Skog för framtid

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

-

Statens offentliga utredningar @ l% 1978:7

få Jordbruksdepartementet

för framtid

Skog

Alternativa

skogsproduktionsprogram

Bilaga till års

1273 skogsutrednings

betänkande Stockholm 1978

Omslag Carl Axel Virin Jemström OfTsettryck AB

ISBN 91-38-03920-6 ISSN 0375-250X GOTAB, Stockholm 1978

Förord

Institutionen för skogstaxering vid Skogshögskolan har på skogsutredningens uppdrag utvecklat en beräkningsmodell för långsiktiga avverk-

ningsberäkningar samt har genomfört vissa av utredningen anvisade be-

räkningsalternativ. Undertecknad har såsom institutionsföreståndare samt ledamot av utredningen haft huvudansvaret för detta arbete. Karl Georg Bergstrand (numera forskningsstiftelsen Skogsarbeten) har svarat för modellkonstruktion och programmering. Staffan Sundlöf (numera SDC), Sven Erik Gustavsson (numera Domänverket) och Sven westerling (numera Skogsstyrelsen) har biträtt vid modellutveckling, och programmering testning. Sven westerling har svarat för de slutliga datorkörningarna.

Skogsutredningens referensgrupp (förtecknad i betänkandet samt inklusive dess ordförande Carl-Gustaf Sundberg och Ragnar Hjorth) har nära följt arbetet med att utveckla beräkningsmodellen samt har medverkat vid utformning av beräkningsalternativen.

Undertecknad svarar för huvuddelen av texten i denna bilaga. Sven westerling har skrivit kapitel l.7 och kapitel 8. Olle Jacobson har skrivit kapitel 3 och kapitel l0.

Det kunskapsunderlag som har organiserats för detta arbete har dokumenterats genom arton underbilagor med namngivna författare. Av institutionstillhörigheten när det gäller författare till olika bilagor framgår att utöver Skogshögskolan och Skogsstyrelsen har även Institutet för Möller Skogsförbättring (Göran och Jan Remröd) samt Forsk-

ningsstiftelsen Skogsarbeten (Lennart Rådström och så förstås Karl

Georg Bergstrand) medverkat.

Framställningen av ett tryckfärdigt offsettmanus har i huvudsak ombesörjts av Kerstin Jordansson. Därutöver har Pettersson och Margaretha Viveka Pehrsson skrivit, Gun Carlsson och Charlotte Isakson har ritat. I slutskedet har därutöver både personal vid och vid Skogshögskolan Skogsstyrelsen medverkat med kontroller och korrekturläsning.

Stockholm och Jönköping, l December l977

;za-ämm

Nils Erik Nilsson

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM Sic Förord

Innehåiisförtecknina

Beräkningsmodeiien Beräkningsnodeiiens utveckiing och tidigare tiiiämpningar h) Beräkningsmodeiiens uppbyggnad och viktigaste

Metod för simuiering av den unga skogens utveckiing 20 Metod för simuiering av avverkningsprogram 23 Bestämning av avverkningens storiek samt fördelning på siutavverkning och gaiiring 23 Definition av vissa besiutsvariabier 24 Metod för fördeining av ett givet avverk-

4_:_._4_a._: \I\1\JG|O\C\

2 Innehållsförteckning

Sid Framskrivning av skogsti11ståndet under perioden 1971-1980 (de1vis prognos) 64 Bruttoavverkning under perioden 1971-1980 med förde1ning på beräkningsområden, s1utavverk-

Precisering av sk0gsskötse1pr0gram samt krav pä virkesförrådets stor1ek vid beräkningsperiodens s1ut 80 Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11stândets förändring under beräkningsperioden 92

Beräkningsa1ternativ 2 113 Diskussion av de a11männa förutsättningarna för a1ternativ 2 113 Precisering av skogsskötse1programmet 113 Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11ståndets förändring under beräkningsperioden 130 Diskussion av 01ika âtgärders ande1 i den t0ta1a

Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11ståndets förändring under beräkningsperioden 161 Käns1ighetsana1yser 177

Innehållsförteckning

Sid 8.1 A11männa synpunkter 177 8.2 Redovisningsmetcd 177 8.3 Resu1tat 178 8.4 S1ut0rd 180

9 Produktionsökning genom dikning av myr 185 9.1 Beräkningsunder1ag 185 9.2 Beräkningsresu1tat 186

10 Beräkning av sysse1sättningen samt av kostnader för skogsvård 191 10.1 Beräkning av sysse1sättningen år 1975 och 1985 191 10.2 Kostnaderna för skogsvård 195

Resu1tatstabe11er och figurer

A1ternativ 1 Tabe11 A1 Bruttoavverkninç en1 a1ternativ 1 förde1ad på s1utavverkning cch ga11ring samt på barrskog och 1övskog under perioden 1-10 B1 Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog 101 C1 i period Bruttoavverkning 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på träds1ag och dimensionsk1asser 102 D1 Sk0gsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 104 E1 Genomsnitt1igt virkesförräd hektar inom per â1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 106

D52:

A1 Bruttoavverkningens förde1ning på s1utavverkning och ga11ring samt på barrvirke och 1övvirke 108 B1 Virkesförrådet av barrskog pr0centue11t förde1at på ta11 och grar 109

Innehållsförteckning

Sid C1 Ande1 av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd 110 D1 Mede1â1der för s1utavverknings- och ga11ringsskog 111 E1 Produktionskvotens utveck1ing 112

A1ternativ 2 Tabe11 A2 Bruttoavverkning en1 a1ternativ 2 förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på barrskog och 1övskog under perioden 1-10 139 B2 Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog 140 C2 Bruttoavverkning i period 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på träds1ag och dimensionsk1asser 141 D2 Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 143 E2 Genomsnitt1igt virkesförråd per hektar inom å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 145

Figur A2 Bruttoavverkningens förde1ning på s1utavverkning och ga11ring samt på barrvirke och 1övvirke 147 B2 Virkesförrådet av barrskog procentue11t förde1at på ta11 och gran 148 C2 Ande1 av virkesförrâdet som är över 25 cm i brösthöjd 149 D2 Mede1å1der för s1utavverknings- och ga11ringsskog 150 E2 Produktionskvotens utveck1ing 151

A1ternativ 3 Tabe11 A3 Eruttoavverkning en1 a1ternativ 3 fördaad på s1utavverkning och ga11ring samt på barrskog och 1övskog under perioden 1-10 164 B3 Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog 165

Innehållsförteckning

Sid C3 i period Bruttoavverkning 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på träds1ag och dimensionsk1asser 166 03 Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 168 E3 Gen0msnitt1igt virkesförråd per hektar inom å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 170

E192:

A3 Bruttoavverkningens förde1ning på s1utavverkning och ga11ring samt på barrvirke och 1övvirke 172 33 Virkesförrådet av barrskog förde1at procentue11t på ta11 och gran 173 C3 Ande1 av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd 174 D3 Mede1å1der för s1utavverknings- och ga11ringsskog 175 E3 Produktionskvotens 176 utveck1ing

Tabe11er i texten

Några basdata för beräkningsområdena 50 Jämföre1se me11an ny FAS 1 och beräkning i rapport 21/75 (Riksskogstaxeringen 1968-72) 54 Ti11växt, normproduktion och ti11växtkv0t inom 1änsde1ar och områden 56 Ti11växt, normproduktion och ti11växtkvot inom ägare och 1andsde1ar 57 Under1ag för normförrâdsberäkningar 61 Redovisning av normförråd, re1ativ skogs-

bruttoavverkning perioden 1971-1980 på beräkningsområden samt på s1utavverkning och ga11ring 71

6 Innehållsförteckning

s1d 11 Inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i beräkningsa1ternativ 1 82 12 I beräkningarna ti11ämpade växttider 88 13 I beräkningarna ti11ämpade ka1markstider (a1t 1 och 2) 89 14 Inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i beräkningsa1ternativ 2 114 15 effekten Samman1agda av ti11växtändringsfakt0rer 119 16 Sumpskogens area1 och beskaffenhet 124 17 Konstruktion av syntetiska contortabestånd 129 1? Inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i a1ternativ 3 157 19 Avverkade v01ymer och skogsvårdsåtgärder i he1a riket 193 20 i skogsbruket Sysse1sättning med förde1ning på områden 194 21 Sysse1sättning i skogsbruket med förde1ning på åtgärder 195 22 Vissa skogsvårdskostnader år 1985 197 23 T0ta1a skogsvårdskostnader åren 1975 och 1985 198

Figurer 1 Schematisk framstä11ning av beräkningsm0de11ens huvude1ement 13 Exempe1 på FAS 3-sammandrag 42 3 Exempe1 på FAS 4-deta1jred0visning 44 4 Inde1ning i redovisningsområden och beräkningsområden 49 5 Förde1ning av bruttoavverkningen på beräkningsområden en1igt det tidigare a1ternativet 84:1 och en1igt de nya beräkningarna 72 6 Ande1en 1övsk0g i inp1anteringsk1asserna p10ttad mot b0n1t6t/veqetationstvg (a1t 1) 85 7 Gen0msnitt1ig år1ig bruttoavverkning av 1övskog. 1. En1igt beräkningsm0de11en 1971-1980. 2. En1igt stubbinventeringen 1971-1976 154 8 Utveck1ingen av anta1et huvudp1ant0r, anta1et 1övp1ant0r samt planteringsförbandet inom Hk1 B1 160

Innehållsförteckning 7

Sid Förrâdsutveckling vid ändrad värttid och kalmarkstid. l8l Förrådsutveckling vid ändrad historisk gallring, urvalseffekt och gallringseffekt 182 Förrådsutveckling vid ökad naturlig avgång l83

Volym- och tillväxtberäkning för enskilda träd samt

simulering av provträdsdata (Olle Jacobson, K G

Bergstrand) 199 Beskrivning av skogstillståndet genom utskrift av

FAS l. Definition av variabler och termer (Sven

westerling) 215 Tillväxtberäkning (K G Bergstrand) 229 Produktionsmall för tidsfordelning av framtida slutavverkningar och gallringar, för medelförrådsberäk-

ningar m m (Nils-Erik Nilsson) 239

Beskrivning av styrparametrar, kommentarer samt

faktiska styrparametervärden (Sven Nesterling) 255

Beräkning av den naturliga avgången i avverkningsberäkningarna för l973 års skogsutrednings slutbetänkande (Göte Bengtsson) 269

Gallringens urvalseffekt (Sven westerling) 277

Inplanteringsskogens beskaffenhet (Christer wiking) 287

Ungskogsinventeringen l976 (Christer wikinq) 325 PM beträffande gödslingseffektens beräknande i avverkningsberäkningar (Göran Möller) 341 Ökad skogsproduktion genom dikning och gödsling av sumpskog och myr (Hilmar Holmen) 353 En produktionsmodell för contortatall i norra och mellersta Sverige (Jan Remröd) 393 l3 Produktionsprognoser för plantagefrö av tall och för nordflyttade granprovenienser samt behov och tillgång på tall- och granfrö i Sverige år l980- 2000 (Jan Remröd) 437

l4 Skogsvårdsenkät år l975 (Carl-Gustaf 453

Sundberg) l5 Avverkning av brännved och övrigt husbehovsvirke

under kalenderåren l973 och l975 (Lars Lindberg) 483

8 Innehållsförteckning

Sid

16 Under1ag för arbetskraftsberäkning (Lennart Råd-

ström/Hans Liedh01m) 489 17 Omräkningstal ti11ämpningsbara i skogsbruket

(Zachris Tamminen) 499

18 Under1ag för beräkning av skogsvårdskostnader

(Lennart Rådström) 531

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM

l BERÄKNINGSMODELLEN

l.l Beräkningsmodellens utveckling och tidigare tillämpningar

Avverkningsberäkningar grundade på riksskogstaxeringen har utförts vid en mångfald tillfällen sedan den första beräkningen publicerades år l932. Den första utfördes långsiktsberäkningen av Tor Jonson och Arvid Modin år l938. Denna beräkning är intressant eftersom den grundas att det på antagandet successivt bör vara möjligt att föra över det genomsnittliga skogstillståndet till att svara mot den i slutenhetshänseende bättre hälften av = skogen (slutenhet täthet). Enligt Jonson-Modin skulle det sålunda Vara att möjligt öka avverkningen från dåvarande cirka 40 miljoner skogskubikmeter till cirka 70 miljoner skogskubikmeter omkring år l970. Idêen att använda bättre hälften såsom en referensram har sedermera utvecklats så att man från riksskogstaxeringen har publicerat s k produktionsöversikter. Dessa belyser virkesförråd och tillväxt i den bättre hälften inom olika områden, beståndstyper, bonitetsklasser och åldersklasser. I rapporten “Mål och metoder för m m

ny riksskogstaxering (Institutionen för

skogstaxering, rapport l6:l973) finns en utförlig litteraturförteckning, som ger möjlighet att överblicka och studera tidigare beräkningar inom detta område.

I Virkesbalansutredningen (VBU; SOU 1968:9, bilaga A) finns avverkningsberäkningar som har kompletterats med vissa långsiktsanalyser, avsedda att belysa utvecklingen på längre sikt. Det låg emellertid då helt utanför möjligheternas att gräns bygga upp en beräkningsmodell som kunde möjliggöra av avverkningsberäkningar typen “utvecklingsalternativ. Datortekniken var ännu inte fullt introducerad och riksskogstaxeringen var mer inriktad på att beskriva tillstånd än att samla in dataunderlag som kunde möjliggöra beräkningar av skogstillståndets sannolika eller möjliga utveckling i framtiden.

Virkesbalansutredningen var dock utlösande för det arbete på att utveckla en beräkningsmodell som då påbörjades. Till att börja

Omslag Carl Axel Virin Jemström ofTsellryck AB

ISBN 91-38-03920-6 ISSN_ 0375-25OX GOTAB, Stockholm 1978

Förord

Institutionen för skogstaxering vid Skogshögskolan har på skogsutredningens uppdrag utvecklat en beräkningsmodell för långsiktiga avverk-

ningsberäkningar samt har genomfört vissa av utredningen anvisade be-

räkningsalternativ. Undertecknad har såsom institutionsföreståndare samt ledamot av utredningen haft huvudansvaret för detta arbete. Karl Georg Bergstrand (numera forskningsstiftelsen Skogsarbeten) har svarat för modellkonstruktion och programmering. Staffan Sundlöf (numera SDC), Sven Erik Gustavsson (numera Domänverket) och Sven westerling (numera Skogsstyrelsen) har biträtt vid modellutveckling, och programmering testning. Sven westerling har svarat för de slutliga datorkörningarna.

Skogsutredningens referensgrupp (förtecknad i betänkandet samt inklusive dess ordförande Carl-Gustaf Sundberg och Ragnar Hjorth) har nära följt arbetet med att utveckla berakningsmodellen samt har medverkat vid utformning av beräkningsalternativen.

Undertecknad svarar för huvuddelen av texten i denna bilaga. Sven westerling har skrivit kapitel l.7 och kapitel 8. Olle Jacobson har skrivit kapitel 3 och kapitel l0.

Det kunskapsunderlag som har organiserats för detta arbete har doku-

menterats genom arton underbilagor med namngivna författare. Av institutionstillhörigheten när det gäller författare till olika bilagor framgår att utöver Skogshögskolan och Skogsstyrelsen har även Institutet för Möller Skogsförbättring (Göran och Jan Remröd) samt Forsk-

ningsstiftelsen Skogsarbeten (Lennart Rådström och så förstås Karl

Georg Bergstrand) medverkat.

Framställningen av ett tryckfärdigt offsettmanus har i huvudsak ombesörjts av Kerstin Jordansson. Därutöver har Pettersson och Margaretha Viveka Pehrsson skrivit, Gun Carlsson och Charlotte Isakson har ritat. I slutskedet har därutöver både personal vid och vid Skogshögskolan Skogsstyrelsen medverkat med kontroller och korrekturläsning.

Stockholm och Jönköping, l December l977

7242.44 âám

Nils Erik Nilsson

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM Sic Förord

Innehållsförteckning

Beräkningsmodellen Beräkningsnodellens utveckling och tidigare tillämpningar h.) Beräkningsmodellens uppbyggnad och viktigaste element ll Beskrivning av skogstillståndet i ett utgångsläge l4 Metoder för beräkning av tillväxten l9

Abba-J

Beräkning av tillväxten i etablerade bestånd 20 Metod för simulering av den unga skogens utveckling 20 Metod för simulering av avverkningsprogram 23 Bestämning av avverkningens storlek samt fördelning på slutavverkning och gallring 23 Definition av vissa beslutsvariabler 24

0107 Metod för fördelning av ett givet avverk-

ningsuttag på behandlingsklasser 27 Metod för simulering av olika skogsskötselprogram Allmän överblick 32 Beskrivning av vissa skogsskötselparametrar 33

\.|\I\JO“|C\O\

2 Innehâ/lsfdrreckning

Sid Framskrivning av skogsti11ståndet under perioden 1971-1980 (de1vis prognos) 64 Bruttoavverkning under perioden 1971-1980 med förde1ning på beräkningsområden, s1utavverk-

Precisering av skogsskötse1pr0gram samt krav på virkesförrådets stor1ek vid beräkningsperiodens s1ut 80 Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11ståndets förändring under beräkningsperioden 92

Beräkningsa1ternativ 2 113 Diskussion av de a11männa förutsättningarna för a1ternativ 2 113 Precisering av sk0gsskötse1programmet 113 Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11ståndets förändring under beräkningsperioden 130 Diskussion av o1ika åtgärders ande1 i den t0ta1a

Uthå11ig avverkningsnivå samt skogsti11ståndets förändring under beräkningsperioden 161 Käns1ighetsana1yser 177

Innehållsförteckning 3

Sid 8.1 A11männa synpunkter 177 8.2 Redovisningsmetcd 177 8.3 Resu1tat 178 8.4 S1utord 180

9 Produktionsökning genom dikning av myr 185 9.1 Beräkningsunder1ag 185 9.2 Berakningsresu1tat 186

10 Beräkning av sysse1sättningen samt av kostnader för skogsvård 191 10.1 Beräkning av sysse1sättningen år 1975 och 1985 191 10.2 Kostnaderna för skogsvård 195

Resu1tatstabe11er och figurer

A1ternativ 1 Tabe11 A1 Bruttoavverkninç en1 a1ternativ 1 förde1ad på s1utavverkning cch ga11ring samt på barrskog och 1övskog under perioden 1-10 B1 Virkesförrâd vid början av varje beräkningsperiod samt år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog 101 C1 i period Bruttoavverkning 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på träds1ag och dimensionsk1asser 102 D1 Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 104 E1 Gen0msnitt1igt virkesförråd hektar inom per â1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 106

EM A1 Bruttoavverkningens förde1ning på s1utavverkning och ga11ring samt på barrvirke och 1övvirke 108 B1 Virkesförrådet av barrskog pr0centue11t förde1at på ta11 och grar 109

4 Innehållsförteckning

Sid C1 Ande1 av virkesförrâdet som är över 25 cm i brösthöjd 110 D1 Mede1â1der för s1utavverknings- och ga11ringssk0g 111 E1 Produktionskvotens utveck1ing 112

A1ternativ 2 Tabe11 A2 Bruttoavverkning en1 a1ternativ 2 förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på barrskog och 1övsk0g under perioden 1-10 139 B2 Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog 140 C2 Bruttoavverkning i period 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på träds1ag och dimensi0nsk1asser 141 D2 Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 143 E2 Gen0msnitt1igt virkesförråd per hektar inom â1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 145

Figur A2 Bruttoavverkningens förde1ning på s1utavverkning och ga11ring samt på barrvirke och 1övvirke 147 B2 Virkesförrâdet av barrskog pr0centue11t förde1at på ta11 och gran 148 C2 Ande1 av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd 149 D2 Mede1å1der för s1utavverknings- och ga11ringssk0g 150 E2 Produktionskvotens utveck1ing 151

A1ternativ 3 Tabe11 A3 Eruttoavverkning en1 a1ternativ 3 fördmad på s1utavverkning och ga11ring samt på barrskog och 1övskog under perioden 1-10 164 B3 Virkesförråd vid början av varje beräkningsperiod samt år 2070 förde1at på barrskog och 1övskog 165

Innehållsförteckning 5

Sid C3 i period Bruttoavverkning 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning och ga11ring samt på träds1ag och dimensionsk1asser 166 D3 Skogsmarksarea1ens förde1ning på å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 168 E3 Genomsnitt1igt virkesförråd per hektar inom å1dersk1asser åren 1970, 1980, 2010 och 2070 170

Figur A3 Bruttoavverkningens förde1ning på s1utavverkning och ga11ring samt på barrvirke och 1övvirke 172 B3 Virkesförrådet av barrskog förde1at pr0centue11t på ta11 och gran 173 C3 Ande1 av virkesförrådet som är över 25 cm i brösthöjd 174 D3 Mede1å1der för s1utavverknings- och ga11ringsskog 175 E3 Produktionskvotens 176 utveck1ing

Tabe11er i texten

Några basdata för beräkningsområdena 50 Jämföre1se me11an ny FAS 1 och beräkning i rapport 21/75 (Riksskogstaxeringen 1968-72) 54 Ti11växt, normproduktion och ti11växtkvot inom 1änsde1ar och områden 56 Ti11växt, normproduktion och ti11växtkv0t inom ägare och 1andsde1ar 57 Under1ag för normförrådsberäkningar 61 Redovisning av normförråd, re1ativ skogs-

Jämföre1se me11an 1973 års beräkningar och de nya beräkningarna för 1971-1980 68 10 Förde1ning av år1ig under bruttoavverkning perioden 1971-1980 på beräkningsområden samt på s1utavverkning och ga11ring 71

6 Innehållsförteckning

S1d 11 Inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i beräkningsa1ternativ 1 32 12 I beräkningarna ti11ämpade växttider 88 13 I beräkningarna ti11ämpade ka1markstider (a1t 1 och 2) 89 14 Inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i beräkningsa1ternativ 2 114 15 effekten Samman1agda av ti11växtändringsfakt0rer 119 16 Sumpskogens area1 och beskaffenhet 124 17 Konstruktion av syntetiska contortabestånd 129 1? Inp1anteringsk1assernas beskaffenhet i a1ten nativ 3 157 19 Avverkade vo1ymer och skogsvårdsåtgärder i he1a riket 193 20 i skogsbruket Sysse1sättning med förde1ning på områden 194 21 Sysse1sättning i skogsbruket med förde1ning på åtgärder 195 22 Vissa skogsvårdskostnader år 1985 197 23 Tota1a skogsvårdskostnader åren 1975 och 1985 198

Figurer 1 Schematisk framstä11ning av beräkningsmode11ens

5 Förde1ning av bruttoavverkningen på beräkningsområden en1igt det tidigare a1ternativet 84:1 och en1igt de nya beräkningarna 72 6 Ande1en 1övsk0g i inp1anteringsk1asserna p1ottad mot bonitet/veqetatjongtvn (a1t 1) 85 7 Genomsnitt1ig år1ig bruttoavverkning av 1övsk0g. 1. En1igt berakningsm0de11en 1971-1980. 2. En1igt stubbinventeringen 1971-1976 154 8 Utveck1ingen av anta1et huvudp1ant0r, anta1et 1övp1antor samt planteringsförbandet inom Hk1 B1 160

I nneháIls/örreckning 7

Sid Förrådsutveck1ing vid ändrad värttid och ka1markstid. 181 10 Förrådsutveck1ing vid ändrad historisk ga11ring, urva1seffekt och ga11ringseffekt 182 11 Förrådsutveck1ing vid ökad naturlig avgång 183

Biiagor 1 Vo1ym- och ti11växtberäkning för enski1da träd samt simu1ering av provträdsdata (011e Jacobson, K G Bergstrand) 199 Beskrivning av skogsti11ståndet genom utskrift av

FAS 1. Definition av variab1er och termer (Sven

wester1ing) 215 Ti11växtberäkning (K G Bergstrand) 229 Produkti0nsma11 för tidsförde1ning av framtida s1utavverkningar och ga11ringar, för mede1förrådsberäk-

ningar m m (Ni1s-Erik Ni1sson) 239

Beskrivning av styrparametrar, kommentarer samt

faktiska styrparametervärden (Sven Nester1ing) 255

Beräkning av den natur1iga avgången i avverkningsberäkningarna för 1973 års skogsutrednings s1utbetänkande (Göte Bengtsson) 269

Ga11ringens urva1seffekt (Sven wester1ing) 277

Inp1anteringsskogens beskaffenhet (Christer wiking) 287

Ungskogsinventeringen 1976 (Christer wikinq) 325 PM beträffande göds1ingseffektens beräknande i avverkningsberäkningar (Göran Mö11er) 341 Ökad skogsproduktion genom dikning och göds1ing av sumpskog och myr (Hi1mar Ho1men) 353 En pr0duktionsmode11 för c0ntortata11 i norra och me11ersta Sverige (Jan Remröd) 393 Produktionsprognoser för p1antagefrö av ta11 och för nordf1yttade granprovenienser samt behov och ti11gång på ta11- och granfrö i Sverige år 1980- 2000 (Jan Remröd) 437 14 Skogsvårdsenkät år 1975 (Car1-Gustaf Sundberg) 453 15 Avverkning av brännved och övrigt husbehovsvirke

under ka1enderåren 1973 och 1975 (Lars Lindberg) 483

8 Innehållsförteckning sou 1978:7

Sid 16 Under1ag för arbetskraftsberäkning (Lennart Rådström/Hans Liedh01m) 489 17 Omräkningsta1 ti11ämpningsbara 1 skogsbruket (Zachris Tamminen) 499 18 Under1ag för beräkning av skogsvårdskostnader (Lennart Rådström) 531

S()lJ 1978:7

ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM

l BERÄKNINGSMODELLEN

l.l Beräkningsmodellens utveckling och tidigare tillämpningar

Avverkningsberäkningar grundade på riksskogstaxeringen har utförts vid en mångfald tillfällen sedan den första beräkningen publicerades år l932. Den första utfördes långsiktsberäkningen av Tor Jonson och Arvid Modin år l938. Denna beräkning är intressant eftersom den grundas på antagandet att det successivt bör vara möjligt att föra över det genomsnittliga skogstillståndet till att svara mot den i slutenhetshänseende bättre hälften av = skogen (slutenhet täthet). Enligt Jonson-Modin skulle det sålunda Vara att möjligt öka avverkningen från dåvarande cirka 40 miljoner skogskubikmeter till cirka 70 miljoner skogskubikmeter omkring år l970. Idêen att använda bättre hälften” såsom en referensram har sedermera utvecklats så att man från riksskogstaxeringen har publicerat s k produktionsöversikter. Dessa belyser virkesförråd och tillväxt i den bättre hälften inom olika områden, beståndstyper, bonitetsklasser och åldersklasser. I rapporten “Mål och metoder för m m

ny riksskogstaxering (Institutionen för

skogstaxering, rapport l6:l973) finns en utförlig litteraturförteckning, som ger möjlighet att överblicka och studera tidigare beräkningar inom detta område.

I Virkesbalansutredningen (VBU; SOU l968:9, av-

bilaga A) finns verkningsberäkningar som har kompletterats med vissa långsiktsanalyser, avsedda att belysa utvecklingen på längre sikt. Det låg emellertid då helt utanför möjligheternas att gräns bygga upp en beräkningsmodell som kunde möjliggöra avverkningsberäkningar av typen ”utvecklingsalternativ. Datortekniken var ännu inte fullt introducerad och riksskogstaxeringen var mer inriktad på att beskriva tillstând än att samla in dataunderlag som kunde möjliggöra beräkningar av skogstillstândets sannolika eller möjliga utveckling i framtiden.

Virkesbalansutredningen var dock utlösande för det arbete på att utveckla en beräkningsmodell som då påbörjades. Till att börja

10 Beräkningsmodel/en

med var arbetet inriktat på att förbättra metoderna för volymoch tillväxtberäkning med sikte på att kunna framställa nya produktionsöversikter. Parallellt med detta arbete växte dock alltmer insikten om behovet av en integrerad beräkningsmodell för simulering av skogens framtida utveckling under preciserade förutsättningar. Några fasta resurser för sådant utvecklingsarbete fanns dock inte utan arbetet måste ske i kombination med uppdrag som kunde finansieras av externa källor. Det som möjliggjorde att grunden kunde läggas för nu existerande beräkningsmodell var uppdraget att utveckla en ny värderingsmodell att tillämpas vid fastighetstaxering.

Fastighetstaxeringsmodellen bygger i korthet på att landet indelas i värderingsområden. Inom varje område indelas skogen i behandlingsklasser inom vilka bonitetsklasser utgör en överordnad indelning. Skogstillståndet framskrives i femårsperioder med hjälp av tillväxtfunktioner och ett bestämt avverkningsprogram. Avverkade virkesvolymer värdeberäknas och kostnadsberäknas. Efter diskontering av rotnettona kan ett kapitalvärde beräknas för varje behandlingsklass. Genom regressionsanalys beräknas ett samband mellan kapitalvärde per hektar och virkesförråd per hektar vid 0lika grovskogsprocent. Virkesförråd och grovskogsprocent utgör sedan ingâng i värdetabeller som marknadsvärdejusteras efter jämförelse med köpeskillingsstatistik.

Fastighetstaxeringsmodellen för avverkningsberäkning utvecklades sedan till den beräkningsmodell som användes för beräkningarna i skogsutredningens delbetänkande virkesbehov och virkestillgång“

(Ds Jo l975:l). I bilagor till detta betänkande finns en detalje-

rad beskrivning av beräkningsmodellen såsom den var beskaffad då. Sedan dess har det skett ganska stora förändringar i modellens tekniska konstruktion för att möjliggöra studier av allt mer specificerat slag. Det skulle föra för långt att i denna redovisning detalj för detalj gå igenom de ändringar som skett. Den redovisning som nu följer avser därför en beskrivning av beräkningsmodellens nuvarande beskaffenhet, i huvudsak utan referenser till de förändringar som skett. Det är emellertid viktigt att koistatera att en förnyad beräkning med hjälp av den nya modellen under identiskt lika förutsättningar som tillämpades för beräkningarna i delbetänkandet skulle komma att ge i huvudsak samma resultat.

Beräkningsmode//en 1 1

Vad beträffar en fortsatt förbättring av möjligheterna att belysa den framtida utvecklingen och framtida utvecklingsalternativ bör nämnas att skogsstyrelsen genom tillkomsten av prognosavdelningen fått avsevärt förbättrade möjligheter att verka inom detta område. Skogshögskolan har också koncentrerat betydande forskningsresurser till projektet Hugin som avser att vidareutveckla metoder och kompetens inom detta område.

l.2 Beräkningsmodellens principiella uppbyggnad och viktigaste element

Beräkningsmodellen avser att möjliggöra en beskrivning av den sannolika utvecklingen av den svenska skogen under preciserade förutsättningar beträffande framtida skogsskötsel och avverkning.

Målet är inte att kunna beskriva ett optimalt utvecklingsalternativ utan snarare att beskriva möjliga eller sannolika utvecklingsalternativ under hänsynstagande till existerande ägarestruktur och olika möjligheter till styrning och stimulans genom samhällets skogspolitik.

Produktionstiden i skogsbruket är lång. Den erforderliga växttiden för ett skogsbestånd kan variera mellan 60 och l50 år. Beräkningar rörande virkestillgången måste därför vara långsiktiga. Det kan vara en för enkel lösning att minska skogskapitalet nu och att lämna till kommande generationer att bygga upp det igen. Beräkningsmodellen har därför utformats så att den kan skriva fram skogstillståndet under lO0 år eller längre om så visar sig önskvärt. Med hänsyn till att modellen huvudsakligen skall belysa de långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ i nuläget har det bedömts rimligt att göra framskrivningen i tio tioårsperioder. Från ett preciserat utgångsläge får skogen i modellen växa till mitten av första beräkningsperioden. All avverkning under tioårsperioden tänkes förlagd till periodens mitt. Efter det att denna avverkning simulerats i modellen får skogen växa ytterligare fem år, varefter en redovisning av skogstillståndet vid periodens slut sker. Samma förfarande upprepas sedan period för period.

12 Beräkningsmodellen

Beräkningsmodellens huvudelement är följande:

Den svenska skogen som består av cirka 24 milj hektar skogsmark med växande skog. Skogens beskaffenhet i utgångsläget beskrives med hjälp av data från riksskogstaxeringen.

Tillväxten. Skogens tillväxt samt den naturliga avgången representeras av modellfunktioner som grundas på tillväxtmätningar och andra observationer från riksskogstaxeringens provträd. Tillväxtmodellernas uppbyggnad grundas bl a på resultat från produktionsforskningen vid skogshögskolan.

Skogsskötselprogrammet. Förutsättningarna för den framtida inriktningen och intensiteten i skogsproduktionen specificeras först verbalt och översättes sedan till konstanter eller algoritmer, som antingen antas gälla för hela framskrivningsperioden eller för vissa angivna tioårsperioder.

Avverkningsprogrammet. Beräkningsmodellen är såtillvida öppen som det är nödvändigt att period för period precisera önskad avverkning med fördelning på slutavverkning och gallring. Normalt har man krav på viss utveckling av virkesförrådet och då innebär det att en däremot svarande möjlig avverkning får “prövas” fram. Omvänt kan man såsom redovisades i delbetänkandet begära en uthållig överavverkning och låta beräkningsmodellen visa hur länge det går att hålla på med detta innan virkesförrådet når en viss bottennivå eller innan man kolliderar med några absoluta restriktioner som ställts upp på grundval av skogsvårdslagen eller av andra skäl. I och för sig skulle det ha varit möjligt att bygga en 0ptimerande” modell som själv kunde välja en högsta möjliga avverkningsnivå inom ramen för uppställda restriktioner. Ännu så länge anser vi dock att en medveten manuell prövning är att föredra och att den ger lägre databehandlingskostnader.

Beräkningsmodellens huvudelement som schematiskt illustreras av figur l beskrives närmare i följande avsnitt.

sou 1978:/

Beräkningsmodellen 13

FIGUR 1 SCHEMATISK FRAMSTÄLLNING AV

BERÄKNINGSMODELLENS HUVUDELEMENT

60 000 PROVYTOR MED K LAVADE TRÄD

PROVTR ÄD

1 4

mamman» BQRRKÄRNOR

FQR ÅRSRINGS-

MATNING SKOGSTI LLSTÅNDET INOM BERÄKNINGSOMRÅDEN OCH BEHANDLINGSKLASSER

/

14 -

ALTERNATIVA sxocssnu-

FRAM-, AV- , :SKOGSTILL- :osv X

SKOGSPRODUKTIONS STÅNDET s1k1v-. VERK-1 SKRIV- ISTÅNDET 110

PROGRAM 3

IUTGÅNGS- NINGNING NING BÖRJAN

_1 Av; 9512100512,

LÄGET 5ÅR 5ÅR

(STYRPARAMETRAR) 1 , ,915111002 , _J/

L .I I

_ -_ 1970 1980

VIRKESUTTAG 1 $LUTAVVERKN|NG OCH GALLRING PÅ TRÄDSLAG OCH DIMKLASSER 1970-1980

UTSKRIFTER: FAS 1 FAS 30.4 FAS 3 0.4

14 Beräkningsmodellen

1.3 Beskrivning av skogstillstândet i ett utgångsläge

Alltsedan genomförandet av den första riksskogstaxeringen under 1920-talet har resultat från riksskogstaxeringarna använts för långsiktiga beräkningar av den möjliga avverkningen. Den första taxeringen (1923-1929) och den andra taxeringen (1938-1952) utfördes i etapper på så sätt att ett eller flera län taxerades varje âr. Under den första taxeringen hade man ett tätt system av systematiskt utlagda linjer, längs vilka alla träd inom ett tio meter brett bälte räknades och mättes. Under den andra taxeringen övergick man till att inventera cirkulära provytor systematiskt utlagda utmed de tidigare använda taxeringslinjerna. Ar 1953 övergick man till ett nytt system som innebar att man varje är inventerade ett glest system av provytor systematiskt fördelade över hela landet. Det årliga stickprovet var emellertid så litet att man behövde tio års provytor för att kunna redovisa resultat med samma statistiska precision som länsresultaten från den första och den andra riksskogstaxeringen. Fördelen med den nya metoden var emellertid att man kunde redovisa resultat för hela riket som var hänförliga till samma tidsperiod. Omläggningen möjliggjorde också att man kunde uppskatta den årligen utförda avverkningen med hjälp av den s k stubbinventeringen. Denna utförs på så sätt att man lägger ut speciella provytor inom områden där det utförts någon form av avverkning under det år som närmast föregår :axeringsåret. (Räknat från skottskjutningen det ena året till skottskjutningen under nästkommande år.) På dessa ytor mäter man alla stubbar och sedan kan man genom kännedom om stubbdiametern rekonstruera träden och uppskattadessas volym. Från 1953 finns de: alltså två slag av provytor, dels sådana som avser att beskriva skogsmarken och virkesförrådet, dels sådana som avser att uppskatta den årliga avverkningen. Numera har dessutom tillkommit speciella provytor, som avser att beskriva återväxtens beskaffenhet på kalmark och i plantskog. Sedan 1953 läggs provytorna ut längs sidorna pá kvadrater med 1-2 km sida, s k taxeringstrakter. Arbetsmängden är så avpassad att ett taxeringslag skall kunna inventera en taxeringstrakt per dag. Inventeringstätheten är störst södra Sverige och avtar gradvis mot norr. Varje år inventeras för närvarande cirka 1500 taxeringstrakter med hjälp av 20-24 taxeringslag med 5-6 personer i varje lag.

Beräkningsmodellen 15

Beräkningsmodellen har byggts upp på grundval av l968-72 års

riksskogstaxeringar. Under denna period utlades sammanlagt cirka 60 000 provytor på skogsmark. Dessa provytor alltså underutgör lag för den modell av skogstillståndet i ett utgångsläge som beräkningsmodellen bygger på.

På provytorna insamlas uppgifter av följande slag.

Argalbeskrivning. Denna innehåller en noggrann av

beskrivning mark, vegetation, bonitet, trädbestånd, åldersklass, huggningsklass m fl klassificeringsvariabler. Dessa kan sedan möjliggöra att indelas provytorna i behandlingsklasser som är mer eller mindre homogena såväl när det gäller förutsättningarna för framtida biologisk tillväxt som när det gäller den framtida behandlingen.

åtamräkning. Som underlag för beräkning av virkesförrådets stor-

lek räknas på provytorna alla träd som nått över brösthöjd och dessa sorteras på trädslag och diameterklasser.

Ergvträdsuppgijter. En viss kvot av de stamräknade träden utväl-

jes som provträd. På dessa träd mäts olika volymbestämmande faktorer såsom brösthöjdsdiameter, höjd, avstånd till kronans nedersta del och barktjocklek.

Dessutom registreras en hel del andra uppgifter av beskrivande karaktär. För att möjliggöra rekonstruktion av avverkade träd, vars stubbar mäts vid

stubbinventeringen, mäts även provträdens

stubbdiameter. Vidare tas borrkärnor från provträden på vilka den årliga radietillväxten i brösthöjd kan mätas.

Följande redovisning avser att beskriva hur

riksskogstaxeringens

data användes i beräkningsmodellen. Med hjälp av dessa data kan

provytornas virkesförråd m fl beskrivande variabler beräknas. Träden på provytan fördelas på fyra trädslag eller trädslagsklasser och på tio 5-cm diameterklasser. Inom var och en av dessa klasser registreras följande variabler:

16 Beräkningsmodellen

x antal träd x medelålder (i brösthöjd) x medeldiameter och medelvolym x medeltillväxt under föregående 5-årsoeriod (volymtillväxt och diametertillväxt)

Uppgifterna rörande ålder, volym och tillväxt är ursprungligen kända endast för provträden. Genom en parningsoperation har emellertid för stamräknat träd utvalts ett provträd som så varje nära med det stamräknade trädet. Därsom möjligt överensstämmer efter har mätdata från provträdet överförts till det stamräknade trädet. Denna s k provträdssimulering bygger på att man i en dator med stor minneskapacitet snabbt kan sortera stora datamängder. Ett första parningssteg innebär att de stamräknade träd som även kan identifieras och tilldelas sina är provträd egna mätuppl dokumenterar på ett kortfattat sätt volym- och Bilaga l gifter. Bilaga för enskilda träd samt tillvägagângssättet vid tillväxtberäkning provträdssimulering.

I princip vore det nu möjligt att betrakta de enskilda provytorna och att en modell av hela den svenska som beräkningsenheter bygga Varje provyta skulle då representera en skogen på denna grund. viss areal bevuxen med skog av den beskaffenhet som finns på prov- Inte minst för att kunna överblicka och verbalt beskriva ytan. beskaffenhet vid olika tidpunkter samt för att kunna preskogens cisera och beskriva olika skogsskötselprogram och avverkningsprodet dock bedömts att göra en indelning av gram har nödvändigt och av provytorna i behandlingsklasser. Även kostnadsskäl skogen talar för nödvändigheten av en sådan klassindelning.

i behandlingsklasser grundas på följande allmänna Indelningen överväganden.

l. bör vara så homogena som möjligt med hän- Behandlingsklasserna att beräkna den framtida tillväxten. syn till möjligheterna

2. Klasserna måste vara relevanta med hänsyn till de beslutsregler som kan behöva tillämpas i skogsskötselprogrammet och i avverkningsprogrammet.

Beräkningsmodel/en 17

3. måste vara så enkel Klassindelningen och pedagogisk att den möjliggör diskussioner med beslutsfattare och representanter för det praktiska skogsbruket när det realiserande av gäller både skogsskötselprogram och avverkningsprogram.

4. Antalet klasser måste hållas nivå på en rimlig med hänsyn till databehandlingskostnaderna.

Den först nämnda punkten motiverar ett större antal klasser, övriga punkter talar för ett färre antal klasser. Beräkningsmodellen bygger på en rimlig kompromiss i det att den förutser att landet kan indelas i l0-l5 områden geografiska med omkring 60 l20 behandlingsklasser i varje område. Dessutom kan man tänka sig en indelning i 2-3 agarekategorier.

Behandlingsklasserna kan definieras med hjälp av olika kombinationer av följande tillståndsvariabler:

0 huggningsklass/beståndsâlder 0 bonitetsklass/vegetationstyp 0 slutenhet (täthet) 0 behandlingsförslag (för gallringsskog)

Om så är önskvärt kan man dessutom särskilja vissa bestândstyper, exempelvis ädel lövskog eller vissa särpräglade områden exempelvis areal ovan skogsodlingsgränsen.

En viss betraktas sedan behandlingsklass i beräkningsmodellen som ett bestånd och klassen kan beskrivas med ett antal tillståndsvariabler som utgör summa eller medeltal för de provytor som tillhör klassen.

Beräkningsmodellens fas l redovisar en komprimerad beskrivning av skogstillstândet i utgångsläget behandlingsklass för behandlingsklass. Dessutom redovisas vissa totala uppgifter för det område som behandlas. En beskrivning av FAS l-utskriften redovisas i bilaga 2: Beskrivning av skogstillstándet genom utskrift Bilaga 2 av FAS l. Definition av variabler och termer.

Beräkningsmode/Ien

Bland de nya begrepp som introduceras i beräkningsmodellen behöver några kommenteras särskilt.

I tidigare beräkningsmodeller har en korrigerad idealbonitetsskala använts vilken varit grundad på beräknad medelproduktion för bättre-hälften-skogen. Denna skala har nu justerats något på grundval av Bladh-Janz nya produktionsöversikter. För att skilja denna skala från andra bonitetsliknande uttryck benämnes den Begreppet normproduktion skulle kunna betraktas

normproduktion.

som ett framtida produktionsmål;eller kan preciserade produktionsmål uttryckas i relation till normproduktionen. Om hela landet vore bevuxen med skog som producerar på normnivå skulle den totala produktionen uppgå till cirka 85 milj skogskubikmeter. Denna uppgift kan jämföras med den korresponderande beräkning som redovisades i Virkesbalanser l967 (bilaga A 5.5 samt tabell A 65). Enligt denna beräkning skulle man om hela landet vore bevuxen med en förbättrad bättre-hälften skog kunna påräkna en produktion av 93 milj m3sk från befintliga skogsmarksarealer.

Det är utmärkande för normproduktionsnivån ett den ligger avsevärt under idealboniteten enligt Tor Jonson på låg bonitet, särskilt i norra men att än Sverige, den t o m ligger något högre idealboniteten inom bonitetsklass I i södra Sverige.

Nedanstående ur normproduktionstabellen visar detta. Ututdrag

normproduktion (m3sk per år och hektar) vid olika

draget anger Jonsonbonitet utan korrektion för kalmarkstid.

Område Bonitet (idealbonitet) I II III IV V VI VII VIII I = l0.5 8.0 6.0 4.5 3.4 2.5 1.8 l.2 Norr- och Västerbottens lappmark N = 4.8 3.6 2.6 1.6 1.0 0.5 N/I, % 80 80 76 64 56 42 Hallands, Blekinge, Kristanstads och Malmöhus län N = ll.0 8.0 5.8 4.2 2.9 1.9 l.3 0.7 N/I, % l05 100 97 93 85 76 72 58

sou 1973:7 Beräkningsmodel/en 19

Normproduktionen har i beräkningsmodellen för värdeutnyttjats ring av den framtida produktionsmöjligheten vid av prioritering

slutavverkningsskog och spelar dessutom stor roll för de normför-

rådsberäkningar som utförts för att kunna kraven precisera på erforderliga virkesförråd i ett längre perspektiv vidare av- (se snitt 5.2).

Ett annat hjälpmedel som förts in bland de tillståndsbeskrivande variablerna i FAS l är ett modifierat temperatursummeindex (Tind) som på ett schematiskt sätt sammanfattar inflytande av breddgrad, höjd över havet samt belägenhet knuten till Angströms indelning i lokalkontinentala och lokalmaritima områden vad avser

primära förutsättningar för skogsproduktion. T-index har hittills använts endast i begränsad omfattning i samband med utvecklingen av beräkningsmodellen.

l.4 Metoder för av tillväxten beräkning

Beräkningsmodellen skall kunna beskriva sannoskogstillstándets lika förändring period för under hela period beräkningstiden. När det gäller etablerade bestånd med en lägsta álder av 20-60 år (beroende på bonitet och belägenhet i landet) kan en beräkning av den sannolika framtida tillväxten ske med hjälp av sádana tillståndsparametrar som finns beräknade för varje provyta och behandlingsklass. När det gäller yngre skog och kalmark samt mark som slutavverkats av beräkningsmodellen finns det idag inte tillräcklig för att kunskap med hjälp av tillväxtfunktioner eller på annat sätt prognosticera den framtida utvecklingen. Det är därför nödvändigt att genom externa bedömningar precisera den sannolika ungskogsutvecklingen under olika förutsättningar beträffande metod för

beståndsanläggning, skogsodlingsmaterial,

ungskogsvârd osv. Pâ grundval av en sådan extern bedömning lyfter man in etablerad av viss skog preciserad beskaffenhet i modellen vid en tidpunkt efter som svarar slutavverkning mot beräknad kalmarkstid plus åldern på den skog som “planteras in”.

