Rapporter till Finansieringsutredningen : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Rapporter till

Finansieringsutredningen

Delbetánkande från Finansieringsutredningen SIDJIU] 1989:25

Statens offentliga utredningar

533% 1989:25

Eg

Industüdepartementet

till

Rapporter

finansieringsutredningen

Delbetänkande av ñnansieringsutredningen I Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfatta: åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst. 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till temissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets forvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - l2°° (externt och internt) 08063 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38- 103 10-9 Stockholm 1989 ISSN 0375-250X

FÖRORD

Finansieringsutredningen har som underlag för sitt arbete låtit utredare och experter utanför sekretariatet genomföra ett antal studier. Dessa publiceras i föreliggande form. Rapporterna har presenterats för utredningen, men författarna svarar själva för innehållet.

Stockholm i mars 1989

Bo Söderberg särskild utredare

mmmmzxxmms UTVECKLING ocu munen: nu. sal ocn 1130315101211 röran-rm; 01mm mao-Tum.

Rapport till Finansieringsutredningen (I 1988:01) av Göran Schubert

KRBDITHRRKNADKNS UTVECKLING OCH UTLÄNINGEN TILL SMÅ OCH EISTORA FÖRETAG UNDER 1980-TALEIS.

för kreditgivning till små och Förutsättningarna medelstora har förändrats under 1980-talet. Detta företag har såväl den totala utlåningsvolymen som påverkat utlåningens fördelning mellan långivare. Föreliggande en del av kartläggningen av denna rapport utgör I avsnitt 1 beskrivs huvuddragen i utveckling. kreditmarknadens allmänna utveckling och avvecklingen av de regleringarna. I avsnitt 2 behandlas kreditpolitiska utlåningen till små och medelstora företag.

1. Kreditnarknadens utveckling under 1980-talet.

Den svenska kreditmarknaden har under 1980-talet omvälvande förändringar. Tekniska och genomgått innovationer har introducerats samtidigt som finansiella en stor upphävts. Resultatet har blivit mängd regleringar att kreditmarknaden i slutet av 1988 i många avseenden är olik den kreditmarknad som fanns 1980. Det är i mycket detta sammanhang inte möjligt att redovisa alla som inträffat. Syftet är istället att förändringar försöka beskriva drivkrafterna bakom översiktligt huvuddragen i avregleringen samt de utvecklingen, viktigaste förändringarna på kreditmarknaden. I praktiken olika faktorer varandra i ett komplicerat påverkar Tekniska och finansiella innovationer kan samspel. det nödvändigt att eliminera vissa exempelvis göra kan i sin tur leda till regleringar. Avregleringen tekniska lösningar, vilket ställer efterfrågan på nya krav osv. Det är således svårt nya på avregleringar, att fastställa vad som är drivkrafter och vad som är

effekter. Framställningen nedan utgår ändå, av pedagogiska skäl, från en sådan uppdelning.

1.1 Drivkrafter bakom utvecklingen

sammanbrottet av Bretton Woods-systemet för fasta

växelkurser år 1973 var både en viktig faktor bakom den

fortsatta utvecklingen och ett tecken på att de internationella finansiella marknaderna höll på att förändras. Uppkomsten av rörliga växelkurser skapade behov av finansiell kunkap och finansiella instrument hos bla företag och banker. Samtidigt uppkom stora finansiella obalanser till följd av den första s.k. oljeprischocken. Obalanserna ställde starkt ökade krav på det finansiella systemets förmåga att kanalisera sparande och lånebehov. Sammantaget drev dessa faktorer fram en snabb utvecklig av de internationella finansiella marknaderna.

Även Sverige berördes av dessa förändringar. svårigheterna att finna en lämplig form för valutakurspolitiken tillsammans med de stora företagens mycket starka internationella beroende gjorde det nödvändigt att, framför allt hos storföretag och banker, bygga upp en finansiell kompetens. Denna blev sedan en viktig faktor bakom kreditmarknadens utveckling. Den nya kompetensen var exempelvis en drivkraft bakom utvecklingen av och tendenserna

värdepappersmarknaderna

till sk securitisation, dvs ökat användande av värdepapper för finansieringsändamål.

En annan betydelsfull faktor bakom kreditmarknadsutvecklingen var de finansiella obalanser som uppkom i den svenska ekonomin. Stora underskott uppstod i statens budget parallellt med underskott i bytesbalansen. Finansieringen av dessa underskott påverkade både kreditmarknadens struktur och

funktionssätt, vilket bl a försämrade möjligheterna att behålla en kreditpolitik baserad på regleringar.

Mellan 1977 och 1984 finansierade staten, via riksgäldkontoret, till stor del budgetunderskotten med upplåning i utlandet. Därigenom reducerades behoven av att låna den inhemska marknaden. Motivet var att man på i det som då rådde ville undvika svaga konjunkturläge att räntorna drevs upp alltför högt. År 1984 förändrades den statliga upplåningspolitiken då det fastslogs att staten inte fortsättningsvis skulle öka sin utlandsskuld. Detta ställde ökade krav på den inhemska kreditmarknadens förmåga att tillgodose statens lånebehov.

Den inhemska finansieringen av budgetunderskotten hade fram till början av 1980-talet i huvudsak skett genom att AP-fonden, försäkringsbolagen och bankerna, genom den sk placeringsplikten, tvingades köpa prioriterade Bankernas obligationsinnehav växte statsobligationer. så att det blev nödvändigt att skapa därigenom mycket former för statsupplåningen. Genom nya, marknadsmässiga, introduktionen av statsskuldväxlar 1982 och av 1983 etablerades en sådan marknadsmässig riksobligationer finansiering av statens lånebehov.

Den tekniska utvecklingen av, framför allt, datorbaserade informations- och transaktionssystem var en tredje drivkraft bakom på kreditmarknaden. Dessa förändringarna användes dels inom exempelvis banker, dels för system att länka samman olika aktörer på de finansiella marknaderna. av det s.k. Reutersystemet, som Expansionen innehåller terminalbaserad prisinformation för främst gick exempelvis mycket snabbt under penningmarknaden, början av 1980-talet.

De närmaste åren kan den tekniska utvecklingen på de svenska finansiella marknaderna väntas bli fortsatt med konsekvenser för marknadernas snabb, betydande

funktionssätt. Handeln med aktier kommer att underlättas genom utvecklingen av VPC och börsens s.k. SAX-system. Handeln på penning- och obligationsmarknaden kommer att bli effektivare genom inrättandet av en Penningnarknadscentral (PMC). Sannolikt kommer dessa hjälpmedel att ytterligare underlätta användandet av värdepapper för finansieringsändamål.

En fjärde faktor bakom avregleringen och kreditmarknadens utveckling var regleringspolitikens minskande effektivitet. Det är ett känt faktum från många länder och områden att regleringar i allmänhet minskar i effektivitet ju längre de finns kvar. De som driver verksamheter som är föremål för reglering utvecklar så småningom metoder att kringå regleringarna. De svenska kreditmarknadsregleringarna, som varit i kraft sedan andra världskriget, var inte något undantag. Detta blev särskilt tydligt under 1984-1985, då banker och andra kreditinstitut hade utvecklat metoder som gjorde försöken att begränsa utlåningsexpansionen genom s.k. utlåningstak alltmer verkningslösa.

En faktor som också bidrog till avregleringen av kreditmarknaden var den ökande medvetenheten om att en, låt vara allt mindre effektiv, regleringspolitik medförde samhällsekonomiska allokeringsförluster. Det fanns exempelvis tendenser att goda relationer med banken var av större betydelse för möjligheterna att få lån än utsikterna för de projekt som skulle finansieras. En sådan fördelning av de finansiella resurserna ledde i princip till en lägre total ekonomisk tillväxt än om kreditgivningen inte varit föremål för regleringar.

1.2 Huvuddragen i avregleringen av kreditmarknaden.

Avregleringen av kreditmarknaden har i huvudsak ägt rum under 1980-talet. Vissa åtgärder vidtogs visserligen tidigare, som avregleringen av bankernas inlåningsräntor

1978, men samtidigt ökade användandet av regleringar på andra områden. En stor del av regleringarna syftade till att underlätta finansieringen av de rekordstora budgetunderskotten. Hålet var därvid att finansieringen inte skulle verka ränte- eller penningmängdshöjande. Inslaget av regleringar i kreditpolitiken kulminerade, liksom budgetunderskotten, under 1982. Då var i stort sett alla tillgängliga regleringsinstrument i kraft.

Introduktionen av statsskuldväxlar som ett medel för statens finansiering år 1982 ledde dels till att behovet av regleringar minskade, dels till krav på avreglering för att marknaderna skulle fungera effektivt. Statsskuldväxlarna bildade också snabbt basen för den penningmarknaden. Penningmarknaden hade expanderande redan existerat i ett par år, men då varit visserligen av mindre omfattning och baserad på handel med bankcertifikat.

av den inhemska kreditmarknaden under Avregleringarna av 1980-talet var främst inriktade på att främja början uppkomsten av en effektiv marknad för räntebärande värdepapper, bland annat för att underlätta finansieringen av statens budgetunderskott. Regleringen av räntesättningen på industriobligationer lättades redan 1980, medan fortsatta lättnader i exempelvis emissionskontrollen skedde 1983. Kraven på bankerna att upprätthålla vissa likviditetskvoter ledde till att bankerna tvingades avsätta en betydande del av sin för nyplaceringar till köp av sk prioriterade kapacitet obligationer. Likviditetskvoterna avskaffades 1983, vilket ökade bankernas möjligheter till marknadskonform utlåning. Under åren 1983-1985 styrdes emellertid bankernas utlåning forfarande till en del av riksbanken. Detta skedde genom överenskommelser som innebar att bankerna åtog sig att köpa vissa volymer prioriterade obligationer varje år. Fram till och med 1985 reglerades kreditgivningen också i hög grad av de sk utlåningstaken,

U vilka fastställde en högsta tillåten ökning av bankernas, bostadsinstitutens och finansbolagens utlåning i svenska kronor varje år.

viktiga steg i avregleringen togs 1985. Då avskaffades, i maj, riksbankens regleringar av bankernas utlåningsräntor och, i november med omedelbar verkan, utlåningstaken för banker, bostadsinstitut och finansbolag. Medan de tidigare avregleringarna främst avsett den värdepappersbaserade delen av kreditmarknaden innebar åtgärderna under 1985 avgörande lättnader för marknaden för direktutlåning. Resultatet blev också en kraftig utlåningsökning under 1986. Bankerna, bostadsinstituten och finansbolagen beräknas ha lånat ut ca 150 miljarder kr under 1986, mot ca 50 miljarder kr per år under åren dessförinnan. En del av denna uppgång berodde emellertid på att krediter flyttades in från den oregistrerade, grå, delen av kreditmarknaden. I slutet av 1986 togs den sista kvarvarande betydelsefulla regleringen på den inhemska kreditmarknaden bort. Detta var den placeringsplikt som hade tvingat försäkringsbolagen och AP-fonden att köpa prioriterade stats- och bostadsobligationer. Under 1988 släpptes vidare regleringen av bostadsinstitutens obligationsupplåning. De viktigaste kvarvarande regleringarna på den inhemska marknaden är därmed förbuden att ge ut index- och underkursobligationer samt regleringen av livförsäkringsbolagens utlåningsräntor.

Parallellt med avregleringen av den inhemska kreditmarknaden har även valutaregleringen liberaliserats. I vissa avseenden har valutaregleringen periodvis utgjort mindre hinder för företagens kreditförsörjning än regleringarna på den inhemska marknaden. Sammantaget har avvecklingen av valutaregleringen emellertid gått långsammare än avregleringen inom landet. sålunda är fortfarande betydande delar av valutaregleringen i kraft, medan

avregleringen av den inhemska kreditmarknaden i stort sett är genomförd. Regeringen har emellertid i 1989 års uttalat att tiden är mogen för att i allt finansplan väsentligt avveckla de kvarvarande delarna av valutaregleringen.

Av stor betydelse för företagens kreditförsörjning under 1980-talet har varit möjligheterna att låna i utländsk valuta. nedan bankernas utlåning i svenska kronor av likviditetskvoter och utlåningstak fanns reglerades motsvarande restriktioner inte för lån i utländsk valuta. Det rådde emellertid inte full frihet att ta upp lån i utländsk valuta. Företagen hade, och har, möjligheter att ta korta lån, dvs med en löptid på upp till sex upp månader, i sådan omfattning som kan motiveras av behoven att finansiera export och import. Därutöver var det tillåtet att ta upp s.k. finansiella lån under förutsättning att dessa hade en genomsnittlig löptid.på minst 5 år. Denna restriktion har emellertid lättats, först 1984 då kravet löptid minskades på genomsnittlig från 5 till 2 år och därefter 1987 då löptidskravet minskades till ett år.

Företagen har, efter tillstånd från riksbanken, under 1980-talet kunnat anskaffa kapital genom emissioner av aktier till utlandet. Detta har emellertid endast kunnat utnyttjas av de allra största företagen. Börsnoterade svenska aktier har i praktiken relativt fritt kunnat säljas till utlandet under 1980-talet. Denna möjlighet 1986 till OTC-aktier, och i början av 1988 utvidgades avvecklades restriktionerna helt för utlandsförsäljningar av börsnoterade aktier och OTC-aktier. Då genomfördes också vissa lättnader vad gäller utlänningars direktinvesteringar i Sverige. svenskar fick ökade att köpa utländska aktier under 1988 och i möjligheter av 1989 togs restriktionerna för sådana köp bort början helt.

1.3 Effekter av avregleringen

Avsnittet innehåller en mycket översiktlig beskrivning av avregleringens effekter. Vissa följder av avregleringen har också behandlats ovan i avsnitt 1.2.

Det är i praktiken inte möjligt att särkilja effekterna av avregleringen från övriga de förändringar på finansiella marknaderna. Nedan diskuteras därför i huvudsak de teoretiska effekterna på de finansiella marknaderna av en avreglering. I princip ger avregleringen tre effekter på de finansiella marknaderna:

- finansiella Tillgången på tjänster av olika slag, å t ex krediter ökar. - De finansiella marknaderna blir effektivare. - Konkurrensen de på finansiella marknaderna intensifieras.

Samtliga dessa effekter är positiva för de som köper finansiella tjänster, dvs för exempelvis företagen. Den ökade tillgången på finansiella tjänster det lättare gör för företagen att finna finansiella lösningar som passar dem. Den ökade effektiviteten medför att kostnaderna för finansiella tjänster hålls tillbaka. Förbättrad konkurrens medför dels att finansiella tjänster blir billigare, dels att företagets beroende av ett enskilt kreditinstitut minskar.

De konkreta effekterna för små och medelstora är företag svåra att fastställa, men utvecklingen efter borttagandet av utlåningstaken i slutet av 1985 skulle kunna utgöra en indikation. Som framgår av 2 kapitel ökade bankernas utlåning till dessa företag kraftigt 1986. Utlåningen expanderade inte lika 1987 men kraftigt även detta år kunde bankerna stärka sin ställning gentemot övriga kreditgivare. En slutsats av detta skulle kunna vara att de tidigare restriktionerna vissa utgjorde

hinder för de små och medelstora företagens kreditförsörjning. Restriktionerna kan ha påverkat dels den totala kreditförörjningen, dels möjligheterna att välja kreditgivare.

Regleringarna av kreditmarknaden har vidare motiverat statliga åtgärder för att underlätta företagens kreditförsörjning. När kreditmarknaden avreglerats bortfaller detta motiv för statligt stöd. På en kreditmarknad med fungerande konkurrens torde avreglerad det inte heller finnas skäl att anta att skulle kunna skötas effektivare i kreditförsörjningen offentlig än i privat regi. Möjligen kan den som synes ha skett från statliga lånefonder överflyttning och till banker efter borttagandet av utvecklingsfonder utlåningstaken också tydas som en preferens för banklån framför statliga lån hos vissa företag (se kapitel 2).

Kreditmarknaden kommer med största sannolikhet att fortsätta att förändras i snabb takt de närmaste åren. Detta beror på flera faktorer. Den allmänna tekniska kommer att ha ett fortsatt inflytande, bl a utvecklingen introduktionen av de nya informations- och genom transaktionssystem som nämndes i avsnitt 1.2 ovan. av den inhemska kreditmarknaden kommer att Avregleringen effekter ännu en tid. Valutaregleringen kommer enligt ge intentioner att i huvudsak avvecklas. Detta regeringens kommer att medföra ökad konkurrens på den svenska finansmarknaden, dels direkt från de utländska finansmarknaderna, dels genom etableringar av utlandsägda kreditinstitut i Sverige. Kreditmarknadslagstiftningen kommer vidare att reformeras. Det kommer att påverka verksamhetsvillkor, tillsyn och ägarfrågor på de finansiella marknaderna. Slutligen kommer skattesystemet att genomgå en genomgripande reformering. Beskattningen skall därigenom göras enhetlig, samtidigt som betydande sänkningar av skattesatserna planeras. Därigenom kommer

H förutsättningar för bättre fungerande finansmarknader att skapas.

Utvecklingen kommer sannolikt leda till att utbudet av finansiella tjänster kommer fortsätta att öka. Konkurrensen kommer att intensifieras, vilket troligen bla kommer att minska bankernas centrala de position på finansiella marknaderna. Istället kan det förutses att kreditinstitutens roller förändras och att det växer fram finansiella koncerner, genom vilka bankerna emellertid indirekt kan komma att fortsätta att ha ett dominerande inflytande. sammantaget torde därmed de finansiella marknaderna bli effektivare, till för nytta långivare, låntagare och andra.

2. Utlåning till små och medelstora företag 1981-1987

Kreditmarknaden kan delas in i två huvudområden nämligen och obligationsmarknaden samt marknaden för penningdirektutlåning. Det finns emellertid inte någon klar mellan dessa delmarknader. Utlåning mot enkla gräns skuldebrev är ett exempel på kreditgivning som kan höra till båda delmarknaderna. vid utgången av år 1987 var den samlade kreditgivningen till svenska låntagare från sk primära långivare, enligt riksbankens definition, ca 2100 miljarder kr.1 Därav svarade penning- och obligationsmarknaden för ca 1000 miljarder kr och marknaden för direktutlåning för ca 1100 miljarder kr. Däri inkluderas ej kreditgivning från mellanhandsinstituten, då dessa ej anses utgöra primära långivare. Mellanhandsinstitutens utlåning uppgick till ca 540 miljarder kr år 1987. Därav svarade bostadsfinansieringsinstituten för ca 450 miljarder kr, företagsinstituten för ca 70 miljarder kr och

kommuninstituten för knappt 20 miljarder kr. På penningu-

och obligationsmarknaden svarade stat och bostadsfinansieringsinstitut för mer än 80% av upplåningen, medan företagen svarade för mindre än 10%. Bland företagen var det vidare nästan uteslutande stora; företag som lånade på penning- och obligationsmarknadenu För de mindre företagen är upplåning på penning och obligationsmarknaden sällan något attraktivt alternativ/. Anledningen är att det är alltför kostsamt att värdera och hantera värdepapper i alltför små volymer. De mindrçe låntagarna är därför i huvudsak hänvisade till kreditgivning från olika intermediärer, kreditinstitut som banker och företagsinstitut, dvs till marknaden förr direktutlåning.

lse exempelvis Kredit- och valutaöversikt 1987”

sveriges riksbank.

Denna undersökning behandlar endast marknaden för direktutlåning, eftersom det är där som de små och medelstora företagen tillgodoser sina behov av krediter. Vidare inkluderas inte bostadsinstitutens, kommuninstitutens och finansbolagens utlåning samt bankernas byggnadskrediter, se vidare nedan. Den totala utlåningen från de institut som ingår i undersökningen var, som framgår av tabell 2.1, ca 700 miljarder kr vid utgången av 1987.

I avsnittet beskrivs först kortfattat det statistiska material som studien bygger på. Därvid nämns också något om svårigheterna att tolka statistiken. Därefter redovisas uppgifter om stocken av utestående lån vid utgången av 1981 och 1987, fördelad på låntagare och långivare. Slutligen studeras nettoutlåningens utveckling under perioden 1982-1987.2

2.1 Statistiska källor II

Uppgifterna om utlåningen till små och medelstora företag grundas på SCBs kreditmarknadsstatistik: In- och kreditmarknaden - efter utlåning på fördelning kundkategorier. Statistiken omfattar utlåning från banker, försäkringsbolag, mellanhandsinstitut, statliga lånefonder och utvecklingsfonder samt AP-fonden. Statistiken täcker därmed den absoluta merparten av utlåningen. Den viktigaste kategorin av kreditinstitut som inte ingår i statistiken är finansbolagen. Finansbolagen utlåning, varav hälften har bedömts utgöra utlåning till företag, uppgick vid utgången av 1987 till drygt 100 miljarder kr. Detta motsvarade ca 13% av

21 studien används följande terminologi: Med utlåning avses stocken av utestående lån. Utlåningen ett år avser ställningen per den 31 december. Nyutlåningen netto under en viss period utgörs av förändringen i stocken av utestående lån mellan periodens början och dess slut.

marknaden för direktutlåning, exklusive utlåning från bostads- och kommuninstitut samt bankernas byggnadskrediter.

Den studerade statistiken avser perioden 1981-1987. Under denna period skedde, som nämnts i föregående avsnitt, kraftiga omvälvningar av den svenska kreditmarknaden. Detta har bl a påverkat vissa klassificeringar i utlåningsstatistiken. Den s k prioriterade utlåningen, som tidigare var av betydande storlek, upphörde exempelvis i slutet av 1985 och ersattes med reguljär utlåning på kreditmarknaden. Denna och andra definitionsförändringar har medfört att statistiken ger en något osäker bild av utvecklingen. Till viss del mildras denna osäkerhet av att de utestående lånen i av statistiken redovisas för två på varandra varje årgång följande årsskiften (uppgifterna avser utlåningen per den 31 december) enligt exakt samma definition. Den registrerade utvecklingen mellan dessa bägge tidpunkter påverkas således inte av definitionsförändringar. För att få fram en tidsserie som så lite som möjligt påverkas av definitionsförändringar har sedan de årsvisa utvecklingstalen kedjats samman. som bas har använts 1987 års nivåer, utom beträffande bankernas utlåning där 1986 års nivåer använts. Anledningen till att 1986 års nivåer använts för bankerna är att uppgifterna för 1987 inkluderar bankernas En betydande del byggnadskrediter. av byggnadskrediterna lämnas till mindre och medelstora företag. Det finns anledning att anta att dessa företag till stor del utgörs av fastighetsförvaltningsbolag. Då dessa företag bedömts som mindre representativa för den grupp av företag som skall studeras, och byggnadskrediterna är av betydande storlek, har så långt möjligt exkluderats från byggnadskrediterna undersökningen. Detta har också motiverat att utlåmingen från bostads- och kommuninstituten ej tagits med i studien. Av mellanhandsinstituten ingår således endast företagsinstituten.

Det finns vidare betydande att tolka svårigheter utlåningens fördelning på företag av olika storlek. En anledning är att upplåningen i stora koncerner kan vara centraliserad till särskilda med få anställda. bolag vissa stora företag har under 1980-talet delat upp sin verksamhet på olika bolag. kreditbehov Storföretagens kan därigenom i ökat grad ha mindre tillgodosetts genom dotterbolag. Detta skulle i så fall leda till att bilden av utlåningen till små och medelstora blivit företag felaktig. Liknande effekter skulle uppkomma om en stor del av utlåningen gått till med få förvaltningsbolag anställda. För att eliminera dessa källor till feltolkningar skulle statistiken behöva delas in både efter antalet anställda och efter exempelvis företagets balansomslutning. En sådan klassificering är emellertid inte möjlig att göra med det statistiska tillgängliga materialet. De redovisade över till uppgifterna utlåning små och medelstora företag måste därför med omges reservationen att den kan inkludera bolag som delar utgör i större koncerner.

En annan faktor som kan ha påverkat är att utlåningen upplåningen för skatteplaneringsändamål sannolikt ökat kraftigt under 1980-talet. Eventuellt har skatteplaneringslånen varit relativt jämnt fördelade mellan olika låntagar- och långivarkategorier och skulle då inte påverka utlåningens Det är fördelning. emellertid mycket möjligt att varit skatteplaneringslån vanligare bland exempelvis små och medelstora företag. Även detta understryker den osäkerhet som vidlåder tolkningen av den redovisade statistiken.

2 . 2 Utlåninqen 1981-1987

tvec e v es e

2.1 att de totala utestående lånen Av tabell framgår med ca 70% under de sex åren mellan 1981 och 1987. ökade var till småföretag (0-19 anställda), till Det utlåningen till hushåll samt till övriga personliga företagare, låntagare (bl a finansiella företag, offentliga myndigheter och utlandet) som expanderade kraftigast. till medelstora anställda) och stora Utlåningen (20-199 än 200 anställda) företag ökade däremot mycket (fler måttligt.

En viktig faktor bakom den allmänna utlåningsexpansionen som nämnts ovan, varit avregleringen av har, I samband med avregleringen skedde kreditmarknaden. stora av krediter från den sk emellertid omflyttningar till den kreditmarknaden. Detta grå marknaden reguljära i statistiken som ökad utlåning, men registrerades förändringar. Det är utgjorde endast bokföringsmässiga därför att avgöra hur stor den egentliga omöjligt var i samband med avregleringen. Detta utlåningsökningen framför allt utlåningen under 1986. Det är gäller emellertid inte klarlagt om dessa bokföringsmässiga fördelningen av utlåningen mellan omflyttningar påverkat eller mellan olika storleksklasser av olika institut, företag.

Tabell 2.1 (sid 1 (2))

utestående lån till efter företag, uppdelade antal anställda, sant till vissa andra låntagare.

Hiljarder kr, löpande priser

Långivare Banker Försäkrings- Företagsbolag institiut 1981 1987 1981 1987 1981 1987

Låntagare

ö e a :

anställda

Totalt 117.0 170.8 21.4 25.0 24.2 29.6

Lgdustgiföretag (SNI 3); (gör ganke; endast utlåning i svgggg vglggg)

0.2 0.5 anställda

Totalt 15.4 20.8 6.7 5.7 11.0 9.2

Personliga 21.0 42.3 0.1 0.8 8.7 20.3 företagare

Hushåll exkl 96.2 170.0 6.6 8.2 1.5 3.6 pers. företagare

Övriga 18.4 88.6 1.7 10.0 1.4 17.5

Totalt 252.6 471.7 29.8 44.0 35.8 71.0

Anm. Grundas på uppgifter om årsvisa förändringar som kedjats samman, med 1987 års, i vissa fall 1986 nivåer års, som bas. Se även texten.

N

Tabell 2.1 (sid 2 (2))

Hiljarder kr, löpande priser

Lånqivare statliga lå- AP-fonden TOTALT fonder och utvecklingsfonder 1981 1987 l981 1987 1981 1987

Låntagare

Icke-finansiella företag;

200okänt antal 3.6 5.7 0.1 0.5 14.9 28.4 anställda Totalt 40.8 48.9 5.4 7.3 208.8 281.7

;ndustriföretag (SNI 3): (För banker endast utlåning i svensk valuta) 0.0 0.6 - - 3.3 7.3 0-19 anst. - - 10.9 12.3 20-199 anst. 1.3 0.8 7.8 4.6 - - 26.4 19.6 200- anst. 0.2 - - 2.5 2.7 okänt antal 0.8 anställda 6.0 - - 43.2 41.8 Totalt 10.0 - - 29.8 63.4 Personliga företagare - - 148.0 249.7 Hushåll exkl 43.7 67.9 pers. företagare - - 34.6 127.1 Övriga Totalt 90.2 120.7 12.9 14.5 421.2 721.9

Anm. Grundas uppgifter om årsvisa förändringar som kedjats samman, på med 1987 i vissa fall 1986 års, nivåer som bas. se även texten. års,

En viktig faktor bakom den måttliga expansionen av kreditinstitutens utlåning till samtliga icke-finansiella företag var att underskottet i det finansiella sparandet i företagssektorn var mindre än normalt under perioden. Kraftigt stigande vinster, bl a till följd av devalveringarna, i kombination med måttliga investeringsutgifter ledde till att företagens totala nettolånebehov minskade. Devalveringarna gynnade därtill i högre grad storföretagen, vilka avsätter huvuddelen av sina produkter på exportmarknaderna, än småföretagen vilka i allmänhet är mer hemmamarknadsinriktade. Detta kan vara en förklaring till att utlåningen till företag med 0-19 anställda ökade starkt under perioden, medan utlåningen till större företag steg endast måttligt. En annan förklaring kan vara att storföretagen lånade ca 30 miljarder kr genom emissioner av obligationer och förlagsbevis, medan de mindre företagen inte haft denna möjlighet. Den kraftiga ökningen av utlåningen till företag med 0-19 anställda måste emellertid, som nämnts ovan, tolkas med försiktighet.

Uppgifterna i tabell 2.1 visar att bankernas utlåning till mindre företag ökat kraftigt. Utlåningen till företag med O-19 anställda steg med drygt 80% mellan 1981 och 1987. Utlåningen till personliga företagare mer än fördubblades under samma period. En del av utlåningen till personliga företagare används emellertid sannolikt till finansiering av privata utgifter och är därför till den delen snarast jämförbar med övrig utlåning till hushållen. Bankerna svarade för 50% av all långivning till företag med 0-19 anställda 1981, en andel som ökat till ca 60% 1987. Av utlåningen till företag med 20-199 anställda svarade bankerna för drygt hälften, och av utlåningen till personliga företagare för drygt 2/3. Dessa andelar förändrades inte nämnvärt under perioden.

Bland övriga långivare till företag med 0-19 och 20-199 anställda svarade statliga lånetonder och utvecklingsfonder för ca 20% av utlåningen, medan företagsinstitut och försäkringsbolag svarade för ca 10% vardera. Dessa övriga långivare minskade samtliga något sina andelar av utlåningen under den studerade perioden.

I tabellerna 2.2 - 2.4 visas de olika långivande institutens andelar av totala utestående lån till företag av olika storlekar. Av tabellerna framgår att bankerna ökade sina andelar av utlåningen till företag av alla tre storleksklasserna mellan 1981 och 1987. Bankernas expansion var särskilt markant mellan 1985 och 1987, vilket kan sättas i samband med den avreglering av kreditmarknaden, bl a borttagandet av utlåningstaken, som beskrivits ovan. Det kan också noteras att de statliga lånefondernas och utvecklingsfondernas andelar av utlåningen till företag minskade under Den

perioden.

största minskningen noterades för utlåning till företag med 0-19 anställda.

Tabell 2.2 Kreditinstitutens andelar av utestående lån till ickefinansiella företag med 0-19 anställda.

Långivare Banker Försäk- Företags- Statliga AP- Totalt rings- institut lånef. o fonden bolag utveckl. År fonder

1981 .50 .12 .13 .22 .03 1.00 1982 .52 .12 .12 .21 .03 1.00 1983 .53 .11 .14 .20 .03 1.00 1984 .53 .11 .12 .21 .03 1.00 1985 .53 .11 .11 .21 .03 1.00 1986 .59 .10 .11 .18 .02 1.00 1987 .61 .10 .09 .17 .02 1.00

Tabell 2.3 Kreditinstitutens andelar av utestående lån till ickefinansiella företag ned 20-199 anställda.

Långivare Banker Försäk- Företags- Statliga AP- Totalt rings- institut lånef. fonden bolag utveckl. År fonder

1981 .53 .08 .16 .18 .05 1.00 1982 .52 .08 .17 .18 .04 1.00 1983 .49 .10 .17 .19 .05 1.00 1984 .50 .09 .17 .19 .05 1.00 1985 .52 .09 .16 .19 .05 1.00 1986 .56 .08 .14 .17 .06 1.00 1987 .57 .08 .12 .17 .05 1.00

Tabell 2.4 Kreditinstitutens andelar av utestående lån till ickefinansiella företag med fler än 200 anställda.

Långivare Banker Försäk- Företags- Statliga AP- Totalt rings- institut lånef. fonden bolag utveckl. År fonder

1981 .61 .11 .09 .18 .02 1.00 1982 .62 .10 .09 .17 .02 1.00 1983 .64 .09 .10 .16 .02 1.00 1984 .63 .09 .11 .16 .02 1.00 1985 .63 .08 .11 .16 .02 1.00 1986 .63 .09 .10 .17 .02 1.00 1987 .63 .09 .10 .17 .02 1.00

Utvecklingen av nygtlåningen netto

Nyutlåningen netto under ett år motsvarar, som nämnts, förändringen av utestående lån mellan den 31 december

föregående år och 31 december innevarande år.

Bilden av bankerna som dominerande långivare till

företagen förstärks ytterligare när jämförelsen övergår från att avse utestående lån till att avse nyutlåning netto (se tabellerna 2.5-2.7). Under hela perioden 1982-

1987 svarade bankerna för ca 75% av nyutlåningen netto till företag med 0-19 och med 20-199 anställda. För åren 1986 och 1987, dvs efter det att utlåningstaken avskaffats, svarade bankerna för mer än hela nyutlåningen netto till dessa företag. Samtidigt var nyutlåningen netto från företagsinstitut samt statliga lånefonder och utvecklingsfonder negativ, dvs de utestående lånen minskade. Detta kan tolkas som att en viss överflyttning av lån till banker ägde rum när när dessas utlåningsmöjligheter ökade i samband med avregleringen.

Slutsatsen av studien är att bankerna är den dominerande kreditgivaren till små och medelstora företag och att denna dominans ökat i samband med de senaste årens avregleringar. Företagsinstituten samt statliga lånefonder och utvecklingsfonder svarar tillsammans för ca 35% av utlåningen till små och medelstora företag. Denna andel har emellertid sjunkit de senaste åren, vilket utgör en spegelbild av den ökade utlåningen från bankerna. Det förefaller sålunda som om bankerna de senaste åren ensamma kunnat tillgodose de små och medelstora företagens behov av nettoupplåning. Av detta kan emellertid inte slutsatsen dras att bankerna skulle kunna dessa företags hela kreditbehov. Det är tillgodose inte säkert att bankerna kan hantera de risker exempelvis som en kraftigt ökad utlåning till små och medelstora skulle innebära. En annan fördel med att att ha företag flera kategorier av långivare är att det främjar konkurrensen, vilket ökar effektiviteten och sänker lânekostnaderna.

Tabell 2.5. Nyutlåning netto till icke-finansiella ned 0-19 företag anställda.

företag anställda.

.W

Tabell 2.7. netto till icke-finansiella företag ned ner än Nyutlåning 200 anställda.

NÄRINGSLIVETS BEHOV

AV EXTERNT KAPITAL

Ett uppdrag för

Industridepartementet

Bertil Gandemo

Göteborg 1989-01-02

FÖRORD

har utförts av Den

Denna rapport pa uppdrag lndustridepartementet.

led och behov av utgör ett i utredningsarbetet kring Inriktning finansiellt företagsstöd enligt regeringens kommittédistatligt rektiv 1988:8.

En skiss till uppläggning presenterades för uppdrags-

rapportens våren 1988. och bearbetning av statistik påbör-

givaren Insamling

under sommaren. Alla intervjuer har, bortsett frán en provjades utförts under hösten. Jag vill tacka alla de personer som intervju, ställt och givit synpunkter pä finansiell utveckling välvilligt upp

hittills och är framöver. Namn på företag och

nagra personer,

koncerner dock inte, eftersom utlovat fullständig anoanges jag

nymitet.

vill tacka min amerikanske medhjälpare P C Macintosh

Slutligen jag

utan vars inte klarat Hon och Excel och

hjälp jag mej. programmen

Word har, utan att snabbt och noggrant utfört allt beräkklaga,

nings- och skrivarbete jag önskat.

Askim i januari 1989

Bertil Gandemo

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kap 1 INLEDNING

1 k r fr li r 2

21 Behov av och tillgång till externt kapital

h) NJ Brister i den externa kapitalförsörjningen

444444-5444 »›bbN..“

(a) Effektiviteten i det statliga finansiella stödet

mmmmmmmmmm

Llpgläggning ggh källor | Finansiellt mönster via extern information

(DNA

Användning av intern information Framtida behov av kapital

Kap 2 BEHOV AV EXTERNT KAPlTAL

h v k i

ll r fr l k i v Flödesorienterad ansats

WPPNNNWWW mmhçnçøçøwma

com-

Behov och anskaffning i relation till försäljning Balansräkningsorienterad ansats mLwmuMmuä

. .

E. l l

i fin l rl

Kap 3 BOLAG - VERKSAMHET OCH FINANSIERING

31 Mümmmmmm

3.1.1 Underlag

3.1.2 Val av nyckeltal för analys och prognos

3.1.3 Analyser av och mönster i utvecklingen

.. . . .

3.2 I.” I ..| I l

3.21 Rörelsens intäkter 3.22 Totalt kapital 3.3 r l i in k i h v

3.3 Rörelsekapitalanalys

3.3 Kundfordringar, varulager och leverantörsskulder

som;

3.3 Kortfristiga och -skulder koncernfordringar

3.3 Maskiner och inventarier samt

fastigheter

44 l-

Ei

mmn ir

pçøwçøuwmw _wswøpmmb

Verkliga skatteprocentsatser

m- Utdelningar i procent av redovisade resultat

.

Ei Lángfristiga skulder och riskkapital

ru-s Finansiella reserver

Kap 4 BOLAG - KAPITALFLÖDEN MED PROGNOSER

4.1 l

4.2 ll I 4.2.1 Data och prognos 4.2.2 Kommentarer till prognosen

4.3 l

4.3.1 0-19 anställda 4.3.2 20-49 anställda 4.3.3 50-199 anställda 4.3.4 200 eller fler anställda 4.4 lik v i f

4.4.1 Intern kapitalgenerering

4.4.2 Extern kapitalanskaffning

4.4.3 Behov för anläggningsinvesteringar

4.4.3 Behov för finansiella investeringar 4.4.5 Rörelsekapital och kortfristig finansiering 4.4.6 Likvida medel 4.5

4.5.1 Sammanfattande prognos av kapitalflöde

4.5.2 Känslighetsanalyser

4.5.3 Jämförelser prognos-utfall

7= m o u: ANALYS AV BÖRSKONCERNER

l

Ekonomiska uppgifter

10-*

wwwwwwwwww

verksamheters omfattning n k - k v in

w^°NNNN##*

Tillväxttakt

8370-*

Rörelsekapital Anlâggningstillgángar

Totalprognos för en femársperiod

99?” un»

Kommentar till behov och anskaffning

.“$”.° Kânslighetsanalyser

Kap 6 lNTERVJUER KRING KAPITALFRÅGOR

6.1 . .

6.2 s H [ri

6.2.1 Anläggningskapital

6.2.2 Finansiella investeringar och förvärv

6.2.3 Rörelsekapitalbehov och likvida medel

6.2.4 lnternt tillfört kapital 6.2.5 Externt behov av kapital 6.3 F in r i 6.3.1 Resultatenheter och bolagisering 6.3.2 Finansiell styrning

6.3.3 Ãgarturbulens

6.4 lin fi l 6.4.1 Marknader och instrument 6.4.2 Finansiell kreativitet 6.4.3 Statens roll i företagens finansiering 6.5 in r m r f 6.6

6.6.1 Företags utveckling

6.6.2 Finansiella marknader

Kap 7 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Bolagssektorn

\l\l_\J_\l\J

N-L

bN__;

Börskoncernerna .

5 l EE.

I mmn

LITTERATUR Böcker, rapporter och artiklar

Underlag och synpunkter i övrigt

BILAGA

lntervjuplan

Kap 1 INLEDNING

1.1 Bkr llfrll r r

Som ett led i regeringens kommittedirektiv 1988:8 angáende och behov av finansiellt företagsstöd skall Inriktning statligt näringslivets behov av och tillgång till externt kapital kartläggas. Andra uppgifter är att analysera brister i den externa kapitalförsörjningen och hur effektivt det statliga finansiella företagsstödet bidrar till att avhjälpa dessa brister samt att analysera effektiviteten i det statliga finansiella företagsstödet.

behandlas enbart behov av l föreliggande rapport näringslivets externt En av vad som anses inrymmas i kapital. avgränsning senare. Viss koppling görs inleduttrycket näringslivet ges

ningsvis till framför allt tillgangen till externt kapital. Övriga

uppgifter behandlas bara i den man de berör behov och tillgång.

Behov av och tillgång till externt kapital

l direktiven nämns nagra tecken pá hur 80-talets näringsliv skiljer

sig frán 70-talets vad gäller behovet av externt kapital. Strukturomvandling, internationalisering, företagsförvärv. nyetableringar, konkurser, ökad andel service- och tjänsteproduktion samt aktivitet inom forskning och utveckling anses ha förhög ändrat näringslivets finansiella behov. Företagsstödet är däremot uppbyggt under 70-talet.

För tillgången till externt kapital nämns fri räntesättning, mer differentierat utbud. ökad nya former för

nyemissionsverksamhet.

riskkapital bade via aktiekapital och krediter samt förändringar

och utbyggnader av det statliga stödet som nagra faktorer vilka

förändrat utbudssidan.

Brister I den externa kapitalförsdrjningen

l direktiven nämns omprövning och förnyelse av samhällets insatser samt ökad inriktning mot offensiva satsningar istället för

pa krisstöd. Fortfarande saknas överblick över det statliga

finansiella stödet. Det mest intressanta är stödens primära funktion och rollfördelningen mellan stat och kapitalmarknad.

Det finans/ella stödets effektivitet

För analys av det finansiella stödets effektivitet framhålls bland annat verkningsgrad, överensstämmelse med intentioner och träffbild ifråga om målgrupper som viktiga faktorer. Där nämns också en analys av stödets omfattning till befintliga respektive nya företag.

1-2

1.2.1 Behov av och tillgång tlll

externt kapital

Uppgiften att kartlägga näringslivets behov av externt kapital är mycket omfattande. Den måste tolkas så att den innefattar

hela näringslivet alla former av externt kapital framtida behov.

Analys av t ex de senaste 10 årens förändringar kan ge viktiga mönster, som delvis kan förklaras. Det belopp som kan summeras till näringslivets behov av kapital av en rad beslut inom stora styrs och små företag. Dessa beslut kan röra expansion i form av nya anläggningar, ersättning av gamla anläggningar, förvärv av andra företag etc. En stor del av kapitalbehovet uppkommer sannolikt inte som konsekvens av speciellt beslut. krävs i tagna Rörelsekapital takt med att verksamheter drivs, förändras. etc. Ett expanderas företags egen förmåga att generera kapital kan begränsa tillväxten eller leda till att kapital söks externt.

Finansieringen för näringslivets sektorer, branscher och

regioner

undergår på lång sikt strukturella förändringar. Dessa kan påverkas

av

vissa övergripande marknadsbetingelser. t ex staters, konkurrenters och hushållens agerande utbud av kapital på olika finansiella marknader och aktörers beteende på dessa marknader efterfrågan av kapital från näringslivets koncerner och företag.

.48

har varit påtaglig under Utvecklingstakten på finansieringssidan internationellt såväl som i Sverige. Helt nya hela 1980-talet marknader har skapats i Sverige. Penningmarknaden har exempelvis 1980. den en viktig roll i inte funnits längre än sedan Idag spelar En finansiella instrument. t företagens finansiella planering. mängd futures och swaps. finns sedan några år på den svenska ex optioner. Successiv på finansiella områden är också marknaden. avreglering datum. Därtill kommer att banker och finansinstitut av sent utvecklat och varianter av finansiella successivt nya tjänster att behov. Tillgången till instrument för tillgodose näringslivets marknader att de utnyttjas av även relativt internationella gör idag små svenska företag.

över vad som skett kan bara i viss utsträckning användas Mönster för att diskutera hur behov kan tänkas se ut framöver. En prognos hade kunnat innehålla den dynamik som för 10 är sedan knappast på 1980-talet. Att kartlägga

präglat finansieringsutvecklingen

behov av externt någon form av enkät ter framtida kapital genom kan konkreta behov för de sig också svårt. I många företag närmaste åren inte anges.

Rollerna för banker, traditionella finansinstitut, försäkringsbolag och har ändrats under 80-talet genom aktiv statliga organ kraftigt Därtill kommer finans- och fastighetsbolagens omstrukturering. tillväxt. utbudssidan, med institut. Strukturförändringarna på strömmar av kapital, former och regler för placering m m, är väl så intressanta som de Utbudssidan kräver dock en på efterfrågesidan. helt annan typ av analys än den som gäller näringslivets

behov/efterfrågan.

1.2.2 Brister l den externa kapitalförsörjningen

av brister i den externa kapitalförsörjningen måste ta sin Analys i hur kredit- och aktiemarknaderna i sin helhet utgångspunkt inte bara i statens roll. Den senare har sannolikt minskat fungerar, i takt med att en rad avregleringar skett och nya marknader Måhända har staten stöttat branscher. regioner och företag skapats. i kris, där banker och finansinstitut. privata och institutionella skulle ha drabbats av förluster. De pengar som näringsliv och ägare kreditväsende på detta sätt sparat kan ha investerats i lönsammare verksamhet och därigenom varit effektiva. Eventuella brister i statliga sammanhang kan mycket väl uppvägas av effektivitet i övriga delar av kreditväsendet, där konkurrens råder.

Det finns motsatsförhållanden även i andra sammanhang. Föreuppfinningsförmåga dä det gäller att utnyttja skattetagares

systemets labyrinter är effektivt ur och kanske

företagets marknadens synvinkel. Frägan är om det är effektivt ur samhällets

synvinkel. Vad skulle stat. kommuner och kunnat med

landsting göra

medlen om de kanaiiserats via olika former av finansiellt stöd?

Den avreglering som skett under 1980-talet

på finansieringssidan

har sannolikt medverkat till en mer effektivt fungerande

kapitalförsörjning än tidigare. En övergång frän

reglerade

standardprodukter till produkter som skräddarsys för speciella

behov har skett. Färre regleringar ger aktörer på säväl

kapitalanskaffnings- som kapitalanvändningssidan större

möjlighet att anpassa former och villkor.

1.2.3 Effektlvlteten I det statliga finansiella stödet

Analys av .effektivitet kräver dels något mål, dels måttstock

någon på hur mälet(n) uppfyllts. Detta är svårt därför att

många stöd utgör kvarlevor från 70-talet och början av 80talet stöd varit permanent/icke-permanent, defensivt/offensivt och generellt/selektivt U stöd har förändrats på både kort och sikt lång O klara motiv och mål saknas O utfall/resultat mäts i många dimensioner O stöd utgör ett komplement till intern och annan extern

finansiering.

Att undersöka effektiviteten i stöd till

befintliga företag respektive till nyföretagande är intressant. Den delen

övervägande

av forskning och sker i stora utveckling företag. Två motsatta hypoteser är att dessa företag alltför snävt lönsamhetsbedömer

nya projekt respektive att nya projekt viss tid ges ett lämpligt

drivhusklimat. Finansiering med internt externt är

resp. kapital vidare annorlunda i ån i

befintliga nybildade företag. Andelen

projekt och verksamheter som till inom

förläggs nybildade bolag

koncerner eller som säljs till utomstående alternativt

tidigare Iedningspersonal (management buy-outs) har ökat markant på

sistone.

Motiven för och formerna av stöd har förändrats. De har dock alltid underordnats gällande mål. Bland

ekonomisk-politiska övergripande

motiv kan nämnas att

stimulera rörlighet geografiskt och funktionellt

stimulera eller bevara

sysselsättning

O via start av tillskjuta riskkapital företag i främja forskning och teknisk utveckling l främja export i aktivt delta i strukturomvandllngen genom ägande.

Mål såsom full rättvis inkomstfördelning. balan-

sysselsättning.

serad och regional balans ger möjlighet för varje grupp expansion att finna motiv för och någon ny form av intressenter något nytt

stöd. Målen är ju inte operationaliserade utan i hög grad luddiga.

Det är svårt att konstatera graden av måluppfyllelse därigenom eller effektivitet.

