllsuppgift samt blanketterna för allmän fastighetstaxering år 1981.

Kommunen skall vidare uppdraga åt särskilt granskninçsorgan att handha de göronxål, som avses i första och andra stycket i denna paragraf. Karmmm kan tillsarmans med en eller flera andra konnurmer inrätta ett gemensamt granskningsorgan. Innan gemensamt granskningsorgan inrättas skall samråd ske med statistiska centralbyrån.

ll § Det åligger karnun och länsstyrelse att biträda statistiska centralbyrån ned att upprätta ett arbetsställeregister för undersökningen.

Innehållet i arbetsställeregistret fastställs av centralbyrån.

12 § Kommun skall utse granskningsledare och ställföreträdare för denne. Komnun skall vidare sörja för att granskningepersonal utbildas för sina arbetsuppgifter.

13 § Granskningsledaren eller den han utser får av uppgift.,skjldig enligt denna lag inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheterl.

22 sou 1973:79 Författningsförslag

Har hushållsuppgift eller enligt 5 och 6 §§ ej 14 § uppgift lämnats vid föreskriven tidpunkt eller lämnas ej upplysningar 13 §, får eller stasar. har begärts enligt granskningsledaren tistiska anmana den upgwçriftsslçgrldige att fullgöra centralbyrån sin skyldighet.

bör den uppgiftsslçyldige, om detta kan Innan amnaning utfärdas, ske utan olägenhet för undersökningens planenliga genomförande, sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna på. lämpligt uppgifter och upplysningar.

On anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på granskningsstatistiska begäran vid vite föledarens eller centralbyråns att sin Vite relägga den uppgiftsskyldige fullgöra skyldighet. under ctthundra kronor eller över ett tusen får ej bestämmas kronor. Försuttet vite utdöms av länsrätten.

beslut om vitesföreläggande och beslut om vite fö- Besvär över res hos karmarrätt.

l5 § Statistiska centralbyrån och koznmuns granskningsorgaa skall tillse att den uppgiftsskgrldige ej betungas onödigt.

har rätt att i enlighet ned 16 § Folkbokföringsrttgmdighet från statistiska centralbyrån ta del av hushållsanvisningar och lägermetsförteclminç för kontroll av folkbokföringuppgift en.

hos statistiska centralbyrån som avses i denl7 t: Uppgift till efter av cent-na lag får lämnas annan rrtyndighet medgivande får lämnas endast om uppgiften skall anralbyrån. Medgivande vändas för sådana ändamål scm anges i l E.

tillhandahållande av uppgift efter Första stycket gäller ej eller framställning av riksdagens ombudsmän, justitiekanslern Utan hinder av första stycket får vidare regeringen domstol. för särskilt fall medge att uppgift lämnas ut till annan myn-

dighet.

med uppgift som avses i denna l8 § Den som tagit befattning får yppa dess innehåll. lag ej obehörigen

om förfarandet vid undersökningen läimas i 19 § Anvisningar vad sådana rör länsstyrelserna, de lokala skatterøgmdigheterna av riksskatteverket och statistiska centraloch pastorsärøbeterxa samt i övrigt av statistiska centralbyrån. byrå-n

5-7 §§ i undersökningen sker För utnyttjande av uppgifter enligt samråd mellan statistiska centralbyrån och riksskatteverket.

annat för läimande av kontroll- Blankett, eller dylikt underlag, an vilka uppgifter som enuppgift skall innehålla upplysning dast insamlas för de ändamål som anges i denna lag.

efter det att den utkommit Denna lag träder i kraft 14 dagar

från trycket.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET OCH UTREDNINGSARBETETS

BEDRIVANDE

1.1 Direktiv

vid regeringssammanträde 1976-ll-ll bemyndigades chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en kommit-

tê för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Utredningsuppdraget formulerades i nedan-

stående direktiv.

Under perioden 1860-1930 hölls folkräkning vart tionde år i Sverige. Därefter har sådan räkning ägt rum vart femte år, dock med undantag för år 1955 då folkräkningen inställdes. Bostadsräkningar och bostadsundersökningar av olika typer och omfattning har under 1900-talet företagits vid skilda tillfällen. 1945 års bostadsräkning var den första som omfattade hela landet. Fr.o.m. år 1960 har folkräkningarna och bostadsräkningarna varit sammanförda i gemensamma undersökningar. I många länder har folk- och bostadsräkningar genomförts med olika intervall. För att få så jämförbara data som möjligt mellan de olika länderna antog FN år 1967 rekommendationer om tidpunkten för och innehållet i de kommande nationella räkningarna. FN:s Economic and social Council har sålunda_rekommenderat att folkräkningar genomförs omkring år 1980 och ett omfattande internationellt samarbete förekommer i anslutning till dessa planerade folkräkningar.

År 1970 genomfördes en folk- och bostadsräkning (FoB 70) som är den största räkning i sitt slag som har utförts i vårt land. Statistiska (SCB) centralbyrån som har varit huvudansvarig för genomförandet av folkoch - sina totala kostbostadsräkningarna uppskattade nader för FoB 70 till ca 65 milj. kr. uttryckt i 1974 års prisläge, vilket innebar en fördyring om ungefär 7 milj. kr. jämfört med tidigare kalkyler. SCB gjorde senare på Kungl. Majzts uppdrag en allsidig utvärdering av FoB 70. I sin år 1973 framlagda rapport

24 Utredningsuppdraget m.m.

framhöll centralbyrån att FoB 70 föreav omfattande kontakter med nyttjarna av statisgicks tiken.

Behovet av statistik om hushåll, bostäder, individernas och utbildning samt pendling yrke, sysselsättning mellan bostad och arbete underströks därvid starkt och behovet av en utökad regional redovisning framhölls särskilt. Kravet på redovisning på regional och kommunal nivâ nödvändiggjorde, enligt SCB, en total räkning. Folk- och bostadsräkningar används också enligt tidigare ställningstaganden för kontroll av folkbokföringen.

SCB lade efter fortsatt utredningsarbete i oktober 1973 fram ett till genomförande av en folkprincipförslag och bostadsräkning 1975 (FOB 75). I prop. 1974:67 anfördes b1.a. att den alltmer omfattande regionala och kommunala planeringsverksamheten har ett starkt behov av de som framkommer ur en folk- och bostadsuppgifter räkning och att en totalräkning därför borde genomföras år 1975. Chefen för finansdepartementet förordade att SCB på grundval av resultaten från en försöksverksamhet skulle återkomma med ett definitivt förslag och att detta skulle utformas så att resultaten av räkningen kunde snabbare och att kostnaderna kunde publiceras till en rimlig nivå. Frågan behandlades vid begränsas 1974 års riksdag (CU 1974:20, rskr 1974:127). Enligt civilutskottets mening var behovet av totalundersökningar väl belagt. Riksdagen följde utskottet.

I september 1974 lade SCB efter vissa provundersökningar fram ett slutligt förslag till genomförande av FOB 75. Efter remissbehandling föreslogs i prop. 1975:5 att en allmän folk- och bostadsräkning skulle geny nomföras under oktober 1975. Denna föreslogs bli utförd med en delvis annan insamlings- och bearbetningsteknik än vad som använts vid tidigare folk- och bonämligen med hjälp av bl.a. direktutstadsräkningar, sändning av förtryckta svarsblanketter och portofria svarskuvert. Härigenom skulle allmänhetens medverkan kunna begränsas och skyddet för den enskildes integritet ökas. Vidare skulle resultaten kunna presenteras snabbare. Den redovisningen föreslogs slopreliminära med i stället av definitiva resultat pad publicering - andra kvartalet under perioden fjärde kvartalet 1976 1978. Totalkostnaden för räkningen beräknades i enlighet med SCB:s komma att uppgå till 63 milj. kr. förslag uttryckt i 1974 års prisläge.

Frågan behandlades vid 1975 års riksdag (CU 1975:1, rskr 1975:13). Civilutskottet fann ånyo att behovet av en folk- och bostadsräkning var väl belagt och hemställde att skulle bifalla regeringens förriksdagen slag. Riksdagen följde utskottet.

Som framgår av det föregående pågår arbetet med en folk- och - av den som hittills har bostadsräkning typ

Utredningsuppdraget m.m. 25

förekommit - under åtskilliga år såväl före som efter själva insamlingsskedet. Under dessa tämligen långa förberedelse- och bearbetningsperioder kan det samtidigt ske förändringar i efterfrågan på statistik inom olika samhällsområden, exempelvis för samhällsplanering och forskning. Detta gör det enligt min mening angeläget att nu ingående pröva i vilken mån, hur ofta och på vad sätt befolknings-, hushålls- och bostadsuppgifter i framtiden bör inhämtas. För detta ändamål bör en kommitté tillkallas för att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar och att därvid även göra en utvärdering av folk- och bostadsräkningen 1975 i den utsträckning detta behövs för ett ställningstagande i denna fråga.

Till ledning för kommitténs arbete vill jag anföra följande. Huvuduppgiften blir att undersöka behovet av kommande folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-, hushålls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Därvid bör utredningen bl.a. ta del av dels de resultat som framkom vid utvärderingen av FoB 70, dels det planeringsunderlag som togs fram inför FoB 75 samt även följa SCB:s fortlöpande utvärdering av FoB 75. Med utgångspunkt från detta underlag bör en konsumentanalys genomföras och alternativa datafångstmöjligheter utredas.

Huvudalternativet till särskilda folk- och bostadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas i olika administrativa verksamheter, bl.a. skatteadministrationen och fastighetsregistreringen. Särskilda kompletteringar och samordningsinsatser kan härvid dock krävas. Jag vill i detta sammanhang nämna att riksskatteverket och statskontoret f.n. utvecklar ett nytt skatteadministrativt system. I detta ingår bl.a. registrering av samtliga kontrolluppgifter i förvärvskällan tjänst. Kommittén bör samråda med dessa båda myndigheter i syfte att belysa möjligheterna att utnyttja kontrolluppgifterna för att tillgodose behovet av bl.a. sysselsättningsdata.

ADB-beredningsgruppen inom kommundepartementet har genomfört ett visst kartläggningsarbete i fråga om möjligheterna att i ökad omfattning använda information i administrativa register. Beredningsgruppen har därvid ägnat fastighetstaxeringen och kontrolluppgifterna särskild uppmärksamhet. Kommittén bör utnyttja det material som härigenom kommit fram.

Ett av syftena med användning av insamlade i uppgifter administrativa verksamheter bör vara att i den mån det är möjligt begränsa allmänhetens uppgiftsskyldighet. I detta sammanhang vill jag nämna att chefen för finansdepartementet i prop. 1975:5 förordat att en samordning om möjligt bör ske mellan uppgiftsinsamlingen till fastighetstaxeringen och till kommande folk- och bostadsräkningar i syfte att begränsa fastighetsägar-

m.m. 2 Utredningsuppdraget

nas Civilutskottet delade vid beuppgiftslämnande. av denna uppfattning (CU 1975:] handlingen propositionen Kommittén bör därför bl.a. närmare pröva vilka förut-

sättningar som finns för att samordna uppgiftslämnandet till den kommande fastighetstaxeringen och till en

eventuell FoB vilka konsekvenser det skulle inne- 80, bära dels för dels för folk- och fastighetstaxeringen, bl.a. i fråga om framställning av en bostadsräkningen, tillfredsställande statistik och annan information. I

detta hänseende bör utredningen samråda med 1976 års

fastighetstaxeringskommittê (Fi 1976:05).

Vid en av den framtida insamlingen av uppbedömning avseende befolknings-, hushålls- och bostadsförgifter hållanden är det av stor betydelse vilken användning

statistiken får för olika avnämare. Jag vill i detta

som en allmän riktlinje för utredningsarbesammanhang tet citera vad chefen för finansdepartementet har an-

fört i 1975/76:l00 (bil. 9, sid. 30). Jag vill prop. vidare i likhet med SCB betona vikten av att statisti-

kens innehâll och så långt som möjligt anutformning efter användarönskemål. Det kan därvid passas rimliga ibland vara nödvändigt att inom en given medelsram

en mellan olika kvalitetsaspekter. Det göra avvägning kan gälla att väga de hos statistikanvänexempelvis darna ofta förekommande önskemålen om snabb bearbet-

och av statistiken mot en förståelig ning publicering strävan hos att framställa stastatistikproducenterna tistik som kännetecknas av hög tillförlitlighet och en

detaljerad redovisning.

Kommittén bör således kartlägga vilka avnämare som

finns i om den statistik som framkommer vid folkfråga och vilka prioriterade önskemål bostadsräkningarna, avnämarna har beträffande statistikens innehåll och

och i vilken utsträckning det är möjligt utformning att sådana önskemål. Denna analys bör ges tillgodose en sådan att den omfattar en bedömning och inriktning av de behoven och kostnaderna avvägning prioriterade för att dessa. Kommittén bör vidare med uttillgodose från vad som här anförts göra en allsidig gångspunkt och mellan olika aspekter på stabedömning avvägning tistikens innehåll, utformning och publicering. som

sådana aspekter kan nämnas statistikens exempel på när och hur ofta statistiken bör detaljeringsgrad, tas fram, hur snabbt statistiken kan bearbetas och

i de resultat som framkommer publiceras, precisionen och av såväl över tiden som vad graden jämförbarhet statistik som avser olika geografiska områden. gäller

En annan faktor som bör beaktas i utredbetydelsefull är i vilken utsträckning statistiken erningsarbetet en sådan flexibilitet att den kan anpassas till bjuder olikartade användarönskemål. Kommittén bör även i si-

na värdet av folk- och bostadsräköverväganden pröva ningar för att rätta den löpande kyrkobokföringen. Kommittén bör vidare undersöka vilka konsekvenser oli-

ka förfaranden beträffande uppgiftsinsamlingen kan an-

Utredningsuppdraget m.m. 27

tas medföra i fråga om säkerhet och skydd för den personliga integriteten.

Kostnadssidan utgör en viktig faktor vid ett ställningstagande till folk- och bostadsräkningarna. SCB:s kostnader i fasta priser beräknas bli ungefär lika stora för FoB 75 som för FoB 70, trots att FoB 70 var en betydligt mer omfattande undersökning. De främsta orsakerna till detta torde vara, att distributionsoch insamlingsförfarandet av integritetsskäl hade lagts om, att informationen hade utvidgats och att befolkningen hade blivit större. Det kan inte uteslutas att kostnadsnivån i framtiden blir än högre om den nuvarande utformningen av räkningarna behålls. Effekterna av de växande kraven på sekretess och säkerhet samt tendensen till ett ökande bortfall pekar i denna riktning. Även kommunerna har fått vidkännas betydande kostnader för sin medverkan vid granskningen och kompletteringen av de insamlade uppgifterna. Dessa kostnader bör dock ses mot bakgrund av att folk- och bostadsräkningarna ett värdefullt underlag för deras

plane ger ingsar komgunerna ete.

I kommitténs arbete bör ingå att om möjligt göra en avvägning mellan å ena sidan kostnaderna, å andra sidan värdet av den statistik som framkommer vid framtida folk- och bostadsräkningar med nuvarande eller en annan utformning. Utredningen bör mot bakgrund av en uppskattning av samhällets totala kostnader för FoB 75 söka bedöma hur stora de totala kostnaderna - för SCB, för kommunerna och för andra berörda instanser - kan bli vid olika utformningar av framtida folk- och bostadsräkningar. Härvid bör särskilt undersökas vilka till - såväl statsfinansiellt möjligheter besparingar som samhällsekonomiskt - som kan åstadkommas en genom annan uppläggning av folk- och bostadsräkningarna, exempelvis genom förändringar i täckningsgraden (totalundersökning jämfört med urval) och insamlingsförfarandet (enkäter jämfört med register) etc.

Kommittén bör också översiktligt redovisa omfattningen och inriktningen av folk- och bostadsräkningar i andra länder och vilken innebörd de internationella rekommendationerna om en samordning av de nationella räkningarna kan ha för vårt land.

Kommittén bör redovisa resultatet av sitt arbete i sådan tid att förslag i frågan kan föreläggas riksdagen under l978/79 års riksmöte. Utredningsarbetet måste dock bedrivas så att delresultat framkommer som gör det möjligt för SCB att genomföra den planering som är nödvändig i det fall att statsmakterna beslutar att en folk- och bostadsräkning skall genomföras hösten 1980.

28 Utredningsuppdraget m.m. sou 1973:79

1.2 Bakgrund

om Sveriges befolkning kan Tillförlitliga uppgifter - den första folkräkningfås från mitten av 1700-talet en rum 1749 i samband med det s.k. tabellverkets ägde tillkomst. Bostadsstatistiken däremot är av tämligen

sent datum jämfört med befolkningsstatistiken.

redan från början en kombinerad I tabellverket ingick över stånd och villkor dvs. yrke och annan statistik l9l0 års folkräkning och de följande sysselsättning. 1960 i en bearbetning av fram till byggde hög grad på ur (mantalsböckerna). I samutdrag församlingsböckerna med inhämtades uppgifter om band mantalsskrivningen (= yrke). Bebl.a. vissa näringsgrensanknutna grupper av har också arbetningar självdeklarationsuppgifter i att förbättra kvaliteten på uppgifgenomförts syfte över fördelad efter näterna. Statistik befolkningen har dock varit grundläggande för redovisningringsgren förekom i viss utsträckning redan före 1910. en och 1940 inom varje kommun en Vid folkräkningen skapades som var en motsvarighet till de segranskningsnämnd inrättade med uppgift att dermera granskningsorganen vid och insamlandet av uppgifter biträda upprättandet förbättra statistikens kvalitet. År 1945 skedde för att en utveckling då det för första gången preytterligare av de förvärvsarbetande efter senterades en redovisning var arbetsplatsen var belägen.

utfördes på kommunalt De tidigaste bostadsräkningarna bl.a. i Stockholm och Göteborg under senare initiativ delen av 1800-talet. Den första statliga bostadsräk- 1912-1914 av socialstyrelsen som genomningen utfördes mer omfattande bostadsräkningar även åren 1920, förde 1939. avsåg dock i regel enbart 1933 och Räkningarna och vissa landsett urval av tätorter undantagsvis Den första bostadsräkninçen som omfatbygdsområden. tade hela landet 1945 av socialstyrelsen. genomfördes

m.m. Utredningsuppdraget 29

År 1960 genomfördes nästa bostadsräkning av bostadsstyrelsen i nära samarbete med SCB som samma år genomförde en folkräkning. Uppgifterna för bl.a. sysselsättningsstatistiken insamlades för första gången på separata blanketter (folk- och bostadsräkningsblanketter). De förvärvsarbetande klassificerades vid detta tillfälle på ett nytt sätt genom avgränsning av en mätvecka (2-8 okt) för dem som utförde inkomstgivande arbete motsvarande minst halv normal arbetstid. Näringsgrensredovisningen skedde i högre grad än tidigare på basis av i förväg uppgjorda register i vilka uppdelningen på arbetsställen dock inte var konsekvent genomförd. Yrkes- och hushållsstatistiken utvecklades också mot en mer genomarbetad statistik med enhetliga klassificeringsprinciper. Utbildningsuppgifter (omfattande avlagda högre examina) bearbetades och redovisades dessutom för ett urval av befolkningen.

Folk- och bostadsräkningarna, FoB, har från och med 1960 utvecklats innehålls- och kvalitetsmässigt bl.a. genom användarnas krav och datorteknikens möjligheter vilket medfört att användningsområdena har vidgats till att omfatta mer än ett snävt folk- och bostadsräkningsperspektiv. Räkningarna har genomförts efter vissa principer med femårsintervall. Från och med 1965 har SCB blivit ansvarig för samordnade folkoch bostadsräkningar. Genomförandet av räkningarna har från och med 1970 i hög grad präglats av vad som i vid bemärkelse kan benämnas samhällsplaneringens krav på framför allt sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsdata och av att materialet redovisats för kommuner och delar av dessa. Den utbyggda årliga löpande befolkningsstatistik som produceras av SCB sedan 1967 har emellertid successivt tagit över en väsentlig del av det som ursprungligen varit grundläggande för folkräkningar nämligen att belysa befolkningsstrukturen.

m.m. sou 1978:79 30 Utredningsuppdraget

totalundersökning (FoB 70 och FoB 75) Den typ av stor utvecklats är en kombination för att tillsom har olika krav och utnyttja modern dagodose en mängd Idén med en stor sammanhållen undersöktorteknik. som innehåller ett relativt stort ning av FOB-typ fördelar antal variabler har många produktionsmässiga som att bearbetningstiden blir men också nackdelar Och därmed resultatredovisningen förhållandelång vis sen för ett flertal variabler.

behov och där- Under 1970-talet har samhällsplanerarnas snabbare resultatredovisning vuxit sig med kraven på Vidare har idén om samnyttjande av olika starkare. fram. att inom ramen för material förts Möjligheten folk- och bostadsräkning enen konventionell behoven ter sig från fledast vart 5:e år tillgodose som alltför bristfällig. Att genomra utgângspunkter totalundersökning oftare än vart föra en dylik stor både alltför otymp- 5:e år ter sig produktionsmässigt orimligt. Genom utveckling ligt och kostnadsmässigt material vore det möjligt att av olika administrativa

oftare än vart 5:e år göra statistiksammanställningar. konstaterade i I dagsläget, vilket FoB-utredningen är detta inte möjligt. Det återstår sin lägesrapport, som är möjligt att utdå att Visa vad praktiskt kostnad och inom överskådlig tid veckla till en rimlig behov av inoch därmed svara mot samhällsplaneringens formation. I detta betänkande redovisar FOB-utredning-

en sitt arbete och de förslag till registeranpassautredningen anser är möjde statistikbearbetningar 1980. Vidare redovisas utredningens liga redan den närmast därav vad som bör utvecklas bedömning tiden för att tillgodose kraven pa efter följande under 1980-talet.

planeringsunderlag

1.3 Genomförande

har ålagts ett omfattande utrednings- FoB-utredningen I direktiven har framhållits att huvuduppgifuppdrag.

Utredningsuppdraget m.m.

ten är att undersöka behovet av kommande folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-, hushålls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Utredningsarbetet skulle redovisas i sådan tid att förslag i kan frågan föreläggas riksdagen under l978/79 års riksmöte. Detta betyder att utredningsarbetet måste vara slutfört och redovisat senast under hösten l978.

Utredningens arbetsprogram innefattade även en lägesrapport (Ds E 1977:2 Lägesrapport från FoB-utredningen) sent hösten 1977.

Utredningen har studerat vilka ev. att förpliktelser genomföra en folk- och bostadsräkning som Sverige iklätt sig i internationella sammanhang. Vidare har utretts betydelsen av en folk- och som bostadsräkning kontroll av den löpande folkbokföringen. Utredningen konstaterade redan i lägesrapporten att inte Sverige hade några bindande förpliktelser internationellt och att folkbokföringens kontrollbehov inte är sådant att det har en avgörande betydelse vid beslut om framtida folk- och bostadsräkningar.

I augusti 1977 påbörjade en konsumentanautredningen lys som pågick till april 1978. Under tiden och även därefter utvärderades FoB 75, olika administrativa verksamheter (främst skatteadministrationens uppgiftsinsamling) studerades för att ge underlag för en bedömning av möjligheten att utnyttja alternativa källor för datainsamling, kostnaderna för olika lösning-

ar beräknades, sekretess- och

integritetsproblemen studerades etc.

Eftersom utredningsarbetet kring alternativa datafångsmöjligheter delvis har fått ske parallellt med konsumentanalysen och utvärderingen av FoB 75 fick de inför FoB 75 konstaterade statistikbehoven tjäna som utgångspunkt för denna del av utredningen. Av natur-

m.m. 32 Utredningsuppdraget

har FoB 75 även ur andra aspekter varit utliga skäl för I samband med utvärgångspunkt utredningsarbetet. av FoB 75 studerades två alternativ till FoB deringen en av FoB 75 och en utförande- 80, nämligen replikation förändrad FoB 75. stumässigt Replikationsalternativet för att se vilka som erhölls genom derades besparingar i stort sett samma rutiner som i FoB 75. att utnyttja I det andra alternativet utnyttjades alla erfarenhe- FoB 75 för att framför allt en mindre ter från göra och en räkning med aktuellare resultat kostsam räkning än de som redovisades i FoB 75.

I olika skeden av utredningsarbetet har överläggningar och kontakter hållits med ett flertal andra utred-

ningar som ADB-beredningsgruppen, fastighetstaxeringskommittén, sysselsättningsutredningen, utredningen om studiedokumentation och statistik för högskolan samt med för myndigheter (STUDOK) representanter och som centralnämnden för fastighetsdata, organ riksförsäkringsverket, riksstatistiska centralbyrån, försvarets civilförvaltning, kommunförskatteverket, bundet och kommunalstatistiska föreningen.

l.4 Redovisning av utredningsarbetet

i sin helhet redovisas i föreliggan- Utredningsarbetet med Utredningen har valt att de betänkande bilagor. så att i 2-9 tas den disponera betänkandet kapitlen de som utgör olika förbeskrivning och resonemang upp för en folk- och bostadsräkning. Denna utsättningar kortfattad orientering om det del inleds med en mycket internationella samarbetet om folk- och bostadsräkningar. Därefter berörs nyttan av folk- och bostadsräkningkontrollbehov och ar för den löpande folkbokföringens användaranalys dvs. en sedan redovisas utredningens av hur information från folk- och bostadsbeskrivning under 1970-talet har använts i samhällsräkningarna och behovet kan planeringen och även hur användningen förändras i framtiden. Som en bakgrund till förslaget

m.m. Utredningsuppdraget 33

om framtida former för folk- och bostadsräkningar redovisas därefter ett avsnitt och översiktligt tillvägagångssättet under perioden 1950-1970. Folk- och bostadsräkningen 1975 har utvärderats och erfarenheterna beskrivs i ett särskilt avsnitt. Grannländernas utvecklingsarbete och planering inför undersökningstillfället 1980 berörs också kortfattat. Avsnittet därpå är en inventering av och utvecktillgängliga lingsbara datakällor. Beskrivningsdelen avslutas sedan med ett avsnitt om sekretess, integritet, m.m. Utredningen har valt att i till de anslutning beskrivande delarna redovisa vissa av sina och överväganden bedömningar. Dessa avser huvudsakligen de olika motiv som har gällt för att inte inkludera vissa variabler eller anlita viss datakälla. Utredningens förslag till utformning av 1980 och undersökningen datainsamlingar därefter redovisas samlat i ett avslutande kapitel.

2 INTERNATIONELLA REKOMMENDATIONER FÖR FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGAR

Enligt direktiven skall utredningen översiktligt redovisa vilken innebörd de internationella rekommendationerna om nationella har för räkningar vårt land. Sekretariatet har i en PM redovisad som till bilaga utredningens lägesrapport (Ds E 1977:2) redoöversiktligt visat det internationella arbetet rörande folkoch bostadsräkningar.

Utredningen konstaterar att Sverige inte iklätt sig några förpliktelser, (genom riksdagens godkännande eller ratificering av någon konvention etc.) utan endast att man från svensk sida biträtt vid upprättandet av rekommendationer, dvs. deltagit aktivt på olika nivåer vid utarbetandet av de internationella rekommendationerna för folkoch-bostadsräkningar.

FN:s ekonomiska och sociala råds (ECOSOC:s) resolution om att folk- och bostadsräkningar bör genomföras under perioden 1975-1984 skulle formellt sett kunna vara infriad för svenskt vidkommande den av genom Sverige l975 genomförda och under 1976-1978 redovisade folk- och bostadsräkningen. Däremot kvarstår givetvis hänsyn till det praktiska, reella samordningsmotivet för det internationella samarbetet. Det finns en strävan att vid samordnade mättillfällen vart l0:e år skapa internationellt jämförbar befolknings-, hushållsoch bostadsstatistik. av Angelägenheten att ligga nära ett enhetligt mättillfälle beror för ett givet land

Internationella rekommendationer för FoB sou 1978:79

på faktorer som landets storlek och utvecklingsgrad samt utvecklingstakt för de relevanta variablerna. En tillfredsställande tillgång till annan periodisk statistik, statistisk know how, tilloch/eller löpande för statistikändamål etc. minskar gänglig teknologi motivet för ett internationellt samordnat folk- och

bostadsräkningstillfälle.

bedömning av ovanstående faktorer är att Utredningens Sverige relativt sett kan minska kravet på tidsmässig av folk- och bostadsräkningarna till räkanpassning i andra länder. Med stor sannolikhet torde ningarna med statistik kompletterad med Sverige tillgänglig fylla kraven på i inregisterbearbetningar godtagbart ternationella sammanhang efterfrågade redovisningar av förhållandena i Sverige för perioden 1975 t.o.m.

l984.

sammanfattande bedömning är sålunda FoB-utredningens att kan ECOSOC:s resolution och de Sverige uppfylla internationella önskemålen om redovisning av befolkhushålls- och bostadsstatistik utan att genomnings-, föra en särskild folk- och bostadsräkning 1980.

sou 1978:79 37

3 FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGAR SOM MEDEL FÖR KONTROLL AV DEN LÖPANDE FOLKBOKFÖRINGEN

Riksskatteverket (RSV) har på utredningens uppmaning redovisat sin erfarenhet av och synpunkter folkpå och bostadsräkningarnas värde för folkbokföringskontrollen samt de kostnader som skulle vara förknippade med alternativa kontrollmetoder.

3.1 Sammanfattning av RSV:s synpunkter

3.l.l Bedömning av kontrollen

Av utredningar i samband med FoB 75 har att framgått 99,7 % av befolkningen var rätt Farhåkyrkobokförd. gorna för en starkt försämrad sedan folkbokföring skyldigheten att årligen lämna mantalsuppgift slopades har inte besannats. En jämförelse mellan undersökningen av kyrkobokföringens aktualitet i samband med utsändande av de s.k. bilregisterkorten och FoB 75 visar dessutom en förbättring av aktualiteten. De 24 748 fallen som i samband med FoB 75 föranlett i ändring kyrkobokföringen bör också ses i relation till att 1975 registrerades närmare 900 000 flyttningar inom eller mellan församlingar.

RSV:s erfarenheter av FOB 75 som för konthjälpmedel roll av folkbokföringen överensstämmer väl med de synpunkter som framfördes i ett yttrande (1974-10-24) över förslaget till FOB 75. Enligt RSV:s mening kan en

38 Kontroll av folkbokförinqen

svårligen motiveras med att det för folkfolkräkning bokföringskontrollen skulle behövas en så omfattande räkning. Å andra sidan ger en folk- och bostadsräkning med förtryckta blanketter stora möjligheter till en riksomfattande kontroll av folkbokföringen. Även om numera andra goda kontrollmöjligheter finns, anser RSV att folk- och bostadsräkningar genom sin periodicitet och täckning av hela befolkningen utgör ett värdefullt komplement till andra kontroller.

3.1.2 Förbättring av kontrollen vid en folk- och bostadsräkning l98O

En effektivare kontroll av folkbokföringen anser RSV skulle kunna vid kommande folk- och bostadsräkuppnås ningar om folkbokföringsmyndigheten även beredes tillfälle att ta del av de uppgifter om lägenhetsinnehavare som lämnas fastighetsblankett. Någon sådan rätt på stadgades inte i lagen om folk- och bostadsräkning 1975. Genom ett sådant system skulle det bl.a. bli möjligt att uppdaga fall när personer varaktigt förhvr och bebor lägenhet i fastighet utan att vara kyrkobokförda där eller överhuvudtaget i Sverige. RSV har sökt finna vägar att göra det omöjligt för någon att trots bosättning i Sverige undandra sig folkbokföring. De kontrollmedel som finns är inte heltäckande. Det föreslagna sättet torde enligt verkets mening inte kunna anses integritetskränkande eller administrativt och överensstämmer väl med de redan betungande lagfästa skyldigheterna för bostadsupplåtare (35 § folkbokföringsförordningen).

3.1.3 Kostnadsfrågan

Kostnaderna för flyttningskontrollen i samband med FoB 75 är svåra att ens ungefärligen uppskatta. I mindre där endast enstaka fall av obeställförsamlingar bara försändelser funnits att ta hand om,har arbetet kunnat ingå i de vanliga rutinerna. I stora församling-

Kontroll av folkbokföringen 39

ar liksom hos de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg har särskild arbetskraft måst sättas in. Om det antas att varje ärendes sammanlagda handläggningstid på lokal, regional och central nivå genomsnittligt varat 30 minuter kan drygt 10 årsarbetskrafter beräknas ha åtgått vilket skulle motsvara en lönekostnad om närmare l milj. kr. Frågan har enligt RSV emellertid endast teoretiskt intresse eftersom tillvägagångssättet vid en alternativ kontroll torde få bygga på motsvarande förutsättningar och därmed ge liknande kostnader.

nuvarande - såväl fortlöövriga flyttningskontroller som - i pande punktvisa ingår respektive myndigheters löpande arbete och kan i stort sett enligt RSV:s mening anses falla under dessas normala ansvars- och verksamhetsområden. Nämndakontroller bör enligt RSV:s - oavsett om kontroll i mening fortsättningen kan ske vid folk- och - bestå och bostadsräkningar ytterligare utvecklas. Flyttningskontrollen vid folkoch bostadsräkningar betraktas av RSV som ett värdefullt komplement till andra kontrollmöjligheter. Skulle möjligheten till en avstämning av befolkningsregistreringen vart femte år inte längre föreligga på sätt som förutsattes i prop. 1976:88 s. 51-52, bör alternativ till en motsvarande kontroll övervägas. Närmast kan då komma i fråga att behandla de utsända förtryckta deklarationsblanketterna på motsvarande sätt, dvs. undersökning varför vissa försändelser är obeställbara och uppföljning av fall när deklaranten angett annan bostadsadress än den förtryckta. Kostnaderna för en sådan omfattande och centralt styrd undersökning torde bli av liknande storlek som för kontrollen vid folk- och bostadsräkningar.

3.2 FoB-utredningens slutsatser

FoB-utredningen konstaterade redan i lägesrapporten att folk- och bostadsräkningar endast är ett av flera

40 Kontroll av folkbokföringen

kontrollmedel som RSV hittills disponerat. Kontrolländamålet kan enligt RSV inte anföras som skäl för ett genomförande av folk- och bostadsräkningar. Kommer inte sådana till stånd kan alternativa kontrollmedel utvecklas. Detta skulle dock sannolikt innebära resursuppoffringar för RSV minst motsvarande dem som sätts in för närvarande.

Utredningens bedömning är att frågan om en folk- och bostadsräkning 1980 skall genomföras eller ej inte behöver särskilt beakta folkbokföringens kontrollbehov. Eftersom utredningen av andra skäl finner anledning föreslå att en särskild undersökning genomförs 1980 med blankettinsamling från allmänheten bör dock givetvis övervägas i vilken utsträckning uppläggning och genomförande kan praktiskt och ekonomiskt anpassas till RSV:s kontrollbehov.

RSV har som ovan redovisats (avsnitt 3.1.2) framfört förslag till förbättring av folkbokföringskontrollen. Tillgång till de s.k. lägenhetsförteckningarna skulle enligt RSV:s bedömning öka effektiviteten i kontrollen. FoB-utredningen anser att RSV:s önskemål i princip bör tillgodoses eftersom en förbättrad kvalitet på folkbokföringen utgör en förutsättning för god kvalitet på den löpande befolkningsstatistiken. Det bör därför uppdras åt SCB och folkbokföringsmyndigheten (RSV) att utreda och lämna förslag om hur kontrollen rent praktiskt skall kunna utformas utan att störningar i SCB:s statistikproduktion uppstår.

4 BEHOV AV BEFOLKNINGS-, SYSSELSÄTTNINGSv, PENDLINGS-, HUSHÅLLS- OCH BOSTADSSTATISTIK M.M.

4.1 Användning av FoB-data

4.1.1 Allmänt om användaranalysen

Användaranalyser inför tidigare folk- och bostadsräkningar har gjorts med hjälp av enkäter till ett stort antal statistikanvändare för att mäta såväl behov av variabler som utformning av tabeller. Dessutom har särskilda överläggningar ägt rum med ett flertal användare. Metoden ger en bred kunskap om olika användares behov. Däremot ger den inte direkta uppgifter om hur och i vilken omfattning det insamlade materialet används. Detta försvårar en bedömning av erforderlig omfattning av innehåll (variabler och tabeller), kvalitetskrav och den tidsföljd som statistiken bör redovisas i.

F0B-utredningen har valt en annan metod som har ansetts ge bättre underlag för olika bedömningar av behovet. Ett urval av användare - länskommuner, styrelser, landsting, departement, statliga verk, forskningsinstitutioner och övriga användare - har ombetts att till sekretariatet skicka alla rapporter, PM o.a. som beskriver projekt där FoB-data har utnyttjats. Efter genomgång av dessa har sekretariatet intervjuat användarna och upprättat rapporter om användningen av FoB-data. Synpunkter

42 Behov av ... m.m. befolkningsstatistik

har sedan inhämtats från användarna. på rapporterna Dokumentationen av användaranalysen har således çjorts i flera med en för varje steg ökad grad av samsteg och Användarna har med manfattning generalisering. sänt in begärt material. Däremot något undantag har inte för alla de utvalda mindre representanter kommunerna intervjuats eftersom sättet att utnyttja FoB-data visade vara relativt lika för dessa sig kommuner.

Den analysen (se bilaga l) har gett begenomförda om statistikanvändningen i allmäntydande kunskaper het och FoB-dataanvändningen i synnerhet. Varje form av lider dock av brister eftersom användaranalys det statistiska informationsflödet är komplext och svårt att mäta. Statistik av olika slag kommer ofta in i en invecklad beslutssituation där även erfarenheter, osäkra antaganden etc. utnyttjas. Svårigheten att beskriva användningen gäller inte minst den statistiska information och analys som presenteras men som inte är direkt avsedd för en beslutsetc. utan är just insituation, planeringsmodell, formation. Detta innebär att det finns betydande att bedöma och utvärdera nyttan av stasvårigheter tistisk information.

SCB har av utredningen gjort vissa på uppdrag sammanställningar betr. de kontakter som olika användare av FoB-data har tagit med verket.Under november 1977 - mars 1978 har drygt perioden efter material från folk- och bo- 300 förfrågningar dokumenterats vid SCB. Förfrågningstadsräkningarna arna har under en period då FoB-data registrerats har varit aktuella från FoB 75. En sammanställning har även över redovisgjorts uppdragsfinansierad med anknytning till folk- och bostadsräkningar ning för kommuner) innehållande (utanför specialprogrammet ett 25-tal beställare vars uppdrag kostnadsberäknats till 400 000 kr. Dessutom har utredningen drygt

SOU 1978°79 av ... m.m. 43 Behov befolkningsstatistik

erhållit sammanställningar (för en begränsad period) över kopieringar av tabellmaterial (ca 400 betalda kopior).

I avsnitt redovisas en sammanfattning av följande utredningens analys av användningen av FoB-data. Detta sker variabelvis och efter varje avsnitt redovisas utredningens överväganden och bedömning av angelägenheten att innefatta respektive variabel i en särskild undersökning 1980. Vidare kommenteras hur utredningen ser på redovisningsbehovet även på längre sikt.

4.1.2 Sammanfattande analys av användningen av FOBuppgifter

I detta avsnitt beskrivs redovisad användning av FOB-data från år 1970 och framåt samt användarnas bedömning av det framtida utnyttjandet. Redovisningen görs variabe1vis(med några undantag) för de variabler som funnits med i tidigare räkningar (1970, 1975; se även bilaga 2). Även framställda önskemål om nya variabler redovisas.

I studien redovisas inte vilka tabeller som användarna önskar eftersom användaranalysen inte har genomförts den detaljerade nivå som skulle ha erpå fordrats för detta utan främst varit inriktad på att ge underlag för att bestämma variabelinnehållet i en undersökning 1980. Däremot torde det vara möjligt att utifrån beskrivningarna dra vissa slutsatser om vilka tabeller som för användarna är de mest väsentliga. Under variabeln/variabelgruppen anges också inom vilket (vilka) huvudområde(n) som denna utnyttjats.

44 Behov av befolkningsstatistik ... m.m.

4.1.2.1 Demografiska variabler

Demografiska variabler som kön, ålder och civilstånd används ofta i kombination med andra variabler i folk- och bostadsräkningar.

De flesta användarna av demografiska data hämtar ofta uppgifter motsvarande dem som återfinns i folkoch bostadsräkningar från den löpande befolkningsstatistiken (DEMOPAK). Ett övervägande antal användare anser därför att det demografiska avsnittet kan utgå som separat redovisningsavsnitt. Några kommuner har dock pekat på att uppgifter om utrikes födda finns i folk- och bostadsräkningar men saknas i DEMOPAK. Uppgifterna finns emellertid sedan en tid tillbaka redovisadei DEMOPAK på kommunnivå, men var inte tillgängligavid undersökningstillfället. Flertalet mindre icke nyckelkodade kommuner utnyttjar tätortsredovisningen från det demografiska avsnittet för att få data över delar av kommunen. Även vissa länsstyrelser utnyttjar tätortsredovisningen för att belysa olika kommunstrukturer. Tätortsredovisningen utnyttjas även inom vissa forskningsområden.

Utredningen föreslår att det demografiska avsnittet reduceras till att enbart avse en tätortsredovisning. Denna förändring påverkar inte användningen av demografiska variabler i kombination med andra variabler.

4.1.2.2 Sysselsättning och näringsgren

Variabeln sysselsättning delar upp populationen mantalsskrivna personer i förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande. Med förvärvsarbetande menas kortfattat en person som under en viss vecka (mätveckan) arbetat minst en timme eller vid frånvaro denna vecka arbetat stadigvarande under närmast föregående fyramånadersperiod. De förvärvsarbetande redovisas med utgångspunkt från insamlade uppgifter uppdelade

Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 45

i ett antal timintervall.

Användaranalysen visar att användarna inte kan ange en entydig definition av förvärvsarbetande som skulle vara den bästa. Ett gemensamt önskemål är dock att sysselsättningen mäts per individ och inte i form av t.ex. årsverken. Användarna uttrycker också ett starkt krav på jämförbarhet mellan redovisningstillfällena vilket innebär att tidigare utnyttjad definition helst inte bör förändras.

Den sysselsättningsuppgift från folk- och bostadsräkningar som användarna främst har utnyttjat är antal förvärvsarbetande 20 timmar och däröver per vecka. Dessutom har man i enstaka fall kompletterat med visst nyttjande av redovisning av antal förvärvsarbetande l-l9 timmar. I barnomsorgsplaneringen används uppgifter om antal mödrar som förvärvsarbetar 16 timmar eller mer. Denna senare timuppdelning tror många användare skall bli dominerande i framtiden. Det anses nämligen att arbetstidsförkortningen hittills har lett och i framtiden kommer att leda till att gränsen 20 timmar inte längre motsvarar halv normal arbetstid utan att den bör sänkas för att få jämförbarhet mellan Dessutom räkningar. utgör timuppdelningen vid l6 timmar en naturlig gräns med hänsyn till lagstiftningen på arbetsmarknaden.

Vid industridepartementets enhet för regional utveckling (RU) har möjligheten diskuterats att i länsplaneringen övergå till redovisning av förvärvsarbetande med minst l timmes arbetstid per vecka som den huvudsakliga kategorien. RU-enheten anser dock att även uppdelningen vid 20 timmar behövs för att kunna mäta förhållandet mellan nu föreslagna och tidigare redovisade uppgifter.

De allra flesta användarna anser att det vore värdefullt om sysselsättningsstatistik för kommuner och

46 Behov av ... m.m. befolkningsstatistik

även delar av kommuner kunde produceras med tätare periodicitet än vad folk- och bostadsräkningen medger.

I det redovisas kortfattat inom vilka områden följande uppgifterna sysselsättning och näringsgren utnyttjas. Dessa områden/sektorer ingår också i mer övergripande som Beskrivningen deplanering fysisk planering.

las upp i förvärvsarbetande dagbefolkningl respekti-

ve förvärvsarbetande eftersom en av ngttbefolkning de unika egenskaperna hos folk- och bostadsräkningen är att den möjliggör redovisning av en heltäckande kommunalt uppdelad statistik över förvärvsarbetande dagbefolkning.

4.l.2.2.l Förvärvsarbetande dagbefolkning

Näringslivsprognos

År 1964 fattade beslut om en aktiv loriksdagen Den länsplanering som därmed påkaliseringspolitik. börjades genomförs efter centrala anvisningar enligt en enhetlig modell för att erhålla jämförbarhet mellan olika delar av landet. I framställningen av tas underhandskontakter med kommuner m.fl. länsplanen för För att dessynpunkter på planeringsunderlaget. sa kontakter ska bra krävs det att samma unfungera och samma metod används i länsderlagsdata ungefär och i kommunernas (och andras) planering. planeringen Detta har medfört att även kommunerna (och andra) relativt ofta utnyttjar modell och resultat från länsplaneringen, även om de för egen del skulle kunna använda enklare varianter av planeringsmodeller.

i

lMed förvärvsarbetande dagbefolkning som redovisas

FoB-tabellerna avses den förvärvsarbetande befolkregionala fördelning efter arbetsplatsens ningens belägenhet. Då den förvärvsarbetande befolkningen fördelas efter mantalsskrivningsort erhålles i stället förvärvsarbetande nattbefolkning.

Behov av ... m.m. befolkningsstatistik 47

Länsplaneringens och flera kommuners prognossystem innehåller bl.a. en näringslivsprognos. I den görs antaganden om olika näringsgrenars utveckling i framtiden. FoB-uppgifter över förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad) användes huvudsakligen i dessa näringslivsprognoser. För att få information om eventuella trender studeras också resultaten från flera folk- och bostadsräkningar.

Den i länsplaneringen tillämpade näringsgrensuppdelningen visar sig vara styrande i näringslivsprognoser för såväl länsstyrelser som kommuner. Större delen av kommunerna anser sig dock klara sitt behov med eget en grövre indelning än den länsstyrelserna använder.

För näringslivsprognosen heltäckande om uppgifter förvärvsarbetande dagbefolkning kan f.n. enbart hämtas frân folk- och bostadsräkningarna. Därutöver finns bl.a. fyra andra källor som tillsammans delvis mäter förvärvsarbetande dagbefolkning, SCB:s nämligen industristatistik, statistik över offentligt anställda, centrala företagsregistret (CFR) och DIS-enkäten (denna statistik berörs i kap. 8). Dessa källor utnyttjas också i näringslivsprognoser, men planerarna upplever ändå att FOB-data är viktiga för att få fullständighet i planeringsunderlaget och god kvalitet.

En näringslivsprognos också ofta till ligger grund för en befolkningsprognos vilket av avsnittet framgår Näringslivsbaserad befolkningsprognos.

Lokal och regional trafikförsörjningsplan

Ansvaret för den lokala och regionala trafikförsörjningsplaneringen har legat på kommuner respektive länsstyrelser. Kommunerna har haft möjlighet att få statsbidrag till olönsam kollektivtrafik på landsbygden under förutsättning att kommunen år-

av ... m.m. 48 Behov befolkningsstatistik

ligen framställer en lokal trafikförsörjningsplan. Efter ett 1971 uppdrogs också åt samtregeringsbeslut liga länsstyrelser att upprätta regionala trafikplaner. I den med detta som grund utvecklade trafikföranvänder några kommuner och länssörjningsplaneringen styrelser FOB-uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad) som bakgrundsinformation för att belysa antalet arbetstillfällen uppdelade på tätort/glesbygd.

har våren 1978 beslutat att huvudmannaska- Riksdagen för den kollektiva trafiken på landsväg skall utpet övas genom interkommunal samverkan mellan landstingskommunen och kommunerna i respektive län. sekretariatet har del av bussbidragsnämndens nya anvistagit för och kan inte där ningar trafikförsörjningsplaner finna bestämmelser som leder till ett förändnågra rat av FOB-data, med undantag av redoutnyttjande tätort/glesbygd. Tidigare har statsbivisningen på enbart till olönsam kollektivtrafik på drag utgått men enligt den nya förordningen ska statslandsbygden till all kollektivtrafik med högst tre bidrag ges turer bedömning av detta är att per dag. Utredningens motivet till redovisning av statistik på tät0rt/glesbygd för detta syfte försvinner.

Trafikgrognos

är ett för att beskriva de Trafikprognos hjälpmedel trafik- och konsekvenserna av altertransportmässiga nativa utvecklingar av transportsystemets utformning, förändring i markens användfolkmängd, näringsliv, för bostäder och verksamheter i framtiden. De ning mest omfattande har gjorts för prognosberäkningarna de större kommunerna. statliga anvisningar för Några trafikprognoser finns inte.

i har en del kommuner Som underlag trafikprognoser använt om näringsgrensfördelad förvärvsuppgifter

Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 49

arbetande dagbefolkning för delområden och vissa grova s.k. lokalkategorier.

Ett fåtal användare har också genomfört studier av vad förändringar i trafiksystem betyder för de resandes trafikstandard. Ett sätt att mäta trafikstandard är i termer av Med åtkomlighet. åtkomlighet menas andelen arbetsplatser som man når inom en viss tid med visst färdmedel. I de fall sådana studier har genomförts har uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning utnyttjats för att beskriva arbetsplatsernas läge och antal förvärvsarbetande inom vissa områden.

Parkeringsplan

Kommuner framställer parkeringsplaner efter de behov som kan finnas i respektive kommun utan att några centrala anvisningar styr förutsättningarna. Endast ett fåtal kommuner har redovisat parkeringsplaner.

FoB-uppgifter om förvärvsarbetande daqbefolkninq ut-

nvttjas i dessa som ett mått på antal arbetsplatser

i området.

Skyddsrumsplan

Riksdagen har beslutat att befolkningens skydd i krig måste förberedas under fredstid genom bl.a. skyddsrumsbyggande. Ett av de instrument som används för att åstadkomma för skydd befolkningen är den kommunala som skyddsrumsplaneringen genomförs efter anvisningar från civilförsvarsstyrelsen.

Folk- och har bostadsräkningen beröring med skyddsrumsplaneringen i två avseenden, dels vid avgränsning av dels vid skyddsrumsorter, beräkning av behovet av

skyddsrumsplatser. Behovet av beskyddsrumsplatser räknas med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse samt med i det utgångspunkt största antal personer som under eller natt dag i allmänhet vistas

av ... m.m. 50 Behov befolkningsstatistik

inom skyddsrumsområdet i fredstid. Skyddsrumsorten .har bestämts med hjälp av tätortsavgränsningen i folk- och bostadsräkningen. En del kommuner har också utnyttjat FoB-uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad)vid behovsberäkningen.

övrigt

FOB-uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (även näringsgrensfördelad) utnyttjas i hög grad som bakgrundsinformation i områdesprogram (ett moment i den fysiska planeringen), speciella utredningar och som underlag för remisser, yttranden och det som kan betecknas som allmän information.

4.l.2.2.2 Förvärvsarbetande nattbefolkning

Uppgifter om förvärvsarbetande nattbefolkning användes huvudsakligen i form av förvärvsintensiteter (= procentuell andel förvärvsarbetande). I prognosarbetet studeras förvärvsintensitetens utveckling för olika kön och åldersklasser med hjälp av resultatet från flera folk- och bostadsräkningar. Med bl.a. utvecklingen av förvärvsintensiteterna som underlag görs antaganden om den kommande utvecklingen. Detta förfarande utnyttjas i barnomsorgsplaner, befolkningsprognoser och näringslivsbaserad befolkningsprognos.

Följande preciseringar av FoB-data-utnyttjande inom ovan nämnda användningsområden kan göras:

Barnomsgrgsplan

Enligt barnomsorgslagen skall kommunerna upprätta femåriga barnomsorgsplaner som skall omprövas varje år. Lagen säger också att kommunen genom en planmässigt utbyggd barnomsorg skall sörja för att barn

Behov av ... befolkningsstatistik m.m. 51

som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad skall få barnomsorgsplats om intebehovet tillgodoses på annat sätt.

Socialstyrelsen har formulerat en modell för beräkning av behovet av barnomsorgsplatser och säger i sin vägledning att det är att vissa nödvändigt beräkningar och sker redovisningar på samma sätt i alla kommuner .

Den grupp som främst bestämmer behovet av barnomsorgsplatser (enligt socialstyrelsens är modell) barn (O-6 år) som inte har någon hemarbetande förälder. Den mest väsentliga FoB-uppgiften för denna grupp är förvärvsintensiteten för mödrar till barn, 0-6 år.

För att kunna placera barnstugorna där behov finns utnyttjas även FoB-data uppdelad på kommundelar.

Befolkningsprogngs

Svenska kommunförbundet och Kommun-Data AB har tillsammans med Malmö kommun utvecklat ett datoranpassat system för befolkningsprognoser omfattande en rutin för och en kommunprognoser rutin för delområdesprognoser. Befolkningsprognos för kommunen kan genomföras på olika sätt,men hämtas i underlag regel från löpande befolkningsstatistik. I ett sällan utnyttjat utförandealternativ krävs också om för- FoB-uppgifter värvsintensiteter för olika åldersklasser.

Näringslivsbaserad befolkningsprognos

I avsnittet förvärvsarbetande dagbefolkning beskrivs kortfattat inom vilka områden näringslivsprognoser används, t.ex. Vidare länsplaneringen. framgår att man med stöd av näringslivsprognoser försöker uppskatta efterfrågan på arbetskraft (eller artillgång på

4 x ... m.m. 52 Behov av befolkningsstatistik

att uppgifter om förbetstillfällen) genom utnyttja värvsarbetande dagbefolkning. För många samhällsplaen basen för en benerare utgör näringslivsprognos fOlkningsprognos,men även renodlade näringslivsprognoser för att ingå i ett näringspoliframställs,t.ex. I de näringslivsbaserade betiskt handlingsprogram. även beräkningar av utbudet folkningsprognoserna ingår Här ofta FoB-uppgifter om av arbetskraft. utnyttjas utveckling som är en uppgift förvärvsintensitetens baserad på den förvärvsarbetande nattbefolkningen.

4 1.2.2.3 Utredningens överväganden och förslag

Uppgifter om förvärvsarbetande näringsgrensfördelad har enligt utredningens kartdag- och nattbefolkning en mycket spridd användning. Användningen läggning ofta med krav på redovisning av uppgifär förknippad terna kommun- eller t.o.m. kommundelsnivå. på konstaterar att den bristande aktualitet Utredningen som endast en vart 5:e för planeringsaktiviteterna,

år redovisad näringsfördelad sysselsättningsstatistik

som otillfredsställande. Detta har medutgör, upplevs kartfört att användarna genom egna kompletterande vidarebearbetningar av annan läggningar och/eller statistik försökt erhålla mer aktuell sysselsättningshar därför ansett det angeläget statistik. Utredningen att oftare än vart 5:e år att studera möjligheten Utan

erhålla efterfrågad sysselsättningsstatistik.

att ta ställning till om redovisningsperiodiciteten eller om det räcker med vart annat skall vara årlig vart år har utredningen utarbetat ett eller tredje en särskild undersökning 1980 som nedförslag till

ger önskad utbyggnad av sysselsättningsstatistiken

under 1980-talet.

4.1.2.3 Yrke och utbildning

Behov av ... m.m. befolkningsstatistik 53

4.l.2.3.l Allmänt om användning

Uppgifter om yrke och utbildning (fullständig redovisning av utbildning finns enbart i FOB 70; i FOB 60 redovisades viss högre har utbildning) använts främst i de nyrekryteringsprognoser som framställts av SCB:s prognosinstitut som underlag för den centrala utbildningsplaneringen vid och skolöverstyrelsen (Sö) universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Dessutom har FoB-data kommit till i de användning centrala ämbetsverkens utvärdering av utbildningsreformer t.ex. i studium av elevernas sociala bakgrund.

Nyrekryteringsprognosen används av Sö och UHÄ som ett hjälpmedel för att beräkna resursbehov och fördela resurserna mellan olika utbildningsriktningar (utbildningsplatser) och regioner. I skolornas yrkesvägledning utnyttjas även prognoserna tillsammans med många andra uppgifter som information till elever och/ eller föräldrar. I nyrekryteringsprognosen har hittills vad gäller yrke endast ett urval (3,3 %) av FOB-beståndet studerats. En höjd ambitionsnivå innebärande att hela populationen skulle användas vid en eventuell framtida uppgiftsinsamling har emellertid påpekats vara önskvärd.

Uppgifter om föräldrarnas har också yrke/utbildning hämtats från FoB i centrala studier av elevernas sociala bakgrund. Det övervägs emellertidom inte SCB:s löpande

uppföljningsundersökningar skulle kunna

tillgodose detta behov genom att de kompletterades med uppgifter om social bakgrund.

FoB-data om utbildning och har yrke också kommit till användning i vissa specialstudier för att belysa hur stort antal som personer har utbildats till ett visst yrke och sedan inte arbetar inom det yrket. Denna information används bl.a. som underlag för lärarprognoser.

... m.m. Behov av befolkningsstatistik

används i övrigt i Yrkes- och utbildningsuppgifter av kommuner och länsmycket begränsad omfattning Detta gäller speciellt utbildningsuppgifstyrelser. som endast utnyttjats i något undantagsfall. ten i vissa kommuner använts i Yrkesfördelningen har av den förvärvsstället för näringsgrensfördelningen har ofta varit att arbetande dagbefolkningen. Syftet vissa som anställda i kontor kunna urskilja grupper vilket inte är möjligt med nuvarande och serviceñ utformning av näringsgrensfördelningen. Uppgifter och har även använts somalmän om yrke utbildning information inom arbetsmarknadspolitiken.

övrig användning kan nämnas: Följande

- kommunerna har gjort s.k. so- Några av de största i vilka har ingått tillsamciala karteringar yrke med ett flertal andra variabler. mans

- arbetar med utveckling av model- Stockholms kommun av där yrke eventuellt ler för prognoser pendling kan komma att ingå.

- försök att beskriva s.k. I länsplaneringen pågår lokala arbetsmarknader med olika statistiska uppsom också kan gälla yrke och utbildning. gifter försöksverksamhet pågår också i industridepar- Viss framställa yrkes- och tementets regi att regionala För båda dessa områden kan utbildningsprognoser. från folk- och bostadsräkyrkesuppgifter utnyttjas

ningar.

området har under senare - Inom det arbetsmedicinska år behovet av yrkesdata accentuerats. Yrkesuppgifter i arbets- och som grund för riskberäkningar utnyttjas För att kunna relatera även olycksfallsstatistiken. till har FoB 60 sambeannan ohälsa yrkesverksamhet dels dödsorsaksstatistiken 1961-1970 arbetats med

dels cancerregistret.

›r Behov av befolkningsstatistik m.m. F

4.l.2.3.2 Utredningens och överväganden förslag

Yrkesuppgifter i någon form har en långvarig tradition i Motivet för folkräkningssammanhang. yrkesredovisning och dess användning har dock skiftat över tiden. Ursprungligen användes yrkesvariabeln bl.a. som underlag till av beskrivningar näringslivets struktur. I och med den i senare folk- och

bostadsräkningar utvecklade direkta näringsgrenskodningen av de sysselsatta har detta motiv för yrkesvariabeln huvudsakligen bortfallit. Utbildningsuppgifter har däremot ingen traditionell i hemhörighet folk- och bostadsräkningar, utan variabeln har funnits med vid undersökninqstillfällena 1945, 1960 och 1970 med olika omfattning.

Variablerna yrke och utbildning föreslås inte ingå i undersökningen 1980.

Utredningen anser att behovet av statistik över yrke och utbildning inte är så omfattande att det motiverar att framställa sådan uppoffringarna statistik. Användningen av denna har redovisats ovan medan uppoffringarna beskrivs nedan.

En kvalitetsmässigt god och snabb redovisning är trots datorteknikens utveckling i relativt begränsad utsträckning förenlig med ett omfattande variabelinnehåll i en folk- och Vissa bostadsräkning. variabler som yrke, näringsgren och har utbildning gett upphov till den relativt långt utdragna produktionsprocess som har gällt flera folktidigare och bostadsräkninoar. Om även uppgifter om yrke och utbildning skulle insamlas i 1980 undersökningen skulle detta försena vid bearbetningen granskninqsorganen av samtliga variabeluppgifter på blanketten. Bearbetningen vid SCB av yrkes- och utbildninqsuppnifter skulle dock kunna efter av de andra läggas bearbetningen uppgifterna för att inte nämnvärt försena publiceringen av dessa.

56 Behov av befolkningsstatistik m.m. sou 1978:79 i

att statistik över yrke och ut- Det skulle innebära skulle redovisas långt efter insambildning ganska

lingstillfället.

av yrkes- och utbildningsupp- Statistikproduktion med nuvarande utformning kräver förhållandegifter vilket levis personalintensiva bearbetningsmoment, kostnader. Dessa är under utder till relativt höga beräknade för en utförandemässigt redningsarbetet 75 4 och 9) till ca 7 förändrad FoB (se bilagorna och ca 13 milj. kr. milj. kr. för yrkesuppgifterna för Därtill kommer kostnautbildningsuppgifterna. för en av dessa frågor till utredder anpassning förslag till uppläggning av undersökningningens en 1980.

i samband med de senaste Kvalitetsundersökningar har visat att statistik folk- och bostadsräkningarna allt utbildning har haft relaöver yrke och framför stora fel. Felen har huvudsakligen berott på tivt att inte har lämnat tillräckligt uppgiftslämnarna för att de skulle vara möjliga preciserade uppgifter gällande nomenklaturer. att klassificera enligt har ökat med titalar för att mätproblemen Mycket den.

särskilt från 1960-talet och Arbetslivets utveckling stora förändringar, vilket framåt har inneburit medfört att har förändi bland har arbetsuppgifter samma med en i allrats för en och yrkesutövare oförändrad Automamänt språkbruk yrkesbenämning. har bl.a. medfört att yrtionen inom näringslivet fått från manuella rutiner kesutövare har övergå funktioner av ett arbetsnoment. till mer övervakande arbetsmarknaden har också innebu- Utvecklingen på rit att roterar på olika arbetsuppgifter personal

F-___'4”444444“444447””'“”””“””“”7”””'”””4”(" K SOU l978:79 Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 57

eller delar på arbetsuppgifter. Benämningen på vrken har dessutom under senare år mindre gjorts beskrivande i det allmänna språkbruket än tidigare, vilket har gjort det svårare att erhålla preciserade yrkesuppgifter från allmänheten.

Arbetet med att utveckla en för hela arbetsmarknaden gemensam sysselsättnings- (yrkes)nomenklatur som bättre uppfyller kraven än nu gällande nomenklatur, NYK (nordisk yrkesnomenklatur), har sedan börpågått jan av l960-talet, i inledningsskedet i SCB:s regi. År 1974 bildades mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, AMS, SCB och konjunkturinstitutet ett samarbetsprojekt för detta utvecklingsarbete som benämns SYN-projekt (SYsselsättningsNomenklatur).

Parterna har hittills inte kommit överens om en gemensam nomenklatur trots ett flertal Att förslag. döma av det nuvarande läget inom kan projektet möjligen ett gemensamt förslag om en överordnad indelningsgrund fastställas 1981. Det innebär att den nomenklatur som skulle kunna ligga till för grund en undersökning 1980 är den som i de setillämpats naste folk- och bostadsräkningarna dvs. NYK. Nomenklaturen bygger på ett inom AMS, i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge under våren 1961 utarbetat förslag. Mot bakgrund av ovanstående resonemang framgår att denna nomenklatur inte är anpassad till alla områden på rådande arbetsmarknad.

En mer utvecklad SYN-nomenklatur i skisserad utformning kommer förmodligen inte att ge möjligheter till jämförelser med hittills tillämpad nomenklatur mer än möjligen på aggregerad nivå. Det framstår inte heller som självklart att insamla uppgifterna från allmänheten med stöd av denna nomen-

Behov av ... m.m. 58 befolkningsstatistik

eftersom skulle kunna uppstå att klatur, svårigheter

besvara frågorna, speciellt om arbetsfunktionl får

ett dominerande inslag som indelningsgrund.

Problem med insamling av utbildningsuppgifter torde också ha ökat med tiden. Sedan år 1970, då de senaste insamlades i en folk- och utbildningsuppgifterna bostadsräkning, har vuxenutbildningen, utbildningen inom studiecirkelverksamheten etc. ökat, företag, vilket har lett till att relevanta och riktiga utär svåra att erhålla med hjälp bildningsuppgifter av ett begränsat antal frågor.

samlade bedömning är, som tidigare Utredningens att om yrke och utbildning inte nämnts, uppgifter insamlas i 1980. Om några konskall undersökningen sumenter anser sig ha omfattande behov av yrkesstatistik och därför är beredda att satsa medel på särskilda undersökningar vill utredningen peka på att bearbeta och eventuellt komplettemöjligheten ra till lönestatistiken företagens uppgiftslämnande (se avsnitt 8.9).

Frågan om utbildningsstatistik bedömer utredningen bör lösas inom för utredningen om studieuppdraget dokumentation och statistik för högskolan (STUDOK).

1 . arbetsfunktion beskriver hur indivi- Begreppet den utför arbetet och vad den sysselsatte gör gentemot (t.ex. framföra fordon). arbetsobjektet

sou 1978:79 Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 59

4.1.2.4 Yrkesställning och art anställningens

Uppgifterna om yrkesställning omfattar en uppdelning av de förvärvsarbetande i anställd, och företagare medhjälpande familjemedlem utan lön. Indelningen efter anställningens art innebär en av uppdelning de anställda i statlig, sekundärkomprimärkommunal, munal och övrig anställning. visar Användaranalysen att uppgifter om yrkesställning har i utnyttjats mycket liten utsträckning. art har Anställningens i begränsad utsträckning använts som komplettering till redovisning av näringsgren.

Den begränsade av användningen uppgifter om yrkesställning och anställningens art motiverar inte att dessa ingår som 1980. Utredredovisningsvariabler ningen föreslår emellertid att uppgiften om yrkesställning medtas såtillvida att de egna företagarna och de anställda utskiljs i Detta är populationen. önskvärt eftersom den som sysselsättningsstatistik skall tas fram med hjälp av kontrolluppgifterna endast omfattar anställda som kommer att erhållas utan separat uppgiftsinsamling. Uppgifter om anställningens art kan komma att behövas som till näunderlag ringsgrensredovisningen och denna uppgift kommer att kunnahärledas från det av utredningen föreslagna arbetsställeregistret utan särskild uppgiftsinsamling.

4.1.2.5 Inkomst

Uppgiften om inkomst togs i FoB 75 fram registervägen men den redovisades p.g.a. bearbetningsordningen

60 Behov av befolkningsstatistik ... m.m.

mycket sent (våren 1978). I stort sett samtliga användare anser att uppgifter från SCB:s löpande inkomststatistik (INKOPAK) täcker behovet.

Utredningen föreslår därför att inkomstuppgifter inte skall redovisas i undersökningen 1980. SCB:s inkomstregister kommer dock att användas för att komplettera gruppen anställda (från kontrolluppgifterna) med antalsuppgifter om företagare.

4.1.2.6 Pendling, färdsätt och bilinnehav

4.l.2.6.l Allmänt om användning

Pendling är en variabel som i folk- och bostadsräkningar har härletts i samband med bestämning av dag- och nattbefolkningen. Den ger statistik över arbetsresor både inom och mellan kommuner. I den näringslivsbaserade befolkningsprognosen har pendlingsstatistik och flyttningsstatistik använts för bedömning av omfattningen av pendling respektive flyttning som följd av differensen mellan utbudet av och efterfrågan på arbetskraft. De uppgifter som studeras är pendlingen till respektive från kommunen (huvudströmmar). Även i den renodlade (ej näringsgrensbaserade) befolkningsprognosen utnyttjas uppgifter om antal in- respektive utpendlare (eller nettoinpendling) och flyttningsstatistik.

Pendlingsstatistiken utnyttjas i trafikprognoser och då i bland även på en redovisningsnivå som utgår från uppgifter om pendlingens omfattning mellan delområden i kommunen (eller mellan kommuner). Förutom dessa uppgifter utnyttjas även resultat från olika trafikundersökningar för att ge en uppfattning om omfattningen av andra resor än bostads-arbetsresor.

Behov av ... m.m. befolkningsstatistik 61

I övrigt utnyttjas i en del områdespendlingsdata program och vissa specialstudier inom forskningens område. Stockholms kommun liksom kommun har Göteborgs analyserat pendlingen och bl.a. gjort jämförelser från tidigare räkningar.

Uppgifter om färdsätt används framför allt i trafikprognoser tillsammans med pendlingsuppgifter. Användningen av denna uppgift är dock mycket begränsad. Även andra källor som och tratrafikräkningar fikundersökningar används för att bestämma resor med olika färdsätt. Några användare har genom egna trafikundersökningar konstaterat att kvaliteten på FoB-variabeln färdsätt är bristfällig (kollektivresandet överskattas).

Bilinnehav är i FoB 75 en som hämregisteruppgift tats från bilregisternämndens beståndsregister. I FoB 70 däremot insamlades uppgifterna via hushållsblanketten. Användaranalysen visar att FoB-data över bilinnehav utnyttjas i mycket De ringa grad. flesta användarna anser emellertid att uppgifterna från det numera årligen vid SCB på uppdragsbasis framställda BILPAK eller den av bilregisternämnden framställda löpande bilstatistiken tillfredsställer behovet av underlag för av t.ex. utbedömning veckling av biltäthet, ett moment som ingår i trafikprognoser.

4.l.2.6.2 Utredningens överväganden och förslag

Uppgifter om pendling har en central roll i det kommande planeringsarbetet och bör därför tas med i undersökningen 1980.

... m.m. 62 Behov av befolkningsstatistik

av om färdsätt har visat sig Användningen uppgifter inte föreslås att inbegränsad, varför uppgifterna har inte heller funsamlas via blankett. Utredningen för som benit något annat sätt uppgiftsinsamling

dömts som lämplig.

inte i någon nämn- Uppgiften om bilinnehav utnyttjas eftersom det underlag som erfordras värd omfattning, kan erhållas i den löpande bilför trafikprognoserna kan därför enligt utregisterstatistiken. Uppgiften bedömning utgâ 1980. redningens

4.1.2.7 Lägenhetsvariabler exklusive hyra

är och behovet av de oli- Lägenhetsvariablerna många skiftande. Användaranalysen visar ka variablerna är i FoB 75 har använts dock att alla lägenhetsvariabler I beskrivning av andirekt eller indirekt. följande vilka utnyttjas användningsområden i lägenhetsdata vilka enskilda variabler som ges också exempel på

ingår.

Kommunala bostadsbyggnadsprogram

angående kommunala bostadsbyggnadsprogram Kungörelsen

(KBP) och bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter

att kommunerna varje år skall upprätta säger bl.a. för de närmast följande fem bostadsbyggnadsprogram bör i olika avseenden grunkalenderåren. Programmet och överväganden för en längre das på utredningar tid än programperioden.

Behov av ... m.m. befolkningsstatistik 63

I föreskriften står också: och ...Omfattningen inriktningen av ny produktion och av modernisering bostäder skall anges i antal med förlägenheter delning efter hustyp, och lägenhetstyp upplåtelseform. Nybyggnad av bostäder skall dessutom redovisas

i m2 våningsyta...

Det grundläggande arbetetför av KBP framställning består av utredningar, prognoser och målsättningar rörande:

folkmängd och hushâllsbildning - utrymmesstandard lägenhetstyper hustyper förändringar i bostadsbeståndet - kvalitetsfaktorer

Lägenhetsdata från folk- och bostadsräkningar utnyttjas för bedömning av förändringar i bostadsbeståndet såväl inom planering som FoB-data forskning. utnyttjas speciellt som underlag för av bedömning avgången av lägenheter eftersom annat inget statistiskt material för närvarande täcker detta behov. Genom folkoch bostadsräkningen erhålles data om kombinationen lägenhetsstorlek hushållsstorlek, som utnyttjas som ett av underlagen för bostadsplanerarnas uppskattning av vilka lägenhetsstorlekar som kan komma att efterfrågas under planperioden.

Bostadssaneringsprogram

Ett stort antal kommuner är att framställa ålagda bostadssaneringsprogram. Användaranalysen visar dock att endast ett fåtal kommuner har använt FoB-data i detta arbete bl.a. på grund av sekretessrestriktioner. Lägenhetsdata har i dessa fall använts som ett av flera hjälpmedel för att avgränsa (byggnadsår, kvalitetsgrupp) och beskriva saneringsområdena.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att de tidigare

64 Behov av befolkningsstatistik ... m.m.

KBP och saneringsprogrammen skall sammanseparata fattas till kommunala bostadsförsörjningsprogram. förutsätts att KBP fortfa- Enligt riksdagsbeslutet rande skall vara stommen i bostadsplaneringen, men dessutom skall detta åtföljas, alltefter kommunal ambition, av s.k. bostadssociala inventeringar. Metoder för inventeringar skall utvecklas i dylika samverkan mellan bostadsstyrelsen och kommunerna. I vilken utsträckning ökad användning av FOB-data då kan bli aktuell undandrar sig utredninqens bedömning.

Befolkningsprognoser och områdesbeskrivningar

studeras också i befolkningsprognoser Lägenhetsdata för kommundelar i vilka områdena klassas efter vissa lägenhetsdata som byggnadsår, kvalitetsgrupp, hustyp. Uppgifter om antal lägenheter utnyttjas också för bestämning av utglesning (boendetäthet per lägenhet) och i en del områdesbeskrivningar.

4.1.2.8 Hyresuppgifter

om hyra insamlades i FoB 70 för samtliga Uppgifter Användaranalysen visar emellertid hyreslägenheter. att endast i undantagsfall har uthyresuppgifter Stockholms län landsting har i ett projekt nyttjats. om bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer utnyttjat hyresuppgiften för vissa studier.

har funnit att användningen inte moti- Utredningen verar de förhållandevis stora uppoffringarna för insamling och bearbetning av hyresuppgifter.

4.1.2.9 Hushålls- och familjeuppgifter

Uppgifterna om hushåll i folk- och bostadsräkningar har p.g.a. redovisningens goda överensstämmelse med faktiskt boende dvs. det stadigvarande boendet

Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 65

i en lägenhet en relativt betydande användning inom samhällsplaneringen.

Hushållsdata utnyttjas framförallt i bostadsbyggnadsprogrammen i vilka är hushållsbildningen en viktig faktor vid av det beräkningen totala behovet av lägenheter. Som angetts under avsnittet lägenhetsvariabler används hushållsstorlek också i kombination med lägenhetsstorlek för att mäta utrymmesstandard och i boendet. utglesning

I övrigt kan beträffande användningen av hushållsdata nämnas:

- I en del

bostadssaneringsprogram studeras även

trångboddheten.

- I planering av äldreomsorgen har i få några fall hushållsdata från folk- och bostadsräkningen, t.ex. antal boende per hushåll, utnyttjats för att studera gruppen äldrehushâll.

- Hushållsdata används också i en del områdesbeskrivningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att hushållsdata dels utnyttjas fristående och dels i kombination med lägenhetsdata. Hushållsuppgifter i kombination med t.ex. sysselsättning och inkomst används däremot i mycket begränsad omfattning.

Den största skillnaden mellan

hushållsbegreppet och

familjebegreppet i folk- och bostadsräkningarna är att sammanboende, ej gifta personer (18 år och äldre) bildar hushåll men däremot inte familjer. Hushållsstatistiken baseras i väsentlig utsträckning på blankettuppgifter från allmänheten medan familjestatistiken baseras på härledda uppgifter genom

samhörighetsbeteckningen i den löpande folkbokfö-

.. m.m. SOU l978:79 66 Behov av befolkningsstatistik

l till hushållen är f.n. den enringen. Förfrågningar att beskriva den faktisda metoden som ger möjlighet

ka hushållsbildningen.

ett fåtal användare som har utnyttjat Det är endast kommuner har dock hämtat en delfamiljedata. Några män med barn) från familjeuppgift (ensamstående och denna i barnomsorgspLanetabellerna utnyttjat till den begränsade anringen. En av anledningarna av är att data om hushåll vändningen familjedata som användarnas krav. finns tillgängliga uppfyller att in- Utredningen finner därför familjestatistik i en undersökning 1980. te skall redovisas

Kombinerade bostads- och hushâllsdata 4.l.2.l0

nuvarande base-

Bostadsplaneringens planeringsmodell

del hushållsdata i kombinaras till en väsentlig på Detta är en avgörande faktor tion med lägenhetsdata. Hittills har sådan för framtida datainsamlingar. för så små områden som bestatistik med uppgifter endast kunnat erhållas gehövs i bostadsplaneringen i folk- och bostadsräkningar. nom blankettinsamling

är att i avvaktan på en ut- Utredningens bedömning bör bo-

veckling av en alternativ planeringsmodell

ha till kombinerade uppstadsplaneringen tillgång om bostäder och hushåll. Därför ingår uppgifgifter till undersökning 1980. ten i utredningens förslag

4.l.2.ll övriga variabler

av variabler i en underönskemål om insamling nya inte framförts i någon större sökning 1980 har användare har dock nämnt uppvärmomfattning. Några och har framfört önsningssätt för bostäder några om fritidshus insamlas via kemål om att uppgifter

Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 67

folk- och bostadsräkningar. Utredningen har även fått förfrågningar om möjligheten att redovisa invandrare efter hemspråk. Även önskemål om ytterligare uppgifter om arbetstider (klockslag för den fasta arbetstidens början och slut, flextid, skift etc.) har framförts. har Utredningen 1 samband med kartläqqninasarbetet inte funnit att starka tillräckligt skäl motiverat en av insamling nya variabler jämfört med FoB 70 och FoB 75 vid en undersökning 1980.

4.1.3 Kvalitetskrav

Användaranalysen visar att FoB-data i stort sett används utan reservationer för kvalitetsbrister. De kvalitetsundersökningar (evalveringsstudier) som har genomförts i samband med de senaste folkoch bostadsräkningarna har användarna intresserat sig ytterst litet för. Skälet till detta är bl.a. att användarna anser att en folk- och bostadsräkning är enda källan som är heltäckande och ger data på kommunnivå. Därför tar man som den produkten är. Dessutom påpekar man att svårigheten utnyttja resultaten från kvalitetsundersökningarna på regional och lokal nivå.

Användarna har dock bl.a. med stöd av den kvalitets-

undersökning (ej slutgiltig) som genomfördes i sam-

band med FoB 75 ansett kunna sig utnyttja de preliminära resultat som framställdes i FOB 75. Många användare är genom denna erfarenhet beredda att avstå från viss i de precision slutliga resultaten till förmån för bättre aktualitet.

4.1.4 Resultatredovisning

I FoB 75 (och även i tidigare räkningar) redovisas resultaten i en omfattande tabeller mängd dels anslagsfinansierat i allmänna i en programmet publikationsserie (SOSLi Statistiska meddelanden (SM)

63 Behov av ... m.m. befolkningsstatistik

och i pressmeddelanden och dels uppdragsfinansierat i specialprogrammet för kommuner.

Användaranalysen visar att flera variabler i folkoch bostadsräkningen används i begränsad omfattning (utbildning, yrke, yrkesställning, anställningens art, inkomst, bilinnehav, familjedata och demografiska data). En sammanfattning av användarnas bedömning är att de uppfattat att de på förhand bestämda tabellpaketen vid tidigare räkningar har varit alltför omfattande och att tabellredovisningen i stället bör inriktas på ett fåtal s.k. bastabeller som framställs så snart som möjligt efter genomförd bearbetning. Dessutom har krav framställts om att öka flexibiliteten i tabelluttagen vid uppdragsfinansierad bearbetning utanför specialprogrammet. Flera användare har även varit kritiska mot sekretessbestämmelserna i tabellerna som betecknats som både ologiska och besvärande för användningen av statistiken. över huvudtaget finns invändningar mot den otillgänglighet till primärmaterialet som SCB:s sekretesspolicy har skapat.

4.2 Framtida behov av informationsunderlag för samhällsplanering m.m.

Utredningen har som ovan redovisats genomfört en användaranalys för att belysa behovet av befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsdata. För att komplettera underlaget med bedömningar av framtida behov har utredningen kontaktat ett antal andra utredningar och verk som fastighetstaxeringskommittên, sysselsättningsutredningen, ADB-berednings- STUDOK, länsdemokratikommittên, CFD och bogruppen, stadsstyrelsen. Därmed har underlaget till att skapa klarhet i behovsbilden vidgats.

Länsdemokratikommittên har i ett delbetänkande, Regional - m.m. (SOU utvecklingsplanering länsplanering 1978:35), beskrivit den nuvarande länsplaneringen och

SOU l978:79 Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 6:

lämnat vissa hur förslag på länsplaneringen bör utfor-

mas i framtiden. Betänkandet, som har publicerats

efter det att FoB-utredningens användaranalys har ge-

nomförts, ger ingen ytterligare vägledning än den in-

formation om

länsplaneringen och dess behov av sta-

tistik som redan FoB-utredningens egen kartläggning

givit besked om.

FoB-utredningen konstaterar att länsdemokratikommit-

têns delbetänkande inte för diskussionen om länspla-

neringens utformning och genomförande så långt att

en diskussion om krav

på informationsunderlag och da-

takällor tar vid. Däremot kan man i de antidigare

visningar som utformats av

arbetsmarknadsdepartemen-

tet och vilka som fogats bilaga 3 till delbetänkan-

det konstatera att inga nya krav på informationsun-

derlaget i detta läge har övervägts.

F0B-utredningens kontakter med sysselsättningsutred-

ningen har haft till utgångspunkt den redovisning av behov av sysselsättningsstatistik som presentera-

des i delbetänkandet Arbete åt alla. Sysselsättnings-

utredningen nämner där bl.a. att ett definitivt ställ-

ningstagande till av utformning planeringssystemet

för

sysselsättningsfrågor kommer att göras i huvud-

betänkandet och inskränker sig till att redovisa en

översikt över tillgängliga underlag för prognoser.

I detta sammanhang uttalas att det finns motiv för

att man inte kan nöja sig med folkräkningsmaterialet

därför att och planering insatser i arbetsmarknads-

politiken kräver mer aktuell information. Sysselsätt-

ningsutredningens huvudbetänkande är planerat att av-

lämnas sent hösten 1978.

Sysselsättningsutredningen redovisar även i delbetän-

kandet Arbete åt alla att en för expertgrupp statistik

och har prognosfrågor diskuterat möjligheterna att i

framtiden utnyttja registerdata. Minst två utveck-

lingsvägar anses tänkbara. Den ena innebär att syssel-

... m.m. 70 Behov av befolkningsstatistik

skulle insamlas i samband med att sättningsuppgiften avlämnas. Den andra innebär att självdeklarationerna statistik väljs. Det diskuteras en företagsbaserad också förutsättningar att komplettera kontrolluppgif-

ten med detaljerade data för enskilda medborgare.

skulle också kunna kompletteras med Dessa uppgifter från SCB:s föreinformation om branschtillhörighet Vidare beskrivs det som tänkbart att tagsregister. av försäkringskassornas information ett utnyttjande kan bli föremål för prövning i detta sammanhang.

de som skisseras i delbetänkandet Enligt riktlinjer landsting och företag upprätta skall primärkommuner, Tre områden har pekats ut som sysselsättningsplaner. viktiga i primärkommunernas sysselsättningsspeciellt analys av brister planering. De är primärkommunernas uti de lokala arbetsmarknaderna, primärkommunernas

av budgeten som ett sysselsättningspolinyttjande i kom-

tiskt instrument samt sysselsättningsfrågorna

munernas planering och verksamhetsplanering. fysiska bör i sin tur

Den statliga sysselsättningsplaneringen

till att de lokala kraven sammanpå länsnivå syfta för den långsiktiga utvägs i länsvisa bedömningar Länsplaneringen skall veckligen av sysselsättningen. vara en naturlig

enligt sysselsättningsutredningen grund för den långsiktiga sysselsättningsplaneringen

vilket innebär att den hittillsvarande på länsnivå, vid folkmängdsaspekter alltmer förskjuts tonvikten

mot sysselsättningsfrågor.

har även i remissvaret

Sysselsättningsutredningen

om statistikuppgift i kontrolluppgiften på frågan i att årlig lokalt redo- (KU) framfört det angelägna kan tas fram.

visningsbar sysselsättningsstatistik

kan i konstatera att syssel- FoB-utredningen övrigt delbetänkande och de komplettesättningsutredningens som förevarit mellan utredningarnas rande kontakter om att det främst är kravet sekretariat givit besked

Behov av befolkningsstatistik ... m.m. 71

på tätare periodicitet för av redovisning basstatistik över sysselsättningen som är relevant för FoB-utredningens bedömning av formerna för framtida folk- och bostadsräkningar. Sysselsättningsutredningen har även skisserat ett andra t.ex. informationsbehov, kartläggning av olika arbetshinder, men dessa närmar sig enligt FoB-utredningen området för mätning av kvalitativa storheter och är därmed att olämpliga inkludera i den typ av stor heltäckande undersökning som folkoch bostadsräkningarna Denna av utgör. typ information är förmodligen bäst att inhämta olika genom specialundersökningar när behovet uppstår.

4.3 Konsekvenser av en utebliven särskild uppgiftsinsamling 1980

Folk- och har sedan 1960 bostadsräkningar genomförts vart femte år. Detta har inneburit att många etablerade planerings- och prognosmodeller utvecklats till att förutsätta att s.k. FoB-data är tillgängliga. Dessa data har även en roll som allmänt inviktig formationsunderlag för mer allmän och beplanering slutsfattande i samhället. Den omedelbara konsekvensen av en helt utebliven central undersökning 1980 skulle kunna bli att ett antal skulundersökningar le komma att genomföras initiativ av främst kompå muner men även av länsstyrelser och verk. statliga Utredningen har med hjälp av grova schabloner försökt uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden för dylika kompletterande insatser kommunalt initiativ. på Därvid har förutsatts att främst storstadsregionerna (motsvarande ca 2,5 invånare) skulle milj. genomföra en till i runda tal undersökning 35 milj. kr. Detta belopp kan enligt utredningens kombedömning ma att reduceras för centralt högst väsentligt varje samordnad insats som företas vid SCB. Skulle t.ex. SCB ges i uppdrag att genomföra en sysselsättningsundersökning enligt det alternativ utredningen presenterar skulle därmed fullgod lokalt redovisningsbar

72 Behov av befolkningsstatistik ... m.m.

sysselsättningsstatistik erhålnäringsgrensfördelad las. Särkostnaden för kontrolluppgiftsansatsen har av utredningen kalkylerats till ca 17 miljoner kronor (exkl. kostnader för uppgiftslämnandet) och då även inkluderat en urvalsbaserad evalveringsstudie (kostnadsberäkningarna återfinns i bilaga 9).

Det är svårt för utredningen att bedöma vilka tillkommande krav på lokalt, regionalt och centralt som skulle initiera ytterligare planeringsunderlag undersökningsinsatser. Det är främst boseparata behov av hushålls- och lägenhetsstadsplaneringens data samt kombinationen dem emellan som inte skulle vara tillgodosett. Visserligen kommer om samordningssträvandena delvis fullföljs till en mindre kostnad kr.) också lägenhetsdata att via fas- (ca 1,5 milj. kunna bli tillgängliga under 1981 tighetstaxeringen avseende 1980. Om data över hushåll och hushåll kombinerade med bostäder inte skulle framställas skulle detta medföra att bostadsförsörjningsplanerna med andra metoder än hittills. De finge upprättas närmare konsekvenserna härav och alternativa möjligheter för har ännu inte utretts bostadsplaneringen Ett tillgodoseende av nuvarande datafullständigt. behov i modeller innebär att bostadsplaneringens dessa även 1980 måste inhämtas via en blankettinsamling från allmänheten.

F///,,,,,, sou 1978:79 § z

i

TIDIGARE FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGAR

5.1 Folk- och bostadsräkningar under åren 1950-1970

Här lämnas en orienterande redogörelse för tidigare folk- och bostadsräkningar med utgångspunkt från 1950.

Tonvikten ligger på räkningarna fr.o.m. 1960. Detta år genomfördes nämligen den första samordnade folk-

och i SCB:s

bostadsräkningen och bostadsstyrelsens

regi. Det är därtill den första räkningen som har ett

genomförande motsvarande nutida räkningars. Variabelinnehållet i räkningarna från 1960 och framåt åskåd-

liggörs översiktligt i 2. bilaga

I samband med beskrivningen av varje folk- och bostadsräkning redovisas vissa grova kostnadskomponenter som de kalkylerats inför räkningstillfället dvs. i löpande priser. Utredningen har endast tagit fram en efter-

kalkyl för F0B 75 vilken redovisas i bilaga 9.

5.1.1 År 1950

Planeringsarbete

I 1949 års statsverksproposition anmälde att regeringen en folkräkning skulle rum äga 1950. Regeringen bemyndigade SCB i juni 1949 att tillkalla att sakkunniga biträda SCB vid av uppgörande en plan för en folkräk-

ning 1950.

74 Tidigare folk- och bostadsräkningar

§gB:s framställning

att om kön, ålder, civilstånd SCB föreslog uppgifter och yrke som fördelades efter förvärvsarbetande/ej socialklass, individualförvärvsarbetande, näringsgren, och belägenhet skulle inhämtas geyrke arbetsplatsens nom en rörande familje-, intotalräkning. Uppgifter och beskattningsförhållande fökomst-, förmögenhetsreslogs bli insamlade via stickprovsundersökningar.

Planen innehöll bl.a. en kalkyl enligt följande:

2,7 milj. kr. Personalkostnader Maskinkostnader 0,4 Ersättning till kyrkobokförare 0,1 övriga utgifter 0,2

3,4 milj. kr.

Den kalkylerades till 3,4 milj. planerade folkräkningen kr. vilket knappt femtio öre per invånare. utgjorde

Regeringens ställningstagande

Den av SCB, efter samråd med de sakkunniga, föreslagna den 31 december 1950 godtogs i hufolkräkningen per vudsak av Förslaget presenterades i statsregeringen. 1950. underströk att verkspropositionen Regeringen arbetet skulle bedrivas så att resultaten av folkräkningen snarast möjligt blev tillgängliga. Bakgrunden var att från 1945 ännu ej var avslutad. folkräkningen

och dess tidigare motsvarighet hade Bostadsstyrelsen bostadsräkningar vart 10:e år genomfört sedan 1910-talet. beslöt dock att det inte Regeringen allmän bostadsräkning 1950. skulle genomföras någon

Riksdagsbehandling

Två motioner väcktes i första kammaren. Med hänvisning

Tidigare folk- och bostadsräkningar 75

till det kärva ekonomiska läget yrkades att räkningen inte skulle komma till stånd.

Utskottet uttalade att det ur vissa synpunkter kunde anses motiverat att inte sätta igång en ny folkräkning innan nästförgående var avslutad och erfarenheterna av densamma kunnat i full utsträckning tillgodogöras. De betydande utgifterna som följer av genomförandet av en ny folkräkning manade också till återhållsamhet.

Utskottet ansåg dock att det internationella önskemålet om och den kontinuerliga serien av folkräkningar som sedan länge företagits vart 10:e år vägde tungt. Utskottet tillstyrkte därför en undersökning.

Genomförandet

Folkräkningens grundmaterial utgjordes av mantalslängd och mantalsuppgifter. För granskningen av materialet inrättades särskilda lokala granskningsnämnder.

5.1.2 År 1955

Konsumentkontaktarbete

SCB arrangerade två sammanträden och kallade representanter från ett 20-tal verk och organisationer, vilka enligt erfarenhet brukade använda folkräkningsmaterial i sitt arbete.

Första sammanträdet behandlade huvudfrågan om folkräkning borde äga rum eller ej och vilka uppgifter som borde inrymmas. Representanter för verk och myndigheter förordade samtliga ett genomförande av en folkräkning 1955. Även representanter för och arbetstagararbetsgivarorganisationer, kommuner och enskilda utredningsinstitut anslöt till förslaget om ett genomförande.

76 Tidigare folk- och bostadsräkningar

Vid ett andra sammanträde presenterade SCB med hänsyn till kostnaderna för en totalundersökning ett annat alternativ. Detta innebar att folkräkningsuppgifter 4 | skulle insamlas för sådana kommuner för vilka det skett i betydande folkomflyttningar eller strukturförändring-

i

av ett sam- J ar. Detta förkastades emellertid enhälligt manträde.

§gB:s framställning

SCB utarbetade ett förslag som var utformat enligt de riktlinjer som kommit fram vid konsumentkontakterna. i

med

i

SCB föreslog en totalräkning tyngdpunkten lagd på 1 redovisning av de minsta regionala enheterna. Planen upptog färre programpunkter än folkräkningarna 1945 I och 1950. Räkningen föreslogs omfatta huvudgrenarna 1 kön, ålder, civilstånd och yrke samt en fördelning av 3 utländska undersåtar och i utlandet födda personer. ä En plan för folkräkningen 1955 med en prelim;när kostnadskalkyl framlades samtidigt med anslagsäskandena för budgetåret 1955/56.

En tablå över de större utgiftsposterna visade foljande:

Personal 2,0 milj. kr. Hålkortsbearbetning 1,1 Urvalsundersökning i samband ä med kontrollundersökning 0,1 Publikationstryck 0,1 i övriga utgifter 0,1 :

3,4 milj. kr. _

Kostnaden för den folkräkningen uppgick till planerade 3,4 milj. kr. vilket utgjorde knappt femtio åre per invånare.

Tidigare folk- och bostadsräkningar 77

Regeringens ställningstagande

Regeringen avslog SCB:s framställning och i statsverkspropositionen för 1955/56 behandlades inte närmare frågan om en folkräkning 1955. En allmän motivering finns i den generella återhållsamhet i statsutgifterna som regeringen intagit i ett statsfinansiellt ansträngt läge. Ärendet blev inte föremål för remissbehandling. I annat sammanhang beslöt även regeringen att någon bostadsräkning inte skulle genomföras 1955.

Riksdagsbehandling

Två motioner väcktes i vardera kammaren som yrkade på genomförande av gentemot SCB:s modifieförslag något rade folkräkningar.

Utskottet inhämtade från yttranden SCB, statskontoret, AMS, socialstyrelsen, LO, TCO, SAF, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas Svenska förbund, landstingsförbundet. Statskontoret hänvisade till det statsfinansiella läget och avstyrkte motionerna. Landstingsförbundet ansåg från sina utgångspunkter inte något oavvisligt behov av folkräkning reföreligga. Övriga missinstanser tillstyrkte ett genomförande av folkräkningen 1955.

Utskottet rekommenderade med hänavslag på motionerna visning till en allmän för statistikresursknapphet ändamål i relation till resurskrav från en anmängd vändare av angelägen statistik såsom arbetslöshetsstatistik, lönestatistik, nationalproduktberäkningar m.m. Utskottet pekade också att värdet av folkräkpå ningar har ett direkt samband med av genomförandet bostadsräkningar. Eftersom även bostadsräkningen skulle inställas minskade behovet av Utfolkräkningen. skottet pekade också på resursbehovet av maskiner och metoder för att minska Utskottet bearbetningstiden. menade att dessa resurser kunde tas från en inställd

78 Tidigare folk- och bostadsräkningar

till förmån för en folkräkning 1960. folkräkning 1955

beslöt i mars 1955 enligt utskottets förslag, Riksdagen att folkräkning genomfördes 1955. vilket medförde ingen

5.1.3 År 1960

Planeringsarbete

av förberedelsearbete så- Folkräkningen 1960 föregicks väl inom FN:s ram som på det nordiska planet genom utskottet för befolknings- och arbets- NUBA (nordiska kraftsstatistik).

konsumentkontakter i form av överläggningar SCB hade med och begäran om synpunkter på folkräkningskriftlig från olika intressenter. Vidare genomförens innehåll des följande provundersökningar:

- i Trollhättan hösten 1958 i en lokal bostadsräkning bostadsstyrelsens regi

- i fem församlingar i syfte att pröen totalräkning va aspekter liksom blankettutformning organisatoriska hösten 1959 i SCB:s och bostadsstyrelsens regi

- i 800 hushåll våren post- och intervjuundersökning 1959 för att pröva blankettutformningen

- i 400 hushåll våren post- och intervjuundersökning bl.a. intervjutekniska förfa- 1960 för att klarlägga randen. Dessutom genomfördes en speciell provunderomfattande 300 persökning rörande utbildningsfrågor soner.

1960 samordnades helt SCB:s planering av folkräkningen med planering av en bostadsräkning bostadsstyrelsens samma år.

Tidigare folk- och bostadsräkningar 79 SCB:s

framställning

gör kostnad på drygt en krona per individ.

SCB framhöll att 1960 års skulle bli kvalitetsräkning mässigt bättre än 1950 års, framför allt med hänsyn till aktualiteten. SCB kunde vid en schematisk bedömning inte finna att kostnaderna mera anmärkningsvärt skulle avvika från de vid 1950 års folkräkning.

Regerimmnsställningstagande

Den av SCB framlagda planen för 1960 års folkräkning godtogs i huvudsak. Det även påpekades angelägenheten av att all möjlig sparsamhet skulle iakttas vid arbetets utförande.

Riksdagsbehandling

Utskottet fann inte anledning till erinran mot regeringens förslag.

Bearbetning av materialet

Både folk- och omfattade delar: bostadsräkningen fyra totalräkning, förtursbearbetning av ett urval av befolkningen, intervjuundersökning och urvalsbearbetning inom befolkningsregistrets ram (l/30 av hela befolkningen). Underlaget utgjordes av uppgifter i mantalslängden och uppgifter direkt från allinhämtade mänheten.

Samordning av mantalsuppgiften och folk- och bostads-

80 folk- och bostadsräkningar Tidigare

räkningsblanketten innebar att uppgiftsmaterialet gemensamt skulle utnyttjas av pastor, mantalsskrivningsförrättare och lokala granskningsorgan.

Uppgifter till folk- och bostadsräkningen inhämtades på två skilda blanketter, dels fastighetsblankett, dels folk- och bostadsräkningsblankett.

Kodningsarbetet påbörjades i slutet av mars 1961 och slutfördes under maj månad 1962. Under de fem första månaderna behandlade en av kodningssektionerna uteslutande urvalsundersökningens blankettmaterial. Efter hand som kodningsarbetet slutfördes stansades materialet. Efter detta följde sedan successivt samkörning och felsökning innan resultatredovisningen kunde påbörjas. Samkörning med RLF:s jordbruksregister lades till grund för en speciell statistikframställning. Bearbetningar genomfördes också för inrikes omflyttning och av näringsgren åren 1951-1960. Vissa speväxling cialbearbetningar utfördes därutöver i det s.k. större FoB 60 slutredovisades 1964. städer-programmet.

Författningar

- den med särskilda förordningen 20 maj 1960 (nr 517) bestämmelser om allmän folkräkning år 1960 m.m.

- den med vissa bekungörelsen 20 maj 1960 (nr 5l8) stämmelser rörande folk- och bostadsräkningen år 1960 samt mantalsskrivningen för år 1961.

5.1.4 Är 1965

Planeringsarbete

SCB fick i samband med riksdagsbeslutet om en centraav den statliga statistikproduktionen även lisering hand om bostadsräkningarna. För 1965 planerade SCB att genomföra en kombinerad folk- och bostadsräkning.

P › 3 Tidigare folk- och bostadsräkningar 31

I oktober 1963 tillsattes en arbetsgrupp för planering av 1965 års räkning. Dessförinnan hade SCB genomfört en konsumentenkät. Av att remissyttrandena framgick övervägande delen av de tillfrågade var inpositivt ställda till en kombinerad folk- och bostadsräkning och ansåg en sådan vara av stor vikt i planeringsarbetet och som underlag för prognoser.

En provundersökning genomfördes som en kombinerad postoch i 1964. intervjuundersökning maj

Den av SCB föreslagna folk- och bostadsräkningen 1965 var av betydligt mindre (bl.a. vad beträfomfattning far antalet ingående variabler) än 1960 års (se bilaga 2).

SCB:s framställning

I samband med av den framläggandet preliminära planen för 1965 års folk- och bostadsräkning redovisade SCB en förhandskalkyl över de beräknade kostnaderna.

gör kostnad på ca en krona och femtio öre per individ.

Regerinxns ställningstagande

Regeringen inhämtade yttrande över SCB:s från förslag delegationen för statistikfrågor. hade Delegationen vissa erinringar mot SCB:s uröverväganden avseende

valsundersökning/totalräkning och mot att en fullstän-

dig plan för inte Deintervjuundersökning framlagts. legationen var inte övertygad om att en totalräkning

82 folk- och SOU 1978179 Tidigare bostadsräkningar

(för flertalet variabler) l965 var berättigad. Delegationen framhöll att SCB inte behandlat frågan om urvalsförfarande vid insamlandet av data utan endast vid av data. Delegationen påpekade också att bearbetning det inte är förvånande att de av SCB hörda konsumenterna, som inte belastas av kostnader för undersökningen, hellre väljer en totalstatistik än en urvalsstatistik. medgav dock inte en övergång till ur- Tidsplanen valsförfarande i större omfattning, vilket medförde att delegationen accepterade den av SCB föreslagna formen av totalräkning.

I om folk- och bostadsräkning regeringens proposition 1965 redovisades att 1960 års räkning dittills hade i ca 14,5 milj. kr. medan det sammanlagtagit anspråk da medelsbehovet för 1965 års räkning var 11,8 milj. kr. Vissa kostnadsbesparande åtgärder borytterligare de dock kunna vidtas för FoB 65 vilket skulle leda till ett medelsbehov. Med hänsyn härtill något lägre förutsattes att räkningens omfattning kunde begränsas i förhållande till SCB:s framlagda förslag. något

Riksdagsbehandling

Utskottet fann inte anledning till erinran mot regeringens förslag.

Bearbetning av materialet

Bearbetning av materialet genomfördes i två etapper varav den första omfattade demografiska uppgifter ur I den andra etappen bearbetades de mantalslängden. som inhämtats direkt från allmänheten med uppgifter en fastighetsblankett och en folkräkningsblankett.

i mars 1966 och avslutades Kodningsarbetet påbörjades i februari följande år. Stansning av materialet genomfördes successivt och var avslutad i mars 1967. Efter detta även successivt samkörning och felgenomfördes

gå” Tidigare folk- och bostadsräkningar 83

sökning av materialet innan resultatredovisningen påbörjades. FoB 65 slutredovisades under år 1968.

Utöver totalräkning genomfördes urvalsbearbetningar som omfattade yrkes- och inkomststatistik.

FoB 65 blev även föremål för en specialbearbetning i det s.k. större kommunprogrammet, som utfördes av SCB mot ersättning från intresserade kommuner. Specialprogrammet medgav en av FoB redovisning 65 på en mer ; detaljerad nivå än den reguljära resultatredovisningen.

Författningar

förordningen den 21 maj 1965 (nr 191) med särskilda bestämmelser om allmän folk- och år bostadsräkning 1965 m.m.

kungörelsen den 21 maj 1965 (nr 192) med närmare bestämmelser av folk- och 1965 bostadsräkningen samt mantalsskrivningen för år 1966.

5.1.5 År 1970

glaneringsarbete

Genom anslutning till olika internationella delorgan tog Sverige i utarbetandet av FN:s rekommendationer om när folk- och bör hållas bostadsräkningar och vad dessa bör innehålla and Recommendations (Principles for the 1970 Statistical Population Census; Papers, Serie M, No 44, 45 United Nations 1969).

För att kartlägga behovet av folk- och bostadsräkningsdata vände sig SCB vid av FOB 70 i flera planeringen omgångar till som behokonsumentgrupper efterfrågade vet av den statistik som brukar framställas i en folk-

84 folk- och bostadsräkningar Tidigare

och bostadsräkning.

Informella kontakter etablerades i februari 1966-och i november tillställdes ca 150 konsumenter en skrivelse med begäran om synpunkter på FoB:s innehåll. Resultaten från enkäten visade att behovet av FoBdata var stort både hos statliga, kommunala och and-

ra konsumenter. 1

Hösten 1968 kontaktades de eventuella beställarna av SCB:s specialprogram, dvs. de kommuner som önskade redovisning av FoB-data mot särskild ersättning på mindre områden inom resp. kommun. På våren 1969 utsändes råtabellplaner på remiss till ca preliminära 120 instanser. Hösten 1969 vände sig SCB med en ny enkät till 80 konsumenter för att få behovet drygt av statistik över pendling och dagbefolkning ytterligare belagt.

En hösten 1967 i form provundersökning genomfördes av en urvalsundersökning för att inför FoB 70 testa olika av bostads- och hushållsutformningar frågor på \ blanketten. SCB genomförde även en provundersökning Ä

hösten 1968. Främsta syftet med denna provundersök- E

\ var att testa frågor och pröva ning organisatoriska en ny blankettutformning. Undersökningen genomfördes som i sex kommuner. Ytterligare en totalräkning genomfördes våren 1969. provundersökning

SCB:s framställning

Kostnaderna för FoB 70 beräknades enligt en preliminär kalkyl till följande belopp:

Tidigare folk- och bostadsräkningar 85

Avlöningar 13 milj. kr. Ersättning till datamaskincentralen 15 Ersättning till utredningsinstitutet 2 övriga utgifter 5 35 milj. kr.

Lönekostnadspålägg 3 Lokalkostnader l 39 milj. kr.

Folkmängden var drygt 8 milj.år 1970 vilket en ger kostnad av inte fullt fem krcnor individ. per

Som jämförelse kan nämnas att kostnaderna för FOB 60 uppgick till i runt tal 15 milj. kr. eller efter uppräkning till 1968 års pris- och löneläge ca 26 milj.kr. Kostnadsökningarna gentemot FoB 60 angavs bero främst på höjd kvalitet och variabeltillägg (variahelomfattningen framgår av bilaga 2).

Regeringens ställningstagande

I statsverkspropositionen till 1969 års förriksdag ordade departementschefen en viss av det begränsning sammanlagda medelsbehovet. SCB fick i uppdrag att lägga fram ett reviderat förslag till för den komplan mande räkningen. Detta reviderade underställförslag des riksdagens prövning våren 1969.

På grundval av SCB:s förslag inom finansupprättades departementet ett förslag till lag om allmän folkoch bostadsräkning. På en hade finansministern punkt annan åsikt än SCB och det gällde tillvägagångssättet vid vitesföreläggande.

86 SOU 1978379 Tidigare folk- och bostadsräkningar

Riksdagsbehandling

Utskottet hade att erinra mot lagförslaget elinget ler i övrigt gällande omfattregeringens proposition ning och anslag för FoB 70.

Bearbetning av materialet

Sedan hösten l967 förrättas mantalsskrivningen utan att allmänheten lämnar mantalsuppgift. I FoB 70 avdelvis fylla den funktion sågs hushållsuppgifterna som mantalsuppgifterna gjort tidigare.

av var uppdelad i två moment Kodningen uppgifterna omfattande bostadsdata och persondata. Blankettmaterialet bearbetades dels i Stockholm dels i Örebro. Den manuella från maj 1971 t.o.m. bearbetningen pågick 1972. Personalstyrkan uppgick som mest till drygt juni 400 personer.

Efter kodning genomfördes samkörning och felsökning som var avslutade i februari 1973. Resultatredovissuccessivt och avslutades under år ningen genomfördes 1974.

