Rösträtt och medborgarskap : invandrares och utlandssvenskars rösträtt

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

RÖSTRÃTI

OCH

MEDBORGARSKAP

Invandrares och utlandssvenskars rösträtt BILAGOR

SOU 1984:12 t f I983 års Rösträttskommitté

I l I å Statens offentliga utredningar EE 1984:12 § Justitiedepartementet

Rösträtt och

medborgarskap

Invandrares och utlandssvenskars rösträtt

Bilaga

Betänkande av års rösträttskommitté Stockholm 1984

Omslag AD Sum ISBN 91-38-08161-1 ISSN 0375-250X Liber Tryck Stockholm 1984 319004

INNEHÅ LL

Bilaga 1 Sven Reinans Förändringar i den utländska valmanskären under åren 1979-1982 . . . . . . . . ..

mage Tomas Hammar Röstberättigade utländska medborgres valdeltagnde i de kommunala valen 1976-1982 och i folkomröstningen 1980 . . . . . .

Bilag 3 Jan Rockstrifim Utländska medborgares valdeltagande i 1982 års val 59

Bilag. 4 Utländska medborgares representation i kommunala nämnder m.m. Enkätformulär . . . 67

Bilaga 5 Utländska medborgre i kommunala. nämnder m.m. Sammanställning av konununernas svar . . . . . . . . 69

Bilaga 6 lars Lundvall Na1:ura1isation.skrav i vissa länder

Bilagu 7 Jan Rockström Redovisning av enkät rörande benägenheten att byta till svenskt medborgrskap 81

Bilaga 8 Invandrare som avser att bosätta sig på Nya Zeeland permanent eller för lång tid efter nationalitet och ålder

9 Att ha rösträtt i flera länder - Bilag några frågor om andra länders lagstiftning. Skrivelse till vissa ambassader . . 99

Bilaga 10 Valgretsnaevnet Beretning 1981 . . . . . . . . . . . . . 101

Bilag 1 1 Europarådets rekanmendation 951 . . . . . . . . . . . . 107

Bilaga. 12 Sven Reinans Utvandringen av svenska medborare åren 1968-1982 och uflandssxn-2-nskarnas valdeltagande år 1982 109

Bilag. 13 Brevröstningmterialet ouoooo-ooaouooonoooo 129

Sven Reinans 1984-01-17 Bug 1

Förändringar i den utländska valmanskåren under åren 1979- 1982

I de tre val och en folkomröstning som vissa i Sverige bosatta utländska medborgare har kunnat deltag. i, har de visat ett mycket lägre valdeltagande än svenska medborga-

re. Som en (del)förklaring till detta förhållande har man

bl a pekat på att utländska medborgare är en lättrörlig grupp som förändras kraftigt mellan två val. Andelen väljare som har rätt att rösta i Sverige för första gången är alltså stor i gruppen. Syftet med denna undersökning är att analysera förändringarna i den utländska valmanskåren mellan valen åren 1979 och 1982, bl a genom att beräkna andelen förstagån@väljare och redovisa de röstberättigade utlärmingarna efter hur länge de har bott i Sverige. Uppgifter av detta slag har tidigare ej funnits tillgänglig.

1 Metod och material

De databand som användes för att framställa röstlängderna för valet år 1979 finns ej bevarade. Det är således ej möjligt att med en rimlig arbetsinsats och acceptabla kostnader jämföra ett riktigt register över utlärmingr som hade rösträtt år 1979 med ett motsvarande register för år 1982. Det är telmiskt möjligt att med hjälp av de re.gister över befol1mingsf6ra’.ndrin@r (dvs register över inoch utvandrade, avlidna och naturaliserade, som alltså har

fått svenskt medborgarskap) som firms hos SCB rekonstrue-

ra ett register över röstberättigade år 1979. Detta kräver emellertid samkörningar av flera register.

Av såväl kostnads- som tidsmässig skäl valdes en enklare metod som bygger på jämförelser mellan bevarade register från RTB (ett register över den totala befolkningen som SCB har) för början av åren 1979 och 1982. Den valda. me toden har dock den nackdelen att den överskattar antalet röstberättigade utländska medborgre.

Rösträtt i kommunala val har de utländska medborgre som har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.

Dvs för valet år 1979 åren 1978, 1977 och 1976, för valet år 1982 åren 1981, 1980 och 1979. Röstlängden bygger vidare på lqvrkobokföringförhållanden den 1 juni valåret. I den här undersökningen utgår nan i stället från förhållanden i början av år 1979 resp 1982 och som röstberättigade anses de personer som har invandrat senast under år 1976 resp 1979. Antalet röstberättigade överskattas således dels gnom att de utlänningar som utvandrar eller blir svenska medborgre (eller avlider) under tiden 1

6 Bilaga. 1

januari 1 juni räknas med som röstberättigade, dels genom att de utlänningr som har invandrat efter den första november år 1976 resp 1979 men före årets slut har räknats med som röstberättigade.

SCB har publicerat uppgifter om antalet röstberättigade dels som en preliminär beräkning som liksom den här undersökningen bygger på RTB vid början av året (dock med den skillnaden att SCB därvid har tagit hänsyn till kravet på kyrkobolcföring före 1 november), dels med uppgifter ur rösträttsregistret som upprättas i juni. Antalet röstberättigade enligt de justerade röstlängderna förändras endast obetydligt i jämförelse med de preliminära uppgifter som bygger på röstlängderna. I tabell 1 visas antalet röstberättigade utlänningar åren 1979 och 1982 enligt de av SCB publicerade uppgifterna och enligt undersökningen.

Tabell 1 Antalet röstberättigade utlänningar åren 1979 och 1982 enligt olika källor

Preliminära uppgifter på basis av Antalet enligt Röstlängderna RTB undersökningen

Är 1979 227 753 257 105 241 200 År 1982 242 102 252 512 255 700

Ökning

mellan åren 1979 och1982 14 369 15 407 14 500

Antalet röstberättigade överskattas i undersökningen med 5-6 procent men förändringen av antalet mellan året 1979 och 1982 ligger nära det riktiga. Eftersom förskjutningrna i tiden är desamma. för åren 1979 Och 1982 torde analysen av förändringsfaktorerna i undersökningen vara tillförlitlig. Däremot innebär metoden att den överskattning man gör av antalet röstberättigade är starkare för utlänningar som har vistats i Sverige en kortare tid. Detta kan ha betydelse ifall man vill antalsmässigt ange vissa kategorier röstberättigade. Detta påpekas i texten när det är aktuellt.

Rösträtt vid 1982 (och 1979) års val hade de som senast valdagen fyllde 19 år. Samma. åldergräm har använts i undersökningen.

Bearbetningarna av RTB och tabellframställningen har gjorts av SCB. Alla antal från undersökningen anges avrundade till närmaste hundratal. Angivna procenttal etc är dock beräknade på icke avrundade siffror.

Bilaga 1 7

2 Allmänt om förändringfaktorena

Antalet röstberättigade utlänningr förändras genom flera faktorer. Antalet minskas genom naturaliseringar, genom

utvandring och dödsfall. (Dessutom kan personer förlora

rösträtt genan onryndigförklaring, detta gäller dock ett litet antal personer och kan inte följas i denna undersökning.) Av de angivna faktorerna kan utvandring och dödsfall inte skiljas i denna undersökning då vi enbart har uppgift om en person finns eller inte fanm i landet år 1979 resp 1982.

Av alla vuxna utläxmingar som var bosatta i Sverige i början av år 1979, fanns drygt tre fjärdedelar kvar registrerade som utländska medborgare tre år senare, i början av år 1982. Ungefär en tiondel fanns inte längre i Sverige. Av de 32 200 pesoner detta glida hade ungefär 3 500, 11 procent, avlidit medan resten hade utvandrat. I landet fanns 13 procent kvar, men nu med svenskt medborgarskap.

Som framár av tabell 2 är dock variationerna mellan olika nationaliteter nwcket stora. Tabellen avser samtlig. utländska medborgare som var bosatta i Sverige år 1979 och som år 1982 hade uppnått rösträttsåldern, (dvs även

personer som år 1979 saknade rösträtt ingår). Den visar

hur måna av dessa som fanns kvar i Sverige i början av år 1982. Av de ungerska medborgrna från år 1979 fanns år 1982 endast 55 procent kvar som ungerska medborgare, medan hela 40 procent hade blivit svenska medborgare och endast 5 procent hade utvandrat eller dött. Samna tendens märks hos andra flyktinggrupper från Ost-Eiropa, tjecker och polaoker. Medbor@.re i industrialiserade västländer har i hög utsträckning åtemtvandrat, men endast i liten utsträckning blivit svenska medborgre. (t ex medborgre i USA, Frankrike, Storbritannien). Man kan även konstatera stora skillnader mellan varandra liknande länder. Av de nordiska länderna har islänningar den högsta utvandringandelen av samtlig i tabellen ingående länder, 34 procent, men en uurcket låg frekvens av naturaliserade (gruppen består till stor del av studenter), medan utvandringen för finnar, danskar och norrmän endast är 10-12 procent. Däremot har norrmännen en klart mindre andel som

blivit svenska medborgare än Danmark och Finland. (Trots

att en mycket stor del av de i Sverige bosatta såväl norska som danska. medborgarna är gifta med svenskar). Av de stora arbetskraftsinvandringsländerna, Jugoslavien och Grekland, har en stor del av gekerna blivit svenska medborgare, och utvandringen ligger över genomsnittet, medan av jugoslaverna en mycket hög andel är kvar i landet som utländska medborgre. Aven de tre latinamerikanska länder som särredovisas i tabellen visar helt olika mönster med en mycket hög frekvens naturaliserade för medborgme i Uruguay.

8 Bilaga 1

Att olika medborgarskapsgrupper således minskas med olika

hastighet genom naturalisering och/eller utvandring (döds-

fall) innebär inte bara att grupperna storleksmässigt utvecklas olika utan även att de tenderar att få olika sammansättning efter ålder och vistelsetid i Sverige. Grupper med hög utvandring/naturalisering tenderar att vara genomsnittligt yngre och ha kortare vistelsetid i Sverige, medan grupper med låg naturalisering/utvandring tenderar att ha en genomsnittlig högre ålder och längre vistelsetid i Sverige.

Antalet röstberättigade utlänningar ökas genom att nya utländska medborgare uppfyller villkoren beträffande ålder och vistelsetid i Sverige. (I princip kan naturligtvis även svenska medborgare bosatta i Sverige bli utländska medborgare och därmed komma att tillhöra kategorin röstberättigade utlänningar, men sådana fall torde vara mycket sällsynta; likaså kan det tänkas att en ouiyndigförklarad utlänning åter blir nwndig och därmed får rösträtt, men inte heller detta fall finns det någon anledning att stanna vid.) Hur måna nya röstberättigade utlänningar som tillkommer beror således på invandringen 3-6 år före valet (samt på. tidigre invandring och antalet i Sverige födda utländska barn vad beträffar de nya väljarna i åldern 18- 21 år).

Invandringen till Sverige har visat stora årliga variationer, och dessa variationer återfinns i antalet röstberättigade som har invandrat under olika år. I figur 1 visas antalet utländska medborgre som har invandrat åren 1968-1979 i en sådan ålder att de år 1982 skulle vara minst 18 år samt antalet röstberättigade utlänningar år

1982 efter invandringsår 1968-1979. (Av tekniska skäl är

det inte möjligt att ta fram sådana uppgifter för tiden före 1968).

Av invandringen under början av den redovisade perioden finns ungefär 30 procent kvar som röstberättigade utlänningar, andelen höjs sedan ju närmare år 1979 vi

kommer. (Siffran för antalet röstberättigade invandrade

år 1979 är för hög i figuren av undersökningstekniska orsaker.) Andelen personer som är kvar som utländska medborga.re är snarast förvånansvärt stabil om man tänker på att invandringens sammansättning med hänsyn till medborgarskap och motiv för invandringen har ändrats kraftigt under perioden. Att andelen invandrare som finns kvar som röstberättigade utlärmingar är betydligt lägre i början av perioden beror fränst på att de som kommit under senare delen av 1970-talet år 1982 ärmu i stor utsträckning inte hade uppfyllt vistelsetidsvillkoret för att kunna få. svenskt medborgarskap.

_ _

S 0 U 1 fl .. 1 2 B ü w” 1 9

w::: L_u>Z nzprm

czmmmz

uormz zozmm

SE

pzopmz

cm»

.az

«88» ...nnpmz Size

m_9u

:såna

mapoupmz

53202 cacmcå zzon_8 mspzpmz mnxzmpn

amqmmzpxm

:pzpmpmz

pärpmz

im_:.zu _£z_.zo .zzzåx

›nmmz..pz›

noflcmz. namx_.zc

mäzxzpxm

zmumozmz.-

.Emompåpmz

moåmaczpozmz

Zmn.8m_.o_Gmz m3m-anu._.zzHmz

zmamm_..§mmz>

$3

ruzamz mama

»mv

amdoä.

953mm

p m.

H

2..

ooh omm

m...

...a3.w:

ä.

3.0 2:e un... mob mo.» amb 3.0 tro mo... Sb ooh

.

och

.

.Gb

S.» äm ä... ä... mmä ä... äm up... om... m.m..w «ah :rm rm...“ ä... :m:

55a.

mmu.u..m.m

smawowmüwmwmv

m

Ema

www

. . 5

mmsam

amamu

.mmm

ooh Sb

. .

mmam

mom 8.0

.RQ mo... om.» Eh mm§ ooh amp Sh 00.0 d.» 3.0 ooh of» mf.. 8.0 mFp d... om.» Mm.” 3.0 un... 3;

3b 09m NH.¢ Sö E.» Gm»

wad»:

mwump.

m.

mo.. 3.3

.Pm nab mo... uPm pub pmm mob Sh pmS upp :ms

.

u..., U.u up mu... 3:... D.V ...u Pu... ma... »mb F» op... mb ?p p... ?m Sö m... F... Hwh .o Po NN.H.

dommium

Bmndodmwwmwmv

Ema

SS pp. nu... firm

$.m

n... ...m ?p ?o S... ok. ...p S... m.p ?p S... m... Hu ma. No Pm

Sunam

mmsmw.._

»Pm Sh »Fu

. .

S... :ru mo... pub SS nu... man.. Pm mo... ppb uu... Pa KL mo... aw.» Sa

Ram

m.m W.N ...b 0.0 a... o... ?p ?o S; m.u ?o

S;

rasa:

. uppmanas

wake

. . .

S.m »mb um.» puh pm... ma... nu;

3G

ppä ...m uh u... k. NW.O Po o... m.” m... ?m m... ?q ?u 5.4 SS S.m S... S.» :ms

mflgmm

Bmavonmmwm

n

mL Ho.N umxm

. .

Sa.. Hu.o »fm Gk

. 5

Hp F.. wuw FH.O m... ...Hm SS o... ...o ?u m... pmö pub ma. u. aw.» S... nab. fi pä

3%

m

umw mum

. .

Sh

.

Sp mm.” pm... St» som

wmnm

.06 muw

S... P» o... NN.O o.: Mum EL o... mun .to ma. Fo m... HW.O WW“ u SS

wmømø

m.mmmba.m

an.

på* omg.. puomu

33%

Howe uoS Sam pomn

OB

EH mmm mp3 So må bum Så mmp mnm »om »må mo» :3 på» St. Sm» »S SS om» nä.. SS nä» ämm .33 på.. :m:

?amp

S..

mmsfiflmm

mm

H p

p p

amum

pmSo unwaw

m?

m3»

u mu.

mom ~35 S3 :mom »apa mmâ Sou mp2.

p

pm oem

ämmm

mm.. mä »mo uoä »mo »mo .ä S So må äm ä» mo» «om :ä

m §3.

53°

.Mmm

.

Sana Nmm Eau

wmsmb

ammo Små

u..

S» SS Mm mHb S3 amp än må ...upp må www nå» »Sp om» Sno mmm.. 33 Som

83mm

_ ,

10 Bilaga 1

3 Utvecklingen av antalet röstberättigade

Antalet röstberättigade utlänningar har hittills ökat från val till val, detta trots att av det totala ökningen antalet utländska medborgare mellan 1976 och 1979 var mindre än ökningen av antalet röstberättigade och mellan 1979 och 1982 minskade antalet utlänningar i Sverige.

60 000

50 OOO

40 000

30 O00 20 000 - /’

10 000 / x /’

1958 59 70 7172 73 74 75 76 77 73 79. Är

Figur 1 Antal utländska invandrare åren 1968-1979 som år 1982 är i åldern 18 år och äldre (dvs. för år 1968 4 år och äldre, för 1979 15 år och äldre) samt antalet utländska röstberättigade år 1982 med motsvarande invandringår (nedre linjen).

sou 1984:12 Bilaga. 1 11 Antalet

Under senare år har antalet utländska barn och ungdomar minskat, likaså har invandringen under åren 1980-1982 varit gnska låg och utvandringen av utländska medborgare hög. Antalet röstberättigade utländska medborgare vid valet år 1985 kommer därför att bli lägre än antalet var år 1982.

En viss regional omfordelning av de röstberättigade utlänningar-na har skett mellan valen 1979 och 1982.Antalet röstberättigade utlänningar i de kommuner som har de lägsta andelarna utlänningar i sin valmanskår är i stort sett oförändrat, ökningen av de utländska väljarna har kommit dels i kommuner med mycket hög andel utländska medborgre, dels i en gupp kommuner med ganska hög andel utläxmingar. Se tabell 3. Riksgenomsnittet för andelen utländska medborgre ligger vid 3.9 (enligt de preliminära siffrorna från SCB som bygger på RTB och närmast ansluter sig till undersökningens siffror. Enligt de definitiva resultaten ligger riksgenomsnittet på 3.8 procent. Gruppen kommuner med mer än 10 procent utländska väljare består av sju kommuner i Stockholm län samt Surahammar och Haparanda. Bland kommunerna med 4-6.9 procent utländska väljare, där närmare hälften av de röstberättigade utlänningarna. bor, ingår bl a Stockholm, Malmö samt en rad andra städer som Västerås, Lund, Uppsala etc. -Det är således framför allt i storstadsområdena, speciellt i Stor-Stockholm, som antalet utländska väljare har ökat mellan åren 1979 och 1982. Bakom denna utveckling ligger den förändring av invandringen med större inslag av invandrare från andra kontinenter och en minskad invandring från Norden (Finland) som har inträffat under 1970-talet. Denna utveckling kan väntas fortsätta till valet år 1985 då en ännu större andel av de utländska väljarna kan förväntas bo i de mest invandrartäta områdena.

12 Bilaga 1

Tabell 3 Utländska röstberättigade enligt undersökningen 1982 och 1979 efter andel utländska väljare i kommunen

Andel ut- 1982 1979 Antal läxmingar kommuner av samtliga med kommunal rösträtt Antal 9% Antal 75 år 1982

första gången. Vid valet år 1982 utgjorde de 5.4 P1‘ocent av valmnskåren till riksdagsvalet. Rälmar man bland de svenska förstagångsväljarna in även de sedan föregående val naturaliserade personerna ökas andelen förstagângväljare med 0.6 procent, totalt till 5.9 procent.

För utländska medborgre filler såväl ett åldersvillkor som ett villkor efter vistelsetid i Sverige. Man kan således tala .om olika kategorier bland de utländska förstagångsväljarna (dessutom kan de naturligtvis ha röstat tidigare i annat land.) Andelen förstagångsväljare bland utländska medborgare år 1982 framgår av tabell 4.

Hela antalet förstagångiväljare bland de röstberättigade utlénningrna var 70 700 personer, 27.7 procent av samtliga. Därav var 13 S00 personer, 5.3 procent av samtliga röstberättigade förstagångsväljare enligt åldersvillkoret. Undersökningsmetoden kan innebära en viss överskattning av antalet förstagångsväljare. Det riktiga värdet kan ligga något lägre.

Bilag. 1 1)’

Trots den stora andelen barn och ungdomar bland de utländska medborgarna i Sverige utgjorde således förstagångsväljarna enligt åldersvillkoret inte en större andel bland dem än bland svenska väljare. Detta förklaras av att så många utländska ungdomar blir svenska medborgare redan innan de uppnår 18 års ålder.

Andelen förstagångsväljare varierar kraftigt mellan olika medborgarskapsgrupper. Se figur 2. Det högsta värdet av de i figuren särredovisade grupperna har polska medborgare med 57 procent förstagångsväljare år 1982. Detta som en följd av omfattande invandring under åren 1976 till 1979 samt en hög frekvens av naturaliseringar bland de polacker som hade rösträtt år 1979. Aven turkarna har en mycket hög andel förstagångsväljare, 43 procent, trots en mycket låg _ såväl utvandring som naturalisationsfrekvens. Invandrare från gamla invandringsländer som har haft en låg eller måttlig invandring under den aktuella perioden och låg frekvens naturaliseringar och utvandringar, Italien, Jugoslavien, Norge, har en frekvens förstagångsväljare som ligger avsevärt under genomsnittet, 14-16 procent. Andelen förstagångsväljare av åldersskäl ligger omkring genomsnittet på 5 procent för alla redovisade grupper utom turkiska medborgare där siffran är 11 procent, en mycket stor del av dessa är dock förstagångsväljare även efter vistelsetidskriteriet. Den aktuella invandringen av turkiska medborgare består till stor del av ungdomar, som ,gifter sig med någon i Sverige bosatt person.

De flesta som invandrat till Sverige är ganska unga. Andelen förstagångsröstberättigade är därför mycket högre bland unga utlänningar än bland äldre. Se tabell 5 och tabell B i bilagan. I de yngta åldrarna visar kvinnorna både ett något högre antal och en högre andel förstagångsväljare än männen. Detta beror på invandringen av unga finska flickor som ännu var omfattande under åren 1976- 1979. Den minskande invandringen sedan dess gör det troligt att antalet förstagångsväljare bland de unga minskar vid 1985 års val i jämförelse med år 1982. För modligen kommer detta att gälla även andelen förstagångsväljare bland utlänningarna såväl bland de ung. som totalt.

14 Bilaga 1 Tabell 4 Röstberättigade utlänning: år 1982 efter an de är förstagångsväljare eller inte. Antal och procent av samtlig Invandringsér Ålder Samtliga 18—21b) 21- Invandrade

a) Förstagångsväljare enligt vistelsetidsvillkoret

b) Födda efter valdagen år 1979 och senast valdagen 1982. Förstagångsväljare enligt åldersvillkoret

Bilaga_ 1 15

25 5.0 3%

q 7_5 10,0

POLEN 56,7

å I

w

NORGE

E

16,8 DANMARK 16,3 TYSKLAND 16,0 ä:

E

ITALIEN 14,6

E

JUGOSLAVIEN 14,4

Q

i åldern 18-21 år

D

övriga

Figur 2 Andelen förstagångsväljare bland röstberättigade utländska medborgare 1982 efter medborgarskapsländer.

16 Bilaga 1

Tabell 5 Förstagångröstberättigade bland utländska medborgare år 1982 efter kön och ålder

Ålder Män Kvinnor Båda könen

Antal % av Antal 96 av Antal ;i av samtliga samtliga samtliga röstbe- röstbe- röstberättigade rättigade rättigade 6 200 100 7 200 100 13 500 100

18_211

1Födda efter valdagen 1979 och senast valdagen 1982.

Bilaga 1 17

5 Minskningen av antalet röstberättigade genom naturalisation, utvandring och dödsfall

Av de 241 000 röstberättigade utlänningrna försvaxm 23 procent fram till valet 1982 genom naturalisation, utvandring eller dödsfall. I tabell 6 visas antalet och andelen uppdelat på kön. Kvinnorna visar en något högre frekvens naturaliseringar än männen medan männen utvandrar (avlider) i något större utsträckning. Av de 22 400 personerna som saknas 1982 har ungefär 3 OOO avlidit och resten utvandrat. Det är betydligt fler nån (ca 2 OOO) bland de avlidna. än kvinnor (ca 1 OOO).