är ett som inte är klart definierat. Det Näringslivet begrepp och ägda företag av vitt omfattar privata, kooperativt offentligt och med vitt skilda Många ingår i skilda storlekar inriktningar. koncerner och och driver en stor del av sin många äger dotterbolag verksamhet i utlandet. näringslivet inrymmer utöver Begreppet handel. och service hela kredit- och industri, transporter

organisationsvâsendet.

men också en viss avgränsning i

En viktig utgångspunkt

är att tolkas som bestående av föreliggande rapport näringslivet en rad beslutsenheter. dvs enskilda företag och koncerner, med

icke-finansiell verksamhet. Avgränsningen överens-

huvudsakligen stämmer med den som finns i SCB:s statistiska bas med bolags

ekonomiska uppgifter.

Behov ses vidare ur beslutsenheternas synvinkel. Det förutsätts

avseende behov och anskaffning av kapital avspeglas i att beslut ekonomiska data och att mönster där kan utnyttjas även för

tas således inte i något samhällsprognosändamål. Utgångspunkten

ekonomiskt En av kapitalströmmar mellan makroperspektiv. analys hushåll och det offentliga hade varit ett

näringsliv, kreditvåsen,

alternativt sätt att arbeta på.

Det år att kartlägga näringslivets behov

övergripande syftet

av externt kapital.

Ett första i en sådan kartläggning omfattar hur behov och steg av kapital totalt utvecklats över tiden. Ett andra anskaffning blir sedan att ner behoven olika ändamål och

steg bryta på

olika former. t ex internt och externt kapital. Det

anskaffningen på

senare kan i sin tur brytas ner i kort- och i lån och långfristigt. ägarkapital. Lånens sammansättning kan i sin tur analyseras.

Naturligtvis förändras behoven i takt med ändringar av näringslivets. industrigrenars. branschers, koncerners och företags verksamhet. Viss försiktighet måste därför iakttas vid framskrivning som ett andra steg. Varje prognos eller scenario kring utvecklingen av framtida behov och bedömning av behovens storlek och tänkbara former för anskaffning vilar sålunda på osäker högst grund.

1.4.1 Finansiellt mönster via extern information

Ett mönster av hela näringslivets behov av externt kapital kan erhållas genom en beskrivning och analys av vad som skett under åtminstone de senaste 8-10 åren. För detta ändamål utnyttjas SCB:s statistik över företagens ekonomiska Med redovisning. hjälp av statistiken kan analys av behov och för anskaffning

total bolagssektor grupper av olika stora företag näringsgrenar och branscher.

Statistiken bygger på material avseende juridiska företagsenheter. Vid analys av sådant underlag missas den finansiella av planeringen behov och för koncerner. Koncerninternt

kapitalanskaffning

beslutade transaktioner avseende produktspecialisering, produk-

tionssamordning, investeringar, forskning och utveckling, internleveranser, lån, koncernbidrag m m kan ge stora utslag för enskilda

företag, medan de elimineras i

koncernsammanhang.

En annan viktig information som missas vid av analys juridiska

företagsenheter i Sverige är hela den internationella verksamhet

som finns inom koncerner. Kapitalbehoven kan finnas och på ett håll likvida överskott på ett annat håll.

Det är trots allt koncerners kapitalbehov och som är

finansiering

av intresse för t ex aktörerna aktiemarknaden. Samma på tillvägagångssätt som för företag kan. med vissa modifieringar. utnyttjas för analys av koncerner. En koncerns olika kan

företag

spänna över många sektorer, branscher och av storleksgrupper företag samt i olika hög grad vara sammansatt av svenska och utändska. Koncerner utgör inte i SCB:s statistik av analysenheter

ekonomisk för företag. Andra databaser måste sökas redovisning för analyser av koncerner. t ex

Börs- och OTC-koncerners ekonomi och finansiering (Findata

vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktiv Placerings årliga

översikt) Statistik över (PRV, fondbörsen, Aktiv Placenyemissioner rings analyser m m) Koncerners fördelning av totala verksamhet på Sverige och utlandet (SIND:s storföretagsstudier) investeringar i utlandet rn m (lUl) Tillväxtförutsättningar, Andra finansieringsstudier som gjorts under 1980-talet.

En stor del av arbetet består således i att försöka fånga mönster. förklara vad som skett samt tolka och utnyttja detta för prognos. inte explicit av statistiken utan måste Förklaringar framgår ju sökas via de mönster som framträder i kombination med annan information. Egna analyser kan vid behov baseras på koncerners nya och årsredovisningar. Detta bedöms dock inte kunna ske företags inom den tid som står till förfogande.

En mall för av mönster i behov och anskaffning av kapital analys i Metodmässiga kommentarer till analys av finansiella ges bilaga. mönster med av extern information (SCB-statistik) lämnas i hjälp anslutning till resultatpresentationen.

1.4.2 Användning av intern information

Ett alternativt sätt att kartlägga behovet av externt kapital skulle vara att göra en enkät riktad till eller ett antal intervjuer inom

exempelvis några

l Koncerners huvudkontor I banker och finansinstitut i statliga finanseringsorganisationer O fackliga organisationer O näringslivsorganisationer.

Det som då eftersträvas är inte statistisk information utan en beskrivning av faktorer som kan förklara ett visst utveck- Iingsmönster och ge underlag för en bedömning av framtida behov. kan också information om kapitalbehov som varit Intervjuer ge angelägna men som av någon anledning inte kunnat tillfredsställas, brister i den externa kapitaltillförseln, nya marknaders funktion. rollen för statligt stöd i finansieringen etc.

l föreliggande studie har intervjumetoden valts för att få synpunkter på finansiella mönster. Enkät hade knappast varit en lämplig metod att samla in upplysningar med tanke på problemens karaktär. Urvalet har begrånsats till finansansvariga inom ett fåtal storkoncerner. Inom övriga kategorier som nämnts ovan har också gjorts ett fåtal intervjuer.

En plan för intervjuer inom koncerner samt några finansiella och intresseorganisationer visas i bilaga. Metodmässiga kommentarer ges i anslutning till resultatpresentationen.

1.4.3 Framtida behov av kapital

Att göra prognos eller bygga upp ett framtida scenario av behoven av externt kapital med utgångspunkt från vad som hänt de senaste

8-10 aren är svårt. Åtskilliga prognoser har under de

gjorts senaste årtiondena med varierande precision. Den och de dynamik förändringar som präglar stater, internationella och nationella finansorganisationer samt koncerner och enskilda företag kan sannolikt aldrig ge underlag för säkra Vissa några prognoser. försiktiga slutsatser bör dock kunna dras av de olika källorna med extern information.

En kombination av mönster och tendenser extern information enligt samt utvecklingspåverkande faktorer har enligt intervjusvar bedömts som den mest för av

framkomliga vägen bedömning

näringslivets framtida behov av externt kapital. Det kan naturligtvis inte bli tal om några beloppsmässiga utan mer preciseringar om för vilka ändamål behoven är störst. vilken av behov det rör typ sig om och var behoven finns Det kan t ex geografiskt. gälla konsekvenserna av fortsatt och ökad koncen-

internationalisering

tration inom näringslivet. men också konsekvenserna av olika former för av verksamhet

decentralisering operativ (bolagisering)

och centralisering av t ex finansiella aktiviteter.

2 BEHOV AV EXTERNT KAPlTAL Kap

behov av externt kapital formas av hur stort det Näringslivets totala behovet av för olika ändamål är fram till viss kapital och hur stor del av detta kapitalbehov som kan planeringshorisont täckas med internt intjänat kapital i den löpande verksamheten. på externt kapital bestäms även av Näringslivets efterfrågan utbudets olika kostnaderna för olika typer av finansieringsformer, kapital och risktagandet.

l detta diskuteras dels hur och var behov uppstår, dels olika kapitel metoder för att bedöma behovet storlek. Liksom tidigare anläggs

ett koncern- eller företagsperspektiv på behov.

2-1

behov av externt har ständigt varit föremål Näringslivets kapital för diskussion. Olika perspektiv anlägr, frän t ex

° som helhet vid och samhället resursallokering inflytande ° och kommuner med skiftande regioner förutsättningar ° eller bransch- och intresseorganisationer (familje-

småföretag) ° enskilda koncerner eller företag

i samband med utveckling och tillväxt, enstaka kontinuerlig stora krissituationer etc. Det finns mycket investeringssatsningar, i enbart tre former av externa kapitaltillskott till grova drag företag. nämligen

°

ägarkapital

° lån ° rena bidrag (stöd).

Dessa behandlas fram. En rad mellanformer och utförligare längre villkor kan förekomma utöver vad som nämnts. Konvertibla givetvis lån och lån med olika har varit aktuella på senare år. rättigheter

och dvs förekomsten av aktie- och kredit-

Ãgarkapital lån.

har funnits så företagande funnits. Formerna har marknader, länge

successivt anpassats dels till näringslivets behov. dels till linansiärernas egna förutsättningar och risktagande.

Statligt finansiellt stöd har i Sverige förekommit sedan 30-talet men i begränsad omfattning. Större skala nåddes först i och med att lokaliseringsstödet infördes i mitten av GO-taletl. Formerna för och selektiviteten i stödet har sedan varierat kraftigt.

Vissa statliga finansiella stöd måste ha grundats på uppfattningen att aktie- och kreditmarknaderna inte fungerat. Belopp på hundra-

eller tusentals miljoner kan knappast ha satsats utan nagon

behovsanalys, även om sådan inte alltid anges explicit. De behov som påverkat utformningen av statliga finansiella stöd kan sägas vara

O nystart av företag i liten skala eller stor skala O tillväxt hos relativt nystartade eller gamla företag O stimulans till forskning, utveckling och sysselsättning O omlokalisering eller bibehållen lokalisering av företag O omfattande investeringar hos befintliga företag O kriser i arbetsintensiva eller kapitalkrävande branscher 0 företagskriser med svåra regionala sysselsättnings konsekvenser.

2.2 H hvvxrnkil

En analys av hur behov av externt kapital (inkl behov av finansiellt stöd) uppstår i enskilda företag måste hur grundas på verksamheter drivs och hur kapital därifrån genereras (intern

finansiering). lnom koncerner kan en rad andra överväganden än rent verksamhetsmässiga och finansiella tillkomma. Det kan gälla

beskattning i olika länder, utnyttjande av för holdingbolag många verksamheter i ett land och utnyttjande av för koncernreglerna bidrag i t ex Sverige.

Några bakomliggande aktiviteter som formar behovet av kapital i enskilda företag är följande:

° Verksamheten startas eller expanderas bibehålls eller krymps ° Produkter och tjänster finns och skall anpassas till marknadens behov

Lundgren & Ståhl 1980

skall utvecklas utifrán en teknisk idé ° Produktionskapacitet finns och skall till marknader och produkter anpassas skall utifrän krav frän produkter och tjänster skapas ° Finansiell kapacitet finns i grunden men behöver förstärkas

saknas och mäste därför skapas.

ofta vara lättare att än behov i Behov i krislägen tycks precisera normala eller offensiva situationer. Detta är naturligt. Beräkning för att under viss tid bibehålla visst antal anställda och av behovet avsatt till är sannolikt lättare att viss produktion. givna priser, för och utveckling eller beräkna än behovet forskning och vid t ex expansion hemma rörelsekapital marknadsinvesteringar l de senare fallen är osäkerheten stor genom att eller utomlands. framtida och är svärbedömda. konkurrenters volymer priser inte kan förutses. pä nya produkter kan agerande utvecklingsarbete ta tid än beräknat. marknadsföring och inbrytning längre internationellt kan kräva tid och större insatser än beräknat längre etc.

som sällan diskuteras är kapitalbehoven för utveckling av Något inom marknads-, administrativa och kompetens produktions-, ekonomiska funktioner. Den eller mjuka delen av behoven personella oftas finnas eller kunna anskaffas utan problem. Att förutsättes för knappast om skapa förutsättningar finansiering hjälper ju behoven inte är finansiella utan istället av kunskapskaraktär.

2.3.1 Flödesorienterad ansats

finansiella strävas efter nägon form av balans l företags planering in- och utflöde av såväl kort som läng sikt. mellan kapital pá eftersträvas också mellan kapitalavkastning och Balans samt mellan olika slag av risker.

finansieringskostnad

i av kapitalflödet kan naturligtvis

Ordningsföljden planeringen

diskuteras. Det totala behovet av kapital kan påverka anskaffningen Intern av medel och förändring av rörelseexternt. generering kapital netto kan sätta gränser för användningen av kapital.

behov av och tillflöde via internt genererat och Totalt kapital anskaffat kan skisseras pá följande sätt med koppexternt kapital ling till traditionella flödesorienterade finansieringsanalyser:

Totalt behov av kapital (användning) investeringar i anläggningar

Ökning av finansiella anläggningstillgångar (inkl spärrkonton)

Förvärv av bolag och verksamhetsgrenar

Ökning av rörelsetillgångar

Minskning av rörelseskulder Amorteringsbehov för lån (kort- och långfristiga) Löpande underskott på rörelsen (efter avdrag av utdelning)

Totalt til/flöde av kapital via verksamheten (anskaffning) Löpande överskott på rörelsen (efter avdrag av utdelning) Minskning av rörelsetillgångar

Ökning av rörelseskulder

Minskning av finansiella anläggningstillgångar Avyttringar av bolag, tillgångar och verksamhetsgrenar

Förändring av likvida medel eller kortfristiga placeringar

Nettobehov (om behov › til/flöde) Nyemission av aktier Utgivande av konvertibla lån (ev andra mellanformer)

Ökning av lån (kort- och långfristiga)

Utnyttjande av finansiella stöd

Ett överskott genom att tillflöde överstiger behov förutsätts öka likvida medel eller kortfristiga placeringar alternativt påverka någon post på användningssidan. Bakom behovet av kapital ligger givetvis en rad avtal om t ex amorteringar samt fattade beslut om exempelvis utdelning men också planer och budgeter för verksamheten samt äskanden om investeringsmedel.

Nettot av rörelsetillgångar och rörelseskulder utnyttjas ofta i planerings- och finansieringssammanhang. Viss automatik finns

mellan företags tillväxt i omsättning och utvecklingen av de nämnda posterna. Viss) försiktighet måste dock iakttas vid analyser. Många års framgångsrik kapitalrationalisering har ändrat tidigare mönster och relationer.

2.3.2 Behov och anskaffning l relation tlll

försäljning

Allt kapital beskriver ett kretslopp i företags verksamhetl.

Omsättning eller försäljning kräver att resurser anskaffas. Finansieringen löses genom tillskott av ägarkapital, lån eller

bidrag i varierande utsträckning. lnflöden och överskott så ger

l Gandemo a. Asztély 1983 kap 2

till återbetalning av kapital och/eller fortsmåningom möjlighet satt tillväxt.

För företag och företag under en stark förändringsfas nystartade några traditionella eller normala relationer mellan gäller knappast verksamhet, och finansiering. För företag som hunnit kapitalbehov stabilisera men som ändå kan förändras radikalt över tiden sig finns det ofta form av relation mellan utvecklingen av någon och samt mellan försäljning och internt försäljning kapitalvolym medel. Sådana relationer kan givetvis förändras på kort genererade sikt att nyemission sker. att ett beloppsmässigt stort lån genom tas eller att någon anläggning tillkommer eller avyttras.

En enkel modell för att bedöma behovet av externt kapital vore att relatera de under 2.3.1 nämnda grupperna och posterna till ett fakturerade försäljning. Om mönstret i behov av kapital företags tillflöde av kapital via verksamheten och storleken (användning). av likvida medel och kortfristiga placeringar kan analyseras blir det att härleda det externa behovet av kapital som en möjligt restpost.

2.3.3 Balansråknlngsorlenterad ansats

En alternativ ansats att få grepp om näringslivets behov av externt vore att försöka fånga och förklara mönster i företags och kapital koncerners En uppdelning kan exempelvis göras i balansräkningar. kapitalbehov för

anläggningar. eventuellt uppdelade på maskiner/inventarier

resp fastigheter

finansiella anläggningstillgångar

eventuellt uppdelade på likvida medel,

omsättningstillgångar.

rörelsetillgångar och kortfristiga rent finansiella fordringar

På motsvarande sätt kan göras av kapitalanskaffning i gruppering

kortfristiga skulder. eventuellt uppdelad på rörelseskulder och rena lån långfristiga skulder där kapital givetvis ingår och där hela

ägarfinanslering, eget

för eventuella obeskattade reserver kan räknas in beloppet som riskbärande kapital.

Behov och anskaffning av kapital kan härledas från förändringar mellan åren för olika delposter som grupperats. Nivåskillnaden

mellan två års värden för en balansrâkningspost uttrycker ju i sig ett flöde. Fördelen med den tidigare ansatsen i 2.3.1 är att flödena där lätt kan relateras till fakturerad försäljning. För posterna i balansräkningarna blir de inbördes förskjutningarna på lång sikt › mer intressanta.

2-4

Näringslivets totala behov av kapital vore sannolikt omåttligt om kapitalet disponerades utan kostnad. För att behov skall tillgodoses måste vissa lönsamhetskrav uppfyllas. En sortering sker av idéer, projekt. produkter. investeringar och finansieringsalternativ. Marknadsmekanismerna gör sig gällande och kriterierna för val mellan projekt grundas på kostnaderna för extern finansiering och den interna konkurrrensen om kapitalresurser.

Vid alltför stora risker i förhållande till förväntade framtida resultat söks riskgardering. Sådan kan nås genom satsningar successivt istället för i stor skala. anskaffning av medfinansiärer via samarbetsavtal och joint ventures med andra företag. delad risk i form av statliga finansiella stöd etc.

Behov framträder inte alltid öppet i företag. De leder då inte heller fram till krav på finansiering via aktie- och kreditmarknaderna eller ansökan om statligt finansiellt stöd. Behovet kan finnas latent. Kostnaderna för eller villkoren kring kapitaltillskott kan för tillfället vara sådana att projekt får vänta.

För utveckling av idéer och start av företag erbjuds speciellt riskkapital. Denna marknad har utvecklats framför allt under 80talet och inrymmer en mängd finansieringsformer från statliga organisationer såväl som privata företag.

2.5 k ln m ll n

Att använda en flödesorienterad modell för bestämning av storleken av externt kapitalbehov kräver att flödena är kända. Detta låter sig lätt göras för perioder som redan förflutit. kan Analyser genomföras och mönster härledas. Sådana ger dock ingen information om vilka bedömningar som styrelser och beslutsfattare på olika nivåer gjort samt vilka drivkrafterna som funnits bakom beslut.

Ett externt som framräknas genom att behov och kapitalbehov tillflöde viss andel av omsättningen kan möjligtvis utgör någon användas på starkt aggregerad nivå - hela näringslivet. branscher etc. Det förutsätts då att den grupp för vilken analys görs inte förändras alltför kraftigt och att några marknadsbetingelser inte väsentligt påverkar de relationer som används.

Ett alternativ vore att beakta hur olika interna och externa faktorer skulle behov och anskaffning av kapital. Modeller påverka av detta har för prognosändamål använts i analyser av slag näringslivets kapitalbehovl.

En modell med framräknade konstanta relationstal för redan förfluten tid är mindre lämplig för att bedöma framtida behov av kapital totalt och externt för enskilda företag eller koncerner. Internt tillförda medel och utvecklingen av rörelsekapitalet netto kan i och för sig utvecklas jämnt i relation till fakturerad Större investeringar. emission av aktier någon enstaka försäljning. gång och upptagna långfristiga lån gör dock att många relationer förändras över tiden. En möjlighet vore då att arbeta med genomsnittsvärden under tre- eller femårsperioder. Viss utjämning sker mellan nyckeltalen under olika år.

2. 6 I fl r

Stora koncerner

Statliga och kommunala bidrag särredovisas sällan i företags eller koncerners resultaträkningar. Belopp finns däremot i SCB:s statistik över företagens ekonomiska redovisning. Lån av stödkaraktär och speciella statliga garantier särredovisas sällan i enskilda företags balansräkningar. Det är således svärt att uttala sig om det statliga finansiella stödets roll i det totala kapitalbehovet och finansieringen därav. Utan kännedom om fördelningen av företagsstöd kan man ändå anta att

en stor del av det totala stödet går till större företag eller specialinriktade men kanske mindre företag som ingär i större koncerner

stödet. sett för varje koncern. trots allt svarar för en liten del av det totala kapitalbehov vilket stödet delvis täcker

l Se t ex Eliasson 1967, Kjellman a. Nordling 1972 och sou 1974:12

stöd till stora företag eller mindre företag ingående i större koncerner förhoppningsvis ger relativt högt utbyte per satsad krona, både i form av återbetalning av lån. utdelning eller värdeökning på aktiekapital och intäkter via forskningsresultat. sysselsättning etc

stöd lättare kan följas upp i större företag än i mindre via

bättre projektredovisningssystem.

Analys av stöd I storkoncemer

l syfte att få grepp om förekomst. behov. betydelse och effektivitet avs. statligt finansiellt stöd till storföretag ställs några fragor i samband med de intervjuer som skisserats ovan. Någon tillförlitlig statistik från företag angående förekomst av stöd finns inte.

Resultaten skulle kunna kompletteras med analyser av tillgänglig

statistik hos de statliga organ som handhar stöd. En nackdel är dock att stöd kan utgå från många departement och statliga verk samt kommuner och landsting.

Personliga intervjuer i ett fåtal företag/koncerner ger låg

generalitet ifråga om stödens fördelning men god information om behov, motiv. stödens roll och effektiviteten i stödformer. Företagens alternativ och eventuella anpassningar av kapitalbehov kan också undersökas mer detaljerat. En provintervju. inriktad mot enbart stödets roll, gjordes i maj 1988 inom en underkoncern med tekniskt sett mycket avancerad verksamhet. Det är dock inte helt lätt att inom koncerner med många dotterbolag och verksamheter få fram information om stöd. Hypotesen om att kunna summera stöd med hjälp av noggrann måste därför förkastas.

projektredovisning

Efter ytterligare några intervjuer inom koncerner tonades frågorna om stöd ner. Stöden visade sig inte ha spelat någon avgörande roll i

finansieringen under 1980-talet. Detta märks också av de analyser

som senare görs av statistik från SCB.

Kap 3 BOLAG - VERKSAMHET OCH FINANSIERING

3-1

3.1.1 Underlag

SCB:s om ekonomisk redovisning från företagen har årliga uppgifter De använda uppgifterna omfattar icke finansiella bolag. utnyttjats. Två av icke finansiella bolag ingår dock inte. nämligen grupper och statliga affärsverk. Den period som fastighetsförvaltning är 1979-1986. Åtta år är en tillräckligt lång tid för att analyserats dels kunna förändringar i verksamhets- och fånga upp långsiktiga finansiella mönster, dels kunna utjämna svängningar mellan åren om genomsnitt beräknas.

En av statistiken skedde 1979, varför jämförbarheten omläggning med år skulle ha varit dålig. Ytterligare en omläggning av tidigare statistiken 1984. Från och med detta år redovisas ackugjordes mulerade överavskrivningar separat som obeskattad reserv. Värdet för maskiner och inventarier samt fastigheter ökade därigenom markant. Detta har beaktats i jämförelser och vid utnyttjande av tidigare års mönster för prognosändamål.

i statistiken efter storlek beroende på antal Företagen grupperas anställda. Vissa förändringar har skett i statistiken under analysperioden. Gränserna och antalet grupper har varierat. l föreliggande rapport har gränser valts så att jämförbara grupper kunnat analyseras under hela perioden 1979-86.

Siffror för den totala bolagssektorn har utnyttjats. De delgrupperingar för vilka analyser gjorts och för vilka prognoser görs är föuandez

Alla bolag (dvs sådana med fakturerad försäljning över 50.000 kr eller sådana med anställd personal) 0-19 anställda (gruppens siffror har salderats fram, eftersom de inte särredovisas) 20-49 anställda (finns hela analysperioden) 50-199 anställda (två grupper med 50-99 och 100-199 anställda har summerats 1979-83) 200 eller fler anställda (tre grupper med 200-499. 500-999 samt 1.000 eller fler anställda har summerats för 1979-83).

En databas har skapats på av resultat- och grundval balansräkningar samt övriga uppgifter om t ex totalt antal antal företag, anställda. lönesumma. nettoinvesteringar. föreslagen utdelning. nyemission samt fondemission mot av

uppskrivning anläggningstillgångar.

Noggrannheten i underliggande siffermaterial ökar sannolikt med företagsstorleken. Det har trots brister för gruppen med de allra minsta företagen ansetts intressant att ta med eftersom den den, 1986 omfattar för drygt 90% av det totala antalet och företag svarar för 23% av antalet anställda. 1979 var motsvarande siffror 88% resp 19%.

Gruppen företag med 200 eller fler anställda dominerar givetvis ifråga om belopp. Av beloppen för alla svarar denna bolag grupp under analysperioden för 49-55% av rörelsens intäkter och 57-70% av det totala kapitalet. Denna dominans slár

igenom pa nyckeltalen

för hela bolagssektorn. Detta är ett skäl till ytterligare att

gruppera bolagen i storlek. Övergángar av mellan

bolag grupperna sker över tiden. Smá blir större och stora blir mindre. Sådana förändringar torde dock inte spela sä stor roll för resultaten. Vissa bolag lämnar statistiken, om de exempelvis renodlas till att vara fastighetsförvaltande eller finansiella.

3.1.2 Val av nyckeltal för och analys prognos

En rad nyckeltal har formats av pá grundval uppgifterna i databasen. De omfattar följande grupper:

Tillväxt eller förändring av intäkter, antal anställda och olika tillgángs- och kapitalmátt Kapitalbindning och i av rörelsens kapitalanskalfning procent

intäkter

Rörelsekapitalanalys

Finansiell balans i form av likviditets- och soliditetsmätt Effektivitet uttryckt i form av anställd belopp per Lönsamhetsmátt - och marginaler räntabilitet

Skatte- och utdelningsnyckeltal

Nyckeltal för statliga och kommunala bidrag

Balansräkningsstruktur Finansieringsanalyser 1980-86 baserade pá resultat- och balansräkningar samt investeringar. emissioner och

utdelning

Kapitalflöden enligt finansieringsanalyserna, i relation till

rörelsens intäkter.

Alla nyckeltal presenteras inte i om föreliggande rapport näringslivets behov av externt nivå och

kapital. Nyckeltalens förändringar

dock bakom den tolkning av mönster och de tendenser därav ligger

som utnyttjats för prognosändamål.

har beräknats dels för åren 1979-83. dels för åren 1984- Nyckeltal och tillväxttakter för två olika 86. Detta ger genomsnittsvärden Skälet till valet av perioder är den öppna långa perioder. av ackumulerade överavskrivningar under obeskattade redovisning reserver som skedde fr o m 1984. Vissa serier av nyckeltal medan t ex finansiella flöden i förändrades därigenom kraftigt. relation till rörelsens intäkter inte förändrades alls.

av för 5-årsperioden 1987-1991 görs Prognoser kapitalflöden görs i 4. Basen årlig tillväxt av

först kapitel utgör genomsnittlig rörelsens intäkter (fakturerad försäljning) och genomsnittliga

flöden i förhållande till rörelsens intäkter (jfr finansiella årliga avsnitt görs för att testa hur anskaffning 2.3.2). Känslighetsanalys förändras vid andra relationer. l senare kapitel och behov av kapital information från rörande vad som kan påverka tillförs intervjuer flödena de närmaste åren framöver.

3.1.3 Analys av och mönster l utvecklingen

Resultaten först avseende ett urval av beräknade presenteras Detta sker för såväl den totala bolagssektorn som för nyckeltal. därav. För vissa av nyckeltalen görs en prognos delgrupperingarna 1987-91. Presentationen innebär med nödvändighet en för åren tabeller. Dessa har in löpande i texten och kommenmängd lagts teras direkt istället för att samlas i en bilaga. vilket hade varit

alternativet.

l tabellerna tillväxttakter och relationstal, varvid genomanges snitt beräknats för 1979-83. 1984-86 och hela åttaårsperioden.

avser 1987-91. Hänsyn har då inte bara tagits Prognoser perioden till nivån på nyckeltal utan även till trend.

3.2 l ln r h k i l

3.2.1 Rörelsens intäkter

här till att omfatta rörelsens intäkter och Analysen begränsas totalt Tillväxt- eller förändringstakt har beräknats för en kapital. rad andra mått. t ex antal företag, antal anställda, förädlingsvärde, beräknad och riskbärande kapital. De har utnyttjats för att volym styrka mönster i andra sammanhang.

Tabell 3:1 Tillväxt i rörelsens intakter (genomsnittlig procent per ar)

företagen är dock inte särskilt överraskande. Llu större ett företag

är, desto mer sannolikt är det att verksamheten delas

upp pá flera nya bolag eller att verksamheter säljs. Den som bolagisering skett under 1980-talet av även smä funktioner inom kan företag kanske förklara den höga tillväxttakten inom de mindre grupperna. En uppdelning av ett med 500 företag anställda i exempelvis tre rörelsedrivande bolag med 300. -150 och 40 anställda samt ett moderbolag med 10 anställda innebär konsekvenser för alla ju grupperna.

Den ärliga ökningen av rörelsens intäkter är viktig, eftersom den ligger till grund för av prognosticering kapitalbehov och finansiering årligen och totalt i ett senare avsnitt. Liksom i andra sam-

manhang används de sifferuppgifter som finns i SCB:s statistik. Det innebär att tillväxt och kapitalbehov anges i löpande priser.

3.2.2 Totalt kapital

Tabell 3:2 visar tillväxten i totalt dvs

kapital, balansomslutning. l

tabellen har index använts. varvid 1979 satts kapitalet till index 100. Det anges separat vilken som betydelse öppen redovisning av ackumulerade fick fr o rn 1984.

överavskrivningar

Tabell 3:2 Förändring i totalt kapital (index. där páverkan av överavskrivningar anges inom parentes efter indextalet 1986)

Grupp 1979 1983 1986 (Över- Genomsnittlig Index Index Index avskr) okn lakt/ar 7 ar (exkl överavskr)

Alla bolag 100 155,6 228.8 (14.53) 12.5% (11.5°/o)

0 - 19 100 197,8 287.2 ( 8.1) 16.3% (15.8°/o) 20 « 49 100 171.3 272.6 ( 9.2) 15.4% (14,9%) 50 -199 100 163.8 222.6 (13.1) 12,1% (11,1°/o) 200- 100 144,0 213.7 (16.43) 11,5% (10.2%)

En för viktig iakttagelse är att det totala kapitalet

prognosändamál

för de olika en ärlig procentuell ökning som grupperna uppvisar nära stämmer överens med den för rörelsens intäkter. mycket ökar snabbare än rörelseintäkterna för Möjligen kapitalet nagot med 0-19 anställda. De större företagen har lägst företagen tillväxttakt i rörelseintäkterna men är också skickligare i att hälla

nere det totala kapitalets ökning.

Den konstaterade stabiliteten i sambanden gör det möiligt att använda en ökningstakt i rörelsens intäkter för att prognosticerad behovet av ökat totalt kapital. Flelationerna inom det prognosticera totala fär bedömas med hjälp av andra nyckeltal. kapitalet

i rapporten till att avse rörelsekapitalsidan, Analyserna begränsas vissa kortfristiga fordringar pá och skulder till koncernföretag samt maskiner och I samtliga fall relateras belopp i fastigheter. till rörelsens intäkter i resultaträkningar. Rörelsebalansräkningar är då det gäller att i en prognos bedöma anknytningen viktig kapitalbehov.

3.3.1 Rörelsekapitalanalys

definieras ofta som omsättningstillgángar med Rörelsekapital av skulder. l nettot inräknas dä samtliga likvida avdrag kortfristiga och län. även om vissa delar därav inte är medel, placeringar för rörelsens bedrivande. Det gär dock inte med säkerhet nödvändiga att hand göra någon tillförlitlig uppdelning. Därtill kommer pä egen att pá och skulder till koncernföretag kan ha uppkommit fordringar efter såväl koncernintern handel som rent finansiella transaktioner

mellan koncernbolag, t ex lämnade och erhållna koncernbidrag samt Ián.

l analysen används dels den traditionella definitionen av rörelsekapital, dels en där samtliga kassa- och bankmedel, placeringar i aktier och obligationer, lánefordringar samt láneskulder kort pá sikt dragits bort. Skillnaderna benämns i tabell 3:3 traditionellt netto beräknat netto. har resp uppdelningen gjorts i syfte att se vilket utslag ökade finansiella även för ickeplaceringar ger finansiella bolag.

Tabell 3:3 Rorelsekapital traditionellt resp efter avdrag av finansiella poster (i procent av rorelsens intakter)

1979-83 1984-86 1979-86 Prognos 1987-91 Grupp 5 ar 3 är 8 ar 5 ar

AuLmlan

L443.

ZQ__á9

5.L_;.1.92

Forts,

10.0_-

netto, beräknat såväl traditionellt som efter eli- Flörelsekapitalet av likvida medel, placeringar, Iänefordringar och läneminering

skulder, ökar med ökad företagsstorlek. Ökningen gäller bade

och skuldsidan. över tiden är mindre tlllgängs- Förändringarna

dramatiska än vad som kunde förväntas med tanke pa de senaste

árens av cash och kapitalrationalisering i betoning management Den kraftigaste minskningen av nettot noteras för varulager. gruppen med 200 eller fler anställda.

Skillnaden mellan traditionellt netto och beräknat netto avser de finansiella Något belägg för att nettot av dessa poster. posterna. dvs likvida medel, placeringar, Iánefordringar och láneskulder, skulle vara inom någon grupp framkommer inte. Möjligen vanligare med 50-199 anställda lagt den första ligger gruppen företag perioden jämfört med övriga grupper.

3.3.2 Kundfordrlngar, varulager och leverantörsskulder

En har av kundfordringar, varulager och levespecialanalys gjorts rantörsskulder. Dessa i en balansräkning är oftast de som poster mest påtagligt har samband med den fakturerade försäljningen.

Tabell 3:4 Kundfordringar, varulager och leverantörsskulder (i procent av rörelsens intakter)

1979-83 1984-86 1979-86 Prognos 1987-91 Grupp 5 är 3 ar 8 ar 5 ar

Allajnlan Kundfordr 11,4 10,4 11,1 10% 16,8 14,4 15.9 14% Varulager Lev skulder _La _ag_ _aj_ _afzg Netto 19,4 16,7 18,5 16%

L_:J.2

ELLE

ÃLJÅH

21k Kundfordr 11,2 9,7 10,7 10% Varulager 18,5 15.2 17,3 15%

lfrága om nivän ligger grupperna med 0-19 och 200 eller fler anställda något lägre än de övriga. Varulager ökar med ökad företagsstorlek. Mer differentierad verksamhet och hög export kan kräva höga lager, men sannolikt kan ytterligare kapitalrationalisering leda till att nettobehovet av kapital minskar.

Leverantörsskulderna sjunker med ökad företagsstorlek. Det är naturligt att smá företag i stor utsträckning maste förlita till sig leverantörsskulder som en viktig finansieringskälla. Nettot blir därför lägst för denna grupp.

3.3.3 Kortfristiga och -skulder koncernfordringar

Dessa koncernposter har särstuderats i avsikt att försöka se eventuella effekter av de senaste årens kraftiga strukturomvandling. Koncernintern handel kan dock inte analyseras, eftersom det inte gär att dela fakturerad upp posten försäljning. Jämförelsen fár därför göras med rörelsens intäkter totalt precis som i tidigare sammanhang.

Tabell 3:5 Kortfristiga fordringar pä och skulder till koncernföretag (i procent av rörelsens intäkter) 1979-83 1984-86 1979-86 Prognos 1987-91 Grupp 5 är 3 är a är 5 ar

anamma Fordringar 4,4 5.9 5 0 6% Skulder 4.0 5.3 4 5 5%

921.9. Fordringar 1,3 2,1 1,6 2% Skulder 2.2 2,8 2,4 3%

202.9 Fordringar 2.0 3.0 2.4 3% Skulder 2.8 3.2 2.9 3%

5.Q__-_193 Fordringar 3,1 4,0 3,4 4% Skulder 3.5 4,1 3,7 4%

210.- Fordringar 6,4 8,7 7,3 9% Skulder 5,0 7,1 5.8 7%

Kortfristiga fordringar på resp skulder till koncernföretag har som ökat för alla även för småföretagen. Ett väntat synes kategorierna. analysresultat är att andelarna ökar med ökad företagsstorlek. Detta beror på att frekvensen koncernföretag sannolikt blir större. De analyserade posterna kan representera såval varor och tjänster som rent finansiella transaktioner via lån och koncernbidrag. Någon uppdelning går inte att göra.

Andelarna för långfristiga fordringar på och skulder till koncernföretag utvecklas på ungefär samma sätt som de kortfristiga. Beloppen och därmed procentandelarna är avsevärt lägre. Samma direkta koppling finns sannolikt inte heller till koncerninterna varu- och tjänstetransaktioner.

3.3.4 Maskiner och inventarier samt fastigheter

Merparten av maskiner och inventarier kan antas ha nära samband med själva rörelsen. Fastigheter kan däremot ägas utan påtagligt sådant samband. Att relatera värdet på fastigheter till rörelsens intäkter är därför inte helt lämpligt. Det används dock i brist på annan jämförelsegrund.

6I

Bokförda värden pâverkas av hur redovisas. En avskrivningar

förändring skedde 1984 till att redovisa ackumulerade över-

avskrivningar separat som obeskattad reserv. De delar av denna som avser respektive tillgángsslag kan inte särskiljas. En approximation har dock gjorts, varvid 2/3 förts till maskinsidan och 1/3

till fastighetssidan med syftet att se nettoeffekten för jämförelse med är.

tidigare Skattemässiga i jämförelse med planenliga

avskrivningstider för maskiner samt utnyttjande av investeringsfonder för avskrivningar pä byggnader har motiverat l fördelningen. grunddata har dessutom págäende 1984-BG förnyanläggningar delats med hälften var till maskiner och inventarier resp fastigheter. Eventuella iel i denna schablon torde dock ha liten betydelse för nyckeltalen.

Tabell 3:6 Maskiner och inventarier. fastigheter samt ackumulerade overavskrivningar (i procent av rörelsens intäkter)

1979-83 1984-86 1984-86 Prognos 1987-91 Grupp 5 ar Brutto 3 år Netto Brutto 5 ar

Allamlan

LLQ

ZQ___J.9

2.01; Maskiner 9.0 13.5 9.0 14% Fastigheter 8,2 7.4 5.2 7 °/. Ack ov avskr - 6,7 - -

Likheterna mellan nyckeltalen för och grupperna tendenserna i utvecklingen är påfallande. Maskinandelen ökar och fastighetsandelen minskar. Gruppen med 200 eller fler storföretag anställda är nagot mer maskinintensiv än de övriga grupperna. Det kan i samband med ökningen för posten maskiner och inventarier nämnas

var 20,4 Mdr vid utgången av att tinansbolagens leasingstock ca 10% av alla bokförda värde på 19861. Detta belopp utgör bolags

och inventarier vid samma tidpunkt. En genomsnittlig

maskiner 20% har noterats från 1981 för årlig ökningstakt på omkring för maskiner och

finansbolagens leasingstockz. Ökningstakten

inventarier har för alla bolag legat på 10-12% 1984-86.

är ett drag. Detta bör

Minskning av fastighetsandelen genomgående

ha lett till minskning även av bolagens långfristiga upplåning. minskar för företag med Andelen fastigheter kraftigast gruppen 200 eller fler anställda. Detta kan bero på att bildande av separata och de senaste årens omfattande affärer med sale fastighetsbolag förklaring finns till att and Iease back slår igenom. Ingen rimlig andelen ackumulerade överavskrivningar är nästan dubbelt så hög i

med 0-19 anställda som i den med 20-49 anställda. gruppen

3.4 Tgggl] ggpligl

av balansomslutningen respektive år. Det totala kapitalet utgörs av av redovisningen av Även dessa summor påverkas ändringen 1984. l en nettoberäkning har ackumulerade överavskrivningar eliminerats för åren 1984-86 för att jämdessa överavskrivningar förelse med tidigare år skall bli möjlig.

Tabell 3:7 Totalt kapital (i procent av rörelsens intakter)

1979-83 1984-86 1984-86 Prognos 1987-91 5 år Brutto 3 år Netto Brutto 5 år Grupp

intäkter ökar med ökad företagsstorlek. Ett undantag är rörelsens mellan de två minsta 1979-83. Den rangordningen grupperna konstaterade är sannolikt en konsekvens av högre ökningen vid ökad storlek men kan också vara automatiseringsgrad på företag av att större låter medel stanna kvar ett utslag företag intjänade finansiellt än vad som är fallet i och arbeta i högre utsträckning

1 Kredit- och valutamarknaaen. Sverigs Riksbank 1987, sid 8

2 1987 Finansbolagens Forenings årsberattelse

de mindre. Det visas då i ökning av posterna aktier i dotterbolag och i andra bolag.

Icke verksamhetsanknutna finansiella transaktioner med t ex lån på utlandsmarknad och placering på den svenska penningmarknaden synes inte ha någon avgörande inverkan på det totala kapitalets utveckling. Det kan dock diskuteras om sådana transaktioner i bolagen tillåts påverka balansräkningarna över årsskittena. Det kan också förekomma en rad poster utanför balansräkningarna i form av åtaganden och förpliktelser. Storleken av poster off-balancesheet är svår att ange.

3.5 I v km nl ir

Bidrag ges dels till rörelsekostnader, dels till och investeringar ändamål av extraordinär natur, t ex för avskrivning av lån och täckning av förlust. l det förra fallet har bidrag reducerat posten rörelsekostnader i resultaträkningen. l det senare fallet kan bidrag ha reducerat investeringar direkt eller ingå i extraordinärt netto. Det går inte att utläsa ur SCB:s statistik vad som skett.

Vid analys har bidragen relaterats till rörelsens intäkter i likhet med vad som skett tidigare. Avvikelsen mot att relatera till rörelsens kostnader är marginell. Någon beräkning av investeringsbidragen i relation till investeringar har inte l tabellen gjorts. används benämningen extraordinära för alla bidrag som inte avser rörelsen.

Tabell 3:8 Statliga och kommunala bidrag (i procent av rörelsens intakter)

1979-83 1984-86 1979-86 Prognos 1987-91 Grupp 5 år 3 år 8 år 5 år

Allanmaa Rörelsen 0,45 0,45 0,45 0,4% Extraord 0,54 0,15 0 39 0,1%

Li Rörelsen 0.35 0,48 0,40 0,4% Extraord 0,26 0,09 0.20 0,1%

?LAS Rörelsen 0.12 0.25 0,17 0,2% Extraord 0,10 0.05 0.08 0,05% Forts.

SL122 Rörelsen 0.34 0.24 0.31 0,2% Extraord 0,22 0.04 0.15 0.05°/.

2.0.0_- Florelsen 0.58 0.54 0.56 0,5% Extraord 0.84 0.22 0.61 0,2%

Totala statliga och kommunala bidrag har sjunkit från i genomsnitt ca 1% 1979-83 till ca 0,6% 1984-86. mätt i procent av rörelsens intäkter för alla Utvecklingen har inte varit kontinuerlig, bolag. men en nivå märks fr o m 1983. Bra påtagligt lägre på 0.7-0.5°/o under 80-talet, avsaknad av 70-talets krisbranscher konjunkturer och en annorlunda torde ha medverkat härtill. bidragspolitik

Extraordinära som ha gynnat storföretag, har minskat bidrag, synes markant. har naturligt nog en jämnare utveckling Flörelsebidragen än de extraordinära. De har också. bortsett från åren 1979-83 för med 200 eller fler anställda, större betydelse än de extragruppen ordinära företag med 20-49 anställda avviker bidragen. Gruppen om nivån markant från de övriga grupperna under ifråga på bidrag den första Dessa företag tycks på något sätt ha analysperioden. kommit i kläm.

3-6

3.6.1 verkliga skatteprocentsatser

Det hävdas att en stor del av företagens tillväxt möjliggörs via

indirekt statlig finansiering genom

resultatdispositioner som kan göras före skatteberäkning beskattning av vinster som i samband med fördelaktig strukturåtgärder.

Medel får stanna kvar och arbeta inom Koncernbidrag kan företagen. skatten inom koncerner. Småföretag anses dock missutjämna

i med storföretageni, när det gäller möjlig-

gynnade jämförelse heter till skatteplanering. Den nominella skattesatsen på nuvarande 50%. till 58%, är hög. medan den reella skattesatsen är tidigare upp väsentligt lägre beroende på de angivna möjligheterna.

l detta avsnitt analyseras två skattenivåer. l skattekostnaderna inråknas såväl inkomst- som vinstdelningsskatter. Den totala

i .iir Alderin 1986. Dar behandlas dock enbart skatterna for 1985

skattekostnaden har relaterats till dels resultat före bokslutsdispositioner, dels resultat före skatt i syfte att se hur verkliga skattesatser kunnat nas av olika företagsgrupper. Skatter behandlas även i samband med analys av intern finansiering senare. Nágra prognoser över skattesatser görs inte beroende pá att radikala förändringar törestár.

Tabell 3:9 Skattekostnader (i procent av resultat fore bokslutsdispositioner resp resultat fore skatt)

1979-83 1984-86 1979-86 Grupp 5 ár 3 ar 8 ar

Allamlaa Före boksl 17,0 16,7 16.9 Före skatt 32.3 28.3 30.8

D_..;_12 . Fore boksl 19.8 22.3 20.7 Före skatt 31,2 31.3 31,2

ZQ_.__A9 Fore boksl 20.2 28.0 23,1 Fore skatt 54.5 49,5 52.6

5.L_:J.92 Fore boksl 16.3 20,3 17,8 Fore skatt 40,0 41.8 40.7

2.0.0_- Fore bolsl 16.0 13.8 15.2 Fore skatt 30.1 23.9 27.7

Skattekostnaderna utgör i genomsnitt för hela bolagssektorn och för hela analysperioden ca 17% av resultatet före bokslutsdispositioner och ca 30% av resultatet före skatt. Nivaerna har

minskat nagot de senaste åren. Utvecklingen år nästan helt

beroende pá gruppen företag med 200 eller fler anställda. Moder-

bolagen i manga storkoncerner har under manga år betalat låg eller

ingen inkomstskatt alls enligt genomgång av årsredovisningar.

Skälet är att förlustavdrag fran 70-talet kunnat att

utnyttjas. skatt erläggs i dotterbolag och att utdelningar från dessa bolag inte är skattepliktiga.

För övriga gmpper har alla procentsatser med ett undantag ökat. De allra minsta företagen ligger något bättre till än de tva grupperna medelstora. de med 20-49 och med 50-199 anställda.

De avvikande skattenivåerna för gruppen med 20-49 anställda höga beror skattekostnader åren 1983 och 1984. En förpå mycket höga kan vara vinstdelningsskatt. De höga beloppen får genomslag klaring på båda de beräknade genomsnitten.

Att döma av tillväxttakten i obeskattade reserver är det ingen större skillnad mellan små och stora företag. Dessa dispositionsoch planeringsmöjligheter skulle således inte ha någon avgörande ur De är ju också tillgängliga för betydelse finansieringssynvinkel. alla. fast i varierande utsträckning. Beskattat eget kapital växer Iångsammast för den största gruppen, beroende på höga utdelningar.

3.6.2 Utdelningar I procent av redovisade resultat

Det ofta av börsnoterade årsredovisningar att framgår bolags är relativt måttliga i förhållande till intjänade utdelningarna vinster. En andel kvarhållna medel möjliggör tillväxt. För hög koncerner kan den utdelning som moderbolag lämnar utgöra låga andelar av koncernresultaten. Dotterbolags utdelningar till moderhos de senare som finansiella intäkter. l SCB:s bolag registreras statistik, som avser juridiska enheter, registreras alla utdelju från dessa enheter. Andelen utdelningar bör därför ligga ningar väsentligt högre i statistik för bolag än för koncerner.

Det hävdas ibland att eller koncerner låser in många företag vinsterna istället för att låta dem ut på marknaden och invesgå teras på annat håll. l syfte att se hur utdelningsnivån utvecklats har föreslagna utdelningsbelopp har relaterats till redovisade årsresultat. Kvarhållen andel utgör 100 minus utdelningsandelen. Någon prognos görs inte.