Beräkningsmodellens dynamiska del består därför dels av tillväxtframskrivning av etablerade dels bestånd, av inplantering av etablerad skog av viss beskaffenhet vid lämplig tidpunkt efter

S()lJ 1978:7

20 Beräkningsmode/Ien

slutavverkning.

l.4.l Qeräkning av_tillvä§ten 1 gtab1erage_bgstånd

tillståndsvariabeln för att beskriva en viss be- Den viktigaste handlingsklass är volymen. Volymen (per hektar) uttrycks i skogskubikmeter ovan stubbe inklusive bark). Inom varje be- (stamvirke handlingsklass registreras volymen för fyra trädslag (tall, och tio 5-cm diameterklasser. Om man så gran, björk och löv), vill kan man istället för björk särskilja trädslagsklassen “ädel lövskog och låta björk ingå i löv. Var och en av de sålunda bildade delklasserna tillväxtframskrives separat. I viss utsträckförekommer det också att nya träd växer upp till brösthöjd ning så att det måste tillskapas nya diameterklasser från botten. För detta ändamål finns en särskild småträdsgenerat0r” inbyggd i beräkningsmodellen.

Informationen om behandlingsklassernas beskaffenhet i utgångsläget kommer ursprungligen från provträden och bland uppgifterna från dessa finns nuvarande volym samt volymtillväxten under närmast två femårsperioder. Motsvarande uppgifter för föregående diameter och diametertillväxt finns även. Uppgifter av detta slag kan utnyttjas för att prognosticera den framtida tillväxten. Vi har utnyttjat en tillväxtmodell, som efter vissa förenklingar leder fram till en möjlighet att beräkna den sannolika skillnaden i tillväxt mellan en förfluten femårsperiod och närmast kcmmande period. Då man känner tillväxtens storlek under föregående period den kommande periodens tillväxt Bekan därigenom prognosticeras. räkningarna grundas således på tillväxtdifferensfunktioner. Dessa funktioner beräknas med utnyttjande av minsta-kvadratmet0den. Koefficienterna är funktioner av bonitet, grundyta och ve- En närmare beskrivning över tillväxtmodeller redogetationstyp. Bilaga 3 visas i bilaga 3; Tillväxtberäkning.

1.4.2 deg_unga_skpgens_utvgcklin§

Metod jör_§imulering_av

Den metod som redovisats i föregående avsnitt är inte tillämplig när det och ungskog. Ett skäl för detta är att gäller plantskog metoden förutsätter kännedom om tillväxten under föregåence

Beräkningsmodel/en 21

femårsperiod. Det innebär att i princip alla träd måste ha en brösthöjdsålder av minst fem år eftersom borrkärnorna för tillväxtmätning tas i brösthöjd. Det finns dessutom flera andra skäl varför en tillväxtmodell av det slag som användes för etablerad skog ej är tillämplig i unga bestånd. Diametertillväxten ökar mycket snabbt i ett tidigt ungdomsstadium och kulminerar vid den tidpunkt då träden börjar konkurrera med varandra om marknäring och ljus. Den naturliga avgången är stor och okontrollerbar så länge man inte har tillgång till upprepade mätningar från permanenta provytor. Effekten av utförda röjningsåtgärder kan vara dramatisk. Inväxningen av träd över brösthöjd är också svår att simulera.

Av skäl som ovan anförts har det varit nödvändigt att låta de unga bestånden genomgå en schabloniserad utveckling intill den tidpunkt vid vilken man planterar ett framskrivningsbart bestånd. I beräkningarna till delbetänkandet var dessa bestånd uppbyggda av de provytor som klassats som huggningsklass B2 inom respektive beräkningsområde och bonitetsklass. De bestånd som uppkom efter slutavverkningar i beräkningsmodellen, kom härigenom att få samma genomsnittliga beskaffenhet som dagens På ungskog. grund av det nya förfarandet för beräkning av tillväxt i etablerad skog, som beskrivits ovan, är det nödvändigt att kräva en nåäldre än den som svarar got inplanteringsskog mot huggningsklass B2 (= röjningsskog med en medelhöjd över l.3 m). Man kan exempelvis välja att bygga upp en inplanteringsskog av provytor i åldern 20-30 på god bonitet och på sämre bonitet tillämpa ett vidare eller högre åldersintervall.

Om man emellertid vill förutsätta att framtidens ungskogar kan få ett annat utseende måste man kunna konstruera andra inplanteringsskogar än de som representerar dagens genomsnittsbestånd. Detta skulle kunna göras genom att t ex välja ut provytor med vissa bestämda egenskaper eller genom att konstruera rent syntetiska bestånd utan användning av provytematerialet.

Den metod, som har valts i beräkningsmodellen kan ses som ett första steg, om man önskar förändra dagens genomsnittsbestånd. Denna metod konstruerar nämligen bestånd på samma sätt som

22 Beräkningsmodellen

tidigare, dvs genom en sammans1agning av provytor, men väger därvid provytorna så att inp1anteringsskogen får vissa önskvärda egenskaper.

Provytorna har redan genom stickprovsförfarande en vikt, som kan sägas motsvara den areai som provytan representerar. Om man ökar vikten något för provytor med hög siutenhet och minskar vikterna i motsvarande mån för provytor med iåg siutenhet, får man vid sammans1agning av ytorna en behandiingskiass med något högre slutenhet. Det innebar i sak att man räknar som om skogsmark med hög siutenhet skulle b1i något vaniigare i framtiden. Man har dock kvar variationerna i siutenhet. Det är bara tyngdpunkten som förskjutits något. Ett förfarande av detta s1ag sku11e vara en mi1dare form av modifiering av inpianteringsbestånd, än att t ex basera dem på enbart provytor hörande tiil bättre häiften e d.

Man kan samtidigt ta hänsyn ti11 andra egenskaper än siutenhet, såsom trädbestånd, och t ex öka vikten för rena tailytor på bekostnad av provytor med hög iövinbiandning. Vi11 man skapa en skog med större iövinbiandning än i utgângsbeståndet får man åstadkomma en förskjutning av vikterna i motsatt riktning.

På basis av ovan skisserade tilivägagångssätt har en metod för omviktning konstruerats eniigt föijandez

För varje provyta inom en behandiingskiass bestäms en viktfaktor, som uppfy11er föijande viiikor:

1. Viktfaktorerna ska11 i genomsnitt iigga så nära 1.0 som möj- 1igt. Detta innebär att varje provytas vikt ändras så iitet som möjiigt.

2. Vissa egenskaper hos behandiingskiassen skaii förbli oförändrade, t ex behandiingskiassens areai och normproduktion.

3. Vissa egenskaper ska11 styras mot nya valda värden, t ex siutenhet, ande1 ta11yt0r etc.

Beräkningsmodellen 23

Den metod som ovan beskrivits utgör huvudmetod för att konstruera inplanteringsbestånd med önskade egenskaper. Därutöver har det visat sig önskvärt att ibland mera direkt sätt på ett kunna pâverka både stamfördelning och tillväxt för att kunna representera en inplanteringsskog som till större andel består av skogsodling eller för att bygga in effekterna av ett förädlat skogsodlingsmaterial. Precisa beskrivningar av tillvägagångssättet redovisas i samband med de beräkningsalternativ där sådana modifieringar varit erforderliga. En extrem inplanteringsvariant utgör contortaskogen, som konstruerats rent syntetiskt men där av beräkningstekniska skäl råmaterialet utgörs av provytor från tallskog som stöpts om i alla erforderliga avseenden för att kunna representera contortaskog.

l.5 Metod för simulering av avverkningsprogram

Med avverkningsprogram menas fastställande av avverkningens storlek och avverkningsmetod samt val av bestånd. Avverkningens inflytande på den kvarlämnade skogens tillväxt behandlas under

skogsskötselprogram. Förståelsen för modellens uppbyggnad torde

underlättas om avverkningsprogrammet beskrives först.

l.5 l Bestämning av avverkningens storlek samt fördelning på

§1gtevxerkninaoghgigllring _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Liksom i föregående modellversion är det nödvändigt att precisera önskad för avverkning period period med fördelning på endast två avverkningsmetoder nämligen

slutavverkning och gallring. Slutav-

verkning förutsättes ske i form av kalavverkning. Det har bedömts utgöra en onödig komplikation att i modellen bygga in en möjlighet att lämna kvar fröträd för att erhålla självföryngring. Ett eventuellt kvarlämnande av fröträd kan inte i nämnvärd utsträckning bedömas påverka totalproduktionen. Den tillväxt som kan erhållas på fröträden under en begränsad period torde kunna väga jämnt med den förlust som kan förväntas genom att många fröträd blåser omkull och ej tas tillvara. Ett visst hänsynstagande till fröträdsförrådet kan sägas ske genom att nu befintliga fröträd inte tillgodogöres i beräkningsmodellen utan kan tänkas vara kvarlämnade som ett evigt fröträdskapital. Den röjning som kan

24 Beräkningsmodellen

vara utförd före inplanteringstidpunkten tillgodogöres däremot i den totala tillgångsbalansen genom att den finns med bland de tillgångskvantiteter som finns utanför beräkningsmodellen. Som framgår av redovisningen i kapitel 2 är det ungefär 4 miljoner som tillkommer vid sidan om beräkningsmodellen i skogskubikmeter landet. Detta bör uppmärksammas vid värdering av beräkningsalternativ som avser enskilda beräkningsområden.

Även gallringsuttagen måste preciseras period för period. I det fortsatta utvecklingsarbetet med beräkningsmodellen torde man böra att bygga in någon monitor som bevakar att gallringsöverväga huggningarnas omfattning och inriktning hålls inom en acceptabel nivå med hänsyn till den avverkningspolitik som ett visst beräkavser att representera. För närvarande krävs ett ningsalternativ trial-and-error förfarande som emellertid underlättas av de detaljerade utskrifter av skogstillståndets förändringar som alltid erhålles och av de följningar av enskilda behandlingsklasser som kan beställas och som gör det möjligt att i detalj följa den som följer av preciseringarna i ett visst bebeståndsbehandling räkningsalternativ. Sannolikt är det risk för att beräkningsmodellen kan komma att optimal utveckling jämfört med ge en för den som i själva verket kan förväntas även vid en ganska schematisk manuell styrning. Någon form av programmerad monitor grundad kriterier skulle däremot kunna betraktas som på mera övergripande mera objektiv.

l.5.2 Qejinitign_av_vissa geslutsvariablgr

av ett avverkningsprogram inkluderar problemet att Specificering fördela ett givet totaluttag på behandlingsklasser. För gallring tillkommer dessutom att bestämma uttaget med hänsyn till en i förväg specificerad gallringsmall. I detta avsnitt redovisas vissa allmänna principer som legat bakom modellkonstruktionen och utgjort specifikationer för datorprogrammeringen av systemet. Hur beräkningarna i detalj utförs bestäms inför varje beräkningsalternativ genom att man specificerar värden på aktuella styrparametrar. I de fall siffervärden redovisas i beskrivningen som följer, skall dessa alltså tolkas som exempel pä hur en detaljspecifikation kan utformas.

sou 1973; 7 Beräkningsmodel/en 25

Bâslussxacigble:

När man skall avgöra om ett bestånd skall slutavverkas, gallras eller lämnas utan åtgärd är beståndets ålder och virkesförråd två viktiga beslutsvariabler. Dessa måste emellertid alltid ses mot bestándets bonitet eller normproduktion. Om man därför formulerar beslutsregler för beståndsbehandling uttryckta i ålder och virkesförråd, krävs en uppsättning regler för varje bonitetsklass. Det ligger då nära tillhands att försöka bonitetsjustera variablerna ålder och virkesförråd, dvs transformera dessa till två nya variabler som uttrycker beståndets oberoende av bonitemogenhet ten. En ansats i denna riktning är begreppen relativ ålder, “förrådskv0t“ och ”produkti0nskvot.

Omloppstid = Kalmarkstid + växttid Totalproduktion = Virkesförråd + tidigare gallringsuttag Relativ ålder = l0O - Beståndsålder/växttid Förrådskvot = Virkesförråd/b0nitets- och åldersförväntad total normproduktion Produktionskvot = Totalproduktion/bonitets- och åldersförväntad total normproduktion.

Förrådskvoten avser att uttrycka hur stort ett aktuellt virkesförråd är i förhållande till den totalproduktion som skulle ha kunnat erhållas vid aktuell bonitet och ålder om beståndet ger normproduktion (= bättre-hälftenkvalitet). Ett bestånd som följer normproduktionen får en förrådskvot som mot växttidens slut speglar hur mycket av totalproduktionen som tagits ut i form av gallringar. Om förrådskvoten närmar sig 0.70 innebär det att gallringsandelen utgjort 30 procent.

Den nu tillämpade definitionen på förrådskvot skiljer sig något från den som tillämpades i förra modellversionen. Då var förrådskvot = virkesförråd/normproduktion per hektar x ålder. I den nya definitionen tar man hänsyn till att den förväntade medelproduktionen vid beståndsåldrar måste vara lägre lägre än normproduktionen eftersom denna inte uppnås förrän vid den optimala växttid då medelproduktionen kulminerar. För att kunna en korgöra rektion för detta har en normerad funktion för totalproduktionens

26 Beräkningsmode/Ien

utveckling över tiden beräknats. Detta förlopp kan också uttryckas som relativ medeltillväxt över relativ ålder nedanståenligt ende uppställning.

x 90 0.987 l0O 1.000

Förrådskvoten enligt tidigare definition multiplicerad med den relativa medeltillväxten enligt ovan ger alltså den förrådskvot som nu användes. Produktionskvoten, som var introducerad redan i föregående modellversion, har samma definition som tidigare. Innebörden av att ett bestånd har produktionskvoten l.0 är sålunda att det följer en produktionskurva som överensstämmer med den normerade utvecklingen och att dess totalproduktion sålunda svarar mot den normerade bättre-hälften nivån.

Ergdgkzienámâll

För att kunna bedöma hur stort virkesförråd som bör finnas i ett visst bestånd, i genomsnitt för en fastiqhet eller för en region för att svara mot normproduktionsnivå måste man uppenbarligen känna bonitetsfördelningen, åldersfördelningen samt den andel av totalproduktionen som tagits ut eller som är avsedd att tas ut i form av gallringar. Man måste också kunna precisera gallringsuttagens fördelning i tiden. Eftersom det långsiktigt erforderliga virkesförrådet är en viktig beslutsparameter innebär det att den framtida gallringsstrategin och den framtida gallringsandelen också blir en viktig beslutsparameter. Såsom en viktig biprodukt till beräkningsmodellen och som ett underlag för att kunna har därför göra normförrådsberäkningar en produk-

SOU 197g; 7 Beräkningsmodellen 27

tionsmall utvecklats som kan användas för av framtidsfördelning tida slutavverkningar och gallringar samt för medelförrådsberäkningar m m.

Den skulle också med fördel kunna användas av sådana personersom inte tror på komplicerade av det beräkningsmodeller slag som här beskrives utan som hellre räknar själva. Produktionsmallen är som tidigare antytts egentligen fristående från beräkningsmodellen men redovisas ändå i detta sammanhang såsom bilaga 4. Den Bilaga 4 framtida möjliga avkastningen från dikad myrmark (se avsnitt 9) har beräknats med hjälp av produktionsmallen.

l 5.3 Metod för av ett fördelning givet avverkningsuttag på

Rehandlingáklaâsgr _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

L Det finns principiellt två olika sätt att

L ange en avverkningsplan, när man som i detta fall följer ett antal bestånd (behandlingsklasser) över flera perioder.

§ori§ontal_spegifikation

Specifikationen kan uttryckas horisontalt, genom att man för varje behandlingsklass specificerar ett utvecklingsförlopp av typen “gallring i period 2, ny gallring i period 4, slutavverkning i period 7. En specifikation av detta slag underlättas om behandlingsklasserna i utgångsläget är beskrivna med hänsyn till vad som är nästa normala för åtgärd klassen, t ex med hjälp av huggningsklassen.

!ertikal_spegijikatign

Det andra alternativet är att en vertikal göra specifikation, dvs man anger hur ett bestånd skall se ut för att gallras resp slutavverkas. En vertikal specifikation kräver främst att beståndet finns beskrivet i relevanta variabler och att dessa variabler att skriva fram går i samband med tillväxtberäkningen. Metoden att specificera vertikalt saknar minne, dvs behandlingen är enbart beroende av beståndets tillstånd vid periodmitten, däremot ej beroende av hur det fått detta utseende.

28 Beräkningsmodellen

Både den horisontaia och vertikaia specifikationstekniken måste modifieras om man samtidigt skaii kunna specificera totait uttag per period, fördeiat på siutavverkning och gaiiring.

Vid horisontai specifikation måste man därvid skjuta åtgärdstidpunkterna fram eiier tiiibaka, tänja ut utveckiingsförioppen eiier kiyva kiasserna i deiar som behandias oiika, för att erhåiia önskat uttag per period. I värderingsmodeiien för fastighetstaxeringen användes i huvudsak en horisontai specifikationsteknik, viiket var naturiigt eftersom man föijde varje enskiid beståndstyp endast under 50 år.

Vid vertikai specifikation kan man göra beskrivningen av gaiirings- resp siutavverkningsmogna kiasser tiiiräckiigt vid för att man med säkerhet skaii kunna erhåiia det önskade uttaget och samtidigt ange en prioritetsordning för urvai av kiasser inom den beskrivna ramen. Den nu utveckiade versionen av beräkningsmodeiien bygger i huvudsak på en vertikai specifikation av avverkningen.

Eixvning

För att möjiiggöra reaiistiska avverkningsprogram är det nödvändigt att kunna deia en behandiingskiass i fiera deiar som åtgärdas pâ oiika sätt, t ex en dei som gaiiras, en annan dei som siutavverkas och en tredje dei som iämnas obehandiad. Ett av motiven tiii att på detta sätt kunna kiyva“ en behandiingskiass är att den representerar ett stort artificieiit bestånd, som i praktiken är spritt på många ägare över ett stort område. Även om behandiingskiassen är bioiogiskt mogen för en viss åtgärd är det inte troiigt att heia kiassen biir behandiad på samma sätt. Ett tvingande skäi för kiyvning är att behandiingskiasserna är så stora att ett begärt avverkningsuttag aidrig kan fås från ett antai heia kiasser. Den sista behandiingskiassen måste ändå bii kiuven i en behandiad och en obehandiad dei.

Qviilkerlis ech Briocizetae evxetkning

Ett syfte med beräkningsmodeiien är att den skaii möjiiggöra för

29 Beräkningsmodellen

användaren att efterlikna olika (simulera) avverknings- och skogsskötselprogram. När det gäller dagens sätt att sköta vet skogen vi att urvalet av bestånd för eller slutavverkning gallring innehåller både element av aktiv prioritering och element som i förhållande till beståndens utseende är oberoende eller mer eller mindre slumpartade. Förekomsten av mycket små fastigheter, arronderingsförhållanden, topografi, brister i planeringen, tekniska svårigheter, väderleksförhâllanden och en mängd andra faktorer gör att en skogsägare alltid ej följer en i förväg uppgjord prioritetsordning, när det gäller val av avverkningsobjekt.

Beräkningsmodellen försöker ta hänsyn till detta genom att avverkningen delats upp i en ovillkorlig och en prioriterad del. Den ovillkorliga avverkningen blir alltid utförd, den ligger s a s i botten. Den prioriterade det avverkningen fyller upp till angivna taket, varvid man tar ut behandlingsklasserna i den ordning som bestäms av resp prioritetsfunktion för slutavverkning eller gallring. Den ovillkorliga används i modellen avverkningen även i städningssyfte“ för att förhindra vissa icke önskvärda eller orimliga utvecklingar som eljest skulle kunna uppträda i en del fall. Ovillkorlig avverkning kan exempelvis föreskrivas för bestånd som uppnår en förrådskvot som bedöms vara för hög eller för att slutavverka bestånd som blivit kvar för Dessa belänge. handlingsklasser är oftast mycket små och skulle vara att dyra behålla kvar bearbetningstekniskt, även om det i och för sig är tänkbart att de existerar i verkligheten. Till skillnad mot den modellversion som användes för till delbetänberäkningarna kandet sker inte nämligen nu någon sammanslagning av små likartade delar av behandlingsklasser. En sådan som husammanslagning vudsakligen betingades av kostnadsskäl skulle nämligen bli alltför komplicerad med beaktande av de modeller för framskrivning som nu tillämpas.

Utöver regler för prioritering finns det att införa möjlighet vissa restriktioner för såväl slutavverkning som gallring. Beslutssystemet för fördelning av avverkningsuttaget på behandlingsklasser kan enklast beskrivas med hjälp av de symboler och styrparametrar som användes för att specificera ett visst avverkningsprogram. En sådan beskrivning lämnas i bilaga 5: Beskriv- 5 Bilaga

30 Beräkningsmode/Iet:

av Bilaga 5 innehåller även en beskrivsom erfordras för att utlösa även andra ning av de styrparametrar som blir aktuella i sadana beräkslag av skogsskötselatgärder som avser att belysa förutsättningarna for ökad ningsalternativ skogsproduktion med anlitande av olika tillväxthöjande atgärder av sumpskog etc. Här skall dock styrning sasom gödsling, dikning och gallring beskrivas mera av prioriterad slutavverkning nagot utförligt.

âpecifikaüçoa 20:1erlterâctaxverânina

Metoden för prioritering bygger pá att man anger en prioritetsfunktion med vars hjälp systemet i varje periodmitt väljer ut beför i prioritetsordning tills det anhandlingsklasser avverkning totaluttaget erhallits. Dessförinnan har således den ovillgivna mindre optimala) avverkningen tagits ut. korliga (slumpartade, Som tidigare nämnts mäste prioritetsfunktionerna baseras pa tillgängliga och framskrivbara bestándsvariabler.

För slutavverkning kan det vara naturligt att basera prioritetsfunktionen pa relativ álder, vilket innebär att man anger

Ps = R Ps slutavverkningsprioritet R relativ álder

Denna enkla skulle_innebära att den behandprioritetsfunktion som har relativa alder skulle avverkas först. lingsklass högsta

Om man dessutom önskar att av tva behandlingsklasser med närligrelativa aldrar den skall behandlas först, som har bäst bogande nitet, kan detta uppnås genom att man lägger till en bonitetsterm i funktionen

Ps = R + a - N N normproduktion, m3sk/ar/ha a II specificerbar konstant.

Om tva behandlingsklasser har samma bonitet, ger denna funktion

i

Beräkningsmode/Ien 31

högst prioritet åt den äldsta (enl relativ Om två klasser ålder). har samma relativa ålder och om a får klassen 0, med högst bonitet den högsta prioriteten. Vikten a användes för att balansera de båda variablerna mot varandra. Om a sätts liten har bomycket niteten ringa inflytande och vice versa: En bonitetsenhet

(m3sk/

ha och år) motsvarar a enheter i relativ ålder.

Följande funktioner är för i systemet.

närvarande inbyggda

Slutavverkningsprioritet:

Ps = Relativ ålder + pi - Normproduktion + pg - Tillväxt + p3 › Medeldiameter

Gallringsprioritet:

= 100 - förrådskvot + -

P9 p] normproduktion + D2 - (relativ ålder)2

Genom att 1 funktionen för slutavverkningsprioritet sätta p2 = pl kan man bilda differensen normproduktion - tillväxt (N-T).

Denna brukar betecknas som tillväxtdifferensen. Om man vid anläggande av ett nytt bestånd kan räkna med att få tillpå sikt

växten N m3sk/ha och år istället för T m3sk/ha och år innebär det

en prioritering mot långsiktigt hög virkesproduktion att ge bestånd med hög tillväxtdifferens en hög slutavverkningsprioritet. Det skulle föra för att här redovisa långt en utförlig diskussion för olika principer för

slutavverkningsprioritering. Uppenbart

är emellertid att många i praktiken använda prioriteringsregler står i strid med målsättningen att långsiktigt höja virkesproduktionen varför det är nödvändigt att i de praktiska beräkningsalternativen tillämpa en relativt stor andel inovillkorlig (mera optimal) avverkning.

Som framgått ovan använder beräkningsmodellen växttiden och den därav beräknade relativa åldern såsom hjälpmedel för prioritering. De specificerade växttiderna får därför inte uppfattas såsom de

slutavverkningstidpunkter som i verkligheten tillämpas. Den fak-

tiska

slutavverkningstidpunkten för en viss behandlingsklass

32 Beräkningsmode/len

blir beroende av den övriga skogens beskaffenhet och av hur stor den totala slutavverkningen skall vara.

När det gäller gallringsprioriteringen avser den sista prioritetstermen vars koefficient är negativ (relativ ålder i kvadrat) att undvika gallring i alltför gammal skog dock utan att helt utesluta att sadan kommer till utförande. Även balanseringen av denna term kan leda till en för optimal behandling. Det är därför nödvändigt att testa vad ändringar i de specificerbara konstanterna ger för effekter genom upprepade känslighetsanalyser.

När det gäller gallringsuttagen måste beräkningssystemet också få veta hur gallringarna skall utföras. Gallringarna styrs darför av en gallringsmall som är oförändrad i förhållande till tidigare systemversioner. Gallringsmallen beskrivs i bilaga 5. I korthet gäller emellertid att man specificerar ett normaluttag uttryckt i procent av virkesförrådet. Detta uttag kan justeras med hänsyn till hur det aktuella förrådet avviker från ett bonitetsberoende riktförrâd. Det finns dessutom specificerbara konstanter som kan öka det relativa uttaget av lövskog eller av skog med låg diameter. Av ett av de produktionsprogram som redovisas i det följande att det kan bli mycket stora avviframgår kelser i den framtida utvecklingen om man ändrar på gallringsprinciperna. I normalfallet inriktas gallringarna så att de främjar produktionen av en hög andel sågtimmer av barrträd (hög lövdifferentiering, stort låggallringspåslag).

l.6 Metod för simulering av olika skogsskötselprogram

l.6.l Allm§n_överbligk

Som framgick tidigare avses med skogsskötselprogram sådana åti tiden utöver avverkning som påverkar den framtida utgärder vecklingen. Liksom när det gäller att specificera det framtida avverkningsprogrammet kan man tillämpa horisontal eller vertikal specifikation eller en kombination av dessa principer. Som framgår av den följande redovisningen bygger simuleringen av olika skogsskötselåtgärder huvudsakligen på en kombination av horisontal och vertikal specifikation. När det t ex gäller gödsling spe-

33 Beräkningsmodellen

cificeras period för period hur stor areal som skall gödslas, men valet av bestånd bygger på prioritetsreqler som beror av beståndens beskaffenhet.

Vid konstruktionen av olika effektfunktioner gäller det främst att klargöra när effekten hur inträffar, den förändras i tiden, hur stor den är och till vilka framskrivbara variabler den kan relateras. Om tillväxtsambanden är någorlunda klart belagda

byggs de in i beräkningsrutinerna direkt. De parametrar som hålls

utbytbara är framför allt sådana som beskriver osäkra förutsättningar. I vissa fall har man försäkrat sig om möjligheten att modifiera en osäker effekt genom en generell omskalningsfaktor. 0säkerheten kan ha sin i bristande grund kunskap om biologiska sammanhang men kan också avse osäkerhet om framtida handlingsprogram. I båda fallen vill man ha möjlighet att räkna med alternativa förutsättningar.

Flertalet av skogsskötselparametrarna specificeras gemensamt för

samtliga beräkningsperioder. Denna schematisering medför att beräkningsmodellen inte alltid är så flexibel som vore önskvärt. Å andra sidan är det mycket lätt att byta en inprogrammerad algoritm mot någonting annat. I vissa fall har det skapats en möjlighet att föra in vissa förändringstrender. Det är exempelvis möjligt att åstadkomma en linjär förbättring av beståndsanlägg-

ningen genom att efter slutavverkning ett

begära vägt genomsnitt av en bättre och en sämre Man får

inplanteringsskog. då period

för period ange vilka vikterna skall vara.

Innebörden och användningen av olika styrparametrar redovisas i bilaga 5 (tidigare citerad). I det följande kommer emellertid

vissa av dem att beskrivas och kommenteras närmare.

l.6.2

åeskrivning_av_vis§a_skogs§kötselpargmetrar

Mäztüä 26D Ealmârtsiiä

I den tidigare modellversionen användes enkla som bealgoritmer stämde växttid och kalmarkstid som funktion av boniteten. Dessa algoritmer var dock inte tillräckligt flexibla för att kunna efterlikna t ex skogsvárdslagens tillämpningsföreskrifter. Nu an-

34 Beräkningsmode/Ien

vändes därför en direkt specifikation vid varje beräkningsti11och ka1markstid som ska11 ti11ämpas inom 0fä11e av den växttid 1ika b0nitetsk1asser. Som framgår av avsnitt 1.5.3 användes växttiden för att beräkna re1ativ å1der, som i sin tur utgör en parameter för prioritering av siutavverkning och ga11ring.

üasuüiggixgâng

som ande1 av virkesförrådet per år. Den natur1iga avgången anges I de1betänkandet användes avgångsfunktioner som baserades på 1971-1972 års torrträdsinventeringar. De faktiska inventeringsresuitaten hade därvid ned de1s med hänsyn ti11 att justerats det under inventeringstiden hade rått on0rma1t ogynnsamma avgångsförhå11anden b1 a som fö1jd av 1969 års vindfä11ningar och därmed sammanhängande massförökningar av insekter. Nedjusteringen gjordes i första hand inom stormdrabbade områden men därutöver gjortorde ha uppgått ti11 des en genere11 justering som i genomsnitt resu1tat från 1973-1975 års cirka 20 procent. Nu föreiigger också Dessa har resu1terat i ungefär 1ika hög torrträdsinventeringar. 1971-1972, efter den nedjustering som avgång som konstaterades ti11 den on0rma1a i samband med kan göras med hänsyn avgången 1969 års storm.

eme11ertid bedömt att denna fortfarande är Man har avgångsnivå för att svara mot ett framtida genomsnitt och ti11ämpar hög för därför fortfarande en reduktion av avgångsande1arna, som är på nivån 40% i norra och 25% i södra Sverige. Genom denna Sverige kan man anse sig ha diskonterat effekterna av den nya åtgärd sk0gsskydds1agen. I avsnitt 8 redovisas några käns1ighetsana1yser den stora som förutsättningarna besom be1yser betyde1se träffande har för framtida utveckden natur1iga avgången skogens 1ing.

6 redovisas för de avgångsfunktioner som I bi1aga under1aget Bi1aga 6 ti11ämpas.

âmâtnäásaenezeüng

redovisats är prob1emet med inväxning av småträd Som tidigare

sou 19737

Beräk/iingsnzode/Iezl 35

över brösthöjdsgränsen en av orsakerna till att det med nuvarande kunskap inte är möjligt att ställa upp någon matematisk modeH för ungdomsutvecklingen. Istället har man måst tillgripa metoden att över ett antal hoppa år av utvecklingen på så sätt att man efter viss tid “planterar in ett bestånd i modellen, vars beskaffenhet man, efter prövning i olika avseenden, kan anse representera en sannolik under ungdomsutveckling de betingelser i fråga om

beståndsanläggning och ungskogsvård som man i varje sär-

skilt fall vill från. utgå

Även i senare skeden av beståndens utveckling förekommer dock en viss inväxning av småträd speciellt av gran och när bestånden är glesa och luckiga. Dessa inväxande träd får i allmänhet inte någon större volymmässig betydelse, men kan ha betydelse för gallringsinsatserna inte minst kostnadsmässigt. I beräkningsmodellen finns därför inbyggd en småträdsgenerator som är så beskaffad att den kan regenerera träd i diameterklassen O-5 cm i proportion till det antal som under en viss tillväxtperiod växer ut ur klassen.

âallzingáreszrikziener

Principerna för att bestämma gallringsuttag och gallringsprioritet har redovisats i föregående avsnitt. Därutöver finns det möjlighet att föreskriva vissa restriktioner för gallringens utförande som kan vara eller skogsskötselmässigt ekonomiskt betingade. Man kan sålunda ange lägsta respektive högsta relativa alder, då gallring får ske, man kan ange högsta maximala gallringsuttag uttryckt i skogskubikmeter per hektar. Man kan också ange motsvarande minimiuttag per gallringstillfälle med differentiering på olika bonitetsklasser.

gallringens urvalsgfjekt

Den metod för

tillväxtframskrivning som tidigare beskrivits byg-

ger på principen att tillväxten under en kommande femarsperiod bestäms av tillväxten under närmast föregående period. Såsom framgått bygger tillväxtmodellen på att man kan beräkna tillväxtdifferensfunktioner som anger den sannolika av förändringen

36 Beräkningsmodellen

tillväxten och som grundas på vissa beståndsvariabler. Modellens konstruktion kräver alltså att man vid en gallring av ett bestånd skall kunna precisera hur stor det kvarvarande beståndets tillväxt är i relation till den tillväxt man känner, nämligen beståndets tillväxt före gallring. På grund av den utbredda användningen av regressionsanalys i samband med konstruktion av produktionstabeller och liknande har det funnits liten anledning att försöka särskilja gallringens urvalseffekt från den stimulanseffekt av som vanligen kallas gallringseffekt. Denna senare effekt gallring har kunnat renodlas genom Bengt Jonssons undersökningar. När det gäller urvalseffekten visade det sig att denna inte studerats sedan l942, då Manfred Näslund ägnade den stort intresse i sitt banbrytande arbete om den gamla granskogens reaktionsförmåga.

Som underlag för att konstruera en modell av urvalseffekten har tjänat dels analyser grundade på riksskogstaxeringens provstämplingar, dels vissa analyser av skogshögskolans fasta försöksytor som utförts av Harry Eriksson.

Den tillämpade modellen utgår från att urvalseffekten är proportionell mot gallringsuttagets relativa storlek. Man kan trädslagsvis specificera den maximala urvalseffekten. Denna anger närmast hur mycket större relativ tillväxt de sist kvarlämnade träden, vid en successivt ökad gallring, skulle ha i förhållande till beståndets genomsnittliga relativa tillväxt omedelbart före gallringen. Om den maximala urvalseffekten är 0.30 innebär det att de sist kvarlämnade träden skulle ha en relativ tillväxt som är 30% större än hela beståndets relativa genomsnittstillväxt. Antagandet om direkt proportionalitet i förhållande till gallringsuttagets relativa storlek innebär att vid en maximal urvalseffekt på 0.30 skulle man vid en 30-procentig gallring få en urvalseffekt av 0.09. Innebörden härav är att de kvarlämnade träden vid en30-procentig gallring kan beräknas ha en tillväxtprocent som är nio procent högre än den genomsnittliga tillväxtprocenten i beståndet. I det angivna exemplet skulle alltså de kvarlämnade träden ha svarat för 0.7 - l.O9 = 0.763 av beståndets totala tillväxt och de utgallrade träden för 0.237 av den totala tillväxten. Tillväxtprocenten hos de utgallrade träden skulle således utgöra 0.237/0.300;30.79 av tillväxtprocenten i det utgall-

Beräkningsmodellen 37

rade beståndet. Det exempel som redovisats ovan svarar nära mot de genomsnittliga effekter som beräknats i de tre undersökningar 50m refererats till ovan.

I bilaga 7 lämnas en närmare beskrivning av de analyser som ut- Bilaga 7 förts för konstruktion av den tillämpade modellen. En svårighet i tillämpningen är att tillgängliga analyser endast bygger på provstämplingar respektive fasta försöksytor. En maskinellt utförd gallring med stor stickvägsandel ger givetvis en lägre urvalseffekt än den som teoretiskt kan beräknas. Dels blir det ingen urvalseffekt alls i stickvägarna (som ju motsvarar partiell kalhuggning), dels måste urvalet av träd bli mera schablonmässigt.

När det gäller skador som uppkommer i den kvarlämnade får skogen dessa i modellen inte inflytande på urvalseffekten utan på gallringseffekten som behandlas i det följande.

Eallcingzeifâk:

I delbetänkandets underbilaga l (sid 24 och följande) lämnades en ingående redogörelse för hur gallringseffekten förts in i beräkningsmodellen. Någon ändring av gallringseffektmodellen har inte skett. Härnedan lämnas en förkortad för hur redogörelse gallringseffekten simuleras i beräkningsmodellen.

Modellen bygger på en detaljstudie av gallringseffektens storlek som utförts av Bengt Jonsson (Rapport nr 28, l974, från institutionen för skogsproduktion: ”The Thinning Response of Scots Pine in Northern Sweden) Som framgår av titeln i Jonssons ingår studie endast tallbestånd i norra men resultaten kan ge- Sverige neraliseras bland annat med stöd av Näslunds för undersökningar mer än ett kvartssekel sedan.

Den huvudsakliga innebörden av Bengt Jonssons undersökningar är att de träd som lämnas kvar efter en gallring får en högre tillväxt än de skulle ha haft om gallringen inte utförts. Tillväxteffekten är i de intervall som är praktiskt intressanta proportionell mot gallringsuttagets relativa storlek. Effekten ökar

38 Beräkningsmodellen SOU 197827

till ett maximum efter ett antal år och sjunker sedan igen men följer då en kurva som är mera utdragen i tiden. Tidpunkten för maximum ligger någonstans mellan l0-l5 år för tall i norra Sverige och inträffar tidigare på höga boniteter och senare på låga boniteter. Vid ett gallringsuttag på 25% kan den maximala gallringsreaktionen beräknas bli cirka 0.25, vilket innebär att det kvarvarande beståndet har en tillväxt som vid tidpunkten för maximal gallringseffekt är cirka 25% högre än om gallringen inte kommit till stånd. Om flera gallringar utförs i samma bestånd antas effekterna från dessa gallringar vara additativa.

I avvaktan på ytterligare kvantifieringar av gallringseffektens storlek har vi ansett det önskvärt att simulera gallringseffekten på ett sådant sätt att man med några styrparametrar kan öka eller minska gallringseffekten samt variera tidpunkten för maximum samt gallringseffektens varaktighet. Möjligheten att göra känslighetsanalyser är inte minst betydelsefull av den anledningen att gallringar utförda under praktiska förhållanden sannolikt uppvisar en lägre gallringseffekt än den som fås i kontrollerade försök. Närmare bestämt bör minskad tillväxt hos träd som skadas i gallringen men som överlever motivera en sänkning av gallringseffekten medan träd som skadas till döds förs över till torrskog med hjälp av funktionerna för naturlig avgång. Dessa senare är emellertid ännu så länge inte åtgärdsrelaterade utan speglar som tidigare framgått endast genomsnittliga nivåer. Vad beträffar matematisk konstruktion av gallringseffektmodellen samt använda styrparametrar hänvisas till bilaga 5.

Hiâtgriskzgggllringâ:

Nära sammanhängande med problemet att simulera gallringseffekter är problemet att i beräkningsmodellen på rätt sätt föra in effekten av tidigare utförda gallringar. När vi med hjälp av provträdsdata beräknar tillväxtdifferensfunktioner kommer dessa att innehålla en genomsnittlig gallringseffekt vars storlek beror på tidigare utförda gallringar och som inte låter sig direkt beräknas. En behandlingsklass som nyligen gallrats kommer sannolikt att öka i tillväxt med ett större belopp än det som beräknas med hjälp av funktionen och en annan behandlingsklass som just har passerat

SOU 1973:7

Beräkningsmodel/en 39

tidpunkten för maximal effekt från närmast utförd föregående gallring kan väntas tappa mer i tillväxt än vad differensfunktionen ger besked om. För att få en så riktig tillväxtprognos som möjligt för en viss behandlingsklass måste man alltså veta var någonstans på gallringseffektkurvan klassen i genomsnitt befinner sig. När beräkningsmodellen väl att bringats starta är det lätt att hålla reda på tidigare gallringar, men modellen kräver att man kan ge “startvärden“ för varje behandlingsklass. Med hjälp av dessa startvärden är det att för möjligt varje behandlingsklass beräkna hur stor del av den sist tillväxten uppmätta som är betingad av tidigare gallringar, vilket innebär att den tillväxt som skall beräknas för nästkommande period kan ges ett tillskott, positivt eller negativt, beroende och på tidpunkten storleken av tidigare gallringar. av startvärden Preciseringen måste tyvärr ske på grundval av ganska grova subjektiva bedömningar, men det är möjligt att genom känslighetsanalys hålla felmöjligheterna inom kontroll. En kontrollmöjlighet är att summan av alla gallringseffekter kan beräknas för period period och den summan bör bli konstant någorlunda om gallringsintensiteten inte ändras. Vad beträffar precisering av styrparametrar hänvisas till bilaga 5.

l.7 Beskrivning av ett beräkningsalternativ

Avverkningsberäkningsprogrammet (FAS 3) lämnar sina resultat dels

i utskrifter, som alltid erhålls och dels i utskrifter, vilka kan beställas vid varje körningstillfälle. Dessutom finns ett speciellt

resultatredigeringsprogram (FAS 4), som kan köras direkt

efter FAS 3.

Dessa resultatskrifter behandlas i det följande.

l.7.l [AS

§-utskrifter

Resultatet från en avverkningsberäkning sammanfattas på det s k FAS 3-sammandraget (se figur 2). Denna redovisning fungerar som en balansräkning, där man genom att lägga till och dra ifrån virkeskvantiteter erhåller ingângsvärdet för nästa Nedan period. följer en förklaring till den kortfattade texten i sammandraget.

40 Beräkningsmodellen

För närmare förklaring av vissa begrepp hänvisas till bilaga 5.

I redovisningen nedan har tabellrubrikerna i datautskrifterna skrivits i den form de förekommer vilket är förklaringen till att det ibland saknas prickar resp ringar över a och 0. Från vänster på utskriften förekommer följande begrepp:

PER : lO-års period, löpande numrering

åesrsøejiäniözligg :ilhvgrxapsrioásiazt

AREAL : Arealen skogsmark i miljoner hektar VOLYM VID PERIODSTART 2 Förrädet i miljoner m3sk uppdelat på FRISK: friskt förråd och TORR 2 torrt förråd URSP 2 Anger hur stor procentandel av den ursprungliga volymen (dvs vid starten av period l), som återstår TILLVAXT OCH AVGANG : Begrepp under denna rubrik är hänförliga till de två 5-årsperioderna inom varje l0-årsperiod (rad l och rad 2). Totalbeloppen för varje 5-årsperiod är angiven i miljoner m3sk enligt följande: OVER 5 CM : Tillväxt hos de träd som växer enligt tillväxtfunktioner INVAXN : Tillväxt hos de träd som passerar 5-cm brh SMATRAD : Tillväxt hos träd under 5-cm brh UNGSKOG : Tillväxt hos träd i bestånd under inplanteringsâlder, vilka växer enligt schablon EFFEKTER AV : Effekter av skogsskötselåtgärder uppdelade på GALLR: gallringseffekter och GODSL: gödslingseffekter AVGANG : Avgång enligt dödlighetsfunktioner UTTAG VID PERIODMITT : Begrepp under denna rubrik avser hela l0-årsperioden och är angivna

41 Beräkningsmodel/en

1 miljoner m3sk. Alla virkesuttag förutsättes bli utförda i mitten på varje l0årsperiod SLUTAVV : Slutavverkningsuttag av friska träd över 5 cm brh GALLRING : Gallringsuttag av friska träd över 5 cm brh SMA : Uttag av friska träd under 5 cm brh i både slutavverkning och gallring TORR : Uttag av torrträd i både slutavverkning och gallring GODSL AREAL : Även utförda eller andra gödslingar skogsförbättringsåtgärder tänkes förlagda till mitten av lO-årsperioderna. GODSL AREAL anger följaktligen under perioden gödslad areal i miljoner hektar.

Redovisningen i figur 2 erhålles alltid. Det finns även ett antal olika specialutskrifter för kontroll av olika parametrar. Dessa kan vid körning beställas särskilt Här finns 5 (se bilaga 5). Bilaga möjligheter att studera detaljerade utskrifter av skogstillståndets förändring inom en viss vid behandlingsklass varje periodskifte eller ännu tätare. Det går även bra att ta fram samtliga inplanteringsklasser för hela beräkningsperioden samt utskrifter av mera beräkningsteknisk karaktär.

För att kontrollera hur urvalet av behandlingsklasser som skall slutavverkas, gallras eller gödslas, tillgår kan man beställa en kortfattad utskrift av samtliga behandlingsklasser vid önskad periodmitt. I denna utskrift kan de enskilda behandlingsklasserna identifieras och där framgår också vilken behandling de utsätts för. Vidare framgår hur klyvning av klasserna sker.

L%2j§jy§yü§§

Utskrifterna från FAS 4 har en högre detaljeringsgrad än FAS 3sammandraget och här ges möjlighet att följa av utvecklingen ett stort antal parametrar över den tidsperiod som avverkningsberäkningen omfattar.

42 Beräkningsmode/len

W

own

.H _› *J* ›

HE.

m

_.u= _.uo _.«uo _.»o ..«uo ...mo _.uo _.»uo _.uo _.quo _.«uo ›nm›r u

§55

m

_am.›o w»m.» _a».o« _mq.uo .»«.oo .mo.a _o_.no _om.u= _oq.uu _om.mo _om.›m nn_mx

›

x

or<x

umn.oom«›n4

_oo. cnmn

ua.

Foo. _oo.

