Statistik och prognoser på energiområdet slutbetänkande från Utredningen om el och inhemska bränslen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

a m u z . W . _ _ _

0 z 9 3 ,0 o ,1 ,7 .3 __0 0 ,z _5 0

. . 2 M

. 00 .

...Dun

.

1111 NM00

.

21113 0.0.m7.0

00730. 11:11: 312400 11112:

.

466520.

MUSNIH

. 99

. .

123:

0 .

_ Ö 0 . W

o 4 0 .

3 1

n

4027 1774

01 ..

211223 014030 111223 J1A03J 2L123L

c

1141123 025015 131122

“WHOM

1112,.: #03309

071432. 111233

“ämm Bmülüu

349007. 5513.03. 1111222 IGÖI-sz 2112:3 1112:: 9.4.4032

1 1

noåsuo 1112:31 ümäonu.:

WNMBWU

3 o 9 11

OUHMBM.

9007.

0. 0 0 7. . . . n in...

i 0 0 2

1 6 1 9 1 M 2 0 1 0 6 3 IA 6 .

. . 0 i

7.30 111: S11 0017 2043 5800

1111. 110341. 1111. 1111 my,... 1.101404 7UMR 1111

37°

001 I

009 MBQO NZHU

1111221 “226035

11 35

00. 00 00 00 21 WW 24 I oo .00 0 11 35

0 0 1414.4

t t

r

G l l c r 0 n e

K

g

S

007. .07730

.

LILLLZL 2140492

11124111..

O O

m

e n e r l O m G d f

;1 3

21122!! 6260500

11:41:11.1.

.2222 .0069 112:: 53097 519-23 .6160 wd007.

wJJIJS

.7729.

:Mmsoo

.12231 .01415 .71040 57763. .E1333 _Jani_ .75220

S345

12232 7.17.45 10090 222333 v07110

3266.

u3.009 1142233 9624730 170760 964961 :93207

111233 12232 7J7.4J 510090

. 413 0.42. 730

_ . 2 J 4 . .

u . . 1

.

.

720A

lllll 006UM

1111 6047 0013

.

_ .

.

1101011: 312400 111122 423612

211103 0.0.6H0

.

466520. 914605.

1111023 613762

.

.

677032. 935560.

. .

.

1233 5555

. .

0050.

. .

. 6 J 0 . 6 . 0_ .

. ._.._.. _ . . 7. .

. .

› 0

4027 1774

LLLL 071

60204 04916

111223 814032 1011123 025015 111122

1110:22 7.0.3100 111233

5513,!- 701337. 3444.3 31.21JJ 211233 ...IIIs-Ia

1112:12 250570. 345353.

MOJQJZ 1.5.9352 404065 211223 0J4M30. 111223 J14032

1111231 »massan 5033750 1101:231 MJ30J15 349007.

49007.

11 OUMMäM. 40100.

.L .› 6 0

32.

. 0 0

r 2

1 6 5 7 1 :m 0 2 I x 3 1 6 7

. . 03

1110212 731125 11111! 520.075 1111422 900310

735000. 737450. 1111:26 0017300 2043000 130050. 1111321 545x044 0500000 1.11.2142

21 .m0

0.003401 1111:21 6740503 35ä0561 1111221 0.546.035 4007300

00.

00170.

1132 3500 0.050

JJZJOJ? _3000_

0000. 1132

24221 mosa...

.

.

I W

713 951

i

i

2229.

.27 07

.II U ...b e mom n k d e .r|_ 6G n m m .d on n e n 0 m

l O C .h .| n n s |K Im ua n IS e n l .I .. O

u

. 5

. 4

c

. l

111zL3 111123 085015 1151122 402706 177440

15110222 7.0.3103 111233 4.3.3...

Bmwwuü. 3121J0 211233 440100

.

1611:21: 6030M00 0491640 701337. 250570. 345353. .JÖÖSG-z 404068 2151:23 0.14030 111223 111.113

1111231 4032.40. 5033750 1110:231 “130735 071432. 349007.

I 11

WUMMBM. JOSÅIJ JJÖOSJ

.

13,3_

.

. .

0 Z

Statens

å offentliga utredningar

gg 1987:65

w Miljö- och Energidepartementet

Statistik

och prognoser

på energiområdet

slutbetänkande från

Utredningen

om el och inhemska bTänslen Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08039 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets fowaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 810 - 1200 (externt och internt) 08/763 10 05 1200 - 1640 (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10075-4 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25OX Stockholm 1987

Till statsrådet Dahl

Den 30 maj 1984 bemyndigade regeringen statsrådet Dahl att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor rörande utnyttjande av el.

Riksdagsledamoten Per Olof Håkansson förordnades den 1 juni 1984 som särskild utredare. Experter har förordnats enligt olika beslut, bilaga 2. Utredningen har antagit benämningen Utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN).

Utredningen har tidigare bland annat publicerat

* - Konflikter - Lokala Oljeersättning lösningar? Ds I 1984:27

* Ökat med Ds I 1985:2 elutbyte grannländerna?

* Elvärmens roll i den svenska Diskussionspromemorian energiförsörjningen, 1985 06 20

* Effektivare SOU 1986:16, med energianvändning anslutande delutredningar.

Genom tilläggsdirektiv (direktiv 1986:9) uppdrog regeringen åt ELIN

att analysera vilka användargrupper och vilken typ av elanvändning som orsakat den senaste tidens tillväxt av elkonsumtionen,

att undersöka i vad mån dessa förhållanden föranleder en förändrad bedömning av elanvändningens framtida utveckling, samt

att gå igenom och analysera statistik och prognoser på elanvändningsområdet.

Händelserna i Tjernobyl och den omfattande utredningsverksamhet m m som följde på denna visade på en sådan arbetsfördelning mellan utredningarna att ELIN skulle koncentrera arbetet till statistik- och prognosfrågor. I en skrivelse till statsrådet Dahl (bilaga 1) har den särskilde utredaren angivit att den kommande redovisningen, d v s denna rapport, i huvudsak skall behandla frågor om statistik- och prognosverksamhet.

För den nu aktuella delen av ELINS arbete har arkitekt SAR Carl-Johan Engström, Nacka, genom ett förordnande varit sekreterare. Utredningens kansli har varit förlagt till K-Konsult i Stockholm, som genom ett uppdrag biträtt utredningen. från ELIN Statistik och prognoser på Slutrapporten energiområdet överlämnas härmed.

Stockholm i juni 1987.

Per Olof Håkansson

Carl-Johan Engström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

FÖRORD 3

1 SAMMANFATTNING 8

2 UTREDNINGSUPPDRAGET 13

2.1 Tilläggsdirektiven 13 2.2 Energisektorn i förändring - ändrad syn på statistik och prognoser 14

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR ENERGIPOLITIKEN 15

3.1 Inledning 15 3.2 Energipolitiken i Sverige 16 3.3 Energisystemet i omvandling 18 3 4 för en ny situation 21 gunskapsunderlag 3.5 Overgripande krav på kunskapsförsörjningen 23 3.6 Olika aktörers behov 24 3.7 Statistiska behov för beredskapsplanering 27

4 ALTERNATIVA SÄTT ATT REDOVISA STATISTIK OCH PROGNOSER MED INTERNATIONELLA UTBLICKAR 28

4.1 Energiflödet 28 4.2 Energiflödesbalanser (energibalanser) 29 4.3 Svenska redovisningsmodeller statistik och prognoser 30 4.4 Skillnader i svenska och internationella energibalanser 32 4.5 Exergi 39 4.6 Problemsammanfattning 40

forts INNEHÅLLSFÖRTECKNING g

5 OFFICIELL ENERGISTATISTIK 43

5.1 Inledning 43 5.2 SCBs energistatistik 43 5.2.1 Tillförselstatistik 43 5.2.1.1 Årlig el- och fjärrvärmestatistik, samt gas 44 5.2.1.2 Månatlig elstatistik 45 5.2.1.3 Bränslestatistiken 46 5.2.2 Energianvändningsstatistik 47 5.2.2.1 Industristatistik 47 5.2.2.2 Energianvändning i bostäder, service m m 48 5.2.3 51 Energibalanser 5.2.4 Prisindexserier 51 5.2.5 Övrigt 52 5.3 Annan officiell energistatistisk information 52

6 ÖVRIG ENERGISTATISTIK 54

6.1 54 Kraftproduktion 6.2 Kraftbolagens marknadsstatistik 55 6.3 Branschorganisationernas statistik 55

7 ÖVERGRIPANDE ENERGISTATISTISKA PROBLEM 56

7.1 samband mellan el och övrig energianvändning 56 7.2 Problemorientering 56 7.3 Elstatistik 61 7.4 Elvärme 68 7.5 Sekunda elkraft 70 7.6 Driftel 71 7.7 Förändring i lokalstatistiken 72 7.8 statistikens aktualitet och tillgänglighet 74 7.9 Korrigeringsfaktorer 76 7.9.1 76 Temperaturkorrigeringar 7.9.2 Konjunkturkorrigeringar 77 7.9.3 Ytkorrigeringar och ytdefinitioner 77 7.10 Industrins elanvändning 77

forts INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

(D PROGNOSER 79

prognosverksamhet 79

mm

gfficiell

NF Ovrig prognosverksamhet 79

0 PROGNOSER - FÖR VEM OCH TILL VAD? 81

Prognosmiljön har förändraats 81

wNH

hantera osäkerhet 84

00x0

Att Slutsatser 85

10 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE M M SAMT FoU-BEHOV 87

10.1 Nyckeltal 87 10.2 Eltariffer 87 10.3 Vattenfalls projekt Uppdrag 2000 88 10.4 Forskningsbehov 90

11 ÖVERVÄGANDEN ocn FÖRSLAG 92

11.1 Allmänt 92 11.2 Energibalanserna 93 11.3 Elstatistiken 94 11.4 Prognoser och framtidsbedömningar 97 11.5 Forskning 98 11.6 Ekonomiska konsekvenser 98

Bilaga 1 Brev till statsrådet Birgitta Dahl

Bilaga 2 Experter i utredningen

1 SAMMANFATTNING

tilläggsdirektiv till ELIN (dir. 1968:9) Regeringens och den efterföljande utredningsverksamheten som efter händelserna i Tjernobyl har gjort att skedde ELINS slutbetänkande kommit att koncentreras till i form av statistik och progkunskapsförsörjningen noser för energipolitiken - främst den framtida ener-

gianvändningspolitiken.

I 3 beskrivs de allmänna kraven på statikapitel stik och prognoser mot bakgrund av de Förändringar som det svenska energisystemet genomgått och mot bakgrund av kärnkraftavvecklingen.

För utformningen av den framtida energipolitiken det bl a att ha tillgång till ett statistikgäller och prognosunderlag som ger en hög handlingsberedskap och en god kunskap om olika styrmedels effekter och bieffekter.

Tonvikten i utredningsarbetet har lagts på en utvärav tillgången och efterfrågan på statistik och dering sett med statsmakternas ögon. Övriga akprognoser törers behov liksom de krav på statistik och prognoser som kan hänföras till kategorin allmän information belyses mera översiktligt.

Dessutom skall statistiken ge underlag för producenters, distributörers, kommuners och övriga användares verksamhet. Vidare finns ett allmänt krav på att statistik och prognoser skall vara användbara för allmän information, och som underlag för debatt och

opinionsbildning.

Allmänna krav statistikverksamhet är att på en god den skall ge överblick, säkra kunskap om viktiga snitt i energiflödet, samt ge snabbhet och stabilitet i dataproduktionen.

Allmänna krav är att den skall på prognosverksamheten breddas inför kärnkraftavvecklingen. De längre tidsoch de komplexa samband mellan användning perspektiv och tillförsel som följer av kärnkraftsavvecklingen kräver som kan fungera som underlag i denna prognoser förändrade beslutssituationen.

4 behandlas energibalansernas utform-

I kapitel ning.

syftar till att i kvantitativa Energibalanserna termer beskriva hela energiflödet från primärstadiet eller produktion via omvandling fram genom import till slutlig användning.

Det svenska sättet att i officiell statistik beskriva detta flöde ansluter sig i princip till de rekommendationer som utarbetats av FN/ECE. På en punkt skil- SCBs redovisningsprinciper från OECDS. Skilljer sig i att OECD räknar upp el producerad i naden ligger

vatten- och kärnkraftverk med en omräkningsfaktor 2,6 - i tillförselledet, vilket leder till att man får stora skillnader i den totala tillförselsumman beroende på vilken metod som tillämpas.

Kritiken mot de svenska energibalanserna är vanligen riktad mot mätsnittet vad avser tillförd primär energi enligt SCBs metod alternativ 2 där omvandlingsförlusterna i kärn- och vattenkraftverken inte kommer med. I detta sammanhang bör man dock inte bortse från att SCBs alternativ 1-metod från tillförd primär energi till levererad energi i slutanvändarledet följer ett mer traditionellt input-outputmönster.

Ett annat problem i energibalanserna är att energiåtgången som redovisas under posten slutlig användning ej tar hänsyn till förluster i förbrukarledet vilket gör att man inte får något egentligt grepp om den energimängd som verkligen går åt för olika ändamål, d v s den energi som nyttiggörs.

Problemet med att olika uppvärmningsformer i förbrukarledet har olika verkningsgrad, kombinerat med att många hushåll övergått från olja till el när det gäller uppvärmningen, gör det nödvändigt att göra olika omräkningar till nettoförbrukning för att kunna utläsa det egentliga energisparandet i den officiella energistatistiken. För att klargöra vad som skall hänföras till konvertering, effektivisering resp sparande när förbrukningen minskat över tiden krävs därför i regel tilläggsundersökningar.

Kapitel 5 innehåller en genomgång av den nuvarande officiella energistatistiken och i kapitel 6 redovisas övrig energistatistik.

I kapitel 7 analyseras de problem som behöver åtgärdas för att förbättra kunskapsförsörjningen.

,Utredningen har funnit att tillförselstatistiken i stort sett är ganska bra. Det största problemet uppstår när leveransuppgifter skall ligga till grund för redovisning av energiförbrukningen inom olika sektorer. Problemet hänger i stor utsträckning samman med att levererad energi när det gäller lagringsbara bränslen inte utgör ett fullgott statistiskt underlag för bedömning av faktisk förbrukning, då förändringar i lagervolymer förekommer hos konsumenterna i avsevärd utsträckning.

För ledningsbunden, icke lagringsbar energi uppstår också smärre fel i tillförselstatistiken bl a på grund av att avläsningstidpunkten inte sammanfaller med redovisningsperioden.

Ett annat väsentligt problem vad gäller leveransstatistiken hänger samman med leverantörernas bristande och möjligheter att klassificera och förmåga fördela leveranserna olika verksamheter och konsupå vilket bl a resulterar i glapp och övermentgrupper lappningar i statistiken.

bygger i stor ut- Energianvändningsstatistiken uppgifter som inhämtas genom urvalssträckning på undersökningar.

av de kvalitetsproblem som statistiken brottas Några med och som delvis hänger samman med insamlingsmetoden gäller bl a statistikens aktualitet, urvalens relevans, klassificeringsproblem och uppgifternas riktighet. Dessa problem har dock varit någorlunda hanterbara med nuvarande ambitionsnivå på statistiken att korrigerande insatser kunnat sättas in för genom att belysa energianvändningen.

Den allvarligaste bristen i användningsstatistiken sett med statsmakternas ögon är dock att statistiken inte inkluderar uppgifter om elförbrukning i flerbostadshusens lägenheter, i lokaler samt i småhus som inte är elvärmda.

I kapitel 8 redovisas officiell och viktigare övrig prognosverksamhet och i kapitel 9 analyseras kraven på prognosverksamheten i framtiden.

Tidigare prognoser har huvudsakligen haft som syfte att beskriva den troliga utvecklingen och använda resultatet som ett underlag för t ex investeringsbeslut för elförsörjningen. Nu finns ett behov av att utveckla prognosarbetet till ett användbart redskap i samband med utarbetandet av olika planeringsstratekonsekvensbeskrivningar av olika statliga ingier, satser samt att styra eller påverka elmöjligheter användningen.

Den traditionella prognosverksamheten behöver därför kompletteras med prognoser av principiellt annan karaktär.

I kapitel 10 redovisas visst pågående utvecklingsarbete samt behov av forskning med anknytning till kunskapsförsörjningen på energiområdet. Det största enskilda utvecklingsprojekt som bedrivs f n är Vattenfalls Uppdrag 2000. Utredningen konstaterar att det är att projektet bedrivs på ett viktigt sådant sätt att generaliserbar och allmänt tillgängerhålls. Vad gäller forskning har det lig kunskap under utredningsarbetet åter visat sig att en grundom hur - elen i läggande kunskap energin speciellt slutanvändarledet - faktiskt används saknas. Därför utvecklas också förslag till hur forskningen på området bör förstärkas.

I kapitel 11 framförs konkreta förslag till förändringar.

Statens energiverk bör få ett huvudansvar att se över energistatistiken. SCB bör som f n ansvara för den löpande statistikproduktionen. En aktiv beställarfunktion är viktig för att SCB skall kunna planera och utveckla verksamhet.

vad gäller energibalanserna finns f n inga motiv att byta modeller. Det övergripande ansvaret för att informera om och utveckla denna typ av översiktliga energiredovisningar bör ligga på statens energiverk. Arbetet bör huvudsakligen ske inom ramen för den löpande verksamheten.

Elanvändningsstatistiken behöver förbättras genom en mer detaljerad abonnentklassificering och genom förbättrade urvalsundersökningar.

Statens energiverk bör ges det övergripande ansvaret för att dessa åtgärder genomförs.

Även forskningen på elanvändningsområdet behöver förstärkas och medge en fortlöpande och sammanhållen överblick över elanvändningens utveckling. Trots den verksamhet som redan pågår och nyligen tillskapats behövs en sammanhållen institutionell miljö med kontinuitet och kompetens att genomföra empiriska studier och mätningar under lång tid. Utredningen föreslår att sådana resurser tillförs statens institut för byggnadsforskning alternativt någon akademisk institution.

vad gäller prognosverksamheten bör statens energiverk ansvara för att officiella referensprognoser upprättas. Det gäller kortsiktsprognoser (tidshorisont fem år) i samband med den årliga rapporteringen av energiläget och långsiktsprognoser (mer än tio år) med intervaller knutna till större energipolitiska beslut. Verket bör vidare analysera konsekvenser av olika handlingsalternativ som underlag för beslut om nya strategier i energipolitiken.

Som ett komplement till de officiella prognoserna är det angeläget att forskningen ges resurser till oberoende scenarier av den typ som hittills bedrivits inom ramen för Energiforskningsnämndens program för allmänna energisystem studier.

Kunskapen om dagens energisystem bygger till stora delar på de data som fångas i olika snitt i energiflödet. Kunskapen fram till användarledet är relativt god. I användarledet däremot är kunskaperna bristfälliga.

Orsakerna till att användning och funktionell nytta är dåligt kända beror på att dessa led på ett enkelt sätt inte låter sig studeras med normala statistiska metoder.

Eftersom brukarna vanligen inte själva kan mäta hur de fördelar sin elanvändning mellan exempelvis värme, ventilation, varmvatten, utnyttjande av elteknisk utrustning etc, behövs det särskilda undersökningar för att komma åt denna situation. Sådana undersökningar bör också vara regelbundet återkommande för att spegla förändringar i t ex vanor, verksamhetsformer och de konsekvenser detta leder till på energiområdet.

Sådan forskning finns i Danmark vid Danmarks Tekniske i Köpenhamn (Nörgård m fl) trots Danmarks Höjskole totalt sett små resurser för energiforskning. De danska resultaten är dock inte självklart översättningsbara till svenska förhållanden eftersom elpriserna där ligger på en helt annan nivå. Utredhar därför funnit det mycket angeläget att det ningen inrättas ett motsvarande forskningsorgan i Sverige. Ãmnesområdets stora bredd - från industrins energianvändning, till servicebranschernas och hushållens energianvändning - ger en särskild anledning till att uppmärksamma och tillgodose den nödvändiga överblicken.

2 UTREDNINGSUPPDRAGET

2.1 Tilläggsdirektiven

Elförbrukningen har under senare år ökat betydligt snabbare än vad tidigare uppgjorda elprognoser angivit.

1985 uppgick elförbrukningen inklusive nätförluster till 130 TWh per år.

Enligt kraftindustrin ligger den optimala årsförbrukningen av el med nuvarande produktionssystem på ca 135 Twh. Om efterfrågan ökar till över 140 TWh per år kan det bli svårt att klara försörjningen utan utbyggnad av kraftsystemet.

Vidare blir det svårt att bibehålla ett lågt elpris med de fördelar som det innebär för såväl industrin som de enskilda hushållen.

Mot denna bakgrund har ELIN, genom tilläggsdirektiv av regeringen (dir 1986:9), erhållit uppdraget

att analysera vilka användargrupper och vilken typ av elanvändning som orsakat den senaste tidens tillväxt av elkonsumtion

att undersöka i vad mån dessa förhållanden föranleder en förändrad bedömning av elanvändningens framtida utveckling, samt

att gå igenom och analysera statistik och prognoser på elanvändningsområdet.

När det gäller statistik och prognoser omfattar uppdraget också förslag till metoder och frekvens för uppföljning av utveckingen.

Händelserna i Tjernobyl ändrade förutsättningarna för arbetet.

Regeringen gav under försommaren 1986 uppdrag åt bl a energirådet, och en särskild expertgrupp för kärnsäkerhet och miljö att bearbeta frågor som anknöt till eller överlappade uppgifterna för ELIN enligt tilläggsdirektiven.

Efter samråd med andra berörda parter visade det sig vara praktiskt att arbetet inom ELIN koncentreras till statistik- och prognosfrågor.

I en skrivelse till statsrådet Dahl (bilaga l) har därför utredaren angivit att den kommande redovisningen, med anledning av tilläggsdirektiven, i huvudsak kommer att behandla frågor om statistik och prognosverksamhet.

i - ändrad syn på 2.2 Energisektorn förändring statistik och Erognoser

Inför kärnkraftavvecklingen blir den allmänna inriktav de närmaste årens energipolitik bl a att ningen förbereda åtgärder som säkrar en rationell och kostnadseffektiv elanvändning i framtiden. Ansvaret för omställningen kommer att läggas på de aktörer som redan nu genomför energipolitiken. Såväl mål som medel för verksamheten kan därvid komma att ändras och utvecklas. Detta påverkar deras behov av kun-

och därmed kraven på verksamheten skapsförsörjning med statistik och prognoser.

och distributörerna är engagerade Kraftproducenterna i en och utveckling av verksamheten. Föreförändring struktureras om och verksamheten förskjuts från tagen mot Även kommunerna som elföretag energiföretag. givits en viktig roll i den svenska energipolitiken bl om kommunal ställs a genom lagen energiplanering inför nya uppgifter.

Innebörden av förändringar av denna typ är ännu inte fullt En aktörsorienterad kravstudie med tydlig. avseende statistik och prognosverksamheten kan på därför inte nu genomföras i full utsträckning. Aktörernas omställningsprocess leder inte med säkerhet till att krav kommer att resas på utformning och nya av statistik- och prognosverksamheten. Å genomförande andra sidan kan det inte uteslutas.