Tabell 3:10 Föreslagen utdelning (i procent av redovisat arsresultat)

1979-83 1984-86 1979-86

Ufdelningarna ligger i genomsnitt strax över 50% för bolagsgruppen som helhet. De större företagen dominerar beloppsmässigt och får genomslag även lör totalsiffrorna. De riktigt små företagen lämnar

liten utdelning. Detta kan sannolikt hänföras till ägandet. Privatpersoner tar ut lön istället för att bolag skall betala skatt och lämna utdelning. vilken i sin tur beskattas. En sänkt utdelningsnivå för gruppen med 200 eller fler anställda under de senaste tre åren jämfört med de tidigare fem kan bero på att omstruktureringsvinster inte lett till höjd utdelning. vinsterna har istället stannat kvar för senare

återinvestering.

3-7

3.7.1 Lángfrlstiga skulder och riskkapital

En analys av hela balansräkningen skulle bli omfattande. mycket Eftersom rörelse-. anläggnings- och totalkapital samt rörelsefinansiering behandlats tidigare skall här bara kommenteras kapitalanskaffningen i övrigt. En avgränsning-görs till långfristiga skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Kortfristiga lån spelar en relativt liten roll.

Enligt större koncerners årsredovisningar är andelen långfristiga

lån i utländska valutor mycket hög. Det är 1980-talets förvärv utomlands. låga upplåningskostnader, behov av att matcha exportintäkter och tillgång till en internationell marknad, som kan anses förklara relationerna. Obligationslån, ofta långt tillbaka i upptagna tiden, är däremot företrädesvis i svenska kronor. För mindre företag kan låneandelen i svenska kronor antas vara hög.

Redovisningen av ackumulerade överavskrivningar separat fr o m

1984 kan påverka relationerna. En analys netto visar hur relationerna hade förändrats om hade fortsatt att överavskrivningarna dras av direkt från totalkapitalet.

Tabell 3:11 Lángfristiga skulder. obeskattade reserver och eget kapital (i procent av rörelsens intakter)

1979-83 1984-86 1984-86 Prognos 1987-91

IL___J.9.

294.49 29.5 29.7 30.2 30% Lángfr sk Obeskres 13.9 15.5 14.2 16% 10.8 10.0 10.2 10% Forts. Egetkap

SL393

2.0.0_-

långfristiga för de övriga. Det är framför allt låneandelen som är hög, medan andelarna för skulder till koncernföretag resp avsatt till pensioner tillsammans bara utgör ca 2-4 procentenheter. Ju större företagsstorlek desto större andel har koncernskulder och avsatt till för förändringar på den svenska kreditpensioner. Känsligheten marknaden kan förväntas vara stor för de mindre företagen. Om långfristiga lån tagits till rörlig ränta är småföretag förhållandevis mer utsatta för ränte- och valutakursändringar än de större företagen.

Gruppen med 200 eller fler anställda har mycket kraftigt sänkt andelen långfristiga skulder på senare år. Detta kan vara ett resultat av minskat fastighetsinnehav. Genom sådana åtgärder. framför allt i Sverige. spelar sannolikt utlandslån en än större roll.

Obeskattade reserver ökar för alla grupperna. oavsett hur mätning sker. Andelen eget kapital, som ju bär den största risken. har gått tillbaka för de två minsta grupperna och ökat för de två större. I kombination med utvecklingen för långfristiga lån kan konstateras att lörsörjningen med riskkapital till de mindre företagen fortfarande synes vara ett problem. Flesonemanget bygger på att behov. om sådana funnits. täckts med lån istället för med eget kapital.

3.7.2 Finansiella reserver

Traditionella relationstal för likviditet har förlorat i betydelse vid bedömning av företag. Skillnaden mellan beviljade och icke utnyttjade krediter är heller inte tillräcklig som uttryck för reserver. annat än för mindre och medelstora företag. Större företag har certifikats- eller utomlands commercial papers-program, som innebär mycket stora finansiella reserver. Därtill kan läggas

optioner att kunna utnyttjas vid lanebehov. av ett antal

Granskning årsredovisningar visar att utnyttjandet av medel i dessa

program är relativt Iágt. Om skulle kapitalbehov uppstå framöver så är

sannolikt finansiering ordnad för många

företag.

En andra typ av finansiell reserv är fastigheter. Sale and lease

bacW-arrangemang frigör vid mestadels försäljningstidpunkten

kapital som vida överstiger de bokförda värdena. Behovet av finan-

siering lyfts istället över till köparna; ofta

fastighetsbolag, försäkringsbolag. statliga fonder och i viss kommuner.

utsträckning Vissa av dessa har behov av att placera kapital.

En tredje typ av finansiell reserv

utgör verksamhetsgrenar eller

bolag som kan avyttras till andra Marknadsvärdet bolag. pá sådana

tillgångar kommer ofta fram först vid en överlåtelse. Den

goodwill som upparbetats under tid inte i lång syns ju den egna

balansräkningen.

4 BOLAG - KAPITALFLÖDEN MED PROGNOSER Kap

4-1

visar anskaffning och använd- Traditionella finansieringsanalyser Sådana har upprättats för åren 1980-86 ning av kapital. analyser och en i likhet med tidigare. Vissa med en fyraårs- treársperiod i statistiska data. Detta diskuteras felkällor finns aggregerade har tagits fram sätt: senare. Innehållet i analyserna på följande

Internt tillförda medel har beräknats på grundval av vissa i resultaträkningarna samt uppgifter om utdelningar poster och förändrade behållningar på spärrkonton i riksbanken.

Externt tillförda medel består av dels nyemissioner inkl andels av totala långfristiga skulder. given överkurs, ökning

om i Använda medel utgörs av uppgifter nettoinvesteringar och framräknad ökning av finansiella investeanläggningar (aktier i dotterbolag och andra bolag, långfristiga ringar koncernföretag samt immateriella fordringar, fordringar på tillgångar).

Nettot av dessa tre poster anger överskott eller behov av

kapital.

med av Därtill kommer förändring av rörelsetillgångar avdrag rörelseskulder (se definition i avsnitt 3.3) samt förändringar i kortfristiga lånefordringar och låneskulder.

av likvida medel. dvs kassa. bank och Saldot utgör förändring kortfristiga placeringar.

En kan att statistiken visar större eller restpost uppkomma genom mindre av balansråkningsposter mellan två år än vad förändringar som visas av resultatråkningar eller andra uppgifter. Varulagerreserv såsom obeskattad reserv kan t ex förändras med annat

belopp än vad angiven förändring under bokslutsdispositioner anger. kapital kan förändras med annat belopp än vad nyemissioner. Eget

fondemissioner mot uppskrivning av anläggningstillgångar, redo-

visade resultat och utdelningar indikerar.

7l

En dylik restpost är kan oundviklig. Uppgifter vara

ofullständiga,

felaktiga eller saknas. Fusioner, övertaganden, avvecklingar av rörelsegrenar m m kan innebära att alla inte är uppgifter konsistenta. Restposten år dock liten. varför den

förhoppningsvis inte

páverkar de strukturella dragen i kapitalflödena. Den torde heller inte ha någon avgörande inverkan i

prognossammanhang.

Kapitalilöden för tidigare ar relateras i tabellerna 4:1-4:5 till rörelsens intäkter i likhet med vad som skett i kapitel 3. Genomsnitt för 1980-83 och 1984-86 har tillsammans med tendenser páverkat procenttalen i de prognoser som görs.

4-2 AJJLAOJAG

4.2. 1 Data och prognos

En prognos av rörelsens intäkter, angiven i miljarder kronor, har baserats pá 12% árlig ökning under åren 1987-91.

Totalbeloppet för

rörelsens intäkter blir dä, enligt vad som anges i tabell 3:1. ca 76% högre ár 1991 än 1986. Fem ars ökning ger beloppet 12.212 miljarder kronor. Procenttal har liksom

samtliga belopp avrundats via

automatiska beräkningsrutiner. Detta kan innebära att summor inte stämmer pá sista siffran.

Tabell 4:1 Alla bolag : Kapitalfloden (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos Floda 4 ar 3 ar °/. genomsnitt 5 ar Mdr kr

Internt 4.34 4.62 4.5 550

Finans inv -_*|__j_2 -2 29

Rorkap -0.97 -o.os -0.5 -61 Kort ?in 9.11 _CLJA ...Q2 .24

Likv medel 1.16 0.91 0.9 110

i är påfallande för internt tillförda Jämnheten procentsatserna och kortfristig

medel. nyemissioner, anläggningsinvesteringar

av långfristiga skulder i kapitaltillförseln finansiering. Betydelsen har minskat. av års inom

utslaget många kapitalrationalisering

klart förändring. Ökning av

företag märks på rörelsekapitalets medel ändras inte särskilt markant under tidigare år. likvida åren 1980-83 och -0.24% Restposterna utgör i genomsnitt -0,16°/.

åren 1984-86.

4.2.2 Kommentarer till prognosen

I prognosen har internt tillförda medel bedömts ligga på ungefär samma nivå som under år. Vinstmarginalerna är nämligen tidigare över tiden med ca 6% före och 4% efter avskrivmycket jämna Det som av skillnaden mellan ningar. kapitaltillflöde utgörs rörelsens intäkter och rörelsens kostnader är det helt dominerande.

kan förväntas vara av samma storlek. Konver-

Nyemissionsandelen

tibla lån kan komma att omvandlas till aktiekapital, apportemissioner fortsätter att finansiera förvärv och aktiekurserna

medger kontanttillskott av riskkapital.

skulder lörutsättes spela samma roll som tidigare. Långfristiga Krav i utlandet vid förvärv utompå långfristig Iånefinansiering lands har Detta kan komma att minska lånens andel. Finanslopats.

kan ske med likvida överskott från Sverige. Ökning av

siering ju sale and lease back kan också innebära att på fastighetssidan låneandelen minskar. flyttas i och för sig bara över Finansieringen till av Huruvida köpares finansiering sker köparna fastigheterna. med medel, den svenska kapitalmarknaden eller utomlands egna på är svårt att bedöma.

har bedömts öka något beroende på den

Anläggningsinvesteringarna

trend som dels från statistiken åtminstone tom 1985. iakttagits dels via för 1987. Å andra sidan kan utförpreliminära uppgifter och av fastigheter medverka till att nettosäljning förhyrning i den studerade bolagssektorn minskar. investeringarna

De finansiella investeringarna är svårbedömda. eftersom andelarna mellan olika år. En ökning skedde från 1985 till svänger kraftig 1986. Det att förutse takten i struktur- 2,75% går knappast förändringar genom förvärv av andra bolag och långsiktiga placei andra tillgångar än sådana som är nödvändiga för rörelsen. ringar

Årliga finansiella investeringar har, trots prognossvårigheterna,

bedömts uppgå till 2% av rörelsens intäkter.

Förändring av kortfristiga rörelsetillgángar och rörelseskulder samt kortfristiga lan och skulder utgör relativt smá andelar av kapitalflödet. Även vid fortsatt kapitalrationalisering har ökad omsättning bedömts kräva en svag ökning av rörelsekapitalet netto. Den kortfristiga nettofinansieringen är en post som kan bolag anpassa till hur likvida medel kan placeras. Andelen har bedömts

ligga kvar pa samma nivá som tidigare ar.

Om bolag väljer att öka och finansiella anläggningsinvesteringar investeringar eller att amortera långfristiga län, nagot som skedde 1983-84, minskar likvida medel radikalt. Likvida medel byggdes sedan upp igen 1986. Sádana svängningar är inte att förutmöjliga se. Beslut inom företagen pâverkas av en rad externa faktorer pá avsättnings- och kreditmarknaderna samt interna faktorer avseende produktion och administration. Likvida medel har bedömts uppgå till ungefär samma andel som under perioden 1984-86.

4.3 r l l

Sättet att ta fram och analysera är detsamma som kapitalflöden för alla bolag i föregående avsnitt. Tabeller med kommentarer presenteras för resp bolagsgrupp.

Prognoser blir mer osäkra för varje enskild än för alla grupp bolag avseende vissa kapitalflöden. Det kan gälla t ex smáföretagens tillgång till riskkapital hemma och storföretagens investeringar och uppláning utomlands.

4.3.1 0-19 anställda

För denna bolagsgrupp. som 1986 bestod av ca 113.100 företag (91% av hela bolagsbeständet), är prognosen för genomsnittlig ärlig tillväxt av rörelsens intäkter 14%. Detta innebär att intäkterna antas ligga 93% högre 1991 än 1986. Beloppen är 663 393 milresp jarder kr. Den totala summan för rörelsens intäkter aren 1987-91 prognosticeras till 2.960 miljarder kr.

Tillväxten för gruppen sker av

huvudsakligen genom nybildning

företag. En specialanalys visar att tillväxten i rörelsens intäkter per företag var ca 10% per ár 1979-83 och bara 3% är drygt per 1983-86. Under den förra perioden ökade antalet med företag 2,5% och under den senare med 11,5% är. Det kan heller per inte ute-

slutas att förbättringar i av statistiska insamlingen data medfört

att antalet företag därigenom ökat.

Tabell 4:2 0-19 anställda: Kapitalflöden (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr 1980-83 1964-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

Denna grupp har en markant låg andel nyemissioner och finansiella investeringar, medan andelen för ökning av långfristiga skulder ar klart högst bland alla grupper under den första perioden. Den låga andelen nyemitterat kapital beror ju på att små företag inte på samma sätt som stora företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. Likvida medel har uppenbarligen använts till att under den andra perioden amortera långfristiga lån. lnvesteringstakten synes inte ha gått ner.

Stor prognososäkerhet gäller för t ex långfristiga skulder. Förändringarna har varit genomgripande de senaste åren. Om framtida investeringar ökar kraftigt kan skuldsidan på nytt öka.

Ökningen av rörelsekapitalet har kunnat begränsas. Att döma av

tabell 3:3 är rörelsekapitalet netto mycket lågt i denna grupp företag. Frågan är om ökningstakten kan begränsas vid fortsatt hög tillväxt i omsättningen. I prognosen har förutsatts att rörelsekapitalet ökar något mera än under de senaste 3 åren. Likvida medel förefaller inte att kunna användas under prognosperioden på samma sätt som 1984-86.

4.3.2 20-49 anställda

För denna bolagsgrupp. som 1986 bestod av ca 7.200 företag, är prognosen för genomsnittlig årlig tillväxt av rörelsens intäkter 15%. Detta innebär att intäkterna antas ligga 101% 1991 än högre 1986. Beloppen är ca 407 resp ca 202 miljarder kr. Den totala summan för rörelsens intäkter aren 1987-91 till prognosticeras 1.567 miljarder kr.

Tillväxten i antal företag var 0,6% per ar 1979-83 och 4,5% ar per 1983-86. Rörelsens intäkter per företag ökade under den första perioden med 16% per är och under den andra med 8% per år. Även inom denna grupp svarar således nybildade eller till förda gruppen bolag för en stor del av den totala tillväxten.

Tabell 4:3 20-49 anställda: Kapitalfloden (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

än för gruppen företag med 0-19 anställda. Andelen nyemitterat kapital är lag med samma motivering som för den förra gruppen.

Ökningen av långfristiga skulder utvecklas jämnt.

Anläggningsinvesteringarna ökar något och de finansiella investe-

ringarna är obetydliga. Ökningen av och

rörelsekapital kortfristig

finansiering företer heller inga stora svängningar.

Prognostalen för gruppen antas ligga på ungefär samma nivåer som under år. Det finns inga skäl att anta att några drastiska tidigare förändringar skall ske.

4.3.3 50-199 anställda

För denna bolagsgrupp. som 1986 bestod av ca 3.100 företag, är prognosen för genomsnittlig årlig tillväxt av rörelsens intäkter 10%. Detta innebär att intäkterna antas ligga 61% högre 1991 än 1986. Beloppen är ca 367 resp ca 251 miljarder kr. Den totala summan för rörelsens intäkter åren 1987-91 prognosticeras till 1.684 miljarder kr.

Tillväxten i antal företag var bara 0,1% per år 1979-83 och 2,2% år 1983-86. Rörelsens intäkter per företag ökade under den per första perioden med 12% per år och under den andra med 8% per år. Inom denna grupp svarar således nybildade eller till gruppen förda endast för en mindre del av den totala tillväxten i rörelsens bolag intäkter. Huvuddelen av tillväxten sker inom befintliga bolag.

Tabell 4:4 50-199 anställda: Kapitalfloden (i procent av rörelsens intäkter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

Den interna finansieringen år jämn över åren och ligger på ungefär samma nivå som än gruppen företag med 20-49 anställda. Andelen nyemitterat kapital år låg men nagot högre än för grupperna av

bolag med färre antal anställda. Ökningen av långfristiga skulder

har betytt mindre de senaste tre åren än tidigare.

Anläggningsinvesteringarna ökar något men ligger klart lägst bland

alla grupperna. Även finansiella andel investeringar utgör lägst

under de två perioderna. Ökning av rörelsekapital och

kortlristig finansiering var båda relativt höga andelar den första En perioden. anpassning till lägre nivåer har skett de senaste tre åren. Likvida medel ligger relativt högt.

Prognostalen för gruppen antas ligga på ungefär samma nivåer som under tidigare år. Det finns inte heller här skäl som talar för några att drastiska förändringar kan komma att inträffa.

4.3.4 200 eller fler anställda

För denna bolagsgrupp. som 1986 bestod av ca 1.000 beföretag. döms genomsnittlig årlig tillväxt av rörelsens intäkter till uppgå 10% i prognosen. Detta innebär att intäkterna antas 61% ligga högre 1991 än 1986. Beloppen är ca 1.402 ca 871 kr. Den resp miljarder totala summan för rörelsens intäkter åren 1987-91 prognosticeras till 5.847 miljarder kr.

Förändringen i antal företag var -O,5°/o per år 1979-83 och +1,6%

per år 1983-86. Rörelsens intäkter ökade under den per företag första perioden med drygt 12% per år och under den andra med

knappt 7% per år. Tillväxten sker således inom befintliga bolag, inte genom att antalet bolag utökas. väsentligt

Tabell 4:5 200 eller fler anställda: Kapitalflöden (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

Kortfr lin -_Q__Q_5 _Q___1_4_ Q1 __§ Likv medel 0,64 0.92 0,4 23

Den interna högt i förhållande till de andra finansieringen ligger av och utvecklas positivt. Den höga nivån grupperna företag mycket drar talen för bolagssektorn som helhet. Andelen nyemitterat upp är stabil och klart högst. Ãven här drar nivån upp kapital ligger talen för hela skulder som finansiebolagssektorn. Långfristiga har ökat något. Detta kan sannolikt kopplas till ökningen ringskälla av finansiella som berörs nedan. Hur stor del av de investeringar. skulderna som avser svensk resp utländsk valuta har långfristiga inte En av några större koncerners årsredo-

analyserats. genomgång

dock vid handen att andelen utlandslån är mycket hög. visningar ger

utvecklas mycket jämnt, beräknat som

Anlåggningsinvesteringarna

genomsnitt för respektive period. Finansiella investeringar ligger klart bland av olika stora företag. Gruppen stora högst grupperna har också ett avvikande mönster med kraftigt ökande finanmycket siella av och kortfristig finan-

investeringar. Ökning rörelsekapital

är båda relativt små andelar. Likvida medel ligger relativt siering sannolikt beroende på att medel i större utsträckning placeras lågt, finansiellt i dotter- och andra bolag samt fordlångfristigt (aktier ringar) än vad som gäller för mindre företag.

antas för intern finansiering, nyemitterat kapital och Prognostalen av skulder ligga på ungefär samma nivåer som ökning långfristiga Detsamma Mönstren är

tidigare. gäller anläggningsinvesteringar.

stabila över tiden. fördelning på nyemissioner utomlands och Någon av skulder i utländsk valuta kan inte beaktas i prognosökning

sammanhang.

Finansiella investeringar däremot är svår att bedöma utvecklingen för. hemma och stora förvärv av bolag utom- Strukturomvandling lands kan fortsätta att öka de finansiella investeringarnas andel.

att finansiera förvärv utomlands med medel från Sverige Möjlighet kan dock innebära att av vissa finansiella poster balanseras ökning av av andra. Kortfristig finansiering antas spela liten minskning roll även under prognosperioden.

4-4

Istället för att som i avsnitt 4.3 studera de totala kapitalflödena för av med olika antal anställda behandlas här varje grupper bolag av flöden. Analysen visar relativ vikt procentuellt och beloppstyp Detta indikerar vissa vilka i sin tur kan kräva mässigt. problem. lösningar framöver.

Avrundningar har gjorts i de genomsnittliga procenttalen för prognos avseende sáväl alla bolag som varje Summan av storleksgrupp. gruppernas kapitalflöden stämmer därför inte helt med beloppet för alla bolag. Detta saknar betydelse i stort. Ytterligare avrundningar görs nämligen i en senare sammanfattning av prognoserna.

4.4.1 Intern

kapltalgenererlng

Kapitaltillförsel frán löpande verksamhet är den mest betydelsefulla finansieringskällan för företag som redan kommit med igång sin verksamhet. Storleken och stabiliteten tillväxten i påverkar eget kapital, behovet av extern finansiering och möjligheterna att investera.

Tabell 4:6 lntemt tillforda medel (i procent av rörelsens intäkter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

20 - 49

Prognosen för femársperioden 1987-91 slutar pá ggr kr. En överraskande jämnhet visas över tiden. Ett intressant resultat är att gruppen med de allra minsta har företagen nagot högre nivå än grupperna i mitten. klart över de

Storföretagen ligger övriga storleksgrupperna och dominerar därigenom mer än 50% av

totalbeloppet. Betydelsen markeras också av att 1%-enhet lägre internt tillförda medel för storföretagen. ca 58 miljarder kr, ungefär motsvarar hela beloppet för med 20-49 eller med gruppen 50- 199 anställda.

Känslighetsanalys kan även göras med t ex externa

storföretagens

finansiering och anläggningsinvesteringar. Beloppet för en

procentenhet lägre internt tillförda medel överskrider prognosticerat totalbelopp för nyemissioner pá 53 miljarder kr tabell Det (se 4:7). utgör alternativt 66% av prognosticerad av

ökning långfristiga

skulder eller 28% av

anläggningsinvesteringarna (se tabellerna 4:8

och 4:9).

Känslighetsanalyserna visar pá vikten av att kunna interna

generera medel. Avgörande betydelse har att in förmågan tjäna rörelse-

resultat före avskrivningar. En procentenhet lägre bruttomarginal motsvarar under prognosperioden ca 122 milföre avskrivningar kr. En sádan skulle i sin tur sänka internt jarder lägre marginal tillförda medel med drygt 2%-enheter.

För alla har och skatter. i nämnd ordning, därefter bolag utdelningar störst i den interna kapitalgenereringen. För bolag med betydelse 0-19 och 20-49 anställda dock finansiellt netto och skatter spelar större roll.

4.4.2 Extern kapltalanskaffning

externt består av riskkapital via aktieemis- Kapitalanskatfningen sioner och av skulder. Mellanformer sásom konökning långfristiga och optionslán räknas som skulder vid anskaffningen verteringsmen kan i senare skeden omvandlas till aktiekapital.

Tabell 4:7 Nyemissioner (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos Grupp 4 ar 3 år °/. genomsnitt 5 ar Mdr kr

0,62 0.63 0.6 73 Allabolag

bolag siella Denna ökar kraftigt med ökad investeringar. procentsats För gruppen bolag med 0-19 anställda är procentföretagsstorlek. satserna 7% 6% och för bolag med 200 eller fler resp gruppen anställda 26% resp 13V.. De mindre företagen är klart missgynnade.

Någon form för tillskott av riskkapital kan synas befogad. ny

klart störst roll för gruppen bolag med 200 eller Riskkapital spelar fler anställda med ca 70% av för alla bolag. Hur stor del kapitalet av som kan avse emissioner kontant resp apport för förbeloppet värv av andra inte att bedöma. Detsamma hur stor

företag gar gäller

del som kan komma att avse den svenska marknaden resp utländska aktiemarknader. av och finansiella inves- Täckningen anläggningsteringar är procentuellt större än för alla bolag.

Tabell 4:8 Ökning av långfristiga skulder (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr 1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

Prognosen för femårsperioden 1987-91 visar pá ökning av långfristiga skulder uppgående till 299-259 minamgr gr. Av behovet svarar bolagen med 200 eller fler anställda för _ca 40% och gruppen med 0-19 anställda för ca 35%. Det senare är inte så märkligt med tanken på den relativt obetydliga roll som riskkapital spelar. De två mellangrupperna svarar tillsammans för resterande 25%. Möjligen är behovet av långfristiga lån inte lika stort när ett företag efter start och initialinvesteringar vuxit upp till de aktuella storlekarna.

Den kraftiga upplåningen för gruppen med O-19 anställda under perioden 1980-83 kan bero på utlandslán. En försiktigare lånepolitik kan sedan ha förts 1984-86.

4.4.3 Behov för anlåggnlngsinvesteringar

Utvecklings- och prognostal avser nettobelopp. Anläggningar som sålts har sålunda i statistik för 1979-86 kvittats mot de investeringar som gjorts. Köp och försäljningar normalt ingår i företags finansiella planering. Nettot kan därför vara ett bra mått på vilket kapitalbehov som måste finansieras.

Tabell 4:9 Anlåggningsinvesteringar (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

visar av under perio- Prognosen på ett behov den 1987-91 för anläggningsinvesteringar. Eftersom bolag utgör är den helt dominerande delen av beloppet investeanalysobjekt i Sverige. Någon fördelning på maskiner och inventarier resp ringar fastigheter har inte gjorts.

4.4.4 Behov för finansiella investeringar

och prognostal avser även här nettobelopp. Belopp för Utvecklingsår beräknades utifrån förändringar mellan tillgångsposter i tidigare balansräkningar. Köp och försäljningar anger därför även i prognosett netto som måste finansieras. Utvecklingen är dock sammanhang mycket svårbedömd.

Tabell 4:10 Finansiella investeringar (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

1987-91 för finansiella investeringar. En mycket stor del av dessa investeringar kan förväntas ske utanför Sverige. Det rör sig om köp av aktier i andra bolag och långfristig kreditgivning till kunder.

De stora bolagens dominans är markant. Gruppen står för 85% av totalbeloppet i prognosen för finansiella investeringar. Den tillgångspost som ökat mest är aktier och andelar i koncernföretag. Från att ha varit ca 7% av rörelseintäkterna 1979 har andelen ökat till drygt 13% 1986. Om långfristiga finansiella tillgångar relate-

ras till totalt kapital erhålls nästan samma tendens. Ökningstakten

under prognospenoden bedöms inte bli lika hög som 1984-86.

Övrigt aktieinnehav har också ökat. framför allt för storföretagen

men spelar trots allt relativt liten roll. Långfristiga fordringar på koncernföretag har inte antagits vara lika nära knutna till koncernintern handel som kortfristiga. Andelen är i stort sett oförändrad över flera år. Andelen övriga långfristiga finansiella tillgångar, fordringar och immateriella poster. är också stabil över tiden.

4.4.5 Rörelsekapltal och kortfrlstlg finansiering

Utvecklings- och prognostal för rörelsekapitalet avser nettobelopp av rörelsefordringar och -skulder samt Med varulager. kortfristig finansiering avses nettot av kortfristiga lán och lánefordringar samt -skulder,

Tabell 4:11 Rorelsekapital netto (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

Prognosen indikerar ett behov av 5Q-ZQ miljarder kr perioden 1987-91 för rörelsekapital. Prognosen bygger pá att kan företagen fortsätta med den framgångsrika Det

kapitalrationaliseringen.

gäller framför allt då de större bolagen. Om behovet av kapital skulle öka kan sannolikt kortfristig

finansiering utnyttjas.

Tabell 4:12 Kortfristig finansiering netto (i procent av rorelsens intakter) samt prognos i Mdr kr

1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summaprognos

Prognosen indikerar ett kapitaltillskott på ZQ-zä miljarder kr för

perioden 1987-91 via kortfristig finansiering netto. är av Beloppen marginell betydelse för bolagen i jämförelse med annan finansiering. Finansiella reserver i en eller annan form, t ex certifikatseller commercial paper-program, outnyttjade checkräkningskrediter eller kreditlöften frán banker torde finnas i de flesta bolag.

4.4.6 Likvida medel

och för likvida medel, innefattande kassa Utvecklings- prognostal och bankmedel samt aktier och andra kortfristiga placeringar utgör ett rent saldo av tidigare kapitalgenerering och kapitalbehov.

Tabell 4:13 Likvida medel netto (i procent av rörelsens intäkter) samt prognos i Mdr kr 1980-83 1984-86 Prognos 1987-91 Summa prognos

indikerar en ökning av likvida medel med 1QQ-12Q mil- Prognosen

jardgLkr perioden 1987-91. Osäkerheten är givetvis stor. Kort-

lristig uppláning kan användas om bolagen inte skulle vilja minska sina likvida Därtill kommer en rad möjligheter att redutillgångar. cera via leasing, förskjuta betalningar eller omvandla utbetalningar rörelsefordringar till likvida medel via factoring.

Varje prognos måste ses som en grov skattning. Utveckling, mönster och tendenser som visats i kapitlet har utnyttjats för en prognos avseende perioden 1987-91.

Känslighetsanalyser har gjorts i vissa av de tidigare avsnitten. l anslutning den sammanfattande prognosen visas också vad lägre tillväxttakt i rörelsens intäkter eller i förmågan att generera internt kapital skulle innebära för kapitalflödet. Diskussionerna om finansiella kostnader, ägar- contra löntagarperspektiv samt en

framtida omläggning av skattesystemet har ocksa föranlett nagra

känslighetsanalyser.

4.5.1 Sammanfattande prognos av kapltaltlöde

Framråknade belopp dels för alla bolag och varje storleksgrupp lör sig, dels för olika typer av kapitalllöden har senare avrundats sa

att intervallgränser anges. En av de sammanfattning tidigare uppgifterna om kapitalflöden görs i tabell 4:14.

Tabell 4:14 Sammanfattning av kapitalflöden 1987-91 (i miljarder kronor)

.Grupp 0 -19 20-49 50-199 2 00- Totalbolopp

kring prognosdata manfattas enligt följande:

O Den minsta företagens kraftiga beroende av skuldlångfristig sättning, deras stora kapitalbehov för anläggningsinvesteringar (trots förmodat högt utnyttjande av ieasing) och deras förhållandevis kraftiga ökning av rörelsekapitalet.

De tre minsta företagsgruppernas små att skaffa möjligheter riskkapital via nyemissioner. Man kan förmoda att dessa företag inte i samma utsträckning som stora företag kan ge ut

konverteringslån till anställda för att vid fortsatt lönsamhet

kunna höja aktiekapitalet.

Storföretagsgruppens låga behov av långfristiga skulder trots

stora finansiella investeringar (till delen förvärv övervägande av aktier i

koncernföretag).

Bolagssektorns netto av tillförda och använda medel. Det förefaller som om bolagen även framöver skulle kunna vara placerare av kapital.

Det relativt sett låga behovet av rörelsekapital. års

Många kapitalrationalisering har givit mycket positiva effekter. En

låg nivå på rörelsekapitalet kan förväntas bestå. Det skulle

förvåna vid en lågkonjunktur skulle upp om företagen, bygga sätt som skedde i mitten av 1970-talet. lager på sådant

° relativt betydel- Den kortfristiga nettofinansieringens ringa som kan förklaras av att likvida medel se, något möjligen anpassas istället.

4.5.2 Känslighetsanalyser

Jämförelse med föregående femársperiod

har av hur några prognosdata för perioden Känslighetsanalys gjorts 1987-91 förhåller till motsvarande data för föregående femsig l förhållande till totalbeloppen 1982-86 för alla bolag årsperiod. ligger framräknade belopp för prognosperioden följande procenttal

högre:

° 50- 80% Internt tillförda medel ° 50- 70% Nyemitterat kapital ° skulder 65 -105%

Ökning av långfristiga

° 60 400%

Anläggningsinvesteringar

° 40 -110% Finansiella investeringar

På rörelsekapitalsidan dominerar storföretagens framgångsrika Detta förrycker jämförelsen med tidigare kapitalrationalisering. års totalbelopp och i viss mån också med de medelstora och mindre

företagens utveckling.

Om finansiella skulle bli lägre än prognosticerat är investeringar det sannolikt utnyttjandet av långfristiga skulder som anpassas därtill. av bolagens likvida medel är också tänkbar. Förändring

Den minskningen av rörelsekapitalet har ansetts så kontinuerliga viktig att en särskild kånslighetsanalys gjorts. För alla bolag resp med olika antal anställda har genomsnittligt rörelsegrupperna kapital i procent av rörelsens intäkter beräknats för perioden 1979-86. Denna andel har sedan jämförts med motsvarande andel slutåret 1986.

Det belopp som skulle ha behövts vid utgången av 1986. om rationaliseringen gått långsammare och om andelen rörelsekapital varit densamma som i genomsnitt 1979-86. har beräknats. Beloppet har sedan relaterats till några andra variabler samma år. Liksom

tidigare finns avrundningsfel mellan belopp för alla bolag resp summan av beloppen för de fyra storleksgrupperna.

Tabell 4:15 Kanslighetsanalys av rorelsekapitalet netto

(procent av rörelsens intakter. belopp i miljarder kr)

23 20-49 9,7 9,7 0 - - - -

50-199 12,0 11,2 2,0 24 173 64 26 200- 13,2 8.3 42.7 88 436 558 158

Om rörelsekapitalet 1986 hade andel som legat på samma i genomsnitt under åren 1979-86 så hade behovet av kapital varit drygt 51

miljarder kr högre. Detta motsvarar 1986 ca 62% av internt tillförda medel. 395% av nyemissionsbeloppet. 182% av ökningen av

långfristiga skulder och 84% av nettoinvesteringarna i anlägg-

ningar. Analysen visar vilken enorm betydelse som kapitalrationaliseringen haft.

Tillväxt och förmåga att generera kapital

En tillväxt i rörelsens intäkter som vore 2%-enheter lägre per år under hela dvs 10% prognosperioden, istället för 12% per år, skulle

ge ett totalbelopp för rörelsens intäkter 11.526 på istället för 12.212 miljarder kr (jfr avsnitt Vid 4.2.1). oförändrad andel internt tillförda medel 4,5% skulle detta leda till ca 30 miljarder kr lägre

kapitaltillförsel. Ett belopp av denna torde utan

storleksordning

svårigheter för företagen kunna absorberas av

långfristiga lån eller

likvida medel.

Ett allvarligare problem vore minskad

andel internt genererade medel av rörelsens intäkter. En andel på 3,5% istället för 4,5% som antas i prognosen skulle vid den årliga tillväxttakten i rörelsens intäkter på 12% leda till 122 kr miljarder lägre kapitaltillförsel. Vid en kombination av den tillväxttakten lägre 10% och den lägre andelen internt tillförda medel 3,5% skulle på kapitaltillförseln bli ca 147 miljarder kr lägre.

Det förefaller av att

känslighetsanalyserna döma vara viktigare att

kunna upprätthålla

vinstmarginaler samt hålla finansiellt netto.

skatter och under kontroll än att tillväxten i rörelsens utdelningar intäkter varierar med någon eller nägra procentenheter.

Finansiellt netto och strukturvlnsfer

nettot av erhållna utdelningar, ränteposter och Det finansiella ökade fram t o m 1984. Detta valutakursdifterenser kontinuerligt är ha en vändpunkt. Pä senare är har också extraorditycks utgjort närt dvs vinster och förluster frán omstruktureringar samt netto, och icke-rörelsebidrag, ökat kraftigt. statliga investerings- övriga har därvid kommit att spela allt mindre roll. Utvecklingen Bidragen och visas i tabellerna nedan. förändringarna

Tabell 4:16 Finansiellt netto 1984-86 (i miljarder kronor)

drag netton fortsätter att öka kontinuerligt. medan de tvä största grupförbättrar sin situation. Gruppen med 200 eller fler anställda perna visar t o m netto 1985 och 1986. Det finansiella nettots positivt internt medel är betydligt större i de mindpåverkan pá genererade re än i de större. Varje förändring av ränteläge företagsgrupperna och valutakurser kan således förväntas få större konsekvenser för

de förra.

Tabell 4:17 Statliga och kommunala bidrag jämte strukturvinster 1984-86 (i miljarder kronor)

och kommunala bidrag spelade betydligt större roll före Statliga 1984 beloppsmässigt och genom att övriga extraordinära belopp ofta var En markant omsvängning skedde 1984. Bidragens negativa.

betydelse blev mindre och för alla storleksgrupper av bolag uppkom positiva extraordinära netton. sannolikt effekter av strukturåtgärder.

Skatter, löner och utdelningar

En skatteomläggning har diskuterats hösten 1988. I syfte att studera skatternas påverkan i olika sammanhang har skattekostnaderna 1984-86 jämförts med dels fakturerad försäljning, dels lönesumma resp föreslagen utdelning. Endast den första relationen visas i tabell.

Tabell 4:18 Skattekostnader i procent av fakturerad försäljning 1984-86

Tabellens siffror indikerar hur många procentenheter som bruttomarginalen, allt annat oförändrat, skulle behöva höjas för att bibehålla beloppet för internt genererade medel om exempelvis skattekostnaderna fördubblades. En intressant iakttagelse är att inte finns större skillnader mellan olika stora

det några bolag.

Andrad produkt- och marknadsmix. ökad volym, höjda priser eller sänkta kostnader skulle givetvis kräva kapital och ge vissa andra resultateffekter, men siffrorna ger ändå ett perspektiv på skattens betydelse. Fördubblad skatt skulle kräva omkring 0,54% höjd

bruttomarginal.

Skattekostnaderna utgör vidare 5-7°/. av resp års lönesumma för resp kategori av bolag. Inte heller här finns nägra avgörande skillnader beroende på bolagens storlek. En fördubblad skattekostnad skulle således. allt annat oförändrat, kunna jämföras med 3.3-4,7°A löneökning vid ca 50% sociala avgifter.

Skattekostnaderna utgör för alla bolag 90%. 87% resp 76% av utdelningarna åren 1984-86. Jämförelser med utdelningar är dock inte lämpligt, beroende på att utdelningarna är små i de allra minsta bolagsgrupperna.

4.5.3 Jämförelser - utfall prognos

Vid tidpunkten för färdigställning av rapporten kring årsskiftet 1988/89 har två år av prognosperioden förflutit. Vissa jämförelser har sålunda kunnat göras med framför allt storföretagens års- och delårsrapporter samt upplysningar om t ex nyemissioner och inves- Dessa jämförelser visar på fortsatt stark intern finansieteringar. ring, stor nyemissionsaktivitet och hög investeringstakt.

Åren 1987 och 1988 svarar för 32-34,5% av de totala kapitalflöden som Lägst andel gäller för den grupp med 20-49 prognosticerats. anställda som har 15% ärlig tillväxttakt i rörelsens intäkter och högst andel för grupperna med 50-199 resp 200 eller fler anställda som har 10% årlig tillväxttakt. För resterande del av prognosperioden 1989-91 utgör således kapitalflödena 65.5-68%.

Några strukturella drag är att kapital i ökad utsträckning frigörs via försäljning av företag och fastigheter. Dolda reserver tas fram och görs öppna. Extraordinära intäkter ökar, samtidigt som viss relationer därigenom förändras inom bolagens balansräkningar. Utvecklingen indikerar att större intresse borde ägnas åt statistiken för köparsidan, dvs fastighets- och försäkringsbolag.

Svenska bolags förvärv i utlandet har ökat markant under 1987 och 1988. Möjligheterna att utnyttja likvida medel från Sverige har inte i någon högre grad påverkat utlandsupplåningen för finansiering av förvärveni. Billigare upplåning utomlands och önskemål om viss valuta för matchning av intäkter torde ocksa ha betydelse för valet av finansieringssâtt. liksom ökad flexibilitet.

Blomberg a. Pousette 1988 sid 30

Kap 5 ANALYS AV BÖRSKONCERNER

Underlaget för kapitlen 3 och 4 har utgjorts av SCB:s bolagsstatistik omfattande alla icke-finansiella bolag, dvs SNI-koderna 1-9. Som underlag för kapitel 5 har använts Aktiv Placerings ärliga jämförelser av börskoncernerl.

Eftersom de använda jämförelserna omfattar koncerner som funnits under rullande femársperioder har 1978-82 1983-87 valts. l resp den första 69 av 95 och i den andra ingick 63 av 157 bolag som vid utgången av resp sista ár var noterade pá Stockholms Fondbörs. Tvá rederier samt fyra fastighets- och den första byggbolag ingick femársperioden. I övrigt har dotterbolag uteslutits för att undvika dubbelräkning. Bolag, för vilka femårig historik saknas. är inte medtagna. Trots bortfallen kan underlaget anses ge en representativ totalbild av börskoncernerna.

Analys av koncerner kan i flera avseenden förväntas ge avvikande mönster gentemot bolag. Skälet till att bearbeta tvá skilda urval är att koncernerna är desamma inom resp Tillväxt och femársperiod. mönster kan då jämföras inbördes och med perioderna för analys av bolag.

5.1 ill r v l h n rn r

5.1.1 Ekonomiska uppgifter

Manga ekonomiska uppgifter för bolag elimineras i koncerner. Det kan gälla aktier i dotterbolag, vissa delar av i eget kapital dotterbolag, handel inom koncerner samt och skulder fordringar

mellan koncernbolag. mellan och de i Utdelningar koncernbolag Sverige av skatteskäl förekommande elimineras koncernbidragen

också. Andra uppgifter kan rubrik. Ett för förvärv av byta högt pris annat bolag hos som aktier anges köparen i dotterbolag men kan i koncernen visa sig som Andra kan goodwill. poster tillkomma. t ex minoritetens andel i en koncerns resultat och koncernens kapital. andel i intressebolags resultat. latent skatteskuld i förvärvade obeskattade reserver samt differenser vid av omräkning utländska dotterbolags kapital vid ársskittena.

1 BBHQISSOU 8 JOSGVSSOH 1983 samt JOSBfSSOD1988

Tillväxt genom förvärv av bolag syns i köpande bolags balansräkmen inte i dess resultaträkning, annat än indirekt om förvärvet ning betalats kontant eller via lån. I koncernen ingår däremot resultat oftast från och med förvärvstidpunkten. Strukturförändring genom avyttring av bolag märks på motsvarande sätt.

behandlas likartat inom resp femårsperiod. Det är i Avskrivningar bada perioderna fråga om avskrivningar enligt plan som påverkat rörelseresultaten. Extraordinära poster inrymmer inte bokföringsvinster och förluster. Dessa beaktas istället vid beräkning mässiga av nettoinvesteringsbeloppen.

5.1.2 Verksamheters omfattning

av koncerner innebär att även utländska bolags resultat. Analys och skulder kommer att ingå. Även om förhållandena i tillgångar är av intresse i en analys så går det inte att exempelvis Sverige särskilja alla ekonomiska uppgifter för svensk och utlandsverksamhet. Redovisnings- och skatteregler i olika länder medför att vissa uppgifter kan vara av helt annan storleksordning i en koncern än i enskilda bolag.

Koncerner kan inrymma verksamheter som inte omfattas av bolags statistiken. Det kan t ex gälla finansverksamhet och fastighetsförvaltning. Den konstaterade ökningen av likvida medel och finansiella placeringar har ju inom många koncerner lett till bildande av separata finansbolag. Det finns också skål att anta att fastigheter kan ha skiljts av från rörelser och lagts i separata fastighetsbolag. vilka fortfarande kan ingå i koncernerna ifråga.

Uppgifter om koncerners resultat och ställning är av intresse för aktiemarknaden, medan bolag är av intresse för myndigheter. Det kan gälla bidrag och beskattning. Underlaget i form av koncernstatistik styr därigenom också möjligheterna att göra analyser för jämförelser med bolagsstatistiken.

5.2.1 Tlllvåxttakt

Eftersom koncernerna är desamma inom resp period kan flera kapitalbegrepp presenteras i samma diagram. Någon uppdelning på olika stora koncerner finns heller inte. Angivna prognostal gäller för det urval av koncerner som finns vid utgången av 1987.

Tabell 5:1 Tillvaxttakt i rörelsens intakter och kapital (genomsnittlig procent per år)

Variationerna inom varje period är större än vad som framkom vid analys av den totala bolagssektorn. Detta är naturligt med tanke på att stora förvärv hemma och i utlandet kraftigt kan påverka koncernsiffrorna.

Utgångsåret i den första perioden var ett år i slutet av en högkonjunktur. De följande åren präglades därför av hög tillväxttakt på intäktssidan. Kapitalet inte växte lika snabbt. Många kapacitetsinvesteringar hade gjorts åren före 1978.

Förvärv av andra bolag medför att tillgångarna ökar. Vid höga priser på förvärven kommer finansiella att öka i

anläggningstillgångar

form av goodwill. Intäkterna växer då sannolikt inte i samma takt som tillgångarna. Stora förvärv utomlands har på senare år gjorts i syfte att skaffa såväl marknadspositioner som produktionskapacitet. Det senare avspeglas i förändringen av de materiella anlägg-

ningstillgångarna.

Mönstret från bolagsanalyserna vad avser rörelsekapitalet visar

sig även för koncernerna. Tillväxttakten i rörelsekapitalet, exklusive likvida medel och placeringar, har varit låg på senare tid. En minskning har t o rn skett åren 1986 och 1987. Även förvärvade bolag synes ha haft lågt rörelsekapital.

Tillväxttakten i likvida medel och placeringar är jämn inom resp period. Stora variationer förekommer, främst under de senaste fem åren. Sannolikt beror detta på att enstaka stora från belopp nyemissioner av aktier och lån i kassa upptagna tillfälligt läggs innan medlen investeras.

5.2.2 Rörelsekapital

i är inte lika stor som i bolagsstatisti- Detaljrikedomen underlaget ken. kan inte särskiljas från diverse omsättnings- Kundfordringar leverantörsskulder i rörelseskulderna. Helt lika tillgángar och ingar med bolagsstatistiken blir därför inte möjlig. jämförelse

Tabell 5:2 Diverse omsattningstillgangar, varulager och kortfristiga rorelseskulder (i procent av rörelsens intakter)

1978-82 1983-87 Prognos 1988-92 5 ar 5 ar 5 ar Tillgång/skuld

24,1 22.8 22% Div oms tillg 27.6 23.1 20% varulager Rbrelseskulder ;2_4__§ ;Lag ;L213 Netto 27.1 19,4 15%

relationstal än i bolagsstatistiken. Det är till viss Alla ligger högre Koncerner t ex varulager i flera led än varje del naturligt. inrymmer och inom koncernen är eliminerad. Trenden enskilt bolag försäljning frán finns även i koncernanalysen. Tillgángarna minskar och bolagen ” rörelseskuldsättningen ökar.

Likvida medel, som ibland inräknas i rörelsekapitalet, är 10,8% av rörelsens intäkter resp period. Kortfristiga láneskulresp 15.6% der har fran 12.6% till 11,8%. En markant ökning skedde sjunkit beroende att utlandslán placerades på den 1987. möjligen pá marknaden via De senare kan dock ha svenska arbitrageaffärer. nettats ut vid bokslut. Alla relationstal är därför osäkra.

5.2.3 Anlägz-nlngstlllgángar

än i materiella och finansiella an- Någon noggrannare uppdelning inte i underlaget. Helt lika jämförelse

läggningstillgångar anges

med blir därför inte möjlig.

bolagsstatistiken

Tabell 5:3 Materiella och finansiella anläggningstillgångar (i procent av rörelsens intakter)

1978-82 1983-87 Prognos 1988-92 5 är 5 ar 5 ar Tillgång

Materiella 32.3 28.2 29 -31°/. Finansiella 7.5 9.8 10-12%

Andelen materiella anläggningstillgångar ligger relativt högt den första perioden beroende pá att stora investeringar hade gjorts under lägkonjunkturären i mitten av 1970-talet. En kontinuerlig minskning skedde trán drygt 38% 1978 till drygt 27% 1982. Rörelsens intäkter kunde öka successivt. Utvecklingen är jämnare för den andra perioden. En viss tendens till ökad andel finns för ären 1986 och 1987.

De finansiella anläggningstillgängarna har sannolikt mindre direkt koppling till rörelsen än de materiella. Andelen har ökat kraftigt och ligger pá ca 11% 1987. Liksom för bolagen är framtida utveckling av denna post svärbedömd.

5.3 n r Inin r

Redovisade skattekostnader för koncerner inbegriper skatt säväl i Sverige som i de länder där bolag drivs. Minoritetsintressenters andel i koncernernas resultat avser i underlaget resultatet före skatt. Detta anges också i tabellen nedan. Liksom för bolagssektorn görs inga prognoser över skatte- och utdelningsniváerna.