_o. mo. me. q›. mw. ou. om. ›

ao

z

.mmaämuwmøäwâsmn

aonn

o.m 0.4 «.m o. ...e ._.› ._.o ...o __.M po.: q.m n

›

4 0 m

mm.qm m›.om mm.»m mm... mm.qo m›.m› m_.«m mu.». m_.›o mu.mm m_.uu mu.uo mo.«› me.›m »m._m mm.o› m›.mu m.mm

a

m».om m».oq n: omu r

r

›xz

.ou .o_ .oo .mo .om

nza

›m

Om* .mo .eo .ma 0x” Du* .em .ma .no .mm .um .mm .44 ›

x

«n›o m:›u

.ao .am .a› .ae .o› 0:0 .a› .a› .DN .au .au .a› .aa .oo .am .aa .am

D

n

m.om wouo axon C200 I

a.mm -.um -.m› 1.:» u.mm :.00 m›rrn

mnwmxqmn

.mm .mm .›u .uu .im .__ IOOW OMG

D

aoomr

h

:.90 .au ..mo s.oo › Z

O

_.ao m.m› u.»m m.mo _.o› mouo m.oo m.mu m.mu m.au u.ua m.qm Nour m.m› m.›m M.»› m.um ».44 o›zø ›I

.o«a-_a-_a

o.co uo.oa uo.oo uo.oo ›a.oo ›a.oa ›..ea ›m.oa ›u.oo ›u.aa ›o.qo ›«. mrcqo c44›o

a:

0.30 _›.eo _».ao _›.oo .u.o= _u.oo _m.oo ...aa

0.:: o.ao m.mo »_20 m›rro

umnuoozuqq

c.oo .u_ .mm .u. .un .ma .m› .uu .uu .ma .ua mr»

a.oo ›.›u m..m m.m› ›.o›

m._u m.mq w.mm ›.qu ›.m_ u._= qonu

oaaoo ooomr

0.090 0.000 o.aoo 0.300 0.000 o.ao= o.:oa o.=oo oønca ›nm›r

.__

sou 19737 Beräkningsmodellen 43

FAS 4 ger följande utskrifter:

utveckling av åldersklassfördelningen utveckling av förrådet/ha över åldersklasser detaljerad redovisning av skogstillståndets utveckling detaljerad redovisning av gallringsskogens före utveckling åtgärd detaljerad redovisning av avverkningsuttagets utveckling i slutavverkning och gallring följning av utvalda behandlingsklasser vad avser ett mindre antal viktiga parametrar från kalmark till slutavverkning.

Utvecklingen av och förrådet

åldersklassfördelningen per ha redo-

visas dels per bonitetsklass och dels totalt.

De utskrifter som i uppräkningen ovan kallats detaljerade finns i den s k FAS 4-detaljredovisningen (se figur 3).

Tabellerna i denna är namngivna nedan: enligt

- FORRAD: Ger skogstillståndet totalt - GALLRING BESTANDET FORE ATGARD: Ger tillståndet i de skogar

som gallras - GALLRING UTTAGETS BESKAFFENHET: Ger beskaffenheten av gallrings-

uttaget - SLUTAVVERKNING: Ger beskaffenheten av slutavverkningsuttaget

Innan en närmare av dessa tabeller sker måste redovisning påpekas att uppgifterna för i tabellen varje period (PER) FORRAD“ galler periodstart medan de i övriga tabeller gäller periodmitt. Detta finns med beteckningen angivet PER SKFT (period skifte) i tabell FORRAD“.

Samtliga 28 begrepp i tabellerna är numerade enligt uppställningen nedan.

l. AREA: Areal, l 000-tal ha 2. VTOT: Totalförrád, m3sk/ha (inkl torra)

3. VTRR: Torrförrâd, m3sk/ha

44 Beräkningsmødellen

q

p

un: › u . un.. z. o a q o .J › u u _ va: Z 2. o u q o u › u m . 23

33:.

_ .a o n q o .. N u

...Fixa

u: o a q o u o u v

:EPC-to WE.

›

øraqtânuaåga

m3 ›nn› . ›q 00 v: o... 2. 2. »a a.. qu u. qoq M uu_ u: av.. un_ u: u.: nqo _o_ .å :a 5: u .que .que .que _qøo uquo .que :wo _que :ua :ua .que än. c

n q

7.. 3q v 0 o o › u u o 0 0 q S.: u 7.. 1: »am .ou .Pa _bø _o_ _øw »ao ;o 2: u :u :a :u S» :u S: :n .se .mn .um :q 8.

:qqånqm

›

:nuquzonq wxmamøw

r

-o u. o» u.. uu ua u» 2 .a a qan u oq oq o.. o_ oo qu om q_ .-0 3 »ro u 0 › 0 0 u u 0 o 0 q :in u › › u o o q q q o o › S2. ..

n n m»

:a :o .å _uq _qq En 3a _Nø :q S_ Fa I :m m3 u» 03 one :n .So 03 quu 2:. m3: q o.. .å aa o_ qo 0 » q: qq ou .ro a ...enn uu u» uu u» u_ u.. ua ao u.. uu 25 o

anmaâinzxnq

o :a

2a... .q .q .a 0:.. i ua u_ u» u› u_ u.. u.. u.. ao ao :arv o q.. qo n» oo 3 o» o.. oo ao om a_ :b

.qozå

u» no u. u» u» uq \e u. ua u. 0 .o .q -q .a .q .q .a u

u

_Tamnm_

:qo q! :vb :mo :a: :in En.. E... :q: :›q uqt. q u.. a_ 8 uu 3 å uq v.. .a -o -q _S_ _›N› q u› u» u» u› ...› u› wo u» ...o u› .o z

u .

»o Mo wo u› nu nu u_ nu nu vu 0:: n a a a o o o e o o o nor.. u.. .q .a z.. -q .o -I .o :. .n u.. 3=. 0 2.» 2.» oc» nu... oqa 00m om.. oc.. Zqu S3 m2.. z

a .

v0 »o uu u» u» »o ua Mo u.. v» S.: a ...u uq au ut ...o u.. uq a_ a_ »J oc.: .n m» v» v» v» v_ vu v» w› »q v› 04.: o u.. _o .o .a 7 .a .o .o .o .a .o 2:.

.wmaoføzzáal

un..qu›u›q..02:53:53_qäiuaäumuu

2. q› av q.. qv q› au na J: p.. nzq .a 2 .o 7 .4 Z .u .n .a .u v.. 2:. .o ha »v qi ;u qa 4.- n: q: q.: a_ ñl4 .o _› i _› .o 7 .o 7 u.. .n t. .o

q

ua.. un.. »om :Z 5a 30 uaa :o »q 0:. :un: Z .i -o u. .q .o .n S .u 0 _- 93 u.. .ut _qa .nu _00 .se .oo .ua u... M00 _au :så : ao 2. oq oo o.. oc ao :o e_ oq 3 3::

...o S.. :a 2:. 2.0 Z... s. o_ om qo .v.22 .q o .e u_ .a a a .u _.. _› v. un... u_ :q u: u... 04 ...u _e_ _av o_ ao .ao vaq .u _o_ :q ;a S; ...a G› .oo _oq S» _aq nu.. :så u: u... »o 5» 30 .nu uuq u... .vu S» v34 .u 0a uq x: uu u. »u o_ u» 2 uu o; nu _qo .nu _xr _o_ _aø :D _o_ 7.» »uq ...o uqoq -0 o: .q Z va.: a a s s a a a a a :nu _› u.. .S ua t.. ›u q. uu u.. ua uø cum Na a a o a a a a e u.. a sin -0 _a_ .Jo .t .av _a_ _mv 1:. _uq ;u _q_ 15 uqoq

2..

nån ...om

min

ve u» .o _› .a .q 7 wo n» .a vøo M› a a 3 a a 9 a a a a .a a a a .. a o e a a _q_ a

a e a a a a a a a a .a .

o o a a a a a a e o :J: _› 0a ov 5 ›u ao uø ;q t. u_ u.. 3a.. vä oo 15 J: av a o a q. 3 a :än .a o a a e a a a a a e a 2:

...ao 4›rr :än Cr..

u_ m.. nu v: vu va øq 5 _- .u .u 3 7 2. G -N _› v.. ›M uq a: av 3 U0 C uu .i vu .q a.. n_ qu oo a.. .: o› u› u» u» 9 ›J a... wo -n

0:2 ?F

nazq

a o v.. u: u» u.. å u.. U0 bn id 2. nu S uo uq u» u.: uu U0 »o u.. u. M4 u. a a a o e o o o

_oqqLaLu

0b un ou ...o .Z qc 90 0b a: .S 01:. u 0 o o 3 q O O .v .u p.- 9.:. .O » ou p: oo uu ao m0 .S o.. a_ .S 2:.

0 u u u o m u u u a ...to .o .u .v 7 = ua I d u O q :0 u. a .. q q q .- q .. a 0 u ...to

q o q u › ø u u 0 u 93 2. .- q a o a q S S .u .o oc... n. U .u S a a q o u › o u 2..

uozxråu

5 .u a... un:

_ a 3 uu ...o nu u.. nu U6 um u.. 5 u.. u... NN q q a u q .- n a a

a o u u a .. › u

Z Z uq 0a ›n a: ua ua 5 » ›_ :NJ nu 7 .q .q t. u_ u. u.. _› 7 3 .q Lu

0 a -q .o 5 .u .n q L,... u» uq.

912.3.

nu no u» .q v_ .c -D 3 »q uu va» v» av » 3 OO 0» ua ou oø Å o_ 3 -nu u! 0D å o_ un o. 0h uu no 2. :nu nu

f 3 .HGIDQWUDOO

sou 19739 Beräkningsmodellen 45

4. TVXT: Ti11växt under senaste

5-årsperioden, tiondeis m3sk/ha

och år (kan ej för 1 i tabe11 anges period FORRAD) 5. ALD: Volymvägd genomsnittsålder 6. NRMP: Normproduktion

(tionde1s m3sk/ha)

7. STAM: Stammar/ha (frisk 5+ brh) 8. DIAM: Grundytevägd mede1diameter, cm (frisk 5 + brh) 9. GYTA: Grundyta, m3/ha 10. FKVT: Förrådskvot, % 11. NRMF: Bonitets- och åidersförväntad t0ta1 nomrproduktion, m3sk/ha 12. PKVT: Produktionskvot, % 13. PTOT: Tota1pr0duktion, m3sk/ha 14. GARE: Göds1ad area1 under senaste 10-årsperioden, 1 000-tai hektar 15. CARE: Contortata11area1, 1 000-tai ha 16. NYSK: Area1ande1 bevuxen med skog som ej fanns vid starten av period 1, % 17. TALL: V01ymande1 ta11, % (frisk 5+ brh) 18. GRAN: V01ymande1 % (frisk gran, 5+ brh) 19. BJAD: Vo1ymande1 % (frisk björk, 5+ brh). I iänen K, L och M vo1ymande1 ek och bok, björk finns här i 20 OVR 20. OVR: Vo1ymande1 övrigt löv, % (frisk 5+ brh) 21. 5-10: me11an Vo1ymande1 5 och 10 cm i brösthöjd, % (frisk) 22. 10-15: me11an V01ymande1 10 och 15 cm i brösthöjd, % (frisk) 23. -25: me11an Vo1ymande1 15 och 25 cm i brösthöjd, % (frisk) 24. 25+: Vo1ymande1 större än 25 cm i brösthöjd, % (frisk) 25. INPL: Area1 bevuxen med skog under inp1anteringså1der, 1 000-ta1 ha 26. CONT: Vo1ymande1 c0ntortata11, % (frisk 5+) 27. B15+: Vo1ymande1 barr större än 15 cm i brösthöjd, % (frisk) 28. L15+: 1öv större Vo1ymande1 än 15 cm i brösthöjd, % (frisk)

De med bokstäver betecknade figurer som förekommer i resuitatsredovisningen i kapitei 5-7 är baserade på FAS 4-utskrifter en- 1igt fö1jande:

Figur B och C grundas på den detaljerade förrådsredovisningen medan figur D grundas på s1utavverkningsskogens respektive ga11ringsuttagets beskaffenhet. Som framgår av figur 3 finns det

46 Beräkningsmode//en

möjiighet tiil en betyd1igt mer detaijerad redovisning av skogsti11stândets förändring än som är möjiig att ge i en iandsomfattande översikt. I FAS 4 finns möj1ighet att följa ett anta1 (max 20) behandiingskiasser från kaimark ti11 siutavverkning vad avser ett antai viktigare parametrar. Denna utskrift ger användaren möjiighet att i koncentrerad form k0ntr011era sk0gsti11ståndets utveckling på behand1ingsk1assnivå, och har stor betydeise i samband med testkörningar av 01ika beräkningsaiternativ.

FAS 2 som huvudsakligen är av teknisk natur har inte behandiats ovan men beskrives i korthet i biiaga 5.

sou 1978:7 47

2 BESKRIVNING AV SKOGSTILLSTÅNDET I UTGÅNGSLÃGET ÅR 1970 (1968-72)

2.1 Principer för redovisningen

Som tidigare nämnts baseras mode11beräkningarna på riksskogstaxeringen 1968-72, vi1ket innebär att det mede1ti11stând som beräkningarna bygger på närmast är hänför1igt ti11 år 1970. Utveck- 1ingen under perioden 1971-1976 är i huvudsak känd och förhå11andena under de sista åren kan med re1ativt på 1970-talet stor säkerhet bedömas. I detta redovisas kapite1 därför en beskrivning av sk0gsti11ståndet i utgångs1äget år 1970 och i samband därmed redovisas ti11ämpad inde1ning i redovisningsområden, beräkningsområden och behand1ingsk1asser. I kapite1 3 redovisas sedan grunderna för en framskrivning av skogsti11ståndet från 1970 ti11 1980. När det gä11er under utveck1ingen 1970-ta1et redovisas inte nâgra a1ternativ utan det ti11stånd som beräknas råda år 1980 är identiskt för aiternativ. samtiiga

I kapite1 4 redovisas en sammanfattande av de tre beskrivning fu11ständiga beräkningsa1ternativ som skogsutredningen bestä11t, varefter vart och ett av a1ternativen redovisas i kapit1en 5-7. Kapite1 8 redovisas som är av intresse käns1ighetsana1yser för samt1iga tre beräkningsaiternativ. I kapite1 9 s1ut1igen redovisas den beräknade effekten av ett för program dikning och göds- 1ing av myrmark. Liksom när det gä11er att ti11möj1igheterna godogöra annat virke än k0nventione11t stamvirke iigger dikningsprogrammet utanför beräkningsm0de11en, men är med i denna bi1aga av redovisningstekniska skä1.

2.2 Inde1ning i redovisningsområden, beräkningsområden och behand1ingsk1asser

Vid redovisning av de1betänkandet ti11ämpades en inde1ning i tre redovisningsområden och 11 beräkningsområden. Inde1ningen i redovisningsområden styrdes de1vis av inde1ningen i beräkningsområden och denna var densamma inde1ning som ti11ämpades vid utveck1ingen av en värderingsmode11 för 1975 års fastighetstaxering. Av kostnads- och tidsskä1 gjordes vid näm1igen beräkning-

48 av i mgängsläger år 1970

Beskrivning skogsri//sränder

arna för delbetänkandet inte någon ny FAS l körning utan man använde samma som använts för fastighetstaxeringsutredningen. Inför visade det önskvärt att arbeta med de nya beräkningarna sig mindre beräkningsområden och det visade sig också lämpligt något att dela det redovisningsområdet i två delar varigesydligaste nom de nya beräkningarna grundas på l6 beräkningsområden och 4 redovisningsområden. (Figur 4) Liksom har det visat sig mindre lämpligt att föra Gottidigare land till av de övriga beräkningsområdena medan Gotland något är för litet att kunna utgöra eget område. samtidigt

När det att beräkna virkestillgången har därför den möjgäller framtida avverkningen på Gotland betraktats som en konstant liga (se avsnitt 3.1) som hållits utanför beräkningsmodellen.

l968-72 års En detaljerad beskrivning av skogstillståndet enligt har lämnats i delbetänkandet och upprepas därriksskogstaxering för här. I tabell l redovisas emellertid vissa basdata för de ej olika beräkningsområdena.

Bland de uppgifter som ingår i tabell l finns beräknad normprosom alltså definition svarar mot duktion, enligt tidigare given som skulle kunna förväntas vid åldersförden produktion, jämn och ett som svarar mot den bättre hälften delning skogstillstånd enligt riksskogstaxeringens produktionsöversikter.

som redovisats i kapitel l-3 har det På grundval av de principer skett i behandlingsklasser där en kombination av veen indelning och bonitet utgör en överordnad indelning. Den getationstyp tanken har varit att områdesvis urskilja en eller grundläggande flera klasser av torr mark. Dessa klasser har huvudsakligen låg bonitet och är i allmänhet talldominerade. Pâ motsvarande sätt urskiljes inom varje område (eller nästan varje område) en sumpskogsklass. Denna klass består huvudsakligen av skog med låg bonitet men i vissa fall kan även bättre boniteter ingå. Spridi trädbeståndssammansättning är mycket stor, vilket inneningen bär att normalt är mycket heterogen. Särskilsumpskogsklassen jandet av en sumpskogsklass betingas huvudsakligen av önskemålet att kunna särbehandla sumpskogen skogsskötselmässigt,

av skogsiil/stânde! Beskrivning i utgångsläget är 1970 49 Figur* 4.

lngelning l gegähningsgmgågeg gch

:egoligningsgmgågeg

OMRÅDE 1

OMRÅDE 2

OMRÅDE 4

i âr 1970

50 Beskrivning av skogstillsrândet utgångsläge!

1/ Beteckningar se sid 37

2/ Rå skog ti11växt 1968-72, exkl t111växt på av- 3/ Avsatt k1imatjusterad verkat och sjä1vga11rat virke, 10 000 m3sk/år 4/ En1igt N-E Ni1ss0n 1976 05 18, 10 000 m3sk/år 5/ Total kvantitet en1igt PM 32, förde1ning en1igt stubbinventering,

10 000 m3sk/år

\mm:N:xNm»

mm

NmN mmm mmN mNN mmm mmm mmm mmN mNm omm NNm mNN mmm NmN NmN mmm NNm mmm mmN mNN NmN mmN

mN-NNmN

N N N N N N

Nmuogasgoz

mm

mmm Nmm mmm mmm mmm mmm mNm NmN Nmm mmm mNm mNm mNm Nmm mmm Nmm mmm NmN Nmm mmm mmm mmm

N N N N N m m

\muxmNNmN

mmm mom mmm

Nm

NmN mmm NNm mNm mmm mmm mmm mNN mNm mNm mNm Nmm mmN NNm mmm NNm mmN Nmm Nmm

N N N N m m

\mum;Nn»mmxNm

mmms

mm mm NN NN

mmm omm mmm Nmm mNm

Nm

mmN mmN mmN mmN NNN mmN NmN mNN mmN mNN mNm mNN mmN

N N

mNNe

mcmuwgsommcwcmmmom

N

m+mo

mm mN mm mN Nm mm mm mm Nm mm Nm mm Nm mm mm Nm mN NN NN NN Nm Nm Nm

Nwu= NNmm;mm

umw.mNmmmmm

smmoxm

mmN mNm mmm mmN mmN mNN mmN mmm NNm Nmm mNm mmN NNm mmN mNm Nmm NmN mmm mmm mNN mmm mNN mmm

mm N m

N N N N N N N N N m N N

NN mN mN

NmmN mmmN

mmmma

N m m m-N

NmmN;

.N N

\NmumNso

mmmmsm mmmmsm mmmmsm mmmmsm mmmmso m=mNNom

Nm

Nm:

NNmnmN

mmm mmm mmm mmm mNN N mn: N mmm Nm mm mm zm mmm :mm mNm:

Beskrivning av skogsrillsrândet i utgångsläge: är 1970 51

exempelvis genom att utföra dikning och gödsling. En fördel med avskiljande av en eller flera torrskogsklasser samt en sumpskogsklass är att den kvarvarande huvuddelen av skogen (benämnd frisk) efter indelning i lämpliga bonitetsintervall blir någorlunda homogen.

Vid indelningen i behandlingsklasser användes följande gruppbeteckningar för att inom olika beräkningsområden sammanfatta olika grupper av vegetationstyper:

Lav (=lavskog, lav dominerar i bottenskiktet) Torr + mjölon + kråkbär (=lavskog + ljung) Krâkling (=lavskog + mjölon + kråkbär + ljung + lingon)

Sumpskog (=tallsumpsk0g + övrig sumpsk0g,sumpmossor dominerar)

Frisk skog (=övriga sedan skogstyper torrare och fuktigare typer enligt ovan avskilts) Dessutom särbehandlas i vissa områden areal ovan skogsodlingsgränsen samt ädel lövskog.

Följande kombinationer av vegetationstyp/bonitetsklass samt specialindelningar tillämpas i olika beräkningsområden.

Område Beteckning Antal Indelning klasser BD lappm BDL 6 Lavskog, kråkling, sumpskog, AC lappm ACL friskzbon l-5, bon 6+, ovan skogsodlingsgränsen BD kustl BDK 5 Torr, sumpskog, frisk:b0n l-4, AC kustl ACK 5, 6+ Y län Y 5 Torr, sumpskog, friskzbon l-3, X län X 5+ 4, N län exkl “za Sarna-Idre

Z Jämtland Z:d 6 Torr,

sumpskog, friskzbon l-4, 5, 6+, ovan skogsodlingsgränsen Z Härjeda- Z:HSI 5 Torr, friskzbon sumpskog, l-5, len + Särna- 6+, ovan skogsodlingsgränsen Idre

52 Beskrivning av skogstillsrândet i utgångsläge! är 1970

Område Beteckning Antal Indelning klasser B, C, U län BCU 4 Sumpskog, bon l-2, 3, 4+ 0, P Dalsland, R län OP:DR P Västergötland, N län P:VN F, G, H län FGH D, E län DE 3 Bon l-2, 3, 4+ S, T län ST 5 Torr, sumpskog, frisk bon l-2, 3, 4+ K, L, M län KLM 3 Ãdel lövskog, bon l-2, 3+ I län I Behandlas ej

Med den kombinerade vegetationstypen/bonitet som överordnad indelning sker sedan en ytterligare indelning grundad på en kombination av huggningsklass och åldersklass. Huggningsklassen grundas på en fältbedömning av närmaste lämpliga åtgärd medan åldersklassen utgör en indelning i l0-20 åriga-åldersklasser. I tidigare avverkningsberäkningar har huggningsklassen varit huvudindelningsgrund men är numera mindre lämplig genom att den inte är framskrivningsbar. Eftersom man måste sätta stort värde på den bedömning av slutavverkningsmogenhet som sker i fält har utvägen valts att använda en kombination av huggningsklass och åldersklass som nästa sorteringsvariabel. De tre slutavverkningsklasserna D3, D2 och E har sålunda sammanförts i en klass varefter skogen i övrigt delas in efter ålder. Vad beträffar definitionen av huggningsklasser se bilaga 2. I ett nästa sorteringssteg sker sedan en indelning efter slutenhet och för skog i gallringsâldern sker en ytterligare indelning efter bedömt gallringsbehov.

Det totala antalet behandlingsklasser inom ett beräkningsområde varierar mellan 45( 3 x l5) och l08(6 x l8).

2.3 Grunddata rörande skogstillståndet i utgångsläget

FAS l-utskriften utgör en mycket detaljerad och problemorienterad beskrivning av skogstillståndet i utgångsläget. Under arbetets

Beskrivning av skogstillstândet i år 1970 53

utgångsläget

fortskridande har fullständiga FAS l-utskrifter distribuerats till personer som deltagit i olika men det referensgruppsmöten, skulle vara för dyrbart att offsettrycka FAS l-utskrifter för samtliga områden. Vi har istället valt att sammanställa ett fåtal arkivexemplar, men kan mot självkostnad tillhandahålla utskrifter över vissa områden eller hela landet. I detta sammanhang bör emellertid framhållas att beräkningsprogrammen är helt flexibla varför det är lätt,ehuru inte så billigt, att framställa nya FAS l-utskrifter med valfri indelning i beräkningsområden och behandlingsklasser. Inom ramen för uppdraget från skogsutredningen har det exempelvis inte varit att beräkmöjligt genomföra ningsalternativ för skilda ägarekategorier. Man kan även tänka sig områdesindelningar som är grundade på biologiska eller klimatiska överväganden, exempelvis med anlitande av de T-index som finns beräknade.

I det följande redovisas några översiktliga sammanställningar, som kan tjäna syftet att möjliggöra jämförelser mellan olika beräkningsområden. Tabell 2 gör en jämförelse mellan den nya beräkning av virkesförråd och tillväxt som skett genom provträdssimulering och de äldre beräkningar (KUB 73 och TILLVÃXT som 73) utgjorde underlag för de beräkningsalternativ, som redovisades i delbetänkandet.

Som framgår av tabellen resulterade den nya beräkningen grundad på ”parning av provträd och klavträd” i ett totalresultat som närmast är identiskt med den tidigare För hela riberäkningen. ket uppgår den totala avvikelsen i virkesförråd -0.02% och när det gäller tillväxten är avvikelsen -O.4%. Om man ser på enskilda beräkningsområden finner man den största skillnaden inom områ-

de ST (+ 3.200.000 m3sk) och 0P:DR (-l.800.000 m3sk). Skillnaden

med att olika sammanhänger områdesindelning tillämpats i grundberäkningarna. Som framhållits tidigare utgör det nya parningsförfarandet en förutsättning för att kunna använda tidigare tillväxt som beroende variabel när det gäller att beräkna den sannolika framtida tillväxten.

Som tidigare framgått innehåller FAS l en beräkning av normproduktionen inom olika behandlingsklasser i beräkningsområden. Om

54 Beskrivning av skogsti/Istândet i utgångsläge! a°r 1970

Tabe11 2. Jämföre1se me11an ny FAS 1 och beräkning 1 rapport 21/75

LRik§s50gsJ:a§e-:in92n_1âöâ-ZQ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Rå vo1ym 0 cm+. 100 000 m3sk Avsatt k1imatjusterad ti11växt,

FGH

av skogstillsrändet

Beskrivning i utgångsläget är 1970 55

all skogsmark var bevuxen med skog av normkvalitet och om åldersfördelningen vore jämn skulle vi kunna förvänta en produktion av 85 miljoner skogskubikmeter, vilket kan jämföras med nuvarande beräknade avsatta tillväxt (exkl tillväxt på avverkat som virke) utgör 69 miljoner skogskubikmeter (exkl Gotland). I tabell 3 redovisas avsatt tillväxt (T), normproduktion samt tillväxt- (N) kvoten (T/N) för olika beräkningsområden och balansomräden. Som tidigare nämnts har det inte utförts några fullständiga beräkningar för ägaregrupper. Efter vissa till större sammanslagningar områden har emellertid vissa FAS l-körningar utförts. I tabell 4 redovisas sålunda en mot tabell 3 svarande av tillväxt, beräkning normproduktion och tillväxtkvot för tre ägaregrupper nämligen kronoskogar, övriga allmänna skogar och bolagsskogar samt privata skogar.

Som framgår av nedanstående sammandrag från tabell 3 och tabell 4 är det beräkningsområde 2 som för närvarande har den bästa relativa produktionen. Man ligger där på 89 procent av normnivån, medan man i område 4 endast ligger på 76 procent. Bland ägargrupperna ligger kronoskogarna lägst med 75 procent och privata skogar högst med 85 procent.

dovisas i nästa avsnitt i samband med de normförrådsberäkningar som utförts som grund för att i olika kunna beräkningsområden precisera hur stora virkesförråd som bör finnas vid slutet av beräkningsperioden. När det gäller ungskogens beskaffenhet kommer en detaljerad beskrivning att lämnas i kapitel 5 i samband med redovisningen av de s k inplanteringsbestånden.

SOU 197317 56 Beskrivning av skogstillstânder i utgångsläget år 1970

Tabe11 3. Tillväxt (T), N0rmpr0dukti0n(N) och Ti11växtkv0t (T/N) inom 1änsde1ar och områden. Mi1j m3sk. Ti11växt = avsatt

å1imgtluâtsrgdji1 lväx: .enl l9§8:7å årâ Lime-Linser_ _ _

He1a riket exk1 G0t1and 69.31 84.65 0.82

Beskrivning av skogstillstânder i utgångsläget år 1970 57

Tabe11 4. Ti11växt (T), Normproduktion (N) och Ti11växtkv0t (T/N) inom ägare och 1andsde1ar. Mi1joner m3sk. Ti11växt = avsatt

51 imetiuátârâttülvâx: enl l9§8;7å årá 261585299: _ _ _ _

T N T/N Norra Norrland (BD+AC)

Södra Norrland (YZWX)

Södra Sverige

Hela riket

58 Beskrivning av skogstillstânder i utgångsläget âr 1970

2.4 Normförrådsberäkningar

Hur stort virkesförråd som långsiktigt behövs i olika åldersoch bonitetsklasser är ett försummat men viktigt skogspolitiskt Inte minst i samband med långsiktiga avverkställningstagande. har vikten av hög slutenhet betonats och man ningsberäkningar har därvid ofta använt bättre-hälften skogen som referensram. Den slutenhetstabell som används och som ursprungligen är uaprättad av Tor Jonson kräver emellertid högre förråd i äldre skog än som normalt förekommer. Slutenheten i äldre skog är därför Om stamfördelningen i ett skogsbestånd är god brukar man låg. att man erhåller nästan lika stor produktion med göra gällande av ett virkesförråd som med hjälp av ett högt förråd. hjälp lågt Detta synes emellertid gälla endast inom begränsade intervall och under mycket jämna beståndsbetingelser. Om man i FAS l-redovisningar jämför korresponderande behandlingsklasser med hög respektive slutenhet finner man att tillväxten nära nog är låg mot virkesförrådet. Samma förhållande iakttogs i proportionell samband med den första redovisningen av produktionsöversikter från riksskogstaxeringen år 1961.

En hög förrådshållning under utvecklingstiden för ett skogsbestånd är synonym med en låg gallringsandel, vilket innebär att en större andel av totalproduktionen lämnas kvar till slutavverkningstidpunkten. Låg gallringsandel och lång växttid kräver höga medelförråd, och kort växttid kräver lägre hög gallringsandel medelförråd. Det kortfattade resonemang som ovan förts är enkelt till självklarhet men det är ändå ett faktum att man på gränsen hittills inte har gjort några allvarliga försök att renodla effekterna av de två betydelsefulla variablerna gallringsandel och växttid. Detta är desto allvarligare som det tycks föreligga en allmän aversion bland fackmän mot att arbeta med begrepp som inte Den produktionsmall som tidigare reär gamla och invanda. fererats till det möjligt att renodla dessa två beslutsvarigör abler (bilaga 4).

För att möjliggöra beräkningar av de normförråd som är behövliga på sikt under förutsättning av jämn åldersfördelning och vid preciserad och växttid kan den tabell användas gallringsandel

Beskrivning av skogstillstândet i utgångsläget âr 1970 59

som finns redovisad på sid 3 i pr0dukti0nsma11en. Eftersom denna tabe11 har stor reievans återges den här nedan.

Erforder1iga normförråd m3sk/ha vid en mede1pr0duktion av 1 m3sk per år och hektar samt jämn å1dersförde1ning Växttid Ga11ringsande1 av totalproduktionen % år 20 25 30 35 40 45 50

För att beräkna normförrådet för en viss b0nitetsk1ass e11er behand1ingsk1ass mu1tip1iceras k1assens normproduktion med något av de mede1förråd som angivits i tabe11en ovan och som gä11er vid en medelproduktion av en skogskubikmeter per år och hektar. Låt oss använda för de normförråd som kan beräk-

beteckningen FN

nas med hjä1p av tabe11en. De gä11er antingen som mede1förråd beräknade för ett viss bestånd över he1a växttiden e11er för en he] med enhet1ig bonitet skog och jämn å1dersförde1ning. Det är eme11ertid sä11an som det jämn varföre1igger å1dersförde1ning, för det kan vara av intresse att beräkna vi1ket normförråd som sku11e erfordras vid faktiskt Låt föreiiggande åidersfördeining. oss beteckna detta förråd

med FN(A). De båda kriterierna ?(N)

och kan beräknas för FN(Å) varje behandiingskiass inom varje beräkningsområde, dels vid beräkningsperiodens början, de1s vid periodens s1ut. Som grund för att kraven precisera på virkesförråd vid s1ut har i första periodens hand beräkningar utförts av ?N. För att kunna beräkna måste man känna FN(Å) den pr0centue11a fördelningen på â1derk1asser inom varje b0nitetsk1ass och man måste även ha ti11gång ti11 den fu11ständiga Det pr0dukti0nsma11en. måste understrykas att såti11vida beräkningarna är vi11kor1iga som de kräver att man bestämmer för såvä1 växttid sig som ga11-

60 Beskrivning av skogstillstânder i utgångsläget år 1970 Sol 1978:7

ringsandei. Det viktigaste syftet med den beräkning som nu ^ed0visas är att fästa uppmärksamheten på dessa viktiga bes1uts/ariabier. En skogspolitisk aspekt är att den nuvarande sk0gsvå^dslagen innehåiier föreskrifter om iägsta normaia växttider, nen när det gäller gaiiringsstrategin finns det bara en föreskrift om att avverkning i utveckiingsbar skog endast får förekommai form av ändamå1sen1ig ga11ring.

Efter en detaijberäkning inom varje beräkningsområde kan man jäm-

föra nu befintiigt medeiförråd Fb deis med och de1s med

7(N

Det ligger nära tiil hands att därvid bilda två kvoter FN(Û. som nära överensstämmer med de begrepp som användes vid fasiighetstaxering fram tili och med 1952, men som man då övergav biand annat därför att de var subjektivt betingade. Den nya produtionsmallen utesluter inte subjektivitet men det går att i detaij precisera vi1ka förutsättningar som gä11er för en viss beräkning.

Man kan såiunda biida föijande två kvoter

F0/FN = re1ativa skogstiiigången

och = re1ativa skogstiiistândet

Fo/FN(Å)

Re1ativa sk0gsti11gången anger hur stort det befintliga virkesförrådet är i förhå11ande ti11 det virkesförråd som med preciserad växttid och galiringsandel och vid jämn åldersfördeining erfordras för att producera på normnivå.

Reiativa skogstiliståndet anger hur stort det befintiiga virkesförrådet är i förhåliande tili det virkesförråd som med preciserad växttid och ga11ringsande1 sku11e erfordras för att vid faktiskt föreiiggande åidersfördeining producera på normnivå.

Tabe11 5 redovisar under1aget för en beräkning av normförråd, reiativ skogstiiigång och reiativt skogstilistånd medan beräkningsresuitaten redovisas i tabe11 6. Det är den tredje koiumnen i tabe11 6 som har varit utgångspunkt för det virkesförrâd som i samtiiga beräkningsa1ternativ eftersträvas vid siutet av

SOU 1978 :7 Framskrivnmg av s kogstillstândet under perioden 1971-1980 61

0 om om om

p op_ ovp op_ ,%

omo

0 z N.p v.p o.N V

w mm mm mm om mw mm om om om

omp mpp omp mpp mpp mpp mpp ovp mpp

ammâmøüa_mmumoaøwmxmü95m..mouâaczamømpmemenemä

p

m z o.p Q.. v.p o.m o.p m.m m.N w.p m.N

o mm om mm om mm mm om mm om om om om om om

p mmp mpp mwp mpp mpp mpp mpp omp mpp oop oop oop oop oop

m.p e.N o.N p.N m.N x p z p.m m.p m.m m.p p.m .m w.m m.m m.m

0 mm mm mm mm mm mm om mm om om om om om om om om

povccmmcpgppmm

v.23

mmp mpp mmp opp mpp mpp mpp omp mpp oop oop oop oop m; p oop oop omp

oppzxm

n

o.N m.N o.N m.N \po.p

m z p.p w.p p.m p.p p.p o.m m.m m.m m.m p.m N.m o

.gw

:CGLO:

0 mm om mm om om om om mm om mm mm mm mm mm mm mm

.vpppxm

a.mån.uâçømmuømømmuemea;mcdmeamm_ummá

om om om om om om omp mop mm p mmp mop mop oop oop mwp oop

COwHxBUOLQELOZ

u

v.p m.N m.p w.N m.N p N z o.« o.q p.p o.p m.m m.m m.m m.m o.m m.m o.m

mmmpxm=opuapmmm\mmmpxmuoppcom

.mgxxmms

0 om om om om om om mm om mm op op op av ou op mp

.moxm.o.p

mm om om mm mm mm mm mm mm omp oop omp mp p oo_ oop mpp

.copuxauogasgoz

p.m o.p w.N p.v m.p m.m w.m m.m m.m p.p o.m o.m pmum

p z p.w p.w p.w p.m

.m

;mmå

mumeeo

ma

ppmnøp pm+:N

u

Jam xam 4u xu nN x 0: som pm ao mo zum :um z4x z

av under 1971-1980

62 F ramskrivning skogstillstándet perioden

Tabell 6. Redovisning av normförråd (FN), relativ skogstiHgång samt relativt skogstiHstånd

Beskrivning av skogsrillstándet i a°r 1970 63

utgångsläget

beräkningsperioden och vid vilken tidpunkt i

å1dersförde1ningen

de flesta områden beräknas vara normal. någorlunda Bonitetsklasserna i tabeil 5 är numrerade områdesvis i ordningsföljden frisk skog i faliande

bonitetsordning, varianter av torr skog, sump-

skog samt sist skog ovan skogsodiingsgränsen. När det gä11er skog ovan skogsodlingsgränsen denna utgör bonitetskiass nummer 6 i BDL, ACL och Z:J men bonitetskiass nummer 5 i Z:HSI (indikerad med pi1 i tabeil 5).

3 FRAMSKRIVNING AV SKOGSTILLSTÄNDET UNDER PERIODEN 197 -1980 (de1vis prognos)

3.1 Bruttoavverkning under perioden 1971-1980 med förde1ning på beräkningsområden, s1utavverkning och ga11ring

Huvuda1ternativet i de1betänkandet var f0rmu1erat så att avverkunder den första 10-årsperioden sku11e ti11godose inningarna dustrins virkesbehov på den nivå som svarade mot den beräknade konsumtionen år 1973. Detta år utgjorde visser1igen ett högkonjunkturår med extremt högt kapacitetsutnyttjande men industrin visade vid denna tid en mycket stark expansionsvi1ja, varför det syntes mycket sanno1ikt att förbrukningen under he1a 10-årsperioden sku11e kunna b1i 1ika stor som den beräknade konsumtionen detta år. Konsumtionen beräknades motsvara en bruttoavverkning av 84 mi1j och var ungefär 1ika stor år 1974. År skogskubikmeter 1975 kom det eme11ertid ett bakslag och konsumtionen sjönk ti11 cirka 65 mi1j m3sk.

En rad förändringar har nu inträffat som motiverar en ny beräkunder den första Minskad ning av avverkningsnivån 10-årsperioden. ökad bättre av det avverkade virexport, import, ti11varatagande ket i skogen, bättre utnyttjande av råvaran i industrin samt starkt minskad förbrukning av brännved och husbehovsved är några av de viktigaste förändringarna.

Den nya beräkningen sig på den faktiska virkesförbrukgrundar under 1971-1975. För perioden 1976-1980 har progningen perioden noser över industrins kapacitet och en bedömning av ett genomkapacitetsutnyttjande 1agts ti11 grund för beräkning snitt1igt av virkesförbrukningen.

Under 1971-1975 har virkesförbrukningen beräknats motperioden svara en avverkning av ca 76 mi1j m3sk per år. Beräkningen redovisas i tabe11 7. Där kan även ut1äsas att 1973 års avverkning ti11 81.5 mi1j m3sk vi1ket kan jämföras med 84 mi1j m3sk anges den tidigare beräkningen. Ski11naden förk1aras av att nya en1igt 15 undersökningar beträffande förbrukningen av brännved visar att Bi1aqa denna varit betyd1igt 1ägre än vad som antagits tidigare. När det

F

ramskrivning av skogsIiI/stânder under perioden 1971 -l 980 65

gä11er ande1en i skogen kvar1ämnade he1a träd har det inträffat en faktisk sänkning.

När det gä11er 1971-1975 perioden bör det understrykas att en avverkning på 76 mi1j m3sk per år innebär en bruttoavgång på ca 82 mi1j m3sk (6 mi1j m3sk ej ti11varatagen natur1ig avgång) vi1ket k1art överskrider den aktue11a 1öpande bruttoti11växten som är ca 76 mi1j m3sk på skogsmark ink1usive ti11växt på avverkat virke. Härti11 kommer en ti11växt av cirka 2.4 mi1j m3sk på övriga vi1ka ägos1ag ej är med i beräkningsm0de11en.

För perioden 1976 - 1980 har virkesförbrukningen bedömts motsvara en av 75.4

bruttoavverkning mi1j m3sk per är. Beräkningen redo-

visas i tabe11 8. I beräkningarna har antagits att sågverkens produktion under perioden stannar vid 12 mi1j m3 per år i genomsnitt. Under 1976 bedöms sågverken producera 10.7 mi1j m3. Massaindustrins kapacitetsutnyttjande har antagits b1i 85%, dvs 1ika hög som under perioden 1971 - 1975. Massaindustrins kapacitet år 1980 antas vara ca 12.5 ton. mi1j

För he1a perioden 1971 - 1980 kommer så1edes dessa beräkenligt ningar bruttoavverkningen att b1i ca 75 miij m3sk. Om såqverkens produktion under perioden 1976-80b1ir ca 14 mi1j m3 istä11et för antagna 12 mi1j m3 e11er om massaindustrins kapacitetsutnyttjande b1ir 90% mot antagna 85% stiger den genomsnitt1iga bruttoavverkningen för he1a perioden 1971 - 1980 med 1.5 mi1j m3sk per år resp 1.2 mi1j m3sk per år.

Antagandena om avverkningsnivån under första 10-årsperioden kan a11tså sänkas från 84 mi1j m3sk ti11 76 mi1j m3sk. I tabe11 9 redovisas en jämföre1se me11an tidigare beräkningar för år 1973 samt de nya beräkningarna för perioden 1971 - 1980. Det framgår härav att de stora ski11naderna me11an beräkningarna inte enbart beror på skogsindustrins minskade

virkesförbrukning. Som tidigare

nämnts har dessutom

brännvedsförbrukningen överskattats i 1973

års ande1en beräkning, i skogen kvar1ämnade he1a träd minskat samt re1ati0nerna me11an import och export radika1t förändrats.

av under 1971-1980

66 F ramskrivning skogstillstândet perioden

Ax

mN-_Nm_

q.mN

m.o N.o v.. N.m

o.mN m._- q.mm m._n

_.

N.mw

o._ m.N

m.Nm

m.o _.N

m.FN N.mN m.m®

N..

mNm. «.m- «.mm

namma o.. «.m o.m

q.Nm

m.o

«Nm_ m.mN _.mm _.wN N._m

«._

N.F-

n,_s

«.m

o.mN

m.o m.

o.mN m..w

Q..

mNm_ N.om 5.0- N.qo

_._

m=_=x:Ln;p$moxLT

o.m m.m

m.oN

m.o q..

..mN

m.o N.o

N50. N.mN m.om m.o- o.mm

_._

m.m o.m

m.vN

m.o m.o q..

m.Nm

N.o

o.mN m.mo

N..

_Nm_ _.oN o._-

mN-_Nm_

w.w m.o o.o _.o

m.N_

m.w m.o m.o ..o

mnm. o.__

:mumx:mmvo::m;n

w.m 0._ m.o _.o

Nm_ m..

.mäåøxçmøm_swaamçmmmgwgm

o.m m.o o.o _.o

mNm. o.q_

m

umxp

N.m o.o 5.0

cowmmzxmwv

_.o

NNm_ m.N.

mu._m$ Axmmev

cowpxavogm ^Lwpm=_Lp»

^m__$ ^ww_$

m.n m.o n.o ..o

m.N_

+ +

_Nm_

m_m;

mcwmmuøm

;mama

u==Lv

m=w=xLo»mopp3Lm

_x=_V u==;v

Axmmsv

pgcmm

oum=em_Løx

.N

um==mLm

;o_xmLmp__

um_Lo pxoaxm a;oasH

Lo_xw=mam

msszw øeezm

x;mmwm u=_mmmmz uoo3».m

Ax

:me:

F ramskrivning av skogsri/lsrándet under perioden 1971-1980 67

Tabe11 8. Beräknad år1ig under

virkesförbrukning perioden

1976-1980

Produktion 76-80

Virkesförbrukning

Sågverken 12.0 23.9 - 37% f1is och spån - 8.8 Massaindustrin 40.9

Kapacitet (76-80)x0.85=10.07/

Brännved 0.6 Övrigt 0.4 För1uster 0.8 Export 2.0 Import - 3.0 50.1 mi1j m3fub 72.1 mi1j m3sk Kvar1ämnade he1a fä11da träd (4%) 2.9

Bruttoavverkning 75.0 mi1j m3sk

En a1ternativ beräkning med en sågverksproduktion m3 på 14 milj under 1976 - 1980 i stä11et för antagna 12 mi1j sku11e medföra

en ökning av bruttoavverkningen med 3.1 mi1j m3sk ti11 78.1 milj

m3sk.

1/ Enligt skogsbranschrådets enkät

under 1971-1980 68 F ramskrivning av skogstillsrândet perioden

Tabe11 9. Jämföre1se me11an 1973 års beräkningar och de nya beräkningarna för 1971 - 1980

1971 - 1980

lgzâ

28.0 24.8 Sågverken - -

Spânskivor Fiberskivor 1.7 1.4 0.3 0.3 P1yw0od

övrig För1uster 1.0 0.9 3.3 2.6 Export - 0.6 - 2.2 Import 66.2 59.8 m11j m3fub Summa virkesförbrukning

794 7L7rm1jm%k

Kvar1ämnade he1a fä11da 6.0 3.5

85 75.2 m1 13 m3sk Bruttoavverkning

F ramskrivning av skogstillsrândet under 1971-1980 69 perioden Utgående från beräkningarna i tabe11 7 och 8 sku11e a11tså avverkningen under åren 1971 - 1980 kunna beräknas b1i fö1jande. 1971-75 1976-80 1971-80

Från ett beräknat bruttobehov på 75.2 mi1j m3sk ska11 frånräknas vissa ti11gångskvantiteter som inte ingår i beräkningsmode11en en1igt nedanstående sammanstä11ning.

Ti11varatagen torrskog 1.7 mi1j m3sk Avverkning på övrig mark och inägor 1.4 Avverkning på G0t1and 0.3 Ti11varataget röjningsvirke 0.8 Summa 4.2 mi1j m3sk

När det gä11er röjningsvirket kunde det beräknas i den tiingå digare beräkningsm0de11en medan sedan “inp1anteringså1dern höjts bör en viss röjningskvantitet frånräknas. 1971 - 1975 Röjningen uppgick ti11 1.7 mi1j m3sk per år en1igt stubbinventeringen. Därav var ca 30% grövre än 20 cm. Om man utgår från att dessa grövre träd kommer från bestånd ä1dre än inp1anteringså1dern och att 2/3 av inp1anteringsskogen är röjd före sku11e inp1antering 2/3 av 0.7 - 1.7 mi1j m3sk = 0.8 mi1j m3sk dras ifrån för redan utförd röjning.

