Rullande fastighetstaxering m m : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

x

Kuüanöe»

› \ I ; I i\ a

n

faxering

i

m m

§0 [mä

Slufbefdnkande CN

fasfighefstoxeringskommifién

/5?

Statens offentliga utredningar

E§§ 1984:38 _ %

Finansdepartementet

Rullande

fastighets-

m m

taxering

Del 2

,I .v4 I \ 5 a): Å ’{‘5;l=)‘w° / w i å*

x v «:9 J. .,;-i5l.så*.ä 2 *"5“‘;

...- ~ :§”li”»i«-'3'v"7 . /

r *i

slutbetänkande av fastighetstaxeringskommittén

Stockholm 1984

Omslag Johan Ogdcn ISBN 91-38-08138-5 ISSN 0375-250X Minab/Gotab Stockholm 1984

Innehåll

Förkortningar A FÖRFATININGSFÖRSLAG B SPECIALMOTIVERING TILL FÖRFATININGSFÖRSLA- GET 47 Avd. I Bestämmelser om taxering av fastighet 47

18 kap. Förberedelser för taxeringen, m.m. . . 59 19 kap. De lokala skattemyndighetemas verksamhet 62 20 kap. Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m. m. Besvär 67 21 kap. Besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut

22 kap. Besvär över länsrätts och kammarrätts beslut

23 kap. Besvär i särskild ordning

24 kap. Övriga bestämmelser om besvär &

Fastighetstaxeringens 4 Statistiska uppgifter om fastigheterna . . . . . . . 103 5 Yttrande från lantmäteriverket med synpunkter på värde-

Översyn av reglerna om fastighetstaxering; konsekvenser för

byggnadsnämndema . . . . . . . . . 147 10 Alternativa regler för avrundning av taxeringsvärdena. 153 11 Kommitténs fastighetsprisundersökning. . . . . . . 155 12 PM angående beräknat behov av lokala och gemensamma fastighetstaxeringsnämnder. . . . . . . . . . . 179 13 Bedömning av lantmäteriverkets resursbehov vid rullande fastighetstaxering . . . . . . . . . . . . . . 189 14 Uppgifter från domstolsverket om antal besvär i fastighetstaxeringsmål . . . . . . . . . . . . . 191 15 Beräkning av kostnader för ett ADB-system för omräkning och för utskrift av underrättelser . . . . . . . 193 16 Beräkning av kostnader för lantbruksstyrelsens medverkan i en eventuell rullande fastighetstaxering 197

Förkortningar

APT 81 1981 års allmänna 1981 års AFT fastighetstaxering

FRU Förvaltningsrättsutredningen

FTF F astighetstaxeringsförordningen (1979:1193)

FTL Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

FIN Fastighetstaxeringsnämnd FTR Fastighetstaxeringsregistret

KL Kommunalskattelagen (1928:370) LMV Lantmäteriverket LSM Lokal skattemyndighet RSV Riksskatteverket SCB Statistiska centralbyrån

Författningsförslag

A

Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)‘ dels att 16 kap. 6-9 §§, 17 kap. 18 §, 18 kap. 15 §, 20 kap. 14-23 §§ och 25-32 kap. skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 16 kap. 2, 6 och 9 §§ samt rubriken närmast före 25 kap. skall utgå, dels att i 5 kap. 1, 2 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§ samt 11 kap. 5 § ordet taxeringsvärde i olika böjningsformer skall bytas ut mot basvärde i

motsvarande form, delsattlkap. 1,3,60ch7 §§,5kap.4 §,7kap.7 §,16kap. 1-5 §§,17kap. 1-4, 6-8,15,17, 20 och 25 §§, 18 kap. 1, 3-12,14, 22, 25, 29, 30, 32, 38 och 41 §§, 19 kap., 20 kap. 1, 2, 4,6,70ch 9-13 §§, 21 kap. 1 och 3-6 §§, 22 kap. 2och 4-7 §§, 23 kap. 1-3 §§, 24 kap. 1, 3, 4och 5 §§ samt rubrikerna till 1, 5,

16, 18 och 19 kap. och rubriken närmast före 17 kap. skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8-10 §§, 18 kap. 42-45 §§ och 19 kap. 8-21 §§ samt närmast före lkap. 1 och 7-9 §§, Senaste lydelse av 11 kap. 5 § 1980:149 18 kap. 1, 12, 22, 29 och 42 §§, 19 kap. 1, 4, 9, 15, 16, 18 och 21 §§ samt 16 kap. 6 § 1981:1119 20 kap. 1, 6, 10, 11 och 13 §§ nya rubriker av nedan angivna lydelse. - 16 kap. 7 § ”- 16 kap. 8 § Nuvarande ”lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 9 § ”- 20 kap. 23 § bestämmel- 25 kap. 1981:1119 1 kap. lnledande bestämmelser 1 kap. Grundläggande - 26 kap. ser ”- 27 kap. ”- 28 kap. ”- Allmänt am fastighetstaxering 29 kap. ”- 30 kap. 1 § ”- 31 kap. ”- Fastighetstaxering sker årligen vid 32 kap. rubriken närmast före avstämning, omtaxering och omräk- 16 kap. 2 § 1981:1119ning. rubriken närmast före Vid fastighetstaxering skall beslut Vid fastighetstaxering skall beslut 16 kap. 6§ 1981:1119 fattas om fastigheternas skatteplikts- fattas om fastigheternas skatteplikts- rubriken närmast före förhållanden och indelning i tax- 16 kap. 9 § 1981:1119 och indelning i tax- förhållanden rubriken närmast före eringsenheter. Vidare skall beskatt- eringsenheter. Vidare skall beskatt- 25 kap. 1981:1119.

8 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsnatur och taxeringsvärde be- ningsnatur, basvärde och taxeringsstämmas för varje taxeringsenhet. värde bestämmas för taxvarje Taxeringsvärde skall dock inte åsät- Basvärde och taxeringsenhet. tas fastighet, som enligt 3 kap. skall eringsvärde skall dock inte åsättas undantas från skatteplikt. fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

3§

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering skall

gälla under det taxeringsår då taxeringen skall åsättas i första instans.

Fastighetstaxering skall ske på skall

Fastighetstaxering ske på grundval av fastighets användning grundval av fastighets användning, och beskaffenhet vid taxeringsårets beskaffenhet och ägarförhållanden ingång. vid taxeringsårets ingång.

Avstämning 7§2

Allmän fastighetstaxering skall ske Varje skall

fastighets taxering

vart femte år. Beslut vid allmän avstämmas vart åttonde år.

fastighetstaxering skall, om inte Avstämning skall göras av de i 4

annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap. 5 § angivna skilda slagen av kap., gälla från ingången av det taxeringsenheter enligt följande. taxeringsår då allmän fastighetstax- a. 1987 hyreshusenheter och induering sker till ingången av det tax- strienheter

eringsår då allmän fastighetstaxering b. 1989 småhusenheter

sker nästa gång (den löpande tax- c. 1991 lantbruksenheter eringsperioden). d. 1993 specialenheter och exploateringsenheter. Från och med 1995 skall avstämning ske vartannat år på så sätt att varje enhet avstäms vart åttonde år. Enheterna skall avstämmas i den ordningsföljd som nu angetts. Avstämningsår för en fastighet är *Senaste lydelse det taxeringsår, då fastigheten av- 1981:11 19. stäms.

A Författningsförslag 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Omtaxering

8§ Omtaxering av fastighet skall ske under år, som inte utgör avstämningsår för fastigheten, om 1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas 2. beskattningsnaturen bör ändras 3. skattepliktsförhållandena bör ändras 4. basvärdet bör ändras på grund

av att taxeringsenhetens beskaffenhet

eller användning förändrats 5. taxeringsenhet tidigare taxeringsår åsatts en felaktig taxering.

Omräkning

9 § Taxeringsvärdet och däri ingående delvärden beräknas genom omräkning av basvärdet och däri ingående delvärden med ett index. Omräkningen skall göras årligen enligt de grunder som anges i 16 kap.

10 § Regeringen beslutar om index. Nya indextal skall bestämmas vartannat år, såvida regeringen inte finner särskilda skäl föreligga.

År, då omräkning skall ske med

nya index, betecknas indexår.

5 kap. Bestämmande av taxerings- 5 kap. Bestámmande av basvärde värde 4 §3 Marknadsvärdet skall bestämmas Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år prisläget under basâret. då allmän fastighetstaxering sker. Med basår avses tiden från och

10 A Författningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med den 1 julifjärde året före avstämningsåret till och med den 30 juni tredje året före avstämningsåret. 7 kap. 7§ Regeringen eller myndighet som Regeringen skall besluta om närregeringen bestämmer skall besluta mare föreskrifter om klassindelning om närmare föreskrifter om indel- av värdefaktorer, klassindelningsning i värdeområden, klassindelning grunder, värdeserier och värdetabelav värdefaktorer, klassindelnings- ler för de byggnadstyper och ägoslag grunder, värdeserier och värdetabel- som anges i 8-15 kap. ler för de byggnadstyper och ägoslag Regeringen eller myndighet som som anges i 8-15 kap. Mot sådant regeringen bestämmer skall besluta beslut får talan ej föras. om indelning i värdeområden. Mot sådant beslut får talan ej föras.

16 kap. Särskild fastighetstaxering 16 kap. Bestämmande av taxeringsvärde

1§“ Särskild fastighetstaxering skall Index skall bestämmas så att det verkställas de år dä allmän fastighets- genomsnittliga förhållandet mellan taxering inte äger rum. taxeringsvärdet och marknadsvärdet Vid särskild fastighetstaxering fast- blir 0,75 för likartade taxeringsenheställs nästföregående års taxering ter inom ett prisbildningsområde på oförändrad om ny taxering enligt sätt närmare stadgas i detta kapitel. 2-5 §§ inte skall ske. Marknadsvärdet bestäms utifrån det genomsnittliga prisläget under nivååret. Om väsentliga förändringar av prisnivån har skett under nivååret skall marknadsvärdet dock bestämmas utifrån prisläget vid nivåårets slut. Med nivååret menas tiden från och med den I juli andra året före indexåret till och med den 30 juni året före indexåret. Nytaxeringsgrunder 2§5 Ny taxering av fastighet skall ske Index skall bestämmas särskilt för om under löpande taxeringsperiod småhus-, hyreshus-, industri- och 1. ny taxeringsenhet bör bildas lantbruksenheter. Inom varje sådan eller taxeringsenhet bör ombildas kan olika index 3Senaste lydelse typ av taxeringsenhet 1981:l l 19. 2. taxeringsenhets beskattningsna- bestämmas med hänsyn till enheter- Senaste lydelse tur eller skattepliktsförhållande bör nas användning, beskaffenhet, värde 198121119. i ändras. och belägenhet.

‘

A Författningsförslag 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse För varje taxeringsenhet får endast ett index användas utom vad avser lantbruksenhet och exploateringsenhet. De i basvärdet för en lantbruksenhet ingående delvärdena får omräknas med olika index. Vid taxeringen av exploateringsenhet skall sådan del av markvärdet, som avser tomtmark för småhus, omräknas med index för småhusenhet. På motsvarande sätt skall vid taxeringen av exploateringsenhet del av markvärde som avser tomtmark för hyreshus eller för industribyggnad och övrig byggnad räknas om med tillämpligt index för hyreshusenhet respektive för industrienhet.

3§° Ny taxering av taxeringsenhet skall Index bestäms som regel utifrån en ske om under löpande taxeringspe- generell och en regional omräkningsriod taxeringsenhetens värde ökat faktor. Genom den generella omräkeller minskat genom sådan föränd- ningsfaktorn beaktas generella pris-

ring i enhetens fysiska beskaffenhet förändringar som för en typ av tax-

av kan vara olika att åsatt taxeringsvärde på grund eringsenheter på förändringen bör ändras med minst grund av skillnader i enheternas en femtedel, dock minst 25 000 kro- beskaffenhet, användning och värde. nor. Ny taxering skall dock alltid ske Skillnader i prisutvecklingen för en om kostnader som har till typ av taxeringsenheter mellan olika uppgått kronor har lagts ned unminst en miljon prisbildningsområden föranleder på taxeringsenheten eller, för värde- der de förutsättningar som anges i 4 § ringsenhet med småhus och, i före- andra stycket bestämmande av regiokommande därtill hörande tomt- nala omräkningsfaktorer. Indextalet fall, värdet bestäms att den mark, om det sammanlagda slutligt genom av småhuset och tomtrnarken på generella omräkningsfaktorn multigrund av förändringen bör höjas eller pliceras med en regional omräksänkas med minst 100 000 kronor. ningsfaktor, då en sådan skall tilläm- Oavsett vad som nu har sagts skall pas. Kan det antas att marknadsvärske om bebyggelse skett dena förändrats utan att detta kan ny taxering taxeringsenhet, som förut varit fastläggas med ledning av erlagda på eller en köpeskillingar får dock i stället ett obebyggd, bebyggelsen på taxeringsenhet rivits, särskilt index bestämmas. Det särförut bebyggd brunnit skilda indextalet skall ned eller förts bort. uppskattas

Vid bedömning om ny taxering efter vad som befinnes skäligt främst

5Senaste lydelse skall ske på grund av minskning i en med hänsyn till förväntade priser och 1981:1119. taxeringsenhets värde genom skogs- ändringar i avkastningen. ° Senaste lydelse avverkning eller annan förändring i Index skall anges med två decima- 1981:1119. fråga om skogsbeståndet skall hän- ler.

12 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

syn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4§7 Ny taxering av taxeringsenhet skall Vid bestämmandet av en generell ske om under löpande taxeringspe- omräkningsfaktor uppskattas först riod taxeringsenhetens värde ökat det genomsnittliga förhållandetalet eller minskat mellan basvärde och marknadsvärde 1. genom beslut om fastställelse av för sådan egendom för vilken index generalplan, stadsplan eller bygg- enligt 2 § skall bestämmas. Omräknadsplan ningsfaktorn beräknas därefter som 2. genom annat beslut av myndig- kvoten mellan talet 0,75 och det het om beslutet innebär ändring i sålunda uppskattade förhållandetarätten att förfoga över eller i övrigt let. En regional omräkningsfaktor använda enheten bestäms på motsvarande sätt för pris- 3. genom att avgift till allmän va- bildningsområde eller del av sådant anläggning eller allmän fjärrvärme- område. anläggning (anslutningsavgift) eller Regional omräkningsfaktor skall ersättning för gatukostnader erlagts bestämmas för en typ av taxeringsenför enheten. heter endast om det genomsnittliga Ny taxering skall ske endast om förhållandetalet mellan basvärdena, taxeringsenhetens taxeringsvärde på omräknade med de generella omräkgrund av förändringen bör ändras ningsfaktorerna, och marknadsvärmed minst en femtedel, dock minst dena understiger 0, 70 eller överstiger 25 000 kronor. Om förändringen 0,80. medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske

endast efter framställning av tax-

eringsenhetens ägare. 5§3 Ny taxering av taxeringsenhet, vars För bestämningen av regionala värde har bestämts under förutsätt- omräkningsfaktorer skall riket delas ning att den används i förvärvsverk- in i prisbildningsområden för småsamhet av visst slag, skall ske om husenheter, hyreshusenheter, induverksamheten stadigvarande helt el- strienheter och lantbruksenheter. Inler i allt väsentligt har lagts ned under delningen skall ske så att fastighetsden löpande taxeringsperioden. prisutvecklingen inom ett prisbild-

Ny taxering får ske endast efter ningsområde kan förväntas bli likar-

framställning av taxeringsenhetens tad. ägare och om taxeringsvärdet till Beslut om i prisbildindelning 7Senastc lydelse följd av värdeminskning i anledning ningsområden meddelas av regering- 1981:11 19. av nedläggningen bör sänkas med en. “Senaste lydelse minst hälften. 1981:1119.

A Författningsförslag 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Avd. 2 Förfarandet m.m. vid allmän Avd. 2 Förfarandet m.m. vid fastigfastighetstaxering” hetstaxering 17 kap. 1§ Med skattechef avses i denna lag chefen för länsstyrelsens skatteavdelning eller, i Stockholms län, chefen för länsstyrelsens taxeringsavdelning. Under taxeringsintendent inbegrips, förutom nämnda benämningen tjänstemän samt chef för besvärsenhet och taxeringsintendent, även den, åt vilken uppdragits att i sin tjänst utföra göromål som ankommer på taxeringsintendent. Om inte annat föreskrivs, får skattechefen uppdra åt chef för taxeringsenhet eller besvärsenhet att fullgöra uppgift som ankommer på honom enligt denna lag. I Stockholms län får skattechefen även lämna sådant uppdrag åt sin ställföreträdare. Med chef för taxeringsenhet eller besvärsenhet jämställs enligt denna lag chef för sektion vid sådan enhet i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den myndighet som i första instans skall besluta om fastighetstaxering enligt denna lag (beskattningsmyndighet) är den lokala skattemyndigheten, om ej annat sägs i 4 §. Myndigheten verkställer taxering av fastigheterna inom fögderiet.

Fastighetstaxeringsdistrikt 2§

Län indelas i fastighetstaxerings- I län skall finnas lokala fastighets-

distrikt för taxering av smdhus-, lant- taxeringsdistrikt och gemensamma bruks- , hyreshus- och industrienhe- fastighetstaxeringsdistrikt. ter. I distrikt för industrienheter taxeras även special- och exploateringsenheter. Taxeringsenhet får utan hinder av Lokalt fastighetstaxeringsdistrikt skall av del av vad som sägs i första stycket hänföras utgöras kommun,

till annat fastighetstaxeringsdistrikt kommun eller flera kommuner, som

om det med till är belägna inom samma fögderi. Mer

erfordras hänsyn

behovet av lokalkännedam i nämn- än tre kommuner får inte ingå i ett den eller eljest för taxeringsarbetet. lokalt fastighetstaxeringsdistrikt. Kommun eller del av kommun får

ingå i två eller flera fastighetstax-

eringsdistrikt. I lokalt distrikt taxeras småhusenheter och exploateringsenheter som avser endast tomtmark för småhus. 9Senaste lydelse 1981z11 19.

14 A Fötjfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Alla taxeringsenheter, som bildas För övriga slag av taxeringsenheter av samma fastighet, hänförs till sam- utom dem som avses i sista stycket

ma fastighetstaxeringsdistrikt. skall i varje län finnas gemensamma

fastighetstaxeringsdistrikt för dels hyreshus-, industri- och specialenheter, dels lantbruksenheter. Gemensamt

distrikt skall omfatta hela länet eller ett eller flera fögderier inom länet.

Hela riket skall utgöra ett fastighetstaxeringsdistrikt för industrienheter med vatten-och värmekraftanläggningar.

Fastighetstaxeringsnämnder 3§ Fastighetstaxeringsdistrikt för tax- För varje lokalt fastighetstax-

ering av småhusenheter omfattar eringsdistrikt skall finnas en lokal

kommun eller del av kommun. fastighetstaxeringsnämnd och för Fastighetstaxeringsdistrikt för tax- varje gemensamt fastighetstaxerings-

ering av lantbruks-, hyreshus- och distrikt skall finnas en gemensam industrienheter omfattar kommun, fastighetstaxeringsnämnd. del av kommun eller flera kommun- De lokala och gemensamma fastig-

er. hetstaxeringsnämnderna skall pröva Kommun eller del av kommun får besvär som fastighetsägaren har

ingå i två eler flera fastighetstax- anfört över den lokala skattemyndig-

eringsdistrikt. hetens taxering av hans fastighet samt de taxeringsärenden som den lokala skattemyndigheten enligt 19 kap. 12 § överlämnat till fastighetstaxeringsnämnden. 4§ För varje fastighetstaxeringsdis- För riket skall finnas en fastighetstrikt skall finnas en fastighetstax- taxeringsnämnd för industrienheter eringsnämnd, som inom distriktet med vatten-och värmekraftanläggverkställer taxering av de enheter ningar (fastighetstaxeringsnämnden distriktet avser. för vatten- och värmekraftanläggningar). Nämnden skall som första instans besluta om fastighetstaxeringen av vatten- och värmekraftatzläggningarna. 6§ Ordförande i fastighetstaxerings- Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen nämnd förordnas av länsstyrelsen senast den 15 september andra året för tre taxeringsår. före det år då allmän fasstighetstaxering äger rum.

A Författningsförslag 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Länsstyrelsen får förordna ytterli- Länsstyrelsen skall förordna yttergare en ledamot i fastighetstax- ligare en ledamot i fastighetstaxeringsnämnd. Därvid gäller vad som eringsnämnd för tre taxeringsår. i

sägs i första stycket. Denne får efter ordförandens be-

stämmande tjänstgöra som ordförande vid sammanträde med nämnden. Regeringen förordnar för högst två år i sänder ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar.

7§

Övriga ledamöteri fastighetstax- Övriga ledamöter i fastighetstax-

eringsnämnd och suppleanter för eringsnämnd och suppleanter för dem utses genom val. Val av ledamö- dem utses genom val för en period av ter och suppleanter förättas före tre år. utgången av december månad andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. Val av ledamöter och suppleanter Val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd förrättas i fastighetstaxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige. Ingår i fas- av kommunfullmäktigelngår i fastighetstaxeringsdistrikt mer än en tighetstaxeringsdistrikt mer än en kommun förrättas dock valet av kommun förrättas dock valet av landstinget, eller, om i distriktet landstinget, eller, om i distriktet finns kommun som ej ingår i lands- finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och tingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den för- kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrel- delning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningsta- sen bestämmer efter befolkningstalen. len. I motsvarande ordning skall i samband med valet utses i lokal fastighetstaxeringsnämnd tre och i gemensam fastighetstaxeringsnämnd

fem av ledamöterna att på kom-

munens bekostnad deltaga i arbetet inom sådan arbetsgrupp, som avses i 18 kap. 43 §. I arbetsgruppen för fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar skall fastighetstaxeringsnämndens samtliga ledamöter ingå. Val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

16 A Författningsförslag

\

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §10 Antalet valda ledamöter i fastig- Antalet valda ledamöter i lokal hetstaxeringsnämnd skall vara minst fastighetstaxeringsnämnd skall vara

fem och högst åtta. Antalet ledamöter åtta om fastighetstaxeringsdistriktet bestäms av den som förättar valet omfattar en kommun. För varje ytter-

eller, om ledamöterna skall väljas av ligare kommun eller del av kommun

skilda organ, av länssstyrelsen. som distriktet omfattar väljs ytterliga-

re åtta ledamöter. Antalet valda ledamöter i gemensam fastighetstaxeringsnämnd skall vara åtta. I fastighetstaxeringsnämnden för vattenoch värmekraftanläggningar skall utöver ordföranden ingå åtta ledamöter. För de valda ledamöterna skall väljas lika många suppleanter. Om suppleantema inte väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas i vilken de skall kallas till tjänstgöring. Den som har varit ordförande vid ett val, skall omedelbart underrätta länsstyrelsen, fastighetstaxeringsnämndens ordförande och de valda om utgången av valet.

Särskilda bestämmelser om konsulenter, sakkunniga, m.m.

15§ Länstyrelsen förordnar senast den Regeringen eller myndighet som 15 september andra året före det år, regeringen bestämmer förordnar erdå allmän fastighetstaxering äger forderligt antal personer med sakrum, erforderligt antal personer med kunskap i fråga om fastighetsvärdesakkunskap i fråga om fastighetsvär- ring (konsulenter för fastighetstaxdering (konsulenter för fastighets- ering) att biträda lokal skattemyntaxering) att biträda fastighetstax- dighet och fastighetstaxeringsnämnd eringsnämnd vid den allmänna fas- vid fastighetstaxeringen. Sådant för-

tighetstaxeringen. ordnande får omfatta flera taxerings-

år. Konsulent får ej vara ledamot av fastighetstaxeringsnämnd som han biträder. Kommunstyrelsen får förordna tjänsteman hos kommunen som länsstyrelsen godkänner att granska deklarationer och andra handlingar. Godkännandet får när som helst återkallas. Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf får talan ej föras.

17§ Konsulent för fastighetstaxering Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattechefens bestäm- skall enligt skattechefens bestäm- ‘° Senaste lydelse mande medverka vid förberedelse- mande medverka vid förberedelse- 1981: 11 l 1 . arbetet inför den allmänna arbetet inför Han fastig- avstämningarna.

A Författningsförslag 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hetstaxeringen. Han skall vid tax- skall vid taxeringen granska de eringen granska de deklarationer deklarationer och andra handlingar och andra handlingar som nämnden som den lokala skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till eller nämnden för sådant ändamål honom. överlämnar till honom. Konsulenten skall efter erforderlig utredning avge skriftliga utlåtanden till ledning vid taxeringen. Han skall, i den omfattning nämndens ordförande finner påkallat, i nämnden föredra ärenden i vilka han har avgivit utlåtande.

20§

Skattechefen får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap. Om det behövs, får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av fastighetstaxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar. Skattechefen får kalla även den Skattechefen får kalla även i fassom av statens lantmäteriverk beord- tighetsvärdering kunniga personer rats biträda arbetsgrupp enligt 19 för att erhålla upplysningar av dem. kap. 2 §, konsulent för fastighetstaxeringen i länet och andra i fastighetsvärdering kunniga personer för att erhålla upplysningar av dem.

25§

Ersättning till vald ledamot och suppleant i fastighetstaxeringsnämnd för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode och andra ekonomiska förmåner betalas av kommunala och landstingskommunala medel. Fullmäktige i kommun och landstingskommun meddelar beslut enligt första stycket efter grunder som föreskrivs i 3 kap. 16§ kommunallagen (1977:179). Ersättning för deltagande i arbete Ersättning för deltagande i arbete inom sådan arbetsgrupp, som avses i inom sådan arbetsgrupp, som avses i 19 kap. 2 §, betalas efter i första och 18 kap. 43 §, betalas efter i första och andra styckena nämnda grunder. andra styckena nämnda grunder.

18 kap. Allmän fastighetsdeklara- 18 kap. Förberedelser för taxeringtion, m.m. en, m.m.

Uppgifter från fastighetsägare 1§ Till ledning vid allmän fastighets- Till ledning för taxeringen vid “Senaste lydelse skall 1981:1119. taxering skall ägaren utan anmaning avstämning fastighetsägaren

18 A -

Författningsförslag

Nuvarande

lydelse Föreslagen lydelse

lämna deklaration (allmän fasighets- lämna en förenklad fastighetsdekla-

deklaration) för varje fastighet. De- ration (avstämningsdeklaration).

klaration skall dock inte lämnas för Den som vid taxeringsärets ingång staten tillhörig försvarsfastighet som var ägare till en fastighet kan lämna enligt 3 kap. 2 § är undantagen från fastighetsdeklaration rörande fastigskatteplikt. Deklaration skall inte heten. heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 10 000 kronor. Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas. Deklarationsskyldighet gäller också för byggnad på annans mark om den används som stadigvarande bostad eller om dess bostadsyta överstiger tio kvadratmeter. Efter är också den som Efter anmaning anmaning är fastighetsägare inte på grund av första stycket har skyldig att avge fastighetsdeklaradeklarationsskyldighet, skyldig att tion. avge fastighetsdeklaration.

3§ Allmän fastighetsdeklaration skall och avstäm- Fastighetsdeklaration avfattas på blankett enligt fastställt ningsdeklaration skall avfattas på formulär. blankett fastställt formulär. enligt Blanketter till deklarationer, för Blanketter till fastighetsdeklaravilka formulär fastställs, tillhanda- tioner och avstämningsdeklaratiohålls kostnadsfritt. ner, för vilka formulär fastställs, tillhandahålls kostnadsfritt;

4§ Allmän fastighetsdeklaration skall, inne- Fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, hålla uppgifter om namn, postadress innehålla uppgifter om namn, post- och personnummer eller, för juriadress och personnummer eller, för disk person, organisationsnummer juridisk person, organisationsnum- för fastighetens ägare, kommun och mer för fastighetens ägare, kommun församling där fastigheten ligger, och församling där fastigheten lig- fastighetens gatuadress eller på ger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastigorten bruklig benämning samt fastig- hetens officiella beteckning. hetens officiella beteckning. I den allmänna fastighetsdeklara- I skall fastighetsdeklarationen tionen skall vidare lämnas vidare uppgifter lämnas uppgifter om fastighe-

A Författningsförslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse om fastighetens areal av olika ägo- tens areal av olika ägoslag, användslag, användning och byggnader, ning och byggnader, hyror och därhyror och därmed jämförlig avkast- med jämförlig avkastning av fastigsamt särskilda heten samt särskilda förmåner och ning av fastigheten förmåner och förpliktelser som hör förpliktelser som hör till fastigheten. till fastigheten. I deklarationen skall I deklarationen skall även i övrigt även i övrigt lämnas uppgifter om lämnas uppgifter om sådana förhålsådana förhållanden som behövs för landen som behövs för att bestämma att bestämma de värdefaktorer som de värdefaktorer som taxeringen taxeringen enligt bl. a. 8-15 kap. skall enligt bl.a. 8-15 kap. skall grunda sig grunda sig på. på. Den allmänna Fastighetsdeklarationen skall ockfastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgif- så innehålla uppgifter om sådana ter om sådana förhållanden beträf- förhållanden beträffande fastighefande fastigheten som om fastighe- ten som om fastigheten har olika ten har olika ägare till skilda delar av ägare till skilda delar av marken och marken och om fastigheten innehas om fastigheten innehas med tomtmed tomträtt. Vidare skall uppgift rätt. Vidare skall uppgift lämnas om lämnas om den köpeskilling som den köpeskilling som senast betalats senast betalats för fastigheten under för fastigheten under den tioårspeden tioårsperiod som närmast före- riod som närmast föregår det år då går det år allmän fastighetstaxering deklarationen lämnas. äger rum. 5§ Allmän i fö- Avstämningsdeklaration skall infastighetsdeklaration renklad nehålla enligt 4§ i den

form får där så är lämpligt uppgifter lämnas för sådan skattefri fastighet omfattning som bestäms av regering-

som bestäms av regeringen eller myn- en eller myndighet som regeringen dighet som regeringen förordnar. förordnar. Deklarationen skall innehålla upp- Den lokala skattemyndigheten gifter enligt 4 § i den omfattning som skall senast den 15 mars året före föreskrivs avstämningsåret sända blankett till på nyss angivet sätt. avstämningsdeklaration (avstämningsblankett) till fastighetens ägare.

6§ Fastighetsägare bör utöver upp- Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysning- gifter enligt 4 och 5 §§ lämna de ar som är av betydelse för taxering av upplysningar som är av betydelse för fastigheten. taxering av fastigheten. Efter anmaning är fastighetsägare Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighe- skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upplysningar tens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än också om andra förhållanden än dem, som anges i deklarationsfor- dem, som anges i deklarationsformuläret. Upplysningarna skall läm- muläret eller avstämningsblanketten.

20 A

Fötfattningsförslag SQU 1984:38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse nas skriftligen om annat inte har Upplysningarna skall lämnas skriftlisagts i anmaningen. gen om annat inte har sagts i anmaningen. 7§

Deklaratiansskyldig skall efter _an- Fastighetsägare skall efter anma-

maning förete alla handlingar som förete alla som ning handlingar behövs för kontroll av egen fastigbehövs till ledning för och kontroll av hetsdeklaration såsom skogsbruks- taxeringen av hans fastighet såsom plan eller annan uppskattningshand- skogsbruksplan eller annan uppling som avser skog på fastigheten, skattningshandling som avser skog byggnadsritningar eller köpeavtal. på fastigheten, byggnadsritningar eller köpeavtal. Fastighetsägare skall vidare i samband med att skogsbruksplan upprättas för hans fastighet av annan än skogsvdrdsstyrelse, till skogsvdrdsstyrelsen lämna i planen intagna uppgifter om värdefaktorer som behövs för skøgstaxeringen. 8§ Besiktning av fastighet får företas Besiktning av fastighet får företas vid förfarande enligt 19 kap. 3 § och vid förfarande 43 § och vid enligt

vid taxering om fastighetstaxerings- taxering om den lokala skattemyn-

nämndens ordförande eller tjänste- eller digheten fastighetstaxeringsman som biträder nämnden kommer nämndens ordförande kommer öveöverens med om fastighetsägaren rens med fastighetsägaren om sådan sådan besiktning. besiktning.

9§ Allmän fastighetsdeklaration, med tillhö- Fastighetsdeklaration som skall avges utan anmaning, skall rande handlingar skall vara lämnad vara lämnad senast den 18 september till den lokala skattemyndigheten året före det år då allmän fastighets- senast den 15 mars under taxeringstaxering äger rum. året. Avstämningsdeklaration skall vara lämnad till lokal skattemyndighet senast den 15 april året före avstämningsåret. Fastighetsdeklarationen med till- Fastighetsdeklaration och avstämhörande handlingar skall lämnas till industrienhet ningsdeklaration för länsstyrelse eller lokal skattemyndig- med vatten- och värmekraftanlägghet. skall ning vid de i första stycket angivna tidpunkterna ha inkommit till fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar. Den nämnden skall vidare den 15 mars året före avstämningsåret sända ut avstämningsblankett till ägarna av

i

sou 1984:38 A Författningsförslag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse värme- och vattenkraftanläggningarna. Länsstyrelse får efter samråd med Lokal skattemyndighet får efter kommun bestämma att det inom samråd med kommun bestämma att kommunen skall finnas särskilt det inom kommunen skall finnas insamlingsställe för deklarationer, särskilt insamlingsställe för fastigsom skall lämnas till ledning för hetsdeklarationer och avstämningstaxering inom länet. deklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom fögderiet. Handling som getts in till lokal skattemyndighet i annat fögderi än det där fastigheten är belägen skall omedelbart översändas till den lokala skattemyndighet som har att taxera fastigheten. Handlingen anses vara inkommen i rätt tid även om den getts in till annan lokal skattémyndighet än den som har att pröva taxeringen.

10§

Överlåts fastighet efter det att all- Fastighetsdeklaration, avstäm-

män fastighetsdeklaration har läm- ningsdeklaration och annan uppgift nats men före taxeringsärets ingång, eller upplysning till ledning vid taxär såväl den förutvarande som den ering av egen fastighet som skall nye ägaren skyldiga att inom tio avgivas på grund av anmaning, skall dagar därefter göra anmälan om lämnas inom den tid, som anges i överlâtelsen till fastighetstaxerings- anmaningen. Skyldighet föreligger nämndens ordförande eller till läns- dock ej att på grund av anmaning styrelsen. Har fastigheten blivit upp- lämna deklaration eller uppgift på delad i samband med överlåtelsen tidigare dag än handlingen skulle ha skall överlåtelsehandlingen företes i lämnats utan anmaning.

huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

11§ Byggnadsnämnd skall i behövlig Fastighetsägare från vilken fastigomfattning, enligt närmare föreskrif- hetsdeklaration, avstämningsdeklater av regeringen eller myndighet som ration eller annan uppgift inte har bestämmer, lämna den inkommit inom föreskriven eller i regeringen lokala skattemyndigheten uppgift om anmaning förelagd tid, får anmanas arten och omfattningen av den bygg- att lämna sådan deklaration eller nadsverksamhet, som avses med

upzggift-

beviljade byggnadslov. Ar deklaration eller uppgift ej upp- Uppgift skall lämnas för varje fas- rättad i enlighet med denna lag, får

tighet för sig senast två veckor efter fastighetsägaren anmanas att avhjäl-

utgången av varje kvartal och omfatta pa bristen.

de byggnadslov som beviljats under kvartalet.

22 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lantbruksnämnd skall, på sätt som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna lokal skattemyndighet uppgift om sådant beslut av nämnden som är av betydelse för fastighetstaxeringen. Uppgifter från annan än fastighetsägare

12§

Brandförsäkringsanstalt är efter Kommun,

fastighetsbildningsmynanmaning skyldig att till ledning vid dighet, lantbruksnämnd och skogsallmän fastighetstaxering lämna upp- vårdsstyrelse skall till ledning för gift om försäkringsvärdet på byggna- taxeringen lämna uppgifter om stor-

der, som är hos anstalten försäkrade leken och beskaffenheten av tax-

mot brandskada. inom sina verksameringsenheterna hetsområden enligt närmare före-

skrifter som regeringen bestämmer.

Skogsvårdsstyrelsen skall till ledning för fastighetstaxeringen till den lokala skattemyndigheten lämna uppgifter ur av styrelsen upprättade skogsbruksplaner och andra uppskattningshandlingar som avser skog. Vidare skall skogsvårdsstyrelsen till den lokala skattemyndigheten lämna de uppgifter som avses i 7§ andra stycket.

Anmaning och vite

22§ Anmaning får utfärdas av chef för får utfärdas av chef för Anmaning taxeringsenhet eller lokal skatte- taxeringsenhet eller lokal skattemyndighet, fastighetstaxerings- myndighet, fastighetstaxeringsnämnd, taxeringsintendent samt nämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman eller konsulent för fastig- konsulent för fastighetstaxering som hetstaxering som biträder fastighets- biträder den lokala skattemyndighetaxeringsnämnden. Konsulent för ten eller fastighetstaxeringsnämnfastighetstaxering får dock ej an- den. Konsulent för fastighetstaxmana någon att lämna allmän fastig- ering får dock ej anmana någon att hetsdeklaration. lämna fastighetsdeklaration. 25§ Finner man beträffande anmaning Finner man beträffande anmaning eller annan i denna lag avsedd hand- eller annan i denna lag avsedd handling att det år av betydelse att erhålla ling att det är av betydelse att erhålla bevis för att handlingen kommer bevis för att kommer handlingen

A Författningsförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

deklarationsskyldig eller annan till fastighetsägaren eller annan till hanhanda, skall handlingen delges da, skall handlingen delges honom, honom, om det ej är känt att han inte om det ej är känt att han inte kan kan anträffas. anträffas.

Besiktning, m. m.

29 §12 får Den lokala Skattemyndigheten och Fastighetstaxeringsnämnden även i annat fall fastighetstaxeringsnämnden får bebesiktiga fastighet än som avses i 8 §, om uppgift som siktiga fastighet även i annat fall än för att taxera som avses i 8 §, om uppgift som behövs en fastighet saknas eller det finns grundad anled- behövs för att taxera en fastighet ning anta att uppgift som fastighets- saknas eller det finns grundad anledägare lämnat är felaktig eller ofull- ning anta att uppgift som fastighetsständig. Besiktning får dock ske ägare lämnat är felaktig eller ofullinte får dock ske endast om tillförlitlig uppgift ständig. Besiktning utan avsevärd kan erhål- endast om tillförlitlig uppgift inte olägenhet utan avsevärd kan erhållas på annat sätt och uppgiften är av olägenhet betydelse för åsättande av las på annat sätt och uppgiften är av väsentlig en riktig taxering. I fråga om besikt- väsentlig betydelse för åsättande av ning enligt denna paragraf gäller en riktig taxering. I fråga om besikt- 30-40 §§. ning enligt denna paragraf gäller 30-40 §§.

30 §13 Länsrätten i det län där fastighe- Länsrätten i det län där fastigheten är belägen beslutar om besikt- ten är belägen beslutar om besiktav fastighets- ning på framställning av den lokala ning på framställning skattemyndigheten eller fastighetstaxeringsnämnden. taxeringsnämnden. Mot beslut om besiktning får talan inte föras.

32 §14 Har Har lokal skattemyndighet eller

fastighetstaxeringsnämnd gjort framställning om besiktning fastighetstaxeringsnämnd gjort

om besiktning och och behövs inte längre åtgärden skall framställning nämnden anmäla detta till behövs inte längre åtgärden skall genast länsrätten. myndigheten eller nämnden genast anmäla detta till länsrätten.

38 §15 Den lokala skattemyndigheten,

Fastighetstaxeringsnämndens

ordfö- ”Senaste lydelse

ordförande, konsulent eller tjänste- fastighetstaxeringsnämndens

1981:280. man som biträder nämnden verkstäl- rande och konsulent som biträder ”Senaste lydelse ler beslut om besiktning. Om det är myndigheten eller nämnden verkstäl- 1981:280. får annan ledamot i nämn- ler beslut om besiktning. Om det är “Senaste lydelse påkallat i nämn- 1981:280. den närvara. påkallat får annan ledamot

den närvara.

24 A Författningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Åtgärd som avses i 36 § sista meningen skall verkställas av kronofogde-

myndigheten. 41 §16 Den som till ledning vid allmän Den som till ledning vid fastighets-

fastighetstaxering uppsåtligen eller taxering uppsåtligen eller av grov

av grov oaktsamhet lämnar handling oaktsamhet lämnar handling med med oriktig uppgift och därigenom oriktig uppgift och därigenom föranföranleder fara för att taxeringen blir leder fara för att taxeringen blir för för låg dömes till böter eller fängelse låg dömes till böter eller fängelse i i högst sex månader. högst sex månader. Den som uppsåtligen eller av grov Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna all- oaktsamhet underlåter att lämna fasmän fastighetsdeklaration dömes till tighetsdeklaration som han har böter. anmanats att lämna eller avstämningsdeklaration dömes till böter. I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

Särskilda förberedelser för avstämning och omräkning 42 § Statens lantmäteriverket skall före utgången av tredje året före avstämningsâret upprätta riktvärdetabeller eller utarbeta andra hjälpmedel för att ange riktvärden. Före utgången av andra året före

avstämningsâret skall efter provvär-

dering den indelning i värdeomrâden som sägs i 7 kap. 7§ andra stycket verkställas. Statens lantmäteriverk skall inom sagda tid anvisa riktvärdetabell eller motsvarande för varje sådant område.

43§ Vid provvärdering skall statens lantmäteriverk tillsammans med arbetsgrupp, som utsetts enligt 17 kap. 7§, i varje fastighetstaxeringsdistrikt pröva om en tillämpning av anvisade riktvärdetabeller eller motsvarande hjälpmedel leder till taxeringsvärden som svarar mot basvärdenivdn enligt ”Senaste lydelse 5 kap. 4 §. 1981 2280. 44§ ”Senaste lydelse 1981:280. Statens lantmäteriverk skall före den I juli året före ett indexår lämna

A Författningsförslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse förslag till regeringen om rikets indelning i prisbildningsområden. Före utgången av året före ett indexår skall statens lantmäteriverk föreslå regeringen nya index för omräkningen. 45§ Närmare föreskrifter om förberedelsearbetet för fastighetstaxeringen lämnas av regeringen.

19 kap. Förberedande åtgärder 19 kap. De lokala Skattemyndigheternas verksamhet

Granskning m.m.

l§ Senast den 15 december andra året Den lokala skattemyndigheten före det år då allmän fastighetstax- skall fortlöpande granska, bearbeta ering äger rum, skall regeringen eller och registrera de uppgifter om fastigmyndighet som regeringen bestäm- heterna som kommer in till myndigmer besluta föreskrifter för förbere- heten och föranstalta om erforderlig delsearbetet. komplettering. Senast nämnda dag lämnar riks_skatteverket beträffande småhus och tomtmark förslag till sådana före-

skrifter som avses i 7 kap. 7 § Senast

den 1 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar riksskatteverket beträffande övriga byggnadstyper och ägoslag förslag till de föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §. Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tillställas statens lantmäteriverk och länsstyrelserna.

2§ Under förberedelsearbetet skall i Beträffande innehållet i uppgift om varje fastighetstaxeringsdistrikt fin- fastighet som inlämnas till den lokala nas en arbetsgrupp bestående av leda- skattemyndigheten av annan än fasmöterna i fastighetstaxeringsnämn- tighetsägaren skall 15 § förvaltningsden. Suppleanterna skall delta i lagen (1971:290) tillämpas.

arbetsgruppens sammanträden i sam- Den lokala skattemyndigheten

ma omfattning som vid taxeringen. skall tillse att utredning görs och att ‘7Senaste lydelse tillfälle bereds den skattskyldige att 1981:1119.

26 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

yttra sig när det behövs för myndighetens beslut.

3§ Statens lantmäteriverk och arbets- Den lokala skattemyndigheten gruppen skall undersöka vilka rikt- skall ombesörja ärenden av expedivärdetabeller för småhus, som med tionell art åt fastighetstaxeringsnämnhänsyn till rådande prisläge bör den. användas inom olika delar av fastighetstaxeringsdistriktet. Förslag härom skall upprättas. Undersökningen

skall även omfatta upprättande av

förslag till riktvärdekartor för tomtmark inom distriktet. Statens lantmäteriverk och arbetsgruppen skall vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra stycket leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 §. Motsvarande prövning görs av för-

slag till riktvärdekartor för tomtmark

och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket. Grundbeslut 4§ Förslag till riktvärdekartor och rik- Den lokala skattemyndigheten tvärdetabeller m.m. skall hållas till- skall senast den 15 maj meddela gängligt för allmänheten under två grundbeslut om taxeringen av alla veckor i maj året före taxeringsåret i fastigheter i fögderiet utom vattenlokaler som kommun skall tillhanda- och värmekraftanläggningar. Om hålla. Regeringen eller myndighet taxeringen av dessa stadgas i 17 kap. som regeringen bestämmer lämnar 2 och 4 §§ samt 20 kap. 11 §.

närmare föreskrifter om detta förfa- I grundbeslut efter avstämning

rande. eller omtaxering skall redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1-4 dels grunderna för beslutet enligt punkterna 5-8, nämligen 1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärden samt värde av varje värderingsenhet, 4. skattepliktig enhets taxerings-

värde efter omräkning och däri ingå-

ende omräknade delvärden samt

A Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse index som har tillämpats, 5. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap., 6. storleken av riktvärde, 7. storleken av värderingshyra enligt] I kap. 4 §, bruttokapitaliserings-

faktor enligt 11 kap. 6 §, exploate-

ringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §, utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7§ och 15 kap. 7 § samt 8. säreget förhållande som har färanlett justering av riktvärde. I beslut som avses i föregående stycke skall för varje taxeringsenhet vidare anges till vilken typkod enheten är hänförlig. I beslutet skall också redovisas fördelning av basvärdet och taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8 § tredje stycket. I beslutet skall, om så erfordras, de ytterligare skäl redovisas, varpå beslutet är grundat. Om ägare av fastighet har begärt att omtaxering

skall ske och beslut har fattats att

omtaxering inte skall ske, skall beslutet innehålla skälen härför.

5§

Arbetsgruppen skall senast den 15 I grundbeslut efter avstämning

juni året före det år då allmän fastig- eller omtaxering skall vidare anges hetstaxering äger rum till skatteche- taxeringsenhetens totala, enskilt inne-

fen överlämna förslag till riktvärde- havda Iandareal. För lantbruksenhet

kartor för tomtmark och riktvärdeta- skall den anges i hektar med fyra beller för småhus. På samma gång decimaler och för övriga enheter i skall arbetsgruppen föreslå ändring- kvadratmeter. ar i de förslag till föreskrifter som Totalarealen för lantbruksenhet avses i 1 § andra stycket. skall delas upp på olika ägoslag. Har åkermark, betesmark, skogsmark el-

ler skogsimpediment delats in i flera

värderingsenheter skall arealen anges för varje sådan enhet. Avrundning av arealen för ägoslag eller värderingsenhet skall ske till hela hektar. Areal

28 A Fötfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt. För tomtmark som ligger på lant-

bruksenhet skall arealen anges i såväl

hektar som kvadratmeter.

6§ På grundval av arbetsgruppernas Värdet av en enskild värderingsen-

förslag samt de upplysningar som i het anges i grundbeslut efter avstämövrigt kan vinnas skall skattechefen ning eller omtaxering i fulla tusental

senast den 1 augusti året före det år då kronor. Avrundning sker så att överallmän fastighetstaxering äger rum skjutande belopp, som inte uppgår

till regeringen eller myndighet som till fullt tusental kronor, faller bort.

regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt I § andra stycket läm- Basvärdet och taxeringsvärdet

nade förslagen till föreskrifter. anges i grundbeslut alltid i fulla

tiotusental kronor. Avrundning sker så att överskjutande belopp, som inte

uppgår till fullt tiotusental kronor, faller bort. För att ett avrundat

basvârde eller taxeringsvärde i överensstämmelse med 5 kap. 8 § andra stycket skall överensstämma med summan av de däri ingående delvärdena skall det största delvärdet minskas med ett mot avrundningen svarande belopp. Därefter minskas

på motsvarande sätt efter hand kvar-

varande delvärden i storleksföljd.

7§ Senast den 10 september året före I grundbeslut, som har meddelats det år då allmän fastighetstaxering under ett indexär då fastigheten inte äger rum skall regeringen eller myn- avstäms eller omtaxeras, skall i dighet som regeringen bestämmer beslutet redovisas fastighetens basbesluta sådana föreskrifter som avses värde och däri ingående delvärden, i 7 kap. 7 §. indextal för fastigheten samt det för året gällande omrâknade taxeringsvärdet med däri ingående delvärden.

8 § 750 Har fastighet under ett taxeringsår 751 inte avstämts eller omtaxerats och har 752 nytt index för fastigheten inte heller 753 bestämts för året, skall nästföregåen- 754 de års grundbeslut fastställas ofö- 755 rändrat.

i A 29

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Omprövning

9 § Den lokala skattemyndigheten

skall utom i fall som anges i 10§

ompröva sitt grundbeslut om ägare av fastighet begär det eller eljest anledning till omprövning förekommer. Myndigheten får ompröva beslut

fler än en gång.

Ägare får begära att lokal skatte-

myndighet omprövar ett beslut att införa en uppgift i fastighetstaxeringsregistret som inte påverkar taxeringen. Den lokala skattemyndigheten skall dock göra endast en omprövning av sådant beslut. Över lokal skattemyndighets beslut med anledning av sådan begäran får talan inte föras, om fastighetsägaren inte visar att beslutet eljest har rättslig betydelse för honom.