Tabell 5:4 skattekostnader, minoritetsintressens andel i koncernresultat samt utdelningar

1978-82 1983-87 Mått Sår A Sår

Skatt i procent av resultat ° fore bokslutsdisp 32.9 26.7 ° fore skatt 40,8 45.9

Minoritetsintr i procent av resultat löre skatt 2,7 7,1

Utdelningar i procent av redovisade resultat 52.5 62.8

Skatteniväerna ligger väsentligt högre för börskoncernerna än för den svenska bolagssektorn. Variationerna mellan ären är också större för koncernerna. sannolikt beroende att strukturella förpá ändringar slår igenom. Även en för minoritetsintressens ökning andel i koncernresultaten kan bero pä strukturförändringarna.

Utdelningar i procent av redovisade resultat ligger pä 50-60% men svänger beroende pá resultaten. växte under den

Utdelningsbeloppen

första perioden med i genomsnitt 21% år och under den andra per med 20% per är.

5.4 n l ll r k r

rörelseskulder 25-27% och kortfristiga lane- Kortfristiga utgör ca 12% av totalt under de tva perioderna. Utveckskulder kapital lingen över tiden är jämn.

skulder exkl utgör i genomsnitt 27% Langfristiga konverteringslan av totalt under perioder. Över hela tioarsresp 22.5% kapital resp finns en klar trend till minskning. Andelen 1987 ligger perioden bara 20%. har ökat kontinuerligt och ligger

pa Konverferingslan

1987 Viss del därav kommer sannolikt att konverteras till

pa 1,8%.

aktiekapital framöver.

i form av obeskattade reserver och eget kapital har Riskkapifalet Vid av 1987 var ökat fran i genomsnitt 34,7% till 36,6%. utgången talet 36,2%. Minoritetskapitalet har ökat fran 1% till 1,4% i genom-

snitt.

En för 1988-92 27% 13% för rörelse-

prognos pa resp kortfristiga

20-22% för langfristiga skulder och konverteresp laneskulder, 1-2°/o för minoritetskapital samt 37-38°/o för eget kapital ringslan, förefaller dramatiska och snabba förändringar har rimlig. Nagra inte skett och förväntas inte heller ske av koncernernas finansiella

struktur.

5.5.1 Totalprognos för en femársperiod

För den grupp av 63 koncerner som ingar i den andra femarsperioden

bedöms tillväxt av rörelsens intäkter uppga till

genomsnittlig arlig för 1983-87

15% i prognosen. Procenttalet överstiger genomsnittet

men tendensen har varit ökande tillväxttakt. Konsekvenser av en

annorlunda tillväxttakt prövas i känslighetsanalyser senare. Ökning

med 15% ar innebar att intäkterna antas ligga 101% högre 1992 per än 1987. är ca 1.157 ca 575 miljarder kr. Den totala Beloppen resp summan för rörelsens intakter aren 1988-92 prognosticeras till

4.459 miljarder kr, uttryckt i löpande priser.

Tillväxten sker dels inom befintliga koncernbolag, dels genom att koncernerna växer förvärv. De branschgrupper som dominerar genom är verkstads-. och kemisk industri samt handel, men även en skogsav övriga börskoncerner är relativt stor. Banker. fastighetsgrupp och försäkringsbolag ingar inte.

lnvesteringsbeloppen är netto, dvs bruttoinvesteringar efter avdrag

av belopp som influtit vid försäljning av

anläggningar. Övriga

investeringar är huvudsakligen finansiella. av likvida

Förändring

medel inrymmer förändringen av kortfristiga láneskulder. Prognos-

beloppen anges i tabellen utan nagra

intervallgränser.

Tabell 5:5 Kapitalfloden (i procent av rörelsens intakter) samt prognos i Mor kr

1978-82 1983-87 Prognos 1988-92 Summaprognos

Utvecklingen och prognosbeloppen för koncernerna stämmer relativt

väl med dem som gäller bolag med 200 eller fler anställda (se avsnitt 4.3.4). Det gäller främst och de

kapitalanskaffningen

materiella investeringarna. Finansiella svarar för en investeringar större andel i koncernerna. nágot som kan indikera finansverksam-

heternas betydelse. Rörelsekapitalet svarar för en större andel i

koncernerna än i bolagen. något som kan bero och på export högre grad av integration.

5.5.2 Kommentar till behov och anskaffning

Andelen för internt tillförda medel har ökat under framför allt de senare åren. Prognostalet för hela femársperioden under de ligger nivåer som natts 1986 och 1987. Prognosen för 1988-92 ligger

lsLins_3.0Lmll1aLder_JsL.

Nyemissionsaktiviteten har varit högre under den andra femårsperioden än under den förstal.

Prognosbeloppet pá

kr bygger pá att kontant- och apportemissionerna inklusive över-

* Jfr Fahlgren 1988 och Josefsson 1983

att vara en finansieringskälla vid förkurser fortsätter väsentlig värv av andra Konvertibla lån vid utgången av 1987, knappt företag. motsvarar ca 25% av prognosbeloppet för nyemis- 11 miljarder kr, sloner.

av skulder som finansieringskälla visar samma

Ökning långfristiga

tendens som för med 200 eller fler anställda. Beloppet i progbolag är också detsamma. Den framtida utnosen på är dock svårbedömd. Sale and lease back-affärer berör vecklingen främst svenska lån, vilka över till iastighets- och sannolikt flyttas Nettot Iånesidan kan väl förbytas i en försäkringsbolag. på mycket för större och koncerner åren framöver. Samtidigt minskning bolag har Iånefaciliteter i form av certifikatsmånga bolag outnyttjade och commercial papers-program.

Nettobehovet av kapital för anläggningsinvesteringar ligger procentuellt och beloppsmässigt något högre än för de större bolagen. kr. För koncerner ingår även Prognosen ligger kring 225 miliamgr i utomlands och anläggningar som tillinvesteringar anläggningar förs via förvärv av andra Flera osäkra faktorer finns frambolag. över. De nämnda sale and lease back-affärerna innebär ju tidigare att nettobehovet hålls nere. Vidare kan stora svenska koncerners

förvärv utomlands och en investeringsvåg inom t ex skogs- och

kemiindustrierna kraftigt dra upp prognostalet.

De finansiella investeringarna är ännu mer svårbedömda. Prognosen på att utvecklingen 1988-92 inte på bygger avviker markant från vad som varit fallet de senaste fem åren.

Behoven av ökat rörelsekapital har prognosticerats till 45 miljar-

för koncernerna är som för bolag med 200 eller d_er_k_[. Tendensen fler anställda att behoven minskat på senare år. Det senaste året

1987 har t o m frigjorts från rörelsekapitalet. Fortsatt kapital kan då innebära att prognosbeloppet är för kapitalrationalisering stort.

kan konstateras att koncernernas netto av Sammanfattningsvis tillförda och använda medel på läng sikt är positivt. Även efter fi-

av ett ökat rörelsekapitalbehov bedöms likvida medel nansiering komma att öka under prognoperioden med kring 45 miljarder kr.

5.5.3 Känslighetsanalyser

Jämförelse med föregående femársperiod

Känslighetsanalys har gjorts av hur några prognosdata för perioden

1988-92 förhåller sig till motsvarande data för föregående femårsperiod. l förhållande till totalbeloppen 1983›87 ligger framräknade belopp för prognosperioden följande procenttal högre:

° Internt tillförda medel 85- 90% ° Nyemitterat kapital 120 - 130% °

Ökning av långfristiga skulder 120 - 130%

° Anläggningsinvesteringar 90 - 100% ° Finansiella investeringar 90 - 100%

Om andelen framtida företagsförvärv finansierade med apportemission avtar påverkas alla de fyra sist nämnda posterna i uppställningen ovan. Fortsatt sale and lease back-aktivitet samt frigörelse av kapital via minskat rörelsekapital kan också kraftigt påverka utvecklingen framöver.

Liksom för bolagen har en särskild känslighetsanalys gjorts av hur stort rörelsekapital som skulle behövts vid utgången av 1987 om koncernerna legat kvar på den genomsnittsnivå som rått under hela perioden 1983-87. Beloppen visas i följande tabell.

Tabell 5:6 Kanslighetsanalys av rörelsekapitalet netto (procent av rörelsens intakter. belopp i miljarder kr)

Genom» Andel Belopp Belopp i procent av

Om rörelsekapitalet 1987 hade legat på samma andel som i genomsnitt under åren 1983-87 så hade behovet av kapital varit drygt 22 miljarder kr högre. Detta motsvarade 1987 ca 56% av internt tillförda medel. 340% av nyemissionsbeloppet, 380% av ökningen av långfristiga skulder och 67% av nettoinvesteringarna i anläggningar. Sett även över en så kort period som fem år har kapitalrationaliseringen haft stor betydelse. Frigjort belopp täcker flera års nyemissioner eller ökningar av långfristiga skulder.

Full finns inte mellan koncernerna denna period och jämförbarhet de som 1978-87. Rörelsekapital i procent av rörelsens intäkingick ter har dock minskat kontinuerligt. Om jämförelse hade gjorts mellan procenttalet 1987 och det genomsnittliga för hela tioárshade minskningen varit 8,7%. Annorlunda uttryckt hade perioden behovet av kapital varit 50 miljarder kr högre 1987 om koncernerna inte kapitalrationaliserat. Detta är nästan lika mycket som totalt tillförda medel 1987 och ca 150% av anläggningsinvesteringarna.

Tillväxt och förmåga att generera kapital

En tillväxt i rörelsens intäkter som vore 2%-enheter lägre per år under hela dvs 13% istället för 15% per är, skulle prognosperioden. ett totalbelopp för rörelsens intäkter pá 4.210 istället för 4.459 ge miljarder kr (jfr avsnitt 5.5.1). Vid oförändrad andel internt tillförda medel 6,5% skulle detta leda till ca 16 miljarder kr lägre är relativt litet i förhållande till alla kapitaltillförsel. Beloppet andra pá behovs- och finansieringssidan.

Minskad andel internt genererade medel av rörelsens intäkter med en procentenhet frän 6,5% till 5,5% vid ärlig tillväxttakt i rörelsens intäkter pá prognosticerade 15% skulle leda till 45 miljarder kr lägre kapitaltillförsel. Vid en kombination av lägre tillväxttakt 13% och andel internt tillförda medel 5,5% skulle den interna lägre kapitaltillförseln bli ca 58 miljarder kr lägre. Beloppen ger en uppfattning om tillväxttaktens resp vinstmarginalens betydelse för finansieringen.

Andra kánsllghetsanaiyser

Finansiellt netto. skattekostnad och utdelning till aktieägare de senaste fem åren har relaterats till rörelsens intäkter för att se hur de påverkar bruttomarginalen.

Tabell 5:7 Finansiellt netto. skattekostnad och utdelning i procent av rörelsens intakter 1983-87

Tabellen visar pá hágra intressanta relationer och tendenser. Finan-

siellt netto pâverkas givetvis av att manga koncerner blivit netto-

placerare istället för låntagare. Den direkta vinstskattens betydelse har ökat. En i belopp räknat fördubblad skattekostnad skulle, allt annat oförändrat. kräva 2%-enheter

högre bruttomarginal som

kompensation. Fördubblat utdelningsbelopp skulle bara kräva 1,25%enheter högre bruttomarginal. A Jämförelser mellan prognos och 1988

Vid färdigställning av årsskiftet

rapporten kring 1988/89 har ett ár av prognosperioden gätt. Detta är skall svara för 15% av kapitalflödena. Resterande tyra är skall svara för resterande 85°/o. En ana-

Iys av nagra större koncerners delårsrapporter för 8 månader 1988

visar att förväntad tillväxt av rörelsens årlig intäkter (fakturerad

försäljning) inte avviker alltför kraftigt frán Resultat

prognosen. och internt genererat kapital fortsätter att ligga pä en hög nivá.

6 INTERVJUER KRlNG KAPlTALFRÅGOR

Kap

6.1 h f v rv r

av 1.1) nämndes hur 80-talets l inledningen rapporten (avsnitt skiljer sig från 70-talets. Många förändringar på kapinäringsliv tal- och är dock av så sent datum att effekfinansieringsområdena inte hunnit visa fullt ut i ekonomisk statistik. Det terna ännu sig ta viss tid innan innovationer på finansiella marknader kan t ex accepteras av företag.

med har varit att delsfå en bild av de senaste Syftet intervjuerna rörande och finansering inom och årens tendenser kapitalbehov dels få på hur den närmaste utom företag/koncerner. synpunkter kan te heltäckande bild har inte framtiden sig. Någon generell, eftersträvats. En sådan skulle gå att få utan en detaljrik knappast och omfattande enkät. Istället har djupintervjuer under flera tim-

mar med ett tiotal som arbetar med eller som gjorts personer arbetat med Även företrädare, om än tidigare finansieringsfrågor. ett färre antal, för och för finansbolag småföretags organisationer har intervjuats. Den använda intervjuplanen visas i bilaga.

kan sammanfallande som motsägande tendenlntervjusvar ge såväl ser avseende som berörts. Orsakerna till detta är företags de frågor eller koncerners storlek, av internationalisering och skiftande grad om och finansiering. l de fall förutsättningar ifråga kapitalbehov eller motsägs av resultat från andra intervjuresultaten styrks studier därtill. Jämförelser görs också med en görs hänvisningar del resultat från de tidigare kapitlen.

En intressant slutsats från intervjuerna är att problem generell är integrerade både avseende kring behov och anskaffning av kapital och över tiden. av kapitalbehov och varje finanobjekt Varje slag behandlas inte Uppdelningar som görs utifrån sieringskälla separat. finansieringsanalyser och enresultaträkningar, balansräkningar. är i och för sig bra, men resultaten från interligt intervjuplanen kan inte lika strikt. Kapitlets avsnitt följer vjuerna presenteras dock i huvudsak Synpunkter från större koncerner intervjuplanen. tas och vävs ihop under de olika rubrikerna. medan mindre och upp medelstora företags problem behandlas separat.

5-2

Anläggnlngskapltal

Materiella Investeringar

Kommersiellt lönsamma i Sverige såväl som utomlands, r ll i . Projekt har förskjutits i tiden. men skälen har då varit att marknader inte varit mogna, produktionsteknik inte färdigutvecklad

eller finansieringskostnader för höga, inte att det skulle råda brist

på kapital. Väntan på tillstånd från Riksbanken (via inhämtande av synpunkter från fackliga organisationer i Sverige) har tördröjt och fördyrat enstaka direktinvesteringar i utlandet. Ingen investering har dock stoppats.

Överkapacitet från mitten av 70-talet, innebar att investerings-

aktiviteterna inte var så stora kring decennieskittet. iakttagelserna stämmer med dem som redovisas i en Före-

investeringsstudiei.

tag har vidare blivit skickligare i att tima i investeringarna anslutning till marknaders och produkters utveckling.

Sale and Iease back

Omfattningen av denna typ av transaktioner har ökat på den allra

senaste tiden. Avyttring helt eller delvis av har dock fastigheter

påverkat nettoinvesteringsbelopp under en längre period. Angivna

har varit att

O

höja förräntningskravet på rörelserna

O sanera balansräkningens kapital- och skuldsidor O utnyttja en uppgång på tastighetsmarknaden 0 utnyttja skattetria realisationsvinster för andra ändamål.

Ägande av rörelselastigheter anses i många fall inte ge rimlig för-

räntning. Beräknad marknadshyra för egna lokaler täcks sällan in i

priskalkyler. Avyttring och upprättande av hyreskontrakt en mer

ger

påtaglig och i redovisningen synlig rörelsekostnad. Direkt

koppling eftersträvas mellan ansvar för det kapital som redovisas i balansräkningar och det som utnyttjas i den interna kalkyleringen.

l flera koncerner har ett mellansteg utnyttjats. Särskilda fastighetsbolag har bildats inom koncernerna. Från dessa bolag hyr rörel-

SIND 1983:5 Investeringar i företag

enheter lokaler till marknadsmässiga hyror. Alla fassedrivande sker också via de särskilda fastighetsbolagen. tighetsinvesteringar

har kunnat åstadkommas utan total utsanering av balansräkningen av Om fastigheter överlåts till ett nybildat försäljning fastigheter. i vilket 49% eller om 51% av aktieinnehavet i bolag säljaren äger ett redan befintligt fastighetsbolag säljs sä försvinner kapital

och skulder ur koncernbalansräkningen.

har helt enkelt ansett det ffr lm li Nägra företag - l r r fr lnin . De omfattande pá 70-talets mitt, vilka var betunginvesteringarna under har visat bra objekt pá läng sikt. l ande många ar, sig som fall har sälts för att skapa en skattefri reanagot fastigheter lisationsvinst. Denna har i koncernen använts för direkt bortskriv-

ning av goodwill som uppkommit vid företagsförvärv.

Vid har in i l h ll r v ri intervjuerna som skäl till sale and lease back uppgetts eller definitiv Däremot kan avyttring utgöra ett led i en avyttring. mer offensiv strategi med förvärv av företag. långsiktig

6.2.2 Finansiella investeringar och förvärv

Finansiella är inte spektakulära, nagot som ibland investeringar i media. Mycket stora belopp är helt betingade av framskymtar verksamheten. Försäljning av anläggningar pä nya exportmarknader kräver krediter. Förvärv av andra heller inte t ex långa företag görs av rent finansiella skäl.

“ . Skälet är att förvärv sällan kan planeras pä samma sätt som egna investeringar. Bland medlen för att nä tillväxtmäl ingar dock förvärv av andra som en del. Samtidigt finns i planerna ofta rörelsebolag naturlig grenar. bolag och tillgångar som kan avyttras.

frán emission av egna aktier till kontant. Det senare sker antingen med hjälp av betalning likvida medel eller kortfristiga lán. Skäl till förskjutningen är att velat undvika utspädning av aktieinnehavet för befintliga bolag att avkastningen pä sikt blir bättre än pä likvida medel och ägare. att län. vilka rullas kvartals- eller halvársvis, kan kortfristiga om till långfristiga när lánevillkoren är lämpliga. placeras

För koncerner av utvecklings- och investmentkaraktär. som på 70talet i stor utsträckning förvärvade mot apportemission. är förut-

sättningarna likartade dem för industrikoncerner. Det anses inte lämpligt att “utnyttja den egna sedelpressen för betalning.

Vid förvärv utomlands tillkommer i finansieringsvalet behov av att balansera olika former av Det kan komvalutaexponering. gälla mersiell exponering (in- och och i utbetalningsflödena) exponering

koncernbokslutet. Övervägandena kan medföra att det anses bättre

med utlandslän än med av likvida medel frän En överföring Sverige. rad nya instrument, bl a swaps, dock helt andra än ger möjligheter tidigare att hantera finansiering av förvärv.

6.2.3 Rörelsekapltalbehov och likvida medel

Varulager och kundfordrlngar

Den kraftiga som ástadkommits av rörelsekapitalbehovet är resultatet ey en målmedveten [angeilggtjg eatsnjng. Det är måhända en paradox att stora lager i mitten av 1970-talet, delvis finansierade med statligt lagerstöd. gav till en upphov satsning pá

kapitalrationalisering, vilken vi ännu inte sett slutresultatet av. Det blev i nagra fall helt att minska för

nödvändigt rörelsekapitalet att kunna amortera pá långfristiga län, ofta som utlandslán. tagits i samband med investeringsboomen 1974-76.

De grupper av Lage; kan sammanfattas i följande:

Reducerat sortiment av färdiga produkter Standardisering av halvfabrikat och komponenter

ooooooooo

Global uppdelning av produktion (med skalfordelar) Snabbare och säkrare transporter Forfinade. automatiserade bestállningssystem Ökad andel inköp av halvfabrikat och komponenter Lägre säkerhetslager (delvis en funktion av övriga åtgärder) fjarmare koppling till kunder (nätverk) har givit battre planeringsunderlag Andrade mal och utvecklat ansvar for kapital (behandlas under annan rubrik).

Samma krav pá varulageri av fakturerad procent försäljning råder

ofta för koncernbolag världen över. och därmed även Kundfordringar

leverantörskrediter är däremot anpassade till lands villkor. varje

Tendensen till av är

minskning rörelsekapitalet densamma över

hela världen. Pressen pä företag anses vara hårdare i utlandet än i

Sverige och det finns fortfarande en kvar

potential i många svenska

företag. Enligt en intervjuad finns det ingen nedre för rörel-

gräns sekapitalets storlek.

I06

En är att pengar hämtas långt ner

är definitiva. Med största i organisationen och att reduceringar sannolikhet kommer aldrig att bygga upp lager på det sätt företagen som skedde i mitten av 1970-talet. System. nätverk och finansieär idag sådana att företag kommer att reagera ringskostnader tidigt vid eventuellt minskad försäljningsvolym.

Minskat rörelsekapitalbehov år inte bara gg fraga gm frigçjrglsg av

Åtgärderna har medfört

att även en lång rad indirekta kostnader minskat, att investeringar undvikas och att effektiviteten ökat2. i lageranläggningar kunnat

Likvida medel

För likvida medel finns i form av investeringar. förvärv av eller av lån. Den likviditet som syns i företag amorteringar består inte av samma pengar år efter år. Medel balansråkningar ju

satsas och nya flyter in från verksamheten. Kapitalet ar jntg overk-

samt.

Alltför stora reserver anses dock inte bra. Förhållandet kan skapa viss ineffektivitet i verksamheten. Likvida reserver är också mest synbara. Reserver finns dolda på många håll i företag och koncerner, dock inte i form av just likvida medel.

Likvida medel tycks vara en post som oroar fackliga organisationer och Den likviditetsindragning som skedde 1988 på grundpolitiker. val av kassa enligt balansräkningen 1987 var osedvanligt olycklig. Den drabbade hårt. Om däremot koncerner hade industriföretag i vilka kassan placerats, eller om medlen plaseparata finansbolag, cerats i så undveks tvångsinbetalning.

penningmarknadsinstrument

n l . Företag med planerade fick dessa. med ett mönster i investeringar skjuta på Företag där botten nåddes vid inbetalning till likvibetalningsflödet just ditetskonto kunde tvingas att låna.

Ett sätt att komma ifrån diskussioner kring storleken av kortfrisfinansiella och eventuell överlikviditet vore att tiga placeringar försöka ut likvida medel som anses nödvändiga för löpande skilja verksamhet och för investeringar. Allt därutöver skulle planerade kunna betraktas som någon form av överlikviditet. Problemen kring

l Två koncerner har på 10 år reducerat lagren från 60% till 35% resp från 40% till 25% av lakturerad I ett annat fall reducerades antalet varianter i sortiförsäljning. mentet med 92°/.. Omsattningshastigheten i lagret ökade från 7 till 18 ggr per år.

2 Se t ex Roos 1988. dår det visas vilka konsekvenser kapitalrationalisenng haft.

gemomförande av ett sådant förslag är dock stora. Skapandet av särskilda finansbolag utomlands för hantering av koncerners likviditet utgör ett sadant hinder.

Beviljade men icke utnyniadg krediter uppgår till myçggt stgra pe-

Lppn. Det kan gälla rörelsekrediter i lokala banker, koncerners pro-

gram för företagscertifikat i Sverige och commercial papers pá

utländska marknader. Dessa belopp kan uppgå till 10-20% av den fakturerade försäljningen och de är ibland lika stora som redovisade likvida medel.

6.2.4 Internt tlllfört kapital

Den i analyserna noterade stabiliteten i internt tillförda medel bekräftades vid intervjuerna. uppges för storkoncerner vara att de

arbetar i mogna branscher

oooo

har marknadsdominans inom vissa segment ar starkt internationaliserade har diversifierat i lämplig omfattning.

Några intressanta drag i utvecklingen är att Internfinansieringen har också kunnat hållas på en hög och jämn nivä, trots att volymtillväxten inte varit särskilt högl.

Ett stort problem anses vara i jämförelse med det i de svåraste konkurrentländerna. Kostnaderna i kombination med en begynnande kan pä sikt påverka svenska rörelsers förmåga att generera kapital. Därtill kan läggas i Sverige och utlandet. Fran flera häll har nämnts att en produktionsandel 50-90% och pä en försäljningsandel på 5-30% i sikt inte är hållbar.

Sverige pá

Det anges som en att ökade pá satsningar forskning och produktutveckling kunnat finansieras internt. Det har inte skett nägra dramatiska förändringar. utan successivt ökade har belopp budgeterats in i räntabilitetskrav och priser.

i koncerners interna finansiering, nägot som styrker resultaten frán i 4.

analyserna kap Offentlig

upphandling och beställd utveckling med fastställda mål ses inte som statligt stöd utan som sedvanliga kommersiella transaktioner.

l En intressant notis ar att ett internationellt valkant konsultföretag i slutet av 70talet for nâgra koncerner förutspådde stor volymtillvaxt men problem med kapitalanskaftningen. Det blev precis tvärtom.

[08

Stöd ses mera som ett finansieringsalternativ bland många. Det tillåts sällan påverka beslut om satsning eller ej. I några.fall finns inom koncerner på att inte ta ett enda beslut där lönpolicybeslut samheten påverkats av statligt stöd.

6.2.5 Externt behov av kapital

Nyemissioner

Den relativt bekräftades. Aktiemarknaden kan inte utnyttjas alltför ofta. Når det sker så är det oftast om mycket stora belopp. Den svenska marknaden har fråga hittills klarat de behov funnits. I flera fall uttrycktes dock tvivel om så skulle kunna ske i fortsättningen. just beroende på beloppens ökande storlek. Stora riktade emissioner görs också i samband med förvärv av andra bolag.

for :illskgn av riskkapital til] §1Q[l§ pglag har utökats. l Fgrmarna 6:1 visas och relationer mellan emissioner i Sverige figur belopp och i utlandet. emissioner i samband med introduktioner samt omav options- och konvertibla lån. som kan komma att fattningen omvandlas till aktiekapital.

Figur 6:1 Nyemissioner 1981-87

MSEK 12000 --

8°°° Konvertibler. optioner I introduktioner sooo 0 _ I Nyomissioner utlandet I Nyemissionor Sverige 4000 -›

2000 -- 55:;

o. 1981 1982 1983 1984 1985 1956 1987

Kållor: Josefsson 1983 och Fahlgren 1988

Av figuren framgår olika formers variation över tiden. Merparten av konvertiblerna 1987 har riktats till anställda. Summa nyemissioner i Sverige och i utlandet 1981-87 visar att relationerna varit ca 67% resp ca 33%.

Lángfristlga skulder

Krav från Riksbanken att finansiera förvärv av bolag i utlandet med lån i utlandet har tidvis medfört ökning av lån som knappast hade behövt ske om medel i Sverige fått föras ut för betalning. Behov av att anpassa finagsjsrjgg t|ll riskgxpgngfgggn har på senare år fått ökad betydelse.

Minskningen av långfristiga skulder i mitten av 1980-talet har flera förklaringar. Amorterlngar har skett i syfte att min rn . Överskott av likvida medel har delvis utnyttjats, omplaceringar av lån har skett och kortfristiga krediter har rullats i avvaktan på fördelaktiga tidpunkter för att .låsa lån på längre sikt.

Ökat har medfört att behoven av långfristiga krediter minskat. Koncerner har inrättat koncernkonton eller cash pools i varje land. Sådana pooler över landgränserna har skissats. Om de realiseras kommer behoven av externa krediter att bli ännu mindre.

Av flera intervjuer framgår att Jangfristiga lag i svenska krgggr Flera företag har inte lånat långfristigt i Sverige på tio år. Fram till 1975-76 fanns i stort sett bara svenska obligationslån i portföljen. Utlandslånen har sedan successivt ökat sin andel. Resultaten kan bekräftas genom granskning av koncernernas årsredovisningar. Några starkt uttalade behov av att åter låna på den svenska kreditmarknaden finns inte.

6.3 F n i in n

6.3.1 Resultatenheter och bolaglsering

Divisionalisering och tormande av enheter med resultatansvar var företeelser på 1970-talet som givit pgsitiya sftsktst tgr kapital-

Utökning av ansvaret ti att även omfatta sysselsatt kapital har medverkat till att såhöja väl avkastningen som kapitalets omsättningshastighet.

Resultat- och kapitalansvar i kombination med sätt att lämpliga mäta performance har visat sig frigöra en enorm kreativitet i många organisationer. En i planerings- och drittssammanhang ofta olämplig |sga| stmktu; (pgtag) ha; “satts ay gg gggrgtiv struktur r . Bolag är skattesubjekt. officiella enheter för redovisning och parter i avtal. men saknar ofta betydelse vid styrning av operativa verksamheter.

tendenserna till bolagisering. l de senare Synpunkterna motsäger fallen har dock redan avgränsade enheter fatt bolagsoperativt med ansvar även för kapital. inte bara det i verksamstatus eget heten ges egna styrelser med ansvar sysselsatta kapitalet. Bolagen Problem kan då uppstå när gemensam konenligt aktiebolagslag. egentligen bara rätt cernstyrning eftersträvas. Moderbolaget äger Koncernansvar är inte i

att utöva ägarmakt pä bolagsstämmanl.

pá samma sätt som bolagsansvar. lagstiftning reglerat

En starka tvivel till bolagiseringen. Beslut intervjuperson uttryckte och verkställande direktörer kan leda

hos alltför manga styrelser

för koncernen? Å andra sidan är det orimligt till suboptimeringar

direktör i ett med manga stora resultat-

att en verkställande bolag i är aktiebolagslagen för förvaltenheter princip ansvarig enligt ningen inom samtliga resultatenheter.

med tiden meplundgelategge. Geografisk närhet Enheter har gjorts mindre roll än tidigare till följd av kommunikationsspelar idag Klara mellan producerande och säljteknikens utveckling. gränser ande enheter har också haft positiva effekter pá ansvar. kapitaloch Ett är att koncernledningar vid bindning finansiering. problem lätt förlorar perspektivet pä verkalltför kraftig diversifiering samheters olika förutsättningar och utvecklingskrav.

Under de senaste aren har vidare med dem som driver rörelse. Skapande Leeunetemeter. jämförbara av ofta med säte utomlands, kan förväntas separata finansbolag. koncerners finansiella netton framöver. De kommer

förbättra manga

att helt andra möjligheter än förut att agera intäktsskapande. ges Detta är inte enbart en Skickliga finansiärer

organisationsfräga.

har ett egenvärde inom större koncerner. getts

Flera koncerner har skapat epeejelle Ijnanepeleg mr finansiering

och Sådana bolag (leasing avbetalning) kan finnas i alla länder där försäljning sker. Fenomenet betydande innebär att koncernerna tar hand om en finansiell vinst efter pro-

duktvinsten. kan pá lokala marknader fä mycket gynnsamma Bolagen Nackdelen är dock att en hög skuldsättning finansieringsvillkor. vid konsolidering i koncernerna. Alternatynger balansräkningarna tivet är att av 51% av och därigenom slippa konsolisälja ägandet eller att hela kundfordringsstocken och minska länen. dering sälja

l 1988 sid 183-188 Jfr Fermenta-utredningen 3 Liknande synpunkter redovisas hos Östman 1977 sid 286 ff

lll

6.3.2 Finansiell styrning

Mål och former för styrning har förändrats i takt med koncerners organisation. Avkastning på sysselsatt kapital är det förhärskande måttet för mätning och bedömning av gesyltatenheter. De senare ä; aykastgjngsmagimgrandg, medan finagsavgglgiggar är kgstnagsggn riskminimgragdg.

Enligt exemplet i följande balansräkning har resultatenheterna ansvar för sysselsatt kapital på 65. dvs övriga tillgångar 85 med avdrag av rörelseskulder 20. Minskade tillgångar eller ökade rörelseskulder ökar avkastningstalet vid givet resultat. Finanssidan har ansvar för anskaffat långfristigl kapital netto 80 med avdrag av likvida medel 15, dvs netto 65.

Likvida medel 1 5 Flörelseskulder 20 Láneskulder 35 Övriga tillgångar aj Fllskbarande kapital §5 Sza tillgångar _1_Q_Q Sza skulder o eget kapital _Log_

Finanssidan skall ha kontroll över extern kapitalanskaffning via lån och eget kapital, placeringar, finansiella risker, valutor (ibland bara delvis) och skatter. Centralisering av finansiella beslut har haft uppenbara skalfördelar.

Ändrade organisationsformer och ändrad finansiell styrning har gett mangguhpgl effekt på koncerners resultat. kapitalbehov och förmåga att generera interna medel. Operativa enheter har ökat sina rörelseresultat, samtidigt som sysselsatt kapital kunnat minskas eller inte tillåtits öka vid volymtillväxt. Finansiella enheter har förbättrat finansiellt nettoresultat genom aktiv kapital- och skuldförvaltningl. Det senare har i hög grad möjliggjorts av utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Alltför stor uppmärksamhet har dock riktats mot nya finansiella marknader och instrument. Det finns enligt uppgift bgmppjngámta i rörelse- och finansiellt netto än genom förfinade finansiella operationer.

Åtgärder skulle då inriktas på att för resultatenheterna intensi-

fiera arbetet med cash management, skapa ökad finansiell medvetenhet och lämna aktivt stöd från finansavdelningarna.

Avkastningsmåtten består mestadels av resultat i förhållande till fakturerad försäljning och sysselsatt kapital. Om rörelseenheter

i Jfr Reyniers 8. Hines 1987

H2

även ansvarar för fastighetskapitalet förekommer ofta någon form av beräknad hyreskostnad, samtidigt som kapitalet värderas till återanskaffningsvärde. Det är dock problem att blanda redovisninkapitalmått, baserat på anskaffningsvärden, med interna mått gens som är annorlunda. Det finns risk att kapitalmåtten inte förstås.

6.3.3 Ägarturbulens

. . . . .. .. Enbart i

Ägarförändringar har dock i några fall vitali-

serat koncerner genom att nya ägare ställt helt andra krav på t ex kapitalomsättningshastighet och avkastning. Nya strategier, avyttring av rörelsefrämmande verksamhet och tillköp av nya rörelsegrenar har i några fall skapat helt nya branschstrukturer och därigenom konkurrenskraftigare företag och koncerner.

En r ill i k mi i vilken bolag och stora koncerner utgör brickor i spelet. En vanlig mening är att utvecklingen knappast kan fortsätta i samma takt som under senare år. Några intervjuade ansåg att fackliga organisationer kunde kräva större ansvar av ägarna, utan att för den skull motverka internationell och nationell strukturrationalisering. Nya starka ägargrupper har i ett par fall förhindrat utnyttjandet av apportemission som finansieringskälla vid förvärv av bolag. Utspädning av ägandet accepterades inte.

6-4

6.4.1 Marknader och instrument

Marknadernas utveckling kan sammanfattas i följande:

Avreglering inom alla länder

oooo

Liberalisering av kapitalflöden mellan länder Internationalisering av verksamheter och finansiering Securitization. dvs utgivande av certifikat och papers på de för tillfället mest attraktiva finansiella marknaderna ° Flexibilitet med utfastelser frán banker att vid behov och inom angivna commitment lines ställa upp med kapital ° Ökad effektivitet på finansiella marknader med sänkta finansieringskostnader som följd.

Avregleringar, ökad konkurrens mellan banker, tillkomst av nya specialinstitut och ett stort utbud av kapital har utan tvekan betytt mycket för företagens kapitalanskaffning. Statliga budgetunderskott har vidare inneburit lönsamma placeringar av överskott av likvida medel. Möjligheterna till räntearbitrageaffärer samt friare

ll3

kapitalrörelser mellan företag på exempelvis penningmarknaden har ytterligare ökat marknadens effektivitet.

Nya marknader och nya finansiella instrument på dessa har inte ökat kapitalvolymen. som medgett bättre anpassning av in- och utbetalningsflöden till varandra. Möjligheterna att bedriva aktiv kapital- och skuldförvaltning framhålls också som något viktigt.

På riskkapitaimarknaden har Några mer genomgripande för-

ändringar i Sverige har inte nämnts. Löntagarfonder, fondsparande

och tillkomsten av OTC-marknaden anses ha drivit upp kurserna och P/E-talen till höga nivåer. Därigenom har kraven på storkoncernerna också ökat.

Problem uppstår vid politiska ingrepp. vilka stör marknadernas effektivitet. Som exempel nämndes omsättningsskatt på aktier och den omtalade valpskatten. Handeln med aktier och finansiella instrument försvinner till utländska börser. Ett annat problem kan vara att företagen av redovisningsskäl måste kvitta ut t ex räntearbitrageaffärer just över bokslutstidpunkterna.

6.4.2 Finansiell kreativitet

Kreativitet från finansiärernas sida kan sågas ha utvecklats till följd av de tidigare nämnda avregleringarna och förändringar på marknaden samt det stora utbudet av kapital. Ökad konkurrens mellan banker och olika specialinstitut har passat väl ihop med nya behov hos företag.

Många finanschefer anser att den finansiella kreativiteten tar sig märkliga uttryck. De mottar en strid ström av alltmer exotiska instrument, vilka egentligen inte fyller någon funktion. Egentligen

består många nya finansiella instrument av ett antal grund-

varianter på vilka kreatörerna hänger på glitter av olika slag. Utvecklingstakten är ofta så snabb att företagens förmåga och intresse av att acceptera lösningar inte hänger med. En mer på- . . . . . taglig l. .H l H önskas.

Specialiserade investment banks och affärsbankers sorporate finance-funktioner har också utvecklats i takt med näringslivets internationalisering och strukturomvandling. De kommer med ständiga propåer om förvärv av bolag i en sådan takt att mottagarna

kommersiella och finansiella utvärdeknappast hinner göra egna

ringar av projektidéerna.

instrument som uppenbarligen betytt mest Det enskilda finansiella dvs att byta ränteströmmar (fasta på senare är är maps, möjlighet valutor eller andra lánevillkor. Fördelen mot rörliga eller omvänt), som och att anpassa inär den flexibilitet skapas möjligheterna till varandra i syfte att minska risker. och utbetalningsströmmar

En annan kreativ lösning är de çgmmjtments eller kreditlgjftgn, eller till bara kostnad, som stora ofta utan kostnad nägra punkters skaffat Det da inte program för företagscertififöretag sig. gäller utländska marknader utan rena

kat och commercial papers pá

frän banker. kan uppgä till 10-20% av faktureutfästelser Beloppen en rad villkor kan vara knutna till rad försäljning och fördelaktiga Vid en presenterades en lista med “multiple utfästelserna. intervju finansiella reserver, ofta valu-

option facilities. Dessa i_utländska

flexibilitet för De är heller inte särtor. innebär stor företagen. skilt beroende av den svenska kreditmarknaden framöver.

kreativitet emanerar frán företagen själva. Som Andra former av nägra exempel kan nämnas

för ägarna nyemission av aktier med hög utdelning nar detta var fördelaktigt i vinstökning

ooooo

utgivande av konvertibla län till anställda för att ge delaktighet kombinationer av finansiella instrument i samband med förvärv av bolag skatteminimerande lösningar vid strukturrationaliseringar utnyttjande av kommanditbolag för att attrahera kapital till riskprojekt.

bör sannolikt en rad lösningar och nya

Dessutom organisatoriska

former för finansiell av koncerner räknas till den kreativa styrning

avdelningen.

6.4.3 Statens roll l företagens finansiering

av stöd är oklar. De viktigaste formerna för Innebörden begreppet medverkan i företagen finansiering är statlig ll . Ingen av dessa

kan betraktas som stöd i egentlig mening. Överhuvud taget tycks oavsett definition. en marginell roll i stora stöd. spela mycket Detta också av i kapitel 4 och andra företag. styrks analyserna studieri. Det poängterades frán flera häll att varje investerings-

mäste bvara lönsamt utan statligt stöd. projekt

Kända Statliga haooenings av

den som kan med likviditetsindragningen vid typ exemplifieras

i se t ex SIND 1983:5 sid 90-94

H5

1987 års bokslut är olyckliga. Sådana åtgärder drabbar industriell verksamhet, knappast den finansiella verksamhet som åsyftades.

skall vara att skapa ramar, initiera satsningar och utveckla kompetens i olika regioner beroende på deras näringslivsoch infrastruktur. Statliga kapitalinsatser skall dock vara låga i förhållande till privata. Det anses också viktigt att staten kräver återbetalning och inte delar ut allmosor. Avreglering även av statliga stöd skulle ytterligare höja effektiviteten på de finansiella marknaderna. Ett totalt borttagande av stöd skulle för storföretag inte ens märkas som en krusning på ytan.

Att ta bort alla befintliga stöd förespråkas ändå inte. Marknadsekonomin kan inte lösa alla problem. Det går inte att bortse från kärnoch centrala marknader (EG, OECD) samt perifera marknader. Vidare har varje land sina geografiska skillnader som kan behöva utjäm-

nas. Det går heller inte att bortse från att det finns över 20 miljo-

ner arbetslösa i Västeuropa.

5-5

Synpunkterna beträffande mindre och medelstora företags kapitalbehov och finansiering skiljer sig markant från dem som erhållits vid intervjuer i storföretag. Skillnaderna stämmer med resultaten av analyserna i kap 3-4.

Behoven för anläggningsinvesteringar och rörelsekapital är stora i mindre och medelstora företag. Någon möjlighet att bedöma behov i form av t ex ännu icke startade företag eller icke realiserade expansionsplaner finns inte. Det tycks dock img_ vara bnst_p_å Det är istället motviljan mot att anställa personal som utgör det främsta hindret för tillvåxtl.

Förmågan att generera interna medel via rörelsen är god även hos små och medelstora företag. För de senare är dock Det överflöd av kapital och alla de typer av kreditfaciliteter som finns hos större företag saknas hos de små och medelstora. De har heller inte möjlighet att ge ut konvertibla lån eller utnyttja riskkapitalmarknaden. såvida inte ägarna är beredda att släppa en del av kontrollen över bolagen.

l och tillvaxthinder Expansionsutrymme for småforetagen, 1987 sid 3

Mindre och medelstora kring kapitalbehov och företags problem finansiering kan sammanfattas enligt följande:

° ar stora Anlaggnings- och rörelsekapitalbehov ° Lag egen kapitalinsats ar ofta otillräcklig ° och ger Hög andel lånat kapital medför procentuellt höga finansiella kostnader hög finansiell risk ° Leasing är en marginell finansieringskålla ° Intern generering av medel skulle kunna vara bättre, men utvecklingskostnader. skatter och finansiella kostnader år betungande.

Radikala och krävs för att underlätta finansieåtgärder nytänkande Det kan t vid eller en ringen. ex gälla skatteavdrag satsningar ny form av för vilket skattefri löpande avkastning och värdepapper

realisationsvinst stod i proportion till risktagandetl. Den rörlighet

och den av alternativ som finns på riskkapitalmarknaden för uppsjö storföretag saknas för de mindre och medelstora.

som nämnts i några är att många banker inte Ett problem intervjuer betraktar som “intressanta kunder och att venlängre småföretag ture sina satsningar från minoritets- till capital-bolag förskjutit

majoritetsintressenz. Statens engagemang i tidiga faser av före-

tags utveckling har därigenom kommit att öka.

6.6 r - f m

6.6.1 Företags utveckling

det fortfarande finns viss eller stor l intervjuerna har nämnts att att och kapitalanskaffning via potential påverka kapitalbehov

minskning av rörelsekapital utnyttjande över landgranserna av koncerninterna medel (European cash pools)

sale and lease back av fastigheter omstrukturering i form av köp och försäljning av rörelsegrenar.

Till detta kan en enorm flexibilitet genom dels erhållna men läggas ännu inte kreditfaciliteter, dels fortsatt ökat utbud av utnyttjade och liberaliseringar som kommit igång är kapital. Avregleringar svåra att stoppa. Möjligheterna att agera på finansiella marknader underlättas ytterligare. Företagen etablerar också i ökande takt finansbolag i länder. där få restriktioner lägger hinder i vägen.

Några problem nämndes. En nedgång i världshandeln lätt kan ge snabba och effekter från land till land och bransch

svåröverskådliga

till bransch. Aven om företag idag agerar snabbare än tidigare för

l Jfr Landström 1988 2 SIND 1988:3 Riskkapitalet och de mindre företagen

att anpassa sig till och samt volym- prisnedgángar kostnadshöjningar så finns betänkligheter. i

Ofördelaktig kostnadsutveckling

enstaka länder, t ex är mer

Sverige, lätthanterlig. Möjligheterna att

idag flytta tillverkning. köpa fler halvfabrikat etc är stora.

Det finns en risk att svenskt kan komma att klassas i ett näringsliv A-lag, ett B-lag och ett C-lag. Till hör de koncerner som A-laget växer internationellt och sikt till pá läng anpassar sig framtida

marknadsförutsättningar (EG:s inre marknad) genom

etableringar. Dessa koncerner blir alltmer opáverkbara av inhemska ekonomisk-

politiska atgärder. Till C-laget hör de företag som inte anpassar sig och som kanske ensidigt satsar på den svenska marknaden. Som exempel nämndes sektorer. Som

konkurrensskyddade en mellangrupp

kommer B-laget att finnas.

Ett mer internt problem är att frestelsen att visa bra vinstutveckling kan leda till att forsknings- och utvecklingsarbete ásidosätts, att företag till det yttersta och att det tänjer pá redovisningslagar görs förvärv som inte är bra pá läng sikt. Det gäller att ligga strategiskt rätt, annars hjälper det inte hur finansiellt man skicklig är. Riskkapitalmarknaden borde bedöma inte företag, bara efter resultat per aktie, utan även efter och akforskning utveckling per tie och aktie.

marknadsföringsinvesteringar per

6.6.2 Finansiella marknader

En samstämmig är att det inte uppfattning kommer att bli samma explosiva utveckling av marknader och finansiella instrument aren framöver som under hittillsvarande delar av 1980-talet. Manga instrument kommer att försvinna, helt enkelt därför att de skapats

utan att nagra reella behov funnits.

långsiktiga

För Sveriges del nämndes en risk att den

finansiella kreativiteten avtar om finansfunktionerna flyttas ut ur landet. Det är svart att

hantera vissa finansiella instrument så den hårda länge riktigt kärnan av valutarestriktionerna finns kvar. Svenska banker maste

ges samma frihet att agera och utvecklas internationellt som banker i andra länder.

7 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Kap

k rin liv h v v x rn k i l.l Syftet var att i kapitel 2 diskuterades hur behoven uppett mgdgllresonemang kommer och hur krav ställs pá finansiering. En kapijaltlgáqgsgrign- 2.3.1) valdes och en stark koppling gjordes (jfr avsnitt till ll tk r fr lnin i I n ri r (jfr avsnitt behov av kapital och val mellan finansieringsät- 2.3.2). Företagens gärder törmodades uttryckas i löpande priser.

och slutsatser i punktform med an- Sammanfattning presenteras till de siftermässiga analyserna och prognoserna i kapitknytning samt i kapitel 6. För närmare sifferlen 3-5 intervjuresultaten resultat hänvisas till dessa kapitel. Jämförelser görs med mässiga

resultat fran nagra andra studier.

7.1 An m r r

7.1.1 Bolagssektorn

de minsta avses med 0-19 anställda. Mellan- Med bolagen gruppen är de med 20-49 och 50-199 anställda. Storföretagen är grupperna med 200 eller fler anställda. gruppen

Mönster och tendenser

° svarar för an-

De olika bolagsgrupperna följande pmggntuglla

:

Foradlingsvarde 31,0 12,2 12.5 44 ,3 Nettoinvestenng

De minsta bolagen är relativt når en relainvesteringstunga.

tivt låg andel av resultat före bokslutsdispositioner och står

för en hög andel av skattekostnaderna.

De största bolagen svarar för en hög andel av resultat före bokslutsdispositioner och redovisat årsresultat.

Tillvagnalgtgg i rörelsens intäkter (fakturerad försäljning) och totalt kapital är l

Genomsnittlig årlig tillvamagt i rörelsens intäkter 1979-86

är 14-151; för grupperna med 0-19 resp 20-49 anställda och ga 19% för grupperna med tler antal anställda.

De två minsta grupperna växer huvudsakligen

genom tusan

aLbgLag medan befintliga fgirgtag vägg: i de två större.

migsgar Qvgr man (mest för de större företagen).