Verksamheten med att producera statistik och prognoser inom energiområdet får därför som hittills underställas de mål som gäller för energipolitiken i stort. statistik- och måste såprognosverksamheten ledes i takt med förändringarna av dessa. omprövas

3 KUNSKAPSUNDERLAG FÖR ENERGIPOLITIKEN

3.1 Inledning

Energisystemet kan beskrivas som ett flöde. Det startar i utnyttjandet av olika råvaror. Dessa kan efter förädling/omvandling användas för t ex processer, transporter och uppvärmning antingen direkt eller efter ytterligare omvandling till hetvatten, elektricitet etc. Mellan olika omvandlingsled och slutlig användning finns ofta lagringsled och distributionsled. I varje led uppstår förluster av energi som inte kan nyttjas i den slutliga användningen. Lagring innebär vidare en förskjutning i tiden mellan leverans och förbrukning. Energianvändningen leder i sin tur till att individ och samhälle kan utföra verksamheter och - energianvändningens tjänster egentliga nytta och mål.

unna

Q

[ Enerqiffâdef

O V N för in-

Ufvmmng 4 e __›

Oirxgøpnd- ?iryrltáand- :yiqggnd-divhid oc

ha

a

_›

får sam-

\

»9 äalinq hälle

X :I x N

\] [förlusier I

3.1 från råvara till nytta Figur Energiflödet

Kunskapen om energisystemet är knuten till möjligheterna att mäta i olika snitt av flödet. Genom att etablera mätpunkter i flödet och insamla statistiska data från dessa kan man få underlag till att beskriva systemet och-dess utveckling. Tillsammans med annan kunskap blir det vidare möjligt att prognosera energisystemets möjliga och/eller önskvärda utveckling.

Problemen med en kunskapsförsörjning om energisystemet är många. Flera har behandlats i tidigare utredningar i anknytning till utvecklingen av den svenska energipolitiken. Här finns inledningsvis anledning att peka på två principiella problemområden som senare utvecklas i denna utredning.

Det första rör statistikproduktionens omfattning och utseende. Det är dels fråga om kapacitet och resurser att etablera tillräckligt många mätpunkter som avläses tillräckligt ofta för att skapa tillförlitliga bilder av systemet och dess hittillsvarande utveckling. Det är dels fråga om vems behov av som det finns anledning för staten att kunskap försörja.

Det andra problemet rör frågor om vilka snitt som skall redovisas i flödet d v s hur och var mätningar bör ske för att bilderna av systemet skall ge rätt information för att stödja utformningen av den framtida energipolitiken.

av 3.1 (och ännu tydligare i figur Som framgår figur 5.1) har olika delsystem i det sammanlagda flödet olika många led mellan utvinning och slutlig använd- De förluster som uppstår kan hänföras till ning. olika snitt och därmed tolkas olika av olika aktörer. Exempelvis kan byggnader som förbrukar lika mycket energi i användningsledet kräva mycket olika mängd råvara för att uppnå denna nytta.

Figur 3.2 visar hur t ex en villa med en energianvändning för uppvärmning på 20 Mwh per år kräver olika energimängder i tidigare led.

VATTENBUREN ELVÃRME VÃRMEPUMP om

Matrrøcks- Kondenskrafr- Moffrøoks- Kondenskrafi produkfion prodvkiiøn produktion produkhon

Wøü! 28.5Mwn 24.8MWh 52.6MWh 11.8MWh 25 MWh åev.insatsfår trampa

âgâuâgøn verknmqs- vrrknmqs- verknmqs- verknings-

grad.065 amd-ON grad-005 amd-040 AlfernaHv

AHerIrIalJV

Levereraf nu huse? 21 Mwh 1oMwh 26.5 Mwh

välávginøsørød xñrönefakior- varánunøsqrød

Energian- ZOMWH ZOMWh ZOMWh WMMM F7:vw. mnmmq

3.2 på energiinsatsen i olika snitt för Figur Exempel uppvärmning av en villa.

I ett skede då det sker stora omställningar dynamiskt mellan olika delsystem blir det av stor betydelse att kunna definiera viktiga och praktiskt användbara snitt d v s bilder av systemet för att förstå vad som sker.

3.2 Energipolitiken i Sverige

i Sverige har under den senaste 15- Energisystemet genomgått mycket stora förändringar. Den årsperioden snabba efterfrågeutvecklingen från tidigare decennier bröts dels p g a oljeprishöjningarna och den åtföljande långsammare ekonomiska utvecklingen, dels p g a den statliga energipolitiken.

Motiven att föra in de framtida valen av energisystem och nivån på användningen i den politiska beslutssfären var många. De kan bl a sökas i de kraftiga prishöjningarna på olja och instabiliteten på oljemarknaden, de ökade säkerhets- och miljökraven men också i det långa tidsperspektiv som blev nödvändigt att anlägga med tanke på de ändliga naturresurserna som utgör den klart dominerande basen för det nuvarande energisystemet.

Energipolitiken i Sverige har som allmänt mål att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv tillförsel och användning av energi av olika slag. I denna mening är energipolitiken underordnad övergripande och allmänpolitiska mål. Det handlar om en fortsatt ekonomisk tillväxt som dock skall ske med hänsyn till att uttaget av ändliga naturresurser och påverkan på miljön skall minska samt att välfärdsfördelningsfrågor beaktas.

Men energipolitiken har också specificerade mål som skall ses mot bakgrund av de drastiska prisförändringarna på olja under 1970-talet och den omfatttande debatten om det svenska kärnkraftsprogrammet under slutet av 1970-talet och senare. Dessa mål är dels sådana som skall uppnås på kort sikt t ex kvantifierade mål som anger önskvärd energihushållning och oljeanvändning; dels långsiktigt preciserade mål om att avveckla kärnkraften till senast år 2010. Vidare finns det långsiktigt färdriktningsutpekande mål som t ex att energisystemet bl a skall baseras på inhemska och helst förnybara energikällor med liten miljöpåverkan.

Det har skett en omfattande satsning på utvecklingsarbete som bl a inneburit ett genombrott för värmepumptekniken. Kombinationen av energisparande (främst i bebyggelsebeståndet) och utnyttjande av el har medfört en nedgång av oljeförbrukningen de

senaste påtaglig fem ren. På den stagnerande energimarknaden

hårdnar konkurrensen mellan energislagen, vilket inneburit svårigheter för inhemska bränslen. Naturgasen introducerades 1985 då Sydgasprojektet kopplades till det danska naturgasnätet.

De ökade kraven på kunskapsunderlag skall ses mot bakgrund av den beskrivna händelseutvecklingen. De politiska målen ökade behovet av och intresset för styrning av energitillförsel och energianvändning. En lång rad statliga utredningar och kommittéer har arbetat med dessa frågor. De styrmedel som diskuteras och som kommit i bruk är ekonomiska, administrativa, FUDI)-verksamhet samt information.

1) Forskning, utveckling, demonstration

styrmedel av detta slag förutsätter kunskap om energisystemets utseende på tillförsel- och användningssidan samt kunskap om styrmedlens effekter på kort och lång sikt. Behovet av tillförlitlig statistik som förmår registrera förändringar blir viktig för båda dessa kunskapstyper.

Behovet av förfinade prognosmodeller t ex med avseende på hur sambandet mellan pris och efterfrågan ser ut ökar också. Kraven på underlag i form av bättre statistik och prognoser har återkommit i en rad utredningar och också delvis beaktats av SCB i dess verksamhet.

Kravet på att behandla dessa frågor även i denna utredning skall ses mot bakgrund av att vissa brister kvarstår trots gjorda insatser men också därför att den framtida energipolitiken kommer att fokuseras på delvis andra frågor än de hittillsvarande. Elanvändningen kommer att stå mer i centrum med tanke på att kärnkraftsavvecklingen rycker närmare.

3.3 Energisystemet i omvandling

Nedan följer en kort beskrivning av energisystemet i Sverige i dag och väsentliga förändringar som det genomgått. Beskrivningen bygger i huvudsak på statens energiverks publikation Energiläget 1986. De definitioner som används i denna för tillförsel och användning har också tillämpats nedan.

Användningen av energi i Sverige har efter de stora oljeprisökningarna under 70-talet planat ut under 80-talet.

Den totala användningsnivån förväntas inte ändras i någon större utsträckning under den närmaste tioårsperioden. I det långa tidsperspektivet kan större förändringar ske till följd av ändrad efterfrågan från främst industrisektorn och till följd av politiska beslut.

Även om totalnivån således inte kommer att ändras drastiskt inom det närmaste decenniet kan förskjutningar i sättet att tillföra energi ändå bli stora. Det rör sig om förskjutningar mellan olika bränsleslag samt mellan bränslen och el.

Bostäder, lokaler, service m m, den s k övrigsektorn, svarade 1986 för drygt 40 procent av energiförbrukningen. Större delen av energin används för uppvärmningsändamål (cirka 2/3). Återstoden utgörs främst av drift- och hushållsel samt av energianvändning inom de areella näringarna.

Förbrukningen av oljeprodukter har minskat till ungefär hälften sedan början av 70-talet. Enligt statens energiverk är förutsättningarna för en fortsatt oljeersättning och en fortsatt energihushållning olika i olika av bebyggelse. I småhus har oljeersätttyper

ningen kommit långt genom konvertering till elpannor, värmepumpar samt i viss mån till pannor för flera olika bränslen.

Cirka 30 procent av småhusen använder fortfarande huvudsakligen olja för uppvärmning. Nettoförbrukningen per m2 i småhus har samtidigt sjunkit med cirka 20 procent.

På flerbostadshussidan har utvecklingen inte kommit lika långt. Sparandet har uppgått till cirka 17 procent per ytenhet och oljeandelen ligger på över 40 procent. Huvudalternativet till individuella oljeeldade system i flerbostadshusen är fjärrvärme eller gruppcentraler.

Den totala elanvändningen inom övrigsektorn var 1985 ungefär lika stor som oljeanvändningen. Elanvändningens fördelning på elvärme, hushållsel och driftel beräknas enligt statens energiverk i enlighet med figur 3.3. Ökningstakten stiger sedan 1980-talets början.

Twh

70 f? 60 - , ,f 50 _

40 _ ELVÃKME ___

so - HUSHÅLLSEL _ _ -_- 20

10 _ DRIFTELM.M. rv TV ,. .. .. .. . .- .. -. h 1970 -15 . ao - es -90

Figur 3.3 Elanvändningen inom övrigsektorn enligt statens energiverk

De uppvärmningssystem som ersätter olja inom småhusbeståndet är i ökad utsträckning flexibla (kombipannor, bivalenta system etc), vilket gör användningen av olika energislag mer priskänslig och utvecklingen mer svårförutsägbar och beroende av oljemarknadens utveckling m m. Fortfarande har dock cirka en halv miljon småhus direktverkande el som huvudsakligt uppvärmningssystem.

De framtida uppvärmningssystemen för bebyggelsebeståndet växer fram som följd av en växelverkan mellan teknisk utveckling och prisutveckling å den ena sidan samt politiska beslut å den andra. Detta gäller framförallt ledningsbundna system. Väl ansluten till ett ledningsbundet system uppstår avsevärda trögheter för

fastighetsägarna att senare övergå till andra system. Figur 3.4 visar schematiskt var olika system har överlägsenhet och var systemen inbördes kan självklar konkurrera. Sådana konkurrenszoner kräver i framtiden strategiska beslut om utbyggnad av överförings- och distributionsnät inom tätortsområdet. Beslut som i vilken utsträckning konkurrens eller markavgör nadsuppdelning skall ske.

- Bebuøøelse fghf m e N Kraffvarme r-r-i

T

Táf sfadsbebøqqefse HETVMYEN Glas flerbasfadshusbeb. f. T f T Tät småhusbeb Gks wüabeh

g_ ___,_____,Tñfor+ssfarlek

30 Invänare(1000-#00

Figur 3.4 Ledningsbundna uppvärmningssystem för tätortsbebyggelsen.

Industrins energianvändning svarar för knappt 40 procent av den totala slutliga energianvändningen. Användningen har minskat sedan början av 1970-talet både i absoluta tal och mätt i energiåtgång per producerad enhet. Det minskade energibehovet är en kombination av effektivisering, tillbakagång för vissa särskilt energikrävande branscher samt konjunktursvängningar.

Oljeandelen inom industrins totala energiförbrukning var år 1985 drygt 20 procent vilket innebär mer än en sedan 1970-talets början. El stod 1985 för halvering en tredjedel av den totala användningen. Under den senaste 15-årsperioden har elanvändningen mer än fördubblats. Även elåtgången per producerad enhet har ökat. Om oljepriset stannar på låg nivå kan en ökad oljeanvändning förväntas de närmaste åren.

energianvändning uppgick 1985 Transportsektorns till cirka 20 procent av den slutliga energianvändningen. Oljeberoendet inom sektorn är i det närmaste totalt. Till av prisstegringarna 1973 och 1979 följd energianvändningen ner. sedan 1982 har den dock gick ökat - men inte i takt med den ökade kontinuerligt trafikvolymen, vilket speglar en övergång till bränslesnålare motorer.

3.4 Kunskapsunderlag för en ny situation

Det svenska energisystemet har således genomgått stora förändringar under kort tid. Den största förändringen har varit att el används i stället för olja inom industrin och för uppvärmning av bostäder och lokaler. Detta har möjliggjorts genom den kraftiga utbyggnaden av elproduktionssystemet.

Idag produceras, el främst i vatten- och kärnkraftverk. Den bränslebaserade elproduktionen svarar endast för några få procent av den totala. Under 1970-talet var denna produktion i främst oljeeldade kondenskraft- och kraftvärmeverk mer betydelsefull.

Den svenska energipolitiken har varit framgångsrik såtillvida som de kortsiktiga målen att hushålla med energi och ersätta olja för uppvärmningsändamål i stort sett uppfyllts.

Målet har kunnat förverkligas med i huvudsak samma medel: utnyttjandet av den ökade elproduktionskapacitet som kärnkraftsprogrammet medfört. Den ökade elvärmeandelen registreras som en hushållningsåtgärd med det sätt som elproduktionen beskrivs i den svenska energistatistiken. Skulle elvärmen istället producerats med kondenskraft vore oljereduktionsmålet säkerligen inte uppfyllt trots det energisparprogram som genomförts i befintlig bebyggelse.

När kärnkraften skall avvecklas krävs en mer samlad omställning av elsystemet. Det kan ske genom olika kombinationer av effektivisering, sparandel) och konvertering beroende på vad elen används till.

Behovet av handlingsberedskap ökar

Karaktäristiskt för en omställning av elsystemet är att den sker genom politiskt beslutsfattande. Detta måste ta hänsyn till vilka effekter omställningen kan få utifrån olika aspekter.

1) Definitioner på begreppen hushållning, effektivisering och sparande är många. Här används begreppen på följande sätt:

effektivisering = byggnadstekniska installationstekniska och driftsmässiga åtgärder som minskar mängden använd energi utan att sänka komfort och standard

- = sänkt genom sänkt stansparande energiåtgång dard eller beteendeförändringar exempelvis sänkt rumstemperatur resp att inte ha tänt i outnyttjade rum.

Om omställningen kan ske med generella styrmedel ger det aktörerna på marknaden goda möjligheter att välja för dem lösningar (kombinationer av löslämpliga ningar). Men ett förlopp som innehåller samtidiga av helt olika slag kan vara svårt att förändringar och tolka. Det är dock oomtvistat att varje följa utbyggnad av produktions- och distributionskapaciteten på el höjer elens kostnadsnivå. En skärpt uppmärksamhet på elanvändningen är därför angelägen.

Detta ökar kraven på kunskapsunderlaget, dels på kvalitet och snabbhet dels på statistikproduktionens utformning. Det ökar också kraven på prognosernas - att snabbt kunna ingripa om handlingsberedskap börjar avvika från målen. Det finns utvecklingen olika som kan föranleda agerande från staten. problem

En marknadsmässig kan ge signaler för prisbildning sent för att de alternativ som kräver långa introskall hinna utvecklas och införas i duktionsförlopp tid. Detta kan leda till svårlösta överbryggningseller till miljömässigt icke önskvärda lösproblem ningar.

Ett annat är den samordning av beslut som kan problem behövas. Det handlar om att 1 000 000 småhusägare med

elvärme i form samt 100 000-tals andra elannågon vändare skall fatta beslut som möjliggör att elföravsevärt sjunker under en relativt kort brukningen period. Reagerar abonnenterna sent på höjda priser kan det också i detta fall leda till svårigheter att

hålla takten i omställningsförloppet.

Problemen kan också beröra elanvändningens fördelning verksamheter och ändamål. De aktiviteter och verkpå samheter som är elberoende kan av generella prisför- ändringar påverkas på ett från andra utgångspunkter t ex sociala, fördelningspolitiska eller regional- - icke önskvärt sätt. politiska

för att följa utvecklingen i Kunskapsunderlaget stort och i viktiga delförlopp blir därmed specifikt av central betydelse för den fortsatta energipoli-

tiken.

Den officiella energistatistiken skall i så stor utsträckning som möjligt även tillfredsställa andra statistikanvändares önskemål. Den skall vara ett för distributörers och olika underlag producenternas, andra aktörers planering bl a i form av prognoser och beslutsunderlag. Den skall vidare ge underlag för investeringar, långsiktiga avtal om leveranser m m.

Ytterligare ett krav är att statistik och prognoser skall vara användbara som allmän information och som för debatt och opinionsbildning. Det är underlag m a 0 ett allmänt krav att statistiken kan utformas så och att den kan utnyttjas i klarläggande entydigt de demokratiska processerna i samhället.

3.5 Övergripande krav på kunskapsförsörjningen

De användningssätt av ett kunskapsunderlag som ovan skisserats ställer olika krav dels på den statistiska basproduktionen dels på utformningen av prognoser på energiområdet. Utredningens uppgift är därför att föreslå förbättringar som med begränsade resursinsatser förmår möta dessa krav på ett rimligt sätt.

Den förbättring av kunskapsunderlaget som hittills skett har bl a kunnat uppnås genom en kombination av generellt insamlade uppgifter (t ex FUD, fastighetstaxeringen och övrig energistatistik) och fördjupade studier (t ex FUD- insatser kring bebyggelsebeståndets värmetekniska egenskaper). Parallellt har skett en relativt snabb kunskapsutveckling om sambanden mellan energianvändning och ekonomisk utveckling, värmebehov och klimatförhâllanden, etc.

Inför 1990-talets energipolitik finns det dock behov av ett ytterligare förbättrat kunskapsunderlag.

Det sammanhänger med den planeringsstrategi som stat och kommun behöver utveckla på elanvändningsområdet. Följande krav kan principiellt resas på kunskapsförsörjningen:

0 Den skall ge en god överblick över hela energisystemet.

0 I viktiga snitt i energiflödet behövs ett säkrare kunskapsunderlag. Det gäller främst användningsledet.

0 Det behövs snabbhet i statistikproduktionen.

o Den bör ha en stabilitet och regelbundenhet som gör det möjligt att följa utvecklingen över tiden.

Men kunskapsförsörjningen handlar inte bara eller ens i första hand om en mer omfattande statistikproduktion. Vad som saknas idag är en säker kunskap om hur olika verksamheter i praktiken utnyttjar energi (s k mikrostudier). Det finns vidare behov av mer inträngande analyser om vad som faktiskt skett med energisystemet. D v s vad som är långsiktigt bestående effekter och vilka som är av mer övergående slag (makrostudier). Därmed får statistikanvändarna bättre tolkningsredskap för att använda de data som redan insamlas.

En utvecklad planeringsstrategi från statsmakternas sida är för sin kunskapsförsörjning vidare beroende av förbättrade prognoser. Prognoserna för främst elanvändningen kan inte enbart bygga på modeller för framskrivning utan de måste kompletteras med analyser som visar bl a förutsättningarna för att energipolitiska mål skall uppfyllas. En kombination av minskad

total elanvändning å ena sidan och en kraftfull utveckling av alternativ teknologi för elproduktion å den andra innehåller samband och valsituationer som måste hanteras i relativt komplexa och för ändamålet anpassade analysmodeller.

3.6 Olika aktörers behov

För staten utgör statistik och prognoser en del i det underlag som behövs för att rätt beslut skall kunna fattas vid rätt tidpunkt för att de energipolitiska skall uppnås. Härvid gäller att målsättningarna man måste kunna bedöma effektiviteten och utvecklingen på olika energimarknader och identifiera olika problem vad avser tillgång och efterfrågan på energi. behövs för att kunna bedöma om den spontana Kunskapen utvecklingen på sikt leder till ett bättre anpassat system eller om utvecklingen kräver åtgärder i form av motverkande styrmedel.

Centrala frågeställningar för att bedöma behovet av energipolitiska styrmedel är bl a

- hur det med energihushållningen? går - hur det med oljeersättningen? går - hur det med elanvändningen? går

I och för sig kräver svaren på dessa frågor vissa statistiska uppgifter men för att staten skall kunna fatta beslut av den typ som antytts ovan måste statistiken bearbetas i analyser och prognoser. Många gånger räcker heller inte dessa analyser och prognoser för att energipolitiska beslut skall kunna fattas. Ibland måste man därför komplettera beslutsunderlaget med särskilda empiriska studier om t ex differentierade tariffers betydelse för att få fastighetsägarna att utnyttja kombipannor.

Statens energiverk (STEV) har av regeringen tilldelats en central roll när det gäller att följa utvecklingen på energiområdet.

STEV behöver statistik, dels som underlag för analyser och långsiktiga prognoser, dels för den löpande bevakningen och upprättande av kortsiktsprognoser. Vidare behöver STEV statistiskt underlag för olika energipolitiska utredningar.

I sina energiföretag har kommunerna anledning att utveckla planer och prognoser som till viss del baseras på energistatistik. Tillgänglig statistik avseende energianvändning för uppvärmningsändamål är ofullständig. Kommunerna måste därför ha direkta kontakter med nuvarande och tillkommande kunder för att kunna göra en korrekt bedömning av t ex den framtida energiefterfrågan inom kommunen.

De ledningsbundna energisystemen som till stor del ägs direkt eller indirekt av kommunerna har strategisk betydelse för energipolitiken. Kommunala beslut om förändringar av dessa system påverkas i hög grad av den statliga energipolitiken, men förändringen, utvecklingen går av olika skäl långsamt. Det är därför viktigt att de energipolitiska riktlinjerna är långsiktigt inriktade. Behovet av statistik och prognoser som underlag för investeringar i ledningsbundna energisystem får ses även mot denna bakgrund.

Under 1990-talet är det troligt att kommunerna återigen kommer att satsa på kraftvärmeutbyggnad. Statistik med koppling till teknik och ekonomi inom kraftvärmeteknik kan då få ökad aktualitet.

Kommunerna är regelmässigt stora fastighetsförvaltare. Fastighetsförvaltningen kan avse såväl kommunala byggnader t ex skolor, ålderdomshem etc som kommunala bostadsbolag. Inom denna verksamhet har kommunerna anledning att samla in statistik avseende energi, vatten etc. På senare tid har kommunerna i allt större omfattning kommit att använda datateknik för denna bearbetning. Insamlade uppgifter är ofta direkt anpassade till den enskilda kommunens statistikbehov.

sedan 1977 finns ett kommunalt ansvar för en övergripande energiplanering (lagändringar 1981 och 1984). Detta planeringsansvar har kommit att utvidgas till att avse all energianvändning inom kommunen. Kommunernas framtida energihushållningsinsatser kommer huvudsakligen att ske i samband med övrig fysisk planering, där olika uppgifter om en aktuell byggnad bl a beskriver dess energiegenskaper. Det framtida behovet av energistatistik kommer också att bestämmas av vilket intresse man i framtiden kommer att ägna den kommunala energiplaneringen.

Den vidgade kommunala energiplaneringen innefattar även industri och transporter. Kommunerna har små möjligheter att påverka energianvändningen inom dessa samhällssektorer varför de i allmänhet också har ett litet intresse för en fördjupad statistik inom dessa områden. Uppgifter om eventuell industriell spillvärme kan dock vara av visst kommunalt intresse. För att bedöma förutsättningarna för kommunalt utnyttjande av industriell spillvärme krävs detaljerade uppgifter om flöden och temperaturnivåer. Praktiska skäl begränsar därför möjligheterna att generellt samla in statistik rörande industriell spillvärme.

För den framtida energipolitiken finns alltså två huvudnivåer, staten och kommunerna. Hur ansvaret för olika konkreta systempåverkande åtgärder kommer att fördelas mellan dessa, särskilt för det allt viktiär ännu oklart - men av gare elsystemet, samtidigt stor betydelse för statistikproduktionens utseende och prognosernas utformning.

