lagen.nu
SOU

Släpp kopiorna fria

Beteckning
SOU 1988:33
Typ
SOU

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

(7 r, ,xx i,

fria

Släpp kopiorna

Betänkande av

stämpelskatteutredningen

SID]

1988:33

82.

Statens offentliga utredningar

1988:33

gg

w

Finansdepartementet

fria

Släpp kopioma

Betänkande av

siämpelskatteutredningen

$tockholm

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: .08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

Omslagsbild: Eva Lindström

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10178-5 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1988

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Enligt regeringens bemyndigande den 21 april 1977 tillkallade chefen för budgetdepartementet den 23 maj 1977 numera kammarrättspresidenten Jan Francke att som särskild utredare se över reglerna om stämpelskatt och samt expeditionsavgift avgiften för förhandsbesked i taxeringsfrågor (B 1977:06).

Utredningen har betecknats stämpelskatteutredningen.

Stämpelskatteutredningen har tidigare avlämnat betänkandena Avgifter vid tingsrätt m.m. (Ds B 1980:7), Stämpelskatt (SOU 1983:8) och Avgifter för prövning av vissa ärenden hos statliga myndigheter (Ds Fi 1986:10 och 11). De två förstnämnda betänkandena har lagts till grund för lagstiftning (prop. 1981/82:31, SkU 15, rskr. 62, SFS 1982:36 och 465-467, prop. 1983/84:194, SkU 49, rskr. 362, SFS 1984:404-408 samt prop. 1986/87:26, JuU 13, rskr. 89, SFS 1987:452.

Avgifterna för förhandsbesked i taxeringsfrågor har varit föremål för särskild översyn - RSV Rapport 1983:5, Väntetiden hos rättsnämnden. Rapporten, över vilken utredningen har avgett remissyttrande, har lagts till grund för lagstiftning (prop. 1983/84:186, SkU 43, rskr. 358, SFS 1984:359). Genom

remissyttrandet anser sig utredningen ha fullgjort sitt uppdrag i denna del.

Utredningen får härmed överlämna sitt sista betänkande, Släpp kopiorna fria. I betänkandet behandlas avgifter för kopior. registerutdrag m.m. Vidare behandlas avgiftsfrihet för vissa subjekt, expeditions form och tillhandahållande, uppbörd och redovisning samt stämpelmärkenas roll i uppbördssystemet. Vid utarbetandet av de förslag betänkandet innehåller har hänsyn inte tagits till författningar som trätt i kraft efter den 1 april 1988.

Utredningsuppdraget är nu slutfört. Genomförs utredningens förslag innebär det att expeditionskungörelsen (1964:618) och stämpelförordningen (1964:619) kommer att upphävas.

I arbetet med betänkandet har såsom experter deltagit f.d. biträdande skattedirektören Eric Lundholm (förordnad den 23 maj 1977), revisionsdirektören Barbro Lindby-Ragsten (förordnad den 21 oktober 1980), byråchefen Anna-Stina Galvenius (förordnad den 23 februari 1983), hovrättsassessorn Lars Nordin (förordnad den 18 april 1983 och entledigad den 30 maj 1987), regeringsrättssekreteraren Peter Dinnetz (förordnad den 13 oktober 1986), byrådirektören Aimêe Jillger (förordnad den 13 oktober 1986) och kammarrättsassessorn Marianne Svanberg (förordnad den 30 maj 1987).

Som sekreterare åt utredningen har tjänstgjort hovrättsassessorn Ann-Britt Jansson (förordnad den 2 september 1986).

Stockholm i juni 1988

Jan Francke

Ann-Britt Jansson

FÖRKORTNINGAR

ADB automatisk databehandling dir. direktiv DV domstolsverket Ds B departementsserien, budgetdepartementet Ds Fi departementsserien, finansdepartementet Exp.K. expeditionskungörelsen (1964:618) JuU justitieutskottet KK kunglig kungörelse LF förordningen (1883:64) angående expeditionslösen prop. proposition RRV riksrevisionsverket rskr. riksdagens skrivelse RSV riksskatteverket SF förordningen (1914:383) angående stämpelavgiften SFS Svensk författningssamling SkU skatteutskottet SOU statens offentliga utredningar stämpel F stämpelförordningen (1964:619) TF tryckfrihetsförordningen UD utrikesdepartementet

SAMMANFATTNING

Stämpelskatteutredningen skall göra en allmän översyn av bl.a. reglerna om expeditionsavgift. översynen skall enligt direktiven i första hand syfta till ett förenklat och mer lättöverskådligt system. Avgifterna skall liksom hittills bygga på självkostnadsprincipen. Utredningen skall vidare undersöka möjligheterna till en rationalisering av stämpelmedelsuppbörden.

Utredningen har i tidigare betänkanden (Ds B 1980:7 och Ds Fi 1986:10 och 11) föreslagit att bestämmelserna om de avgifter i den till expeditionskungörelsen (1964:618, Exp.K.) fogade avgiftslistan som avser dels tingsrätterna, dels expeditioner avseende tillstånd, godkännande, dispens m.m., meddelade av statliga förvaltningsmyndigheter skall brytas ut ur Exp.K. Beträffande tingsrättsavgifterna har utredningen föreslagit att dessa skall regleras i en särskild förordning. medan man för tillståndsärendena föreslagits ett system enligt vilket bestämmelser om avgifter förs in i de författningar i vilka tillståndsplikten är föreskriven. För gemensamma bestämmelser om förfarandet m.m. i fråga om tillståndsärenden har utredningen föreslagit en särskild förordning.

Med nu föreliggande betänkande avslutar utredningen sin översyn. Utredningens förslag innebär att såväl Exp.K. som stämpelförordningen (1964:619, stämpel F) skall upphöra att gälla.

I betänkandet behandlas i huvudsak:

- avgifter för kopior m.m., - avgifter för registerutdrag m.m., - och disposition av medlen m.m., uppbörd. redovisning - författningsteknisk utformning, materiella - avgiftsfrihet för vissa subjekt, förordningens

omfattning och val av besvärsmyndighet, - expeditions form och tillhandahållande.

finns hänvisningar till Exp.K. I åtskilliga författningar har i bilaga 3 förtecknat dessa författningar. Utredningen

m.m. Kogior

konstaterar att nuvarande system med avgifter för Utredningen eller utskrifter från datamedier är både kostenstaka kopior samt och Mot denna bakgrund föreslår utredningen omständligt. för samt utskrifter från datamedier skall att avgift kopior om en beställning omfattar minst 10 sidor. Den tas ut först skall inte tillämpas om myndigheten har egna nya ordningen föreslår vidare att avgift avgiftsbestämmelser. Utredningen skall tas ut för avskrifter samt för kopior liksom hittills och utskrifter av ljudband.

(TF) skall en offentlig all- Enligt tryckfrihetsförordningen tillhandahållas den som önskar ta del av den män handling utan utredningens tolkning innebär självkostavgift. Enligt att det endast är de kostnader som sammanhänger nadsprincipen och av kopian etc. som med tillhandahållandet expedieringen skall täckas av avgiften.

avskrifter samt och kopior av ljudband Beträffande utskrifter att på samma sätt bör motsvara anser utredningen avgiften arbetskostnaden för att göra avskriften eller utskriften samt kostnaden för bandet i förekommande resp. överföringen fall.

.um x- 11

Registerutdrag m.m.

Utredningen anser att hanteringen av registerutdrag är likartad hanteringen av tillståndsärenden. Full kostnadstäckning skall därför gälla. Avgifternas storlek föreslås grundade på en schablonmässig beräkning av kostnaden för utfärdandet och expedieringen.

Uppbörd, redovisning och disposition av medlen m.m.

Utredningen föreslår att systemet med stämpelmärken slopas. Uppbörd och redovisning av influtna avgifter får anpassas till de rutiner som används i övrig avgiftsbelagd verksamhet.

I stället för att som nu är fallet låta de avgifter som inflyter tillfalla staten anser utredningen att dessa bör tillfalla myndigheterna. Ett av skälen härför är att de aktuella intäkterna torde komma att bli förhållandevis små.

Utredningen föreslår inte några särskilda regler för bevakning och indrivning, utan anser att samma regler bör gälla som beträffande statens fordringar i allmänhet.

Författningsteknisk utformning

Utredningen föreslår att regleringen av avgifter för kopior m.m. vid såväl domstolar som statliga myndigheter i övrigt skall ske i en och samma förordning.

Vad gäller registerutdrag m.m. konstaterar utredningen att nuvarande system är både inkonsekvent och otympligt. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna om avgifter förs in i de författningar i vilka resp. ärende regleras. I dessa författningar anges också tillämplig avgiftsklass. Avgiftsklassen representerar ett belopp som motsvarar kostnaden för handläggningstiden inom ett visst intervall. De belopp av-

motsvarar föreslås tillsammans med gemensamma giftsklasserna bestämmelser om förfarandet m.m. ingå i den nya förordningen

om avgifter för kopior m.m.

lämnar förslag till modeller för avgiftsbestäm- Utredningen i de materiella författningar som berörs men däremot melser inte förslag till antal avgiftsklasser, avgiftsklassernas eller tillämplig avgiftsklass för resp. registerutbelopp bör detta ske först drag. Enligt utredningens uppfattning till de föreslagna principerna. De sedan man tagit ställning bör göras hos berörda myndärefter nödvändiga beräkningarna

digheter.

materiella omfattning och val av Avgiftsfrihet, förordningens

besvärsmyndighet

att nu gällande avgiftsfrihet för bl.a. Utredningen föreslår avskaffas. Däremot bör kommunerna och landstingskommunerna avgiftsfriheten för staten behållas.

tänkt att tillämpas endast i fråga om Förslaget är i princip och ADB-utskrifter på papper. - Utredningen kopior på papper för vissa handlingar som för näranser vidare att avgiften avd. I i avgiftslistan skall varande avgiftsbeläggs enligt Detsamma en del registerutdrag m.m. slopas. gälller

I stället för riksskatteverket (RSV) resp. domstolsverket att riksrevisionsverket (RRV) skall (DV) föreslår utredningen överklaganden enligt förvara den myndighet som skall pröva

ordningen.

Expeditions form och tillhandahållande

konstaterar att bestämmelserna om expeditions Utredningen form är föråldrade och att nya förvaltningslagens (1986:223) föreskrifter och rekommendationer i dessa avseenden räcker. föreslår beträffande tillhandahållandet att inte Utredningen

heller några bestämmelser om tidsfrister skall flyttas över till den nya förordningen, eftersom den reglering som finns 1 den nya förvaltningslagen bedöms tillräcklig. Exp.K.:s regler om tidsfrister för beslut m.m. föreslås överflyttade till b1.a. förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet.

1 Förslag till Förordning om avgifter vid statliga myndigheter för kopior, registerutdrag m.m. ___________________ 1 § Avgift skall tas ut enligt denna förordning för utlämnande efter särskild begäran hos statliga myndigheter av a. kopia och avskrift av handling, b. utskrift av information lagrad på datamedium. c. kopia eller utskrift av ljudbandsupptagning samt d. registerutdrag m.m. som avses i 6 §. Avgift skall även tas ut i fall som avses i 4 §.

Är det särskilt föreskrivet om avgift för kopia, avskrift eller utskrift som avses i första stycket gäller i stället de bestämmelserna.

2 § Avgift för kopia och utskrift som avses i 1 § första stycket a och b skall tas ut först om en beställning omfattar minst 10 sidor.

Avgiften för en beställning av 10 sidor, med eller utan vidimation, är 30 kr. För varje sida därutöver är avgiften 2 kr.

Föreligger särskilda skäl får dock avgift tas ut även om beställningen understiger 10 sidor. I sådant fall tas avgift ut med 30 kr. för första och 2 kr. för varje sida där-

sidan

utöver.

3 § Avgiften för avskrift, med eller utan vidimation. eller utskrift av ljudbandsupptagning är 30 kr. per sida.

För kopia av ljudband är avgiften 50 kr. per band.

4 § Skall enligt särskild föreskrift statlig myndighet på sökandens eller parts bekostnad framställa bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar som ingetts skall avgift tas ut per sida med 30 kr. för avskrift och 5 kr. för kopia.

I fråga om beställning av kopia, avskrift eller av §_§

utskrift av ljudbandsupptagning bestäms avgiften efter det

antal sidor som fordras för att utföra beställningen med den som myndigheten normalt använder för sådant utrustning ändamål.

Med sida i fråga om utskrift av information lagrad på datamedium avses en blankettsida, dvs. avståndet mellan två i en datautskrift, oberoende av formatet. perforeringar

6 § För registerutdrag m.m. för vilket avgift enligt särskild föreskrift skall tas ut efter viss avgiftsklass i denna förordning gäller följande belopp:

Avgiftsklass Belopp

etc.

Staten är fri från avgift. Misstänkta eller deras

l_§

försvarare och målsägande är fria från avgift för ett exemplar av avskrift eller kopia av protokoll eller vid förundersökning eller annan utredning av anteckning polis- eller åklagarmyndighet i anledning av brott.

av och skall betalas av 8 § Avgiften fastställs myndigheten beställaren. Har två eller flera gemensamt gjort en beställning är betalningsansvaret solidariskt.

9 § Avgiften tillfaller myndigheten.

Anser någon att den avgift som påförts honom är oriktig, QSLÅ f§;_han inom 30 dagar efter den dag då avgiften betalades särskilt skriftligt beslut hos myndigheten om påkalla avgiften.

ll_i Beslut om avgift får överklagas hos riksrevisionsverket

;;;_skall ha kommit in till den myndighet som fastställt

avgiften inom tre veckor från den dag då den som klagar har fått del av det beslut som avses i 10 §.›

12 § Riksrevisionsverkets beslut får inte överklagas.

1. Denna förordning träder i kraft den - - - - - då expeditionskungörelsen (1964:618) skall upphöra att gälla.

2. Expeditionskungörelsens bestämmelser om besvär gäller dock fortfarande i fråga om avgifter som fastställts före ikraftträdandet.

2 Förslag till ________._____ Förordning om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter .ll _a,A.._____________._____ vid de allmänna domstolarna

föreskrivs i om förordningen (1987:452) om Härigenom fråga avgifter vid de allmänna domstolarna

1 och 2 samt 5 och 12 §§ skall dels att 3 § första stycket p. upphöra att gäl la ,

dels att avsnittet för kopior m.m. i bilagan Avgifter avdelning 3 skall upphöra att gälla.

i kraft den - - - - - Denna förordning träder

Äldre föreskrifter fortfarande i fråga om de avgifter gäller under rubriken för kopior m.m. i för handlingar Avgifter som har fastställts före ikraftträdandet. avgiftslistan

3 till

Förslag

av (1964:619) Förordning om upphävande stämpelförordningen

att (1964:619) skall Härigenom föreskrivs stämpelförordningen upphöra att gälla.

den - - - - - Denna förordning träder i kraft

dock fortfarande i fråga om Den upphävda förordningen gäller som tillhandahållits och stämpelbeläggning som stämpelmärken har gjorts före ikraftträdandet.