Maskingapital i procent av rörelsens intäkter är 3.527; för de minsta och största Q-_ajzg för mellangrupperna. vid grupperna, identiska mätningar. över tiden är

Okningstakten måttlig.

oavsett bolags-storlek» Det utgör 1955 para ga 45% av rörelsens intäkter.

Bjggag_ i procent av rörelsens intäkter (speciellt de med 20-49 anställda som kommit över etableringströskeln) .

Rörelse- och extraordinära från i genomsnitt ca 1% av rörelsens intäkter 1979-83 till 0,6% 1984-86,

med den mest påtagliga minskningen fr o m 1983.

av resultat före bokslutsdispositioner magra; av resultat före skatter. Procenttalen ökar för de minsta grupperna och minskar kraftigt för de största bolagen.

mggmim i procent av redovisat resultat är högst för större företag, 51%_ i genomsnitt med tendens till minskning. l den minsta gruppen delas bara ut 12a.

Kapltalflöden med prognoser

För närmare till beräkningar och bedömningar samt precibakgrund av hänvisas till tabellerna i kapitel 4. Prognoserna sering belopp över avser femärsperioden 1987-91. kapitalflöden

O prognosticefas för till 499-599 miljamgr kr netto och anläggningar för rörelsen till 59-79 mjnarqgr kr netto.

Av hela bolagssektorns totalbelopp för resp typ av pmgggsji; svarar grupperna av bolag med olika antal anställda för följande 599931:

0-19 20-49 50-199 29th

2 8% 1 4% 1 2% 4 6% Anläggningar Rörelsen 3 5% 2 7% 2 8% 1 O°/.

är relativt och har De riktigt små bolagen investeringstunga stort De större bolagens långsiktigt och rörelsekapitalbehov. målmedvetet kapitalrationalisering har positiva

genomförda

konsekvenser under prognosperioden. Det är framför allt reducering av varulager som slår igenom kraftigt.

progñosticeras

via internt tillförda medel till 599-599 miljarder kr från nyemissioner till 29-59 miljarder kr via ökning av långfristiga skulder till 299-259 miljar- QELJSLLLEIIQ.

Av hela bolagssektorns totalbelopp för resp typ av 9r9gn9§1isvarar grupperna av bolag med olika antal anställda för följande angglar:

0-19 20-49 50-199 200-

lnternt tillföfl 24% 11% 11% 54% 1 27e 77a 1 07e 71 °/e Nyemissioner 36% 1 5% 1 0% 39% Okn längfr skuld

är i mycket än övriga be- De riktigt små bolagen högre grad roende av den långfristiga kreditmarknaden.

I är poster som är svära att bedöma. svängningarna har varit krattiga. Finansiering via ökning av kgmrjstjga jag §p9lar gn rg-

I i n rr n r II i fr fin n i rin De nämnda posterna prognosticeras dock till följande:

finansiella investeringar till ökning av kortfristig upplåning till ökning av likvida medel till ]QQ-]2Q miljaree: kr.

Av hela bolagssektorns totalbelopp för finansiella investeringar, ökning av kortlristig upplåning och ökning av likvida medel svarar grupperna av bolag med olika antal anställda för följande andelar:

De stora bolagen dominerar inom finansiella investeringar, medan de allra minsta förväntas behöva öka sina likvida medel mest. Likvida medel behövs sannolikt för anläggningar och rörelsen. samtidigt som kapital flödar in från lån.

Internt tillförda medel och kapital från nyemissioner täcker

in följande procentuella andelar av prognosticerade belopp för

Beroendet av Iång- eller kortfristig upplåning bedöms således inte vara särskilt stort för någondera gruppen. Mellangruppen med 20-49 anställda ligger nagot lågt. Anmärkningsvärt är de stora bolagens förmåga till kapitalgenerering. Det är återigen rationaliseringen på rörelsekapitalsidan som ger fördelar.

En förhållandevis hög andel av de stora bolagens kapitalanskaffning förväntas satsas i ökade finansiella investeringar.

Kånslighersanalyser O Bolagens

armen i förhållande till rörelseintäkterna betyder mer ur fi-

ansieringssynpunkt

Om rörelsekapital netto i procent av rörelsens intäkter legat på samma nivå 1986 som i genomsnitt 1979-86 hade behovet

varit Frigion belopp utgör 19:42 i nl in - r l hv n r 11mm. Om jämförelse görs mellan nivåerna 1979 och 1986 hade behovet det senare året varit -79 miljarder kr högre, motsvarande =15% av prognosticerat behs. 1987-91.

Förändringen av rörelsekapital är Det är till största delen storföretagen som lyckat reducera rörelsekapitalet.

Små och medelstora bolag har ökande negativa finansiella netton. medan storföretagen på senare år lyckats nå positiva finansiella netton.

Statliga bidrag till rörelsen och av extraordinär natur spelar en mycket marginell roll i bolagens finansiering.

Fördubblad inkomstskatt (i belopp räknat) skulle för bolagen motsvara ökade marginaler i faktureringen på ca 0.8°/o-enheter är Det oroande är att procenttalet ökat. Det indirekta

1986.

och kanske största skattetrycket. via arbetsgivaravgifter. produktskatter och moms. syns inte i en sådan analys.

7.1.2 Börskoncernerna

Skillnaderna mellan analys av bolag och analys av koncerner är stora. För koncerner medräknas tillväxt i intäkter och resultat från förvärvade bolag. utländska bolags verksamhet och tillgångar samt i vissa fall bolag. vilka inte ingår i SCB:s statistik. Det senare kan gälla finans- och fastighetsbolag. Anläggningar i förvärvade bolag ingår bland koncerners anläggningar, medan aktierna i det förvärvade hos registreras som finansiell investering i bolag köparna aktier.

Mönster och tendenser

O Tillväxttakten i rörelsens intäkter bedöms ligga på 14-16% per år under prognosperioden.

Totalt kapital förväntas växa i någon procentenhet lägre takt.

Tendenserna för börskoncernerna påminner i flera avseenden om dem för bolagsgruppen med 200 eller fler anställda. Några jämförelser görs nedan avseende prognostal:

ca 30% och i procent av resultat före skatt ca 43%. dvs ca 15°/o-enheter högre än för bolag med 200 eller fler anställda.

Sáväl minoritetens andel i resultat före skatter som utdelningens andel av redovisade resultat ökar för koncernerna.

Kaplfalflöden med prognoser

Även här görs vissa jämförelser mellan börskoncernerna som grupp och med 200 eller fler anställda. Prognosen över bolagsgruppen flöden avser för börskoncernerna femarsperioden 1988-92.

O till cirka Behoven för materiella igyeejerjggar prognosticeras

225 miliarde; kr resp för till 45 miljarder kr.

lmerm :illferde medel prognosticeras till omkring QQQ rnilmums; och till .

Internt tillförda medel täcker ca 110% av det totala behovet för investeringar och rörelsekapital. Med tillägg av belopp frán nyemissioner täcks ungefär 125%. Procenttalen ligger nagot lägre än för bolagsgruppen med 200 eller fler anställda, beroende pá att såväl de materiella investeringarna som rörelsekapitalet är högre.

Ökning av långfristiga skulder täcker pá några tiotals miljar-

der när prognosticerad ökning av övriga investeringar (i huvudsak finansiella).

Ökningen av likvida medel är manlig, ca 45 miljarder kr.

Kânslighetsanaiyser O Om börskoncernernas rörelsekapital netto i procent av rörel-

sens intäkter legat pa samma nivå 1987 som i genomsnitt

1983-87 hade behovet várit dag: 22 miljarder kr nedre. Friglort belopp utgör

l24

Om jämförelse, trots olika urval av koncerner, görs mellan nivåerna för rörelsekapitalbehoven netto 1978 och 1987 hade behovet det senare áret varit -106 miljarder kr högre. Det motsvarar nära 40% av prognosticerat anläggnings- och rörelsekapitalbehov under fem är.

Finansiellt netto. mätt i procent av rörelsens intäkter, sjunker frán ca 1,9% 1983 till strax under 0,6% 1987. . ..

s n r

kraftigt, jran ga 1,3% 1953 till 2% 1952. Detta beror sannolikt pä ökade skatter i utländska bolag inom koncernerna. En fördubbling av skattekostnaderna (i belopp) skulle således kräva en höjd vinstmarginal med hela 2°/o-enheter.

Utdelning, mätt i procent av rörelsens intäkter, ökar svagt över tiden.

7.2 n rf lrv

Mönster och tendenser i behov och anskaffning av kapital

O

Lönsamma investeringar har aldrig stoppats pa grund av brist

nLlsanital.

Sale and lease back-affärer med fastigheter görs sällan pá grund av att kapital behövs. Syftet är istället att .. . .. . . i r r i ll r ff

Finansieringen av förvärv har förskjutits från apportemissioner mot minskning av likvida medel alternativt kortfristig uppláning.

Den mycket påtagliga sänkningen av rörelsekapitalbehovet är resultatet av en Även om försåljningsvolymen skulle minska kommer lager sannolikt aldrig att byggas upp igen pá samma sätt som skedde i mitten av 1970-talet.

Den stora stabiliteten i internt tillförda medel är också resultat av .

har utökats. viIket varit positivt för större företag. Uppenbarligen har dessa här en klar fördel framför mindre och medelstora företag.

° i den långfristiga skuldsättningen är hantering av koncernernas riskgxpgngring via lan i olika valutor vilket lands som utnyttjas. Flera koncerner har numera mycket smá lán i svenska kronor.

°

Bamjg kggçarnimamt utmanande av kapital varlgan övar har

medfört att behoven av lángfristig uppláning minskat.

Organisation, finansiell styrning och ägande

°

gggçamgáygrgripanqg gpagativ struktur mad klan avgränsade

r nh r r Ii ii r l r r (bolag). även om bolag är skattesubjekt, officiella enheter för redovisning och parter i avtal.

° Resultatenheter har gjorts mer kundralataraga. Utvecklade nätverk har förbättrat prognosmöjligheterna och v n v i I.

° Finansavdelningar har få tg_rochde nfr r |lI k k n iân högre grad än hittills.

° Maj_ i form av maximering av avkastning pá sysselsatt kapital för rörelsedrivande resultatenheter samt minimering av kostnader och risker för finansavdelningar pá företags resultat, kapitalbehov och förmåga att generera kapital pá rörelse och finansverksamhet.

°

Ägarförändringar har i några fall

v_e_ç_kj_i_n_g. En viss skepsis märks frán industrikoncerner till den finansiella transaktionsekonomin, där makt kan spela större roll än industriell utveckling.

Finansiella marknader 00h instrument samt kreativitet

° Marknadernas kan sammanfattas i orden utveckling ayraglg- . . . .|. H i

° Det viktigaste synes vara att in- och genom utbetalningsllöden kan anpassas till varandra och genom att företag kan bedriva

har av marknadernas ut- Finansiell kreativitet föll: naturligt förändrade behov. Kreativiveckling och koncerners/företags har ibland utvecklats lite för snabbt och en teten in l v r mh h r in rn n kvr.

helt utan eller till mycket Ii r v f xi i n låg kostnad, är Outnyttjade belopp på 10-20°/o av taktureringen oLmarknadan. är inte Många koncerner skulle kunna göra mycket ovanliga. stora förvärv av utan att behöva ansöka om krediter. bolag

roll skall vara att skapa Statens i företagens finansiering nin r h lr ii r är av olyckliga och kan vgglgalgmpejggs. Tillfälliga atgärder icke avsett sätt (som exempelvis likdrabba näringslivet på viditetsindragningen i Sverige 1987-88).

Mindre och medelstora företags problem

O vr ri l m inrrr n I- Dettycksin Det är snarare motviljan mot att

anställa mer personal som utgör hinder.

för såväl som rörelsen är töranläggningar för små än för stora (jfr sammanhållandevis större_ företag fattningen under avsnitt 7.1.1).

fn l n mr n -

ange för småföretag än för stora företag.

Tendenser 3-5 år framåt

O fortfarande inom företag Det finns Och koncemef rn i v f i -

.

i stora koncerner i form av

kreditlöften, ofta i utlandet. Detta innebär att påfrestningew svenska kreditmarknaden kan komma att vara måttlig på den framöver.

att i r in r fin n- Möjligheterna Företag skulle med att till och prisnedgångar samt ma; anpassa sig volymkostnadshöjningar.

° De finansiella marknaderna kommer img att visa samma explosiva g1vggkling 59m hittills under 1980-talet.

7.3 Av k r

Nágra avslutande reflektioner frán främst intervjuerna men även genomgången av koncerners årsredovisningar är att politiker gärna tenderar att se pá problem och initiera lösningar i det egna landet. De ser inte problemen internationellt eller globalt pá samma sätt som koncern› och företagsledare. En intervjuperson uttryckte det sá att nationalistiska känslor försvinner i internationellt företagande.

Tre scenarier skisserades i en rapport nyligen om tillväxtl; Global liberalisering, regional liberalisering och ökad mellanregional protektionism. Frihet pá finansmarknaderna kan tänkas utvecklas pá sitt eget sätt. oavsett dessa olika framtidsbetingelser för näringslivets verksamhet. Större koncerners behov och anskaffning av kapital kan knappast i någon större utsträckning styras av regelförändringar eller restriktioner i nagot enstaka land. Kapitalet

flödar över gränserna dit det behövs. Restriktioner pa kapital tycks

vidare vara dömda att misslyckas när liberalisering en gang pá-

börjats.

l .m Ohlsson a Vinell 1987

LITTERATUR

Booker, rapporter och artiklar Alderin R, Nyckeln till familjeforetagen - En studie av familjeforetagens ekonomi, skatter och dispositioner, Familjeloretagens Skatteberedning, Stockholm 1986 Bengtsson K & Josefsson M, Borsbolagen 1982 - en jämförelse med tidigare âr, Foretagsanalyser 1983 Aktiv Placering, Stockholm Blomberg G & Pousette T. Företagen och liberaliseringen av valutaregleringen. Kreditoch Valutaoversikt 1988:1 sid 29-40 Dahmén E. Hur studera industriell utveckling?, sid 25-67 i industriell utveckling i Sverige. lndustriens Utredningsinstitut. Stockholm 1980 Eliasson G. lndustrifinansieringen perioden 1950-1970. Kartläggning och prognos, SOU 1967:6 Bilaga 2 och institutionella placerare, Foretagsanalyser 1988 Aktiv Fahlgren U. Nyemissioner Placering. Stockholm Fermenta - fakta och edarenheter. Stockholms Fondbors 1988 1983-1988 Data om svenska börsbolag, Aktiv Placering Norstedts Företagsanalyser Stockholm Gandemo B 8. Asztély S, Finansiell planering. Norstedts Stockholm 1983 Horngren L, Viotti S, Myhrman J a Eliasson G. Kreditmarknadens spelregler, SNS Forlag Stockholm 1987 industriell utveckling i Sverige - Teori och verklighet under ett sekel (M Wallenbergs eoérsdag). lndustriens Utredningsinstitut. Stockholm 1980 Josefsson M, Nyemissioner och institutionella placerare 1982 och 1983, Företagsanalyser 1983 Aktiv Placering, Stockholm Josefsson M, Borsbolagen 1987 - en jamforelse med tidigare är, Foretagsanalyser 1988 Aktiv Placering, Stockholm Kjellman H 8 Nordling D. industrins finansiering 1955-75 Kartläggning och prognos, Sveriges lndustriforound Stockholm 1972 Kredit- och valutamarknaden, Sveriges Riksbank 1987 Landstrom H. Utvecklingsforlopp och finansiellt handlande i unga innovationsbaserade foretag, Lunds Tekniska Högskola. Lund 1987 Landstrom H. Smáforetagens forsorjning med riskkapital - Vagar i Europa tor att forstarka smaforetagens egna kapital. SlND. STU. Sveriges lndustrilorbund och Trygghetsrádet SAF-PTK. Stockholm 1988 Ohlsson L & Vinell l.. Tillvaxtens drivkrafter - En studie av industriers framtidsvillkor, lndustriforbundets Forlag. Stockholm 1987

Pettersson E, lndustripolitiskt finansiellt stöd - nägra synpunkter pä förenklingar och effektivisering, lndustridepartementet Ds l 1986:5 Proposition 1986/8774 Om näringspolitik inför 1990-talet Reyniers P 8. Hines R, An active approach to corporate debt management, Euromoney Corporate Finance. February 1987 pp 34-35 Roos L-U, Kapitalrationalisering i varulager - Kan japanskt management och japansk syn pä inköp utnyttjas?. stenc lic avh Handelshögskolan. Göteborg 1988 SIND 1983:5 Investeringar i företag - Analys och intervjuer SIND 1985:6 Mindre företags ekonomiska utveckling - Analyser av ett 60-tal företag SIND 1988:3 Riskkapitalet och de mindre företagen - Om venture capitalmarknadens utveckling SIND 1988:4 De bortglömda företagen - Medelstora företag i förändring

SIND PM 1988:6 Storkoncernemas investeringar. finansiering och lönsamhet

SOU 1974:12 Industrins finansiella utvecklingstendenser SOU 1983:59 Kreativ finansiering Östman L, Styrning med redovisningsmätt - En studie av resultat- och räntabilitetsmätts användning i divisionaliserade företag, EFI Stockholm 1977

Underlag och synpunkter I övrigt SCB Företagen, Ekonomisk redovisning 1978-1986 Expansionsutrymme och tillväxthinder för smäföretagen, stenc PM frän Smäföretagens Riksorganisation 1987 Smäföretagsbarometern Hösten 1988, Smáföretagens Riksorganisation och Föreningsbanken Finansbolagens Förenings ärsberättelse 1987

Årsredovisningar de senaste ären för ett urval av börsbolag

intervjuer med styrelseledamöter, finans- och ekonomidirektörer gamt finanschefer i ett tiotal börskonoerner jämte föredrag i kapitalöehovs- och kapitalanskaffningsfrägor Företagsintema PM med sifferunderlag och planer Intervjuer med företrädare för småföretag och tinansbolag Synpunkter från ledamöter i en referensgrupp utsedd av lndustridepanementet

BILAGA 1988-09-28

INTERVJUPLAN

1. Finansiella flöden de 56118319 5-10 aren

a) Var har behoven av kapital varit mest märkbara? investeringar i materiella anläggningstillgångar Förvärv av andra företag

000000 Rörelsekapital Forskning och utveckling Marknadsföring, systemutveckling, utbildning m m Annat

b) Vilken betydelse har olika former av kapitalanskatfning hatt? Internt tillförda medel Minskning av rörelsekapital Avyttrade anläggningar, rörelsegrenar. bolag

0000000 Nyemissioner inkl apportemissioner Konvertibler och andra till eget kapital relaterade former Externa lan Statliga stöd (rörelsen. investeringar)

2. strukturella törsklutnlnger och tendenser

a) Fördelning mellan behov och anskaffning? Olika verksamhetsgrenar Sverige/utlandet

b) Balans mellan behov och anskaffning? Investeringsbehov vs intjaning internt och andra källor Rörelsebehov vs lntjaning internt Stabilitet i internt tilllörda medel

c) Orsaker till att behov inte kunnat tillgodoses? Brist på kapital Kapitalet alltför dyrt Andra orsaker

3. Mel. planer och organisation de senaste 5-10 aren

a) Förändring av mål och orsaker danill? Avkastningsmatt Soliditetsmatt Sjalvfinansieringskrav för investeringar

b) Planer/planering finansiellt? Strategitankande tramlor automatikplanering Markanta konkreta förändringar Orsaker till förändringar

c) Finansiell organisation och betydelse för kapitalförsörjning? Effekter av separata finansbolag, finansavdelningar Bolagiseringens effekter

Koncern- och ägarförändrlngars betydelse

a) Kapitalfloden? Koncerninterna utjämningar, överföringar, län m m Behov för t ex strukturrationalisering av bransch

se:

Frigörelse via avyttringar av företag. rörelsegrenar Förvärv mot betalning genom emission av egna aktier

b) Ãgarförändringar? Nya kategorier (anställda. ledning, löntagarfonder rn fl) Andra krav pá t ex avkastning Betydelsen för tillförsel av kapital

c) Kommentarer till den ofta omtalade s k inlasningseffekten av vinster och kapital i stora koncerner

Marknadsförändrlngar de senaste 5-10 aren

a) Vilken betydelse har olika fenomen haft? Internationalisering av verksamheter/finans Aktiemarknadernas roll för finansiering Obligations- och andra långfristiga länemarknader Penningmarknader

b) Betydelsen nya instrument (optioner. tutures. swaps)? ° Riskgaroering Flexibilitet. rörlighet Kostnadssankande

c) Statliga stod och ingrepp av finansiell karaktar? Former för och omfattning av stöd ° Konjunkturanpassade atgärder Sverige vs andra Iander

d) Vilken roll spelar finansiell kreativitet? lnom koncerner och företag Marknadsaktörer (finansiella instrument. lösningar) Skatteplanering for bolag och privatpersoner

Utveckling 3-5 ar framåt

a) Vad kan främst påverka det totala kapitalbehovet? Verksamhetsförändringar Större investeringar Förändringar av den finansiella strukturen

b) Vad betyder mest? ° i internt tillförda medel Storleken av och stabiliteten Olika tillgängliga former av externt kapital Kostnaden for kapitalet i c) Hur bedöms framtida behov av externt kapital? Svenska verksamheter Utländska verksamheter

Vilka möjligheter finns till stor kapitalfrigorelse? Minskning av rörelsekapital ° Avyttring av bolag. rorelsegrenar, fastigheter rn m

9) Hur kan olika finansiella marknader tankas utvecklas?

f) Vad ar viktigt for näringslivets kapitalforsorjning i Sverige?

Hornsgamn14 SKIT 2=Stucknuln: TL|(“IUl1.U“71-i“440 510mBadhusgatan1_“ 41. 2! (iuu-nnr; TISIOIUIZ 0:21.1711 NI

mama acagmmg Wâêák

& & - av en kvalitativ

Sammanfattning intervjuundersökning

Januari 1989 Jan Edenius och Magnus Bäckstrand Sinova AB

1. UPPDRAGET

att

Sinova AB har fått i uppdrag av den s k ñnansieringsutredningen

Undersökningen avser

genomföra en kvalitativ intervjuundersökning.

kreditmarknadens agerande vid vissa förändringar av det statliga är inriktad att studera vilken roll

företagsstödet. Undersökningen på som främst bankerna kan om företagsstödet förändras.

spela

har inriktats med hög risk. Det innebär att

Studien på kreditgivning

inte behandlas. Fokus har också lagts på utvecklingsfonägarkapital demas verksamhetsområde.

Studien är inriktad på att diskutera följande fyra frågor:

l. Hur agerar marknaden om utvecklingsfondemas finansierings-

verksamhet (inkl garantier) upphör?

2. Hur agerar marknaden om utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet försvinner. men någon form av garantiátaganden

finns kvar?

Vad till ur ett marknads-

3. är attitydema utvecklingsfonderna

perspektiv?

Vilken roll anser marknaden att andra statliga organ kan spela 4.

Norrlandsfonden och lokaliseringslånem?

(exempelvis

2. UPPLÄGGNING

Studien baseras totalt 30 djupintervjuer med banker (22 st) och

på

tre Vidare har

utvecklingsfonder (3 st) inom geografiska regioner.

några finansbolag intervjuats (5 st).

är Stockholms. Västerbottens och

De tre geografiska regionerna län. har också genomförts med

Jönköpings Några referensintervjuer

företag som kommit i kontakt med de tre utvecklingsfonderna.

har varit av kvalitativ infonnell karaktär och med få intervjuerna

undantag genomförts som besöksintervjuer.

ansvarar i sitt dagliga arbete för kredit- Samtliga intervjupersoner till har företrädesvis varit kongivning företag. lntervjupersonema torschefer och regionansvariga inom respektive bank/ finansbolag.

Vad gäller utvecklingsfondema har resp VD intervjuats.

med att Urvalet har skett slumpvis i respektive region målsättningen få en spridning mellan olika banker/finansbolag.

üm

Resultaten redovisas på sätt:

följande

Vi inleder med att för hur banker och i inter-

redogöra fmansbolag vjuema resonerar kring riskñnansiering i dagens läge och i fram-

tiden. Vi diskuterar sedan huruvida dessa kan spela en mer aktiv roll

om utvecklingsfondemas förändras. riskñnansiering

Därefter redovisar vi kortfattat de intervjuades till utveckattityder lingsfondema. Slutligen sammanfattas deras erfarenheter av andra statliga industripolitiska organ (i den mån de kommit i kontakt med dessa).

Det finns en hög grad av samstämmighet i de svar vi har erhållit vid våra intervjuer. I de fall policy och åsikter går isär bland de . intervjuade aktörerna på kreditmarknaden redovisar vi det under respektive avsnitt.

3 BANKERNA OM RISKTAGANDE

3.1 Hur resonerar banker och vid risk-

ñnansbolag

finansiering?

Vi kan inleda med att konstatera att inte bedriver. eller

finansbolagen

avser att bedriva. vad man kan kalla Finansbola-

högriskfmansiering.

gen är heller inte intresserade av att gå in i projekt av utvecklingskaraktär. dvs den typ av projekt som utvecklingsfonderna i dag finansierar. Vi konstaterar sålunda att inte anser

ñnansbolagen sig kunna spela någon roll vid en eventuellt framtida av förändring utvecklingsfondernas verksamhet.

De organ som däremot möjligen anser sig kunna spela en roll är bankerna. såväl añärsbanker som sparbanker. Redovisningen nedan fokuserar därför enbart på hur resonerar.

Mycket av bankernas synpunkter kretsar kring de begränsade möjligheter man upplever vad avser de reella möjligheterna att ta risker.

Flera banker att de i och för

påpekar sig är villiga att ta risker. men att de enligt banklagstiftningen har svårt att göra detta:

Ränteinsmimentet begränsat

Många understryker den stora begränsning som ligger i att räntan är

det enda egentliga instrumentet för bankerna. Dessutom ger en högre ränta som kompensation för en hög risk en ännu högre risk.

Ett typiskt citat:

det enda vi har. och skall kom- Räntan är ju egentligen jag tar ut en hög ränta så pensera en hög risk med att jag också en ännu börda Och därmed ökar

lägger ju jag tyngre på företaget.

jag risken än mer.

mellan bankema också som hård. speciellt i

Konkurrensen uppfattas

Stockholmstrakten. Kunderna vet vilken räntenivå som är den att variera ränte-

gängse. Detta begränsar ytterligare möjligheterna

nivån.

Slutsatsen blir att bankerna har svårt att utnyttja ränteinstrumentet

för att kompensera ett högre risktagande.

Legala hinder

Även hinder i vägen för bankerna när det

banklagstiftningen lägger

gäller risktagande.

Några kommentarer:

Ge oss möjligheter att ta risker så kommer vi nog att göra det. Varför skall vi inte få ta del av vinsten i de projekt vi finansierar.

Eller varför kan vi inte gå in i ett visst begränsat delägande.

banker dubbelheten i statsmaktemas krav på Några pekar på

ställer stora krav och

bankema. Banklagstiftningen på trygghet

medan innebär att bankerna skall ta stora

säkerhet näringspolitiken risker för att stödja näringslivsutveckling.

Riskbedömningsförmâga

Ett annat skäl som mot ett högre risktagande är den typ av anges som bankerna besitter. Bankema anser sig härvid skilja kompetens vad kompetens att bedöma olika

sig från utvecklingsfondema gäller

tekniska och marknadsmässiga risker. Detta

utvecklingsprojekts

påpekar många i våra intervjuer:

Även om vi inom bankerna har ett betydligt mer affärsmässigt synsätt och kan bedöma de finansiella riskerna så har ju fonderna. bättre att bedöma om projektet är får vi väl erkänna. kompetens mer intressant ur teknisk synvinkel. De gör nog också betydligt

vad gäller marknadspotential osv. Sådana ingående utredningar

sätt sämre Vi har dessutom inte

saker är vi faktiskt generellt på.

råd att utreda hur som helst.

långex

åt Kriterierna för bedömning av ett projekt skiljer sig därför något och Bankema betonar i högre ut-

mellan banker utvecklingsfonder.

än företagets ekonomiska bärighet.

sträckning utvecklingsfondema

medan relativt sett kan lägga mer vikt vid själva

utvecklingsfonderna projektets potential.

ä

Bankerna lägger däremot mycket stor vikt vid bedömning av aktuella personer. dvs VD. styrelse eller ägare. Förtroendet för personerna i det aktuella företaget blir oftast utslagsgivande vid bankernas bedömning av högriskprojekt.

Vad gäller företagsstorlekens inverkan på kreditmöjligheterna varierar detta mellan bankerna i de olika regionerna. Banker i storstadsregionerna är genomgående mycket tveksamma till att finansiera projekt i små företag. Vissa uttrycker detta som tumregler:

Har företaget en omsättning som understiger 5 Mkr så är vi ointresserade.

l Jönköpings lån och Västerbotten är bankerna betydligt mer positiva till att även samarbeta med små företag.

Managementstöd

Många mindre utvecklingsprojekt av riskkaraktår bedrivs i små eller

nyetablerade företag. Detta ställer ofta krav på olika former av mana-

gementstöd. Utvecklingsfondema kan vid behov gå in med detta stöd. exempelvis som adjungerade i styrelsen.

Även ur denna aspekt anser sig bankerna ha sämre möjligheter än utvecklingsfondema. Dels anser man sig inte alltid ha rätt kompetens för att dels man styra upp ett utvecklingsprojekt. anlägger principiella aspekter:

Vi bör väl inte sitta på stolar heller. Skall jag sitta med i styrelsen

och å ena sidan vara långivare och å andra sidan företagare?

Några banker påpekar också att även om vi inte själva besitter all

kompetens. så vet vi ju var den finns. Vi kan alltså agera lite av kopplare om så behövs. Och härvidlag har vi nog ett betydligt bättre nätverk än fonderna.

Sammanfattningsvis anser bankerna att deras reella möjligheter till

högt risktagande år begränsat.

3.2 Bankernas framtida risktagande

Vad år då bankernas när det att ta risker i framtiden

policy gäller avseende högriskprojekt i mindre företag? Kommer benägenheten

att ta risker att förändras?

På denna har vi fått ett mycket tydligt svar. Följande citat sam-

fråga

manfattar:

Vi kommer inte att öka risktagandet. snarare tvärtom.

är inte beredda att ta Bankema i någon nämnvärd utsträckning risker i framtiden än vad som skett de senaste åren. I speciellt högre Stockholmsområdet är policyn snarare att ta lägre risker - i synner- Det finns dock Dessa het vad gäller små företag. några undantag. Umeåområdet där några banker kan tänka sig att ta högre gäller risker i ett antal mindre men intressanta high-tech företag. Ban-

kerna motiverar det högre risktagandet med vikten av att hänga

med i utvecklingen av nya branscher.

slutsatszñBankema är med nuvarande förutsättningar inte beredda att

öka vid krediter till mindre företag. Snarare föreligger risktagandet en tendens till minskat risktagande.

Vi vill betona att då denna undersökning genomförts har bankerna

inte hunnit vad kreditmarknadsutredningens förslag skulle analysera

- om de genomförs - få för effekter för bankerna.

3.3 Hur agerar marknaden om utvecklingsfonderna ñnansieringsverksamhet upphör?

skall företrädesvis svara för kreditgivning med Utvecklingsfonderna hög risk till mindre företag.

att också täcker in

Emellertid pekar mycket på utvecklingsfonderna

en del mer normal bankverksamhet. dvs kreditgivning med mer nsk. Detta stöds av att banker i våra intervjuer

medelmåttig många givit exempel på samñnansierade projekt (med utvecklingsfonderna)

som man anser skulle kommit till stånd även om inte fonden gått in.

sidan också att vissa banker även är inne i Det är å andra tydligt och banker också att

högriskprojekt högriskföretag. Många påpekar man bränt fingrarna ett antal gånger.

Således:

En riktigare beskrivning av verkligheten torde vara att fonderna till viss del går in på bankemas område och att bankema till viss del

arbetar på fondemas område.

Vissa som bankema samñnansierar med av de projekt utvecklingsfondema hade således enligt bankema kommit till stånd även om inte fonden gått in.

Emellertid: I flera fall blev svaret att projektet förmodligen inte kommit till stånd om inte fonden varit med och lyft av risken.

gm således utvecklingsfondernas ñnansieringsverksamhet läggs ner,

kommer då bankerna att ta över denna del av marknaden?

Vi tror att svaret på denna fråga är ma. Troligen kommer bankerna

endast till çn gel att ta över utvecklingsfondemas kreditgivning.

är: Vilka av projekt/ skulle En fråga som då kan ställas typer företag därmed få svårigheter att överhuvudtaget få någon finansiering?

3.4 Eñekter för företagen

För att besvara frågan om vilken typ av projekt som inte skulle få

krediter av bankerna om utvecklingsfondemas verksamhet upphörde. kan vi se på de bedömningskriterier som bankema använder sig av.-

Riskbedömning i teorin brukar vanligen delas in i tre olika typer av risker; finansiell och teknisk risk. samt marknadsrisk.

RISKBEDÖMNING I TEORIN

Bankema fokuserar dock främst på att bedöma den finansiella risken och de aktuella personer, dvs företagsledaren. eller styrelsen för

Den tekniska och den marknadsmässiga risken bedöms

företaget.

mer med indirekta metoder. dvs utifrån förtroendet för m fl involverade i företaget. Någon gång kan

företagsledaren personer

konsulthjälp anlitas för att därigenom bedöma marknads› eller tekniska risker.

Bankerna tenderar således att. relativt sett. lägga stor vikt vid vilket förenklat kan illustreras av

följande riskaspekter.

nedanstående figur:

BANKERNAS BEDÖMNING

Finansiell risk M““°d° Teknisk *m* risk

Personen

skulle tänkas få svårt att få krediter bör vara De företag som därmed de som värderas lågt vad gäller de kriterier som bankerna främst utgår från. dvs den finansiella sidan och det personliga förtroendet.

Den som då kan komma att få svårare att få krediter är typ av företag främst:

o Helt nystartade företag

o som har bristfälliga bankkontakter. eller där det Företag finns brister i förtroendet från bankernas sida för företagsledaren

eller företagets styrelse.

De tekniska och marknadsmässiga riskerna kan därför bli underordnade. Detta medför á andra sidan att att de företag som arbetar under stor risk inte kommer ha svårast att få nödvändigtvis kredit.

l4l

4. GARANTIER

Den andra frågan vi sökt ett svar på är:

Hur agerar marknaden om utvecklingsfondemas

finansieringsverksamhet försvinner. men någon form av garantiåtaganden

finns kvar?

Banker (och fmansbolag) är positiva till en sådan form av statligt engagemang. Med sådana garantier eller försäkringar kan bankerna i

ökad utsträckning ge krediter till riskfyllda projekt.

Bankerna har däremot vissa tvivel på hur ett sådant system skulle

fungera i praktiken:

0 Hur blir det möjligt att få kompetent personal till det statliga organ som skall handlägga de statliga garantierna. Det krävs god

affärsmässighet hos personalen. Kommer denna kompetens att

finnas?

o Hur blir det med Det som

ansvarsfördelningen? organ handlägger de statliga garantiema/försâkringama måste följa de riskfyllda - men kommer man att det med samma

projekten/företagen göra

kraft och kompetens om det inte handlar om egna medel?

Bankerna också det vore intressant

tycker att köpa någon form av återförsåkring av staten.

5. ERFARENHETER AV UTVECKLINGSFONDERNA

När vi intervjuat banker och ñnansbolag har vi även frågat om deras attityder till utvecklingsfondema. Det visade sig då att de flesta ban-

kerna vi intervjuade i Jönköpings län hade haft kontakt även med

fonden i Skaraborgs län. Vi redovisar därför attitydema till fyra fonder (Jönköpings. Skaraborgs. Stockholms och Västerbottens län).

Det rådde stor samstämmighet avseende åsikterna om respektive

fond. Däremot visade sig attittydema vara mycket olika mellan länen.

Skillnader mellan fonderna gäller hur bankerna uppfattar kompetensen hos fonderna. hur de marknadsför sig och på vilket sätt fonderna uppfattas ta risker. En slutsats vi drar är att fonderna bör ses som ett antal skilda aktörer med ibland avsevärt olika kompetens. strategi etc.

(Vi vill betona att slutsatserna nedan inte utgör en utvärdering av

utvecklingsfondema utan en genomgång av några bankers erfarenheter av och till några enskilda utveckiingsfonder. Vi

attityder vill också att vissa banker ser fonderna som direkta understryka

konkurrenter. Detta kan av sig på attitydema. Dessutom givetvis färga

fondernas verksamhet är kunskaperna om utvecklings- mycket varierande mellan bankema och är i vissa fall bristfällig. Alla banker vi

har dock haft någon kon- takt med utvecklingsfondema).

intervjuat

Attityderna i sammanfattning:

l. Det finns ofta en viss respekt från bankhåll för utvecklingsfonder-

sorters av projekt och att nas möjligheter att göra olika bedömningar dom har ju också lite mer ha tid att följa projekten och ge stöd: Men resurser än vi har råd med. Gäller samtliga fonder.

2. Däremot finns mot tre av fonderna invändningar mot deras affärs- . Bankerna anser inte att de uppträder affärsmässigt: De mâssighet beslut.

tar alldeles för lång tid på sig att för att fatta

3. Det finns mot fonderna när det gäller deras sätt

många klagomål

att fatta beslut: eftersom dom tar så Handlâggningen stoppas ju upp förbaskat beslut. Gäller tre av fonlång tid på sig för att få till något dema.

anser bankerna att inte är

4. I två av regionerna utvecklingsfondema beredda risker. Man anses mer uppträda som

att ta några större konkurrent till bankema eller syssla med små marginella projekt.

5. Bankerna upplever inte att någon av utvecklingsfondema gör några insatser för att marknadsföra bankema: Det särskilda sig gentemot först kommer om vore kanske inte så dumt. Det är ju ofta till oss man man behöver pengar.

6. Inom två av de undersökta anser bankerna att utveckregionerna

lingsfondema fungerar bedrövligt.

anses bra: De

7. Endast en av de fyra fonderna genomgående fungera

och som jag ser det en viktig funkär en god samarbetspartner fyller tion.

6. ERFARENHETER AV ANDRA STATLIGA STÖD- ORGANISATIONER

Vi har också vid bankintervjuema passat på att fråga om vilka erfa-

renheter man har av andra statliga organ som arbetar med företagsstöd.

(Vi vill återigen betona att detta inte är en utvärdering utan en genomgång av några bankers erfarenheter av och attityder till vissa

statliga organ i den mån man kommit i kontakt med dessa. Vi vill också understryka att vissa banker ibland ser dessa organ som direkta konkurrenter. Detta kan givetvis färga av sig på attitydema. De synpunkter som framförts har emellertid varit samstämmiga).

Nedan några synpunkter i sammanfattning:

Norrlandsfonden

I vår undersökning Västerbotten och där har vi också fått vissa

ingår

reaktioner och attityder gentemot Norrlandsfonden.

Norrlandsfonden uppfattas som mer kompetent än Utvecklings-

fonden i Västerbotten. Bankerna tycks ha ett bättre samarbete med Norrlandsfonden än med Utvecklingsfonden. Norrlandsfonden uppfattas också vara beredd att engagera sig i större projekt.

Lokaliseringsstödet

Denna del gäller också enbart Västerbotten.

Lokaliseringsstödet anses genomgående vara nödvändigt för att det

skall bli några investeringar över huvud taget i inlandet. Eftersom en företagsinteckning relativt sett har ett mycket lågt värde i inlandet.

blir bankens risktagande högt. Därför krävs enligt bankema ett

statligt engagemang för att projekten över huvud taget skall komma

till stånd.

Erfarenheterna av lânstyrelsens handläggning av lokaliseringsstödet

är i stort gott.

Däremot finns det från bankhåll vissa synpunkter på SINDs hand-

läggning. Denna anses ta lång tid. Vidare uppfattar man att handläg-

garna på SIND inte alltid har en gemensam policy.

lnvesteringsbanken

lnvesteringsbanken upplevs inte från bankhåll som något statligt organ med särskilda utan mer som en konkurrent med

uppgifter

något större möjligheter att agera.

üm

Industrifonden

Några banker har erfarenheter av Industrifonden. Samtliga uppfattar

fonden som professionell i sitt agerande. Man år däremot mer tveksam till huruvida Industrifonden verkligen fyller en viktig funktion. Industrikredit Några banker har också kommenterat Industrikredits verksamhet och då uttryckt frågetecken kring det nuvarande behovet av detta organ på marknaden.

finansierade

Statligt

riskkapitalbolag

Januari 1989 Ahlström

Magnus

Christer Olofsson Miriam Salzer

TeknikCäêntrum

vid Tekniska högskolan i Linköping Utredningssektorn

SAMMANFATTNING

Denna studie syftar till att utvärdera och dra erfarenheter från olika modeller för statligt finansierade riskkapitalbolag. Avsikten är att studera hur väl bolagen uppfyllt samhälleliga målsättningar_ samt att se hur olika bakomliggande faktorer tillsammans med företagen verksamhetsinrikning påverkat utfallet. Som en del av studien har sju olika riskapitalbolag studerats, vilka representerar olika modeller för statlig tillförsel av riskkapital. Med utgångspunkt från intervjuer med företrädare för bolagen har de olika företagens förutsättningar och verksamhet sammanställts i fallbeskrivningar, som återges som bilagor till rapporten.

Fallbeskrivningarna har legat till grund för en jämförelse och analys av riskkapitalbolagen i rapportens kapitel 4 och 5. Vad gäller företagens bakgrund kan man konstatera att de flesta av företagen har bildats i samband med en regional kris. Staten har i vissa fall tillfört riskkapital i form av ägarkapital, medan man i andra fall använt sig av förmånliga lån under förutsättning att privat

ägarkapital tillförts. l den mån staten har givit verksamheten

särskilda direktiv har det i samtliga fall utom ett inneburit regionala avgränsningar för verksamheten. Undantaget är Företagskapital, som däremot tillsammans med Landskrona Finans. Malmöhus Invest och Dala Tillväxt styrts till att enbart arbeta med minoritetsposter. En förutsättning för företagens överlevnad är att de. åtminstone i ett längre tidsperspektiv, inte går med förlust. Av de studerade bolagen har framförallt Landskrona Finans AB uppvisat förluster vilket resulterat i en rekonstruktion av bolaget.

Med denna jämförelse som utgångspunkt har utfallet av företagens verksamhet analyserats (kap 5). Man kan konstatera att vad gäller satsningarna på småföretag har fem av företagen satsat i mindre engagemang med i genomsnitt 5 till 20 anställda. Undantag utgör Företagskapital och Contorta med ett genomsnitt på 85 anställda. Vad det gäller satsningar på nystarter kan man konstatera att det

finns en tendens mot att riskkapitalbolagen vill balansera sina

portföljer genom att bade satsa i nystarter och mognare företag. Satsningar i högriskprojekt verkar vanligare i den studerade gruppen än hos traditionella investerare. Eftersom de flesta av bolagen endast varit verksamma några år är det svårt att dra några slutsatser om varaktig sysselsättning skapats, men i många fall har verksamheten bidragit till att nya verksamheter. och därmed till att sysselsättning skapats.

Rapporten avslutas med en diskussion kring de olika arbetsmodellerna (kap 6), som utmynnar i nágra rekommendationer för

statens framtida satsningar i riskkapitalbolag (kap 7). Huvuddragen

i dessa rekommendationer innebär att riskkapitalbolagen bör tillse

att de företag som ingár i portföljen medger att

management

tillförs. Detta för att ge möjlighet till kontroll och för att ge förutsättningar att påverka företagens utveckling. Dessutom bör man tillse att den långsiktiga överlevnaden tryggas en

genom balanserad portfölj och/eller avsatta resurser för att undvika att förluster i högriskprojekten äventyrar riskkapitalbolagens fortlevnad. Vidare bör man avsätta ordentligt med resurser för den tidiga bedömningen av potentiella investeringar.

M8

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning

1 .1 Syfte och avgränsningar

1 .2 Studiens uppläggning 1 .3 Disposition av rapporten

2 En bakgrundsteckning

3 Kort om de studerade företagen

3.1 Företagskapital AB 3 2 Malmöhus Invest AB 3 3 Landskrona Finans AB 3.4 Dala nllväxtAB 3.5 ContortaAB 3 6 Uddevalla Invest AB 3 7 Malmfältens Finans AB

4 Jämförande analys av företagen

4.1 Varför riskkapitalbolagen bildats 4.2 Hur staten engagerat sig i riskkapitalbolagen 4.3 Riskkapitalbolagens mál och uppgifter 4.4 Riskkapitalbolagens Verksamhetsinriktning 4.4.1 Engagemangsform

4.4.2 Engagemangsstruktur.

4.5 Företagsekonomiskt resultat

5 Företagens samhälleliga effekter

5.1 Riskkapital till små och medelstora företag 5.2 Riskkapital till nystarter 5.3 Riskkapital till högriskprojekt

5.4 Sysselsättningseffekter

6 Olika arbetsmodeller l arbete

6 .1 Affärside/uppgifter

6 .2 Val av engagemangsföretag

6 .3 Resurser

6. 4 Engagemangsforrner

6 .5 Olika arbetsmodeller - olika situationer

7 Slutsatser och rekommendationer

Källförteckning

Bilagor 1-7

1 INLEDNING

Denna studie - -

Statligt finansierade riskkapitalbolag görs som en

del av lndustridepartementets utredning om och behov

Inriktning av statligt finansiellt företagsstöd (Dir 1988:8). vars är att

syfte

föreslå atgärder som behovsanpassar, effektiviserar och förenklar

det statliga finansiella

företagsstödet.

Sedan näringspolitiken etablerades under 1960-talet har staten genomfört olika former av näringspolitiska program. l början dominerade regionalpolitiska problem och

lokaliseringsfrágor.

Staten genomförde också omfattande stödinsatser i enskilda, krisdrabbade företag.

Sedan slutet av 1970-talet och framförallt början av 1980-talet har emellertid statens nâringspolitik styrts mot

långsiktiga insatser för att skapa sysselsättning och utveckla närings-

strukturen i svaga Bland annat har regioner. staten, i syfte att öka utbudet av riskkapital för främst små och medelstora

företag,

medverkat vid tillkomsten av ett antal regionala investment- och utvecklingsbolag.

Formen för den statliga insatsen i dessa statligt stödda risk-

kapitalbolag har dock varierat och olika arbetsmodeller har prövats. Hur har dessa arbetsmodeller fungerat? Har olika former

av statlig nnedverkan resulterat i skillnader i

riskkapitalbolagens Verksamhetsinriktning och statens risk och avkastnings-

möjligheter? Denna studie syftar till att besvara dessa

frågeställningar.

1.1 Syfte och avgränsningar

Studiens syfte är att beskriva och analysera olika former av

statligt finansierade riskkapitalbolag med avseende pá skillnader i

statens medverkan och verksamhets-

riskkapitalbolagens

utveckling.

Enligt utredningsdirektiven bör ett antal statligt finansierade

bolag studeras och kartläggas vad gäller

verksamhetsinriktning,

företagsekonomiskt resultat, formen för den statliga insatsen och

statens risk och avkastningsmöjligheter pá satsat kapital.

Med stödda riskkapitalbolag avses här bolag som erhållit statligt form av finansiering och vars verksamhet syftar till någon statlig att tillföra andra företag riskkapital i form av lån, aktier, konvertibla. skuldebrev eller liknande finansiering.

1.2 Studiens uppläggning

Bland de och investmentföretag där staten deltar som utvecklingsi samråd med totalt finansiär i någon form har, uppdragsgivaren, valts ut. Dessa representerar olika typer av risk- kapitalbolag, sju och bland annat vad gäller bakgrund, formen för statens skiljer sig medverkan, affärsidé och policy, samt verk- samhetsinriktning.

Studien omfattar följande sju riskkapitalbolag: - AB, Stockholm

Företagskapital

- Uddevalla lnvest AB, Uddevalla Malmöhus lnvest AB, Malmö Contorta AB, Skellefteå - Malmfältens Finans AB, Gällivare - Dala Tillväxt AB, Falun - Landskrona Finans AB, Landskrona

De olika riskkapitalbolagen har kartlagts genom sju fallstudier, vilka är baserade på personliga intervjuer med VD, samt i flera fall även med vice VD eller ekonomiansvarig, vid respektive företag. har kompletterats med sekundärdata i form av Intervjuerna tidskriftsartiklar, propositioner samt årsredovisningar, publicerade rapporter och utredningar.