En väsentligt förändrad lagstiftning avseende t ex utvidgad kommunal energiplanering eller ytterligare ransonering kan medföra behov av uppgifter om befintliga uppvärmningssystem och en fördjupad energistatistik.

Kraftproducenterna och distributörerna behöver statistik och prognoser som underlag för sin egen verksamhetsplanering samt bedömningar av konsekvenserna av energipolitikens inriktning. Härvid erfordras bl a en hög precision när det gäller redovisade förbrukningsuppgifter så att statistiken ger en korrekt beskrivning av elanvändningens nivå och utveckling. vidare är det viktigt att uppgifter om elanvändningen erhålls uppdelad på olika förbrukarkategorier. Det är vidare angeläget att skilja på försäljningsprognoser i syfte att optimera ett ekonomiskt resultat och den offentliga prognosverksamheten.

En svårighet som ur planeringssynpunkt understryker behovet av en bra statistik och framför allt av långmer träffsäkra prognoser är de långa ledtider siktigt som gäller för utbyggnad av kondenskraftverk. Tidihar kraftbolagen kunnat planera sin verksamhet gare med utgångspunkt från en ständigt ökad efterfrågan på el. De har kunnat räkna med att en eventuell kapaciså småningom tagits i anspråk av en tetsutbyggnad ökad efterfrågan. Konsekvenser av felaktiga efterfrågeprognoser har mot denna bakgrund inte varit så påtagliga.

I en situation med mättad eller sjunkande efterfrågan blir dock konsekvenserna av avvikelser från efterbetydligt allvarligare, särskilt om frågeprognoserna avvikelsen mellan utbyggd kapacitet och efterfrågan blir mer varaktig, se figur 3.5.

EF ER FK GAN A

PKODUKHONSKAFAQTET F_

_cfrgønos

v 1 a_ _ §_

\REELL EFTERFKÃGAN

:VHB

Figur 3.5 Osäkerhetsproblem kring kapacitet och efterfrågan

Industrin behöver statistik och prognoser för att kunna fatta beslut som antingen spar och/eller substituerar använd energi. Industrin har också att överväga förändringar i produktionsprocessen, produktionsmix och framtida produktionsvolymer.

Vidare behöver t ex tillverkare av värmeutrustning ett underlag som ger dem möjligheter att satsa på utveckling av befintlig eller ny utrustning som svarar mot efterfrågan på såväl kort som lång sikt.

Fastighetsägarna behöver underlag som ger dem möjligheter att vid rätt tidpunkt kunna fatta beslut om investeringar i hushållningsåtgärder eller i alternativa uppvärmningsformer.

Det är också viktigt att sektorforskningen får ett underlag som kan påverka den tekniska utvecklingen i sådan riktning att ny erforderlig kunskap och teknik tas fram i takt med behovet av förändringar på marknaden.

3.7 statistiska behov för beredskapsplanering

Qn slutsats av de riskanalyser som genomförts inom ÖCB är att samhällsviktiga och avbrottskänsliga abonnenter behöver identifieras, beskrivas och prioriterasl). Studien har påvisat att det finns behov av att öka kunskapen om samhällsviktiga och avbrottskänsliga abonnenter. Det har funnits en osäkerhet om principerna för prioritering. Det står klart att prioriteringen måste ske på flera nivåer:

- riks- och regional nivå - kommunal nivå - lokal nivå (inom verksamhet) resp

När starkt begränsade försörjningsresurser skall fördelas uppstår frågan vilken försörjningsstandard som man skall räkna med för olika verksamheter.

Projektarbetet har hittills visat att kunskapen om prioriterade abonnenters lägsta acceptabla försörjningsnivå ofta är otillräcklig hos ansvariga för den tekniska försörjningen. T ex behövs underlag för dimensionering av elförsörjningen vid beredskap eller stora störningar, en dimensionering som inte är lika med den som för fredstida välfärdsnivåer.

1) se lägesrapport hösten 1986. ÖCB Kommunal riskfred analys krig.

4 ALTERNATIVA SÄTT ATT REDOVISA STATISTIK OCH PROGNOSER MED INTERNATIONELLA UTBLICKAR

4.1 Energiflödet

Energin i de former som vanligtvis förekommer i naturen och som endast kräver utvinning, t ex kol, råolja och naturgas, brukar benämnas primär energi. Med sekundär energi menas analogt all energi som utgör ett resultat av omvandlad primär energi.

Trots att olika energibärare är fasta, flytande, eller utgörs av el, så är de ändå till en gasformiga viss sinsemellan utbytbara. De har också det grad att de dels kan utnyttjas för att framgemensamt ställa värme, dels uttryckas i ett enhetligt mått.

Därigenom blir det möjligt att på en enhetlig grund var och en av energibärarna från dess ursprung följa eller via eventuell omvandi produktionen importen, fram till eller slutlig inhemsk användling export Detta flöde kan åskådliggöras med ning. principiellt hjälp av figur 4.1.

ENEKGIBÃKÄKE ENEKGIOMVANDLING DISTRIBUTION SLUTLlG OMVANDIJNG NYTTIGGIOKD ENEKGI (Primär energi) 4 i VATIENKKAFT storskalig Småskalig E - vanan oxurrczuvmu. m, N 7 ñrbrqkninq Förbrukning inklusive vm- exklusive omwágsmnon vandlinqsför- vandlinqsñr- KÃRNBRÃNSLE -VÅR KW* F KKVMME T iusieribøqq- Ivsluiwqq- (uran) 5 .âäämgu. naden och nadui och mami: . Mrrmøivsxuex mm processer processen 9 -

Rxouaøusexoui mm

OCH NATUKGAS al. n A som

INQFMSKA ng ^ ” BRANSLEN › .

FÖRLUSTER omvandiingsförlusier Disiriizurionsñrlvster omvandlinqsfñlusier

ArwaTndninq för icke enerqiändamål, utrikes sjöfart

4.1 från energibärare till nyttig- Figur Energiflödet gjord energi.

av figuren förluster såväl vid som framgår uppkommer omvandling som vid distribution av energi.

Vidare används vissa importerade oljeprodukter för andra ändamål än energi, t ex för framställning av

plast och asfalt.

När det gäller omvandlingsförlusterna är det viktigt att notera att förlusterna kan uppträda i olika led

av energiflödet.

Det faktum att förlusterna för att t ex värma ett hus uppkommer på olika ställen i energiflödet beroende på om energin omvandlats centralt eller lokalt, samtidigt som verkningsgraden hos olika uppvärmningssystem varierar med bl a ålder (teknik) och bränslen gör att det är svårt att på ett enhetligt och entydigt sätt beskriva energiförbrukningen i Sverige. Avgörande för den energiåtgång som faktiskt redovisas blir var i flödet man mäter - se vidare kapitel 5.2.

I det följande redovisas några alternativa sätt att redovisa energiförbrukningen med anknytning till det energiflöde som ovan presenterats. Andra faktorer som påverkar energiförbrukningen år från år t ex klimatet och industriproduktionen diskuteras i kapitel 7.9.

4.2 Energiflödesbalanser (energibalanser)

I Sverige brukar man vanligen redovisa det energiflöde som ovan beskrivits i s k energiflödesbalanser (energibalanser).

Energibalansen, som principiellt kan illustreras enligt figur 4.2, syftar till att ge en heltäckande beskrivning av flödet av olika energislag samt totalt för all energi från tillförsel via omvandling till slutlig användning.

För att detta skall låta sig göras krävs att åtminstone två, helst tre steg, i energiflödet redovisas. För det första gäller det att redovisa energin i dess primära form vid leverans till antingen omvandling till sekundär energi eller till slutlig användning.

För det andra skall uppgifter sammanställas över den - såväl som sekundär - som tillförs de energi primär slutliga energianvändarna. Det tredje steget innebär att man även söker redovisa den hos användarna nyttiggjorda energin. Det senare steget är dock förknippat med avsevärda problem och låter sig som regel inte göras på basis av statistiskt underbyggd information varför heller inte SCBs eller andra organs energibalanser omfattar detta tredje steg. Den främsta anledningen till att det är svårt att redovisa den nyttiggjorda energin är att detaljerade kunskaper om byggnadernas uppvärmningssystem och faktiska förbrukning för olika ändamål m m saknas.

ANvÃNvNme

jag_

TILLFÖRSEL |--_- -] Leveranspunkf neHo

Oljeprodukter Industri KÖOIJG. oljeproaukier nmurøas och naturgas Koloon koks Transporter

inhemska bränslen b\\

Ko, Fjärrvarme

inhemska bränslen WWW

SGTVIGG E

ocn __

vajfenkraff N

kamma

4-) Ufrsjöfarf icke energiändamål 1

Figur 4.2 Energibalans/energiflödet

En energibalans utformad enligt figur 4.2 har ett flertal brister. Bl a saknas en redovisning av de internleveranser av energi i form av lutar m m som sker i industrin. Vidare finns inte den “gratisenermed som värmepumparna drar nytta av. gi - statistik och 4.3 Svenska redovisningsmodeller prognoser

I statistiska sammanställningar brukar energiflödet redovisas i matriser där raderna uppifrån och ner flödet från primärstadiet genom import eller anger produktion via omvandling fram till användning. Kolumnerna anger enskilda eller grupper av energibärare samt radsummor - se nedanstående principiella figur. Figur 4.3.

“V” Kol Râolh Natur Pefrolwm- Ö qa bara I om

bränslen

11:74:? produkter

SIuHiq användn. av energi

Produkfion Imporf Exporf Laqerförändr.

E nerqiornvnndl.

Tefal ?införsel av

primärøch Iikv,

energi

Figur 4.3 Energiflödesmatris (exempel)

Detaljeringsgraden i rader och kolumner kan inom denna generella ram variera i betydande omfattning. Det finns också många olika sätt att redovisningemässigt lösa de problem som har att göra med att energi omvandlas från en form till en annan. Det senare innebär bl a att det föreligger en risk för dubbelräkning.

Energibalanser som redovisar prognoser har oftast en uppställning som inleds med den slutliga användningen och därefter följer en beskrivning av hur energibehovet skall täckas genom produktion av primär energi, import och omvandling - se figur 4.4.

Eucrgibalnm 1983,1984samt prognosfor 1990(TWh) 1983 1984Utv 84-90 1990 i % per år Slutliginhemskanvändning 348 355 0.2 360 (347) varavindustri 130 135 0,3 138 (133) transponu 68 71 1.1 76 (n) bostäder, servicem. m. 149 148 -0.4 145 (143) Utrikessjöfart 6 6 -0,6 6 (6) Distribution-och omvandlingsförluster 42 42 1.9 48 (45) Energianvändning för icke cncrgiåndamal 11 11 1.9 13 (13) Total energianvändning 408 414 0.4 425 (410) Tillfölsel Brånslcn 296 292 -0.3 287 (277) varavolja 211 199 -2,1 171 (168) naturgas - - 4 (4) kol 27 32 4,6 41 (38) inhemska branslcn 58 61 2.5 71 (67) Vatten.kämkralt. spillvännem.m. 106 122 2.0 138 (133) 5 0 0 (O) lmpun- exportavel Total tillförsel 408 414 0.4 425 (410) Anm.Siffrorinomparentes hänförsigtill Enzrgiperspekriv 1970-95.

Figur 4.4 Exempel på prognosmatris

En mer fullödig beskrivning av nationellt och internationellt tillämpade redovisningssätt finns i FNs publikation Studies in Methods, series F No 29; Concepts and Methods in Energy Statistics, with Special Reference To Energy Accounts and Balances.

4.4 Skillnader i svenska och internationella energibalanser

Energibalanser kan och bör utformas på olika sätt beroende på vad de avser att belysa. Det går således inte hävda att det finns någon slags universalbalans som skulle vara optimal utifrån alla utgångspunkter.

Nödvändigheten av att kunna göra inte minst internationella jämförelser har medfört att olika internationella organ engagerat sig i frågan om sättet för redovisningen. Bl a har FN och ECE utarbetat rekommendationer för hur energibalanser lämpligen bör upprättas. I Sverige följer vi i princip den av FN/ECB rekommenderade modellen.

Även OECD utarbetar energibalanser. Dessa är dock inte jämförbara med FN/ECEs, bl a beroende på olikheter i tillämpningen av olika begrepp.

I det följande görs en översiktlig jämförelse mellan SCBs energibalanser och de som utarbetas av FN, BCE och OECD. Beskrivningen har till stora delar hämtats från SCBs rapport Energibalanser redovisningsprinciper, 1985-03-15, referent Hans Berglund.

Energitillförsel

I de energibalanser som utarbetas av de internationella organen bildas det första steget i energiflödet - total tillförsel av primär och likvärdig energi av följande komponenter;

+ Inhemsk tillförsel av primär energi + Import - Export - för utrikes Bunkring sjöfart - Lagerökningar/+ lagerminskningar

De svenska energibalanserna är i princip utformade på samma sätt bortsett från att posten för bunkring av utrikes sjöfart förs till användningssidan, vilket i sin tur ger upphov till skillnader i totalsumman.

Inom ramen för beräkningen av energitillförseln finns dessutom en annan företeelse som ger upphov till vitt skilda resultat i olika energibalanser, nämligen sättet att beräkna energiinnehållet i kärnenergi och vattenkraft.

I nedanstående tablå ges en sammanfattande beskrivning av förekommande redovisningssätt när det gäller elproduktionen. SCB SCB FN Alt 1 Alt 2 HI 0%)

Prinär energi RS: elproduktion i Vattenkraftverk beräknas motsvara

a) rörelseenergi i det fallande vattnet X

b) producerad elenergi X X

c) hypotetisk energinängd från konventionella bränslen 1) - X

Prinär energi för elproduktion i kärnkraftverk beräknas notsvara

d) avgiven vännenängd från reaktorer-na X X

e) producerad elenergi X

f) hypotetisk energirrängd från konventionella bränsienl) x

1) Det vill säga närmgd bränsleenergi somskulle ha erfordrats för att i konventionella värmekraftverk producera den el san faktiskt producerats i vatten- och kärnkraftverk.

Tabell 4.1 Olika redovisningssätt av elproduktion

som av tabell 4.2 nedan får man stora skillframgår nader i den totala tillförselsumntan beroende på vilken metod som tillämpas.

PJ svmcss mmasxwrupönsn. 1983. sanämm mus-r 01.110.ALrmwrxv, (Littera anger beräkningsruetod enligt ovanstående tablå)

Irmarska Vatten- Kärn- Netto- Salma Ehexgi- Kol, Råolja, slag koks bränslen olje- kraft?) man?) upon - av el terl) Beräkningssätt SCBaltl 87,7 151,4 755,1 270,2(a) 43e,9(d) 17,9 1731.2 SCBaltZ 37,7 151,4 765,1 229,6(b) l47,8(e) 17,9 1399.5 87,7 151,4 755,1 229,603) 438.9(d) 17,9 1s9o,e m, ma om) 87,7 151,4 765,1 596,4(c) 383.9(f) 17,9 20o2,4

1) Inklusive tmnkers för utrikes sjöfart

2) Eller notsvaranáe primär energinängd

Tabell 4.2 sveriges energitillförsel 1983, enligt olika redovisningssätt.

visuellt kan de skillnader i sättet att mäta eltillförseln som redovisas i tabellerna 4.1 - 4.2 åskådliggöras med hjälp av figur 4.5 nedan.

PRIMÃ/RENEKGIÃTGÃNGFÖR ELPRODUKTIONI VATTENKRAFTVERK

scszs ALT.1 §85 ALT. Z

539mm? E? Producerad Wdsecvnergi p dm d 3=

elrzncrqira

gg

www bättra ;:1.::“°

_______ -_ Förlusier Förlusfcr å

H isk .gx/ece

_ 1 t _ _ _ _ .- i -: »äââmw

(Eomemimau gö/wmagi Producerad?E-á bränslen) somskulleha

vrfffuåra elenergi å crfovdrais om

_______

rånade.- Qküäâüt_ ucera I åramebrøffvøvk

PRlMÃ/R ENEKGIÃTGÃNG mk ELPKODUKTlONI KÃ/KNKKAFTVEKK

5CE=SALT 1 SCB-.sALT.Z A ivenvzirmcfrån rea rama *é

å.

Evig Avivauvärme

mig från

_ mk mm

?så Producerad

:å å elenergi

Figur 4.5 olika mätsnitt för att redovisa tillförd elenergi.

SCBs alternativ 1 skiljer sig från FN/ECEs motsvarande redovisning endast i fråga om primärenergin från vattenkraften. FN/ECE bryr sig till skillnad från SCB - alt 1 - inte om att ta med omvandlingsförlusterna i vattenkraften med motiveringen att det inte finns någon alternativ användning för den primära vattenkraften.

I SCBs alternativ 2, som är den redovisning som vananvänds och refereras till i Sveriges officielligen la utredningar, bortser man från omvandlingsförluster såväl vad beträffar kärnkraften som vattenkraften.

0ECDs redovisningsprinciper skiljer sig för vattenoch kärnkraften från såväl de svenska som FN/ECEs metoder. OECDs metod som på senare tid disku- Enligt terats flitigt i den svenska debatten multipliceras all från vatten och kärnkraften i producerad elenergi tillförselledet med 2,6.

till att OECD multiplicerat med 2,6 är Anledningen att nästan all el i västvärlden produceras i koleller s k kondenskraftverk som har en oljedrivna verkningsgrad. Det betyder att knappt 40-procentig det åt ca 2,6 kwh kol eller olja för att få fram går l kwh el. Mellanskillnaden försvinner i form av omvandlingsförluster.

OECDs metod innebär i sak att tillförseln räknas om till att ge ett mått på ett potentiellt behov av total bränsletillförsel. Syftet med beräkningsmodellen är att man i energibalanser, i valet mellan olika för elen, vill visa hur mycket produktionsalternativ som skulle ha förbrukats eller kommer att sparas olja el annat sätt än i ett oljebaseom man producerar på rat kondenskraftverk.

FNs på statistikfrågor inom energiom- Enligt experter rådet har 0ECDs metod betydande brister. Framför allt betonar man att alternativkostnadsresonemanget när det omräkningen av el från kärnkraft till gäller fossil bränsleekvivalent kan vara orealistisk för länder med betydande vattenkraftspotential. Det finns som säger att alternativet till kärnkraft ju inget nödvändigtvis måste vara el baserad på oljekondens. Alternativet kan lika gärna vara vattenkraft eller ju kraftvärme. I framtiden kan även vindkraft eller elproduktion via solceller tillkomma med principiellt samma definitionsproblem som kärnkraften vad gäller förluster.

FNs mening bör en statistisk beskrivning av Enligt grundas på väldefinierade och energiförsörjningen fysikaliskt rättvisande principer. FN rekommenderar att tillförseln av primär energi för kärnkraft skall beräknas motsvara den mängd ånga som utgår från kärnkraftverkens reaktorer. När det gäller vattenkraften rekommenderar man att den faktiska primärenergitillförseln skall beräknas motsvara den faktiskt producerade elenergin.

OECDs redovisningssätt anser FN kan vara lämpligt om man vid - vill eliminera effekten länderjämförelser av skilda elproduktionssätt.

Huvudskälet till att man i Sverige inte funnit OECDS metod särskilt relevant är att nästan all el, ca 95 %, produceras i vatten- eller kärnkraftverk. Vattenkraften har en i princip 100-procentig verkningsgrad, vilket således inte motiverar någon uppräkning. När det gäller kärnkraften skulle i princip en uppräkning på drygt 3 ggr vara möjlig eftersom det är kondenskraft med en verkningsgrad på drygt 30 procent. Eftersom bränslet, uranet, inte har någon alternativ användning, åtminstone inte i energisammanhang, har dock poängen med en sådan uppräkning ansetts tveksam.

Energiomvandling

omvandlingen av energi utgör ett mellanled i ener-

gibalanserna. Ledet omfattar de processer där primär energi omvandlas till sekundär.

Olika energibalanser redovisar omvandlingsförlusterna på olika sätt men i princip blir resultaten ganska lika. Enligt FNs rekommendationer bör såväl insatt energi för omvandling som produktion av omvandlad energi redovisas i energibalanserna. Denna princip följs av SCB.

Utöver omvandlingsförlusterna från input-outputtransaktionen insatt respektive producerad energi hamnar även energiâtgången för driften av omvandlingsanläggningarna i omvandlingsledet.

Overföringsförluster

Posten överföringsförluster i energibalanserna innefattar de förluster som uppkommer vid distributionen av ledningsbunden energi, d v s el, gas och fjärrvärme. Enligt vedertagna metoder såväl nationellt som internationellt täcker posten inte den energi som går åt för att distribuera andra energislag. Denna åtgång hamnar i energibalanserna under posten slutlig användning. Det bör också påpekas att de förluster som uppstår i t ex de fastighetsnät för distribution av värme från fjärrvärmenäten redovisas under slutlig användning i enlighet med den vedertagna definitionen för fjärrvärme.

Användning för icke-energiändamål

Under posten energitillförsel hamnar också vissa energivaror som slutligen inte används för energiändamål t ex råvaror för plastprodukter och till asfalt. Såväl de svenska som internationella energibalanserna särredovisar denna energiåtgång i ett mellanled för att den inte skall hamna under posten slutlig användning av energi.

Slutlig energianvändning

Under rubriken slutlig användning av energi redovisas de energimängder som faktiskt använts av, eller slutligen, levererats till konsumenterna.

Oavsett vilken metod man använder, de svenska, FN/ECEs eller OECDS, blir resultatet under denna post i stort sett lika.

I de svenska energibalanserna redovisas den faktiska energianvändningen rensad från lagerförändringar för industrin. För övriga sektorer redovisas leveransuppgifter. Leveransuppgifterna avseende ledningsbunden inte av lagerförändringar hos konsuenergi påverkas vilket andra - främst menterna energislag olja gör. SCBs målsättning är att framledes redovisa energimängden på en mer detaljerad nivå för den s k övrigsektorn. Denna redovisning som man har tänkt att basera på tillgängliga förbrukningsuppgifter kommer att eliminera inslaget av lagerförändringar.

Nvttiggjord energi

Som tidigare nämnts i avsnitt 4.2 redovisas vanligen inte nyttiggjord energi i energibalanser med officiell statistisk status.

Bedömningar av nyttiggjord energi, d v s slutlig energianvändning exklusive förluster i förbrukarledet, görs däremot ofta som ett komplement till förekommande energibalansredovisningar. Beräkningarna bl a för att analysera substitutionseffekter och görs energisparande eller för bedömningar av framtida energibehov.

Substitutionseffekterna är intressanta bl a därför att l GJ olja inte har samma prestationsförmåga i slutanvändningsledet som 1 GJ el. En del av den tillförda mängden oljeenergi försvinner i form av förbränningsförluster medan elenergin nästan helt och hållet kan användas för sitt ändamål. Ett samlat mått den totalt tillförda energimängden i slutanvändpå ningen blir därigenom inte neutralt med avseende på sammansättningen av ingående energibärare.

Såväl nationellt som internationellt pågår ett visst utvecklingsarbete som på sikt kan leda till att man hittar acceptabla former för hur flödet, slutlig - energi, skall kunna integreanvändning nyttiggjord ras i energibalanserna. Bl a bedriver ECE ett utvecksom syftar till att fastlägga de teorelingsarbete tiska och definitionsmässiga grunderna för beräkning av nyttiggjord energi.

OECD har som tidigare nämnts utarbetat en omräkningsfaktor i tillförselledet - 2,6 - mellan el och fossila bränslen. En liknande substitutionsfaktor mellan el och bränslen i slutanvändarledet har också

utarbetats inom ramen för Världsenergikonferensens (WECS) arbete. I detta arbete där också en svensk arbetsgrupp ingått kom man fram till att en genomsnittlig substitutionsfaktor för svenska förhållanden skulle vara 2,1.

