Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

HALSQPOLITISKA

MAL OCH

BEHOVSBASERAD

PLANERING

-Fakta om ohälsans och socioekonomiska vårdutnyttjandets i fördelning Sverige

-Arbetsmiljöyrke, av slutenvård utnyttjande _ ‘ -Den jämlika sjukvården

a...:»1l§.fi5.§1u1,«.=l1I4.1,.eA.iiul.414

H

. . I :

H40

Statens offentliga utredningar

wa 1984:41

Eg Socialdepartementet

mål

Hälsopolitiska

och behovsbaserad

planering

1-3

Huvudbilaga

Fakta om ohälsans och vård-

socioekonomiska

utnyttjandets

i

fördelning Sverige

- - Yrke av

Arbetsmiljö Utnyttjande

sluten vård

sjukvården?

Den

jämlika

och inför 90-talet 90) sjukvård (HS I_-I_älso- Stockholm 1984

Omslag Magnus Günther, AdSum ISBN 91-38-08371-X ISSN 0375-250X Minab/Gotab, Stockholm 1984

Förord

mål och behovsba- I denna skrift presenteras tre bilagor till Hälsopolitiska

inom ramen för

serad planering”, SOU 1984:40, som är en underlagsstudie HS 90-projektet - Hälso- och sjukvård inför 90-talet. _ och HS 90:s syfte är att ge ett underlag för den hälsopolitiska utvecklingen 2000. HS 90 har genomförts inom* planeringen i perspektivet 1990 socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning (tidigare sjukvårds-

delegationen). En särskild arbetsgrupp för långsiktig planering har svarat för

sekretariatet har varit till den direkta ledningen av projektet. förlagt sammansättningen av hälso- och sjukvårdsberedningen, socialstyrelsen. arbetsgruppen och sekretariatet redovisas i bilaga 4. Inom ramen för den första etappen utarbetades ett antal kommenterade kunskapssammanställningar. Dessa skrifter publicerades i respektive författares namn. En förteckning över publikationerna redovisas i bilaga 5. för HS 90:5 huvudstudier har redovisats i Utgångspunkter och riktlinjer SOU 1981:4. Generella utgångspunkter har varit

CI att hälso- och sjukvårdens verksamhet måste utgå från ett offensivt hälspolitiskt synsätt; vid D att befolkningens behov av vård skall vara av avgörande betydelse fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser samt måste relateras till D att hälso- och sjukvårdens resursinsatser härutöver såväl samhällsekonomiska som mål och restrik-

sysselsättningspolitiska

tioner.

HS 90 innebär en utveckling och fördjupning av intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen och målet en god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor”. HS 90 kan också ses som en vidareutveckling och konkretisering av de utvecklingslinjer som redovisats i socialstyrelsens principprogram Hälso- och sjukvård inför 80-talet (HS 80). - HS 90-arbetet har inriktats på tre områden; hälsopolitik förebyggande insatser, vårdstruktur samt personal- och utbildningsplanering. offensiva arbete är att En uppgift i hälso- och sjukvårdens hälsopolitiska och medborgarna kunskaper om hälsorisker delge andra samhällssektorer och ohälsa inom befolkningen. Hälso- och sjukvårdssektom kan därigenom - - utifrån sina erfarenheter och sitt perspektiv på hälsoproblemen ge ett värdefullt för bl a andra sektorers hälsopolitiska insatser och underlag förändrar således inte mellan olika sektorer. Den ansvarsfördelningen

begränsar inte heller övriga sektorers ansvar att beakta hälsopolitiska konsekvenser och utforma hälsopolitiska mål inom sitt verksamhetsområde. I denna skrift redovisas följande tre studier

E1 Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige av Curt-Lennart Spetz EI Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård av Lars Alfredsson, Curt-Lennart Spetz och Töres Theorell D Den jämlika sjukvården? av Bengt Haglund.

Författarna svarar för rapportens innehåll. Stockholm i juni 1984

Ingemar Lindberg

statssekreterare ordförande i arbetsgruppen för långsiktig planering

1 Fakta om ohälsans och Bilaga socioekonomiska vårdutnyttjandets i fördelning Sverige

av Curt-Lennart Spetz

Innehåü

Inledning

1 Upplevd ohälsa . . 11 1.1 Långvariga sjukdomar . . . . . . . . . . . 11 1.2 Sjukdomar och besvär enligt levnadsnivåundersökningen 13 1.3 Nedsatt arbetsförmåga 13 1.4 Några symtom och besvär 15 1.4.1 Psykiska besvär . . . . . 15 1.4.2 Värk och sjukdomar i rygg och leder 17 1.4.3 Hjärt- och kärlsjukdomar . 18 1.5 Personer utan långvariga besvär 18 1.6 Funktionsnedsättningar 19 1.6.1 Nedsatt rörelseförmåga 19 1.6.2 Synbesvär 21 1.6.3 Nedsatt hörsel 21

Dödlighet . . . . . 23 2.1 Dödlighet och civilstån . . 2.2 Dödlighet i olika socioekonomiska grupper 26 2.2.1 Material 26 2.2.2 Bearbetning 27 2.2.3 Resultat 28 2.3 Dödlighet och yrke 33

Vårdutnyttjande . . . . . . . . . 39 Undersökningen om levnadsförhållanden 39 3.1.1 Familjeförhållanden 39 3.1.2 Sysselsättning och yrke 42 3.2 Levnadsnivåundersökningen 45 3.2.1 Läkarbesök . 45 3.2.2 Sjuksköterskebesök 3.2.3 Sluten vård . . . . . . 48 3:3 Patientstatistik - Folk- och bostadsräkningsdata 48 3.3. 1 Undersökningspopulation 49 3.3.2 Patientstatistiken . . . . . . . . 49 3.3.3 Vårdutnyttjande och sammanboendeförhållanden 51 3.3.4 Vårdutnyttjande och civilstånd 52

3.3.5 Vårdutnyttjande och yrke . . . . . . . . 55 3.3.6 Vårdutnyttjande i olika socioekonomiska grupper 59

Inledning

En genomgång av hur ohälsa och vårdutnyttjande fördelas mellan olika i befolkningen kommer med nödvändighet att innehålla en mängd grupper data om sjuklighet och dess sociala konsekvenser. En sådan kompakt mängd ohälsodata ger lätt en bild av att hälsoläget totalt setti befolkningen är dåligt. Det bör därför inledningsvis konstateras att större delen av den svenska befolkningen i ett internationellt och i ett tidsmässigt perspektiv mår mycket bra. Bara sex procent av den vuxna befolkningen anser sitt allmänna hälsotillstånd dåligt. 35 procent av den förvärvsarbetande delen av befolkningen utnyttjar inte sjukförsäkringen alls under ett år. Den svenska befolkningens medellivslängd tillhör sedan länge de längsta i världen. Spädbamsdödligheten är den lägsta i världen. Förbättringama i båda dessa avseenden har varit avsevärda under 1900-talet. Trots ett allmänt att vissa gott hälsoläge i riket kan man lätt konstatera grupper i samhället mår ganska dåligt. Man kan även med hjälp av olika indelningar av befolkningen konstatera att en del relativt stora grova socioekonomiska grupper har ett betydligt sämre hälsoläge än andra jämnstora grupper.

Upplevd ohälsa

Att mäta hur befolkningen upplever sitt hälsotillstånd är förknippat med många problem. Sättet att formulera och ställa frågor bland annat är av stor betydelse för vilka svar man får. I Sverige finns två stora undersökningar, som ger information om upplevd ohälsa. Institutet för social forskning (SOFI) har 1974 och 1981 upprepat de levnadsnivåundersökningar (LNU), som första gången genomfördes av låginkomstutredningen 1968. Statistiska centralbyrån (SCB) bedriver årligen sedan 1974 undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). har använt litet olika teknik i sina intervjuer. För De två undersökningarna att kartlägga förekomst av olika sjukdomar har LNU haft en symtomlista med ett 50-tal sjukdomar som fasta svarsalternativ. I ULF har man ställt en allmän fråga om den intervjuade har någon långvarig sjukdom eller annat besvär. De som svarat ja på denna fråga, har uppmanats precisera vilken typ av ohälsa det varit fråga om. Beträffande en del andra besvär som nedsatt funktionsförrnåga tillämpas i

båda undersökningarna mer direkta frågor. Frågorna är dock i allmänhet

något olika utformade och man utnyttjar oftast inte samma mått för att mäta en viss typ av nedsatt funktionsförmåga. I avsnitt 1.1-1.6 redovisas några resultat från bearbetningar av ULF 1980/81 och LNU 1981, som HS 90 låtit från ULF 1980/81, som SCB ställt till göra, samt en del underhandsdata förfogande. Vidare görs några jämförelser med tidigare levnadsnivåundersökningar.

1.1 Långvariga sjukdomar

i åldersgruppen 16-84 år Enligt ULF hade 1980/81 44 procent av befolkningen besvär efter olycksfall, något handikapp eller någon långvarig sjukdom, annan svaghet eller något de regelbundet tog medicin för. (I fortsättningen kallas detta långvarig sjukdom). Långvarig sjukdom var något vanligare bland kvinnor än bland män. Förekomsten ökade också med stigande ålder. I åldrarna under 65 år rapporterar sammanboende (gifta och ogifta) och ej sammanboende, ogifta mindre ofta långvariga sjukdomar än de som tidigare varit sammanboende (ej sammanboende, gifta, skilda eller änkor/änklingar). De som bor på institution har (ganska naturligt) oftare långvariga

12 — ohälsa

Upplevd

Tabell 1.1 Långvariga sjukdomar efter ålder, kön och några socioekonomiska förhållanden 1980/81. Procentuell andel. Ålder 16-44 45-64 65-74 75-84 MÄN

xvniuon

Källa: ULF

Upplevd ohälsa 13

sjukdomar än Övriga. Men också mellan småhus- respektive lägenhetsboende föreligger vissa skillnader. Största andelen med långvariga sjukdomar bland dessa har de som bor i små lägenheter. I de förvärvsarbetande åldrarna är långvarig sjukdom vanligare bland dem som ej förvärvsarbetar - med undantag av yngre studerande - än bland övriga. Minst andel med långvariga sjukdomar har högre tjänstemän.

1.2 Sjukdomar och besvär enligt

levnadsnivåundersökningen

I LNU ställs frågan Har Ni under de senaste tolv månaderna haft någon av

följande sjukdomar eller besvär?. Därefter följer en lista på 47 symtom för

vilka intervjupersonen får ange om han haft lätta eller svåra besvär eller inga alls. I tabell 1.2 redovisas andelen i olika befolkningsgrupper som angett att de haft högst ett lätt besvär (”litet besvär), minst två lätta eller ett svårt men högst fyra lätta eller två svåra (några besvär-) respektive de som haft fler besvär (många besvär).

Tabell 1.2 Procentuell andel i olika befolkningsgrupper efter antal besvär i befolkningen 15-75 år, I981

Källa: SOFI

1.3 Nedsatt

arbetsförmåga

De som i ULF uppger sig ha långvariga sjukdomar får en följdfråga om sjukdomen medför att deras arbetsförmåga är i hög grad nedsatt. 11 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år svarade 1980/81 ja på denna fråga. Skillnaderna mellan olika grupper följer i stort det mönster som tidigare visats för långvariga sjukdomar överhuvud taget. I åldern 16-64 år rapporterar utländska medborgare något oftare än

svenska att de har nedsatt arbetsförmåga.

14 Upplevd ohälsa sou 1984:41

Tabell 1.3 Långvarig sjukdom med I hög grad nethatt arbetsförmåga efter kön, ålder och några socioekonomiska förhållanden 1980/81. Procentuell andel. Ålder 16-44 45-64 65-74 75-84

MAN Al la 4 15 25 31 › 4 24 30 28 Ej sammanboende/ogif t

KVINNOR

Källa: ULF

Upplevd ohälsa 15

Tabell 1.4 Nedsatt arbetsförmåga .bland arbetare i åldern 16-64 år ,efter kön, sammanboendeforhållande och medborgarskap 1980/81. Procentuell andel.

Män Kvinnor

Sammanboende Svensk medborgare 52 58 Utländsk medborgare 87 84 Ej sammanboende Svensk medborgare 47 50 Utländsk medborgare 56 44 .

Källa: ULF

1.4 Några symtom och besvär

1.4.1 Psykiska besvär

I ULF uppger 20 procent av kvinnorna och 10 procent av männen sig ha ängslan, oro eller ångest. Detta är en direkt fråga och ej kopplad till frågan om långvariga sjukdomar. Kvinnor uppger sig också oftare känna påfallande trötthet på dagarna. Också dessa problem ökar med stigande ålder, men inte i samma utsträckning som exempelvis långvariga sjukdomar gör. Andelen personer som uppgivit någon form av nedsatt psykiskt välbefinnande i SOFI:s undersökning 1981 var 19 procent i socialgrupp I, 23 procenti socialgrupp II och 29 procent i socialgrupp III. Som framgår av tabell 1.5 är alla de typer av psykiska besvär som

undersökts av SOFI vanligast i socialgrupp III. (Tabellen är så konstruerad

att de som ingår i siffrorna på rad 2 och 3 ingår även i siffrorna på raden närmast ovanför.) 33 procent av kvinnorna har ett nedsatt psykiskt välbefinnande mot 19 procent av männen. Skillnaderna mellan socialgrupper är också mer uttalad för kvinnor än för män. Totalt sett har andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande minskat från 31,0 procent 1968 till 30,4 procent 1974 och 25,8 procent 1981. Minskning har skett för alla de tre typerna av psykiska besvär

Tabell 1.5 Procentuell andel l olika socialgrupper med några typer av psykiska besvär

Källa: SOFI

16 ohälsa o v sou 1984:41

Upplevd

Tabell 1.6 Ängslan, oro och ångest efler kön, ålder och nâgra socioekonomiska förhållanden 1980/81. Prooentuell andel Ålder 16-44 45-64 65-74 75-84 MÄN

KVINNOR

Källa: ULF

Upplevd ohälsa 17

som undersökts mellan varje undersökningstillfälle. Tydligast är minskningen beträffande nervösa besvär. Både beträffande nervösa besvär och sömnbesvär är minskningama från 1968 till 1981 relativt jämnstora i alla socialgrupper. Någon utjämning mellan socialgrupperna har alltså inte skett.

1.4.2 Värk och sjukdomar i rygg och leder

Medan psykiska problem i befolkningen enligt LNU minskat under 1970-talet har andelen som uppger sig ha värk i rygg och leder ökat under samma period. .

Tabell 1.7 Olika typer av värk 1968-81. Procentuell andel

Källa: SOFI

Ökningen är i stort sett likartad för socialgrupp II och III medan läget för

socialgrupp I är i stort sett oförändrat. Skillnaderna mellan socialgrupperna är relativt stora när det gäller förekomst av värk. Särskilt kraftiga är skillnaderna bland dem som uppger sig ha mycket värk. Elva procent i socialgrupp III uppger sig ha mycket värk mot tre procent i socialgrupp I. Bland förvärvsarbetande är värk vanligast hos bönder (socialgrupp II). 1981 gällde detta alla tre redovisade typerna av värk. Andra grupper som är svårt utsatta för värk är småbrukare, skogsarbetare m fl, offentligt anställda i socialgrupp III (rygg/höfter och skuldror/axlar), anställda i servicenäringar (skuldror/axlar) och byggnadsarbetare (leder). 1980/81 uppgav sig 7 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år ha långvariga sjukdomar i ledema i ULF. Andelen med rygg- eller nacksjukdomar var i stort sett lika stor.

Tabell 1.8 Procentuell andel i olika socialgrupper med olika typer av värk 1981

socialgrupp

Källa: SOFI

18 Upplevd ohälsa

Tabell 1.9 Långvariga sjukdomar i leder respektive rygg/nacke efter kön, ålder och sodoekonomisk tillhörighet 1980/81. Prooentuell andel. Leder Rygg-nacke 16-44 år 45-64 år 16-44 år 45-64 år MEN

KVINNOR

Källa: ULF

Några skillnader mellan sammanboende och ej sammanboende eller mellan dem som bor i småhus och dem som bor i lägenhet kan inte konstateras. Arbetare, jordbrukare och andra företagare uppger oftare sådana sjukdomar än vad tjänstemän gör. Minst vanliga är rygg- och ledsjukdomar bland högre tjänstemän.

1.4.3 Hjärt- och kärlsjukdomar

I ULF 1980/81 uppgav sig 5 procent av befolkningen i åldern 16-84 år lida av ischemiska hjärtsjukdomar. 6 procent av männen och 10 procent av kvinnorna uppgav sig ha högt blodtryck. Båda dessa besvär är sällsynta före 45 års ålder (mindre än en procent har dem). Män i åldrarna över 65 år och kvinnor äldre än 75 år rapporterar oftare ischemiska hjärtsjukdomar än högt blodtryck. En kontrollundersökning på 1980 års ULF-material visade att ytterligare ca 30 procent fler uppger sig ha högt blodtryck på en direkt fråga om detta än de, som först svarar att de har långvarig sjukdom och sedan preciserar detta till högt blodtryck. Något konsistent mönster vad gäller skillnader i förekomst mellan olika grupper indelade efter civilstånd/sammanboende, typ av bostad eller förvärvsställning kan inte konstateras varken för högt blodtryck eller ischemiska hjärtsjukdomar.

1.5 Personer utan besvär

långvariga

53 procent av männen uppger sig i ULF varken ha långvariga sjukdomar, lida av ängslan, ångest eller oro eller vara påfallande trötta på dagarna. Motsvarande andel bland kvinnorna är betydligt lägre -—43 procent.

Upplevd ohälsa 19

Ej sambo

(gift, skild.

änk)

Ej VII/Ill//I///A

sambo V///I//I///A

(oglft) v2°I¢Z°I°2¢I¢Z¢Z¢

I‘1‘IfI;/I/°/I/°/1‘ /z 7/////////A

65-74

Sambo V///l//l/A W///á

.o?o?o?o?o?o‘

\l . . I 1 l . . I .

70 50 30 1.0 10 3.0 50 70

Procent Figur 1.1 Procentuell andel med vare sig lång- I stort sett återkommer de skillnader varig sjukdom, rörelsemellan olika grupper som redovisats under avsnitt hinder, ängslan, oro, 1.1. Figur 1.1 illustrerar kanske i första hand ålderns stora ångest eller trötthet efter A betydelse i detta sammanhang. ålder, kön och familjeförhållande. Källa: ULF 1 980/81 1.6

Funktionsnedsättningar

1.6.1 Nedsatt rörelseförmåga

Andelen i den vuxna befolkningen (15-75 år) med nedsatt rörelseförmåga (kan inte springa 100 meter utan större besvär eller gå i trappor utan besvär) har minskat inom samtliga socialgrupper mellan 1968 och 1981 enligt LNU. För hela befolkningen har andelen minskat från 26 till 21 procent. 1981 var nedsatt rörelseförrnåga 2,4 gånger vanligare i socialgrupp III än i socialgrupp I. Relationen var i stort sett densamma 1968. Även kraftigt nedsatt rörelseförmåga (kan varken promenera 100 meter någorlunda raskt eller gå i trappor utan besvär) är betydligt vanligare i socialgrupp III än i socialgrupp I - 8,8 procent mot 3,5 procent enligt 1981 års undersökning. I 1968 och framförallt 1974 års undersökningar var skillnaderna ännu större. Nedsatt - rörelseförmåga också kraftig sådan är vanligare bland kvinnor än bland män i alla socialgrupper. Bland kvinnor är också skillnaden mellan socialgrupp III och I störst. Andelen med nedsatt rörelseförmåga bland förvärvsarbetande män var 1981 i socialgrupp I knappt 9 procent. I socialgrupp III var andelen 12 procent för verksamma i tillverkningsarbete eller offentlig tjänst och 15 procent för dem som arbetade i servicenäringar. Bland kvinnor var motsvarande andel 6

20 ohälsa

Upplevd

procent för företagsledare och kvinnor med s k fria yrken i socialgrupp I. I socialgrupp III var den 14 procent för anställda inom tillverkning eller service och 16 procent för offentligt anställda. Också bland förvärvsarbetande förefaller skillnaderna mellan socialgruppema således något större -för kvinnor än för män. 9 procent av alla i åldern 16-84 år har i ULF 1981 uppgivit sig vara rörelsehindrade (kan antingen inte ta en kortare promenad eller varken springa en kortare sträcka eller stiga på en buss obehindrat). Rörelsehinder ökar kraftigt med åldern och är något vanligare bland kvinnor än bland I män. Rörelsehinder är vanligare hos ej sammanboende gifta, skilda och änkor/änklingar än hos dem som sammanbor. Det är också vanligare bland dem som bori enrumslägenheter än bland dem som bor i småhus. Betydligt

Tabell 1.10 Rörelsehinder efter kön, ålder och några socioekonomiska förhållanden. Procentuell andel Ålder 16-44 45-64 65-74 75-84

MÄN

Tjänsteman 0 7 - - Företagare Jordbrukare 0 2 — —

52 44 - - Förtidspensionâr Arbetslös 8 0 - -

KVINNOR

Tjänsteman 0 6 — — Företagare Jordbrukare 1 3 — —

4 54 — — Förtidspensionâr Arbetslös 5 6 - -

Källa: ULF

ohälsa 21

Upplevd

i åldern 16-64 år har rörelsehinder än fler av de ej förvärvsarbetande förvärvsarbetande i samma ålder. Bland de förvärvsarbetande har företagare oftare rörelsehinder än andra grupper.

1.6.2 Synbesvär

Enligt ULF 1981 hade 7 procent av befolkningen i åldern 16-84 år synbesvär eller ögonsjukdom som inte påtagligt avhjälptes med glasögon. Drygt var att de inte kunde tredje av dessa hade svåra besvär. Drygt 2 procent uppgav läsa tidningstext utan svårighet. Den högsta andelen personer med upplevda synbesvär finns enligt SOFI:s undersökning för 1981 i socialgrupp III (drygt 8 procent) och den lägsta i socialgrupp I (drygt 5 procent). Skillnaderna mellan 1968 och 1981 års mätningar är obetydliga. Skillnaderna mellan socialgruppema är större bland pensionärer än inom i sin helhet. 1981 hade 12 procent av pensionärerna i den vuxna befolkningen medan motsvarande andel för i socialgrupp I synbesvär pensionärer socialgrupp II och III var 21 respektive 16 procent.

1.6.3 Nedsatt hörsel

Socialgrupp III har enligt SOFI:s undersökning år 1981 en högre andel med hörselnedsättning (14 procent) än socialgrupp I (10 procent) och II (13 procent). Under perioden 1968 till 1981 har andelen personer i åldern 15-75 år, som

uppger sig ha hörselnedsättningar, ökat från 11,1 till 13,3 procent. Ökningen

har varit störst i socialgrupp II.

Hörselnedsättningar är vanligare bland män (17 procent) än bland kvinnor

Också inom de flesta grupper av yrkesverksamma är (10 procent). hos män. Bland förvärvsarbetande män är hörselnedsättningar vanligare bönder småbrukare och skogsbrukare (20 procent) samt (32 procent), förmån (22 procent) de, som har högsta andelama med hörselnedsättningar. har 2,8 procent av befolkningen. I socialgrupp I Svåra hörselnedsättningar är motsvarande andel 1,5 procent, i socialgrupp II 2,4 procent och i socialgrupp III 3,3 procent. Bland yrkesgruppema är andelen 7,4 procent hos byggnadsarbetare och 4,1 procent hos bönder. I ULF 1981 uppgav 18 procent i åldern 16-84 år att de hade hörselnedinte utan sättningar. Drygt 3 procent hade svåra besvär. 9 procent uppgav sig svårighet kunna följa ett samtal mellan flera personer.

sou 1984:41 23

Dödlighet

2.1 och civilstånd

Dödlighet

SCB har i en bearbetning av dödsorsaksregistret för perioden 1969 - 1978

analyserat dödligheten efter civilstånd (Statistiska meddelanden HS

1981210). Denna analys visar att skillnaden mellan olika civilstånd är större för män än för kvinnor. För båda könen år dödligheten i alla åldrar, där någon meningsfull jämförelse kan göras, minst bland gifta. För män är dödligheten i åldrarna över 40 år högst bland de frånskilda. Ogifta och änklingar har i åldrarna över 40 år klart lägre dödlighet än frånskilda men också högre än de gifta.

Figur 2.1 Dödlighet efter civilstånd och ålder. Män 1974-1978 Döda/100000/år 10000

8000 -

skild - 6000

änk - 4000

‘ 2000 "

Es}.

24 Dödlighet sou 1984:41

Döda/ 100000/år 6 000

- 4000

;.(Ta“

änk - 2000 ogift "

_____ §5:

o - - - 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 Ålder Figur 2.2 Dödlighet efter civilstând och ålder. Kvinnor 1974-1978

Figur 2.3 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar efter civilstând och ålder. Män 1974-1978 Dödsfall/100000 inv

3000 ‘

%£1__

2000 - -

_ Änkling

å??

45:49 50:54 55:59 60-64 65:69 70-74

Ålder

sou Dödlighet 25

1984:41

DödsfaII/1000O0 inv

- - 600

_ _

- ° 400 .. Anka

I_ - 200

"

än

45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 Ålder

Figur 2.4 Dödlighet i tumärsjukdomar efter civilstånd och ålder. Kvinnor 1974-1978

Figur 2.5 Dödlighet i skador efter civilstdnd och ålder. Män 1974-1978

Dödsfall/100000 inv 400

- - 300

§a7a—_

P - . 200 Ankling

i_ - 100

'

än

i I I I

015-19 25:29 35:39 45-49 55:59 65.-69

Ålder

26 Dödlighet

Dödsfall/100000 inv 150

A I 0

15-19 25-29 35:39 45:49 55:59 651-69

Ålder Figlir 2.6 Dädlighet i skador efter civilstánd

och ålder. Kvinnor 2.2 i olika socioekonomiska

Dödlighet grupper

1974-1978

2.2.1 Material

SCB har genomfört två samkörningar mellan folk- och bostadsräkningar (FoB) och dödlighets- och dödsorsaksstatistiken. Två s k dödsfallsregister har upprättats. Ett avser dödsfall under perioden 1961-1970 och innehåller uppgifter från FoB 1960 (se PM från SCB 1981:5). Det andra avser perioden 1971 - 1980 med uppgifter från FoB 1970. IFoB 1960 och 1970 användes en socioekonomisk gruppering, som byggde på yrkesuppgift kompletterad med uppgift som angav om personen var företagare/medhjälpare i familjeföretag eller anställd. Familjemcdlemmar, som själva inte förvårvsarbetade, erhöll familjehuvudmannens socioekonomiska grupp. Den socioekonomiska indelningen var identisk 1960 och 1970. Den

omfattade nio grupper av förvärvsarbetande. Antalet förvärvsarbetande

utan identifierbar yrkesuppgift var 1960 en promille och 1970 tvâ promille av de förvärvsarbetande. De nio socioekonomiska grupperna av förvärvsarbetande var

Företagare inom

1 jordbruk, skogsbruk m m 2 industri-, handels-, transport- och serviceyrken 3 fria yrken (läkare, advokater m fl)

Dödlighet

Anställda

4 företagsledare 5 inom jordbruk, skogsbruk m m 6 inom tekniska, humanisktiska, kontorstekniska och kommersiella yrken m m 7 inom huvudsakligen industri- och transportyrken inom vissa serviceyrken (hembiträden, serveringspersonal m fl) militärer

Dessa grupper benämns nedan SEl-SE9.

i olika FoB Befolkningsantal grova grupper enligt 1960 och 1970 framgår av nedanstående tabell.

1960 1970

Förvärvsarbetande

grupper framgår följande tabell.

1961 ——1970 1971 ——1980 Förvärvsarbetande Män 181 000 165 000 Kvinnor 34 000 42 000

Ej förvärvsarbetande Män 226 000 315 000 Kvinnor 320 000 354 000

2.2.2 Bearbetning

Antal dödsfall per 100 000 i respektive har beräknats för var FoB-population och en av de två undersökningsperioderna. Förutom efter socioekonomiska grupper har materialet delats upp efter kön och i följande åtta ålderskohorter efter åldern vid FoB-undersökningen: 0-19, 20-24, 25-29, 30-34, 35-44, 45-54, 55-64 samt 65 år och äldre. Endast kvoter som bygger på minst 20 dödsfall IO-årsperiod har per

28 Dödlighet

beräknats. För varje 10-årsperiod har också indirekt åldersstandardiserade dödstal (SMR) beräknats. Jämförelsepopulation har därvid varit gruppen samtliga förvärvsarbetande. Vid åldersstandardiseringar har de åtta ovanstående åldersklasserna använts. En motsvarande bearbetning har även gjorts för de fyra åldersklasserna i intervallet 30-64 år. Resultaten skiljer sig mycket litet åt, varför bara den förstnämnda bearbetningen redovisas.

2.2.3 Resultat

Mellan dem som förvärvsarbetar och dem som inte gör det enligt FoB finns stora skillnader. Framför allt registreras hög dödlighet bland dem som varken själva förvärvsarbetar eller tillhör en familj, där huvudmannen förvärvsarbetar. Bland kvinnor är skillnaden också relativt stor mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande inom de enskilda socioekonomiska grupperna. Man ser också en del olikheter i rangordningen mellan de socioekonomiska grupperna hos icke förvärvsarbetande jämfört med förvärvsarbetande.

1971 - 1980

Under perioden 1971 - 1980 hade bland förvärvsarbetande - både män och kvinnor företagare inom industri m m (SE2) och företagare med fria yrken (SE3) en åldersstandardiserad dödlighet som låg mer än 10 procent över den förväntade (beräknad på gruppen samtliga förvärvsarbetande). Bland män hade anställda i serviceyrken (SE8) det allra högsta SMR-värdet. Bland kvinnor hade både företagsledare (SE4) och anställda inom industri- och transportyrken (SE7) högre åldersstandardiserad dödlighet än vad de med serviceyrken hade. Bland förvärvsarbetande män hade alla socioekonomiska grupper minst 20 dödsfall under perioden i alla åldersklasser från 25-29 år och uppåt. I fyra av de fem åldersklasserna under 65 år hade anställda i serviceyrken högst dödlighet. De båda företagargruppema med höga SMR-värden hade högre dödlighet än servicepersonal endast i den högsta åldersklassen. Anställda inom jord- och skogsnåringar (SE5) uppvisar en relativt hög dödlighet bland unga män. Bland förvärvsarbetande kvinnor var skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna mindre än bland män. Grupperna med de högsta SMR-värdena hade också relativt höga dödlighetstal i flera åldersklasser. - - har Kvinnliga jordbrukare eller medhjälpande familjemedlemmar mycket låg dödlighet i åldern 30-54 år. SMR-värdet ligger i beräkningen för endast åldersgruppen 30-64 år under 100. I åldersgruppen över 65 år är deras dödlighet den näst högsta bland förvärvsarbetande kvinnor. Att en del företagargrupper - både bland män och kvinnor - uppvisar relativ hög dödlighet i åldern över 65 år kan tänkas bero på en högre förvärvsintensitet vid lika hälsostandard i högre åldrar.

Bland de icke förvärvsarbetande kvinnorna uppvisar de som sammanbor

med anställda i serviceyrken (SE8) högst SMR-värde. Denna grupp hade den relativt högsta dödligheten i alla åldersgrupper från 35-44 år och uppåt. En annan grupp icke förvärvsarbetande kvinnor med hög dödlighet är de som

Dödligt/ret 29

sammanbor med anställda inom jordbruk. Anställda företagsledare är den enda socioekonomiska grupp, som uppvisar ett högre SMR-värde för förvärvsarbetande kvinnor än för icke förvärvsarbetande. Detta förklaras av en högre dödlighet i åldersintervallet 35-54 år. Bland barn (0-19 år) är dödligheten högst i familjer där huvudmannen är anställd inom servicenäringar. Detta gäller både pojkar och flickor. Militärer (SE9) och deras familjemedlemmar har genomgående relativt låga SMR-värden liksom anställda i tekniska, kommersiella och liknande yrken (SE6).