Utifrån detta material har sju fallbeskrivningar sammanställts där riskkapitalbolagen beskrivs utifrån bakgrund, statligt engagemang och övriga ägarintressen, affärsidé och policy, företagets

verksamhetsutveckling samt engagemangsportföljens utseende.

Fallbeskrivningarna återfinns längst bak i rapporten som bilaga 1-7. I kapitel 3 ges en kortfattad presentation av respektive riskkapitalbolag.

av de studerade riskkapitalbolagen har sedan Fallbeskrivningarna legat till grund för rapportens andra del, kapitel 4-6. l kapitel 4

de olika riskkapitalbolagen med avseende på bakgrund till

jämförs bolagets bildande, statens engagemang i företaget, bolagets avsedda funktion/syfte, samt bolagets resultat. Dessa förutsättningar bildar den ram inom vilken riskkapitalbolagets

verksamhetsutveckling vad gäller engagemangsformer och

engagemangsstruktur utformats.

l kapitel 5 analyseras de olika riskkapitalbolagen med ansatsen att utvärdera hur olika modeller för stödda statligt riskkapitalbolag fungerat utifrån ett samhälleligt perspektiv, dvs hur riskkapitalbolagens verksamhet motsvarat de uppgifter och mål som staten formulerat.

l kapitel 6 och 7, slutligen, presenteras studiens slutsatser och kommentarer kring de olika formerna av finansierade statligt riskkapitalbolag. Utifrån analysen föreslås även en idealmodell för ett framgångsrikt riskkapitalbolag.

1.3 Disposition av rapporten

Utifrån studiens syfte och uppläggning har rapporten disponerats

enligt följande:

Sju olika RISKKAPITALBOLAG Bilagor 1-7

l

Jämförande analys av företagen Kap 4

l

Företagens samhälleliga effekter Kap 5

l

Olika arbetsmodeller l arbete Kap 6

l

Slutsatser och rekommendationer Kap 7

2 EN BAKGRUNDSTECKNING

Staten har under årens lopp prövat olika sätt att stimulera

företagsutveckling och regional näringslivsutveckling. Problemet som sådant är inte nytt. De olika utvecklingsbolag som bildades under senare delen av 1970-talet är bra exempel på detta. Region-

invest. Oxelöinvest, SVETAB, Malmöhus Invest. Startinvest. AC Invest och Z-Invest utgör alla exempel på hur staten valde olika modeller i sina försök att hjälpa krisdrabbade eller sysselsättningssvaga regioner att utveckla ett stabilare näringsliv.

De utvärderingar som gjordes av verksamheten i bolagen ovan ledde bl a till slutsatsen att statligt/offentligt ägda investerare i krisregioner möter speciella problem, som har att göra såväl med omgivningens förväntningar som den interna beslutsprocessen. Man kan skilja mellan två slag av förväntningar eller attityder.

Dels fanns det från näringslivshäll en stark misstänksamhet mot

verksamheten vilket gjorde att statens bolag sågs som den sista

utvägen om man behövde en partner, dels fanns det från företädare för kommun och fackliga organisationer en förväntan om att man skulle uppträda som räddare i nöden av allahanda projekt.

l den inre beslutsprocessen visade det sig att den verkställande ledningen ibland utsattes för ett starkt tryck från politiker i den egna styrelsen att av sysselsättingsskäl medverka i projekt som man inte bedömt som affärsmässigt riktiga. Det fanns också indikationer på att offentligägaren har svårt att mobilisera

tillräckliga resurser på den kommersiella sektorn för medverkan i företagsutvecklingen (Olofsson. 1983).

En slutsats blev att man i större utsträckning borde försöka mobilisera privat management och kapital i arbetet med att utveckla näringslivet i berörda regioner. l samband med detta hämtades inspiration från det amerikanska SBIC-systemet som ju innebär att privata intressenter kan komplettera det egna kapitalet med statligt kapital om man väljer att arbeta enligt vissa regler för investeringsverksamheten. Landskrona Finans och Wermia blev de första exemplen på detta arbetssätt, som sedan formaliserades genom att särskilda medel avsattes -för att stödja tillkomsten av s k Tillväxtinvest. l korthet innebar Tillväxtinvestmodellen att

privata investerare kunde få del av upp till tvá gånger det privata

kapitalet om man valde att bedriva sin verksamhet i särkilt utsatta

regioner med speciella behov av nya företag respektive ett mer

utvecklat näringsliv. Contorta i Västerbotten, Camfore i Jämtland,

Dala Tillväxt i Kopparbergs lån och Bothnia lnvest i Norrbotten är

exempel på modellen satt i arbete.

Utanför själva Tillvåxtinvestmodellen men med samma principiella tanke i grunden finns Landskrona Finans, men även senare skapelser som Uddevalla lnvest och Malmfältens Finans. En viktig skillnad mellan de Tillväxtinvest som bildades och Landskrona Finans m fl är att de senare har haft en större omfattning och att de tillkommit i akuta krislägen av relativt stor omfattning. De har med andra ord haft en hög grad av politisk synlighet.

inriktningen av det statliga stödet har alltså i ökad utsträckning

kanaliserats via investmentbolag där privata intressenter stått för ägandet medan staten försökt att avtalsvägen skapa förutsättningar dels för att kapitalet ska användas på ett för samhället

önskvärt sätt, dels för att staten vid en kommersiell framgång ska

kunna tillgodogöra sig sin del i värdetillväxten. inte minst det senare upplevdes som ett revolutionerande tänkesätt då det först formulerades.

Ett mycket viktigt inslag i samhällsbilden under den senaste

tioårsperiden har varit förberedelserna för och introduktionen av

venture capital enligt amerikansk förebild i Sverige. Även om det redan tidigare funnits enstaka exempel pá venture capitalliknande

aktörer på den svenska marknaden, så var det först 1982-83 som

den verkliga vågen kom med tillkomsten av femton-tjugo nya

venture capitalbolag. Även detta hade att göra med statens syn på olika aktörers roller.

Om förutsättningar skapades för privata venture capitalbolags

utveckling i Sverige, så borde detta också innebära att marknaden

skulle ta hand om uppgifter som annars det offentliga fick avsätta resurser för. Men även här kunde man också få till stånd en symbios mellan statligt och privat kapital, t ex genom att det skapades förutsättningar för unga, teknikbaserade företag som utvecklat nya produkter med stöd av STU att hitta kapitalstarka partners för den fortsatta exploateringen. Staten medverkade till venture capital marknaden på olika vis, främst genom att CTC-marknaden kom till, men också genom förändringar i företagsbeskattningen.

Förutom den utveckling som kortfattat skisserats ovan, så kan vi konstatera att staten även kanaliserar resurser till näringslivets utveckling på annat sätt än via investmentbolag med olika ägarkonstellationer. Sålunda har utvecklingsfonderna en regional roll vad gäller näringslivets utveckling. De har också av staten medgivits rätten att engagera sig med kapital i ägarliknande

former, nagot som gör att de även agerar i en roll som i vissa fall liknar investmentbolagets. Dock får utvecklingsfonderna inte formellt agera i den rena ägarrollen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera vad gäller denna

undersökning att staten har uppträtt som investerare i olika konstellationer, ibland själv och ibland tillsammans med andra aktörer. Från ett läge där staten tog ett huvudansvar för de statliga pengarna har den senaste utvecklingen inneburit att staten i ökad omfattning valt att komplettera kommersiella aktörer med kapital för att utnyttja de komparativa fördelar som olika aktörer har. Frågan om hur olika arbetsmodeller kan värderas i ljuset av hittills vunna erfarenheter är temat för den fortsatta framställningen.

3 KORT OM DE STUDERADE FÖRETAGEN

i

l detta kapitel sammanfattas de företagsbeskrivningar som åter-

finns i bilagorna 1 till 7. Avsikten är att ge kortfattade bilder av de studerade företagen som en bakgrund till jämförelsen mellan företagen i kapitel 4.

3.1 AB

Företagskapital

Under början av 1970-talet försökte affärsbankerna få tillstånd att starta någon form av venture capital verksamhet. Olika utredningar visade också på behovet av att tillföra små och medelstora företag riskkapital. Staten valde därför att tillsammans med affärsbankerna starta Företagskapital AB 1973.

Det totala ägarkapitalet blev 24 MSEK, varav Finansdepartementet

tillförde hälften. Avsikten var från början att verksamheten skulle

kompletteras med lån, men lånemöjligheten har bara utnyttjats

mellan 1978 och 1986. Företagskapital lånade då 20 MSEK för att skapa ökat handlingsutrymme, eftersom en stor del av det var investerat i aktier i portföljföretag. ägarkapitalet

Staten har inte styrt verksamheten förutom att man fastslagit att företaget enbart skall investera i minoritetsandelar. Verksam-

heten, med huvudkontor i Stockholm, är inte begränsad till någon speciell region. Först på 1980-talet har ägarna, på Företagskapitals

initiativ, definierat kraven på rimlig avkastning och kräver sedan

1982 12% avkastning på satsat kapital. Ägarna har även erhållit

utdelning sedan dess.

Under hela sin verksamhetsperiod t o m 1987 har Företagskapital varit engagerat i totalt 35 företag. Företaget har under perioden fört fyra företag till börsen eller OTC. De flesta företag har varit verksamma ett antal år när Företagskapital engagerat sig, medan antalet mindre riskprojekt begränsats till tre-fyra projekt.

Fram till 1976 låste man upp en stor del av kapitalet i aktier i vilket medförde vissa likviditetsbegränsningar. För

porttöljföretag

att skapa handlingsutrymme satsade man fram till 1982 framförallt på olika låneformer. Sedan OTC bildades 1982/3 har man till aktier, som nu utgör drygt 50% av det kapital som är

återgått investerat i portföljföretagen.

3.2 Malmöhus lnvest AB

För att mildra konsekverna i Malmöregionen av de förestående

varvsnedläggningarna bildades Malmöhus lnvest AB 1979. Företaget

var helägt av Utvecklingsfonden i Malmöhus Län som utifrån statliga direktiv och medel vid starten satsade totalt 35 MSEK i

företaget. 1988 gjordes en nyemission varigenom småföretags-

fonden tillförde 5 MSEK.

En förutsättning för den statliga insatsen var att verksamheten begränsades till 9 kommuner i regionen. Vidare angav staten att verksamheten skulle bidra till att skapa sysselsättning och nya verksamheter genom att tillföra ägarkapital i projekt med hög risknivå. Risknivån skulle vara större än för normala riskkapitalbolag genom att man skulle satsa i projekt som saknade alternativ finansiering.

Satsningarna i projekt med hög riskninvä ledde till ett antal förluster. Man insåg att den typ av risksatsningar man inriktade sig på krävde en större kapitalbas för att ge uthållighet. Dessutom drog

man framförallt till sig olika förlustbringande företag. Under 1982 förändrade företaget sin policy. Dessa förändringar har inneburit att Malmöhus lnvest fortsättningsvis har engagerat sig i säkrare projekt och satsat på att genom managementinsatser delta mer

aktivt i engagemangsföretagens verksamhet.

Malmöhus lnvest har framförallt tillfört sina portföljföretag riskkapital genom konvertibler och direkt aktieägande. Under hela verksamhetsperioden har man inriktat sig på minoritetsposter.

Totalt har Malmöhus lnvest varit engagerat i 35 företag och portföljen bestått av haft ca 15 engagemang. Av de 20 projekt man

lämnat har tre gjort konkurs. Man har också förvärvat aktier i

Landskrona Finans och nuvarande Landskrona Utvecklings AB.

3.3 Landskrona Finans AB

l samband med nedläggningen av Öresundsvarvet kring 1980 tillförde staten Svenska Varv 900 MSEK för att främja en mjuk nedläggning. En lang rad verksamheter startades och i februari 1981 fastslog regeringen att 100 MSEK av de statliga medlen skulle satsas i Landskrona Finans AB. Vidare beslöt man att Landskrona Finans skulle få överta varvsanläggningarna och fastigheterna pá varvsomrádet.

Förutom de statliga medlen satsade privata intressenter och inblandade kommuner 3,7 MSEK i aktiekapital. Trots att samhällsintresset stod för 89% av aktiekapitalet, så hade de privata ägarna 56% av röstetalet.

Bland de förutsättningar som fanns för de statliga pengarna ingick att verksamheten skulle inriktas mot finansiering av annan verksamhet än varvsrörelse i Landskrona och Svalövs kommuner. De

medlen fick endast tas i anspråk för verksamhet som inte statliga

kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden. Projekten skulle

ändock vara företagsekonomiskt lönsamma. Landskrona Finans

skulle dessutom syssla med förvaltning och uthyrning av varvs- Vidare angavs i direktiven att Landskrona Finans anläggningarna. skulle betala ca 3 MSEK om året i avgift för tiilskottsmedlen. Detta

omvandlades 1984 till en engängsavgift. Totalt áterbetalade

Landskrona Finans 22 MSEK till staten.

Fram till 1984 satsade företaget i olika högriskprojekt, bl a i

projekt som avknoppades frán varvsverksamheten. Större delen av kapitalbasen investerades vilket gav likviditetsproblem när man började göra förluster i engagemangen. 1984 ändrades därför

inriktningen till satsningar pá mer mogna företag samtidigt som

man sökte minska antalet engagemang för att frigöra kapital.

Under 1985 fick det största engagemanget, Scandust AB, stora problem som förvärrade situationen. Efter fortsatta problem omstrukturerades Landskrona Finans 1987 till ny verksamhet som fick namnet Landskrona Utvecklings AB. Da uppgick de totala engagemangsförlusterna i företaget till ca 70-80 MSEK.

Förlusterna orsakades dels av att man låste för mycket av den kapitalbas som man förfogade över och dels det faktum att man

gick in i manga projekt, fram till 1985 totalt 112 projekt.

Dessutom satsade man i minoritetsposter utan att tillföra någon form av management, vilket medförde att man inte hade kontroll över utvecklingen i företagen.

3.4 Dala Tillväxt AB

Dala Tillväxt bildades i Falun 1983 med ett aktiekapital på 5 MSEK.

Staten bidrog till finansieringen genom ett statligt lån på 5 MSEK och en statlig lånegaranti för ett banklån på 5 MSEK. Båda lånen var

räntefria de första fyra åren. Staten har rätt att efter 10 år värdera företaget och erhålla en tredjedel av värdetillväxten.

I förutsättningarna för lånet och garantin ingår att Dala Tillväxt genom att tillföra kompetens och riskkapital skall stödja och utveckla näringsverksamheter, företrädesvis i Kopparbergs län. Aktie-posterna skall vara minoriteter. Dessutom har företaget

enbart fått gå in med övrigt riskkapital i projekt där man haft

aktier eller konvertibler.

Dala Tillväxt har endast i liten omfattning arbetat med aktier. Huvudfinansieringsformen har istället varit konvertibler och förvärvade rättigheter.

Dala Tillväxt har huvudsakligen satsat i nya, unga projekt. Kapitalbasen har inte medgivit samarbete med mognare företag. Företaget hade sin aktivaste period under 1984-85 då man studerade ett 40-50-tal projekt årligen och gick in i tre-fyra nya

projekt per år. Verksamheten har sedan mattats, bl a på grund av att man tvingats realisera ett antal förluster.

Företaget har totalt varit engagerat i 13 olika projekt, varav fyra

återstår idag. Av de projekt man lämnat har hälften awecklats med förlust. Totalt har Dala Tillväxt satsat 8 MSEK i olika projekt, varav hälften nu är dolda förluster i redovisningen.

För närvarande pågår förhandlingar med SIND, varigenom de statliga

pengarna har kanaliserats, om hur verksamheten kan förändras.

3.5 Contorta AB

Contorta har sitt ursprung i AC lnvest, ett regionalt utvecklings-

bolag som arbetade som ett venture capital bolag i Västerbotten. AC Invest startades 1980 och var verksamt fram till 1983 då verksamheten omstrukturerades. AC lnvest togs över av Contorta fick i sin tur ta över totalt 18 projekt

investeringsbanken.

av AC lnvest medan AC lnvest fick 33% av aktierna i Contorta. 16 av

de 18 projekten avvecklades eller återlöstes av de ursprungliga

ägarna och två behölls av Contorta.

När Contorta bildades i Skellefteå 1983 hade man ett aktiekapital

på 6,7 MSEK fördelat på ett 50-tal ägare. Med den förutsättningen tillförde staten dubbelt så mycket i form av förmånliga lån. Låne-

villkoren innebär bl a att ingen ränta skall utgå de första tre åren, men att staten har rätt till en del av värdetillväxten i bolaget.

Under 1984 och 1985 genomfördes två nyemissioner som inbringade

totalt 18,8 MSEK. Fram till 1987 har ingen utdelning lämnats till ägarna, men avsikten är att lämna utdelning 1988.

Contortas affärsidé är att ett regionalt alternativ för utgöra

företag som säljs i Västerbotten. Contorta skall helt eller delvis förvärva mindre och medelstora företag för att tillföra kapital,

företagsledningskunnande och affärskontakter. l praktiken har det

inneburit att man eftersträvar att förvärva minst 90% av aktie-

kapitalet i de företag som man väljer att gå in i.

Genom att förvärva majoritetsandelar anser Contorta att man både

har större kontroll och bättre möjligheter att påverka skeenden i

engagemangen. Dessutom kan man genom koncernbidrag överföra vinster från mognare företag för att satsa i nystarter. En annan

lärdom man dragit från AC lnvest är att satsa på produktutveckling

inom dotterbolagen, där det finns kompetens att ta hand om nya idéer. istället för att ha helt fristående verksamheter.

Totalt har Contorta varit engagerat i 9 företag. Idag har Contorta åtta helägda dotterbolag. som tillsammans omsätter 650 MSEK och har 600 anställda.

3.6 Uddevalla Invest AB

I samband med nedläggningen av varvet i Uddevalla presenterade regeringen det s k Uddevallapaketet. Totalt satsade man drygt

1 miljard för att främja nya verksamheter och sysselsättning i

regionen. Av dessa medel avsattes 1985 100 MSEK för att starta

Uddevalla lnvest, ett regionalt investmentbolag. Förutom dessa

100 MSEK satsade näringslivet 21,9 MSEK. Det egna kapitalet har sedan utökats ytterligare genom en nyemission 1987 som tillförde ca 43 MSEK. Det totala egna kapitalet är därför uppe i 165,1 MSEK där statens andel utgör 69% av aktiekapitalet. Trots detta har staten ingen representant i styrelsen.

Staten ställer dock krav pá att verksamheten skall gynna regionen, och dä framförallt genom tillskott av ägarkapital eller liknande

finansier-ing till nya och befintliga företag. Det enda kravet pä avkastning som ställs är att staten förväntar sig utdelning om övriga aktieägare får utdelning.

Uddevalla lnvests siktar pá att satsa ungefär 1/3 av kapitalbasen i mogna företag, 1/3 i nystarter medan 1/3 ska användas för att

finansiera moderbolagets drift. Avsikten är att vinsterna i de mognare företagen skall kunna användas för att möjliggöra satsningar och balansera förluster i mer riskfyllda projekt.

Företaget arbetar som imperiebyggare, dvs långsiktigt med avsikt att utveckla de företag som man engagerar sig i. Nästan alla investeringar är majoritetsinvesteringar, helst eftersträvar man 100% av aktiekapitalet. Några undantag utgörs av speciellt riskfyllda

utvecklingsprojekt.

Sedan starten har Uddevalla Invest varit aktivt vid startandet av 10 nya företag i regionen. Totalt är man nu engagerad i 23 företag varav 16 är dotterbolag och 7 är Dessa

intressebolag. företag

omsätter tillsammans 300 MSEK och sysselsätter 430 personer.

3.7 Malmfältens Finans AB

l början på 1980-talet bildades den s k Malmfältsdelegationen för att dämpa sysselsättningsproblemen i regionen. Totalt avsatte Arbetsmarknadsdepartementet 300 MSEK för utbildning och andra arbetsmarknadsåtgärder. Kring 1984 förbättrades situationen för LKAB, som är huvudarbetsgivaren i regionen, vilket gjorde att behovet av akuta åtgärder minskade. Då återstod ca 100 MSEK av anslaget.

Malmfältens Finans ansökte om 50 MSEK av dessa pengar. Som en

förutsättning angav Arbetsmarknadsdepartementet att det privata näringslivet skulle gå in med ägarkapital. Totalt blev aktiekapitalet

13,1 MSEK, varav större delen tillfördes av 10 storföretag och en

del satsades av småföretagare i regionen. Småföretagarna har även

majoriteten av röstetalet.

Verksamheten skall syfta till att generera långsiktigt lönsamma verksamheter i Norrbotten med betoning på Gällivare och Kiruna

kommuner. Förankring i regionen har också eftersträvats genom att fyra kommunalpolitiker från de båda kommunerna sitter i styrelsen. Fram till 1988 har verksamheten varit inriktad på satsningar i minoritetsposter i nystartade företag även om man haft två dotterbolag.

Av det totala kapitalet på ca 63 MSEK har ca 25 MSEK avsatts för att finansiera bolagets administration. Av de återstående 40 MSEK har ca 30 MSEK investerats på olika sätt. Malmfältens Finans har

totalt gått in i 13 olika projekt varav ett gick i konkurs under 1987. De 10 projekt som för närvarande ingår i portföljen har ca 100

anställda.

Under 1988 har bolaget köpt upp Bothnia Invest AB. Därvid övertogs några av Bothnias engagemang. Dessutom har man förvärvat

samtliga aktier i Älvsbyhus AB, ett företag med en omsättning på

225 MSEK inom olika verksamheter. Tanken är att vinstmedel ifrån

Älvsbyhus skall kunna satsas i de tio kvarvarande utvecklings-

projekten.

Malmfältens Finans avser att även fortsättningsvis inrikta sig på mognare företag samtidigt som man vill utveckla de befintliga 10 utvecklingsprojekten. Man kommer därför att begränsa satsningarna i nystarter den närmaste tiden.

4 JÄMFÖRANDE ANALYS AV FÖRETAGEN

I det föregående kapitlet gavs en kort beskrivning av sju olika riskkapitalbolag med avseende på bland annat bakgrund, statligt engagemang och affärsidé. l nedanstående avsnitt jämförs och kategoriseras de sju studerade riskkapitalbolagen vad gäller bakgrund till företagens bildande, statens engagemang i företagen, de mål och uppgifter staten ålagt företagen, företagens olika

Verksamhetsinriktning, samt det företagsekonomiska resultatet.

4.1 Varför riskkapitalbolagen bildats

Som beskrivits i kapitel 2 har staten sedan 1970-talet prövat olika modeller för att stimulera företagsutveckling och regional näringslivsutveckling. Man har identifierat ett behov av riskkapital hos små och medelstora företag, varför staten försökt öka utbudet av riskkapital för dessa företagsgrupper genom att starta olika former av utvecklings- och investmentbolag.

De sju riskkapitalbolag som ingår i denna studie representerar olika former för statens medverkan i utvecklingen av små och medelstora företag. Även bakgrunden till de olika riskkapitalbolagens bildande varierar. Vissa av företagen har bildats mot bakgrund av en strukturell näringslivskris, medan andra inte hatt

sitt ursprung i någon akut kris, utan snarare tillkommit för att främja utvecklingen av ett mer differentierat näringsliv i svaga

regioner.

Till den första - - kan kategorin krisåtgärder riskkapitalbolagen Malmöhus lnvest, Landskrona Finans, Malmfältens Finans. samt Uddevalla lnvest hänföras.

Malmöhus lnvest bildades 1979 för att förebygga de negativa sysselsättningsetfekter som väntades följa den planerade

varvsnedläggningen (proposition 1978/79:49). Samtidigt

konstaterade sysselsättningsutredningen (SOU 1979:24) att behov av riskkapital fanns för att främja expansion och marknadsintroduktion av utvecklingsprojekt. Malmöhus lnvest (och även AC

lnvest i Västerbotten. som senare uppgick i Contorta) sågs som en regional modell för att täcka detta behov.

-

Även Landskrona Finans AB uppkom i samband med en varvskris

nedläggningen av Öresundsvarvet. Landskrona Finans startades i

1981 som ett regionalt finansbo|ag i Landskrona och

augusti

Svalövs kommuner för att främja uppkomsten av verksamhet annan

än varvsrörelse i regionen.

Uddevalla Invest AB bildades under 1985 som en del av det så

kallade Uddevallapaketet, regeringens program för Uddevalla-

regionen i samband med nedläggningen av Uddevallavarvet. Det av de studerade som bildades mot bakgrund av en

fjärde bolagen

strukturell regional kris är Malmfältens Finans AB. l början av 1980-talet fick i Gällivare allt större problem varför

gruvnäringen

den s.k. Malmfältsdelegationen bildades för att vidta arbetsmarknadsátgärder. Av de medel som tilldelats delegationen avsattes en del till bildandet av Malmfältens Finans 1985.

Till den andra - som uppkommit till

kategorin riskkapitalbolag ej

följd av någon akut kris - kan hänföras Contorta AB och Dala Tillväxt AB. Dessa regionala riskkapitalbolag tillkom som ett uttryck för det offentligas önskan att främja och stimulera utvecklingen av nya och existerande företag i svaga regioner.

Bildandet av Dala Tillväxt och Contorta har sitt ursprung i

finansieringsmöjligheter som skapades genom riksdagsbeslut 1982. För regionala utvecklingsbolag i näringslivs- och

öppnades möjligheter att få statliga

sysselsättningssvaga regioner

Ián och lánegarantier med fördelaktiga villkor mot att staten fick andel i bolagens värdetillväxt. Både Dala Tillväxt och Contorta ansökte om och erhöll del av dessa statliga medel under 1983 för

att främja näringslivsutvecklingen i Kopparbergs respektive

Västerbottens län.

Gemensamt för de sex bolagen i ovan beskrivna kategorier är att de samtliga tillkommit av regionalpolitiska skäl, antingen för att

hantera näringslivs- och sysselsättningsorienterade problem i

samband med en kris, eller för att främja och stimulera

näringslivets utveckling i svaga regioner.

Det sjunde företaget, Företagskapital AB, skiljer sig dock från övriga vad gäller bakgrund och förutsättningar. Företagskapital

startades redan 1973 som ett joint venture mellan staten och

affärsbankerna. Bakgrunden var att sáväl staten som bankerna ville

tillföra riskkapital för att främja smá och medelstora företags

utveckling i hela Sverige. Företagskapital är därigenom det enda

statligt stödda riskkapitalbolaget i denna undersökning som varken

är regionalt inriktat eller har tillkommit av regionalpolitiska skäl.

4.2 Hur staten engagerat sig l

riskkapitalbolagen

De studerade riskkapitalbolagen skiljer sig inte bara vad gäller

bakgrund och förutsättningar för bolagens bildande utan även

beträffande formerna för det statliga engagemanget. Den främsta skillnaden är i vilken form de statliga medlen tillförts bolaget.

Malmöhus Invest, som startades 1979, är det enda av de i studien

ingående riskkapitalbolagen som startats med uteslutande statligt kapital. Via den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus lån satsade

lndustridepartementet 35 MSEK i Malmöhus Invest, som därigenom kom att bli ett helägt dotterbolag till utvecklingsfonden. Medlen

tillfördes i form av eget kapital utan att några avkastningskrav

formulerades från statens sida.

Enligt samma modell, som offentligt helägda utvecklingsbolag,

startade under 1970›talets senare hälft även andra bolag, såsom Regioninvest, Svetab, Startinvest, AC Invest, etc.

l utvärderingarna av dessa statliga konstaterades utvecklingsbolag

emellertid i början av 80-talet att staten inte alltid är lämpad som företagsledare och att det politiska inflytandet i de regionala bolagen ibland resulterat i målkonflikter och oklara roller. Som en följd av dessa slutsatser började staten i allt större

utsträckning

försöka kombinera privat management och kapital med statliga finansiella reurser.

Ett tidigt exempel på denna arbetsmodell är Företagskapital AB

som bildades 1973 med ett privat kapitaltillskotf på 12 MSEK från affärsbankerna och 12 MSEK från Finansdepartementet. I samråd

med bolagsstyrelsen formulerades statens avkastningskrav på satsat kapital till 10% utdelning på aktierna per år. Orsaken till

denna partnermodell står här emellertid främst att finna i de svenska banklagarna som begränsar bankernas direkta ägande.

Det är först under 1980-talet som kombinationen av statliga och privata intressenter fått en större spridning vid bildandet av regionala riskkapitalbolag. Landskrona Finans, Dala Tillväxt, Contorta. Uddevalla lnvest och Malmfältens Finans utgör samtliga exempel på arbetsformer där det statliga engagemanget kombinerats med privat kunnande och kapital.

Formen för det statliga engagemanget i dessa företag skiljer sig

dock vad gäller hur de statliga medlen tillförts. l Landskrona Finans satsade staten 100 MSEK genom att medel överfördes från de

utvecklingsbidrag som tillförts Svenska Varv. Dessa 100 miljoner

benämndes tillskottsmedel och fördelades i Landskrona Finans med hälften som kapital och hälften som en balansräkning eget

fordran staten. Statens på det satsade på avkastningskrav

definierades som en årlig avgift på ca 3 MSEK. kapitalet

Förutom dessa statliga tillskottsmedel tillfördes Landskrona Finans vid bildandet 3,7 MSEK i aktiekapital från olika privata intressenter. De intressenterna kom att, som en följd av privata önskan att öka det i bolaget, svara för 56% av privata engagemanget röstetalet som man endast innehade 11% av samtidigt aktiekapitalet.

Landskrona Finans fick snabbt stor uppmärksamhet och mycket arbetsformen med stort privat inflytande och passivt statligt

finansiellt sågs av många som en idealisk modell för engagemang att tillföra riskkapital. Den s k Landskronamodellen blev därigenom en förebild för många senare skapade regionala

riskkapitalbolag.

Detta var bland annat fallet vid bildandet av Malmfältens Finans 1985. Även här skedde statens engagemang i form av s k tillskottsmedel. Arbetsmarknadsdepartementet överförde

50 MSEK av de medel som tilldelats Malmfåltsdelegationen till ett

utvecklingsbolag i Norrbotten. 25 miljoner av dessa

regionalt

tillskottsmedel avsattes till företagets reservfond och de resterande medlen upptogs i balansräkningen som tillskottsmedel.

Samtidigt mobiliserades, i enlighet med Landskronamodellem

intressenter vilka tillförde 13,1 miljoner som kom att privata

utgöra företagets aktiekapital.

För de 50 MSEK som staten tillförde Malmfältens Finans har staten att från och med det femte verksamhetsåret, eller från det begärt år då utdelning lämnas till aktieägarna, erhålla 1/4 av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt.

Dala Tillväxt och Contorta har båda bildats i enlighet med den s k Tillväxtmodellen, dvs att privata investerare kunde få låna upp till två det privata kapitalet från staten om man valde att

gånger

bedriva sin verksamhet i vissa regioner. Dala Tillväxt och Contorta men har erhållit stöd i form av lån och är privat ägda statligt 10 respektive 12 MSEK. l båda fallen är lånen

lånegarantier på

amorteringsfria de 10 första åren. Lånen är dessutom råntefria de tre första åren, såvida ingen utdelning lämnas. och därefter motsvarar låneräntan diskontot.

l båda dessa har staten även försökt att tillväxtföretag garantera man erhåller en del av en eventuell värdetillväxt genom att i Dala Tillväxts fall stipulera rätten att efter 10 år erhålla 1/3 av värdetillväxten, och för Contorta rätten att till nominell kurs teckna B-aktier för 1,5 MSEK tidigast år 1993.

l Dala Tillväxt och Contorta har således statens engagemang begränsats och rollen är enbart att fungera som långivare. Lånen har dock erhållits under förutsättning att privat aktiekapital motsvarande minst hälften av lånebeloppet satts in i bolagen och att verksamheten inriktats i med de enlighet regionalpolitiska målsättningar som definierats för bolagen.

Även i Uddevalla lnvest AB har partnermodellen, med samverkan mellan privata och statliga intressenter, applicerats. Här har dock statenåterupptagit ägarrollen (till skillnad mot i Tillväxtföretagen) genom att man vid bildandet av Uddevalla Invest 1985 satsade 80 MSEK i aktiekapital och 20 MSEK i reservfonden. Av dessa medel tillfördes 40% indirekt av staten via Svenska Varv och Procordia AB. Därtill satsade det privata i Bohuslän näringslivet 21,9 MSEK. På det satsade kapitalet har staten ett implicit avkastningskrav genom att man förväntar sig utdelning om utdelning lämnas till övriga aktieägare.

Sammanfattningsvis illustrerar de sju studerade företagen hur statens engagemangsform i regionala riskkapitalbolag över åren övergått från direkt ägande till en mer begränsad roll som långivare i kombination med privat aktiekapital och management. Man kan även se hur den statliga insatsen varierat beroende på bakgrunden till riskkapitalbolagens bildande. l de fall där en regional kris varit orsaken till startandet av har riskkapitalbolaget staten satsat betydligt större belopp (upp till 100 MSEK i bland annat Uddevalla lnvest och Landskrona än i de fall då Finans) ingen kris rått, där staten vanligen satsat endast ca 10 MSEK.

I tabell 4.1 på vidstående sida presenteras en sammanfattande översikt av statens engagemang i de sju olika riskkapitalbolagen med avseende på satsat belopp i de olika företagen, i vilken form de statliga medlen tillförts (aktiekapital, lån eller bidrag) samt vilka avkastningskrav som formulerats från statens sida. l flera fall har den statliga ägarandelen i riskkapitalbolagen minskat sedan en eller flera nyemissioner genomförts. Denna illustreras i utveckling tabell 42:a och 4.2:b där riskkapitalbolagens ägarstruktur vid start- respektive senaste verksamhetsår redovisas.

.enas

a a

.a v

mario

m

.än

o_

zmäümmceamxzw

co.xm›___.ou.m

EE

.ön amm.

magnus

.oo

_mcoêwoamaumtzwxon

coäoxüvv

.mä

ä m _ä_

aa a + 5:0 Eo

.ma

_2223_

om

.mao

m ä

osswmxm

_

.emgamxmzxm

o_ m

oammmåm

ä; E

mcêmuä

.så

csxm=z mcêmv.:

xwws_

.en o

32mm mo mms_ :_92 wEmm §6 mEmm .osm

m + E ›m

mmöñ

cm_

uemosm.

_mnmemzoxmzc

_ESmo

_mnoemzoxwác

\ m

_oêamxozxm .masamxoim

m

_ozgaøxmzxm

m .som

å_

.än oxocow .som .Emm obmdn

E 2:_ E3

0z2w0<ozm

masa.

xwmz xmms_

Vmm: Vmmz vmmz

33mm Vmmsm_ xmwzm Vmmzm..

mm 8. m. o.: om

#01555 +

+ +

.macaê

Em

cmvcâwvcmEoz

E>

amumnmcxae

SEO”.

amuämsu_ :uouåwzvi -maåoozn \amv_:m=uc_ aousäus amuåmzvc_ novämzvc_

?Hmm :mvcâ mâcåm mxämå mêöoem -manå

tv

._25

:E55

nä. S? 53 82 83 m2: m2:

m .m .m .m .m .m .m

565.005 mcoimvcm.. mcoimucm.. aozozoxm :mzmrsm:

oåmmou_ -mmmêau mszoêmå mtoäoo m=mouua m=m›ovva oözâwo

mån: mcmci sag.: 302._ mcmci

_mås_ 39a_ mao :så

Tabell4:2a ÄGARSTRUKTUR STARTÅR FÖRETAG Startår Aktiekapital Stat andel av AK Stat andel röster MSEK procent procent

Företags-

Kapital AB 1973 20 50 50 Malmöhus lnvest AB 1979 8 100.0 100 Landskrona Finans AB 1981 27 89,0 56 Dala Tillväxt AB 1983 5 0 0 ContortaAB Skellefteå 1983 6.7 0 0 Uddevalla Invest AB 1985 91.9 76.2 0 Malmfälten Finans AB 1985 13.1 0 0

Tabell4:2b ÄGARSTRUKTUR SENASTE VERKSAMHETSÅR (1987)

FÖRETAG Aktiekapital Statlig andel av AK Statlig andel röster

MSEK procent procent Företags- Kapital AB 20.0 50 50 Malmöhus Invest AB 8.0 100 100 Landskrona Finans AB 73.6 26 16 Dala Tillväxt AB 5 0 0 Contorta AB Skellefteå 25.5 1 7 8 Uddevalla Invest AB 120.7 60 0 Malmfälten Finans AB 13,1 0 0

Det bör noteras att i tabell 4.1 och 4.2 redovisas alla former av. offentligt ägande i statens andel av aktiekapitalet, vilket inkluderar såväl kommuner som indirekt statligt ägande genom statliga företag. För en utförligare beskrivning av ågarstrukturen i

respektive bolag hänvisas till iallbeskrivningarna i bilagorna 1-7.

4.3 Riskkapitalbolagens mål och uppgifter

De olika riskkapitalbolagen har utifrån statliga direktiv och bolagsordning tilldelats olika uppgifter/mål de ska fylla i de regioner där de verkar. Genom avtal mellan staten och riskkapitalbolagen har staten eftersträvat att styra de regionala

bolagens Verksamhetsinriktning för att uppnå vissa regional-

politiska mål.

Undantag från denna regionalpolitiska ambition är emellertid Företagskapital AB, som bildats för att främja små och medelstora företags utveckling i hela Sverige genom att på företagsekonomisk

basis investera i företag i behov av riskkapital. Genom denna nationella inriktning utan regionalpolitiska målsättningar, och med det passiva statliga ägandet, fungerar Företagskapital idag som

vilket privat riskkkapitalbolag som helst.

l de två Tillväxtföretagen, Contorta AB och Dala Tillväxt AB, är

verksamhetens syfte att stödja och utveckla näringsverksamheter i respektive region. l Contortas tall ska detta ske genom att bolaget

helt eller delvis ska förvärva mindre och medelstora företag inom Västerbottens län för att tillföra kapital, företags-

ledningskunnande och affärskontakter. För Dala Tillväxt gäller att företaget ska dels stödja och utveckla näringsverksamheter, produkter och idéer, dels genom ägarskap eller samarbete utveckla näringsverksamheter, och dels äga och förvalta aktier, patenträtter och fast egendom i Kopparbergs län. Andelarna skall vara minoritetsposter.

Som synes är syftet för de båda bolagen i stort detsamma. emedan

sätten att stimulera den regionala näringslivsutvecklingen skiljer sig då Dala Tillväxts engagemangsinriktning av direktiven

begränsas till minoritetsinvesteringar.

l de tall där de statligt stödda riskkapitalbolagen startats mot

bakgrund av en regional strukturkris (Landskrona Finans, Uddevalla

lnvest. Malmöhus Invest, och Malmfältens Finans) har det

för bolagens verksamhet varit att skapa och huvudsakliga syftet

stödja framväxten av ett mer differentierat näringsliv i regionen.

i Landskrona Finans, som tillhör denna kriskategori, innebar de

statliga direktiven för företagets verksamhet att företaget skulle

medverka vid av näringsverksamhet i avsikt att skapa, finansiering

utveckla och stimulera annan lönsam verksamhet än varvsrörelse i Landskrona och Svalövs kommuner. De statliga direktiven innebar

vidare att Landskrona Finans verksamhet skulle inriktas på och minoritetsägande i företagsekonomiskt lönsamma finansiering

som ej kan finansieras på den allmänna

högriskprojekt (projekt kreditmarknaden), för att därigenom generera sysselsättning i

regionen.

direktiv liknande de som förelades Landskrona Finans

Statliga

verksamhet även Malmöhus lnvest. l direktiven för Malmöhus gavs Invest att företaget skulle använda sitt kapital för att öka angavs att stödja befintliga och bidra till

sysselsättningen genom

skapandet av nya verksamheter i nio kommuner i Malmöhus län. Kapital skulle tillföras genom ågarengagemang eller konvertibla skuldebrev i företag där ingen alternativ finansiering stod till buds.

Vid bildandet av Landskrona Finans och Malmöhus Invest (1981

respektive 1979) uttrycktes således sysselsättningsmässiga mål

för bolagens verksamhet. Tanken var att dessa båda riskkapital-

skulle främja en näringslivsutveckling genom satsningar i

bolag

imiskt sunda projekt av högriskkaraktär, vilket i sin

företagsekoi

tur förväntar -=.s ge positiva sysselsättningseffekter i regionerna.

l senare bildade riskkapitalbolag *tar dock inte skapande av

sysselsättning varit någon explicit målsättning, förmodligen

beroende på att man sett exempel på hur kortsiktiga sysselatgärder försvårat utvecklandet av ett långsättningsorienterade siktigt fungerande näringsliv. Risken är att en prioritering av

leder till företagsekonomiskt olönsamma sysselsättningsmålen

för att bevara sysselsättningen i olika företag. till satsningar

förfång för mer framtidsorienterade. näringslivsutvecklande

satsningar.

Uddevalla Invest AB startades för att främja utvecklingen av ett mer differentierat näringsliv i Uddevallaregionen. De statliga direktiven uttrycker att företagets ändamål ska vara att medverka vid finansieringen av befintliga och nyetablerade företag inom Bohuslän och områden. Sådan finansiering ska i första

angränsande

hand ske genom tillskott av ägarkapital eller liknande finansiering

Till skillnad från de tidigare krisbolagen (Landskrona Finans och

l73

Malmöhus Invest) uttrycks för Uddevalla lnvest således att bolaget

främst ska syssla med satsningar i form av ägarkapital.

Slutligen, vad gäller Malmfältens Finans innebär de statliga

direktiven att företagets funktion ska vara att generera

långsiktigt lönsamma verksamheter i Norrbotten med betoning på

Gällivare och Kiruna kommuner.

Gemensamt för alla de studerade bolagen, utom Företagskapital, är

att de ska fylla en regionalpolitisk funktion genom att stödja och utveckla näringslivet genom tillförsel av ägarkapital eller annan

finansiering i respektive region. Kravet på regional inriktning är

emellertid i inget fall absolut då riskkapitalbolagen tillåts att investera utanför regionen såvida engagemanget kan antas ge positiva effekter för näringslivet inom regionen.

Samtliga de studerade riskkapitalbolagen skall samtidigt bedriva sin verksamhet på kommersiell basis. Engagemang ska endast ingå i

företagsekonomiskt lönsamma/potentiellt lönsamma projekt.

Riskkapitalbolagen ska således, enligt de statliga direktiven. inte syssla med stöd- eller bidragsverksamhet.

För två av riskkapitalbolagen (Landskrona Finans och Malmöhus

Invest) anges även, som beskrivits ovan, att verksamheten skall ha en högre risknivå genom att man endast skall satsa i projekt som ej kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden. För dessa två

riskkapitalbolag samt för Uddevalla Invest och Dala Tillväxt innebär de statliga direktiven även att bolagen ska främja såväl

existerande som utvecklandet av nya företag. För de övriga

riskkapitalbolagen finns inga sådana explicita direktiv om

inriktning mot nystarter.

4.4 Riskkapitalbolagens

Verksamhetsinriktning

Som ett resultat av riskkapitalbolagens olika och

förutsättningar de statliga direktiv som ålagts dem har bolagen utvecklat olika

verksamhetsinriktningar. Med Verksamhetsinriktning menas här i vilken form man tillfört engagemangsföretagen riskkapital (engagemangsform) samt i vilken typ av företag vad gäller mognadsfas. storlek och branscher man investerat

(engagemangs-

struktur).

4.4.1 Engagemangsform

En viktig dimension vad Verksamhetsinriktning är

gäller

- främst huruvida man

riskkapitalbolagens engagemangsformer

fungerar som ett renodlat venture capital företag eller som en

lmperiebyggare.

Att som en venture capitalist innebär vanligen att risk-

fungera

kapitalbolaget engagerar sig i engagemangsföretagen temporärt genom tillförsel av såväl kapital som företagsledningskunnande.

sker då i form av en minoritetspost aktier eller Investeringen konvertibla skuldebrev. Venture capital företaget ser sig som en där skall vara temporärt. varför tillfällig partner engagemanget investeringen vanligen förutsätter att man har en exit-möjlighet. Venture företagets målsättning är att genom tillförsel av capital

kapital och management åstadkomma en inom en begränsad

tidsperiod realiserbar värdetillväxt.

däremot satsar i form av majoritets-

lmperiebyggaren

med ambitionen att bygga upp en företagsgrupp eller investeringar koncern. Ofta innebär att man skapar

imperiebyggarstrategin

helägda dotterbolag, för att därigenom kunna utnyttja koncernär inte tidsbegränsat och man

bidrag. lmperiebyggarens engagemang söker därför inte heller någon exlt-möjlighet.

Av de studerade riskkapitalbolagen har fyra haft sin sju mot minoritetsinvesteringar och är därför Verksamhetsinriktning att betrakta som mer eller mindre hemmahörande i venture capital

Dessa är Företagskapital. Malmöhus Invest, kategorin. fyra

Landskrona Finans och Dala Tillväxt. (Se tabell 4.3 nedan).

har sedan starten 1973 uteslutande sysslat med Företagskapital Vanligen har man investerat i en 15-3592.minoritetsinvesteringar. i med avsikten att utveckla

ig ägarandel enagagemangsföretagen företagen på bästa sätt tillsammans med huvudaktieägaren.

lnvesteringsbeloppen har hållits inom ramen 1-10 MSEK i varje

engagemangsföretag.

för Företagskapital är att det finns en möjlighet att Viktigt

med i de företag man går in i. Avsikten är att

upphöra engagemanget samarbetet skall upphöra inom 5-10 år, vanligen genom OTCnotering, utlösen eller försäljning. För att underlätta dessa valde Företagskapital att fram till OTCtemporära engagemang marknadens 1982 främst satsa i form av konvertibler och skapande vinstandelslån, man inte blev så uppbunden som vid varigenom

engagemang i form av aktier. Sedan OTC-marknaden började fungera i Sverige har emellertid Företagskapital funnit en naturlig exit genom CTC-notering, varigenom engagemang i form av minoritetsposter aktier möjliggjorts.

Företagskapital kompletterar de finansiella satsningarna i

engagemangsföretagen i viss mån även med managementinsatser. Man tillsätter till exempel alltid en styrelseledamot och en revisor i portföljföretagen. och man bistår med finansiell och juridisk rådgivning.

Även Malmöhus lnvest har huvudsakligen investerat i minoritets-

poster där man eftersträvar ett mjukt ägande. Ägarandelarna i

engagemangsföretagen har varierat mellan 5 och 50°/o. Ofta har aktieposten kombinerats med lån. Malmöhus lnvest lägger vidare en stor tonvikt på managementinsatser i sina investeringar. Man

innehar styrelseposter i alla portföljföretag. och man sysslar i stor utsträckning med rådgivning, förmedling av kontakter och tillförsel av kunskap till de olika engagemangsföretagen.

Även om man satsar i form av minoritetsinvesteringar ser

Malmöhus Invest sig som en relativt långsiktig ägarpartner. Man söker inte aktivt någon exit, utan lämnar företag genom utlösen

eller försäljning, då alla ägarparter är överens om att så är lämpligt.

l enlighet med de statliga direktiv som ålades Landskrona Finans

vid starten 1981 satsade företaget under sin verksamhetsperiod

endast i form av minoritetsposter. Den kanske viktigaste

engagemangsformen var dock att fungera som hyresvärd. sedan man vid bildandet erhållit varvsanläggningarna och fastigheterna på

varvsområdet i Landskrona.

lnvesteringsbeloppen i Landskrona Finans engagemangsföretag var vanligen små, sällan över 1 MSEK, med undantag för i ScanDust AB

där man satsade cirka 30 miljoner. Beroende på den snabba

investeringstakten och det stora antalet engagemang som ingicks

begränsades Landskrona Finans möjligheter till management insatser i portföljföretagen, varför man uteslutande som

fungerade

finansiär och/eller hyresvärd.

Även för Dala Tillväxt innebär de

statliga riktlinjerna en

begränsning av engagemangsformen till minoritetsinvesteringar.