Genomförandet av FoB 70 utsattes för en omfattande kritik i massmedia grund av att den enskildes inpå hävdades ha trätts för när, detta främst för tegritet att förmedlade blanketterna från allfastighetsägarna mänheten till de kommunala granskningsorganen. Allmänhetens oro för integritetsintrång och tilltagande sekretessläckor i samband med stora ADB-baserade inockså till den intensiva debatdividregister bidrog betecknades fråten. Som speciellt känsliga uppgifter om utbildning och lägenheternas standard. gorna

Författningar

- om allmän folk- och bostadsräkning av den 20 lag

folk- och 37 Tidigare bostadsräkningar

mars 1970 (nr 74)

kungörelsen den 20 mars 1970 (nr 75) om folk- och bostadsräkningen år 1970 m.m.

folkbokföringsförordningen av den 9 juni 1967 (nr 198)

folkbokföringskungörelsen av den 9 juni 1967 (nr 495).

5.2 Folk- och 1975 bostadsräkningen

Här lämnas en något mer utförlig redogörelse för FoB 75 än för tidigare är att räkningar. Syftet ge en bakgrund till utvärderingen av FoB 75 och diskussionen om vissa alternativa former av en ev. FoB 80.

5.2.1 Planeringsarbetet och SCB:s första förslag

Regeringen uppdrog 1972 åt SCB att utvärdera folk- och bostadsräkningen 1970 och särskilt pröva möjligheterna att erhålla motsvarande information på annat sätt än genom totalräkning. Resultatet av utvärderingen redovisades i Rapport angående av utvärdering folkoch bostadsräkningen 1970 och till

förslag FoB 75l

Utredningsarbetetxar framförallt inriktat på att kartlägga behovet av FoB-data och att utreda möjligheterna att använda urval och för att register tillgodose dessa behov.

Vid årsskiftet 1972/73 SCB en enkät genomförde för att få reda på vilka variabler som bedömdes som önskvärda i FOB 75.

På grundval av ca 130 remissinstansers svar (av 160 tillfrågade) bedömde SCB att behovet av en FOB 75 med ett omfattande variabelinnehåll var mycket stort. SCB:s utredning om möjligheterna att utnyttja tillgängliga register, annan befintlig statistik eller urvalsbaserade undersökningar visade att endast den konven-

lPromemorior från scs nr 1973:10, Stockholm 1973.

folk- och bostadsräkningar SOU l978:79 Tidigare

tionella totalräkningsmodellen kunde tillgodose konsumentbehoven. Däremot innebar SCB:s förslag att flera vid SCB tillgängliga register kunde utnyttjas för dai tafångst och i viss mån som hjälpmedel i FOB 75.

1 å l SCB:s förslag lades till grund för en proposition som 4 behandlades av 1974 års riksdag. I propositionen konsta terades att behovet av FoB-data var stort, särskilt för den regionala och kommunala planeringen. Propositionen utgjorde inte regeringens slutliga ställningstagande till en FoB 75, utan utmynnade i förslag om anslag till förberedelser för en eventuell F0B 75. |

och civilutskottetl

Riksdagen följde propositionen 1

underströk att stor vikt skulle vid att de de-

läggas J finitiva resultaten av en eventuell FoB 75 kunde pub-

E

liceras snabbare än i FoB 70 och kostnaderna hållas på en rimlig nivå. Regeringen uppdrog den l april 1974

åt SCB att viss försöksverksamhet samt fö- 1

genomföra 1 reslå utformning av FoB 75 och då särskilt beakta kostnadsaspekten, kravet på snabb redovisning samt skyddet för den enskildes integritet.

5.2.2 Det fortsatta planeringsarbetet och SCB:s andra förslag

Som underlag för SCB:s förslag genomfördes under 1974 ytterligare konsumentenkäter och dessutom förekom l

i

konsumentkontakter i form av hearings etc. I

SCB genomförde även provundersökningar för att testa utnyttjande av direktminnesteknik via dataskärmar för kodning och för att testa ett nytt blankettförslag bl.a. anpassat till optisk inläsning, s.k. OCR-teknik. Provverksamheten innefattade även ett fältförsök. SCB

redovisade den 30 september 1974 resultaten av försöks-Q

verksamheten samt förslag till FoB 75.

lProp. 1974:67, Cu 1974:20, rskr 1974:127.

SOU 1978379 folk- och 89 Tidigare bostadsräkningar

Kostnaderna för FoB 75 beräknades för SCB:s del uppgå till ca 63 milj. kr. (1974 års pris- och löneläge). SCB räknade med en kostnad för planering, bearbetning och publicering på ca 49 milj. kr. Därtill kom distribution och insamling på ca 12 milj. kr. (förtryckta blanketter utsändes och portofria svarskuvert bifogades) och en utbyggd informationsverksamhet för drygt 2 milj. kr. Denna sammanlagda kostnad på 14 milj. kr. avsågs stärka den enskildes integritet och därmed underlätta ett genomförande av FoB 75.

En jämförelse med kostnaderna för folk- och tidigare bostadsräkningar är svår att göra av olika på grund sammansättningar av ingående variabler, men även på grund av omläggning av principer för kostnadsberäkning och kostnadsredovisning. Trots detta SCB gjorde i samband med förslaget till FoB 75 ett försök att räkna om kostnaderna för de närmast föregående räkningarna till 1974 års kostnadsläge. en av SCB Enligt gjord överslagsberäkning skulle FoB 60 ha kostat ca 49 milj. kr., FoB 65 ca 30 milj. kr. och FoB 70 ca 58 milj. kr. Motsvarande belopp för FoB 75 beräknades till 49 milj. kr. Till detta kom kostnaderna belopp för distribution och insamling, vilka inte i ingick kostnaderna för de tidigare räkningarna, samt för ökad information. Kommunernas kostnader för granskningsorganens arbete ingår inte i någon av beräkningarna.

Den principiella uppläggningen av FoB 75 innebar utöver ett krympt variabelinnehåll avsevärda metod/teknikförändringar jämfört med FOB 70. Ny rutin för utsändning och insamling av blanketter Utföreslogs. bildningen för de kommunala och ingranskningsorganen formationen till allmänheten föreslogs och utvidgad ny teknik introducerades för central Rebearbetning. sultatredovisningen planerades ske snabbare än vid tidigare räkningar.

folk- och bostadsräkningar 90 Tidigare

5.2.3 Regeringens och riksdagens ställningstagande

Efter en mindre remissomgång lade regeringen en proposition med förslag till FoB 75. Räkningen föreslogs bli utformad i huvudsaklig överensstämmelse med SCB:s ansåg att den av SCB föreslagna förslag. Regeringen av FoB 75 var motiverad och att kostnaomfattningen derna till en godtagbar nivå. Till propobegränsats sitionen var ett förslag till särskild lag om fogat folk- och bostadsräkning.

I en motion begärdes att riksdagen skulle besluta om av FoB 75 när den statistiska bearavpersonifiering betningen var klar. I två motioner yrkades om avslag angående allmän folk- och på regeringens proposition bostadsräkning år 1975.

Civilutskottet avstyrkte motionerna och föreslog bi-

fall till regeringens proposition. Riksdagenl besluta-

de i mars 1975 enligt utskottets hemställar.

och av FoB 75 5.2.4 Uppläggning genomförande

I FoB 75 inhämtades i huvudsak tre slags uppgifter från allmänheten nämligen fastighetsuppgifter, personuppoch (variabelinnehållet i gifter bostadsuppgifter FoB 75 med räkningar framgår av bilajämfört tidigare Blanketter och anvisningar fastställdes av SCB ga 2). efter samråd med datainspektionen.

För att allmänhetens besvär föreslog SCB att begränsa viss information skulle hämtas från befintliga register. fann risk för ;ntrång i den Datainspektionen ingen enskildes integritet genom sådana samkörpersonliga erinrade också om att allmänningar. Datainspektionen heten måste kunna ha förtroende för att uppgifter inte används för ändamål som inte överensstänmer med dem för vilka de lämnats.

rskr 1975:13.

lProp. 1975:5, Cu 1975:1,

Tidigare folk- och 91 bostadsräkningar

Även civilutskottet berörde denna fråga i sitt betänkande (l974:20) i anledning av prop. 1974:67. Med hänsyn bl.a. till hittillsvarande erfarenheter och datainspektionens verksamhet ansåg sig utskottet kunna utgå från att undersökningsresultaten inte används i främmande syfte, t.ex. genom inte avsedd samkörning med andra register.

Sålunda inhämtades uppgifter om kön, ålder, civilstånd, medborgarskap och födelseland samt personnummer och uppgift om kyrkobokföringsadress från registret över totalbefolkningen (RTB) som förs inom SCB och som bygger på offentliga uppgifter ur de av länsstyrelsen förda folkbokföringsregistren. Inkomstuppgifterna hämtades från SCB:s taxeringsband som är en förkortad version av det officiella taxeringsbandet.

Uppgifter om personbilsinnehav hämtades ur ett vid SCB fört personbilsregister, som är ett från det uttag centrala bilregistret hos bilregisternämnden. Företagsregistret och länsstyrelsernas fastighetsband användes som hjälpmedel i samband med bl.a. näringsgrenskodning

Distribution och insamling av personblanketter skedde med förtryckta blanketter i portofria kuvert. Gifta par som var skrivna på samma fastighet erhöll gemensam blankett medan övriga som var födda 1959 eller tidigare erhöll egen personblankett. Fastighetsuppgifter ifylldes på särskild fastighetsblankett som distribuerades och insamlades via kommunernas granskningsorgan. Dessa granskade såväl fastighets- som personblankett och kodade uppgifter om hushållsställning, sysselsättning, arbetsplatsens belägenhet samt vissa hus- och lägenhetsuppgifter på personblanketten.

Vissa uppgifter på de till SCB inkomna blanketterna dataregistrerades optiskt bl.a. för att snabbt ge un-

folk- och SOU 1978179 92 Tidigare bostadsräkningar

derlag till viss statistikredovisning (s.k. produktionsstatistik). Upprättning och kodning gjordes via dataskärmar.

6 UTVÄRDERING AV FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN 1975

FOB-utredningens direktiv anger att en av utvärdering FoB 75 skall vara ett väsentligt underlag för utredningens ställningstagande. Utredningen redovisar därför i detta kapitel mer framkomna, betydelsefulla utvärderingsresultat.

6.1 SCB:s konsumentanalys

Av central betydelse för både utformning av produktionssystem och ambitionsnivâ i om kvalitet är fråga kartläggningen av konsumenternas behov. Utredningen har därför studerat SCB:s konsumentanalys inför FoB 75 i syfte att få vilka erfarenheter, kortfattat redovisas nedan, till den av utredningen genomförda användaranalysen.

Inför FoB 75 genomförde SCB ett antal enkäter för att kartlägga behovet av FoB-data. SCB hade dessutom löpande kontakter med konsumenter såsom kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter och utredoffentliga ningar. Ett antal sammanträden och konferenser hölls också med deltagande från bl.a. större kommuner, kommunförbundet och länsplaneringsorgan.

Utredningen anser att genomförda behovsinventeringar ger en bred och allmänt uttryckt uppfattning om olika konsumenters behov av befolknings-, sysselsättnings-, hushålls- och lägenhetsdata. Den enkätmetillämpade

av folk- och bostadsräkningen 1975 Utvärdering

emellertid inte medgett att några andra toden har restriktioner än konsumenternas ev. självupplevda återhållsamhet (med undantag från det uppdragsfinande redovisade

sierade specialprogrammetl) lagts på

Det är då också svårt att prioritera melönskemålen. lan önskemålen från olika konsumentgrupper (länsstykommuner, mindre kommuner, forskare relser, större

etc.).

detta att det är svårt att värde- Sammantaget innebär ra behoven precision i redovisning- (variabelinnehåll, variabel, för resultatredovisen av en given tidpunkt till kostnaderna för att ta fram ningen) i förhållande Detta är i och för sig inte de önskade uppgifterna. vid bedömningen av behovet av ett speciellt problem utan snarast ett generellt problem i s.k. FoB-data, där förmodad samhällsnytta skall stälde sammanhang, kostnaderna. Detta har väglett las mot de uppskattade att en annan metod, vilken redoviutredningen välja sas i bilaga l.

6.2 De kommunala granskningsorganens gransknings-

och kompletteringsarbete

i FoB 75 ett omfattande arbete Kommunerna genomförde med sortering, numrering, granskning, komplettering m.m. av blanketterna. Utredningens efterkalkyl (se att kommunerna satsade ca 50 milj. kr. bilaga 9) visar arbete (jämförtmed kosti granskningsorganens (GO:s) för central bearbetning på ca 100 milj. kr.). naden har att ca hälften av den Granskningsorganen uppgett har använts för granskning och totala arbetstiden alldeles övervägande delen därav komplettering. Den arbete med och en har åtgått för personuppgifterna del för hus- och lägenhetsuppgifter-. mindre fastighets-, na.

en för kom-

lDet s.k. specialprogrammet är möjlighet

svarande mot SCB:s munerna att, för en ersättning en av FoB-data kostnader, erhålla specialredovisning fördelad av kommunerna valda redovisningsområden. på

av folk- och Utvärdering bostadsräkningen 1975 J

SCB har i en särskild undersökning skattat effekten av granskningsorganens arbete med och granskning komplettering av variablerna sysselsättning, näringsgren och yrke. Studien visar att kvaliteten på vissa punkter inte mätbart blev bättre GO:s genom granskning och komplettering. Resultatet avser endast statistik för hela riket, vilket innebär att enskilda kommuner kan uppvisa avvikande resultat.

Sedan tidigare folk- och bostadsräkningar är det känt att granskning och komplettering av personuppgifter är ett svårt moment. Det gäller framför allt för uppgifter om yrke och näringsgren (företagets namn,

adress och huvudsakliga verksamhet). svårigheterna beror bl.a. på att den nomenklatur som ligger till grund för användarnas behov är svår att tillämpa med hittills utnyttjade hjälpmedel. Möjligheten till förbättringar finns förmodligen i bättre hjälpmedel, förändrade anvisningar eller en ändring av definitioner.

6.3 Produktionssystem

Produktionssystemet i FoB 75 innehöll flera nyheter jämfört med tidigare Dessa räkningar. nyheter var:

individblankett (med undantag för sammanboengifta, de makar) till den person frågorna avsåg i stället för som vid folk- och tidigare bostadsräkningar med en hushållsblankett där bostadsföreståndaren skulle lämna uppgifter för alla som bodde i lägenheten,

nytt distributions- och insamlingsförfarande byggt på förtryckta direktutsända personblanketter som av

uppgiftslämnarna sedan skickades portofritt direkt till det lokala i granskningsorganet kommunen i stället för distribution och insamling av blanketter via fastighetsägaren,

nytt produktionssystem för den centrala bearbetning.

av folk- och bostadsräkningen 1975 96 Utvärdering

en vid av bildskärmsteknik SCB byggt på utnyttjande och med utökad användning av optisk läsning.

särskilt låtit utvärdera de nya momenten och SCB har i detta kunnat konstatera att produktionssammanhang tiden har kunnat förkortas vid FoB 75 jämfört med tiutan att kvaliteten (precisionen) har digare räkningar försämrats.

6.4 Kodningskvalitet

Ett omfattande moment i den centrala bearbetningen av svar på blanketvar kodsättningen uppgiftslämnarnas efterkalkyl av FoB 75 kostaten. Enligt utredningens hela ca 34 milj. kr. För att hålde kodningsavsnittet la inom vissa gränser kontrollkokodningskvaliteten dades knappt 25 % av den totala kodningsvolymen.

i en särskild undersökning studerat om kont- SCB har har haft kvalitetshöjande effekt rollkodningen någon av de kodade uppgifterna. Studien på redovisningen inte mätbart har kvaliteten. Därvisar att denna höjt existens ha kodarna till att emot kan dess påverkat ett kvalitetsmässigt bättre arbete. göra

överraskande resultat kan troligen förkla- Detta något ras av den stora satsningen på s.k. expertkodning svârkodade tilläts inte blockera kod- (dvs. uppgifter utan om hand av särskilt utbildad ningsflödet togs som med kontrollkodpersonal), genomfördes parallellt och som även effekterna av denna. Exningen påverkat och förmodligen i någon mån kontrollkodpertkodningen bl.a. till att kodningsresultatet i FoB ningen ledde 75 blev bättre än i FoB 70.

Studien visar också att den kodning av sysselsättning hade en godtagbar kvalisom granskningsorganen gjorde tet.

av folk- och Utvärdering bostadsräkningen 1975 97

6.5 Resultatredovisning

En folk- och är en stor och bostadsräkning omfattande undersökning vilket medför att resultaten från räkningen publiceras etappvis under en relativt lång period efter räkningstillfället. I FoB 75 har statistik framställts i olika skeden av bearbetningen. De s.k. GO-tabellerna är framtagna direkt från av GO kodat material utan att SCB har genomfört kodning och kontroller. Preliminärstatistiken har däremot genomgått både kodning och vid SCB men kontrollkodning inte alla planerade tester. Slutlig statistik har redovisats efter det att materialet också har genomgått såväl tester som Jämförelser maskinkodning. mellan resultat från GO-tabeller, preliminärstatistik och slutlig statistik för vissa variabler har för gjorts att undersöka möjligheterna att i en ev. FoB 80 tidigarelägga resultatredovisningen.

I nedanstående tabell redovisas dessa jämförelser mellan sysselsättningsdata från GO-, preliminär- och slutlig statistik (hela riket). Absoluttalen (Abs) för differenserna är angivna i 1000-tal. Basen i procenttalen är antalet enligt den statistiken. slutliga

Förvärvsarbetande Ej förvärvs- Uppgift Hela befolk- 2 . arbetande saknas

l_l9 timl 20_w tim ningen

Differens Abs % Abs % Abs % Ars % Abs %

GE-slutlig +7,1 +2,3 -24,8 -0,7 -34,8 -1,4 +39,4 +48,9 -13,2 -0,2 Prel-slutlig -0,4 -0,1 -5,3 -0,1 -0,2 -0,0 -3,5 -4,3 -9,5 -0,1

lGruppen medhjälpande familjemedlemmar i jordbruk,

skogsbruk m.m. med en arbetstid mindre än 16 timmar (definitionsmässigt ej förvärvsarbetande) har av produktionsmässiga skäl inräknats i GO-statistiken men inte i övrig statistik.

2Gruppen uppgift saknas minskar kraftigt efter re-

dovisad GO-statistik beroende att vissa på inläsningsfel redovisades i denna grupp.

av folk- och bostadsräkningen 1975 sou 1973,79 Utvärdering

Tabellen visar att skillnaderna mellan GO-statistik, och slutlig statistik är små på preliminärstatistik Detta att den tidigt framtagna stariksnivå. tyder på tistiken bör kunna som slutlig statistik. accepteras i I 6.6 Kostnad

har en efterkalkyl av kostnader- Utredningen genomfört FoB 75. Denna utförligt i bilaga 9 na för presenteras kostnadskalkyler redovidär även utredningens övriga skall endast sammanfattningsvis konstateras sas. Här för FOB 75 i 1977/78 års prisnivå var att kostnaderna lO0 kr., för granskningsorganens arför SCB ca milj. kr. och för de som bete ca 50 milj. specialuppdrag framförallt kommunerna beställt vid SCB drygt 3 milj. kostnaden för FoB 75 uppgår därkr. Den sammanlagda kr. I denna summa är då inte inmed till ca 153 milj. räknat kostnader förknippade med uppgiftslämnandet av resultaten i kommuner, och för vidarebearbetningen m.fl. vid länsstyrelser, verk, forskningsinstitutioner

FoB 75 har hållit sig i nivå med den Kostnaden för beräknade kostnaden.

6.7 överväganden och förslag Utredningens

Utredningen kunde redan med utvärderingsresultaten konstatera att man kunde utforma en undersom grund 1 1980 med att redovisa resultaten sökning möjlighet ä än samtidigt som kostnaden blir lägsnabbare tidigare av lokaler, och maskiner mindre och åtgången personer har bl.a. därför studerat två olika re. Utredningen av undersökningar som i varierande grad utformningar (se bilaga 4). utnyttjat utvärderingsresultaten

7 ERFARENHETER FRÅN PLANERINGEN AV FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGAR I DANMARK, FINLAND OCH NORGE

FoB-utredningen har tagit kontakt med för ansvariga frågor om folk- och i bostadsräkningar grannländerna. Förberedelserna inför F08 80 har kommit olika långt i dessa länder och även metod för planerad och omfattning av visar datainsamlingen på betydande olikheter. lämnar i FoB-utredningen bilaga 5 en redogörelse för en del utmärkande drag i detta förberedelsearbete i de nordiska grannländerna.

7.1 Sammanfattning av Danmarks, Finlands och Norges planer inför FoB 80

Utan att det ännu är formellt beslutat så är det ändå högst sannolikt att-de nordiska grannländerna kommer att genomföra variant av folk- och någon bostadsräkning 1980-81. såväl Danmark, Finland som Norge har rätt varierande erfarenheter av tidigare folk- och bostadsräkningar att som lägga grund för planering och inför en FoB utvecklingsarbete 80. Utvecklingsgraden på visar t.ex. registersidan på en stor spännvidd. Tillsammans medför detta att en FoB 80 kommer att i metodavseende och ambition visa på stora olikheter inom Norden.

I Danmark har redan fattats att principbeslut man för FOB 81 inte skall samla in från lanuppgifter

FoB i Danmark, Finland och Norge

oi_.o____.__..______l

dets alla hushåll utan huvudsakligen basera statisti- , -ken på registersammanställningar. Möjligheten att samköra det centrala personregistret och det nyinrättade byggnads- och bostadsregistret är den största nyheten. Sysselsättningsuppgifter, näringsgrensfördelning av de förvärvsarbetande och pendlingsuppär att sammanställas via skatteadgifter planerade ministrationens material. Detta kräver att skatteregistren utvecklas till att utöver juridisk person även ange arbetsställe. Inom det s.k. Arbejdspladsförbereds en registrering av arbetsstälprojektet lena. Datafångsten planeras ske via Danmarks motsvarighet till kontrolluppgiften.

Finland med jämförelsevis många olika register med samma identitetsbegrepp på personposterna kommer trots detta att till en inte oväsentlig del använda den konventionella metoden att med frågeblanketter inhämta från allmänheten. Folk- och bouppgifter l98O kommer att förrättas på så sätt stadsräkningen att utsänds per post till individer, frågeblanketter ägare av bostadslägenheter och byggnader. Demografiska och inkomstdata fås ur redata, familjedata gister. Utbildningsdata hämtas också registervägen från statistikcentralens examensregister, vilket dock kontrolleras i samband med FOB 80.

om byggnader, bostadslägenheter och lo- Uppgifterna kaler skall insamlas av befolkninçsregistercentralen (BRC) och användas för såväl FoB 80 som för grundande av ett över och bostäder. Alla register byggnader blanketter skall returneras per post till de folkräkningskommissioner, som statistikcentralen (SC) skall tillsätta i varje kommun. Kommissionerna skall och komplettera materialet samt sända pergranska sonblanketterna till SC och övrigt material till BRC. SC får sedan kontrollerade byggnads- och lägenhetsi kodform på magnetband från BRC. Behövliuppgifter för ett sådant system har gjorts den ga lagändringar

FoB i Finland och Danmark, Norge 101

14 l978. juli En provundersökning skall dessutom genom-

föras hösten 1978 i två kommuner.

I Norge satsas på en konventionell folk- och bostads-

räkning, där man genom kritisk av värdering erfarenheterna från FoB 70 söker utveckla produktionssystemet och därigenom bättre uppnå kvalitet och aktualitet. Ett visst registerutnyttjande kan eventuellt komma till stånd om stortinget godtar de utkast till

skattetaxerings- och som kommer byggnadsregister att presenteras våren 1979. av FOB 80 tar Planläggningen tills vidare till både hänsyn alternativet registerbearbetning och traditionell datainsamling för de ifrågavarande variablerna. Utöver ovannämnda register är det aktuellt att utnyttja uppgifter från personregistret och arkivet för och påbörjad avslutad utbildning.

7.2 Utredningens slutsatser

Ett genomgående i de tre drag nordiska grannländerna är den jämfört med F0B-utredningens ambition mindre omfattande behovs- och konsumentanalys som avses utgöra grund för besluten om FoB 80-81. I huvudsak replierar man på tidigare erfarenheter kombinerade med hos och förfrågningar sammankomster med de s.k. huvudkonsumenterna.

Utredningen kan konstatera att det drivna längst försöket att förändra och uppläggningen genomförandet av folk- och bostadsräkningar pågår i Danmark. FoB-utredningen räknar med att det danska och i viss mån de finska och norska försöken med registerutnyttjande bör kunna ge värdefulla erfarenheter även för svenskt vidkommande. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den registersamordning på byggnads- och lägenhetssidan som förberetts i Danmark har stött på flera praktiska i problem genomförandeskedet vilket uppges försena projektet. Detta innebär att erfaren-

FOB i Danmark, Finland och Norge

från främst kommer att få beheterna grannländerna övervägandena och i uttydelse i de mer långsiktiga inför 80-talets databehov. vecklingsarbetet

8 KÄLLOR FÖR BEFOLKNINGS-, SYSSELSÄTTNINGS-, PENDLINGS-, HUSHÅLLS- OCH BOSTADSSTATISTIK

8.1 Utredningens förutsättningar

särskilda folk- och bostadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas i olika administrativa verksamheter,

Under 1960- och l970-talen har folk- och bostadsräkningarna kommit att utvecklas till innehållsmässigt mycket omfattande undersökningar beskrivande olika förhållanden kopplade till objekten individ,fami1j,hushåll och lägenhet. Kravet på kombinerade redovisningar (korstabelleringar) av undersökningens informationsinnehåll samt redovisning av resultaten uppdelat i så små områden som delar av kommuner har medfört att denna genomförts som en vid ett mättillfälle sammanhållen totalundersökning. innebär detsammantaget ta att höga anspråk ställs på källor och metoder som skall användas i en folk- och bostadsräkning.

Utredningen har därför kartlagt vilka källor som finns eller kan förändras så att de kan tillfredsställa behovet av befolkninçs-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsdata m.m. En för-

Källor för . . . . .. befolkningsstatistik

utsättning har därvid varit att alltefter behov skall ifrågavarande data kunna redovisas för hela riket, regioner och lokala redovisningsområden. För lokala intressen är det ofta inte tillräckligt med redovisning på kommunal nivå utan redovisning eftersträvas för mindre områden efter särskilda avgränsningar.

En annan förutsättning har varit att speciellt kartolika tänkbara administrativa verksamheter för lägga insamling av uppgifter till statistisk redovisning.

Uppmärksamhet har i första hand ägnats åt de resom kan komma till användning på kort sikt, gister dvs. i anslutning till undersökningstillfället 1980. En strävan har också varit att de källor och den teknik som väljs för 1980 bör vara direkt utvecklingsbara i riktning mot Ökad registersamordning och ökat utnyttjande av administrativa material under 1980-talet.

Regeringens tilläggsdirektiv till alla arbetande kommittéer om återhållsamhet (dir 1978:40) med häntill det statsfinansiella läget har skärpt komsyn mittêns betoning av kostnadsaspekten vid jämförelsen mellan olika datafångstalternativ.

Viktigt är också att utnyttjandet av olika källor och insamlingsmetod kommer att kunna ske tillämpad i sådana former och med en så god sekretess för enskilda personuppgifter att allmänhetens berättigade

krav på fullgott skydd för den personliga integrite-

ten kan tillgodoses.

I detta avsnitt redovisas de olika datakällor som Dessutom diskuteras vilka utredningen kartlagt. som finns till utbyggnad av studerade möjligheter datakällor. Med stora resurser och tillräckligt

Källor för befolkningsstatistik . . . . .. 105

mycket tid kan naturligtvis datakälla varje byggas

ut så att nödvändiga uppgifter kan erhållas.

De datakällor direkta såväl som indirekta -

som har övervägts är

Allmänheten som uppgiftslämnare:

genom särskild enkät

- till den löpande folkbokföringen - till den allmänna fastighetstaxeringen - till den allmänna självdeklarationen

- till riksförsäkringsverkets register

Företagen som uppgiftslämnare:

genom skatteadministrationens kontrolluppgift - till SCBs centrala företagsregister - till lönestatistik

- till industristatistiken och lantbruksregistret vid SCB

Vissa andra källor:

-

arbetskraftsundersökningen

-

inkomstfördelningsundersökningen

företagsenkäter inom informationssystemet fö-

retag samhälle

bostads- och hyresundersökningen

8.2 Allmänheten som uppgiftslämnare genom sär-

skild enkät

Allmänheten som direkt uppgiftslämnare via blan-

kett har varit den främsta källan för sysselsätt-

nings-, hushålls- och lägenhetsstatistik i

tidigare folk» och även bostadsräkninqar,_men

vissa register har utnyttjats och då framförallt

106 Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

i FoB 75.

8.3 Allmänheten som till den uppgiftslämnare

I

löpande folkbokföringen

l

I

Utredningen har studerat den löpande folkbokföring-

att statistik och husens möjlighet ge demografisk

hållsstatistik. Nedan redovisas dess användbarhet

i detta sammanhang.

8.3.1 Statistik från folkbokföringen

l

I samband med att folkbokföring lalänsstyrelsernas | ADB 1967 utvecklade SCB ett system för { des om till

centralt benämnt registret 1

ett befolkningsregister

l

(RTB). RTB är ett utdrag ur över totalbefolkningen

och förnyas succeslänsstyrelsernas personregister

sivt med inkomna förändringsrapporter (magnetbandsavi-i

seringar) från länsstyrelserna via RSV. Länsstyrelser-1

i sin tur av (i Stockholm na aviseras pastorsämbetena av lokal Från RTB kan och Göteborg skattemyndighet). och Be tabeller framställas från fastighetsnivå uppåt.

från SCB baseras fr.o.m. årsskiffolkningsstatistiken tet RTB. SCB producerar två statistikpaket l973/74 på för och lokal planering. En sammanavsett regional de tabeller som framställs i fattande benämning på

av dessa är DEMOPAK. AVIPAK det ena statistikpaket med ett antal standarär det andra statistikpaketet

diserade tabeller som visar befolkningsförändringar

för olika regionala områden. under vissa perioder

i DEMOPAK innehåller bl.a. uppgifter om Tabellerna

kön, ålder, civilstånd, befolkningens fördelning på födelseland och barnantal. Redovismedborgarskap, också av t.ex. samboende och ensamning sker gifta

fördelade efter kön, civilstånd och hemmastående barn. Tabellerna är f.n. ett tjugotal varav varande

flertalet redovisning på kommun- och församlings-2 ger nivå. De flesta också statistik för delområden, ger

befolkningsstatistik lO7

s.k. nyckelkodomrâden inom kommunen som beställaren själv har avgränsat.

I FoB 75 hämtades från RTB uppgifter om personnummer, kön, ålder, civilstånd, medborgarskap, födelseland och kyrkobokföringsadress. Dessa användes uppgifter dels för att förtryckta uppgifter som möjliggjorde en snabb distribution och av insamling blanketterna, dels som bakgrundsvariabler för av redoavgränsning visningsgrupper, dels också som primärmaterial för framställning av demografiska data.

Registret över totalbefolkningen har hittills gett och kommer även i fortsättningen att ge väsentlig information om befolkningen för samhällsplanering och forskning, t.ex. i form av och statistikpaket som urvalsram. Möjligheterna att även fortsättningsvis använda RTB som källa för att i maskinellt förväg skriva vissa uppgifter på blanketter vid uppgiftsinsamling från allmänheten är också mycket väsentlig. Befolkningsregistret kan också för statistikbruk kombineras med andra personnummerorienterade register t.ex. ett utbyggt register över och kontrolluppgifter taxeringsbanden som ingår i SCB:s inkomststatistik. Utredningen har studerat dessa kombinationer av data i samband med bedömningen av att redomöjligheterna visa mer ofta återkommande sysselsättningsstatistik för kommuner eller delar av kommuner. Detta utnyttjande av RTB redovisas senare i samband med utredi x x ningens förslag i kapitel 10. i

8.3.2 Hushållsredovisning

I utredningens har även att arbetsuppgifter ingått närmare studera redovisningen av hushåll nu och i framtiden. Den hittillsvarande av husredovisningen

108 Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

håll i folk- och bostadsräkningarna har möjliggjorts genom att uppgifter om lägenheterna (identifikation, storlek etc.) sammankopplats med personuppgifterna. Detta har inneburit att uppgifter om såväl hushållens struktur som bostadsstandard kunnat erhållas. Denna typ av hushållsstatistik har hittills kunnat erhållas endast genom folk- och bostadsräkningarna, vilket inneburit att uppgifterna kunnat aktualiseras bara vart femte år.

SCB producerar från RTB statistik över s.k. RTB-hushåll. Skillnaden mellan FoB-hushåll och RTB-hushåll är den att FoB-hushållet omfattar alla personer i samma lägenhet oavsett civilstånd och släktskap, medan RTB-hushållen endast utgörs av personer i samma fastighet som p.g.a. civilstånd och/eller föräldraskap sammanförts till en familjeenhet.

Utredningen har i samarbete med SCB låtit genomföra en mindre studie med syfte att jämföra statistik över RTB-hushåll och FoB-hushåll.

Resultatet av studien visar att det för vissa typer av hushåll blir dålig överensstämmelse mellan uppgifter om hushåll i FoB 75 och i RTB. Som exempel från studien kan nämnas att gruppen ensamstående män utan barn i RTB överensstämmer med motsvarande hushållstyp i FoB 75 i endast 35 % av fallen. Motsvarande siffra för ensamstående kvinnor är 52 %. Förklaringen torde till stor del ligga i det ökade samboendet utan giftermål vilket inte redovisas i RTB. För gifta samboende är överensstämmelsen bättre. I 75 % av fallen överensstämmer t.ex. uppgiften om gifta samboende utan barn i RTB och FoB 75.

Bland tänkbara alternativ för att skapa hushållsstatistik i framtiden har övervägts att uppgifterna hämtas från folkbokföringen. Av ovan sagda framgår dock att uppgifterna från dessa register inte kan

Källor för befolkningsstatistik . . . . . .

sammanföras till statistik som motsvarar den över FoBhushåll. För att kunna åstadkomma en husgodtagbar hâllsstatistik ur RTB krävs ändringar i folkbokföringen. Härvid har främst två alternativ diskuterats.

Det ena alternativet utgår ifrån att ett läbygga upp genhetsregister som löpande uppdateras. Detta kräver att principer för ett enhetligt utnumreringssystem formas och att författningsenlig skyldighet att bokföras i lägenhet införs. Vidare krävs att rutiner för uppdatering och âjour-föring så att skapas problem som kan uppstå vid delning eller sammanläggning m.m. av lägenheter kan hanteras. En första numrering av lägenheter måste ske i samband med en folk- och bostadsräkning eller en allmän fastighetstaxering. Sammantaget innebär detta stora förändringar av folkbokföringssystemet. Det krävs också mycket stora resurser att lägga upp och âjourhålla ett lägenhetsregister. Men på detta sätt skulle statistik över hushåll och bostäder (inkl. kombinerade data) kunna erhållas utan särskilda undersökningar.

Det andra alternativet är at: i folkbokföringen tillskapa en samhörighetskod som möjliggör att samtliga personer i en lägenhet oavsett civilstånd och huvudmannabegrepp kan knytas till ett hushåll. Även detta förslag kräver en förändring i folkbokföringsskyldigheten i och med att alla flyttningsanmälningar måste förses med ifrågavarande Samsamhörighetsbeteckning. hörigshetskoden skulle kunna utgöras av hushållsföreståndarens personnummer eller annat fiktivt nummer som tilldelas alla boende i samma lägenhet. Folkbokföringsmyndigheten skulle tillse att samhörighetskoden angavs vid t.ex. flyttningar. Genomförandet skulle lämpligen ske i samband med en folk- och bostadsräkning. Genom det här alternativet till förändrad folkbokföring kunde årlig hushâllsstatistik erhållas men utan en koppling till bostadsuppgifter.

110 Källor för . . . . .. SOU l978:79 befolkningsstatistik

Vilket av ovan nämnda alternativ som är att föredra beror bl.a. på framtida behov av hushållsstatistik, krav sekretess och integritet som kan komma att på med förslaget, förväntad kvalitet och införknippas te minst kostnaden.

8.4 Allmänheten som uppgiftslämnare till den allmänna fastighetstaxeringen

I utredningens direktiv anges bl.a. att särskilda insatser bör att utreda möjligheten att samordna ägnas FOB och den allmänna fastighetstaxeringen. Utredningen har undersökt möjligheterna att insamla erforderliga lägenhetsuppgifter via den allmänna fastighetstaxeringen (AFT). FoB-utredningen har i detta arbete upprätthållit kontakter med fastighetstaxeringskommittên. Utredningen har låtit kartlägga samordningsmöjligheterna och detta arbete presenteras utförligt i 3. Här redovisas endast en kort sammanfattbilaga ning.

Variabelinnehåll

Beträffande de variabler som förekommer i den allmänna 1975 och FoB 75 har i vissa fastighetstaxeringen fall framkommit att variabeldefinitioner, benämningar och klassificeringar inte är lika. Skillnaderna är dock av den karaktären att de kan överbryggas. till benämningar och definitio- Förslag gemensamma ner framgår av nämnda bilaga 3.

Tidpunkt

Insamlingen av uppgifterna till fastighetstaxeringen har som skett under månad och har regel september särskilt beslut fram ett år till 1980. genom flyttats FoB:s insamlingstidpunkt har i tidigare räkningar senare under hösten bl.a. med hänsyn till manlegat

Källor för befolkningsstatistik . . . . .. lll

talsskrivningstidpunkten den l november. En gemensam insamling under september månad 1980 kan något försämra jämförbarheten med tidigare räkningar men inte så mycket att det påverkar ställningstagandet till en samordning.

Blanketter

FoB och fastighetstaxeringen har tidigare använt särskilda blanketter för respektive syfte. Utredningsarbetet har visat att en gemensam blankett kan utformas som tillgodoser både samhällsplaneringens och fastighetstaxeringens behov. En exemplifiering redovisas i bilaga 3. Till blanketten hör en lägenhetsförteckning som ger förutsättningar att erhålla uppgifter om den lägenhet till vilken de boende hör och därigenom möjliggörs redovisning av hushållsstatistik.

Organisation

Fastighetstaxeringen och folk- och bostadsräkningen har tidigare genomförts med helt separata organisationer. För att samordning skall kunna komma till stånd 1980 krävs att det skapas en gemensam granskningsorganisation för vissa arbetsmoment. Fastighetstaxeringsorganisationen utgår från lokal skattemyndighets (LSM:s) organisation och därmed krävs en anpassning av granskningsorganisation till detta. I syfte att skatta omfattningen av gransknings- och kompletteringsarbetet har en mindre studie av material ur FoB 75 och allmänna fastighetstaxeringen 1975 genomförts. Den visar att stora skillnader förekommer mellan uppgifter från resp. uppgiftsinsamling men dessa skillnader torde i hög grad bero på att fastighetstaxeringens uppgifter inte har granskats och kompletterats i den grad som är planerat ske i

112 Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

den gemensamma organisationen. Samordningsarbetet har visat att det är lämpligt att fastighetstaxeringens under viss tid förstärks granskningsorganisation med personal från den särskilda granskningsorganisationen som kommer att erfordras i samband med under- 1980. På detta sätt skulle en tidssökningstillfället utdräkt i taxeringsarbetet kunna undvikas samtidigt som SCB erhåller primärmaterial till statistikbearbetningen vid önskad tidpunkt.

Kostnader

En har mellan kostnaderna för bojämförelse gjorts stadsvariablerna dels vid en samordning och dels vid separat insamling för FoB respektive fastighetstaxe- Denna visar att vissa extra kostnader âsamringen. kas som dock uppvägs av de vinsfastighetstaxeringen ter som främst ger fastighetsägarna i samordningen minskad Totalt sett bör en samuppgiftslämnarbörda. inte medföra en fördyring för bostadsvariabordning lerna i en undersökning 1980.

Kvalitet

Många av de bostadsuppgifter (i fastighetstaxeringen) som kommer att utnyttjas i statistikredovisningen vid en har inte alls eller endast obetydsamordning och kompletterats i tidigare fastigligt granskats Samordningsförslaget innebär dock hetstaxeringar. att detta skall ske. Det har därför inte varit möjatt utifrån tidigare insamlat maligt för utredningen terial realistisk studie för att skatgenomföra någon ta förväntad kvalitet på bostadsuppgifterna. Utredningen har inte heller sett någon möjlighet att på annat sätt till insats genomföra en kvalitetsstudie. rimlig

Källor för

Förslaget att för statistiskt bruk insamla bostadsuppgifter via fastighetstaxeringen innebär att en i princip ny metod kommer att tillämpas. Detta torde i sig medföra att kvaliteten förändras i förhållande till

tidigare räkningar vilket innebär att jämförbarheten till närmast föregående förändras. Vid undersökningar t.ex. en förbättrad kommer täckningsgrad antalet lägenheter mellan 1975 och 1980 att statistiken enligt ha ökat mer än i verkligheten.

8.5 Allmänheten som uppgiftslämnare till den allmänna självdeklarationen

Flera av de uppgifter som insamlats som basdata i folk- och vart femte år finns inbostadsräkningarna samlade även årligen i den allmänna självdeklarationen. Det gäller uppgifter om:

personnummer, namn och bostadsadress - namn på arbetsgivaren och adress (underlag för bestämning av näringsgren samt arbetsplatsens belä-

genhet) - resor mellan bostad och arbetsplats om avdrag yrkas (färdsätt)

gift, ogift etc. (civilstånd) hemmavarande barn under en viss ålder (ja/nej) - eller yrke titel (ingen närmare precisering för

ifyllandet)

Uppgifterna är dock inte avsedda att ligga till grund för statistik vilket innebär att det finns brister i täckning, aktualitet etc.

Nedan följer en kortfattad av vilka krav som genomgång måste uppfyllas om uppgifterna i deklarationerna skulle svara mot i användaranasamhällsplaneringens lysen framställda behov av statistik över sysselsättning, näringsgren, yrke, pendling och färdsätt.

för . . . . .. 114 Källor befolkningsstatistik

namn och adress är i allmänna själv- Arbetsgivarens deklarationen (AS) uttryckt i klartext (av uppgiftsom resor mellan bostad och lämnarna). Uppgifter för vilka avdrag anges av färdsätt. arbetsplats yrkas innebär att är oanvändbara för sam- Detta uppgifterna om inte radikala förändringar görs hällsplaneringen för att erhålla fullständig täckning och tillräcklig Vidare skulle krävas att rutiner detaljeringsgrad. för kodifiering och registrering av uppgifterna

skapas.

har direkt samband med Uppgiften om yrke/titel inget utan är placerad tillsjälva deklarationsuppgifterna med namn och telefonnummer, vilket utgör idensammans Med kännedom om de svårigheter som tifieringsdata. finns att få i en folk- och riktiga yrkesuppgifter torde i AS vara oanbostadsräkning yrkesuppgiften om inte stora förändringar görs bl.a. i användbar visningarna för dess ifyllande.

F.n. i AS som ger information om finns ingen uppgift arbetad tid, vilket är en i samhällsplaneringen Detta behov skulle i AS starkt efterfrågad uppgift. endast läggs in i tillgodoses om ytterligare frågor

blanketten.

till av upp- Möjligheterna granskning/komplettering Om detta mogifterna måste särskilt uppmärksammas. skall utföras vid lokal skatment och kodsättningen krävs enkla kodningsprinciper för att temyndighet skall vara möjligt att genomfödet över huvudtaget Det som närmast kan jämföras med ra arbetsuppgiften. de tänkta är de som nu genomförs arbetsuppgifterna av till SCB:s inkomstvid klassificering näringsgren 1 000 000 kodsättningar som årstatistik. Det är ca utförs av lokal skattemyndighet för personer ligen 25 månad samt make/maka till födda 5, 15 och varje dessa.

sou 1978:79 Källor för befolkningsstatistik . . . . .. p.: F; (fl

Om fler uppgifter skulle kodas och klassificeras på motsvarande sätt skulle dessutom förmodligen kraven på en prioritering av mellan fiskaarbetsuppgifter la och statistiska intressen som är svår uppstå, att lösa på ett för alla parter bra sätt.

Ett alternativt sätt att insamla statistikuppgifter via AS vore att man som bilaga vissa fogade frågor. Dessa uppgifter kunde sedan behandlas särskilt på sätt av lokala för att de för granskningsorgan uppnå statistikbruk gängse kraven.

Generella problem med insamling av från AS uppgifter finns emellertid som reser hinder i i större vägen omfattning än de som nämnts.

Samhällsplaneringen efterfrågar nämligen uppgifter om alla förvärvsarbetande över l5 år och AS lämnas endast av deklarationsskyldiga vilket innebär att denna kvalitetsbrist måste kompenseras genom ytterligare uppgiftsinsamling. Dessutom finns flera praktiska och institutionella problem som inte kan lösas annat än genom stora förändringar i systemuppläggningen av skatteadministrationen och någon möjlighet att studera detta har inte funnits inom den tidsram som gällt för FoB-utredningens arbete.

En uppgift i AS för vilken ovannämnda begränsningar i användningen för statistikbruk inte är ingäller komst. Inkomstuppgifter som insamlas AS finns genom på länsstyrelsernas inkomstband. Uppgiften förs årligen över till ett av SCB fört viltaxeringsband ket har använts i flera bl.a. statistiksammanhang i den löpande inkomststatistiken. Inkomstuppgifterna har också använts direkt i statistikframställningen i t.ex. FoB 70 och FoB 75 och därmed ersatt en insamling av uppgifterna från allmänheten_

116 Källor befolkningsstatistik

Den inkomststatistiken vid SCB belyser årlilöpande bl.a. individ- och hushållsinkomst. En specialgen version av inkomststatistik anpassad till löpande kommunernas önskemål är INKOPAK, ett uppdragsbaserat av tabeller rörande inkomst och förstandardpaket INKOPAK framställs ur SCB:s taxeringsband mögenhet. och sambearbetas med registret över totalbefolkningatt erhålla om barnantal etc. Husen för uppgifter hållsinkomsterna samt vissa kombinationer av inkomst och redovisas också i s.k. inkomstsysselsättning som är baserade på ett urfördelningsundersökningar val av bland allmänheten. uppgiftslämnare

Inkomststatistiken kan i fortsättningen få ytterliett om särskilda statistikfrågare användningsområde skall användas för redogor på kontrolluppgifterna av Inkomststatis-

visning sysselsättningsstatistik.

tik behövs bl.a. för att avgränsa olika populationer. FoB-termer det en avgränsning av I gängse gäller förvärvsarbetande och bland de förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande gruppen företagare.

Allmänheten som till riksför- 8.6 uppgiftslämnare säkringsverkets register

Allmänhetens uppgiftslämnande till riksförsäkringsär omfattande. blir dessverket (RFV) Uppgifterna ofta data-medium. Det har därutom registrerade på att utredningen har vänt sina för varit naturligt omfattande Nedan följer en blickar mot detta system. kortfattad av systemet, en redovisning redovisning till att utreda möjligheterna att som tagit syfte behov av uppgifter tillgodose samhällsplaneringens över (arbetstid), näringsgren, yrke sysselsättning och pendling.

sou 1973:79 Källor för befolkningsstatistik . . . . .. 117

Riksförsäkringsverket har inget befolkfullständigt ningsregister. De olika registren är (databaserade) istället uppdelade bl.a. efter de

förmånsgrupper för

bidrag, sjukförsäkring och pensioner som är gällande. Registren är uppbyggda och i stort fungerar oberoende av varandra men är personnummerorienterade.

Det register som ur för statistiksynpunkt redovisning av förvärvsarbetande är mest befolkning intressant är sjukförsäkringsregistret.

Sjukförsäkringsregistret används av försäkringskassorna till:

administration av den allmänna sjukförsäkringen utbetalning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd

beräkning och utbetalning av utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning beräkning och utbetalning av timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen beräkning och utbetalning av till värndagpenning pliktiga vid samt till cirepetitionsutbildning vilförsvarspliktiga vid övning/utbildning och med aviseringar från värnpliktsverket.

Sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta personer över 15 år. Registret uppdateras dagligen av försäkringskassorna samt veckovis med uppgifter från RSV och rättsväsendets informationssystem. Sjukförsäkringsregistret är uppbyggt av ett antal

poster varav huvudposten är försäkringsposten som

fylls på respektive rensas en gång per år.

En person som förvärvsarbetar och som inte har inkommit med inkomstuppgifter under senaste året tillsänds en blankett och ombeds att sända in den ifylld om

ll8 Källor befolkningsstatistik

inkomsten har förändrats. RFV har en påminnelserutin men kontroll av att uppgiften kommit ingen ytterligare in. De personer som är försäkrade med arbetsgivarinträde är dock relativt ointresserade av att skicka in För andra förvärvsarbetande är aktualiuppgifter. teten varierande men den torde huvudpå uppgifterna hålla sig inom ett år. På inkomstuppgiften sakligen finns fasta svarsalternativ för uppgifter om sysselsättning indelad i heltid, deltid och säsongsarbete. definition av dessa begrepp ges emellertid inte. Någon Vidare lämnas om yrke/sysselsättning och uppgifter arbetsgivarens namn och adress. Ovannämnda uppgifter som ytligt sett motsvarar de uppgifter samhällsplaneanvänds i RFV:s rutiner dock enbart ringen efterfrågar för kontroll av i inkomstuppgiften och rimligheten därför sker av uppgifterna och ingen komplettering inte heller registrering.

- förutom sjukför- Bland de mer omfattande registren - kan nämnas barnbidragsregistret, säkringsregistret och pensionspoängregistret. Barnpensionsregistret omfattar bidragsmottagare och makar bidragsregistret till dessa samt barn. F.n. omfattar registret drygt (varav drygt två miljoner fyra miljoner personer barn).Pensionsregistret används för administration av den allmänna Registret ompensionsförsäkringen. fattar ca två som uppbär någon form miljoner personer av allmän pension. Dessa register innehåller ingen påinformation än den som kan framgå taglig ytterligare vid andra typer av populationsavgränsningar (gällande barn och att utnyttja RTB, inkomstpensionärer genom statistik etc.).

omfattar samtliga personer i Pensionspoängregistret åldern 16-65 år för vilka inkomst pensionsgrundande beräknats och personer över 65 år som har pensionsinkomst samt avlidna med pensionsgrundande grundande inkomst. uppdateras årsvis med uppgifter Registret från och försäkringskassorna och med folkbokföringen

pensionsgrundande inkomst från RSV. Registret innehåller dock inte för samtliga personer de för statistikbruk intressanta uppgifterna om sysselsättning, arbetsplatsens belägenhet och näringsgren samt yrke.

Yrkesskadestatistikregistret däremot som omfattar samtliga yrkesskador som registreras vid försäkringskassorna innehåller bl.a. data motsvarande dem som erhålls i FOB. Vid årsskiftet 1976/77 ingick mer än 130 000 personer i registret som bl.a. innehåller uppgifter om arbetsgivarens namn, näringsgren och uppgiftslämnarens yrke.

Registren över barnbidrag, pensioner, tandläkare, privatläkare, yrkesskador etc. täcker endast mindre grupper och/eller grupper som genom det innehåll som finns i registren inte kan komplettera/ersätta samhällsplaneringens behov av befolknings-, sysselsättnings-, och hushållsdata.

8.7 Företagen som uppgiftslämnare genom skatteadministrationens kontrolluppgift

I FoB-utredningens direktiv anges att utnyttjande av uppgifter från det framtida skatteadministrativa systemet bör prövas. Det anges också att särskilda kompletteringar och samordningsinsatser kan behövas för att göra ett sådant utnyttjande möjligt. Vidare nämns särskilt att utredningen skall belysa möjligheterna att utnyttja kontrolluppgifterna.

F0B-utredningen har studerat kontrolluppgiftens (KU) möjligheter att tillgodose samhällsplaneringens behov av statistik över sysselsättning, näringsgren och pendling.

Under senare år har ett omfattande utredningsarbete om rationalisering av skatteadministration utförts av RSV och Statskontoret (RS-projektet). I detta arbete har även frågan om statistikuppgifter i kontrolluppgiften varit på tal och RS-projektet har under hand

från bl.a. SCB och Svenska kominhämtat synpunkter munförbundet. I ett delbetänkande (ADB i den regionala DS Kn l976:7) från ADB-beredsamhällsplaneringen. vid kommundepartementet har även presenningsgruppen terats ett förslag om insamling av sysselsättningsvia KU. Våren 1977 hade RS-projektet utstatistik format en om formerna för det framtida upprapport och där även KU behandlades. FoB-utredbördssystemet kontakter med RS-projektet visade då att i ningens till KU hade inte något alternativ med staförslaget tistikuppgifter inkluderats.

bedömde det då som angeläget att det FoB-utredningen med av RS-projektets föri samband remissbehandlingen även inhämtades synpunkter på KU:s utformning slag statistikbruk och att det gavs möjlighet att för ev. diskutera i behovet av årlig sysselangelägenheten beslöt därför att med sättningsstatistik. Utredningen särskild skrivelse till RS-projektet (1977-06-02, i den framtida kontrolluppgiften) Statistikuppgifter en av kontrolluppgiften som illustrera utformning vid kommunsvarade mot SCB:s, ADB-beredningsgruppens och Svenska kommunförbundets i flera departementet sammanhang uttalade önskemål om sysselsättningdata. utredningens begäran och RS-projektet tillgodosåg skrivelsen i sin helhet som bilaga till RSfogade s.k. uppbördsrapport (Rationalisering projektets av skatteadministrationen. Delrapport l977:4:l). Raplämnades till i september 1977 och porten regeringen den sändes på remiss till ett flertal myndigheter.

FoB-utredningen tog i sitt remissvar på uppbördsrapporten ställning för att i beslutet om nytt uppbördsklart skulle utsägas att frågan om statistiksystem kontrolluppgiften skulle lämnas öppen uppgifter på tills förslag om ev FoB 80 föreligger. utredningens Av remissvaren i övrigt framgår att samhällsplaneringintressen företrädda av de regionalekonomiska enens heterna vid länsstyrelserna, arbetsmarknadsstyrelsen,

SCB, sysselsättningsutredningen och Svenska kommunförbundet framhåller att bristen på årlig och lokalt redovisningsbar sysselsättningsstatistik är mycket besvärande och att möjligheten att erhålla dylik statistik via kontrolluppgiften måste tas till vara. I huvudsak anser dessa instanser att den principiella lösningen på uppgiftsinsamlingen som skisserats av FoB-utredningen bör genomföras.

Skatteadministrationens regionala och lokala organ och SAF m.fl. ställer sig helt eller delvis avvisande till förslaget, framför allt med hänsyn till att ännu ett administrativt betungande moment därmed skulle inkluderas i skatteadministrationen. Den ökade uppgiftslämnarbördan för företagen anfördes även som ett skäl för att avvisa förslaget.

Delegationen för företagens uppgiftslämnande, Defu, tar inte direkt ställning utan hänvisar till att frågan om statistikuppgifter i kontrolluppgiften bör lösas i samband med en mer omfattande samordning av skatteadministrationens,socialförsäkringssystemets, samhällsplaneringens och andra organs uppgiftsinsamlingar från företagen.

Regeringen har ännu inte (okt. 1978) tagit ställning till uppbördsrapporten och avfattat någon proposition till riksdagen. Däremot behandlades frågan om KU för statistikbruk i samband med regeringspropositionen om ändring i taxeringslagen vilken riksdagen tog våren l978. Däri uttalade departementschefen att en samordning av intressena från bl.a._regional- och sysselsättningspolitisk planering m.m. att utnyttja KU vore av stort värde. Frågan angavs emellertid kräva ytterligare underlag och skulle tas upp i ett senare sammanhang. Detta innebär att frågan är öppen. FoB-utredningen lägger i det följande ett förslag som innebär att KU utnyttjas för insamling av uppgifter som underlag till sysselsättningsstatistik.

Företagens möjligheter att lämna statistikuppgifter på kontrolluppgiften

Utredningen har med utgångspunkt i behovet av syssebättningsstatistik studerat möjligheten att utnyttja KU-systemet. En mycket viktig del i arbetet har varit att undersöka företagens möjligheter att lämna KU. Därför har utredningvissastatistikuppgifter på en låtit intervjua representanter för ett antal företag och studerat deras system för redovisning av kontrolluppgifter i skattesystemet (i bilaga 6 lämnas en redovisning av studien). Företagen har framförallt tillfrågats om möjligheten att för en viss månad lämna uppgift om normal veckoarbetstid (antal timmar) samt ange i vilken kommun varje anställd arbetar. Dessutom ställdes frågor till flerarbetsställeföretagen om deras möjligheter att inom kommunen fördela de anställda på arbetsställen. Ett sammanfattande resultat av studien är att de efterfrågade uppgifterna eller motsvarande normalt finns tillgängliga i företagens personaladministrativa rutiner. Företagen ansåg det vara fördelaktigt om uppgifterna kunde få avse förhållandena vid KU-redovisningen vilket normalt skulle innebära att förhållandena i december månad angavs.

Företagen (flerarbetsställe) ansåg också att fördelningen av anställda på arbetsställen är relativt enkel att göra om redovisningen får göras på samma sätt som redovisningen till t.ex. SAF:s eller SCB:s sedvanliga statistik.

Beskrivning av kontrolluppgiftssystemet

Arbetsgivaren skall varje år avlämna kontrolluppgifter för sina anställda till skattemyndigheterna. För att förenkla arbetet, såväl för arbetsgivarensom för skattemyndigheten, har som nämnts ovan nya rutiner föreslagits av RS-projektet. Detta innebär bl.a. att arbetsgivaren skall redovisa uppgifter på en ny enhet-

sou 1978:79 Källor för befolkningsstatistik . . . . .. 123

lig blankett för kontrolluppgift eller på magnetband.

Ett arbetsgivareregister, som är en av förutsättningarna för det ändrade taxerings- och uppbördsförfarandet, skall bl.a. användas till förtryckningen av KU. Arbetsgivarregistret föreslås omfatta i princip alla arbetsgivare med anställda. Redovisningsenheten föreslås normalt vara företag med organisati0nsnummer/personnummer som identitetsbeqrepp men undantag från detta kan göras.

Antalet KU för inkomst av tjänst under ett år är f.n. ca 7 milj. Dessutom finns det ungefär 5 milj. KU som registreras via försäkringskassorna. En bedömning har gjorts av RS-projektet att ca 7-8 miljoner av samtliga kontrolluppgifter kommer att redovisas på magnetband då detta görs möjligt. På längre sikt kan fördelningen väntas väga över ytterligare till magnetbandsredovisning.

Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret dels till skattemyndigheterna dels till den skattskyldige. Företagens uppgiftsplikt är reglerad i taxeringslagen. De krav på fullständighet i materialet som även måste ställas när det gäller statistikuppgifterna innebär att det måste föreligga uppgiftsplikt också för dessa. Utredningens förslag om reglering därav framgår av författningsförslaget. Registreringen av KU skall i princip vara klar omkring den 15 mars taxeringsåret då den maskinella avstämningen mot deklarationsuppgifterna påbörjas.

Kvalitet

Metoden att insamla sysselsättningsdata via kontrolluppgifterna är ett helt nytt förfarande. I tidigare räkningar har varje individ själv fått uppge sysselsättningsförhållandet medan utnyttjandet av kontroll-

124 Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

uppgiften innebär att företagen skall lämna uppgifter om sina anställda. Detta kan i sig medföra att kvaliteten förändras i förhållande till tidigare räkningar. Systemet för insamling av sysselsättningsdata via kontrolluppgiftermiharav flera skäl inte kunnat testas varför utredningen inte kan uppvisa några resultat som anger förväntad kvalitet. Däremot har utredningen, som tidigare nämnts, låtit intervjua ett antal uppgiftslämnare och i detta sammanhang konstaterat att deras möjlighet att lämna efterfrågade uppgifter är goda. Frågan om kvalitet i den vidare aspekten om jämförbarhet av mätvärden från olika tidpunkter diskuteras i bilaga 10

Kontrolluppgifterna lämnas som tidigare nämnts enbart för anställda. Det innebär att KU-systemet kommer attge en undertäckning på ca 8 % av redovisningsgruppen förvärvsarbetande befolkning. I utredningens förslag till undersökning 1980 utnyttjas dock inkomstregistret för att erhålla antalet i gruppen företagare vilket reducerar undertäckningen till ca 1 %.

8.8 Företagen som uppgiftslämnare till SCB:s centrala företagsregister (CFR)

SCB:s centrala företagsregister (CFR) har i tidigare folk- och bostadsräkningar utnyttjats som ett hjälpmedel för att tillsammans med blankettuppgifter ge information som möjliggjort en redovisning av de sysselsatta efter näringsgren. Utredningen har därför ansett det angeläget att kartlägga vilken roll CFR kan ges för framtida statistik över sysselsättning m.m.

CFR utgör ett system av register som upprätthålls med hjälp av ADB-rutiner.

Följande administrativa register utnyttjas som underlag vid aktualiseringen av CFR:

a) riksförsäkringsverkets huvudregister

b) riksskatteverkets - . . l J-aviregister taxeringsregister mervärdeskatteregister fastighetstaxeringsregister c) SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) d) patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister

Identitetsbeteckningen i basregistret utgörs för fysiska personer av det lO-siffriga personnumret. För andra skattskyldiga utgörs identifikationsbegreppet av ett registreringsnummer (10-siffrigt). Ett officiellt identitetsnummer trädde i kraft l juli 1975 som kallas organisationsnummer och som fastställs för juridiska personer och enheter inom statlig och kommunal förvaltning. Detta organisationsnummer utnyttjas som registreringsnummer i CFR.

Utöver att vara ett register om företag innehåller CFR uppgifter om den privata sektorns arbetsställen. Uppgifterna om dessa arbetsställen kan inte indirekt

erhållas från någon administrativ källa, vilket innebär

att SCB insamlar sådan information direkt från företagen. Från och med 1975 insamlas årligen uppgifter om arbetsställen för företag som bedriver eller antas bedriva verksamhet vid flera arbetsställen. Enkäten omfattar huvudsakligen företag med två eller flera arbetsställen samt företag med minst l0 årsverken. Blanketterna sänds ut i månadsskiftet mars/april och uppdateringsomgången är avslutad till november månad.

I CFR ingår de statliga affärsdrivande verken, kommunerna och landstingen endast påföretagsnivåoch någon uppdelning på arbetsställen finns för närvarande inte.

CFR är ett situationsregister vilket innebär att uppgifterna inte genomgående är hänförbara till en viss tidpunkt. Namn och adressupppgifter har en viss aktualitet medan branschuppgifter (näringsgren) och antal anställda har en annan ofta sämre aktualitet. De sist- 1 . .. . . . . . Register over tillkomna eller avregistrerade juridiska personer.

126 Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

nämnda har en varierande aktualitet i uppgifterna mellan l-2 år bakåt i tiden. CFR har i genomsnitt denna utformning bl.a. använts vid näringsgrenskodning i FoB 70 och FoB 75.

bedömning kommer uppgifter från Enligt utredningens CFR att utnyttjas som kompletterande informationskälla också vid framtagning av framtida sysselsättningsstatistik även om andra källor utvecklas och används. från CFR som är aktuella att använda är De uppgifter t.ex. organisationsnummer, företagens form (aktiebolaq etc.), antal arbetsställen, företagets/ arbetsställets namn och adress, näringsgrenskod, anart och storleksklass. Beroende på vilställningens ken ambitionsnivå i registeranpassningen av en undersökning 1980 som blir aktuell kan ytterligare uppgifter från CFR bli aktuella. En anpassning av CFR till att ett fullgott hjälpmedel i en undersökning utgöra 1980 kräver särskilda insatser för att registret skall uppfylla kraven på kvalitet (täckning, aktualitet, precision).

8.9 till lönestatistik Företagens uppgiftslämnande m.m.

Företagen lämnar en mängd lönestatistiska uppgifter till SCB och de Utredbåde egna organisationerna. har studerat detta uppgiftslämnande i syfte att ningen utröna om inte redan tidigare utnyttjade samordningsfördelar kan tas till vara för att minska det totala uppgiftslämnandet.

Utredningen har studerat de löneuppgifter som årlige1 lämnas av till SCB. Det föreligger en överens företagen kommelse mellan arbetsmarknadens parter och SCB om ett av uppgifterna. SAF, liksom gemensamt utnyttjande som deltar i statistiksamarövriga arbetsgivarparter, betet lämnar inom sitt område granskade och kodsatta Från som inte

primäruppgifter på magnetband. företag

är organiserade inhämtar SCB uppgifter direkt.

De uppgifter som har insamlats av lönestatistiskt intresse har hittills i mycket ringa utsträckning använts för något annat ändamål. Undantag från detta gäller den av SCB producerade årliga lönestatistiken för industriarbetare och industritjänstemän samt statistiken över offentligt anställda.

Samhällsplanerarna är särskilt intresserade av sysselsättningsstatistik som kan redovisas på kommunnivå. Detta är fallet för delar av lönestatistiken men den täcker dock inte hela arbetsmarknaden vilket är ett av skälen till att den inte har haft samma användbarhet som FoB-data. Ett annat skäl är att en arbetstidsredovisning motsvarande den i FoB inte erhålls. Ytterligare ett skäl är att för vissa branscher lämnas enbart s.k. summariska uppgifter dvs. individer kan inte urskiljas och därmed kan inga korstabuleringar göras. Statistiken redovisas däremot årligen vilket ger en mer aktuell bild av arbetsmarknaden än vad som varit möjligt via folk- och bostadsräkningarna. En utbyggd lönestatistik skulle med tätare intervall delvis kunna tillgodose liknande intressen som FoBdata gör.

I delar av det lönestatistiska materialet finns dessutom en yrkesredovisning. Denna grupperas dock på annat sätt än enligt nordisk yrkesnomenklatur (NYK) som hittills har tillämpats i FoB. Utredningen har ändock övervägt möjligheten att utnyttja det i lönestatistiken insamlade materialet som årligen finns tillgängligt. Denna källa skulle kunna tillfredsställa i varje fall vissa av de behov som framställts till utredningen om yrkesredovisning. Kontakter har bl.a. tagits med SAF och SCB men ytterligare utredning krävs för att närmare undersöka om

yrkesvariabeln skulle kunna insamlas via lönestatistiken för samhällsplaneringens syften. Det lönestatistiska materialet har inte den täckning som erhålls i FoB, men det kan om uppgiftsinsamling på detta sätt blir aktuell övervägas om kompletterande uppgiftsinsamling skulle genomföras för att uppfylla ev. täckningskrav från användarna.

8.10 Företagens uppgiftslämnande till industristatistik och arbetskraftsstatistik för lantbruket

8.l0.l Industristatistik

Utredningen har studerat möjligheter att erhålla sysselsättningsstatistik från SCB:s årliga industristatistik.

Industristatistiken omfattar följande näringsgrenar:

- Gruvor och mineralbrott - Tillverkningsindustri - värme- och vattenverk El-, gas-,

Samtliga arbetsställen i dessa näringsgrenar ingår inte i industristatistiken. Vissa arbetsställen med få sysselsatta (vanligtvis mindre än 5 sysselsatta) behöver nämligen inte lämna uppgifter. I industristatistiken ingår uppgifter om medelantalet anställda under året för arbetare och antalet under augusti månad för tjänstemän.

Arbetsställe definieras i industristatistiken så att i de flesta fall arbetsställe och lokal enhet (verksamhetsställe) sammanfaller. I regel sammanfaller också arbetsställe och företag, dvs. de flesta företag bedriver rörelse endast inom en lokal enhet och inom endast en näringsgren eller vanligt förekommande kombination av näringsgrenar.

Industristatistiken redovisas för län och kommuner. Denna statistik kan inte utan väsentliga utbyggnader ersätta annan insamling men väl komplettera t.ex. sysselsättningsstatistik baserad på kontrolluppgiftsredovisning.

8.lO.2 Arbetskraftniatistik för lantbruket

Utredningen har studerat lantbruksregistrets möjligheter att ge sysselsättningsstatistik för jordbruksnäringen, och även studerat möjligheten till viss insamling av data över skogsbruket. Ett förslag till utformning av den framtida arbetskraftsstatistiken för lantbruket presenterades 1977 av enheten för lantbruksenkäter vid SCB.

Lantbruksregistret (LBR) utgör basen för en stor del av lantbruksstatistiken i Sverige. Registret omfattar samtliga företag med åker och/eller skogsareal samt även vissa andra företag, bl.a. företag inom trädgârdsodlingen.

Registret aktualiseras årligen (genom postenkät till

företagarna) för företag med större djurbesättning. För övriga företag med mindre än 2,0 ha åker sker en aktualisering vid s.k. lantbruksräkningar (tre-fem

års intervall). För företag med yrkesmässig odling av

trädgârdsväxter på odlingar med mindre än 2,0 ha åker sker aktualiseringen varje år utom lantbruksräkningsår och år efter lantbruksräkningsår, då särskild trädgårdsräkning genomförs.

De data om sysselsättning som inhämtas vid den årliga LBR-registreringen är uppgift om antal sysselsatta på företaget vid registreringstillfället med uppdelning på bl.a. kön, ålder och kategori. Sysselsättningsuppgifter inhämtas inte för företag med mindre än 2,0 ha åker.

Vid sidan av LBR-statistiken tas en särskild arbetskraftsstatistik fram för skogsbruket. Statistiken av- - dock med ser i princip hela skogsbruket undantag för och tjänstemän. Varje år inflottningsarbetare samlas om antal arbetstillfällen, antal timuppgifter mar m.m. med viss uppdelning på komponenter (t.ex. typ av arbete). Statistiken baseras på ett urval från LBR om ca 5 500 enskilda skogsägare och ca 200 företag inom det s.k. storskogsbruket. Undersökningen av storskogsbruket är i princip en totalundersökning. Dessutom insamlas kvartalsvis upbqifter om antal svsselsatta för storskogsbruket.

Statistik från lantbruksregistret finns redovisad på kommunnivå. Däremot redovisas inte statistik över skogsbruket på finare uppdelning än län.

Lantbruksreqisterstatistiken kan komplettera annan statistik som nu används inom samhällsolanerinqen t.ex. folk- och bostadsräkninqen. En redovisninq av statistik med stöd av kontrollupoqifter kan också behöva kompletteras med uppgifter från arbetskraftsstatistik från lantbruket.

8.11 Vissa andra källor

redovisar nedan kortfattat huvuddragen i Utredningen viss annan uppgiftsinsamling och statistikredovisning av för samhällsplaneringens behov av bebetydelse pendlings-, hushållsfolknings-, sysselsättnings-, och bostadsdata m.m.

8.ll.l Arbetskraftsundersökningar

sedan av 1960-talet arbets- SCB genomför början som sedan 1970 sker varkraftsundersökningar (AKU) månad. För närvarande intervjuas därvid ca 22 000 je om sina under en

personer sysselsättningsförhållanden

bestämd mätvecka. genomförs per telefon Intervjuerna besök av SCB:s ineller undantagsms genom personliga

befolkningsstatistik

tervjuare.

Syftet med är bl.a. att arbetskraftsundersökningarna ge en aktuell beskrivning av i sysselsättningsläget landet. Exempelvis beräknas hur stor del av befolkningen som är sysselsatt eller söker hur den arbete, är sammansatt med avseende ålder, på kön, näringsgren m.m. samt hur de två som arbetskrafhuvudgrupper ten består av - sysselsatta respektive arbetslösa fördelar sig dels i nyssnämnda dels i avseenden, ytterligare andra, t.ex. i fråga om de sysselsatta med avseende på heltids- och deltidsarbete. Vidare redovisas den del av befolkningen som står utanför arbetskraften med avseende på hubakgrundsvariabler, vudsaklig verksamhet samt eventuellt önskemål om förvärvsarbete.

AKU-materialet utnyttjas löpande av vissa departement, arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, olika forskningsinstitutioner och arbetsmarknadens organisationer för bedömning av situationen arbetsmarkpå naden och som underlag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I AKU skattas den sysselsatta nattbefolkningen (sysselsatta bland de kvrkobokförda). I folk- och bostads-

räkningen erhålls också uppgifter om den förvärvs-

arbetande dagbefolkningen, som avser de personer (oberoende av kyrkobokföringsort) som förvärvsarbetar i studerade områden (kommun, län etc.). Den senare nämnda statistiken framställs för närvarande inte i AKU.

Eftersom AKU genomförs endast för ett urval av befolkningen är resultaten behäftade med Dessa slumpfel. fel blir större ju mer uppdelad statistiken är i mindre regioner. Av detta skäl redovisas AKU-resultaten endast för hela riket, riksomarbetsmarknadsområden, råden, län, A-regioner samt vissa större kommuner. De flesta planerarna i kommunerna kan därför inte utnyttja

132 Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

AKU-data. Några förändringar i urvalets omfattning är inte planerade.

8.ll.2 Inkomstfördelningsundersökningar

fr.o.m. år 1973 undersökningar av SCB genomför årliga Ett huvudsyfte med inkomstfördelinkomstfördelningen. (HINK) är att kartlägga den disningsundersökningarna inkomstens bland hushållen och i ponibla fördelning samband därmed inkomststruktur och inkomstförbelysa är vidare att studera sambanden delning. Angeläget mellan förvärvsinkomst och sysselsättningsnivå samtin_ komstens utveckling för individer och hushåll. HINK är vidare en komponent i det statistiksvstem som beskrivs Provisional Guidelines on Statistics FN-publikationen of the Distribution of Income, Consumption and Accumulation of Households.

sker dels direkt från hushållen Uppgiftsinsamlingen en enkät, dels genom att använda olika myndighegenom ters register (inkl. deklarationsmaterial).

Enkäten till hushållen innefattar frågor om hushållets under året samt

sammansättning, sysselsättningsnivå

och som underfrågor om arbetsplats arbetsuppgifter lag för klassificering av bl.a. yrkesgrupp, näringsgren och socioekonomisk grupp.

innehåller flera Inkomstfördelningsundersökningarna av de variabler som efterfrågas av samhällsplanerarna. Betraktat som i lokal och regional samunderlag lider dock HINK av samma brist som arhällsplanering nämligen att det begränbetskraftsundersökningarna, sade urvalet inte tillåter en uppdelning av resultaten kommuner och än mindre på delar av kommunen. på

sou 1978:79 Källor för befolknings statistik 133

8.ll.3 Företagsenkäter inom informationssystemet före- - samhälle tag

Den s.k. samarbetsutredningen föreslog i betänkandet Företag och Samhälle (SOU 1970:41 och 42) ett system för informationsutbyte i planeringsfrågor mellan de samhällsorganen inbördes och mellan desplanerande sa och näringslivet. Systemet skulle bestå av följande delar:

- information från till samhället företagen - information från samhället till företagen - information inom den sektorn offentliga

bbd uppgüt att leda och utvärdera en försöksverksamhet tillsatte industriministern en delegation som tog namnet Delegationen för informationssystemet företag samhälle (DIS). Försöksverksamheten pågick under perioden l 1973 - 30 1976. Därefter har DISapril juni permanentats enligt lag. I samband med beslusystemet tet om en permanent verksamhet uttalade industriministern (prop. 1975/762166) att systemet skulle vidareutvecklas under en tvåårsperiod. Liksom under försökstillsattes en delegation att leda, samordna perioden och utveckla informationssystemet.

Den datainsamling som ur FoB-utredningens synpunkt är mest intressant avser de företagsenkäter (DISenkäter) som genomförs inom systemdelen information från till samhället. Enkäterna handhas av företagen länsstyrelserna och syftar till att ge samhällsorganen i form av bred och översiktlig inplaneringsunderlag formation om företagens utveckling på fem års sikt. I enkäterna ställs huvudsakligen frågor om nuvarande och framtida investeringar och produksysselsättning, tion. Uppsättningen av frågor är inte fastlagd en gång för alla utan kan varieras efter behov. Det finns även för och kommuner efter möjligheter länsstyrelser av delegationen (och DEFU) att få med speprövning

134 befolkningsstatistik

ciella tilläggsfrågor.

Vid av vilka företag som skall ingå i bedömningen har möjligheter att lämna rapportsystemet företagens relevanta beaktats. Denna bedömning har reuppgifter i att de minsta inte medtagits. En sulterat företagen nedre för arbetsställen som normalt storleksgräns skall i har satts till 50 anställingå rapportsystemet da. finns för länsstyrelser och kommuner att Möjlighet att även vissa mindre företag skall ingå i unbegära dersökningarna. För närvarande ingår också bara förefrån industri och partihandel och någon utökning tag är inte planerad.

har ansett att DIS-enkäterna framför allt Delegationen information om företagens planer och i mindre skall ge om nuläget eftersom dessa regelmässigt grad uppgifter insamlas annat håll. Delegationen har i sådana fall på i stället önskemål om att produktionen av uttryckt den statistiken påskyndas. Detta önskeefterfrågade mål har avsett SCB:s industristatistik. huvudsakligen

DIS-enkäterna kan med sin utformning endast ses som

komplement till den heltäckande sysselsättningsstatistik som en folk- och bostadsräkning eller en uppvia ger och inte som giftsinsamling kontrolluppgiften en ersättning.

8.ll.4 Bostads- och hyresundersökningar

(BHU) syftar till Bpstads- och hyresundersökningarna information om förändringar i boatt ge fortlöpande stadsbeståndets sammansättning, hushållens boendeför-

hållanden och boendekostnader.

till de årliga bostads- och hyresundersök- Ursprunget var att i första hand bostadsstyrelsen i ningarna av 1960-talet ansåg att det behövdes vidgad början

Källor för befolkningsstatistik . . . . ..

kunskap om boendet och utvecklingen på bostadsförsörjningens område. Uppgifter om förändringar i bostadsbeståndets sammansättning och hushållens boendeförhållanden hade ditintills i huvudsak endast kunnat erhållas genom jämförelser mellan olika bostadsräkningar som FoB 45 och FoB 60. En väsentlig brist var att det saknades fortlöpande statistik över bostadskostnader och boendeförhållanden. Man hoppades därför med löpande urvalsundersökningar kunna tillgodose detta behov och att de påtänkta undersökningarna skulle bli ett värdefullt komplement till bostadsräkningarna. Detta gäller fortfarande vilket bl.a. framgår av att SCB i anslagsframställningen till FoB 75 hänvisade till BHU när man ansåg sig kunna slopa om uppgifter boendekostnader och lägenhetsytor.

Inställandet av FoB 55 hade skapat för problem bostadsplanerarna eftersom det ända till 1962-1963 i huvudsak endast fanns material från FoB 45 att tillgå som planeringsunderlag för olika bostadspolitiska åtgärder och för att belysa olika boendeförhållanden. 1950 års räkning var enbart en folkräkning. Viss information kunde givetvis fås från annan källa t.ex. från den av bostadsstyrelsen från och med 1949 och tidigare av socialstyrelsen förda statistiken över bostadsbyggandet. Den djupa och omfattande information som en FoB ger saknades emellertid.

Resultatet av ovanstående blev att Kungl. Majzt år 1962 efter en framställning från bostadsstyrelsen gav i uppdrag till bostadsstyrelsen och SCB att gemensamt utarbeta och inkomma med förslag till riktlinjer för löpande urvalsundersökningar över bostäder och boendeförhållanden. I en av de båda verken gemensamt tillsatt arbetsgrupp påbörjades sedan ett utredningsarbete, som efter kartläggning av bl.a. konsumentbehov och önskade precisionskrav ledde fram till en plan för årliga bostads- och hyresundersökningar.

136 Källor för befolkningsstatistik . . . . .. sou 1978:79

Bostadskostnaderna för hyreslägenheter och avgången av ansågs viktigast av konsumenterna hyreslägenheter och föreslogs bli föremål för en årlig undersökning, ämnesområden kunde tas upp i samband med medan övriga intermittent av undersökningen vartannat en utvidgning vart år. I föreslogs denna intereller tredje början mittenta ske i samband med varje bostadsutvidgning räkning och en gång däremellan.

ledde fram till att det efter ett Arbetet slutligen antal kom igång löpande undersökprovundersökningar 1969. Denna och 1973 års undersökning har vaningar och har då omfattat rit utvidgade undersökningar som hushållsdata insamlade genom enkäter lägenhetsoch hushåll

till fastighetsägare/fastighetsförvaltare

har undersökts frii flerbostadsbeståndet. Egnahemmen av boendeutredningen och bostadsstående på uppdrag skattekommittên i den så kallade småhusundersökningen I de undersökningarna insamlas även 1972. utvidgade om inkomster och bostadsbidrag från tilluppgifter gängliga dataregister. Övriga undersökningstillfällen har enbart avsett lägenhetsdata för hyreslägenhetsbeståndet insamlade genom enkät till fastighetsägare/

fastighetsförvaltare.

från bostadsbeståndet i Urvalet av lägenheter görs folk- och bostadsräkningen. Antalet utden senaste valda vid senaste tillfället var ca hyreslägenheter stora undersökningarna utökas detta ur- 15 000. I de (8 000 år 1969 och 1973, val med bostadsrättslägenheter 5 000 år 1978).

Resultaten från BHU redovisas uppdelade på fyra regio- - kommuner i övner Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, än 75 000 invånare och övriga kommuner. rigt med mer blir de slumpmässiga fe- Vid ytterligare uppdelningar vilket innebär att BHU därför inte kan len för stora, av lokala data som krävs för tillfredsställa behovet Använt.ex. de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen.

Källor för befolkningsstatistik . . . . .. l37

dare av BHU-data är också huvudsakligen centrala myndigheter som bostadsstyrelsen och bostadsdepartementet. Enligt vad som anges ovan avses BHU bl.a. vara ett komplement till folk- och bostadsräkningarna genom att delvis belysa andra områden (t.ex. hyresutvecklingen) och genom att lämna mer aktuell information.

8.12 Utredningens överväganden och förslag

Utredningen har i detta kapitel redogjort för en prövning av olika källor och insamlingsvägar för befolknings-, sysselsättnings-, hushålls- och lägenhetsuppgifter m.m. En viktig förutsättning är att de källor och den teknik som väljs 1980 bör vara direkt utvecklingsbara mot ökad registersamordning och ökat utnyttjande av administrativa material under 1980-talet. Kravet på aktualitet i redovisningarna av uppgifterna innebär att tillgänglighet och snabbhet i hela hanteringen av källor och insamlingsteknik utgör ett viktigt moment vid val mellan olika alternativ. Viktigt är också att utnyttjandet av olika källor sker i sådana former att allmänhetens av uppfattning fullgott skydd för den personliga integriteten vidmakthålls.

Ett argument vid prioritering mellan olika alternativ är de kostnader som är förenade med olika källor och metoder för insamling. Slutligen men inte desto mindre väsentligt är att såväl allmänhetens som företagens uppgiftslämnande begränsas och samordnas så att inte likartade uppgifter krävs vid olika tillfällen av samma eller olika för stat representanter och kommun.

Nedan beskrivs kortfattat utredningens överväganden kring val av källor och insamlingsteknik bl.a. med utgångspunkt frân de uppgifter som har och fortsättningsvis förväntas få en dominerande användning. Viktigt är att uppgifterna kan redovisas regionalt och lokalt.

Utredningen har även studerat möjligheten att utnyttja vissa återkommande urvalsundersökningar för datainsamling till en undersökning 1980. Samhällsplaneringens behov av statistik redovisad på kommuner och delar av kommuner innebär dock att resultaten från dessa urvalsundersökningar uppdelade på detta sätt blir behäftade med så stora slumpfel att de är oanvändbara.

Utredningen vill inte med detta avfärda urvalsundersökningar som metod för insamling av vissa uppgifter till samhällsplaneringen. Flera kommuner har också gjort urvalsundersökningar för att t.ex. undersöka barnomsorgsbehovet och andra studier av behovet av kommunal service. Detta visar att urvalsundersökning som metod redan utnyttjas där frågeställningarnas karaktär och ekonomiska förutsättningar talar för detta. Utredningen har dock inte föreslagit någon fix del i utformningen av undersökningen 1980 som skulle genomföras på urvalsbasis. Däremot föreslår utredningen att metoden för insamling av hushålls- och bostadsuppgifter för ett urval studeras för att ge underlag till beslut om utformning av undersökningar efter år 1980.

Allmänheten gom uppciftslämnare 1980

Allmänheten (inkl. fastighetsägarna) kan lämna direkta uppgifter för i princip all i detta sammanhang efterfrågad statistik. Allmänhetens inställning har dock under senare år visat på en ökad tendens till uppgiftslämnartrötthet. Stora datainsamlingar från allmänheten innebär dessutom att en undersökning tar lång tid vilket bl.a. har till följd att resultatens kvalitet blir sämre genom bristande aktualitet. Utredningens strävan har därför varit att minska allmänhetens uppgiftslämnarbörda och samordna insamlingen av data med olika administrativa verksamheter som skatteadministrationen för att begränsa uppoffring-

SOU l978:79 Källor för befolkningsstatistik . . . . .. 139

arna totalt för insamlingen.

Demografiska uppgifter och hushållsuppgifter

SCB administrerar sedan 1967 ett centralt befolkningsregister benämnt registret över totalbefolkningen (RTB) vilket bygger på uppgifter från den löpande folkbokföringen. Från detta system framställs löpande demografiska data som används i hög grad inom samhällsplanering och forskning.

Utredningen föreslår att RTB, liksom i F08 75, utnyttjas till förprintning av personblanketterna. Dessutom bör uppgifter från RTB utnyttjas som bakgrundsinformation i avgränsningen av vissa redovisningsgrupper.

Bland tänkbara alternativ för skapande av hushållsstatistik i framtiden har särskilt övervägts möjligheten att uppgifterna hämtas via folkbokföringen. Av det tidigare i detta kapitel sagda framgår dock att den erhållna statistiken idag inte motsvarar den nuvarande hushâllsstatistiken i FoB. För att kunna åstadkomma en godtagbar hushållsstatistik ur RTB krävs ändringar i folkbokföringen. Härvid har främst två alternativ diskuterats. Det första alternativet är ett generellt införande av lägenhetsnummer i folkbokföringen och ett med detta system samordnat lägenhetsregister medan det andra är att i folkbokföringen tillskapa en samhörighetskod (alternativen beskrivs mer ingående i avsnitt 8.3). Det första alternativet innehåller så många praktiska problem med framförallt identifieringen av lägenheter och uppdateringen av ett lägenhetsregister att utredningen redan av detta skäl anser att alternativet är olämpligt som en lös_ ning på kort sikt. Alternativetkan dock bli aktuellt för en närmare prövning på lång sikt. Det andra alternativet skulle dock eventuellt kunna utvecklas till ett system med möjligheter att ge löpande hushållsstatistik redan efter genomförandet av en under-

sökning 1980. I sådant fall skulle en fullständigt registerbaserad undersökning kunna genomföras i framtiden. Utredningen har av tidsskäl inte mer än ytligt kunnat studera detta alternativ och föreslår därför att frågan särskilt utreds och då även med beaktande av de konsekvenser en registerlösning ger för framförallt bostadsbyggnadsplaneringen.

Bostadsuppgifter

Utredningen har studerat möjligheten att samordna insamlingen av hus- och lägenhetsdata med den allmänna fastighetstaxeringen och funnit att det är möjligt. I avsnitt 8.4, bilaga 2 och i utredningens förslag till datainsamling 1980 beskrivs denna samordning och därför görs här inga ytterligare kommentarer.

Uppgifter om sysselsättning, näringsgren, pendling och färdsätt

har studerat möjligheterna att insamla Utredningen uppgifter om sysselsättning, näringsgren, pendling och färdsätt via ett antal administrativa verksamheter och därvid funnit att skattesystemets kontrolluppär det informationsunderlag som utbyggt med gifter ett fåtal uppgifter kan ge efterfrågad statistik (med undantag av färdsätt). Andra källor som allmän självdeklaration, riksförsäkringsverkets register, företagsbaserad lönestatistik och industristatistik m.m. innehåller brister främst i täckningsgrad och är förenade med sådana praktiska och institutionella hinder att utredningen bedömer det olämpligt att dessa alternativ utnyttjas för insamling av data vid en särskild undersökning 1980. Däremot kan de, vilket framförallt gäller industristatistiken, lantbruksstatistiken och lönestatistiken, vara komplement till statistik insamlad enligt utredningens förslag 1980. Utredningen har även studerat möjligheten att utnytt- ja företagsenkäter inom informationssystemet företag

samhälle (DIS) för insamling av data över sysselsättning och näringsgren och därvid funnit att de s.k. DISenkäterna inte uppfyller kraven utan omfattande förändringar. De innehåller inte uppgifter om alla branscher (näringsgrenar) och dessutom i efterfrågas enkäterna huvudsakligen uppgifter om företagens planer och mindre om nuläget. Resultaten från DIS-enkäterna kan därför endast vara komplement till gängse FoB-statistik och inte en ersättning för denna.

Ytterligare datakällor som utredningen diskuterat och som föreslås integreras i 1980 är datainsamlingen SCB:s centrala företagsregister, liksom inkomststatistiken som härrör från allmän självdeklaration. Utredningen återkommer mer detaljerat till frågor i samband med detta i kapitel 10.

sou 1978:79

9 FRÅGOR OM SEKRETESS, INTEGRITET OCH UPPGIFTS- SKYLDIGHET

9.1 Bakgrund

De erfarenheter som folk- och tidigare bostadsräkningar givit om sekretess-, integritets-, uppgiftslämnar- och sanktionsbestämmelser finns sammanfattade i bilaga 7. I samma redovisas även bilaga de legala förutsättningarna för en reglering av hithörande frågor samt lämnas en kortfattad för redogörelse pågående utrednings- och lagstiftningsarbete om sekretessoch datafrågor. I detta avsnitt redovisas utredningens överväganden och och i förslag övrigt hänvisas till nämnda bilaga.

9.2 Tillgänglighet till statistiskt material efter en särskild 1980 undersökning

9.2.1 Utlämnande till enskilda

Sekretesslagens regler innebär att utlämnande av FoBs primärmaterial till enskilda sker efter skadeprövning. Utlämnande kan också ske efter samtycke från dem som avses med uppgifterna. Med till hänsyn kostnadsaspekten m.fl. faktorer torde sådant samtycke endast kunna aktualiseras i samband med uppgiftsinsamlingen till en folk- och bostadsräkning alltså inte i efterhand. Behov av att utnyttja när samtyckesinstitut uppgiftsinsamligen äger rum föreligger inte utredenligt ningens uppfattning.

m.m. 144 Sekretess och integritetsfrågor

Utlämnande till enskilda efter skadeprövning kan däremot aktualiseras beträffande den föreslagna undersök- SCB:s praxis i detta avseende ningens primärmaterial. emellertid för en policy med total restrikger uttryck tivitet - varken från FoB 70 eller FoB 75 har uppgifter utlämnats till enskilda. Utredningen vill dock de möjligheter som öppnats genom den nyligen peka på av statistiksekretessens utformgenomförda ändringen Det torde numera vara möjligt att lämna ut dening. tabeller eller avidentifierat material under taljerade bibehållet sekretesskydd. Genom att sekretesskyddet lever kvar vinner man den fördelen att förbehåll om m.m. av materialet kan uppställas med binanvändning dande verkan (16 § tredje stycket sekretesslagen). kan inte finna några principiella invänd- Utredningen mot att t.ex. enskilda forskare får ta del av ningar material - i första hand i viss bearbetad statistiskt form - för som sammanfaller med ändamålet med syften den av utredningen föreslagna undersökningen, nämligen att i vid mening tillgodose samhällsplaneringens, och allmänhetens informationsbehov. Skaforskningens in casu måste naturligtvis staka vägen deprövningen för SCB:s praxis.

I till sekretesslag (Ds Ju l977:ll) marförslaget ny keras ett undantag från den skärpta statisexplicit tiksekretessen för uppgift som behövs för forskningsoch därmed föreslås forskningen ges en särändamål ställning. På samma sätt som när det gäller uppgift som inte är direkt till den enskilde kan hänförlig utlämnande ske efter som ett avsteg från skadeprövning om absolut sekretess. Liksom i gällande huvudregeln rätt föreslås att förbehåll om användning m.m. kan enskild. Om förslaget i ovan uppställas gentemot nämnda delar kommer att i den nya lagen talar ingå detta utredningen för att tillämpa en mer nyenligt anserad för att tillgodose forskningens behov syn av data.

sekretess och integritetsfrågor m.m. 145

Eftersom den typ av utlämnande som här diskuteras

håller sig inom offentlighets- och sekretessområdet

faller den därmed utanför datalagens tillämpningsom-

råde (jfr. 6 § andra stycket datalagen).

9.2.2 Utlämnande myndigheter emellan

Sekretesslagen gäller inte mellan utan myndigheter

endast i fråga om utlämnande till enskild. Samtidigt

kan dock konstateras att de intressen som sekretess-

lagen ger skydd åt i lika hög grad gör sig gällande

i framförallt SCBs under senare år utvecklade praxis i förhållande till andra myndigheter. SCB hävdar att

en myndighet kan ett avböja utlämnande till annan

myndighet med till hänvisning skaderisken för ett i

sekretesslagen skyddat intresse. SCB har tillämpat denna praxis i om material fråga från FoB 70 och FoB

75 - inte i något fall har individnivå materia1_på

utlämnats till annan myndighet.

FoB-utredningen vill i parallellitet med det synsätt

som redovisats i om att fråga tillgodose den fria

forskningens behov av data från statistiska undersök-

ningar förorda att den offentliga forskningen ges

möjlighet att ta del av sådant material som från den

1 januari 1978 innefattas i

statistiksekretessen,

nämligen dels tabeller med information på detaljerad

nivå, dels avpersonifierat material. Utredningens

ställningstagande utgår ifrån dels den förutsättningen att sådana utlämnanden inte medför någon skaderisk

för de som ingår i materialet vilket blir SCBs sak

att pröva i enskilt varje fall, dels att SCB kommer

att utveckla metoder och tekniker för att göra dylika

uttag ändamålsenliga både från användar- och inte-

gritetssynpunkt.

Utöver forskningens behov finns ett dokumenterat

behov av dessa data för samhällsplanering, framför-

m.m. 146 Sekretess och integritetsfrågor

kommunal nivå, men även på regional nivå och allt på från vissa centrala myndigheters sida. Utredningen även för sådana behov bör material kunna anser att till för statistiska ändamål. Utställas förfogande är medveten om de skäl som ur integritetsredningen har rests mot utlämnanden från SCB, men synvinkel anser ändock att till att utnyttja avgränsningen för statistiska ändamål för de syften som material säkerställer den enskildes krav på seknyss nämnts I stället för att kunna retess och integritetsskydd. förbehåll om användning m.m., vilket är uppställa enskild, såsom tidigare nämnts, möjligt gentemot statistiksekretessen med när en sekretessbeföljer utlämnas till annan myndighet. Det är lagd uppgift att SCB i sådana ärenden ger utockså tillrådligt för sin hur det utlämnade materialet tryck syn på avseende sekretess och säkerhet, även bör hanteras om sådana inte är rättsligt bindande. anvisningar

som ovan berörts avser i första hand tabell- De uttag Det kan emeluttag och avpersonifierade uppgifter. uteslutas att angelägna syften motiverar lertid inte - Inte också uttag på individnivå primärmaterial. bör utredningen restheller för sådana uttag enligt absolut. Efter prövning bör det sånktiviteten vara att tillhandahålla dylika data. ledes vara möjligt

i som ovan förordats kan :ill- Den nyansering praxis ramen för lagstiftning på offentlämpas inom gällande I första lighets- och sekretesslagstiftningsområdet. hand beroende att sekretesslagen inte gäller mynpå emellan. FoB-utredningens uttalade uppfattdigheter får som incitament för SCB att modifiera ning tjäna de områden som utredningen berört. sin policy på

med utlämnanden inam När det gäller problematiken måste - till skillnad från den offentliga sektorn - även tas till utlämnanden till enskilda hänsyn

Sekretess och m.m. 147 integritetsfrågor

datalagen. Här kan därför blott konstateras att det beslut som datainspektionen fattar av på grundval anmälan från SCB om FoB-utredningens förslag till undersökning att genomföras 1980 den ger yttersta gränsen för vad som är i möjligt fråga om uttag till den offentliga sektorn. Korrespondens måste alltså föreligga mellan policy och datainspektionens beslut. Inrättas genom uttaget ett i datalapersonregister gens - eller mening utvidgas ett existerande hos mottagaren får detta konsekvenser i ytterligare förhållande till datalagen.

9.2.3 Datalagen

Till följd av att en undersökning regleras i lag gäller enligt datalagen endast anmälningsskyldighet och ej Detta

tillståndsprövning. innebär i sin tur

att datainspektionen är att skyldig meddela föreskrifter för registret i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, i den mân regeringen eller riksdagen inte har meddelat föreskrift i samma hänseende. Det är i nio uppräknade avseenden som föreskrifter skall meddelas. Tre av dessa är av särskilt intresse för utredningen. Det är föreskrift om dels de bearbetningar av i personuppgifterna registret som får göras med ADB, dels de

personuppgifter som får göras

tillgängliga, dels också utlämnande och annan användning av personuppgifter.

I 1975 års om folk- och lag bostadsräkning gavs föreskrifter med en sådan att detaljeringsgrad kompletterande föreskrifter från datainspektionens sida inte erfordrades. Av olika skäl - inte minst med hänsyn till behovet att nå ut med så fullständig information till allmänheten som - torde möjligt det vara lämpligt att även i en kommande lag noga reglera de områden som har datainspektionen eljest att meddela föreskrift om. har FoB-utredningen utformat

och m.m. 148 Sekretess integritetsfrågor

förslaget till lag för undersökningen 1980 med denna

utgångspunkt.

I sammanhanget bör omnämnas Datalagstiftningskommittêns (DALK) syn på de sistnämnda frågorna (soU 1978:54, - Datorer - Efter att ha Personregister Integritet). konstaterat att kommittén inte på angivna grunder är beredd att förorda en särskild reglering i datalagen av samkörning som gäller forskning och statistik sägs följande: Som särskilda riktlinjer för (data-)inspektionens verksamhet när det gäller forsknings- och statistikregister vill dock DALK på nytt framföra att det kan finnas anledning att vara mindre restriktiv då eller annat samutnyttjande av data samkörning för vetenskapliga forskningsändamål, samplaneras och än för allhällsplanering statistikproduktion männa eller enskilda administrativa ändamål.

9.3 Uppgiftsplikt

I förslag till undersökning utgör en utredningens del ett uppgiftslämnande från företagen. väsentlig Dessa skall i samband med upprättandet av kontrollför inkomstâret 1980 även ange vissa uppuppgifter som sammanställning av efterfrågad gifter möjliggör Utredningen har i särskild sysselsättningsstatistik. ordning prövat frågan om de tillkommande uppgifterna som förordats kan anses betungande för företagen (se 6). FoB-utredningens bedömning är att företabilaga bör ha goda möjligheter att lämna begärda uppgifgen ter. Eftersom för den övriga delen av uppgiftsplikt kontrolluppgiften föreligger enligt taxeringslagen är det bedömning att uppgiftsplikt skall utredningens även för statistikuppgifterna. Denna uppgiftsgälla har inarbetat som en del i sitt plikt utredningen - och i med den nya författningsförslag enlighet avses slutligt prövas och regeringsformen frågan beslutas av riksdagen.

sou 1978:79 Sekretess och integritetsfrågor m.m. 149

Från allmänheten torde uppgiftslämnandet utenligt redningens förslag inte vara särskilt betungande. Uppgiftsplikten för allmänheten torde därför snarast vara en princip- och integritetsfråga.

För att i korthet något diskutera uppgiftsplikten som en princip- och får man konstaintegritetsfråga tera att varje individ i samhället måste tåla visst intrång i den personliga - en rätt att integriteten bli lämnad i fred kan vara absolut i ett aldrig samhälle. Därför är en om att integritetsfrågan fråga dra gränsen mellan acceptabelt och inoacceptabelt trång. Det är en gräns som förändras i takt med samhällsutvecklingen i vid mening. En form av integritetsintrång är att avkräva en enskild en person prestation uppgiftslämnande, en annan är utnyttjandet av uppgifterna. Det som finns och regelsystem som för närvarande ses över för att förbättras, utgör garantier för att i den integritetsintrånget senare formen minimeras. Åtgärder har också för att mividtagits nimera intrânget i den förra formen. Sålunda föreskrivs i den nya att föreskrifter regeringsformen som gäller åligganden för enskilda meddelas genom lag. Det är alltså som beslutar riksdagen om uppgiftsplikt och som därvid har att samhällets väga nytta av uppgifter mot för den belastningen enskilde.

FoB-utredningen förordar att uppgiftslämnandet vid undersökningen 1980 i likhet med sina föregångare förses med uppgiftsplikt. Som allmän princip bör därvid gälla att arbetet skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna inte i onödan. betungas

9.4 Vitesfrågor

Utredningen förordar att sanktionssystemet i fråga om åsidosatt uppgiftsplikt utformas i huvudsaklig överensstämmelse med det som tillämpades vid FoB75. Lagförslaget innehåller bestämmelser om anmaning och

och m.m. l50 Sekretess integritetsfrågor

och vite. bör inte få bestämmas under Vitesbeloppet 100 kr. eller över l 000 kr. för enskilda personer men måste konstrueras annorlunda för företagens del. Här måste varje enskild kontrolluppgift betraktas som ett och förses med en formell uppgiftslämnande vitessanktion. Beloppet får fastställas efter ytteroch bör samordnas med ligare överväganden reglerna sanktionsbestämmelser. Till skattelagstiftningens skillnad från FoB 75 bör enligt utredningens uppfattvid vite bestämmas till enhetliga ning förelägganden inom riket och därmed inte få variera från belopp till Direktiv härom bör länsstyrelse länsstyrelse. utfärdas.

Utredningen anser att anmaning till den uppgiftsbör ett vitesföreläggande. Rättsskyldige föregå säkerhetskrav talar för detta, även om själva vitesförfarandet inte hindrar att missförstånd och andra förhållanden, som kan uppstå i den dylika omfattande administrativa apparat som en så stor leder till, kan redas ut under förfaranundersökning det och föreläggandet därmed återtas. Utredningen anser däremot inte att rättssäkerhetskrav med samma talar för att sådan anmaning måste sändas som styrka rekommenderad försändelse. I FoB 75 kunde nämligen av formella skäl inte beslut om vitesföreläggande om den mötte en ansökan om meddelas uppgiftsskyldige med om att han inte fått del föreläggande invändning av i de fall anmaning sänts i vanligt någon anmaning brev. anser som nyss nämnts att vites- Utredningen fakta kommer i förfarandet kan avbrytas om nya dagen. I formellt avseende anser därför utredningen att tillför att meddela beslut om vitesföreräcklig grund skall vara att avsändaren kan Visa att vanläggande brev med anmaning avsänts till den uppgiftsligt skyldige.

Vad beslut om Vitesföreläggande bör enligt gäller kammarrätt och regeringsrätt vara besvärsutredningen

Sekretess och integritetsfrågor m.m. l5l

instanser. Beslut om utdömande av försuttet vite fattas av länsrätten. Sådant beslut kan överklagas till kammarrätten och regeringsrätten (33 § förvaltningsprocesslagen). För prövning i regeringsrätten krävs särskilt tillstånd (35-37 §§ samma lag).

10 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

10.1 FOB blir HBS

Folk- och bostadsräkningar i Sverige har sedan lång tid tillbaka varit komplicerade totalundersökningar omfattande ett stort antal variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter om antalet personer, hushåll, lägenheter etc., med en långtgående regional fördelning. Detta inslag av räkning har efter hand fått en mindre betydelse vilket innebär att benämningen folk- och bostadsräkning numera inte ger en riktig uppfattning om ändamålet med och innehållet i undersökningen. Med hänsyn till de ändrade förhållandena bör benämningen folk- och bostadsräkning inte längre användas. Utredningen föreslår i stället namnet hushâlls-, bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunkten i undersökningen.

10-2 översiktlig av presentation utredningens förslag till HBS 80

10-2-l Inledning

Utredningens förslag till framställning av befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushâlls- och bostadsdata 1980 och i ett längre tidsperspektiv har grundats på erfarenheter och synpunkter från användare och andra intressenter. Användarnas behov

154 Utredningens överväganden och förslag

av informationsunderlag såväl nu som framdeles har bildat bas för förslaget till en undersökning. Datainsamlingsmöjligheter, framtida produktionstekniska möjligheter och rena kostnadsöverväganden har starkt påverkat utformningen.

Utredningen har utarbetat ett principiellt förslag till tillvägagångssätt och innehåll (variabelinnehållet framgår av bilaga ll) i en undersökning 1980.

Kostnaden för den undersökning som rekommenderas är ungefär hälften så stor som för FoB 75.

Förslagets principiella lösning måste i sina detaljer vidareutvecklas av SCB i samråd med berörda parter före hösten l980. Utredningen har bedömt att tiden fram till dess skall vara tillräcklig för att en väl fungerande undersökning skall kunna genomföras.

HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsättningsdelen som huvudsakligen är baserad på uppgiftslämnande från företagen med hjälp av kontrolluppgiften, dels hushålls- och bostadsdelen baserad på blanketter som insamlas från allmänheten och vissa uppgifter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen 1981.

Tidpunkten för avgränsning av populationerna är olika för de två delarna, nämligen september för blankettuppgifterna och uppgifterna från fastighetstaxeringen och oktober för uppgifterna från det skatteadministrativa systemet. Utredningen vill genom uppdelningen peka på att dessa två delar är oberoende av varandra och att de därmed i det mer långsiktiga perspektivet inte behöver genomföras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av praktiska och ekonomiska skäl organisatoriskt sammanhâllen. I detta sammanhang förtjänar

Utredningens överväganden och förslag 155

att påpekas de väsentliga inslagen av samverkan mellan SCB och andra myndigheter. Ansvaret för det operativa genomförandet ställer krav på en inom SCB självständig projektorganisation med totalansvar för genomförandet av en sådan undersökning.

l0.2.2 Sysselsättningsdelen (översiktligt)

Utredningen föreslår att sysselsättnings- och pendlingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av nedanstående källor.