Kvalifikationskravet för utländska medborgare fbr rösträtt i Sverige är formulerat som ett krav på kyrkobokföring den 1 november under tre på varandra följande år. En person som utvandrar tillfälligt och är borta den 1 november ett år saknar därefter rösträtt och får tillbaka den rätten först efter en ny tre-årsvistelse i Sverige. Eftersom vi i vår u.ndersokning inte har möjligrhet att se när under året en in- eller utvandring har skett kan vi inte direkt se hur :trånga personer som på detta sätt har förlorat sin rösträtt från år 1979 trots att de år 1982 åter var bosatta i Sverige. Den siffra på 1 400 personer som ges i tabell 6 avser personer som någon gång under den undersökta treårsperioden har utvandrat och sedan kommit tillbaka. En del av dem behöver inte ha varit registrerade som bosatta utomlands den l november något år och kan således i själva verket ha bevarat sin rösträtt. Det kan vara en rimlig förmodan att ungefär 1 OOO utlänningar som hade rösträtt år 1979 saknade sådan rätt år 1982 på grund av en tillfällig utvandring. Dessutom fanns det ungefär 500 utlänningar som var bosatta här både år 1979 (utan rösträtt) och år 1982 utan att ha fått rösträtt på grund av att de under tiden vistats utomlands någon period.

Av de personer som har förlorat sin rösträtt mellan åren 1979 och 1982 trots att de även år 1982 bor här är hälften nordbor, flertalet bland dessa är finska medborgare. Bland utomnordborna utgör medborgarna i Grekland och Jugoslavien ungefär hälften, medan den andra hälften fördelas över ett stort antal länder.

18 Bilaga 1

Tabell 6 Antalet naturaliserade resp. utvandrade/döda bland röstberättigade utlänningar år 1979 under perioden 1979-1982 efter kön

Män Kvinnor Båda könen

Antal röstberättigade 1979 125 700 115 500 241 200 Därav Naturaliserade 1979-1981 16 100 16 300 32 500 5 12.8 14.1 13.4

Utvandrade eller döda 1979-1981 12 900 9 500 22 400 56 10.3 8.2 9.3

Finns i Sverige men har förlorat rösträtten genom utvandring under perioden 1979-1981 800 600 1 400 95 0.6 0.5 0.6

Bilaga 1 19

Både naturaliseringar, utvandring och dödsfall varierar kraftigt med ålder. Se figur 3 och 4 samt tabell B i bilagan.

Figur 3 visar andelen (procent) av de utlänningar som

fanns här i början av år 1979 och uppfyllde kriterierna för rösträtt som har blivit svenska medborgre under treårsperioden 1979-1982. Naturalisationsfrekvensen är mycket hög bland ungdomarna. I figuren har även markerats andelen naturaliserade bland de ungdomar i åldern 15-18 år som år 1979 hade varit bosatta i Sverige minst tre år. Eh tredjedel av männen i den kategorin hade således blivit svenska medborgare inom en treårsperiod. Den stora. skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller naturaliseringai i den åldern beror på. värnpliktsbestämmelerna. Det är framför allt ett stort antal män med finskt medborgarskap som blir svenska medborgre för att göra värnplikten här. Figur 4 visar på motsvarande sätt andelen personer som saknas i Sverige i början av år 1982, dvs de har antingen utvandrat eller avlidit. I åldrarna upp till 50 år är dödsfallen bland kvinnorna nästan försumbara. Bland männen kan de i åldrarna kring 30-40 år utgöra ungefär 10 procent. I åldrarna mellan 60 och 70 står dödsfallen för ungefär hälften och i åldrarna över 70 år för ungefär två tredjedelar av de i figuren markerade , frekvenserna. Den kraftig. stegringen för höga åldrar i figur 4 sammanhänger alltså med ökad dödlighet.

Olika medborgarskapsgrupper visar starkt varierande mönster för avgången av röstberättigade mellan två val. Se figur 5. Bland polackerna är det mer än hälften av de röstberättigade vid valet 1979 som försvinner fram till valet 1982. Det är emellertid bara en liten del av dem som utvandrar, de flesta blev svenska medborgare. Bland znedborgrna i USA och Storbritannien har utvandringen större betydelse än naturaliseringrna för antalet röstberättigade utlänningar.

20 Bilaga 1 92 35

-- Kvinnor

w- u- u.. so.. sr- ko- kr. w_a°_ Bo- 6!‘. 7°- -L] -1.4 -gg -w .u -w -1! -9‘! -ri -5‘! -57

Figur 3 Andelen (ti) naturaliserade bland röstberättigade utländska. män och kvinnor bosatta i Sverige i början av år 1979 fram till början av 1982. Ålder i slutet av år 1982.

50.

25 -—— Kvinnor

.5. u- u- so- ss- 90- av- ø- ss- 00-09- 7, _. -11 ~11 -11 -w -11 -w --9 -rv .n -H »u

Figur 4 Andelen döda eller utvandrade bland röstberättimän och kvinnor bosatta i Sverige i början gade utländska av år 1979 fram till början av år 1982. Ålder i slutet av år 1982.

Bilaga 1 21

POLEN G1=:—:KLAN1 OOQOOOOOOOQOOOQ

ÖVRIGA IJNDER zzeeaaaaaaaøssââiââäää

USA SAMTLIGA äZåZ§äZ FINLAND DANMARK STORBRITANNIEN _ 18,5

TYSKLAND :izgizizizizzzøø 17,6

ITALIEN sssssszzzzzz 17.1 NORGE sssszzzzaa 16.0

JUGOSLAVIEN 2?2?zaazaa 15.0

§§§§§222 11.5

E natural i serade

utvandrade eller avlidna Figur 5 Andelen (%) röstberättigade utländska medborgre år 1979 som inte finns kvar som röstberättigade utländska medborgre år 1982 efter medborgarskapsland.

,om

gm...

22 Bi laga 1 .v.. .._ .

6 Vistelsetid i Sverige

I RTB finns uppgift om senaste registrerade invandringiår för alla som har invandrat till Sverige år 1968 eller senare. Att invandringår före 1968 inte finns registrerade beror på att det nuvarande databaser-ade systemet för folkbokföring tog: i bruk hösten 1967. Ett litet antal

(yngre) utländska medborgare med rösträtt är födda 1

Sverige och har aldrig varit utflyttade. I den här undersbimingn redovisas de tillsammans med dem som invandrat före år 1968. När det i tabellerna anges att invandringeåret är 1976 eller tidigare, innebär detta att personen även kan vara född i Sverige (och aldrig utflyttad). I RTB registreras endast senaste invandringsåret. Eh del av invandrarna har varit i Sverige i flera perioder. En redovisning av invandrade personer efter senaste invandringsår innebär således en viss underskattning av vistelsetiderna i Sverige.

Över en tredjedel av alla utlänningar har varit 1 Sverige i minst 15 år (motsvarar invandring senast 1967) och betydligt över hälften har varit här i minst 10 år. Se tabell 7. Bland de yngta väljarna är dessa andelar ärmu högre. Det är således endast en mindre del (ca 10 procent) av de röstberättigade utländska medborgarna som inte uppfyller det krav på en viss vistelsetid i Sverige som galler för att erhålla svenskt medborgrskap.

De skillnader mellan olika medborga.rskapsgruppers sammansättning med hänsyn till vistelsetid i Sverig som nämnts tidigare och som sammanhänger med olika mönster för att söka svenskt medborgarskap, för återutvandring etc framträder klart om man tittar på. hur stor del av gruppen som har varit i Sverige viss tid. Bland röstberättigade polska medborgare år 1982 var det således endast 19 procent som hade varit i Sverige i minst 10 år, medan motsvarande siffra för tyska. medborgare ligger på 79 procent, för italienare på 78 procent och för jugoslaviska medborgare på 77 procent. Se figur 6.

Tidigare har angetts att 27.7 procent av de röstberättigade utlärmingprna hade rösträtt för första gången i Sverige år 1982. Detta innebär alltså att 72.4 procent hade haft rösträtt även år 1979. Man kan beräkna. att ungefär 56 procent hade sådan rätt även vid 1976 års val.

sou 1984:12 Bilaga 1 23

Tabell 7 Röstberättigade utländska medboryre år 1982

efter vistelsetid i Sverige. /procent/

Samtliga Därav i

Invandrings- år ) röstbe- ålder 18-21 år

rättigade 1982

1) De valda gränserna innebär minst 15, 10, 5 resp 3 års vistelse i Sverige.

För kyrkobokföring i Sverige krävs en avsedd vistelse av minst ett års längd (samt för utomnordbor gällande tillstånd). Detta innebär att även åtskilliga personer blir kyrkobokförda, vilka. endast avser att stanna i Sverige en kortare, kanske på förhand bestämd period. De flesta sådana personer återutvandrar inom en treårsperiod och får därmed aldrig rösträtt, men det finns även grupper bland dessa kyrkobokfdrda utlfinningr som kan stanna här en längre tid utan att de egentligen har för avsikt att bli invandrare i ordets egentlig betydelse. E1 sådan kategori är âststuderande som enligt gällande regler alltså kan få rösträtt vid kanmunala val trots att de har tillstånd att vistas i Sverige endast så länge studierna pågår.

Av de ca 54 000 personer som invandrade åren 1976-1979 och som fick rösträtt till 1979 års val hade 8 400 (16

procent) utvandrat içn före 1982 års val. Av dessa var

två tredjedelar nordbor och en tredjedel utomnordbor. Undersökningmetoden kan innebära en viss överskattning av antalet personer som utvandrar efter att ha haft rösträtt endast vid ett valtillfálle. Det kan naturligtvis också tänkas att ett mindre antal av dessa utvandrare återkommer till Sverige längre fram och då åter får rösträtt. Men det är alltså en grupp på kanske 6 O00 — 7 CDO utlänning: som fick rösträtt första gången år 1979 och som sedan återutvandrade inom kort.

24 Bilag 1

g 25 5.0 75 10_0 7% TYSKLAND L I 78,8 ITALIEN [ 77,5 | JUGOSLAVIEN [ T 77 , 2

NORGE L 1

73,5 DANMARK

l::l 563

FINLAND | 63.0 GREKLAND 59W SAM“-‘LIGA

[:1 58,0

USA

l::| 49v8

STORBRITANNIEN 47,1 TURKIET 50,1 [:] POLEN 18,9 :]

Figur 6 Andelen (%) av de röstberättigade utlänska medborgma år 1982 som hade varit i Sverige 1 minst 10 år efter medborgarskapsland.

sou 1984:12 Bilaga 1 25

7 Rörliggeten inom Sverige

Speciellt yngre utländska medborgare utpekas ofta som en nxvcket lättrörlig grupp. Detta gäller även flyttning: inom Sverige. Genom att den här undersökningen innehåller uppgifter om samma personer åren 1979 teh 1982 är det möjligt att titta på hur många som har bytt bostadskommun under en treårsperiod.

Tabell 8 omfattar endast personer som hade rösträtt vid såväl 1979 som 1982 års val. Totalt är det 12 procent av de utländska medborgarna som bodde och hade rösträtt i en annan kommun år 1982, än vid valet år 1979. Rörligheten är större i yngre åldrar där en femtedel har bytt bostadsort och sjunker starkt i högre åldrar. Att den kvinnliga rörligheten ligger över männens i den yngsta åldersgruppen kan sammaxmänga med att det bland kvinnorna i den åldern är en större andel sent invandrade personer.

Om :man tittar på samma. uppgifter uppdelade efter andelen utländska väljare i bosättningskommunen framträder ett intressant och oväntat mönster som visar att de utlänningar som bor i de mest utlänningsglesa kommunerna har en betydligt större rörlighet än övriga. Se tabell 9. I de kommuner där andelen utländska medborgnre ligger under 1

procent (gäller främst ett stort antal glesbygdskommtmer i

bl a. Norrlands inland) är det nästan en fjärdedel av de utländska väljarna som har bytt bostadsort sedan föregående val. Det absoluta antalet utlänning: i dessa kommuner är emellertid lågt. Efter medborgarskap framträder samma mönster som när det gäller andra nått på rörlighet inom gruppen, de medborgrskapsgrupper som visar låga frekvenser när det gäller utvandring och naturaliseringar (medborgare i Italien, Jugoslavien, Norge, Tyskland) har låg värden även i detta sammanhang medan t ex polacker som har den högsta andelen förstagångaväljare ligger högst även när det gäller rörligheten inom Sverige.

26 Bilag 1

Tabell 8 Andelen bosatta i olika kommuner 1979 resp. 1982 av de utläxmingar som hade rösträtt vid båda valen

Tabell 9 Andelen bosatta i olika kommuner 1979 resp. 1982 av de utlänningr som hade rösträtt vid båda valen efter andelen utländska röstberättigade vid valet 1982

Andel Män Kvinnor Båda könen utländska väljare

Bilaga 1 27

8 Valdeltgdet 1982

Ett av syftena med den här undersökningen har varit att analysera. strömmarna ut och in i den utländska valmnskåren i Sverige for att om möjligt hitta möjliga förklaringar till det mycket lägre valdeltagndet bland utländska medborgare i jämförelse med de svenska väljarna. Att en betydligt större andel bland utländska än svenska väljare vid varje val har rösträtt för första ängen kan t ex vara en sådan förklaring. Vi utgår i så fall från en hypotes att olika kategorier av utländska röstberättigade, t ex efter vistelsetiden i Sverige röstar i valet i olika omfattning. I den hittills beskrivna delen av undersökningen har vi emellertid inte kunnat beakta valdeltagndet. För att fullt ut kunna pröva olika hypoteser om vad förändringr i valmanskårens sammansättning har för effekter på Valdeltagandet hade det bästa varit att från u.ndersok:ning3populationen dra urval av särskilda kategorier och sedan kontrollera deras valdeltagande. T ex skulle det vara intressant att för en grupp som hade rösträtt 1979 som utländska medborgare men hade blivit svenska medborgare år 1982 se vad en sådan förändring hade för betydelse for Valdeltagandet 1979 resp 1982. Av ekonomiska skäl har detta ej varit möjligt.

I stället har vi använt det urval utländska röstberättigade som SCB efter valet 1982 använde för en undersökning om Valdeltagandet bland utländska medborgre. Genom en jämförelse med RTB har vi påfört uppgift om invandringsår. Genom att samkörning med RTB gjordes i oktober 1983 hade en del av de röstberättigade 1982 lämnat Sverige medan andra hade blivit svenska medborgre. Detta har både föroch nackdelar. Nackdelen är att vi för de personer som ej längre återfanns i RTB (dvs utvandrade, i ett litet antal fall avlidna) inte fick någon uppgift för invandringsår. Men i stället kan vi redovisa Valdeltagandet bland de utländska medborgre som avförs från folkbokföringen tämligen snart efter valet, vi kan också separat redovisa dem som får svenskt medborgrskap inom ett år efter valet.

En närmare beskrivning av urvalsförfarandet etc finns i SCBs publikation.

Av alla i undersökningen ingående individer hade 5,1 procent utvandrat (eller avlidit) mellan den 1 juni 1982 (då röstlängden upprättades) och oktober 1983 då samkörningen skedde. Andelen naturaliserade av samtlig kvarvarande i landet var 5,5 procent.

Det finns en skillnad i valdeltagndet på så sätt att de utlänningar som har varit i Sverige lång tid röstar i något större omfattning än de som fick rösträtt första

28 Bilag. 1

gången 1982. Genom att personer som har utvandrat kort efter valet 1982 inte finns med i tabell 10, och sådana utvandrade personer dels hade ett mycket lågt valdeltagande vid 1982 års val (tabell 11) dels troligen i större utsträckning var nyinvandrade, kan skillnaden mellan tidigare och senare invandrare vara något underskattad i tabell 10.

De utländska kvinnorna röstar i något större omfattning än männen för alla vistelsetider i Sverige, skillnaden mellan nyligen invandrade kvinnor och kvinnor som varit i Sverige en längre tid är mindre än skillnaden mellan motsvarande kategorier bland Ett sådant mönster finns för flertalet enskilda medborgarskapsgrupper, men variationerna mellan olika medborgrskap är stora och siffrorna svårtolkade då antalet personer i varje medborgarskap är litet i urvalet.

Den mycket stora skillnaden i valdeltagande i tabell 11 mellan personer som i oktober 1983 är kvar i Sverige respektive då hade lämnat Sverige kan delvis möjligen förklaras genom att en del av de berörda personerna vid valet 1982 redan hade lämnat Sverige och således hade praktiskt svårt att rösta. Det gäller inte enbart de personer som enligt registreringarna utvandrade under

tiden 1 juni 1982 (då. röstlängden upprättades) och

valdagen utan förmodligen ett betydligt större antal som i realiteten hade lämnat landet redan före den 1 juni 1982 men då fanns kvar i folkboldöringen för att avregistreras senare, t ex i samband med att marxtalsläimgden för 1983 upprättades.

Tabell 10 Andelen (76) röstberättigade bland utländska röstberättigade i 1982 års val efter invandringår och kön. Endast personer som var kvar i Sverige i oktober 1983 ingår.

Invandringsår

Bilaga 1 29

Tabell 11 Andelen (%) röstande bland utländska röstberättigade i 1982 års val efter om vederbörande är kvar i Sverig i oktober 1985 eller ej och kön.

Det finns även en skillnad i förväntad riktning om nan

delar upp mterialet efter naturaliseringar. (Tabell 12)

De som i oktober 1985 hade blivit svenska medborgre röstade i större omfattning än de som hade förblivit utländska medborgare. Skillnaden förefaller dock inte särskild dramatisk. De personer som hösten 1983 redan hade fått svenskt medborgrskap måste i allmänhet redan ha ansökt om svenskt medborgrskap vid valet 1982. Trots detta deltog de i valet således i betydligt lägre grad än de svenska medborgarna. Även här finns betydande skillnader mellan olika medborgarskapsgrupper, även om tendensen för de flesta enskilda medborgarskap är densamma. Eftersom antalet naturaliserade i de flesta grupperna är litet är dessa siffror för osäkra för att redovisas närmare.

Sammanfattningsvis bör resultaten från denna del av undersökningen kunna tolkas så. att förändringarna i den utländska valmanskåren mellan olika val medverkar till att valdeltagndet bland utländska medborgare är lågt (i jäm-

förelse med svenska väljare), men att man inte bör över-

driva sådana förändringm betydelse. De huvudsaklig. orsakerna till utlänningarnas låga valdeltagande måste sökas i andra faktorer.

30 Bilaga 1 sou 1984:12

Tabell 12 Andelen (%) röstande bland utländska röstberättigade i 1982 års val efter om de erhållit svenskt medborgarskap till oktober 1983 eller ej och kön. Endast personer kvar i Sverige 1983 ingår-

Kcin Utländska Svenska Samtlig. medborgare medborgare okt 1983 okt 1935

sou 1984:12 311m 1 31

Bilâê

Sammanfattande tabeller över antalet röstberättigade år 1979 och 1982 samt vissa förändringsfaktorer.

Samtlig. uppgifter i bilagan kommer från undersökningen. Angivna antal röstberättigade överstiger således antalet enligt officiell statistik på grund av den valda unders’oknin@metoden.

Observera att åldern avser ålder i slutet av år 1982 även beträffande uppgifterna för år 1979. Åldern 1979 var alltså 3 år lägre.

Alla absoluta tal är avrundade till närmaste hundratal, relativa tal är beräknade på de ovanstående värdena.

32 Bilaga. 1

Tabell A Röstberättigade utlänningar och förändringx mellan åren 1979 och 1982 efter medborgarskap Antal Avgången 1979-1981 Antal F’c$rstagéngs- Röstberät. röst- (i % av antalet 1979) röst- väljare i _% som varit

i

sou 1984:12 Bilaga 1 33

Tabell B Riistberfittigade utlfinningar och förändring: mellan åren 1979 och 1982 efter kön och ålder i slutet av år 1982.

Antal Avgângen 1979-1981 Antal Förstaáng- Röstberät.

röst- (1 it av antalet 1979) röst- väljare i få som varit

K‘on berét. berät. av antalet i Sverige Ålder 1 slutet 1979 1982 1982 minst av år 1982 10 år

Män

34 Bilaga, 1 sou 1984:12

Tabell B Röstberättigade utlänningar och förändringar mellan åren 1979 och 1982 efter kön och ålder i slutet av år 1982.

Antal Avgången 1979-1981 Antal Förstagång- Röstberät. röst- (i % av antalet 1979) röst- väljare i % som varit

1 as 19,2 14,1 4,8 11,6 76,9 3

sou 1984:12 Bilaga 1 35

Tabell B Röstberättigade utlänning: och förändring: mellan åren 1979 och 1982 efter kön och ålder 1 slutet av år 1982.

Antal Avgången 1979-1981 Antal Förstaángs- Röstberät. röst- (i 5% av antalet 1979) röst- väljare 1 % som varit berät. ber-ät. i Sverige Ålder i slutet 1979 1982 minst av år 1982 10 år

Båda könen

35 Bilaga 1

Tabell C Röstberättigade utlänningar och förändring: mellan åren 1979 och 1982 efter andelen utländska väljare i bosättninçkomruunen år 1982

Antal Avgångar: 1979-1981 Antal Förstagârlgs-

Andel utländska röst- (1 96 av antalet 1979) röst- väljare i 96 medborgre bland berät. berät. kommunalt röstbe- 1979 1982 rättigade 1982

1900 21,9 10,7 6,9 35,2 5,7

samtng, 241200 56000 32300 22400 255700 70600 13500 23,2 13.4 9,3 27.5 5,3

* 37

Tomas Hammar 1983-08-15 Bilaga 2

Höstberättigade utländska medborgares valdeltagande i de kommunala valen 1976-1982 och i folkomröstningen 1980.

Valundersdkningar 1976-1982

Valdeltagandet har i tre val och en folkomröstning legat mellan 53 och 60 procent av de röstberättigade utländska medborgarna. Detta är ett lågt deltagande jämfört med svenska medborgares nära 90 procentig. uppslutning vid valen. Det är därför viktigt att undersöka vilka olika förhållanden det är som påverkar de utländska väljarnas valbeteende. En rad undersökningr har också gjorts. Statistiska centralbyrån har sålunda efter varje val gjort särskilda valdeltagandeundersöhingar baserade på urval bland de röstberättigade utländska medborgarna. I följande framställning presenteras resultat från dessa undersökningar och resultat vid de olika valen jämförs med varandra.

Två särskilda intervjuu.nderso'1min@r har gjorts vid statsvetenskaplig. institutionen vid universitetet i Stockholm. Den första avsåg det första invandrarvalet 1976 och utfärdas inom projektet Politisk resocialisation av invandrare (PRI). Resultat från denna undersökning har publicerats i Tomas Hammar, Det första invandrarvalet

(Liber 1979). Den andra undersökningen som också till-

kommit på initiativ av expertgruppen för invandringforskning (EIFO), gäller 1982 års val. Från denna föreligger när detta skrivs utkast till en rapport inklusive ett antal tabeller. Material från inter-vjuunderso1cnin@.rna kan användas till att analysera dels de utländska väljarnas röstning på politiska partier, dels deras valdeltagnde. Det är sålunda möjligt att belysa vilka bakgrundsfaktorer som påverkar Valdeltagandet inom olika nationella invandrargrupper i landet.

Utöver vad som redan har nämnts har tmdersblmingar utförts av Nämnden för samhällsinformation och Institutet för marknadsunders‘okningar efter valen 1976 och 1979 rörande informationen till tre invandrargrupper, nämligen finska, jugoslaviska och turkiska medborgare. Vidare har valdeltagndeundersbhmingar i flera fall gjorts, dels av kommuner, dels av de politiska partierna.

Faktorer som påverkar Valdeltagandet

Sverige har internationellt sett ett mycket högt valdeltagnde. Under en rad val har 88-90 procent av samtliga.

38 Bilaga 2

röstberättigade avgett sina röster. Endast i folkomröstningarna har deltagandet varit avsevärt lägre. Är 1955 deltog sålunda endast 53 procent i omröstningen om omläggning till högertrafik. I pensionsfrågan 1957 deltog 72 procent. Och i 1980 års folkomröstning om kärnla-aften var deltagandet nära 76 procent. I 1980 års folkomröstning tillerkändes utländska medborgare rösträtt och de nådde också ett anmärkningsvärt högt valdeltagande, 53,4 procent. I de kommunala valen däremot har valdeltagndet bland utländska medborgre varit inte 20 procent utan 30- 35 procent lägre än bland svenska medborgare. Det är denna mycket stora differens vid de kommunala valen som kräver sin förklaring. Eh rad olika faktorer har förts fram och vi skall inleda med att ge en översikt över några av dessa (en sammanfattning finm i tabell 1).