10 § Omprövning får ej göras av beslut till den del det avser indextal och taxeringsvärde med däri ingående delvärden. Begäran om omprövning av taxeringsvärdet skall anses avse omprövning av basvärdet. 11 § Begäran om omprövning skall vara skriftlig och ges in till den lokala skattemyndigheten. Begäran om omprövning av grundbeslut skall ha kommit in senast den 30 juni under taxeringsåret. Begäran om ny omprövning skall ha kommit in inom tre veckor från det fastighetsägaren fått del av det omprövade beslutet. Har begäran om omprövning i rätt tid givits in till annan lokal skattemyndighet än den som har att pröva fastighetsägarens yrkande, utgör det inte hinder för att taxeringen omprövas. Handlingar som på detta sätt har

A

30 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ingivits felaktigt skall omedelbart översändas till den myndighet som har att pröva yrkandet. 12 § Sedan den lokala skattemyndigheten omprövat ett grundbeslut får myndigheten med eget yttrande överlämna ärendet till fastighetstaxerings-

nämnden för avgörande, om myn-

digheten på grund av tidsbrist inte hinner avgöra ärendet eller om myndigheten anser ärendet vara så svårbedömt att det bör avgöras av fastighetstaxeringsnämnden. 13 § Har lokal skattemyndighet omprövat ett grundbeslut får fastighetsägaren, om han vill det, överklaga beslutet hos fastighetstaxeringsnämnden i stället för att begära förnyad omprövning hos den lokala skattemyndigheten. Över omprövat beslut, som den lokala skattemyndigheten

fattar efter den 15 augusti, får fastig-

hetsägaren klaga endast hos fastighetstaxeringsnämnden.

Överklagande till fastighetstax-

eringsnämnden skall göras skriftligen och skall ha kommit in till den lokala skattemyndigheten senast tre veckor

efter det att fastighetsägaren fått del

av det överklagade beslutet. Vad som sägs i 11 § andra stycket äger motsvarande tillämpning. Den lokala skattemyndigheten skall överlämna handlingarna i ett överklagat ärende till fastighetstaxeringsnämnden tillsammans med eget yttrande. 14 § Den lokala skattemyndigheten skall skyndsamt ompröva ett beslut

som myndigheten fattat och som

överklagats i rätt tid till fastighetstaxeringsnämnden. Leder prövningen

tillden ändring som fastighetsägaren

sou 1984:38 A 31

författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse begär, förfaller överklagandet. I

annat fall skall myndigheten över-

lämna handlingarna i ärendet tillsammans med eget yttrande till fastighetstaxeringsnämnden. Besvär över lokal skattemyndighets beslut som inte har överklagats av fastighetsägaren inom i 19 kap. 13 § andra stycket föreskriven tid får anföras hos länsrätten av vederbörande kommun och taxeringsintendent. Besvär över lokal skattemyndighets beslut får vidare anföras i den ordning som sägs i 23 kap.

Uppdelningsbeslut

15 §

Ingår i taxeringsenhet flera fastig-

heter eller delar av fastigheter skall

den lokala skattemyndigheten efter

ansökan ange hur stor del av basvärdet och däri ingående delvärden samt av taxeringsvärdet och däri ingående delvärden som belöper på fastighet eller fastighetsdel. Ansökan skall göras hos den lokala skattemyndigheten och får lämnas av ägare, arrendator, taxeringsintendent eller besvärsberättigad kommun, vilka även får begära omprövning av ett uppdelningsbeslut. Den lokala skattemyndigheten skall dock göra endast en omprövning av sådant beslut.

Underrättelse om beslut

16 § Den lokala Skattemyndigheten skall senast den 15 maj under taxeringsâret till fastighetsägarna sända underrättelse om innehållet i myndig-

hetens grundbeslut efter avstämning

och omtaxering. Senast samma dag skall myndighe-

32 A Författningsförslag sou 1584:38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten till fastighetsägarna sända underrättelse om grundbeslut, som har meddelats under ett indexår då fastigheten inte avstäms eller omtaxeras och om uppdelning av värden enligt 15 §. Vidare skall underrättelse samma dag lämnas fastighetsägare om beslut enligt 9 § tredje stycket om ändring i fastighetstaxeringsregistret beträffande hans fastighet. Om grundbeslut enligt 8 § skall underrättelse ej lämnas. Underrättelse om grundbeslut enligt första stycket, 9 § tredje stycket och 15 § skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill att myndigheten skall ompröva beslutet. Underrättelse enligt denna paragrafskall sändas till fastighetsägaren i vanligt brev. Försändelsen får i sär-

skilda fall rekommenderas eller del-

ges ägaren.

I7§ Den lokala skattemyndigheten skall fortlöpande och senast den 15 september under taxeringsåret till fassända underrättelse om tighetsägaren innehållet i de taxeringsbeslut som

fattats efter omprövning samt under-

rättelse om att ärendet beträffande hans fastighet har överlämnats till fastighetstaxeringsnämnden för prövning. I underrättelse om omprövar beslut

skall anges om och i så fall i vilket

avseende det skiljer sig från grundbeslutet eller därefter omprövar beslut. Skälen för beslutet skall redovisas. Underrättelsen skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga beslutet och

såvitt gäller beslut som har fattats före

den 15 augusti om vad som skall iakttas av den som vill att myndigheten skall ompröva beslutet.

sou 1984:38 A 33

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lokal skattemyndighet skall också underrätta fastighetsägaren om beslut som sägs i 9 § tredje stycket. Underrättelse enligt denna paragraf skall sändas till ägaren av fastighet i rekommenderat brev. Försän-

delsen får i särskilda fall delges äga-

ren.

Längdföring

18 § Den lokala skattemyndighetens grundbeslut skall föras in i stomme till fastighetslängd. Besluten skall med de ändringar som gjorts genom den lokala skattemyndighetens omprövade beslut och genom fastighetstaxeringsnämndens beslut föras in i fastighetslängd. Byggnad på annans mark med värde under 10 000 kronor skall dock ej redovisas i fastighetslängd eller stomme till sådan längd. Annan än staten tillhörig försvarsbyggnad som enligt 3 kap. 2§ år undantagen från skatteplikt, skall inte föras in i fastighetslängd eller stomme till sådan längd. 19 § Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den 15 juni hållas tillgänglig inom kommunen på lämplig expedition. Lokal skattemyndighet skall senast den 25 maj utfärda kungörelse härom. 20 § Fastighetslängden skall i bestyrkt

avskrift under en tid av minst fyra veckor före den 1 februari året efter

taxeringsåret finnas offentligen fram-

lagd inom kommun i den ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

A i

34 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Närmare föreskrifter om fastighetslängd och längdföring meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Rättelse av beslut

21§ Har lokal skattemyndighets eller fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering ej införts i fastighetslängd inom föreskriven tid eller har taxering införts i fastighetslängd för annan fastighet än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen felaktigt eller har anteckning om ägare i fastighetslängd blivit oriktig, får den lokala Skattemyndigheten besluta om rättelse av fastighetslängden i denna del. Har lokal skattemyndighets eller fastighetstaxeringsnämnds beslut om blivit oriktigt till följd av taxering 1. uppenbar felräkning, eller 2. uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från fastighetsdeklaration eller avstämningsdeklaration får den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna del. Om besvär över taxeringen har anförts hos länsrätten får rättelse enligt denna paragraf inte beslutas, om inte rättelsen avser oriktig anteck-

ning om ägare. Efter utgången av juni månad året efter taxeringsåret får

rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den lokala skattemyndigheten. Innan rättelse görs av beslut av fastighetstaxeringsnämnden skall,

A Författningsförslag 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse om detta ej är överflödigt, yttrande inhämtas från fastighetstaxeringsnämndens ordförande och, om hinder ej möter, fastighetens ägare. Yttrande av ägaren får även inhämtas innan rättelse görs av ett beslut av myndigheten. Den lokala skattemyndigheten skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, inom två veckor tillställa fastighetens ägare underrättelse om beslut ifråga om rättelse i vanligt brev

samt underrätta skattechefen och

vederbörande kommun om beslutet.

Underrättelsen får i särskilda fall

rekommenderas eller delges. Talan mot beslut ifråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär hos länsrätten över den taxering som avses med rättelsebeslutet. Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

20 kap.

Sammanträden

1§ Fastighetstaxeringsnämnden sam- Fastighetstaxeringsnämnden sammanträder på tid och plats som manträder på tid och plats som bestäms av ordföranden. Denne kal- bestäms av ordföranden. Denne kallar ledamöterna och underrättar lar de ledamöter som skall tjänstgöra suppleanterna om sammanträdena. vid ett sammanträde. Finns det Finns det behov av medverkan av behov av medverkan av konsulent konsulent för fastighetstaxering kal- för fastighetstaxering kallar ordfölar ordföranden denne till samman- randen denne till sammanträde. Till träde. Till det första sammanträdet det första sammanträdet under den för årets taxering kallas även supple- period, för vilken ledamöterna och anterna. Skattechefen och statens suppleanterna är valda, kallas även lantmäteriverk skall i god tid under- suppleanterna. Skattechefen och rättas om tid och plats för samman- statens lantmäteriverk skall i god tid trädena. underrättas om tid och plats för sammanträdena.

36 A

Förjfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1B Om en ledamot är förhindrad att Om en ledamot är förhindrad att komma till ett sammanträde, skall komma till ett sammanträde, till han i sitt ställe kalla en suppleant vilket han kallats för att tjänstgöra, enligt den ordning mellan supplean- skall han i sitt ställe kalla en suppletema som har bestämts vid valet ant enligt den ordning mellan suppsamt underrätta ordföranden. leantema som har bestämts vid valet samt underrätta ordföranden.

4§

Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd skall hållas inom stängda dörrar. Föredragande tjänsteman och kon- Konsulent för fastighetstaxering sulent för fastighetstaxering samt får delta i nämndens överläggningar suppleant som inte har trätt i leda- men ej i dess beslut. mots ställe får delta i nämndens överläggningar men ej i dess beslut. som samt tjänsteman vid Sakkunnig samt tjänsteman Sakkunnig av statens lantmäteriverk har beord- statens lantmäteriverk som har delrats biträda arbetsgrupp enligt 19 tagit vid provvärdering enligt 18 kap. kap. 2 §, får företräda inför nämn- 43 §, får företräda inför nämnden för den för att lämna att lämna upplysningar. Skattecheupplysningar. Skattechefen eller tjänsteman, som fen eller tjänsteman, som denne har denne har beordrat, får närvara vid beordrat, får närvara vid sammansammanträde med fastighetstax- träde med fastighetstaxeringseringsnämnd, men har rätt att närva- nämnd, men har rätt att närvara vid ra vid nämndens nämndens överläggningar endast om överläggningar endast om nämnden beslutar det. nämnden beslutar det.

Beslutsförfarande

6§

I lokal fastighetstaxeringsnämnd

skall ärenden avgöras av utöver av länsstyrelsen förordnade ledamöter endast ledamöter från den kommun där taxeringsenheten är belägen. är be- Fastighetstaxeringsnämnd är be- Fastighetstaxeringsnämnd slutför med ordföranden och minst slutför med ordföranden och minst tre valda ledamöter. Dock skall den två eller, i fastighetstaxeringsnämnd vars distrikt mer än en att ledamot har att

omfattar omständigheten,

kommun, minst tre andra ledamöter. avträda vid behandling av visst ären- Dock skall den omständigheten, att de inte utgöra hinder mot att beslut ledamot har att avträda vid behand- fattas rörande detta ärende.

Fler än fem ledamöter får inte

ling av visst ärende inte utgöra hin- ”Senaste lydelse i nämnden. der mot att beslut fattas rörande tjänstgöra samtidigt 1981: 1 1 11 . detta ärende.

A Författningsförslag 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7§

Om det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd, är fastighetstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid 1. beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av tax- 2. beslut om uppdelning som avses eringsvärde enligt 15 § i 19 kap. 15 §

3. beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet.

9§

Bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning tillämpas på Ordföranden skall dock säga sin avgörande av fastighetstaxeringsnämnden. mening först. Skiljaktig mening hos ledamot, Skiljaktig mening hos ledamot föredragande tjänsteman eller kon- eller konsulent för fastighetstaxering sulent för fastighetstaxering skall skall avfattas skriftligen och avges avfattas skriftligen och avges inom inom en vecka efter sammanträen vecka efter sammanträdet. det. Ordföranden skall underrätta lokal skattemyndighet om skiljaktig mening i den ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Verksamhetsperiod 10§

Fastighetstaxeringsnämndens för- Fastighetstaxeringsnämnden fdr

sta sammanträde skall äga rum senast börja sitt arbete den 15 juni under den 5 oktober året före taxeringsåret. taxeringsåret. Arbetet skall vara Vid sammanträdet skall ordföranden avslutat senast den 15 november samlämna noggrann redogörelse för de ma år. föreskrifter och anvisningar angående taxeringen som berör distriktet.

Beslut

11§ Fastighetstaxeringsnämnden skall Fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 31 januari under taxerings- pröva av fastighetsägare överklagat

året meddela beslut om taxering av beslut som fattats av lokal skattemyn-

fastighet, som ingår i distriktet. dighet och som avser årets taxering av en fastighet som ingåri distriktet. Nämnden skall också pröva sådant som den

fastighetstaxeringsärende

lokala sk/Wwv

38 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse över till nämnden enligt 19 kap.12 §. Vid prövningen skall vad som sägs i 19 kap.10 § andra meningen gälla. Fastighetstaxeringsnämnden skall ompröva sitt beslut om fastighetsägaren begär det eller eljest anledning till omprövning förekommer. Nämnden får ompröva beslut endast en gång. För fastighetstaxeringsnämndens för vatten- och värmekraftanläggningar verksamhet skall i stället för 11-13 §§ i detta kapitel motsvarande bestämmelser gälla som föreskrivs för lokal skattemyndighets verksamhet i 19 kap. 1-10 och 15-17 §§. 12 §19 I fastighetstaxeringsnéimnds be- I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbe- slut som innebär ändring av lokal slutet enligt punkterna 1-3, dels skattemyndighets beslut skall redovigrunderna för beslutet enligt punkter- sas i vilket avseende det skiljer sig na 4- 7, nämligen från myndighetens beslut. Detsamma 1. fastighetens indelning i tax- gäller om nämndens beslut avser en eringsenheter, omprövning av ett beslut som nämn- 2. taxeringsenhetens beskattnings- den tidigare har fattat. natur och skattepliktsförhållande, Fastighetstaxeringsnämndens be- 3. skattepliktig enhets taxerings- slut skall innehålla de skäl som har värde och däri ingående delvärde bestämt utgången. Skälen får dock samt värde av varje värderingsen- utelämnas helt eller delvis om beslutet het, inte går klaganden emot eller det i 4. storleken av sådan värdefaktor övrigt är uppenbart obehövligt att som särskilt anges i 8-15 kap., upplysa om skälen. 5. storleken av riktvärde, 6. storleken av värderingshyra enligt11 kap. 4 §, bruttokapitaliserings-

faktor enligt 11 kap. 6 §, exploate-

ringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8§, utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7§ och 15 kap. 7 § samt 7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde. ‘9Senaste lydelse I beslutet skall också redovisas den 1981:1119. fördelning av taxeringsvärdet som

A Författningsförslag 39

l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse har skett enligt 5 kap. 8§ tredje stycket. Värdet av en enskild värderingsen-

het anges i fulla tusental kronor.

Avrundning sker så att överstigande

belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Rege-

ringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsreglersom behövs.

Underrättelse om beslut

13§ I beslutet skall vidare anges tax- Fastighetens ägare skall underräteringsenhetens totala, enskilt inne- tas om innehållet i fastighetstaxhavda landareal. För lantbruksenhet eringsnämnds beslut, om vad som skall den anges i hektar med fyra skall iakttas av den som vill överklaga decimaler och för övriga enheter i beslutet och om innehållet i skiljaktig kvadratmeter. mening. Totalarealen för lantbruksenhet Underrättelsen ombesörjs i den skall delas upp på olika ägoslag. Har ordning som föreskrivs i19 kap. 16 § åkermark, betesmark, skogsmark el- sista stycket.

ler skogsimpediment delats in i flera

värderingsenheter skall arealen anges för varje sådan enhet. Avrundningen av arealen för ägoslag eller värderingsenhet skall ske till hela hektar. Areal som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt. För tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges isåväl hektar som kvadratmeter. 21 kap. 1 lå” Talan mot fastighetstaxerings- Talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut förs genom besvär nämnds beslut förs genom besvär hos länsrätten. hos länsrätten men ges in till den lokala Skattemyndigheten utom då fråga är om besvär mot beslut av fastighetstaxeringsnåmnden för vat-

.ten- och vårmekraftanläggningar.

Mot beslut av den nämnden förs talan genom besvär hos kammarrätten i Stockholm. ”Senaste lydelse Besvär över fastighetstaxerings- 1981:280.

40 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämndens för värme- och vattenkraftanläggningar beslut skall ges in till kammarrätten i Stockholm. Besvär får anföras av ägare av den Besvär över fastighetstaxeringsbeslutet rör samt av veder- nämnds beslut får anföras fastighet av ägare börande kommun och taxeringsin- av den fastighet beslutet rör samt av tendent. vederbörande kommun och tax-

eringsintendent.

3 §21 Besvär av ägare av fastighet skall Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september ha inkommit senast före utgången av under taxeringsåret. mars månad året

efter taxeringsåret.

4§” Kommuns besvär skall anföras Kommuns besvär skall ha kommit före utgången av oktober månad in före utgången av maj månad året

under taxeringsåret. efter

taxeringsåret.

5§23 Taxeringsintent har rätt att anföra Taxeringsintendentens besvär skall besvär intill av november ha kommit utgången in före utgången av juni

månad under taxeringsåret. Han månad året efter Han

taxeringsåret. skall inom samma tid ange yrkanden skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens inte med till hänsyn utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga vidlyftighet och andra synnerliga skäl länsrätten anstånd. medger skäl rätten medger anstånd.

6§“ Inkommer besvär från ägare av Inkommer besvär från av ägare fastighet efter den i 3 § angivna tiden fastighet efter den i 3 § angivna tiden men före av november men före utgången utgången av juni månad

månad under taxeringsåret, får läns- året efter taxeringsåret, får rätten

rätten pröva besvären om taxerings- pröva besvären om taxeringsintenintendenten helt eller delvis biträder denten helt eller delvis biträder besvären i sak. besvären i sak.

22 kap. 2 §25 Mot länsrätts beslut i fråga, som Mot länsrätts beslut i fråga, som ” Senaste lydelse avses i 20 kap. 15 §, får talan inte avses i 19 kap. 15 §, får talan inte 1981:280. föras. föras. ”Senaste lydelse 1981:280. 4§2 ”Senaste lydelse 1981:280. Vid prövning av mål om allmän Vid prövning av mål om fastig- “Senaste lydelse fastighetstaxering består kammar- hetstaxering består kammarrätt av 1981:280. rätt av tre lagfarna ledamöter samt tre lagfarna ledamöter samt två av de ”Senaste lydelse två av de särskilda ledamöter som särskilda ledamöter som avses i 5 §. 1981:1119. avses i 5§. Utevaro av en av de Utevaro av en av de särskilda leda-

A Författningsförslag 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

särskilda ledamöterna hindrar dock möterna hindrar dock inte att mål inte att mål avgörs om tre av kam- avgörs om tre av kammarrättens marrättens ledamöter är ense om ledamöter är ense om slutet. slutet. Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

5§77 Regeringen förordnar för högst Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god värv förfarna med personer god kännedom om fastighetsförhållan- kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse den i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammar- inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om rätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa fastighetstaxering. Av dessa persopersoner skall i fråga om varje kam- ner skall i fråga om varje kammarmarrätt minst tre äga kunskap rätt minst tre äga kunskap beträffanbeträffande värdering av skogsmark de värdering av skogsmark och växoch växande skog, minst tvâ beträf- ande skog, minst två beträffande

fande värdering av vattenfallsfastig- värdering av jordbruksfastighet i

het, minst två beträffande värdering övrigt och minst två beträffande av jordbruksfastighet i övrigt och värdering av annan fastighet i övrigt. minst två beträffande värdering av För kammarrätten i Stockholm annan fastighet i övrigt. Avgår sådan förordnas minst tre personer beträf-

person under den tid, för vilken han fande värderingen av vatten- och

har blivit utsedd, förordnar rege- särvärmekraftanläggningar. Avgår ringen annan person i hans ställe. skild ledamot för fastighetstaxering under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe. Ledamot som här sägs skall vara myndig svensk medborgare. Han får inte vara i konkurstillstånd.

6§28 Regeringen meddelar närmare fö- Regeringen meddelar närmare föreskrifter angående inkallande av de reskrifter av de angående inkallande särskilda ledamöterna till tjänstgö- särskilda ledamöterna till tjänstgöring i kammarrätt samt angående ring i kammarrätt samt angående ordnandet av kammarrätts arbete ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av mål om allmän med handläggning av mål om fastigfastighetstaxering och därmed sam- hetstaxering och därmed samman- “Senaste lydelse 1981:280. manhängande frågor. hängande frågor. ”Senaste lydelse Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till 1981:280. tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av ”Senaste lydelse regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. 1981:280.

42 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §29 Vid besvär över kammarrätts Vid besvär över kammarrätts beslut i mål om allmän fastighetstax- beslut i mål om fastighetstaxering ering skall besvärshandlingen ha skall besvärshandlingen ha kommit kommit in inom två månader från in inom två månader från den dag då den dag då klaganden har fått del av klaganden har fått del av beslutet. beslutet. 23 kap. 1 §3° Har ägare av fastighet, som skall Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 §, få underrättelse enligt 19 kap. 16 inte fått sådan underrättelse senast eller 1 7 § eller enligt20 kap. 13 §, inte den 15 augusti under taxeringsåret, fått sådan underrättelse senast den

får ägaren anföra besvär intill 15 februari året efter taxeringsåret,

utgången av året efter taxerings- får ägaren anföra besvär intill året. utgången av året efter taxeringsåret. Har underrättelse som avses i 20 Har underrättelse som avses i kap. 14 eller 18 § haft felaktigt inne- första stycket haft felaktigt innehåll, håll, får ägaren anföra besvär före får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter tax- utgången av femte året efter taxeringsåret. eringsåret, dock senast det år då nytt eller förändrat basvärde har åsatts fastigheten. 2 §31 Den som enligt 21 kap. 1 § får föra Fastighetsägare får föra talan mot talan mot fastighetstaxeringsnämnds lokal skattemyndighets beslut och beslut får före utgången av femte fastighetstaxeringsnämnds beslut året efter taxeringsåret anföra be- före utgången av femte året efter svär, taxeringsåret, dock senast det år då nytt eller förändrat basvärde har åsatts fastigheten, 1. om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad, 2. om taxering har ägt rum av annan egendom än fastighet eller om värde har bestämts för egendom som avses i 7 kap. 16 §, 3. om fastighet har upptagits såsom skattepliktig fastän den är undantagen från skatteplikt, eller har undantagits från skatteplikt, trots att så inte hade bort ske, 4. om fastighet eller del av fastighet har taxerats på mer än en ort eller eljest blivit dubbeltaxerad, 29 5. om taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund Senaste lydelse i 1981:280. av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, ”Senaste lydelse 6. om förvaltningsdomstol genom lagakraftägande beslut i mål om 1981 z 1 119. fastighetstaxering har frångått behörig myndighets anvisning om riktvärde 3 Senaste lydelse för visst värdeområde och besvären rör fastighet inom samma värdeområ- 1981: 1 119. de,

A Författningsförslag 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. om fastighet på grund av att underlaget för taxering av fastigheten har varit felaktigt eller ofullständigt har åsatts väsentligt annorlunda taxering än som bort ske, 8. om eljest sådana omständigheter föreligger, som bort föranleda annorlunda och särskilda skäl föreligger väsentligt taxering för prövning av besvären. Kommun och taxeringsintendent får föra talan mot lokal skattemyndighets och fastighetstaxerings-

nämnds beslut före utgången av femte dret efter taxeringsåret, dock senast

det år då nytt eller förändrat basvärde har åsatts fastigheten, 1. om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad, 2. om taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

3 §32 Besvär enligt detta kapitel prövas Besvär enligt detta kapitel avseenav länsrätten. Har taxeringen prö- de annan än vatten- och egendom vats av länsrätten, skall kammarrätt värmekraftanläggning prövas av pröva målet. Har taxeringen prövats länsrätten. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller regeringsrätten, av länsrätten, skall kammarrätt pröskall regeringsrätten pröva målet. va målet. Avser besvären vatten- och värmekraftanläggning skall de istället för av länsrätten i första instans prövas av kammarrätten i Stockholm. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet. Regeringsrätten och kammarrät- Regeringsrätten och kammarrätten får, om besvär enligt detta kapi- ten får, om besvär avseende annan tel ñnnes böra till upptas prövning, egendom än vatten- och värmekraftförordna att målet skall upptas och anläggning enligt detta kapital finnes vidare handläggas av länsrätt. böra upptas till förordna prövning, att målet skall upptas och vidare handläggas av länsrätt. Regeringsrät-

ten får imotsvarande fall förordna att

mål om vatten- och värmekraftanläggning skall upptas och vidare handläggas av kammarrätten i Stock- ”Senaste lydelse holm. 1981:280.

44 A Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 kap. 1 §33 Besvärsrätt, som enligt 21-23 kap. Besvärsrätt, som enligt 21- 23 gäller för ägare av fastighet, tillkom- kap. gäller för ägare av fastighet, mer den som vid ingången av tax- tillkommer den som vid ingången av eringsåret är ägare av fastighet lik- taxeringsåret är ägare av eller deläsom den som därefter, dock senast gare i fastighet liksom den som

före ingången av femte året efter därefter, dock före utgången av tax-

taxeringsåret, har blivit ägare av fas- eringsåret, har blivit ägare av eller tigheten ävensom arrendator, vilken delägare i fastigheten ävensom den jämlikt avtal, ingånget efter kommu- som vid nämnda tidpunkter var nalskattelagens ikraftträdande, gen- arrendator av fastigheten, om han temot ägare har att ansvara för skatt jämlikt avtal, ingånget efter kommuför fastighets garantibelopp. nalskattelagens ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastighets garantibelopp.

3§3 Finner länsrätt, kammarrätt eller Finner länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av regeringsrätten vid prövning av besvär rörande allmän fastighetstax- besvär rörande fastighetstaxering, ering, att taxeringen har verkställts att taxeringen har verkställts på orätt på orätt ort eller har underlåtits på ort eller har underlåtits på rätt ort, rätt ort, får rätten, efter vederböran- får rätten, efter vederbörandes des hörande, vidtaga erforderlig rät- hörande, vidtaga erforderlig rätteltelse. Taxeringen får dock inte höjas se. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare har bestämts, om utöver vad tidigare har bestämts, om inte sådan höjning har yrkats i besvä- inte sådan höjning har yrkats i besvären. ren. 4 §35 Angående fullföljd av talan mot Angående fullföljd av talan mot beslut i anledning av besvär som har beslut i anledning av besvär som har anförts i särskild ordning, så ock i anförts i särskild ordning, så ock i fråga, som avses i 3 §, skall i tillämp- fråga, som avses i 3 §, skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag i liga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet angående be- övrigt är föreskrivet angående besvär rörande allmän fastighetstax- svär rörande fastighetstaxering. ering. 5§3’ 33Senaste lydelse Har part anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut i mål 1981:280. angående fastighetstaxering, får även motpart föra talan mot beslutet, även “Senaste lydelse 1981:280. om den för honom föreskrivna besvärstiden har utgått; dock åligger det , 35 Senaste lydelse honom att inkomma med sådana besvär inom en månad från utgången av den 1981:280. tid inom vilken de först anförda besvären skolat anföras. ”Senaste lydelse Vad som sagts i första stycket skall 1981:280. äga motsvarande tillämpning i fråga

i

sou 1984:38 A Författningsförslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse om besvär som har anförts enligt 19 kap. 14 § andra stycket. Återkallas eller förfaller eljest den första besvärstalan, är även den senare besvärstalan förfallen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1987 års fastighetstaxering; dock att äldre bestämmelser tillämpas vid fastighetstaxeringar före år 1987.

B till

Specialmotivering författningsförslaget

PTL innehåller nu tre huvudavdelningar, nämligen avdelning 1. Bestämmelser om taxering av fastighet, avdelning 2. Förfarandet m.m. vid allmän fastighetstaxering och avdelning 3. Förfarandet m.m. vid särskild fastighetstaxering. Kommitténs förslag innebär att det endast skall finnas en form av fastighetstaxering årlig rullande taxering. Den är uppbyggd av de tre momenten omtaxering, omräkning och avstämning men de innefattas i ett i stort sett gemensamt förfarande. Skillnaderna dem emellan ligger främst på förberedelsearbetet och vissa andra delar av taxeringen som inte behöver regleras i FT L. Till följd härav skall nuvarande avdelningarna 2 och 3 i lagen utgå och ersättas med en ny avdelning om förfarandet m.m. vid fastighetstaxering. Den bygger emellertid väsentligen på samma regler som den nuvarande

förfaranderegleringen och de nya reglerna anges därför som ändringar av

dem som nu finns i avdelning 2. Avdelning 3 om förfarandet m.m. vid särskild fastighetstaxering utgår emellertid. Den omfattar kapitlen 25-31. Ifråga om de mera övergripande ändringarna av FTLzs disposition kan nämnas att i 16 kap., som nu innehåller speciella materiella regler för den särskilda främst fastighetstaxeringen, om de s.k. nytaxeringsgrunderna, enligt förslaget skall lämnas de närmare föreskrifterna om omräkningen. De gäller sådana frågor som grunderna för indelningen i prisbildningsområden och framtagandet av indextal. Vidare samlas i 18 kap. de regler som avser förfarandet före den egentliga Förutom de nuvarande taxeringen. reglernai 18 kap. om uppgiftsinsamling m.m. dit från nuvarande flyttas 19 kap. reglerna om det särskilda förberedelsearbetet för fastighetstaxeringen, som bl.a. avser den s.k. provvärderingen. I 19 kap. tas i stället den reglering in av LSM:s verksamhet med beslutsfattande m.m. som inte funnits tidigare.

Avd 1. Bestämmelser om av

taxering fastighet

1 kap. Grundläggande bestämmelser

Rubriken till kapitlet. Första kapitlet inleds f.n. av rubriken Inledande bestämmelser. Detta behandlar emellertid kapitel enligt förslaget i högre grad än tidigare de grunder som taxeringen vilar på. I kapitlet lämnas bl.a. den huvudsakliga regleringen av omtaxeringen, omräkningen och avstäm-

»Specialmotivering

48 B till författningsförslaget

- bör motsvara innehåll

ningen. Rubriken kapitlets och rubriken föreslås vara

Grundläggande bestämmelser. 1 §. Närmast före 1 § finns f.n. inte någon delrubrik. Med den uppläggning av första kapitlet, som föreslås, blir det mer omfattande än vad det är f. n. För tydlighetens skull bör kapitlet därför delas upp med delrubriker. De två första paragrafema har en allmänt grundläggande karaktär och därefter följer några bestämmelser som innehåller betydelsefulla definitioner avseende taxeringsår, begreppet fastighet, ägarbegreppet m.m. En delrubrik närmast före 1 § föreslås lyda Allmänt om fastighetstaxering. 1§ innehåller de grundläggande bestämmelserna om vad beslutet om taxeringen skall avse. Det har hittills varit skatteplikten, indelningen i taxeringsenheter, taxeringsvärde och beskattningsnaturen. Genom förslaget förs ytterligare ett betydelsefullt moment in i taxeringen, nämligen beslutet om basvärde. Detta har intagits i det nuvarande första stycket som i förslaget får utgöra paragrafens andra stycke. För att redan inledningsvis antyda skillnaden i det föreslagna systemet mot det nuvarande, som är uppdelat på särskild och allmän taxering, har i ett nytt första stycke angetts vid vilka huvudsakliga förfaranden den rullande fastighetstaxeringen skall ske, nämligen avstämning, omtaxering och omräkning. Därutöver har även tillagts ordet årligen som en markering av det rullande systemets mera kontinuerliga utformning. 3 §. I paragrafens första stycke definieras begreppet taxeringsår. I det föreslagna systemet skall varje års taxering prövas för sig på ett annat sätt än i det nuvarande. Det innebär att taxeringsresultatet och dess primära giltighetstid anknyts till taxeringsåret. En föreskrift om det har tagits in i ett nytt andra stycke. Det medför att de nuvarande bestämmelserna om giltighetstiden av taxeringar som âsatts vid allmän och särskild fastighetstaxering i 1 kap. 7§ resp. 16 kap. 6 § andra stycket skall utgå. 6§. Om den s.k. beskaffenhetstidpunkten talas i denna paragraf. En fastighets beskaffenhet är avgörande för taxeringen, t.ex. vid värderingen. ~ Det är därför nödvändigt att få fastslaget vilken tidpunkt som är avgörande för bedömningen av den frågan. Detsamma gäller användningstidpunkten som fick en generell reglering då den fördes till 6 § FTL. Tidigare reglerades den tidpunkten endast då det gällde skattepliktsförhållande. Förslaget innebär att utöver beskaffenhetstidpunkten och användningstidpunkten skall generellt anges att man vid taxeringen skall utgå från vem som var ägare vid samma tidpunkt, taxeringsårets ingång. Det har betydelse för bedömning av åtskilliga skattepliktsfrågor och även för indelningen i taxeringsenheter. 7§. Gällande bestämmelser om giltighetstiden av ett vid allmän fastighetstaxering åsatt värde finnsi denna bestämmelse. Den skall enligt förslaget utgå. Giltighetstiden för en taxering som åsätts i det rullande systemet har föreslagits bli angiven i ett nytt andra stycke till 3 §. I7 § föreslås atti stället tas in de för den rullande taxeringen betydelsefulla reglerna om avstämningen. Den allmänna motiveringen för dessa regler har lämnats i avsnitt 8 i betänkandet. Med hänsyn till vikten av dessa regler och i förtydligande syfte har delrubriken Avstämning förts in närmast före 7 §. I paragrafens första och andra stycken anges den föreslagna tidtabellen för när avstämning skall företas. I sista stycket definieras begreppet avstäm-

B Specialmotivering till författningsförslagét 49

ningsår. En definition av detta begrepp har betydelse för följande regler i FTL och kommer också att vara till nytta t.ex. vid den komplettering som bör göras av FTF. 8 §. I en ny 8 § regleras omtaxeringen som är nästa avgörande del i det

rullande fastighetstaxeringssystemet. Den materiella motiveringen till för-

slaget finns i avsnitt 6 i betänkandet. I stort sett motsvarar omtaxeringen dagens nytaxering. Men instituten har avsevärda skillnader. Med hänsyn till vikten av bestämmelserna om omtaxering, som i sin helhet tagits in i 8 §, och i förtydligande syfte har delrubriken Omtaxering förts in närmast före 8 §. I paragrafen anges att varje förändring av beskaffenhet, användning eller ägarförhållanden som påverkar taxeringen föranleder omtaxering, dock inte under år då avstämning sker av fastigheten. Sådant år bestäms taxeringen med hänsyn även till aktuella inträffade förändringar. Punkterna 1-4 innebär att så snart grunderna för ett taxeringsbeslut förändrats så att beslutet inte längre är riktigt skall beslutet ändras. Punkten 5 innebär att ett tidigare felaktigt beslut skall ändras även om något annat skäl för omtaxering inte föreligger. Regeln är ny och har motiverats i betänkandets avsnitt 6 och 9. Några minsta ändringsbelopp eller andra fonner av taxeringsspärrar såsom gäller i det nuvarande systemet för att ett beslut skall få ändras finns inte längre. I och med att ett basvärde och ett taxeringsvärde skall bestämmas till hela tiotusental kronor kan dock en omtaxering i praktiken aldrig göras om värdeförändringen blir mindre än 10 000 kr. Fråga om omtaxering kan väckas av fastighetsägaren endast hos LSM, antingen genom att han påkallar ett grundbeslut av det innehåll han anser riktigt eller genom att han yrkar omprövning av grundbeslutet hos LSM och därefter eventuellt överklagar LSM:s beslut. Taxeringsintendent och kommun kan begära omtaxering endast genom att överklaga LSM:s eller FIN :s beslut hos förvaltningsdomstol. Någon beteckning för det år då omtaxering sker föreslås ej. Omtaxering kan ju ske varje år. 9 §. I en ny 9 § och den följande 10 § föreslås de grundläggande reglerna för den del av det rullande systemet som omräkningen utgör. Även dessa bestämmelser bör föregås av en delrubrik. Närmast före 9§ finns därför delrubriken Omräkning. I 9 § anges de grundläggande inslagen i förfarandet som är att omräkningen sker genom att basvärdet - som enligt dagens regler — är taxeringsvärdet multipliceras med ett omräkningstal, ett index, varigenom det för året gällande taxeringsvärdet erhålls. Detta föreskrivs i paragrafens första mening. I andra meningen fastslås att detta är ett årligt förfarande. Eftersom det förfarandet måste bindas på åtskilliga punkter genom författningsreglering hänvisas i stycket till sådana regler som tagits in i 16 kap. De nuvarande reglerna i 16 kap. som handlar om regler för den särskilda fastighetstaxeringen har därvid utgått. 10 §. I en ny 10 § lämnas de ytterligare regler för omräkningen som ansetts ha grundläggande karaktär. I första stycket klarläggs att beslut om index skall fattas av regeringen. Kommittén har utgått från att det inte är möjligt att införa någon överprövning beträffande beslut om index. Vid sådant förhållande och då det rör sig om en form av reglering på skatteområdet borde i princip beslutet om

50 B till

Specialmotivering förjfattningsförslaget

index fattas av riksdagen. Emellertid skulle det härvid bli fråga om en prövning av omfattande siffertabeller och ett mycket stort bakomliggande material till dem. Beslutet i denna fråga har en likartad karaktär med det beslut riksdagen gjort om delegering av fastställandet av t.ex. riktvärdetabeller, indelning i värdeområden, klassindelningar, värdeserier m.m. vid fastighetstaxeringen. Departementschefen uttalade sig om detta i prop 1979/80:40 (s. 94 f). Han erinrade först om att riksdagen fått ett betydligt mer långtgående inflytande på värderingen än tidigare genom den utvidgade regleringen i FTL. Därefter anförde departementschefen att det inte torde vara praktiskt möjligt att riksdagen tar ställning till värderingsreglerna i ett ännu mer specificerat skick, t.ex. i form av rikvärdetabeller och riktvärdekartor, som kan utarbetas och färdigställas först någon månad innan taxeringen börjar och som i bokform omfattar flera hyllmeter. Ett sådant tillvägagångssätt, anförde departementschefen, kan inte heller i Övrigt anses lämpligt. Motsvarande synsätt bör enligt förslaget anläggas på besluten om index. Dessa beslut bör i FTL delegeras av riksdagen till regeringen som inte skall delegera beslutsrätten vidare. Den regeln har tagits in i paragrafens första stycke. Grunderna för regeringens beslut om index preciseras närmare i 16 kap. Över beslut om index enligt den föreslagna paragrafen kan talan givetvis inte föras. För nivåavstämningen och av administrativa skäl är det lämpligast att nya index bestäms under år då avstämning sker av något slag av fastigheter. Det finns ett behov av en beteckning för det år då nytt index skall användas. Sådant år betecknas enligt förslaget indexår vilket regleras i paragrafens sista stycke. Den valda metoden att i princip låta indexåren sammanfalla med avstämningsåren medför att då ett slag av taxeringsenheter genom avstämning och omräkning ges taxeringsvärden som svarar mot en taxeringsvärdenivå som är 75 % av marknadsvärdenivån så omräknas övriga slag av taxeringsenheter så att även dessa ansluter till samma nivå. Härigenom upprätthålls en lika behandling mellan olika slag av taxeringsenheter vad beträffar taxeringsvärdenivån. Den första omräkningen skall enligt förslaget inträffa 1987 då den första avstämningen sker. Det har emellertid inte ansetts nödvändigt att i detalj låsa en sådan tidtabell i lagtext. Regeringen bör ha frihet att inte besluta några nya index, om prisförändringarna varit små efter senaste omräkningen. Detta kan gälla alla typer av taxeringsenheter eller endast någon viss typ. Om man anser att de taxeringsvärden som bestämdes vid AFT 81 inte lämpar sig för omräkning är det vidare möjligt att vid övergången till ett rullande fastighetstaxeringssystem successivt införa en omräkning så att endast de typer av taxeringsenheter som varit föremål för avstämning omräknas eller att en sådan ordning införs för någon eller några av taxeringsenhetstyperna. Kommittén har emellertid i första hand förordat en samtidig övergång till samtliga delar av det rullande systemet.

5 kap. Bestämmande av basvärde

Rubriken till femte kapitlet. Femte kapitlet inleds f.n. av rubriken Bestäm-

mande av taxeringsvärde. Bortsett från omräkningen med index, för vilken särskilda regler såsom redovisats har lämnats, är det värde som räknas fram

i

Specialmotivering

B till författningsförslaget 51

med nuvarande regler för fastighetstaxeringen vid den rullande taxeringen basvärdet och de däri ingående delvärdena. Rubriken bör motsvara kapitlets innehåll och har därför betecknats Bestämmande av basvärde. Till följd av det anförda har ordet taxeringsvärde där det förekommer i 5 kap bytts ut mot basvärde. Detsamma gäller i 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§ samt i 11 kap. 5 §. 4 §. I paragrafen bestäms f.n. den s.k. värdetidpunkten för taxeringsvärdet. Paragrafen får vid den rullande taxeringen ett ändrat innehåll och kommer att innehålla regler om värdetidpunkten för basvärdena och om basvärdenivån. Det år vars prisnivå skall tas till utgångspunkt för bestämmande av basvärdenas nivå betecknas basåret. Basåret har förlagts tre och ett halvt -två och ett halvt år före avstämningsårets början för att förberedelsearbetet med bestämmande av indelning av värdeområden och av val av värdetabeller för dessa skall hinna bli avslutat ett år före avstämningsåret. Denna tidigareläggning i förhållande till vad som gällt vid allmän fastighetstaxering kompenseras vid nivåläggningen av att basvärdena - innan de kommer till användning - under avstämningsåret omräknas med ett nytt indextal som bestämts med ledning av prisnivån (prisläget) under det nivåår som inträffar ett och ett halvt - ett halvt år före avstämningsåret.

7 kap. Allmänna vârderingsregler

7 §. Enligt nuvarande 7 § har regeringen bemyndigande att delegera vidare i rätten att utfärda ytterligare ur värderings-och taxeringssynpunkt materiella verkställighetsföreskrifter. Vid AFT 81 intogs visserligen huvudparten av dessa föreskrifter i FI‘F men efter delegation utfärdades också sådana föreskrifter av RSV i en omfattning och på ett sätt som kommittén behandlat i betänkandets avsnitt 11. Materiella verkställighetsföreskrifter bör nu enligt huvudregeln som tagits in i första stycket utfärdas av regeringen och inte av annan myndighet. Av praktiska skäl har ett undantag fått göras från huvudregeln i första stycket. Det förekommer åtskilliga tusen värdeområden avseende de olika fastighetstyperna och bestämmandet av dem sammanhänger med bl.a. den praktiska provvärdering som LMV utför tillsammans med arbetsgrupper från FTN. Det är bl.a. därför och även av tidsskäl lämpligt att LMV får besluta om och verkställa indelningen i värdeområden. En särskild bestämmelse om möjlighet för regeringen att delegera områdesindelningen - som bör verkställas av LMV - har föreskrivits i andra stycket.

, 16 kap. Bestämmande av taxeringsvärde

Rubriken till sextonde kapitlet. Sextonde kapitlet inleds f.n. av rubriken särskild fastighetstaxering. I kapitlets nu gällande nio paragrafer behandlas de speciella materiella reglerna om nytaxering vid de särskilda fastighetstaxeringama. Det gäller främst regler om nytaxeringsgrunder, taxeringsperiod och särskilda värderingsregler. Dessa skall enligt förslaget utgå. De ersätts av regeln i 1 kap. 8 § om omtaxering. I det föreslagna sextonde kapitlet finns i stället de närmare föreskrifter om omräkningen och bestämmandet av taxeringsvärdena genom omräkningen som förutskickats i 1 kap. 9 §. Kapitlet har således fått rubriken Bestämmande av taxeringsvärde. De

Specialmotivering författningsförslaget

S2 B till

närmare föreskrifter om omräkningen som ansetts böra föreläggas riksdagen och tas in i FTL finns nu i det föreslagna kapitlets fem paragrafer. Sextonde kapitlets fem första paragrafer får således ändrad lydelse. Återstående paragrafema, 6-9 §§, utgår. 1 §. I paragrafens första stycke, första meningen, formuleras målsättningen för bestämmandet av indextalen och definieras taxeringsvärdenivån. Formuleringen innebär att indextalen skall beakta såväl förändringar i prisnivån mellan basåret och nivååret, som utgör värdetidpunkten för omräkningen, som de eventuella felaktigheter som kan finnas i basvärdenivân. - Nivååret har definierats i andra stycket. - Huvudregeln är alltså att indextalen skall leda till en taxeringsvärdenivå som svarar mot 75 % av den genomsnittliga prisnivån under nivååret. I första styckets sista mening stadgas ett undantag från denna huvudregel genom att väsentliga förändringar som skett före slutet av nivååret skall beaktas. Detta stadgande har tillkommit för att möjliggöra en anpassning till det prisläge som råder vid slutet av nivååret, under förutsättning att detta mera väsentligt avviker från vad som utgör genomsnitt för året. Om man finner skäl att frångå den genomsnittliga prisnivån under nivååret skall man således utgå från prisläget vid slutet av nivååret. I detta fall kan man således tala om en fix värdetidpunkt. Detta har bl.a. den fördelen att man kan avgöra om en händelse som kan väsentligen påverka marknadsvärdena, t.ex. offentliggörandet av en fabriksnedläggning, har skett före eller efter den aktuella tidpunkten. Den omständigheten att man söker prisläget vid en viss tidpunkt hindrar givetvis inte att man utgår från köp som skett under en viss tid före eller efter utgången av nivååret. I förslaget har förutsätts att även ortspriser från året före nivååret skall kunna användas för att bestämma värdenivån under nivååret. Detta har betydelse främst då det gäller att undersöka behovet av regionala omräkningsfaktorer. Om ortsprismaterial från året före nivååret används måste det materialet givetvis justeras för de prisförändringar som kan antas ha skett mellan nivååret och året före detta. 2 §. Paragrafen innehåller nu regler om nytaxeringsgrunder. Dessa skall utgå. Istället föreslås att i första stycket första mening anges de typer av taxeringsenheter för vilka indextalen skall bestämmas särskilt. I andra meningen anges de fyra olika grunder som kan komma i fråga då det gäller att differentiera indexen för de olika typerna av taxeringsenheter. Dessa grunder är användning, beskaffenhet, värde och belägenhet. De olika användningssätt som kan bli avgörande vid indextalens bestämmande synes vara för småhusenheter såsom enbostadshus, tvåbostadshus, rad- och kedjehus och fritidshus. För hyreshusenheterna är en uppdelning på flerbostadshus, kombinerade bostads- och lokalhus och lokalhus aktuell. För industrienheter kan en uppdelning efter användningen som t.ex. industrier, verkstäder, lager och bensinstationer övervägas. Då det gäller lantbruk synes en uppdelning antingen kunna göras så att taxeringsenheterna delas in efter övervägande användningssätt, t.ex. bostadsändamål (taxeringsvärdet för bostadsbyggnad och tomt överväger), skogsbruksändamål eller jordbruksändamål, eller på så sätt att skilda index används för olika delar av en taxeringsenhet, t.ex. för bostadsbyggnadsvärdet och tomtvärdet, för skogsbruksvärdet och värdet av skogsimpediment och för jordbruksvärdet och ekonomibyggnadsvärdet.

B Specialmotivering till författningsförslaget 53

Olika index för skilda värdeklasser kan ofta vara ett alternativ eller ett komplement till en indelning efter användning. För flerbostadshusen innebär t.ex. en uppdelning efter taxeringsvärde att man kan skilja på grupper av fastigheter, för vilka prisbildningen bl.a. på grund av tillgången på köpare kan vara väsentligt olika. Exempel på uppdelning efter beskaffenhet som skulle kunna aktualiseras är i fråga om småhusen en uppdelning efter värdearea och för lantbruksenheter en uppdelning efter arealen åker och/eller skog. Sättet för en uppdelning med hänsyn till belägenhet har ansetts böra bli föremål för hårdare styrning. Därför har i 5 § införts närmare regler om indelning i prisbildningsområden. I andra stycket anges det i vad mån mer än ett index får användas för en taxeringsenhet. För småhus-, hyreshus- och industrienhet skall samma indextal användas för både mark- och byggnadsvärdena. Detta gäller även exploateringsenheter. För dessa inträffar emellertid den komplikationen att en taxeringsenhet kan omfatta tomtmark för småhus, hyreshus, industribyggnad och övrig byggnad. Omräkningen av exploateringsenhetema skall ske så att de värderingsenheter som avser tomtmark för småhus skall omräknas med index för småhusenheter. På motsvarande sätt skall de värderingsenheter som avser tomtmark för hyreshus omräknas med index för hyreshusenheter och värderingsenheter avseende mark för industribyggnad och övrig byggnad med index för industrienheter. Omräkning av exploateringsenheter kommer alltså att tillgå som om exploateringsenheten varit uppdelad i flera taxeringsenheter, var och en omfattande endast ett slag av tomtmark. 3 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om nytaxeringsgrunder som skall utgå. I stället lämnas i 3 § liksom i de följande två paragrafema riktlinjer för hur indextalen skall tas fram. Bestämmandet av index förutsätts som - då det regel föreligger ortsprisstatistik - ske i två etapper. Först bestäms de generella prisförändringarna som olika typer av taxeringsenheter har undergått om man bortser från regionala variationer. Undersökningen av generella prisförändringar ger normalt skilda resultat för grupper inom taxeringsenhetstypen med hänsyn till skillnader i användning, beskaffenhet och värde. Därefter undersöks vilka regionala avvikelser som kvarstår för varje typ av taxeringsenheter sedan man beaktat de generella förändringar som konstaterats. I första fallet bestäms om generella omräkningsfaktorer, i andra fallet regionala. Regionala faktorer bestäms som framgår av 4 § endast om taxeringsvärdenivån för nivååret efter tillämpning av generell omräkningsfaktor understiger 0,70 eller överstiger 0,80. Det slutliga indextalet erhålls i det fall som omnämnts i föregående stycke genom att de två omräkningsfaktorerna multipliceras med varandra. Index skall anges med två decimaler. Vanliga avrundningsregler bör användas. Exempel på avrundning - 1,21 x 1,20 = 1,4520 1,45 och - 0,90 x 1,15 =p 1,0350 1,04

Enligt förslaget skall indextalen bestämmas med ledning av det ortsprismaterial som används vid framtagandet av SCB:s officiella prisstatistik. Detta

Specialmotivering

54 B till författningsförslaget

medför att ett särskilt index knappast kan urskiljas för en grupp fastigheter som är mindre än att antalet köp inom gruppen är av storleksordningen 200 per år. Tillgången till köp begränsar alltså möjligheterna att bestämma alltför individualiserade index. För vissa fastighetstyper sker praktiskt taget aldrig några överlåtelser. För dessa måste då bedömas om det är skäligt att utgå från att de följer prisutvecklingen på någon likartad typ av fastigheter eller att bestämma värdeutvecklingen på annat sätt. Om basindustrin i en liten ort läggs ned kan detta medföra en väsentlig sänkning av priserna för småhusfastigheter i orten. Även efterfrågan på småhusfastigheter brukar i sådana situationer minska och antalet försäljningar bli ringa. I sådana situationer är det motiverat att grunda ett index på en bedömning av marknadsvärdenivån eller på statistik av mindre antal köp än vad som tidigare nämnts. Även om således indextalen i huvudsak skall grundas på ortspriser bör det vara möjligt att bestämma index på annat sätt. Det väsentliga är härvid att bedöma vad som utgör sannolik prisnivå för den aktuella fastighetstypen. I betänkandet har förslaget om särskilda index i vissa fall vid avsaknad av ortsprisstatistik närmare motiverats i avsnittet 7.3.4.