SKATTEADMINISTRA- CENTRALA INKOMST- REGISTRET ÖVER TIONENS KONTROLL- FÖRETAGS- REGISTRET TOTALBEFOLK- UPPGIFT (KU) REGISTRET (INK) NINGEN (RTB) (CFR)

SAMBEARBETNING

SYSSELSÄTTNINGS- STATISTIK STATISTIK ÖVER PENDLING

Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom kontrolluppgiften för gruppen anställda. Inkomstregistret, som upprättas vid SCB på grundval av taxeringsuppgifterna, föreslås använt bl.a. för att avgränsa företagargruppen. Dessa två källor kommer att ge underlag till redovisning av sysselsättningsstatistik. Sambearbetning av uppgifterna från kontrolluppgifterna (KU) med en uppdaterad och särskilt an-

156 Utredningens överväganden och förslag

version av CFR (fortsättningsvis benämnt arpassad möjliggör redovisning av näringsbetsställeregistret) sysselsättningsstatistik. Arbetsställegrensfördelad förutsätts efter uppdatering och kompletteregistret ring innehålla uppgifter om var (län, kommun, tätort/ arbetsstället är beläget. glesbygd, nyckelkodområde)

RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna leverera om var den anställde bor (län, komuppgifter mun, nyckelkodområde). Dessa uppgiftätort/glesbygd, ter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens beatt pendlingsstatistik kan redolägenhet möjliggör visas.

i detta utförande beräknas kosta Sysselsättningsdelen ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för uppgiftslämnandet. Tidsåtgången för företagens uppgiftslämnande har uppskattats till ca 100 000 tim.förutom viss insats för förberedelser (se bilaga 9).

l0.2.3 Hushålls- och bostadsdelen (översiktligt)

Utredningen föreslår att hushålls- och bostadsstatistik i HBS 80 framställs enligt nedanstående principiella modell.

PERSON- FASTIGHETSTAXERINGS- BLANKETT FRÅN BLANKETT FRÅN ALLMÄNHETEN FASTIGHETSÄGARNA

_____QC==:::::::IZ:::dh›_sI:::::7__øø*1

SAMBEARBETNING . l

fi

HUSHÅLLS- KOMBINERAD BOSTADS- STATISTIK HUSHÅLLS- STATISTIK OCH BOSTADS- STATISTIK

Utredningens överväganden och 157 förslag

Med hjälp av personblanketten insamlas från allmänheten uppgifter som för ger underlag att framställa statistik över hushållens storlek (antal personer) och deras sammansättning (hushållsställning), En något utbyggd uppgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering ger dessutom efterfrågade bostadsuppgifter.

Framställningen av enbart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. av Framställningen hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt föreslagen metod endast göras genom en av och sambearbetning person- bostadsuppgifter och leder därför till en så kostnad som hög ca 45 milj. kr. Utredningen föreslår av denna anledning att andra metoder studeras, så att man i framtiden ev. skall kunna framställa hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kostnad (se avsnitt 10.9).

10.3 Detaljerad av olika delar i beskrivning HBS 80

l0.3.l Sysselsättningsdelen

l0.3.l.l Populationsavgränsning

I tidigare folk- och har bostadsräkningar i redovisningen av sysselsättning normalt föringått samtliga värvsarbetande, dvs. anställda, medhjälpande familjemedlemmar och företagare. Vid användning av kontrolluppgiften kan erhållas sysselsättningsuppgifter endast för de anställda. har Användaranalysen visat att för grupperna 7 % av företagare (ca de förvärvsarbetande 1975) och medhjälpande familjemedlemmar (drygt l % av de förvärvsarbetande är konsu- 1975) menterna huvudsakligen intresserade av antalet per-

158 Utredningens överväganden och förslag

soner och inte så mycket av deras arbetstid i timmar. Utredningen föreslår därför att gruppen företaskall med hjälp av bl.a. inkomstregare avgränsas vilket kommer att kunna ge en redovisning gistret, av gruppens storlek. Uppgifter om antalet medhjälpande kan däremot inte erhållas från familjemedlemmar administrativ källa. Resultatet kommer därför någon att vara behäftat med ett visst täckningsfel.

i tidigare folk- och bostads- Sysselsättningsuppgiften har normalt avsett en mätvecka i oktober, räkningar eftersom denna har ansetts ge mätvärden för tidpunkt ett normalt men också där-

sysselsättningsförhållande,

för att mantalsskrivningstidpunkten, den l november, har varit tillfället för avgränsning av populationen. har också inhämtats för den Sysselsättningsuppgifter för de personer som föregående fyramånadersperioden var frånvarande från förvärvsarbetet untillfälligt der mätveckan.

För att bibehålla till jämförelser bakåt möjligheten i tiden är en mättidpunkt som inte avviker alltför från att föredra. Det inmycket tidigare räkningars nebär att från KU-systemet sysselsättningsuppgifter ur bör avse oktober månad. statistiksynpunkt

från kommer kontroll- Enligt upplysningar RS-projektet även i det nya skatteadministrativa systeuppgifterna att innehålla om vilken tid som förmåmet uppgifter nen avser. I anvisningarna till kontrolluppgiften påatt första och sista månaden som förmånen avser pekas skall om inte hela inkomståret avses. Denna anges kommer inte att visa om den anställde föruppgift värvsarbetade en viss av denna tid, utan uppperiod innehaft en anställning ungiften anger om personen hela eller del av tid. Uppgiften ger dock der angiven att en viss t.ex. oktober. möjlighet välja mätperiod

Utredningens överväganden och 159 förslag

Även kontrolluppgifter som inte avser anställningsförhållanden bör bearbetas som en vid hjälp populationsavgränsningen.

För att det skall bli möjligt att sammanställa statistik över förvärvsarbetande dagbefolkning, näringsgren och pendling föreslår utredningen att företag med flera arbetsställen på varje kontrolluppgift anger identiteten för det arbetsställe vid vilket den anställde arbetar. Det vore att föredra om denna arbetsställeredovisning avsåg förhållandena under oktober. Den för företagens uppgiftslämnande naturliga tidpunkten är emellertid december månad, eftersom övriga uppgifter kontrollpå uppgiften normalt ifylls efter denna månads utgång. Utredningen anser det viktigt att uppgiftslämnandet blir så lite betungande som möjligt och föreslår därför att arbetsställeredovisningen får avse december månad. Vissa fel kan men desuppkomma sa torde vara av liten omfattning. Givetvis måste för de anställda med t.ex. ambulerande arbetsuppgifter eller för vilka arbetsstället varierar över tiden, specialregler utformas för vart dessa personer skall hänföras. Sådana regler har funnits även i tidigare folk- och bostadsräkningar.

Utredningen har även övervägt möjligheten att utnyttja företaget som redovisningsenhet dvs. en samlad redovisning av flerarbetsställeföretagens olika arbetsställen, men förkastat det alternativet. Hela 60 % av alla flerarbetsställeföretag har nämligen arbetsställen i olika kommuner och mer än hälften av alla anställda arbetar i flerarbetsställeföretag. Med denna utformning skulle KU-systemet i stort sett vara oanvändbart som statistikkälla för kommunal och regional Ett sätt planering. att få sysselsättningsstatistik fördelad på kom-

160 överväganden och förslag Utredningens

muner vore att arbetsgivaren för varje anställd i flerarbetsställeföretag angav en uppgift om kommunlän och kommun - 4 siffror) tillhörighet (kod för på KU. konsumentanalys visar dock att upp- Utredningens om kommunvis av antal anställda och gifter redovisning näringsgren inte räcker för samhällsplaneringens syften. Behov av om pendling mellan delar av uppgifter kommunen också. För att få godtagbar detalföreligger i och för att jeringsnivå näringsgrensklassificeringen över huvud erhålla nämnda pendlingsstatistik krävs taget att de anställda fördelas på arbetsställen.

lO.3.l.2 Variabelinnehâll

HBS 80:5 innehåller variablerna syssysselsättningsdel (förvärvsarbetande, antal tim; ej förvärvsselsättning arbetande) och näringsgren. Genom kombination med uppoch bostadens kan gifter om arbetsplatsens belägenhet förvärvsarbetande natt- resp. dagnäringsgrensfördelad befolkning samt pendlingsdata erhållas.

om de förvärvsarbetande erhålls från KU-sys- Uppgifter temet (anställda) och inkomstregistret (företagare). av förvärvsarbetet (antal timmar) i KU- Omfattningen föreslås principiellt anges som överenskomsystemet men veckoarbetstid anställningsavtal. Detta enligt mått som framgår av benämningen, den veckoaranger, betstid som hör samman med anställningen (tjänsten). Det innebär att det är ett stadigvarande förhållande som inte av sjukdom, havandeskapsledighet o.d. påverkas som saknar ett anställningsavtal om överenskom- Grupper men veckoarbetstid måste särbehandlas. Principer härför fastställs av SCB i samråd med SAF och andra ar-

betsmarknadsorganisationer.

Inkomstregistret, som används för att avgränsa populationen, innehåller om företagarnas aringa uppgifter

Utredningens överväganden och förslag 161

betstid. Utredningen har inte heller något färdigt förslag till hur dessa uppgifter skall erhållas men vill påpeka att arbetstidsuppgifter för företagare i tidigare folk- och har haft en bostadsräkningar låg kvalitet. Enkla schabloner torde därför inte ge nämnvärt sämre resultat.

Fördelningen på näringsgren skall liksom i FOB 75 följa den svenska standarden för näringsgrensindelning (SNI).

Utredningen har även studerat de försök som har gjorts att med hjälp av årsvisa specialbearbetningar av inkomststatistiken uppskatta arbetstid med utgångspunkt från FoB 75. Förhållandet mellan inkomst och arbetstid är relativt olika mellan olika näringsgrenar, yrkesgrupper, regioner, kön etc. och dessutom kan detta förhållande med tiden förändras olika för skilda vilket att en grupper, gör sådan skattningsteknik,framför allt efter en viss tidsperiod, torde lida av allvarliga brister. I föreliggande sammanhang har därför utredningen förkastat detta alternativ för anställda. gruppen För företagargruppen kan denna metod utmöjligen nyttjas för att ge enklare schablonvärden.

lO.3.l.3 Uppgiftslämnandet samt av överföring statistikuppgifter på datamedium

Utredningen har för att förvissa sig om företagens möjligheter att lämna efterfrågade statistiska uppgifter bl.a. genomfört vissa fältstudier (se bilaga 6) och därvid funnit att är förutsättningarna goda. Kontrolluppgifterna måste dock för att genomförandet av HBS 80 skall vara ändras så möjligt att företagen 1980 lämnar för följande uppgifter statistikbruk:

och förslag 162 Utredningens överväganden

- överenskommen veckoarbetstid enligt anställningsavtal (normal veckoarbetstid)

- endast företag med arbetsställeidentifiering (gäller flera arbetsställen)

måste i tid före insamlingen av kontroll- Företagen god för 1980 års inkomster informeras om föruppgifterna i En väsentlig sådan ändringarna uppgiftslämnandet. arbetsställeindelningen som föreslås förändring gäller ett samarbete mellan SAF, andra arfastställd genom SCB och RSV. Flerarbetsstälbetsmarknadsorganisationer, skall underrättas om vilka arbetsställen leföretagen identifikationer) som är registrerade i CFR. (inkl. och SCB skall med utgångspunkt från dessa Företagen uppgifter komma överens om lämplig arbetsställeuppdelidentifikation). Denna kan t.ex. ha ett enning (och samband med den indelning i arbetsplatser som tydigt i SAF:s lönestatistik. Företag med flera aranvänds kontrolluppgift efter träfbetsställen skall på varje fad överenskommelse ange arbetsställets identifikation. nuvarande skall dess- Liksom i den kontrolluppgiften utom alla företag identifieras med ett l0-siffrigt

organisationsnummer.

Allmänheten har tidigare lämnat uppgifter om sysselsättning till folk- och bostadsräkningen. Utredningen har funnit, att ett uppgiftslämnande genom företagen kan ett för samhället mindre kostsamt sätt göras på av torde 1980. ökningen företagens uppgiftslämnande av den minskning i allmänhetens uppgiftslämuppvägas nande som därigenom kan åstadkommas. Företagens upptill har också begiftslämnande skattemyndigheterna dömts vara den administrativa verksamhet som kan ge bästa statistikprodukten. Anden kvalitetsmässigt vändaranalysen pekar också på att uppgifter om syskommer att efter 1980 behöva kunna inselsättning

Utredningens överväganden och förslag 163

samlas årligen, vilket kräver en insamling på annat sätt än med hjälp av allmänheten för att vara genomförbar.

Företagen får i samband med att KU skall fyllas i 1980 en viss ökad belastning jämfört med tidigare. De företag som redovisar på magnetband måste t.ex. göra vissa generella förändringar av engångskaraktär som sedan kan utnyttjas vid motsvarande statistisk datainsamling i fortsättningen. Efterfrågade statistikuppgifter är dock få och nämnda fältstudie visar att dessa är relativt lätt tillgängliga för de flesta företagen. Utredningen bedömer inte företagens ökade uppgiftslämnarinsats som särskilt betungande. Förslaget till HBS 80 torde också kunna ge underlag till decentraliserade arbetsställeregister för kommunal och regional planering. Detta förväntas innebära att företagens uppgiftslämnande till de företagsregister som tidigare har framställts, utan närmare samordning, av ett flertal länsstyrelser, kommuner och företagarföreningar (numera utvecklingsfonder) kommer att bli överflödigt. Som framgår av avsnitt 10.9 torde också ett genomförande av HBS och framtida undersökningar kunna leda till att vissa andra undersökningar omprövas och förändras.

Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret dels till lokal skattemyndighet (LSM) dels till den skattskyldige. KU lämnas och bearbetas normalt i det län där arbetsgivaren är registrerad. Skattemyndigheterna kontrollerar att kontrolluppgifter lämnas för ansamtliga ställda.

överföring av kontrolluppgifter till datamedium skall vara klar då den maskinella avstämningen mot dekla-

164 överväganden och förslag Utredningens

påbörjas omkring den 15 mars taxerationsuppgifterna ringsåret. Den nyligen införda möjligheten för arbetsatt till LSM avlämna KU på magnetband förväntas givare medföra att åtskilliga övergår till sådant redovisningssätt. För arbetsgivare skall länsstyrelser eller övriga LSM överföra kontrolluppgifterna till datamedium. Utredhar bedömt att dataregistreringen av de för sysningen tillkommande uppgifterna i KU selsättningsstatistiken skall kunna ske i anslutning till övriga uppgifter. RSV har i oktober 1978 ännu inte slutligt fastställt vilken i anställda och maskinutrustning som kapacitet skall finnas vid länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Erfarenheterna från överföringen av 1979 och 1980 års kontrolluppgifter får ge besked om vilka resurser som kan komma att krävas för att även de 1981 tillkommande statistikuppgifterna skall hinna överföras på utsatt tid. SCB skall efter att ha tagit emot de data- KU stämma av (fullständighetskontroll) om registrerade statistikuppgifter har lämnats av företagen och genomföra andra rimlighetskontroller. Därefter genomförs erforderliga kompletteringar.

Antalet KU som kommer att lämnas av arbetsgivarna till för en period av 1 år har f.n. uppskattemyndigheterna skattats till ca 7 milj. I HBS 80 skall populationen avse anställda under oktober månad. Många kontrolluppavser annan anställning än för oktober. Betydgifter färre KU än det sammanlagda antal som arbetsgivarligt na måste lämna av fiskala skäl behöver därför innehålla uppgifter om arbetstid och arbetsställeidentitet. om den tid förmånen avser måste dock finnas i Uppgift samtliga KU, vilket även krävs för skattemyndigheternas arbete.

lO.3.l.4 Kommunal och central bearbetning av arbetsställeregistret

Förberedelserna för HBS 80 måste starta tidigt under våren 1979 med insatser för att utveckla CFR till ett

Utredningens överväganden och förslag 165

arbetsställeregister. Arbetet måste planeras och ledas av SCB. Länsstyrelserna bör ha till att uppgift samordna arbetet inom länen.

Inom SCB har redan påbörjats en försöksverksamhet att förbättra CFR i samarbete mellan SCB, kommuner och länsstyrelser. Kontaktmän har i detta arbete utsetts i kommuner och vid länsstyrelser bl.a. för att rapportera om tillägg, förändringar etc. i företags/arbetsställebeståndet. Erfarenheterna från

detta arbete bör tillgodogöras i utformningen av

rutinerna för uppdateringen av arbetsställeregistret för HBS 80.

Uppdateringen av arbetsställeregistret skall också omfatta identifiering och kodsättning av arbetsplatsens belägenhet för*områden mindre än kommuner för att ge möjlighet till redovisning baserad på tätort/glesbygd och nyckelkodområden. Motsvarande arbetsinsats genomfördes tidigare genom granskning, rättning och kodning för samtliga förvärvsarbetande, dvs. drygt 3,8 miljoner individer, medan det i förslaget skall göras för ca 500 000 arbetsställen. Avgränsningen av nyckelkodområden och kodsättning av arbetsplatsens belägenhet föreslås åvila kommunerna. Arbetsuppgiften i sin helhet omfattar såväl kontroll som upprättande av underlag till uppdatering av informationen för arbetsstället (näringsgren, adress etc.). Antalet uppgifter som skall kodas kommer, som nyss nämnts, att minska beroende på att ett färre antal enheter nu blir informationsbärare (arbetsställen). Det är en fördel eftersom riskerna för fel därmed bedöms kunna begränsas, men framför allt blir det lättare att upprätta nyss nämnda underlag.

Näringsgrenskodningen av främst vissa företagare

och förslag 166 Utredningens överväganden

kan inte en uppdatering av argöras genom löpande Därför föreslås att sådana förebetsställeregistret. tagare (ca 100 000) via en särskild uppdateringsrutin klassificeras av lokal skattemyndighet eller taxeringsnämnd i samarbete med kontaktmännen i kommunerna. LSM f.n. ett avtal med SCB data om ca 1 kodsätter enligt individer (5:e, l5:e och 25:e födda i milj. årligen rutiner som är utformade för invarje månad) enligt komststatistikens behov. Införs fortsättningsvis en baserad på KU-ansatsen årlig sysselsättningsstatistik och LSM kodsätter utredningens förslag kommer enligt att kunna som underlag för såväl inkomstdetta tjäna statistikens som de krav som ställs speciella syften i samband med HBS 80. Därmed kommer endast uppgifter 100 000 individer att behöva kodas vid LSM för drygt (eller taxeringsnämnd) vilket är en inte oväsentlig

rationalisering.

svara för av hela verksamheten med SCB skall samordning ett innebärande bl.a. registrearbetsställeregister, och av innehållet i det insamlade matering prövning rialet. Satsningen på utvecklingen av ett uppdaterat kommer att ställa ökade krav på arbetsställeregister kontakter och samarbete mellan kommuner, länsstyreloch SCB. Motivet till detta är att uppgifter om ser och näringsgren mer direkt arbetsplatsens belägenhet än kommer att utnyttjas i statistikproduktidigare tionen och därmed påverka kvaliteten.

l0.3.l.5 Kvalitet

har inte haft möjlighet att praktiskt prö- Utredningen KU som statistikkälla, vilket innebär att kvalitetsva är svåra att göra, men vissa synpunkter överväganden kan ändå framhållas. Utredningen bedömer att företagen har förutsättningar att kunna lämna efterfrågade goda i HBS 80 komstatistikuppgifter. Sysselsättningsdelen

Utredningens överväganden och 167 förslag

mer att ge vissa täckningsfel. Medhjälpande familjemedlemmar (ca l % av de förvärvsarbetande) kan nämligen inte fångas på något heltäckande sätt utan blankettinsamling. Avgränsningen av gruppen företagare kan också ge upphov till vissa skillnader jämfört med metoden vid blankettinsamling. Även den tidigare tillämpade metoden har trots omfattande gransknings- och kompletteringsarbete gett upphov till viss undertäckning (se även avsnitt 10.7 och bilaga 10). Utredningens bedömning är att problemen inte skall bli mer svårhanterbara än med det tidigare tillämpade förfarandet. Den förändrade insamlingen av sysselsättningsuppgifter förväntas för framtiden ge möjlighet till populationsavgränsningar på ett förhållandevis enhetligt och systematiskt sätt.

lO.3.2 Hushålls- och bostadsdelen

l0.3.2.l Populationsavgränsning

Populationsavgränsningen av hushåll föreslås tillgå pâ följande sätt. Hushållsmedlemmarnas namn och personnummer skrivs ut i förväg på personblanketten med hjälp av registret över totalbefolkningen (RTB). I avsnitt 8.3 har visat att det hushåll utredningen som kan definieras enbart på basis av de personuppgifter och den samhörighetskod som finns i RTB, s.k._ RTB-hushåll, i många fall avviker från det faktiska boendet och därmed det bostadshushåll som samhällsplaneringen efterfrågar. Uppgiftslämnarna

skall därför kontrollera de i utskrivna

förväg uppgifterna och ev. komplettera dessa så att bostadshushållet erhålls (dvs. de som bor stadigvarande tillsammans i en lägenhet). Populationen i HBS 80 skall med denna förutsättning komma att bestå av samtliga bostadshushåll en viss vecka i september (omkring den 15 september).

och förslag 168 Utredningens överväganden

till bostadsdelen skall i september 1980 Uppgifter via den allmänna fastighetstaxeringen 1981 insamlas om samtliga byggnader som innehåller bostadslägenheter. För enfamiljshus skall uppgifter om lägenheten redovisas fastighetstaxeringsblanketten mepå dan för flerfamiljshus lämnas på en säruppgifter skild lägenhetsförteckning som bifogas fastighets-

taxeringsblanketten.

lO.3.2.2 Variabelinnehåll

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå några nya bostads- och hushållsuppgifter jämfört med dem som insamlades vid FoB 75. Förutom uppgifter om antal lägenheter och hushåll kommer således att variablerna byggnadsår, lägenheternas storingå hushållens storlek lek, utrustning. upplåtelseform, samt sammansättning. har även övervägt en insamling av syssel- Utredningen sättningsuppgifter via personblanketten. Syftet med en såväl genom blankett som genom KUdatainsamling skulle vara att erhålla en länk mellan systemet tidigare utnyttjad (blankett) och i HBS föreslagen (KU-systemet). Utredningen har datainsamlingsmetod dock bedömt att nyttan av sådan dubbel information inte kostnaden för datainsamlingen, det uppväger ökade och risken för negativa uppgiftslämnandet I avsnitt l0.7 redovisas utredopinionsyttringar. ningens överväganden.

l0.3.2.3 Distribution och insamling

Den förtryckta personblanketten föreslås bli distribuerad per post till samtliga personer 16 år och äldre. Dock skall sammanboende makar samt deras hemmavarande barn under 18 år ges möjlighet att svara på en gemensam blankett, vilket underlättar uppgiftslämnandet.

Utredningens överväganden och förslag 169

Utredningen har även övervägt en gemensam distribution och insamling av personblanketten och fastighetstaxeringsblanketten för småhusägare. Detta skulle innebära minsta möjliga för blankettbehandling såväl uppgiftslämnare som myndigheter. Härför krävs dock att nedan angivna villkor kan uppfyllas.

Distributionen och insamlingen skedde i FoB 75 i portofria svarskuvert. Utredningen anser att samma bör gälla för HBS 80. Utredningen föreslår därför att fastighetstaxeringsblanketten för småhusägare får portofritt samdistribueras med personblanketten i HBS 80.

Vidare krävs att ett gemensamt insamlingsställe inrättas där taxeringsmaterialet skiljs från de uppgifter som insamlas direkt till HBS 80. Insamlingsstället skall genomföra en kontroll av att lägenhetsförteckningarna har lämnats och att numrering av byggnader har skett på samma sätt i fastighetsdeklarationerna och lägenhetsförteckningarna. Fastighetstaxeringsblanketterna skickas vidare till lokal skattemyndighet (LSM) medan lägenhetsförteckningarna för flerfamiljshus och personblanketterna sänds till de kommunala granskningsorganen. Blanketter för fastigheter som taxerats som ej skattepliktiga men som innehåller bostadslägenheter sänds också efter åtgärder från fastighetstaxeringsnämnderna till granskningsorganen.

Förutom att ovan nämnda villkor måste uppfyllas för att en för småhusägarna helt samordnad uppgiftsinsamling för HBS 80 och allmän fastighetstaxering skall kunna genomföras, måste vissa praktiska problem lösas. SCB och RSV kommer att utgå från olika bestånd för förtryckning av respektive blankett. Personblanketten framställs med hjälp av RTB och

l70 och förslag Utredningens överväganden

skrivs ut med hjälp fastighetstaxeringsblanketten Utredningen har inte utarbeav fastighetsbandet. teknisk lösning för detta moment tat någon färdig måste lösas i samarbete mellan SCB och utan frågan som därvid bör undersökas är att RSV. En lösning utforma ett helt samordnat blankettför småhusägare set för HBS 80:5 och fastighetsblanpersonblankett i en försändelse från endera kett som distribueras myndigheten.

är oklart om en samdistribution kan för- Eftersom det har valt att kostnadsberäkna ett verkligas utredningen försändelser, eftersom detta alternativ med separata alla kan anses vara genomförbart. under omständigheter detta sätt en övre gräns för kost- Beräkningarna ger på naderna. Lokal skall granska samtliga hus- och skattemyndighet bostadsuppgifter på fastighetstaxeringsblanketterna och markera ev. brister. Detta material skall gå vidare till fastighetstaxeringsnämnderna, vilka skall komplettera felande (LSM:s markeringar) i dekuppgifter larationerna. De granskade och kompletterade uppgifterna skall efter vissa kontroller föras över till s.k. taxeringsavier vilka bl.a. tjänar som underlag för stansning av uppgifterna.

De lokala granskningsorganen upprättar på basis av personblanketterna och lägenhetsförteckningarna genom granskning och komplettering ett registreringsunderlag (optiskt läsbart) för SCB:s centrala bearbetning.

l0.3.2.4 De lokala granskningsorganens arbete och den centrala bearbetningen

Utredningen tar inte slutlig ställning till utformningen av granskningsorganisationen (GO) bl.a. på grund av att organisationen för fastighetstaxeringen inte är fastlagd. Det torde dock vara lämpligt att knyta G0-

Utredningens överväganden och förslag 171

personal till arbetet vid det särskilda insamlingsstället och till visst arbete vid lokal skattemyndighet. Arbetsuppgifter förknippade med insamlingen skall huvudsakligen utföras under månad september (1980) medan verksamheten för vid LSM GO-personalen beräknas pågå som längst ett månader därefter. par

GO:s granskning skall koncentreras dels till granskning och komplettering av personblanketterna från allmänheten och lägenhetsförteckningarna insamlade i fastighetstaxeringen, dels till överföring av lägenhetsuppgifterna till personblanketterna (registreringsunderlaget). Detta arbete avses genomfört från mitten av september (1980) till av 1981. början Det helt dominerande granskningsarbetet berör lägenhetsuppgifterna, vilket innebär en förändrad insats jämfört med FoB 75 då i stället om uppgifter de förvärvsarbetande dominerade granskningsarbetet.

Den slutliga utformningen av den med fastighetstaxeringen samordnade granskningsorganisationen föreslås ske i samarbete mellan SCB och kommunerna, RSV. I bearbetningen av det insamlade materialet skall länsstyrelsernas dataenheter registrera (planerat som vissa stansning) uppgifter om enfamiljshus som tidigare endast registrerats i folk- och bostadsräkningar. Registreringen vid SCB (planerad främst som optisk skall i huvudsak ske för läsning) lägenhetsuppgifter i flerfamiljshus. En sambearbetning av de båda registrerade bestånden med uppgifter om enfamiljs- och flerfamiljshus kan utgöra nästa steg i bearbetningen. Ytterligare sambearbetningar och maskinella rättningar krävs emellertid för att erhålla person- och som lägenhetsbestånd underlag till redovisning av hushållsdata och kombinerade bostads- och hushållsdata.

172 överväganden och förslag Utredningens

lO.3.2.5 Kvalitet

Många av de bostadsuppgifter (i fastighetstaxeringen) som kommer att utnyttjas i statistikredovisningen har inte alls eller endast obetydligt granskats och kompletterats i tidigare fastighetstaxeringar. Det har därför inte varit möjligt att utifrån tidiinsamlat material genomföra någon realistisk gare studie av förväntad kvalitet på bostadsuppgifterna. Det har inte heller bedömts möjligt att på annat sätt till rimlig insats genomföra en kvalitetsstudie.

Förslaget att för statistiskt bruk insamla bostadsvia fastighetstaxeringen innebär en i prinuppgifter cip ny metod för insamling av uppgifterna. Granskoch kompletteringen skall dock ske på motsvaningen rande sätt som i tidigare folk- och bostadsräkningar. Detta torde ändå kunna medföra att kvaliteten förändras i förhållande till tidigare räkningar vilket innebär att jämförbarheten försvåras. Vid t.ex. förbättrad täckningsgrad kommer antalet lägenheter mellan 1975 och 1980 att ha ökat mer i statistiken än i verkligheten.

Insamlingen av hushållsuppgifter i HBS 80 föreslås emellertid bli gjord på liknande sätt som i tidigare räkningar. Kvaliteten på denna statistik torde därför kunna bedömas bli ungefär lika med den i föregående folk- och bostadsräkningar.

l0.3.3 Resultatredovisning

I FoB 75 (och även i tidigare räkningar) redovisades resultaten i ett stort antal anslagsfinansierade tabeller främst i det s.k. allmänna programmet som utsändes till samtliga kommuner, länsstyrelser m.fl. Resultaten redovisades också anslagsfinansierat i statistiska meddelanden (SM), i publikationsserien

Utredningens och överväganden förslag 173

Sveriges Officiella Statistik (SOS) och i pressmeddelanden. Uppdragsfinansierad statistik redovisades främst i specialprogrammet för kommuner men även i särskild ordning i form av från uppdrag kommuner, länsstyrelser och andra användare.

Erfarenheterna från redovisningen av FoB 70 och FoB 75 visar att den allmänna tabellredovisningen väsentligen kan minskas i I stället bör omfattning. redovisningen inriktas på s.k. bastabeller som framställs så snart som möjligt efter genomförd bearbetning. Utredningen föreslår därför att med från finansiering SCB:s anslag ett antal bastabeller från varje redovisningsområde (avsnitt) framställs redan under år l98l,Vilket bör tillfredsställa en del av betydande behovet av aktuell statistik.

I publiceringsprogrammet till FoB som 70, var en mer omfattande undersökning än FoB 75, ett antal ingick publikationer av analyskaraktär. I HBS 80 föreslås också en med publicering analyserande inriktning, som främst motiveras av de i förändringar undersökningsmetod som skall genomföras. Denna redovisning bör fortlöpande ske i form av PM eller särskilda statistiska meddelanden (SM). Dessa publikationer skall i hög grad ses som en integrerad del i den ordinarie redovisningen, vilket bör innebära en snabbare publicering än vad som hittills varit fallet i folk- och bostadsräkningar.

För regional och kommunal planering finns starka behov av att finns planeringsunderlaget redovisat på lämpliga planeringsområden som är mindre än kommuner. I folk- och bostadsräkningarna har sedan länge materialet redovisats sådana mindre områpå den. Under tidigare skeden har tabeller redovisats för indelningsgrupperna tätort/glesbygd, för-

och förslag 174 Utredningens överväganden

och stad (köping, municipalsamhälle). Allt samling eftersom behoven ändrats och kommunreformer medfört andra för den administrativa indelförutsättningar ningen har folk- och bostadsräkningarnas redovisningsförändrats. Under senare delen av 1960-talet program utvecklades av SCB ett system för delområdesredovisav statistik, s.k. nyckelkodområden (NYKO), inom ning ramen för Alltefter behov har uppdragsverksamheten. kommunerna numera kunnat beställa delområdesredovisad statistik i samband med folk- och bostadsräkningarna. Detta inleddes redan i samband med FoB 60 och det s.k. större Delområdesredovisad statisstäder-programmet. tik har sedermera utvecklats i FoB 65 och följande liksom i viss löpande framtagen statistik. räkningar

Antalet kommuner har från 1970 till 1975 minskat från nära 900 till 278 och därmed har behovet av finare för av områden mindre än kommuner indelning planering ökat. Att intresset för delområdesredovisad statistik är mycket stort visar bl.a. att 230 kommuner abonnerar SCB:s NYKO-system. Antalet delpå redovisningar enligt områden som den minsta byggstenen för de möjliutgör är f.n. så många som ca 70 000. Det ga redovisningarna antal delområden som av kommunerna bedömts som angeför redovisning är dock avsevärt färre. De komlägna muner som inte är anslutna till SCB:s NYKO-system är hänvisade till den tätortsindelning som gjordes 1975. Tätorterna denna indelning till ca l 800. uppgår enligt De kommuner som valt att stå utanför SCB:s NYKO-system är framför allt mindre kommuner som inte funnit att behoven och kostnaderna motiverar några specialutöver dem som erhållits i samband med redovisningar den ordinarie redovisningen i FoB 75.

Den redan inledda satsningen på statistikomtidigare fortsätter från kommunernas och SCB:s rådesindelning sida. Försök med s.k. RIKS-NYKO har sedan ett par år

Utredningens och överväganden förslag 175

pågått vid SCB och därvid har samarbetet också utvecklats till att omfatta länsstyrelserna. En modell för hur man på regional nivå kan utnyttja nyckelkodsystemet finns i Stockholms län där landstinget före genomförandet av FoB 70 en ingjorde delning som bygger på de kommunala statistikområdena.

Statistik som redovisas i specialprogrammet (med nyckelkodindelning) skall anpassas bl.a. efter uttaget av bastabeller i allmänna och programmet an-_ vändarnas preciserade behov. Det är främst skillnaden i regional nivå, detaljeringsgrad samt finansieringssätt som skall motivera att åtprogrammen skiljs. SCB bör också, i med önskemål enlighet från statistikanvändarna, sträva mot en ökad flexibilitet i tabelluttagen vid uppdragsfinansierad bearbetning såväl inom som utanför specialprogrammet.

Utredningen har också övervägt att redovisslopa ningen av för att i tätort/glesbygd stället kunna inrikta större resurser att och på utvidga förbättra nyckelkodsystemet. En förutsättning för detta var bl.a. att även andra intressenter än kommuner skulle kunna utnyttja nyckelkodsystemet bl.a. i länsplaneringen. Utredningen har dock bedömt att intresset för en och avgränsning redovisning av tätorter framför allt från den kulturgeografiska forskningens sida är sådant att en förändring inte bör göras, särskilt som tätortsavgränsningen redan 1985 genom koordinatsättning av fastigheter beräknas kunna ske datamaskinellt för stora delar av landet. Att då bryta kontinuiteten genom att slopa 1980 tätortsredovisningen synes olämpligt. Avgränsningen och arealmätningen av tätorter föreslås ske vid SCB och finansieras inom anslaget för HBS 80. I kostnadsberäkningarna förutsätts även en anslagsfinansierad redovisning av tätort. Utredningen

och förslag 176 Utredningens överväganden

om inte redovisningen av statishar dock övervägt tiken från HBS 80 enligt indelningsgrunden tätort/ bör Detta motiveras glesbygd uppdragsfinansieras. att mer direkt värdera av att användarna stimuleras av olika redovisningsformer och prioritera sina behov s.k.

mellan den sedan tidigare uppdragsfinansierade

och den konventionella

nyckelkodområdesredovisningen

överförs även den senare tätorts/glesbygdsindelningen. uppnås att anredovisningen till uppdragsverksamheten vändarna i sin måste ta hänsyn till nyttobedömning en viss del av kostnaden för att tillgodose behoven.

Koordinatsättningen av fastigheter, ett system som i framtiden förväntas ge bättre underlag för redoregionalt och lokalt håller för närvarande visningen att men torde till hösten 1980 endast på genomföras, ha införts i tolv län, vilket motsvarar något mer än halva Större delen av landet torde vabefolkningen. ra koordinatsatt 1985. För de län där fastighetskoordinater kommer att finnas 1980 bör SCB på uppdragsbasis kunna den rumsliga fördelningen av daerbjuda ta med koordinater i de fall inga särskilda begränsmed hänsyn till sekretess- och inningar föreligger tegritetsfrâgor.

vill vidare peka på de möjligheter till Utredningen en ökad tillgänglighet till material för statistiskt ändamål för såväl forskare som samhällsplanerande orbehov av data som genom den av utredninggans öppnats en i kapitel 9 föreslagna sekretesstillämpningen. beskrivs i bilaga 7. Det torde bli möjligt Bakgrunden att lämna ut detaljerade tabeller, avidentifierat material eller under bibehållet sekprimärmaterial retesskydd gentemot uppgiftslämnaren. Utredningens ifrån att utlämnanden inte ställningstagande utgår medför skaderisk för dem som ingår i materianågon let. om utlämnande gäller också innehållet i Frågan det som skall utformas i anarbetsställeregister

Utredningens och överväganden förslag 177

slutning till HBS 80. I detta fall är det inte avidentifierat eller tabellerat material utan möjligheten till utlämnande gäller ur reutdrag gistret som sådant. Utredningens ställningstagande baseras på att de bedömningen myndigheter som har ett behov av detta material för sin verksamhet iakttar samma i omsorg sekretessfrågan som SCB. Det blir SCB:s sak att i enskilt fall varje pröva och utveckla tekniker och metoder för att göra dylika uttag ändamålsenliga från både användar- och integritetssynpunkt.

10.4 Kostnader för HBS 80

Kostnadsberäkningarna för förslaget till undersökning 1980 kommenteras kortfattat i detta avsnitt. Mer detaljerade beräkningar för alternativa utformningar av en 1980 finns undersökning redovisade i bilaga 9.

Kostnadsberäkningarna grundas dels på tidigare erfarenheter från folk- och bostadsräkningar, dels på skattningar av vad vissa moment som inte tidigare har genomförts

skulle kunna kräva resursmäs-

sigt. Beräkningarna är baserade på den senaste vid beräkningstillfället (maj 1978) kända kostnadsnivån dvs. l977-07-Ol. Kostnaderna enligt nedanstående tablå är kalkylerade för perioden från 1 juli 1979 till l juli 1982. Viss planering måste också ske under perioden l till l januari juli 1979. Denna kostnad har beräknats till ca 2,5 milj. kr.

Kostnaden totalt för HBS 80 är beräknad till ca 73 milj. kr. (inkl. uppdragsverksamhet vid SCB). Uppgiftslämnarkostnaderna har däremot lämnats utanför men ett allmänt och en resonemang uppskattning

och förslag 178 Utredningens överväganden

finns i tabellen på sidan av tidsåtgång återgivna 181 och i bilaga 9.

en uppfattning om Nedanstående sammanställning ger vissa dominerande rutiner (avsnitt) i kostnader för är dock osäker undersökningen. Kostnadsuppdelningen enbart för en och därför bör uppgifterna utnyttjas Uppgifterna är angivna bedömning av storleksordningen. i miljoner kronor.

Totalt Varav hänför uppskattningsvis sig till

bostads- och sysselsättningsdelen hushållsdelen

Arbetsledning, information och 7,2 2,2 5,0 GO-utbildning

Utsändning och insamling av - 15,2 (varblankett m.m. 15,2 av postv 10,5 milj. kr.)

Gransknings- och kodningsarbete m.m. i kommuner- 1,2 18,8 na 20,0

Bearbetning och publicering av m.m. 21,2 10,4 10,8 materialet

Kontrollunder- sökning 1,5 1,5

Uppdragsverkvid SCB 3,0 1,5 1,5 samhet 68, 16,8 51,3

Täunxsawpänsmüg 2, Förplanering _gL§

Utredningens och överväganden förslag 179

Därav skall ca 50 milj. kr. finansieras via statsbudgeten och ca 20 milj. kr. via de primärkommunala budgetarna. övriga kostnader (3 milj. kr.) har beräknats för uppdragsverksamhet.

Beräkningen av kostnaderna för arbetsledning, information och GO-utbildning bygger i hög grad på tidigare erfarenheter. Det gäller också beräkningarna för utsändning och insamling av blanketter m.m. Denna post är emellertid osäker därför att den ännu inte fastställda samordningen med den allmänna fastighetstaxeringen kan ge vissa variationer i kostnaderna som påverkas av blankettutformning, porto m.m. Samordningsfrågan föreslås mer i detalj lösas av RSV och SCB.

Kostnaden för bearbetning av materialet m.m. är mer svårberäknad än vid tidigare undersökningar, eftersom de dominerande inslagen hittills är delvis oprövade. Kommunernas arbete med bostads- och hushållsdelen är ungefär detsamma som tidigare, men samordnas nu med den allmänna fastighetstaxeringen. Samordningen är emellertid som tidigare nämnts inte slutgiltigt utformad, varför lösningen kan komma att bli en annan än den som ligger till grund för kostnadsberäkningen. Arbetet med sysselsättningsdelen berör främst arbetsställeregistret, och detta moment har inte tidigare ingått i kommunernas arbete. Vissa personalkostnader för länsstyrelser och kommuner tillkommer också under år 1979 för uppdatering av registret som ett led i att förbättra planeringsunderlaget till länsplaneringen.

Vissa jämförelser med FoB 75 kan förmodligen vara av ett allmänt intresse utan att man för den skull kan dra några långtgående slutsatser av detta. Att

och förslag l80 Utredningens överväganden

blanketten till omfånget och innehållet är mindre

i HBS 80 sänker kostnaden för såväl själva blanketten och av denna som portot. Den centrahanteringen la vid SCB kommer att kräva mindre ombearbetningen fattande maskinella och manuella databehandlingsrutiner än FoB 75 ett mindre variabelinnehåll och genom rutiner. I FoB 75 t.ex. 152 förändrade utnyttjades terminaler för de olika bearbetningsmomenten medan antalet terminaler har beräknats till ca l0 i det föalternativet till HBS 80. Granskningsorganens reslagna beräknas också minska i jämförelse med FoB insatser 75 till knappt hälften.

9 återfinns en mer detaljerad redovisning av I bilaga av olika alternativ som utredde kostnadsberäkningar låtit I nedanstående tablå ges dessningen genomföra. utom en bild av de beräknade kostnaderna översiktlig olika alternativ (kostnader för förberedelse- och för är inkluderade). Därtill redovisas provverksamhet vilka krav på som alternativen uppgiftslämnarinsats ställer på olika uppgiftslämnarkollektiv.

Utredningens överväganden och förslag 181

Kostnader (i prisläget 77/78) (Jppqiftslärzmarinsats för olika Lmdersökningsalter- (tusentals Um) nativ (milj. kr.)

SCB Karmuner Kaununer Ibtalt Allmâirr Föret Fastigm. fl . het hetsäga- (uppdrags- re finansierat)

(Efterkalkyl FoB 75) (100,0) (50,0) (3,3) (153,3) 1 100 400

Replikation av FoB 75 85,1 45,0 3,3 133,4 1 100 400 -

FoB 80 (genomförd som en utförandemässigt förändrad FoB 75) 65,2 50,0 3,3 900 100 - 118,5

FoB 80 (genomförd som en utförandemässigt/ innehållsmässigt förändrad FoB 75 med variabelinnehâll = HBS 80) 60,0 45,0 3,0 108,0 650 100 -

HBS 80 50,0 20,0 3,0 73,0 300 100 100

En undersökning 1980 (utan blankettinsamling för hushållsstatisük och med bostadsstatistik direkt från fastighetstaxeringsregisuet) 24,5 - 1,2 2,0 27,7 100 100

En undersökning som HBS 80 inkl. sysselsättningsfråga på blankett 53,0 22,5 3,0 78,5 400 100 100

och 182 Utredningens överväganden förslag

för att kunna genomföra HBS 80 10.5 Förutsättningar

för insamling av Samordningen med fastighetstaxeringen och av det nya skattebostadsuppgifter utnyttjandet för insamling av sysselsättsystemets kontrolluppgifter innebär att förändringar måste vidtas i ningsuppgifter Relativt stora förändringar krävs dessa verksamheter. ett arbetsställeregister vid SCB också för att anpassa till förutsättningarna i HBS 80. (en version av CFR) konstaterar att de föreslagna förändring- Utredningen att En viktig förarna är praktiskt möjliga genomföra. att och riksdag fattar erforutsättning är då regering i sådan tid att schemat för ett genomföderliga beslut Villkoren och förrande av HBS 80 kan upprätthållas. för att HBS 80 skall kunna genomföras planändringarna sammanfattas i det följande: enligt

avseende 1980 års inkomster Kontrolluppgiften

- tillägg av uppgifter om arbetstid (överenskommen anställningsavtal) och arbetsveckoarbetstid enligt platsens identitet

- skall vara tillgängligt kontroüuppgiftsregistret av andra kvartalet 1981 vid SCB i början

vid SCB (en version av CFR) Arbetsställeregistret

- förbättrad täckning och aktualitet

- tidigt våren 1979 förberedelser skall igångsättas med slutförande hösten 1980

1981 Den allmänna fastighetstaxeringen

- i september 1980 samordnad uppgiftsinsamling

- och tabellsammanställningar skall påbearbetningar vid SCB våren 1981. börjas

Utredningens överväganden och förslag 183

10.6 Utredningens överväganden kring andraalternativ för datainsamling

Under utredningsarbetets gång har flera olika alternativ för datainsamling studerats. Två alternativ, replikation av FOB 75 och utförandemässigt förändrad FoB 75, studerades innan anutredningens vändaranalys var slutförd. Då variabelbehoven blev kartlagda studerades även vissa förändringar i variabelinnehållet i en utförandemässigt förändrad F0B 75. Utredningen har även kostnadsberäknat olika alternativ vilket framgår av bilaga 9. I bilaga 4 beskrivs också mer i detalj replikationsalternativet och en utförandemässigt förändrad FoB 75 och därför görs i detta avsnitt endast en kortfattad* sammanfattning.

I utgångsläget för utredningens alternativdiskussion förelåg en föreställning om att ett genomförande likartat FoB 75 även skulle innebära ett rationellt och kostnadsmässigt fördelaktigt alternativ. En replikation kalkylerades ge ca 20 milj. kr. lägre kostnad än FoB 75 och totalt enligt kalkylen kosta ca 133 milj. kr. Det fortsatta arbetet har dock visat att det finns flera praktiska hinder för att genomföra en räkning på samma sätt som FoB 75. Utvärderingen av FoB 75 har även visat att stora rationaliseringar och därmed kostnadsbesparingar går att genomföra.

Med en utförandemässigt förändrad FoB 75 avses en undersökning där man tillgodogjort sig alla erfarenheter som genomförandet av FOB 75 har givit och som kunde tänkas leda till en bättre undersökning. I förhållande till FoB 75 och även till alternativet replikation av FoB 75 innebär detta alternativ en kraftig tidsvinst i resultatredovisningen. En

184 överväganden och förslag Utredningens

förändrad FoB 75 beräknas dessutförandemässigt utom kosta ca 35 milj. kr. mindre än FoB 75 och ca kr. mindre än en av FoB 75. 15 milj. replikation

Om alternativet utförandemässigt förändrad FoB 75 reduceras i variabelinnehåll till att motsvara variabelinnehållet i HBS 80 (ett variabelinnehåll som det huvudsakliga behovet enligt utredtillgodoser blir kostnaden ca 108 milj. kr. ningens bedömning) HBS 80 beräknas kosta ca 73 milj. kr. (inkl. kostnader för Den i HBS-modellen uppdragsverksamhet). datainsamlingsmetoden innebär emellertid föreslagna dessutom ett mindre totalt uppgiftslämnande, möjatt tillgodose behovet av löpande sysselligheter och grunden till en fullständigt sättningsstatistik undersökning i framtiden. registerbaserad

8 har diskuterats olika källor och insam- I kapitel lingsvägar för befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushâlls- och bostadsuppgifter. Utnyttjande av allmän självdeklaration, riksförsäkringsverkets lönestatistik och industriregister, företagsbaserad statistik m.m. skulle emellertid medföra lägre täckän i HBS 80 och dessutom vara förenat med ningsgrad sådana och institutionella hinder att utpraktiska bedömer det att dessa alternativ redningen olämpligt för av data vid en särskild unutnyttjas insamling l980. Däremot bör i ett fortsatt utreddersökning i vilken utsträckning de alningsarbete klargöras ternativa källorna kan till olika modeller anpassas för att under 1980-talet tillgodose samhällsplanemed informationsunderlag. Av ringen erforderligt

särskilt intresse bör då vara att följa utveckling-

en av RFV:s industristatistiken och den register, lönestatistiken. Det bör sålunda företagsbaserade till vilka kostnader dessa källor kan närmare prövas med avseende innehåll, täckning och tillutvecklas på gänglighet.

Utredningens överväganden och förslag 185

10.7 Sysselsättningsfrågor på personblanketten

Sysselsättningsstatistiken i HBS 80 kommer som tidigare nämnts att insamlas med en annan metod än i tidigare folk- och bostadsräkningar. Detta kan försämra möjligheterna att jämföra resultaten från HBS 80 med resultaten från dessa. För att få en länk mellan gammal och ny metod har utredningen övervägt att även insamla sysselsättningsuppgifter på personblanketten. Dessa uppgifter skulle också delvis kunna ersätta resultaten från om detta KU-systemet skulle bli bristfälligt (t.ex. för någon kommun).

I folk- och bostadsräkningarna har alltid kravet på jämförbarhet varit framträdande. Även inför en HBS 80 gäller detta krav, vilket framgått av konsumentanalysen (se bl.a. avsnitt 4.1.2.2). Tidigare räkningar har beträffande definitioner och insamlingsmetod varit relativt lika varandra, vilket talar för god jämförbarhet. Det har emellertid förelegat problem med jämförbarhet av sysselsättningsuppgifter mellan olika folk- och bostadsräkningar. Men framför allt gäller att väsentliga kunskaper om jämförbarheten i resultaten på regional och lokal nivå saknas.

Utredningen är medveten om att den nya metoden för insamling av sysselsättningsuppgifter som föreslås i HBS 80 kan medföra att jämförbarheten med tidigare folk- och bostadsräkningar försämras och att en del kvalitetbrister kan förekomma i 1980 års undersökning. Ev. brister bör kunna avhjälpas genom att satsa ytterligare resurser på en sysselsättningsundersökning som genomförs med 1981 års kontrolluppgifter och inkomstregister eller om inte detta bedöms lämpligt nästföljande års. Utred-

186 överväganden och förslag Utredningens

vill att det redan med hjälp av 1978 ningen påpeka och 1979 års kontrolluppgifter kommer att vara möjatt studera vissa konsekvenser av den föreslagligt na insamlingsmetoden för sysselsättningsstatistikens kvalitet. Först med 1980 års kontrolluppgifter (HBS 80) kommer det att fullt ut vara möjligt att bedöma kvaliteten eftersom det är första året som de särskilda statistikgrundande uppgifterna insamlas.

har försökt bedöma olika problem som Utredningen är med satsningen på KU-systemet och där förknippade sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanketterna skulle kunna utgöra ett stöd. En felkälla är att av inte ininsamlingen sysselsättningsuppgifter nefattar medhjälpande familjemedlemmar. Dengruppen na är dock liten, endast ca l % av de förvärvsgrupp arbetande. En stor del av denna grupp arbetar inom felet blir relativt sett störjordbrukssektorn,varför re för denna närin9$9ren- Hur stort täckninqsfel som slutligt kan komma att uppträda i förslaget till HBS 80 kan inte skattas i förväg. Även i tidigare undersökningar har funnits en undertäckning (ca 4,5 %).

I HBS 80 föreslås företagare avgränsas med gruppen av inkomstregistret. Uppgifter om arbetad tid hjälp kan däremot inte erhållas. Sysselsättningsuppgifter insamlade skulle kunna ge denna på personblanketten information. Från tidigare folk- och bostadsräkningar vet man att om arbetstiden för företauppgifter har en inte helt tillfredsställande kvalitet. gare Det torde vara möjligt att finna enklare schabloner för bestämning av arbetstiden som ger ett praktiskt taget lika bra resultat.

En annan felkälla i skulle kunna vara att KU-systemet ett förhållandevis stort antal kontrolluppgifter inte

Utredningens överväganden och förslag 187

ifylls med de efterfrågade statistiska uppgifterna. Detta kan dock kontrolleras maskinellt så snart samtliga KU är överförda till datamedium och berörda företag kan påminnas om sin uppgiftsplikt.

De kontrollundersökningar som genomförtsi de senaste folk- och bostadsräkningarna ger god information om kvaliteten på resultaten för riket. Den viktigaste användningen av resultaten från en folk- och bostadsräkning är dock i samband med den regionala och lokala planeringen. För områden som ingår i denna ger inte kontrollundersökningarna någon vägledning om kvaliteten. I bilaga lO redovisas en diskussion om jämförbarhet mellan olika folk- och bostadsräkningar och där framgår bl.a. att kvaliteten i resultaten (på riksnivå) är något varierande.

En kontrollundersökning i samband med HBS 80 bedöms liksom i tidigare undersökningar kunna ge vägledning för att bedöma resultatens kvalitet på riksnivå.

Kostnaden för framställning av statistik utifrån sysselsättningsuppgifter på personblanketten är beräknad till ca 5 milj. kr. varav ca 2,5 milj. kr. skulle åtgå för gransknings- och kompletteringsarbetet i kommunerna.

Utredningen föreslår en personblankett utan särskilda frågor om sysselsättningen. En dubbelinsamling strider mot den allmänna ambition att minska uppgiftslämnandet som utredningen haft. Skälen till att insamla sysselsättningsuppgifter på blanketter kan inte heller anses överväga de negativa konsekvenserna som opinionsmässigt kan uppstå av en dubbelinsamling.

överväganden och förslag 188 Utredningens

10.8 överväganden kring olika ambitionsnivåer i genomförandet av en undersökning 1980

Utredningen har studerat flera olika alternativ till en undersökning 1980 och därvid har full enighet uppnåtts om vilken principiell utformning en sådan undersökning skall ha. Utredningen har med utgångspunkt i den principiella utformningen föreslagit en undersökning 1980, HBS 80. Denna innehåller färre variabler än FoB 75 men bedöms ändock tillfredsställa det huvudsakliga behovet av efterfrågad statistik. Utredningen bedömer även att kvaliteten i insamlade uppgifter i HBS 80 kommer att vara godtagbar. Förslaget innebär dessutom jämfört med FoB 75 att kostnaderna reduceras till mindre än hälften. Datainsamlingen i HBS 80 kräver också en betydligt lägre uppgiftslämnarinsats än datainsamlingen i FoB 75.

Vid den mer exakta bestämningen av hur en undersökning 1980 skall genomföras har olika ambitionsnivåer diskuterats. Ledamöterna har därvid kommit fram till olika slutsatser beträffande dessa ambitionsnivåen bestämda av olika bedömningar av betydelsen av viss statistik för samhällsplaneringen, värdet av hög kvalitet i statistisk redovisning, uppgiftslämnarbördan etc.

Förutom den ambitionsnivå som motsvaras av den föreslagna HBS 80 har två alternativa ambitionsnivåer övervägts inom utredningen: 1) En undersökning 1980 utan blankettinsamling

2) En undersökning 1980 som HBS 80 men dessutom med sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanketten.

Ambitionsnivå l är baserad på registeruppgifter om bostäder från den allmänna fastighetstaxeringen 1981 och registeruppgifter för sysselsättningsstatistik

Utredningens överväganden och förslag 189

(kontrolluppgifter, inkomstregister, arbetsställeregister och registret över totalbefolkningen). I förslaget till HBS 80 ingår dessutom hushållsuppgifter insamlade med hjälp av en personblankett till allmänheten. I ambitionsnivå 2 har förslaget till HBS 80 utökats med sysselsättningsuppgifter insamlade på den föreslagna personblanketten.

l0.8.l En undersökning 1980 utan blankettinsamling

Ordföranden Lemne och ledamoten Karlsson har angett som en lämplig ambitionsnivå att genomföra HBS 80 utan blankettinsamling. Därmed erhålls sysselsättnings- och bostadsstatistik 1980 men inte hushållsstatistik eller kombinerad statistik över hushåll och bostäder. De anför följande:

Skälet för att än en gång gå ut till allmänheten med en blankett har att göra med att de krav på underlagsdata som idag ställs av bostadsförsörjningsplaneringen måste tillgodoses. Dessa krav gäller uppgifter om hushållens storlek och sammansättning, vilka används som utgångspunkt för en bedömning av hushållsbildningens framtida utveckling. En kombinerad redovisning av hushålls- och bostadsdata används också som underlag för bedömningen av bostadsstandard m.m. Av kostnaderna för HBS faller emellertid en mycket stor del (uppskattat till omkring 45 av 73 milj. krd, primärt på blankettdelen samtidigt som den medför en stor uppgiftslämnarbelastning för allmänheten. Det måste därför finnas utomordentligt starka skäl för att genomföra denna del av undersökningen.

Kvaliteten på de hushållsdata som idag kan fås ur SCB:s register över totalbefolkningen är låg. Det är därför sannolikt nödvändigt att begära sådana

190 Utredningens överväganden och förslag

direkt av hushållen, via en särskild blanuppgifter kett om man verkligen bedömer det som oundgängligt att ha till en totalredovisning av hushåltillgång lens storlek och sammansättning 1980. Även kvaliteten data som insamlats med blankett är dock osäker. på

Nackdelar med att inte genomföra blankettdelen är att man då inte får hushållsdata för samma tid som gäller för Behovet av hushållsdata lägenhetsredovisningen. är emellertid, som framgår av utredningens användarananästan helt knutet till den speciella planeringslys, teknik och de modeller för bostadsplaneringen som används f.n. Det finns därför anledning att ytterligare vilka alternativa metoder och modeller för överväga som kan finnas innan bostadsförsörjningsplaneringen beslut tas om blankettdelen i HBS. Bl.a. kunde man pröva om en blankettundersökning i enbart vissa kommuner skulle vara tillräckligt.

10.8.2 En 1980 som HBS 80 men dessutom undersökning med sysselsättningsuppgifter insamlade på

personblanketten

Ledamöterna Ruist och Wallberg menar att HBS 80 bör så att även inkompletteras sysselsättningsuppgifter samlas med av för att ge underhjälp personblanketten till kvalitetsbedömningar, kontroller lag statistik, etc. Som skäl till sitt förslag anför de följande:

förutsätter att företagen för- Utredningens förslag att lämna om bl.a. arfattningsenligt åläggs uppgifter betad tid. Dessa kommer första gången att uppgifter lämnas 1981. Det är en erfarenhet att alla svårigheter av olika som kan i uppgiftslämnandet inslag uppkomma te att förutse. Man kan således inte bortse från går riskerna för och felaktigheter i uppofullständigheter för ett bortfall utöver det som uppkommer gegifterna

Utredningens överväganden och l9l förslag

nom de populationsbegränsningar som diskuterats i l0.3.l.l.

I folk- och bostadsräkningarna har alltid kravet på jämförbarhet varit framträdande. Även inför en HBS 80 gäller detta krav, vilket framgått av konsumentanalysen (se bl.a. avsnitt 4.1.2.2). Framför allt följande faktorer påverkar möjligheterna till jämförelser mellan tidigare folk- och bostadsräkningar och HBS 80.

Uppgiftsinsamlingen genom kontrolluppgifter i HBS 80 medför undertäckning gällande medhjälpande familjemedlemmar (ca 1 % av de förvärvsarbetande 1975) och kräver kompletterande nya metoder för avgränsning av företagare (ca 7 %). Undertäckningen för medhjälpande familjemedlemmar olika påverkar näringsgrenar olika, särskilt jordbruket berörs.

Sysselsättningsuppgifter som insamlas genom KU skiljer sig i betydande grad från de uppgifter som inhämtas direkt från allmänheten. Underlagen för uppgiftslämnandet är olika, liksom detaljeringsgraden i frågorna. Risker finns därför att skenbara förändringar mellan de båda tidpunkterna kommer att redovisas.

Den viktigaste användningen av resultaten från en HBS 80 kommer, liksom gällt för folk- och bostadsräkningarna, att finnas i samband med den regionala och lokala planeringen.

Det är angeläget att samla in ett material som så nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och som möjliggör bättre jämförbarhet med tidigare räkningar och kan medge kompletteringar av sysselsättningsuppgifterna på låg regional nivå om så bedöms nödvändigt.

192 överväganden och förslag Utredningens

Allmänhetens påverkas endast i beuppgiftslämnande utsträckning av de begärda uppgifterna. Engränsad i tabellen i avsnitt 10.4 skulle den ligt uppgifterna genomsnittliga ökade tiden för ifyllande av hushålls- - 2 min hushåll. Meruppgiften vara endast 1,5 per kostnaden för att samla in och behandla uppgifterna till ca 5 milj. kr. Uppgiftsinsamlingen kan uppgår ses som en i samband med HBS 80. engângsföreteelse Ruist - in- Detta gör att det enligt Wallbergs mening te är i överensstämmelse med rimliga krav på en smifrån ett redovisningssystem till ett nytt dig övergång inte att avhända sig den säkertidigare prövat system het - såväl vad materialets fullständighet som gäller - som vinnes att inhämta sysseljämförbarhet genom $ättnin95uPP9ifter även på personblanketten.

10.9 Utredningens överväganden kring framtida un-

dersökningar

l0.9.l Framtida hushålls-, bostads- och sysselsätt-

ningsundersökningar

Utredningen har i tidigare avsnitt beskrivit förslaget till undersökning 1980. Utredningsdirektiven anger dock att i även att bedöma behovet av uppgiften ingår efter 1980 och ge förslag till hur såundersökningar dana kan utformas. Naturligtvis måste de mer framåtriktade bli av mer skissartat slag och även förslagen fler än förslaget till HBS uppbyggda kring antaganden 80. Ett underlag för utformning av en folkväsentligt och bostadsräkning har varit utvärderingsresultaten från Detta kommer också i speciellt tidigare räkningar. att framtida undersökningar, eftersom hög grad gälla och metoder föreslås införda 1980. Mot nya oprövade diskuteras nedan olika utformningar av denna bakgrund framtida Av tidigare avsnitt har framundersökningar. gått att HBS 80 består av två ur statistisk synpunkt

Utredningens och överväganden förslag 193

(dock inte organisatoriskt) fristående delar nämligen sysselsättningsdelen och hushålls- och bostadsdelen. I detta avsnitt behålls denna uppdelning för att visa hur delarna kan utformas oberoende av varandra. Utredningen redovisar vidare kortfattat vad som bör studeras för att till ge underlag val av metod i framtida undersökningar.

l0.9.l.l Sysselsättningsdelen

Användaranalysen har visat att behovet av aktuell sysselsättningsstatistik är stort. Samhällsplanerarna upplever det som otillfredsställande att sysselsättningsstatistik för kommuner och kommundelar endast redovisas vart femte år.

Den metod för insamling av sysselsättningsuppgifter som föreslås i HBS 80 ger i princip möjlighet till årlig näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik för dag- resp. och nattbefolkning pendlingsstatistik. De insamlade uppgifterna ger också möjlighet att redovisa statistiken för områden mindre än kommuner t.ex. för tätort/glesbygd och Frånyckelkodområden. gan om med vilken ambitionsnivå den anslagsfinansierade sysselsättningsstatistiken efter 1980 skall redovisas fordrar av behov och ytterligare prövning kostnader. Inom ramen för SCB:s uppdragsverksamhet kan dock, utan till de mest hänsyn detta, skiftande behov av efter användarnas redovisning tillgodoses värdering av nyttan ställd mot kostnaderna.

Utredningen har beräknat kostnaderna i HBS 80 för framställning av näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik samt pendlingsstatistik för olika redovisningsnivåer med tätort/glesbygd och nyckelkodområden som minsta enheter till ca 17 milj. kr. Denna summa innehåller initialkostnader för system-

och förslag 194 Utredningens överväganden

etc. som även kommer att utformning, registerkontroll kunna i fortsättningen. Kostnaderna för årutnyttjas (för de anställda) med komliga sysselsättningsdata munvis av dag- och nattbefolkning och pendredovisning kan i runda tal till 2-3 milj. kr. per år. ling uppgå Det skulle innebära en kostnad på 8-12 milj. kr. fram till 1985. Om även och redovisnäringsgrensfördelning för årligen skulle inkluderas ning nyckelkodområden i redovisningen stiger kostnaden något. En avgränsning och av torde inte vara akredovisning tätort/glesbygd tuell före 1985. Vid den tidpunkten är enligt planerna det alldeles övervägande flertalet av landets faskoordinatsatta, vilket i så fall kommer att tigheter underlätta en ev. avgränsning av tätorter.

Av har framgått att det föreligger användaranalysen ett intresse för yrkesstatistik bl.a. som begynnande för nivå inom ramen för underlag prognoser på regional av Detta har inutvecklingsarbetet länsplaneringen. te utvecklats därhän att det kan läggas till grund för om nödvändigheten av riksomfattannågra överväganden kommunalt yrkesstatistik i en de och redovisningsbar HBS 80. Det är dock väsentligt att dessa behov ytteroch att till insamling av ligare prövas möjligheter administrativ väg eftersträvas. För yrkesuppgifter på att samordna och eventuellt minska uppgiftslämnarbördan bör detta helst ske i anslutning till den statistiksom redan finns t.ex. för lönestatistik. insamling

10.9.l.2 Hushålls- och bostadsdelen

Hushålls- och bostadsdelen i HBS 80 kommer att innehålla statistik över bostäder, hushåll och kombinationer härav. Sådan statistik utnyttjas i hög grad som under-

lag för bostadsförsörjningsplaneringen.

Utredningens överväganden och 195 förslag

Insamling av bostadsdata i HBS 80 föreslås ske i september 1980 via den allmänna fastighetstaxeringen 1981. Fastighetstaxeringskommittên har hittills behandlat men taxeringen 1981, däremot har inte utformningen av framtida fastighetstaxeringar fastlagts. Det gäller bl.a. om fastighetstaxeringen kommer att genomföras som en heltäckande taxering vid ett tillfälle eller med löpande uppdateringar årligen av endast en del av fastighetsbeståndet eller enbart via de förändringar som anmäls i samband med byggnadslov. Detta det gör svårt att bedöma möjligheterna till framtida insamling samordnad med taxeringen. Statistikframställning av bostadsuppgifter med hjälp av fastighetstaxeringen kan bäst ske om insamlingen av uppgifter utförs vid ett visst tillfälle för gemensamt hela populationen av bostäder.

I HBS 80 föreslås hushållsdata och kombinerade data över bostäder och hushåll erhållas att genom personuppgifter, som insamlas med blankett från allmänheten, sambearbetas med lägenhetsuppgifter, som insamlas via fastighetstaxeringen. Utredningen har inte ansett det vara att 1980 möjligt insamla hushållsdata från någon administrativ verksamhet, vare sig direkt eller efter av förändring verksamheten. Det skulle emellertid vara att möjligt skapa ett ständigt aktuellt hushållsregister utifrån hushållsbeståndet i HBS 80 (se även avsnitt 8.3) genom att förändra folkbokföringen så att t.ex. en flyttande person skulle ange vem (personnr) denne med flyttar eller till. Hushållsregistret skulle därmed kontinuerligt kunna uppdateras och till ge förutsättning löpande redovisad hushållsstatistik. åter- Mycket står emellertid att utreda i denna fråga, bl.a. integritetsproblemen i samband med samhörighetsregistreringen av samboende. Om ett hushållsregister

196 Utredningens överväganden och förslag

byggs upp utifrân HBS 80 och fastighetsägarna även i en framtida fastighetstaxering skulle ange namnen på bostadsinnehavarna (och bostadsuppgifter) kan hushålls- och bostadsuppgifter kombineras, eftersom namnen även kommer att finnas i hushållsregistret. Om fastighetsägaren dessutom skulle ange personnummer på bostadsinnehavarna skulle sambearbetningen av hushåll och bostäder underlättas.

Ett annat alternativ för att erhålla hushållsdata och kombinerade data över hushåll och bostäder är att bygga upp ett lägenhetsregister som löpande uppdateras t.ex. genom kommunernas försorg. Utgångsläget för detta skulle kunna vara HBS 80, eftersom det i denna undersökning kommer att finnas uppgifter om var varje hushåll bor. Dessa uppgifter skulle kunna uppdateras t.ex. om varje person som flyttar skulle ange till vilken lägenhet denne flyttar. Detta alternativ innehåller dock många svårigheter såsom identifieringen av lägenheter och rutiner för uppdatering av registret. Dessa svårigheter torde inte kunna bemästras redan 1980 även om exceptionellt stora resurser sätts in.

Ett annat sätt att erhålla hushållsdata och kombinerade data för hushåll och bostäder skulle kunna vara att genomföra en undersökning med ett urval av personer (alt. RTB-hushåll). En urvalsundersökning innehåller dock vilka blir oacceptabelt stora om reslumpfel sultatet delas upp för delar av kommuner. Om däremot t.ex. likartade kommuner skulle kunna föras samman till en population skulle troligen tillräcklig säkerhet kunna erhållas till rimlig kostnad. I urvalsundersökningen skulle också andra variabler kunna ingå (t.ex. bostadspreferenser). Bostadsdata för samtliga lägenheter skulle insamlas på samma sätt som för föregående alternativ.

Utredningens överväganden och 197 förslag

Kommer den etablerade

bostadsförsörjningsplanering-

en att utvecklas därhän att man kan undvara kombinerade data om hushåll och bostäder kan i en framtid simultana bearbetningar av daregisterbaserade ta om hushåll och som är fastigheter (byggnader) koordinatsatta kanske fylla planerarnas krav inpå formationsunderlag.

l0.9.l.3 Utredningens sammanfattande kommentar

Utredningen har i tidigare avsnitt att boangett stadsförsörjningsplaneringen är så väsentlig att dess redovisade behov av statistik bör tillgodoses 1980 och att detta görs beskrivna förenligt farande. Kostnaden för denna statistik är dock av en sådan storleksordning att anser utredningen att ovan skisserade alternativ snarast måste utredas för att man efter 1980 skall kunna erhålla en mindre kostsam variant av som kan tilldatainsamling godose användarnas behov.

En löpande baserad sysselsättningsstatistik på kontrolluppgifterna och inkomstregistret bör också ytterligare övervägas beträffande ambitionsnivån i framtida redovisningar.

övervägandena bör också innehålla av behov preciseringar av yrkesstatistik och att möjligheter tillgodose detta.

lO.9.2 Framtida konsekvenser för andra undersökningar om HBS-förslaget genomförs

HBS 80 och därefter liknande genomförda undersökningar torde medföra att vissa till möjligheter öppnas att reducera eller slopa annan statistikproduktion och därmed minska och den samoffentliga utgifter manlagda uppgiftslämnarbördan. De erfarenheter och

198 överväganden och förslag Utredningens

som samlats användaranalysen och konintryck genom med för verk, myndigheter etc. takter representanter och som redovisas främst i bilaga l skulle kunna ligtill för vissa förslag till fortsatt utredga grund ningsarbete i frågan.

- samhälle (se avsnitt I informationssystemet företag insamlas bl.a. med 8.ll.3) sysselsättningsuppgifter av enkäter till större företag. Syftet med deshjälp sa s.k. DIS-enkäter är framför allt att ge information Vidare insamlas även vissa sysom företagens planer. selsättningsuppgifter om nuläget. Om en årlig syssel- (näringsgrensfördelad) framställs sättningsstatistik 1980 torde detta kunna innebära att frågor om fr.o.m. nuvarande förhållanden i DIS-enkäten kan utgå.

(HINK) som genom- Inkomstfördelningsundersökningarna förs årligen av SCB baseras på såväl registeruppgifter deklarationsmaterial) som en enkät till (inkl. hushållen. Därmed erhålls uppgifter om bl.a. hushåll, samt en beskrivning av insysselsättning detaljerad komsternas storlek och sammansättning på riksnivâ. Ett KU-system med uppgifter om näringsgrensfördelad och en folkbokföring som medgav regissysselsättning hushållsstatistik skulle kunna få återverkterbaserad inkomstfördelningsundersökningarna vad gälningar på ler med av blankett. Inkomstdedatainsamlingen hjälp som är undersökningarnas kärna, påverkas däremot len, inte av utredningens föreslagna ändringar.

I avsaknad av har bl.a. årlig sysselsättningsstatistik försöksverksamhet bedrivits för att skatta förvärvsmed av inkomststatistik. Både komintensiteter hjälp munal och har haft intressen i regional planering försöksverksamheten. Ett speciellt projekt, det s.k. har under några år drivits vid SCB SPINK-projektet, stöd av Fr.o.m. hösten 1978 med bl.a. länsplaneringen.

Utredningens överväganden och förslag 199

levereras successivt uppgifter till länsstyrelserna om förändringar i förvärvsintensiteter avseende åren 1975 och framåt. Det är utredningens bedömning att SPINK-projektet torde kunna avvecklas om KUansatsen för sysselsättningsstatistik genomförs.

Ett inte oväsentligt arbete nedläggs i vissa kommuner, länsstyrelser och utvecklingsfonder (f.d. företagarföreningarna) för att upprätta register över företag och arbetsställen. I detta arbete, som inte alltid bedrivs samordnat med SCB:s arbete med CFR, bl.a. p.g.a. sekretessregler vid hanteringen av CFR, ingår enkäter till företagen. Utredningens förslag till ett för hela arbetsmarknaden täckande arbetsställeregister utformat i anslutning till de ordinarie rutinerna i SCB:s centrala företagsregister kommer att kunna utgöra utgångspunkten att ur detta register samordnat utveckla regionala och lokala arbetsställeregister. Uppdateringsrutiner med kommunalt och regionalt stöd torde kunna leda till att kommuner och regionala organ kan besparas visst arbete. Även förfrågningar till företag som innebär dubblerad uppgiftsinsamling torde kunna undvikas i högre grad än tidigare.

10.10 Lag om hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning 1980

Utredningen har utformat ett förslag till lag om hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning 1980. Lagen föreslås omfatta en reglering av undersökningens innehåll och formerna för datafångst. Lagen behandlar ansvarsfördelningen mellan SCB, andra berörda myndigheter och kommunerna. Sekretessregler samt bestämmelser om utlämnande av materialet från HBS 80 inryms i lagförslaget. slutligen regleras för de infordrade uppgifterna samt uppgiftsplikten

200 Utredningens överväganden och förslag

sanktions- och besvärsordning.

Utredningen har i likhet med förhållandena inför F0B 75 funnit det ändamålsenligt att i en speciallag reglera i princip hela HBS 80. Utredningen har bedömt det som angeläget att det uppgiftslämnande som föreslås ske uteslutande för statistikändamål - men genom utnyttjande av det skatteadministrativa systemet (kontrolluppgiften och den allmänna fastighetstaxeringen) inte skall regleras inom ramen för skattelagstiftningen. Skälet härför är att SCB föreslås bli den myndighet som i dessa delar skall svara för dels detaljutformning och tillämpliga anvisningar, dels bevakning av att uppgiftsplikten iakttas och initiera tillämpning av det sanktionssystem som följer av uppgiftsplikten.

Förslaget till HBS 80 innebär därmed en i huvudsak teknisk samordning av de uppgiftsbärande media, KUoch fastighetstaxeringsblanketterna, samt de insamlings- och dataregistreringsrutiner som står till förfogande.

Författningsförslaget omfattar endast undersökningsåret 1980. Om beslut träffas om att införa en mer kontinuerlig redovisning av t.ex. sysselsättningsstatistik enligt den principlösning utredningen diskuterat måste detta regleras genom särskild lagstiftning.

På grund av det förberedelsearbete som krävs för att genomföra HBS 80 är det nödvändigt att lagen träder i kraft redan våren 1979.

BILPGA l ANVÄNDNINGEN AV FOR-DATA I SAPMÄLISPLANERINGN - En kartläggning

av FoB-utredningens sekretariat

Bilaga 1 203

INNEHÅLL.

SABT/IANFATTNING 205

1 Referensram för sekretariatets kartläggning av användningen av FoB-data 217

1.1 Allnän bakgrund 217 1.2 Nyttobedönning 217 1.2.1 Samhällsplanering 218 1.2.1.1 Samhällsplaneringens nål och medel 218 1.2.1.2 Samhällsplaneringens informationsbehov 219 1.3 Uppoffringarna inför FoB 80 220

2 Gencmförande av användaranalysen 223

2.1 Allnänt 223 2.2 Huvudstudien 223 2.2.1 Tidsplan 223 2.2.2 Urval 223 2.2.3 Resultatens tillförlitlighet 224

3 Resultat av kartläggningen 227

3.1 Konnmnernas användning av FOB-data 227 3.1.1 förutsättningar för komminal planering 227 3.1.2 Variation i användningen av FoB-data efter olika kcmnmnala förutsättningar 228 3.1.3 Kommunal planering med statliga anvisningar 228 3.1.3.1 Bostadsbyggnadsprogram 228 3.1.3.2 Bostadssaneringsprogram 232 3.1.3.3 Barnomsorgsplan 233 3.1.3.4 Lokal trafikförsörjningsplan 235 3.1.3.5 Skyddsrumsplan 237 3.1.4 Kmmunal planering utan statliga anvisningar 239 3.1.4.1 Befolkningsprognos 239 3.1.4.2 Näringslivsprognos och näringslivsbaserad befolkningsprognos 240 3.1.4.3 Trafikprognos 243 3.1.4.4 Parkeringsplan 245 3.1.4.5 Områdesprogran 245 3.1.4.6 övrig planering 246 3.1.4.7 Inventeringar, beskrivningar 247 3.1.4.8 övrig användning 248 3.2 Länsorganens användning av FoB-data 248 3.2.1 Länsstyrelser 249 3.2.1.1 Länsplanering 249 3.2.1.2 Regional trafikplanering 251 3.2.1.3 övriga utredningar m.m. 252 3.2.1.4 Sannanfattning av länsstyrelsernas användning av FbB-data 252 3.2.2 Länsarbetsnämnd 253 3.2.3 Länsbostadsnämnd 254 3.2.4 Lantbruksnämnd 254 3.2.5 Lansting 254

204 Bilaga 1

3.3 Departementen och de centrala statliga verkens FOB-data-användning 255 3.3.1 Deparbnenten 255 3.3.2 Arbetsmarknadsstyrelsen 256 3.3.3 Bostadsstyrelsen 258 3.3.4 Socialstyrelsen 259 3.3.5 Statens industriverk 259 3.3.6 Centralnämnden för fastighetsdata 260 3.3.7 Skolöverstyrelsen 260 3.3.8 Universitets- och högskoleämbetet 261 3.3.9 Statistiska centralbyrån 264 3.4 Universitetet, forskningsinstitutioner m.m. 266 3.4.1 Göteborgs universitet, kulturgeografiska institutionen 266 3.4.2 Uppsala universitet 267 3.4.3 Institutet för socialforskning 267 3.4.4 Statens institut för byggnadsforskning 268 3.4.5 Expertgruppen för regional utredningsverksamhet 268 3.5 Övriga användare/intressenter 268 3.5.1 Kcnnmnförbundet 268

Underbilagor

l Litteraturförteckning 271 2 Urval av användare/intressenter av FoB-data 299 3 Detaljerad beskrivning av kmmunala bostadsbyggnadsprogrannet 303 4 Länsplaneringens näringsgrensindelning 313 5 Figur över länsprogrannodellen 316 6 Statens planverk: Informationsbehovet i fysisk planering 317

Bilaga l 205

SAMVJANFATINING

l Allmänt om sekretariatets användaranalys

Användaranalyser inför tidigare folk- och bostadsräkningar har gjorts med hjälp av enkäter till ett stort antal statistikanvändare för att Inäta såväl behov av variabler som utformning av tabeller. Dessutom har särskilda sammanträden hållits med ett flertal användare. Metoden ger en bred om olika användares kunskap behov. Däremot ger den inte direkta uppgifter om hur och i vilken omfattning det insamlade materialet används. Detta försvårar en bedüming av erforderlig anfattning av innehåll (variabler och tabeller) , kvalitetskrav och den tidsföljd statistiken bör redovisas l.

PoE-utredningen har valt en annan metod som har ansetts kunna ge bättre underlag för olika bedömningar än ovarxnänmda metod. Ett urval av användare kommuner, länsstyrelser, landsting, departement, verk, statliga forskningsinstitutioner och övriga användare har ombetts att till sekretariatet skicka alla PM o.a. rapporter, scm beskriver projekt där FoB-data har Efter utnyttjats. genomgång av dessa har sekretariatet intervjuat användarna och färdigställt rapporter om användningen av FoB-data. Synpunkter på rapporterna har sedan inhämtats från användarna. Dokumentationen av användaranalysen har således gjorts i flera steg ned en för varje steg ökad grad av sammanfattning och generalisering. Användarna har ned något undantag när sänt in begärt material. Däremot har inte t.ex. representanter för alla mindre kormmner intervjuats eftersom sättet att utnyttja FoB-data visade vara sig relativt lika för dessa kommmer.

Den genomförda analysen har gett betydande kunskaper om statistikanvändningen i allmänhet och FoB-dataanvändningen i synnerhet. Varje form av användaranalys lider dock av brister eftersom det statistiska informationsflödet är komplext och svårt att mäta. Statistik av olika slag kcmter ofta in i en invecklad beslutssituation där även afarenheter, osäkra antaganden etc. också utnyttjas. Svårigheten att beskriva användningen gäller inte minst den statistiska information och analys som presenteras men som inte är direkt avsedd för en beslutssituation, planeringsmodell, etc., utan är just information. Detta innebär sammantaget att det finns betydande svårigheter att bedöma objektivt och utvärdera nyttan av statistisk information.

I följande avsnitt redovisas en sammanfattning av användningen av FoB-data.

2 Sammanfattande analys av användningen av PoE-uppgifter

I detta avsnitt beskrivs redovisad användning av FoB-data från år 1970 och frank-it samt användarnas bedömning av det framtida utnyttjandet. Redovisningen görs variabelvis (ned några undantag) för de variabler som funnits med i tidigare (1970, räkningar 1975). Även framställda önskemål om nya variabler redovisas.

I studien redovisas inte vilka tabeller som användarna önskar eftersom användaranalysen inte har genomförts på den detaljeringsnivån utan främst varit inriktad på att för att bege underlag

206 l Bilaga

stämma variabelinnehållet i en undersökning 1980. Däremot torde

det vara att utifrån beskrivningarna dra vissa slutsatmöjligt ser om vilka tabeller som för användarna är de mest väsentliga.

Under variabel/variabelgrupp anges också inom vilken varje huvudområde (n) som denna utnyttjas. Många av dessa cxmrâ- (vilka) också i mer övergripande planering som t.ex. den/sektorer ingår

fysisk planering.

2 . l Demografiska variabler

variabler som kön, ålder och civilstånd används Denografiska ofta i kombination med andra variabler i folk- och bostadsräk-

ningar.

De flesta användarna av demografiska data hämtar ofta uppgifter

motsvarande dam som återfinns i folk- och bostadsräkningar från

den löpande befolkningsstatistiken (DENDPAK) . Ett övervägande antal användare anser därför att det demografiska avsnittet kan

Några kommuner har dock utgå som separat redovisningsavsnitt. om utrikes födda finns i folk- och bopekat på att uppgifter men saknas i DEIDPAK. Uppgifterna finns emellerstadsräkningar tid sedan en tid tillbaka redovisad i DEMZJPAK på kommunnivå, men

var inte vid undersökningstillfället. Flertalet mind-tillgängliga re icke kommmer tätortsredovisningen från nyckelkodade utnyttjar det avsnittet för att få data över delar av kommudemografiska nen. Även vissa tätortsredovisningen för länsstyrelser utnyttjar att belysa olika kommunstrukturer. Tätortsredovisningen utnytt-

jas även inom vissa forskningsområden.

2 . 2 Sysselsättning och näringsgren

variabeln delar upp populationen mmantalsskrivna sysselsättning i förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande. Med förpersoner värvsarbetande menas kortfattat en person som under en viss

vecka arbetat minst en timme eller vid frånvaro den- (mätveckan) na vecka arbetat stadigvarande under närmast föregående fyramånadersperiod. De förvärvsarbetande redovisas med utgångspunkt

från insamlade i ett antal timintervall. uppgifter uppdelade

visar att användarna inte kan ange en entydig Användaranalysen definition av förvärvsarbetande som skulle vara den bästa. Ett

önskemål är dock att mäts per individ gemensamt sysselsättningen i form av t.ex. årsverkan. Användarna uttrycker också och inte ett starkt krav på jämförbarhet mellan redovisningstillfällena vilket att utnyttjad definition helst inte bör tidigare förändras.

från folk- och bostadsräkningar som Den sysselsättningsuppgift främst har är antal förvärvsarbetande 20 användarna utnyttjat Dessutom har Iman i enstaka fall timmar och däröver per vecka. med visst av redovisning av antal förvärvskompletterat nyttjande arbetande l-l9 timmar. I barnomsorgsplaneringen används uppgif-

ter cm antal mödrar som förvärvsarbetar 16 timmar eller mer.

Denna senare tror många användare skall bli domitixmuppdelning nerande i framtiden. Det anses nämligen att arbetstidsförkorthittills har lett och i framtiden kommer att leda till ningen att 20 timmar inte motsvarar halv normal arbetsgränsen längre tid utan bör sänkas för att få jämförbarhet mellan räkningar.

SOU 1978: 79 Bilaga l 207

Dessutom utgör timuplndelningen vid 16 timnar en naturlig indelning med hänsyntill lagstiftningen på arbetsmarknaden.

Vid industridepartennentets enhet för regional utveckling (RU) har :möjligheten diskuterats att i länsplaneringen övergå till redovisning av förvärvsarbetande med minst l tinmes arbetstid per vecka som den huvudsakliga kategorien. Rik-enheten anser dock att även uppdelningen vid 20 timnar behövs för att kunna mäta förhållandet mellan nu föreslagna och tidigare redovisade uppgifter.

De allra flesta användarna anser att det vore värdefullt om sysselsättningsstatistik för kommuner och även för delar av kcrmmer kunde produceras. med tätare periodicitet än vad folk- och bostadsräkningen medger.

I det följande redovisas kortfattat inom vilka områden uppgifterna sysselsättning och näringsgren utn tjas. Beskrivningen delas upp i förvärvsarbetande _cggbefoümjng respektive förvärvsarbetande nattbefolkning eftersom en av de unika egenskaperna med folk- och bostadsräkningen är att den möjliggör redovisning av en heltäckande kommunalt uppdelad statistik över förvärvsarbetande dagbefollqijng.

2 . 2 . l Förvärvsarbetande dagbefolkning

Näringslivsprgglos

År 1964 fattade riksdagen ett beslut om en aktiv lokaliseringspolitik. Den länsplanering som därmed påbörjades genomförs efter centrala anvisningar enligt en enhetlig modell för att erhålla jämförbarhet mellan olika delar av landet. I av framställningen länsplanen tas underharxiskontakter med kommmer m.fl. för synpunkter på planeringsunderlaget. För att dessa kontakter ska fungera bra krävs det att sarrma underlagsdata och metod används i länsplaneringen och i koxmmmernas (och andras) näringslivsprognoser. Detta har medfört att även kormrunerna (och andra) relativt ofta i sin planering utnyttjar modellen och resultaten från länsplaneringen, även cm de för egen del skulle kunna använda enklare varianter av planeringsxrodeller.

Länsplaneringens och flera komnuners prognossystem innehåller bl.a. en näringslivsprognos. I den görs antaganden om olika näringsgrenars utveckling i framtiden. PoE-uppgifter över förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad) användes huvudsakligen i dessa För att få information näringslivsprognoser. cm eventuella trender studeras också resultaten från flera folk- och bostadsräkningar.

lMed förvärvsarbetande dagbefolkning som redovisas i FoB-tabel-

lerna avses den förvärvsarbetande befolkningens regionala fördelning efter arbetsplatsens belägenhet. Då den förvärvsarbetande befolkningen fördelas efter mantalsskrivningsort erhålles i stället förvärvsarbetande nattbefolkning.

208 Bilaga l

Den i länsplaneringen tillämpade näringsgrensuppdelningen visar sig vara styrande i näringslivsprognoser för såväl länsstyrelser so kcnnmner. Större delen av kamnunerna anser sig dock klara sitt eget behovlnaien grövre indelning än den länsstyrelserna använder.

För näringslivsprognosen heltäckande uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning kan f.n. enbart hämtas från folk- och bostadsräkningarna. Därutöver finns bl.a. fyra andra källor sm tillsannans delvis mäter förvärvsarbetande dagbefolkning, nämligen SCB:s industristatistik, statistik över offentligt anställda, centrala företagsregistret (CFR) och DIS-enkäten (denna statistik berörs i kap. 8). Dessa källor utnyttjas också i näringslivsprognoser, nen planerarna upplever ändå att FbB-data är viktiga för att få fullständighet i planeringsunderlaget och god kvalitet.

En näringslivsprognos ligger också ofta till grund för en befolkningsprognos vilket framgår av avsnittet Näringslivsbaserad befolkningsprognos.

Lokal och regional trafikförsörjningsplan

Ansvaret för den lokala och regionala trafikförsörjningsplanef.n. respektive länsstyrelser. Kmmuringen ligger på kcnnmner nerna har hittills haft möjlighet att få statsbidrag till olönsam kollektivtrafik på landsbygden under förutsättning att konr nmnen årligen framställer en lokal trafikförsörjningsplan. Efter ett regeringsbeslut 1971 uppdrogs också åt sanmliga länsstyrelser att upprätta regionala trafikplaner. I den med detta som grund utvecklade trafikförsörjningsplaneringen används av nâgra kcnnmner och länsstyrelser FoB-uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad) son bakgrundsinfornation för att belysa antalet arbetstillfällen uppdelade på tätort/ glesbygd.

Riksdagen har våren l978 beslutat att huvudmannaskapet för den kollektiva trafiken på landsväg skall utövas genm interkonnmnal samverkan mellan landstingskcnnmner och kcnnmnerna i respektive län. Sekretariatet har tagit del av bussbidragsnämndens nya anvisningar för trafikförsörjningsplaner och kan inte där finna några nya bestännelser san leder till ett förändrat utnyttjande av FoB-data, med undantag av redovisningen på tätort/glesbygd. Tidigare har statsbidrag getts enbart till olönsam kollektivtrafik på landsbygden men enligt den nya förordningen ska statsbidrag ges till all kollektivtrafik ned högst tre turer per dag. Sekretariatets bawjnning av detta är att notivet till redovisning av statistik på tätort/glesbygd för detta syfte försvinner.

Trafi rognos

är ett hjälpmedel för att beskriva de trafik- och Trafikprognos transportmässiga konsekvenserna av alternativa utvecklingar av utformning, folkmängd, näringsliv, förändtransportsystemets i narkens för bostäder och verksamheter i franr ring användning tiden. De mest mfattande prognosberäkningarna har gjorts för de större kommunerna. Några statliga anvisningar för trafikprognoser finns inte.

l Bilaga 209

San underlag i trafikprognoser har en del kommuner använt uppgifter om näringsgrensfördelad förvärvsarbetande dagbefolkning för delområden och vissa s.k. grova lokalkategorier.

Ett fåtal användare har också genomfört studier av vad förändringar i trafiksystan betyder för de resandes trafikstandard.

Ett sätt att mäta trafikstandard är i termer av âtkomlighet. Med

åtkomlighet menas andelen arbetsplatser som man når inom en viss tid med visst färdmedel. I de fall sådana studier har genomförts har uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning utnyttjats för att beskriva arbetsplatsernas läge och antal förvärvsarbetande inom vissa områden.

Parkeringsplan

Kommuner framställer parkerinsplaner efter de behov som kan finnas i respektive kommun utan att centrala några anvisningar styr förutsättningarna. Parkeringsplaner har endast ett fåtal komnuiner redovisat. FoB-uppgifter i dessa utnyttjas om förvärvsarbetande dagbefolkning som ett mått på antal arbetsplatser i området.

S ddsrums lan

Riksdagen har beslutat att befolkningens skydd i krig :näste förberedas under fredstid genom bl.a. skyddsrumsbyggande. Ett av de instrument som används för att åstadkomma skydd för befolkningen är den kommunala

skyddsrumsplaneringen san genomförs ef-

ter anvisningar från civilförsvarsstyrelsen.

Folk- och bostadsräkningen har beröring med skyddsrumsplanering-

en i två avseenden, dels vid avgränsning av skyddsrumsorter, dels vid av behovet beräkning av skyddsrumsplatser. Behovet av

skyddsrumsplatser beräknas med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse samt med utgångspunkt i det största antalet personer som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrumsområdet i fredstid. skyddsrumsorten har bestämts med hjälp av

tätortsavgränsningen i folkoch bostadsräkningen. En del kommuner har också utnyttjat PoE-uppgifter om förvärvsarbetande dag-

befolkning (näringsgrensfördelad) vid behovsberälçningen.

Övrigt

FoB-uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (även näringsgrensfördelad) utnyttjas i hög grad som bakgrundsinfonnation i

områdesprogram (ett moment i den fysiska planeringen), i speciella utredningar och som underlag för remisser, yttranden och

det som kan betecknas som allmän information.

Förvärvsarbetande nattbefo lkning

Uppgifter om förvärvsarbetande används nattbefolkning huvudsakligen i form av förvärvsintensiteter (= procentuell andel förvärvsarbetande) . I prognosarbetet studeras förvärvsintensitetens

utveckling för olika kön och åldersklasser med hjälp av resultatet från flera folkoch bostadsräkningar. Med bl.a. underlag

av utvecklingen av förvärvsintensiteterna görs antaganden om den kommande utvecklingen. Detta förfarande utnyttjas i barnomsorgs-

210 Bilaga l

och näringslivsbaserade befolkningsplaner, befolkningsprogrxoser

prognoser.

av FoB-data-utnyttjande inm ovan nämnda Följande preciseringar användningsanråden kan göras:

Barnmsorgsplan

kcmnmnerna femåriga barn- Enligt barnomsorgslagen skall upprätta âr. säger också att sm skall onprövas varje Lagen dnsorgsplaner barnomsorg skall sörja för kmmunen genom en planmässigt utbyggd förvärvsarbete eller stuatt barn som på grund av föräldrarnas

av andra skäl behöver omvårdnad skall få barnomsorgsdier eller om inte behovet tillgodoses på annat sätt. plats

en modell för beräkning av beho- Socialstyrelsen har formulerat i sin att det är vet av barnansorgsplatser och säger vägledning

vissa och redovisningar sker på sanna nödvändigt att beräkningar

sätt i alla konnuner.

som främst bestánner behovet av barnomsorgsplatser Den grupp är barn (O-6 år) som inte har (enligt socialstyrelsens modell)

förälder. Den Hest väsentliga FoB-uppgiften någon hemarbetande är förvärvsintensiteten för mödrar till barn, för denna grupp

0-6 år.

kunna barnstugorna där behov finns utnyttjas För att placera

även FoB-data uppdelad på kommundelar.

Befolkningsproanos

AB har tillsannans med Svenska konnunförbundet och Kommun-Data

ett system för befolknings- Malmö kommun utvecklat datoranpassat en rutin för kcnnmnprognoser och en rutin prognoser omfattande för kommuner gencnr för delcmrådesprognoser. Befolkningsprognoser hänmas i regel från löpande beförs på olika sätt men underlag

I ett sällan utnyttjat utförandealternativ folkningsstatistik. m förvärvsintensiteter för olika krävs också FoB-uppgifter

åldersklasser.

Näringslivsbaserad befolkninasprognos

beskrivs kortfat- I avsnittet förvärvsarbetande dagbefolkning används, t.ex. länstat inm vilka områden näringslivsprognoser Vidare att man ned stöd av näringslivsprogplaneringen. framgår (eller tillnoser försöker uppskatta efterfrågan på arbetskraft om förgenom att utnyttja uppgifter gång på arbetstillfällen) För många samhällsplanerare utgör värvsarbetande dagbefolkning. för en befolknirgsprognosnen även en näringslivsprognos basen framställs t.ex. för att ingå i renodladenäringslivsprognoser ett handlingsprogram. I de näringslivsbaseranäringspolitiskt även beräkningar av utbudet av de befolkningsprognoserna ingår ofta om förvärvsintenarbetskraft. Här utnyttjas FoB-uppgifter

som är en uppgift baserad på den förvärvssitetens utveckling

arbetande nattbefolkningen.

SOU l978:79 Bilaga 1 2ll

2.3 Yrke och utbildning

Uppgifter om yrke och utbildning (fullständig redovisning av ut-

bildning finns enbart i FoB 70; i FoB 60 redovisades viss högre utbildning) har använts främst i de nyrekryteringsprognoser som framställts av SCB:s prognosinstitut som underlag för den centrala utbildningsplaneringen vid skolöverstyrelsen (Sö) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Dessutm har FbB-data konr mit till användning i de centrala ämbetsverkens utvärdering av utbildningsreformer t.ex. i studium av elevernas sociala bakgrund.

Nyrekryteringsprognosen används av Sö och UHÄ son ett hjälpmedel för att beräkna resursbehov och fördela resurserna nellan olika utbildningsriktningar (utbildningsplatser) och regioner. I skolornas yrkesvägledning utnyttjas även prognoserna tillsannans med nånga andra uppgifter som information till elever och för-

äldrar. I nyrekryteringsprognosen har hittills vad gäller yrke endast ett urval (3,3 %) av FbB-beståndet studerats. En höjd ambitionsnivå innebärande att hela skulle användas populationen vid en eventuell framtida har emellertid upgiftsinsamling påpekats vara önskvärd.

Uppgifter om föräldrarnas yrke/utbildning har också hämtats från

folk- och bostadsräkningen i centrala studier av elevernas sociala bakgrund. Det övervägs emellertid inte SCB:s löpande uppföljningsundersökningar skulle kunna tillgodose detta behov genom att de kmpletterades ned uppgifter m social bakgrund.

FbB-data m utbildning och yrke har också kcmndt till använd-

ning i vissa specialstudier för att hur stort antal belysa personer som har utbildats till ett visst och sedan inte arbeyrke tar inom det yrket. Denna information används bl.a. sm underlag för lärarprognoser.

Yrkes- och utbildningsuppgifter används i övrigt i mycket begränsad mfattning av konnmner och länsstyrelser. Detta gäller

speciellt utbildningsuppgifter som endast utnyttjats i något

undantagsfall. Yrkesfördelningen har i vissa konnmner använts i stället för näringsgrensfördelningen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Syftet har ofta varit att kunna vissa urskilja grupper son anställda i kontor och service vilket inte är

möjligt med nuvarande utformning av näringsgrensfördelningen. Uppgifter om yrke och utbildning har även använts som allmän

information inom arbetsmarknadspolitiken.

Följande enstaka användningar kan vidare nämnas:

- Några av de största konnmnerna har gjort s.k. sociala karte-

ringar i vilka yrke har tillsannans ned ett ingått flertal andra variabler.

- Stockholms kmmun arbetar med utveckling av ncdeller för prognoser av pendling där yrke eventuellt kan komna att ingå.

- I länsplaneringen försök att beskriva s.k. lokala pågår arbetsmarknader ned olika statistiska som också kan uppgifter gälla yrke och utbildning. Viss försöksverksamhet pågår också i industridepartementets regi att framställa regionala yrkes-

l 212 Bilaga

och utbildningsprognoser. För båda dessa områden kan yrkesuppgifter utnyttjas från folk- och bostadsräkningar.

- Incnxdet arbetsmedicinska området har under senare år behovet som grund för riskav yrkesdata accentuerats. Yrkesuppgifter i arbetsolycksfallsstatistiken. För att beräkningar utnyttjas kunna relatera även annan ohälsa till yrkesverksamhet har FoB 60 sambearbetats med dels dödsorsaksstatistiken 1961-1970

dels cancerregistret.

2.4 Yrkesställning och anställningens art

om yrkesställning mfattar en uppdelning av de för- Uppgifterna värvsarbetande i anställda företagare och medhjälpande familjenedlennar utan lön. efter anställningens art inne- Indelningen bär en uppdelning av de anställda i statlig, primärkonnmnal, sekundärkcnnunal och övrig anställning. Användaranalysen visar att har i nycket liten uppgifter m yrkesställning utnyttjats m anställningens art sm komplement utsträckning. Uppgifter till av näringsgren har också en begränsad användredovisning nina.

2.5 Inkomst

om inkomst i FoB 75 fram registervägen nen redo- Uppgiften togs visades bearbetningsordningen nycket sent (våren 1978). p.g.a. I stort sett användare anser att uppgifter från SCB:s samtliga redovisade inkomststatistik (INKOPAK) som framställs årlöpande täcker behovet. Några kommuner har också pekat på möjligligen heten att i folk- och bostadsräkningen studera förhållandet mellan förvärvsarbetets omfattning och inkomst och sedan utnyttja detta förhållande för att via inkomstuppgifter i INKOPAK skatta förvärvsarbetets omfattning för de år sm FoB-data inte finns tillgängliga för konumner.

Hushållsinkcnster skulle också kunna kcnna att användas för av konsumtionsmönstret som Stockprognoser på bostadsmarknaden holns kcnnmn håller på att utveckla en netod för.

2.6 Pendling, färdsätt och bilinnehav

är en variabel som i folk- och bostadsräkningar har Pendling härletts i samband med bestämning av dag- och nattbefolkningen. Den har utformats för att ge statistik över arbetsresor både inom och mellan kommuner. I den näringslivsbaserade befolkningshar och flyttningsstatistik använts prognosen pendlingsstatistik för bedömning av omfattningen av pendling respektive flyttning som följd av differensen mellan utbudet av och efterfrågan på är pendlingen till resarbetskraft. De uppgifter som studeras från konnmnen (huvudströnmar). Även i den renodlade pektive (ej näringsgrensbaserade) befolkningsprognosen utnyttjas uppgifter om antal in- respektive utpendlare (eller nettoinpendling) och flyttningsstatistik.

Den mest utnyttjas i trafikdetaljerade pendlingsstatistiken om pendlingens omfattning mellan prognoser, nämligen uppgifter delcnmåden i kommunen (eller mellan konnmner). Förutm dessa

SOU l978:79 Bilaga l

uppgifter utnyttjas även resultat från olika trafikundersökningar för att få en uppfattning om mfattningen av andra resor än bostadsarbetsresor.

I övrigt utnyttjas pendlingsdata i en del områdesprogram och vissa specialstudier även inom forskningens cnmåde. Stockholms kcnr mun liksom Göteborgs kommun har analyserat pendlingen och bl.a. gjort jämförelser från tidigare räkningar.

Uppgifter m färdsätt användes framför allt i trafikprognoser tillsannans med pendlingsuppgifter. Användningen av denna uppgift är dock mycket begränsad. Även andra källor som trafikräkningar och trafikundersökningar används för att bestänna resor ned olika färdsätt. Några användare har genom egna trafikundersökningar konstaterat att kvaliteten på FoB-variabeln färdsätt är bristfällig (kollektivresandet överskattas).

Bilinnehav i FOB 75 hämtas från bilregisternänndens beståndsregister. I FoB 70 därenot insamlades uppgifterna via hushållsblanketten. Användaranalysen visar att FoB-data över bilinnehav utnyttjas i mycket ringa grad. De flesta användarna anser enellertid att uppgifterna från det numera årligen vid SCB på uppdragsbasis framställda BILPAK eller den av bilregisternännden framställda löpande bilstatistiken tillfredsställer behovet av underlag för bedömning av t.ex. utveckling av biltäthet, ett Hcment som ingår i trafikprognoser.

2.7 Lägenhetsvariabler exklusive hyra

Lägenhetsvariablerna är Känga och behovet av de olika variablerna är skiftande. Användaranalysen visar dock att alla lägenhetsvariabler i FoB 75 har använts direkt eller indirekt. I följande beskrivning av användningsområden för lägenhetsdata anges också exepel på vilka enskilda variabler som ingår.

Kcnnwnala bostadsbyggnadsprogram

Kungörelsen angående kommunala bostadsbyggnadsprogram (KBP) och bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter säger bl.a. att kcnr nmnerna varje år skall upprätta bostadsbyggnadsprogram för de närmast följande fem kalenderåren. Progrannet bör i olika avseenden grundas på utredningar och överväganden för en längre tid än programperioden.

I föreskrifterna framgår också att: ...Omfattningen och inriktningen av ny produktion och ncdernisering av bostäder skall anges i antal lägenheter med fördelning efter hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Nybyggnad av bostäder skall dessutom redovisas i m2 våningsyta...

Det grundläggande arbetet för framställning av KBP består av utredningar, prognoser och målsättningar rörande: folkmängd och hushållsbildning - utrynnesstandard lägenhetstyper hustyper - i bostadsbeståndet - kvalitetsfaktorer förändringar

Lägenhetsdata från folk- och bostadsräkningar utnyttjas för bedmning av förändringar i bostadsbeståndet såväl inom planering som forskning. FoB-data utnyttjas speciellt son underlag för bedömning av avgången av lägenheter eftersom inget annat statis-

214 l Bilaga

tiskt material för närvarande täcker detta behov. Genom folk- och bostadsräkningen erhålls data om kombinationen lägenhetsstorlek - hushållsstorlek, som utnyttjas som ett av underlagen för bostadsav vilka lägenhetsstorlekar som kan komplanerarnas uppskattning ma att efterfrågas under planperioden.

Bostadssaneringsprogram

Ett stort antal kommuner är ålagda att framställa bostadssaneringsvisar dock att endast ett fåtal kmmuprogram. Användaranalysen ner har använt FOB-data i detta arbete bl.a. på grund av sekretessrestriktioner. Lägenhetsdata har i dessa fall använts som ett av flera för att avgränsa (byggnadsår, kvalitetshjälpnedel grupp) och beskriva saneringsområdena.

har våren 1978 beslutat att de tidigare separata KBP Riksdagen skall sammanfattas till kcnmunala booch saneringsprogrannen Enligt riksdagsbeslutet förutsätts stadsförsörjningsprogram. att KBP fortfarande skall vara stcnnen i bostadsplaneringen, nen dessutan skall detta alltefter konnmnal ambition, av åtföljas, s.k. bostadssociala Mtoder för dylika inventeinventeringar. skall utvecklas i samverkan mellan bostadsstyrelsen och ringar kcnnmnerna. I vilken utsträckning ökad användning av FOB-data då kan bli aktuell undandrar sig t.v. sekretariatets bedömning.

Befolkningsprognoser och områdesbeskrivningar

studeras också i befolkningsprognoser för kmmunde- Lägenhetsdata lar i vilka områdena klassas efter vissa lägenhetsdata som byggnadsår, kvalitetsgrupp och hustyp. Uppgifter om antal lägenheter utnyttjas också för bestämning av utglesning (boendetäthet per i befolkningsprognoserna och i en del delområdesbeskrivlägenhet) ningar.

2.8 Hyresuppgifter

an hyra insamlades i FOB 70 för samtliga hyreslägenhe- Uppgifter ter och bostadsrättslägenheter. Användaranalysen visar emellertid att endast i undantagsfall har utnyttjats. Stockhyresuppgifter holms läns har för vissa studier i ett projekt om bolandsting stadsefterfrågans bestämningsfaktorer utnyttjat uppgifter om hyra.

har funnit att användningen av hyresuppgifter inte Utredningen motiverar de förhållandevis stora uppoffringarna för insamling

och bearbetning.

2.9 Hushålls- och familjeuppgifter

Uppgifterna om hushåll i folk- och bostadsräkningar har p.g.a. ned faktiskt boende dvs. redovisningens goda överensstämmelse det boendet i en lägenhet en relativt betydande stadigvarande användning inom samhällsplaneringen.

Hushållsdata utnyttjas framförallt i bostadsbyggnadsprogranuen i vilka är en viktig faktor vid beräkning av hushållsbildningen det totala behovet av lägenheter. Som angetts under avsnittet används i kombination ned lägenhetsvariabler lägenhetsstorlek hushållsstorlek för att näta utrynnesstandard och utglesning

i boendet.

nämnas beträffande av hus- I övrigt kan följande användningen hållsdata:

Bilaga l 215

- I en del bostadssaneringsprogram studeras även trångboddheten.