4 Förslag till Förordnin om ändrin i förordnin en (1980:900) om statli a

myndigheters servicesklldighet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet

dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att tre nya paragrafer, 5-7 §§. av nedan angivna lydelse skall införas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §1

I 15 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) föreskrivs att en myndighet på begäran av en enskild skall lämna uppgifter ur allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Vidare finns i S kap. 10-12 §§ sekretesslagen föreskrifter om myndigheternas skyldigheter när det gäller att ge allmänheten möjlighet att ta del av upptagningar för automatisk databehandling. I 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1986:223) finns föreskrifter om serviceskyldighet i myndigheternas förvaltningsverksamhet. I lämplig utsträckning skall domstolar också i sin övriga verksamhet lämna upplysningar till enskilda i frågor som rör den verksamheten.

Begär någon upplysningar om Begär någon upplysningar om ett förhållande som enligt ett förhållande som enligt expeditionskung§relsen (1964: förordningen (1987:452) om gig) eller förordningen avgifter vid de allmänna (1987:452) om avgifter vid de domstolarna skall tas upp i allmänna domstolarna skall avgiftsbelagt bevis eller som

1 Senaste lydelse 1987:456.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

tas upp i avgiftsbelagt bevis enligt föreskrift skall tas skall myndigheten, om den upp i avgiftsbelagt bevis, lämnar upplysningarna skrift- varvid förordningen (O00O:00) ligen, göra detta genom ett om avgifter vid statliga Sådant bevis- myndigheter för kopior, rem.m. skall gisterutdrag tillämgas, skall myndigheten, om den lämnar upplysningarna skriftligen, göra detta genom ett sådant bevis.

IL:

Vid andra myndigheter än domstolar skall expeditioner, som innefattar beslut och som utfärdas föréparten, hållas / tillgängliga, när beslutet lämnas ut efter anslag, den dag som har bestämts genom anslaget, när beslutet avkunnas muntligen, inom en vecka från dagen för avkunnandet, när beslutet meddelas på annat sätt så snart som möjligt.

Kan en expedition till följd av särskilda omständigheter inte färdigställas inom den angivna tiden, skall den tillhandahållas så snart det kan ske. I sådant fall skall den för vilken expeditionen

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

utfärdas om möjligt underrättas om dagen då kommer att exgeditionen tillhandahållas.

G\ Iø

Har en part begärt en expedition, som utfärdas endast på begäran, så sent att den inte hinner utfärdas före utgången av den i 5 § angivna tiden, skall expeditionen tillhandahållas inom samma tid räknat från den dag då begäran gjordes.

En expedition som innehåller ett föreläggande att fullgöra något skall tillhandahållas så tidigt att fullgörandet inte hindras.

NI ?I

Handlingar som har getts in i ett mål eller ärende får inte återlämnas förrän målet eller ärendet har avgjorts. Finns i sådant fall inte en huvudskrift av handlingen hos offentlig myndighet, får återlämnandet förbindas med villkor att en styrkt kopia eller avskrift av handlingen skall ges in. Återlämnandet

Nuvarande lydelse Föreslagen lxdelse

skall ske mot kvitto eller på annat sätt. bevisligt

träder i kraft den -----. Denna förordning

5 Förslag till (1971:1066) för Förordning om ändring i protokollskungörelsen de allmänna domstolarna

Härigenom föreskrivs i fråga om protokollskungörelsen för de allmänna domstolarna att tre nya (1971:1066) närmast före dessa en ny rubrik av paragrafer, 30-32 §§, samt nedan lydelse skall införas. angivna

Tillhandahållande m.m. eller ärende skall en expedition tillhandahållas 30 § I mål från den till vilken den handling som inom en vecka dag innefattas i expeditionen hänför sig. I fråga om expeditioner och beslut i vissa fall finns särskilda av domar slutliga bestämmelser.

av särskilda omständigheter inte Kan en expedition till följd inom den angivna tiden. skall den

färdigställas

det kan ske. I sådant fall skall den tillhandahållas så snart utfärdas om möjligt underrättas om för vilken expeditionen dagen för expeditionen.

en som utfärdas endast på 31 § Har en part begärt expedition, hinner utfärdas före utgången av begäran, så sent att den ej tiden, skall expeditionen tillhandahållas den i 30 § angivna inom samma tid räknat från den dag då begäran gjordes.

En expedition som innehåller ett föreläggande att fullgöra något skall tillhandahållas så tidigt att fullgörandet inte hindras. Har föreläggandet meddelats eller har annat tillkännagivande gjorts vid förhandling. skall domstolen på

begäran utan dröjsmål tillhandahålla den expedition som

innefattar tillkännagivandet.

32 § En handling som har getts in i ett mål eller ärende får inte återlämnas förrän målet eller ärendet har avgjorts. Finns i sådant fall inte en huvudskrift av handlingen, får återlämnandet förbindas med villkor att en styrkt kopia eller avskrift av handlingen skall ges in. Har målet eller ärendet avgjorts, får handlingen inte återlämnas förrän avgörandet har vunnit laga kraft, om det inte medges av domstolen och styrkt kopia eller avskrift av handlingen ges in eller förut finns bland handlingarna. Återlämnandet skall ske mot kvitto eller på annat bevisligt sätt.

Denna träder i kraft den - - - - förordning

6 till

Förslag

Förordning om ändring i inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061)

Härigenom föreskrivs i fråga om inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061)

dels att nuvarande 40 § skall 43 §. betecknas

dels att tre nya paragrafer, 40-42 §§. av nedan angivna lydelse skall införas.

40 En expedition som utfärdas för part. skall

tillhandahållas inom två veckor från den inskrivningsdag då ärendet behandlades.

›A .-__ skall , Annan som utfärdas för part i ärende expedition en vecka från den dag till vilken den tillhandahållas inom som innefattas i expeditionen hänför sig. handling

av särskilda omständigheter inte Kan en expedition till följd inom den tiden, skall den färdigställas angivna så snart det kan ske. I sådant fall skall den tillhandahållas utfärdas om möjligt underrättas om för vilken expeditionen då kommer att tillhandahållas. dagen expeditionen

en som utfärdas endast på 41 § Har en part begärt expedition, att den hinner utfärdas före utgången av begäran, så sent ej den i tiden, skall expeditionen tillhandahållas 40 § angivna inom samma tid räknat från den dag då begäran gjordes.

som innehåller ett föreläggande att fullgöra En expedition så tidigt att fullgörandet inte något skall tillhandahållas Har meddelats eller har annat hindras. föreläggandet vid förhandling, skall myndigheten på tillkännagivande gjorts tillhandahålla den expedition som begäran utan dröjsmål

innefattar tillkännagivandet.

som har in i ett ärende får inte 42 § En handling getts ärendet har avgjorts. Finns i sådant fall återlämnas förrän av hos myndigheten, får inte en huvudskrift handlingen med villkor att en styrkt kopia eller återlämnandet förbindas skall in. Har ärendet avgjorts får avskrift av handlingen ges inte återlämnas förrän avgörandet har vunnit laga handlingen om det inte av myndigheten och styrkt kopia kraft, medges avskrift av ges in eller förut finns bland eller handlingen Återlämnandet skall ske mot kvitto eller på handlingarna. annat bevisligt sätt.

den - - - - - Denna förordning träder i kraft

7 Förslag till Förordning om ändring i fartxgsregisterförordningen ______.___________________.___.___.________________ (1975:927)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygsregisterförordningen (1975:927)

dels att nuvarande 1-6 §§ i 7 kap. skall betecknas 4-9 §§,

dels att i 7 kap. skall införas tre nya paragrafer. 1-3 §§, samt närmast före dessa en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Tillhandahållande m.m.

En expedition i registerärende eller båtregisterärende å=å och utdrag ur skeppsregistret, skeppsbyggnadsregistret och båtregistret skall tillhandahållas ofördröjligen efter det att samtliga ärenden, som skall tas upp samma dag, blivit slutligt databehandlade eller införda på tillfälligt upprättat registerupplägg. Utan hinder av vad nu sagts skall på särskild begäran, om det finns skäl till det, expedition i registerärende tillhandahållas eller utdrag ur skeppsregistret eller skeppsbyggnadsregistret utfärdas samma kalenderdag som ärendet handlagts eller som begäran om utdraget framställts.

Annan expedition som utfärdas för part i ett ärende skall tillhandahållas inom en vecka från den dag till vilken den handling som innefattas i expeditionen hänför sig.

Kan en expedition till följd av särskilda omständigheter inte färdigställas inom den angivna tiden skall den tillhandahållas så snart det kan ske. I sådant fall skall den för vilken expeditionen utfärdas om möjligt underrättas om dagen då expeditionen kommer att tillhandahållas.

x: n F u s 26

som utfärdas endast på 2 § Har en part begärt en expedition, hinner utfärdas före utgången av så sent att den ej begäran, den tiden, skall tillhandahållas i 1 § angivna expeditionen

inom samma tid räknat från den dag då begäran gjordes.

som innehåller ett föreläggande att fullgöra En expedition så tidigt att fullgörandet inte något skall tillhandahållas meddelats eller har annat hindras. Har föreläggandet vid förhandling, skall myndigheten på tillkännagivande gjorts tillhandahålla den expedition som begäran utan dröjsmål

innefattar tillkännagivandet.

som har in i ett ärende får inte §_§ En handling getts ärendet har Finns i sådant fall återlämnas förrän avgjorts. hos får inte en huvudskrift av handlingen myndigheten, att en styrkt kopia eller återlämnandet förbindas med villkor in. Har ärendet avgjorts får avskrift av handlingen skall ges återlämnas förrän avgörandet har vunnit laga handlingen inte om det inte medges av myndigheten och styrkt kopia kraft, in eller förut finns bland eller avskrift av handlingen ges Återlämnandet skall ske mot kvitto eller på handlingarna.

annat bevisligt sätt.

den - - - - - Denna förordning träder i kraft

8 Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1979:575) om __________________________________________________ grotokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen om (1979:575) protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna att två nya paragrafer, 37-38 §§, av nedan angivna lydelse skall införas.

En expedition, som innefattar beslut och som utfärdas

ål=â

för part, skall hållas tillgänglig när beslut utges efter den som bestämts anslag, dag genom anslaget, när beslut avkunnas muntligen, inom en vecka från för dagen avkunnandet, när beslut meddelas på annat sätt, så snart som möjligt.

Kan expedition som avses i första till av stycket följd särskilda omständigheter inte inom den färdigställas angivna tiden, skall den tillhandahållas så snart det kan ske. I sådant fall skall den för vilken expeditionen utfärdas om möjligt underrättas om dagen då expeditionen kommer att tillhandahållas.

38 § Har en part en som begärt expedition, utfärdas endast på begäran, så sent att den ej hinner utfärdas före av utgången den i 37 § angivna tiden, skall expeditionen tillhandahållas inom samma tid räknat från den då dag begäran gjordes.

Denna förordning träder i kraft den - - - - -

9 Förslag till __._._____.___ i kun örelsen (1964:680) med närmare Förordnin om ändrin

=======;=2==========Ä======ÅE============================= för av

föreskrifter om särskild förrättningsman upptagande

grotest

i om kungörelsen (1964:680) med Härigenom föreskrivs fråga

om särskild förrättningsman för närmare föreskrifter

upptagande av protest

nuvarande 4-5 §§ skall betecknas 5-6 §§, dels att av nedan lydelse skall att en ny paragraf, 4 §, angivna dels

införas.

växel- eller checkprotest bör 4§ En expedition angående

tillhandahållas efter den då protesten skedde. dagen

i första stycket till följd av Kan expedition som avses

inte färdigställas inom den angivna särskilda omständigheter så snart det kan ske. I tiden, skall den tillhandahållas

den för vilken expeditionen utfärdas om sådant fall skall

då kommer att möjligt underrättas om dagen expeditionen

tillhandahållas.

i kraft den - - - - - Denna förordning träder

1 INLEDNING

1.1 Utredningsuppdraget

Utredningens uppdrag enligt Dir. 1977:55 är att göra en all-

män översyn av reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgift samt avgifterna för förhandsbesked i taxeringsfrågor. I di-

rektiven erinras inledningsvis om att nu gällande författningar i fråga om expeditionsavgift har varit i kraft sedan

år 1965. Vidare anförs bl.a. följande.

Genom 1964 års reform av stämpelskatten och expeditionsavgiften moderniserades och förenklades bestämmelserna avsevärt. Förhållandena på dessa områden har emellertid sedan mitten av 1960-talet undergått stora förändringar. Trots partiella reformer - föranledda av exempelvis ny lagstiftning inom samt dataområdet fastighets- och sjörätten utvecklingen på framstår regelsystemet i flera avseenden som otidsenligt. En översyn av regleringen på dessa områden framstår därför som motiverad. Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för ändamålet.

översynen bör i första hand syfta till ett förenklat och mer lättöverskådligt system. Behovet av förenkling är särskilt påtagligt i fråga om expeditionsavgifterna. Utredaren bör undersöka möjligheterna till en genomgripande förändring av avgiftslistan, som i enlighet med vad som uttalades i prop. 1964:75 bör bygga på självkostnadsprincipen. Vid sidan om användande av grövre schabloner bör härvid övervägas om prestationer för vilka expeditionsavgift nu tas ut i stället kan med kostnadstäckande avgifter av det slag som numera beläggas tillämpas vid en rad statliga myndigheter. Vidare bör möjligheterna till rationalisering av stämpelmedelsuppbörden undersökas. Utredaren bör överväga om stämpelmärkena, som redan i huvudsak har avskaffats för domstolarnas skatte- och avgiftsredovisning, bör mönstras ut ur ett framtida system.