Förklaringar till det låga Valdeltagandet kan sökas i sammansättningn hos gruppen utländska väljare. Vi vet

från valundersöhiinyr av alla slag att unga och ogifta

väljare deltar mindre än de som är något äldre t ex 30 år och äldre och likaså mindre än de som är gifta eller samboende. Vidare deltar de som har lägre utbildning och lägre inkomst mindre. Det är därför rimligt att vänta att de utländska medborgarna skall delta i mindre utsträckning, just eftersom fler av dem är unga, ogifta med lägre utbildning och inkomst.

Rent tekniskt kan valet vara svårare för invandrare än för andra väljare. De känner inte till hur svenska val går till, vad partierna står för osv. De kanske har språksvårigheter san gör att de inte kan följa politiska diskussioner i radio och TV eller läsa politiska artiklar och broschyrer. Politiskt material kanske inte finns i tillräcklig utsträckning på deras eget språk.

Valdeltagndet påverkas i hög grad av om väljarna anser att valet är viktigt för dem eller tvärtom kanske tämligen likgiltigt. De som t ex inte planerar att stanna i Sverige, kan anse att hemlandets politik är viktig för dem men däremot inte Sveriges. Men också utländska medborgare som är helt inställda på att bli kvar i Sverige, kan tycka att valet inte angår dem så mycket. Vid intervjuer har en del väljare svarat att orsaken till att de inte är intresserade av valet är att de inte har rösträtt i riksdagsvalet. Eftersom valkampanjema domineras av de rikspolitiska frågorna och eftersom partiernas ledare och de som är kandidater till riksdagen är mest kända för en bredare allmänhet, har utländska medborgare san bara äger rösträtt i de kommunala valen inte möjlighet att ta ställning till de politiska frågor som står i förgrunden i valdebatten eller att rösta på de personer som de känner till bäst. Det är under dessa förhållanden rimligt att deras valdeltagande sjunker.

Bilaga 2 39

Valet kan antas få direkt betydelse för röstberättigade utlänningar när de politiska partierna tar upp sådana frågor som är av särskilt intresse just för invandrare. Det kan vara frågor om de politiska förhållandena i utvandringsländerna och om Sveriges relationer till dessa länder. Hit kan också höra frågor om den rättsliga regleringn av utländska medborgares ställning, framför allt garantier för att få stanna i landet. Vidare hemspråksundervisning och andra frågor som rör invandrarbarnens skolsituation. Frågor om stöd åt invandrarorgnisationer och åt kulturella aktiviteter har också förekommit, när invandrare själva frågat ut politiker inför valet. Man ingen av dessa frågor har blivit en partipolitisk stridsfråg. Samtliga partier har förklarat att de vill försöka tillfredsställa invandrarnas önskemål och behov. Valet och rösträttsreformen har stimulerat partierna till att ägna invandrarfrågor ökad uppmärksamhet, men dessa frågor har inte visat sig vara särskilt kontroversiella. Invandrarna har alltså inte kunnat välja mellan partiernas valsedlar utifrån partiernas ståndpunkter i invandrarfrågor, i varje fall inte på riksplanet. De har i stället utgått från allmänna politiska frågor och allmänna partipreferenser. Men därmed har också deras intresse för valet sjunkit något.

Bland svenska väljare är det naturligtvis inte bara de aktiva och politiskt intresserade som deltar i valen. Det görockså de passiva och svagt intresserade. Det finns en gruppnorm som kräver att alla röstberättigade skall á och rösta, och de flesta rättar sig efter denna. Man kan också säga att deltagandet är ett uttryck för en mer eller mindre stark känsla av att tillhöra, eller att ha gemenskap med, det politiska systemet. De som inte röstar, soffliggarna, är till en del de som står utanför och inte påverkas av normen att man skall rösta. Invandrarna faller inte omedelbart in under det här grupptrycket på samma sätt som de flesta, andra. För dem är det inte en vanemässig självklarhet att de skall gå till vallokalen. Deras tillhörighet till systemet är mindre fast eller given. Grupptrycket på dem är alltså svagre än på andra.

Men dessutom kan det vara svårare för dem än för andra att välja mellan de politiska partierna. De tillhör samtidigt både en viss socialgrupp eller yrkesgrupp och en invandrargrupp som har sitt ursprung i ett visst land eller språkområde. De har alltså flera lojaliteter och de kan utsättas för påverkan både från abetskamrater och från landsmän och deras orgnisationer. Hemlandets inställning till valdeltagndet kan också spela en roll. Den jugoslaviska riksorganisationen i Sverige uttryckte t ex först en viss tvekan inför att jugoslaver skulle delta i de svenska kommunalvalen. Först strax före 1976 års val fick en medlem av förbundets tidningsredaktion under eget namn uppmana sina. landsmän att delta. Andra orgnisationer,

40 Bilaga 2

t ex den grekiska riksorgnisationen, arbetade samtidigt intensivt för att få sina medlemmar att delta i samma val. Om en väljare utsätts för motsatta påtryckningar ifråg. om hur han skall rösta, kan han tänkas helt avstå. från att delta.. Man har t ex förklarat lågt valdeltagnde bland personer som flyttat från en kommun till en annan inom Sverige med att de placerats i korstryck mellan partipolitiska värderingar i den gmla miljön och i den nya.. Motsvarande förhållanden gäller för invandrare. I norra Finland har t ex jordbrukare ofta haft sympatier antingen för kommunisterna eller för centerpartiet. Nar några av dessa jordbrukare har flyttat till ett av socialdemokrater dominerat svenskt brukssamhälle och fått jobb som industriarbetare där, passar deras gamla partisympatier inte lika bra som förr. Allt fler bland dem kan då väntas ta intryck av den nya politiska miljön och gå över till att rösta. på det socialdemokratiska partiet. Men på vägen avstår många från att rösta, tveksamma under korstrycket mellan det gamla och det nya. För invandrare från andra länder, med väsentligt större skillnader i värderingasystem, kan korstrycket tänkas bli kraftigt. Religiösa och moraliska föreställningar hämtade från hemlandets kultur konfronteras med invandringslandets politislm. kultur. Invandrarens allmänna syn på samhälle och individ, på» demokrati och socialism osv präglas kanske av erfarenheter och lärdomar från hemlandet, men dessa erfarenheter och lärdomar kan inte utan vidare tillämpas i Sverige, där invandrarna förväntas ge uttryck för sådana åsikter och intressen som stämmer med deras yrkes- och inkomstförhållanden här i landet. Under sådant korstryok kan de få svårt att göra sitt politiska val.

Tabell 1. Faktorer som kan medföra lågt valdeltagnde bland invandrare

1. Överrepresentation av personer med sådana individuella egenskaper som brukar medföra lägre deltagande:

Unga, ogifta, lägre utbildning, lägre inkomst, ej medlem i orgnisationer, nyligen flyttat till ny miljö.

2. Informationsbrister:

Valtekniska svårigheter. Brist på. kunskap om politiska partier och om politiska frågor. Svårigheter att få. information: språk, kontakter.

3. Valets ring. betydelse för invandrarväljare:

Lågt politiskt intresse, allmänt eller särskilt i Sverige. Invandrarfrågorna inte partiskiljande. Invandrare ej rösträtt i riksdagsvalet.

2 - 41

‘*""""“.W"""1

Bilaga

4. Brist på känsla av gemenskap med det svenska samhället:

Ej gruppnorm att man skall rösta. Tänker inte stanna i landet.

5. Korstryck:

Politiska värderingar, som utformats i hemlandet, bryts mot värderingar i den svenska miljön. Tidigre landsbygdsintressen kommer efter invandringen i strid med nyförvärvade industriintressen.

Två metodologiska a.nm§.r1mirg@.r

Innan vi går in på det siffermaterial san vi har till förfognde från de olika va.1deltagandeundersokning.a.I'na, måste två omständigheter nämnas, eftersan de båda. två på olika sätt har en betydande inverkan på utfallet. Det är frag om dels hur valdeltagnde beräknas, dels hur förändringar sker i den röstberättigade utländska befolkningens sammansättning mellan två på varandra följande val.

Den senare frågn behandlas i en särskild promemoria, som Sven Alur Reinans skrivit för rösträttskommittên. Här skall därför bara nämnas att utöver de faktorer som redan har angetts som möjlig. förklaringar till lågt valdeltagande kommer ytterligare att andelen förstagångsväljare har varit hög inte bara vid det första valet 1976, då i stort sett samtliga röstberättigade hörde till denna kategori, utan också i de därefter följande valen då nya väljare har kormnit till och ersatt sådana som lämnat landet, avlidit eller har blivit svenska medborgre genom naturalisation. Den positiva effekt som kan förväntas uppstå när en väljargrupp har rösträtt vid flera val, slår därför endast delvis igenom.

Valdeltagandet påverkas vidare av att röstlängderna inte helt motsvarar den befollming som vid valtillfállet faktiskt vistas i landet. Röstlängderna görs upp i juni månad med folkbokfbringsregistret som underlag, och folkbokföringen har inte fullständiga uppgifter om vilka utländska medborgare som har flyttat från landet. De som flyttar utan att anmäla detta står nämligen kvar i folkbokföringsregistret (RTB) och överförs därifrån till röstlängderna den 1 juni valåret, trots att de faktiskt inte längre befinner sig i Sverige.

Anledningen till att flyttninganmélan inte görs, kan vara att man inte har haft för avsikt att flytta ut ur Sverige utan endast rest utomlands för en kortare tid, men sedan ändrat sig. Det kan vara frag om ren glöm-ska, men för-

42 Bilaga 2

.._..._...A.._..._.;.__._.._.;

. _ summelsen kan också i vissa fall vara avsiktlig, eftersom det kan vara fördelaktigt att vara registrerad som fast bosatt i Sverige, t ex vid en framtida ansökan om tillstånd eller medborgrskap. Beräkningar har givit vid handen att minst 5 procent av de röstberättigade utländska medborgxna på detta. sätt faktiskt hade lämnat landet, redan innan röstlängden gjordes upp 1982 (se bilag 2). Om detta. fel kunde elimineras helt, borde följaktligen valdeltagndet stig med ungefär tre procent, eller från 60 till 63 procent 1976, och från 52 till 55 procent 1982.

Ålder och valdeltäde

De yngsta och de äldsta väljarna har deltagit betydligt mindre i samtlig. val och i folkomröstningen. En detaljerad översikt byggd på. SCBs undersölmingr redovisas i bilag. 1. Av denna framgår att åldersgrupper under 50 år och över 60 år har ett valdeltagande som ligger under genomsnittet i varje val. Följande gruppering har därför gjorts för att visa ung väljare (18-29 år), äldre väljare (över 60 år) och den stora mellangruppen (30-59 år). Som framgår hör ca en fjärdedel av väljarna till de ung, och fem procent till de äldre.

Tabell 2. Valdeltggnde efter ålder

Röstberättigade

100 5% 59,9 % 53,4 % 52,5 95 53,4 95

x) Anm: Avser åldersgruppen 50-64 år i folkomröstningen.

Vid 1976 års val var Valdeltagandet ca 12 procent lägre både bland de yngre och bland de äldre väljarna än inom mellangruppen 50-59 år. Tre år senare var det ca 10 procent lägre. Vid 1982 års val var differensen 8 procent, och vid folkomröstningen ca sju procentenheter. Eftersom knappt en tredjedel av de röstberättigade hör till dessa båda åldersgrupper med lägre valdeltagande, sänker dessa båda grupper genom sitt lägre valdeltagnde genomsnittet med tre eller fyra procentenheter. Givetvis finns något av en liknande effekt också bland svenska väljare. Men skillnaderna i deltagnde är bland dessa mycket mindre och de får därför inte alls samm inverkan på det totala Valdeltagandet. Några procentenheter av det lägre

Bilaga 2 43

valdeltagndet bland utländska röstberättigade kan alltså förklaras med att så stor andel av väljargmppen är yngre väljare och med att åldesfaktorn ger ett relativt stort utslag i deltagandet.

Ung förstâgväl jare

Inom åldersgruppen 18-21 år finns det väljare som har växt upp här och som ev t 0 m är födda i Sverige som barn till utländska medborgre. Men det finns bland dessa också väljare som kommit relativt nyligen till landet, t ex som 14.-15-éringar för tre till fyra år sedan. Huvuddelen av de unga förstagåxxgväljarna hör emellertid till den förstnämnda gruppen, den som vi ofta talar om som den andra generationen invandrare, och det betyder att de kan antas ha relativt god kännedom om svenska förhållanden och i hög grad vara inställda på en framtid i landet. Valdeltagandet bland dessa unga väljare bör därför vara förhållandevis högt.

I samtliga val har det också visat sig att det förhåller sig så. De yngsta väljarna, 18-21 år, har deltagit lika Irwcket eller något mer än de näst yngsta, de som är 21-24 år gamla. Detta är något som strider mot vad man överallt annars finner i valstatistik från olika länder. Regeln är att de yngta röstar minst, de något äldre lite mer osv. Men inverkan från den andra generationens invandrare medför alltså att vi har fått omvända förhållanden bland de utländska röstberättigade som haft rätt att delta i de svenska kommunalvalen.

Tabell 3. Valdeltagande bland unga väljare

*) Avser 21-29 års ålder för valen 1979 och 1982.

Procentskillnaderna är små och de år inte säkerställda med det 1O-pr0centiga slumpmässiga urval som SCB _har arbetat med, och i 1982 års val har de små skillnaderna helt försvunnit. Det är likväl mycket sannolikt att procenttalen avspeglar en reell skillnad i valbeteendet. Man skall komma ihåg att 18-21 åringarna borde ha haft inte högre utan i stället lägre valdeltagnde, om det inte hade varit för att den andra generationen medverkar till en höjning.

44 Bilaga 2

Kön och valdeltgagde

Kvinnor har deltagit mer än man i samtliga val och i folkomröstningen. Detta har varit ett oväntat resultat, därför att invandringen till stor del har kommit från länder, där kvinnor traditionellt deltar i mindre utsträckning i det politiska livet. I Sverige har uännen vidare förvärvsarbete i större utsträckning än kvinnorna, även om förvärvsaktiviteten ar hög också bland dessa. Mannen har vidare fler kontakter med det svenska samhället, och detta borde också medföra att de deltog mer i de politiska valen. Så har man resonerat, men så har det alltså inte blivit. Det är kvinnorna och inte männen som har högt valdeltagande. Utfallet är nrycket tydligt, även om procentdifferenserna också här är relativt små.

Tabell 4. Mains och kvinnors valdeltagande

1976 1979 1982 Folkomr 1980 Kvinnor

Man

Kvinnors valdeltagande jämfört med mans Ogifta + 5,0 9% + 7,4 96 + 8,2 96 + 7,6 9%

Gifta - 2,0 as + 0,6 z + 4,1 96 + 0,4 9a?

Samtliga + 0,8 96 + 2,4 96 + 6,3 96 + 3,9 96

I det första valet 1976 var kvinnornas valdeltagnde nära en procent högre än männens. Tre år senare var det mer än två. procent högre och vid folkomröstningen 1980 nära fyra procent högre. Vid valet 1982 var kvinnornas deltagande slutligen sex procent högre än männens. Vi finner alltså en klar och genomgående tendens. Som framgår av tabell 4 är det de ogifta männens låg deltagnde som har givit kvinnorna försteg fram till 1982 års val. Jämför vi Valdeltagandet bland gifta män och kvinnor är skillnaden mycket liten 1976 och 1979. Vid 1976 års val var den t o m negtiv för kvinnorna, dvs männen hade två procent högre deltagande. Det är bland de ogifta skillnaderna är stora. De ogifta kvinnorna deltar visserligen betydligt mindre än de gifta, ungefär tio till tretton procent lägre. Men skillnaderna är ändå större mellan de ogifta oh de gifta männen. Vid 1976 års val var Valdeltagandet 20 procent

son 1984:12 Bilaga 2 45

högre bland de gifta männen än bland de ogifta, 1979 var det nära 18 procent, och 1982 slutligen 13 procent.

Man skall nu komma. ihåg att gift och ogift här betyder registrerad som gift i folkbokföringens mening. Samboende personer räknas alltså här som ogifta. Vi vet att det finns en hög andel samboende inom gruppen ogifta och att dessa deltar mer än de ensanstäende som också finns med inom samma kategori. Resultatet av detta kan vi emellertid inte urskilja. Vi kan bara konstatera att de som här klassas som ogifta män har betydligt lägre valdeltagande än de som klassas som gifta. Det ar då intressant att konstatera att just denna grupp är relativt stor bland de röstberättigade utländska medborgarna. Vid 1976 års val var t ex 46 procent av de manliga utländska väljarna ogifta, medan detsamma gällde bara 36 procent av svenska väljare i samm års riksdagsval. Sammnsättningen av gruppen utländska väljare med en viss överdimensionering av de ogifta männen bör alltså ha bidragit till att dra ner valdeltagndet några procentenheter.

Kvinnornas valdeltagande var alltså något större än männens och i 1979 års val visar sig detta stämma i de flesta nationella invandrargrupper. Undantaget är den turkiska gruppen (tabell 5).

Tabell 5. Kvinnors valdeltagande jämfört med mäns efter medborgarskapsland. I tabellen redovisas skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande

I flera av de medborgarskapsgrupper som presenteras är antalet män och kvinnor som ingår i undersökningen fyra till femhundra personer. Det innebär att felmarginalerna för enskilda valdeltagndesiffror uppgår till några procentenheter. Nar två sådana siffror, en för manligt ooh en för kvinnligt valdeltagnde, jämförs med varandra ökar

46 Bilaga 2

risken för fel. Tabell 5 måste därför tas med viss försiktighet. Enskilda uppgifter bör inte övertolkas. Men den totala bilden står sig med stor säkerhet. I 1976 års val deltog kvinnor mer än män och i 1979 års och 1982 års val blev den tendensen allt tydligare. Vad är då förklaringen till detta?

Svaret är långt ifrån lätt att ge. Men vi har sett att den stora differensen finns bland ogifta män och kvinnor, och det är troligt att det bland dem som här som registrerats ogifta finns fler samboende bland kvinnorna än bland männen och dessutom att relativt många av dessa är samboende med svenska Man kan tänka sig att det i sådana äktenskapsliknande förhållanden där den ena parten är en svensk medborgare oftare förekommer att också den utländska medborgaren år till en vallokal.

Sven Alur Reinans har visat att det bland jugoslaver, greker och turkar är mycket vanligare än bland samtliga andra medborgarskapsgrupper att man är gift eller samboende med en landsman och mycket ovanligare att den andra parten är svensk. I dessa tre grupper finner vi också att det är föga skillnad mellan kvinnors och mäns valdeltagnde. Hér finns inte en svensk samboende som drar upp det kvinnliga Valdeltagandet. Det fimis det däremot mycket ofta bland polska medborgare, som 1982 när toppnoteringr med nära 20 procent högre deltagande för kvinnorna.

(Äldreberedningen s 1981:01 s 18).

Till allt detta kommer att kvinnor har något vanligen mindre benägenhet att flytta tillbaka till ursprungslandet och alltså något mer håg för att stanna i Sverige. Eh anledning till detta bland flera tänkbara är att de är till freds med att de i Sverige har fått förvärvsarbete och egen inkomst, kanske för första gången i sitt liv. Men kvinnorna kan också av familjeskäl ha svårare att bryta upp och flytta ämm en gång. Deras något högre valdeltagande kan därför kanske också förklaras av att de något mer än männen är inställda på. att stanna permanent i landet, och av att de politiska besluten därmed får större vikt för dem.

Valdeltagande efter medborgrskgp

Valdeltagndet varierar tämligen kraftigt efter medborgarskap, och några nationalitetsgrupper har ständigt uppvisat ett högt deltagnde, medan andra lika konsekvent har ett lågt. Mönstret är stabilt, och det har överraskande drag. Framför allt är det förvånande att nordiska medborgare i samtliga val har legat under genomsnittet.

i son 1984:12 i Bilaga 2 147

Tabell 6. Valdeltagnde efter medborgarskap

Medbor@.rskaps— Kommunfullmékt igevalen Folkomr land 1976 1979 1982 1980

Grekland 76 96 65 96 61 så 75 76 Tyskland 67 % 64 S? 61 % 73 % Storbritarmien - 67 % 57 95 55 % Jugoslavien 66 % 56 % 52 76 27 % Polen % - 64 % 59 95 54

Turkiet 65 Z 62 z 61 9% —

I den övre delen av tabell 6 återfinner vi de grupper som vid 1976 års val hade ett deltagande över riksgenomsnittet. Samtlig. nordiska länder låg 1976 under 59,9 procent, och Danmark och Finland låg också 1979 under de 53,4 procent som då var genomsnittssiffran. Vid 1982 års val är mönstret detsamma. Medborgare i Grekland hade det högsta valdeltagndet både 1976 och 1979 och de låg också 1982 högt över genomsnittet med 60,6 procent. Medborgre i Jugoslavien, Polen och Turkiet har också något högre procenttal än genomsnittet och den turkiska gruppen har noterat det högta valdeltagndet av alla 1982 med 60,8 procent.

Många samverkande faktorer ligger bakom dessa variationer. Kanske man i första hand tänker på att de nationella grupperna har olika bakgrundsförhållanden. Grekerna har t ex kommit från ett samhälle där politik spelar en mycket stor roll i människors liv, och där det t o m är en samhällelig plikt att delta i ett politiskt val. Det är

48 Bilaga 2

därför att resan är kortare och kontakterna med den gamla hemorten tätare. Många av dem som står i röstlängden har redan flyttat till Finland igen, eller är bortresta för i tillfället. Bland finländare finns dessutom många som är ung. och ogifta och dessa röstar san vi sett inte lika mycket som andra. Man kan säga, att även om det är relativt lätt för finländare att överföra sina politiska erfarenheter till Sverige, har detta ändå inte lett till ett högt valdeltagnde, därför att rörligheten är så hög i den unga finländska invandrargruppen.

I folkomröstnigen 1980 var det bara 27 procent av jugoslaverna som deltog. Plötsligt bryts de regelbundna sifferserierna i tabellen av en uppgift som förefaller att vara helt missvisande. Jugoslaverna har tidigare legat något över medeltalet. Men 1980 stannade mång helt enkelt hemna och gick inte till vallokalen. En förklaring kan vara att deras uppmärksamhet var fäst vid president Titos väntade frånfälle och inte vid kärnkraftsfrågan i Sverige. Omröstningn ägde rum söndagen den 23 mars 1980 och president Tito avled den 4 maj, men redan många veckor dessförinnan följde världen dag för dag hur hans hälsotillstånd förändrades. Om gissningen är riktig, skulle svensk politik här ha konkurrerats ut av en viktig händelse i jugoslavisk politik. Jugoslaver följer, precis som andra invandrare, den politiska utvecklingen i sitt ursprungsland. Ofta kan man konstatera att just de invandrare som är mycket intresserade av hemlandets politik också är intresserade av den svenska. Men i detta fall kan den jugoslaviska politiken ha tagit överhand. Nu tillkommer emellertid att kärnkraftsfrågan inte har diskuterats med samma politiska förtecken i Jugoslavien. Det kan ha varit svårt för många jugoslaver i Sverige att ta ställning just i denna fråga, också därför att de socialistiska partierna i Sverige förde fram åsikter som stod gnska långt från dem som hyllades i Jugoslavien.

Valdeltagande efter yrkesställning och bakgrund

I samband med det första invandrarvalet 1976 gjorde SCB utöver de valdeltagandeundersökningar som har redovisats här också en undersökning av valdeltagndet i förhållande till sysselsättningsstatus och yrke. Motsvarande undersökning har därefter inte upprepats och de resultat som kort skall refereras här kan därför inte jämföras med motsvarande för följande val.

Bilaga 2 49

Tabell 7. Valdeltagnde efter sysselsättningsstatizs 1976

Slssustatus Män Kvinnor Summa Antal röstber.

sysselsatta 65 96 66 at 66 x 172 346

Arbetslösa 45 5% 60 % 52 95 4 416 Arbetar i eget hushåll 61 76 61 at 61 så 21077

Studerande 58 så 80 96 70 as 6 602

Övriga ej i ar-

betskraften 55 96 59 % 56 % 11 558

Valdeltagndet var betydligt lägre bland de 4 416 som var arbetslösa än bland dem som hade anställning (52 jämfört

med 66 procent, eller 14 procent lägre). San jämförelse

kan nämnas att Valdeltagandet bland arbetslösa svenska medborgre var 13 procent lägre än medelvärdet i riksdagvalet 1976.