- I planeringen av äldreomsorgen har i några få fall hushållsdata från FOB, t.ex. antal boende per hushåll, utnyttjats för att studera gruppen äldrehushåll.

- Hushållsdata används också i en del områdesbeskrivningar.

Sannanfattningsvis kan sägas att hushållsdata utnyttjas dels fristående och dels i kombination med lägenhetsdata. Hushållsuppgifter i kombination ned t.ex. sysselsättning och inkomst användes därenot i mycket begränsad omfattning.

I folk- och bostadsräkningarna har förutom hushållsstatistik redovisats familjestatistik. Den största skillnaden mellan hushållsbegreppet och familjebegreppet är att sannanboende, ej qifta personer (18 år och äldre) bildar hushåll nen däremot inte «familjer. Hushållsstatistiken har i väsentlig utsträckning baserats på blankettuppgifter från allmänheten medan familjestatistiken baseras på härledda uppgifter genom samhöriqhetsbeteckninqen i den löpande folkbokföringen. Folk och bostadsrakningen ar f.n. den enda källa som heltäckande (för samtliga kcnumner) ger nöjlighet att beskriva den faktiska hushållsbildningen.

Det är endast ett fåtal användare som har utnyttjat familjedata. Några kdnnuner har dock hämtat en deluppgift (ensamstående män ned barn) från familjetabellerna och utnyttjat denna i barnomsorgsplaneringen. En av anledningarna till den begränsade användningen av familjedata är att data om hushåll finns tillgängliga sm uppfyller användarnas krav. Utredningen finner därför att familjestatistik inte skall redovisas i en undersökning 1980.

2.10 övriga variabler

önskemål om insamling av nya variabler i en undersökning 1980 har inte framförts i någon större omfattning. Några användare har dock nämnt uppvärmningssätt för bostäder och några har framfört önskemål om att uppgifter om fritidshus skall insamlas. Även önskemål om ytterligare uppgifter om arbetstider (klockslag för den fasta arbetstidens början och slut, flextid, skift etc.) har framförts.

3 Kvalitetskrav

Användaranalysen visar att FoB-data i stort sett används utan reservationer för kvalitetsbrister. De kvalitetsundersökningar (evalveringsstudier) som har genomförts i samband med de senaste folk- och bostadsräkningarna har användarna ytterst litet intresserat sig för. Skälet till detta är bl.a. att folk- och bostadsräkningen är enda källan som är heltäckande och ger data på kmmunnivå. Därför tar man produkten som den är. Dessutom påpekas svårigheten att utnyttja resultaten från kvalitetsundersökningarna på regional och lokal nivå.

Användarna har dock bl.a. ned stöd av den kvalitetsundersökning (ej slutgiltig) som genomfördes i samband ned FoB 75 ansett sig

216 Bilaga l

kunna utnyttja de preliminära resultat som framställdes i FoB 75. är genm denna erfarenhet beredda att avstå från Många användare viss precision i de slutliga resultaten till förmån för bättre aktualitet.

4 Resultatredovisning

I FbB 75 (och även i tidigare räkningar) redovisas resultaten i en anfattande mängd tabeller dels anslagsfinansierat i allmänna progrannet, i en publikationsserie (SOS), i statistiska meddelanden (SM) och i pressneddelanden och dels uppdragsfinansierat främst i specialprogrannet för komnuner.

Användaranalysen visar att flera variabler i folk- och bostadsräkningarna används i liten eller begränsad omfattning (utbildanställningens art, inkomst, bilinning, yrke, yrkesställning, nehav, och demografiska data). En sannanfattning av familjedata användarnas är att de uppfattat att tabellpaketen vid bedönning tidigare räkningar har varit alltför omfattande och att tabelli stället bör inriktas på s.k. bastabeller som redovisningen framställs så snart som möjligt efter genomförd bearbetning. Dessutom har krav framställts om att öka flexibiliteten i tabelluttagen vid uppdragsfinansierad bearbetning utanför specialprogrannet. Flera användare har även varit kritiska mot sekretessbestännelserna i tabellerna sm betecknats som både ologiska och besvärande för användningen av statistiken. över huvudtaget finns invändningar Hbt den otillgänglighet till prinärnaterialet som SCB:s sekretesspolicy har skapat.

Bilaga l 217

1 REFERENSRAM FÖR sEmErARmTErs ING AV AN- VÄNDNINGEIN AV PCB-DATA

1 .l Allmän bakgrund

Villkoret för att en folkoch bostadsräkning skall genomföras är att nyttan minst motsvarar de uppoffringar som är förenade med ett genomförande.

Med denna för är det utgångspunkt utredningen en uppgift att identifiera olika nytto- och uppoffringselement. Idealet vore sedan att elementen kunde värderas och summeras. För att kunna åsätta elementen bestämda värden måste de kunna observeras och Inätas i samma skala, t.ex. kronor.

Redan här kan klart sägas ifrån att vi får oss ned att nöja arbeta ned det uppställda villkoret ovan som en allmän Vägledning. Vissa element är mätbara andra kan endast beskrivas verbalt. Ytterligare en svårighet ligger i tidsaspekten. Vår uppgift kan sägas vara att idag identifiera, mäta och värdera den nytta och de uppoffringar som är förenade ned en undersökning genomförd i första hand år 1980. Detta är helt onöjliqt. Vi kan givetvis inte identifiera, räta och *värdera morgondagens effekter. Däremot kan vi med utgångspunkt från tidigare erfarenheter uppskatta vissa värden och tillägna oss vissa allmänna uppfattningar och därpå våga oss på bedömningar an hur en undersökning 1980 och framtida undersökningar skulle Punna utformas så att villkoret uppnås. Denna ambitionsnivå överensstämmer för övrigt även med direktiven som säger att:

Denna analys bör ges en sådan inriktning att den omfattar en bedünninq och avvägning av de prioriterade behoven och kostnaderna för att tillgodose dessa. och vidare:

I kcmnittêns arbete bör att ingå om möjligt göra en avvägning mellan å ena sidan kostnaderna, å andra sidan värdet av den statistik som framkommer vid framtida folk- och bostadsräkningar med nuvarande eller arman utformning. (Sekretariatets understrykningar) .

Utifrån allmänna kunskaper cm vårt kan vi konanalysområde statera att det är i huvudsak scm kan beskrivas uppoffringar i mätbara termer, dvs. kostnader i kronor. är ett Nyttan närmast kvalitativt begrepp som inte kan kvantifieras. Vår situation kan då sanmarlfattas som att vi skall ställa osäkra kostnadsuppskattningar mot allmänna nyttobeskrivningar. Vilken vikt (vilket värde) skall nyttobeskrivningarna ges blir helt avgörande för cm ett alternativ till kan leva undersökning upp till villkoret att nyttan minst motsvarar de uppoffringar som är förenade med ett genomförande.

l . 2 Nyttobedönning

Utredningen skall försöka identifiera och beskriva nyttan vilken kan beskrivas efter studier av önskemål, användning, resultat etc. san är förenade med FoB-data. En väg att ge en beskrivning av nyttan är då att studera hur samhället nyttig-

1 218 Bilaga

F0B-data från räkningstillfällen. Vi har gjort sig tidigare orienterat oss cm vilka behov och därmed vilka krav san ccksâ ställer på F0B-data för fratiden. intressenter/användare

av informationsinsamlingen har Vi styrts Redan vid uppläggningen av vissa Den kanske mest vägledande är att föreställningar. vi oss att och värdet av FoB-data huvudsakligen sagt nyttan i konkret och dokumenterad användning. Därav kan urskiljas att Vi ställt krav på att olika intressenter/användare följer skall för oss gripbart sätt kunna beskriva hur de utpå ett de hämtat ur senare folk- och bostadsnyttjat de uppgifter

räkningar.

för vår av nyttan av framtida under- En vägledning bedönning sökningar ges även i direktiven sm säger:

för kamnittêns arbete vill jag framföra föl- “Till vägledning blir att undersöka behovet av kmmande jande. Huvuduppgiften folk- och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens frmtida behov av befolknings-, hushålls- och bostadsdata skall

kunna tillgodoses.

skall alltså från samhällsplaneringens in- Utredningen utgå Detta innebär att vi i första hand skall beformationsbehov. hittills använt FoB-data. Därdöma hur smhällsplaneringen efter skall vi oss en föreställning an hur den fratida skapa kan kanna att utformas och vilka krav på samhällsplaneringen som därmed kcnmer att resas i frmtiden. informationsunderlag

1.2.1 Sahällsplanering

Samhällsplanering är ett centralt begrepp i vår nytto-kostnadsvi också in och allbedönning. I begrepet lägger forskning Sm en bakgrund till bedömningen av FoB sun män information. för samhällsplanering sätter vi således samhällsplaunderlag neringen i ett vidare sammanhang.

1.2.1.1 Smhällsplaneringens mål och medel

Den överordnade på nationell nivå kan med samhällsplaneringen relativt stor bl.a. sägas syfta till: politisk enighet

. full sysselsättning

. stabilt penningvärde

. jämnare välfärdsfördelning

Utan närmare diskussion kan här konstateras att konkreta strä-

vanden att dessa mål kan utvecklas till konflikter (t.ex. uppnå full och stabilt penningvärde). Det är den rikssysselsättning Gnfattande uppgift att bl.a. balansera samhällsplaneringens strävandena inm olika samhällssekoch prioritera de olika

torer.

För såväl den nationella sm regionala och lokala nivån finns

delvis strävanden och därför krävs måhnedstarka motstridiga vetna insatser från sahället för att få kontroll över ut-

vecklingen. Detta kräver en både långsiktig och kortsiktig pla-

och kontroll över På alla nivåer nering plangenanförandet.

Bilaga 1 219

finns begränsningar i den handlingsfrihet son står till buds när man praktiskt söker leva upp till de mer allmänt formulerade målen. Det finns också olika åsikter an vilken ambitionsnivå planeringen skall arbeta efter. Samhällsplaneringen angärdas därför av politiska, ekonaniska och praktiska tröghetsfaktorer. Tillgängliga styrmedel är präglade av grundvärderingen att samhället skall funger inan ramen för en vidsträckt val- och näringsfrihet.

De medel samhällsorganen disponerar är planeringskapacitet för olika sektorer och på olika nivåer, tillståndsgivning för flera strategiska förhållanden (alltifrån etablering på kapitalmarknaden till avfallshantering från miljöstörande industri) fysiska planonopol och ekonmniska stnnulansmedel riktade till kommuner, företag och enskilda (stöd för barnstugeutbyggnad, investerings- och lokaliseringsstöd för företag, flyttningsbidrag och anskolningsinsatser för arbetskraften). Samhället har dessutom gett relativt vidsträckta befogenheter till olika sektororgan - san verk och myndigheter på både statlig och kmmunal nivå. Dettainnebär att det är svårt att åstadhauna överblick och samordning av olika insatser och att en övergripande uppföljning och utvärdering inte finns formulerad.

1-2-1-2 informationsbehov Samhällsplaneringens

Ett centralt element i all samhällsplanering (ino alla sektorer på alla nivåer) är nulägesbeskrivningar, dvs. inventeringar och kartläggningar av rådande förhållanden. Ett annat vanligt inslag är att studera utvecklingen över tiden. Med utgångspunkt i nulägesbeskrivningar och kostaterade förändringar konstrueras prognoser för hur förhållandena i fråga kan hanna att utvecklas i framtiden.

Sm underlag för både nulägeskartläggningar och beskrivningar av utvecklingen krävs statistik och där är folk- och bostadsräkningen en av de tillgängliga källorna.

Inon samhällsplaneringen har under senare år möjligheterna att hantera stora och konplexa mängder information ökat starkt. Datamaskinerna har fått större kapacitet satidigt sm direktminnesteknik och tenninaler radikalt ökat tillgängligheten till informationen. Modeller, metoder och institutionella former för den sektorvisa praktiska planeringen har också utvecklats. Sanmantaget innebär detta att samhällsplaneringen efterfrågar ner information, ställer krav på större detaljeringsgrad i materialet, bättre aktualitet och att täckningen skall omfatta nya mråden. Detta har inneburit att samhällsplaneringens krav på folk- och bostadsräkningen - betraktat son en stor intermittent undersökning för att ta fram basdata för tillgängligt alla - har ökat.

En anledning till att vänder blickarsamhällsplanerarna na rot FOB när de upplever luckor och brister i tillgängligt informationsunderlag är att det saknas restriktiva faktorer sm tvingar förslagsställarna att värdera allvarligt nyttotillskottet av ny information mot kostnaden att ta frm den .

220 l Bilaga

Samhällsplanerarna har även utvecklats i professionellt avseende. Vid samtliga länsstyrelser har inrättats regionalekomoniska enheter. Fler och fler kmmuner håller sig med egna utredare och kommunförbundet som central organisation medverkar i utvecklandet av modeller och metoder. Planerarna har även bildat föreningar för tillgodoseende av deras specifika intressen, (Länsplanerarnas förening, Kcnnmnalstatistiska föreningen, Föreningen för samhällsplanering etc.). Det är endast i några av de mindre konnmnerna sm planeringen inte ombesörjs av särskilda tjänstemän.

Detta innebär att kraven på informationsunderlag till en stor del grundas på professionella värderingar av vad scm bör hållas tillgängligt för att planeringsarbetet son sådant skall underlättas och förbättras. Samtidigt innebär funktionalisering och professionalisering av planeringsuppgifterna att kontakterna med de politiska och ekonomiska realiteterna kan tunnas ut. överblicken av i vilka sannanhang samhällsinsatserna rent faktiskt kan göras bättre p.g.a. olika ökade insatser avseende metoder och innehåll i planeringsledet kan konna att förloras.

Nbt denna bakgrund har FoB-utredningen ansett det angeläget att i ett sannanhang försöka kartlägga användningen av FoBdata och försöka bedöma värdet därav i ett större sannanhang där nyttan vägs not kostnaderna för att ta fram ifrågavarande FoB-uppgifter.

Variabelinnehållet i FoB redovisas för användarna enligt ett mfattande tabellprogram som fritt distribueras till ett flertal användare och ett sm finansieras på uppdragsbasis. I den meningen måste vår analys ske stegvis i det att vi först bedömer variabelns värde och först därefter kan gå in på en diskussion m redovisnings- och distributionsuppläggning. Detta är helt naturligt eftersom en lågt värderad variabel kan tänkas falla bort och därmed blir varje diskussion an eventuella tabeller för denna överflödig. I de fall variablerna bedös värdefulla och även fortsättningsvis bör redovisas blir det givetvis aktuellt att ta upp en diskussion m redovisningsoch distributionsambition. Detta är dock en fråga som i sina detaljer faller utanför utredningens användaranalys. Däremot försöker vi inhämta de principiella erfarenheter sm användarna kan delge oss m redovisningen och distributionen av resultaten i tidigare räkningar. Dessa erfarenheter blir då givetvis av stort intresse i samband med en bedöning av vilken kostnadsnivå de olika undersökningsalternativen kan utmynna i.

1.3 Uppoffringarna inför FoB 80

Genanförandet av en folk- och bostadsräkning enligt gängse metod kräver uppoffringar av många olika slag. Uppgiftslämnarna, enskilda personer och fastighetsägare, får ägna tid att fylla i blanketterna och att sända in dessa. Kcnnmnerna får satsa tid och pengar på att bl.a. granska och kmplettera blanketterna. Staten får bidra med anslag till SCB:s planering och bearbetning

Bilaga l 221

av räkningen.

Möjligheten att kostnadsberäkna uppoffringama för genomförandet av en folk- och bostadsräkning är betydligt större än möjligheten att översätta nyttan till pengar. Framförallt gäller detta beräkningen av produktionskostnaden (uppgiftsinsamling, bearbetning och redovisning). Kostnaderna för uppgiftslämnarna

och användarna är däremot svårare att beräkna.

Kostnadsberäkningar i anslutning till alternativa former att

genomföra en undersökning 1980 presenteras i en särskild bilaga i betänkandet och därför ordas här inget mer cm uppoffringarna.

Bilaga l 223

2 GEBDIVIEÖRANDE AV ANVÄNDARANALYSEN

2 . l Allmänt

Inför FOB 75 genanförde SCB ett antal enkäter för att kartlägga behovet av FoB-data. SCB hade dessutan löpande kontakter med användare såsan kcmmuner, länsstyrelser, bostadsstyrelsen och offentliga utredningar. Ett antal sannanträden och konferenser hölls också med deltagande från bl.a. större kannuner, kommunförbundet, länsplaneringsorgan m.fl.

Utredningen anser att genomförda behovsinventeringar ger en bred och alhnän uppfattning on olika konsumenters behov. Den tillämpade enkäbnetoden har inte medgett att nâgra andra restriktioner än konsumenternas ev. självupplevda återhållsamhet (med undantag från det uppdragsfinansierade specialprogrammet) lagts på de redovisade önskemålen. Det är då också svårt att prioritera mellan önskenålen från olika konsumentgrupper (länsstyrelser, större kmuner, mindre kcnmuner, forskare etc.). Sannantaget innebär denna metod att det är svårt att värdera behoven (variabelönskemål, önskemål an precision i redovisningen av en given variabel, önskeålen m när i tiden resultatredovisningen bör ske etc.) i förhållande till kostnaderna för att ta fram de önskade uppgifterna. B1.a. ovannämna erfarenheter från SCB:s konsumentkontakter vägledde FoB-utredningen till att pröva en annan metod för användaranalys.

Metoden innebär i korthet följande: Vi bad användare sända in dokment över arbeten där FoB-data hade utnyttjats (se litteraturförteckning i underbilaga 1). Sedan studerade vi detta material och intervjuade därefter användarna.

Metoden prövades i en förstudie och befanns, i förhållande till enkätmetoden ge goda möjligheter att studera den konkreta användningen av FoB-data.

2.2 Huvudstudien

2.2.l Tidsplan

En förstudie genonfördes i augusti 1977 huvudsakligen i örebro komun. Vissa kontakter togs också med Nora och Lindesbergs konnuner och med länsstyrelsen i örebro län.

Efter utvärdering av förstudien genonfördes en huvudstudie under perioden september 1977 - april 1978.

2.2.2 Urval

Metoden för användaranalysen bedömdes vara resurskiävande vilket gjorde det nödvändigt att endast låta ett urval av användare ingå i undersökningen. Ett sätt är då att göra urvalet slumpmässigt för att bl.a. kunna skatta den osäkerhet son ligger i att endast ett urval undersöks. Användning av FoBdata är dock inte kvantifierbart och därför kan inte heller osäkerheten skattas. Deüa var ett av skälen till att urvalet i användaranalysen gjordes subjektivt. Ett annat skäl var att vi hade krav på att studien inte skulle förbigå väsentliga

224 Bilaga l

användningsonråden sm bl.a. framgår av FoB-datautnyttjandet i konsumentenkäten inför FOB 75. Användarförteckningen san upprättades vid genanförandet av enkäten användes san urvalsram.

I urvalet ingick slutligen 26 konnuner, 5 länsstyrelser, 2 landsting, ett antal departement, statliga verk, forskningsinstitutioner och övriga användare. I underbilaga 2 redovisas vilka användare som valdes ut och vilka argument sm utnjttjades för val av dessa användare.

2.2.3 Resultatens tillförlitlighet

âaffil

Satliga personer, institutioner, företag, föreningar etc., san använder FoB-data tillhör populationen. Hela denna population finns inte i något register, varför inte alla användare är möjliga att nå varken i urvalsundersökning eller totalundersökning. Det föreligger alltså ett ramfel.

Avsikten med användaranalysen har dock varit att mäta användning av väsentlig onfattning och vi bedüner att användarna utanför ramen inte har ett sådant behov. Den ram son utgjort utgångsmaterial för urvalet är en användarförteckning vid SCB som successivt har byggts upp under årens lopp.

Genon att endast ett urval av användare har ingått i undersökningen kan resultaten vara behäftade med urvalsfel. Vi upplever dock att t.ex. de kmmuner som ingått i urvalet och är av ungefär lika storlek utnyttjar FoB-data på ett relativt likartat sätt. Därför anser vi att det är osannolikt att de användare sm ligger utanför urvalet väsentligt skulle förändra bilden av FoB-data-användningen. I presentationen av resultaten i användaranalysen görs därför inga reservationer p.g.a. urvalsfel.

_lâoätâallâfâl

Bortfallet är litet i analysen. Respektive användare har påmints minst en gång m det angelägna i att delta i undersökningen. Trots en mycket väl tilltagen tid har dock inte alla tillfrågade inkannit med svar. Vi har för dessa användare antagit att behovet av FoB-data är litet.

Mäåfä

Efterson användningen inte är kvantifierbar kan inte heller mätfelet kvantifieras med någon metod. Bakon varje beskrivning av användningen ligger en subjektiv komplex avvägning mellan användningsanråde, intensitet i användningen, annan tillgänglig statistisk information etc. Vi vill dock påpeka att ambitionen att hålla nere mätfelet har Varit hög vilket delvis framgår vid beskrivningen av uppläggningen och tillvägagångssättet.

Vid kontakterna med användarna har vi påpekat vikten av att alla dokument över projekt där FoB-data har utnyttjats skickas till sekretariatet. Vi har därefter läst detta material och

Bilaga l

intervjuat de personer san har varit delaktiga i den statistiska

behandlingen. Därefter har vi sammanställt arbetspranexrorior över användningen av PoE-data. Dessa pranemorior har i de fall användningen framstått scm väsentlig återsänts till användarna för godkännande.

Vi har också studerat planeringsmodeller, facklitteratur och allmänna informationsskrifter för att bättre kunna bedöma bakgrunden till den enskilda användningen av FoB-data.

på. må?

Bilaga l k) k) \I

3 RESULTAT AV KARTLÃGCNIEJGEIN

Resultatet av kartläggningen redovisas strukturerat efter de huvudgrupper av användare som urskiljts. Redovisningen inleds med en beskrivning av kammmernas användning av PoE-uppgifter som har indelats efter olika kormruiuala verksamhetsområden. Under nästa avsnitt redovisas kartläggningen av länsorganens utnyttjande av PoE-material som följs av vissa departements och centrala ämbetsverks användning och intresse av PoE-data. Kontakterna med viss till samhällsplaneringen orienterad forskning och dess nytta av FoB--data berörs likscm i ett avslutande avsnitt övriga institutioners nytta av data från fclk- och bostadsräkningen.

3.1 Kommunernas användning av PoE-data

3.1.1 Allmänna förutsättningar för kctmnunal planering

Kommunernas användning av FoB-data framträder som en konsekvens av vissa sår-präglade drag i samhällsutvecklingen som fortgâtt under flera decennier, nämligen konmunsaxurxanslagningarm, ökat konpetensomrâde för kommunerna, statlig reglering och finansiering samt ökad regionalpolitisk satsning.

Kormmnsanmanslagningarna motiverades till en del av en strävan att skapa ekonomiska och funktionella enheter länpliga för planering och genomförande av de kommmala uppgifterna. De nya kontmmerna förutsattes genom sin storlek lättare kunna avsätta resurser för planering. Samtidigt kom storleken i sig i någon mån att minska den omedelbara översikten och i sig skapa nya krav på kommunal planering.

Nya kompetensomrâden har tillförts korununernas förvaltning (t.ex. barnomsorgs- och skyddsrumsplanering) och gamla uppgifter har försetts med nya anvisningar (t.ex. bostadsbyggnadsprogram och fysisk planering). Statliga myndigheter har ålagts tillsynsansvar och medverkar genom utfärdande av anvisningar, rekommendationer etc., till en enhetlig tillämpning. Till statsbidragsbestänmelserna är ofta kopplat direkta krav på statistiska redovisningar och framtidsbedömningar.

De ökade regionalpolitiska ambitionerna ställer även de krav på kcmmmernas planeringsverksamhet samtidigt som den statliga planeringen i sin tur är ett stöd för de kommunala ambitionerna. Genom fastställande av raInar för befolkningsutveckling, bostadsbyggande m.m. påverkas indirekt kommunernas villkor. Olika statliga regionalpomiskt orienterade stödinsatser utgör viktiga inslag av ekonomisk realitet för de kommunala villkoren.

Från flera olika håll reses alltså kraven på kommunala planeringsinsatser - och därmed ökar kraven på information. I vår kartläggning av FoB-datas användning i den kozmmmala planeringen har vi valt att redovisa planeringen grupperad efter de två huvudgrupperna: KoIrmLmal planering med anvisningar från statliga myndigheter och kommunal planering utan statliga anvisningar. Under detta senare avsnitt har vi försökt fånga även den nytta som FoB-data utgör till allmäninformation och i forskning.

l 228 Bilaga

3.1.2 Variation i användningen av FbB-data efter olika

kcnnmnala förutsättningar

hmnnuner utvisar sinsemellan en avsevärd spridning i Sveriges om planeringsambition. Därav följer naturligtvis att anfråga av FOB-data för konnmnal planering visar ett likarvändningen tat spritt mönster.

Vi har kunnat konstatera att det huvudsakligengäller att ju större en kommun är desto mer omfattande är planeringen och

därned FoB-data-användningen.

Storstadskonnmnerna Stockholm, Göteborg och Malnö med omfattande resurser på planerings- och statistikavdelningarna har presenterat omfattande av FoB-data. Dessa en mycket användning kamnuner arbetar även i relativt stor utsträckning med idéer för framtiden som kan visa innebära konkreta och planer sig krav av framtida undersökningar. Till bilden på utformningen hör även att dessa komnuner har resurser att själva gå ut och sitt informationsunderlag när analysbehoven sträcker kmplettera sig utanför vad FbB nedger.

De allra minsta konnmnerna använder också FbB-data och då huvudsakligen för att svara up emot de statliga planeringsanvisningar som finns (se avsnitt 3.l.3) och även för att kunna bedöna riktigheten i länsplaneringens näringslivs- och befolkningsprog-

nos för den egna konnmnen.

3.1.3 Konnmnal planering ned statliga anvisningar

3.1.3.1 Bostadsbyggnadsprogram

Allnänt

Allmänt uttryckt är statsmakternas mål för bostadsförsörjningen, att bereda hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade utrustade bostäder av god kvalitet till skäoch ändamålsenligt kostnader nr 100 år 1967). Ett av de planeliga (proposition som användes vid förverkligandet av detta mål ringsinstrument är de konnunala bostadsbyggnadsprogrannen (KBP).

kcnnmnala bostadsbyggnadsprogram och bo- Kungörelsen angående säger bl.a. att konunstadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter år skall för de fem nen varje upprätta bostadsbyggnadsprogram närmast kalenderåren. Programmet bör i olika avseenden följande och överväganden för en längre tid än grundas på utredningar programperioden.

I föreskrifterna står också: ... Omfattningen och inriktningen och nndernisering av bostäder skall anges i anav nyproduktion tal efter och lägenheter ned fördelning hustyp, lägenhetstyp av bostäder skall dessutom redovisas upplåtelseform. Nybyggnad i m2 våningsyta...

KBP skall framställas och lämnas till länsbostadsnämnårligen den. Den ska sedan länsmyndigheter de uppgifter som ge övriga kan vara behövliga för myndigheternas verksamhet.

Bilaga l

Länsbostadsnämnden ska sedan överlämna KBP tillsammans ned sitt eget yttrande och länsstyrelsens till yttrande bostadsstyrelsen.

Bostadsstyrelsens anvisningar för beräkning av bostadsbehov och bostadsefterfrâgan

Bostadsstyrelsen har gett ut förslag till arbetsmetoder. Förutom en diskussion om förväntad av olika utveckling faktorer, finns i förslaget också ett antal blanketter som kan användas till hjälp för av bostadsbehovet. beräkning Två typer av blanketter finns, nämligen arbetsblanketter och redovisningsblanketter. De senare är av sannanfattande karaktär och skall obligatoriskt fyllas i och slutligen redovisas för bostadsstyrelsen.

I underbilaga 3 framgår hur arbetsblanketterna ser ut och vil-

ken statistik som behövs för framställning av KBP enligt bostads-

styrelsens anvisningar. Någon ytterligare beskrivning av anvisningarna görs därför inte i detta delavsnitt.

Kmmunernas sätt att framställa bostadsbyggnadsprogram

Bostadsstyrelsens förslag till arbetsnetoder åtföljs i hög grad nen bedömningarna av den framtida utvecklingen varierar natur-

ligtvis Hellan olika kannuner. Planerarna liksm är, i övrig prognosverksamhet, osäkra i sina I detta framtidsbedöningar. avsnitt lämnas en sannanfattning av konnmnernas konnentarer till olika nnment i framställningen av KBP.

Det grundläggande arbetet för framställning av KBP består av

utredningar, prognoser och målsättningar rörande:

folkmängd och hushållsbildning - utrymmesstandard lägenhetstyper hustyper - förändringar i bostadsbeståndet kvalitetsfaktorer

I bostadsstyrelsens anvisningar utgår man från befolkningsutvecklingen och sedan beräknas hur mycket bostäder sm behövs. I storstadskonnmnerna (framförallt Stockholms är snakonnmn) rare tillgången till bostäder för styrande befolkningsutvecklingen. Även i ett antal andra kmmuner är förhållandet likartat. Tillgången till småhus (alt. tmter) styr t.ex. delvis

befolkningsutvecklingen.

Vid bestämning av totala behovet av bostadsbyggande är hushållsbildningen den Hest osäkra faktorn de flesta enligt planerarna. Hushållsbildningens är beroende av flera fakcnfattning torer som är svåra att bedma, som utveckling av realinkomster,

bostadskostnad, bostadstillägg, skilsmässofrekvens m.fl.

Bostadsstyrelsen utförde år 1974 en hushållsprognos i femårsperioder för perioden 1970-1990 som tillställdes konnmn. varje Med undantag för de tre storstadsmrådena grundades prognosen

på ett antagande som innebar en viss utjänning mellan kommuner i fråga om hushållskvoternas storlek. För storstadsområdena

gjordes särskilda antaganden. Det skulle sedan ankcnna på varje konnmn att bedöna cnxdetta antagande var De flesta rimligt.

l 30 Bilaga

kommunerna har blivit överraskade av att förändringen i hus-

har så snabbt mellan 1970 och 1975. Hushållsbildningen gått har så långt att en del planerare menar hållssplittringen gått att vara nådd. Bl.a. planerama i Malmö anser gränsen börjar att i framtiden kommer bedömningen av utrymmesstandarden istäl-

let att dominera inom bostadsplaneringen.

Stockholms kommun har utvecklat en ny metod för hushållsprogom flöden av personer mellan noser. Den bygger på kunskaper olika under en viss tidsperiod. Denna hushållshushållstyper flödesmetod ger i motsats till hushållskvouretoden samtidigt med totala antalet hushåll också hushållen fördelade på stor-

lekar. Derma metod beskrivs mer i följande avsnitt.

Hushållsstorlek har betydelse för val av viss lägenhetsstorlek finns det sambandet mellan realinmen dessutom komplicerade komst - bostadskostnad - hustyp - yttre miljö - närhet, etc.

för val av bostad. I KBP studeras hushållen som har betydelse medan de senare faktorerna beaktas i fördelade på storlek, och med olika metoder i skilda kommuner. En del varierande grad Jönköping) har låtit utkommuner (t.ex. Stockholm, Göteborg, för att få kunskaper om föra boendepreferensundersökningar hur olika faktorer värderas av befolkningen.

Flera kommmer har gjort urvalsundersökningar bland de perso-

ner som står i bostadskö för att få reda på bl.a. efterfrågad

Vidare spelar också politiska målsättningar lägenhetsstorlek. roll vid av utxymmesstandarden och då en stor bestämningen kanske framförallt vad gäller avskaffandet av trångboddhet.

har även utvecklat en metod för att utifrån Stockholms kmmun (t.ex. hushållsstorlek kombinefördelningen på hushållstyper rat med hushållsinkomst) göra en fördelning på lägenhetsstorlekar. Denna metod beskrivs mer i följande avsnitt.

för nämnda metoder är att de münst kräver en nulä- Gemensamt i form av en korstabell mellan lägenhetsstorgesbeskrivning lek och hushållsstorlek.

av vilka som ska byggas har i en del Bestämningen hustyper kommuner helt lämnats över till politikerna och de fysiska

planerarna.

att PoE-data är mycket väsentlig vid Planerarna anser i övrigt i bostadsbestândet. Några kommuner (t.ex. studium av förändringar Stockholm och Malmö) har men anser sig egna byggnadsregister FoB-data. Bl.a. kontoriseringen anses vara svår ändå behöva annan källa därför har FoB-data använts att följa upp från någon för att stämma av registret.

Vissa kommmer och då framförallt storstadskommuner med många

och andra icke mantalsskrivna personer har att bestuderanden till dessa. om antalet akta de lägenheter som upplåts Uppgift sådana hämtas från folk- och bostadsräkningen. lägenheter

lya metoder

Hushållsflödesmetoden bygger på skattningar av förändringssan-

SOU l978:79 Bilaga l 231

nolikheter. Med förändringssannolikhet menas sannolikheten för personer, som vid en viss tidpunkt tillhör en viss kategori hushåll att vid en framtida tidpunkt tillhöra samma eller någon arman hushållskategori.

Tidigare faktiska förändringar kan i denna modell erhållas genom en samkörning av två folk- och bostadsräkningar. Då de faktiska förändringarna mellan två räkningar är bestämda, justeras förändringarna för att gälla som förändringssannolilçheter för prognosperioden. De personer scxn bor i studerade område vid tidpunkt l (= prognosperiodens startpunkt) och tillhör en viss hushållskategori fördelas enligt förändringssannolildieterna. Slutligen avstämms resultaten också mot befolkningsprognosen.

I princip behövs inga nya FoB-variabler i hushållsflödesmetoden men däremot krävs samkörningar av räkningar för att få kunskaper till bestämning av förändringssaxmolikheter.

Andra kommuner och bostadsstyrelsens omdåre om metoden lyder i korthet:

Metoden är intressant och bör prövas ytterligare. Det torde dock dröja länge innan metoden är färdigutvecklad för att kunna användas i konkret prognosverksamhet. En stor mängd förändringssannolikheter ska skattas, vilket kan bli svåröverskådligt.

Mos âö: ?Erling evjvgssaéssfsesfrâsaa

Denna metod baserar sig på de resultat som erhålls via hushållsflödesmetoden, dvs. att uppgifter om både antal hushåll och fördelningen på hushåll finns tillgängliga. Även denna metod utgår från nuvarande konsumtionsmönster. Ett sådant mönster kan beskrivas med hjälp av en korstabulering mellan hushållstyp och lägenhetstyp.

De tal som erhålls i cellerna (efter vissa beräkningar) betraktas som sarmolikheter. Dessa sarmolikheter utnyttjas sedan för att skatta efterfrågemönster. Detta mönster används för att korrigera den på gängse sätt framtagna behovsberäkningen och med beaktande av de praktiska begränsningar som finns för bostadsbyggandet .

Denna metod kräver information om relationer mellan hushållstyper och lägenhetstyper. I den för sekretariatet tillgängliga beskrivningen av metoden har hushållstyp bestämts efter hushållsstorlek och hushållsinkomst. Lägenhetstyp har bestämts efter lägenhetsstorlek, hustyp och byggnadsår.

Användning av FoB-data

Bostadsbyggnadsprogram, enligt bostadsstyrelsens anvisningar, är i hög grad beroende av PoE-data.

Följande FoB-data utnyttjas för bestämning av

-

totala_an_talgt_hushå_llz Antal hushållsförestândare i % av

samtliga personer inom vissa grupper av befolkningen (hus-

232 l Bilaga

hållskvoter). Grupperna bestäms av kön och ålder.

-

gtnzmrsisâtânéaré=

. hushåll fördelade efter storlek

. lägenhetsfördelning för olika hushållsstorlekar

- Lägenheter fördelade på hus-

förägdring§r_i_b9stadsbe§t§ndet:

typ, kvalitetsgrupp, byggnadsår och lägenhetsstorlek.

för Dessutom studeras den genomsnittliga utrynnesstandarden olika år och därvid FoB-uppgifter om antal rumsenheutnyttjas behövs också data från tiditer. Förutm en nulägesbeskrivning räkningar för att kunna göra rimliga framtidsbedömningar. gare

3.1.3.2 Bostadssaneringsprogram

Allmänt

Efterhand scnlden mfattande av bostäder undannyproduktionen bostadsbristen har intresset alltmer konnut att ägnas förröjt ändringar i det befintliga bostadsbeståndet. ökad upmärksamhet har riktats not till mvandling och bättring av nöjligheterna redan existerande bostadsområden.

för att stimulera och underlätta noderni- Exempel på åtgärder är införandet av en särskild boseringen av äldre bebyggelse stadssaneringslag. Enligt denna kan fastighetsägare på ansöatt rusta så att kan av Mannunen åläggas upp bostadslägenheter viss lägsta godtagbara standard upnås.

rollen i saneringsprocessen har konmu- Den ledande och styrande och ett undernerna. Sm ett särskilt hjälpmedel i planeringen av saneringen i tiden och i rumlag för att styra genmförandet (BSP) upprättas. Visnet skall hamnunala bostadssanerinqsprogram där anses som ringa är undantagna sa konumner saneringsbehovet från att redovisa BSP. skyldighet

sanna sm KBP. Beträffande framti- BSP ska mfatta prognosperiod i anvisningarna till BSP 1978-1982 da BSP säger bostadsstyrelsen ... finns att förbättra bostadssanebl.a.: Goda nöjligheter Under de närmaste åren bör därför saneringsprogringsprogrannen. ses över och utvecklas. Efter detta initialskede rannen årligen varje år. Detbehöver inte bostadssaneringsprogrannet upprättas ta behöver endast ske då nytt dataunderlag, som möjliggör nya erhållits eller då kommunen kommit fram till inventeringar,

anvisningar för bostadssaneringsprogram Bostadsstyrelsens

är av relativt allmän karaktär. Sannanfattningsvis Anvisningarna som bostadsstyrelsen anär det några ncment i programarbetet

ser bör ägnas speciell uppmärksamhet, nämligen:

- flerfamiljshusbeståndet

- avveckla brister i det äldre beståndet med avseende på husets

och lägenheternas kvalitet, utrustning och yttre miljö

- (storlek) lägenhetsfördelning

SOU 1978: 79 Bilaga l h) LAJ LU

Dessutom anges också några rekommendationer om hur arbetet bör bedrivas - samverkan mellan kommmer och fastighetsägare, tillvarata de boendes intressen, etc.

Bostadsstyrelsen rekommenderar att fastigheterna inventeras områdesvis så att ett bildas bebyggelseområde av fastigheter som planeras bli sanerade i ett saxmmaxmang. För varje område bör redovisas kvarter och däri belägna fastigheter.

Till programomgången 1977-1981 utsände ett bostadsstyrelsen uttag ur databanden från 1975 års för att fastighetstaxering användas som hjälpmedel vid planeringen.

Användning av FoB-data

Endast sju av de i urvalet kommunerna har ingående angivit att FoB-data utnyttjas i BSP. Det är i två sammanhang som FoB-data används, nämligen vid urvalet av saneringsomrâden och vid beskrivningen av dessa.

Urvalet av saneringsområden framförallt görs med FoB-variablerna kvalitetsgrupp och byggnadsår men även med trångboddhet. Även

bostadsstyrelsens uttag ur fastighetstaxeringsbanden har utnyttjats för detta syfte. Malmö och Stockholms kommuner har även använt sina byggnadsregister för att insamla motsvarande information.

I beskrivningen av saneringsområdena utnyttjas FoB-variabler som hushållsstorlek, bilinnehav, sysselsättning (natt- och dagbefolkning) .

kommuner dock att Några ansåg en utlistning från FoB av fastigheter och lägenheter som t.ex. är omoderna skulle ha underlättat inventeringsarbetet. Detta har inte varit att få möjligt p.g.a. sekretessbestämtnelserna.

3 . l . 3 . 3 Barnomsorgsplan

Allmänt

Enligt barnomsorgslagen skall kcmmunen upprätta barnamfemåriga sorgsplaner. Planen ska omprövas varje år. också Lagen säger att kommunen genom en planmässigt utbyggd barnomsorg ska sörja för att barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad ska få barnomsorgsplats om inte behovet tillgodoses sätt. på annat

Barnomsorgsplaneringens uppläggning innebär att varje kommun gör en egen plan för sina olika former av barnomsorg som sedan sammanställs av socialstyrelsen till en plan för hela riket. Socialstyrelsens beräkningar och bedömningar bygger på de kommunala planerna varför anser att det är nödvänsocialstyrelsen att vissa digt beräkningar och redovisningar sker på samma sätt i alla kommuner.

Enligt socialstyrelsens vägledning är det nödvändigt att tidsplanen följs av alla kommuner. innebär att sociala Tidsplanen Centralnämnden i april-maj månad bör kunna besluta om förslaget till barnomsorgsplan. Därefter remitteras till förslaget poli-

234 1 Bilaga

och andra lokala organisationer under apriltiska, fackliga Remissvar och andra uttryck för opinioner sammanställs juni. under av hösten. Kommunstyrelsen tar, efter sociala början centralnämndens över remissvaren, ställning till barnyttrande som sedan antas av fullmäktige. Den antagna barnomsorgsplanen sänds tillsarmans med ett antal blanketter som omsorgsplanen redovisar av barnorrsorgsplanen senast den 15 sammanfattningar mars påföljande år till socialstyrelsen.

vägledning inför koxmxunernas barnomsorgsplan Socialstyrelsens

I detta avsnitt beskrivs den vägledning som avser barnomsorgs- 1979-1983, vilket är den mest aktuella. Beskrivplaneringen ningen är framförallt inriktad på FoB-data-utnyttjandet.

som beskrivs här har år 1977 som Den barnomsorgsplanering basår dvs. förhållandena i slutet av ›år 1977 ska redovisas san utgångspunkt. År 1978 kallas för planeringsår. Prognosperioden omfattar de fem åren 1979-1983.

FoB-data utnyttjas enbart i de kvantitativa behovsberäkningarna och då huvudsakligen i behovsberäkningar av daghem och fritidshem. av behov av fritidshemsplatser (för barn Beräkningen 7-12 år) i stort modellen för daghem (för barn 0-6 år) följer och därför beskrives här enbart daghemsrnodellen.

tekniskt i ett Beräkning av behov av daghemsplatser genomförs antal De olika beskrivs översiktligt nedan. steg. stegen

§ts9_1_- ênzal äaygijildsra Q-é ä

ska avse den 31 december 1977 (basår) samt åren 1978- Uppgifter 1983. DENDPAK utnyttjas för basåret och för prognosperioden används kommunernas befolkningsprognoser. Selmas befolkningskan länsplaneringsmaterial användas som utgångspunkt prognos för en komnunal bedömning.

Steg 2. Antal och andel barn 0-6 år med förvärvsarbetande,

_ - _ _ åtlldârânéejârêlárâr _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

I denna främst den stora grupp barn som inte behovsgrupp ingår har hemarbetande förälder. Mer detaljerat kan det uttryckas någon i barn

- vilkas gifta/samnanboende föräldrar båda förvärvsarbeta* - som har ensamstående förvärvsarbetande mor eller far - som har studerande föräldrar

Den största med behov av daghernsplats är gruppen 0-6-åringar de vars föräldrar förvärvsarbetar. I denna beräkningsmodell kvinnor som arbetar minst 16 timmar per är utgångspunkten vecka. Barn till ensamboende ensamstående förvärvsarbetande tim liksom bam till dolt arbetslösa föräldrar skall ock far l6-w så räknas med. Den senare kan t.ex. vara förälder som skulle förvärvsarbeta om denne fick barncmsorgsplats åt sina bam.

Bilaga l 235

Från ovanstående grupp skall dras barn i åldern 0-6 år vars

- förälder är dagbarnvårdare - vars mor förvärvsarbetar och vars far är hemarbetande

Till ovanstående grupp skall läggas barn med studerande (eller kombinationen studerande/förvärvsarbetande) föräldrar.

âtegj; ênial äarrtnettbshøçar §a2hsII§pla:s_s9n_ertra_-°›:ö§

Enligt barnonsorgslagen är kommunen skyldig att ge plats i daghem eller deltidsgrupp även till barn som behöver särskilt stöd för sin utveckling. Kunskaper om dessa barn bör komna från socialvârdens uppsökande verksamhet.

I resterande steg görs sammanfattningar av behovet och utbyggnadstakten.

Kommunernas sätt att framställa barnonsorgsplan

Alla kommuner följer den principiella uppläggningen av barnomsorgsplaneringen som socialstyrelsen anger. Sättet att skatta bestämningsfaktorema görs däremot något olika.

Flera av de större kolumnerna har låtit utföra egna enkätundersökningar för att få mera information om behovet av barnomsorgsplats än vad bl.a. FoB-data kan ge.

Andra kommuner har gjort egna bedömningar av faktorerna bl.a. med utnyttjande av planeringsunderlaget från socialstyrelsen.

Användning av PoE-data

FoB-data utnyttjas enbart i steg 2. För följande grupper utnyttjas FoB-data: Barn 0-6 år

a) vars mor förvärvsarbetar l6-w tim per vecka b) till ensamboende ensamstående förvärvsarbetande far l6-w tim c) vars mor förvärvsarbetar och vars far är hemarbetande d) med studerande (eller kombinationen studerande/förvärvsarbetande) föräldrar

Eftersom basåret är 1977 måste kommunerna räkna fram FoB-data till detta år. Socialstyrelsen har låtit utarbeta ett planeringsunderlag som ger vägledning om framräkningen. Underlaget är principiellt uppbyggt på att FoB 75-data utnyttjas för beskrivning av förhållandena år 1975 i kommunen och AKU-data för bestämning av utvecklingen under åren 1976-1977. Eftersom AKU endast genomförs för ett urval av befolkningen kan inte utvecklingen skattas med tillräcklig precision för varje kommun. Därför har kommunerna förts samman till 16 grupper. Inom varje grupp är kortmLmerna sinsemellan relativt lika avseende för- Värvsfrekvensen för kvinnor enligt FoB 70 och förvärvsfrekvensens ökningstakt 1970-1975. Förutom en skattning av utvecklingen under åren 1976-1977 för varje komrmungrupp anges i underlaget också en skattning för varje år under perioden 1970-1975.

236 Bilaga l

Som vägledning för bestämning av prognos för perioden l979- 1983 redovisar socialstyrelsen en riksprognos över andel barn ned förvärvsarbetane nor. Den bygger på AKU-uppgifter med en rak framskrivning av observerad utveckling. FoB-uppgifter för år 1965, 1970 och l975 anges som bakgrundsinformation.

Beträffande grupp d) barn med studerande föräldrar och tillgången till data skriver socialstyrelsen bl.a.: . I FoB konner det att finnas uppgifter m barn med studerande föräldrar. Länsarbetsnämnden, befintliga skolor samt elevkårer kan eventuellt också ge infonnation scnlunderlättar bedömningen. Saknas Underlag kan kommunen räkna med att 2 % av totala antalet barn har en studerande nor. I framtidsbedönningen av antalet barn som har studerande föräldrar måste hänsyn bl.a. tas till eventuella

För att kunna placera barnstugorna så nära hamnen som möjligt krävs FoB-data även på delområdesnivå.

3.1.3.4 Lokal trafikförsörjningsplan

Riksdagen antog år 1973 nya bestännelser rörande statligt stöd till olönsam kollektivtrafik på landsbygden. Beslutet gäller fr.o.m. trafikåret l augusti 1974.

Med lokal kollektivtrafik avses enligt bestännelserna trafik som är begränsad till en konnmn eller till ett kommunblock samt sådan närtrafik mellan angränsade konnmner eller kcnnmnblock so inte är av regional karaktär.

Ansökan an statsbidrag jämte trafikförsörjningsplan skall vara ingiven till länsstyrelsen senast den l5 februari närnast före bidragsåret.

Trafikförsörjningsplan skall dels ingå som en del av den allmänna löpande samhällsplaneringen och dels utgöra underlag för nyndighetens bedmning av statsbidragsansökan. Ett villkor för statligt stöd är att kcnnmnen årligen framställer en lokal trafikförsörjningsplan.

Eftersom trafikförsörjningsplaner berör olönsam kollektivtrafik på landsbygden har FoB-data redovisad för tätort/glesbygd utnyttjats. Det är uppgifter om arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning 20-w tim näringsgrensfördelad; grov indelning/)och deras framtida utveckling som har använts. En redovisning av pendlingsuppgifter för ovannännda näringsgrenar och för färdsätt har också framställts. Utöver FoB-data har kcnnmnerna insanüat uppgifter om service, vägnät, busslinjer, skolskjutsar, färdsätt etc. Det är emellertid endast fyra kanmuner som har presenterat planer i dokumenterad form.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att huvudmannaskapet för den kollektiva tEüüçz1på landsväg skall utövas genom interkonwmnal samverkan nellan landstingskonmuner och konnmnerna i respektive län. sekretariatet har tagit del av bussbidragsnämndens nya anvisningar för trafikförsörjningsplaner och kan inte där finna nâgra nya bestänuelser som leder till ett förändrat utnyttjan-

SOU l978z79 Bilaga l

de av FoB-data, med undantag av redovisningen på tätort/glesbygd. Tidigare har statsbidrag getts enbart till olönsam kollektiv-

trafik men enligt på landsbygden den nya förordningen skall statsbidrag ges till all kollektivtrafik med högst tre turer per dag. Sekretariatets bedömning av detta är att motivet till redovis-

ning av statistik på tätort/glesbygd för detta försvinner. syfte

3 . l . 3 . 5 Skyddsrumsplan

Allmänt

Statsmakternas och civilförsvarsmyndigheternas av bedömningar ett framtida krigs karaktär visar att för skyddet befolkningen är av största betydelse. Befolkningens i krig måste förskydd beredas under fredstid genom olika främst åtgärder, skyddsrumsbyggande.

Ett av de instrument som används för att åstadkomma för skydd befolkningen är den kommunala skyddsrumsplaneringen.

Det nya systemet för planering och produktion av skyddsrum som

införts skall i sin helhet fr.o.m. tillämpas l juli 1979. Civilförsvarsstyrelsen har uttalat att korrmur1ala skyddsrumsplaner bör vara upprättade, och fastställda senast antagna den l juli 1978.

Folk- och bostadsräkninaarnas samband med skyddsrumgnlaxxeringen

FoB har beröring med skyddsrumsplaneringen i två avseenden, dels

vid avgränsningen av skyddsrumsort, dels vid av beberäkningen hovet av skyddsrumsplatser.

åkidåsáulsârå

I regeringens föreskrift cm vilka tätorter och platser, som

skall vara skyddsrumsorter, ingår endast benämningen på respektive ort och plats. I civilförsvarsstyrelsens bestämmelser

sägs att:

Avgränsningen av skyddsrumsort skall ske ned utgångspunkt i

den avgränsning, som gjorts för statistisk redovisning för tät-

orten i samband rred senaste Folkoch Bostadsräkning (FoB) .

âeäol/Säe-Eäláninâaâ

Behovet av skyddsrum beräknas med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse samt med utgångspunkt i det största antalet personer som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrumscmrådet under fredstid (26 § civilförsvarslagen) .

De bindande föreskrifterna för är helt allbehovsberäkningarna männa och lyder som följer:

I skall behovet skyddsrumsplan av skyddsrumsplatser anges dels för skyddsrumsomrâde, dels för skyddsrumsorten.

Ett skyddsrumsområdes nattbehov dag- resp. av skyddsrumsplatser är lika med dag- resp. nattbefolkningen minskad med krigs-

238 l Bilaga

Vid av skyddsrumsbehovet för bostäplacerad personal. beräkning der skall tas till förväntad boendeutglesning och förändhänsyn i bostäder skall räknas rad utrynmesstandard. Dagbefolkning utgöra en bestånd andel av nattbefolkningen.

Korrmunernas sätt att framställa skyddsrumsplaner

Många korrmuner har överlåtit framställningen av skyddsrumspla- Kommunerna har då enbart överlämnat den ner på konsultföretag. statistik som funnits tillgänglig.

Det är framförallt två som kommunerna har nämnt i samproblem band med framställningen av skyddsrunsplan. Det ena problemet är avsaknad av tillräckligt geografiskt uppdelad statistik och det andra är beräkningen av antal besökande vid olika problemet tillfällen.

Vid av antal besökande har en del konmuner utnyttberäkningen för att cm antal förvärvsarbetande i jat PoE-data få uppgifter olika s.k. Vid denna avgränsning har en del lokalkategorier. kommmer använt variabeln näringsgren och andra kommmer yrke. Därefter har faktorn antal besök förvärvsarbetande för per olika använts för uppräkning. Denna faktor lokalkategorier har erhållits på olika sätt i olika kommmer. Exempel på loär handel, kontor, industri, restaurang, hotell kalkategorier och skola.

Kommunerna upplever stor osäkerhet i beräkningen av skyddsrums-

platser.

Användning av FoB-data

Den FoB-data som komnunema använt i första planeringsomgången är:

- förvärvsarbetande nattbefolkning fördelad på nyckelkodotnrâden eller tätort/glesbygd

- förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad på nyckelkodomrâden eller tätort/glesbygd och lokalkategorier. lokalkategoriema har bestämts med hjälp av näringsgren eller yrke.

som har använt för bestämning av De korrmuner yrkesvariabeln antal förvärvsarbetande i olika lokalkategorier har haft en om att yrke är lämpligare för detta syfte än näringsuppfattning gren.

har i För avgränsning av skyddsrumsort tätortsavgränsningen FoB använts och konmer även fortsättningsvis att vara vägledande för arbetet.

SOU 1978: 79 Bilaga l 239

3.1.4 Kommunal planering utan statliga anvisningar

3.1.4.1 Befolkningsprognos

Konmun-Data-nbdellen

Svenska Kommunförbundet och Kommun-Data AB har från Malmö kommun övertagit och vidareutvecklat ett datoranpassat system för befolkningsprognoser omfattande en rutin för komnunprognoser och en rutin för delcmrådesprognoser.

.êe§0lJ9i29§P_r_0gn_9-s_f§r_k9m3u2e2

Till gnmd för beräkningarna i kormtunprognosen behövs uppgifter om folkmängdens storlek och dess fördelning efter ålder och kön. Dessa uppgifter hämtas från DENDPAK.

Framskrivningama, san sker i steg om ett år med befolkningen fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser, kan göras på tre olika sätt. För de olika antagandena av: styrs prognosen

l. Flyttning 2. Målsättxiingsfollmwängd 3. Antal förvärvsarbetande

För alternativ l görs antaganden om flyttningsnettots eller flyttningsströntnens storlek vid olika tidpunkter i framtiden.

Alternativ 2 utgår från en Inålsättningsfollcmängd för kommunen för olika år i framtiden. Maskinellt beräknas mellanliggande års värden med lika absolut eller procentuell förändring varje år.

I alternativ 3 utgår man från en näringslivsprognos eller andra antaganden som ger det framtida antalet förvärvsarbetande personer bosatta i korrmunen. Med hjälp av antaganden om förvärvsfrekvenser fås ett visst antal förvärvsarbetande. Antaganden om förvärvsfrekvenser görs för varje åldersklass.

§eä°l1_rüa9§p:02n9s_f§r_d21_en5å§e2

Framskrivningen baseras på DErDPAK-uppgifter och sker i steg om ett år med befolkningen fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser .

Fyra olika framskrivningsalternativ finns att välja bland. För samtliga alternativ måste antaganden göras om följande förändringsfaktorer: fruktsamluet, nybyggnation och avgång, utglesning, boendetäthet i hus som byggs och avgår samt ålders- och könsfördelning i nya hus.

Då man funnit att de olika förändringsfaktorerna varierar med ett omrâdes karaktär, som byggnadstyp, läge, områdets ålder, klassificeras samtliga områden så att områden i en klass är hanogena avseende nämnda variabler.

l 240 Bilaga

Kommunernas sätt att genomföra befolkningsprognoser

En stor del av kommunerna har framställt befolkningsprognoser enligt Kommun-Data-rrodellen. De flesta större kommuner har dock för kommunen som helhet gjort en näringslivsbaserad befolkningsprognos (se avsnitt 3.1.4.2) och sedan satt in den uppgiften som målsättningsfollmwängd i alternativ 2.

Enligt Kommun-Data AB är alternativ 3 (antal förvärvsarbetande) sällan använt. Alternativet kräver nämligen antaganden cm förvärvsfrekvenser för varje åldersklass, vilket endast kan erhållas vart femte år i samband med FoB.

Vissa mindre kommmer gör enklare framskrivningar av den löpande demografiska statistiken i stället för ovan nämnda metoder. En del kommmer som ej är nyckelkodade utnyttjar de tätortsredovisade demografiska uppgifterna från FoB.

Användning av PoE-data

I befolkningsprognoser för kommuner finns ett alternativt beräk- (alt. 3) som utnyttjas av ett litet fåtal kommuner. ningssätt PoE-data utnyttjas för de antaganden om förvärvsintensiteten för olika åldersklasser som modellen kräver.

I för delområden klassas områdena bl.a. befolkningsprognosen med hjälp av FoB-data som hustyp och byggnadsår. Beträffande förändringsfaktorerna så utnyttjas data från bostadsbyggnadsprogrammet, ev. bostadssaneringsprograrmnet, demografiska data och uppgifter om antal lägenheter alt. rum från FoB. Vissa kommuner utnyttjar också hushållsuppgifter för att bestämma faktorn Kommun-Data AB har också planer på att förändra utglesning. modellen till att även beakta förändringar i hushållsdata.

3.1.4.2 Näringslivsprognos och näringslivsbaserad befolkningsprognos

Kommunernas behov av näringslivsprognos och näringslivsbaserad befolkningsprognos

Riksdagen har fattat beslut angående den regionala utvecklingen som bl.a. innebär att befolkningsramar fastlagts för samtliga län. Länsstyrelsen har sedan utarbetat befolkningsramar för kommunerna (se avsnitt 3.2.1.1) .

Till för av befolkningsramar för kommunerna grund bestämning bl.a. hittillsvarande befolkningsutveckling, nuvarande ligger befolkningsstruktur och dess beräknade förändringar, näringslivets struktur och utveckling, beräknat arbetskraftsutbud samt de regionalpolitiska målsättningarna beträffande primära centra, regionala centra och korrmuncentra som statsmakterna har beslutat om.

av ovanstående ställer kommuner vissa fråge- Mot bakgrund sig ställningar som: Vilken utveckling av kommunens näringsliv fordras för att befolkningsramens målsättning? Är uppfylla denna utveckling realistisk eller orealistisk? Kommunerna

Bilaga l 241

(dock inte alla) utformar bl.a. av detta skäl egna näringslivsprognoser eller näringslivsbaserade Även befolkningsprognoser. rmer renodlat utnyttjade näringslivsproçmoser bedöms ha ett värde förutom som bas för befolkningsprognoser. Näringslivsprognoser ligger för några av de största kommunerna scm underlag för närings- och sysselsättningspolitiska handlingsprogram. Andra kommmer som inte har framställt något sådant program utnyttjar dock enklare former av näringslivsprognoser som underlag vid näringslivskontakter, uppvaktningar etc.

I mindre kommmer har relativt okomplicerade näringslivsprognoser ofta kopplats samman med direkta enkäter till företagen. I större kommuner upprätthålls också direkta kontakter med företagen som också i vissa fall formaliseras till enkäter. Stockholms kommun har t.ex. i samband med utredning om kommunens näringslivs- och sysselsättningspolitik gerxcmfört en företagsenkät 1971 (Marklok-undersökningen) som omfattade ca l 900 verksamhetsställen. Datainsamlingen motiverades med att ge ett bättre underlag för framtidsplaneringen och då bl.a. för att försöka bedöma: efterfrågan på arbetskraft och markytor från företagen under den närmaste tioårsperioden.

Ett antal kommmer har lagt upp och försöker att lägga upp egna företagsregister, som bl.a. kan vara en utgångspunkt i prognosverksamheten. Malmö, Lund m.fl. kommuner har därför genomfört särskilda datainsamlingar som i vissa fall har till utvidgats att omfatta ganska många uppgifter.

I vissa kcxmmuner är inte näringslivet främst för bestyrande folkningsutvecklingen utan snarare bostadsbyggandet vilket innebär att behovet av näringslivsprognoser blir mindre. Storleken på kommunerna påverkar också till en del behovet. Den nu planerade årliga uppföljningen av länsplaneringen (se avsnitt 3.2.1.1) kommer dock troligen framdeles att påverka behovet av prognoser för sysselsättning och näringsliv ytterligare mot näringslivsbaserade befolkningsprognoser och då även för något mindre kommmer än de som hittills bedrivit mer ingående prognosarbete .

Beskrivning av proanosrrodellen

ääsiggâlivâpsognä

I näringslivsprognosen beräknas förväntade antalet arbetstillfällen i hmnmunen inm en viss framtid. Som utgångspunkt för denna beräkning utnyttjas FoB-data över förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad på näringsgrenar. Därefter har den framtida utvecklingen inom varje näringsgren antagits. Sm stöd för antaganden om utvecklingen finns källor som långtidsutredningen, länsplaneringens prognoser, branschutredningar och företagskontakter. Ofta används grova näringsgrensaggregat som mest uppdelade enligt (35 näringsgrensaggregat länsplaneringen se underbilaga 4).

Samtliga prognoser över sysselsättning och näringsliv som har redovisats från bygger på uppgifter FoB 70. Därermot planeras genomförandet av nya prognoser efter hand som uppgifter från FoB 75 har blivit tillgängliga i komminerna. Vid årsskiftet

242 l Bilaga

1977/78 fanns det emellertid inga helt genomförda prognosarbeten med FoB 75 som material.

åäåiâgêlåVâbâsârêdlêfâninlnâsBrâüoâ

Då näringslivsprognosen är framtagen och därmed förväntade antalet arbetsplatser är prognostiserade bedtms

- andel förvärvsarbetande av de i kommunen mantalsskrivna personerna (förvärvsintensitet)

-

pendlingens och flyttningens omfattning (över kommungräns)

Antaganden om den framtida utvecklingen varierar för olika kommuner bl.a. beroende på resurser att särskilt utvärdera och bedöma olika källor eller genomföra lokala undersökningar. Även andra källor än FoB utnyttjas för att bedöma förvärvsintensitetens utveckling såsom AKU (särskilt i storstadsområdena) och lokala undersökningar.

Användning av FoB-data

Den FoB-data som främst koxmiit till användning i näringslivsprognoser och näringslivsbaserade befolkningsprognoser är:

- förvärvsarbetande nattoch dagbefolkning (20-w tim) fördelad på näringsgrenar (vanligen med motsvarande indelning som i underbilaga 4)

- över pendling kommungräns

Arbetstiden 20-w tim har främst motiverats genom att motsvarande tid redovisades i FoB 70. I FoB 65 redovisades en arbetstid om minst halv normal arbetstid som av SCB approximativt bedömdes lika med 20-w tim. Jämförbarheten mellan folk- och bostadsräkningar har av flera användare bedömts som angelägen därför bör gränsen 20 timmar övervägas att redovisas även i fortsättningen. Andra menar att den fortgående arbetstidsförkortningen medför att gränsen bör sänkas till förslagsvis 16 timmar för att få jämförbarhet med tidigare räkningar. Även andra tjmgränser för redovisningen av sysselsättningen har föreslagits.

Ett generellt problem är att FoB endast redovisas vart femte år vilket bl.a. medfört att andra undersökningar eller annan tillgänglig statistik t.ex. SG3:s industristatistik, statistik över offentligt anställda bearbetas för att komplettera eller ersätta information från FoB under mellanliggande år. De olika statistikkällorna är inte heltäckande och oftast inte helt jäm-

förbara. I de s.k. DIS-undersökningarnal görs också försök att

skatta den framtida utvecklingen genom att fråga om företagens planer för framtiden. Undersökningarna har dock enligt många planerare uppvisat kvalitetsbrister vilket bl.a. har medfört att resultaten inte har använts i större omfattning av kommmer-

-

lFöretagserkät inom ramen för informationssystemet företag

samhälle som administreras av länsstyrelserna och SCB.

Bilaga l 243

na, som även haft svårigheter att få del av materialet.

De pendlingsuppgifter som utnyttjas avser främst pendling mellan kommmer för huvudströnmar av pendlare . Även (antalsmässigt) fördelningen på näringsgren enligt ovan är dock ett angeläget komplement. Det är endast i FoB som pendlingsuppgifter (bostadarbetsplats) liksom dagbefolkning redovisas heltäckande och då även för kommmer vilket har gjort det att FoB-år rimligt välja som basår i prognoser. har dock varierande Pendlingen ganska betydelse för kommmer beroende på läge, etc. rmäringsgrensstntktur

3 . l . 4 . 3 Trafikprognos

Behov av trafikprognos

Trafikprognosen är ett hjälpmedel som planerarna har för att beskriva de trafik- och transportmässiga konsekvenserna av alternativa utvecklingar för b1.a. transportsystemets utformning, folkmängd, näringsliv utifrån antaganden om förändringar i markens användning för bostäder och verksamheter i framtiden.

Allmänt gäller att de mest omfattande prognosberäkningarna har gjorts för de större tätorterna. Vissa dakonsultföretags torbaserade beräkningssystem har därvid för utnyttjats genomförandet.

Beskrivning av trafikprognosmodeller

Trafikprognosnwdellerna kan delas upp i två Den ena huvudtyper. används för beräkning av trafikmängder och den andra för beskrivning av standarden s.k. standardbeskrivningsmodell.

De två :modellerna skiljer sig principiellt från varandra på följande sätt:

- Trafikmängdsmodellen beskriver hur olika transportsystem utnyttjas nu och i framtiden.

-

Standardbeskrivningsnndellema beskriver den situation olika

befolkningsgrupper ställs inför när de skall utnyttja de transportsystem som finns nu och i framtiden.

De senare kan vara enkla mycket och exempelvis endast beskriva restid från olika bostadsområden till korrmuncentra. De kan också vara komplicerade och beskriva t.ex. åtkomstmöjligheter (se avsnitt 3.2.5) . Standardbeskrivningsnbdellema beskrivs inte ytterligare i detta avsnitt.

Den vanligaste modellen för beräkning av trafikmängder är den s.k. gravitationsnodellen. NPK-systemet och VBB-systemet är exempel på datorbaserade gravitationsrrodeller. Dessa system är uppbyggda av fyra beräkningsdelar nämligen resalstring, områdesfördelning, fördelning på färdmedel och nätutläggning.

Beräkning av resalstringen_ syftar till att ge totala antalet

resor till och från ett antal delområden och inom delområden under en viss tidsrymi. delas Resalstringen vanligtvis upp i

244 Bilaga l

grupper av resor som:

- 5- resor mellan egen bostad eget arbete - - resor nellan egen bostad övrigt - - resor nellan eget arbete övrigt - - resor rrellan övrigt övrigt

resor som alstras inom ett delområde beräknas ned ut- Antalet antal boende och antal arbetsplatser i olika gångspunkt från transport-medel kan verksamheter. Även en uppdelning på olika

göras .

där de resor som är den beräkningsdel

_Qmrådesfârdelningen

alstras i ett område fördelas på övriga områden.

sker så att resorna fördelas på Vanligen områdesfördelningen till områdets storlek uttryckt i boende, målområden i proportion m.m. och i omvänd proportion till resmotståndet arbetsplatser (t.ex. restid, reslängd) mellan start och område.

baseras vanligtvis på den transportstan-

Eärdledelfördelningen

dard som de olika färdnedlen erbjuder den resande.

fram antalet resor nellan områden ned olika färd- När man fått vilka trafiken väljer .

nedel beräknas vägar (nätutlägggng)

Användning av PoE-data

som utnyttjas är: De PoE-uppgifter

- fördelad på delområden och förvärvsarbetande dagbefolkning på vissa näringsgrenar eller yrken,

- omfattning nellan delområden. pendlingens

Den först nämnda statistiken användes för att få säkrare prog- Olika verksamheter alstrar nämlinoser över trafikalstringen. En vanlig uppdelning av verksamheter gen olika mängd trafik. på s.k. lokalkategorier är industri, lager; detaljhandel,

servioebutiker; kontor, förvaltning; övrigt.

i nämnda lokalkategorier har av de Antalet förvärvsarbetande bestämts ned hjälp av näringsgren. Flera flesta prognosmakarna att urskilja bl.a. användare har dock pekat på svårigheten ned hjälp av näringsgren och har därför kontor, förvaltning En konsultfirma (NPK) nenar att sätutnyttjat yrkesvariabeln. tet att beräkna den från bostäderna utgående (genererade) trafiken konner att förfinas i framtiden. Denna förändring hushållen klassificeras efter t.ex. storlek, ininnebär att

komst och bilinnehav.

i modellen ned De ovan nämnda PoE-uppgifterna multipliceras Dessa koeffis.k. genererings- och attraheringskoefficienter. i trafikundersökningar i den egna tätorten eller cienter skattas

hämtas från andra trafikundersökningar.

har räknat fram trafilqrvängden för nuläget Då beräkningssystenet kan resultatet för restypen resor nellan egen bostad eget

sou 1978: 79 Bilaga 1 245

arbete jämföras ned FoBzs pendlingsuppgifter. På detta sätt kan beräkningsmodellen kalibreras .

En enklare variant av trafikprognos består i att skriva fram en matris över trafikmängder nellan områden. Denna matris kan vara uppbyggd av pendlingsuppgifter plus över andra uppgifter resor uppmätta i någon trafikundersökning.

Även om rena bostads-arbetsresor endast ca 50 % av totala utgör antalet resor i vissa konmuner anses dock pendlingsuppgifterna i FoB som viktiga. Dessa resor utförs nämligen i högtrafik och är därför i hög grad dimensionerande för Götetrafiksystenet. borgs kommun har beaktat det förhållandet i en diskussion om ett samhälle ned brist på drivnedel.

Pendlingsdata fördelad på färdnedel anses också ge värdefull information. Några kommuner har dock konstaterat att kollektivresor i FOB är kraftigt överskattade.

3 . l . 4 . 4 Parkeringsplan

Ett fåtal kommuner har redovisat en parkeringsplan. De FoB-uppgifter som framförallt utnyttjas är den förvärvsarbetande dagbefolkningen fördelad på delområden. Dessutom används uppgifter om bilinnehav och färdsätt.

Göteborgs kommun har gjort en ambitiös parkeringsplan där även FoB-data över näringsgrenar och pendling har utnyttjats.

3 . l . 4 . 5 Områdesprogram

Inom ramen för den fysiska planeringen (i underbilaga 6 läntnar planverket en kort beskrivning av informationsbehovet i allmänhet i den fysiska planeringen) uppstår ofta behov av mer detaljerade program för vissa delområden inom kammuner. Planverket har utarbetat rekommendationer för hur den kcmmmala fysiska planeringen genom upprättande av områdesprogram bör närmas till övrig programverksamhet i konmunen. Syftet ned planverkets rekommendationer är att kommunerna uppmärksamma på en netod att genomföra den fysiska planläggningen med stor öppenhet inför alla intressenter, medvetenhet politisk i avvägningen i de centrala och samtidigt frågorna i ökad utsträckning stimulera en samordning av den vanliga kommunala verksamhetsplaneringen (dvs. barn- och äldreomsorgs-, skol- och fritidsverksamhetsplanering m.m.) med den fysiska planläggningen.

Områdesprogramnen upprättas huvudsakligen enligt (dock ned mycket varierande ambitionsnivå för de enskilda avsnitten) nedanstående struktur.

Innehållsfrågor: mängden och sammansättningen av bostäder - markreservationer för arbetsplatser - kommunala serviceåtaganden anläggningar och friytor - handel och tjänster

l 246 Bilaga

Principer för planutformningen: tillgänglighet energiförsörjning bevarandeaspelçter handikappanpassning/kategorikrav

sammanställningar av statistiska data för särskilda planeringsområden förekommer i alla större kommuner som en sammanfattan- Källor för dessa är de bakgrundsbeskrivning. beskrivningar olika former av tillgänglig statistik där den områdesredovisade statistiken från SCB (DEMDPAK, AVIPAK, BILPAK, FoB etc.) utgör ett ofta använt underlag.

(högst ett tiotal aggregat) statistik över Näringsgrensfördelad förvärvsarbetande (20-w tim) från FoB finns ofta återgivet och även tillsammans med förvärvsintensiteter. Redovisningarna omfattar både förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning. Pendredovisas mellan av kommuner, tätorter etc. lingsuppgifter par och även fördelade på olika färdsätt.

redovisas med någon variation enligt de Lägenhetsuppgifter som PoE-data Även hushållsstorleken i områdena möjligheter medger. beskrivs.

Användning av PoE-data

Beroende bestämd ambitionsnivå kan FoB-data om bepå lokalt hushåll, sysselsättning och pendling inarbetas i de folkning, för den komtminala verksamhetsplaneringen framtagna gemensamma för att ingå i inventeringen av planeringsförutsättningama nuläget för i programarbetet berört område och utgöra avstamp för bedömningar om framtiden.

rekommendationer är inget direkt nämnt om använd- I planverkets ningsomxrâdet för PoE-uppgifter. FoB-uppgifternas betydelse i rekommendationerna endast genom deras betydelse för framgår andra kommunala verksamhetsprogram som t.ex. bostadsbyggnadsoch barnomsorgsprogram.

3 . l . 4 . 6 övrig planering

Äldreomsorgsplanering

På vissa områden inom kommtunens verksamhet finns enligt tradition en genomarbetad planering. Det är emellertid inte fallet i de flesta kommuner när det gäller äldreomsorg.

Socialhjälpslagen reglerar annars allmänt kommunernas skyldigheter inom äldreomsorgen. Förslaget till en ny sociallag har emellertid kommit under 1977 vilket dock ännu inte gett resultat i särskilda förändringar i planeringen med FoB-data.

I studium av Kopparbergs länsstyrelses användning av PoE-data har vi erfarit att samtliga kommuner i Kopparbergs län har engagerats i en planering av äldreomsorgen (1977-1985) enligt en enhetlig modell.

sou 1978:79 Bilaga 1 247

Till grund för denna planering ligger kommunernas befolkningsprognoser. FoB-uppgifter har använts för att beskriva bostadssmrxiard (kvalitetsgrupp) för pensionärshushåll (hushåll ned minst l person 65-w år) 1970 och 1975 i tätorter och glesbygd.

Sydvästra skånes konmunalförbmd har också studerat de äldres bostadssituation ned uppgifter från FoB 75 fördelade på olika bostadshushåll efter boendestandard, hustyp och upplåtelseform.

Skolplanering

Skolplaneringen för grundskolan genomförs bl.a. ned stöd av framtagna befolkningsprognoser (även för delområden) och prognoser över bostadsbyggandet. Det är således från uppgifter DENIOPAK och de uppgifter som ingår i bostadsbyggnadsprogrannet som utnyttjas. För planering av gymnasieskolan och vuxenutbildningen har inte FoB-data utnyttjats i någon dokumenterad form.

3 . l . 4 . 7 Inventeringar , beskrivningar

Al lmänt

I konmunema framställs en stor Inängd inventeringar och beskrivningar vars syfte är att belysa olika förhållanden i samhället och tjäna som bakgrundsinforxrxation till olika konmLmala beslut. Dessa underlag har delvis olika namn i olika konmuner. I det följande beskrivs dessa under skilda rubriker.

Servicebeskrivningar

Servicebeskrivningar har genomförts i endast ett fåtal kommuner.

Kommunen har för olika områden beskrivits ur servicesynpunkt ned stöd av vissa statistiska data om skolor, fritid och kultur, åldringsvård etc.

I respektive område lärmas även en beskrivning av områdets karaktär ned uppgifter från FoB om förvärvsarbetande dag- resp. nattbefolkning (20-w tim), färdsätt mellan bostad och arbetsplats, lägenhetsuppgifter och hushållens storlek.

Social kartering

Med social kartering avses i detta sammanhang en beskrivning av befolkningssaxmxansättningen i demografiskt, ekonomiskt och socialt avseende och dess samband ned strukturen i bostadsområdena.

Senare års strävanden efter att belysa sociala och ekonomiska konsekvenser i samhället har i Uppsala och på några fler platser lett till att en social har Undersökkartering genomförts. ningen i Uppsala har genomförts för att belysa sambanden mellan bostadsstrukturen och den sociala strukturen.

I Uppsalaundersökningen ingår fjorton variabler som definierar den sociala strukturen och sex variabler som definierar bostadsstrukturen. Det som i sista hand har blivit avgörande för vilka

248 l Bilaga

variabler sm skulle ingå i undersökningen har varit att variabeln funnits tillgänglig i befintlig statistik. En sambandshar efter en schematisk sammanställning av analys genomförts för att få ett grepp cm hur variablerna samvarieuppgifterna rar. som har hämtats från FoB 70 är bl.a. förvärvs- Uppgifter arbetande nattbefolkning 20-w tim näringsgrensfördelad (ca l0 grupper), utbildning (högst folkskola resp. eftergymnasial utbildning), lägenhetsuppgifter (storlek, kvalitetsgrupp, hyra). Dessutom har insamlats frånlmäKPAK, INKOPAK, socialuppgifter registret i Uppsala och registret över bostadstillägg.

3.1.4.8 övrig användning

Utöver ovan redovisad användning av FoB-data i komnunerna kan nämnas nâgra övriga exempel:

. FOB-data har använts inom fritidsplaneringen i Borlänge för att beskriva förvärvsarbetandet (arbetstid, näringsgren)

. FoB-data från bostadsbyggnadsprogrannet har utnyttjats i Örebro vid utredning m behov av bad

. FoB-data om antal hushåll i tätort har använts i Göteborgsregionen vid utredning av avfallsfrågor

m boende har använts för att be- . FoB-data i tätort/glesbygd döma markanvändning i bl.a. Sydvästra Skåne

Konnwnernas tjänstemän får relativt ofta telefonsamtal sm berör FOB-data från olika grupper som stuerande och affärsmän. FOB-data används som underlag vid konnmnala organs utredningar föranledda etc. samt faktaunav motioner, interpellationer derlag vid framställningar till statliga organ.

bensinbolag etc. har visat intres- Banker, detaljhandelsföretag, se för uppgifter m förvärvsarbetande dagbefolkning näringsför delområden. Ett av användningsområdena för grensfördelad dessa uppgifter är kundunderlagsberäkningar.

S.k. användning är svår att beskriva och kvantifiera efövrig tersom det i stort sett saknas dokuenterat underlag. ven flera konmunaltjänstemän har uttalat att den samanlagda tiden för om FoB-data inte är obetydlig i större kommuner. förfrågningar

3.2 Länsorganens användning av FoB-data

Bland är det som har den helt dcmulänsorganen länsstyrelsen nerande av FoB-data. Övriga länsorgan använder användningen FOB-data huvudsakligen som allmän information.

har flera där FoB-data Länsstyrelserna planeringsupgifter nen den huvudsakliga användningen är inom länsplautnyttjas, har en mycket central roll i samhälneringen. Länsplaneringen lets totala planering bl.a. därför att det är en övergripande med regelbundna kommunkontakter. De flesta konnunerplanering na har anannat den statistik och de metoder som länsstyrelsen använder för att lättare kunna konumnicera med länsplanerarna.

Bilaga l 249

Många av dessa kommuner kan dock för eget behov tänka sig enklare metoder än de som tillämpas i länsplaneringen.

3.2.1 Länsstyrelser

3.2.1.1 Länsplanering

Allmänt

Den länsplanering som har bedrivits sedan mitten av 1960-talet bygger i allt väsentligt på riksdagens beslut år 1964 m en aktiv lokaliseringspolitik. Beslutet innebar en planering i samverkan mellan länsstyrelser, andra länsorgan och konmuner som skulle visa hur regionalpolitiska insatser skulle fördelas nellan hmnnunerna i varje län. Länsplaneringen har hittills genomförts i tre riksomfattande planeringsomgångar, länsplanering 1967, länsprogram 1970 och länsplanering 1974. Regeringen har vidare i budgetpropositionen 1978/79 aviserat att en fullständig länsplaneringsomgång skall inledas under hösten 1978.

Den principiella uppläggningen av nämnda länsplaneringscmgångar har i stort sett varit densamma vid varje tillfälle. Länsstyrelsen har efter underhandskontakter ned bl.a. kcnnmnerna upprättat preliminära förslag till länsprogram (planeringsunderlag) som granskats och kmpletterats av konnmnerna och slutligen har slutprodukten (länsprogram) sänts på remiss till kcmr munerna innan redovisning skett till regeringen. Landstingen, fackliga organisationer och näringslivsorganisationer har också delvis medverkat.

Den framtida länsplaneringen skall enligt riksdagens beslut bedrivas dels sm fullständig länsplanering ungefär vart femte år, dels som en årlig uppföljning och utvärdering av länsplaneringen. Vissa förändringar, men knappast i planeringens principiella uppbyggnad, kan föreslås av länsdemokratikonndttên som lägger sitt betänkande våren 1978.

Prognossystenet

Enligt förordningen m länsplanering skall planeringsunderlaget bestå av nulägesbeskrivningar, prognoser och problembeskrivningar samt av sådan redovisning av statlig och konmunal planering som har betydelse för utvecklingen i länet.

För att erhålla jämförbarhet nellan olika delar av landet görs prognoserna efter en enhetlig npdell. Denna nodell har anpassats till ADB och benämns Undac-modellen. rkudellen beskrivs i en figur i underbilaga 5. I det följande beskrivs nodellen kortfattat.

Det första steget i prognosen utgörs av en framskrivning av befolkningen. Förändringsfaktorer är åldrande och dödsfall.

I ett andra steg beräknas (bruttoinflyttning bruttoutflyttning beräknas i ett senare steg).

I steg tre beräknas arbetskraftstillgången. Härvid görs anta-

250 l Bilaga

om förvärvsfrekvenser. Genom dessa beräkningar erhålls ganden dels det framskrivna antalet förvärvsarbetande, dels antalet

förvärvsarbetande. Skillnaden nellan dessa utgör utflyttande arbetskraftstillgången i kommunerna.

för 35 olika när Bedmningar av arbetskraftsefterfrågan görs (se underbilaga 4). Underlag för dessa bedömningringsgrenar ar erhålles bl.a. från långtidsutredningen och DIS-systenet.

För att beräkna de faktiska sysselsättningsmöjligheterna för

befolkningen i en kcnnmn justeras arbetskraftsefterfrâgan

ned antaganden om förekonnande in- och utpendling.

Nästa 5) utgörs av en avvägning nellan arbetskraftssteg (steg och arbetskraftsefterfrågan, varvid vanligtvis en tillgången arbetskraftsdifferens erhålls. För att erhålla balans mellan

tillgång och efterfrågan kan ovan nämnda antaganden (brutto-

utflyttning, förvärvsfrekvenser, efterfrågan på arbetskraft, I detta steg görs också antaganden m pendling) justeras.

bruttoinflyttning.

För att erhålla en befolkningsprognos sunneras anslutligen taganden m antal födda till ovan erhållna befolkningstal.

skall för kamuunen. De hannunvisa prognoserna Prognosen göras till län. Vid fullständig länsplanering skall ska suuneras utarbetas dels för den närmast kcnuande fenårsprognoser dels för den kamnande 15-årsperioden. Sm prognosperioden, år i det kortare (även vid uppföljning prognosperspektivet skall det kalenderår son ligger fen och utvärdering) gälla inleds. För år efter den tidpunkt då prognosarbetet prognos skall sm gälla kalenderår ned 15-årsperspektivet prognosår

san är jänt delbara med fen.

Lokala arbetsmarknader

har lämnat särskilda föreskrifter och Industridepartenentet för av lokala arbetsmarknader. En utriktlinjer kartläggning för av en lokal arbetsmarknad är argångspunkt en beskrivning betstillfällenas En annan utgångspunkt är en tillgänglighet. av förhållandet nellan arbetskraftsutbudet i kartläggning och arbetskraftsefterfrågan inom ortens lokala arresp. ort betsmarknad dvs. av överensstämmelse mellan å ena sidan graden människors och önskemål och å andra sidan aryrkeserfarenhet betsmarknadens behov och krav. En tredje utgångspunkt är män-

niskornas att arbetstillfällena beroende nöjligheter utnyttja och yrkesutbildning etc. på barntillsyn, resemöjligheter

har i länsvisa redovisat vissa riktlin- Regeringen prcnenorior för valet av undersökningsområden. I allmänhet utpekas jer tre typer av områden: anråden med omfattande arbetspendling, områden Hed en uttalad konflikt mellan kravet på skydd av

och lokalisering av bebyggelse, samt mrâden jordbruksmark med uttalad glesbygdskaraktär.

vid kartläggningen beror dels på tillgången Detaljeringsgraden av statistik dels med kartläggningarna. Det finns på syftet

Bilaga l 251

flera alternativa detaljeringsnivåer: tätorter, församlingar, nyckelkodanråden, särskilda avgränsningar (koodinatsatta). Befolkningen i de kartlagda områdena bör fördelas på sysselsatta och icke sysselsatta. De sysselsatta kan vidare för vissa syften behöva beskrivas vad gäller fördelning på näringsgren och yrken.

3.2.1.2 Regional trafikplanering

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 15 oktober l97l åt uppdrogs samtliga länsstyrelser att upprätta regionala trafikplaner. Riksdagen har våren 1978 beslutat att för den huvudnannaskapet kollektiva trafiken på landsväg skall utövas interkommugenm nal samverkan nellan och kommunerna i reslandstingskonnmner pektive län (se även avsnitt 3.1.3.4).

Den regionala trafikplanen består av två delar: persontrafikplan och godstrafikplan.

Persontrafikplanens syfte är i första hand att ange transportlösningar för den regionala persontrafiken dvs. långväga persontrafik huvudsakligen mellan konnmncentra. Ett visst utrynne ägnar planen även åt den nellanregionala trafiken dvs. den trafik som sker på längre avstånd till och från länet.

Godstrafikplanen syftar på kort sikt till att effektivast nöjliga utnyttjande uppnås av redan befintliga transportanläggningar, järnvägar, terminaler m.m. På lite längre sikt bör planen kunna ligga till grund för eventuella kmpletteringar och förändringar av de anläggningar som nu finns. Godstrafikär dock planen ingen plan i gängse mening utan dess betydelse ligger främst i att den kan tjäna som ett gemensamt beslutsunderlag för olika intressenter inom transportväsendet.

Konnmnikationsdepartementet har i sina anvisningar till länsstyrelserna angett syftet ned den regionala persontrafikplaneringen vara att:

ange hur trafikapparaten lämpligen kan vara utformad för att allmänheten ska få sitt resbehov nellan länets olika delar samt till och från andra delar av landet tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt och till lägsta kostnader. möjliga o . . o . . . . . ..

Planen skall omfatta en tidsperiod on ca 5 år och åtföljas av fortsatt rullande planering. för

Enligt anvisningarna planering-

en bör den regionala linjetrafiken i princip sannanbinda konr muncentra på olika nivåer har sannan- (trafikplaneutredningen ställt vissa standardkrav). I till ett planen ges även förslag regionalt stomlinjenät.

De regionala persontransporterna bedöms bl.a. Hed stöd av uppgifter om pendling vid arbetsresor som hämtats från FoB liksan uppgifter om den förekonnande näringsgrensstrukturen i konnmnen eller tätorten. Länsstyrelsen genomför också trafikräkningar och resanderäkningar i egen eller annans regi för att förbättra det statistiska underlaget i planeringen.

1 252 Bilaga

3.2.1.3 övriga utredningar m.m.

Länsstyrelsen utreder och presenterar också uppgifter som för behovet av FoB-data kan ses som delvis fristående från länsplaneringen nen som mer eller mindre tangerar denna.

Iman länsplaneringens ram genomförs beskrivningar av länets konnmner med fakta redovisade i tabeller, diagram och kartor. Avsikten med beskrivningarna kan vara att de skall användas dels i lokaliseringsfrâgor dels som underlag för revidering av De uppgifter (FoB-data) som används i beskrivlänsplaneringen. de som utnyttjas i länsplaneringen. Det ningarna är i princip som dock särskilt skall påpekas är att redovisningen av tätort/ ofta för samtliga variabler vilket inte glesbygd presenteras är fallet i länsplaneringen i övrigt.

I anslutning till den fysiska riksplaneringen har länsstyrelsen också tagit fram visst underlag för bedömning av den framtida Harkkonsumtionen för tätortsändamål via FbB. Folkmängden i tätorter har även utnyttjats vid översiktliga bedömningar av V dimensionering av vatten- och avloppsfrågor.

Försvarsenheten vid länsstyrelsen ställer vissa krav på FOB genom den nu pågående skyddsrumsplaneringen (se avsnitt 3.1.3.5) men även lägenhetsuppgifter i form av ett lägenhetsregister skulle kunna vara av försvarsplaneringsintresse.

Regionalpolitiska konsekvenser av näringslivets förändringar bl.a. utvecklingen inom handels- och specialstålindustrin (inkl. gruvor) har också närmare studerats. FoB-uppgifter används i dessa sammanhang för att beskriva näringslivsutvecklingen (förvärvsarbetande 20-w tim näringsgrensfördelade, för ett tiotal aggregat) och utvecklingen inom bostadsbyggandet (kvalitativt och kvantitativt) .

Kraftverksetableringen i Forsmark visar på ett omfattande projekt som kräver extraordinära insatser från såväl konnmn som Ett utredningsarbete har genomförts i samverkan länsstyrelse. nellan länsstyrelsens regionalekonomiska enhet i Uppsala län och Östhannars konnmn som särskilt kartlägger pendling och med FoB-data. Dessutom har även särskilnäringslivsutveckling för att av da undersökningar genanförts belysa omflyttningen kraftverkspersonalen och etableringens effekt på den kmmersiella servicen i komnunen.

3.2.1.4 Sammanfattning av länsstyrelsernas användning av FoB-data

Allmänt

Det är särskilt länsplaneringen inom länsstyrelsen som ställer krav information om samhället. Hittills har på statistisk dessa krav endast kunnat tillgodoses med heltäckande statistik för samtliga kmmuner via folk- och bostadsräkningar vart femte år.

regionalekonmiska enheter utnyttjar utöver Länsstyrelsernas för konnmner och län vissa riksuppgifter och redoredovisning

Bilaga l

visning av tätort/glesbygd för flertalet i FoB ingående variab-

ler.

Yâåiâbâlá-“lehâll

Sysselsättningsuppgifter för såväl dag- som nattbefolkning

(förvärvsarbetande 20-w tim) ned näringsgrensfördelning (enligt underbilaga 4) redovisad för konumner är hittills helt grundläggande för länsplaneringens prognossystem. Industridepartementet överväger dock att franöver använda l-w tim scnlmått på den totala sysselsättningen. Därutöver anser industridepartmentet att det är helt nödvändigt att finns för uppgifter arbetstidsklasser (l-l9, 20-34, 35-w tinnar). Måttet 20-w tinnar är särskilt

betydelsefullt för att få en koppling till tidigare redovisningar. Departementet har också särskilt behov av redovisuttryck ning av sysselsättningsuppgifter ned tätare nellanrum än vart

femte år. Intresse har visats för av såväl redovisning sysselsättning (dag- och nattbefolkning) som pendling (bostad-arbets-

plats) via kontrolluppgiften.

Industridepartenentet försöker för närvarande att ned hjälp av SCB:s inkomststatistik skatta förvärvsintensiteten för män resp. kvinnor i varje hannun. Departenentet anser att det ännu är för

tidigt att dra några slutsatser av försöket.

Uppgifter m pendling (även näringsgrensfördelad) ingår också

som en grundläggande förutsättning i länsplaneringen vilket

särskilt gäller redovisningen av pendling mellan kommuner.

Pendlingsuppgifter utnyttjas också som ett led i den regionala

trafikplaneringen och då även kombinerad med färdsätt.

Departementet har även påpekat behov av att genomföra yrkesoch/eller utbildningsprognoser regionalt. Ytterligare preciseringar av detta behov kommer att göras hösten 1978. Särskilda

föreskrifter och riktlinjer för av lokala arbetskartläggning marknader har också utformats av departementet. Kartläggningen ställer också krav på bl.a. yrkes- och utbildningsuppgifter.

Regeringen har vidare uppdragit åt länsstyrelserna att analysera kommunernas planerade utbyggnad av barnomsorgen. Den datorbaserade beräkningsrodell som används för detta ändamål Hed-

ger bl.a. att man kan beräkna konsekvenserna av ändrade anta-

ganden dm förvärvsfrekvenser för kvinnor, antal förskolebarn

per kvinna etc.

Övriga utredningar m.m. inom länsstyrelsen ställer andra inga krav på statistisk infornation via FoB än de som nämnts ovan.

Relativt ofta utnyttjas just det som har fram underlag tagits i santand med länsplaneringen även för dessa syften.

3.2.2 Länsarbetsnämnd

Endast länsarbetsnämnden i Örebro län är kontaktad.

FoB-data utnyttjas i ringa inom länsarbetsnämnd och omfattning arbetsförnedling.

l 254 Bilaga

kan utnyttja FOB-data över t.ex. sysselsätt- Chefstjänstemän ning, näringsgren och yrke vid sannanträden, i föredrag etc.

Inan kan uppgifter från FoB om t.ex. försvarsplanläggningen och yrke användas vid översiktliga sysselsättning, näringsgren bedömningar.

3.2.3 Länsbostadsnännd

Endast länsbostadsnämnden i örebro län har kontaktats.

Länsbostadsnämnden i Örebro län har inte skickat något material Nämnden har dock neddelat att som visar FoB-data-användningen. i bedömningen av kcmnmden huvudsakliga användningen ligger nernas Länsbostadsnämnden anser att bostadsbyggnadsprogram. av FoB-data väl beskriver även bostadsstyrelsens användning nämndens användning.

använder också i något mindre Länsbostadsnämnden lägenhetsdata omfattning vid förestående ombyggnationer.

3.2.4 Lantbruksnämnd

Endast lantbruksnämnden i örebro län har kontaktats.

ned bedömningar an- Lantbruksnämnden deltar i länsplaneringen gående utvecklingen av antal förvärvsarbetande i jordbruk, och fiske. till dessa bedmningar är bl.a. FoBjakt Underlag data.

3.2.5 Landsting

Landstingen är huvudmän för sjukvården. För sjukvårdsplanering har det enellertid inte frakommit att FoB-data har kannit till har på senare tid utanvändning. Landstingens kompetensomrâde till att mfatta även kollektivtrafik och inom länsvidgats övervägs för närvarande frågan m att demokratiutredningen till överföra planeringsuppgifter bl.a. landstingen ytterligare i samband med länsplaneringen.

Den FoB-data-användning sm för närvarande är aktuell franr

går nedan.

två i urvalet, nämligen Stockholms läns Endast landsting ingår och örebro läns landsting.

har en särställning bland landsting §tgckhglms_l§n§ landsting de mfattande De två stora vad gäller planeringsuppgifterna. som berör FoB-data-utnyttjande, är planeringen upgifterna, av den långsiktiga utvecklingen av Harkanvändningen i regionen samt planering och drift av kollektiv- (regionplanering) trafiken.

har inom den första använt bl.a. FoB- Landstinget uppgiften data för att

- beskriva bostäder och boende 1970 i Stockholns län - av ett utökat småhusbyggande ange konsekvenser - bestämningsfaktorer ange bostadsefterfrågans

Bilaga l

Arbetena är av analyserande karaktär och de flesta PoE-uppgifterna vad gäller lägenheter och hushåll har använts.

Inom trafikomrâdet har Stockholms läns använt landsting bl.a. FoB-data för att beskriva och arbetsresor åtkomlighet i Stockholnsregionen.

Med åtkomlighet för ett visst område menas hur stor andel av

regionens totala utbud av ett visst slag (t.ex. arbetsplatser) man når inom en given restid med ett visst färdmedel. Data om utbud har hämtats från FoB 70, nämligen förvärvsarbetande dag-

befolkning uppdelad på vissa bestämda grupper av näringsgren/ yrke. Data om tidsavstånd har hämtats från landstingets miljöinventering.

Ett särskilt projekt

Arbetsplatslokalisering ur individsynpunkt

är avsett att för ge underlag ställningstaganden till vad som är önskvärd framtida lokalisering av verksamheter. I delrapporten Arbetsresor i Stockholmsregionen behandlas huvudsakligen arbetsresandet. Här utnyttjas framförallt FoB-data över kommunpendlingen, uppgifter om tidsavstånd från landstingets miljöinventering samt uppgifter från Trafikundersökning 71 (TU 7l) .

örebro läns landsting_ har en speciell statistiktjänst inrättad,

vilket-lär vara ovanligt för landsting. Statistikutnyttjandet torde därför i förhållande till andra landsting (undantag: Stockholms läns landsting) vara stort i örebro läns landsting.

I avsikt att skapa en arbetsform för gemensanma överläggningar mellan landsting och kommuner i länet om åtgärder som bör vidtagas för att få en god ekonomisk i länet utveckling har en arbetsgrupp bildats (informationskomnittên) . Arbetsgruppens frärrsta uppgift synes åtminstone under en uppbyggnadsperiod bli att anskaffa och ge information om länets och kommunernas

näringslivsproblem. För bl.a. denna information har landstinget låtit sammanställa och analysera FoB-data över sysselsättning och näringsgrenar samt över hushåll.

3.3 Departementen och de centrala statliga verkens

FoB-data-användrung

Departementen och de statliga verken visar sig ha litet eget

behov av FoB-data. Däremot de i vissa fall styr vilken FoBdata som utnyttjas av kommmer, m.fl. länsstyrelser, Industridepartementet skriver anvisningar till bostadslänsplaneringen, styrelsen till bostadsbyggnadsprogram, socialstyrelsen till barnonsorgsplanering, etc.

Departementen och verken följer också inom metodutvecklingen sina områden och initierar även försöksverksamhet.

3 . 3 . l Departementen

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet har inte inkommit med något material, men Ireddelat att det är huvudsakligen AKU-uppgifter som utnytt-

256 Bilaga l

tillbakablickar användes FoB-data över .jas. För vissa historiska används också sysselsättning och näringsgren. Yrkesuppgiften

något.

Bos tadsdeErtementet

anser inte ha behov av PoE-data utöver Bostadsdepartementet sig av de verkställande organen, planverket och behov redovisade

bostadsstyrelsen.

EkoncmideErtementet

(finansdepartementet) använde tidigare Ekonomidepartetnentet som i den långsiktiga ana- PoE-data såväl i konjunkturanalysen FoB-data över sysselsättning användes som utgångspunkt lysen. ram. Efterför olika struktursttndier inom långtidsutredningens och har

hand som övrig sysselsättnings- produktionsstatistik

har FoB-data kommit att spela en byggts ut och förbättrats till användning i allt mindre roll och kommer nu undantagsvis av Alm-undersökningarna har analysarbetet. Främst utbyggnaden

användningen av FoB-data. påverkat

Indus tridepgrtementet

använder inte PoE-data på annat sätt än Industridepartementet som framgår under avsnittet om länsplanering.

Kommunikationsdepartementet

De uppgifter som direkt kommit till användning i den övergri-

som bedrivs inom kommunikationsdeparpande trafikplaneringen tementet är pendlingsdata.

till arbetet och bilinnehav kan om pendling, färdsätt Uppgifter vara av värde för den regionala- och loenligt departementet är dock att materialet i kala trafüçplaneringen. En nackdel FoB delvis är föråldrat redan när det publicerats.

3 . 3 . 2 Arbetsmarknadsstyrelsen

användning av PoE-data främst Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har för av sysselsättnings- och näringsgrens som underlag beskrivningar struktur eller lokal nivå. på regional

bl.a. som ett inslag i AMS Strukturbeskrivningar aktualiseras över remisser från bostadsdepartementet angående yttranden av industri m.m. enl. 136 a § byggnadslagen. lokalisering

Lokaliseringsärenden - dvs. utredningar i samband med

av låne- innefattar även som regel ningar och bidragsärenden

med näringsgrensredovisad sysselsätt-

en underlagspromemxoria ningsstatistik från FoB.

som PoE-data kom- Det är huvudsakligen i ovannämnda ärendetyper ADB. Till viss del används FoBmer till direkt användning vid bl.a. har nämnts att AMS som data även för andra sammanhang, tar fram könsfördelad sysett inslag i jämställdhetsarbetet m.m. selsättnings- och yrkesstatistik

SOU l978:79 Bilaga l

AMS uplever även att länsarbetsnämnderna använder sig av FDBdata och då förutm sysselsättnings- och näringsgrensstatistik även yrkesstatistik. AMS uppger också att lokalt/regionalt redovisad statistik över sysselsättning och yrke har ett värde som bakgrundsinfornation i santand ned SYO-konsulenternas rådgivningsverksamhet.

I samband ned att AFS ger ut olika publikationer och utredningsneddelanden inarbetas även i viss utsträckning FoB-data. Så har t.ex. skett i Svenskt yrkeslexikon (AMS 1977).

I AMS serie Meddelanden från utredningsenheten dominerar statistiska redovisningar baserade på befolknings-, AKU- och arbetsförmedlingsstatistik samt egna specialundersökningar. Det är nunera snarare sällsynta undantag att FoB-data redovisas här.

Ett allmänt ondöme inom AMS är att användningen av FoB-data avtagit under 1970-talet jämfört ned 1950och 1960-talet. Utvecklingen beror på att statistiken från AKU och AMS egen statistik förbättrats och i stor utsträckning under 1970-talets första hälft anpassats för :ms behov. Bristen i AKU är franr förallt att inte undersökningen nedger att resultaten redovisas näringsgrens- och yrkesfördelad regionalt/lokalt.

AM har från FoB 75 (allmänna progrannet råtabeller) beställt samtliga dencgrafiska tabeller, tabeller över förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning samt pendling. Dessutom individbaserade tabeller för inkomst och bilinnehav.

Användning av FoB-data

AMS användning och nytta av FoB-data framstår som huvudsakli-

gen orienterad till näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik och yrkesstatistik. Sysselsättningsstatistiken ingår rutinnässigt som en bakgrundsinformation i AMS verksamhet och då ofta redovisad nivå. på lokal Här skall dock anmärkas att för t.ex. l36 a 5-ärendena så redovisar även flera andra remissinstanser sysselsättningsbakgrunden (b1.a. SIND, länsstyrelser och konnmner i fråga, de fackliga organisationerna, sakägaren m.fl.). Yrkesstatistik används av AMS främst på riksniva.

AMS arbetar i sina analyser som regel Hed relativt grova näringsgrens- och yrkesindelningsaggregat och för yrken uppges ev. 10 huvudgrupper motsvara AMS behov.

AMS har haft vissa infornella kontakter ned tjänstemän inm RFV för att utröna m RFV skulle kunna medverka till att ta fram yrkesstatistik oftare än vad som skett i folk- och bostads-

räkningar.

Ett uxnärkande drag vid AIS är att den lokala och regionala verksanheten är så direkt orienterad not enskilda människors situation. I detta arbete är FoB-uppgifter endast aktuella som en allmän bakgrundsinfornation. Länsarbetsnännderna och arbetsförnedlingarna har ett samråd och inforkontinuerligt

SOU l978:79 258 Bilaga l

med näringsliv och förvaltning för att konplettemationsutbyte ra den information de får via arbetssökande, platsanmälningar och varsel. en aktuell bild av syssel- Därigenm upprätthålls rörande framtiden. sättningsläget och ges viss framförhållning

3.3.3 Bostadsstyrelsen

Behandling av konnmnala bostadsbyggnadsprogram (KBP) och egen

prognosverksanhet

framställs i kmmunerna och sänds Bostadsbyggnadsprogramen till länsbostadsnämnden san sedan ska överläna KEP tilloch länsstyrelsens yttrande till sannans med sitt eget yttrande Vid bostadsstyrelsen sannanställs uppgifter bostadsstyrelsen. i kommunerna och realism den planerade bostadsproduktionen bedöms och man försöker beräkna vilka resursmen i progrannen krav ett genmförande ställer.

gör med några års mellanrum egna fullständiga Bostadsstyrelsen behovsberäkningar. Dessa beräkningar görs i princip på samma KBP. lkm för den framtida utvecklingen har även sätt som för m reallöneutvecklingen gjorts som dock inte t.ex. antaganden har kopplats till bostadskostnadens utveckling. Hyresuppgiften skäl inte använts bl.a. därför att från FoB 70 har av flera endast avser bostadskostnaden för halva bostadsbeuppgifterna och bostadsrättslägenheter). Dessutom var FoB ståndet (hyresinaktuella då de publicerades. Bostadsstyrel- 70-uppgifterna ocksâ att det är ett komplext samband nellan sen anser mycket inkomst och bostadskostnad sm bestänner val av bostad, bl.a. varför är svåra att använda. uppgifterna generellt

Några konmuner har genmfört bostadspreferensundersökningar faktorer som bestänner valet av läför att få reda på vilka har studerat resultaten från dessa genheter. Bostadsstyrelsen och tillsannans med Skövde komun genomfört en egen undersökanser att resultaten från sådana unning. Bostadsstyrelsen intressanta men att de är svåra att andersökningar kan vara

vända i konkret planering.

har försökt skattningar av inkmst- Bostadsstyrelsen utnyttja för hushåll av olika storlek för bedömning av elasticiteter och utrynnesbehov. Hur sådana hushållskvoternas utveckling konuer att när ineller liknande mått kan utnyttjas prövas

kmstuppgifter från FoB 75 föreligger.

konnentarer kring KBP Beträffande bostadsstyrelsens övriga hänvisas till avsnitt 3.l.3.l.

De äldres boendeförhållanden

riktat åt de äld- Bostadsstyrelsen har speciell upmärksamhet Detta har såväl ned hjälp av res bostadsförhållanden. gjorts Härvid har bl.a. kombinationen lägen- FoB 70- som FoB 75-data. studerats. Även variablerna hustyp hetsstorlek/hushållsstorlek Vissa är redooch kvalitetsgrupp har använts. av uppgifterna för och i några fall för visade utöver för hannun tätort/glesbygd län. Hushållen är även uppdelade på hushållstyp (bostadshus-

sou 1978 : 79 Bilaga 1

håll, andra privata hushåll, kollektivhushåll) för att ge en uppfattning om boendet i olika former för de äldre.

Bostadsstyrelsen påpekar att inte bostadsräkningsuppgifterna ger någon fullt tillfredsställande bild av bostadsförhållandena för äldre-hushåll. I viss utsträckning förekomner att äldre personer är mantalsskrivna i en bostadslägenhet även om de i verkligheten bor på ålderdomshem.

Bostadsstyrelsen saknar i beskrivningen av de äldres bostadssituation uppgifter om t.ex. till tillgång hiss, närhet till service etc.

Inventeringar och beskrivningar

Bostadsstyrelsen gör ett antal sarmnaxuställningar och analyser av FoB-data som skickas ut till olika institutioner. Huvudsakligen framställs dessa uppgifter för länsbostadsnämnderna som utnyttjar dessa för att bl.a. kunna besvara allmänhetens frågor och bedöma KBP.

Användning av PoE-data

Bostadsstyrelsens användning av FoB-data motsvarar de uppgifter som är angivna för IGP (avsnitt 3.1.3.1). Den statistik som folkoch bostadsräkningen ger i kopplingen mellan hus-

håll och lägenheter används i hög grad som underlag i bostads-

politiken.