Förändring över tiden

Bland de yngsta har dödligheten i de flesta grupper minskat eller legat still mellan de två undersökningsperioderna. Undantag är pojkar med förälder inom serviceyrke, för vilka dödligheten ökat från 717 till 930 per 100 000 (figur 2.7). I åldrarna 20-34 år är antalet dödsfall i flertalet grupper relativt få. I åldern 35-44 år har dödligheten ökat med minst 10 procent bland män anställda i jordbruk och inom industri och transport. I dessa yrkeskategorier har stora förändringar också skett så tillvida att folkmängden har minskat kraftigt från 1960 till 1970 (figur 2.8). Figur 2. 7 Antal döda/ och inom industri 100 000 ej förvärvsarbe- Anställda män inom jordbruk och transport visar också tande män och kvinnor en något ökande dödlighet i åldern 45-54 år (figur 2.9). Ej förvärvsarbetande i åldern 0-19 år efter Socioekonomisk grupp 1961 -1970 respektive 1971 -1 980. Socioekonomisk grupp

1 5232323233323? g ä???I?I?I?I?I?I?I§?Z?I?I?I°

l VVVVVÖUE A

2 .0Z026262OIOIOZOIOIOIOZOIOIOIQ

.°.6.¢.9.*.¢.¢} l

4 ›00'0'0'0'04J* ›00'0'0'0'0'0'0'0'«

.0.0.0.0i0.0.0.j 9.9.9.9.9.9.9.9.9.9,

5 Kvinnor Män

I°I°I?I°I9I9I°It 5232323!$23!3?323?3?3?3?3?3?$?3

vvvvvvvvvvvvvvvvvv 6 .’9f9f9?9?9?9?9?9?9?9?9‘.

.’9?9?9?9?9?9?9‘,

7 . aozozozvz»;vzvzvzvzozozvzoâ

1 961 -1 970 A

8 r...:o2.2.2.:.2.2.:.t »zozozozozo:«:o:o:«:»:o:o:o:o:o

—

9 o19191919191919 919191919191919191919191919

1 000 500 0 500 1 000 Döda/100000

30 Dödlighet sou 1984:4]

Socioekonomisk grupp -- - - v v

1 .020202020202020 ».»:~:o:o:o:«.o:o:o:«

OO'O'O'O' -

2 . o2o2o.o.o.o.o.o2o2o2o2o.

.~Z9:°I9:9:.I°:9:9I°I°I°I9I9I9I

4 3232323232323232323232323

.j

5 Kvinnor ;323232323231 ?3232323232323232323232322 Män

6 i262626262626223:32323223232323232323231

7 32323232323232323231 f23232323232323232323232323

p 1961-1970

8 .:.:.,.:.:.:.:.:.:o:. 3:323:3:32323:323:3232323232323232323

-

9 rs:s:s:e:;:s:;:e:e:;:;:;:a i

1971-1980 A A A l I L I I I 5000 2500 0 2500 5000 Döda/100000 Figur 2.8 Antal döda/100 000 förvärvsarbetande män och kvinnor i åldern 35-44 år efter socioekonomisk grupp 1961-1970 respektive 1971 -1980

Figur 2.9 Antal döda/ZOO 000 förvärvsarbetande män och kvinnor i åldern 45-54 år efter socioekonomisk grupp 1960-1970 respektive 1971-1980 Socioekonomisk grupp

4 323 232323231 0202229240Iøioiøioiøtoiøxøiøioto

5 Kvinnor ?32323232323232323 ?323232323232323232323232323 Män

6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - .

7 P19}?I9I?I?I?I?I?I?I?I?Z?I9I.1?’

52426242623262626261 op‘.

1961-1970 c 4 1 1

oo

9 3262613333326:6262632616263

1 971 _1980 1 n n n l ‘ 1 O 000 5 000 0 5 000 1 0 000 Döda/100000

Dödlighet

Socioekonomisk grupp

?1212121212121212123

.12121212121212121213

01-¥-(ON

?12121212121212121214

V

?12121212121212121212123

1212122121221!?

O f1f1fofof1f1f1f1f1fofof

1961-1970

.121212121212121212122127

1971-1980 I 1

10000 5000 0 5000 10000

Döda/100000 Figur 2.10 Antal döda/JOD 000 ej förvärvsarbetande kvinnor i åldern 45-54 år efter socioekonømisk grupp 1961 -1970 respektive 1971 -1980 Figur 2.11 Antal döda/100 000 förvärvsarbetande män och kvinnor i åldern 55-64 år efter Socioekonomisk grupp 1961 -I 970 respektive 1971 -1980 Socioekonom isk grupp 1

~:~:o:o:«:o:»:o:o:« F3232323232323?3t3ti23t3tot €

2 Totéiéiéiéiéiéiéiéiéi 7121212

52126162626262626261 .121212121?1212121?1.1212312121. . . .

4 ?1212121212121212122 ?12121212121212121212121212121212122

5 Kvinnor

5215212215321_ P11212121231.1212121212123 Män

?1212121212121211 7121212121212121212121212121221222

;21212121212121211§21:1:1:13321211111212121212121

, 1961-1970

s

12222121263,5212121212121212121212121212121212121 _

9 1?I919Z°Z?I9I9Z9Z9Z9I?I9I9I! :

1971-1980 I I I I _ 20000 10000 0 10000 20000 Döda/100000

32 Dödlighet sou 1934:41

Socioekonomisk grupp

1 PI?X?I?I?I?I?I?I?I?I*.

2 :szszozøzszszszezczsza:

3 T$23232323232$2$23f

VVVVVVVVVVV7‘ 5

.’o?o?o?o?o?o?o?o?o?¢?¢?o‘.;

. . . . . . . . H 6

7 s . . . . . 1 s s s s. 1 961 -1970

f

8 ›:ozozqozøzozozozozozop,

- 9 5950505959595 “““; 1971-1980

20 000 1 0 000 0 1 0 000 20 000 Döda/ 1 OO OOO

Figur 2.12 Antal döda/ 100 000 ej förvärvsarbesammanboende med anställda inom industri och transport eller i

?gâ ::;,:;'3'0fl£g:;;n_

kvinnor, serviceyrken visar liksom de som sammanbor med militärer också en ökande omm, gmpp 1961 _1970 respektive 1971-1980 dödlighet i åldern 45-54 år (figur 2.10). I åldrarna över 55 år har dödligheten sjunkit i alla de analyserade socioekonomiska grupperna (figur 2.11 och 2.12).

Tabell 2.1 Indirekt åldersstandardiserad dödlighet (SMR) for perioderna 1961- 1970 och 1971-1980 för olika socioekonomiska grupper

Förvärvsarb Ej förvärvsarb Socioekonomisk grupp Häri Kvinnor Män Kvinnor

1961 -- 1970 l m m 92 109 - 113 Företagare, jordbruk 2 m m 114 108 - 1110 , industri 3 118 1114 - 105 , fria yrken -

, tekniska m fl yrken 101 92 I

sou 1984:41 33

Dödlighet

Förvârvsarb Ej förvârvsarb Socioekonomisk grupp Mån Kvinnor Mån Kvinnor 1971 -- 1980

För perioden 1961 - 1970 finns även möjlighet att studera dödligheten i Figur 2_13 054m] mindre än de ovan redovisade. I figur 2.13 jämförs arbetslösa grupper män 4 1961-1965 och enligt FoB 60 med män som förvärvsarbetade samma källa. födelse

enligt Figuren eff”

l1,96§_‘1970 for arbmløm respek-

illustrerar de arbetslösas högre dödlighet. tive för förvärvsarbetande män enligt FoB 1960. Döda/ 100000 personår 5 000

4000 - d

7\?6ét§I3§a

3 000 - - 1966-70

7IFEet'§I6§

2000 - -J 1961-65

1 000 - - 1966-70

Förvärvsarb - - - - - - 0 1961-65 1961-65 1921-25 1911-15 1901-05 1966-70 1926-30 1916-20 1906-10 Födelseår

2.3 och

Dödlighet yrke

SCB har för 1960-talet också siffror över i olika presenterat dödligheten yrkesgrupper. Också bland dem som är förvärvsarbetande visar denna statistik på kraftiga skillnader i dödlighet mellan olika I yrkesgrupper. synnerhet gäller detta för män.

34 Dödlighet

Döda/ 100000 personår 600

500 - —

- 400 j-

300 - -

- 200 -

100 — -

-O 1 2 3 4 5 6 7

1 = Pedagogiskt arbete 2 = Bevakningsarbete 3 = Jordbrukare 4 = Verkstadsarbetare 5 = Handelsresande 6 = Husligt arbete Figur 2.14 Dödlighet i 7 = Sjömän Sverige 1966-1970 bland män födda 1921 - 1940 i några yrkesgrupper Figur 2.14 och 2.15 illustrerar något dessa skillnader för yngre personer (25-50 år vid dödsfallet). Figurerna 2.16-2.19 visar dödligheten i olika åldrar (olika födelsekohorter) i några yrkesgrupper. Bl a framgår de relativt små skillnaderna för kvinnor jämfört med män (OBS, skalorna i figurerna är olika). För män framgår också t ex att sjömän har en hög dödlighet i unga år medan dödligheten bland tex hotell- och restaurangpersonal och handelsresande ökar relativt snabbare med åldern än bland en del andra grupper.

sou 1984:41 35

Dödlighet

Döda/100 000 personár

150- O O O O O

0330.

3 O O 0 0 0 0 0

30530?

0 0

0:0 0.0

0 0 f

1OOT

O

00000 0°0°00

o

0 0 f go

0 .0.0

,0 9’: 0

0.

.0.

OO

.030303

OO OO

1 2 3 4 5

1 = Pedagogiskt arbete Figur 2.15 Dödlighet i 2 = Kontorsarbete . _ bland 3 = Sömnadsarbete

4 = izfgjrlfâzádalgn)

Servgringsarbete 1921_ 1940 i nâgra yrkes-

5 = HUSIgt arbete grupper

Figur 2.16 Dödlighet

efter fädelsekohort för

några yrkesgrupper. Män Döda/100000 personår 1966-1970

3 000 arbete

Verkstadsarbete

2 000 -

1000- o. . . «. . . .. . . . . . ..

Träarbete

Jordbrukare

1931-35 1911-15 1901-05

Födelseår

36 sou 1984:41

Dödlighet

Döda/1 00 000 personår 5 000 I

/ §75L:%3.

- 4 4000 / / _._._._ Administrativt arbete /’ - 3000 ,i ,z / /

/ / fekniskt a-rbete

- - 2000

arbete - 1 000 -

‘ Jordbrukare A I n I A o 1931-35 1921-25 1911-15 1901-05 Födelseår

Män 1966-1970 Figur 2.17 Dödlighet efter födelsekohort för några yrkesgrupper.

Figur 2.18 Dödlighet efter fädelsekøhort för några yrkesgrupper. Män 1966-1970

Döda/100 000 personár

5 000

/ Serveringsarbete - I -4 4000 /

,/ EEE-gate

- 3000 _ f; /

I zf-K’

- - 2000

I/.ÃP

. ...i J . . ----. . . . n. n. Handelsresande - - 1 000 __ ..

0 1931-35 1921-25 1911-15 1901-05 Födelseår

sou 1984:41 Dödlighet 37

Döda/100 000 personâr 1 500

‘s‘e}9E?}}§E§rbe:e

- -

1000 WQEL-Eate

kt-Jr-11.0.!-’S-3-IBgte

500 - -

Hélso-sjukvérdsarbc

Pedagogiskt arbete A A n n n g n 0 1931-35 1921-25 1911-15 1901-05 Födelseår Figur 2.19 Dädlighet efter födelsekohon för nâgra yrkesgrupper. Kvinnor 1966-1970

3 ande

Vårdutnyttj

3.1 om levnadsförhållanden

Undersökningen

SCB:s ULF-undersökning innehåller bland annat frågorna

EJ Har Ni under de senaste 3 månaderna legat på sjukhus eller sjukhem? D Har Ni under de senaste 3 månaderna besökt (varit hos, haft hembesök av) läkare? (Frågan är uppdelad på olika orsaker till besöket.) EJ Har Ni under de senaste 3 månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska? EI Har Ni under de senaste 3 månaderna ansett Er vara i behov av läkarvård men inte sökt vård? El Har Ni någon bestämd läkare som Ni brukar vända Er till?

Dessa frågori ULF kan analyseras för olika befolkningsgrupper med hjälp av de allmänna bakgrundsvariabler undersökningen innehåller. Jämförelsen kan också göras mellan grupper så att hänsyn tas till hur intervjupersonerna besvarat frågorna om hälsotillstånd och funktionsförmåga. HS 90 har låtit göra en bearbetning av 1980/81 års undersökning. Några resultat presenteras i det följande.

3.1.1 Familjeförhållanden

I bearbetningarna har befolkningen indelats i tre grupper efter familjeförhållande

I] sammanboende E! ej sammanboende, ogifta EI ej sammanboende, gifta, frånskilda eller änkor/änklingar.

Läkarbesök är vanligast bland dem som ej sammanbor men är eller har varit gifta. I åldersgruppen 16-44 år är andelen med läkarbesök under den senaste tremånadersperioden minst bland de sammanboende. I högre åldrar har de ogifta, ej sammanboende minsta andelen. Mönstret är likartat för män och kvinnor. ~ Också om man begränsar sig till dem som i ULF också uppgett sig ha någon långvarig sjukdom är relationerna mellan de tre grupperna likartade vad gäller andel som haft läkarbesök. Detsamma gäller för dem som har svåra

40 Vårdutnyttjande

Tabell 3.1 Proeentuell andel som sökt läkare för egen sjukdom någon gång de senaste 3 månaderna efter kön, ålder, familjeförhållanden och hälsotillstånd. 16-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år MÄN Alla

Med långvarig sjukdom

Med nedsatt arbetsförmåga

KVINNOR Alla

Med långvarig sjukdom

Med nedsatt arbetsförmåga

eller mycket svåra besvär av sin sjukdom. För gruppen med långvarig sjukdom och nedsatt arbetsförmåga är skillnaderna mellan sammanboende- /civilståndsgruppema något utsuddad. Omkring 7 procent av de intervjuade i ULF uppgav 1980/81 att de hade haft behov av läkarvård men ej sökt. Andelen är relativt konstant över åldrarna med en viss tendens till sjunkande andel efter 65 års ålder. Vanligast förekommer dessa svar bland yngre män, som är ej sammanboende, gifta, skilda eller änklingar.

Bland dem som har långvariga sjukdomar har en större andel (11 procent)

upplevt sig ha behov av läkarvård utan att söka än bland samtliga intervjuade. Skillnaderna är störst i yngre åldrar - under 65 år. Motsvarande andel är ytterligare något större bland dem som också uppgett sig ha nedsatt

arbetsförmåga (15 procent) och bland dem som har svåra eller mycket svåra

besvär av sjukdomen (18 procent). Medan 37 procent av de intervjuade i ULF har besökt läkare har endast 7

sou 1984:41 Vårdutnyttjande 41

Tabell 3.2 Procentuell andel som upplevt sig ha behovav läkarvård de 3 senaste månaderna men ej sökt, efter kön, ålder, familieförhållande och hälsotillstånd 16-44 år 45-64 år & år 75-84 år MAN Alla

Med nedsatt arbetsförmåga

Med besvär

KVINNOR Alla

Med nedsatt arbetsförmåga

Med besvär

Tabell 3.3 Procentuell andel som legat på sjukhus minst en gång under de senaste 3 månaderna mer kön och ålder 16-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år

Med långvarig sjukdom Mån 5 9 9 14 Kvinnor 7 6 8 13

Med nedsatt arbetsförmåga Mån 12 18 17 26 Kvinnor 17 13 18 23

Med besvär Mån 8 13 11 15 Kvinnor 8 7 9 12

Med rörelsehinder Mån 20 18 16 21 Kvinnor 14 12 14 18

42 Vårdutnyttjande

procent besökt distriktssköterska under en tremånadersperiod. Det finns

bland män en tendens att distriktssköterskebesök är vanligare bland dem som tidigare varit sammanboende än bland dem som är sammanboende. Mönstret är dock inte lika entydigt som för läkarbesök. 5 procent av kvinnorna och 4 procent av männen har legat på sjukhus

någon gång under en tremånadersperiod. Ökningen efter ålder är kraftig.

Bland dem som uppgett sig ha långvariga sjukdomar är andelen, som legat på sjukhus, något lägre hos sammanboende än hos ej sammanboende. Det gäller för sju av de åtta undersökta köns- och åldersgrupperna. Bland dem som uppgett sig ha nedsatt arbetsförmåga eller svåra/mycket svåra besvär p g a sjukdom är mönstret inte lika klart.

Tabell 3.4 Prooentuell andel som legat på sjukhus minst en gång de senaste 3 månaderna efter ålder, kön, familjeförhållanden och hälsotillstånd

16-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år

MÄN Med långvariga sjukdomar

Med nedsatt arbetsförmåga

Med besvär

KVINNOR Med långvarig sjukdom

Med nedsatt arbetsförmåga

Med besvär

3.1.2 Sysselsättning och yrke

Materialet från ULF 1980/81 har också bearbetats för följande befolknings-

grupper indelade efter sysselsättning

Vdrdutnyttjande 43

förvärvsarbetande ej förvärvsarbetande därav anställda därav studerande arbetare hemmarbetande ej yrkesutbildade alderspensionärer yrkesutbildade förtidapensionärer tjänstemän arbetslösa lägre på mellannivå högre företagare jordbrukare övriga

Jordbrukare och andra företagare i åldern 16-64 år har i allmänhet en mindre andel med läkarbesök än genomsnittet av befolkningen. Detsamma gäller också yngre studerande. Högre andel än genomsnittet har i första hand fönidspensionärer. Förhållandena är i stort sett desamma för gruppema långvarigt sjuka som för totalbefolkningen (d v s då man inte tar hänsyn till hälsotillstånd).

Tabell 3.5 Procentuell andel med läkarbesök under en tremñnadersperlod etter kön, ålder, sysselsättning och hälsotillstånd Kvinnor 16-44 45~64 16-44 45-64

oavsett hälsotillstånd

Langvarigt sj uka

44 S()lJ 1984:41

Vårdutnyttjande

Nedsatt arbetsförmåga

Förtidspensionärer har också fler distriktssköterskebesök än förvärvsarbetande. Bland de senare finns en tendens att företagare har färre sådana besök än anställda. Beträffande andelen med minst ett vårdtillfälle i sluten vård under en tremånadersperiod finns även vissa tendenser till skillnader mellan olika grupper anställda. Det är i första hand högre tjänstemän som därvidlag skiljer sig från övriga och visar ett mönster som mer liknar företagarnas. Förtidspensionärer har också ett högre slutenvårdsutnyttjande än förvärvsarbetande.

Tabell 3.6 Procentuell andel som legat på sjukhus under en tremånadersperiod efter kön, ålder, sysselsättning och hälsotillstånd Mån Kvinnor 16-44 45-64 16-44 45-64

Alla Totalt UI uh

Arbetare Lägre tjänstemän

bOD-*D-*Nw

Högre tjänstemän

D-‘UII\7(A3n>h ¢A7l\)|503Uln§ 03!-‘D-‘l\lIhD7

Jordbrukare Övriga företagare Förtidspensionärer N

Med långvarig sjukdom Totalt U! @ d Q

Arbetare Lägre tjänstemän

D-‘®U|@~l~I WWWCJS-“Ib

~lu§UlUl0l

Högre tjänstemän

uh-om»-coo:

Jordbrukare Övriga företagare Förtidspensionärer 25 F*

Vârdutnyttjande 45

3.2 Levnadsnivåundersökningen

Som nämndes i kapitel 1 innehåller levnadsnivåundersökning direkta

SOF]:s

frågor om ett antal sjukdomar och besvär. I LNU frågas också efter vårdkonsumtion. Tidsperioden gäller i denna undersökning senaste 12månadersperioden, medan ULF utnyttjar senaste 3-månadersperioden. Frågorna är även något annorlunda utformade i LNU än i ULF. Såväl slutenvårdskonsumtion som läkar- och sjuksköterskebesök fångas dock upp. SOFI har för HS 90:5 räkning gjort en bearbetning, där vårdkonsumtion mätt i andel med läkarbesök, sjuksköterskebesök eller slutenvårdstillfälle har jämförts över tiden och mellan de tre socialgruppema. Vid bearbetningen har hänsyn tagits till hur intervjupersonen besvarat frågor om sjukdomar och besvär på följande sätt

EI ett lätt besvär har getts vikten 1 D ett svårt besvär har getts vikten 2 D för varje intervjuad har antalet besvär med sin vikt adderats D intervjupersonerna har indelats i fyra grupper efter total viktpoäng symtomgrupp 1 = 0-1 poäng symtomgrupp 2 = 2-4 poäng symtomgrupp 3 = 5-8 poäng symtomgrupp 4 = minst 9 poäng

Med den använda skalan ökar utnyttjandet av var och en av de tre typerna av vårdutnyttjande med ökat gruppnummer för varje mättillfälle och varje socialgrupp. Andelen intervjuade i de olika grupperna 1981 var symtomgrupp] : 15 procent symtomgrupp 2 : 33 procent symtomgrupp 3 : 26 procent symtomgrupp4 : 36 procent

3.2.1 Läkarbesök

1981 hade enligt LNU 60 procent av befolkningen i åldern 15-75 år gjort något läkarbesök under den senaste 12-månadersperioden.

Tabell 3.7 Procentuell andel med läkarbesök i olika socialgrupper 1968 - 1981 1968 1974 1981

46 Vârdutnyttjande

Mellan 1968 och 1974 skedde som framgår av tabell 3.7 en ökning av andelen med besök. Denna ökning hänförde sig till socialgmppema II och III. Den enda markanta förändringen mellan 1974 och 1981 om man ser till socialgruppema som helhet är en minskning för socialgrupp I. Andelen med läkarbesök är numera klart större i socialgruppema II och III än i socialgrupp I. 1968 var förhållandet det omvända. Analysen av de fyra symtomgruppema visar att 1968 var andelen med läkarbesök högst i socialgrupp I i tre av de fyra grupperna. Socialgrupp II låg högst i den fjärde gruppen med flest symtom. Samtidigt hade socialgrupp III lägsta andelen med besök i tre av symtomgruppema. 1981 kan man säga att situationen vari stort sett omvänd. störst Socialgrupp I hade fortfarande andel med läkarbesök bland dem som rapporterade högst ett lätt besvär. I övriga tre symptomgrupper hade socialgrupp I den lägsta andelen. Skillnaderna mellan socialgrupp II och III var mycket små. Statistiskt signifikanta andel med läkarbesök (95 procent-nivån) ökningari mellan 1968 och 1981 noteras för symtomgruppema 2, 3 och 4 i socialgrupp III. För socialgrupp I, symtomgrupp 4 är minskningen på motsvarande sätt signifikant. Procent

v 80 --------------------------

60 - -

40 _ - §6ciå|'g? m

Sööiálärll

20 - e

_ y

Socialgr I

°

19233 19.74 1981

= 4

Figur 3.1 Prøcentuell GUI; SYmtOmQFUPP

andel med läkarbesöki = 3 GBON symtomgrupp olika socialgrupper och ROD = symtomgrupp 2 enligt BLÅ = 1

gllrvngamgrupper

symtomgrupp

3.2.2 Sjuksköterskebesök

1981 hade 21 procent av befolkningen minst ett besök hos distrikssköterska, Skolsköterska eller liknande, således betydligt färre än de som hade

sou 1984:41 Vårdutnyttjande 47

Tabell 3.8 Procentuell andel med sjuksköterskebesök iolika socialgrupper 1968 - 1981 1968 1974 1981

läkarbesök. En klar ökning av denna typ av besök har dock skett under

1970-talet. Ökningen har varit störst för socialgrupp III och minst för

socialgrupp I. Inom de fyra symtomgrupperna har stora förändringar skett under perioden 1968 - 1981. Andelen med sjuksköterskebesök har ökat i alla grupper (signifikant på 95-procentnivån för 9 av de 12 grupperna) utom symtomgrupp 4 för socialgrupp I. Socialgrupp I hade 1968 störst andel med sjuksköterskebesök inom symtomgrupp 4. 1981 hade socialgrupp I en klart lägre andel än de båda andra socialgrupperna bland personer som rapporterat många besvär. Minst är skillnaden mellan socialgruppema bland Figur 3 2 An . d e] med dem som rapporterat högst ett lätt besvär. sjuksköterskebesök i olika søcialgrupper och symtomgrupper enligt Procent 35

30 - -

- - 25

''

sa;ra1§:nr

15 _

- 1°

s;e:;ig;;a

5 - .. -21

Socialgr I

O

symtomgrupp

Vårdutnyttjande

3.2.3 Sluten vård Utnyttjandet av sluten vård är det av de tre studerade måtten, som visar den minsta skillnaden mellan 1968 och 1981. Tabell 3.9 Procentuell andel med minst ett slutenvårdstillfálle senaste IZ-månadersperloden efter socialgrupp enligt LNU 1968 - 1981

1981 ökade andelen som legat på sjukhus klart från socialgrupp I till II och från II till III i var och en av de fyra symtomgrupperna. Lika entydiga skillnader förelåg varken 1974 eller 1968.

Procent

- - 20

-

12 - Soäalér Ill

-

8- -I-T2‘-f-f:’_-I2‘-f-f§:‘§§:?

Socialgr II

-I 4 ...=_-__.___

_______fln_____,.;;::22:::u-----\n::-:::::::.

Socialgr I

1 9.68 1974 1981

= 4 Figur 3.3 Andel med symtomgrupp = I U pp 3 sluten vård i olika soci- GBON symtomg RÖD = algrupper och symtom- symtomg ru pp 2 grupper enlist!-NU BLÅ = 1 symtomgrupp

3.3 Patientstatistik —- Folk- och

Bostadsräkningsdata

Inom HS 90 har en samkörning gjorts mellan patientstatistik från sluten sjukvård för 1976 och register från folk- och bostadsräkningen (FoB) 1975 i

Vårdumyttjande 49

avsikt att göra jämförelser mellan olika befolkningsgruppers vårdutnyttjande.

3.3.1 Undersökningspopulation

Undersökningspopulationen utgjordes av befolkningen i slutet av oktober 1975 i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län enligt FoB 1975. Folkmängden uppgick till 2,4 miljoner, dvs omkring 30 procent av Sveriges befolkning. I tabell 3.10 görs vissa jämförelser mellan befolkningen i riket och i undersökningsområdet. Som synes är tex andelarna kvinnor, tätortsboende, frånskilda, utrikes födda, förvärvsarbetande och offentligt anställda större i undersökningsområdet än i riket. En förklaring till detta är att befolkningen i Stockholms län utgör en stor andel av undersökningspopulationen.

Tabell 3.10 Några procentandelar i riket och l undersökningsområdet 1975

Riket Undersökningsområdet

3.3.2 Patientstatistiken

Det patientstatistikmaterial som utnyttjats är det som lämnats till socialstyrelsen från sjukvårdens huvudmän. Dels har använts den obligatoriska patientstatistiken över sluten psykiatrisk vård, dels den frivilliga patientstatistiken från sluten somatisk vård. All förlossningsvård har exkluderats. Den sjukvårdskonsumtion som studerats är den för året närmast efter FoB 75. Statistiken baseras på utskrivningar. De vårdtillfällen som ingår i studien är därför de som avslutats under 1976. (För en beskrivning av patientstatistiken se t ex Socialstyrelsen redovisar. Patientstatistik 1. Stockholm 1969.) Före samkömingen gjordes vissa kvalitetskontroller av patienstatistiken för 1976. Bl a testades andel vårdtillfällen med fullständiga och formellt korrekta personnummer per sjukvårdsområde (= hemort). Resultatet av denna test blev styrande för urvalet. Av tabell 3.11 framgår att kvaliteten i personnummeruppgiften detta år var betydligt bättre i undersökningsområdet än i övriga sjukvårdsområden med patientstatistik tillsammantagna.

50 Vårdutnyttjande

Tabell 3.11 samköming av patientstatistik 1976 med Fol! 75. Totalt antal värdtillfällen i patientstatistiken samt antal med ofullständigt personnummer

Hem- Vårdtillfällen därav med ofullständigt orts- personnummer (X) län somatisk psykiatri totalt somatisk psykiatri totalt

Hela omradet 353 736 35 980 389 716 1,2 0,4 1,1 Övriga 377 876 90 801 468 677 15,2 9,0 lQ,0 Totalt 731 612 126 781 858 393 8,4 6,6 8,2

en handfull i stort sett motsvarande

Ytterligare sjukvårdsområden hade

kvalitet i personnummeruppgiften för den statistik de själva lämnade, som länen i undersökningsområdet hade. För några gällde dock att regionsjukvården var täckt. I något annat fall skulle urvalets karaktär av dåligt storstadsområde ha förstärkts om det hade tillåtits ingå. Jämförelser med den administrativa statistiken visade att uppgifter saknades från ett fåtal mindre sjukhus. Inga större differenser mellan antalet inskrivningar i den administrativa statistiken och antalet utskrivningar i patientstatistiken förelåg. För Övrigt visade testerna t ex att andelen formella fel i huvuddiagnosen varierade mellan 0,02 promille och 7 promille för de fem länen. Omkring 1 procent av vårdtillfällena saknade uppgifter om in- eller utskrivningsdatum. Dessa uteslöts före samkörningen. Med den teknik som tillämpades för samkörningen kan ingen direkt beräkning av antalet träffar mellan de två materialen göras. Befolkningen i de fem länen enligt FoB 75 har nämligen samkörts med all den patientstatistik socialstyrelsen fick in för 1976, d v s för psykiatrin från hela landet och för kroppssjukvården för 17 sjukvårdsområden. Den jämförelse som kan göras är följande: Enligt patientstatistiken (före samkörningen) hade de fem länens befolkning (under 1976) haft 385 443 vårdtillfällen. Efter samköming hade länens befolkning (enligt FOB 75) haft 382 783 vårdtillfällen. Eftersom det under ett drygt år sker en hel del födslar, dödsfall samt in- och

Tabell 3.12 Vissa förändringar inom undersökningsområdet under 1976

Vårdutrtyttjande

utflyttningar i undersökningsområdet förändras befolkningen en del under

undersökningsperioden. Som framgår av tabell 3.12 har folkmängden i

undersökningsområdet ökat under 1976. Antalet vårdtillfällen böLdärför vara fler, då hemorten bestäms med hjälp av uppgiften i patientstatistiken än då den bestäms med hjälp av FoB 75.

3.3.3 Vårdutnyttjande och sammanboendeförhållanden

I tabell 3.13 har folkmängden i undersökningsområdet fördelats på sammanboende och ej sammanboende för personer i förvärvsarbetande åldrar respektive för dem över pensionsåldem.

Tabell 3.13 Folkmängd i undersökningsområdet efter kön, ålder och sammanboendeförhållande 1975

sammanboende Ej sammanboende

Män 16-64 år 481 429 298 677 65-W år 100 558 47 962 Kvinnor 16-64 år 507 381 270 810 65—w år 75 117 132 384

Vid jämförelser mellan sammanboende och ej sammanboende bör hänsyn tas till förhållandet att âlderssammansâttningarna varierar mellan grupperna, eftersom vårdutnyttjandet generellt stiger med ålder. Beräkningar har därför gjorts med hjälp av en indirekt åldersstandardisering. Vid åldersstandardiseringen har hela tiden 5-årsklasser använts. Vårdutnyttjandet för varje delgrupp har jämförts med, i detta fall, hela befolkningen i samma åldersgrupp. Separata beräkningar har gjorts per kön och för var och en av åldersgrupperna 16-64 år och 65-w år. Resultaten presenteras i tabell 3.14 som ett index. Index för totalbefolkningen i var och en av de fyra grupperna har satts till 100.

Tabell 3.14 Åldersstandardiserat vårdutnyttjande efter kön, åldersgrupp och samboendeforhållanden, index

Sammanboende Ej sammanboende Alla

Vårdtillfällen Män so 142 100

16-64_år

65-w ar 96 107 100

Kvinnor 16-64_år 93 113 100

65-v ar 97 101 100 Vårdtider Män 16-GA år so 216 100 Kvinnor 16-64 år 67 170 100

52 Vdrdutnyttjande

Av tabell 3.14 framgår att sammanboende har ett klart lägre vårdutnyttjande än ej sammanboende sedan hänsyn tagits till åldersfördelningen. Skillnaden är klarast för män i åldern 16-64 år och minst för kvinnor i åldern 65 år och äldre. Tabellen visar också för de yngre att, om man även tar hänsyn till vårdens längd, skillnaderna mellan grupperna blir än starkare.