Socialdemokrater och kommunister har traditionellt förlorat något på att deras starkaste väljargmpp arbetarna har heft fler soffligga.re än t ex tjänstemännen. Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har emellertid utjämnats, och de är numera mycket små. För invandrarväljare är de däremot större. Utländska medborgare med serviceyrken hade t ex 1976 5 procent lägre valdeltagande än genomsnittet för alla yrken.

Utländska medborgares sociala status kan emellertid bestämmas med utgångpunkt från förhållandena både i ursprungslandet och i invandringlandet, t ex både i Turkiet och i Sverige. Turkiska medborgares sociala ställning kan alltså sägas bero både på deras yrke i Sverige och på deras utbildning, yrke och levnadsförhållanden i Turkiet. I en doktorsavhandling i statsvetenskap vid universitetet i Stockholm Turkar i Stock-

holm, (Liber 1980) har Sahin Alpay visat att man kan

urskilja tre olika grupper bland turkarna med hänsyn till om de kommit från landsbygden eller från städerna. i Turkiet och med hänsyn till om de har utbildning eller inte. I figur 1 avser den tunna linjen nån och den tjocka linjen kvinnor fördelade efter ursprungsmiljö i Turkiet.

50 Bilaga 2

Figur 1. Valdeltagnde bland turkar i Stockholm efter ursprungsmiljö i Turkiet

Valdeltagande 70%. 68%

an]

64%« 62%.‘ 60%) 58°/61 5694.1‘ 54%- 52%. 50%. . 43%:

’ ,xx

46%; 44%. 42%I 40%. ‘ n_ . I LanösbyFhiSa-zixan 7StVac?:Zd n = 69 ulbuldnmg utbnldning n = 87 n = 33 Ursprunqsvmljo4 Turkiet

Kvinnor och män har helt olika mönster. Valdeltagandet är lågt bland kvinnor som kommer från landsbygdssamhällen (med mindre än 15 000 invånare i ett distrikt). Man med samma ursprung har däremot högt deltagande, och detta stämmer med turkiska valundersblmingr som just visat att Valdeltagandet är högre i landsbygdsomrâdena. Kvinnornas ställning är å andra sidan mer traditionell där än i städerna. Lägst valdeltagande har nän utan utbildning i städerna, och bland både män och kvinnor är valdeltagndet högt när de kommer från stadsmiljöer och har utbildning. I Stockholm hörde drygt 15 % av de turkiska invandrarna till denna sistnämnda grupp.

Figuren är värd uppmärksamhet därför att den så tydligt visar att politiska förhållanden i ursprungslandet och politiska beteenden som man har lärt sig där, direkt kan påverka valdeltagndet i svenska val. I det turkiska fallet är denna påverkan tillräckligt stark för att framträda i analysen. I andra fall och i andra nationella grupper kanske den också finns, fastän den döljs av att det är så måna andra omständigheter som samtidigt påverkar deltagndet.

Resultat av PRI-understâkningrna i Stockholm

Det är möjligt att komm ännu något längre i analysen av Valdeltagandet genom att utnyttja de intervjuundersbkningr som gjordes efter 1976 års val med

Bilaga. 2 51

finländare, jugoslaver, polacker och turkar. De nyss citerade uppgifterna om turkiskt valdeltagande kommer just från en av dessa undersökningr. Resultaten har tidigare redovisats i Det första invandrarvalet.

I dessa undersökningr framkom det att valdeltagndet ökade med politiskt intresse. Detta är naturligt men behöver inte gälla för utländska medborgre vars intresse kan vara inriktat på politik i andra länder och framför allt i ursprungslandet, och vilka kanske inte på grund av bristande språkkunskaper kan följa med den svenska politiska debatten.

Tabell 8. Valdeltagande efter politiskt intresse

Mått på poli- SF FF Po Ju Tu tiskt intresse n=158 n=414 n=279 n=389 n=185

Följer med svensk politik + 17% + 33% + 4% + 15% + 26% Deltar i diskussioner om svensk politik +12% + 23% + 5% + 9% +10% Läser nyheter i svenska tidningar+ 12% + 24% + 4% + 8% + 23% Ser nyheter i svensk TV +19% + 5% + 23% + 21% +19% Index: politiskt intresse +17% + 27% + 2% + 8% + 37%

Anm:+ 17% anger att valdeltagndet var 17 % över genomsnittet för ifrâgvarande invandrargrupp.

(SF=svenskspråkiga finländare, FF=finskspråkiga.

finländare, Po=polacker, Ju=jugoslaver. Tu=turkar)

Med hjälp av svaren på fyra frågor har vi prövat valdeltagandet för dem som visat lågt resp högt politiskt intresse och överallt framträder de förväntade plusvärdena: Valdeltagandet är större och ofta betydligt större bland dem som förklarat sig vara. politiskt intresserade. Genomgående är skillnaderna störst bland de finskspråkig finländerna och bland turkarna och minst bland polaxckerna. Men vissa variationer förekommer. Valdeltagndet är t ex i alla grupper utom i den finskspråkiga avsevärt högre bland dem som ser tv-nyheter varje dag än bland övrig. För de finskspråkig. blev skillnaden däremot stor, när vi frågde om tidningsläsning.

De fyra frågorna har kombinerats genom att svarsvärdena har adderats till ett index som redovisas längst ner i tabell 8. Också här framgår det att det politiska intresset haft störst betydelse för de finskspråkiga finländarnas och för turkarnas valdeltagnde, minst däremot för polackemas.

52 Bilaga 2

Det visade sig vidare att den valinformation som gått ut till röstberättigade utländska väljare i det första invandrarvalet 1976 hade haft en positiv effekt på deltagandet. Och det var inte bara så att det var de som redan var aktiva och tänkte rösta som tog del av valmterial. Effekten var störst bland dem som före valet angett att de var ointresserade av politik och val. Anledningen var troligen att det 1976 gällde förstagångväljare som behövde information och som då också för första gången fick sådan, i stor utsträckning på sina egna språk. Det förtjänar att noteras att bristande språkkunskaper visade sig ha mycket litet negativ effekt på Valdeltagandet, i varje fall i de fyra större invandrargrupper som undersöktes i Stockholm och som alla - det bör sägas - fick tämligen riklig information på sina språk.

I FRI-undersökningarna gjordes också ett försök att med multivariat analys isolera olika faktorers unika effekter på Valdeltagandet. I figurerna 2 och 3 redovisas denna del. De lodräta mittenstrecken i figurerna representerar medeltal för varje ruedborgargrupps valdeltagande, och de korta vågräta tjocka strecken visar hur stora avvikelserna från medeltalen Den justering av resultaten som har skett innebär att alla värden har berälmats på sådant sätt att vi kan avläsa hur Valdeltagandet skulle vara om gruppens valdeltagnde inte påverkades av några andra faktorer redovisade i sanna figur.

Figur 2. Valdeltagande efter bakgrundsfalctorer.

Finskspråkiga finländare Polackev Jugoslaver Turkar

Medelvarde forvaldeltagande 56% 61% 52% 54% L A . l 1

gifta

L

L

g n: kvinnor _ - v- L .

2 ogifta d

.g V P ? .

2 _, gifta Z + p _: man _ . ognfta i j

r

Q

T Å _ i | I ‘B ‘ 29 I

i L

å L 30 - 39 I p i 3

-

i r I k _

g tillfällig , Ä _: J osäker

g l F

r

, I E permanent l

l r

| I g _ låg q A

_ i _ E

1:3 medel :i . e ä, h °° a + 1 .-

Figur 3. Valdeltagande efter politiska faktorer.

Finskspråkuga Tuikar finländare Polacker Jugoslaver Medelvarae vorvaldplmgande_ 56°»; G!‘9’= 537° 54”‘ l _ 4.__ l 1 I _’ lågt Z j —. — g Q :nm d _ 5 5 medel _ I I q ° o g g . s hög! j 1 d F i h | _,, i ___ _ __;,.____ a, I . .5 — e| medlem — _ 1 4 å x g J | medlem

å?) ll V* F __

FM- V s i “i Inet — 2 l b.å o E medel b — | E o l d

f mycke! L -

5 - . _.. .__. -.__ _+_ 5 #— __ ___ _ _ ___ ,_ __. ‘ i E ‘ i små Z I — — S n x

äâ medel ll V L -

å 2 I ‘

g g stora L I

x 3 r ‘

54 Bilaga 2

Sammanlagt kan vi redovisa åtta variabler. Fyra har bakgrundskaraktär och fyra har politisk innebörd. Avsikt att stanna i Sverige är den bakgrundsvariabel som förklarar mest. De finskspråkiga finländarna utgör undantaget. För dessa blir utbildningen den främsta bakgrundsfaktorn. För alla grupper följer därefter kön, civilstånd och ålder. ogifta män har som vi sett deltagit i ring utsträckning. I den turkiska gruppen är det i stället de ogifta kvinnorna som inte har röstat. De är emellertid uwcket få till antalet. Utbildning, språk och yrke ger var för sig fog. förklaring till valdeltagndet.

Ordningen mellan de fyra politiska faktorerna skiljer sig bara i en punkt. Valinforuation kommer först bland polacker och jugoslaver, men på tredje plats för finskspråkig. finländare och turkar. I övrigt är ordningen densamma: politiskt intresse, medlemskap i faokförening och kunskaper i samhällsfrågor. De som har goda kunskaper har röstat mer än övriga, men när vi kontrollerar om de har politiskt intresse och an de tagit del av valinformation sjunker effekten av kunskaperna kraftigt, i den turkiska gruppen så starkt att slutresultatet blivit det omvända. Motsvarande kontroller inverkar däremot inte på. effekten av medlemskap i fackförening. De som är med i fackförening har röstat mer än andra oavsett om de är politiskt intresserade eller inte.

Sammanfattning

Valdeltagandet har varit lågt bland röstberättigade utländska medborgare i samtliga. val: 59,9 procent, 53,4 procent, 53,4 procent och 52,2 procent mot omkring 90 procent som ett medeltal för kommunalvalen och 76 procent i folkomröstningen 1980. Vi har i denna promemoria försökt finna förklaring: till att valdeltagndet blivit så mycket lägre för utländska röstberättigade, omkring 30-35 procent lägre i kommunalvalen och ca 22 procent i folkomröstningen. Vår genomgång ger oss möjlighet att göra följande summering.

1. Röstlängden är inte helt rättvisande p g a viss oredovisad och oanmäld utflyttning, och valdeltagndet underskattas därför vid SCB:s beräkningar.

2. Ung. och ogifta personer vilka brukar ha lägre deltagnde utgör en hög andel av de röstberättigade utländska medborgarna.

3. förhållanden och beteendemönster i urv Politiska sprungaländerna påverkar deltagndet i de svenska politiska valen (t ex högt deltagande bland greker,

lågt bland turkiska. kvinnor från landsbygden).

Bilaga 2 55

4. Brist på kunskaper om svenska samhällsförhållanden, partier och val påverkar deltagandet, även om informationsinsatser haft en positiv effekt.

5 Oklara framtidsplaner eller ev planer på att snart lämna Sverige har haft en negativ, medan planer på att stanna permanent i stället har haft en positiv effekt på deltagndet. Särskilt i de nordiska grupperna ‘air det måna som inte tänker stanna i Sverige. Detta kan bidra till det lägre deltagndet bland personer med nordiskt ursprung.

Vi vet inte hur uwcket var och en av dessa punkter kan svara för av de ca 30 procent som skall förklaras. Troligt är emellertid att ingen punkt kan bidrag. med mer än några procentenheter, och tillsammans kan de möjligen förklara ett tiotal procent. Åtskillig. andra förklarinçfaktorer måste alltså beaktas om hela skillnaden i valdeltagnde skall kunna förklaras. Några sådana har redan nämnts även om de inte har diskuterats i detalj.

Valdeltagndet har gått ner från det första valet då det var nära 60 procent och stannat vid 52-53 procent i de komrmmala valen därefter. Orsaken kan vara att rösträtten var ny 1976 och att reformen därför hade ett särskilt stort publicitetsvärde i massmedia, och kanske också att de nya väljarna bjöd till för att motsvara den nya rättighet som hade tillerkänts dem. Men det hade varit rimligt att tänka sig att Valdeltagandet inte skulle sjunka efter det första valet utan att det i stället skulle öka från val till val allt eftersom väljarna blev vana vid valtelmik och deltagnde. Den nedgång som faktiskt ha.r ägt rum har bl a också tolkats som ett uttryck för en viss besvikelse över de erfarenheter man gjort.

För att ge svar på detta kunde man tänka. sig att hänvisa till erfarenheterna under 1960-talet, då valen som bekant hölls åtskilda från varandra, med vartannat år riksdagsval och vartannat år kommunala val. On de kommunala valen tilldrar sig mindre intresse, borde detta under denna tid ha avspeglats i valdeltagndet. I själva verket röstade emellertid svenska medborgre ungefär lika mycket i de kommunala valen som i riksda@va.1en.

Parallellen med 60-talet och tidigare är emellertid inte övertygnde, eftersom landstingsvalen under denna tid påverkade första kammarens sammansättning och eftersom rikspolitiken och de rikspolitiska frågorna redan då alltmer dominerade valkampanjerna också vid de kommunala valen. Vi har en helt annan situation idag då vi har tre samtidiga val med rätt för utländska medborgre att delta i bara två av dessa tre val. Om man som ett tankeexperi-

56 Bilaga 2 SOU 1984-:12

ment föreställer sig att det också fanns andra väljare som bara fick lämna fram två valsedlar och som inte fick avge någon röst i riksdagvalet, skulle detta troligen medföra att också. deras valdeltagande sjönk.

Utländska medborgre deltog något mer i folkomröstningen om kärnkraften 1980 och detta har tolkats som ett uttryck för att de skulle komm. att delta flitigare om de fick rösträtt också. till riksdagsvalen. Deltagandet var visserligen inte mer än 53,4 procent i folkomröstningen, lika högt som i kommunalvalen 1979, men detta procenttal är, som vi har sett, endast 22 procent lägre än genomsnittet, och inte 30-35 procent lägre. Möjligen ger detta. en antydan om att den nuvarande begränsningen av rösträtten för utländska medborgre har medfört en nedgång i valdeltagandet på ungefär tio procentenheter. Eller m a o, om utländska väljare hade haft rösträtt i riksdagsval också, så skulle deltagndet ha. varit omkring 10 procent högre.

Bilaga 1 .

Tabell 9 Valdeltggde efter ålder

45 25-29 55 49 48

30-34 61 54 51 55 55-59 67 58 55

4044 66 59 59 60 45-49 65 59 57

5o-54 66 57 59‘ 57

Bilaga 2 57

Bilag. 2. Tabell 10 Utrikes födda utländska medborgre som tillhörde andra privata hushåll än bostadshushåll eller kollektiva hushåll enligt folk- och bostadsrälmingen 1980 Personer skrivna Utan känd Ålder på fastighet på församlingen hemvist

Kommentar: I folk- och bostadsräkningen 1980 fanns det som tabell 10 visar ca 12 600 utrikes födda personer i röstberättigad ålder skrivna på. fastigiet eller församling och därtill 935 utan känt hemvist. Bland dessa bör det finnas en viss andel som ej uppfyller villkoret för rösträtt, nämligen tre års mantalskrivning och som således inte tagits med vid röstlängdens uppgörande. Det är emellertid troligt att ca 10 000 röstberättigade utländska medborgare upptagits i röstlängden 1982, fastän de ej tillhört bostadshushåll eller kollektivhushåll. Det är sannolikt att valdeltagndet bland dessa varit syrmerliçn lågt eftersom de vistats utomlands. - Härtill kommer att ett okänt, men möjlign inte alltför mycket lägre antal, vistades utomlands utan att detta alls var känt för folkbokföringen. De förekommer sålunda bland dem som är skrivna på hushåll, trots att de faktiskt för viss tid lämnat Sverige. 5 procent av de röstberättigde 1982 svarade mot 12 105 personer. Andelen faktiskt utresta bland de i röstlängden var sålunda

röstberättigade

troligen större än 5 procent.

Jan Rockströun 1983-09-26 311g 3

Utländska medborgares valdeltagande i 1982 års val

I rapporten Rösträtten och invandrarna som är en redogörelse från SIVs informationsprojekt inför 1982 års val tas olika frågeställningar upp som borde undersökas närmare inför kommande val. Flera av dessa utreds f n inom 1985 års rösträttskcxnmittê.

Ett frågor återstår dock att utreda genom SIVs förpar sorg. Den första gäller fränst att söka kartlägg. omfattningen av de utländska medborgrnas utflyttning under sommarmånaderna fram till valdagen. Flera gånger har framförts att Valdeltagandet faktiskt är högre än vad den officiella statistiken utvisar, p g a detta. De utflyttade har visserligen rätt att delta i valen, men att de gör så är osannolikt. Siffror på upp till 20 procents avflyttning under aktuell tid har nämnts i samband med 1979 års val.

Den andra frågn berör effekterna av de projektmedel SIV fördelade, efter an.soka.n, till olika lokala informerande och motiverande arrangemang. Inför 1979 års val anslog SIV en mindre summa, eftersom kritik framförts mot att medel av aktiviteter saknades. Resultatet - mätt för detta slag i - en mera omprocentuellt valdeltagnde tydde på att fattande satsning vore värd att pröva inför 1982 års val. Verket erhöll sedermera 1 milj honor för ändamålet. De projektutvärderingar SIV erhållit efter valet och valresultaten i berörda områden tyder emellertid på att effekterna, trots allt, varit tämligen blygsamma. I det följande redovisas resultatet av den första undersökningen.

Undersökningen av de lokala projektens effekt på valdeltagndet i några områden beräknas föreligg. färdigt vid

årsskiftet 1983/84. Den avses bli redovisad tillsammans

med innehållet i denna PM i en särskild rapport.

Utflyttningens påverkan på valresultatet

Undersökningn omfattar 54 valdistrikt med tillsammans 14 468 röstberättigade utländska medborgre i 1982 års val. Detta är 6 procent av denna kategori av valmanskåren. Valdistrikten har, med fyra undantag, minst 10 procent utländska medborgare bland de röstberättigade.

De undersökta valdistriktens fördelning på kommuner: Botkyrka 21, Eskilstuna 5, Gävle 4, Halmstad 2, Jönköping 3, Malmö 9, Norrköping 3 och Uppsala 7 st. Beräkningarna framgår av tabellen nedan.

60 Bilaga 3

Räknas valdeltagndet fram med utgångspunkt i antalet röstberättigade utländska medborgare jämfört med antalet avprickningr i röstlängden blir detta 54,1 procent.

Rälmas de utflyttade bort från antalet röstberättigade, dvs utländska medborgre som flyttat mellan röstlängdedagen den 1 juni 1982 och valdagen den 19 september blir självfallet siffrorna något annorlunda.

Även de utländska medborgare som är upptagna i röstlängden, men som registrerats som avflvttade ur Sverige före den 1 juni bör lämpligen frånrälrmas. Den som flyttar ur Sverige skall automatiskt förlora sin rösträtt, om han ej är folkbokförd här den dagen.

Valdeltagndet bland de röstberättigade utländska medborgrna, med utgångspunkt i dessa valdistrikt, blir efter viss justering av antalet röstberättigade enligt ovan 54,9 procent dvs 0,8 procent högre.

Hänsyn har ej tagits till inträffade dödsfall under den aktuella perioden. Avregistreringr med stöd av 28 § folkbokföringförordningen i samband med max1talsdagen den 1 november 1982 har ej heller beaktats. Man kan anta att flera av dem san då avregistrerades i realiteten varit utflyttade ur Sverige sedan lång tid, men underlåtit att anmäla avflyttningn.

Förändringarna fördelade på intervall

Ingen förändring - 12 valdistrikt.

Ökning av Valdeltagandet med mellan 0,1 och 0,5 procent

- 14 valdistrikt.

Ökning av Valdeltagandet med mellan 0,6 och 1,4 procent

- 20 valdistrikt.

filming av Valdeltagandet med mer än 1,5 procent - 8 val.-

distrikt.

Troligu källor till att avvikelser uppstår

- Den administrativa processens långsamhet

- utan anmälan till

Avflyttning folkbolcföringsuwndiglqet

- Att avflyttning sker under sommaren, personen står i röstlängden, men röstar inte från hemlandet

De farhågor som ibland yppats om att röstlängden inte skulle vara helt aktuell per den 1 juni har inte besannats. I ett par fall har dock konstaterats att vederbörande stått antecknad enligt folkbokföringen som utvand-

K Bilaga 3 61

rad från Sverige sedan lång tid, utan att detta fått genomslag i röstlängden. Detta är emellertid att betrakta som en kuriositet. Flyttningar nära den 1 juni hinner dock inte alltid påverka innehållet i röstlängderna. Allvarligare torde vara att den administrativa processen tar relativt lång tid, såväl inom landet som inom Norden, där särskilda regler gäller. Man kan inte bortse ifrån t ex att många av dem som avregistreras som utvandrade under september och oktober säkerligen i realiteten lämat Sverige redan under sommaren. Ett par månaders handläggningtid torde inte vara onormalt.

Man kan inte heller utesluta att personer lämnat landet utan att anmäla sin flyttning alls.

Undersökningens resultat tyder inte på att avflyttningen under sommaren är av sådan omfattning att den normalt påverkar Valdeltagandet i någon nämnvärd omfattning. Slå.ende är emellertid hur valdeltagndet varierar, även inom samma kommun.

nmim omim

GS

.min o?? n._.m 28$

m_m:~Hnn

Egan _.c¢.2. :mil: Umurm: 332 Umnrm:

xncmomnamu

Ccnomuca

rmomumcmnou

xmnmwp-

:EE:

_.__.zm:6

xmomnomnommuv

_.,_.c:om~cs _L.c:omH:_= azéfizm nmxmnmam-

mmärmqcz»

S u. ä No

du ._N

:d :Ö E3 Q:

Hmomn

Ö .N ._o

.Sum Sum :Nu .mmm 4NNm

samerna

så .3: :om

23.

GS GR ...MGN

gasp

må Gå m8

83:.

.www

.3 Sm NN._ m3 :m NNo ._~m .ud NS .om Now s:

...maa

ä» NN om

E5:

R

Nm.N

s:

:b .PN än mm} Fe FN Kb fm \_N..\ N._.m Sh :L NA.» ...mac

mb Ä :u S am

3 mm :b Bo Rm 3 .ON hm :w .mo

...mas

ananas:

:C

m_

£5 bob $3 Sb EL ?TN “TN wNU »FN »NL nRfN mfu mu.o

.N a

ä S Sm 3 Gm

3.

8 E .S ä» m» .Gu E H. Ada s:

23.

ämm

28..

o Q D D O c o ._ o ._ \_ 3

D o o , :C :mm

_..~nnmn

n

(m.

A ._ ._

nan

b N D o .G b O N o u m :Z

Sår.:

m-G\o

n

sm Sm NNO was wow ä :m mom .NN .ÖJ mum .mo Mmm U9. man

mmxnwwra

Sigma tm

ämm?

m..

www åh mfm mm.. m._.N mmb bmfN Sb

ü

SB 5k fin 5.» mm.4

amma Ea»

.N

+ + + + + + + + + +

:se

o o o o

C5

manga-

om. Pm ?N Pm 0.9 Mm ?m Pm .Tu _..

n

mmwmn

._ o p N O o ._ m N GE

...Jåwmw

w N O D m

:3.

*v -S

3%..

Q o \_ ._ \_ 0 D o. A Q N ._ N o

V

m 4 ,

*

Flllnlllllllfnfulf»

.cam

monxnxm monxuxm monxuxm mo«xnxm monxnxm mocâxm monx~xm monx~xm monxxuxm mo~xuxm monrnxm moaxnxm monxaxm monxnxm 0onKnKm monxxuxm monxnxm monnnxm monxnxm monxnxm wonx~xm mfiiafi

mapwaw

. um M. um um up E wo NV mm Nm nu NN N4 40 .Q .N 44 4o m m N

Hmomn

44uN .Mmm .Nam

acmexoa

4N0m 4004 .mmm 4494 44mm 44am .owe .mmm .mmm 4949 4:.» .mun .goa .umm

:nm_

omm ewe

»campa

mm. :V

0:3»

j:

4mm.