4 §. Nuvarande bestämmelse innehåller regler om nytaxeringsgrunder som skall utgå. I paragrafen föreslås i stället att de grundläggande reglerna tas in för hur man bestämmer generella och regionala omräkningsfaktorer. Kommittén har förutsatt att SCB skall sammanställa och redovisa det ortsprismaterial som ingår i den officiella prisstatistiken på sådant sätt att LMV med sammanställningen som grund kan bestämma vilka generella omräkningsfaktorer som skall föreslås regeringen. Sammanställningen skall alltid avse riket som helhet med materialet uppdelat på småhus-, hyreshus-, industri- och lantbruksenheter. Inom varje typ av taxeringsenhet skall för beräkning av generella omräkningsfaktorer en uppdelning ske efter användning, beskaffenhet och värde. LMV får förutsättas ange vilka uppdelningar som verket anser lämpliga. Då LMV väljer generella omräkningsfaktorer skall differentieringen inte drivas längre än att ett index normalt grundas på den genomsnittliga basvärdenivån för minst 200 köp per år. Normalt bör antalet köp vara väsentligt större. Undantagsvis kan dock ett index grundas på ett mindre antal köp. I sådana fall måste dock köpen vara samstämmiga beträffande taxeringvärdenivån och den beräknade genomsnittliga taxeringsvärdenivån för köpen i fråga avvika väsentligt från den som beräknats för närliggande grupper av fastigheter. Den generella omräkningsfaktom skall bestämmas genom att den i PTL stadgade taxeringsvärdenivån för nivååret uttryckt genom talet 0,75 divideras med det tal som svarar mot den genomsnittliga basvärdenivån för den aktuella gruppen taxeringsenheter. Den genomsnittliga basvärdenivån för gruppen bestäms som genomsnittet av de kvoter, som utgör förhållandet mellan varje såld enhets basvärde och köpeskilling vid försäljning. Om den genomsnittliga basvärdenivån för en grupp taxeringsenheter är = 1,50

0,50 blir således den generella omräkningsfaktom 84%

För att bestämma den regionala korrektion som erfordras omräknar SCB

B Specialmotivering till författningsförslaget 55

först alla basvärden för de i ortsprismaterialet ingående fastigheterna med de generella omräkningsfaktorerna. Därefter sorteras köpen för varje typ av taxeringsenheter efter prisbildningområden och den genomsnittliga taxeringsvärdenivån där (efter generell korrektion) beräknas. Endast om den genomsnittliga taxeringsvärdenivån för en region ligger under 0,70 eller över 0,80 har en regional korrektion ansetts erforderlig. Om den genomsnittliga basvärdenivån efter generell korrektion för en region är t.ex. 1,00 blir således den regionala omräkningsfaktorn = 0,75

?E76-

Förhållandetalet skall, då försäljningar förekommit, bestämmas som det genomsnittliga förhållandet mellan taxeringsvärdet och köpeskillingen för de fastigheter som försålts. Har köp inte förekommit i tillräcklig omfattning får omräkningsfaktorn bestämmas på annat sätt. (Jfr avsnitt 7.3.4 angående index för vatten- och värmekraftanläggningar och index med hänsyn till lokala förhållanden.) 5 §. I bestämmelsen finns regler om nytaxeringsgrunder. Den bestämmelsen skall utgå. I stället föreslås att i 5 § lämnas regler för den indelning i prisbildningsområden som ligger till grund för bestämning av regionala omräkningsfaktorer. För att nå en viss stadga i bedömningen av behovet av regionala omräkningsfaktorer föreslås att dessa i första hand skall avse vissa på förhand bestämda områden. Det bör således ankomma på LMV att föreslå en indelning av riket i prisbildningsområden för var och en av taxeringsenhetstyperna småhus-, hyreshus-, industri- och lantbruksenheter. Indelningen bör göras så att prisutvecklingen betäffande den aktuella taxeringsenhetstypen kan förutsättas bli likartad inom området. Vidare bör som tidigare nämnts antalet köp beträffande taxeringsenhetstypema i fråga inom området uppgå till minst storleksordningen 200 per år. Från tid till annan kommer säkert behov att uppkomma att justera gjorda indelningar. Indelningen bör därför ses över inför varje indexår och erforderliga ändringar beslutas av

i

regeringen.

t Beträffande kravet

på 200 köp per år synes det i vissa fall svårt att upprätthålla. Någon absolut nedre gräns är svår att ange. Om ett prisbildningsområde måste sammansättas av relativt olika delområden för att önskemålet om 200 köp skall bli uppfyllt, kan det vara lämpligt att redovisa dessa delområden så att statistik även kan frarntas för dessa. Sedan denna statistik framtagits kan det vara lättare att avgöra om olika index skall användas även för de skilda delområdena. Om exempelvis inom ett delområde ett 50-tal köp förekommit och köpen sammantaget visar på en taxeringsvärdenivå som väsentligt avviker från vad som gäller för övriga delar av prisbildningsområdet kan det finnas anledning att överväga ett särskilt index för det området. Ju färre köp som föreligger inom ett område och ju mindre samstämmiga köpen är beträffande beräknad taxeringsvärdenivå, desto mer måste den beräknade genomsnittliga taxeringsvärdenivån avvika från vad som framkommit inom andra delområden för att man skall särskilja delområdet i fråga. Vidare kan index som framgår av avsnitt 7 i betänkandet bestämmas på annan grund än endast ortsprisstatistik. Det finns vidare inte några absoluta bestämmer skall ansluta till krav på att de slutliga index som regeringen indelningen i prisbildningsområden.

56 B

Specidlmotivering till författningsförslaget

Avd. 2 Förfarandet m.m. vid

fastighetstaxering

Såsom framgått tidigare skall inte längre någon grundläggande uppdelning av förfarandereglerna göras på olika slag av taxeringar såsom f.n. sker i avdelning 2 och avdelning 3 för allmän resp. särskild fastighetstaxering. I stället skall ett system för förfarandet gälla för den rullande taxeringen med ett fåtal bestämmelser som är särskilda för de olika momenten däri, d.v.s. omtaxeringen, omräkningen och avstämningen. Rubriken skall motsvara avdelningens innehåll och den har således ändrats till Förfarandet m.m. vid fastighetstaxering. Uppläggningen av förfarandet och organisationen skiljer sig en del från vad som nu gäller i PTL. Särskilt gäller det om LSM:s roll vid den rullande fastighetstaxeringen.

LSM är enligt förslaget första instans vid fastighetstaxeringen och dess

verksamhet i fråga om beslutsfattande o.dyl. måste regleras i FFL. De nuvarande om förfarandet reglerna m.m. som inte avser besvärsreglema finns nu i 17-20 kapitlena med rubrikerna resp. Taxeringsorganisationen m.m., Allmän fastighetsdeklaration, m.m., Förberedande och åtgärder

Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m.m. Med till att

hänsyn uppgiftsinsamlingen och övriga förberedande åtgärder får en delvis ändrad karaktär vid den rullande och till att ett särskilt bör taxeringen kapitel innehålla reglerna om LSM:s verksamhet föreslås följande kapitelindelning och rubriker: 17 kap: Taxeringsorganisationen m.m. 18 kap: Förberedelser för taxeringen, m.m. 19 kap: De lokala skattemyndigheternas verksamhet 20 kap: Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m.m.

Redaktionellt sett innebär detta att de bestämmelser som föreslås motsvara dem som nu finns i nittonde kapitlet flyttas till artonde och att ett kapitlet antal av reglerna om beslutsfattandet m.m. i nuvarande 20 kap. flyttas till 19 kap.

kap. Taxeringsorganisationen m.m.

1 §. I de nuvarande fyra styckena i paragrafen regleras länsstyrelsens plats

och uppgift i organisationen för fastighetstaxeringen. Denna reglering finns

med i förslaget. Ett nytt femte stycke har förts in och det avser att lägga grunden för LSM:s funktion vid den rullande taxeringen. Det föreslagna stycket innehåller därför regeln om att LSM skall besluta i första instans i sitt fögderi om taxeringen av fastigheterna där utom såvitt gäller vatten- och värmekraftanläggningama för vilka föreslås särskilda regler i 2 och 4 §§. 2 §. I 17 kapitlet finns f.n. inte några delrubriker. För tydlighetens skull föreslås att kapitlet delas med 2§ behandlar upp några delrubriker.

indelningeni fastighetstaxeringsdistrikt o.d. Närmast före 2 § föreslås därför

en ny delrubrik, Fastighetstaxeringsdistrikt, bli införd. Enligt de nuvarande två första styckena skall indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt i princip göras efter fastighetskategori. Även i de föreslagna reglerna i 2§ ligger fastighetstypema till grund för distriktsindelningen. Reglerna, som ingående motiverats i avsnitt 10.2.2 och illustrerats med

sou 1984:38 B Specialmotivering till 57

författningsförslag:

uppgifter i bilaga 12, innebär dock i viss mån en återgång till distriktsindelningen vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. Distriktsindelningen vad gäller småhus anknyts helt till kommunerna medan för mer övriga svårbedömbara fastigheter, som är betydligt färre till antalet än småhusen, länet får delas upp i lämpliga områden i gemensamma distrikt. Detta föreskrivs i tredje stycket. För exploateringsenheterna lämnas särskilda regler. Huvudprincipen föreslås därvid vara att lantbruken taxeras i gemensamma lantbruksdistrikt. För de övriga typerna av enheter, dvs. hyreshus-, industri- och specialenheter skall länet på sätt föreslagits indelas i gemensamma distrikt som normalt görs på geografisk grund vilket medför att distrikten kommer att innehålla samtliga tre aktuella enhetstyper. Inget hindrar emellertid att man med hänsyn till fastighetsbeståndets sammansättning gör en indelning i t.ex. ett eller flera distrikt för taxering av enbart hyreshusenheter om det skulle vara lämpligt. I det nuvarande som bildas tredje stycket stadgas att alla taxeringsenheter av en och samma fastighet skall hänföras till samma taxeringsdistrikt. Regeln hade sin grund i att de sedan länge gällande bestämmelserna om uppdelning av fastigheterna med hänsyn till deras användning - vilka regler uttryckts något olika under åren och även ändrades i mindre mån vid 1981 års AFT — tidigare följts dåligt. Vid AFT 81 indelades emellertid fastigheterna förhållandevis noggrant efter de gällande reglerna. Den nuvarande bestämmelsen i tredje stycket bör därför utgå. Den har inte heller någon plats i den modell för distriktsindelning som föreslås. I stället föreslås i fjärde stycket en ny organisation för taxeringen av vattenoch värmekraftanläggningarna som av effektivitets- och likformighetsskäl bör taxeras i ett gemensamt distrikt och av en enda nämnd. Motiven för detta har lämnats i avsnitt 10.2.2. Reglerna för indelningen i såväl lokala som gemensamma distrikt i andra stycket första meningen respektive tredje stycket andra meningen medför att någon delning av ett fögderi mellan olika distrikt inte får förekomma. Någon kompetenskonflikt mellan olika FIN i frågan om till vilken nämnd besvär över en LSM:s beslut skall riktas kan därför inte uppkomma. Det kommer enligt förslaget att finnas endast en FIN för en typ av taxeringsenheter för varje fögderi. 3 §. De nuvarande reglerna i paragrafen avser distriktens geografiska omfattning som i förslaget regleras i 2 §. I förslaget fastslås i stället i 3 § första stycket vilka nämnder som skall finnas i de lokala och gemensamma distrikten. Vidare föreslås att närmast före 3 § för tydlighetens skull skall införas delrubriken Fastighetstaxeringsnämnder. I andra stycket läggs nämndens huvudsakliga roll som överprövningsinstans för beskattningsmyndighetens - LSM:s - beslut fast. 4 §. I paragrafen finns nu regler om de nuvarande kategorinämndema. Enligt förslaget skall här tas in en bestämmelse som avser fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar. I paragrafen skall slås fast att det är nämnden och inte LSM som är första instans då det gäller taxeringen av kraftanläggningama. Som kommer att föreslås i 20 kap. 11 § skall för nämndens verksamhet i stora delar gälla samma regler som för LSM.

m

58 B till

Specialmotivering författningsförslaget

6 §. Bestämmelserna i paragrafen avser f.n. de av länsstyrelsen utsedda ledamöter i nämnderna, när de skall utses och för vilken tid de skall utses. Motsvarande bestämmelser föreslås få en något annorlunda utformning. Med hänsyn till den önskade kontinuiteten i organisationen föreslås förordnandet avse tre år i stället för som nu ett år. Tidpunkten för förordnandet får regleras i administrativ ordning. Vidare är ett önskemål att nämnden om den t.ex. behandlar taxeringar för småhus från olika kommuner —— då avsikten är att endast i kommunen bosatta förtroendevalda skall delta i handläggningen - skall kunna dela upp sig på avdelningar. Detsamma gäller även om en nämnd blir tungt arbetsbelastad under någon period. Vid sådant förhållande bör den av länsstyrelsen förordnade ledamoten som inte är ordförande i nämnden kunna fungera som ordförande i hans ställe. Det är avsikten med förslaget i andra stycket andra meningen. I ett nytt tredje stycke föreslås hur och för vilken tid nämnden för vattenoch värmekraftanläggningar skall utses. 7 §. I paragrafen regleras valet av de förtroendevalda ledamöterna. Den förändringen föreslås i första stycket att ledamöterna för den önskvärda kontinuiteten i arbetet föreslås bli valda för en längre period , tre år,än som f.n. gäller. Vidare läggs i andra stycket förslag till bl.a. regler om val m.m.av de arbetsgrupper som skall medverka vid provvärderingen samt antalet deltagare i de grupperna. 8 §. I första stycket regleras hur många förtroendevalda ledamöter som skall finnas i varje nämnd. Enligt nuvarande regler skall det vara minst fem och högst åtta. Enligt förslaget skall det normalt finnas åtta ledamöter, bortsett från ordföranden och hans ersättare i varje nämnd. Då det särskilt i fråga om de lokala småhusnämnderna kan vara påkallat att se till att förtroendevalda från den egna kommunen medverkar i handläggningen har antalet åtta ledamöter knutits till varje kommun eller kommundel som ingår i nämnden. Då maximalt tre kommuner enligt förslaget (jfr 2 §) kan ingå i en nämnd kan en lokal nämnd tillhopa ha 26 ledamöter. Det skulle enligt kommitténs beräkningar kunna komma i fråga för 14 nämnder (se bilaga 12). Som framgår av vad som tidigare sagts hänger denna konstruktion samman med den önskade möjligheten att arbeta på avdelningar för främst olika kommuner och den bör också ses mot bakgrund av en bestämmelse som föreslås i 20 kap. 6 § tredje stycket om att fler ledamöter än fem inte samtidigt får tjänstgöra i nämnden. Med hänsyn till att det behövs avsevärt färre nämnder i det rullande att systemet än nu torde det inte vara någon större svårighet för kommunerna ñnna lämpliga och intresserade personer för uppdragen som nämndledamöter även om perioden föreslås bli tre år. 15 §. 15 § och de härefter följande bestämmelserna i kapitlet avser särskilda frågor om konsulenter, sakkunniga och kostnader samt vissa andra administrativa frågor vid fastighetstaxeringen. Det synes lämpligt att denna grupp av bestämmelser föregås av en delrubrik som föreslås lyda Särskilda bestämmelser om konsulenter, sakkunniga, m.m. Paragrafen avser länsstyrelsens förordnande av konsulenter för fastighetsom ändringar i första stycket innebär endast att taxering. Förslaget konsulenterna skall vara skyldiga att biträda även LSM, vilket inte är fallet

B till

Specialmotivering författningsförslaget 59

f.n. Möjligheten att få biträde av konsulent torde bli väsentlig för LSM:s verksamhet. Vidare föreslås att konsulenterna skall kunna förordnas för längre tid än som är möjligt nu. I 7 § . I paragrafen föreslås att konsulenten också i det nya förfarandet skall medverka i förberedelsearbetet. Han blir också skyldig att medverkai LSM:s granskningsarbete. Det bör då i huvudsak bara gälla de mer kvalificerade ärendena, främst de som går till gemensam nämnd. 20 §. Paragrafens tredje stycke föreslås ändras såtillvida att någon särskild regel inte tas med för skattechefens rätt att få kalla konsulent och tjänstemän från LMV. Bestämmelsen kan inte sägas fylla någon funktion. Inte heller den regel som finns i 24§ om ersättning till dem som kallats enligt 20 §, ger anledning till att regeln behålls.

25 §. Ändringen är redaktionell.

18 kap. Förberedelser för taxeringen, m.m.

Rubriken till artonde kapitlet. Artonde kapitlet inleds f.n. av rubriken Allmän fastighetsdeklaration, m.m. Det innehåller regler om åtgärder som företas normalt före de allmänna fastighetstaxeringarna. De förberedande åtgärder som behövs för nivåanpassningen, t.ex. regler om den s.k. prowärderingen finns samlade särskilt i 19 kap. Det kan vara en fördel att ha de administrativa regler som inte rör organisation, beslut och taxering, besvär samlade i ett kapitel. De regler som behövs för de särskilda förberedelserna inför avstämning och omräkning är fåtaliga och de passar även systematiskt någorlunda väl samman med de nuvarande reglerna i 18 kap. De föreslås således bli överflyttade till 18 kap. vars rubrik ändras till Förberedelser för taxeringen, m.m. I §. I artonde kapitlet som är ganska omfattande finns inte några delrubriker. Det synes lämpligt att införa några sådana. Närmast före 1 § föreslås att delrubriken Uppgifter från fastighetsägare förs in och får avse 1-11 §§. I nuvarande 1 § regleras det tvångsvisa deklarationsförfarandet vid den allmänna fastighetstaxeringen. Det föreslås bli ändrat. I stället föreslås frivilligt deklarationslämnande som nu föreligger vid särskild fastighetstaxeiing. Denna regel föreslås bli intagen i paragrafens andra stycke. Den frivilliga deklarationsmöjligheten torde främst komma att tillämpas vid omtaxering, men kan också komma i fråga vid avstämning. Fastighetsägaren skall vidare på en delvis förtryckt förenklad som avstämningsdeklaration tillställs honom vart åttonde år före en avstämning besvara vissa uppgifter. Detta uppgiftslämnande har ingående motiverats i avsnitten 5 och 9 i betänkandet. En föreskrift om detta föreslås ingå i 1 § första stycket. 3 §. I förevarande liksom åtskilliga andra paragrafer görs den redaktionella ändringen att ordet allmän eller allmänna tas borti samband med ordet fastighetstaxering, fastighetsdeklaration, m.m. Vidare markeras att det föreligger en skillnad mellan de förenklade avstämningsdeklarationerna och andra fastighetsdeklarationer. T.ex. efter anmaning torde det vara den senare typen av deklaration som efterfrågas.

4 §. Åndringama är av redaktionell natur.

60 B till

Specialmotivering författningsförslaget

5 §. Nuvarande paragraf reglerar innehållet i förenklad deklaration för icke skattepliktiga fastigheter. Den bestämmelsen bör utgå. I stället bör här regleras LSM:s skyldighet att sända ut avstämningsblankett och avstämningsdeklarationens innehåll. För det fall en fastighet skall omtaxeras har föreslagits att LSM senast den 15 mars under taxeringsåret skall sända en blankett med - liksom gäller för avstämningsblanketten - delvis förtryckta uppgifter om fastigheten till fastighetsägaren. Avsikten är att fastighetsägaren skall uttala sig främst om uppgifterna är riktiga (jfr avsnitt 9.3.2.1). Eftersom fastighetsägaren inte avses bli ålagd någon skyldighet att besvara förfrågningen kan förfarandet regleras i FTF. 6 §. Paragrafen berör fastighetsägarens upplysnings- och uppgiftsskyldighet och ändringarna är av formell natur.

7§. Ändringen i första stycket är av redaktionell natur. I ett nytt andra

stycke har de regler tagits in som föreslagits i avsnitt 5.3.3.6 i betänkandet och som avser inhämtande av för skogstaxeringen relevanta uppgifter ur skogsbruksplaner, som upprättats av annan än skogsvårdsstyrelse. 8§. I paragrafen regleras de frivilliga besiktningar som kan göras vid fastighetstaxeringen av fastighetstaxeringsordföranden m.fl. Förslaget innebär att också LSM skall kunna göra sådana besiktningar. I övrigt är ändringen av redaktionell art. 9 §. I paragrafen finns nu bestämmelser om var och när allmän fastighetsdeklaration skall avges. Enligt förslaget skall endast LSM vara mottagare av fastighetsdeklarationema - utom då det gäller kraftanlägg- - Också ningar och de skall vara ingivna den 15 mars under taxeringsåret. avstämningsdeklarationerna skall lämnas till LSM. För detta har fastighetsägaren en månad på sig. De skall således vara inlämnade den 15 april året före avstämningsåret. Inträffar därefter förändringar på fastigheten före beskaffenhetstidpunkten kan ägaren frivilligt meddela detta; eljest får man lita till rapportering från de i 12 § angivna myndigheterna. I andra stycket regleras deklarationsförfarandet för kraftverksanläggningarna. I fjärde stycket lämnas några föreskrifter för att uppgifter från fastighetsägaren skall överlämnas till rätt LSM, något som bl.a. medför att fastighetsägaren inte skall påföras förseningsavgift om han i rätt tid ger in sin avstämningsdeklaration men till fel LSM. 10 §. Nuvarande 10 § föreskriver viss uppgiftsskyldighet vid ägarbyte. Sådan skyldighet är inte aktuell enligt förslaget och regeln bör utgå. Till 10 § hari stället förts en nu i 15 § införd regel om skyldighet att lämna uppgift vid viss tidpunkt i samband med anmaning. - Jämför dock vad kommittén anfört beträffande uppgiftsskyldighet för mäklare i avsnitt 9.3.2.1. 11 §. I nuvarande 11 § finns regler om uppgiftsskyldighet för byggnadsnämnd och lantbruksnämnd. Reglerna om detta flyttas till 12 §. Till 11 § förs i stället med vissa redaktionella ändringar reglerna i nuvarande 14 §. 12 §. De tidigare paragrafema har handlat om uppgifter från fastighetsägaren. Den föreslagna tolfte paragrafen avses innehålla skyldighet för andra att lämna uppgifter. Före 12 § har därför tagits in delrubriken Uppgifter från annan än fastighetsägare. Nuvarande bestämmelse i 12§ om uppgiftsskyldighet för brandförsäkringsanstalt föreslås utgå. I stället förs här in regler om den nya respektive

4 B till författningsförslaget 61 Specialmotivering

utökade och effektiviserade uppgiftsskyldighet för kommun, fastighetsbildningsmyndighet, lantbruksnämnd och skogsvårdsstyrelse som föreslagits och motiverats i femte kapitlet i betänkandet. Närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten bör lämnas i FTF. De bör avse skyldighet att inrapportera till LSM uppgifter som behövs för värderingen av de fastigheter som är aktuella. De skall grunda sig på besiktning av de delar av en fastighet som myndigheten haft att kontrollera i sin egen verksamhet och/eller uppgifter som är tillgängliga hos myndigheten som ritningar och liknande. Delar av fastigheten som inte besiktigas i tjänsten och som myndigheten saknar egna uppgifter om, får inte besiktigas enbart för fastighetstaxeringens del utan fastighetsägarens samtycke. I andra stycket regleras skogsvårdsstyrelsens i avsnitt 5.3.3.6 motiverade skyldighet att till ledning för skogstaxeringen lämna uppgifter till LSM dels från skogsbruksplaner som styrelsen upprättat, dels från de av fastighetsägaren enligt 7 § andra stycket inrapporterade uppgifterna. 14 och 15 §§. Innehållet i dessa paragrafer har flyttats över till föreslagna 11 respektive 10 §§. 14 och 15 §§ bör därför upphävas. 22 §. Denna paragraf liksom de följande handlar om dels anmaningsförfarandet, dels viten. Närmast före 22 § föreslås därför delrubriken Anmaning och vite bli intagen. I 22 § har främst det tillägget gjorts att inte enbart konsulent som biträder FTN utan också konsulent som biträder LSM får utfärda vissa anmaningar.

25 §. Ändringen är av redaktionell natur.

29 §. 29-40 §§ handlar om tvångsvis besiktning och 41 § om sanktioner vid oriktigt uppgiftslämnande. Det föreslås att närmast före 29 § tas in delrubriken Besiktning, m.m. 29 § och de åtföljande paragraferna handlar om FIN:s möjligheter att få besiktiga en fastighet utan fastighetsägarens samtycke. Då det i den rullande taxeringen i första hand är LSM som skall taxera fastigheterna föreslås att motsvarande möjlighet till besiktning skall tillkomma myndigheten. 30, 32 och 38 §§. I dessa paragrafer föreslås följdändringar till den i 29 § föreslagna möjligheten för LSM att företa besiktningar. 41 § . Paragrafen innehåller regler om fängelse och böter om oriktig uppgift lämnats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Redaktionella ändringar har gjorts och vidare har angetts att även den som underlåtit att lämna sin avstämningsdeklaration kan få böta. 42 §. Denna paragraf är ny. Den handlar liksom nya 43- 45 §§ om särskilda förberedelser för nivåavstämning. Därför föreslås en delrubrik före 42 § lydande Särskilda förberedelser för avstämning och omräkning. I 42 § regleras LMV:s uppgifter vid förberedelserna för en avstämning. För att LMV skall kunna fullgöra den i första stycket stadgade skyldigheten krävs att före 1 juli tredje året före avstämningsåret klarlagts vilka ändringar i värderingsmetoder som skall genomföras i fråga om den fastighetstyp som skall avstämmas. Detta innebär att LMV vid denna tidpunkt måste få reda på vilka förändringar i PTL och FTF som regeringen är beredd att verka för. Det medför i sin tur att LMV under första delen av tredje året före avstämningsåret eller dessförinnan måste utreda vilka förändringar som från värderingsteknisk och taxeringsteknisk synpunkt bör

Specialmotiver/ing

62 B till fétfattningsférslaget

ifrågasättas då det gäller vilka värdefaktorer som skall beaktas vid bestämmandet av riktvärdena, hur en eventuell klassindelning av värdefaktorerna skall göras och vilka föreskrifter för bestämningen av värdefaktorerna som bör finnas. Detta arbete skall ske i samråd med RSV och då det gäller lantbruksfastigheterna även med lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Vidare bör LMV för sitt arbete inrätta en referensgrupp. Behov kan även finnas för referensgrupper för vissa speciella fastighetstyper som vattenoch värmekraftsanläggningar, bensinstationer, växthus m.m. I referensgrupperna bör återfinnas dels värderingstekniska experter, dels representanter för de ägarkategorier som berörs. LMV bör således före den 1 maj tredje året före avstämningsåret efter samråd med RSV lämna förslag till i FTL och FTF. Före ändringar halvårsskiftet bör regeringen kunna ge besked om vilka ändringar i FTL som den ämnar föreslå riksdagen och vilka ändringar som den är beredd att göra i FTF. Det arbete som härefter återstår är att bestämma riktvärdena för de kombinationer av klassindelningsdata som kan förekomma. Detta arbete skall LMV beträffande skogsmark och skogsimpediment bedriva i samråd med Skogsstyrelsen och beträffande åkermark, betesmark och ekonomibyggnader i samråd med lantbruksstyrelsen. Kontinuerliga samråd med berörda referensgrupper är också viktiga. De i paragrafens andra stycke omnämnda arbetsuppgifterna skall bedrivas i nära samarbete med de arbetsgrupper som skall finnas i varje taxeringsdistrikt. Detta slås närmare fast i 43 §. Samråd bör även ske med lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser då det gäller lantbruksenheter. 43 §. I denna paragraf slås fast att prowärderingarna skall utföras i samarbete mellan LMV och arbetsgrupperna. LMV administrerar arbetet och tar fram grundmaterialet för det i huvudsak med hjälp av ADB. LMV har föreslagits få 0,5 milj. kr. per år för att förbättra ortsprisunderlaget för denna verksamhet. 44 §. Paragrafen anger LMV :s uppgifter vid framtagande av index för omräkning och de tidpunkter då förslagen senast skall vara avlämnade till regeringen. 45 §. Som bl.a. framgår av specialmotiveringen till 43§ kan närmare föreskrifter för LMV:s förberedelsearbete bli erforderliga. Det gäller även för förberedelsearbetet i övrigt.

19 kap. De lokala skattemyndighetemas verksamhet

Rubriken till nittonde kapitlet. Nuvarande paragrafer i kapitlet är sju. De handlar om det förberedelsearbete särskilt på nivåläggningens område som skulle göras av bl.a. olika myndigheter. Dessa regler är inte längre aktuella vid den rullande taxeringen. Det förberedelsearbete som behöver utföras inför avstämning och omräkning har kortfattat reglerats i 18 kap. 42-45 §§. Ytterligare sådana regler får utfärdas av regeringen och i administrativ ordning. I stället innehåller kapitlet om LSM:s verksamhet som regler beskattningsmyndighet, vartill någon motsvarighet inte finns i FTL. Rubriken till kapitlet föreslås vara De lokala skattemyndigheternas verksamhet. 1 §. De nya tre första paragraferna i kapitlet handlar om LSM:s arbete med

t

B Specialmotivering till författningsförslaget 63

taxeringen m.m. innan beslut fattas i ärendena. För dessa regler föreslås att en delrubrik Granskning m.m. tas in närmast före 1 §. I den nya 1 § lämnas regeln för LSM:s kontinuerliga taxeringsarbete före beslutsfattandet med granskning, registrering m.m. Bestämmelserna får också uttrycka LSM:s skyldighet att fortlöpande âjourföra FT R och att registrera in även sådana förändringar beträffande fastigheterna som inte föranleder ändrat taxeringsbeslut. 2 §. I nya 2 § lämnas regler om LSM:s kommunikationsskyldighet i det första stycket och utredningsskyldighet i det andra stycket. Även om motsvarande reglering delvis finns i den övergripande förvaltningslagen kan det vara till fördel, såsom JO föreslagit, att ta in regler av detta slag i PTL för att mer direkt understryka dessa skyldigheter som ligger på myndigheten för att främja rättsäkerhetssyften. 3 §. I 17 kap. 18 § finns idag en regel om att LSM skall ombesörja göromål av expeditionell art åt FTN. Detta behov kommer att finnas även i det rullande systemet. En regel om denna skyldighet föreslås bli intagen i den nya 3 §. Något hinder mot att LSM utför expeditionellt arbete åt FTN kan inte föreligga. Däremot kan någon motsvarighet till regeln i 17 kap. 18 § om att LSM skall tillhandahålla FTN föredragande i ärende som myndigheten granskat inte komma i fråga i det system som föreslås och där LSM inte bara granskar utan också beslutar i ärendena. De expeditionella göromålen för nämnden för vatten» och värmekraftanläggningar bör utföras av RSV. Detta bör regleras i administrativ ordning. 4 §. 4-8 §§ avhandlar olika aspekter på det första beslut om årets taxering som LSM fattar, det s.k. grundbeslutet. En delrubrik Grundbeslut föreslås i förtydligande syfte bli intagen närmast före 4 §. I 4 § första stycket anges att tidpunkten för beslutet bör vara den 15 maj. Detta har motiverats utförligt i avsnitt 9 i betänkandet. Till paragrafen har därutöver förts över vad som stadgats i nuvarande 20 kap. 12 § första och andra styckena om innehållet i FTNzs första beslut. Denna utförliga form av grundbeslut skall i det rullande systemet i stället lämnas då det rör sig om ett beslut i samband med avstämning eller omtaxering. De huvudsakliga reglerna om dessa utförliga grundbeslut lämnas i 4 § andra stycket. Utöver den nuvarande regleringen i 20 kap. 12 § tilläggs nu dels i andra stycket bl. a. att basvärde och index skall anges, dels i tredje stycket att taxeringsenhetemas typkod skall redovisas och dels i ett sista stycke i 4 § ytterligare regler om motivering av beslutet. Avrundningsreglerna i sista stycket av 20 kap. 12 § flyttas till en ny 6 § i nittonde kapitlet. 5 §. Denna paragraf innehåller samma arealredovisningsregler som idag finns i 20 kap. 13 §. Dessa regler aktualiseras endast vid beslut efter avstämning eller omtaxering. 6 §. I nya 6 § har förts in den avrundningsregel avseende värdet av en värderingsenhet som fanns i nuvarande 20 kap. 12 § sista stycket och de nya avrundningsregler till fulla tiotusental kronor av basvärde och taxeringsvärde och även avrundning av delvärde som motiverats i sj ätte och sjunde avsnitten av betänkandet och i bilaga 10. Avrundningsreglerna gälleri fråga om beslut efter avstämning och omtaxering. Vidare gäller de vid beslut efter omräkning med nya index.

64 B Specialmotivering till

författnirtgsförslaget

7§. Grundbesluten är av tre slag. Dels är det det utförliga beslutet vid avstämning och omtaxering som i förslaget reglerats huvudsakligen i 4§ andra stycket, dels är det ett grundbeslut då nytt indextal skall tillämpas på fastighet, som inte avstäms eller omtaxeras under indexåret, och dels är det gmndbesluten under taxeringsår då varken avstämning eller omtaxering förekommer eller nytt indextal tillämpas vid taxeringen av fastigheten. I nya 7 § anges vad som skall framgå av grundbeslutet då nytt indextal skall tillämpas men avstämning eller omtaxering inte skett. 8 §. I denna paragraf regleras den återstående typen av grundbeslut då någon förändring över huvud av fastighetens taxering inte inträffat. Det föregående grundbeslutet skall då fastställas oförändrat vid årets taxering. 9 §. I denna paragraf liksom de efterföljande 10-14 §§ regleras omprövningsförfarandet hos LSM. I förtydligande syfte föreslås därför att delrubriken Omprövning förs in närmast före 9 §. I 9 § regleras förutsättningarna för att omprövning skall komma till stånd. Vidare slås fast att LSM får under angivna förutsättningar pröva om sitt beslut fler gånger. Vad beträffar innehållet i kravet att eljest anledning till omprövning förekommer bör det inte innebära något annat än att myndigheten funnit att fastigheten i ett tidigare beslut feltaxerats t.ex. på grund av en felbedömning eller att något nytt förhållande tillkommit som bör föranleda ändrad taxering. Fastighetsägaren föreslås vidare kunna begära att uppgift som finns intagen i FTR men som inte påverkar taxeringen skall ändras. Såsom gäller f.n. bör ett beslut som avser enbart en sådan grund för fastighetstaxeringen inte kunna överklagas om den inte har betydelse utanför fastighetstaxeringen, såsom t.ex. en klassificering som hyreshus som ligger till grund även för hyreshusavgiften. Myndigheten bör vara skyldig att ompröva sådant beslut som nu nämnts endast en gång. 10 §. Taxeringsvärdet som utgör det med indextalet multiplicerade basvärdet kan inte överklagas. Detta har motiverats närmare i avsnitt 9.7.3.2 i betänkandet. Denna regel finns i 10 §. Med hänsyn till den ändrade terminologin synes det emellertid rimligt att inte ett yrkande om ändrat taxeringsvärde awisas utan att det blir sakprövat. I 10 § har därför tagits in en regel om att sådant yrkande skall anses som yrkande om ändrat basvärde. Det är emellertid givet att det värde som framkommer efter prövningen av fastighetsägarens yrkande, dvs. basvärdet, skall multipliceras med indextalet för fastigheten. På så sätt erhålls det nya taxeringsvärdet för fastigheten. II §. I 11 § stadgas några tidsfrister i omprövningsförfarandet som motiverats i avsnitt 9.4.3 i betänkandet. Vidare föreslås i ett andra stycke att förhållandet att begäran om omprövning getts in till fel LSM inte skall påverka möjligheterna för fastighetsägaren att få sitt yrkande prövat. Förslag med liknande innehåll har framlagts av RDB-utredningen i rapporten (RSV Rapport 1983:7, DV Rapport 1983:1) Förenklad hantering av taxeringsbesvär m.m. 12 §. Här ges LSM möjlighet att lämna över taxeringsärende till FTN. En är emellertid att LSM omprövat förutsättning beslutet en gång. Man torde kunna utgå från att LSM kommer att försöka klara av sina ärenden själv och att myndigheten överlämnar ärenden till FTN endast vid stark tidspress eller i fråga om ärende som med hänsyn till svårbedömbarheten lämpar sig avgjort

B Specialmotivering till färfattningsförslaget 65

bättre för förnyad prövning hos FTN. LSM skall alltid bifoga ett eget yttrande till de överlämnade ärendena. 13 §. Regler måste lämnas för hur fastighetsägaren skall kunna få sitt av LSM omprövade beslut under FIN:s överprövning. De reglerna finns i 13 §. Det kan framhållas att det endast är fastighetsägaren och inte taxeringsintendenten eller kommunen som kan överklaga LSM:s beslut hos FIN. Genom hänvisning i andra stycket till 11 § andra stycket föreslås att överklagande som ges in till fel LSM men i rätt tid ändå skall tas upp till prövning. 14 §. I första stycket har i huvudsak tagits in den regel som FRU i sitt betänkande (SOU 1983:73) föreslagit skall ingå som 37§ under rubriken Omprövning vid överklagande i sitt förslag till ny förvaltningslag. Regeln förefaller praktiskt tillämplig även vid fastighetstaxeringen. Den skulle där få en avsevärt förenklad hantering till följd i besvärsärenden där enligt förslaget LSM, som skall yttra sig till FIN, finner att skäl till bifall av besvären av ett eller annat skäl föreligger. LSM kan då ompröva sitt beslut och bifalla fastighetsägarens yrkande. Paragrafen reglerar också kommuns och intendentens möjlighet att besvära sig över LSM:s beslut. Se härom vid 21 kap. 1 §. 15 §. Till 15 § har förts över den bestämmelse om beslut om uppdelningsvärde som nu finns i 20 kap. 15 §. LSM bör fatta sådant beslut. Med hänsyn till beslutets art bör LSM behöva ompröva det endast en gång. Paragrafen bör i förtydligande syfte föregås av delrubriken Uppdelningsbeslut. 16 §. 16 och 17 §§ handlar om underrättelser om LSM:s beslut. 16 § bör därför närmast föregås av delrubriken Underrättelse om beslut. I 16 § första stycket regleras innehållet i underrättelserna om grundbesluten då avstämning eller omtaxering föregått beslutet. Hela innehållet av beslutet skall framgå. Den senaste tidpunkten för den underrättelsen är den 15 maj liksom för underrättelse som skall sändas ut om den enda förändringen av taxeringen hänger samman med att nya indextal tillämpas. Underrättelse skall också sändas om ändrade värdefaktorer som inte föranlett ändrad taxering. (Jfr 9§ tredje stycket.) Det senare framgår av andra stycket i paragrafen där det också föreslås att någon underrättelse inte skall behöva sändas ut om gmndbeslutet enligt 8 § fastställs oförändrat. Liksom gäller f.n. i fråga om underrättelser om fastighetstaxeringsbeslut bör de underrättelser som regleras i 16 § normalt sändas till ägaren i vanligt brev. 17 §. I paragrafen regleras underrättelseförfarandet för av LSM omprövade beslut. För att kunna hantera omprövningsärendena och överklagandena måste en frist sättas inom vilken fastighetsägaren skall klaga hos FIN. Den fristen har i 13 § andra stycket föreslagits vara tre veckor efter det fastighetsägaren fått del av det omprövade beslut som han vill överklaga. För att kunna bedöma om överklagandet skett i rätt tid föreslås i paragrafens sista stycke att de omprövade besluten normalt skall sändas i rekommenderat brev. 18-20 §§ . Dessa paragrafer innehåller väsentligen de längdföringsbestämmelser som tidigare fanns i 20 kap. 20-22 §§. Med hänsyn till ändrade

66 B Specialmotivering till férfattningsférslaget

i beslutstidpunkter m.m. föreslås vissa förskjutningar för de tidsperioder då fastighetslängden och stommen till längden skall vara utlagd. I förtydligande syfte bör 18 § närmast föregås av delrubriken Längdföring. 21 §. Till denna paragraf har förts över - med en del smärre ändringar de regler för rättelseförfarandet som nu finns i 20 kap. 23 §. Paragrafen bör föregås av delrubriken Rättelse av beslut.

20 kap. Fastighetstaxeringsnämndemas verksamhet m.m

1 §. I denna paragraf liksom i de följande fyra paragraferna regleras sammanträdesordningen för nämnderna. Närmast före 1 § bör därför finnas en delrubrik, Sammanträden. Vad som sägs i 1-5 §§ gäller även fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar. I 1 § regleras bl.a. kallelserna till ledamöterna och suppleanterna inför nämndsammanträden. I detta avseende föreslås en ändring mot bakgrund av önskemålet att nämnderna skall kunna tjänstgöra på avdelningar och att

antalet samtidigt tjänstgörande i nämndens sammanträde bl.a. därför bör

begränsas. Den föreslagna ändringen innebär att endast ordinarie ledamöter skall kallas till sammanträde för att tjänstgöra. Får en ledamot därvid förhinder får han i vanlig ordning ersättas av en suppleant. 2 §. Paragrafen handlar om inkallande av suppleant och förslaget innebär i princip ingen förändring. 4 §. I den föreslagna paragrafen begränsas i andra stycket antalet deltagande i sammanträdena genom att särskild föredragande tjänsteman förutsätts inte kunna delta. F öredragningar får ombesörjas i huvudsak av de två av länsstyrelsen utsedda ledamöterna eller en konsulent om det inte går att enligt överenskommelse fördela detta arbete och en del av arbetet med genomgång av ärendena även på de valda ledamöterna. Föreskriften om att suppleanter som inte trätt i ledamots ställe får delta i överläggningarna bör utgå. Ledamöternas och suppleanternas fortbildning inom arbetsområdet får — utöver den erfarenhet och kunskap de får då de tjänstgör i nämnden - ske genom informations- och utbildningsinsatser under deras förlängda mandatperiod. I tredje stycket föreslås en ändring av redaktionell natur. 6 §. 6-9 §§ behandlar beslutsförfarandet hos FTN. Det är därför lämpligt att 6 § närmast föregås av delrubriken Beslutsförfarande. I 6§ har intagits den tidigare redovisade regeln att valda ledamöter i smâhusnämnder skall medverka i nämnden endast då taxeringen av från deras kommun behandlas. fastigheter Ett nytt första stycke i paragrafen med det innehållet föreslås. Vidare föreslås en ändring av beslutförhetsreglerna. Nu att gäller nämnden är beslutför med utöver ordföranden två ledamöter i nämnd som har endast en kommun i sitt distrikt och eljest tre ledamöter. Enligt förslaget krävs för beslutförhet utom ordföranden tre valda ledamöter i alla nämnder. På sätt skett i fråga om liknande regler för bl.a. länsrätten begränsas antalet samtidigt tjänstgörande i nämnden till fem. Motiven för detta har tidigare berörts i specialmotiveringen till 17 kap.8 § och har även motiverats i avsnitt 10 i betänkandet.

7§. Ändringen är redaktionell.

B till - 67

Specialmotivering författningsförslaget

9 §. En mindre ändring föreslås med hänsyn till att som antorts vid 4§ särskilda föredragande antas ej förekomma i FIN. 10 §. Nuvarande 10-19 §§ innehåller bestämmelser om FIN:s verksamhetsperiod, beslutsfattande och underrättelseförfarande i nämndens nuvarande funktion som första instans vid fastighetstaxeringen. Dessa regler har därför genomgående fått ändrat innehåll. I det följande berörs enbart förslagen till ändrat innehåll i 10-13 §§. Återstoden av kapitlet föreslås upphöra att gälla. I 10 § behandlas FTN:s verksamhetsperiod. Skälet till att perioden föreslås omfatta den 15 juni-den 15 november har angetts i avsnitt 9.4.3 i betänkandet. Där lämnas också mer ingående motiveringar till förslagen i 10- 13 §§. 10§ bör i förtydligande syfte närmast föregås av en delrubrik Verksamhetsperiod. Vad som sägs i 10 § bör även gälla nämnden för vattenoch värmekraftanläggningar. 11 §. Denna paragraf liksom den följande avser FIN:s beslutsfattande respektive innehållet i besluten. 11 § föreslås närmast föregås av delrubriken Beslut. 11 § innehåller enligt förslaget regler om FIN:s kompetensområde och möjlighet att ompröva sina beslut. Med hänsyn till att nämndens verksamhetsperiod är förhållandevis lång bör nämnden ha möjlighet att ompröva sina beslut. Emellertid har det förefallit lämpligt att begränsa antalet omprövningar till en gång, bl.a. med tanke på att ärendet dessförinnan kunnat prövas flera gångar av LSM. I tredje stycket hänvisas i fråga om nämnden för vattenoch värmekraftanläggningar till vad som är huvudreglema för LSM:s beslutsoch underrättelseförfarande. Samma regler skall i princip gälla för kraftverksnämnden som är första instans vid taxeringen av de ifrågavarande anläggningarna. 12 §. I 12 § lämnas regler för innehållet i FIN:s beslut. Bl.a. föreslås att man i ändringsbeslut bara behöver redovisa i vilket avseende beslutet skiljer sig från det tidigare beslutet. Denna modell tillämpas av förvaltningsdomstolarna. Den får anses vara tillräckligt informativ och är arbetsbesparande då inte samtliga komponenter i grundbeslutet måste redovisas. I andra stycket finns regler för beslutsmotiveringen som stämmeri huvudsak överens med vad FRU föreslagit i motsvarande hänseende i 25§ förslaget till ny förvaltningslag i betänkandet SOU 1983:73. 13 §. Denna paragraf handlar om FIN :s underrättelse om beslut och bör närmast föregås av en delrubrik med den lydelsen. Underrättelsen skall på samma sätt som gäller f.n. normalt sändas ut med vanligt brev. Utöver vad som gäller för underrättelse av LSM:s beslut skall skiljaktig mening redovisas då det gäller FTNzs beslut.

Besvär

De kapitel som föreslås vara kvar i FTL efter det tjugonde kapitlet är 21-24 kap. De behandlar alla frågor om besvär hos förvaltningsdomstol. Den möjlighet att överklaga LSM:s beslut till FTN som föreslagits har varit lämpligare att reglera i 19 och 20 kap. som handlat om LSM:s och FfNzs verksamhet. Förslagen om ändringar i 21 -24 kap. är till en del följdändring i tidsfrister till vad som föreslagitsi tidigare kapitel. Vidare förekommer en del redaktionella ändringar.

68 B Specialmotivering till författningsförslaget

21 kap. Besvär över beslut fastighetstaxeringsnämnds

1 §. Paragrafen avser besvär över FTN :s beslut. Någon annan ändring har inte föreslagits i denna del än att besvären - såsom RDB-utredningen föreslagit i fråga om inkomsttaxeringen - skall ges in till LSM. Som påpekats är det först i detta skede som kommunen och taxeringsintendenten kan föra talan om fastighetsägaren yrkat omprövning hos LSM eller överklagat hos FIN. Har emellertid ett beslut av LSM vunnit laga kraft får kommunen och taxeringsintendenten överklaga det hos länsrätten. En regel om detta har tagits in i 19 kap. 14 § liksom en möjlighet för fastighetsägaren att i det läget anföra anslutningsbesvär föreslagits i 24 kap. 5 §. Som tidigare framhållits är det lämpligt med ett särskilt förfarande då det gäller taxeringen av vatten- och värmekraftanläggningar. Den taxeringen är komplicerad och speciell till sin art. Besluten om taxeringen av sådan egendom har i 17 kap. 1, 2 och 4 §§ föreslagits skola ske hos en för riket gemensam fastighetstaxeringsnämnd. Den bör enligt vad som föreslagits i avsnitt 10.2.2 i betänkandet vara placerad i Stockholm och ha sitt kansli hos RSV. Talan mot den nämndens beslut skall naturligtvis kunna föras av såväl fastighetsägaren som taxeringsintendenten och berörda kommuner. Vid val mellan olika alternativ i fråga om vilken domstol som skall vara besvärsmyndighet i dessa frågor har kommittén stannat för att i första hand föreslå kammarrätten i Stockholm. Bestämmelser i de nu nämnda frågorna föreslås i 1 §. Detta innebär bl.a. att besvär avseende kraftverksnämndens beslut skall ha kommit in till kammarrätten inom samma tidsfrister som i övrigt gäller för besvär till länsrätterna över FTNzs beslut. Besvären bör i vart fall tills vidare lämnas direkt till kammarrätten och ej till nämnden (RSV). 3-6 §§. Dessa paragrafer innehåller Som angetts regler om besvärsfrister. bl.a. i avsnitt 9 i betänkandet föranleder förfarandet vid den rullande taxeringen att sista dagen i besvärsfristema skjuts något fram i tiden. Det ger den som eventuellt tänker överklaga bättre tid att överväga sina ställnings- Det då någon fördröjning taganden. synes lämpligt av handläggningen jämfört med dagsläget inte torde uppkomma i det föreslagna systemet. Effekten torde bli den motsatta med hänsyn till den förväntade avsevärda nedgången av besvärsfrekvensen.

