Prövning av industrilokalisering enligt naturresurslagen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Prövning av industrilokalisering enligt naturresurslagen

Betänkande av Vetokommittén SLM 1989:105

Statens offentliga utredningar

§5 1989:105

w

Bostadsdepartementet

av

Prövning

industrilokalisering

enligt naturresurslagen

Betänkande av

Vgtokommittén

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - l2°° 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast beställare inom regeringskansliet)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10459-8 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1989

Till stasrådet och chefen för

bostadsdepartementet

Genom besut den 25 maj 1989 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdeputementet, statsrådet Lönnqvist, att tillkalla en kommitté med högst io ledamöter med uppdrag att redovisa formerna för det

kommunala inflytandet vid regeringens tillätlighetsprövning av vissa

industrianläggningar m. m. enligt 4 kap. naturresurslagen. Med stöd

av detta bemyndigande tillkallades som ledamöter i kommittén den 8

juni 1989 f d. statsrådet Svante Lundkvist, tillika ordförande, samt riksdagsledtmötema Barbro Andersson, Birger Andersson, Knut Billing, Gumar Nilsson, Nils Nordh, Ulla Orring, Ulla Pettersson, Jan Strömdahl och bonden Anders Nordin. Kommittén har arbetat under nammt vetokommittén.

Som expertzr åt utredningen förordnades den 21 juni 1989 departementsrådet Brik Casten Carlberg och kanslirâdet Rolf Lindell samt departemenssekreterama Jörgen Nilsson och Lena Noreland.

Som sekretarare åt förordnades

utredningen den 8 juni 1989 för-

bundsjuristei Annika Gustafsson.

Utredninger överlämnar hämied sitt betänkande (SOU 1989: 105) Prövning av industrilokalisering

enligt naturresurslagen.

Uppdraget ä härmed slutfört.

Stockholm (en 4 december 1989

Svante Lundçvist

Barbro Andersson Birger Andersson Knut Billing Gunnar Nilsson

Nils Nordh Anders Nordin Ulla Ulla Pettersson

Orring

Jan Strömdatl /Annika Gustafsson

SOU 1989: 105

Förkortningar

BoU Bostadsutskottet dir. direktiv kap. kapitel med naturresurser m. m. NRL Lag om hushållning (SFS 1987: 12)

PBL Plan- och bygglagen (SFS 1987: 10)

prop. Regeringens proposition

RF Regeringsformen

RÅ Regeringsrättens årsbok SAKAB Svensk Avfallskonvertering Aktiebolag

SFS Svensk författningssamling

Svensk Kämbränslehantering AB SKB SKN Statens kämbränslenämnd SOU Statens offentliga utredningar rskr. riksdagens skrivelse

i SOU 1989: 105

Sammanfattning

Vissa större industrianläggningar får enligt 4 kap. naturresurslagen inte etableras utan tillstånd av regeringen. Enligt nu gällande regler får regeringen lämna tillstånd till en sådan anläggning endast om den berörda kommunen har tillstyrkt en lokalisering. Kommunens inflytande i detta sammanhang brukar kallas den kommunala vetorätten.

Vid behandlingen av förslaget till naturresurslag ansåg riksdagen att det i vissa undantagssituationer måste finnas en möjlighet för regeringen at: mot en kommuns avstyrkan lämna tillstånd till en lokalisering. Riksdagen ansåg att frågan behövde övervägas ytterligare bl. a. mot bakgrund av vilka utredningar m. m. som skall läggas till grund för ett tillståndsbeslut och hur kommunens synpunkter skall komma till uttryck beträffande detaljlokaliseringen och anläggningens utformning i övrigt.

En utgångspunkt för kommitténs arbete borde enligt direktiven vara

att kommunen liksom i dag bör ha ett mycket starkt inflytande även över tillkomsten av etableringar som är av stor betydelse för landet.

För att ta del av kommunernas erfarenheter av kontroversiella

industriezableringar har kommittén inbjudit kommunpolitiker till

sammanträde med kommittén. Vidare har kommittén inbjudit representanter för aktuella industrigrenar och myndigheter.

Mot bakgrund av vad som kom fram vid dessa sammanträden och

med ledning av vad kommittén i övrigt erfarit föreslår vi att

lokaliseringen av anläggningar med uppgift att från hela landet ta

hand om miljöfarligt avfall skall prövas enligt 4 kap. naturresurslagen. Detta innebär att regeringen skall pröva lokaliseringen av sådana anläggningar.

SOU 1989: 105 8 Sammanfattning

Vidare föreslår vi att regeringsprövningen beträffande anläggningar så att även andra anläggningar med för energiförsörjningen utvidgas

omfattas av än sådana

stor påverkan på omgivningen prövningsplikten

för fossilt bränsle och har en tillförd effekt om minst som är avsedda 200 megawatt.

Den kommunala vetorätten skall finnas kvar. Endast i vissa noggrant

definierade situationer och för vissa särskilt angivna anläggningar till utan att skall regeringen få meddela tillstånd en anläggning Det kan vara fallet om det är av kommunen tillstyrkt etableringen. intresse att en kommer till stånd, om en

stort nationellt anläggning

inom landet är nödvändig och om de lokala miljöeffektema etablering som kommittén föreslår skall kunna

kan godtas. De anläggningar

vetorätten är sådana som krävs för undantas från den kommunala av kärnavfall eller miljöfarligt avfall samt omhändertagande som är av särskild betydelse för den framtida energianläggningar försörjningen.

måste

En nyhet är att företaget i kontroversiella lokaliseringsärenden

i olika kommu-

redovisa flera lika väl utredda lokaliseringsaltemativ Detta har i sin tur medfört vissa ändringsförslag

ner i sin ansökan. beträffande av ärenden enligt 4 kap. natur-

regeringens handläggning

resurslagen.

skall redovisa En annan nyhet är kravet på att det sökande företaget en s. k. för var och en av de platser man

miljökonsekvensbeskrivning

anser kan komma i fråga för lokalisering.

har tillkommit i syfte att säkra valet av den lämpligaste Ändringama för lokalisering av den typ av anläggningar med stor miljöplatsen

som berörs i och därvid stärka kommunernas

påverkan lagstifmingen i samband med lokaliseringsprövning av industrianlägg-

ställning

ningar.

och ledamöter har utvecklat sina

Vpkzs, centerpartiets miljöpartiets

i särskilda reservationer fogade till kommitténs förslag. ståndpunkter

SOU 1989: 105

Författningsförslag

1 till

Förslag Lag om i ändring lagen (1987: 12) om hushållning

med naturresurser m. m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. l och 3 §§ i lagen (1987: 12) om med naturresurser hushållning m. m1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. Tillåtlighetsprövning av industrianläggningar m. m.

1§

Följande slag av nya anlägg- Följande slag av nya anläggningar får inte utföras utan till- ningar får inte utföras utan tillstånd av regeringen: stånd av regeringen: 1. järr- och stålverk, metall- 1. jäm- och stålverk, metall-

verk och ferrolegeringsverk, verk och ferrolegeringsverk,

2. massafabriker och pappers- 2. massafabriker och pappersbruk, bruk, 3. fabriker för av 3. fabriker för av

raffinering rafñnering råolja eller för tung petrokemisk råolja eller för tung petrokemisk

produktion, produktion, 4. fabriker för 4. fabriker för

framställning framställning

av baskemikalier eller gödsel- av baskemikalier eller gödselmedel, medel, 5. cenentfabriker, 5. cementfabriker,

6. anläggningar för kämtek- 6. anläggningar för kämtek-

nisk verksamhet som prövas av nisk verksamhet som prövas av

regeringen enligt lagen (1984: 3) regeringen enligt lagen (1984: 3)

om kämtcknisk verksamhet samt om kämteknisk verksamhet samt

anläggningar för att bryta uran- för att urananläggningar bryta

haltigt material eller andra haltigt material eller andra ämnen som kan användas för ämnen som kan användas för

framställning av kämbränsle, framställning av kämbränsle,

f.

i

:- lLagen omryckt 1987: 247.

å *é i

SOU 1989: 105 10 F örfattnin gsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. med en

7. anläggningar för eldning energianläggningar

om minst 200

med fossilt bränsle om anlägg- tillförd effekt

effekt om samt andra anläggningen har en tillförd megawatt med anknytning till enerminst 200 megawatt, ningar och med stor

8. anläggningar för att utvinna giförsörjningen ämnen eller material inom de omgivningspåverkan,

för att utvinna områden som anges i 3 kap. 5 §. 8. anläggningar krävs ämnen eller material inom de Tillstånd av regeringen

även för att bygga plattformar områden som anges i 3 kap. 5 §.

som är avsedda att användas vid 9. anläggningar med uppgift att hela landet eller i ett

utvinning av olja eller gas inom från

internationellt samarbete ta hand havsområden och för att ankra

eller sådana plattformar om miljöfarligt avfall.

förtöja eller Tillstånd av regeringen krävs

för reparation, ombyggnad av annan anledning. även för att bygga plattformar

som är avsedda att användas vid

utvinning av olja eller gas inom havsområden och för att ankra

eller förtöja sådana plattformar

för eller

reparation, ombyggnad

av annan anledning.

3§

Tillstånd l eller 2 § får Tillstånd enligt l eller 2 § får enligt

inte möter lämnas om hinder inte möter på lämnas om hinder på

i 2 av bestämmelserna i 2

grund av bestämmelserna grund

eller 3 kap. eller med hänsyn till eller 3 kap. eller med hänsyn till

andra allmänna andra allmänna planeringssynplaneringssyn-

kommunfull- och om kommunfull-

och om punkter punkter

att tillstånd har tillstyrkt att tillstånd mäktige har tillstyrkt mäktige lämnas. lämnas.

_

SOU 1989: 105 Färfattningsfärslag 11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att en anläggning för omhändertagande av kärnaifall, en anläggning för energiförsörjning av sådan typ som i 4 kap. I § 7 p. sägs eller en anläggning för omhändertagande

av miljöfarligt avfall från hela

landet kommer till stånd och om ingen lämpligare plats för anläggningen har stått att finna, får dock regeringen lämna tillstånd även om kommunfullmäktige inte har tillstyrkt detta.

SOU 1989: 105

1 för vårt

Utgångspunkter förslag

Inledning

Fortsatt starkt kommunalt inflytande

samhällsutvecklingen har inneburit stora förändringar i fråga om ut-

nyttjandet av mark och vatten. De förändringar som sker påverkar i allt högre grad vår miljö. Detta ställer större krav på den fysiska planeringen. Såväl samhällets organ som de enskilda märmiskorna har ett ansvar för utformningen och vården av den yttre miljön. Alla människor är beroende av vissa gemensamma anläggningar. Det gäller också företag, organisationer och myndigheter. Sådana anläggningar rör ofta fler än en kommun. Det kan gälla t. ex. riksvägar, järnvägar,

kraftledningar, hamnanläggningar, flygplatser och större an-

läggningar för energiproduktion eller avfallshantering.

Åtskilliga av dessa anläggningar har avsevärda konsekvenser för

miljön och det är inte ovanligt att det uppstår konflikter och problem i samband med diskussioner om tillkomsten av sådana anläggningar.

Motsättningama kan bero på att olika intressegrupper inte har samma

syn på hur samhället bör utvecklas och hur bör

samhällsplaneringen

bedrivas. Den gällande ordningen, med en överordnad naturresurslag som lägger fast ramarna för riksintressen i fråga om markanvändningen och en plan- och bygglag som ger regler för hur den fysiska planeringen skall genomföras, är avsedd att garantera att allmänheten får komma till tals och att hänsyn tas till skilda intressen. Bestämmelserna om samråd vid planläggning och om remittering av planförslag till en betydligt utvidgad krets av intressenter är härvid av stor betydelse. och den allmänhet som

Intresseorganisationema

engagerar sig i planärenden är ofta väl insatta i ärendena och kan därför tillföra ärendena värdefulla synpunkter och

förslag.

Den kommunala vetorätten i naturresurslagen är ett uttryck för den starka ställning den kommunala skall ha i vår desjälvstyrelsen

SOU 1989: 105

14 Utgångspunkter för vårt förslag

för kommitténs arbete är därför enligt

mokrati. Utgångspunkten

direktiven att kommunen liksom i dag bör ha ett starkt inflytande

i kommunen som är av beäven över tillkomsten av etableringar

eller för landet i dess helhet. tydelse för en större region

PBL och det kommunala inflytandet

(PBL) är att kom- En av bakom plan- och bygglagen

grundtankama

ett starkt över den lokala miljön.

munerna skall garanteras inflytande fastställelseprövning av planer har slopats

Genom att länsstyrelsens

som rör bebyggelse och närförs beslutanderätten i flertalet frågor

antill kommunerna. Endast i vissa särskilt angivna situationer miljö att agera genom att ta upp en av

kommer det på länsstyrelsen kommunen beslutad plan till prövning. Det gäller om länsstyrelsen

har beaktat ett riksintresse eller anser att kommunen inte tillräckligt

eller att hälsoskydds- eller säkerhetsett mellankommunalt intresse

frågor inte har beaktats.

i

har således en ökad självbestämmanderätt

PBL givit kommunerna

som rör bebyggelseutvecklingen. sådana markanvändningsfrågor skall konkretiseras i översiktsplanenVarje

Kommunens intentioner

Över-

kommun skall före den 1 juli 1990 ha antagit en översiktsplan.

frågor för

förutsätts behandla långsiktiga strategiska

siktsplanen stöd

och byggande. Den avses utgöra ett värdefullt markanvändning

som kräver tillstånd av stat-

vid prövningen av sådana verksamheter Genom översiktsplanering öppnas liga eller kommunala myndigheter.

ta reda på hur* olika lokaliseringsalltså möjligheter att i förväg

intressen inom kommunens alternativ förhåller sig till det allmännas

översikt av markanvändningslagstiftningen ges i bilaga område. (En

2).

före naturresurslagens

1.2 Det kommunala inflytandet

tillkomst

infördes år 1972 136 a § i

Som ett led i den fysiska riksplaneringen

en bred och allsidig pröv-

byggnadslagen. Den avsåg att möjliggöra

försorg och att

genom regeringens

ning av stora industrianläggningar

V” SOU 1989: 105 Utgångspunkter för vårt förslag 15

förhindra lokalisering av verksamheter i strid med riktlinjerna för

den fysiska riksplaneringen. omfattade Regeringsprövningen

industriella eller liknande verksamheter som är av väsentlig betydelse för hushållningen med landets samlade mark- och vattentillgångar. Med hänsyn till den ingripande påverkan på bygden som miljöstörande verksamheter kan medföra föreskrevs att tillstånd till lokalisering av sådan verksamhet inte fick medges utan att den kommun till vilken xerksamheten var tänkt att förläggas har tillstyrkt detta.

Den kommunala vetorätten enligt 136 a § byggnadslagen har fullföljts

i fyra fall som gällde större industrilokaliseringar. Bestämmelserna

om det kommunala vetot torde emellertid ha påverkat förutsätt-

ningamz också för åtskilliga andra lokaliseringsval. När företag vid

sina kontakter med berörda kommuner fått klarhet i deras inställning

har det som regel varit möjligt att inrikta förprojekteringen till plat-

ser som kommunerna kunnat godta. De fall då vetorätten använts är följande: * Nynäshamns kommun motsatte sig bifall till en ansökan av statens vattenfallsverk om att få nyanlägga en fossileldad kraftstation i

Norvkområdet (beslut av regeringen 1975-06-12).

* Västerviks kommun avstyrkte bifall till en ansökan av statens vattenfallsverk om att få nyanlägga en gasturbinstation på ön Lusäma (beslut av regeringen 1976-12-02). *

Varbergs kommun avstyrkte bifall till en ansökan av Svensk

Petroleumlagring Tre AB om att få uppföra en anläggning för

beredskapslagring i Varberg (beslut av regeringen 1977-12-22).

*

Falköpings och Skövde kommuner avstyrkte bifall till en ansökan

av Loussavaara-Kiirunavaara AB om tillstånd till viss

forskning och produktionsverksamhet med brytning av högst 1,1 miljoner ton

alunskiffer per år vid Ranstad (beslut av regeringen 1978-01-19).

SOU 1989: 105

16 Utgångspunkter för vårt förslag

kommunala i naturresurslagen

1.3 Det inflytandet

Departementspromemorians förslag

med

I departementspromemorian med förslag till lag om hushållning

m. m. Bo 1984: 3) förutsattes att kravet på till-

naturresurser (Ds fortfarande skulle gälla som

från den berörda kommunen styrkan

om en verksamhet prövas av regeringen med hänsyn till

huvudregel och l vissa extrema

hushållningen med landets mark- vattentillgångar.

skulle dock tillstånd få meddelas mot kommunens

undantagssituationer

en som var nödvändig för

vilja, nämligen om det gällde anläggning

lokalisering stått att finna. landet och om ingen lämpligare

av framkom att

I samband med remissbehandlingen promemorian

var delade i sin inställning till den kommunala remissinstansema vetot vetorätten. Några remissinstanser ifrågasatte om det kommunala Andra formerna överhuvudtaget skulle behållas. tog upp frågan om

när det lokalisering av sådana

för kommunalt inflytande gäller

vara särskilt för landet i dess helverksamheter som bedöms viktiga att finna en het. Dessa remissinstanser ansåg att det var nödvändigt

är beredd att tilllösning för sådana situationer då ingen kommun

som från nationell synpunkt är angelägen

styrka att en anläggning, Särskilt eller rent av nödvändig, lokaliseras till den egna kommunen.

saknade om formerna för

bristen att promemorian förslag påpekades

i samband med sådana lokaliseringar.

det kommunala inflytandet

ansåg att lagen borde kompletteras med regler Några remissinstanser

rätt att ta ut ersättning av exploatören/

som ger en kommun

för att täcka kosmadema för utrednings- och planeindustriföretaget

ett företags lämplighet med

som behövs för att bedöma ringsinsatser med naturresurser. Flera remissinstanser hänsyn till hushållningen som bör fatta beslut om lokalisering av en ansåg att det är riksdagen

i strid mot kommunens vilja.

anläggning

kommuner, ställde sig

Åtskilliga remissinstanser, huvudsakligen

i vetorätten. En fullavvisande till den föreslagna inskränkningen

och särskilda skrivelser som

ständig lista över de remissyttranden av finns som bilaga till proposilämnats med anledning förslagen

tionen om naturresurslagen (prop. 1985/86: 3).