_m_ .um mmm mm. um: 4m9 .u mw0 mmm .au uno .4. mm» mmm N00 um» uu» Now 4m. 404 AB :ey

sms:

NS

0mwm

m

:na

m9.N w4.N uu.N

GV

4... 4... wN.m »m.m s.. 49.4 au.. 90.0 ...u No.4 u... 94.0 4..u N0.9 ~o.m 4..» 4N.0 4N.m ;maa

am

Q_ N.u www Now 3. mm N49 mmm mmm mm gu. ;hm Mmm Nmw .ao .uu N40 .um 444 mm

...mac

ammnmau

m.

:nm_

E

:na

99.4 m9.m mD.D mm.. mm.. mfg mm.. m4.0 9m.0 am.» w... 4.o am.u o.N ..m mw.o u... um.. wow. mm.m m4.0

GV a

mmm

mu

,wo m. 4:» N.» 4m. 8 .~ .om mm. »uu m. .mm 4.» .4. 44m 490 & AND mm um cp_

av

3nm~

namn

amav

4 4 4 4 mm

0 0 0 0 0 o 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 :E -a~

w_.n~mn

n

.xm

4 N Q N 4 4 m N 4 w 44 N 0 0

m e m b N 40 m :s :E :mm

w_.~nmn

.\m-..\.

n

.mo .um una mum um» .å .au 94M man mm» .um .4» u0 .4. mm» Nm. w4m um» Mmm .mm 4m4. awn man

nmxnwmxn

$3.8

:mwürm:

um

amma-

w4.0

9u.N

N

99.9 um.. mm.u mN.m um.» m... m.. am.m mo.o 9N.0 m.m ..m ma.m m.. mm.0 m... mm.m amma

m4.~.

nmnam

S..

:8

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + +

anno

mmnmsan

0 0 .av

0.u o.m 4.N 0.N 0.0 f. 0.u 0.4 0.u 0.m 4. 4.0 4.m O.w 0.4 ..u 4.0 4.0 0.9

E473: n

mmnma

m~wemn

.m u Q .N u u V 4 N 44 u .N 40 N0 m m 9 m u N N _.\.

:B :C

l -m~

omamav

4 4 4 4 4 4

:3

0 0 N o 0 0 0 0 w N 0 N 0 N 0

.

.

*

:mp :mp mun mun

wmaom zrza

.mmm

zmnnmcm

Hwaom Hwaom Hwzom Hwzom Hwamm

monnmczam

mxmmHm

zomxxanazn

mowwmwcsa

Uoarnro Uoarnro

cnumr> 1omwm.m

Uo5xnro

wom%mwc:a

mapwan mx~m- mxnm- mx~m- mx~m- mxnm-

m A

nm:

uosmaaww

m u N

qnmmmpmq .o:m==Nm

.A

Nummmpmm

N No N

du AN w

om

Hmomn

.o

.apa .aug Nuuo .cow .m.N mmm ..o. A_mm ..mw .aNu .umw ._mm .Neo _um.

samerna

m.N cum Anm» .Nm»

:nm_

om.

gas»

ao»m_n

.omm

Nab mmm NoN mmm Mum www

amac

.mm .ou .ua .au NNN »mm Au. u_m »mo »ou .mm _mw New cm_

om~m

.

m

uN.N saga

:pä

.mys _u.u N.» .m.m Nm.m _m.m NN.m Nu.» No.. Am.o AN.» Nm.m Nm.w bw.4 _.m .u.w 4m.m .m.m

am

No ‘Nb m. .up db. _e. ;Nm Np» .m_ Nmu ANN wo .pm Nam mmm NNo ou 4.0 NAN

;mas

wamrmau

cm_ :nm.

moMm m».N mo.m N..N uN.m mm.o m..w mm.N mm.w mo.» eu.m mN.m um.» mm.m mm.a mp.a o.m mo.o mu.o

a

.

mg

Nu aw mm uu .ou Q.. NN 4.. .NN «N .bb Q. Ame »au N.. .mg om mo mm :ny

:nm»

namn

Ema:

0 o o N o A . N N A A Q mc

o o Q o o D G :mp -mm

«_nnmn

+

_\m

w o N e u N a u m u o N Q

o N m m o o ca_ -mm

w_nnmn

_\m-_w\o

~

.Mu .ou .uw am. Nb; Nae .ou una NmN Nu. mmm .N. man uu_ »um no. .mm .wo Nam :mn man

w~umo

wmxnpmxn

cm

namn-

m_.m m.u m..› N».o um.m mmwm mu.m ua.. mNNm mm.N memo

a

wN.m No.m »www ›m.m mm.m m.m ›o.m mw.o

amma

nmsam

+ + + + + + + + + + + + +

wwaa

o o o Q o 0

ARV

«mamas:

_.o o.m N.“ o.N o.m _.m _. N.“ 4.N o.N o.“ o.m 0.0

:\11

n

mwnow

aw\o

A A m N b .o N N N A N .

w_nnmn

_o N m m b m o u

:ah . *V -mm

omamxv

o o o A o o c . o o o o o N N 0 A O D

_

1983-07-25 BILAGA 1(2) EH Utländska medborzares va .. . . . . 1952

.12§9

7 1 210

F

1 81

2(2) .q Månad/år

april

- 1 664 946 79 34 15 53 »maj

augusti 2 070 1 124 99 85 14 21 15 september

51 3 18 6 december 776 400 39

l2§2 1 509 834 43 45 10 23 7 Januari

april 1 409 513 45 76 18 1} 9 maj 1 065 608 35 57 4 10 9 juni

Källa: SCB, Befolkningsförändringar 1979-1985.

1983 las RÖST- Bilaga 4 RÄTTSKOMIVIITTE

UTLÄNDSKA MEDBORGARES REPRESENTATION I KOMMUNALANÄMNDERM.M. Ordinarie ledamöter Suppleanter med utländskt med utländskt med- medborgarskap borgarskap Antal parti natio- Antal parti nationalitet nalitet 0 Kommunfullmäktige . . 02 Kommunstyrelse

09 Invandrarnämnd . . ..

Brandstyrelse 20 Fastighetsnämnd . 30 Byggnadsnämnd 3 Idrotts-/fritidsnämnd

33 Teknisk nämnd 34 Gatunämnd

60 Skolstyrelse 6 Kulturnämnd

70 Socialnämnd 72 Sociala distriktsnämnder 77 Lokala organ (kommundelsnämnder, institutionsstyrelser o.d.) 80 Miljö- och hälsoskyddsnämnd styrelser för kommunala bostadsföretag

Anvisningar: Uppgifterna skall avse förhållandena den 1 juli 1983. Stryk de nämnder som inte finns representerade i kommunen. Om det inte finns någon utländsk medborgare i en nämnd skriv då 0 på raden. En person som har både svenskt och utländskt medborgarskap skall inte redovisas. Om raderna inte räcker, skriv på annan lämplig plats och hänvisa.

.â-r. .§. hsl

Upplysningar lämnas av Marianne Eliason tel. 08/763 47 59. Sänd in svaren snarast, dock senast den 21 november 128§ till Marianne Eliason, Justitiedepartementet, 103 33 STOCKHOLM.

Uppgiftslämnare Iuoolooooo:conoooooocoonnoooooocoooocuoooooo

H H

m H

...Som nanm...?

$2.5

N H N

2.334 §95

H

I H H o

az gem: H

N

..5m.5 vcsw: H

N H

;Ecom vcsm: urin?

H H H

momomemomomomomom..omomomomoHNm:o

H H H

EES.

-.S..Z3_ ucsw:

H H H H

..wH=,5

H H .n H N

uH8_m ...Sum H H

:2_._=..m

H H

.§3 Hmucemz

H H H

H N H H H RIE

.u.Cu_ vcsm: å..

vcswc

H

525_ vcew:

.___..__

xmtiøp

gwucsmc

v.55 ...nam

N .to

.cH ucsw:

HNHm:==.__8_

N

ucewzzumm

_.

.seg .§3 H H

mgmmgonuws

H H N H H N

.53. .E53

.HE___w:3m;m.5mm.._

H H N H N H N H N

m.Eo:.E._o...o acmmzasmum

8_mHEmH..S mmmm=_H axgxxuom mgomgomoo .m=_Nmx=N ~==»mHHHmN

-..ox

:=__==3_ 3.u.o -328 mmgom NHHDEOHN wHL=m uN-mHøø »Nagu øuonøesu oHmN øumgømøu

mH “Now Nam _.w..._ 32 S .u Hm

m

.umom muuogom

o

m

m_axoH :unge

o

: m o

-z ucsmc o

m

.Lpm_o vcsmz o

m N H H

-_ø_uom wcsmz

o H H H

m H N H H H

-L=p_=x ucswc

o H H

m H H H H H

-_o¥m .gxum

o H H

m H

.=xo» vzsmc

H o H

m H H H H

.u_Lu ucewc

N o

m H

.cmmam vasa:

.E.E o

m

LOvCEmC

ucngm .;›um

o

m

vcsmz

~_.~.=.=E_8_

.›:H o

m _.

.seg .L›um o

m H H

ogømgonvøs

.sex .sHH=» o

8_m_u:.u.5= caseox mcmamcwm vø›mHm_a u=mHuou mgm›_..wa mgonmuwa -mumHHm: mLonmHHa: ua»msHm: ngmssmz mm:_:o: mccmgmnax agoewumz mgomoa amzmuuaz

==Høm *mamma oH›wa guess; mpH›: onw:

_ _ H

H m H H ,

...Som manage»

o

m

«H33 cmmgo o

I m. H H o

:Z _v:Ew: O

m. H

...umä _u:Ew: o H

m H

-Hm.5om U:Ew:

o H

m H H H H

|L:H—:v_ U:Ew:

O m H H H H

-..Sö ...zum o H

m H

.5_m.H UCEwC o H

m. H H H H H

...Elm ucawc

O H H H

m H H H

.598

.E.E

vcew: o

m H

...Haga ..t3m

LUUCEW:

O

m H H H H

vcswc

a_.M::=-=ox

.:H o H N H

m H H _.

.sex .L.Hm H

m. H N H H H

w..am.__o£...mH__

.53. .E—._.:..w o N H H H H H H H H H N

mLwHmou=HH

å...

S_mHEwS.= _.:__E.3. ..:_£2:=_ mwcømmx ~HHm»Lwa m=HHmH=ma ø==L_g 50.9.3. HEo.s_mc.:~._ wm=_cHH m=_HnHu_H m=_HnH=_H H_HomHH

T53. EHo: —_x =~HH_H¥ mx~H .5..w._ v==H meHø=

m

.pmom mmuwgnm

o H

m H

mHmxoH :omge

o

z m H o

-2 vasa: o

m

.Lpm_a ucsmc o H

m H N H H

-Hø_oom ucsmc

o H H H H

m H H (\.’v-Ir-!I—| H

-s=uH=g vzsmz

o H m H m H H H

aHoxm .gxum o N H H

m H

.cxow vcswc o H

m H H H H H H

.uwgm vcswc o H H H

m H

vcewc

.

.cmmxm

.s.e

o H m H

govcsmc

usage .gxum o

m N

vzswz

øHu:=esox

.:H o N H

m H H H

.sex .gxum o H

wgmmgoaums

m H N N H H H H

.sex .sHH=m o H N H H H m . H H H H H

o_

mxmv:mHu= zzssox mage: uøHmo_Løz uxgmxgmz u=LmHHøz HnHnHz “Hugo: Hmu=Hn= axuoz mgmagoz Hmfzoz o.E.z m=HgmHHz mHHwuLmN Hroumgwa «Ham

ggn: «Lo:

T _ _

m H

.pmom m3..z8

o

m H H

38.3 §95 o

I H H H m o

UCEwC

O H H IE

m m N

...Små vcsm:

O

m H H H H H H H

-Hmwuom

.

ucem:

O H H H

m H H H H H

|L:P_.:v_ ucew:

o H H H m H H H H H H N

-H35 3:3»

. H H o H H H H m H H

.§3 U:Em:

O H H H m H H H H H

.HwLm vcsm:

O H H H

m H H H

.§ea

.

.E.E

vcsm: O ,

m

LwU:Ew:

.EPS ..:3m .O

m m H u

_u:Ew:

cH£5_.-=9.

.:H o u H u

H m H H H H H H _.

.sex ...Sum

O H H

m H H H H H H m H H m

øsumsonvms

.23. .E53

H H H N N H m m e H H H o

mxmvzm

=8:2.£ u»3.m::t_m m=3=oZom ._:o§o8.m Zotsm :§..._..=.m :E2_e=.m o:fl.s3m 32.338

2.3m

-m_==_3m oemcø: mmcmsh

so m:

nu.: :m .a Sea How 25m & m.==.:.

m v-l

.umom møumgou

o

m v-1 H m

mHmxoH :mage

H o

m

zxo

H H

-2 vcsmz o H

m

.;umHo vcsmc

o

m H ø-c H

uHm_uom vcsmc

o H

m H

uL=pH=x vcsmc

o .-1 N H

m H H .

upoxm .;›um o

m 0-0 H H

.cxow ucemc o

m ø-c H

.p_gm vcsmz o

m H

.gmmam vzswz

._=.E

o m H

gavcswz

vcøsm .L›um o

m N v-l N

vcsmc

Ãucziâx

.›:H o H N

m N _.

.sex .;›um o

wgmmgonume

m 1’.-1-—¢—a I-II|0)(\| H H

.sax .eHH:m o H m N N H H

ø==u=oHHm mgoam;o=m›

Mv_m_u:.m._.H: caesox -HHog» cuppa; auoamgnp -mv:mHaa: amu=mHna= 3...: mpmmnaa m;on;ø› =Hmc=_ gøxmm:_› mesLw oeu=;w H_;o»mw> mnxm agoumm ogaogo -Ein mm==nH

.32 mos: ogm £§.£ «Lu»

m

.umom mmuwgmu

o

m ma

uHuxoH :mosa

o oH

x m o «H

vzswc

o

us o

m

ma

.Lum_a ucsmz

o m

m

mu

-Hm_uom vcsmc

o mH

m H

mm

-L=uH=x ucsmc

o «H

m

mm

-Hoxm .;›um o N mg

. m HH

.camp vzewz

o «H

m N

mm

.u_gu vcsmc

o eH

m oH

.cmmam vzswc

.=_.E o m

m m

ucugm

.__mE=__.u.:

.gxum o -

m

om

vcsmz

...—E=__E_8_

.›:H o om

m H

ma

H

.sex .gxum o e

ogmmgoaums

m N H H

mo

.sex .EHH=m

o H H H

um

øxmv=mHp= czssox -muHaHm=Lo vcamgmpmo .sämsta ~9...8.p

|Lm›© mocgop

H_›

lars Lundvall 1985-12-29 Bilgg 6

Naturalisationskrav i vissa länder

Nedan lämnas en redogörelse för krav som i lag eller praxis uppställs för naturalisation i vissa länder. Ytterligare krav kan förekomna liksom kraven i vissa fall kan efterges helt eller delvis.

Danmark

Den som är medborgre i annat nordiskt land kan naturaliseras om han oavbrutet vistats i Danmark sedan minst två år. En icke-nordisk medborgre kan naturaliseras efter sju års oavbruten vistelse. Den som har gjort sig skyldig till brott är utesluten från naturalisation för kortare eller längre tid beroende på brottets svårighetsgrad. Skatteoch underhållsskulder kan också utgöra hinder för naturalisation. Beträffande kunskaper i det danska språket gäller att en naturalisationssbkande, som inte har så goda kunskaper i danska att han kan klara sig i det danska samhället, i regel inte kan räkna med naturalisation.

Finland

För naturalisation av icke-nordisk medborgre krävs enligt den finska medborgarskapslagen bl a att sökanden under de senaste förflutna fem åren haft och fortfarande har sitt egentliga bo och hemvist i Finland. Den som är medborgare i annat nordiskt land kan naturaliseras efter tre års hemvist. För naturalisation krävs vidare enligt lagen att sökanden fört en hederlig vandel och att han och hans familjs utkonst anses tryggad. Enligt praxis krävs dessutom kunskaperi finska eller svenska språket.

Island

Utlänningar, som ej är medborgare i annat nordiskt land, kan naturaliseras efter tio års laglig hemvist i landet. För nordbor krävs fem års laglig hemvist. Kunskaper i

isländska språket krävs.

Norge

Medborgare i annat nordiskt land kan naturaliseras efter tre års hemvist i Norge, övrig utlärmingz efter sju års hemvist. Enligt den norska medborgrskapslagen krävs vidare för naturalisation att sökanden har fört en hederlig vandel och kan försörja sig och sin familj.

78 Bilaga 6

Frankrike

Kvalifikationstiden för förvärv av franskt medborgarskap genom naturalisation är fem år; Vidare krävs att sökande skall vara assimilerad i det franska samhället, i synnerhet gnom tillräcklig. kunskaper i det franska språket. Krav finns också på en hederlig vandel. Vissa brott, till vilka en sökande gjort sig skyldig, utgör hinder för naturalisation.

Nederländerna

För naturalisation laävs att sökanden har haft hemvist eller sin huvudsaklig vistelse i Nederländerna under de senaste fem åren. Sökanden skall också ha kunskaper i landets språk samt ha i rimlig utsträckning anpassat sig till landet.

Storbritarmien

Brittiskt medborgrskap kan förvärvas genom naturalisation om sökanden vid ansökningitillfállet har vistats i Storbritannien i fem år. Vissa avbrott i den femåriga vistelsen kan få. förekomma. Sökanden skall också ha fört en hederlig vandel och ha tillräckliga kunskaper i engelska, walesiska eller gaeliska språken.

Förbundsrepubliken Tyskland

Tio års hemvist krävs i regel för naturalisation. Sökanden skall också ha fört en hederlig vandel och kunna försörja sig och sin familj. Han skall vidare tillfredsställande ha anpassat sig till tyskt levnadssätt.

Australien

Hemvistkravet i Australien vid naturalisation är att sökanden under de närmaste åtta åren före naturalisationen varit bosatt minst tre år i landet varav minst ett år omedelbart före naturalisationen. Det krävs också att sökanden har en god vandel, tillräckliga kunskaper i engelska språket och kännedom an de rättigheter och skyldigheter som följer med australiskt medborgrskap.

Kanada

För att förvärva kanadensiskt medborgrskap genom naturalisation krävs att sökanden fått tillstånd till bosättning iKanadaochatthanharbottiKanadaitreavdefyraår som närmast föreár na.turalisationsans“kI1ingen. Det krävs bl a också att sökanden har tillräckliga. kunskaper i engelska eller franska språken och kännedom om kanadensiska förhållanden.

Bilag. 6

Nya Zeeland

Förutsättningarna för naturalisation är bl a att sökanden haft hemvist i Nya Zeeland under de tre år som närmast föregår ansökningen, att sökanden har en god vandel och att han har kunskaper i det engelska språket och kännedom om de rättigheter och skyldigheter som följer med mrzeeländskt medborgrskap.

EA

För naturalisation krävs med vissa undantag att sökanden, efter att ha fått tillstånd till bosättning 1 USA, har haft hemvist i landet sedan minst fem år närmast före ansökningen. Det krävs vidare bl a att sökanden har fört en hederlig vandel, har kunskaper i det engelska språket och viss kännedom an den amerikanska författningn m m.

. 81 I Jan Rockstriin 1984-01-10 Bi 7

REDOVISNING AV ENKÄT RÖRANDE BENÄGENHEFEN ATT BYTA TILL SVENSICD MEDBORGARSKAP j

Bakgggd

Någon särskild undersölcning har ej gjorts, frånsett en mindre intervjuundersökning, beträffande utländska medborgares benägenhet att byta till svenskt medborgarskap. Det är ett känt faktum att mång. san vistats lång tid i Sverige ändå inte byter till svenskt medborgarskap, trots att de har möjlighet till detta.

1983 års rösträttskommittê beslöt därför i april 1983 att uppdra åt statens invandrar-verk (SIV) att söka kartlägga orsakerna. Undersökningen skulle ske anonymt i enkätform.

Metod

För att söka erhålla ett tillfredsställande underlag, men ändå hålla enkäten inom rimliga gränser, begränsades den till ca 1- 500 utländska medborgare bl a p g a tidsskäl. Det stod redan från början klart att underlaget inte skulle medge någon djupare analys utan endast ge möjlignet att urskilja några tendenser. Vidare begränsades enkäten till att omfatta finska, grekiska, jugoslaviska, turkiska, västtyska resp Chilenska medborgre. Dessa grupper är bl a relativt omfattande till numerären och skälen till varför man sökt sig till Sverige är, åtminstone delvis, olika.

Som undersökningsorter valdes Uppsala, Eskilstuna och Malmb‘. De har olika struktur såväl när det gäller invandrargruppernas sammansättning som på arbetsmarknaden.

För att nå personer som verkligen vistats i Sverige tillräckligt lång tid för att söka svenskt medborgrskap tillämpades följande tillvägagångssätt.

Som bas valdes ett antal valdistrikt med minst 10 procent röstberättigade utländska medborgare år 1979 i resp ort. Ur röstlängderna valdes ett antal personer ut. Deras medborgarskap kontrollerades i SIVs dataregister. Beträffande finska medborgare som inte finns i registret, valdes dessa efter sitt efternamn. Därefter kontrollerades i 1982 års röstlängd att personen fanns kvar i valdistriktet. På så sätt borde en eventuell påverkan på svaret genom flyttning undanröjas. Så långt som möjligt undveks att akta makar valdes.

82 Bilaga 7

Erforderlig. kompletteringar gjordes, varefter enkäten sändes ut under maj månad 1983. Aktuella adresser erhölls från länsstyrelsen i Östergötlands län. Hade någon flyttat efter 1982 års val, sändes emellertid enkäten till den nya adressen.

Sammanlagt sändes 1 473 enkätformulär ut. Påminnelse

sändes till samtliga. under juli/augusti. Svar som

inkommit efter den 2 september 1983 har inte medtegits med bearbetningen. Enkätformulärets utformning, se bilaga A.

Diskussioner med företrädare för berörda invandrarbyråer fördes rörande enkäten innan utskicket. Vidare kallade SIV till fyra möten med representanter for berörda invandrargmppers organisationer för att presentera och förankra enkäten. Det första ägde rum i Stockholm på riksförbundsnivå. De tre övriga skedde i berörda kommuner Uppsala, Eskilstuna och Malmö. Vid de båda första mötena kom endast en representant, medan de båda sista i Eskilstuna och Malmö samlade en talrik representation. Ingen hade något att erinra mot enkätens genomförande och endast en representant visade någon tvekan inledningsvis ..

Redovisning av enkätsvaren

Som framgår av tabellen nedan besvarades totalt 756 av de utskickade formulären. Två personer vägrade att svara, medan ll försändelser erhölls i retur. Etnkäten besvarades sålunda av hälften av de tillfrågade. Ätskilliga av de insända enkätsvaren är ofullständigt besvarade, särskilt på fråg. tolv saknas måna svar.Det är bara materialet från de finska och jugoslaviska grupperna som tillåter någon närmare penetrering, från de andra grupperna är svaren alltför få. Endast i tabell l är de redovisade. Sammanlagt inkom 112 svar från dessa grupper. Svarsmönstret skiljer sig emellertid inte markant från vad den jugoslaviska gruppen anfört i sina svar.

A Bilay. 7 33 Tabell 1 Inkomna enkäntsvar fördelade på. medborgrskap Medborgarskap m m Antal svar Anm Finskt 231 1) Jugoslaviskt 376 2) Grekiskt

ANTAL UTSKICKADE ENKIAITFORM. 1 473 ANTAL OBESVARADE ENKKTFORM. 735 (inkl returer)

Arg_ 1) Härav 4 födda i Sverige 2) l född i Polen 3) 13 födda i Jugoslavien 4) Norska medborgre

84 Bilaga 7 Tabell 2 Fördelning på ålder och kön av bearbetade enkätsvar

\ Sunnna 175 197 372 104 127 231

Som framgår av tabellen har av de 603 bearbetade svaren 279, eller 46%, lämnats av män resp 324 av kvinnor, vilket utgör 54°/o.