Ett annat sätt att summera och jämföra olika energibärare är att mäta dessa i monetära termer. Detta är vanligt i makroekonomiska sammanhang. Att värdera energitillförsel och energianvändning i pengar ter sig i teorin som ett ganska naturligt komplement till nuvarande redovisning men har i praktiken visat sig ganska svårt att tilllämpa. såväl SCB som FN har dock börjat utreda möjligheterna att på sikt redovisa energibalanserna i monetära former.

4.5 Exergi

För att bl a komma till rätta med problemen kring begreppen slutlig användning resp nyttiggjord energi i energibalanserna är det många, framför allt från vetenskapligt håll, som vill ersätta begreppet energi med ett annat begrepp - exergi.

Exergi mäts i samma enheter som energi men tar hänsyn till energins kvalitet och det fysiska sammanhang där en viss energiomvandling förekommer.

Exergiinnehållet i ett system definieras som den maximala mängd arbete (mekanisk energi), som kan erhållas från systemet i en process som leder till att systemet kommer i jämvikt med sin omgivning.

Exergimängden i ett system definieras som energimängden multiplicerad med en kvalitetsfaktor. Kvalitetsfaktorn är ett tal, utan fysikalisk dimension, som alltid ligger mellan noll och ett. Faktorn bestäms av temperaturskillnaderna mellan systemet (värmekällan) och omgivningens temperatur.

Kvalitetsfaktorn för energimängden Q i ett system TO beräknas enligt formeln (l - __) där T och To står T för systemets resp omgivningens temperatur mätt i °K. Den perfekta energikällan har kvalitetsfaktorn l och i den mån den karaktäriseras av energi i form av värme motsvarar den i princip en oändligt hög temperatur. Vid små temperaturskillnader mellan värmekällan och dess omgivning, t ex vad avser spillvärmen, blir kvalitetsfaktorn däremot mycket liten.

Tabell 4.3 nedan visar kvalitetsfaktorer för vanligen förekommande energiformer i en relevant omgivning.

Energiform Kvalitetsfaktor

Extra rima Rörelseenergi 1,00 Potentiell energi 1,00 Elektrisk energi 1,00

Prima Kärnenergi 1,00 solljus 0,95 Bränslen 0,85 Het ånga 0,60 Fjärrvärme 0,30

Sekunda Spillvärme 0,05

Värdelös Värmestrålning från jorden 0

Tabell 4.3 Kvalitetsfaktorer för olika energiformerl).

Exergibegreppet anses av flera initierade bedömare vara alltför svårtillgängligt för att använda utanför experternas skara åtminstone på kort sikt. Däremot kan begreppet för vissa avsnitt i en energibalans bli intressant på längre sikt i takt med att kunskaper om, och begreppet som sådant utvecklas. Begreppet exergi är dock av praktiska skäl inte applicerbart på system där temperaturen är lägre än ca +200°C. För stora delar av en svensk energibalans saknas det således mening att introducera användningen av exergibegreppet.

4.6 Problemsammanfattning

Av vad som tidigare redovisats i kapitel 4 framgår att det finns många alternativa sätt att redovisa hela eller delar av energistatistiken, energiprognoser och energibalanser.

Mer påtagliga problem i samband med redovisningarna kan med utgångspunkt från svenska förhållanden sammanfattas enligt nedan:

- 1) Tage Sundström - Populär energi en studie i naturfilosofi med utgångspunkt från begreppen energi, exergi, ordning och information. Umeå universitet, 1979.

SCB och FN/ECE gör en annan värdering av elen från vatten- och kärnkraften än vad OECD gör. Skillnaden ligger i att OECD räknar upp elen med en om- - 2 , 6 . räkningsfaktor

Energiåtgången som redovisas under posten slutlig användning i energibalanserna tar ej hänsyn till förluster i förbrukarledet vilket gör att man inte får något egentligt grepp om den energimängd som verkligen går åt för olika ändamål, d v s den energi som nyttiggörs.

Problemet med att olika uppvärmningsformer i förbrukarledet har olika verkningsgrad, kombinerat med att många hushåll övergått från olja till el när det gäller uppvärmningen, gör det nödvändigt att göra olika omräkningar till nettoförbrukning för att kunna utläsa det egentliga energisparandet i den officiella energistatistiken. För att klargöra vad som skall hänföras till olika former av sparande, effektivisering och konvertering när förbrukningen minskat över tiden krävs därför i regel tillläggsundersökningar.

I statistik- och prognossammanhang förekommer begrepp och definitioner vars innebörd inte trängt igenom i alla användarled. I energidebatten använder man därför ibland energistatistiken som ett redskap för att bevisa sanningar som inte sällan har politiska undertoner.

Kritiken mot de svenska energibalanserna är vanligen riktad mot mätsnittet vad avser tillförd primär energi enligt SCBs metod alternativ 2 där omvandlingsförlusterna i kärn- och vattenkraftverken inte kommer med om man ser energibalansen som en traditionell - se input-outputmodell fig 4.6. I detta sammanhang bör man dock inte bortse från att SCBs alternativ 1-metod från tillförd primär energi till levererad energi i slutanvändarledet följer ett mer traditionellt input-out- - se 4.7. putmönster fig

ENERGIBÃRARE euexenomvmvuue

.fâ lst/inst: i| | | ?z-J

vamu- n KKAFI

KONDEWKKAFYVEKK

rogsu Tunsrokr BMNSL Förlvskr

Anviuvym FÖR ICKE tacksamma.

Pig 4.6 Mätsnitt enligt SCBs alt 2.

VATYEN- ;T/Atvzuxwtvzm kun m us

KONDENSKRAFYVEKK I I __--_.:

TRANSPOKT

eo viuøylua för.Icxz :emma

Fig 4.7 Mätsnitt enligt SCBs alt 1.

5 OFFICIELL ENERGISTATISTIK

5.1 Inledning

Möjligheterna att i statistiska sammanhang följa flödet av energi i samhället är mycket beroende av möjligheterna att insamla data och var i flödet detta kan ske.

På vägen från tillförd energi till nyttiggjord energi hos slutliga användare uppstår förluster förutom att det kan ske omvandling till annan energiform och i vissa fall lagring. Genom insamling av uppgifter för statistik i flera led i energiflödet kan detta förlopp följas.

För att beskriva vilka problem som nuvarande insamling och bearbetning av energistatistiken för med sig samt redovisa möjligheterna att utveckla och anpassa statistiken för de ändamål som beskrivits i tidigare avsnitt ges i det följande en beskrivning av nuvarande energistatistikprodukter. I kapitel 7 värderas statistiken med utgångspunkt från de problem som uppmärksammats.

5.2 SCBs energistatistik

SCBs energistatistik kan uppdelas i tre kategorier som behandlar tillförsel, användning och det totala energiflödet. Följande beskrivningar av dessa produkter är delvis ett uppdaterat material från den tidigare statistikutredningens rapport Framtida statistik (Ds C 1983:10).

Energiflödet kan översiktligt redovisas på något olika sätt. I tidigare avsnitt redovisades energiflödet i två figurer (figur 4.1 och 4.2) som visar var i energiflödet förluster uppstår. Följande figurer syftar till att redovisa vilka delar i energiflödet som olika statistikprodukter omfattar. Dessa anges med en fetare inramning.

5.2.1 Tillförselstatistik

Tillförselstatistiken omfattar statistik över elförsörjning, fjärrvärmeförsörjning, gasförsörjning, tillförsel och leveranser av petroleumprodukter samt i viss omfattning tillförsel och leveranser av kol.

5.2.1.1 el- och fjärrvärmestatistik, samt gas Årlig

Oljeprodvkter lndusfri

Råolja,

oljeprodukfer naturgas “h “mWW5 Transporter inhemska

Bostad inhemska bräns SGFVIGG E]

Förluster Vaffenkraff och kärnkraff

Figur 5.1 Årlig el- och fjärrvärmestatistik

Den årliga el- och fjärrvärmestatistiken (E ll SM)1) syftar till att belysa landets el- och

fjärrvärmeförsörjning.

Den el- och fjärrvärmestatistiken baseras på årliga från producenter och distributörer av eluppgifter och och publiceras i SCBs rapport Elförfjärrvärme sörjningen och fjärrvärmeförsörjningen. Uppgifter inhämtas om installerad elproduktionskapacitet av olika hur mycket el som producerats, bränsleslag, och ekonomiska data. För värmeverk inhämförbrukning och av tas uppgifter om produktion omsättning fjärrvärme, samt förbrukning av el och bränsle.

av kraftproduktionen är utförlig vad Redovisningen gäller tekniska produktionsdata (fördelning på aggrelän, elområden, juridisk form, storleksklasgattyp, ser etc) och omfattar cirka 10 tabeller.

Leveransuppgifterna är fördelade på elområden, högoch export, andra elverk och 27 konsulågspänning, mentgrupper.

Elvärme redovisas för bostäder fördelat på småhus och flerbostadshus. Vidare ingår den ospecificerat i inklusive anslutna värmecentrafastighetsförvaltning ler. Även värmeverkens och kraftvärmeverkens förbrukav el till egna elpannor och värmepumpar redoning visas.

1) Statistiska meddelanden, serie E nr 11.

För såväl elverk som värmeverk redovisas omsättning. energiförbrukning, förluster och leveranser. Leveranserna är för värmeverken fördelade på andra värmeverk och 6 konsumentgrupper. Den egna bränsleförbrukningens kvantitet och värde redovisas fördelat på bränsleslag och olika användningstyper.

Primäruppgifterna till den årliga el- och fjärrvärmestatistiken inhämtas via blanketter som skickas till berörda företag. Uppgifterna ligger till grund för råtabeller varifrån publiceringstabeller utarbetas. Utifrån råtabellerna kan också specialbearbetningar göras på uppdragsbasis.

Publicering sker cirka 18 månader efter förbruknings- B aret.

Produktion och förbrukning av stadsgas och naturgas (E 32 SM) belyses på motsvarande sätt genom en särskild årlig SCB-enkät till landets gasverk m fl.

5.2.1.2 Månatlig elstatistik

Kåol ja. Oljeprødukfer Industri oljeprodukfer mafurøas och nafurøas Transporfør inhemska Bostäder inhemska . service

Förwmr VaHenkraff och kärnkraff

Figur 5.2 Månatlig elstatstik

Den månatliga elstatistiken (SCB) syftar till att belysa mer kortsiktiga variationer såväl vad gäller fördelning på kraftslag som fördelning på konsumentgrupper.

Kraftindustrins användning av månadsstatistiken gäller bl az

- för och säsongsplaneringen kraftföretag samkörning på stamlinjenätet,

- för korta och långa prognoser, vilka underlag ligger till grund för investeringar inom produktions- och överföringssystemen, samt

- underlag för marknadsbedömningar.

Uppgifterna erhålls av Samköringsnämnden vars primäruppgifter täcker cirka 99 procent av landets totala elproduktion som räknas upp till 100 procent. Statistiken bygger på timvisa produktionsdata som sammanställts till en veckovis redovisning (Samkörningsnämndens Krafthushållningsrapport). Denna har även kompletterats med månadsavlästa värden för värmekraften och el producerad med uran, kol, olja och inhemska bränslen.

Förbrukningen inom landet redovisas på fyra huvudsektorer. Inom gruppen gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri redovisas förbrukningen även fördelat på de branscher som är mest intressanta att månadsvis. Uppgifterna insamlas månadsvis i ett följa urval av l 300 arbetsställen med en årlig elförbrukning över 2 Gwh.

Även för grupperna el-, gas-, värme- och vattenverk samt järn- och spårvägar, busstrafik sker uppgiftsinsamling med hjälp av urval.

Gruppen bostäder, service m m erhålles beräkningsmässigt som en restpost genom att den totala elförbrukningen inom landet minskas med de ovan nämnda förbrukarkategorierna samt överföringsförluster.

Preliminära uppgifter publiceras cirka 2 veckor efter redovisningsmånaden och mer utförliga uppgifter 3 - 4 veckor senare.

5.2.1.3 Bränslestatistiken

Oljeprodukter Industri Raon-a oljzprodukter naturaas och naturgas Transporter

Bostäder tnhemska bräns service

Förluster Vattenkraft och kärnkraft

Figur 5.3 Bränslestatistik

Den månatliga bränslestatistikens (E 15 SM) syfte är att ge en bild av landets tillförsel och leveranser av fasta bränslen och petroleumprodukter. Uppgifterna insamlas från samtliga cirka 100 lagringsskyldiga säljare av petroleumprodukter, andra större importörer samt kolhandelsföretag och koksverk. Uppgifterna avser lager, import, export, produktion, egen förbrukning, bunkring samt leveranser till återförsäljare och konsumenter med fördelning på förbrukarkategorier. Produktionstiden för denna statistik är cirka 8 veckor.

Den kvartalsvisa bränslestatistiken (E 31 SM) belyser kortsiktiga variationer i tillförsel, användning och lagerhållning av bränslen inom industri samt el-, gas- och värmeverk. Uppgifterna insamlas från ett urval på cirka 1 300 arbetsställen inom de angivna sektorerna och räknas upp till en totalnivå. Uppgifterna omfattar såväl importerade som inhemska bränslen. Till skillnad från den årliga industristatistiken redovisar denna statistikprodukt även inhemska träbränslen, avlutar, torv, m m. Produktionstiden är cirka 12 veckor.

Vidare redovisas leveranser av drivmedel och eldningsoljor samt förbrukning av eldningsoljor inom industri, el-, gas- och värmeverk årligen fördelat på kommuner (E 13 SM).

5.2.2 Energianvändningsstatistik

5.2.2.1 Industristatistik

F”

Kåolja, Oljeprodukfer Industri

oljeprodukier nafurøas °° WWW” Tmnsporfar

_KQJJZQLISQKLZÅ bränslen

Ko, inhemska - . Flärrvarme Bostäder inhemska branslen Service E

I f och ._

Vqvffenkraff M

karnkraff

IIIHHHIIIIIIIII4-Ö luüznnzmhnmaannrrnannnnil

Figur 5.4 Industristatistik

Energianvändningen inom industrisektorn beskrivs förutom i den ovan nämnda kvartalsvisa bränslestatistiken också i den årliga industristatistiken (SoS: Industri). Industristatistiken bygger på upp-

från respektive tillverkare och redovisas på gifter en detaljerad SNI1)-nivå. Förbrukningsuppgifterna avser energi och i förekommande fall även egen inköpt elenergi. Avlutar, bark och andra avfallsproducerad eller internbränslen från egen produktion redovisas främst i den kvartalsvisa bränsleförbrukningsstatistiken. För flertalet näringsgrenar ingår inte arbetsställen med mindre än fem sysselsatta.

sker cirka 15 månader efter förbruknings- Redovisning året. version redovisas dock redan 10 En preliminär månader efter på en något mindre förbrukningsåret detljerad SNI-nivå.

av industrins energianvändning redo- En beskrivning visas också med en regional och branschvis fördelning Redovisningen i denna publikation sker (E 14 SM). även med användningen fördelad på kommun och län. Vidare redovisas olika energibärare omräknat till samt i relation till samma energimått energiuppgifter förädlingsvärde, sysselsättning m m.

till industrin redovisas också i el- Elförsörjningen och fjärrvärmeförsörjningen, men då som leverantörsfrån elleverantörerna och endast på totaluppgifter nivå för industrin.

5.2.2.2 i bostäder, service m m Energianvändning

Oijeprødukier Industri

Räolja,

oijeprodukier naiuraas

och naturgas

m om ,M54 Transpomr Km inhemska bransien

Fmrrvarme

inhemska bränsien 5°“5“

SCFVIGG E

Vaiienkrafi och H_

kamma

4-9 a icke ene indami

5.5 inom övrig sektor Figur Uppvärmning

Statistik över användning av energi för uppvärmningsändamål består av tre årsstatistiska grenar - energi-

statistik för småhus, för lokaler respektive för

flerbostadshus (E 16 SM).

1) Svensk standard för näringsgrensindelning

Denna statistik ger underlag för att följa upp vidtagna energihushållningsåtgärder på nationell nivå. I denna statistik finns även kopplingar mellan energianvändning av olika slag och olika bakgrundsdata som temperaturzon, färdigställandeår, värmeteknisk utrustning och uppvärmd yta. Användarstatistik har redovisats årligen sedan l977 och baseras på urvalsundersökningar.

Energiförbrukningen i konsumentledet mäts i debiteringspunkten, d v s i ledet före slutligt användningsändamål. Elförbrukningen i elvärmda byggnader inkluderar därmed hushållsel, liksom förluster vid omvandling till värme. För olja avser uppgifterna i viss omfattning inköpt mängd, d v s utan korrigeringar för lagerförändring.

I energianvändningsstatistiken för småhus ingår endast elstatistik för de fastigheter som använder el för uppvärmningsändamål.

Energistatistik för småhus baseras på ett urval omfattande cirka 10 000 småhus varav drygt 3 000 småhus på jordbruksfastigheter. I smâhusenkäten ingår inte fritidshus. Redovisningen sker fördelat på huvudsaklig värmekälla och efter använda bränsleslag. Tidsmässigt sker redovisningen cirka 8 månader efter förbrukningsåret.

Energistatistik för flerbostadshus omfattar dels samtliga allmännyttliga bostadsföretag, dels ett urval av cirka 8 300 fastigheter ägda av andra ägarkategorier. Uppvärmningen redovisas på fjärrvärme, elvärme, egen värmecentral, kvarterscentral (eldning i gemensam eller annan värmecentral) och annat uppvärmningssätt (gas, fasta bränslen, värmepumpar, kombinationer av flera uppvärmningsformer). För fastigheter som redovisat förbrukning av elvärme inklusive hushållsel har ett schablonavdrag för hushållsel gjorts i den publicerade redovisningen. Redovisningen sker cirka 11 månader efter förbrukningsåret.

Energistatistik för lokaler har baserats på ett nettourval om cirka 3 600 fastigheter omfattande såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga fastigheter. Ytornas fördelning på lokaltyper 1985 (milj m2) återges i figur 5.6.

Sjukvård

\›

Övrig värd

14 *-9

Bufik / Komo r

Iaøe ry

9.6 22.0

.i u.

Övriga /ø

SZS

5.6 fördelning i energistati- Figur Lokalytornas stiken för lokaler (källa SCB)

redovisas på fjärrvärme, elvärme, egen Uppvärmning annan panncentral och övriga uppvärmningsoljepanna, sätt (gas, kombinationer av flera uppvärmningssätt). För fastigheter med uppvärmningssättet annan panncentral har om levererad energi kunnat ej uppgift erhållas. För denna och för övriga uppvärmningssätt har därför redovisning av ytor skett.

för fastigheter med eluppvärmning Endast elanvändning % elvärme) redovisas i statistiken och uppgif- (100 för elvärme inkluderar då också el för annan terna som inte har kunnat särredovisas. Redovisanvändning ningen sker 9 månader efter förbrukningsåret.

av i lokaler kommer Undersökningar energianvändningen SCBs att ske vart annat år framdeles _enligt planer även avsnitt 7.7 Förändringar i lokalstatisti- (se ken).

5.2.3 Energibalanser

Râolja, Oljeprodukfer Industri oljeprodukier naturgas °°h ”mmm” Transporter inhemska

Bostäder inhemska br service U

Förluster VaHenkraff och kärnkraft Forluster

Figur 5.7 Energibalanser enligt SCBs publikation Energiförsörjningen

SCBs energistatistik baseras på undersökningar med skilda mättekniska förutsättningar. Dels finns tillförselstatistik. Dels finns statistik där uppgifter om användningen inhämtas från förbrukaren, arbetsställe eller fastighetsägare. Dessa statistikkällor ger tillsammans underlag för översiktliga energiflödesbeskrivningar - s k energibalanser.

Energibalanser baserad på kortperiodisk statistik produceras av SCB kvartaslvis i energiförsörjningen (E 20 SM). Den syftar till att ge en översiktlig och konsistent beskrivning av tillförsel, omvandling och slutlig användning av energi. Redovisningen omfattar tillförsel, omvandling och slutlig användning med en indelning på grupper av energibärare. Den slutliga användningen fördelas grovt på tre sektorer: industri, samfärdsel och en övrig sektor som består av hushåll, handel m m. För industrin särredovisas de mest energikrävande branscherna. Statistikprodukten är en vidarebearbetning av annan statistik inom SCB. I första hand bygger den på den månatliga bränslestatistiken, den månatliga elstatistiken, samt den kvartalsvisa bränslestatistiken. Produktionstiden är cirka 5 månader.

5.2.4 Prisindexserier

Prisindexserier för olika energivaror publiceras månadsvis. Materialet hämtas från

andra SCB-produkter

där för olika energislag ingår - framst prisindexar konsumentprisindex, importprisindex, producentprisindex samt för inhemska bränslen. Sammanprisindex avser att Visa prisutvecklingen inom ställningen i olika distributionsled. Produktionsenergiområdet tiden är cirka 2 månader.

5.2.5 Ovrigt

För att bearbeta och komplettera den primära enerfinns hos SCB även annan statistik av gistatistiken värde att tillgå. Uppgifter om bostads- och byggnadsförhållanden finns i Folk- och bostadsräkningarna (FoB), Fastighetstaxeringarna samt i statistik över rivning, avgång och modernisering av bonybyggnad, städer.

Uppgifter om ekonomiska förhållanden, energipriser och investeringsutveckling finns i Nationalräken- Hushållens inkomstförhållanden, Hushållsskaperna, budgetundersökningarna, Byggnadsinventeringarna, Låneobjektsstatistiken, Byggnads-, och Konsumentprisindex m fl publikationer.

I Folk- och bostadsräkningarna ingår vissa uppgifter om installerad värmeteknisk utrustning och energislag för uppvärmning.

5.3 Annan officiell energistatistisk information

Viss officiell statistik på energiområdet produceras även av andra myndigheter än SCB. Statens vattenfallsverk ger ut en årlig redogörelse för sin verksamhet i serien SoS. Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) publicerar kvartalsvisa rapporter om driftsstörningar i svenska kärnkraftverk.

Statens energiverk redovisar energistatistik i en årlig rapport Energiläget, samt i de kortsikts- och långtidsprognoser som verket utarbetar. statens Prisoch Kartellnämnd (SPK) 10 gånger per år i publicerar SPKs Energiaktuellt uppgifter om pris- och rapporten konkurrensförhållanden på svenska och internationella energimarknader.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR), har i en till -85 underlagsrapport rapporten Energi Bebygmed utgångspunkt från olika gelsens energianvändning, statistiska källor sammanställt statistik för energioch lokaler 1970 - 1982 användningen i bostäder (Rl32:l984).

Statens institut för byggnadsforskning (SIB) har under 1976-77 (SIB-3000) och 1983-84 genomperioden fört besiktningsundersökningar av fastigheter. Den senaste undersökningen, kallad Erboll), omfattade ca 1 500 fastigheter (småhus, flerbostadshus, lokaler) och beskrev fastigheterna vad gäller ytor, k-värden, fönster, uppvärmningssystem m m. Undersökningen utgör ett underlag för att bedöma fastigheternas energistatus och förändringar jämfört med tidigare undersökning.

1) Energisparpotential och reparationsbehov i bostäder och lokaler.

Förutom besiktningar har även mätningar genomförts i de s k Högskoleprojekten där ett antal fastigheter undersöks. I Högskoleprojekt 1 genomfördes mätningar efter genomförda energisparåtgärder, och i Högskoleprojekt 2 som omfattade 300 fastigheter genomfördes mätningar både före och efter åtgärd. I Högskoleprojekten har olika högskolor genomfört mätningarna och SIB har stått för metoduppläggning och urval.

I högskoleprojekten har mätningarna gällt temperaturer, varmvatten och uppvärmningsenergi men inte elanvändning annat än för uppvärmning.

Dessa besiktnings- och mätprojekt har finansierats av bostadsdepartementet.