1.2 Utredningsarbetet

sitt arbete med en översyn av Exp.K.:s Utredningen började och lämnade sitt första bestämmelser om avgifter vid domstol

m.m. (Ds B 1980:7) i juni betänkande Avgifter vid tingsrätt

översyn av Exp.K. i denna 1980. Det innehöll en lagteknisk

lämnades om en särskild förordning om avgifdel och förslag har föranlett förslag i prop. ter vid tingsrätt. Betänkandet

vissa delar till grund för lag- 1981/82:31 och har i lagts

rskr. 62, SFS 1982:36 och 465stiftning (SkU 1981/82:15, i 467). Utredningens förslag att reglera tingsrättsavgifterna

har - tillsammans med domstolsverkets en särskild förordning

nr 1985:2 Kungörelsekostnader och ansökningsavgifter rapport samt de som gavs i prop. 1986/87:26 m.m. i domstol riktlinjer - till grund vid de allmänna domstolarna lagts om avgifter om avgifter vid de allmänna för bl.a. en särskild förordning

rskr. 89, SFS 1987:452). domstolarna (JuU 1986/87:13,

1983:8), som lämnades i mars 1983, Det andra betänkandet (SOU

av om stämpelskatt. Betänkandet innehöll en översyn reglerna och har i sina har föranlett förslag i prop. 1983/84:194,

till för lagstiftning (SkU 1983/84:49, huvuddrag lagts grund

rskr. 362, SFS 1984:404-408).

betänkandet (Ds Fi 1986:10 och 11) innehåller Det tredje för de ärenden till reglering i fråga om avgiftsuttag förslag än domstol i avi avd. II Expeditioner vid annan myndighet

inordnas under huvudgruppen tillstånd. giftslistan som kunde av annan statlig myndighet än dispenser etc. godkännande, innefattar en viss form av materiell domstol. Dessa ärenden

av en ansökan. Betänkandet har ännu prövning och initieras

inte lett till lagstiftning.

betänkandet, som är utredningens sista, I det nu föreliggande för dels de ärenden som avd. I behandlas avgiftssättningen omfattar och dels de Allmänna expeditioner i avgiftslistan

i som inte tidigare har beärenden i avd. II avgiftslistan

handlats, dvs. registerutdrag, bevis eller liknande som efter begäran utfärdas av statlig myndighet. Det utmärkande för dessa ärenden är att de inte kräver någon materiell prövning. är i stället inriktad på att framställa det Handläggningen begärda utdraget etc., dvs. expeditionen. Härutöver har utredningen övervägt vissa andra frågor såsom avgiftsfriheten för staten, kommunerna och landstingskommunerna, expeditions form samt uppbörd och redovisning inklusive stämpelmärkenas roll i uppbördssystemet.

Utredningen har för att få underlag för sina överväganden inhämtat upplysningar från tillämpande myndigheter dels genom enkäter och dels genom underhandskontakter. Statskontoret har bistått utredningen med kostnadskalkyler.

Till utredningen har överlämnats följande skrivelser.

Angående Lokala skattemyndigheten Efterlyst ny avgiftsbeläggning i Göteborg av personbevis. utdrag ur emigrationsregistret och obefintlighetsregistret. Lokala skattemyndigheten Efterlyst ny avgiftsbeläggning i Malmöl av utdrag ur förmögenhetslängd. Lokala Efterlyst ny avgiftsbeläggning vid skattemyndigheten i Vetlandal förtidsåterbetalning av skatt. Advokat Jan av expeditionsavgift för Pokornyl slopande mantals- och taxeringsbevis i rättshjälpsärende.

1 Av RSV överlämnade skrivelser.

Kringgående av Exp.K.:s bestämmel- Lokala skattemyndigheten ser om avgift för utdrag ur i Uddevalla genom att fastighetstaxeringslängd i stället begära kopia av under-

rättelse till fastighetsägare om

åsatt taxeringsvärde.

av riktigheten att Olov Vibergl Ifrågasättande ta ut för bevis m.m. då avgifter kostnaden redan är betald skatte-

vägen.

Jansson Stämpelmärkenas bevarande. Esbjörn

ändring av 22 § Exp.K. RSV2 Ifrågasatt av möjligheterna att (utsträckning ta ut efter det expeditionsavgift att lämnats ut) för expeditioner utdrag ur REX-registret.

av avgift för enstaka Länsstyrelsen i slopande

Stockholms länz kopior.

i skrivelserna kommer inte att behand- De frågor som tas upp

las särskilt utan anses besvarade genom betänkandet.

det senaste betänkandet avlämnats av- Utredningen har sedan

över betänkandet Integritetsskyddet i gett remissyttrande

informationssamhället 2 (SOU 1986:46).

för bl.a. avskrifter etc. vid utlandsmyndig- Avgifter kopior,

heterna i förordningen (1987:l5) om expeditionsavregleras Utredningen har ansett att gifter vid utlandsmyndigheterna.

dess att en översyn av det inte ligger inom uppdrag göra

I med direktiven har översynen denna förordning. enlighet

begränsats till Exp.K.

1 Av RSV överlämnad skrivelse. 2 Av finansdepartementet överlämnade skrivelser.

2 BAKGRUND oca GÄLLANDE BESTÄMMELSER

2.1 Bakgrund

Bestämmelser om expeditionslösen har sedan länge funnits i vårt land. Den första mer allmänna författningen om lösen, expeditionstaxan, utfärdades år 1821 och den sista (LF) den 7 december 1883 (nr 64). Jämsides har också funnits stämpelförordningar, den senaste (SF) utfärdad den 19 november 1914 (nr 383). Avgiftsplikten enligt dessa senare författningar var i princip generell, dvs. avgift togs ut för samtliga expeditioner.

Motivet för att ta ut lösenavgifter var att dessa skulle utgöra ersättning för de kostnader handläggningen av ärendet och utfärdandet av orsakade det allmänna. I expeditionen förarbetena till 1883 års förordning sägs att lösen för avskrifter m.m., vilka den enskilde ej är pliktig att lösa, måste betraktas som gottgörelse för ett utom de egentliga tjänstegöromålen fallande bestyr med expeditionen. Den lön vederbörande tjänsteman erhöll ansågs inte till någon del vara ersättning för arbetet med denna typ av expeditioner. Ursprungligen och delvis långt fram i tiden tillföll lösen i allmänhet vederbörande tjänsteman och utgjorde en betydande del av hans tjänsteinkomst. Föreskrifter om stämpelavgifter till staten avsåg såväl enskilda handlingar som utgående expeditioner från statliga myndigheter. Enskilda handlingar kunde vara exempelvis köpebrev, aktiebrev, obligationer och bouppteckningar. I princip innebar stämpeln på enskilda handlingar en form av kapitalomsättningsskatt medan stämpeln på offentliga handlingar utgjorde en ersättning för statens kostnad i ärendet.

den omarbetning i tekniskt hänseende Exp.K.1 tillkom efter som en år 1953 tillsatt utredning - stämpelutredningen

av detta företog av de nu nämnda författningarna. Resultatet

om stämpel på enblev att bestämmelserna utredningsarbete och att beskilda handlingar samlades i stämpelskattelagen

ersatts av stämmelserna i SF och LF om expeditionslösen

till äldre rätt ansågs Exp.K. främst Exp.K. I förhållande

en förenkling och systematisering av avgiftsbestäminnebära

Antalet avgiftsbelagda expeditioner begränsades melserna. I stället för generell avgiftsplikt föreslogs också kraftigt.

att skulle tas ut endast för särskilt angivna expediavgift I tioner, vilka skulle framgå av en särskild avgiftslista.

(SOU 1961:37 stämpel- och enlighet med utredningens förslag vidare för kopior. Det infördes avgift expeditionsavgifter) var först i och med att detta förär att observera att det

av kopior blev slag genomfördes år 1965 som avgiftssättningen

i praxis i regel de bestämmelreglerad. Tidigare tillämpades

avskrifter. En del myndigheter ansåg sig ser som gällde för inte ha rätt att ta dock i brist på uttryckliga bestämmelser

som delvis varit oförändrade ut någon avgift. Avgifterna, efter penningsvärdets förändsedan 1920-talet, anpassades

ringar.

LF var kronan i princip fri från expeditionslö- Enligt SF och i där dock begreppet kronan sen. Motsvarande gäller Exp.K.

har ersatts med staten.

kunde de för vilka avgifts- Enligt utredningen expeditioner in i två huvudgrupper. Den ena utborde gälla delas plikt dispens eller gjordes av ärenden om tillstånd. godkännande,

och den andra av avskrifter, registerutsärskild rättighet för att behålla avgiften för vidimationer o.d. Motivet drag, att avgifterna skulle den senare gruppen var liksom tidigare

dessa ärenden förorsakade det bidrag till de kostnader utgöra att förhindra att allmänheten i onödan allmänna samt för

skulle begära expeditioner.

at...? 1 De principiella riktliner som li t 11 f E xp .x.

framgår av prop. 1964:7 s. 306 f%gâåh Erop?ri3§4:?$1

I fråga om avgiftsnivån för de nämnda expeditionerna föreslogs avgifter som så nära som möjligt anslöt till de faktiska framställningskostnaderna. Utredningens princip var att avgifterna inte fick överstiga statens självkostnader för utfärdande av expeditionen. Avgiftssättningen beträffande flertalet övriga expeditioner gjordes dock av praktiska skäl mera schablonartad. Departementschefen anslöt i dessa sig delar till stämpelutredningens förslag.

I sina allmänna överväganden fann departementschefen i fråga om avgiftspliktens omfattning att man hade att mot varandra väga å ena sidan serviceprincipen enligt vilken allmänheten har ett berättigat intresse av att avgiftsfritt erhålla expeditioner och å andra sidan den grundsatsen att den som utnyttjar en myndighets tjänster också skall bidra till att täcka de därigenom orsakade kostnaderna. Till förmån för serviceprincipen talade enligt departementschefen vissa praktiska skäl, vilka också framhölls av åtskilliga remissinstanser. Avgiftsbeläggningen av expeditioner kunde sålunda ofta medföra besvär och kostnader som inte uppvägdes av inflytande inkomster. Mot ett fullständigt slopande av avgiftsplikten talade dock såväl statsfinansiella skäl som behovet av prohibitiva avgifter. Departementschefen fann att han inte kunde tillstyrka ett slopande av avgiftsskyldigheten. Härvid påpekade han att utformningen av avgiftsbestämmelserna i framtiden skulle få bli avhängig av de erfarenheter som skulle framkomma vid tillämpningen av de förordade principerna.

I fråga om avskrifter, registerutdrag o.d., som utfärdas endast att det - även om på begäran, angav departementschefen vissa expeditionsavgifter långt ifrån täckte självkostnaderna när hänsyn togs till kostnaderna för uppbörd och redovisning - fanns skäl att behålla dessa för att förhindra obefogade beställningar.

I fråga om avgifternas storlek anförde departementschefen att självkostnaden bör vara vägledande för fastställandet av

så till vida att inte i något fall avgiftsbeloppen avgifterna får statsverkets självkostnader för expeditionen. överstiga avskrifter liksom registerutdrag borde avgiften Beträffande motsvara hela självkostnaden.

vid flera tillfällen sedan den trädde i Exp.K. har ändrats 1965. som har har i kraft den 1 januari De ändringar gjorts de flesta fall gällt generella uppräkningar av avgiftsbeloppsenast år 1987. För avskrifter och kopior har avgifterna en, sedan år 1968. för utskrift av dock varit desamma Avgift (ADB) infördes den 1 upptagning för automatisk databehandling fick sin nuvarande utformning den 1 juli 1974. Dessa regler som också infördes år 1975 var att Exp.K. juli 1975. En nyhet som i sin instruktion eller på inte skulle omfatta myndighet rätt att bedriva avgiftsbelagd verksamannat sätt medgivits som utfärdas i denna verksamhet. het i fråga om expeditioner Den 1 juli 1987 infördes avgift för kopior av ljudbandsupp-

tagningar.

2.2 Gällande bestämmelser

Inledning

Föreskrifter om expeditionsavgifter vid statliga myndigheter För som utfärdas av allmän-

finns i bl.a. Exp.K. expeditioner

sedan den 1 juli 1987 i na domstolar regleras avgifterna om avgifter vid de allmänna domstoförordningen (1987:452) allmänna expeditioner såsom kolarna. De regler som gäller och utskrifter av upptagning för ADB m.fl. pior, avskrifter desamma i dessa båda författningar. I avsnittet är i huvudsak i huvudsak till Exp.K. Särskilda hänvisas i fortsättningen för vid de allmänna domregler gäller dock besvärsordningen

stolarna.

innehåller dels föreskrifter om expeditionsavgifter Exp.K. och därmed sammanhängande frågor som lösningsskyldighet. och besvärsrätt m.m., dels regler för uppbörd, redovisning

expeditions form och tillhandahållande. De expeditioner för vilka avgift skall tas ut samt avgiftsbeloppen framgår av en till kungörelsen fogad avgiftslista.

Närmare föreskrifter om uppbörd och redovisning bestämsamt melser om tillhandahållande av de stämpelmärken kring vilka redovisningssystemet i här aktuella delar är uppbyggt finns i stämpel F.

Tillämpningsområdet (1 och 3 §§)1

Exp.K. skall i princip tillämpas på expeditioner som utfärdas av statliga förvaltningsmyndigheter. Avgiftsbestämmelserna gäller inte för expeditioner som utfärdas av de affärsdrivande verken, riksdagens verk och de allmänna advokatbyråerna. Bestämmelserna gäller inte heller hos sådan myndighet som medgivits rätt att bedriva avgiftsbelagd verksamhet i fråga om expedition som utfärdas i denna verksamhet. Ytterligare begränsningar finns i särskilt angivna fall.