Tabell 3 Fördelning på kön, civilstând resp invandringsâr jämfört med benägenheten att söka svenskt medborgarskap

A. Jugoslaviska medborgare A.1. Har redan sökt svenskt medborgarskap

Män Kvinnor Inv år Ensamst Gift rn Gift m Ensamst Gift rn Gift rn TOTALT sv rn utl m sv m utl m för året 1960 1961 1962 1 1963 ._\ 1964 1

Kama;

1965 1 KN _.s 1966 1 1967 1

-\K›II\S\OD\›I\N\I\AI\JI\SG

-a-»bbamub

1 1 1969

1974 1975 1 1 k) 1976

Summa 4 2 13 8 4 21 U1 I\)

A sou 1984:12 , 7 85 Bilaga

A.2. Tänker söka svenskt nwedborgarskap inonw ett år

hd ä n l v i n n 0 r Inv år Ensamst Gift rn Giftm Ensamst Giftm Giftm TOTALT sv ni utlrn sv n1 utllh för året 1960 1961 1962 1963 1 1964 1 1965 T\3 1966 1967

a I945

1968 1 1969 & R7 1970 1 \J_\\)ê 1971 1972 1973 1 1 1974 2 1975 1976

Sunvna 5 0 9 6 1 12 U4 VJ

A.3. Tänker söka svenskt nwedborgarskap någon gäng

M ä n K v in n 0 r Inv âr Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv m utl m sv rn utl m för âret 1960 1 1 1961 1 1 1962 1963 .x 1964 1965 1 3 1 a A 1966 2 1 1967 1968 2 1 a 1969 1

—é—l\>-—¥—\¥-‘O\\ll\)\.~lO\®

1970 2 .s aoo 1971 1 1972 & 1973 1974 1

\

,r._._J

›n.\.nA.._

A.4. Tänker aldrig söka svenskt nnedborgarskap

M ä n K v i n n 0 r Giftrn Ensamst Cäftln Cäftln TOTALT Inv år Ensamst Cäft n1 sv nu utlrn sv nu ufl n1 för âret

1960 1961 1962 1963 1964 4 a 1965 1 5

©©—3—‘-—‘\rl—i(D\:~ll\)O‘\U1©©©©©

1966 1967 1 1 1 2 1968 1969 1 1970 1 1 1 1971 1972 1 1973 1 197ä 1 1975 1976

0 7 IQ IQ A G l\J w Sumnm 2

A.5. Vet ej

M ä n K v i n n 0 r

Inv år Ensanwt Giftrn Giftrn Ensanwt Cäft nu Cäftcn TOTALT sv nn utlrn sv n1 utlrn för âret

1960 1961 1 1962 1963 1 .a \D ON å

53-‘\J|f\)@®©©J—\\D\JI\lCJ-AG-‘C

.r \D O\ O\ y\)_\ -\t\)

_|_s[g_a

-á \O O\ \D ._\

I\}—¥-*f\J\aJ«l\l-I-\-\\oJ(D©

.x A U4S

&

l\JV\\.vJ

.a NO \l U1 a

Sunwna 10 6 h1 12 3 V1 O\ 128

Bilag. 7 87

B. Finska rnedborgare B.1.I4ar redan sökt svenskt nwedborgarskap

M ä n K v in n 0 r Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv m utl m sv m utl m för âret 1949 - 1960 G 1961 1962 1963 1964 1965

WODOO-i-*NDDDOOOOD

1966 1967 1968 1969 1 1 1970 1 1971 1 1972 1973 1974 1975 1976 1 1 1

Sumnw 0 2 1 3 1 \l

B.2. Tänker söka svenskt nñedborgarskap inon1 ett år

M ä n K v in n 0 r Inv år Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift rn Gift m TOTALT sv rn utl m sv m utl m för âret 1949- 1954

1955 1 -ÅG

1956- 1967 1968 1 1969 1

GDNDG-*d-*GD

1970 1 1971 1 1972 1973 1974 1 1 1975 1976

Sunwna 1 1 3 1 1 x]

8 Bilaga 7 ~ SOU1984fi2

B.3. Tänker söka svenskt nwedborgarskap någon gång

M ä n I v i n n 0 r Inv är Ensmnst Gift m Gift m Ensamst Gift nn Gifttn TOTALT sv m utl m sv rn utlrw för âret 1949 1 1 1950- 1959 Q 1960 1 1 N 1961

1962 1 a›o

1963 1 A 1964 1 w

1965 1 1 arv w

1966 1

1967 CA4

1969 3 0-A

_›|\).a_›

1970 1 1 ...x _.› m 1971 2

-›o.b

1972 1973 1 1974 1975 1

1976 1 -a-ao

Sumnm 5 5 9 4 2 10 ä

B.4. Tänker aldrig söka svenskt nnedborgarskap

M ä n K v in n 0 r Inv är Ensanwt Gift m Gift m Ensamst GHtm Gñtm TOTALT sv m utl m sv m uu n1 för âret

1949 1 1 1950- 1954 1955 1 1 1956 1

c›c3-›c)-›m›c

1957 1958 1 1959 1960 1961 1962 1 1963 1964 1 2 1 1 1965 2 1

2-csoxaxaxuwca-›u4u1c›aus

1966 1 1967 1968 1 1969 .x

l\)fil\7l\3

[ga

J-\\NI\JI\J

1970 1971 1973 1974

Iv-åê \Nf\)l\)

1975 _\

1976 h.b

Sunwna 2 2 20 9 3 23 $

7 3 1 89 Bi1a@.7

B.5. Vet ej

BA ä n 1 v i n n o r Inv âr Ensamst Gift m Gift m Ensamst Gift m Gift m TOTALT sv rn utl m sv m utl m för âret

1949 1950 1951 1 1952 1953 1954 1955 1956 1 1 1957

031-‘\l\A—\\A\ON-lO\\.»J\l\A\A0\NO\—\NONDODDADD

1958 1 1 1959 1 1960 1 1 3 1961 1

—‘F\Jfié

1962 2 2 1963 1 1 196ä 1

1965 VIN -4 a

1966 1 1 1967

NO\\lI\Jf\7áI\J

0\U1Y\1\rl

1969 3 b \,;

1970 4 1 ‘N

1971 1 1972 1 1973 1 a

1974 .s 79-‘ N

[CSN

1975 3 1976 4 1 1

Sununa 17 4 32 17 11 32 113

90 Bilaga 7 .

Tabell 4. Sammanställning av svaren i tabellerna 3 A resp B

Har redan Tänker söka Tänker söka Tänker al- Vet ej sökt svenskt inom ett år någon gång söka drig medborgarskap

MÄN

Jugoslaviska medborgare W /0 W m W W /o /o m m Tot: Ensamstående 4 12,5 5 15,6 11 34.4 2 6,2 10 31,3 L ,Gift med svensk medborgare 2 12,5 0 8 50,0 0 6 37,5 N Gift med utländsk medborgare 13 10,9 9 7,6 49 41,2 7 41 1N 3,5 34,5

Finska medborgare

Ensamstående 0 1 4,0 5 20,0 2 17 8,0 68,0 25 Gift med svensk medborgare 2 15,4 0 5 38,5 2 4 13 15,4 30,8 Gift med utländsk medborgare 0 1 1,6 9 14,5 20 32 62 32,3 51,6

KVINNOR

Jugoslaviska medborgare

Ensamstående 8 20,5 6 15,4 11 2 28,2 5,1 12 30,8 39 Gift med svensk medborgare 4 22,2 1 5,6 8 44,4 2 3 18 11,1 16,7 Gift med utländsk medborgare 21 14,8 12 8,5 43 10 56 30,3 7,0 39,4 142

Finska medborgare

Ensamstående 1 2,9 3 8,8 4 9 17 11,8 26,5 50,0 34 Gift med svensk medborgare 3 15,0 1 5,0 2 3 11 10,0 15,0 55,0 20 Gift med utländsk medborgare 1 1,5 1 1,5 10 23 15,0 34,3 32 47,8_ 67

Bilaga 7 91

Tabell 5.

Svar på frågan om vederbörande avser att stanna eller jämfört med benägenheten att söka svenskt ej, medborgrskap. Jggoslaviska medborgare

Återvända Stanna Vet ej

Finska medborgje

ej Sumna 43 70 116 Tabell 6A. Jugoslaviska medborgres kontakter med hemlandet, jämfört med benägenheten att söka svenskt medborgrskap. Många kontakter Få eller ing kontakter

92 Bilaga 7

Tabell 6B. Finska medbor@res kontakter med hemlandet, med jämfört benägenheten att söka. svenskt medborgarskap.

Många kontakter Få eller ing. kontakter

Tabell 7 Fördelning av svar på frågan: Om Du skulle byta till svenskt medborgarskap, vad skulle det innebära för Dig och Din familj?

(Fråg. 12)

En allmän positiv förändring 7 83 Rösträtt i riksdagsvalet 34 13 Militära skäl (svensk värnplikt) 4 l Tillträde till vissa statliga arbeten 3 5

Ökad social/rättslig

trygghet 4 ll Praktiska skäl

(mindre krångel) 4 3

Identitetsproblem 9 27 Svårare att återflytta 6 9 Förlust av innehav/ arvsrätt av fastighet i hemlandet 2 8

sou 1984:12 Bilaga 7 93

Kommentar

Föreliggande kommentarer grundar sig såväl på enkätsvaren san de diskussioner som fördes innan enkäten skickades ut.

Den låga Svarsfrekvensen torde knappast bero på en negtiv inställning till enkäten i sig. Som nämnts har inga erinringar lämnats vid de möten som arrangerades före enkätperiodens början. Endast två personer har förklarat att de inte önskat besvara enkäten. En orsak torde vara att frågn an vilket medborgarskap man har är relativt underordnad för många invandrare i dagens samhälle. Detta uttrycks i svaren på frågan om vad ett byte skulle innebära för invandraren och hans familj. Ca en tredjedel har inte besvarat frågn alls, medan ungefär lika många svarat vet ej eller (nästan) ingenting.

En annan bidragande orsak synes vara familjens situation i Sverige. Många lever under osäkra förhållanden beträffande arbete och hur man skall bygg. upp sin framtid. Konflikter inom familjen om detta är inte alltför ovanlig. Oftast får barnens inställning bli den som styr. Flera svarande har nämnt detta som det avgörande för ett kommande ställningstagnde. Det synes som en relativt klar gäns går mellan föräldrar och barn i många fall rörande ett återvändande till det gamla hemlandet. Att så sker är knappast förvånande, föräldrarna har minnen och kontakter med hemlandet, medan barnen genom skola och umgängesliv anammar det svenska samhället på ett helt annat sätt.

Några har förklarat att de behåller sitt gamla medborgarskap for att underlätta ett återvändande till hemlandet och i vissa fall också för att skydda rätten att inneha eller ärva egendan där. Några chilenska svarande har dock anfört att de f n föredrar att söka svenskt medborgarskap och därmed få ett svenskt pass. Man anser då att man får ett bättre skydd vid utlandsresor bland annat.

Vidare torde det alltmer utvecklade systemet med olika konventioner och lagar m m, som jämställer invandrare med svenskar innebära att behovet av att byta till svenskt medborgarskap minskat. Särskilt torde rätten till folkpension och möjligheten att exportera denna ha spelat en roll, liksom de sociala konventionernas ökade tryggnet generellt sett.

När det gäller benägenheten att byta till svenskt medborgarskap verkar inte vistelsetiden i Sverige ha den stora betydelse man kanske kan förvänta sig. De senast anlända säger sig inte vilja byta till svenskt medborgarskap eller ej i någon nämnvärt avvikande utsträckning

i jämförelse med dem san vistats här i tolv till femton år. Ungefär en tredjedel av de jugoslaviska medborgrna och cirka hälften av de finska vet inte om de skall söka eller inte. Benägenheten att söka ökar emellertid något för den som är gift med svensk medborgare. I samnnnhanget kan nämnas att den som är gift med utländsk medborgare nära nog undantagslöst är det med en landsman.

Någon väsentlig skillnad att följa det svenska samhällslivet genom att läsa svenska tidningar har inte konstaterats mellan dem som avser flytta eller inte.

Kontakterna med det förra hemlandet spelar en stor roll. De som har många kontakter är inte lika intresserade av ett svenskt medborgarskap som de som uppgivit att de har få eller inga kontakter. Att så är fallet är givetvis ganska naturligt.

Lika naturligt är att de som angivit att de avser återvända inte tänker som svenskt medborgarskap i någon högre grad.

Problem med att inneha två medborgrskap har inte anförts i enkätsvaren. Tvärtom har vid de inledande överläggningarna sagts att detta skulle vara gnska praktiskt, med hänsyn till möjligheterna att växelvis bo och arbeta i de båda länderna. Motsatsen har emellertid också framförts. Har mn väl bestämt sig så skall mn befrias från det gmla medborgrskapet. Hair torde ofta för männens vidkanmande värnpliktsskäl spela in.

Identitetsproblem redovisas som en återhållande faktor. Flera av dem som pekat på dessa nämner att deras barn är svenska medborgare, men att de själva inte kan tänka sig att bli det. Det skulle vara att förneka sig själv och sitt ursprung. Några menar att de alltid kommer att be traktas som utlänningar, vilket medb0rga.rskap de än har.

Några större skillnader mellan kvinnor och män i synen på byte av medborgarskap synes inte heller föreligg inom resp. grupp.

Sammanfattningsvis kan sägas att individen inte upplever några direkt konkreta förändringar i sin tillvaro i Sverige genom att förvärva svenskt medborgrskap. En stor grupp svarande har på varierande sätt uttryckt en allmänt positiv förändring utan nämnvärd precisering av vad detta innebär. Eh genomgång av svaren med mera konlqeta åsikter visar att endast 47 personer angivit förvärvet av riksdagsrösträtten som något speciellt vid förvärv av svenskt medborgrskap. Skillnaden mellan de finska och jugoslaviska medborgarna är dock påtaglig på denna punkt. Ca 15 procent av de finska medborgrna anser att detta är en påtaglig förändring vid förvärv av svenskt medborgrskap.

” Bilaga 7 95

1993 ÅRS RÖSTRÄTTSKOMMlTTå

Bil A JBL ENKÃT

l. Nuvarande medborgarskap (samtliga) 2. l vilket land är Du född?

4. Man/kvinna 5. Vilket år korn Du till Sverige? 6. Tänker Du stanna i Sverige eller återvända till Ditt gamla land? i

a D Återvända inom ett år

bDÅtervända någon gang

c D Stanna

dn

Ver. ej 7. Om Du är gift eller sammanboende, vilket medborgarskap har Din make/maka/sammanboende? 8. Har Du manga kontakter med det land där Du föddes?

a D Ja, manga

b D Nej, ra

c°D

Nej, inga alls 9. Har Du manga kontakter här i Sverige?

a D Ja, manga

b I] Nej, fa c Nej, inga alls

B

10. Läser Du svenska dagstidningar?

regelbundet

a D Ja

b

UNej

11. Tänker Du söka svenskt medborgarskap? a har redan sökt

D33,

b DJa, inom ett år

c D33, någon gang

d Nej, aldrig e

D Veg ej

95 Bilaea 7 sou 1984:12

12. Om Du skulle till svenskt medborgarskap, vad skulle det innebyta bär för Dig och Din familj?

Bilaga 8 97

Invandrare som avser att bosätta sig på Nya Zeeland permanent eller för lång tid efter nationalitet och ålder

Nationalitets- Under 15 år 15-24 år 25-44 år 45 år och över totalt Land män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor

Nordamerika 21 2 1 65 58 1 55 342 267 89 77 & 664 Kanada 77 59 30 33 1 01 98 21 1 4 229 204 USA 131 100 127 1 18 237 160 67 60 562 438

§Xdamerika 4 5 15 1 12 16 6 4 37 26

Euro 1 2831 191 7(B 830 2 511 2 016 689 795 5191 4 832 Nederländerna 227 235 1 13 1 37 353 297 55 55 748 724 Storbritannien 969 872 505 592 1 842 1 530 576 702 3 892 3 696

Asien 227 206 433 387 474 316 100 112 1 234 1 021

Afrika 40 19 20 22 37 45 16 14 113 100

Oceanien 3 389 3 219 4151 5 278 7164 5 93410451003 15 74915 434 Australien 632 593 387 560 670 593 154 142 1 843 1 888 Cooköarna 51 65 66 89 23 28 19 13 . 159 195 Fiji 24 19 162 103 55 48 13 16 254 186 Nyazeeland 24882382 3196415860945053 823 784 1260112377

1983-03-23 Bug; 9

Att ha rösträtt i flera länder - några frågor om andra länders lgtiftning

1983 års rösträttskommitté skall bl.a. utreda om rösträtten skall utvidgs för de utlänning som bor i Sverige men som inte är svenska medborgre. Frågn är om rösträtten skall gälla också vid riksdagaval. Kommittén diskuterar därvid det förhållandet att en person som inte är svensk medborgre skulle komma att få rösta både i riksdagsval i Sverige och i ett annat lands parlamentsval. Kommittén skall också behandla frågn cm det kan bli några negativa konsekvenser i hemlandet för en utländsk som tillåts rösta vid ett riksdagsval i Svemedborgare En sådan konsekvens kan vara t.ex. förlust av röstrige. rätt i hemlandet.

Svensk lagstiftning innehåller inte några regler som tar sikte på det fallet att en svensk medborgare har rösträtt i ett annat land. Kommittén behöver för sitt arbete veta an det i något annat Lands rättsordning finns någon regel som tar sikte på denna situation.

Kommittén är därför tacksam för svar på följande frågor.

1) Finns det i landets rättsordning någon regel som tar sikte på det fallet att landets medborgre har eller utövar rösträtt i ett axmat lands parlamentsval?

2) Medför det några konsekvenser i övrigt för en medi landet om han deltar i ett annat lands borgare parlamentsval?

3) Om det finns en sådan regel eller någon sådan konsekvens, tar den då. sikte på personer som har medborbåde i landet och i t.ex. Sverige eller rör garskap den endast personer som enbart har landets medborgrskap?

Eventuella frågor kan ställas till kommitténs sekreterare, Marianne Eliason, Justitideparterzentet, 103 33 STOCKHOIM, tel. 08/763 4759.

Det vore värdefullt för kommittén att få svar före den 1 juli 1983.

På. kommitténs vägar

Hilding Johansson

Marianne Eliason

VALGRETSNAEVNET 10 Bilgg BERETNING 1981

1. Forord

Denne beretning indeholder i afsnit 2 en kort redogørelse for naevnets nedsaettelse og virksomhed. Afsnit 3 vedrører hovedlinierne i retsgnmdlaget for naevnets virksomhed og i afsnit 4 redegøres for grundtraekkene i naevnets praksis.

Af praktiske grande vedrører beretningen perioden fra den l november 1980 till udgngan af 1981.

2. Nedsaettelse og virksomhed

Ifølge folketingsvalglovens § 9 nedsaetter indenrigsministeren et naevn, bestående af en formand og 2 andre medlanmer. Formanden skal vaere dommer, og det ene af de andre medlemmer skal vaere Iqyndig 1 statsforfatningret.

Under henvisning, til denne bestemmelse har indenrigsministeren 30 oktober 1980 nedsat et naevn - valgretsnaevnet med fJJ.g=,-nde sammansaetning:

Landsdcxnmer Robert Dam (formand) Professor, dr.jur. Bent Christensen Konsulent i indenrigsministeriet Vilh. Brockmeyer

Som stedfortraeder udpegedes: landsdommer Viggo Terp-Hansen professor, dr. jur. Henrik Zahle og fuldmaegtig O. Kopp Christensen.

Fuldmaegtig P. Bak Mortensen har med bistand af stud. jur. Thorkild Justesen varetaget naevnets sekretariatsfor— retninger.

I beretningaperioden har naevnet holdt 9 møder, heraf 3 i 1980.

Naevnet har modtaget 512 ansøgninger om optagelse på valglisten, og har imødekanmet 335 ansøgninger og afslået 106 ansdgninger. Ved årsskiftet 1981/82 henstod 35 a.ns¢gninger som ikke-faerdigbehandlede, mens 36 ansøgninger var bortfaldet eller frafaldet.

I beretningaperioden er der med hjemmel i folketingsvalglovens § 2, stk. 2, i alt optaget 1.360 udlandsdanskere på valglisten, herai’ 1.025 optaget ved kommunalbestyrelsernes beslutning. Udtrykt på en anden måde er mere end 9 ud af hver 10 ansøgninger fra udlandsdanskere om optagelse på valglisten imddekommet.

102 Bi1aga1O sou 1984:12

3. Hovedlinier i retsgundlaget

3.1. Bagggunden for §§ 2, 7 og 8 i valgloven af 1980.

I de sidste årtier er der med stigande styrke fremsat om, at danske statsborgere kan bevare deres valgret, øhske selv efter at de har taget ophold i udlandet. ønsket sammen med, at antallet ai danske, der haenger formentlig i udlandet uden at have til hensigt at opholder sig integrere sig i opholdslandet, er steget, og at mulighederne for at følge med i dansk politik også på lang afstand nu er gode.

De politiske har mødt ønsket med velvilje. Men partier lovgivningamagben står ikke frit. Efter grundlovens § 29 er det en betingelse for at have valgret til folketinget, at nan har fast bopael i Riget. Kravet om fast bopael går tillbage till grundloven af 1849.

i det enkelte tilfaelde var Om bopaelsbetingelsen opfyldt, blev i meget land tid afgjort ved en konkret bedommelse, der indebar en samlet afvejning af en raekke tillmytningmomenterz om opholdet i udlandet var varigt eller midlertidigt, hvad der var årsagen til opholdet i udlandet, om bolig var bevaret her, om aegtefaeller og barn sig her etc. Den konkrete afvejning af opholdt tillmvtningsmomenterne blev foretaget af den lokale kommunale forvaltning ved udarbejdelsen af valglister.

i de senare årtier har imidlertid medført, at Udviklingen den konkreta bedfinmelse ikke er en realitet. Grundlaget for har i al fald siden 1953 vaeret folkevalglisterne registrene. Det afgprende for optagelse på valglisterne har således i mange år vaeret vedkommendes anmeldelse till folkeregistret om udrejse suppleret med mere tilfaeldige meddelelser til folkeregistret fra skattevaesenet, sygesikringn m.v. Denne tingenes tilstand er nu blevet åbenbar efter aendringen af valgloven i 1980. Valglisterne er nu tidskrifter af det centrale personregister, hvis oplysninger stammer fra. de lokale folkeregistre, og valglisterne udarbejdes rent maskinelt, når valg er udskrevet.

Der foreligger således som baggrund for §§ 2, 7 og, 8 i valgloven af 1980 på den ene side et ønske cm at gir-e det lettere for danske statsborgere med ophold i udlandet at få valgret, og på. den anden side en faktisk udhuling af og den traditionelle anvendelse af udgngspunktet bopaelskrav, nemlig en konkret bedpfnmelse af grundlovens tillmytningmomenterne udpvet ved optagelsen på valglisten.

SOU1984,-:12 Bilaga 10 103

3 . 2 . Bestemmelsernes indhold

Valgglovens ordning med hensyn til valgret for danske statsborgere, der opholder sig i udlandet, er i hovedtraek denne:

En bestemt afgraenset kreds af personer - dem, der er ansat i den danske stat og beordret til tjeneste i udlandet, og disses - har uanset aegtefaeller valgret ophold i udlandet. De optages på en saerlig valgliste, jfr. § 2, stk. 1 og § 7. Lovgivningmagten har altså for dennes gruppe vedkommende gjort et af tilknytningsmomenteme - til i udlandet årsagen opholdet eneafgfirende. Udlandsopholdets varighed og andre tillmytningsmomenter har ingen betydning.

For andre udlandsdanskere opretholdes det principielt historiske udgngspunlctz Konkret bedpimmelse af tilknytningsmornenterne efter en samlet afvejning kan at

medfpfre,

vedkommende anses for at have fast bopael her i riget trods ophold i udlandet. Men loven blender sig i afvejningen og styrer et stykke på vej dennes resultat.

Når udlandsopholdet er kortvarigt - under 4 år fra frameldelsen til folkeregistret - , opstiller loven en formodning for, att den der begerer optagelse på valglisten og erklaerer at opfylde betingelserne i lovens § 2, stk 2. også har tilstraekkelig tilknytning til, at vedkommende kan anses for at have fast bopael. Kun hvis de kommunale myndigheder har grund til at antage, at vedkommende ikke opfylder betingelserne i § 2, stk. 2,

bliver der tale om en konkret bedgfnmelse foretaget ai

valgretsnaevnet .