6 ÖVRIG ENERGISTATISTIK

ilcke officiell energistatistik av större omfattning

huvudsakligen av branschorganisationer och produceras större energiföretag. Lokal statistik och intern statistik över egen energi förekommer hos de enskilda el- och värmeverken samt företag och fastighetsför- Dessa kan vara mycket detaljerade och valtningar. förs ofta på objektsnivå.

Från olika kommunala organ kan registerdata hämtas över befolkning, boende- och verksamhetsstruktur, byggnadsuppgifter m m.

Statistik om bebyggelsen och dess energibehov finns också i en databas benämnd Masterfile som VBB utvecklat med medel från BFR. Databasen är uppbyggd på statistik från allmänna fastighetstaxeringen, FoB -80, SCBs energistatistik och CFDs koordinatregister. En uppdatering av uppvärmningssätt med hjälp av FoB 85 samt en allmän översyn av databasen planeras.

Viss energistatistisk information kan också hämtas hos flera av de myndigheter och organisationer som är verksamma inom energiområdet. En kortfattad information om ett drygt hundratal myndigheter, kommittéer, institut, branschföreningar m fl organisationer, finns i statens energiverks publikation Energiadresser.

Följande redovisning över icke officiell energistatistik är inte heltäckande men belyser några viktiga organisationers energistatistik med fokucering på elstatistik.

6.1 Kraftproduktion

om producerad kraft sammanställs veckovis Uppgifter av Samkörningsnämnden. Denna innehåller uppgifter om landets sammanlagda kraftproduktion fördelat på olika kraftslag och import under veckan, vattentillrinning och vattenmagasininnehåll. Produktion och förbrukning av prima kraft och leveranser till avkopplingsbara större än 1 MW redovisas också elområdesvis. elpannor Redovisning sker i Samkörningsnämndens Krafthushållningsrapport. Dessa uppgifter används av kraftindustrin för korttidsplanering av kraftproduktionen och som tidigare nämnts som underlag för den månatliga elstatistiken.

Produktionsdata finns även som timmedelvärden (på data) och kan användas för speciella ändamål som studier av effektvariationer under dygnet, veckan, respektive höglastperiod m m. Produktionslåglaststatistiken används.som underlag för kraftbalansför studier, se t ex Underlag energiprognoser ELIN, Elbalanser för 1995, STEV juli 1985.

Ekonomiska uppgifter för den kraft som utbytes på kraftbörsen finns hos Samkörningsnämnden. Uppgifter om omsättning inklusive kraftutbyte mellan företag anges i SCBs årliga elstatistik.

6.2 Kraftbolagens marknadsstatistik

Kraftbolagen, speciellt Vattenfall och Sydkraft har en omfattande statistik vad gäller egen produktion, distribution och försäljning. Denna elstatistik, liksom annan energistatistik som kraftföretagen sammanställer, används för bedömning av elmarknadens utveckling i förhållande till produktions- och distributionsresurser, utformning av eltariffer, underlag för marknadsbedömningar av el och olika bränslen (bl a fasta bränslen och naturgas), samt marknadsbedömningar i samband med teknisk utveckling.

En del av de sammanställningar och prognoser Vattenfall utarbetar publiceras i KRAFTSAMS publikationsserie. På senare tid har flera av dessa publikationer gällt undersökningar av småhusens uppvärmning, speciellt med inriktning på att bedöma nuvarande konverteringspotential till elvärme.

I sitt statistikarbete anlitar Vattenfall ofta SCB, dels för bearbetning av uppgifter ur SCBs databas och dels för att genomföra vissa specialundersökningar.

6.3 Branschorganisationernas statistik

De energikrävande industrierna gör på branschnivå vissa statistikinsamlingar för att ha som underlag för FoU-insatser, energipolitiska utspel och som service till medlemsföretagen som kan jämföra sin egen energiprofil med andra inom samma produktgrupp. Exempel på sådan statistik är den som Svenska Cellulosa och Pappersbruksföreningen (SCPF) sammanställer.

SCPF gör regelbundna statistiksammanställningar över branschens energianvändning, och emellanåt görs även prognoser. Den senaste prognosen utfördes våren 1986. Med hjälp av enkäter samlas relativt detaljerad statistik in på företagsnivå. Genom att dessa sammanställningar inte sker årligen ersätter de inte officiell statistik utan kompletterar den genom att ge en mer detaljerad bild.

Såväl Svenska elverksföreningen och Svenska Värmeverksföreningen sammanställer och publicerar årligen energistatistiska uppgifter.

7 ÖVERGRIPANDE ENERGISTATISTISKA PROBLEM

7.1 Samband mellan el och övrig energianvänd-

nng

Elbehovets utveckling och möjligheterna att spara, effektivisera och konvertera från el avgör vilken som behövs i framtiden. En anproduktionskapacitet mellan tillförsel och användning passningsprocess krävs. och miljörestriktioner ger emeller- Miljökrav tid att bygga ut ny elkraft. begränsade möjligheter

Därmed ökar vårt behov av kunskap om användningssidan. Elanvändningen kan dock inte studeras isolerat från energianvändningen i övrigt.

är en förutsättning för att En god energistatistik kunna göra prognoser över elanvändningens utveckling och är också en förutsättning för att kunna följa upp andra energipolitiska mål. Flera energistatistiska är med problem som gäller elstatiproblem gemensamma stiken, liksom de metoder som kan avhjälpa eller

minska dessa problem.

I detta avsnitt behandlas därför övergripande de som förekommer inom energistatistiken, men problem med en mer detaljerad belysning av elstatistiken.

7.2 Problemorientering

av i avsnitt 5 kan ge Redovisningen energistatistiken ett intryck av att en heltäckande och fullständig föreligger. så är dock inte fallet. energistatistik

Statistiken tillförselsidan är dock relativt god. på Problem uppstår emellertid när uppgifter om leveranser skall till för redovisning av förligga grund brukning av energi i olika sektorer eller konsument- Den levererade energin avseende lagringsbara grupper. bränslen är inte en tillräckligt god statistisk utför bedömning av förbrukning då förändgångspunkt i förekommer hos konsumenter i ringar lagervolymer avsevärd utsträckning. Vidare har leveranser i många fall inte avsett den slutliga energikonsumenten utan

registrerats på administrativa inköpsavdelningar. Detta leder till klassificeringsfel som kan medföra om den totala användningen beräknas dubbelräkningar från olika statistikunderlag, t ex leveransstatistik och förbrukningsstatistik för indusför övrigsektorn tri, el- och värmeverk.

För ledningsbunden energi (naturgas, el, fjärrvärme) sker förbrukningen i leveransögonblicket varför problem med lagerfluktuationer inte förekommer i distributions- och konsumentledet. Däremot sker avläsningar_ i leveranspunkten vid olika tidpunkter som inte helt stämmer med redovisningstiden (t ex kalenderår). En tvåveckors försenad månadsavläsning av fjärrvärmeförbrukningen kan i förening med en annan väderlek ge en avsevärd förskjutning av den avlästa energiförbrukningen mellan två kalenderår och ge ett mätfel på mer än 8 procent. Problemet är dock speciellt uppmärksammat i elstatistiken.

Avläsning av mottagen el hos abonnenten sker vid olika tillfällen över året. För många konsumentgrupper dock endast en gång per år. Den preliminära debiteringen till årets slut baseras på en beräknad elförbrukning, ofta en framskrivning av förbrukningen sedan senaste avläsningsperioden. Detta innebär att redovisad årsförbrukning gäller en period som inte helt sammanfaller med kalenderåret. Eftersom däremot den producerade elkraften mer korrekt hänför sig till det aktuella året utgör variationerna i redovisade distributionsförluster en indikation på det mätfel som uppkommer p g a den preliminära debiteringen. Mellan år 1983 och 1984 skilde sig andelen förluster av total elförbrukning med l,l procent. Beräkningar visar att mätfelet för enskilda år kan uppgå till 0,2 - 0,9 Twh. Hur felet fördelar olika konsumentsig på grupper eller användningsområden är däremot inte bekant. Ligger en stor del av detta fel hos elvärmekonsumenter, vilket inte är osannolikt, blir felet inom denna grupp betydande.

Ett ytterligare problem vad gäller leveransstatistiken som underlag för att bedöma efterfrågeutvecklingen är leverantörernas förmåga och möjlighet att klassificera leveranserna på olika konsumentgrupper. Därvid uppstår överlappningar och glapp mellan olika sektorer och konsumentgrupper. Den avlästa förbrukningen för en fastighet avser ofta samtliga verksamheter i byggnaden och kan inte enkelt detaljfördelas. I småhus gäller problemet fördelningen mellan elvärme och hushållsel. För många jordbruksfastigheter gäller problemet svårigheter att särskilja energin till bostaden respektive jordbruksdriften. I övriga fastighetsbeståndet förekommer bostäder tillsammans med t ex lokaler för kontor, detaljhandel och små industrilokaler.

Dessa överlappningar och klassificeringsproblem _åskådliggörs i figur 7.1.

STATISTIKÖVEKSlKT

Lcvcranñrbaserad statisfik q bAnvänaarbasergç I] T Tgarisiik

TKÅNS â PORTgenom

\/\ 4- - - - - - D OVKIG t ;- *i N ””5“55°

sexroxu L°3§§?%zzz

Smahus Elvârmcøb. g Elvarme ppgTKwwö. ›% KEK ,__, ____ _..

Kåkfüff Flerbosmds- N M MSM-Zwfrêfwm “V5 Elvarmeab-

i ?W/“VMM” Lokaler a: _

*ä DnHel/,fh

V “Wim” Å å

_B_2!§C.h.,%._|

Ek anvvsrxr sexroxn g Processen hadusfn t; 3 b L- 3

Driffcl ., ?a rá/vláå/»l//A Elvarme mç/

7//////4 ?verlappninqanoklarhefer nnkonsislens(icvcramiruppqnffar ochanvñndarvppøiflcr

ger någotolikaresultat)

7.1 och inkonsistens mellan Figur Överlappningar olika sektorer och elanvändningsområden i

elstatistiken.

Klassificeringsproblem mellan olika sektorer gäller inte bara elstatistiken utan även den övriga energi-

statistiken.

Distributörernas om leveranser till konsuuppgifter ment debiteringspunkten och inte nyttiggjord gäller För att kunna följa utvecklingen av nyttigenergi. gjord energiförbrukning krävs kompletterande uppgifför att kunna frånräkna förluster, fördela den ter faktiska olika användningsområden och användningen på den med avseende på t ex temperatur. korrigera

sCBs användarstatistik som tillkommit sedan 1977 har förbättrat möjligheterna att följa kvalitativa och kvantitativa förändringar hos olika konsumentgrupper på en mer detaljerad nivå. Användarstatistiken baseras på uppgifter som gäller leveranspunkten, men datainsamlingsmetodiken (enkäter) ger möjligheter att på objektsnivå inhämta och relatera energiförbrukningsuppgifterna till detaljerad bakgrundsinformation som exempelvis ytuppgifter, uppvärmningssätt, klimatzon, bebyggelseår, ägarkategori och lokal adress. Däremot saknas i stor utsträckning uppgifter av teknisk och ekonomisk art, vilket skulle ge ett bättre underlag för prognosändamål. Urvalsundersökningar som metod borde dock möjliggöra en utveckling av frågeställningar utifrån de behov av som uppgifter prognosarbetet har.

Det bör i detta sammanhang påpekas att en detaljerad användarstatistik kan komma i konflikt med olika sekretess- och integritetsbedömningar. En del av dessa problem kommer att belysas genom de tilläggssom den s k 1985 års F08 kommision

direktiv nyligen

fatt.

Med utgångspunkt från användarstatistiken krävs sedan ett mycket omfattande arbete för att utarbeta ett konsistent och entydigt mått på energianvändningen inom de olika delsektorerna. Hur detta kan låta sig göras för övrigsektorns uppvärmning har dokumenterats i en metodrapport hos statens energiverk, samt i BFRS underlagsrapport till Energi -85 (Rl32:l984). En visuell bild av metoden ges i rapporten och i återges figur 7.2

mgnmwma Emrglfömnxnmg Mushinnl Vtor Bliflex Laqenhe Lex Uopvämninq Runsenneur k Varnvatten

Tenperatur-

korrigering

Demgrafiska data mul boende Energipriser Boomclium. Inkommet Konsuntion Bosudslyp

7.2 Principschema för modellstruktur och data- Figur baser.

Några av de kvalitetsproblem som den urvalsbaserade energianvändningsstatistiken brottas med är:

som sker 8 - 11 månader efter förpubliceringen brukningsåret,

urvalens kvalitet, som för lokalstatistiken ger osäkra resultat,

mellan olika tolkningsproblem p g a överlappningar sektorer eller delsektorer,

mot tillförselstatistiken görs inte så avstämning en samstämmig bild erhålles, samt

uppgifternas kvalitet.

är hanterbara om man vill belysa ener- Dessa problem utveckling på nuvarande ambitionsgianvändningens nivå. De kräver emellertid omfattande arbetsinsatser om man vill korrigera och tolka statistiken.

Kvaliteten beror till stor del på uppgiftslämnarnas förmåga att lämna uppgifter. Det är t ex viktigt hur man i olika sammanhang definerar uppvärmd yta. Önskemål har framförts att SCB borde kvalitetstesta de uppgifter de får in i Det enkätundersökningarna. gäller inte bara ytor med olika temperaturer utan även allmänt hur bra uppgiftslämnarna skattar sin energianvändning. Sådana kvalitetstester kräver mätningsinsatser och är därför relativt kostsamma.

Den allvarligaste begränsningen i energianvändningsstatistiken är att den inte inkluderar uppgifter om elanvändning i flerbostadshusens lägenheter, lokaler och i småhus annat än de elvärmda.

I följande avsnitt ges en fördjupad beskrivning av några viktigare problemområden inom elstatistiken.

7.3 Elstatistik

Utvecklingen av energistatistiken har den senaste 10 årsperioden huvudsakligen varit inriktad på att följa oljereduktionen och energihushållningens utveckling, samt ge underlag för det fortsatta oljeersättningsprogrammet. Nu krävs en komplettering av statistiken för att bättre kunna följa elanvändningen, samt studier för att ge underlag för olika bedömningar och prognoser över elanvändningens utveckling inom olika sektorer och användningsområden.

Genomgången av den befintliga elstatistiken har visat att den statistiska beskrivningen på tillförselsidan är god samtidigt som den fyller framtida krav på kvalitet och tillförlitlighet. Däremot är statistiken över elanvändningen väsentligt mer summarisk och osäker. Kunskap om elanvändningssidan är samtidigt den största bristvaran i energiplaneringsprocessen.

De kvalitativa aspekter på elanvändningen som är av strategisk betydelse gäller kunskap om hushållningepotentialen d V s förutsättningarna för sparande, konvertering och effektivisering. Därutöver krävs en bedömning av det eventuellt tillkommande och avgående elbehovet. se figur 7.3.

sparande

konvertering - -)| effektivisering

tillkommande elbehov

Figur 7.3 Elbehov påverkan

Detta gäller genomgående för all elanvändning även om .de tekniska förutsättningarna varierar och intresset i första hand bör fokuseras på elanvändning för olika värmeändamål.

El som används för t ex motordrift ger en liten förlust vid omvandling från el till mekanisk rörelse. vid en konvertering till annat energislag t ex dieseldrift av motorn blir däremot förlustposten t o m större än den nyttiggjorda mekaniska energin.

Däremot är förlustposten relativt liten vid omvandling från primär energi till värme oavsett energislag.

En elanvändningsstatistik som mer detaljerat fördelar elanvändningen på olika användningsområden ger därför ett bättre underlag för att bedöma möjliga förändringar i den framtida elanvändningen. Det gäller förändringar beroende på ändrade behov, ekonomisk utveckling, teknisk utveckling och därmed ändrade åtgångstal, samt konvertering till andra energislag. Det gör det också lättare att följa marknadens reaktioner olika energipolitiska insatser och att på bedöma behovet av FoU-insatser och teknisk utveckling.

Förutom statistisk kunskap om var och hur el används, behövs också utredningar av olika slag för att i prognosarbete och bedömningar över framtida möjligheter kunna studera hur elanvändningen kan påverkas.

Den kunskap om elanvändningen som erhålls från den statistiken framgick tidigare av figur 7.1. reguljära I 7.4 en önskad detaljeringsgrad med figur anges avseende på till vad el används.

m T

° Blükmezs..- .EI ed _ _ Bel sin _ 4

“i HEVÃW_ _ mimmi., .EEE/m ._ - _-

v: EI-_kgmbr_ _ _*_*A1c_ø_*1ua_ 5121.6__ _ _ avâyme .JZW-_GZEGELCV_ __ _ u _ ü i _

:mmm

”ääw-d- J_

VPQWM *ü

Dr_i[fgI____ etc. jar., m

Elvärme vpTJå ?fc-

S E? åwâåit:

_ÖL __ _ __

LoxÃLex

Elvärme

H

varwEpFmF

Proccsscl

lNVUSTK

MWUL á ä

_ _ _ ägzvazwrm 9 c_ _ _ _ -

___|

EVLkLWLkl_ Elvärme Elpannor

Avkoppl.barel

Figur 7.4 önskvärd uppgiftsstruktur för elanvändningen.

vad som egentligen önskas är en indelning av elanvändning efter en graderad skala för de parametrar som gavs i figur 7.3, d v s konverteringsbarhet, effektiviserbarhet etc. Detta låter sig dock inte lätt göras, varför i stället en grövre funktionell klassificering bör väljas typ den i figur 7.4.

Möjligheterna att i de återkommande statistikprodukterna (den månatliga och årliga elstatistiken och energianvändningsstatistiken) statistiskt redovisa elanvändningens fördelning på olika ändamål står och faller med uppgiftslämnarnas möjligheter att mäta och redovisa detta. I dag finns inte sådana förutsättningar då befintliga mätpunkter (elmätarna vid leveranspunkten) inkluderar elleveranser till olika användningsområden. Endast punktvis för vissa industriella processer sker en sådan statistisk redovisning.

Detta innebär att redovisning av elanvändningens förolika användningsområden (funktion) i delning på huvudsak måste baseras på andra typer av undersökän de som kan inom ramen för den ningar genomföras reguljära statistiken.

Sådana funktionsundersökningar kan göras i olika intervaller, kanske var tredje till femte år, för att eller schabloner, enligt vilka ge fördelningsnycklar elanvändningen fördelas. Exempel på sådana specialundersökningar som kan vara aktuella att genomföra

ar:

- industrins elanvändning, - hushållens elanvändning, och - driftel i flerbostadshus - elanvändning inom lokalsektorn. - elanvändning i fritidshus, - elanvändning i jordbruksfastigheter.

Dessa kan på olika sätt men undersökningar genomföras vissa mätstudier är oundvikliga och leder empiriska därmed också till relativt stora kostnader för att

lyfta kunskapsnivån från nuvarande läge.

när det gäller t ex driftel i fler- Kunskapsfronten bostadshus och hushållens elanvändning flyttas suc-

cessivt framåt. Den av t ex BFR stödda forskningen inom området och Vattenfalls projekt Uppdrag 2000 är

viktiga kunskapshöjande aktiviteter. exempel på

Olika undersökningar utgör således ett nödvändigt till den traditionella produktionen av komplement elstatistik. Men även den löpande elstatilöpande stiken kan förbättras.

Elstatistikens användning och möjligheterna till att

förbättra denna har diskuterats i Elstatistiknämnden, som består av representanter_för Kraftsam, Kraft- Elverksföreningen, STEV och SCB. I verksföreningen, denna nämnd har bland annat behandlats möjligheterna att redovisa leveranserna på läns- och kommunnivå, liksom kostnadsredovisning i den officiella elstatielförbrukning samt ökad detalstiken, jordbrukens vad elanvändningen i olika sektojeringsgrad gäller rer. Dessa aktualiserades i samband frågeställningar som SCB genomförde 1982 till med en enkätundersökning 55 personer representerande olika användargrupper angående den årliga elstatistiken.

att det inte fanns behov av Elstatistiknämnden ansåg än vad som att redovisa elprisstatistiken utförligare att elanvändning borde redan gjordes och jordbrukens i en som Jordbrukstekniska Instistuderas utredning att En utveckling så tutet (JTI) ansågs lämplig göra. och länsvisa redovisningar av att även kommunvisa elleveranserna sker har redan påbörjats.

En möjlighet att öka detaljeringsgraden i statistiken över elanvändningen är att indela abonnenterna i flera olika grupper genom en mer detaljerad kodning. Inom bostadssektorn är det olika slag av uppvärmning som då utgör den mest intressanta indelningsgrunden eftersom elvärme i olika former ger helt skilda förbrukningsnivåer och förbrukningsprofiler.

En förfinad klassificering av detaljabonnenterna ger för elleverantören, men framför allt för kraftproducenten, fördelar genom:

- bättre konsumtionsprognoser,

- bättre metodik att förutse i ändringar uttagsmönstren till följd av förändrade prisrelationer mellan el och andra bränslen,

- att genom riktad information till olika abonnentgrupper påverka uttagsmönstren antingen genom enbart information eller i kombination med erbjudanden av lämpliga tariffer, och

- att lättare se behovet av tariffer. nya

Elleverantörerna har via svenska Elverksföreningen uttryckt det som angeläget med en uppdelning av elanvändning på olika förbrukarkategorier och med en hög precision i redovisade förbrukningsuppgifter. Däremot anser Elverksföreningen att värdet av en mer detaljerad redovisning av abonnenternas uppvärmningssystem främst ligger på nationell nivå, att uppgifter om uppvärmningssystem redan insamlas i andra sammanhang och att det redan nu är ett betungande arbete som periodvis drabbar föreningens mindre och medelstora företag vad gäller uppgiftslämnande. Föreningen har därför varit avvisande vad gäller förslaget om en mer detaljerad kodning av detaljabonnenterna.

Sydkraft har sedan en tid infört en mer detaljerad kodning inom det område Sydkraft är elleverantör. Kodningen genomfördes under ett års tid genom direktkontakter med abonnenterna.

Även Vattenfall har utarbetat en ny kodning av detaljabonnenterna, se bilaga 3. vattenfall avser att införa den i de regioner där Vattenfall distribuerar el. Vattenfalls kodindelning är mer detaljerad än den Sydkraft tillämpar. Den nya kodningen utgår från SCBs indelning i stort men ger en mer detaljerad beskrivning. Detta möjliggör olika specialstudier av elanvändningens utveckling. Den kan däremot inte fungera som urvalsbas för SCBs urvalsundersökningar eftersom SCB använder fastighetstaxeringsregistret.

En ändamålsenlig klassificering av elabonnenterna _förefaller vara ett nödvändigt steg för att öka kunskapsunderlaget om elanvändningens utveckling för uppvärmningsändamål. Värdet ligger dock främst på nationell nivå och som underlag för kraftproducenternas planering. Det är också därför som enbart elleverantörer som också är kraftproducenter infört eller avser att införa denna nya kundklassificering.

Detaljeringsnivån i indelningen är delvis en ambitionsfråga, men det är viktigt att avväga värdet av en ökad detaljeringsgrad mot elleverantörernas möjligheter att såväl genomföra klassificeringen som att använda en mer omfattande kundstatistik och hålla den å vidare borde även en särredovisning av kunder jour. med tidstariffer diskuteras med tanke på att effekti det svenska elsystemet kan uppstå framproblem över.

värdet främst på nationell nivå kan också ett Ligger urval av ett antal väl representativa elleverantörers distributionsområden vara tillräckligt för att statistiskt kunna följa utvecklingen. En bättre kundkännedom och ökade kundrelationer ligger dock i linje med den ökade serviceprofil som flera elleverantörer eftersträvar. Förändringen av elföretagen till energiföretag pågår. Utvecklingen av energiföretagens roll som ett kundorienterat serviceföretag kan förväntas fortgå. Vidare pågår en allmän kundorientering inom den kommunala offentliga verksamheten till vilken merparten av elleverantörföretagen tillhör oavsett dess formella organisationsform.