, Å SOU 1989: 105

Utgångspunkterfär vårt förslag 17

Regeringens remiss till lagrådet och propositionen I regeringens remiss om naturresurslagen som överlämnades 1984 till lagrådet, poängteras vikten av att kommunerna garanteras ett starkt

inflytande över den lokala miljön. Att öka kommunernas inflytande

framhålls som ett av de väsentligaste syftena med Det PBL-förslaget. kommunala inflytandet borde därför vara betydande också beträffande sådana som kan komma

industrietableringar att prövas av rege-

ringen enligt naturresurslagen. I princip borde tillstånd till en sådan anläggning inte få lämnas om inte den kommun till vilken anläggningen avses bli lokaliserad tillstyrkt detta.

I likhet med konstateras promemorian i regeringens remiss till lag- , rådet att vissa anläggningar som omfattas av tillståndsplikt emellertid kan vara av sådan nationell betydelse att de måste kunna lokaliseras till någon plats inom landet. Om alla kommuner som kan komma i fråga motsätter i ett sådant fall skulle sig lokalisering anläggningen med ett oinskränkt kommunalt veto - inte kunna komma till stånd inom landet. Detta inte I remiss till

ansågs rimligt. regeringens lagrådet föreslogs därför en möjlighet för att i sådana fall regeringen

låta riksintresset ta över det lokala intresset så att tillstånd till en anläggning kan ges även om den berörda kommunen inte har tillstyrkt

detta. Det påpekades i detta sammanhang att denna för

möjlighet regeringen att mot kommunens vilja besluta om en lokalisering borde användas ytterst restriktivt. Huvudregeln skulle fortfarande vara att kommunen skall ha tillstyrkt för att denna skall få

lokaliseringen

komma till stånd. Den i lagrådsremissen blev också angivna lösningen

den som föreslogs i propositionen (1985/86: 3) om naturresurslagen.

I propositionen berördes också den av vissa remissinstanser framförda

synpunkten att riksdagen, i stället för regeringen, bör fatta beslut om

lokalisering av en anläggning i strid mot kommunens vilja. Departementschefen anförde där som sin att denna inte är

uppfattning lösning

eftersom framkomlig riksdagen enligt 11 kap. 8 § regeringsformen

inte får fullgöra en förvaltningsuppgift i vidare mån än som följer av grundlag och riksdagsordning.

18 SOU 1989: 105 Utgángspunkter för vårt förslag

Bostadsutskottets ställningstagande

Bostadsutskottet anförde bl. a. i sitt betänkande (BoU 1986/87: 3) att om det kommunala vetot borde övervägas inom frågan ytterligare kansli eller i annan ordning. Utan att närmare binda dessa regeringens att det mot en kommuns avstyrkan och överväganden ansåg utskottet med de förbehåll utskottet givit uttryck för måste vara möjligt att fatta beslut om lokalisering av sådana etableringar som skall prövas En lösning på vetofrågan borde utgå ifrån enligt naturresurslagen. finnas anledning, menade utskottet, detta synsätt. Det kan emellertid bl. a. vilka som skall läggas till att ytterligare överväga utredningar

samt hur kommunens synpunkter efter

grund för ett tillståndsbeslut

tillåtlighetsprövningen skall komma till uttryck när det gäller lokali-

seringen i detalj och den närmare utformningen av anläggningen. Dessa synpunkter resulterade i att riksdagen inte antog propositions- -

förslaget vad gäller 4 kap. 3 § andra stycket naturresurslagenl

För närvarande av en anläggning som gäller alltså att en lokalisering inte kan komma till stånd inom prövas enligt 4 kap. naturresurslagen landet om de kommuner som kan komma i fråga motsätter sig en

etablering.

och uttalandet av Detta förhållande det av riksdagen godtagna till direktiven bostadsutskottet i denna fråga är sålunda bakgrunden för kommitténs arbete (se bilaga 1).

lParagafens andra stycke hade följande lydelse i prop. 1985/86:3:

Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att en viss anläggning kommer till stånd inom landet och om ingen annan i tekniskt, ekonomiskt eller annat hänseende lämpligare plats för anläggningen har stått att finna än den som om kommunfullmäktige ansökningen avser, får dock regeringen lämna tillstånd även inte har tillstyrkt detta.

SOU 1989: 105 Utgångspunkter 19 för vårt förslag

1.4 Kommitténs Sammanträffande med företrädare för

kommuner, myndigheter och företag

Kommunföreträdama I syfte att skaffa sig kunskap om de önskemål, erfarenheter och problem som finns hos kommunerna och hos berörda myndigheter och företag inbjöd kommittén till två frågestunder. Inbjudan riktades bl. a. till ett antal med erfarenhet

kommunpolitiker av frågor om

industrietablenng och om kommunalt inflytande i samband därmed.

De kommunala företrädarna beskrev vilka som aktualiseras vid

frågor större industrietableringar i kommunen. Informationen till allmänheten ansågs mycket viktig. Det är väsentligt att företaget engagerar

sig och gör stora ansträngningar för att få ut korrekt och begriplig infonnation till dem som berörs av

industrilokaliseringen. Exempel

nämndes på fall där kommunpolitiker ställt sig positiva till en etablering vars genomförande senare försvårats därför att informationen till allmänheten varit bristfällig. Den mot före-

kraftiga oppositionen

tagens planer hade kanske kunnat mildras om informationen från

företagen varit bättre.

Kommunföreträdama framhöll av vissa insatser betydelsen av goodwill-karaktär för att kompensera kommunen vid en kontroversiell

etablering. Från befolkningens sida upplever man det ibland som om

man inom kommunen offrade Om man sig för det övriga landet.

ställer upp och tar emot en miljöstörande anläggning vill man känna att man så att säga får något i stället. Som exempel på önskvärda åt-

gärder nämndes att utnyttja den tänkta etableringen som utgångspunkt för lokalisering av attraktiva aktiviteter i till verksamheten anslutning i fråga, exempelvis på och I detta forsknings- utbildningssidan.

sammanhang betonades att de aktuella

företagen ofta sysselsätter personal med mycket hög teknisk kompetens. Ett önskemål var således att

kommunema inte bara fick ta emot de kontroversiella anläggningarna utan att tillfället också utnyttjades att decentralisera en del av sådan

administration, forskning och utveckling som kan anknytas till verk-

samheten.

SOU 1989: 105

20 Utgångspunkter för vårt förslag

framhölls från flera håll. Här borde

Transportfrågomas betydelse

staten kunna till att för kommunen engagera sig genom att medverka kom till stånd som kan begränsa en tillkommande lämpliga lösningar verksamhets inverkan på markanvändningen och miljön.

De svåraste frågorna i samband med etablering av miljöstörande

industri ansågs vara hälso- och säkerhetsfrågor, luftföroreningar, och i vissa fall buller. Det framhölls att de

påverkan på vattnet

industri lokaliserades måste kunna

kommuner till vilka miljöstörande få gehör för effektivast möjliga miljövårdsåtgärder.

var väsentlig för De kommunala företrädarna ansåg att vetorätten lokaliseringar som kan

kommunerna men att det kan finnas speciella

för staten att, då det omöjliggöras om inte någon möjlighet öppnas nationella intresset så kräver, fatta beslut i strid mot en kommuns

av större miljöstörande industrier utgör ofta svåra

vilja. Lokalisering för kommunerna. Det ansågs rimligt att staten tar på sig det problem i de fall anläggningarna är

yttersta ansvaret för lokaliseringsbeslutet och när det bedöms vara av synnerlig vikt att de av nationell betydelse

kommer till stånd inom landet.

Kravet lokaliseringsplatser prövas ansågs vara på att alternativa En kommun som utsätts för ett undantag i vetorätten mycket viktigt.

måste känna sig övertygad om att företaget fått anstränga sig att söka och att staten vid sin prövning funnit alternativa lokaliseringsplatser på den att just den plats som slutligen utpekas bäst svarar mot kravet

Det får inte bli så att mindre väl-

lämpligaste lokaliseringsplatsen.

löften om olika ekonomiska för-

beställda kommuner köps genom

delar. Alla kommuner skall ha samma rätt att säga nej till en etableöver dessa frågor skall garantera att alternativ

ring. Statens inflytande

kommer fram och att bästa möjliga plats väljs.

När det vilka anläggningar som kan komma i fråga för undangällde vetorätten framfördes flera olika synpunkter. Bl. a. fram-

tag från

att för omhändertagande av hölls som otillfredställande anläggningar avfall för närvarande inte omfattas av prövningsplikten miljöfarligt Dessa anläggningar ansågs ha sådana

enligt 4 kap. naturresurslagen.

att de rimligen borde falla under regeringens prövning.

miljöeffekter

_ i

SOU 1989: 105 Utgångspunkter 21 för vårt förslag

Som exempel på andra anläggningar för vilka regeringen borde

åläggas det yttersta ansvaret nämndes främst anläggningar för hante-

ring av kämavfall. Större som bedöms vara nöd-

energianläggningar

vändiga för att de av riksdagen fattade energipolitiska besluten skall kunna uppfyllas nämndes också.

De kommunala företrädarna ansåg vidare att grunderna för bedömning av det nationella intresset måste preciseras så långt möjligt. fick inte ges en så vid tolkningsmöjlighet Lagen att regeringen i oträngt mål kan inkräkta på kommunernas självbestämmande.

Myndighets- och färetagsrepresentanterna De inbjudna myndighets- och företagsrepresentantema som före-

trädde Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB), Svensk Kämbränslehantering AB (SKB) och Statens kämbrânslenämnd (SKN)

redogjorde för sina erfarenheter av En

lokaliseringsfrågor. genomgående uppfattning var bl. a. att dessa anläggningar ofta är

tekniskt mycket avancerade och sysselsätter med personal hög kompetens. Detta borde ses som en tillgång för den ort till vilken företaget lokaliseras. Det framhölls som angeläget att företagen borde satsa mycket på att informera kommunerna och den berörda

befolkningen om etableringen för att söka få en så positiv attityd som

möjligt tilkföretaget. Industrins möjligheter att fungera skulle

väsentligt försvåras av ett bestående lokalt motstånd till etableringen.

Företagsrepresentanterna redovisade sina hittillsvarande ansträngnzngar att få sina verksamheter till stånd och anmälde betydande svårigheter att få gehör i kommunerna. Man fann dock inte anledning att kräva ett undantag från vetorätten eftersom det är viktigt för

företagen att känna sig välkomna i kommunen. Men för det fall att en

sådan möjlighet skulle öppnas ansåg de att deras verksamheter, dvs.

hanteringen av miljöfarligt avfall och kämavfall, borde komma i fråga för möjligheten av ett sådant undantag. Ett aktivare agerande

från statens sida när det gäller att underlätta viktiga

lokaliseringar

fann man angeläget.

SOU 1989: 105

22 Utgångspunkter för vårt förslag

viss

1.5 Kommitténs frågestunder angående grundlagsfråga

i kommittén är om beslut om lokalisering En fråga som diskuterats mot en kommuns vilja skall få ,fattas av riksdagen eller regeringen. 1985/86: 89, anfört att beslut om en

Folkpartiet har i en partimotion

från den berörda kommunen endast bör få etablering, trots avstyrkan härav erinrade bostadsutskottet om fattas av riksdagen. Med anledning

11 kap. 8 § regeringsformen (RF) ej fick fullgöra

att riksdagen enligt eller riks-

förvaltningsuppgift i vidare mån än som följer av grundlag (BoU 1986/87: 3 s 44 f.) dagsordningen

För att få denna fråga ytterligare belyst inbjöd kommittén professom

Lund och Marianne

i Statskunskap Nils Stjemquist, departementsrådet

Nils var expert i bl. a. Eliason, justitiedepartementet. Stjemquist Eliason är chef för enheten för och Marianne

grundlagsberedningen

stats och förvaltningsrätt.

Sammanfattningsvis framkom följande.

respektive regeringen får besluta

En utgångspunkt för vad riksdagen

om är bestämmelsen i ll kap. 8 § RF.

eller får ej fullgöras av riks-

Rättskipnings- förvaltningsuppgift mån än vad som följer av grundlag eller riksdags-

dagen i vidare

ordningen.

vad som är förvaltningsbeslut och Det gäller således att skilja mellan för ett förvaltningsbeslut är att det

vad som inte är det. Utmärkande fall. Rättskipning fullgörs av domstolarna. avser ett visst konkret

mellan riksdagen och

Fördelningen av normgivningskompetensen

att de centrala delarna av nonngiv-

regeringen bygger på principen

skall I grundlagspropositionen (prop.

ningen ligga hos riksdagen. med den dåvarande ord- 1973: 90) fastslogs att i överenstämmelse vara att riksdagen inte skulle vara ett för-

ningen borde principen

valtande eller utan att förvaltnings- och rättskip-

rättskipande organ skulle ligga hos regeringen, förvaltningsmyndigningsuppgifterna

SOU 1989: 105 Utgångspunkter 23 för vårt förslag

heterna och domstolarna. Redan på gmnd av sin organisation och sammansättning var riksdagen som regel inte lämpad att handha uppgifter av sistnämnda slag utan borde i huvudsak ägna sig åt de upp-

gifter som följer med dess innehav av normgivnings- och finans-

makten och åt kontrollen av rikets styrelse och

förvalming.

En annan utgångspunkt är lagbegreppet. Rättsregler som beslutas av

riksdagen ges formen av lagar. Riksdagen får dock inte stifta lag vars innehåll strider mot någon av rikets gmndlagar. Detta innebär bl. a. att riksdagen inte i strid med föreskrifterna i 2 kap. RF får inskränka vissa av de grundläggande fri- och rättigheterna. Ett annat exempel är att

riksdagen inte i strid med ll kap. 8 § RF får tillägga sig rättskip-

nings- eller förvaltningsuppgifter genom lagbeslut.

Till räknas inte beslut rättsregler som riksdagen i samband med

budgetreglering eller på annat sätt fattar om användningen av

beviljade anslag eller om riktlinjer för en viss statsverksamhet.

En rättsregel kännetecknas, enligt förarbetena till RF, i princip av att den är,

1. bindande för myndigheter och enskilda.

2. en generell föreskrift. Därav följer att en lag måste avse ett obestämt antal fall och ett geografiskt område som inte är alltför litet. De flesta lagar brukar dock gälla hela riket.

Även om anledningen till en lags tillkomst är att söka i att det gäller att komma till rätta med en konkret situation, måste lagen vara generellt utformad. Ett uppmärksammat fall har varit rätten för det all-

männa att ingripa i en arbetskonflikt. Justitieministem anförde hämtinnan i grundlagspropositionen (1973: 90 s. 204):

Jag är medveten om att det inte är helt lätt att ange innebörden av kravet på generell min

tillämpbarhet. Enligt

mening får en lag anses uppfylla detta krav om den exempelvis avser situationer av visst slag eller vissa av typer

handlingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt

SOU 1989: 105

24 Utgângspunkter för vårt förslag

termer bestämd krets av personer. En berör en i allmänna för en folkomröstning eller forlag som anger tidpunkten får sålunda mulering av den fråga som skall ställas till folket

eftersom den gäller för alla anses vara generellt tillämpbar,

som deltar i folkomröstningen. Motsvarande gäller enligt som avbryter en arbets-

min uppfattning i fråga om lag

Det blir däremot med den beträffande

konflikt. uppfattning

för lagbegreppet som jag nu har gett uttryck för inte möjligt att genom lag besluta i särskilt fall om angelägenriksdagen

het i vilken enligt gällande rätt ankommer på avgörandet

regeringen, domstol eller annan myndighet.

situation tagits till intäkt Ytterligare exempel på fall där en konkret Backström och lex Kockum. l för att stifta en särskild lag är lex Kockum upp-

rättsfallet RÅ 1980 I ; 92 prövades frågan om lex

Fallet reglerna om

fyllde kravet på generell tillämplighet. gällde

rätt till vid inkomstbeskattning. Regerings-

företags förlustutjämning

hade föranletts av ett

rätten fann att lagändringama visserligen

konkret fall (statens förvärv av Kockums varv) men att de enligt sin i motiven till

ordalydelse var generellt tillämpliga.Vidare framgick

att en var åsyftad. lagstiftningen klart generellt gällande lagstiftning betraktade därför som giltiga. Regeringsrätten lagändringama

Ett fall där lagrådet diskuterade denna fråga gällde lagen (1977: 140) kämreaktor kämbränsle m. m. Den om särskilt tillstånd att tillföra som fanns vid lagens

gällde nämligen kärnkraftanläggningar

inte hade tillförts kämbränsle före den 8 ikraftträdande och vilka

oktober 1976.

Det var i fråga om sex stycken och det skulle ju inte komma

praktiken om kravet på generell utformning till flera. Lagrådet i frågasatte

inte skulle bli

verkligen var tillgodosett när lagen enligt förslaget

till vilka möjligen tillstånd i tillämplig i fråga om kämreaktorer kunde komma att lämnas (prop. 1976/77: 53 s. 32 f.). framtiden att så var fallet eftersom det i

Föredraganden ansåg i propositionen motiven till RF sägs att kravet är uppfyllt om lagen avser en i all-

männa termer bestämd krets av personer (a.a. s. 38).

SOU 1989: 105 Utgângspunkter för vårt förslag 25

En lag scm slog fast att en anläggning för hantering av avfall skulle

placeras på en viss angiven plats torde komma i konflikt med bestämmelsemai ll kap. 8 § RF. Det är en

förvaltningsuppgift, som måste

ankommz på regeringen eller en

förvaltningsmyndighet, att fatta

beslut on. en enskild i strid mot kommunens

lokalisering vilja. Stöd

för beslutanderätten måste dock finnas i lag.