Dala Tillväxt har endast satsat en liten del i aktier, medan merparten av riskkapitalet tillförts genom lån. bland annat

beroende på svårigheterna att finna en naturlig exit vid ägar-

l76

engagemang. Tillförseln av riskkapital till engagemangsföretagen har till mellan 0,3 och 3 MSEK. Management har vanligen uppgått

tillförts i mycket liten omfattning.

Till den andra kategorin vad gäller engagemangsform, imperie-

byggarna, kan Contorta, Uddevalla lnvest och i viss mån även Malmfältens Finans hänföras.

Contorta AB har sedan starten 1983 satsat på en imperiebyggarstrategi med majoritetsinvesteringar. Man eftersträvar att

förvärva minst 90% av aktiekapitalet i de företag man väljer att gå in i, för att därigenom uppnå kontroll och inflytande i engagemangsföretagen och ha möjlighet att genom koncernbidrag överföra vinster från mognare företag till utvecklingsbara projekt.

l sin koncernuppbyggnad satsar Contorta på långsiktigt ägande och man säljer endast engagemangsföretag under förutsättning att företaget i fråga kommer i bättre ägarförhållanden. Contortas

innefattar även tillförsel av kompetens och

engagemangsform företagsledningskunnande. bland annat tillsätter man

dotterbolagens styrelser.

Uddevalla lnvests målsättning är, liksom Contortas. att bygga upp en koncern med majoritetsägda dotterbolag. Imperiet ska byggas

upp dels genom förvärv av igångvarande företag, och dels genom egna nystarter. Syftet med imperiestrategin är bland annat att

kunna åstadkomma en effektiv finansförvaltning.

Uddevalla Invest eftersträvar ett långsiktigt ägande och vanligen ägs dotterbolagen till 100%. l vissa riskfyllda utvecklingsprojekt

har man dock satsat i form av minoritetsposter, även om merparten av Uddevalla lnvests företagsinnehav utgörs av majoritetsägda dotterbolag.

Dotterbolagen tillförs kunskap. kompetens och management, och genom synergier och samarbeten mellan dotterbolagen söker man skapa en hög teknikkompetens i koncernen.

Malmfältens Finans engagemangsform har varit blandad. Tidigt

satsade man i två helägda dotterbolag, men i övrigt har verksamheten främst inriktats mot minoritetsinvesteringar. Under det senaste verksamhetsåret (1988) förefaller emellertid

investeringspolicyn ha svängt då man under året förvärvat samtliga

aktier i två större bolag.

_coeämcme

ocEzmxeo mEczmxEo ossxmxeo msczmxso mcêzmtco mcEzmxEo

QUEE oxnEE

oxöxm 0.53 0:08 0:08

5.:; _ _ .az _ _ _ _

Umxâcwwmxamx

v.55_

cmwöxbm

m., m., _oz s. m.. m..

.å _

x x x x - . -

x x x x x x x

Exoxmmctemcmcr_

=ñx=ox2m=x

x x x x - - x x x x x x x x

x x x x x x x

:moxmoååmoxxozm

§8

_oucmxmmñ .EExEE _mEoss_ .ozxoczz .Szasz _meosz .mxcoäz .msxowwå

mumm

me

xmzmxmomo

:mp5

mczzxcc_ ...mcozmz :mceomm ...Sesam .Egosum :øêoom :mcoñmm :mcxxomc

.m .m

.m .m .m .m

oEmEE .momxmxou 535.006 m=coE_m§ mcoxxmbcm.. mcoimncm.. mcecoo øozoäxm mzmâöv: .m.mmc_ 2:302.: :ogmxcxmz mazzmo

_mzqmx xmmå_ 05:22 29.: mao _xmzE :Emm mcmcü

Anledningen till att Malmfältens Finans börjat övergå till en

imperiebyggarstrategi är bland annat att man velat ge mer stadga åt engagemangsportföljen genom kapitaltillförsel från några

lönsamma kassakossor

l tabell 4.3 presenteras en sammanställning av de olika riskkapitalbolagens engagemangsformer med avseende på

geografisk inriktning, investeringspolicy (majoritets- eller

minoritetsinvesteringar), linansieringsformer och styrelse-

representation i engagemangsföretagen, och i vilken utsträckning

man tillför management.

4.4.2 Engagemangsstruktur

En annan viktig aspekt i riskkapitalbolagens verksamhetsinriktning är bolagens engagemangsstruktur, dvs i vilken typ av företag man investerat vad gäller mognadstas, storlek och branscher.

Med mognadsfas menas här engagemangsföretagens ålder, där vi

försökt skilja på nystarter och äldre företag, för att identifiera hur pass benägna riskkapitalbolagen varit att gå in i nya företag och därmed ta större risker. Mognadstas avser således endast portföljföretagens ålder och inte produktens eller marknadens

mognadsgrad. Som nystarter betecknas här företag som startats

högst ett år innan riskkapitalbolaget engagerat sig i företaget.

För att ge en indikation om portföljföretagens ungefärliga storlek har vi valt att mäta medeltalet anställda i portföljföretagen. Den

totala portföljens storlek anges i antal engagemangsföretag och

det totala antalet anställda i portföljföretagen. Dessa siffror. vilka avser engagemangsstrukturen det senaste verksamhetsåret (1987), återfinns i tabell 4.4 nedan.

Av de sju studerade riskkapitalbolagen är Landskrona Finans det

företag som haft flest engagemang. 1986, innan verksamheten sanerades och överfördes till Landskrona Utvecklings AB, var Landskrona Finans inne i 85 olika projekt (antingen som hyresvärd, långivare eller minoritetsägare). Av dessa var cirka 3/4 nystarter, och de flesta projekt var relativt små. då medeltalet anställda var under 10.

Landskrona Finans fick redan vid starten en stor press på sig att

snabbt skapa arbetstillfällen, varför investeringspolicyn blev att

ga ut pá bred front och satsa mindre belopp i en mängd olika

projekt. Ofta gick man in som finansiär i olika nya avknoppningsprojekt som skapats vid varvet, och i enlighet med de statliga

direktiven hade man en mycket hög risknivä genom att satsa pá oetablerade projekt och produkter.

1984 ändrade dock Landskrona Finans sin policy och man försökte

minska den höga risknivän genom satsningar i mognare företag.

Dessutom begränsade man sina engagemang för att frigöra kapital och därigenom kunna koncentrera sina resurser på ett mindre antal projekt.

Även Malmöhus Invests ursprungliga policy var att ha en högre risknivá än traditionella placerare. Efter ett mindre antal

konkurser i nägra av engagemangsföretagen skedde emellertid en

förändring av policyn under 1982-83. Man konstaterade inom

Malmöhus Invest att det risktagande som förutsätts ställer krav på

en större kapitalbas och sedan staten avböjt en begäran om kapitaltillskott har Malmöhus lnvests engagemangsstruktur präglats av en strävan att skapa en balanserad portfölj med en

blandning av minoritetsposter i nystarter och mer mogna företag.

Vid utgången av år 1987 innefattade Malmöhus Invests

engagemangsportfölj 15 företag, varav nio är att betrakta som

nystarter. Medeltalet anställda i portföljföretagen uppgick till

cirka åtta.

Dala Tillväxt. som i likhet med de ovan beskrivna tvá bolagen

fungerat som minoritetsinvesterare, har också i stor utsträckning satsat i nystarter. Vid utgången av 1987 bestod Dala Tillväxts

portfölj av sex företag, varav fyra var nystarter. Dala Tillväxt anser sig ha haft svart att etablera samarbete med mer mogna företag, vilket den lilla kapitalbasen heller inte medgivit.

Företagskapital är den av minoritetsinvesterarna som i minst

omfattning satsat i nystarter. Av Företagskapitals 14 engagemang är 1987 var endast ett projekt en nystart. Att man satsat pá mer mogna. större företag avspeglas även i att medeltalet anställda i

Företagskapitals portföljföretag uppgár till cirka 85.

Denna inriktning mot mognare företag kan bland annat tillskrivas Företagskapitals policy, som innebär att det i de företag man gär in

i ska finnas en möjlighet att upphöra med engagemanget. Detta

innebär att Företagskapital strävar efter att engagera sig i företag

som kan noteras pá OTC pá sikt, vilket leder mot engagemang i

mognare företag. Hittills har Företagskapital fört fyra

till en OTC- eller börsnotering. l den mån man

engagemangsföretag

investerar i teknikintensiva projekt sker detta med yngre, genererade vinstmedel.

Malmfältens Finans satsade ursprungligen huvudsakligen på nystarter, företrädesvis på nya produkter och tjänster som inte var beroende av LKAB och gruvnäringen. Denna verksamhets- inriktning berodde bland annat på att man fann att det fanns alltför få medelstora eller mogna företag i regionen.

1988 ändrade Malmlältens Finans dock sin Verksamhetsinriktning

då man förvärvade två större, mogna företag (Bothnia lnvest och Älvsbyhus). Genom dessa förvärv eftersträvar man nu att uppnå en

balans i portföljen, så att de mogna företagens kassaflöden balanserar utvecklingskostnaderna i nystarterna. l framtiden kommer förmodligen en ökad koncentration mot mognare företag att ske.

Vad gäller imperiebyggarna Contorta och Uddevalla lnvest har

båda dessa företag eftersträvat att upprätthålla en balanserad

portfölj. Contortas policy har varit att bygga upp en koncern med

relativt mogna företag för att med dessas genererade vinstmedel

kunna satsa på produktutveckling och nystarter inom ramen för dotterbolagens verksamhet.

vid utgången av 1987 hade Contorta sju dotterbolag, varav alla var större. mogna företag. Medeltalet anställda i portföljföretagen uppgick till cirka 85.

Anledningen till att man valt att investera i mognare företag är att

man i regionens tidigare riskkapitalbolag, AC lnvest, erfarit

svårigheterna och riskerna med att investera i nystarter. Contorta

bedriver ändock omfattande utvecklingsarbete genom att man med hjälp av koncernbidrag satsar resurser på produktutveckling och forskning inom de olika dotterbolagen. Enligt Contorta minskar detta riskerna och möjliggör att nystarter och utvecklingsprojekt snabbt sätts i ett industriellt sammanhang vilket ökar överlevnadsmöjligheterna.

Uddevalla lnvests policy är att satsa 1/3 av kapitalbasen i mogna företag och 1/3 i nystarter, och återstående medel ska avsättas till moderbolagets drift. Man eftersträvar att bygga upp en balans i koncernen mellan nystartade och mognare företag, för att låta

igångvarande företag resultatmässigt balansera nystarter och utvecklingssatsningar. vid utgången av 1987 bestod Uddevalla

wåümcm

m .

com

F .K

8h 8..

=m.._o=.oa

S.

ao . mo mo 8

.så

_

:matta:

wvêümcm

cmsâtoa

m m v m

mm mm 2

mo mo _ mo mo 8

_wzonoå

maäamhmwoåzmmâozm

Wmä

Jmäasmu åcazwusw; .mssaäucmc

.ozowcm.m .vm.mx.m .v__:o§_m_m .b.2325 .xeezxzo .nm.$:o gsmzmzmm* .mvm.mv_.m xeêxmx. .mum_$:o xöåmm .mumaäå .mum§:o xeesmgo

2:e _ange_ _möcm amma

mzmoimmom_

_ormar_

F m v o m

sm

Sm>

o.

mo

:växa:

amöê

o m o

_mE

3 m_ mm nu p

m .m .m .m .m .m .m

0hwmOm -mmmööm sêzonzm mzcnêmå mcoimucø.. mozåoxm :nånn: 292.0: :massa:

88;

_E59_ _Mess_ mcmci _xmåF mtâcoo mcmci o.m_=w0

302._ Emo :Eau .mås

lnvests av 23 företag, varav 10 var nystarter. Medeltalet

portfölj

anställda i portföljföretagen uppgick till cirka 18.

av ska ske inom framtidsområden samt för att

Nystartande företag

mellan etablerade företag. Uddevalla Invest tar

bygga upp synergier

bland annat fram framtagning och förädling

egna nystarter genom

av affärsidéer. l vissa mer riskfyllda utvecklingsprojekt har Uddevalla Invest valt att endast gå in med minoritetsengagemang, för att därigenom minska sin riskexponering.

Vad gäller branscher så är de vanligaste branscherna för riskverkstad. elektronik, handel och miljö kapitalbolagens engagemang (se vidare tabell 4.4).

4.5 resultat

Företagsekonomiskt

Ett sätt att avläsa riskkapitalbolagens resultat är att utnyttja lönsamhetsmått. Några sådana redovisas för de

tillgängliga

studerade riskkapitalbolagen i tabell 4.5 nedan.

l tabellen anges dels det redovisade nettoresultatet (resultatet efter finansiella kostnader och intäkter) för respektive riskkapitalbolag. dels räntabilitet på eget och totalt kapital. Uppgifterna avser 1987 med undantag för Landskrona Finans där 1986, bolagets sista verksamhetsår. För uppgifterna gäller Contorta och Uddevalla Invest redovisas resultatet för såväl koncernen som moderbolaget.

Av tabellen bland annat att Landskrona Finans sista

framgår

verksamhetsår innebar ett mycket negativt resultat. l övrigt kan konstateras att övriga bolag för 1987 visade positiva resultat. även om Contorta som moderbolag redovisade en förlust.

en redovisning av det slag som visas i tabell 4.5 Självklart ger

endast en mycket begränsad bild av utfallet för riskkapitalbolagen. Endast i den mån som ett dåligt resultat för dessa bolag

ett visst år leder till en avveckling så kan ett direkt misslyckande konstateras. l andra fall kan ett dåligt resultat ändå innebära att överlevnad garanteras för en ytterligare period, något som bolagets

också gör det att skilja mellan det korta perspektivet och möjligt ett något längre perspektiv.

har ett riskkapitalbolag av venture capital typ i uppgift

Egentligen

att producera resultat i form av förädlade portföljföretag. Först

ä ?av

_agge_

_m___5m_cmm

o.

ma.. ...m md

3:

...mä 3:- 3.1

I

.m8 -

?ä

:malmm:

ä

_sas_ 8.

_oênmácmm

md ...o md m..

ma. ma_

93-

:å: l

._32

?Samma

_naiv_ m

wüoömz<tm<xem

om mm

vmws_

S I. mo

t: .m8

å.

:ö:

ommzxxmzsmox

.mä

nv=åmh

S.

.samma

3. 3. E. E ma m..

Q9.

:é

- 5

.

s.

m m m m m m m

?msmucox

eosmocox. oimmou_ .momöåu äcoeawz mcoimbcm.. mzscoo m__m›mou: :mzüsa:

32..

_agge_ maa.. mas.: så .xm__: _wwä_ mama:

L

när en sker eller en marknadsvärdering är möjlig så kan avyttring

man avläsa det resultatet för sådana investerare. För

egentliga

imperiebyggaren gäller dock att hela gruppens resultat är viktigt vid en av hur väl man förvaltat sitt kapital. Samtidigt är bedömning för de enskilda portföljföretagen viktig vid en utvecklingen av hur väl en investerare lyckats i sin uppgift att bedömning

medverka i företagsutvecklingen.

Samtliga riskkapitalbolag förväntas bedriva sin verksamhet pá basis och en viss vinst är nödvändig för den företagsekonomisk överlevnaden och för att tillfredsställa statens och övriga egna aktieägares krav pá avkastning. Den av staten erhållna löpande

redovisas i tabell 4.6 på vidstáende sida.

avkastningen

Tabell 4.6 STATENS AVKASTNING

FÖRETAG Satsat kapital (MSEK) Ränta eller Utdelning

Företagskapital AB, 12 Ca 10 % utdelning pá

Stockholm aktierna sedan 1982 Malmöhus lnvest 3 5 - - - - - - - - - › - - - - - - - - - - AB, Malmö Landskrona

Finans AB, 100 Avgift áterbetald 22%

Landskruna Dala Tillväxt AB. 1 0 Ränta på ett av lånen (5 MSEK) Falun sedan januari 1988 Contorta AB Skellefteå 1 2 Ränta pá 12 MSEK sedan 1987

Uddevalla Invest AB, 100 - - - - - - - - - - - - - - - › - - - - - Uddevalla Malmfälten Finans 5 O - - - - › - - - - - - - - - - - - - - - - AB, Gällivare

5 FÖRETAGENS SAMHÄLLELIGA EFFEKTER

För att ge en vidare syn på bolagens resultat av sina insatser diskuteras i detta kapitel riskkapitalbolagens samhälleliga effekter, med andra ord hur de svarat mot de förväntningar som formulerats i de statliga direktiven.

5.1 Riskkapital till små och medelstora företag

Ett av delsyftena för samtliga de studerade statligt stödda riskkapitalbolagen är att öka utbudet av riskkapital genom att i olika former tillföra riskkapital till små och medelstora företag,

eftersom man i flera utredningar funnit att dessa företagsgrupper

haft svårt att erhálla kapital för sin fortsatta utveckling och expansion.

För Företagskapital har detta mål varit det enda statliga direktivet för företagets verksamhet. Företagskapital har under sin

verksamhetsperiod sedan 1973 varit engagerad i totalt 35 företag. Av dessa har merparten utgjorts av relativt mogna och stora

företag. Vid utgången av 1987 var medeltalet anställda i de 14

cirka 85 och den

portföljföretagen genomsnittliga omsättningen Iág

på ungefär 100 MSEK. Anledningen till att man valt större, mogna företag är att man för att kunna upphöra med sina tidsbegränsade engagemang mäste finna en naturlig exit i de företag man väljer att

gå in i, ofta eftersträvas en OTC- eller börsnotering. (Hittills har

fyra av Företagskapitals engagemang noterats.)

Företagskapitals verksamhet har självfallet bidragit till att öka

utbudet av riskkapital pá marknaden. Ofta har Företagskapitals investeringar möjliggjort en fortsatt expansion eller en framtida börsintroduktion i de engagemang som man gått in. Dock är det osäkert om man i större utsträckning bidragit till de mindre företagens kapitalförsörjning, då merparten av investeringarna riktats mot företagsekonomiskt lönsamma, större företag. För att

utröna om man fyllt en funktion för dessa företag eller om de

kunnat finansieras på den allmänna kreditmarknaden skulle dock en

behovskartläggning hos engagemangsföretagen krävas.

Genom sin nationella inriktning har Företagskapital även haft en

fördel i att man kunnat välja bland intressanta projekt i hela landet

och man har inte varit bunden till någon särskild, näringssvag

region.

Även Contorta har i stor utsträckning inriktat sin verksamhet mot större företag. Sedan starten 1983 har Contorta varit engagerat i 9 företag, och idag har man 8 helägda dotterbolag. Engagemangs-

företagens storlek och mognadsfas avspeglas i en genomsnittlig

omsättning pä cirka 90 MSEK och ett medeltal anställda pä ca 85.

Syftet med förvärven har varit att försöka främja och bibehålla

verksamheter i Västerbotten. För flera av Contortas portföljföretag hade förmodligen alternativet varit en försäljning till ägare utanför regionen för att erhålla riskkapital.

För de övriga riskkapitalbolagen har dock intresset huvudsakligen inriktats mot mindre företag med ett medeltal anställda i portföljföretagen på cirka 5-20 (se tabell 4.4). Detta har i en del fall berott pä att riskkapitalbolagets kapitalbas inte medgivit

investeringar i större företag och att man i regionen inte funnit

större företag som varit villiga att sälja (se bland annat Dala Tillväxt och Malmfältens Finans).

5.2 Riskkapital till nystarter

Även om alla riskkapitalbolag genom sin verksamhet tillfört marknaden riskkapital skiljer de sig i fraga om i vilken utsträckning riskkapitalet kanaliserats till de avsedda mälgrupperna.

l de riskkapitalbolag som bildats mot bakgrund av en strukturell regional kris har statens direktiv bland annat inneburit att riskkapitalbolagen ska främja utvecklingen av ett mer differentierat näringsliv i regionen genom stöd till befintliga och nya verksamheter. Detta har varit fallet för bland annat Malmöhus lnvest, Landskrona Finans och Uddevalla Invest, vilka tillkommit för att utveckla näringslivet i samband med varvsnedläggningar.

Dessa bolag har följaktligen i relativt stor utsträckning satsat i

nystarter, det gäller i synnerhet Landskrona Finans. Innan portföljen sanerades och verksamheten lades över i Landskrona Utvecklings AB utgjordes cirka 3/4 av Landskrona Finans 85

engagemang av nystarter. Mänga av Landskrona Finans satsningar

gjordes i de nya avknoppningsprojekt som skapats vid varvet.

Malmöhus Invest och Uddevalla Invest har dock eftersträvat att

uppnå en balans i portföljen med en blandning av nystarter och mer

mogna företag. l båda dessa företag utgjorde cirka hälften av

engagemangsföretagen nystarter vid utgången av 1987 (se tabell

4.4). l Uddevalla har man i flera fall satsat på egna nystarter inom ramen för koncernens verksamhetsområden.

Även Dala Tillväxt och Malmfältens Finans har huvudsakligen satsat

i nystarter, även om det inte varit någon uttryckt statlig

målsättning. Som nämnts ovan, står orsaken till inriktningen mot

nystarter för dessa företag istället att finna i svårigheten att få

samarbeta med mer mogna företag i regionen och den begränsade kapitalbasen som inte medgivit större investeringar.

Malmfältens Finans engagemangsstruktur har dock under det

senaste verksamhetsåret förändrats i och med förvärvet av två helägda. mogna företag.

Denna tendens mot en mer balanserad portfölj är genomgående hos

de studerade riskkapitalbolagen. Orsaken till detta kan vara att man identifierat, bland annat genom utvecklingen i Landskrona Finans,

de stora svårigheter och risker satsningar i nystarter medför. Satsningar i nya, oetablerade projekt innebär vanligen att

avkastning inte kan erhållas förrän på mycket lång sikt, vilket

förutsätter ett långsiktigt och uthålligt ägande. Riskkapital-

bolaget måste då ha en tillräckligt stor kapitalbas för att kunna finansiera den löpande verksamheten.

Vidare förutsätter ofta satsningar i nystarter att riskkapitalbolaget har möjlighet att följa upp den initiala investeringen med

ytterligare kapitaltillskott i takt med nystartens utveckling, vilket

således också ställer krav på en tillräckligt stor kapitalbas. Risken är annars att man bara skvätter ut pengar utan att kunna fullfölja projektets utveckling.

Flera av riskkapitalbolagen har sökt lösa detta problem genom att balansera portföljen med en blandning av mogna, vinstgivande företag och mer riskfyllda nystarter. Detta innebär att man med de mognare företagens vinstgenerering kan säkerställa en viss

avkastning som möjliggör satsningar i yngre projekt. (Se bland

annat Malmöhus Invest, Malmfältens Finans och Företagskapital.)

För minoritetsinvesteraren innebär nystarter även en annan risk. beroende på den lilla eller obefintliga kontroll man har i projektens

utveckling. Detta var en något som Landskrona Finans fick erfara då man på grund av det stora antalet mindre projekt inte hade någon

möjlighet att tillföra projekten management eller kunnande. Det

förefaller även som bristen i managementtillförsel i Dala Tillväxts

engagemang bidragit till bolagets negativa verksamhetsutveckling.

Ofta har man i ett alltför sent skede blivit varse problemen i engagemangsföretagen.

Minoritetsinvesteraren Malmöhus lnvest har efter en omläggning av

policyn 1983 i allt större omfattning satsat på tillförsel av

kunnande och management i framförallt nystarterna, för att därigenom upprätthålla en bättre kontroll över projektens utveckling.

l imperiebyggarnas fall har man också eftersträvat en balanserad portfölj. Genom innehav av några helägda kassakossor har

strategin varit att utnyttja koncernbidrag för satsningar i mer

riskfyllda, unga projekt. Både Contorta och Uddevalla Invests policy innebär satsningar på nya verksamheter inom ramen för koncernen,

även om Contortas utvecklingssatsningar ännu inte resulterat i skapandet av några nya företag.

Det förefaller således vara mycket svårt att uteslutande satsa på

nystarter eftersom detta kräver uthålliga aktieägare, ett långsiktigt ägande och en mycket stor kapitalbas. Det synes därför

vara nödvändigt, om verksamheten ska drivas på företagsekonomisk basis, att balansera portföljen med mogna företag och att i stor

omfattning tillföra företagen management och kompetens. De flesta av riskkapitalbolagen har emellertid i viss utsträckning satsat i

främjandet av nya verksamheter och nystarter, vilket får antas ha bidragit till ett mer differentierat näringsliv i berörda regioner.

5.3 Riskkapital till högriskprojekt

För två av riskkapitalbolagen, Malmöhus Invest och Landskrona Finans, har staten angivit att verksamheten även ska inriktas mot finansiering av högriskprojekt. det vill säga “projekt som ej kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden. Det rör sig då vanligen om nya, oetablerade produkter med ny teknologi.

Flera av riskkapitalbolagens satsningar i nystarter kan förmodligen hänföras till denna kategori, då det ofta är svårt för små, nya projekt att finna kapital på den allmänna kreditmarknaden.

Både Landskrona Finans och Malmöhus Invest satsade till en början

främst i denna typ av högriskprojekt. För Landskrona Finans innebar

dock denna inriktning snart en negativ resultatutveckling, och efter

stora och likviditetsproblem tvingades man

engagemangsförluster

omstrukturera rörelsen.

Även Malmöhus Invest erfor svårigheterna med den höga risknivån, och efter ett antal konkurser i några av engagemangsföretagen

ändrade man sin policy och övergick till den balanserade modell som beskrivits i avsnittet ovan.

Precis som konstaterats i avsnitt 5.2. vad gäller nystarter, är det

svårt för ett riskkapitalbolag att satsa i projekt av högrisk-

karaktär där ingen alternativ finansiering står till buds och

leva upp till kravet på företagsekonomisk lönsamhet.

samtidigt Detta också i det faktum att merparten av riskkapital-

avspeglas

bolagens investeringar gjorts i sådana etablerade branscher såsom handel och Verkstadsindustri. l bland annat Uddevalla Invest har emellertid en differentiering eftersträvats med satsningar i nya° branscher, som till exempel miljö och energi.

Flera av riskkapitalbolagen har dock i olika omfattning satsat i

högriskprojekt genom de satsningar i nystarter som genomförts.

För flera av projekten hade det varit svårt att finansieras på den allmänna kreditmarknaden, åtminstone i de näringssvaga Merparten av de studerade riskkapitalbolagen förefaller

regionerna.

därför ha haft ett risktagande än vad som är fallet hos högre traditionella investerare.

Det torde dock vara svårt för riskkapitalbolagen i deras nuvarande form att öka sitt risktagande och sina satsningar i nystarter, även om behoven här är stora.

5.4 Sysselsättningseffekter

För Landskrona Finans och Malmöhus Invest uttryckte staten även att bolagens verksamhet skulle generera sysselsättning. Landskrona Finans blev därigenom pressat att snabbt skapa nya arbetstillfällen, vilket ledde till att man under en mycket kort tidsperiod satsade en stor del av kapitalet i en mängd olika projekt. Som mest sysselsatte Landskrona Finans engagemangsportfölj cirka 1100 personer. Även om den varaktiga sysselsättningen blev begränsad sedan flertalet projekt avvecklades, bidrog Landskrona Finans verksamhet sannolikt till att skapa optimism och framtidstro i den krisdrabbade regionen.

l Malmöhus Invest har sysselsättningsmálet tonats ned och att skapa arbetstillfällen har inte varit någon primär målsättning. l

likhet med senare skapade riskkapitalbolag har man inriktat sin verksamhet mot att skapa varaktig, lönsam verksamhet, vilket pá

sikt genererar sysselsättning. Malmöhus Invest har under sin verksamhetsperiod i genomsnitt haft cirka 15 engagemang årligen

som sysselsatt cirka 100 anställda.

Det är emellertid svart att mäta i vilken utsträckning de olika riskkapitalbolagen bidragit till att skapa varaktig, lönsam

verksamhet i regionerna. Dels eftersom flera av riskkapitalbolagen hittills endast varit verksamma under en kortare tidsperiod och dels eftersom det är svårt att kartlägga engagemangsföretagens fortsatta verksamhet efter det att riskkapitalbolagen lämnat engagemanget.

En indikation pä verksamhetens varaktighet och lönsamhet kan dock vara antalet konkurser i riskkapitalbolagens portföljer. Av Malmöhus lnvests totalt 35 engagemang har endast tre försatts i

konkurs. l Företagskapital, som också varit inne i 35 olika företag.

har sex engagemang gått i konkurs. l Dala Tillväxt har över hälften av engagemangsföretagen avvecklats med förlust, och Contorta och Malmfältens Finans har haft vardera ett konkursfall.

Med undantag för Landskrona Finans och Dala Tillväxt som har haft

ett relativt stort antal engagemangsförluster. synes dock de olika riskkapitalbolagen sammantaget ha bidragit till att generera

varaktig verksamhet, och därmed sysselsättning, i de olika regionerna. Det gär emelleftid inte att klarlägga om dessa verksamheter hade kunnat uppkomma även utan riskkapital-

bolagens medverkan, eller om en alternativ användning av de

statliga medlen hade genererat än mer sysselsättning.

Genom ett förenklat resonemang kan man säga att de 219 MSEK i statliga medel som man satsat i de studerade riskkapitalbolagen

(Landskrona Finans är ej medräknat) idag bidrar till att sysselsätta drygt 2400 personer i riskkapitalbolagens engagemangsföretag.

Denna sysselsättningssiffra inkluderar inte den sysselsättning som skapats i engagemang som bolagen lämnat, varför den totala sysselsättningen torde vara större.

6 OLIKA ARBETSMODELLER I ARBETE

I detta avsnitt ska vi diskutera skillnader och likheter mellan olika

arbetsmodeller samt dra preliminära slutsatser vad gäller för- och

nackdelar med olika arbetssätt. Det ska samtidigt konstateras att det i vissa lägen är svårt att i praktiken göra ett val mellan olika sätt att arbeta. Det är lätt att bli politikens fånge när framtiden

för en region står på spel.

6.1 Affärside/uppgifter

Staten har i många sammanhang kritiserats för sin samman-

blandning av kommersiella uppgifter och (regional)politiska uppgifter. inte minst var detta fallet i fråga om de regionala

utvecklingsbolag som bildades under slutet av 1970-talet. Det ska samtidigt konstateras att man varit lyhörd för denna kritik och successivt kommit att omformulera sin egen uppgift i andra termer. Statens representanter har i ökad omfattning kommit att dela uppfattningen att en kommersiell inriktning av investeringsverksamheter även i s k stödlän på sikt borde vara att föredra framför kortsiktiga subventioner. Detta hindrar dock inte att man frán statens sida i många situationer tvingas arbeta även med mer verksamhet som en del i det övergripande

kortsiktig, uppehållande

ansvar man har för välbefinnandet i samhället.

En mot mer långsiktiga lösningar har bl a inneburit att inriktning

staten valt en mer passiv roll än tidigare. innebärande att man renodlar sin uppgift att tillföra kapital till andra aktörer som uppfattas ha bättre förutsättningar att hantera projektbedömningar och än ”staten”. Genom en sådan roll får staten

företagsutveckling

lättare att undvika fasta bindningar till projekt för vilka det finns

regionala bindningar även om de av kommersiella skäl kan bedömas

som mindre intressanta. Det inebär också att de investmentbolag i vilka staten satsar kapital kan formulera mer stringenta och kommersiellt inriktade affärsideer än vad som annars vore fallet.

Detta är dock ingen garanti för framgång, vilket senare ska

exemplifieras.

6.2 Val av engagemangsföretag

En allmän iakttagelse som gäller flertalet investmentbolag som studerats är att de mött när det gäller att uppfattas som

svårigheter

en attraktiv partner. Det har naturligtvis till stor del att göra med att de regioner som är aktuella för investerarna i fråga är relativt försedda med de bästa företagen. Men det har också att göra

dåligt

med den krisstämpel som satts på många av investerarna. Trots att ett par av de större investerarna, t.ex. Landskrona Finans, Uddevalla Invest och Malmfältens Finans haft tillgång till mäktiga

bundsförvanter så har det inte varit problemfritt att ragga riktigt

intressanta projekt.

Om inte från början så väl senare i utvecklingen så har det för

något

flertalet investerare framstått som intressant att skaffa någon kassakossa. m.a.o. något projekt som genererar ett positivt kassaflöde för att hjälpa till med den egna överlevnaden för

investeraren, för vad är det egentligen för nytta med en död kapitalpartner?“. Man kan väl samtidigt konstatera att modellen

kassakossa förutsätter att investeraren tillåts arbeta med majoritetsägande för att kunna förfoga över intressanta kassaflöden. l detta sammanhang finner vi en intressant skillnad mellan olika arbetsmodeller. Det har inte bara statligt finansierade bolag upptäckt. det är en insikt som relativt snart drabbade det nya venture capitalskrået.

Contorta är sannolikt det bolag som i sitt atfärsupplägg kommer närmast idealmodellen. Man har i mindre utsträckning än andra investerare haft problem med omgivningens attityder till verksamheten genom en god förankring bland regionens affärskretsar, man har valt en inriktning mot imperiebyggarrollen som ger den största egenkontrollen över utvecklingen och man har haft en intresserad styrelse och management med kompetens och egna intressen i företagets överlevnad och framgång.

Det är säkert ingen tillfällighet att sena bildningar som Uddevalla

Invest och Malmfältens Finans synes gå i riktning mot imperie-

byggarrollen, allt i syfte att hantera ett mycket besvärligt överlevnadsproblem. En investerare som annars hanterat sin överlevnad på ett mycket insiktsfullt sätt är Malmöhus Invest som mycket tidigt insåg att man måste placera en del av den tillgängliga kassan räntebärande för att överhuvudtaget kunna bistå sina

portföljföretag under en längre period. så länge man inte hade ägare

som var beredda att tillföra nytt kapital.

Det är heller tillfällighet att flertalet investerare som ingår i ingen denna och fler därtill som Start lnvest i Göteborg och undersökning

de övriga regionala utvecklingsbolagen valt att arbeta med mer riskfyllda engagemang än vad som annars förknippas med sund investerarverksamhet. Mycket riktigt så har man också i mycket stor utsträckning förlorat pengar på sina engagemang. l en del fall har hela investmentbolagets existens äventyrats som i fallet med Landskrona Finans. numera Landskrona Utvecklings AB.

Man kan annars konstatera att investerarna i allmänhet valt att inrikta sin verksamhet på ett tämligen normalt eller konventionellt sätt. Det finns sannolikt ingen investerare i den u studerade gruppen som inte är beredd att engagera sig i intressanta företag oberoende av ålder eller bransch, även om några uttrycker preferenser för verkstäder eller kommunikation e dyl. Man kan dock än en gång konstatera att gruppen som helhet har en relativt hög riskprofil, innebärande att man engagerat sig i unga företag med nya produkter eller med ny teknik i högre grad än vad som förefaller rimligt om man prioriterar investmenfbolagets överlevnad.

6.3 Resurser

l vilken utsträckning har de olika investmentbolagen förfogat över

kommersiella och andra resurser av betydelse för verksamheten? Vi har redan tidigare konstaterat att det funnits en del brister i den kommersiella uppkopplingen, inte bara när det gäller de

investmentbolag som drivits i offentlig regi utan även, förefaller

det, i de fall där viktiga aktörer i näringslivet tagit ledningen. Rent formellt är det ju annars väldigt lätt att konstatera att de finansiella resurserna varit olika stora.

En viktig synpunkt torde dock vara att de finansiella resursernas

storlek i utgångsläget är relativt ointressanta i sig. Det viktiga är

om arbetsmodellen tillåter att nya resurser genereras i minst den takt som de ursprungliga resurserna äts upp/investeras. Om det sagda förefaller trivialt så kan man möjligen tillåta sig att jämföra den hittillsvarande utvecklingen för Malmöhus lnvest och Landskrona Finans. Med den risknivå som valts i båda dessa fall så är det uppenbart att någon typ av gardering är önskvärd. t.ex. genom att ägaren/ägarna lämnar garantier om ytterligare kapital orn man ser investmentbolagets överlevnad som intressant. Malmöhus lnvest fick inga sådana garantier men överlever genom att man begränsat sitt

totala åtagande medan Landskrona Finans saknade överlevnads-

möjligheter när stora riskprojekt fallerade eller ej kortsiktigt kunde klara en avkastning på önskvärd nivå.

Det centrala synes vara att investeringarna minimalt ska klara av

att täcka löpande administrativa kostnader för att hålla igång

investmentbolaget. Klarar man inte detta så är det tveksamt om

verksamheten ska fortsätta. Om man sedan lägger normala avkastningskrav på verksamheten sålär det uppenbart att många av

de studerade investmentbolagen får problem med att motivera sin existens. Samtidigt så är det uppenbart att investeringar av långsiktig karaktär ej omedelbart kan utvärderas. Det förefaller dock angeläget att finna former för investeringsverksamhet där det kortsiktigt intressanta ej behöver stå i motsats till det som långsiktigt är bra för såväl investerare som för portföljföretag.

6.4 Engagemangstormer

Hur förhåller det sig då med de olika former för engagemang som står till buds? Har olika instrument egenskaper som för investeraren

är betydelsefulla? Från att tidigt ha talat i termer av ägarkapital har den allmänna trenden i Sverige blivit att lån mot konvertibla

skuldebrev framstått som intressantast. l alla händelser i de fall investeraren inte ser det som intressant att finnas kvar permanent. Företagskapital är ett bra exempel på en investerare som från början. under 1970-talet, arbetade med aktier, för att senare nästan

helt övergå till att arbeta med konvertibler. Åtminstone så länge

man arbetar med onoterade bolag. Förutom att konvertibler har den fördelen att man kan få en löpande förräntning på det investerade kapitalet. så har det också fördelar vid en eventuell utlösen. Konvertibeln löses av portföljbolaget medan lösen av ett aktieinnehav kan behöva göras av en fysisk entreprenör. Som minoritetsinvesterare torde det inte finnas några fördelar med aktieägande i små, onoterade bolag. Eftersträvar man däremot rollen som imperiebyggare så blir situationen en annan. Då vili man på olika sätt tillförsäkra sig såväl formell som reell kontroll över sina företag.

arbetsmodeller - olika situationer

6.5 Olika

När man jämför olika arbetsmodeller för statens medverkan i investmentbolag av olika slag gör man sig lätt skyldig till en orättvis betraktelse. De bolag som det handlar om har tillkommit vid olika tidpunkter och har haft högst olikartade förutsättningar att hantera problemkomplex som sett olika ut. Ett företag som Företagskapital kan idag, efter en inledande, relativt problemtyngd period, närmast ses som ett venture capitalbolag vilket som helst. Vem som äger bolaget förefaller i dagens situation närmast ointressant. Kanske ska det idag ses som ett mycket bra betyg åt statens och affärsbankernas skapelse från tidigt 1970-tal. Det förhållandet att dagens arbetsmodell i mycket skiljer sig från den ursprungliga och att behovsbilden idag är en annan betyder kanske

inte så mycket. Faktum är att företaget idag är ett framgångsrikt

exempel på ett joint venture mellan staten och privata, finansiella aktörer.

Malmöhus lnvest har tidigare kommenterats. Det utgör ett exempel

på när det offentliga/staten själv tar ansvaret för att lindra

effekterna av ett akut krisläge. Det utgör också ett exempel på hur

staten försöker beskära handlingsfriheten för statens investmentbolag för att slippa bli indragen på ett alltför djupgående sätt.

Kravet på minoritetsengagemang är ju i grunden ett uttryck för

statens rädsla att tvingas ia ett alltför långtgående ägaransvar för

företag ute i provinserna. På sitt sätt och med sina förutsättningar

är samtidigt Malmöhus lnvest framgångsrikt i sitt arbete.

Landskrona Finans. Malmfältens Finans och Uddevalla lnvest är alla exempel på en slags partnermodell där ett krisläge frammanar en mobilisering av privata och offentliga resurser, där valet av den privata styrningen är ett uttryck för att man vill skilja mellan statens roll och en uttalad kommersiell roll samtidigt som det än en

gång underlättar för staten att inte i onödan som ägare permanenta

en situation som kan behöva förändras. Intressant i sammanhanget är att de lärdomar som vunnits från Landskrona Finans och som sannolikt avspeglas i det vägval som såväl Uddevalla lnvest och Malmfältens Finans nu gör, innebär att man satsar på att utveckla konglomeratliknande företag med betydligt bättre kontrollmöjligheter än vad den mer passiva minoritetspartnern normalt har möjligheter till.

På motsvarande vis kan konstateras att Contorta redan från början haft en orientering av motsvarande slag där samtidigt möjligheter funnits att avsätta resurser för mer riskfyllda projekt.

Det återstående företaget, Dala Tillväxt. har valt den svåraste rollen, m a o samma som Malmöhus Invest, dock med svagare kapitalbas och med större optimism!

Låt oss här bara konstatera att valet av arbetsmodell dels har att

göra med den problemsituation som föreligger, dels med den

skiftande synen från statens sida och från andra aktörer om vilken roll som staten bör och kan spela i sammanhanget.

7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Vad kan vi dra för slutsatser av den analys och de jämförelser som

presenterats i tidigare kapitel? Finns det någon framgångsformel för investmentbolag med statlig medverkan? Skiljer sig förut-

sättningarna åt för investmentbolag som har statligt stöd respektive sådana som inte har det?

Den tes som redan tidigare formulerats och som i stor generella utsträckning varit vägledande för statens insatser sedan 1980 uttalar att ju mer ett investmentbolag tillåts arbeta på marknadens villkor, desto bättre är förutsättningarna för verk-

samheten. Samtidigt är det så att flera av de investmentbolag

som studerats bildats för att hantera problem som marknaden inte klarat av att hantera. Däri består också den fundamentala skillnaden mellan bolag som arbetar med statligt stöd och de som inte gör det. Staten uppträder främst som finansiär i situationer av strukturell eller akut kris för regioner där utvecklings-

möjligheterna upplevs som relativt dåliga för näringslivet.

Men givet den övergripande restriktionen att de investmentbolag i vilka staten engagerat sig ofta arbetar i relativt sett svaga regioner och att de ofta ses med viss misstro från företrädare för framgångsrika företag. så förefaller det ändå som om framgångsformeln kan uttryckas i ett antal teser eller rekommendationer som har stöd i de fallstudier som här presenterats.

Detta kapitel ägnas åt en redovisning av dessa teser/ rekommendationer med tillhörande kommentarer.

1)Skapa en plattform av helägda, mogna och framgångs-

rika verksamheter som kan utgöra en finansiell bas för utflykter i den mer svårframkomliga terräng som innehåller unga och utvecklingsintensiva företag.

Den generella erfarenhet som investerare av olika slag skaffat

sig, innebär att det är nödvändigt att ha intäktsgivande

verksamheter om man ska kunna satsa på projekt med framtida. positiv cash flow. lnte minst är detta något som 1980-talets venture capitalbolag klart visat. För att kunna ta risker genom engagemang i unga affärsverksamheter måste någon del av affärerna ligga på en lägre risknivå om inte den egna överlevnaden redan på kort sikt ska bli ett problem.

Det innebär också att det är olämpligt att skapa restriktioner för en engagemangspolicy av angivet slag. Staten måste finna andra sätt att skydda sig från att fastna i engagemang, främst

antagligen genom att hålla fast vid och utveckla partnermodellen snarare än genom statliga investerare.

2) se till :att de projekt och företag som i ingår

portföljen medger aktiva managementinsatser från

investmentbolagets sida.

l likhet med en del av de senare rekommendationerna så innebär denna helt enkelt ett krav på att de projekt som man satsar på

också har förutsättningar att vara ett för gemensamt åtagande

investerare och och att

entreprenörer/portföljbolagsledning

investeringar inte enbart kan ske på basis av att det

förhoppningen kan gå bra utan att samarbetet i mån formaliseras i ett någon avtal mellan parterna. Samtidigt utgör detta ett krav på

investeraren att ta sitt ansvar för att tillföra kompetens till

portföljbolaget. Detta kan ske antingen genom egna insatser eller genom att man tillför extern kompetens via överenskommelser med personer som kan ingå i portföljbolagets styrelse.

Om man inte har att bidra till ett

förutsättningar potentiellt

portföljbolags utveckling så är detta ett tecken på att man måste avstå från att engagera sig.

3) Se till att det finns resurser för att växa med de

projekt och företag som man engagerar sig i.

I och med att en investering så innebär det också ett gjorts åtagande att. i den mån som får den

portföljföretaget positiva

utveckling som skisserats, så ska också resurser för

erforderliga

den fortsatta utvecklingen vara en gemensam för angelägenhet

investerare och portföljbolag. Det innebär att investeraren kan

behöva reservera egna resurser för att kunna medverka i de olika

utvecklingsstegen, om inte dessa resurser finns tillgängliga på

annat sätt.

Behovet av positiva kassaflöden som uttrycks i.tes 1 ovan har också relevans här - investerarens

överlevnad är ju viktig för att

man ska kunna leva efter tes 3, förutom att positiva kassaflöden i sig underlättar investerarens möjligheter såväl till egen finansiell medverkan som när det gäller att intressera andra parter att investera.

Avsâtt resurser för att finansiellt klara av de 4) som alltid kommer, även om detta innebär tallissemang

att blir lägre än vad omgivningen investeringsniván

tycker om.

På samma sätt som ovan har tes 4 att göra med en

angivits

investerares ansvar för den egna överlevnaden och den egna

längre sikt. Häri ingår naturligtvis ansvaret för utvecklingen på

det som förvaltas och som förväntas resultera i kapital verksamheter som har en kommersiell bärkraft.

Ibland har investmentbolag med staten som medintressent

kritiserats för en alltför investeringsnivá. En låg investlåg

kan dock vara ett uttryck för ett högt ansvarstagande

eringsnivå

samtidigt som den kan vara gentemot tidigare avtalsparter, för farhågor beträffande risknivån pá redan gjorda uttryck investeringar.

Se till att innehåller erfarna och kritiska 5) styrelsen

med som också har möjlighet att personer hög integritet, engagera sig i portföljbolagens problem.

En ibland kritisk, resurs i alla slag av investmentbolag är viktig,

till erfarna och kompetenta styrelseledamöter. Det har tillgången

inte bara att göra med behovet av kvalificerad matchning av utan också samman med behovet av en

företagsledningen hänger

till ett vidare nätverk. Tillgången till en bred uppkoppling underlättar såväl när det gäller att hitta intressanta kontaktyta

som Även möjligheten att finna projekt projektbedömningen.

finansiella samarbetspartners påverkas positivt.

Det är samtidigt viktigt att försöka hitta styrelseledamöter som

dels möter ställda krav på kompetens, dels har möjlighet att högt avsätta tid för att engagera sig i investerarens och i portfölj-

bolagens problem.

Avsätt ordentligt med resurser för att göra den tidiga 6) bedömningen av potentiella investeringar.

Det är en allmän erfarenhet från utvecklingssammanhang att

behovet av resurser i det första bedömningsskedet ofta underskattas. l den situation som de studerade utvecklingsbolagen ofta befinner sig är det naturligt att avsätta tid och resurser i den första kontakten för att både värdera affärsidé och utveckla en

grund för hur ett samarbete respektive ett förvärv ska utvecklas. Här finns skäl att betona att de aspekter som behandlats ovan i

tidigare punkter har hög relevans. Förutom att det är viktigt att

alla parter har samma uppfattning om hur man önskar driva verksamheten så är det också i det första stadiet som man önskar förankra projekt och utvecklingstankar hos investerarens ägare/styrelse.

En förutsättning för att driva ett investmentbolag som aktiv ägare är att man noggrant prövar sina förutsättningar att tillföra väsentliga resurser för utvecklingen av portföljföretagen. Kan man inte det men ändå väljer att engagera sig, är risken för misslyckande stor.

Sammanfattningsvis torde det inte finnas någon egentlig skillnad i

de krav som ställs på investmentbolag med eller utan statliga

pengar. l den mån som det ställs krav på affärsmässighet och en

professionell skötsel av det satsade kapitalet så blir också kraven likartade. Vad som skiljer olika investmentbolag från varandra är snarare att situationen vad gäller tillgång till intressanta projekt

och infrastruktur skiljer sig åt. Det råder knappast någon tvekan

om att de regionalt verksamma investmentbolag som tillkommit under statlig medverkan i dessa avseenden varit mindre lyckligt lottade.