3 . 3 . 4 Socialstyrelsen

Under detta avsnitt redovisas endast socialstyrelsens behov av PoE-data för den interna verksamheten inom styrelsen. Socialstyrelsen svarar annars t.ex. för till planläggningar och anvisningar barnomsorgsplaneringexu vars användning av FoB-data redovisas under avsnittet Barnomsorgsplanering (3.l.3.3) eftersom denna är en kommunal angelägenhet.

Allmänt kan användningen av PoE-data vid socialstyrelsen be-

traktas vara av mindre Ett omfattning. visst allmänintresse finns men några särskilda preciseringar via dokumenterat material har inte länmats mer än i enstaka fall. Socialstyrelsen har i samarbete med SCB byggt upp ett cancermiljöregister

genom samkörning av cancerregistret och FoB 60 för analys framförallt av sambandet Ett yrke-cancer. område som också nämns är en utredning inom vården av alkoholmissbnikare där

PoE-uppgifter utnyttjas för att beskriva utvecklingstexudenser på bostadsmarknaden.

Vissa uppgifter om t.ex. medicinalpersonal (planering av sjukvård såväl fredsmässigt som beredskapsmässigt) insamlas av

socialstyrelsen vilket innebär att mer detaljerade uppgifter än de som insamlas i FoB för motsvarande erhålls. grupper

3.3.5 Statens industriverk

Industriverket har inte i någon väsentlig :rening använt FoB-

l 260 Bilaga

data i sin verksamhet.

3.3.6 Centralnämnden för fastighetsdata

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ingen användning av den information FOB-data ger. Därenot arbetar CFD och SCB tillsannans bl.a. i ett projekt m grafisk presentation av statistik med hjälp av fastighetskoordinater som innehåller F0B-data.

3.3.7 Skolöverstyrelsen

(Sö) avger årligen i samband med förslag till Skolöverstyrelsen en långtidsbedömning (5 års sikt) av behovet anslagsäskanden av utbildningsplatser för olika linjer inom gymnasieskolan.

Vid bestämningen av rikets totala behov av platser för olika studeras bl.a. trender över antalet platser, elevernas linjer önskmål uttryckta i elevundersökningar, konnunernas önskemål över (se avsnitt 3.3.9). Den och prognoser nyrekryteringsbehov totala resursen beaktas också naturligtvis vid beslutet an antal intagningsplatser.

Sö gör även regionala nedbrytningar av långtidsbedömningarna för att ge såväl huvudmännen för utbildningar inom gymnasieskolan som länsskolnämnderna ett underlag för den långsiktiga planeringen av gynmasieskolans organisation.

I den regionala nedbrytningen av utbildningsplatser i gynmasieskolan fördelas dessa i proportion till antalet l6-åringar för vissa För ett mindre antal linjer studeras även linjer. PoE-data över antal förvärvsarbetande i vissa näringsgrenar för att se on det finns kanmuner som bör ha proportionellt fler utbildningsplatser än andra.

Sö gör även egna utredningar där t.ex. yrkesutbildningsutbudet med den regionala sysselsättningsstrukturen. I jämförs sådana data från AKU och FoB över antalet sannanhang utnyttjas förvärvsarbetande i olika näringsgrenar. Användningen av FoB-data är dock av liten omfattning.

ett antal över behovet av lärare. Sö genomför också prognoser I detta sarnanhang utnyttjas ett inte heltäckande lärarregister som finns vid SCB. Sö är särskilt intresseradeaxrden grupp sm är lärare men som inte arbetar inom yrket. Om personer statistik finns över i kombination med utbildning kan yrke sådana Från FOB 70 har dessa uppgifter hänr grupper urskiljas. tats bl.a. till en prognos över förskollärare(förskollärare finns inte ren avsikten är att de ska föras i lärarregistret in). Även andra som hushållslärare har studerats på grupper detta sätt.

Sö utbildar ett stort antal SYCFkonsulenter och regelbundet andra son deltar i yrkesvägledning (ca 2 000). I utbildningen bl.a. och analys av SCB:s trender och ingår en beskrivning (se avsnitt 3.3.9). I skolornas yrkesvägledning utprocnoscr tillsanrans med många andra uppgifter i nyttjas prognoserna inforration till elever och föräldrar.

Bilaga l

Användning av FoB-data

Sö utnyttjar den av SCB framtagna som nyrekryteringsprognosen en av flera underlag i prognoser och infornation. Sö vill ha aktuellare riksprognoser och är därför beredd att ta det till pris av Hdndre detaljerade uppgifter. SCB har därför ombetts undersöka möjligheten att AKU för av utnyttja framställning nyrekryteringsprognoser.

Den nu använda kräver data för nyrekryteringsprognosen FoBvariablerna sysselsättning, näringsgren, yrke och utbildning.

I behövs lärarprognoserna enligt Sö uppgifter om variabelkonr hinaüone1yrke/utbildning. De flesta lärarprognoserna är dock registerbaserade utan infornation från FOB.

Vissa andra utredningar inom Sö har också med lite olika ansatser utnyttjat uppgifter om sysselsättning fördelad på näringsgren.

3.3.8 Universitets- och högskoleämbetet

Allmänt

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är den centrala förvaltningsmyndigheten för Landet högskolan. är uppdelat i sex högskoleregioner med en styrelse i vardera regionen. Utbildningen inom högskolan omfattar grundläggande och högskoleutbildning forskarutbildning.

I högskolelagen står bl.a. att:

planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Sanna hänsyn skall tagas när resurserna för utbild-

Dinensionerinnen av den grundläggande högskoleutbildningen

UHÄ ntñdelar årligen anvisningar för arhögskolemyndigheternas bete ned anslagsframställningar. I anvisningarna (eller kmplement till dessa) anger UHÄ planeringsramar m.m. för grundläggande högskoleutbildning. I dessa anvisningar utnyttjas statiszik över bl.a. antal sökande och antal lediga platser. Dessutan anges också den förväntade balansen mellan tillgång och efterfrågan på vissa yrken. Dessa uppgifter hämtas från

prognosinstitutets Trender och prognoser (se avsnitt 3.3.9). I anvisningarna ges för till hur obalanser nelövrigt förslag lan tillgång och efterfrågan i olika yrken kan avhjälpas.

Social selektion inm utbildningsväsendet

En lång rad undersökningar har visat att ungdomars utbildningsval är starkt beroende av föräldrarnas yrke och utbildning. UHÄ anser att en fortsatt av den sociala selektiouppföljning nen är viktig och får stöd av studiestödsutredningen som i sitt

Utredningen peka

262 l SOU l978:79 Bilaga

på vikten av att man även fortsättningsvis följer utvecklingen av den sociala selektionen i anslutning till utbildningsväsendet. Olika utbildningsreformer och studiesociala åtgärder bör utvärderas i fråga om sina effekter på den fortlöpande sociala selektionen.

via enkäter av SCB genomför löpande uppföljningsundersökningar elevernas verksamhet ett år efter avslutade grundskolestudier 3.3.9). För studium av den sociala selektionen (se även avsnitt har av olika skäl FOB-uppgifter för föräldrarnas yrke/utbild-

ning för vissa år använts.

om den sociala via rekryteringen till uni- Uppgifter bakgrunden versitet insamlas också Tidigare hämtaoch högskolor löpande. direkt från inskrivningen av antagna eledes dessa uppgifter det inver. Vid införandet av den nya högskolan togs gamla bort varför hämtas in via enskrivningsförfarandet uppgifterna UHÄ använder resultat från dessa undersökningar nen desskät. utm ett över elever har man planer på att utnyttja register och samköra med FoB 70 för att få uppgifter om föräldrarnas Dessa elevregister innehåller bl.a. uppgifter yrke/utbildning. m elevernas flöde genom utbildningen.

Denna senare av undersökning anser UHÄ kräver att FoB 80 typ genmförs som totalundersökning vad gäller yrke/utbildning nan vid av FoB inte vet vilka sm senare eftersm planeringen är elever i en viss utbildning.

övriga specialbearbetningar

två där FoB- UHÄ har uppgivit exempel på specialbearbetningar data har använts, nämligen:

- åt kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX)

- för att i första hand belysa teknikernas och naturvetarnas och regioner (utfört av det tifördelning på näringsgrenar digare UKÄ)

åt FÖVUX är att belysa framför- Syftet med specialbearbetningen allt de lågutbildades fördelning efter ålder, region och yrken.

Den andra är avsedd att tjäna som kmplespecialbearbetningen statistiken som visar hur personer med ment till den reguljära olika utbildningar fördelas efter yrke.

Användning av FOB-data

Beträffande utbildningsvariabeln i FoB 70 skriver en representant för UHÄ i brev till sekretariatet bl.a.:

Beslutet om att i l97O års folk- och bostadsräkning (FoB 70) medta an utbildning föregicks dels av provundersökningfrågor dels av en mfattande diskussion om förväntad kvalitet ar, av dessa SCB:s metodstatistiker avkontra behovet uppgifter. rådde från av utbildningsuppgifter medan man från insamlingen hävdade att prognosinstitutet och utbildningsdepartementet

Bilaga l 253

bristen på uppgifter m befolkningens utbildning var så besvärande att även uppgifter med betydande mätfel var av stort värde - förutsatt att mätfelens storlek och natur kunde överblickas. (I denna debatt deltog bl.a. rtx:rmrray, utbildningsdepartementet samt Margit Strandberg och Göran Svanfeldt inm prognosinstitutet).

Sedan dess anser UHÄ att behovet av utbildningsupgifter snarare har ökat än minskat.

Hur den framtida utbildningsplaneringen konner att utnyttja befintliga arbetsmarknadsbedömningar är oklart. UHÄ vill dock notera följande:

- i budgetpropositionen 1978 kcnnenteras arbetsmarknadsutsikterna för de högskoleutbildade; i detta sannanhang betonade föredragande vikten av bättre statistiskt underlag för bl.a. bedmningen av samhällets behov av utbildade

- i direktiven till utredningen om studiedokunentation och statistik för högskolan (STUDOK) anges att utredningen skall utreda högskolans behov av arbetsnarknadsstatistik

- från förslagen forskarutbildningsutredningen (FUN) innefattar att forskarutbildningen skall styras i framtiden bl.a. utifrån samhällets behov av forskarutbildade; om detta förslag tas av riksdagen kcnner ytterligare krav att ställas på information m sambanden nellan utbildning och förvärvsarbete

- i propositioner och riksdagsuttalanden (t.ex. prop. 1977/78:lO0) har uttalats att lärarprognoser skall ligga till grund för dinensioneringen av lärarutbildningen.

Ned nuvarande arbetsmarknadssituation har SCB och Sö bedömt det nödvändigt att basera lärarprognoser bl.a. på uppgifter om lärarutbildades förvärvsarbete vid sidan av läraryrket.

Sannanfattningsvis konstaterar UHÄ att efterfrågan på arbetsnarknadsbedömningar för olika utbildnings- och yrkesgrupper snarast blir större i framtiden jämfört med vad sm gällt under den gångna tioårsperioden. Efterfrågan komner att avse både översiktliga bedömningar och specialstudier för mer eller mindre väl avgränsade grupper. Från användarhåll finns alhnänt sett önskningar on tillförlitligare och mera detaljerade prognoser än vad som hittills funnits tillgängliga.

De variabler som UHÄ anser ska ingå (förutom vissa denografiska variabler) i en FoB är sysselsättning, näringsgren, yrke och utbildning.

Dessa variabler behövs för att framställa SCB:s nyrekryteringsprognos, för specialstudier av vissa grupper (variabelkombinationen yrke/utbildning) och för t.eX. studium av social selektion.

UHÄ anser inte att insamling av uppgifter an t.ex. yrke och utbildning för endast ett urval räcker eftersm detta inte möjliggör ett närnare studium av regionala skillnader, skillnader

264 1 Bilaga

mellan olika åldersgrupper eller uppdelning på väl specificerade utbildningsgrupper.

3.3.9 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) har en särställning bland de verken statistikproducerande roll. Användarstatliga genom sin riktar sig till slutanvändare vilket nornalt inte analysen SCB är utan kan betraktas sm intressent med produktionsansvar. Sekretariatet har dock valt att redovisa även SCB, nen då speciellt för att beskriva hur arbetet genm folk- och bostadsräkningen underlättas, kvaliteten på statistikprodukter förbättras, etc

Folk- och bostadsräkningen utnyttjas so urvalsram (t.ex. i bostads- och hyresundersökningarna) eller som avstämnings-/ kontrollinstruent i vissa statistikgrenar (t.ex. i nationalräkenskapssystenet och lantbruksräkningen). Den dminerande av FoB-data vid SCB är dock i framställningen av användningen för utbildningsplaneringen. Detta arbete genomförs underlag huvudsakligen inom prognosinstitutet.

I det beskrivs FoB-data-användningen inom detta omrâde. följande

Qyrekrvteringsprggnos

I avsnitt 3.3.7 och 3.3.8 beskrivs hur skolöverstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet använder den nyrekryteringssm SCB:s prognosinstitut framställer. prognos

I detta avsnitt beskrivs kortfattat sättet att framställa prognosen.

Nyrekryteringsprognosen görs i fem beräkningssteg:

(LU) I första beräkningssteget justeras långtidsutredningens över arbetskraftens utveckling till att motsvara FoB:s prognos definition. I detta steg beräknas också flödena ut och in i arbetskraften med utgångspunkt från flödesdata som observerats nellan två folk- och bostadsräkningar. Tidigare har detta flöde studerats utifrån ett urval (ca 3 % av befolkningen) nedan till konrande planering ska hämtas från en totalbearunderlag betning.

I andra beräkningssteget görs en omräkning av LU:s prognos

över antal sysselsatta inom olika näringsgrenar (bygger på till FoB:s definitioner och nivåer. nationalräkenskapssystenet)

över utveck- I tredjg_steget görs en prognos yrkesstrukturens i olika (i andra beräkningssteget). Sm unling näringsgrenar används statistik från de senaste räkningarna och även derlag arbetskraftsundersökningarna (AKU).

I fjärde beräkningssteget skattas totala antalet i varje yrke av de ingående ternerna avgång ur arbetsgéñoñ skattningar kraften, antalet san är kvar i samma yrke och tillskottet eller i varje p.g.a. yrkesbyten. Det (positivt negativt) yrke totala antalet i varje yrke jämförs ned antalet i tredje beräkningssteget. Den skillnad sm erhålls utgörs av nyrekryte-

Bilaga l 265

ringsbehovet under prognosperioden.

I §i§tg beräkningssteget görs en omräkning från yrkesgruççer (i nyrekryteringsbehovet) till utbildningslinjer. Sm underlag för dessa skattningar har en mängd statistiska material använts, bl.a. folkräkningarna, arbetskraftsundersökningar och SCB:s uppföljningsundersökningar för de som lämnar utbildningsväsendets olika skolforner. Efter det att skattats utbildningsandelar för samtliga yrken har behovet av en viss sannanräkutbildning nats i de yrken där utbildningen bedönts förekanna, varefter det totala av detta nyrekryteringsbehovet slag av utbildning erhållits.

Prognosinstitutet har pekat på svårigheten att utnyttja statistik över kombinationen yrke/utbildning för att bestänua utbildning som är önskvärd för nyrekryterade till olika yrken. Det är nämligen bara för vissa yrkesgrupper som det finns utbildningar sm är inriktade direkt not yrket. Inom de allra flesta yrken existerar inte ett sådant nära samband rellan fornell utbildning och yrke. Vad sm krävs för att utföra arbetsuppgifterna är inte en viss fornell utbildning utan vissa kunskaper och färdigheter. Prognosinstitutet har i stället hänvisats till vad som kan kallas en efterfrågeansats, dvs. man har den faktiska utbildningssannansättningen i respektive som utyrke gångspunkt för prognosen. Gränsen mellan de två ansatserna är inte helt strikt och i vissa fall har principerna kombinerats.

Prognosinstitutet har varit inne på att i utflödesprognosen ange till vilka yrken olika delar av utflödet Detta skulgår. le kunna ned hjälp göras av SCB:s uppföljningsundersökningar, om de vore heltäckande för vid viss tidutbildningsväsendet punkt. Då skulle man i nyrekryteringsprognosen stanna vid nyrekryteringsbehovet uttryckt i yrkestermer och göra jämförelser nellan behov och utflöde i yrkestermer i stället för utbildningsterner.

Social selektion inom utbildningsväsendet

;övsrszâaitill svrmâsieâkelân_

SCB genmför via enkäter löpande uppföljningsundersökningar av elevernas verksamhet ett år efter avslutade grundskolestudier. För åren l970-1973 insamlades inga om föräldrarnas uppgifter yrke och utbildning i enkäten, men däremot hämtades dessa uççr gifter från FoB 70 via sambearbetning. Bl.a. som en följd av den debatt som fördes m risker ned sambearbetningar togs frågor om social bakgrund i stället med i enkäten för avgångna elever 1974. Vid denna tid började bortfallet i enkätundersökningen öka samtidigt som uppgifterna an social bakgrund bedönr des ha relativt dålig kvalitet. Dessutm känsansågs frågorna liga att besvara och intresset bedöndes inte vara så stort, vilket ledde till att frågorna togs bort. Nu har gymnasieutredningen visat intresse för en studie av den sociala bakgrunden varför en sambearbetning av FoB 70 och uppföljningsundersökningarna l975-1977 är planerad.

För ett urval av elever födda l948 1953 har SCB även insanr resp. lat uppgifter om deras fortsatta skolgång. Uppgifterna avser

266 l Bilaga

varje läsår t.o.m. 1968/69 för elever födda 1948 och t.o.m. l973/74 för elever födda l953. I början av uppgiftsinsamlingen även vissa bakgrundsuppgifter in, bl.a. uppgifter om fatogs derns och Hcderns yrke och utbildning. Sedan har resterande del kompletterats med uppgifter från FoB 70.

SCB har redovisat en analys av båda dessa material.

Qvsrszâagjill Enivsrâifei 9GB högskolor

I SCB:s löpande statistikproduktion redovisas kontinuerligt om den sociala rekryteringen till universitet och uppgifter hämtades dessa uppgifter direkt från inhögskolor. Tidigare skrivningen av elever. Vid införandet av den nya högskolan togs det gamla inskrivningsförfarandet bort varför uppgifterna inhämtas via enkät.

Övrigt

SCB:s prognosinstitut pekade även på vissa projekt sm är inplanerade och där FoB-data konmer till användning.

Prognosinstitutet har planer på att studera inrikes-flyttningar nellan FoB 70 och FoB 75 vad gäller personernas sccicrekonmiska status före och efter flyttningen.

Prognosinstitutet konner att genomföra en fruktsanhetsundersökning baserad på en sambearbetning av FoB 70, FoB 75 och registren över födda 1970-1977. Det så bildade registret ger att fruktsamhetsutvecklingen utifrån möjligheter analysera relevanta bakgrundsdata som sysselsättning, inkmst, samboende, etc.

av regionala skillnader i En naturlig fortsättning på studien dödlighet är att söka förklara skillnaderna genm att utnyttja aggregerade data över sysselsättning, yrke, näringsgrensstruktur, civilstånd, urbanisering etc. från folkräkningen 1970. En stuie av detta slag sanordnad med de studier som genmförs i de andra nordiska länderna är inplanerad.

3.4 Universitet, forskningsinstitutioner m.m.

Denna grupp av användare är mycket heterogen och svårfångad Institutionerna och forskvad gäller FoB-data-användningen. är många och kunskapen om vilka datakällor som ningsområdena har i ett visst projekt finns endast hos den enskilutnyttjats de forskaren eller en liten grupp kring denne.

sekretariatet har mer aktivt sökt kontakt med sådana institutioner san har direkt anknytning till sahällsplanerinaen.

3.4.1 universitet, kulturgeografiska institutionen Göteborgs

institutionen i Göteborg har redovisat pâ- Kulturgeografiska med anknytning till FoB-data med visgående forskningsprojekt sa synpunkter användning av uppgifterna. Även andra på framtida institutioner bedöndes ha ett i vissa delar kulturgeografiska

sou 1978:79 Bilaga 1 267

likartat behov av FoB-data.

Särskilt har användningen av pendlingsuppgifter betonats bl.a. för studier av omlokaliseringsfrågor och regionalpolitiska överväganden av olika slag. Det bedömdes som väsentligt att dessa uppgifter redovisas på låg regional nivå (även nyckelkodsomrâden) och kan aggregeras. Den antalsmässiga pendlingen (bostadarbetsplats) bör även kombineras med färdsätt och näringsgren samt i Vissa fall yrken.

Vidare framfördes angelägenheten i redovisning av arbetstid fördelad pâ heltid, deltid (utan särskild precisering). Insamling av registerdata via kontrolluppgiften i stället för motsvarande FOB-data via enkät betraktades som en värdefull möjlighet att redovisa heltäckande sysselsättningsstatistik oftare än vart femte år. FoB måste emellertid möjligen ändå genomföras t.ex. vart tionde år för att följa upp och kontrollera registerinfornationen. Redovisningen av FbB-data ansågs ofta inte tillräcklig för institutionens verksamhet genm de på förhand bestända tabellerna. Det påpekades bl.a. att möjligheterna till speciella statistikuttag måste förbättras. Dessutom ansågs att tätortsbegreppet i FoB närmare borde ses över bl.a. med hänsyn till studier av utspridning av den urbaniserade ytan.

3 . 4 . 2 Uppsala universitet

Uppsala universitet har endast läxmat vissa uppgifter om användning av FoB-data som ligger utanför FoB-utredningens undersökningsperiod (l970-) . Någon övergripande bedömning av användningen av FoB-data vid universitetet har heller inte åstadkommits.

Det dokumenterade material som universitetet har presenterat berör speciellt FoB 60, FoB 65 och även tidigare räkningar.

3 . 4 . 3 Institutet för socialforskning

Institutet för socialforskning (SOFI) använder FoB-data som bakgnmdsbeskrivningar i forskningsrapporter m.m.

Exempel på denna användning har redovisats i en rapport inom ramen för SOFI:s invandrarforskning (1975) och i en rapport inom ramen för utvärderingsforskning (1977).

Rapporten om invandraren i den offentliga statistiken i Sverige belyser bl.a. utlänningarnas bostadsförhâllanden med uppgifter från FcB 70 (trångboddhet) . Rapporten cm utvärdering av intensifierad arbetsförmedling för ungdom innehåller uppgifter om sysselsatta från AKU och förvärvsarbetande ZO-wtim enligt FoB 75. De förvärvsarbetande redovisas också fördelade på näringsgrensagg- - regat (-jordbruk, skogsbruk tillverkningsindustri byggnadsindustri - hotell - samfärdsel handel, och restaurang bank, - försäkrings- och uppdragsverksamhet offentliga tjänster övriga tjänster) .

268 Bilaga l

3.4.4 Statens institut för byggnadsforskning

Forskningen vid statens institut för byggnadsforskning (SIB) anknyter i stor utsträckning till samhällsproblem som anses vara av långvarigt slag. Hushålls- och lägenhetsuppgifter i FoB bedöms vara av störst intresse. Institutet anger t.ex. att det är önskvärt med en mer nyanserad bild av trångboddhet relaterad till lägenhetsyta eller rumsyta. Även en ändring av kvalitetsgrupperna med inriktning på mer nyanserad redvisning av de högre standardklasserna önskas.

Vidare anger SIB att hög precision och jämförbarhet i redovisningen är viktigare än snabb publicering. Redovisning av nyckelkodområden med bättre enhetlighet än för närvarande anses också vara angeläget.

3.4.5 Expertgruppen för regional utredningsverksamhet

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) har till upgift att initiera och samordna forskning på regional-politikens område. För att presentera och utvärdera framkomna resultat har ERU vid skilda tillfällen publicerat sammanhâllna rapporter där forskningsresultaten satts in i ett regionalpolitiskt sammanhang. I dessa rapporter har som regel ingått avsnitt med beskrivningar av den regionala utvecklingen. Det är främst i dessa beskrivande avsnitt som FoB-data kdmnit till användning.

3.5 övriga användare/intressenter 3.5.1 Kommunförbundet

Kommunförbundets synpunkter på folk- och bostadsräkningen grundas på dess roll som centralt organ för kommunerna. Som sådant har kommunförbundet givetvis en uppgift att förmedla kommunernas önskemål och behov av FoB-data. I utredningens kartläggningsarbete har vi valt att i första hand studera FoB-användningen som den ter sig i de enskilda kommunerna. I detta sammanhang är det värdefullt att peka på de insatser kommunförbundet gör för att utveckla modeller och metoder för kommunplanering. I samband med dylikt utvecklingsarbete behandlas FbB som en av de tillgängliga statistikkällor som kan utnyttjas. Detta innebär att kommunförbundet även tillägnar sig rent praktiska erfarenheter av möjligheterna att använda FoB-material för den kommunala planeringen.

Kcmmunplanering

Under l970-talet har efter försöksverksamhet en samlad syn på den kommunala flerårsplaneringen lanserats bl.a. i skriften Kommunplanering, Kommunförbundet 1974. En av de bärande idéerna i planeringsmodellen är att all planering skall samordnas och inriktas mot gmensamma mål. Den mest direkta kopplingen mellan FoB och modellen för kommunal planering är inom avsnittet gemensamma planeringsförutsättningar.

Ett hjälpmedel för samplaneringen är de gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) scmlvarje kommun rekommenderas arbeta fram. GPF skall redovisa befintliga förhållanden, utvecklingstendenser

Bilaga l 269

och prognoser samt mål och riktlinjer. GPF förutsätts upprättas av kommunledningen och vara politiskt förankrad. Därmed skapas

garantier för att olika planer bygger på sanna underlag.

Kommunförbundet rekommenderar att följande av inhuvudtyper forrmation tas med i GPF:

l. Över- och sidoordnad planering - statens planering

landstingets planering angränsande kommuners planering

2. Kammunens egen planering näringsliv befolkning - service

fysisk planering - bostäder

- ekonomisk översikt

personal

I varje behandlat avsnitt bör lämnas en redogörelse för

tidigare utveckling (när behov därav föreligger) nuläge - aktuella planer samt

tidigare uttalade mål

3. Till GPF hör också uppgifter om underlagskartor - tekniska anvisningar om planeringsarbetets ° uppläggning samt tidsplan för planeringen.

I en artikell om hur GPF tillämpats visade det att ca 65

sig kommuner tillämpat modellen för GPF eller liknande I produkt. artikeln redovisas en sammanställning för vad 41 slumpvis valda kommuner tagit med i sina GPF. Därav att framgår de vanligast förekommande avsnitten är befolkning, näringsliv och bostäder.

För beskrivning av nuläge och utvecklinçstendaser inom dessa om-

råden utgör ofta resultat från FoB den enda tillgängliga källan och detta i syrmerhet om (PF redovisas på komrmundelsnivå. Användningen av FoB-data i de enskilda momenten av den tiframgår digare redovisade sektorvisa användningen (bostadsbyggnadsprogram, barnomsorgsplan, befolkningsprognos etc.) .

Kommunförbundets bedömning av behov av FoB-data

Kommunförbundet anser att informationsutbudet måste anpassas till flera olika förhållanden. FoB betyder olika för mycket kommunerna beroende på hur välutvecklad utrednings- och planeringsfunktionen är. Därför måste FoB anpassas till den hanteringskapacitet som kanske främst stora och små kommuner. skiljer Detta innebär krav på flexibel uppläggning av redovisningsmojligheterna. Kommunernas planering är numera oftast upplagd som en årscykel vilket innebär att i flera situationer är det helt otillräckligt

lVad innehåller GPF?, A-C Ådenl, PLAN 1977:1.

270 Bilaga 1 sou 1978:79

ned FoB-datas aktualitet, som kan variera från 1 till 6 år. Den bristande aktualiteten är ett stort problem. Konnunförbundet anser därför det angeläget att prioritera en utveckling till årlig statistik.

Bilaga 1 271

LITTERAEURFÖRTBCKNING Underbilaga 1:1

KIMRNER

Stocmxahns kannun

1 Arbetsgruppen för de regionala planeringsformerna i Stockholms län: samordning av den regionala planeringen i Summmhslán

Generalplaneberedningens kansli: Länsplanering 1974 - Studier av planeringsförutsättningar rörande befolkning och bostäder i Stockholm

Stadsbyggnadskontoret: Arbetsplatser i Stor-Stockhohn 1960-65

Generalplaneberedningens kansli: MARKDOK - Teknisk beskrivning

Generalplaneberedningens kansli: MARKDOK - Resultatredovisning

Generalplaneberedningens kansli: MARKUDK - Dimensionering av produktionsområden i översiktlig fysisk planering

Närings- och sysselsättningspolitik i Stockholm - Kannunstyrelsens utlåtanden och mmorial

- Närings- och sysselsättningspolitik Riktlinjer för Stockholm

Arbetsgruppen för bostadsbyggnadsbehovsberäkningar i Storstockholm översyn av beräkningarna av bostadsbyggnadsbehovet i Stor-Stockholm fram till 1985

Statistiska kontoret: Lägenheter upplåtna utan mantalsskriven boende

10 Stockholms generalplanearbetez Bostadspreferenser och bo- stadsefterfrågan presentation av en undersökning i Stockholms län år 1975

11 Stadskansliets planeringsavdelningz Hushållens boendemönster del 1

12 Stadskansliets planeringsavdelningz Hushållsbildningen i Stockholm - av hushållsflödesmetoden tillämpning

13 Stadskansliets planeringsavdelningz Utbud, efterfrågan och konsumtion på bostadsmarknaden

14 Socialförvaltningen: Delrapport 1 i utredningsarbetet med barnonsorgsplan 1978-1982

15 Utdrag ur förslag till barnstuqeplan för Stockholm 1976-1981

272 Bilaga l

16 Socialförvaltningen: Utdrag ur PM 1976-01-16, Barnstugeplan 1976-1981 17 Socialförvaltningen: Utdrag ur förslag till barnstugeplan 1976-1981 18 Stadsbyggnadskontor: Pendlinqen inom Stor-Stockholm 1960 och 1965 19 Stadskansliets planeringsavdelning: Pendling i Storstockholm - modellstudier för analys och prognos 20 Programutredning för Skarpnäcksfältet 21 Förslag till åtgärdsprogram för Lövholmens arbetsområde ünrådesplan för Birkastaden 23 Diskussion inför upprustningen av Södra Rågsved 24 Planeringsuruderlag 1977 (över- Stadsbyggnadskontoret: sikter) 25 Inventeringskartor 1:100 000 - Stadsbyggnadskontoret: Bostadsområden i Stockholm 26 Kort information cm byggnadsregistret och köpregistret 27 Statistisk Årsbok för Stockholm 28 Allmänna bostadsräkningen i Stockholm 1970 29 Bostadskostnader och inkomster i Stockholms län 30 i Stockholm 1968, del I och II Byggnadsinventeringen 31 Karmunprogranmets tabeller 32 Hushåll i Stockholms län

sou 1978:79 1 Bilaga 273

Göteborgs kcxrmun

1 Befolknings- och sysselsättnignsprognoser för kommunernas flelrårsplanering för perioden 1978--1982 (1976-12-08)

2 Utgångsläge för planeringsinsatser (förslag till utbyggnadsplan 1976)

3 Sanering i Göteborg (juni 1974) , betänkande från kommunalfullmäktiges saneringsberedning

4 Haga program, stadsbyggnadskontoret Göteborg maj 1974

5 Barnomsorg i Göteborg, Göteborgs stadskontor utredningsavdelningen

6 Förslag till kcxrmunikationsprogram för Göteborg 1978, stadsbyggnadskontorets trafikavdelning

7 Förslag till karmunikationsprogram för Göteborg 1978, (bilagor)

8 Lokaltrafikutredningen 1974, Göteborgsregionen

9 Trafikplan 1974, Göteborgsregionen

10 Biltrafikprognos för Göteborg 1980 och 1985, stadsbyggnadskontoret, trafikplaneavdelning

11 för Servicebeskrivning Göteborg 1975-1976

12 Markdispositionsplan, Stenungsunds kommun

13 En statistisk sanmanställning cm befolkning, bostäder och socialförvaltningens verksamhet i Göteborgs olika stadsdelar, Göteborgs socialförvaltning 1970

14 Regionplan - hälso - trygghet - brott och brottslingar, Göteborgsregionen

15 - - Regionplan hälsa, trygghet hälsopâverkande faktorer och dess effekter, Göteborgsregionen

16 Avfallsutredning 1975, Göteborgsregionen

17 Arbetsområden, Göteborgsregionen

18 Rapport från Göteborgs stadskontor, utredningsavdelningen

19 Folkoch bostadsräkning 1970, tabeller från Göteborg och

Stor-Göteborg

20 Basdata systen användarmanual

21 Basdata syster! filbeskrivning

22 Samordnad områdesindelning för verksamheten i Göteborg

23 NPK-systan för trafikberäkningar

1 274 Bilaga rdalmö kommun l Genensanma för flerårsplanen planeringsförutsättningar 1979-1983 samt för årsbudgeten 1979 2 Underlag för bedömningar av barnomsorgsbehovet (Bilaga till GFP för flerårsplanen 1979-1983) 3 Centrala Malmö, befolkning, bostäder, hushåll 4 Centralplan för Malmö -76 (intern arbetsmarknad) 5 Studie av gatunätet i Malmö, 1976 6 1985 Zonplanering, 1974 Snittrafikprognos 7 Trafikprognos för Limhamn, 1974 8 1985 för inre Ringvägen och anslutande Trafikprognos gator, 1972 9 Trafikprognos för Malmö, 1972 10 för centrala staden, 1978 Parkeringsplan ll Folk- och bostadsräkningen 1975 (rapport för bostäder) 12 över utredning, prcmanorier och andra plane- Förteckning ringsunderlag, 1978 13 Redovisningsteknik för kommunal planering 14 Centrala Malmö, serviceinventering

15 Regionalplan 1972, ssxl)

16 Bostadsbyggnadsprogram för SSK 1977-81 17 sysselsättningen 1970-73, 1974 18 De äldre i sydvästra Skåne, 1977 19 Tätortstillväxt, sysselsättning och markbehov i sydvästra Skåne, 1977

1) SSK = Sydöstra Skånes kotrmunalförbund

Bilaga l

Uppsala kcmmun

1 Planeringskontoret: 73 för Utvecklingsplan Uppsala kcmnun

2 Arbetsgruppen för utvecklingsplanering: Förslag till ramar och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uppsala kommun 1978-1982

3 Planeringskontoret: - Bostadsförsörjningsprogranmet Förutsättningar, mål och metoder (Programrapport)

4 Förslag till 1978-1982 Barnomsorgsplan

5 Näringspolitiskt handlingsprogram

6 Stadsarkitektkontoret: till Förslag jordbruksmarksprogram för Uppsala kommun

7 Planeringskontoret, socialförvaltningen: Social kartering av Uppsala

8 Stadsarkitektkontoret: Inventering av Brunna kcmmindel

9 Kommunstyrelsens tjänstemannaberedning: Planutredning för Uppsala stadskärna, 2 Rapport

10 Komnunstyrelsens tjänstenannaberedning: Planutredning för Uppsala stadskärna, 3 Rapport

11 Planeringskontoret: Folkoch bostadsräkningen 1970 förvärvsarbetande dagbefolkning i Uppsala komnunblock enligt Folk- och bostadsräkningen 1970

12 Planeringskontoret: Folkoch bostadsräkningen 1970 - Pendling över Uppsala kcmrmmgräxs den 1.11.1970 enligt nuvarande korrmunindelning avseende förvärvsarbetande 20-w tim/vecka

13 Planeringskontoret: Statistiska meddelanden - Folk- och bostadsräkningen 1970: Hushåll och lägenheter i Uppsala kommuns församlingar

14 Planeringskontoret: Statistiska meddelanden - Folk- och bostadsräkningen 1970: Demografiska avsnittet

15 Planeringskontoret: Statistisk årsbok 1974

l 276 Bilaga

örebro kommun

l statistikavd: Befolkningsprognos för Kcrrmunstyrelserxs örebro kanmun 1976-1990

statistikavd: Befolkningsprognos för del- Kommunstyrelsens cmråden i örebro kommun åren 1975-1980 samt 1985

AB: ÖREBRO KOIVMJN utvecklingsmöjligheter och Regionkonsult handlingsprogram för en bättre struktur (Göteborg 1973)

Kanmunstyrelsens statistikavdelning och utredningskontor: örebro karmun bostadsbyggnadsprogram 1977-81

förslag till KOMVILINPLAN -74: KAPITEL 7 (Seneralplarekarmittên Trafik

Stadsarkitektkontoret/ traf ikbyrån : Trafikprognoser (örebro 19 7 4 -0 5- 20 )

Socialstyrelsen: Barnomsorgsplanering 1978-82

Socialförvaltningen: Barnomsorgsplan 76-81 för Örebro kommun

statistikavd: Behov av barnomsorg i örebro Kommunstyrelsens - resultat från en enkätundersökning i november 1976

10 Borgerliga ledamöter i kommunstyrelsen: RESEIRVATION angående beslut cm barnansorgsplan 1977-81

11 statistikavd: Underlag för utbyggnad av Kommunstyrelsens barnomsorg i delcmråden

12 Sv. avd. 52: Konsekvenser Pappersindustxiarbetareförbundet, vid två i örebro - en samav driftinskränkningar företag hällsekoncmisk utredning

13 örebro kcrrmuns Företag inom örebro kommun näringlivsavd: (juni 1977)

14 Kommunstyrelsens statistikavdelning: Källor och normer använda vid beräkning av natt- och dagbefolkning för skyddsrumsplan

15 Utredningskontoret: Förslag till cmrådesprogram för Odensbacken (juli 1975)

16 Sammanställning av ranissvar över för- Utredningskontoret: slag till cmrådesprogram för Odensbacken

17 LILLÅN översiktlig inventering och Utredningskontoret: planering (okt. 72)

18 Utredningskontoret: Utredning cm bad

till - 19 Utredningskontoret: Förslag områdesprogram södra city

SOU 1978: 79 Bilaga l

20 Utredningskontoret: NÄRKES KII. Förslag till program för

anrådesplan

21 Programkcnmittên för Garphyttan, Latorp, Vintrosa, Lanna: Förslag till utbyggnadsprogram för Garphyttan, Latorp, Vintrosa, Lanna

22 Plankontoret och Utredningskontoret: Förslag till områdesoch utvecklingsprogram för SÖDRA CENTRUM

23 Utredningskontoret: av bostadsbeståndet Inventering och boendet i Örebro innerstad

24 Kommunstyrelsens statistikavd: Lägenhetsstrukturen i Örebro kommun 1975

25 Utredningskontoret (praktikarbete): Sociala förhållanden i örebro innerstad

26 Generalplanekatmittên: 1.7 Delprojekt

27 Generalplanekarmittên till KOIVMUNPLAN -74: förslag KAPITEL l Kommunens utveckling

28 Bostadsstyrelsen: Konmunala bostadsbyggnadsprogram 1978-1982 (del 1 och 2)

278 Bilaga l

kcmnmn Jonköpings

1 ASP-gruppen: ASP-gruppens synpunkter på länsstyrelsens (Länsplanering 1974). KS Förslag till länsprogram 1975.263

2 Planeringskontoret: Genensauna planeringsförutsättningar (1977-07-15)

3 Bostadsbyggnadsprogram 1976-1981

4 1977-1983 Bostadsbyggnadsprogram

Tomtköns sanmansättning i Jönköping 1976 och 5 ASP:gruppen: 1975 och första halvåret 1976 hannunens tqntköutbud (1976-12-02)

- 1976 6 Trafikundersökning Jönköping

Trafikförsörjningsplan 1977/78 7 Planeringskontoret:

Trafikförsörjningsplan 1978/79 8 Planeringskontoret:

för barnomsorgsplanz Förslag till 9 Centrala arbetsgruppen barnmsorgsplan 1977-1982

för barnmsorgsplan: Förslag till 10 Centrala arbetsgruppen barnmsorgsplan 1978-1983

i Jönköping, Del l ll ASP-gruppen: Sanering

i Jönköping, Del 2 12 ASP-gruppen: Sanering

SCB:s Utredningsinstitut: Boendepreferenser i Jönköping 13

Kmmunala bostadstillägg för pensio- 14 Planeringskontoret: - och framtida (1975-09-02) närer i Jönköping nuläge

konnmn: Nuvarande och fram- 15 Centrumplanering i Jönköpings tida innehåll i Jönköpings centrum

16 Kaxholmen - förslag till konnmndelsplan

17 Lekeryd - förslag till konnmndelsplan

för Visingsö - en utredning om öns fram- 18 Näringslivsplan tida utvecklingsmöjligheter

19 ASP-gruppen: Utredning om Bankeryds expansionsmöjlig- - av konnmnala serviceanläggningar heter utnyttjande

Angående prövning av behovsunderlag 20 Planeringskontoret: i Bankeryd, Tenhult, Grästorp och Lekeryd för skolor

Bostadssociala delegationens kannun- 21 Planeringskontoret: enkät, oktober 1975

Bilaga l 279

22 Planeringskontoret: Follqnängdsutvecklingen i Jönköpings kommun jämfört med utvecklingen i sex andra kommuner

23 Planeringskontoret: i Jön- Sysselsättningsutvecklingen köpings komnun 1965-1975 (1976-09-08)

24 Statistikchef C-A Magnusson: inför 22:a Sammanställning nordiska bostadsadministrativa mötet i Jönköping 23-25 augusti 1976

25 Planeringskontoret: försöksverksamhet med kommunal enkätsamverkan i DIS-systemet

280 1 Bilaga Sundsvalls hannun 1 Ekonanikontoret: Statistiska meddelanden nr 1977:4 2 Ekonanikontoret: Statistiska meddelanden nr 1977:7 Sundsvalls konnunplanering 1976:1 Bostadsbyggnadsprogram 1977-1981: Del I Beskrivningar Sundsvalls trafikutredning, Rapport 1: Trafikprognos oktober 1976 Socialförvaltningen: Underlag till utvecklingsplan för barncnsorgen åren 1977-1985 Socialförvaltningen: Underlag till utvecklingsplan för barnosorgen åren 1977-1985, Sannanfattning“ Socialförvaltningen: Utvecklingsplan för barnomsorgen åren 1977-1985, Hur det gick Socialförvaltningen: Förutsättningar inför årets barnomsorgsplanering (perioden 1978-1985) 10 Socialkontoret: Undersökning an behovet av barnmsorg på obekväm arbetstid ll Lokal trafikförsörjningsplan 1977-1978 12 Stadsbyggnadskontoret: Förslag till dispositionsplan för Skönsmon - östermahn 13 Stadsbyggnadskontoret: Förslag till principutformning av Granloholm och dispositionsplan för Östra Granloholm 14 Sundsvalls kannunplanering 1977:1 15 Sundsvalls konnmnplanering 1975:3 16 Folk- och bostadsräkningen 1975: Bostadsbeståndet i Sundsvalls komnun enligt Folk- och bostadsräkningen 1975 17 Folk- och bostadsräkningen 1975: Preliminärstatistik-Förvärvsarbetande befolkning i Sundsvalls konnmn enligt 1975 års Folk- och bostadsräkning 18 Folk- och bostadsräkningen 1975: FoB 75 - Demografiska avsnittet 19 Folk- och bostadsräkningen 1975: Lägenhetsstrukturen områdesvis i Sundsvalls konnun år 1975 - Specialprogrammet 20 Folk- och bostadsräkningen 1975: Förvärvsarbetande nattbefolkning i Sundsvalls konnun enligt Folk- och bostadsräkningen 1975

Bilaga 1 231

Gävle kotmtun

1 Konmunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Planeringsförutsättningar för Gävle kormun åren 1977-1984

Korrmunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Sysselsättning bland kvinnor i Gävle kommun 1974

Fastighetskontoret: Bostadsbyggnadsprogram 1978-1983

Stadskansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Analys av bostadskön i Gävle 1972, del I

Stadskansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Analys av bostadskön i Gävle 1972, del II

Stadskansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar - Analys av kön till småhustcmter 1973

Stadsarkitektkontoret: Gävle konmunplan 1971 - Biltrafikprognoser för åren 1980 och 2000

Stadskansliets utredningsavd: Resvaneenkät I (Gävle 1971)

Stadskansliets utredningsavd: Resvaneenkät II (Gävle 1972)

10 Förslag till för Gävle karmun 1978-1982 barnomsorgsplan

11 Konmunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Utredning betr. nuvarande barntillsyn i Gävle kcmmm samt önskemål cm sådan i framtiden, delrapport 1 (aug. 1976)

12 Karmunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Utredning betr. nuvarande barntillsyn i Gävle konmun samt önskemål cm sådan i framtiden, 2 (okt. delrapport 1976)

13 Kcxrmurücansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Utredning betr. nuvarande barntillsyn i Gävle kcxnmun samt önskemål om sådan i framtiden 1974) (juni

14 Stadsarkitektkontoret: PM ang. parkering i saneringsområden (juni 1972)

15 Stadsarkitektkontoret: till till dis- Beskrivning förslag positionsplan för stadsdelen Hagasträm i Gävle kommun

16 Stadsarkitektkontoret: Förslag till för dispositionsplan Södra Bomhus

17 Stadsarkitektkontoret: till till Beskrivning förslag dispositionsplan för områdena Häcklinge, Ön, Överhärde m.fl. inom Valbo kommun

18 Konmurüçansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Folk- och bostadsräkningen 1975: Lägerxhetsbeståndet i Gävle karmun 1975

282 Bilaga l

19 Kctrmunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Preliminärdata från Folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB 75:1) - 20 Kcmnunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Preliminärdata från Folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB 75:2) - 21 Kcxrrmmkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Folk- och bostadsräkningen 1975: Folkmängden i Gävle kommuns tätorter (FoB 75:3)

22 Samhällsekonaniska aspekter beträffande hamnens betydelse för Gävle kcmnun m.m.

sou 1978:79 1 283 Bilaga Lunds kannun 1 Studenter i Lund 1976 2 Folk- och bostadsräkningen 1975 (rapportserie) 3 Bostadsbyggnadsprogram 4 Gmensanna planeringsförutsättningar 5 Statistisk årsbok 6 Arbetsställen i Lunds kcnnmn 1975 7 Barnomsorg 1978-1982 8 Jämförelse mellan företagsenkät och F0B 75 Halmstad kcnnmn 1 Bilagor till gemensanna planeringsförutsättningar 2 Bostadsbyggnadsprogram 1977-1981 Luleå kannun 1 Rapport från folk- och bostadsräkningen 1975 2 Bostadsbyggnadsprogram 1977-1981 3 Gemensamma planeringsförutsättningar 1977 4 Trafikförsörjningsplan - kollektivtrafik på landsbygden Huddinge kcnnmn 1 Huddinge i siffror (6 rapporter) Örnsköldsviks kannun 1 Näringslivsprogram 1977 2 Bostadsbyggnadsprogram 1978-1982 3 Genensanna planeringsförutsättningar för verksamhetsplanering 1979-1983 Kalmar kcnnmn 1 Statistisk årsbok 1976 2 Kalmar - ett alternativ (informationsbroschyr) 3 Folk- och bostadsräkningen 1970 (meddelandeserie)

284 Bilaga l Borlänge kcmnun l Ganensantna planeringsförutsättningar (GPF), 1975, 1976 2 Bostadsbyggnadsprogram 1977-1981 3 PM ang. Borlänges centrala delar och centrum 4 Barncmsorgsplan 1976-1981 5 Utredning av alternativa bostadsområden 6 Trafikprognos 3 7 Borlänge kcmnuns yttrande över länsplanering 1974 8 Pensionärsotnsorgsplanerinq 1977-1985 9 över äldreservice - Remissyttrande pensionärsortxsorgsplanering 1977-85 10 Nyckelkodsystanet - statistik - redovisning inom Borlänge kommun ll Infomation cm statistik på kcmmun-, församlings- Och delområdesni-vå 12 Reviderad dispositionsplan för Jakobsgårdarna 13 Fritid i Borlänge, utvärdering 3 14 Fritid i Borlänge 15 Fritidsnämndens kartläggning över fritidsmöjligheter på Bullermyren 16 Information om Borlänge 17 Regionplanering Borlänge-Falun, del 1: inventering 18 Regionplanering Borlänge-Falun, del 2: preliminär skiss till regionplan Lidigö kommun l Lidingö karmuns utredningar: Förutsättningar för verksamhetsplanering 1978-1982 med förslag till bostadsbyggnads- Program 2 Saneringsinventering

Bilaga l 285

Kristinehamns kammn l Områdesplan för Kristinehamn 2 Inventering och bedömning av förutsättningarna för de mindre tätorternas utveckling i Kristinehamns kcmnun 1975-2000 3 Centrum (utkast) 4 Granskning av VIAK:s trafikprognos och jämförelse med Onjes 5 Barncmsorgsplan 1978-1982 Lindesbergs kcnmun 1 Kcnmunplanering 1974, gemensamma planeringsförutsättningar 2 Konmunplanering 1976, gemensamma planeringsförutsättningar 3 Företagsenkät Begtsfors karmun l PM angående bostadsbyggnadsprogram för Bengtsfors kcnmun 2 Information om Bengtsfors katmun 3 Förslag till lokal trafikförsörjningsplan 4 Barncmsorgsplan 5 Serviceplan 6 Dano III, arbetsrapport, huvudplan för markanvändning Höör kommun l Förskoleplan 2 Bostadsbyggnadsprogram 3 Infonnation cm Mellanskånes planeringskarmittê Nora kommun l Gemensamma planeringsförutsättningar för Nora kommun 1977 Sorsele kcmmun l Bostadsbyggnadsprogram (blankett ifylld) 2 Tabell från FoB 75 (egenproducerad)

286 1 Bilaga LÄNSORGAN Länsstyrelsen i Uppsala län 1 Kollektiv landsbygdstrafik i Upsala län 2 Prognos över näringslivs- och befolkningsutvecklingen fra till 1981 och 1985 i hannunerna i Uppsala län Länsplaneringsrapport 1977 för Upsala län fullföljandet av länsplanering 1977 Utvärdering av stål- och gruvindustrins utveckling i Uppsala län Länsstyrelsens bedönning av konnunernas bedönning an bostadsbyggnadsprogram för perioden 1976-1978 Miljövård i vatten och avlopp i Uppsala län Tätorternas folkmängd år 1975 Regionalpolitisk bedönning av länsarbetsnämndens förslag till beredskapsarbetsprogra för verksamhetsåret 1977/78 Konjunkturkänslighet i komnunerna i Uppsala län 10 Befolkning, näringsliv, service m.m. i Östhannars kmmun, Del l inventeringsdel ll Del 2 effekter av kraftverksetablisering i Forsmark Länsstyrelsen i Hallands län 1 Tätorternas markkonsmtion 2 Kvinnor på arbetsmarknaden Kartläggning av lokala arbetsmarknader i Halmstad/Laholm Kartläggning av Veinge tätorts lokala arbetsmarknad PM angående länsindelningen Kommunala bostadsbyggnadsprogram 1977-81 (intern-PM) Förskolan i Hallands län PM från försvarsenheten PM från naturvårdsenheten 10 Utländska medborgare i Halland 1970 (statistiksanmanstäl1ning) ll Tätorterna i Halland 1975 (statistiksannanställning)

SOU 1978: 79 Bilaga 1 287

Länsstyrelsen i Kopparbergs län

l Länsplanering 74 planeringsunderlag, län ll II ll ta Borlänge Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen

Länsplan 74, preliminär version

Regional trafikplan

Rapport m länsplanering, hösten 1977

Regional trafikplan för Kopparbergs län, bidragsåret 1978/79

Regional utvärdering av stålindustrins utveckling

Saunanställning av material över folkmängdsutveckling, sysselsättningsutveckling och företag san beviljats lokaliseringsstöd: Avesta och Hedemora

PM angående behovet av åtgärder inom jord- och skogsnäringen i Kopparbergs län

Sysselsättningsproblemet i norra Dalarna

10 under 1970-talet - Arbetsmarknadsproblen i Kopparbergs län förberedande åtgärdsdiskussioner

ll Produktionsförutsättningarförjordbruket i Falun - Borlänge A-region 12 Om regionalpolitiska konsekvenser av en generell arbetstidsförkortning

13 Meddelanden från länsstyrelsen i Kopparbergs län

14 HW 1972-09-26 Vansbro kommun - några regionala utvecklingsdrag Malungs konnun

15 Maj 1974 Kannunbilaga till länsplaneringens planeringsunderlag Mora och Falu konnuner

16 Augusti l975 Länsplan l974 slutlig redovisning

17 1975 Länsplan l974 populärversion

288 Bilaga 1

18 PM 1976-05-03 Älvdalen, näringsliv, arbete, befolkning 19 Juni 1976 Avestaprojektet, sysselsättning, pendling, befolkning 20 1977 Vassbogruvans betydelseför norra delen av Älvdalens kannun 21 Statistikuppgifter över befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Ludvika A-region samt jänförelser ned övriga A-regioner 22 Specialstudier av nedläggningshotade järnvägslinjer

Bilaga l

Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Social i Norrbottens län utvecklingsplanering 2 Länsprogram 1970 Länsstyrelsen i Örebro län l Regionalekonaniska enheten - Presentation av arbetsuppgifter 2 Förhandsexemplar: PM - Frövi: befolkning, näringsliv, service, bostäder m.m. Anvisningar för länsplanering 1974 Länsplanering 1974 - Slutligt förslag till länsprogram för örebro län Kartor över Örebro läns befolkning 1960, 1965 och 1970 Resanderäkning november 1975 Föreskrifter och riktlinjer för länsstyrelsens fullföljande av länsplanering 1974 Riksdagens ställningstagande till regionalpolitiken Anvisningar för kartläggning av lokala arbetsmarknader 10 - Ljusnanáxxgslqunnun Befolkning, näringsliv, bostäder, service ll Meddelande från nr 1977:7 planeringsavdelningen Länsplanering Länsarbetsnämnden i örebro län l i Örebro län vid Arbetsmarknadsläget månadsskiftet februari/ mars 1978 2 översiktstablå 3 Platsjournalen Lantbruksnmnden i örebro län l Komplettering av lämnat material till länsplanering 1974

290 Bilaga l

Stockholms läns landsting

från gruppen - Bel Underlagsmaterial regionalekonaniska av bostäder och boende 1970 i Stockhohns län skrivning

2 Rapport 1976:3 - Konsekvenser av ett utökat småhusbyggande

från gruppen -Bostads- 3 underlagsmaterial regionalekoncmiska Analys av PoE-data i efterfrågans bestämningsfaktorer: Stockholms län 1970

- Åtkomlighet 1975:5 i Stockholmsregionen 1970 4 Rapport

5 Rapport 1976:4 - Arbetsresor i Stockholmsregionen

örebro läns landsting

l Follunängd i tätorter och glesbygd Landstingsstatistik: komnunvis i örebro län enligt folk- och bostadsräkningarna

1970 och 1975

Förvärvsarbetande nattbefolkning i 2 Landstingsstatistik: län och kcmnuner 1975 års folk- och bostadsörebro enligt

räkning

Hushållsstrulkturen i Örebro län och 3 Landstingsstatistik: folk- och bostadsräkningen 1975 kommuner enligt

Förvärvsarbetande kvinnor efter antal 4 Landstingsstatistik: barn i Örebro län och kommuner enligt folk- och bostads-

räkningen 1975

5 örebro läns landstings totalplan 1985

Bilaga l

DEPARTEMENTEN OCH DE CENTRALA STATLIGA VERKEN Arbetsmarknadsdepartenentet l Föreskrifter och riktlinjer för länsstyrelsernas fullföljande av länsplanering 1974 2 Länsplaneringens för handeln prognosmetodik 3 Länsplaneringens för prognosmetodik industrin Industridepartmentet 1 Förordning an länsplanering (SFS 1977:88) 2 Fördjupad av adinistrativa användning register för samhällsplaneringen Föreskrifter och riktlinjer för i: regionalpolitiken Uppsala län Norrbottens län Kopparbergs län Föreskrifter och riktlinjer för av lokala kartläggning arbetsmarknader Föreskrifter och riktlinjer för länsstyrelsernas fullföljande av länsplanering 1974 DIS: Rapport från försöksverksamheten (Ds I 1975:5) DIS: Handläggning av rapportsystanets enkät till industrioch partihandel våren 1977 10 DIS: Industrins och partihandelns fratidsbedönningar till 1980 ll Handbok i länsplanering del I 12 Handbok i länsplanering del II

Arbetsmarknadsstzrelsen

l Förteckning över meddelanden från utredningsenheten 1975, 1976 och 1977 Förteckning över remisser 1972-1978 besvarade av AMS Exempel på l36 a-ärende Exempel på lokaliseringsärende Västerbottens län arbetsmarknadsläget Jämkade bidragsprocenter till vissa kcnmuner 1977/78

BostadsstEelsen

l Kcmnunala bostadsbyggnadsprogram 1978-1982 Del 1: Kungörelse, föreskrifter, kommentarer, redovisning Kommunala bostadsbyggnadsprogram 1978-1982 Del 2: Arbetsmetoder Utredning cm bostadsbyggnadsbehovet på längre sikt Bostäder och hushåll 1960, 1965 och 1970 Åldringarnas boendeförhållanden år 1970 Folk- och bostadsräkningen 1975: Lägenheter i länen och storstadsanrådena 1970 och 1975 De äldres boendeförhållanden år 1975 Bostäder och boende 1970 Lägenheter och hushåll år 1970 10 Bostadsbyggande, bostadsmarknad, lån och bidrag 11 PM angående hushållsprognos för kcmmuner 12 Hushållskvoter för män och kvinnor i olika åldersklasser åren 1960, 1965 och 1970 13 hushållsprognoser för kanmunblock (73-11-06) 14 Hushållsprognoser för karmunblock (73-02-20) 15 Förteckning över kcmnuner vilka är undantagna från skyldighet att upprätta bostadssanerjngsprogram 16 Maj:ts kungörelse an lägsta godtagbara standard för Kungl. bostadslägenhet i vissa fall

sou 1978: 79 Bilaga 1 293

Socialstyrelsen

1 Kcnmunernas barnomsorgsplanering 1979-1983

2 Barnanscrqsplanering 1978-1982 (meddelandeblad nr 6/77)

3 Kannunal (neddelandeblad förskoleplanering nr 22/74)

4 till Planeringsunderlag barnansorgsplaneringen 1979-1983

5 Årlig anmälan till läkarregistret

6 Alkoholmissbrukarna och bostadsmarknaden (ur slutrapport från nykterhetsvårdens strukturgrupp)

Centralnämnden för fastighetsdata

1 Koordinatdata för smhällsplanering

2 Grafisk presentation av statistik

3 Yttrande över FADAK:s betänkande Fastighetsdata (samhällsplaneringsaspekter)

4 över Remissannwuställning ADB-beredningsgruppens betänkande ADB i den regionala samhällsplaneringen - koordinatutnyttjandeaspekter m.m.

5 Husregistrering - Prtnmnoria utarbetad av en projektgrupp inom Centralnämnden för fastighetsdata

6 Regeringens 1977/78:15 prop. med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten

7 Jânos Szegö: Befolkningstäthet, markanvändning, planering

8 Fastighetsdatasystenet

294 l Bilaga

Skolöverstyrelsen l Trender och prognoser - Ett introduktionsmaterial 2 avseende och utbildningsbehov inom Prognoser personalbarnavårdens cmråde 1975-1980, första delrapporten 3 Underlag för lokal och regional skolplanering 4 Yrkesutbildning - Arbetsmarknad Universitets- och högskoleämbetet l Fördelning i näringsliv och regioner av personer med högre utbildning petitaanvisningar för budgetåret 1979/80 Kompletterande avseende dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen Follçräkningsuppgifter för utbildningsplaneringen

Bilaga l , 295

Statistiska centralbEån l från Uppgifter A-avdelningen om frågor kring utnyttjarmdet av uppgifter från folk- och bostadsräkningen (FOB) Uppgifter lämnade 1978-03-22 av A-avdelningens ämneserxheter om frågor kring FoB Dina frågor i handskrivet brev av den 24 januari 1978 med anledning av lägesrapport från PoE-utredningen (A/LE) Utnyttjande av uppgifter från fastighetstaxeringen vid nästa lantbmksrälming (A/LE) F/ST (orubricerad PM) F/AMzs syn på FoB 80 Utan FoB 80 (I/UI) önskemål betr. en ev. FoB 80 (I/UK) Trender och prognoser 1974 (IPF 74:8) lO Trender och prognoser 1977 (IPF 77:1) ll Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer 12 över Förteckning den yrkesgruppering san användes i PI:s yrkesprognoser 13 Yrkesbytarmatrisen 14 Underlagsdata för regionala yrkesprognoser 15 Ang. offert rörande ur FoB 70 uppgifter

296 l Bilaga UNIVERSITET, FORSKIWINGSINSTIITITIOIQER DLM. Göteborgs universitet, kulturgeografiska institutionen 1 Storstadsutvecklingen - hur skall den mötas? 2 Koncentration och dynaik - Att mäta regional folkmängd och storstadstillväxt 3 En geografisk analys av länsindelningar i Västsverige 4 Brobyggnadseffekter på vägtrafiken 5 Färdolycksfall i Stockholmsregionen år 1971 6 Ortsstruktur,persontransporteroch energikonsumtion Ugsala universitet - och orsaker 1945-1965 l Socialhjälpstagande Utveckling 2 Forskningsrapporter från kulturgeografiska institutionen 3 Den svenska utbildningsexpansionen och arbetsmarknadens sysselsättningsstruktur under efterkrigstiden Institutet för socialforskning l Invandraren i den officiella statistiken i Sverige 2 Intensifierad arbetsförmedling för ungdom Statens institut för byqqnadsforskning l Användning av FoB«data i projekt 310 bcendesaunanställning 2 Projektet Tätortens funktion och fysiska struktur (280) 3 Undersökning av husbeståndet från energisynpunkt 4 Komunrapport II 5 Svenska kannuner - En socialekologisk undersökning av 1960 och 1965 års kannuner - 6 Arbetshandling Projekt 233 Socialekologi 7 Att välja och sala bostadsdata Expertgruppen för regional utredningsverksamhet l Förteckning över dokment där FoBwdata har utnyttjats 2 Ortsbundna levnadsvillkor

SOU 1978: 79 Bilaga l 297 ÖVRIGA ANVÄNDARE/ INTRESSENIER Kcnmunförbundet 1 Användningen av PoE-data på koumunnivâ 2 Förslag till yttrande över läs-projektets delrapport l977:4:l avseende Kuzs utformning san statistikunderlag 3 Komnunplanering

1 298 Bilaga

ÖVRIG LITTERATUR Nunnun-Data AB: Handbok för befolkningsprognoser Lângtidsutredningen SOU 1975:89 Statens Vägverk: Det framtida bosättningsmönstret i Sverige - för ansvarsfördel- Regeringens prop. 1977/78:93 Riktlinjer ning inan bostadsförsörjningen m.m. Statens Information on trafikprognoser i tätort Vägverk: Kannun-Data AB: Handok för trafikberäkningar enligt NPKsystenet - av förändringar i Chalmers tekniska högskola Kartläggning Örebro 1957-66, ett försök till jämförande analys av data från två trafikundersökningar - Studiehäfte Civilförsvarsstyrelsenz Skyddsrumsplanering - Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrumsplanering Arbetsexenpel 10 Civilförsvarsstyrelsenz Skyddsru - Planeringsteknik - 11 Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrum Planeringsbestämelser - 12 Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrum Planeringsexempel 13 Statens planverk: Områdesplanering (4 delar) 14 SCB: SCB:s statistiska undersökningar om behovet av barnqnsorg i kannuner och regioner 15 SCB: Undersökning on behovet av barnomsorg i Göteborgs kannun 1976 16 Utdrag ur Studiestödsutredningens betänkande (SOU 1977:31) 17 Högskolelag (SFS 1977:218) 18 Utvärdering av länsplanering 1974 (SOU 1975:91) 19 Arbete åt alla (SOU 1975:90)

Bilaga l 299

URVAL AV INTRESSENIER AV FoB-DATA Underbilaga 1:2

I det följande redovisas vilka användare av FoB-data som ingått i urvalet och vilka argument son utnyttjades vid val av dessa användare.

Qrlal EWÄQTIJUQeE

Vi delade upp kommunerna i grupper (strata) efter folkmängd eftersom den antogs vara starkt korrelerad (positivt) med användandet av FoB-data.

Samtliga kommuner sorterades i grupper. Inom varje grupp sorterades kommunerna efter tätortsgrad dvs. procentuella andelen av befolkningen som bor i tätort. Tätortsgraden antogs ha viss betydelse för planeringen och då även för graden av FoB-data-utnyttjande liksom uppgifter cm kommunernas landareal och antal tätorter. Slutligen gjordes en bedömning med hänsyn till vilket partiblock som hade majoritet i resp. kommuns fullmäktige och med hänsyn till den föreliggande näringslivsstrukturen.

I FoB 75:s konsumentenkät ingick samtliga kommuner med en folkmängd över 80 000 invånare. De kommuner som inte ingick i vårt urval bland dessa var kommunerna Västerås, Norrköping, Borås, Helsingborg och Eskilstuna.

I gruppen kommuner med folkmängd 60 000 - 80 000 invånare valdes fyra av de fem kommunerna som ingick i FoB 75:s konsumentenkät. Umeå kommun byttes ut mot Örnsköldsviks kommun eftersom universitetskomrmmer redan var representerade för att erhålla en kommun med mindre tätortsçrad och större areal.

I nästa grupp kommuner med folkmängd 40 000 - 60 000 invånare kompletterades urvalet i konsumentenkäten med Borlänge kommun som har relativt hög tätortsgrad och är en industrikommun.

Bland kormuner med folkmängd 20 000 - 40 000 invånare valdes 5 kommuner, vilket är två mer än i SCB:s konsumentenkät 1975. Det gäller Lindesbergs kormun son ingick i förstudien och Vara kommun som valdes eftersom den har mycket låg tätortsgrad och jordbruket är en dominerande näring.

Bland kommmer med antal invånare mindre än 20 000, valdes Sorsele och Oxelösunds kommuner förutom Höör och Bengtsfors kommmer son ingick i konsumentenkäten 1975. Nora kormun ingick i förstudien.

Sammanfattningsvis ingick följande kormuner i urvalet:

S torstadskomxmuner :

Stockholm Göteborg Malmö

300 Bilaga l

Kcxrmuner med folkmängd 80 000 och fler exkl. stors tads kommuner :

Sundsvall örebro Uppsala Jönköping Gävle

Kommuner med folkmärgd 60 000 - 80 000:

Örnsköldsvik Halmstad Luleå Lund Huddinge

Kcnmuner med folkmängd 40 000 - 60 000:

Skövde Kalmar Borlänge

Kcnmurmer med folkmängd 20 000 - 40 000:

Vara Lindesberg Kristinehamn Kiruna Lidingö Kommuner med folkmängd mindre än 20 000:

Sorsele Höör Bengts fors Nora Oxelösund

ärr/al âV__1än§.5EYEel5ä vid val av länsstyrelser studerades uppgifter om folkmängd, areal, antal invånare per km land, tätortsgrad samt antal tätorter. Urvalet har dessutom byggt på viss annan information enligt följande: . Uppsala län är beläget i närheten av en storstad vilken antogs ställa särskilda krav på statistiken.

. Hallands län har en ovanligt låg tätortsgrad och angav ett mycket stort behov av FoB-data i FoB 75:3 konsumentenkät.

. Kopparbergs län har ovanligt många tätorter.

. Norrbottens län är stort till ytan och har många problem som befolkningscmflyttnirxg, strukturcmvarxdling, sviktande basnäringar .

. Örebro län har delvis ingått i förstudien och analysen full* följs i huvudstudien.

SOU l978:79 Bilaga l

Hilal EV__1ân§SE1JE

I FoB 75:s konsumentenkät tio Av dessa ingick landsting. var det framförallt Stockholns läns och Mahnöhus läns landsting landsting san sade sig ha ett stort behov av FoB-data i FoB 75:s konsmentenkät. Men även Jönköpings läns och örebro landsting läns landsting uttryckte relativt stort behov av FoB-data. Vi valde därför Stockhohns läns och örebro läns landsting landsting.

Q?Y?l.êV_ÖZrÅ9ê.êPXäEd§Fê,êYJ3Fä§êFê

Det finns vissa departement, verk myndigheter, och organisationer sm via bl.a. anvisningar styr en del av kaununernas och länsstyrelsernas planring. För att närmare kunna bedöma såväl nuvarande san framtida av FoB-data användning utvaldes en grupp av ovan nämnda.

Forskare, konsultföretag etc. san har en särskild anknytning till samhällsplanering, bedöndes även.

Följande övriga användare valdes ut.

- Länsorgan_

Iänsarbetsnämnd i örebro län Länsbostadsnämnd i örebro län Lantbruksnämnd i örebro län

- Departenent

Arbetsnarknads- Bostads- Ekonomi- Industri- Konmunikations-

- verk Statliga

Arbetsmarknadsstyrelsen Bostadsstyrelsen Socialstyrelsen Statens Industriverk Centralnänmden för fastighetsdata Skolöverstyrelsen Universitets- och högskoleämbetet Statistiska centralbyrån Transportnämnden

- Universitet, forskningsinstitutioner m.m.

Göteborgs universitet, kulturgeografiska institutionen Uppsala universitet Institutet för socialforskning Statens institut för byggnadsforskning Expertgrupen för regional utredningsverksamhet Lunds universitet Nordisk planeringskonsult AB K-konsult

302 l Bilaga

övriga användare/intressenter

Sv. Kommunförbundet Sysselsättningsutredningen ADB-beredningsgruppen om studiedokumentation och statistik för högsko- Utredningen lan (STUDOK) Sv. arbetsgivareföreningen (SAF)

Bilaga l 303

DETALJERAD BESKRIVNING AV KOMMUNALA BOSTADSBYGGNADSPHUSRNWHMT Underbilaga 1:3

I det följande beskrivs de olika arbetsblanketterna (ej obligatoriska) i KBP, för att i detalj visa hur och med vilka data som bostadsbyggnadsprogram (enligt bostadsstyrelsens anvisningar) framställes (arbetsblanketterna finns bifogade) .

I arbetsblankett A:l redovisas en bedömning av folkmängdsutvecklingen fördelad på kön och vissa åldersklasser. En i detta sammanhang utnyttjad befolkningsprognos framställs delvis oberoende av KBP och ofta utifrân en näringslivsprognos (se avsnitt 3. l. 4 . 2) .

Det framtida antalet hushåll beräknas enligt blankett A:2 med hjälp av hushållskvoter, dvs. antal hushållsföreståndare i procent av samtliga personer inom vissa grupper av befolkningen. Kommunen gör alltså antaganden om hushållskvoternas utveckling och därefter multipliceras dessa hushållskvoter med de befolkningstal som angetts i A.l och antalet hushåll erhålles. Denna metod kallas för hushållskvoünetoden. Efterfrågan på utrymme i form av lägenhetsstorlek efter antal rum beror på hushållets storlek. I blankett A:3 fördelas

bostadshushållen bl.a1 efter

storlek som angetts för tidigare år (= FoB-år) . Bl.a. utifrån den studerade utvecklingen görs sedan en prognos. Summan av hushållen avstäms mot antalet som erhållits i A:2.

I arbetsblankett A:4 studeras vad den prognoserade befolkningsoch hushållsutvecklingen betyder för olika delar av kommunen.

Arbetsblankett A:5 beskriver utrymznesstandarden som kräver statistik an förhållandet mellan hushållsstorlek och lägenhetsstorlek.

I arbetsblankett A16 beskrivs förändringar i bostadsbeståndet med hänsyn till hustyper och kvalitetsgrupp. Förutom en bedönning för hela komnunen anser bostadsstyrelsen att en beddmning också bör göras för delområden. Omfattningen av moderniseringen får bedömas utifrån kommunernas egna uppgifter i saneringsprogram, aktuella saneringsplaner o.d. Rivningens omfattning under de senaste åren hämtas från SCB:s bostadsbyggnadsstatistik. Avgången utöver rivningen, övrig avgång, under en tidigare period kan beräknas med hjälp av FoB-data. För t.ex. perioden 1971-1975 kan denna avgång beräknas med ledning av en jämförelse mellan beståndet 1970 och 1975 samt cmfattrxingen av nyproduktionen och rivningen under perioden. Skillnaden mellan antalet lägenheter 1975 och 1970 utgör nettotillskottet av lägenheter. Uppgift om nyproduktionen hämtas från FoB 75, byggnadsår 1971-1975. Den totala avgången minskad med rivningen under perioden ger övrig avgång.

I arbetsblankett A27 diskuteras för olika delanråden i kommunen det behövliga tillskottet av lägenheter p.g.a. avgång av lägenheter och förändringar av antalet hushåll. Dessutom ska konmunen bl.a. bedöma cmfattningen av:

l) Kollektivhushåll m.fl. räknas inte san bostadshushåll.

304 l SOU 1978: 79 Bilaga

ianspråktagande av outnyttjade lägenheter - av fritidshus för boende utnyttjande permanent - sanbehövs för att öka rörligheten lägenheter på bostadsmarknaden

Arbetsblankett A:8 är delad i två sektioner där värdena i sektion l leder till en beräknad fördelning på lägenhetsstorlek medan i sektion 2 anges kommunens målsättning för denna fördelning (även på hustyp) .

På blankett A:6 beräknas förändringar i bostadsbeståndet avseende hustyper och kvalitetsgrupper. På raderna B-D i A:8 görs motsvarande beräkning med hänsyn till lägenhetsstorlekar.

I övrigt framgår av blankett A:8 hur uppgifterna beräknas.

BOSTÄDSSTYRELSEN

BOSTADSBYGGNADSPROGRAM 1978-1982 Arbetsblanken A:I FOLKMÃNGDEN FURDELAD Ei obligatorisk EFTERKUN OCH ÅLDER Kommun .. h

§fdef°

1975 1976 1980 1985 1990 1 2 3 4 5 Mön 16-19 A 20-24 B 25-29 C 30-34 D 35-44 E 45-64 F 65- G

Kvinnor 16-19 H 20-24 l 25-29 K 30-34 L 35-44 M 45-64 N 65- O Hela folkmängden P

L163 II 17V

LF/ALLF

56958 AB

Irycken

Skurups 11.110

muw

oosvn

\l\J

BOSTADSBYGGNÅDSPROGRÅM 1978-1982 BOSTADSSTYRELSEN Arbetsblanken A22 ANTAL HUSHÅLL E] obligatorisk Kommun 1975 1980 1985 1990 Kön och 6 er ld Antal Antal Hushdlls- Antal Antagen Antal Antagen Anlogex hushåll kvot hushåll hushålls- hushåll hushålls- hushåll hushåll: kvot kvot kvot 1 2 3 4 5 6 7 T Män 16-19 A 20-24 B 25-29 C 30-34 D 35-44 E 45-64 F 65- G Summa H

Kvinnor 16-19 I 20-24 K 25-29 L 30-34 M 35-44 N 45-64 O 65- P Summa R Totalt S

1975 1980 1985 1990 1960 1965 1970 Invånare per hushåll T

mnou

LF/MLF 1976-1980 1981-1985 1986-1990 1976-1990

Ökning” euer minskningh)

105696? cv omolel hushåll U

Imega Skurups 77.06

10000 Bostn

Q

BOSTADSSTYRELSEN BOSTADSBYGENADOPROGRÄÃ 119781-1982

Arbetsblonkctt Åz3 HUSHÅLLENSFURDELNING E]obligatorisk EFTERSTORLEK Kommun boende

obsolutatal E 1980 procent 100 100 T absolutatol -t 1985 procent 100 100 _absolutatal -D 1990 procent 100 100 ;ä absolutatal -Ö r

i bostodshuslidll 1 2 3 4 5+ -0 1980 -b 1985 -t 1990

17977053 LF/ALLF

sa97o

aa

man..

Slmvum

10000 Bosm

Q

uøanøä.

m_

_o.c _sea_

002.

.å n_

›:_ :egna:

zåoozgmnâzogømaámom

=

_oE ._0522

mmm_

.å o_

:_ :§3:

cases_ a

_o.c :.23:

emo.

.ua m

:_ _G52_

m

.ön

c_ ._0425

nä..

o

§3: _2: :ES:

E T. m

?sö 5.22. 0021052

m

._._ImDI

u

IUO

03224050 wmçnsgom

_

R2

zmmdåcmmoåmom

:å:

CUCDEEOv_ CGCDEEOJ

._u_.o_om__no

03:

comoäcåvo

i i, i W W BOSTADSSTYRELSEN BOSTADSBYGGNADSPROGRAM1978-1982

Kommun Arbetsblunkett A:5 UTRYMMESSTANDARD Ei obligamrisk l Lögenhetsfördelning för olika hushållsstorlekor. Trångboddo hushåll HVShÖll H°l° Därav i procent i lägenheter med Am°l mhg med antalet bodda hushåll hushåll l k 2 k 3 k enl norm 2 1 2 7

2 boende

3 boende

4 boende

1985 U

1990 V

ll Lögenhetsfördelning för samtliga hushåll. Trångboddo hushåll År Hela Dörov i lägenheter med Antal :rangontolet - 1 rk 2 rl: 3 rk 4 rk 5+ rk bodda hushåll hushåll ontol % antal % antal % antal % antal % enl norm 2

1975 1980

1990 Fordndring 1976-1990 - - _ - - (+ eller-)

Ill Genomsnittlig utrymmesstandord Antnl rumsenheter Trångboddhetsnorm 2 = högst två boen- . de per rum, köket orökncde. 1960 1965 1970 1975

1980 1985 1990 dch ettlrum

Enpersonshushåll raknas inte som trång- Tom bodde. Perboende Rostrerode rutor = trångboddo hushåll enl norm 2.

_ _

m.

_e_

N27?!

- s.

øvcotonoa

- =

saga

m

.Eämzøm

m _e_

_eç _e_ +

9a

?axon

.mvoaog

.Sogcommg cozzgzo_ :ouocfoe

2 E.

Eon å 8

E§wozmmaz09mmo<Bom

nazumxz:

øncoric.:

m.

20.555.. ciao..

›o å

›c

ougâcso

m

caEEox 40525_ ovcomo. .oêcomøg

N

.mzâwxøm 297:: magin:

- so o

gagna.:

m

.m__©:0m

v .u

:oxå: .å ne_ _e_

m

.Eoscommg muceeaa; _sååå_

Sve:

..

5205595 .maria oss.: E0722

+ m . a

._28 .å _e_

›o

_uEZm

33:a

N

msiâzø. oâToa_

en

ä ._0422 :oxå: ä

e... _

5:123_ .msêomo_ 32:03_

ozmmmøzoo›mmn<aon

måga ma: ncaaå

m

zmâmtmmoámom

cocaêêov_ CDCDEEOJ

:s_..o_._::_.

ñcâomzno

=ouo==2å

_m_ GTI H10:

BOSTADSSTYRELSEN

BOSTADSBYGGNADSPROGRAM/tillgå;

Arbetsblankett A28 LÄGENHETSSTORLEKAR Ei obligatorisk OCH HUSTYPER

l Fördelning på lägenhetsstorlekor enligt kommunens beräkning Samtliga Därav i Helo kommunen lägenheter - 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5+ rk

Bostodsbestånd 1975 A modernisering l+ elle -l B Förändring 1976-1990 rivning och genom övrig ovgöng 1-) C

Kvarstående bestånd år 1990 D __ _ ovgang av lo- Behovhgl E genheter (A-D) tillskott __ _ f oron ring av d 19764990 antalet hushåll p 9 å rund av (+ eller -) F

Totalt behövligt tillskott av lägenheter 1 1976-1990(E+ Fl G

Lägenheter färdigställdo 1976-1977 H Lägenheter under uppförande 1978-01-01 I Behövligt tillskott 1979-1990(G-H-I) K

ll Fördelning på hustyper och lägenhetsstorlekor enligt kommunens målsättning Behövligt Fördeln efter Hustillskott typ -lrk ?rk 3rk 5+ rk 1979-1990

flertomhus Hela kommunen småhus Delområden: tlertomhus

småhus

tlertamhus

småhus

llerfomhus

småhus

flerfomhus 063 77 småhus 179 flerlomhus

LF/AllF

småhus

flerlomhus

1IykeHÅB

småhus

Skurups

,U0 // UUU IU

1/77

SDU 1978:79 Bilaga 1

LÄNSPLANERINGENS NÄRINGSGRENSINDELNIN3 Underbilaga 1:4

Nar gsgren SNI-koderl Kod i FOB 75

1 jordbruk, jakt och 11, 13 11, 13 fiske skogsbruk 12 12 gruvor och mineral- 2 2 brott

ind. 7 trävaruindustri 33 33 massa-, pappers- och 341 341 pappersvaruindustri grafisk industri 342 342 10 kemisk ind., petrole- 351, 352, 353, 354 351, 352, 353, 354 mindustri

tallverk

annan tillverkningsind. 19 el-, gas-, värme-, 4, 92001, 92002 4, 9201 vatten- och reningsverk 20 byggnadsverksamhet

rangrörelse 1) SNI = standard för svensk näringsgrensindelning

1 314 Bilaga

SNI-koder Kod i FOB 75 Näringsgren 26 banker 82 81, 82 och försäkrings- 81, verks. 27 och 832, 833 832, 833 uppdragsverksamhet maskinuthyrning 28 951 951 reparationsverksamhet kul- 935, 939, 94 935, 939, 94 29 rekreationsverks., turell verks., intresseorg., ideella och kulturella org. 30 fastighetsförvaltning, 831, 92003, 92004, 951, 9203, 9204, hushâllsarbete, städ- 92005, 92009, 952, 9209, 952, 959 ning och rengöring 953, 959 31 förvaltning, 96 96 offentlig polis- och brandväsen 32 försvarsverksamhet 91002 9102 33 och forsk- 931, 932 931, 932 undervisning ning 34 hälso- 933 933 och sjukvård, veterinärverksamhet 35 socialvård 934 934

och industribranscher vid redo- B. Indelning i näringsaggregat visning

3 gruvor och mineralbrott 2 4 1ivsm.ind., 3111, 3112, 3116, 3117, 3118, skyddad dryckesvaru-och tobaks- 313, 314 industri livsn. 3114, 3115, 3119, 3121, 3122 konkurrensutsatt 3112, ind. textil- och beklädnads- 32 industri trävaruindustri 33

Bilaga l 315

Industribranscher SNI-koder 8 massan pappers- och 341 pappersvaruindustri

tillverkningsindustri (departementsprotokoll I 1977-09-26)

FIGUR ÖVER LÄNS PROGRAMMODELIEN Underbilaga l: 5

Befolkning år I

Kvarlevelsaint

Lokalt bestämd . Framskrivet arbetskrafts- Framslmøcn « u “wmvs _ * antal ( befolkning A arbdmde

_°1

fl r ålder efter ålder

Beräkningsmodelter

för arbetskrafts-

.tflytt- Förvärvs- inom

efterfrågan

frekvens

“å“g9;ráer

industri, par-ü-

Utflyttandc Utflvjtame

* befolkning ;J

färvårgsarb.

efter ålder efter alder

frågan iqom

övriga närings-

grenar

kvarvarande Fwusam-

Munka., Kvacvaw-

hmm “Nawaa efter ålder

lnflyttande Inflykande

föwärvsarb.

law/kande Qjmümde

f forvarvsarh

befdkqing k ålder :Her ålder :Her

4 W

prognos anéal

Pçoqnos

bgfbuçning förvâfwarb.

år E41 åt ?+1

sou 1978:79 Bilaga 1 317

Statens planverk

INITORMATIONSBEHOVEI I FYSISK PLANERING Underbilaga 1:6

Allmänt om fysisk planering

Den fysiska planeringens ändamål är att samordna olika

intressens

utnyttjande av markresurserna. Under några tidigare avsnitt har

givits en sektorvis orientering om olika komnunala verksamheter

med betoning på sambandet mellan planering och

underlagsdata.

Den fysiska planeringen är instrumentet scm saxmwanjamkar de

sektorvisa anspråken på markresurserna.

Den fysiska planeringen regleras av byggnadslagstiftningen

(byggnadslagen och byggnadsstadgan) som för planläggningen an-

visar fyra planinstitut: regionplan, generalplan, stadsplan och byggnadsplan. Plandokumenten är kartor, bestämnelser och be-

skrivningar.

Kcntnunen svarar för den fysiska planeringen incxn kommunen. Detta gäller såväl den översiktliga planeringen (generalplan) scm detaljplaneringen (stadsplan och byggnadsplan) . Planerna antas av kommunfullmäktige och fastställes av länsstyrelsen eller i

vissa fall av regeringen.

Generalplaner upprättas för hela karmunen eller för del av kcmnunen. Generalplan för del av kcnmunen benämnes områdesplan (även andra kan förekmma, t.ex. dispositionsplan) .

Fysiska planer redovisar:

mängden och sammansättningen av bostäder i olika lägen - markreservationer för skolor - och barncmsorg markreservationer för och för arbetsplatsanråden handel och tjänster markreservationer för kcnmunal service gentemot hushållen respektive näringslivet markreservationer för rekreationscmrâden av olika - slag markreservationer för vägar och större ledningar

I fysisk planering anges även principer för planutfonnningen i fråga an:

tillgänglighet med olika färdmedel energiförsörjning bevarandeaspekter -

handikappanpassning/kategorikrav

allmän sundhet och trevnad

Behov av statistiska data i kommunernas fysiska planering

Det primära behovet av data inför fysisk planering ligger inom de olika verksamhetssektorernas egen planering och har behandlats i tidigare avsnitt. Den fysiska planeringens egenskap av

samordningsinstrunnent för olika verksamheters anspråk på markens får användning ses i samband med den utveckling som pågår med

att bygga upp ett bättre styrsysten för samordning mellan de karmunala t.ex. förvaltningarna, med ganensanma planeringsförutsättningar. Det: specifika med databehovet för den fysiska

318 l Bilaga

är behovet att kunna hänföra befintligt statistiskt planeringen material till olika rumsliga avgränsade områden.

I fastläggs bl.a. lägesförhâllandena mellan fysisk planering bostäder och verksamheter och mellan olika verksamheter inbördes. För planering av vägnät och kommunikationer, olika servicefunktioners betjäningsområden etc. behövs data för delområden. Det håll utvecklingsarbete på detta område t.ex. pågår på olika koordinatsättning av statistisk information, fastighetsregistrering m.m.

Den kommunala verksamhetsplaneringens fenârsperspektiv är ofta för kort för den fysiska planeringen. Denna behöver i många fall ligga en fas före verksamhetsplaneringen. Den fysiska på 5-10 års sikt eller längre utarbetas på planberedskapen FoB-data i de fall då kommunerna inte tillämpar kotrmun-datamodellen (som bygger på antaganden om flyttningsnettots storlek - altl i avsnitt 3.1.4.1) för sina befolkningsprognoser. I utgör kcmmun-data-modellen ett tjänligare prognosprincip instrument än trendframskrivningar av FoB-data. Detta beror inte minst av fysiska anläggningar, i likhet på att planerare med övriga kommunala planerare, alltmer inser behovet av nyanserade data för olika delområden.

För fysisk planering är geografiska delområdesbeskrivningar av åtminstone tre skäl. Olikheterna mellan en väsentliga kommuns delområden kan vara större än mellan olika kommuner. Ur demokratisk synvinkel ger geografiska anrådesbeskrivningar konkreta möjligheter för den enskilde att se hur han eller hon berörs av katmunens planering. För det tredje förändras byggnadsbestårriets användning mycket starkt av hushållens omflyttningar och den kvarboende befolkningens åldersförärxiringar. Pâ not-svarande sätt förändras även förutsättningarna för kommunal och privat service, skolor, arbetstillfällen och trafik. Därtill kcmmer att hushållen tillmäter lägesegenskaper ökad betydelse vid val av bostad.

Kotrmuner av olika storlek och sanmansättning, befolkningsmässigt, ekonomiskt och arealt, använder data på olika sätt. En särskiljande faktor är t.ex. exploateringstrycket. Detta sällan ur FoB. Kommunerna behöver mer aktuella data. framgår Allt fler fysiska planarbeten grundas nämligen på nulägesbeskrivningar och kapacitetsredovisnjtngar i aktuella beslutssituationer. De förs fram till fastställda planer först då kommunen får ett aktuellt incitament till verkställande.

Större delen av kcnmunernas fysiska planering föranleds av kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. KBP spelar därmed roll för och utformning av en utslagsgivande dimensionering fysiska planer. Kommunernas ansvar har hittills huvudsakligen gällt nyproduktionen av bostäder. Den nya bostadsförsörjningslagen har utvidgat konmunernas ansvar till att gälla det totala beståndet av bostäder. Enligt prop. 1977/78:93 bör erfarenheterna från saneringsprogranmen tas till vara för att utveckla ett enhetligt planeringsinstrurrent. Detta innebär att kommunerna utöver data om beståndets sammansättning och tekniska standard kommer att behöva data san ger dem kunskaper även om kostnadsutvecklingen i fråga om drift, underhåll och energiförbrukning

Bilaga l 319

för olika bostadstyper och bebyggelsestrukturer på sikt. Det är alltså fråga cm ett delvis helt nytt infonnationsbehov.

Statlig planering scm påverkar kommunernas fysiska planerim

Även cm kcnmunerna har s.k. plarmonopol så görs av fysiska planer på samtliga myndighetsnivåer. I fysisk riksplanering tar statsmakterna ställning till principiella intressekonflikter i markanvändningen gencm generella riktlinjer för hanteringen av olika sektorintressen respektive för vissa geografiska cmråden av särskilt intresse i rikssamnanhang. Avvägningarna gäller i huvudsak konflikter mellan urbana och areella användningar av mark respektive skyddsåtgärder ur miljösynpunkt. I huvudsak utnyttjas areella data cm markanvändningen.

Länsstyrelserna ansvarar för länsplaneringen. Denna avser att samordna kommunernas planering med de statliga sektorplanerna på regional nivå, främst i fråga an utbyggnad av vägar, flygplatser, hamnar och andra trafiktermmaler. Samordningskravet inkluderar även landstingens etableringar. Den statliga sysselsättningsplaneringen är koncentrerad till den regionala nivån. Ett gemensamt intresse för fysisk och regional planering är att söka åstadkomma sanmanfallande lokala bostads- och arbetsmarknader. Databehovet har i huvudsak beskrivits i avsnitt 3.1.4.2.

%

BILAGA 2 I FOB 60, FOB 65, FOB 70 OCH FoB 75 av Thomas Eikwall

322 Bilaga 2

vARIABELINNExmLL I FOB 60, FoB 65, FoB 70, OCH FoB 75

FOB 60 BOB 65 FOB 70 FOB 75

Hustyp 1 antal i huset X X X X lägenheter

andel lokaler X2 X2 X2 X2

eller X X X X rad- kedjehus

Byggnadsår X X X X ursprungligt byggnadsår X X X cnbyggnadsår (hjälpvariabel)

Lägenheternas utrustning 3 X X X X vattenledning varnwatten X X X X X avlopp X X X X centralvärme bad- eller duschru X X X X

vattenklosett X X X X

eller X X X elspis gasspis x x x kylskåp X frysbox tvättmaskin X

Lägenheternas utnyttjande X X X utnyttjande för ej upplåtna lägenh.

Lägenhetens storlek ru X X X X antal antal ru sm används till annat än bostad X X X X

förekost av kök X X X X

X X X X Lägenhetens upplåtelseform X X X X Fastighetstyp X X X X Ägarkategori Hyra/avgift till bostadsrättsfören. X

för barnfamiljer X Bostadstillägg X X X X Lägenheternas kvalitetsgrupp x x x x Trångboddhet Antal våningsplan X

X mmM.Uammmnüna Förekmst av hiss X

.

lEj redovisningsvariabel

1965, 1970, 1975.

2Redovisningsvariabe1 1960, hjälpvariabel

3Inkl. 0 för kontroll av dricksvatten.

uppgift anläggning

SOU 1978: 79 Bilaga 2

FoB 60 FoB 65 FoB 70 FoB 75

Hushållens sammansättning med avseende på antal boende, antal barn etc. X X X X

Åker och skogsareal X1

Kön, ålder, civilstånd X X X X Medborgarskap, födelseland X X X Vigselår X X X Tidpunkt för inträde i angivet 2 civilståtnd X År för senaste. inflyttning till Sverige X Hushållsställning (släktskap) X X X X Sysselsättning X X X X Förvärvsarbetets omfattning X X Huvudsysselsättnincj under året X 3 4 Yrke X X X X Yrkesställning X X X

Socio-ekonomisk xå

gruppering X X

X5

Förvärvsarbetande dagbefollçning X X5 X5 X5 Näringsgren X X X X Anställningens art X X

Pendling X6 X6 X6 X6

Huvudsakliçrt färdsätt till arbetsplatsen X X Personbilsinnehav X X X Utbildning X7 X Inkonst X3 X3 X X

Specialbearbetning av variabler:

Inrikes omflyttning 1951-60 X3

Växling av näringsgren 1951-60

Xå

Familjestatistik X X X

lFrån RLF:s register.

2Ej redovisningsvariabel.

3Urvalsbearbetning (l5:e födda).

4Vissa förändringar i yrkesklassificeringen i jämförelse med

FoB 70. 5 Lägsta redovisningsnivâ: 1960: landsförsamling/stad, 1965: kommun, 1970: landsförsamling/stad samt tätort/glesbygd, 1975: kommun, tätort/glesbygd.

6Pend1are: 1950: annan kommun eller än bostads-

landsförsamling ortens, 1965: annan kommun eller komnunblock, 1970: annan landsförsamling, kommun, korrmunblock, tätort, glesbygd, 1975: kommun, tätort/glesbygd.

71 totalräkningen ingick viss högre utbildning.

i 325

i

BILAGA 3 SANDRDNDWG AV HBS 80 OCH DEN AIU/JÄNNA FASTIGHETSTADERINGEIIJ 1981 av Jan Grünberger, Börje (mstafsson och Ivan Iandström

Bilaga 3 327 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 329

3. 3. 2 Variabler i blanketterna definitioner och klassificeringar 335 3. 4 Fastighets bandet 346 3. 5 Granskningsorganisation inkl tidpunkter för olika moment i granskningen 347 4. FOLK- OCH BOSTADSRÄKNING EN 1975 350

4. 3. 2 Variabler i blanketterna definitioner och klassificeringar 351 4. 4 FoB-bandet 358

5. 2. 1 Definitioner, klassificeringar och benämningar överväganden och förslag 363 5. 2. 2 Numrering av fastigheter, byggnader och -

328 3 Bilaga

6.2. 4 Förslag till sorteringsrutiner med anlitande av LSM-organisationen 375 6.2. 5 Förslag till rutiner vid fastighetstaxeringenämnderna 376 6.2.6 Konsekvenser av samordningsförslaget för länsstyrelsen och lokal skattemyndighet efter FTNs arbete 378 Konsekvenser för granskningsorganisationen i HBS 379

®Q Alternativ till föreslagen granskningsorganisation 380

WION

Betydelsen av samordnad uppgiftsinsamling 381

oceanen-amma:

KOSTNADER 382 KVALITETSASPEKTER 383

Allmänna synpunkter

NH Redovisning av jämförelsen mellan uppgifter i

AFT och FoB 75 386 och bortfall 388 Täckning SEKRETESS OCH INTEGRITET 390 ÖVRIGA SYNPUNKTER 391 10. Förstudie 391 10,1 10.2 Tidsaspekter 391

Underbilagor 1 Förslag till nya blanketter 394 2 FoBs personblankett 1975 399

3 FoBs fastighetsblankett 1975 403 4 Jämförelse av information i FoB 75 och deklarationsblanketten vid AFT 75 407

Samordning av HBS och Allmän fastighetstaxering 1981: översiktligt schema 408

Bilaga 3 329

Samordning av HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringn 1981

1 . SA MMANFA TTNING

Föreliggande promemoria är utarbetad av den expertgrupp inom FoB-utredningen som tillsatts för att utreda möjligheterna till samordning av uppgiftsinsamlingen till en ev FoB 80 och den allmänna fastighetstaxeringen (A FT) 1981. En genomgång har gjorts av de problem som man ansett väsentliga att lösa vid en samordning. Expertgruppen lägger bl a efter kontakter med fastighetstaxeringskommittén och SCB fram förslag gemensamma för hushålls-, bostads- och sysselsättningsundersökning (HBS) respektive fastighetstaxeringen. Med SCB avses personer som deltar i genomförandet av folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB 75).

Ett blankettförslag har framtagits med hjälp av bl a RSV. Expertgruppen presenterar också sin syn på hur en granskningsorganisation skall se ut och dess konsekvenser bl a för kostnaderna för en samordning. Expertgruppen har dessutom för ett slumpmässigt urval jämfört uppgifterna i FoB jämfört med uppgifterna i fastighetstaxeringen. Nedan ges en kort sammanfattning av expertgruppens förslag.

Blankettutformning och innehåll i blanketten

Ett principförslag till blankett framgår av underbilaga 3. 1. För annan fastighet innebär förslaget att två separata blankettyper skapas nämligen för - tomtmark och småhusfastighet hyresfastighet och industrifastighet m fl.

Uppgifter om jordbruksfastighet redovisas såsom tidigare, på en särskild blankett. Som bilaga till samtliga blankettyper medföljer en lägenhetsförteckning som skall ifyllas av fastighetsägaren till hus med bostadslägenheter utom i de fall det på fastigheten endast finns ett enfamiljshus som bebos av ägaren.

Expertgruppen föreslår ingen ändring i användningen av fastighetstaxeringsavier. Dessa utnyttjas av taxeringsnämnderna för registrering av data. En nyhet skulle dock vara att vid samtaxerade fastigheter påförs byggnadsdata på den taxeringsavi som avser den fastighet på vilken byggnaden är belägen.

Gruppen har studerat flera alternativ till principer för blankettutformning, som var och en innebär olika för- och nackdelar. Så skulle t ex alternativet med en direkt stansbar uppgiftsblankett ge den fördelen att taxeringsavierna skulle kunna slopas. Bl a på grund av tidsskäl har de alternativa utformningarna av blanketter ej närmare kunnat penetreras. Gruppen har dock stannat för en principutformning av blanketten enligt bifogad underbilaga.

330 Bilaga 3

Innehållet i blanketten Expertgruppen föreslår efter samråd med fastighetstaxeringskommittén och SCB vissa ändringar i de benämningar, definitioner och klassificeringar som använts i FoB 75 resp AFT 75. En anpassning till dessa förslag utgör en av förutsättningarna för att HBS skall kunna utnyttja material från allmänna fastighetstaxeringen 1981. I flertalet fall rör det sig om relativt små ändringar. Mestadels har SCB kunnat anpassa sig till de begrepp, definitioner etc, som tidigare använts vid fastighetstaxeringen. Följande begreppsförändringar föreslås bl a - hustyp bör benämnas husform - enfamilj svilla bör benämnas friliggande enbostadshus - tvåfamiljsvilla bör benämnas friliggande tvåbostadshus - husnummer bör benämnas byggnadsnummer

I bl a följande fall ändras definitionerna. Inom parentes anges om det är i HBS och/eller i fastighetstaxeringen (A FT) som ändringarna sker. - ägarkategorin stat inkl ej statliga AB (HBS) - ägarkategorin kommun inkl ej kommunala AB (HBS) - byggnadsår (HBS) - radhus tilldelas egen typkod (HBS och AFT) - kedjehus tilldelas egen typkod (HBS och AFT) - hustypen definieras efter om huset är inrättat för en, två eller flera familjer (HBS) Klassificeringen ändras för följande variabel - byggnadsår

Bland övriga ändringar som behöver genomföras vid en samordning kan nämnas att - deklarationerna för ej skattepliktiga fastigheter skall innehålla data om ev bostadsbyggnader och byggnadernas bostadsutrymmen. Dataregistreringen av dessa uppgifter sker hos de kommunala granskningsorganen (GO) och vid SCB. - byggnaderna skall hänföras till viss fastighet och numreras.

Bilaga 3 331

G ranskningsorganisation

Expertgruppen har studerat alternativa möjligheter att bygga upp en granskningsorganisation som svarar mot såväl fastighetstaxeringens som statistikanvändarnas krav. En utgångspunkt har därvid varit att den gemensamma blanketten skall innehålla de variabler som återfinns i expertgruppens förslag. Vidare förutsätts att de granskningsorgan som fanns vid FoB 75 och den allmänna taxeringen-75 i stort kommer att byggas upp även för 1981 års taxering och 1980 års HBS. l korthet innebär förslaget att de av uppgiftslämnarna ifyllda blanketterna sänds till ett gemensamt insamlingsorgan.

Deklarationsmaterialet behandlas hos fastighetstaxeringsnämnderna (FTN) enligt samma rutiner som vid tidigare allmänna taxeringar varefter det återsänds till lokal skattemyndighet (LSM). Efter registrering på databand hos länsstyrelser (LS) genomgår materialet vissa granskningstester, innan det preliminära taxeringsregistret är upprättat. Granskningsorganisationen (GO) i HBS får som huvuduppgift att granska lägenhetsförteckningarna, registrera lägenhetsdata och påföra personblanketterna hus- och lägenhetsnummer. Efter registrering sker en samkörning av fastighetstaxeringsregister och personregister.

För att tillgodose bl a statistikanvändarnas krav på kvalitet i materialet och i möjligaste mån ej belasta fastighetstaxeringens granskningsorganisation med uppgifter som ej direkt har anknytning till taxeringen, föreslår expertgruppen att extra personal tillhörig granskningsorganisation tillförs LSM dels i samband med att deklarationerna inkommer från uppgiftslämnarna dels i samband med eftergranskning av materialet.

Uppgiftslämnarna kommer vid en samordning endast att behöva besvara ett frågeformulär med bostadsuppgifter. Detta skedde tidigare vid två tillfällen (FoB resp AFT). Expertgruppens förslag innebär också att uppgiftslämnarna i relativt liten utsträckning utsätts för ett flertal förfrågningar i samband med granskningsarbetet. Dessutom bör FTNs arbetsbörda öka i relativt liten grad. Granskningsinsatserna i HBS 80 skulle om förslaget genomförs minska jämfört med tidigare FoBar. Med de föreslagna rutinerna för granskning ges förutsättningar till bättre utnyttjande av fastighetstaxeringsregistret även i andra statistiksammanhang. Genom kopplingen till den kyrkobokförda befolkningen kan t ex också en förbättrad information om användning av fritidshus och ödegårdar erhållas.

Jämförbarheten med tidigare FoBar betonas ofta vid uppläggning av en ny undersökning. En samordning enligt föreslagen modell innebär en del förändringar som medför att möjligheter till jämförelser med föregående räkning kan försämras. Förändringarna kan påverka såväl lägenhetsstocken (täckningsfel) som kvaliteten i insamlade uppgifter (mätfel). Möjligheter att erhålla mindre täckningsfel i expertgruppens förslag än i tidigare folk- och bostadsräkningar

332 Bilaga 3

är goda. Anledningen till detta är att fastighetstaxeringen innehåller samtliga fastigheter (med eller utan byggnad) och därmed är det lättare att avgränsa t ex beståndet av obebodda lägenheter. Mot detta talar dock att såväl lägenhetsbeståndet som lägenhetsuppgifter i fastighetstaxeringen avser förhållandena den 31 december medan HBS 80 planeras avse förhållandena i september. Expertgruppen föreslår en rutin för reducering av effekterna av denna skillnad vilken torde medföra att denna felorsak blir relativt betydelselös. Vad förändringen i bl a granskningsrutiner kan innebära är svårt att förutsäga men även detta kan ha betydelse för jämförbarheten.

En samordning av detta slag innehåller en del osäkra faktorer. Eftersom förslaget innebär bl a gemensam information, organisation och utbildning och detta inte prövats kan svårigheter uppstå. Dessutom måste ett informationsutbyte fungera mellan HBS och AFT. Expertgruppen har dock bedömt att fördelarna, särskilt på sikt, är sådana att en samordning kan förordas.

2. BAKGRUND OCH SYFTE

I direktiven till FoB-utredningen påpekar departementschefen bl a att utredningen bör undersöka möjligheten till samordning av uppgiftslämnandet till den allmäxma fastighetstaxeringen i en eventuell FoB 80. Enligt lag den 9 juni 1977 (SFS 1977:453) skall allmän fastighetstaxering nästa gång äga rum 1981. Uppgiftslämnartillfället för både en eventuell FoB och AFT skulle därigenom bli 1980. Tidigare försök till samordning har misslyckats bland annat p g a att uppgiftsinsamlingen till taxeringen skett ett år före folk- och bostadsräkningen. Data har därigenom kommit att avse två olika tidpunkter med de konsekvenser för jämförelse och bearbetning som detta innebär.

För att närmare utreda de konkreta förutsättningarna som föreligger för en samordning samt för att penetrera eventuella möjliga lösningar till en samordning har en särskild arbetsgrupp med experter tillsatts inom utredningens ram. I gruppen ingår Jan Grünberger, SCB, Börje Gustafsson, RSV, och Ivan Landström, SCB. Gruppen har inriktat arbetet på att studera hur uppgiftsinsamlingen av fastighets-, hus- och lägenhetsdata till HBS skall kunna samordnas med datainsamlingen till fastighetstaxeringen. Detta innebär bl a att förekommande variabler i undersökningarna jämförts, blankettförslag utarbetats och en ev gemensam granskningsorganisations utformning undersökts. Utgångspunkten har varit de uppgifter och rutiner som förekom vid FoB 75 och vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Bilaga 3 333

De uppgifter som medtogs i FoB 75 kommer troligen inte till alla delar att motsvaras av uppgifter i en HBS 80. Bl a föreligger internationella rekommendationer om att en folk- och bostadsräkning skall genomföras 1980. I rekommendationerna redovisas också vissa variabler som bör ingå i räkningen. Dessa önskemål, liksom förväntade konsumentönskemål i övrigt, har inte kunnat beaktas i föreliggande promemoria.

Delar av det material som insamlas vid fastighetstaxeringen lagras på magnetband i det s k FTR (fastighetstaxeringsregistret). I princip skulle detta administrativa material kunna utnyttjas för att maskinellt erhålla bostadsdelen av HBS. ADB-beredningen har i betänkande ADB i den regionala samhällsplaneringen föreslagit detta. I Danmark skall bostadsräkningsdelen av den kommande folk- och bostadsräkningen ske utifrån ett byggnads- och lägenhetsregister som läggs upp i samband med den allmänna fastighetstaxeringen 1977 och som därefter ä jourhålls kontinuerligt. Man har också i Danmark registervägen tänkt lösa problemet med att koppla boendedata till individer (hushåll). Detta är nödvändigt om man skall basera FoB på befintliga register och kunna ge motsvarande data som vid tidigare räkningar.

För att basera HBS 80 i Sverige på registerlösning skulle bl a ett byggnads- och lägenhetsregister behöva föreligga där varje lägenhet är unikt bestämd genom ett lägenhetsnummer. Något sådant finns f n ej och torde inte heller finnas tillgängligt inför HBS 80. Vidare mantalsskrivs f n individerna på fastighet och inte på lägenhet, vilket krävs för att registervägen erhålla hushållsstatistik med ledning av ett lägenhetsregister.