Frågan on ett undantag av anläggning från den kommunala vetorätten

skulle strida mot bestämmelser om att kommun

kommunallagens själv

äger vårca sina angelägenheter diskuterades. Därvid konstaterade

Stjemquist att ett sådant undantag inte skulle komma att stå i strid mot

den kommunala kompetensen sådan den kommit till uttryck i kommunallagen och i rättspraxis.

1.6 mellan

Avvägningen nationella och lokala

intressen

När det gäller avvägningen mellan nationella och lokala intressen kan det ñrmas

anledning att skilja på två olika typer av ställningstaganden:

a) skall ett markområde få tas i anspråk för miljöstörande industriell verksamhet eller för anläggningar i anslutning till sådar. verksamhet. Denna fråga leder till ett till

ställningstagande lämplig markanvändning genom ett planbeslut för ett visst

områie.

b) skall en viss industriell anläggning med vissa få

egenskaper etableras på ett visst markområde. Denna till fråga leder ett

ställningstagande till lämpligheten av en viss etablering på viss plats,ett lokaliseringsbeslut för en viss anläggning.

I prop. 1985/86: 3 s. 76 beskrev departementschefen sin syn på vilka markbehow som kan finnas för av nationell

anläggningar betydelse.

Det är naturligtvis att som kräver nödvändigt anläggningar

kontinuitet och t. ex. sådana som sträcker

sammanhang, sig över kommungränsema, kan komma

verkligen till utförande.

Det kan gälla en väg, en kraftledning, ett ledningssystem för

SOU 1989: 105

26 Utgångspunkter för vårt förslag

eller distribution av naturgas etc. Det kan vattendistribution gälla en flygplats eller en telemast som ingår i ett nationellt system vilket inte kan fylla det avsedda syftet om anläggningen vara inte kan komma till stånd på en viss plats. Det kan vidare

för industrin eller energiproduktionen

fråga om anläggningar vilka behöver komma till stånd för eller avfallshanteringen,

en landsdels behov av en viss produkt, av

att landets eller och destruktion av avfall skall kunna

energi eller av lagring

Markbehov för anläggningar av detta slag kan i tillgodoses. vissa fall vara av riksintresse.

som nu har angetts kommer själv-

De typer av anläggningar fallet att behandlas i den fysiska planeringen som sker med

för

stöd av PBL. De har som regel en påtaglig betydelse

för

bebyggelseutvecklingen och ger viktiga förutsättningar

ha ett inflytande över att denna. Staten bör avgörande m. m. som är av nationell betydelse kan komma

anläggningar

sätt. Så till stånd och användas på ett för hela landet lämpligt i bör naturresurslagen mot den

som föreslagits promemorian

här bakgrunden innehålla en bestämmelse som gör det möjligt ansvar för användningen av markför staten att ta ett slutligt

och vattenområden som behövs för nu avsedda anläggningar.

kontrollen beträffande I 12 kap. PBL finns regler för den statliga områden av riksintresse m. m. Statens möjligheter att med stöd av kommunala för områden som

dessa bestämmelser påverka planbeslut behövs för av betydelse från nationell synpunkt utgår anläggningar

från bestämmelserna om riksintressen i 2 och 3 kap. naturresurslagen.

är dock inte avgörande vid regerings- Dessa bestämmelser slutgiltigt av tillåtligheten av en viss anläggning enligt 4 kap. naturprövning

För dessa gäller ju den kommunala resurslagen. anläggningar

vetorätten. (En genomgång av de regler som finns i 4 kap. natur-

av stora industri-

resurslagen och som reglerar regeringsprövning

anläggningar ges i bilaga 3).

skäl att motsätta sig en etablering trots att Kommuner kan ha olika den är av nationellt intresse. I första hand kan det vara fråga om och engagemanget har

miljömässiga skäl. Det ökade miljömedvetandet

främst

fäst människors blickar på vissa typer av exploateringsföretag,

kan tänkas medföra.

med avseende på den miljöpåverkan företagen

SOU 1989: 105 27

Utgångspunkter för vårt förslag

Invånamas oro kan göra det mycket svårt för en kommun att till-

styrka en etablering som man bl. a. från sysselsättningssynpunkt skulle

vilja välkomna. Kommunens invånare och förtroendevalda kan också önska få prövat motiven för varför en deras

lokalisering just inom

kommun ansetts vara den mest lämpade.

Ytterligare en anledning till tveksamhet från kommunens sida kan vara kommunalekonomiska skäl. Kommunen kan genom lokaliseringen komma att åsamkas särskilda kostnader, av de krav betingade

på åtgärder som omsorgen om miljön kräver, även om huvudprinci-

pen är att företagen skall svara för sådana kosmader.

Kommunalekonomiska påfrestningar torde vara enklare att komma till rätta med än de miljömässiga. Genom det så kallade

planmonopolet har kommunen ju beslutanderätten över markanvändningen och

planutfonnningen i detalj. I exploateringsavtal kan kommunen ställa långtgående krav på prestationer från företagets sida.

Det kan dock finnas fall då en kommun drabbas av andra kostnader än vad som kan tillgodoses Det kan genom exploateringsavtal. exempelvis gälla kostnader för särskilt omfattande och utrednings-

planeringsinsatser. För att underlätta en kan också sådana lokalisering åtgärder aktualiseras som ligger utanför att företagets möjligheter

medverka i. Sådana åtgärder kan i vissa fall skrivas in som villkor i samband med Vi behandlar

lokaliseringsbeslutet. dessa frågor i avsnitt

2.6.

1.7 Information om konsekvenser

etableringens

Informationen från företaget såväl till kommunen som till allmänheten har stor betydelse. Ansvaret för att allmänheten får en korrekt

beskrivning av etableringens konsekvenser vilar

i första hand på det

sökande företaget självt. Det ankommer främst

på lokala och regionala att bevaka

myndigheter och pröva sådana beskrivningar. Läns-

styrelsen har rollen som samordnare av statens intressen i som

frågor rör användningen av mark- och vattenområden inom länet.

Läns-

styrelsen skall medverka till att ta fram det som planeringsunderlag

SOU 1989: 105 28 Utgångspunkter för vårt förslag

och som har betydelse för

finns att tillgå hos statliga myndigheter

med naturresurser. beträffande

hushållningen Kunskapsmaterialet

mark- skall komma till uttryck i de kommunala och vattenfrågor som lämnas i översiktsplanen av översiktsplanema. Den beskrivning som bör i beslut om markens och

allmärma intressen uppmärksammas

stöd för bedömningen av vattnets användning bör vara ett viktigt konsekvenserna av en aktuell etablering.

SOU 1989: 105 29

2 Kommitténs

förslag

Vetorätten behålls som

huvudregel.

Anläggningar med uppgift att ta hand om miljöfarligt avfall

från hela landet eller i ett internationellt samarbete skall omfattas av prövningsplikten enligt naturresurslagen.

Anläggningar med anknytning till och energiförsörjningen

som har stor omgivningspåverkan skall omfattas av prövningsplikten enligt naturresurslagen.

En möjlighet öppnas att undanta vissa anläggningar från

vetorätten

om anläggningen är av ston nationellt intresse,

om det är syrmerligen angeläget att anläggningen lokaliseras inom landet, om ingen lämpligare plats inom landet stått att finna,

om anläggningen avser omhändertagande av miljöfarligt

avfall eller kämavfall eller om den har anknytning till

energiförsörjningen och har stor omgivningspåverkan.

2.1 för

Anläggningar omhändertagande av miljöfarligt

avfall

När det gäller det miljöfarliga avfallet har olika åtgärder vidtagits för

att öka samhällets insyn och kontroll över de olika leden i hante-

ringen. I propositionen (prop. 1987/88: 85) Miljöpolitiken inför

90-talet sägs att ansvaret för att ta hand om det avfallet

miljöfarliga

vilar den verksamhet

på som på olika sätt ger upphov till miljöfarligt

avfall samt på kommunerna i kraft av det s. k. kommunala

bortforslingsmonopolet. Vidare sägs där att det avgörande ansvaret

för att lösa - helst redan i valet av råvaror

avfallsproblemen och

produktionsmetoder - vilar på industrin. Kommittén vill understryka angelägenheten av att de som producerar avfall alla utnyttjar

SOU 1989: 105 30 Kommitténs förslag

för att minimera avfallsmängden och se till att man tar möjligheter hand om avfallet så effektivt som möjligt.

avfall gäller sär- Enligt förordningen (1985: 841) om miljöfarligt

för vissa avfall (miljöfarligt

skilda bestämmelser slag av kemiskt att sådant avfall får slutligt omhändertas

avfall)1 . Bl. a. gäller

endast av Svensk Avfallskonvertering Aktiebolag

yrkesmässigt

eller av den som fått särskilt tillstånd (12 § ). Bestäm- (SAKAB) omhändertagandet sker i melsema gäller dock inte om det slutliga till den anläggning där avfallet uppkommer (4 §). anslutning utan tillstånd i egen anläggning behandla Industriföretag får också

avfall som inte har uppkommit i anslutning till företaget,

miljöfarligt för har meddelats med stöd av miljö-

om tillstånd anläggningen

därvid nyttjar endast en skyddslagen (1969: 387) och om företaget Även en kommun får bedriva

mindre del av anläggningens kapacitet. av miljöfarligt avfall (17 §). långtidsförvaring

om naturresurslagen (Ds Bo 1984: 3) gjordes I promemorian

beträffande behovet av för dessa an-

följande bedömning prövning

läggningar.

av miljöfarligt Sådana anläggningar för slutligt omhändertagande

som kräver tillstånd enligt den nämnda förordningen kan, om avfall orsaka och

de är av större omfattning, betydande miljöstömingar

Även för dessa kan

andra ingrepp i omgivningen. anläggningar

därför övervägas. Med tanke på svårig-

obligatorisk prövningsplikt heten att klart anläggningar som alltid bör prövas bör i

ange vilka

den lösningen att regeringen förbehåller sig pröv-

stället väljas i det enskilda fallet. ningen efter en bedömning

finns det med hänvisning till senare Enligt kommitténs mening att låta dessa bli

erfarenheter välgrundad anledning anläggningar för en särskilt lokaliseringsprövning med möjföremål omsorgsfull att fastställa den mest lämpade platsen. lighet för regeringen slutgiltigt

att som skall ta hand om

Kommittén föreslår därför anläggningar

från hela landet eller i ett internationellt samarbete miljöfarligt avfall

lFör närvarande pågår arbete i miljö- och energidepartementet med syfte att föreslå

vissa ändringar i förordningen om miljöfarligt avfall.

SOU 1989: 105 Kommitténs 31 förslag

som regel bör bli föremål för tillståndsprövning enligt 4 kap. natur-

resurslagen.

Energianläggningar m. m.

I nu gällande lydelse av 4 kap. naturresurslagen anges att anläggningar för eldning med fossilt bränsle med en tillförd effekt av minst 200 megawatt inte får uppföras utan tillstånd av regeringen. Det står redan nu klart att det kan bli aktuellt att utnyttja också biobränslen i

storskaliga energianläggningar. Kommittén föreslår därför att oberoende av vilket bränsle som uttnyttjas energianläggningar med en tillförd effekt av minst 200 megawatt bör bli föremål för tillståndsprövning enligt 4 kap. naturresurlagen. En omläggning av energiförsörjningen med av kärnkraften avveckling som energikälla, kommer att kräva också andra i en anläggningar omfattning och av en typ som kommittén inte har möjlighet att mera exakt förutse.Vilka anläggningar det konkret kan bli fråga om blir beroende av ytterst riksdagens val av energipolitik. Som exempel kan dock nämnas stora gruppstationer för vindkraft och större för och anläggningar lagring tryckutjämning av naturgas.

Det finns enligt kommitténs anta att det mening grundad anledning såväl från kommunal som nationell synpunkt blir att bestämma viktigt lokaliseringsplats för vissa av dessa anläggningar genom den särskilda prövning som förutsätter med naturresurslagen möjligheter för regeringen att slutgiltigt fastställa den lämpligaste platsen.

Kommittén anser det rimligt att bereda utrymme för en lokaliseringsprövning enligt 4 kap. naturresurslagen av sådana anläggningar som från nationell synpunkt kan bli nödvändiga för att fullfölja riksdagens beslut om den framtida Det blir därmed energiförsörjningen. också möjligt för de kommuner som kan komma att beröras av sådana anläggningar att ställa krav en på allsidig lokaliseringsprövning hos regeringen.

SOU 1989: 105 32 Kommitténs förslag

av från

2.3 Villkor för undantag anläggningar

vetorätten

skall huvudregeln vara att regeringen Enligt kommitténs uppfattning

i inte får lämna tillstånd till en etablering om inte kommunfullmäktige har lämnat sitt Kommittén är

den berörda kommunen medgivande.

fall skall kunna undantas

ense om att i vissa särskilda anläggningar

att en etablering som från den kommunala vetorätten. Det är rimligt

är av stor nationell betydelse och synnerligen angelägen, skall kunna

komma till stånd inom landet trots att alla de kommuner som uppmotsätter Det

rimliga lokaliseringskriterier sig en etablering.

fyller finnas för regeringen att låta det nationella bör därför en möjlighet till en anläggning även om intresset ta över det lokala och ge tillstånd

kommunen inte har tillstyrkt detta.

finner det att markera vikten av den restriktivi-

Kommittén angeläget regeringens prövning av om viss anläggning

tet som måste råda vid skall undantas från vetorätten. Undantag bör komma i fråga endast

är av stort nationellt intresse, om det från nationell om anläggningen att den kommer till stånd inom

synpunkt är synnerligen angeläget

i tekniskt, ekonomiskt eller i

landet och om ingen från miljösynpunkt,

har stått att finna

annat hänseende lämpligare plats för anläggningen

avser. Med uttrycket i annat hänseende än den som ansökningen 3 s. 192 den inställning som har avses enligt prop. 1985/86: redovisats av de kommuner som kan komma i fråga.

Kravet både skall vara av nationell betydelse och

på att en anläggning

inom landet

att det skall vara synnerligen angeläget att den lokaliseras

där ett undantag från vetorätten kan bli

gör att antalet anläggningar

vid hante-

nödvändigt torde vara mycket begränsat. Utgångspunkten

skall komma fram till en ring av dessa ärenden bör vara att parterna vetorätten eller möjligheten att samförståndslösning så att varken

undanta vissa anläggningar från denna behöver utnyttjas.

som kan komma att uppfylla de

I fråga om vilken typ av anläggningar nämnda kriterierna vill vi anföra följande.

SOU 1989: 105 Kommitténs förslag 33

Som exempel på anläggningar av sådan vikt att de måste kunna

lokaliseras inom landet har i våra direktiv nämnts av

anläggningar betydelse för landets självförsörjning i en avspärrningssituation

eller för rikets försvar och säkerhet eller anläggningar som i övrigt är av en mycket stor för landet.

betydelse Anläggningar för omhändertagande av avfall miljöfarligt är ett exempel. Med hänsyn

till de krav på specialiserat

omhändertagande som finns för vissa typer av miljöfarligt avfall sänds för närvarande en del utomlands

för destruktion. Ett internationellt samarbete kan i vissa fall vara

välmotiverat med hänsyn till de nyss nämnda kraven på specialiserat Det är däremot

omhändertagande. inte förenligt med landets

intresse av att visa

framsynthet och lojalitet i miljöfrågor om

export av avfall

miljöfarligt ses som ett sätt att slippa ta hand om

det inom landet.

Omfattande förberedelser

pågår för att på ett säkert sätt ta hand om

och slutförvara avfall från våra kärnkraftverk. För kämavfallets

del är det aktuellt med val av plats en bit in på l990-talet.

Som vi tidigare framhållit får anläggningar som kan bli nödvändiga

i olika delar av landet för att fullfölja riksdagens energipolitiska beslut i samband med

kämkraftsavvecklingen en särskild betydelse i

ett nationellt perspektiv.

Kommitténs uppfattning är att endast som har till anläggningar uppgift att ta hand om använt kämbränsle

och annat kämavfall,

miljöfarligt avfall eller som är för att nödvändiga fullfölja riks-

dagens beslut om den framtida bör kunna

energiförsörjningen

komma i fråga för från vetorätten.

undantag

Under av en sådan restriktiv

förutsättning tillämpning bedömer

kommittén att det av

föreslagna undantaget anläggningar från

vetorätten inte kommer att inverka negativt på strävandena i plan-

lagstiftningen att öka det kommunala självbestämmandet.

1 n

SOU 1989: 105 34 Kommitténs förslag

2.4 Val mellan alternativa lokaliseringsplatser

* till i Sökanden skall presentera förslag lokaliseringsplatser

flera kommuner

*

Sökanden skall redovisa miljökonsekvensbeskrivningar

central av större lokalt inflytande

Minskad styrning planläggningen,

har hos och en allt större medvetenhet och kunskap om miljöfrågor

allmänheten skärpt uppmärksamheten på valet av lämpliga platser för

som är eller befaras komma att bli

sådana anläggningar miljöstörande det. En för samhällsplaneringen bör vara att begränsa utgångspunkt

inverkan och att miljöstörande anläggningars så mycket som möjligt

minska stömingama på miljön. genom bl. a. val av teknik

och jämföras vid Vid val av de alternativa platser som bör analyseras för vilken ett undantag från vetorätten kan

prövning av en anläggning

vid de kriterier för lokabli nödvändig, bör man fästa stort avseende

som har från nationell synpunkt. Som exempel på lisering betydelse

sådana kan nämnas de krav som verksamheten kan ställa på särskilda förhållanden, till djuphamn eller på särskilda

geologiska tillgång

transportförhållanden.

tek-

i detta skede är också varje områdes miljömässiga, Avgörande

för etablering. I vissa fall är niska, ekonomiska m. fl. förutsättningar av När av-

ett realistiskt urval lämpliga platser regionalt begränsat. vägning skall göras mellan alternativa platser måste de långsiktiga

kommunernas på de lokala fömt-

miljöeffekterna liksom synpunkter

stor infrastruk-

sättningama tillmätas mycket betydelse. Geografiska, och förhållanden har grundläggande turella befolkningsmässiga

motstâende eller konkurrerande intressen såsom betydelse. Eventuella bevarande- eller måste också be-

rekreations-, exploateringsintressen

intentioner bör normalt framgå av aktas. Kommunernas härvidlag Kommittén nödvändigheten av att deras översiktsplaner. understryker

översiktsplanema utformas så att detta syfte tillgodoses.