Når udlandsopholdet har varet mere end de 4 år, skal der altid ske en konkret af

bedfinmelse. Beddmmelsen foretages

valgretsnaevnet, men også denne bedømmelse styres i nogen grad af loven. § 2, stk. 2, fremhaever nemlig to tillmytningsmomenter: Midlertidigheden af opholdet i

udlandet, og årsagen til udlandsopholdet. Ärsagn skal

enten vaere en ai dem, der er beskrevet i § 2, stk 2, nr. l) - 5) eller dog en sådan, at tilknytningen til Danmark må sidestilles med en af de opremsede årsager.

Kommer valgretsnaevnet ved sin konkreta bedfinmelse til,

at fast bopael foreligger, har optagelsen på valglisten Virkning i 2 år, jfr. § 8, stk. 4. Efter dette tidsruns

udldb nå vedkommende på ny underkastes konkret bedømmelse,

hvis han ønsker optagelse på valglisten. Denne bestemmelse understreger yderligere betydningen af êt af tilknytningsmomenterne, nemlig udlandsopholdets va.rig1ed.

104 Bilaga 10 sou 1984:12

4. Grundtraek af naevnets praksis

4.1. Om valgretsnaevnets beddmmelsesgrundlag, i

almindelighed.

Hvor en konkret bed¢mmelse af, om en dansk statsborger

trods ophold i udlandet efter valglovens ovenfor gengivne

regler er ntfdvendig, foretages beddmmelsen af valgrets-

naevnet. Udgangapunktet er, at bedømmelsen skal vaere

konkret. Men naevnet må naturligvis - som det også - sine konla-ete er understreget i lovens forarbejder bygge på rimeligt klare og gennemtaenkte retning-

afgçrelser

linier.

Sådanne re’cnin§1inier kan ikke gores udtåmmende. Men de

må indeholde vejledning både om, hvi].ke ti]_knytning;a— momenter der kan blive tale om at laegge vaegt på, og om, hvilken vaegt de enkelte tilknytningsmomenter bør have.

Med hensyn til tillmytningamomenterne er det givet, at den

traditionelle opremsning ikke er udtdnmende. Der kan

således tages hensyn til, om udlandsopholdet sker i et land, hvor en danskers integrering i det lokale samfund erfaringsmaessigt er let, eller om det modsatte er tilfaeldet. Det kan også tillaegges betydning, om arlsøgeren har opholdt sig i flere lande eller om han alene har haft ophold i et enkelt land. Sandsynligheden for integration i det lokale samfund er alt andet lige mindre, hvis opholdet i det pégeldende land er ai ret kort varighed.

Med hensyn til tilllcnytningmomenternes vaegt står det fast, at udlandsopholdets varighed og årsagen til må tillaegges saerlig betydning. Men dels udlandsopholdet kan andre tilkznytningmolnenter naturligvis spille med ind,

og dels kan de enkelte tilknytningamomenter ikke bed¢mmes

isoleret. Det er således givet, at jo laengere des må der laegges på

udlandsopholdet varer, stdrre vaegt

for at vedkommende kan de cin-ige tillmytningsmonenter anses for at have fast bopael her.

4.2. Rrsagen til udlandsopholdet

Årsagen til ansdgerens ophold i udlandet skal enten vaere

en af de udtrykkeligt opregnede i § 2, stk. 2, nr 1-5 eller en årsag, som ganske kan sidestilles her-med.

Naevnet har ved vurderingen af, cm en årsag til et udlandsophold kunne sidestilles med de udtrykkeligt opregnede årsager lagt vaegt på, om den påberåbte årsag i sig selv var udtryk for en tilknytning til riget

Bilaga 10 105

Det klareste eksempel herpå er personer, som er ansat ved Dansk skoleforening for Sydslesvig og lignende foreninger i Sydslesvig. Selvan disse foreninger er indregistrerede i Tyskland, består der en meget snaever forbindelse her til landet. Dette kommer bl a till udtryk ved at f. eks. laererne ved Skoleforeningen ansaettes på samme vilkår som her i landet, at de er sikret pensionsret her i landet og at de ved ansaettelse i Danmark kan overføre den pensionsanciennitet, som er indtjent i Sydslesvig. Den danske stat yder et betydeligt årligt tilskud til forening-ms virksomhed. Endelig er laerernes saerlige tilknytning her til landet utvivlsom. De undervisar på dansk, og deres undervisning er praeget af dansk kultur og dansk livssyn.

Personer, som er udsendt for at göra tjeneste som ansatte i udenlandske datterselskaber af danske virksomheder, anses for omfattet af opsamlingsbestemmelsen. Hverken

selskapsformen eller stdrrelsen af den danske virksomheds dkomoniske andel i datterselskabet har betydning.

Selskapsformen beror ofte helt på lokale forhold og det vil ofte vaere vanskeligt at få pålidelige oplysningar

om et dansk firmas dkonomiske engagement i et udenlandsk

firma.

Derimod anses årsagen til udlandsopholdet for personer, som er ansat i udenlandske virksomheder helt uden tilknyt-

ning til danske virksomheder, ikke for fyldestgpfrende.

fra personer, som er ansat i sådanne

Ansfgninger

udenlandske virksomheder må derfor normalt afslås.

4-.3 Udlandgpholdet skal vaere midlertidigt

Med udgngspunkt i den vaegt, som loven laegger på opholdets varighed, har valgretsnaevnet opstillet den retningslinie, at personer, der opholder sig i udlandet ai de årsager, der er naevnt i § 2, stk. 2, og hvis udlandsopholdet ikke overstiger 3 x den 4-års periode, der er A naevnt i lovens § 8, stk. 2 kan optages på valglisten.

Denne retningslinie for vurdering af opholdets

midlertidighed har haft den Virkning, at den største

ansøgergruppe - ansatte ved Det Europaeiske Faellesskabs institutioner - så. godt som alle er blevet optaget på valglisten. Langt de fleste i denne gruppe udrejste omkring årsskiftet 1972/73 i forbindelse med Danmarks indtraeden i Faellesskabet. Retningslinien er også bragt i anvendelse ved vurderingen af udlandsopholdets

midlertidighet for personer, som er ansaft i Östasiatisk

Kompagni, A.P. Møller eller en ligmende dansk virksomhed. Det er karakteristisk for disse aiqspgere, at de som fgllge af virksomhedens personalepolitik opholder sig ret kort tid i det enkelte land, at de årligt er hjemme i det

106 Bilaga 10

danske hovedsaede og at karrieren afsluftes her i landet.

Det må fremhaeves, at der er tale om en retningslinie for vurdering af opholdets midlertidighed og ikke nogen ufravigelig regel. I tilfaelde, hvor tillmytningen til Danmark efter en konkret vurdering af alle tilkrwtnin@momentet må anses for usaedvanlig staerk, kan en

ansøger

optages på valglisten, selvom udlandsopholdet har varet laengere end 12 år. E1: af de kriterier, som vil kunne tale for en sådan vurdering, vil vaere at aegtefaelle og eventuellt brim opholder sig her i landet.

Bilgg 11

PARLlAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLEE PARLEMENTAIRE OF THE DU COUNCIL OF EUROPE CONSEIL DE L’EUROPE

THlRTY-FOURTHORDINARYSESSION TRENTE-QUATRIEMESESSIONORDINAIRE

RECOMMENDATION 951 (1982) RECOMMANDATION 951 (1982) on wring rights of national: relative an droit dc var: de.: ressorri.u-ants of Council of Eumpe member stars des Ems nrembres du Conseil de I Europe

The Assembly. LAssemblee. 1. Noting that an estimated 9 million nationals l. Constatant que dapres les estimations. of Council of Europe member states do not reside 9 millions de ressortissants des Etats membnes du in their country of origin. but in some other Conseil de ?Europe ne .ésident pas dans leur member state of the Council : pays dorigine. mal: dans un autre Etat membre du Conseil ; 2. Considering that these citizens cannot nor- 2. Considérant que ces personnes ne peuvent. mally take part in elections or refer-enda held in en regle generale, participer aux elections et aux their country of residence because they are not referendums organises dans lcur pays de residence nationals of that country ; parce qu‘ils ne possedent pas la nationalite dudit Pays 3 3. Noting that many of them are also unable. 3. Constatant que nombre dentre elles ne peu~ under national legislation. to takelpart from the vent pas non plus. en vertu de la legislation territory of their country of residence in elections nationale. participer, å partir de leur pays de and referenda held in their country of origin résidence. aux élections et referendums organises because they have no domicile there ; dans leur pays d‘origine parce qu‘ils ny possedent pas de domicile ; 4. 4. Constatant que quelques Etats membres en- Noting that some member states impede or travent, voire interdisent. la participation des even prohibit participation by aliens in elections and referenda held in their country of origin, even residents etrangers aux elections et referendums ii legislation in that country permits such partici- organises dans leur pays dorigine meme lorsque pation ; la legislation de ce demier le permet ; S. Considering that millions of nationals of S. Considérant que des millions de ressortissants Council of Europe member states are thereby des Etats membres du Conseil de lEurope se deprived of all civic rights : trouvent ainsi prives de tout droit civique ; 6. Mindful that one of_ the major concerns of 6. Constatant que le maintien et le renforcethe Council of Europe is to preserve and strengthen ment de la democratic et des droits civiques des democracy and civic rights in member states ; citoycns dans les Etats membres constituent lune des préoccupations majeures du Conseil de ?Europe ;

108 Bilaga 11

Recommendation 95! Recummandalion 951

7. Emphasising the importance it attaches to 7. Soulignant ?importance quelle attache aux the rights guaranteed by the European Conven- droits garantis par la Convention européenne des tion on Human Rights and the First Protocol Droits dc lHomme et le premier Protocole addithereto. particularly freedom of expression. free- tionnel. notamment la liberté dexpression. la dom of peaceful assembly and freedom of associ- liberte de réunion pacifique et la liberte dassoation. as well as the obligation for member states ciation. ainsi que lobligation des Etats membres to hold free elections at regular intervals ; dorganiser regulierement des elections libres ;

8. Believing that steps should, therefore. be 8. Etant davis quil faut done faire en sorte que taken to ensure that every national of a member tout ressortissant dun Etat membre ait la possistate is able to exercise his political rights, at bilite d‘exercer ses droits politiques. tout au moins least in his country of origin. when he resides in dans son pays dorigine. Iorsquil reside dans un another Council of Europe member state, autre Etat membre du Conseil de lEurope. 9. Calls on the governments of Council of 9. invite les gouvernements des Etats membres Europe member states to facilitate and not pre- du Conseil de lEurope å faciliter et å ne pas vent or hinder, by administrative measures. par- empecher ou entraver. par des mesures administicipation and the free exercise of voting rights tratives, la participation et le libre exercice du from their territories by other member states’ droit de vote. å partir du territoire soumis å leur nationals in elections and referenda held in the juridiction. des ressortissants dun autre Etat countries of origin of those nationals ; membre aux elections et referendums organises dans le pays dorigine de ces derniers ; 10. Recommends that the Committee of Ministers : 10. Rccommande au Comite des Ministres : a. support the Assemblys appeal to member a. dappuyer lappel de l‘Assemblee adresse states‘ governments regarding the free exercise of aux gouvernements des Etats membres en ce qui the voting rights of other member states’ conceme le libre exercice du droit de vote des nationals ; ressortissants des autres Etats membres ; b. study the most appropriate instrument for b. détudier linstrument le plus approprie establishing a European legal guarantee of the pour une garantie juridique europeenne du libre free exercise of the voting rights of member states’ exercice du droit de vote des ressortissants des nationals living in another member state ; Etats membres residant dans un autre Etat membre : t‘. consider the possibility of hannonising c. d‘examiner la possibilite de lharmonisamember states‘ laws in the interests of maintain- tion des legislations nationales en faveur du maining the voting rights of their nationals living in tien du droit de vote des ressortissants des Etats another member state with regard to nation-wide membres residant dans un autre Etat membre en elections and referenda. especially with a view to ce qui conceme les élections et referendums orgaenabling votes to be cast by post or through nises á Iéchelon national. notamment en vue de diplomatic or consular missions ; Vintroduction de la possibilité de voter par voie de correspondance ou par rinterrnediaire des representations diplomatiques ou consulaires ; d. envisage. if appropriate, the drawing up d. denvisager. le cas echeant. Felaboration of a protocol to the European Convention on dun protocole additionnel a la Convention euro- Human Rights whereby member states would peenne des Droits de ll-lomme par lequel les undertake to respect such voting rights for their Etats membres sengageraient á respecter ce droit nationals living in another member state and de vote de leurs ressortissants residant dans un refrain from hindering the exercise thereof by any autre Etat membre et sinterdiraient dentraver, measure whatever. par quelque mesure que ce soit. l‘exereice de ce droit de vote.

II92°9

i sou 1984:12 109

Sven Reinans 1983-10-06 12 Bilga

Utvandringen av svenska medborgre åren 1968-1982 och utlandssvenskarnas valdeltagnde år 1982

Inledning

Denna undersökning har utförts på uppdrag av 1983 års rösträttskanmittê för att belysa utlandssvenskarnas utnyttjande av sin möjlighet att deltaga i det svenska riksdagvalet genom att annäla sig till den särskilda röstlängden. Undersökningen är utförd genom en samkörning av statistiska centralbyråns (SCB:s) över in- och register utvandrade samt ett register från riksskatteverket (RSV) över samtliga. utlandssvenskar som hade rösträtt vid 1982 års val. Vilka frågor som tas upp i undersökningen bestäms av de uppgifter som finns tillgänglig i registren. Den tekniska bearbetningen har utförts av SCB.

Rapporten innehåller tre avsnitt: I det första beskrivs undersölmingsförfarandet, i det andra länmas en översiktlig redogörelse för utvandringen av svenska medborgare från Sverige åren 1968-1982 och i det tredje avsnittet slutligen lämnas resultaten av sambearbetningen av befolkningsregistren med röstlängden för utlandssvenskarna. Statistiska uppgifter om utlandssvenskarnas valdeltagande från och med 1968 års val finns i publikationerna Allmänna val för varje valår. Redovisningen avser antalet röstande fördelade på bosättningland och kön. Uppgifter motsvarande dem som läznnas i denna undersölming för 1982 års val finns tidigare ej tillgängliga.

l. Undersc1min@fcSrfarandet

Hösten 1967 lades folkbokföringen i Sverige om till ADB. I samband därmed lades även rutinerna vid av framställningen befolkningsstatistiken vid SCB om. Detta innebär att det från och med år 1968 finns olika uppgifter om förändringar i befolkningen, t ex in- och utvandring, lagrade på ett lättbearbetat sätt och i ett mera fullständigt skick än för tidigare år. Bearbetningrna som har för denna gjorts undersökzning omfattar av denna anledning endast tiden från och med år 1968. Röstlängderna för 1982 års val framställdes den l juni 1982. Denna tidpunkt har därför valts som slutpunkten för bearbetningar-na. Detta täcker en period av nästan 14,5 år.

Syftet med undersökningen har varit att skapa ett register över alla svenska medborgare som har utvandrat från - och inte återkommit - för att sedan Sverige genom att jämföra med de personer som är upptagna i den särskilda röstlängden se vilka kategorier utvandrare som registrerar sig för rösträtt, vilket år de har utvandrat etc. Genom sambearbetning av de årliga ut- och invandringsbanden tog: ut samtlig. personer som någon gång under tiden den T

110 12 Bilaga

som januari 1968 - den 1 juni 1982 har registrerats utvandrade från och vid minst en utvandring har Sverige varit svenska medborgare. För alla dessa personer tog: med uppgift om samtliga registrerade in- och utvandmed årtal cm medborgrskap, civilstånd och ringar vid den senaste utflyttningen, bosättutflyttningsland före den sista utflyttningen, uppgift om ningslän eventuell naturalisering under tiden 1967-82, ålder och kön. om civilstånd och bosättningslän har inte Uppgifterna i undersökningen. Medan den löpande befolkutnyttjats ningstatistiken avser flyttningar - d v s en person som ut från Sverige två gånger under ett och samma år flyttar förekommer två i statistiken - avser gånger uppgifterna i denna undersökning personer som någon äng under den undersökta har emigrerat. Den som överförts till perioden behandlas på samma sätt som den som obefintligregistret utflyttat. Vad som har hänt före år 1968 vet vi inte, ut endast en áng under åren en person som har flyttat 1968-82 kan naturligtvis tidigare ha varit utflyttad. Vi kan naturligtvis inte heller veta vad som har hänt efter den sista utflyttningen. vederbörande kan ha avlidit eller blivit utländsk medborgre (och eventuellt förlorat sitt svenska med fortfarande ingå bland dem

medborgarskap)

som i undersökningen kallas för utvandrade svenska

medborgare.

Vid den följande sambearbetningen med registret över i den särskilda röstlängden kunde en del av dessa personer inte återfinnas bland dem som har utvandrat efter personer år 1968. Dessa antas ha utvandrat före år 1968. Eventuella i utvandringbanden kan alltså få effekten felaktigheter att en person san registrerats i den särskilda röstlängden anses utvandrad före år 1968. Av allt att döma är sådana felaktigheter så. få att de inte påverkar resultaten.

Det bör påpekas att vi i undersökningen endast kan följa sådana in- och utvandringar som resulterar i ändringar i kyrkobokföringen. En person som har utvandrat kan sedan naturligtvis besöka Sverige och även bo här lång perioder utan att bli Kyrkobokförd. Enligt huvudregeln krävs för att en person skall anses utvandrad att den avsedda vistelsen i utlandet är minst ett år. På. motsvarande sätt som invandrare endast personer som avser att registreras vistas minst ett år. Dessa har dock i Sverige regler delvis satts ur spel för dem som flyttar från och till Danmark och Norge genom överenskommelsen om gemensamt nordiskt flyttningsbetyg från år 1969. Överenskanmelsen till att undvika att en person kan vara skriven i syftar tvâ nordiska länder Enligt överenskommelsen är på en gång. det invandringslandet som avgör om en flyttning har ägt rum eller inte. Eftersan man i Danmark anser invandring föreligg. redan om den avsedda vistelsen ä 3 månader, och år i Sverige och Finland) kan i Norge 6 månader (mot ett

i soU 1984:12 Bilaga 12 111

personer som kortvarigt flyttar till Danmark resp Norge bli avregistrerade som utvandrare i Sverige trots att de enligt de svenska reglerna inte borde betraktas som personer som kortvarigt flyttar till Danmark resp Norge bli avregistrerade som utvandrare i Sverige trots att de sådana.

2. Allmänt om utvandringen av svenska medborgare under år 1968-1985

Under tiden från den l januari 1968 till den l juni 1982 har 113 & utvandringar av svenska medborgare registrerats. Dessa utvandringar har registrerats for 104 200 personer, d v s det är ovanligt att en person har utvandrat mer än en äng under den undersökta perioden. Som framgår av tabell 1 gäller detta mindre än 10 procent av utvandrarna. Skillnaderna mellan könen och mellan olika åldrar är mycket liten (bland de riktigt unga är det av naturliga skäl en mindre andel som har utvandrat flera sénger)-

Tabell l Under tiden den l januari 1968 - den l juni 1982 utvandrade svenska medborgre efter kön och antalet registrerade utvandrinyr.

Antal registrerade Main Kvinnor Båda könen utvandringar Antal ;i Antal s! Antal 96

l 44500 91 ,4 51000 91 ,9 95500 91,7 2 3800 7,8 4100 7,4 7900 7,6 5 eller fler 400 0,8 400 0,6 700 0,7 Samtliga 48700 100 55500 100 104200 100

Högsta antalet registrerade utresor hade en kvinna med 9 utvandringar under perioden. Detta fall liksom alla andra med exceptionellt höga antal utvandringar gällde (åtminstone sista gångn) utvandring till Danmark eller Norge. Förmodligen sammanhänger detta med den tidigare beskrivna regeln som gör att även korta vistelser i Danmark eller Norge kan medföra att utvandring registreras.

Av de totalt 104200 utvandrade personerna hade 42400 personer återkommit till Sverige före den l juni 1982. En majoritet, 60 9G, tillsammans 61800 personer, hade inte kommit tillbaka. Av dessa var 50900 i en sådan ålder att de kunde ha rösträtt år 1982. Se tabell 2.

112 12 SOU 1984-:12 Bilaga

Tabell 2 Åren 1968 - 1982 utvandrade svenska medborgare efter kön och ålder (år 1982) som inte har återkommit under perioden.

Efter ålder i absoluta I procent av samtliga

Båda könen 10900 50900 61800 59 , 6 59, 2 59, 3

Det är alltså dessa 50900 personer som senare i denna rapport anses utgöra utlandssvenskarna och som kan tänkas sin rösträtt i Sverige. I realiteten har vilja utnyttja ett (litet) antal av dem avlidit (det kan naturligtvis

väl röra sig om kanske 1000 personer) och ett förmodligen

större antal har fått annat medborgrskap. Detta kan vi dock inte se i vårt material.

Eftersan dels fler vwma kvinnor än män utvandrar, dels männen oftare återinvandrar finns det en kvinnlig övervikt bland de potentiella utlandssvenska väljarna. Kvinnorna utgör 57 % av samtliga.

För de personer som har utvandrat två eller fler énger att i materialet se hur tid som har är det möjligt lång förflutit mellan de två utvandringrna.. Genomsnittet men spridningen är mycket stor från l-2 ligger på 5,4 år, år och upp till 10 år mellan flyttningarna. För dem som har flyttat tre gånger har det i genomsnitt gått 7,6 år mellan den första och den tredje utüyttningen.

svenska finns en För personer som har blivit medborgare anteckning i personbanden om årtalet för naturalisationen från och med år 1967. Det är alltså möjligt att i olika urskilja de personer som har personregister naturaliserats sedan dess. Bland alla. utvandrade svenska medborgare under åren 1968-1982 var 7 ?å naturaliserade sedan år 1967. Bland de naturaliserade är det fler män än kvinnor som utvandrar.

Vi vet inte det tidigare medborgarskapet för de naturaliserade. Andelen naturaliserde varierar kraftigt mellan olika utvandringsländer, och ar mycket hög för några länder varifrån ett större antal invandrare har kanmit till Finland, Grekland och Jugoslavien. Det är Sverige: att anta att det i stor utsträckning är frå/g om rimligt rnedborgre i dessa länder. Se tabell 3. tidigare

311aga 12 113

Tabell 3 Åren 1968-1982 utvandrade svenska medborgare som

blivit naturaliserade sedan år 1967.

Utvandrings- Män Kvinnor Båda könen land Antal I procent Antal I pro- Antal I procent av samt- cent av av samtliliga ut- samtli- ga utvandvandrade ga ut- rade vandrade

\ 114 Bilaga 12 x Av alla sedan svenska - d v s 1968 utvandrade medborgare alla presumtiva utlandssvenska väljare i denna undersök- - naturaliserade sedan Närmare ning är 9,2 procent 1967. en tiondel av utlandssvenskarna utgörs alltså av naturaliserade vilket är betydligt fler än deras andel av befolkningen, (3 procent för alla åldrar). Andelen som ej återvänt bland de naturaliserade sedan 1968 är 60,9 procent mot 59,3 procent för samtliga utvandrade svenska medborgare. Antal utvandrade naturaliserade var emellertid mycket låg i början av perioden, helt naturligt då. endast sådana som naturaliserats från 1967 ingår. Eftersom betydligt fler är kvar i utlandet bland de senaste årens utvandrare än av dem som utvandrade i början av perioden (se figur l) tyder resultaten i denna undersökning på att de naturaliserade hittills snarast har återvänt till Sverige i större utsträckning än infödda svenska medborgare. Andelen som har återvänt varierar mellan olika länder. Andelen återvändare är lägre t ex från de nordiska länderna, men eftersan materialet inte finns uppdelat på olika utvandringsår är det svårt att säga om en sådan skillnad är reell eller beror på att den nordiska utvandringen av naturaliserade har ägt rum senare.