22 kap. Besvär över länsrätts och kammarrâtts beslut

2 och 4 §§. Ändringarna är redaktionella.

5 §. Bestämmelsen avser de särskilda ledamöter med sakkunskap i värdering som regeringen förordnar för fastighetstaxeringsmålen. Enligt förslaget skall mål om vatten- och värmekraftanläggningar fullföljas endast till kammarrätten i Stockholm. Paragrafen är anpassad till det förslaget. I övrigt föreslås endast redaktionella ändringar i 5 §.

6 och 7§§. Ändringarna är redaktionella.

23 kap. Besvär i särskild ordning

1 §. Förslagen är delvis redaktionella. Då FTNzs arbete avslutas först den 15 november under taxeringsåret föreslås en framflyttning av den sista delgivningsdagen för att extra ordinära besvär enligt denna paragraf skall

B Specialmotivering till författningsförslaget 69

ifrågakomma. Vidare föreslås i andra stycket en begränsning av den nu gällande fristen för extraordinär besvärsrätt som nu är fem år efter taxeringsåret. Den regeln bör även i fortsättningen stå kvar som huvudregel men en begränsning bör göras för de fall då en fastighet vid en senare tidpunkt åsatts ett nytt basvärde antingen vid avstämning eller vid omtaxering. Begränsningen bör gälla till det år då det nya basvärdet åsattes. . 2 §. Den förslagna regeln i första stycket innebär att endast fastighetsägare men ej såsom nu kommun och taxeringsintendent får extra ordinär besvärsrätt på nu gällande grunder. De extra ordinära besvären får föras mot såväl LSM:s som fastighetstaxeringsnämnds beslut. Kommittén har således inte föreslagit någon inskränkning av fastighetsägamas extra ordinära besvärsrätt. Anmärkas kan här att besvärsgrunden vid punkt 7 i första stycket tillkommit för att en med eftertaxering jämförlig möjlighet skulle stå öppen för det allmänna då fastighetsägaren lämnat oriktig uppgift (jfr Ds B 1980:8 s. 163f och prop. 1980/812111 s. 37-38 och prop. 1981/82:19 s. 81-82). Något förslag till ändring lämnas emellertid inte nu då regeln i någon situation kan tänkas vara till fördel för fastighetsägaren. I ett nytt andra stycke föreslås att kommun och taxeringsintendent får behålla sin nuvarande extra ordinära besvärsrätt då fastighet inte taxerats på grund av förbiseende och då taxeringen åsatts oriktigt på grund av uppenbart förbiseende eller liknande. Kommun och taxeringsintendent får anföra extra ordinära besvär över beslut såväl av FTN som av LSM. Tiden för extraordinär besvärsrätt föreslås liksom i 1 § andra stycket bli begränsad till det år ett basvärde åsatts, om det skett senare än fem år efter taxeringsåret. 3 §. En följdändring till vad som tidigare föreslagits angående förfarandet vid taxeringen av vatten- och värmekraftsanläggningarna föreslås här. Den innebär att extra ordinära besvär över taxeringen av sådan egendom skall anföras hos kammarrätten i Stockholm och inte hos länsrätten, såsom gäller för annan egendom.

24 kap. Övriga bestämmelser om besvär

1 §. Som närmare motiverats i avsnitt 9.7.3.3 i betänkandet finns enligt kommitténs mening i ett rullande system inte längre behov av att den som efter taxeringsårets utgång blivit ägare till en fastighet har besvärsrätt beträffande en fastighet för det året eller för tidigare år. Den nu gällande regeln har hängt samman med behovet för en ny ägare att få klaga på det

tidigare årets taxering, då den aktuella förändringen av fastigheten

inträffade, eftersom han inte kunnat klaga däröver det år då han senare förvärvade fastigheten. Besvärsrätt finns nämligen i det nuvarande systemet endast i fråga om det år då förändringen på fastigheten inträffade. I det föreslagna systemet kan man däremot klaga på fastighetstaxeringen varje år och en ny ägare kan således klaga över den felaktiga taxeringen det år då han förvärvar fastigheten. Den föreslagna ändringen i paragrafen innebär därför att besvärsrätt tillkommer den som vid taxeringsårets ingång var ägare av en fastighet och den som därefter dock senast någon gång under taxeringsåret förvärvat och inte som nu därefter fastigheten blivit ägare till fastigheten.

70 B Specialmotivering till författningsförslaget

Besvärsrätt som för fastighetsägare skall enligt paragrafen tillkomma även delägare i fastighet.

3 och 4 §§. Ändringarna är redaktionella.

5 §. I paragrafen regleras nu möjligheten att anföra anslutningsbesvär över länsrätts och kammarrätts beslut. Genom förslaget har tillagts att fastighetsägare, i de fall taxeringsindenten eller kommunen enligt 19 kap. 14 § har anfört besvär över LSMs beslut, får motsvarande möjlighet att anföra anslutningsbesvär över detta beslut.

C

Bilagor

1 Kommitténs direktiv

Bilaga

Direktiv med rubriken Översyn av reglerna om fastighetstaxering

beslutades av regeringen den 16 september 1976. Direktiven har följande lydelse. Reglerna om taxering av fastighet har successivt reformerats under den senaste tioårsperioden. Reformerna har gällt i stort sett alla områden inom fastighetstaxeringen och har inneburit genomgripande förändringar på viktiga punkter. I detta sammanhang räcker det med att erinra om vissa ändringar som genomfördes inför 1975 års allmänna fastighetstaxering. Jag tänker i första hand på den lagstiftning som antogs vid 1973 års höstriksdag (prop. 1973: 162, SkU 70, SFS 1099-1108). Den innebar en nyreglering i frågor om bl. a. fastighetsbegreppet, bildande av taxeringsenhet och värderingsgrunder.

Ändringarna avsåg också organisationen och förfarandet vid allmän fastig-

hetstaxering. Genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974:116, SkU 35, SFS 295) anpassades reglerna om taxering av vattenfallsfastighet till systematiken och värderingsprinciperna i de tidigare antagna bestämmelserna. Arbetet med att skapa en effektiv och rättvisande fastighetstaxering kan numera anses vara i huvudsak genomfört. Det återstår emellertid vissa frågor som behöver ses över. I huvudsak gäller det frågor som visserligen har uppmärksammats i det tidigare lagstiftningsarbetet men som då av olika skäl har ansetts böra ställas på framtiden. Även författningsmässigt behövs en översyn av fastighetstaxeringsområdet. En genomgående linje vid 1973 års reform av fastighetstaxeringen var att i kommunalskattelagen (1928:370), KL, endast ta in grundläggande värderingsregler under det att detaljregleringen lämnades åt riksskatteverket (RSV). Den nya regeringsformen, som började tillämpas den 1 januari 1975, har inte samma möjligheter som den gamla regeringsforrnen att delegera rätten att utfärda föreskrifter till myndighet. Vilka följder detta får för förfarandet vid kommande fastighetstaxeringar måste därför undersökas. En genomgång av hela regelkomplexet bör göras. Regler om fastighetstaxeringen finns i dag i flera olika författningar. Detta gör området svåröverskådligt. I prop. 1973:162 uttalade jag mig i princip för att man borde samla alla föreskrifterna om sådan taxering i en särskild lag men jag ansåg det inte lämpligt att utan föregående utredning lägga fram förslag till en sådan lag. Jag förutskickade emellertid att frågan skulle tas upp på nytt inför 1980 års allmänna fastighetstaxering.

74 Bilaga 1

Av vad jag nu-*har sagt framgår att det är nödvändigt med en lagteknisk översyn av fastighetstaxeringsreglerna till 1980 års allmänna fastighetstaxering. En sådan behövs också för att få till stånd en systematisk ordning av författningsområdet. Uppgiften att göra den nödvändiga översynen bör anförtros en särskild kommitté. Kommittén bör bedriva sitt arbete så att resultatet kan läggas till grund för lagstiftning inför 1980 års allmänna fastighetstaxering. *I sammanhanget vill jag erinra om att regeringen tidigare i dag gett RSV tillstånd att tillkalla experter med uppdrag att utarbeta förslag till anvisningar för 1980 års allmänna fastighetstaxering, m. m. Som jag tidigare har antytt bör den nu aktuella översynen omfatta även vissa frågor som har uppmärksammats i det föregående lagstiftningsarbetet. Jag tänker då bl. a. på reglerna i 5 § KL om undantag från skatteplikt. Dessa regler går tillbaka till början av 1920-talet och framstår numera som otidsenliga. Det har medfört svårigheter vid tillämpningen och i vissa fall olämpliga konsekvenser. Problem har uppstått bl. a. när det gäller värdering av byggnader och fastigheter som tillhör kriminalvården. Det kan där bedrivas industriell verksamhet, jord- och skogsbruk eller annan näringsverksamhet som medför att fastigheterna blir skattepliktiga. Samma problem har funnits vid värdering av landstingens sjukvårdsbyggnader. I dessa fall liksom i ett flertal andra, t. ex. vid kommunernas samarbete i förenings- eller aktiebolagsform, är reglerna inte anpassade till dagens förhållanden. En modernisering av dessa regler framstår således som en angelägen uppgift för kommittén. Därvid bör bl. a. beaktas de synpunkter som fördes fram i frågan i samband med prop. 1973:162 (s. 295-298). Kommittén bör också ta upp en fråga som berördes i samband med behandlingen av prop. 1974:116 om taxering av vattenfallsfastigheter. Det gäller frågan om lämplig värderingsmetod i fråga om sådana fastigheter. SkU

anförde härom bl. a. följande (SkU 1974:35 s. 10).

”I avsaknad av såväl vägledande bestämmelser som erfarenheter från den praktiska tillämpningen av avkastningsmetoden är utskottet för sin del inte berett förorda, att denna värderingsmetod i första hand tillämpas vid 1975 års allmänna fastighetstaxering, även om utskottet anser att den såvitt möjligt bör tillämpas i ökad omfattning. Utskottet vill emellertid framhålla angelägenheten av att en övergång till en värderingsmetod, som är mer grundad på avkastningen än på anläggningskostnaderna, övervägs inför senare allmänna fastighetstaxeringar. Frågan bör således utredas med beaktande av erfarenheterna från 1975 års allmänna fastighetstaxering. Kommittén bör i detta sammanhang också söka komma fram till förenklade regler för åsättande av värden vid fastighetstaxeringen främst när det gäller industri- och vattenfallsfastigheter. Därvid bör undersökas om det finns behov av en särskild reglering i fråga om vissa speciella industrifastigheter t. ex. gasturbiner. Över huvud taget bör kommittén vara oförhindrad att ta upp de frågor som den vid genomgången av regelkomplexet på området anser påkalla en lagändring. I det sammanhanget bör riksdagens nyligen fattade beslut om ökat tjänstemannainslag och ökat ADB-stöd vid inkomsttaxeringen uppmärksammas. Det finns anledning att överväga hur fastighetstaxeringen bör anpassas till den nya organisationen av inkomsttaxeringen i första instans.

Bilaga 1 75

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté med högst 4 ledamöter med uppdrag att göra en översyn av reglerna för fastighetstaxeringen, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att deklarationer och vid skattekontroll upprättade handlingar får utlämnas till kommittén för statistisk bearbetning i den utsträckning som behövs för uppdragets fullgörande, att ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrives, att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns kommittéanslag.

Tilläggsdirektiv

Tilläggsdirektiv av följande lydelse beslutades av regeringen den 2 februari 1978. Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför. Genom riksdagsbeslut i december 1977 justerades den schablonmässiga intäktsberäkningen för en- och tvåfamiljsfastigheter (småhus). Justeringen innebär att den lägsta procentsatsen fr. o. m. 1979 års taxering skall vara 3 i stället för som tidigare 2. Motivet var främst strävan att i en situation av snabba prisstegringar bibehålla en rimlig beskattning av det kapital som nedlagts i småhusen och att motverka en förändring i den avsedda balansen mellan de ekonomiska villkoren för boende i olika ägandeformer. De taxeringsvärden som ligger till grund för den schablonmässiga intäktsberäkningen fastställdes vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. Nästa allmänna fastighetstaxering äger rum år 1981. Eftersom prisstegringen på flertalet småhus hittills varit kraftig, finns det anledning att räkna med att taxeringsvärdena kommer att höjas avsevärt vid den kommande fastighetstaxeringen. Om schablonreglema lämnas oförändrade kan man vänta en betydande skärpning av småhusbeskattningen vid 1982 års inkomsttaxering. Höjningar av taxeringsvärdena får emellertid inte medföra en sådan skärpning av småhusbeskattningen att den får ekonomiskt och socialt allvarliga konsekvenser. Under perioder av snabb prisstegring på fastigheter innebär det särskilda problem att taxeringsvärdena och därmed underlaget för inkomstberäkningen ändras endast med så långa intervaller som fem år. Dessa problem har uppmärksammats redan tidigare. Sålunda överväger 1976 års fastighetstaxeringskommitté möjligheterna att åstadkomma en mer gradvis anpassning av beskattningen till de ökade fastighetsvärdena. Kommitténs förslag i detta avseende kan emellertid inte påverka förhållandena förrän efter nästa allmänna fastighetstaxering år 1981. Man kan redan nu förutse att särskilda åtgärder kommer att bli nödvändiga för att mildra effekten av den taxeringsvärdehöjning som då kommer att ske.

76 Bilaga 1

En översyn bör därför göras av såväl skiktgränser som procentsatser vid småhusbeskattningen. Även det extra avdraget på f. n. högst 1 000 kr. bör omfattas av översynen. Uppgiften att göra denna översyn bör anförtros 1976 års fastighetstaxeringskommitté. Det kan vara lämpligt att kommitténs förslag i denna del redovisas i ett delbetänkande vid en tidpunkt då prisutvecklingen på småhus inför nästa allmänna fastighetstaxering kan överblickas. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels meddelar 1976 års fastighetstaxeringskommitté tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört, dels bemyndigar chefen för budgetdepartementet att tillkalla ytterligare fyra ledamöter att ingå i kommittén.

2 om

Bilaga Regler fastighetstaxering

1 Inledning

I denna bilaga lämnar kommittén bl.a. en mer ingående redogörelse för en del av de materiella och administrativa reglerna för fastighetstaxeringen i riket. Tyngdpunkten kommer att läggas vid sådana regler som mer avsevärt inverkat av kommitténs förslag. Bland de materiella på och påverkas reglerna gäller detta t.ex. de s.k. nytaxeringsgrunderna och reglerna om värdefaktorn standard. I administrativt hänseende kan tidsschemat för förberedelserna och genomförandet av taxeringen nämnas. Även nämnderoch medverkan under förberedelsearbetet behandlas nas organisation särskilt. Till jämförelse lämnas också en kortfattad redogörelse av fastighetstaxi Danmark, där en typ av omräkningsförfarande förekomeringssystemet mer. Alla om fastighetstaxeringen i Sverige, som skall beslutas av regler riksdagen finns i FTL. Lagen har disponerats i tre huvudsakliga avdelningar och innehåller 31 kap. Den första i FTL innehåller de materiella reglerna om avdelningen fastighetstaxeringen, främst avseende frågor om skatteplikt, taxeringsenhet och värdering. Den andra avdelningen behandlar förfarandet vid allmän fastighetstaxering och den tredje förfarandet vid särskild fastighetstaxering. Enligt 7 kap. 7 § FT L skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna närmare föreskrifter i vissa värderingsfrågor. Regeringen har meddelat sådana föreskrifter i FFF. FTF har i stort disponerats efter samma modell som FTL. Regeringen har delegerat till RSV att utfärda verkställighetsföreskrifter till PTL. RSV har lämnat en stor mängd sådana föreskrifter inom samtliga områden som regleras i FTL. RSV har också lämnat anvisningar om Sådana har även lämnats av länsstyrelserna som också fastighetstaxeringen. utfärdat vissa föreskrifter. Innehållet i bilagan har disponerats i överensstämmelse med den av PTL. Slutligen lämnas redovisningen för innehållsmässiga utformningen fastighetstaxeringssystemet i Danmark.

78 Bilaga 2

2 Materiella

regler

Allmänna regler

I 1 kap. 1 § PTL regleras taxeringsbeslutets innehåll. Där föreskrivs att beslut skall fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall beskattningsnatur bestämmas för varje taxeringsenhet och taxeringsvärde skall åsättas varje sådan enhet med undantag för skattefri fastighet. I anknytning till denna bestämmelse stadgas i 20 kap. 12§ PTL att i beslutet skall redovisas dels beslutets huvudsakliga innebörd enligt 1 kap. 1 §, dels grunderna för beslutet. Vidare skall redovisning ske av de delvärden som ingår i taxeringsvärdet samt av värdet av varje värderingsenhet, dvs. varje del av en taxeringsenhet som värderas för sig. Med grunderna för beslutet avses storleken av värdefaktor och riktvärden samt vissa andra i värderingskapitlen 8-15 PTL angivna förhållanden som påverkar värderingen. Som exempel kan nämnas taxeringseffekt och regleringsmöjlighet vid taxeringen av vattenfallsfastighet. Vidare skall s.k. säreget förhållande som föranlett justering av riktvärde redovisas i beslutet. Slutligen lämnas i 20 kap. 12 § PTL regler för avrundning. I första hand skall därvid värdet av varje värderingsenhet avrundas nedåt till fulla tusental kronor. Ytterligare avrundning skall ske enligt 1 kap. 3, 5 och 13 §§ FTF. Taxeringen skall enligt 1 kap. 6§ PTL ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Indelning i byggnadstyper och dgoslag

FTL innehåller i 2 kap. regler för klassificering av byggnadstyper och markslag samt definitioner på grupper av egendom _som har likartade egenskaper. Byggnaderna klassificeras i princip i byggnadstyper efter beskaffenhet. Endast i fråga om en grupp av byggnader är användningen avgörande för klassificeringen. Detta gäller byggnadstypen specialbyggnad som enligt 3 kap. PTL är skattefri. En grundläggande bestämmelse för indelningen i byggnadstyp är att denna skall ske efter en huvudsaklighetsprincip. Byggnadstypen skall enligt 2 kap. 3§ första stycket bestämmas med hänsyn till det ändamål byggnaden till övervägande delen är inrättad för eller - i fråga om specialbyggnaderna det sätt som byggnaden till övervägande del används på. Huvudsaklighetsprincipen vid indelningen har bedömts förenkla taxeringen. Den har vidare till följd att byggnad inte såsom följt av de tidigare bestämmelserna i 5 § KL kan delas upp på en skattepliktig och en skattefri del. Alla byggnader och all mark skall kunna klassificeras enligt reglerna i 2 kap. PTL. De byggnadstyper som kan förekomma är småhus, hyreshus, ekonomibyggnad, specialbyggnad, industribyggnad och övrig byggnad. Indelningen av mark sker genom klassificering i olika ägoslag. Tomtmark är i princip mark avsedd för byggnad med tillhörande trädgård,

Bilaga 2 79

parkeringsplats o.d. , om arealen inte överstiger 2 ha. Obebyggd mark som är avsedd att användas för bebyggelse är också tomtmark.

Övriga ägoslag är exploateringsmark, täktmark, åkermark, betesmark,

skogsmark, skogsimpediment och övrig mark.

Skatteplikt m. m.

I 3 kap. regleras undantagen från skatteplikt. Fastigheter som på grund av sitt användningssätt generellt ansetts böra undantas från skatteplikt, har samlats till byggnadstypen specialbyggnad. Sådan byggnad samt tomt, övrig mark och anläggningar som hör till byggnaden är liksom nationalpark enligt 2 § undantagna från skatteplikt. Bedömningen grundas här, som tidigare nämnts, på huvudsaklighetsprincipen och den stadigvarande användningen. Däremot har det inte någon betydelse vem som är ägare till en fastighet som klassificeras som specialbyggnad utom då det gäller gruppen allmän byggnad. 13 kap. 4 § har byggnader med mark som hänförts till beskattningsnaturen

annan fastighet undantagits från skatteplikt under förutsättnig att de dels ägs

av särskilt angivna enskilda rättssubjekt som ansetts böra ha en särställning, dels används i deras verksamhet som sådan.

Även i fråga om den egendom som anges i 3 kap. 2 och 3 §§ gäller

huvudsaklighetsprincipen den övervägande delen (mer än 50 %) av användningen - vid bedömningen av skattepliktsfrågan. Alla bostadsbyggnader blir enligt FTL skattepliktiga utom prästgårdar. I detta sammanhang kan nämnas en grupp av egendom som visserligen inte befrias från skatteplikt och därför inte skall åsättas något taxeringsvärde men som enligt 7 kap. 16 § FTL skall värderas till noll. Detta gäller byggnad eller byggnader på samma tomt, om de inte skulle ha åsatts ett taxeringsvärde på minst 10 000 kr. Det gäller vidare markanläggning som används för ändamål som är skattefritt enligt 3 kap., industritillbehör samt övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark. En skillnad i fråga om egendomen som värderas till noll i förhållande till de skattefria fastigheterna framkommer vid bestämningen av taxeringsenheter.

Taxeringsenhet och beskattningsnatur

Reglerna om taxeringsenhet och beskattningsnatur finns i 4 kap. Taxeringsenhet är vad som skall taxeras för sig (1 §). Egendomen måste ligga i samma kommun, ha samma ägare och samma skattepliktsförhållande (2-4 §§). Endast särskilda kombinationer av byggnader och mark får tillsammans utgöra en taxeringsenhet, t.ex. småhus med tomtmark och hyreshus med tomtmark. Sju sådana typer av taxeringsenheter får förekomma, nämligen småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, exploateringsenhet, specialenhet och lantbruksenhet (5 §). Utgångspunkten för indelningen i taxeringsenhet skall liksom tidigare i KL enligt FTL vara att enheten skall vara en ekonomisk enhet som är lämplig att värdera. Samtliga typer av taxeringsenheter skall hänföras till beskattningsnaturen annan fastighet utom lantbruksenhet som förs till beskattningsnaturen jordbruksfastighet.

80 Bilaga 2

Samfälligheter som förvaltas av juridisk person skall utgöra en taxeringsenhet, om inte de delägande fastigheterna helt eller så gott som uteslutande är schablonbeskattade villor (10 §). Enligt 2 kap. 4 § PTL skall mark som är bebyggd med t.ex. småhus, dit som nämnts också bostadsbyggnad på lantbruk räknas, eller hyreshus utgöra tomtmark om fastigheten ligger i ett ägoskifte och inte är större än 2 ha. Sådan enhet kommer att utgöra småhus- resp. hyreshusenhet och taxeras som annan fastighet. Lantbruksenhet är enligt 4 kap. 5 § enhet som omfattar ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment. I 5 § stadgas vidare att småhus med tomt och hyreshus med tomt skall ingå i lantbruksenhet om de ligger i anslutning till lantbruksenhet med minst 5 ha åkermark, betesmark och skogsmark. En förutsättning är emellertid att byggnaderna, som är fastighetsägarens, behövs som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att byggnad på mark med en areal som inte överstiger 2 ha som regel inte kan vara jordbruksfastighet. Finns bostadsbyggnad på produktiv mark om minst 5 ha skall den taxeras tillsammans med marken som jordbruksfastighet, om behov av bostad på sätt föreskrivs föreligger. Ligger bostadsbyggnad på mark vars areal överstiger 2 ha men inte uppgår till 5 ha taxeras byggnad med tomt för sig som annan fastighet (småhusenhet) och resten av den produktiva marken för sig som jordbruksfastighet (lantbruksenhet).

Allmänna värderingsregler

Reglerna om grunderna för värderingen och värderingsmetoderna finns i 5 kap. PTL. Taxeringsvärdet skall bestämmas till 75 % av marknadsvärdet. Det skall beräknas efter i första hand ortsprismetoden och i andra hand avkastningsmetoden. Om inte någon av dessa metoder är tillämpliga skall produktionskostnadsmetoden användas. Det prisläge som skall ligga till grund för värderingen är genomsnittet två år före taxeringsåret. Marknadsvärdet skall utgöra det pris som fastigheten har på den allmänna marknaden utan hänsyn till privaträttsliga förpliktelser. Vid värderingen skall man utgå från normala belåningsförhållanden för fastigheten (5 kap. 3 §). I 5 kap. 7§ anges de delvärden som skall bestämmas. Enligt 8§ utgör

summan av delvärdena taxeringsenhetens taxeringsvärde.

Delvärdena bestäms de olika typerna av taxeringsenheter. För de

_för

taxeringsenheter som taxeras som annan fastighet, dvs. småhus-, hyreshus-, industri- och exploateringsenhet, bestäms liksom tidigare delvärdena byggnadsvärde och markvärde. De delvärden som skall bestämmas för lantbruksenhet är bostadsbyggnadsvärde, tomtmarksvärde, jordbruksvärde, skogsbruksvärde och skogsimpedimentsvärde. Allmänna värderingsregler finns också i 6 och 7 kap. I 6 kap. finns regler om indelningen i värderingsenheter, dvs. de enheter som skall värderas var för sig. I 7 kap. finns grunderna för den värderingsmodell som nu genomgående skall användas. Där stadgas bl.a. att värderingen skall ske med utgångspunkt i värdefaktorer och att taxeringen skall bestämmas med

Bilaga 2 81

ledning av riktvärden för olika kombinationer av värdefaktorer. Definitioner lämnas av begreppen värdefaktor, värdeområde, riktvärde och justering för säregna förhållanden. Vidare finns regler för klassindelning av alla värdefaktorer, förbud mot interpolation samt för hur justering för säregna förhållanden skall bestämmas. Avvikelse från den stadgade taxeringsvärdenivån - 75 % av marknadsvärdet - får förekomma om det föranleds av klassindelning eller anpassning till tabell- eller värdeserie. Slutligen finns regler om tillvägagångssättet vid värderingen. Dessa innebär, att då riktvärde finns anvisat skall värderingen utgå från detta, och att det mot riktvärdet svarande totalvärdet alltid skall bestämmas, innan justeringar för säregna förhållanden företas.

Värderingsregler för olika byggnadstyper och markslag

8-15 kapitlena innehåller regler om grunderna för att bestämma riktvärden för skilda byggnadstyper och markslag. Där anges främst vilka värdefaktorer som för varje byggnadstyp eller ägoslag skall beaktas då ett riktvärde skall bestämmas. Som exempel kan anges de värdefaktorer som skall förekomma på en småhusenhet. För småhuset kan riktvärdet bestämmas utifrån värdefaktorerna storlek, ålder, standard, byggnadskategori, fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning. För tomtmarken är motsvarande värdefaktorer storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden, typ av bebyggelse och speciell belägenhet (8 kap. 3 § och 12 kap. 3 §). Vidare anges grunderna för hur värdefaktorerna skall klassindelas. Slutligen lämnas regler för att styra hur noggrant riktvärdena skall beräknas. Till dem hör t.ex. ett angivande av hur många klasser en värdefaktor kan indelas i. Som exempel på hithörande regler kan nämnas reglerna beträffande värdefaktom standard för småhus. Denna skall enligt 8 kap. 3 § bestämmas med hänsyn till byggnadsmaterial och utrustning. Standardklasserna skall vara minst fem. I fråga om värdefaktom storlek stadgas att den bestäms med hänsyn till bostadsytan och dennas fördelnig på våningar. Storleksklassen för småhus med en storlek som motsvarar högst 200 tn’ i ett plan får inte göras större än att den motsvarar 10 m2 bostadsyta. FTF är som tidigare anförts uppbyggd på samma sätt som PTL. Den innehåller således tre avdelningar med sammanlagt 17 kap. De två sista behandlar administrativa frågor vid den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Den första avdelningen innefattar endast 1 kap. Det innehåller allmänna bestämmelser främst om värdering. De avser regler om värdeserier för riktvärden liksom om kalkylränta vid värdering av exploaterings- och täktmark samt vattenfallsfastigheter. Vidare finns regler om tabellserier, klassindelning m.m. vid värderingen. Till FTF hör ett antal bilagor. I dem regleras bl.a. uppbyggnad och klassindelning av värdetabeller för småhus (S-tabeller), hyreshusenhter (H- tabeller), ekonomibyggnader (E-tabeller), industribyggnader (IH-, IB- och IN-tabeller), vattenfallsfastigheter (VS- och VR-tabeller), åkermark och betesmark (J -tabeller) samt för skogsmark med växande skog och för skogsimpediment (skogstabeller). RSV har utfärdat en avsevärd mängd föreskrifter och anvisningar i materiella frågor. Som exempel anges här en del av RSV:s regler för bestämningen av värdefaktorerna standard och storlek för småhus.

82 Bilaga 2

Standardklasserna - minst fem men normalt flera, oftast nio - skall indelas efter det totala antal standardpoäng som åsätts småhuset på grund av de 19 standardfrågor, som finns angivna i deklarationen (se avsnitt 11.3.4.1). Varje standardklass avser två standardpoäng. I RSV:s anvisning angående poängsystemet sägs att hänsyn i det tas till nonnalt förekommande byggnadsmaterial och utrustning. Systemet förutsätter normalt underhåll, att byggnadens konstruktion och utförande är anpassad för den utrustning som finns i småhuset och att byggnadsstilen är normal. Vid avvikelse från dessa normalförhållanden torde enligt anvisningen en justering aktualiseras. Enligt RSV:s föreskrifter om storleksklassificeringen skall de i FTL föreskrivna 10 mZ-klasserna läggas enligt följande: (6) - 15, 16 - 25, - - - -, 276 - 285, 286 - (295) m2. Vidare har RSV föreskrivit att värdefaktorn storlek skall klassificeras i värdearea och att denna skall bestämmas som summan av bostadens yta och ytan av bostadsrum och kök ovan mark som på grund av rumshöjden inte betraktas som bostadens yta samt med tillägg för biutrymmenas yta. Tillägget skall vara 20 % av biutrymmenas yta dock inte mer än 20 m2. Husform och yta i komplementhus skall inte beaktas vid bestämmande av värdearea. Byggnadens yta skall motsvaras av byggnadsarea enligt svensk standard 021050. Bostadens yta skall utgöras av primär bruksarea enligt svensk standard 021050. Vidare skall biutrymmenas yta vara den sekundära bruksarean enligt svensk standard 021050. Sidobyggnad skall vara tillgänglig inifrån småhuset för att utrymmena skall räknas som biutrymme. Slutligen skall yta i komplementhus utgöras av bruttoarea enligt svensk standard 021050 för garage, förråd eller dylikt som är fristående byggnad eller sidobyggnad som inte är tillgänglig inifrån småhuset. I en anvisning har RSV förklarat att en justering kan aktualiseras om värdearean till större delen består av bostadsrum och kök med en rumshöjd som är mindre än 1,9 m.

Nytaxeringsgrunder

En särskild typ av materiella regler i FTL, som är av intresse i samband med ett förslag om en rullande fastighetstaxering, är de som avser materiella regler om den särskilda fastighetstaxeringsen, främst de s.k. nytaxeringsgrunderna. I det följande återges dessa regler. Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap. om särskild fastighetstaxering, gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång. Denna period kallas den löpande taxeringsperioden (1 kap. 7 §). Med taxeringsår menas det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms (1 kap. 3 §). Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång (1 kap. 6§ PTL). Särskild fastighetstaxering skall verkställas de år då allmän fastighetstaxering inte äger rum. Vid särskild fastighetstaxering framställs nästföregående års taxering oförändrad om ny taxering inte skall ske (16 kap. 1 §).

Bilaga- «2 83

Nytaxeringsgrunderna, dvs. de förändringar i fråga om en fastighet som kan föranleda ny taxering, finns i 16 kap. 2- 5 §§. Enligt 2 § skall ny taxering av fastighet ske om under löpande taxeringsbör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas liksom period ny taxeringsenhet om eller skattepliktsförhållande bör taxeringsenhets beskattningsnatur ändras. [3 § anges de förändringar i den fysiska beskaffenheten som kan utlösa ny taxering. Vid nybebyggelse liksom då befintlig byggnad rivits eller på annat sätt försvunnit skall ny taxering alltid ske. Vid andra förändringar i den beskaffenheten krävs att förändringen i sig föranleder en 20fysiska procentig ändring av fastighetens taxeringsvärde (femtedelsregeln) dock minst 25 000 kr. Har det investerats mer än en miljon kronor på en taxeringsenhet skall emellertid ny taxering ske oavsett femtedelsregeln. Detsamma tomt om taxeringsvärdet bör gäller för småhus med tillhörande ändras med mer än 100 000 kr. Vid förändring av skogsbeståndet på en fastighet skall vid beloppsreglernas tillämpning hänsyn tas även till den tillväxt skogen undergått. Har skog awerkats skall alltså ny taxering ske

endast om nettoförändringen av virkesförrådet överstiger beloppsgränser-

na. Även rättsliga förändringar kan föranleda ny taxering. Bestämmelserna härom finns i 4 §. Ny taxering skall sålunda ske om fastighet berörts av eller om annat beslut av myndighet inneburit förändringar i planfastställelse rätten att förfoga eller i övrigt använda enheten. Vidare skall ny taxering ske om avgift till allmän va-anläggning eller fjärrvärmeanläggning har erlagts. Detsamma gäller i fråga om ersättning för gatukostnader. De rättsliga förändringarna är förenade med beloppsspärrar, nämligen femtedelsregeln och 25 000 kr.-regeln. Vidare är nytaxeringsgrunden begränsat fakultativ så till vida att värdeförändringar under 100 000 kr. endast kan utlösa ny taxering om ägaren gör framställning därom. IS § finns en nytaxeringsgrund som knyter an till ändrad användning av en taxeringsenhet. Där föreskrivs att taxeringsenhet skall nytaxeras om dess värde bestäms under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag och denna verksamhet stadigvarande lagts ned. För att nytaxering skall få ske krävs att nedläggningen föranleder en taxeringsvärdeminskning med minst 50 % av åsatt värde samt att ägaren gör framställning därom. I 16 kap. 6 § första stycket slås fast att taxering under hela den löpande taxeringsperioden skall ske efter samma prisläge och uppskattningsgrunder i övrigt. Denna bestämmelse hör i sak ihop med 5 kap. 4 §. Där föreskrivs att marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnsittliga prisläget (på fastigheter) under andra året före det år då allmän fastighetstaxering sker. Om fastighet nytaxeras vid särskild fastighetstaxering gäller den nya taxeringen från den 1 januari nytaxeringsåret fram till taxeringsperiodens slut, för så vitt ny taxering inte sker ännu en gång dessförinnan (16 kap. 6 § andra stycket). I 16 kap. 7 § FTL anges vilken tidsperiod som får beaktas vid nytaxeringsprövningen och i 8 § regleras hur nytaxeringsprövningen skall ske om fastighet har berörts av flera olika slag av förändringar som faller under olika nytaxeringsgrunder.

84 Bilaga 2

I 16 kap. 9 § slutligen regleras hur omfattande prövningen får vara när nytaxeringsgrund har befunnits föreligga. Huvudregeln är att hela taxeringen får omprövas.

3 Administrativa regler

De administrativa reglerna för den allmänna fastighetstaxeringen finns f. n. i 17-24 kap. PTL och i 2-9 kap. FTF samt för den särskilda fastighetstaxeringen i 25-32 kap. FTL och 10-17 kap. FTF. Däri regleras organisationen, fastighetsdeklarationen, förberedelserna, nämndernas verksamhet och besvären.

Organisatoriska regler

Organisationen för den allmänna och den särskilda är i fastighetstaxeringen princip likartat uppbyggd. Reglerna finns i huvudsak i 17 kap. och 25 kap. RSV är enligt instruktionen för verket (SFS 1970:752) central förvaltningsmyndighet för fastighetstaxeringen. Verket skall vidare bl.a. meddela råd och anvisningar för taxeringen, planera kontrollen samt följa upp arbetet hos myndigheterna och verka för en ändamålsenlig organistion och goda arbetsformer. RSV skall vidare verka inom datorområdet, fastställa blanketter och anordna utbildning, över taxeringen. I länen skall skattechefen bevaka det allmännas rätt och verka för likformighet och rättvisa. Vidare skall han leda och ansvara för deklarationsganskningen och annan kontroll för fastighetstaxeringen. Hos länsstyrelsen skall också finnas en kontaktman för fastighetstaxeringen. LSM svarar även för erforderlig beredning av FTNzs beslut och avisering av dessa till länsstyrelsen där FTR förs. LSM ansvarar för att fastighetslängden - denna tas fram ADB- tekniskt med hjälp av PTR - överensstämmer med FTN:s beslut. LSM biträder också vid taxeringsarbetet främst med göromål av expeditionell art men även med granskning. Fastighetstaxering i första instans verkställs f.n. av FTN med fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområde. Vid den allmänna fastighetstaxeringen sker indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt normalt efter fastighetskategori. Vid den särskilda fastighetstaxeringen skall indelningen ske så, att varje distrikt omfattar visst område inom länet. FTN skall bestå av 5-8 ledamöter med lika många suppleanter.

Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen. Övriga

ledamöter väljs av kommunfullmäktige. Om fastighetstaxeringsdistriktet omfattar mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget. FIN får anlita biträde av konsulenter för fastighetstaxering i fråga om mer svårvärderade fastigheter. Nämndorganisationen är mycket större vid de allmänna fastighetstaxeringama än vid de särskilda. Detta gäller i ännu högre grad i fråga om den organisation som förbereder taxeringarna. I korthet kan anges att i det förberedande arbetet deltog centralt följande myndigheter: RSV, LMV, lantbruksuniversitetet, Skogsstyrelsen, länsstyrel-

Bilaga 2 85

serna och LSM. Vidare deltog lokalt arbetsgrupper bestående av samtliga ledamöter och suppleanter i FIN och de konsulenter, dvs. sakkunniga på olika typer av fastigheter som under taxeringens genomförande skulle bistå nämnderna, och särskilda företrädare för LMV, som utförde huvudparten av den lokala värdenivåkontrollen och arbetet med riktvärderevisionen. Den kategorivisa av fastighetstaxeringsnämnderna med en indelningen viss specialisering av värderingskunskapen som följd har redan tidigare haft viss motsvarighet i de överinstanser som behandlar fastighetstaxeringsmålen. Länsrätten skall vid prövning av fastighetstaxeringsmål bestå av en domare, värderingstekniska ledamöter samt nämndemän som lagfaren särskilt utsetts för att delta i sådana mål. Rätten är domför med en lagfaren domare och tre andra ledamöter, av vilka minst en värderingsteknisk ledamot och minst två nämndemän. De värderingstekniska ledamöterna skall ha sakkunskap i fastighetstaxering. Sådan sakkunskap beträffande olika slag av fastigheter skall finnas företrädd bland de värderingstekniska ledamöterna (21 kap. 9 och 10 §§ samt 29 kap. 3 §). Vid prövning av mål om fastighetstaxering skall, om annat inte särskilt föreskrivits, kammarrätten bestå av tre lagfarna ledamöter samt två särskilda ledamöter med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet. Utevaro av en av de särskilda ledamöterna hindrar inte att mål avgörs om tre av kammarrättens ledamöter är ense om beslutet. För kammarrätt skall alltid finnas minst 9-20 sådana särskilda av regeringen förordnade ledamöter. Bland dem skall minst tre vara skogssakkunniga. Minst två sakkunniga skall finnas för värderingen av envar av fastighetstypen skogsfastighet, vatenfallsfastighet, jordbruksfastighet i övrigt och annan fastighet i övrigt (22 kap. 4 och 5 §§ samt 30 kap. 1 §). Några bestämmelser om särskild sammansättning av regeringsrätten vid prövning av fastighetstaxeringsmål finns inte.

Föxfarandet

a. Uppgiftsskyldighet m.m.

Frågor om uppgiftsskyldighet för fastighetsägare och andra finns i 18 resp. 26 kap. Där behandlas också deklarationsblankettens innehåll. Vidare lämnas regler om bl.a. tid och plats för att lämna deklaration och andra uppgifter samt rätten för FTN att besiktiga fastighet. Uppgiftsskyldigheten har ingående behandlats i betänkandets avsnitt 5. Vad gäller deklarationsblankettemas innehåll skall bl.a. uppgifter om ägare och geografisk belägenhet lämnas. Vidare skall uppgift lämnas om areal av olika ägoslag, användning av byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning samt särskilda förmåner och förpliktelser för fastigheten. I övrigt skall uppgifter lämnas om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer, som taxeringen skall grunda sig på. Föreligger blandat ägarförhållande till fastigheten skall uppgift också lämnas om detta. Köpeskilling som senast betalats under den tioårsperiod som föregått taxeringen skall också anges. I fråga om rätten att utföra besiktning får sådan efter överenskommelse

86 Bilaga 2

med ägaren göras under förberedelsearbetet inför allmän fastighetstaxering och vid taxeringen. Under vissa förhållanden får även tvångsbesiktning utföras. I sådant fall skall länsrätten besluta om besiktning.

b. Förberedelsearbetet

Arbetet med fastighetstaxeringen i första instans består av två delar, dels förberedelserna, dels genomförandet av taxeringen. Detta gäller både den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Reglerna om förberedelserna finnsi 19 resp. 27 kap. 120 resp. 28 kap. regleras FIN:s verksamhet och genomförandet av taxeringen. Förberedelserna inleds med utarbetande på central nivå, främst av RSV, av föreskrifter och anvisningar för förberedelsearbetet och för värderingstekniska frågor. Dessa skall vara färdigställda vad gäller den allmänna fastighetstaxeringen den 15 december andra året före taxeringsåret resp. den 10 september året före taxeringsåret. Vid sistnämnda datum skall även länsstyrelsen fastställa de föreskrifter som den skall utfärda. Vid den särskilda fastighetstaxeringen är motsvarande tidpunkter den 31 oktober året före taxeringsåret resp. den 10 januari under taxeringsåret. Vid förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen skall det i varje fastighetstaxeringsdistrikt finnas en arbetsgrupp, som består av FTN:s ledamöter. Även suppleanterna får närvara. Arbetsgrupperna och representanter för LMV skall ta fram förslag som rör riktvärdena för småhusenheter, t.ex. indelningen i värdeområden. Förslagen skall ställas ut två veckor i förväg, innan de överlämnas till länsstyrelsen som beslutar om dem senast den 10 september. För förberedelsearbetet inför särskild fastighetstaxering stadgas endast att föreskrifter för förberedelsearbetet skall lämnas senast den 31 oktober året före taxeringsåret av RSV och att ytterligare föreskrifter som främst rör riktvärdena skall beslutas av RSV och länsstyrelserna senast den 10 januari under taxeringsåret.

c. Taxeringsarbetet

Reglerna för fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet och genomförandet av taxeringen finns för den allmänna fastighetstaxeringen i 20 kap. och för den särskilda fastighetstaxeringen i 28 kap. För de båda taxeringarna är reglerna identiska vad gäller bl.a. bestämmelser om ordningen för nämndens sammanträden, suppleanter, protokollföring och omröstning. Detta gäller även bestämmelserna om beslutförhet som bl.a. innebär att ordföranden ensam kan göra självrättelse och fatta beslut som inte innefattar prövning i sak. Vid den allmänna fastighetstaxeringen börjar taxeringsarbetet den 5 oktober året före taxeringsåret. Den 31 januari under taxeringsåret skall nämnden ha fattat sitt första beslut beträffande alla fastigheter i distriktet och LSM skall senast den 15 mars ha sänt ut underrättelse till ägarna om beslutet. Efter erinringar eller om skäl eljest föreligger kan nämnden pröva om sina beslut till den 5 maj då nämndens arbete skall vara avslutat. Om det sista beslutet skall ägaren underrättas senast den 15 juni.

Bilaga 2 87

sou 1984:38

För den särskilda fastighetstaxeringen stadgas följande tidschema.

Nämndens första beslut senast den 31 maj taxeringsåret Underrättelse om första beslutet senast den 30 juni taxeringsåret Omprövning av beslut till senast den 15 september taxeringsåret Underrättelse om sista beslutet senast den 15 oktober taxeringsåret

Vid den särskilda skall underrättelsen till ägaren fastighetstaxeringen förutom beslutet och grunderna för det också innefatta skälen för att ny verkställts eller, om ny taxering yrkats, grunden för att sådan taxering taxering inte gjorts. LSM skall också vidta åtgärder om nytaxering skett för uppföljning av tidigare års taxeringar. Både i fråga om den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen lämnas och införandet av taxeringsbesluten i regler om fastighetslängd den.

d. Besvär

lämnas i Både vad gäller den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen PTL regler om besvär över FTN:s och länsrätts avgörande (21 och 22 kap. - förutom om resp. 29 och 30 kap.). Dessa kapitel innehåller regler domstolarnas sammansättning och domförhet främst regler om vilka som är besvärsberättigade och om besvärstider. Ytterligare regler om besvär vid allmän och särskild fastighetstaxering finns i 23 och 24 kap. resp. 31 och 32 kap. 23 och 31 kap. avser besvär i särskild Bestämmelserna är i princip likadana för allmän och särskild ordning. fastighetstaxering. Särskild besvärsrätt föreligger således vid allmän fastighetstaxering intill utgången av taxeringsåret och vid särskild fastighetstaxeintill av året efter taxeringsåret om underrättelse om ring utgången taxeringsbeslut inte kommit ägaren till handa den 15 augusti resp. den 30 oktober under taxeringsåret. Besvär får anföras intill utgången av femte året efter om underrättelsen varit felaktig eller om särskild taxeringsåret t.ex. avseende felaktigt skattepliktsbeslut, dubbelbesvärsgrund föreligger taxering, uppenbart förbiseende. finns i 24 resp. 32 kap. övriga bestämmelser om besvär. Dessa

Slutligen

bestämmelser är innehållsmässigt lika för allmän och särskild fastighetstaxering. Däri behandlas vissa särskilda frågor. Bl.a. föreskrivs att taxeringsintendenten får anför besvär till fastighetsägarens förmån.

e. RSV:s föreskrifter m.m.

Fastighetstaxeringsförordningen,

administrativa föreskrifter finns i FTF. Andra avdelningen avser Ytterligare förfarandet vid allmän fastighetstaxering och har följande kapitelrubriker: 2 kap. Organisationen vid allmän fastighetstaxering 3 kap. Allmän fastighetsdeklaration 4 kap. Förberedande åtgärder verksamhet m.m. 5 kap. Fastighetstaxeringsnämndernas 6 kap. Längdföring m.m. 7 kap. Rättelseförfarandet

88‘ Bilaga 2

8 kap. Förvaltningsdomstolarnas verksamhet 9 kap. Särskilda föreskrifter

Tredje avdelningen i FTF handlar om förfarandet m.m. vid särskild fastighetstaxering. Avdelningen innehåller kapitlen 10-17 med motsvarande rubriker som i andra avdelningen. Omfattande administrativa har också lämnats av RSV. Även regler länsstyrelserna har meddelat sådana bestämmelser.

4 i Danmark

Fastighetstaxeringen

4.1 Inledning

Danmark torde vara det land vars fastighetstaxeringssystem mest liknar det svenska. Där har man allmän värdering (almindelig vurdering) vart fjärde år.

Mellanliggande år sker årsomvärdering (årsomvurdering)

främst i fråga om nytillkommande fastigheter eller fastigheter vars användning eller beskaffenhet undergått någon mera Ett påtaglig förändring. par väsentliga skillnader mot det svenska systemet finns dock. I Danmark sker sålunda i fråga om samtliga fastighetstyper en nedjustering av taxeringsvärdet och däri ingående delvärden till s.k. kontantvärden

(kontantansaettelser). Dessa kontantvärden avses svara mot egendomens

värde vid överlåtelse mot i sin helhet kontant betalning. Det danska innefattar vidare systemet en årlig anpassning av âsatta kontantvärden till Denna

fastighetsprisutvecklingen. anpassning eller

differentieras omräkning efter fastighetstyp och geografisk belägenhet. Fastighetstaxeringen i Danmark företer alltså betydande likheter med det svenska systemet. Det danska systemet innehåller dessutom regler om en form av rullande

fastighetstaxering. Det synes därför lämpligt att här ge en

mera utförlig beskrivning av fastighetstaxeringen i Danmark.

4.2 Materiella regler m.m.

Tider m.m.

för fastighetstaxeringen

Den senaste allmänna värderingen skedde år 1981 och nästa skall alltså äga rum år 1985. I princip gäller 1981 års taxering fram till 1985. Om emellertid fastighet under perioden mellan två allmänna värderingar byggs till, delas upp eller på annat väsentligt sätt förändras, skall årsomvärdering ske. I fråga om tillbyggnader och liknande krävs dock att kostnaden dels uppgår till minst 5 % av gällande kontantvärde och dels överstiger 25 000 Dkr. Dessutom finns en möjlighet för fastighetsägare att även i andra fall själv påkalla omvärdering. Han får då normalt själv stå för kostnaderna för värderingen. Värderingen sker med utgångspunkt i fastighetens beskaffenhet den 1 april värderingsåret.