SOU 1989: 105 Kommitténs 35 förslag

Om det vid val av plats finns flera som ur nationell synvinkel förefaller likvärdiga, bör den plats väljas som medför den minsta skadan intressen på motstående och som bäst främjar en från allmän synpunkt

lämplig utveckling. Liksom när det gäller i mellan avvägningar övrigt

skilda anspråk på skall särskild

markanvändning hänsyn tas till lång-

siktiga och för samhället behov. gemensamma I detta sammanhang blir den obligatoriska

beskrivningen av etableringens miljökonsek-

venser ett viktigt urvalsinstrument (se nedan sid 37).

Valet kan slutligen komma att stå mellan flera i och för sig lämpade områden i olika kommuner men där en kommun, som har den plats som framstår som mest lämpad, avstyrkt medan andra ställt sig positiva till etablering. I sådant fall bör

naturligtvis en plats inom en

kommun som tillstyrker

lokalisering väljas. En sådan lösning är dess-

utom mer med om den kommunala

förenlig principen självstyrelsen

och det aktuella intresse

företagets av att uppnå en samförstånds-

lösning.

En verklig svårighet uppträder först om ingen kommun är beredd att anvisa ett lämpligt område. Om därvid finner det ound-

regeringen gängligen nödvändigt att utnyttja undantagsregeln med hänsyn till det

nationella intresset, får ett sådant beslut om inte minska

lokalisering företagets ansvar för att ge information till den berörda nödvändig

kommunen och allmänheten så att alla konsekvenser av

lokaliseringen blir korrekt belysta.

När verksamheten etablerats behövs en kontroll och till-

fortlöpande syn så att det lokaliserade företaget tillvaratar varje möjlighet till effektivare hantering av sin verksamhet från Denna miljösynpunkt.

kontroll ankommer på berörda kommunala myndigheter och på läns-

styrelsen som tillsynsmyndighet enligt naturresurslagen.

Ansökan skall omfatta minst två alternativa i olika

lokaliseringsplatser

kommuner där

likvärdiga utredningar har genomförts och sammanställts av företaget bl. a. på basis av den information som inhämtats från berörda myndigheter under samrådsskedet. Bl. a. bör företaget ange i vad mån lokaliseringsaltemativen överensstämmer med all-

männa intressen i

översiktsplanema. I mycket speciella fall, t. ex. då

SOU 1989: 105

36 Kommitténs förslag

det kan styrkas att etableringen inte lämpligen kan ske på annat än en

från skyldigheten att kunna medges undantag plats, bör företaget om i andra

redovisa fullständiga uppgifter lokaliseringsaltemativ

kommuner.

Hur skall handläggas

2.5 undantagsärenden

att de få ärenden där undantag från vetorätten Kommittén bedömer

inte kan uteslutas bör kunna inrymmas i det nuvarande prövnings-

med den skärpning av kraven på redovisning av möjliga förfarandet, och av deras som ett sådant

altemativa lösningar miljökonsekvenser

undantagsbeslut motiverar.

Företagets förberedelser

Redan innan ett företag ger in en ansökan enligt 4 kap. naturresurs-

med regeringskansliet och berörda

lagen bör företaget genom kontakt som bedöms vara tänkbara för inom de delar av landet

länsstyrelser

vilka områden som lokaliselokaliseringen, söka ta reda på inom

till företagets behov och till

ringsalternativ bör sökas med hänsyn

bör därefter vara

övergripande planeringsintressen. Utgångspunkten

i samråd med lokala och regioatt företaget självt skall svara för att som

nala ta fram ett så välunderbyggt prövningsmaterial

myndigheter

Vad företaget redan i sam-

möjligt för tänkbara lokaliseringsplatser.

bör bedöma är bl. a. inverkan av en eventuell lokalisering rådsskedet

och kulturmiljön i vid bemärkelse. Etableringens betydelse

på naturmåste också undersökas, liksom hur

för näringsliv och sysselsättning

aktuella lokalise-

till och från anläggningen påverkar

transporter har

Företaget, som ju är expert på sin egen verksamhet,

ringsorter. också ansvar för att ge information till kommunala och statliga myn-

digheter som är saklig och samtidigt lättillgänglig.

kontakt med de kommuner som inrymmer Företaget bör genom deras intresse för att ta emot den lokaliseringsplatser söka utröna

att de aktuella kommunerna får

aktuella anläggningen. Det är viktigt

inskaffat. Det inte

till all information som företaget gäller tillgång av särskilda fysiska förutsättningar på

minst företagets eget behov

SOU 1989: 105 Kommitténs 37 förslag

lokaliseringsplatsen, förväntad miljöpåverkan, effekter på näringsliv,

sysselsättning och bostadssituation i kommunerna. Annat som kan behöva belysas är transportfrågoma och de faktorer som talar för att anläggningen är av nationell betydelse och måste kunna lokaliseras inom landet. Det är naturligt att varje för etablering aktuell kommun också ges bästa möjliga information om de alternativa lokalise-

ringsorter i andra kommuner som företaget undersökt.

Det bör vara av värde för företaget att redan i ett tidigt skede kon-

takta de myndigheter som kan ha synpunkter på verksamhetens betydelse från rikssynpunkt. Det är länsstyrelsens uppgift att informera om vilka som bör komma myndigheter i fråga.

Företagets ansökan

Ett viktigt moment i regeringens handläggning är framställningen av en s.k. uppgiftslista som upprättas i bostadsdepartementet för varje

ärende som kommer in för prövning. Listan anpassas efter respektive ärendes art och Vissa krävs t. ex.

omfattning. uppgifter alltid, beskrivning av verksamheten, markanvändning och miljöeffekter,

sysselsättningskonsekvenser, transponbehov och beredskapssynpunk-

ter. Andra uppgifter såsom planerad och vatten-

bränsleförsörjning behov, efterfrågas beroende verksamhet

på vilken det gäller. Då upp-

giftslistan fárdigställts skickas den till företaget som sedan upprättar

sin ansökan med ledning av denna.

I ärenden där undantagsbeslut kan bli aktuellt bör företaget redan i sin

ansökan till regeringen redovisa vad som kommit fram vid samråden med berörda kommuner och vad

företaget har gjort för att tillmötesgå kommunernas intressen.

Här gäller det främst åtgärder som

vidtagits för att genom information till kommunerna och allmänheten

redovisa företagets verksamhet, dess betydelse för samhället och konsekvenserna av en etablering för och miljö. Av särskilt

sysselsättning

intresse är en redovisning av de miljörisker som kan med

förknippas den typ av verksamhet som företaget representerar. Vidare bör före-

taget visa hur det avser att eliminera eller minimera dessa risker och

hur företaget i övrigt är berett att uppfylla de krav som berörda

SOU 1989: 105 38 Kommitténs förslag

att ställa vid en etablering. Kommunen kommuner uppgett sig komma betalar sådana kostnader som skall därvid kunna kräva att företaget

vad normalt förberedelsearbete för planläggning vanligen

överstiger

medför.

En miljökonsekvensbeskrivning1 skall fogas till ansökan. Kommittén

att kommunen vilka krav som bör anser det vara naturligt avgör och att det utredningsarbete som ställas på en sådan beskrivning av oberoende på företagets bekostnad.

behövs utförs expertis

den tänkta industrilokaliseringens effekter Beskrivningen skall utvisa hälsa och säkerhet och på på natur- och kulturmiljön, på människors

lokalt och regionalt. Vid

allmänna markanvändningsintressen av denna konsekvensbcskrivning bör särskilt kommunens beställning

hälsoskyddsnämnden har

uppmärksammas de intressen som miljö- och omatt bevaka. För att stödja kommunen när det gäller att bedöma

och innehåll i konsekvensbeskrivningen bör länsstyrelsen ges fattning kommunens beställning men

att komma med synpunkter på möjlighet

också att bedöma i kommunens krav. rimligheten

Ansökan skall belysa de lokaliseringsaltemativ som företaget övervägt

av minst samt, som vi tidigare framhållit, en fördjupad beskrivning

två alternativa lokaliseringsplatser i olika kommuner.

kan den sedvanliga hand- Då ansökan kommit in till regeringen

för industrilokaliseringsärenden enligt 4 kap. naturläggningen resurslagen påbörjas (se bil. 3).

Remissförfarandet

inleds med att ansökan Handläggningen av ansökan i regeringen och berörda kom-

skickas remiss till myndigheter, organisationer på

proposition anfört att 1Riksdagen har med anledning av regeringens miljöpolitiska med förslag till hur miljökonsekvensregeringen bör återkomma till riksdagen analyser systematiskt kan infogas i den svenska planeringsprocessen. Syftet skall enligt jordbruksutskottet vara att minska de negativa rrtiljöeffektema när ett projekt är som innebär miljöpåverkan på väg att fattas. på väg att genomföras eller beslut Omfattningen av miljökonsekvensanalysen bör härvid stå i rimligt förhållande till det

beslutet avser men ett minimikrav måste enligt utskottet vara att miljökonsekvensema konsekvenserna. av ett beslut redovisas på samma sätt som sker för de ekonomiska (Regeringsbeslut 1989-02-23.)

SOU 1989: 105 Kommitténs 39 förslag

muner. Det är lämpligt att remissen i detta skede riktas

på så sätt att verksamhetens nationella betydelse, de valda

lokaliseringsaltemativen och miljökonsekvensema på de berörda lokaliseringsplatsema blir så

fullständigt belysta som möjligt.

Kommunens beslutsunderlag

Under att företaget i sin ansökan förutsättning så fullständigt som

möjligt sökt belysa den tänkta industrietableringen och dess konsek-

venser bör denna tillsammans med den opartiska miljökonsekvensbeskrivningen vara ett viktigt underlag för

kommunfullmäktiges prövning av förutsättningarna för att i berörda tillstyrka lokalisering

kommuner.

Det är angeläget att kommunerna får en så lång remisstid att de får

möjlighet att ta del av de olika sektorsmyndighetemas remissvar och tillräckligt utrymme för politisk behandling innan de fattar beslut i

lokaliseringsfrågan.

Regeringens beslut

Då remisstiden gått ut och berörda kommuner lämnat sitt medgivande eller

sitt avstyrkande till en lokalisering vidtar regeringens slutliga prövning av ärendet.

Om ingen kommun tillstyrkt lokalisering måste regeringen särskilt

uppmärksamma som kommittén

fyra frågor anser vara grundläggande

när man skall besluta om ett

undantag av anläggningar från det kom-

munala vetot

* Är verksamheten av stor nationell

betydelse?

* Är en

etablering inom landet nödvändig?

* Är den av

företaget förordade platsen det bästa alternativet?

* Kan de lokala miljöeffektema godtas?

Om kommunen en

avstyrkt lokalisering är det naturligtvis av stor vikt att regeringen gör en ingående prövning av det nationella intressets

SOU 1989: 105 40 Kommitténs förslag

från vetorätten skall få

För att ett undantag av anläggning

tyngd. om behovet av den aktuella

beslutas bör krävas en grundlig utredning

Det räcker inte med att anläggningen i fråga är av stort

anläggningen.

och eller som

intresse, exempelvis ekonomiskt sysselsättningsmässigt

För att anläggningen komplettering till företagets övriga verksamhet.

intresse krävs dessutom att den som sådan skall vara av nationellt

landet i sin helhet eller för en viss större region. fyller ett behov för

Det skall också visas att det är av avgörande betydelse att den kommer

till stånd inom landet.

av blir särskilt bety-

Regeringens prövning lokaliseringsaltemativen

Av intresse är före-

delsefull vid en kommunal avstyrkan. speciellt

Om finner

inverkan natur- och kulturmiljön. regeringen tagets på

alternativ till de av företaget sökta lokaliseringsandra tänkbara ansökan. ortema kan det resultera i att regeringen avslår företagets

de intressen intar en framskjuten plats bland

Miljöskyddsaspekterna skall beaktas vid regeringsprövningen enligt 4 kap. natur-

som för har därför en viktig

resurslagen. Koncessionsnämnden miljöskydd

av dessa tillståndsärenden. Nämnden skall ge en roll vid beredningen i kon-

belysning av miljöskyddsaspektema. Handläggningen

allsidig av remissvar i ärenden som skall prövas av regecessionsnämnden Det inneringen sker på samma sätt som i övriga ärenden i nämnden. sammanträde och bär bl. a. att nämnden i regel håller offentligt

Nämnden kan också för-

de platser som är aktuella. besiktning på anstalta om ytterligare utredningar.

för aktuella lokaliseringsplatser har

Miljökonsekvensbeskrivningen

av ärendet kompletterats med kon-

vid regeringens slutliga prövning

varför samlade miljö-

cessionsnämndens yttrande anläggningens

Vi förutsätter således att koncessionseffekter torde var väl utredda. av trots en

nämnden fullföljer sin beredning lokaliseringsärendet

eventuell kommunal avstyrkan.

från vetorätten

Om finner att ett undantag av anläggningen regeringen

av de villkor för verksamheten som

är nödvändigt vidtar prövningen

kan komma att fastställas i tillståndsbeslutet.

SOU 1989: 105 Kommitténs förslag 41

2.6 Kommunens vid

ställning tillståndsprövning

Den starka som kommunen ställning normalt har i planprocessen medför att kommunerna för att underlätta lokaliseringen kan ställa vissa krav på de företag som önskar etablera sig i kommunen. Kraven eller villkoren kan uppställas i och avtalets exploateringsavtal bestånd kan göras beroende av att kraven blir tillgodosedda. I det har läget kommunen en stark eftersom förhandlingposition, kommunen kan låta bli att anta den plan som är en förutsättning för företagets möjligheter att etablera sig i kommunen.

Kommunens möjligheter kvarstår härvidlag i och för sig, även i det fall fattar beslut om regeringen lokalisering mot kommunens vilja. Kommunens inflytande har dock, i och med ett sådant regeringsbeslut, naturligtvis påverkats. Det är därför angeläget att kommunen, efter regeringens beslut bereds att komma in till möjlighet regeringen med preciserade krav på anläggningen i fråga, vilka villkor man önskar få tillgodosedda etc.

Vi föreslår därför att regeringens beslut delas upp i två steg.

l. Beslut om att i motiverar anläggningen fråga ett undantag från vetorätten. Beslut om till vilken plats skall lokaliseras. företaget

Därefter bereds kommunen tillfälle till yttrande angående villkor m. m.

2. Beslut om villkor för etableringen.

Villkor för alt tillgodose allmänna intressen

Tillstånd enligt 4 får förenas med villkor kap. naturresurslagen för att tillgodose allmänna intressen och göras beroende av att saken inom en viss tid fullföljs genom ansökan om prövning enligt miljöskyddslagen. Med stöd av bestämmelsen kan det exempelvis krävas att sökanden bekostar eller vidtar för att åtgärder tillgodose allmänna intressen, som armars inte skulle eller vidta kompenseras, åtgärder av skade-

SOU 1989: l05 42 Kommitténs förslag

av det all-

förebyggande karaktär. Det kan gälla t.ex. en förstärkning

männa vägnätet kring en anläggning som ger upphov till omfattande

eller att delta i kostnader för oljeskyddsberedskap m. m.

transporter prop. 1985/86: 3 s. 194). (4 kap. 5 § naturresurslagen,

Vid behov kan även meddela föreskrifter för att tillgodose

regeringen intressen som i de lagar för vilka tillståndsprövningen enligt regleras

är bindande. Sålunda kan det i vissa fall vara 4 kap. naturresurslagen

meddelas om försiktighetsmått som

angeläget att t.ex. föreskrifter bestämmelser eller

skall iakttas med hänsyn till miljöskyddslagens föreskrifter som kan föranledas av en energipolitisk bedömning enligt

bestämmelser (prop. 1985/86: 3 s. 194). fastbränslelagens

måste beslutas med Regeringen får i händelse av att en lokalisering i det kommunala vetot därefter ta ställ-

stöd av undantagsmöjligheten

som kommunen framfört vid ning till de särskilda krav och önskemål Decentralisering av forskning .och sidan av vad som ovan redovisats. av kommunföreträdama som tänkbara

utbildning nämndes exempel på Det kan att förutsättningar till ytterligare åtgärder. gälla utnyttja

och i den berörda kommunen

sysselsättnings- utbildningsmöjligheter

där även insatser från statens sida kan komma i fråga.

angelägenheten av att sådana

Kommittén vill för sin del understryka och när fastställer villkoren

möjligheter prövas tillvaratas regeringen

för tillståndet.

skall avse den plats inom kommunen Regeringsbeslutet etablering på

när de olika alternativen diskuterats som varit föremål för bedömning

och på vilken bl. a. den nödvändiga miljökonsekvensbeskrivningen

genomförts.

vad avser till

Den närmare utformningen av etableringen anpassning

inom anvisat område avgörs av

omgivningen och lokalisering

i samband med och bygglovsprövningen.

kommunen detaljplaneringen

SOU 1989: 105 Kommitténs 43 förslag

2.7 Illustration av i och

huvuddragen lokaliserings prövningsprocessen

Företagets förberedelser

* kontakt med regeiingskansliet och länsstyrelser

*

utredning av problem som rör miljö- och sysselsättningsfrågor

m. m. * kontakt med kommuner inom områden

lämpliga * kommunernas inställning

ö

Företagets ansökan, bör särskilt belysa:

* verksamhetens betydelse från nationell synpunkt * tänkbara

lokaliseringsaltemativ

* lokala miljöeffekter

Remiss till myndigheter med flera

G

Kommunens beslutsunderlag

* ansökan * kommunala planer och program * myndigheters och organisationers remissvar *

miljökonsekvensbeskrivning

(L

44 Kommitténs förslag SOU 1989: 105

Regeringens beslutsunderlag * kommunens med ev. villkor yttrande ja/nej * koncessionsnämndens yttrande * remissvar övriga myndigheters och organisationers

Om kommunalt nej prövar regeringen särskilt stort nationellt intresse etableringens nödvändighet

*iF-lå*

lokaliseringsaltemativ lokala miljökonsekvenser

G

mot kommunens - Regeringsbeslut om lokalisering vilja delbeslut * har sådan att i Lokaliseringen betydelse inskränkning vetorätten får ske * Lokaliseringens tillåtlighet avgörs

Ö

Äterremiss till kommunen

Kommunen ges tillfälle att framföra ytterligare synpunkter på de villkor man vill att regeringen skall fastställa.