På grundva1 av dessa bedömningar sku11e a11tså 75.2 mi1j m3sk

minus 4.2 mi1j m3sk, dvs 71.0 mi1j m3sk vara den sann01ika år1i-

ga bruttoavverkningen under perioden 1971 - 1980 på den skogsmarksarea1 som ingår i beräkningsm0de11en. Om man bortser från avverkningen på G0t1and är det 3.9 mi1j m3sk som 1igger utanför

70 F ramskrivning av skogstillstânder under perioden 1971-1980

beräkningarna vid en avverkning av 71.0 mi1j m3sk, vi1ket motsvarar 5.5%. Den avverkning som beräkningsmode11en ger för ett visst beräkningsa1ternativ bör därför ökas med cirka 5.5% för att svara mot den sanno1ika t0ta1a bruttoti11gången. Den sagda gä11er för områdesvisa beräkningar. Gä11er det he1a riket ska11 dessutom ett be1opp på cirka 300 000 m3sk 1äggas ti11 från Got- 1and.

Den förutsatta avverkningen har fördeiats på beräkningsområden en1igt fö1jande. För perioden 1971-1975 har den tota1a vo1ymen förde1ats en1igt den av riksskogstaxeringen faktiskt uppmätta förde1ningen. För resten av 1970-ta1et har förde1ningen skett b1 a med utgångspunkt i ti11växt, normproduktion och den tidigare avverkningen. Avverkningens förde1ning på huggningsart (s1utavverkning och ga11ring) under perioden 1971-1980 har skett med utgångspunkt i uppmätta värden från åren 1971-1975. I a11a redovisade beräkningsa1ternativ förutsätts en avverkning under första perioden av den st0r1ek som anges i tabe11 10.

I figur 5 redovisas en jämföre1se me11an nu förutsatta uttag under första 10-årsperioden och de som förutsattes i deibetänkandet i beräkningsa1ternativ 84:1. På grund av ändrad områdesinde1ning måste redovisningen ske efter viss sammans1agning av beräkningsområden. Det framgår av figuren att utöver de ändringar som är föraniedda av det minskade avverkningsuttaget har det skett en viss omförde1ning av uttaget. På de vita stap1arna som avser det tidigare beräkningsa1ternativet indikerar den streckade 1injen den nivå som sku11e motsvara en nedska1ning ti11 den

nya avverkningsnivån (från 82.0 ti11 71.0 mi1j m3sk). Ski11nader-

na me11an nivån på de streckade 1injerna och nivån på de streckade stap1arna är ett mått på den förändring av avverkningens fördeining på områden som gjorts. I de1betänkandet grundades förde1ningen på den faktiska avverkningen under perioden 1968-1972 en1igt stubbinventeringen.

3.2 Utförda göds1ingar under perioden 1971 - 1980

Den area1 fastmark som göds1as varje år är numera betydande. Oavsett hur stor gödsiingen kan komma att b1i i framtiden är det

Framskrivning av skogstillstânde! under perioden 1971-1980 71

Tabe11 10. Förde1ning av år1ig bruttoavverkning under 1971-1980 perioden

Bå_PEV§kD5D9â°EÅdE_$âWE BÅ_$lPE?XYETKFÅF9.9FD.S§lJEjDS_ _._

Beräkningsområde Summa S1utavverkning Ga11ring 1000 m3sk 1000 m3sk % 1000 m3sk %

72 F ramskrivning av skogstillstândet under perioden 1971-1980 Figur 5 Fördelning av brunoovverkningen på boråkningsomrâden

enligt det tidigare alternaiivei 84:1 D

och enligt de nya beräkningarna Z

Milj. m3*

19.0 18.0 17.0 16x0 15.0 14.0 130 12.0 I 1.0 0.0 9.0

uuuuuumm

______ HDL BOK IJ Y BCU _: FGH P+R +AC|. +ACK +X +O+K +W + L+M + ZH +N

Framskrivning av skogsrillstándet under perioden 1971-1980 73

rimligt att försöka bedöma gödsiingens sannoiika under omfattning den första och att beräkningsperioden bygga in de beräknade effekterna av denna gödsiing i beräkningsmodeHen.

På grundval av utförda gödsiingar under perioden 1971 - 1976 har

det beräknats att cirka 150 000 hektar kommer att gödsias i genomsnitt per år. Fördeiningen och balansompå beräkningsområden råden bli såsom framgår antages av sammanstäHningen å sid 91.

4 ALTERNATIVA SKOGSPRODUKTIONSPROGRAM (översikt) Efter beredning i skogsutredningens referensgrupp och på basis av riktlinjer uppdragna inom skogsutredningen har tre alternativa skogsproduktionsprogram beräknats. De redovisas i var sitt av följande kapitel. Programmen grundas på nedan redovisade allmänna förutsättningar.

Beräkningsalternativ l

Beräkningsalternativ l avser att uppskatta den högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivån efter l980 under följande förutsättningar.

nynnlagdavskngsbgstánd blir av samma kvalitet som motsvarar da-

gens genomsnittliga ungskogar i åldern 20 - 40 år (i vissa fall 20 - 60 år). av

Någon produktionseffekt contortaplanteringar för-

utsättes ej.

gen jrnmtiga_skogssköt§eln baseras på slutavverkning vid be-

ståndsåldrar som i stort svarar mot bestämmelserna i nuvarande skogsvårdslag. Gallringshuggningarna avser att främja en hög produktion av barrsågtimmer. Normal 25 - 40%. gallringsandel utgör Slutavverkning ovan odlingsgränsen förutsättes komma till stånd men efter betydligt förlängda växttider.

gögsljng utförs under hela hundraårsperioden med l50 000 hektar

per år. Detta motsvarar ungefär den faktiska under gödslingen perioden l97l - 1980. Gödslingen sker med samma metoder och med samma fördelning som tillämpats under l970-talet.

nandgts vid slut skall

totala_yirkesförnan hundraårsperiodens

vara fyra procent högre än det nuvarande förrådet.

Beräkningsalternativ 2

Beräkningsalternativ 2 avser att uppskatta den högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivån efter l980 under följande förutsättningar.

76 Alternativa skogsproduktiønsprogram (översikt) SOL 1978:7

Nyan1agda skogsbestånd b1ir av en kva1itet som motsvarar ett bra urva1 av dagens ungskogar i å1dern 20 - 40 år (inom vissa onråden 20 - 60 år). Jämfört med de nyan1agda skogsbestånd som Förutsattes i a1ternativ 1 är s1utenheten cirka 5 - 10 procent högre och 1övinb1andningen 15 - 30 procent 1ägre.

Den framtida sk0gsskötse1n baseras på s1utavverkning och ga11ring en1igt samma principer som i beräkningsa1ternativ 1. Fö1jande s1ag av produktionsbefrämjande åtgärder kommer ti11 utförande.

Area1en göds1ing ökar från 150 000 hektar under 1970gödsling. ta1et ti11 cirka 300 000 hektar under 1980-ta1et och ti11 cirka 450 000 hektar under 1990-ta1et. Denna göds1ingsarea1 behå11es sedan under resterande beräkningsperioder.

Under perioden 1981 - 2000 dikas och i före-

0ikning_gv_sgmpskog.

kommande fa11 göds1as ha1va nu befint1iga sumpskogsarea1en e11er cirka 900 000 hektar.

I Norr1and och nordvästra Svea1and

E1antering_av gontgrtatal1.

p1anteras c0ntortata11 på en de1 av den år1iga föryngringsarea- 1en. Väg1edande för area1omfattningen inom o1ika beräkningsområden har varit den skogsvårdsenkät som utredningen 1åtit genomföra. En1igt de ti11ämpade förutsättningarna sku11e efter 50 år tio procent och efter 100 år fjorton procent av tota1a skogsmarksarea1en inom det aktue11a området vara bevuxen med contortaskog.

Beräkningsa1ternativ 2 förutsätter

Qikning_och_gögs1ing_av myr.

också att dikning och göds1ing av myr kommer ti11 utförande på cirka 1.3 mi1j ha under perioden 1980 - 2020.

Detta program ingår dock ej i beräkningsm0de11en utan de beräknade produktionseffekterna måste adderas separat.

Beräkningsa1ternativ 3

Beräkningsa1ternativ 3 avser att uppskatta den högsta möj1iga 1ångsiktiga avverkningsnivån efter 1980 under fö1jande förutsättningar.

Alternativa

skogsproduktionsprøgram (översikt) 77

gygnlagda gestând b1ir sämre an dagens ungskogar i â1dern ti11

20 - 60 år. Jämfört med de nyan1agda skogsbestånd som förutsattes i a1ternativ 1 är s1utenheten cirka 10 procent och 1övin- 1agre blandningen 15 - 30 procent högre. Ka1markstiden förutsättes b1i 3 år 1ängre än i a1ternativ 1 och 2.

gen jrgmtidagkogsskgtâeln baseras på s1utavverkning och ga11-

ring en1igt samma principer som i beräkningsa1ternativ 1, med den ski11naden att ga11ringshuggningarna i mindre inomfattning riktas mot att sänka 1övskogsinb1andningen.

gödsling förutsättes endast komma ti11 utförande under perioden 1971 - 1980.

5 BERÄKNINGSALTERNATIV 1. UTHÅLLIG AVVERKNINGSNIVÅ VID EXTRAPOLERING AV NUVARANDE AMBITIONSNIVÅ I SKOGSBRUKET

5.1 Diskussion av de nya förutsättningarna jämförda med a1t 84:1 (de1betänkandet)

En kortfattad verba1 beskrivning av de tre beräkningsa1ternativen har 1ämnats i kapite1 4. Beräkningsa1ternativ 1 ska11 närmast motsvara a1ternativ 84:1 i de1betänkandet efter viss revidering med hänsyn ti11 de ändrade förutsättningarna. En avgörande ski11nad me11an beräkningsa1ternativ 1 och a1ternativ 84:1 är det minskade kravet på avverkning under perioden 1971-1980. redo- En1igt visningen i kapite1 3 förutses avverkningen under denna period

endast komma att utgöra 71.0 mi1j m3sk per år på den area1 skogs-

mark som ingår i beräkningsm0de11en (riket exk1usive

medan motsvarande i a1t G0t1andâ

avverkning 84:1 utgjorde 82.0 mi1j m sk. Det innebär att virkesförrådet år 1980 av denna an1edning sku11e

kunna vara cirka 125 mi1j m3sk större än som förutsattes i a1ternativ 34:1 (110 mi1j m3sk + ti11växt).

A1ternativ 84:1 ink1uderade inte någon effekt av göds1ingar utförda under åren 1971-1980. Om man grovt räknar med en total mer-

produktion av 12 m3sk per hektar och göds1ingsti11fä11e sku11e en

tota1tgöds1ad area1 av 1.5 mi1j hektar under den första 10-ârs-

perioden ge ett ti11sk0tt ti11 virkesförrådet av 18 mi1j m3sk.

Om man summerar effekterna av minskad

avverkning (125 mi1j m3sk)

och göds1ing (18 mi1j m3sk) sku11e en ny beräkning grundad på i

övrigt oförändrade förutsättningar kunna förväntas ge en uthå11ig

avverkningsnivå som är cirka 4 mi1j m3sk högre än den som beräknades i a1ternativ 84:1. 4 mi1j m3sk motsvarar en uthâ11ig ti11-

växt av 3% per år på förrådsökningen som sku11e utgöra cirka

140 mi1j m3sk. Man sku11e a11tså ä priori kunna förvänta att be-

räkningsa1ternativ 1 ska11 komma att ge en uthå11ig avverknings-

nivå av cirka 70 mi1j m3sk jämförda med de 66 mi1j m3sk som var

resu1tatet av a1ternativ 84:1. Som framgår av de preciserade förutsättningarna nedan före1igger eme11ertid vissa andra ski11nader me11an de nya och de gam1a beräkningarna som kan påverka resu1tatet. När det gä11er enstaka beräkningsområden kan dessa

I 80 Beräkningsaltemariv

skillnader vara väsentliga.

5.2 Precisering av skogsskötselprogram samt krav på virkesförrådets storlek vid beräkningsperiodens slut

Bøvgnlasdg ákgsábeszånd

l skall i princip motsvara alternativ 84:l Beräkningsalternativ i delbetänkandet. Avsikten har varit att inte ändra andra styrän sådana där det finns klara skäl för en ändring. parametrar Så har varit fallet när det den stora sänkningen av avgäller

verkningen från 82.0 till 71.0 milj m3sk under perioden l97l-

l980 samt när det att inkludera effekterna av gödsling ungäller der denna tid.

I fråga om anläggning av ny skog uppkommer en nödtvungen ändring med att den nya beräkningsmodellen det nödsom sammanhänger gör vändigt att plantera in något äldre skog än tidigare (se avsnitt i norra har det ibland varit l.4.2). På låg bonitet Sverige att basera inplanteringsskogen på provytor i åldersinnödvändigt tervallet 20-60 år, medan man i delbetänkandet använde huggningsmedelålder än 40 år. I vissa klassen B2, vars är betydligt lägre fall torde detta ha medfört en något sämre inplanteringsskog men ibland har skogen blivit något bättre. De känslighetsanalyser, som har visar att beskaffenhet är utförts, inplanteringsskogens för utvecklingen på längre sikt. Det är därför mycket väsentlig en mycket som ges då vi förutsätter att “framgrov beskrivning tidens ungskogar blir av samma kvalitet som dagens genomsnitti åldern 20-40 år (i vissa fall 20-60 år). Det liga ungskogar uppenbarligen ett stort behov av att bättre kunna preföreligger cisera olika alternativ för ungdomsutvecklingen. Med det kunskapsläge som nu råder måste vi emellertid nöja oss med att i detalj precisera de förutsättningar som gäller för ett visst beräkningsalternativ. Vi har då ansett det vara säkrare att utgå från genomsnittstillståndetinom visst åldersintervall och att utifrån dessa tillstånd diskutera vilka relativa förändringar som kan åstadkommas andel förädlat frö exempelvis genom ökad skogsodling, etc.

Beräkningsa/Iernativ l 81

I bilaga 8 lämnas en detaljerad beskrivning av inplanterings- 311395 8 skogens” beskaffenhet i vart och ett av de tre beräkningsalternativen. I bilaga 9 redovisas den inventering av väl anlagda be- 9 Bilaga stånd som utfördes under sommaren l976 och som har utgjort en utgángspunkt när det gällt att precisera beskaffenheten av inplanteringsskogen i beräkningsalternativ 2.

I tabell ll redovisas ett sammandrag av inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräkningsalternativ l. När det gäller att jämföra olika omraden eller olika alternativ inom samma område torde slutenhet, stamantal och lövandel vara mest releventa jämförelsegrunder. Som framgår av sista kolumnen i tabell ll är det nästan

genomgående höga lövandelar i och detta

inplanteringsskogen är

speciellt fallet på de bästa boniteterna. I 6 har figur lövandelen plottats mot bonitet varvid bonitetsklasserna är ordnade i samma ordning som de förekommer i tabell ll men så att korresponderande vegetationstyper (frisk, torr och sump) jämföres inbördes i lodrätt led. Som framgår av figuren är det också hög lövandel i

sumpskogen och på arealen ovan skogsodlingsgränsen medan det är låg lovinblandning pa de torra markerna inom område l-2.

yirkesförr§d_vid_berakning§per10dens_slut

Som framgått av avsnitt 2.6 och tabell 6 förutsättes virkesför-

radet vid slut beräkningsperiodens vara något större än virkesförradet är l970. skall Genomsnittligt virkesförrádet öka fran

98 m3sk/ha till 102 m3sk/ha.

Pa grund av nuvarande skeva måste

áldersfördelning virkesförrá-

det i de flesta områden tillåtas sjunka temporärt. I flertalet fall kraves emellertid ett högre virkesförrád mot beräkningsperiodens slut. I några omráden (Z:J, Y och X) är emellertid nuvarande virkesförrad större än det (l970) normförrád, som behövs

pa sikt enligt avsnitt 2.6. Nedanstáende sammanställning sammanfattar de förrådskrav som ställts upp i beräkningsmodellen och som är desamma för alla tre beräkningsalternativen.

82 Beräkningsalrernalivl

p m p m mm mp mm om mp mm pm cp

©4 pm mm mm pp mm pm mp mm mm mm mm mp pp mv pm pm

mcpcucøpnmmøpmvmgp

p m p m mm mm

:mmm

mm mp om mm mp mm mp mm mm mm om pm mp mm pm mm mm pp mm mm mp pp

E›po

ø mm mm

ppm»

mv mm mm pm mm mm pm pm pp pm mm mv mm pm mp pm m cm mm mm mm mp pm mp pm pm pp

vogasgoz msxxmms

m.p o.m p.p o.m p.p p.m p.m m.p p.p o.m m.m p.p m.m m.p p.p m.m m.p m.m m.p p.m

mm m.m p.p m.p m.p m.o p.p o.« m.m

^|m.øLU:øEEmm.%

uxmpppp mgxxmme

m.m m.p m.p m.p m.p m.m m.m m.p p.m m.p p.« m.m m.p m.p p.p m.p gm m.p m.p m.p q.p m.o m.o m.p m.m m.p m.p m.p p.m

_.

Eu

mmm mom oom qmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm pmm

oom vom mmop

mpp mpm pmm pmm

omm oom ooop

mpm map mmp pmm

ø;\;øEswum;Lmm

+m

?pumcsoupmmmcpcxmsma

Eu

wmom

mmm pqop mmm omm vmmp qomp ommp ommp pmwp pmvp mmmp mmop mvpp ppmp mmmp pomp mppm mmop momp emmp +0 mmpp mmmp mmop pqpp mmmp pmmp pmmp

E›po øgxxmms

_. mm mm mm mm mm pm mm me pe op mm pm pp mv pc mm mm mm mm mm mp mm mm mm mm av op pp

pmzcmøémxmwa

pmpo» ;oupw

om om om mm av mp om om om mp mp pe om mv me

mv mp pm pm om mm pe pm om pm om mv pm

ucmuzpm

mm.o mm.o mm.o om.o mm.o mm.o mm.o pm.o op.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o om.o pm.o pm.o mm.o mm.o um; mm.o mm.o pp.o pm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o

mmcämmmpxmmcpxmpcmpmcw

Lmmmmpxmmcpg

m-p m-m m-p m-m m-p m m-m «-p m m-m

m-p m-m m

umucøpacp

mmop azom

mzom mzam Hmmm azom mmop ;sam

zom omo

mmop

Homo omo zom zom zom zom zom o omo zom zom zom zom zom

zom zom o

.en

ummcpcxmgmm

ppmaøp mumxso

oom gem 4o xo cum

Beräkningsalrernativl 83

p4

m N um mm ww N_ .m om 0_ m_ .P mm mm vw mm _m om m_ N_ mm cm m_ o_ 3 mv Nm c_ Ne

m:_cucm_nmmm_mumLF

:ago

m m mm mv em mm em

s›_o

pm Ne m_ vv mm N_ mm mm om mm om q_ mm mm mm Nm vv om Nu mm mm

c

__øP

m x mm mv mm em mm mm Nm _m vw me wo Nm em om om em mv vw om m 8 mm mm mm om .m om

uogqegoz øgxxmms

gm m.m o.v m.m N.m m., m.m o. N.m o.m m.N .m w.. m.. o._ w.. m.m o.q N.m _.m o.m m: m.m m.m m.N o.w m.m o.m m.m

pxm_pwF mgxxmms

gm N.m m.m _.m m._ N.. m.o o.m w.N _.N o.m m.N 0._ m.o o.o w.o m.m m._ m._ _.v _.N m; m.m o.m m.N m.N m.m o.m o.m

eu

mmm o_N mmm Neu mmm omm vom omm

mzxgmssmumggmm

m_m mmN «Nm

qmm vmw man mom mmm mmm

+m

mmm.

.mm

_m__ mmo_ 8a mom mmm mmm mm.. owe_ Nog_

su

omom momm mmmm

mmm

qm_N m__N mom_ omv_ o_mN mmNN womm moom

“wo

mwvm mmmm

m_m_ com_ m_. mmm_

mmmm mmmm mmom

mmm_ ma: Nmom mmm_ Now_ mmm_

+0

mgxxmms

E›_o em mm mm mm _m .N om .m om em mm mm mm om Nm em om mm Nm om mm om

om_ mm mv _m

m: mm_

Føpo» gmuww

Rv .m .m Nm _m mm .m .m pm mm me mv av mv mw .m om mm Nm _m mm Nm _m mm mm mm om om

-:mu:_m mN.o vN.o _N.o mN.o N@.o mN.o mN.o mo.o _N.o oN.o mo.o mm.o oo.o mo.o mm.o oN.o

um;

mm.o mm.o oo.o No.o 2a mm.o vm.o mm.o mN.o mN.o mm.o om.o

-mu:m_a:H ;mmmm_xmm:_;

m-. w-m m-. m-m m-. m-o m-_ w-m

wav

e v

e N-. m w-q m-_ m

amok azzm much mzzm azsm mzsm

zom zom

azzm

zom zom zom

zom zom zom mao» omo zom zom zom amok 28 zom zom zom zom zom ;sam

mpxow

.__

vmmcwcxmgmm

__mnmh mnwgso Hm+:N Bm

›

x nu: hm

84 Beräkningsalternativl

mm mm mm mm

m4 mm mm mm

_ mm _m vm mm mm mm mm mm Nm _m

m:_:ucm_nmmm_mumL_

_

:mmm

mm em om mm _ 0_ m_ om N_ m_ mm mm _« mm mm mm _N

E›_o

m m N m

__m_

m mm m om _m mv vw mm mm mm mv mm __ om me Nm

cogasgmz

c;\xm

m

E _._ m.m m.m m. o.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m._ m.m m.m m.m _.m o.m m

uxm____ øgxxmme

m

_.m m.m m.m _._ _.m m.m m.m m.m _.m m.m m.N m.m o.m m.m m.N N.m 0._ _

EU

omm

_N

mom mmm mmm m_m __m __m mmm mmm mmm mm_

mmm_

mm_ _mm

m__

mcxgwsempmggmm

_N_

_m__

+m

su m_

mmom moom _owN

m_m

+0 _mm_ ___ mmm_ _mm_ mmm_ mm__ _mm_ mm__ mmm_ mmm_ m_m_ m___ mm__

mcxxmms

mm

s›_o

em om om mm mm m_ om mm om __ mm mm mm _m

_o_ mo_ mo_

_mao_ ;mv_m

mm mm mm mm mm mm Nm mm Nm mm Nm mm mm mm Nm mm _m Nm

-:mu:_m

um; mm.o __.o mm.o o_.o m_.o o_.o mm.o mm.o mm.o om.o mm.o o_.o mm.o mm.o mm.o m_.o _m.o mm.o

xmwmm_xmm:_L

m-q m-m

-mp:m_a:H

m-_ m m-v m-_ m m- m-_ m m-v N-_ m N-_

zom zom zom mzsm zom zom zom zom zom zom mzmm zom zom zom mzmm zom zom _4mo

mpmom

.__

-mm:_:xmLmm

__mnm_ mumgso ammo

mm zm :mm 241

Beräkningsaltemativ 1 85 FIGUR6. ANDELEN LÖVSKOG I INPLANTERINGSKLASSERNA PLOTTAD MOT

BONITET/VEGETATIONSTYP (ALTJ)

O .DK

I

OMRÅDE

OMRÅDE

OMRÅDE

OMRÅDE

86 Beräkningsaltemativ 1 Nuförråd Normförråd Ski11nad

samma nivå som normförråden medan framför a11t område 4 har ett för 1ågt virkesförrâd. Som tidigare framhå11its beror detta huvudsak1igen på att de ä1dre bestånden ofta har uppkommit genom igenväxning av gam1a hagmarker. De kännetecknas då av stor 1uckighet, stor 1övinb1andning och stor dimensionsspridning. Ett annat kriterium på detta förhå11ande är de ti11växtkv0ter som redovisats på sid 55.

Det kan vara av intresse att jämföra kvoterna me11an nuförrâd och normförråd med de tidigare redovisade ti11växtkv0terna:

förelegat en bättre överensstämmelse mellan de två kvotserierna. Man kan emellertid konstatera att i båda fallen är det område 4 som ligger sämst till. Generellt sett är det ett väsentligt långsiktigt mål för skogsbruket inom samtliga områden att höja tillväxtkvoterna, vilket innebär att den äldre skogen måste avvecklas på ett sådant sätt att det totala virkesförrådet inte sjunker alltför mycket.

Jämfört med den beräkning som redovisades i delbetänkandet innebär bl a de nya förrådskriterierna att man kan bibehålla en högre nivå på slutavverkningarna i Z:J och Y medan man får vara mera återhållsam i vissa sydliga områden såsom P:VN, FGH och KLM.

yäkttiger,_kalmark§tider_m_fl styrparametrar

En fullständig förteckning över de styrparametrar som i övrigt bestämmer skogsskötselprogrammet redovisas i bilaga 5. I den mån det föreligger någon skillnad mellan beräkningsalternativen ifråga om styrparametrar framgår detta av redovisningen. I kapitel 8 redovisas vissa känslighetsanalyser som bl a avser att belysa olika styrparametrars betydelse för i stort. Efterutvecklingen som växttider och kalmarkstider tillmäts stor betydelse i den skogspolitiska diskussionen finns det skäl att speciellt redovisa dessa (tabell l2 och tabell l3). När det gäller växttiderna finns det anledning betona att de är desamma i alla beräkningsalternativ och att de inte tillämpas strikt. Växttiderna utgör huvudkriterium i prioritetsfunktionerna för slutavverkning, men som tidigare framgått påverkas också prioriteringen av tillväxtdifferensen, dvs skillnaden mellan beräknad normproduktion och behandlingsklassens löpande tillväxt. Det xmidessutom bestämmer vilken slutavverkningsålder som reellt kommer att tillämpas är

88 Beräkningsaltemaziv 1

Tabe11 12 l›ge:ä5ninga:ng Eil1§mBage_y§x§jldgr

Bonitetsk1ass Område

sou 19737

Beräkningsalternativ 1 89

Tabe11 13

l_§e:ä5ninga§ng Eil1§mBage_kgJga:k§tid§r_(5Ll l gcg Å)

Område Bonitetsklass I-V VI-VIII Krli Lav Torr Oso Sump

BDL 6 11 10 8 - 8 15 ACL 10 8 7 - 8 14 ZHw+ SI 5 10 - - 8 7 12

Område Bonitetsklass

I-IV V VI-VIII Torr Oso Sump

BDK 4 5 9 6 - 8 ACK 4 8 6 - Z:J 4 5 9 8 12

Bonitetsklass Område

Bonitetsk1ass Område

90 Beräkningsaltemativ 1

de krav på siutavverkningsvoiymer som stäiis under oiika 10-årsperioder.

Genereiit att siutavverkningen icke tiiiåts i bestånd som gäiier 80% av angiven växttid. I det föijande komär yngre än 75 eller mer vissa exempei att redovisas som visar viiken genomsnittlig siutavverkningsåider som tiiiämpats inom oiika områden och bonitetsklasser (avsnitt 5.2).

av tabeii 12 förutsättes växttider Som framgår betydiigt iängre för areaien ovan skogsodiingsgränsen. Detta medför reiativt iåga avverkningar ovan skogsodiingsgränsen under de första beräkningsperioderna, men ieder å andra sidan tiil att stora avverkningar ovan förutses bii utförda om cirka 40 år. skogsodiingsgränsen

Som framgått vid redovisning av beräkningsmodeiien i galiring. avsnitt 1.5.3 styrs de totaia galiringsuttagen genom periodvisa Prioritetsregierna styr visserligen vaiet av viipreciseringar. ka bestånd som skaii gaiiras, men den totala gaiiringsareaien man preciserar det totala gailringsuttaget. Detstyrs genom att viiket innebär att man succesta är en grov metod för styrning sivt måste kontroilera hur m0de11en gaiirar och hur gaiiringsutär beskaffat. har strävan varit att taget Som tidigare framgått så att man tar ut meiian 25 och 40% av anpassa gaiiringsuttagen det totaia virkesuttaget i form av gaiiringar sett över växttiden eller under förutsättning av jämn åidersfördeining. Beroende i iandet innebär detta i ailmänhet meipå bonitet och beiägenhet ian ett och tre gaiiringstiiifäiien under heia växttiden.

har varit så beskaffad att gaiiringsuttaget ie- Gaiiringsmaiien gat nära 30% av virkesförrådet före gaiiring och gaiiringarna har inriktats så att de främjar produktion av en hög andei sågtimmer av barrträd, viiket innebär att en stor andei av iövskotidigt och att gaiiringarna ti11 stor dei utgörs gen utgaiiras av iåggaiiringar.

Beräkningsalternativ 1 91

®$Uw

Beräkningsalternativ l förutsätter att gödsling utförs under hela hundraårsperioden med l50 000 hektar per år. Detta motsvarar den faktiska gödslingen under perioden l97l-l976, men med en fördelning på områden som har beräknats med ledning av den utförda skogsvårdsenkäten.

Gödslingen förutsättes ske med samma metoder som nu tillämpas och med den fördelning som framgår av nedanstående sammanställning.

Område Areal Gödslad areal ha/år (samt % av skogsmarksarealen) “000 ha Period 1 Period 2 Period 3 - 10

BDL 2 218 3 900 (0.18) 8 400 8 500 (0.38) BDK 1 826 13 900 (0.76) 14 400 12 700 (0.70) ACL 1 991 6 000 (0.30) 12 900 12 500 (0.63) ACK 1 296 10 700 (0.83) 9 100 9 100 (0.70) 2:0 2 134 7 100 (0.33) 10 000 10 000 (0.47) Y 1 730 17 100 (0.99) 16 200 16 200 (0.94) Område 1 11 195 58 700 (0.52) 71 000 69 000 (0.62)

ZH + 51 889 2 000 (0.22) 7 100 7 600 (0.85) w:0 1 821 22 900 (1.25) l6 900 l6 500 (0.91) x 1 461 14 900 (1.02 14 800 14 800 (1.01) BCU 1 079 12 200 (1.13) 8 700 9 100 (0.84) Område 2 5 250 52 000 47 500 (0.99) 48 000 (0 91)

51 1 922 23 800 (1.24) 17 300 l8 100 (0.94) 0P:DR 754 2 200 (0.29) 2 300 2 300 (0.31) Område 3 2 676 26 000 (0.97) 19 600 20 400 (0.76)

05 936 5 900 (0.63) 4 700 5 100 (0.54) P:VN 746 - - 800 800 (0.11) FGH 1 984 7 400 (0.37) 6 100 6 400 (0.32) KLM - - 552 300 300 (0.05) Område 4 4 213 13 300 (0.32) 10 800 12 600 (0.30) Riket 23 330 150 000 (0.64) 150 000 150 000 (0.64)

92 Beräkningsalternariv]

Som framgår är gödslingsintensiteten mycket olika i olika (mråden. Störst är den i de områden i södra Norrland och Svealand där arealen bolagsskog är stor. Underlaget för att beräkna gödslirgsl0 effekten redovisas i bilaga l0 och tillvägagångssättet vid infö- Bilaga rande i modellen i bilaga 5.

5.3 Uthållig avverkningsnivå samt skogstillståndets föräroring under beräkningsperioden

l skall sålunda ge svar på frågan: Hur stor Beräkningsalternativ är den högsta möjliga uthålliga avverkning inom olika beralningsområden under förutsättning att:

x Avverkningen l97l-l98O utgör 7l,O milj m3sk per år med den för-

på områden samt på slutavverkning och gallring som frank

delning

går av tabell l0. x Slutavverkad skog ersätts med ny skog av den beskaffenhet som framgår av bilaga 8 och tabell ll. x Virkesförrådet vid beräkningsperiodens slut svarar mot de normförråd som redovisats i tabell 6. sker i en omfattning som indikeras istora av tax Gallring drag bell 5 varvid gallringarna inriktas så att de främjar produktionen av en hög andel sågtimmer av barrträd, vilket innebär att en stor andel av lövskogen utgallras tidigt och att gallringarna till stor del av låggallring (= större relativt ututgörs tag av klena träd). x Gödsling sker av cirka l50 000 hektar per år under hela beräkmed den fördelning på områden som redovisas på ningsperioden sid 9l. x Slutavverkning ovan skogsodlingsgränsen förutsättes komma till stånd med efter förlängda växttider.

i huvudsak krav av- I tidigare beräkningar tillämpades på jämn kastning efter l980 inom varje enskilt beräkningsområde. I de nya har dock fått variera något i tiberäkningarna avverkningsnivån den inom enskilda områden, men utan att acceptera någon genomtrend. Syftet har bl a varit att undvika oreagående sjunkande listiskt långa ransoneringstider för den gamla skogen i områden med extremt skev åldersfördelning, exempelvis Z:J och Y. Den öka-

Beräkningsalternativ 1 93

de flexibiliteten kan ha givit utrymme för viss subjektivitet men bör dock ge mer relevanta för enskilda beräkningar områden. Det ligger dock i sakens natur att beräkningarna är starkt schabloniserade och att det föreligger stora till möjligheter fördjupade analyser inom ramen för den beräkningsmodell som står till förfogande i mán av mera tid och resurser.

Som framgått av avsnitt l.7 finns det stora möjligheter att i detalj beskriva storlek och beskaffenhet avverkningens samt skogstillstândets förändringar inom varje område och för altervarje nativ. För överskådlighetens skull krävs emellertid begränsning. För varje beräkningsalternativ redovisas därför ett antal standardtabeller som innehåller de viktigaste resultaten. För att skilja dessa tabeller från övriga tabeller i texten betecknas de med en kombination av bokstav och nummer där bokastaven taanger bellslag och numret anger beräkningsalternativ (Al, A2, A3, Bl, B2, B3 etc).

Tabell Al. Bruttoavverkning enligt l fördeberäkningsalternativ lad på slutavverkning och gallring samt barrskog och

1615502 ange: Benigdjüâ- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Observera att till denna och följande tabeller skall en läggas

avverkning av 4.0 milj m3sk per år som ligger utanför

beräkningsmodellen och som består av torrskog, mark och avverkning på övrig inägor, visst röjningsvirke samt avverkning på Gotland.

Av tabell Al framgår bl a att alternativ l möjliggör en bruttoavverkning under hela lO0-årsperioden som i stort sett överensstämmer med den bruttoavverkning som motsvarar den beräknade virkes-

förbrukningen under l970-talet, dvs 75.0 milj m3 sk per år. Den

totala slutavverkningen per år minskar under från ca perioden

53 milj m3sk till ca 48 milj m3sk medan gallringarna ökar från ca l8 milj m3sk till ca 22 milj m3sk. Volymen lövvirke i avverk-

ningarna minskar från ca l2 milj m3sk till ca lO milj m3sk.

En mot tabell Al svarande figur Al visar förbruttoavverkningen delad på gallring och slutavverkning samt på barrskog och lövskog under period l-l0.

l 94 Beräkningsalternativ

Tabell Bl. Virkesförrådet vid början av varje beräkningsperiod

§amt_å: ê°Z0_fäYQelaE.Bå_bâr:5E°3 9FD.löXSE99,_._ _

som redovisas i tabell Bl är något lägre än De begynnelseförråd de totalförråd som bl a redovisats i tabell 6. Detta beror på att kvantitet fröträd och överståndare försvinner ur beräken viss i och med att de inte finns med i inplanteringsningsmodellen och då modellen inte förutsätter separat avverkning av skogen vid av första befröträd och överståndare. Den skog,som början är yngre än den som svarar mot inplanteringstidräkningsperioden antas endast ha ett virkesförråd som svarar punkten, nämligen mot vad som behövs för att enligt standardutvecklingskurvan i prosom inplanteringsskogen skall duktionsmallen nå upp till den volym ha vid Sammanställningen nedan redoviinplanteringstillfället. sar hektar år l970 dels enligt tabell Bl begynnelseförrådet per dels tabell 6

(exklusive fröträd och överståndare), enligt (fb)

samt förrådet år 2070 enligt tabell Bl och enligt tabell 6 (eftersträvat normförråd = ).

F(N›

att förrådet av överståndare och Det framgår av sammanställningen

fröträd som “försvunnit” i modellen inte utgör mer än cirka l m3sk

att slutförråden blivit högper hektar. Det framgår vidare något re än som eftersträvats vilket innebär att det funnits möjlighet att under de sista ta ut något större avverkning än perioderna

som skett. Mellan år 2060 och 2070 ökar förrådet med 65 milj m3sk,

dvs 6.5 milj m3sk per år. Det innebär att den nya skogen av år

2070 torde kunna avverkningsmöjlighet av cirka ge en långsiktig

77 milj m3sk om man efter denna tidpunkt håller virkesförråden

konstanta.

1 95 Beräkningsaltemativ

Aiternativ 1 förutsätter att ca 150 000 hektar enper år gödsias iigt den fördeining som tidigare redovisats.

Sammanstäliningen nedan visar gödsiingseffektens storiek under 0iika

perioder (miij m3sk/år).

Eniigt sammanstäliningen ovan skulle gödsiingen från och med pe-

riod 2 ge ett m3sk

åriigt produktionstiliskott av 1.7 milj viiket

är något iägre än det genomsnitt av 12 m3sk per hektar och göds-

iingstiiifälie som användes vid översiagsberäkningen i avsnitt 5.1. Som framgår av redovisningen i biiaga 5 tiiiämpas dock en reduktionsfaktor av 0.75 på den gödsiingseffektfunktion som tagits fram. Denna grundas på gödsiingsförsök och undersökningar av praktiska gödsiingar som bearbetats av Göran Möiier vid Institu› tet för och inkiuderar Skogsförbättring i sig redan vissa säkerhetsmarginaier.

Som framgår av tabeii Bi inträffar inte några drastiska förändringar när det gäiier andeien Lövandeien iövskog. sjunker något mot mitten av beräkningsperioden men ökar sedan åter så att totaiförrådet av iövskog vid siut hundraårsperiodens är något högre än ingångsförrådet.

Figur B1.

§arr§kggsförrådets_f§rdelnlng_Bå_ta1l›och_gran

Figur Bi som bygger på FAS 4-utskrifterna visar barrskogsförrâdets fördelning på taii och gran vid oiika tidpunkter. Taiiskogsandeien ökar i baiansområde 1 och 2 men minskar i område 3 och 4. Förändringarna är dock mindre än vad som kunde förväntas med hänsyn tiii nuvarande meiian tai] fördeining och gran i skogsodiingarna. Detta sammanhänger med att beräkningsmodeiien

96 I Beräkningsaltemariv

som inplanteringsskogen rekonserverar den trädslagsblandning om man bortser från den hårda reducering av lövskogspresenterar andelen som äger rum i samband med gallringarna.

Tabell Cl. Bruttoavverkning under period 2 fördelad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimensionsklas-

§91 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _. _ - _

Generellt sett inträffar det under beräkningsperioden inte några större av virkesförrådets eller avverkningens dimenförändringar om man bortser från att andelen skog klenare än sionsfördelning l0 cm i brösthöjd minskar. Trots att skogen under perioden genomsnittligt blir yngre hålls diameterutvecklingen uppe genom de kanske alltför optimala gallringar som utförts. Gallringsprogrammet innebär att man erhåller högre virkesförråd per hektar än i dagem vilket innebär att andelen mycket grova träd ej blir så skogar, man erhåller med andra ord en mindre dimensionsspridning. hög,

Cl redovisar hur virksförrådets andel av skog grövre än Figur 25 cm i brösthöjd förändras över tiden. Givetvis föreligger det en betydande osäkerhet vad beträffarvirkesförrådetsdimensionsmen denna torde helfördelning mot slutet av beräkningsperioden ler inte vara så viktig i nuläget. Tabell Cl redovisar avverkoch dimensionsklasser under beräkningens fördelning på trädslag l98l-l990. För varje beräkningsområde redoningsperiod 2, dvs visas den procentuella fördelningen för slutavverkning och gallsamt för den totala avverkningen. Av tabell Cl framgår bl a ring Som kommer att reden stora andelen lövvirke i gallringsuttagen. dovisas senare innebär l att man förutsätter beräkningsalternativ ett större uttag av lövvirke än det som faktiskt äger betydligt rum för närvarande.

Tabell Dl. fördelning på åldersklasser år Skogsmarksarealens l970, l980, 2010 och 2070. Medeltal för samtliga

bonitetsklgsse: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Tidigare har framhållits att åldersfördelningen i många beräkskev men att under beräkningsningsområden är mycket utvecklingen medför en betydligt jämnare åldersfördelning vid peñodens perioden

Beräkningsallernativ l 97

slut. Tabell Dl redovisar skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser vid början av period l, 2, 5 och ll, vilket svarar mot åren 1970, l980,20lO och 2070.

Figur Dl redovisar hur

slutavverkningsskogens och gallringssko-

gensnedelâlder utvecklas över tiden.

Tabell El. Genomsnittligt virkesförråd hektar per inom ålder-

512553: å^â_l279›_l289›_?9l9 96h E010 _ _ . _ _ _

Tabell El svarar mot tabell Dl men redovisar istället för arealprocent genomsnittligt virkesförråd per hektar i olika åldersklasser och som medeltal för samtliga bonitetsklasser. De låga virkesförråden i äldre åldersklasser som är karakteristiskt för nuläget beror som tidigare framhållits man historiskt på att sett ofta har gallrat i äldre skog istället för att slutavverka. Skog på sämre bonitet kräver dessutom längre växttider vilket innebär att det är lägre medelbonitet i de äldre áldersklasserna, vilket är ytterligare en förklaring till att virkesförråden är så låga.

Figur El.

Ergduktionskvotens_utveckling

Produktionskvoten användes

i beräkningsmodellen såsom en grovkon-

troll på hur

tillväxtframskrivningen fungerar. En beståndsutveck-

ling som ger en produktionskvot som närmar sig 1.0 innebär att det genomsnittliga närmar skogstillståndet sig normproduktionsnivå. Som framgår av figur El innebär alternativ l en successiv förbättring i samtliga områden ehuru i högre eller mindre grad. De faktorer som påverkar produktionskvoten mest är inplanteringskogens beskaffenhet samt gödslingsintensiteten. En kombination av god

inplanteringsskog och hög gödslingsaktivitet har medfört

mycket höga produktionskvoter i wzo och X medan Z:HSI endast obetydligt förbättrar sin mycket låga produktionskvot. I detta omrade är det sannolikt att normproduktionen ursprungligen har blivit satt för hög eller att marken blivit överboniterad vid riksskogstaxeringen. Det framgår bl a av figur Dl att kravet på slutförrád har lett till växttider längre än som egentligen varit avsett. Med hänsyn till produktionskvotens dåliga utveckling borde alltså egentligen virkesförrâdskravet ha sänkts. Det nu sagda är ett exempel på hur man kan använda produktionsmallen för kontroll

SOL 1978:7

98 Beräkningsalternativ]

i stort. Produktionskvoten vid beräkningsperiodens av beräkningar skogens framtida s1ut är också en bra mätare på den då befint1iga Eftersom det under s1utet på beräkningspeproduktionskapacitet. rioden skett en successiv förrådsuppbyggnad kan avverkningsnivân så snart man inte 1ängre kräver en fortsatt förrådsuppbygghöjas att man ti11 den uthå11igt beräknade nad. Tidigare har angivits

avverkningsnivån på 70 mi1j m3sk sku11e kunna 1ägga den år1iga

då indikera en

förrådsökningen på 6.5 mi1j m3sk och detta sku11e

avverkningsnivå på cirka 77 mi1j m 35k om man efter år

uthå11iq 2070 hå11er virkesförråden konstanta. Produktionskvoten erbjuder Neett annat sätt att skatta den 1ångsiktiga avverkningsnivån. danstående sammanstä11ning sammanfattar normproduktion och pro-

duktionskvot vid s1ut. Vägning av områdesmeberäkningsperiodens med totaia virkesförrådet vid beräkningsperiodeitai har skett dens s1ut.

Z:J Y 1 730 5 882 292 0199 311

5 250 3.7 19 229 569 1.07 Område 2

Område 3

6.1 25 867 585 0.90 Område 4 4 218

3.6 84 649 2 418 0.94 Område 1-4 23 330

Beräkningsallemaliv 1 99

Produkten 0.94 - 84.6 milj m3sk = 79.5 milj m3sk utgör ett mått

på möjiig avverkningsnivå vid beräkningsperiodens slut vilket kan

jämföras med den tidigare översiagsberäkningen på 77 milj m3sk.

100 Beräkningsalternativ

Tabell A1. Bruttoavverkning en1 alternativ 1 förde1ad på smtavverkning

26h 9611111293311: 2332125502 2th 1515502 unge: 2e:12d_1;19

Period Ba1ans- Avverkning

område mi1j m3sk/år 1

11 .I1 11 1| 11 11 11 u:

.78 6.118 785 11 1167 51.7 820 511-/ 820 51.6 707 5116 707 506 987

rVt 111 61.8 786 7118 178 1.1

S .L U

BLT ÖNOO 1 .l 90.! 999 11 .l 1| 1 1 ›9a

992:): 1993)) 1999» 9990.90.

r

3391:999..

358 3114 369 315 572 315 572 315 482

nDLT rVt 2113 257 21:3 505 415 7.113 617 011 314.

».23

1 G A L .L

2:00

11 11 1 .l .I cl 1| r

1178 921 178 921 189 921 279 9211 279 9211 360:.

nDILTI rVt 932 927._ 673 583 922 392

T1

837.

TI O

HHOO

7.. 2 2 7._ 2 2 2

1211 1121.1. 121. 91929! 99111:

11 1| 1 .l 1I 1 1 ml

695 577._ 1011 268 10. 1:67 101 257 001 987 001 897

aÖO rVt 102 695 203 1190 796 102

S L U

BLT

1 1 1| 11 il .In 1

m!

639 3115 921 246 416 460 416 572 416 943 41.6 943 416 853

.aÖO rVt 7.14 741 314 27.4

av:

2 G A L |._

BLT :a: Ja..

11 al: 1I .l 1I .l 1. r

528 640

1..I

527 516 11 7118 527 628 527 639 618 190 5200 820

rVt 1.1 426 336 527 314 325 191

T1 o Tu

3931)..1»a›!$9:›9::a9›9J\.$as9sss3)9ss:9s91

BLT au06

1 1I .|. .I.

9999133999!!

1 .l 11

9992199999199993!)39519999..ssssassassaausssø.)

:S151:

r

178 167 607 460 369 606 1189 606 369 606 268 606 268 606 088

aÖO rvt 708 774 707

ss...

S IL U

BLT

:11999919339999193999 133999993999959233329

r

336 213 0111 0047._ .13 842 .13 932 2113 033 213 123 1113 853

aÖO wuVt 1113 730 1112 707

99a

3 G A L L

BLTI s!! 99!