En konsekvens av en eventuell gemensam av information insamling till 1981 års AFT och HBS 80 skulle kunna bli att grunden till ett byggnads- och lägenhetsregister läggs.

3. ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERINGEN 1975

3. 1 Syfte och betydelse

Fastighetstaxeringens ursprungliga syfte har varit och är alltjämt att ta fram ett underlag för den kommunala fastighetsbeskattningen i form av taxeringsvärden på fastigheterna. Detta gällde således även vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Uppgifter från fastighetstaxeringen kommer emellertid till användning för åtskilliga andra ändamål än den kommunala fastighetsbeskattningen, både inom och utom beskattningens område. För beskattningens del kan bl a nämnas den schablonmässiga inkomstbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter, realisationsbeskattningen, beräkningen av förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt, stämpelskatt, skogsvårdsavgift m m. Utanför beskattningens område kan nämnas att taxeringsvärdets storlek bl a har betydelse för

334 3 Bi laga

vissa och fonderingsregler i förordningen med särskilda placeringsbestämmelser om anbringande av omyndigas medel, lagen om aktiebolag, lagen om försäkringsrörelse m m. Uppgifterna om fastighets beskattningsnatur sådan den fastställs vid fastighetstaxeringen har vidare avgörande betydelse vid tillämpningen av jordförvärvs- De vid fastighetstaxeringen fastställda lagen och jordhävdslagen. har betydelse för möjligheten att erhålla särskilt arealuppgifterna övergångsbidrag och avgångsvederlag för jordbrukare.

Även för andra ändamål än de ovan nämnda efterfrågas emellertid värden och andra uppgifter som bestäms vid fastighetstaxering. Såväl statliga och kommunala organ som det privata näringslivet, enskilda och institutioner har användning därav, bl a då personer av fastighetsbeståndets struktur för olika det gäller bedömning planeringsändamål och samhällspolitiska överväganden.

Betydelsen för bl a samhällsplaneringen av uppgifterna från fastigaccentueras ytterligare genom det samutnyttj ande hetstaxeringen som efter hand avses komma till stånd mellan fastighetslängdernas och det koordinatregister som uppgifter från fastighetstaxeringen upprättas av Centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

av fastighetstaxeringsreglerna har skett successivt Reformeringar sett alla områden inom fastighetstaxeringen. En och har gällt i stort mer omfattande översyn påbörjades inför 1970 års allmänna fastighetstaxering och fortsattes av 1971 års fastighetstaxeringsutredning inför 1975 års allmänna fastighetstaxering. Översynen har medfört av såväl teknisk natur inom redovisningsområdet som ändringar rörande förfarande- och organisationsfrågor. Det värderings-, syftet med reformarbetet har varit att förbättra grundläggande De moderniserade metoder med bl a en utökad användtaxeringen. ning av tekniska och administrativa hjälpmedel som reformarbetet resulterat i, har mellertid gjort uppgifterna från fastighetstaxeanvändbara även för andra ändamål som kan befinnas lämpringen liga.

Av nya uppgifter som numera redovisas vid fastighetstaxeringen och som ökat användbarheten av taxeringsresultatet för andra ändamål än beskattning kan nämnas ägarkategorier och bebyggelseförhållanden. Dessutom bör framhållas att vissa ytterliggare uppför andra ändamål än fastighetstaxering redovisats efter gifter framställning av SCB i annat sammanhang än FoB.

har den 16 september 1976 tillkallat en kommitté för Regeringen av vissa regler för allmän fastighetstaxering. Enligt utöversyn skall kommittén göra en lagteknisk översyn av redningsdirektiven fastighetstaxeringsreglerna till 1980 års allmänna fastighetstaxering. vidare en översyn av reglerna i 5 § KL om undan- I uppdraget ingår reglerna om åsättande av värde för industritag från skatteplikt, och vattenfallsfastigheter samt vissa andra frågor som t ex ökat och ökat ADB-stöd. Sedan kommittén tillsatts tj änstemannainslag har beslut fattats om att uppskj uta nästa allmänna fastighetstaxering till 1981.

Bilaga 3 335

3. 2 Regler vid allmän fastighetstaxering

De regler som för närvarande gäller för fastighetstaxeringen och därmed sammanhängande frågor finns i ett flertal lagar, regelsamlingar och anvisningar.

De materiella reglerna om fastighetstaxering är intagna främst i kommunalskattelagen (KL) 4-13 §§ samt i anvisningarna till dessa paragrafer. Till ledning för bestämmande av skogsbruksvärde finns föreskrifter i skogsvärdeinstruktionen (SFS 1973:110).

Materiella regler finns vidare i lag om särskilt uppskattningsvärde på fastighet (SFS 1971:171) samt i lag angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås (SFS 1933:359).

Bestämmelser om fastighetstaxering finns även i ett antal kungörelser, cirkulär m m. Som exempel kan nämnas kungörelser om bevarande av deklarationer för allmänna och cirkufastighetstaxeringen lär till länsstyrelserna angående utgallring av handlingar i prövningsnämndernas arkiv.

Centrala anvisningar och rekommendationer rörande den allmänna fastighetstaxeringen utfärdas av riksskatteverket. Anvisningarna finns intagna i Handledning för allmän 1975 och fastighetstaxering omfattar anvisningar av organisatorisk och värderingsteknisk natur samt riktvärden och andra grunder för värdesättningen av skilda slag av fastigheter inom olika län eller delar av län.

Utöver de centrala anvisningarna utfärdas även regionala anvisningar inför den allmänna fastighetstaxeringen. fastställes av Anvisningarna skattechefen och omfattar de ytterligare anvisningar för fastighetstaxeringen inom länet som är påkallade utöver de som fastställts och utfärdats av riksskatteverket. Bland de anvisningar som fastställes av skattechefen märks främst anvisningar till de byggnadsvärdetabeller och markvärdekartor som bör användas för olika områden.

De grundläggande processuella och administrativa reglerna rörande allmän och särskild fastighetstaxering finns intagna i tredje och fjärde avdelningarna i taxeringslagen (131-200 §§). De närmare föreskrifter som erfordras för tillämpning av taxeringslagen meddelas i taxeringskungörelsen (61-100 §§). Processuella bestämmelser finns även i lag (1971:52) och förordning om skatte- (1971:455) rätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt. Vidare gäller förvaltningslagen (1971:290) och förvalmingsprocesslagen (1971:291) om inte för fastighetstaxeringen avvikande regler meddelats i annan lag eller författning. Förordning (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor gäller även frågor som berör taxering av fastighet.

336 3 Bilaga

3. 3 Blanketterna och deras variabelinnehåll

3. 3. 1 Använda blanketter

För varje fastighet som inte är undantagen från skatteplikt enligt 5 § 1 mom c, 5 § 2 mom eller 5 § 4 mom skall fastighetens ägare eller annan innehavare av fastigheten som enligt 47 § KL är att anse som ägare eller som i ägares ställe är skyldig att erlägga garanutan anmaning avge deklaration. Bland undantagen enligt tibelopp ovan märks kommunikationsfastigheter och försvarsfastigheter, med ett värde som understiger 5 000 krobyggnader på ofri grund nor. vilka således är skattefria.

om fastigheterna skall lämnas på formulär som fast- Uppgifterna ställs av riksskatteverket. Vid den allmänna fastighetstaxeringen 1975 användes två huvudblanketter, en för jordbruksfastighet (J) och en för annan fastighet (A). Dessutom lämnades i förekommande fall på särskild blankett uppgifter angående yrkesmässig trädgårds- (T), byggnader på industrifastighet (I), vattenfall m m (V) odling samt hyror m m (H).

De blanketter som är av intresse vid en eventuell samordning av mellan HBS och AFT är blanketterna (J), (A), uppgiftsinsamlingen (I) och (H).

i deklarationsblanketten skall avse fastighets beskaffen- Uppgifterna dvs 1975-01-01 vid AFT 1975. Blanhet vid taxeringsårets ingång ketterna skulle avlämnas till länsstyrelse, fastighetstaxeringsnämndens ordförande eller lokal skattemyndighet, senast den 16 september 1974. Fastighetsdeklaration avlämnas för varje taxeringsenhet. Med taxeringsenhet avses därvid vad som skall taxeras för sig. l de flesta fall motsvarar taxeringsenhet den fastighet som finns i fastigför indelning i taxeringsenheter kan hetsregistret. Enligt reglerna emellertid registerfastigheten på grund av skilda sätt att använda Vid olika former av gemenden uppdelas i flera taxeringsenheter. sam användning kan vidare en taxeringsenhet bildas av flera regisoch/eller del av sådan. En taxeringsenhet kan således terfastigheter bestå av antingen en registerfastighet eller fler sådana fastigheter och/eller fastighetsdelar.

3.3.2 Variabler i blanketterna - definitioner och klassifice-

ringar

(FTR) innehåller samtliga fastigheter Fastighetstaxeringsregistret i landet. Den regionala indelningen i registret, dit vissa uppgifter avser den regionala indelöverförs från fastighetsdeklarationen 1975-01-01. Blanketterna förprintas med vissa ningen som förelåg som förelåg 1974-07-31. uppgifter enligt den regionala indelning

sou 1978:79 Bilaga 3

Nedan kommenteras de variabler som är aktuella vid en gemensam uppgiftsinsamling.

Län

Se FoB 75 beskrivning.

Kommun

Se FoB 75 beskrivning.

Församling Se FoB 75 beskrivning.

Fastighetsbeteckning

I deklarationsblanketten utskrivs fastighetens officiella beteckning.

Byggnadsnummer

Begreppet byggnadsnummer i fastighetstaxeringen motsvaras av husnumreti FoB 75.

Byggnadsnumret avser det nummer byggnaden erhåller på blanketten allt eftersom uppgifter ifylls per byggnad.

I fastighetstaxeringen införskaffas uppgifter bl a om husbyggnader, dvs byggnadskonstruktioner med väggar och tak. Byggnaderna på jordbruksfastighet uppdelas efter användningssätt dels som bostadsbyggnad dels som icke bostadsbyggnad. De senare benämnas även ekonomibyggnader m m.

Byggnader på annan fastighet indelas i småhus, hyreshus, industribyggnader och specialbyggnader m m. Deklarationsskyldighet föreligger inte för permanenta bostäder i form av husbåtar, permanent uppställda husvagnar o d.

Lägenhetsnummer

I fastighetsdeklarationsblanketterna skall för hyreshusen varje lägenhet specificeras. Därvid åsätts lägenheterna ett nummer eller någon annan form av beteckning. Det föreligger inga direktiv om hur lägenheterna skall numreras. Ofta kan uppgiftslämnaren, om huset omfattar många lägenheter, lämna med en intern datalista i stället för att specificera lägenheterna på blanketten. Detta senare förfarande har godtagits av RSV så länge som materialet kan utgöra grund för taxeringen.

Det bör särskilt uppmärksammas att lägenhetsnummer ej utsätts för småhus, bostäder på jordbruksfastighet och industrifastighet.

338 Bilaga 3

Art

rt motsvaras av fastighetstypen vid FoB 75.

och annan fastighet än Fastigheterna uppdelas i jordbruksfastighet Beroende på beskattningsnatur (art) används jordbruksfastighet. skilda blanketter.

Ägarkategori

Fastighetsdeklarationsblanketten innehåller information om taxeringsi klartext. Denna uppgift förtrycks utifrån tidigare enhetens ägare uppgifter om enheten. Om taxeringsenheten ägs av Hera lagrade namn. I FTR kodas ägaren till lämnas uppgifter om varje delägares varje redovisningsenhet i någon av följande kategorier.

Kod Ägarkategori Definition

affärsdrivande verk 1 Staten Statlig myndighet, eller institution. Universitet, högskola eller annan statlig undervisningsanstalt ingår även i denna kate- Aktiebolag som ägs eller kontgori. rolleras av staten, ingår däremot inte under denna kod utan under kod 6.

kommun primärkommun, kommunal- 2 Borgerlig Borgerlig förbund eller landstingskommun, dock ej allmännyttigt bostadsföretag.

Församling, pastorat eller annan 3 Kyrkan kyrklig samfällighet, som sorterar under Svenska Kyrkan, eller lokalkyrka eller domkyrka i egenskap av självägande stiftelse.

4 Fysisk person

5 Dödsbo

6 Svenskt aktiebolag, dock ej bolag som utgör allmännyttigt bostadsföretag

7 Bostadsrättsförening

8 Allmännyttiga bostadsföretag

9 än som avses under koderna 1-3, 5-8. Annan juridisk person

0 Ägare okänd

Bilaga 3 339

Byggnads år

Med byggnadsår avses i fastighetstaxeringen året för nybyggnad. Denna uppgift skall anges i blanketten för samtliga småhus, hyreshus och byggnader på jordbruksfastighet. Om nybyggnadsåret inte är känt anges byggnadsperioden. Följande periodindelning gjordes vid 1975 års taxering

2 =1970 - 1974 3 =1965 - 1969 4 = 1960 - 1964 5 = 1955 - 1959 6 = 1950 - 1954 = 1940 - 1949 8 = 1930 - 1939 9 = före 1930

Förutom nybyggnadsår skall även för småhusen och byggnader på jordbruksfastighet anges år för till- eller ombyggnad eller väsentlig reparation. Hyreshusen och industribyggnaderna åsätts uppgift om till- eller ombyggnad i de fall detta skett efter 1969-12-31. I FTR görs åldersklasskodningen utifrân uppgiften om nybyggnadsåret, men om omfattande till- eller har förekommit tas ombyggnad hänsyn till detta. Det ursprungliga byggnadsåret i FTR korrigeras enligt följande.

1) Om kostnaden för till- eller ombyggnaden bedöms vara mindre än 20 % av kostnaden för nyuppförande korrigeras ej nybyggnadsåret vid ålderklasskodningen.

2) Om kostnaden för till- eller ombyggnaden bedöms vara mer än 80 % av kostnaden för nyuppförande bestäms åldersklassen utifrån ombyggnadsåret.

3) I övriga fall väljs en åldersklass mellan nybyggnadsåret och omeller tillbyggnadsåret.

Förutom byggnadsperioden överförs från nybyggnadsår fastighetsdeklarationsblanketten till FTR.

Typkod

Typkod motsvaras i FoB 75 av hustyp.

Typkoden anges i FTR och ansluter sig till taxeringsenhetens bebyggelse.

I fastighetsdeklarationsblanketten skall anges om taxeringsenheten är bebyggd med enfamiljsvillor, tvâfamiljsvillor, rad- eller kedj ehus, fritidshus, hyreshus eller industribyggnad. Byggnad på jordbruksfastighet framgår av blanketten för jordbruksfastighet.

Definitioner och koder för respektive typkod framgår av följ ande.

340 3 Bilaga

Småhusfastigheter

Kod A nvändning Definition

Uppgifter för närmare klassifi- 10 Ej känd cering saknas. 11 Tomt för perma- Taxeringsenhet bestående av nent bostad mark, avsedd att bebyggas med ett eller flera småhus för permanent boende eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingående småhus för. permanent boende. Tomt för fritids- Taxeringsenhet bestående av 12 ändamål mark, avsedd att bebyggas med ett eller flera småhus för fritidsändamål eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingående småhus för fritidsändamål. Enfamll Taxeringsenhet bestående av 13 j svilla mark och friliggande småhus (även parhus eller kopplat hus), inrättat till permanent bostad för en familj, eller av endast sådant hus. svilla el Taxeringsenhet bestående av 14 Tvåfamilj svillor mark och friliggande småhus tvåfamilj eller kopplat hus) (även parhus inrättat till permanent bostad för två familjer, eller av endast sådant hus . bestående av

15 Rad- och lkedjehus Taxeringsenhet

än två sam- mark och rad- eller kedjehus, (mer inrättat till permanent bostad manbyggda småhus) för högst två familjer, eller av endast sådant hus.

16 Fritidshus Taxeringsenhet bestående av mark och småhus inrättat till bostad för fritidsändamål för högst två familjer, eller av endast sådant hus. 17 inrättade Taxeringsenhet bestående av Småhus, till bostad för fler mark och två eller flera småhus, än två familjer inrättade till bostad för fler än två familjer, eller av endast sådana hus.

Bilaga 3 341

Kod A nvändning Definition

18 Annat småhus Taxeringsenhet bestående av mark och småhus, som förutom till bostad även används för annat ändamål (t ex lanthandel), under förutsättning att den speciella användningen inte påverkar byggnadens allmänna karaktär av småhus. Om användning för annat ändamål sker i allenast ringa omfattning skall typkod 13-17 utnyttjas.

Hyresfas tigheter

20 Ej känd Uppgifter för närmare klassificering saknas. 21 Tomt för hyreshus Taxeringsenhet bestående av mark, avsedd att bebyggas med hyreshus eller bebyggd med i taxerlngsenheten ej ingående hyreshus. 22 Hyreshus med huvud- Taxeringsenhet bestående av sakligen bostäder mark och hyreshus, där hyran för lokaler (andra än bostadslägenheter) utgör mindre än 15 % av totala hyresintäkten, eller av endast sådant hus. 24 Hyreshus med både Taxeringsenhet bestående av bostäder och lokaler mark och hyreshus där hyran för lokaler (andra än bostadslägenheter) utgör 15 % men inte 75 % av totala hyresintäkten, eller av endast sådant hus. 26 Hyreshus med huvud- Taxeringsenhet bestående av sakligen lokaler mark och hyreshus, där hyran för lokaler (andra än bostadslägenheter) utgör minst 75 % av totala hyresintäkten, eller av endast sådant hus.

342 3 SOU 1978: 79 Bilaga

Kod Användning Definition

Industrifastigheter

Uppgifter för närmare klassifi- 30 Ej känd cering saknas. Tomt för industri- Taxeringsenhet bestående av 31 ändamål mark avsedd att bebyggas med industribyggnad eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingående industribyggnad. Taxeringsenhet bestående av 32 Tillverkningsindustri mark och byggnad för tillverkningsindustri, eller av endast sådan byggnad. Taxeringsenhet bestående av 33 G ruvbyggnader, täkter och stenbrott byggnad för gruvändamål. Taxeringsenhet bestående av mark och/eller byggnad för täkt- eller stenbrotts ändamål . Taxeringsenhet bestående av 34 Vattenkraftverk mark och byggnad för alstring av elektrisk energi ur vattenkraft eller av endast sådan byggnad. kraftverk Taxeringsenhet bestående av 35 Övriga mark och byggnad för alstring av samt gas-, värmeoch vattenverk elektrisk energi ur annan källa än vattenkraft eller för alstring av hetvatten eller för gas eller rening av vatten, eller av endast sådan byggnad. Taxeringsenhet bestående av 36 Bensinstationer, reparationsverk- mark och byggnad för drivmeeller för reparastäder och garage delsdetaljhandel tioner eller uppställning av m0torfordon, eller av endast sådan byggnad. 37 förråd, upp- Taxeringsenhet bestående av Lager, och depåer mark och/eller byggnad för förlagsplatser varings- och lagringsändamål eller av endast sådan byggnad. V äxthus Taxeringsenhet bestående av 38 mark och växthus eller endast av växthus.

SOU l978 : 79 Bilaga 3 343

Kod Användning Definition

Exploatteriggsfastigheter

40 Alla emloateringsfastigheter åsätts typkod 40.

Specialñastigheter

50 Specialfastighet Taxeringsenhet som ej är hänutan närmare förlig till annan kategori. specifikation 51 Skola Taxeringsenhet, bybyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för undervisningsändamål. 52 Sjukhus Taxeringsenhet, bebyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för sjukvård. 53 Hotell, restaurang- Taxeringsenhet, bebyggd med byggnad eller avsedd att bebyggas med byggnad för hotell- och restaurangändamål. 54 Teater, biograf Taxeringsenhet, bebyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för teater eller biografändamål. 55 Idrottsanläggning, Taxeringsenhet som används grönområden m m eller är avsedd att användas för idrottsanläggning, travbana o d eller som grönområde, park o d. 00 Om uppgift saknas för åsättande av typkod, anges 00.

Uppgift för klassificering av byggnader på industrifastighet erhålls i deklarationsblanketten genom att byggnadens användning och ändamål skall anges.

Upplåtelseform

På fastighetsblanketten skall för varje lägenhet som redovisas i hyreshusblanketten anges om lägenheten är ej uthyrd eller om lägenheten disponeras av fastighetsägaren. Den sistnämnda uppgiften ifylls om lägenheten disponeras av ägaren, av honom närstående eller om lägenheten är uppenbart subventionerad. För småhus, byggnader på jordbruksfastighet och industribyggnader upptas inte någon uppgift om upplåtelseform.

344 Bilaga 3

Köksinnehav

För småhus, hyreshus och byggnader på jordbruksfastighet skall antal kök ovan mark anges per byggnad.

Som kök räknas ett för matlagning inrett utrymme om minst 6 m2

(inräknat spis, bänkar, skåp och kylskåp, även fristående) och försett med fönster.

För småhus och byggnad på jordbruksfastighet skall antal kokvrår ovan mark anges per byggnad. Som kokvrå räknas därvid övriga för matlagning inredda utrymmen.

Antal rum

För småhus och byggnad på jordbruksfastighet skall i fastighetsdeklarationsblanketten per byggnad anges antal rum ovan mark fördelade på kök, kokvrå och övriga rum. Med rum avses därvid alla utrymmen om minst 6 m2 försedda med fönster och avsedda för bostadsändamål, dock ej badrum, förstuga o d. Gillestuga i källaren räknas ej som rum.

För hyreshusen anges per byggnad antal bostadslägenheter med 1 rum eller kök, eller flera rum, 1 rum och kök, 2 rum och kök, 3 rum och kök, 4 rum och kök, 5 rum och kök, mer än 5 rum och kök.Definiti0nen av rum framgår ovan. Med bostadslägenhet avses dels bostad med eget kök eller kokvrå, dels annan bostad med egen ingång från förstuga, trapphus o d. Dock räknas två bostäder, av vilka den ena saknar eget kök eller kokvrå, som en enda lägenhet om de står i direkt förbindelse med varandra.

Industribyggnad saknar uppgift om antal bostadslägenheter fördelade på antal rum.

Uppgift om antal icke bostadsrum erhålles inte direkt i blanketten. En uppgift som eventuellt skulle indikera icke bostadsrum är för småhusen den uppgift som skall anges om varmbonad biutrymmesyta. Med detta avses den yta av varmbonade utrymmen som ej används för bostadsändamål men som utgör ett komplement till bostaden i funktionellt avseende (t ex pannrum, gillestuga o d). Dessutom efterfrågas uppgift om utrymme i småhus är avpassat för speciell rörelse.

Vatten

I blanketten skall för småhus per byggnad något av följande anges alternativ: Ej vatten, Vatten (året om genom vattenledning). För hyreshus skall per byggnad anges om där finns centralt varmvatten.

Bilaga 3 345

Centralvärme

Under rubriken centralvärme skall i fastighetsdeklarationsblanketten per byggnad lämnas följande upplysningar för småhus och bostadsbyggnad på jordbruksfastighet.

- Ej centralvärme - Centralvärme, kol, koks, ved. ej automatisk eldning,- - Centralvärme automatisk eldning; olja, fjärrvärme, elvärme, eller gasvärme.

För hyreshusen anges per byggnad om centralvärmen kommer via olja eller kol, koks, ved e d eller fjärrvärme eller elvärme. För industribyggnader anges ingen uppgift om centralvärme.

Vattenklosett och badrum

För småhus och bostadsbyggnader på jordbruksfastighet skall i blanketten anges per byggnad uppgift om - vatten o wc - vatten, wc och badrum - vatten, wc, badrum samt extra toalett eller duschrum.

För hyreshus anges per byggnad om wc, badrum, duschrum finns. Om detta inte finns i samtliga lägenheter anges separat i vilken utsträckning de finns.

Ytbegrepp i A FT

J ordbruksfastighet:

Byggnadens yta på marken. I byggnadens yta på marken inräknas ej

utskjutande byggnadsdelar såsom yttertrappor, balkonger, fönsterutbyggnader, skärmtak o d. Vidbyggda garage, förråd 0 d inräknas ej utan redovisas som särskild byggnad under rubriken beskrivning av garagebyggnad, förrådsbyggnad m m.

Total bostadsyta. Som bostadsyta anges yta i våningsplan begränsad av ytterväggarnas insidor och avsedd för bostadsändamâl. Normalt avses med bostadsyta ytan av alla för bostadsändamål avsedda rum (yta för garderober inräknas) jämte kök, kokvrå, badrum och hallar belägen i våningsplan ovan mark eller i undervåning. Med undervåning avses den del av källare som är placerad så att golvet i våningen ovanför ligger mer än 1, 5 m över angränsande markyta. inredd del av vind med snedtak ingår i bostadsyta intill en rumshöjd av minst 1, 4 m.

346 3 Bilaga

Inredningsbar vind. Här avses vind som är försedd med framdragna stammar för vatten och avlopp och som enligt gällande byggnadsbestämmelser får inredas till rum e d.

Varmbonad Här anges yta i våningsplan eller källarbiutrmmesü. ytterväggar. Med varmbonad biutrymmesyta avses plan inklusive ytan av varmbonade utrymmen som ej används för bostadsändamål men som utgör ettkomplement till bostaden i funktionellt avseende (t ex pannrum, tvättstuga, förråd, hobbyrum, bastu, garage, gillestuga 0 d).

Småhus fastighet:

Se ovan under jordbruksfastighet.

Hyresfastighet:

marken. I byggnadens yta på marken inräknas ej

Byggnadens Q på

sockelutsprång och andra mindre avvikelser från fasadlivet. I fråga inräknas 0 d. om bostadsbyggnader ej heller vidbyggda garage

Total bostadslägenhetsyta. Som total bostadslägenhetsyta anges våningsplanens sammanlagda yta, minskad med ytan för ytterväggar, bärande innerväggar, skorstensstock och icke uthyrbara utrymmen såsom trappor och andra för gemensam användning avsedda utrymmen.

Indus trifastighet:

Byggnadens gta marken.

på

Byggnadens totala volym inkl källare. Byggnadsvolymen är i huvudsak den volym, som omsluts av dels ytterväggarnas utvändiga ytor, dels källarens våningens) golvplan och dels översidan av (nedersta bjälklag ovan översta inredda våningsplan.

Bostadslgg enhetsy ta. Som bostadslägenhetsyta anges våningsplanets minskad med ytan för ytterväggar, bärande (våningsplanens) yta, innerväggar, trapphus, kanalschakt m m. Med bostadslägenhetsyta förstås i princip yta, som allmänt sett kan nyttiggöras och även hyras ut. (Skilda kolumner för källare och ovan mark.)

3. 4 Fastighetsbandet

Den allmänna fastighetstaxeringen innebär en nyvärdering av landets De uppgifter som erfordras härför insamlas med fastighetsbestånd. Uppgifterna bearbetas och sammanställs i fastighetsdeklaration. olika koder och värdefaktorer, som jämte taxeringsvärden och areal-

Bilaga 3 347

uppgifter, registreras på fastighetsbandet. Innehållet i fastighetsbandet aterspeglar således ej i detalj alla enskilda uppgifter i deklarationen.

3. 5 Granskningsorganisationen inkl tidpunkter för olika moment i granskningen

Taxeringsförfarandet vid allmän fastighetstaxering kan uppdelas i två skeden. Det första skedet omfattar förberedelseåtgärder av olika slag och det andra själva taxeringsarbetet. Förberedelsearbetet påenligt nu gällande ordning från hösten två år före taxeringsåret går till dess det egentliga taxeringsarbetet börjar den 5 oktober året före taxeringsåret. Taxeringsarbetet avslutas härefter i maj månad under taxeringsåret sedan underrättelser om åsatta taxeringsvärden utsänts till fastighetsägarna.

Det författningsbundna förberedelsearbetet inför AFT börjar året före taxeringsåret. Redan dessförinnan har dock arbete pågått med utarbetande av centrala anvisningar. Dessa är av avsevärd omfattning och av stor betydelse för taxeringsarbetet. En genomgående linje är att RSV fått ett betydelsefullt ansvar för utarbetande av detaljföreskrifter för värderingsarbetet, vilket sammanhänger med att författningarna i princip endast reglerar de grundläggande värderingsfrågorna.

I enlighet med de regler som gällde vid AFT 1975 skulle RSV senast den 1 mars 1974 utfärda värderingstekniska anvisningar om värderingsmetoder och värderingsprinciper. Häri innefattas definitioner av olika slag, tillvägagångssätt m m. Vidare skulle RSV senast den 1 maj 1974 meddela preliminära anvisningar om riktvärden och andra grunder för värdesättningen. De av RSV fastställda värderingstekniska anvisningarna skulle liksom de preliminära anvisningarna omedelbart överlämnas till länsstyrelserna för undersökning om de skulle medföra taxeringsvärden som med hänsyn till förhållandena på orten framstod som enhetliga. Undersökningarna på länsplanet leddes av cheferna på länsstyrelsernas skatteavdelningar.

Det lokala förberedelsearbetet utfördes inom respektive fastighetstaxeringsdistrikt av en särskild arbetsgrupp bestående bl a av taxeringsnämndens ordförande och. representanter för de kommunvalda ledamöterna i respektive nämnd. Arbetsgruppens uppgift var att på grundval av tillgängliga uppgifter om fastighetsförsäljningar dels välja ut de av RSV upprättade tabeller för småhus som borde användas för att åsätta riktiga taxeringsvärden dels upprätta förslag till markvärdekartor med genomsnittliga värden på tomter av olika slag.

348 Bilaga 3

På grundval av vad som framkommit vid undersökningarna fastställde skattechefen anvisningar rörande de markvärdekartor och värdetabeller för småhus som skulle användas. Anvisningarna i övrigt fastställdes slutgiltigt av RSV efter yttranden av skattecheferna.

Fastighetstaxeringen verkställdes i första instans av fastighetstaxeringsnämnder med fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Distrikten omfattade i regel kommun eller delar av kommun och benämndes i sådana fall lokala distrikt. För taxering av svårbedömda fastigheter t ex större industrifastigheter fanns dessutom s k gemensamma fastighetstaxeringsdistrikt. Indelningen i gemensamma distrikt kunde vara antingen geografisk eller grundad på fastighetstyp. Ett lokalt distrikt omfattade normalt 1 000 - 1 500 taxeringsenheter medan antalet taxeringsenheter i gemensamma distrikt utgjorde 500 - 1 000. Antalet taxeringsenheter utgjorde sammanlagt ca 2, 3 miljoner. Antalet taxeringsnämnder var 2 122.

Ordförande och en ledamot i taxeringsnämnden utsågs vid AFT 1975

av länsstyrelserna. Övriga ledamöter, 3 - 6, utsågs av kommun

eller landsting (för gemensamma distrikt). Nämnderna biträddes dessutom av s k fastighetsombud, konsulenter (bl a för skog) och sakkunniga.

Fastighetstaxeringsnämndsorförandens (FTO) uppgift bestod bl a i att ta emot och granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar, kalla fastighetstaxeringsnämndens (FTN) ledamöter till sammanträde, leda FTNs arbete samt föra ordet vid sammanträden. Samtliga ledamöter i FTN, fastighetstaxeringsombuden samt fastighetstaxeringskonsulenterna får dock biträda FTO med granskning av deklarationer och andra uppgifter för taxeringen.

Det huvudsakliga granskningsarbetet torde i praktiken ha utförts av FTO. Den lokala skattemyndighetens (LSM) medverkan i taxeringsarbetet bestod bl a i sortering av deklarationer, utfärdande av besluts- och registreringsunderlag i form av s k fastighetstaxeringsavier och andra samt beredning handlingar och redovisning av FTNs beslut till länsstyrelsen. Vidare skulle LSM ombesörja att fastighetsägarna underrättades om FTNs beslut om åsatta taxeringsvärden.

Av arbetsuppgifter som utfördes av länsstyrelserna kan nämnas förprintning av deklarationsblanketter, framställning av fastighetstaxeringsavier och blanketter för anmaningar att deklarera och underrättelser till fastighetsägarna samt registrering av FTNs beslut.

Bilaga 3

De åtgärder som närmast berörde FTN vid själva taxeringsförfarandet var i kronologisk ordning

1 mars 197 4 Indelning i fastighets taxeringsdistrikt Mitten av augusti 1974 Förprintning och utsändning av deklarationsblaxiketter 16 september 1974 Avlämnande av allmän fastighetsdeklaration till LSM Efter den 16 september 1974 Inledande av LSMs sorteringsarbete 7 oktober 1974 FTNs första sammanträde Början av november 1974 FTNs första leverans av fastighetsdeklarationer och fastighetstaxeringsavier till LSM för längdföring av de preliminära besluten

15 januari 1975 övervägande antalet deklarationer

och fastighetstaxeringsavier skall ha lämnats till LSM 27 januari 1975 FTN skall ha fattat preliminära beslut om taxering av samtliga fastigheter 15 februari 1975 Underrättelse om FTNs preliminära beslut till fastighetsägarna 10 mars 1975 Senaste dag för fastighetsägarnas erinringar över de preliminära besluten 1 april 1975 FTNs arbete skall avslutas 15 maj 1975 Slutliga underrättelser till fastighetsägarna.

350 Bilaga 3

4. FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN 1975

4. 1 Syfte

Folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB 75) genomfördes för framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information samt för kontroll av folkbokföringen. Innehållet i räkningen påverkades av bl a de konsumentkontakter som SCB hade. Detaljeringsgraden vad gäller variabelinnehåll och regional redovisning styrdes av kraven på planeringsunderlag för t ex kommuner och delar av kommuner. Sålunda skulle folk- och bostadsräkningen tillgodose behoven av detaljerad statistik för exempelvis sysselsättningspolitiska bedömningar, kommunal trafikplanering, skolplanering och bostadsplanering.

4. 2 Förordningar

Inför genomförandet av räkningen utfärdades en särskild lag (SFS 1975:55). I denna föreskrevs bl a följande.

Till folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift, bostadsuppgift och fastighetsuppgift. Personuppgift och bostadsuppgift avser förhållandena under tiden 20-26 oktober 1975. Fastighetsuppgift avser förhållandena 1 november 1975.

Personuppgift och bostadsuppgift skulle inlämnas senast 30 oktober 1975 medan fastighetsuppgift skulle inlämnas senast 10 november 1975. Personuppgift skulle lämnas av den som var född 1959 eller tidigare och som var bosatt i riket under tiden 20-26 oktober 1975. Bostadsuppgift skulle lämnas av den som under tiden 20-26 oktober 197 5 innehade och stadigvarande bebodde bostadslägenhet eller enfamiljshus.

Fastighetsuppgift skulle lämnas av den som den 1 november 1975 ägde byggnad i vilken fanns bostadslägenhet. Undantaget utgjordes av enfamiljshusägare som bebodde huset. I sådana fall lämnades endast bostadsuppgift.

Kommunerna skulle biträda vid distribution av blanketterna samt vid upprättandet och insamlingen av dessa. Kommunerna skulle också svara för granskning av de insamlade uppgifterna. För dessa arbetsuppgifter skulle ett särskilt granskningsorgan inrättas.

I lagen angavs också vilka sambearbetningar med andra register som var tillåtna i samband med folk- och bostadsräkningen.

Bilaga 3 351

4. 3 Blanketterna och deras variabelinnehåll

4. 3. 1 Använda blanketter

I FoB 75 användes dels personblankett dels fastighetsblankett (underbilaga 2 och 3). Fastighetsblanketten lämnades av fastighetsägaren och innehöll uppgifter om fastigheten, husen och vissa uppgifter om lägenheterna. Personblanketten lämnades av varje person som var född 1959 eller tidigare. På personblanketten lämnades uppgifter om sysselsättning m m. Om en person var bostadsinnehavare skulle uppgifter om bostaden_ (lägenheten) dessutom lämnas på lägenhetsdelen av personblanketten. Fortsättningsvis talas om personblankett respektive lägenhetsdel. I båda fallen åsyftas i detta sammanhang personblankettens lägenhetsdel.

De lämnade uppgifterna på personblanketten registrerades av SCB genom optisk läsning. Från fastighetsblanketten överfördes i förekommande fall uppgifterna om fastighet, hus och lägenhet av GO till lägenhetsdelen vid kodningen av bostadsdata. Fastighets- och hus-

data kodades endast på första lägenheten i varje hus. Övriga lägen-

heter i samma hus erhöll motsvarande data genom maskinell överföring från den första lägenheten.

I fortsättningen nämns icke bebodda lägenheter. Med sådana lägenheter avses i F0B 75 lägenheter där ingen person mantalsskrivits för år 1976.

4. 3.2 Variabler i blanketterna - definitioner och klassificeringar

De variabler som fanns på FoB-blanketterna vad avser bostadsdata kommenteras nedan.

Den regionala indelningen har i FoB 75 avsett 1976-01-01.

Län

Län översätts till en tvåsiffrig kod som löper i länens traditionella ordning från 01 - 25. Koden framgår av Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) nr 1974:4.

Kommun

Kommun översätts till fyrsiffrig kod varav de två första siffrorna utgörs av länskoden. Koden framgår av MIS nr 1974:4.

Församling

Församling översätts till sexsiffrig kod varav de fyra första siffrorna utgörs av kommunkoden. Koden framgår av MIS nr 1974:4.

352 Bi laga 3

Fastighetsnummer

I FoB används genomgående det femsiffriga huvudnumret.

Husnummer

Något strikt definition av begreppet hus görs inte i FoB. l princip motsvaras hus av en byggnad med bostadslägenheuer) på en fastighet. En och samma kan dock ha uppdelats i två eller flera hus byggnad under förutsättning att ingen förändring av hustyp skett. Detta har främst skett i de fall ett hus omfattat mer än 999 lägenheter (lägenhetsnumret var i FoB tresiffrigt). Om ett flerfamiljshus t ex uppdelats i två har principen varit att de båda husen fortfarande skall vara flerfamiljshus.

Husen har numrerats med ett tvåsiffrigt löpnummer per fastighet _ Luckor i nummerordningen kan förekomma. Numreringen har gjorts i samband med G0s granskning av blankettmaterialet.

Hus eller som inte inrymmer någon bostadslägenhet har byggnader inte medtagits i FoB.

Lag enhetsnummer

Varje bostadslägenhet i ett hus åsätts ett nummer. Numret är tresiffrigt. Lägenhetsnumret kan vara löpande per fastighet eller (vanligare) per hus. Luckor i numreringen kan förekomma. En genomgående förutsättning har varit att varje enskild bostadslägenhet skall tilldelas en unik identitet som utgörs av hela begreppet län, kommun, församling, fastighetsnummer, husnummer samt lägenhetsnummer. Numreringen som har gjorts av GO följer i princip den numrering främst som gjorts av fastighetsägaren på fastighetsblanketten (gäller flerfamiljshus).

Fastighetstyp

I FoB redovisas lägenheterna efter belägenhet på j_)_rgl_3_r_uk§_fa§_t_i_g_l_1_et_

eller enligt den klassificering fastigheten erhållit an_na_n_fa_sji_g_hg; vid den senaste fastighetstaxeringen (1975). Uppgiften efterfrågades på fastighetsblanketten (för flerfamiljshus) och personblaxüçetben (för småhus För ofullständigt blanketter eller bebodd av ägaren). ifyllda vid tveksamma fall användes fastighetsförteckningen som hjälpmedel.

Bilaga 3

Agarkategori

Följande ägarkategorier redovisades i FoB: - Staten

- Kommun

Allmännyttiga bostadsföretag Bos tadsrättsförening I Enskild person -

Övriga

Definition:

Staten:

Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution, även universitet, högskola eller annan statlig hit undervisningsanstalt, räknas också aktiebolag som helt eller huvudsakligen ägs av staten.

Kommun:

Borgerlig primärkommun, kommunalförbund och landsting. Hit räknas även kyrklig förvaltning församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfálligheter (ej frikyrkoförsamlingar). Även aktiebolag helt eller huvudsakligen ägda av kommunen räknas hit, dock inte allmännyttiga bostadsföretag.

Allmännyttiga bostadsföretag:

Bolag, föreningar och stiftelser som av länsbostadsnämnden, tidigare även av bostadsstyrelsen erkänts som allmännyttiga bostads-

företag enligt bostadsfinansieringsförordningen eller kun-

enligt görelserna om tertiärlån till flerfamiljshus eller om bostadslån.

Bostadsrättsföreningz

Föreningar som bildats enligt 1930 års lag om bostadsrättsföre- Hit räknas ningar. även bostadsföreningar som bildats enligt lag om ekonomiska föreningar i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar.

Enskild person:

Hit räknas även dödsbon och familjestiftelser.

354 Bilaga 3

Övriga:

bostadsföreningar som ej driver kooperativ Fastighetsföreningar, andra bolag och stiftelser m m som verksamhet, fastighetsbolag, inte kan hänföras till någon av ovanstående kategorier.

hämtades från fastighetsblanketten. För Uppgift om ägarkategori bebodda av ägaren härleddes uppgiften från svaret på enfamiljshus (se nedan). Vid G0s frågan om upplåtelseform på personblanketten användes bl a en förteckning över allgranskning av ägarkategori bostadsföretag utgiven av SABO, Sveriges allmännyttiga männyttiga bostadsföretag.

Byggnadsår

blev fär- Med byggnadsår avses i FoB det år då huset ursprungligen På fastighetsblanketten skulle detta årtal anges. digt för inflyttning. årtalet en sifferkod avseende Om det exakta inte kunde anges skulle nedanstående tidsperioder användas.

1 = 1901-1920, 2 = 1921-1930, 3 = 1931-1940, 0 = Före 1901, 5 = 1951-1955, 6 = 1956-1960, 7 = 1961-1965, 4 = 1941-1950, 8 = 1966-1970, 9 = 1971-1975.

till angavs detta Vid G0s överföring av byggnadsår inläsningsdelen med nämnda sifferkod. För den som lämnade uppgift om byggnads-

gällde att kryssmarkering år på personblankettens inläsningsdel för aktuell enligt ovan. På båda blanskulle göras byggnadsperiod dessutom en fråga om ombyggnadsår. Svaret på ketterna ställdes denna fråga överfördes inte till ADB-media. Frågan avsåg att göra uppmärksamma på att frågan om byggnadsår gällde uppgiftslämnarna ursprungligt byggnadsår.

Av ovanstående att resultatredovisningen avseende byggnadsföljer år endast kunde göras för nämnda perioder och inte för specifika

byggnadsår.

Hustyp

I FoB redovisades följande hustyper:

Enfamilj shus Småhus Tvåfamilj shus

Flerfamiljshus .- , Ovmga hus Icke-bostadshus

Bilaga 3 355

Klassificeringen av hustyp baserades på antalet lägenheter i huset. Icke-bostadshus klassificerades dock inte efter antal lägenheter. Som kriterium användes svaret på frågan om mer än hälften av husets våningsyta upptas av annat än bostadslägenheter. Om frågan besvarades med Ja klassificerades lägenheterna i huset som tillhörande icke-bostadshus.

Rad- och kedjehus redovisades som småhus. På fastighetsblanketten ställdes frågan: Är huset ett rad- eller kedjehus ? Vid jakande svar skulle en radhuslänga som upptagits som _e_t_t_ hus på fastighetsblanketten vid GOs numrering delas upp i ett antal en- eller tvåfamiljshus.

Upplåtelseform

Följande upplåtelseformer redovisades i F0B:

Ägare

Bostadsrättsinnehavare Bebodda lägenheter Hyreskontrakt med husägaren Övriga

Under reparation eller ombyggnad Till uthyrning ledig Disponeras av fastighetsägaren för

annat ändamål Övriga lägenheter

Utrymd på grund av förestående rivning Upplåten utan mantalsskriven boende

Ägare: Någon i hushållet är ägare eller delägare till det hus i vilket lägenheten är belägen. Hit räknas även innehav av andelslägenhet.

Hyreskontrakt med husägaren: avser Omöblerad lägenhet.

Övriga: Hushållet förfogar över lägenheten på grund av annat avtal

än hyreskontrakt, eller avtal med annan person än husägaren (andrahandsuthyrning, tj änstebostad) .

Uppgiften om upplåtelseform för bebodda lägenheter erhölls genom en fråga på personblanketten med följande svarsalternativ: - äger huset - har erlagt insats till bostadsrättsförening - är delägare i huset - har hyreskontrakt med husägaren - har annat avtal

356 Bilaga 3

För övriga lägenheter lämnade fastighetsägaren dessa uppgifter på fastighetsblanketten. Vid GOs granskning och kodning överfördes uppgifterna i kodform till inläsningsdelen. För samtliga icke bebodda lägenheter upprättades en blankett (lägenhetsdel) av GO baserad på uppgifterna från fastighetsblanketten. Det kan i detta sammanhang påpekas att bebodd lägenhet innebär att någon person är mantalsskriven på den fastighet där lägenheten finns och är bosatt i densamma. Bland övriga lägenheter kan finnas sådana som de facto är bebodda men där ingen är mantalsskriven

å? Köksinnehav redovisades i FoB på följande sätt: - kök - kokvrå - ingetdera

Redovisningen grundar sig på svaret på frågan om köksutrymme med nedanstående svarsalternativ: - kök - kokvrå med matvrå - kokvrå utan matvrå - kokskåp - ingetdera

Kök definieras som: Ett för matlagning avsett utrymme om det upptar en total yta av minst 6 kvadratmeter och har direkt dagsbelysning genom fönster.

Matvrå: för måltider. Det skall vara mindre än 6 kvad- Ett utrymme avsett ratmeter och vara skilt från kokvrå genom vägg. Kokvrå och kokskåp definieras inte närmare. För bebodda lägenheter besvarades frågan av varje lägenhetsinnehavare. Kokvrå med matvrå jämställdes med kök i resultatredovisningen. Kokskåp särredovisades inte. För icke bebodda lägenför vilka hämtades från heter, Go upprättade blanketter, uppgiften fastighetsblanketten. På denna skulle fastighetsägaren uppge köksinnehav med beteckningarna K = kök resp Kv = kokvrå.

Bilaga 3

Antal rum

Rum med minst 6 kvadratmeters yta och med direkt dagsljus genom fönster räknades med. Som rum räknades inte kök, kokvrå, skafferi, klädkammare, badrum, tvättstuga, glasveranda eller rum i källare. I sluttningshus räknades dock gillestuga som rum om någon yttervägg hade full höjd ovan mark.

Frågan om antal rum besvarades för bebodda lägenheter av varje lägenhetsinnehavare på personblanketten.

För icke bebodda lägenheter överfördes uppgiften av GO från fastighetsblanketten till en upprättad lägenhetsdel.

Antal bostads rum

På personblankettens inläsningsdel ställdes en kompletterande fråga vad avser antalet rum i lägenheten. Den löd: Används något av rummen helt till annat än bostadsrum, t ex kontor, verkstad? Om frågan besvarades med Ja skulle antalet sådana rum uppges. För bebodda lägenheter erhölls på detta sätt uppgift om antalet icke-bostadsrum. Totala antalet rum minus antalet icke-bostadsrum gav antalet bostadsrum. I resultatredovisningen av lägenheter efter storlek gjordes grupperingen med beaktande endast av bostadsrum.

Vatten

På fastighetsblanketten (och personblanketten för enfamiljshus bebodda av ägaren) frågades om vattenledning fanns i huset. Svarsalternativen var Ja eller Nej. kodades Uppgiften på den första lägenheten i huset och överfördes sedan maskinellt till samtliga lägenheter i samma hus.

A vlopp

Se vatten.

Centralvärme

Analogt med vatten. Som centralvärme räknas även fast elvärme och fjärrvärme men däremot inte fristående elektriska värmeelement.

Vattenklosett

På pers mblanketten gavs följ ande svarsalternativ om på frågan vattenkbsett:

358 Bilaga 3

- egen

- gemensam för flera lägenheter

-ej wc

endast om WC fanns i lägenheten På fastighetsblanketten frågades eller lägenheter kunde således inte särskiljas ej . För icke bebodda om WC var egen eller gemensam.

Bad- eller duschrum

Analogt med vattenklosett.

4. 4 FoB-bandet

vid SCB har skett i ett flertal avsnitt där Den centrala bearbetningen behandlats. Det innebär att flera beolika delar av FoB-materialet innehåll Det i detta sammanhang aktuella stånd med olika skapats. bostadsdata och innehåller följande information. bandet avser

Län Kommun Församling Tätort NYKO (Nyckelkodområde) Upplåtelseform Köksutrymme Antal ej bostadsrum Antal bostadsrum Antal rumsenheter WC Bad Lägenhetsstorlek Kvalitetsgrupp Fastighetstyp Byggnadsår Ägarkategori Hustyp Vatten Avlopp Centralvärme

i beståndet utgör en enhet med ovanstående uppgifter. Varje lägenhet Beståndet har i ett senare skede av bearbetningen kompletterats hushållsuppgifter erhållits. med uppgifter om de boende varigenom

Bilaga 3 359

4. 5 G ranskningsorganisation inkl tidpunkter

Bearbetningen av FoB 75 kan uppdelas i två större delar nämligen den lokala/regionala och den centrala bearbetningen. Den lokala bearbetningen utfördes huvudsakligen av kommunens granskningsorgan (G0) medan den centrala utfördes av SCB. Den s k FoB-lagen (SFS 1975:55) reglerade bl a kommunernas åtaganden. Kommunernas arbetsinsats var mycket omfattande och av stor betydelse för de efterföljande momenten av FoB-bearbetningen. För fullföljandet av sina åligganden skulle kommunen upprätta ett lokalt granskningsorgan samt utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denna. SCB följ de arbetet genom kontaktmän på det regionala planet genom att utse s k regionledare (RL) efter förslag från länsstyrelserna. RLs uppgift var att följa GO-arbetet inom länet och bistå G0 med råd och anvisningar.

Anvisningarna för det arbete som ålåg kommunerna hade utformats av SCB och återfanns i en GO-instruktion. Denna var tämligen omfattande och bestod av två delar där den första utgjordes av en mer allmänt beskrivande inlärningsdel. Den andra delen innehöll detaljerade anvisningar och skulle användas som en uppslagsbok med lösningar för konkreta problem.

En väsentlig del av GOs arbete var att granska och komplettera blankettmaterialet. Detta måste av naturliga skäl ske under en koncentrerad tidsperiod så nära mätveckan som möjligt, vilket i sin tur ställde stora krav på bl a personalresurser. Utöver gransknings- och kompletteringsarbetet utförde GO även andra uppgifter bland vilka nedanstående kan nämnas: - distribuera fastighetsblanketter - mottaga och avregistrera person- och fastighetsblanketter - sortera och stämma av personblanketterna mot fastighetsblanketterna - numrera blanketterna - utföra kodning

Dessutom skulle GO informera allmänheten, kontrollera folkbokföringens riktighet tillsammans med pastorsämbetena, utföra kvalitetskontroll, skicka materialet till SCB m m.

Den totala arbetsvolymen varierade mellan kommunerna främst beroende på skillnader i folkmängd och storlek. Hänsyn togs också till detta när tidpunkterna för insändande av blanketterna till SCB bestämdes. GOs arbete kan sägas ha påbörjats i samband med mätveckan (20-26 oktober 1975) och avslutades mellan mars och augusti 1976. Under det senare tidsintervallet skickade kommunerna in FoBblanketterna till SCB för vidare behandling.

360 Bilaga 3 SOU 1978 : 79

5. FÖRSLAG TILL SAMORDNAD UPPGIFTSINSAMLING

5. 1 Blankettens utformning

5. 1. 1 Olika alternativ till blankett

arbetsmaterial utgörs av uppgifter Fastighetstaxeringsnämndernas som insamlas från fastighetsägarna med hjälp av deklarationsblanketter. Vid AFT 1975 användes två huvudblanketter som innehåller data av intresse för HBS 80 varav den ena användes för jordbruksoch den andra för annan fastighet. Detta innebar således att fastighet industribyggnadsfastigheter och olika typer av småhus, hyreshus, deklarerades på samma huvudblankett. Erforderspecialfastigheter liga uppgifter till ledning för taxeringen utöver dem som framgick av huvudblanketterna lämnades av olika slag. Av på deklarationsbilagor bilagorna kan nämnas lägenhetsförteckningar för hyreshusfastigheter.

Deklarationsblanketterna förtrycktes av länsstyrelsen enligt det per och distribuerades den 31 juli 1974 aktualiserade fastighetsbandet tillsammans med upplysningsblad till fastighetsägarna. omgående

FTNs beslut redovisases på särskilda formulär, s k fastighetstaxeringsavier (se sid 20). Särskilda avier fanns för jordbruksfastighet avierna utoch för annan fastighet. På de per fastighet upprättade skrevs från fastighetsbandet bl a fastighetens beteckning, identitetsnummer, ägarens namn och adress, eventuell sammanföringskod, fastighetens totalareal enligt fasägarkod, ägarens personnummer, senast åsatta taxeringsvärden samt vissa uppgifter tighetslängd, som vid senaste för värderingen. Avierna taxering legat till grund insorterades av LSM i fastighetsdeklarationerna innan deklarationsmaterialet överlämnades till FTN för handläggning.

FTNs beslutsredovisning innebar vid AFT 1975 bl a att till taxeringsavierna överföra beslutade taxeringsvärden och olika delvärden samt vissa uppgifter som legat till grund för värderingen.

De undersökningar som gjorts av expertgruppen har visat att uppsom lämnades i deklarationen och redovisades på taxeringsgifterna avierna vid AFT 1975 inte helt uppfyller statistikanvändarens krav. Vissa för statistikanvändarna nödvändiga uppgifter lämnades över Andra som till innehuvud taget inte i deklarationerna. uppgifter hållet statistikanvändarnas behov har redovisats med andra uppfyller definitioner än de som användes i statistikredovisningen i FoB 75.

Beträffande definitionerna har vid expertgruppens undersökningar framkommit att nödvändiga jämkningar bör kunna åstadkommas

(se avsnitt 5.2).

Inte heller att vissa för statistikanvändarna erforderomständigheten liga uppgifter inte lämnades i deklarationerna vid AFT 75 bör omöjav de båda undersökningarna. Gruppens unliggöra en samordning har således visat att såväl deklarationsblanketterna som dersökningar fastighetstaxeringsavierna kan utformas på ett sådant sätt att uppgifterna kan infordras och redovisas gemensamt.

SOU 1978 :79 Bilaga 3 361

På huvudblanketten för annan fastighet infordrades för samtuppgifter liga fastighetskategorier med denna beskattningsnatur. Detta innebar ett i det närmaste maximalt utnyttjande av blankettutrymmena. En ytterligare belastning av blanketten med de för statistikanvändarnas behov nödvändiga uppgifterna skulle enligt gruppens mening göra den alltför svåröverskådlig och ohanterlig. Detta gäller såväl ur uppgiftslämnarsynpunkt som ur bearbetningssynpunkt. Gruppen har därför övervägt olika alternativ till lösning av uppgiftslämnarförfarandet vid en samordnad uppgiftsinsamling. En beskrivning av de olika alternativen lämnas nedan. Utgångspunkten för övervägandena har bl a varit att uppgiftsmängd och uppgiftsinnehåll vid AFT 81 i stort sett kommer att överensstämma med AFT 1975. Beträffande de uppgifter som skall tillföras för att statistikanvändarnas behov av byggnads- och lägenhetsdata skall kunna tillgodoses hänvisas till underbilaga 3. 4.

Alt 1

Annan fastighet

Den deklarationsblankett som vid AFT användes för samtliga fastigheter med denna beskattningsnatur uppdelas enligt nuvarande förslag på två huvudblanketter, varav den ena användes för småhusfastighet och den andra för övriga fastigheter dvs hyres-, industri- och specialfastigheter. Fastighetstaxeringsavierna uppdelas på. samma sätt. Förslaget bygger på förutsättningen att förfarandet vid granskning och beslutsredovisning i stort sett sker på samma sätt som vid AFT 75.

På huvudblanketten redovisas i huvudsak uppgifter om byggnaderna. FoB i traditionell mening redovisar hushållsdata i kombination med lägenhetsdata, vilket innebär att personbeståndet (hushållen) kopplas till bestämd lägenhet. Med den föreslagna av huvudutformningen blanketterna har tillräckligt utrymme skapats för att samtliga de nödvändiga statistikuppgifterna om såväl byggnader som lägenheter skall kunna lämnas för småhus som helt användes av ett hushåll. För övriga typer av annan fastighet måste uppgifterna om lägenhet insamlas på en särskild blankett, en s k lägenhetsförteckning (underbilaga 3.1). Ett principförslag till sådan har även upprättats. Lägenhetsförteckningen skall utgöra bilaga till deklarationsblanketten. På en lägenhetsförteckning lämnas uppgifter för endast en fastighet.

Huvudblanketten för de kategorier av annan fastighet som ej är småhus utformas så att samtliga de för statistikanvändarna nödvändiga uppgifterna om bostadsbyggnader kan lämnas för samtliga typer utom för industribyggnader. Fullständiga uppgifter skulle i och för sig behövas även för denna typ i de fall bostadslägenhet finns. Med hänsyn dels till de relativt få fall industribyggnad innehåller bostadslägenhei och dels till den speciella karaktären på sådana byggnader, har SCB accepterat att utnyttja de uppgifter som lämnas för fastighetstaxeringen.

3 362 Bi laga

förslag till deklarationsblankett innebär ett ökat Expertgruppens uppgiftslämnande för skattefria fastigheter och byggnader om de innehåller bostadslägenheter. Till denna grupp räknas bl a kommunikationsfastigheter, försvarsfastigheter och byggnader för allmän förvaltning och undervisning. För uppgiftslämnarna innebär förslaget totalt sett ej någon ökad belastning. Vid en FoB enligt tidigare modell skulle uppgifterna ändock lämnas på en separat blankett. Beträffande för dessa fastigheter hänvisas till granskningsförfarandet särskilt avsnitt.

HBS uppgifter om lägenheter skall lämnas på lägenhetsförteckning för samtliga kategorier av annan fastighet utom för enfamiljshus som bebos av ägaren.

J ordbruksfastighet

För bostadsbyggnader på jordbruksfastighet kan uppgifter hämtas på samma sätt som för kategorin annan fastighet.

Alt II

Den ovan föreslagna utformningen av blanketten innebär att uppgift lämnas på samma om samtliga byggnader på en taxeringsenhet deklarationsblankett. Detta innebär ingen förändring gentemot det system som tillämpats vid senaste allmänna fastighetstaxeringar. vid tidigare allmänna fas- Skillnaden i jämförelse med blanketterna består i att större utrymmen tillskapats med häntighetstaxeringar syn till tillkommande statistikuppgifter.

har emellertid övervägt alternativa sätt att utforma blan- Gruppen ketterna. skulle en tvåsidig blankett kunna upprättas för Exempelvis som ingår i en taxeringsenhet. Fördelen med denna varje byggnad skulle bl a vara att bättre utrymme kunde tillskapas för de lösning som skall lämnas för AFT och HBS. Blanketten skulle uppgifter bli överskådlig och lätt att bearbeta. Väsentligare ändå härigenom är att blanketten eventuellt kunde utformas på ett sådant sätt att den skulle kunna utgöra underlag för besluts- och uppgiftsredovisningen för såväl AFT som HBS. Det förfarande som hittills tillämpats och även förutsätts i alternativ I är att uppgifter och värden överförs till Detta skulle inte bli nödvändigt enligt alternativ taxeringsavier. II. Metoden kräver emellertid att blanketterna för varje taxeringsenhet kan hållas samman exempelvis i ett aktomslag varå uppgifter om ingående fastigheter, ägare, arealuppgifter, ägoslagsfördelning m m skulle redovisas. Aktomslaget kan utformas som beslutsunderlag för de uppgifter som ej framgår av byggnadsblanketterna.

Det skisserade alternativet är förknippat med vissa olägenheter. Särskilt består av flera fastigheter (Olli i de fall en taxeringsenhet byggnader skulle hanteringen av materialet hos uppgiftslämnare och granskningspersonal försvåras genom den ökade pappersvolymen. Den största skulle emellertid sannolikt uppkomma vid olägenheten eftersom stansunderlaget blir splittrat på ett flertal registreringen

Bilaga 3 363

dokument. Gruppen har i detta skede inte heller utvecklat alternativet i detalj, utan närmast velat peka på ett alternativ som trots allt skulle kunna ge vissa rationaliseringsvinster genom att taxeringsavin skulle göras överflödig.

Alt III

Gruppen har även övervägt möjligheterna att utforma en direkt stansbar för HBS och AFT gemensam uppgiftsblankett med i stort sett samma innehåll som den vid AFT 1975 använda deklarationsblanketten. Med hänsyn dels till att utrymme måste tillskapas för fastighetstaxeringsnämndens noteringar och dels till det med HBSs uppgifter utökade innehållet skulle en sådan blankett bli svår att göra överskådlig och läsbar. Vissa tekniska problem i samband med förprintning av olika uppgifter skulle dessutom uppstå. En blankettutformning i enlighet med den skisserade kräver omfattande utredningar och försök innan den blir praktiskt användbar.

5. 1. 2 Expertgruppens förslag

Gruppen föreslår att en gemensam blankett för uppgiftsinsamling utformas enligt alternativ I. Blanketten är endast att betrakta som ett principförslag som visar hur en samordnad uppgiftsinsamling är möjlig. De övriga alternativen ger i och för sig utrymme för utveckling och rationalisering av uppgiftsinsamlingen och framför allt beslutsredovisningen. En sådan utveckling kräver emellertid omfattande insatser med försök och undersökningar. Bl a på grund av tidsskäl har möjligheter härtill inte funnits för expertgruppen.

Fastighetstaxeringskommittén har ännu inte tagit ställning till hur fastighetsdeklarationsblanketterna lämpligast bör utformas. Expertgruppens förordade förslag ger möjligheter till en praktisk användbar metod för en samordnad uppgiftsinsamling till HBS och fastighetstaxeringen. Gruppens förslag till organisation bygger på en blankettutformning i överensstämmelse med alt l. Det är dock inte uteslutet att fastighetstaxeringskommittén finner att blankettutformningen bör ske på annat sätt. Enligt expertgruppen skulle detta inte behöva utgöra något hinder om redovisade krav för samordning ändock kan tillgodoses.

5. 2 Innehåll i blanketten

5. 2. 1 - Definitioner, klassificeringar och benämningar överväganden och förslag

I det följande görs utifrån genomgången i kap 3. 3. 2 och 4. 3.2 av använda variabler i FOB 75 och AFT 75 en jämförelse mellan definitioner, begrepp och klassificeringar i de båda undersökningarna. En översiktlig jämförelse görs i underbilaga 3.4. Expertgruppen framlägger därvid förslag till gemensamma definitioner m m. Dessa har underställts fastighetstaxeringskommittén respektive SCB för syn-

364 Bilaga 3

punkter. Som framgår av kommentarerna i samband med varje förslag har man i allt väsentligt kunnat acceptera de av expertgruppen framlagda förslagen.

Regional indelning

Län, kommun, församling

I både HBSs fastighetsblankett och i deklarationsblankett skall uppgifter om län, kommun och församling anges. På deklarationsblanketten upptas taxeringsenhetens (definition se ovan) församlingstillhörighet medan det i FoB 75s fastighetsblankett angavs motsvarande uppgift för fastigheten.

Om en gemensam blankett tillskapas innebär den nämnda skillnaden i praktiken inte några svårigheter vid bestämning och redovisning av den regionala tillhörigheten för fastigheter och byggnader enligt tidigare FoB-principer.

Ägarkategorier

En viss skillnad föreligger mellan den kategoriindelning som görs i FoB respektive fastighetstaxeringen. I FTR redovisas ägarkategori för taxeringsenheten medan FoB 75 redovisar fastighetens ägare. I flertalet fall motsvaras en fastighet av en taxeringsenhet. I FoB 75 blanketten finns angivet 6 kategorier medan FTR innehåller uppgift om 10 ägarkategorier.

En jämförelse visar följ ande.

a) Stat: I FoB 75 inräknas AB som ägs eller kontrolleras av staten i denna kategori. I FTR räknas dessa AB till den särskilda kategorin Svenskt AB.

b) Kommun: I FTR uppdelas ägarna på borgerlig kommun och kyrkan.

Bägge dessa kategorier förs i FoB 75 till kommun. Kommunägda AB förs i FoB 75 till kommun men i FTR till Svenskt AB. c) Allmännyttiga bostadsföretag: Har olika koder i FTR och FoB 75 men är samma kategori. d) Bostadsrättsförening: Har olika koder i FTR och FoB 75. e) Fysisk person, dödsbo: FTR skiljer på fysisk person och dödsbo medan FoB 75 sammanför dessa till en kategori enskild person. I FoB 75 ingår under enskild person även familjestiftelser. f) Svenskt AB: Denna kategori återfinns ej som separat post i FoB 75 utan går där in under övrigt. g) Annan juridisk person: Denna kategori återfinns i FTR men går in under övriga i FoB 75.

Bilaga 3

Om en gemensam blankett utformas för att utnyttjas i både HBS och AFT, måste gemensamma definitioner och koder skapas. Enligt expertgruppens mening bör därvid fastighetstaxeringens indelning, definitioner och koder kunna utgöra grund med smärre modifieringar.

Följande ändringar bör ske: - I HBS bör kategorin stat renodlas så att statligt ägda AB ingår under rubriken övrigt tillsammans med andra svenska AB. Motsvarande bör ske för kommunägda AB. - I HBS inkluderas familjestiftelser i kategorin FTR fysisk person. hänför samtliga stiftelser till annan juridisk person. Expertgruppen anser att HBS bör kunna använda FTRs klassificering. - Benämningen då uppgift om ägare saknas, betecknas olika. Gruppen föreslår att FTRs benämning kvarstår och även används i HBS.

Byggnadsår

Som framgår av tidigare avsnitt föreligger en skillnad i den definition och klassificering av byggnadsår som användes i FoB 75 och fastighetstaxeringen. FoB 75s periodindelning utnyttjas även i andra statistiska sammanhang t ex bostadsbyggnadsstatistiken. Fastighetstaxeringsbandets uppgift om byggnadsår/period kan vara vägd. I fastighetsdeklarationen skall i första hand det faktiska byggnadsåret anges eller alternativt en byggnadsperiod. Under att det förutsättning faktiska byggnadsåret anges tillgodoses statistikanvändarnas önskemål.

Det är svårt att ange exakt byggnadsår för äldre hus. Expertgruppen anser att anvisningarna liksom hittills bör ge möjlighet att ange byggnadsperiod. För hus byggda efter 1960 bör alltid exakt årtal kunna återfinnas. Beträffande den skillnad som f n finns mellan FoB 75s och fastighetstaxeringens klassindelning föreslår expertgruppen att FoBs indelning i framtiden även används i taxeringen. Därigenom erhålls en klassindelning som även tillämpas i annan officiell statistik.

Gruppen föreslår att den definition av byggnadsår som används i fastighetstaxeringen blir gällande.

Fastighetstaxeringskommittên har med tvekan ställt sig bakom förslaget att FoB 75s klassindelning skall tillämpas även i fastighetstaxeringen. Förslaget innebär bl a att vissa omräkningstabeller måste tas fram, så att inte fastigheter med byggnadsår 1955 1950, osv hamnar i en lägre klass än tidigare, vilket skulle kunna påverka taxeringsvärdet vid en jämförelse med tidigare taxeringar.

SCB har inte haft några invändningar mot den definition av byggnadsär som används i fastighetstaxeringen.

366 3 sou 1978:79 Bilaga

Hustyp - Typkod

I Fob 75 används termen hustyp för att klassificera byggnader som enfamiljshus, tvåfamiljshus, flerfamiljshus samt icke bostadshus . Indelningen bygger på antal bostadslägenheter i husen och ger en uppfattning om deras användning. Begreppet hustyp i fastighetstaxeringen används för att klassificera vilken av i anvisningarna beskriven byggnadssektion rörande en- och tvåfamilj sfastigheter som bäst motsvarar byggnaden. Detta kan närmast sägas vara en klassificering av byggnadernas tekniska utformning.

l fastighetstaxeringen görs en klassificering efter taxeringsenhetens avsedda eller pågående användning. Den kod som sätts för denna användning benämns typkod. Typkoden ger delvis samma information som FoB 75s begrepp hustyp. En viss förvirring kan uppstå då dessa används i olika sammanhang. Vid en samordning av fastighetstaxeringen och HBS är det viktigt att begreppen samordnas

Expertgruppen föreslår att hustyp förbehålls klassificering efter användning. Detta skulle innebära att fastighetstaxeringens hustypsbegrepp skulle behöva ändras exempelvis till husform. Fastighetstaxeringen skulle kunna behålla begreppen typkod och typkodsklassificering vilka närmast associerar till en fastighets och byggnads användning.

Fastighetstaxeringskommittén har i princip accepterat förslaget till ändring av begreppet hustyp i taxeringen.

Det föreligger en viss skillnad i definition och benämning av de olika kategorierna inom nuvarande hustyp respektive typkod.

SCB har arbetat fram ett förslag till gemensam klassificering och terminologi på produktindelning inom området för byggnadsstatistik och register, det s k Svensk byggnadsproduktindelning (SBI). I förslaget omfattar gruppen småhus fyra undergrupper: friliggande enbostadshus, friliggande tvåbostadshus, kedjehus (vart och ett av två eller flera med varandra via garage, förråd o d sammanbyggda småhus) och radhus (vart och ett av två eller flera med varandra direkt sammanbyggda enbostadshus). I förslaget bildar således radhus (inklusive parhus) och kedjehus egna grupper. Detta möjliggör t ex information om energiförbrukning på olika hustyper. I förslaget har vidare gränsdragningen mellan småhus och flerbostadshus förskjutits så att kedj ehus med två bostäder klassificeras som småhus medan radhus med två bostadslägenheter räknas som flerbostadshus och jämställs med flerbostadshus som uppförs i två plan.

Expertgruppen ser det som angeläget att terminologin blir enhetlig och att denna ansluts till den föreslagna nomenklaturen. Detta innebär förändringar både i en ev kommande HBS och fastighetstaxeringen i nuvarande benämningar och definitioner. l en gemensam blankett skulle den ovan nämnda terminologin införas för småhus.

sou 1978:79 Bilaga 3 367

Fastighetstaxeringskommittén har inte till alla delar f n kunnat ta ställning till förslaget. Att radhus och kedjehus skall bilda egna grupper torde kunna accepteras, medan närmare utredning måste ske beträffande konsekvenserna av att räkna radhus med två bostadslägenheter som flerbostadshus. Något definitivt ställningstagande har ej heller kunnat erhållas beträffande benämningarna.

I FoB 75 definierades de olika hustyperna efter antalet bostadslägenheter i huset och hustypen avser således byggnaden som enhet. FTs typkod anger hur taxeringsenheten används och är bebyggd. Definitionen av olika typkoder grundas bland annat på om huset är inrättat för en, två eller fler familjer. Denna skillnad bör överbryggas för att jämförelse skall kunna göras mellan typkoden i fastighetstaxeringen och hustypklassificeringen i FoB 75. En gemensam definition för bestämning av de olika typerna inom småhus bör skapas. Expertgruppen anser att den definition som används i fastighetstaxeringen är den mest logiska. HBS bör därför anpassa sin definition till fastighetstaxeringens och definiera hustypen efter om huset är inrättat för en, två eller flera familjer (hushåll). Detta skulle inte behöva hindra en jämförelse med tidigare FoBar. Systemet med lägenhetsförteckning ger möjlighet att redovisa t ex hus, inrättat för två familjer (hushåll) men där endast en familj (ett hushåll) bor. Därigenom skulle en motsvarighet till FoB 75s tidigare begrepp enfamiljshus kunna skapas.

Vissa problem torde föreligga att för FTRs typkod 17 erhålla rätt uppgift om antalet en- respektive tvåfamiljshus enligt HBS kodningen även med lägenhetsförteckning. Detta torde smidigast kunna lösas genom lämplig utformning på instruktionerna till fastighetsägarna.

HBS ser det som möjligt att genomföra den föreslagna ändringen.

Vissa andra skillnader finns mellan FoB 75 och fastighetstaxeringen 75 i benämningar och definitioner av olika hustyper.

I FoB 75 medräknades inte fritidshusen dvs hus som enbart utnyttjades för fritidsboende. Fritidshus med permanentboende (mantalsskrivna, skulle däremot medräknas i både FoB och AFT. En viss risk för skilda klassificeringar i FoB resp AFT förelåg. Eventuellt skulle en samordning med HBS innebära förbättrade möjligheter till en riktigare taxering av AFT genom kopplingen till mantalsskrivningen.

Till småhusen räknas i AFT taxeringsenhet med två eller flera småhus inrättade till bostad för fler än två familjer (typkod 17). Uppgifter om dessa hus ifylls på hyresblanketten. Exempel härpå är småhus som stadigvarande är upplåtna med bostadsrätt eller hyresrätt. Dessa betraktas i HBS som en- eller tvåfamiljshus.

IHBS används begreppen flerfamiljshus och icke-bostadshus. Ickebostadshus är sådana hus som till mer än hälften upptas av annat än bostadslägenheter, t ex kontor eller affärer. I AFT används begreppet hyreshus varvid hyran utgör grund för uppdelning i typkoder.

368 Bilaga 3

I AFT anges för hyreshus för varje byggnad hur många kvm yta som upptas av bostäder resp kontor, butiker eller övriga utrymmen. Detta möjliggör en uppspaltning som motsvarar FoB 75 på flerfamiljshus resp icke-bostadshus. För hyreshus som i FTR kodas som typkod 17 eller 18, dvs betraktas som småhus, skall uppgift; lämnas på hyreshusblanketten varigenom det även för dessa hus i HBS i princip skulle vara möjligt att särskilja icke-bostadshus.

I FTR åsätts typkoder för specialfastigheter och industrifastigheter. Till specialfastigheter förs byggnader som ej direkt kan hänföras till industribyggnader, hyreshus eller småhus. Hit hör t ex skattepliktiga byggnader för sjukvård, hotell, teatrar, bio etc. Uppgifter om dessa fastigheter ges på industriblanketten. Om det fanns en bostadslägenhet i dessa byggnader redovisades denna i FoB 75. En samordning av HBS - AFT skulle genom kopplingen till mantalsskrivningen göra det möjligt att lokalisera lägenheter i specialfastigheterna.

l FoB 75 ingår inte specialbostäder (kollektiva bostäder), t ex ålderdomshem, studentbostäder osv. Om sådana bostäder inte skall ingå i populationen vid HBS måste de kunna identifieras i fastighetsdeklarationsblanketten. Detta kan ske genom kodifiering.

Sammanfattningsvis kan beträffande ovan nämnda skillnader konstateras att FoB 75s klassificeringar går att erhålla genom sammanslagning av olika typkoder i fastighetstaxeringsregistret. Dessutom behöver vissa variabler, t ex uppgift om den totala våningsytan till mer än hälften upptas av annat än bostäder tillföras en gemensam blankett.

Inom SCB har även studerats redovisningen i taxeringen av hyreshus. Man påpekar bland annat att begreppet hyreshus sedan gammalt i dagligt tal används om flerbostadshus. På hyresblanketten vid AFT 75 redovisades inte bara flerbostadshus utan även småhus för uthyrning. Dessutom skulle denna blankett användas för fastigheter med uthyrningslokaler och för fastighet med byggnad för egen rörelse. Expertgruppen föreslår därför att termen hyreshus som blankettbenämning ersätts av hyreshus m fl. Detta har i princip godtagits av fastighetstaxeringskommittên.

Dispositionsform och upplåtelseform

Behovet av statistik om lägenheternas användning (disposition eller upplåtelseform) tillgodoses genom att i lägenhetsförteckningen ställa en fråga om detta.

SOU 1978: 79 Bilaga 3 369

Köksinnehav

Expertgruppens förslag innebär att statistikbehovet täcks av lägenhetsförteckning. Definitionsmässigt föreligger inga skillnader.

Antal rum/lägenheter

Några större skiljaktigheter föreligger i praktiken inte i definitionen av rum. En ev gemensam blankett innebär att definitionen skall vara lika. Expertgruppen anser att utformningen bör göras gemensamt av SCB och fastighetstaxeringskommittén genom kontakter i samband med den slutliga utformningen av blanketten.

WC, bad eller duschrum

Expertgruppens förslag om lägenhetsförteckning täcker till en del statistikbehovet. Viss komplettering och registrering av befintliga variabler i fastighetsdeklarationstaxeringsblanketten har föreslagits av expertgruppen och accepterats av fastighetstaxeringskommitén.

Vattenledning i huset, avlopp

Expertgruppens förslag innebär att variabeln införs i en gemensam blankett för samtliga hustyper. Ett ställningstagande bör ske om variablerna över huvud taget behöver ingå. Detta har ännu inte skett.

Centralvärme/fast elvärme

Expertgruppens förslag innebär att HBS använder sig av fastighetstaxeringens indelning.

3 370 Bilaga

. Övriga förändringar

- Varje byggnad måste i HBS kunna knytas till en fastighet, liksom varje lägenhet på lägenhetsförteckningen måste kunna knytas till en förslag innebär att uppgiftslämnaren redobyggnad. Expertgruppens visar på vilken fastighet viss byggnad är belägen genom att för varje byggnad ange det förtryckta ordningsnumret för fastigheten.

är medveten om att det i vissa fall kan bli problem Expertgruppen att föra byggnad till rätt fastighet särskilt på för en fastighetsägare Eftersom hushållsredovisningen i HBS bl a jordbruksfastighet. till en sådan identifikation måste särskilda bygger på möjligheten kontrollinsatser göras av granskare i detta avseende.

Mer än hälften av - Uppgifterna om småhus utökas med variablerna husets är annat än bostadsyta, antal rum som används våningsyta till kontor, verkstad 0 d, ej WC, ej badrum.

har accepterat att blanketten utökas Fastighetstaxeringskommittén med ovanstående variabler och att data registreras.

- För att tillgodose statistikbehoven av uppgifter om samtliga lägenheter föreslår expertgruppen att vissa uppgifter om ej skattepliktiga skall vara ifyllda av fastighetsägarna. Det fastigheter fullständigt om dessa fastigheters bostadsbyggnader samt bygggäller uppgifter nadernas Fastighetstaxeringskommittén har bostadsutrymmen. från fastighetsägarna, under förutaccepterat att uppgifter insamlas sättning att registreringen och granskningen av uppgifterna ej innebär merarbete för de myndigheter som arbetar med taxeringen. Probleberörs ytterligare i avsnittet men med ej skattepliktiga fastigheter om organisation.

- Variabeln till- och ombyggnad efter 31.12.1969 motsvaras i FoB 75 föreslår att av Har huset byggts om sedan 1955. Expertgruppen variabelutformning även skall gälla för HBS. fastighetstaxeringens SCB har inget att invända mot detta.

Byggnad och hus - definitioner och begrepp

Definitionen av byggnad resp hus skiljer sig något åt i fastighetstaxeringen och FoB 75. Taxeringens byggnadsbegrepp är något vidare än FoBs och täcker behovet genom att däri ingår byggnader med lägenheter. förslag är att HBS ansluter sig Expertgruppens till det i taxeringen använda begreppet byggnad, vilket accepterats av SCB. vill här omnämna svårigheten att finna en Expertgruppen definition nomenklaturenhetlig av byggnad resp hus. I t ex tekniska centralens rörande plan- och byggtermer 1975 saknas publikation definition av begreppet byggnad medan hus finns definierat.

Bilaga 3 371

5. 2. 2 Numrering av fastigheter, byggnader och lägenheter överväganden och förslag

För att kunna sammankoppla husdata för flerfamiljshus och hus- och lägenhetsdata för enfamiljshus med HBSs individbestånd krävs samkörning av fastighetstaxeringsregistret och SCBs personregister. Som samkörningsbegrepp används uppgifterna om län, kommun, församling, fastighetsnummer (eller fastighetsbeteckning) och byggnadsnummer.

Dessa uppgifter finns i fastighetstaxeringsregistret. Personregistret innehåller uppgift om bl a län, kommun, och fastighetsförsamling nummer (fastighetsbeteckning). Byggnads- och lägenhetsnummer överförs av GO från lägenhetsförteckningarna till HBSs personblanketter. En lägenhetsförteckning får innehålla för endast uppgifter en fastighet. Uppgifterna registreras och uppdaterar personregistret före En förutsättning samkörningen. för att samkörningen ska ske på ett sådant sätt att individerna påförs rätta och lägenbyggnadshetsuppgifter är att hus- och lägenhetsnumreringen gjorts riktigt.

Huvudprincipen vid numreringen ska vara att varje enskild byggnad på en fastighet erhåller ett unikt nummer. Dubbletter av husnummer ska således t ex inte förekomma. I de fall en fastighet delats i mer än en taxeringsenhet och har olika ägare finns risk för att byggnader på skilda taxeringsenheter inom samma fastighet kan ges samma husnummer. En möjlighet att undvika i sådana dubblettnumrering fall är att delnumret i fastighetsnumret (beteckningen) bibehålls och utnyttjas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas dessa fastigheter vid kontroll av numreringen. Det fastighetsordningsnummer som finns med i blankettförslaget syftar också till att undvika dubblettnumrering. Expertgruppen har övervägt andra alternativ om hur identiteten ska utformas för att möjliggöra en samkörning. Bland annat har diskuterats att uppgiftslämnaren i klartext skulle utsätta det officiella namnet eller det officiella nummer som tillhör fastighetsbeteckningen framför byggnadsnumret. Vidare har möjligheten att löpande numrera byggnaderna per fastighet penetrerats. Med den blankettutformning som gruppen föreslår har detta alternativ befunnits svårt att genomföra. Annars skulle en sådan byggnadsnumrering vara att föredra.

Expertgruppens förslag till byggnadsnumrering skulle kunna utvecklas. FTR kunde bli ett i statistiska sammanhang och i samhällsplaneringen användbart byggnadsregister. De största problemen därvid torde vara aj ourhållningen och anknytningen till registerkartan. Den föreslagna numreringen av byggnader inom taxeringsenhet skulle relativt lätt maskinellt, genom kunfastighetsanknytningen, na göras till en numrering per fastighet.

372 Bilaga 3

För samordningen mellan fastighetstaxeringen och HBS behövs ingen identifiering på referenskarta eller ett enhetligt system för nummersättningen. För att möjliggöra för HBS att ta fram en hushållsstatistik fordras att individerna kan kopplas till lägenhet. Expertgruppens förslag till lägenhetsförteckning innebär en lösning på detta problem. I lägenhetsförteckningen skall varje lägenhet erhålla ett unikt lägenhetsnummer per byggnad enligt samma principer som användes vid FoB 75. Sambandet med fastighetstillhörighet erhålls genom att lägenhetsförteckningen innehåller uppgift om län, kommun, församling och fastighetsbeteckning.

Expertgruppen ser det som en fördel om bestämda regler kunde utformas för hur lägenhetsnumreringen skulle ske. Detta är dock inget krav från gruppens sida. Det är således möjligt att liksom vid tidigare taxeringar t ex låta uppgiftslämnaren lämna en intern datalista i stället för att specificera lägenheterna på blanketten så länge som en fastighets- och byggnadsanknytning sker. Eventuella regler for lägenhets- och byggnadsnumrering bör enligt expertgruppen utformas i samråd mellan SCB, RSV och CFD. Detta kräver dock vidare utredning.

sou 1978:79 Bilaga 3 373

6 GRANSKNINGSORGANISATION

6. 1 Allmänt

I det följande diskuteras en skiss till granskningsorganisation då data till HBS och fastighetstaxeringen samlas in på en för undersökningarna gemensam blankett. Organisationsförslaget bygger på att insamlade data i möjligaste mån registreras av fastighetstaxeringsorganisationerna samt att HBS-data i deklarationerna granskas och kompletteras utöver vad som tidigare ansetts behövas i taxeringen. Ett flödesschema enligt förslaget återfinns i underbilaga 3. 5. Gruppen redovisar även översiktligt två alternativ till det förordade förslaget. l avsnitten 3. 5 och 4. 5 har en översikt gjorts av granskningsorganisationens utformning vid 1975 års fastighetstaxering och F0B 75. Denna redovisning utgör bakgrund till det framlagda förslaget.

6. 2 Förslag till ny granskningsorganisation

6. 2. 1 Inledning

En granskningsorganisation för samordning av HBS och fastighetstaxeringen skulle idealt byggas upp så att allt insamlingsarbete, granskningsarbete samt överföring till datamedia av uppgifterna kunde ske via den organisation som skapas för arbetet med den allmänna fastighetstaxeringen.

Expertgruppen har emellertid bedömt det som osannolikt att LSM och fastighetstaxeringsnämnderna (FTN) i nuvarande form skall kuxma belastas med granskning, etc av framför komplettering allt lägenhetsdata, vilka enbart behövs för statistikframställning. Nämndernas primära syfte är att utifrån inhämtade data bestämma värdefaktorer och taxeringsvärden. Man riskerar bl a vid ökad arbetsbelastning att få förseningar i det redan nu ur tidssynpunkt pressade taxeringsarbetet. Expertgruppens förslag är inriktat på att i möjligaste mån undvika en ytterligare belastning för fastighetstaxeringsnämnderna.

Förslaget innebär i korthet att insamlingen av HBS bostadsuppgifter (fastighets-, hus- och lägenhetsuppgifter) sker gemensamt med fastighetstaxeringen vid ett tillfälle. För bebodda enfamiljshus erhålls samtliga uppgifter på en huvudblaxilçett. För resterande hus bifogas dessutom en förteckning över lägenheterna. Materialet insamlas till ett gemensamt Efter överinsamlingsställe. sortering lämnas fastighetsdeklarationerna till FTN samt personuppgifterna och lägenhetsförteckningarna till HBSs GO.

Vid FTN genomgår materialet granskning och komplettering. Taxeringsvärden åsätts. Därefter sänds det successivt till lokal skattemyndighet för viss kontroll och vidare befordran till länsdatakontoren där stansning sker. På länsdatakontoren skapas således det fastighetstaxeringsregister (fastighetsband) som bl a innehåller de för HBS aktuella bostadsuppgifterna.

3 374 Bilaga

HBSs GO får som huvuduppgift att granska lägenhetsförteckningarna, överföra lägenhetsdata till optiskt läsbar personblankett och påföra personblanketterna byggnads- och lägenhetsnummer. Efter registsker en samkörning av fastighetstaxeringsregistret och HBSs rering personregister. En närmare genomgång av de olika delarna i gransksker i det följ ande. Därvid behandlas även konningsorganisationen sekvenserna för uppgiftslämnarna.

6. 2. 2 Länsstyrelsens arbetsuppgifter

För länsstyrelsen innebär expertgruppens förslag att som tidigare en förprintning skall ske av deklarationerna i den omfattning som gjordes vid allmänna taxeringen 1975 med bl a uppgifter om fastigheter som ingår i taxeringsenheten. Tillkommande uppgift blir eventuellt förprintningen av lägenhetsförteckningen med län, kommun, församling och fastighetsbeteckning (ev fastighetsnummer). Vid kontakter med SCB har det framkommit att det vore fördelaktigt om fastighetsnummer fanns kvar. Det är fastighetslängdens gamla osäkert om man i RTB till 1980 hinner genomföra alla de nämligen ändringar som blir följ den av att den officiella fastighetsbetecknigen ersätter fastighetsnumret som identifikationsbegrepp.

6. 2. 3 Konsekvenser för uppgiftslämnarna

Vid senaste allmänna fastighetstaxeringen skulle fastighetsägarna i deklarationsblankett antingen för annan fastighet eller för fylla jordbruksfastighet. Expertgruppens förslag innebär att blanketten för annan fastighet på två olika blanketter, varav den ena uppdelas skall användas för småhus, tomtmark m m och den andra för hyreshus, industribyggnad m fl. Till varje typ av blankett hör en lägenhetsförteckning. Denna skall ifyllas för samtliga bostadsbyggnader utom av ägaren till bebodda enfamilj shus.

De största fördelarna med en gemensam uppgiftsinsamling ligger i att uppgifter som behövs för AFT och HBS kan lämnas på en blankett vid ett tillfälle.

som tidigare har funnits i både FoB och AFT kommer att Uppgifter utformas så att gemensamma begrepp, definitioner och klassificevilket borde underlätta uppgiftslämnandet. Dessringar föreligger utom kommer uppgiftslämnaren i flertalet fall ej att behöva belastas med ett flertal för komplettering. I förhållande till förfrågningar kommer att behöva fylla i tidigare taxeringar uppgiftslämnarna något fler variabler. Vidare kommer ägare av tvåfamiljsfastigheter, industrihus med lägenheter samt vissa övriga ägare att behöva lämna en lägenhetsförteckning. Man bör därvid beakta att då FoB och AFT skedde vid skilda motsvarande uppgifter skulle tidigare tidpunkter lämnas både till AFT och FoB. Expertgruppen förordar att fastighetsdeklaration, och personblankett insänds lägenhetsförteckning eller avlämnas till ett gemensamt insamlingsställe.

sou 1978:79 Bilaga 3 375

Personblanketterna kunde i FoB 75 insändas i portofria svarskuvert. Personblankett och deklarationsblankett skulle för ägare till enfamiljshus vid en samordning kunna insändas i gemensamt svarskuvert. Däremot torde detta inte kunna ske för deklarationsblanketterna för övriga fastighetsägare. Denna fråga måste närmare utredas genom kontakter mellan RSV och SCB.

6. 2. 4 Förslag till sorteringsrutiner med anlitande av LSMorganisationen

Fastighetsdeklarationer inkl lägenhetsförteckningar samt personblanketter avlämnas till gemensamt insamlingsställe med anknytning till LSM. Det insamlade materialet behandlas enligt förljande rutiner.

a) Utsortering av personblanketter och lägenhetsförteckningar. I samband härmed kontrolleras att numrering av hus och lägenheter skett på rätt sätt i deklarationer och lägenhetsförteckningar. lakttagna felaktigheter i numreringen rättas. Påminnelser utsänds vid behov.

b) Granskning av deklarationsblanketter avseende BBS-variabler. Iakttagna brister markeras till ledning för FTNs arbete med kompletteringar och rättelser. c) Personblanketter och lägenhetsförteckningar överlämnas till HBSs GO. Avsikten är att G0 skall bearbeta detta material parallellt med fastighetstaxeringsarbetet. Om lägenhetsförteckningarna ej kan avvaras i taxeringsarbetet blir ett kopieringsförfarande aktuellt.

d) Sortering av fastighetsdeklarationer, fastighetstaxeringsavier och andra handlingar enligt gällande rutiner.

e) I förekommande fall upprättas taxeringsavier och vidtages andra kompletteringsåtgärder enligt gällande rutiner. f) Överlämna fastighetsdeklarationer inkl insorterat material till fastighetstaxeringsnämnderna.

I LSMs arbetsuppgifter i samband med såväl fastighetstaxering som inkomsttaxering ingår bl a att mottaga och sortera deklarationer och andra taxeringshandlingar. Hos LSM finns den rutin och de erfarenheter som erfordras för att sorteringsarbetet skall kunna bedrivas med nödvändig precision och snabbhet. Denna kapacitet bör därför i första hand utnyttjas för utförandet av beskrivna arbetsuppgifter. Med hänsyn emellertid till den volymökning som HBS-uppgifterna innebär och de kontrollåtgärder som skall utföras i sorteringsskedet bör även resurser tillföras från HBS-organisationen för att arbetsuppgifterna skall kurma utföras utan förseningar. Hur denna fråga skall lösas i detalj måste utredas närmare genom kontakter mellan RSV och BBS-organisationen. Under punkterna d) till f) beskrivna åtgärder är renodlade LSM-uppgifter. Den del av punkt a) som avser påminnelser gäller var för sig såväl BBS-organisationen som LSM. Om påminnelser skall kunna utsändas i detta skede och sorteringsarbetet vad gäller

punkterna

a-c) inte skall bedrivas inom ramen för LSM-organisationen måste en särskild myndighet tillskapas genom lagstiftning för dessa arbetsuppgifter.

376 Bilaga 3

En alternativ insamlingsmetod vore att låta allt material gå direkt till HBSs granskningsorganisation, vilken i så fall skulle utföra vissa av LSMs moment enligt ovan (utsortering av lägenhetsförteok-

viss granskning och sortering). Nackdelen är att man riskerar

ning, en viss tidsförskjutning i det material som skall sändas vidare till LSM. Troligtvis skulle HBSs Go kunna ta över moment som insortering av fastighetstaxeringsavier, sortering på taxeringsdistrikt m m.

Oberoende av vilket alternativ som väljs för insamling av deklarationerna måste FTN snarast möjligt ha tillgång till deklarationerna och därtill hörande material. Deklarationerna bör därvid vara sorterade områdesvis, vilket underlättar FTNs arbete. Dessutom bör, om möjligt, HBS-variabler som ej är tillfredsställande ifyllda vara av GO eller LSM och markerade. Därigenom skulle FTN granskade kunna komplettera dessa variabler samtidigt som man kompletterar de för taxeringen behövliga uppgifterna. Erfarenhetsmässigt vet man från tidigare FoB att relativt liten del av GOs arbete åtgått för detta moment. En fördel med här skisserade modell för komplettering av deklarationerna är att nästan all kompletterande information kan insamlas vid ett tillfälle.

Expertgruppen förordar det första alternativet till insamlingsmetod, framför allt med hänsyn till riskerna för tidsförskjutningar som föreligger i det sistnämnda alternativet.

6.2. 5 Förslag till rutiner vid fastighetstaxeringsnämnderna

FTN erhåller förslag på samma sätt som vid enligt expertgruppens tidigare taxeringar deklarationsmaterialet från LSM.

Därvid skall bl a följande åtgärder vidtas:

a) Granskning av deklarationerna

Denna sker i stort sett som tidigare. Stor noggrannhet bör därvid nedläggas på kontroll av att värden är ifyllda på för HBS viktiga variabler även om dessa inte har betydelse för värderingen av fastigheter. Det stora flertalet torde dock ha direkt betydelse även för fastighetstaxeringen. För statistikframställning tillkommer variablerna rum, kök, uppvärmning, sanitet, byggnadsnummer och nyskall finnas för varje byggnad med byggnadsår. Dessa_variabler bostadslägenhet. Ett visst merarbete innebär detta, samtidigt som FTNs lokalkäxmedom torde underlätta åsättande av uppgifter ooh att det blir korrekta värden. Det är viktigt att FTN i detta sammanhang korrigerar deklarationerna och skriver de nya uppgifterna på deklarationen.

b) inhämta saknade uppgifter i deklarationerna

Beroende på att vissa HBS-variabler tillkommer kan det bli något fler uppgifter än tidigare som skall inhämtas.

sou 1978:79 Bilaga 3 377

c) Komplettera ofullständiga uppgifter i deklarationerna

Detta har liksom vid a) och b) ålagts FTN vid tidigare taxeringar. Kompletteringarna och överföringarna kan bli något fler än tidigare beroende på det ökade kravet på kvalitet (ifyllnadsgrad) i lämnade uppgifter.

d) Besluten skall redovisas på taxeringsavi liksom grunderna för beslutet

Genom att statistikbehoven kräver utökad av vissa data registrering som tidigare ej behövt registreras på fastighetstaxeringsavi kommer arbetsbördan att öka något. Framför allt kommer vissa uppgifter som tidigare lämnats per fastighet att nu registreras på taxeringsavin per byggnad. Avin delas upp på tre separata blanketter. Annan fastighet redovisas dels på småhusblankett, dels på blankett för hyreshus och industrifastighet. En särskild blankett skall finnas för jordbruksfastighet. Registreringen av uppgifter per byggnad sker enligt expertgruppen bäst genom att utnyttja dels den s k värdebärande avin, dels de avier som för närvarande används enbart för att registrera de fastigheter som ingår i taxeringsenheten.

e) FTN skall upprätta deklaration för fastighet för vilken ägare trots anmaning inte inkommit med deklaration

Ur statistiksynpunkt liksom ur taxeringssynpunkt är det viktigt att bortfallet i uppgiftslämnandet är så litet som möjligt. Det kan dock diskuteras om den form av komplettering som tillämpats i fastighetstaxeringen möjliggör användande av dessa uppgifter i HBS.

Principerna för hur man skall förfara för att få så litet bortfall som möjligt bör diskuteras i samråd mellan SCB och RSV. ex- Enligt pertgruppens mening bör möjligheten till införande av ett sanktionssystem liknande det som tillämpas i inkomsttaxeringen övervägas.

f) FTN skall ändra uppgifter i deklarationsmaterialet till följd av förändringar i fastighetsbeståndet

Ur samordningssynpunkt kan detta förorsaka ett visst merarbete för FTN genom att ev någon form av avisering mellan FTN (LSM) och GO eller SCB om företagna kan behöva ske. förändringar

HBSs uppgifter skall i princip avse förhållandena vid insamlingstillfället. Detta gäller bl a personbeståndets om bostadsaduppgifter ress. Fastighetstaxeringen avser förhållandena 31. 12. 1980 och registrerar därför förändringar i fastighetsförhållandena mellan mättidpunkten och 31. 12. Detta innebär att bostäder (lägenheter) som färdigställts mellan 15 september och 31 december ingår i taxeringsmaterialet medan bostäder som rivits under samma period försvinner.

373 Bilaga 3

Om dessa medräknas i HBS kommer de felaktigt att redovisas som obebodda lägenheter. För att man i HBS skall kunna ta hänsyn till som skett mellan insamlingstidpunkten och årsskiftet förändringar och inflyttningsklara under behövs uppgifter om nybyggda lägenheter En möjlighet att erhålla dessa uppgifter är att utnyttja de perioden. meddelanden som kommunerna månadsvis skickar till SCB. Uppgift om byggherre, fastighetsbeteckning, husnummer (eller beteckning), antal lägenheter, färdigtidpunkt m m kan därigenom erhållas.

Ett alternativ är att i deklarationsblanketten med ett kryss ange om förändringar i lägenhetsbeståndet väntas ske under perioden 15. 9 1980 - 31. 12 1980.

g) Granskning av ej skattepliktiga fastigheter

Som ej skattepliktig fastighet betraktas även byggnader på ofri grund med ett värde under 5 000 kr. För att tillfredsställa statistikanvändarnas behov krävs om byggnader i de fall de innehåller bouppgifter finns endast ett fåtal intressanta sådana stadslägenheter. Troligtvis byggnader för vilka samma rutin bör finnas som för ej skattepliktiga vid taxeringen i stort fastigheter. Tidigare har enligt anvisningarna sett endast en översiktlig redovisning av användningen behövt anges Om fastighetsbanden skall användas av ej skattepliktiga fastigheter. för att få data till HBS kommer mer detaljerade uppgifter att behöva infordras med byggnader som inneför ej skattepliktiga fastigheter håller Detta kommer bl a att kräva en utökad bostadslägenheter. information till uppgiftslämnarna.

Det är dock troligt att antalet ej skattepliktiga fastigheter utökas genom ändrade regler i taxeringen.

Expertgruppen föreslår att FTN när det konstaterats att en fastighet över-sänder deklarationen till HBSs GO. Där reej är skattepliktig därefter från deklarationen behövliga data och deklaragistreras tionen sänds till LSM.

6. 2. 6 Konsekvenser av samordningsförslaget för länsstyrelsen och lokal skattemyndighet efter FTNs arbete

Från fastighetstaxeringsnämnderna sänds deklarationsblanketterna inkl taxeringsavierna till LSM. Expertgruppen det som önskvärt som i ett tidigare skede var knuten till LSM att den GO-personal eftergranskar HBS-variablerna i materialet.

i förhållande till 1975 års På länsstyrelsens dataenhet tillkommer, taxering, stansning av dels värdefaktorer för samtliga bostadsbyggnader oberoende av antalet bostadsbyggnader per taxeringsenhet registrerades endast värdefaktorer för de två värdefullaste (tidigare dels ett antal variabler som tidigare endast registbyggnaderna), rerats i FoB.

sou 1978:79 Bilaga 3 379

6.2. 7 Konsekvenser för granskningsorganisationen i HBS

Här förutsätts att en granskningsorganisation liknande den för FoB 75 tillskapas om en HBS 80 ska genomföras. Arbetsuppgifterna vad gäller bostadsdelen kommer totalt att i stort sett vara desamma som vid föregående räkning. En samordning av HBS med fastighetstaxeringen skulle innebära att vissa av GOs tidigare arbetsuppgifter utförs i samband med granskningen av fastighetstaxeringsmaterialet. Följande rutiner skulle bl a ingå i GOs arbete i HBS 80:

- Samsortering av lägenhetsförteckningar och personblanketter . I samband därmed justeras eventuella olikheter i identifikationen för samma fastighet i taxerings- resp HBS-materialet - Granskning och komplettering av saknade uppgifter i lägenhetsförteckningen. - Påförande av hus- och lägenhetsnummer till Från personblankett. denna numrering undantas vid en samordning enfamiljshusmaterialet. Lägenhetsförteckningens uppgift om lägenhetsinnehavarens namn tillsammans med motsvarande uppgift på personblanketten utgör nyckeln för överföring av hus- och lägenhetsnummer från lägenhetsförteckning till personblankett. Identifieringsproblem kan uppkomma om lägenhetsförteckningen t ex innehåller flera lägenhetsinnehavare med samma namn. I FoB 75 var i sådana fall personblankettens uppgift om lägenhetsstorlek och upplåtelseform till stor hjälp. Eftersom dessa uppgifter inte finns på personblanketten i det förslag som föreligger, kan problemfallen lösas via kontakt med uppgiftslämnaren (fastighetsägaren). - Kontroll och granskning av blanketter för ej skattepliktiga fastigheter med bostadslägenheter. -

Överföring av uppgifter från lägenhetsförteckningen till HBSs

personblankett.

Dessutom skulle GO-resurser tillställas LSM för granskning av de variabler som är exklusiva för HBS 80. Vid det gemensamma insamlingsstället bidrar GO med resurser för mottagning och sortering av blankettmaterialet, samt granskning av hus- och lägenhetsnumreringen innan lägenhetsförteckningarna sänds till GO. Vidare är det önskvärt att GO deltar i eftergranskning av materialet vid LSM innan det skickas till dataregistrering.

Övriga arbetsuppgifter som GO hade i FoB 75 avseende bostadsdelen utförs i samband med granskningen av taxeringsmaterialet. Vissa arbetsmoment bortfaller helt. Bland de senare kan nämnas överföring av fastighetsnummer från fastighetsförteckning till fastighetsblankett samt överföring av fastighets- och husdata till läsoptisk bara blanketter (kodning). De arbetsuppgifter som i FoB 75 utfördes av GO men som vid en samordning görs i samband med taxeringsarbetet är huvudsaklingen av saknade eller komplettering ofullständiga uppgifter.

380 Bilaga 3

Sammanfattningsvis kan sägas att en stor del av det arbete som utförts av GO enligt expertgruppens förslag till samordning kommer att utföras i samband med granskningen av taxeringsmaterialet. Eftersom visst material är gemensamt för GO och taxeringsnämnderna kan vissa rutiner behöva skapas för att sända material dem emellan.

Åtgärder som medför förändringar i materialet hos den ena myndig-

heten kan t ex behöva meddelas den andra.

6. 2. 8 Alternativ till föreslagen granskningsorganisation

Under förutsättning bl a av att godtagbara jämkningar kan åstadkommas bedöms några större olägenheter inte komma att föreligga vid nya uppgifter för GO, LSM eller FTN. Däremot kan inte bortses från att hanteringen och bearbetningen av det gemensamt insamlade materialet medför problem av organisatorisk art. Detta sammanhänger i första hand med att den tid som står till förfogande för bearbetning av materialet är begränsad på grund av de tidsramar som gäller för fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet. En konsekvens härav är t ex att uppgiftsmaterialet inte kan förvaras samlat hos LSM eller FTN under viss tid under taxeringsperioden för att ge HBS möjligheter till granskning av de för denna undersökning speciella uppgifterna. Den för AFTs del lämpligaste lösningen är att hela deklarationsmaterialet ställs till HBSs förfogande sedan taxeringsarbetet avslutats under april månad. Detta innebär att granskningen av uppgifterna för respektive ändamål skulle kunna göras av organisationer som var oberoende av varandra. Med hänsyn framför allt till den försening i resultatframställningen denna lösning oundgängligen skulle medföra är den emellertid för HBSs del otillfredsställande. En annan nackdel med helt skilda organisationer och granskning av uppgifterna vid olika tidpunkter är att registreringen måste göras vid två tillfällen. Med det förslag till organisation expertgruppen förordat skall registreringen av samtliga uppgifter - således även HBS-uppgifterna - som inhämtas via deklarationsblanketten ske vid ett tillfälle.

En annan tänkbar lösning av organisation som övervägts av expertgruppen är att granskningen av såväl de för fastighetstaxeringen nödvändiga uppgifterna som de för statistikanvändarnas behov härutöver tillkommande uppgifterna verkställes hos FTN. Någon utvidgning av arbetsuppgifterna för FTN i form av kontroll av andra uppgifter än de som erfordras för åsättande av taxeringsvärden är emellertid inte möjlig med hänsyn till den tidspress varunder taxeringsarbetet måste bedrivas. En granskning i FTN skulle därför förutsätta att nämnderna tillfördes personalresurser från HBS-organisationen. HBS-personalen skulle bistå nämnderna med granskning och komplettering av de uppgifter som särskilt inhämtas för statistikbehov. En viss merbelastning för FTNs del torde emellertid inte helt kunna undvikas med ett sådant förfarande. Denna merbelastning borde enligt expertgruppens förslag i och för sig kunna kompenseras genom att GO-personalen även medverkar med vissa andra av FTNs arbetsuppgifter såsom överföring av uppgifter från deklarationerna till beslutsunderlaget (fastighetstaxeringsavierna). En förstärknirg av FTN med HBS personal förutsätter bl a ändringar av taxeringslag och andra lagbestämmerlser.

Bilaga 3

Även om en organisation teoretiskt skulle kunna utformas enligt de riktlinjer som angivits ovan har expertgruppen funnit lösningen mindre lämplig. Som tidigare antytts torde således för störningar FTN s del inte kunna undvikas. Ett flertal praktiska problem talar vidare emot förslaget. Härav kan nämnas de samordningsproblem som blir oundvikliga på grund av att deklarationsmaterialet inte vid något tillfälle under granskningsperioden finns samlat. Ett praktiskt svårbemästrat problem utgör även den omständigheten att FTNs första granskning av deklarationsmaterialet i regel utförs av nämndens ordförande i den egna bostaden. Förfarandet torde i realiteten omöjliggöra en samgranskning i vad det gäller kontrollen av deklarationsuppgifterna. Detta skulle innebära att HBS-personalen i stort sett skulle kunna medverka enbart under sammanträdena med FTN.