3.3.4 Vårdutnyttjande och civilstånd

Också mellan olika civilstånd blir skillnaderna i vårdutnyttj ande snabbt uppenbara. Antalet vårdtillfällen för män i åldern 16-64 år i undersökningsområdet 1976 var t ex för frånskilda 280 per 1 000 och motsvarande siffra för

Tabell 3.15 Folkmängd efter kön, åldersgrupp och civilstånd i undersökningsområdet 1975 Män Kvinnor 16-64 65-w 16-64 65-w

Ej sananboende

Sammanboende

Tabell 3.16 Åldersstandardiserat vårutnyttjande mått i vårdtillfällen efter kön, åldersgrupp, sammanboende och civilstånd, index

Män Kvinnor 16-6h 65-u 16-64 65-w

Ej samanboende 123 91 100 92 pgifta

Sanrnanboende

sou 1984:41 Vårdutnyttjande 53

gifta var 116 per 1 000. I detta avsnitt kommer skillnaderna mellan civilstånd att redovisas så att även hänsyn tas till det faktiska sammanboendet som det “ redovisas i FoB 75. VärdtiIlfäIIen/1 000 män 700

600 500v-

300-

200-

100- L A ;é n l n n O

2OT24 30:34 40:44 50: 54 60-64 70:74 80:84

Alder

Figur 3.4 Vårdtillfällen per I 000 i olika åldrar efter civilstdnd bland sammanbøende män Figur 3.5 Vdrdtillffillen per I 000 i olika åldrar efter civilstand bland ej sammanhaende män VårdtiIIfälIen/l 000 män 700

600- 500-

Änkling

400 300

200- 100- A I i °

2324 30:34 40144 50354 60:64 70:74 80:84

Ålder

54 .. sou 1984:41

Vårdutnyttjande

Vårdtillfällen/ 1 000 kvinnor 600

- 500

-

400 KrT:Za__

Skild

2m 1 o| na- nn- unuuuaur n Gift - 100

Ogift I I I I I L I I I I I I I I 0 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 Ålder Figur 3.6 Vdrdtil1fi1lIen per I 000 i olika åldrar efter civilstånd bland sammanboende kvinnor

Figur 3.7 Vdrdtillffillen per 1 000 i olika åldrar efter civilstând bland ej sammanboende kvinnor VårdtiIIfäIIen/1 O00 kvinnor 600

500- -

400-

soo-

- 2oo

100- -

I L O

20124 30134 40:44 50:54 60:64 70:74 80:84

Ålder

För såväl kvinnor som män har gifta sammanboende det lägsta vårdutnyttjandet i alla åldrar upp till pensionsålder. Högsta vårdutnyttjande har de frånskilda som ej är sammanboende. För män gäller detta även i de högsta

Vârdutnyttjande 55

åldrarna. De enda av de ej sammanboende, som inte har fler vårdtillfällen än genomsnittet, är de ogifta kvinnorna och de ogifta äldre männen. Änkor och har en vårdkonsumtion som avviker mindre från genomsnittet än änklingar de frånskildas. Man finner även att de, som fortfarande är gifta men ej längre sammanbor, har ett mönster som närmar sig de frånskildas. Om man i stället för vårdtillfällen mäter i vårdtid blir skillnaderna än klarare. Det faktiska sammanboendet får också en större betydelse. T ex som mätt i vårdtillfällen awek relativt litet från ogifta icke sammanboende, genomsnittet, får både för män och kvinnor ett högt åldersstandardiserat index, när man i stället mäter i vårddagar. En annan indikator på sammanboendets betydelse för vårdtider är att sammanboende, frånskilda i åldern 16-64 år inte har ett högre vårdutnyttjande än genomsnittet, då man mäter i vårddagar, vilket de däremot har mätt i vårdtillfällen. Av tabell 3.17 mellan sammanboende framgår att skillnaderna och ej sammanboende oavsett civilstånd - är klarast inom psykiatrisk vård och somatisk långtidsvård. De som lämnat yrkesuppgift i FoB hade 13 (kvinnor) till 21 (män) procent färre vårdtillfållen per invånare än totalbefolkningen i åldern 16-64 år. I tabell 3.19 redovisas folkmängd samt relativt antal invånare med vårdtillfälle, antal vårdtillfällen per 1 000 invånare och vårdtid per 1 000 invånare.

Tabell 3.17 Ålders- och könsstandardiserat index för vårdutnyttjande mått i vårddagar efter sammanboende, civilstånd och vårdform. Alla åldrar (0-w år), sex åldersgrupper har använts vid standardiseringen somatisk Psykiatrisk somatisk Totalt korttids- vård långtidsvård vård

Ej sammanboende

sammanboende

3.3.5 Vårdutnyttjande och yrke

Folkmängden i åldern 16-64 år i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Göteborgs och Jämtlands län var 1975 enligt FoB 1,6 miljoner. Av dessa har 1,2 miljoner lämnat uppgift om sitt yrke i FoB. Ca 6 procent fler lämnade

yrkesuppgift än de, som enligt samma källa var förvärvsarbetande. Det

betyder att det bland dem som redovisat yrke ñnns omkring 70 000 som var hemmamakar, studerande, arbetslösa eller samtidigt pensionärer, långtidssjukskrivna. En översikt av vårdutnyttjandet under 1976 för dem som uppgett yrkesuppgift ges i tabell 3.18.

56 Vårdutnyttjande _

Tabell 3.18 Befolkning m m i undersökningsområdet 16-64 år med yrkesuppgift i FoB 75

De som lämnat yrkesuppgift i FoB hade 13 (kvinnor) till 21 (män) procent färre vårdtillfällen per invånare än totalbefolkningen i åldern 16-64 år. I tabell 3.19 redovisas folkmängd samt relativt antal invånare med vårdtillfälle, antal vårdtillfällen per 1 000 invånare och vårdtid per 1 000 invånare. Vårdutnyttjandet per 5-årsklass har utnyttjats för att med hjälp av en

indirekt åldersstandardisering jämföra varje yrkesgrupp med hela gruppen som lämnat yrkesuppgift (jämförelsepopulationen). Denna jämförelse har

gjorts separat för män och kvinnor. För varje yrkesgrupp har ett förväntat antal vårdade, vårdtillfällen och vârddagar beräknats utgående från vårdutnyttjandet i varje åldersgrupp för jämförelsepopulationen. Samtliga yrken, som erhållit ett förväntat antal vårdade individer om minst

Tabell 3.19 Folkmängd, antal med minst ett vårdtillfülle per l 000, vårdtillfållen per 1 000 och vårddagar per 1 000 män respektive kvinnor i femårsklasser i undersökningspopulationen Ålder Folkmängd vårdade Vårdt i 1 lf äl len Vårddagar per 1 000 per 1 000 per 1 000

Män

Kvinnor

sou 19:34:41 57

Vdrdutnyttjande

Tabell 3.20 Tre olika mått på slutenvårdsutnyttjande efter yrke NYK Yrkesbenâmni ng vårdade / inv Vårdt i 1lf / inv vårddgr/ inv INDEX INDEX INDEX Män

83 Kemisk-/cellulosatelmiskt

58 sou 1984:41

Vårdutnyttjande

tabell 3. 20 forts NYK Yrkesbenämning vårdade / inv Vârdtillf /inv vårddgr/ inv INDEX INDEX INDEX

Kvinnor

08 Litterärt och konstnärligt

i tabell 3.20. Vårdutnyttjandet för dessa grupper 200, har sammanställts redovisas med d_etre måtten EI vårdade per invånare D vårdtillfällen per invånare D vårdtid per invånare. Indexvärdet är alltid satt till 100 för samtliga med yrkesuppgift. Som synes blir resultaten relativt likartade för måtten vårdade per invånare och

Vårdutnyttjande 59

vårdtillfällen per invånare. För vårdtid per invånare fås fler avvikande resultat. En förklaring till att vissa indexvärden för vårdtid blir ganska höga, kan vara att inom några grupper relativt många med långa vårdtider råkat skrivas ut under 1976. Ett begränsat antal individer med många korta vårdtillfällen kan också åstadkomma ett högt indexvärde för vårdtillfällen per invånare. I någon mån har hänsyn tagits till dessa problem genom att ett fåtal vårdtillfällen med extremt långa vårdtider har uteslutits vid beräkningen. Av tabell 3.20 framgår att många yrken med akademisk eller annan högre utbildning uppvisar ett lågt Vårdutnyttjande. Också verksamma inom jordbrukssektorn har ett lågt vårdutnyttj ande. Högt Vårdutnyttjande uppvisar flera med låg status. Både arbetaryrken och tjänstemannayrken återfinns i denna grupp.

Exempelvis kan man studera hälso- och sjukvårdssektoms egna

yrkesgrupper. Därvid finner man ett Vårdutnyttjande, som ligger klart under genomsnittet för läkare och tandläkare. Sjukvårdsbiträden har ett vårdut-

nyttjande, som ligger lika klart över genomsnittet. Det gäller även manliga

vårdbiträden (gruppen är något för liten för att redovisas i tabellen). Sjuksköterskor avviker däremot endast om man ser till måttet vårdtid/ invånare från genomsnittet.

3.3.6 Vårdutnyttjande i olika socioekonomiska grupper

Befolkningen i åldern 16-64 år i de fem länen fördelade på olika sysselsättningskategorier framgår av tabell 3.21. Tillsammans hade denna befolkning 1976 omkring 210000 vårdtillfällen. I tabell 3.22 görs en

Tabell 3.21 Folkmängd i undersökningsområdet 1975 enligt FoB efter sysselsättning 16-64 år.

Tabell 3.22 Vårdutnyttjande efter sysselsättning för personer i åldern 16-64 år. Åldersstandardiserat index.

Män Kvinnor vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen vårdtid

_ 250

60 Vårdutnyttjande

jämförelse av Vårdutnyttjandet mellan de olika sysselsättningskategoriema. Som jämförelsepopulation har gruppen förvärvsarbetande använts. Vid åldersstandardiseringen har befolkningen indelats i 5-årsklasser. Med hjälp av yrkeskoden i FoB 75 och uppgiften om yrkesställning har en anpassning gjorts till den socioekonomiska indelning (SEI), som föreslagits

av arbetsgruppen för socioekonomisk gruppering (ASEG). (Se rapport

SOCIO-EKONOMISK INDELNING, 1980-09-19 från Statistiska centralbyrån). Eftersom FoB 75 ej innehåller individualyrken utan yrken enligt den s k NYK-kodens treställiga indelning har det varit nödvändigt att ibland föra ett yrke till en viss socioekonomisk grupp fast den kanske hade bort delas på flera grupper. I vissa fall kan det diskuteras om något yrke därigenom kan ha placerats ”fel”. I stort sett är dock dessa tveksamma fall av begränsad betydelse. Följande sex socioekonomiska grupper bland förvärvsarbetande har använts

D arbetare i yrken utan krav på yrkesutbildning D arbetare i yrken med krav på yrkesutbildning D lägre tjänstemän U högre tjänstemän U jordbrukare D övriga företagare

I tabell 3.23 redovisas vårdutnyttjandet för dessa olika socioekonomiska grupper. Vårdutnyttjandet är åldersstandardiserat och hela gruppen med yrke inom respektive kön har använts som jämförelsepopulation. Som synes är måtten vårdtillfällen och individer med minst ett vårdtillfälle likvärdiga. Om man istället mäter i vårdtid förstärks skillnaderna mellan

grupperna vad gäller män. För kvinnor sker en förändring i stort sett endast

bland tjänstemän. Av tabell 3.22 och 3.23 framgår också att skillnaderna bland de förvärvsarbetande är betydligt mindre än skillnaderna mellan förvärvsarbetande och de som ej förvärvsarbetar.

Tabell 3.23 Vårdutnyttjaude efter socioekonomisk grupp för personer i åldern 16-64 år. Åldersstandardiserat index (index = 100 för alla med yrke)

Andel vårdade vårdcinränen vårdtid Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Ej facklärda arbetare 113 107 115 108 126 104 Facklärda arbetare 113 118 113 119 112 112 - 104 96 109 97 «I14 109 Lägre tjänsteman

Vårdutnyttjande 61

VårdtilIfäIIen/l 000 inv. 300

& 250 -

150-

Arbetare med J yrkesutbildning -v""{‘ -1..-__,-F

Arbeta re utan ^ 0 . yrkesutbildning

30-34 40344 50354 60:64

Ålder Figur 3.8 Vdrdtillfällen Skillnaden mellan arbetare och lägre tjänstemän å ena sidan och övriga tre per 1 000 män i olika åldrar och socioekonogrupper i andra sidan är för män tydligast i åldersintervallet 35-59 år. För miska grupper kvinnor är skillnaden mellan arbetare och övriga helt tydlig redan från 20-årsåldem. Som framgår av tabell 3.24 är skillnaden i vårdutnyttjande mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande större inom psykiatri än inom somatisk korttidsvård. Somatisk långtidsvård utnyttjasi dessa åldersgrupper i stort sett endast av förtidspensionärer, varför inga ytterligare jämförelser Figur 3.9 Vdrdtillftfllen blir meningsfulla. per I 000 kvinnor i olika åldrar och socioekono- VårdtillfälIen/l 000 inv. miska grupper 200

JZFâEFLREFê

100-

50- - Arbetare med yrkesutbildning

Arbetare utan yrkesutbildning

30134 40-44 50354 60164

Ålder

62 Vårdutnyttjande

Tabell 3.24 Vårddagar per 100 invånare efier ålder, kön och socioekonomisk grupp för olika vårdformer Socioekonomisk grupp Män Kvinnor 15-44 år 45-64 år 15-44 år 45-64 år somatisk korttidsvárd

Psykiatrisk vård i

I figurerna 3.10-3.13 jämförs vårdutnyttjandet inom somatisk korttidssjukvård och psykiatri för förvärvsarbetande i åldern 16-64 år. Standardisering har gjorts med hänsyn dels till ålder (5-årsklasser) dels till sammanboende/civilstånd (8 grupper). Som jämförelsepopulation har samtliga som förvärvsarbetat enligt FOB 1975 använts. Män och kvinnor har analyserats separat. I figurerna framträder samma mönster som visats tidigare. Arbetare och bland män även lägre tjänstemän har ett vårdutnyttj ande som ligger över genomsnittet. Högre tjänstemäns och jordbrukares vårdutnyttjande ligger klarast under genomsnittet. Skillnaderna är också klarare för psykiatrisk vård än för somatisk korttidsvârd.

sou 1984:41 Vårdutnyttjande 63

Index 175 _ 4 t : 150

.

75;

. I Psykiatri

50 _

I i Somatisk

25 korttidsvård AU AM LT HT F J AU = Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare = med yrkesutbildning F Företagare LT = = Jordbrukare Lägre tjänstemän J Figur 3.10 Vårdtillfällen inom somatisk kørttidsvård och psykiatri för män i åldern I 6-64 år. standardiserat med hänsyn till ålder och sammanbøende/civilstând (index=100 för samtliga förvärvsarbetande)

Figur 3.11 Vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård och psykiatri för kvinnori åldern 16-64 år. standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civilstdnd (index=I00 för samtliga förvärvsarbetande) Index 175 _

150 _

75;

. . j Psykiatri so

i 2

Somatisk 25

AU AM |_T HT F J korttidgsvård

AU = Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare = med yrkesutbildning F Företagare LT = J = Jordbrukare Lägre tjänsteman

64 Vårdutnyttjande sou 1984:41

Index 175

vvlvvvv

125}

fl

- §\\‘

75-

- - V//////.

I I Psykiatri

50 _- _

I Somatisk 25 korttidsvârd AU AM LT HT F J AU =Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare med F = yrkesutbildning Företagare LT = Lägre tjänstemän J = Jordbrukare Figur 3.12 Vårddagar inom Somatisk korttidsvdrd och psykiatri för män i åldern 16-64 dr. standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civilstdnd (index=100 för samtliga förvärvsarbetande)

Figur 3.13 Vârddagar inom somatisk korttidsvård och psykiatri för kvinnor i åldern 16-64 dr. standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civiLstdnd (index=I00 fär samtliga förvärvsarbetande) Index 175 _ _

- 150 :-

f

125 3 I

y

Å 100

75 - -

5 7///////A

. Psykiatri - 50 - I Somatisk 25 kortndsVård v F J AU = Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare med F = yrkesutbildning Företagare LT = J = Jordbrukare Lägre tjänstemän

SOU 1984241

- -

2 Yrke

Bilaga Arbetsmiljö

sluten vård

Utnyttjande

av

En registerstudie

av Lars Curt-Lennart

Alfredsson, Spetz

och Töres Theorell.

“

Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård 67

Innehåll

Material och metod . . . . 69 Allmänna kommentarer till resultaten 72 Hjärtinfarkt . . . . 73 Blödning och propp i hjärnan . 76 Psykiska och psykosomatiska problem 76 Cancer . . . . 78 Ryggsjukdom 79

Övriga sjukdomar 79

Olyckor

Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård 69

Material och metod

Sverige har relativt många register med information om hälsoförhållanden och/eller sociala och fysiska bakgrundsfaktorer. Det är väsentligt att utveckla metoder så att man bättre kan utnyttja dessa källor till att identifiera riskgrupper i befolkningen och miljöfaktorer med ogynnsamma hälsoeffekter. Den studie som här redovisas utnyttjar information från tre olika register om hälsoförhållanden och bakgrundsfaktorer. Analysmetoden har tidigare tillämpats i en studie, som presenterats av Alfredsson o a (1). I den sistnämnda studien samkördes dödsorsaksregistret, patientstatistiken från sluten vård (PAS) och folk- och bostadsräkningen (FOB) varvid man använde personnummer som matchningsbegrepp. Uppgifterna i dödsorsaksoch patientregistren kompletterades därvid med yrkesuppgifter från folkoch bostadsräkningen. Uppgiften om yrke utnyttjades därefter som matchningsbegrepp vid samköming med material från SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden från 1977 (ULF). Denna metod visade, att man kan karakterisera olika yrkesgrupper ur arbetsmiljösynpunkt och med ledning härav påvisa samband mellan olika påfrestningar i arbetslivet och förekomst av hjärtinfarkt. I föreliggande arbete har det av Alfredsson 0 a utvecklade yrkesklassifikationssystemet utvidgats genom att inkludera fler fysiska och psykosociala bakgrundsfaktorer från ULF. Samtliga ULF-undersökningar under perioden 1977 - 1981 har utnyttjats, varigenom klassificeringen av yrken med avseende på alla bakgrundsfaktorerna nu bygger på ett större antal intervjuer - 9051 för män och 4 191 för kvinnor. Vidare har åldersgruppema 20-39 år och 40-64 år liksom män och kvinnor klassificerats oberoende av varandra. Endast sådana yrken, där minst fem män eller kvinnor har besvarat samtliga frågor har ingått i analyserna. Jordbrukare har utelämnats p g a ett datatekniskt missöde.

Det nya systemet att klassificera yrken har använts på ett register, som

skapats genom samköming mellan patientstatistik från sluten vård 1976 och folk- och bostadsräkningen 1975. Registret, som omfattar Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län, innehåller uppgifter om både somatisk och psykiatrisk vård (2). Figur 1 visar schematiskt hur olika register samordnats. Den studerade befolkningen är definierad som personer, som vid FoB 1975 var 20-64 år, hade uppgivit yrke samt var skrivna i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs eller Jämtlands län. Denna befolkning - 958 000 personer - har följts upp med avseende på sluten vård under år 1976 på landets samtliga registerförande sjukhus. Tabell 1 visar antal fall för respektive diagnos.

70 Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

FoB 1975 PAS 1976

Eârêiriârleñ E’Er?°»_oErE finish‘

yrke vårdtillfällen m m diagnoser m m

w

PAS 76/FoB 75* ULF 1975-81

DE --DEE

vårdtillfällen fysisk påfrestning diagnoser psykosocial påfrestning m m arbetstider m m

V * ANALYS- REGISTER

Figur 1 Samordning av studiens tre grundregister *)register utan personidentifierbara uppgifter

Följande diagnoser har studerats

hjärtinfarkt (ICD 410.00, 410.99) ischemisk hjärtsjukdom (ICD 410-414)

O\UIJb~)I\)r—-

propp eller blödning i hjärnan (ICD 430-438) vissa psykiska besvär (ICD 290-307, 790) självmord och självmordsförsäk (ICD E950-959) alkoholrelaterade sjukdomar (I CD 979, 980, 291, 303, 571.00, 571.01) cancer i blod- och lymforganen (ICD 200-209) cancer, övriga (ICD 140-199) cancer, totalt (ICD 140-209) ryggsjukdomar (ICD 728) matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar (ICD 530-537) sjukdomar i kvinnliga genitalorgan (ICD 610-629) diabetes (ICD 250) trafikolyckor (ICD E807-E846) andra olyckor än trafikolyckor (ICD E859-949).

Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård 71 Tabell 1 Antal individer ur befolkningen med minst ett slutenvårdstillfálle 1976

Matstrupens, magsäckens och tolv-

De typer av arbetspåfrestningar som studerats är fysiska (svettigt arbete, tunga lyft, klimatfaktorer och olycksrisker m m), psykosociala (kontakter med andra, inflytande och utvecklingsmöjligheter m m), arbetstider, löneformer samt vissa symtom och livsstilsfaktorer (trötthet, huvudvärk, rökvanor). En detaljerad redogörelse för de ingående variablerna presenteras i appendix till denna rapport. Vissa variabler har uteslutits p g a att skillnaderna mellan olika yrken har varit för små. Det tillämpade uteslutningskriteriet har använts separat för män och kvinnor, det vill säga vissa variabler har analyserats endast för endera könet. För varje påfrestning har yrkena rangordnats efter den andel som i ULF rapporterat sig ha påfrestningen. I analysen har personer i högexponerade yrken jämförts med personer i lågexponerade yrken. De 50 procent av yrkena med högst andel av respektive påfrestning har därvid betecknats som högexponerade. l Vissa kombinationer av påfrestningar har också prövats. Detta har gjorts dels enligt Karaseks hypotes om den ogynnsamma inverkan, som en kombination av höga krav och bristande egenkontroll och stimulans har på människor, dels för kombinationer av höga psykiska och fysiska krav (3). Följande kombinationer har prövats

jäktigt och enformigt arbete jäktigt arbete med få möjligheter att lära sig nya saker

DDEIEID

jäktigt arbete med litet inflytande över arbetstempot jäktigt arbete med daglig svettning jäktigt arbete med tunga lyft.

I kombinationsanalysema har personer i yrken, som var högexponerade för båda påfrestningarna, jämförts med personer i yrken, som var lågexponerade för båda. Detta innebär att antalet individer i dessa analyser i allmänhet är omkring hälften av antalet i analyserna som avser en påfrestning.. Jämförelsen mellan hög- och lågexponerade har gjorts med hjälp av indirekt åldersstandardisering. Standard morbidity ratio (SMR) har

72 Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

beräknats, d v s det. verkliga antalet personer med minst ett vårdtillfälle i den

högexponerade gruppen har uttryckts som procent av det förväntade antalet. Det relativa antalet vårdade personer i den lågexponerade har gruppen använts som bas för beräkningen av förväntat antal fall. Det förväntade antalet hos den högexponerade gruppen kan alltså tolkas som det antal gruppen skulle ha haft vid samma frekvens sluten vård som den lâgexponerade i varje åldersklass. I beräkningarna har nio 5-årsklasser använts. Hänsyn har förutom till ålder tagits till den kombinerade effekten av ålder och var och en av följande variabler. Ytterligare tolv analyser för sk confounding har alltså utförts. 1 län 2 kommuntyp (Stor-Stockholm, övriga kommuner med minst 30 000 invånare, övrigt) 3 civilstånd (gift, övrigt) 4 nationalitet (svensk, finländare, övrigt) 5 arbetstid (minst 35 tim/vecka, övrigt) 6 yrkesställning (anställd, övrigt) 7 sammanboende (ja, övrigt)

8 hemmavarande barn under 18 år (ja, övrigt)

9 bostadstyp (småhus, övrigt) 10 disponibel inkomst (minst 40 000 per år, övrigt) 11 daglig rökning 12 tunga lyft.

Av dessa ingick de tio första i PAS 76/FoB 75-registret och har alltså funnits

tillgängliga för varje individ. De två sista (daglig rökning och tungt arbete)

härstammar från ULF-data och är således ej relaterade till individen utan individens yrke. Confoundinganalys tex med avseende på ålder och län innebär att man beräknar ett SMR-värde som är baserat på förväntat antal för varje

åldersgrupp inom varje län. I analysen behandlades de båda könen

separat. För hjärtinfarkt gjordes dessutom motsvarande analyser separat för män under 55 år, eftersom den tidigare studien visade att sambanden var tydligare i denna åldersgrupp. SMR-värden och konfidensintervall beräknades enligt Rothman och Boice (4).

Allmänna kommentarer till resultaten

[figurerna 2-7 redovisas några av de mest awikande SMR-värdena för några diagnoser. Alla påfrestningar eller kombinationer av påfrestningar som visas

i figurerna, har i samtliga tolv confounding-analyser givit upphov till signifikanta skillnader mellan de jämförda grupperna. I tabellbilagan redovisas för alla testade diagnoser samtliga sådana påfrestningar. Förutom SMR-värden innehåller tabellbilagan uppgifter om antal observerade fall i den högexponerade gruppen (dvs för personer anställda i yrken med

påfrestning över medianen), förväntat antal fall i samt

samma grupp

- Yrke - av sluten vård 73

Arbetsmiljö Utnyttjande

90-procentiga konfidensintervall för SMR-värdet. Resultaten som redovisas är de som erhållits, då ingen hänsyn till confounding tagits. Figurema 2-7 skall läsas så att värden över 100 betyder högre och under 100 lägre antal personer än förväntat med vårdtillfälle. Jämfört med den tidigare liknande studien skiljer sig denna på följande sätt (1 & 5): 1 personer som insjuknat eller avlidit i en viss sjukdom utan att ha blivit föremål för sluten vård har inte tagits med. Detta har bl a betydelse för analysen av hjärtinfarkt, eftersom ca en tredjedel av dem som drabbas av hjärtinfarkt hinner avlida innan de kommer till slutenvård. Det finns undersökningar som tyder på att mekanismema bakom infarkter som leder till plötslig hjärtdöd respektive leder till sluten vård kan vara olika (6). 2 den tidigare studien var en fall-kontrollstudie, medan den föreliggande undersökningen är en kohortstudie av den arbetande befolkningen i fem län (n=958 096). 3 flera årgångar av ULF har utnyttjats, vilket gör att vi fått säkrare skattningar av yrkeskarakteristika. Dessutom har vi kunnat ta hänsyn till att arbetsförhållanden är annorlunda för den yngre än för den äldre arbetskraften. 4 året för sjukdomsregistrering är året efter registrering av yrke i folk- och bostadsräkningen. I den tidigare studien förflöt betydligt längre tid mellan registrering av yrke och sjukdom. För den aktuella studien innebär detta att fler personer med långa kroniska sjukdomsförlopp, hunnit byta till ett lindrigare arbete redan före registreringen av yrke. Om det påfrestande arbetet bidragit till sjukdomen, kan detta få till effekt, att vissa sanna associationer försvagas. Falska samband kan istället förstärkas. 5 kvinnor har också analyserats i föreliggande studie, vilket är en nyhet.

Hjärtinfarkt

När det gäller sambanden mellan påfrestningar och förekomst av sluten vård för hjärtinfarkt hittar man många paralleller mellan männens och kvinnornas profiler (se figur 2).

Återigen har kombinationen jäktigt arbete och brist på möjlighet att lära

sig nya saker respektive jäktigt och enformigt arbete visat sig vara viktiga indikatorer, oberoende av confounding-faktorema. Sannolikheten är liten att personer med kroniska sjukdomssymtom skulle förflyttas till yrken av denna typ. Här är det alltså stor sannolikhet för att vi har att göra med sanna samband. Bland yngre män föreligger också ett starkt samband mellan vård för hjärtinfarkt och yrken med kombinationen jäkt och tunga lyft. Även bland mäni åldersgruppen 20-64 år ligger SMR-värdet för denna kombination över 100 liksom för kombinationen jäktigt och svettigt arbete (119 respektive 114). Då man tar hänsyn till hemortslän, år dock inte avvikelsema för dessa kombinationer längre signifikanta i confounding-analysen. Liksom i tidigare studier har avvikande arbetstid (skift m m) visat

74 Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

SMR 200

160-

120-

100 s .å

Kvinnor

‘ 1

Män 60 1 2 3 4 5 6 7

Figur2 Några påfrest- 1 = Jäkt + få möjligheter lära nytt 5 = Trött på dagen

ningar med avvikande 2 = Noga med tid 6 = Huvudvärk SMR-W”d € f5 him* 3 =.Jäkt + enformigt 7 = arbetstid

Lång

f‘” ”’“d mä ‘Pe 4 = Awikande arbetstid tive kvinnor i åldern 20- 64 dr

signifikanta samband med förhöjd risk för hjärtinfarkt för män. Att ha arbete, där det är noga att komma i tid, visar sig nu också vara en viktig indikator. För män i åldern 20-64 år föreligger en geografisk confounding beträffande enformigt arbete (90-procentigt konfidensintervall var för län: 99-114 och för kommuntyp: 99-115). För kvinnor och för yngre män är dock SMR-värdena signifikant över 100 i alla analyser. Detta gäller också för män i åldern 20-64 år om man till hjärtinfarkt även lägger övriga ischemiska sjukdomar. Det är intressant att notera att kvinnornas infarktmönster har mycket gemensamt med männens. Yrken med jäktigt och enformigt arbete eller med avvikande arbetstider visar signifikanta samband med infarktrisk både för män och kvinnor. Vissa yttringar av påfrestningar för individen verkar ha tydligare samband med infarktrisk för kvinnorna. Yrken, där man ofta rapporterar trötthet på dagen eller huvudvärk uppvisar signifikant överrisk för hjärtinfarkt bland kvinnorna men inte bland männen. Denna typ av olikhet kan möjligen ha att göra med att män och kvinnor rapporterar symtom olika Överhuvudtaget, såsom iakttagits i ULF-undersökningen. Variabeln lång arbetstid (minst 10 timmars arbetstid exklusive restid per dag) visar mycket klara olikheter mellan män och kvinnor. För kvinnor observeras en förhöjd hjärtinfarktrisk (SMR=131) medan en signifikant lägre risk än förväntat noteras för män såväl i gruppen 20-64 år som 20-54 år.

Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård 75

SMR

180*‘

r

7 a v 9 6 O 9 O Ö Ö OC Ö. V Ö Ö u - oo 90 140 g. ,0. .9. O ’ O c 9 0 L

100 20-54 år

;i

b _

9:9 .

L L . 20-64 år 60 1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 = Jäkt + få möjligheter lära nytt 6 = Jäkt + tunga lyft

2 = Noga med tid 7 = Enformigt

3 = Jäkt + enformigt 8 = Tunga lyft _

4 = Awikande arbetstid 9 = Lång arbetstid F39

3“""e N?“ “V” ä?? “ e

5 = Få möjligheter lära nytt

SMR-värden för hjärtinfarkt bland män i åldern 20-64 respektive 20-54 år

För hela gruppen ischemiska hjärtsjukdomar erhöll kvinnor SMR-värden som var signifikant över 100 för alla fem kombinationerna med jäktigt arbete. När det gäller hjärtinfarkt är en hel del känt både om medicinska och psykofysiologiska mekanismer. Undersökningens uppläggning gör det inte möjligt att dra slutsatser om huruvida det är arbetsmiljöns tänkbara effekter på hälsobeteendet eller om det är direkta stressfysiologiska mekanismer, som förklarar sambanden. För män under 55 år är sambanden för denna typ av påfrestningar ännu starkare än för totalgruppen, vilket stämmer med tidigare observationer (1,5). Alla påfrestningar med signifikant avvikelse för män i åldern 20-64 år uppvisade större SMR-värden i åldrarna under 55 år. Det gäller exempelvis jäktigt arbete med få möjligheter att lära nytt (SMR=157), noga med tid (SMR= 125), jäktigt och enformigt arbete (SMR= 153), avvikande arbetstid (SMR=130) och explosionsrisk (SMR=132). Totala antalet påfrestningar med signifikanta samband med hjärtinfarkt var dessutom betydligt fler för män under 55 år. För kvinnor under 55 år var de förväntade antalen för små för att meningsfulla analyser skulle kunna utföras.