Avgifterna (5-7 §§)

Avgiften fastställs av den myndighet som utfärdar expeditionen. Avgift skall betalas för de expeditioner och med de belopp som framgår av avgiftslistan. Denna är uppdelad i två avdelningar. I avd. I regleras avgifter för allmänna expeditioner såsom avskrifter, utskrifter av upptagning för ADB och kopior av olika slag. Avgifterna här varierar mellan 2 kr. och 40 kr. För utskrifter överstigande 50 sidor fastställs avgift av utlämnande myndighet. Rörande avgiftsprinciperna i sistnämnda fall skall samråd ske med RRV. Avd. 11 innehåller avgiftstariffer för olika typer av expeditioner. Vid flertalet av dessa är det fråga om författningsreglerade ärenden som prövas av myndighet efter ansökan. Därutöver omfattar avd. II olika slag av registerutdrag, bevis och intyg m.m. Gemensamt för dessa är att de utfärdas på begäran och utan

1 i rubrikerna avser Paragrafhänvisningarna genomgående Exn-K. W, __, _

Handläggningen är i stället inriktad på saklig prövning. framställa dessa Avgiften för dessa senare att handlingar. till 15 kr. och högst 365 kr. expeditioner uppgår lägst

m.m. (8.11-12 §§) Betalningsansvar

en är skyldig att Sökanden eller den som begärt expedition för flera sökande är lösa den. Utfärdas gemensam expedition solidariskt. subjekt är dock befriade ansvaret Åtskilliga Om inte annat är föreskrivet gäller detta bl.a. från avgift. utskrift av upptagning för ADB staten utom för exempelvis och Även s.k. medellös samt kommunerna landstingskommunerna. är befriad från avgift. Förutom bestämmelser om avgifperson innehåller Exp.K. företer och därmed sammanhängande frågor form. Enligt huvudregeln skall expeskrifter om expeditions dition vara tydlig och felfri och inte onödigt vidlyftig.

föreskrifter om fästmarginal, radavstånd och

Vidare finns anteckning om expeditionsavgift m.m.

utfärdas för annan än part skall Expedition som på begäran tillhandahållas inom två veckor om ej särskilda skäl förelig-

ger.

och redovisning (22, 24-25 §§) Uppbörd

skall betalas inom en månad efter det att expeditio- Avgiften nen Myndighet kan dock kräva att avgiften färdigställts. i förskott om det föreligger särskilda skäl. Expedibetalas inte lämnas ut förrän betalning har tionen får i princip

skett.

som F saknar föreskrifter om sättet för Såväl Exp.K. stämpel Enligt 3 § förordningen (1980:900) om statliga betalning. serviceskyldighet bör avgiften för expeditioner myndigheters kan dock välja att lösa tas ut genom postförskott. Mottagaren expeditionen kontant hos myndigheten.

Till bevis om att avgiften har betalats skall handlingen förses med stämpel. RSV får medge från undantag stämpelbeläggningen. Så har också skett för vissa expeditioner från såväl de allmänna domstolarna som de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Stämpelbeläggning sker genom att stämpelmärke sätts på handlingen. Postverket tillhandahåller myndigheterna stämpelmärken mot betalning (3-4 §§ stämpel F) och sätter in influtna stämpelmedel på RSV:s postgirokonto, varefter medlen redovisas till staten på särskild inkomsttitel för expeditionsavgifter (17-18 §§ stämpel F). De medel som inflyter för betalda expeditioner stannar på myndigheten och ersätter kostnaderna för märken. Myndighet, som köpt märken kan genom att vända sig till RSV få ersättning för inköpta märken som blivit obrukbara.

Har avgiften inte betalats inom tre veckor efter det att expeditionen färdigställts skall myndigheten skriftligen påminna om betalningsskyldigheten. Betalas avgiften inte trots detta skall myndigheten göra anmälan till länsstyrelsen. Till anmälan skall den för vilken avfogas expedition gift skall betalas. Länsstyrelsen förordnar sedan om indrivning i den ordning som enligt uppbördslagen (1953:272) gäller för indrivning av restförd skatt. Då det gäller sådana expeditioner som utfärdas endast på begäran får avgiften inte drivas in, om det inte visas att expeditionen har begärts. Indriven expeditionsavgift skall redovisas till den myndighet som har fastställt avgiften.

Besvär (26-28 §§)

Beslut om avgift enligt Exp.K. kan överklagas hos RSV. Besvärstiden är ett år från den dag då avgiften betalades. Det finns också möjlighet att hos RSV begära besked om huruvida avkrävd men inte betald avgift skall erläggas för viss expedition. Mot RSV:s beslut får talan inte föras.

v-w-v- v-wv›-w -vwvwwñvwáuy ..

Beslut om avgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna får överklagas hos DV. Besvärstiden är densamma som hos RSV. DV:s beslut får inte heller till den möjlighet som finns överklagas. Någon motsvarighet att hos RSV ansöka om besked huruvida avkrävd men ej erlagd skall betalas finns inte beträffande de allmänna domavgift stolarna.

. rwevivv-øww-(vwnv-wvrr . n.. e-. e, , ,. , .

3 BRISTER 1 GÄLLANDE ORDNING

Mycket av den kritik som framförts mot Exp.K. gäller avgiftsskyldigheten enligt avd. I i avgiftslistan. Tillämpningen av bestämmelserna skiftar från myndighet till myndighet och även mellan tjänstemän vid samma myndighet. Det är t.ex. vanligt att enligt avd. I avgiftsbelagd expedition lämnas ut utan att avgift tas ut. Skälet är främst att avgiftsbeläggningen är betungande och upplevs som föga meningsfull. Detta gäller särskilt då kostnaden för att ta ut avgiften bedöms vara högre än avgiftsbeloppet. Så är fallet vid beställningar av enstaka kopior och framför allt då avgiften för dessa skall tas ut via postförskott.

Vissa oklarheter gäller också i fråga om tillämpningen. Vad som bl.a. vållat problem är vilka myndigheter resp. expeditioner som omfattas av bestämmelserna i avd. I. Det gäller främst frågan om hur undantagsbestämmelserna i 1 och 3 §§ skall tolkas. Det saknas exempelvis uttalanden om räckvidden av undantagen i 1 § tredje stycket för myndighet som i sin instruktion eller på annat sätt medgivits rätt att bedriva avgiftsbelagd verksamhet inom sitt kompetensområde. Svårigheter kan bl.a. uppstå då sådan myndighet expedierar kopior.

Avgiftsfriheten för staten, kommuner och landstingskommunér har ifrågasatts från flera håll.

Kritik har också framförts mot systemet med stämpelmärken. Att använda stämpelmärken har ansetts otidsenligt. omständ-

arbetskrävande. Det finns vidare brister i kontrollligt och hänseende.

när det kopiering etc. har Den tekniska utvecklingen gäller varit snabb under senare âr. Det finns numera t.ex. möjlighet från en plats till en annan. att via telefax överföra kopior av för kopior ter sig bl.a. *En modernisering avgiftssystemet Därtill kommer den nya förvaltmot bakgrund härav motiverad. som trädde i kraft den 1 januari 1987. ningslagen (1986:223) Det som präglar den nya lagstiftningen är att myndigheterna förbättra sin service, motverka krångel och underlätta skall kontakten mellan medborgare och myndigheter.

som den tekniska utvecklingen fört med sig gäl- En svårighet hur skall tillämpas i ADB-sammanler offentlighetsprincipen denna har man rätt att ta del av en hang. Enligt princip för eller få en utskrift av den. upptagning ADB på stället av finns inte. Någon rätt att få en kopia ADB-upptagningen När det har hävdats att begreppet gäller ADB-upptagningar kan definieras som en sammanställning av sakligt handling Detta sätt att definiera handlingssammanhängande uppgifter. mellan s.k. offentlighetsuttag och begreppet gör att gränsen av som kan betecknas som försäljsådant utlämnande uppgifter Denna hänger samman med att ning är flytande. problematik är utformade i första hand med tanke på TF:s bestämmelser traditionella pappersdokument och inte ADB-upptagningar. av som det är fråga om kommer Beroende på vilken typ uttag att för Ett särskilt olika principer gälla avgiftssättningen. är de s.k. massuttagen som sker problem i detta sammanhang Dessa uttag innebär i med stöd av offentlighetsprincipen. måste genomsökas för att regel att en stor mängd uppgifter kunna effektueras. Om myndigheterna inte en beställning skall med rutinbetonade åtgärder kan fråga kan utföra arbetet om utlämnandet är att anse som försäljning. uppkomma

data- och offentlighetskommittén i upp- Regeringen har gett att bl.a. klargöra handlingsbegreppet i ADB-sammanhang drag

samt att göra klart var gränsen bör gå mellan myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter enligt offentlighetsprincipen och möjligheten att lämna ut uppgifter i övrigt. Då detta utredningsarbete ännu ej är avslutat har utredningen i sitt arbete att utgå från de grundbegrepp som gäller för närvarande enligt bestämmelserna i 2 kap. TF om vad som är en allmän handling.

4 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4.1 Kopior

Statliga myndigheters uttag av avgifter för kopior, avskrifter och utskrifter m.m. regleras bl.a. i och i förord- Exp.K. ningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Den senare trädde i kraft den 1 juli 1987.

Bestämmelserna i dessa båda författningar behandlar delvis

detsamma, nämligen vad det kostar allmänheten att utnyttja sin grundlagsenliga rätt att få avskrift eller kopia av en offentlig allmän handling sådan denna bestäms enligt 2 kap. 3 § TF.1

1 2 ka 3 § TF: Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, eller avlyssnas på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos och 6 eller myndighet enligt 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

Upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Detta gäller dock som ej upptagning ingår i personregister om myndigheten eller förenligt lag ordning eller särskilt beslut, som grundar sig på lag, saknar befogenhet att göra överföringen. Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar som innehålla uppgift som avser enskild person och som kan hänföras till denne.

Som framgår av avsnitt 3 rör den kritik som framförts mot avd. I i avgiftslistan främst myndigheternas skyldighet att ta ut avgift för enstaka kopior och ADB-utskrifter. På många lämnas enstaka kopior eller utskrifter ut avmyndigheter av de låga och de betungangiftsfritt på grund avgifterna de rutinerna vid expediering av avgiftsbelagda expeditioner.

Kostnaden för framgår av bilaga 1. kopiering

Utöver kopieringen tillkommer ett antal handläggningssjälva såsom postbefordran i förekommanåtgärder stämpelbeläggning, de fall m.m. Framställningskostnaden för ett stämpelmärke beräkningar 1 kr. 40 öre och kostnaden utgör enligt postens ca 25 öre. Bokföringskostnaden i system för ett tjänstekuvert S är i 4 kr. 80 öre per transaktion. Den genomgenomsnitt för att effektuera en beställning av snittliga tidsåtgången en har uppskattats till 10-15 min. kopia

har i beräkning satts till 140 kr. Den Timkostnaden följande sammanlagda kostnaden skulle med dessa antaganden uppgå till:

1 stämpelmärke 1.40 1 kuvert 0.25 porto + postförskottsavgift 12.20 bokföring 4.80 tidsåtgång 10 min. 23.00 41.65

för att en enstaka kopia eller ADB- ut- Kostnaden expediera skrift överstiger således mer än tio gånger nuvarande avgift.

över framgår att de Av de enkätsvar utredningen förfogar allra flesta (ca 75 %) av här aktuellt slag beställningar understiger 10 kopie- eller utskriftssidor.

Utredningen har mot denna bakgrund funnit att det finns två ytterlighetsvägar att gå. Den ena är att föreslå att avgiften skall höjas så att den motsvarar den kostnad en beställning av en kopia föranleder. En sådan lösning skulle stå i överensstämmelse med utredningens direktiv om kostnadstäckande avgifter. Emellertid är utredningen övertygad om att en så hög avgift skulle verka direkt stötande för allmänheten. Den skulle vidare framställa grundtankar offentlighetsprincipens i en illusorisk dager. Den andra är att föreslå att vägen avgifter för kopior slopas. Detta kunde motiveras av den serviceanda som kommer till uttryck i den nya förvaltningslagen (1986:223). En dylik lösning skulle kunna leda till missbruk. Det är också rimligt att staten får betalt i vart fall i fråga om större beställningar.

För att uppfylla kravet om kostnadstäckning kunde man i och för sig överväga en bestämd vid beställminimiavgift varje ning. Denna avgift skulle då bestämmas till ett belopp som motsvarar de normala och genomsnittliga kostnaderna för framställning och expediering av de beställda samt handlingarna för uppbörd. Mot en minimiavgift talar att avgiften för en enstaka kopia som framgår av ovanstående skulle bli beräkning mer än tio gånger högre än för närvarande. Det skulle inte heller innebära någon förenkling av avgiftssystemet.

En lösning som på ett rimligt sätt förenar ovan nämnda motstridiga intressen är enligt utredningens mening ett system där enstaka kopior lämnas ut utan men där tas avgift avgift ut för större beställningar. Av enkätsvaren som framgår, tidigare nämnts, att de flesta beställningar 10 understiger kopie- eller utskriftssidor.

Utredningen föreslår därför att avgift för kopior i framtiden skall tas ut först om en beställning omfattar minst 10 sidor. Förslaget strider i viss mån mot kravet på kostnadstäckning. Här måste emellertid beaktas att kostnaden för att sända en kopia mot postförskott till övervägande del sammanhänger med

formerna för själva betalningen och bevakningen av denna. Jämfört med nuläget innebär förslaget de facto en besparing eftersom statens kostnader härför bortfaller. Den del av kostnaden som återstår får anses relativt försumbar när fråga är om enstaka kopior.

Den nya ordningen skall i likhet med vad som gäller enligt Exp.K. tillämpas av myndigheter som saknar egna avgiftsbestämmelser. För att uppnå enhetlighet vid avgiftssättningen inom detta område ser emellertid utredningen det som önskvärt att också dessa myndigheter anpassar sina avgifter till den nu föreslagna ordningen.

4.2 Registerutdrag

Vad angår de registerutdrag m.m. som för närvarande avgiftsenligt avd. II i avgiftslistan kan konstateras att beläggs utfärdandet av dessa handlingar inte är ett resultat av Handläggningen liknar snarare ett offentlighetsprincipen. ärende, men innebär inte någon saklig prövning. Det är i stället om en redovisning av faktiska uppgifter ur ett fråga register. Ett registerutdrag kännetecknas av att det har en officiell och kan tillerkännas viss rättsverkan. Det prägel är normalt försett med datum och ett intyg om riktigheten av de uppgifter utdraget innehåller.

Mot denna anser att dessa handlingar i bakgrund utredningen bör vara med kostnadstäckande avgifter. I princip belagda vissa som behandlas nedan under rubriken Övriga fråfall, gor, bör emellertid denna princip frångås.

4.3 Principer för avgiftssättningen

TF den att allmän handling som får Enligt är huvudregeln lämnas ut skall tillhandahållas den som önskar ta del därav ta del av en allmän handling har i utan avgift. Den som vill TF att mot fastställd avgift få avregel också rätt enligt

skrift eller kopia av handlingen. Myndighet är dock inte skyldig att lämna ut upptagning för ADB i annan form än utskrift.

Självkostnadsprincipen som utredningen enligt sina direktiv har att utgå ifrån skall i detta sammanhang tolkas så, att endast de kostnader som sammanhänger med tillhandahållandet och expedieringen av kopian etc. skall täckas av avgiften.

Trots att självkostnaden uppgår till ca 40 kr. föreslår ut-

redningen, av skäl som tidigare framförts, att upp till 10 sidor skall lämnas ut gratis. För en beställning om 10 sidor föreslås en avgift om 30 kr. och för varje sida därutöver 2 kr. Skälet till att sätts till detta är avgiften belopp som av det - bl.a. att kostnaden för stämframgår följande pelhanteringen bortfaller om systemet med stämpelmärken avskaffas. Ytterligare skäl är att utredningen föreslår att varje sida utöver 10 skall kosta 2 kr., vilket innebär ett visst överuttag.

vad utredningen hittills talat om är kopior av allmänna handlingar på papper. Motsvarande bör också gälla i fråga om utskrifter från datamedium.