G

Regeringens beslut angående villkor för lokaliseringen

- slutligt beslut

Villkor för lokaliseringstillståndet fastställs

* kommunens villkor ev. krav på företaget eller statliga myndigheter för att underlätta en lokalisering * övriga villkor för att tillgodose allmänna intressen

SOU 1989: 105

Specialmotivering

4 kap. 1§

7. energianläggningar med en tillförd ejfekt om minst 200 megawatt samt andra anläggningar med till och anknytning energiförsörjningen med stor omgivningspåverkan,

9. anläggningar med uppgift att från hela landet eller i ett internationellt samarbete ta hand om miljöfarligt avfall.

Genom begreppet energianläggningar i 7 p. uttrycks att prövningen skall kunna omfatta även andra än sådana som är anläggningar avsedda för eldning med fossilt bränsle. Med som har anläggningar anknytning till energiförsörjningen och har stor samtidigt omgivningspåverkan avses bl. a. anläggningar som är av särskild betydelse för att fullfölja beslut om den framtida riksdagens energiförsörjningen.

Genom utfornmingen av 9 p. att av

uttrycks prövningen anläggningar

för miljöfarligt avfall skall avse endast som har beanläggningar tydelse i ett nationellt perspektiv eller för en större del av landet. Av i “ uttrycket ett internationellt samarbete att tillkomsten av framgår en anläggning som skall ta emot avfall även från annat miljöfarligt land skall prövas enligt 4 kap.

4kap.3§2st

Om det från nationell synpunkt är synnerligen att en angeläget anläggning för omhändertagande av kärnavfall, en anläggning för energiförsörjning av sådan typ som i I § 7 p. sägs eller en anläggning för omhändertagande av miljöfarligt avfall från hela landet kommer till stånd och om ingen lämpligare plats för anläggningen har stått att finna, får dock regeringen lämna tillstånd även om inte kommunfullmäktige har tillstyrkt detta.

46 SOU 1989: 105

Specialmotivering

en bestämmelse i vissa Andra stycket innehåller om att regeringen får meddela tillstånd till en anläggning trots att

undantagssituationer

detta. De som skall

kommunfullmäktige inte tillstyrkt anläggningar

kunna undantas från den kommunala vetorätten har begränsats i jäm-

förelse med de prövningspliktiga anläggningarna i 4 kap. l §. Genom

bestämmelsens formulering kommer undantag att kunna göras för sådana anläggningar som är avsedda för kärnavfall såsom detta de-

finieras i lag (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet 2 § 3 p.

Beträffande anläggningar för miljöfarligt avfall avser begränsningen

verksamheter av sådan som för behandling speciell typ av avfall

motiverar tillkomsten av särskilda riksanläggningar. Med uttrycket

avses sådant axfall som definieras i förordning

miljöfarligt avfall

(1985: 841) om miljöfarligt avfall.

Kravet att anläggningen i på att det skall vara synnerligen angeläget inom landet för den restriktivitet som fråga lokaliseras ger uttryck av om en verksamhet skall kunna undanskall gälla vid bedömningen tas från den kommunala vetorätten. Av den allmänna motiveringen vilka villkor som skall vara uppfyllda i sådana fall samt hur framgår

undantagsärenden skall handläggas.

SOU 1989: 105

Reservationer

1. Av ledamoten Andersson

Birger (c)

Sammanfattning I reservationen föreslås att den kommunala vetorätten bibehålles. Det undantag som kan förekomma är det fall då riksdagen i särskild lag givit regeringen befogenheter att fatta beslut om lokalisering av en anläggning för miljöfarligt avfall mot kommunens vilja.

Utredningens förslag att regeringen mot kommunens vilja genom ett tillägg i naturresurslagen skall få besluta om lokalisering av anläggningar för kärnkraftavfall, miljöfarligt avfall och stora energianläggningar avvisas.

Allmänt Vid behandlingen av prop. 1985/86: 3 med förslag till en lag om hus-

hållning med naturresurser m. m. beslöt riksdagen med ändring av

regeringens förslag att det kommunala vetot skulle bibehållas oförändrat. Riksdagen framhöll i sitt beslut (BoU 1986/87: 3) hösten 1986 att en inskränkning inte kunde ske utan ytterligare överväganden.

Den av riksdagen begärda översynen av den kommunala vetorätten har nu genomförts. Regeringskansliet presenterade utredningsdirek-

tiven två och ett halvt år efter det att riksdagen begärt denna översyn.

Den parlamentariskt sammansatta utredningen har haft knappt fem månader på sig att genomföra översynen.

Reservationer SOU 1989: 105 48

Utredningens förslag

innebär inskränkningar i Utredningsmajoritetens förslag betydande vetorätten. från vetorätten skall kunna den kommunala Undantag är av nationellt intresse och det är göras om en anläggning att den lokaliseras inom landet. De verksynnerligen angeläget samheter som avses är omhändertagande av kämkraftavfall, miljö-

med anknytning till energiförsörj-

farligt avfall och anläggningar

ningen och med stor omgivningspâverkan.

har således utredningens majoritet bedömt att den kom- Sammantaget munala vetorätten kan bibehållas för verksamheter som av kommun inte alltför kontroversiella och och kommuninnevånare upplevs

miljöfarliga.

Mitt förslag

innebär enligt min mening att en

Utredningens majoritetsförslag

del i den kommunala rycks undan.

grundläggande självstyrelsen

min måste starka skäl föreligga för att en Enligt mening ytterligt kunna till undantag i inskränkning skall ske. Majoritetens förslag

innebär en väsentlig uppluckring av det

4 kap. 3 § naturresurslagen kommunala vetot som inte kan accepteras.

vetorätten kan endast diskuteras i de fall Ett avsteg från den absoluta

beslut måste fattas om lokalisering av en anläggning oundgängligen

av avfall. Formema för ett sådant

för omhändertagande miljöfarligt

vara så utformade att såväl demokrati- som avsteg måste emellertid

rättssäkerhetsaspekter är tillgodosedda.

måste en stark gemensam strävan vara att välja produk-

Samtidigt

som både kraftigt reducerar kvantiteten miljöfarligt

tionsprocesser, avfall och starkt minskar avfallets farlighet.

av den

Utgångspunkten bör enligt min mening vara att anläggningar

9 - dvs med uppgift typ som avses i 4 kap. 1 § moment anläggningar

eller i ett internationellt samarbete ta hand om att från hela landet miljöfarligt avfall - att riksdagen genom särskild lag ger regeringen

SOU 1989: 105 Reservationer 49

möjlighet att besluta om lokalisering av en anläggning för miljöfarligt

avfall. En sådan lag bör dock bara avse fall där en ur nationell synpunkt lämplig lokalisering av en anläggning för miljöfarligt avfall för nationellt bruk på grund av den kommunala vetorätten inte kan komma till stånd.

Mitt förslag är således att riksdagen på förslag av regeringen - när ingen annan lösning är möjlig - stiftar en särskild lag som ger regeringen befogenhet att besluta om lokalisering av en viss anläggning för miljöfarligt avfall, som avses i den av utredningen föreslagna lydelsen av 4 kap. l § punkt 9 naturresurslagen - dvs denna befogenhet ges generell karaktär och är således i linje med vad som stadgas i 11 kap. 8 § regeringsformen. Lagen skall vara tidsbegränsad.

Riksdagen har både lagstiftnings- och ñnansmakten. I samband med budgetreglering eller vid något annat tillfälle under riksmötet har

riksdagen att - med den detaljeringsgrad riksdagen väljer - besluta

om anslag.

Beträffande beredningen av ett konkret ärende innebär mitt förslag således förändringar i jämförelse med majoritetens förslag. I den del

som rör de krav som ställs på det företag som ansöker om lokalise-

ring av en anläggning för miljöfarligt avfall kan jag acceptera utredningsförslaget. Jag vill särskilt understryka vikten av att företaget presenterar flera lokaliseringsaltemativ och redovisar

noggranna

beskrivningar av konsekvenserna för den omgivande miljön.

Miljöproblemen kräver att såväl enskilda, och samhälle tar det företag

ansvar som krävs. Från centerpartiets sida har vi i partimotioner

understrukit behovet av miljökonsekvensanalyser vid etablering av

olika verksamheter.

Handläggningen av ett konkret ärende, där ett undantag från den kommunala vetorätten kan bli aktuell, bör enligt min utmening

formas meddelar

enligt följande: Företaget regeringen att ingen lämplig kommun frivilligt godtar att den aktuella anläggningen lokaliseras till kommunen. Regeringen lägger därefter till förslag

SOU 1989: 105 50 Reservationer

varför en ny krävs och vil-

riksdagen med en redovisning anläggning

som för att en sådan anläggning

ket beredningsarbete genomförts skulle komma till stånd. Kommitténs förslag till prövningsförfarande

Regeringens förslag skall bör därvid ligga till grund för beredningen. även innehålla förslag om särskild lag som ger regeringen befogenhet beslut. fattar därefter beslut om en att fatta nödvändiga Riksdagen möjlighet att fatta

tidsbegränsad lag. Genom lagen får regeringen

beslut i ett enskilt ärende.

Denna modell bör enligt min mening ge garanti för att inget beslut

av för miljöfarligt avfall kan fattas utan

om lokalisering anläggningar prövning har skett.

att en öppen och demokratisk

2. Av ledamoten Jan Strömdahl (vpk)

de slutsatser som kommittén kommit fram Jag delar i allt väsentligt till:

vetorätten finns kvar som i NRL

att den kommunala grundregel

4 kap. att och därmed vetorätten utvidgas vad gäl-

prövningsskyldigheten

avfall

ler anläggningar för energi och miljöfarligt

att kraven av lokaliseringsärenden skärps samt på handläggning

ventil (undantagsmöjlighet) i veto-

att en trång och väldefinierad rätten införs.

sitt arbete och sina kontakter fått Jag anser att kommittén genom för att denna ventil bör omfatta för kämavfall

underlag anläggningar avfall. Däremot har inte tillräckliga skäl redovisats och miljöfarligt skall omfatta Enligt min mening för att ventilen energianläggningar. kan kärnkraftavvecklingen genomföras utan att kommuner påtvingas

som de och deras invånare motsätter sig. Energi

sådana anläggningar

kan genereras med många olika tekniker och på många olika platser.

Skulle det i framtiden ändå visa sig att en angelägen energianläggning

eller annan miljöstörande verksamhet inte accepteras av någon kom-

SOU 1989: 105 Reservationer 51

mun i landet, har regeringen alltid möjlighet att återkomma till riksdagen med förslag till ändring av ventilen. Det är en fördel att

riksdagen på detta sätt har kvar sitt inflytande utan att den

grundlagsenliga ansvarsfördelningen mellan riksdag och regering

rubbas.

Jag vill också påpeka att det idag finns en ganska vid ventil i det kommunala planmonopolet vad gäller alla riksintressanta lokaliseringar som inte skall prövas enligt NRL, t. ex. för

anläggningar

avfall.

miljöfarligt Regeringen kan enligt PBL 12 kap. tvinga fram en planläggning för sådan verksamhet. Mitt förslag innebär således, trots

ventilen, en skärpning av den kommunala vetorätten totalt sett.

3. Av ledamoten Anders Nordin

(mp)

l. Miljöpartiet de Gröna har i sitt allmänna idéprogram fastställt att kommunerna skall ha vetorätt i miljöfrågor. Personligen har jag

ingen avvikande uppfattning till detta.

2. Miljöpartiet de Gröna i Riksdagen har accepterat att deltaga i den

parlamentariska vetokommittén och har därmed också accepterat att ställa upp på kommittédirektiven.

3. Huvudriktlinjema i kommittédirektiven är i motstridande vilket sig återspeglat svårigheten i kommitténs uppdrag. Den ena riktningen

innebär att kommunens inflytande över stärks. Den andra

etableringar

innebär att en skall kunna lokaliseras mot kommunens

anläggning

vilja. Detta måste också anses utgöra huvuddirektivet. Oavsett hur mycket man stärker kommunens inflytande så upphör detta vid en viss situation.

4. Huvudmotsättningen står därför mellan stat och kommun. Mellan

riksmakt och kommunmakt. Mellan och Ur

storpappa lillasyster.

mänsklig och demokratisk aspekt är detta en konflikt som berör den svenske medborgaren när denne har relativt stor och över-

kunskap

blick över sitt närområde. Att

legitimera ett angrepp mot människors

absoluta där de dessutom besitter

vilja den djupaste kunskapen är det

SOU 1989: 105 52 Reservationer

tecknet för ett auktoritärt våldsystem. Ett nej, ett stopp från tydligaste en kommuns innevånare innebär ett nej och ett stopp i alla dess från alla landets kommunaspekter. Är nejet och stoppet samfällt så tillkommer det endast en invånare (= innevånama i Sverige) totalitär maktgalen elit att inte respektera denna vilja.

5. I NRL 4 kap. 2 § önskar vi en ändrad lydelse:

Ändrad lydelse kursiv text. Nuvarande inom parentes.

av kravet på Om en anläggning eller en åtgärd, som inte omfattas eller bli av tillstånd enligt 1 §, kan antas få betydande omfattning

ingripande beskaffenhet, skall (får) regeringen i ett visst fall besluta

eller åtgärden inte får utföras utan tillstånd enligt att anläggningen

detta kapitel.

är viktigt och

Motivering: Själva prövningsförfarandet synnerligen

får komma till tals. Därför är det innebär att den lokala befolkningen omdöme på sådant viktigt att en regering inte skall kunna använda sitt

sätt att vetot upphör genom att en regering underlåter att pröva

4 kap. 1 §. Anläggningar eller

anläggningen eller åtgärden enligt få omfattning eller bli av in-

åtgärder som kan antas betydande gripande beskaffenhet måste därför prövas enligt 4 kap. 1 §.

6. Avfall från kärnteknisk verksamhet

I första hand vilar ansvaret för att radioaktivt avfall tas om hand om det

på ett betryggande och säkert sätt på det företag som producerar

avfallet. I andra hand vilar ansvaret på den kommun som radioaktiva radioaktivt avfall. l

inom sina gränser har ett företag som producerar

ansvaret de kommuner där det sker konsumtion

tredje hand vilar på

som alstrar radioaktivt avfall. Konsumtion av käm-

av produkter,

kraftel emellertid inte radioaktivt avfall i konsumtionsledet. genererar

Detta innebär i klartext följande. Hittar inte kämkraftsproducerande som är villig att upplåta mark för radioaktivt

företag någon kommun det fulla ansvaret avfallet skall avfall så vilar på var det radioaktiva

som nu har anläggningar som producerar

placeras hos den kommun

SOU 1989: 105 Reservationer 53

det radioaktiva avfallet. Det är att andra fullständigt oacceptabelt kommuners innevånare skall påtvingas radioaktivt avfall mot sin vilja.

7. Anläggning för energiförsörjning

Det är synnerligen olämpligt att ersätta radioaktivitet med Vi motsätter oss på det bestämdaste växthuseffekt. att vetot upphör vid etablering av storskaliga energianläggningar. Vetot och prövning enligt NRL skall gälla vid alla storskaliga anläggningar.

Motivering: En av tankarna bakom den skrivning som vetokommitténs majoritet ställer sig bakom är att man vill ha möjlighet att ersätta kärnkraftverken med fossileldade kraftverk samma på plats. Distributionsnätet av kraftledningar, transformatorer och hela konsumtionssystemets uppbyggnad blir då intakt.

Statens Vattenfallsverk och Sydkraft projekterar stora kol- och gaseldade anläggningar jämte storskaliga demonstrationsanläggningar. Vattenfall har t. ex. planer på att ingå med en ägarandel av 60 % i det s. k. NEX-projektet i Nynäshamn. Där tänker man generera el genom att elda kol och spill- och restoljor som kommer inköpas i Sverige och på världsmarknaden. Sydkraft planerar kol- och/eller gaseldade anläggningar vid Barsebäck.

I enlighet med vad vi sagt under vår punkt 5 ovan och i enlighet med den skrivning som vetokommitténs

majoritet föreslår under NRL

4 1 § p. 7 med en tillförd kap. (energianläggningar effekt om minst 200 megawatt samt andra med till anläggningar anknytning energiförsörjningen och med stor måste vi omgivningspåverkan), förtydliga vad vi menar så att missförstånd inget kan uppstå.

Med hänsyn taget till buller, rök, intransporter och uttransporter i vidaste bemärkelse och allt som hör därtill så menar vi att alla anläggningar, och dess med en tillförd effekt om minst motsvarigheter, 25 megawatt skall prövas enligt NRL. De anläggningar som överstiger en tillförd effekt om 25 megawatt definierar vi som en storskalig anläggning. Detta är dessutom analogt med beslut riksdagens

SOU 1989: 105 54 Reservationer

88/89: Nu 30. (Beslutet innebär att Vattenfall måste gå till riksdagen

kraftverk som överstiger ca och ansöka om tillstånd för att etablera

10 megawatts uteffekt).

kunna avveckla kärnkraften innebär Vårt förslag på hur man skulle och

inte att kärnkraften ersätts med annan storskalig energigenerering

inte heller med fortsatt storkonsumtion av energi.

hänvisas till de

För kunskapsinhämtning Miljöpartiet ytterligare

Så kan kärnkraften avvecklas.

Grönas miljöpolitiska rapport

av där det kommu-

Saklig grund för etableringen energianläggningar

nala vetot skall upphöra saknas därför helt.