Bilaga 2 89

4.3 Grunder för värderingen m.m.

Värderingen sker med utgångspunkt i egendomens saluvärde, dvs. värde vid försäljning på den öppna marknaden. Man tar hänsyn till egendomens fysiska beskaffenhet samt till de rättsliga egenskaper som är knutna till densamma. Vid värderingen bestäms egendomsvärde, markvärde och markförbättringsavdrag. Skillnaden mellan egendomsvärdet och markvärdet kallas skillnadsvärde (forskelvaerdien). Med egendomsvärde (ejendomsvaerdien) avses värdet av den fasta egendomen i dess helhet. Offentligrättsliga förmåner och förpliktelser liksom privaträttsliga förhållanden som grundar sig på servitut skall beaktas när egendomsvärdet bestäms. I belåningshänseende och (där det är aktuellt) hyresavkastningshänseende, utgår man från att normalförhållande råder. Vidare tar man hänsyn till avtalsvillkoren mellan parterna när egendomsvärde bestäms för byggnad på ofri grund. Detta gäller även den berörda tomten. Med markvärde (grundvaerdien) avses värdet av marken i obebyggt skick men med hänsyn tagen till markförbättringar. Hänsyn tas till beskaffenhet och belägenhet. Offentligrättsliga förpliktelser beaktas medan de privaträttsliga beaktas endast om det är fråga om servitut. För lantbruks- och skogsegendomar gäller särskilda värderingsregler. Med markförbättringsavdrag (fradrag i grundvaerdien for grundforbedringer) avses värdet av de markförbättringsåtgärder som vidtagits. Avdragets storlek motsvarar skillnaden mellan markens värde i förbättrat skick och dess värde som råmark. Avdraget maximeras dock till summan av ägarens kostnader och värdet av hans eget arbete. Egendomsvärden, markvärden och markförbättringsavdrag räknas genom statsskattedirektoratets (motsv. RSV) försorg om till s.k. kontantvärden (kontantansaettelser). Med kontantvärde avses värdet av egendomen om den skulle överlåtas mot kontant betalning. Omräknade värden benämns i kontantegendomsvärde etc. Omräkningsfaktorer för kontantvärderingen differentieras utifrån fastigheternas art och belägenhet. Dessa faktorer fastställs av beskattningsrådet (ligningsrädet). Varje år mellan de allmänna värderingarna sker genom statsskattedirektoratets försorg en omräkning av gällande kontantvärde. Denna omräkning syftar till att anpassa kontantvärdena till fastighetsprisernas förändringar sedan närmast föregående allmänna värdering. Omräkningen grundar sig på fastighetsprisstatistiken och differentieras efter fastighetemas art och geografiska belägenhet. Även dessa omräkningsfaktorer fastställs av beskattningsrådet. Det går inte att klaga på omräkningsfaktorema för kontantomräkning eller prisanpassning. Kontantvärden används bl.a. vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Med hänsyn till likformigheten tas fordringar och skulder vid förmögenhetsbeskattningen upp till en form av diskonteringsvärde (kursvaerdien). Kyrkliga anläggningar, allmänna platser, försvarsanläggningar, kommunikationsanläggningar m.m. är undantagna från värdering.

90 Bilaga 2

4.4 Formella regler

Organisationen

Landet delas in i värderingsdistrikt som inte får sträcka sig över kommungräns. Varje distrikt har ett värderingsråd med två av kommunfullmäktige utsedda värderingsmän. Dessa utses för en fyraårsperiod. Landet delas också in i värderingskretsar. En sådan krets skall, med vissa undantag, ligga inom ett län (amtskommune) och omfatta ett antal värderingsdistrikt. Ministem för skatter och avgifter, utser värderingsförrnan för varje krets. Detta uppdrag gäller normalt för en åttaårsperiod. Värderingsmännen i ett distrikt och berörd värderingsförman utgör tillsammans värderingsrådet. Landet delas slutligen in i skattekretsar (skyldkredse) som innefattar ett antal värderingskretsar. Värderingsförmännen i de värderingskretsar som ingår i en skattekrets utgör tillsammans ett skatteråd. För att biträda vid värderingen förordnas vidare och skogskonsulenter fruktodlingskonsulenter för en åttaårsperiod. Det tidigare omnämnda beskattningsrådet består av skattedirektoratets chef som ordförande och ytterligare 14 personer. Härvid tillsätts sex av folketinget och åtta av ministern för skatter och avgifter. Av de av ministern tillsatta medlemmarna skall fyra representera resp. lantbruket, industri- eller handeln hantverk, och slutligen arbetarna (arbejdeme). Rådet fastställer förutom de olika omräkningstalen närmare regler för omräkningen t.ex. för avrundning m.m.

4.5 F Örfarandet

Värderingsrådet beslutar om värdering av alla fastigheter i sitt distrikt. Härvid får besiktning ske. I samband härmed avgör värderingsrådet också vilken användning (benyttelse) fastighet har, vilket får betydelse för både kontantomräkningen och de årsvisa nivåregleringarna av åsatta värden. Värderingsförmannen leder värderingsrådets arbete i sin värderingskrets och svarar bl.a. för att värderingen i kretsen blir enhetlig. Skatteråden skall dels ge värderingsråden vägledning vid värderingen, dels verkställa kontrollen av de värden som värderingsråden bestämt och dels, i förekommande fall, överklaga den beslutade värderingen eller avgörandet om användningssätt. Skatteråden får också besiktiga fastighet för att utföra sina uppgifter. Offentliga myndigheter är skyldiga att utan ersättning enligt skatte- och avgiftsministerns bestämmande lämna värderingsmyndigheterna de upplysningar som behövs för att avgöra om årsomvärdering skall äga rum. Någon allmän deklarationsplikt föreligger ej. Efter särskilt beslut av skatte- och avgiftsministern kan ägare till viss eller vissa typer av fastigheter åläggas att fylla i och skicka in fastighetsdeklaration. Värderingen sker med utgångspunkt dels i de uppgifter som finns i de särskilda âjourförda kommunala värderingsregistren, dels i de uppgifter som finns i byggnads- och bostadsregistret, dels i andra register med uppgifter om

sou 1984:38 Bilaga 2 91

den fasta egendomen samt slutligen med utgångspunkt i inkomna deklarationer och värderingsrådets lokalkännedom. Värderingsrådets värderingsbeslut tas in i en särskild förteckning (motsv. ~

fastighetslängden). Ägarna får upplysning om värderingsresultatet. Om ägaren är missnöjd med värderingen kan han överklaga till skatterå-

det. Besvär över skatterådets avgörande anförs till landsskatterätten.

3 användning

Bilaga Fastighetstaxeringens

I denna bilaga lämnar kommittén en kort sammanfattning angående de olika ändamål som uppgifterna från fastighetstaxeringen används för.

Bakgrund

Beskattningen av fast egendom har i Sverige liksom i många andra länder sedan mycket lång tid varit en huvudsaklig inkomstkälla för staten och sedermera särskilt för kommunerna. Från att tidigare ha varit grundad på kamerala indelningar och längder av olika slag har fr.o.m. 1810 den nuvarande principella formen för fastighetstaxering tillämpats i Sverige med allmänna - oftast med fem års mellanrum —— och med fastighetstaxeringar särskilda fastighetstaxeringar åren under mellanperioden. Alltsedan allmän fastighetstaxering infördesi Sverige har taxeringen skett med marknadsvärdet (det allmänna saluvärdet) som värderingsgrund. Även internationellt är marknadsvärdet som regel normen för fastighetstaxeringen och där ofta underlag för en direkt fastighetsskatt. Det taxeringsvärde som bestämts för en fastighet låg också här i riket fram till 1920 till grund för en direkt procentuell fastighetsskatt. Den uppgick till 3-6 % av taxeringsvärdet. Denna direkta fastighetsskatt upphävdes 1922. Från 1922 till 1953 togs en särskilt debiterad kommunal garantiskatt ut, som var en kombination av inkomstskatt och fastighetsskatt. Fr.o.m. 1953 tillämpas det nuvarande garantiskattesystemet för den särskilda kommunala beskattningen av fastigheter. Det är inarbetat i den kommunala inkomstbeskattningen. Garantiskatten beskrivs närmare nedan under avsnitt 2.1. I övrigt beskattas fastighet numera genom olika former av inkomst- och kapitalbeskattning.

2 Användning inom skattesystemet

2.1 Garantibeskattningen

Den tidigare särskilda kommunala fastighetsbeskattningen är sålunda nu inarbetad i den kommunala inkomstbeskattningen och har fått formen av en kommunal garantibeskattning. De nuvarande reglerna innebär i korthet, att ägaren av en fastighet vid

94 Bilaga 3 sou 1084:38

taxeringen till kommunal inkomstskatt som inkomst alltid skall ta upp ett belopp motsvarande 1,5 % (procenttalet benämns repartitionstal) av taxeringsvärdet. Detta är det s.k. garantibeloppet. Garantibelopp beräknas inte för fastighet som vid fastighetstaxeringen undantagits från skatteplikt. Vid inkomstberäkningen medges ett s.k. procentavdrag vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget är lika stort som garantibeloppet. Det får emellertid inte utnyttjas om det överstiger nettointäkten av den förvärvskälla som fastigheten ingår i. För en Villafastighet med en schablonintäkt på 10 000 kr. och med räntekostnader på 25 000 kr. kommer således procentavdraget inte alls att kunna utnyttjas. Garantibeskattningen kan i det fallet sägas vara helt effektiv, dvs. den ger kommunen ett skatteunderlag som den annars inte skulle ha då förvärvskällan visar underskott.

2.2 Schablonbeskattning av småhus

En betydelsefull användning av fastighetstaxeringen är vid schablonbeskattningen av egnahem och fritidshus (24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. KL). Schablonmetoden för beskattning av egnahem och fritidshus, den s.k. villaschablonen, innebär att som intäkt tas upp enbart viss procent av fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret och avdrag medges i princip endast för räntor på kapital som har nedlagts i fastigheten och för tomträttsavgäld. För fastighet som ägaren är mantalsskriven på medges dessutom ett extra avdrag med 1 500 kr. Intäktsberäkningen sker enligt följande skala.

procentsats taxeringsvärde

2 % - 450 000 kr. 4 % 450 000 kr. - 600 000 kr. 6 % 600 000 kr. - 750 000 kr. 8 % 750 000 kr. -

2.3 Schablonbeskattning av bostadsrättsföreningar,

bostadsrättsmedlemmar m. m.

Schablonmetoden för beräkning av bostadsrättsföreningars och allmännyt-

tiga bostadsföretags fastighetsinkomst har samma principiella utformning som villaschablonen men intäktsberäkningen sker med en enhetlig procentsats, 3 % (24§ 3 mom. och 25 § 3 mom. KL). Taxcringsvärdet på en fastighet, som tillhör en bostadsrättsförening, är en av de komponenter som avgör storleken av underlaget för den beskattning av de flesta bostadsrättshavare som infördes år 1979 (punkt 2 av anvisningarna till 38 § KL). Som intäkt för bostadsrättshavaren tas schablonmässigt upp 3 % av den del av bostadsrättshavarens andel i föreningens förmögenhet, som överstiger 50 000 kr. Bland tillgångsposterna i föreningens förmögenhet skall fastighetens värde, upptaget till taxeringsvärdet, ingå.

sou 1984:38 Bilaga 3 95

2.4 Bostadsförmån på jordbruksfastighet

I RSV:s anvisningar till ledning för inkomsttaxeringen knyter man på flera

viktiga områden an till fastighetstaxeringen. Som exempel kan nämnas av

RSV fastställda länsanvisningar för beräkning av bostadsförmån på jordbruksfastighet. Där rekommenderas att bostadsförmån på jordbruksfastighet för orter som saknar egentlig hyresmarknad beräknas med utgångspunkt i fastighetens vid fastighetstaxeringen bestämda bostadsbyggnadsvärde. Förrnånen beräknas vid 1983 års taxering enligt följande skala.

procentsats bostadsbyggnadsvärde 9 % - 100 000 kr. 6% 100000kr.-2000O0kr. 3 % 200 000 kr. -

2.5 Realisationsvinstbeskattningen

2.5.1 Beräkningsunderlag

Vid realisationsvinstbeskattningen kan en fastighets s.k. ingångsvärde i vissa fall beräknas med utgångspunkt i dess taxeringsvärde. Detta gäller t.ex. fastigheter som har förvärvats före år 1952, fastigheter som innehafts mer än 20 år och fastigheter som förvärvats genom arv och liknande (punkt 2 a av anvisningarna till 36§ KL). Taxeringsvärdet anses enligt fast praxis ge uttryck för det lägsta pris som kan erläggas för en fastighet för att fastighetsöverlâtelsen vid beskattningen skall anses som köp och inte som gåva (RSV FB Dt 1981:29).

2.5.2 Resultatenhet

Realisationsvinstbeskattningen knyter också an till den indelning i taxeringsenheter som görs vid fastighetstaxeringen. Enligt huvudregeln skall en särskild resultatberäkning göras för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet. Härvid utgår man från den indelning i taxeringsenheter som föreligger vid avyttringstillfället. Om avyttringen omfattar två eller flera taxeringsenheter skall således i regel separata resultatberäkningar för realisationsvinstbeskattningen göras för var och en av dem. Om den skattskyldige särskilt begär det kan dock flera taxeringsenheter slås samman vid beräkningen. Då krävs det emellertid att de avyttrade taxeringsenheterna under den tid säljaren innehaft dem helt eller till övervägande del (50 %) har ingått i samma taxeringsenhet (punkt 2 a av anvisningarna till 36 § KL).

2.6 Inkomstbeskattning av samfällighet

Inkomstbeskattningen av samfällighet är ytterligare ett område där de bedömningar och värderingar som gjorts vid fastighetstaxeringen har stor betydelse. En juridisk person som bildats för att förvalta en samfällighet (s.k. föreningsförvaltning) är ett särskilt skattesubjekt endast under förutsättning att samfälligheten vid fastighetstaxeringen har taxerats såsom särskild

96 Bilaga 3

taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet (53 § 1 mom. första stycket f KL). Enligt 4 kap. 10 § PTL skall marksamfällighet eller anläggningssamfällighet normalt utgöra en taxeringsenhet om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte föreningsförvaltad samfällighet där delägarfastigheterna uteslutande eller så gott som uteslutande är schablonbeskattade egnahem. Det gäller heller inte samfällighet som avser enskild väg eller dike eller samfällighet som har ett ringa ekonomiskt värde. För schablonbeskattade liksom egnahem för bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag som äger del i sarnfällighet som taxerats som självständig taxeringsenhet, skall fastighetsintäkten beräknas på ett underlag som motsvarar summan av delägarfastighetens eget taxeringsvärde och dess andel av samfällighetens taxeringsvärde (punkt 1 av anvisningarna till 41 a § KL). Vidare får vid framproportionering av avskrivningsunderlag för byggnad hänsyn tas till den förvärvade delägarfastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som utgör en särskild taxeringsenhet (punkt 3 av anvisningarna till 41 a § KL).

2. 7 Viss begreppsteknisk m.m. vid användning inkomstbeskattningen

Fastighetstaxeringens resultat kommer till användning för mera tekniskt betonade ändamål inom

inkomstbeskattningen. Som exempel på detta kan

nämnas avgränsningen av olika förvärvskällor från varandra, byggnadsavskrivningen, inkomsternas fördelning mellan olika kommuner och på olika inkomstslag, skattskyldigheten för fastighetsinkomster och de särskilda lättnaderna vid

förmögenhetsbeskattningen av kapital som är nedlagt i

jordbruk, skogsbruk eller rörelse. Hit kan också sägas höra frågorna om samfällighetsbeskattningen och avgränsningen av s.k. resultatenhet vid realisationsvinstbeskattningen. Dessa frågor har behandlats tidigare under punkterna 2.5 och 2.6.

2.7.1 Avgränsning av förvärvskällor

Avgränsningen av olika förvärvskällor inom inkomstslagen jordbruksfastighet och annan fastighet sker med utgångspunkt i den indelning i taxeringsenheter som görs vid fastighetstaxeringen. Avsikten är att avgränsa den egendom som utgör en förvaltningsenhet. I allmänhet innebär detta att förvärvskällan sammanfaller med taxeringsenheten, dvs. varje sådan enhet utgör en förvärvskälla. Flera taxeringsenheter kan under vissa förutsättningar föras samman till en förvärvskälla. För detta krävs bl.a. att de förvaltas gemensamt på sådant sätt att de ekonomiskt sett framstår som en naturlig enhet. Det går då inte att föra samman taxeringsenheter med olika beskattningsnaturer. Bestämmelserna om avgränsning av olika förvärvskällor, som är intagna i 18§ KL, har fått väsentligt ökad betydelse genom den nyligen beslutade skattereformen (prop. 1981/82:197, SkU 1981/82:60, rskr. 1981/822391, SFS 1981:416 och 417).

Bilaga 3 97

2.7.2 Avskrivningsunderlag

Taxeringsvärden och delvärden kan vidare komma till användning vid beräkning av avskrivningsunderlag för värdeminskning på byggnad inom inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Huvudregeln är visserligen att det verkliga anskaffningsvärdet skall utgöra avskrivningsunderlag. Om emellertid en bebyggd fastighet förvärvas genom ett oneröst fång (köp, byte eller liknande) skall avskrivningsunderlaget proportioneras fram med hjälp av taxeringsvärdet och dess fördelning på byggnader och mark (punkt 3 av anvisningarna till 22 §, punkt 2a av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av anvisningarna till 29 § KL).

2.7.3 Inkomstfördelning mellan kommuner

kan ha betydelse för fördelningen av inkomst mellan Fastighetstaxeringen olika kommuner om en förvärvskälla omfattar taxeringsenheter som är Om förvärvskällan omfattar taxeringsenheter i belägna i flera kommuner. olika kommuner och inkomsten härrör från jordbruksfastighet eller annan kan inkomsten från förvärvskällan fördelas i förhållande till fastighet, taxeringsvärdemas fördelning mellan kommunerna (S6§ KL). Taxeringsvärdenas fördelning på olika kommuner har också betydelse för inkomst av rörelse om denna antingen avser tillhandahållande av vatten eller gas medelst ledning eller avser produktion och tillhandahållande av elektrisk kraft (57 § och 58 § KL jämte punkt 2 och 2 a av anvisningarna till 58 § KL).

2.8 Övrigt på inkomstbeskattningens omrâde

2.8.1 Avdrag för nedsatt skatteförmåga

Vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga (50 § 2 mom. KL) skall den skattskyldiges förmögenhet vägas in i bedömningen. Särskilda undanför schablonbeskattade villor och bostadsbyggnad med tagsregler gäller tillhörande tomt på jordbruksfastighet (punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 50 § KL). Härvid sker beräkningarna med utgångspunkt i taxeringsvärdena (RSV Dt 1982:15 och 16).

2.8.2 -

Beskattningsnatur inkomstslag

Den beskattningsnatur - jordbruksfastighet eller annan fastighet - som bestäms vid fastighetstaxeringen avgör ovillkorligen till vilket inkomstslag fastighetsinkomst skall hänföras. Vidare kan inkomst av jordbruksfastighet men inte av annan fastighet utgöra A-inkomst. Fastighet med beskattningsnaturen annan fastighet kan ingå i inkomstslaget rörelse.

2.8.3 skattskyldighet för vissa skattefria fastigheter

Fastighetstaxeringen har en väsentlig betydelse för reglerna om skattskyl-

digheten för fastighetsinkomster vid inkomsttaxeringen. Ägare till fastighet,

som vid fastighetstaxeringen har undantagits från skatteplikt, är sålunda

98 Bilaga 3

frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten under vissa i 54 § d KL närmare angivna förutsättningar. Innebörden av dessa bestämmelser är i korthet, att fastighetsägare som själv bedriver en allmännyttig verksamhet i skattefri fastighet frikallas från skattskyldighet från inkomst av fastigheten. Om viss kommersiell verksamhet bedrivs i fastigheten föreligger skattskyldighet för fastigheten i motsvarande mån.

2. 9 Kapitalbeskattningen

Ett annat viktigt användningsområde för fastighetstaxeringen är kapitalbeskattningen, dvs. förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen. Den fasta egendomens värde anses vid denna beskattning utgöras av taxeringsvärdet (4§ första stycket SF resp. 22 § 1 mom. AGL). Fastigheter som vid fastighetstaxeringen undantagits från skatteplikt skall över huvud inte tas upp som tillgång vid förmögenhetsbeskattningen (3§ 2 mom. j SF). Vid beräkning av förmögenhet som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse gäller därutöver även andra särskilda regler som anknyter till fastighetstaxeringen. Genom lagstiftning år 1981 slopades den s.k. spärregeln som innebar vissa inskränkningar i möjligheterna att reducera företagsförmögenhetens substansvärde. F.n. får förmögenheten generellt reduceras till 30 % av detta värde. De nya reglerna innebär bl.a. att mark, som vid fastighetstaxeringen klassificerats som täktmark eller exploateringsmark, vid förmögenhetstaxeringen skall anses utgöra särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse även om marken vid inkomsttaxeringen inte ingår i sådan förvärvskälla. Samma behandling kan under vissa förutsättningar ges mark och byggnader som av ägaren regelbundet upplåts för fritidsändamål (punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SF). Det nu sagda gäller även i fråga om arvs- och gåvobeskattningen (22§ 3 mom. AGL).

2.10 Punktbeskattningen

Fastighetstaxeringen kommer även till användning vid stämpelbeskattningen. Enligt 8 § 1 mom. stämpelskattelagen (1964:308) skall som värde på fast egendom anses dess taxeringsvärde med tillägg, i förekommande fall, för värde av industritillbehör. Om emellertid vederlaget vid en onerös överlåtelse överstiger taxeringsvärdet skall vederlaget i stället anses ge uttryck för egendomens värde. I anslutning härtill kan även nämnas att undantagen från stämpelskatteplikt i 4 § punkt 6 stämpelskattelagen direkt knyter an till de i 2 kap. 2 § FT L angivna specialbyggnaderna och undantagsreglerna för dem i 3 kap. FTL.

2.11 Skogsvårdsavgift, hyreshusavgzft och statlig fastighetsskatt

Det vid fastighetstaxeringen fastställda taxeringsvärdet används vidare som underlag för beräkning av Avgiften utgör efter den senaste

skogsvårdsavgift.

lagändringen (SFS 1982:239) 5 promille av skogsbruksvärdet. Avgift

Bilaga 3 99

beräknas endast för skattepliktig jordbruksfastighet (1 § lagen 1946:324 om skogsvårdsavgift). Fr.o.m. 1984 års taxering skall vidare en särskild hyreshusavgift tas ut enligt huvudregeln på skattepliktiga fastigheter som vid fastighetstaxeringen klassificerats som hyreshusenhet och som har byggnad med värdeår före 1975 (SFS 1982:1194). I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (bilaga 9 s. 1, 77-78) redovisar chefen för bostadsdepartementet vissa principer för en framtida statlig fastighetsskatt samt anför att regeringen avser att återkomma i den frågan till riksdagen under år 1984. Enligt bostadsministern bör fastighetsskatten, till skillnad från nuvarande hyreshusavgift, omfatta samtliga hyreshusenheter, således även hotell- och saneringsbyggnader och obebyggd tomtmark för restaurangbyggnader, Vidare anses skatten böra omfatta småhus med tomtmark för hyreshus. dessa, bostadsbyggnad på jordbruksfastighet samt vissa exploateringsfastigheter. Skatten bör enligt bostadsministern utgå med en procentsats på taxeringsvärdet, dock att skatten för egnahem och fritidshus endast bör beräknas på en tredjedel av taxeringsvärdet.

3 Användning utanför skatteområdet

har delvis, i takt med att den förbättrats, kommit till Fastighetstaxeringen i allt större utsträckning utanför beskattningsområdet. Det rör användning av fastighetstaxeringsuppgifter dels för handläggning av sig om användning ärenden om enskilda och dels för mera övergripande ändamål fastigheter inom t.ex. samhällsplaneringen.

3.1 Reglering i fråga om enskilda fastigheter

3.1.1 J ordförvärvslagen

jordförvärvslagstiftningen avgör den vid fastighetstaxeringen bestäm- Enligt da beskattningsnaturen om en fastighetsöverlåtelse skall tillståndsprövas enligt jordförvärvslagen (1965:290) eller enligt förköpslagen (1967:868). Jordbruksfastigheter är i princip hänförliga till den förstnämnda lagen och fastigheter med beskattningsnaturen annan fastighet till den sistnämnda. Jordförvärvslagen knyter inte endast an till beskattningsnaturen utan även till indelningen i taxeringsenheter. Enligt 1 § punkt 10 är förvärv av andel i fastighet inte underkastat tillståndsplikt om förvärvaren redan tidigare äger andel i fastighet som hör till samma taxeringsenhet. I ärende om tillstånd enligt jordförvärvslagen skall taxeringsbevis företes (1 § punkt 4 jordförvärvskungörelsen; SFS 1965:292).

3.1.2 Lex Backström

Fast egendom som är taxerad som annan fastighet och därvid betecknats hyreshusenhet får enligt 1 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. - den s.k. lex Backström - inte utan hyresnämnds tillstånd förvärvas

100 Bilaga 3

genom köp, byte (eller liknande fång. Annan fastighet som betecknas småhusenhet omfattas däremot inte av tillståndstvång enligt denna lag. Fråga huruvida förvärvstillstånd fordras bedöms på grundval av bevis om fastighetens typkod (denna kod är en av grunderna för beslutet om fastighetstaxering som skall tas in i fastighetslängden). Vid tillståndsprövningen får förvärvstillstånd inte vägras om det i ärendet visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än hyreshus eller med hyreshus som innehåller två eller färre bostadslägenheter (4§ andra stycket lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.).

3.1.3 Förköpslagen

Kommun har enligt föreskrifterna i förköpslagen (1967:868) förköpsrätt vid försäljning av fast egendom. Denna rätt får dock enligt 3 § inte utövas för småhus som används som egnahem eller fritidshus om tomtens areal understiger 3 000 m2. Inskrivningsmyndigheten bedömer om undantagsregeln är tillämplig på grundval av taxeringsbevis som visar bl.a. typkod, som bestäms vid

fastighetstaxeringen. Kan annan utredning förebringas som t.ex.

visar att typkoden är missvisande kan taxeringsbeviset frångås (4 § förköpskungörelsen 1967:873).

Övrigt

Taxeringsvärdet används som fördelningsgrund i olika sammanhang. Sålunda bidrar som regel de fastigheter som ingår i vägförening till föreningens utgifter i förhållande till fastigheternas senast fastställda taxeringsvärden (76§ lagen om enskilda vägar; SFS 1939:608) intecknade fastigheter för gemensam inteckning i förhållande till fastigheternas inbördes värde. Som värde anses normalt taxeringsvärdet året innan det år då inteckningen söktes (6 kap. 10§ JB). Taxeringsvärdet och beskattningsnaturen används vidare vid beräkning av kostnadsbidrag enligt 11-13 §§ rättshjälpslagen (1972:429) och vid beräkning av kommunala och statskommunala bostadsbidrag. Beskattningsnatur och taxeringsvärde har betydelse i olika kapitalplace-

rings- och fonderingssammanhang. Sålunda har förmyndaren rätt att, mot

inteckningssäkerhet, låna ut den omyndiges penningmedel utan Överförmyndarens tillstånd endast mot säkerhet i panträtt i fast egendom inom 60 % av senast fastställda taxeringsvärde. Vissa ytterligare begränsningar som knyter an till beskattningsnaturen finns också (2§ kungörelsen om placering av omyndigs medel m.m; SFS 1974:1048). Bestämmelser av likartad natur finns i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, i 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, i 9 § reglementet (1981:265) om förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder och i 2 § reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen. Inkomst av fastighet med beskattningsnaturen annan fastighet är inte pensionsgrundande i fråga om tilläggspension (11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring; SFS 1962:381). Lagen (1952:166) om häradsallmänningar knyter an till den vid fastighets-

Bilaga 3 101

..—~..-‘-v-=-.-.w...- taxeringen fastställda beskattningsnaturen. Av 8 § följer sålunda att annan

fastighet som är delaktig i häradsallmänning kan tvångsvis få denna delaktighet avlöst mot ersättning i pengar.

3.2 Samhällsplanering m.m.

även för mera Som har nämnts tidigare används fastighetstaxeringsuppgifter övergripande ändamål inom t.ex. samhällsplaneringen. Som exempel på sådan användning kan nämnas följande. Bostadsstyrelsen utnyttjar FTR för inventeringar i samband med upprät- Kommunernas verksamhet tande av bostadssaneringsprogram. uppsökande inom förbättringslånegivningen sker bl.a. med utgångspunkt i uppgifter från FTR. Markanvändningsstatistik och andra uppgifter om fastighetsbeståndets struktur tas fram ur FTR som underlag för t.ex. den fysiska riksplaneringen. att förhållandevis snabbt och enkelt ta fram FTR ger också möjlighet statistik om fastighetsprisemas förändringar. SCB tar löpande fram sådan statistik. För statsmakterna har detta stor betydelse genom att man kan studera utvecklingen på fastighetsmarknaden och därigenom bedöma om det föreligger behov av bostadspolitiska åtgärder av något slag.

1984:38

sou

4 Statistiska om

Bilaga uppgifter

fastigheterna

I denna bilaga lämnar kommittén en del statistiska uppgifter utöver dem som finns i betänkandets del 1, avsnitt 2.3. Uppgifterna i denna bilaga avser främst bl. a. fördelningen av taxeringsenhetema på länen i riket. Fastighetstaxeringsnämndemas taxeringsbeslut och grunderna för dessa och länsstyrelsemas in i förs genom lokala skattemyndigheternas försorg ADB-baserade FTR. regionala (länsvisa) s. k. fastighetstaxeringsregister, etc. tas fram Med hjälp av dessa kan beslutsunderrättelser, fastighetslängd helt maskinellt. De ger dessutom utmärkta möjligheter att ta fram statistik över utfallet av fastighetstaxeringama. Främst är det SCB som utför den statistiska av taxeringsmaterialet. Det förekommer emellerbearbetningen såväl statliga som kommunala, liksom tid ganska ofta att andra myndigheter, enskilda föranstaltar om olika specialbearbetningar av organisationer taxeringsbanden. Från SCBs redovisning över utfallet av 1980 års särskilda fastighetstaxfastighetstaxering kan bl. a. följande siffror ering och 1981 års allmänna hämtas.

därav småhusenhet 2 050 503 2 132 353 178,3 377,6 hyreshusenhet 97 691 101 777 120,0 161,1 industri- och exploateringsenhet 74 748 72 485 101,0 157,2

Av tablån att det totala antalet 1981 var 1 Anm- På grund 3V Vis framgår taxeringsenheter sa och

‘lil°fi“i3°355“:T;gf‘

2 645 380 varav 12,8 % med beskattningsnaturen jordbruksfastighet

fggtilghsetggxefinsgar

87,2 % med beskattningsnaturen annan fastighet. Det totala taxeringsvärdet å:

1981 uppgick till 809,1 miljarder kr. varav 14,0 % föll på jordbruksfastighe- ä, uppgiftema inte helt

terna och 86,0 % på kategorin annan fastighet. jämförbara.

104 Bilaga 4

Jordbruksfastigheternas antal, totala taxeringsvärden och delvärden (milj. kr.) fördelade på län vid 1981 års allmänna var fastighetstaxering följande:

Län Skogs- Skogs- Jord- Därav Tomt- Bostads- Därav Totalt Antal bruks- irnpedi- bruks- åker- marks- taxebyggnads- ekonomi- taxevärde ments- värde värde värde värde byggnads- rings- rings-

beskattningsnaturen ifråga ligger i Kopparbergs län. Deras sammanlagda taxeringsvärde motsvarar dock endast 5,5 % av det totala värdet. Malmöhus

län å andra sidan har 4,3 % av antalet jordbruksfastigheter men de svarar

mot 6,5 % av det totala taxeringsvärdet. I fråga om skattepliktiga fastigheter med beskattningsnaturen annan fastighet görs en mycket detaljerad uppdelning på olika fastighetstyper. Följande tablå ger en god bild av de länsvisa stora olikheter i mycket fastighetsbeståndets struktur som föreligger.

Bilaga 4 105

Län Småhus- Hyres- Industri- Summa enheter hus- 0. exploa- annan enheter terings- fastighet enheter

Stockholm Totalt taxeringsvärde 72 709 53 459 17 028 143 197 Antal taxeringsenheter 273 153 15 753 5 173 294 079

Uppsala Totalt taxeringsvärde 11 139 4 687 6 423 22 249 Antal taxeringsenheter 60 599 2 160 1 499 64 258 Södermanland Totalt taxeringsvärde 11 450 4 096 3 011 18 557 Antal taxeringsenheter 65 834 3 659 1 835 71 328 Östergötland Totalt taxeringsvärde 16 994 7 671 5 460 30 125 Antal taxeringsenheter 90 304 4 830 2 920 98 054

Jönköping Totalt taxeringsvärde 11 989 3 965 3 555 19 508 Antal taxeringsenheter 73 750 4 645 4 312 82 707

Kronoberg Totalt taxeringsvärde 7 817 l 994 2 200 12 011 Antal taxeringsenheter 48 886 2 038 2 476 53 400 Kalmar Totalt taxeringsvärde 11 558 3 006 4 397 18 961 Antal taxeringsenheter 82 208 3 517 2 808 88 533 Gotland Totalt taxeringsvärde 2 603 656 1 026 4 286 Antal taxeringsenheter 18 921 723 610 20 254

Blekinge Totalt taxeringsvärde 7 199 1 851 2 620 11 670 Antal taxeringsenheter 48 487 1 934 1 664 52 085 Kristianstad Totalt taxeringsvärde 14 126 2 466 3 140 19 732 Antal taxeringsenheter 96 407 3 049 3 828 103 284 Malmöhus Totalt taxeringsvärde 31 270 14 889 11 181 57 340 Antal taxeringsenheter 146 259 9 253 5 568 161 080 Halland Totalt taxeringsvärde 15 026 2 670 9 019 26 715 Antal taxeringsenheter 85 029 2 693 3 002 90 724 Göteborg och Bohus Totalt taxeringsvsärde 35 374 17 555 12 346 65 276 Antal taxeringsenheter 150 741 8 902 6 895 166 538

Älvsborg Totalt taxeringsvärde 20 114 4 665 5 041 29 820 Antal taxeringsenheter 112 472 5 565 4 247 122 284

Skaraborg Totalt taxeringsvärde 10 980 3 083 2 670 16 734 Antal taxeringsenhcter 69 687 3 681 3 205 76 573

106 Bilaga 4

Län Småhus- Hyres- Industri- Summa enheter hus- 0. exploa- annan enheter terings- fastighet enheter

Värmland Totalt taxeringsvärde 11 635 3 709 4 435 19 778 Antal taxeringsenheter 89 319 3 751 2 664 95 734 Örebro Totalt taxeringsvärde 12 189 4 995 4 534 21 718 Antal taxeringsenheter 70 725 3 753 2 360 76 838 Västmanland Totalt taxeringsvärde 10 522 4 284 4 123 18 929 Antal taxeringsenheter 56 888 2 804 2 090 61 782

Kopparberg Totalt taxeringsvärde 14 265 4 174 4 972 23 410 Antal taxeringsenheter 106 764 3 357 3 180 113 301

Gävleborg Totalt taxeringsvärde 12 259 4 430 5 725 22 414 Antal taxeringsenheter 85 574 3 720 2 764 92 058 Västernorrland Totalt taxeringsvärde 10 670 3 523 10 537 24 730 Antal taxeringsenheter 81 033 3 479 2 415 86 927 Jämtland Totalt taxeringsvärde 6 058 1 701 9 086 16 844 Antal taxeringsenheter 54 367 2 021 1 723 58 111 Västerbotten Totalt taxcringsvärde 10 332 3 650 10 526 24 508 Antal taxeringsenheter 79 505 3 341 2 541 85 387 Norrbotten Totalt taxeringsvärde 9 293 3 890 14 210 27 393 Antal taxeringsenheter 85 441 3 149 2 706 91 296 Hela riket 1981 Totalt taxeringsvärde 377 572 161 071 157 263 695 907 Antal taxeringsenheter 2 132 353 101 777 72 485 2 306 615

5 Yttrande från lantmäteriverket

Bilaga

med

synpunkter på

m. m. vid

värderingsförfarandet

1981 års

fastighetstaxering

Yttrandet upprättat 1983-09-28 inom lantmäteriverket, värderingsenheten, av tekniske direktören Olle Millgård och byråchefen Thomas Hammar.

Inledning

LMV:s synpunkter på AFT 81 grundas på de erfarenheter som erhållits i samband med förberedelsearbetet inför AFT 81 samt LMV:s medverkan i den av RSV utsedda gruppen för utvärdering av AFI 81. Därtill kommer de erfarenheter som lantmäteripersonal erhållit genom att vid själva genomförandet av taxeringen medverka som fastighetstaxeringskonsulent eller fastighetstaxeringsnämndsordförande. LMV har således inte utfört någon utvärdering av AFT 81 grundad på statistiska bearbetningar av fastighetsprismaterial.

2 Värderingsreglerna

2.1 Allmänt

Mot bakgrund av att de regler som tillskapats för fastighetstaxeringen är anpassade för att värdera landets samtliga fastigheter under en tidsperiod av ca fyra månader måste värderingen i stor utsträckning bli schablonartad. Värderingen måste därtill av olika orsaker grundas på fastighetsägarnas egen redovisning av fastigheternas fysiska egenskaper och övriga fastighetsekonomiska förhållanden. Generellt sett gör LMV den bedömningen att värderingen vid AFT 81 fungerat bra och utfallit väl. En klar förbättring av värderelationema mellan mark och byggnader har uppnåtts jämfört med AFT 75. De riktvärdekartor som upprättats inför AFT 81 äri jämförelse med AFT 75:s markvärdekartor bättre både vad gäller värdenivåer, värderelationer mellan olika geografiska områden samt användarvänlighet.

2.2 Bundenhet till värderingsmodell

En central fråga när det gäller värderingsregler är hur pass bundna fastighetstaxeringsnämnderna (FIN) skall vara till anvisad värderingsmo-

108 Bilaga 5

dell. Den bundenhet till regler och värderingsmodeller som tillämpades vid AFT 81 har kritiserats i rapporten - J O om fastighetstaxering synpunkter

för kommande år 1983:5 1.

För fastighetstaxering fordras en omfattande regelsamling för att täcka in de flesta förekommande situationerna. Awägningen av i vilken omfattning värderingen skall regleras vad gäller val av värderingsmodell är dock svår. Det krävs å ena sidan att det finns regler för de flesta situationer. Därtill måste regler finnas för att uppnå en likformig och rättvis taxering. Den tid som FIN har till sitt förfogande för värdering av varje fastighet är kort varför värderingsreglerna måste vara enkla och lätta att tillämpa. Å andra sidan finns skäl som talar för mindre hård styrning av valet av värderingsmodell. Ett sådant skäl är de ofrånkomliga svårigheterna att anvisa rätt metod för värdering av speciellt ovanliga typer av fastigheter. Mot bakgrund av den bundenhet som finns i nuvarande värderingsregler anser LMV att man bör överväga att införa en möjlighet att i vissa undantagsfall kunna frångå anvisad värderingsmodell. Exempel på en sådan situation är värdering av industribyggnader, som enligt gällande regler skall värderas antingen med avkastningsmetoden eller produktionskostnadsmetoden. Självfallet bör enskilda värderingsmodeller samt regler för gränsdragning mellan olika modeller vara så utformade att tillfredsställande värderingsresultat erhålls i nästan alla situationer. För att uppnå de resultat som ett friare värderingsförfarande syftar till behövs givetvis ett ökat värderingskunnande. Sammanfattningsvis föreslår LMV att möjligheter ges att i vissa situationer frångå anvisad värderingsmodell. Krav bör ställas på FTN att redovisa grunderna för frångåendet av anvisad modell. Den slutliga värdebedömningen bör ske genom att anvisat riktvärde eller i förekommande fall totalt riktvärde justeras.

2.3 Bundenhet till

klassindelning

Det som fastighetstaxeringskommittén anför som skäl för klassindelning av värdefaktorer (se SOU 1979:32 sid 481-487) anser LMV fortfarande vara relevant. JO har i sin rapport (se sid 2-4) visat effekter på vilka klassindelningen kan få i vissa extrema fall. Det som av allmänheten upplevs som stötande när två likartade villor i samma grupphusomrâde åsätts olika är måhända ett taxeringsvärden problem. För att helt undvika trappstegseffekter måste genomgripande förändringar göras i värderingsmodellerna, eftersom målet ur värderingssynpunkt och rättvisesynpunkt måste vara att noggrannheten är samordnad i samtliga värderingsmodellers värdefaktorer. Ett sätt att undvika trappstegseffekter kan vara att införa en förfinad klassindelning. En sådan ändring av klassindelningen kan å andra sidan medföra en skennoggrannhet i värde- Att införa en möjlighet ringen. att i exempelvis grupphusområden i efterhand justera riktvärdet så att alla småhus skulle få samma taxeringsvärde innebär i princip ökad orättvisa mellan småhuset i grupphusområdet och det identiskt lika småhuset i ett annat omnråde med samma anvisad värdenivå. LMV anser sammanfattningsvis att nuvarande rörande klassinprinciper

Bilaga 5 109

delning i huvudsak bör bibehållas men att det vore önskvärt att de olika värdefaktorernas värdepåverkan kartlades genom t. ex. multipel regressionsanalys av fastighetsprismaterial. LMV kan på uppdragsbasis åtaga sig att göra sådana analyser. Vårt databaserade fastighetsprissystem tas i drift i november 1983.

2.4 Värdefaktorn storlek för småhus

Ett av de största problemen vid AFT 81 var tillämpningen av mätreglerna för Värdefaktorn storlek. Detta har bl a framkommit av JO:s utredning samt RSV:s utvärdering av AFT 81. De problem som uppstod vid taxeringen berodde till stor del på de oklara deklarationsanvisningar som gick ut till fastighetsägarna. En förbättring har dock skett i anvisningarna inför den särskilda fastighetstaxeringen 1982. Utgångspunkten för storleksklassificeringen måste givetvis vara att de ytor som fastighetsmarknaden värdesätter lika också behandlas på likartat sätt i taxeringen, oavsett om svensk standard hänför ytorna till skilda grupper. LMV anser att de delar i svensk standard som är relevanta för hela småhusbeståndet även fortsättningsvis bör utgöra grunden för mätreglerna. I värdearean bör dock även bl a inräknas ytan i bostadsrum och kök som p g a låg takhöjd inte uppfyller kraven för primär bruksarea enligt svensk standard, men som med fastighetsmarknadens ögon godtas som bostadsutrymme.

2.5 Värdefaktorn standard för småhus

Att bedöma och klassificera en byggnads standard är förknippat med flera problem. För det första ligger det i sakens natur att standard endast kan bedömas och inte absolut bestämmas på samma sätt som tex storlek. Principen för bedömning av standard vid A171 81 bygger på ett indiciesystem med nitton frågor om byggnadsmaterial och utrustning. Givetvis är det svårt att få ett system som bygger på indicier allmänt accepterat eftersom olika personer kan lägga olika värderingar i de skilda detaljfrågorna. Därtill är det lätt att allmänheten gör en felaktig koppling mellan kostnaden för den enskilda utrustningsdetaljen och detaljens värdepåverkan, när utrustningsdetaljen egentligen endast är en indikation på en viss standard. Någon utvärdering av hur systemet med standardfrågor har utfallit ur värderingssynpunkt har inte gjorts. Det är önskvärt att en sådan utvärdering kommer till stånd. Eftersom FTNss bedömning i de enskilda standardfrågorna nu finns registrerade för varje byggnad finns möjlighet att göra en utvärdering. Denna utvärdering skulle kunna ske genom regressionsanalys på genomförda köp av småhusfastigheter. Utifrån denna analys skulle svar kunna ges på dels vilka standardfrågor som är relevanta och dels vilka utrustningsdetaljer som har en påvisad värdepåverkan. Även en sådan analys kan LMV åtaga sig att utföra på uppdragsbasis. LMV är medveten om den förlöjligande kritik som standardfrågorna utsatts för men anser ändå att nuvarande indiciesystem bör bibehållas. Indikatorernas relevans och värdepåverkan bör dock undersökas. Dessutom bör enligt LMV:s mening bundenheten till antalet standardpoäng minskas.

»Bilaga

110 5

Ett system som innebär att stand ardbedömningen även grundas på en verbal beskrivning av standarden bör övervägas. Genom klarare deklarationsanvisningar torde allmänhetens förståelse också öka för denna värdefaktor.

2.6 Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden

LMV har behandlat denna värdefaktor i ett remissvar till RSV. Problemet med denna värdefaktor är till stor del beroende på den terminologi som används. Genom att i definitionerna av klasserna använda termer som avstyckningsbar och ej avstyckningsbar sker i allmänhetens ögon en direkt koppling till en fastighetsrättslig bedömning. För en fastighetsägare kan det vara svårt att acceptera att man i skilda sammanhang använder samma begrepp men med olika innebörd. LMV anser att framtida problem kan undvikas genom att i klassdefinitionerna utesluta orden avstyckningsbar och ej avstyckningsbar. Vid utformning av definitioner för klass 2 och 3 bör klarläggas att klassificeringen görs utifrån de bedömningsgrunder som fastighetsmarknadens parter tillämpar. Vidare förordar LMV att gränsdragningen mellan de olika klasserna bättre klarläggs. Det kan tex ske genom exemplifiering. Om FIN vid sin bedömning finner att fastighetsmarknadens parter skulle vara tveksamma om möjligheten att utav tomtmarken bilda särskild fastighet bör tomtmarken alltid hänföras till klass 3.

2.7 Värdering av industrienhet

De problem som har framkommit vid värdering av industrienheter är marginella men kan förtjänas att påpekas. Det som har påpekats är främst den alltför begränsade spännvidden nedåt i värdetabellerna. I vissa delar av riket kan man dock anta att detta beror på att värdenivåerna har blivit alltför lite differentierade. Då prowärderingsunderlaget utanför tätorter varit mycket magert, kan angränsande tätorter ha fått alltför stor inverkan. Förutsättningar för behovet av en ytterligare standardklass nedåt bör emellertid undersökas.

2.8 Värdering av lantbruksenhet

Värderingsmodellen för lantbruksenheter vid AFT 81 överensstämmer i stort med modellen vid AFT 75. 1981 års taxeringsvärden för lantbruksenheter grundas på 1978 års marknadsvärdenivå. 1 juli 1979 trädde en ny jordförvärvslag i kraft. Enligt den kan förvärvstillstånd vägras om köpeskillingen är alltför hög. För att genomföra denna prisprövning har lantbruksstyrelsen utarbetat allmänna råd. Tillkomsten av prisprövningsreglerna har påverkat prisnivån på lantbruksbåde direkt och indirekt. De anvisade metoderna fastigheter för prisprövningen har även i viss mån påverkat värderelationerna mellan olika ägoslag och byggnadstyper. Dessa effekter av prisprövningsreglerna måste givetvis beaktas vid kommande fastighetstaxeringar. I det sammanhanget bör också nämnas att lantmäteriverket tillsammans med lantbruksstyrelsen och lantbruksuniversitetet arbetar med att utveckla en ny skogsvärderingsmetodik.

Bilaga 5 111

Även resultatet av detta arbete bör beaktas inför kommande taxeringar. Vid värdering av åkermark kom klassindelningen för värdefaktorn dränering att inte bli så lyckad. Reglerna för indelningen i värderingsenheter skapade stora värderingsenheter. Enheter som innehöll såväl tillfredsställande (klass 1) som otillfredsställande (klass 3) dränerad åkermark kom ofta att klassificeras som klass 2. Denna klass skulle enligt definitionen vara en sällan förekommande klass. En stor del av rikets åkermark torde nu vara hänförd till klass 2. LMV föreslår därför att definitionerna ändras så att de överensstämmer med de tre klasser som lantbruksstyrelsen har skapat för tillämpning av jordförvärvslagens prisprövningsregler.

3 Förberedelsearbetet inför AFT 81

Förberedelsearbetet fungerade enligt LMV:s mening bra. Detta arbete kom dock att genomföras under stor tidspress såväl centralt som regionalt och lokalt. LMV förordar en övergång till s. k. rullande taxering vilket innebär en bättre möjlighet att utjämna arbetsinsatser i tiden. Den modell som kommittén behandlat och som innebär att upprättande av riktvärdekarta provvärdering sker i olika år för olika fastighetstyper synes även kunna innebära bättre möjligheter till en godtagbar tidsplanering av verksamheten. Inför förberedelsearbetet inrättades inom varje län en projektgrupp bestående av en kontaktman från lantmäteriet och en kontaktman från länsstyrelsens skatteavdelning. Dessa kontaktmän fick en nyckelställning inom länen och erfarenheterna av deras arbete är utmärkta. Trots det pressade tidsschemat kunde provvärderingsarbetet ändå genomföras, mycket tack vare kontaktmännens arbete inom länen. Deras arbete bestod till stor del i samordning inom länen. Både samordningen inom och mellan länen kom att förbättras högst avsevärt jämfört med tidigare. För att utröna hur fastighetstaxeringsombuden uppfattat ombudsarbetet gjorde LMV en enkät under hösten 1980. Sammanfattningsvis utvisade enkäten att ombuden tyckte att - av arbetet inom lantmäteriet uppläggningen (projektgrupp på LMVkontaktmän-ombud) var bra - med kontaktmän systemet som leder arbetet inom länet fungerade bra - för ombudsarbetet tidsplanen för småhus och hyreshus var godtagbar tidplanen för lantbruk och industri var dålig - arbetet tillsammans bra med arbetsgrupper och konsulenter fungerat - bra utbildningen fungerat - handboken för förberedelsearbetet bra fungerade - för småhus varit bra ortsprisunderlaget ortsprisunderlaget för hyreshus och industri varit godtagbart - varit liten nyttan av prickkartor - för 194 av de 213 ombud som besvarat enkäten har APT-arbetet medfört övertid — arbetet har upplevts bättre än jämfört med AFT 75

112 Bilaga 5

Vid AFT 81 skedde mycket av räknearbetet i samband med prowärderingsarbetet manuellt. Inför kommande taxeringar har möjligheterna till ett utökat datorstöd förbättrats betydligt. Lantmäteriet har efter AFT 81 utvecklat ett datorbaserat register med uppgifter om försäljningar av samtliga fastighetstyper som även är väl lämpat för beräkning av bl a prisnivåer och prisförändringar. Detta innebär att en prowärdering kan göras betydligt rationellare än tidigare. En av fömtsättningama för att provvärdering av hyreshus skulle kunna ske var att tillgång till uppgifter om hyror fanns tillgängliga. Förfrågningar skickades ut till fastighetsägarna, men svaren dröjde ofta. Med hänsyn till den knappa tid som stod till förfogande tvingades kontaktmännen i länen ringa runt och införskaffa dessa uppgifter. Inför en kommande taxering bör lagstöd och rutiner för insamling av hyresuppgifter ses över. I detta sammanhang bör även hyresuppgifter rörande industrifastigheter beaktas. Beträffande förberedelsearbetet anser LMV även att en utställning inte kan genomföras i den form som skedde 1980. Skall allmänheten ges en reell möjlighet att bidraga med synpunkter måste syftet med utställningen klart framgå och innehållet göras mer lättillgängligt. Ett alternativ till utställning kan vara att man under förberedelsearbetet på lämpligt sätt ger fastighetsägarorganisationema möjlighet att påverka arbetet med riktvärdekarta.