Vad gäller s.k. massuttag av uppgifter från datamedier torde det vara ovanligt att sådana sker utan att man samtidigt önskar någon form av bearbetning. En sådan bearbetning kan vara sammanställning av uppgifter utifrån vissa kriterier. Om myndigheten inte kan utföra denna med rutinbetonade åtgärder torde det enligt data- och offentlighetskommittén (SOU 1986:46) som regel vara fråga om försäljning och därmed också kräva ett särskilt författningsmässigt stöd. Avgiftsfrågan faller då inte under den föreslagna förordningens bestämmelser. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till data- och offentlighetskommitténs förslag föreslår utredningen därför inte någon särreglering för stora ADB-uttag.

också avgifter för avskrifter av handlingar Exp.K. reglerar och av ljudband. Utredningen anser att samt utskrifter kopior dessa bör täcka arbetskostnaden, kostnaden för avgifterna för

bandet jämte expeditionskostnaden.

m.m. anser utredningen i likhet med I fråga om rggisterutdrag vad som närmare utvecklats i betänkandet Avgifter för pröv-

ärenden hos statliga myndigheter (Ds Fi ning av vissa bör bestämmas med ledning av schablo- 1986:10) att avgifterna ner som sig på självkostnadsberäkningar. Utgångspunkgrundar vara den tid som åtgår för att utfärda och expediera ten bör

ett registerutdrag.

har som underlag för en sådan schablonmässig Utredningen från att utdraget utfärdas av en handläggare beräkning utgått inklusive lönekostnadspålägg (39 %), av med en lönekostnad, den 1 oktober 1987). Närva- 196 000 kr. årligen (löneläge per till 1 544 timmar eller 193 dagar. Av dessa rotiden beräknas uppgå till 1 200 timmar eller antas effektiv handläggartid närvarotiden antas användas för rådgiv- 150 dagar. Den övriga administration etc. Den effekning, information, utbildning, under dessa förutsättningar till 163 tiva timkostnaden uppgår

kr.

bör dock kostnader för centraladministration: Härtill läggas telefon m.m. Dessa antas schablonmässigt lokaler, sjukvård, till 40 % av de effektiva lönekostnaderna. Sammanlagt uppgå timkostnaden därmed till 230 kr. per handläggartimma. uppgår

bör den sålunda framräknade Enligt utredningens uppfattning för en saktaxa av den timkostnadsschablonen bilda underlag för prövning av typ som föreslagits i betänkandet Avgifter hos (Ds Fi 1986:10). vissa ärenden statliga myndigheter

och av medlen m.m. 4.4 Uppbörd, redovisning disposition

Exp.K. tillfaller staten De avgifter som inflyter enligt och redovisas särskild inkomsttitel. Motsvarande gäller på

_,_,i4_4___________*

för avgifterna vid de allmänna domstolarna. För båda avgiftskategorierna sker i regel uppbörd och redovisning med stämpelmärken. Den handläggningsordning detta system föranleder är närmare beskriven i avsnitt 2.2. I fråga om kopior används emellertid inte stämpelmärken vid de allmänna domstolarna. Detsamma har numera beslutats att gälla också vid de allmänna förvaltningsdomstolarna m.fl.

Som utredningen tidigare redovisat (avsnitt 3) har systemet med stämpelmärken väckt kritik. Det upplevs som omständligt och föråldrat. Enligt direktiven skall möjligheterna till en rationalisering av stämpeluppbörden och ett avskaffande av stämpelmärkena undersökas.

I sitt tidigare betänkande Avgifter för prövning av vissa ärenden hos statliga myndigheter (Ds Fi 1986:10 s. 60 ff.) har utredningen konstaterat att det enligt utredningens uppfattning inte finns några skäl som talar för att behålla nuvarande uppbörds- och redovisningssystem. Utredningen har beträffande avgifterna för de ärenden som behandlas i nämnda betänkande föreslagit att uppbörd och redovisning anpassas till de rutiner som används i övrig avgiftsbelagd verksamhet. Motsvarande gäller enligt utredningens mening i princip även för redovisning och uppbörd av de avgifter för kopior. registerutdrag m.m. som detta betänkande omfattar.

Förutom att tjäna som bevis om att avgiften har betalats ger stämpelmärkena handlingen en officiell karaktär. Denna bieffekt kan i vissa fall vara av betydelse för beställaren, exempelvis om handlingen skall företes för myndighet i utlandet. I den mån behov föreligger av att särskilt understryka handlingens officiella prägel torde emellertid detta kunna ske på annat sätt. I förhållandet beställare och myndighet behöver systemet enligt utredningens uppfattning inte göras mer komplicerat än att på sedvanligt sätt kvitto på betalningen lämnas av posten eller myndigheten.

anförda utredningens mening obe- Det hittills gäller enligt den enligt förslaget kommer tingat i utsträckning avgifterna I fråga om att tas ut av statliga förvaltningsmyndigheter. är som framhållits systemet med flertalet domstolar tidigare under Utredningen har således inte stämpelmärken avveckling. kunnat finna skäl som talar för att nuvarande system några behålls eller att från huvudförslaget avvikande uppnågra börds- och behöver utvecklas. Utredningen redovisningsrutiner att med avskaffas i fråga om föreslår systemet stämpelmärken för av det slag betänkandet omfattar. avgifter handlingar

enligt det föreslagna syste- De sammanlagda avgiftsintäkterna förhållandevis små, vilket talar för met kan förväntas bli borde få behålla dessa intäkter. Att avgifatt myndigheterna bör vidare bidra till att terna tillfaller myndigheterna ansvar för avgiftssättningen ökar. Utredningen myndigheternas finner att anförda skäl samt det förhållandet att utvecklingmot att skall ges ett ökat ekonomiskt en går myndigheterna leder till att avgifterna bör tillansvar för sin verksamhet

falla dessa.

Genomförs utredningens nu framlagda förslag angående stämpelavskaffande samt motsvarande förslag i betänkandet märkenas för av vissa ärenden hos statliga myndig- Avgifter prövning med stämpelmärken i heter (Ds Fi 1986:10) skulle systemet framtiden endast komma att tillämpas på ansökningsavgifter

vid allmänna domstolar.

är i och för sig i överensstäm- Nuvarande ordning därvidlag lämnade i betänkandet Avmelse med det förslag utredningen B 1980:7). Utredningen var gifter vid tingsrätt m.m. (Ds den att med stämpel-

emellertid redan då av meningen systemet

mot bakgrund av vad som märken borde avskaffas, men ansåg sig detta tillfälle kunna komma hade erfarits från DV inte vid detta område. Det förutmed ett förslag om en reform på skulle återkomma i skickades emellertid att utredningen

frågan (s. 198). Vid sina förnyade överväganden har utredningen funnit att avgiftssystemet hos de allmänna domstolarna i denna del överensstämmer med det system utredningen föreslog beträffande ärenden om tillstånd etc. (Ds Fi 1986:10). I båda fallen är det fråga om ansökningsavgifter. Användningen av stämpelmärken är även när det gäller ansökningsavgifter vid allmänna domstolar enligt utredningens uppfattning en överflödig och framför allt kostsam hantering. Utredningen föreslår därför att stämpelmärkessystemet slopas även i denna del. I likhet med vad som föreslagits i fråga om avgifterna för tillståndsärenden etc. hos statliga förvaltningsmyndigheter bör uppbörds- och redovisningsrutiner anpassas till de rutiner som resp. myndigheter tillämpar. Författningstekniskt leder förslaget bl.a. till att stämpel F (1964:619) kan upphävas.

Som framgår av avsnitt 2.2 gäller enligt Exp.K. vissa bestämmelser om bevakning och indrivning. Med hänsyn till de låga belopp det här rör sig om anser utredningen att det är tillräckligt med sedvanliga regler för bevakning.

Utredningen anser vidare att bristande betalning inte omedelbart bör leda till indrivning. I stället bör vid bristande betalning samma regler gälla som beträffande statens fordringar i allmänhet.

Den föreslagna ordningen leder till att bestämmelserna enligt 64 § uppbördslagen (1953:272) om restavgift inte blir tillämpliga vid dröjsmål med betalningen. I stället kommer bestämmelserna i förordningen (1975:1318) om dröjsmålsränta på statliga fordringar att gälla.

4.5 Författningsteknisk utformning

Bakom Exp.K. låg tanken att såväl sökanden som de tillämpande myndigheterna skulle kunna med ledning av en enda författning avgöra, om ett ärende var avgiftsbelagt eller inte.

har dock myndigheter och verksamheter Under årens lopp många

från för Exp.K. Vidare har undantagits tillämpningsområdet

i ett stort antal specialförbestämmelser om avgift-införts

en särskild förordfattningar. Sedan den 1 juli 1987 gäller

de allmänna domstolarna. I praktiken ning för avgifter vid

inte den funktion som var torde därför Exp.K. längre fylla

tanken från början.

dock som, om än i olika ut- Utlämnande av kopior är något

förekommer hos samtliga myndigheter. En reglering sträckning,

utformas så att den gäller över hela av avgifter bör därför

området. Utredningen anser därför att avgifter det statliga

vid såväl allmänna domstolar som statliga för kopior m.m.

skall i en och samma förordmyndigheter i övrigt regleras

för m.m. i förordning. Bestämmelserna om avgifter kopior

vid de allmänna domstolarna ningen (1987:452) om avgifter

bör därför upphävas.

av för registerutdrag m.m. Beträffande regleringen avgifter

att skäl talar för att har utredningen funnit övervägande

i bör ersättas med beärendebeskrivningarna avgiftslistan

tas ut i de författningar där stämmelser om att avgift skall

för denna lösning är samma som ärende regleras. Skälen resp. för av vissa ärenåberopades i betänkandet Avgifter prövning

hos myndigheter (Ds Fi 1986:10). Utredningen den statliga

anförde bl.a. följandel.

i den materiella författ- Att bestämmelser om avgift placeras är numera förekommande och synes naturligt. ningen vanligt hör bl.a. att tillämpande myndighet inte Till fördelarna en särskild författning om avgift skall behöver kontrollera i är fritt från Framför allt tas ut eller om ärendet avgift. mellan ärendet och avgiften mer påtagligt. blir sambandet till att incitament till Detta bör kunna bidra myndigheternas för av avgiften ökar. En sådan ordning och ansvar uppföljning ett mer direkt sätt kommer medför också att avgiftsfrågan på av sådana ändringar i föri blickpunkten vid genomförande ha för avgiftsfrågan, såsom fattningen som kan betydelse Vad som talar emot en exempelvis slopad tillståndsplikt. till en av nu nämnt slag är att ändringar övergång ordning i ca 100 författningar. Detta är emellertid måste genomföras

1 Se Ds Fi 1986:10 s. 48 f.

ett arbete av engångskaraktär och utredningen anser att fördelarna på sikt överväger nackdelarna. Till ledning för detta arbete har utredningen utarbetat modellbestämmelser som presenteras i del 2 av betänkandet.

Gemensamma bestämmelser bör dock fortfarande gälla i fråga om avgiftsuttaget och därmed sammanhängande förfarandefrâgor. Att föra in identiska bestämmelser i samtliga aktuella materiella författningar skulle vara opraktiskt och svårgenomförbart. Bestämmelser av sådant slag bör därför samlas i en särskild förfarandeförfattning.

Om nuvarande system med angivande av belopp för varje särskilt ärende behölls. skulle återkommande justeringar av avgifterna med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen behöva genomföras i samtliga aktuella författningar. Som närmare kommer att utvecklas senare i betänkandet anser sig utredningen ha kommit till rätta med denna olägenhet genom ett system där avgiftsbeloppen uttrycks i avgiftsklasser, vilkas belopp bestäms i den tidigare nämnda särskilda gemensamma förfarandeförfattningen.

I fråga om avgiftsbeloppens storlek anförde utredningen föl-

jandel.

Det vore i och för sig tänkbart att de slutligt fastställda avgifterna anges till beloppen i de materiella författningarna på traditionellt sätt. Eftersom man brukar anpassa avgifterna efter den allmänna kostnadsutvecklingen skulle en sådan ordning föra med sig behov av återkommande justeringar i de materiella författningarna. Behovet av sådana justeringar accentueras givetvis i ett system med kostnadsrelaterade avgifter. Eftersom det är fråga om hundratalet författningar skulle ett sådant system bli svårt och kostsamt att följa upp.

Ett sätt att komma till rätta med detta problem är att uttrycka avgiftsbeloppen i avgiftsklasser. Exempelvis kan avgiften motsvarande en halvtimmes handläggning hänföras till avgiftsklass I, en timmes handläggning till II etc. I de materiella författningarna kan då anges vilken avgiftsklass som skall tillämpas på respektive ärendeslag medan avgiftsklassernas belopp bestäms i den särskilda gemensamma förfarandeförfattningen. Regeringen bör vara taxefastställare, dvs. fastställa dels avgiftsklassernas belopp, dels vilka avgiftsklasser som skall gälla för respektive ärende.

1 Se Ds Fi 1986:10 s. se f.

är det enkelt att genomföra justeringar av Med denna ordning ovan nämnt Dessa justeringar får automatiskt genomslag slag. eftersom avgiftens storlek för de enskilda avgiftsuttagen som är föreskriven. Det är i bestäms av den avgiftsklass i längd för princip endast vid en ändring handläggartidens

ett visst ärende som man behöver justera avgiftsbestämmelsen Detta sker då genom att i den materiella författningen.

tillämplig avgiftsklass ändras.

medför att avgifterna schabloniseras Detta system visserligen

ett steg i den meningen att avgiftsklasserna ytterligare att vissa fasta intervaller i fråga om kommer representera ovan skulle avgiftsklass I handläggartid. Enligt exemplet

för ärenden med upp till en halvtimmes handläggning. gälla II skulle sträcka sig från en Intervallet för avgiftsklass en timme osv. Effekter av detta slag är dock halvtimme till i ett om regleringen skall bli oundvikliga saktaxesystem

hanterbar.

dessa också här. Anta- Utredningen anser att argument gäller

berörda är jämförelsevis få. Utredningen let författningar

därför att den förordning som föreslås beträffande anser nya

för kopior m.m. också skall avgifter hos statliga myndigheter

och gemensamma beinnehålla bestämmelser om avgiftsklasser

om förfarandet i fråga om avgiftsuttag för regisstämmelser

terutdrag o.d.

för prövning av vissa Efter mönster från betänkandet Avgifter

hos (Ds Fi 1986:10) föreslår ärenden statliga myndigheter

vidare att det i de materiella författningarna utredningen

vilken ett visst utdrag hör. anges till avgiftsklass

modellen för avgiftssättning av Den av utredningen anvisade

att inte är färdigt för registerutdrag m.m. innebär förslaget

liksom då det gällde avgifter för prövning genomförande. Här

av vissa ärenden hos statliga myndigheter anser utredningen

åt berörda att beräkna att regeringen bör uppdra myndigheter

för aktuella utdrag m.m. den genomsnittliga handläggartiden

får sedan lägga till grund för Dessa beräkningar regeringen

belopp och vilken

antal avgiftsklasser, avgiftsklassernas

som bör gälla för resp. utdrag. avgiftsklass

Utredningen har därför inte konkretiserat sitt förslag i denna del längre än till att utforma modellbestämelser varken i fråga om avgiftsklassernas belopp (den gemensamma förordningen) eller för reglering av avgiftsuttag i de materiella författningar som berörs.