Det är därför rimligt att antaga att även elleverantörerna som företag har nytta av den ökade kundkännedom som en mer detaljerad kundkodning leder till. Dessutom får man en bra grund för den kommunala energiplaneringen och energirådgivningen som framöver kan förväntas få ett ökat ansvar för att underlätta en anpassning av abonnenternas elanvändning till framtida förändringar på elmarknaden och ökade elpriser.

En mer detaljerad kunskap om elabonnenternas uppvärmningssystem ger elleverantören en bättre bild av konsekvenserna vid sektionerad bortkoppling av el vid begränsad tillgång eller vid längre avbrott på grund av störningar i kraftproduktionen eller kraftdistributionen.

En mer detaljerad kodning utifrån elabonnenternas ger också ett bättre underlag för uppvärmningssystem den civila beredskapsplaneringen och för att bedöma konsekvenser vid längre avbrott eller bortkoppling av elleveranser.

Mot denna bakgrund bör målet vara att få samtliga elleverantörer att acceptera ett nytt och gemensamt klassificeringssystem av lågspänningaabonnenterna. Det förefaller dock inte vara nödvändigt att omgående och samtidigt genomföra detta i hela landet. För den centrala statistikens vidkommande räcker det med att snabbt komma igång med ett urval av lämpliga elleverantörer.

Även energianvändningsstatistiken, som baseras på urvalsenkäter till användarna kan utvecklas för att öka vår kunskap om elanvändningen. I energistatistik för småhus bör t ex elanvändning för småhus utan elvärme redovisas.

Vidare bör uppgiftslämnaren mer detaljerat klassificera sitt uppvärmningssätt. Denna klassificering bör i urvalsundersökningarna kunna vara minst lika detaljerad som leverantörens indelning.

Flera större mätprojekt har på senare år dokumenterat en stor spridning i energianvändning och varmvattenförbrukning mellan olika hushåll i likartade hus. I SCBs energianvändningsstatistik fördelas energianvändningen på parametrar som byggnadsår och temperaturzon. Andra parametrar har förmodligen lika stor eller större betydelse som t ex antal boende i hushållet, deras ålder, inkomst m m. Sådana uppgifter är inte möjliga att erhålla via leveransstatistiken men väl i urvalsundersökningar. En del av dessa uppgifter samlas också in av SCB, men används inte i sammanställningarna.

En översyn av urvalsundersökningarna såväl vad gäller insamlade data som redovisade sammanställningar kan därför vara aktuellt att genomföra i samband med att dessa kompletteras med elanvändningsstatistik. Detta bör ske i samarbete med större statistikanvändare och gälla samtliga statistikgrenar inom användningsstatistiken. Eventuell förändring av redovisningen genom att välja även andra parametrar kommer att kräva en hel del utvecklingsarbete, vilket också bör ske i samarbete mellan SCB och större användare. Vidare bör man i publikationerna belysas vilka andra skärningar i databasen som är möjliga utöver de som publicerats för att stimulera en aktivare användning av SCBS databas.

7.4 Elvärme

av sker med skilda typer av Eluppvärmning fastigheter värmeteknisk utrustning. Förutsättningarna för att effektivisera elanvändningen eller konvertera den

till annat energislag skiljer sig därför avsevärt mellan olika fastighetstyper och mellan olika värme-

tekniska system. Känsligheten för ökade elpriser också avsevärt, liksom möjligheten att på skiljer sig kort sikt förändra elförbrukningen. Därför behövs en och säker elvärmestatistik; speciellt som detaljerad andelen elvärme är hög i Sveriges elsystem.

Av 7.5 elvärmens potentiella andel av figur framgår den totala elanvändningen som en funktion av elpri-

sets utveckling.

Underlaget till figuren är hämtad ur K-Konsults “Elförbrukning för uppvärmning i underlagsrapport Statens energiverk 1986:Rll där långövrigsektorn, ekonomisk elvärmeanvändning beräknats som siktig funktion av råkraftpriset.

Z

Ål 15--

Kondenskraffprk 10-_

5--

i

Ewhs r - - = KåkraH 100 zoo ;bo 450 500 Kr/Mwy.

7.5 Elvärme i 1997. Andel av den Figur övrigsektorn totala elförbrukningen som en funktion av

råkraftpriset

att andelen elvärme som är ekono- Av figuren framgår misk för att fortsätta använda är fastighetsägaren stor även vid som kan vara relativt högre prisnivåer Elvärmeanvändningen är känslig för aktuella framöver. i utveckling, men också vad förändringar elprisets teknisk utveckling, fastighetsägarnas attitygäller och alla de andra fakder, finansieringsmöjligheter ett beslut att eller konvertorer som påverkar spara

tera elvärme.

Osäkerheter i elstatistiken har tidigare belysts men

kan också åskådliggöras med statistiken för elvärme.

Trots att Statens energiverk och Vattenfall använder huvudsakligen samma statistikkällor skiljer sig bedömningarna av elvärmens storlek ganska avsevärt. Detta framgår av figur 7.6. Skillnader i kategorier beror delvis på en annan indelningsgrund. Bedömningen av elvärmeanvändningen i flerbostadshus och lokaler skiljer sig från 2,5 till 5,2 TWh. Den faktiska elvärmeanvändningen kan lika gärna ligga utanför intervallet som innanför eftersom angivna värden är baserade på uppskattningar och antaganden utifrån samma basmaterial.

Enligt uppgifter från ett större elverk är bara hälften av den elförbrukning som visat sig vara temperaturberoende klassificerad som elvärme. Detta uppmärksammades inte minst under köldperioden januari 1987.

TWh

3 7 z

n

,, ./

Flerbostadshus Lokaler

Krañsam E Sfev

Figur 7.6 Elvärme enligt olika bedömmare

Elstatistik bör redovisas för respektive användarkategori och fördelat på användningsområde. Fastighetsförvaltningen bör därför uppdelas på lokaler och flerbostadshus. Leveranser till elpannor och värmepumpar i flerbostadshus respektive lokaler bör särredovisas och inte ingå i benämningen fastighetsförvaltning.

Även småhusens elförbrukning som i nuvarande statistik klassificeras som hushållsel innehåller i praktiken en hel del elvärme. För att enligt SCBs anvisningar klassificeras som elvärme skall den årliga elförbrukningen inklusive hushållsel överstiga 10 MWh. I själva verket kan elförbrukningen vara ändå högre innan abonnenten av elleverantören klassas som elvärmeabonnent. En del elleverantörer klassificerar sina abonnenter som elvärmeabonnenter först om de

förbrukar över den nivå där ett elvärmeabonnemang är _mer ekonomiskt. Denna nivå kan ligga över 15 MWh per småhus. Att hushållsel innehåller dold elvärme framockså av statistiken. Till exempel så går tydligt leveransstatistiken att elanvändningen i småhus anger utan elvärme ökat från 5,25 till 5,94 MWh/hus från 1981 till 1983. Korrigering är därför nödvändigt.

Även för flerbostadshus har i statistiken angivits en ökande av hushållsel beroende på att en förbrukning inte helt försumbar eluppvärmning förekommer som tillskottsvärme, t ex i flerfamiljshus där lägenhetsinnehavaren är missnöjd med den värmekomfort det ordinarie värmesystemet tillhandahåller.

Problemen kan möjligtvis minska genom det förslag till mer detaljerad kodning som beskrivits i avsnitt 8.3. Även en analys av den reguljära enerfördjupad kan vara en framkomlig väg för att gistatistiken komma tillrätta med problemet.

7.5 Sekunda elkraft

För att tillvarata elproduktionskapacitet som är till låg marginalkostnad under en del av tillgänlig året har kraftbolagen erbjudit försäljning av sekunda elkraft. Denna avkopplas under de tider på året då t ex är höga och kan därför produktionskostnaderna bara användas för ändamål där denna elkraft omgående är substituerbar.

Enligt Kraftsam finns 447 MW (1987) avkopplingsbar eleffekt installerad i panncentraler som försörjer flerbostadshus och lokaler. Uppgifter om hur dessa fördelar mellan flerbostadshus och lokaelpannor sig ler finns inte tillgängliga. Vidare beräknas l 350 MW finnas installerat inom industrin och I 940 MW i värmeverken år 1985. Dessa uppgifter om installerad effekt säger dock ingenting om faktisk förbrukad mängd energi.

finns registrerade hos De avkopplingsbara elpannorna råkraftleverantörerna. om levererad kraft Uppgifterna till avkopplingsbara elpannor finns i Samkörningsnämndens Krafthushâllningsrapport (veckorapport). I denna elleverans som totalsiffra anges avkopplingsbar för hela landet.

elleverans redovisas också i SCBs Avkopplingsbar månadsstatistik. I den årliga elstatistiken är upppå industri, värmeverk och övriga gifterna uppdelade användare.

Det är viktigt att i den officiella statistiken särredovisa den sekunda elleveransen. Denna kommer att variera från år till år beroende på fluktuationer i klimat som påverkar den primära elefterfrågan och variationer i vattenkrafttillgångar och konjunkturläge, d v s omfattningen av den prima elanvändningen. I annat fall stör den sekunda elanvändningen bilden av den verkliga efterfrågeutvecklingen av prima elkraft. 7.6 Driftel Med driftel menas i det följande el för belysning och drift inom servicesektorn. servicesektorn omfattar såväl enskild service som offentlig service. Servicesektorns elanvändning 1984 framgår av figur 7.7

Övriga tjänster Övrig samhällsservice Hälsovårdoch áldringsvârd Undervisning och forskning Vatten.avloppoch rening Offentlig förvaltning Fastighetsförvaltning Bank-och försäkring Övriga kommunikationer Gatu-och vågbelysning Handel Bygg: och anLverks 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

Figur 7.7 Servicesektorns elanvändning (källa SCB) Denna elanvändning inkluderar såväl driftel som elvärme (t ex i posten fastighetsförvaltning). Utmärkande för servicesektorn som helhet är att elförbrukningen ökat kraftigt sedan 1970. Under 80-talet har ökningstakten varit nära 9 procent per âr. De verksamheter som bedrivs i lokaler är mycket heterogena, varför elförbrukningen per m2 lokalyta varierar

kraftigt med verksamheten. I rapporten Elanvändning i bostäder och lokaler, DS I 1986:2, konstateras att skall en heltäckande bild av användningen av driftel i lokaler erhållas krävs

- en mer detaljerad elanvändningsstatistik betydligt än vad som nu finns tillgänglig

- att underlaget beträffande lokalytornas förändring måste förbättras.

Som underlag för en prognos över elanvändningen för drift inom servicesektorn krävs kunskap om elförbrukfördelning på olika delsektorer, delsektorerningens nas volymtillväxt, elanvändningens fördelning på olika funktioner (typ av elanvändning) och dessa funktioners utveckling vad gäller specifika åtgångstal.

Till exempel förbrukades cirka 4 Twh el inom partioch detaljhandeln 1985. En stor elförbrukningspost och Vilka tekniska utveckutgör kyl- frysutrustning. lingsmöjligheter finns och hur påverkas denna specifika användningspost av förändringar i konsumtionsmönster, utveckling inom matvaruhandeln, elprisutveckling?

Detta frågeställningar som bara kan utgör exempel på studeras i olika typer av specialundersökningar som ett komplement till den årliga statistiken. Utveckav driftel inom lokalsektorn är viktig att lingen aktivt bevaka även om en heltäckande kunskap är svår att erhålla inom ett så pass heterogent område.

7.7 Förändring i lokalstatistiken

Insamling av statistiska data om energianvändning i lokaler är svårt att klara kvalitetsmässigt med nuvarande förutsättningar. svårigheterna beror på att är heterogen och att den urvalsram som populationen står till buds, fastighetstaxeringsregistret (AFT8l), har bristfälliga uppgifter för detta syfte.

för lokaler har tidigare baserats Energistatistiken ett urval som lagts upp utifrån variabler som på temperaturzon och byggår och så att tillräckligt antal lokaler ingår i varje grupp för att erhålla en rimlig representativitet inom respektive grupp.

Denna urvalsindelning ger en kraftig överrepresentation av små lokaler i förhållande till deras yta för det totala lokalbeståndet.

SCB avser nu att rätta till dessa brister i lokalstatistiken genom följande åtgärder:

0 och byggår utgår som urvalskrite- Temperaturzon rier.

0 Urvalets storlek ökas från 5 500 till 8 000 fastigheter brutto.

0 Urvalet för skattepliktiga fastigheter kommer att dras så att de med höga byggnadsvärden kraftigt överrepresenteras. Fastigheter med de högsta byggnadsvärdena totalundersöks.

o Urvalet för icke-skattepliktiga fastigheter, som har mer knapphändiga uppgifter i urvalsramen och där stora lokaler inte kan identifieras, kommer att dras på något enklare sätt än tidigare. Detta urval kommer att kompletteras med stora lokaler via stora offentliga fastighetsförvaltare. I några fall kommer hela lokalbestånd från dessa att läggas in i undersökningen. Detta är möjligt i de fall stora fastighetsförvaltare har lagt upp uppgifter om sitt fstighetsbestånd på databärande medium och där lägger in uppgifter om energianvändningen för olika energislag.

0 Fortsättningsvis kommer om möjligt nybyggda lokaler att fångas upp genom frågor i enkäten. Nybyggda lokaler har nämligen inte kommit med via urvalsramen, varför nyproducerade lokaler tidigare fått en undertäckning.

Besparingskraven för SCB har också gällt energistatistiken. För att ekonomiskt klara den ovan skisserade högre ambitionsnivån avser SCB att genomföra undersökningen för lokaler endast vartannat år.

Detta är olyckligt av flera skäl. Inom lokalsektorn sker för närvarande de snabbaste förändringarna vad gäller utveckling av driftel. Ytan övrig uppvärmning har ökat snabbt de senaste åren (från 6,9 % av lokalytan 1981 till 16,3 % 1985). I stället borde en fördjupad belysning göras. Det är viktigt att kunna göra fullständiga tidsserier utan avbrott och en sammanställning av energistatistiken där alla sektorer ingår. En fortsatt årlig undersökning av lokalernas energianvändning bedöms därför som nödvändig.

För att inte förlora statistik för år 1986 har statens energiverk tillsammans med Vattenfall och Byggforskningsrådet beställt en urvalsundersökning av SCB. I denna har frågeformuläret kompletterats med mer detaljerade frågor om lokalernas elanvändning.

Det måste här betonas att energistatistik inom lokalstatistiken inte bör nedprioriteras utan i stället ses över vad gäller urvalsbas, frågeställningar kring lokalernas elanvändning och uppläggning av den publicerade statistiken.

7.8 statistikens aktualitet och tillgänglighet

inom energiområdet har de senaste åren Förändringarna varit snabba. Framför allt har fördelningen mycket mellan olika energislag ändrats påfallande.

till dessa snabba förlopp har främst varit Orsakerna de kraftiga oljeprishöjningarna, god tillgång på (el och fasta bränslen) samt olika olika energislag energipolitiska insatser.

Snabba mellan olika energislag är också omsvängningar möjliga i en framtid vid förändrade prisrelationer, då såväl stora värmeproducenter som de kommunala värmeverken och ett stort antal fastighetsägare har

alternativa energiförsörjningssätt.

För att kunna analysera de förändringar som sker på t ex som en följd av prisförändringar energimarknaden eller energipolitiska styrmedel och dra slutsatser framtida energibehov m m är det nödvändigt angående att ha aktuell statistik tillgänglig. Statistik som är först 12 månader efter aktuellt tillgänglig försvårar analyser av pågående förförbrukningsår

lopp.

.Framför allt detta statistik över elanvändgäller för uppvärmningsändamål då många flexibla ningen finns installerade i bebyggelsen, uppvärmningssystem främst med avseende på el- olja alternativ.

För är en snabb och därmed något många tillämpningar osäker statistik mer värdefull än en exakt statistik

som kommer sent, då förändringar på energimarknaden annars hinner ge större avvikelser.

statistik baserad uppgifter från bruk- En snabbare på are kan åstadkommas på flera sätt, t ex genom

- en som gäller en kortare tidsperiod uppföljning än ett år

- redovisningar och datakörningar innan preliminära fullständig svarstäckning erhållits

- en snabbare bearbetning inom SCB

- snabbare access till SCBs data, t ex genom en

användarvänlig databas.

För närvarande finns möjlighet att koppla in sig på SCBs tidsseriedatabas (TSDB). De krav som måste ställas på en databas som skall serva olika köpare av statistik är att

- den skall vara användarvänlig

- till kostnad tillgänglig rimlig

- den skall innehålla aktuell statistik.

Dessvärre förefaller TSDB inte uppfylla dessa krav vad gäller energistatistiken. Principen är för närvarande att TSDB uppdateras samtidigt som uppgifterna publiceras.

Tillgänglighet

Det har från flera statistikavnämnare framförts behov av att enklare få tillgång till den statistik SCB har i sin databas. Det har också betonats att det finns mycket värdefull statistik inom energistatistiken som i dag inte utnyttjas fullt ut. För att belysa olika frågor eller utvecklingsförlopp finns ibland behov av att studera olika parametrar på annat sätt än vad som publiceras. Detta kräver andra skärningar av statistiken i databasen.

SCB erbjuder körningar på uppdragsbasis. Det är då av stor vikt att SCB också har kapacitet att genomföra dessa uppdrag inom rimlig tid. I många fall är det också i samband med utvecklingsarbete önskvärt att snabbt kunna pröva olika samband mellan olika parametrar. Det är önskvärt att SCB ser över möjligheterna att kunna erbjuda rådata“ till användare av statistik. Med “rådata menas här inte primära datauppgifter direkt från uppgiftslämnaren utan en bearbetad mellanform.

Tidsintervall

En annan frågeställning som är aktuell är den tidsperiod som avläst elförbrukning omfattar. I den månatliga elstatistiken ingår förbrukningsuppgifter för större elförbrukande industribranscher. För övrigsektorn finns uppgifter om elleveranser på en mer detaljerad nivå endast i årsstatistiken. Därigenom kan inte snabbare förlopp som sker under året inom olika delsektorer följas. Till exempel ändrades prisrelationen mellan olja och el dramatiskt under 1986, vilket resulterade i att ett stort antal elvärmda hus med flexibla uppvärmningssystem under året övergick till oljeeldning under en del av året. Den kortsiktiga priselasticiteten för olje/el-flexibla fastigheter\har därför inte kunnat följas.

Kvartalsvisa avläsningar hos ett över Sverige statistiskt urval av olika abonnentkategorier skulle däremot ge en mer löpande snabbstatistik över förbruk- Det skulle också möjliggöra bättre ningsförändringar. studier av snabba förändringar, samt ge en mer aktuell leveransstatistik för övrigsektorn. Ett sådant förtätat avläsningsintervall bör övervägas i samband med att en mer detaljerad kodning införs, vilket diskuterats under avsnitt 7.3.

7.9 Korrigeringsfaktorer

För att tolka den primära statistik som insamlas krävs en mer eller mindre omfattande bearbetning av statistiken med olika slags korrigeringar. omfattningen beror på vilken primär statistik som används och till vad statistiken skall användas. Detta har översiktligt behandlats när det problemområde gäller användarstatistiken (avsnitt 7.2).

Vidare finns det några korrigeringsfaktorer som det vore värdefullt om centrala statistikanvändare var överens om bl a för att undvika onödiga skillnader i resultatredovisningar, nämligen temperaturkorrigering, konjunkturkorrigering och ytkorrigering. Dessa kommenteras i det följande.

7.9.1 Temperaturkorrigeringar

För att följa utvecklingen av förbrukad energi för uppvärmning krävs någon form av korrigering för klimatavvikelser. Detta sker oftast i form av korrigeringar utifrân SMHIs graddagsstatistik.

Det finns ingen korrekt metod för temperaturkorrisom tar fullständig hänsyn till klimatet, är gering användbar för alla klimatkorrigeringsbehov, och som är enkel att tillämpa. Då olika avnämare av energistatistiken har olika förutsättningar och olika syften med statistikens användning tillämpas idag en rad olika korrigeringsmetoder. Det vore dock bra om antalet använda metoder kan reduceras för att öka jämförbarheten. Vidare har även de mest tillämpade metoderna olika varför det vore värdefullt med en svagheter, översyn av de nu använda metoderna.

En översyn föreslogs också i den tidigare statistikutredningens rapport Framtida statistik (Dsc 1983:10).

Det har dock kommit till utredningens kännedom att statens energiverk initierat en översyn av temperai samarbete mellan en rad turkorrigeringsmetoderna större statistikanvändare och statishikproiucenter.

Statens energiverk bör ges ett övergripande ansvar för att detta arbete slutföra.

Temperaturkorrigering av primärdata är också den typ av korrigeringar som SCB fortsättningsvis bör göra.

7.9.2 Konjunkturkorrigeringar

Sänkt elanvändning i processindustrin p g a en tillfällig konjunkturnedgång innebär inte en varaktig minskning i elanvändningen p g a strukturella förändringar eller teknisk utveckling. Korrigering för konjunkturförändring bör därför eftersträvas. Sambanden mellan konjunktur och energianvändning är dock inte lika entydigt som mellan energiåtgång för bebyggelsens uppvärmning och klimatet.

Dels påverkas specifika åtgångstal (t ex kWh/ton) av kapacitetsutnyttjandet och dels pågår en successiv strukturell förändring.

Konjunkturkorrigeringen kräver därför mer ingående och mer branschspecifika analyser och bör därför ses som ett komplement i samband med analyser över energiutvecklingen som bl a statens energiverk gör.

7.9.3 Ytkorrigeringar och ytdefinitioner

I förbrukningsstatistiken för bebyggelse presenteras energiförbrukning per uppvärmd yta. Detta är dock inget entydigt mått eftersom det i ytangivelsen också ingår ytor som är mer eller mindre uppvärmda. Olika statistikkällor och uppgiftslämnare använder olika definitioner och ytmått. Byggnadsstyrelsen använder energi per rumsvolym i stället för yta.

Omräkningstal mellan delvis uppvärmda ytor, typ varmgarage, och uppvärmd yta förutsätter kunskaper som i sin tur måste baseras på direkta mätundersökningar.

På motsvarande sätt som för temperaturkorrigeringsmetoder bör en gemensam bas för ytbegrepp och ytkorrigeringar utarbetas. Även för detta arbete bör statens energiverk ges ett samordnande ansvar. Detta arbete bör genomföras med beaktande av de ytbegrepp som idag används av de större fastighetsförvaltarna.

7.10 Industrins elanvändning

Behovet av en mer detaljerad elstatistik vad gäller elanvändning för olika ändamål har tidigare utvecklats i avsnitt 7.3.

SCBs industristatistik innehåller mer detaljerade än vad som för närvarande publiceras i den Vbasdata industristatistiken. Ett mer intensivt preliminära utnyttjande av SCBs industristatistik kompletterat med kan ge en mer detaljerad bild specialkörningar över industrins elanvändning, liksom möjligheterna studera mellan förändringar i el- och att kopplingar och andra parametersamband. Först energianvändning är det att bedömma behovet av kompdärefter möjligt letterande frågor i samband med industrienkäten.

de elintensiva branscherna är en mer de- För mycket beskrivning motiverad på så sätt att elförtaljerad för olika delprocesser kan följas och brukningen därmed även värdet av teknisk utveckling inom respek-

tive processdel.

Detta skulle då också ge en säkrare grund för bedömav mer utvecklingsmöjligheter i samning långsiktig band med prognoser och framtidsstudier. långsiktiga

SCPF energistudier 1973, 1979 Till exempel genomförde 1984. Endast i studien 1973 presenterades åtoch för som blekning, pumpning etc. gångstal delprocesser mer beskrivningar behöver inte Sådana detaljerade men väl med jämna mellanrum. göras årligen

För industrisektorn som helhet är det dock nödvändigt statistikbehovet och de underlag som att strukturera för de och framtidsbedömningar som behövs prognosbli aktuella framöver innan industrienkäten kan kan

utvecklas.