6. 3 Betydelsen av samordnad uppgiftsinsamling

Det förslag som expertgruppen lagt fram för utformning av blanketter och granskningsorganisation innebär, bortsett från kostnads-, tids- och resursaspekter, bl a följande fördelar:

- Informationsverksamhet kan bedrivas gemensamt

- Mottagning och sortering av uppgiftslämnarnas blanketter kan ske gemensamt - behöver Fastighetsägarna endast lämna uppgifter vid ett tillfälle - Blankettmängden minskar - Ur opinionssynpunkt är det värdefullt att ha en gemensam uppgiftsblankett - En bättre kartläggning av fritidshusen kan åstadkommas genom möjligheten att sammankoppla byggnadsuppgifter med uppgifter om mantalsskrivning. Eventuellt kan dessutom lägenhetsstocken bättre kontrolleras, dvs möjlighet skulle finnas att få fram uppgifter om tomma lägenheter m m - skulle Möjlighet eventuellt finnas att bygga upp ett begränsat byggnads- och lägenhetsregister, vilket bl a skulle ha en viktig funktion i statistikproduktion och samhällsplanering.

Bland de nackdelar som bör uppmärksammas kan nämnas:

- Tidsmässigt mer koncentrerad arbetsinsats från de myndigheter och andra som deltar organ såväl vid fastighetstaxering som HBS, bl a de lokala skattemyndigheterna - Fastighetsägarna får fler uppgifter att lämna på samma gång, t ex förteckningar över hyresgäster, vilket kan påverka kvalitet och bortfall för de efterfrågade uppgifterna - Originaldokument bör förvaras hos FTN, vilket skulle kunna försvåra vissa moment i HBS.

382 3 SOU 1978: 79 Bilaga

7 KOSTNADER

har försökt uppskatta kostnaderna för erhållande av Expertgruppen bostadsdata vid en samordning och ställa dessa mot kostnaderna vid separata uppgiftsinsamlingar.

SCBs beräknade kostnader vid en samordning uppgår till 1, 83 milj kr och fördelas på följande moment

Planering och genomförande 930 tkr (Personalkostnader) 200 tkr Programmering Maskinell 700 tkr bearbetning Summa 1 830 tkr

Samordningen innebär dessutom att registrering genom stans av tillkommande uppgifter i AFT beräknas till 300 tkr 300 tkr

Inläsning av vissa bostadsvariabler från HBSs personblankett uppskattas till 100 tkr 100 tkr

Borttagande av lägenheter tillkomna mellan september och december 1980 ur fastighetstaxeringsregistret kostnadsberäknas till 200 tkr 200 tkr

Totalt 2 430 tkr

Kostnadena för distribution och insamling av blanketter har inte räknats med i ovanstående summa.

Distributionen av blanketterna kan tänkas ske på två olika sätt.

a) AFT och HBS distribuerar fastighetstaxeringsblanketter resp personblanketter var för sig b) Taxeringsblanketter och personblanketter distribueras i en gemensam försändelse till ägare av enfamiljshus. Övriga blanketter distribueras var för sig.

Det senare alternativet medger en kostnadsbesparing vid distributionen av blanketterna på ca 1, 5 milj kronor vad avser porto. Om dessutom portofria svarskuvert skulle användas i resp undersökning blir kostnadsbesparingen vid samdistribution och gemensam insamling ändå större. Det bör dock påpekas att detta endast avser portokostnader. Olika aktualitet i person- och fastighetstaxeringsband kan t ex innebära att andra moment i undersökningen försvåras och därigenom fördyras. Om dessutom både person- och fastighetstaxeringsblankett önskas förprintade, innebär detta att en samkörning måste före distributionen och att en sammanhängande HBSgöras och taxeringsblankett konstrueras.

Bilaga 3 333

Om en samordning inte kommer tillstånd blir insamlingen av bostadsuppgifter till HBS annorlunda än vid en samordnad uppgiftsinsamling. En särskild blankett till måste fastighetsägarna tryckas och distribueras. Husdata måste kodas och samtliga bostadsdata registreras av HBS genom stansning eller optisk läsning. Kostnadsmässigt torde detta enligt expertgruppens bedömning kunna jämföras med en samordnad uppgiftsinsamling med separat distribution av taxeringsblarlketter och personblanketter.

Av ovanstående framgår att de kostnadsbesparingar som kan göras vid en samordning ligger främst i möjligheten att utnyttja en gemensam blankett samt i en gemensam blankettdistribution till enfamiljshusägarna. En precisering av tänkbara besparingar är svår att göra då bl a blankettutformningar kan ha avgörande betydelse för detta. En samordning innebär dessutom att uppgiftslämnarna vid ett tillfälle lämnar uppgifter på en blankett.. Dessutom kan på sikt skapas möjligheter att ur fastighetstaxeringsregistret erhålla ur samhällsplanerings- och statistiksynpunkt mer användbara uppgifter om bostäder.

8 KVALITETSASPEKTER

8. 1 Allmänna synpunkter

De uppgifter som fastighetsägaren har att lämna på fastighetsdeklarationsblanketten vid den allmänna till fastighetstaxeringen ligger grund för fastighetstaxeringsnämndernas arbete med att fastställa ett taxeringsvärde. Detta sker utifrån de värderingsanvisningar som riksskatteverket (RSV) utarbetat. Sålunda finns upprättat värdetabeller för fritidshus och andra småhus än fritidshus samt tabeller som utvisar bruttokapitaliseringsfaktorn vid taxering av hyreshus. Ingångarna i de olika tabellerna utgörs av olika värdefaktorer, vilka bestäms av vissa av de uppgifter som är lämnade i fastighetsdeklarationsblanketten.

Byggnadsvärdet för permanentbyggnader vid normala förhållanden erhålls utifrån uppgifter om

- hustypsklass storleksklass åldersklass standardklass .

Motsvarande klassificeringar görs för att bestämma värdet på fritidsbyggnaderna och detsamma gäller för fastställande av värdet av bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter.

384 3 SOU ]_978:79 Bilaga

För hyreshusen skall tre värdefaktorer bestämmas utifrån delklarationsuppgifter nämligen

- åldersklass - standardklass - hyra.

Industrifastigheternas byggnadsvärde beräknas enligt anläggningskostnadsmetoden. De ovan nämnda värdefaktorerna är de som återfinns i fastighetslängden. Endast en del av de variabler som bestämmer faktorerna förs över till fastighetslängden och fastighetstaxeringsbanden. Det senare innebär att taxeringsnämnderna koncentrerar sig på att få så korrekta klassificeringar som möjligt utifrån de variabler som finns tillgängliga i deklarationsblanketten. Troligen granskas inte varje enskild uppgift och man ser inte till att den är korrekt ifylld i deklarationsblanketten eller att den finns ifylld över huvud taget. Det primära är att erhålla rätta värdefaktorer så att byggnaden får korrekt taxeringsvärde. Exempelvis är i fastighetstaxeringsregistret byggnadsårsklassen ifylld för nästan samtliga taxeringsenheter medan byggnadsåret saknas i åtskilliga fall.

Tyngdpunkten har vid granskningen av taxeringsmaterialet således lagts på de faktorer som ligger till grund för åsättande av taxeringsvärden.

Några mindre undersökningar av uppgifterna i fastighetstaxeringsbanden torde kunna sammanfattas på det sätt som t ex ADB-beredningen i betänkandet ADB i den regionala samhällsplaneringen påpekar och CFD framhållit i en intern promemoria PM angående husregistrering. Man säger således att: Uppgiftemas kvalitet vid fastighetstaxeringen skiftar genom att en stor del av uppgifterna härrör direkt från fastighetsägaren - t ex uppgifterna om huset och påverkas av dennas kunskap, noggrannhet och benägenhet att lämna uppgifter m m. Kontrollen av uppgifterna är begränsade.

Vidare kan registreringssystemets komplexitet och de till viss del skiftande arbetsrutinerna mellan olika taxeringsdistrikt innebära att uppgiftsredovisningen inte alltid är helt korrekt och fullständig eller alltid enhetlig och överensstämmande med de centrala anvisningarna. Detta senare påverkar framför allt uppgifterna i fastighetstaxeringsbandet.

Uppgifterna till FoB insamlas i syfte att göra en statistisk redovisning av såväl enskilda variabler som kombinationer av dessa. En del variabler härleds ur de ursprungligen insamlade. Detta innebär att kraven på fullständighet för varje enskild uppgift som insamlas och registreras är stora.

Granskningen av de inlämnade uppgifterna görs av de kommunala granskningsorganen. Därvid kontrolleras såväl fullständighet som uppgifternas rimlighet. I princip skall varje aktuell uppgift granskas samt kompletteras om behov föreligger.

sou 1978: 79 Bilaga 3

För att erhålla ett mått på de slutliga resultatens kvalitet har evalveringsstudier gjorts. I samband med FoB 70 genomfördes en evalveringsstudie avseende bostadsdata för flerfamiljshus. Motsvarande studie för småhus gjordes i FoB 75. Båda räkningarna gjordes på ungefär likartat sätt vad gäller bostadsdelen. Därför kommenteras resultaten från båda studierna nedan. I FoB 70 jämfördes ett antal urvalslägenheter med motsvarande uppgifter insamlade i bostadsoch hyresundersökningen (BHU). Vid olikheter i uppgifterna bestämdes sanna värden genom expert eller genom intervju med uppgiftslämnaren. Urvalet i FoB 75 gjordes från FoB 70s bestånd av småhuslägenheter samt bostadsbyggnadsstatistikens (BBS) småhuslägenheter byggda 1970-11-01--1975-11-01. Vid olika uppgifter för en och samma lägenhet i FoB 75 och urvalet erhölls den sanna uppgiften genom intervju med bostadsinnehavaren eller axman person som var väl förtrogen med bostaden.

Nedan anges felklassificerade lägenheter för olika variabler (bruttofel) som undersöktes 1970.

Ägarkategori 1, 6 % i 0, 4

Upplåtelseform 3, 1 % i O, 5

Byggnadsår 7,2 0,8

%i

Lägenhetsstorlek 4, 0 % i 0, 5

(bostadsrum)

Kvalitetsgrupp 1, 0 % i 0, 2

Angivna värden visar hur stor andel av samtliga lägenheter som felklassificerats för resp variabel. Om man däremot betraktar t ex en speciell ägarkategori (stat, kommun) kan andelen felklassificerade lägenheter vara en annan. För variablerna byggnadsår (period) och lägenhetsstorlek har 4/5 av de felklassificerade lägenheterna hänförts till närmast intilliggande klass.

Resultat från evalveringsstudien finns publicerade i SM Be 1974:5.

I evalveringsstudien i samband med FoB 75 undersöktes följande variabler i småhus och gav vidstående andel felklassificerade lägenheter.

386 Bilaga 3

Ägarkategori 1, 1 % i 0, 3

Byggnadsår 8, 2 % i 0, 5

Lägenhetsstorlek 16, 2 %j_ 0, 9

Vattenledning 0, 5 % i 0, 2

Centralvärme 2, 4 % i 0, 3

Vattenklosett 1, 2 % i 0, 2

Bad- eller duschrum 2, 9 % i 0, 4

Kvalitetsgrupp 6, 5 % i o, 5

(7 grupper)

Kvalitetsgrupp 4, 3 % i 0, 4

(3 grupper)

är den variabel som uppvisar de flesta felen. Lägenhetsstorlek Större delen av felklassificeringarna beror på att FoB 75 har missat har för liten lägenhetsstorlek. Cirka 3/ 4 av de något rum och därför felklassificerade har hänförts till en storlekssmåhuslägenheterna klass som är ett rum större eller mindre än den sanna lägenhets-

storleken.

finns publicerade i Folk- och Resultat från denna evalveringsstudie bostadsräkningen 1975 del 9:1 (SOS).

redovisas i FoB bl a enskilda variabler för bos- Som tidigare nämnts och kompletteringen har därför gjorts så fulltadsdata. Granskningen att uppgifter om enskilda variabler ständig som möjligt. Det innebär i mycket ringa utsträckning saknas.

mellan i AFT och 8. 2 Redovisning av jämförelsen uppgifter FoB 75

har ansett det önskvärt att en jämförelse görs mellan Expertgruppen i FoB resp fastighetstaxeringen. Därför har gruppen uppgifterna en mindre kvalitetsstudie. Syftet har i första hand varit genomfört eventuella skillnader mellan variabelvärden i de båda att konstatera Dessa skulle i sin tur påverka uppläggningen av undersökningarna. den samordnade HBS och fastighetstaxeringen vad gäller t ex gransk-

ningen av uppgifterna.

Studien av ca 2 500 fastigheter ur fastighetshar gjorts på ett urval har uppgifterna i FoBtaxeringsregistret. För dessa fastigheter blanketter, fastighetsdeklarationer och fastighetstaxeringsregistret Vissa har varit förknippade med undersökjämförts. svårigheter Materialen har till en del haft olika aktualitet, identiteten ningen. har i vissa fall varit olika, definitionerna har för samma fastighet inte varit lika och rent allmänt har FoB resp fastighetstaxeringen sätt. Det framlagda förslaget till samordning genomförts på skilda som kommit fram. Ca 90 prohar dock tagit hänsyn till de problem

Bilaga 3 387

cent fastigheterna i urvalet har direkt kuxmat identifieras i FoB-

av

materialet. I urvalet finns t ex skattefria fastigheter vilka i allmänhet inte innehåller bostäder och därigenom inte finns med i FoB. För de jämförda fastigheterna har skillnader i uppgifterna på fastighetsdeklarationerna och FoB-blanketterna kunnat konstateras enligt nedan. variabel Andel (%) fastigheter med olika uppgift i FoB resp Tax. blankett Ägarkategori 3 % Hustyp 0 % (Här har klassificering gjorts i endast enfamiljs-, tvåfamiljseller flerfamiljshus) Byggnadsår 19 % Uppgift om antal 17 % (För de berörda fastigheterna lägenheter var differensen i antal lägenheter i genomsnitt 8 lägenheter per fastighet)

lägenheter fördelade efter storlek wc 20 % Bad eller duschrum 13 %

Skillnaderna mellan uppgifterna i FoB-blanketterna och fastighetstaxeringsregistret redovisas nedan.

Variabel Andel (%) fastigheter med olika uppgift i FoB resp Tax. zggistret

Ägarkategori 3 %

Hustyp O % Byggnadsår, åldersklass 75 % Uppgift om antal 46 % (För de berörda fastigheterna var lägenheter differensen i antal lägenheter i genomsnitt 7 lägenheter per fastighet)

De gjorda jämförelserna visar således att skillnader föreligger i ganska stor utsträckning för vissa av de undersökta variablerna. Det bör dock påpekas att det ena materialet inte är helt igenom felaktigt och det andra riktigt, där skillnader kunnat konstateras. Däremot framkommer att skillnader föreligger mellan uppgifterna på fastighetstaxeringsblanketten och fastighetstaxeringsregistret. Dessa kan bl a bero på att ändringar och kompletteringar som gjorts av fastighetstaxeringsnämnd påförts taxeringsavin utan att notering gjorts på blanketten. Avin utgör underlag för stansning av uppgifterna.

388 Bilaga 3 SOU 1973:79

Evalveringsundersökningarna i samband med FoB 70 och FoB 75 har redovisat kvaliteten i FoB-materialet. Det förslag till samordning av FoB och fastighetstaxeringen som expertgruppen har lagt fram bör leda till att FoBs kvalitet i materialet så långt möjligt bibehålls. Detta torde också vara till gagn för övriga statistikproducenter som utnyttjar fastighetstaxeringsregistret.

8. 3 Täckning och bortfall

I föreliggande promemoria har på skilda ställen tagits upp förhållanden som påverkar kvaliteten i bostads- och lägenhetsdata i HBS i jämförelse med tidigare FoB.

Kvalitetsproblem kan uppdelas på tre viktigare delar nämligen täcknings-, mät- och bortfallsfel.

Mätfelens storlek har diskuterats i avsnitt 8. 1 och 8. 2.

Beträffande kan följande påpekas. Populationen i täckningsfelen FoB 75 var i princip samtliga bostadslägenheter. Med bostadslägenhet avsågs därvid bostad för enskilt hushåll. Detta innebar bl a att för enskilda hushåll inom anstalter, affärs- och industrilägenheter byggnader m fl ingick i populationen. Däremot räknades lägenheter i fritidshus som bostadslägenheter endast om de användes som stadigvarande bostad. Dåligt underhållna och obebodda lägenheter som inte längre kommer att utnyttjas som stadigvarande bostäder räknades ej som bostadslägenheter. Vidare ingick inte kollektiva bostäder.

Om bostadsdelen av HBS 80 erhålls genom utnyttjande av FTR och i enlighet med expertgruppens förslag innebär lägenhetsförteckning detta att i stort sett samma byggnads- och lägenhetsstock kan erhållas som vid FoB 75.

Eventuellt blir täckningen av hela beståndet bostadslägenheter något bättre i ett samordnat system. I fastighetstaxeringen insamlas fastigheter oberoende om det på fastigheten finns byggnad eller ej. Deklarationsuppgifter skall med vissa smärre undantag vidare avges för samtliga byggnader. Detta torde innebära att problem som uppstått i tidigare FoB att erhålla täckning av obebodda lägenheter genom avsaknad av fastighetsblankett försvinner. I stället kan följden bli en viss övertäckning av denna fastighetstyp, beroende på svårigheter att urskilja beboeliga obebodda lägenheter från obeboeliga. De sistnämnda skall ej ingå i HBS. Några speciella rutiner för att särskilja de obeboeliga lägenheterna föreslås ej. Vid utformningen av anvisningarna för hur lägenhetsförteckningen skall ifyllas måste avgränsningsproblemet uppmärksammas .

En övertäckning av lägenhetsbeståndet erhålls, om FTR används utan justeringar, beroende på att FTR skall avse förhållandena 31. 12 198 0. HBS skall avse förhållandena vid mättidpunkten dvs september. Därigenom ingår i FTR i princip även lägenheter som blivit

Bilaga 3

klara för inflyttning under perioden september t 0 m december. Eftersom dessa nytillkomna lägenheter ej bör ha någon mantalsskriven befolkning enligt förhållandena i september kommer dessa lägenheter felaktigt att ingå i HBS populationen som obebodda. Antalet registrerade fastigheter med ändrade förhållanden under tiden september - december torde vara relativt få beroende på mindre god rapportering. Expertgruppen har dock lagt fram förslag till rutiner för att reducera eventuella skillnader. Dessa framgår av avsnitt 6. 2. 6 punkt f).

I FoB-populationen ingår inte kollektiva bostäder. Dessa går inte med nuvarande rutiner i fastighetstaxeringen att särskilja från andra former av bostäder. anser Expertgruppen att de bör kunna särskiljas genom särskild husnumrering som uppmärksammas vid granskningen.

Förutom de nämnda problemen rörande täckning föreligger risk för ett visst bortfall i förhållande till FoB. tidigare Bortfallsfel kan föreligga då man för ett antal objekt antingen inte erhåller några mätvärden eller enbart mätvärden för en del av de variabler som ingår i undersökningen. Med det föreslagna systemet till samordning av HBS och AFT finns det ingen anledning att förvänta ett större bortfall än vid tidigare FoB p g a ovilja att lämna uppgifter. För att få ett så litet bortfall från uppgiftslämnarna som möjligt bör dock någon form av sanktionsförfarande diskuteras.

Bortfallsfel kan förekomma om objektet återfinns men observationer ej kommer till stånd. anser Expertgruppen att viss risk föreligger för att detta skall ske framför allt för ej skattepliktiga fastigheter. Enligt det föreliggande samordningsförslaget skall instruktionerna utformas så att det klart för vilka framgår fastigheter och byggnader uppgifter skall lämnas. Därvid skall ej skattepliktiga fastigheter särskilt uppmärksammas så att uppgifter lämnas förutom i lägenhetsförteckning även i huvudblanketten för de fastigheter på vilka det finns byggnad med bostadslägenhet. Vid tidigare allmänna fastighetstaxeringar har mycket summariska uppgifter erhållits om dessa fastigheter. Om detta sker även 1980 torde kvaliteten i uppgifterna för de ej skattepliktiga fastigheternas bostadslägenheter och byggnader försämras i förhållande till tidigare FoB. Det kan dock förmodas att storleken av detta bortfall är relativt liten.

En försämring i förhållande till tidigare FoB beträffande observationer om objekten gäller industrifastigheter. För de få industrifastigheter som innehåller bostadslägenheter kommer vissa variabler om byggnaderna ej att erhållas. Orsaken härtill är den samordnade blankettens utformning.

390 3 Bilaga

SEKRETESS OCH INTEGRITET 9

genom sekretessbefrån offentlighetsprincipen regleras Undantag finns sekretessbestämmelserna stämmelser. På skatteområdet och 50 § taxeringslagen. Den sistnämnda främst i 17 § sekretesslagen där en reglering av sekretess bestämmelsen är en av de få regler

emellan finns. myndigheter

till för taxering som får uppgifter ledning Enligt 17 § sekretesslagen av skatt, för beeller eljest för beräknande avses i taxeringslagen, arinkomst, allmän tilläggspension,

räkning av pensionsgrundande

utan samtycke i andra fall än varom betsgivaruppgift ej utlämnas författning avses i detta författning. Med gällande stadgas i gällande

fall taxeringslagen.

172 § samma lag skall tillämpas I 50 § taxeringslagen, som enligt om inskränkningar i stadgas emellertid även på fastighetstaxering, mot utlämnande enligt sekretesslagen. vissa hänseenden av förbudet att vissa kategorier av framgår således Av innehållet i paragrafen och annat har rätt att ta del av deklarationstaxeringsfunktionärer skall tillhandahållas Vidare självdeklaration taxeringsmaterial. bör erhålla del därav. vilka i och för sin verksamhet myndigheter, är emellertid stadgandet Av särskilt intresse i detta sammanhang får utlämnas för förordnar, att självdeklaration, på sätt regeringen eller åt till den ämbetsmyndighet tjänsteman, statistisk bearbetning

utförandet av sådan bearbetning. vilken regeringen uppdrager

kan lämnas ut för statistisk Bestämmelsen om att sj älvdeklarationer

till utnyttjande arbetsgruppen ge möjligheter bearbetning synes enligt även vid hushålls- bostadsav uppgifterna i fastighetsdeklarationer i BBS-lag och/ och genom föreskrift

sysselsättningsundersökningen förordning

eller att en särskild eller att ändring sker i taxeringslagen

tillskapas.

en särskild lag om folk- och bostadsräkning Inför FoB 75 utfärdades

år 1975 (SFS 1975:55).

för framställning av stati- I 1 § stadgas bl a att räkningen genomförs §§ 5-8 anger vilka källor stik samt för kontroll av folkbokföringen. som hämtas ur vid insamlingen och vilka uppgifter som får användas

resp källa.

rätt att ta del av hos kommun Enligt 15 § har folkbokföringsmyndighet för kontroll av namn, förvarad personuppgift och bostadsuppgift

och fastighet samt utdelningspersonnummer, kyrkobokföringsort

och ortsadress.

med uppgift som avses Av 16 § framgår att den som tagit befattning

I övrigt gäller i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.

sekretesslagens bestämmelser.

Bilaga 3 391

Om en lag vid en kommande folk- och bostadsräkning utformas på motsvarande sätt finner arbetsgruppen det möjligt att ur sekretesssynpunkt genomföra en samordning med fastighetstaxeringen.

I samband med FoB 70 uppstod en debatt om sekretessoch integritetsfrågor. Denna debatt avsåg inte enbart FoBs material utan i hög grad mer allmängiltiga frågor om databanker, sekretess och personlig integritet. Inför FoB 75 ändrades vissa rutiner för att bl a ta hänsyn till integritetsaspekterna. Uppgiftslämnarna skulle t ex sända blanketten direkt till de lokala Vid 1970 granskningsorganen. års FoB hade blanketterna gått via fastighetsägarna. Sekretess- och integritetsdebatten i samband med FoB 75 blev på grund härav relativt positiv.

En samordnad uppgiftsinsamling för HBS och allmänna fastighetstaxeringen bör ske med hänsynstagande till integritetsaspekterna. Enligt expertgruppens förslag kommer sambearbetning av data endast att ske vid SCB genom att vissa HBS -data kombineras med byggnads- och lägenhetsdata från allmän fastighetstaxering.

10 ÖVRIGA SYNPUNKTER

10. 1 Förstudie

Expertgruppens förslag innebär samordnade rutiner för HBS och AFT och en gemensam uppgiftsinsamling. Det är angeläget att en provundersökning företas innan den slutliga utformningen av blanketter m m fastställs. En sådan undersökning skulle också ge möjlighet att studera rutinerna och arbetsbelastningen hos LSM, FTN och GO. Gruppen ser det också som önskvärt att en evalveringsstudie utförs i samband med genomförandet.

10. 2 Tids aspekter

En förutsättning för att HBS respektive fastighetstaxeringen skall kunna utnyttja samma informationsunderlag är att uppgifterna avser samma tidpunkt.

Tidigare skedde mantalsskrivning årligen genom inlämnande av mantalsskrivningsblankett. Tidpunkten 1 november var avgörande för mantalsskrivningen. För detta hade en insamlingsorganisation byggts upp. En samordning mellan mantalsskrivningen och folkräkningarna ägde rum för att gemensamt utnyttja denna organisation. Även sedan folkräkningen och bostadsräkningen genomfördes samordnat bibehölls samordningen med mantalsskrivningen. Tidpunkten 1 november gällde fortfarande för mantalsskrivningen. För mätning av bl a sysselsättning skulle förhållandena under en viss vecka uppges. Denna mätvecka har varierat mellan räkningarna men vanligen varit första hela veckan i oktober. I FoB 75 valdes veckan 20-26 oktober. Eftersom inlämningstidpuxikten vanligtvis legat före 1 november har flyttningar mellan de båda tidpunkterna medfört betydande olägenheter.

392 3 SOU 1973:79 Bilaga

har inlämningstidpunkten för deklarations- I fastighetstaxeringarna blanketterna varit i mitten av september. Därefter har granskning skett och taxeringsvärden åsatts. Preliminära beslut om taxering skall föreligga i februari påföljande år. För arbetet med taxeringen finns vissa givna tidsmässiga hållpunkter som innebär att taxeringsarbetet bedrivs med snäva tidsmarginaler. Eftersom tidpunkterna för insamling av data tidigare har varit olika, har expertgruppen, som en förutsättning för samordning av uppgiftsinsamlingen föreslagit att HBS anpassar sig till den tidpunkt som gäller för den allmänna fastighetstaxeringens uppgiftsinsamling.

Förutom tidpunkten för insamling av uppgifter är den tidsrymd som åtgår för bearbetning av materialet av intresse. Vid 1975 års fastighetstaxering skulle för fastighetstaxeringsnämndernas del arbetet vara avslutat den 1 april och senast den 27 januari skulle preliminära värden ha åsatts. De tidsmarginaler som finns för fastighetstaxeringsarbetet är över huvud taget pressade.

till som föreligger kommer en viss Enligt det förslag samordning att krävas vid 1981 års taxering. Denna ökning av resursåtgången ökning ligger framför allt på LSM s arbete.

Expertgruppen anser därför att det vore värdefullt med en förlängunder vilken taxeringsarbetet skall pågå. ning av den tidsperiod Detta skulle minska tidspressen och underlätta en noggrannare granskning. Härigenom torde högre kvalitet i materialet kunna uppnas.

Bilaga 3 393

Förslg till nya blanketter Underbilaga 3.1

Arbetet med utformning av blanketter till den Allmäxma fastighetstaxeringen (A FT) 1981 resp den ev hushålls- bostads- och sysselsättningsundersökningen 1980 har för närvarande (nov 1978) inte fortskridit så långt att färdiga blankettförslag föreligger. Detta beror bl a på att innehåll, frågor, definitioner m m inte är fastställda. Expertgruppen har därför endast skisserat ett principförslag till blankett för småhus som visar hur numreringen ska ske för att enskilda byggnader ska kuxma identifieras per fastighet och att de HBS-specifika uppgifterna kan inrymmas i ett sådant förslag. Dessutom har ett förslag till lägenhetsförteckning för flerbostadshus m H framlagts. Nämnda blanketter är således endast att betrakta som skisser som visar hur samordningen blankettmässigt kan genomföras.

Underbi laga 3.1 qilterhanvisningarna inomringpadennablankett BOSTADSUNDERSÖKNING 1980 avserdeolikapunkterna l upplysningsbladet.

gratis

ALLMÄN FASTIGHETSDEKLARATION FAST|GHETSTAXERING 1981

utlämnas r§ersonnummer [ellerför juridiskpersonregnr)

ANNAN FÅST| G H ET (annan fastighet änjordbrukstastighetl Taxeringsenheten utgörsavhärangiven kategori Ägare(namnochadress) E SMÅHUSFAST|GHET

D OBEBYGGD TOMT (endast sidan1lvllsil

Kommun däriaxeii.gsenheten ärbelägen elleri ortengängse benämning

*Församling [Gatuadress

Taxeringsenheten ofticiellabeteckning, kommun- ochforsamlingstillhörighet Areal,m2 toliande orthnr Fastighetensternasl registerfastigheter.

Fastigheterna numreras i löpande följdavuppgiftslämnaren. 2 Numretanvänds däretter i blanketten för att preciserapåvilkenfastighet 3 enbyggnad ärbelägen. 4

6 Forobebyggd tastighet angesharvaddenanvands lorelleraravsedd attanvandas tor

Marken innehas med Tomtrattsavgald ellerarrende kr/år annannyttj aganderatt || tomiratt janderatt Markagarens namn (vidtonitratt ellerannan nyttianderatt)

Finnsanslutning till kommunalt vatten- ochavloppsnät? Om»Jam haranslutnings-

j Ja n Nej avgilten erlagts? [-1 Ja F] Ne|

Köpeskilling | k | a Kopeskillingen avsaglastigheten (år1965 eller

senare) j bebygga n obebyggd

Harstatligtbostadslån beviliats ellerår1964? |ár

j .ta Ne| Om›-Ja›-, godkant pantvärde Fastigheten ar bebyggd med enlamilis- tvalamilis- 35 SHS viitatoi) villator) kedlehus lnudshus andrabyggnader, namligen Arutrymme I småhus avpassat lorspeciellvarelse? | Om--Ja--_ vilkenstorlekochanvandning hardettautrymme?

.-1 Ja n Ne;

Hortill taxeringsenheten andelt l Om-›Ja›-. typavsamlallighel ochandelstal samtallighet somintestarunder®

särskildlbrvaltning7 Ja n Nei

Finnsservitut ed till lorman lortaneringsenhetem | Om»Ja-a servitutets beskatlenhet

-I Ja H Nej ?musservitut ed till lasttoriaxeringsenheten? | Om»Janservitutets beskellenhet

j Ja m Ne|

Att jagsanninsenligtoch efter bästaförståndlämnat QburverelDensomtill ledningvidallmanlastighetstaiiering uppdati dennadeklarationmeddärtill hörandebilagor Iigenelleravgrovoaktsamhat avgerhandling medoriktiguppgittoch därigenom toranleder taralor att taxeiingenblir lor lagdomsenligt ntagnauppgitterförsäkras. taxeringsldrordningen till beter eller langelu i hogst6 manader. Underskrift Densomuppsåtligenelleravgrovonktumhetunderlåter ettavgeellmln tastighetsdeklaration domsenligttaxeringstörordningan till botar. Underlåtenhet attavlamna allmänlastighetsdeklaratian ellerannanuppgilt lienmedtora viiesibrelaggande. Teleton,ävenriktnummer

Län Komm Fastignatsnummer Sammantkod F-distr G-disti

[Fors l [

Iiyllslör samtliga småhus. Försmåhus sominnehåller lägenheter Beskrivningavbostadsbyggnad medskildahushållifvllsdessutom Iâgenhetslörteckning påsidan4. . Antalrumovanmark TN:santeckn nu_en” ombvqg_ Bo- Annat Varm- nadellerväsentlig Fastig-aygg- Byggnadens Kok- stads- änbo- lriredninga- bonadbi- repalaliOn hatensnad Hus ytapamarken_ Totalbostadsyta. Kök vrå rum, stads- barvind, utrvmmw orthnr nr WD m m* st st st rum,st m7 yta.m* Byggnadsår År Kostnad, kr

6 Byggnad n Bvwnademas Markera medkryssdetellerdealternativsombästmotsvarar denaktuellabyggnaden. Finns standard ytterligare utrustning avbetydelse lämnas beskrivning under»Särskilda upplysningen. sidan3. 1 2 3 4 5 s P F

Yttervigger Brad-ellertimmer-raggar utanisolering ellerdllig isolering. . . . , . . . . . . . . . . . . . i . . . . . . . , . . . . . . . . . . 0 2 Vinterbonade timmervåggar ellerväggarmedbrâdpanel. kalkcement. aluminium ed. . . . . . . . . . . . , . . . . . 0 4 Vinterbonade väggarmedlasadtegel, annanytaavstenelleradelputs l 5

y.|1.k Papp.span.plan.plastellerasbestmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 0 Takpannor avtegelellerbetong.. . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . , . . . . . . . . . . . . . , . . . l 1 Glaserat tegel.skiftetellerkapparplat 2 2

Kök Enkelköksstanderd (te: sparsam skloinraøninq. vedspis ellerelektrisk liokplatta) . . . . . . , . . . . . 4. . . . . . . 0 O Godköksstandard (t exgodsklpinredning, el»ellergasspis, kylskåp). . . . . . . . . . . , . , . . . . . . . . . . . . . l | Modern (t exrikligskapinreøni ,, el»ellergasspis. kvl-ochlrvssklo.kökstlikt.diskmaskin) 2 1

UppvärmningEicentralvárma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . L: . . . . . . . , . . . . L. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 0 Centralvärme, eiautomatisk eldning _ _kol _ _koks i ved l l 4 ms_ f” n... ^ eldning olja ljârrvärme elvärme värme 2 2

Elektricital Eielektricitet, . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . _. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . 0 0 Elektricitat O l

smittat Avlopp Ejvatten Vatten(åretomgenomvattenledning). . . . . , . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . , . . Ei WC. . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . O O VattenochWC 0 1 1 2 Ej badrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . 2 3 Vatten,WCochbadrum Vatten,WC,badrum samtextratoalettellerduschrum 3 4 Ar mer än hälften av husets våningsyta annat än bostad? Övrigt Smckeiier till koksinredning. garderober o d huvudsakligen avädeltra(ek,teak,mahogny ed)ellerrenliiru Golvochväggaribadrummet huvudsakligen avmosaik, kakel(keramiskt) ellerannatayrbarare material Merenettbadrum.. . Merânettkök Öppenspisl bostadsbvggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . Bastu(ävenlriliggande) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grovkok ellertvättstuga medtvättmaskin . . . .

..-N_._-_._._._...__.

Gillestuga eller rumi källaren . . . Varmbonade lorrldellerhobbvrum tillsammans störreän20müäven lriliggandel. . . . . . . . . . . . Varmbonat garage förenbil(avenfriliggande) . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varmbonat garage lörtvabilar(ävenfriliggande) . . Motordriven garageport . . . . . . . . . Uteplats medoppenSDIS [Storlekvolymmi Anlâggnkostn, kr Anläggninqsår SZHMMIHQDOO I bostadsbyggnad 1-3 l-3 | Storlek, voivmm1Anläggnkostn, kr Anlággningsár Swimmingpool linnsD6tomten

Beskrivningavgataqebyøgnad, förrådsbyggnadm rn

Till- slletombygg- Bvwvadsnmorial Antal Vamvbo› nadellerväsentlig Bygg. u e: sten.trä.stenoda Byggnadens vånlng-nadeut» J rgpafation nad frå.batong. 9a:- vlnpl avovanIvmfmn °. m Byggnadens ändamål bmong. látlogøl ed) makan. m: man: m Bvggnadsar kr Ar Konnaikr

Särskildaupplysningar

Ms avmvndvohm

g

FOLK- OCH BOSTADSRÃKNING 1975 3 : 2 unde rb i l aga T; Husnr Lghnr Forframställning av statistik för samhällsplanering. forskning och allmäninformation samtfor kontrollavlolkbokfonngen harriksdagen i lag beslutat att en allmänfolk-ochbostadsrakning skallägarumår 1975;se | l | Svensk lorlattnm ssamlnn 197555. Personuppgift laånasenñgtdennalagavdensomärfödd1959ellertidi- Pwsonblank.” gareochsomarbosattI landet undertiden20-26oktober1975. Bostadsupp giftlämnas enligtlagenavdensomundersamma tidinnehar ochbeborbo Blanketten insändes direkttilldetkommunala granskningsstadslagenhet ellerenfamrlyshus i landet. arganet enligtnedanstående adress senast Pådenna blankett Iamnas personuppgift ochbostadsuppgift. den30oktober1975.Blanketter förallaboende I lägenheten kanskickas I samma kuvertl

Namn

Lhdelningsadress Fastighet Kommunkontoret Postnr Ortnamn Lån Kom Fors Postnr Ortnamn

I AvdA Adress Äredroesuppqiftan riktig?Omadressen arfelaktig, angedenriktigahär o lTizdainmgudraaa 50:a: lönsam Gbrumllng ñaabghetsbetackmng B Ja Nej:b

o Ombostaden Ir ettålderdomshem. studenthem.ungkarlshotell ed.angehärden namn I AvdB 4 i L I* avL 4 lwLlu...emSeanvisningarsida2

o Angeimunvidvarjepersons namnnågonav nedanstående bokstavsförkortningar A: Mån Dag Nr Namn 3. - 0 4 Liggtill personhavafe nummer ochnamn påpersoner som G, - gmene, stadigvarande bor sammanbo. l bostaden ochsom endemedse ejstaruppråknade.

e = sam-nse fffmtfâüäüå

°°“/°° G5 personer sominte tad d bor e U = Ovngboende ;SLlgvlam

Sattkryssidennarutaomdetborfleränlo personer i bostaden. Anteckna deövrigapáföljebrevet ochbifogadetta.

. AvdC ?ursonuppgifter Besvara frågorna helstmedHyena.Sitt kryssl tilllmpligsrutor.

SysselsättningSeanvisning sida2-3 SysselsättningSeanvisning sida2-3

Person l Person 2 Erhuvudsakligasysselsättning underveckan 20- 26oktober o Erhuvudsakligasysselsättning underveckan 20- 26oktober Sankryssâendasienruta Sattkryssiendastenmte avlönat arbete eller avlönat arbeteeller 0ü arbete | egetföretag 5D pensionär 0 arbeteiegetföretag 5E pensionär

oavlonat arbete l oas/lånat arbete I 1 B lamilpmedlems företags hemmafru/ -man l D famiuemedlems företagS hemmafru/man

2B tjånstledighet 7 f: studerande 2 D tjánstledighet 7 E] studerande

3 E] repetitionsovmng aE] vampliktig 3D repetitionsovnlng BE] vampliktig

4f:) semester 9E] annat 4D semester 9 a annat

o Antaltimmar somNilärvlrvsarbetade underveckan 20- 26oktober o AntaltimmarsomNlförvlrvsarbetade underveckan 20- 26oktober Räkna också medtillfälligtförvärvsarbete. Somförvärvsarbete räknas Räkna ocksåmedtillfälligtförvärvsarbete. Somförvärvsarbete räknas avenoavlcnat arbete l annan familiemedlems företag (texjordbruk) ävenoavlönat arbete i annan lamrlgemedlerns företag (tex;ordbruld

20- 20-

oljom :Elm-Bum 4 34tim oüotøm 2ül0-l5tim 4 34tim

å! 35eller 35eller

tal-Wim SIjlS-lQtim 5 flertim lübâltim SDlG-IQtim 5 flertim

575 (Besvaras avdensom|fråga5markerat annat änsinnormala arbetstid) 6 (Beswims aVde mmi§93 5mafkefül EMO* 5 55Ofmâlü Efbefstid) ds HarNi utförtnågotstadigvarandeförvlrvurbotoundertiden HI N “m5” “h” UÖWVNINÖCWWWVFNNN W940H40 21luni(mdsommar) - 19 21lunlmidsommad - |9

rnlll okAtobler ritatimmaren l9757d okAtobolr ntatimmaren l9157d

io . senaste normala l - 20- . senaste normala l - 20 -

oD Ne Ef” _› arbetsveckanD 15tim 3 34lim of: Ne Ef Ja_› urbetsveckan1 15tim 3 34tim

1075 16- 35eller IS- 35eller

ou 2 19um 4 llertim 2 19tim 4 flertim

l/BE Om Ni utfört nagotförvärvsarbete.fyll i uppgifternapå sida 2. OmNi utfört någotförvärvsarbete.fyll i uppgifternapå sida 2.

Fortsätt annarsmedfraga 13pl sida 4. Fortsätt annarsmedfråga 13på sida 4.

sea

ssñiillillüiumlwvllu

Sh]

h! Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Uppgifterna skallavseErsenastearbetsvecka. Personl(forts) Uppgifterna skallavseErsennsta arbetsvecka. 9000 2(forts) (OmNinademer;inettarbeteseanvisning sida3) (OmNihademerenettarbete. seanvisning sida3) fo Adressen tilldenarbetsplats darNiförvirvsarbetade underveckan o Adressen tilldenarbetsplats darNiförvärvsarbatade underveckan (OmNiarbetade vidfleraarbetsplatser. seu .aning sida3) (OmNiarbetade vidfleraarbetsplatser, seanvisning sida3)

_Gaiuaaiess (motsvarande) _Gaiuaai-.ss (motsvarande)

On Ort

Kommun Kommun

YrkeSeanvisning sida3 YrkeSeanvisning sida3 Angeocksåarbetsuppgift omyr namningen ärallmän Angeockså.itetsuppgiftomyrkesbenämningen ärallmän t exkontorist - mdåklnskllvñlñg. ingenior - forsalining t exkontorist - maskinslning.ingenior - forsalining

o Yrkesställning o Yrkesstillning

ioretagare företagare O[j anstalld 2 medanstalldta) 0E] anställd 2 medaristalldta)

medhialpande familiemedlem medhialpande familiemedlem

I (utanlon) 3 [jforetagare utanenstallda l (utanIon) 3 E! foretagare utananställda

NamnpådetföretagdärNiunderveckan varanställd. företagare eller NamnpådetföretagdärNiunderveckan varanställd.retagare eller o medhjälpande familjemedlem 0 medhjälpande familjemedlem

o Fdretagets huvudsakliga verksamhet vidErarbetsplats o Företagets huvudsakligaverksamhet vidErarbetsplats (Ommin.iiienveikaniiiiiuixJiL-n paarbetsplatsen seanvisning sida3) (OmmeranenVerksamhetsgren páarbetsplatsen seanvisning sida3)

Huvudsakligt färdsätt tillarbetsplatsen underveckan Huvudsakligt färdsätt tillarbetsplatsen underveckan Angeendast ettlardsattSeanvisning sida3 Angeendast ettfardsatt Seanvisning sida3

kollektivt t rixbuss kollektivt t exbuss 0 tågT banaspiirvagn 3 E] cykel/moped 0 låg.T-baria. spårvagn 3 D cykel/moped

tillfots/arbetsplatsen i tillfots/arbetsplatsen i 1D bil(forare) 4 anslutning tillbostaden l D bil(lorare) 4 anslutning tillbostaden

2 D bil(passageraiei 5 i: annat 2 D bil(passagerare) 5 D annat

Fortsätt medfråga l3 påsida 4 Fortsätt madfråga 13p; aids4

ANVISNINGAR

SEKRETESSBESTÄMMELSER - AvdC Personuppgifter

Deuppgifter somlamnas pádenna blankett arskyddade enligtl6 §sekretess- Sammanboende aktamakar fårlämna personuppgifter pagemensam blankett. lagen(SFS1937 249)Skyddetinnebaratt uppgifterna intefår lamnes ut farran20årgnttsedandeinsamlades. Uppgifterna fårlamnas uttidigare om Sysselsättning densomuppgifterna gallergersittsamtycke elleromdetaruppenbart attdetta intekanmedfora missbruk tillskada lordenneDeuppgifter somkommer att Medförvärvsarbete avses ingal personregister I dalalagens (SFS1973289) mening blirocksåskyddade enligtdenna lag. - avlönat arbete Denna blankett harfastställts eftersamråd meddatainspektion |. - arbetesomegenföretagare ellerfriyrkesutövere I Avde Boendei bostaden - oavldnatarbeteI annanfamilieinedlems företag(ävenjordbruk). Som familiemedlem räknas anhörig somtillhörsamma hushåll. Pabostadsinnehavarens blankett angesallapersoner somstadigvarande bor I bostadslagenheten (seanvisning till avdD) samtpersonersomtillfälligt Avlonad vistaspåannathallmensomegentligen -hor-tillbostaden (skallvaraskrivna praktikant ellerlarling liksom avlönad elevvidindustri- ellerföretagsskola raknas somforvarvsarbetande. Elevvidyrkesinriktade linierpågymnasieskola pádenlastighet somlagenheten tillhor)Dettakangallastuderande. varn- ellerinbyggd skolaraknas intesomförvärvsarbetande pliktiga ochpersoner somvistaspåsiukhus. ålderdomshem etc. (galleravenpraktiska avsnitt I utbildningen). Försammanboende aktemakar anges mannens namn forst(personlI avdC) ochderefter kvinnans (person 2l avdC). Densomgenomgår omskolningskurs räknas intesomförvärvsarbetande och intehellervärnpliktig somgörsinförstatjänstgöring.

Denavdeboende somhyr.agerellerpåannatsättforfogaröverlägenheten raknas sombostadsinnehavarei

ANVISNINGAH till sida 1 (forts)

Sysselsättning (forts)

o AngeharEr huvudsakliga sysselsättning underveckan genomattsätta o Densomharslutat forvarvsarbeta efterden2ljunil975besvarar intefråga6. kryssilämplig rutaTill-annat- raknas t exsjukdom ocharbetslöshet Person somblivittillfälligt arbetslös efterden21junil975satterkrysslrutanfor -ja-ochI denrutasommotsvarar antalet arbetade timmar underdensenaste normala arbetsveckan ° Densominteutforde något förvärvsarbete under veckan sätterkryssi rutan for-0tim-.Densomforvárvsarbetade i t ex40timmar sätterkryssirutanför Personsomvartillfälligtfrånvarande underandalavveckanden20-26 -35ellerflertirnn.Alltförvärvsarbete somvaratminstentimmemedräknas. oktoberpågrundavt exsjukdom ellersemester angerI fråga6 sinnormala veckoarbetstid Densomharoregelbunden vackoarbatstid. t exSkiftarbete. Dubbeioch extraarbete inräknas i antalet arbetade timmar. angersingeromsnittliga veckoarbetstid,

Person somunderperioden 2! juni- 19oktober1975tillfalligiarbetade som extrahjalp ellersomsemesterersattare i t exjordbruk. industri ellerbutikmen somannars inteharforvärvsarbete ltexstuderande) besvarar intefråga6.

ANVISNINGAR till sida 2

l “ I AvdC Personuppgifter (forts)

Förvärvsarbete Andraexempel ar: pådetaljerade yrkesbenämninqar 7› lZ besvaras fordensomutförde forvarvsarbete under tiden assistent - redovisning montör- maskinuppsättning Frågorna något avsynare - kullagerproduktion reparator - radioreparation 2l juni(midsommar) - 26oktober ochuppgifterna skaavsedensenaste arbetsveckan underdennatid Densomhadefleraarbeten underveckan byrádirektor - personalvård vaktmastare - kontorssysslor lamnar i ingenjör - husbyggnad verkmastare - teletekniskt frågorna 7 - 12uppgifter endastomdetförvärvsarbete somtogdeflesta arbete_ timmarna l anspråk Vissaandrayrkesbenämningar angerentydigt bådeyrkeocharbetsuppgift Exempel påsådana ar 030m arbetsplats raknasvarjelokalellerannatavgränsat områdedär byggnadssnickare, verksamhet bedrivs. t exkontor,verkstad. butikhusbygge Omföretaget har frisör.läkare.programmerare. v ialassistent. tandläkare. fleraarbetsplatser, angeadressen till denarbetsplats dararbetetulfordes underdenaktuella veckanFornågrayrkesutovare. t exlckalvárdare. avviker i vissafallarbetsplatsens adressfrånföretagets. Densomarbetade vidflera o Somanställdräknasocksåanställdföretagsledare. t ex direktöri ett arbetsplatser underveckan angerdenarbetsplats därdeflestaarbetstimmarna aktiebolag. utfördes Sommedhjälpande räknas familjemedlem densomutanlönhjälpernågonan- Skrivutforiigadresstill arbetsplatsen ochintepostbox. fackellerliknande hörigi samma hushåll I dennes ellerverksamhet företag somfnyrkesutovare. Däremot räknas avlönad person alltidsomanställd. Densomunderveckaninteutfordesittarbetevidenbestämd m* , Somföretagare räknas ocksåjordbrukare ellerarrendator avjordbrukaffärsmenregelbundet installde sigtilltjänstgöring videnspeciell plats- detgaller innehavare. hantverkare ochfriyrkesutövare - medelleri.itananställd personal. texbrevbarare ochlokförare - angeradressen tilldenplatsdarinstállelsen agde rumunder veckan. t expo J! respjärnvägsstation. o Angenamn påt exaktiebolaget. firman. affären. myndigheten. skolan elleren privatperson. Skrivutdetfullständiga namnet - förkortainte.Omfirmanamn Densomvarkenutfördesittarbetevidenbestämd arbetsplats ellerinställda inteanvänds angeistallet företagarens namn. sigtilltjänstgöring videnspeciell platsanses haväxlande arbetsplats. Påraden lörkommun angesdåt ex-vaxlande inomÖrebro- omarbetet huvudsakligen o Beskrivföretagets huvudsakliga verksamhet viddenarbetsplats därforutfördes inomenochsamma kommun. Omarbetet utfördes i flerakommuner varvsarbete utfördesunderveckan. Ommeranenverksamhetsgren finns (texarbete somrepresentant) angesI stallet»växlande inomflerakommunen. Icy! vidmL i.angedenver gensom, detstorsta antalet personer.

o Lämnaen dataljurad yrkesbenamning sombeskriver Er a-L i. ;- är: r . på J 3 tillverkning avträfiberplattor reparation avbilar Skrivexempelvis inte enbartarbetsledare. ingenjör, lärare.metallarbetaret tillverkning avskrivmaskiner undervisning - g, .. asieskolan montor elleroperator. ör “lningavträvaror - parti socialvård försäljning avpälsvaror - detalj

Skriv i ställetförarbetsledare i ex i ställetförmetallarbetare t ex 0 OmNi mellanbostaden ocharbetsplatsen använde fleratransportmedel awerkningslorman verktygsmakare ungedetfärdsätt somutnyttjades denlängsta sträckan. Omolikafärdsätt användes hyttmástare Svetsare underolikadelaravveckan. angedetsomutnyttjades deflestadagarna. Till tiyckerilaktor svarvare -annat- räknas t exmotorcykel.

i ställetförläraretex i ställetföroperatör t ex lågstadielärare smidesmaskinoperatör yrkeslärare datamaskino, aiüi gymnastiklärare valsverksskotare (gummi)

ANVISNINGAR till sida 4

I AvdD Uppgiftombostaden

Sombostadslagenhet räknas* o RummedminstGkvadratmeters ytaochmeddirektdagsljus genom fönster räknas med. Dettagällerbådebostadsrum ochrumsomanvänds somtexkontor - bostad medegetkokellerkokvrå ellerverkstad. Somrumräknas intekökkokvrå. skafferi. klädkammare. badrum. tvättstuga. glasveranda ellerrumi källare. I sluttningshus räknas docktexgille- - annanbostadmedegeningångfrånavskildförstuga.trapphuseller stugasomrumomnågonyttervägg harfullhojdovanmark liknande

Tvålägenheter somståridirektforbindelse medvarandra ochbebos avettoch samma hushåll räknas 1 AvdE Uppgiftomhuset somenendabostadsloqenhet Ombådalägenheterna i etttváfarniljshus bebos avettochsamma hushåll anses detillsammans utgöra en bostadslägenhe.. FinnskökI bådalägenheterna. inräknas detenal antalet rum. Omflerapersoner gemensamt tigerenfamiljshus behöver uppgiftomhuset endast lämnas avenavdeägaresombori huset Forvarjebosladslägenhet - egethus.hyreslägenhet. bostadsrättslagenhet eller lägenhet medannan upplåtelseform - Iamnas uppgifter endast påenblankett øl husetsvaningsyta inraknas intekällareelleroinreddvind.Exempel på namli bostadsmnehavarens. Omflerapersoner gemensamt är bostads- utrymmen somejräknas sombostad arkontor. verkstad ochbutik innehavare behöver endast enavdessa lämna uppgifter ombostaden.

avsettfor måltider, 0 Somcentralvårme/fast elvärme räknas ävenfjärrvärme mendäremot inte 0 Matvråär ett utrymme Denskallvaramindreän fristående elektriska ai eelement. 6kvadratmeter ochvaraavskild frånkokvrá genom vägg,

1 Botads nahevarens/Läganhet nnehavarens namn Angenamn pådenperson sombori bostaden ochsom hyr.ägerellerpáannat sattförfogar överbostaden (intenamn påbostadstöretag ellerstiftelse) Besvara halstmodblyarts. SättkryssEg i tillämpliga frågorna rutor. I AvdD Uppgiftombostaden(besvaras avbostadsinnehavare-i) Seanvisningar sida3 o Upplåtolufonn i huset, Harerlagtinsatstill Ãrdelägare Harhyreskontrakt

I Ägerhuset bcstadsráttslbieuiug harandelslägenhet medhusägaren Harannat avtal

&

ö rymma ink(minst 6 kvadrat- Kokvrá med Kokvrâ utan Kokskåp lngetdera meterochmedldnster)matvrá matvrâ

Emil E

ytaochmadfönster ø Används någotavrummen helttill G Antalrummedminst6 kvadratmeter: Flerän annatSnbostad. t axkontor. verkstad? l rum 2rum 3rum 4rum 5rum 5rum-› Antalrum Ne; Ja -› Antalrum “”

34,4 .á _ Vattenklos ö Bad-ellerduschrum ø Antalbostadsläganhater i huset Gemensam fbr Gemensam for E;badveller Egenfleralägenheter EjWC Eget fleralägenheter duschrum Endast en Tvåellerflera

i* 1 ?” WW * :i 5

- g ä å a å J 2007069 M06 i

- AvdE Uppgiftomhuset(ilyllsendast förarvfamiljshus- avenrad-ochkedjehus - sombebosavägaren). Seanvisningar sida3. Harhuuet merit: som (ardahusetuisp. Elevfärdigtförinflyttning) tastiyietvidsutasâahxailg? Före 1901- 1921- 1931- 1941- 1951- 1956- 1961- 1966- 1971› Ja Ne] 1901 1920 1930 1940 1950 1955 1960 1965 1970 1975 _ - v, ,Magi ny_. _fw_9.; 1 i u 1 x 7. . a .J - .. hamna .u:MÅ Enar-nä, www»ewa-x.

Ombyggnadsár Ärmeränhälñanavhusets Vattenlodning A | vopp u h ,.17 CentraIvinno/fnst ø (omhusetbyggtsa våningsyta Q i huset? annatin bostad? 6 0 olvirmoiUmut? omefter1955) Ja Nej Ja Ne; Ja _ Nej Ja Nej

mm4-, ä

nur-u;

- UnderskriftDensomlämnar uppgifterna ochdärmed svarar förattdeärriktigaundertecknar härblanketten Namnteckning Telefon « även riktnummer Datum

L l SCBFiB75

Underbilaga 3:3 FOLK- OCH BOSTADSRÃKNING 1975 - LZE;;_:$°““ ,, Förframställning ev statistikfor samhällsplanering, forskning och allmäninformation samtför kontrollavfolkbokföringen harriksdagen I lag Fashghetsblanken beslutat t i l I att en allmänfolk-ochbostadsrakning skallligarumår 1975;se Svensk leda... iingssarnling l975:55. Fastighetsuppgift lämnas enligt denna lagav densomdenl november l975äger,arrenderar ellerhartomtratt tillfastighet Deuppgifter somlämnas padenna blankett lr belagen inomlandetpåvilkenfinnsbostadslágenhet Fritidshus räknas som skyddade enligt165sekrsanslagen bostadslägenhe. endastom dettaanvändssom stadigvarande bostadi Blanketten insands direkttilldetkommunala granskningsorganet Fastighetsuppgrft lamnas intefor dåligtunderhállna ochobebodda bostäder senast den10november 1075 somintelängrekommer ettutnyttjas somstadigvarande bostad. Fastighetsuppgrft lämnas intehellerför enfamiljshus sombebosavagaren.

I Avd 1 Uppgifteromfastigheten

G Faeüghstsns belägenhet I Kommun I Fömmhw

® Fssüghetens beteckning: kvarterochtomtnr.man. nr.hemman (namn ochnr)

Igen l N“ (D Fastigheten:

l Uldelningsadrdss l Postnr l0rtnsmn

® Ãotüntüeød Markera medkryss I uiisiiipii. m.

allmännyttigt bostadsrätts- enskild

0 staten l l kommun 2 bostadsföreiug3 förening 4 person 5 övriga

® Ärfsstighebn tsxersd somjordbrukefastlghst enligtsenaste taxering

0 nq l p. helt 2 ya.delvis

Teguppvarjehusmedenellerflerabostadslllgenhet .Använd enradförvarjehusOlikatrappupogánger i samma hus .Avd 2 Upümer omhusen :kallinteredovisas varförsig.Omdetfinnsflerani huspáfastigheten anteckna deövrigapåannan blankett. | 2 3 4 5 0 I O Årdl Upøtas merän Finns i huset huset halften avhusets _ ursprung- váningsyta av C9a i Ärhusetett

Gaawuagxât. 212:;wezgnfgiüfkmw g, Am ligenblev sååå? annat änbostads- Vmen_ “mme/ rad-eller :man l 3 5* . , . Kunggggtan 2 4.6- . . . bostads» “mig - › sedan1955 lägenhet”lm kedlehus °*° ledningEMODD e “lsfárme

Valhalla. personslbostaden) Hua lägen- n° f heterI g SkrivJa OmJa nr Endast SkrivJa ettHuaperrad huset (seanvisn)ellerNej angeår SkrivJaellerNe l SkrivJaellerNe] ellerNe l

I

8 Exqnnel pl huravd2fyllsl 1 Södergatan 19- 21 6 1909 J: 1958 J: Ja J: Ja Nej

2 Södergatan 23 4 1943 Nej Nej _Ia Ja ja Nej

ANVISNINGAR till avd2 Kol4 A Kal3 Omdetexakta irtaletarokänt. anemednedanstående 9 sifferkod inomvilken AngeMum Domarna _un_i hwei Rum.ävenmedobebodda bands tidsperiod husetursprungligen blevfärdigtförinflyttning,

235% lägenheter. Räknae] medligenhetersomuteslutande används till kontor.

°°°*“"“ . 0 - Förel90| 3 - l93l -1940 6 -1956-1960 4.75 °“°“°'* 1- 1901- 1920 4 -1941-1950 7- 1961-1965 Sombosudallqenhet räknas 2 - 19214930 5 -1951-1955 B= 1966-1970 UU 9 - l971- l975 benadmedegetkökellerkekvrl Kole mi! l husets våningsyte inrâknas intekällare elleroinredd vind 3.5 annanbostadmedegeningångfranavskildförstugatrapphuseller liknande. K” 7 1975 Somcentrstvarme/fast elvanne räknas ävenfjärrvärme mendäremot intefn- Tvalägenheter somsin i direktnrbmairme medvamvdrs ochbebosavett stlendeelektriska urmeelement

701.4 ochsamma hushsll raknss somenendabastadallgenhet.

Kel8 I/BE Omma. Dgenhetems I atttvâfsmmlhu bebqesv ettochammahushåll. Medrad-ochkediehus avseseniamiljshus sammanbyggda i anlångamed anse)detillsammans utgöra enbostadsllganhet Finns köki bådalägenheten flereliknande hus. SCB inrlknes detenai antalet mm.

m

Sllllllllll llflllllllllllll

I Avd3 Uppgifteromboatadallganhatarna (Dennaavdelningfårersättasavdatelistamedmotsvarande innehåll)

Taguppvariebostadslågenhet pafastigheten. Tagävenmedsamtliga obs Kol5 ” ” 4 4 bodde“ . J inte , som Rummedminst6 kvadratmeter: ytaochmeddirektdagsljus genom fönster tillannat änbostad. t exkontor. hotell. butik. Verkstad. rlknaamed.Somrurnräknas intekökkokvrá. skafferi. kládksmmare. badrum. tvättstuga. glaeveranda ellerrumikallare l sluttningshus räknas dockte: gilla- Böqahelstmedlägenheterna i husl enligtavd2.Tagsedani förekommande etuga somrumomnågon yttervagg harfullhöjdavanmark. fallupplägenheterna | hus2.därefter i hu:3osv.Anteckna i koll husets nummerenligtavd2. Kol6 somskallräknas tillenochsamma bostadalagaw Förvarjeej uthyrdellerei uppláten lägenhet lämnas uppgiftomorsaken lakttag nogavilkautrymmen tillattlägenheten ejarupplaten enligtföliande sifferkod het(seanvisningarna i avd21 Kol2 5 - Underreparation ellerombyggnad Omavdelning 3 ersattsmeddaialista kannumreringen l kol2 irtgoraa av 6 - Tilluthyrning ledig eventuell internIaganhetabeteckning. 7 - F r av s. .- för annat Ä “(bÖf uu Kol4 i kol7) Ettför matlagning avsettutrymme räknas somkökomdetupptarentotal ytaav minst6 kvadratmeter ochhardirektdagsbelyaning genomfönster. i - Utrymd pågrundavförestående rivning Skrivk lör kök kv för kokvrá(ej kokakáp) ochstreck(-) för varken kökellerkokvrå.

Kök-k Kokvrå -kv bed-eller (se Antal WC anvisa) rum SkrivJaeller

Exempelplhuravdâiyilal

1 | Andersson, Herman k 2

1 2 upplåter! k 3 J N°l Ãäzfâgiáâm

l 3 johansson, Anm kv 1

Avd3 (forts) | 2

bad-eller duschrum Lägenhetsinnahavarens namn SkrivJaeller Anmärkningar

4 Avd3 (forts) | 2

Bo ingen nr Lagenhelsunnehavurens namn

05 ä! 9.7

.Avd 4 Underskriftavdensomsvararförhmgivøtwppglftmorikdqhd mn:AK-.vr Numntocknung

Jlvelnrugx! wasxgura vagea) Pom-summa ochomurm Tcldvn -lan ruwwmmor

m l W 00 _mm_ m.. .nmwJ a 3 4 0 7

.mnmvä

.a

m5

...Hommawscommq

møäxoøaamumuosaomma

pmuuuoäo

3a å

magnus

.Sw

,så

.E203

.mm.$_

uoccomwzmwugmon

.mxzcuouuz mêømâñc

mäømâunø .wzvåâømc mäsäon: .Müncnâñc .nâsäuå

Smmê

.huvudmän

.sEwc

_

.mmmmamøm

kommuns:

.:m:uo:wmpm>m

.mssmmuzn

...tjx

mnouwwm

;SEO

oxå?

mznmgåaw

_

munen mmom .mammas

vmøziwmcoääaov

pokucmn

på

UOE

mcämmmmcxmødmconzcama

.uäâsunn

922mm

måcmiocmumuoccmwmâ

uomux

uâøxowauøumuonuowmq møäxoouumumuoscmmwq usåomauwmmøogäumq

å

wcäxooaunumaoscømmq wsøxoaauøwmüogcømmq

.Su

Emma

m

ma:

»mango mâmwus

uokuson

mcämouåvormmm

mmm?

.êcosêox cwmmmpmom

på

summa: mäâmâgn: nosäumo uøaxoä nmEEam .Ewas Eonñpmxø

Hmm» Hmøw

H mom H mm2 Emå .Fm/x

mm-

35:02

mmm

må

Hae.

E ,Fix wanna :S x x x x x x x x x x x x

.mången

Hh

mmmmwasm

:oâoxømñmcâumumtrgv

mer.. :s x x

n

u.:

mo: x x x x x x

:oo

nu:

mo:

_

EENC

uoñEscwvacmwza

mcummåcxomuoccs

mczñwwunm

:ossrcäaa: .xsaosaä

52:_

25.20,2...

_

uoccommåEsu

wcoamâwsoqøwmuoscmmmd

u .a

n

00x93.

-

32:_

.aoêcäzmuoswwawmh .öêcpscwamgøoumq

un..

.csêåox

ummvmcmmzm Epowomämamñma:

.. _

.5:o

oloumâcnw uoEEscmsz _uomämxumwâ .âwnmcåmxwx m:_:_.o:_a:_:, ocämåmmazow. :zasäxm

äscs, .E3 333.65. 9:9.: 5:5. 03 usa.: “E212

408 3 Bilaga

Samordning av HBS och Allmän fastighetstaxering 1980: Översiktligt schema Underbilaç Fastighetstaxerings- HBSs personblanketter blanketter

Gemensamt insamlingsställe Skiljande av HBS- resp taxeringsmaterial

Fastighetstax. blanketter BBS-blanketter till till lokal skattemyndighet granskningsorganet (GO) (LSM)

Sortering hos LSM Granskning av numrering

Lägenhetsförteckning

l Fastighetstaxeringsnämnd (FTN): Granskning, komplettering, åsättande av tax.värden

Blanketter för ej LSM: Slut- skattepliktiga granskning fastigheter GO: granskning och ä komplettering i* Länsdatakontoren: Stansning SCB: registrering av uppgifterna Fastighetstaxeringsregister inkl HIBS-uppgifter (lägenhets- Person- och lägenhetsbedata för småhus ingår) stånd (lägenheter i flerfamiljshus)

Samkörning

Lägenhets bestånd

Statistikproduktion

BILAGA 4 TVÅ ALTERNATIVA (JPFORPNINGAR AV EN UNDEIGÖKNING 1980 av PoE-utredningens sekretariat

Bilaga 4 411

TVÅ ALTEHQATIVA UTFORMNINGAR AV EN UNDERSÖKNING 1980

Flera intressanta resultat från utvärderingen av FOB 75 har framkommit. Utredningen har därför funnit det väsentligt att närmare utveckla alternativ san direkt bygger på dessa resultat. I detta skede av utredningsarbetet fanns inte de slutliga resultaten från användaranalysen och därför bygger alternativen på det variabelinnehåll som fanns i FoB 75. De två alternativen är replikation av FoB 75 och utförandemässigt förändrad FbB 75.

l. Replikation av FoB 75

Utredningens notiv att föra fram replikationsalternativet har varit att ge en utförandemässig och kostnadsmässig illustration till hur en undersökning l98O skulle kunna genomföras - förutsatt att utredningen skulle ha sanna bild och värdering av behoven av FOB-data som låg till grund för beslutet m utformning och genomförande av FoB 75.

I utredningens alternativdiskussion förelåg en föreställning om att ett genomförande likartat det i FOB 75 även skulle innebära ett rationellt och kostnadsmässigt fördelaktigt alternativ.

I replikationsalternativet, vilket benämningen antyder, har inte alla utvärderingsresultat utnyttjats, utan bara sådana sm inte kräver betydande ändringar i systemuppläggningen, bl.a. Hünskat gransknings- och kompletteringsarbete vid de komnunala granskningsorganen, minskad kontrollkodningsvolym och en slopad kontrollundersökning av småhusdata.

En förutsättning för ett genomförande av en replikation är att de reala resurser som utnyttjades i FoB 75 kan stå till förfogande även 1980.

Nedan följer en kortfattad inventering av dessa förutsättningar samt en diskussion om kostnaden.

Dator med kringutrustning

vid FoB 75 användes 150 bildskärmsterndnaler, anslutna till en för ändamålet särskilt förhyrd dator. Bildskärmstekniken var ny för denna typ av arbete år 1975 inte bara för SCB:s del utan över huvud taget för denna typ av bearbetning i landet. Tekniken bidrog emellertid i mångt och mycket till att genomförandet av FoB 75 kunde ske planenligt vad avser tid, kostnad och kvalitet. Datorn liksom flertalet terminaler finns inte vid SCB. Om längre denna typ av utrustning ånyo kunde anskaffas skulle med största sannolikhet totalkostnaden för dator med kringutrustning bli lägre än i FOB 75 eftersom kontrollkodningsvolymen och provverksamheten skulle minskas och därmed krävs färre terminaler. On däremot ternünalerna skulle anslutas via telenätet till SCB:s centraldator torde kostnaden bli oförändrad jämfört med FOB 75.

Program- och systemvara

En direkt replikation av FoB 75 innebär att av givetvis mycket system- och programmeringsarbetet från denna undersökning kan

412 Bilaga 4

utnyttjas även i en undersökning 1980. Det krävs dock insatser för att anpassa program och system till den förändrade situation som gäller på maskinsidan. Dessutom förekonner det redan nu att de system och program som användes vid FoB 75 inte underhålls löpande av leverantören.

Lokaler

Inför FoB 75 byggdes en helt ny förvaltningsbyggnad i Örebro och därmed kunde lokalerna direkt anpassas till det planerade produktionssystemet. Datorn kunde placeras i credelbar närhet av terminalerna, vilket gav hög driftssäkerhet för överföringen mellan dator och terminal. All den personal so krävdes för de centrala produktionsnonenten kunde placeras i sanna byggnad vilket medgav organisations-, kcnnmnikations- och arbetsledningsfördelar.

Sedan FoB 75 slutförts har lokalerna planerats för annan användning och står därned inte till förfogande för en tänkt replikation. I vilken utsträckning ersättningslokaler av Hotsvarande typ skulle kunna erhållas i Örebro har inte närmare prövats av utredningen. Därenot är det känt att byggnadsstyrelsen reserverat mark och förprojekterat en andra etapp av förvaltningsbyggnaden. I och för sig skulle därned en lokallösning för en replikation kunna åstadkannas. Beslut om vidare utbyggnad av förvaltningshuset är däremot förknippat med såväl arbetsmarknadspolitiska som statsfinansiella moment vilka helt undandrar sig FoB-utredningens bedmning.

Personal

Vid FoB 75 anställdes tillfällig personal för att genomföra vissa delar av den centrala bearbetningen. Totalt var drygt ett par hundra personer sysselsatta främst med kodningsarbetet via bildskärmsterminal (jämfört ned drygt ñgahundra personer i FoB 70). En viss minskad personalstyrka kan förväntas i replikationsalternativet genm att bl.a. kontrollkodningsvolymen kan minskas. Förutsättningarna att en replikation kan genomföras ned något mindre personella resurser som nämnts ovan bygger på att personalen skulle kunna arbeta vid terndnaler i motsvarande omfattning som i FoB 75. Från fackligt håll vid SCB har dock framförts kritik not terminalarbete i den nänmda omfattningen bl.a. från arbetsmedicinsk utgångspunkt. Utredningen har dock inte närmare studerat tänkbara alternativa utformingar av terndnalarbete.

Kostnader

Utredningsarbetet ned replikationsalternativet har dessutom visat att den kalkylerade kostnaden för en replikation blev högst avsevärd, nämligen ca 133 nilj kn(se mer detaljerad kostnadsberäkning i bilaga 9). I förhållande till FoB 75 har dock kalkylerats en inbesparing på ca 20 milj. kr.

2. Utförandemässigt förändrad FoB 75

Syftet med en utförandemässigt förändrad FoB 75 är att tillgodogöra sig alla erfarenheter som genomförandet av FoB 75 gav och som kan tänkas leda till en bättre undersökning. Alternativet

sou 1978: 79 Bilaga 4 413

utgår från samma variabelinnehåll som i FOB 75.

Systemutformningen bygger på följande principiella förändringar i förhållande till FoB 75:

- Samordning med fastighetstaxeringen - och minskad Förenkling omfattning av gransknings-/kmpletteringsarbetet hos de lokala granskningsorganen (GO) - Utökad hos GO kodning - Företagsregister (CFR) ned bättre kvalitet och täckningsgrad - Begränsning av det konventionella uttaget av tabeller till ett antal bastabeller - Framåtriktad systemlösning för att kunna användas vid ev. framtida undersökningar baserade enbart på register - Utnyttjande av den netodutveckling sam sker på SCB för att kunna använda standardprogram.

I det följande beskrivs kortfattat olika nnment i alternativet utförandemässigt förändrad FoB 75.

Distribution och insamling av blanketter

Distribution och insanding av personblanketter vid en utförandemässigt förändrad FoB 75 skulle i princip kunna gå till på sanna sätt som vid FbB 75 med förtryckta blanketter i portofria kuvert. Gifta sm är skrivna på sanna erhåller fastighet gemensam blankett medan övriga so är födda 1964 eller ertidigare håller egen blankett. Distribution och insamling av blanketter via för husfastighetstaxeringen och lägenhetsuppgifter skulle dessutom genomföras i sanordnade rutiner med personblanketten. vid utsändning skulle försändelsen dock skickas separat för personblanketten. Vid insändning bör däremot både personblankett och fastighetstaxeringsuppgifter kunna sändas i sanna försändelse till en speciellt utvald adress i kcnnmnen. Därefter skulle materialet separeras i för arbetsuppgifterna lämpliga rutiner.

GO:s granskning; komplettering och kodning

De mest genomgripande förändringarna med FoB 75 skulle jmfört göras i nrmentet GO:s granskning, kmplettering och kodning. Utvärderingen av FoB 75 visar bl.a. att mprioriteringar av resurser från till granskning/koplettering kodning är möjliga. Granskningsarbetet skulle primärt kunna inriktas på bortfallet för variabel resp. och kodningsarbetet skulle utökas och integreras med kmpletteringsarbetet. Utökningen gäller för variablerna yrke och näringsgren. har därför i samarbete Utredningen med SCB utfört en begränsad test av de föreslagna kodningsrutinerna. Trots den ökade kodningsinsatsen från GO:s sida uppe skattas inte GO:s arbete totalt kräva ner resurser än vid F0B 75.

GO:s kodning av näringsgren och yrke skulle inte innebära en total kodning av ifrågavarande variabler. Strävan skulle dock vara att GO kodar så mycket som nöjligt ned hänsyn till utnyttjbara hjälpnedel, en rimlig nellan central och arbetsfördelning lokal kodning, kvalitet och snabbhet i redovisningen och frank tida klassificeringar av motsvarande I slag. kostnadsberäkningar-

414 Registret Centrala / iver företags- CFR otalbe- K registret folkningen \\

Distribution Framställn Lägenhetsoch insaml av företags fürteckn av personbl egister från RS

Kontroll av G0 granskn folkbokf komplett kodning

I(returer)

Framställn Optisk av tätorts- i RTB läsning \

[register

Framställn

ágäggäååållägg

Granskning //,_\\\\

av demograf Upprattning 9 Bilinnehav

bestand Kodning I/

|Totalperi0d Samkörning

;D-tabellen1{J

L-.,// ___- ..-__

Maskinell Fastighetsregister rättning och , från RSV kodning i__4 1) Demografiska _ tabeller

F 2) EN = Förvärvsar-

Tabellprodz) Samkörning betande natt-

EN, ED, P, Manuell upp- befolkning - abeller rättning ED : förvärvsarbetande dag- ---:]j--- “ 1 befolkning Granskning P : Pendling och rättning I : Inkomst

3) L = Lägenhet H : Hushåll

i S : Samboende

Maskinell rättning och kodning

I

Tabellpr0d3)

L, H, S-

sou 1978:79 Bilaga 4 415

na har dock en viss övre gräns för GO:s kodning fixerats som mest sannolik.

Det bör betonas att utformningen ned lokal ställer stora kodning krav på hjälpnedlen. Centrala företagsregistrets (CFR) kvalitet (aktualitet, täckning) måste förbättras om de föreslagna rutinerna skulle få avsedd verkan i en utförandemässig förändrad FoB 75.

Vissa förändringar i GO:s utbildning och organisation blir också nödvändiga. Dessutom skall bl.a. granskningsledaren delvis knytas direkt till FoB-projektet. Även sanordningen av flera konnuners resurser till ett genensamt borde granskningsorgan genomföras i den omfattning som bedöms lämplig. Samordningen kan underlätta arbetet totalt för ndndre kommuner och bl.a. underlätta sanarbetet mellan kmmuner vid kodning av arbetsplatsens belägenhet (särskilt i specialprogrannet).

Den centrala bearbetningen vid SCB

Den centrala bearbetningen vid SCB skulle mer flexibel. göras Flödet nedan visar av bearbetningen huvuddragen och kopplingarna nellan olika mment. De viktigaste förutsättningarna är följande:

optisk läsning av personblanketterna (som vid FoB 75) integrering av reject- och felsökningsarbetet samt kodning av utredningsfall som återstår efter lokal kodning - manuella rättningsrutiner ersätts ned maskinellt rättningsförfarande.

Den centrala bearbetningen vid SCB skulle kräva resurser för optisk läsning och terminaler för upprättnings- och kodningsarbete. Dessutom skulle sambearbetningar av olika bestånd genonh föras vilket tillsarmans ned ovan nämnda Villkor skulle kräva naskinella databehandlingsresurser från våren 1981 (januari) till i stort sett halvårsskiftet 1982. För det manuella arbetet skulle behövas förutm ordinarie ett 50-tal till- FoB-personal fälligt anställda från februari 1981 till september 1981.

Utöver ovannämnd bearbetning skulle dessutom krävas ett visst arbete vid länsstyrelserna. Omedelbart efter det att blanketterna inkonnut till lokal skattemyndighet och att taxeringsnämndens personal påfört vissa data skulle registrering av hus- och lägenhetsdata genomföras.

Resultatredovisning

Resultatredovisningen i en utförandemässigt förändrad FoB 75 skulle förändras dels dels till sin omfattproduktionsmässigt, ning.

Följande förändringar är möjliga:

- det Begränsa konventionella uttaget av tabeller på pappersmedium till ett antal bastabeller.

- Statistisk information utöver den som finns i bastabellerna tillhandahålles ned hjälp av den regionalstatistiska databasen (RSDB).

416 4 Bilaga

- Grafisk presentation av bastabellerna på uppdragsbasis.

- I ökad utsträckning i förhållande till FoB 75 tillhandahålla resultaten på datamedium.

- Inom ramen för publiceringsprogrannet öka den statistiska utvärderingen av redovisningen.

- och allmänna progrannet. Integrera specialprogrannet - med råtabellprogrannet. Integrera publiceringsprogrannet

Bastabeller för förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning, och inkomst beräknas kunna köras fram med sluttidpunkt pendling l november l98l. I jämförelse ned FbB 75 innebär det en omkring tidsvinst för redovisning av förvärvsarbetande nattbefolkning ned ca l år och för förvärvsarbetande dagbefolkning, pendling och inkomst ned ca 1,5 år.

hushålls- och samboendetabeller skulle kunna redo- Lägenhets-, visas Hed sluttidpunkt omkring årsskiftet 1981/82, vilket skulle innebära att lägenhetsdata skulle erhållas vid en tidpunkt Hotsvarande den i F0B 75. Hushålls- och samboendedata skulle däremot redovisas ett år tidigare än vid FoB 75.

Kostnad

Kostnaden för utförandemässigt förändrad FoB 75 är beräknad till ca ll6 milj. kr. (se även bilaga 9).

BILAGA 5 DANMARKS, FINLANIB OCH NORGES PLANER INFÖR EN FOLK- OCH BOSTADSRÄKNING 1980 av PoE-utredningens sekretariat

SOU 1978: 79 Bilaga 5 419

DANMARKS, FINANDS OCH NORGES PLANR INFÖR EN FOLK- OCH BOSTADSRÄKNING 1980

Här lämnas en kortfattad redogörelse för en del utmärkande drag i arbetet inför en folk- och bostadsräkning (FoB) 1980 i de nordiska grannländerna. Redovisningen sker för vart och ett av länderna huvudsakligen under rubrikerna Tidigare FoB, Behovsbilden och konsumentanalys inför FoB 80, Planerad metod för FoB 80 och slutligen Pågående utvecklingsarbete.

l Danmark

l . l Tidigare FoB

I Danmark har under efterkrigstiden FoB genomförts vart 5:e år fr.o.m. 1945 t.o.m. 1970. Fram t.o.m. 1950 gencmfördes bostadsräkningar bara i städerna men sedan dess har räkningarna genomförts som samordnade folk- och bosbadsräkraingar. 1968 etablerades det centrala personregistret (CPR) som ett överordnat register till de karmmala befolkningsregistren. CPR administreras av inrikesministeriet.

I sanband med förplaneringen av FoB 75 genomförde Danmarks statistik en förfrågan om intresset för en FoB hos representanter för konsumenterna. Det därvid dokumenterade behovet visade sig vara så svagt att man bl.a. mot bakgrund av det restriktiva budgetläget inte bedömde att det var motiverat att genomföra en FoB 75.

Bidragande orsak till detta beslut var även att CPR hade nått en sådan standard att denoçrrafiska uppgifter för statistikbruk kunde erhållas registervägen och att det bedörrdes vara realistiskt att även få information om förvärvsarbete från andra register.

Vid sarrma tidpunkt inleddes diskussioner om att inrätta ett lägenhetsregister. Resultatet blev att Danmarks statistik anmälde till ekonomiministern att det inte skulle genomföras en allmän folk- och bostadsräkning.

Danmarks statistik beslutade att delvis som ersättning för FoB 75 genomföra en folketellingslignende uppgørelse (register-FoB) baserad pâ registerupplysningar. Denna register-PoE som genomfördes per l juli 1976 omfattade demografiska data, uppgifter om förvärvsarbete och vissa familjeuppgifter. Dessutom genomfördes under 1975 en regionalt baserad urvalsundersökning an sysselsättningsförhållanden. Slutligen räknades bostadsuppgifterna från FoB 70 fram till januari 1976 på grundval av byggnadsstatistik.

420 5 Bilaga

Jämfört ned en konventionell FoB kunde inte statistik om boendeoch utbildning redovisas i register-FoB 76. förhållanden, pendling För dessa uppgifter fanns inga register.

I beslutet att inställa en konventionell FoB 75 förutskickades att Danmark för framtida bruk avsåg att utveckla ett byggnadsoch lägenhetsregister (bygnings og boligregister, BBR).

1.2 Behovsbilden och konsuentanalysen inför FoB 81

I till förplaneringen av FoB 75 genomförde Danmarks anslutning statistik behovsförfrågningar genom sannanträden med användarna av FoB-data. Inför FoB 81 har Danmarks statistik för avsikt att genomföra liknande förfrågningar.

1.3 Metod vid FOB 81

vad FoB-utredningen erfarit konner FoB 81 i Danmark att Enligt i huvudsak san en registerdatasanranställning. Dangenanföras marks statistiks erfarenheter från utvecklingen av byggnadsskall bl.a. till för en och lägenhetsregistret läggas grund 81, en sannanställning av data redovisade på de register-FoB administrativa områden sm de olika registren medger och omfattande först och främst demografiska uppgifter, uppgifter om sysselsättning, yrke och näringsgren samt bostadsförhållanden och hushåll). I anslutning till register-FoB 81 (lägenheter finns vissa genomföra kompletterande urvalsunplaner på att m t.ex. sysselsättning och andra socio-ekonomisdersökningar ka variabler.

Metoden för 81 är inte färdigutvecklad utan prägregister-FoB las tills vidare av en rad osäkerhetsmoment. Ett väsentligt noment blir när bostads- och lägenhetsregistret (BBR) skall samköras med det centrala personregistret. Detta kanmer inte att ske förrän tidigast i början av år 1979.

1.4 Pågående utvecklingsarbete

har t.v. koncentrerat sitt intresse till att FoB-utredningen den danska utvecklingen av BBR och dess koppling till följa CPR. Beslut m BBR fattades en särskild lag 1976. Registgenan ret skulle vara etablerat i början av 1978 och i slutet av detta år skulle en samkörning med CPR ske. Men vissa störningar har medfört att registret inte kan vara funktionsdugligt förrän i slutet av år 1978 eller i början av år 1979.

av de existerande konnmnala fastighets- BBR är en utbyggnad som funnits i flera år. Förutom data om den enskilregistren, da fastigheten registreras i BBR de data om byggnader, bostäder och arbetslokaler som finns på fastigheten. Bostäder och arbetslokaler identifieras i BBR med samma adresseringssystem son används vid adressering av personer i CPR. Detta innebär bl.a. att varje lägenhet har en unik gatuadress. I BBR registreras vidare alla de data om bostäder och byggnader som hittills insamlats vart 5:e år vid FoB. Vidare registreras de uppgifter sm normalt insamlas i samband ned fastighetstaxeringen vart 4:e år.

Bilaga 5 421

Den grundläggande uppgiftsinsamlingen till BBR har skett i direkt anslutning till den allmänna fastighetstaxeringen i april 1977.

BBR skall ajourföras bl.a. genom löpande avisering via byggnadslovshandlingar (ny-, till- och ombyggnader). om Upplysningar husläge, användningssätt och upplåtelseform ajourförs dock endast vart 4:e år i samband med den allmänna fastighetstaxeringen.

BBR-registret skall användas för både administrativt och statistiskt bruk. Danmarks statistik skall svara för statistiksannanställningarna. Utöver detta skall registret möjliggöra redovisning av mer specificerad och frekvent bostads- och byggnadsstatistik än hittills.

Registret skall hållas tillgängligt för både kormiunala och statliga myndigheter vilket förväntas förbättra besluts- och planeringsunderlaget för bostads- och bebyggelsepolitiken samt nedföra administrativa lättnader för både myndigheter och enskilda.

I lagen utsägs att BBR även fortsättningsvis skall sanordnas med de framtida fastighetstaxeringarna. Vissa för tauppgifter xeringarna skall tas från BBR och därigenom lättnader uppnås i fastighetsägarnas uppgiftslämnande.

I Danmark pågår ytterligare ett utvecklingsprojekt av betydelse för de konnande folkoch bostadsräkningarna. Detta projekt benämns som består Arbejdspladsprojektet i en registrering av varje arbetsställe (arbetsplats). Genom att utveckla ett register över arbetsställen skall det bl.a. att göras nöjligt kombinera infornation om arbetsställets belägenhet ned bostadsadressen för att kunna sanranställa pendlingsstatistik. Dessa förbättringar av det statistiska i ett underlaget planläggs samkörningsprojekt i vilket den väsentligaste informationskällan är skattemyndigheternas s.k. oplysningssedelregister son innehåller arbetsgivarnas reddelanden till skatteväsendet om den anställdes lön, betalda skatt etc.

2 Finland

2.1 Tidigare FbB

Enligt folkräkningslagen från 1938 förrättas i Finland vart 10:e år en alhnän och därtill ansluten bostadsfolkräkning och fastighetsräkning. Den första folkräkningen enligt denna lag genomfördes 1950 och därefter har räkningar genmförts 1960 och 1970. En jämfört ned folkräkningarna mer begränsad bostadsoch näringsutredning genomfördes dessutom vid årsskiftet l975/76.

Folkräkningsuppgifterna 1950 och 1960 baserades på blanketter som fylldes i av allmänheten. Vid räkningarna 1970 och 1976 erhölls uppgifterna från både blanketter och befintliga register.

I Finland sker även årlig mantalsskrivning genm att befolkningen varje årsskifte sänder in ifyllda blanketter. Mantals-

422 5 Bilaga

skrivningen utgör ett av underlagen för den löande folkbokföringen. (Befolkningsregistercentralen är huvudnan för ett centralt befolkningsregister, CBR, som förutm ett personregister innefattar ett register över fastigheter och vissa uppgifter över affärsföretag m.m.).

I 1976 års bostads- och näringsutredning erhölls registeruppr gifter från:

Statistiska personregistret = kön, ålder, huvudspråk Centrala befolkningsregistret = civilstånd, nedorgarskap, religiöst samfund, bostad och arbetsplats (exakt läge via koordinatangivelse) Examensregistret = den högst avlagda examen Skattestyrelsens beskattnings- = inkomst- och taxeringsuppmaterial gift

Samplingteknik har endast kcnnut till begränsad användning. En urvalsundersökning av fruktsamheten genomfördes i anslutning till FoB 1970.

2.2 Behovsbilden och konsumentanalysen inför FoB 80

En större har genomförts inför FOB 80. Enligt en behovsanalys bedmning kanmer alla centrala uppgifter att insanr preliminär las/sannanställas som totaldata därför att regionvis erfordras utomordentligt exakta uppgifter.

Inom finansministeriet (arbetsgruppen ned representanter från Statistikcentralen, Bostadsstyrelsen, Befolkningsregistercentralen och finansministeriet) har utretts behovet av data över bostadsbestândet, dess förändring och användning. Enligt vad FoB-utredningen erfarit räknar man i Finland ned att FbB 80 bör notsvara det centrala datainnehållet i tidigare räkningar. Enligt det underlag FoB-utredningen haft tillgång till tillmäts även de internationella FoB-rekcmrendationerna rätt stor betydelse.

2.3 Metod vid FoB 80 och pågående utvecklingsarbete

Sättet att utföra FoB 80 i Finland är i huvuddrag klart. Systemet blir en kombination av registersannanställningar och direkt insanüing av uppgifter från allmänheten på blanketter som distribueras via postverket. Samtidigt grundas ett byggnads- och bostadsregister.

Finland är i förhållande till Sverige bättre rustat med nöjligheter till att sannanställa data från centrala register.

Det centrala befolkningsregistret, som handhas av Befolknings- (BRC), innehåller uppgifter om såväl personregistercentralen beteckning (personnunner) som henortssignum (bl.a. lägenhetsnunner) och sålunda kan man ur registret sanranställa förutom statistik även statistik över familjer och bostadsdenografisk hushåll.

rtüligheterna att inrätta ett byggnads- och bostadsregister

sou 1978:79 Bilaga 5 423

(BBR) har utretts under flera år. I januari 1978 tillsattes en projektgrupp och i juni godkände riksdagen en lagändring som syftar till att ett dylikt register upprättas i anslutning till det centrala befolkningsregistret och att uppgifterna insamlas i samband ned FoB 80. Lagändringen fastställdes 1978-07-14. Insamlingen av bostads- och byggnadsdata sker sålunda inte ned stöd av den permanenta folkräkningslagen från 1938, utan stöder sig på lagen om befolkningsböcker. Dock sker granskningen och kompletteringen av uppgifterna m byggnader, bostäder och lokaler av Statistikcentralens lokala FoB-kcnndssioner. Emedan bostads- och byggnadsuppgifterna blir offentliga och får användas fritt av t.ex. kcnmmnerna i deras planerings- och administrationsarbete, medan därenot personuppgifterna är konfidentiella, så har Statistikcentralen motsatt sig den lösning som nu fastställts.

Statistikcentralens examensregister grundades på basis av uppgifter från FoB 70. En utvärdering av registrets kvalitet har visat, att ca 6 % saknas av den1sCm har en exanen; detta betyder, att ca 220 000 exanüna saknas. På FoB-blanketten kommer man därför troligen att fråga efter vissa utbildningsdata (grov indelning, kryss i rutan). På blanketten förprintas i kodform infonnation ur exanemsregistret, varefter noggrannare uppgifter efterfrågas i de fall, där det visar sig att exanensregistret är bristfälligt.

Företagna utredningar har visat att sysselsättningsdata f.n. inte kan erhållas från taxeringssystenet san alltså endast Manner att ge inkomstdata till FoB 80. Gjorda utredningar har även visat att det inte är möjligt att i FbB 80 få yrkes- och sysselsättningsuppgifter ur nantalslängden.

3 Norge

3.1 Tidigare FoB

Norge har genomfört folk- och bostadsräkningar 1950, 1960 och 1970. Den senaste räkningen blev utsatt för rätt cniattande kritik. Statistisk Sentralbyrå (SSB) har redovisat erfarenheterna från FoB 70.

De flesta klaçmmñlen not FoB 70 har varit:

a) För dålig aktualitet b) För dålig kontinuitet från 1960 till 1970 c) För dålig kvalitet på en del variabler d) Bristande analysnöjligheter

Orsakerna till kritiken kan enligt SSB kortfattat sannanfattas enligt följande:

Arbetet ned planläggningen startade för sent och med för få erfarna nedarbetare.

För få och för dåligt kvalificerade medarbetare för att genmföra rättning, kodning och kontroll av data.

För liten stab till presentation av statistiken och till analysen.

424 Bilaga 5

Redovisningen inleddes 1972 och avslutades 1974 på kommurnivå. Riksuppgifter levererades under 1974 och 1975.

SSB genomförde även en kontrollundersökning i samband :ned FoB av intervjuer. Resultaten visar del 70 med hjälp på en hel avvikelser mellan undersökningen och FoB. Speciellt gäller detta utbildnings- och sysselsättningsuppgifter.

3.2 Behovsbilden och konsumentanalysen inför FoB 80

Redan under 1977 har SSB redovisat en diskussion om bakgrunden till FoB 80.

det är främst samthällsforskare och samhälls- Mycket tyder på att på central och lokal nivå som har behov av folkeplanerare och bustadsteljingar (FoB) . Men också institutioner som driver marknadsundersökningar nyttjar FoB på ett liknande sätt.

I många år har FoB varit en viktig källa för regionalstatistik och kommer så också att vara 1980.

FoB täcker också en del områden som man annars inte har statistik för, såsom bostadsstatistik och detaljerad sysselsätt- Däremot har man inte funnit behov av att utningsstatistik. nyttja FoB 80 till att ajourföra personregistret.

Statistisk Sentralbyrâ (SSB) inbjöd forskare och planerare för att de skulle komma med sin syn på en FoB 1980. I januari 1977 hölls i Oslo ett sammanträde för konsumenter av FoBstatistik med ett 70-tal deltagare. Vid inbjudan utsändes också ett frågeformulär om användningen av FoB 70..

SSB:s av konsumentsaxrmanträdet och enkäten är att summering det finns behov av den statistik som en FoB kan ge. SSB har värderat konsumentsynpunktema mot de erfarenheter som idag finns om användning av FoB 70 och om framtida databehov. Då har man funnit att en datainsamling med tidigare nämnda krav är nödvändig, dvs. en konventionell FoB.

Sammanfattningsvis har SSB formulerat kraven på FoB 80 som:

a) Totalitet b) Statistik för små geografiska områden c) Inre sammanhang i data d) Sanna värden för variablerna e) Kontinuitet f) Aktualitet g) Rationalitet i produktionen

3.3 Metod vid FoB 80 och pågående utvecklingsarbete

Norge står i begrepp att i huvudsak genomföra en konventionell FoB 80 där blanketter med frågor som skall besvaras av allmänheten utgör huvudinslaget .

Tre register skall dock användas scm stöd för datainsamling-

Bilaga 5 425

en: ett centralt personregister, ett adressregister och dataarkivet för påbörjad och avslutad utbildning. SSB avvaktar dessutm stortingets beslut m skattetaxerings- och byggnadsregister. Tills vidare planerar SSB en plan för registerutnyttjande och parallellt en plan för konventionell uppgiftsinsamling.

Enligt SSB bör om registren realiseras ev. tilläggsundersökningar planläggas och utföras parallellt ned själva räkningen för att testa i hur hög grad skatteregistret och registret över arbetsgivare och arbetstagare kan ersätta den direkta datainsanüingen vid framtida FoB.

För att minska kostnaderna vid FoB 80 jämfört ned tidigare har SSB värderat olika metoder och därvid konstaterat följande:

Genm att direktdistribuera blanketter till uppgiftslämnarna och insamla dessa via post och genom en bättre information kan kostnaden jämfört med konventionell in- och utbärning av blanketter kombinerad Hed vissa kontroller reduceras från 25 milj. nkr. till 12 milj. nkr.

Försök att bringa ned kodningskostnaderna skall genomföras till förnån för vissa metod- och kvalitetsstudier. Dessa studier innebär i sin tur en ökad maskinkostnad. Erfarenheten från andra länder visar att det finns en gräns för hur mycket man kan förbättra kvaliteten genom att öka personalstyrkan vid kodning.

Frågan om bearbetning av en del FOB 80-variabler kan ske för ett urval av personer har utretts. Uppgifter sm här varit påtänkta för urvalsbearbetning är yrke och utbildning. Efter starka reaktioner från offentliga institutioner och departenent har frågan m urvalsbearbetning lagts åt sidan. SSB har bestämt sig för att samla in alla yrkesuppgifter och göra en totalbearbetning med kannuner som lägsta redovisningsenhet. Utbildningsuppgiften blir aktuell för urvalsbearbetning endast om registerfrågan inte skulle gå att lösa.

Utnyttjandet av optisk läsning kmmer att medföra inbesparingar på personalsidan. En kostnadsökning blir dock följden vad avser dyrare tryck och papper.

BILAGA 6 ARBEISGIVARES IVÖJLIG-IET ATT LÄNINA VISSA UPP- GIETER PÅ KQWPROILUPPGIETEN (KU) av Georg Danielsson

Bilaga 6 429

ARBETSGIVARES MÖJLIGJEI ATT LÄNINA VISSA UPPGIFTER PÅ KONTROLL- GIETEN (KU)

l En fallstudie

Vid diskussionen av en utbyggnad av kontrolluppgiften med data av intresse för samhällsplaneringen har bl.a. framförts att uppgiftslännarna skulle ha svårigheter att kunna lämna sådana data. Hittills har det inte funnits något underlag för ett ställningstagande till denna synpunkt. Utredningen har därför gjort en fallstudie för att närmare se vilken bärkraft denna argumentering har.

Det är tvâ frågor som är av intresse i sannanhanget. Den första rör alla arbetsgivare/företag och deras möjligheter att på KU redovisa den anställdes arbetstidsförhållanden (heltid, deltid, genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid) för en vecka i anslutning till l.november. Den anra berör enbart flerarbetsställeföretagen och deras nöjligheter att på KU kunna narkera till vilket lokalt arbetsställe den anställde hörde den 1 november. l november har valts beror mantalsskri - (Att tidpunkten på att ningen aktualiseras då).

Nyssnämnda frågor har diskuterats vid besök hos nio privata företag, tre i örebro och sex i Stockhohn. Sju har varit flerarbetsställeföretag (f) och två ettarbetsställeföretag (e). De besökta företagen har varit:

Telefon AB Ll1Ericsson (f), Kooperativa Förbundet (f), Örebro Pappersbruk (f), Asplunds Bygg AB (f), SIAB Byggen AB (f), Farmo-Kartong AB (e) , Johansson Reklamatelje AB (e), Åhlens (f), Nerikes Allehanda AB (f).

Vidare har följande företag kontaktats per telefon eller besökts.

KONTEK-system AB Utformar och säljer egna special- AB IDUS blanketter för manuella löneru- Esselte System AB tiner (blankettföretagen)

AB Utformar och säljer

åååâga

egna special- n onsult m system for ADB-baserade loneru- Lantb 1 data timer (dataföretagen) Skogsbrukets datacentral

Dessutom har Svenska Konnunförbundet, Nacka Fögderi och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) besökts. Slutligen har synpunkter även inhämtats från försvarets civilförvaltning.

430 Bilaga 6

l.l Resultat

1,1_1 Uppdelning på arbetsställen

Varje flerarbetsställeföretag förefaller ha en egen uppdelning av sin verksamhet med utgångspunkt från en passande lokal/funktionell enhetsindelning. Sådana enheter är t.ex. byggnadsobjekt, fabriksenheter, försäljningsställe, arbetsplats, tjänsteställe. En viss normering av enhetsindelningen föreligger; exempelvis åbercças ibland att det är arbetsplatser enligt SAP:s statistik san används. Det förefaller vidare som om belägenhetsadress ofta skulle kunna anges för de enheter scnttillämpas och i vart fall skulle kanwunkod alltid kunna åsättas.

Flerarbetsställeföretag med ADB-baserade löneredovisningsrutiner har generellt sett inte möjlighet att ange vid vilket arbetsställe den anställde var verksam viss tidpunkt, t.ex. novenr ber månad. Anledningen härtill är att informationen 0 byte av arbetsställe inte alltid sparas. Vid KU-redovisningen i mitten på januari kan dock en fördelning göras på det aktuella arbetsstället, dvs. sm regel den anställdes arbetsställe för decenber.

En av anledningarna till besöket på Nacka Fögderi var att se om de KU som flerarbetsställeföretagen bifogar den årliga arbetsgivaruppgiften redan i dagsläget är märkta ned någon kod för respektive arbetsställe. Flertalet flerarbetsställeföretag hade dock tillstånd att slippa bifoga KU och för dem sm inte hade sådant tillstånd kunde någon särskild kod inte återfinnas.

1.1.2 Arbetstidsförhållanden

I de ADB-baserade löneredovisningssystenen finns uppgifter om den anställde arbetar heltid eller deltid samt den genomsnittliga veckoarbetstidens (eller nânadsarbetstidens) längd. Nöjligheter till tidpunktsredovisning - annat än den aktuella vid KU-avlämnandet - inte alltid 2.1). föreligger (jänüör

I de manuella löneredovisningssystemen varierar informationen an arbetstidsförhållanden. För ett av blankettföretagen gäller att dess system inte innehåller vare sig uppgifter om heltid, deltid eller ordinarie veckoarbetstid. För de genomsnittlig två andra finns uppgifter cm heltid och deltid nen i ett fall ingen om genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid och uppgift i det andra finns sådan uppgift ibland.

1.2 Slutsatser

m KU skall byggas ut och innehålla upgifter om arbetsställe och arbetstidsförhållanden är det av stor betydelse dels att de fiskala intressena inte påverkas negativt, dels att uppgiftslämnarna inte belastas onödigt. Mot den bakgrunden bör de begärda uppgifterna vara lätta att fylla i och inte behöva förorsaka beräkningar och dylikt_ När det gäller förespeciella tagens kapacitet att lämna vissa uppgifter på KU kan följande sägas not bakgrund av hittills vunna erfarenheter.

SOU 1978: 79 Bilaga 6 431

För förefaller om heltid, deltid

arbegsgidsföghallaadea uppgift

och genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid (månadsarbetstid) vara data av sådan karaktär att de är lätta för uppgiftslämnarna att redovisa. Det faktum att vissa av dessa data inte alltid återfinns i blankettföretagens lönesystem betyder inte att arbetsgivarna skulle sakna uppgifterna i fråga. Lönesystanet är ju bara ett av olika delsystem inom det personaladministrativa ontrådet och vid de företagsbesök som gjorts fanns sådana uppgifter i andra dokument knutna till den enskilde anställde (personalkort och liknande). Det har inte framkommit att det skulle föreligga speciella svårigheter för företag med manuella lönerutiner att kunna redovisa nyss nämnda arbetstidsförhâllanden.

För företag med ADB-lönesysten föreligger inte heller några Llppgiftslämnarproblem vad avser arbetstidsförhållanden, i vart fall inte om uppgiftskraven avser läget vid KU-redovisningen, dvs. som regel decemberläget.

Från SAF:s sida har preliminärt framförts om att fråförslag gan cm veckoarbetstid skulle formuleras som Överenskommen veckoarbetstid enligt anställningsavtal. SAF har påbörjat ett utredningsarbete för att närmare denna klargöra formulerings innebörd för olika avtalsområden.

Frågan om flerarbetsställeföretageras möjligheter att redovisa de

anatallda _fögdalada på_a{bç_t§s§ällan_ är mer komplicerad. I

tidigare diskussioner av vilken redovisningsenhet scm skall utnyttjas har framförts att konmunkod för arbetsställe skulle anges i ett första steg. Därefter skulle SCB i ett andra steg gå ut med en enkät till de flerarbetsställeföretag san har mer än ett arbetsställe i någon kcxrmun och i dessa fall begära en fördelning av KU inom dessa kommmer. Man kan dock fråga sig cm inte en mer precis enhet skulle kunna väljas redan från början eftersom flerarbetsställeföretagen uppenbarligen har :möjlighet att lämna uppgifter på finare nivå än per korrmun.

För att närmare belysa denna inom SCB ett arbete fråga pågår med att kartlägga hur flerarbetsställeföretagen f .n. gencmför arbetsställeredovisning i olika statistikgrenar. Detta arbete ingår i ett utvecklingsprojekt som bl.a. syftar till förenklingar och förbättringar av möjligheter till samordning av olika arbetsställebegrepp. En preliminär granskning av sammanställningar ur detta material, i första hand avseende redovisningen av sysselsättningsvariabler, visar att det torde vara en framkomlig väg att begära KU-redovisning antingen direkt med utgångspunkt från lämpliga arbetsställeindelningar S(33:s enligt centrala företagsregister eller från sAFzs arbetsplatsmmmer. Dessa nummer kan sedan någon tid via ett _korsregister kopplas till SCB-arbetsställen.

En första slutsats av vad som här sagts är att KU i det nya skatteadministrativa systemet generellt kan byggas ut med uppgift cm den genomsnittliga ordinarie veckor-arbetstiden (alterna-

432 Bilaga 6

tivt månadsarbetstiden) .

En andra slutsats är att flerarbetsställeföretagen kan på KU redovisa lokala arbetsställen som tillfredsställer användarnas behov av indelning. Efter ett fullföljande av ovan registerutvecklingsarbete kcmmer det att bli möjligt att nå överenskommelser mellan SCB och flerarbetsställeföretagen om vilka enheter som ett företag bör använda för Egil-redovisning.

2 och förs lag

Utredningens förslag till arbetstidsmâtt i undersökningen 1980 är avsett att till en god belysning av främst ge möjligheter stadigvarande sysselsättning vid ett arbetsställe. Detta arbetstidsmått skall ge underlag till redovisning av vissa arbetstidsklasser motsvarande de som finns i tidigare folk- och bostadsräkningar (t.e.x. l-19 tim, 20-w tim).

Prbetstidsrzåttet skall avse överenskomnen veckoprincipiellt arbetstid enligt anställningsavtal och skall gälla det förhållande som överenskomnits mellan arbetsgivare och arbetstagare (vid ett visst tillfälle och son sedan gäller tills anledning finns att ändra förhållandet). SCB och arbetsmarknadsorganisationerna skall i samverkan fastställa ytterligare principer för såväl om arbetstid som arbetsställe för upgxjiftslärmandet de grupper som har komplicerade anställningsförhållarxden.

för att erhålla bakåt i tiden En utgångspunkt god jämförelse vore att välja en mättidpurüçt för arbetstiden och arbetsstället som ansluter till tidi are folk- och bostadsräkningar, dvs. någon vecka i oktober skulle väljas. Ett sådant val skulle dock medföra betydande uppgiftslämnarsvårigheter för arbets- Av den anledningen föreslås här att arbetsgivarna vid givarna. KU-avlämrzandet i januari 1981 får ange senast kända uppgifter om normal veckoarbetstid och arbetsställe för den anställde.

från i rutan Förmånen avser Ned utgångspunkt uppgifter på KU kan dock en oktoberpopulation avgränsas. som nyss sagts skall senast förhållanden för veckoarbetstid och arbetsställe anges på KU. Detta innebär ett mätfel för personer som bytt veckoarbetstid och/eller arbetsställe mellan oktober och KUredovisningstillfället, men detta mätfels inverkan på resultaten bedöms vara litet.

frånvarande från arbetet under

10m personen varit tillfälligt

cm det förhållandet mätveckan har uppgifter stadigvarande under föregående fyramånadersgáeriod utnyttjats.