4 Kvaliteten i

värderingen

Någon undersökning med syfte att mäta kvaliteten har ännu inte gjorts. Kvaliteten i det slutliga taxeringsresultatet är beroende av kvaliteten i värderingsmodellerna provvärderingen fastighetsägarnas lämnade uppgifter taxeringsnämndens beredning

Att utifrån exempelvis SCB:s prisstatistik för 1981 försöka bedöma kvaliteten är således mycket vanskligt. För att med någon säkerhet bedöma kvaliteten fordras sålunda en djupare analys av ovan redovisade skeden i taxeringsarbetet. Som framgått i det föregående är det önskvärt att sådana analyser kommer till stånd. De intentioner som underhand framkommit från fastighetstaxeringskommittén om en utökad medverkan från myndigheter vid uppgiftsinsamling torde ge ett klart bättre underlag för likformig och rättvis taxering. LMV är således positiv till en utökad medverkan från olika myndigheters sida för att erhålla bättre underlag för taxering. För fastighetsbildningsmyndigheternas medverkan erfordras att särskilda medel ställs till förfogande. Även vid en utökad medverkan från olika myndigheters sida kommer även fortsättningsvis uppgifter att behöva inhämtas från fastighetsägarna. Det är av stor vikt att omsorg ägnas åt utformningen av deklarationsblanketter och deklarationsanvisningar. Mycket av den kritik som framkom vid AFT 81 kunde sannolikt ha undvikits om det funnits tid till att ytterligare överarbeta informationen till fastighetsägarna. De värderingsmodeller som tillämpats vid AFT 81 synes svara mot den

Bilaga 5 113

ambitionsnivå som valts för fastighetstaxeringen. Värderingsmodellerna ger LMV:s mening med förut berörda reservationer generellt sett en enligt godtagbar kvalitet ur värderingssynpunkt. I anslutning till kvalitetsfrågor kan frågan om fastighetstaxeringsregistrets behandlas. LMV anser att det är väsentligt att de ändringar i âjourföring beskaffenhet som kommer till skattemyndighetens kännedom fastighetens införs i registret. Detta bör ske oavsett om ändringen medför om- eller nytaxering vid särskild fastighetstaxering eller ej. I och med att fastighetsäven används för andra ändamål än beskattning är det av taxeringsregistret vikt att registret ger en så rättvisande bild av fastigheterna som möjligt.

sou 1984:38 115

6 av och

Bilaga Värdering skog

vid

skogsmark fastighetstaxering;

1983-08-08 Nils-Erik Nilsson inom PM upprättad av avdelningschefen Skogsstyrelsen

Innehåll

1 Promemorians syfte 2 Marknadsvärde eller avkastningsvärde 3 Hur man bestämt värdenivån för skogen vid tidigare fastighetstaxeringar 4 Nuvarande metod för bestämning av skogsbruksvärdet 5 Faktorer som påverkar skogsbruksvärdet 6 Bestämning av marknadsvärdenivån 7 Uppskattningen av värdefaktorer vid 1981 års AFT 8 Värdedifferentieringen vid 1981 års skogstaxering 9 Databas för rullande fastighetstaxering

Bilaga 6 117

1 Promemorians syfte

Denna promemoria avser att ge en översiktlig beskrivning och värdering av de förhållanden och möjligheter som kan behöva beaktas vid värdering av skog och skogsmark i samband med fastighetstaxering. Under de senaste åren har man diskuterat ett flertal möjligheter att med en ökad awerkningsintensitet i olika avgifts- och stödsystem åstadkomma varvid sannolikt skogsbruksvärdet och åsatta värdefaktorer skogsbruket skulle få en ökad betydelse. T. ex. innebar höjningen av skogsvårdsavgiften att taxeringsvärdet som sådant ñck större betydelse. Om man på så sätt vill använda som ett medel att uppnå näringspolitiska effekter skattepolitiken torde det behövas en analys av hur de olika styrmedlen - bl. a. fastighetstaxeringen och dess resultat - verkar och påverkar.

2 Marknadsvärde eller avkastningsvärde

Vid utformandet av regler för fastighetstaxering har man under olika epoker diskuterat huruvida man skall syfta till att beräkna marknadsvärden eller När det gäller skogsfastigheter som varierar så avsevärt i avkastningsvärden. värde beroende på virkesförrådets storlek och utveckling har man alltid måst form av avkastningsvärdering för att kunna sätta grunda sig på någon differentierade värden på olika fastigheter. Någon renodlad skillnad mellan marknadsvärde dock inte. Genom att och avkastningsvärde föreligger utforma regler för hur marknadsvärdet skall beräknas och genom införande av säkerhetsmarginaler kan man inom vida gränser påverka en taxeringsvärdenivå som är bestämd av tillgänglig köpeskillingsstatistik. I än högre grad kan man påverka en avkastningsvärdeberäkning. Vad är det som säger att man skall diskontera de framtida avkastningarna enligt en räntefot av 2, 3, 4, 5 eller 7 procent? Skall man ha samma räntekrav på skog i norra Sverige där virkesförrådets genomsnittliga volymavkastning kanske är 2-3 % som i södra där virkesförrådets volymavkastning är 5-6 %? Man kan även Sverige påverka awerkningsberäkningen samt prisnivån och kostnadsnivån. Från 1920-talet och fram till och med 1970 års fastighetstaxering har man värderat enligt avkastningsvärdemodeller; från och med 1975 års skogsbruk taxering sker en nivåläggning med ledning av marknadsvärdeberäkningar. Oavsett värderingsmetod har man emellertid vid varje särskilt taxeringstilltill lämplig nivå. fälle efter företagna bedömningar gjort justeringar

3 Hur man bestämt värdenivån för vid tidigare skogen

fastighetstaxeringar

Från 1920-talet fram till och med 1952 års taxering bestämdes lämplig nivå genom att anpassa prisnivån på den normalavkastning som låg till grund för avkastningsvärdeberäkningen. 1952 års riksdag fastställde en ny detaljerad instruktion för taxering av skog - Denna

skogsvärderingsinstruktionen.

grundades på en metod för tabellvärdering som i princip överensstämmer med den tabellmetod för skogsvärdering som fortfarande används av LMV.

118 Bilaga 6

Metoden hade kommit fram efter ett utredningsarbete som i princip pågått sedan 1939. De värderingstabeller som riksdagen tog ställning till grundades på en diskonteringsfaktor av 4 %. Riksdagen bestämde emellertid att tabellerna i stället skulle beräknas efter fem procents räntefot, vilket i princip innebar att avkastningsvärdenivåw minskades med cirka 20 %. Riksdagen bestämde dessutom att metoden skulle tillämpas första gången vid 1956 års fastighetstaxering. Inför 1957 års

fastighetstaxering fann man att taxeringsvärdenivån skulle

bli för hög om man tillämpade den nya värderingsinstruktionen och beslöt därför att räkna bort högkonjunkturåret 1951 vid medelprisberäkningen samt att i övrigt reducera med 20 %. Nettovärdet av bruttoprisema virkesavkastningarna samt taxeringsvärdenivån reducerades därmed med cirka 40 % (SFS 1956:179). Vid fastighetstaxeringarna år 1965 och 1970 fann man efter utförda provräkningar att den genomsnittliga taxeringsvärdenivån skulle komma att stiga mer än som ansågs lämpligt. Vid 1965 års taxering var det dessutom en komplikation att värdet skulle komma att sjunka inom vissa delar av Norrlands inland. Efter vederbörligt remissförfarande infördes därför vissa säkerhetsmarginaler. Vid 1965 års taxering reducerades det enligt värderingsinstruktionen beräknade skogsvärdet med tre kronor per skogskubikmeter virkesförråd, dock högst med 30 %. Vid 1970 års taxering tillämpades ett fast avdrag om 100 kronor per hektar skogsmark, dock högst 30 % av skogsvärdet, beräknat före reduktion, och skogsmarksvärdet (SFS 1964:117 och SFS 1969:209). Riksdagens beslut om taxeringsvärdenivån för fastighetstaxeringen av skogsfastigheter var unika så till vida att det endast var för skogstaxeringen som riksdagen tog ställning till taxeringsvärdenivån. Vid 1975 års allmänna fastighetstaxering fastslog riksdagen att taxeringsvärdet skulle sättas till det belopp som motsvarade 75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta skulle bestämmas med hänsyn till det allmänna prisläget vid ingången av året före taxeringsåret. Denna regel om värdenivå var avsedd att gälla alla fastigheter. Emellertid tillskapades även vid 1975 års AFT en säkerhetsmarginal för skogstaxeringen. Vid beräkningen av nivån för den taxeringen beslöts nämligen att inte 1973 års prisnivå skulle ligga till grund såsom för övriga fastighetstyper utan att man i stället för skogstaxeringens del skulle utgå från genomsnittet av 1970-1972 års prisnivåer, i förhållande uppräknat till den prisstegring som jordbruksfastigheter med ett begränsat skogsinnehav uppvisade. Till följd av denna ”säkerhetsmarginal blev skogstaxeringen även vid 1975 års AFT låg vilket avspeglar sig i den höjning av taxeringsvärdena för denna fastighetstyp som skett vid 1981 års AFT. Även vid 1981 års AFT förekommer en s k säkerhetsmarginal. Regeln i FTL om att taxeringsvärdet skall motsvara 75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före taxeringsåret fick inte genomslag vad gäller lantbruksenhetema, dvs jord- och skogsbruksegendomarna. Riksdagen beslutade i fråga om dessa -

efter förslag av skatteutskottet (SkU 1979/80: 17) - att man vid bestämmande

av marknadsvärdet skulle minska köpeskillingama för de förvärv som skulle användas för den grundläggande prisjämförelsen med 10 %. Detta har i

Bilaga 6 119

praktiken medfört att lantbruksenheternas taxeringsvärdenivå lagts till 67,5 % mot 75 % för övriga fastigheter. mellan marknadsvärde och taxeringsvärde blev Säkerhetsmarginalen därför 32,5 % i stället för avsedda 25 %. Härtill kommer de säkerhetsmarsamt ginaler som kan ha skapats i samband med prowärderingsförfarandet sätter de som uppkommer genom att man vid den individuella taxeringen än vad som är riktigt (se avsnitt om taxeringsutfallet 1981 lägre värdefaktorer nedan). Denna översikt av samhällets politik vad avser taxeringsvärdenivån på som förklarar varför skog avser att belysa en del av det orsakssammanhang marknadsvärdet på skogsfastigheter har stigit mycket snabbare än inflationen och varför det nu föreligger så stor skillnad mellan marknadsvärdet och ett rimligt avkastningsvärde. I och för sig bör ju en fortgående hög inflation leda till att marknadsvärdet blir högre än det avkastningsvärde som beräknas med ledning av aktuell prisnivå. fördelaktigt att Taxeringsvärdenivån på skog har gjort det skattemässigt placera kapital i skogsfastigheter oavsett om skogen brukats eller ej. Vid sidan om släktförvärv är omsättningen av skogsfastigheter på ”fria” marknaden liten. Man har härigenom kunnat förvänta en fortsatt mycket säker ökning av marknadspriserna för skogsfastigheter utöver vad som kan av inflationen. Marknadsvärdenivån är vara betingat på skogsfastigheter därför avkastningsvärde. De betydligt högre än som svarar mot ett rimligt höga marknadsvärdena leder på längre sikt till krav på bättre förräntning, dvs. högre virkespriser. När det gäller inkomst av skogsbruk har beskatt- - - varit ningen emellertid speciellt under den första tiden efter ett förvärv relativt lindrig. I detta sammanhang bör även lantbruksnämndemas prisprövning beaktas. Riktpunkt för prisprövningen är att priset på en lantbruksenhet skall stå i rimlig relation till ett på ett visst sätt beräknat Vid en konsekvent genomförd prisprövning är det fullt avkastningsvärde. tänkbart att ett vid 1981 års fastighetstaxering åsatt värde inte kan accepteras såsom ett försäljningspris för en skogsfastighet.

4 Nuvarande metod för bestämning av skogsbruks-

värdet

Skogsbruksvärdet bestäms med hjälp av tabeller som ger det totala vid olika kombinationer av värdefaktorer. skogsbruksvärdet per hektar Följande värdefaktorer användes för att bestämma skogsbruksvärdet: kostnadsklass, virkesförråd per hektar (av barrskog och godhetsklass, lövskog) samt barrskogens grovskogsprocent (andel av förråd grövre än 25 cm i brösthöjd). är i princip desamma som har tillämpats från och med, g Värdefaktorerna 1957 års fastighetstaxering bortsett från vissa ändringar av klassindelningar samt en ändrad benämning ~ kostnadsklassen benämndes tidigare omkost-

nadsklass. När det kostnadsklassen har det också skett vissa

gäller substantiella förändringar. Såvitt nu kan bedömas finns det inte något behov av att ändra på värdefaktorerna inom överskådlig framtid. Man kan inte awara någon av

I

120 Bilaga 6

faktorerna och inte heller byta någon av dem mot någon enklare eller mera lättbestämd värdefaktor. Man har i olika om sammanhang övervägt grovskogsprocenten skulle kunna bytas ut mot en âldersklassfördelning. Detta skulle kunna ge vissa värderingsmässiga fördelar men det är svårt att precisera en procentuell arealfördelning på ett sådant sätt att man kan använda den som en värdefaktor. Man måste bland annat beakta kravet att man vid en noggrann undersökning skall kunna fastställa vad som är rätt klassvärde för värdefaktorn Om man däremot kan erhålla bättre ifråga.

kunskap om åldersklassfördelningen på olika fastigheter kan denna kunskap

användas för en säkrare bestämning av grovskogsprocenten. Metoden att beräkna värdetabeller har ändrats i takt med ett förbättrat dataunderlag samt tillgång till datorer. Enligt nuvarande lagstiftning skall taxeringsvärdet utgöra en viss andel av marknadsvärdet. Enär köpeskillingsstatistiken inte kan differentieras på fastigheter av olika beskaffenhet med avseende på värdefaktorerna måste beräkningsmodellen vara uppbyggd i två sekvenser. I ett första steg bestäms det relativa värdet av fastigheter med olika beskaffenhet genom en modell som avser att ge avkastningsvärden. l ett andra steg nivåförskjutes dessa avkastningsvärden så att den avsedda genomsnittliga taxeringsvärdenivån kan erhållas.

5 Faktorer som

påverkar skogsbruksvärdet

Den genomsnittliga värdenivån påverkas av två faktorer nämligen hur man bestämmer den genomsnittliga marknadsvärdenivån och hur man i genomsnitt bestämmer värdefaktorema. Vid nivåläggningen av värdetabellerna utgår man från antagandet att man kan sätta riktiga värden på värdefaktorema. De underlagsdata från riksskogstaxeringen som används vid beräkning av värdetabellema anses därvid representera rätt nivå. Den differentierade värdebestämningen av olika taxeringsenheter påverkas av hur väl modellen för avkastningsberäkning kan representera de skillnader i marknadsvärde som beror av olika beskaffenhet hos taxeringsenhetema och hur väl man lyckas uppskatta variationen i värdefaktorer mellan olika taxeringsenheter.

6 av marknadsvärdenivån

Bestämning

Den redovisning som nu lämnas avser tillvägagångssättet vid 1981 års AFT. Den råa köpeskillingsstatistik som fanns tillgänglig inför förarbetet med 1981 års APT visade sig innehålla stora brister trots de åtgärder som vidtagits efter 1975 års fastighetstaxering. Inom RSV fick man därför lägga ned ett betydande arbete på att rätta och komplettera dataunderlaget innan det kunde användas. En principiell svårighet som föreligger vid användning av köpeskillingsstatistiken är att man inte vet hur stor del av köpeskillingen som belöper på de olika ägoslagen eller på byggnaderna. Genom att sortera i olika köpen grupper kan man visserligen få fram köp som fyller kravet att mer än 50 %

6 121

Bilaga

eller mer än 75 % av köpeskillingen torde belöpa på skogsbruksdelen och man kan därvid använda föregående taxeringsvärde som kriterium. Även vid en förfinad analys av detta slag kan resultatet påverkas av tillfälliga eller systematiska fel vid bestämningen av det tidigare taxeringsvärdet såsom exempelvis en undervärdering av skogsbruksvärdet eller av byggnadsvärdet i förhållande till övriga delvärden. Det ligger en osäkerhet i metoden att beräkna marknadsvärdet för en viss fastighet genom att summera separat beräknade delvärden. Denna metod förutsätter också att värdet per hektar av skogsmark och växande skog av viss beskaffenhet och av jordbruksmark av viss beskaffenhet är detsamma oavsett storlek och av hur fastighetens ägoslagen är kombinerade. I samband med förarbetet med 1981 års fastighetstaxering utförde RSV och Skogsstyrelsen en hel del analyser med hjälp av regressionsanalys (SOU 1979:33 bilaga 2). Dessa analyser visade att man skulle kunna göra bättre

marknadsvärdebestämningar om man införde ett konstant grundvärde

per fastighet, som inte var hänförligt till något visst delvärde. Analyserna visade också att det fanns en trend i marknadsvärdet per hektar på så sätt att små fastigheter betalades med ett högre hektarpris

än stora fastigheter. (En väl

utförd avkastningsvärdering borde ge ett motsatt resultat.) När det gäller grundvärdet visade detta sig vid en analys som avsåg fastigheteri Skaraborgs län utgöra cirka 50000 kronor vid ett genomsnittligt fastighetsvärde av 350 000 kronor. En förklaring till förekomsten av ett grundvärde är att det är det marknadsvärde en köpare är villig att betala för möjligheten att över huvud förvärva en Eftersom man vid marknadsvärdebe-

jordbruksfastighet.

räkningarna bortser från förekomsten av grundvärde innebär detta automatiskt en övervärdering av stora fastigheter i förhållande till små. Man kan med hjälp av enkla antaganden lätt skatta hur stort inflytande ett sådant metodfel kan medföra. Inför 1981 års

fastighetstaxering beslöt man att bortse från grundvärdes-

effekter och storlekseffekter. Man använde av additativa sig därför regressionsmodeller utan grundvärdeskonstant där den totala köpeskillingen var beroende variabel och delvärdena vid 1975 års fastighetstaxering var oberoende variabler. Den regressionskonstant som kunde beräknas för varje delvärde utgjorde alltså en skattning av den faktor med vilken det gamla taxeringsvärdet skulle multipliceras för att ge den del av köpeskillingen som kunde anses belöpa på ifrågavarande fastighetsdel. För att erhålla tillräckligt

dataunderlag gjordes dessa regressionsberäkningar för grupper av län. För

varje köp som avsåg skogsmark och växande skog kunde härigenom den andel av köpeskillingen som belöpte på skogsbruksvärdet beräknas (SOU 1979:33, bilaga 2). Efter det att landet indelats i 42 värdeområden beräknades marknadsvärdet per hektar för genomsnittlig skog inom vart och ett av dessa områden. Justeringen till genomsnittlig skog skedde med det genom jämförelse genomsnittliga taxeringsvärdet vid 1975 års fastighetstaxering. Därefter beräknades det mot marknadsvärdet svarande som avruntaxeringsvärdet dades till närmast motsvarande nivå i värdeserien (vanligtvis en avrundning till närmaste 500 kronor per hektar). Den taxeringsvärdenivå som på så sätt erhölls användes sedan för nivåjustering av de avkastningsvärdetabeller

(bastabeller) som parallellt beräknats för grupper av län. I samband med

122 Bilaga 6

denna omräkning skedde även en anpassning av bastabellerna så att de kom att avse genomsnittlig skog i respektive område (godhetsklass C och kostnadsklass 5). De preliminärt beräknade värdetabellerna användes vid prowärderingen. Beroende på utfallet av prowärderingen bedömdes därefter för varje värdeområde huruvida de preliminära tabellerna kunde accepteras eller ej. Om de preliminära tabellerna gav ett för högt eller lågt resultat, varvid hänsyn togs till samtliga delvärden, kunde sedan justering ske av tabellnivån för ett eller flera av delvärdena. Skogsvärdena justerades i ett fåtal fall. Justeringen skedde i dessa fall till närmaste eller nivå i lägre högre värdeserien. Tillvägagångssättet ger ett i huvudsak acceptabelt resultat. Önskvärt är dock att man kan kontrollera provvärderingens utförande på ett mer objektivt sätt än som var möjligt vid 1981 års taxering. Inom i vart fall något län hände det att köp som skulle ha accepterats inom andra områden sorterades bort på grund av för hög köpeskilling.

7 av värdefaktorer vid

Uppskattningen 1981 års AFT

Som förberedelse till fastighetstaxeringen utfördes ett mycket detaljerat arbete som avsåg att för så små områden som möjligt (med hänsyn till variationerna i skogstillstånd och tillgängliga data) sammanställa en detaljerad beskrivning av de olika värdefaktorernas storlek och variation. Till grund för dessa sammanställningar låg data från riksskogstaxeringen från perioden 1973-1977(vad avser från samt skogsmarksareal perioden 1968-1977) sammanställningar av skogsbruksplaner upprättade under 1970-talet. Efter det att varje skogsvårdsstyrelse upprättat ett förslag till indelning i anvisningsområden gjordes grundbearbetningarna av datamaterialet centralt varefter skogsvårdsstyrelsema med ledning av tillhandahållna data sammanställde den slutliga beskrivningen av värdefaktorernas storlek och variation. Dessa beskrivningar omformades sedan centralt till de områdesanvisningar som varje fastighetsägare haft tillgång till vid deklarationens upprättande. Områdesanvisningama ger en beskrivning av det genomsnittliga skogstillståndet inom varje område och ger besked om vilket värde på en viss värdefaktor som svarar mot den relativa gradering som fastighetsdeklarationen ger möjlighet till. När det gäller virkesförrådet kan man exempelvis inom ett visst anvisningsområde läsa ut att ”lika” virkesförråd innebär 130 m3sk per hektar och att mindre skall tolkas som 104 m3sk per hektar. Ifråga om skogsmarksareal, virkesförråd, godhetsklass och grovskogsprocent har resultaten från riksskogstaxeringen varit normgivande och man kan därför göra en efterhandsanalys av taxeringsutfallet som kan visa om den avsedda ”rätta” nivån kunnat Eftersom vid riksskogs-

erhållas. mätningarna

taxeringen i genomsnitt är mycket tillförlitliga kan man med avseende på dessa faktorer göra relevanta jämförelser mellan olika län. När det gäller poängsättningen som ger kostnadsklassen har varje skogsvårdsstyrelse för sig nivålagt skalan för varje kostnadsfaktor inom

sou 6 123

1984:38 Bilaga

centralt fastställda ramar. När det gäller vidaretransportkostnaderna i de

fyra nordligaste länen grundas dock dessa på ett arbete som utförts av en för

dessa län gemensam utredningsman. Trots att stor omsorg lagts ned på att få en enhetlig kostnadsklassificering inom de olika länen kan man inte på samma sätt som i fråga om övriga faktorer i efterhand avgöra om man erhållit rätt nivå eller ej. Den analys av taxeringsutfallet som ägt rum vad avser värdefaktorerna skogsmarksareal, virkesförråd, godhetsklass och grovskogsprocent visar att den relativa underskattningen är mindre än som konstaterades vid 1975 års fastighetstaxering. Utfallet vid 1975 års taxering har redovisats i bilaga 2 till SOU 1979:33. En sammanfattande redovisning av utfallet vid 1981 års taxering finns i nedanstående tabeller AFT 1981:1 till 1981:4.

Tabell AFT 1981:1 Sammanställning av skogsmarksarealens fördelning på godhetsklasser samt genomsnittliga totala virkesförråd vid 1981 års allmärma fastighetstaxering

Område Län Skogsmarksareal 1 000 ha, i godhetsklass Virkesförråd m3 sk/ha Grovskogs

S:a 19 116 551 70 13 769 84 36 120 . 42

124 Bilaga 6

Tabell AFT 1981:2 Skogsmarksareal AFT 1975, AFT 1981 samt RT 1973-82, virkesforråd per hektar (barr och löv) AFT 1981 och RT 1973-77 samt grovskogsprocent AFT 1981 och RT 1973-77 Område Län Skogsmarksareal, 1 000 ha Virkesförråd,

35 S:a 9 588 9 906 10 066 59 7 66 63 11 74 28 35

II I 130 129 140 79 3 82 82 6 88 52 52 W 1 985 1 975 2 067 86 5 91 90 8 98 35 38 X 1 413 1 440 1 473 94 9 103 98 14 112 32 40 Y 1 672 1 653 1 724 88 10 98 95 15 110 33 36 Sza 5 200 5 197 5 404 89 8 96 93 12 105 34 38

III AB 275 275 286 95 15 111 92 24 116 42 56

45 T 566 561 578 98 10 108 101 16 117 40 49 S:a 2 908 2 907 3 019 95 10 105 96 16 113 40 47

IV D 324 324 332 100 14 114 93 20 113 51 53 E 591 587 608 106 12 118 111 19 130 51 61 F 628 632 684 114 13 128 117 18 135 49 53

55 4 P 653 657 700 103 14 117 111 20 131 50 56 R 329 333 370 103 18 121 109 25 134 50 59 8:a 3 958 3 979 4 222 105 14 118 109 20 129 49 55

V K 183 181 185 85 29 114 97 33 131 48 52 L 267 261 287 78 44 122 83 55 138 41 55

M 71 72 79 60 68 128 46 80 126 33 32 N 251 255 279 97 23 120 87 45 132 41 52 S:a 772 769 830 84 36 120 87 45 132 42 52

Riket 22 426 22 758 23 541 79 10 89 83 15 98 38 43

6 125

Bilaga

Tabell AFT l98l:3 Medelbonltet enligt AFT 1981 och RT 1973-77 F f Område Län Skogsmarksareal 1 000 ha i godhetsklass Medel- Medel- Avvi-

F bonitet bonitet kelse-

L A B C D E A-E RT 1973-77 faktor

› I Bonitet 4,5 3,6 3,0 2,3 1,5 Z 28 884 1 264 441 164 2 781 2,92 3,2 0,91 AC

F

;

å 126 6

Bilaga

Tabell AFT 1981:4 Analys av taxeringsutfallet. Avvikelsefaktorer för areal, barrskogsförråd och grovskogsprocent samt produkten av dessa.

Produkten V B xGRxGO ger ett approximativt mått på den relativa underskattningen av taxeringsvärdet. Faktorn areal är ej med då det i allmänhet ej är fråga om arealfel på enskilda fastigheter utan att fastigheter saknas helt.

Kvadratroten ur produkten av avvikelsefaktorema för barrskogsförråd, godhetsklass och grovskogsprocent kan utgöra ett approximativt mätetal på den relativa underskattningen av taxeringsvärdena. Det framgår av sista kolumnen i tabell 1981:4 att underskattningen på grund av för låga värdefaktorer är högst i Kristianstads län (faktor 0,80) och lägst i Södermanlands län (0,99). Malmöhus län har i den tabellen satts inom parentes av det skälet att det föreligger en mycket stor avvikelse i fråga om

sou 1984:38 Bilaga 6 127

barrskogsförrådet som möjligtvis kan sammanhänga med att stormfällningarna beaktats i för liten omfattning vid fastighetstaxeringen. Inom de fem länsgrupper som kan bildas av län med samma indelning i godhetsklasser är den relativa underskattningen enligt det beskrivna beräkningsförfarandet följande: Område Län Relativ underskattning I Z, AC, BD 16 % II I, W, X, Y 11 %

Faktorn areal har inte tagits med i denna beräkning då det i allmänhet ej är fråga om arealfel på enskilda fastigheter utan att fastigheter saknas helt. Åtminstone vid 1975 års fastighetstaxering förelåg det stora brister i redovisningen av kommunernas skogsmarksareal. Som framgår av tabell 1981:4 är det en betydligt bättre arealredovisning i 1981 års fastighetstaxering än som var fallet 1975. I vissa län i södra Sverige är dock arealawikelserna betydligt större än vad de skulle behöva vara. Man kunde säkert ha erhållit ett jämnare och bättre taxeringsutfall när det gäller skogstaxeringen om man i på ett bättre sätt

länsorganisationen

preciserat den länsskogssakkunniges arbetsuppgifter och befogenheter. Nu fanns denne befattningshavare inte med i den officiella organisationsmallen utan fick i huvudsak inrikta sig på att vara rådgivare och samordnare för det arbete som skulle utföras av skogstaxeringskonsulenterna. I en framtida organisation bör det ingå en länsskogssakkunnig i den arbetsgrupp som förbereder arbetet på länsnivå. Detta är speciellt viktigt med hänsyn till de speciella förhållanden som råder när det gäller värdering av skog, nämligen dels att det kan föreligga mycket stora värdeskillnader per hektar beroende på skogstillgången, dels att det finns objektiva möjligheter att avgöra om man erhåller rätt nivå på värdefaktorerna både i det enskilda värderingsfallet och när det gäller genomsnitt för län.

8 vid 1981 års

Värdedifferentieringen skogstaxering

Det är betydligt svårare att göra några uttalanden om hur värdedifferentieringen fallit ut vid fastighetstaxeringen än när det gäller värdenivån. Underlagsdata från riksskogstaxeringen kan inte ge någon större ledning utan man skulle behöva göra jämförelser med en representativ population av fastigheter med skogsbruksplan. Relativt noggranna analyser som gjordes såsom ett förarbete till 1975 års fastighetstaxering visade emellertid att värderingsmodellen som sådan ger en tillräcklig värdedifferentiering. Det som är problemet är att man tenderar att förskjuta alla värdefaktorer mot någon punkt som ligger lägre än det rätta värdet på värdeskalan varigenom värdeskillnaderna mellan bra och dåliga fastigheter blir för liten. I förhållande till en väl utförd avkastningsvärdeberäkning tenderar emellertid

128 6

Bilaga

även marknadsvärdet att bli mindre differentierat än som borde vara motiverat varför denna tendens kanske inte behöver bedömas vara alltför allvarlig. Även om djupare analyser nu inte genomförts torde man kunna dra den slutsatsen att värderingsmodellen som sådan ger tillräckliga möjligheter för värdedifferentiering och att man bör koncentrera de framtida ansträngningarna på en bättre och mer differentierad bestämning av värdefaktorerna.

9 Databas för rullande fastighetstaxering

Enligt förslaget till rullande fastighetstaxering skall taxeringssystemet bestå av momenten omräkning, avstämning och omtaxering. Under ett avstämningsår skall fastighetsägaren i huvudsak kontrollera en blankett förtryckt med uppgifter om aktuella värdefaktorer. Som en följd av detta förändrade synsätt skall skattemyndighetens ansvar för riktigheten av uppgifterna i FFR i motsvarande mån bli större. När det gäller värdefaktorer för skog är det nästan regel att fastighetstaxeringskonsulenten/-nämnden ändrar på en eller flera av de uppgifter som lämnasi fastighetsdeklarationen. Efter 1975 års fastighetstaxering gjordes en undersökning av fastighetsdeklarationerna inom fyra församlingar med 829 taxeringsenheter i norra Sverige och inom nio församlingar med 1 216 taxeringsenheter i södra Sverige (SOU 1979:33, bilaga 2). Enligt denna frångicks deklarationsuppgiftema i den utsträckning som undersökning framgår av nedanstående sammanställning. Sammanställningen anger den procentuella fördelningen av de undersökta fastigheterna på alternativen lägre deklaration, lika deklaration, högre deklaration samt deklarationsuppmenas då att deklarationsuppgiften skulle gift saknas. Med lägre deklaration faktor än den som blev fastställd i ha lett till ett lägre värde på ifrågavarande taxeringen. En allmän observation var dessutom att de förslag till taxering som upprättades av konsulenterna följdes av nämnderna i nära nog hundra procent av fallen.

Även om några motsvarande undersökningar inte utförts vid 1981 års taxering finns det anledning att utgå från att ungefär samma förhållande varit rådande vid det senare taxeringstillfället. Åtminstone när det gäller skog har det redan tidigare varit nödvändigt för taxeringskonsulenten/taxeringsnämnden att ta självständig ställning till var och en av värdefaktorerna. Genom att fastighetsägarens initiativansvar delvis försvinner måste man anse att myndighetens ansvar för kvaliteten på

.,,-.-,-w_..,...,.._.ø_«›

6 129

Bilaga

t.. _ underlagsdata nu skall komma att bli större. I den mån data från den av samhället bekostade översiktliga skogsinventeringen (ÖSI) skall komma till användning för fastighetstaxeringsändamål (och det bör man nog utgå från) kan det bli nödvändigt att se över noggrannhetskraven i denna inventering bland annat vad avser uppskattningen av virkesförrådet. En sådan åtgärd skulle leda till ökade kostnader för fältarbetet i den översiktliga skogsinventeringen men skulle förmodligen ändå vara samhällsekonomiskt lönsam bl a genom att leda till en riktigare total taxeringsvårdenivå., Enligt förslaget till rullande fastighetstaxering skulle skogsvårdsorganisa-

tionen kunna ges ansvaret att med lämpliga tidsintervall åjourföra FTR med

avseende på de skogsfaktorer som ingår i registret. Detta arbete motsvarar i stort sett det förarbete som skogsvårdsorganisationen utför före allmän fastighetstaxering plus det arbete som skogsvårdskonsulenterna/taxeringskonsulenterna utföri samband med allmän fastighetstaxering men med den skillnaden att några självdeklarationer inte skulle finnas att tillgå. Eftersom arbetet skulle kunna fördelas friare i tiden och i högre grad vara datororienterat och datorstött borde man kunna åstadkomma ett bättre resultat än tidigare med samma eller mindre arbetsinsats. Ett sådant arrangemang kommer i hög grad att underlättas genom den datorisering av skogsvårdsorganisationens arbete som har påbörjats. Enligt de utvecklingsplaner som föreligger kommer FTR att utgöra grund för ett skogsvårdsregister där relevant information från den översiktliga skogsinventeringen, skogsbruksplaner, hyggesregister etc kommer att finnas tillgänglig och där aktuella värdefaktorer från föregående fastighetstaxering kommer att utgöra en viktig grundinformation. Införandet av obligatoriska skogsbruksplaner för fastigheter större än en viss ministorlek samt genomförande av ett första omdrev av till stor del

ÖSI-inventeringen utgör

sammanfallande aktiviteter när det gäller fältarbetsdelen och detta omdrev skall enligt föreliggande intentioner vara genomfört under en 10-15årsperiod. En komplicerande omständighet som berörts ovan är det faktum att noggrannhetsnivån i denna inventering inte avpassats att svara mot de krav som borde kunna ställas på värdefaktorerna i fastighetstaxeringen. Inventeringar av detta slag som väsentligen utförs för att fastställa vilka åtgärdsbehov som föreligger brukar regelmässigt ge systematiska underskattningar av virkesförrådet och godhetsklassen. Detta medför givetvis nackdelar även för den avsedda användningen som skulle kunna motverkas genom justeringsrutiner som höjer uppskattningsnivån till riksskogstaxeringens nivå. För att kunna göra sådana justeringar måste man höja kravet på noggrannhet i fältinventeringen. Kostnaderna härför kan visa sig bli ganska betydande. När det gäller att fastställa värdefaktorer för fastighetstaxeringen skulle en betydande besparing kunna göras genom en mera schablonmässig taxering av små fastigheter, säg där normalproduktionen utgör mindre än 100 skogskubikmeter per år. För sådana fastigheter skulle man kunna nöja sig med att fastställa areal, godhetsklass och kostnadsklass samt vid värderingen utgå från mot godhetsklassen svarande normalt virkesförråd och grovskogsprocent. Alternativt kan man beräkna marknadsvärden direkt från köpeskillingsstatistiken. För att åskådliggöra hur man kan gå tillväga för att beräkna normala

130 6

Bilaga

virkesförråd för olika områden och godhetsklasser redovisas en sådan Den redovisade normalförberäkning som en bilaga till denna promemoria. rådstabellen i de normalförrådstabeller som användes har sin motsvarighet .under 1922-1957. års tabell hade vid fastighetstaxering perioden (1922 upprättats av Tor Jonson och ersattes vid de två sista taxeringarna enligt den metoden med 1951 års tabell som hade upprättats av Erik ursprungliga Hagberg.)

Bilaga 6 181

Underbilaga till 6 bilaga

normala virkesförråd baserad

»Beräkning

av

den i

på indelning godhetsklasser som

vid 1981 års

tillämpades fastighetstaxering

1 i områden och

Indelning godhetsklasser

1981 års fastighetstaxering grundas på följande klassindelning.

God- Idealbonitet enligt Jonsonsystemet hets-

Områdesindelningen och indelningen i klasser vad avser idealbonitet (J onsonbonitet) skall så väl som möjligt uppfylla villkoret att godhetsklass C skall bli den i området mest förekommande godhetsklassen. Klassindelningen är därför glidande från norr till söder. Eftersom områdena är stora gäller inte denna regel i alla delområden. Bland annat på grund av successiva bonitetsförbättringar torde klassindelningen i det södra området ge ett något för lågt värde i godhetsklass C. Motsatsen gäller sannolikt i det nordligaste området. Vissa oregelbundenheter i sammanställningen beror på kompromisser vid förarbetet till fastighetstaxeringen. I tabellen nedan redovisas de medelvärden för idealboniteten som ligger till grund för normalberäkningen.

Område (län) Idealbonitet i medeltal Godhetsklass

A 13 c D E

132 Bilaga 6

medelproduktionen

2 av

Beräkning

Den medelproduktion som vid genomsnittlig trädslagsblandning kan påräk-

nas vid olika idealbonitet kan beräknas med hjälp av data från riksskogstaxeringens produktionsöversikter. Medelproduktionen i bättre-hälften-skog kan grovt uppskattas genom att minska idealboniteten med 0,5 m3 sk (0,6 om idealboniteten är lägre än 2,0). En däremot svarande genomsnittlig produktion erhålles genom multiplikation med 0,88. Beroende på ambitionsnivån kan man alltså välja mellan en normalförrådstabell för genomsnittsskog och en för bättre-hälften-skog. Om det gäller att uppskatta avverkningsmöjligheten gör man väl det enklast om det gäller att få en inriktning för genom en tabell för genomsnittsskog; framtiden är bättre-hälften-tabellen mera tillämplig. Tabellen nedan avser genomsnittsproduktion.

Område (län) Genomsnittsproduktion, m3 sk/ha/år Godhetsklass

A B C D E

Z,AC,BD (I) 3,5 2,7 2,2 1,6 0,8 I,W,X,Y (II) 4,8 3,8 3,0 2,3 1,3 AB,C,U,S,T (III) 6,6 5,3 4,1 3,3 2,4 D,E,F,G,I-I,O,P,R (IV) 8,4 6,2 5,3 4,5 3,5 K,L,M,N (V) 10,1 7,1 5,9 4,7 4,0

Observera att ingen justering gjorts för ädel lövskog i det sydligaste området. För ädel lövskog måste man räkna med lägre medelproduktion, högre gallringsandel och längre växttid vilka faktorer hopvägda ger ett lägre norrnalförråd.

3 av växttiden

Bestämning

Växttiden beräknas som 1,1 X lagåldern, varmed avses minimiåldern för slutawerkning enligt skogsvårdslagen. Skogsvårdslagens föreskrifter bygger på en något mer differentierad områdesindelning än den som tillämpats ovan. Skillnaderna mellan närliggande områden är dock små. I sammannedan redovisas de algoritmer som använts för att ange ställningen sambandet mellan idelabonitet och lagålder inom olika områden. Tillvägagångssättet är detsamma som tillämpats i AVB 1983 (se SIND 1983:9). Område Lagåldern beräknas såsom BD,AC,Z (I): 159-11 BON dock lägst 90 år X,W,Y (II): Högst av (106-3,8 X BON) och (161-14,4 X BON) dock lägst 80 år B,C,U,D,E,I,S,T (111): Högst av (126-6,1 X BON) och (144-9,1 X BON) dock lägst 65 år R,0,P,F,G,H (IV): (125-6 X BON) dock lägst 65 år K,L,M,N (V): Högst av (108-4 X BON) och (134-8,9 X BON) dock lägst 65 år

sou 1984:38 6 133

Bilaga

Vid en exakt tillämpning av skogsvårdslagen skulle lagåldrarna i Y,S,T,D,E och I län ha beräknats på ett något avvikande sätt eller länen förts till en annan grupp. Den tillämpade approximationen har liten effekt på resultat. Enligt grunderna ovan kan växttidema beräknas till följande:

Område (län) Godhetsklass

Andelen beräknas i område I-III såsom 24 + 2 X BON och i område IV-V såsom 22 + 2 X BON. Område (län) Gallringsandel i procent Godhetsklass A B C D E

5 Kalmarkstider

För att erhålla ett riktigt normalförråd som gäller för ett bestånd under en hel = växttid + kalmarkstid eller omloppstid för en fastighet med jämn åldersfördelning där en del av arealen alltid är kalmark måste justering av det beräknade förrådet ske med faktorn växttid: (växttid + kalmarkstid). I de beräkningar som nu redovisas har följande kalmarkstider tillämpats. Hänsyn har tagits till andelen självföryngring.

134 Bilaga: 6

6 av normalförråd

Beräkning

Genom utjämningsberäkning kan den tabell över normalförråd som redovisats på sid 59 och sid 242 i SOU 1978:7 jämnas ut till en enkel beräkningsformel. Med viss schablonisering kan normalförrådet beräknas såsom: = NORMFOR (42-41 x GAND) X 0,01 VTID MPR x KALF där NORMFOR står för normalförråd MPP för medelproduktion per ha GAND för gallringsandel (faktor) VTID för växttid KALF för kalmarksfaktor = VTID: VTID + KAL där KAL är kalmarkstiden i år.

Om man sätter in växttiderna enligt punkt 3 ovan och kalmarkstiderna enligt punkt 5 får man följande värden på KALF.

Vi kan också räkna ut en hjälptabell för faktorn: (42-41 X GAND) X 0,01 X VTID.

Denna faktor talar om hur stor volym som behövs per hektar för att producera en skogskubikmeter per hektar och år. Om man såsom en liten utvikning på beräkningsgången redovisar faktorn: 100: (42-41 x GAND) x 0,01 X VTID får man normalskogens genomsnittliga volymtillväxtprocent:

Bilaga 6 135

Län Normalskogens genomsnittliga volymtillväxtprocent Godhetsklass A B C D E

Procentserien torde vara relevant i diskussioner som avser att klarlägga principiella problem när det gäller modeller för avkastningsberäkning av skog. Vi räknar nu färdigt normalförrådstabellema och justerar då även för kalmarkstiden enligt ovan. Observera att medelproduktionsvärdena också skall multipliceras med kalmarksfaktorema om man skall få en medelproduktion som gäller såsom ett genomsnitt inklusive normal kalmarksareal.

Område (län) Normalförråd - Genomsnittsskog Godhetsklass

I tabell AFT 1981:5 redovisas en jämförelse mellan olika län vad avser genomsnittliga norrnalförråd beräknade enligt ovan och vägda med skogsmarkens fördelning på godhetsklasser enligt AFI‘ 1981 samt medelförråden på skogsmark enligt AFT 1981 och enligt riksskogstaxeringen 1973-1977. Kolumnen som avser NG anger alltså de normala genomsnittsförråd som är erforderliga på lång sikt vid viss inriktning av skogsskötseln, de följande två kolumnerna utgör skattningar av det aktuella virkesförrådet enligt AFT 1981 och enligt riksskogstaxeringen 1973-1977. Om man jämför normalförrâden med uppgifterna enligt riksskogstaxeringen finner man att det faktiska virkesförrådet är lägre än det normala i område I, högre i område II och nära lika i område III-V. NB betecknar normala virkesförråd vid en medelproduktion hos våra skogar som svarar mot den nuvarande bättre hälften. Denna nivå på virkesförråden svarar mot vad som kunde vara en önskvärd nivå i framtiden.

136 Bilaga 6 sou 1984:38

Tabell AFT 198l:5 Beräkning av normalförråd per län (för genomsnittsskogen) baserad på indelningen i

godhetsklasser enligt AFT 1981. Förråden jåmlörda med medelförråden enligt AFT 1981 och RT 1973-77 NG = normalfdrråd m3 sk/ha

NB= 154 Normalförråd för bättre hälften-skog NB = NG 1,14.

7 Innehåll i

Bilaga

fastighetstaxeringsregistret

Innehåll 1 Kodförteckning för smâhusenhet . . . . . 2 Kodförteckning för hyreshus- och industrienhet 3 Kodförteckning för lantbruksenhet

7 139

Bilaga

1 KODFÖRTECKNING FÖR SMÅHUSENHET

S

ÅGÅREKOD Småhusenheter Kod Ågarekaregori Definition Kod Definition 01 Slam affärsdrivande verk 10 Statligamyndigheter, Okändsmåhusenhet. ellerinstitutioner.Universitet,högskolor ll Småhusenhet sombeståravtomtmarktill småhus ochandrastatligaundervisningsanstalter - permanenthus. ingåraveni dennakategori.Aktiebolag somagsellerkontrollerasavstaten,ingår 12 Småhusenhet sombeståravtomtmarktill småhus - fritidshus. daremotinte underdennakategoriutan 13 Småhusenhet sombeståravsmåhus - till overvagande delen under:Svensktaktiebolag». permanentbostad - for högsttvåfamiljerochtomtmarkforsådan 02 Borgerligkommun Borgerliga primärkommuner, kommunal» byggnad. förbundochIandstingskommuner, dock 16 Småhusenhet sombeståravsmåhus - till overvagande delenfritidsej allmännyttiga bostadsforetag. bostad- for hogs!tvåfamiljerochtomtmarkfor sådanbyggnad. 03 Kyrkan Församlingar, pastoratochandrakyrk- 17 Småhusenhet sombeståravsmåhus för flerantvåfamiljerochtomtligasamfalligheter somsorterarunder markfor sådana byggnader. Svenska kyrkan,ellerlokalkvrkoreller 18 domkyrkori egenskap avsjalvegande Småhusenhet sombeståravsmåhus - medIokaler- for högsttvå stiftelse. familjerochtomtmarktill sådanbyggnad. 04 19 Småhusenhet medvärdemindrean1000kr. Fysiskperson 05 Dodsbo 06 Svensktaktiebolag,dockejbolagsomutgorallrnannyttigt bostadsforetag Hyreshusenheter 07 Bostadsrätts- Forenlng somärbildadmedstödav Kad Definrtion förening 1930årslagombostadsrättsförening 20 Okändhyreshusenhet. eller1971årsbostadsråttslag ochsom hartill andamål att i föreningens hus 21 Hyreshusenhet sombeståravtomtmarktill hyreshus. åtmedlemmar upplåtabostaderoch 22 Hyreshusenhet sombeståravbyggnadmedhuvudsakligen bostader lokalerundernyttjanderättfor obe- ochtomtmarkfor sådanbyggnad. gransad tid. 24 Hyreshusenhet sombeståravbyggnadmedbostaderochlokaleroch 08 Bostadsföretag Foreningellerbolagsomföre1juli tomtmarkfor sådanbyggnad. medbesittnings- 1930forvärvatellerbörjatuppföra 25 Hyreshusenhet rätt husochi föreningmedandelsrätt sombeståravhotell-ellerrestaurangbyggnad och tomtmarkfor sådanbyggnad. upplåtitlägenheter for obegränsad tid. 26 Hyreshusenhet sombeståravkioskbyggnad ochtomtmarkfor sådan 09 Bostadsföretag Ekonomisk förening(hyresforeningl mednyttjande- byggnad. elleraktiebolagsomföre1juli 1972 ratt i föreningmedandelsratt(ellerdel- 27 Hyreshusenhet sombeståravparkeringshus ochtomtmarkfor sådan ägarskap) upplåtitbostadslagenhet byggnad. för bestamd tid. 28 Hyreshusenhet sombeståravbyggnadmedhuvudsakligen lokaleroch 10 Allmännyttigtbostadsforetag tomtmarkfor sådanbyggnad, 11 Övrigabostadsföretag 29 Hyreshusenhet medvardemindrean1000kr.

12 Annanjuridiskpersonansomavsesunder1-3, 5-11.

REDOVISNINGSENHETSKOD Industrianheter Kod Definition Kod Definition 1 Redovisningsenhet sombeståravfastighetupptagenifastig- 30 Okandindustrienhet. hetsregister ochsominteskallhakod3.4 eller8. 31 lndustrienhet 2 sombeståravtomtmarktill industribvøsnad ellerovrig Redovisningsenhet sombeståravområdelnlavfastigheteller byggnad. sämjedelningslott ochsominteskallhakod3,4 ellerB. 32 lndustrienhet sombeståravupplag,parkeringsfalt o d. 3 Redovisningsenhet sombeståravfastighetupplåtenmedtomtv 33 lndustrienhet sombeståravindustrlhorell. rättelleravbådesådanfastighetochdäråuppfordtomtrattsbyggnad. 34 lndustrienhet sombeståravkemiskindustri. 4 Redovisningsenhet sominteskallhakod3 mensombestårav 35 lndustrienhet sombeståravIivsmedelsinoustri. marksominnehas medsådanbesittningsrätt att innehavaren 36 lndustrienhet sombeståravmetall-ochmaskinindustri. däravenligt47 § KL ärskyldigatt upptagarantibelopp såsom 37 lndustrienhet skattepliktiginkomstelleravsådanmarkochdaråuppförd sombeståravtextil-ochbekladnadsindustri. byggnad. 38 lndustrienhet sombeståravtravaiuindustri. 5 Redovisningsenhet sombeståravendastenellerflerabygg- 39 lndustrienhet sombeståravannanindustri. naderoi ofri grund. 6 Redovisningsenhet sombeståravmarksamfällighet. 7 Exploataringunheter ochihdustrienheter Radovisningsanhet sombeståravanläggningssamfällighet. 8 Kod Definition Fledovisningsenhet sombeståravi jordebokenupptagetfiske ellervattenverkpåannans grund. 40 E xploateringsenhet. 9 Redovisningsenhet sominteskallhakod1-8. 41 Taktenhetsamtgruvbyggnad ochtomtmarkfor sådanbyggnad.