E1 inom industrisektorn är till viss del substituermed är vikbar naturgas. Naturgasintroduktionen att kunna för de olika intig följa specificerat dustribranscherna, men också om möjligt uppdelat på process (ugn, motordrift m m). panndrift respektive

Även för industrilokaler är inne i ett fjärrvärme skede. Bättre kunskap är viktig för att expansivt kunna bedöma värmeunderlaget för kraftvärme. Industrins är därför viktig att redofjärrvärmeanvändning visa för de olika branscherna och inte bara uppdelad som en totalsiffra för hela sektorn.

8 PROGNOSER

8.1 Officiell prognosverksamhet

Statens energiverk utarbetat kortsiktsprognoser tre gånger om året. Prognosen omfattar energiförbrukning och energitillförsel för nästkommande år. Dessa används av konjunkturinstitutet och finansdepartementet som underlag för bytesbalansberäkningar. Dessa används även som löpande informationskälla i energipolitiska sammanhang.

En gång om året utarbetas en medelfristig prognos vars form och publicering anpassas efter behov och aktuella utredningsuppdrag. Exempel från år 1985 är Energiöversikt, Statens energiverk 1985:10 och från år 1986 Energi och ekonomisk utveckling som publiceras som bilaga till Långtidsutredningen 1987, SOU 1987:3, bilaga 12.

Olika slags energipolitiska utredningar genomförs också efter beställning av regering/riksdag eller på eget initiativ och innehåller mer eller mindre uttalade prognosinslag. Ett exempel från elområdet är Effektiv elanvändning. Statens energiverk 1985:8.

Statens energiverk utarbetar också prognoser åt kommittéer, utredningar och andra statliga myndigheter, t ex 1985 års energiberedskapslagringsutredning.

8.2 Övrig prognosverksamhet

Med övrig prognosverksamhet menas i detta sammanhang enskild eller branschvis prognosverksamhet utan statlig auktorisation.

En omfattande statistik och prognosverksamhet sker hos industriföretag och dess branschorganisationer men även hos energiproducerande företag (kraftföretag) och energilevererande företag (oljebolag, gasföretag, elverk och värmeverk).

Det huvudsakliga syftet med dessa prognoser är att öka kunskapen om den marknad man verkar på och som underlag för långiktig planering t ex vid utbyggnad av kraftverk.

Prognoserna avser att ge en bild av den troliga utvecklingen på marknaden. För marknadsdominerande företag eller branschorganisationer är det också intressant att studera möjliga framtidsbilder, hur marknadsbilden kan påverkas t ex genom att ändra taxeform, erbjuda sekunda kraft m m.

Vidare kan behov finnas av att informera marknadens aktörer, och allmänhet om den framövriga politiker tidsbild de vill få accepterad.

Större av elutvecklingen har av Vattenfall prognoser 1979 och 1986. Dessa har publicerats i genomförts KRAFTSAMS publikationsserie.

9 PROGNOSER - FÖR VEM OCH TILL VAD?

I alla framtidsstudier som berör sådana förhållanden som fortfarande kan påverkas, måste ett krav vara att flera, alternativa framtider, presenteras.

Alva Myrdal: Att välja framtid SOU 1972:59

Prognoser kan betraktas som villkorliga förutsägelser. De representerar en sammanvägning av faktorer som kan antas ha betydelse i en viss situation och en bedömning av vilken händelseutveckling som är mest sannolik - en framtid. Vid sidan av sådana trolig bedömningar har det blivit vanligt att studera möjliga framtider. Enligt SOU 1986:33, Att studera framtiden, innebär det analyser som undersöker vilka alternativ som finns, hur de kan skapas och vad som kan förhindra dem.

Avsnittet avser att diskutera hur de frågor som prognosverksamheten behöver belysa har förändrats med förändringar i energipolitiken samt vilka krav detta ställer på den framtida verksamheten.

9.1 Prognosmiljön har förändrats

Energi är en förutsättning för samhällelig aktivitet. I tidigare energistudier, före sjuttiotalets oljekriser, var det avgörande problemet att ge underlag för en utbyggnad av energiproduktionsresurserna så att de inte skulle utgöra en trång sektor i en snabbt expanderande samhällsekonomi.

Vartefter energipriserna ökat och energi framstått som en knapp och dyrbar resurs har problembilden förskjutits mot att trygga energiförsörjningen på en rimlig och acceptabel nivå.

Synen på energi varierar i den energipolitiska debatten från den historiskt traditionella att energin utgör en självklar resurs, t ex för den egna industribranschens utveckling, till alternativrörelsens syn att användning av fossila bränslen innebär en i längden omoralisk exploatering av ändliga resurser med stora ekologiska och miljömässiga konsekvenser.

På motsvarande sätt skiljer sig också synen på användning av nukleär energi och här är synsätten och de politiska ståndpunkterna även kopplade till militära aspekter, synen på storskalighet, expertvälde, sårbarhet etc.

Den statliga energipolitiken innehåller nya värderingar och mål som inte varit traditionella. Bl a innehåller den (som beskrivits i kapitel 3) t ex att kärnkraften skall avvecklas, att effektiv hushållning

skall samt att en successiv utveckling skall främjas, ske mot ett i huvudsak baserat på varakenergisystem helst och inhemska, energikällor med tiga, förnybara minsta möjliga miljöpåverkan.

Denna inte minst vad gäller elpoli-

tiken omorienterinä, innebär ocks nya krav på prognoser och fram-

tidsbeskrivningar.

En viktig utgångspunkt för den fortsatta prognosverksamheten är - vid sidan av ovan beskrivna värderinge- - att förlängs avseförskjutningar tidsperspektivet

värt.

Det finns i det korta tidsperspektivet en stark kopp-

mellan energiprognoserna och de återkommande ling ekonomiska långtidsutredningarna inom finansdepartementet. De samband som antogs mellan ekonomisk utoch har dock tonats ner veckling energiefterfrågan tiden. är emellertid att sådana samband med viktigare upplöses i ett längre tidsperspektiv.

I ett ökar osäkerheten. Samband längre tidsperspektiv utifrån historiska data minskar i och iakttagelser relevans. strukturella förändringar uppträder. Efter-

till strukturer och teknik som bindningarna dagens minskar har vi i det tidsperspektivet större valmöjäven om osäkerheterna om utfallet vid den ligheter ena eller andra valda inriktningen inte därigenom

försvinner.

som görs i syfte att beskriva andra möjliga Prognoser än den som enligt traditionell utvecklingsvägar, bedöms som trolig, kallas i det följande för prognos alternativa Deras syfte är att ange prognoser. vad som kan hända om vi agerar på andra sätt än

de En seriös alternativ prognos måste också gängse. vad som kan och bör göras för att uppnå angiven ange framtidsbild, d v s diskutera medlen som krävs för

att nå målen.

Den ger därmed ett kompletterande beslutsunderlag

för politiskt beslutsfattande.

När mål-medeldiskussionen konkretiseras, underlättas

analyser av hinder och påverkansmöjligheter på vägen till det framtida målet. Analyser av olika föränd-

och trögheter och en allsidig ringsmedel, bindningar av de som kan vara förknippade med belysning problem olika utvecklingsvägar är väsentliga frågor. Kunska-

om aktörernas beslutsmiljö, beteende och möjligper heter att är underlag för dessa analyser påverka liksom kunskaper om planeringsmetoder och planerings-

hjälpmedel.

I växelspelet mellan stat och kommun, mellan stat och företag, och mellan företag och elkonsument finns det ingen aktör som är helt styrande. En del har större möjligheter än andra att agera. Detta gäller främst de aktörer som kontrollerar strategiska resurser som andra aktörer behöver - teknisk pengar, utrustning, teknisk kompetens och kunskap om sektorns organisering. Inom elområdet gäller det även kontroll över produktionen och distributionen. Utredningens principiella syn är att konsumentens behov skall vara styrande.

De olika aktörernas roller på elområdet diskuteras i rapporten till ELIN Elkraftskulturen i en ny situation - en skiss till en aktörsorienterad strategi inför kärnkraftsavvecklingen DsI 1986:4.

En aktörsorienterad prognos som utgår från att staten inte vidtar några åtgärder skulle förmodligen förutspå att utvecklingen kommer att bli enligt elkraftkulturens traditionella framtidsbild. Men tesen att elutvecklingen kommer att följa elkraftskulturens intentioner om inte staten aktivt agerar i annan riktning kan diskuteras. Självklart förändras en sådan kultur under påverkan av den allmänna samhällsdebatten och av välformulerade motbilder.

Valet av prognosmodeller och arbetsmetoder för prognosarbetet har inte bara sin grund i vilken metod som bedöms vara bäst för sitt syfte. Studier av samhället eller energiutvecklingen påverkas av det perspektiv som den som gör studien anlägger på samhällsutvecklingen. Perspektivet hjälper till att filtrera verkligheten och möjliggör att den kan beskrivas på ett hanterbart sätt.

Ovan förda allmänna resonemang kan konkretiseras till

elmarknaden där målet bl a är att kärnkraften skall avvecklas till senast år 2010.

Långsiktsprognoser inom elomrâdet får därvid stora likheter med de alternativa prognoserna enligt ovan. Utgångspunkten är en önskad framtid som skall undermed avseende på hur den på bästa sätt kan upp-

sökas

nas.

En sådan typ av prognos är framtidsstudien Energi till vad och hur mycket. (Peter Steen, Thomas B Johansson, 1981.) I denna presenterades möjliga användningsnivåer om känd, bästa teknik används i framtiden. Med bästa teknik avses lägsta energianvändning för att uppnå en viss nytta. Studien bidrar till att öka medvetenheten om potentialen för energihushållning i olika verksamheter även om vissa förutsättningar kan diskuteras.

och metoder har sina svagheter och be- Alla modeller och en allsidig belysning av långsiktiga gränsningar kräver att olika metoder ututvecklingsmöjligheter Därför behövs statistiska data och andra nyttjas. för att alla dessa metoder användbara. kunskaper göra

och leder till olika Olika värderingar perspektiv av framtiden. Detta hanteras bäst genom att bilder välkomna att olika prognoser utarbetas. acceptera och att vi ökar vår medvetenhet om den Men det är viktigt och värderingar som trots allt grad av subjektivitet allt och vilket syfte det har finns i prognosarbete även värderas mot denna och att respektive prognos

bakgrund.

9.2 Att hantera osäkerhet

som blivit vanlig är att prognoser En attityd ganska som snabbt blivit överspelade saknar värde. Man glöm-

då ofta bort att bygger på vissa mer prognoserna som alltid finns redovisade i valda förutsättningar,

seriöst prognosarbete.

om val av förutsättningar och de osä- En diskussion som dessa vilar på är en viktig del av all kerheter Därigenom kan behovet av handprognosverksamhet. Speciellt viktigt är detta lingsberedskap belysas. inom områden där relativt långsiktiga prognoser

krävs.

i kan belysas t ex genom Osäkerheter prognosarbetet

- känslighetsanalyser

- att pröva olika modeller - studera utifrån olika synvinkproblemställningen lar eller perspektiv

Vid ökad osäkerhet ökar behovet av handlingsbered-

skap. Utvecklingsvägar som möjliggör anpassningar ändrade är då en riktig stratill förutsättningar

tegi.

under osäkerhet är ett Kunskaper om beslutsprocesser utvecklas. Den osäkerhet som är en område som bör den förestående omställningen på elmarknaden följd av fortsatt av strategier för att kräver utveckling dessa. strategier för att hantera hantera Exempel på osäkerheter i planeringen är att:

flexibla tekniska lösningar även om o välja mer detta innebär vissa merkostnader

o minska planeringshorisonten genom att t ex

- förkorta för kraftanläggupphandlingstiden nya ningar genom olika förberedelser

- övergå till medelstora och småskaliga alternativ som har kortare ledtider

o öka FUD-verksamheten inom elanvändningsområdet och området ny kraftproduktion. FUD-verksamhetens inriktning får då inte snävt sikta på att underlätta den tänkta/planerade utvecklingen utan även syfta till att underlätta anpassningar vid oförutsedda utvecklingsförlopp.

9.3 Slutsatser

Ett insatsprogram för att underlätta prognosarbetet inom energiområdet måste vara välbalanserat vad gäller insatser för att förbättra statistik, utveckla systemmodeller, studera samband och utveckla nödvändiga kunskaper.

Det krävs kunskapsunderlag för såväl kortsiktiga som långsiktiga prognoser.

I det kortsiktiga perspektivet behövs en löpande prognosverksamhet byggd på snabbare omsatta statistiska basdata. som underlag behövs vidare en utvecklad kunskap om existerande trögheter (priselasticiteter. beteenden, existerande teknikers prestanda etc). Denna typ av prognosverksamhet bör återkomma med regelbundenhet och tjänstgöra som varningssignal och korrektiv för stat och kommun i den löpande energipolitiken.

I det långsiktiga perspektivet behöver prognosverksamheten baseras på fördjupad kunskap om sambandet mellan pris och efterfrågan samt på ingående analyser av faktiska utvecklingsförlopp över längre tidsperioder - s k över mål-medelstrukturen revisionsanalyser contra den verkliga utvecklingen. Långsiktsprognoser av denna typ bör göras med intervallen två till fyra år. Som belysts ovan blir även alternativa prognosmetoder viktiga. Inför större energipolitiska beslut behövs klara beställningar utifrån politiska målformuleringar (alternativa mål). Fördjupad kunskap om möjlig teknikutveckling är ett viktigt underlag.

Behov av långsiktig prognosverksamhet gäller främst ledningsbunden energi med långsiktiga bindningar till en viss energianvändningsnivå. En särskild lucka i kunskapen finns idag när det gäller naturgasen.

Sverige står möjligen inför en större naturgasintro-

Behovet av självständiga officiella proggduktion. över utveckling är därför stort. noser naturgasens kommer under 1987 att publicera en Statens Energiverk som delvis tillgodoser dessa önskemål. rapport

måste ges ökade Den officiella prognosverksamheten

resurser för att kunna genomföra allsidiga belysav centrala generera strateningar frågeställningar, för energipolitiken, och giska handlingsalternativ och studierna av konsekvenser och följa upp fördjupa för genomförande av energipolitiken. styrmedel

i de långsiktiga studierna kan En ökad allsidighet underlättas att vid sidan av statens energiverk genom även ge forskningen resurser för fortlöpande energi-

systemstudier av alternativ prognoskaraktär.

10 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE M M SAMT FoU-BEHOV

10.1 Nyckeltal

Statens energiverk fick år 1986 i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för nyckeltal för bebyggelsens energiuppvärmning. Nyckeltal skall ses som ett slags jämförelsetal inom en mer homogen jämförbar bebyggelsekategori, och användas för t ex genomsnittliga jämförelsevärden.

En rapport publicerades hösten 1986 (Nycke1tal och energihushållning, Statens energiverk 1986:8) och ett utvecklingsarbete pågår.

Vidare fick Kommunförbundet i uppdrag att utreda förutsättningarna för nyckeltal för kommunernas lokaler.

En förutsättning för att kunna använda nyckeltal är att en indelning av bebyggelsen i relativt homogena grupper görs så att likartade energimässiga förhållanden erhålls. Om det nu pågående utvecklingsarbetet faller väl ut och tekniken med nyckeltal införs kommer det att kräva en del kompletteringar och förändringar i energistatistiken.

Information om nyckeltal kommer att behöva göras separat och med riktade informationsinsatser. Enligt statens energiverks nyckeltalsutredning är det få fastighetsägare som känner till och därmed har någon nytta av den typ av nyckeltal SCB för närvarande publicerar genom att redovisa energianvändningen fördelat på klimatzoner och byggnadsår. Om nyckeltal utvecklas bör SCBs nuvarande statistikredovisning ses över.

10.2 Eltariffer

Utvecklingen av eltariffer omfattar även ett arbete för att utreda nya tariffkonstruktioners påverkan på energisystemet och eltariffens strategiska betydelse i ett energipolitiskt perspektiv. Nya eltariffer innebär också nya behov för statistisk behandling av erhållna mätdata, utvecklingsbehov av uppvärmningssystem, elmätare och andra eltekniska system som kan dra nytta av den nya eltariffens utformning.

Zidstariff

Tidsdifferentierade eltariffer erbjuds idag såväl stora elabonnenter som villaabonnenter inom vissa distributionsområden. Empiriskt underlag för att analysera hur en tidstariff i praktiken kan påverka elanvändningsprofilen kan därför antagas föreligga t ex från Sydkraftområdet.

Det kan vara ett internt problem för kraftprosynas och eldistributörer att differentiera en ducenter så att abonnenterna förändrar sin elanvändtidstaxa så att en till elproduktionen optimalt anpassad ning erhålles. Det ligger i kraftföretagens förbrukning intresse att produktionsutrustning och utnyttja med en jämn belastning och därför distributionssystem över från höglasttid till låglaststyra elanvändning

tid.

samhällsekonomiska är dock också beroende Den nyttan vilka som krävs för att åstadkomma av investeringar för att produdenna överflyttning. Marginalkostnaden distribuera el varierar under dygnet. Skillcera och därför i tidstariffen. Den intresnaden återspeglas är då hur denna marginalkostnad förändsanta frågan marknadens respons på tidsras framöver beroende på tariffen. om ett stort antal elabonnenter reagerar på

tariffen, investerar i värmeteknisk utrustning typ

värmeackumulatorer, och förskjuter sin elanvändning

med kommer skillnaden i margimot tider lågt pris, nalkostnad mellan olika tider att utjämnas.

för att flytta elutta- De investeringar som genomförs till tider för måste hinna betala sig get lågpris erbjuds. I annat fall under den tid sådana priser en samhällsekonomisk förlust och abonnenterna erhålls att känna vilseförda. Många större värmekommer sig har elpannor som inte producenter avkopplingsbara hunnit återbetala sig i färskt minne.

av värmeutrustning är det vik- Även för producenter att tidigt få en bild av marknadsförutsätttigt ningarna framöver.

är mot denna bakgrund inte bara en Tidstariffer för Därför finns intern fråga kraftproducenterna. av en och en prognos som också behov offentlig analys hur mellan låg och anger taxenivå, prisdifferenser utvecklas och under vilken tidsperiod denna höglast blir aktuell. Statens energiverk bör därför ges taxa att införandet av tidstariffer och i i uppdrag följa till detta de olika analyserna och anslutning göra

prognoserna.

10.3 Vattenfalls projekt Uppdrag 2000

startat ett större demonstrations- och Vattenfall har 2000, som bl a syftar till utvecklingsprojekt Uppdrag visa hur främst elenergi, som det att mycket energi,

är möjligt att ekonomiskt spara.

är att uppnå en samhälls- En övergripande målsättning mellan utbyggnad av elekonomisk optimal avvägning och hos kunderna för att produktionssystemet åtgärder

minska elanvändningen.

Uppdrag 2000 syftar till att underlätta en utveckling mot detta mål genom att

- för av

ge underlag bedömning verkliga möjligheter

att minska elanvändningen och kostnaden för detta

- bättre för Vattenfalls ge underlag prognosverksamhet och utbyggnadsplanering.

Projektet är omfattande (projektram ca 70 Mkr för etapp I 1986-87) och har en sådan inriktning mot prognos- och statistik inom elområdet att den med säkerhet får stor påverkan på det fortsatta prognosoch statistikarbetet.

Praktiskt bedrivs projektet i två etapper:

1: och försöksfas - industri och etapp Projekteringssamhälle

2: - samhälle etapp Fullskaleprojekt Industrin - landsomfattande

Under etapp l kommer totalt 2 500 fastigheter att energibesiktigas och 4 000 hushåll att intervjuas m m för att ge en bild av nuvarande energistatus.

Etapp 1 kan ses som en försöksfas där det förutom en kartläggning av nuvarande energistatus även ingår ett antal delprojekt där sådana åtgärder genomföres som kan förväntas vara lönsamma vid en framtida elmarknad med höga elpriser.

Projektet har påbörjats under 1986 och tre kommuner har valts som studieobjekt för bostäder och lokaler. Dessa tre kommuner är Vännäs, Tierp och Kalix. Vattenfall har direktdistributionen i samtliga dessa tre kommuner. För industrin genomförs motsvarande arbete i Vattenfalls östra och västra regioner.

Om etapp l slår väl ut påbörjas etapp 2 1988. Denna omfattar Eullskaleprojekt för bostads- och samhällsservicedelen. Då skall, där så är lämpligt, konkreta åtgärder genomföras.

På industrisidan skall verksamheten från etapp l spridas till Vattenfalls samtliga regioner. Etapp 2 är planerad att pågå i 5 år.

grganisatign

Projektet samordnas genom ett centralt kansli. Fältarbetet genomförs via Vattenfalls alla fem regionkontor. Projektet styrs av en ledningsgrupp och till projektet finns två referensgrupper kopplade. I dessa ingår representanter från andra statliga verk, högskolor m m.

ävsrzäsaadsn

Kunskaper som genereras i projektet har givetvis stort värde även utanför Vattenfalls organisation. Det är därför viktigt att projektet genomförs på ett sådant sätt att generaliserbara kunskaper erhålls och att dessa blir allmänt tillgängliga. Avgörande för hur Uppdrag 2000 lyckas är bl a projektets trovärdighet vad gäller dess syfte, genomförande och resultat.

Projektet är inne i sin första etapp och det är därför mindre meningsfullt att nu lämna synpunkter på denna etapps uppläggning.

Projektet skulle dock kunna vinna avsevärt i trovärdighet med följande komplettering:

- ett helt fristående - som tillsätt projektråd aktivt följer projektet. Rådets uppgifter bör vara att fortlöpande diskutera och ge synpunkter på projektets fortsatta uppläggning samt att granska resultaten.

Rådet skall ha full insyn i projektet och ha tillgång till projektets alla resultat.

10.4 Forskningsbehov

Kunskapen om dagens energisystem bygger till stora delar på de data som fångas i olika snitt i energiflödet. Kunskapen fram till användarledet är relativt god. I användningsledet däremot är kunskaperna bristfälliga.

Orsakerna till att användning och funktionell nytta är dåligt kända beror på att dessa led på ett enkelt sätt inte låter sig studeras med normala statistiska metoder.

Eftersom brukarna vanligen inte själva kan mäta hur de fördelar sin elanvändning mellan exempelvis värme, ventilation, varmvatten, utnyttjande av elteknisk utrustning etc, behövs det särskilda undersökningar för att komma åt denna situation. sådana undersökningar bör också vara regelbundet återkommande för att spegla förändringar i t ex vanor, verksamhetsformer och de konsekvenser detta leder till på energiområdet.

Det finns i Sverige ingen kontinuerlig och sammanhållen forskning som följer och överblickar utvecklingen och samtidigt bedriver basstudier om den faktiska elanvändningen.

De studier som finns bedrivs bl a vid Miljövårdsprogrammet vid Lunds Universitet (Thomas B Johansson m fl), vid Linköpings Tekniska Högskola (Björn Karlsson m fl; Tema T). Studier och mätningar av energianvändning har sedan länge bedrivits vid Statens institut för byggnadsforskning. Elanvändningen studeras f n i Vattenfalls projekt. Uppdrag 2000. Vattenfall och ASEA har också avsatt medel till en ny professur i industriell elanvändning vid KTH.

En mer sammanhållen och långsiktig forskning pågår sedan länge i Danmark vid Danmarks Tekniske Höjskole i Köpenhamn (Nörgård m fl) trots Danmarks totalt sett små resurser för energiforskning. De danska resultaten är dock inte självklart översättbara eftersom elpriserna där ligger på en helt annan nivå. Utredningen har därför funnit det mycket angeläget att det inrättas ett motsvarande forskningsorgan i Sverige. Ãmnesområdets stora bredd - från industrins energianvändning, till servicebranschernas och hushållens energianvändning - ger en särskild anledning till att uppmärksamma och tillgodose den nödvändiga överblicken.