8. för miljöfarligt avfall Anläggningar

avfall definierar vi som alla anlägg-

Anläggningar för miljöfarligt

destruktion och/eller förvaring av ningar där förtätning och/eller eller miljöfarligt avfall handhas samt anläggkoncentrerat utspätt

av sådant miljöfarligt avfall. ningar för mellanlagring

för omhändertagande av

Endast vid en etablering av anläggningar att det kommunala vetot avfall kan det finnas anledning

miljöfarligt

Vi har dock en helt annan syn än vetokommitténs majoritet. upphör.

Internationellt samarbete

oss alla former av intemationellt samarbete för att ta Vi motsätter

hand om miljöfarligt avfall.

Av flera skäl kan två här nämnas. Ett internationellt Motivering: finns att man kon-

samarbete innebär att stor risk systembefäster

av avfall. Kontroll och

sumtion och produktion miljöfarligt övervakning minskar medan olycksrisken ökar ju mer det miljöfarliga

runt i ett s. k. internationellt

avfallet transporteras på jordklotet internationella av plutonium och samarbete. (Den övervakningen andra radioaktiva ämnen (liksom vapenexport) visar klart att någon

SOU 1989: 105 Reservationer 55

fungerande och kontroll inte kommer övervakning att fungera. San-

nolikt är att miljöfarligt avfall kommer att hamna

på platser där vi minst av allt vill ha det).

Ett flertal svenska företag för närvarande exponerar miljöfarligt avfall. Den exporterade mängden avfall är större än den miljöfarligt SAKAB

mängd avfallsföretaget tar hand om i sina anläggningar. Detta är lika oanständigt som att en kommun i Sverige skulle tvingas

upplåta markområden för ett vars verksamhet uteslutande

företag

innebär att importera avfall från världsmarknaden.

miljöfarligt

Problemet med det avfallet

miljöfarliga kan självklart inte heller lösas genom en omdefiniering av t. ex. att kalla allt avfall begreppet, för

miljöfarligt.

Enligt vårt sätt att se måste dock förutsättningama skärpas avsevärt.

För att det kommunala vetot skall upphöra vid en etablering av en

anläggning för miljöfarligt avfall måste följande vara förutsättningar

uppfyllda.

a) Verksamheten som skapar det miljöfarliga

avfallet skall ha upphört

Motivering: Vi godtar inte att ett samhälle producerar miljöfarligt avfall. Det miljöfarliga avfallet hoten mot

utgör ett av de allvarligaste människans och livets existens på detta klot. Produktionen av avfall måste därför

miljöfarligt först stoppas innan någon kan tvingas

ta hand om detta.

Stoppas inte produktionen så innebär detta att hela

samhället systemanpassas till en produktion av och

miljöfarligt avfall

en konsumtion av varor som skapar detta farliga avfall.

Människor kan annars fås att tro att avfall

miljöfarligt går att oskad-

liggöra. Endast en del av det avfallet kan handhas i en

miljöfarliga destruktionsprocess, dvs. slås sönder till ofarliga beståndsdelar. Anläggningar som tar hand om avfall miljöfarligt är de facto deponerings- och för rester koncentrationsanläggningar och sopor som är livsfarliga för den omgivande miljön.

SOU 1989: 105 56 Reservationer

b) Tidigare försyndelser

Det kommunala vetot kan därför bara upphöra att gälla när det gäller eller kommande nu

för samhället att ta hand om tidigare försyndelser

och avfall där man inte

helt okända. Med detta avses restprodukter

medveten om att avfallet skulle från första början känt till eller varit komma att utgöra ett hot mot miljön.

c) Nuproduktion av miljöfarligt avfall

Inte heller kan det kommunala vetot upphöra att gälla vid en etableta hand om miljöfarligt avfall om som skall ring av en anläggning som I första hand ansvarar

avfallet nu klassificeras miljöfarligt.

det miljöfarliga avfallet att detta tas om företaget som producerar och säkert sätt. I andra hand vilar

hand om på ett betryggande

bedrivs. Detta innebär i ansvaret den kommun där verksamheten

på

måste att vägra företag förlängningen att varje kommun ges rätten till att företaget direkt eller etablera sig i kommunen om man känner avfall.

indirekt kommer att producera miljöfarligt

d) Gemensamma kommunala överläggningar

att ta emot en anläggning så

Innan regeringen kan tvinga en kommun med varandra för

måste berörda kommuner ha haft överläggningar

lösa Det gäller de kommuner som har pro-

att gemensamt problemet. avfall, som konsumerat produkter som ger uppducerat miljöfarligt hov till miljöfarligt avfall och som berörs av transporteringen.

vetorätten i naturresurslagen är ett Motivering: Den kommunala

den kommunala självstyrelsen och det

uttryck för den starka ställning ansvaret för sitt närområde som kommunen skall ha i vår kommunala det är inom de områden där innevånama berörs demokrati. Eftersom en lokalisering mot starkast och drabbas hårdast så måste ett beslut om en kommuns vilja användas ytterst restriktivt. Detta betyder att alla först skall vara Ansvaret vilar därför på

andra möjligheter prövade.

och kommunala företrädare skall inte kunna

det kommunala planet ansvar. Ansvaret vilar inte på det nationella undandra sig politiskt

SOU 1989: 105 Reservationer 57

planet där s. k. nationella intressen råder. De s. k nationella intressena är naturligtvis bara en täckmantel för de och

ideologier maktgrupperingar som ansluter sig till ohämmad marknadsekonomisk

tillväxt. Det kommunala vetot är därför en mycket skör och bräcklig barriär mot ett

sarnhällssystem vars mål är att, genom profit och/eller

tillväxt, omvandla ändliga naturresurser till oanvändbara eller farliga sopor.

e) Det kommunala vetot måste ges grundlagsstatus

Motivering: Historiskt finns en urgammal mellan motsättning centralmakt och lokalintressen. Konflikten har nästan alltid berört den

lokala bedömningen av lokala förhållanden kontra centrala bedöm-

ningar av samma lokala förhållanden. Lokalintressenas nej till centralmaktens tvång måste därför ges maximal styrka och detta kan endast ske genom att det kommunala vetot erhåller grundlagsstatus. Konstitutionellt är det möjligt

för en regering att i princip när som

helst lägga fram en proposition till riksdagen där man begär att riksdagen skall stifta en ny lag och avskaffa en annan. Den kommunala vetorätten skulle av en sådan bibehållas som

anledning tyckas kunna

den är. Detta förfarande innebär dock en mycket stor fara. Förfarandet innebär att en praxis att när ett

byggs upp som innebär företag inte kan placera sin anläggning i en kommun vänder sig företaget till

regeringen. Där får man då stöd med till det stora hänvisning nationella intresset som etableringen innebär.

Riksdagen kommer med tiden att fatta efter i takt speciallag speciallag

med de behov anser ha.

företagen sig Lagar måste ses som en slags riktlinjer som gäller för en längre period och som också skall fungera som en slags öppna Spelregler där alla vet hur spelet skall gå till. Att

skapa en lag är en process där hela det organiserade svenska samhället

deltager. Under själva lagskapandet och dess fungerar riksdagen

partier, som en i positiv bemärkelse återhållande kraft, och som förhindrar missbruk av en att initiera stiftandet

regerings möjlighet

av lagar.

SOU 1989: 105 58 Reservationer

och det kommunala vetot kastreras till ett skämt om Naturresurslagen

regeringen bara behöver ge riksdagen i uppdrag att fatta en speciallag

då man vill det kommunala vetot.

för varje enskilt tillfälle upphäva

i det fall berörda kommuner, som vetot upphör f) Det kommunala d, inte gemensamt kan åstadkomma någon

beskrivits under vår punkt blir då att finna en lämplig plats i någon lösning. Regeringens uppgift

av eller konsumtionskommunen.

producentkommunen

SOU 1989: 105 1 59 Bilaga

Kommittédirektiv

Dir. 1989: 24

Det kommunala inflytandet vid regeringens

tillåtlighetsprövning av vissa industrianläggningar m. m.

Dir. 1989: 24

Beslut vid regeringssammanträde 1989-05-25

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet anför.

Lönnqvist,

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att överväga och precisera det kommunala inflytandet vid regeringens av

tillåtlighetsprövning

vissa

industrianläggningar m. m. enligt 4 kap. lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m. Arbetet bör (naturresurslagcn). ske med utgångspunkt i riksdagens uttalande om behovet

av ytterligare överväganden om det kommunala vetot (rskr. 1986/87: 34).

Bakgrund

En grundtanke i plan- och bygglagen (1987: 10) och naturresurs-

lagen är att kommunema skall garanteras ett mycket starkt inflytande vid etableringar av olika Vissa större industrianläggningar.

m. m. får

anläggningar enligt 4 kap. naturresurslagen inte utföras

utan tillstånd av regeringen. är vid

Regeringen sin prövning förhind-

rad att lämna tillstånd, om inte i den kommun

kommunfullmäktige

inom vars område etableringen avses ske har detta. Det tillstyrkt

1 Effwsá? 105

60 Bilaga

kommunala i detta avseende brukar kallas det kommunala inflytandet vetot.

I den proposition som låg till grund för naturresurslagen (prop. 1985/86: 3) föreslogs det att regeringen i vissa undantagssituationer

skulle kunna lämna tillstånd utan kommunens tillstyrkan, den s. k. i vetot. att regeringen skulle få lämna ventilen I förslaget angavs tillstånd, även om kommunfullmäktige inte hade tillstyrkt detta, om det från nationell var angeläget att en viss

synpunkt synnerligen

anläggning kom till stånd inom landet och om ingen annan i tekniskt, ekonomiskt eller annat hänseende lämpligare plats för anläggningen hade stått att finna än den som ansökningen avsåg.

Som motiv för förslaget angav föredragande departementschefen

att vissa anläggningar kunde vara av sådan nationell betydelse att de

måste kunna lokaliseras till någon plats inom landet. Det kunde gälla

för landets i en

t. ex. anläggningar av betydelse självförsörjning

för rikets försvar och säkerhet eller som i

avspärmingssituation,

övrigt var av mycket stor betydelse för landet. Exempel på sådana kunde vara lager för kämavfall eller för annat avfall, anläggningar verksamheter i landet, eller anläggningar för som uppkommit genom

utvinning av mycket betydelsefulla mineralfyndigheter.

Om alla kommuner som kunde komma i fråga motsatte sig en i ett sådant fall, skulle etableringen - med ett kommunalt lokalisering veto - inte kunna komma till stånd inom landet. Detta fann Om lokaliseringen av en viss

departementschefen inte vara rimligt.

inom landet verkligen var nödvändig, borde det därför anläggning att låta riksintresset ta över det

finnas en möjlighet för regeringen

till även om kommunen

lokala intresset och ge tillstånd anläggningen

inte hade tillstyrkt detta.

Bostadsutskottet (BoU 1986/87: 3) delade uppfattningen att det,

med de förbehåll som angivits i propositionen och som närmare

kommenterats i utskottsbetänkandet, måste finnas möjlighet för att mot en kommuns avstyrkan lämna tillstånd till regeringen lokalisering av sådana anläggningar som skall prövas enligt naturresurslagen. Utskottet ansåg emellertid att det fanns anledning att bl. a. vilka utredningar m. m. som skall läggas

ytterligare överväga

till för ett tillståndsbeslut och hur kommunens efter

grund synpunkter

skall vad avser lokaliseringen i

tillåtlighetsprövningen tillgodoses

och den närmare utformningen av anläggningen. Utskottet detalj

SOU 1989: 105 1 61 Bilaga

förordade att och frågan övervägdes ytterligare att regeringen därefter borde lägga fram ett nytt

förslag.

Riksdagen biföll bostadsutskottets hemställan beträffande behovet av ytterligare överväganden om det kommunala vetot (rskr. 1986/87: 34).

Uppdraget

att en kommitté nu tillkallas Jag föreslår för att, med utgångspunkt i riksdagens uttalande om behovet av ytterligare överväganden om det kommunala vetot, överväga det kommunala inflytandet vid

regeringens tillåtlighetsprövning av vissa m. m. industrianläggningar

enligt 4 kap. naturresurslagen. En utgångspunkt för arbetet bör vara att kommunen liksom i dag bör ha ett mycket starkt även över tillkomsten av

inflytande etableringar som är av stor betydelse för landet. Tillstånd bör därför som huvudregel inte få lämnas, om inte kommunfullmäktige i den

kommun där etableringen skall ske har detta. Vissa

tillstyrkt

som omfattas av kravet

anläggningar på prövning enligt 4 kap.

kan emellertid naturresurslagen vara av sådan betydelse att de måste kuima lokaliseras till någon plats inom landet. Det måste därför också enligt min mening finnas möjlighet att i vissa fall och under vissa

förutsättningar besluta om lokalisering till en viss plats mot en

kommuns vilja.

Otvivelaktigt är den avvägning mellan nationella och lokala

intressen som aktualiseras i sådana situationer av grannlaga natur. Kommittén bör därför ha till uppgift att närmare vilka ange under

förutsättningar en nationellt viktig anläggning skall kunna lokaliseras

till en kommun mot dess vilja. Kommittén bör vidare ange i vilket

skede av prövnings-processen som det bör om en lämpligen klarläggas verksamhet är av den betydelsen. Det bör mot den angivna bakgrunden också vara en uppgift för

kommittén att överväga vilken typ av underlag m. m. som behövs i

det fall regeringen har att fatta beslut om en lokalisering som avstyrks

av berörd kommun. Särskilt bör uppmärksammas vilka krav på

utredning av lokaliseringsaltemativ som bör ställas. Kommittén bör

även överväga hur kommunens synpunkter på

anläggningens

1 SOU 1989: 105 62 Bilaga

skall tillgodoses, liksom

detaljlokalisering, omfattning och utfomming

i övrigt för verksamhetens

kommunens synpunkter på villkoren

etablering. För kommitténs arbete bör även gälla direktiven (dir. 1984: 5) till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförsamtliga slagens inriktning.

Tidsplan Kommittéarbetet bör vara slutfört senast vid årsskiftet 1989/90.

Hemställan till hemställer jag att Med hänvisning vad jag nu har anfört chefen för bostadsdepanementet

regeringen bemyndigar

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen att redovisa (1976: 119) - med högst tio ledamöter med uppdrag

formerna för det kommunala inflytandet vid regeringens tillåtlighetsav vissa industrianläggningar m. m. enligt 4 kap. naturprövning

resurslagen, att utse en av ledamötema att vara ordförande, sekreterare och annat biträde att besluta om sakkunniga, experter, åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut

ansluter överväganden och Regeringen sig till föredragandens

bifaller hans hemställan.

(Bostadsdepartementet)

SOU 1989: 105 63 Bilaga 2

Markanv

ändningslagstiftningen

Översikt

Lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m. , naturresurslagen, (prop. 1985/86: 3, BoU 1986/87: 3) syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt (l kap. l §). Lagen innehåller grundläggande hushållningsbestämmelser (2 kap.). Vidare definieras bl. a. vissa riksintressen och föreskrivs att områden som innehåller sådana intressen skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka dem. Särskilda hushållningsbestämmelser föreskrivs för vissa geografiskt angivna områden i landet (3 kap.) som i sin helhet är av riksintresse. Regelsystemet ger alltså anvisningar om hur och var riksintressen skall prioriteras i förhållande till andra intressen och i vissa fall inbördes (totalförsvarets intressen har, enligt 2 kap. 10 § en överordnad ställning). vT ill naturresurslagen har dessutom förts regler om

tillståndsprövning av industrianläggningar m. m. (4 kap.) av i stort

sett samma innehåll som bestämmelserna i tidigare 136 a §

byggnadslagen. Slutligen finns bestämmelser om myndigheternas uppgifter, informations- och samordningsskyldighet m. m. (5 kap.).

Av särskild

betydelse är att planer enligt plan- och bygglagen skall

vara vid

beslutsunderlag tillämpning av naturresurslagens hushåll-

ningsbestämmelser.

Svensk mark- och miljörätt kan sägas utgå från att åtgärder och

ingrepp i mark och vattenområden, som har eller

kan få någon betydelse för allmänna intressen, måste prövas av kommunala eller

statliga myndigheter. Om prövningen leder till att en viss åtgärd

befinns lämplig från allmän synpunkt, kommer detta till i uttryck

offentligrättsliga tillståndsbeslut. Som exempel på sådant offentlig-

rättsligt tillståndsbeslut kan nämnas regeringsbeslut om expropriation av mark för allmänt ändamål. Hänsynen till enskilda intressen påkallar

SOU 1989: 105 64 Bilaga 2

dessutom ofta en civilrättslig prövning som ibland, t. ex. i exprop-

riationsärendet, innebär att domstol skall avgöra ersättningsfrågan.

Frånsett om tillstånd för vissa industrianläggningar m. m. reglerna innehåller inte föreskrifter om tillståndsnaturresurslagen några prövning. Av 1 kap. 2 § naturresurslagen följer att naturresurslagens skall vid prövning av mål och

hushållningsbestämmelser tillämpas

till Av ärenden enligt de lagar som anknutits naturresurslagen. till hur urvalet av motiven 2 kap. naturresurslagen framgår riksintressen skall gå till. Tillståndsfrâgor som innefattar hänsynstaganden till riksintressen i enskilda fall förutsätts bli avgjorda enligt som anknyts till naturresurslagen. Det är här plan- och

lagstiftning

1987: 10, (prop. 1985/86: 1, BoU 1986/87: l) kommer bygglagen, Detta innehåller regler om de in i sammanhanget. lagkomplex och vattnet och om kommunala befogenheterna i fråga om marken tillståndsbesluten skall fattas. Dessutom finns hur de kommunala föreskrifter om hur staten kan ingripa för att skydda riksintressen

enligt naturresurslagen. Vid sidan av föreskrifterna i 2 kap. plan- och skall vid prövning av

bygglagen om att naturresurslagen tillämpas finns om allmänna intressen som är markanvändningsfrågor regler

knutna vilka skall beaktas vid planläggning och vid

till bebyggelse, lokalisering av bebyggelse.

kommun som bestämmer vad som Det är i första hand varje enskild är en från allmän användning av marken och vattnet

synpunkt lämplig det som har till bebyggelsen och när gäller frågor anknytning

utveckling. Kommunens bedömningar skall utgå bl. a.

bebyggelsens

från i naturresurslagen och komma till uttryck i

hushållningsreglema

översiktsplan, detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och

bygglagen.