Arbetsmiljö

76 - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

SMR 125

L

115 L l

L 95

å Kvinnor - 85 l

:I m:3

75 1 3 4 5 6

1 = på 4 = tid

Trött morgonen Noga__r_ned

= kvaIIen = Få under arbetet

piga” Nag,“ Pam”. på mojl. prata

ningar med avvikande å lErott nformigt å Lågt inflytande på val av chef

SMR-värden för propp eller blödning i hjärnan bland män respektive kvinnor i åldern 20-64

Blödning och i dr. propp hjärnan

För blödningar eller proppar i hjärnan (stroke) kan ses ett till stora delar annorlunda mönster än för hjärtinfarkt. Några liknande undersökningar finns inte publicerade varför resultaten är svårtolkade. Jämfört med övriga analyserade diagnoser är antalet signifikanta samband mycket lågt. En påfrestning i föreliggande studie som visar signifikant samband både med

hjärtinfarkt och propp eller blödning i hjärnan är noga med tid”.

I en kommande studie bör man skilja mellan hjärnblödning och propp i hjärnan eftersom mekanismerna bakom dessa sjukdomar är väsentligt olika. Riskfaktormönstret för propp i hjärnan borde rimligtvis likna det som gäller för hjärtinfarkt.

och

Psykiska psykomatiska problem

För diagnosgruppema vissa psykiska besvär, självmord, alkoholsjukdomar samt matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar finns ett visst gemensamt mönster. För män visar totalt tio påfrestningar samband med förhöjd vårdfrekvens för självmord(sförsök). Av dessa visar nio signifikant förhöjda SMR-värden också för de tre andra diagnosgrupperna. Vissa psykiska besvär, alkohol-

i - Yrke - av sluten vård 77

Arbetsmiljö Utnyttjande

SMR 300

Z

å F i? 7 a

.-.I I oil I I

vrå 5 :få 5 9

Mag-tarm

;så 5 ;få :4 5

:Eg .g :eg 5:3; .g

13:/ ,3:I §1/ :år :1/ :I: 7 *

âzå, âså Ezå, så

si:

.t i ,. f. y .. , .. l i. l o

13:53? :25}? 5:52 I Sååå :-:5? _

150 ?M et? :W -24¢ *å :w z 1%

:salg :att iziâlá 55:? :1; gigs; á 1:152

.

:ggg :ggg wig :;:g§§ ;g ;gig á 31%

:az iii? 3:532 eta ;zsøâz 3:291? S§|\/mord

l

2% 2451?; så? :M -4; :az ;Z all?

Psyk besv 50 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 = Tunga Iyft 6 = Noga med tid

2 = Trött å kvällen 7 = Få mö|i heter gå på kurs

p . .. . ..

3 = Enformlgt 8 = Jakt + få mojligheter Iara nytt

4 = Få mö|i heter lära n 9 = Jäkt + tun a I .J 9 .. . 9 .

5 = Lågt inflytande over planering 10 = Lång arbetstid

Figur 5 Några påfrestningar med avvikande SMR-värden fär olika psykiska/psykosomatiska sjukdomar och mag-tarmsjukdomar har dessutom signifikant högre SMR- besvär bland män i dl- 49 20454 å värden för ytterligare två gemensamma påfrestningar. Vidare är SMR-värdena för män signifikant lägre än 100 i alla fyra diagnosgruppema för yrken, där man ofta har lång arbetstid. Också bland män i yrken, där man ofta uppgivit sig ha psykiskt påfrestande arbete, förefaller sluten vård på grund av psykiska eller psykosomatiska problem mindre vanligt. SMR-värdena för denna påfrestning är låga för såväl vissa psykiska besvär, alkoholsjukdomar som matstrupens, magsäckens och tolvfingertarmens sjukdomar. För kvinnor är mönstret inte lika tydligt. Alla fyra diagnosgruppema har fem gemensamma påfrestningar med förhöjda SMR-värden. Överensstämmelsen är här sämst mellan självmord och mag-tarmsjukdomama. Ytterligare sex påfrestningar är gemensamma för tre av de fyra diagnosgruppema. Endast variabeln enforrnigt arbete visar förhöjt SMR-värde för både män och kvinnor i alla fyra diagnosgruppema. Påfrestningar med sju förhöjda SMR-värden av åtta möjliga (fyra per kön) är: svettas dagligen, ej deltagit i kurs på arbetstid senaste tolv månaderna samt kombinationen jäktigt arbete och tunga lyft. Man måste vara försiktig med tolkningen av sambanden för dessa sjukdomar, eftersom de ofta har ett långvarigt förlopp innan sluten vård blir aktuell. Genomgående föreligger dock mycket höga SMR-värden. I många

78 Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

SMR 300 i /

- 250 _á

;agge

. , Mag-tarm - á - 200 I .;.;. , -

23%

. ////////% á Alkohol _ _ 150

a

az agg ge

I r

Z

å/% $7? §¢% 57% /%

322% 22%

Psyk besv 50 1 2 3 4 5

1 = Trött på dagen 4 = Svettigt arbete Figur6 Några pâfrest- 2 = Röker dagligen 5 = Jäkt + enformigt ningar med avvikande 3 = Enformigt

SMR-värden för olika psykiska/psykosomatiska besvär bland kvinnor i åldern 20-64 dr fall reduceras dessa dock (utan att signifikansen försvinner) vid kontroll för

tunga lyft. (Det bör även påpekas att självfallet inte samtliga mag-

tarmsjukdomar, som ingår i analysen, betraktas som psykosomatiska).

Cancer

Mönstret för cancer bland män awiker markant från alla andra resultat i denna studie. Både för blod- och lymfcancer och för övrig cancer erhölls fler signifikanta SMR-värden under än över 100. Det är också anmärkningsvärt att både jäktigt arbete (enbart) och psykiskt ansträngande arbete är två av de endast fyra påfrestningar - förutom två kombinationer med jäkt - som visar förhöjt vårdutnyttande för cancerdiagnoser. Båda dessa påfrestningar visar samband med lågt vårdutnyttjande för ett flertal andra diagnoser. Till dessa något oväntade resultat kan finnas ett flertal (samverkande) förklaringar. Latenstiden för cancer är lång. Många kan därför ha hunnit byta yrke. Urvalet till olika yrken (den s k healthy Worker effekten) kan spela in. En annan hypotes kan vara att t ex tjänstemän snabbare söker för symtom och snabbare kan få adekvat vård. Å andra sidan stöder en del resultat från andra nordiska studier hypotesen att vissa av de här analyserade påfrestningarna kan ha ett negativt samband med vissa cancerformer. Låg dödlighet i blod- och lymfcancer har observerats i Danmark för bl a ”facklärda arbetare och för arbetare i järn-

Arbetsmiljö — Yrke - Utnyttjande av sluten vård 79

SMR 140

m

100 Kvinnor .

Män 8 O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

= Jäkt + få möjligheter lära nytt 6 = Smutsigt

= Jäkt + enformigt 7 = Lågt inflytande över planering = Jäkt + lågt infl. över tempo 8 = Buller

= Jäkt 9 = lyft Tunga

= 10 = Trött

Psykiskt ansträngande på kvällen Fig“, 7 Nås”, ,,df,e,,.

ningar med avvikande och metallindustri har låg dödlighet i leukemi noterats för (7). I Finland SMR-värden för cancer arbetare i tillverkningsindustri som helhet (8). bland män respektive För kvinnor kvinnor i åldern 20-64 år visar analyserna för cancer ett mönster som mer överensstämmer med det som erhållits för övriga diagnoser. Särskilt kan man peka på överrepresentationen för yrken med kombinationer av jäkt och lågt inflytande. Detta gäller även för män i andra cancerformer än blod- och lymfcancer.

Ryggsjukdom

För ryggsjukdomar är framför allt yrken, i vilka man anger litet inflytande och fysiska påfrestningar av olika slag, överrepresenterade. Inte för någon av de testade kombinationerna med jäkt erhölls signifikanta resultat. Man skall › komma ihåg att bara allvarliga ryggsjukdomar blir föremål för sluten vård.

Övriga sjukdomar

Också för diabetes och för sjukdomar i kvinnliga genitalorgan visar analyserna på förhöjda SMR-värden för ett flertal av de testade kombinationerna med jäkt.

80 Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

Olyckor

Män uppvisar förhöjda SMR-värden för mer än varannan testad påfrestning både för trafikolyckor och andra olyckor. Bland kvinnor är signifikanta samband för i synnerhet trafikolyckor betydligt sällsyntare. Många arbeten med fysiskt ansträngande miljöer förefaller överrepresenterade bland dem som vårdas för olyckor, men även ett lågt inflytande förefaller öka riskerna. Trots de väldigt många signifikanta resultaten har få kombinationer med jäkt visat förhöjd olycksrisk.

Påfrestningar

Stora olikheter kan konstateras mellan de analyserade påfrestningarna. Klara skillnader finns också som tidigare påpekats mellan män och kvinnor. Till detta kan tänkas flera förklaringar. En sådan är den kraftiga snedrekryteringen till olika yrken som fortfarande föreligger. De i tidigare studier testade kombinationerna av påfrestningar visar också i denna studie ett flertal signifikanta samband med förhöjda risker. För män har kombinationen jäkt och få möjligheter att lära nya saker i arbetet gett signifikant högre SMR-värde än 100 i nio fall (av 14 testade). För kvinnor är kombinationen jäktigt och enformigt arbete mest utslagsgivande (tio fall av femton). Det kan noteras att kombinationen jäkt och lågt inflytande över arbetstempot för män inte ger några förhöjda SMR-värden men väl sänkta i två fall. Kombinationen jäktigt och enformigt arbete har tidigare visats ha samband med förhöjd sjukfrånvaro (9). Andra påfrestningar med många förhöjda risker är för män noga med tid (tio fall), få möjligheter lära nya saker (nio fall), enformigt arbete (åtta fall), få möjligheter gå på kurs (åtta fall), arbete med olycksrisk (sju fall), tunga lyft (sju fall), svettigt arbete (sju fall) samt lågt inflytande över planeringen av arbetet (sju fall). För kvinnor är andra vanliga indikatorer på förhöjt vårdutnyttjande trötthet senaste två veckorna (tio fall), trötthet på dagen (nio fall), röker dagligen (nio fall), enformigt arbete (åtta fall), lågt inflytande över planeringen av arbetet (åtta fall), lågt inflytande över arbetstempot (åtta fall) och lågt inflytande över val av arbetskamrater (åtta fall). Yrken med lång arbetstid har för åtta diagnoser bland män signifikant lägre SMR-värden än 100. För tre av dessa diagnoser ger lång arbetstid förhöjt SMR-värde för kvinnor. Också yrken med jäktigt arbete och psykiskt påfrestande arbete har för män ett flertal signifikant låga SMR-värden. För psykisk påfrestning gäller detta även för kvinnor i ett fall. Noga med tid, som för män visar flest diagnoser med förhöjda SMRvärden, har för kvinnor endast ett SMR-värde över 100 men också ett som är lägre än 100.

- Yrke - av sluten vård 81

Arbetsmiljö Utnyttjande

Referenser

1 Alfredsson L, Karasek R, Theorell T: Myocardial infarction risk and

psychosocial work environment: An analysis of the male Swedish working force. Soc Sci Med 1982;16:463-7 2 Spetz C-L: Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige. . 3 Karasek R: Job demands, job decision latitude and mental strain. Implications for job redesign. Adm Sci Qu 1979;24:285-308. 4 Rothman K J, Boice J D: Epidemiologic analysis with a programable calculator, DREW publication no (NIH) 79-1649, Washington DC: Government Printing Office, 1979.

5 Alfredsson L, Theorell T: Job Characteristics of occupations and myocar-

dial infarction risk — effect of possible confounding factors. Soc Sci Med 1983;17:1497-1503. 6 Theorell T, Flodérus-Myrhed B: Workload and risk of myocardial infarction. A prospective psychosocial analysis. Int J Epidemiol 1977;6:17- 21. 7 Dödelighed og erhverv 1970-75. Danmarks statistik. Köpenhamn 1979. 8 Yrke och dödlighet 1971-75. Statistikcentralen. Helsingfors 1979. 9 Levnadsförhållanden, rapport 15. Arbetsförhållanden och sjukfrånvaro 1975/76. SoS, SCB 1979.

- Yrke - av sluten .vård 83

Arbetsmiljö Utnyttjande

Appendix

de - -

Förteckning över variabler påfrestningar

som

analyserats

Alla undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) under perioden 1977 - 1981 har utnyttjats.

Fråga nr i Antal årgångar variabel Påstående ULF-77 för variabeln

deltid 1/ var anställd på deltid 57 5

avvikande annat än dagtid arbetstid 61 5 olycksrisk arbetet innebär risk för olycksfall 63 5

tunga lyft tunga lyft krävs i arbetet 82a 5 smutsigt 2/ blir utsatt för svår nedsmutsning 83 5 bullrigt 2/ blir utsatt för öronbedövande buller för 80a-c S jämnan trött senaste ofta trött senaste 2 veckorna 2 veckorna 39a 4 V :rött på svårt komma igång på morgonen 2/ morgnarna 39b A trött på påfallande trött om dagarna 39c 4 dagen 1/ trött på påfallande trött om kvällen kvällarna 39d A sömnbesvär l/ har haft besvär med sömnen 39e 4

huvudvärk har haft aterkomande huvudvärk eller migrän 39f Å få möjlighet har som regel ej möjlighet prata rast att prata med arbetskamrater under rast 76 4

1/ -endast analyserad för kvinnor 2/ endast analyserad för män

84 - Yrke - av sluten vård

Arbetsmiljö Utnyttjande

Fråga nr i Antal årgångar variabel Påstaende ULF-77 för variabeln få möjlighet har ej möjlighet att prata prata jämt med arbetskamrater i stort sett nirsomhelst 77 4 liten kontakt har ej kontakt med arbetskamrater p g a arbetsuppgifter 78 A röker dagligen röker dagligen A1 3 röker:›20 röker mera än 20 cigaretter cis/dagl 2/ dagligen hl 3 jäktigt har jäktigt arbete Bla 3 enformigt har enformigt arbete 81b 3 psykiskt har psykiskt ansträngande arbete ansträngande 8lc 3 ensidiga har arbete med upprepade och rörelser ensidiga arbetsrörelser 8ld 3 olämplig har arbete som tvingar till ställning olämpliga arbetsställningar 81e 3 svettigt har arbete som medför att man arbete svettas dagligen Blf 3 skakigt arbete utsätts för kraftiga skakningar 2/ eller vibrationer i arbetet 81g 3 explosionarisk handskas med brandfarliga eller 2/ explosiva ämnen 8lh 3 frätrisk handskas med syror eller frätande ämnen 8li 3 få möjligheter har ej stora möjligheter att lära nytt lira sig nya sakerpa arbetet Blj 3 lang arbetstid arbetar minst 10 tim per dag (exkl restid) 62 2 lagt inflytan- inget inflytande alls över de planering planering av arbetet 66a 2 lågt inflytan- inget inflytande alls över de tempo arbetstempot 66h 2 lågt inflytan- inget inflytande alls över de arbetstid förläggning av arbetstid 66c 2 lagt inflytan- inget inflytande alls över de rast förläggning av rast 66d 2 lågt inflytan- inget inflytande alla över de chef tillsättning av närmaste chef 66e 2 lågt inflytan- inget inflytande alla över de semester förläggning av semester 66f 2 lågt inflytan- inget inflytande alla över val de kamrater av arbetskamrater 66g 2 2/ endast analyaerad för min

- -

Arbetsmiljö

S()lJ 1984:41 Yrke Utnyttjande av sluten vård 85

Fråga nr i Antal årgångar _ . Variabel Pastaende ULF-77 för variabeln

noga med tid det är noga komma i tid till arbetet 67a 2

så möjlighet kan ej ta emot åtminstone ‘ privat telefon ett privat telefonsamtal per dag 67b 2

så möjlighet kan ej ta emot privata besök privat besök under arbetstid 67c 2

rg nijjligheter har ej deltagit i kurs.pa

ga pa kurs arbetstid senaste 12 manaderna 67d 2

inställning anser att jobbet är som alla andra och att är det enda förtjänsten som betyder nagot 68 2 I besvärande besväras av värme pa arbetet värme 80a 2

besvärande besväras av kyla pa arbetet

kyla 2/ Bbb 2

besvärande drag 2/ besväras av drag Bhc 2

besvärande besväras av otillräcklig ventilation 1/ ventilation pa arbetet 8Ad 2

dålig belysning besväras av olämplig belysning O pa arbetet She 2

besvärande gas av gas, damm, rök eller besväras 2/ dimma pa arbetet Sáf 2

liten kund- har ej vanligen mycket kontakt kontakt med kunder eller besökande 86 2

inomhus arbetar inomhus hela dagen 79a 2

1/ endast analyserad för kvinnor 2/ endast analyaerad för mäm

i - Yrke - av sluten vård 87

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabellbilaga

Tabell l Sluten vård 1976 för hjärtinfarkt hos personer l yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelse-population: personer l yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlanen).

MÄN 20-04 år Påfrestning 90 i konf. SMR Obs Förv intervall

Jâktigt arbete med få möjlig-

Lågt inflytande på val av arbets-

Få möjligheter prata under arbetet 66 52 78 52-84

88 - Yrke - av sluten vdrd

Arbetsmiljö Utnyttjande

tabell l forts IÃN 20-54 år - Påfrestning 90 i konf. sun Obs Förv intervall Jáktigt arbete ned få möjlig-

Tabell 2 Sluten vård 1976 för lshemlsln Mirtajukdomar hos personer l yrken med stor andel som l ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jimförelsepopnladon: personer i yrken med på motsvarande sin liten andel (under medlanen).

MÄN20-04 år Påfrestning 90 % konf. SIR Obs Förv intervall

Jâktigt arbete med få möjlig-

. - av vård 89

Arbetsmiljö -_ Yrke Utnyttjande sluten

tabell 2 forts KVINNOR20-64 år

Jâktigt och lågt inflytande över arbetstempo 131 158 120 115-150 Få möjligheter gå på kurs 129 202 156 115-145 Jäktigt arbete med få möjlig-

Lågt inflytande på val av

’ Tabell 3 Sluten vård 1976 för cerehrovaskulâr sjukdom hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jamförelsepopulaüon: personer i yrken med på motsvarande sätt men andel (under medianen).

90 - Yrke - av sluten vård

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabell 4 Sluten vård 1976 för vissa psykiska besvär hos personer med stor andel som l ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jñmförelsepopulation: personer l yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlanen).

MÄN20-64 år

Jâktigt arbete med få möjlig-

Jâktigt arbete med lågt

Få möjligheter Lågt inflytande på val av

- Yrke - av sluten vård 91

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabell 5 Sluten vård 1976 för självmord (Inkl. försök) hos personer l yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha Jlmflirekepopnlation: personer l yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlanen).

MÄN 20-64 år

Jâktigt arbete med få möjlig-

i - -

92 Arbensmilåjö Yrke Utnyttjande av sluten vård

Tabe1l6Slntenvirdl976f6nlkohoIsjukdomhospersoneriyrkenmedstorandelsoml

UI.FuppgivitsighnpIfresmlng.Jlmfordsepopnh6m:penoner|yrkenmedpi motsvarande sittlltennndelulnder medhnen).

MÄN20-64 år Påfrestning 90 7akonf. SIR Obs Fötv intervall

Lågt infl över arbetstidens

Liten kontakt med kunder

Jâktigt med få möjligheter

Jåktigt med lågt inflytande

Jåktigt och lågt inflytande över tempo 127 214 168 113-143 Jåktigt med få möjligheter

- Yrke - av sluten vård 93

A Arbetsmiljö Utnyttjande.

l‘abell7SIutenvirdl976f6rb|od-ochlymtcanoetbocpersonerlyrkenmedstorandel wmlULFuppgIvitdghapinesmhg.Jlmmnhcpopuhflon:personeriyrkenmedpi motsvarande sätt liten andel (under medlemen).

min 20-64 år _

Besvärande Lagt inflytande över rast 77 90 118 64-91 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 75 86 114 62-90 Lagt inflytande över planering 75 87 117 62-89

xvmuon 20- 64 år _

över_tempo Jäktigt arbete med lagt inflytande över tempo 178 53 30 140-224 Lagt inflytande över val av

- Yrke - dv sluten vård

94 Arbetsmiljö Utnyttjande

Vl‘abell8SIutcnvird l976f6rannancaneer£nblod-ochlymfcancerhospersoneriyrken

med stor andel som l ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jlmförelsepopulation: personen yrken med på motsvarande sätt liten unde! (under mediameu). ~.

MÄN20-64 år Páfrestning 90 b konf. SIR Obs Förv intervall

Jâktigt arbete med få möjligheter

sun Obs Förv intervall

Jâktigt arbete med lågt inflytande över tempo 114 582 513 106-122 Lågt inflytande över arbetstempo 112 673 602 105-119 Jâktigt arbete med få möjlig-

- Yrke - av sluten vård 95

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabell 9 Sluten vård 1976 för cancer, totalt hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jålnförelsepopulaüon: personer I yrken med på samma sätt liten andel (under medianen)

MÄN 20-64 år Påfrestning 90 7akonf. SMR Obs Förv intervall

Jäktigt arbete med få möjlig-

Lågt inflytande över val av

i \

3 Jâktigt arbete med lågt in- § flytande över arbetstempo 117 635 643 109-125 i Jâktigt och enformigt arbete 117 335 287 106-128 ‘ Lågt inflytande över arbetstempo 116 737 637 109-123 Jâktigt arbete 114 752 663 107-121 Jåktigt arbete med få möjlig-

96 - Yrke - av sluten vård

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabell 10 Sluten vård 1976 för ryggsjukdom hos personer l yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jñmförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlanen).

IÃN 20-04 år

Liten kontakt med kunder KVINNOR20-64 år

Lågt inflytande över val av

- Yrke - av sluten vård 97

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabell ll Sluten vård 1976 för matstrupen, magslckem och sjukdomarhospersonermedItormddsomiULFuppglvitslghapihestnlng. Jlmfbrelsepopulalionz personer I yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlemen)

MÄN20-64 år

Jåktigt arbete med få möjlig-

98 Arbetsmiljö - Yrke - Utnyttjande av sluten vård

Tabell 12 Sluten vård 1976 för sjukdomar i kvinnliga genitalorgan hos personer som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jñlnförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (undermedianen) KVINNOR20-64 år

Jâktigt Jâktigt arbete med lågt in-

Lågt inflytande

olämplig Dålig ventilation 111 3064 2763 108-114 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 110 2598 2360 107-114 arbete 110 2683 2435 107-114 Jâktigt

Noga med tid Enformigt arbete 108 4078 3767 105-111

- Yrke - av sluten

Arbetsmiljö Utnyttjande vård 99

Tabell 13 Sluten vård 1976 för diabetes hos personer som l ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jånltörelsepopulation: personer l yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlanen)

MÄN 20-64 år Påfrestning 90 b kom . SMR obs Förv intervall

Trött senaste 2 veckorna 133 706 532 125-141 Jâktigt arbete med få möjlig-

Jâktigt arbete med få möjlig-

Arbetsmiljö

100_ - Yrker- av vård

Utnyttjande sluten

Tabell 14 Sluten vård 1976 för trafikolyckor hos personer I yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jimflirelsepopulationen: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medinnen).

MÄN20-64 år

Lågt inflytande över arbetstempo 149 553 372 138-159 Besvárande kyla 149 618 415 139-159 Lågt inflytande över val av

Få möjligheter prata under

Få möjligheter till privata telefonsamtal 141 191 135 125-159 Tunga lyft 140 209 150 124-156 Lågt inflytande över val av

- Yrke - av sluten vård 101

Arbetsmiljö Utnyttjande

Tabell 15 Sluten vård 1976 for andra olyckor än trafikolyckor hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jâmlörelsepopulatlon: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medlanen).

MÄN20-64 år Påfrestning 90 b konf. SMR Obs Förv interval l Lågt inflytande över arbetstidens

Lågt inflytande över planering 160 2687 1677 155-165

Få möjligheter till telefonsamtal 139 2540 1828 134-144

Lågt inflytande över val av chef 124 2181 1757 120-129

Lågt inf lytandeöver val av

3 Den

Bilaga jämlika sjukvården?

En studie av socioekonomiska och

demografiska, geografiska faktorers betydelse för utnyttjandet av

sluten somatisk korttidsvård

av Bengt Haglund

Innehåll

Sammanfattning 109 I Några utgångspunkter 1. Inledning 115

3. Material . . . . . . 121 Befolkningsstatistik . . . . . . 121 Patientstatistik avseende sluten vård 121 Mått på vårdutnyttjande . . . . 123 Material från folk- och bostadsräkninga 123 Några begrepp . . . . . . . 124 Materialets kvalitet och omfattning 125 Sammanställning av materialet 125 4. Uppsala län 127

II En

översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

5. Skillnader mellan kommuner i Uppsala län 133

6. Demografiska faktorer 135

Ålder och kön 135 Civilstånd . . . 136

7. socioekonomiska faktorer . . . 139

Familjens socioekonomiska status . . . . . . . . . 139 Jämförelse mellan klassificering enligt FoB 60 och FoB 75 141 Socioekonomisk indelning efter familj respektive individ 143 8. Avstånd till sjukhus 145

Analys av sambanden

9. Faktorer som påverkar vårdutnyttjandet . . . . . . . 149 Demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer 150 Social ojämlikhet i hälsa eller vårdutnyttjande 154 Faktorer som påverkar vårdtidens längd . . . . . . . 159 10. Leder ökade resurser inom primärvården till minskade krav på sluten vård? . . 161

11. Sammanfattande diskussion 167

Sjuklighetens betydelse 167 Primärvårdens betydelse . . . . . . . . . . . 169 Några konklusioner för hälso» och sjukvårdsplaneringen 171 Är den slutna vården jämlik? 172

Referenser 173

Tabellförteckning

1. Befolkningsuppgifter från CFD resp SCB vid två tidpunkter 1977 2. Materialets omfattning beträffande sluten somatisk korttidsvård för personer bosatta i Uppsala län 1977 . . . . . . . . 122 3. Procentuell andel bortfall av FoB-data efter ålder och kom-

4. Befolkningen i Uppsala län 1977 efter ålder och kommun 127 5. Procentuell fördelning av sysselsättningen i Uppsala län 1975 efter näringsgren och kommun . . . . . . . . . . . 129 6. Antal besök per invånare hos allmänläkare i Uppsala län 1977 129 7. Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön, ålder och kommun . . . . . 133 8. Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård respektive antal invånare i Uppsala län 1977 efter ålder och kön 135 9. Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 respektive antal män efter ålder och familjens SEI-tillhörighet enl FoB 75 . . . . . . . . . . . . 139 10. Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 respektive antal män efter ålder och familjens SBI-tillhörighet enligt FoB 60 eller FoB 75 . . . . . . . 140 11. Antal män i åldern 45 till 64 år i Uppsala län 1977 efter SEI-tillhörighet enl FoB 60 respektive FoB 75 . . 141 12. Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter ålder och förändring i SEI-tillhörighet mellan 1960 och 1975 . . . . . . . . . . 142 13. Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 respektive antal kvinnor efter ålder och familjens SBI-tillhörighet enligt FoB 60 eller FoB 75 143

sou 1984:41 107

14. Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 respektive antal kvinnor efter ålder och egen SBI-tillhörighet enligt FoB 60 eller FoB 75 . . . . . 144 15. Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön och avstånd till sjukhus . . . . 145 16. Medeltal vårddagar per patient i sluten somatisk korttidsvård i län 1977 efter kön och avstånd till sjukhus . . . . 146 Uppsala 17. Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män . . . . . 151 18. Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män . 152 19. Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart kvinnor 152 20. Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män i åldern 18-84

21. Deskriptiv statistik över variabeln yrkesdödlighet för män i åldern 18-84 år i Uppsala län 1977 efter SEI-tillhörighet enligt

22. Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och med yrkesdödlighet som en förklarande variabel, enbart män i åldern 18-84 år . . . 156 23. Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och både SEI-variabler och yrkesdödlighet som förklarande variabler, enbart män i åldern

24. Regressionsanalys avseende faktorer som påverkar vårdtidens längd inom sluten somatisk korttidsvård . . . . . . . 159 25. Antal besök hos allmänläkare per invånare respektive procentuell andel vårdade i sluten somatisk vård i Uppsala län 1977 efter

Figurförteckning

1. Den använda socioekonomiska indelningen . . . . . . 124 2. Översikt över registeruppbyggnaden . . . . . . . . . 126 3. Karta över Uppsala län . . . . . . . . . . . . . 128 4. Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter ålder och civilstånd . . . . . . . 136 5. Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttids- . vård i Uppsala län 1977 efter ålder och civilstånd . . . . 137 6. Sannolikheten för män att bli inskrivna i sluten somatisk korttidsvård efter ålder och avstånd . . . . 153

7. Sannolikheten för kvinnor att bli inskrivna i sluten somatisk

korttidsvård efter ålder och avstånd . . . . . . . . . 154

Sannolikheten för förvärvsarbetande män i tre olika yrken att bli inskrivna i sluten somatisk korttidsvård efter ålder . 158 Ålders- och könsstandardiserade vårdkonsumtionskvoter för sluten vård i Uppsala län 1977 . . . . . . . . . . . 162 10. Demograñskt och socioekonomiskt standardiserade vårdkonsumtionskvoter för sluten vård i Uppsala län 1977 164

sou 1984:41

Sammanfattning

Frågan om den svenska sjukvården är jämlik har fått särskild aktualitet genom att lagstiftningen inom hälso- och sjukvårdsområdet tagit upp krav på jämlikhet. Sjukvårdshuvudmännen måste i sin planering sträva efter att kunna erbjuda vård på lika villkor för hela befolkningen. En av förutsättningarna för att planera en jämlik sjukvård är kunskap om den nuvarande sjukvården ur jämlikhetssynpunkt. Med jämlik sjukvård avses i denna studie att likartade sjukvårdsbehov tillgodoses på likvärdigt sätt. Syftet med denna studie är att analysera den slutna somatiska korttidsvården mot bakgrund av demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer och att därvid diskutera huruvida eventuella skillnader kan ses som tecken på en ojämlik sjukvård. Vidare belyses den ur planeringssynpunkt väsentliga frågan hur primärvårdens omfattning påverkar utnyttjandet av den slutna vården. Materialet utgörs av individbaserade uppgifter om vårdutnyttjande samt demografiska och socioekonomiska bakgrundsdata för befolkningen i Uppsala län 1977. För de geografiska analyserna används även fastighetskoordinater. Den studerade populationen omfattar drygt 243 900 personer. Utöver olika statistiska analyser genomförs även en kartografisk analys av vårdutnyttjandet. Av länets befolkning intogs 8,5 procent i sluten vård - såsom denna avgränsats här - minst en gång under 1977. Andelen var något större bland kvinnor än bland män. Ett välkänt ålderssamband framträder: utnyttjandet av somatisk korttidsvård är högt under de första levnadsåren för att sedan minska under bamaåren, har ett minimum under tidiga ungdomsår och stiger därefter kontinuerligt. När det gäller civilstånd var det mest framträdande resultatet att frånskilda hade ett klart högre vårdutnyttjande än övriga. Jordbrukare och tjänstemän var de två socioekonomiska grupper som utnyttjade vården minst. Bl a för att se om det fanns några skillnader i vårdutnyttjande bland pensionärer mot bakgrund av tidigare yrkestillhörighet användes socioekonomiska uppgifter från 1960 för dem som ej förvärvsarbetade 1975. Särskilt beträffande jordbrukama framstod vårdutnyttjandet som lågt i jämförelse med övriga även efter denna analys. En jämförelse mellan vårdutnyttjandet efter socioekonomisk indelning som baserats enbart på uppgifter från 1975 och en indelning som kompletterats med tidigare yrkesuppgifter för dem som inte längre förvärvsarbetade, visade att - för de grupper som 1960 eller 1975 var förvärvsarbetande vårdutnyttjandet kommer att underskattas om endast de som fortfarande

Sammanfattning

yrkesarbetar ingår i materialet. En väsentlig fråga i detta sammanhang gäller de bakomliggande orsakerna till olikheter i vårdutnyttjande mellan olika socioekonomiska grupper. Denna studie tar bl a upp frågan om vilken betydelse skillnader i sjuklighet har i jämförelse med andra tänkbara orsaker till skillnader i vårdutnyttjandet. Ett sätt att belysa denna fråga är att komplettera materialet med uppgifter om hälsotillståndet. Uppgifter om enskilda individers sjuklighet finns emellertid inte tillgänliga, varför det blev nödvändigt att finna något indirekt mått på sjukligheten. Dödlighetstal - en i många sammanhang använd indikator på sjuklighet - används även i denna studie trots att det för flera sjukdomsgrupper finns bristande överensstämmelse mellan de två måtten. För att åstadkomma en socioekonomisk differentiering av dödlighetstalen användes Statistiska centralbyråns yrkesrelaterade dödsfallsregister. Den yrkesrelaterade dödligheten visade sig statistiskt förklara skillnaderna i vårdutnyttjande ungefär lika bra som den socioekonomiska tillhörigheten. En analys som samtidigt omfattade både socioekonomiska faktorer och yrkesdödlighet visade således att den socioekonomiska indelningen i stort sett inte kan förklara några skillnader i vårdutnyttjande som inte förklaras av skillnaderi dödlighet inom olika yrken. Tjänstemännen skiljde sig emellertid från övriga genom att även i denna analys ha ett lägre vårdutnyttjande. Geografiska aspekter på vårdutnyttjandet belyses på olika sätt i denna studie. En analys av betydelsen av avståndet till sjukhusen visade att med ett ökande avstånd minskade utnyttjandet av den slutna korttidsvården. Studien av kommunernas vårdutnyttjande samt de karteringar som gjordes oberoende av administrativa gränser visar på geografiska skillnader i vårdutnyttjandet. Enköping och Uppsala var de kommuner som hade det största vårdutnyttjandet medan Tierp låg lägst. Karteringstudien visade dock att det inom Uppsala och Enköpings kommuner var så gott som uteslutande de två centralorterna som svarade för det höga vårdutnyttjandet. Orsakerna till det geografiska mönstret i vårdutnyttjandet diskuteras bl a mot bakgrund av fördelningen av sjukvårdens resurser. Den slutna vården finns i Enköping och Uppsala. Vid dessa sjukhus finns även en omfattande vård. Den icke sjukhusanslutna vården - och då särskilt öppen öppna allmänläkarvården - var däremot vid tiden för studien av mindre omfattning i dessa två kommuner. Störst omfattning hade allmänläkarvården i Tierp. Analysen av karteringama gav inte något stöd för uppfattningen att en utbyggnad av primärvården skulle leda till en ökad efterfrågan på sluten korttidsvård. Tvärtom fanns tecken som tydde på att en god tillgång på primärvård kan leda till minskade krav på sluten somatisk korttidsvård. Storleken av inverkan från de olika faktorerna varierar kraftigt. Ålderns betydelse är mest markant. För män gäller att utnyttjandet av sluten vård mätt som andel vårdade i befolkningen är sex gånger större i åldersgrupper med det högsta vårdutnyttjandet i jämförelse med de åldersgrupper som har det lägsta. Andelen kvinnor som vårdats var dock endast tre gånger så stor i 80-årsåldem som i 20-årsåldem. De frånskilda utnyttjade vården cirka 1,5 gånger mer än övriga och andelen tjänstemän och jordbrukare som vårdats i sluten vård uppgick till cirka 0,8 av övriga socioekonomiska gruppers andel vårdade.