Studierna bör t ex inriktas mot sådana områden där konsekvenserna för verksamheterna/livsmönstren kan bli betydande om el- och andra energipriser drastiskt förändras men även mot sådana områden som kan vara okänsliga för energipriset (liten andel av omsättningen i verksamheten) och där andra styrmedel kan krävas om de energipolitiska målen skall uppnås.

Andra viktiga områden att följa är hur energieffektiviteten utvecklas i olika former av apparater, maskiner och processer och dess konsekvenser för utveckling av relationen människa - maskin.

11 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

1 1 . 1 Allmänt

För de som har att följa och bedöma energikonsumtionens och mot denna bakgrund fatta beslut i utveckling med de energipolitiska målen kan följande enlighet krav statistikens utformning och innegenerella på håll ställas upp:

Statistiken bör

- vara inriktad mot svenska behov och inte primärt mot de behov som svarar mot kraven på internationella jämförelser

- klart var i energiflödet man mäter och vad ange som mäts

- till över tiden jämförbara uppgifge möjligheter ter

- ha en sådan detaljeringsgrad att innehållsmässigt de olika aktörerna som har att verka på energimarknaden får ett tillfredsställande underlag för planering, prognoser och beslutsfattande.

Trots brister och begränsningar i den befintliga energistatistiken kan man konstantera att statistiken i stort sett möjligheter att beskriva enererbjuder giflödet på så sätt att den svarar upp mot de generella kraven.

Bristerna ligger främst inom lokalsektorn samt i att få en uppfattning om på vilket sätt möjligheterna elen används efter leveranspunkten (elmätaren).

Även om den befintliga energistatistiken är relativt användbar kan den dock förbättras. Beslut om förändoch förbättringar bör primärt ske inom ramen ringar för en kontinuerlig översyn av statistiken där statistikanvändarna samråder med statistikproducenterna.

Statens energiverk bör därför ges ett markerat huvudansvar för att i samråd med SCB löpande se över ener-

gistatistiken.

Vidare är det lämpligt att komplettera energistatistiken med inom olika sektorer specialundersökningar speciellt när underlag inför större energipolitiska beslut skall utarbetas. Vissa specialundersökningar och specialbearbetningar av energistatistiken görs redan av ofta beställning av Vattenfall idag SCB, på

och Statens energiverk. Valda delar av dessa specialundersökningar skulle med all sannolikhet kunna ingå i SCBs statistiksortiment i den mån de utförs med en viss kontinuitet. Mot denna bakgrund är det önskvärt att Vattenfall och Statens energiverk ser över vilka specialundersökningar som man önskar erhålla löpande.

En aktiv beställarfunktion skapar de bästa förutsättningarna för en successiv och långsiktig riktig utveckling av den officiella energistatistiken. Den ger också möjligheter för SCB att planera och skapa resurser för att klara beställarnas önskemål. En förbättring av energistatistiken är självfallet svår att klara utan resurser och tidsmässig framförhållning.

När det gäller beställarfunktionens centrala roll för en utveckling av statistiken är det inte bara statens energiverk och Vattenfall som bör spela en aktiv roll i samrådet mellan statistikanvändare och statistikproducenter.

Övriga verk och myndigheter samt inte minst kommunerna och kommunförbundet bör planera och se över sina framtida önskemål av statistik och prognoser för att underlätta framtagandet av kvalitativt goda produkter till rimliga kostnader.

vad som ovan nämnts gäller överväganden och förslag angående energistatistiken i stort. I det följande lämnas mer precisa och specificerade förslag rörande energibalanserna, elstatistiken samt prognoser och framtidsbedömningar.

11.2 Energibalanserna

De svenska energibalanserna har sedan en längre tid tillbaka redovisats efter de principer som utförligt beskrivits i tidigare avsnitt.

Utredningen har inte funnit tillräckligt starka motiv för att föreslå en förändring av den tilllämpade uppläggningen.

Det finns emellertid stora behov av att tydligare informera om vad energibalanserna innehåller och hur redovisningen är upplagd. Genom att kunskaperna om energibalansernas uppläggning inte trängt ut i alla användarled har ibland den effekten uppstått att statistiken används som ett redskap i energidebatten där man på ett otydligt eller okunnigt sätt sökt bevisa sanningar som inte sällan haft politiska undertoner.

På sikt bör man dock vara öppen för att pröva längre möjligheter att redovisa energibalans- _a1ternativa statistiken. Exempel på alternativa metoder som framledes kan bli aktuella för att antingen ersätta eller komplettera nuvarande redovisningsprincip är energibalanser som mäts i monetära termer, energibalanser där energi ersätts med exergi, liksom begreppet energiredovisning anpassad till nationalräkenskapernas sektorindelning och uppbyggnad. En eventuell framtida omläggning eller komplettering av nuvarande statistik bör vidare såvitt möjligt samordnas internationellt.

Det övergripande ansvaret för att informera om och utveckla denna typ av översiktliga energiredovisbör statens energiverk. Arbetet bör ningar ligga på ske inom ramen för den löpande verksamhuvudsakligen heten.

11.3 Elstatistiken

Som framgår av figur 11.1 är kunskaperna om eltillförseln och elanvändningen på intet sätt i balans. Detta förklaras bl a av att elproduktionen i stor utsträckning hittills varit styrande för elanvänd- Behovet av kunskaper om användarledet har ningen. heller inte varit särskilt påtagligt. En annan förär att historiskt inte varit klaring elproduktionen en trång sektor.

I takt med att de energipolitiska målen skall förverkligas kommer behovet av kunskaper om elsystemet att alltmer mot användarledet. I detta led förskjutas är dock kunskaper ofta bristfälliga om de befintliga inte saknas helt. Omfattande insatser kan därför komma att krävas för att höja kunskaperna till en sådan nivå att tillräckligt underlag för beslut föreligger

H66 Åk emma:-

x*

ELFKOUUK-

Q

/ Här slutar den reguljära sfafislikcn KUN- SKAPS* mvX ,, ELANVANUNING

.â/

Här har de slam rtsvrscr Här finns den släkte pona laqfs vaaqâller slangar lenhaltn m1 firünarmq nxmsk vfvccklinøywrlyikousckvensanalus, planermq :IC Lxsyr . Figur 11.1 Kunskaper om eltillförseln

När det gäller elstatistiken har utredningen funnit att tillförselstatistiken med smärre överlappningar ger en förhållandevis snabb och korrekt beskrivning av elleveranserna fram till elmätarna.

Elanvändningsstatistiken ger däremot inte den entydiga och detaljerade bild som behövs som underlag för energipolitiska överväganden och långsiktig planering.

Elstatistiken kan i huvudsak förbättrats på två sätt;

- dels genom en mer detaljerad abonnentklassificering som skulle ge en utförligare leverantörsstatistik,

- dels att enkäterna i användargenom komplettera statistiken med frågor om elanvändningen.

En mer detaljerad abonnentklassificering bör exempelvis underlätta för de lokala elleverantörerna att skapa goda kundkontakter. Vidare skulle en ökad kunskap om abonnenterna utgöra ett värdefullt komplement till övrigt underlag för en aktiv kommunal energirådgivning riktad mot elvärmekunderna.

För att erhålla de statistiska beskrivningsdata som behövs för den centrala planeringen räcker det i och för sig med att göra en mer detaljerad klassificering av abonnenterna på ett lämpligt urval av representativa distributioñsområden. På sikt bör dock målet vara att samtliga elleverantörer skall acceptera ett nytt och gemensamt klassificeringssystem. se kap 7.3.

Sydkraft och Vattenfall har genomfört respektive påbörjat en utveckling av ett nytt klassificerings- Till exempel via kraftverksföreningen och i system. samarbete med Svenska Elverksföreningen bör kraftkunna uppmanas att utveckla och samordna företagen ett gemensamt system.

SCBs enkäter till olika elanvändare bör kompletteras med frågor om uppvärmningssystemet. Frågorna till lokal- och bostadssektorn bör utvecklas i samråd med större centrala statistikanvändare.

Ett annat med elanvändningsstatistiken är att problem lämnade gäller förbrukningen i leveransuppgifter och inte nyttiggjord energi för olika ändapunkter mål. Detta gäller alla former av elanvändning och för alla sektorer.

Det är därför nödvändigt att komplettera den löpande statistiken med ett antal specialundersökningar som schabloner efter vilka elförbrukningen kan förger delas på olika funktioner eller användningsområden. Dessa undersökningar bör ske löpande, t ex vart femte år, eller i tillräckligt god tid för att mer omfattande sammanställningar skall hinna utarbetas inför större energipolitiska beslut.

Aktuella funktionsstudier i detta sammanhang är

- industrins elanvändning - hushållens elanvändning - driftel i flerbostadshus - elanvändning inom lokalsektorn - elanvändning i fritidshus - elanvändning i jordbruksfastigheter

Studierna bör ha som mål att ge kunskaper om elanvändningens fördelning på olika tekniska funktioner det att beskriva samt som gör möjligt åtgångstal värdet av teknisk utveckling och potentialer för införande av bästa möjliga teknik. För processindustrin bör el- och energianvändningen kunna följas för olika delprocesser inom elintensiva branscher.

vissa studier kräver kompletterande mätningar i förbrukarledet som är relativt kostsamma varför de som skall utföra mätningarna kräver ekonomiska resurser.

Statens energiverk bör ges det övergripande ansvaret för att studierna planeras och genomförs.

Studier uppvärmning bör ske i gällande bebyggelsens samarbete med statens planverk och Byggforskningsrådet. Studier rörande industrins elanvändning bör ske i samråd med berörda branschorganisationer.

11.4 Prognoser och framtidsbedömningar

Behoven av utvecklade prognoser och andra framtidsbedömningar kan indelas i fyra grupper.

1. Kortsiktsprognoser i form av officiella prognoser som utnyttjar den statistiska basproduktionen och som kan tjänstgöra som tidiga varningssignaler för stat och kommun i den löpande energipolitiken.

Statens energiverk bör utföra dem och presentera dem i verkets årliga publikation Energiläget.

2. Återkommande långsiktsprognoser i form av officiella referensprognoser som speglar den troliga utvecklingen med gällande mål och styrmedel (restriktioner).

Även denna prognos bör utföras av statens energiverk och presenteras i verkets publikation Energiläget. Långtidsprognoserna bör dock göras utförligare än nuvarande prognoser i Energiläget såtillvida att förutsättningarna för, och gjorda antaganden i prognoserna tydligare anges. Prognosen bör också ange huruvida den avviker från uppställda energipolitiska mål. Lämpligt intervall för prognoser av detta slag kan vara vartannat till vart fjärde år.

3. Analyser som belyser konsekvenser av olika handlingsalternativ och styrmedel och som ger underlag för beslut om nya strategier i energipolitiken.

Statens energiverk bör ha ett ansvar övergripande även för detta arbete. I princip bör arbetet utföras inom ramen för den löpande verksamheten men kan efter önskemål från regeringen, som bör ha en aktiv beställarfunktion för utveckling av energipolitiska strategier, specialinriktas.

4. scenarier som skall ses som ett komplement till officiella prognoser och konsekvensutredningar. Dessa framtidsstudier bör mer förutsättningslöst kunna beskriva möjliga framtider kritiskt granska andra studier samt redovisa olika strategier som kan leda fram till alternativa framtider.

. Detta arbete har hittills huvudsakligen bedrivits inom ramen för Energiforskningsnämndens program för allmänna - AES. Utredenergisystemstudier ningens mening är att det är angeläget att en oberoende forskningsinstitution ges möjlighet att återkommande redovisa framtidsstudier som belyser möjliga framtider för energisystemet. Dessa arbeten bör i tiden samordnas med ovan nämnda konsekvensanalyser så att respektive arbete kompletterar varandra inför kommande energipolitiska beslut.

11.5 Forskning

Forskningen bör ge underlag till en förbättrad prognosverksamhet samt bidra till att belysa konsekvenser av olika energipolitiska beslut.

Forskning om slutlig energianvändning är av den art och komplexitet att den bör hållas samman vid en särskild institution, som kontinuerligt arbetar med studier som belyser energins, särskilt elens, funktionella nytta.

Utredningen föreslår att verksamheten förläggs till statens institut för byggnadsforskning. Där finns sedan länge en tradition att långsiktigt följa forskningsområden, en tvärvetenskaplig kompetens samt erfarenheter av energimätningar och empiriska undersökningsmetoder. Alternativt kan verksamheten förläggas till någon akademisk institution. Det slutliga valet bör ske med hänsyn till de synpunkter som framkommer vid remissbehandlingen av denna utredning.

11.6 Ekonomiska konsekvenser

Utredningen kan konstatera att statistik- och prognosverksamheten behöver förstärkas inför kärnkraftavvecklingen. En storleksmässig indikation på de insatser som krävs för att öka våra kunskaper om möjligheterna att påverka användningsnivån och bedöma vilka förbrukningsnivåer som kan nås under skiftande elprisförhållanden ges av ambitionsnivån i Vattenfalls projekt Uppdrag 2000 där projektramen för en första etapp uppgår till 70 Mkr.

Förslagen angående den officiella energistatistiken är huvudsakligen av sådan karaktär att de bör kunna finansieras inom ramen för de löpande anslagen till SCB samt genom ökad uppdragsfinansierad verksamhet.

Utredningen förutsätter att finansiering av de förslag där statens energiverk (STEV) tilldelats ett övergripande ansvar för genomförandet beaktas i samband med verkets petitaskrivning eller att den kan ske i form av omprioriteringar av den befintliga verksamheten.

Den föreslagna forskningsverksamheten bör kunna Einansieras genom en fond som byggs upp via en höjning av elskatten.

Utredningen om el och

inhemska bränslen (ELIN) 1 Bilaga Per Olof Håkansson

1986 09 24

statsrådet Birgitta Dahl

Genom ett beslut av regeringen den 20 mars 1966 fick ELIN, utredningen om el och inhemska bränslen, (I 1934:02) tilläggsdirektiv, (dir 1936:9). Uppgifterna kan i sammanfattning beskrivas som att före december 1966

redovisa förslag mm inom följande områden:

0 utvecklingen av elanvändningen

kartläggning av den senaste tidens utveckling bedömning av elanvändningens framtida utveckling och

eventuella åtgärder för att nå en effektivare elanvändning Im 0 statistik och prognosverksamheten inom energiområdet

Händelserna i Tjernobyl har väsentligt ändrat förutsättningarna för

arbetet. Således har regeringen till exempel uppdragit åt bland andra

energirådet, statens energiverk och en särskild expergrupp för kärnsäkerhet och miljö, som samordnas av landshövdingen Göte Svensson, att bearbeta. vissa frågor som anknyter till eller som överlappar uppgifterna för

ELIN.

Samråd under hand har visat att ett praktiskt förfarande, inte minst för att undvika dubbelarbete och för att förhindra uppkomsten av såväl

i tid som i sak näraliggande redovisningar, som skulle kunna skapa förvirring inom ett redan svårbemästrat är att område, arbetet inom ELIN koncentreras på frågor om statistik och prognoser. Vad som tilläggsdirektiven i övrigt begär en redovisning av det kommer, enligt vad ;jag nu kan

överblicka, att i en tillfredsställande omfattning att ingå i de produkter som ovannämnda. organ har att redovisa inom kort.

Jag avser därför att i min redovisning med anledning av tilläggsdirektiven

i huvudsak enbart behandla om statistik frågorna och prognosverksamheten.

vänlig hälsning.

?ed

:ñgk

Per Olof & ansson

BILAGA 2

Experter i utredningen (l984:O2) om el och inhemska bränslen (ELIN)

Följande experter har biträtt utredningen under arbetet:

Värmev.chef Lars Andersson, Tekniska verken i Eskilstuna, sakkunnige Sven Bengtsson, Industridepartementet, avdelningschef Karl-Axel Edin, statens energiverk, professor Olof Eriksson, generaldirektör Lennart Holm, statens planverk, avdelningschef Bo Lindörn, SPK, civ.ing Harald Ljung, Svenska kommunförbundet, dep.sekr Olof Molin, Industridepartementet, direktör Max Setterwall, Sv Elektroindustriförening, byråchef Ursula Wallberg, Konsumentverket, dep.sekr Karin Widegren-Dafgård, Miljö- och energidep.

Vid arbetet med slutbetänkandet har dessutom följande experter deltagit:

Avd.dir Urban Aspén, SCB, avd.dir Bo Diczfalusy, SPK. utr.sekr Ulla-Britt Larsson, Riksdagens utredn.tjänst, civ.ing Kaj Lindholm, Elverksföreningen, plan.dir Gunnar Lundberg, Vattenfall, civ.ing Edmund Skalsky, Kraftverksföreningen, byråchef Åsa Sohlman, statens energiverk, byråchef Gunnar Stare, Bostadsstyrelsen, dep.sekr Kerstin wennerstrand, Bostadsdepartementet, ing Leif Winqvist, Föreningen Sv energisparrådqivare.

I sekretariatet har civ.ing Eje Sandberg och fil kand Björn Sundström på K-Konsult ingått.

Statens offentliga utredningar

1987 Kronologisk förteckning

1. Otillbörlig cfterbildning. Ju. Folkrörelsemas lotterier och spel. Jo. 2. Dödsboägande ochsamägandc av jordbruksfastighct Kompetcnsutvecklingen efter läkarexamcn. S. m.m. Ju. . K- petcnsutvecklingenefterläkarexamen. Långtidsutredrtingen 87. Fi. Huvudbilaga - Målbcskrivningar. S. En ny kyrkolag m. m. Del l. C. Efterlevandepension. S. En ny kyrkolag m. m. Del Z C. Ekonomiskt stöd till arbetslösa. A. Folkstyrelsens villkor. Ju. Sverigebilder-l7 svenskar ser på Sverige. UD.

EFWHPMPP

Barnets rätt. Ju. . Försäkringsvasendet i framtiden. Fi. Svenska f örsvarsindustrins utlandsverksamhct. UD. Ansvarsgenombrott m.m. Ju. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. Fö. lnformationsförsörjning för Indrivningslag m.m. Fi. vetenskap och teknik. U Skydd för det väntade barnet. Ju. . Knivförbud. Ju.

..-g

Legitimatjon för vissa kiropraktorer. S. . Ny arvs- och gävoskattelag. Fi.

PN! Översyn av rättegångsbalken 3. Ju. Vidarcsttndning av satellitprogram i kabelnät. U.

Mordet på Olof Palme. Ju. Dammsäkerhet och skydd mot översvämningar. Miljöskadefond. ME. ME Bcgravningslttg. C. Statistik och prognoser på cncrgiontrtldet. ME. Franchising. Ju. lntentationclla familjerättsfrilgor. Ju. Varannan damernas. A.

$5§§5§?555§5G$

Läkemedel och hälsa. S. Äldreomsorg i utveckling. S. Missbrukama Socialtjänsten och Tvânget. S. Medicinteknisk säkerhet. S. Produktsäkerhetslag. Fi. Ökat kommunalt väghallningsansvar. K. Enskilda vägar. K. Skeppslega till utlänning. Tillstånd, dispenser. flaggskifte. K. Bistånd för bättre miljö i u-land. UD.

355 Stöd till näringslivet. Fi. Fel i fastighet. Ju. lntegritetsskyddct i infomtationssanihiillet 4. Ju.

wwwu

För en bättre miljö. ME.

?E9597

Ju mer vi är tillsammans. Del l. C. Ju mer vi är tillsammans. Exempelsamling. Del 2. C. w P Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. C. w 9* För en bättre miljö. Mil jövålrdsf amiljcn. Myndigheter och författningar. ME. Stödet till barn- och ungdomsförcitingar. C. Arkiv för individ och miljö. U.

-hbJL-Iw

Studiemedel. U. °.\*?°.* . Datorisering av tullens export- och imponnitincr. F:

Fasta Öresundsförbindelser. K.

. Miljökonsekvenser av fasta Öresundsförbindclscr. K Snabbare körkortsingripanden m.m. K. Livsmcdelspriser och livsmedclskvalitet. Jo. Översyn av mcrvärdeskatten. Del Xl. Fi. Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. . skäliga lokalhyror och trygghet i bcsittningcn. Bo. Ett nytt plan- och bostadsvcrk. Bo. Sverigcinfomtationen och vissa publikationer. UD. Högskolans journalistutbildning. U. . Ljud och bild för eftervärlden. U.

Statens 1987

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

.Iustitiedepartementet Finansdepartementet Otillbörli g efterbildning. [1] Lángtidsutredningen 87. [3] Dödsboägande och samägande av jordbmksfastighct Indrivningslag m.m. [10] m.m. [2] Produktsäkerhetslag. [24] Folkstyrelsens villkor. [6] Stöd till näringslivet. [29] Barnets rätt. [7] Datorisering av tullens expon- och importrutiner. [40] Skydd för det väntade barnet. [1 1] Översyn av mervardeskatten. Del Xl. [45] Översyn av rättegångsbalken 3. [13] Försäkringsväsendet i framtiden. [58] Mordet pil Olof Palme. [14] Ny arvs- ochgåvoskaltelag. [62] Franchising. [17] Internationella familjerättsfrágor. [l 8]

Utbildningsdepartementet

Fel i fastighet. [30] i informationssatithllllet 4_[3 l] Arkiv för individ och miljö. [38] lntegritctsskyddcl Studiemedel. [39] Översyn av rättegångsbalken 4. [46] m.m. [59] Högskolans joumalislutbildning. [50] Ansvarsgenomlrott Knivförbud. [61] Ljud och bild för eftervärlden. [51] lnformationsförstsrjning för vetenskap och teknik. [60] Vidarcsändning av satellitprogram i kabelntlt. [63]

Utrikesdepartementet

Svenska försvarsindustrins utlandsverksamhet. [8] Jordbruksdepartementet Bistånd för bättre miljö i u-land. [28] Livsmedelspriser och livsmcdelskiralitet. [44] Svcrigeinfonnationen och vissa publikationer. [49] Folkrörelsemas lotterier och spel. [52] Svcrigebi1der›17 svenskar ser på Sverige. [57]

Arbetsmarknadsdepartementet

Försvarsdepartementet

Det svenska Varannan damernas. [19] totalförsvaret inför 90-talet. [9] Ekonomiskt stöd till arbetslösa. [56]

Socialdepartementet

Bostadsdepartementet Legitimation för vissa kiropraktorcr. [12] skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen. [47] I_._äkemcde| och hälsa. [20] Aldreomsorgi utveckling. [21] Ett nytt plan- och bostadsvcrk. [48 ]

Missbrukarna Socialtjänsten och l“vánget. [22] Medicinteknisk säkerhet. [23] Civildepartementet Kompetensutvecklingen efter läkarexamcn. [53] En ny kyrkolag m. m. Del 1.[4] Kom petensulvocklin gen efter läkarcxamen. l-luvudbilaga En ny kyrkolag m. m. Del 2. [5] - Målbeskrivningar. [54] Begravningslag. [16] Efterlevandepension. [55] Ju mer vi är tillsammans. Del 1.[33] Ju mer vi är tillsa . . ExempclszmilingDcl 2. l34l Ju mer vi :tr tillsammans. Underlag för refomter süml

Kommunikationsdepartementet

Ökat kommunalt förslag. Del 3. [35] våghállningsansvar. [25] Stödet till bam- och ungdomsföreningar. [37] Enskilda vägar. [26] Skcppslcga till utlänning. Tillstånd, dispenser. naggskiftc. [27] Miljö- och Energideparteittentct Fasta Öresundsförbindelscr. [41 ] Miljöskadefond. [15] Miljökonsekvenser av fasta Öresundslörbindelser. [42] För en bättre miljö. [32] Snabbare körkortsingripandcn m.m. [43] För en båittrc ntiljö. Miljövárdsftimiljett. Myndigheter och författningar. [36] Dammsåikerhct och skydd mot översvämningar. [54] Statistik och prognoser på energiområdet. [65]

ua

1987 12 l [0

3T°°

ALLMÄNNA FÖRLAGET ISBN 91-38-10075-4 ISSN 0375-250X