BILAGA 7 S S- OCH INTEGRITEISFRÅCDR IVLM. av Per Samuelsson

SOU l978z79 Bilaga 7 435

SEKRETESS- OCH 1NTEGRITETSFRÅGDR M.M.

l Sekretess och integritetsfrågor i samband med FoB 70 och FoB 75

l.l FoB 70

Sedan 1860 har hållits folkräkningar med jämna intervall i Sverige. Fr. o.m 1960 har folkräkningarna och bostadsräkningarna varit saxmianförda i ganensanma undersökningar och ägt rum vart fente år. Trots att FoB 70 inte på något avgörande sätt skiljde sig från tidigare räkningar initierade den en mera allmän debatt cm ADB och dess användning för Debatten cm dessa personregistrering. ting var inte unik för utan i flera länder Sverige ägde en motsvarande debatt rum. I debatten i Sverige uttalades farhågor för möjligheten till mellan de register samkörningar scm upprättats för folk- och bostadsräkningen och andra personregister. Den kritik scm speciellt kan att riktas mot folkoch bostadsräkningen gällde insamlingsmetoden och vissa variabelinslag. Fastighetsägare (och fastighetsskötare) tjänstgjorde scm insamlingsställen för vidarebefordran till granskningsorgan och hade därmed möjlighet att ta del av uppgifter scm förmedlades via dem. variabler scm från olika bedömdes scm särskilt utgångspunkter känsliga var utbildning, hyra och lägenhetens maskinutrustning. Av betydelse för kritikens gencmslag i den allmänna var opinionen den uppmärksamhet scm frågorna ägnades i TV och vissa tidningar.

I syfte att få en mer allsidig uppfattning an allmänhetens inställning till FoB 70 genomförde SCB hösten 1970 en urvalsbaserad rikstäckande intervjuundersökning. Av de ca l 600 personer scm besvarade frågorna ansåg 7l % att FoB 70 var till för nytta samhället. 13 % ansåg att några av uppgifterna känts obehagliga att lämna ut, medan 86 % ansåg att det inte spelat någon roll. Krav på sekretess för uppgifter i sammanhanget stöddes av en majoritet endast för uppgiften om bostadskostnad (55 %) . 42 % av de tillfrågade ansåg att uppgifter cm utbildning borde vara sek-

retessbelagda, medan mindre än en tredjedel (21-32 %) önskade sekretess för uppgifter om födelsedatum, adress, civilstånd, yrke, födelseland och arbetsgivare. (Bortfallet i urvalsundersökningen var 9,1 %.)

1.2 FoB 75

En väsentlig förändring av de legala förutsättningarna san ägde rum mellan FoB 70 och FoB 75 var tillkansten av datalagen (SFS 1973:289). Med denna infördes tillståndsoch annälningstvång för personregister dvs. scm förs register med hjälp av ADB och scm innehåller personuppgift scm kan hänföras till den scm avses med uppgiften. En ny myndighet, datainspektionen, inrättades för ändamålet för att bl.a. pröva och ge tillstånd till inrättande av personregister. En amnälningsskyldighet infördes scm inne-

436 7 Bilaga

bar att skall inhämtas före beslut av datainspektionens yttrande - eller riksdagen - on inrättande av personregister regeringen och att efter beslut skall anmälas till datainspektioregistret nen.

För folk- och bostadsräkningen 1975 innebar den nya lagen följan-

de.

Genau att reglerades i en av riksdagen instiftad lag räkningen inte datalagens tillståndsregler men dock anmälningsskylgällde digheten. Det innebär i sin tur att datainspektionen är skyldig

att meddela föreskrifter för on det behövs för att registret förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet eller inte har meddelat föreskrift i den mån regeringen riksdagen

i sanna hänseende.

Förutan och till den kopplade skyldigheten för annälningsplikten att meddela erforderliga föreskrifter knyts visdatainspektionen sa andra rättsverkningar till ett personregister i datalagens me-

De behandlas närmare i avsnittet an datalagen (3). ning.

san föregick FoB 75 genanfördes en I samband med de förberedelser Bl.a. skulle denna undersökning pröbegränsad provundersökning. va ett vilket framförallt utvecklats nytt insamlingsförfarande till den kritik san rests vid FoB 70. med hänsyn på denna punkt Förfarandet san skulle användas i provundersökningen innebar att

hushållen skulle instrueras att blanketterna i stället för att

lämnas till skulle sändas direkt till konnunerfastighetsägaren svarskuvert. Detta skulle stärnas granskningsorgan i portofria i undersökningen. Försöket lades till grund ka integritetsskyddet för SCB:s till av insamlingen för FoB 75. förslag genmförande

SCB:s förslag förutsatte dessutan att en rejäl satsning på information till allmänheten skulle genonföras on syftet och ut-

förandet av FoB 75.

I till FoB 75 san innehöll färre variabler än de till förslagen att vissa skulle hämtas direkt från FoB 70 låg också uppgifter befintliga register liksan vid föregående räkningar. Uppgifter sålunda hämtas från RTB, SCB:s taxeringsband och ett vid skulle SCB fört Företagsregistret och länsstyrelpersonbilsregister. skulle också användas san hjälçnedel i sernas fastighetsband samband med bl.a. och tätortsmarkering. Förnäringsgrenskodning slagen an samkörningar och an möjlighet till användning av ytefter tillstånd godtogs av terligare uppgifter datainspektionens de instanser till vilka förslaget renitterats. Datainspektionen sm samlas in från olika poängterade vikten av att de uppgifter för det ändamålet och att allregister är tjänliga genensanna har förtroende för att inte används för ändamänheten uppgifter överensstäuner med den för *ilka uppgifterna lämmål san inte nats. I övrigt inte datainspektionen att samkörningarna ansåg eller användningen av eventuellt ytterligare uppgifter gav antill att risk för intrång i enskildas personledning antagande liga integritet skulle uppkanna.

berördes av bl.a. data- Frågan an avidentifiering av uppgifterna

inspektionen, JO och JK. I propositionen (l975:5) godtog regei huvudsak SCB:s förslag till FoB 75. Frågan cm avidenringen

Bilaga 7 437

tifierirxg avvisades av departenentschefen bl.a. med hänvisning till nödvändigheten av fortsatt utredningsarbete. Riksdagen följde regeringens proposition.

Det nämnda utredningsarbetet bestod i en utredning inom SCB cm

förstöring, avidentifiering och kryptering såson integritetsskyddsåtgärder i statistikproduktionen son bedrevs i samarbete med datainspektionen och riksarkivet (SCB utredningsrapport

1976-03-08, FAX-rapporten) . Utredningsresultatet beträffande FoB innebar konkret att varken eller andra säravidentifiering skilda åtgärder skulle tillgripas. Det skydd som ongärdade FoB bedömdes son fullt Däremot att tillräckligt. föreslogs en omprövning av bevaringsbehovet av datainspektionen skall ske efter tre år på initiativ av SCB. Första omprövning för FoB 70 äger rum 1978 och för FoB 75 år 1985. Enligt direktiven för Utredningen (JU 1976:05) on översyn av lagstiftningen on personorienterad ADB-information m.m. bör denna kotmittê i sitt arbete beakta resultatet av SCB:s utredning. (Se vidare avsnitt 3.2 DALK:s del-

betänkande.)

Under den tid FoB 75 genomfördes uteblev till den motsvarigheten debatt son ackompanjerade FoB 70. Anledningarna härtill torde bl.a. ha varit de förändringar son vidtogs inför FoB 75 - nytt insamlingsförfarande, minskad onfattning på räkningen och ökade informationsinsatser gentemot allmänheten. Datalagens tillkomst bidrog säkerligen också till att räkningen kunde genomföras i ett förbättrat opinionsklimat. Nu var även andra debattämnen aktuella. För FoBzs del fick SCB kritik av JO för att utsändningsförfarandet och den information son gavs i fråga cm möjligheten för äkta makar att lämna blankett personuppgifter på gemensam ledde till missuppfattningen att det ankom på mannen att besvara formuläret för både sig själv och sin hustru. Anmälarna hade ifrågasatt on inte SCB disktrjminerat de gifta kvinnorna vid genomförandet av räkningen.

2 Sekretess och tystnadsplikt

Primärmaterialet i en folk- och bostadsräkning är underkastat bestämmelserna i 16 5 sekretesslagen (SPS 1937:249; on inlag skränkningar i rätten att utbekorma allmänna samt handlingar) de sekretessföreskrifter som tas in i den särskilda lagstiftning scm reglerar en räkning. Genom en partiell ändring i sekretesslagen son trädde i kraft den l januari 1978 har statistiksekretessen (dvs. l6 § sekretesslagen) fått en delvis ny utformning - ett utökat Skyddsområde cm man så vill.

Innebörden av statistiksekretessen efter är att lagändringen upp- - och gifter bearbetningar av dessa - son lämnas av myndighet eller enskild för eller kormmial statistik under en statlig skyddas tidsrymd av tjugu år on de avser enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter och kan hänföras till dessa. Ett utlämnande före tjuguârsfristen kan endast ske on antingen den scm avses med uppgiften sitt till det eller ger samtycke en prövning av uppgiftens - eller - natur, det ändamål bearbetningens för vilket uppgiften och omständigheterna begärs i övrigt leder till att trygghet kan anses vara för att utlämnandet inhanden, te kormer att missbrukas till skada för den son avses med uppgiften. Det sistnämnda brukar vanligen kallas för skadeprövning

7 438 Bilaga

före ett eventuellt utlännnande. Skadeprövningsinstitutet finns i

de flesta av sekretesslagens paragrafer.

En annan i cm statistiksekretess är att dessa Cnnyhet reglerna fattar cm enskilda m.fl. även cm dessa uppgifter insamuppgifter för annat ändamål. Statistiksekretessen tar lats av en myndighet därvid över den sekretess scm uppgifterna kan ha hos den myndig-

heten. Vad viktigare är skyddas genom lagändringen offentliga

av sekretessen om de överlämnas för statistikprodukuppgifter tion. Detta innebär att hela folk- och bostadsräkningens primär-

inklusive det material som hämtas från andra källor än material, direkt från skyddas under statistiksekretesuppgiftslämnaren,

sens mantel.

av statistiksekretessen cm de var Tidigare skyddades uppgifter med namn eller annan identitetsbeteckning. Var en uppangivna inte knuten till namnet eller personnumret på den som uppgift bortföll sekretessen och uppgiften blev alltså giften avsåg, Den nya formuleringen innebär att skydd ges åt uppoffentlig. an enskilda m.fl. cm de kunna hänföras till dessa. Kongifter sekvensen av denna förändring är att tabeller på så detaljerad

nivå att san kan hänföras till förhållanden de ger upplysning rörande en enskild individ sekretesskyddas. Likaså skyddas av-

identifierat material om detta trots avidentifieringen kan här-

ledas till viss enskild.

för avidentifierat material har i första hand tillkcxrmit Skyddet från SCB för att göra det möjligt att utnyttja kryppå förslag scm ett medel att stärka integritetsskyddet. Uppteringsmetoden gifter kopplade till en krypterad identitetsbeteckning löpte risken att bli offentligt vid en strikt tolkning av nämligen Med utgångspunkt i statistiksekretessens tidigare ordalydelse. hindren för bortfallit har också ett att de formella kryptering införts för s.k. krypteringsnycklar och liknande sekretesskydd handlingar scm har till ändamål att skydda uppgifter scm åtnju-

ter av statistiksekretessen mot obehörig åtkanst. Regeln skydd finns i en ny 16 a § i sekretesslagen.

emellan - Formellt sett gäller inte sekretesslagen myndigheter av den har sitt ursprung i tryckfrihetsförordningens reglering och de avsteg från denna princip san av offentlighetsprincipen olika befunnits erforderliga. Emellertid tillämpas sekrehänsyn även vid utlämnande mellan Det tesslagen i praxis myndigheter. också förhålla så att den enskilde upplever farförefaller sig för i lika hög grad - cm inte högre - vid hågor integritetshot emellan som vid utlämnande till informationsutbyte myndigheter enskilda. Datainspektionen har i sin tillämpning av datalagen

an samkörningar mellan olika myntagit fasta på detta i frågan Frågan cm samkörningar behandlas utförligare digheters register.

nedan (avsnitt 3).

har pågått sedan lång tid. Tids- Arbetet med en ny sekretesslag för är f.n. den att i planen en ny sekretesslag propositionen skall fram under våren 1979 med sikte på att den ämnet läggas skall träda i kraft den l januari 1980. Det förslag nya lagen till ny sekretesslag som pågående lagstiftningsarbete grundar

sig på är en incm justitiedepartenentet upprättad pranetnoria (Ds Ju 1977:11) jämte re- Handlingssekretess och tystnadsplikt

Bilaga 7 439

missyttranden häröver. Innebörden av föreliggane förslag på enskilda punkter kanner att redovisas i saband med behandlingen av vissa frågor senare i kapitlet. Här kanner dock några delförslag angående statistiksekretessen att anges.

Allmänt konstateras i pramanorian att behovet av ett starkt sekretesskydd beträffande statistiken bl.a. beror på att statistikkvaliteten kan bli dålig, an inte den enskilde uppgiftslämnaren är säker på att hans uppgifter inte kanner ut. Även praktiska skäl anser man tala för en förhållandevis långtgående statistiksekretess.

När det gäller det sakliga innehållet återkauner i förslaget motsvarigheten till de provisoriska ändringar som genanfördes i sekretesslagen med medverkan från den l januari 1978. Dessa ändringar har redovisats ovan. Statistiksekretessen föreslås gälla i myndighets särskilda verksamhet för att framställa statistik. I smmanhanget pekas på att den statistikproduktion san SCB svarar för är typisk för sådan verksamhet. Nyheten jäfört med gällande rätt är att man klart ger uttryck för att statistiksekretessen gäller även hos andra myndigheter i den mån dessa framställer statistik san en särskild verksamhet. Utmärkande är att verksamheten är organiserad son en egen enhet eller liknande.

På en annan viktig punkt innehåller förslaget en nyhet, nmligen i fråga on sekretesstidens längd. För uppgift i allmän handling föreslås sekretessen gälla i högst fentio år an uppgiften avser personliga förhållanden, och annars i högst tjugu år.

Med statistiksekretessens utformning enligt förslaget torde sekretesstiden i princip vara absolut - dvs. inte får underskridas - med mindre än med lagstöd eller att samtycke finns till ett tidigare utlämnande från de san avses med uppgifterna, on uppgifterna kan hänföras till dessa. Undantag från denna huvudregel är bl.a. dels uppgift san behövs för forskningsändamål, dels uppgift san inte är direkt hänförlig till den enskilde genan nmn eller dylikt. Sådana uppgifter utlämnas efter skadeprövning.

I on folk- lagen (SFS 1975:55) och bostadsräkning år l975 finns liksan fallet var med föregångarna till denna lag - en bestäunelse on tystnadsplikt. Genan en lagändring den l januari 1976 är bestänmelsens lydelse följande l6 § Den son tagit befattning med uppgift son avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll. Denna utformning av tystnadspliktens omfattning ger ett heltäckande skydd på denna punkt. Det kan också nämnas att datalagen innehåller en bestännelse an tystnadsplikt i fråga on enskilds personliga förhållanden för den san tagit befattning med personregister. Med hänsyn till att en folk- och bostadsräkning ger upphov till personregister i datalagens mening kan man säga att tystnadsplikten vilar på dubbla skyddsnät. On man beaktar förslaget till ny sekretesslag blir skyddsnätet tredubbelt. Förslaget innebär nämligen att handlingssekretess och tystnadsplikt kopplas - sekretess för ihop föreligger en uppgift skall den också anfattas av tystnadsplikt.

2.1 Utlämnande till enskilda

Sekretesslagens regler innebär att utlämnande av FoB:s prnnärmaterial till enskilda sker efter skadeprövning. Utlämnande kan

440 7 Bilaga

också ske efter samtycke från den san avses med uppgifterna. bkñ till kostnadsaspekten m.fl. faktorer torde sådant samtycke hänsyn endast kunna aktualiseras i samband med uppgiftsinsamlingen till en folk- och bostadsräkning - alltså inte i efterhand. Behov av att samtyckesinstitut när uppgiftsinsamlingen äger rum utnyttja torde inte föreligga.

Utlämnande till enskilda efter skadeprövning kan däremot aktualiseras beträffande den föreslagna undersökningens prnnännaterial. SCB:s i detta avseende ger emellertid uttryck för en polipraxis cy med total restriktivitet - varken från FoB 70 eller FOB 75 har uppgifter utlämnats till enskilda. Gencm den ovannämnda ändringen av statistiksekretessens utformning har emellertid vissa möjligheter öppnats att utlämna vissa material utan att dänned ge avkall på integritetsskyddet. Det torde t.ex. numera vara möjligt att läna ut detaljerade tabeller eller avidentifierat material under bibehållet sekretesskydd. Genom att sekretesskyddet lever kvar vinner man den fördelen att förbehåll an användning m.m. av materialet kan uppställas med bindande verkan (16 5 tredje stycket sekretesslagen). Några principiella invändningar mot att t.ex. enskilda forskare får ta del av statistiskt material - i första hand i viss bearbetad form - för syften san sammanfaller med ändamålet med den av utredningen föreslagna undersökningen, nämligen att i vid mening tillgodose samhällsplaneringens, forskningens och allmänhetens informationsbehov lär inte kunna resas. Skain casu måste naturligtvis staka vägen för SCB:s deprövningen praxis.

I ovannämnda promemoria från justitiedepartementet an förslag till ny sekretesslag markeras ett explicit undantag från den statistiksekretessen för uppgift san behövs för forskskärpta ningsändamål och därmed föreslås forskningen ges en särställning. På samma sätt san när det gäller uppgift son inte är “direkt hänförlig till den enskilde kan utlmnande ske efter skadeprövning san ett avsteg från huvudregeln an absolut sekretess. Liksan i gällande rätt föreslås att förbehåll an användning m.m. kan uppställas gentenot enskild. On förslaget i ovan nämnda delar kcnner att ingå i den nya lagen talar detta för att tilläpa en att den fria behov mer nyanserad syn för tillgodose forskningens av data.

Eftersom den typ av utlämnande san här diskuteras håller sig inan och sekretessanrådet faller den därmed utanför daoffentlighetstalagens tillmpningsonråde, frånsett frågan an val av mediwm för de utlånade uppgifterna (jfr 6 § andra stycket datalagen).

2.2 Utlämnande myndigheter emellan

Sekretesslagen gäller - såsan tidigare nämnts - inte mellan mynutan endast i fråga an utlämnande till enskild. Samtidigheter digt kan dock konstateras att de intressen son sekretesslagen ger åt i lika hög grad för sig gällande i förhållande till skydd andra En myndighet kan således avböja ett utlämyndigheter. nande till annan myndighet med hänvisning till skaderisken för ett i sekretesslagen intresse. SCB har tillämpat denna skyddat praxis i fråga on material från FOB 70 och FoB 75 - inte i något fall har materialet utlänats till annan myndighet på individniva.

Bilaga 7 441

Enligt lagförslaget i den inan justitiedepartenentet upprättade pnamanorian skulle denna praxis san inneburit att likmyndighet ställs med enskild i ärenden an utlämnande bli Utlämnanlagfäst. de föreslås alltså ske efter bl.a. för skadeprövning forskningsändamålxeller an uppgift san efterfrågas inte är direkt hänförlig till den enskilde. Vidare kan utlämnande ske med uttryckligt lagstöd. Efter samtycke föreslås också kunna utlänas. Med uppgift sanna.motivering san anförts beträffande utlänande till enskild

efter samtycke torde behov av detta institut heller ej föreligga för att åstadkcnna ett utlämnande till myndighet.

I parallellitet med det synsätt san redovisats i fråga an att

tillgodose den fria forskningens behov av data från statistiska

undersökningar bör den offentliga forskningen ges möjlighet att ta del av sådant material san från den l januari 1978 innefattas i statistiksekretessen, näligen dels tabeller med information på

detaljerad nivå, dels avpersonifierat material. Ett sådant ställ-

ningstagande utgår ifrån dels den förutsättningen att sådana utlämnanden inte medför någon skaderisk för den san ingår i materialet - vilket blir SCB:s sak att pröva i varje enskilt dels fall, att SCB kanner att utveckla metoder och tekniker för att göra dylika uttag ändamålsenliga både från användaroch integritetssyn-

punkt.

Utöver forskningens behov finns ett dokumenterat behov av dessa

data för smhällsplanering, framförallt men på kmmunal nivå, även på regional nivå och från vissa centrala sida. myndigheters Även för sådana behov bör material kunna ställas till förfogande för statistiska ändamål. De skäl san ur integritetssynvinkel har rests mot utlämnanden från SCB har genon ändringarna i sekretess-

lagen delvis bortfallit. Därmed bör till att avgränsningen utnyttja material för statistiska ändmål för de syften son nyss nämnts

säkerställa den enskildes krav på sekretess och integritetsskydd. I stället för att kunna uppställa förbehåll an användning m.m., vilket är möjligt gentenot enskild, såsan tidigare nämnts, följer statistiksekretessen med när en sekretessbelagd utlämnas uppgift till annan myndighet. Det är också att SCB i sådana tillrådligt ärenden ger uttryck för sin syn på hur det utlämnade materialet

bör hanteras avseende sekretess och säkerhet, även on sådana an-

visningar inte är rättsligt bindande.

De uttag son ovan berörts avser i första hand tabelluppgifter och

avpersonifierade uppgifter. Det kan emellertid inte uteslutas att angelägna syften motiverar också uttag på individnivå primärmaterial. Inte heller för sådana finns det skäl uttag avgörande att låta restriktiviteten vara Efter absolut. en allsidig och ingående prövning bör således möjligheten inte vara utesluten att kunna tillhandahålla dylika data. En sådan bör dock ske prövning först efter det att alternativ från SCB att behoven tillgodose genan skräddarsydda tabeller eller andra bearbetningar förkastats. Den unika ställning son SCB intar som förvaltare av ett för

forskning och samhällsplanering värdefullt material gör det na-

turligt att SCB också förser användarna med statistiska redovis-

ningar. Å andra sidan är det rnnligt att, i den mån SCB av olika

skäl inte kan ta fram sådana visst redovisningar på ett anråde, användaren kan få ta del av berört primärmaterial för att själv ta frm dessa.

44 i 4. Bilaga 7

Den förändring i praxis san ovan angivits skulle kunna tillämpas inom ramen för gällande lagstiftning på offentlighets- och sekretesslagstiftningsanrådet. I första hand beroende på att sekretesslagen inte gäller myndigheter emellan. Enligt förslaget till ny sekretesslag kommer saken i ett delvis annat läge. Utlämnanden för forskningsändamål skulle fortfarande kunna ske inan raInen för förslaget till statistiksekretess. Likaså tillåter förslaget att detaljerade tabeller och avidentifierat material utlämnas. I båda fallen efter skadeprövning. Däremot tillåts inte utlämnande av individbaserat material annat än för forskningsärmdanlål. Utlämnandet av sådant material kräver lagstöd eller - an reglering härav sker före den nya sekretesslagens ikraftträdande - stöd i förordning. Detta förhållande får således beaktas i lagstiftningsarbetet med utredningens förslag till undersökning 1980.

När det gäller problematiken med utlämnanden inan den offentliga - till skillnad från utlämnanden till enskilda sektorn måste även hänsyn tas till datalagen. I avsnittet nedan om denna lag (3) behandlas konsekvenserna i detta avseende. Här kan därför blott konstateras att det beslut som datainspektionen fattar på grundval av anmälan från SCB cm PoE-utredningens förslag till undersökning att genanföras 1980 ger den yttersta gränsen för vad san är möjligt i fråga om uttag till den offentliga sektorn. Korrespondens måste alltså föreligga mellan policy och datainspektionens beslut. Inrättas gencm uttaget ett personregister i datalagens mening - eller utvidgas ett existerande - hos mottagaren får detta ytterligare konsekvenser i förhållande till datalagen.

3 Datalagen

3.1 Gällande rätt

Datalagen innebär såscm tidigare nämnts vissa skyldigheter för den san avser att inrätta och föra ett personregister i datalagens mening. Förutcm tillstånds- och anmälningsskyldigheten innehåller lagen möjlighet för datainspektionen att meddela vissa föreskrifter för ett sådant register. Av datalagen följer också andra rättsverkningar. Av dessa kan nämnas skyldigheten för registeransvarig (den för vars verksamhet personregister föres, cm han förfogar över registret) att cm skäl föreligger rätta eller utesluta oriktig personuppgift san ingår i personregister. Vidare kan nämnas att förbud stadgas mot utlämnande av personuppgift cm det finns anledning att antaga att uppgiften skall användas för autcmatisk databehandling i strid med datalagen. En regel finns också cm att registeransvarig på begäran av registrerad (-enskild person beträffande vilken förekcmner personuppgift i personregister) skall underrätta denna cm innehållet i personuppgift som ingår i personregistret och innefattar upplysning cm honom. Enligt huvudregeln skall sådan underrättelse lämnas kostnadsfritt. Underrättelseskyldigheten är dock maximerad till en gång per en tolvmånadersperiod. Det kan också nämnas att datalagen innehåller regler om tystnadsplikt samt on straff och skadestånd.

Såsom nämnts i avsnittet cm FoB 75 (l.2) gällde endast datalagens anmälningstvång till följd av att räkningen regleras i en av riksdagen instiftad lag. Detta innebar i sin tur att datainspektionen var skyldig att meddela föreskrifter för registret an det behövdes för att förebygga risk för otillbörligt intrång i per-

Bilaga 7 443

sonlig integritet, i den mån regeringen eller riskdagen inte har meddelat föreskrift i sarrma hänseende. Det är i nio uppräknade avseenden scm dessa föreskrifter skall meddelas. Tre av dessa är av särskilt intresse för en ev. undersökning 1980. Det är föreskrift an dels de bearbetningar av personuppgifterna i registret scm får göras med ADB, dels de personuppgifter som får göras tillgängliga, dels också utlämnande och annan användning av personuppgifter.

- Föreskrift i det förstnämnda avseendet bearbetningar av personuppgifterna med ADB - har särskilt att göra med vilka samkörningar med andra ADB-register som bör tillåtas. I Datainspektionens erfarenheter av datalagen juli 1973 - oktober 1975 sägs att det inte är ovanligt att tillståndsbeslut innehåller föreskrift att endast de i ansökningen beskrivna bearbetningarna får utföras. Vidare sägs: I de administrativa register där datainspektionen meddelat föreskrifter beträffande de bearbetningar som får ske har tillståndet ansetts omfatta framställning av statistik även om detta inte alltid uttryckligen angivits. Statistikframställning har ansetts utgöra ett naturligt och underförstått deländaxrål.

Detta synsätt, san sålunda ger uttryck för en liberalare inställning till bearbetningar för statistikändamål, rimmar väl med den attityd till dylika ändamål scm på sina håll intagits i förarbetena till datalagen (prop.l973:33) . Exempelvis krävs enligt datalagen för registrering av uppgift cm att någon dömts för brott eller cm någons politiska eller religiösa uppfattning synnerliga respektive särskilda skäl. I förarbetena nämns explicit statistiska undersökningar som ändamål beträffande vilka tillstånd bör kunna meddelas. Beträffande de samkörningar scm kan karma att aktualiseras vid en kommande undersökning 1980 bör det således ur datalagssynvinkel inte möta något hinder mot att genomföra dessa.

- De två andra områdena för föreskrifter - san återgivits ovan har i första hand avseende på utlämnande från det register scm blir en konsekvens av den särskilda undersökningen 1980. På den offentliga sektorn begränsas emellertid möjligheterna att meddela restriktioner genom att sådan föreskrift inte får inskränka myndighets skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen. utlämnanden till enskilda av materialet regleras alltså uteslutande av sekretesslagen jämförd med tryckfrihetsförordningen. Därenot föreligger inget hinder att genom föreskrifter begränsa tillgängligheten av personuppgifter för andra myndigheter. Datainspektionens upp- - utifrån års fattning härvidlag tycks gångna praxis principiellt vara den att utlämnanden till andra myndigheter endast bör förekomma antingen cm syftet med utlämnandet samnanfaller med ändamålet för registret eller cm de som avses med uppgifterna har varit medvetna an att utlämnande avsetts karma att ske för ett annat syfte. Föreligger uppgiftsplikt för det primära syftet kan den berörda uppgiftslämnaren inte lagligen fritt avgöra huruvida han vill medverka till ett utlämnande för annat syfte. Därför torde det vara ett renlighetskrav att utlämnande från en - på uppbaserad - till andra begrängiftsplikt undersökning myndigheter sas till syften som sammanfaller med det s.k. registeräxxdamålet.

I 1975 års lag an folk- och bostadsräkning gavs föreskrifter med en sådan detaljeringsgrad att kompletterande föreskrifter från datainspektionens sida inte erfordrades. Av olika skäl - inte

444 Bilaga 7

minst med hänsyn till behovet att nå ut med så fullständig information till allmänheten san möjligt - torde det vara lämpligt att även i en kunnande lag noga reglera de anråden som datainspektionen eljest har att meddela föreskrift an. Därför bör de möjligheter till utlämnanden till andra myndigheter san förordats i sekretessavsnittet på denna punkt (2.2) explicit anges i lagen och då under den förutsättningen att myndighetens syfte sammanfaller med registerändamâlet.

3 . 2 DALK: s delbetänkande

- Datalagstiftningskarmittêns (DALK) delbetänkande Personregister Datorer - är i förhållande till direkti- Integritet (SOU 1978:54) ven för karmittên begränsat till överväganden av den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med registrering av personuppgifter, främst de problem san hänger samman med användningen av ADB-tekniken. Regleringen i datalagen har utgjort basen för de överväganden scm redovisas i betänkandet. De ändringar som förordats i datalagen föreslås uäda i kraft den l juli 1979. ställningstagande torde i anslutning därtill kcmma att ske till de synsätt DALK ger uttryck för i sådana frågor där lagändringar inte ansetts erforderliga. Det är sålunda DALKzs mening att det skall prövas cm inte delbetänkandet efter rernissbehandling kan läggas till grund för de ändringar i datalagen san enligt kcnmittên behövs på kort sikt. Pâ längre sikt bör dock enligt DALKzs mening prövas an inte en mera generell personregisterlagstiftning, som inte i första hand tar sikte på registreringstekniken, bör ersätta datalagen.

DALK föreslår inte några genangripande förändringar av datalagen. Än mindre påverkas en karmande särskild undersökning 1980 av de ändringar scm kcmmittên föreslår. Detta faktum är dock ett viktigt underlag för F0B-utredningens överväganden. DALKzs synpunkter på vissa centrala frågor för utredningen i datalagssanmanhang karmer därför att återges i det följande.

En fråga som DALK behandlat är den cm armälningsskyldigheten för personregister vars inrättande beslutats av regeringen eller riksdagen bör ersättas med det tillståndstvång som gäller för övriga personregister. Erfarenheterna har enligt DALKzs mening inte visat att avgörande invändningar kan riktas mot den nuvarande 0rdningen från integritetsskyddssynpixnlct. Den föreslås därför bestå. Detta innebär således att ett kcmmande personregister med anledning av en större undersökning 1980 skulle behandlas scm vid FoB 75 i detta avseende.

Frågan an samkörning mellan olika register har ingående behandlats i delbetänkandet. Inte minst har den haft sin givna plats när kcmmittên övervägt personnummeranvändningens vara eller icke vara i vårt land. I denna fråga är enellertid DALK inte beredd att förorda något förbud eller någon cmfattande begränsning när

det gäller användningen av personnummer i personregister. I stäl-

let har samkörningsprobletxatiken skjutits i förgrunden.

Ett sätt att tackla samkörningsfrågan är enligt DALK att inte tillåta att uppgifter scm samlats in för ett visst bestämt ändamål utnyttjas för andra och senare uppkanmande syften, även cm detta innebär att datateknikens fördelar inte kan utnyttjas fullt och helt. Detta synsätt bör enligt kommittén återspeglas i data-

Bilaga 7 445

lagens generella grunder för tillstândspröxmingen. Förslaget i denna del gäller alltså register med tillståndstvårxg. När det gäller arumälningsregister - vilket gäller för FoB-utredningens förslag - bör man enligt DALK från statsmakternas sida klarare än nu lägga fast för vilka ändamål uppgifter i statliga register får användas, varvid även klart bör framgå att dessa inte utan medgivande av riksdagen eller regeringen i varje särskilt fall får utnyttjas för andra syften. En metod att göra detta är enligt kommittén att - såsom skedde vid FoB 75 - reglera registren genom lagar och förordningar och att därvid meddela så långt möjligt uttömmande föreskrifter om användningen. Om det därefter uppkommer behov av att använda registren för andra syften än de som ursprungligen var aktuella bör sådana behov enligt DALK prövas och avgöras från fall till fall enligt samma ordning.

Den inställning som redovisas av DALK innebär att FoB-utredningens förslag till undersökning 1980 måste förses med noggrann reglering i en lag både i fråga om de uppgifter som avses bli införlivade i registret som blir ett delmoment i genomförandet av undersökningen och de uppgifter som för forsknings-, samhällsplanerings- och statistikändarmål kan tänkas bli utlämnade.

I sammanhanget bör också, som ett ytterligare stöd för FoB-utredningens förslag i första hand rörande utlämnanden myndigheter emellan (avsnitt 2.2) , omnämnas DALK:s syn på de sistnämnda ändamålen. Efter att ha konstaterat att kormittên inte på angivna grunder är beredd att förorda en särskild reglering i datalagen av samkörning som gäller forskning och statistik sägs följande: som särskilda riktlinjer för (data-)inspektionens verksamhet när det gäller forsknings- och statistikregister vill dock DALK på nytt framföra att det kan finnas anledning att vara mindre restriktiv då saxmkörning eller annat samutnyttjande av data planeras för vetenskapliga forskningsändaxmål, samhällsplanering och statistikproduktion än för allmänna eller enskilda administrativa ändamål.

Den särskilda genomgången av datalagens konsekvenser för forskning och statistikproduktion som DALK gjort har bl.a. avsatt följande överväganden. Såsom nämndes i föregående avsnitt krävs enligt datalagen för registrering av uppgift om att någon exempelvis dömts för brott eller om någons politiska eller religiösa uppfattning synnerliga respektive särskilda skäl. Enligt DALK bör även i fortsättningen forsknings- och statistikändamål kunna utgöra särskilda eller synnerliga skäl att tillåta sådan registrering. Även i övrigt bör enligt kommittén datainspektionen kunna vara mindre restriktiv när det gäller av känsliga registrering uppgifter, såsom t.ex. mjukdata för sådana ändamål.

När det gäller longitudinella studier, avidentifiering, kryptering m.m. anser DALK att förekomsten härav inte bör generellt regleras i datalagen. Frågorna bör i stället såsom nu bedömas i varje särskilt fall av datainspektionen. Såvitt gäller longitudinella studier och andra hithörande frågor nöjer sig därför DALK för egen del med att peka på att FAK-rapporten innehåller rekommendationer scm enligt DALK:s mening bör vara vägledande för datainspektionens prövning av dessa frågor. DALK anser vidare att skäl talar för att kryptering bör komma ifråga i större utsträckning än för närvarande; i vart fall när det gäller som inneregister håller känsliga uppgifter och som avses bli bevarade under tid. lång

446 Bilaga 7

Synpunkterna i föregående stycke skulle, ansatta på ett kunnande register avseende en undersökning 1980, när det gäller FAK-rapportens rekonnendationer innebära en bevaring av registret intakt under tio år för att därefter anprövas av datainspektionen.

Slutligen kan i detta avsnitt nämnas att den reglering san infördes den 1 februari 1977 i fråga an register son onfattar betydande del av befolkningen (3 a § datalagen; tidigare onnämnd i avsnitt 1.2 FOB 75) av DALK föreslås upphöra att gälla. Genon förslag till tillägg i datalagen av dels kriterierna san skall beaktas vid tillståndsprövningen (3 § datalagen), dels särskild reglering av det centrala statliga person- och adressregistret SPAR (28 § datalagen) enligt DALK:s förslag, blir den nuvarande regleringen i detta avseende enligt DALK överflödig. Regleringen angående SPAR innebär att annat personregister med sanna ändamål och innehåll san SPAR får inrättas och föras endast efter beslut av regeringen.

I förevarande sammanhang skulle förslaget närmast ha betydelse för centralbyråns taxeringsband och RIB. Tillstånd att föra det sistnämnda registret föreligger f.n. till den 30 juni 1983.

4 Upgiftsplikt

Frågan on uppgiftsplikt till FoB 75 diskuterades inte närmare i förarbetena till lagen (prop 1975:5). Därenot diskuterades uppgiftspliktens onfattning och sanktionssystenets utformning. Den senare frågan tas upp i ett konnande avsnitt (5 Vitesfrågor).rkai hänsyn till avsaknaden av diskussion an huruvida uppgiftslämnandet till en folk- och bostadsräkning skulle vara förenat med uppgiftsplikt eller ej, får man utgå från att uppgiftsplikten ansetts självklar. Det är uppenbart att övervägande skäl talar för att uppgiftsplikt skall beledsaga en dylik räkning. Effekterna av en undersökning utan uppgiftsplikt kan vara bl.a. dels ett högt bortfall, dels en utdragen insalingsperiod till följd av att uppgifterna inte lämnas inan föreskriven tid, vilket innebär fördyringar samt försärad kvalitet.

Man bör emellertid i sammanhanget inte bluna för att röster höjts för att avskaffa uppgiftsplikten till bl.a. folk- och bostadsräkningarna. Ett uttryck för detta gavs av den son i FoB 75 - trots sanktionssystenet - av principiella skäl vägrade att san uppgiftslänare delta i undersökningen. överhuvudtaget förs för närvarande en utbredd diskussion on uppgiftskraven från statliga myndigheter m.fl. I första hand är det dock företagens s.k. uppgiftslämnarbörda san ventileras.

I utredningens förslag till undersökning 1980 utgör en väsentlig del ett uppgiftslämnande från företagen. Dessa skall i samband med upprättandet av kontrolluppgifter för inkanståret 1980 även ange vissa uppgifter som möjliggör sammanställning av efterfrågad sysselsättningsstatistik. Eftersom uppgiftsplikt för den övriga delen av kontrolluppgiften föreligger enligt taxeringslagen är det naturligt att även uppgiftsplikt skall gälla för statistikuppgifterna. Merarbetet för att lmna dessa uppgifter torde bli täligen begränsat.

Från allmänhetens sida torde uppgiftslämnandet enligt utredningens förslag inte vara särskilt betungande. Uppgiftsplikten för

Bilaga 7 447

allmänheten torde därför snarast vara en princip- och integritetsfråga.

För att i korthet något diskutera uppgiftsplikten som en principoch integritetsfråga får man konstatera att varje individ i samhället måste tåla visst intrång i den personliga integriteten en rätt att bli lämnad i fred kan aldrig vara absolut i ett samhälle. Därför är integritetsfrågan en fråga cm att dra gränsen mellan acceptabelt och oacceptabelt intrång. Det är en gräns sam förändras i takt med samhällsutvecklingen i vid mening. En form av integritetsintrång är att avkräva en enskild person en prestation - en annan uppgiftslämnande, är utnyttjandet av uppgifterna. Det regelsystem sam finns och sam för närvarande ses över för att förbättras, utgör garantier för att integritetsintrånget i den senare formen minimeras. Åtgärder har också vidtagits för att minimera intrånget i den förra formen. Sålunda föreskrivs i den nya regeringsformen att föreskrifter sam gäller åligganden för enskilda meddelas genom lag. Det är alltså riksdagen scm beslutar cm uppgiftsplikt och scm därvid har att väga samhällets nytta av uppgifter mot belastningen för den enskilde.

Det anförda har givit viss belysning åt de frågeställningar sam uppgiftsplikten ger upphov till och borde ge tillräcklig grund för att motivera att uppgiftslämmandet vid undersökningen 1980 i likhet med sina föregångare - förses med uppgiftsplikt. Scm allmän princip bör därvid gälla att arbetet skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna inte betungas i onödan.

5 Vitesfrâgor

Föreligger uppgiftsplikt till den föreslagna undersökningen 1980 torde det vara obehövligt att ens diskutera frågan huruvida ett sanktionssystem skall kopplas till denna eller ej. Det skulle säkerligen strida mot rådande rättsuppfattning cm sådan koppling saknades. Samtidigt skulle uppgiftsplikten bli ett slag i luften och därmed ta bort de effekter som uppgiftsplikten avser att åstadkomma.

Det bör dock här påpekas att sanktionssystenet endast gäller själva uppgifzsplikten. Uppgifterna scm lämnas bör däremot kunna sakna sanktionerad sanningsplikt. Detta överensstämmer med den avgränsning som gjordes av sanktionssystemet vid FoB 75. Denna avgränsning kritiserades visserligen både av OSK och datainspektionen, men departamentschefen förordade trots detta den nämnda gränsdragningen. veterligen uppstod inte några olägenheter härigencm vid FoB 75 som skulle motivera en ändring på denna punkt. Det kan också nämnas att ansvar för osant intygande i förekommande fall eventuellt skulle kunna inträda enligt l5 kap ll § brottsbalken. Vidare innebär oifyllda eller endast delvis ifyllda formulär att uppgiftsplikten inte fullgjorts. På samma sätt som utelämnade uppgifter torde uppenbara nonsens-uppgifter vara att betrakta.

För att återgå till sanktionssystemet i fråga om åsidosatt uppgiftsplik: borde detta utformas i huvudsaklig överensstämmelse med det san tillämpades vid FoB 75. En kommande lag bör således innehålla bestämmelser am anmaning och vite. Vitesbeloppet bör inte få bestämmas under 100 kr eller över l 000 kr för enskilda personer nen måste kanske konstrueras annorlunda för företagens

448 Bilaga 7 SOU 1978: 79

del. Till skillnad från FoB 75 bör förelägganden vid vite bestämmas till enhetliga belopp inom riket och därmed inte få variera från länsstyrelse till länsstyrelse.

Antnaning till den uppgiftsskyldige bör således föregå ett vitesföreläggande. Rättssäkerhetskrav talar för detta, även an själva vitesförfararxiet inte hindrar att missförstånd och andra dylika förhållanden, scm kan uppstå i den cmfattande administrativa apparat san en så stor undersökning leder till, kan redas ut under förfarandet och föreläggandetdärmed återtas. Däremot talar inte rättssäkerhetskrav med sanma styrka för att sådan anmaning måste sändas som rekcxrmenderad försändelse. I FoB 75 kunde nämligen av formella skäl inte beslut cm vitesföreläggande meddelas an den uppgiftsskyldige mötte en ansökan om föreläggande med invändning cm att han inte fått del av någon anmaning i de fall anmaning sänts i vanligt brev. I formellt avseende bör därför tillräcklig grund för att meddela beslut cm vitesföreläggande vara att avsändaren kan visa att Vanligt brev med arnnaning avsänts till den uppgiftsskyldige .

Vad gäller beslut cm vitesföreläggande bör kanmarrätt och regeringsrätt vara besvärsinstanser. Beslut an utdömande av försuttet vite fattas av länsrätten. Sådant beslut kan överklagas till kammarrätten och regeringsrätten (33 § förvaltningsprocesslagen) . För pröxming i regeringsrätten krävs särskilt tillstånd (35-37 §§ sanma lag) .

SOU 1978: 79 449 BILAGA 8 EXEMPEL PÅ PE

4_ lfylls ei av uppgiftslämnaren Bilaga 8:1 HUSHÅLLSL,BOSTADS»OCHSYSSELSATTNINGSUNDERSÖKNING _arw , Fors ?agiignef Bnr Let-m Förfiamställming I avstatistikfdr samhällsplanering, iorskningochallmän

information samtiör kontrollavfolkbokföringen harriksdagen l lagbe- 2 2 1 2 345 i l I l

slutatatt enalllmanhushåIls-, bostads- ochsysselsättningsundersokning F. gignetsbgçeckning skallägarum;seSvensk föriattningssamling 1979:xx, ,_ V Hushållsuppgilft lämnas enligtdennalagavdensomärfödd19xxeller So DE R s T AD 5 9 J tidigareochsoxm ärbosatt/kyrkobokförd i landetundertidenxxxx. Personuanken

Namn Blanketten insändes direkttill nedanstående H RÄKNIÅRE FOLKE insamlingsställe senast den RÄKN/ÅRE INGRID MARGARETA Blanketter för ailaboende i bostaden kan skickas i samma kuvert! Utdelningsadress STORA GATAN 17 XXXXX Postnr Ortnamn Lan Kom Fors Postnr Orlnamn 991 22 BY 05 95 22 991 23 SÖDERSTAD

Avd A

Är adressluppgiften riktig? L-.i Ja E] Nej

Om adresscen är felaktig,angedenriktigahär.

l-Utdelningisadress rlsostnr Örtnamn rliörsamling Fastighetsbeteckning

i i

Äii§é_6å1á{{på Heli/dei pêFsonl-éffsBH

hyr, äger eller på annat sätt förfogar över bostaden (inte namn på bostadsföretageller stiftelse).

Avd B Boende i bostaden (besvaras avbostadsinnehavaren)se anvisningarsida2_

Sätt kryss irutan vid varjepersonsnamn Be= Bostadsinnehavare,Gs= Gift ellersammanboende medBe, för någonavföljandebokstavsförkortningar: B = Barntill Beoch/ellerGs, Ö = Övrigboende

Lägg till namnoch personnummerpå personersom stadigvarandebor i bostadenoch somej ståruppräknade.

Stryk namn och personnummerpåpersonersom inte stadigvarandebor i bostaden. Be GS B Ö Namn Personnummer

i FOLKE 481217 6610

i RÄKNARE INGRID MÅRGARETÄ 490205 5989

RÄKNARE CHRISTER 701123 6614 RÄKNARE ULLA-KARIN 741128 6607

D Sätt kryssi dennaruta om det bor fler änlCpersoneri bostaden. _._ fUFfdmâde ÖVUSEPÅSÃ?? 2- Underskrift Densomlämnaruppgifternaoch därmedsvararför att deär rik undertecknarh r blanketten.

Namnteckning Telefon - avenriktnummer Datum

l_e.. , __. ., . Ifylls ej av uppgiftslämnaren PL=°nr_r. 1._ e, ___ ,L;_›__F-jasie -L._ F.._E§st; igenom w 94221234» 1._c›.4s_1e2a.7_661 O =05.922._2.1234.,5_9_5 95 2 212345- I490205 5 9894902052923 År Mån Da Nr m_ Län Kom Förs År _Y_ wFastihet_HMH __Må_nv_ähNNfl H3

“i

+ +

g

i *V* e

i l l l * w W Ll.eei,.iL_i- “ :u

w a, w-“_gnm- +

lü

+

iii LI “rv” l _BJ

Blankettutgwsre

Sllllilllll Efllllllllllllill

- 8:2 h s° a m n .f u s °°°" Bilaga HU$HÅLLS-,BOSTADS-OCHSYSSELSÅTTNINGSUNDERSÖ KNING *Fggtghgt Bnr Lghm Förframställning avstat församhällsplanering, forskning ochallmän information samtför kontrollavfolkbokföringen harriksdagen i lagbe- 1 2345 i I

“ l l

* och , slutatatt enallmänL . | , Fguighgubgtgçkning skallägarum;seSvensk författningssamling 1979:. Hushållsuppgift lämnas enligtdennalegavdensomärfödd19xxeller SÖDERSTAD 5 79 tidigareochsomärbosatt/kyrkobokförd i landetundertidenxxxx. ?ut “ nkett

Nemn Blanketten nsändes direkttill nedanstående H RAKNARE FOLKE senast den imamlingsställe RÃKNARE INGRID MARGARETA Blanketter för elleboende i bostaden ken skickas i samme kuvertl Utdelningsedrem STORA GATAN 17 XXXXX

Postnr Ortnamn LM Kom Föra Ponnr Onnemn 991 22 BY 05 95 22 991 23 SÖDERSTAD

I AvdA 0 Omadressen ir felaktig,angedenriktigahär rutdelmnqsedrese 50m: 5nnemn Föreemling Fastighetsbeteckning lmvw_ v. 7- i 7 r T Annenamnpaden/depersonf-e-rl hyr,överellerpl annatsitt förfogaröverbostaden (intenamn påbostadsforetag ellerstiftelse)

I AvdB Boendei bostaden(besvaras avbostadsinnehavareu. ,___._...- _... . ,..___ Seanvisningar _-- ..___. sida2 /> I______________,__, o Sitt kryssirutanvidveriepersons namnför någonevföljandebokstevsfiüortnimer:se=aosggdginngn;ayg_ G,=Gm.nu QMmaHbOQQQ, mgduáe T Ge B O B = Barntill Beoch/ellerGs,O - Övrigboende Å Umm År ManongNr RÄKNARE FQLKE 1081217 661T3 Läøutillnamnoch personnummer på RÄKNARE INGRID personer somste- MARGARETA lt 90 205 5 989 digvarende bori

bostaden oetisom RAKNARE CHRISTER 701123 661 I. e; ståruppraknade.

RÄKNARE ULLA-KARIN 741128 6 607 swe ...mnoch personnummer på personer sominte J ” bor

Sättkryssidennarutaomdetborflerän7 personer i bostaden. _____ __ E , ___Antegtråde övrigapåsida2 . Avd C SysselsättningSeanvisningsida2

NamnRAKNARE FOLKE NamnRAKNARE INGRID MARGARETA o Erhuvuds-ekligasysselsättning underveckan Erhuvudsakligasysselsättning underveckan Settkryss:endeslen ruta Sattkryssi endast enrule aviönat_arbeteoavlönatarbetei ljänstledighathemmafru pensionär evlönatarbete arbetei _ L v arbete pel-le âmlllemedlemssemester hemrnamenannat arbete ieget familjemedlem:semester hemmeman annat fovelasforetay företag företag

ri f

+{i: if: LJ LJ lg D ill L] Cl E]

° Antaltimmer somNI förvlrvaerhleela; under l timmer eomNlförvlrveerbetade underveckan

Räkna också medtillfälligtförvärvsarbete. Somforvarvsarbele räknas Räkna ocksåmedtillfälligtförvärvsarbete. Somförvärvsarbete räknas avenoavlonal arbete I annan famuliemedlems företag (l exiordbruk) avenoavlonat arbete i annan familiemedlems företag (Iexjordbruk) o 1-15 16-19 20-35 35-fler O 1-15 16-19 20-34 QS-fler á -1 -- --w

Cl fi? C C? L:

T 7 _ _ Antaltwnnia? a; vecka Sámi-mTw rönffñsf ;o-rrl-hliirto-rmelt förvirvsmot Antaltimmer-der-veelt-a_

i

arbetatundertiden arbetetundertiden

l

0 1-15 16-19 20-34 35-fler 0 1-15 16-19 20-34 35-fler

+ D + W e

u w g l :s Tj

lfylls ej av uppgifslämnaren .TN Personnr]V __ V L K F Fast T K F Fast___ Personnr2

[48121766101 4s121_7__ç6_1pl i0_59s22123z_._5)[05952212342 590205598?

År Mån D Nr 1100205592372 Län Kort I l I Fors Festifieå_*_ s _År Mânl Dag Nr + v i i , _ r I L_ . l r . i

+Lh

H1 n l | |.a_gr___ o_k Sema LMLL H2 * : §2

D iéllq +

al LJ u_l_l L*

- UnderalviftDensomIamnar uppgifterna ochdärmed svarar forattdearrukluvga undertecknarvnar blanketten Telefon -even riktnummer Öatum eienketlmoware

LNamntecknu-ig I lllllllllll lflllllllllll

BILAGA 9 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR OLIKA ALTERNATIV TILL EN UNDERSÖIQJING 1980 av PoE-utredningens sekretariat

i : i v Bilaga 9 457 › P

KOSTNADSBERÄIWINGAR FÖR OLIKA ALTERBIATIV TILL EN UNDERSÖKNING 1980

l Allmänna förutsättningar

FoB-utredningens uppgift är bl.a. att visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-, sysselsättnings-, pendlings-, hushålls- och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Onsatt till kostnads- och intäktsbegrepp gäller det för utredningen att utveckla och föreslå en infonnationskälla eller flera som ger en sådan slutprodukt att såväl innehåll san kvalitet i denna produkt ligger på en rimlig och försvarbar nivå i förhållande till kostnaderna. Några andra och mer renodlade kostnads- och kvalitetsbedömningar (san att bästa skapa möjliga kvalitet inom en given kostnadsram eller att till bestämd kvalitet ta fram produkten till lägsta kostmöjliga nad) kan inte göras.

FoB-utredningen har i användaranalysen (bilaga 1) utrett behovet av efterfrågad statistik. Statistikanvändarna har även tillfrågats om kraven på kvalitet för att ge underlag till bedönning av produkten i form av innehåll och kvalitet ställt mot kostnaden. Det onfattande och delvis varierande informationsinnehållet i tidigare folk- och bostadsräkningar och de skiftande behov och användningsområden som redovisas i användaranalysen gör det möjligt att finna ett klart preciserat alternativ till undersökning l980 utan att ett antal alternativa utformningar kostnadsberäknats. Alternativen ansluter bl.a. till den diskussion m olika datakällor som förs i kapitel 8 och cnlutvärdering av FoB 75 i kapitel 6. Som en illustration har resp. kalkyl även försetts med en kort över beskrivning variabelinnehållet vid den alternativa utformningen. Dänmad finns det möjlighet att utifrån den ambitions-, sakinnehållseller kostnadsnivå sm utredningen väljer gå in och bedöna resp. alternativ.

2 Beräkningsprinciper m.m.

Beräkningarna bygger på ett antal principer eller förutsättningar som har avgörande betydelse för de framkomna resultaten. Bl.a. har den vid kalkyltillfället (maj 1978) senast allmänt kända kostnadsnivån, per juli l977, använts. Erforderliga uppräkningar från denna nivå får således göras i samband med anslagstilldelning m.m. Som en annan princip har gällt att den för resp. proiucent aktuella taxan eller beräkningsnormen (per juli 1977) har utnyttjats. För beräkning av centrala statliga kostnader i en undersökning, främst SCB:s, har använts gällande intern avräkningsnonn resp. uppdragstaxa (den senare för verksamhet rörande tabellspecialprogrannerat uttag ur FoB 75). Granskningsorganens arbete i kcmnmnerna (GO-arbete) har beräknats med utgångspunkt i en gensnittlig kostnadsnivå för 1977, grundad på en efterkalkyl från GOarbetet i FoB 75 uppräknad till lönenivån för 1977. Antaganden har också gjorts an att den kostnadsnivå resp. producent nonnalt har skall gälla för narginellt tillkcnnande aktiviteter i en undersökning och att varken kvantitetsvinster eller språngeffekter skall uppstå som påverkar overhead-kostnaderna. För SCB:s del har dessutm förutsatts att, i de alternativ till-

458 Bilaga 9

fälligt rekryterad personal antas bli anställda, en formell projektanställning, dvs. för avgränsad tid och för specifikt ändamål, skall gälla. Denna förutsättning är nödvändig för genomförandet så att inte (här ej beaktade) speciella avvecklings- och/eller cnplaceringskostnader skall uppstå.

3 Beräkningar

3.l Beräkningsförfaranden samt efterkalkyl av FoB 75

Dkñ utgångspunkt i en efterkalkyl från FoB 75 grundad på data ur SCB:s redovisning framtagen i samarbete med berörd personal inan SCB, har nedanstånde kalkyl beräknats. Den innehåller kostnader för samtliga aktiviteter i räkningen (SCB:s, gransningsorganens resp. konsuenternas kostnader för uppdragsverksamheten och specialprogranuet för FoB 75) inkl. uppgiftslämnarnas arbete (allmänhetens, företagarnas och fastighetsägarnas tidsåtgång i tinnar).

Efterkalkylerna (uttryckta i pris- och kostnadsläge för 1977- 07-Ol dvs. efter uppräkning med känd kostnadsutveckling) är uppställda efter de avsnitts- och arbetsmanentsindelningar sm användes under FOB 75. Dessa har befunnits lämpliga att använda även i utrednings- och kalkylarbetet inför en undersökning 1980.

Nedan följer en kort redovisning av vilka moment som innefattas i resp. avsnitt.

Avsnitt: Sakinnehåll:

Allmänt/övrigt Planering, arbetsledning samt för övriga mment samordnande funktioner.

Information All information med undantag av den till granskningsorganen. Avsnittet mfattade huvudsakligen personal - men i stor utsträckning också tryck- och annonskostnader.

Granskningsorganens SCB:s insatser för information och ututbildning bildning av personal vid de konnunala granskningsorganen.

Utsändningsavsnittet Avsnittet mfattade utsändning och (U-avsnittet) mottagning av blankettmaterialet samt förprintning, porto och tryckkostnader.

Denografiska avnittet Inom det denografiska avsnittets ram (D-avsnittet) framställdes ett befolkningsregister, demografiskt bestånd, utifrån SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Med hjälp av kartmaterial gjordes en avgränsning och arealmätning av tätorter för att kunna framställa statistik över tätorter.

Bilaga 9 459

|<-@_rvv›-V-7V-r\_4@ér<1

Lägenhetsavsnittet Lägenhetsavsnittet mfattade i huvud- (L-avsnittet) drag registrering av vissa person- och lägenhetsuppgifter via optisk läsning samt framställning av bostads- och sysselsättningsstatistik. Den senare baserad på granskningsorganens kodsättning (GO-statistik).

Kodningsavsnittet I kodningsavsnittet kodades vissa per- (K-avsnittet) sonuppgifter som sysselsättning, yrke, näringsgren m.m. Kodningen utfördes med hjälp av bildskärmsterminaler.

Testavsnittet I test- och maskinkodningsavsnittet (T-avsnittet) granskades bestånden efter samkörning Granskningen gjordes både manuellt och maskinellt. I samband med den maskinella granskningen gjordes dessutom viss maskinell kodning av variabler san behövdes för framställning av tabellerna i publiceringsavsnittet. Sm underlag för tabellproduktionen bildades ett person-, ett hushålls-, ett familjeoch ett samboendebestånd.

Publiceringsavsnittet Publiceringsavsnittet omfattade fram- (P-avsnittet) ställning av tabeller och publikationer avseende sysselsättning för nattoch dagbefolkning, hushåll, familjer, samboende och pendling.

Inkcmstavsnittet Inkmstavsnittet mfattade erforderligt (I-avsnittet) arbete för att ADB-mässigt inhämta inkmstvariabeln ur annat källmaterial (taxeringsbandet m.m.) samt tabellframställning.

Evalveringsavsnittet Evalveringsavsnittet omfattade kvalitetskontroller av vissa arbetsnmnent samt studier av kvaliteten på sysselsättningsstatistiken och viss bostadsstatistik.

Förteredelse- och Förberedelse- och provverksamheten särprovverksamhet 73/74 redovisas i efterkalkylen från FoB 75, då arbetsmonentet ifråga inte ingår i de av utredningen kalkylerade alternativen för en undersökning 1980.

460 Bilaga 9

3 . l . l SCB: s kostnader

Beräknad kostnad i 1977 års Avsnitt pris- och löneläge (i milj. kr.)

Allmänt/övrigt s Information s Granskningsorganens utbildning s Utsändingsavsnittet k) s

UlkäOUlwCOxlxlUlüUl

avsnittet

uJ|-|-UJuI-›å›bOl\)L»)\l

Dermografiska s Lägenhetsavsnittet s Kodningsavsnittet w s Testavsnittet s Publiceringsavsnittet i- s Inkomstavsnittet s Evalveringsavsnittet s KO \J DJ Förberedelse- och provverksamhet 1973/74 2,2 99,5

Utfallet överensstämmer väl med förkalkylerade kostnader.

Ovanstående kostnader avser endast anslagsfinansierad verksamhet för undersökningen. Därtill kommer den avgiftsfinansierade verksamheten på ca 3,3 milj. kr.

3 . l . 2 Kommunernas resursinsatser för granskningsorganens arbete

Granskningsorganens arbete i FoB 75 förkalkylerades av SCB till ca 0,8 milj arbetstimmar exkl. förplanering, arbetsledning samt gransknings- och lwdningsarbete i samband med kodning av arbetsplatscmråden (nyckelkodanråden) i kommunerna. De senare arbetsmcmenten beräknades inte av SCB bl.a. beroende på att de kunde variera med resp. katmuns uppläggning av arbetet resp. användning av nyckelkodindelningen. SCB:s beräkningar enligt kalkylen delgavs kcxrmunema rmed ovannämnda inskränkningar i en cirkulär skrivelse .

En efterkalkyl av GO:s arbete (i Imilj. timmar) redovisas nedan. Dessutom presenteras även SCB:s förkalkyl som en jämförelse med efterkalkylen bl.a. för att peka på svårigheter i kostnadsberälçningarrxa .

Bilaga 9 451

Summa Av KZB för- Av SCB ej för-

kalkylerade kalkylerade i milj. Arbetsmoment moment nanent tim. i % SCB:s tör-

Kontroll av folkbok-

föringen 0 , 12 0 , 12 10 I Sam- och finsortering av blanketter (inkl. \ V, 0,8 kodning av husdata) 0,24 20 0,24

Granskning och kanplet-

Utfallet, 1,2 milj. arbetstiimlar (till en beräknad totalkostnad av 50 milj. kr.) , ställt mot en tänkt total förkalkyl, 1,01

milj. arbetstinmar, visar på en större (ca 20 %) än resursåtgång beräknat. Detta berodde bl.a. på de krav på fD:s granskningsoch kcmpletteringsarbete som ställdes av datainspektionen efter

SCB:s presentation av kalkylen.

En väg att bemästra motsvarande problem i en undersökning 1980 är att kommunerna löpande och i högre grad än i FoB 75 följer

upp sina resursinsatser för att i samråd med SCB kunna vidta

cmprioriteringar inför eventuella budgetöverskridanden.

3-1-3 Uppdragsverksamheten i FoB 75 och i framtiden

Den uppdragsfinansierade verksamheten som bedrivits inan SCB

i form av specialbearbetningar av FoB-data har beräknats till

ca 3,3 milj. kronor i FoB 75. Kommuner har i huvudsak varit

köpare av de som tabeller som tagits fram.

I de olika alternativen till en undersökning 1980 som har kalkylerats har av praktiska skäl motsvarande uppdragsverksamhet inte speciellt beräknats. Det är emellertid att anta rimligt att den i samtliga fall, utan vad gäller renodlade registerversioner eller vid en helt utebliven konventionell folk- och bostadsräkning skulle bli relativt omfattande och beloppstnässigt i ungefär samma storleksordning san FoB 75:s uppdragsverksamhet.

För att få en totalbild av de direkta kostnaderna för en folkoch bostadsräkning bör således ca 3 milj. kr. till läggas resp. kalkyl för uppdragsverksamhet.

3.1.4 Sanmanfattning av efterkalkylen för FoB 75

Kostnaderna för SCB:s insats i FoB 75 har finansierats med statlig

462 9 Bilaga

skatt gencxn anslaget under 7:e huvudtiteln, medan granskningsorganens arbete har kcmnunalskattefinansierats. Detsanma gäller för konmunernas beställningar via SCB:s uppdragsverksamhet.

Milj . kr. Sanmanfattning

SCB:s kostnader 99,5 Kommunernas kostnader för gransknings-

har beräknats till ca 1,5 milj. timmar i samband med ägarna, FoB 75. Timmarna fördelar sig enligt följande:

Milj . tim

Allmänheten som uppgiftslämnare av persondata 0,9 Allmänheten som uppgiftslämnare av bostadsdata 0,2 Fastighetsägarnas uppgiftslämnande som - 0,1 småhusägare - av flerfamiljshus 0,3 0,4 ägare 1,5

grundas på den kända blankettmängden (person- och Beräkningarna fastighetsblankett) och uwskattad tidsåtgång för olika Inoznent att fylla i blanketterna. Den uppskattade tidsåtgången är dock osäker eftersan inte någon undersökning har gencmförts i samband med FoB 75 eller tidigare. Utredningens sekretariat har därför gjort vissa studier för att kunna ha någon bedömningsgrund av uppgiftslämnarnas insatser i en folk- och bostadsräkning.

3.2 Kostnader för en undersökning utförd som en replikation av FoB 75

Detta alternativ är närmast att betrakta scm en kostnadsmässig jämförelse med de ovan redovisade beräkningarna. Dessa har med utgångspunkt i de efterkalkylerade kostnaderna genomförts för FoB 75 och därifrån har vissa kostnadsposter frânräknats. Med hänsyn till de erfarenheter genomförandet av FoB 75 har kan troligen, utan mer genomgripande förändringar, vissa givit moment utgå och/eller rationaliseras.

Bilaga 9 453 SCB : s arbete:

- Bortfallande system- och program- meringsarbete 7,0 - Minskad kontrollkodningsvolym (från 25 % till 10 %) - - - Snåhusevalveringen utgår 85,1

Granskningsorganens arbete: . kr. Milj

Kostnaderna för granskning/ komplettering m.m. i FoB 75 50,0 - Minskat granskningsarbete - 5,0 45,0

Beräknad totalkostnad (exkl. uppdragsverksamhet) 130,1

En replikation av FoB 75 har beräknats kräva en uppgiftslämnarinsats i storleksordningen 1,5 milj. timmar dvs. sanma som i samband med FoB 75.

3.3 Kostnader för en undersökning som en genomförd utförandemässigt förändrad FoB 75

I detta alternativ har insamling av bostadsuppgifter via fastighetstaxeringen förts in som ett nytt inslag jämfört med alternativet i avsnitt 3.2. Dessutom har alla produktionserfarenheter från FoB 75 beaktats vilket skulle innebära:

- Minskad granskning i de karmunala granskningsorganen överföring av en stor del av kodningen från SCB till granskrLingsorganen - Förändrad produktionsteknik i kodningsoch kompletteringsarbetet - Begränsning eller uteslutande av vissa arbetsmoment som Visade sig ha liten (eller ingen) kvalitetshöjande effekt.

Alternativet utförandemässigt förändrad FoB 75 finns beskrivet mer i detalj i bilaga 4.

Kostnaderna har beräknats enligt nedan och redovisas med den inledningsvis (se 3.1) beskrivna avsnittsuppdelningen. Kommunernas kostnader har beräknats separat med utgångspunkt i kostnaderna för FoB 75.

464 Bilaga 9

Kommunernas kostnader för granskningsorganens arbete:

Milj. kr.

Kostnader för granskning/konplettering m.m. i FoB 75 50,0 - - Minskad folkbokföringskontroll 2,5 - Minskad granskning -ll,5 - ökad kodning +l4,0 50,0

Beräknad totalkostnad (exkl. uppdragsverksamhet) 113,2

Detta alternativ beräknas kräva en uppgiftslämnarinsats i storleksordningen 1,0 milj. tnnnar vilket är betydligt lägre än beräkningarna ovan under avsnittet 3.1.5. En väsentlig lättnad kommer att kunna den i uppgiftslämnandet uppnås gendn planerade samordningen med den allmänna fastighetstaxeringen 1981. Genom att en separat insmling av bostadsdata till en folk- inte behöver en och bostadsräkning genomföras upnås beräknad inbesparing av arbetstid för fastighetsägarna på 0,3 milj. tünnar, dvs. med 25-30 % jämfört med FoB 75. Den drygt samordningen har i kalkylerna för de alternativa utplanerade av en undersökning l980 kostnadsberäknats till ca formningarna 2,5 milj. kr.

3.4 Kostnader för en utförandenässigt förändrad FOB 75 med olika variabelinnehåll

I avsnitt 3.3 redovisas kostnadsberäkningar för alternativet utförandemässigt förändrad FoB 75. Detta alternativ har samma variabelinnehåll san FoB 75. Utredningens användaranalys har skäl till att diskutera och kostnadsberäkna alternaäven gett tiv med delvis annat variabelinnehåll än i FoB 75. I följande avsnitt lämnas en kort sammanfattning av argumenten för val av olika variabelinnehåll. Mer utförligt framgår dessa av den diskussion och de överväganden som förts i betänkandet.

Samhällsplaneringens behov av statistik över sysselsättning, och pendling är omfattande och ingår därför i alla näringsgren alternativ. Statistik över inkomst, bilinnehav, familjedata och vissa dennl) för bearbetning av insamlat material från den Samordning alhnänna fastighetstaxeringen.

sou 1978:79 Bilaga 9 465

grafiska data har behandlats i en grupp för sig därför att insamlingen av primäruppgifterna sedan tidigare har skett registerbaserat. Behovet av statistik över nämnda uppgifter har dessutom visat sig vara mycket begränsat.

Statistik över färdsätt, yrkesställning och anställningens art har också behandlats i en grupp beroende på att separata kostnadsberäkningar för varje variabel är svåra att och att göra kostnaden för framställning av denna statistik är relativt låg. Uppgifter cnlfärdsätt Odü yrkesställning har tidigare insamlats via blankett från allmänheten nedan uppgifter om anställningens art har härletts från registeruppgifter nen kodats på sanna sätt sam blankettuppgifterna.

Användaranalysen visar att yrkes- och utbildningsstatistik har använts i relativt bxxänsadcmfattning. Franställningen av denna statistik är därtill tidskrävande och kostsam vilket har föranlett en särbehandling i beräkningsunderlaget.

I nedanstående tabell redovisas en kostnadsberäkning för en utföranemässigt förändrad FoB 75 ned olika variabelinnehåll. Dessutom redovisas också en bedömning av dppgiftslämnarinsatsen för olika alternativ.

Kostnad (i milj. kr.)

Uppgiftslämnarin-

sats (i SB mmmwmnm Smma Imlj ümJ

Utförandemässigt förändrad FOB 75 enligt 3.3 63,2 50,0 113,2 1,00

om inkomst, bilinnehav,

fanüljedata och vissa

demografiska data utgår -2,3 - - -2,3

60,9 50,0 110,9 1,00

- om färdsätt,anställningens art och yrkesställning inte heller insamlas -0,4 -0,6 -1,0 -0,05

60,5 49,4 109,9 0,95

- om även yrkesvariabeln

utgår -2,9 -4,4 -7,3 -0,20

57,6 45,0 102,6 0,75

Franställning av statistik över utbildning i en utförandemässigt förändrad FoB 75 beräknas kosta ca 13 Hilj. kr. varav ca 9 ndlj. kr. kan hänföras till den centrala bearbetningen vid SCB. Uppgiftslänmarna beräknas få bidra ned ca 0,2 milj. tinnar för besvarandet av utbildningsfrågor.

9 sou 1978:79 466 Bilaga

3.5 Kostnader för HBS 80

Sysselsättningsdelen

Utredningen föreslår att sysselsättnings- och pendlingsstatistjk huvudprincip med anlitande i HBS 80 framställs enligt följande av nedanstående källor.

CENTRALA INKOMST* REEISTRET ÖVER SKATTEAIIVIINISFRA- FÖRETAGS- REGISTRET IOTALBEIFOLK- TIONENS KONTROLL- REGISTREI (INK) NINGEN UPPGIFT (KU) (CFR) (RTB)

SAMBEARBETNDJG

STATISTIK ÖVER STATISTIK ÖVER STATISTIK ÖVER FÖRVÄRV SAR- PENDLING FÖRVÄRV SAR- BETANDE DAG- BETANDE NATT-

BEFOLKNING BEFOLKNING

föreslås bli insamlade via kontroll- Uppgifter om sysselsättning anställda och inkcmstregistret föreslås uppgiften för samtliga bl.a. för att företagargruppen. Dessa två användas avgränsa källor katmer att ge underlag till redovisning av sysselsätt-

av uppgifterna från KU med en ningsstatistm. Sambearbetning och särskilt version av CFR (fortsättningsuppdaterad anpassad redovisning av vis benämnd arbetsställeregistret) möjliggör förutsätts i uppgifter cm näringsgren. Arbetsställeregistret efter och kanplettering innehålla uppdetta läge uppdatering om var (län, kcrmrun, tätort/glesbygd, nyckelkodområdet) gifter arbetsstället är beläget.

sou 1978:79 Bilaga 9 467

RTB skall efter uppdatering och kanplettering kunna leverera uppgifter an var den anställde bor (län, hannun, tätort/glesbygd, nyckelkodonråde). Dessa uppgifter tillsanuans med uppgifter an arbetsplatsens belägenhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redovisas.

Uppgiftslmnarinsatsen har beräknats till ca 0,1 milj. thn. för företagen.

Hushålls- och bostadsdelen

Utredningen föreslår att hushålls- och bostadsstatistik i HBS 80 framställs enligt nedanstånde principiella modell:

PERSON- FASTIGHEIFSTAPEIRINGS- BLANKEIT FRÅN BLANKETI FRÅN ALLMÄNHEIEN FAsTIGHETsÄGAmA

\ x \ \ ING \ \ \ \ \L HUSHÄLLS- KCMBINERAD BOSTADS- STATISTIK HUSHÅLLS- STATISTIK OCH BOSTADS- STATISTIK

Via personblanketten till allmänheten föreslås att uppgifter insamlas scnnger underlag till att framställa statistik över hushållens storlek (antal personer) och dess sanuansättning (hushållsställning). En något utbyggd uppgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering ger dessuton efterfrågade bostadsuppgifter.

Uppgiftslänarinsatsen har beräknats till ca 0,3 milj. tnn. för allmänheten och ca 0,1 milj. tim för fastighetsägarna:

Kalkxl

Förslaget till en registerförstärkt unersökning presenteras i nedanstående relativt detaljerade kalkyl (1 tusentals kronor) trots en viss osäkerhet i unerlaget (sunnan ner säker än ternerna).

468 9 Bilaga

Bostads- och

hushållsdelen Totalt Avsnitt/ncment Szsselsättningsdelen

l 250 1 250 2 500 Allnänt, övrigt Infornation 600 2 350 2 950

400 l 350 l 750 GO-utbildning 15 200 15 200 Utsändningsavsnittet Denografiska avsnittet 400 400 800

400 4 600 5 000 Kodningsavsnittet 2 000 4 000 6 000 Publiceringsavsnittet 2 000 1 500 3 500 Sankörningsavsnittet - 1 500 Evalvering 1 500

Kontrolluppgifts- - l 400

Företagsregistret Fastighetstaxerings- - 300 300 registret l 500 l 500 3 000 Uppdragsverksanhet Konnmnernas arbets-

1 200 18 800 g0_00Q

ppgifter 16 850 51 250 68 100

- - 2 400 Tätortsavgränsning

Totalt 16 850 51 250 70 500

Dessutom tillkonner ca 5 ndlj. kr. om sysselsättningsupgifter även skall insamlas via blanketterna till allmänheten fördelat kr. ned 2,5 ndlj. kr. på SCB ned 2,5 milj. och på konmunerna har därtill beräknats till ca 0,1 milj. Uppgiftslämnarinsatsen tinnar.

och redovisningen av tätort/glesbygd har också Avgränsningen diskuterats om den kan utgå ur undersökningen 1980 om redoav nyckelkodområden i stället utvidgas. Det skulle visningen kunna innebära att dn verksanheten ökade uppdragsfinansierade ned ca 0,5 nilj. kr. (till 3,5 nálj. kr.) och den statliga verksanheten ninskade ned ca 2 nülj. kr. anslagsfinansierade (till 48,6 kr.). En del av dessa resurser skulle i nülj. stället kunna användas vid den undr dessa förhållanden utvidgade verksanheten ned redovisning för delar av konnmmer (l ndlj. kr.). GO-arbetet skulle också påverkas nen endast i begränsad utsträckning vilket inte har föranlett någon av beloppet. Totalkostnaden skulle i detta alterkorrigering nativ uppgâ till 68,6 nálj. kr. (exkl. sysselsättningsuppgifter insamlade via personblanketten).

av tätorter kostar ca 2,4 nálj. kr. varav ca 1) Avgränsning 1,4 milj. kr. utgör ersättning till lantmäteriverket.

SOU 19 78:79 Bilaga 9 459

Uppgiftslämnarinsatsen

Utredningens förslag till undersökning 1980 innebär en helt ny rutin för att lämna sysselsättningsuppgifter och uppgifter om arbetsplatsens identitet. Tidigare har allmänheten lämnat dessa uppgifter men 1980 föreslås företagen göra detta.

I undersökningen skall populationen bestå av anställda personer under oktober månad. Det är betydligt färre än de 7 milj. KU som sanmanlagt beräknas att lämnas för ett år. Arbetsgivare vars totala uppgiftsläntnarinsats minskas om statistikuppgifter lämnas enbart för populationen kan göra detta.

Företagens insats för att lämna uppgifter kommer att variera. Incm offentlig förvaltning finns personalredovisningssystem med ADB-stöd san i viss utsträckning innehåller efterfrågad information. Men det finns också relativt stora företag med manuella system san kotrmer att ha förhållandevis besvärligt att lämna information.

Företagens uppgiftslämnande förväntas genom förslaget till undersökning 1980, innebära ett minskat uppgiftslämnande från företagen i vissa andra sarrunanhang(t.ex. i särskilda enkäter, decentraliserade företagsregister) .

Sammantaget de förändrade rutinerna till en undersökning 1980 att det är svårt att uppskatta företagens totala insats. I bedânningarna har de ökade insatserna för förberedelser (systemering, prograrrmering, avgränsning av arbetsställen) delvis ansetts uppvägas av minskat uppgiftslännande i annat sammanhang. Förberedelserna underlättar också själva genomförandet av uppgiftslämnandet.

En uppskattning av företagens insatser för uppgiftslämnandet till HBS 80 kan göras på ett antal olika sätt. Direktobservationer av hur en testversion behandlas vid ett antal företag, en statistiskt representativ enkät där företagen anger uppskattad resursåtgâng, skrivbordstest och inte minst viktigt, försök till kvalificerad Etnkätmetoden har också övervägts men förkastats. Beslutet motiverades av dels mättekniska aspekter dels tids- och resursskäl. Utredningen valde i stället att kombinera de intryck som direktkontakter med ett mindre antal företag har gett (redovisad i bilaga 6) och tidsuppskattxiingar av allmänhetens uppgiftslämnande i FoB 75.

En utgångspunkt för resonemangen om företagens uppgiftslämnande har varit att företagens uppgiftslämnande borde hållas inom uppgiftslämnarinsatsen för allmänheten i FoB 75 vilken har uppskattats till ca 100 000 tim. Denna uppfattning bygger på föreställningen att arbetsgivarna efter vissa planeringsinsatser bör kunna skapa rationella rutiner inom ramen för personaladministrationen. T.ex. så kan de anställda fördelas i grupper som är lika med avseende på arbetstid och arbetsställetillhörighet och därmed medge ett smidigt uppgiftslämnande.

9 470 Bilaga

För att för bedömning av realismen i ge ytterligare underlag att tidsåtgång för lêmnandet av nämnda antagandet företagens är högst 100 000 tirmar (red undantag av statistikuppgifter vissa har dessa tinnar förclelats på olika mrrent. förberedelser) Olika har de skilda beräkningarna. Ett antaantaganden styrt gande är att för varje ökad grad av ADB-stöd i personalredovisminskar den direkta och ersätts i viss mån ningen tidsåtgången samt till en mindre del av systenr och progranneringsarbete har inte kunnat erhålla av registreringskostnad. Utredningen infornation som ger möjlighet att klassa företagen efter graden av ADB-stöd i personalredovisningen. I beräkningarna har företagen delats upp i sådana som beräknats redovisa KU på Ca 500 företag beräknas vara magnetmagnetband och övriga. och i dessa arbetar ca 50 % av samtliga anställbandsredovisade da (grundar sig på vissa uppskattningar i Rs-projektets upp- I dessa är då inte de offentliga inräknabördsrapport). företag Dessa har f.ö. i viss utsträckning de efterfrågade arbetsde. tidsuppgifterna tillgängliga i redovisningssystemen. Uppskatttorde vara osäkra och därför bör nedanstående beräkningarna ningar enbart ses sm räkneexempel.

§ÖEUE5ê?EnlD3êE BCE êPEêSêEd§E°

7milj. KU - 50 % av KU lämnas på magnetband - 500 företag redovisar på magnetband - x dagar åtgår i genmsnitt för varje magnetbandsredovisande till att utforma ett system och progrannera för införetag förande av arbetstid och arbetsställeidentitet. Viss annan insats sm vid av företagets arbetsstälmedhjälp avgränsning len kan som tidigare nämnts ligga utanför dessa x dagar - åtgår i genomsnitt vid de magnetbandsredovisande y minuter/KU företagen för att stansa upp programinformation - z minuter/KU vid de §1 magnetbandsredoviåtgår i genomsnitt sande företagen för att påföra statistikuppgifter - totalt åtgår 100 000 tnnnar

êesääninsas ÃÖE Qllkâ Xêäiêbêliäädêü

Bilaga 9 471

Ovanstående räkneexempel anser vi inte motsäger uppskattningen att ungefär motsvarande insatser som vid FoB 75 kommer att behövas kortsiktigt, dvs. ca 100 OOO tim. 1980. I framtida undersökningar komner denna insats troligen att kunna reduceras högst väsentligt då anläggningen av rutinerna fullt ut kan utnyttjas vid insamlingen av KU för statistikbruk.

Fastighetsägarnas insatser för insamling av uppgifter för statistikfrarrlställning i den med den allmänna fastighetstaxeringen samordnade uppgiftsinsamlingen har beräknats till ca l00 000 tim. Denna uppskattning utgår också från beräknade förtidigare hållanden i samband med FoB 75 och kan betraktas som en maximal insats. Varje åtgärd för att erhålla ett smidigt fungerande system för samordning av uppgiftsinsamlingen med den allmänna fastighetstaxeringen kommer sannolikt att kunna minska den beräknade tidsåtgången.

Allmänhetens insats för uppgiftslämnandet i HBS 80 har uppskattats till ca 300 000 tim. Denna bedömning baseras på skattningar av Inotsvaraxxie insatser i FoB 75.

3.6 sannolika kostnader vid en utebliven undersökning 1980

Kostnaderna har beräknats genom att anta att vissa kommmer anser sig ha såväl behov av som möjligheter och resurser till lokala datainsamlingar och bearbetningar.

Kostnaderna är beräknade för en datainsamling och bearbetning :motsvarande den i en utförandemässigt förändrad FoB 75. Utöver dessa kostnader skulle krävas vissa resurser för planeringsåtgärder som förutsätts samordnas av kommunerna.

A) särskilda kostnader för ersättningsundersökningar i storstadsregionerna (Stockhohn, Göteborg och Malnö) .

- m.m. Insamling, bearbetning 20,0 (2,5 milj. blanketter x 8 kr. grundat på SCB:s erfarenheter enligt FoB 75)

- GO-kostnader 15,0 (2,5 milj. blanketter x 6 kr.)

35,0

Uppgiftslämnarinsatsen för allmänheten kan uppskattas till ca 0,5 milj. tintnar.

Om inte en undersökning genomförs 1980 finns vissa möjligheter att avhjälpa bristen på planeringsunderlag genom specialbearbetningar av SCB:s övriga statistik. Utredningen har skisserat kostnaden härför, utan att ange om denna skulle finansieras via anslag eller som uppdragsverksamhet.

472 9 Bilaga

B) Kostnader för att tillgodose samtliga kommuner med alternativa beslutsunderlag (i milj. kr.) . - SCB:s lapptäcke för redovisning av företagsbaserad sysselsättningsstatistik på konmunnivå 1,0 - Samordnad uppgiftsinsamling med allmän fastighetstaxering (utan särskilda rutiner för granskning och komplettering) 4,0 - Sysselsättningsstatistik genom att skatta denna med inkomststatistik 1,0 - 2,5 Tätortsavgränsning - ökat RIB-utnyttjande 2,0 10,5 45,5 Den samhällsekoncmiska kostnaden vid en utebliven undersökning 1980 skulle således kunna anges till ca 45 milj. kr.

3.7 Kostnadsöversikt för alternativa utformningar av en undersökning 1980 samt en efterkalkyl av FoB 75

S O U l 9 7 m N B n W 9 473

uamuos mm.o m›.o

m.H m.H o.H o.H m.H m.o w.o

^.eHu

mmuoamm

.naae u - - - u - u a.o H.o

HV

umumcmaummm

wnmmm vxo

mummcaumgsmampmammma

v.o a.o H.o a.o H.o H.o a.o H.o

umncmsHa

H.H H.H m.o m.o mm.o mo.o H.a m.o «.o

uamupe o.omH v\mmH m.@HH m.mHH m.mHH m.mmH

m.o› m.m›

m.moa

.xnmmmmHw@:

uwâuøm m.m m.m m.m o.m o.m o.m o.m o.m o.m

^.ux

.nade

mcgmqgagox

av

o.om o.mv o.om o.om v.mv o.mv o.vm o.om m.mm

Hoømqpmox

mom m.›m a.mm m.mo m.oo m.oo m.›m m.m› m.›v o.om

mn .on

inom

:Hamumâ

ummxä

umaamg

noe

cawnøwuøxømwxn»

mn

smcmêaaan

mom Lä

Immcdbummawmwwm

mmmH

cmuumåäan

m»

uøaanus

mom m

Bmw

:oo

musa

m» mom

umMmmmFQwUHEHDMuD

.uummøumm

umawwmøöøømwwwua

“rum mom mp5

WMHEMWCH

m

coaumxaamom :amnmanmxømmâ

mm

Hmxamxuoumm

C®m

.mumcmnawsmm mxmUmnmQc mcuzaamum

mcmmca: WMHEMWCH ømâamyøm mmmaawu owmmm samman

wmäqm mmdqmm

sö sö Um.:

.. › | musa n

BILAGA lO DISKUSSION OM JÄMFÖRBARPIEI MELLAN FOB 65, FOB 70, FOB 75 och HBS 80 FÖR SYSSEISÄITNIIQGSVARIABEEN av Thomas Ekwall och Sixten Lundström

Bilaga 10 477

DISKUSSION OM JÄMFÖRBARHET MELLAN FOB 65, FOB 70, FOB 75 OCH HBS 80 FÖR SYSSELSÄTTNINGSVARIABELN

En viktig del i samhällsplaneringen är framställningen av prognoser av olika slag som befolkningsprognoser, näringslivsprognoser, prognoser över behovet av bostäder och barnomsorg etc. I detta arbete studeras vanligtvis den gångna utvecklingen sm underlag för bedömning av den framtida. FOB-data utnyttjas ofta i prognoser över sysselsättningen. För att uppgifterna från FoB skall beskriva utvecklingen krävs att resulriktigt taten från folk- och bostadsräkningar är jämförbara. Det innebär bl.a. att definitionerna eller innebörden av definitionerna är lika och att den konstaterade kvaliten enbart avviker inom snäva gränser.

Denna PM syftar till att beskriva jämförbarheten mellan de senaste folk- och bostadsräkningarna för sysselsättningsvariabeln och även klargöra behovet av frågor om sysselsättning på personblanketten i HS 80 bl.a. som en garanti för jämförbarheten.

Sekretariatets användaranalys har visat att prognosmakarna vanligtvis studerar den gångna utvecklingen endast utifrån de senaste räkningarna varför diskussionen i denna PM förs främst kring jämförbarheten mellan F0B 65, FoB 70 och FbB 75 nen även i någon mån FOB 60 ned hänsyn till att även den kan betraktas som en modern folk- och bostadsräkning. Användaranalysen har också visat att det mått på sysselsättningsvariabeln som huvudsakligen används i samhällsplaneringen är antal förvärvsarbetande 20-w tim/vecka. Detta mått är också hittills det enda möjliga för jämförelser över tiden eftersom uppgiften om förvärvsarbetande l-19 tim/vecka som insamlades första gången 1970 kraftigt underskattades vid detta tillfälle vilket gjorde att redovisningen begränsades.

Jämförbarhet mellan FoB 60, F08 65, FoB 70 och FoB 75 för

âyâsâlâästaiavâvâriaáeln _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

I samband ned FoB 60, FoB 65, FoB 70 och FoB 75 har särskilda kontrollundersökningar genonförts av SCB. Dessa har haft stor betydelse för bedmning av jämförbarheten mellan olika räkningar. Eftersom kontrollundersökningarna är urvalsbaserade har de dock den bristen att resultaten blir för osäkra vid en regional/lokal uppdelning. I FoB 70 och FoB 75 genomfördes kontrollundersökningarna enligt sanna metod nedan kontrollundersökningarna i FoB 60 och FoB 65 genomfördes enligt en annan inte helt jämförbar metod.

Samtliga kontrollundersökningar har visat att antal förvärvsarbetande underskattas. Analysen av resultaten från kontrollundersökningen i samband ned FOB 75 har även visat att det främst är vissa grupper av förvärvsarbetande sm felaktigt

478 Bilaga 10

klassas son ej förvärvsarbetande nämligen sådana ned tillfälligt och/eller oregelbundet arbete. Sådana fel konner förnbdligen att finnas i varje folk- och bostadsräkning där datainsamlingen görs via enkäter. De omfattande anvisningar och frågebatterier som skulle krävas för att få riktiga svar för samtliga uppgiftslämnare skulle leda till andra negativa konsekvenser som att kostnaden för räkningen skulle öka och förnodligen skulle bortfallet i stället kunna öka p.g.a. den omfattande blanketten. En annan nöjlighet att få bättre svar från allmänheten skulle kunna vara att öka gransknings- och kompletteringsarbetet i konnmnerna vilket dock i FoB 75 har gett ringa resultat i förbättrad kvalitet.

Då prelinunära resultat erhölls från kontrollundersökningen i samband ned FbB 70 visade det sig att antalet förvärvsarbetande 20-w tinnar underskattades mer än motsvarande mått i FoB 65 (Kunst halv nornal arbetstid). Flera konsuenter upplevde också denna skillnad och bad SCB göra någon form av uppräkning av resultaten. Det hävdades i varje fall i vissa kommuner att den observerade minskningen av antalet förvärvsarbetande (se antalsuppgifter i underbilaga l) inte kunde vara verklig. En av förklaringarna till den mindre underskattningen i FoB 65 än i FOB 70 ansågs vara den förändrade definitionen av förvärvsarbetande. Detta ledde till att SCB genomförde uppräkningar av resultaten i FoB 70 för att erhålla värden på antalet förvärvsarbetande som var mer exakt jämförbara ned FoB 65 än de observerade. SCB presenterade alltså ett tabellpaket med observerade resultat och ett begränsat tabellpaket ned uppräknade resultat (i serien statistiska meddelanden) som inte fördelades på ndndre områden än kannunblock. Dessutom framställde prognosinstitutet vid SCB på uppdrag av industriresultat son skulle användas i frank departementet uppräknade ställningen av länsplan 74. Denna senare uppräkning gjordes delvis efter annan metod än den tidigare nämnda. Totalt fanns alltså, som underlag för samhällsplaneringen, tre olika sysselsättningsuppgifter från FoB 70. SCB påpekade dock att de uppräknade resultaten snarare skulle ses som komplement till de observerade resultaten än som en ersättning. Konsumenterna hade olika uppfattningar om vilka värden som var relevanta att använda vilket nedförde att vissa konsumenter använde de uppräknade värdena medan andra inte gjorde det. Allmänt detta förvirring och problemen blev speciellt accenskapade tuerade i det fall en kommun använt andra resultat än länsstyrelsen (dvs. de uppräknade resultaten) i arbetet ned länsplan 74.

De uppräknade resultaten som lämnades av SCB för att användas i länsplaneringen l974 gav till resultat att antalet förvärvsarbetande torde ha ökat Hed 0,06 milj. mellan 1965 och 1970. Ökningen fördelade sig Hed ca + 85 000 kvinnor och ca - 24 000 Hän. I kontrollundersökningarna konstaterades också att underskattningen 1960 var större än 1970 vilket resulterade i en av värdena i FoB 60 Hed ungefär samma metod som uppräkning i FoB 70. Antalet förvärvsarbetande i riket för de tre åren l960, 1965 och 1970 blev 3,37, 3,45 och 3,51 milj. Slutsatsen av uppräkningen av 1960 och 1970 års observerade resultat till 1965 års underskattningsnivå blev att antalet förvärvs-

sou 1978: 79 10 - Bilaga 479

arbetande hade ökat både under perioden 1960-1965 och 1965-1970.

Då FoB 75:s sysselsättningsuppgifter (någon uppräkning gjordes inte i EbB 75) och resultaten från kontrollundersökningen publicerades konstaterades att åtminstone på riksnivâ var de observerade siffrorna i FoB 70 jämförbara ned uppgifterna i FoB 75, dvs. underskattningen var ungefär lika stor i de båda

räkningarnal_De konsumenter som använt de uppräknade resulta-

ten i FOB 70 hade då inte jämförbara resultat l970 resp. 1975, vilket ledde till att en del användare av resultaten (framförallt länsstyrelserna) åter har introducerat de observerade värdena l970 för jämförelser.

Huruvida de tre räkningarna FoB 65, FoB 70 och F0B 75 är direkt jämförbara för observerade kan inte sysselsättningsuppgifter direkt fastslås eftersm det finns vissa oklara Det punkter. verkar dock som om underskattningen är ndndre i FbB 65 än i FoB 70 och att underskattningen i FoB 70 och FoB 75 är ungefär lika. Vissa konsumenter ansåg dock att en sådan skillnad kvalitetsmässigt inte förelåg mellan FoB 65 och FoB 70. Detta kan man tyda som att underskattningen varierade en hel del i FoB 70 (eller FoB 65) mellan t.ex. hanminer eller också att dessa konsumenter gjorde en felbedmning. Det kan också vara så att den annorlunda metoden för genomförande av kontrollundersökningen 1965 betydde så mycket att den konstaterade nandre underskattningen i FoB 65 jämfört med FoB 70 endast var skenbar.

Man kan misstänka att det finns lokala variationer i kvaliteten av FoB 75, vilket ovan antyddes också kunna finnas i F08 70. Kontrollundersökningen 1975 visar också att det är variationer i kvalitet t.ex. mellan

° storstadsomrâden (Stor-Göteborg

har en underskattning 4,5 - 2,2 % nedan Stor-Malnö har en underskattning på 2,9 2,7 %). Huruvida dessa lokala variationer överensstänmer i FoB 70 och F0B 75 är svårt att bedöma. Att döma av vissa delresultat från kontrollundersökningen 1970 verkar dock underskattningen vara lika stor 1970 ungefär och 1975 för resp. storstadsområde. Vid de två undersökningstillfällena är det vanligtvis olika medlemmar i de konnmnala granskningsorganen och därmed kan gransknings- och kompletteringsarbetet ha genomförts med olika kvalitet. Däremot torde andelen svårmätbara förvärvsarbetande i varje konnmn vara relativt stabilt vilket talar för lika kvalitet i skilda räkningar. En annan störande faktor i jämförbarheten är den fortgående arbetstidsförkortningen som har gjort att gränsen 20 arbetstimmar/vecka inte avskiljer helt jämförbara grupper vid två olika räkningar. Jämförbarheten har också störts av förändringar i indelningen av adndnistrativa anråden t.ex. vid kanmunreformerna.

En slutsats av hela detta resonemang är att det inte finns tillräckliga kunskaper för bedömning av jämförbarheten mellan de senaste folk- och bostadsräkningarna på den regionala/1okala nivån. Utifrån ovan sagda kan man dock anta att jämförbarheten nonnalt är god men kan för vissa kcmnmner vara sämre.

l .. . I har kontrollundersokningar SCB presenterat uppgifter om en underskattning för samtliga förvärvsarbetande 20-w tim år 1970 av 4,6 : 0,6 % och år 1975 av 4,1 : 0,7 %.

480 Bilaga l0 MA.

êyâsêlâäâtâiüâêfâåâoâ BâjêråoEblaikåtåeü i EB§ Q ,_...,\../._._,

Ino FoB-utredningen har diskuterats huruvida sysselsättningsvariabeln är nödvändig att insamla på personblanketten i HBS 80. Avsikten ned detta är att den statistik denna variabel ger ska kunna användas som kontroll av sysselsättningsuppgifterna från KU-systemet. På detta sätt skulle bl.a. jämförbarheten ned tidigare räkningar kunna analyseras.

Av det tidigare sagda framgår att jämförbarheten mellan räkningarna har varit svårbedömbar och inte helt tillfredsställande.

Uppräkningen av resultaten i FoB 70 ledde troligen till att trenden mellan FoB 65 och FoB 70 fick en ner riktig lutning. För att också erhålla en mer riktig lutning nellan FOB 70 och FOB 75 måste de observerade resultaten i FoB 70 användas varvid trenden i stället fick ett brott mellan FoB 65 och FoB 75. Nu föreligger en liknande situation eftersom KU-systemet antagligen konner att ge en statistik som inte är tillräckligt jämförbar med tidigare räkningar men däremot torde jämförbarheten bli god i framtida statistik insamlad via KU-systenet. Kontrollundersökningen i HBS 80 konner att kunna ge en skattning av kvaliteten på resultaten på riksnivå från KU-systenet och därned skulle uppräkningar av HBS 80 eller FoB 75 kunna göras på sanna sätt som i F0B 70. Ett annat sätt är att insamla sysselsättningsuppgifter via personblanketterna i HS 80 och presentera statistik från dessa för konsumenterna. I det senare alternativet ligger då ett antagande om att kvaliteten på statistik baserad på blanketterna blir lika med den i tidigare räkningar. Ett tredje sätt är att jämföra resultaten från FoB 75 (gamal metod) och HBS 80 (ny netod) med t.ex. resultat från industristatistiken och därned erhålla vissa uppräkningstal. Industristatistiken måste emellertid om den ska kunna användas som jämförelsenorm framställas med sanna metod vid de två tillfällena (1975 och 1980). Pbd kännedom om den förvirring som de uppräknade resultaten i F0B 70 orsakade är det dock fråga m en alternativ redovisning är lämplig att göra. Den kan dock naturligtvis vara befogad om stora brister skulle uppträda i insamlingen av kontrolluppgifterna.

Sysselsättningsvariabeln insamlad via blankett skulle också kunna ligga till grund för förbättring av statistikuppgifter-

na i KU-systemetl. De båda uppgifterna skulle kunna jämföras

för samtliga personer och orsakerna till avvikelserna skulle sedan eventuellt kunna urskiljas med åtföljande möjlighet att förbättra KU-systeet. ibn även direkta fel i statistiken skulle kunna upptäckas. Den kanske största användningen av sysselsättningsvariabeln på personblanketten torde emellertid vara vid avgränsningen av företagargruppen och de nedhjälpande familjemedlennarna. Uppgifter om arbetstid i KU-systenet komner att saknas för dessa grupper och endast företagargruppen kan avgränsas med stöd av inkomstregistret. Blankettuppgifterna skulle dessutom ge nöjlighet till att skatta vissa förhållanden mellan inkmst och arbetad tid för företagare för att användas i kcmnande undersökningar.

lKU-systemet utgörs av kontrolluppgifter utbyggda ned statistik-

uppgifter (kontrolluppgiftsregistret) s kan kombineras ned SCB:s register över totalbefolkningen, inkomstregistret och en version av det centrala företagsregistret.

Bilaga 10 481 Hela befolkningen och förvärvsarbetande befolkning efter kön i FOB 60, FbB 65, FOB 70 och FOB 75 Underbilaga 10:1 Nedanstående uppgifter avser observerade värden, dvs. utan uppräkning. FOB 60 FOB 65 FOB 70 FOB 75

Förvärvsarbetande i procent av befolkningen

Av tabellen frangår att antalet förvärvsarbetande ökade från 3,24 milj. 1960 till 3,45 milj. 1965 för att minska till 3,41 milj. 1970 och öka till 3,55 milj. 1975.

lMinst halv nornal arbetstid. 2Minst 20 tinnars arbetstid.

483 BILAGA ll IIiBS8O

KUNGL. BIBL.

1978 -12- U1

S? “f KHOLM

Bilaga ll

VARIABEILDIPJEIIÃIL I mas 80

Källa Anm Register Individ / Hustyp antal lägenheter i huset andel lokaler rad- eller kedjehus

Byggnadsår ursprungligt byggnadsår X ombyggnadsår X

Fastig- Lägenheternas utrustning hetstavattenledning xeringsavlopp centralvärne register

XXDCXX

och had- eller duschrum blankett vattenklosett (lägenhetsför- Lägenheternas utnyttjande för teckning) utnyttjande ej upplåtna lägenheter

Lägenheternas storlek antal rum antal rum san används till annat än bostad förekmst av kök

Lägenheternas upplåtelseform

Fastighetstyp

Ägarkategori x Hushållsställning Personblankett Kön, ålder, civilstånd RTB

Nkdborgarskap, födelseland RTB

Samhörighetsbeteckning RTB

Sysselsättning KU förvärvsarbetets omfattning Inkomstregister Näringsgren Arbetsställeregister Anställningens art (institutionell Arbetsstälsektcrtillhörighet) leregister

Arbetsplatsens belägenhet Arbetsställeregister KU

Statens 1978

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

relationer mellan staten och svenska kyr- 61. Biståndets organisation. Ud. . Stat-kyrka. Ändrade kan. Kn, 62. Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. A. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans frarmida organisation. Kn. 63. Riksdagens insyn i statliga företag. I. . Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrågor. Kn. 64. Översyn av vallagen 1. Ju, . Skolplanering och skolstorlek, Faktaredovisning och bedöm- 65. Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. U, U. 66. Andelsbolagslag. Ju. ningsunderlag. Föräldrautbildning. S. 67. Nya bolagsregler m. m. Ju. . Ny skogspolirik. Jo. 58. Industri till Norrbotten. I. . Skog för framtid, Jo. 89. Upphovsrätt l. Fotokopiering inom undervisnings- , Hyresrätt 2. Lokalhyra, Ju. verksamhet. Ju. Ny konkurrensbegränsningslag. H. 70. Regionsjukvárden. S. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. 71. Regionsiukvârden. Huvudbilaga l - Medicin och onkologi. S. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E, 72. Regionsjukvárden. Huvudbilaga 2 - Kirurgi. S. . Kapitalmarknaden I svensk ekonomi. Bilaga l. E. 73. Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m. Ju. . Kapilalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. 74. Husläkare. S. , Arbete a: handikappade. A. . Fiska på fritid. Jo. , Praktikfrágor-âtgärder i ett kort perspektiv. U. 76. Stat-kyrka. Remissammanställning. Kn. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. 77. Högre regional ledning. Fö. . Energi. I. 78. Lângtidsutredningen 1978. E. . Öresundsförbindelser. K 79. Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsatt- . Öresundsförbindelser, Bilaga A. Ritningar. K. ning 1980. E. . Öresundsförbindelser. Bilaga 8. Konsekvenser för företag och hushåll. K. 21. Bemanning av fartyg, K. 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. 23. Växtförädling. Jo. 24. Ny renhållningslagstiftning. Jo. 25. Etablering av miljöstörande industri. Bo. 26. Halso- och sjukvårdspersonalen. S. 27. Fortsatt körkortsreform. K. 28. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A. 29. Arbete i jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus. Bo. 31. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K 32. Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner och församlingar. Kn. 33. Ordningsvakter. Ju. 34. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. 35. Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. Kn. . Arrenderätt 1. Ju. . Hotell- och restaurangbranschen. H. . Jämställdhet i arbetslivet. A. . Föräldraförsäkring. S. . Tvistlösning på konsumentområdet. H. , Statlig personalutbildning. B, . Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. . Miljökostnader. Jo. . Kommunalt hälsoskydd. S. . Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. . Att främja regional utveckling. l. . Att främja regional utveckling. Bilagedel. I. . Konkurrens på lika villkor. B. . Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. l. . Ny vårdutbildning. U. . Svensk trädgårdsnäring. Jo. . Lägg besluten närmare människorna! Kn. . Förbud mot investeringar i Sydafrika. H. . Personregister-Datorer-Integritet, Ju. . Att sambo och gifta sig. Ju. , Kultur och information över gränserna. Ud. . Resor till arbetet. A. . Organisatoriska frågor inom länsstyrelsen. Kn. . JK›ämbetet. Ju. = . Arbetsmarknadspolitiki förändring. A.

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] 1973års skogsutredning. 1.Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för fram- Barnets rätt. 1.Om förbud mot aga,[10] tid. [7] Ordningsvakter, [33] Växtförädling. [23] Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34] Arrenderätt 1.[36] Ny renhållningslagstiftning. [24] Miljökostnader. [43] Personregister-Datorer-Integritet. [54] Svensk [51] trädgårdsnäring, Att sambo och gifta sig. [55] Fiska på fritid. [75] JK-ambetet. [59] Översyn av vallagen 1.164] 1974 års bolagskommitté. 1.Andelsbolagslag, [66] Handelsdepartementet 2. Nya bolagsregler m, m. [67] Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Upphovsrätt l. Fotokopiering inom undervisningsverksamhet. [69] Regional konsumentpolitisk verksamhet. [16] Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m. [73] Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning på konsumentomrádet. [40] Utrikesdepartementet Förbud mot investeringar i Sydafrika. [53]

Kultur och information över gränserna. [56] Bistándets organisation, [61] Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Försvarsdepartementet Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3, Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medver- Högre regional ledning, [77] kan i sysselsättningsplanering. [42] 5. Resor till arbetet. [57] 6. Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. [62] Socialdepartementet Arbete i jordbruk och trädgård. [29] Föräldrautbildning. [5] Jämställdhet i arbetslivet. [38] Hälso- och sjukvärdspersonalen. [26] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Föräldraförsâkring. [39] Arbetsmarknadspolitik i förändring. [60] Kommunalt hälsoskydd, [44]

Regionsiukvårdsutredningen. 1.Regionsjukvârden. [70] 2. Region- Bostadsdepartementet

sjukvården. Huvudbilaga 1 - Medicin och onkologt. [71] 3, Region- Etablering av miljöstörande industri. [25] sjukvården. Huvudbilaga 2 - Kirurgi. [72] Brand inomhus, [30]. Husläkare. [74]

Industridepartementet Kommunikationsdepartementet Energikommissionen. 1975års danska och svenska 1. Energi. [17] 2, Energi. Hälso-miljö- och öresundsdelegationer. 1.Öresunds- säkerhetsrisker. [49] förbindelser. [18] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. [19] 3. Öresundsförbindelser Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja Bilaga B. Konsekvenser för företag och regional hushåll. [20] utveckling. [46]2.Att främja regional utveckling. Bilagedel. [47] 3. Industri till Norrbotten. [68] Bemanning av fartyg. [21] Fortsatt körkortsreform. Riksdagens insyn i statliga företag. [63] [27] Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter, [31] Kommundepartementet Ekonomldepartementet Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. KapitaImarknadsutredningen. l, Kapitalmarknaden i svensk eko- Kyrkans framtida organisation. nomi. [1 1] 2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. [2] 3. Stat-kyrka, Bilaga 2-12. Bilaga l. [12] 3. Utredningar i delfrágor, [3] 4. Stat-kyrka. Remissammanställning. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [13]. [76] Långtidsutredningen 1978.[78] Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner och försam- Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980.[79] lingar. [32] Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad Iänsdemokrati. [35] Budgetdepartementet Lägg besluten närmare människorna! [52] Statlig personalutbildning. [41], Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna, [58] Konkurrens på lika villkor, [48],

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan. 1.Praktikfrågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny vårdutbildning. [50] Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. [65]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen,

KUNGL. BIBL.

1978 -12- 0 1

_STOCKHOLM

i IK*

LnberFörlag

ISBN 91-38-04547-8 Allmänna Förlaget lSSN 037525OX