Sammanfattning 11 1

För hälso- och sjukvårdsplaneringen kan vissa slutsatser dras av denna studie. De geografiska skillnaderna i vårdutnyttjandet torde till stor del bero på olikheter i vårdutbudet. Beträffande de demografiska och socioekonomiska skillnaderna finns mycket som talar för att skillnaderna i vårdutnyttjande beror på olikheter i hälsotillstånd. Bilden är emellertid inte helt entydig. Planeringen måste självfallet beakta de ojämlikheter som bl a uppkommer på grund av resursernas växlande geografiska tillgänglighet. För planering på längre sikt måste dock huvudmålsättningen vara att genom prevention förbättra hälsan bland de grupper i samhället som idag utnyttjar sjukvården mest.

I

Några utgångspunkter

Denna del av rapporten innehåller avsnitt av några övergripande allmänt intresse för de senare delarna. Inledningsvis presenteras något om bakgrund och syfte med denna studie. Därefter presenteras metoder och material. Slutligen av ges en Översiktlig beskrivning Uppsala län, vilket är det geografiska område som studien avser.

Några utgångspunkter 115

Inledning

Det har länge varit en strävan inom den svenska hälso- och sjukvården att den skall erbjudas på jämlika villkor. I den nya hälso- och sjukvårdslagen som gäller från och med 1983 finns detta jämlikhetskrav inskrivet (15). I lagens andra paragraf formuleras det övergripande målet för hälso- och sjukvården på följande sätt:

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Hälso- och sjukvårdslagen ålägger dessutom landstingen ett planeringsansvar för hälso- och sjukvården, varför det är angeläget att studera frågan i vad mån den nuvarande sjukvårdsorganisationen erbjuder en vård på lika villkor för hela befolkningen. I ett internationellt perspektiv framstår den svenska sjukvården som föredömligt jämlik. Detta framgår bl a av en studie av Andersen och medarbetare i vilken den svenska sjukvården jämfördes med den amerikanska (3). Skillnaderna i vårdutnyttjande mellan sociala grupper var genomgående större i USA än i Sverige. Endast beträffande tandvårdsutnyttjande kunde man finna mer påtagliga skillnader även i Sverige. Emellertid är det uppenbart att det även i Sverige finns betydande skillnader i vårdutnyttjandet. Detta framgår bl a av studier inom HS 90projektet (23). En ur planeringssynpunkt väsentlig fråga gäller orsakerna till skillnaderna i vårdutnyttjandet. Om sjukvården är jämlik i hälso- och sjukvårdslagens mening bör skillnaderna i vårdutnyttjande vara en återspegling av skillnader i sjuklighet. Vårdutnyttjandet avspeglar således i viss mån ohälsans fördelning. Andra förklaringar till skillnader i vårdutnyttjandet är emellertid också tänkbara. Vårdresursernas skillnader i tillgänglighet, kunskap om vad sjukvården kan erbjuda och olika attityder till att söka vård är exempel på sådana förklaringar (33). Denna studie begränsas till sluten somatisk korttidsvård och vårdutnyttjandeti Uppsala län 1977 utgör studieobjekt. Eftersom beslut om inskrivning till sluten vård i hög grad är beroende av förhållanden som ligger utanför patientens direkta inflytande, borde det finnas stora förutsättningar att den slutna vården lever upp till målsättningen att vara jämlik. Med jämlik sjukvård avses i denna studie att likartade sjukvårdsbehov tillgodoses på likvärdigt sätt. Det bör emellertid understrykas att skillnader i vårdutnyttjande som inte beror på skillnaderi sjuklighet inte alltid bör betraktas som ett uttryck för ojämlikhet i traditionell mening. Vissa variationer i utnyttjandet av den slutna vården kan bero på förhållanden som trots allt påverkats av patienternas fria val, tex en uttalad önskan om att få vårdas i hemmet. Olika studier framhåller skilda aspekter på hälsans eller vårdutnyttjandets ojämna fördelning. I allmänhet studeras fördelningsproblemet ur en enda synvinkel, tex vårdresursemas geografiska fördelning. Det är emellertid angeläget att försöka klarlägga eventuella skillnader i vårdutnyttjandet med hänsyn till flera olika bakgrundsfaktorer. Huvudsyftet med denna studie är därför att analysera vilka faktorer som påverkar konsumtionen av sluten somatisk korttidsvård och att utifrån denna analys diskutera huruvida eventuella skillnader kan ses som tecken på en ojämlik sjukvård.

.116 utgångspunkter Några

Vid denna studie av den slutna somatiska korttidsvården kommer särskilt intresse att ägnas åt CI demografiska och socioekonomiska faktorers betydelse för utnyttjande av vården EJ geograñska skillnader i vårdutnyttjandet och geografiska faktorers betydelse för vårdutnyttjande

Vidare kommer den ur planeringssynpunkt väsentliga frågan om betydelsen av primärvårdens omfattning för utnyttjandet av den slutna vården att skillnaderna i vårdutnyttbelysas i samband med analysen av de geografiska jandet.

‘

Några utgångspunkter 117

2 Metoder

2.1 Koordinatmetoden

Det traditionella tillvägagångssättet vid geografiska studier av exempelvis vårdutnyttjande innebär att man med hjälp av statistiska metoder jämför olika administrativa områden, t ex län eller kommuner. Detta arbetssätt har

exempelvis Öberg och Linder använt i arbetet Kartograñsk beskrivning av

sjukdomspanoramat (43). Även inom ramen för HS 90-arbetet har sådan metodik använts (23). Fördelen med ett sådant arbetssätt ligger främst i att resultaten blir mycket överskådliga. Nackdelarna med att arbeta med aggregerade data på läns- och/eller kommunnivå är dock uppenbara. En första och avgörande begränsning ligger i att bearbetningama måste göras avseende de geografiska områden för vilken materialet är tillgängligt. Vidare är de administrativa områdena sällan homogena med avseende på den variabel man vill studera. Vill man exempelvis belysa skillnaden i vårdkonsumtion mellan glesbygd och tätort är det i allmänhet svårt att hitta för detta ändamål lämpliga administrativa indelningar. Man kan då tvingas att göra otillfredsställande approximationer. Svårighetema att finna lämpliga redovisningsområden för statistikproduktion för regionala utredningar diskuterades i ett betänkande avgivet av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (37). Däri konstaterades bland annat att huvuddelen av statistikproduktionen bör framställas för de administrativa områden till vilka planeringsfunktionerna är knutna, dvs i allmänhet kommun och län. Ofta blir det dock nödvändigt med en ökad detaljeringsgrad vilket t ex kan tillgodoses genom koordinatsatta data. Med koordinatsättning avses i detta sammanhang att varje observation tilldelas ett talpar (koordinater) som anger dess läge i förhållande till den ekonomiska kartans koordinatsystem. En väsentlig förutsättning för att koordinatsatta fastighetsdata skall komma till en bredare användning inom samhällsplaneringen är att koordinatregistret integreras med länsstyrelsens datasystem för folkbokföring. Genom en koppling mellan dessa register skapas ett koordinatsatt personregister. Samtliga personer i folkbokföringssystemet som ñnns skrivna på en fastighet får således genom samkörning med koordinatregistret en exakt lägesbestämning av sin bostad genom de påförda koordinaterna. Ett speciellt problem vid samkörning av CFD:s register och länsstyrelsernas folkbokfö-

118 Några utgångspunkter

ringsregister uppstår på grund av att fastighetsbeteckningama i de båda registren inte är uppbyggda på samma sätt. För att klara detta problem tillskapas först ett korsregister mellan de två registren. Det bör dock påpekas att integration av register i allmänhet medför ett visst bortfall på grund av att vissa poster inte hittar sin make. Omfattningen av bortfallet av detta slag kommer att diskuteras i samband med beskrivningen av de olika delmaterial som ingår i denna studie. Tillgång till ett koordinatsatt personregister skapar speciella analysmöjligheter. Naturligtvis kan personregistret ligga till grund för befolkningskartor av olika slag, men dessutom kan - genom nya samkömingar med andra personbaserade register poster i dessa register bli lägesbestämda. I denna studie har koordinatmetoden använts för i princip två syften: dels för karteringar av befolkningens utnyttjande av sluten vård, dels för statistiska analyser som bland annat omfattar avstånd till sjukhus.

Karteringsmetod

Koordinatmetoden har tidigare använts för karteringsändamål vid Socialmedicinska institutionen i Uppsala i några vårdkonsumtionsstudier (12,24,25). I dessa studier lämnades en utförlig redogörelse av kartering med hjälp av koordinatmetoden. I detta sammanhang torde det därför vara tillräckligt med en sammanfattande beskrivning av metoden. För den som önskar en mer detaljerad och teknisk orienterad beskrivning hänvisas till nämnda rapporter eller Koordinater och offentliga data, utgiven av Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) (19). För bearbetning och presentation av de koordinatsatta befolknings- och vårdutnyttjandeuppgiftema har programpaketet NORMAP använts (21). Den aktuella programversionen har levererats av CFD och därefter har vissa anpassningar och kompletteringar utf s. Detta programpaket har utförligt beskrivits i en rapport av Pettersson och medarbetare (25) ur vilken följande avsnitt citeras.

NORMAP är ett datorprogram för bearbetning av koordinatsatta data samt för maskinell produktion av olika typer av kartor, företrädesvis isaritmkartor, vilket är den typ av karta som använts för datapresentationen i denna studie. Med isaritmer förstås linjer som avgränsar områden med samma absoluta eller relativa värde. Man kan sålunda jämföra dem med t ex höjdkurvoma på den topografiska kartan. Vid konstruktion av isaritmkartoma utgår man från koordinatsatta uppgifter vilka aggregerats till s k referensytor. Programmet arbetar enligt en princip med överlappande referensytor till vilkas mittpunkter (gitterpunkter) det aggregerade datavärdet för den aktuella referensytan förs.

De koordinatsatta befolknings- och vårdkonsumtionsuppgiftema kan således karteras med hjälp av den beskrivna tekniken. En kartering av obearbetade vårdkonsumtionsdata torde dock vara tämligen meningslös då en sådan kartbild i stort sett skulle överensstämma med befolkningsfördelningen. För att få en bild av var inom det studerade området som det

h

Några utgångspunkter 119

förekommer över- eller underkonsumtion beräknas vilken omfattning vårdutnyttjandet skulle ha om det överensstämde med befolkningens fördelning över ytan. Vid beräkning av den förväntade vårdkonsumtionen bör man ta hänsyn till i första hand befolkningens ålders- och könssammansättning. Karteringsprogrammet har vidareutvecklats så att det även är möjligt att vid beräkningen av det förväntade vårdutnyttjandet ta hänsyn till ytterligare faktorer, exempelvis socioekonomisk struktur. Den karta som slutligen produceras bygger på kvoten mellan den faktiska vårdkonsumtionen och den förväntade.

2.3 Statistiska metoder

För att ge en översiktlig bild av skillnaderna i vårdutnyttjande vid olika demografiska, geografiska och socioekonomiska indelningar presenteras viss deskriptiv statistik. De statistiska beräkningarna har huvudsakligen genomförts med hjälp av statistikprogrammet SAS (27). Multivariata analyser genomfördes även. Med hänsyn till att den beroende variabeln var dikotom (vårdad/icke vårdad inom sluten vård), bedömdes en logistisk regressionsmodell vara mest lämplig (6). Även de logistiska regressionsanalysema genomfördes med hjälp av SAS (28). Vid karteringen av vårdutnyttjandet används - som påpekats ovan - den statistiska metod som benämns indirekt standardisering. Emellertid har kvotema mellan det observerade och förväntade vårdutnyttjandet först signifikanstestats. Eftersom befolkningstätheten varierar mycket kraftigt inom de studerade områdena kommer en hel del referensytor att innefatta så få individer att resultatet av karteringen inte kan betraktas som statistiskt tillförlitligt. Olika metoder för att hantera signifikansproblemet i samband med karteringar har använts (se tex 41,43). Någon särskild metod som lämpar sig för signifikanstestning vid kartering med koordinatmetoden är dock inte tillgänglig inom NORMAP. Därför har en särskild metod som signifikanstestning vid kartering utarbetats i samarbete med möjliggör professor Gunnar Eklund. Nödvändiga modifieringar av hanteringen av karteringsprogrammen har därefter utarbetats.

Några utgångspunkter 121

3 Material

3.1 Befolkningsstatistik

De befolkningsuppgifter som används i denna studie är levererade av Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och lägesbestämda efter samkörning mellan fastighetsregistret och länsstyrelsens folkbokföringsregister enligt den metod som ovan redovisats översiktligt. För att få med både de personer som under året avlidit eller flyttat från länet och de som fötts eller flyttat in till Uppsala län under år 1977 användes koordinatsatta befolkningsregister avseende situationen både vid årets början och vid dess slut. För de invånare som hade flyttat inom länet under året valdes januarikoordinatema. Materialets storlek i förhållande till den officiella statistikens uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) framgår av tabell 1. Skillnaden mellan CFD-materialet och SCB:s officiella statistik är således relativt liten. Sammanställningen av materialen från de två tidpunktema visade att det bodde totalt 245 284 personer inom Uppsala län vid minst en av tidpunktema. Vid en närmare granskning av detta material måste dock 1 350 poster plockas bort på grund av att de innehöll orimliga koordinater. Det slutliga befolkningsmaterialet omfattar således 243 934 personer.

3.2 Patientstatistik avseende sluten vård

Med sluten somatisk korttidsvård inom Uppsala län avses den vård av inneliggande patienter som bedrivs inom de somatiska klinikerna vid Akademiska sjukhuset, Samariterhemmets sjukhus och Enköpings lasarett. I materialet ingår dock ej rehabiliteringskliniken och BB-avdelningen vid

Tabell 1 Befolkningsuppgifier från CFD resp SCB vid två tidpunkter 1977

Källa g 1977-01-01 1977-12-31

Befolkning enligt CFD 233 041 235 288 Befolkning enligt SCB 233 115 236 091 Skillnad _ 74 803

122 Några utgångspunkter \

Akademiska sjukhuset samt BB-avdelningen och långvårdskliniken i Enköping. Den befolkningsrelaterade vårdstatistik som denna studie bygger på utgörs av patientstatistik från sluten kroppssjukvård. Patientstatistiken, som numera täcker större delen av den slutna kroppssjukvården i landet, startade i Uppsala sjukvårdsregion år 1964. Patientstatistiken byggs upp per kalenderår och omfattar samtliga vårdtillfällen som avslutats det aktuella året. En närmare redogörelse över patientstatistikens tillkomst och utförande finns i den första publikationen i serien Socialstyrelsen redovisar, Patientstatistik. Där finns även en översikt av sjukvårdskonsumtionen i Uppsala sjukvårdsregion under åren 1964 och 1965 (31). Redovisningen av patientstatistiken sker numera genom en speciell serie för hälso- och sjukvård i Statistiska Meddelanden inom Sveriges Officiella Statistik (se tex 32). Uppgifterna till patientstatistiken samlas in rutinmässigt efter det att patienten skrivits ut från kliniken. Självfallet måste man räkna med att vissa felaktigheter belastar materialet. Innan årsmaterialet sammanställs sker dock datamaskinella rimlighetskontroller och rättning av vissa felaktiga poster. För att få en uppfattning om kvaliteten på 1977 års material har dessutom vissa tester genomförts för denna studie. Främst kontrollerades därvid materialet med hänsyn till ålders- och könsfördelning, klinikfördelning och medelvårdtider. Några avvikelser i jämförelse med andra material som kunde tyda på systematiska fel i materialet kunde inte upptäckas. Däremot upptäcktes ett fåtal poster med inbördes motstridiga uppgifter. Dessa poster togs bort ur materialet. Utöver sådana rimlighetskontroller har även materialets omfattning jämförts med landstingets verksamhetsstatistik. På grund av icke helt överensstämmande begrepp och definitioner mellan landstingets produktionsstatistik och patientstatistiken är det inte möjligt att efter en jämförelse dra säkra slutsatser om patientstatistikens fullständighet och kvalitet. Det förefaller emellertid som om patientstatistiken skulle ha ett obetydligt bortfall (mindre än två procent) i jämförelse med produktionsstatistiken. Bortfallet är dessvärre inte jämt fördelat. Patientstatistiken från lasarettet i Enköping har i det närmaste sju procent färre vårdtillfällen än vad som anges i produktionsstatistiken. Akademiska sjukhusets patientstatistik är däremot

Tabell 2 Materialets omfattning beträffande sluten somatlsk korttidsvfird för personer bosatta i Uppsala län 1977

Antal utskrivningar från

Några utgångspunkter 123

av allt att döma i det närmaste fullständig. Eftersom Akademiska sjukhuset har hela länet som upptagningsområde blir ojämnheten i materialet något uttunnad. En obetydlig underskattning av vårdutnyttjandet inom Enköpings och Håbo kommuner torde dock kvarstå på grund av detta bortfall. Det bör vidare uppmärksammas att materialet endast omfattar vårdtillfällen vid sjukhusen inom Uppsala län. Den utomlänsvård som personer från Uppsala län fått under 1977 ingår således ej. Den procentuella andelen personer som vårdats i sluten vård torde dock påverkats endast marginellt av denna brist i materialet, eftersom flera av de som vårdats utanför länet sannolikt även vårdats vid något av sjukhusen inom länet. Möjligen kan

andelen vårdade i Älvkarleby underskattats något genom att vissa akutfall

kan ha vårdats i Gävle. Den fullständiga patientstatistiken som sjukhusen redovisar omfattar samtliga patienter oavsett hemvist. Föreliggande studie omfattar dock endast de patienter som var bosatta i Uppsala län under år 1977 eller del därav. I tabell 2 redovisas materialets omfattning beträffande dessa personer samt den successiva reducering av materialet som skedde i samband med integrering och felsökning.

3.2.1 Mått

på vårdutnyttjande

Vid en analys av vårdutnyttjandet måste man först klarlägga vilket eller vilka kvantitativa mått på vårdkonsumtionen som man vill använda. Antal vårddagar och antal vårdtillfällen är de två mått som alltid finns tillgängliga inom vårdstatistiken. Det enklaste måttet på vårdutnyttjande torde dock vara att ange om en person har vårdats i sluten vård eller ej. Denna dikotoma variabel (vårdad/icke vårdad) har flera fördelar. Tillförlitligheten i måttet torde öka ju enklare mått man använder. Vidare är det rimligt att anta att en viss del av bortfallet av vårdtillfällen i materialet avser personer som vårdats vid ytterligare tillfällen som ingår i materialet. Även ur validitetssynpunkt har den dikotoma variabeln fördelar när man studerar socioekonomiska och demografiska faktorers inverkan på vårdutnyttjandet eftersom en mängd vårdorganisatoriska frågor påverkar hur lång en vårdepisod blir och hur många vårdtillfällen den kommer att omfatta. För att minimera effekter av felregistreringar, bortfall och inverkan av vårdorganisatoriska förhållanden används således så gott som genomgående den dikotoma variabeln vårdad/icke vårdad som mått på vårdutnyttjandet. I ett fåtal fall kräver dock frågeställningarna att vårdtiden ingår i analysen och således används i dessa fall antalet vårddagar som mått på vårdutnyttjande i sluten vård.

3.3 Material från folk- och bostadsräkningar

Befolkningsstatistiken och patientstatistiken saknar bl a uppgifter om personernas socioekonomiska förhållanden. Det är därför angeläget att komplettera materialet med uppgifter som möjliggör sådana socioekonomiskt inriktade analyser som denna studie avser. De folk- och bostadsräkningar (FOB) som genomförs regelbundet torde vara den källa som i detta

124 Några utgångspunkter

sammanhang kan bidraga med det bästa materialet. FoB-materialet innehåller bl a uppgifter om civilstånd och sammanboende, yrke och sysselsättningsförhållanden, inkomst och bostadsstandard m m. I rapportserien från FoB 75 finns en utförlig redogörelse över materialets omfattning och innehåll (11). Folk- och bostadsräkningarna genomförs vart femte år. Eftersom denna studie avser vårdutnyttjandet 1977 valdes i första hand FoB 75 som källa för de socioekonomiska uppgifterna. Vissa kompletteringar av materialet har även gjorts med uppgifter från FoB 60, främst för att kunna använda en socioekonomisk indelning även av ålderspensionärema.

3.3.1 Några begrepp

Folk- och bostadsräkningen innehåller ingen sammanfattande socioekonomisk indelning. En klassificering genomfördes därför på basis av de tre FoB-variablema sysselsättning, yrkesställning och yrke. För att möjliggöra jämförelser med andra material eftersträvades en klassificering som så nära som möjligt sammanföll med Statistiska centralbyråns socioekonomiska indelning (SEI) (36). En fullständig anpassning till SEI går emellertid inte att genomföra med den information som finns tillgänglig i FoB-materialet. SEI är för detaljerad för att det skall vara möjligt. För att begränsa klassificeringsfelen och behålla så stor jämförbarhet med SEI som möjligt reducerades därför indelningen till fem grupper som framgår av figur 1. Vid klassificering av hushållens socioekonomiska indelning har den hushållsmedlem som tillhörde den högsta socioekonomiska gruppen ifigur 1 bestämt hushållets status. Civilståndsklassiñceringen i FoB omfattar kategorierna ogift, gift, skild och änka/änkling. Vissa omklassiñceringar genomfördes med hänsyn till uppgift om samboendeförhållanden. Till gifta hänfördes även samboende ogifta, skilda och änkor/änklingar. Vidare omfattar kategorin skilda även gifta som ej uppgivits vara sammanboende.

Socioekonomisk grupp Definition/Omfattning

Ej förvärvsarbetande De som förvärvsarbetar mindre än 16 tim per vecka Arbetare Yrken normalt organiserade inom LO Tjänstemän Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO/SR Jordbrukare Egna företagare med jordbrukaryrken Företagare Egna företagare, oavsett verksam- Figur 1. Den använda hetens omfattning socioekonomiska indelningen

t 125

Några utgångspunkter

3.3.2 Materialets kvalitet och

omfattning

Statistiska centralbyrån har genomfört vissa studier för att få en uppfattning om FoB-materialets kvalitet. Dessa studier omfattar bl a sysselsättningsdata och bostadsdata. Resultaten beträffande FoB 75 visar att cirka 4,5 procent av antalet personer i åldern 16-74 år är felklassificerade beträffande sysselsättning. Motsvarande andelar för yrkesställning är 2,8 procent och för yrke 8,0 procent. Beträffande bostadsdata gäller största antal rum i

felklassificeringen

småhuslägenheter (16,2 procent fel). Det vanligaste felet innebär en underrapportering av antalet. (11). Folk- och bostadsräkningens datainsamling genomfördes i oktober 1975.

Övrigt material i denna studie avser år 1977. Vid en samköming mellan dessa

två register måste det således uppstå ett bortfall beroende på de befolkningsförändringar som uppstått under den mellanliggande tiden. En stor del av det kraftiga bortfallet i den yngsta åldersgruppen i tabell 3 beror således på att uppgifter saknas för samtliga barn under två år. Totalt uppgår bortfallet till 10,4 procent. Av tabell 3 framgår vidare att bortfallet är mycket ojämnt fördelat vilket beror på skillnader i flyttningsbenägenhet i olika åldrar och kommunernas olika sysselsättningsstruktur.

Tabell 3 Procentuell andel bortfall av FoB-data efter ålder och kommun

Ålder

Kommun -14 15-44 45-64 65-74 75- Totalt

29 23 15 9 4 23 l-_Iåbo

linköping Osthammar 21 11 4 2 0 10 Totalt 19 12 3 2 1 10

Med hänsyn till bortfallets fördelning kommer endast den översiktliga deskriptiva analysen samt karteringama att omfatta hela materialet medan de mer detaljerade analyserna med multivariata analysmetoder kommer att utföras på delpopulationer med mindre omfattande bortfall av FoBuppgifter.

3.4 av materialet

Sammanställning

Det ovan beskrivna materialet består av ett antal delregister som sammanställts till ett och samma register genom ett record linkage-förfarande. Identifikationsbegreppet är genomgående personnummer. Tillstånd att få genomföra samkörningar mellan de olika personregistren har erhållits från Datainspektionen. I ñgur 2 visas en schematisk bild av de olika stegen i samkömingama mellan registren.

Några

126 utgångspunkter

Befolkningsregister Koordinatregister

- -

- personnummer koordinater

-

fastighetsnr fastaghetsnr

l

Koordinatsatt Patientregister be folkningsregister Sluten/öppen vård

- personnummer personnummer

- koordinater - diagnoser

J

Koord inatsatt FoB -register befolkningsregister 1960 och 1970

- personnummer personnummer

- koordinater - yrke, bostad

- vörddata - civilstånd mm

I

.l

Register över under-

sökningspopula-

tionen _ - kon

ålder,

- koordinater - vörddata Figur 2. Översikt över - fob-data registeruppbyggnaden

Den sista samkömingen för att skapa registret över undersökningspopulationen genomfördes av Statistiska centralbyrån. Det slutliga registret är avidentifierat och innehåller således inga personnummer. Detta förfarande var en förutsättning för att SCB skulle kunna ge tillgång till individuella data ur folk- och bostadsräkningarna.

g Några utgångspunkter 127

4 län

Uppsala

Materialet till de studier som presenteras i denna rapport är genomgående hämtat från Uppsala län. Som en bakgrund till studierna av vårdutnyttjandet presenteras en karta över områdeti figur 3 och en kortfattad beskrivning av länet. Av länets sex kommuner är Uppsala befolkningsmässigt den klart dominerande med 60 procent av länets befolkning. Befolkningstätheten varierar starkt inom länet. Befolkningen är huvudsakligen koncentrerad till några större tätorter medan stora delar av framförallt de tre nordliga kommunerna kan karaktäriseras som glesbygd. Av grundläggande betydelse för vårdkonsumtionen är befolkningens åldersstruktur. Av tabell 4 framgår att det finns stora skillnader i ålderssammansättningen mellan länets kommuner. Håbo kommun har den relativt sett yngsta befolkningen medan andelen äldre är störst i de tre

nordliga kommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar.

Även sysselsättningen inom olika näringsgrenar är av intresse vid studiet av skillnader i vårdutnyttjandet. Mellan länets kommuner finns klara skillnader i den procentuella fördelningen av sysselsättningen efter närings-

Tabell 4 Befolkningen i Uppsala län 1977 efter ålder och kommun

Ålders- Håbo Ålv- Tierp Uppsala En- Öst- Totalt grupp karleby köping hammar Antal 0-14 4 212 2 055 4 205 31 040 7 298 4 517 53 327 15-44 5 966 3 892 7 559 67 872 13 496 7 974 106 759 45-64 1 470 2 428 5 161 27 672 7 131 4 343 48 205 65-74 347 1 153 2 455 11 640 2 958 2 078 20 631 75- 228 759 1 946 8 258 2 149 1 672 15 012 Totalt 12 223 10 287 21 326 146 482 33 032 20 584 243 934 Procent 5,0 4,2 8,7 60,0 13,5 8,4 100 Procent

128 Några utgångspunkter

skär

ÄLVKARLEB/Y

Östhammar

ÖSTHAMMA

Önerbybruk Gimo

AI undo \‘ (‘ _ J Björklinge \‘\-\_r UPPSALA Storvreta Bälinge 0 o

örlásc Brunna UPPSALA \.\ \ \ \ Fjärdhundra \ \,‘\¢ \ \ Örsundsbro ENKÖPING

20 km

Figur 3. Karta över Uppsala län

Några utgångspunkter 129

Tabell 5 Procentuell fördelning av sysselsättningen i Uppsala lin 1975 efter näringsgren och kommun Närings- Håbo Älv- Tierp Uppsala En- Öst- Totalt gren karleby köping hammar Jord- och skogsbruk 8,0 2,3 16,7 5,2 15,4 14,4 8,3

Samfärdsel, post, tele 5,1 3,9 4,2 5,4 4,6 4,7 5,1 Privata tjänster 10,4 6,4 5,4 12,5 7,7 6,2 10,4 Offentliga tjänster 21,3 15,1 17,7 42,1 22,3 13,1 33,1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100

Källa: Länsrapport l979 för Uppsala län.

grenar vilket framgår av tabell 5. I Uppsala dominerar den offentliga sektorn starkt medan Tierp och Enköping har viss dominans inom och jordbruk tillverkningsindustri. Den mest ensidiga näringsgrensstrukturen finns i

Älvkarleby där mer än hälften av sysselsättningen finns inom tillverknings-

industrin. Även sjukvårdens struktur och dimensionering uppvisar stora skillnader mellan länets olika kommuner. Av störst intresse för denna studie är distriktsläkarväsendets och lasarettsvårdens omfattning och fördelning mellan länets kommuner. Länets tre sjukhus för somatisk korttidsvård är belägna i Uppsala och Enköping med en synnerligen stor dominans vad beträffar vårdplatser, specialiteter, medicinsk service etc till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Allmänläkarvård i offentlig regi var däremot av relativt blygsam omfattning i Uppsala år 1977. Primärvården är under utbyggnad i länet och längst hade man vid denna tidpunkt kommit i Tierp. Mätt i antal besök per invånare hade allmänläkarvården mer än dubbelt så stor omfattning i Tierp som i Uppsala under 1977 vilket framgår av tabell 6. Utöver den öppna vård som redovisas i denna tabell fanns det under år 1977 även vissa specialist-

TabelléAntalbesökperinvånarehosallmånlñkareiUppsalalinüW

Källa: Sammanställning över antalet läkarbesök 1977 från landstingets planeringsavdelning.