9):3533:01)..9399991999231919219999):

P.

:93991999399919599199993919999919

471! 101 77.0 921. 810 291 8110 291 81.0 3811 720

aÖO rVt 9211 303 810 875 493 8110

999 T1 0 T

BLT ar!!

1. 1I .lo 1 1| 1 1 1| 1.

Y 11 1 1| 1I .l 11

853 21.3 21.3 111 123 203 493 203 583 203 583 ?_03 673 203 673

BILT1 aÖO rVt 1113 998 113 853

S L U

999 399 D!!

1 .|.| .l 1 1 11 .l 1:

r

9933:3919

516 07-/ 897 5106 279 51.6 099 516 099 516 189 5116 189

aÖO PVt 427 561 511.6 25-/ 077

:s:

4 G A .L L

BLT

1 .l 1 1 .l .l 1 vi

280 112 910 720 662 720 577._ 720 572 720 752 720 752

aÖO rVt 640 358 730 000 19._ 820 720

999 T1 0 TI

BLT

7. 2 2 2 2 7._ 7..

r 4 4 4 4 4 4 4

1124511.

1.189 774 641 943 0111 539 550 539 910 57.8 695 538 415 538 325

aÖO rVt 753 932 847.

s L U

BLT

5 5 4 4 4 4 4

59399!

1 al; 1| .II 1I .I1 .|. r.

3999:9995

257 358 516 886 460 639 461 842 461 527 4611 527 461 167

_

aHOO rVt 167 088 24./ 673

110.

G A L :L

13a.

1I 4

BLT

1| .l 2 2 2 2 2

6 6 6 6 6 6 6 r

“#2

459 886 099 0008 090 460 1190 101 090 921 090 471

aÖO rVt 752 011 099

1|

9110 090 a...,

T1 0 T1

BLT 999 99a. 99.9

7 6 6 7 7 7 7

Beräkningsalternariv 1 101

mm

mmm

um om

omom

om_ mmm mom mmm mmm mmm m_m mmm m_m

_omm m_vm

mm

omm mmm mmv

mm

omom

_m

m__ mmm mmm vom mmm mmm

vmom mmmm

_mm

mmxmm_.:mo:mmxmgumm

vm mm

mmm mmv

mm

omom

mmm m__ mmm mmm mmm wav mmm

moom mmmm

_mm

mm mv

mmm mmm mmm mmm

mm

mmv mvm mmm

o«oN

_o_ _mv m_m

omm_ mmmm

maIAm_MuHmM

mm

mmm

mv

mmm mmv

_m cm

omom

o_m mmm mom omv vmm mmm

m_m_ mm_m

mmmmugm

mm om mv mm

omom

m_m m_m _mv _om mmm mmm vmv mmm omm

mmm_ mm_m

msmw:um_uummm

om mw

mmm

mv mm

m_m mmv oom mvm mmm mwv m_m mvm

o_om mmm_ m__m

mm ov

mmm

mv

ooom

mmm mom mvm mmm

mm

mmq www __m _mm

mmm_ om_m

çcsmmmnxneämz>m

mv ov

mvm mvm

mm

_o_ m_m omm omm mmw omm omm_

_mv __m

mom_ mm_m

mmm omm mmv vmm

_m oc

mmm mmm

mm

mo_ mmm

momm

m_m mmm

omm_ mmm_

mm

vmm mmm mmv

oc

mmm mmm

_m

v__ mmm mmm

mmmm

_qm m_m

omm_ vmm_

qødgawüvmguawømvn;

;

,

xmms

vm;;mm m__E ;;mm n4 p_mpo_ ;;mm n4 u_muo_ ;;mm n4 p_mpo_ ;;mm m4 p_øpo_ ;;cm m4 p_øpo_

.s

:me: mvw;Eo vn_

_ m m v

102 Beräkningsalternativ l sou 19737

Tabe11 C1. Bruttoavverkning 1 period 2 (1981-1990) förde1ad på s1utav-

l°Ik21D9_°E“_9EUrŧ _SaEEPÅ EÄd_5]39_°E_dÅ"E"E1“åklafsfl

Avverkning Procentue11 förde1ning på Område s 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser

G mask/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+

S 2100 51 39 9 1 8 13 38 41 BDL G 400 67 15 16 2 11 29 39 21 S+G 2500 54 35 10 1 8 16 38 38

S 2500 54 30 12 3 9 15 41 36 BDK G 500 43 18 31 8 24 24 41 11 S+G 3000 52 28 15 4 12 17 41 39 S 2900 35 56 7 2 7 12 38 43 ACL G 400 42 33 23 2 21 25 37 17 S+G 3300 36 53 9 2 9 14 38 40 S 2300 47 47 5 2 4 11 44 51 ACK G 800 35 35 23 2 21 25 37 17 S+G 3300 44 44 10 2 8 15 42 42 S 4500 22 70 6 2 7 14 42 37 Z:J G 400 30 45 21 3 17 21 40 22 S+G 4900 23 68 7 2 8 15 42 36 S 4500 22 70 5 4 6 10 24 60 Y G 1000 13 56 23 8 16 19 40 25 S+G 5500 20 67 8 5 8 12 27 54

S 1000 45 48 6 1 7 15 41 37 ZH+SI G 100 69 17 12 2 19 25 41 15 S+G 1100 47 45 7 1 8 16 41 35 S 4600 39 56 4 1 5 7 32 56 11:0 G 1300 33 44 15 8 15 14 48 23

BCU G 1400 33 39 16 11 6 15 44 36

0P:DR G 1000 21 41 23 15 9 14 37 41 S+G 3100 33 48 12 8 5 7 25 63

S 3100 47 44 4 5 3 4 17 77 DE G 1600 30 45 F6 9 7 16 40 37 S+G 4700 41 44 8 6 4 8 25 63 19 70 5 6 3 5 15 77 5 2500 1200 18 56 16 10 7 11 37 45 PVN G 19 65 9 7 4 7 22 67 S+G 3700

1 103 Beräkningsalternativ

Tabe11 C1. forts Avverkning ProcentueH förde1ning på Område S 1000 Träds1ag Dimensi0nsk1asser

m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0- 10-15 15-25 25+

17:)

19 74 KLM G 1400 6 62 8 › 24 12 19 35 34 S+G 3300 17 53 13 17 7 10 26 57

1) BOK (Björk = Löv)

104 Beräkningsaltemativl SOL 1978:7

M M M M M M M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_

MMMM

_M MM

MMMM

MM

M M M M M M M M_ M_ __

M_MM

MM MM M_ M_

M_MM

M_ _M

MMMMM_MMMMM_MMM

0:

xu MMM_ M M_M_

M M M M M M_ _M M_ __ _M MM M_ M_ M_ M_

MMM_ MMM_

M M M

oMm_M

_M M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_

MMM_m

MM__MMMM

W M M _ _ H W M M M M M

M M M _ __ M_ __ M_ M_ M_

MMMM

M_ M_ M_ M_ MM

MMMM

M_

.MMMM

M M M M M _ M_ M_ M_ M_ M_ __ M_

M_MM

MM MM

M_MM

MM

;oo

MMM MMM

_m+:_N

_MM_

M_MM M M M _ M

MM M_ M_ M_ MM MM M_ M_ M_ MM MM

MMM_ MMM_

.MMM_

M M M M M M M M M M_ M_ MM MM __ M_ MM

MMM_ MMM_

, W M

.MMM_

M M M M _ M MM M_ M_ M_ MM M_ M_

MMMM

MM MM MM

MMMM :MMM

M M M M M M_ M_ __ M_ _M MM M_ __ M_

M_MM

MM MM

M_MM

MMMMM_MMMMM_M

MMM

MMM_ MMM_

M M M M M M MM M_ __ M_ M_ _M M_ M_ MM M_

MMM_ MMM_

MM M M M M M M_ M_ __ __ M_ MM M_ __ M_ MM MM

MMM_ MMM_

MM_=_MMMMM

M M M M_ M_ M_ M_ M_ M_ M_ __ M_ M_

MMMM

M_ MM

MMMM

M M M M M M M_ __ MM M_ M_ M_

M_MM

MM M_ M_

M_MM

MM

MMM dum

M_MM MM_M

MMM_MMMMMMMMMMMMMM

M M M M M M M _M M_ __ MM MM __ M_ M_ MM

MMM_ MMM_

M M M M M M M M_ M_ MM M_ M_ M_ M_ M_ MM

MMM_ MMM_

._M

l||L

MM MM MM MM MM MM MM MM

-

MM_-MM

-

MM_-MM

+MM_ +MM_

__MMM_ -MMMM_M MM_-MM_ MM_-MM_ -MMMM_M MM_-MM_ MM_-MM_

MMM_M MMM_M

-MM -MM -MM -MM

_MMM

-MM -MM

M _MMMM _

Beräkningsalternativ 1 105

N O O O O O O_

ONON

ON ON ON ON

ONON

ON NN ON ON O_

O O O O O O O

O_ON

_N ON N_ O_ N_

O_ON

ON ON ON O_

NO OON :OO NOO

O O O O O O O

NO ON ON O_ O_ O_

OOO_ OOO_ _N ON OO O_

O O O O O O O N_ O_ N_ _N ON

ONO_ ONO_ ON O_ ON NN

O O O N O_ O_ O O

ONON

_N O_ ON

ONON

ON ON ON ON O_

O O _ O N O O N_

O_ON

ON ON _N

O_ON

_N ON N_ O_ O_

_O

NNO_ :ON OOO_

O O N O O ON ON O_ O_ O_ O_

OOO_ OOO_ _N ON ON ON O_

O O O O O O _N N_ N_ O_ ON

ONO_ ONO_ N_ ON NN _N ON

_ O O N O O O

ONON

O_ _N _N ON O_

ONON

N_ ON ON ON

O O O _ O O

O_ON

_N NN O_ ON O_

O_ON

ON ON O_ O_ O_

OOO

zuN

ONO_ OON

O O O O O O _N _N O_ O_

OOO_

ON

OOO_

ON O_ OO __ O_

O O O O O O O_ O_ O_

ONO_

ON ON

ONO_

ON O_ ON ON N_

N O O O O O O

ONON

O_ _N O_ _N N_

ONON

O_ NN ON ON

O O O O _ O O N_

O_ON

NN ON ON N_

O_ON

_N _O O_ O_

N

OO OOO

_OO_

O O O O O O

N_ ON O_ O_ ON

OOO_ OOO_

ON NN N_ O_ N_

N O

OOOON

N_ ON O_ O_ O_ ON O O O

ONO_

O_ O_ O_

ONO_

ON O_

._O

ON OO OO OO ON OO OO OO

-mNmu_

-

OO_-OO

-mLmn_

+OO_

OO_-OO

+OO_

__OOO_ OOO_x ON_-OO_ OO_-ON_ _OmN wOO_x ON_-OO_ OO_-ON_

-ON -OO -OO -ON -OO -OO

_OOO

106 Beräkningsalternariv

N o v 0

oNoN

oN _m om Ne

moN oN_ mN_ NoN mm_ NmN mo_

oNoN

o__ om_ mm_

N o m o

o_oN

mv Nm Nm mv mm

emm omN

NN

eo_ mN_ mm_ Nm_ mm_

o_oN

___

xu ou:

_ o _ 0

om vm Nv

omm_ m_N

MN _N

mo_ cm_ Nm_ mv_ om_ mN_ wo_

omm_

NN_

.oNoN

_ o 0 0

om

oNm_

N_ om mm _m

oN_ _m_ No_ o__ Nm_ om_ Nm_ No_ mo_

oNm_

;oo

_ _

oNoN

o_ mv mm om m_ Nv mm _N

vN_ mv_ mm_ mmN mo_ v__ mv_

oNoN

NNN

o_oN

_ _

.omm_

cm om

o_oN

ve Nm mm m_ mN _m

qmm

N_

moN NoN om_ mm_

o_oN

mo_ mm_

_m+:nN

4u

.oNm_

N o _ o

v_ wo Nm mN om

omm_

N_ Nm oN NN _N

vN_ mm_ _v_ wo_

omm_

çmgm _ 0 N o

we vw mm oN v_ Nm mN mm mm mm Nm

oNm_

o_

m__ mo_

oNm_

Lommø_xmLmn_m

N o m o

om

oNoN

mm vN

www mNN

m_

No_ m__ Nv_ mm_ oo_ vv_ oN_

oNoN

N_N

_ o N o

o_oN

mm mm Nm

vom mom

m_ _N _v

No_ mm_ mN_ mN_ mNN

o_oN

N__

soc_ xom ›

_ o _ o

mm vv

omm_

mo Nm

mmN

MN Nm_

mm_ mo_ mm_ Nm_

ommN

Nm_ _N_

Løpxm:

NN_

o o N o

;ma vm mm mm mN

oNm_

N_ mm Nm NN mo_ mo_ mN_ mN_ N__

oNm_

_N_

_ _

oNoN

m_ mm mm Nm mm oN _m Nm

m_N

umLLn»mmxL_

mo_ mv_ m__ mN_ _m_ mN_

oNoN

_m_

;mmmm_xmpmp_=oa

_ m _

om

o_oN

vw mm vN Nm mv NN Nm _m

oc_ mNN

o_oN

oo_ mN_ N_N NNN

mom

oN _

o o

Nm mm Nm

pm__pp_=meo=wo

omm_

e_ mm _m Nm Nm Nm _N

wo_ No_ oN_ NoN mm_

omm_

mm__pEmm

_ m 1 o

em mm dm 0_ mN mm

oNm_

Nv mN MN

m__ No_ om_ mm_

oNm_

___

._m

oN 0_ om om oN 0_ om om

_øp_mUmz _mp_mumz

oo_-om

+om_

oo_nom

+om_

oN_-oo_ om_›oN_ -mLmU_ oN_-oo_ om_-oN_

- u

-w;mu_

now

__wnø_

now

mmm_x

-oN

mmø_x

|oN -oo »om

&

Beräkningsalternariv 1 107

m o o o

omom

o

mm

mmm mmm

omom

v_

vv_ mm_ mv_ mo_ _m_ mvm mom _mv om_

m o o

um

mmm vom o_om

m_ mm

mv_ _m_ _mm mm_ mm_ mmm mvm mmm mmm om_

o_om

moumo

:ox

m o o e o o

mm

mmm omm_

mm

mv_ mm_ mm_ mm_ om_ mm_ mmm mm_

omm_

mm_

o o o o o o

__ om

mom omm_

m_

mv_ mm_ mm_

omm_

m__ _m_ _om mm_ om_

W W M M .

m o o m

”omom

o o

mm

mmm mvm

mm

omom

um_ _om mm_ _v_ m_m mmm mmm _v_

m o m o o

mm

o_om

mm

mm_ mm_ mvm _vm mmm mo_ om_ vmm mwm mm_

o_om

_m_

mm :om

m o o m o o

mv

mom omm_

mm

omm_ om_ mm_ mm_ m__ vm_ om_ mmm mm_ wm_

m o o m o o

mw

omm_

mm mm

mv_ m_m mm_ _om om_ mm_ mom mm_

omm_

mm_

m o o

omom

mm o

oom emm

om

omom

mmm mom

m_

mm_ em_ mm_ vvm mmm mmm ov_

m o m o o

mm

mv_ mm_ mmm mmm mom m__ o_om m__ mm_ ovm o_om

mm_ m_m em_

zm

oom

m o o m o o

mm

omm_

mm

omm_ mm_ _m_ _mm mm_ em_ mm_ mv_ mmm _v_ mm_

m o o o o o

em

omm_

w_

mom

_m

mm_ mm_ mm_ _o_ em_ .mm_ mm_

omm_

om_

q o m

omom

o o

mv mm

mvm mmm

omom

mm_ mm_ _mm em_ om_ mmm mom mvm oc_

e o o o

em

vmm omm mmm o_om

o_ mm

mm_ mm_ m__ mm_ mm_ mmm mmm om_

o_om

mo

x

m o m o o

mm

mmm omm_

_m

mv_ mm_ _m_ wo_ om_ om_ mm_ mm_ mm_

omm_

_mm

mpgom

m m_ o o o

omm_

vv mm

omm_

m_

m__ mm_ m_m mm_ m__ mm_ mmm mm_ vm_ _m_

_

._m

_øp_mvmz

+om_

-m;mu_ om_-oo_ om_-om_ -mLms_ _mp_mnoz

+om_

__mnm_ om_-oo_ om_-om_

mmm_x mmm_x

108 1 SOL 1978:7 Beräkningsaltemativ

nous: u. anunmwsumnncens FÖRDELNING PÅ SLUTAVVERKNING OCH GALLRING SAMT PÅ uaavuaxe OCH LÖVVIRKE (EXKL. TORRA min M M)

E?

GoHring

Löv

*WT ,w /áW///Ã 41 / / / m

// /////2 \\\

Sluiavv.

Löv

,7///// //W /// //r

1970 1990 2010 2030 2050 2070

1 Beräkningsalternativ 109

HGUR Bl. VIRKESFÖRRÅDET AV BARRSKOG PROCENTUELLT FÖRDELAT PÅ TALL OCH GRAN % mo OMRÅDE 1 GRAN 80

0 1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR % m OMRÅDE 2

80 Z:HSI 60

110 1 Beräkningsalrernariv FIGUR Cl. ANDEL AV VIRKESFÖRRÅDET SOM ÄR ÖVER 25+CM I BRÖSTHÖJD °/° OMRÅDE 1 00 80 60 40 Y ,ZIJ 20 BDK 0 . 1970 1990 2010 2030 2050 2070 AR % OMRÅDE 2 100 80 60 40 20 0 . 1970 1990 2010 2030 2050 2070 AR

°/o OMRÅDE 3

100 80 60 OPIDR 40 20 o 1970 1990 2010 2030 2050 2070 An O /o 100 80 60 40

SOU 1973:7 Beräkningsalremariv 1 111 FIGURDI. MEDELÅLDER FÖR SLUTAVVERKNINGS- OCH GALLRINGSSKOG

180 160 140 120 100 80 60 1970 1990 2010 203) 2050 2070 Å. OMRÅDE 2-3 160 Z:HSI 140 120 100

112 Beräkningsalremariv I FlGUR EI. PRODUKTIONSKVOTENS UTVECKLING

°/o

120 100 80 60 40 1990 2010 2030 2050 2070 1970 % 120 BCU 100 80 Z:H S1 60 40 2010 2030 2050 2070 1970 1990

?s

120 100 80 60 40 1970 1990 2010 2030 2050 2070 % 120 100 80 60 40 2010 2030 2050 2070 1970 1990

sou 1978:7 113

6 BERÃKNINGSALTERNATIV 2. UTHALLIG AVVERKNINGSNIVÅ VID GOD BESTÅNDSANLÄGGNING SAMT ETT AMBITIÖST SKOGSPRODUKTIONS- PROGRAM

6.1 Diskussion av de allmänna förutsättningarna för alternativ 2

Beräkningsalternativ l ger en uthållig avverkningsnivå som nätt och jämt motsvarar avverkningarna hittills under l970-talet. Som framgått av tidigare redovisning skulle ett högre kapacitetsutnyttjande inom den svenska skogsindustrin medföra ett betydligt större virkesbehov än det som kan tillgodoses genom alternativ l. Av tidigare har också redovisning framgått att den svenska skogen vid mera intensiv skulle produktion kunna ge betydligt högre avkastning än som nu erhålles. Normproduktionsnivån,dvs en medelproduktion som svarar mot den i slutenhetshänseende bättre hälften av befintlig skog skulle innebära en produktion av 84 milj m3sk per år från nuvarande skogsmarksareal. Med tillägg för de cirka 4 milj m3sk per år som ligger utanför beräkningsmodellen skulle normnivån alltså motsvara en bruttotillgång av 88 milj m3sk per år. Såsom diskuterats i delbetänkandet är vissa produktionshöjande verksamma åtgärder på kort sikt och andra först på längre sikt. Kvaliteten på den nya skogen är den fullständigt dominerande faktorn på längre sikt medan gödsling av fastmark är den snabbast verksamma metoden på kort sikt. Gödsling förutsätter dock att det finns bra någorlunda skog kvar som kan gödslas. Det produktionsprogram som ligger till grund för alternativ 2 har diskuterats fram inom skogsutredningens referensgrupp. Det är baserat på tanken att kombinera en god be-

ståndsanläggning med olika produktionsåtgärder som relativt ti-

digt skulle kunna möjliggöra en höjd avverkningsnivâ i förhållande till l. beräkningsalternativ

6.2 av

Precisering skogsskötselprogrammet

Hyanlagda bestånd. De genomsnittliga inplanteringsskogar som ut-

gör framtidshypotes i alternativ l tillkom i huvudsak för cirka 30 år sedan; i Norrland något I södra tidigare. Sverige var vid den tiden skogskulturer i form av plantering eller sådd ganska

114 Beräkningsalternativ 2

m m _ m m

å... m_ m_ m_ m_ mm mm _m mm _m mm mm m_ mm mm m_ mm m_ _m m_ m_ mm om mm

mc._cvcm_nmmø_mumgm

m

:Em

m _ m m m mm om mm mm mm mm mm __ m_ m_ mm m_ mm mm mm mm mm om m_ mm mm __

så?

ø

:om

mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm m mm mm mm mm mm mm _m _m

uogasgoz msmxmme

m. o. m. m. m. m. m.

mm o.m m._ o.m m.m m._ m.m m.m m_m m._ m_m _.m

m._ m.o o.m m._ _.m _.m _ _ ;m m.m m._ _ _._ m _ _ _

Imwmmucâämøq

uxmli_ 022mm...

m m. m. m. m. m. m. m. m. m.

m._ m._ _ _ m.o m.o m.m m.m m._ _ _ m.m m._ _.m ._ _ _ m.m o.m m._ o.m _._ m.m m.m m._ _ _ _

;m

m

:G

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm omm omm mmm omm mmm mmm m_m mmm mmm mmm mmm mmm

+m mmm m_m m_m _om mm__ mmo_

øgmäeeøumgmmm

._uøc..wu_ømmc_cv_m._mn

su

mmm

mmmm mmmm moom

mmm

mmmm

mmm mmm_ mmm_ mmm_ _mm_ m__m _mm_ m_m_ m_m_ _mm_ mmo_ +0 mmm_ mmm_ mmo_ mmm_ mmm_ mm_m mmm_ mom_ mom_ mmm_ __m_

sin; mslmms

_. mm mm mm mm mm mm mm mm om mm mm mm mm mm mm mm m_ mm mm mm mm mm mm mm mm mm _m

mo_

umscmåmxmmn

_mpom ._35

mm mm _m _m om mm mm mm om _m om mm om _m om om mm mm mm om om om mm mm mm om mm mm

-..835

mm

mm.o mm.o om.o om.o mm.o om.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o _m.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o _m.o mm.o mm.o om.o mm.o mm.o mm.o _m.o

møcgmmmø

ä; .o

Emm:

gwmmøimmzf.

m-_ mum ma_ m mnm m-_ mum m-_ m m-m m-_ m m-m

_gøpcm_ -muzoäå

zom zom 35_ ._ .§3 omo zom zom zom 55_ .§3 zom zom 25_ E: ._23 omo zom zom zom §8 mzom zom zom zom 55_ ;som omo

må

.s

-mmfcxmgmm momgeo

:BE

äm .Gm äm ?m .Em

2 115 Beräkningsaltemaliv

5._ ä mm mm m_ mm 0m v_ m_ __ mm m_ m_ v mm _m mm __ m_ m m_

mm om m_ m_ mm ä m_ S

mc._cucm_n_mmm_mumå

:Em

m m m

_m mm mm mm mm mm mm

.E23

m_ me mm 0m mm mm mm mm e_ _m _m mm mm mm mm S om mm

å

.m __m._ m_ m_ S mm mm mm mm ä mm mm 9. s mm 3 _m om mm mm mm mm e_ S mm S m_ mm mm

å

0025.82 mzlmme

m. m

mm

m.

;m 04» m.m m.m _ mm 0;» m.m 0.m m.m ...m m_ _ ._ m.. m.m o; m.m _.m mm m.m m.m mm m.m om mm m.m m.m

uxmii_ mgmxmms

m.

;m m.m m.m 0.m _ m._ m.m 0.m 0.m _.m m.m m.m m.0 m.0 m.0 m.0 0.m m4 m.m m._ m.. m.

0.m m.m m.m _.m m5 m.m 0.m _

su

sm_ m8 mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mom

mm0_ mmm_ _mm_ :m 0mm 00m :m 0m__ mom 00m :m

mgmgmsemumggmm

mmm_ mom_ 2:

+m

E: Em_ mm: 30_

su

mvmm mSm momm ommm

så om: mmm

mmmm movm

_mm_ §2 0m_m

EE mmm_ _m0_ 03m mmmm mmmm mmmm mmm_ omm_ mmä mmem maa mmmm

+0 :å å: å:

s›_o 022mm.:

mm mm mm mm mm E S _m 3 mm 3 mm om om _m_ mm mm mm mm om mm mm mm mm 3 _m

mm_ m:

_30_ 33m m.. _m _m mm _m mm _m _m _m mm G 8 3 2 m.. _m om mm _m mm mm mm _m mm mm mm om om

-E535 um: mm.0 mm.0 3.0 mm.0 8a mm.0 mm.0 mm.0 _m.0 mm.0 mm.0 e: mm.0 090 mm.0 mm.0 mm.0 8.0 0m.0 8.0 0m.0 mm.0 mm.0 om... 3.0

ä... _m.0 mm.0

swmmmimmc?

ma_ m-.., wam

-mpcmñcm

ma_ ma_ ?m mam wav

e v m-. ma_

e m m-. m m-..

20m 20m 20m 5.0._ ...sm 20m 20m 20m 5.0._ ...sm :om 20m §0_ ._23 0m0 20m 20m 20m 5.0_ ...sm 20m 20m :om .E3 28 20m 20m ...sm

818...

é_

-mmfzmmxmm mumgso

:ma: › x _m+:m E: 8a 5

2 116 Beräkningsaltemativ

p4 om om mm

nu mm vw em om Fw mm om N_ m_ m_ m_ Nm m_ Nm

m:_:u=ø_nmmm_mum;»

F

;axe

mm .v vw om me _ mm om _m cm mm cm Rv om om om mm

E›_o

m m m w

__øH

x m_ om mm F» om mm Nm _m mm om 0_ mm mm mm vv

uoxaexoz mcxxmms

gm m.N m.m m.m o.q o.m m.m m.m m.w o.m o.m m.m m.N m.m m.m w.m ..m o.m m.m

uxm___» øcxxmms

gm m.m N.m _. m.” w.m m.m m.m «.N _.m m.q m.N m.o o.m o.« w.N N.m m.« m.«

su mm

mom _mm N_N m_w

+m mom_ omg_ mmm_ mom_ o__ Nmm. «m__ vmo_ _mm_ Nm_. mao_ mmm_ mms_

mgxgcseøumggmm

su om

_om_ w__N own_ mmm_ m_mw “www Mmmm mmm_ van_ www_ Nmow qN_m w_.N _o_N mqmm NaN.

mmm..

+o

s›_o øcxxmme

mm mm Nm wo 5 Nm 5 mm mm om Nm om mm mm

oo_ eo, oo_ No_

Fmuoh ;mu_w

mm mm Nm mm mm mm _m mm Nm mm mm mm Nm Nm Nm mm Nm Nm

›:mu=_m

pm; mm.o mN.o wo.o mN.o mN.o mN.o oo.o Nw.o mn.o 50.0 m.o @N.o mN.o 00.0 mø.o mN.o No.o mo.o

LmmmøFxmm=_;

wav wav wum

-mpcm_a:H

mn_ m ma_ m N-. m w-« mn_ m w- N-.

zom zom zom mzsm zom zom zom zom zom zom azsm zom zom zom ;sam zom zom hgmox

mpgow

.«.

-mmc_:xmLmm

mo

_.mgeH mvmgso zum

mo mo :om z4x

2 117 Beräkningsaltemativ

vanliga medan skogsodling i norra Sverige hörde till undantagen. Vid skogsplantering tillämpades täta förband. på den tiden mycket Anledning till att inplanteringsskogen ändå ofta är gles och har en hög andel lövskog är att den till relativt stor del består av igenvaxt nedlagd jordbruksmark och hagmark. Om man med hjälp av framskrivningsmodellen följer genomsnittliga inplanteringsbestånd enligt alternativ l ger de i allmänhet lägre produktion än som svarar mot normproduktion. Produktionskvoten (se avsnitt l.5.2) blir lägre än l.0. Om man följer produktionskvotens utveckling i alternativ l visar det sig dock att den mot slutet går över l.0 men det beror då på att bestånden gödslats upprepade gånger.

För att kunna precisera en rimlig ambitionsnivå om högre ifråga beståndsanläggning utfördes under sommaren l976 en inventering av väl anlagda ungskogar i åldern 20 - 25 år. Härvid användes samma mätteknik och slag av provytor som i riksskogstaxeringen vilket möjliggjorde att dessa kunde med de ungskogar jämföras inplanteringsskogar som kommit till användning i beräkningsalternativ l. Härvid utgjorde antalet barrstammar hektar ett per viktigt jämförelsekriterium. Inventeringen utfördes endast i Svealand och södra Norrland och berörde tre skogsbolag, nämligen Stora Kopparberg, SCA och M0 och Domsjö. För övriga delar av landet har en extrapolering av vunna erfarenheter varit nödvändig. I bilaga 8 redovisas i detalj hur de förbättrade inplante- 8 Bilaga ringsskogarna kommit till. Den ovan refererade av inventeringen väl bestånd finns anlagda dokumenterad i bilaga 9. I tabell l4 Bilaga 9 redovisas ett sammandrag av inplanteringsskogarnas beskaffenhet i alternativ 2. Jämfört med de inplanteringsklasser som användes för alternativet l är slutenheten i allmänhet cirka 5 - l0 procent högre och lövinblandningen 15 - 30 procent I vissa lägre. fall föreligger ingen skillnad i slutenhet och det beror i så fall på att i alternativ l har haft genomsnittsskogen så pass stort antal barrstammar per hektar att det i stort motsvarar den eftersträvade nivån som härletts med ledning av inventeringen i väl anlagda bestånd.

I alternativ 2 förutsättes också att en större andel av slutavverkningsarealen skall komma att bli skogsodlad. Av detta skäl

118 2 Beräkningsaltemativ

har inpianteringsbestånden underkastats en röjning av toppningskaraktär för att åstadkomma en minskad dimensionsspridning. Den förbättrade tiilväxt som därigenom kan påräknas har erhå11its genom att införa träds1agsdifferentierade förhöjningsfaktorer (1.15 för gran och1.10-1.12för ta11 och 1öv).På den skogsodiade deien av areaien kan man även räkna med att förädiat frö i successivt ökad omfattning kommer ti11 användning. De ovan nämnda faktorerna har därför kombinerats med en uppsättning bonitetsdifferentierade förhöjningsfaktorer. Dessa är högre på de bättre boniteterna och 1ägre på de sämre boniteterna beroende på att andeien skogsodiing minskar med minskad bonitet. Efter prövning av de pr0duktionsför10pp som på detta sätt konstruerats visade det sig att de i a11mänhet gav en utveck1ing som nära fö1jde normproduktionskurvan. Om man såiunda kunde aniägga skog av denna beskaffenhet sku11e man på sikt kunna påräkna skog som kunde producera på bättre-häiften-nivå, dvs tota1t cirka 85 mi1j m3sk på den sk0gsmarksarea1 som är i beräkningsmodeiien.

med

I några områden och i vissa behandiingskiasser spårade eme11ertid beräkningarna ur vi1ket sammanhänger med att de konstruerade inp1anteringsk1asserna b1ivit för bra. Detta gälier bl a områdena X och wo. Inp1anteringssk0gen för bonitet IV i X hade exempe1vis fått en iöpande ti11växt av 5.0 mot en normproduktion på 4.0 och en iövandei av endast 14% och på samma bonitet i WU var tiliväxten 4.2 och 1övande1en 11%. Vägningen av bestånden hade eme11ertid skett efter samma principer som i övriga områden (se _ bi1aga 8) och antaiet barrstammarhade blivit minst det eftersträå vade. Istä11et för att göra om vägningsförfarandet justerades istä11et förhöjningskoefficienterna ned i den utsträckning som erfordrades för att få ungefär samma anknytning ti11 normproduktionskurvan som i övriga områden. Omfattningen av de utförda manipulationerna framgår av koefficienterna i tabe11 15 som redovisar den totaia produkten av de korrigeringar som gjorts. Som framgår av tabe11en förekommer även vissa nedjusteringar i områdena DE och P:VN. Bonitetskiasserna 1 tahe11 1% är av utrymmesskä1 numrerade i den ordning som b1 a framgår av tabe11 12. I sammanhanget kanske också bör påpekas att bonitetsk1asserna enligt Tor Jonson i våra datautskrifter betecknas med vaniiga siffror. N0rma1t bör ju Jonsons bonitetsk1asser av

2 119 Beräkningsalternativ

urrixuzbliranainirs...

u

aina 5720.

SL - - - - - - - - - - - - -

24.242.. Nimâz...

asgo?

m

:mio - - - - - - - - - - - - -

:mh - - - ü._..:._§._ - - - - - - - - - -

o

f...? n_.L>.o

S; m: 2._ S.. s; m: E.. 5._ s.. - - - - - - -

:P5 m: 2._ m... m... m: m... m: 8._ 8._

mmsumå

m - - - - - - -

:mh E.. E.. S; 2._ m... S.. S; s; s.. - - - - - - -

o

S.. E.. S.. S.. s.. 8._ 8._ - 8._ -

S_

:på m... m... 2._ 2._ m: m... 8._ 8._ mo; 8._

asså:

E.. 8._ 8._

q S.. - -

:X3

:a :mh S.. S.. m: E.. S.. S.. m... 8.0 s.. 8._ 8._ 8._ - mo.. 8._ -

o ©_.

fo.:

unåtmåguxov

L© m... S; 2._ E.. S.. m... E.. mms å... 8._ 8._ 8._ äs mms 8._ E..

L m..

:mLø m: m... m... m... m... N90

mmzumgh

B.. E.. a... 8._ 8._ 8._ 8._ m...

m ä; ä; 3 v_ m...

:mh E.. 2._ m... 2._ E.. m... 85 mo.. 8._ 8._ ma... 8._ S.. m: E..

mâzmuafEom

å...

...wsüwçmømmn

o å:

VE; L© m... m... 2._ E.. 2._ 2._ S.. s.. 8._ S.. 2._ E.. 9._ 2._ 2._ 2._

_TM

:mä a.. a.. a.. a.. a.. a.. a.. 8.. 8._ 2._ m...

måna:

N s.. 2._ S.. E.. S..

»øxâäøww

:mh E.. S.. S.. E.. 2._ S.. 2._ S.. S.. S.. S.. S.. E.. 2._ m... 2._

o

2...:

Mmmm

v.52_ L.o m.. 8._ 8._ 8._ m.. 8._ 8._ 2._

_

c S.. S.. E.. E.. E.. E.. S.. E..

:PG m.. a.. a.. a..

mzmufp

a.. a.. a.. mm.. a.. a.. a.. a..

m _ ä.. ä.. ä.. ä..

_m_

. :mh m.. m.. m.. 8._ 8._ S.. m.. E.. E.. E.. E.. S.. 2._ S.. 2._ S..

:m

13:2. .

mutê

ä_ än ä å › ?N E: x Bm 5 ä .zå ä... 2.:.

_miä ägo

.i.n(..e.:e.

120 2 Beräkningsalternativ

pietetsskäl och för att undvika förväxling med idealboniteten betecknas med romerska siffror.

Beräkningsmodellen tillåter att man förutsätter en successiv förbättring av inplanteringsskogen. Man kan period för period bestämma proportionen mellan den ursprungliga och den förbättrade inplanteringsskogen. För nu ifrågavarande beräkningsalternativ har vi emellertid ej ansett oss ha tillräckligt kunskapsunderlag för en preciserad successiv förbättring. Det förutsättes därför att all skog som anläggs efter år l980 till l0O% kommer att vara av samma kvalitet som den förbättrade skogen som nyss beskrivits. Detta innebär dock att under de tre första beräkningsperioderna är inplanteringsskogen avsammabeskaffenhetsomi alternativ l. Den skogen skall ju representera bestånd som redan nu är anlagda eller som anlägges fram till år l980. Från och med period 4 användes den bättre inplanteringsskogen.

Som framgått av ovanstående redogörelse är det ett mycket svagt underlag som föreligger när det gäller att simulera den framtida anläggningen av ny skog. De förhöjningsfaktorer som redovisas i tabell 15 skall ju representera dels den urvalseffekt som erhålles vid röjning av ett självföryngrat bestånd, dels den urvalseffekt som följer av att man övergår till skogsodling med plantor som kommer från utvalt frö och där man åtminstone tidigare tillämpade en viss sortering före utplantering och dels slutligen den urvalseffekt“ som kan förväntas genom förädlingsvinster. Möjligheterna till ökad produktion genom förädling be- Bilaga l3 lyses i bilaga l3. Det torde vara ställt utom allt tvivel att man på sikt bör kunna åstadkomma en betydligt bättre produktion i framtidens ungskogar än som förutsättes i alternativ 2 om man i huvudsak övergår till skogsodling med förädlat frö eller sticklingar och man dessutom åstadkommer minst det antal barrstammar som förutsättes i alternativet.

Vid fortsatta analyser av alternativ 2 torde man i första hand böra ställa frågan vilka åtgärdsinsatser som är erforderliga för att åstadkomma den inplanteringsskog som förutsättes där. Även vid skärpta minimikrav när det gäller barrplantantal i skogsvårdslagen är det sannolikt svårt att nå detta minimitillstånd

Beräkningsaltemaliv 2 121

utan extraordinära åtgärder. Generellt sett finns det säkerligen tillräcklig kunskap om hur man anlägger nya goda bestånd, problemet är att få den tillämpad. Det saknas däremot i stor utsträckning kunskap om hur den nyanlagda skogen utvecklas i det tidiga ungdomsskedet så att man kan härleda samband mellan åtgärd och långsiktig produktionseffekt. Likaså saknas kunskap om hur man med små resursinsatser kan få god effektivitet. Med hänsyn till den ytterst prekära situation som nu råder när det gäller beståndsanläggning inte minst på grund av DDT-förbud och motstånd mot herbicidanvändning bör dessa frågor analyseras på nytt så snart kunskapsnivån förbättrats eller situationen klarnat. Flertalet frågor som vi inte kunnat få belysta vid utformning av detta beräkningsalternativ finns med i den ambitiösa forskningsplan för framtida föryngringsforskning som håller på att ta form på skogshögskolan just nu och som måste bedömas vara utomordent-

ligt betydelsefull för skogsbruket.

Ett nästan allt annat överskuggande problem är att hålla nere lövinblandningen i ungskogarna. Beräkningsalternativ 3 som redovisas i kapitel 7 avser att belysa de framtida konsekvenserna av den beståndsanläggning och den ungskogsvård (eller brist på) som nu är genomsnittligt förekommande.

Mirkgsjörr§d_vid_beräkning§pgriogens_slut,_växttider_m_m

Alternativ 2 bygger på samma styrparametrar som alternativ l (se avsnitt 5.2). I den mån det föreligger avvikelser vad avser virkesförråd vid periodens slut vilket kan förekomma beror det på att skillnaderna bedömts vara så obetydliga att de inte motiverat kostnaden för en ytterligare Som tidigare framdatakörning. gått måste ju den högsta möjliga uthålliga avverkningsnivån vid visst fastställt krav på slutförråd bestämmas genom ett trialand-error förfarande. Även i övrigt har strävan varit att följa samma skötselprinciper som i alternativ l. Det blir dock mycket stora skillnader i beståndsutvecklingen genom den intensiva gödslingsverksamheten.

122 Beräkningsaltemativ 2

Gödsling

2 förutsätter att utförs under he- Beräkningsa1ternativ göds1ing 1a hundraårsperioden med en area1 per år som trappas upp från 150 000 hektar under period 1 ti11 450 000 hektar i period 3, och sedan behå11es konstant på denna nivå.

förutsättes ske med samma metoder som i a1ternativ 1 Göds1ingen som framgår av nedanstående sammanstä11och med den intensitet Vad beträffar och införande i beräk-

ning. göds1ingseffekt

hänvisas ti11 10 respektive bi1aga 5. ningsm0de11en bi1aga

Område Area1 Göds1ad area1 ha/år 1000 ha Period 1 Period 2 Period 3 - 10

2 218 3 900 13 200 18 000 BDL

ACK

P:VN

Beräkningsalternativ 2 123

Som framgår av sammanställningen förutsättes en fördubbling av gödslingsarealen under 1980 - 1990 i jämförelse med den areal som gödslats under 1970-talet samt därefter en ökytterligare ning med 50% under perioden 1991 - 2000. Gödslingsprogrammet måste betraktas som mycket ambitiöst. Med respekterande av de restriktioner för gödsling som ställts upp av Institutet för Skogsförbättring har det i vissa områden och i vissa perioder ej varit att hela möjligt gödsla den gödslingareal som beställts.

Eiknine 26h eöeslingjx sumpákgg

Förutsättningar för ökad virkesproduktion genom dikning och gödsling av sumpskog och myr redovisas i bilaga ll, författad av Hil- ll Bilaga mar Holmen. I alla utom två beräkningsomrâden bildar sumpskogen särskilda behandlingsklasser. I DE och KLM har andelen sumpskog bedömts vara så låg så att någon särredovisning ej bedömts möjlig. I 1968 - 1972 års

riksskogstaxeringar utgjorde sumpskog ett

speciellt ägoslag inom skogsmarken kännetecknad av att virkesproduktionen bedömts vara nedsatt av för på grund mycket vatten. Den sumpskogsklass som bildats i den nu tillämpade indelningen av kombinerade vegetations- och bonitetsklasser grundas emellertid på markvegetationen och kännetecknas av att bottenskiktet domineras av sumpmossor (:50%).

Tabell 16 innehåller en sammanfattande FAS-l beskrivning av sumpskogen. Härav framgår att det finns 2.1 hektar milj sumpskog vilket motsvarar 9% av totala i riket. skogsmarksarealen Den genomsnittliga tillväxten (avsatt tillväxt exklusive tillväxt på avverkat virke) utgör 2.85 m3sk/ha för hela skogsmarksarealen medan sumpskogens genomsnittliga tillväxt är 1.84 m3sk/ha. Mot-

svarande genomsnittsvärden för är 3.63 normproduktionen m3sk/ha och 2.27 m3sk/ha.

Hilmar Holmen rekommenderar i bilaga ll att man skall utgå från att sumpskogen efter och i förekommande dikning fall gödsling skall kunna att bringas producera en och en halv gånger normproduktionen för omgivande fastmark. I område 4 skulle detta innebära att man skulle kunna påräkna en qenomsnittlio produktion av

124 Beräkningsalternativ 2

assm

mm mm om mm om mm mm

oom

mm em mm mm

mom

mm om mv em mm

mom mom mom

m;\mo mom oom

mm

mmm mmm mmm omm mmm

mm mm

vmm mom mmm

mm mm mm

oom mmm mom mmm mmm mmm

aezm

mm

mmm

mm

mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm vmm mom mmm mmm mmm mmm

mm mm mm

mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm

:ox mom mmm mmw mmm mmm mmm

ossm

mmm mmm mmm mmm mom omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom omm mmm mmm mmm mmq mmv mmm mqm

u=_-m

omv mov mmm mmv mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm

ossm

mm mm mm om mm mm mm mm mm mm om mm

mmm mom mom mom

Lmum

mm mm om mm mm mm mm mm mm mm mm mm

mom wmm mmm vom mom

assm

o.m m.m m.m o.m m.m m.m mm.m m.m m.m m.m m.m mm.m m.m m.m m«.m m.m m.m m.m m.m mm.m mm.m

mmmpeLoz ^Lw\ø;\xmmso

mm.m mm.m mm.« m.m m.m m.m mm.m mm.m

mom

m.m m.m o.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m

mm..

oezm

mm.m m.m m.m m.m mm.m m.m o.m mm.m m.m m.m m.m m.m om.m

mm_p

m.o m.m o.m m.m m.m m.m m.o

mLw\ø;\xmmso

mm=mwmpmgmom.mum.mmmgm

mmmxm

mom o.m m.m m.m m.m m.m m.m mo.m m.m m.m m.m m.m mm.m m.m m.m om.m m.m m.m m.m m.m m.e mm.m

m.m m.m o.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m o.m

m m.mm m.om m.mm m.om m.mm

mc

mm mm mm

mom mmm omm

ommm

mm

mom

mm

mmm mmm vom mmm mmm mmm mvm mmm mmm mmm

ooom oszm ommm

mçmmmxmmaaw .mmoL

mmm mmm mwm mmm

mmmw

mmm

mmmm mmmm

ommmm

mmmm mmmm mmmm mmmm mmmm ommm mmmm mmom mwmm

mmmmm

mmm_ mmm_ mom

.mm

mmmomm mumgeo

zo mm3+:m o+m+om z+a :+o+m z+o+z

m-m

mom xom oo oum :om m+m m+o

m 03 x m m m

Beräkningsalternaliv 2 125

l.5 - 6.l3=â9 m3sk/ha och år från dikad och gödslad sumpskog. Eftersom nuvarande tillväxt är 3.l m3sk skulle det innebära en tredubbling av den löpande tillväxten. Som framgår av redovisningen i bilaga 5 tillämpas i modellberäkningarna en genomsnittlig produktionseffekt av 3.0 x löpande tillväxten, vilket innebär man

att

skulle erhålla en produktion som är l.5x normnivân på omgivande fastmarker. Effekten förutsättes öka linjärt upp till maximal nivå under de första l0 åren efter åtgärdens utförande. Under beståndets återstående livstid tillämpas sedan samma konstanta förhöjningsfaktor. Efter slutavverkning förs arealen över till den för området näst bästa bonitetsklassen, vilket innebär att man förutsätter en något från lägre produktion andra generationens skog.

I alternativ 2 förutsätts att halva den nu befintliga sumpskogsarealen skall dikas och i mån av behov gödslas. Det förutsätts vidare att detta program kan genomföras under närmaste 20-årsperiod (period 2 och 3).

I sammanställning på nästa sida redovisas den genomsnittliga åt-

gärdsarealen per år inom olika beräkningsområden.

126 2 Beräkningsalrernariv

area1 under period 2 och 3 framgår av nedan- År1igen åtgärdad stående sammanstä11ning.