Vattenfallsenhet. FASTIGHETSKOD 43 lndustrienhet sombeståravvarmekraftanläggning ochtomtmarkfor Kod Definition sådanbyggnad. 3 J 81 Jordbruksfastighet, taxeradvidallmanfastighetstaxering 1981. 44 lndustrienhet sombeståravbensinstation ochtomtmarkfor sådan

:A81 Annanfastighet,taxeradvidalIrnanfastighetstaxering 1981. byggnad.

lndustrienhet sombeståravreparationsverkstad ochtomtmarkfor 3 ° TVPKOD sådanbyggnad. lndustrienhet sombeståravIagerbyggnad ochtomtmarkfor sådan E Lembruksonheter byggnad. 3 Kod Definition 00 Växthusellerdjurstallochtomtmarkfor sådanbyggnad. å, Okändlantbruksenhet. lndustrienhet sombeståravannanbyggnadochtomtmarkfor sådan Ol Lantbruksenhet. byggnad. (‘ € 09 Lantbruksenhat medvärdemindreän1000kr, 49 lndustrienhermed vardemindreän1000kr.

u.

140 Bilaga

Smcialonhotov 62 Specialenhet sombeståravstatentillhotigiorsvarsbvggnad elle Kod Definition sombeståravkommumkationsbvggñad for allrnannakommunikationsändamål ochtomtmarklor sådanbyggnad, 50 Okandspecialenhet. 51 Specialenhet sombeståravtomtmarktill specialbyggnad. ruuöwunhn mmim. ä ‘kmupfikng. 52 avdistributionsbyggnad ochtomtmark o Kod Delin/rio

;:;.:‘I;r:v;)aeY1gs:‘r;1doesl5r

53 cialenhetsombeståravreningsanlaggrting ochtomtmarklör 71 Luntbruksenhet somingåri nationalpark. 72 Smånusennet somingåri nationalpark.

54 :dä:Tyngsnad‘ n som s b å avv I ynnadon mmlm å db h k r_ M o s m

73 Hyreshusenhet somingåri nationalpark.

bägare;

55 74 d“‘m°h" ”m M95i ‘“i°""’°k Specialenhet sombeståravbad-,sportochidrottsanlaggning och tomtmarkfor sådanbyggnad. 75 Lantbruksenhet somundantas frånskattepliktenligt3 3 FTL. 55 Cialenhel sombeilåfavSkoibvøhnad ochtomtmarkför sådan 76 Småhusenhet somutgorannanfastighetochsomundantasnan bv99nad~ skattcpliktenligt3:4FTL. 57 Soecialenhct Sambeståravltulturbyggnad ochtomtmarktor 77 Hyreshusenhet somutgörannanfastighetochsomundantasfrån sådanbyggnad. skattepliktenligt3:4FTL. 58 Specialanhat sombeståravacklesiastikbvggnad ochtomtmarkfor 78 Industrienhet somutgorannanlastighetochsomundantasfrån S353bY9fl3d- skattepliktenligt3:4FTL. 59 Allmanbyggnadochtomtmarkidr sådanbyggnad. ANTECKNINGSKOD 61 Specialenhet sombeståravannananstatentillhörigforsvarsbygg» Kod Definition ‘ *“°" ‘°°**"° *°‘ m a°°°'“

2221; Z‘.’.Z1fi§‘L§Z.f§uI?2§£L‘f£§22ZfJ§°£ZS f§n3.?.?.7.i?§,°'

sådanbyggnad_ 2 Skiljaktigmening,

SMÅHUSENHET Enplansnus Enplanshus 1 I/2»pIansr-usl \2~D|85"‘U5 mankallave medkallare utankallare medkallare JUSTERINGSKODER IA 2A JA 4A

Kod Definition Sidnr 01 Ei omedelbart bebvggbar (endastobebyggd) 3 02 Extraordinára grundlaggningslorhâllanden (endastobebyggd) 3 /_ 03 Kostnadfor rivningavsaneringsbyggnad 3

12 Vattenlrågan kaninteIosasfor tomtenutanstoraegnainveste-

j smahus‘ j smams‘ :] Småhus j smams‘ 22 Extremtlitenbyggnadlutantortabellenmindrean6 m7) 21 23 Extremtstorbvggnad(utanlortabellenstort-eän295m?) 21 Småhus 2 “I Sm,“ 2 j j smahusz j smams2 24 Ettersattunderhåll 25 Tvaplanshus Tvaplanshus 2 irz-pianshusTvapianshus med

77 Byggnadsmin... ellerKrmárktbyggnad 5a”s j s“”s :l Smams j Småhus t 99 (Omjusteringskod saknas - ulleromfleraiusteringskoder år j aktuellafor envarderingsenhet - redovisas iusteringsanledning

2 [Smahus 2 j Smanus 2 bl Smanus 2

under»anteckningar somskalllingdforasv). I Smanus

-r~v-.«-~:-wrwv-W

Büwa7 M1

—-

-v-w 2 KODFÖRTECKNING FÖR HYRESHUS- OCH lNDUSTRIENHET

fiochl

a

ÅGÅNEKOD Smlhunnhatav Kod Ägare/tungan Definition Kod Definition 01 Stal! Statligamyndigheter, affärsdrivande verk 10 ovumsmåhusenhat. ellerinstitutioner.Universitet, hogskolor 11 Småhusenhet sombeståravtomtmarktill småhus - permaochandrastatligaundervisningsanstalter nlmhus. ingåraven1dennakategori.Aktiebolag somagsellerkontrolleras avstaten,ingår 12 Småhusenhet sombeståravtomtmarktill småhus - fritidshus. daremotrnteunderdennakategoriutan 13 Småhusenhet sombeståravsmåhus - till övervägande delen underSvensktaktiebolagii. oarmanentbostad —— forhögsttvåfamiljerochtomtmarkförsådan 02 Borgerlig kommun Borgerliga primarkommuner, kommunal- byggnad. forbundochlandstingskommuner, dock 16 Småhusenhet sombessår avsmåhus - till overvaganda delenfritidsejallmannyttiga bostadsloretaç. bostad- for högsttvåfamiljerochtomtmarkforsådanbyggnad. 03 Kyrkan Forsamlingar, pastorat ochandrakyrk- 17 Småhusenhet sombeståravsmåhus för llerin tvåfamiljerochtomb ligasamlalligheter somsorterar under markförsådana byggnader. Svenska kyrkan,ellerlokalkyrkoreller 18 domkvrkoriegenskap avsjalvlgande Småhusanhet sombeståravsmåhus - medlokaler- forhögsttvå stiftelse. familjerochtomtmarktill sådan byggnad. 04 19 Småhusenhet medvardemindrean1000kr. Fysiskperson 05 Dodsbo 06 Svenskt aktiebolag. dockejbolag somutgorallmannvttigt bostadsloretag Hvrashuaanhøtar 07 Bostadsrattsv Forening somarbildadmedstodav Kod Definition forening 1930årslagombostadsrattslorening 20 Okändhyreshusenhet. eller1971årsbastadsrattslag ochsom 21 hartill andamål att I foreningens hus l-lyreshusenhet sombeståravtomtmarktill hyreshus. åtmedlemmar upplåtabostader och 22 Hyreshusenhet sombeståravbyggnad medhuvudsakligen bostäder lokalerundernyttjanderatt forobe- ochtomtmarkforsådan byggnad. gransad tid. 24 Hyreshusenhet sombeståravbyggnad medbostäder ochlokaleroch 08 Bostadsloretag Foiening ellerbolagsomlora1|uli tomtmarkfor sådan byggnad. medbesittnrngs- 1930forvarvateileiborjatuppfora 25 Hyieshusenhet sombeståravhotell-ellerrastaurangbyggnad och ratt husochI foreningmedandelsratt tomtmarkfor sådan byggnad. upplåtrtlagenheter for obegransad tid. 26 Hyrashusenhet sombeståravkioskbyggnad ochtomtmarkforsådan 09 Bostadsloretag Ekonomisk lorening(hyresforeningl byggnad. mednyttjande- elleraktiebolag somfore1 juli 1972 ratt i föreningmedandelsratt (ellerdel- 27 Hyreshiisenhet sortibeståravparkeringshus ochtomtmarkförsådan agarskapl upplåtitbostadslagenhet byggnad. for bestamd tid. 28 Hyreshusenhet sombestår avbyggnad medhuvudsakligen lokaleroch 10 Allmannvttigt bastadsforetag tomtmarkfor sådan byggnad. ~ 1| 29 Hyreshusenhet medvardemindrean1000kr. Övriga bostadsftiretag 12 Annanjuridiskoersonansomavses under1-3. 5-11.

REDOVISNINGSENHETSKOD lndustrianheter Kod Definition Kod Definition 1 Rvdovisningsen tetsombestår avlastighetupptagen i fastig› 30 Okandindustrienhet, hetsregister ochsominteskallhakod3.4MGS. 31 lndustrienhet sombeståravtomtmarktill industribvggnad ellerövrig 2 Redovisningsen retsombeståravområdelnl avfastighet eller byggnad. samjedelmngslott ochsominteskallhakod3.4eller8. 32 Industrianhet sombeståravupplag,parkeringslalt o d. 3 Redovisningsemet sombestår avfastighetuoolåten medtomtrattelleravbådesådan 33 lndustrianhet sombeståravindustrihotell. fastrghetochdarauoplordtomtrattsbyggnad. 34 lndustrianhet sombeståravkemiskindustri. 4 Redovisningsenhet sominteskallhakod3 mensombestårav 35 lndustrienhet sombeståravlivsmedelsindustri. marksominnehas medsådan beaurnrngsratt att innehavaren 36 lndustrienhet sombeståravrnetall-ochMaskinindustri. daravenligt47§ KLarskyldigattupbtagarantibelopo såsom 37 Industrienhet sombeståravtextil-ochbekladnadsindustri. skattepliktig Il’\KOfl’IS. elleravsådan markochdatauopford DV9§nad. 38 lndustrienhet sombeståravtravaruindustri. 5 Redovisningsenhet sombeståravendast enellerflerabygg- 39 Industrienhet sombeståravannanindustri. naderoåolri grund. 6 Redovisningserhet sombeståravmarksamfallighet. 7 Exploateringunhøtar ochinduetrienheter Redovisningsei-het sombeståravanlaggnrngssamfallighet. B Kad Definition Redovisningser hetsombeståravi jordeboken upptaget fiske ellervattenverk påannans grund. 40 E xpioateringsenhet. 9 Redovisningser netsominteskallhakod1-8. 41 Taktenhet samtgruvbyggnad ochtomtmarkforsådan byggnad. 42 Vattenfallsenhet. FASTIGHETSKOD 43 Industrianhat sombeståravvarrnekraltanlaggning ochtomtmarkfor Kod Definition sådan byggnad. J 81 Jordbruksfastighet, taxeradvidaiimarifastighetstaxering 1981. 44 lndustrienhet sombestår avbensinstation ochtomtmarkforsådan A81 Annanfastighet, taxerau VICa|31anlasngnetstaxerinç 1981. byggnad. 45 lndustrienhet sombeståravreoarationsverkstad ochtomtmarkför

8010 sådan byggnad. °

TVPKOD Inoustriennet sombeståravlagerbyggnad ochtomtmarkforsådan Lambruksanhauv

Utg1 DYQQHatS.

Kod Definition Vaxthusellerdjurstallochtomtmarkforsådanbyggnad. 8 Okändlantbruksenhet.

3335 lndustrienhet sombeståravannanbyggnad ochtomtmarkförsådan

9 Lantbruksenhet. bvfifinacl.

nsv 8 Lantbruksenhet medvardensindre an1 000k-

rndustrienhet medverdemindreanl 000kr.

142 7

Bilaga

62 Soecialenhet sombestår avstatentillhorigforsvarsbyggnad eller Soaciabnheter for allmanna kommunikasombestår avkommunikationsbyggnad Kod Definition tionsändamål och mtmarkforsådan byggnad. 50 Okändspecialenhet. 51 Soecialenhet sombestårav I till soecialbyggnad. Taxaringsenhet aominteir skattepliktiga 52 Specialanhet sombeståravdistributionsbyggnad och‘°m‘”I.K Kod Definition försådan byggnad. 53 Soecialenhet sombeståravranrngsanlaggning ochtomtmarkför 71 Lantbruksenhet somingåri nationalpark. sådan byggnad. 72 Småhusenhet somingårl nationalpark, 54 Soecialenhet sombeståravvårdbyggnad ochtomtmarkförsådan 73 Hyreshusenhet somingåri tonaloark. byggnad. 74 lndustrienhet somingårinationalpark. 55 Specienhetsombeståravbadasportochidrottsanlaggning och tomtmarkförsådan byggnad. 75 Lanlbruksenhet somi frånskatteolikt enligt3:3PTL. 56 sombestår avskolbyggnad ochtomtmarkför sådan 76 Srnåhusenhet somutgorannanfastighet ochsomundantas från Specielenhet byggnad. skatteplikt enligt3:4FTL, 57 Specialenhet sombeståravkulturbyggnad ochtomtmarkför 77 Hyreshusenhet somutgorannanfastighet ochsomundantas från sådan byggnad. skatteolikt enligt3:4FTL. sombestår av iastikbyggnad ochtomtmarkfor 78 lndustrtenhet somutgörannanfastighet ochsomundantas från Specialenhet sådan byggnad. skattaolikt enligt3:4FTL.

‘B1582’

Allmänbyggnad ochtomtmarkfor sådan byggnad. ANt :LKNINGSKOD Soecialenhet sombestår avannanin statentillhorigförsvarebygg- Kod Definition nadellersombestår avkommunikaombyggnad somanvands för l Manuell anteckning somskalllangdforas. annatin allmänna kommunikationsändamål ochtomtmark(ör 2 Skiliaktigmening, flan byggnad.

TOMTMARKTILL HVRESHUS 32 Kostnad forevakuaring ochrivningavsaneringsbyggnad. 83 Extremtsvårutnyttjad tomt. KODFÖRBYGGNAOSRÃTT 84 Anslutningsavgifter VA aiarlagda, Kod Definition 85 Väg-/Gatukostned aiarlagd. 1 Byggnadsrittuu harbestämts utifrånbefintligbebyggelse, 86 Tillgångtill industrispår. 2 Byggnadsrätten harbestämts utifrånfastställd stads-, ellerbygg- 87 Tillgång till hamnkai. nadsolan. 58 Servitut. 3 Byggnadsrätten harbestämts utifrånsannolik bebyggelse vidny- B9 Extremttillåtetexploatering...(endast omriktvärdetanges i bebyggelse. krm7tomtareall, 90 Markanläggningar saknas. JUSTER|NG$KOD:n Kod Definition INDUSTRIBYGGNADOCH ÖVRlG BVGGNAD 65 Eiomedelbart betiyggbar (endast obebyggd). G6 Extraordinära grundliggningsförhållanden (endast obebyggd). STANDARDKLASS FORINDUSTRIKONTOR OCHLAGER 67 Kostnad forevakuering ochrivningavsaneringsbyggnad. Kod Definition 68 Extremtsvårutnyttjad tomt. 1 Enkla. 3 Anslutningsavgifter VAejarlagda. 2 Normala. 7.) väg/Gatukostnad aierlagd. 3 71 Servitut. Hogklassiga. 72 Extremttillåtetexploateringen! (endast omriktvärdet anges i JUSTERINGSKODER kr m?tomtareall. Kod Definition 73 Värdeförtomtmarktill småhus haranvänts. 91 Extremteftersattunderhåll. 92 Extremtbättreunderhåll annormalt. HYRESHUS 93 Extremtexploateringum. 94 Extremteftersattunderhåll. HYRESKOD 95 Extremtbättreunderhåll ännormalt. Kod Definition 1 Hyranhartill störstadelenbestämts medhjälpavutgående hyra1979. TÅKTMARK 2 Hyranhartill störstadelenbestämts medhiilp avutgående KODFÖRBRYTVÅRD FYNDIGHET hyra1980. 3 Hyranhartill störstadelenbestämts medhiilp evhyresnivån Kod Definition i omkringliggande hus. 4 Sten 4 Hyranhartill störstadelenbestämts medhiilo avgenomsnitts- 5 Grus hyror. 6 Sand 5 Hyranharbestämts påannatsättin medhiilp avutgående hyra 7 Lara 8 Torv ellerjömföralsehyre. 9 Annatslagavfyndighet. JUSTERINGSKODER Kod Definition JUSTERINGSKODER 74 Eftersattbyggnadsunderhåll. Kod Definition 75 Bättrebvggnadsunderhåll ännormalt. 96 onormaltstoraåturställningskostnader. 76 Extremthögmarkvärdeandel (utanförtabellen). 97 Awikande gruskvelitet. 77 Byggnadsminne ellerK-märktbymnad. 78 Extremthögaundarhållskonn EXPLOATERINGSMARK 79 - TOMTMARKTILL INDUSTRIBYGGNADOCH KODFORBYGGNADSRÅTT Kod Definition ÖVR|G BYGGNAD 1 Byggnadsratten harbestamts utifrånbefintligbebyggel;. 2 Byggnadsrärten harbestämts utifrånfastställd stads-, ellerbygg- KODFORBYGGNADSRÅTT Kod Definition nadsplan. harbestämts utifrånbefintligbebyggelse. 3 Byggnadsratten harbestämts utifrånsannolik bebvwelse vidnyl Byggnadsretten 2 Byggnadsrätten harbestämts utifrånfastställd stads-, ellerbygg- bebyggelse. nadsplan. 3 ayggnadsrätten harbestämts utifrånsannolik bebyggelse vidny› JUSTERINGSKODER Kod Definition bebvwtlse; 98 Markarbeten återstår. JUSTERINGSKODER 99 (Omjustermgskod saknas - elleromflerajustertngskoder är aktuellaforenvarderingsenhet - redovisas iuuuringsanledning Kod Definition (endast obebyggd). under»anteckningsomskalllangdförasnl, B0 Ejomedelbart bebyggbar Bl Extraordinära grundläggningsförhållanden (endast obebyggd).

SO\U 1984:38 7 143

Bilaga

3 KODFÖRTECKNlNG FÖR LANTBRUKSENHET

L

ÄGÅREKOD 11 Övrigabostadsloretag K°d ÄG-Vek-?Feøwl Definition 12 Annanjuridiskpersonansomavsesunder1-3, 5-11.

01 Staten Statligamyndigheter, verk _alfarsdrivande RED°V‘sNmGsENHETsKOD ellerinstitutioner.Universitet,hogskolor _ __ ochandrastatligaundervismngsanstalter KW’ D°’"°" x

angåraveni dennakategori.Aktiebolag 1 Redovisningsenhet sombeståravfastighetupptagenI fastigsomassellerkontrollerasavstaten.mgår hetsregistel ochsominteskallhakod3,4 eller8. daremotinte underdennakategoriutan i ’

‘ 02 amg 9 k°mm“ I . . 3 Redovisningsenhet sombeståraviastighetupplåtenmedtomt-

B:rb9::c9:c’:'g':é::T':k‘;'::‘:::";:::

av bådesådanfastighetochdaraupplordtomtratts

:j aumannymqa bongmioreug. :svl‘xmenIIaer

0 3 Kwka . . 4 Redovisningsennet sominteskallhakod3 mensombestårav

::a:::;::?'A£:‘:°': :::r‘;:d:‘an::rk marksominnehas medsådanbesittnrngsratt att innehavaren

svenska kvåan i en” lokilkyüwr m I 4 KL v

upptagarantrbelopp såsom

domkwko iegenskap avsiåwâgande gkarav a erlagt tig in omste eravs anmarkochdaråupplord _7k§ aruskyldigåâtt man”. b tend

yggna. O‘ Fysiskmmm 5 Redovisningsenhet sombeståravendastenellerHorabygg- O5 Dodsbo naderpåolri grund.

0G Svensktaktiebolag, dockejbolagsomutgörallmännyttigt 6 Redovisningsenhet sombeståravmarksamlallignet. 1’ man . . 7 åedovisningsenhet sombeståravanlaggningssamlallighet.

07 :suis sta sratts- F oreningsomarbildadmedstodav . . . _ .

8 sombena I wrdebokmupptag ska

förening 1930 årslagombostadsrättsförening :l:dr°:a:‘;:g:e:h°£

r p Mm gm a; ellerI971 årsbostadsrättslaq ochsom m, m; “damm a 5géwninoens hu, 9 åudovisningsennet sominteskallhakod1-8. åt medlemmar upplåtabostaderoch lokalerundernyttjanderättlör obe› ‘ASVGHETSKOD oransad tid. Kod Definition

08 5°“°d5°°‘39 F°°i9 W b°39 50 0? 1W“ J 81 Jordbruksiastighet. taxeradvidallmanfastighetstaxering 1981. medbesittnings- 1930lorvarvatellerbörat uppföra . . . . än husochi wremngmod;domän A81 Annanfastighet,taxeradvidallmanfastighetstaxering 1981.

upplåtitIagenneter lör obegransad tid. 1-ypxoo O9 Bostadsloretag Ekonomisk lorening(hyreslorening) L.mbuk“nh. mednyttjande» elleraktiebolagsomfore1juli 1972 K d D I. , . ° e “ma” ratt i formingmedandelsrattlellerdel agarskap) uoplåtitbostadslagenhet 00 Okändlanlbvukseflhfl. lör bestamdtid. 01 Lantbruksenhet.

‘O Allmavnvtriøt5051305“-9l3§ 09 Lantbruksennet medvärdemindrean1000kr.

SKOGSMARK MED VÄXANDE SKOG 2 Skogsirnpedirnent somutgorsavmyrmarkerutanellermed GODHET endastobetydligtvirkesforraø ochsomlör enrimligkom. Lan nadkanomvandlas till produktivskogsmark.

3 Övriga , mpadimenn G ah ° m A5-C.5 0- E. FrG JUSTERINGSKODER klass Z, AC,BD I, W,X, Y T. U H.0, P, R K. L. M.N Kad “hm-Hb” A 3,9 _ 5V3_ 7,0 _ 30 __ 93 _ 35 Onormaltgod/dåligjakt. 37 Hogtvirkesforråd. B 34 _ 38 4,5 _ 52 60 _ 6.9 71°_ 7.9 80 _ 92 c 2,6 _ 3.3 3.4 —4,4 4.5 - 5.9 0 _ 5,9 6.0 _ 7,9 ÅK5RM^RK

D 2,1 - 2,5 2,9 -—3,3 3,9 - 4,4 5 3 _. 5,9 5,3 - 5,9 GODHET E 1,0 _ 2.0 10 _ 2,3 10 _ 38 1 o _ 52 to _ 52 KlassDefinition 1 Åkermarken harvasentligthogreproduktionsformåga anden ror vardeornrådet genomsnittliga. KOSTNAD 2 Åkermarken harhögreproduktionstormaga andenfor varde» Kosmetisk/essKostnadsklasspoång områdetgenomsnittliga.

1(3) : 3 Alkernjarken harenfor vardeområdet genomsnittlig produlu

é 3 ,s _ 22 tionslormâga.

g

4 23 - 27 4 Åkermarken harlagreproduktionsförmága andenlor varde- 5 28 - 32 områdetgenomsnittliga. i s 33 - 37 . 7 5 Åkermar kenharvasentligtlagraproduktionsformåga änden F 38 _ 42 43 _ 47 for värdeområdet genomsnittliga. S 8 3 9 A8 - l52l

a &

(Us.rEgl;“GsK°DER 1 arbattreanvadsomarnormaltinom

8 3: E:‘::m[°;ogaHéga kosmader Brukningslorhållandena

Vardmmâde ä 31 Extremakostnads- ellerkvalitetslornållanden. Naturreservatsloreskriher_ 2 Brukningslorhållandena motsvarar vadsomarnormal:inom 5 32 .I 33 V3d € 0|3d9L Extremaangreppavinsekterellerrota. “ 34 Skvddskosforeskrrfter 9 . 3 arsamreanvadsomarnormaltmom Onormaltgud/dåligrakt. Brukningslorhållandena g 35 vardeomédet_ N 36 Bokskogunderbokskogslagen.

F DRÄNERING , 8 Klass

.. 1 :elin/tion kermarken artilllredsstallande dranerad genomtackdiknrng

SKOGS|MPED|MENT somkanforutsattasfungeraunderoverskádlig tid. Hit torsaven g. 3 BESKAFFENHET sialvdranerande jOfdal. KlassDefinition 2 1 kanlorutsattas

ä skogsmmedlmenl som“mo” avmvrmalkermede buy_ :ek:°v‘r/:ar:rer: V aars1r::r:rE:nrnen(ackduknmgen ‘

dandevirkeslorråd ochsomfor enrrrnlrgkostnadkanom 2 vandlas till produktwskogsmark. 3 Åkermarken arotillfredsstallande dranerad.

...Madame

144 7

Bilaga

. ,

JUSTERINGSKODER BESKAFFENHET Kod Definition 38 Extremthög/lågproduktionslormâga (högre/lagra in klass1resp5). BYGGNADSKATEGORI H 39 Onormalhava. 40 Onormalflyghavreförekomst. KlassDefinition 41 Förbudmotellerbegränsning i animalieproduktionen enligt 1 Minsthalftenavbygqnadsytan behovsilantbruketochfordrar hälsovårdsstadgan ellermiljöskyddslaøen. intenägrastörrereparationer underdennarmaste lroårspertoden. 42 Specielltfrostläntmark, 2 VillkorenI klatsl uppfyllsinte. 43 Taxeringsenhetens yttreerrondering ärväsentligtbattreeller sämreännormalt. M Storriskfor oftaÅterkommande översvämningar. 45 Huvudavlopoen är väsentligt sämreännormalt. 32 Naturresetvatsföreskrifter. BVGGNADSKATEGOR! 31-33 46 Frukt-och/ellerbärodling, Kins Definition 47 Markanliggmngar (oitackdikntngar). 1 Byggnaden fordraringareparationer underdennärmaste tiotnporioden, BETESMARK 2 Villkoreni klas 1uppfyllsinte,

BESKAFFENHET KlassDefinition 1 Batesmarken geratt betemedhögavkastning ochevhög JUSTERINGSKODER kvalitet Kad Definition 49 Extremtstorbyggnad(överl 500m3,byggnadskat. 11). 2 aetesmavken gerett betemedtillfredsställande avkastning ochkvalitet. 50 Exlremllitenbyggnad(mindreänS1m3,byggnadskat. 21—26,31—33). 51 Extremtstorvarmluftstorklovet15ton/tim). 3 Betesmarken gerett betemedlågavkastning ochkvalitet. 52 Äldreväxthusavsämrebeskaffenhet. JUSTERlNGSKODER 53 Eftersattunderhåll. Kod Definition 54 Awikandekonstruktionellerutforanøe. 32 Narurreservatsforeskrtfter, 55 Konstruktion/utformas ej anpassad till utrustningen. 48 Markanläggnirtgar. 56 Speciella tekniskaar‘°rdnin§A(bvggnadskategoru 51l. 57 Exnomlsmaltväxthus. 58 Specielltbrinslekravande vaxthus, EKONOMIBYGGNADER 59 Specielltbransleekonomtskt vaxthus BVGGNADSKATEGORI 60 Extremtgodbeskaffenhet (endastfår-ochgetstallsamthaststall! KlassDefinition 11 Djurstall,Iogar,lador,maskinhal lar,gårdsverkstäder, potatislagerhus ochliknandemedvärdeåtfore1950, 21 Stallfot miölkkorrvardeår1950— 89. 22 TOM.TMARK SOM|NGÅRl LANTBRUKSENHE1’ Stallför slakt-ochungnöt,vátdeåt1950v 89. Kod Definition 23 Stallfor svin,vardeär1950—89. 89. 61 Ratttill orsättnlngskrafl. 24 Stallfor fjäderfä.värdeåv 1950-— G2 Långenskildutlartsvägsombrukarenensamharatt underhålla. 25 Stallfor fårochgetter,värdeår1950- 89. 26 Stallfor hastar.värdeår1950- 89. 31 Luge,ladaochliknande.värdeår1950-- 89. 3? Maskinhall, gårdsverkstad ochliknande,värdeår1950- 89. 33 Potatislagerhus, vardeår1950- 89. 41 Varmluftstork,värdeåt1950- 89. 42 Spannmålsstlor, vârdeår1950- 89. 43 Gastätsoannmllssilo. 44 Ensilagesllo medtopptömnirtg. 45 Gastätensilagesilo. 51 Växthus. 61 Ekonomibyqgnad sominteärhänförligtill någonannanbyggnadskategori.

145 K

uppgiftalämnande

8 Blankett för

Bilaga

lFonnnanac mynarghu

Besiktningsuppgift för fastighetstaxering SMÅHUSENHET Fonuttmngsøotum

A LÄGE OCH OMFATTNING Kommun [Fbvumiinø Gatunamnomr i anonpupa bonnmnmg› F-*0-"M v-wnvbrl-clnino snocimuion(Agarupfigillnlm:)

B MARK vamn Avlopa W j» I I Nej —I Ja I I Nci Volyrn,M3 ]AnIa9qnin9slI -l Utomhuspool \

C HUSFORM.ÅLDER OCHOM-ITILLBYGGNADER Huflovm(kod) Nyuvfltnuuslr Om-/nllbygpnodslv AM“

Volym,ml vu.

rl-ozouummnts m _1lnomhuwool

D STORLEK M M E BYGGNADSKATEGDRI OCHSTANDARD K K” Vu av Yu av . M bostaden. m3 bumvmmcnn. m3 Användning Uppvarmmngssatt

Plan 1 Antal lägenheter Vatten

man2 Typ av bebyggelse WC

Pian3 Grundläggning Sanitet Källare Isolering Garage

Uthus 1 Fasad

umus 2 Yttertak Uthus 3 Elektricitet

F SÄRSKILDA UPPLYSNINGAR Ovrvgn fakturorsomIun plvovlufut-ghnomvaranu:

G UNDERSKRIFT Bulklningsmnnnlns unaamum Narnnfenydllganaa ochljnnuulttl

9 Bilaga Översyn

av om

reglerna

konsekvenser

fastighetstaxering;

för

byggnadsnämnderna

PM upprättad 1983-11-28 inom Svenska kommunförbundet, organisationsavdelningen, av direktören Lennart Grudevall och sekreteraren Bo Gärdfors

Bakgrund

1976 års fastighetstaxeringskommitté har inför sitt slutarbete begärt kommunförbundets medverkan. Kommittén anser att det rullande taxeringssystemet bör utformas så att fastighetsägarnas primära uppgiftsskyldighet så långt möjligt begränsas och att ett större ansvar för uppgiftslämnandet läggs på de olika myndigheter som arbetar med fastigheter. Dessa myndigheter har normalt, enligt kommittén, de bästa möjligheter att lämna objektivt sett riktiga uppgifter om de enskilda fastigheterna. De myndigheter som enligt PTL (fastighetstaxeringslagen) ålagts skyldighet att rapportera förändringar av fastigheterna till lokal skattemyndighet, som använder de inkomna uppgifterna till underlag vid fastighetstaxeringen, är byggnadsnämnd och lantbruksnämnd. Även brandförsäkringsanstalt har ålagts viss uppgiftsskyldighet i FTL. I överläggningar mellan RSV och kommunförbundet rekommenderas byggnadsnämnderna att fullgöra sin rapporteringsskyldighet enligt FFL, genom att tillställa lokal skattemyndighet en kopia av byggnadslovsbesluteti de fall där den beräknade produktionskostnaden 25 000 kronor. överstiger Enligt RSV fullgör byggnadsnämnderna inte sällan sin rapporteringsskyldighet på ett bristfälligt sätt. En undersökning pågår dock för närvarande som kan innebära att man något utvidgar byggnadsnämndernas uppgiftsskyldighet, så att lokal skattemyndighet skall få del av såväl byggnadslovsbeslutet som bakomliggande ansökningshandlingar. Med hänsyn till den stora samhälleliga användning som uppgifterna från fastighetstaxeringen har skulle en förbättrad kvalité på uppgifterna även komma kommunerna tillgodo.

2 roll

Byggnadsnämndens enligt kommitténs förslag

Kommitténs uppfattning är att det inom byggnadsnämnderna finns en omfattande kunskap om fastigheter och att denna kunskap inom byggnadsområdet bör tas tillvara för fastighetstaxeringen på ett bättre sätt än man

148 Bilaga 9

hittills har gjort. Den yrkesgrupp som närmast skulle kunna bidra till ett förbättrat taxeringsresultat är kommunernas byggnadsinspektörer. Dessa har bland annat som uppgift att besöka fastigheter i kommunen för besiktning av utförda byggnadsarbeten. Inspektöremas kunskap skulle för fastighetstaxeringens del kunna utnytttillfälle som en fastighet besöks för jas på så sätt att de vid samma slutbesiktning även besiktigar fastigheten för taxeringsändamål. Underlag I för fastighetstaxeringen torde i de flesta fall finnas i slutbesiktningsakten. något annat sammanhang bör besiktning för fastighetstaxeringens del inte ske. Man vill dessutom från kommitténs sida kraftigt betona att byggnadsinspektörema inte skall utföra någon taxeringsverksamhet.

3 Byggnadsnämndernas synpunkter

För att i första hand belysa byggnadsinspektörernas reaktion på kommitténs förslag har kommunförbundet diskuterat detsamma med tre kommuner. Man har därvid valt Göteborg (stor), Tyresö (mellan) och Hjo (liten) för att försöka få en allsidig diskussion om de svårigheter som kan uppstå: Utöver kommunbesöken har en underhandsdiskussion förts med representanter från Borås och Helsingborg. De frågeställningar som inspektörerna i huvudsak ombads att fundera över var: A Vilket merarbete innebär det att vid slutbesiktningen även utföra fastighetstaxeringsbesiktningen (tidsåtgång, extra resor, beslutsunderlag fattas etc). B Finns synpunkter på blanketternas utformning (vilka uppgifter kan vara svåra att fylla i, tar särskilt lång tid, kan något ersättas etc). C Kan byggnadsnämnden/kommunen använda sig av dessa uppgifter i något annat sammanhang? D Hur många slutbesiktningar utfördes i kommunen under 1982?

Redovisning per kommun

4.1 Hjo

A I Hjo har man en byggnadsinspektör som också utför besiktningar vad gäller energifrågor samt förmedlingsorganets besiktningar. - blir cirka 1-2 timmar. I Den extra tidsåtgången för taxeringsbesiktningen de flesta fall finns materialet i slutbesiktningsakten, men vid enbart exempelvis fasadförändringar på en fastighet saknas planritningar. Inspektören blir då tvungen att mäta upp den primära bostadsytan på platsen. - Om man ej tar upp fönster och ej gör några vatten/avlopps-arrangemang, då behöver man inte söka byggnadslov för att inreda en vind, men taxeringsvärdet ökar därför att antalet m2 ökar. - Hur gör inspektören om det endast rör sig om ett byggnadslovspliktigt om huset. Taxeringsvärdet ändras garage. Man har då ingen kunskap genom garaget, ska man då samtidigt granska andra byggnader?

sou 1984:38 Bilaga 9 149

B Om kostnader skall anges, varför enbart tillbyggnad, nybyggnadskostnaden borde också tas med. . - Varför är så mycket centrerat kring pooler? Ringa utbyggnad av desamma numera. - Man borde ha med en uppgift om fastigheten har enskild eller allmän VA-anläggning. Högre taxeringsvärde vid allmän, då driftsäkerheten är större. - Ibland kan det sannolikt vara problem att bestämma en äldre fastighets nybyggnadsår. - Garagedelen saknar kod för carport, vilket är det vanligaste i dag. - Grundläggningsdelen bör utvidgas med fler alternativ.

C Man kan i dagsläget ej se något alternativt användningssätt av fastighetstaxeringsuppgiftema.

D I Hjo utförde man ca 100 slutbesiktningar under 1982.

4.2 Tyresö

A I Tyresö är en 1:e byggnadsinspektör, två distriktsinspektörer, en VVS-inspektör samt en biträdande energiingenjör (byggnadsinspektör) berörda av dessa frågor. - I akten för slutbesiktning finns underlaget för ifyllandet av slutbesiktningsbeviset, därmed finns enligt inspektörema i Tyresö, även underlaget för fastighetstaxeringen. - Omoch tillbyggnadskostnaden är mycket svår för inspektören att uppskatta. Man kan kanske säga mer eller mindre än x kronor. - Kostnaden för pool svår att uppskatta. - Badrumsupplysningen bör i stället vara storlek, separat dusch, ett eller flera tvättställ etc. Ej om det är färgat kakel m m. - Innertak i trä är kostnadsmässigt ej längre påfallande dyrt jämfört med andra lösningar.

C Något alternativt användningssätt tycks i dagsläget ej vara möjligt.

D I Tyresö utförde man 247 slutbesiktningar 1982.

4.3 Göteborg

A I Göteborg är 19 byggnadsinspektörer och 8 VVS-ingenjörer berörda. - Ej heller här tror man att några extra resor kommer att behövas för taxeringsbesiktningen. - Det är sannolikt inga större problem att fylla i blanketten då man har uppgifterna i akten för slutbesiktningen. - En tid på 1-2 två timmar per ärende bör räcka.

B Ombyggnads- och tillbyggnadsanläggningskostnadema bör inte inspektörema fylla i då detta är svårt att uppskatta.

150 9

Bilaga

- som är svåra att avgöra exempelvis Det kan uppstå bedömningsfrågor vilka träslag som finns i en byggnad. - Problem kan att avgöra vilka ytor som skall räknas in i bostadsytan uppstå.

C Man kan i nuläget ej finna något alternativt användningsområde av fastighetstaxeringsuppgifterna.

D I Göteborg var det knappt 1 000 objekt under 1982.

5 Allmänna synpunkter

- kommuner att man måste undvika att inspek- Samtliga påpekar starkt, töremas besiktningsroll få en polisiär karaktär. - Man vill ha en samlad bild av hela besiktningsverksamheten (den stora kommunen) energirådgivning, förmedlingsorgan, byggnadsinspektör, då en längre driven specialisering försvårar samordningen. I den lilla kommunen är inspektionsverksamheten många gånger samlad på ett ställe, vilket underlättar arbetet. ——Det finns i dag inga garantier för att fastighetsägaren begär någon slutbesiktning. - och den smidighet Man pekar på det ökade ansvaret för inspektörerna som detta kräver då man i vissa fall kan befara kontroverser på arbetsplatsen med fastighetsägaren. - beträffande de juridiska Det anses viktigt att man får ett klarläggande problem som kan uppstå, exempelvis var överklagar fastighetsägaren. - om var uppgiftslämnandet skall ligga. I de Det råder delade meningar större kommunerna anser man att fastighetsägaren” skall fylla i blanketten, varvid inspektören gör en skälighetsbedömning av innehållet. De mindre kommunerna anser att inspektören bör handha uppgiftslämnandet, då man många gånger har en bra närkontakt med byggaren. Dessutom tror man att det är mer rationellt om detta åligger inspektören, då fastighetsägaren sannolikt kommer att begära förklaringar per telefon och dessutom behöver inspektören kontrollera om de inlämnade uppgifterna är riktiga. Något som ytterligare talar för att inspektören handhar ifyllandet, är att man ej belastar den som bygger med fler blanketter. - kommuner vill ha full kostnadstäckning för det merarbete som Samtliga taxeringsarbetet innebär. - Materialet Hur gör man i mellanläupplevs som något schablonmässigt. för inspektörerna måste utformas. gena? Någon form av riktlinjer

6 till kommuner

Exempel på kostnadsersättning

det angeläget att få ersättning av Som tidigare nämnts ser kommunerna staten för sitt arbete. Det har därvid diskuterats två olika sätt att beräkna storleken.

sou 1984:38 i Bilaga 9 151

Alt 1 Merarbetet för byggnadsinspektören uppskattas till ca två timmar per Timkostnaden sätts till 250 kronor totalt. 2 x 250 kronor = taxeringstillfälle. 500 kronor per objekt. För Hjo blir då ersättningen 500 kronor x 100 objekt = ca 50 000 kronor För Tyresö 500 kronor x 247 objekt = 123 500 kronor För Göteborg 500 kronor x ca 1 000 objekt = ca 500 000 kronor Totalt för riket var nybyggnadsdelen enligt SCB 1982 ca 26 770 småhus. ca 26 770 objekt x 500 kronor ca 13 385 000 kronor. Antar man att Tyresö representerar ett genomsnitt för riket dvs att av totala antalet slutbesiktningar var 50 % nyproduktion och 50 % ont/tillbyggnad blir antalet om/tillbyggnader:

ca 26 770 objekt x 500 kronor = ca 13 385 000 kronor

Total ersättning till kommunerna enligt förslag ca 26 770 000 kronor Vid 1 timma blir den totala ersättningen ca 13 385 000 kronor

Alt2 Besiktningsverksamheten består av fyra delar; läges-, grund- stom- och slutbesiktning. Varje kommun har möjlighet att själv reglera kostnaden för den sökande, vad gäller. byggnadsnämndernas besiktningar. Om det antagandet generellt gäller att slutbesiktningen är den tyngsta delen och kan uppskattas till ca 50 % av den totala tiden samt att taxeringsbesiktningen kan jämställas tidsmässigt med läges-, grund- och stombesiktningama blir kommunens intäkter:Hjo kommuns uttag 5 000 kronor/fastighet - 50 % för slutbesiktningen = 2 500 kronor/fastighet. 2500:3 (läges/stom/grundbesiktning) , = 833 kronor per besiktning = 833 x 100 besiktningar 83 000 kronor Tyresö: Kommunens uttag 5 700 kronor/fastighet - 50 % för slutbesiktningen = 2 850/ fastighet 2 850:3 (läges/stom/gmndbesiktning) = 950 kronor per besiktning 950 x 247 besiktningar =235 000 kronor Göteborg: Kommunens uttag 4 500-8 000 kronor/ fastighet beroende på storlek. Säg 6 350 - 20 % (i Göteborg) för slutbesiktningen 3 125 kronor/fastighet 5 08023 (läges/ storn/grundbesiktning)

152 Bilaga 9

1693 x ? (man känner ej till antalet slutbesiktningar) Den totala kommunala ersättningen blir enligt det andra förslaget om Hjo representerar den undre uttagsnivån och Göteborg den övre:

833 kronor x 53 540 projekt (26 770 nyproduktion + 26 770 om/tillbyggnad = 44 599 000 kronor

1 042 kronor x 53 540 objekt = 90 643 220 kronor

7 Sammanfattning

- vill undvika Inspektörerna att få en ”polisiär roll. - Man ställer sig i stort positiv till att utföra inventeringen för fastighetstaxeringen. - bör i de flesta fall kunna utföras i samband med Inventeringen slutbesiktningen. - kan sannolikt Inventeringen utföras med befintlig personal. - Kommunerna kräver för utfört arbete. ersättning - vill ha klarhet Inspektörerna i hur den juridiska delen hanteras. - Instruktion och information behövs. - Något alternativt användningsområde av fastighetstaxeringsuppgifterna ser man inte idag. - i flertalet av Kostnadsersättning enligt alt 1 anses som det mest riktiga kommunerna. Den totala ersättningen varierar mellan 13,4-26,8 Mkr. - I Göteborg är man tveksam till denna nya arbetsuppgift. Man ifrågasätter om byggnadsinspektionen är den rätta instansen för denna typ av arbete dvs administration.

i sou 1984:38

10 Alternativa

Bilaga

för

regler

avrundning

av

taxeringsvärdena

Kommittén har i avsnitt 7 en enkel för föreslagit avrundningsregel taxeringsvärdet ned till närmast fulla 10 000-tal kronor. Kommittén anser det dock vara av intresse att med några exempel redovisa hur ett alternativt förfarande med en avrundningsregel byggd på både ett absolut tal och en procentuell andel skulle verka. Den alternativa ha innebörden regeln förutsätts att omtaxering skall ske, om skillnaden mellan gällande taxeringsvärde och taxeringsvärdet efter beaktade

beskaffenhetsförändringar och efter omräkning är minst 10 %,

dock minst 10 000 kr. Ett undantag från 10 %-regeln bör finnas, nämligen för de fall efter en

taxeringsvärdeförändringen beskaffenhetsförändring uppgår

till minst en miljon kr. Vidare förutsätts att taxeringsvärden och däri ingående delvärden skall avrundas. Delvärden skall avrundas nedåt till jämna 1000-tal kr. och nedåt taxeringsvärde till jämna 10 0()O-tal kr. Vid bedömningen om ny taxering skall göras skall dessa avrundningsregler tillämpas. Följande exempel om hur beräkningarna skall göras kan lämnas.

Exempel 1

Basvärdet på en obebyggd tomt är 100 000 kr. Gällande taxeringsvärde efter omräkning med index 1.10 110 0()0 kr. En medför att basvärdet blir

beskaffenhetsförändring 115 000 kr.

Om inte detta år omräknas omräkning görs det nya basvärdet 115000 kr. med index 1.10 - 1.10 x 115000 är126 500 kr. avrundat till 120 000 kr. Skillnaden mellan gällande taxeringsvärde 110 000 kr. och det uträknade nya 120 000 kr. är 10 000 kr. Dessa 10 000 kr. utgör ca 9 % av det gällande taxeringsvärdet. Således skall inte någon ny taxering göras utan det tidigare gällande taxeringsvärdet behållas. 110 000 kr.

Exempel 2

(Samma grundförutsättningar som i exempel 1 men ny omräk-

ning görs) Basvärde på en obebyggd tomt är 100 000 kr.

154 Bilaga

Gällande taxeringsvärde efter omräkning 110 000 kr. med index 1,10 medför att basvärdet blir 115 000 kr. En beskaffenhetsförändring

Ny omräkning av basvärdet görs med index 1,15 till 130 000 kr. 1,15 X 115 000 kr. är 132 250 kr. avrundat Skillnaden mellan gällande taxeringsvärde 110 000 kr. och det uträknade 20 000 kr. nya 130 000 kr. är 20 0()0 kr. Dessa utgör ca 18 % av det gällande taxeringsvärdet. Ny taxering och skall således ske och taxeringsvärdet omräkning bestämmas till 130 000 kr.

Exempel 3 Basvärdet tomt är 100 000 kr. på en obebyggd Gällande taxeringsvärde efter omräkning med index 1,10 är 110 000 kr.

medför att basvärdet blir 105 000 kr. En beskaffenhetsförändring

Ny omräkning av basvärdet görs med index 1,15. till 120 000 kr. 1,15 X 105 000 kr. blir 120 750 kr. avrundat

Skillnaden mellan gällande taxeringsvärde 110 000 kr. och det uträknade nya 120000 kr. är 10000 kr. Dessa 10 000 kr. utgör ca 9 % av det gällande Således skall vare sig ny taxering eller omräkning ske utan taxeringsvärdet. 110 000 kr. behållas. det tidigare gällande taxeringsvärdet När en beskaffenhetsförändring är så liten att den inte medför att ny om förändringen lagras i registret. Om det taxering skall göras bör uppgiften innan nästa avstämning sker, inträffar något nytt beträffande fastighetens beskaffenhet bör prövningen om ny taxering skall ske göras med beaktande av den lagrade uppgiften. Samma bör gälla de år endast omräkning görs. Värdet basvärdet. Det nya av beskaffenhetsförändringen läggs då till basvärdet räknas om. Blir skillnaden mellan det senast gällande taxeringsvärdet och det framräknade nya minst 10 % av det tidigare taxeringsvärdet, dock minst 10 000 kr. skall det nya taxeringsvärdet åsättas. I annat fall behålls det senast gällande, och beskaffenhetsförändringen lagras till nästa beskaffenhetsförändring inträffar eller omräkning görs, då ny prövning får göras på sätt som angetts ovan.

11 Kommitténs

Bilaga

fastighetsprisundersökning

I denna bilaga redovisas de bearbetningar av den officiella prisstatistikens underlag som legat till grund för kommitténs bedömningar av index storlek för 1981. Kommittén studerade under 1981 och 1982 lämplig metodik att bestämma index med ledning av erlagda köpeskillingar. Med anledning därav uppdrog

fastighetstaxeringskommittén hösten 1981 åt LMV att på visst sätt dela in

riket i s. k. prisbildningsområden och åt SCB att med bl. a. utgångspunkt från denna indelning. bearbeta 1981 års fastighetsköp. Bearbetningama skulle utgöra underlag för att undersöka hur 1981 års taxeringsvärden förhöll sig till 1981 års priser för olika fastighetstyper i olika delar av riket. I oktober 1982 fick kommittén de slutliga resultaten. De utvisar för småhusen en god överensstämmelse mellan och gällande marknadsvärden taxeringsvärden. För de permanenta småhusen ligger taxeringsvärdena på en nivå som motsvarar ca 72 % av 1981 års köpeskillingar. För fritidshusen är motsvarande siffra 71 %. Hyreshusen och industrifastighetema uppvisar större avvikelse från den avsedda - i jämförelse med 1979 års priser - 75 %-nivân. För hyreshusen ligger taxeringsvärdenivån på 67 % av 1981 års köpeskillingar. Motsvarande procenttal för industrifastigheterna är 68 %. För jordbruksfastigheterna slutligen är siffran likaledes 68 %. I det följande lämnas huvudsakligen i tabellform en mera detaljerad redovisning av den gjorda bearbetningen av prisstatistiken. Det bör framhållas att statistiken endast innefattar där den köp av hel taxeringsenhet s. k. ovägda köpeskillingskoefficienten ligger mellan 0,86 och 3,0. De sammanställningar som legat till grund för en bedömning av den generella omräkningsfaktom för småhus-, hyreshus- och industrienheter är redovisade i tabellerna 1-4. Beträffande lantbruksenheterna redovisas två alternativa i tabellerna 5-7. I tabellerna 1-7 har även sammanställningar genom klamrar eller på annat sätt - redovisats vilka grupper, som ansetts kunna likabehandlas och för vilka en gemensam generell omräkningsfaktor bestämts. För indelningen i prisbildningsområden uppställde kommittén vissa riktlinjer. 1.