130 -a

Några utgångspunkter

läkare i öppen vård utanför sjukhusen. I Tierp fanns barn-, gynekologi- och öronspecialiteterna företrädda. Distriktsbarnläkarmottagningar fanns även i Uppsala och Enköping. I Uppsala fanns dessutom en ögonläkarmottagning inom distriktsläkarorganisationen. Uppgifterna i tabell 6 är inte ålders- och könsstandardiserade då detta inte varit möjligt med hänsyn till underlagsmaterialet.

II En

översiktlig redovisning

av

vårdutnyttjandet

I denna del beskrivs utnyttjandet av sluten somatisk korttidsvârd i Uppsala län 1977. Först redovisas de skillnader som föreligger i vårdutnyttjande mellan länets kommuner. Därefter redovisas skillnader i vårdutnyttjande med hänsyn till ålder, kön, civilstånd, socioekonomiska indelningar samt avstånd till sjukhusen.

En översiktlig redovisning av 133 vårdutnyttjandet

5 Skillnader mellan kommuner

i län

Uppsala

Jämförelser beträffande vårdutnyttjande mellan olika administrativa områden är relativt vanliga. Inom HS 90-pr0jektet har tidigare redovisats skillnader på länsnivå (23). Landstingens verksamhetsstatistik beträffande sluten vård kan dock i allmänhet inte brytas ner på kommunnivå, eftersom den slutna vårdens upptagningsområden vanligen omfattar mer än en kommun. Med en befolkningsrelaterad statistik är det emellertid lätt att redovisa även primärkommunala skillnader i vårdutnyttjandet. Översikten över skillnader i utnyttjandet av den slutna somatiska korttidsvården inleds med en redovisning av skillnaderna mellan länets sex kommuner. Fördelningen av vårdutnyttjandet framgår av tabell 7. Vårdutnyttjandet redovisas som den procentuella andel av befolkningen som vårdats minst en gång i sluten vård under 1977.

Tabell 7 Procentuell andel vårdade i sluten aomatlsk korttldsvård i Uppsala lan 1977 efter kön, ålder och kommun

Ålders- Håbo Älv- Tierp Uppsala En- Öst- Totalt grupp karleby köping hammar Män

Kvinnor

Antal mvånare Män 6 283 5 149 10 946 71 388 16 667 10 569 121 002 Kvinnor 5 940 5 138 10 380 75 094 16 365 10 015 122 932 Summa 12 223 10 287 21 326 146 482 33 032 20 584 243 934

Anm: Totaluppgiften är ålders- och könsstandardiserad med hela länet som standardpopulation

134 En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

Av den ålders- och könsstandardiserade totaluppgiften framgår att Enköpings kommun 1977 hade den största andelen vårdade medan

Älvkarleby och Tierps kommuner hade den lägsta andelen. Skillnaden är

relativt stor. Den procentuella andelen vårdade i Enköping var mer än 1,25 gånger större än de två nordliga kommunernas. I de olika köns- och åldersgrupperna i tabell 7 finns det dock flera avvikelser från detta mönster.

Älvkarleby svarade exempelvis för den största andelen vårdade i åldersgrup-

pen 45 till 64 år medan Enköping trots allt endast hade den högsta vårdandelen i tre av de tio olika grupperna. Rimligen förekommer även skillnader i vårdutnyttjandet inom kommunerna, exempelvis på församlingsnivå. En ytterligare nedbrytning av materialet kommer dock inte att ske i detta sammanhang. Däremot kommer en mer detaljerad analys av geografiska skillnader i vårdutnyttjandet att genomföras med hjälp av kartering senare i denna rapport.

En översiktlig redovisning av 135 vårdutnyttjandet

6 faktorer

Demografiska

6.1 Ålder och kön

Skillnader i vårdutnyttjande mellan olika åldersgrupper har påvisats i många sammanhang. För flertalet sjukvårdskonsumtionsformer finner man ett U-format ålderssamband. Vårdutnyttjandet, som är relativt högt under de första levnadsåren, sjunker under bamaåren, har ett minimum i tidiga ungdomsår och stiger därefter kontinuerligt (33). Denna karaktäristik gäller även för den slutna somatiska korttidsvården i Uppsala vilket framgår av tabell 8. För att ålderssambandet klart skall framgå har barnåldersgruppen fått en mer detaljerad indelning än övriga åldersgrupper i tabell 8. En närmare granskning genom uppdelning i femårsgrupper även i de övriga åldrarna visar att för män ligger andelen av befolkningen som utnyttjat den slutna vården mellan 4 och 5 procent för åldersgrupperna upp till 40 år. Därefter börjar en allt starkare ökning av vårdutnyttjandet och i SO-årsåldern vårdades närmare 30 procent av den manliga befolkningen minst en gång under 1977. Detta innebär att de åldersgrupper som utnyttjade vården mest gjorde det i en utsträckning som var cirka 6 gånger större än åldersgruppen med det minsta vårdutnyttjandet. Av tabell 8 framgår även skillnaderna mellan män och kvinnor. En mindre andel av flickorna vårdas i sluten vård än av pojkarna men från och med

Tabell 8 Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård resp antal invånarei Uppsala län 1977 efter ålder och kön

136 En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

IS-årsåldem är andelen störst bland kvinnor. I SO-årsåldem är skillnaderna mellan könen små och från och med 55-årsåldem är det männen som har det större vårdutnyttjandet. Det bör observeras att detta mönster gäller trots att BB-vården ej ingår i denna studie, vilket framgår av beskrivnigen av materialet i kapitel 3.

Ökningstakten i vårdutnyttjandet är således lägre för kvinnor än för män.

Andelen kvinnor i SO-årsåldem som varit inskrivna i den slutna vården var således endast drygt 3 gånger så stor som andelen i ZO-årsåldem, medan det för män - som ovan nämnts - var 6 gånger större andel bland 80åringama.

6.2 Civilstånd

Möjligheterna att på ett meningsfullt sätt studera civilståndets betydelse för vårdutnyttjandet begränsas i hög grad av att det officiellt registrerade civilståndet ofta inte ger en adekvat bild av de faktiska samboendeförhållandena. Genom att folk- och bostadsräkningama innehåller uppgifter om såväl civilstånd som samboendeförhållanden har det varit möjligt att omklassificera civilståndet med hänsyn till om personen sammanbor eller ej. Figur 4. Procentuell an- om samboende var därvid och den Uppgiften vägledande väsentligaste del män vårdade i sluten omklassificeringen innebär att alla som uppgavs vara samboende har somatisk korttidsvdrd i Uppsala län 1977 efter ålder och Civilstånd

Procent 35

i 30-

25-

20-

15-

10-

5.

I I I I I I I I I I I I I I T I I I 0 & -L -9 -IL -19 -26 -29 -36 -39 -LL -1.9 -5!. -59 -BL -69 -7!. -79 -81. -89

——0gift ---- Gift ----- Skild o o o o

Änkling

En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet 137

Procent 35

30-

25-*

20-

15-

å å1b12325213åoåsabasåoåsåoåsioisáoás

-/. -9 -u. -19 -24 -29 -34 -39 -u. -1.9 -54 -59 -ea ~59 -7:. -79 -at. -as

i Ogifl ---- Gift -----

§kild

0000 Anka Figur 5. Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttid- . .. . . .. . . ådU Il 1977 betraktats som gifta. Klass1f1cenngen narmare 1 kapitel 3.

dildefåscütaøigâstánd

beskrivs

:ge:

Med denna indelning visade det sig att de frånskilda (inkl gifta ej sammanboende) männen hade ett klart högre vårdutnyttjande än övriga män. I åldrarna från cirka 45 år till 74 år var skillnaden mellan skilda och gifta cirka 5 procentenheter, eller annorlunda uttryckt, de frånskilda utnyttjade den slutna vården 50 procent mer än gifta. Däremot var skillnaden obetydlig mellan ogifta (ej sammanboende) och gifta. En mer detaljerad bild av civilståndets samband med vårdutnyttjandet framgår av figur 4. Kvinnorna uppvisar ett annorlunda mönster. I åldersgruppen 45 till 64 år var andelen vårdade visserligen något högre bland de frånskilda än bland gifta men skillnaden var obetydlig. Skillnaderna var betydligt större bland de yngre kvinnorna där andelen vårdade var nästan dubbelt så stor för skilda jämfört med gifta. Detta förhållande illustreras i figur 5.

En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet 139

7 socioekonomiska faktorer

7.1 Familjens socioekonomiska status

Den socioekonomiska indelningen följer så långt det varit möjligt Statistiska centralbyråns indelning (36) vilket närmare beskrivits i kapitel 3. Två typer av klassiñceringar gjordes, dels en individbaserad indelning som enbart utgick från individens egen status, dels en indelning där varje individ tilldelades den ”högsta SEI-koden i familjen. Fördelningen av männens vårdutnyttjande efter ålder och familjens socioekonomiska grupp framgår av tabell 9. Antalet observationer som ingåri tabell 9 är således 107 260 vilket innebär ett bortfall på cirka 11 procent. Bortfallet drabbade främst de lägre åldersgrupperna, vilket närmare redovisats i tabell 3 i kapitel 3. På grund av att antalet män som förvärvsarbetar i åldrarna 75 år och däröver var så litet redovisas inga beräkningar av antalet vårdade för dessa grupper. Beträffande de ej förvärvsarbetande i övrigt så bör det observeras att detta är en mycket heterogen grupp som omfattar bla studerande,

Tabell 9 Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttldsvård i Uppsala län 1977 resp antal mån efter ålder och familjens Sill-tillhörighet enl Fol! 75

Ålders- Ej förv Arbe- Tjänste- Jordbru-Företa- Totalt grupp arbet. tare män kare gare

Andel vårdade

Antal individer i befolkningen

i

140 En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

hemarbetande, arbetslösa, sjukpensionärer och ålderspensionärer. Denna grupp kommer inte att analyseras närmare i detta sammanhang. Det kan dock konstateras att andelen vårdade bland de icke förvärvsarbetande genomgående var större än för de förvärvsarbetande. Den grupp som mest skiljer sig från övriga bland de förvärvsarbetande i tabell 9 är jordbrukama. Bortsett från åldersgruppen 15 till 44 år - där skillnaderna överlag var små - var andelen vårdade från jordbrukarfamiljerna signifikant lägre både i jämförelse med arbetare och tjänstemän, med skillnader som varierade mellan en och fem procentenheter. Bland arbetare och tjänstemän var andelen vårdade i allmänhet ungefär lika stor. Emellertid utnyttjade tjänstemannagruppen den slutna vården i signifikant mindre omfattning än arbetarna i åldersgruppen 15 till 44 år. Det kan således konstateras att det finns statistiskt signifikanta skillnader i vårdutnyttjandet mellan olika socioekonomiska grupper, även om dessa skillnader är relativt små. Det var dock inte möjligt att åtskilja de äldre i socioekonomiskt avseende i redovisningama i tabell 9 på grund av att så gott som samtliga klassificerades som ej förvärvsarbetande. För att belysa frågan om skillnader i vårdutnyttjandet även bland de äldre mot bakgrund av deras tidigare socioekonomiska tillhörighet, kompletterades den socioekonomiska indelningen med hjälp av uppgifter från folk- och bostadsräkningen från 1960. De personer som enligt FoB 75 ej förvärvsarbetade eller för vilka uppgift saknades och som fanns med i FoB 60 som förvärvsarbetande har klassificerats med hjälp av uppgifterna i FoB 60. Den fördelning som vårdutnyttjandet hade efter denna indelning framgår av tabell 10. Den stora skillnaden beträffande den socioekonomiska indelningen

Tabell 10 Procentuell andel män vårdade l sluten somatisk korttldsvård i Uppsala län 1977 resp antal män efter ålder och familjens SEl-tillhörlghet enl FoB60 eller FoB 75

Ålders- Ej förv ArbetareTjänste- Jordbru- Företa- Totalt grupp arbet. män kare gare

Andel vårdade

Antal individer i befolkningen

En översiktlig redovisning av vdrdumyttjandet 141

mellan tabell 9 och tabell 10 består således i att över 11 500 individer omklassificerats från ej förvärvsarbetande till någon av de andra grupperna. Dessutom har bortfallet minskat något till cirka 10,5 procent. Beträffande andel vårdade i sluten vård kvarstår huvudintrycket att jordbrukarna utnyttjar vården i mindre omfattning än övriga förvärvsarbetande. Skillnaderna mellan de fyra grupperna förvärvsarbetande visade sig emellertid vara mycket små i de högsta åldersklassema. I åldersgruppen 75 år och äldre fanns inga signifikanta skillnader. För alla grupper med förvärvsarbetande gäller att andelen vårdade i åldern 65 till 74 år var högre när den socioekonomiska indelningen grundade sig på både FoB 60 och FoB 75 än enbart på FoB 75. De grupper som uppvisade den största ökningen i andel vårdade var jordbrukarna och företagarna. Detta förefaller naturligt eftersom man inom dessa grupper har de största möjligheterna att påverka sin egen pensioner-ing och därvid kommer naturligtvis hälsotillståndet att påverka beslutet. Av tabellerna 9 och 10 framgår emellertid att denna ökning i andelen vårdade uppträder redan i åldersgruppen 45 till 64 år och har således inte enbart samband med

ålderspensionering. Det finns således skäl att undersöka hur grunden för den

socioekonomiska indelningen påverkar resultatet av analysen av sambandet mellan socioekonomiska grupper och utnyttjandet av sluten somatisk vård.

7.2 Jämförelse mellan FoB 60

klassificering enligt

och FoB 75

Tabellema i föregående avsnitt baserades på familjens socioekonomiska status. Om man skall studera betydelsen av klassificeringsgrund - FoB 60 eller FoB 75 - är det väsentligt att utgå från en socioekonomisk indelning som baseras enbart på uppgifter om individen och ej hans familj. I annat fall riskerar man att förändringar i socioekonornisk status exempelvis beror på ändrat civilstånd eller på att den andra parten i ett samboendeförhållande ändrat yrke. Fördelningen av andel vårdade efter socioekonornisk indelning ändras dock endast obetydligt beträffande män i förvärvsarbetande åldrar

Tabell ll Antal mån l åldern 45 till 64 år i Uppsala lån 1977 efter SEI-tillhörighet en]

FoB 60 resp FoB 75 FoB 75

142 En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

g

eftersom den egna socioekonomiska koden sammanfaller med familjens för över 90 procent av männen i åldrarna 20 till 64 år. För att studera betydelsen av vilken klassificeringsgrund som används valdes samtliga män i åldrarna 45 till 64 år för vilka det fanns uppgifter både från FoB 60 och FoB 75. Förändringarna mellan de två tidpunkterna framgår av tabell 11. Av tabell 11 framgår att de allra flesta tillhörde samma socioekonomiska indelning vid båda folk- och bostadsräkningama. Drygt 6 300 eller cirka 32 procent har dock en annan grupptillhörighet 1975 än 1960. En särskilt intressant grupp utgör de som 1960 klassificerades som förvärvsarbetande men som 1975 ej var förvärvsarbetande. I tabell 12 jämförs denna grupp med de som förvärvsarbetade och klassificerades på samma sätt vid båda tidpunkterna. Av tabell 12 framgår således att de som under tiden 1960 till 1975 övergått från att vara förvärvsarbetande till att inte förvärvsarbeta till ungefär dubbelt så stor andel var vårdade i sluten vård under 1977. Skillnaden mellan de två grupperna minskar med stigande ålder men är hela tiden klart signifikant. Vårdutnyttjandet bland de grupper som 1960 eller 1975 förvärvsarbetade blir således starkt underskattat om beräkningarna endast baseras på de individer som fortfarande förvärvsarbetar. Då man vanligen anser att socialgruppstillhörigheten inte förändras i samband med sjuk- eller ålderspensionering bör indelningen i detta fall baseras på uppgifter både ur FoB 75 och FoB 60. En annan jämförelse av intresse gäller de individer som förvärvsarbetade vid båda tidpunkterna. En klar majoritet av dessa registrerades på samma sätt vid båda tidpunkterna. En mindre del av tjänstemännen från 1960 klassificerades dock som arbetare 1975 och vissa arbetare 1960 var tjänstemän 1975. En närmare analys visar att några signifikanta skillnader i vårdutnyttjande mellan de grupper som hade oförändrad socialgruppstillhörighet och de som ändrat sin tillhörighet inte förelåg.

Tabell 12 Procentuell andel mån vårdadel sluten somatlsk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter ålder och förändring l SBI-tillhörighet mellan 1960 och 1975

Anm.: Totaluppgiften är áldersstandardiserad med samtliga män i åldern 45-64 år i Uppsala län som standardpopulation

redovisning-av

En översiktlig vårdutnyttjandet 143

7.3 Socioekonomisk indelning efter familj respektive

individ

Som tidigare påpekats spelar det inte så stor roll om man väljer att klassificera männen efter familjens socioekonomiska status eller individens eftersom över 90 procent av männen i åldern 20 till 64 år klassificeras på samma sätt i båda fallen. För kvinnor gäller dock att för fler än var tredje förändras den socioekonomiska tillhörigheten om klassificeringen utgår från familjen istället för individen. Som utgångspunkt för jämförelsen mellan fördelningen efter familjens respektive den egna socioekonomiska gruppen redovisas kvinnornas vårdutnyttjande fördelat efter familjens socioekonomiska grupp i tabell 13. Antalet observationer som ingår i tabell 13 är drygt 110 000 vilket innebär ett bortfall på cirka 10 procent. Bortfallet drabbade främst de lägre åldersgrupperna, vilket närmare redovisats i tabell 3 i kapitel 3. Om man utgår från familjens socioekonomiska status kan man konstatera att kvinnornas vårdutnyttjande har ett mönster som i stort liknar männens med avseende på den socioekonomiska indelningen. Således var den procentuella andelen som någon gång under 1977 vårdats i sluten vård lägre bland kvinnor som tillhörde jordbrukarfamiljerna än motsvarande andel i de andra grupperna. Skillnaderna var dock små, framförallt i de högre åldersgrupperna. Med hänsyn till att den egna socioekonomiska tillhörigheten förutsätter att individen kommit upp i förvärvsarbetande ålder för att någon uppdelning på socioekonomiska grupper skall kunna göras, begränsas denna jämförelse till åldersgrupperna 15 till 84 år. Andelen kvinnor som någon gång vårdats i

Tabell 13 Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttidsvird i Uppsala län 1977 resp antal kvinnor efter ålder och funlliens SEI-tillhörighet enl FoB 60 eller FoB 75 Ålders- Ej förv. Arbe- Tjänste- Jordbru- Företa- Totalt grupp arbet. tare män kare gare

Andel vårdade

Antal individer i befolkningen

144 En redovisning av vårdutnyttjandet översiktlig

Tabell 14 Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatlsk korttidsvird l Uppsala län 1977 resp antal kvinnor efter ålder och egen SEI-tillhödghet enl FoB 60 eller FoB 75

Ålders- Ej förv. Arbe- Tj änste- Jordbru- Företa- Totalt grupp arbet. tare män kare gare

Andel vårdade

Antal individer i befolkningen

sluten vård under 1977 fördelade efter den egna socioekonomiska tillhörigheten framgår av tabell 14. Det mest iögonfallande vid en jämförelse mellan tabellerna 13 och 14 är att skillnaderna framförallt inom grupperna arbetare och tjänstemän är mycket små. Detta gäller främst i de lägre åldersgrupperna, men även i de högre åldersgrupperna är skillnaderna små och ej statistiskt signifikanta. En närmare analys visar att en hemmafru i exempelvis en tjänstemannafamilj utnyttjar vården i ungefär samma utsträckning som förvärvsarbetande kvinnliga tjänstemän. Några skillnader i vårdutnyttjande mellan hemmafruar och förvärvsarbetande kvinnor i motsvarande socioekonomiska grupp fanns inte utom i åldersgruppen 15 till 44 år där arbetarkvinnoma utnyttjade den slutna vården i större utstäckning än hemmafruama.

En översiktlig redovisning av 145 vårdutnyttjandet

8 Avstånd till

sjukhus

Att mäta och värdera avståndets betydelse för vårdutnyttjandet är problematiskt, dels därför att det inte finns bra och allmänt accepterade mått på avstånd (t ex i kilometer, timmar restid eller kronor reskostnad), dels därför att det i allmänhet är svårt att operationalisera det mått man valt. Någon form av approximation blir alltid nödvändig. Håkansson (14) använde i en jämförande studie på landstingsnivå som mått på avstånd den genomsnittliga reseersättning som utgår i samband med medicinsk vård. I denna studie används bostadsfastighetemas koordinater för att beräkna avståndet. Även detta är naturligtvis endast en uppskattning av det faktiska reseavståndet, eftersom beräkningen avser fågelvägen utan hänsyn till vägnätets utformning. Genomgående är således de angivna avstånden en underskattning av de faktiska. Vårdutnyttjandet med hänsyn till avstånd till sjukhus framgår av tabell 15. Den beräknade andelen vårdade har standardiserats med hänsyn till ålder och kön varvid hela länets befolkning användes som standard.

Vårdutnyttjandet mätt på detta sätt minskade således relativt snabbt med

ett växande avstånd från sjukhuset. Efter cirka 10 km förefaller dock en ytterligare avståndsökning endast obetydligt påverka vårdutnyttjandet. Av tabell 15 framgår vidare att det inte förelåg någon nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män i detta avseende. Ett tänkbart samband mellan vårdutnyttjande och avstånd är att den större andelen vårdade i närheten av sjukhuset har en kortare genomsnittlig vårdtid än de som bor längre bort. Av tabell 16 framgår att detta i viss mån gällde för patienterna i Uppsala läns somatiska vård under 1977. Sambandet mellan

Tabell 15 Procentuell andel vårdade i sluten somatlsk korttidsvård l Uppsala lån 1977 efter kön och avstånd till sjukhus

Avstånd i kilometer

Anm.: Procenttalen är ålders- och könsstandardiserade med hela länet som standardpopulation 10

146 En av

översiktlig redovisning vårdutnyttjandet

Tabell 16 Medeltal vårddagar per patient l sluten somatisk korttidsvård l Uppsala lån 1977 efter kön och avstånd till sjukhus Avstånd i kilometer

Anm. : Vårdtidsuppgifterna är ålders- och könsstandardiserade med samtliga patienter från länet som standardpopulation

avstånd och vårdtid är dock något oklart, i synnerhet vid korta avstånd. Utvecklingen mellan de två första avståndsklasserna skiljer sig för män respektive kvinnor. Från och med ett avstånd på 10 km ökar dock medelvårdtiden både för män och kvinnor. Mot bakgrund av vad som redovisats i de närmast föregående kapitlen samt av den bakgrundsbeskrivning av länet som gavs i kapitel 4 är det vanskligt att förklara skillnader i vårdutnyttjande enbart med ålders- och könsstandardiserad statistik. I det följande kommer vissa försök göras att samtidigt studera flera av de variabler som berörts i denna del, varvid även skillnaderna med hänsyn till avstånd till sjukhus kommer att diskuteras.

III av sambanden

Analys

I denna del skall de olika resultaten från föregående kapitel studeras i ett sammanhang. Geografiska och statistiska metoder används parallellt. Slutligen förs en sammanfattande diskussion av de funna resultaten beträffande faktorer som påverkar vårdutnyttjandet inom sluten somatisk korttidsvård.

i av sambanden 149

Analys

9 Faktorer som

påverkar vårdutnyttjandet

Vid en analys av vårdutnyttjandet måste man först ta ställning till vilket eller vilka kvantitativa mått på vårdkonsumtionen som man vill använda. I kapitel 3 diskuterades kortfattat alternativa

några mått på utnyttjandet av sluten

somatisk korttidsvård, varvid konstaterades att den dikotoma variabeln vårdad/icke vårdad hade flera fördelar. I de flesta analyser kommer därför detta mått på vårdutnyttjandet att utgöra beroende variabel. Bl a mot bakgrund av vad som påpekats i kapitel 8 angående avståndets betydelse kommer dock i vissa analyser antal vårdagar under året att användas som beroende variabel. De oberoende variabler som används i detta kapitel är i princip de som ingick i den översiktliga redovisningen i del II, d v s ålder, kön, civilstånd, socioekonomisk grupp samt avstånd till sjukhus. Eftersom könsskillnaderna i vårdutnyttjandet växlar i olika åldrar görs separata analyser för män respektive kvinnor. Beträffande den socioekonomiska och indelningen civilstånd är det nödvändigt att skapa dikotoma variabler för de kategorier som man vill ha med i analyserna, exempelvis tjänstemän och jordbrukare. Vissa begränsningar i analysemas omfattning görs i detta kapitel. För att minska problemen med bortfall av FoB-data exkluderas Håbo kommun (se tabell 3 i kapitel 3). Eftersom det dessutom finns viss risk för bortfall av

vårdtillfällen från Älvkarleby kommun på grund av att vissa akutfall kan ha vårdats i Gävle, exkluderas även Älvkarleby. Vidare ingår inte Enköpings

kommun i analyserna i detta kapitel på grund av de brister i patientstatistikens täckning som påtalats i kapitel 3. Slutligen sker en begränsning även med hänsyn till ålder. Eftersom de socioekonomiska uppgifterna i stor utsträckning saknas för dem som är 85 år och äldre får denna åldersgrupp utgå. Härigenom minskar även risken för att analysen på ett okontrollerat sätt skulle påverkas av skillnader i långtidssjukvårdens omfattning. Analysema i detta kapitel omfattar således ett material som består av befolkningen upp till och med 84 års ålder i Uppsala, Tierp och Östhammar. Inom detta material uppgår bortfallet för civilstånds- och SEI-variablerna till cirka 10,5 procent. För åldersgruppen 18 - 84 år, som även kommer att analyseras separat, är bortfallet något mindre, 8,5 procent. nämligen

150 Analys av sambanden sou 1934;41

9.1 socioekonomiska och geografiska Demografiska,

faktorer

avsnitt har ålderns betydelse för vårdutnyttjandet beskrivits. Med [tidigare karaktär - det U-formade sambandet - och hänsyn till ålderssambandets över ålderns starka inflytande torde det vara av intresse att studera materialet hela åldersskalan i en sammanhållen analys. Detta medför dock vissa De socioekonomiska variablema torde ha olika inflytande i svårigheter. olika åldersintervall. Vidare saknas socioekonomiska data helt för barn under två år, beroende på tidsskillnaden mellan FoB 75 och de övriga data som härrör från 1977. För att de första levnadsårens höga vårdutnyttjande har de socioekonomiska som skall omfattas av analyserna uppgifterna saknats i åldrarna 0 till 2 år ersatts med motsvarande medelvärden för 0 till 5 år. Onödigt bortfall på civilståndsvariabeln har åldersgruppen undvikits genom att samtliga upp till och med 18 år betraktats som ogifta om annan uppgift ej förelåg. Detta förfarande att ersätta bortfall på enstaka variabler har gjorts för att många dataprogram för statistiska analyser endast accepterar de poster som har värden för samtliga variabler. Som analysmetod har valts logistisk regression. Fördelen med regressionsär främst kan studera inverkan från flera analyser att man samtidigt variabel. Olika modeller - d v s oberoende variabler på en beroende ekvationer där i detta fall vårdutnyttjandet förklaras av olika uppsättningar variabler - kan analyseras statistiskt. Den logistiska regressionsanalysen används i de fall då den beroende variabeln är dikotom. För en beskrivning lärobok i logistisk regressionsanalys hänvisas till någon relativt nyutkommen epidemiologisk metodik (t ex 6, 18 eller 29). studier har framkommit att en Genom tidigare av vårdutnyttjandet regressionsmodell bör innefatta kvadrerad ålder för att det U-formade ålderssambandet skall kunna återges i modellen. Vidare bör avståndsvariaför att anpassningen till modellen skall bli så bra som beln logaritmeras ingick därför redan från möjligt (12). Dessa två variabeltransformationer början i analyserna. Civilståndet karaktäriserades med hjälp av två dikotoma frånskilda och änkor/änklingar. För den socioekonomisvariabler, nämligen ka indelningen skapades dikotoma variabler för samtliga kategorier, dvs ej förvärvsarbetande, arbetare, tjänstemän, jordbrukare och egna företagare. Olika uppsättningar med dikotoma variabler prövades för att finna en modell med enbart signifikanta förklarande variabler. För såväl män som kvinnor visade de första analyserna att fyra av de dikotoma oberoende variablema, nämligen änkor/änklingar, ej förvärvsarbetande, arbetare samt egna företagare, ej signifikant bidrog till förklaringen av vårdutnyttjandet. Det kan förefalla förvånande att variabeln ej förvärvsarbetande inte påverkade vårdutnyttjandet signifikant med hänsyn till att Det bör man tidigare funnit att denna kategori har ett högt vårdutnyttjande. i denna dock observeras att till grund för den socioekonomiska indelningen att skillnaderna mellan analys ligger såväl FoB 60 som FoB 75. Detta medför förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande minskar vilket visats i kapitel en mycket heterogen vars 7. Vidare är de ej förvärvsarbetande grupp, i relation till övriga varierar kraftigt mellan olika åldersvårdutnyttjande SW9?“-

av sambanden 151

Analys

Tabell 17 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat Estimat 95-proc konf interv

För hela modellen Antal observationer: 84554 varav 6994 (8,3 proc) vårdats Chi-kvadrat: 2516,32 med 6 frihetsgrader R-kvadrat: 0,052

Resultatet av en förnyad analys som endast omfattar de variabler som signifikant bidrog till vårdutnyttjandet framgår av tabell 17. Som referensgrupp för den socioekonomiska indelningen användes således de som varken är tjänstemän eller jordbrukare. Med hjälp av betaestimaten i tabell 17 och de formler som gäller för logistisk regression, kan man beräkna sannolikheterna för olika grupper att bli inskrivna i sluten vård. Av särskilt intresse är att beräkna hur sannolikheten förändras då värdet på en av de förklarande variablerna ändras medan övriga variabler hålls konstanta. Vad innebär det exempelvis om värdet på variabeln frånskild ändras från 0 till 1, dvs hur stor är sannolikheten för sluten vård för frånskilda män i förhållande till övriga män? Måttet på denna förändring brukar betecknas relativ risk. Oddskvoten för frånskilda uppgår enligt tabell 17 till 1 ,59 och har ett 95-procentigt konfidensintervall från 1,41 till 1,80. För det material som studeras här, med relativt liten procentuell andel som vårdats i sluten vård och relativt små odds-kvoter, utgör odds-kvoten en god approximation för den relativa risken. Man kan således säga att sannolikheten är ungefär 1,6 gånger större för att frånskilda män skall skrivas in i sluten vård än övriga män. Eftersom åldern i denna analys även ingåri kvadrerad form - och i följande analyser dessutom ingår i andra variabler - måste beräkningen av oddskvoten ta hänsyn till flera variabler samtidigt. Därför redovisas inga odds-kvoter för åldersförändringar i tabellerna. Ålderns inverkan kommer istället senare att bl a illustreras grafiskt. Modellen som redovisas i tabell 17 kan dock vidareutvecklas något. Vad som i första hand förefaller rimligt är att komplettera modellen med interaktionstermer mellan ålder och avstånd. Olika effekter av avstånd till sjukhuset i olika åldersgrupper skulle klarläggas i en sådan modell. Resultatet av analysen av denna modell framgår av tabell 18. Av tabell 18 framgår således att de införda interaktionstermema signifikant påverkar sannolikheten att bli vårdad i sluten vård enligt den uppställda modellen. Efter en hyfsning av ekvationen i tabell 18 kan man se

152 Analys av sambanden

Tabell 18 Logiatisk regressionsanalys med interaktionstenner och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat e? Estimat 95-proc konf interv

För hela modellen Antal observationer: 84554 varav 6994 (8,3 proc) vårdats Chi-kvadrat: 2533,05 med 8 frihetsgrader R-kvadrat: 0,052

att den statistiska innebörden av interaktionsterrnema är att avståndet till sjukhus har endast obetydlig effekt i åldersgruppema runt 45 år medan effekten är betydligt större ju äldre eller yngre befolkningen är. Motsvarande analyser har även genomförts beträffande kvinnors utnyttjande av sluten somatisk vård. Resultatet av analysen av den modell som omfattar interaktionstermema mellan ålder och avstånd presenteras i tabell 19. Skillnaderna mellan modellerna för män (tabell 18) och kvinnor (tabell 19) består främst i ålderns olika effekter. Man kan från tabeller beräkna att sannolikheten för att män i 70-års åldern skall bli inskrivna i sluten vård är

Tabell 19 Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvârd som beroende variabel, enbart kvinnor

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat j:—————- Estimat 95-proc konf interv

För hela modellen Antal observationer: 86754 varav 7519 (8,7 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1449,00 med 8 frihetsgrader R-kvadrat: 0,028

Analys av sambanden 153

PR 0.1.0

0.30 -1

0.20 ‘

I I I I I I I I I I I I I I I 1o 2o 3o 1.0 so so 70 so Ålder

i 55 km avst - - 5 km avsl Figur 6: Sannolikheten för män att bli inskrivna i sluten samatisk korttidsvård efter ålder och avstånd mer än 4 gånger så stor som sannolikheten för 35-åriga män. En motsvarande âldersjämförelse för kvinnor visar att sannolikheten för de äldre kvinnorna är endast något mer än dubbelt så stor som de yngres. Ålderssambandet beskriver således en betydligt flackare kurva för kvinnor än för män. Även inverkan från variabeln frånskild är svagare för kvinnor än för män. De socioekonomiska variablerna har dock en starkare inverkan på vårdutnyttjandet bland kvinnor än bland män. Totalt sett beskrivs männens utnyttjande av sluten vård bättre av modellen än kvinnornas. Man måste dock konstatera att båda modellerna har mycket låga förklaringsvärden. Skillnaden i förklaringsvärden torde främst bero på att ålderssambandet inte lika bra kan anpassas till en andragradskurva för kvinnor som för män. För att åskådliggöra de två modellerna som presenterats i tabellerna 18 och 19, framförallt beträffande ålderns och avståndets innebörd visas även sambanden i grafisk form. Figurema 6 och 7 illustrerar sambandet mellan sannolikheten för att bli inskriven i sluten vård och ålder. Den lägre kurvan visar sannolikheten vid 55 km avstånd till Akademiska sjukhuset, medan den över vid 5 km avstånd. Figur 6 avser män, medan figur 7 gäller gäller kvinnor. av modellerna kommer att diskuteras närmare i det avslutande Tolkningen kapitlet i denna rapport. En grundläggande fråga måste dock först belysas

154 Analys av sambanden

A

PR 0.1.0

0.30 -

0.20 -

0.10 -

I I I I I T I I l I I I I I I 7 . 10 20 30 LO 50 60 70 80 Alder —-— 55 km avst —— 5 km avst

Figur 7: Sannolikheten fär kvinnor att bli inskrivna i sluten somatisk korttidsvdrd efter ålder något. De skillnader i vårdutnyttjande som påvisats mellan olika socioekonoch avstånd omiska grupper kan ges flera olika förklaringar. I det följande kommer i första hand frågan om vilken betydelse skillnader i sjuklighet har i jämförelse med andra tänkbara orsaker till skillnader i vårdutnyttjandet att diskuteras. De skillnader som inte kan förklaras av olikheter i sjuklighet kan bero på att sjukvården är olika tillgänglig för olika grupper i samhället eller efterfrågas i olika stor omfattning. Skillnader i efterfrågan kan i sin tur bl a bero på olika tillgång till alternativa vårdfonner. Skillnader av det senare slaget skulle kunna tyda på en social ojämlikhet i sjukvården.