Område Area1 Area1 sump- Åtgärdsarea1/år 1980-2000 skogsmark 1000 ha skog 1000 ha 1000 ha

DE

Beräkningsalremativ 2 127

5151261129431 sontertaákgg

Som nämnts i avsnitt l.4.2 har syntetiska inplanteringsskogar konstruerats för simulering av contortaskogens utveckling. Som utgångsmaterial har använts talldominerande

behandlingsklasser,

vars träd- och beståndsdata stöpts om i alla erforderliga avseenden för att kunna representera contortaskog.

Ett alternativt förfarande skulle ha varit att de funktillämpa tioner som tagits fram av Jan Remröd och som finns redovisade i bilaga l2. I denna bilaga finns även underlaget i övrigt för con- Bllñga 72 tortaprognoserna redovisat. För att underlätta administrationen av beräkningsmodellen valdes emellertid den först nämnda metoden och tillvägagångssättet har i stora drag varit följande.

x Inom varje beräkningsområde och behandlingsklass bestämdes med ledning av bilaga l2 förväntad normproduktion och växttid för contortaskog. Konstruktionen av syntetiska bestånd skulle därefter ske på ett sådant sätt att bestånden följde den normerade utvecklingskurvan enligt produktionsmallen i bilaga 4 med tillämpande av förväntad normproduktion och växttid.

x För konstruktion av syntetiska

inplanteringsbestånd utvaldes

inom varje beräkningsområde en talldominerad

inplanterings-

klass bland de ursprungliga sedan denna röjts och tillväxtjusterats enligt avsnitt 6. Inom Z:J fanns inte någon

lämplig

klass, varför klassen bon 6-8 inom ACK fick utgöra utgångsmaterial.

x Den valda inplanteringsklassens övre höjd och ålder preciserades. Med ledning av contortaskogens förväntade utveckling enligt bilaga l2 bestämdes därefter för

varje behandlingsklass

vid villen ålder en på bonitetsklassen inplanterad contortaskog skulle kunna förväntas den övre och den utuppnå höjd veckling i övrigt som den valda inplanteringsklassen representerade. Efter det trial-and-errorförfarande som beskrives nedan för att justera starttillväxten visade det sig lämpligt att reducera åldern med ytterligare några år i förhållande till vad en strikt jämförelse hade givit.

128 Beräkningsaltemativ 2

i konstruktionen av modellbestånd var att justera x Sista steget till en nivå som svarade mot den önskade framtidstillväxten Eftersom den utförda åldersjusteringen i vissa utvecklingen. fall varit ganska stor och då den konstgjorda inplanteringsskotillväxter enligt tabell l7 har gen förde med sig uppjusterade ibland blivit mindre än l.0. justeringsfaktorn

I tabell l7 redovisas ett sammandrag av de konstruerade inplanvarav också framgår vilka justeringsfaktorer teringsbestånden

som tillämpats. (Se vidare bilaga 5.)

areal som förutsättes bli planterad med contortaskog Den årliga av nedanstående sammanställning. De tvâ första kolumnerframgår contortaarealen i procent av föryngringsytan under pena anger riod 2-l0. Följande kolumner anger planterad l respektive period i l000-tal hektar under perioderna l-5. areal

Område Contortaareal, % Planterad contortaareal av föryngringsarealen l000 hektar i period l Period 2-l0 l 2 3 4 5 Period 0.25 l4 53 49 56 37 BDL 0.05 0.25 A27 45 43 45 31 ACL 0.09 0.l2 0.26 3l 54 44 56 34 BDK

wzö 0.14 0.23 23 46 39 37 36 X 0.03 l0 l3 l2 13 l2 BCU 0.02 0.10 0.l8 74 lll 98 92 87 Område 2 (per 2)

sou 19737

Beräkningsa/Iernativ 2 129

Tabe11 17. Konstruktion av syntetiska contortabeständ

Luggångsgegtång ingmjgriejgrâdg gärk§a_mgd_a§tgris5)

Bon/Veg Höjd Å1der Övre Norm Prod Växt- T111- Område bonitet Tal] Contorta höjd m prod höjning tid växt m3sk/ha % år korr BDL 1-5 T20 37 22 9 . 5 3 .6 +33 65 1. 20

1.7 +55 75 1.10 BDK 1-4 T24 28 21 9.3 4.8 +20 60 1.20

+50 70 1.05 ACL 1-5 T20 45 30 11.5 4.0 +33 65 1.20

+50 70 1.10 ACK 1-4 T24 27

+42 70 1.05

2:a xL 1-4 T24 27

60 1.00 xTORR T18 27 17 5.8 3.8 +41 60 0.95

ZH+SI 1-5 T22 28 20 8.5 4.3 +25 55 0.90 x6-8 T16 46 32 8.5 2.7 +50 65 0.95 TORR T16 46 32 8.5 2 . 7 +42 65 1.00 050 T14 55 37 8.5 2.8 +56 75 1.00

N20 1-3 spärrad för contorta

4.0 +33 60 0.95

BCU 4-8 T22 30 22 8.0 4.8 +26 50 0.90 ST 4-8 T22 30 22 8.0 4.5 +25 50 1 .00

130 Beräkningsaltemariv 2

under 2-5 spegiar Variationerna i p1anteringsarea1 perioderna i den tota1a s1utavverkningsarea1en under sanma variationerna tid. Det inträffar en ganska kraftig sänkning av s1utavver1ningarna i period 5 som sammanhänger med att den gam1a starkt Lrg1eta s1ut i norra Sverige samtidigt som area1en sade skogen börjat i ga11ringså1drarna börjat öka. skog

6.3 samt skogsti11ståndets för- Uthå11ig avverkningsnivå ändring under beräkningsperioden

2 ska11 på frågan: Hur stor är den Beräkningsa1ternativ ge svar uthå11iga avverkningen inom o1ika beräkningsomhögsta möj1iga råden under förutsättning att:

x Avverkningen 1971-1980 utgör 71.0 mi1j m3sk per år med den förde1ning på områden samt på s1utavverkning och ga11ring som framgår av tabe11 10 (= a1t 1)

x S1utavverkad skog ersättes med ny skog av den beskaffenhet av bi1aga 8 och tabe11 14 (avsnitt 6.2). Detta som framgår innebär s1utenhet än i a1t 1 och 15-20% 1ägre 5-10% högre 1övinb1andning.

x Virkesförrådet vid s1ut svarar mot de beräkningsperiodens normförrâd som redovisats i tabe11 6 (= a1t 1)

i en omfattning som indikeras i stora drag av x Ga11ring sker tabe11 5, varvid ga11ringarna inriktas så att de främjar av barrträd. vi1ket produktionen av en hög ande1 sågtimmer innebär att en stor de1 av 1övsk0gen utga11ras tidigt och att ga11ringarna ti11 stor de1 utgörs av 1ågga11ring (= större re1ativt uttag av k1ena träd)

150 000 hektar under period 1, x Göds1ingen trappas upp från ti11 300 000 hektar under period 2 och 450 000 hektar under 3 och bibehå11es sedan på denna nivå. period

och i mån av behov av sumpskog sker under x Dikning göds1ing 1981-2000 med en area1 av 49 000 hektar per år, perioden

Beräkningsaltemaliv 2 131

vilket skulle innebära att cirka hälften av nu befintlig sumpskog skulle under åtgärdas en 20-årsperiod.

x Plantering av contortaskog sker med de andelar av föryngringsarealen som framgår av avsnitt 5.l. Under period l-5 uppgår den totalt planterade arealen till cirka l.9 miljoner hektar eller cirka 38 000 hektar år. per

x Programmet kombineras med dikning och gödsling av myr enligt redovisning i kapitel 9. Detta åtgärdsprogram dock utanligger för beräkningsmodellen.

x ovan

Slutavverkning skogsodlingsgränsen förutsättes komma till

stånd men efter förlängda växttider (= alt l).

I övrigt har eftersträvats att följa samma beräkningsprinciper som i alternativ l.

Redovisning av resultaten sker i tabell A2 - E2 och i figur A2 - E2. Resultatstabeller och figurer sist ligger i kapitlet.

Tabell A2. Bruttoavverkning enligt alternativ 2 fördelad på

slutavverkning och gallring samt på barrskog och löv-

skgggindsaperiod l-lO _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Av tabellen framgår att man vid genomförande av det produktionsprogram som ligger till grund för alternativ 2 skulle kunna ta ut en

bruttoavverkning av 75 miljoner m3sk per år från början

av period 2. Liksom i alternativ l skall härtill cirka läggas

4 miljoner m3sk,

som är tillgängliga utanför beräkningsmodellen (se sid 54 kapitel 3). Under följande perioder skulle avverkningarna successivt kunna höjas till drygt 80 miljoner m3sk vid beräkningsperiodens slut. Det bör framhållas att den ökade avverkningsmöjligheten under period 2 och en del är framöver bygger på förutsättningen att det förutsätta åtgärdsprogrammet verkligen kommer till utförande. Det sker alltså en viss diskontering av i framtiden förväntad tillväxt, som bl a kan avläsas i att virkesförrådet tillåts gå ned till en mycket lägre miniminivå i alternativ 2 jämfört med i alternativ l (se tabell B2).

SOU 197817 132 Beräkningsalrernativ 2

Liksom i alternativ l sker det en viss successiv ökning av gallochi motsattstill alternativ l skulle man successivt ringsuttagen kunna förvänta en viss icke obetydlig minskning av lövuttaçen. av en redovisning i kapitel 8 förutsätter emeller- Som framgår tid alternativ 2 att det redan under innevarande period tas ut mera lövskog än som skett hittills under l970-talet. betydligt

Tabell B2. Virkesförrådet vid början av varje beräkningsperiod

iamâå: åülojäráelai Bâbgmskoe 26h 16185051 _ _ _

Bort sett från den snabba nedgången av virkesförrådet i början förutsätter alternativ 2 samma utveckling i stort av virkesförrådet som alternativ l. Till skillnad från i alternativ l sker det dock en successiv av lövskogsförrâdet. Totalt skulminskning le detta gå ned från 299 miljoner m3sk till 224 milj m3sk. Det totala virkesförrådet skulle samtidigt öka från 2 25l miljoner m3sk till 2 388 miljoner m3sk. .

59x22- åacrákggsfârsâáezs_färáelnins eâjâll gen aren

redovisats såsom tall. Detta är det I figuren har contortaskogen skälet till den starkt ökade tallandelen i vissa huvudsakliga beräkningsområden jämfört med alternativ l.

Tabell C2. Bruttoavverkning under period 2 fördelad på slutavverkning och gallring samt på trädslag och dimen-

áignáklaâssr _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

större skillnader mot alternativ l föreligger ej och var Några heller att förvänta. Detsamma gäller beträffande figur C2. ej

Tabell D2. Skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser år l970, l980, 20lO och 2070. Medeltal för samtliga

bonitetsklasser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Framför allt genom det intensiva gödslingsprogrammet samt genom införande av contortaskog kan virkesförrådet omsättas snabbare än som var i alternativ l. Som mått på förändringen kan möjligt tjäna skogens arealvägda medelålder vid slutet av beräknings-

2 133 Beräkningsaltemativ

perioden grundad på redovisningen i de sista kolumnerna av tabell Dl och D2.

Nedanstående visar sammanställning den arealvägda medelåldern år 1970 samt år 2070 enligt respektive alternativ l och alternativ 2.

Område Areal år Arealvägd medelålder, 1000 ha 1970 2070 enl alt 1 2070 enl alt 2 BDL 2 218 95 69 62 BDK 1 826 89 69 54 ACL 1 991 86 65 60 ACK 1 296 72 62 48 Z:J 2 134 91 62 52 Y 1 730 73 57 48 Område 1 11 195 86 64 55

Z HSI 889 82 72 63 N20 1 812 77 51 9 X 1 461 65 50 47 BCU 1 079 57 51 45 Område 2 5 250 70 54 50

ST 1 922 55 52 45 0P:DR 754 54 50 43 Område 3 2 676 55 51 44

DE 936 54 45 40 P:VN 746 50 45 45 FGH 1 984 51 50 44 KLM 552 43 46 42 Område 4 4 218 50 47 43

Område 1-4 23 330 72 57 50

Man bör observera att i medelålder under nedgången hundraårsperioden är från 72 till 57 år enligt alternativ 1 och från 72 till 50 år enligt alternativ 2.

Den mer eller mindre naturgivna förändringen som väsentligen

2 134 Beräkningsaltemativ

samman med den nuvarande skogens skeva ålderfördelning är hänger sålunda större än skillnaden mellan programmen. För dem som har svårt att sätta tilltro i beräkningar av det slag som-representeras av denna bilaga är det väsentligt att inse att många *örändringar kommer antingen man vill eller inte. Gammal skog nåste ersättas till en planerad förändring är med ung och alternativet som om det vill illa kan bli drastisk. en oplanerad, sig mycket

Figur D2 speglar samma sak som sammanställningen ovan men uttrycker den i form av hur medelåldern hos slutavverkningsskogen förändras med tiden. De medelåldrar som anges i tabell D2 är volym- Eftersom virkesförrådet per hektar normalt blir större vägda. måste medelåldrar bli än aremed stigande ålder volymvägda högre alvägda.

Tabell E2. Genomsnittligt virkesförråd per hektar inom ålders-

Elâsâea å§_l279›_l_9_89›_?9l9 9GB E010 _ _ . _ _ _

På samma sätt som redovisades ifråga om åldersförändringarna gäller att skillnaden mellan tabell El och E2 är liten i jämförelse av virkesförrådet hektar som äger rum unmed den förändring per der beräkningsperioden.

Figur E2. Brgduktign§kvotens_utveçkling

Produktionskvoten vid beräkningsperiodens slut är naturligt nog än i alternativ l. Den är emellertid inte direkt jämförlig högre eftersom normproduktionen har höjts dels för de sumpskogsarealer som dikats dels för de arealer som planterats med contortaskog.

Följande sammanställning sammanfattar normproduktion och produktionskvot vid beräkningsperiodens slut enligt alternativ 2. Vägav områdesmedeltal har skett med totala virkesförrådet vid ning periodens slut.

en1igt räkningen ovan motsvara en avverkningsnivå av 1.03 . 88.1 = 90.7 mi1j0ner m3sk v11ket kan jämföras med 0.94 - 84.6 = 79.5 mi1j0ner m3sk i a1ternativ 1. Om man jämför dessa skattningar med högsta möj11ga uthå11iga avverkningsnivå under 100-årsperioden

finner vi fö1jande re1ati0ner (mi1j0ner m3sk).

A1ternativ 1 A1ternativ 2

136 2 Beräkningsaltemativ

av denna har givit en Som framgår jämförelse beräkningsmodellen effekt av åtgärdsprogrammet i alternativ 2 än som något högre kunnat beräknas med hjälp av produktionskvotens föröverslagsvis ändringar.

6.4 Diskussion av olika åtgärders andel i den totala produktionseffekten

Med de resursinsatser som varit möjliga har en total partiell av olika förändringselements inverkan inte varit möjlig. analys En försvårande faktor har varit att man inte kan styra beräkningsmodellen så att den följer exakt samma skogsskötselprogram vid två parallella alternativ som bara skiljer sig på en enda För att studera effekten av contortaplanskogsskötselparameter. har dock ett alternativ 2 utan contorta beräknats. tering

nedan visar skillnaden mellan alternativ 2 och Sammanställningen samma alternativ utan contortaplantering.

2 3 4 5 6 7 8 9 l0 Period m3sk +l.0 +l.0 +l.6 +2.3 +2.2 +l.9 +l.9 +2.0 +2.0 Milj

I FAS 3-utskriften är det möjligt att direkt utläsa summa tillväxt och sumpskogsdikninq, men effekterna av fastmarksgödsling kan inte utan vidare separeras.

Den sammantagna effekten under perioderna l, 2, 5 och l0 framgår av sammanställningen på nästa sida.

sou 19737 Beräkningsaltemativ 2 137

Tiilväxtökning genom gödsiing av fastmark samt dikning Område av sumpskog. Miij m3sk per år i period

period sammanhänger med att den bestånede

tiiiväxtförbättringen som sam-

manhänger med bättre framtida produktion på åtgärdade sumpskogsareaier efter det att nuvarande bestånd siutavverkats ej kommer med i redovisningen ovan. Som framgått tidigare har normproduktionen vid periodens siut för heia riket ökat från 84.6 miij m3sk tiil 88.1 miij m3sk, dvs med 3.5 miij m3sk. Om cirka 2.0 miij m3sk härav är att hänföra tiil ökad normproduktion på contortaareaien skuiie cirka 1.5 miijoner m3sk vara hänföriig tiil dikad och siutavverkad sumpskog. Som tidigare förs sådan areai framgått

138 Beräkningsalremativ 2

tiil näst bästa bonitetskiassen inom varje område, vi1ket innebär att man förutsätter en viss minskad produktion i nästa generation jämfört med den produktion som förväntas under återstående växttid i den första generationen.

En mycket approximativ beräkning av hur produktionseffekterna kan bedömas vara fördelade mot slutet av beräkningsperioden jämfört med alternativ 1 sku11e då vara föijandez

av ccntortataii 2.0 miij m3sk Piantering Dikning av sumpskog 2.0 Gödsiing av fastmark 5.0 9.0 mi1j m3sk

2 139 Beräkningsaltemativ

Tabe11 A2. Bruttoavverkning enligt a1ternativ 2 förde1ad på ga11ring

ÃÖELPÅ EÖUEkEQJEhJ§Vâk29_“2dE”_PE“l°E l L lo; _ _ _ _

Avverkning Period Omåde

M1 u m3sk/år 1 10

1 1 1

999 4.00 11 819 999 448 1 819 999 37.5 1 819 999 224 11 0009 999 774 1 809 999 864

Barr 9 1 GALL Löv

7.13 999 257 213 617 213 999 617 214 999 820 315 730 415 257 516 055 517 550 51-/ 370 517 730

999 999 999

Tot 9

9 9

358 Barr 9 2 GALL Löv

214 741 314 325 315 831 415 437 415 639 516 055 516 336 516 67.8 516

999 999 999 999 999 999 999 999 538 516 999 718

Tot 9

1 .|.

11 629 820 11 729 404 11 729 516 719 886 11 719 976 11 719 819 066

2.9:

999 999 999 1 999 999 1 9

708 999 370 707 999 279 707 999 459 707 999 369 707 999 459 707 999 459

Barr 9

3 GALL Löv 55

999 639 1112 999 909 113 ?_13 123 213 325 213 336 ?_13 6.17 213 617 213 527 213 707

999 999 999 999 999

Tot 9

9 9

370 482 369 459

Barr 4 GALL Löv

Tot 427 561. 52./ 808 527 628 527 628 527 538 628 117._ 618 583 6118 999 583 6100 583 618 673

5 5 5 5 5

123 5 134 999 448 5 134 999 606 5 1.34 999 909 5 225 730 5 225 9.10

1-4 GALL Löv Tot

Barr 58,9 64,8 TOT Löv 12,1 10,4 Tot 71,0 75,2

140 Beräkningsalternativ2

mm mm mw wm

mmm mmw mmm mwm mom mwm mwm mmm wmm

omom wmmm mmmm

mm wm mm mm

wmm mwm mmw mmm mmm mmm mmm mom

wmmm

mmm

omom mmom

tmmxmämtcwolügmnlmm

wm

mwm mmm

omom

mm mm

wmw

mm

mmw mom mmm mmm mwm mmm

wwmm mmmm

wm mm mm mw

mmm mmm mmw mmm mmm mmw mmm mmm

owom momm

mmw

momm

Møammgmmiomom

mm mm wm om

mom mmm mww oww omm wmm mww mmw mmm

omom mwwm mmom

om mm mm om

wmm wmm mmw mmw mmm wmm mmw mmw mom

omom mowm mmom

Hwluaøm

mm mm mm mm

mom omm www mmw wmm mmm mmw mmw mmm

omom momm wmom

mm mw mm mm

omm mom mmw wmw mmm mmm mmw mmw mmm

ooom mmwm mmom

moümama_mxmgmnawmwmñä

mw ow

mmm mmw

mm

wmm mmw mmw mmm mwm mmw mmm

ommm ommm

mom

mmmm

ow mm

omm mom

mm

mmw mmw mmm mwm omm mmw mmm mmm

ommm mmmm mmmm

mm ow

mmw

mm

mmm wmm mmm www mwm mmm mmm mmm mmm

; ommm mmmm mmmm

møwwmnuumñømwnpwmwxum»

xmms

uwgxnm mmms ;Lam pmøpom ;Lam pmøuom ;Lam pmøpom ;Lam pmmpom ;Lam mmøuom

p4 o4 n4 n4 n4

.mm

mmmaøm -mcmmøm muwgso

m m m w wum

2 141 Beräkningsalternativ

Tabe11 C2. Bruttoavverkning i period 2 (1981-1990) förde1ad på s1utav-

1eKkEiE9_°Eh_9â]ll§ âaEKPå Erâdâ]E9_°E.h_dimEâiQrâklaâsâ.

Avverkning Procentue11 förde1ning på Område S 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser

m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+

8 25 63

142 2 Beräkningsalremaliv

Tabe11 C2 . forts

Avverkning Procentue11 förde1ning på Område s 1000 Träds1ag 0imensi0nsk1asser 0-10 10-15 15-25 25+

G m3sk/ár Ta11 Gran Björk Löv

S 2500 19 70 5 6 3 5 15 77 P:VN G 1300 18 57 15 10 7 11 37 45 S+G 3800 19 66 8 7 4 7 22 66 S 6100 41 51 4 3 4 5 17 74 FGH G 3400 20 56 15 9 7 13 40 40 S+G 9500 33 53 8 5 5 8 25 62 s 2000 26 45 n 3 4 19 74

KLM G 1400 6 62 191g 24 12 19 35 34

8] 10 26 58

S+G 3400 18 52 14 ) 16 7

1) Äde1 1övskog, björk 1 1öv

Beräkningsalternativ 2 143

N o o

oNoN

m o o m_ mN mN m_ m_

oNoN

mN _N m_ m_ m_

m m m o

o_oN

m m o _N mN v_ m_

o_oN

_N m_ _N v_ o_

on:

xo omN_ N_m_

v N o m o

omm_

N_ _N m_ __

omm_

_N mN m_ v_ v_ __ m_

m o o

oNm_

_N v_ N_ m_ m_ N_

oNm_

v_ m_ o_ v_ m_ m_ N_

_ M o

N o _

oNoN

o

oNoN

NN __ oN m_ m_ o_ oN __ m_ m_ __ mN

.oNoN

N m _ m m _

o_oN

qN m_

o_oN

m_ m_ m_

;oo

NN m_ mN __ m_

_m+xN

4o

_mm_ mmm

o_oN N N o _ m o

omm_

mN v_ o_ N_ mN

omm_

mN m_ o_ m_ mN

.omm_

N m N o m m m o

oNm_

m_ m_ v_ 0_

oNm_

mN __ m_ Nm

.oNm_

m _ o

oNoN

v o o

oNoN

NN m_ w_ o_ m_ mN _N m_ m_ v_

:mmm

o o N

o_oN

m o

o_oN

NN NN o_ m_ __ o_ mN mN N_ __ N_

;mmmø_xmLmu_w

xom

›

m N mNm_ omN_

o N o

omm_

mN m_ __ o_ m_

omm_

_N o_ N_ vN o_ v_

wa

m o m v o

oNm_

o_ m_ __ __ N_ NN

oNm_

N_ __ N_ oN mN

m:_:_muLo+

m o N

oNoN

N o

oNoN

_N __ N_ m_ N_ __ mN w_ oN m_ m_

Lmmmm_xmpmp_con

m N m v m

o_oN

mN m_ w v

o_oN

N_ m_ __ mN NN N_ __

oem onN

m_NN

m:m_mmLmmxLøsmmoxm

v N m m N w _mmN

o

omm_

_N m_ __ mN

omm_

N __ o_ m_ Nm

mm__psmm

m N m v _ q o

oNm_

N_ m_

oNm_

NN m_ N_ o_ v_ m_ om

.No

oN om om om oN om om om

oo_-om

-mLou_

-

oN_-oo_

+oo_

oo_-om

om_hoN_ -m;mo_

+om_

-

__mnm_ oN_hoo_ om_-oN_

mmm_x

-oN

_mmL

-om -om

mmø_x _ømL

-oN -ou -om

Beräkningsaltemativ2

N o o m o o o

am NN N_ w_ N_ mN om oN N_

mo o_oN o_oN

mN :og Nmm

ao o o o o

m o o

om

omm_

oN m_

omm_

oN oN m_ N_ m_ _N

o o o m o o o

oNm_

mN

oNm_

N_ w_ N_ _N oN oN m_ NN

o o o N o o o

oNoN oNoN

_N MN oN oN o_ _N vN NN _N

N m o o N o o

o_oN o_oN

NN om _N N_ mN mN N_ m_ o_

:om

NNm_ vom_

_m

o o N 0 o

omm_

oN oN oN m_

omm_

mN mN o_ v_ m_ m_ _N

m o o o o o

oNm_

N_ oN _N oN

oNm_

_N N_ N_ 0_ oN NN

o o o m o o o

oNoN

cm

oNoN

NN NN mN _N o_ oN vN mN

N o o _ o o

o_oN o_oN

mN NN m_ oN N_ em mN w_ w_ o_

ovN

zum

:om

mNo_

o o o o o o

om

omm_

vN w_ __ N_

owm_

_N _N o_ m_ MN

m o o o o o

oNm_

w_ m_ mN mN N_

oNm_

m_ oN m_ m_ vN

.

N o o q o o o

oNoN oNoN

oN vw NN _N __ oN mN mN m_

N N o m _ o o

o_oN o_oN

mN em N_ oN __ mN _m m_ w_

omm

x No

_oc_

0 m o o o o

omm_

vw N_ v_ N_

omm_

N_ vN o_ q_ m_ NN

m o o

mpgow

N o

oNm_

m_ m_ oN v_

oNm_

N_ oN m_ m_ o_ mN m_

.No

oN av oo om oN ou oo om

oo_-oo oo_uow

+oo_ +oo_

oN_-oo_ oo_|oN_

u

oN_-oo_ oo_-oN_ -m;mn_

u

__onø_ -m;mu_

mmø_x _cm;

»oN

mmø_x

-oN

_mm;

-cv :oo -cv -oo

Beräkningsaltemativ 2 145

W W M W W q M

_

omom

o v

omom

om mo mm o

oom omm

vw_ mm_ mv

mm_ mm_ mm_ _m_ _mm mo_

m o v

o

o_om

mm mv mm mm

mmm o_om

om_ ev

mmm

_m

___ m__ em_ mm_ mm_

xu ou:

_ o _

omm_

mm mm _m mm o

omm_

mo_ mm_ mm_ mv

om_ om_ oo_ mmm mm_ wo_

_

.omom

o m

omm_

m_ om mm o

omm_

om_ _m_ _m om

mo_ o__ mm_ om_ mm_ mo_ mo_

;oo

_

omom

m

omom

m_ mm mm

mmm

om_ mm_ vm om mm

mm_ om_ mm_ mm_ mm_ __m mm

o_om

_ m

o_om

m_ om mm

.omm_

cm

o_om

oo_ mm_ m_ mm mm om

o_m oo_ _o_ mm_ om_ vmm

_m+:“m

4o

.omm_

m o _

omm_

m_ mm om mm o

omm_

_m m_ wo mm

em_ mm_ _m mv_ om wo_

:mmm _ o m

omm_

o_ vv wo mm om o

omm_

e_ mm mm mm mm mm mo

m__ mo_

;mmmø_xm;mu_m

m

omom

o

omom

mm em m o vm mm

m__ mm_ mm_ vm_

m__ om_ vom mm_ omm mo_

m o m

o_om

m_ mm vm wo o

o_om

mm_ mm_ mv wm

___ om_ mm_ _mm _mm mo_

soc_ man

›

_ o _

omm_

mm mo mm o om

omm_

vv

om_ mm_ mm_

mo_ mm_ wo_ mmm

Løpxmg

_m_ _m_

o o m

omm_

m_ mm vm mm mo o

;ma

omm_

mm mm mm

oo_ _m_ mm_ mm_ mm_ m__

_

omom

m

omom

m_ mm mm _m _m mv om

m__ mv_ mm

nmLgn_mox;_

om_

om_ om_ mo_ _m_ mmm

Lmmmm_xmpmp_:on

_ m m

o_om

mm mm mm mm om

o_om

om om

mm_ mm_ _v mm

oc_ o_m mom _mm

oom o oum

_

omm_

v_ mm _m mm mm mm o

omm_

pm__pp_=mso=mo

mo_ _m mm om

mo_ om_ mom mm_ mm

øm___Emm

_ m q

omm_

vm mv mm mm mm gm o

omm_

m_ mm

m__ mo_ om_ mo_ ___ mm

.mm

om om om om om ov om om

oo_-om

-mLmv_ _øp_muoz

-

om_-oo_ om_-om_

+om_

oo_-om

-wLmn_ _mp_mumz

__mnc_

om_-oo_

+oo_

-

om_-om_

mmø_x

-om -ou -oo

mmm_x

-om -ou -oo

&

146 Beräkningsaltemariv 2

o o

omom

m o o

omom

mm

mm mmm mom mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm omm

o o

omom

m

omom

mm mm

mmm mmm mmm mmm mmm

mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom

moumo

:mm

m o o

ommm

m o o

ommm

mm

mm mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm

o o o

ommm

o o o

ommm

mm

om mmm mmm mom mmm omm

mm

mmm mom mmm mmm

m o o

omom

m o o

omom

mm

mm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

m o o

omom

m o o

omom

mm mm

mmm mmm mmm mmm mmm

mm

mmm mmm mmm mmm

mm :ou

m o o

ommm

m o o

ommm

mm

mm mmm mmm mom mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm

o m o o

ommm

m o

ommm

mm mm

mm mmm mmm mmm mom mmm mmm mom mmm mmm

o o

omom

m o

omom

mm om

om mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

m o o

omom

m o

omom

mm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm

mmm mmm mmm mmm

omm z“m

m o o

ommm

m o o

ommm

mm

mmm mmm mmm mmm

mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm

o o o

ommm

m o o

ommm

mm

omm

mm

mmm mom mmm

mm

mmm mmm mmm mom mmm

m o o

omom

m o

omom

mm

mmm omm mmm mmm mmm

om

mmm mmm mmm mmm mmm mmm

.

m o o

omom

m o

omom

mmm

mm

mmm mmm mmm

mm

mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm

x mo

m o o

ommm

m o

ommm

mm

omm mmm mmm mmm

mm

mmm mmm mmm omm mom mmm mmm

mamom

o o

ommm

m o

ommm

mm mm

mmm mmm mmm mmm

mm mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm

.mm

om om om om om om om om

mmpmmuoz

mmmmmnm:

oom-om

+omm

umgwumm

oom-om

omm-oom omm-omm

+omm

-mgoumm

-

omm-oom omm-omm

-

mmwnmm

mmmmx mmmmx

-om -om -om -om -om -om

2 147 Beräkningsalrernariv

rucun A2. BRUTTOAVVERKNINGENS FÖRDELNING PÅ SLUTAWERKNING OCH GALLRING SAMT PÅ BARRVIRKE OCH LÖVVIRKE (EXKL. TORRA TRÄD MM)

milj nPsk __3o _7 9

Z -70

GaHrIng

ä 0777-»- _ác

møg/ø

x

/ø l

Sluiavv

*v

7»

LOV/ “ ø/ f/ ////

1970 1990 2010 2030 2050 2070

148 Beräkningsalternativ 2

ncua a2. VIRKESFORRÅDET AV BARRSKOG PROCENTUELLT FÖRDELAT PÅ TALL OCH GRAN “V0 OMRÅDE 1 100 GR AN BDL BDK

80A

CL ACK oo ZIJ

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR o OMRÅDE 2 100

Z:H$I

1970 1990 2010 2030 2050 2070 OMRÅDE 3

säx

OP:DR

0 1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR OMRÅDE 4 100

60 40 DE 20 KLM

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÄR

2 149 Beräkningsalternativ

HGuR c2. ANDEL AV VIRKESFÖRRÅDET SOM ÄR ÖVER 25+CM 1 BRÖSTHÖJD

°/› OMRÅDE 1 100 80 60 40 20 0 1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR °/› OMRÅDE 2 100 80 60 40

acq

w.-0 20 Z.HSI,X

0 . 1970 1990 2010 2000 2050 2070 AR °/o OMRÅDE 3 100 _

1970 1990 2010 2000 2050 2070 ÅR % OMRÅDE 4 100

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

150 Beräkningsaltemativ 2 ncun 02. MEDELÅLDER FÖR SLUTAVVERKNINGS- OCH GALLRINGSSKOG OMRÅDE1 ÅR 180 160 140 120 100

WE

Er

60 1970 1990 2010 2030 2050 2070 OMRÅDE 2-3

1970 1990 2010 2030 2050 2070 OMRÅDEA

?ä

?få

1970 1990 2010 2030 2050 207 O

Beräkningsaltemativ 2 151

FIGUR E2. PRODUKTIONSKVOTENS UTVECKLING

% 120 oMRÅDE 1

100 ,XCL

z BDL so “K

oo

1970 1990 2010 2030 2050 2070 % OMRÅDE 2 120 BC U 100

ao Z: HSI oo

1970 1990 2010 2030 2050 2070 O ,á OMRÅDE 3 OP:DR 100 sr

1970 1990 2010 2030 2050 . 2070 o

§0

OMRÅDE 4 P:VN 100 KLM 80

1970 1990 2010 2030 2050 2070

sou 1978:7 153

7 BERÃKNINGSALTERNATIV 3. UTHÅLLIG AVVERKNINGSNIVÅ VID EXTRAPOLERING AV NUVARANDE FAKTISKA LÃGE VAD BETRÄFFAR ANLÄGGNING AV NY SKOG OCH AVSÄTTNING AV LÖVVIRKE

7.1 Diskussion av de aiimänna förutsättningarna för alternativ 3

Beräkningsaiternativ 1 ger en uthåiiig avverkningsnivå som nätt och jämnt motsvarar avverkningarna hittilis under 1970-taiet.

Beräkningsaiternativ 2 som förutsätter ett mycket ambitiöst skogsproduktionsprogram ger en uthåiiig avverkningsnivå som mot slutet av beräkningsperioden uppnår och överstiger normproduktionsnivån.

I aiternativ 1 förutsättes en beståndsaniäggning som motsvarar de genomsnittiiga ungskogar som aniades för ca 20-40 år sedan. I aiternativ 2 förutsättes en beståndsanläggning som representerar väi aniagda bestånd från samma tid. Tyvärr har kvaiiteten på nyaniagda bestånd kraftigt försämrats under 1970-taiet, och man kan därför inte utan vidare räkna med en så gynnsam framtida ungskogsutveckiing som förutsättes i aiternativ 1 och än mindre kan man påräkna den utveckiing som förutsättes i aiternativ 2.

För att kunna reaiisera något av dessa alternativ behövs radikait förbättrade betingeiser för aniäggning av ny skog. De viktigaste hindren för en god beståndsaniäggning är snytbaggeangreppen som ökat starkt efter DDT-förbudet samt otiiifredsstäilande hyggesbehandiing vad avser markbearbetning och iövbekämpning. Bristande omsorg när det gä11er piantbehandiing och utpiantering samt för få utsatta plantor är även starkt bidragande orsaker ti11 den försämrade kvaiiteten på bestånden. För att åstadkomma en snabb och radikai förbättring behövs en massiv påverkan på skogsägarna viiket torde kräva ett kiart poiitiskt stäiiningstagande för behovet av en effektivare skogsproduktion samt en positiv instäiining från massmedias sida.

Svårigheten att finna avsättning för allt iövvrike som borde avverkas är en ytteriigare faktor som gör att man inte utan vidare kan påräkna en så pass gynnsam beståndsutveckiing som förutsättes

3 154 Beräkningsaltemativ

.än

02:.. a.

w lä

- _

-moziåguu

00: 0%.. 0000 .§0

._ .u

00m 08

. nå

v

08.

532m 8:02 03

._

027.2..

min

002._ 00:a

4000550.

ägo

02 02

. ...ä 5 n

0a

02_

zuozzahzmizamåw

3._ 0.0 000 .§0

00mm 08_

x ._ N

oz_z0_å›ot3z

08 00m

:0

^0z_zm0;:_ox_z

. u

0% 08

5:290

0:5.

0.9_

›

0% 0.0

020 002 .W000

.80TKE

000._

._ .u

3 000 0.0

. S

.

2U 02

0b.

05:20:05.0

ö 00.. 00m

:mao: 5:2.

0.00 02 0%

0k 0a

mnâgzomzññ_

ä..

. N

§50: 0.002,3.:

0.0 n.. 0._ 0.0 08_ 0.002

3 155 Beräkningsalternariv

i alternativ l och 2. Tills för år sedan några gick utvecklingen mot allt större möjligheter att använda för framställbjörkved ning av pappersmassa. Sådan kortfibrig massa kan emellertid nu framställas betydligt billigare med utnyttjande av ved från anlagda eucalyptusskogar eller från blandade tropiska lövskogar, varför den rådande obalansen när det gäller lövavverkning inger allt större oro. Det är en uttalad tendens från siskogsägarnas da att vilja undvika i bestånd med stor avverkning lövinblandning. Enligt alternativ l borde den årliga under lövavverkningen perioden l97l - l980 uppgå till l2 miljoner m3sk per år men under perio-

dens första hälft har de facto inte varit större än avverkningen cirka 9 miljoner m3sk per år. 7 visar hur stor andel av Figur

erforderlig lövskogsavverkning som faktiskt har tagits ut under

perioden l97l - l975 och hur stor del som blivit kvar.

Beräkningsalternativ 3 avser att belysa de sannolika konsekvenserna på längre sikt av nuvarande i dåliga beståndsanläggning kombination med bristande lövskogsuttag i ungskogarna. Alternativet avser inte att vara något skräckalternativ eller låt-gåalternativ utan förutsätter samma ambitionsnivå som hittills när det gäller försöken att eller genom hjälpplantering på annat sätt göra det bästa möjliga av den rådande situationen.

7.2 Precisering av skogsskötselprogrammet

yyanlagda bestånd. Liksom när det gäller alternativ 2 utgör de

ursprungliga inplanteringsklasserna utgångsmaterial. Istället för att öka slutenheten och minska har slutenheten lövinblandningen minskats något och lövinblandningen ökat. Jämfört med alternativ l är slutenheten cirka l0 procent lägre och lövinblandningen lb-30% högre. Kalmarkstiden förutsättes bli tre schablonmässigt år längre än i alternativ l och 2, dels som en följd av att man i viss har utsträckning börjat tillämpa hyggesvila för att minska snytbaggeangreppen (vilket torde vara en ineffektiv metod) dels därför att misslyckade i viss visplanteringar utsträckning serligen kan förbättras efterhand genom tillkomsten av självsådda plantor men då till priset av en försenad De ungdomsutveckling. gjorda justeringarna måste betraktas som ganska och vid måttliga diskussioner i skogsutredningens har framkommit referensgrupp

156 Beräkningsalternativ 3 S()lJ 1978:7

att man anser att de gjorda förutsättningarna sannolikt är för optimistiska.

I tabell 18 redovisas ett sammandrag av inplanteringsklassernas beskaffenhet i beräkningsalternativ 3. För samtidig jämförelse av den nya skogens beskaffenhet i samtliga tre alternativ hänvisas till bilaga 7.

Nedanstående sammanställning som avser FGH utgör exempel på de skillnader som föreligger i inplanteringsskogens beskaffenhet mellan de tre alternativen.

Slutenhet Barrstammar 5 cm + Lövandel % Klass Alt l Alt 2 Alt 3 Alt l Alt 2 Alt 3 Alt l Alt 2 Alt 3 Bon l-2 0.70 0.76 0.65 969 l25l 769 22 l6 28 Bon 3 0.65 0.73 0.60 883 ll32 708 28 20 35 Bon 4-5 0.62 0.66 0.57 886 lO93 697 36 l6 35 Sump 0.63 0.63 0.58 755 8l3 620 32 28 36

Det är svårt att göra en relevant jämförelse mellan inplanteringsklasserna och den genomsnittliga ungskog som nu finns och som är yngre än inplanteringsåldern. Slutenhetsbegreppet ändrar karaktär genom att man vid fältbedömning övergår från s k arealslutenhet för ungskog och till volymslutenhet för skog med en medelhöjd av över 5 meter. Av naturliga skäl är antalet barrstammar över 5 cm ett dåligt kriterium då inväxningen underifrån fortfarande är stark. Procentandelen lövskog är däremot en något bättre jämförelsegrund. I den mån röjning sker bör dock lövandelen minska med tiden medan oröjda ungskogar kan väntas få en kraftigt ökad lövandel genom att lövträden ofta har ett framför barrförsprång träden och därför växer snabbare. Lövandelen i inplanteringsskogen enligt alternativ l, dvs de ursprungliga inplanteringsklasserna är något lägre på bonitet l-2 och 3 och något högre på bonitet 4-8 och i sumpskogen i jämförelse med den genomsnittliga B2-skogen enligt följande jämförelse som avser FGH.

Beräkningsa/ternariv 3 157

m _

n4

_

mm mw mm mm _m av av mm m_ _m mm om m_ __ N_ 0_ mm _m mm oc vw om M_ _v _

mc_:u:m_nmmm_mumL_

:oxo

_ _ w N

_m m_ v_ om N_ mm mm mv mm mv om mm mm

s›_o

N_ _m N_ _m m_ __ mm cm __ me um

m

N __m_ mv mm _o va av _m mm mm wc _m _m mm om m_ _m v_ 0_ om mm vv om mm em _m um mm __ om

wogasgoz mzxxmms

;W _.m ._ _._ 0._ w.o _._ 0._ m.m 0._ o.N q._ o.m v._ _.m _.m m._ _._ 0._ m.m _._ _.N 0._ _._ m.N w._ m.N _._ _.N

pxm____ mcxxmms

LW m._ 0._ m._ m._ m.o w.o m.m o.N m._ 0._ m._ «.m m._ m._ m._ _._ m._ v._ w.N v._ o.N m._ m.m o.N m._ m._ m._ v._

Eu

mmm om_ mh_ mom qmm w_m mvm Nmo m_m mom mv_ w_m mm_ me_ mmm mm_ om_ wow ___ mmm w__ omm m_m oqm oem omm mm_ mo_

mc\LmEEmum;Lmm

+m

Eu

oem .mm mmm mom mmm omm

+0 _mo_ m___ mom_ com_ __m_ mvm_ o___ mmo_ mmm_ mmm_ mo__ __m_ m_m_ _oo_ mom_ mmm_ o_w_ mmm_ m_v_ mmm_ mmm_ o_o_

E›_o m:\xmmE

Nm _m _m om 0_ qm N_ _m om mv mm _m mm ou om om av em mm mm _v _v vw av _m _v mm om

_mao_ Lmu_w _v av _m _m om Nm N_ N_ om _m _m mv om _m om om mm av N_ om om om __ M_ N_ o_ mv M_

-cmp:_m _m.o mm.o mv.o m_.o _o.o mm.o o.o mo.o mm.o om.o _o.o _o.o m_.o mm.o wm.o wv.o om.o mo.o _o.o _m.o _m.o _m.o mo.o mm.o om.o mm.o vo.o

pm;

_m.o

;mmmm_xmm:_;

m-_ m-w q-. w-o wnm muo muo

-ou=m_n:_

m mn_ _-_ m vu_ m

zom zom _4mx 4 mzam omo zom zon zom mao_ mzzm zom zom _4mx 4 azam omo zom zom zom mao_ mzsm zom zom zom mao_ azzm omo

-mm:_:xmLmm

mumgso gem xu

4am 4u nu_

158 Beräkningsalrernariv 3 S()LJ1978:7

m N

n4 mv mm _m v_ mm mm _m m_ 0_ mm mm _m oc vw om m_ vw mm om mm mm mm _m om mm mm

m:_:u:m_nmmm_mumL_

:ago

m m

av me mm mm vv mm em m_ Q_ om v_ mm mm mm _m Nm m_ mm _m em mm N_ mv mm mm _m

E›_o

ø

__m_

w m

m mm _v wm mm m_ mv om _m m_ mv mm _m mm om m_ _m mv _m om m_ mm vv mm _m vm m_

uogasgoz mcmxmms

gm m.m o.v m.m m.m 0._ m.m 0._ m.m o.m m.N v.m w._ m._ m._ m._ m.m 0._ m.m _.m m.m m.m m.m w.m m.N o.w m.m m.m m.m

uxm____ msmxmme

gm o.m o.m «.N m._ m.o o.m m._ w.m _.m m.m m.m o._ m.o m.o m.o v.m 0._ o.N o.m m._ m.m m.m m.m m._ o.m _.m o.m m.m

Eu

mmm _mm mom mwm vem mmm mmm omm mmm mmm am_ mmm mmm mmm mvm emo emo mmm omm m_m oem mmm q_m m_m mqw _mm _mm

om__

+m

øcmgmesmumggmm

Eu

mmm

mmmw vmmm

o_m

+o mvm_ _mv_ mmm_ mmv_ o__ omm_ mmm_ mmm_ _«m wow_ _om_ m__ mmv_ mmm_ _mom vem_ mo__ mvm_ m_m_ mm__ owe_ omm_ mmm_ mm_m

mzmxmms

E›_o

om mv mm mm vw om oc mm cm mm mm mm em mm Nm mm mm om mm _m em mm mm av mm

w__ ___ mm_

_mao_ ;mu_w

mv _m _m mm _m mm _m _m _m mm mv mv mv mw mv _m om mm _m mm mm mm _m mm Nm mm om om

-:wp:_m

um; om.o mm.o om.o mm.o mm.o om.o om.o mm.o 00.0 _m.o mm.o vm.o mm.o wm.o w.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o wm.o wm.o om.o mm.o wm.o wm.o mm.o _m.o

;wmmm_xmm:_L

m-_ wcm ma_ m-m mn_ mnm mu_ wam m-_ w- m-_ mnw

-ou:m_a:_

q q v m m

zom zom zom mao_ mzom zom zom zom mao_ mzom zon zom mao_ mzom omo zom zom zom mao_ mzom zom zom zom mzom zom zom zom azom

wpgom

.w_

-mm:_=xm;mm

__mnm_ mowgso _m+zN

› x nu: som _m

Beräkningsalrernativ 3 159

n4 em av me om mv Nm mm mm mm me om mm mm mm om om mv Nm

mcwcvcørnmmmrmvmgk

;nga

N Nm _m q_ Fm mm Nm 0_ mm om v_ mm om mm mm Nm wo om

E›_o

m

__øe

m w 0 P x v_ mm .v mw _m mm mm Nu mm M_ mm mv mm Fm

vogasxoz ocxxmme

m.m m.m m.m m.q o.w m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.N m.m o.m m.m _.m o.m m.w

pxm__mh wcxxmms

gm 0.0 m.m v.m N.q m.m _.m m.m _.m m.m .m m.m o.m n.q m.m w.m v.” N.m m.«

Eu vw

omm mom qme omm own m_m mww mom mom wow mom mom won mmm omm www

+m vem_

msxxøssmumggmm

E0 mm

www .om omm Now

+o ;W mm.. mao. mmm_ _mm_ mom_ wqm. mmo_ mm.. vom_ N_m_ Nov_ mmm_ mmm_

mcxxmme

E_o> mm mm mm mm .m om No mm Nm om we Fm mm om mm mm om Nm

Fmuoe Lmupm mm mm mm mm mm mm _m mm mm mm mm mm mm mm mm mm Nm mm

-:wp:_m ow.o oo.o wm.o mm.o mm.o mo.o oo.o mN.o .m.o mm.o mm.o mo.o om.o mm.o wm.o mm.o om.o em.o

pm;

;mmmm_xmm:_;

wuw

umu:m_qcH

m-_ m m-_ m m-q N-_ m w-q m-_ m wuv m-F m-m

zom zom zom ;sam zom zom zom zom zom zom azsm zom zom zom azzm zom zom hgmax

mage»

.w_

uwmcwcxmxwm

mo

__mamh mumgso zm

mo ma :ou z4x

160 3 Beräkningsalternativ

FIGUR 8. UTVECKLINGEN AV HUVUDPLANTOR. ANTALET LÖVPLANTOR

AhlTALET

SAMT PLANTEHNGSFORBANDET INOM HKI. BI.