Översiktsplanen.: betydelse

Varje kommun skall senast den 1 juli 1990 ha antagit en översiktsplan (17 kap. 2 § plan- och bygglagen). Översiktsplanen har inte juridiskt

bindande verkan i förhållande till enskilda intressen. Bestämmelserna om att översiktsplanen skall visa hur kommunen avser att tillgodose

SOU 1989: 105 Bilaga2 65

riksintressen enligt naturresurslagen, har samband med översiktsplanens viktiga uppgift att åskådliggöra de samlade allmänna intressen som skall beaktas vid bindande beslut rättsligt av mer detaljerad

karaktär. Översiktsplanen kan således betraktas

som ett steg av

konkretisering mellan lagreglema om prioritering av allmänna

intressen i naturresurslagen och plan- och bygglagen och de bindande besluten enligt plan- och bygglagen och annan lagstiftning.

Plan- och bygglagen ger kommunen att avvika från möjlighet översiktsplanen vid sina beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked men de i översiktsplanen fastlagda riktlinjerna skall redovisa kommunens avsikter på ett sådant sätt att

det ger vägledning för planläggning och tillståndsprövning enligt

plan- och bygglagen.

Översiktsplanen bör utformas

så att den kan utgöra underlag också

för beslut enligt vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, lagen

om vissa torvfyndigheter, väglagen, innefattande vissa

lagen bestämmelser om elektriska om vissa

anläggningar, lagen rörledningar, luftfartslagen och minerallagen.

Översiktsplanen blir således underlag för olika av beslut som

typer rör markoch vattenanvändning och byggande. Det är i första hand vid kommunens egna beslut enligt och som plan- bygglagen

översiktsplanen tjänar till vägledning. Planen bör, enligt motivskrivningama till naturresurslagen ha motsvarande när betydelse

statliga myndigheter fattar beslut enligt andra NRL-anknutna lagar.

Det kan t. ex. gälla beslut om förordnande enligt naturvårdslagen för

att säkerställa ett bevarandeintresse eller beslut enligt vattenlagen om

utbyggnad för energiproduktion eller om för

Skyddsområde vattentäkt. av verksamheter,

Lokalisering t. ex. grustäkt eller miljö-

störande kan behöva verksamheter, ske med hänsyn till allmänna intressen som kommunen angivit i Kommunen bör

översiktsplanen.

således kunna

göra översiktsplanen till ett viktigt underlag för andra myndigheters beslut vid prövning av tillstånd till olika verksamheter

etc. Översiktsplanens vägledande funktion för olika beslut blir

beroende dels på hur väl allmänna intressen har beskrivits, dels på hur kommunen har vägt olika allmänna intressen mot varandra i

SOU 1989: 105 66 Bilaga 2

värde som beslutsunderlag är

konfliktsituationer. Översiktsplanens

olika och

också beroende av att länsstyrelsen, sektorsmyndigheter

tillfälle att lämna underlag för berörda intressenter har beretts och utfomming.

planeringen och ge synpunkter på planens innehåll

Något om planeringsprocessen

skall kommunen samråda med När förslag till översiktsplan upprättas och andra kommuner som berörs

länsstyrelsen samt regionplaneorgan

Även andra som har väsentligt intresse av förslaget skall av förslaget. Under

beredas tillfälle till samråd (4 kap. 3 § plan- och bygglagen). samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt att ge råd om tillämpligen

och verka för att riksintressen enligt av 2 kap. plan- och bygglagen Dessutom skall verka för att naturresurslagen beaktas. länsstyrelsen samordnas sådana mark- och vattenfrågor som angår flera kommuner skall också ta tillvara statens intressen på lämpligt sätt. Länsstyrelsen Resultatet av samrådet ska ställas

(4 kap. 5 § plan- och bygglagen). samman i en Samrådsredogörelse (4 kap. 4 § plan- och bygglagen).

under minst Efter samrådet och innan planen antas skall den ställas ut

2 månader. Den som vill länma på planförslaget skall göra synpunkter

(4 kap. 6 § plan- och

det skriftligen under utställningstiden

skall sammanställa synpunktema i ett

bygglagen). Kommunen utlåtande efter utställningen (4 kap. 10 § plan- och bygglagen).

Den statliga kontrollen

av att kommunernas och

Den statliga kontrollen planläggning av sker med respekt för hushållningsprövning bebyggelsefrågor utövas av länsstyrelsen eller regeringen

reglerna i naturresurslagen beslut som som har getts rätt att i efterhand ingripa mot kommunala Rätten att inte fyller hushållningskraven i fråga om riksintressen.

mellankommunala samordningen ingripa gäller också i fall där den brister eller åsidosätts. Enligt reglerna i 12 kap.

hälsoskyddsintressena

överpröva och och bygglagen skall länsstyrelsen självmant planoch beslut om lov eller förhandsbesked. Rege-

upphäva planbeslut förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva

ringen får vidare och i sista hand själv meddela en detaljplan eller områdesbestämmelse

SOU 1989: 105 Bilaga2 67

erforderliga planbeslut. Det s. k. kommunala kan planmonopolet

alltså - låt vara att det endast väntas ske i undantagsfall - brytas

genom ett statligt ingripande till skydd bl. a. för riksintressena.

Hushâllningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. naturresurslagen

I 2 kap. naturresurslagen finns bl. a. sektorvisa hushållnings-

bestämmelser till förmån för skogs- och jordbruk, naturvård och kul-

turrninnesvård, industrianläggningar m. m. Kapitlet inleds med en

grundläggande bestämmelse om att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med

hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. fö-

Uttrycket religgande behov inrymmer bl. a. behovet att reservera områden för framtida aktiviteter

som anses viktiga för samhällsutvecklingen

på lång sikt (prop. s. 46).

I 2 kap. 8 § första stycket ges bestämmelser till skydd för mark- och

vattenområden, som på grund av sin beskaffenhet eller läge, är

särskilt lämpliga för som behövs anläggningar för vissa viktiga och

nödvändiga funktioner i samhället. Sålunda att mark- och anges vattenområden som är särskilt för för

lämpliga anläggningar

industriell produktion, energiproduktion, kommunikationer, vatten-

försörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten

eller utnyttjandet av

sådana anläggningar.

I andra stycket samma paragraf anges att områden som är av riksintresse för sådana

anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anlägg-

ningarna. Ett område för en som har bedömts ha stor

anläggning betydelse för hela landet har alltså ett starkare detta

skydd enligt stycke av paragrafen än det har enligt första stycket.

I propositionen framhålls (s. 75 f.) bl. a. följande.

Anläggningama bör förläggas till områden där intrånget blir så litet som möjligt för biologisk produktion, för bevarandeintressen och för intresset av en god bebyggelsemiljö. Att finna eller åtminstone lämpliga godtagbara

SOU 1989: 105 68 Bilaga2

som ansträngningar och lokaliseringar kräver regel betydande mellan Vissa anläggningar kan vara starkt samverkan många parter. beroende av naturförutsättningama på en viss plats, t. ex. i fråga om

eller andra förhållanden av betydelse för tillgång till djuphamn Markbehov för anläggningar för t. ex.

transportmöjligheter.

av avfall kan vara

energiproduktion eller för lagring och destruktion

Även områden, som enligt planer eller program av riksintresse.

för sådana anläggningar, men som inte behöver

angetts som behövliga vid beslut om tas i anspråk förrän i ett senare skede, måste respekteras kommer att behandlas i den ändrad markanvändning. Anläggningama

enligt plan- och bygglagen. De har som regel en fysiska planeringen

för och ger viktiga

påtaglig betydelse bebyggelseutvecklingen

för denna. Staten bör ha ett avgörande inflytande över förutsättningar som är av nationell kan komma till stånd

att anläggningar betydelse

landet sätt, anförs det i och användas på ett för hela lämpligt

propositionen.

Intresseavvägning

Bestämmelserna i 2 kap. 8 § första stycket innebär att kommunerna skall ta hänsyn till områden av angivet och de statliga myndigheterna till sådana slag genom att t. ex. inte planera för eller lämna tillstånd eller i närheten av områdena som kan hindra verksamheter inom ett av dessa för de ändamål som

eller påtagligt försvåra utnyttjande

avses i Bestämmelserna tar inte bara sikte på att mark

paragrafen.

- t. ex. bostadsbe-

skall reserveras för anläggningarna. Åtgärder

- som kan äventyra driften av en

anläggning bör inte heller byggelse

intressen finns tillåtas i dess närhet (prop. s. 167). Om konkurrerande och ekonomiska

i området skall en avvägning göras av de praktiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger. I första hand är avsikten

att i det enskilda fallet för samhällsekonomiska ge utrymme

t. ex. till regional- eller sysselsättningspolitiska

hänsynstaganden,

Även konsekvenserna för berörda enskilda intressen skall intressen.

ekonomiska hänsynstaganden får dock inte äventyra

vägas in. Enbart de värden som bestämmelsen avser att skydda, annat än om en samlad

visar att detta bedömning i enlighet med 2 kap. 1 § naturresurslagen

främjar en från allmän synpunkt god hushållning (prop. s. 155).

SOU 1989: 105 69 Bilaga 2

Bestämmelsen i 2 kap. 8 § andra stycket gör det möjligt för staten att i samband med den kommunala planeringen se till att handlingsfriheten beträffande områden som behövs för anläggningar av riksintresse bibehålls. Bestämmelserna innebär således att staten ges möjlighet att se till att markreservation ändamål av nationellt görs för ett visst intresse, men därav följer inte automatiskt att berörd kommun tvingas

godta ett visst företag på den aktuella platsen

(prop. s. 167). Den

frågan avgörs enligt reglerna för tillståndsprövning bl. a.

enligt 4kap. naturresurslagen. Tillämpningen av 2 kap. 8 § kan enligt “ uttalanden i motiven (s. 168) bli aktuella endast för tillkommande

tillståndspliktiga åtgärder.

I 2 kap. 10 § föreskrivs att om ett område är av riksintresse för flera

oförenliga ändamål, skall företräde

ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Behövs området eller en del av detta för en anläggning för totalförsvaret, skall försvarsintresset ges företräde. Det är kvaliteten i det

beslutsunderlag (inkl. bedömningama i den kommunala planeringen) som prövnings-

myndigheten förfogar över, och styrkan i argumentationen om vad

som på lång sikt kan anses vara lämpligast från allmän synpunkt, som

bör avgöra vilket av de nationella intressen som i visst fall skall prioriteras (prop. s. 169).

Geografiskt angivna hushållningsbestämmelser (3 kap. naturresurslagen)

I 3 kap. naturresurslagen finns hushållningsbestämmelser till förmån

för riksintressen i vissa geografiskt områden av landet. avgränsade Dessa bestämmelser innefattar för sådana områden en redan i

naturresurslagen gjord prioritering av riksintressena. Inom respektive

område skall alltså det för området angivna intresset ha företräde framför annan

markanvändning.

De områden som specificeras i 3

kap. 2-6 §§ är, med hänsyn till de

natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riks-

intresse (3 kap. l §).

SOU 1989: 105 70 Bilaga2

och andra i miljön får - med vissa

Exploateringsföretag ingrepp undantag - komma till stånd i dessa områden endast om det kan ske på

skadar områdenas natur- och kulturvärden. I

ett sätt som inte påtagligt

har uttalats av mindre

propositionen (s. 171) att exploateringsföretag

med bestämmelserna i omfattning i ett normalfall går att förena de som avser de s.k. obrutna fjällområdena och från 3 kap. (utom vattenkraftutbyggnad undantagna vattendrag).

av vissa miljöl 3 kap. 3 § uttrycks ett direkt förbud mot etablering i de obrutna kustområdena. Dessa är störande anläggningar kustområdena och skärgårdama i Bohuslän från gränsen mot Norge i Småland och från till

till Brofjorden, Östergötland Simpevarp

och i från vid Ångemianälvens Arkösund Ångermanland Storfjärden

till (Höga kusten) samt Öland. Förbudet gäller mynning Skagsudde som kräver tillstånd av regeringen enligt 4 kap. sådana anläggningar

1§.

är också de s. k. obrutna Uteslutna för 4 kap. l §-anläggningar i vilka och får komma till

fjällområdena, bebyggelse anläggningar

endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkstånd den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. ningen, Andra åtgärder får vidtas endast om områdenas karaktär inte påverinte kas (3 kap. 5 §). Av 3 kap. l § följer dock att dessa bestämmelser

för mineralbrytning om särskilda skäl föreligger.

utgör hinder

med stöd

Anläggningar som nämns i 4 kap. l § kan däremot

få komma till stånd i de återstående

av 3 kap. 4 § andra stycket

från till Forsmark. Dessa kustavsnitt är kustområden Brofjorden

av tätorter, industrier och fritidsbebyggelse. Konkurrensen påverkade

mellan och bevarandeintressen är stor. Miljö-

exploateringsintressen får därför komma till stånd endast på de platser störande anläggningar där anläggningar av sådant slag redan finns (prop. s. 84). I samband

med den lades vissa riktlinjer fast. Dessa

fysiska riksplaneringen

skall reserveras för sådana industrityper som innebär bl. a. att mark

kräver speciella naturresurser, såsom tillgång till djuphamn eller stora

kvantiteter råvatten. Etablering av denna typ av industri innebär_ ofta natur- och kulturvärden. I anslutning till konflikter med väsentliga kustområdena har mot den

följande platser inom de högexploaterade

SOU 1989: 105 2 71 Bilaga

här bakgrunden markreservationer gjorts: Lysekil, Stenungsund,

Värö, Karlshamn, Norrköping, Nyköping, Oxelösund och Nynäs-

hamn. Därutöver är tänkbar

lokalisering på andra platser där det

redan finns miljöstörande anläggningar. Syftet med dessa markreservationer är att peka på i andra områ-

tänkbara-lokaliseringsaltemativ den än de som från rikssynpunkt är av särskilt intresse för naturvård,

kulturrninnesvård och friluftsliv.

Beträffande Norrlandskusten, utom och Norrbottens Höga kusten skärgård finns inga geografiskt angivna i

hushållningsbestämmelser

naturresurslagen. Det innebär givetvis inte att en till en

lokalisering

plats inom denna del av landet kan ske utan av

tillämpning naturresurslagen. De verksamhetsanknutna hushållningsbestämmel-

serna i 2 kap. blir tillämpliga utan någon på förhand gjord geografisk

bedömning i lagen och styr via de kommunala bedömningama i över-

siktsplan, detaljplan eller områdesbestämmelser lokaliseringen till de

områden som i det konkreta ärendet kan anses särskilt för lämpliga den typ av anläggning det är fråga om.

Vissa områden anses ha särskilt stora värden för turism och friluftsliv. Dessa s. k. primära rekreationsområden har förtecknats i 3 kap. 2 § naturresurslagen. Här återfinns, utöver de redan nämnda obruma kustområdena och Norrbottens i huvudsak skärgård, följande områden: Hallandskusten, och Hallandsåsen med

Kullaberg angränsande kustområden, Sydskånes sjö- och åslandskap, Österlens-

kusten, Åsnen-Listerlandet, Gotland, Södermanlands- och Upplands-

kusten till Singö, Vänern, Vättern och Dalsland-Nord-

Mälaren,

marken, Tiveden, Malingsbo-Kloten, Fryksdalen, nedre Dalälven, Siljansringen, nedre Ljusnan, Vindelådalen, norra Norrbottenskusten

samt i återstående

princip delar av fjällkedjan. I dessa områden skall

turismens och det rörliga friluftslivets intressen prioriteras. Exploa-

teringsföretag och andra ingrepp kan dock tillåtas. Områdenas natur-

och kulturvärden får inte skadas. Det blir alltså en

påtagligt bedömningsfråga huruvida miljöstörande kan tillåtas i anläggningar

dessa områden.

Den geografiska avgränsning som görs i 3 kap. naturresurslagen är

ungefärlig. I propositionen 1985/86: 3 finns en grov kartredovisning

SOU 1989: 105 72 Bilaga2

Den närmare förutsätts ske i den kom-

av områdena. avgränsningen munala översiktsplaneringen (prop. s. 112).

SOU 1989: 105 Bilaga3 73

-

Naturresurslagen Regeringsprövning

av stora

industrianläggningar

m. m.

I 4 kap. naturresurslagen finns bestämmelser om att vissa industrian-

läggningar m. m. inte får utföras utan tillstånd

av regeringen. Bestämmelserna har ersatt 136 a §

byggnadslagen regeringsprövning

av

industrianläggningar m. m. vad avser hushållningen med landets

samlade markoch vattentillgångar.

När infördes i

regeringsprövningen byggnadslagen 1972 var syftet att tillgodose hushållningen med mark och vattenområden av stor be-

tydelse från nationell synpunkt. Avsikten var att utifrån riktlinjerna i

den fysiska riksplaneringen få till stånd en tidig, allsidig och enhetlig prövning av lokaliseringen av sådana industriella verksamheter som

tar i anspråk eller förändrar karaktären hos naturresurser som det råder särskild knapphet på och som är eller kan väntas bli föremål för konkurrerande anspråk. Att prövningen lades motipå regeringen verades bl. a. med att ingen annan än kunde åstadkomma

regeringen

en med

allsidig prövning sammanvägning av bl. a. miljöskyddsmässiga, arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska synpunkter.

Framför allt ansågs det viktigt att avgöranden träffades av ett organ som det var möjligt att utkräva politiskt ansvar av.