9.2 Social ojämlikhet i hälsa eller vårdutnyttjande

En förutsättning för att kunna jämföra effekterna på vårdutnyttjandet av hälsans fördelning och den socioekonomiska indelningen är tillgång till hälsodata av någon form. Några direkta data om hälsotillståndet finns ej i det studerade materialet. Därför måste man finna någon lämplig indikator på hälsans fördelning med hänsyn till yrken. Problemet att finna indikatorer på hälsoläget i en befolkning sammanfaller i många avseenden med sjukvårdsplaneringens problem att mäta behov av sjukvård.

»Analys av sambanden 155

Tabell 20 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart mån i åldern 18-84 år

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat ? Estimat 95-pr0c konf lnterv

För hela modellen Antal observationer: 53642 varav 4628 (8,6 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1769,69 med 5 frihetsgrader R-kvadrat: 0,056

I en internationellt uppmärksammad studie i England - Sharing resources for health in England - har flera olika indikatorer på behov av sjukvård bakom stannade för att diskuterats (30). Arbetsgruppen rapporten beträffande akut somatisk sjukhusvård - rekommendera mortalitetstal som en av de uppgifter som bör ligga till grund för resursfördelningen. Svensk statistik över mortalitetens fördelning efter yrken finns tillgänglig. Genom en samkörning av FOB 60 och dödsorsaksstatistik från åren 1961 till 1970 har SCB bl a beräknat dödstal fördelade efter yrken (8). Som en indikator på ohälsans fördelning har således de av SCB beräknade åldersstandardiserade dödstalen använts. Samtliga personer som enligt minst

en av de två folk- och bostadsräkningama (FoB 60 och FoB 75) betraktats

som yrkesverksamma för sitt har påförts uppgift om den aktuella dödligheten kön och yrke. Nya analyser av vârdutnyttjandet med yrkesrelaterad dödlighet som en av de förklarande variablerna kan således göras. Resultatet kan sedan jämföras med analyser som bl a omfattar den av dessa analyser socioekonomiska indelningen. Jämförelsema kan dock inte göras direkt med de tidigare presenterade eftersom dessa omfattar alla åldrar. De yrkesverksamma analyserna begränsas enligt ovanstående definition till åldersgruppen 18 till 84 år. Ett första steg blir således att göra om de analyser som baseras på socioekonomisk indelning och därvid begränsa materialet till de förvärvsarbetande. Den bästa modellen beträffande män efter dessa begränsningar i materialet presenteras i tabell 20. Skillnaden beträffande de förklarande variablerna mellan denna modell som begränsas till de förvärvsarbetande ligger således i att ålderns inverkan endast representeras av kvadrerad ålder. Interaktionsterrnema mellan ålder och avstånd därför inte i denna modell. var ej signifikanta och medtogs De alternativa data som används för att belysa frågan om skillnaderna i vårdutnyttjande är en återspegling av verkliga skillnader i sjuklighet är således hämtade från SCB:s statistik över dödlighetens fördelning med avseende på yrken (8). SCB redovisar dödligheten på olika sätt. De mått som används i detta sammanhang är antal döda per 100 000 i åldrarna 45-64 år

,z

156 Analys av sambanden

Tabell 21 Deskriptiv statistik över variabeln yrkesdödlighet för män i åldern 18-84 år i Uppsala lan 1977 efter SIM-tillhörighet enl FoB 60 och FoB 75 Arbetare Tjänste- Jordbru- Företa- Totalt män kare gare

under perioden 1966-1970. Innan uppgifterna togs in i analyserna standardiserades variabeln så att den erhöll minimivärdet 0 och standardawikelsen 1. För att ge en inblick i hur dödligheten varierar mellan de socioekonomiska grupper som används i denna studie presenteras i tabell 21 beskrivande statistik över den dödlighetsvariabel som sedan kommer att ingå i regressionsanalyserna. Inom arbetar- och tjänstemannagrupperna finns en mängd olika yrken med skilda dödlighetstal. Av tabell 21 framgår att de flesta måtten tyder på att tjänstemannagruppen som helhet har en lägre dödlighet än arbetarna, även om det inte finns någon klar gräns mellan dessa grupper med avseende på yrkesrelaterad dödlighet. Jordbrukama bildar inte bara en grupp i den socioekonomiska indelningen, utan representerar dessutom endast ett yrke, varför det inte finns någon spridning på dödlighetsstatistiken för jordbrukama. I tabell 22 redovisas en första modell som bl a innehåller yrkesrelaterad dödlighet som förklarande variabel. En jämförelse mellan de två modellerna i tabellerna 20 och 22 visar inte på några större skillnader i statistiskt avseende. För båda modellerna är de ingående variablemas signifikans synnerligen hög. Den statistiska analysen ger således lika mycket stöd åt hypotesen om social ojämlikhet i vårdutnytt-

Tabell 22 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och med yrkesdödlighet som en förklarande variabel, enbart mån i åldern 18-84 år

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat —j—-————————-— Estimat 95-proc konf interv

För hela modellen Antal observationer: 53634 varav 4628 (8,6 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1765,31 med 4 frihetsgrader R-kvadrat: 0,056

sou 1984:41 Analys av sambanden 157

Tabell 23 Logistlsk regressionsanalys med förekomsten av sluten sornatlsk korttldsvård som beroende variabel och både SEI-variabler och yrkesdödllghet som förklarande variabler, enbart män i åldern 18-84 år

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat -———:—-———— Estimat 95-proc konf imerv

För hela modellen Antal observationer: 53634 varav 4628 (8,6 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1788,65 med 5 frihetsgrader R-kvadrat: 0,057

jandet som social ojämlikhet i sjuklighet. Ytterligare en möjlighet till att statistiskt jämföra de två förklaringsmodellerna skall prövas. Både variablerna för den socioekonomiska indelningen och variabeln för yrkesdödligheten tillåts nu ingå i samma modell. Statistiskt är detta möjligt eftersom det inte finns något linjärt samband mellan dessa variabler. Saklogiskt är detta även helt rimligt. Om exempelvis dödlighetsvariabeln hålls konstant i modellen, kan vårdutnyttjandet variera med hänsyn till socioekonomiska och demografiska variabler. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen som omfattar samtliga statistiskt signifikanta variabler framgår av tabell 23. Den modell som innehåller variabler för såväl yrkesrelaterad dödlighet som socioekonomisk indelning visar sig således vara den statistiskt bästa modellen. Chi-kvadratvärdet är klart bättre än de två övriga modellernas och samtliga variablers beta-estimat är synnerligen signifikanta. Vissa försök att ytterligare förbättra modellen har gjorts, exempelvis genom att införa en interaktionsterm för yrkesdödlighet och ålder. Någon bättre modell med de variabler som varit tillgängliga har dock inte varit möjlig att finna. Sammantaget torde de tre modeller som presenterats i tabellerna 20, 22 och 23 innebära att olikhetema i vårdutnyttjandet kan ges flera tolkningar. Vissa skillnader kan förklaras med de skillnader i hälsotillstånd som dödligheten är en indikator på. Utöver det som dessa skillnader förklarar utnyttjar tjänstemännen den slutna somatiska korttidsvården i lägre grad än övriga. Detta skulle kunna tolkas på så sätt att tjänstemännen har bättre tillgång till eller mer aktivt efterfrågar alternativa vårdforrner till sluten vård. En annan tolkning kan vara att tjänstemännens sjuklighet överskattas när yrkesdödligheten används som indikator på hälsotillståndet. Detta blir nämligen fallet om det bland tjänstemännen finns få sjukdomstillstånd som är av den karaktären att de kräver sluten vård men inte påverkar dödligheten. För att illustrera innebörden av den logistiska modellen i tabell 23 presenteras en grafisk framställning av modellen i figur 8. Den av modellen predicerade sannolikheten för att bli inskriven i sluten somatisk vård i olika

158 Analys av sambanden

PR 0.1.0

0.30 -

0.20 -

0.10 -

I I I I ‘I I I I I I ‘I I I I I I . 10 20 30 1.0 50 60 70 80 Alder

-— Lärare - - Arbetare -- - Skild arbetare Figur 8: Sannolikheten för förvärvsarbetande män i tre olika yrken att bli inskrivna i sluten k0‘id5Vd’d S0ma-9 åldrar framställs för tre grupper av individer. Lärare - en i Uppsala vanlig ‘fie’ ‘We’ yrkesgrupp får utgöra ett exempel på lågt vårdutnyttjande. Arbetare i grafiskt arbete samt frånskilda arbetare i verkstadsarbete exemplifierar kategorier med högre vårdutnyttjande. Motsvarande analyser har även genomförts beträffande kvinnor. Antalet förvärvsarbetande kvinnor i de tre kommunerna är dock betydligt färre än antalet män, knappt 38 000. Vidare är ålderssambandet - vilket påpekats tidigare - av en annan karaktär. Den yrkesrelaterade dödligheten för kvinnor skiljer sig också avsevärt från männens, bl a genom en betydligt mindre spridning. Detta innebär att det är betydligt svårare att analysera sjukvårdsutnyttjandet för kvinnor än för män i regressionsmodeller. Bl a blir förklaringsvärdena synnerligen låga (R-kvadrat cirka 0,012) varför det förefaller mycket tveksamt att jämföra olika modeller. Man kan dock konstatera att i en modell som innehåller både yrkesrelaterad dödlighet och socioekonomisk indelning blir variabeln yrkesdödlighet ej signifikant.

SOU 198Ä:41 Analys av sambanden 159

längd

9.3 Faktorer som vårdtidens

påverkar

Inledningsvisi detta kapitel påpekades att de flesta analyser skulle göras med den dikotoma variabeln vårdad/icke vårdad som beroende variabel. Med hjälp av sådana analyser kan frågan om vården är tillgänglig på lika villkor belysas. Det är emellertid möjligt att vissa demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer även kan tänkas påverka vårdtidens längd. Ett sådant tänkbart samband, nämligen det mellan vårdtid och avstånd till sjukhus, belystes något i kapitel 8. Utöver avstånd skall i detta avsnitt ytterligare några faktorers eventuella samband med vårdtidens längd analyseras. Analysmetoden i detta avsnitt är linjär multipel regressionsanalys. De första analyserna syftade främst till att klarlägga om sambandet mellan de förklarande variablema och vårdtiden år av additativ eller multiplikativ natur, d v s om den beroende variabeln skall vara antal vårddagar eller logaritmen för antalet vårddagar. Förklaringsvärdena var klart bättre då den beroende variabeln logaritmerats, varför den multiplikativa modellen användes genomgående här. Olika angreppssätt prövades med från början samtliga demografiska, socioekonomiska och geografiska variabler med i modellerna. Det visade sig bl a att avstånd till sjukhus inte hade något signifikant samband med vårdtidens längd. Olika modeller testades, även en modell som skulle ta till vara ett eventuellt U-format samband. Det vaga samband som kunde skönjas i den översiktliga redovisningen i tabell 16 med först minskande vårdtider och därefter ökande vårdtider med ökande avstånd från sjukhuset är således inte statistiskt signifikant i en regressionsmodell som omfattar även demografiska och socioekonomiska variabler. Den slutliga modellen med de faktorer som visat sig signifikant påverka vårdtiden presenteras i tabell 24. Åldern spelar ungefär samma roll för vårdtidens längd för såväl män som kvinnor. En åldersökning med 10 år innebär enligt modellen att antalet vårddagar ökar med knappt 20 procent. Civilståndet påverkar dock vårdtiden endast för män, såväl frånskilda som änklingar har mellan 13 och

Tabell 24 Regressionsanalys avseende faktorer som påverkar vårdtidens längd inom sluten somatisk korttidsvård Variabel Män Kvinnor

Parameter P Parameter P

För hela modellen Beroende variabel: logaritmerat antal vårddagar Antal observationer: 6777 7357 R-kvadrat: 0,227 0,206

e -

160 Analys av sambanden

15 procent fler vårddagar än övriga. En tänkbar förklaring till denna skillnad

mellan män och kvinnor kan vara att utskrivriingsbeslutet inte påverkas av

kvinnors hemförhållande, medan däremot de ensamma männen får stanna kvar på sjukhuset något längre än de män som lever i en familj. En annan rimlig förklaring skulle kunna vara att det bland männen fanns skillnader i sjuklighet mellan civilstånden, medan någon sådan motsvarande skillnad inte fanns bland kvinnorna. Att de demografiska faktorerna påverkar vårdtiden förefaller tämligen naturligt. Något mer svårtolkat är det faktum att för både män och kvinnor gäller att medlemmarna i tjänstemannafamiljema har knappt 10 procent färre vårddagar än övriga. En tänkbar tolkning är att man bland tjänstemän har bättre förutsättningar att anpassa sin arbetssituation så att man kan underlätta vård i hemmet av anhöriga.

Analys av sambanden 161

10 Leder ökade resurser inom

till minskade krav

primärvården på

sluten vård?

Inledningsvis i denna rapport angavs syftet bl a vara att studera geografiska skillnader i vårdutnyttjandet samt betydelsen av primärvårdens omfattning för utnyttjandet av den slutna somatiska korttidsvården. Ett naturligt angreppssätt för detta delsyfte är att genomföra en kartograñsk studie av vårdkonsumtionen. Genom att studera det geografiska mönstret i vårdutnyttjandet blir det möjligt att belysa frågan om det finns något samband mellan utnyttjandet av sluten vård och tillgången på primärvård. Som ett första steg före den kartografiska analysen skall dock två av de tidigare presenterade tabellerna sammanställas till en tabell för att enkelt jämföra besökstal i öppen vård med utnyttjandet av den slutna vården. Denna jämförelse av öppen och sluten vård presenteras i tabell 25. Besökstalen i tabell 25 är inte ålders- och könsstandardiserade då detta inte varit möjligt med hänsyn till underlagsmaterialet. Den procentuella andelen av befolkningen som var 75 år eller äldre har därför angivits i tabellen. Trots den bristande jämförbarheten torde man dock kunna konstatera att den slutna korttidsvården utnyttjas av en större andel av befolkningen i de två kommuner där sjukhusen är belägna - Uppsala och Enköping - och där samtidigt antalet besök hos alhnänläkare är som lägst. Tillgången till ett koordinatsatt register gör det emellertid möjligt att studera de geografiska skillnaderna i vårdutnyttjandet mer i detalj. För att öka jämförbarheten mellan länets olika delar måste dock åtminstone

Tabell 25 Antal besök hos allmänläkare per invånare respektive procentuell andel vårdade i sluten somatisk vård i Uppsala län 1977 efter kommuner

Källa: Sammanställning över antalet läkarbesök 1977 från landstingets planeringsavdelning samt Patientstatistik från sluten kroppssjukvård

162 Analys av sambanden

Biörkl inge

örlåsa

Ort med sjukhus och vårdcentraler vårdcentral eller Iäkarstation Utnyttjande av sluten vård observerat mindre än 92,5 proc. V av förväntat å observerat mindre än förväntat observerat lika med förväntat observerat större än förväntat observerat större än 107,5 proc. av förväntat

Figur 9: Ålders- och könsstandardzlserade vdrdkønsumtianskvøter för sluten vård i Uppsala län 1977

Analys av sambanden 163

skillnader i befolkningens åldersfördelning beaktas. I figur 9 presenteras en karta över utnyttjandet av sluten vård inom Uppsala län. Av tekniska skäl ingår dock inte skärgården utanför Upplandskusten i den kartografiska framställningen. Kartan har tagits fram med den metod som beskrevs översiktligt i kapitel 2 och visar således kvoten mellan det faktiska vårdutnyttjandet och det förväntade med hänsyn tagen till befolkningens ålders- och könssammansättning. Med hänsyn till den mycket ojämna befolkningsfördelningen är det nödvändigt att göra någon form av signifikanstestning av de beräknade kvotema, vilket även påtalades i metodkapitlet. Resultatet av signifikanstestningen presenteras på kartan genom att områden med lägre vårdutnyttjande än förväntat begränsas med den övre gränsen för kvotens 90procentiga konfidensintervall medan den lägre konñdensintervallsgränsen används för högkonsumtionsområdena. De områden på kartan där observerad och förväntad konsumtion inte signifikant (P=0,05) skiljer sig åt, behandlas som om observerad och förväntad konsumtion vore lika. Ett visst mönster kan skönjas i kartbilden i figur 9. De tre nordliga kommunerna uppvisar endast områden med normal eller låg konsumtion av sluten vård. Uppsala och Enköping uppvisar däremot ett mer varierat mönster med både områden med högt vårdutnyttjande och områden med lågt vårdutnyttjande. De båda tätortema kan i stort sett betraktas som högkonsumtionsområden medan stora delar av landsbygden i både Uppsala och Enköpings kommuner karaktäriseras av lågt vårdutnyttjande. Enligt tabell 25 hade Uppsala och Enköping det högsta vårdutnyttjadet av sluten korttidsvård inom länet, men kartbilden i ñgur 9 visar således på att stora variationer förekom inom dessa kommuner. Tidigare i denna rapport har visats att utöver ålder och kön finns det flera demograñska, socioekonomiska och geografiska faktorer som påverkar utnyttjandet av sluten korttidsvård. Dessa faktorer är rimligen inte jämnt geografiskt fördelade. För att på ett mer rättvisande sätt kunna studera de geograñska skillnaderna bör man även ta hänsyn till dessa faktorer vid beräkningen av den förväntade vårdkonsumtionen. Ett sätt att göra detta är att med hjälp av en logistisk regressionsanalys beräkna sarmolikheten för att en individ skall ha vårdats i sluten korttidsvård. I kapitel 9 redovisades några olika modeller för att belysa vissa frågor rörande vårdutnyttjandets fördelning. När det gäller att välja regressionsmodell i detta sammanhang är det väsentligt att finna modeller som ger en så bra prediktion som möjligt. Förutom att göra separata modeller för män och kvinnor torde det vara rimligt att dela upp materialet i några åldersgrupper för att öka säkerheten i prediktionen. För barn och ungdom under 20 års ålder är det meningslöst att beakta civilståndsvariabeln. Däremot är det möjligt att låta familjens socioekonomiska status påverka beräkningen av förväntat vårdutnyttjande. Nästa grupp omfattar de förvärvsarbetande åldrarna, d v s från 20 till 65 år. Vid beräkning av förväntat vårdutnyttjande för denna åldersgrupp används förutom ålder även uppgift om civilstånd och familjens SBI-tillhörighet. För den återstående, äldsta åldersgruppen används däremot endast åldern vid beräkning av förväntat vårdutnyttjande. För att materialet även fortsättningsvis skall ha samma omfattning som vid

164 Analys av sambanden

Önhamm ÖSTHAMMA Önorbybruk Gimo

Alunda \‘ ä \ _— J Björklinge ~~_‘_r UPP ALA Storvreta 0

ürläsa

‘(v

\ V\ Fjärdhundra \\\

rsundsbro Ort med ENKOPI sjukhus och vårdcentraler

Ob

vårdcentral eller Iäkarstation Utnyttjande av sluten vård observerat mindre än 92,5 proc. av förväntat observerat mindre än förväntat observerat lika med förväntat observerat större än förväntat observerat större än 107,5 proc. av förväntat

IO 20 km

Figur 10: Demografiskt och socioekonomiskt standardiserade vårdkonsumtionskvater för sluten vård i Uppsala län 1977

av sambanden 165

Analys

framställningen av kartan i figur 9 måste problemen med det bortfall som avser civilstånd och socioekonomiska faktorer lösas. Som tidigare påpekats saknas samtliga F oB-uppgifter för barn under två år. För dessa barn antas att samma fördelning av SBI-tillhörighet gäller som för övriga barn upp till och med fem år. För övriga åldrar gäller följande: Saknas uppgift om civilstånd så antas att personen inte är frånskild, vilket är ett tillräckligt antagande eftersom endast variabeln frånskild signifikant påverkar vårdutnyttjandet. Bortfall beträffande den socioekonomiska grupperingen har omklassificerats till tjänstemannagruppen. Detta har gjorts dels för att tjänstemannayrkena dominerar inom Uppsala län, dels för att vårdutnyttjandets omfattning bland dem som saknar socioekonomisk grupperingi stort sett överensstämmer med tjänstemännens. Resultatet av karteringen framgår av kartan i figur 10. Mönstret i kartbilden i figur 10 har många likheter med den karta som redovisades först (figur 9). Den största skillnaden mellan de två kartorna består i att den andra kartan (figur 10) - då beräkningen av förväntat vårdutnyttjande även tog hänsyn till civilstånd och SEI-tillhörighet - har en större yta där observerad vårdkonsumtion inte signifikant skiljer sig från förväntad. Detta är en helt rimlig skillnad. Kartan som enbart baseras på befolkningens ålders- och könsfördelning återspeglar således inte bara geografiska skillnader i vårdutnyttjandet utan ger även en indirekt bild av den socioekonomiska strukturen. Detta senare inslag i kartbilden ingår dock ej i kartan i figur 10. De skillnader i vârdutnyttjande mellan olika delar av länet som nu redovisas kan således inte förklaras av skillnader i demografisk eller socioekonomisk struktur. Genom signifikanstestning bör även större delen av den slumpmässiga inverkan på kartbilden vara eliminerad. De förklaringar som därför ligger närmast till hands gäller skillnader i sjuklighet och skillnader i sjukvårdens resursutbud. För att kunna belysa det senare har samtliga allmänläkarmottagningar utanför tätortema Enköping och Uppsala markerats på kartan. Även dessa två tätorter har markerats på kartan och som påpekats i kapitel 4 finns där ett rikt utbud på sjukhusvård medan primärvården var av mindre omfattning i dessa tätorter vid tiden för denna studie. Kan man nu med hjälp av dessa kartor besvara frågan om ökade resurser inom primärvården leder till minskade krav på sluten vård? Naturligtvis kan kartorna inte användas som bevis på samband av detta slag, men däremot torde de kunna tjäna som ett väsentligt diskussionsunderlag. En av de synpunkter som framförts i debatten om vilka effekter en resursförstärkning inom den öppna vården får på den slutna, innebär att fler intagningar kommer att krävas. Argumentet för denna ståndpunkt är att antalet utredningar kommer att öka och därmed ökar också kraven på de delar av sjukvården som av tekniska och medicinska skäl sker inom den slutna vården (2). Kartorna över vårdutnyttjandet ger emellertid inget stöd åt denna ståndpunkt. Om vi bortser från situationen i tätortema Enköping och Uppsala gäller att i närheten av vårdcentraler och läkarstationer finns inga områden som karaktäriseras av högt utnyttjande av den slutna vården. Endast områden där det faktiska vårdutnyttjandet överensstämmer med eller är mindre än det förväntade finns i närheten av utbudet av allmänläkarvård. Exempelvis omges läkarstationen i Knutby i östra delen av

166 Analys av sambanden

Uppsala kommun av ett område där utnyttjandet av den slutna vården är mindre än förväntat. Samma sak gäller hälsocentralen i Tierp och dess omgivning. Den motsatta ståndpunkten, nämligen att en utbyggd primärvård kommer att medföra en minskad belastning på den slutna vården (35), får emellertid inte heller ett entydigt stöd av kartbilden. Flera av vårdcentralema ligger i områden där den slutna vården har en för hela länet normal omfattning. Detta gäller t ex Bålsta, Knivsta och Gimo. Ingen av dessa tre vårdcentaler hade dock så stort besöksantal i förhållande till folkmängden i upptagningsområdet som Tierp. Man skulle således kunna hävda att resurserna i dessa

områden inte var tillräckliga för att de skulle påverka omfattningen av den

slutna vården. Än mer komplicerad blir tolkningen av vårdutnyttjandet i de två tätortema Enköping och Uppsala. En tänkbar förklaring till den högre vårdkonsumtionen i tätortema skulle kunna vara att sjukligheten var högre. En indikator på detta förhållande är att det finns en viss överdödlighet bland män i storstäder (7). Detta skulle således möjligen kunna vara en förklaring som gäller Uppsala. Emellertid är skillnaderna i dödlighet små varför skillnaderna i sjukvårdens resursutbud torde vara mer intressanta som tänkbara förklaringar till det högre vårdutnyttjandet. Brister i primärvårdens kapacitet torde rimligen medföra att andra vårdformer efterfrågas, främst sjukhusansluten öppen vård. En sjukhusbaserad patient-läkarkontakt ökar sannolikt möjligheterna för en patient att bli inskriven i sluten vård, vilket skulle kunna vara en förklaring till det högre vårdutnyttjandet i Enköping och Uppsala (1). Sammanfattningsvis kan således konstateras att karteringen av utnyttjandet av den slutna korttidsvården inte ger något stöd åt hypotesen att en utbyggnad av primärvården kommer att leda till en ökad efterfrågan av sluten vård. Vissa förhållanden, tex det låga utnyttjandet av sluten korttidsvård av befolkningen i Tierp, kan tydas som att en resursförstärkning av primärvården kan leda till minskade krav på sluten vård. Vidare torde den sjukhusanslutna öppna vården fungera som en inkörsport till sluten sjukhusvård. I det avslutande kapitlet kommer bl a en diskussion av frågan om relationen mellan resurser i primärvård och utnyttjande av sluten korttidsvård att ytterligare utvecklas.

av sambanden 167

Analys

11 Sammanfattande diskussion

Frågan om den svenska sjukvården är jämlik har fått särskild aktualitet genom att lagstiftningen inom hälso- och sjukvårdsområdet tagit upp krav på jämlikhet (15). Eftersom hälso- och sjukvårdslagen även ålägger landstingen ett planeringsansvar, är det angeläget att kartlägga vilka eventuella brister som den nuvarande sjukvårdsorganisationen har med avseende på jämlikhet. Innebörden av jämlikhet kan naturligtvis definieras på olika sätt. Med jämlik sjukvård avses i denna studie att likartade sjukvårdsbehov tillgodoses på likvärdigt sätt. Genom att materialet till denna studie sammanställts från olika källor, har det varit möjligt att studera vårdutnyttjandet ur såväl demograñsk, socioekonornisk som geografisk synvinkel. Materialet är dessvärre inte fullständigt beträffande de variabler som hämtats från folk- och bostadsräkningama. Detta innebär att ett bortfall på cirka 10 procent kan ha påverkat resultatet av analyserna. I kapitel 10 påpekades att den del av populationen för vilka FoB-variabler saknades hade ett vårdutnyttjande som var av ungefär samma omfattning som tjänstemännens. Om hela bortfallet består av tjänstemän skulle således analyserna påverkas högst obetydligt. Om däremot de personer för vilka det saknas FoB-uppgifter är arbetare skulle skillnaden mellan tjänstemän och arbetare minska något. Bortfallet beror huvudsakligen på den inflyttning till länet som skett mellan 1975 och 1977. Eftersom sysselsättningsutvecklingen i Uppsala län under 1970-talet inneburit att den offentliga varit mest förvaltningen expansiv och sysselsättningen inom tillverkningsindustri och byggnadsindustri har minskat (26) torde en stor del av de till länet inflyttade vara tjänstemän. Den socioekonomiska indelningen ansluter så långt det varit möjligt till Statistiska centralbyråns indelning (36). Det huvudsakliga intresset har (SEI) inriktats på de som var förvärvsarbetande enligt FoB 60 eller FoB 75. Några detaljerade studier av vårdutnyttjandet bland de som icke förvärvsarbetade har emellertid inte Sannolikt skulle genomförts. en särredovisning av exempelvis studerande, hemmafruar respektive pensionärer visa på stora skillnader i utnyttjandet av den slutna somatiska korttidsvården.