ANTALET HUVUDPLANTOR I SKOGSODLINGAR. C|RKA 5% LÖV Plantor ha

perl

\ 3000 V 2000 a m w

1000 l I L 1 l I

1964/66 1967/69

I _._.__. I

TOTALA ANTALET LÖVPLANTOR l SKOGSODLINGAR Plantor

x]

Perkha

6000 . u 5°°° m

K / \«//

1000 I I I I ^ ^ v

2 l l ä 1964/66 1967/69 1970/72 1973/75 | | | l

PLANTERINGSFÖRBANDETS UTVECKLING f. M 22

/ 20

,x/

.9

,,///

Beräkningsa/ternariv 3 161 Lövandel % av volymen (FGH)

Figur 8 avser att belysa de trender som föreligger under senare år vad avser plantantalet i skogsodlingarna. avser Redovisningen medelantal plantor hektar per inom huggningsklass Bl (plantskog l.3 m) under treårsperioderna l964/66, l967/69, l970/72 och l973/75 inom riksskogstaxeringens tidigare regioner. På figuren redovisas utvecklingen vad avser antalet huvudglantor (plantor som bedöms bli kvar efter en tänkt och varav plantröjning cirka 5% utgör lövplantor), totala antalet lövplantor samt när det gäller det

genomsnittliga glanteringsförbandet.

Det är en öppen fråga i vilken utsträckning ett snabbt insatt rehabiliteringsprogram i stor skala skulle kunna de senare bringa årens föryngringar i ett sådant skick att de kan ge en långsiktig produktion på den nivå som förutsättes i alternativ 3.

7.3 Uthållig samt avverkningsnivå skogstillståndets förändring under beräkningsperioden

Beräkningsalternativ 3 skall ge svar Hur stor är den på frågan: högsta möjliga uthålliga avverkningen inom olika beräkningsomrâden under förutsättning att:

x Avverkningen - l98O utgör 7l.0 milj m3sk per år med den l97l fördelning på områden samt på slutavverkning och gallring som framgår av tabell lO (= alt l)

X Slutavverkad skog ersättes med ny skog av den beskaffenhet som framgår av avsnitt 3 i bilaga 8 och tabell l8 (avsnitt 7.2). Detta innebär 5-lO% lägre slutenhet än i alt l och l5-30% högre lövinblandning. Kalmarkstiden är i samtliga områden 3 år längre än i alt l och alt 2.

3 162 Beräkningsalternariv

x Virkesförrådet vid beräkningsperiodens slut svarar mot de normförråd som redovisats i tabell 6 (= alt l)

i en omfattning som indikeras i stora av x Gallring sker drag tabell emellertid i motsats till alt l 5, varvid gallringarna och alt 2 inriktas i mindre grad mot att minska lövinbland- Under första avverkas dock ningen i ungskogen. l0-årsperioden trots detta något mera lövskog än som svarar mot vad som tagits ut under åren l97l - l976, nämligen genomsnittligt cirka l0 mot cirka 9 milj m3sk.

i första såsom i alt l men förex Gödsling utförs perioden kommer därefter inte.

x Skogsskötseln i övrigt överensstämmer med alt l.

av resultaten sker i tabell A3-E3 och i figur A3-E3. Redovisning Resultatstabeller och figurer ligger sist i kapitlet.

Tabell A3. Bruttoavverkning enligt tabell 3 fördelad på slutoch gallring samt på barrskog och lövavverkning

âk99__“Edâ^_PâVl°Q 14.0 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Av tabellen framgår att man vid genomförande av det produktionssom ligger till grund för alt 3 erhåller en långsiktig program avverkningsnivå som totalt är 5-6 milj m3sk lägre än den som beräknats för alt l. Barrskogsuttaget skulle minska med cirka 9 milj skulle öka från lO till m3sk medan lövskogsuttaget knappt Observera att i första l3 milj m3sk. lövavverkningen perioden utgör lO.4 milj m3sk, vilket är 1.4 milj m3sk mer än den genomfaktiska avverkningen år l97l - l976. Man kan härav snittliga dra den slutsatsen att alt 3 inte är något svartmålningsalternativ men att det måste komma till stånd drastiska uppenbarligen i förhållande till den utveckling som beskrives i förändringar detta alternativ.

Tabell B3. Virkesförrådet vid början av varje beräkningsperiod

samt): åülogfäréela: Eåjaârzskoa 20h löxskog _ _ _

Beräkningsalrernariv 3 163

Alternativ 3 har en jämnare förrådsutveckling än alternativ l och 2. Virkesförrådet är som lägst nere i 2143 milj m3sk mot 2ll8 milj m3sk i alternativ l. Detta innebär med andra ord att en mera utdragen ransonering av gammal och gles skog är nödvändig då den nyanlagda skogen är av sämre kvalitet.

Till att börja med hålls förrådet av lövskog någorlunda konstant

tack vare den jämförelsevis

höga gallringsintensiteten. De eftersatta röjningarna leder dock småningom till successivt ökat lövskogsförråd som mot slutet av beräkningsperioden utgör 500 milj

m3sk, vilket innebär en ökning med nära 70% jämfört

med ursprungs: förrådet.

Tabell C3. under

Bruttoavverkning period 2 fördelat på slutav-

verkning och gallring samt på trädslag och dimen-

gignâklagssr _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Den ändrade inställningen på gallringsmallen (mindre inriktning på lövskog) leder till lägre andel och löv björk i gallringsuttagen jämfört med alternativ l men med de långsiktiga konsekvenser som tidigare redovisats.

Tabell D3. Skogsmarkens fördelning på åldersklasser år l970, l980, 20l0 och 2070. Medeltal för samtliga bonitets-

512556: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Skillnaderna mot alternativ l är ej stora vilket även kan utläsas i att slutavverkningstakten varit ungefär densamma.

Tabell E3. Genomsnittligt virkesförråd per hektar inom ålders-

E2528: åVå_l279›_l289›_39l9 96h 2010_ _ _ _ _ _

Tabellen erfordrar inte några närmare kommentarer och detta gäller även A3 till figurerna E3 som korresponderar mot de som redovisats för alternativ l och alternativ 2.

164 3 SOU 197817 Beräkningsalternativ

Tabel] A3. Bruttoavverkning enligt a1ternativ 3 fördelad på slutavverkning

ECB SaUUEFLSEWE Bå_bâE$Ä°9_ 2°1l 151532 211293: Pâi°Q l“l°_ _ _

Ba1ans- Period Avverkning

område mHj m3sk/âr 10

r .I .1 1 1 .I

rVt 6.18 785 11 61:8 489._ 6100 557. .11 6.17 088 1:1. 517 370 4116 757._ .11 4116 752 4.15 369 4.15 549 4.15 359

S 1_ U

BILT 93) :s: 999 99) 9)!

1.. 11 1 .I

.GOOÖuOO

.I

r

Ooooo 594 110.1 314 022 3.14 235 2.14 965 3.14 055

rVt 2113 527 202 178 207. 203 291 203 31:4

G A L L s

BLT i!! O!!

›a»›9

r .l 1. 1 1 .I

rnVt 540 820 279 720 864 720 853 720 774 720 594 730 404 730 314

9Q9›)9»)9›$as)9›9

T T

932 207._ 82.1 550 0021

ssaaaøsassss›xassø

BLT 506 :s: 39,

2 7_ 2 2 9._

17.11. 1211 1.2.1.1 12.11

r .I 1 9 1|

rVt 102 695 102 107. 493 117._ 101 011.1 606 0.11 117._ 011 1101 0.11 110.1 911 831 911 300.1

.L U

796 S

BLT .G66 999

.l 1 11 .1 1

›)›s!›

r

mrVt 3.14 628 3.1.5 853 3.15 965 3115 965 415 066 3.15 976

3.14 10.1 303 099 3.14 ?_02 314 303

G A 1_ L

BLT ,,,

aÖOBOOaOO

r a 3 .l 11 11 1 1

rVt 4.16 1.1 416 785 4.16 695 1.1 426 404 1.1 426 224 326 965 .11 426 076 426 066 326 897 336 7.5./

T T

0 s u.

BLT al.. 11,,

3 s .I 1.. 1 1 .I

r

rVt 708 684 707 7.79 707 1009 606 1180. 5.16 808 5.16 5.16 516 4115 5116 404 516 134 4.15 774

S lL U

$»sas›9s›9)99$$$$

BLT D!!

a»..s..s..»s..

99:90...

90.0.S!)999359391995999599395399

r

aÖO wIVt 202 099 102 583 107_ 29.1 1.07. 695 112 5116 112 426 1.12 527 1.17_ 538 1.12 538 1.12

3 G A 1_ L

BLT ,§9

r

90.31)..99999159952995933992199999..

mrVt 9.11 673 8110 757._ 810 370 7.19 774 729 3.14 67.9 937_ 629 932 629 937._ 629 667._ 639

.1 0 T

BLT s:) 3,!

»9992999953993991329 59399333-,519399999323

r 1 1 .l 1 .l

rVt 1113 1112 156 1.17_ .[55 1.1 1.17. 156 .11 1.12 606 1.12 1156 1.1.2 066 11.17._ 336 112 066 1.17. 066

5 .L U

BLT 998 90.)

.I 1 1 .1 .l .I

F.

rVt 325 8119 37.5 729 325 819 325 729

4 G A 1._ IL

BLT aÖO 527 10.1 415 347 4.15 :a: 07./ 3.15 987 3.15 976 325 729 ,Q3

r .I 1 1l 1 .l

055 438 875 4300 7005

.1 .1

rVt 493 5300 123 538 033 528 572 438 875 438 875 538

BLT 730 099 528 9,3

s!99›aa›9›9:

.I 1 .1 .1 .I.

360366 1.144

F. 4 4 4 3

280 966 370

S 1_ U

BLT: TV1. 753 842 64.1 493 64.1 280 459 3.14 348 370 156 426 156 224 1:46 190 M56

11451155 11441156 114411516

5 4 4 4 4 J!!

r .I 1 1. .1 .1 .I

BaLT 493 268 347 268 358 268 1.700

1-4 G AH IL L

aÖO rVt 257 7.18 034 987 044 5300 145 7.46 146 :s: 684 ?_57 099 348 9,)

.1 .1 11 1 .1

2399:9 9933:3

.r 9 5 5 9

rOUO

538 5.15 134 3500

Tu 0 T

rVt 550 786 270 695 6200 370 494 864 51.6 3114 4.1.5 404 611-/ 516 3.14 437 516 224

BLT .G00

v.

6 a.. 99,

3 165

Beräkningsalrernariv

mmm mom

omom

wo_ mwm wmm wmm omw mmm mom

wmmm

_m_ _ww oo_ mm_ mmm_

.mommäa

mm mmm wmw mmm mmm

omom

mm_ mo_ mmm mmw mmm mmw

ommm

__m m__ mmm_

mom

mm mom mm wmm mmw mmm mmm mmw

omom

mw_ m_m w__ mmm mww

mmm_ mmmm

moüggmn

mm mm mmm mmm mmw mm

owom

mw_ m_m mmm mom mmw wmm mmw

mmmm

mo_ mmm_

mm mm mmm mmm mmw

omom

wm_ mom _mm mmm mww mo_ mmm mmm

mom_ mm_m

om mm wom wmw wom omm

omom

w__ m_m mmm mww mo_ mwm omm

mmm_ mm_m

mm mm mmw mom mmm www _m w_m mo_ _mm mmm mmm

o_om

_mm

m_m_ mw_m

om wmm mmm omw _m _m

ooom

mo_ __m _mm mmm mmw mmm o_m

mwm_ mm_m

mm mmm mwm mw mm o__ wmw mmm owm mmm mmw oom

omm_ _mm

mmm_ mm_m

mm mw mm mwm mmm omw mmm mmm mmm mmw mmm

mmmm

m_m omm_ ___

mmm_

wm mmm ow mmm mmw mmm mmw _m m__ mmm mmm

mmmm

_wm m_m

; omm_ wmm_

xmms

um;xn»mmxL_

uwggnm n__E ;Lam n4 w_muo_ ;Lam m4 u_mpo_ ;mmm n4 u_mpo_ ;Lam p4 p_øpo_ ;Lam n4 u_muo_

.mm

__mnm_ muwgeo wu_

_ m m w

166 Beräkningsalternativ 3 sou 19737

Tabe11 C3. Bruttoavverkning 1 period 2 (1981-1990) förde1ad på s1utavverkning BCE 9.311 215931175 BåJEäE-Slaå_ BCE E1EEESÅ°ESE1 âsâel _ _ _ _ _ _ _ _ _ Avverkning Procentue11 förde1ning på Område S 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser

m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+

3 167 Beräkningsalremariv

Tabe11 C3. forts

Avverkning Pr0centue11 förde1ning på Område S 1000 Träds1ag Dimensionsk1asser

m3sk/år Ta11 Gran Björk Löv 0-10 10-15 15-25 25+

30 S+G 3000 15 55 14 16 7 11 26 56

168 Beräkningsalrernativ 3

N N O N O O N_ N_ N_ N_ N_ N_ N_

ONON

NN

ONON

NN _N

N N O N N N N

O_ON

NN _N N_ __ O_

O_ON

NN ON N_ N_

NON OH:

NNN_ N_N_

N N O N O N_ _N N_ __ _N NN N_ N_ N_ __ N_

ONN_ ONN_

N O O _N N_ N_ N_ N_ N_ N_ N_ O_ N_ N_ N_ N_

ONN_ ONN_

N O N N N N_ N_ N_ ON N_ __ N_ N_ N_ N_

ONON ONON

I NN

.ONON

I

I

| N N N N N N N

;OO

O_ON

ON N_ N_ N_ N_ __ N_

O_ON

NN NN I

:

_m+xN

NON NNN

O_ON I _NN_

N N O _ N O I NN N_ O_ N_ NN NN N_ O_ N_ NN

ONN_ ONN_

I

.ONN_ I

1 N N N O N N O N_ N_ N_ ON NN __ N_ N_ NN

I ONN_ ONN_

.ONN_ I

I N N O N _ O

:mNm

N_ N_ N_ N_ N_

ONON

NN N_

ONON

I NN N_ N_

I

I

I N N O N O N_ O_ N_ __ N_ N_ N_ O_

O_ON

NN

O_ON

NN __

NoNNN_xNNmu_w

I

I

NON

I NNN_ ONN_

N N O N O I NN N_ __ O_ N_ _N N_ N_ NN O_ N_

ONN_ ONN_

|

NN I

I N O N N O O_ N_ __ __ N_ NN N_ __ N_ ON NN

I ONN_ ONN_

NO_=_mNNNN

N N N W N _ N W W M _ W W N

_ N O N_ N_ N_ O_ N_

ONON

N_ N_

ONON

N_ N_ N_ _N N_ N_

dwmmxmpmpNçmNzmN_Npaøm

N N N N N N N O_ N_ N_ O_ N_

O_ON

_N

O_ON

_N N_ __

m:m_NmLNmxNNeNmoxm

NON ONN

N_NN NN_N

N N N N N N O _N N_ __ NN NN __ N_ NN

ONN_ ONN_ O_N

N N N N N N O N_ N_ NN N_ N_ O_ N_ N_ NN

ONN_ ONN_

_ N O

.NO

ON ON ON ON ON ON ON ON

:NLmu_

-NNmO_N

__NNNN

-

OO_-ON

-

OO_-ON

oN_-oN:

+ON_ +ON_

NNN_N

ON_-OO_ NNN_N ON_-OO_ ON_-ON_ _NmNL

-ON -ON

_NNN

-ON -ON -ON

_ -ON_ M

& 3 Beräkningsalternariv 169

N _ N N _ N

NNNN

NN N_ NN _N N_

NNNN

NN _N _N _N __

N N N N N N N

N_NN

NN _N N_ N_ __

N_NN

NN NN NN NN N_

NN NNN :NN NNN

N N N N N N N

NNN_

NN NN N_ N_ NN _N N_

NNN_

NN NN

N N N N N N N N_ N_

NNN_

N_ _N NN NN N_ NN NN

NNN_

N N N N _ N

NNNN

NN N_ N_ NN N_

NNNN

NN NN N_ NN N_

N N N N N _ N

N_NN

NN _N _N N_

N_NN

NN NN N_ N_ N_

NN

INN

NNN_ NNN_

N N N N N

NNN_

NN NN N_ N_ N_ N_ _N NN NN NN N_

NNN_

N N N N N N

NNN_

_N N_ N_ N_ NN N_ NN

NNN_

NN _N NN

N N N N N N

.N_

NNNN

NN NN N_ N_

NNNN

NN NN NN N_ N_

N _ N N N N

N_NN

NN NN N_ NN N_

N_NN

NN NN N_ N_ N_

NNN

zNm

NNN_ NNN

N N N N N N N_

NNN_

_N _N N_ NN NN N_ NN __ N_

NNN_

N N N N N N

NNN_

N_ NN N_ N_ NN N_ N_ N_

NNN_

NN NN

N N N

N N N N N N

NNNN

N_ NN _N NN N_ N_

NNNN

NN NN NN N_

N N N _ N N

N_NN

NN NN N_ NN __

N_NN

NN NN N_ N_ __

N

NN NNN

_NN_

N N N N N N N_

NNN_

NN N_ N_ N_ NN NN N_ N_ N_

NNN_

mugom

N N N N N N_ NN N_ N_ N_ NN

NNN_N

N_ N_ N_ NN N_

N _ NNN_

.ma

NN NN NN NN NN NN NN NN

__wnmH

-

NN_-NN

-NNNN_N -NNmu_

-

NN_-NN

+NN_ +NN_

NNN_N NN_-NN_ NN_-NN_ _NmN NN_-NN_ NN_-NN_ _NmN

-NN -NN -NN

NNN_N

-NN -NN -NN

_

170 Beräkningsalternativ 3

m o m o

oNoN oNoN

mN Nm _m _m

mo_ _w_ oN_ oNN m__ NN_ Nm_ moN NvN mo_

m m

o_oN o_oN

_N mv om om 0_ mm

m__ mm_ _mN Nm_ ___ mm_ mm_ m_N NmN mmN

ou:

vö _

_ o o

omm_ omm_

mN _N om mm Nu

mo_ mm_ mm_ NN_ Nm_ mm_ oNN om_ wo_

| _ o

.oNoN

o m

oNm_

om mm

oNm_

| N_ _m om

oN_ _m_ No_ o__ Nm_ om_ Nm_ No_ mo_

z _ M M

:

;oo

› _ _

oNoN oNoN

m_ mv Nm _m m_ mm NN mm mN

I m__ om_ NN_ mmN m__ _N_ oNN

o_oN r

| N _

o_oN o_oN

__ av om _N __ em mm Nm

.omm_

s

No_ Nm_ moN _m_ mo_ m__ Nm_ __N

|

_m+:uN

: ._o

N o _ o

.oNm_

om om

omm_ omm_

N_ Nm oN NN _N __ Nm mN

| vN_ mm_ _v_ ä_

:mmm

1 _ o o N

we vw mm

oNm_

mm mm

oNm_

J o_ mm oN v_ Nm mN Nm

m__ mo_

_ o v o

Lmmmø_xm;mo_w

z

oNoN oNoN

NN _m Nm N mv

1 mo_ _m_ _N_ _O_ mm_ N_N NNN vmN m__

n

| v o N o

o_oN o_oN

om mm mm mm

mom

N_ _N

mNN

:

_o_ oN_ _oN mN_ mm_ m__

|

soc_

›

|

äm

| _ o _ o

omm_

mm

omm_

mN Nm Nm mv

| m__ _m_ mm_ mo_ mm_ Nm_ mmN Nm_ _N_

Lmaxmg

|

| N o o o

om

oNm_

mm

oNm_

| N_ mm mm No NN mN

;ma mo_ _N_ mN_ m: mm_ N__

|

_ N

oNoN oNoN

m_ Nm mm mm mm NN om om

v__ Nm_ oN_ Nm_ mm_ mmN

umL;nNmxL_

N_ NN_

_ m N

o_oN o_oN

mm

...mmømmpmeaânømå?

mN mm _m _m m_ _m Nm

m__ mm_ NN_ mm_ m_N vmN mm_ .Em oNN

o _ o

_m__pp_:mEo:mo

omm_

mm

omm_

q_ _m Nm Nm Nm _N Nm mm Nm

wo_ No_ oN_ moN mm_

_ m _ o

um mm om mm

oNm_ oNm_

Ne mN mN m_ mN

m__ No_ om_ mm_ ___

.mm

oN 0_ om om oN om om om

_ep_muoz _øu_muo2

oo_-om 09-8

+om_ +8_

-mgmuå oN_-oo_ om_-oN_ oN_-oo_ 92-8_

-

-mLmu_

-

__mnm_ mmø_x

-oN

mmm_x

-oc -om -oN -om -om

Beräkningsalrernativ 3 171

omom omom

m o m o

mm

mmm mom

mm_ mm

mm_ _mm mm_ _m_ _mm mvm _N_ mmv om_

m o m

o_om

_m o

mv_ _om mmm omm m_m mm_ o_om wo_ vm_ _mm omm mmm mmv om_

moumo

:mg

m o o m

omm_

mm o o

vem omm_

mm

mv_ mm_ mm_ mm_ om_ _m_ _mm mm_ mm_

o o o

omm_

__ om o o o

mmm omm_

m_

me_ mm_ mm_ m__ _m_ _om mm_ om_

omom

m o o m

omom

mm o

mmm mvm

_v_ mm

_m_ mm_ mm_ mom mmm mmm oom ou_

m o

o_om

_m m o

mmm mvm mmm o_om

mm

mm_ wo_ oom mom mv_ mom mmm

___ mm_

_m :om

m o o m

omm_

mv o o

mom omm_

mm_ mm

om_ mm_ m__ em_ mm_ mmm mm_ vm_

m o o

omm_

m o o

mv

omm_

mm mm

mv_ m_m mm_ m__

_om mm_ mom mm_ mm_

omom

m o m

omom

mm o o

mom mvm mmm mmm

mm_ mm

mm_ om_ omm omm mmm mm_

m o m

o_om

mm o

mmm mmm mmm o_om

_v_ mm_ om

m__ mmm

om_ m_m mmm mmm mm_

:om zua

_ o o m

omm_

mm o o

mmm omm_

mm

mm_ _m_ mm_ em_ mm_ mm_ mmm _v_ mm_

m o o

omm_

vm o o o

mm_ mm_ mm_ omm_

Q_ _m

_o_ cm_ mm_ mom mm_ om_

omom

m o m

omom

mm o o

mmm mom omm

mm

mm_ mm_ m__ mv_ mmm mmm mmm _m_

m m

o_om

om o o

mmm mmm mmm o_om

mm

mm_ em_ mm_ m__

x mm_ mm_ mmm mmm _m_

mo

_ o m

omm_

mm o o

m__ mm_ mm_ mmm omm_

_m

mo_ m__ om_ mm_ omm mm_ mm_

mpgom

m o

omm_

av mm o o

omm_

m__ mm_ m_ mm

m_m mm_ m__ mm_ mmm mm_ em_ _m_

.mm

om 0_ om om om om om om

-m;mu_

_øu_wcwz

oo_-om

+om_

om_-oo_

-

om_-om_

oo_-om

-mLmu_ _øp_muoz

-

+om_

__wnm_

om_›oo_ om_-om_

mmm_x

-om

mmm_x

-ou -om -om -ov -om

3 sou 19737 172 Beräkningsalternariv

BRUTTOAVVERKNINGENS FÖRDELNING PÅ swmweaxruuc

rucuua. OCH GALLRING SAMT PÅ BARRVIRKE OCH LÖWIRKE (EXKL. TORRA TRÄD M M)

milj W135i -70 \\

Slu uvv. _20

1970 1990 2010 2030 2050 2070

sou 197s;7 Beräkningsalternariv 3 173

HGuR aa. VIRKESFÖRRÅDET AV BARRSKOG PROCENTUELLT FÖRDELAT PÅ TALL OCH GRAN O . / OMRADE I

10:6

GRAN 80 B01. BDK 60 ACK ACL 40 Z:J

0 . 1970 1990 2010 2030 2050 2070 AR 9/ ° . OMRÅDE 2 100

80 Z-HSI VWÖ X BCU

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

OMRÅDE 3 100

ST ORDR

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR O OMRÅDE 4 100

40 DE FGH 20 PNN KLM

1970 1990 2010 2030 2050 2070 ÅR

174 Beräkningsa/Ienzalixv 3 sou 1973:7

ncuncs. ANDEL AV VIRKESFÖRRÅDET SOM ÄR ÖVER 25+CM I BRÖSTHÖJD

°/o OMRÅDE 1 100

“°

?JET

BDL 20 Z:J BDK 0 . 1970 1990 2010 2030 2050 2070 AR . 0/ 0 OMRÅDE 2 100

60 BCU 40 :H SI å 20

0 1970 1990 2010 2030 2050 2070 AR O Ãa OMRÅDE 3 100

OP:DR 40 S T 20

0 1970 1990 2010 2030 2050 2070 . % OMRÅDE 4 10°

0 1970 1990 2010 2CBO 2050 2070

SOU 19737 Beräkningsalternariv 3 175

FIGUR D3. MEDELÅLDER FÖR SLUTAVVERKNINGS- OCH GALLRINGSSKOG AR OMRÅDE 1 130 160 140 BDL

120 .få

Y 100 m ao “L oo Y 1970 1990 2010 2030 2050 2070

AR OMRÅDE 2-3 160 Z:HSI 140 120 100

;WÖ

so

?aa-m

oo Züäl pt

40 om: 1970 1990 2010 2030 2050 2070

OMRÅDE 4

FGH RVN DE KLM PrVN DE FGH KLM 1970 1990 2010 2030 2050 2070

176 Beräkningsalrernativ 3 FIGUR E3. PRODUKTIONSKVOTENS UTVECKLING °/o OMRÅDE 1 120 100 80 60 40 1970 1990 2010 2030 2050 2070 °/ o OMRÅDE 2 120 100 BCU 80 Z=HS1 60 40 1970 1990 2010 2030 2050 2070

1970 1990 2010 2030 2050 2070 0 O 120 100 80

1990 2010 2030 2050 207 0 1970

sou 1978:7 177

8 KÃNSLIGHETSANALYSER

8.l Allmänna synpunkter

Vid konstruktionen av en avancerad modell för långsiktiga avverkningsberäkningar är det nödvändigt att kunna utföra känslighetsanalyser. Man behöver dels kunna kontrollera styrparametrar, vilkas värden är svårbestämbara, dels kunna se om skogen reagerar på ett biologiskt rimligt sätt vid förändringar i modellen och av parametervärden.

I avverkningsberäkningsmodellen finns ett stort antal möjligheter att ta ut specialutskrifter, som kan användas för känslighetsanalys (se bilaga 5). För att kontrollera hos beutvecklingsförlopp stånd finns de s k följningarna, vilka redovisar tillståndet hos en behandlingsklass vid varje periodskifte samt vid periodmitt när avverkning sker. kan användas för Följningarna att kontrollera hur skogen växer i modellen. Det är dock förenat med stor arbetsinsats och det kan även vara svårt att fa fram totaleffekten av en parameterförändring med hjälp av följningarna. Dessa totaleffekter kan lättare kvantifieras ett genom att göra antal parallella körningar där endast en faktor ändras i taget. Genom att studera t ex förrádsutvecklingen i dessa beräkningar går det att göra sig ett begrepp om hur av en viss känslig inställningen faktorär.

Redovisningsmetod

Beräkningsomráde DE med endast 45 behandlingsklasser valdes av kostnadsskäl för

känslighetsanalysberäkningar. Dessa har utförts

på det sätt som skisserats ovan. Den version, som ingår i beräkningsalternativ l, fick utgöra referens och sedan genomfördes ett antal körningar där samtliga styrparametrar utom en var konstanta. Därefter jämfördes över förrådsutvecklingen hela beräkningsperioden i de olika beräkningarna. De skillnader, som uppkommit har fått utgöra mått på känsligheten av en parameter.

178 SOU 197837 Känslighersanaüser

8.3 Resultat

Redovisningen sker i form av standardfigurer där förrådsutvecklingen i alternativ l finns inlagd som en heldragen linje. Den streckade linjen i figurerna anger förrådsutvecklingen i de olika beräkningarna. Den faktiska inställningen av styrparametrarna i alternativ l kan studeras i bilaga 5.

Mäztii 51e:

Tre olika förändringar av växttiderna gjordes. I figur 9a redovisas skillnaderna i förrådsutveckling vid dels förlängning (streckad linje) med fem år och dels en förkortning (punkterad linje) med fem år av växttiderna. Med den längre växttiden erhålles en något snabbare förrådsuppbyggnad. Detta beror på att den ovillkorliga slutavverkningens andel av uttaget minskar eftersom mindre arealer uppfyller de åldersgränser som är specificerade i SLU/GRUND. Därför måste eftersom uttaget är konstant den prioriterade slutavverkningen öka. Detta medför att fler sämre bestånd omsätts i bättre växande ungskogar.

Detta resonemang i sin omvändning gäller för det alternativ där växttiderna förkortats.

Om man istället skulle förändra växttidernas inbördes relation så att växttiden på bästa bonitet förkortades med fem år och på sämsta bonitet förlängdes med fem år erhålles ett resultat, som är mycket likt det alternativ där växttiderna förkortades. Förklaringen till detta är densamma, nämligen att slutavverkningarna styrs bort från de sämre bestånden i och med det större utbudet av slutavverkningsbar skog på bättre boniteter. Resultatet av detta alternativ framgår av figur 9b.

Givetvis skulle man vid en förändrad växttid samtidigt kunna ändra relationerna mellan prioriterad och ovillkorlig slutavverkning på så sätt att man finge samma andel prioriterad slutavverkning som i alternativ l men då skulle skillnaderna i totaleffekten bli mycket marginella.

SOU 1973:7

KänsIighersana/yser* 179

Ealmêrksiiéen

Vid dessa analyser det även nära till låg hands att undersöka vad en förändring av kalmarkstiderna likt den i alternativ 3 skmle innebära. Kalmarkstiderna förlängdes alltså med tre år och resultatet framgår av figur 9C.

Slutförrádet vid de förlängda kalmarkstiderna understiger alternativ l med ungefär l8%. Eftersom avverkningsuttagen är konstanta mäste modellen avverka som i och för skog sig hade kunnat växa längre. Om man istället hade sänkt uttagen under beräkningsperioden hade produktionsbortfallet inte blivit så stort som l8i.

Eistehisåêgøellrinearng

Två alternativ utfördes med förändringar av gallringshistoriken. Detta skedde genom att förändra det genomsnittliga gallringsuttaget vid senaste före gallring beräkningarnas start. I figur l0a framgår hur förrådsutvecklingen förändrades, dels vid en sänkning till 0.lO (streckad linje) och dels vid en höjning till 0.30 (punkterad linje) av uttagsandelen.

En lägre uttagsandel innebär att en mindre del av tillväxtfunktionernas genererade tillväxt anses vara gallringseffekt fran historiska gallringar. Detta medför att slutförrádet kommer att överstiga alternativ l med ungefär l2“. Om man istället tror att gallringsintensiteten i dagens skogar varit större gäller det tidigare resonemanget i sin omvändning och man erháller ett slutförräd som understiger alternativ l med ungefär l2 . Analysen visar att den bristande kunskapen om biståndshistoriken är en av de svagaste punkterna när det gäller att för framgöra prognoser tiden.

Erxalsâfieätâ

En sänkning av urvalseffekten med hälften illustreras av figur lOb. Slutförrádet kommer här att understiga alternativ l med unl5 gefär . Samma resonemang som ovan under kalmarkstiden kan tilllämpas när det gäller att bedöma det sannolika produktionsbort-

180 Känslighersanalyser

faiiet av en mera schabioniserad gaiiring.

9611:1 ngseifâkzen

En iägre gaiiringseffekt genom en sänkning av den maximaia faktorn til] 0.5 innebär eniigt figur 10c ett siutförråd som med 9% understiger aiternativ 1. De ga1iringseffektsföriuster som uppkommer är sannoiikt större, men de kompenseras i viss mån av att tiiiväxtfunktionerna kommer att ge högre tiiiväxt än i alternativ 1. Det beror på att en iägre gailringseffekt för med sig att en mindre andei av tiiiväxten vid tiiiämpning av funktionerna kommer att anses härröra från historiska gaiiringar.

5619111199, avgången

En tiiiämpning utan nedjustering av de dödiighetsfunktioner, som redovisats i biiaga 6, iiiustreras av figur 11. Här erhåiies ett siutförråd, som med ungefär 14% understiger alternativ 1. Eftersom man här höjer nivån på den naturiiga avgången med 33% skuiie man kunna väntat större produktionsföriuster. Vid studium av FAS 3-sammandraget från aiternativ 1 och detta aiternativ framgår att avgången i de första beräkningsperioderna iigger i närheten av denna ökning (33%), medan avgången senare på grund av skogens ändrade åiderssammmansättning går ner tiii en nivå nära den produktionsföriust som uppmätts av aiternativet. Att åiderssammansättningen ändras mot aiternativ 1 beror på att avverkningen trots det minskande förrådet håiis konstant.

8.4 Siutord

Avsiutningsvis kan sägas att modeiien inte tåi aiitför stora förändringar av enskiida styrparametrar. Vi11 man göra större förändringar än de som här tiiiämpats måste även övriga styrparametrar ändras. Då är ej iängre denna metod att göra känsiighetsanalyser användbar utan man måste istäiiet använda föijningarna.

K änslighetsanalyser 181

FIGUR 9a. FORRÃD sm. TORRA FORRÄDSUTVECKLING v10 ÅNDRADVAXTID MILJ. M3s› 150 140 130 #5 z 120 110 100

| u I I v I I ü . 1970 1990 2010 2030 2050 2070AR FIGUR 9b. TORRA

FÖRRÅD3EXKL

FORRÃDSUTVECKLING VID ANDRAD SPRIDNINGIVAXTTID MILJ M SK 150 140 130 120 110 100

I l l 1 _ 1970 1990 2010 2030 2050 2070AR FIGUR 9c. FORRÃD EXKL TORRA FORRÃDSUTVECKLING v10 FORLÅNGD KALMARKSTID 150 11.0 130

182 Känslighersanalyser FIGUR 10a. FÖRRÅDEXKL TORRA FÖRRÃDSUTVECKLING v10 ANDRAD UTTAGSDEL MILJ. M3SK 1 HISTORISKGALLRING 150 140 130 120 110 100 I I I W I . 1970 1990 2010 2030 2050 2070AR FIGUR IOb FÖRRÃDEXKLTORRA FÖRRÃDSUTVECKLING v10 SANKT URVALSEFFEKT MILJ.M3SK 150 140 130 120 110 100 i * I I 1970 1990 2010 2050 2050 2070ÃR FIGUR 10a TORRA FÖRRÃDSUTVECKLING VID LAGREGALLRlNGSEFFEKT

FÖWRÃSSEXKL. MlLJ. SK

150 140 11) 120 110 100

1970 195.10 2010 2030 2020 2050ÅR

183 Känslighersanalyser FIGUR H. FORRÃDEXKL TORRA FORRÃDSUTVECKLING v10 OKADooououer MILJ.M3SK 150 140 130 120 110 100 | r

sou 1978:7 185

9 ÖKAD SKOGSPRODUKTION GENOM DIKNING AV MYR

9.l Beräkninqsunderlaq

Förutsättningarna för ökad skogsproduktion genom dikning och gödsling av och har sumpskog myr analyserats av Hilmar Holmen och finns redovisade i ll. bilaga Redovisningen är utförlig och diskuterar först restriktioner och allmänbiologisk Ett bakgrund. provisoriskt boniteringsschema för torvmark i Mellansverige under 300 m ö h presenteras och detta har sedan utgjort underlag för att effekterna av dikextrapolera ning och gödsling i övriga delar av landet.

När det gäller sumpskogen har till redovisningen legat grund för en metod att beräkna den framtida produktionseffekten av dikning och eventuell som har gödsling, byggts in i beräkningsmodellen såsom redovisats i avsnitt 6.2. Beräkningsalternativ 2 förutsätter att halva nu befintliga skall dikas under sumpskogsarealen 20-årsperioden l980-2000.

Möjligheterna till ökad virkesproduktion genom dikning av myr kan inte direkt i åskådliggöras beräkningsmodellen som ju är bunden till den nu befintliga skogs-. marksarealen. Med hjälp av den som produktionsmall finns redovisad i 4 har emellertid en särskild bilaga beräkningsmall använts för att beräkna produktionstillskotten efter Mallen fasta dikning. bygger på produktionsförlopp enligt produktionsmallen varvid den totala produktionen bestäms av den bedömda normproduktionen efter dikning. Virkesutfallets i tiden fördelning erhålls genom en av växttischablonmässig bestämning der och gallringsandelar i stort efter samma grunder som tillämpats i under beräkningsmodellen jämförliga förhållanden.

186 Produkt/ansökning genom dikning av myr SOU 197817

9.2 Beräkninosresuitat

Möjligheterna ti11 ökad virkesproduktion genom dikning av myr beror av bioiogiska, ekonomiska och miijömässioa faktorer. Hilmar Hoimen har i biiaga 11 redovisat tre oiika intensitetsnivåer för att indikera de potentieiia möjiigheterna i framtiden: 1. Reduktion av totaiareaien enbart grund på kiimatbegränsning. 2. Kiimatreduktion och ytteriigare 35 % arealbegränsning. 3. Kiimatreduktion och ytteriigare 50 % areaibegränsning. De tre utnyttjandegraderna skuiie komma att omfatta föijande totaiareaierz

Aiternativ Myrareai Procent av miij ha totai myrareai 1. Endast kiimatreduktion 2,67 54 2. Kiimatreduktion samt 35 % ytteriigare areaibegränsning 1,74 35 3. Kiimatreduktion samt 50 % ytteriigare areaibegränsning 1,34 27

Biand annat mot bakgrund av det reiativt begränsade intresset för skogsdikning såsom det kommit fram i skogsvårdsenkäten (biiaga 14) samt med hänsyn tiii att det kommer att dröja ganska iänge innan den av naturvårdsverket planerade våtmarksinventeringen kommer att vara genomförd har det bedömts rimiigt att låta den iägsta nyttjandegraden av myrmark utgöra grund för att beräkna produktionstiiiskotten från myr i anknytning tiil beräkningsaiternativ 2. När det gäiier samtiiga tre intensitetsgrader har Hiimar Hoimen utgått från att dikningsverksamheten skaii genomföras över en fyrtioårsperiod (1981-2020). Detta skuiie för den iägsta utnyttjandegraden innebära en dikningsareai av cirka 33 000 hektar per år.

sou 19737

Produktionsökning genom dikning av myr 187

Ätgärdsarea1en under 40-ärspeF10den sku11e b1i fö1jande (1 000 hektar).

1,7 BCU

2,6 0P:DR

2,8 KLM

_ll 044

Område 4 212 5,2

He1a riket 1 338 33,4

Om härt111 1äggesd1kning cirka 50 000 på hektar sumpskog per år sku11e he1a dikningsprogrammet komma att omfatta cirka 83 000 hektar år vi1ket 1 runda per ta1 utgör en mot den nuvarande tredubb11ng intensiteten. Detta innebär ungefär samma

intensitetsökning som när

det gä11er

fastmarksgöds1ing. En ökning från för när-

varande cirka 150 000 hektar år per t111 450 000 hektar har förutsatts såsom tidigare framgått.

av myr 188 Produktionsökning genom dikning

Hi1mar Ho1men berör i korthet möj1igheten att man kommer att vi1ja ta myrmark i anspråk för an1äggande av så ka11ade energiskogar och konstaterar att det av det skä1et inte sku11e behöva uppstå någon konkurrens om mark annat än i ett 1änore tidsperspektiv. Härti11 kan man foga den synpunkten att den framtida möj1igheten att utnyttja ved för energiproduktion rim1igen borde medföra en högre intensitetsnivå inom he1a det virkesproducerande skogsbruket och att mera ambitiösa än som svarar mot a1ternativ 2 då produktionsprogram borde aktua1iseras.

Det beräknade virkesutfa11et vid en dikningsverksamhet svarande mot det 1ägsta utnyttjandea1ternativet % av area1en) har redovisats i tabe11 8 i bi1aga (27 11.

Sammanstä11ningen nedan redovisar det t0ta1a utfa11et

år i detta a1ternativ angivet i 1 000 m3sk brutto-

per avverkning. När det gä11er träds1ags- och dimensionshar nâgra beräkningar inte gjorts men sammansättning motsvarande redovisning för de o1ika sumpskogskiasserna i beräkningsm0de11en torde kunna ge viss väg1edning (ej pub1icerad). Period Område 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Som framgår sku11e programmet ge ett pr0dukti0nsti11skott som börjar få viss betyde1se redan efter nâgra decennier och som mot s1utet av beräkningsperioden

når cirka 4 mi1j m3sk per år. Motsvarande beräknngar

Produkrionsökning genom av myr 189 dikning

för de mera intensiva a1ternat1ven ger ti11sk0tt mot

s1utet av perioden av 8 mi1j m3sk respektive 5 mi1j m3sk.

10 BERÃKNING AV SYSSELSÃTTNINGEN SAMT KOSTNADERNA FÖR SKOGSVÅRD

Som framgår av redovisning i bilaga l6 har Forskningsstiftelsen Bilaga 16 Skogsarbeten haft i uppdrag att ta fram underlag för länsvisa arbetskraftsberäkningar i samband med den pågående länsplaneringen. Detta underlag har också tjänat syftet att ligga till grund för den beräkning av sysselsättning och kostnad för skogsvård som redovisas i detta kapitel. Lennart Rådström vid Forskningsstiftelsen har svarat för den grundläggande sammanställningen av åtgångstal och Hans Liedholm vid skogsstyrelsen har gjort vissa bearbetningar av materialet samt planlagt och genomfört sysselsättningsberäkningen. Lennart Rådström har svarat för de grundläggande kostnadsuppgifterna.

l0.l Beräkning av sysselsättningen år l975 och l985

I bilaga l6 redovisas åtgångstal för åren 1970, l975, l982 och l985. Åren l97O och l982 har närmast intresse i samband med länsplaneringen medan 1975 och 1985 har relevans för den beräkning som redovisas i det följande.

Målet för beräkningen är att uppskatta sysselsättningens storlek år l985 (mittenår i den andra beräkningsperioden) vid en tilllämpning av beräkningsalternativ l respektive alternativ 2. När det gäller alternativ 3 har någon särskild beräkning inte utförts då man med gällande förutsättningar knappast kan räkna med att alternativet i detta avseende kommer att avvika i nämnvärd grad från alternativ l.

Den samtidigt utförda beräkningen för år l975 bygger på faktiskt utförda átgärdsvolymer under detta år och korresponderar alltså inte mot det förutsatta medeltalet för l97l-l980 enligt beräkningsmodellen. Den faktiska åtgärdsvolymen för år l975 understiger de förutsatta medeltalen för den första beräkningsperioden men torde vara en bättre att från när det grund utgå gäller att bedöma vilka förändringar i intensiteten som är önskvärda.

192 Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader för skogsvård

Samtidigt innebär emellertid detta att den eftersläpning son kan finnas att ta igen under 1980-talet jämfört med förutsättningarna i beräkningsmodellen inte kommer att avspeglas i beräkningarna.

En jämförelse mellan år l975 och de två alternativen för år l985 bör alltså kunna ge en uppfattning om hur den totala sysselsättkan väntas utveckla sig och vilken relevans ur sysselsättningen ningssynpunkt som det ambitiösa program 2 kan väntas fâ.

Produktivitetsutvecklingen under den närmaste framtiden är emellertid svårbedömd. De bedömningar som har gjorts vid mycket Forskningsstiftelsen Skogsarbeten bygger på tillgänglig kunskap och bland medlemsföretaqen. Under tidigare skeden utpå enkäter förda av motsvarande slag har ofta visat sig underbedömningar skatta den tekniska utvecklingen. Med tanke på den snabba mekanisering som har ägt rum under de senaste l0-l5 åren är det dock inte osannolikt att det nu kan komma att inträffa en period med relativ Den onormala konjunkturutvecklingen kan ju stagnation. också komma att leda till en sådan sysselsättningssituation att en påskyndad mekanisering inte blir önskvärd. Man har också ifrågasatt om de beräknade åtgångstalen är baserade på för optimala betingelser vilket skulle innebära att den nivå man utgår från för Vissa kontroller som gjorts mot annat unligger lågt. tyder på detta. Innebörden härav skulle vara att de kostderlag nadsberäkningar som redovisas i avsnitt 10.2 skulle komma på en för låg absolut nivå. När det gäller den relativa förändringen av sysselsättning och kostnad går det att renodla effekten av alternativa ätgärdsvolymer. I detta syfte har det utförts en parallell beräkning av sysselsättningen år l985 som för de två beräkningsalternativen anger vilken sysselsättning som skulle kunna förväntas vid en oförändrad produktivitetsnivå jämfört med år l975. Om dessa beräkningar jämförs med beräkningen för år l975 speglar de på vilket sätt de ändrade arbetsvolymerna skulle komma att påverka sysselsättningen under i övrigt oförändrade omständigheter.

Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader/ör skogsvård 193

Resu1tatet av beräkningarna framgår av tabe11erna I ta- 20-21. be11 19 redovisas avverkade v01ymer och utförda skogsvårdsåtgärder för de 01ika beräkningsa1ternativen.

Sysse1sättningen redovisas i anta1 dagsverken, vi1ka erhå11its

genom att åtgärdsv01ymerna mu1tip1icerats med åtgångsta1 för

resp åtgärd. Åtgångsta1en har beräknats ski1t på redovisningsomräden och skogsägarkategorier. Det har därvid visat sig vara svårt att ta fram ett säkert för av under1ag beräkning åtgångsta1 för 5jä]VVepk5amma skogsägare. Schab1onmässigt har i de be-

räkningar som redovisas i tabe11 20-21 att antagits åtgångsta1et för en given metod är 50 %nögre för de sjä1vverksamma än för

storskogsbruket. Dessutom har en beräkning med 100 % högre åt-

gångsta1 för de sjä1vverksamma utförts. Denna beräkning redovisas ej i tabe11erna men innebär att dagsverksåtgången för de sjä1v-

verksamma ökar med 0,9-1,1 mi1j dagsverken beroende på beräk-

ningsa1ternativ.

Tabe11 19. Avverkade och

v01ymer skogsvårdsåtgärder i he1a riket*

1970 1975 1985

A1ternativ 1 A1ternativ 2

Avverkning mi1j m3sk 58 66 75 79

S1utavverkningsarea1er 1 000 ha 300 290 256 273

Hyggesrensning 1 000 ha 203 215 253 272

Markberedning 1 000 ha 62 131 188 221

Lövbekämpning 1 000 ha 90 20 50 78

Sk0gs0d1ing 1 000 ha 131 163 203 235

Röjning 1 000 ha 176 256 279 389

Göds1ing 1 000 ha 85 159 149 340

Dikning km 2544 5779 4148 15982

* Ink1usive G0t1and samt avverkning på övrig mark, m m. torrskog

samt av kostnader skogsvård

194 Beräkning av sysselsättningen för

Tabe11 20. Sysse1sättning i skogsbruket med förde1ning på områden (1 000-ta1s dv)

Område 198551 1985b)

1970 1975 A1t 1 A1t 2 A1t 1 A1t 2 1 2 839 2 107 1 635 1 748 2 470 2 643 Avverkning 331 353 346 465 484 627 Skogsvård Summa 3 170 2 460 1 981 2 213 2 954 3 270

2 2 042 1 632 1 030 1 074 1 731 1 806 Avverkning 231 241 230 297 303 388 Skogsvård Summa 2 273 1 873 1 260 1 371 2 034 2 194

3 1 444 1 162 624 672 1 044 1 124 Avverkning 109 183 149 193 192 247 Skogsvård Summa 1 553 1 345 773 865 1 236 1 371

4 2 113 1 977 1 530 1 653 2 177 2 351 Avverkning 288 352 296 368 373 464 Skogsvård Summa 2 401 2 329 1 826 2 021 2 550 2 815

Riketc)

8 473 6 923 5 175 5 503 7 787 8 290 Avverkning 968 1 134 1 028 1 333 1 361 1 737 Skogsvård Summa 9 441 8 057 6 203 6 836 9 148 10 027

a) Produktivitetsutveck1ing 1975-1985 en1igt Forskningsstifte1sen

Skogsarbeten b) Oförändrad produktivitet 1975-1985. Ink1usive G0t1and samt avverkning på övrig mark m m. c)

Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader/ör skogsvård 195

Tabe11 21. i Sysse1sättning skogsbruket med förde1ning på åtgärder. He1a riket ink1usive Got1and samt avverkning på övrig mark m m. (1 000-ta1s dv)

Åtgärd 1985” 1985b)

1970 1975 A1t 1 A1t 2 A1t 1 A1t 2 Avverkning 8 473 6 923 5 175 5 503 7 787 8 290 Ti11redning 5 228 4 492 3 209 3 413 5 039 5 365 1 873 1 266 956 1 017 1 433 1 525

Terränqtrp_

övr. arbete 1 372 1 165 1 010 1 073 1 315 1 400

Skogsvård 968 1 134 1 028 1 333 1 361 1 737

sen Skogsarbeten. b) Oförändrad produktivitet 1975-1985.

10.2 Kostnaderna för skogsvård

I fö1jande redovisning göres en uppskattning av kostnaderna för det skogsvårdsprogram som sku11e vara för erforder1igt genomförande av beräkningsa1ternativ 1 respektive a1ternativ 2. Beräkningarna avser år 1985 dvs mittenåret i den andra beräkningsperioden. De korresoonderar a11tså i detta avseende mot de sysse1sättnings-

beräkningar som redovisats i avsnitt 10.1. är ba- Beräkningarna serade på antagandet att teknik effekbefint1ig utnyttjas på ett tivt sätt. Som framgått i avsnitt är det föregående möj1igt både att den utgångsnivå som förutsatts är för i 0ptima1 förhå11ande

196 Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader för skogsvard

tii] nuiäget och att huvud-

produktivitetsutveckiingen genom

sakiigen metodförändringar kommer att gå iångsammare än som förutsetts. Å andra sidan skuiie ett skogspoiitiskt besiut att försöka genomföra aiternativ 2 innebära en mycket betydande intensitetsökning på skogsvårdssidan som måste ieda tiii kraftigt förstärkta insatser för att förbättra åtgärdstekniken vid skogsvårdsarbetet. Med den utgångspunkten skuiie kostnadsberäkningen kunna betraktas som en indikation tiii på viiken kostnad man under gynnsamma skuiie kunna betingeiser genomföra åtgärdsprogrammet. Om man av olika skäi måste räkna med att en mindre optimai åtgärdsteknik måste kan tiiiämpas kostnaderna komma att bii betydiigt högre.

Forskningsstifteisen Skogsarbeten har beräknat kostnader per hektar för respektive Dessa skogsvârdsåtgärd. beräkningar redovisas i detaij i 18. Två oiika Biiaga 18 biiaga kostnadsnivåer har beräknats, en för de sjäivverksamma skogsägarna och en för övriga. Vid av beräkningen de sjäivverksammas kostnader har förutsatts en iägre än för mekaniseringsgrad övriga (storskogsbruket och

skogsäçareföreningarna). Däremot har storskogsbrukets âtgångs-

tai för resp metod även vid utnyttjats beräkningen av de sjäivverksammas kostnader.

Som tidigare nämnts avser beräkningarna år 1985,med den mekaniseringsgrad och produktivitet som antagits gälia vid denna tidpunkt. Dessutom har emeiiertid också beräknats skogsvârdskostnaderna deis för år 1975, deis för aiternativen 1 och 2 år 1985 vid 1975 års produktivitetsnivå. I tabeii 22 redovisas de direkta.kostnaderna år 1985 för aiternativer 1 och 2 för i tabeiien upptagna åtgärder. Beträffande åtgärdsareaier se tabeii 19.

Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader _för skogsvård 197

Tabe11 22. Vissa skogsvårdskostnader år 1985 (mi1j kr 1 1977 års priser)

.Åtgärd A1ternativ 1 A1ternativ 2

Område Område

1 2 3 4 Riketa 1 2 3 4 Riketa

Hyggesrensning 17 8 4 9 38 19 8 4 10 41 Markberedning 30 14 6 12 63 39 18 8 15 81

219 975 a) Ink1usive Got1and

I tabe11 23 har tota1a kostnader skogsvårdens uppskattats. En k0mp1etter1ng har därvid gjorts för som inte skogsvårdsåtgärder medtagits i tabe11 22. Det gä11er åtgärder som hyggesbränning, hjä1pp1antering, dikesrensning m m. Dessutom har ti11ägg gjorts för kostnader för ande1 i administration och arbets1edning samt kostnader för diverse kringarbete (t ex p1anttransp0rter). Omfattningen av övriga skogsvårdsarbeten har för år 1975 samt för a1ternativ 1 uppskattats ti11 75 mi1j kr och för a1ternativ 2 ti11 100 mi1j kr. för Ti11ägget administrationskostnader och övriga kostnader har satts ti11 30 %.

198 Beräkning av sysselsättningen samt av kostnader för skogsvård

1975-1985 en11gt F0rskningsst1fte1-

a)Pr0duktivitetsutveck1ing

sen Skogsarbeten. b)0förändrad produktivitet 1975-1985.

sou 1978:7 199

Bilaga l

Volym- och tillväxtberäkning för enskilda träd samt simulering av provträdsdata

l VOLYMBERÄKNING AV ENSKILDA TRÃD

(Olle Jacobson)

Uppgifter om virkesförråd och avverkning redovisas i skogskubik-

meter (m3sk). Skogskubikmeter definieras i skogsordlistan (TNC

43) på följande sätt: enhet för trädstams ovan stubbskävolym ret inklusive topp och bark. Beräkning av stamvolymen hos enskilda träd sker med hjälp av volymfunktioner. Som variabler i dessa funktioner ingår volymbestämmande faktorer såsom trädets brösthöjdsdiameter, höjd, krongränshöjd och barktjocklek. De använda volymfunktionerna är Näslunds större funktioner för träd med en brösthöjdsdiameter större än 5 cm av tall, gran och björk (NÄS- LUND l940 och l947) samt S O Anderssons funktioner för småträd (ANDERSSON l954). Björkfunktionerna har använts för alla lövträdslag utom ek och bok. För dessa har av Hagberg och Matêrn konstruerade funktioner använts (HAGBERG och MATERN l975).

Näslunds större funktioner ligger således till för beräkgrund ning av huvuddelen av virkesförrådet. Funktionerna är upprättade på provträdsmaterial från fasta försöksytor, undertillfälliga sökningsytor och avverkningar på försöksparkerna, i huvudsak utgallrade träd. I

virkesbalansutredningen (SOU l968:9) diskutera-

des säkerheten i uppskattningarna av virkesförråd och avverkning. Därvid ägnades speciellt intresse åt bl a volymfunktionerna.

Skogsstyrelsen utförde hösten l966 en stamundersökning av fällda träd. I samband härmed skedde även en kontroll av volymbestämningarna enligt Näslunds funktioner i jämförelse med en noggrann sektionskubering. Härvid visade det sig att volymen uppskattad enligt funktionerna var ca 3-4 % lägre än den volym som erhölls vid sektionskuberingen. Av skillnaden var ca 2 %-enheter orsakade av att de provmätta trädens stubbar var lägre än l % av trädhöjden, vilket förutsätts i Näslunds volymfunktioner. Funktionerna visade alltså därutöver en systematisk avvikelse på l-2 % beroende på bättre stamform hos de provmätta stammarna än hos de

200 Bübga 1

stammar som funktionerna konstruerats efter. Skogshögskoian utförde senare en ytteriigare jämföreise meiian volymfunktionerna och sektionskuberad voiym som bekräftade den tidigare funna systematiska skiilnaden även om den nu var något mindre. Resuitaten tyder emeiiertid på att en underskattning av volymen sker med Näsiunds funktioner beroende på en bättre stamform hos de undersökta träden.

För närvarande pågår vid Skogshögskoian arbeten med nya voiymfunktioner framtagna på färskare materia] än Näslunds funktioner. Även dessa nya undersökningar indikerar vissa avvikeiser jämfört med de nu använda funktionerna. Skiilnaderna är emeiiertid små. Om man i någon större utsträckning vi11 förbättra uppskattningen av voiymen hos det enskiida trädet krävs mätning av en övre diameter hos trädet. Funktioner med en sådan variabei kommer att framstäiias, iiksom funktioner som anger voiymen över mark istäliet för över stubbe.

2 BERÄKNING AV VOLYMTILLVÄXTEN HOS ENSKILDA TRÃD (011e Jacobson)

Ti11 grund för de s k ti11växtdifferensfunktionerna som användes i beräkningsmodeiien och som redovisas i Biiaga 3 iigger provträdens tiiiväxt under 5-årsperioden före uppskattningsti11fä^1et.

Voiymtiilväxten hos enskiida träd av taii och gran beräknades tidigare vid riksskogstaxeringen eniigt en metod som bygger på Näsiunds voiymfunktioner. Tiiiväxten erhöiis som skiiinaden meiian trädets voiym vid tiiiväxtperiodens siut och volymen vid periodens början. På grund av svårigheter att mäta krongränshöjden vid tiiiväxtperiodens början användes de mindre funktionerna. Tiiiväxtperiodens iängd är i regei fem år. Med iedning av ce mindre funktionerna som kräver kunskap endast om trädets höjd och diameter vid brösthöjd beräknas voiymtiiiväxtprocenten eniigt forme1n:

VNM - VNM

log

PVN=°WT_ n

där PVN = voiymtiiiväxtprocent (diskont)

sou 1978:7 1 201 Bilaga

VNM = volym enligt Näslunds mindre funktioner vid periodens slut VNM = volym enligt Näslunds mindre funktioner vid periodens början n = tillväxtperiodens längd (antal år)

Den absoluta tillväxten beräknas sedan den framräknade genom att tillväxtprocenten tillämpas på trädets volym beräknad med Näslunds större funktioner. Denna metod för av tillväxt beräkning hos enskilda träd har granskats av Nilsson och (NILSSON l959) därvid visat sig i princip Metoden kräver av acceptabel. mätning trädets brösthöjdsdiameter, höjd, kronsgränshöjd, barktjocklek, diametertillväxt samt höjdtillväxt.

För beräkning av volymtillväxten hos lövträd var nu beskriven metod ej det tillämplig p g a att ej är möjligt att i fält mäta höjdtillväxten på stående lövträd. Volymtillväxtprocenten hos lövträd har i stället beräknats formeln: enligt

PVT PVL = PGL PGT

där PVL hos lövträd volymtillväxtprocent PGL - grundytetillväxtprocent hos lövträd PVT - volymtillväxtprocent hos tall PGT Grundytetillväxtprocent hos tall

Metoden bygger på hypotesen att förhållandet mellan och volymgrundytetillväxtprocent är lika hos tall och lövträd.

För beräkning av volymtillväxten på bark multiplicerades volymvolymtillväxtprocenten under bark med en faktor som varierar mellan - 0,88 0,99 (i genomsnitt 0,97). Metoden bygger på det förhållandet att barken tillväxer relativt sett än långsammare veden. Andelen bark av stamvolymen blir alltså mindre när trädet blir äldre.

Svagheterna i den tidigare metoden för tillväxtberäkning vid riksskogstaxeringen var dels att det krävs mätning av höjdtillväxten, dels den approximation som tillämpas för av beräkning

202 Bilaga 1

tillväxt hos iövträd. Mätning i fait av toppskott sker med hjäip av en streckgraderad kikare, men trots detta är det specieiit på större träd med täta kronor svårt och tidskrävande att deis bede oiika årens dels en korstämma gränsen meiian toppskott, göra rekt I många faii har svårigheterna medfört en mera aviäsning. schabioniserad okuiärbedömning av toppskottsiängden.

För att i någon mån komma ifrån dessa svårigheter har författaren tiii denna såsom ett hittiiis opubiicerat doktorsarbiiaga bete vid Skogshögskoian utarbetat regressionsfunktioner som direkt ger den absoiuta voiymtiiiväxten under bark. Funktionerna sektionskuberat materiai av fäiida provträd frånden bygger på ett utförd vid institutionen för s k stora produktionsundersökningen Funktioner för taii, gran och björk har framskogsproduktion. stäiits. Funktionerna avser 5-års voiymtiiiväxt och har föijande utseende:

. . .

10109 = 1 10109 1 10109 D 1 10109 H 1

11 bo b1 1D bg b3

Å + T

b4 b5

där I = 5-års voiymtiiiväxt 1 dm3

I = 5-års diametertiiiväxt i mm D = diameter i brösthöjd och under bark H = trädhöjd Å = åider i brösthöjd T = trädkiass (uttryck för trädets stäiining i beståndet) _ och är koefficienter som varierar

bo, b1, bg, b3, b4 b5

med trädsiag, geografiskt område och diameterinter/aii.

För norra Sverige har provträdsmateriaiet av gran kompietterats med sektionsmätta stammar från produktionsundersökningen i orörd Trots detta är materiaiet fortfarande svagt i N0rrb0:tensskog. och Västerbottens iän. Funktionerna ger för gran i dessa onrâden tiiiväxt än den tidigare använda metodei viien betydiigt högra ket sannoiikt beror på att de svagaste områdena är underrearesenhar därför såsom en tePade.För dessa områden de nya funktionerna och ytteriigare unsäkerhetsåtgärd i avvaktan på mera material så att de i stort samma tiiiväxt som dersökningar justerats ger

Bilaga 1 203

den gamla metoden.

För taii ger de nya funktionerna något iägre tiliväxt än den tidigare metoden specieilt vad gäiier träd med stora diametrar. Sannoiikt beror detta på att toppskottsiängderna vid riksskogstaxeringen överskattats. Beträffande björk att gäiier den gamia metoden synes ha överskattat tiiiväxten med ungefär 10 %. Materiaiet tiil björkfunktionerna är samma som utnyttjats av Jöran Fries i avhandiingen om Vårtbjörkens produktion (FRIES Det här- 1969) stammar såiedes från huvudsakiigen Sveaiand och södra Norr1and.

För beräkning av barkens tiiiväxt har en ny och relativt megrov tod utvecklats. Metoden bygger på regressionsfunktioner över barkvoiymens beroende av diameteniunder bark. Barktiilväxten beräknas som skilinaden me11an vid barkvoiymen tiliväxtperiodens slut och motsvarande voiym vid periodens början. Den så erhåiina barktiiiväxten därefter korrigeras med Iedning av förhåiiandet meiian

barkvoiymen vid periodens siut Näsiunds eniigt kuberingsfunktioner över resp under bark och barkvoiymen eniigt regressionsfunktionen.

Koefficienterna tili tiiiväxtfunktionerna och barkvoiymfunktionerna redovisas i tabe11 2.1 resp 2.2.

$0U 1978:7 204 Bilaga 1

Tabe11 2.1 5pgfjicjgnter›tjl]_ti]ly§xtfgnktionerha

Diameter Koefficienter Nr Trâd- Område

slag på bark bo bl b2 b3 bh 05

- N Sv 5-9 cm -1.822982 o,636h7 1,3730h 0,97399 -0,00238 1 Tall

-1,6h8781 0,633h8 1,16813 0,98661 -0,00177 -0,008hh 2 10-25 cm - 26+ cm -1.301721 0,58290 1,01100 0,89772 -o,00159 3

s sv 5-9 cm -1.796908 0,66761 1,28830 0.993ho -0,o0236 h

0,62696 1,200h9 0,9129h -0,00186 -o,02573 5 10-25 cm -1,569238 - 26+ cm -1,276906 o,56258 0,91852 1,01369 -0,00202 6

cm -1,88369h 0,7h850 1,3208h 0,86963 -0,0o065 7 Gran BD och 5-9 - AC län 10-25 cm -1,h901h8 0,66652 1,005hs 0,9025h -0,0o136 8 - 26+ cm -1,3h087h 0,70181 0,6h921 1,152o7 -0,00107

- N sv 5-9 cm -1,82239h 0,7h850 1,3208h 0,86963 r0,0006S 10 - 10-25 cm -1,560166 0,71839 0,96078 1,01226 -0,00098 11 Ej BD och - AC lan 26+ cm -1,27957h 0,70181 0,6h921 1,15207 -0,0o107 12

- -0,0h358 s Sv 5-9 cm -1,607038 0,67172 o.99608 1,11783 13

10-25 cm -1,51h906 0.59355 1,11075 1,02118 -0,0023h -0,0252h 1h - 26+ cm -1,hh0822 0,62829 o,961h1 1,0s198 -0,0o196 15

Hela sv 5-9 cm -1,800h71 0,61188 1,h3207 0,99179 -0,00652 -0,02613 16 Björk

10-25 cm -1.7S7hh9 0.T5567 1,08o57 1,03393 -0,0017h -0,0h838 17 - 26+ cm -2,523ubh o,6778h 0,89093 1,8h151 -0,00280 18

N Sv = Norrbottens t 0 m Kopparbergs och Gäv1eb0rgs 1än

S Sv = Övriga län

OBS! Funktionerna 7, 8 och 9 (gran i BD och AC 1än) bygger på

svagt mater1a1 och bör betraktas som pre11m1nära.

Funktionstyp

1 -1

]010gH

+

= + + -Å

010gIV

+

bo b] -1010910 bz 3 b3- b4

+ där = 5 års v01ymti11växt 1 dm , = 5 års dimater-

b5T IV ID

t111växt brösthöjd och under bark vid upp- 1 mm, D = diameteri

H = trädhöjd vid uppskattn1ngsti11fä11et,

skattn1ngsti11fä11et,

T = trädk1ass ej i a11a funktioner) Å = å1der 1 brösthöjd, (ingår

samt och är koefficienter.

bo, b1, bg, b3 b4 bs

Büaga I 205

Tabe11 2.2

gogfjigjgnger §1l1_bgr5vgJxm[ygk§jgngrga

Nr Träds1ag Område Koefficienter b b 0 1 1 Ta11 N Sv -1,063802 2,03736 2 S Sv -0,983981 2,05922 Gran N Sv -1,307237 2,24078 4 S Sv -1,398375 2,25478

N Sv = Norrbottens t 0 m Kopparbergs och Gävleborgs Iän

S Sv = Övriga län

Funktionstyp

10 10 = + - 10g

BV bo b] 109 Dub

.. . 3 dar = 1 dm

BV barkvolym

= diameter under bark

Dub 1 brösthöjd

U D I koefficienter som varierar G __a med trädslag och område

sou 1978:7 Bilaga 1 207

3 SIMULERING AV PROVTRÄDSDATA (K G Bergstrand)

3.1 Bakgrund

Riksskogstaxeringens insamling av träddata sker på två noggrannhetsnivåer:

stamräkning, varvid samtliga träd som nått brösthöjd registreras med angivande av trädslag och brösthöjdsdiameter, provträdsmätning, som ger mer detaljerade uppgifter om träden men som begränsas till ett urval av stamräknade träd.

För volym- och tillväxtberäkning krävs den mer detaljerade informationen från provträdsmaterialet. I statistiska sammanställningar och avverkningsberäkningar vill man emellertid staga upp värdena genom att utnyttja det ytligare, men betydligt mer omfattande stamräkningsmaterialet (de s k klavträden).

Detta kan göras på flera olika t ex med den teknik sätt, som i stickprovsteori kallas kvotestimering. Inom riksskogstaxeringen används emellertid sedan år en teknik några som har många praktiska fördelar och som grundas i ett initiellt en på att steg gång för alla para ihop varje klavträd med ett provträd.

Klavträdet ges provträdets egenskaper och man kan, sedan hopparningen är utförd, formellt behandla materialet som om alla stamräknade träd även utvalts till provträd.

3.2 Gittermetoden

Om varje klavträd skall låna egenskapen från ett provträd, bör man givetvis hämta dessa egenskaper från ett som är så provträd likt klavträdet ifråga som möjligt.

Man känner enbart och diameter för trädslag klavträdet. Utöver dessa två begrepp måste likheten baseras såpå provytevariabler, som bonitet, slutenhet etc.

208 Bilaga 1

Parning av klavträd och provträd har skett med en metod som döpts till gittermetoden:

klav- och provträd delas upp i ett flerdimensionellt Samtliga gitter“ baserat på ll kriterier, nämligen geografiskt område, trädslag, diameterklass (femcentimeterklasser), vegetationstyp, bonitet, provyteålder, höjd över havet, breddgrad, slutenhet, trädbestånd och huggningsperiod.

Var och ett av de ll kriterierna har i primärmaterialet en viss i underklasser. Så t ex är boniteten indelad i 8 Jonindelning sonklasser.

variera kriterier- Man kan påverka gittrets finmaskighet genom att nas underindelningar.

Gittermetoden innebär att man börjar med ett förhållandevis fin- I de gitterceller som innehåller klavträd

maskigt gitter. hade

och provträd paras träden ihop. (Om det finns fler än ett provträd sker detta slumpmässigt.)

Eftersom provträden är väsentligt färre än klavträden, kommer det dock att finnas celler kvar, som innehåller klavträd men saknar provträd.

av ett eller flera kriterier, t ex Man gör då en grövre indelning slå bonitetsklasser e d, varefter man genom att ihop angränsande gör en ny uppdelning av de kvarvarande träden i gitterceller.

av klavträd och provträd kommer på detta sätt att Hopparningen i steg med successivt allt grövre gitter, dvs successivt tillgå allt lägre krav på likhet mellan klav- och provträdsprovytorna. I den mån det finns klavträd kvar efter sista parningssteget som ej erhållit mätvärden tilldelas de genomsnittsvärden med ledning av trädslag och diameterklass.

3.3 KUB 73

Den beskrivna metoden användes i full skala första gången i

sou 1978:7 Bilaga 1 209

samband med kubering av l968-72 års material, den s k KUB 73. I denna operation överfördes enbart från till volymen provträd klavträd.

3.4 Förnyad parning

I samband med avverkningsberäkningarnas tillväxtberäkning uppkommer behov av att överföra mer information än bara För volymen. skogsutredningens räkning utfördes därför en förnyad hopparning av l968-72 årsmaterial varvid ålder, volym, diameter, volymtillväxt- och diametertillväxt överfördes från till klavprovträd träd.

Några översiktliga uppgifter om denna operations omfattning redovisas i tabell 3-l.

I tabell 3-2 redovisas ett exempel nämpå gitterspecifikation, ligen för område FG.

Vegetationstypen har exempelvis i de två första gittren varit indelad i tre klasser, sump, lav och övrig I och skogsmark. tredje fjärde gittret används bara två klasser, i femte endast en.

Som framgår av tabellen är det bara kriterierna trädslag och diameter som hålls kvar med den ursprungliga indelningen under alla gitterstegen.

210 Bilaga 1

Tabell 3-1. Provträdssimuleringens omfattning

Områdesvis fördelning av klavträd och provträd dels faktiskt, dels komprimerat (komprimerat = Flera träd av samma trädslag och diameterklass på en provyta komprimeras till 1 träd) samt antal parningar över gitter (0 = provträden parade med sina klavträd)

Område Antal träd Antal träd Antal parningar Klav Prov Klav Prov Klavträd Gitter Faktiskt Komprimerat 0 1 2 3 4 5

BD:L 27506 4157 11601 3109 3091 1184 2389 2252 2480 203* AC:L 31047 5427 11766 3904 3881 1521 2664 1829 1686 185 BD-,AC K 55866 9149 .19802 6375 6343 2965 6352 2417 1591 134 Y 47285 9153 15218 5975 5947 2943 3717 1213 1259 139 Z:J 54127 9387 17430 6132 6110 2752 4206 2338 1710 314 Z:H,H:SI Härje+SI 25905 3835 9703 2757 2743 1854 2358 939 1603 205* X 62292 10154 20656 6736 6707 1576 5075 4570 2384 344 H 63141 11247 22729 7480 7437 3176 5358 3585 2685 487X S, T 59646 10045 22432 6908 6873 2360 5631 4724 2332 511* B, C, D, U 45473 8089 18310 5670 5647 2688 3524 4345 1656 450 R:P, 0 42439 7513 17770 5275 5251 1985 3443 3900 2710 481 40229 7443 16864 5408 5378 2289 3073 3269 2524 331 H, E 47523 7975 18332 5432 5405 2076 3184 4208 2936 523 P:V, N 39758 7606 16032 5364 5345 2402 2895 2615 2353 422 F, G K, L, M 78502 11590 27024 7866 7825 6503 6373 4037 1790 496 I 12913 2084 6019 1468 1460 1464 1316 553 917 309 x/ Klavträd kvar

S()lJ 1978:7 Büaga I 211

Tabe11 3-2. för område FG Gitterspecifikation

Gitter 1 2 3 4 5 1. Vegetationstyg 1 sump x x x x 2 1av x x

3 övrig skogsmark x x L; -%

2. Bonitet x x x x

GJNOWUW-bbüfv-i

x x

3. Pr0vyteâ1der ka1 x W 1 Ia Ib IIa

®kD®\.IO\UI-IL›Jf\J-

IIb

XXXXXXXXXX

\_____,___/ç,,_4s_v_J

III IV V VI ._a VII+

4. Höjd över havet 1 0- x 2 100- x

g__v___4\__v__j

3 200- x 4 300-

L-v-/

5 400-

212 Büaga 1 &

Tabe11 3-2 forts Gitter 1 2 3 4 5 5.

Breddgrad

1 56-57 2 57-58 3 58-59

6. S1utenhet 1 kal IX) O (a.)

\:VJ

DJ O 4=

›<><><%y-/><

J G U1 V U1 C ON ON O \l V \l G CX) oo G LD

;Wi-J

KD - O

7. Trädbestând 1 kal x x 2 ta11 x x 3 gran x

E

4 barr x 5 löv x

E_

6 övr x

8.

Huggningsgeriod

1 a x x x x 2 bc x x x x

9. Område 1 FG x x x x x

10. Träds1ag

1 Ta11 2 Gran

><><>< ><><>< ><><>< ><><>< ><><><

3 Björk 4 Övrigt Töv

1 Büaga 213 Tabe11 3-2 forts Gitter 1 2 3 4 5 11. Diameter 1 5-10 cm x x x x x 2 10-15 x x x x x 3 15-20 x x x x x 4 20-25 x x x x x 5 25-30 x x x x x 6 30-35 x x x x x 7 35-40 x x x x x 8 40-45 x x x x x 9 45- x x x x x

sou 1978:7 215

Bilaga 2

Beskrivning av skogstillståndet genom utskrift av FAS l. Definition av variabler och termer (Sven westerlinq)

l ALLMÄNT OM FAS l

FAS l är ett tabuleringsprogram, som används för att sortera provytorna i de behandlingsklasser, vilka skall utgöra bestånd i den påföljande avverkningsberäkningen Eftersom ut- (FAS 3). skriften är tämligen omfattande kan den även användas som fristående redovisning av skogstillståndet inom ett område.

Indelningen i behandlingsklasser är valfri. Antalet är dock maximerat till l20.

2 UTSKRIFT FRÅN FAS l

I tabell l a till l f finns ett exempel på en komplett FAS l. Tabell l a innehåller ett sammandrag av samtliga 60 behandlingsklasser, vilka finns redovisade i tabellerna l b till l f.

Vid körning av FAS l definierar användaren

klassindelningen och

har även ett antal positioner att skriva förklarande text till klasserna. I exemplet har man valt att göra en klassindelning baserad på huggnings/åldersklass (HU/AKL), slutenhet (SLUTENH), bonitet (BON) och huggningsperiod (H-PER). Samtliga resterande rubriker är inprogrammerade och skrivs alltid ut av FAS l. Dessa kommer att förklaras i avsnitt 3 av denna bilaga.

De i exemplet valda sorteringsparametrarna definieras på följande sätt:

x Huggningsklass skall karaktärisera ett bestånd med avseende på utvecklingsgrad vid inventeringstillfället (se Delbetänkandet, underbilaga 2). Huggningsklasserna i grundmaterialet är de följande:

216 2 Bilaga

2 Ka1mark och mark under föryngring : Plantskog (mede1höjd under 1,3 m) 2 Ungskog (mede1höjd över 1,3 m) där ej ut- : Yngre ga11r1ngssk0g ga11ring förts : Yngre ga11ringsskog där ga11ring utförts : Ä1dre ga11ringssk0g : S1utavverkningsm0gen skog, som kan ga11ras ytter11gare en gång 3: Slutavverkningsskog : S1utavverkningsm0gen skog, som ej bör s1utavverkas (t ex nära fjä11gränsen) : Tras- och skräpskog

x Å1dersk1ass anger inom vi1ken k1ass, som beståndets v01ymmede1å1der 1igger. K1assbredden är 10 e1vägda 1er 20 år.

x S1utenhet anger beståndets relativa täthet med utgångspunkt från i detta fa11 v01ym.

x Bonitet anger ståndortens virkesproducerande förmåga De1betänkandets underbilaga 3). Här används (se Jonsons bonitetsskala.

x angelägenhetsgrad 1 tiden för ingrepp Iüggningsperiod anger 1 beståndet en1igt tabe11en nedan.

Huggningsperiod Område a b ° 1 och 2 utom BCU - 10 år 10-20 år 20 + år

3 och - 5 år 5-10 år 10 + år 4 samt BCU

BCU = BCU - 1än

Büaga 2 217

3 BEGREPPSFURKLARINGAR AV RUBRIKER I FAS 1

3.l Begreppslista

I tabellerna l a-l f står rubriker och resultat per behandlingsklass i tvâ rader. Den övre raden av rubriken är text till den övre i resultaten och den undre raden i rubriken till den undre i resultaten. För vissa begrepp finns också en tredje rad i rubriken över de båda andra, den är då att uppfatta som en samlingsrubrik för desamma. De olika rubrikerna finns listade nedan.

AREAL : Areal i l 000-tals ha YTOR : Antal provytor (räkning sker i l0-dels ytor som avrundas). Asterisk signalerar färre än l0 ytor

VOL/HA TOT : Volym/ha, m3sk. Inklusive torra träd under 5 cm brh. VOL/HA F5 +2 Volym/ha, m3sk. Friska träd över 5 cm brh.

ST/HA TOT : Stammar/ha. Inklusive torra träd och träd under 5 cm brh. ST/HA F5 + : Stammar/ha. Friska träd över 5 cm brh.

TORR VOL : Torr volym/ha, m 3sk. Träd över 5 cm brh (klenare

träd inklavas ej i fält). TORR STM : Torra stammar/ha. Träd över 5 cm brh.

TLLVX M3SK : Tillväxt, m3sk/ha och år. En femtedel av avsatt

klimatjusterad tillväxt under de sista fem åren före resp taxeringsår. Omfattar endast friska träd större än 5 cm brh. TLLVX PROC : TLLVX M3SK i procent av VOL/HA F5 +.

NORM PROD : Normproduktion i m3sk/ha och år (se avsnitt 3.2 i

denna bilaga). FKVOT : Förrådskvot (se avsnitt 3.3 i denna bilaga). ALDER TOT 2 Behandlingsklassensgenomsnittsålder. Baserad på åldersklassbestämningen (se avsnitt 2 i denna bilaga) i fält. Volymvägd. ALDER BRH : Genomsnittsålder i brösthojd. Baserad på friska träd större än 5 cm brh. Volymvägd. BRGRD : Breddgrad i decimaltal. HOH : Höjd över havet, m. T-IND : Temperatursummeindex ( se avsnitt 3.4 i denna bilaga)

218 Bilaga 2 S()lJ 1978:7

SLU 2 Siutenhet (se avsnitt 2 i denna biiaga) DIAM : Genomsnittlig diameter, cm. Baserad på friska träd över 5 cm brh och är grundytevägd.

GRU : Grundyta, m2/ha. Totaia ytan av snitten i bröst-

höjd hos samtiiga friska träd/ha större än 5 cm brh. TRADSLAGSBL : Trädslagsbiandning, % (frisk voiym av träd större än 5 cm i brh). Ta11, gran, björk resp övrigt 1öv. I iänen K, L och M är tredje trädsiaget ek och bok, björk ingår där i övrigt 1öv. VOLYMFORD : Voiymfördeining, % (frisk voiym av träd större än 5 cm i brh). Uppdeiad på diameterkiasserna 5-10, 10-15, 15-25 resp 25 + cm.

De ytteriigare uppgifter, som finns på sammandraget (tabeii 1 a) kräver endast förkiaringen att man har tagit fram totalvoiymen och totaitiiivaxten för området genom att muitipiicera med areaien. Det samma gäiier normproduktionen. Tiiiväxtkvoten (TVX-KVOT) står för kvoten me11an tiiiväxt och normproduktion.

3.2 Normproduktion

Normproduktionen finns definierad i huvudtexten (se avsnitt 1.3) och här ska11 endast redovisas den tabe11 (se nedan) som använts vid av de Jonsonboniteter, som uppmatts i fait. omkodningen

SOU 197817 219 Bilaga 2

Normproduktion (m3sk per år och hektar) vid o1ika Jonsonbonitet

utan korrektion för kaimarkstid

Område Bonitet (idealbonitet) I II III IV V VI VII VIII 10.5 8.0 6.0 4.5 (JJ å 2.5 1.8 1.2 Norr- och Västerbottens iappmark 9.0 6.5 4.8 3.6 2.6 1.6 1.0 0.5 Norr- och Västerbottens kustiand 9.5 7.0 5.3 3.9 2.8 1.8 1.2 0.6

Västernorrlands, Jämtiands, Kopparbergs och Gävieborgs 1än 10.0 7.6 5.5 4.0 2.9 1.9 1.3 0.7

övriga Sverige utom södra kustiänen 10.0 7.6 5.5 4.0 2.9 1.9 1.3 0.7 Hailands, Blekinge, Kristianstad och Maimöhus Iän 11.0 8.0 5.8 4.2 2.9 1.9 1.3 0.7

220 Bilaga 2

3.3 Förrådskvot

Förrådskvoten definieras som kvoten mellan volym hos friska träd större än 5 cm i brh och bonitets- och åldersförväntad total För en behandlingsklass beräknas detta belopp normproduktion. med viss schablonisering på följande sätt. l Relativ ålder = lO0 «Totalålder/(l40 - 6 -Normproduktion/ha). Sker sätt endast i FAS l, där förrådskvoten ej ingår på detta i några beräkningar. i tabellen nedan bestäms den mot rela- 2 Med hjälp av funktionen tiva ålderna svarande medeltillväxten. 3 Bonitets- och åldersförväntad total normproduktion = Totalålder- Medeltillväxt. Normproduktion/ha.

tabell redovisar normerade medeltillväxter och har kon- Följande struerats med hjälp av data från fasta försöksytor och med en bemotsvarande den som Björn Hägglund använt i sina räkningsmodell studier av övre höjden (se Hägglund, om övre höjdens utveckling.” l972, sid l26-l33).

3.4 Temperatursummeindex

(T-IND) definieras som ett mått på en orts Temperatursummeindex lokalklimat under Vegetationsperioden. Den består av temperatursumman under korrigerad med daglängden under Vegetationsperioden har i detta sammanhang ansetts samma period. Vegetationsperioden när under en fyradagarsperiod överbörja dygnsmedeltemperaturen

60 C och slutar när densamma under en motsvarande tid varit

Stlglt under 60 C. Summan av dygnets medeltemeratur under en viss period

sou 1978:7 Bilaga 2 221

är periodens temperatursumma.

Med hjälp av data från SMHI har individueila temperatursummeindex beräknats för cirka 400 meteoroiogiska stationer. Indexen har sedan fått beroende variabei utgöra i en regressionsfunktion av föijande utseende:

T-IND = + - LAT + - LAT2 + - LAT - HOH + - HOH

ao a] az a3 a4

+ HOH2 as

LAT = Latitud HOH = Höjd över havet = Konstanter ao-a5

Funktioner har uträknats för olika vilka i stort 1andsde1ar, överensstämmer med Angströms klimatområden bortsett från att normaiområdet och Östersjöns maritima område deiats vid ungefär sextionde Funktionerna har breddgraden. samma konstantuppsättning utom vad gäller som varierar me11an områdena. Det

ao-konstanten

finns totalt nio funktioner.

222 Bilaga 2

mp me

m

mm

Dm:LZ›JO

__wgm+

ma än

& ma

:mo

z_o

34m :mo Ho.

ozH-»

mm

omoxm

IOI

o.oo

än mo

»op :am

muo4 ooaa

0.0 om.

czxoz »oxu

zmmz uoaa

m.m m.m

x44»

o

om

emma omme

oc_

m “saa odmm

Hm

bx44mp

4o :hm

amok

po» .mm osm

_ogm

x\»m

oz4<zwm<.<u<maua.z4oxzuo›m

ko» .mm am, om”

I\40

omm” ›mmm

o›H«mH

aamm

«›mom_ mmoom_

moh› a›o_

4mm< z›4o

zman:

zom

mra_o-»oA zzu»:4m

muo zu

»zu

zmmmu

a

muo

m

oM4pz<m

4z\::

zoH»xaooaasxo4

oaoz<::<m

m

zmnuu qszom qzzsm hozux>»

4 a

zm_au 110%

12 u

Bilaga 2 223

Q_ 4

»N no

NH Hm

m

0_ om

4nmo4mo<a»

ma ma

__mnøp

Ox:mEJ0>

om .m

Hm om

m m

mc

H: ad

34m “mo om. »mo om. ›mo om. mom mm. nn. muo :mo :mo ›Ho mp.

QZHIF

». :›. :›.

m« mo mm sm mo me om me

IOI amg me mm sm

o.om o.om n.om o.om

omømm

o.om o.om o.om o.oo 0.00 0.00 o.om g.oo

o› mo «m o› om om mm so mm

»oh :mm ocg

än N› oo om os om ao om

hg_ ma_

5» mo gm

amo4

god

.

ooma

o.› m.m om. m.m Hm. pm. om.

Fozu

HN. «.N m.›

m.m H4. o.m m.m om.

›zzoz

_. m.› om. m.m mm. ›.m Ho. m.m mm.

zmm: uoma x44»

. .m

o m m e m N m a m

MH mm m_ m 4 m

4o :pm

0_ mm

amok

_m Hm Ha 04 om me oo

»ok mom emo com mao

mama

.mm

cec

mom

ons

qxxpm

›mo_

oño oem mao

.ema mas. mm«H

mñaa «›cm Neo_ Ace* amma omoñ mm_a owmm mñm_

oz4<z»m<.<4<mqaa.z4o:zoo»m

mo os ms

Ham oo_ omg

.mm sm_ oo_ mmm omm ›m_ Hm_ eva sea amd nam vom omm mmm mom

ä: He_

m_m ocg mo.

r\4o 0

aa om mo me mm oo mm

oda

dm

mha

mob»

:ca omg

4m1<

zman:

zom nanm azsm azam

mig M maa man M mac N- M mao

mH-ño-»oH :zup:4m «.o›m.o «.o-m.o a.o-m.o

e.o-m.o o.onm.o o.o-m.o o.o-m.o o.oum.o .›.o .›.o .›.o .».o

_

4x\21 u.ma.mo u.mo.mo m.mo.mo u.ma.mo u.mo.mc m.ma.mo m.mg.mo m.mo.ma u.mo.mo m.mo.ma w.mo.no m.ma.mc

az C0 h!

O_ .H .-4

224 Bilaga 2

a 0 A N 0 4 › m m N 0 4 O 1 up mo me :M om om än 20 Od de ca

O 4 N m N d_ mm çq om N. ›e ”H mm NH om _m mg sm og mm Oc md Nm ne

4mmo4mo<m»

_Fmnm»

Ox:LZ40>

N M m H 0 N mm HM cc om H_ om sm oc og en mä NN om sm om mN HH mm

0 M N 0 N N m m N N 4 mm om am ON He ›m mm OH mm mn mo NO MH

34m omo me. oño oc. oda me. o_o ma. :mc AN. emo ›. moo mo. »Ao _›. ›a0 mo. OHO ao. mac mo. oac no.

ozH-»

0› Oh mc mo oo mc sm m› › ›m om mo

omomm

:OI

”.00 0.00 0.00 0.00 “.00 0.00 “.00 m.om m.oo m.oo _.co m.oo

mo mo mn 0 mo sm oo mp mo H» mo om o› mn mo om mm co 0

po» :mm mo_

xuo4 ooma

ma. ›m. mm. 0._ em. 0.» me. no. mo. mm. 0.» me.

uzmoz

o.› m.m m.m m.m o.m «.m

»ozu

zmmz uoma

o.m o.m m.m m.m a.m m.m o.m m.m _.o ›.m m.o ›.m o.« o.m m.m m.m m.m m.m m.m n.m a.m A.m m.m m.m

x44h

o o m m m m › H N › o om mm oc ma em ca mm om mm ma sm om

4o :kw ”ma

mao»

mao mmm omm

coca

ego

ommm mmmm

»cp _ma mN› oo»

mom_ mm_H ññm_ eñom «o›ñ pmmm mmm_ osñm aemñ o»«A mmmñ mm«M oonñ maa_

nu

x\›m

oz4<z»m<.<u<maa:.z4oxxuo»m

om mm Ho mm eo mo

ho» .mm omg omg mem omm ›em omm eo_ Mod maa ›oH cmm oñm ewa mmd ›0H oo_ ao_ ac_

x\4o m N 0 m N 0 e M 0 0 _ d

og He am o_ om mm om 0_ ed HN mm aa

mo»›

4mz< # 0 n &

mums: 4 om um om om

zom ma_ m maa azam una m axe azam mn” m mn: azam

mrioåâ;

xzm»:4m m.oam.o m.oam.o m.oum.o m.o-m.c .c.o .o.o .c.o 00.0 00.0 40.0 .c.o .c.o

g

4z\:x .Ho .Hm

0_0 ._o »Hm .Ao »H0 »HI »Hm

az ma :M ma og ha ma o_ om Hm mm om

Bilaga 2 225

a n N n › m H m N o 0

u_ mm om mn oa n. om :H em om Fn »H nn om

m m m e o

Hm oc ›« mm om om Mm ne c_ mm od mm mm mo

4nmo4ma<x»

än så me m_ mq

._onmh

aa:uz›._o

co så ma 0 Hm am od om mm me om em om oc ma mm Hm mo mm ca en :H om ›m

m 0 m 0 › o c 4 c 0 m

oa mm :m pm og mo ›« om Am än om am ca

34m emo 44. Hmo oo. mmo ms. omo no. man Hm. mmo ». mao ap. emo mn. one mo. ”mo mo. m_o mo. mao mo.

QZHIF

ha ao oo ›m 0: ca Nm oo mm

ozoan

IOI se sm oc

o.om m.om 0.00 a.om m.mm o.oo H.oo 0.00 o.mm

“.00 _.oc H.oo

oc oc om mc oo ›o om on om ma om me op mo os me ma

»op :an

m› 04 _m c› co _› om

zug4 ooxa

0.» mm. m.m mm. m.m _m. «.m 04. m.› ao. m.m mm. mp.

pozu

m.m o.m no. cm. m.m mo. n.m mo. H.m mm.

-zxoz

›.›

mer .-40 too rxm xtlx mao om MN rue .oo m; - - - 0 0

zmmz uoaa

0 0 . a .

m.«

0 0 . .

x44h

:.« e 0 men nun Nfñ 0 M 4 N w›m › 0 m e mru 01m

m 0

4o

mxop

:pm

nam

amma