3. Registrerade i särskild röstlängd

Elnligt de bearbetningar som gjorts för denna undersolming hade 16860 utlandssvenskar annält sig till den särskilda röstlängden. Av dessa återfanns 12871 i vårt register över utvandrade svenska rnedborgre åren 1968-1982. Närmare en fjärdedel av de registrerade återfaxms således inte och får antas ha utvandrat före år 1968. Bland dessa som har utvandrat tidigt och som har upptagits i särskild röstlängd, är det betydligt fler kvinnor än

Bland de registrerade till särskild röstlängd återfanns 25 individer vilka hade okänt utvandringsland i SCB:s register och 69 individer som inte var registrerade som utflyttade utan överförda obefintligregister. Vidare fanns 37 individer som enligt SCB:s register hade återkommit till Sverige, men enligt RSVs register fanns i utlandet. Alla eller en del av dessa kategorier är uteslutna ur en del av tabellerna i det följande. Detta innebär att summa röstberättigade varierar något mellan olika tabeller, men skillnaden är liten och kan inte påverka tolkzningarna av resultaten.

Som framgår att tabell 4 är spridningen mycket ojämn mellan de olika utvandringåren från år 1968 och framåt. Det är visserligen flera anmälda bland de senaste årens utvandrare, men skillnaden i förhållande till tidigare ut-

vandringår är inte särskilt markant. (Observera att

uppgiften för år 1982 gäller endast fem månader fram till

Bilaga 12 115

den l juni då röstlängden upprättades).

Att benägenheten att anmäla sig till särskild röstlängd är ungefär densamma oavsett utvandringår framgår tydligt av figur l och 2. Figur l visar dels hela antalet

utvandrade svenska medborgre (enligt avsnitt 2) från år

1968 och framåt, dels antalet som inte har återinvandrat till Sverige fram till den 1 juni 1982 och dels antalet registrerade i särskild röstlängd bland dessa. Eftersom många återinvandrar efter ett par års vistelse i utlandet är andelen återinvandrade liten de första åren. Efter 7-8 år har drygt hälften återvänt och andelen återvända förändras endast litet senare. Av alla kvarvarande utlandssvenskar är det ungefär en fjärdedel som har anmält sig till särskild röstlängd, och denna andel är i stort sett oförändrad mellan olika utvandringsår. Se figur 2.

_ Bilaga12 117

Visserligen ligger kurvan i figur 2 ett par procentenheter högre för de senaste utvandringâren, än för tidigare år, men skillnaden är således mycket liten och kan delvis förklaras av att bland de tidigare utvandrade förmodligen finns fler avlidna. och personer san valt att bli utländska medborgare.

Tabell 4 Utlandssvenskar som har registrerat sig i särskild röstlängd år 1982 efter utvandringsår och kön.

Man Kvinnor Båda. könen

Antal 3 Antal % Antal 3

1967 1335 18, 4 2654 27, 6 3989 23,7

118 Bilaga 12 sou 1984:12

35 30 25 - 20. 15 10

1968 69 7b 75 72 75 74 75 7é 77 78 79 80 83 1982

Figur 2 Andelen (96) registrerade i särskild röstlängd av under åren 1968-1982 utflyttade svenska medborgare efter utvandringår och kön.

- . sou 1984:12 Buaga 12 119

Tabell 5 Åren 1968-1982 utvandrade svenska medborgare som är upptagna i särskild röstlängd 1982 efter utvandringsland och bosättningsland 1982.

Utvandrings- Män Därav % Kvinnor Därav % Båda Därav % land i samma i samma könen i samma land 1982 land 1982 land

X) Inklusive okänt och till obefintlighetsregistret.

120 12 Bilaga

Om andelen anmälda till särskild röstlängd varierar endast lite mellan olika utvandring-når är skillnaderna mellan olika utvandringsländer stora.

I undersökningen har vi uppgifter om utvandringsland för samtlig utvandrade under åren 1960-82. För dem som har i särskild röstlängd har vi även en uppgift registrerats år 1982. För det stora flertalet är om bosättningsland utfiyttningsland och bosättningsland detsamma. uppgivet För 13 % uppges dock olika länder, se tabell 5. Eftersom om antalet utvandrade svenskar finns endast uppgifter efter utflyttningsland har bearbetrxingen i det följande skett efter utflyttningsland och inte efter genomgående år 1982. Siffrorna i det följande kan bosättningsland således avvika från den länderfördelning som något återfinns i den officiella valstatistiken.

I tabell 6 visas antalet registrerade utvandrade (som inte återvänt) sedan år 1968 samt antalet och andelen registrerade i särskild röstlängd efter utvandringland och kön. För de nordiska länderna, Nord-Amerika och Oceanien redovisas mycket låga andelar registrerade, medan några länder i Väst-Europa, Syd-Amerika och Asien har hög. andelar.

De för rösträtt anmälda utlandssvenskarnas åldersfördelning visas i tabell 7. Ungefär hälften av de röstberättiär i 30- och 40-årsåldern. Andelen gade utlandssvenskarna och framförallt är liten. Man kan pensionärer unga väljare märke till att bland de yngre är kvinnorna i lägga medan det bland de äldre finns fler manlig. än flertalet, kvinnliga väljare anmälda. Detta beror både på. att fler män än kvinnor har utvandrat (utan att betydligt återvända) och att männen registrerar sig oftare. Det finns starka variationer i éldersfdrdelningn mellan olika länder.. Bearbetningrna i denna undersökning har skett efter utvandringland, inte bosättningsland vid valet 1982. Tabell 8 som visar de för rösträtt anmälda utlandssvenskarna efter ålder i ett antal länder omfattar av denna anledning endast personer utvandrade från Sverige åren 1968-1982. Speciellt andelen pensionärer varierar mellan olika länder och utgör nästan hälften av kraftigt alla för rösträtt anmälda bland dem som utvandrat till Till hade utvandrat 38 procent av alla i Spanien. Spanien åldrarna över 65 år 1982. Relativt mång. pensionärer finns även i Frankrike och Schweiz. 48 procent av de utlandssvenskar med rösträtt som utvandrat till Spanien var över 65 år gmla 1982.

SOU 1984-:12 Bilag. 12 121

Det finns skillnader i andelen anmälda efter ålder, se figur 3. Bland de yngre är andelen anmälda mycket lägre. Detta gäller för båda könen nen inte för alla utvandringländer. I figur 4 visas andelen anmälda efter ålder för några utvalda länder. De nordiska länderna (i figuren

representerade av Finland och Norge) ligger i botten och

har kurvor som knappast alls är korrelerade med åldern. I toppen ligger bl a Frankrike och Schweiz med :mycket högre allmän nivå och en markerad steg-ing mot högre åldrar.

122 Bilaga 12

Tabell 6 Åren 1968-1982 utvandrade svenska medborgare efter kön och utvandringsland samt antalet och andelen registrerade i särskild röstlängd.

Utvandringsland Män Kvinnor Båda könen

UTV ni’sfB z UTV nästa z up, R5573‘ uvRIsA NORDEN 5772 050 15 6530 1009 15 12302 1859 0;xRAvDANMARK 1979 270 14 2636 304 15 44,15 662 FINLAND 1391 249 1a 1200 232 1a 2671 401 nous: 2375 31a 13 2565 390 15 2,940 no EUROPAoron NORDEN 7996 3352 42 13275 4100 31 21271 7532

S105?-BRITANNIE 903 354 36 2311 461 20 3294 015 TYSKLANDFöRB 1704 590 35 3020 626 27 4732 1416

SAHTLIGALÄNDER 22032 5004 27 20077 6950 24 50909 12034 25

Bilaga 12 123

10 ‘

b min år- 150- ‘-:b- \ir- §b- Öc-

5)“ Sk- lår-fb..

-1-(LN-‘I-‘I 4-: -n .nu -~49 vn -ri »U1 -L9 Ålder

Figur 5 Andelen ($9) registrerade särskild röstlängd av

_i

svenska medborgare utvandrade åren 1968-1982 efter kön.

124 Bilaga 12

Schweiz Frankrike

.za \

-,_\ Tyskland (BRD - Finland

Norge

(n-ms- 56- ss- 0- Hr- 8:0- xÅs- so- Cs-

fgro

Ii-

JH 4‘! -W «sq -~s~\ -n -n -gq ~11-Om-0).‘!

4 Andelen (%) registrerade i särskild röstlängd av Figur svenska medborgare utvandrade till vissa länder åren 1968- 1982 efter ålder år 1982.

Bi1aga12 125 Tabell 7 Utlandssvenskar med rösträtt år 1982 efter kön och ålder.

60-64 635 8,8 632 6,6 1 267 7,5

U Röstberättagade första gången 1982

Tabell 8 Åren 1968-1982 utvandrade utlandssvenskar med rösträtt år 1982 efter och ålder A utflyttningsland 1982.

Utflyttningslaxfl Antal Därav i procent i åldern 1 8-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-

Samtliga 12749 4,5 20,7 35,2 14,0 11,7 13,9 Därav

126 Bilaga 12

Skillnader mellan olika utvandringländer finns även efter utvandringsår. I tabell 9 visas enbart de som är registrerade i särskild röstlängd efter när de (senast) hade utvandrat från Sverige.

När rösträtt vid riksdagsval infördes för utlandssvenskar inför valet år 1968 gällde den endast de personer som hade varit kyrkobokfdrda i Sverige något av de fem närmaste åren före valåret. Vid valet år 1976 ändrades detta till sju år och sedan togs gränsen bort helt och hållet. Indelningrna i tabell 9 motsvarar delvis dessa två tidigare regler. Procentkolumnen långt till höger visar alltså hur stor del av de röstberättigade som hade haft rösträtt även med 5-érsgréainsen och nästa kolumn till vänster visar hur måna som hade tilllccmmit om 7-årsregeln skulle tillämpas. Samma uppgifter återfinns i tabell 10. År 1973 hade 3875 utlandssvenskar anmält sig till särskild röstlängd och år 1976 (då I-årsgränsen

gällde) 7096. Antalet anmälda vid 1982 års val som

uppfyller dessa krav var större än vid de angivna valen, men den stora stegringen av antalet anmälda utlandssvenskar har åstadkommits genom att äldre utvandrare har anmält sig i lika stor utsträckning som senare utvandrare: inte genom en högre mobilisering bland de senast utvandrade.

Av de Utlandssvenskar som enligt undersökningen uppfyller ålderskraven för att anmäla sig till särskild röstlängd finns 2000-3000 personer som har utvandrat före 18 års ålder och har uppnått rösträttsåldern först i utlandet. Anmälningfrekvensen i den gruppen är mycket låg, ca 15 procent.

sou 1984:12 Bilaga 12 127 Tabell 9 Utlandssvenskar som har registrerat sig i särskild röstlängd

Tabell 10 Antalet (och andelen) bland de i särskild röstlängd upptagna personerna som år 1982 hade uppfyllt olika regler för senaste lcyrkobokföring i Sverige.

Tänkt gräns Vän Kvinnor Båda könen

Antal så Antal % Antal si

Ingen gräns 7239 100 9621 100 16860 100

128 Bilaga. 12

Det har tidigare påpekats att nästan en tiondel av alla 1968-1982 utvandrade svenska medborgare som ej återvänt var naturaliserade sedan 1967. Andelen naturaliserade bland de för rösträtt anmälda är betydligt lägre, 3,7 procent. Benägenheten att annála sig för rösträtt i Sverige är således betydligt lägre, ca 10 procent mot 26 procent (se tabell ll) bland de naturaliserade sedan 1967 än bland de övriga. En mycket stor del av de för rösträtt anmälda naturaliserade har utvandrat de senaste åren, men detta motsvarar utvandringsmönstret för de naturaliserade och innebär inte att benägenheten att anmäla sig är större bland dem som utvandrat nyligen. Andelen naturaliserade av alla utlandssvenskar med rösträtt varierar kraftigt mellan olika länder (tabell 12). Av alla utlandssvenskar med rösträtt i Finland var över 30 procent personer som fått svenskt medborgarskap sedan 1967.

Tabell 11 j För rösträtt anmälda utlandssvenskar utvandrade åren 1968- 1982 fördelade på personer som erhållit svenskt medborgarskap genom naturalisation sedan 1967 och övriga.

Röstberättigade Röstberättigade

129 311% 1 3

RIKSSKATTEVERKETS EREVRCBTIHNGSMATERIAL (valsedlarna har utellémnats)

130 Bilaga 13

II

INNERKUVERT

för med

röstning

valsedelsförsändelse

Anvisningar Pådetta kuvertfår inte görasnågonanteckningellernågotmärke.Väljarenskallsjälvläggain sin valsedeli dettakuvert.EndastEN valsedelskallläggasin i kuvertet.Valsedelnfår INTE vikas.Därefterskall viljan-enläggain dettakuverttillsammansmedövrigainnerkuveni eu Ylterkuvert för valsedelsförsändclse. Av yuerkuvertetstax: framgårhur valsedelsfiirsinddsen skallanordnas. j

i i i i Bilaga 13 131

YTTERKUVERT FÖR BREVRÖSTMNGSFÖRSÄNDELSE

V

AUSSENUMSCHLAGFUR BRIEFWAHLSENDUNG

Fönäkran avvälieren Veniehevungde: Wiihlers Härmedförsäkrar jagpåhederochsamvete Hiermitversichere ichaufEhreundGewimn, -ett ieqsjälvför varjeveljegdeltari herlagtin envalsedel i ett -dassich für iedeWahl,an der ich teilnehme,einenStimminnerkuvertsamti närvaroav nedanstående vittnenlagtin zettelin einenlnnenumschleg gelegtunddenlnnenumschleg/ innerkuvertet/-kuvenen i detteytterkuvert,vilketjagdärefter die Innenumschläge in Gegenwartder unten genannten tillslutit. Zeuøenin diesenAussenumschlag gelegtunddiesendanech haranordnat;i Förbundsrepu- verschlossen habe. -att brevröstningsförzändelsan blikenTyskland. -dessdie u. , in der ,. *nu r* - -lundfeniggestellt wordenist.

(Datum)7 Wäl-jarens namnteckning) (Unterschrift desWähien) (Personnummer) (Geburtsiehr, -monet, -teq,Kennzahl)

VittnenesinfYI (OBS! Tvåvittnen) Besoheinigung der Zeuuen(Merkenzzwei Zeugen) Härmedintygarvi att vålierenegenhändigt undertecknat ovan- Hiennitwird bescheinigt, dassderWihlardieobigeVersichestående försäkranochatt någotförhållande somstridermotde rung eigenhñndig untenchrieben hat und dassun: keirwriei uppgiftersomväljarenovanharlämnatinte är käntför oss. Umstlinde bekenntsind,diedenobigenAuskünftende:Wimen zuwidedaufen.

WittnetsnamnteckningW (UntmchruftdesZeugen)7 (VittnetsnamnteckningF(Unterschrift de:ZeugonP

(vittnet: adress)(Anxchriftde:Zeugen) (vittnet: adress)(AnschriftdesZeugon)

l Härangesdendagdåbrevröstningsförsândeisen anordnats. 1 Hiarist dasDatumder Fertigsteiiung derBriefwehlsendung får inte skeförräntidigast24 dagerföre valdagen. anzuoeben. Die Fertigsteiiung darf fruhestens 24 Tagsvor

:Detta demWehiteg eriolgen.

Väljarens makeellerbarnellermakens barnfårejvaravittne. Vittneskallhafyllt 18âr. 2DerEhegatteoderdie KinderdesWählersoderdie Kinder seinesEhegattendurfen nicht Zeugensein.Dia Zeugen mustendas18.Lebentjahr vollendethaben.

132 Bilaga 13

:ou:Em...n zmnmzxom

.:ou:Em:_u

å

:E.3¢m§

fiance

måna...

än_

mu._._:uzz_

._ouc8n\o._a_u:mm<

.mao

l “in LOVLASHW5|?l|“-‘O

Bilaga 13 133

VAL information

1982:3

Försöksverksamhet med

brevröstning

Röstmottagningharvid tidigareval kunnatgenomförashosdesvenskautlandsmyndigheternautan någrainvändningarfrån andrastatermedundantagför Schweiz.

ÅvenFörbundsrepublikenTysklandharför entid sedantillkännagettatt manintetilllåterröstmottagningvid utlandsmyndigheterinomlandet.Manhardock ingainvändningar mot att utlandsmyndighetermedverkarvid s k brevröstning.Medanledninghäravharen lagom försöksverksamhet medbrevröstningi FörbundsrepublikenTyskland(SFS1982: 414) utfärdatsden10juni 1982.Lageninnebäratt ett nytt röstningsförfarande, s k brew röstningskalltillämpasvid 1982årsallmännaval.

Brewöstningsförfarandet innebäri korthet följande.

o Väljarenläggerför varjeval självin sinvalsedeli ett innerkuvert

0 I närvaroavtvâ vittnen läggerväljareninnerkuvertet/eni ett särskiltytterkuvertför brevröstningsomundertecknasavväljarenochvittnena OYtférkuvertetläggstillsammansmedväljarensrörstkort i ett särskiltomslagskuvert

I Omslagskuvertet lämnasför postbefordrandirekt till berördvalnämnd

Förutsättningarför brevröstningär att väljaren - någongångunderperioden26 augustitill 18september1982befinnersigi FörbundsrepublikenTyskland,varmedi detta sammanhang ävenavsesVästberlin,ochdär iordningsställerbrevröstningsförsändelsen - använderdespeciellakuvertrn m somriksskatteverket(RSV)fastställtför brevröstningsförfarandet - harröstkort

För brevröstningerforderligmateriel(kuvert,valsedlarochanvisningar)tillhandahålls delsav RSV,delsavflertalet svenskautlandsmyndigheteriFörbundsrepubliken Tyskland.Väljaresomenligt 1982årssärskildaröstlängdär bosattai FörbundsrepublikenTysklandkommargenomRSV:försorgatt i mitten avaugusti1982förses mederforderligmaterial.Övrigaväljarekanantingenpersonligenhämtaellerbeställa brevröstningsmateriel från RSVellerutlandsmyndigheterna i FörbundsrepublikenTyskland.

Väljarebosattai Schweizhartidigareröstathossvenskautlandsmyndigheterinågot grannland,däriblandFörbundsrepubliken Tyskland.Dessa väljarekan nu användabrevröstningsförfarandet underförutsättningatt röstkortettasmedsamtatt försändelsen V därifrån.Åvendessaväljare iordningsställsiFörbundsrepubliken Tysklandoch avsänds Uln kommeratt tillställasbrevröstningsmateriel genomRSV:försorgi mitten avaugusti.

7317 RSV

Ulgnvom Postadress melon RIKSSKATTEVERKET 5-171 94 SOLNA 08-9815 20 Valsektionen

134 Bilaga 13

RIKSSKATTEVERKET (RSV)

Valsektionen

ANVISNING FÖR BREVRÖSTNING I VÄSTTYSKLAND

Q For varje val lägger du i avskildhet Ytterkuvert V läggs tillsammans med rösten ovikt valsedel i innerkuvert II —en kortet i omslagskuvertet. Observera att valsede per kuvert. röstkortet mäste vara med.

O I närvaro av två vittnen lägger du in- Sedan skickar du brevröstningsförsändelnerkuvertet/-kuvêrfen i ytterkuvert V för sen med post till Valnämnden. Försändelbrevröstningsförsändelse och tillsluter sen måste vara poststämplad i Förbundsytterkuvertet. republiken Tyskland eller Västberlin senast lördagen den 18 september och va- Datera(:) och skriv under(:) den försäkra FrammeHos valnamnaen senast tisdagen ran som finns på kuvertet. den 21 september 1982. Anteckna ditt personnummer(). Du svarar själv för att försändelsen kom- O De tvâ vittnena skriver sina namnteck- mer till rätt valnämnd och inom angiven n1ngar@ och adresser . tid. Formen för postbefordran (vanligt brev, rekommenderadförsändelse mm)av- På kuvertet står vilka som inte får vara Se till att försängör du därför själv. vittnen. delsen fir riktigt frankerad så att den verkligen kommerfram till Valnämnden. O Pâ det gula omslagskuvertet skriver du valnämndens adress (se röstkortet) samt ditt namnoch din adress som avsändare.

YTTERKUVERT FÖRBREVRÖSTNINGSFÖRSÄNDELSE AUSSENUMSCHLAG FURBRIEFWAHLSENDUNG V Férsikran avváliamn Verxiclvevung desWählers Manned lormuav pgplheder ochsamveie Hieimi: veisicrieie ich.mlEm:undGowmen, -aujagsgalv lorvarje ut ;agdeltar i harlagtmenvalsedel I en -dass ichlurieøeWahl, anmi ichieilnenme, einen Summinnaikuven mmi nar-mo avnedanstående munen ugxin um: ineinen Iununumscmag gulegt unddenlnnenumschlagl inmiuuvønL . Idunyneikuuii, varmjag«mm: die Innenumscnlage m Gegenwm deruniengcnanmen nuslum. zaugan indiesen Åussenumschlng geleqi unddnesen aanacn -au har | rubs. buken Tyskland, -dass di: Brielwahlundung mduBundnripübllk Deutsch land Ielhggeslelll wctden m.

eiáéfiiiri des wame/s á mu:-mon.3u, ng,Knnnzahl) Vinnenzs intyg(OBSITvåvittnen) Bescheinigung du Zeugen [Merken: ZweiZeuqen) Hamved intygar VIanvaliaren egenhändigt undertecknar ovan I-Immit wirdbuchsnmql, dass duWahlnr dieomg:Versiche- :dunde eomkian och.mnågot lorhållandø som smdtr motde rungeiguuhandno untorschnebon nu unddas:umkomme: uppgiher :omvaliaren ovan harIamnm m!!arkamlo:ass. Umsnnde bekanm sind, diedenobngm Auskünhen de:Wahlerizuwidetlauien

l\/nilneis'n3mEiuéIuiiH§)'3'lUi:Iii§EIiviV d§s2éii9é?\)'7" (Vuui'eh naivimecknnr\g\7 H séhiihøes Zeugeni? A i i i\i.ii'r\?{s' a£1ress')-i}'a'}{:'é§r{r'iv'« aa;2‘..:.;..;;s” tvihnexs adress) m;;e...;«.‘a.; zeiigein

Maianges aendaguauieviosiningsraisiiiiaensen anoiaiiais Hue:.sidasDamm deiFeiiigsiesuung deiaiiaøwamsonaung Dena färim:skeloiiannuagasi 24dagar voi.valdagen anzugeben Die umgnelmng oar!nunemm 24Tage v0! 7vanaiens make eneibarn euei makens barn taiejvara vnllne dem Wahllag ein-ingen. Vinn:skall halvlll13lr. ‘ DerEnegane oderdue Kunder deswameis Od!!due Kimi seincs Ehegauan dürleniiiciiizeugen sem.omZeugen munen ms18.Lebensjahr vollendel habon,

Obs! Alla uppgifter mäste fyllas i; annars underkänns försändelsen.

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

Sociala aspekter på regional planering. I. Värdapappersmarknaden. Fi. Domstolar och eko-bron. Ju. Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. Fi.

S°E‘..°’.."5"."-’."

Sektorstudiar. LU 84. Bilagedel l. Fi. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. Fi. Långtidsutradningen. LU 84. Bilagedel 3. Fi. Näringstillstånd. Ju. Förslag till lag om kooperativa föreningar. I. Kompletterande motståndsformer. Fö. . Rösträtt och medborgarskap. Ju. Rösträn och medborgarskap. Bilaga. Ju.

..-

-x4._.._,.._.:,.,_.-,.

._..-..

Statens offentliga utredningar 1984

.Systematisk

förteckning

Justitiedepartementet Kommissionenmot ekonomisk brottslighet. I. Domstolaroch eko-brott. [3] 2. Näringstiilstånd.[8] 1983års rösträttskommitté. 1. Rösträtt och medborgarskap. [11] 2. Rösxrânoch medborgarskap.Bilaga.[12]

Försvarsdepartementet Kompletterandemotståndsformer.[10]

Finansdepartementet värdepappersmarknaden.[2] Långtidsutredningen.1.LångtidsutredningenLU84.Huvudrepport. [4] 42.Sektorstudiar.LU 84. Biiagedel1. [5] 3. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel2. [6] 4. Léngtidsutredningen.LU 84. Biiagedel3, [7]

Industridepartementet Socialaaspekterpå regionalplanering.[1] Förslagtill lag om Kooperativaföreningar.[9]

I

AllmännaFörlaget

ISBN 91-38-08161-1 ISSN 0375-25OX