Prövningspliktiga anläggningar (4 kap. 1 § NRL)

Följande slag av nya anläggningar får inte utföras utan tillstånd av regeringen: järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk,

massafabriker och pappersbruk, fabriker för av

raffinering råolja

eller för tung petrokemisk produktion, fabriker för av

framställning

baskemikalier eller gödselmedel, för

cementfabriker, anläggningar

kärnteknisk verksamhet som prövas av

regeringen enligt lagen

(1984: 3) om kämteknisk verksamhet samt för att

anläggningar bryta

uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för fram-

SOU 1989: 105 74 Bilaga3

av kämbränsle, anläggningar för eldning med fossilt bränsle ställning har en tillförd effekt om minst 200 megawatt, om anläggningen ämnen eller material inom de områden anläggningar för att utvinna (de så kallade obruma fjällsom anges i 3 kap. 5 § naturresurslagen,

Tillstånd av regeringen krävs även för att bygga platt-

områdena). formar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller gas

och för att ankra eller förtöja sådana plattformar

inom havsområden

för eller av annan anledning.

reparation, ombyggnad

Tillstândsprövning efter särskilt beslut (4 kap. 2 § NRL)

kan regeringen under vissa förut- Enligt 4 kap. 2 § naturresurslagen även av andra an-

besluta om prövning (s.k. förbehåll)

sättningar särskilt

eller åtgärder än de för vilka prövningsskyldighet läggningar Detta kan bli aktuellt om en anläggning eller åtgärd

har föreskrivits.

eller bli av ingripande beskaffen-

kan antas få betydande omfattning eller

het. Det kan vara fallet om den orsakar betydande miljöstöming

som kan

andra ingrepp i naturen. Såväl nyanläggningar utvidgningar

bestämmelse. av befintlig verksamhet Utvidgning prövas enligt denna

i av sådan beskaffenhet att regeringsär dock endast undantagsfall är skyldiga att underrätta prövning behövs. Statliga myndigheter om en anläggning eller åtgärd kan behöva prövas. regeringen

Den kommunala vetorätten

föreskrivs att regeringen är förhindrad

I 4 kap. 3 § naturresurslagen om inte den kommun inom vars område att lämna tillstånd detta (den kommunala vetorätten). etableringen skall ske, har tillstyrkt

krav på tillstånd (4 kap. 4 § NRL) Undantag från

Om det finns särskilda skäl kan regeringen för visst fall medge un- Det kan bli aktuellt om anläggningen

dantag från kravet på tillstånd.

är av mindre eller av mindre ingripande eller åtgärden omfattning

när det I detta skede

beskaffenhet gäller påverkan på omgivningen. har inte något krav på kommunalt yttrande, men departeuppställts

SOU 1989: 105 Bilaga3 75

mentschefen har i prop. 1985/86:

3 sid 135 påpekat att det många

gånger kan komma att visa sig naturligt att inhämta kommunens yttrande i sådana fall.

Omfattningen av regeringens prövning

Antalet ärenden som avsett mark och

vattenhushållningsprövning har

minskat under

senare år. Till en del kan det bero på att utvidgningar av tillståndspliktiga verksamheter nonnalt

ej längre prövas av regeringen. Denna ändring i infördes i och med natur-

tillämpningen

resurslagen. Det finns numera också ett bättre för

planeringsunderlag

att göra lokaliseringsöverväganden beträffande miljöstörande och

resurskrävande industrier. Under senare tid har antalet inkomna ansökningar till regeringen uppgått till fem till tio per år.

Några exempel på fall finns där regeringen förbehållit sig prövningen av exempelvis större hamnar, framförallt kolhamnar. Från senare tid kan nämnas att förbehållit

regeringen sig prövningen av det

berglaboratorium som skall i till kärnkraftverket

byggas anslutning i Simpevarp.

Den nuvarande

handläggningen av ärenden som rör prövning av industrianläggningar

Ansökningshandlingama upprättas i flertalet fall med i utgångspunkt en för projektet särskilt framtagen uppgiftslista. Denna utarbetas inom

bostadsdepartementet i samråd med berörda departement. Handling-

aina kan i vissa fall behöva kompletteras.

När

ansökningshandlingarna i ett ärende enligt 4 kap. naturresurslagen har kommit in till och eventuellt regeringen kompletterats,

remitteras de till berörda myndigheter och organisationer. Kommun-

fullmäktige i berörd kommun måste alltid

yttra sig eftersom rege-

ringen inte får lämna tillstånd om kommunen

inte har tillstyrkt detta. Remisstiden bestäms vanligen till två månader.

Länsstyrelse och kommunfullmäktige får vanligen en månad längre remisstid än cen-

trala myndigheter och organisationer. Syftet med detta är att läns-

SOU 1989: 105 76 Bilaga3

vid sina ställningstaganden skall ha tillgång

styrelsen och kommunen Koncessionsnänm-

till yttranden från bl. a. olika sektorsmyndigheter.

den har normalt ingen föreskriven remisstid och yttrar sig vanligen sist. Om nämndens hantering av ärendet sägs bl. a. följande i propo-

sitionen till naturresurslagen.

beaktas vid intar

Bland de intressen som skall regeringsprövning miljöskyddsaspektema en framskjuten plats. Av den anledningen

av dessa tillhar koncessionsnämnden en viktig roll vid beredning

skall belysning av

ståndsärenden. Nämnden ge en allsidig remisser i Koncessionsnänmden handlägger

miljöskyddsaspektema.

ärenden som skall prövas av regeringen på samma sätt som övriga Detta innebär bl. a. att nämnden håller ärenden hos nämnden. offentligt sammanträde och i regel besiktning på den plats som är kan berörda intressenter komma aktuell. Vid sådana sammanträden kan vidare i mån av behov föranstalta om utredtill tals. Nämnden till bör inriktas

ningar. Koncessionsnämndens yttrande regeringen anläggningens lokalisering på den på att belysa den ifrågavarande aktuella platsen med hänsyn till de krav som ställts i miljöskydds-

från lokali-

lagen. Miljöskyddsvillkor som är av väsentlig betydelse

av nämnden. Däremot bör bör också belysas

seringssynpunkt

3 s. 192.

yttrande inte avse detaljvillkor. Prop. 1985/86:

Sökanden bereds slutligen möjlighet att kommentera de avgivna

Samtidigt brukar kommunen och länsstyrelsen ges tillfälle

yttrandena. att komplettera sina tidigare yttranden.

Regeringens beslut

får endast till en etablering som är förenlig

Regeringen ge tillstånd

och som dessmed bestämmelserna i 2 och 3 kap. naturresurslagen

utom är lämpligt lokaliserad från andra allmänna planeringssynpunk-

nämnts - från kom-

ter. Därtill krävs det - som tidigare tillstyrkan

munfullmäktige (4 kap. 3 § NRL).

lokalisering samt verksam-

I ett tillståndsbeslut anges anläggningens

Tillståndet kan också förenas med villkor hetens art och omfattning. intressen som av etableringen och

för att tillgodose allmänna påverkas

som annars inte skulle kunna kompenseras. Det kan röra sig om att

SOU 1989: 105 3 77 Bilaga

sökanden skall betala penningbelopp eller vidta åtgärder för att kompensera eller förebygga skador, t. ex. av det allmänna förstärkning vägnätet kring en anläggning eller oljeskyddsberedskap. Villkoren kan även avse andra allmänna intressen t. ex. närings-, arbetsmarknadsoch regionalpolitiska intressen. Villkor kan också ges med hänsyn till de försiktighetsmått som skall iakttas från eller till miljösynpunkt följd av en energipolitisk bedömning enligt fastbränslelagen. Regelmässigt anges den tidpunkt då nödvändiga byggnads- och anläggningsåtgärder senast skall ha vidtagits. Slutligen kan föreskrivas villkor som direkt hänger samman med utförande, eller igångsättande drift av en anläggning. (4 kap. 5 § NRL).

Tidsâtgâng

Det tar ca sju till tio månader för att få ett beslut efter det att en ansökan och eventuella har kommit kompletteringar in till regeringen.

Samband med annan lagstiftning

Regeringsprövningen är samordnad med prövningen vissa enligt speciallagar. Detta gäller miljöskyddslagen, och fastbränslelagen vattenlagen.

Regeringens beslut är bindande för prövningen enligt miljöskyddslagen. Koncessionsnämnden för skall vid miljöskydd prövningen enligt miljöskyddslagen föreskriva de villkor för ytterligare verksamheten som krävs från miljöskyddssynpunkt. Det bör påpekas att får prövningen enligt miljöskyddslagen fortgå parallellt med prövningen enligt 4 kap. naturresurslagen; tillstånd enligt miljöskyddslagen får dock inte lämnas innan har regeringsprövningen skett. Tillstånd enligt fastbränslelagen behövs inte om tillstånd har lämnats enligt 4 Om ett kap. naturresurslagen. vattenföretag anges som villkor för viss verksamhet, är vattendomstolen bunden av villkoret vid sin prövning enligt vattenlagen.

När det gäller plan- och bygglagen anses kravet på kommunal tillstyrkan innebära tillräckliga garantier för att kommer planläggning

SOU 1989: 105 78 Bilaga3

stånd i den omfattning scm behövs. Några särskilda regler om

till

finns därför inte.

samordning med plan- och bygglagen

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Refonnerad företagsbeskattning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del l. minister Olof Palme. C. - Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fâmansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. . integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del 1. . Fasta Öresundslörbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

\O%\I_O\.Ll|bbJl\)

Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. C. 36. Inflationskonigerad inkomstbeskattning. Fi. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I. . UD:s presstjänsL UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.il. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggl 1. l-lushallssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S. tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullmtinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 42. Det civila försvaret. Del 1. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. F6. rättsfrágor. A. 43.Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. l. Fi. 46. Arméns utveckling ochförsvarets planeringssystem. 17. Risker ochskydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME.. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- två individer. Om 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23. Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till ñnansieringsuuedningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och ñskeriadminisuationen. Jo. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning S7. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. A. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- ochprovstyrelse. l. 60. Huvudbetänkande frán 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Refonnerad inkomstbeslcattning 6l. Hälsohem. S. - Skattereformens huvudlinjer. Del l. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expenrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geograñn. A.

1989 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD: 100_ Adopüonsfrâgof m s.

67- Uvmdsvlllkm I swrsladsfcst°nef› SB- 101. Förtidspension och rörlig pensionsålder. l 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. 102_ Uuandssamvçi-kân på kñgsmaleüexommet_ UD_ i SB. 103. Hypoteksinstituten i framtiden. Fi. t _ i 69.St0rstadsregioncr l förändring. SB. 104_ Tenvoñsuagsüfmingen. A_ 70- Smtsmdemas 5B- 105. Prövning av industrilokalisering enligt natur-

“Wlsfnatknad-

71. Ny bostadsiinansienng. Bo. resumlagen_ Bo. 72. Värdepappersmarknaden i framtiden. Fi. 73.TV - politiken. U. ( 74. Forskningsetisk prövning. Organisation. , information och utbildning. U. j N 75. Etisk granskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéernas verksamhet. U. l 76. Att förebygga ALLERGI /ÖverkänsligheL s. i 77. Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / överkänslighet. S. 78. Statistikbilaga Omfattning av ALLERGl / över- J känslighet. S.

q

79. Storstadstmñk 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. , K. 80. Förenklad handläggning hos HSAN m.m. S. l 81. Ny generalklausul mot skatteflykt. Fi. I 82. Nedsättning av energiskatter. ME. 83. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. ME. 84. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. Bilagedel. ME. 85. Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationen. Fö. 86. Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. Fö. 87. Skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. JO. 88. Skadeförsäkringslag. Ju. 89. Översyn av lagen om pliktexemplar. U. 90. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig Första yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. året. U. 91. Statligt förhandlingsarbete. Fi. 92. Prospekteringspolitik. I. 93. Prospekteringspolitik. Rapportdel. 1. 94. Särskild rcdovisningsmetod för enskild näringsverksamhet. Fi. 95. Riksgäldskontoret -en ñnansförvalming i staten. Fi. 96. Förenklad handläggning av ansökningar om bostadslån m.m. Bo. 97. Vad händer mod folkhögskolan? U. 98. Transplantation - etiska, medicinska och rättsliga aspekter. S. 99. Organdonation och transplantation - psykologiska

aspekter. S.

Statens

offentliga utredningar 1989

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Transplantation- etiska,medicinskaoch rättsliga Levnadsvillkor i storstadsregioner.[67] aspekter [98]

_ _ Storstadenspartieroch valdeltagande1948-1988.[68] °$“°°“”°" °° ““5P““"°" “ ”Mmmm” [ad r dri . 69 am?” [99] .

ågåládâñâomgârâlnagglgol]

Förudspensionoch rörlig pensionsålder.[101]

_ _ Kommunikationsdepartementet

-msuüedepartememet FastaÖresundsförbindelser.[41 Samerättoch sameüng;[4]] Slorstadstrañk2 - Bakgrundsmaterial.[15] Översynav vapenlassufmmgen.[44] Slorstadstralik3 - Bilavgifter. [43] 0 Storstadstraflk4 - Ytterligare bakgrundsmateriui.(791

åzçå äzafgâgâzrflâlildivid°

Skadcförsäkringslag.[88] Adoptionsfrâgor.[100] Finansdepartementet

, Beskattningav fámansföretag.[2]

g V Utrikesdeliartemaltet Särskildinkomstskatt för utländskaartisterm.fl. [91

UD:s presstjänst.[8] Hushállssparandet - HuvudrapportfrånSpardelega- Begreppetkrigsmateriel.[66] lionensspamndersökning.[l l] Å Utlandssamverkanpå krigsmaterielomrádet.[102] Kostnadsutvecklingoch konkurrensi banksektorn.[16] F Tullregisterlagm.m. [20] Försvarsdepartementet Kustbevakningensroll i denframtidasjöövervakningen. Risker och skyddför befolkningen.(171 [25] Det civila försvaret.Del 1. [42] Reformeradinkomstbeskatming Det civila försvaret.Del 2. Förfatmingstext.(421 5k“e°f°“°"5““V“°““5°- 13° - [33] . . Ar “Ncc mg oc k] h fö svans p anermgssystem l . - Inkomstav kapital. Del 2. [33] . - inkomstav tjänst.lagtextochkommentarer.Del 3.

Mgâléns

c l alfös :.11 ifterochkm ° pe s len m?

frrgåorâaliåårøråågrssl

-B“8°-°*P°“°PP°°'-°°'4-[33] l R°°“°“d f°°“$Sb°5*“'“8 Samhälletsåtgärdermot allvarliga olyckor. [se] - Motiv och lagförslag.De] l. [34] - Expertrapporter.Del 2. [34]

Socialdepartementet Reformeradmervärdeskattm.m.

Hjälpmedelsverksamhelens utveckling - kartläggning _Meny_D311.[35] 00hbedömning-[39] - Lagtextochbilagor. Del 2. [35] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] xnnannnskomgcradinkomstbeskalmgng_ [35] Rätt till gymnasieutbildningför svårtrörelsehindrade De; nyaskaneförshget. sammanfattningny Skane. UHEÖOmaF- [54] utredningamasbetänkanden.[38] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Datoriseringav tullrutinema - slutrapport.[40] Huvudbelänkandefrån altemativmedicinkommitlén. värdepappersmarknaden i framtiden_[72] [60] Ny generalklausulmot skatneflykr.[81] Hälsohem.[61] Statligt förhandlingsarbete.[91] Alternativa terapieri Sverige.[62] Särskildredovisningsmelodför enskildnäringsverksam- Värderingav altemativmedicinskateknologier.[63] ner, [94] Att förebyggaALLERGI / överkänslighet.[76] Riksgäldskontoret- en ñnansförvalulingi staten.[95] Expertbilaga.Beskrivningarav ALLERGI /överkänslig- Hypoteksjnslüuteni ñmnüdcn_[103] hel. [77] Statistikbilaga.Omfattning av ALLERGI / överkänslighet. [78] n _m_ ^l W e

FörenkladhandläggninghosHSAN min: [80]- e_

1989 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Förenklad handläggning av ansökningar om

Utbildningsdepartementet bostadslån m.m. [96]

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Prövning av industrilokalisering enligt natur- Två nya treåriga linjer. [10] resurslagen.[105] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen.

Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Industridepartementet [27] Statligt finansiellt stöd? [24] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför Statens mät- och provstyrelse. [31] 90-talet. [29] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid utvecklingen.[37] tillsättning av professorstjänster. [30] Standardiseringens roll i EFTA/EG - Stiftelser för samverkan. [50] samarbetet. [45] TV - politiken. [73] Prospekteringspolitik. [92] Forskningsetisk prövning. Organisation, information och Prospekteringspolitik. Rapportdel. [93] utbildning. [74] Etisk granskning av medicinsk forskning. Civildepartementet De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. [75] Rapport av den särskilda utredaren för granskning av Översyn av lagen om pliktexemplar. [89] kring statsministe med treårig yrkes- hotbilden mot och säkerhetsskyddet Utvärdering av försöksverksamheten Första âret. [90] Olof Palme. [1] inriktad utbildning i gymnasieskolan. Vad händer med folkhögskolan? [97] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1:Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] Jordbruksdepartementet SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] och ñskeriadministrationen. [56] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Fiskprisregleringen för trädgärdsnäringen. [87] Kommunalbot. [64] Skördeskadeskydd

Arbetsmarknadsdepartementet och

Miljö- energidepartementet

Den regionala problembilden. [12] Sätt värde pä miljön - miljöavgifter på svavel och Mångfald mot enfald. Del 1. [13] klor.[21] Mångfald mot enfald. Del 2. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Lagstiftning och rättsfrägor. [14] Energiforskning för framtiden. [48] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Arbetstid och välfärd. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. inom enezgisektom. [52] Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Nedsätming av energiskatter. [82] Fungerande regioner i samspel. [55] styrmedel i miljöpolitiken. Energi och DO och Nämnden mot etnisk diskriminering (fat-ik, \ J-J - de tre första aren. [57] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och Staten i geograñn. [65] trafik. Biiagedel. [84] Terroristlagstiftningen. [104]

Bostadsdepartementet Parkeringsköp. [23] Ny bostadsñnansiering. [71]

KUNGL. BIBL. -

l Gl 02.

STOCKHOLM