För de handlingar som även fortsättningsvis bör vara belagda med avgifter föreslår utredningen att någon av följande modeller för avgiftsbestämmelse införs i de materiella författningarna.

För utlämnande efter särskild begäran av registerutdrag/bevis e.d. som avses i X § tas avgift ut. I fråga om avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 6-12 §§ förordningen (0000:00) om avgifter vid statliga myndigheter för kopior. registerutdrag m.m. varvid avgiftsklass --tillämpas.

eller

För utlämnande efter särskild begäran av registerutdrag/bevis e.d. enligt lagen om --- tas avgift ut i de fall som framgår av andra stycket. I fråga om avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 6-12 §§ förordningen (O000:00) om avgifter vid statliga myndigheter för kopior. registerutdrag m.m. varvid följande avgiftsklasser tillämpas. Arendeslag Avgiftsklass

z-§ 111

Utredningen har gått igenom de registerutdrag m.m. som för närvarande är avgiftsbelagda i avd. II och undersökt till vilka materiella författningar de kan hänföras. Vid denna genomgång har framkommit att ett antal handlingar inte längre förekommer. Även andra skäl talar i vissa fall för ett slopande av avgiftsbeläggningen (se under Övriga frågor).

över aktuella registerutdrag m.m. jämte de mate- Förteckning

riella som enligt utredningens mening berörs författningar

framgår av bilaga 2.

4.6 Vissa särskilda frågor

Avgiftsfrihet

för staten, kommuner och landstingskommuner Avgiftsfriheten

har Bestämmelserna härom har också vållat vissa ifrågasatte.

tolkningsproblem.

konstaterade i betänkandet Avgifter vid Som utredningen

m.m. (Ds B 1980:7) är avgiftsfrihet för staten. tingsrätt

kommuner och landstingskommuner ovanlig i statlig avgifts-

verksamhet. Utredningen anförde bl.a. följandel. belagd

För de flesta verksamheter har statsmakterna avgiftsbelagda ett ekonomiskt mål. Ofta är det ekonomiska målet fastställt vilket innebär att självkostnaden för full kostnadstäckning. skall täckas av avgiftsintäkter. Bestämmelser om verksamheten för vissa grupper skulle försvåra avgiftskalavgiftsfrihet och av det ekonomiska resultatet. kyleringen uppföljningen

om konkurrensneutralitet. Kunder Ett annat skäl är önskemålet sektorn skall inte ynnas framför kunder inom den offentliga

utanför denna. Detta gäller speciellt då det finns konkurren-

till som producerar samma vara eller tjänst ter myndigheten samt då avnämarna konkurrerar på samma marknad.

Ett skäl är att. sedan den tidpunkt då Exp.K. ytterligare i om kostnadsmedvetenhet har trädde kraft, nya tankegångar Dessa innebär att samtliga kostnader. som en aktualiserats. orsakar statsverket, skall bäras av myndighets verksamhet En av fördelarna härmed är att myndigheterna denna myndighet. får lättare att rättvisande kostnadsjämförelser mellan göra Som ett direkt resultat av dessa olika kostnadsalternativ. belastas med lönekostnadspålägg och tankegångar myndigheterna

lokalkostnader fr.o.m. budgetåret 1969/70.

1 Se Ds B 1980:7 s. 161.

Utredningen föreslog i detta betänkande att avgiftsfriheten för staten, kommuner och landstingskommuner skulle avskaffas utom såvitt avsåg beställningar av kopior m.m. Av praktiska skäl behöll man avgiftsfriheten för sådana beställningar.

Förslaget om slopad avgiftsfrihet har antagits och bl.a. införts i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna medan avgiftsfrihet för kopior m.m. bibehållits.

Även i betänkandet Avgifter för prövning av vissa ärenden hos statliga myndigheter (Ds Fi 1986:10) föreslog utredningen att bestämmelserna om avgiftsfrihet skulle avskaffas. Någon anledning att här införa avgiftsfrihet för offentligrättsliga subjekt fanns inte eftersom sådana ytterst sällan stod som sökande.

Enligt utredningens mening är de skäl som åberopats för att slopa avgiftsfrihet i och för sig giltiga även i fråga om kopior etc. Flödet av dessa mellan statliga myndigheter är dock stort och dessutom nödvändigt för att dessa skall kunna fylla sin funktion. En avgiftsskyldighet anser utredningen skulle verka hindrande och dessutom medföra onödig byråkrati. Det förhållandet att i princip generell avgiftsfrihet kommer att råda vid beställning av ett fåtal kopior etc. kan inte anses tillfyllest. Utredningen föreslår därför att den nu gällande avgiftsfriheten för i vart fall staten behålls medan den avskaffas för kommuner och landstingskommuner.

Förutom för staten, kommuner och landstingskommuner föreligger enligt Exp.K. generell avgiftsfrihet även för åtskilliga andra subjekt (8 §). Vidare gäller sådan avgiftsfrihet i vissa mål eller ärenden (9 §).

Avgiftsfriheten enligt dessa bestämmelser har inte till huvudsakligt syfte att undanta dessa grupper från avgift för kopior.

anser särskilt mot bakgrund av att enstaka kopior Utredningen lämnas ut utan att avgiftsfriheten i dessa fall skall avgift föras över till det systemet, dock med inte bör föreslagna för den för den misstänkte eller hans undantag avgiftsfrihet försvarare som av 23 kap. 21 § sista stycket rätteföljer Rättssäkerhetsskäl talar för att avgiftsfriheten gångsbalken. 1 detta fall behålls.

Vissa typer av handlingar m.m.

när det kopiering etc. har Den tekniska utvecklingen gäller varit snabb under senare år. En fråga som i detta sammanhang blivit aktuell är om en ny förordning skall omfatta även för i form av mikrofiche, diskett etc. avgifter kopia

har vid sina härom kommit fram till Utredningen överväganden detta skulle innebära en mer genomgripande reform än vad att får anses avse. Därtill kommer att kopior i dessa direktiven former relativt sällan torde efterfrågas. Avgiftssättningen får i förekommande fall lösas i särskild ordning.

I i finns bestämmelser om avgift för I avd. avgiftslistan avskrift när utgörs av handskrift som tillkommit originalet Antalet sådana beställningar torde numera vara före år 1810. föreslår därför att bestämmelserna inte skall få. Utredningen föras över till den nya ordningen.

I i innehåller förutom avgifter för Avd. avgiftslistan avskrifter och utskrifter även avgifter för vidimakopior, tion, duplett och diariebevis.

Vidimation som enskilt ärende torde endast uppkomma i det

har med en kopia och begär att den mynfallet att någon sig skall vidimera kopian. I de allra dighet som har originalet fall borde den mest praktiska vägen för myndigheten flesta en sådan vara att ta en fotokopia att effektuera beställning vidimera denna och tillämpa den föreslagna av originalet.

förordningen för avgiftssättningen. Utredningen förutsätter att kopior som lämnas ut är vidimerade. Utredningen har dessutom svårt att se att vidimation som särskilt ärendeslag i någon nämnvärd utsträckning kommer att finnas kvar i ett system där man kan få en vidimerad kopia utlämnad gratis. Sett mot denna bakgrund anser utredningen att vidimation inte skall avgiftsbeläggas särskilt.

I fråga om dupletter är det svårt att utan en mer ingående kartläggning överblicka i vilken utsträckning sådana förekommer som är avgiftsbelagda enligt avd. I. Enligt vad utredningen erfarit förekommer dock att dupletter utfärdas i icke ringa utsträckning i fråga om i vart fall vapenlicenser som för närvarande är avgiftsbelagda enligt avd. II. Avgiftsbeläggningen av dessa ärenden kommer dock om utredningens förslag enligt Ds Fi 1986:10 genomförs att regleras i särskild författning. Enligt utredningens uppfattning bör de föreslagna författningarna kompletteras med bestämmelser om avgift för dupletter där så anses erforderligt.

Det förhållandet att diariebevis avgiftsbeläggs är inkonsekvent med hänsyn till nya förvaltningslagen (1986:223). I lagens anda ligger att en myndighet självmant skall bekräfta när ett ärende kommit in. Diariebevis torde därför inte komma att utfärdas på begäran av enskilda. Avgiftsbeläggningen av dessa föreslås slopad.

Kopia av karta eller ritning är för närvarande undantagen från avgift. Enligt 2 kap. 13 § TF är myndighet inte skyldig att framställa kopia av bl.a. nämnda handlingar om svårigheter möter och handlingen kan tillhandahållas på stället. Om kopia av handlingen emellertid framställs får enligt utredningens mening avgift i princip tas ut i likhet med vad som gäller för övriga kopior.

Besvärsmyndighet

i är RSV. Besvärsmyndighet fråga om avgifter enligt Exp.K. varit mot bakgrund av bl.a. RSV:s Denna ordning har naturlig som central för stämpelväsendet. I fråga funktion myndighet vid de allmänna domstolarna är DV besvärsinom avgifterna har varit med hänsyn framför allt till stans. Detta naturligt domstolarnas anknytning till DV.

I ett som innebär dels en gemensam övergripande reglesystem för m.m. och dels att stämring i fråga om avgifter kopior mönstras ut och att redovisnings- och uppbördspelmärkena vare RSV:s eller DV:s ställning som rutinerna läggs om är sig

besvärsmyndighet lämplig.

en tillämpning förordar utredningen För att främja enhetlig av en enda myndighet. RRV har i sin att överklaganden prövas över det statliga avegenskap av central tillsynsmyndighet bl.a. till uppgift att se till att myndigheterna giftsområdet de för statlig avgiftsbelagd verksamhet gällande tillämpar för kalkylering och avgiftssättning. Utredningen principerna betänkande (Ds Fi 1986:10) föreslagit att har i sitt tidigare RRV skall vara besvärsmyndighet i fråga om avgifterna enligt Utredningen anser mot det där föreslagna avgiftssystemet. stället för RSV och DV bör vara den bakgrund härav att RRV i som skall överklaganden av beslut om avgifter myndighet pröva enligt det föreslagna systemet.

4.7 Övriga frågor

om expeditions form och till- Exp.K. innehåller bestämmelser bl.a. avser tydlighet, fästhandahållande, vilka expeditions och radavstånd. Med hänsyn till förvaltningslagens marginal och till att nämnda bestämföreskrifter och rekommendationer melser i synes föråldrade föreligger enligt utredningövrigt inte behov av liknande bestämmelser i ens uppfattning något

fortsättningen.

Beträffande de tidsfrister inom vilka kopior, registerutdrag m.m. skall tillhandahållas beställaren, finner utredningen de bestämmelser om skyndsamhet som finns i den nya förvaltnings- I den mån bestämmelserna om lagen (1986:223) tillfyllest. tidsfrister enligt Exp.K. berör andra typer av handlingar föreslås dessa till förordningen (1980:900) om överflyttade statliga myndigheters serviceskyldighet, protokollskungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna, inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061), fartygsregisterförordningen (1975:927), förordningen (1979:575) om protokollföring mlm. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna och kungörelsen (1964:680) med närmare föreskrifter om särskild förrättningsman för upptagande av protest.

Såvitt rör för registerutdrag m.m. föreavgiftsregleringen slår att avgift helt slopas för följande handutredningen som enligt vad utredningen erfarit inte längre förelingar, kommer eller i vart fall i praktiken inte längre lämnas ut: bestående av Register bestående av Register personavier, J-avier, Stomme till fastighetslängd, Register bestående av och Intyg om innehållet i utländsk lag. fastighetsavier Protokoll eller bevis som utfärdas av kronofogdemyndigheten på begäran är numera inte något annat än kopior av utredningsrapporter och utmätningsbevis. Även hos utrikesdepartementet (UD) förekommer handlingar som endast utgörs av i detta fall av lagtext avseende svensk rätt. Dessa kopior, avgiftsbeläggs som Intyg utfärdade i utrikesdepartementet. Vad som faller under de två sist nämnda ärendebeskrivningarna bör därför enligt utredningens mening från avgiftssynpunkt behandlas som kopior.

innehåller avd. II avgiftsbestämmelser för en typ Slutligen av ärenden som får anses stå vidimationer så nära att de i likhet med dessa inte bör avgiftsbeläggas särskilt. Detta för Intyg som utfärdas av polismyndighet och inte är gäller särskilt nämnt i det föregående. Det handlar i realiteten om att bevittna enskilda personers namnteckningar. Intyg som

utfärdas av UD och avser intyg om att viss person är behörig att underteckna vissa handlingar bör enligt utredningens mening inte heller avgiftsbeläggas.

ett skäl att undanta handlingar från avgift en- Ytterligare den nya ordningen kan vara att det för den aktuella ligt finns flera vilket kan medmyndigheten avgiftsförordningar, föra gränsdragningsproblem vid avgiftsuttag. Som exempel på där detta kan förekomma kan nämnas riksarkivet myndigheter och landsarkiven. För att underlätta gränsdragningen bör riksarkivet och landsarkiven i särskild ordning bemyndigas att fastställa avgifterna även för “Bevis som innefattar meddelande eller utdrag ur kyrkobok som förvaras i landsarkiv och Annat bevis som utfärdas av landsarkiv.

Bankinspektionen och försäkringsinspektionen är helt avgiftsfinansierade. De avgifter som tas ut hos dessa myndigheter bör därför inte omfattas av den föreslagna ordningen. De aktuella utdragen är Utdrag ur bankregistret, sparbanksregistret eller föreningsregistret för jordbrukskasserörelsen och ur försäkringsregistret. Avgifter för sådana Utdrag bör inom det som gäller för utdrag regleras avgiftssystem dessa verksamheter.