Sjuklighetens betydelse

En ur planeringssynpunkt viktig fråga gäller om skillnaderna i vårdutnyttjande mellan olika grupper i samhället verkligen orsakas av sjuklighetens

168 Analys av sambanden

fördelning eller av andra faktorer. Några entydiga svar torde det inte vara möjligt att ge, men vissa huvuddrag i vårdutnyttjandemönstret skall ändå diskuteras. Av de faktorer som analyserats i denna studie har uppenbarligen åldern den största sambandet med vårdutnyttjandet. Detta gäller inte bara den slutna korttidsvården som studerats här utan även flertalet andra vårdformer (33). Även när man sökt andra mått på sjuklighet, vid tex intervjuundersökningar angånde långvarig sjukdom, nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättningar har man funnit en ökad sjuklighet vid stigande ålder (20). De variationer i vårdutnyttjande som förklaras av åldern torde således i allt väsentligt vara ett uttryck för sjuklighetens fördelning. Även de frånskilda har ett vårdutnyttjandemönster med många gemensamma drag med vad som rapporterats i andra studier. Andersen och medförfattare (3) visade att de frånskilda har ett högre utnyttjande av öppen vård samt längre vårdtider i sluten vård. Däremot var inte den procentuella andelen inskrivna i sluten vård större bland frånskilda än övriga, vilket således avviker från resultaten i denna studie. Detta kan möjligen bero på att i Andersens studie särredovisades inte varför eventuella

korttidsvården,

skillnader som finns inom korttidsvården men inte inom långtidsvården kan uttunnas. Senare har även bl a Nyström (22) studerat vårdkonsumtion och hälsa bland de frånskilda och funnit flera faktorer som indikerar att de frånskildas högre vårdutnyttjande har sin grund i högre sjuklighet. Sambandet mellan dödlighet och civilstånd har också studerats i en rapport från Spri (9). Framför allt bland medelålders män fann man en markant överdödlighet för frånskilda. Sannolikt kan denna överdödlighet förklaras av skillnader i alkoholvanor. Sammanfattningsvis torde således det högre vårdutnyttjandet bland frånskilda ha sin huvudsakliga grund i en högre sjuklighet. J ordbrukama och tjänstemännen är de två socioekonomiska grupper som i denna studie avviker från övriga genom ett signiñkant lägre vårdutnyttjande. Jordbrukarnas hälsotillstånd och vårdutnyttjande har varit föremål för flera studier som tillsammans dock ger en inte helt entydig bild. Å ena sidan har jordbrukama enligt SCB:s dödsfallsstudie (8) den lägsta dödligheten bland män. Låga dödlighetstal för jordbrukare har även rapporterats från exempelvis Finland (40). Även lågt vårdutnyttjande, särskilt beträffande öppen vård, finns belagt (3). Utifrån dessa resultat kan det förefalla rimligt att jordbrukama utnyttjar den slutna vården i låg omfattning såsom denna studie visar. Å andra sidan har jordbrukama enligt arbetsskadestatistiken (4) en högre frekvens arbetsskador än genomsnittligt. Även Thelin (38) rapporterar i en studie om jordbrukarnas arbete och hälsa hög sjuklighet beroende på olycksfall och hävdar dessutom att det i många sjukdomsgrupper inte finns några signifikanta skillnader i sjuklighet mellan jordbrukare och andra yrkesgrupper. I studien av levnadsförhållanden (20), där det upplevda hälsotillståndet kartläggs, rapporteras bl a beträffande jordbrukare en större andel män med långvarig sjukdom än genomsnittligt bland förvärvsarbetande i åldern 45 - 64 år. Bilden av jordbrukarnas sjuklighet är således inte helt entydig. Det är alltså möjligt att jordbrukama på grund av sina speciella livsvillkor och sina attityder till sjukdom och sjukvård utnyttjar sjukvården i mindre omfattning än andra med motsvarande sjuklighet. Tjänstemännen utgör en relativt heterogen grupp i den socioekonomiska

Analys av sambanden 169

indelning som tillämpats i denna studie. Trots detta pekar analyserna på ett signifikant lågt utnyttjande av sluten korttidsvård. I olika studier av förhållandet mellan samhällsklass och hälsa rapporteras minskade hälsoproblem med ökande social status (se t ex 20,39). Det är således tänkbart att tjänstemännen utnyttjar vården mindre än arbetare tack vare bättre hälsa. I samband med diskussionen i kapitel 9 om tjänstemännens lägre - även då yrkesdödligheten vårdutnyttjande ingick i i analysen påtalades en svårighet att använda dödlighetstal som indikator på sjuklighet, nämligen att vissa sjukdomar kan medföra betydande vårdbehov trots att de inte i nämnvärd grad påverkar dödligheten. Ytterligare ett skäl till försiktighet i bedömningama av analyser med yrkesrelaterad dödlighet som förklarande variabel ligger i den ständiga förändringen av arbetsinnehåll och arbetsmiljö inom olika yrken. Dessutom tillkommer ständigt nya yrken som grupperas ihop med de tidigare befintliga yrkena i yrkesklassifikationen. Även om det således finns skäl till försiktighet i bedömningama torde man kunna konstatera att en stor del av de socioekonomiska skillnaderna i vårdutnyttjande har sin grund i skillnader i sjuklighet.

11.2 Primärvårdens

betydelse

De geografiska aspekterna på vårdutnyttjandet belyses i denna studie på olika sätt. Fördelningen av vårdutnyttjandet framgår dels av redovisningen av vårdutnyttjandet inom respektive primärkommun, dels genom karteringar. Vidare har avståndets betydelse beaktats i flera analyser. Med hänsyn till de många samband som finns mellan demografiska och socioekonomiska faktorer å den ena sidan och den geografiska fördelningen å den andra är det

emellertid nödvändigt att hålla samman analyserna.

Utöver de skillnaderi sjuklighet som finns beroende på socioekonomiska och demografiska faktorer torde de geografiska skillnaderna i sjuklighet vara försumbara inom ett så begränsat område som Uppsala län. Den rimliga förklaringen till skillnademai vårdutnyttjande blir då sjukvårdens resursutbud och tillgänglighet. De geografiska skillnaderna i utnyttjandet av den slutna korttidsvården framgår inte bara av kartorna utan även av att avståndet till Akademiska sjukhuset ingår i de statistiska analyserna i kapitel - 9. De två olika sätten att se på de geografiska skillnaderna ger visserligen med olika detaljeringsgrad - samma resultat. Ju längre avstånd till sjukhuset, desto mindre andel av befolkningen har varit inskriven i sluten vård. Såväl regressionsanalysema som kartorna kan alltså ses som en illustration till att sjukhuset är vad Allander (1) kallat en vårdmagnet. Skillnader i sjukvårdens resursutbud i olika delar av länet har tidigare påpekats. För stora delar av Uppsala län kan även avståndet till sjukhus ges en tolkning i relation till sjukvårdens resursutbud. När avståndet till sjukhuset ökar framstår nämligen den icke sjukhusanslutna öppna vården som ett naturligare och mer lättillgängligt alternativ. Den primära sjukvårdskontakten kommer därmed i allt högre grad att tas utanför sjukhusen varför inskrivning i sluten vård kommer att kräva remittering och resor. Sjukvårdens resurser utanför sjukhusen är emellertid mångskiftande

170 Analys av sambanden

varför det är svårt att utifrån en analys av detta slag avgöra vilken betydelse primärvården har för utnyttjandet av den slutna sjukhusvården. Distriktsläkarväsendets omfattning varierar kraftigt även mellan de delar av länet som ligger utanför tätortema i Uppsala och Enköping. Möjligheterna att upprätthålla önskvärd läkarkontinuitet skiftar liksom resurserna för omvårdnad i form av distriktssköterskor och primärkommunal hemhjälp. Det är således svårt att på basis av statistiska och kartografiska analyser avgöra hur olika delar av primärvården påverkar utnyttjandet av den slutna korttidsvården. Förekomsten av specialistläkare i öppen vård komplicerar ytterligare tolkningen av sambanden mellan omfattningen av öppen vård utanför sjukhus och utnyttjandet av sluten korttidsvård. Specialistläkare i offentlig öppen vård finns främst i Tierp medan de privatpraktiserande specialistläkarna inom Uppsala län huvudsakligen arbetar i Uppsala. Det är naturligtvis helt möjligt att specialistläkama i Tierp bidragit till att Tierpsborna använt den slutna vården i mindre omfattning än förväntat. En studie av betydelsen av öronspecialist vid vårdcentral visade att antalet besök vid öronklinikens öppenvårdsmottagning minskade med cirka 60 procent när en specialist i öronsjukdomar fanns vid hälsocentralen i Tierp (5). Den för intagning i sluten vård så betydelsefulla patient-läkarkontakten vid sjukhusmottagningar minskar således när det finns specialister som arbetar i icke sjukhusansluten öppen vård. Samtidigt kan man dock konstatera att det finns flera områden i Uppsala och Östhammars kommuner på stort avstånd från specialistläkamas mottagningar, med ett vårdutnyttjandet inom sluten vård som är lägre än förväntat. Förekomsten av specialister i öppen vård torde således inte vara något nödvändigt villkor för att utnyttjandet av den slutna vården skall vara mindre än förväntat. Situationen i centrala Uppsala är i detta avseende mer svåranalyserad. Den ringa omfattningen av den offentliga allmänläkarvården kompenserades dels av sjukhusansluten öppen vård, dels av privatläkarvård. Det kan emellertid konstateras att nettoeffekten av detta resursutbud var ett relativt högt utnyttjande av den slutna korttidsvården. I kapitel 10 konstaterades att karteringen av utnyttjandet av den slutna korttidsvården inte gav något stöd åt hypotesen att en utbyggnad av primärvården skulle leda till ökad efterfrågan av sluten korttidsvård. Vissa

förhållanden kunde tvärtom ses som tecken på att en resursförstärkning inom

primärvården kan leda till minskade krav på sluten somatisk korttidsvård. Att en väl fungerande primärvård kan vara en förklaring till lågt utnyttjande av sluten vård framgår även av en studie av vårdutnyttjandet i Västerbotten (42). De problem som aktualiserats i detta kapitel belyser några tolkningssvårigheter. De huvudsakliga slutsatserna i kapitel 10 torde trots detta kvarstå. Såväl regressionsanalyserna som karteringama tyder på att närhet till sjukhus leder till högt utnyttjande av sluten vård, medan närhet till primärvård åtminstone inte ökar utnyttjandet av den slutna vården.

Analys av sambanden 171

11.3 konklusioner för hälso- och sjukvårds- Några

planeringen

De i planeringssammanhang viktigaste slutsatserna av denna studie torde vara att bortsett från de geograñska skillnaderna i vårdutnyttjandet torde de största skillnaderna bero på olikheter i hälsotillstånd. Detta förhållande får konsekvenser av olika slag för hälso- och sjukvårdsplaneringen. Vid planering på kort sikt kan det vara nödvändigt att vid resurstilldelningen till den slutna somatiska korttidsvården beakta inte bara åldersfördelningen utan även socioekonomiska förhållanden och skilsmässofrekvens. För planering på längre sikt måste huvudmålsättningen vara att genom prevention förbättra hälsan bland de grupper i samhället som idag utnyttjar vården mest, eftersom skillnader i vårdutnyttjande till så stor del förefaller bero på skillnader i hälsotillstånd. Skillander mellan olika - eller mellan andra sociala yrkesgrupper indelningar - i upplevd hälsa, vårdutnyttjande och dödlighet har studerats i många sammanhang (se t ex 8, 20). Om man vill använda socioekonomiska faktorer i planeringssammanhang är det emellertid väsentligt att vara uppmärksam på det man kallat healthy worker effect (10). Den innebär att man riskerar att underskatta sjukligheten (vårdbehovet) i en yrkesgrupp om man inte tar hänsyn till sjukligheten hos dem som inte längre är kvar i yrket. I denna studie gäller detta speciellt dem som upphört att vara förvärvsarbetande. Detta framgår bl a av jämförelserna i vårdutnyttjandet mellan den socioekonomiska indelning som enbart baserats på FoB 75 och den som kompletterats med uppgifter från FOB 60. Ett rimligt krav på ett planeringsinstrument är att det inte är onödigt svårhanterat. Det är således önskvärt att inte fler faktorer än vad som är nödvändigt tillåts påverka planeringen. Åldern är uppenbarligen den faktor som har den största betydelsen i detta sammanhang. Visserligen kan man som i England (30) låta mortalitetsstatistik ingå i underlaget för fördelning av resurser till somatisk korttidsvård, men enligt resultaten i denna studie bör dock mortalitetsuppgiftema - i jämförelse med åldersstrukturen ges en underordnad roll i planeringsprocessen. Det är vidare väsentligt att uppmärksamma att även vissa sjukdomar som inte påverkar dödligheten i nämnvärd omfattning kräver sluten vård. Om primärvården byggs ut i enlighet med de långsiktiga planerna finns det av resultaten i denna studie att döma ingen anledning att räkna med att detta förhållande i sig kommer att medföra några ökade krav på intagning i somatisk korttidsvård. Huruvida primärvården kommer att innebära en avlastning från den slutna vården är dock svårare att uttala sig om. Primärvården är ännu i ett tidigt utvecklingsstadium varför det är svårt att avgöra vilka långsiktiga effekter primärvården får för utnyttjandet av den slutna vården. Genom ett intensifierat samarbete mellan sjukhuskliniker och den öppna vården utanför sjukhusen och ökade resurser för vård i hemmet torde det dock vara möjligt att även överföra vissa fall till öppen vård.

172 Analys av sambanden

11.4 Är den slutna vården

jämlik?

Med en o jämlik sjukvård brukar i allmänhet avses ett sjukvårdssystem där de resursstarka utnyttjar en större del av sjukvården än vad deras hälsotillstånd motiverari jämförelse med andra grupper. Denna typ av ojämlikhet har man bl a funnit i England. Hart (13) formulerade i början av 1970-talet The Inverse Care Law, vilken innebär att tillgången till god medicinsk vård tenderar att vara omvänt korrelerad med behovet av vård. Senare har man bl a i den s k Black Report (39) visat att ojämlikheten i vårdutnyttjande är särskilt påtaglig när det gäller hälsovårdande insatser. Beträffande sluten vård fann man däremot att den utnyttjades i högre grad av arbetarklassen än övriga, vilket förklarades med förmodanden om högre sjuklighet och/eller större svårigheter att erhålla adekvat vård i hemmet (39). Denna studie tyder inte på att det finns någon ojämlikhet av det slaget i svensk sluten somatisk korttidsvård. Möjligheterna att utnyttja den slutna sjukvården försvåras visserligen av långa avstånd till sjukhusen, men denna ojämlikhet kan man naturligtvis inte komma ifrån och den måste kompenseras med andra insatser från sjukvårdshuvudmännen, främst i form av en väl fungerande ambulansservice samt en lokalt förankrad primärvård. Att tillgången till den slutna somatiska korttidsvården i stort sett kan betraktas som jämlik innebär dock inte med nödvändighet att patienterna upplever sjukvården som jämlik. Patienternas möjligheter att förstå, påverka och tillgodogöra sig vården är sannolikt inte jämlikt fördelade mellan olika grupper i samhället. Sådana aspekter på sjukvårdens jämlikhet ligger dock utanför ramen för denna studie.

i

Referenser

1. Allander E. Centrallasarettet som vårdmagnet. Skillnader i sluten somatisk vård Falun-Borlänge 1968. Stockholm: Karolinska institutet 9 1972. 2. Allander E & Landell N-E. Vård åt vem? Från sjukvårdsteknik till fördelningsproblem. En programskiss. Socialmedicinsk tidskrift 1976;53:353-64. 3. Andersen R, Smedby B & Anderson 0 W. Medical Care Use in Sweden and the United States -- A Comparative Analysis of System and Behavior. Chicago: Center for Health Administration Studies, Research Series No. 27, 1970. 4. Arbetsskador 1980 - yrkesrelaterade risker. statistik. Sveriges officiella Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, 1983. 5. Berg B, Bredberg G, Korpela M & Smedby B. Betydelsen av en öronspecialist vid vårdcentral. Läkartidningen 1980;77:1752-54. 6. Breslow N E & Day N E. Statistical Methods in Cancer Research. Volume I - The analysis of case-control studies. Lyon: International Agency for Research on Cancer, 1980. (IARC Scientific Publications No. 32) 7. Carlsson G, Arvidsson 0, Bygren L-O & Werkö L. Liv och hälsa. En kartläggning av hälsoutvecklingen i Sverige. Stockholm: Liber Förlag, 1979. 8. Dödsfallsregister 1961 - 1970. PM från SCB 1981:5. 9. Dödsorsak? Dödsorsaksstatistik som underlag för planering. Stockholm: Spri, 1983 (Spri rapport 122). 10.F0ldspang A, Juul S, Olsen J & Sabroe S. Epidemiologi. Sygdom og befolkning. Köpenhamn: Munksgaard, 1981. 11.Folk- och bostadsräkningen 1975. Del 11: Folk- och bostadsräkningens uppläggning och genomförande. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, 1979.

12.HagIund B. Geografiska aspekter på konsumtionen av sluten somatisk

korttidsvård. Uppsala: Socialmedicinska institutionen, 1981. Stencil. 13.Hart J T. The Inverse Care Law. The Lancet 1971;I:405-12. 14. Håkansson S. Kostnadsvariationer inom sjukvården - jämförande studier på landstings- och kliniknivå. Stockholm: Akademilitteratur, 1980. 15.Hä1so- och sjukvårdslag. SFS 1982:763. 16.Hälso- och sjukvårdsstatistik. Principprogram. Stockholm: Socialstyrelsen, 1979. (Socialstyrelsen redovisar 1979:1).

Referenser

17.Hälsopr0blem i ett landsting - ett planeringsunderlag. Stockholm: Spri, 1979 (Spri rapport 14). 18.K1einbaum L & Morgenstern H. Epidemiologic Research. D, Kupper and Quantitative Methods. Belmont, California: Lifetime Principles Learning Publications, 1982. 19. Koordinater och offentliga data. Gävle: Centralnämnden för fastighetsdata (CFD), 1974. 20.Levnadsförhållanden. Rapport nr 11. Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1975. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statiska Centralbyrån, 1978. 21.N0rdbeck S & Rystedt B. Computer cartography. Lund: Studentlitteratur, 1972. S. The Use of Somatic Hospital Care among Divorced. 22.Nyström Scandinavian Journal of Social Medicine, Supplement 17. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1980. 23. Ohälsa och vårdutnyttjande. Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90). Stockholm: Allmänna Förlaget, 1981. (SOU 1981:2). 24.Pettersson S. Kartering av vårdkonsumtion. Uppsala: Socialmedicinska institutionen, 1977. Stencil. 25.Pettersson S, Arvidson S & Smedby B. Kartering av vårdutnyttjande i Uppsala: Socialmedicinska institutionen, 1979. Stencil. Tierp. 26.Samhällsplanering i Uppsala län. Länsrapport 1983. Uppsala: Länsstyrelsen, Uppsala län, 1983. 27. SAS Institute inc. SAS Users Guide: Basic, 1982 Edition. Cary, NC:SAS Institute Inc., 1982. 28.SAS Supplemental Library User’s Guide. 1980 Edition. Cary, NC:SAS Institute Inc., 1980. 29. Schlesselman JJ. Case-Control Studies. Design, Conduct, Analysis. New York: Oxford University Press, 1982. 30.Sharing resources for health in England. Report of the Resource Allocation Working Party. London: Department of Health and Social Security, 1976. 31.Sluten kroppssjukvård i Uppsala sjukvårdsregion 1964 och 1965. Socialstyrelsen redovisar. Patientstatistik: 1. Stockholm: Socialstyrelsen, 1969. 32.Sluten kroppssjukvård i Uppsala sjukvårdsregion 1975-1977. Sveriges Officiella Statistik. Statistiska Meddelanden. HS 1980:21.1-2. B. Faktorer som påverkar vårdbehov och vårdutnyttjande. I: 33.Smedby Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsplanering. Stockholm: Spri, 1971. (Spri rapport 14/71).

34. Smedby B, Kjellström T & Berfenstam R. Sjukhusvårdens konsumenter.

Stockholm: Spri, 1972. (Spri rapport 18/72). 35.Socialstyrelsens principprogram för hälso- och sjukvård inför 80-talet. Stockholm: Socialstyrelsen, 1976. 36.Socioekonomisk indelning (SEI). Meddelanden i samordningsfrågor 1982:4. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, 1983. 37. Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar. Stockholm: Allmänna Förlaget, 1968. (SOU 1968:27).

Referenser 175

38. Thelin A. Work and Health Among Farmers. A Study of 191 Farmers in Kronoberg County, Sweden. Scandinavia Journal of Social Medicine, Supplementum 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1980. 39. Townsend P & Davidson N (eds): Inequalities in Health. Harmondsworth, England: Penguin Books Ltd, 1982. 40. Valkonen, T: Socioeconomic Mortality Differentials in Finland. I: Hälsa för alla i Norden år 2000. Stockholm: Nordiska hälsovårdshögskolan och socialstyrelsen, 1983. 41. White R R. Probability Maps of Leukaemia Mortalities in England and Wales. I: McGlashan N D (ed). Medical Geography. Techniques and Field Studies. London: Methuen & Co Ltd, 1972. 42.Vårdutnyttjande - ett mått på ohälsa? Befolkningens kontakter med hälso- och sjukvården som underlag för planering. Stockholm: Spri, 1984 rapport 158).

(Spri

43. Oberg T & Linder A. Kartografisk beskrivning av sjukdomspanoramat. Jönköping: Länsläkarorganisationen i Jönköpings län, 1977. Stencil.

Referenser 177

4 Bilaga

Hälso- och sjukvårdsberedningen har följande sammansättning: statsrådet Gertrud Sigurdsen, ordförande, landstingsrådet Bertil Göransson to rn 1984-03-31, fr o m 1984-04-01 landstingsrådet Gunnar Hofring, Landstingsförbundet, statssekreteraren Sture Korpi och statssekreteraren Ingemar Socialdepartementet, f.kommunalrådet Bengt Mollstedt, för- Lindberg, bundsdirektören Walter Slunge och landstingsrådet Kurt Ward, Landstingsförbundet samt generaldirektören Barbro Westerholm, socialstyrelsen. För den direkta ledningen av HS 90-projektet svarar arbetsgruppen för långsiktig planering, som har följande sammansättning: statssekreteraren Ingemar Lindberg, ordförande, avdelningschefen Gustav Brynolfsson, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), sjukvårdsföreståndaren Ulrica Croné, Tjänstemännens Centralorganisation,

departementsrådet Göran Dahlgren, Socialdepartementet (from 1984-_

01-01), departementsrådet Bo Jonsson, finansdepartementet, avdelningschefen Gunilla Lamnevik, Landstingsförbundet, departementssekreteraren

Ewa Lindqvist, utbildningsdepartementet, överläkaren Stig-Bertil Nilsson

och hälso- och sjukvårdsdirektören Olle Orava, Landstingsförbundet, docenten Hans Rundcrantz, Centralorganisationen SACO/SR, utredningschefen Douglas Skalin, Landstingsförbundet, avdelningschefen Gunnar Wennström och generaldirektören Barbro Westerholm, socialstyrelsen samt ombudsmannen Rolf Wetterström, Landsorganisationen i Sverige. Departementssekreteraren Birgitta Bratthall är sekreterare i arbetsgruppen. Utredningsarbetet har bedrivits inom socialstyrelsen. Det har letts av generaldirektören Barbro Westerholm samt med avdelningschefen Gunnar Wennström och byråchefen Göran Dahlgren som projektledare. Inom sekretariatet har vidare arbetat byrådirektören Marianne Rambro, byråchefen Lennart Rinder och byrådirektören Curt-Lennart Spetz. För administrativt arbete, redigering och utskrifter m rn har svarat förste byråsekreteraren Märta Nordenfelt, assistenten Ulla Sjöman och byråassistenten Gunvor Unoson. Experter har biträtt i utarbetandet av rapporter och underlagsstudier.

sou 1984:41 Referenser 179

5 Bilaga

Hälsorisker en kunskapssammanställning (SOU 1981:1)

Miljön och hälsoprocessen (Lennart Rinder) Arbetsmiljö - ohälsa (Anders Englund) Arbetslöshet - ohälsa (Urban Janlert)

Psykosocial miljö och hälsa (Lennart Levi)

Alkohol - ohälsa Gunnar och Eva Bergs-

(Jacob Lindberg, Ågren

tröm)

Tobak - ohälsa (Paul Nordgren)

Kost, motion och hälsa (Ingrid Lindvall) samt

Hälsoupplysning (Nils Östby)

Ohälsa och vårdutnyttjande (SOU 1981:2) Allmänna hälsoindikatorer (Göran Dahlgren, Mari Ann Regen, Curt-Lennart Spetz)

Vårdresurser och vårdutnyttjande (Gunnar Holmberg, Olle Östman) samt

Sjukdomspanorama (Göran Dahlgren, Curt-Lennart Spetz, Jerzy Einhorn/avsnittet om cancer/)

Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv (SOU 1981:3) Svensk sjukvård i internationellt perspektiv (Björn Smedby) - Hälso- och sjukvårdsplanering några internationella jämförelser (Göran Dahlgren, Göran Häme och Johan Mellin) samt Primärvård - en internationell utblick (Göran Dahlgren)

Sekretariatspromemoria 1: Demografiska och socioekonomiska förhållan-

den inom befolkningen (Curt-Lennart Spetz) 1981.

Sekretariatspromemoria 2: Hälso- och sjukvårdsplaneringen 1981 Planerad och faktisk utveckling (Bengt Larsson)

Sammanställning och analys av aktuella utredningar (Einar

Fredriksson, Christer Lindmark, Marianne Rambro)

och utbildning (Christer Lindmark, Gunnar

Personalförsörjning Wennström)

Hälso- och sjukvård inför 90-talet. Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet (SOU 1981:4)

180 Referenser

Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbctskraft (SOU

1982:11)

Narkotika och ohälsa. En kunskapsöversikt (Orvar Tun

Olsson, Kerstin ving) Särtryck 1983 I serien Socialstyrelsen redovisar:

Sjukdom ett relativt begrepp (Lisbeth Sachs) 1980:5 sjukfrånvaron i Sverige (Mari Ann Regen) 1981:6

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

. Socialaaspekterpå regionalplanering.I. . VE.‘epapporsmarkn ‘ |. Fi. Domstolaroch eko-brott.Ju. . Långtidsutredningen.LU 84. Huvudrapport.Fi.

@Q~l9591h§a)N—-

Sektorstudier.LU 84. Bilagedel1. Fi. Särskildastudier. LU 84. Bilagedel2. Fi. . Långtidsutredningen.LU 84. Bilagedel3. Fi. . Nâringstillstånd.Ju. . Förslagtill lag om Kooperativaföreningar.l. . Kompletterandemotetåndsformer.Fö. . Rösträttoch medborgarskap.Ju. . Rösträttoch medborgarskap.Bilaga.Ju. . Samordnadnarkotikapolitik.S. . RF10:5.Ju. . Ekonomiskbrottsligheti Sverige.Bakgrund,övervägande, åtgärder.Ju. . Förvärvi god tro. Ju. . Sverigesinternationellatransporter.K. . ArbetsmarknadsstridenI. A . ArbetsmarknadsstridenIl. A. . Datoreroch arbetslivet: förändring.A. . Förenkladsjâlvdeklaration.Fi. . Pantritt. Ju. . Folkbiblioteki Sverige.U. . En bättreinformationom kemiskaprodukter.Jo. . Ny konaumantköplag.Ju. . Ny Banklagstiftning.Del 1. Bankrörelselag.Fi. . Ny Banklagstiftning.Del2. Bankaktiebolagslag.Fi. . Ny Banklegstiftning.Del3. Sparbankaleg.Fi. . Ny Banklagstiftning.Del.4. föreningsbankslag.Fi. . LÄSMERA!u. . Arbetsmark. ,. Iitik underomprövning.A. . Nyaalternativtill frihetsstraff.Ju. . Handlamed tjänster. Ud. ‘ ..inéns- “ ” d-. Sam.. ‘ .ing. Bo. . 3- adakommittensdelbetänkande.Del l. Bo. . Bostadsko ^ delbetänkande.Del 2. Bo. . Rullandefastighetstaxeringm m Del 1. Fi. . Rullandefastighetstaxeringm m Del2. Fi. . Hälso-och sjukvårdinför 90-talet.[HS90] Huvudrapport. S

. Hiálsopolitiska mål och behovsbaseradplanering. Under-

lagsstudia.S. 41. Hålsopolitiskamål och behovsbaseradplanering.Huvudbilaga 1-3 Huvudbilaga1: Faktaom ohâlaans och yrkesmässigafördelning i Sverige,Huvudbilaga2: Arbetsmiljö, yrke,utnyttjandeav slutenvård, Huvudbilega3: Den jämlikasjukvården?S.

Statens offentliga utredningar 1984

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Kommissionenmot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och En bättre informationom kemiskprodukter.[24] eko-brott.[3] 2. Naringstillstånd.[8] 3. Ek b: ttslighet i Sverige.Bakgrund,övervägande,åtgärder.[15] 1983årsröetrattekommitté.1.Röstrâttochmedborgarskap.[11] Arbetsmarknadsdepartementet 2. Röstrattoch medborgarskap.Bilaga.[12] Konfliktutredningen.1.ArbetsmarknadsstridenI. [18]2.Arbets- RF10:5.[14] marknedastridenll. [19] Förvärvi god tro. [16] Datoreroch arbetslivet;förändring. [20] Pantrâtt.[22] Arbetsmarknadspolitikunder omprövning.[31] Ny konsumentköpl_,.[25] Nye alternativtill frihetsatraff.[32]

Bostadsdepartementet Bostadskommittén.1.B- *skommittenadelbetänkande.Sam- Utrikesdepartementet manfattning.[34] 2. Bostadskommitténs 4 “oténkandu. Del 1. Handlamed tjänster.[33] [35] 3. Bostadskommittensdelbetänkande.Del 2. [36]

Försvarsdepartementet lndustridepartementet Kompletterandemotatandsformer.[10] Socialaaspekterpa regionalplanering.[1] Förslagtill lag om Kooperativ:föreningar. [9]

Socialdepartementet Samordnadnarkotikapolitik.[13] Hâlso-och sjukvårdinför 90-talet.[HSso) 1.Hälso-ochsjukvårdinför 90-talet,(HS90)Huvudrapport.[39] 2. Halsopolitiskamål och behovsbaseradplanering.Underlagestudie.[40]3. Halsopolitiakamåloch behovsbaseradplanering. H vudbilaga1-3 Huvudbilaga1: Faktaom ohälsanasocialaoch ,f esrnñssigafördelningi Sverige,Huvudbilaga2: Arbetsmiljö, yrke, utnyttjade av sluten vård, Huvudbilaga3: Den jämlika s]ukvarden7[41]

Kommunlkationsdepartementet Sverigesinternationellatransporter.[17]

Finansdepartementet värdepappersmarknaden. [2] ‘ Langtids _ n. 1.Långtidautredningen.LU84.Huvudrapport. [4] 2. Sektorstudier.LU 84. Bilagedel 1. [5] 3. Särskilda “ . LU 84. Bil _ ‘ 2. [6] Ål _ edningen.LU 84.

Bilagedel3. [7] Förenkladsjalvdeklaration.[21] nklagsutredningen.1.Nybanklagrtiftning.Del1.Bankrörelselag. [26] 2. Ny banklagatiftning.Del 2. S.. kaktiebolagslagen. [27]. 3. Ny bankIegstiftning..DeI3. Sparbankslag.[28] 4. Ny banklegetiftning.Del4. Föreningabankslag. [29] Fastighetstaxering unnitten.1. Rullandefastighetstaxering rn m Del 1. [37] 2. Pullandefastighetstaxeringm m Del2. [38]

ii..

Utbildningsdepartementet Folkbiblioteki Sverige.[23] Läs MERA![so]

Anm. Siffrornainom klammarbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

HS 90-Publikationer

SOU 1984:39 Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS90). Huvudrapport SOU 1984:40 Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlagsstudie. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Huvudbilaga 1-3. 0 Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige 0 Arbetsmiljö, av sluten vård yrke, utnyttjande 0 Den jämlika sjukvården? SOU 1984:42 Att förebygga skador - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. Att och - ett SOU 1984:43 förebygga hjärt- kärlsjukdom hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. i - boende- SOU 1984:44 Hälsopolitik samhällsplaneringen arbetslöshet och kost. miljö, arbetsmiljö, Underlagsstudie. SOU 1984:45 invandrarna i hälso- och sjukvården. Underlagsstudie. SOU 1984:46 Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Underlagsstudie. SOU 1984:47 Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Huvudbilaga 0 Hälsoupplysning. - till förändring. SOU 1984:48 Länssjukvården möjligheter Underlagsstudie. SOU 1984:49 Hälsa - vård. Samhällsekonomi, sysselsättning, ekonomiska aspekter på förebyggande åtgärder. Expertrapport.

(November 1984)

SOU 1984:50 Personal för framtidens hälso- och sjukvård.

Underlagsstudie. (November 1984)

ur

Utdrag

SOU 1984:44 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik några hälsopolitiska aspekter. SOU 1984:43 Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. SOU 1984:43 Prevention av hjärt- och kärlsjukdom. SOU 1984:43 Psykosociala faktorer och hjärt- och kärlsjukdom. SOU 1984:49 Vården och sysselsättningen.

Liber

ISBN 91-38-O8371-X

l

ISSN 0375-250X

Allmänna

Förlaget