Områdesindelningen skall göras så att prisutvecklingen inom områdena

för aktuell fastighetstyp under de närmaste åren kan förväntas vara likartad. Vid indelningen bör områden som av allmänheten uppfattas som olikartade om möjligt särskiljas. 2. Områdena bör vara så stora att 200 köp/år och område kan förväntas.

Bilaga

Absolut undre och område. Antalet förväntade köp gräns är 50 köp/år uppskattas i första hand med ledning av det antal köp från 1978 som redovisades inför provvärderingen vid AFI‘ 81. 3. De områden (gränser) som användes vid provvärderingen inför AFT 81 bör vara utgångspunkt för indelningen. I vissa fall då det gäller småhus bör dock inte värdeområdesindelningen från AFT 81 användas. Mindre tätorter kan nämligen behöva brytas ut från den omgivande glesbygden. Indelningen och i andra ifråga om småhusen bör således i första hand knytas till tätorter hand till S-tabeller. Gränserna måste ansluta till ADB-registrerade områden som tätort, S-tabell e. d. 4. En förteckning över vilka utsorteringskriterier som skall användas för varje område skall upprättas och antalet köp år 1978 inom föreslagna område skall redovisas. Tabellema 8-15 redovisar den av LMV föreslagna indelningen. Sedan taxeringsvärdena räknats om med de generella omräkningsfaktorer 1-7 har en förnyad bearbetning har som angivits i tabellerna gjorts. Härvid delats som framgår av

redovisningen upp på de prisbildningsområden

tabellerna 8-15. De på detta sätt erhållna sammanställningarna redovisas i tabellerna 16-24.

Tabell l Antalet köp av en- och tvâfamilisvillor och deras genomsnittliga ovägda taxeringsvârdenivå år 1981 med fördelning på taxeringsvärdeklass. Av tabellen framgår även vilka grupper av taxeringsenheter som bedömts ha en likartad prisutveckllng och den generella omrâkningsfaktorn för dessa grupper

Taxerings- Enfamiljsvillor Tvåfamiljsvillor värdeklass 1 000 kr Antal Taxerings- Omräk- Antal Taxerings- Omräkköp värdenivå nings- köp värdenivå ningsfaktor faktor

50 297 0,71 3 0,58

0,75}°’75

1*°° 51- 100 2469 0,70 79 101- 200 8118 0,71 497 0,79

0,79}

°~79 0,95

sou 1984:38 11 157

Bilaga

Tabell 2 Antalet köp av rad- och kedjehus och fritidshus och deras genomsnittliga ovägda taxeringsvârdenivå år 1981 med fördelning på taxeringsviirdeklasser. Av tabellen framgår även vilka grupper av taxeringsenheter som bedömts ha en likartad prisutveckling och den generella omräkningsfaktorn för dessa grupper

Taxerings- Rad- och kedjehus Fritidshus värdeklass 1 000 kr Antal Taxerings- Omräk- Antal Omräk- Taxeringsköp värdenivå nings- köp värdenivå nings-

0,71

Tabell 3 Antal köp av hyreshus och deras genomsnittliga ovägda taxeringsvârdenivå år 1981 med fördelning på olika N kategorier av hyreshus och taxeringsvärdeklasser. Av tabellen framgår även vilka grupper av taxeringsenheter som bedömts ha en likartad prisutveckling och den generella omräkningsfaktorn för dessa grupper.

Taxerings- Bostadshyreshus Bostäder 0 lokaler Div kommersiella hyreshus värdeklass 1 000 kr A B C A B C A B C

- 150 165

0,64

A Antal köp B Taxeringsvärdenivå C Omräkningsfaktor Antalet för uträkning av omräkningsfaktorn köp som erfordras har satts lägre i denna tabell än i tidigare redovisade.

158 11

Bilaga

Tabell 4 Antalet köp av industrier och deras genomsnittliga ovägda taxeringsvärdenivå år 1981 med fördelning på taxeringsvärdeklasser. Av tabellen framgår även vilka av taxeringsenheter som bedömts ha en likartad prisutveckling och den grupper generella omräkningsfaktorn för dessa grupper.

m6

201-1

Tabell 5. Antal köp av jordbruksfastigheter med höga taxeringsvärden (dvs. i område Pl och P2 över 150 000 kr och i område P3 över 50 000 kr) och deras genomsnittliga år 1981 med fördelning på olika produktionsområden och oviigda taxeringsvärdenivå fastighetstyper.

P1 = Götalands och Svealands slätt- och mellanbygder P2 = Götalands och Svealands skogsbygder P3 = Norrland är minst TYP1= Taxeringsenheter, vars ekonomibyggnads- och jordbruksvärde 75 % av totala taxeringsvärdet TYP2= Tax enheter, vars ekonomibyggnads- och jordbruksvärde är mellan 50 och 75 % av totala tax värdet TYP3= Tax enheter, vars skogsbruksvärde och skogsimpedimentvärde är minst 75 % av totala tax värdet TYP4= Tax enheter, vars skogsbruksvärde och skogsimpedimentvärde är mellan 50 och 75 % av totala tax värdet TYP5= Tax enheter, vars tomtmarks- och bostadsbyggnadsvärde är minst 75 % av totala tax värdet TYP6= Tax enheter, vars tomtmarks- och bostadsbyggnadsvärde är mellan 50 och 75 % av totala tax värdet TYP7= Övriga taxeringsvärdeenheter

Bilalga

11 159

Område/typ Antal köp Taxeringsvärdenivå Omräkningsfaktor

P1 Typ 1 107

0,73}

2 176 072 1,04 0,72 3

i åâ 3171075 wo

_

0,68}

Anm. Likhetstecknet betyder att samma omräkningsfaktor har valts för de låga taxeringsvärdena, se tabell 6. “ Egentligen försålda fastigheter där beslut om förvärvstillstånd fattats 801101-811031.

160 11

Bilaga

Tabell 6 Antal köp av jordbruksfastigheter med låga taxerlngsvärden (dvs. i område Pl och P2 lägst 150 000 kr och i område P3 lägst 50 000 kr) och deras genomsnittliga ovägda år 1981“ med liirdelning på olika produktionsområden och taxeringsvärdenivå fastighetstyper. Beträñande beteckningar se förklaring vid tabell 5.

Område/typ Antal köp Taxeringsvärdenivå Omräkningsfaktor

P*

}0,65 1,15 —

}0,67

1,12 = 2 36 0,6.,

3 280 0,66

}°6

1,14 4 62 0,66

22 0

0:2 ;0,65

1,15 =

Anm. Likhetstecknet betyder att samma omräkningsfaktor har valts för de höga taxeringsvärdena. 4 Se anmärkning vid tabell 5.

11 161

Bilaga

Tabell 7 Beräkning av korrelationsfaktorer enligt fonneln K1(T+B) + K2xJ+K3E+K4(S+SI) = P där T: taxerat tomtvärde n bostadsbyggnadsvärde ya

man:

jordbruksvärde u u ekonomibyggnadsvärde Il n skogsbruksvärde

EACD ›- n n värde av skogsimpediment

P = erlagd köpeskilling K1,K2,K3,K4 = korrelationskoefficienter

Med höga och låga taxeringsvärden avses samma indelning som i tabellerna 6 och 7

Piroduktionsområdenas omfattning anges vid tabell 6.

Höga taxeringsvärden (jfr tabell 5)

Produktionsomrâde K1 K2 K3 K..

beräk. anv.” beräk. anv.“ beräk. anv. beräk. anv.

P1 1,87 1,87 1,18 1,18 1,47 1,47 1,59 1,59 P2 1,45 1,45 1,19 1,19 1,58 1,58 1,42 1,42 P3 0,92 _ 0,92 1,59 1,59 2,05 2,05 1,98 1,98

Riket 1,53 1,25 1,53 1,58

Låga taxeringsvården (jfr tabell 6)

1,65

“ Med använd korrelationsfaktor avses att den legat till grund för undersökningen om behovet av regionala omräkningsfaktorer.

162 11

Bilaga

Tabell 8 Indelning i prisbildningsområden. Småhusenheter, Stockholms län Omr. Kommun Tätort S-Tabell

- Sundbyberg - Danderyd - Lidingö Täby 01 Täby Nacka 01 Boo 07 Fisksätra 02 Hästhagen 04 Saltsjöbaden 05 Stockholm 06 Älta Tyresö 04 Tyresö 05 Stockholm Huddinge 05 Stockholm Botkyrka 05 Stockholm Haninge 06 Stockholm 1A 300 1B 300 och 320 1C 340 och 360 1D 380 och 400

2A Botkyrka 10 Tumba 11 Värsta Haninge 01 Dalarö 04 Jordbro 05 Västerhaninge 2B Vaxholm 04 Vaxholm 05 Åkersberga Värmdö 03 Gustavsberg 2C Ekerö 01 Drottningholm 02 Stenhamra 03 Ekerö Sigtuna 01 Märsta 02 Rosersberg 03 Sigtuna Täby 04 Vallentuna Upplands-Bro 01 Bro 06 Brunna 03 Kungsängen 04 Tibble Upplands-Väsby 04 Frestaby 02 Lövenströmska lasarettet 03 Upplands-Väsby Vallentuna 05 Vallentuna

3A Nacka 01, 07, 02, 04, 05, 06 Tyresö = 00 Huddinge = 00 Haninge = 00 ll 00 Botkyrka

Bilaga 1 I 163

Omr. Kommun Tätort S-Tabell

3B Vaxholm 04 och 05 Värmdö 3C Ekerö = 00 Upplands-Bro = 00 Upplands-Väsby = 00 Täby = 00 Vallentuna 05 Sigtuna = 00 4A Södertälje 07 Södertälje 08 Pershagen 4B Södertälje 09 och 08 5A Nynäshamn 01 Nynäshamn 5B Nynäshamn 01 6 Norrtälje 07 Norrtälje

Tabell 9 Indelning i prisbildningsområden. Småhusenheter, Malmöhus län

Omr. Kommun Tätort

1A Helsingborg 08 Helsingborg 1B Höganäs 02 Höganäs 15 Viken Helsingborg 11 Påarp 12 Rydebäck 16 Odåkra Landskrona 06 Landskrona 1C Höganäs 02, 15 Helsingborg 11, 12, 16, 08 Landskrona 06 2A Bjuv 01 Billesholm 02 Bjuv 03 Ekeby Svalöv 04 Svalöv Eslöv 02 Eslöv 2B Bjuv 01, 02, 03 Svalöv 04 Eslöv 02 3A Höör 01 Höör

164 Bilaga 11

Omr. Kommun Tätort

4A Malmö 07 Malmö Burlöv 07 Malmö 4B Lund 05 Lund

4C Burlöv 13 Åkarp

Malmö 03 Bunkeflostrand 08 Oxie 4D Vellinge 03 Höllviksnäs 04 Skanör med Falsterbo 08 Ljunghusen 4E Lomma 02 Bjärred 04 Lomma Staffanstorp 10 Staffanstorp Svedala 01 Bara 11 Svedala Vellinge 05 Vellinge 4F Kävlinge 03 Furulund 04 Kävlinge Lund 01 Dalby 12 Södra Sandby 14 Veberöd 4G Kävlinge 03, 04 Lund 01, 05, 12, 14 Staffanstorp 10 Svedala 01, 11 Vellinge 03, 04, 05, 08 Lomma 02, 04 Burlöv 13, 07 Malmö 07, 08, 03 SA Trelleborg 09 Trelleborg

11 165

Bilaga

Tabell 10 Indelning i prlsblldnlngsområden. Småhusenheter, Skaraborgs län

Omr. Kommun Tätort

Tl Grästorp 01 Grästorp Vara 08 Kvänum 09 Nossebro 12 Vara T2 Habo 03 Habo Mullsjö 04 Mullsjö T3 Karlsborg 03 Karlsborg Hjo 02 Hjo Tibro 03 Tibro T4 Gullspång 01 Gullspång 04 Otterbäcken 05 Skagersvik 03 Hova Töreboda 02 Töreboda T5 Götene 02 Götene Skara 03 Skara T6 Skövde 03 Skövde 02 Skultorp 04 Stöpen T7 Mariestad 04 Mariestad 07 Ullervad T8 Götene 04 Källby Lidköping 02 Lidköping 03 Råda Tofta 11 Flisbäck Majåker 09 Vinninga T9 Tidaholm 03 Tidaholm Falköping 01 Falköping 02 Floby 07 Stenstorp G1 Grästorp 01 Vara 08, 09 och 12 Lidköping 02, 03, 09 och 11 Götene 02 och 04 G2 Gullspång 01, 04, 03 och 05 Töreboda 02 Mariestad 04 och 07 G3 Karlsborg 03 Hjo 02 Tibro 03 G4 Skövde 02, 03 och 04

166 Bilaga 11

Tabell ll Indelning i prisbildningsområden. Småhusenheter, Gävleborgs län

Omr. Kommun Tätort S-Tabell

1 Gävle Gävle, Valbo, Åbyggeby 2 Gävle Bergby, Björke, Fors- samt därutöver backa, Furuvik, Hag- 240/80 sta, Hamrångefjärden, 250/80 Hedesunda, Norrsun- 260/80 det, Skutskär, Totra, Trödje Sandviken Backberg, Gysinge, Hammarby, Jäderfors, Järbo, Kungsgården, Storvik, Västerberg, Åshammar, Årsunda, Österfärnebo, Ockelbo Ockelbo Sandviken Sandviken Gävle, Sandviken, Övrig glesbygd samt Hofors, Ockelbo Jädraås, Lingbo, Åmot Hofors Hofors, Torsåker Söderhamn, Bollnäs Söderhamn, Bollnäs Söderhamn, Bollnäs, Bergvik, Ljusne, samt därutöver Ovanåker Marmaverken, Mar- 230/80 maskogen, Sandame, 240/80 Skog, Söderala, Vallvik, Vansäter, Bollnäs Alfta, Arbrå, Kilafors, Lottefors, Rengsjö, Segersta, Sibo, Vallsta, Ovanåker Edsbyn, Knåda, Ovanåker, Roteberg, Viksjöfors, Runemo 8 Söderhamn, Bollnäs, Övrig glesbygd Ovanåker 9 Ljusdal Ljusdal, Järvsö, samt därutöver Hudiksvall Hudiksvall 230/80-280/80 10 Ljusdal Färila, Hybo, Korskro- samt därutöver gen, Nore, Tallåsen 200/80-230/80 Hudiksvall Delsbo, Enånger, Friggesund, Iggesund, Njutångcr, Näsviken, Sörforsa, Nordanstig Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Ilsbo, Stocka, Strömsbruk, Jättendal 11 Hudiksvall Glesbygd samt Hassela samt därutöver Nordanstig och Hassela kyrkby 170/75-230/80 12 Ljusdal Glesbygd samt Hen- samt därutöver nan, Los, Ramsjö 170/75-190/80

Bilaga 11 167

Tabell 12 Indelning i prisblldnlngsområden. Småhusenheter, Jämtlands lån

Omr. Kommun Tätort S-Tabell

1 Östersund 09 Östersund 01 Brunflo 06 Ope Krokom 02 Krokom 10 Dvärsätt 08 Ås 2 Strömsund 03 Strömsund Härjedalen 06 Sveg 03 Funäsdalen Åre 04 Järpen 10 Åre 01 Duved 08 Undersåker Bräcke 01 Bräcke Östersund 05 Lit Berg 08 Vemdalen 3 Ragunda 03 Hammarstrand 04 Stugun Bräcke 02 Gällö 05 Pilgrimstad 06 Stavre Krokom 11 Aspås 04 Nälden 06 Vaplan 05 Trångsviken Strömsund 02 Hammerdal 06 Näsviken Åre 05 Mörsil Berg 04 Svenstavik 01 Hackås Östersund 04 Häggenås 08 Tandsbyn 07 Orrviken 4 Ragunda Övr. orter o. glesb. 160/70-180/75

Berg “— 150/70-230/80 Härjedalen Östersund ”- 170/70-260/85

5 Ragunda övr. orter o. glesb. 250/75 ”- 260/75-320/75 Berg ”—- 260/75-340/80 Härjedalen

168 Bilaga 11 sou 1984:38

Tabell 13 Indelning i prisbildningsområden. Hyreshusenheter Omr. Kommun Tätort H-Tabell 1 27 Botkyrka 05 Stockholm - 62 Danderyd 36 Haninge 06 Stockholm

07 Fisksätra 04 Hästhagen 04 Saltsjöbaden 05 Stockholm 06 Älta

- 83 Sundbyberg 38 Tyresö 04 Tyresö 05 Stockholm 60 Täby 01 Täby 2 80 Göteborg 06 Göteborg 81 Mölndal 06 Göteborg 02 Partille 06 Göteborg 3 80 Malmö 07 Malmö 31 Burlöv 07 Malmö 4 80 Uppsala 20 Uppsala 80 Linköping 09 Linköping 81 Norrköping 07 Norrköping 80 Örebro 23 Örebro 80 Västerås 14 Västerås 5 84 Eskilstuna 03 Eskilstuna 11 Torshälla 80 Jönköping 05 Jönköping 83 Helsingborg 08 Helsingborg 83 Borås 04 Borås 80 Gävle 05 Gävle 6 81 Södertälje 09 Södertälje 81 Lund 05 Lund 81 Sundsvall 17 Sundsvall 80Karlstad 04 Karlstad 80 Umeå 12 Umeå 80 Luleå 12 Luleå 80 Växjö 11 Växjö 80 Östersund 09 Östersund 83 Karlskoga 01 Karlskoga 80 Karlskrona 09 Karlskrona 80 Kalmar 03 Kalmar 80 Kristianstad 11 Kristianstad 83 Skövde 03 Skövde 84 Örnsköldsvik 23 Örnsköldsvik 82 Skellefteå 19 Skellefteå 81 Lidköping 02 Lidköping 80 Vänersborg 04 Vänersborg

sou 1984:38

Bilaga 11 169

Omr. Kommun Tätort H-Tabell

7 80 Halmstad 04 Halmstad 81 Trollhättan 02 Trollhättan 81 Borlänge 01 Borlänge 85 Uddevalla 06 Uddevalla 80 Nyköping 06 Nyköping 80 Falun 06 Falun 82 Landskrona 06 Landskrona 83 Motala 08 Motala 81 Sandviken 08 Sandviken 84 Kiruna 03 Kiruna 83 Katrineholm 05 Katrineholm 87 Trelleborg 09 Trelleborg 83 Västervik 13 Västervik 81 Kristinehamn 03 Kristinehamn 83 Köping 02 Köping 8 Riket i övrigt - 350, 375 o. 400 9 Norrland + Koppar- - 275, 300 0. bergs län 325 10 Riket i övrigt - 275, 300 o. 325

Tabell 14 Indelning l prisbildningsområden. Industrienheter

Omr. Urvalskriterier

IH-Tabellnivå Län Kommun/er

1 300 AB Alla 275 AB Alla 250 AB Alla 2 250 Alla utom AB Alla 225 Alla Alla 200 Alla Alla utom Kalix, Haparanda l 180 M Malmö, Burlöv, Helsingborg, Lund 3 180 Alla utom M, BD Alla 160 BD, AC, Z, Y, Inga kommuner W, I 160 X Endast Gävle, Sandviken 160 S Endast Kristinehamn, Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kil och Grums 160 Ovr. län Alla

170 Bilaga 11

Omr. Urvalskriterier

IH-Tabellnivå Län Kommun/er

4 160 Z Endast Östersund 160 X Endast Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker och Hofors 160 W Endast Orsa, Rättvik, Leksand, Gagnef, Falun, Borlänge, Ludvika, Säter, Smedjebacken, Hedemora och Avesta 160 S Endast Säffle 160 I Gotland 140 o. 120 BD, AC, Z, Y, Inga kommuner X, W 0. I 140 o. 120 T Alla utom Ljusnarsberg och Hällefors 140 o. 120 S Endast Kristinehamn, Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kil och Grums 140 o. 120 P Alla utom Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud 140 0. 120 O Inga kommuner 140 o. 120 Övr. län Alla 5 200 BD Endast Haparanda och Kalix 180 BD Endast Kiruna och Gällivare 140 o. 120 BD, AC, Z, Y, Alla X, W o. I 140 o. 120 T Endast Ljusnarsberg och Hällefors S Alla utom Kristinehamn, Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kil och Grums P Endast Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud O Endast Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad

Bilaga 171

Tabell 15 Indelning i prisbildningsområden. Lantbruksenheter

Område1=AB+I+O

Vid tidigare indelningar har AB och O län aldrig ingått i samma område. Däremot har AB och I län både vid indelningen för omräkningsfaktor vid provvärderingen inför AFT 81 samt vid LBS indelningen för analys av prisstatistik hänförts till samma område. AB och O län har knutits samman främst beroende på att delvärdesfördel-v ningen är relativt lika samt med anledning av prisutvecklingen 1978-80.

Område2=C+T+U

Dessa län har nästan alltid vid tidigare indelningar ingått i samma område. Både delvärdesfördelningen samt prisutvecklingen 1978-80 överensstämmer väl.

Område 3 = D + E

Dessa län har ofta ingått i samma område. Delvärdesfördelningen är likartad. Beträffande värdeutvecklingen så bör den totalt sett vara relativt lika då den höga prisutvecklingen för D län beror på att ett antal egendomar, troligtvis bostadsdominerade, försålts till höga priser. Genom att antalet köp är så lågt har det slagit igenom i KIT-värdet.

Område 4 = F + G

Dessa län har alltid i samma område. ingått Både delvärdesfördelning samt prisutveckling överensstämmer mycket väl.

Område 5 = H + K

Dessa län har vid tidigare indelningar ofta hänförts till samma område. Både delvärdesfördelning och prisutveckling överensstämmer väl.

Område 6 = L + N

Dessa län har nästan alltid hänförts till samma område. Både delvärdesfördelning, genomsnittligt taxeringsvärde samt prisutveckling överensstämmer väl.

Område 7 = M

Malmöhus län avviker kraftigt från angränsande län både vad det gäller delvärdenas fördelning samt genomsnittligt taxeringsvärde. Detta talar, tillsammans med att antalet köp är tillräckligt stort, för att länet bör utgöra ett eget område.

Område 8 = P

Älvsborgs län avviker från angränsande län främst beträffande delvärdenas fördelning

samt prisutveckling 1978-80. Då antalet köp dessutom är tillräckligt stort bör länet utgöra ett eget område.

Område 9 = R

Skaraborgs län avviker beträffande delvärdenas fördelning samt genomsnittligt taxeringsvärde från angränsande län. Då antalet köp är tillräckligt stort bör länet utgöra ett eget område.

172 1 I

Bilaga

Område 10 = S

Värmlands län avviker från angränsande län främst vad det gäller prisutveckling 1978-80. Då antalet köp är tillräckligt stort bör länet utgöra ett eget område.

Område 11 = W + X

Dessa län har alltid hänförts till samma område vid tidigare indelningar. Både delvärdesfördelningen och prisutvecklingen är likartad.

Område 12 = Y + Z

Dessa län har ibland vid tidigare indelningar hänförts till samma område. Z län har dock oftast förts samman med AC och BD län medan Y län sammanförts med X län. Y och Z län bör dock ingå i samma område eftersom prisutvecklingen varit likartad och avvikit från prisutvecklingen i AC och BD.

Område 13 = AC + BD

Dessa län ingår vid tidigare indelningar nästan alltid i samma område. Ibland har dock kustområdena resp. inlandsområdena sammanförts. En sådan indelning är inte möjlig eftersom antalet köp i inlandet knappast överstiger 100 per år. För länen som helhet överensstämmer taxeringsutfallet och prisutvecklingen mycket väl.

Bilaga 11 173

Tabell 16 Antal köp av småhus i Stockholms län år 1981, deras genomsnittliga ovägda taxerlngsvärdenivå (ener omräkning med de generella omräkningsfaktorema för småhus) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområden

“Vid taxeringsvärdenivâer mellan 0,70 och 0,80 föreslås inte någon regional särbehandling. b Anges endast då den föreslås avvika från 1.

Tabell 17 Antal köp av småhus i Malmöhus län år 1981, deras genomsnittliga ovägda taxeringsvärdenivå (eller omräkning med de generella områkningsfaktorerna för småhus) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområdcn

4 Se tabell 16.

174 11

Bilaga

Tabell 18 Antal köp av småhus i Skaraborgs län år 1981, deras genomsnittliga ovägda (efter omräkning med de generella omräkningsfaktorerna för taxeringsvårdenivå småhus) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområden

a Se tabell 16.

Tabell 19 Antal köp av småhus i Gävleborgs [fin år 1981, deras genomsnittliga ovägda (efter omräkning med de generella omräkningsfaktorerna for taxeringsvärdenivå småhus) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområden

“ Se tabell 16.

11 175

Bilaga

Tabell 20 Antal köp av småhus i Jämtlands län år 1981, deras genomsnittliga ovägda taxeringsvärdenivå (etter omräkning med de generella omräkningsfaktorerna för småhus) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområden

Se tabell 16.

Tabell 21 Antal köp av hyreshus år 1981, deras genomsnittliga ovägda taxeringsvårdenivå (efter omräkning med de generella omräkningsfaktorerna för hyreshus) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområden

Se tabell 16.

Tabell 22 Antal köp av industrifastigheter år 1981, deras genomsnittliga ovâgda taxeringsvârdenivå (eller omräkning med de generella omräkningsfaktorerna för industrier) och regionala omräkningsfaktorer. Fördelning på prisbildningsområden

“ Se tabell 16. 7 Omräkningsfaktom ej tillförlitlig på grund av för få inköp.

176 11 sou 1984:38

Bilaga

Tabell 23. Antal köp av jordbruksfastigheter år 1981,“ deras genomsnittliga ovägda taxeringsvärdenivå (eller omräkning med de generella omräkningsfaktorerna som redovisats i tabell 5 och 6) och regionala områknlngstal. Fördelning på län och prisbildningsområden

Prisb. Län Antal köp Taxerings- Regional omr. enl. värdenivåb omréikningsfaktor” LMV

801101-811031. b Se tabell 16. C Omräkningsfaktorn ej tillförlitlig på grund av för få köp.

sou 1984:38 11 177

Bilaga

Tabell 24 Antal köp av jordbruksfastigheter år 1981,“ deras genomsnittliga ovägda

taxeringsvärdenivå (efter omräkning med de generella omräkningsfaktorerna som svarar mot de korrelationskoemcienter som redovisats l tabell 7) och regionala

omräkningstal. Fördelning på län och prisbildningsområden

Prisb. Län Antal köp Taxerings- Regional omr. enl. värdenivåb omräkningsfaktorb LMV

801101-811031. b Se tabell 16. C Taxeringsvärdenivå, efter korrektion därför att de generella omräkningsfaktorerna medfört en genomsnittlig taxeringvärdenivå för riket som är 0,78 i stället för 0,75. 4 Omräkningsfaktorn ej tillförlitlig på grund av för få köp.

u. ,... k _ ...J A.. .u

.u;...a_...4;

A.’

44.‘ ..-_,.«.. .;-.

12 beräknat behov

Bilaga

PM

angående

lokala

och gemensamma

av

fastighetstaxeringsnämnder

Småhusenheter

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter* nämnder l000-tal

Stockholms län: 23 Danderyd Danderyd 6,5 Vaxholm 2 Österåker } Handen Haninge 16,9

15’8 Huddinge }

Jakobsberg Järfälla 8,4 1

Sollentuna v

1 Vallentuna 5,8 }

Uppsala län: 5

Enköping Enköping 8,9 1 Håbo 4,8 }

1 Uppgifterna om antal taxeringsenheter avser APT 81.

180 Bilaga 12 sou 1984:38

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter nämnder 1 OOO-tal

Tierp g Tierp 7,7 1 {slvkarleby 3,4 } Osthammar 10,4 Uppsala Uppsala 25,3 2

Södermanlands län: Eskilstuna Eskilstuna 17,4 Katrineholm Flen 6,3 Katrineholm 7,5 2 Vingåker 3,5 Nyköping Nyköping 19,2 2 Oxelösund 3,0 } Strängnäs Strängnäs 8,8 1

Östergötlands län: Linköping Linköping 19,6 Kinda 4,0 Ydre 2,1

Åtvidaberg 3,8

Mjölby Boxholm 2,4 Mjölby 5,6 1 Odeshög 2,2 Motala Motala 10,9 1

1 Tranås 4,0 } Vetlanda Sävsjö 3,3 1 Vetlanda 8,1 } Värnamo Gnosjö 2,5 Vaggeryd 3,8 1 Värnamo 7,5

Kronobergs län: 5 Ljungby Ljungby 8,4 1 I§_/Iarkaryd 3,9

Almhult 5,0 i

Bilaga 181

Län Kommun Antal Fögderi taxeringsenheter 1 000-tal

Växjö Alvesta 5,6

Kalmar län: Borgholm Borgholm 9,4

Oskarshamn Högsby 3,2 Mönsterås 4,9 Oskarshamn 7,8 Vimmerby Hultsfred 6,0 Vimmerby 5,0 } Västervik Västervik 13,5 Gotlands län: Visby Gotland 18,9

Blekinge län: Karlshamn Karlshamn 9,4 Olofström 4,3 Sölvesborg 7,4 } Karlskrona Karlskrona 17,1 Ronneby Ronneby 10,3

Kristianstads län: Hässleholm Hässleholm 16,0 Osby 4,5 } Klippan Klippan 5,2 Perstorp 1,8 }

Åstorp 3,4

Örkeljunga 4,3 F

Kristianstad Bromölla 3,8 Ostra Göinge 5,1 } Kristianstad 22,1 Simrishamn Simrishamn 9,0

182 Bilaga

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter nämnder 1000-tal

\Malmöhus län: 13 Eslöv Eslöv 6,0 l Hörby 5,1 1 Höör 5,9 }

Helsingborg Bjuv 3,7 1 Höganäs 8,6 } Helsingborg 15 ,0 1

Landskrona Landskrona 6,2 1 Svalöv 3,8 } Lund Kävlinge 6,2

i

1 Staffanstorp 4,4 Lund 12,0 1

Malmö Burlöv 2,2 Lomma 4,8 2 Malmö 20,3 Trelleborg Svedala 4,0 1 Trelleborg 9,4 } 10,6 1 Vellinge Ystad Sjöbo 6,8

Göteborgs och Bohuslän: 13

Göteborg Göteborg 45,8 5,8 4 Ijartille Ockerö 4,1 9,6 1 Kungälv Kungälv Stenungsund 6,1 1 Tjörn 8,4 }

Munkedal 7,6 l Lysekil Munkedal 4,2 1 Sotenäs 6,2 }

i

1 Tanum 8,3

Bilaga 12 183 .›

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter nämnder 1000-tal

1 Lerum 10,0 }

1 Svenljunga 3,8 }

Trollhättan Lilla Edet 4,3 1 Trollhättan 8,7 } Ulricehamn Ulricehamn 6,8 1 Tranemo 3,8 } Vänersborg Färgelanda 2,5 Mellerud 4,5 1 Vänersborg 8,1 Åmål Bengtsfors 4,5 Dals-Ed 2,0 1 Åmål 4,2

Skaraborgs län: 8 Falköping Falköping 7,0 1 Lidköping Grästorp 1,4 Götene 4,3 1 Lidköping 8,4 Mariestad Gullspång 2,6

59 Vara }

Skövde Karlsborg 3.2 1 Tibro 3,4 }

Skövde 9,1 1

Tidaholm Habo 2,9 1 Hjo 2,8 }

Mullsjö 2,5 1 Tidaholm 3,5 }

Värmlands län: 9

Arvika Arvika 8,8 1 Eda 3,5 }

184 Bilaga 12

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter nämnder 1000-tal

Filipstad Filipstad 5,2 1 Storfors 2,9 }

Hagfors Hagfors 7,1 1 Munkfors 1,7 } Karlstad Forshaga 4,3 Grums 3,5 Hammarö 4,1 3 Karlstad 15,7

1 Torsby 6,6 } Säffle Säffle 5,9 1

Årjäng 3,8 }

Örebro län: 7 Hallsberg Askersund 5,5 Hallsberg 5,1 2 Kumla 4,3 Laxå 2,4 Karlskoga Degerfors 3,7 1 Karlskoga 7,4 } Lindesberg Hällefors 3,6 Lindesberg 8,3 2 Ljusnarsberg 2,9

1 Hedemora 5,5 }

12 185

Bilaga

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter nämnder 1000-tal

Borlänge Borlänge 11,4 1

1 Rättvik 5,3 }

Ludvika Ludvika 8,9 1

1 Ockelbo 2,8 }

12 sou 1984:38

186 Bilaga

Län Kommun Antal Antal Fögderi taxerings- taxeringsenheter nämnder 1 OOO-tal

Västerbottens län: 8

Lycksele Lycksele 4,4 Sorsele 1,9 1 Storuman 5,6 Skellefteå Malå 3 7 ’ } 2 Norsjö Skellefteå 22,2 Umeå Bjurholm 3 5 ’ Vindeln 1 Vännäs 2,7 Nordmaling 3,6 1

1 Arvidsjaur 3,6 }

Boden Boden 8,4 1 Jokkmokk 3,1 }

Gällivare Gällivare 7,1 l

Haparanda Haparanda 3,2 4,5 1 lzajala Overtorneå 2,3

Kalix 7,8

lfalix 1

2 Alvsbyn 3,6 } Summa 198

—

Bilaga 12 187

Lantbruksenheter

Län Antal taxerings- Antal taxeringsenheter nämnder 1 OOO-tal

U7 5,9 6,9 5,4 10,4 14,6 14,1 12,4 6,3 6,2

gåN><2CHV°7UWOZZVW“:OUFUUÖ> Ixlt\)I~t~Jn—AL.Jr—-:-tx)l\>l\>h—»aoaI~)HH>dH»r—-r-r-bard

16,3 14,4 11,8 9,9 22,9 18,2 24,1 10,0 5,6 32,9 13,9 19,0 17,0 23,6 17,1 Summa b)A

188 12 v 1 sou 1984:38

Bilaga

Hyres- och industrienheter

sou 1984:38 189

13 Bilaga Bedömning av lantmäteriverkets

resursbehov vid rullande

fastighetstaxering

PM upprättad 1984-01-10 inom lantmäteriverket, värderingscnheten, av byråchefen Thomas Hammar och lantmätarcn Lennart Sjögren

1 Allmänt

Fastighetstaxeringskommittén har begärt en uppskattning av lantmäteriverkets resursbehov för D förberedelsearbete inför AFI‘ 87. Därvid förutsätts oförändrad ambitionsnivâ i förhållande till AFT 81. EJ förberedelsearbete för en

rullande taxering med avstämning av hyreshus-

och industrienheter 1987, småhusenheter 1989 och lantbruksenheter 1991. Samma ambitionsnivå som vid AFI‘ 81, dock skall lantmäteriet registrera tillämpliga tabeller för varje fastighet EI framtagande av förslag till indextal 1987, 1989, 1991 och 1993 EI förberedelsearbete för en rullande taxering med avstämning av småhusenheter 1987, lantbruksenheter 1989 samt hyreshus- och industrienheter 1991 E1 rapportering och klassificering

2 Resursbehov

2.1 Allmänt

Lantmäteriets uppskattning av resursbehov framgår av tabell.

2.2 AFT 87

Resursbehovet 1984-87 uppgår till ca 73 miljoner kr inkl 1,2 miljoner kr för âjourhållning av riktvärdekartoma 1984-87.

2.3 Avstämningsförfarandet (H + I 1987, S 1989 och L

1991)

Hyreshus- och industrienheter avstäms 1987, småhusenheter 1989 och lantbruksenheter 1991. Lantmäteriets resursbehov uppskattas till ca 54,2 kr., varav ca 3,5 miljoner miljoner kr. för inknappning av tillämpliga

190 13

Bilaga

värdetabeller samt drygt 0,5 miljoner kr. årligen för ansvar, kontroll och fortlöpande översyn av prisstatistikinsamling m. m.

2.4 Omräkningsförfarandet

Lantmäteriet skall indela landet i olika prisbildningsområden (eller prisin-

dexområden). Denna indelning förutsätts i huvudsakliga delar bestå under Vissa smärre kan dock komma att hela omloppsperioden. justeringar aktualiseras. Lantmäteriets resursbehov uppskattas till ca 4 miljoner kr.

2.5 Avstämningsförfarandet (S 1987, L 1989 och H + I 1991)

Lantmäteriets resursbehov vara ca 10-15 miljoner kr. större än uppskattas resursbehovet enligt kap. 2.3.

2.6 Rapportering och klassificering

Lantmäteriets resursbehov för till 2

rapporteringsförfarandet uppskattas

kr årligen och för klassificeringen ca 4 miljoner kr. miljoner

2.7 Övrigt

Lantmäteriets initialkostnader till 1 miljon kr. Kostnaderna för uppskattas ledning och administration uppskattas till ca 400 000 kr årligen.

Tabell Resursbehov - Berâkningssammanstâllning 1984-01-10 - AFT 87 År Ledn., Ini- Rappor- Klassi- Omräkning Avstémning“ Ajourh. adm tial- tering fice- riktv.- inkl. âjour- FV kostn. karta hålln. ring

dator- pers.- dator,kart- kostn kostn pers.- pers.- pers.- pers.kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. + mkr mkr mkr mkr mkr mkr mkr mkr mkr prisstatkostn.mkr

1987 0,4 1988 0,4 2 2 0,9 0,1 0,9 0,3 2 - - 2,6 0,3 1989 0,4 1990 0,4 2 0,9 0,1 0,6 0,3 1991 2 - - 0,6 0,3 0,4

Totalt 1 16 4 3,6 0,4 32,2 22 2,4 73,2 3,2

“ 1987, småhusenheter 1989 och lantbruksenheter 1991 Hyreshus- och industrienheter b Initialkostnad för rapporterings-, omräkningsförfarandet m. m. C mellan de två åren Mycket osäker kostnadsfördelning i Varav ca 3 milj. kr. uppskattad kostnad för inknappning av tabeller 9Varav ca 500 000 kr. uppskattad kostnad för inknappning av tabeller

f Varav drygt 4 milj. kr. för tillsyn, utveckling m. m. när det gäller prisstatistikinsarnling.

sou 1984238 . 191

14 från domstolsverket

Bilaga Uppgifter

om antal besvär i

fastighetstaxeringsmål

Uppgifterna om besvärsfrekvensen har sammanställts av kammarrättsassesorn Bo Svensby vid domstolsverkets organisationsenhet. Därvid har särskilt antecknats att målen till AFT 81 och särskild fastighetstaxering inte har kunnat särskiljas. Genom att ta med antal mål inkomna 1980 kan dock, sägs det, en bedömning göras om belastningen på domstolarna vid en allmän respektive en särskild fastighetstaxering.

Fastighetstaxeringsmål l de allmänna förvaltningsdomstolarna 1980-1983

1980 1981 1982 1983 Länsrätterna

av oavgjorda mål Kammarrâttema

av oavgjorda mål Regeringsrätten

av oavgjorda mål

sou 1984:38 193

15 kostnader

Bilaga Beräkning

av för

ett för

ADB-system omräkning

och för utskrift av

underrättelser

PM 1983-08-10 inom riksskatteverket upprättad av avdelningsdirektören Matti Seo och avdelningsdirektören Bernt Ljung vid verkets systemdriftssektion, fastighetsgruppen

Avgränsningar

Det förutsätts att statistiska centralbyrån (SCB) svarar för uträkning av indextal. Från SCB erhålls ett ADB-register som innehåller indextal för kategori och geografiskt område (kommun, eventuellt församling eller valdistrikt). Vidare förutsätts att årets omtaxeringar finns lagrade på ADB-medium liksom taxeringar på grund av generell kategorivis avstämning. Oförändrade antas finnas taxeringar i separat ADB-register. Dessa register framställs lämpligen i ett eget ADB-system utformat på samma sätt som dagens ADB-system för särskild fastighetstaxering. Fastighetslängdema antas också framställas där. Kostnaderna för detta delsystem beräknas inte här, men kan sägas ungefär motsvara utvecklingskostnad och årlig driftkostnad för nuvarande system för särskild fastighetstaxering. Därtill skall läggas kostnader för erhållande av nya värden på grund av generell avstämning, vilket inte förekommer i dagens system. Slutligen skall, för undvikande av dubbelräkning, avdrag ske för de kostnader, som motsvarar utskrift av underrättelse i dagens system. . › Den del som kostnadsberäknas här kan därmed beskrivas med följande flödesplan:

194 15

Bilaga

fiegerjngen’

(LMV)

Underlag från Underlag från årets avstämning omtaxering

Konverteringar Feltester. rättelser

Omtaxerade Oföränd rade och avstämda fastigheter fastigheter

omräkning av alla fastigheter

Register för utskrift av underrättelser och längder. Register för kommande år

2 Definition av kostnadsslag

Systemutveckling Personmånader x genomsnittslön för systemering, programmering, test och dokumentation av ADBsystemet. Hit hänförs även kostnader för konstruktion av blanketten. Genomsnittslön 12 700 kr/mån inklusive sociala avgifter (F17). Maskintimmar x genomsnittlig timkostnad för drift av Datorbearbetningar dataanläggningen. För bearbetningar som kräver större delen av maskinens kapacitet har beräknats 700 kr

som timkostnad. Övriga bearbetningar, t. ex. print-

ningar har beräknats kosta 150 kr./tim., dvs. f. n. ca 20 % av maskinens kapacitet i anspråk. Blanketter Tryckkostnader för upplagan samt tryckkostnader för kuvert för blanketter som skall sändas ut per post.

15 195

Bilaga

Distribution Arbetsdagar x för genomsnittlig daglön skärning, falsning och kuvertering. Genomsnittlig daglön har beräknats till 260 kr. inklusive sociala avgifter (T5). Porto Rabatterad vid massförsändelser. portokostnad

3 Kostnader, i tusental kronor

Systemutveckling (totalkostnaden fördelad på 5 år) Utveckling av nya system 1 1/2 årsarbetskraft Modifiering av befintliga system 1 årsarbetskraft 30 personmånader å 12 700 kr. fördelat på 5 år 76

Datorbearbetningar Resurskrävande bearbetningar 100 timmar â 700 kr 70 Utskrifter 335 timmar â 150 kr 50 120

Blanketter (3 miljoner separata försändelser) Tryckkostnader för blanketter 150 000 kr Tryckkostnader för kuvert 200 000 kr 350 Distribution Separering och skärning av blanketter 125 dagar ä 260 kr 32 Falsning och kuvertering 125 dagar â 260 kr 32 Porto 3 miljoner försändelser enligt rabatterad kostnad 460

Total årlig kostnad 1 070

. 197

16 kostnader för

Bilaga

av

Beräkning

medverkan

lantbruksstyrelsens

i en eventuell rullande

fastighetstaxering

PM upprättad 1983-12-06 inom lantbruksstyrelsen av civiljägmästaren Ulf Larsson

Avstämning Vid en rullande fastighetstaxering skall avstämning göras vart åttonde år. Vid dessa tillfällen skall en genomgång av alla fastigheter göras och värderingsrutinerna ändras i mån av behov. Avstämningen kan närmast anses motsvara allmän fastighetstaxering. Det övergripande ansvaret för värdenivån skall LMV ha i stället för som hittills RSV. För jord- och skogsbruksdelen skall lantbruksstyrelsn (LBS) respektive Skogsstyrelsen ansvara och förse LMV med erforderligt underlag. För jordbruksdelen kan LBS rutiner och normer läggas till grund. (För åkervärdering har framförts önskemål om att nuvarande relativa godhetsklasser ersätts av ett mera absolut system liknande boniterna i skogsbruket. Tänkbart är att produktionsförmågan kan i dt korn/ uttryckas hektar). Arbetet med förberedelser för .ávstämningen kan tänkas ske inom en arbetsgrupp med representanter för olika organ och myndigheter. Underlagsmaterial tas fram på lantbruksnämnderna. Sekreterare i arbetsgruppen tillhandahålls av LBS.

Beräknade kostnader:

Lantbruksstyrelsen: 1 000 tim ä 250 kr 250 000 kr 500 tim ä 205 kr 100 000 kr

Lantbruksstyrelsen: 50 tim per nämnd ä 205 kr 250 000 kr Summa 600 000 kr

Rapportering och indexomräkning

Under perioden mellan avstämningarna avses en fortlöpande kontroll och âjourhållning av fastighetsbeskrivningarna ske. Lantbruksverkets medverkan består i en rapportering till LSM av värdegrundande faktorer på

198 16

Bilaga

som lantbruksnämnderna säljer, på fastigheter som värderas i fastigheter samband med prisprövning samt på fastigheter som besiktigas närmare i samband med stödgivning. Vidare skall vartannat år en omräkning av taxeringsvärdena ske med indextal antingen för hela fastigheter eller för de olika delvärden som ingår i taxeringsvärdet. (Delvärdeskoefficienter). Sådana indextal skall föreslås av LMV i samråd med LBS och skogsstyrelsen. Rapporteringen kan beräknas få följande omfattning per år 2 000 försäljningar, 1 000 värderingar vid prisprövning, 500 besiktningar i samband med stödgivning.

Merarbetet vid varje rapportering kan beräknas kosta ca 100 kronor (0,5 tim å 205 kr). Totalkostnaden blir 350 000 kronor. Arbetet med indextal kan beräknas kräva cirka 100 tim ä 250 kr samt datorkostnader 5 0()0 kr, totalt 30 000 kronor. För detta arbete och för rapporteringen krävs att prisstatistiken är tillförlitlig och lätt åtkomlig. Lantbruksnämnden behöver för detta ändamål

ha tillgång till nya fastighetslängder varje år. (En omgång per nämnd).

Kostnader ca 400 000 kr/år enligt länsstyrelsernas taxa. Framtagning av statistikunderlag, ca 8 000 förvärv per år beräknas kosta 25 kr/styck eller 200 000 kr/år.

Sammanfattning

Avstämning vart åttonde år: 600 000 kr. indexräkning och framtagning av statistikunderlag: 980 000 Rapportering, kr/år. Ovanstående är mycket osäkra och måste betraktas som kalkyler preliminära uppskattningar.

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

. Socialaaspekterpå regionalplanering.I. . värdepappersmarknaden.Fi. . Domstolaroch eko-brott.Ju. . Långtidsutredningen.LU 84. Huvudrapport.Fi.

zoanstgagnauwa

Sektorstudier.LU84. Bilagedel1. Fi. Särskildastudier. LU84. Bilagedel2. Fi. . Långtidsutredningen.LU 84. Bilagedel3. Fi. . Näringstillstånd.Ju. . Förslagtill lag om kooperativaföreningar. I. . Kompletterandemotståndsformer.Fö. . Rösträttoch medborgarskap.Ju. . Rösträttoch medborgarskap.Bilaga.Ju. . Samordnadnarkotikapolitik.S. . RF10:5.Ju. . Ekonomiskbrottsligheti Sverige.Bakgrund,övervägande, åtgärder.Ju. . Förvärvi god tro. Ju. . Sverigesinternationellatransporter.K. . Arbetsmerknadsstridenl. A. . Arbetsmarknadsstridenll. A. . Datoreroch arbetslivetsförändring.A. . Förenkladsjälvdeklaretion.Fi. . Panträtt.Ju. . Folkbiblioteki Sverige.U. . Enbättre informationom kemiskaprodukter.Jo. . Ny konsumentköplag.Ju. . Ny Banklagstiftning.Del 1. Bankrörelselag.Fi. . Ny Banklagstiftnlng.Del2. Bankaktiebolagslag.Fi. . Ny Banklngstihning.Del3. Sparbankslag.Fi. . Ny Banklagstiftning.Del.4. Föreningsbankslag.Fi. . LÄSMERA!u. . Arbetsmarknadspolitikunderomprövning.A. . Nye alternativtill frihetsstraff.Ju. . Handlamed tjänster.Ud. . Bostadskommittensdelbetänkande.Sammanfattning.Bo. . Bostadskommittánsdelbetänkande.Del 1. Bo. . Bostadskommitténsdelbetänkande.Del 2. Bo. . Rullandefastighetstaxeringm m Dal 1.Fi. . Rullandefastighetstaxeringm m Del2. Fi.

Statens offentliga utredningar 1984

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och Konfliluuu *ningen 1.Arbetsmarknadsstriden l. [18]2. Arbetseko-brott. [3] 2. Näringstillstand. [8] 3. Ekonomisk brottslighet i marknadsstriden ll. [19] Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. [15] Datorer och arbetslivets förändring. [20] 1983 års rösträttskommitté. 1.Rösträtt och medborgarskap. [11] Aut amarku ‘ , ik under omprövning. [31] 2. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. [12] RF10:5. [14] Förvärv i god tro. [16] Pantrâtt. [22] Bostadsdepartementet Ny konsumentkör ,. [25] Bostedskommtttén. 1.Bostadskommittens delbetänkande. Sam- Nya/alternativ till frihatsstraff. [32] manfattnin.. [34] 2. Bostedskommitténs delbetänkande. Del 1. [35]3. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. [36]

Utrikesdepartementet Handla med tjänster. [33] Industridepartementet Sociala __kter på regional planering. [1] Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9]

Försvarsdepartementet Kompletterande u otståndslormer. [10]

Socialdepartementet Samordnad nerkotikapolitik. [13]

Kommunikationsdepartementet Sveriges internationella transporter. [17]

Finansdepartementet värdepappersmarknaden. [2] Langtidsutredningen. 1.Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. [4] 2. Sektorstudier. LU 84. Bilegedel 1. [5] 3. Särskilda studier. LU 34. Bilagedel 2. [6] 4.Långtidsutredningen. LU 64. Biiagedel 3. [7] Förenklad självdeklaration. [21] Banklagsutredningen. 1.Ny banklagstiftning. Del 1.Bankrörelselag. [26] 2. Ny banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslagen. [27]. 3. Ny banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. [28] 4. Ny banklagstiftning. Del 4. Föreningsbenkslag. [29] Fastighetstaxeringskommittén. 1. Rullande fastighetstaxering m m Del 1. [37]2. Rullande fastighetstaxering m m Del 2. [38]

Utbildningsdepartementet Folkbibliotek i Sverige. [23] LAS MERA! [30]

Jordbruksdepartementet En bättre information om kemiskp. - Ikter. [24]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna; nummer i den kronologiska förteckningen.

Liber ISBN 91-38-08138-5 Allmänna ISSN O375-250X Förlaget