5 EKONOMISKA KONSEKVENSER

Det är inte möjligt att utan en ingående undersökning hos varje myndighet ange omfattningen av expeditionsavgifterna. Dessa redovisas nämligen kollektivt på budgetens inkomstsida utan att resp. myndighets andel av avgiftsinkomsterna särskilt anges. Redovisningen på inkomsttiteln expeditionsavgifter från RSV avser endast postverkets försäljning av stämpelmärken.

Utredningens förslag medför att systemet med stämpelmärken försvinner. Postens anslag för stämpelväsendet uppgår för 1988/89 till drygt 2,5 milj. kr. Hanteringen med budgetåret restitutioner på grund av obrukbara stämpelmärken, besvär m.m. kräver vad utredningen erfarit från RSV för närenligt varande inemot en årsarbetskraft. För de enskilda myndigheterna bör slopandet av stämpelmärkena medföra rationaliseringsvinster.

Med hänsyn till de kostnader som nu är förenade med att ta in för enstaka bör den leda till

avgiften kopior nya ordningen

kostnadsbesparingar. Sammantaget torde utredningens förslag inte innebära lägre statsinkomster än tidigare. Det kan snarare antas att det medför vissa besparingseffekter även om kommer att innebära vissa kostnader av engångssystembytet karaktär på grund av inlösen av stämpelmärken.

Vad de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förgäller beträffande registerutdrag m.m. kan även här ett genomslag förande av det föreslagna systemet antas medföra ökade inkomster.

6 SPECIALMOTIVERING TILL FÖRFATTNINGSFÖRSLAGEN

6.1 Inledning

Huvudprincipen är att enstaka kopior av handlingar (inkomna. upprättade eller förvarade) hos statliga myndigheter skall lämnas ut gratis. Syftet med den tänkta reformen är att förenkla hanteringen och att uppnå vissa besparingar. Kostnaden för att ta ut avgift för en enstaka kopia är enligt dagens system ca 10 gånger större än intäkten. Detta har medfört att kopior redan idag lämnas ut utan avgift. Ett annat syfte med reformen är att åstadkomma en anpassning till den serviceanda som statsmakterna aviserat i och i anslutning till den nya förvaltningslagen (1986:223).

Utredningens förslag avser i princip endast kopior på papper och utskrifter från datamedier på papper. Förordningen är således ej avsedd att gälla för kopior i form av mikrofiche etc. Avgift för kopia av ljudbandsupptagning har dock tagits med i förordningen.

Förordningen reglerar vidare registerutdrag m.m. av olika slag som lämnas ut efter särskild begäran.

6.2 Förslaget till förordning om avgifter vid statliga myndigheter för kopior, registerutdrag, m.m.

1 § Avgift skall tas ut enligt denna förordning för utlämnande efter särskild begäran hos statliga myndigheter av a. kopia och avskrift av handling, b. utskrift av information lagrad på datamedium, c. kopia eller utskrift av ljudbandsupptagning samt

d. m.m. som avses i 6 §. registerutdrag skall även tas ut i fall som avses i 4 §. Avgift

föreskrivet om avgift för kopia, avskrift Är det särskilt i första i stället de eller utskrift som avses stycket gäller bestämmelerna.

tillämpningsområde. Bestämmel- Paragrafen anger förordningens såväl som det materiella serna reglerar myndighetsområdet

området.

I likhet med nuvarande ordning är myndighetsområdet begränsat Med avses här till statliga myndigheter. statliga myndigheter De allmänna domstolarna undantas för närvaäven domstolar. eftersom särskilda berande genom 1 § andra stycket Exp.K. etc. finns för denna grupp i stämmelser om avgift för kopior om avgifter vid de allmänna domstoförordningen (1987:452) mening bör dock även avgifterna larna. Enligt utredningens allmänna domstolar regleras i den föreför kopior m.m. vid

slagna förordningen.

man undantag för affärs- I 1 § Exp.K. har gjort uttryckliga verken, och dess verk samt allmänna advokatbyråer. riksdagen har av skäl föreslagit att undantagen Utredningen följande inte skall överföras. Affärsverken undantogs enligt Exp.K. på redan var bemyndigade att grund av att dessa myndigheter taxor. Med hänsyn till detta och till själva fastställa vissa bli om ansågs övervägande skäl

de små belopp det kunde fråga

från att ta ut tala för att undanta affärsverken skyldigheten I stället borde dessa erhålla Kungl. avgift enligt Exp.K. fastställa avgifter för kopior Maj:ts bemyndigande att själva s. I de fall denna ordning förekommer (prop. 1964:75 314). affärsverken kommer de att undantas från tillämpningsomhos rådet av andra stycket i den föreslagna paragrafen. på grund

torde hos de flesta affärsver-

Enligt vad utredningen erfarit inte hos alla verk lett ken finnas bemyndigande även om det man utarbetat taxor för nu aktuella expeditiotill att egna

ner.

Vad angår riksdagen och dess verk var den främsta anledningen enligt vad som framgår av förarbetena till Exp.K. (prop. 1964:75 s. 314) att det hos dessa myndigheter så gott som aldrig förekom beställningar av avskrifter. Bestämelsen i

Exp.K. tillkom under gamla regeringsformen. Riksdagen har

dock i samband med nya regeringsformen bemyndigat regeringen att föreskriva om avgift för expedition som utfärdas av statlig myndighet (prop. 1974:171, SkU 61 och rskr. 361). Utredningen anser att, även om antalet beställningar här är få, det inte finns någon anledning till särbehandling av riksdagen och dess verk. Någon saklig grund för att föra över det uttryckliga undantaget för allmänna advokatbyråer har utredningen inte kunnat finna.

I fråga om det materiella tillämpningsområdet anger paragrafen typen av handlingar som förordningen reglerar genom bl.a. lokutionen kopia, avskrift eller utskrift av handling. Begreppen har sin grund i TF och är dessutom allmänt vedertagna. Handlingsbegreppet i ADB-sammanhang är dock som tidigare påpekats (avsnitt 3) oklart. Enligt utredningens uppfattning är begreppen de enda som står till buds i avvaktan på resultatet av data- och offentlighetskommittêns arbete.

Som redan inledningsvis anförts är utredningens förslag tänkt att tillämpas i de fall då reproduktionen görs på papper. Ett undantag har dock gjorts från denna princip med hänsyn till framför allt domstolarna. Sedan den 1 juli 1987 har avgift för kopia av bandupptagning intagits i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna och Exp.K. Bestämmelserna om denna avgift bör enligt utredningens mening föras över till den föreslagna förordningen. Det kan påpekas att enligt utredningens åsikt skall kopia som erhålles via telefax avgiftsbeläggas som kopia. Telefaxkopian är att betrakta som en vanlig kopia även om den överförs på visst sätt. Kostnaden för att överföra en kopia enligt denna teknik är inte heller högre än vad som motsvarar telefonkostnaden. Att sända en sida tar ungefär en halv minut.

av av handlingar såsom vad gäller andra typer reproduktioner

mikrofiche. disketter m.m. hänvisar utredkopia i form av

till vad som anförts i avsnitt 4. ningen

för att skall tillämpas på re- Förutsättningen förordningen

är att det föreskrivs i de materiella författgisterutdrag

att förordningens bestämmelser skall gälla. Tillämpningarna

är således beroende av att sådan hänvisning ningsområdet

sker. Det innebär också att det vid ny avgiftsbeläggning

av sådan för ett utdrag räcker med att föra in eller slopande

i den aktuella materiella resp. slopa avgiftsbestämmelsen

(Se vidare specialmotiveringen till 6 §). författningen.

också för fall som avses i exem- Förordningen skall tillämpas

där det föreskrivs att pelvis 33 kap. 2 § rättegångsbalken

är att styrkta avskrifter av part i vissa fall skyldig inge

Om part tillhandahåller dessa avskrifter en handling. ej

bekostnad ombesörja sådana. Dessa skall rätten på partens

leder till att om avgiftsfrihet i 2 § bestämmelser reglerna

inte skall tillämpas. Utredningen föreslår första stycket

att skall tas ut för dessa handlingar oavsett sålunda avgift

antalet sidor och oavsett någon särskild begäran förelig-

ger.

för och utskrift som avses i 1 § första 2 § Avgift kopia tas ut först om en beställning omfattar stycket a och b skall

minst 10 sidor.

av 10 sidor. med eller utan vidi- Avgiften för en beställning sida därutöver är avgiften 2 kr. mation, är 30 kr. För varje

skäl får dock avgift tas ut även om Föreligger särskilda 10 sidor. I sådant fall tas avgift beställningen understiger första sidan och 2 kr. för varje sida därut med 30 kr. för

utöver.

i denna anger i vilka fall avgift Bestämmelserna paragraf

ut för och utskrift som avses i 1 § första skall tas kopia

a och b samt avgiftens storlek. stycket

Utredningens ståndpunkt är att upp till 10 kopiesidor skall lämnas ut utan avgift. Avgift skall tas ut fr.o.m. 10:e sidan. Avgiften skall vidare i de fall den tas ut i princip vara kostnadstäckande, dvs. täcka kostnaden för framställning av kopian, uppbörd och av m.m. redovisning avgiften

För att avgiftsfriheten för enstaka inte skall kunna kopior missbrukas t.ex. genom att en större delas beställning upp på flera understigande 10 sidor, måste det finnas en möjlighet för myndigheten att ta ut avgift även för enstaka om kopior det föreligger särskilda skäl.

Det är svårt att i helt klart författningstext ange förutsättningarna för bestämmelsens tillämpning. Fråga uppstår t.ex. om vad som menas med en utredbeställning. Enligt ningens mening kan man inte komma närmare än att att säga uttrycket bör tolkas efter normalt språkbruk. Är det någon som ständigt återkommer med och beställningar myndigheten anser det uppenbart att hade kunnat i beställningarna göras ett sammanhang bör myndigheten kunna ta ut Bestämmelavgift. sen bör också tillämpas om flera från samma exempelvis företag på ett mera systematiskt sätt beställer ett antal kopior var.

Utredningen anser att myndigheten i sådana fall skall konstatera att vederbörande egentligen överskridit 10-sidorsgränsen och kan därmed beräkna avgiften dvs. 30 enligt huvudregeln, kr. + 2 kr. per sida. Det nu ytterligare sagda väcker i sin tur frågan om vilken som skall krävas som undokumentering derlag för att ta ut avgift enligt undantagsbestämmelsen. Utredningen anser att kopior som lämnas ut utan inte avgift skall vara föremål för något eller diarieförregistreringsfarande. Avsaknaden av ett registreringsförfarande leder i sig till att det endast är i fall uppenbara som undantagsbestänmelsen kommer i tillämpning. Det är ju endast i sådana fall då man inom myndigheten kommer beställaren där ihåg förfarandet skulle bli aktuellt. Vad kan tänka utredningen

-. _üwêvñs .

är att när en sådan situation synes vara för handen, sig man,

form av över utlämnade kopior. gör någon tjänsteanteckning

4) har utredningen inte före- Som tidigare påpekats (avsnitt

i antal sidor för vilka avgift skall slagit någon övre gräns

utgå.

för avskrift, med eller utan vidimation, eller 3 § Avgiften av är 30 kr. per sida. utskrift ljudbandsupptagning

av är avgiften 50 kr. per band. För kopia ljudband

1987 finns motsvarande bestämmelser i Exp.K. Sedan den 1 juli

om avgifter vid de allmänna domoch förordningen (1987:452)

20 kr. 30 kr., som stolarna. Avgifterna. för närvarande resp.

är beräknade bör dock enligt utredningens genomsnittligt än de nu Anledningen till mening sättas något högre gällande.

att de också skall täcka portokostnaderna i förekomdetta är

mande fall.

Finns redan en utskrift skall myndigheten givetvis expediera

av denna och ta ut avgift som för kopia. en kopia

kan inte kräva att beställaren tillhandahåller Myndigheten

bandet. Detta och skäl leder enligt utredningens praktiska

att normalt själv bör tillhandahålla mening till myndigheten

är bestämd med hänsyn till detta. I enlighet bandet. Avgiften vidare med vad som sägs nedan under 5 § bestämmer myndigheten

såväl typ av band som bandets längd.

särskild föreskrift statlig myndighet på 4 § Skall enligt bekostnad framställa bestyrkta avskrifsökandens eller parts som skall avgift tas ter eller kopior av handlingar ingetts med 30 kr. för avskrift och 5 kr. för kopia. ut per sida

till 1 § finns föreskrif- Som framgår av specialmotiveringen

att eller sökande är skyldig att inge ter som anger part Detta föreskrivs i exemstyrkta avskrifter av en handling.

pelvis 33 kap. 2 § rättegångsbalken och 5 § KK (1971:784) med tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsendet enligt jordabalken. Utredningen föreslår att avgift skall tas ut för dessa handlingar oavsett antalet sidor om part eller sökande inte ger in dem och myndigheten enligt bestämmelserna i de ombesörjer avskrift av handlingen. Det angivna lagrummen kan i sammanhanget påpekas att med avskrifter i de nämnda lagrummen torde numera avses även kopior.

5 § I fråga om beställning av kopia, avskrift eller av utskrift av ljudbandsupptagning bestäms avgiften efter det antal sidor som fordras för att utföra beställningen med den utrustning som myndigheten normalt använder för sådant ändamål. Med sida i fråga om utskrift av information lagrad på datamedium avses en blankettsida, dvs. avståndet mellan två perforeringar i en datautskrift, oberoende av formatet.

Bestämmelserna i denna paragraf har tillkommit för att få ett entydigt sidbegrepp.

I fråga om kopior och avskrifter är det i Exp.K. oklart om det är orginalets sidantal som är utgångspunkten för avgiftssättningen eller om det är antal kopiesidor etc. Frågeställningen var troligen ointressant när beskrivningarna en gång formulerades. Utgångspunkten torde ha varit att kopiesidan motsvarar originalsidan. I dag är det inte lika enkelt såvida man inte kan hävda att detta ligger redan i kopie- resp. avskriftsbegreppet. Teknikens utveckling har lett till att man t.ex. kan få in två A 4-sidor på en A 3-kopia eller förminska till en A 4-sida.

mening finns det därför anledning att Enligt utredningens bestämma begreppet sida beträffande kopior och avskrifter. särskilt som sidantalet utgör grunden för avgiftssättningen och i vissa fall kan utgöra gräns mellan avgiftsuttag och utlämnande utan avgift.

valt att relatera sidbegreppet till kopiesi- Utredningen har

få en till stånd med datadorna. Ett skäl är att samordning

av datautskrift måste av naturutskrifterna. Siddefinitionen

antalet utskriftssidor. Detta skäl vara relaterad till liga inte finns papper och därför av att originalet på på grund som sida. Samma sak torde gälla inte kan uttryckas i termer

Ett annat skäl för att vid utskrift av ljudbandsupptagning.

är att betalningen avser relatera sidbegreppet till kopiesida

(jfr 2 kap. 13 § TF). kopiorna

utrustning som skall använskall bestämma vilken Myndigheten Finner en das. skall reglera den vanliga kopian. Systemet att lämna ut t.ex. att det är mest ändamålsenligt myndighet det. skall även då A 3-sidor får den göra Avgiften kopior på En parallell härräknas efter de framställda kopiesidorna.

siddefinitionen för ADB-utskrifter (obetill föreligger i

Valet att ta kopiesidan som utgångspunkt roende av formatet).

som måste ske i efterskott. leder till att betalning regel

veta hur kopiesidor det blir Man kan inte i förväg många

fråga om.

enligt särskild m.m. för vilket avgift 6 § För registerutdrag i denna förskall tas ut efter viss avgiftsklass förekrift ordning gäller följande belopp:

Belopp Avgiftsklass

etc.

i vilka fall avgift skall tas anger för det första Paragrafen

Som förutsättning för paragrafens ut för registerutdrag.

att det är föreskrivet i de materiella tillämplighet anges

att förordningens bestämmelser gäller. författningarna

beroende av att sådan hänvisär således Tillämpningsområdet för vilka modellsker. I de materiella författningarna, ning

i avsnitt 4, hänvisas till förordningförslag finns utförda

skall ske i praktien. Beträffande frågan hur genomförandet

till avsnitt 4 ovan. ken hänvisas likaledes

För det andra anges i paragrafen de belopp som olika avgiftsklasser motsvarar. Enligt utredningens förslag kommer bestämmelserna i de materiella författningarna endast att innehålla om att avgift skall tas ut enligt en viss avgiftsregler klass. Utredningen lämnar som framgått av avsnitt 4 inte om avgiftsklasserna vare sig i fråga om antal några förslag eller belopp.

7 § Staten är fri från avgift. Misstänkta eller deras försvarare och målsägande är fria från avgift för ett exemplar av avskrift eller av eller anteckning vid förun-, kopia protokoll dersökning eller annan utredning av polis- eller åklagarmyndighet i anledning av brott.

Som 1 § första stycket är utformat kommer avgiftsbestämmelserna att gälla oavsett vem som beställer kopior m.m.

ståndpunkt är liksom i tidigare Utredningens principiella betänkanden (Ds B 1980:7 s. 161 f. och Ds Fi 1986:10 s. 59) att även offentligrättsliga organ bör betala. Emellertid finns det uppfattning, som redovisats i enligt utredningens avsnitt 4, skäl för att inte ta ut avgift av stapraktiska ten. I detta avsnitt framgår också skälen för att misstänkta och deras försvarare i vissa fall skall vara fria från av-

gift.

8 § Avgiften fastställs av myndigheten och skall betalas av beställaren. Har två eller flera gemensamt gjort en beställning är betalningsansvaret solidariskt.

Som utredningen närmare utvecklat i avsnitt 4 föreligger inte behov av särskilda regler för hur handlingarna skall något utlämnas eller erläggas. Inte heller anser utredbetalningen med hänsyn till de låga belopp det är fråga om att det ningen vid bristande krävs särskilda föreskrifter. Samma betalning bör som beträffande statens fordringar i allmänregler gälla het.

9 § Avgiften tillfaller myndigheten.

har i avsnitt 4 redovisat skälen för att avgiften Utredningen

i stället för som hittills staskall tillfalla myndigheten

ten.

den som påförts honom är oriktig, 10 § Anser någon att avgift efter den dag då avgiften betalades får han inom 30 dagar särskilt beslut hos myndigheten om avgifpåkalla skriftligt

ten.

får hos riksrevisionsverket ll § Beslut om avgift överklagas ha kommit in till den myndighet som fastställt och skall från den då den som klagar har inom tre veckor dag avgiften fått del av det beslut som avses i 10 §.

allt i samband med avgiftsuttag enligt 2 § Det är framför

som ett behov av en möjlighet att överklaga tredje stycket

uppstår en del teknisföreligger. Med en överklagandeordning

för ett överklagande är att ett ka problem. Utgångspunkten

att inte utlämnande myndighet i varje beslut har fattats. För

fall skall behöva fatta särskilt beslut om avgiften enskilt

är fallet beträffande vissa indiföreslår utredningen liksom

fattas endast när det begärs. Den rekta skatter att sådant

som honom är oriktig i något som anser att den avgift påförts

viss tid på sig från det att avgiften avseende får begränsad

beslut. Detta beslut skall sedan betalas att påkalla ett

mönster som gäller i övrigt för kunna överklagas efter samma

En av beslut av förvaltningsmyndigheterna. överklaganden bl.a. att man får ett till den fördel med detta system är

anpassat beslutsunderlag.

vanliga överklagandeordningen

RRV föreslås bli den instans som Beträffande skälen till att

hänvisas till skall överklaganden enligt förordningen pröva

avsnitt 4.

beslut får inte överklagas. 12 § Riksrevisionsverkets

med vad som för innehåll står i överensstämmelse Paragrafens

närvarande gäller.

1 Bilaga

Beräkning av kopiekostnader

Utredningen har med hjälp av statskontoret i mars 1987 gjort kostnadsberäkningar för tre typer av kopiatorer.

Såsom förutsättningar för beräkningarna har följande gällt. Kostnaden för granskning m.m. av förlagan ingår till en viss mindre del. Ränta och avskrivning på kopiatorerna har inräknats liksom viss lokalhyra samt andel i centraladministration.

Följande fall av kopiering har antagits. av gg för- En kopia laga och fem kopior av gg förlaga samt av tio förlagg kopia gor och fem kopior av tio förlagor:

Alt. 1 Mindre kopiator

Alternativet avser en mindre bordskopiator utan sorteringsmöjlighet i prisläget 8 000 kr. Årsvolymen kopior på maskinen antas vara 32 000.

Antal kopior Antal förlagor Kostnad per kopia

1 1 3 kr. 92 öre 5 1 1 kr. 31 öre 1 10 1 kr. 49 öre 5 10 82 öre

Alt. 2 Medelstor kopiator

Alternativet avser en något större och snabbare (vilket inte betyder så mycket vid enstaka kopior) kopiator än i alternativ l och med 15 facks sorterare, snabbförlagematning m.m. Prisläge ca 50 000 kr. Årsvolymen kopior på maskinen antas vara 300 000.

Antal Antal förlagor Kostnad ger kogia kopior

1 1 3 kr. 51 öre 5 96 öre 1 10 1 kr. 15 ör 5 10 44 öre

Alt. 3 Stor kopiator

avser en stor helautomatisk kopiator med Alternativet kontinuerlig sortering och automatisk häftning, möjlighet m.m. Prisläget på kopiatorn antas till dubbelsidig kopiering vara 275 000 kr. och den totala årsvolymen drygt 1 miljon Det har även att kopieringen, när det är kopior. antagits fråga om mer än en förlaga görs dubbelsidig.

Antal Antal förlagor Kostnad ger kogia kopior

4 kr. - 1 5 1 kr. 02 öre 1 10 1 kr. 64 öre 5 10 50 öre

Stomme till allmän röstlängd. Förordning (O000:00) om avskrift, eftertryck eller avgift för stomme till av, allmän röstlängd samt utdrag

Avgift utgår icke för första exemplaret av längd, som enligt en av riksskatteverket godkänd plan utfärdas på begäran av politiskt parti med representation i riksdagen. Detta gäller även om i längden intagits uppgifter utöver vad allmän röstlängd skall innehålla.

Särskild röstlängd. avskrift, eftertryck eller utdrag av

Avgift utgår icke för första exemplaret av längd, som enligt en av riksskatteverket godkänd plan utfärdas på begäran av politiskt parti med representation i riksdagen.

vad utredningen erfarit är det sällsynt Anmärkning: Enligt förekommande med beställningar av såväl stomme till allmän röstlängd som särskild röstlängd. Att dessa handlingar tagits med beror att inte helt kunnat utesluta att de på utredningen _ efterfrågas.

Vallagen saknar tillämpningsförfattning. Avgiftsbestämmelserna bör därför tas in i en särskild förordning.

Bevis om organisationsnummer Förordning (0000:O0) om 00000 avgift för bevis om organisationsnumer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.f1.

Anmärkning: Lagen om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. saknar tillämpningsförfattning. Avgiftsbestämmelsen bör därför utformas som en särskild förordning.

Utdrag ur handelsregister, om Handelsregisterförordning utdraget ej utgör expedition i (1974:188). registreringsärende som hand-

Sjötjänstutdrag. dock inte Förordning (1984:831) om utdrag som skall bifogas an- mönstring av sjömän. sökan om antagning till grundläggande högskoleutbildning till behörighet som avses i förordningen (1982:892) om behörigheter för sjöpersonal. Avgiftsbefrielse gäller även för utdrag som inges av sjöfartsverket i ett pensions-

Taxeringsbevis eller debite- Taxeringsförordning ringsbevis, för varje år och (1957:513)

Avgift utgår icke om beviset förordning (1979:1193). fordras för ansökan om särskild social förmån eller utfärdas på begäran av kommun.

Skattelängd och fastighets- Taxeringsförordning längd, avskrift, eftertryck (1957:513) eller utdrag av, Fastighetstaxerings-

För första exemplaret av längd, som utfärdats på begäran av kommun för vilken längden är upprättad. är avgiften hälften av vad nu sagts. Kopia av hel fastighetslängd, varje uppslag

Bevis om särskild förhandsut- Uppbördsförordning räkning av skatt eller annat (1967:626). dokument med motsvarande uppgifter om skatt, när det utfärdas på begäran.

Intyg att skatt erlagts eller Uppbördsförordning att viss person icke häftar för (1967:626).

Bevis som innefattar uppgifter Tullförordning om in- och utförda varor, med- (1987:1114). delat av lokal tullmyndighet

och certifikat utfärdade KK (1973:950) om utredning Intyg angående frihet från äkteni utrikesdepartementet enligt lagen i onooooco skapshinder främmande stat KK (1969:123) om äktenskapscertifikat.

Bilaga 3

Förteckning över författningar i vilka hänvisning sker till ExE.K.

- (1964:619) Stämpelförordning - Avskrivningskungörelse (1965:921) - Riksarkivets cirkulär (1968:473) om tillämpningen av allmänna arkivstadgan den 10 november 1961 (nr 590) - Rättshjälpslag (1972:429) - Förordning (1974:589) med instruktion för arbetsdomstolenl - Förordning (1975:421) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion - (1975:517) med instruktion för bostadsdomstolen Förordning - Förordning (1976:247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut - Förordning (1979:567) med instruktion för högsta domstolenl - (1979:568) med instruktion för Förordning regeringsrättenl - Förordning (1979:569) .med hovrättsinstruktionl - (1979:571) med kammarrättsinstruktionl Förordning - Förordning (1979:572) med tingsrättsinstruktionl - Förordning (1979:573) med länsrättsinstruktionl - Förordning (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet - (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion Förordning - Förordning (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter - Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarnal

I samtliga dessa författningar med undantag av stämpelförordningen, förordningen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, riksarkivets cirkulär om tillämpningen av allmänna

1 Hänvisning till Stämpel F finns också i dessa författningar.

den 10 november 1961 och_förordningen om vissa arkivstadgan till statens strålskyddsinstitut skall hänvisning avgifter i stället för till ske till den föreslagna förordningen F föreslås Vad gäller de tre andra Exp.K. stämpel Upphävd. skall till Exp.K. slopas då nämnda författningarna hänvisning som avses med hänvisningarna inte har ersatts de föreskrifter enligt den nya förordningen.

*

1938 Off Z 8

-. _

offentliga

Statens 1988

utredningar

Kronologisk förteckning

Översyn av utlltnningslagsstiftningen. A. Kortare vllntanA.

*PP*

Arbetsolycka - “olycka” eller arhetsmiljöbrott? A Kunskapsoverforing genom forelagsutveckling. UD. Samerütt och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. F6. Sverigeinformation och kulturutbyte. UD. Ratt adress. Fi.

G?F§FEPP°P*E^

öppenhet och minne. U. Civil personal i försvaret. F6. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrättslagen. Bo. Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. SB. 5 SÄPO-Säkerhetspolisen: inriktning och organisation. Ju. Reklamskatten. Fi.

FG Rapport av den parlamentariska kommissionen

med anledning av mordet pâ Olof Palme. Ju. U-lands- och biståndsinformation. UD.

35 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på

skolområdet. U. F Ny taxcringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi Del 2.

Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess.

Fi N E SIIESTA - Ett intentationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsöket. C. å??? Lönegarantin och förrnånsrättsordningen - om lonegarantins betydelse för det ökade antalet foretagskonkurser. A. Videovåld Il - förslag till åtgärder. U. Förnyelse av kreditmarknudcn. Fi. Arbetsdomstolen. A. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 4. Ju. Läge for vindkraft. Bo. Släpp kopioma fria. Fi.

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsdomstolen. [30] Statsrådsberedningen Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. [15] Bostadsdepartementet Översyn av bostadsrättslagen m.m. [14] _ Justitiedepartementet _ Läge m: vindkraft. [32] Samerätt och sameting. [5] , . _ _ Industridepartementet

:flm fgâåâfvg- e e po mens mr mg 0C organisation [17] m h [6]

Provning och kontroll i internationell samverkan. U6] Rapport av den parlamentariska kommissionen med . . Cmldepârtementøt anledning av mordet pá Olof Palme. [18] Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Delbetänkande 4. Förnyelse 00h Utveckling. [25] [31] Frikommunförsöket. [26]

Utrikesdepartementet Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] Sverigeinfonnation och kultursamarbete. [9] U-lands- och biståndsinformation. [19] SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. [23]

Försvarsdepartementet En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]

Finansdepartementet Rätt adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Reklamskatten. [17] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. [21] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Förnyelse av kreditmarknaden. [29] Släpp kopioma fria. [33]

Utbildningsdepartementet öppenhet och minne. [1l] En förändrad ansvarsfördelning och styrning pá skolområdet. [20] Lotten i radio och TV. [24] Videovâld II - förslag till åtgärder. [28]

Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av utlänningslagstiftningen. [1] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? [3] Lönegarantin och fönnånsrättsordningen - om lönegarantins betydelse för det ökade antalet företagskonkurser. [27]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10178-5 ISSN 0375-250X