Ett memento till staten måste bli att även fortsättningsvis betona kravet på affärsmässighet vid propåer om nya satsningar av likartat slag. Samhällskravet tillgodoses primärt genom val av lokaliseringsregion. Därefter måste man få arbeta efter affärs-

mässiga krav, om man ska kunna ta kravet på etablering av företag

med egen överlevnadskraft på allvar.

KÄLLFÖRTECKNING

§kriftliga källor

Affärsvärlden, nr 8, 1983 Affärsvärlden, nr 26-28, 1987

Contorta AB, Årsredovisningar för verksamhetsáren 1984-1987

Dala Tillväxt AB, Inbjudan att teckna aktier i Dala Tillväxt AB, 1983

Dala Tillväxt AB, Aktieägarförteckning, 1988-12-01

Dala Tillväxt AB, Årsredovisningar för verksamhetsåren 1986-

Företagskapital AB, Information om våra portföljföretag

AB - för

Företagskapital AB, Företagskapital samarbetspartner

utvecklingsbara företag i behov av riskvilligt kapital, lnformationsbrochyr, 1981

Företagskapital AB, Sju frågor om venture capital,

2:a upplagan.

Företagskapital AB, Årsredovisningar för verksamhetsåren 1983

-1987 lndustridepartementet, Ansökan av Prinova AB om regionalpolitiskt stöd. Regeringsbeslut 1983-03-24 lndustridepartementet, Ansökan av Dala Tillväxt AB om statlig garanti för Ián mm , Regeringsbeslut. 1983-06-09 lndustridepartementet, Ansökan av Landskrona Finans AB, Regeringsbeslut 1983-11-10 Industridepartementet, “Inriktning och behov av statligt finansiellt företagsstöd, Kommittédirektiv, Dir 1988:8 lndustridepartementet, Regional utveckling och mellanregional utjämning, bilagedel 2, Ds l 1984;22

Landskrona Finans AB, Årsredovisningar för verksamhetsåren

1982-1986

Malmfältens Finans AB, Årsredovisning för verksamhetsáren

1986 -1987 samt delårsrapport 1988

Malmöhus Invest AB, Årsredovisningar för verksamhetsáren

1980-1987 Olofsson De - Christer, regionala utvecklingsbolagen

instrument för industriell utveckling?, SIND, 1983:4

Olofsson Christer, Riskkapitalet och de mindre företagen, SIND, 1986:2

Proposition 1977/7840, Åtgärder för att främja de mindre och

medelstora företagens utveckling Landskrona Finans AB - Riksdagens Revisorer, förstudie, 1986-06-05 Rosén Carl, Riskkapital, Artikel i SVD, 1983-07-20 - och SIND, Regionala utvecklingsbolag problem möjligheter, SIND, 1980:14 SIND, Riskkapital och de mindre företagen. SIND, 1986:2 SIND, Riskkapitalet och de mindre bolagen - om venture capitalmarknadens utveckling, 1988:3

Uddevalla Invest AB, Aktieägarförteckning 1987-10-23

Uddevalla Invest AB, Årsredovisningar för verksamhetsáren

1986-1987

Uddevallakommissionen, En ny framtid för Uddevallaregionen,

slutrapport, 1987. Veckans Affärer, 1982 genombrottsáret för jakten pá

Mungligg Källgr

Burenius Jan, Uddevalla Invest AB Clerselius Krister, Fd VD Landskrona Finans AB Herzog Helge. SIND Lindström Tomas, Malmfälten Finans AB Matsch Kalle, Dala Tillväxt AB Nelson Håkan, Malmöhus Invest AB

Sjöberg Arne, Företagskapital AB

Stángberg Olle, lndustridepartementet

Svantesson Sture, Malmöhus Invest AB Wassner Lennart, Contorta AB Ãlveborn Sven, Uddevalla Invest AB

Beskrivningar av sju riskkapitalbolag

1-7 Bilagor

Bilaga 1 (sid 1)

1 FÖRETAGSKAPITAL AB

Företagskapital AB är ett till hälften av staten och affärsbankerna venture capital bolag med säte i Stockholm. Företaget bildades ägt 1973.

sig i företag över hela Sverige och

Företagskapital engagerar

sina till tidsbegränsade minoritetsandelar i begränsar engagemang aktier och konvertibler som kompletteras med olika former av lan, bl a vinstandelslån. Huvudsakligen satsar Företagskapital i mognare företag med en möjlig OTC-introduktion inom 5›10 år.

har 4 anställda. De 14 engagemang som man hade vid Företaget av 1987 omsatte tillsammans 1300 MSEK och hade ett

utgången

resultat före skatt och dispositioner på 70 MSEK.

1.1 Bakgrund

AB anses vara Sveriges första venture capital

Företagskapital Bakgrunden till att Företagskapital startades var att de

bolag. svenska affärsbankerna följt uppkomsten av en riskkapitalmarknad i USA. med aktörer inriktade på minoritetsposter, och gärna ville liknande företag i Sverige. Behovet av riskkapital i form av skapa att tillgodose i starkt

minoritetsposter ansågs speciellt viktigt

expanderande företag, där huvudägaren ville bevara företagets

självständighet.

På grund av de svenska banklagarna. som är avsedda att särskilja

och ägarintressen, förhindrades dock bankerna att starta borgenär egna riskkapitalbolag. Staten hade också börjat få upp ögonen för denna av verksamhet, bl a föreslog delegationen för de mindre typ och medelstora företagen i betänkandet Finansieringsinstitut for

mindre och medelstora företag (Ds l 1970:5) att ett särskilt

skulle inrättas. Följden blev att staten

finansieringsinstitut

tillsammans med affärsbankerna i januari 1973 bildade Företags- Verksamheten startades i form av ett kreditaktiebolag. Den kapital. finansieringen planerades ske med 1/4 eget och 3/4

långsiktiga

kapital. Till skillnad från de amerikanska SBlC skulle dock

upplånat ej någon subventionerad upplåning förekomma.

Fram till 1977 utnyttjades, helt i enlighet med de statliga direktiven, uteslutande personal från halvstatliga lndustrikredit AB. Under 1977 gavs företaget nya direktiv i propositionen

Bilaga 1 (sid 2)

Åtgärder att främja de mindre och medelstora företagens

utveckling (Prop 1977/78:40). som bl a innebar att Företagskapital

byggde upp en egen organisation med personal utifrån.

1.2 Statligt engagemang och övriga ägarintressen

Ägarkapitalet på 24 MSEK delades 1973 lika mellan staten,

representerad av finansdepartementet. och 14 affärsbanker. Aktierna är i sin tur fördelade mellan affärsbankerna i förhållande

till deras storlek. Ägandet avspeglas också i företagets styrelse

där de 10 platserna är jämnt fördelade mellan affärsbankerna och staten, dock skall ordförandeposten alltid innehas av en företrädare för staten. De personer som arbetar i företaget har däremot ingen koppling till staten.

Att staten är delägare tycker inte Företagskapitals företagsledning påverkar arbetet. Staten har exempelvis inte uttryckt några speciella målsättningar utöver vad ägarna formulerat i bolags-

ordningen. Man arbetar helt på kommersiella grunder.

Vad gäller ägarnas krav på avkastning på investerat kapital har avkastningskraven efter hand preciserats. l början ställde man krav på att Företagskapital skulle generera rimlig avkastning, vilket Företagskapital uppfattade som inflationen plus ett par procent. Från 1982. när företaget började lämna utdelning till ägarna, har

dock kravet preciserats. Med utgångspunkt från en alternativ-

kostnadskalkyl från banksidan har fastställts ett krav motsvarande

en långsiktig resultatnivå uppgående till 24% på aktiekapitalet eller 20% på satsat kapital. Detta motsvarar en årlig utdelning till

ägarna av 12% på aktiekapitalet.

utdelningen i Företagskapital är speciellt intressant för bankerna

och deras ägare eftersom aktierna i Företagskapital betraktas som organisationsaktier, vilket har till följd att utdelningen ograverad kan lämnas vidare till bankens ägare utan skattebelastning i banken.

Kravet på årlig avkastning påverkar valet av portföljföretag. Eftersom det finns krav på en årlig avkastning krävs säkra

investeringar, vilket leder till att man i första hand satsar på

mognare företag. Högriskengagemangen har därför begränsats och

finansieras numera med genererade vinstmedel.

Bilaga 1 (sid 3)

1.3 Affärsidé och policy

Enligt bolagsordningen skall Företagskapital medverka vid finansieringen av mindre och medelstora företag genom investeringar i aktier och liknande rättigheter samt lån. Detta är en policy man hela tiden haft, men fördelningen mellan aktier och lån har varierat.

Vid bildandet var avsikten att Företagskapital skulle kunna utöka

sin kapitalbas genom lån på totalt 60 miljoner där ägarna stod som garanter. Detta har dock bara utnyttjats under den s k

konsolideringsperioden (se avsnitt 1.4).

När Företagskapital bildades 1973 var målsättningen att förse

mindre och medelstora företag med riskvilligt kapital och affärs-

idén var att investera i aktier i minoritetsposter kombinerat med

län utan säkerhet. Lånen skulle också gå att lösa inom 5-10 år. Den policyn fungerade emellertid inte så bra. En stor del av kapitalet

bands i aktier men värdestegringen kunde inte realiseras p g a att

det inte fanns någon marknad för aktier i icke börsnoterade företag. l syfte att vända bolagets negativa resultatutveckling snabbt få ett

positivt kassaflöde ändrades investeringspolicyn 1977. Bl a införde

bolaget konvertibla lån som ersatte aktier och som komplettering

introducerades vinstandelslån. Sedan OTC-marknaden bildades på

hösten 1982 har Företagskapital gått tillbaka till att använda alla

de finansieringsformer som beskrivs nedan.

Den grundläggande affärsidén kan specificeras ytterligare och nedan lyfts grundprinciperna fram.

. . E

Att endast investera i minoritetsposter är en grundprincip som

företaget inte frångátt under hela sin verksamhetsperiod. Enligt

Företagskapital har detta ofta också varit en förutsättning för att

få vissa engagemang. Genom att Företagskapital bara arbetar med

minoritetsposter behöver företagaren inte oroa sig för att bli uppköpt, vilket kan vara risken om kapital från mer traditionella

investmentföretag släpps in i företaget. Företagskapital skall vara

ett alternativ till förvaltnings- och investmentföretagen, och man

har inte några andra avsikter med engagemangen än att utveckla företaget på bästa sätt tillsammans med huvudaktieägaren.

I praktiken har minoritetsandel inneburit att man gjort investeringar som givit ca 15-35% ágarandel. Normalt har man strävat efter att minst ha 10% av aktiekapitalet. l pengar räknat

Bilaga 1 (sid 4)

har detta inneburit investeringar på mellan 1 och 10 MSEK i

enskilda företag. 1 miljon är också en miniminivå, samtidigt som man inte går in med mer än 10 miljoner i något företag. Insatsen

byggs normalt upp i flera steg, vilka följer företagets behov av tillväxtkapital. För att bibehålla möjligheten att kunna tillföra mer kapital vid behov, men ändå hålla sig under totalengagemanget på 10 miljoner, måste den initiala investeringen begränsas.

il I fr

De enda formella krav på inflytande som Företagskapital ställer på

sina portföljföretag är att de regler beträffande samarbetet som

fastlägges i konsortialavtalet skall följas. De innebär bl a att Företagskapital tillsätter en styrelseledamot och en revisor. Styrelseledamoten hämtas från näringslivet och hans profil

bestäms efter de behov av kompetensförstärkning som finns i

portföljföretaget. Genom att inte själva personligen sitta i

företagens styrelse undviker man att direkt sitta på två stolar dvs både som finansiär och verkställare.

Företagskapitals egen personal har självfallet ej några operativa

uppgifter i portföljföretagen, men stöder dem genom främst

företagsekonomisk rådgivning. Man gör inga direkta konsultinsatser men kan däremot förmedla lämpliga tjänster.

..

“mr h l

När Företagskapital går in i ett företag är avsikten att samarbetet skall upphöra inom 5-10 år. Det finns fyra olika sätt som Företagskapital kan lämna ett portföljföretag; börs eller CTC-notering, portföljföretaget löser återstående lån, hela portföljföretaget säljs eller att huvudaktieägaren löser ut Företagskapital.

Det första alternativet innebär att Företagskapital säljer sina aktier i företaget på aktiemarknaden vid respektive efter noteringen. Ofta har man sålt en del vid noteringen och behållit resten av aktierna efter noteringen. Så var fallet när Metallhyttan OTC-noterades 1987. Då såldes bara 60% av aktierna vilket innebar att en ägarandel på 4,4% behölls som en likviditetsreserv.

Att portföljföretaget löser ett konvertibelt lån innebär att Företagskapital väljer att inte utnyttja konverteringsrätten. Så

kallad utlösen kan naturligtvis också gälla andra typer av lån.

Bilaga 1 (sid 5)

Det förekommer att huvudaktieägaren redan från början bestämt sig för att sälja företaget när det uppnått en viss storlek. Företags-

kapital motsätter sig då inte sådana åtgärder. Att huvudaktieägaren

löser ut Företagskapital är ovanligt eftersom att anledningen till

att Företagskapital tas in i företaget är bristen på ägarkapital,

varför han troligen även i ett senare skede saknar resurser att lösa

ut Företagskapital.

Från 1977 fram till och med att OTC-marknaden skapades valde man att arbeta med vinstandelslån och konvertibler för att på ett naturligt sätt kunna upphöra med engagemanget i ett företag. Sedan OTC-marknaden skapades 1982 ses en notering som den naturliga möjligheten att gå ur ett portföljföretag. Detta gör i sin tur att

Företagskapital strävar efter att engagera sig i företag som kan

komma in pá OTC-marknaden inom ca 5-10 år.

n rin rn ri mllnrinr r hr hfr

Qlika mvggklingsfasgr

Företagskapital fokuserar inte på någon bransch eller region, och man försöker sprida investeringarna mellan unga och mognare företag. Även om man inte inriktar sig på någon speciell bransch riktar man oftast in sig på tillverkande företag med egna produkter. Konsulttöretag. detaljister, agenturer och finansföretag är exempel

på företag som är uteslutna ur målgruppen. Däremot har man valt att gå in i ett amerikanskt venture capitalbolag, dels för att följa

utvecklingen på den amerikanska riskkapitalmarknaden och dels för att få kontakter. Av samma skäl har man gått in i Företagsstimulans för att komma i kontakt med företagets intressebolag.

Företagsstimulans är bl a långivare till ägare av småföretag.

Under perioden fram till 1983 satsade Företagskapital framförallt på mogna företag. men på senare tid har man spridit investeringarna i större utsträckning.

Investeringarna i riktigt unga företag i teknikintensiva branscher var vid árskiftet 1987/88 begränsat till 4 stycken. l dessa har man investerat pengar frán tidigare års överskott och totalt har man begränsat den potten till ca 7 MSEK.

Bilaga 1 (sid 6)

n mnfrmnvrirr

Företagskapital tillför företagen riskkapital i någon eller av några

följande former;

a) Nyemission av aktier riktad till Företagskapital. Detta kan

ske i form av A-aktier eller, med tanke på i

minoritetsägandet,

B-aktier.

b) Företagskapital köper en aktiepost genom att till exempel

lösa ut en delägare. Ofta sker detta i kombination med att man tillför företaget nytt riskkapital.

c) Företagskapital lämnar företaget ett konvertibelt lån. som

vid vissa fastställda tidpunkter kan bytas ut mot aktier. Länet

är ofta amorteringsfritt. Avkastningen till Företagskapital

uppnås dels genom ränta dels genom eventuell av

värdestegring

aktierna. Konvertibler är mer flexibla än aktier eftersom det är lättare att lösa ut Företagskapital om en inte

OTC-notering

blir aktuell. 1987 svarade konvertibler för ca 20% av det kapital som var investerat i engagemangsföretagen.

d) Företagskapital kan som komplettering lämna andra former

av mer traditionella lån, bland annat vinstandelslån där räntan delvis är fast, men till en del är resultatberoende eller lån utan säkerhet. Anledningen till att man väljer lån som finansieringsform är ofta att ett utökat engagemang i form av aktier eller konvertibler skulle leda till

majoritetsägande.

Fördelningen mellan olika former av finansiering har de senaste

åren stabiliserats på en nivå där 75-80% består av aktier/ konvertibler och resten lån. Samma siffra var som jämförelse 1982 18%. l dessa 18% ingick inga aktier.

Orsaken till investerinoen varierar

Nya engagemangsföretag finner Företagskapital oftast genom

kontakter. Några företag har man även fått kontakt med vid teknikträffar anordnade pá STU. Anledningen till att

Företags-

kapital gar in l ett företag är ofta att vill behålla

huvudaktieâgaren

majoritetsägandet med den självständighet som det innebär och med bibehållen eller förbättrad soliditet, d v s inte låna mer upp pengar.

Bilaga l (sid 7)

De situationer som föranlett ett engagemang av Företagskapital varierar, men vi ska här ta upp de vanligaste:

företag som behöver kapital som inte kräver

a) Nystartade omedelbar avkastning. vilket kan uppnás genom ett aktie-

inriktar sig dock inte pá helt

engagemang. Företagskapital

Produkten bör till exempel vara testad pá nystartade företag. marknaden. Med det sprák som venture capitalister använder innebär det att man går in i start-up- fasen. Till tidigast denna av unga företag använder man uteslutande grupp vinstmedel. Man vill heller inte med nuvarande

genererade

satsa mer än ca 5 MSEK på nystarter. För närvarande volym tillhör 3 av de totalt 14 engagemangen denna grupp.

som står inför en snabb expansion har ett stort b) Företag behov av riskkapital. Det kan gälla exempelvis marknads-

eller utlandsetableringar. Detta är exempel

föringskostnader

varför en total låne-

på icke beláningsbara investeringar,

finansiering ofta är omöjlig.

kan vilja expandera genom att köpa upp ett annat c) Företag Samordningsvinsterna kan dröja, aktierna i det köpta företag. kan vara svåra att belána och Soliditeten kan bolaget försämras drastiskt genom köpet. Dessa problem kan lösas

att Företagskapital tillför riskkapital.

genom

När någon delägare skall lösas ut eller när en privatperson d) skall ta över en rörelse krävs ofta kapitaltillförsel. Detta kan

vara aktuellt till exempel i samband med generationsskiften. Utlösen har varit aktuelt när Företagskapital gätt in i bl a

Lindab och ABM International AB.

lnför en introduktion på börsen eller OTC- listan kan e) företagets egna kapital behöva stärkas, för att skapa en bra kapitalstruktur och finansiell stabilitet. Vid denna typ av

finansiering gär Företagskapital vanligen in i företaget 2-5 är

innan en introduktion.

Bilaga 1 (sid 8)

Naturligtvis gör Företagskapital en helhetsbedömning av företaget. Man betonar att företagsledningen måste vara kompetent. Viktigt är

också att man ser en möjlig väg att lämna

företaget (exit-

möjlighet) samt att det finns en tillväxtpotential. Det senare innebär att det måste finnas en tillräckligt stor marknad för

företagets produkter. Dessutom måste ha en huvudaktieägaren vilja

att expandera och etablera sig på OTC.

Företagskapital AB 1973-1988

Företagets utveckling kan delas in i tre faser:

1973 - 76 Försöksperioden

1977 - 82 Konsolideringen

1983 - - OTC marknadens tillkomst ger en

förutsättning

för ren venture capital verksamhet.

1973-75

Företagskapital bildades 1973 med ett eget kapital på 24 MSEK. Av

dessa var 20 MSEK aktiekapital och 4 MSEK i reservplacerades fonden. Under perioden fram till 1976 gjordes nästan uteslutande

investeringar med aktier som byggdes på med lån. En stor del av kapitalet satsades i relativt nystartade företag vilket en stor

gav

riskexponering. Under perioden gick man totalt in i 13 av företag

vilka 8 återstod 1976.

1911:52

I slutet av 1976 tillträdde den nuvarande VDn. Han bestämde sig för att avveckla de misslyckade avvecklade engagemangen. Några sig själva genom konkurs. ackord eller annan rekonstruktion. I andra

fall köpte majoritetesägaren tillbaka aktieposten. Eftersom en stor

del av det investerade kapitalet var bundet i aktier

tog Företags-

kapital lån på 20 MSEK 1977/78 för att Man

skapa handlingsfrihet.

började använda konvertibla lån i allt större

utsträckning.

Konvertibla lån innebär, som tidigare nämnts, att lånet efter viss tid kan lösas in mot aktier. Denna hade

finansieringsform fått laglig accept redan 1973.

2%

Bilaga 1 (sid 9)

Man introducerade också en ny finansieringsform i Sverige,

vinstandelslån. Dessa innebar att räntan på länet delvis är

nämligen resultatberoende. Under perioden gick de flesta satsningarna till företag än tidigare. Genom de nya låneformerna betydligt mognare

erhöll man en säkrare exitmöjlighet. dvs möjlighet att gå ur

när tillväxtfasen är över, men också en kontinuerlig företaget avkastning sina investeringar. Det senare var också en

på

förutsättning för att kunna betala räntorna på Företagskapitals egna lån.

De vinster som företaget fram till 1980 förbrukades när

genererade man förlusterna i företagen Lunde Varv & Verkstad och Sajo.

tog l den tidiga portföljen fanns också några företag med stor bl a Bra Böcker och Forsheda. Forsheda

utvecklingspotential introducerades börsen 1982. De nyinvesteringar som skedde på i mognare företag av vilka kan nämnas System SR och gjordes

Lindab.

1Q§3-B§

På hösten 1982 ändrades marknadsförutsättningarna drastiskt

att OTC-marknaden för medelstora företag startades. Detta genom

en exitmöjlighet för riskkapitalbolag som vid en gav naturlig notering kan sälja sina aktier till en marknad och därigenom

realisera värdetillväxten. Under denna period har fyra av de företag

som varit delägare i introducerats på OTC eller Företagskapital

erhållit annan officiell notering. Man har även börjat göra

i mindre företag. I de riskprojekten, av vilka satsningar mogna unga man vid slutet av 1987 hade fyra i portföljen, används bara

riskkapital. Aktier har även börjat användas i allt större genererat

utsträckning.

Totalt fram till 1988 har Företagskapital varit engagerat i 35

företag och var vid utgången av 1987 engagerat i 14. Företaget som

har kontor i Stockholm har 4 anställda och en balansomslutning på

45 MSEK. Under 1986 återbetalades resterande belopp av de långa

lån 20 MSEK som under 1977/78. Den synliga soliditeten

på togs uppgår nu till närmare 100%. Företaget har också gett utdelning till

ägarna sedan 1982. Företaget beräknar sitt substansvärde (beskattat eget kapital + obeskattade reserver) i dagsläget till ca 80 MSEK.

Bilaga 1 (sid 10)

1.5 Engagemangsportföljen

Mellan 1973 och fram till 1988 har Företagskapital, som nämnts, totalt varit engagerat i 35 företag, vilket innebär att man i snitt

gått in i 2,2 nya företag per år.

När företaget bytte ledning i slutet av 1976 var man engagerad i ca 8 företag. Utöver dessa hade man varit inne i ytterligare 5 företag

som man lämnat. På engagemangen i dessa 5 företag hade bolaget före utgången av 1976 redan tagit förluster med sammanlagt ca 4,4 MSEK (Pamir Betongskiffer, Fride Höglund instrument och Tekno

Montan) respektive erhållit vinst med 2,4 MSEK vid en försäljning (AL-lnstallation).

Beträffande de 8 företag som fanns kvar i portföljen vid slutet av 1976 har bolaget genom rekonstruktioner och konkurser förorsakats förluster med 8,8 MSEK (Sajo, Lunde Varv och Verkstad och Conductron Elektronik).

Under tiden fram till 1976 hade man också gjort ett par lyckade

i form av det mogna Forsheda och det starkt satsningar företaget

expanderande Bra Böcker. Forsheda var det första företag som Företagskapital börsnoterade. Detta skedde 1982 på A ll listan. Vid börsintroduktionen sålde Företagskapital hela sitt innehav av Forshedaaktier, vilket medförde en vinst på ca 3 miljoner.

Företagskapital har fått tre portföljföretag OTC-noterade. 1984

introducerade man Lindab och Export AB Norden. l samtliga dessa företag har man valt att behålla en del av aktierna även efter börsintroduktionen. Resterande aktier l Lindab som motsvarade

4,7% av aktiekapitalet avyttrades under 1986. Det fjärde företaget

som Företagskapital fört till börsen var Metallhyttan som introducerades 1987.

Vid slutet av 1987 bestod Företagskapitals portfölj av 14 företag, vilket innebär att man totalt lämnat 21 företag sedan 1973. Av dessa 21 har 11 företag sålts. 6 har gått i konkurs, 3 har gjort ackord eller rekonstruerats och därefter avvecklats och 1 har avvecklats genom lösen av lån.

1983 var Företagskapital med och startade 2 regionala investmentbolag. Gnosjöbörsen och Margareta Invest i Kalmar. Orsaken var att

man såg en marknad för denna typ av företag i och med den nya OTC-marknaden. En annan anledning var också den kontaktyta som dessa företag gav. Det senare var också orsaken till att man köpte andelar i Företagsstimulans AB. Företagsstimulans sysslar med

Bilaga 1 (sid 11)

lángivning till smá och medelstora företag. Företagskapital har behållit sina engagemang i Företagsstimulans och Gnosjöbörsen,

men lämnade Margareta lnvest 1986.

För att ha kontakt med marknaden och samtidigt lära av den amerikanska venture capital marknaden investerade man 1984 i en

mindre andel i venture capital fonden Nazem & Company LP, New York. Som utdelning pá aktierna i bolaget erhöll Företagskapital

1987 aktier i Xyvision lnc.. ett desktop publishing företag som introducerades pá den amerikanska OTC-listan 1987, varigenom

Företagskapital nu är inne i tvá bolag pa den amerikanska

marknaden.

Den totala omsättningen i de företag som ingått i Företagskapitals portfölj har de senaste tre áren pendlat mellan 1,2 och 1.6

miljarder. 1987 var detta fördelat pá 14 företag där 5 företag hade

en omsättning pä ca 200 miljoner ett par företag omsatte ca 50

miljoner, 4 omsatte ca 10 miljoner medan de övriga omsatte mindre än 10 miljoner. Det rörde sig alltså till större delen om relativt mogna företag. Omfattningen av det totala antalet

engagemang,14 företag, kan betraktas som ganska normalt. Antalet engagemang har under hela perioden pendlat kring tio.

Nedan presenteras kortfattat de företag som Företagskapital var engagerat i vid slutet av 1987.

ANrn

Företagskapital gick in företaget 1983. Året efter OTC-noterades

företaget, men Företagskapital har behållit en del av sina aktier. Aktierna har ett börsvärde (1987) pä ca 9 miljoner vilket motsvarade 11% av aktiekapitalet. 1986 hade det i Kalmar verksamma företaget en omsättning pä 280 MSEK. Export AB Norden är moderbolag i Nordenkonoernen, som uppdelas i Nordengruppen och UVA-gruppen. Nordemgruppen tillverkar förpackningsmaskiner medan UVA-gruppen specialiserat sig pá slipmaskiner.

Bilaga 1 (sid 12)

Xyvisign lnç,

Under 1987 blev Företagskapital delägare i det amerikanska företaget Xyvision som är verksamt inom desk-top publishing området. Aktierna i företaget erhölls genom utdelning pá Företagskapitals andel i Nazem 8. Co. Xyvision introducerades på OTC-listan i USA i mars 1987.

llh n

Metallhyttan är ett gammalt företag med anor från 1863 vars

produktomráde är fönsterinredning. Metallhyttan hade 1982 ca 100 MSEK i omsättning vilken har fördubblats till 1987. Företagskapital

placerade totalt 3,4 miljoner i företaget vilket gav en 12 procentig ägarandel. Efter introduktionen har Företagskapital behållit 4,4% av det totala aktiekapitalet som en likviditetsplacering.

n äAr n

Gnosjöbörsen startades 1983 av 14 företagare tillsammans med

Företagskapital. Företaget utgör ett regionalt förvaltningbolag och bedriver huvudsakligen verksamhet inom Gnosjö, Gislaved och Värnamo kommuner. Koncernen omsatte verksamhetsåret 1986/87 195 MSEK och visade ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 21,4 MSEK.

mr T lin

Företaget bildades 1987 i Järfälla. Campro Tooling bedriver utveckling och marknadsföring av lösningar som effektiviserar palettisering och sänker ställtiderna i verktygsmaskiner.

§y§1gm QR International AB

Företagskapital löste 1977 ut en delägare i företaget som 1986 omsatte 205 MSEK och uppvisade ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt pá 18,1 MSEK. Företaget som har sitt säte i Järfälla, har sedan slutet av 60-talet successivt utvecklat en serie

specialprodukter som utnyttjas inom gnistbearbetningstekniken.

Flera utländska dotterbolag marknadsför företagets produkter.

Bilaga 1 (sid 13)

ABM lnternatignal AB

Företagskapital gick in i ABM 1980 då företaget omsatte ca 15

MSEK. Omsättningen har fram till 1987 stigit till 60 MSEK. ABM

arbetar med produkter för rationalisering av arbetet pá byggarbetsplatser.

Fr im l n A

Företagskapital engagerade sig i slutet av 1980 i företaget.

Företaget, som är ett dotterbolag till S-bolagen, är verksamt i

Falun och lämnar lan till ägare av mindre och medelstora företag

för finansiering av eget kapital vid nyetablering och vid utökning av aktiekapitalet. Vid utgången av räkenskapsåret 1986/87 hade företaget en utlåning pá 12,6 MSEK.

ln n”rfirm Tr

Terco utvecklar, tillverkar och säljer läromedel för teknisk

utbildning. inom sitt omrâde är man marknadsledande i Norden. När

Företagskapital gick in i företaget var omsättningen ca 10 MSEK. 1986 omsatte företaget ca 70 MSEK. Företaget är verksamt i Huddinge.

Ejjiq jgygmgr AB

Fluid lnventor startades i början av 80-talet. 1984 gick Företagskapital in i företaget med ett konvertibelt län. Företaget har utvecklat en tlödesmätare för vätskor och gaser. Omsättningen

1986/87 uppgick till 7,6 MSEK.

Bra Böcker startades 1965 i Höganäs och är Sveriges största enskilda bokklubb. Samarbetet med Företagskapital inleddes 1976.

Företagskapital har fortfarande kvar sitt engagemang i företaget som 1986 omsatte 277 miljoner. Företaget anses moget för en

börsnotering men den har skjutits upp som en följd av att man erhöll uppdraget att skriva den svenska nationalencyklopedin.

Bilaga 1 (sid 14)

Inngvagiv Vision AB

Företaget startades 1983 av fyra civiiingenjörer från Linköpings

Tekniska Högskola. 1986 gick Företagskapital in i företaget. som sysslar med avancerad bildbehandlingsteknik. 1987 omsatte företaget 8 MSEK och hade 20 anställda.

MirniMr mA

EMS startades 1983 och har specialicerat sig på varvtalsreglerade elmotorer. Företagskapitai gick in i företaget 1985 när man befann sig i slutet av ett utvecklingsskede och hade fått ut sin första produkt pá marknaden. Företaget ligger i Stockholm.

Nm mnP

1984 förvärvade Företagskapital en mindre andel i denna amerikanska venture capitalfond. 20 MUSD är den totala

kapitaliseringen i fonden som i huvudsak är inriktad på nystartade

högteknikföretag. Vid slutet av 1987 var Nazem delägare i 15 företag.

Bilaga 2 (sid 1)

2 MALMÖHUS INVEST AB

Malmöhus lnvest AB startades med 35 MSEK i statliga medel är 1979 som ett helägt dotterbolag till Utvecklingsfonden i Malmöhus

län. Syftet var att man med hjälp av ett investmentbolag i regionen

skulle kunna främja nybildning och utveckling av företag.

Malmöhus Invests affärsidé är att satsa på långsiktigt ägande i form av minoritetsposter i mindre och medelstora företag som behöver kapital för att kunna expandera eller utvecklas.

Malmöhus lnvest AB har tre anställda och har sitt huvudkontor i Malmö. Vid av 1987 hade man i 15 olika

utgången engagemang

företag. Under sin verksamhetsperiod har Malmöhus lnvest totalt varit engagerat i 35 företag.

2.1 Bakgrund

l den varvsproposition som regeringen lade fram under hösten 1978 framställdes olika förslag till atgärder för att hantera de problem som väntades följa i spåren av den planerade varvsnedskärningen. I

propositionen (prop 1978/79:49) föreslogs bland annat att

särskilda medel skulle tilldelas de regionala utvecklingsfonderna l Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Regeringen beslöt därefter

att tillföra utvecklingsfonden i Malmöhus län 35 MSEK för bildandet av ett regionalt investmentbolag.

Motiven för verksamheten framlades av staten i en offentlig utredning (SOU 1979:24) där det bland annat konstaterades att det fanns behov av riskkapital för att främja expansion samt

marknadsintroduktion av utvecklingsprojekt. Dessa behov skulle

kunna tillfredsställas med hjälp av statliga investmentbolag. Syftet var att Malmöhus lnvest skulle fylla en sådan roll i Malmöhus regionen att tillföra företag kapital, främst i genom form av minoritetsposter och konvertibla skuldebrev.

Under hösten 1979 avsatte utvecklingsfonden i Malmöhus län 10

MSEK av de 35 MSEK som tilldelats i aktiekapital i det nybildade Malmöhus lnvest AB. Resterande medel tillfördes sedan bolaget successivt fram till 1983.

Vid bildandet formulerade regeringen riktlinjerna och för verksamheten i Malmöhus lnvest AB till att

upptagningsomrádet

Bilaga 2 (sid 2)

bolaget skulle använda sitt kapital för att öka sysselsättningen genom att stödja befintliga och bidra till skapandet av nya

verksamheter i Burlöv, Kävlinge, Landskrona. Lomma, Malmö, Staffanstorp, Svalöv, Svedala och Vellinge kommuner.

Företaget bildades under hösten 1979 och sedan VD utsetts kom verksamheten igång i december 1979.

2.2 Statligt engagemang och övriga ägarintressen

Malmöhus Invest startades som ett helägt dotterbolag till den

regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län. För detta ändamål hade utvecklingsfonden tilldelats 35 MSEK i statliga medel. Vid bildandet tilldelades Malmöhus Invest 8 MSEK i aktiekapital och 2 MSEK avsattes till reservfonden. Dessa utgjorde ett rent pengar

bidrag från staten, varför inga avkastningskrav formulerats.

l de statliga direktiven formulerades Malmöhus lnvests verksamhetsområde till nio definierade kommuner (se

bakgrund).

Dessutom angavs att företaget skulle använda sitt kapital för att öka sysselsättningen genom att stödja existerande företag eller bidra till skapandet av nya företag. Kapital skulle tillföras genom ägarengagemang eller konvertibla skuldebrev i expansiva

företag, rekonstruktionsföretag. eller nybildade utvecklingsföretag.

Vidare uttalades att risknivån i Malmöhus lnvests engagemang

skulle vara högre än i normala investmentbolag genom att man skulle gå in i företag där ingen alternativ stod till finansiering

buds.

Vid Malmöhus lnvests bildande kom dess styrelse på sju ledamöter att utgöras av fem politiker som samtidigt är ledamöter i Utvecklingstondens styrelse. l styrelsen invaldes även Utvecklingsfondens VD, samt en näringslivsrepresentant. Ordförande blev landshövdingen i Malmöhus län.

1988 genomfördes en nyemission som gav

Småföretagarfonden

10% av aktiekapitalet samt en konvertibel som kan ge ytterligare

10%. Utvecklingsfondens ägarengagemang därmed numera uppgår till 90%. Nyemissionen tilltörde Malmöhus Invest 5 MSEK i

aktiekapital och ytterligare 5 MSEK via konvertibeln. Efter nyemissionen kommer Malmöhus lnvests styrelse att utökas med en

representant från Småföretagarfonden.

Bilaga 2 (sid 3)

Trots de statliga direktiven och styrelseintlytandet anser man inte

i Malmöhus Invest att politiska hänsyn influerar företagets verksamhet.

2.3 Affärsidé och policy

I enlighet med de statliga direktiven formulerades vid starten Malmöhus lnvests policy till att man skulle använda sitt kapital för att öka att stödja existerande företag och

sysselsättningen genom främja bildandet av nya verksamheter. Fyra olika målgrupper

definierades:

- expansiva företag som kräver ökat eget kapital, - rekontruktionsföretag, - med samt företag successionsproblem, -

nybildade utvecklingsföretag.

Vidare uttrycktes att kapital skulle tillföras genom och konvertibla skuldebrev. samt att Malmöhus ägarengagemang Invest skulle ha en högre riskprofil genom att investera i företag där ingen alternativ finansiering fanns.

Denna policy fullföljdes i stort sett under de första verksamhetsáren. resulterade bland annat i

Högrisksatsningarna konkurser i tre engagemangsföretag.

Under 1982 och 1983 skedde emellertid en förändring av policyn. Efter en utredning konstaterades att de flesta företag som var intresserade av att samarbeta med Malmöhus Invest främst var intresserade att erhålla förlusttäckning, något som var mindre intressant för Malmöhus Invest. Vidare konstaterades att det risktagande som förutsatts ställer krav på en större kapitalbas och minskar möjligheten till avkastning, annat an på mycket lång sikt. Erfarenheterna visade också att det fanns behov av betydligt större

managementinsatser i engagemangsföretagen än vad som hittills

inom ramen för Malmöhus lnvests policy.

genomförts

För att kunna fortsätta att arbeta med högrisksatsningar gjorde

Malmöhus Invest en informell förfrågan om tillskott av kapital från staten, en förfrågan som dock avslogs.

Bilaga 2 (sid 4)

Dessa erfarenheter innebar att Malmöhus lnvest under 1983 kom att ompröva och förändra sin dittillsvarande policy. Den nya policy

som skapades och som än i dag präglar företaget är baserad pá

följande principer:

Mjukt ägande

Malmöhus lnvest eftersträvar att gá in som delägare i engagemangsföretagen för att komma närmare besluten och kunna tillföra kunskaper. Man eftersträvar emellertid inte majoritetsägande. utan man vill skapa ett mjukt ägande där majoritetsägarens framtida möjligheter till påverkan bibehålls. vilket ökar motivationen i arbetet. Malmöhus lnvests idé är att anpassa sitt ägarengagemang till de olika företagen och att ge ekonomiskt stöd genom att köpa en minoritetspost aktier.

niki nvr

Malmöhus lnvests målsättning är att ta ett långsiktigt ansvar i de

företag man engagerar sig. Malmöhus lnvests arbete är inriktat pá att bygga upp stabila företag med utvecklingsresurser och tillfredsställande soliditet och vinstnivä.

Malmöhus lnvest ställer marknadsmässiga krav pá avkastning i engagemangsföretagen, men skiljer sig från andra investerare genom att man har en långsiktig tidshorisont.

Managgmentinsatsgr

Malmöhus lnvest betonar vikten av att ta ett managementansvar

och att aktivt delta i engagemangsföretagens verksamhet. Man

innehar styrelseposter i alla portföljföretag och man sysslar i stor

utsträckning med rådgivning, förmedling av kontakter och tillförsel

av kunskap till de olika engagemangsföretagen. Att kunna fungera som en aktiv ägare ställer man som ett krav vid investeringarna. l dag utgör merparten av Malmöhus lnvests portfölj sådana aktiva engagemang.

Man har ingen inriktning mot speciella branscher eller någon

speciell mognadsfas hos företagen, utan försöker blanda etablerade

och mindre mogna företag för att få en balans i portföljen. Det viktigaste kriteriet för val av engagemangsföretag är vanligen

Bilaga 2 (sid 5)

entreprenörens/företagsledarens personliga egenskaper. Viktigt är

också att projektet på sikt kan ge avkastning.

Malmöhus Invest eftersträvar att upprätthålla en naturlig omsättning av företag inom portföljen med maximalt 17-18 samtidigt. Man kan lämna engagemang när alla engagemang ägarparter är överens därom.

2.4 Malmöhus Invest AB 1979-1988

Verksamheten i Malmöhus Invest kom igång i december 1979. Det första årets verksamhet innefattade bland annat olika uppdrag åt Länsstyrelsen i samband med företagskriser.

Under 1980 genomfördes fem olika engagemang. Tillsammans med Carbox AB och Höganäs AB bildade man ett gemensamt bolag för utveckling av cylinderfoder, CIPS. Utvecklingsprojektet startade i form av ett kommanditbolag där Malmöhus Invest gick in som kommanditdelägare med cirka 0,4 MSEK, vilket motsvarade 25%.

Under 1980 förvärvades även patenträttigheten till en plockningsmaskin, vilken kom att lägga grunden till företaget Mastergraf som blev ett helägt dotterbolag till Malmöhus Invest under 1981. Under det första verksamhetsåret tecknade man även konvertibla skuldebrev i två företag. ett plast- och stålbearbetningsföretag (Molybon AB) samt ett plastfärgsföretag (Masterplast AB).

Dessutom förvärvade Malmöhus Invest en minoritetsandel genom köpet av 45% av aktierna i Lofab AB, ett företag som tillverkar

hållarverktyg. De totala investeringarna under det första verksamhetsåret kom att uppgå till ungefär 3 MSEK.

Under 1981 gick man in i ytterligare fyra engagemang. Man tecknade bland annat ett konvertibelt skuldebrev på 0,75 MSEK i Sada Kraftmontage AB. ett företag som marknadsförde ställverk. Knappt ett år senare försattes dock bolaget i konkurs.

Konvertibla skuldebrev tecknades även i Stefa AB och Östra Grevie Cementgjuteri. Dessutom inträdde man, i enlighet med ett regeringsbeslut. i det nybildade regionala finansbolaget Landskrona Finans AB som aktieägare med en kapitalinsats om 0,2 MSEK.

Vid utgången av 1981 hade Malmöhus Invest AB totalt satsat cirka 15 MSEK i olika engagemang som sysselsatte ett hundratal

Bilaga 2 (sid 6)

personer. De finansiella engagemangen kompletterades även med

inköp av externa konsulttjänster, främst från utvecklingsfonden.

Under 1982 skedde. som tidigare nämnts, en omprövning av företagets policy och affärsidé, vilket bland annat innebar en omdefinition av de tidigare málgrupperna samt en ökad betoning pá

managementinsatser i engagemangsföretagen. Man insåg att stora pá icke lönsamma högriskprojekt och förlusttäckning i

satsningar företag skulle innebära att kapitalbasen snart skulle vara svaga förbrukad i Malmöhus Invest.

1982 karaktäriserades av aktiva och insatser i de

genomgripande

Malmöhus lnvest tidigare engagerat sig i. Man lade större projekt tonvikt vid de personella insatserna och de finansiella insatserna koncentrerades till befintliga projekt under året. Vidare startade man MIAB för att ta hand om utveckling och

Företagsutveckling företagsetablering.

Det enda finansiella engagemanget under 1982 var ett mindre nya engagemang i form av aktier och lan i företaget G. Rosenberg & Co, ett företag som utvecklat ett sophanteringssystem.

Invest AB ett engagemang i AB l början av 1983 ingick Malmöhus ENPECE med en aktieandel på 40% (motsvarande cirka 0,5 MSEK). Verksamheten i det nybildade företaget omfattar utveckling och

exploatering av produktidéer inom mekanik ock elektronik.

Under året avknoppades ett av ENPECEs projekt till ett nytt företag, Folan AB. i vilket Malmöhus Invest också blev delägare.

Under 1983 gick man in i ytterligare tre engagemang, varav ett var

ett relativt nystartat företag.

1984 gick man bland annat in i Agro Maskinteknik AB, ett företag som utvecklar och rationaliserar olika typer av jordbruksmaskiner. Malmöhus lnvests engagemang innebar en 20%

minoritetsandel av aktiekapitalet i företaget. Andelen såldes dock

med förlust under 1985. Vidare gick man in i

lcotron AB med en aktieandel pa 25%. ytbehandlingsföretaget Ett annat som inleddes under áret var förvärvet av 5%

engagemang

av aktierna i det nystartade venture capital företaget ONlX. Syftet

med detta var att få möjlighet att utbyta erfarenheter engagemang

och kunskaper från en ganska likartad verksamhet.

Under 1985 vidgades Malmöhus lnvests geografiska

verksamhetsområde genom ett regeringsbeslut. som innebar att kan verka inom hela Malmöhus län, samt utanför länet om bolaget

Bilaga 2 (sid 7)

ett sådant engagemang kan bidra till näringslivets utveckling inom länet.

1985 engagerade man sig i form av minoritetsposter i ytterligare

tre företag samtidigt som andelarna i den framgångsrika

satsningen i MasterPlast AB såldes till Boliden Kemi.

Under 1985 till 1987 började man få en naturlig omsättning i portföljen där man på ett naturligt sätt kunde lämna några projekt varje är där de tidigare satsningarna gett resultat för att gå in i några nya projekt. Man har i Malmöhus lnvest försökt hålla portföljens storlek till ett femtontal engagemang. Man har under åren haft en relativt stabil resultatutveckling i företaget utan större förluster.

2.5 Engagemangsportföljen

Malmöhus lnvest AB har sedan starten 1979 varit engagerat i 35

olika företag. Portföljen idag består av 15 företag. Av de 20 som

försvunnit ur portföljen har 3 gått i konkurs (samtliga i början av verksamheten), 7 har avvecklats med förlust. 5 har avvecklats utan förlust, och slutligen har 5 av engagemangen kunnat avvecklas med vinst.

Av de 15 engagemang som ingår i är av

portföljen idag merparten

aktiv karaktär där Malmöhus lnvest bidrar med kompetens, kunnande och management. De för närvarande i portföljen ingående företagen beskrivs kortfattat nedan:

QQSJLAB

Opsis AB är ett företag som vidareutvecklar en teknik för att ny

mäta och analysera luftföroreningar. Tekniken kallas diferentiell

- DOAS.

optisk absorptionsspektroskopi Företaget tillverkar

kompletta mätsystem som distribueras till statliga organ, kommuner och industriföretag.

Företaget ägs och startades av två fysiker i forskarbyn lDEON i Lund. Företaget startades i juni 1985. och i mars 1986 gick

Malmöhus lnvest in som delägare med 10% av aktiekapitalet, samt en option på ytterligare 15%.

Bilaga 2 (sid 8)

AriA

Aeris AB är ett systerbolag till Opsis AB. Företaget utför luftmätningar med de instrument som Opsis utvecklat och producerat. Bolaget har två mätgrupper som utför analyser runt om

i Sverige.

Aeris startade sin verksamhet under 1987 och Malmöhus lnvests andel i företaget uppgår till 10% (aktier tecknade för 55 tkr) och ett lån på 0,4 MSEK.

r rn Nil ni ll n

I början av november 1987 startade bröderna Nilsson en ny butik i saluhallen vid Triangeln i Malmö. Livsmedelsbutiken ägs till 80% av bröderna Nilsson och till 20% av Malmöhus lnvest AB. Förutom aktiekapitalet på 300 000 har Malmöhus Invest gått in med ett lån på motsvarande belopp.

Mgjajgr KB

Metator KB bildades 1986 då projektet tankvolymmätare

avknoppades från konsultföretaget Enpece AB. Företaget har

utvecklat en mätmetod för att mäta innehållet i olikformade

tankar. Vid utvecklingen av metoden pågår samarbete med bland

annat Volvo Personbilar och Ljungmans Verkstäder. Företaget har 3 anställda.

Vid utgången av 1987 uppgick Malmöhus lnvests direkta ägarandel i Metator till 50°/o men på grund av indirekt ägande via Enpece AB motsvarade Malmöhus lnvests totala andel 72,5%.

Mobergs Glas AB bildades i december 1985 när KF-ägda Trävaruaktiebolaget A. Moberg & Co i Eslöv sålde sin glasavdelning.

Bilaga 2 (sid 9)

Företaget sysslar med entreprenaduppdrag inom glasmästeri.

Mobergs Glas har 8 anställda.

Malmöhus lnvests andel i företaget uppgår till 39% vilket

motsvarar ett ekonomiskt engagemang pä 390 000 SEK.

PvP rA

Pavo Portar har 50 anställda och sysslar med konstruktion, utveckling, tillverkning, försäljning, samt service och kontroll av och hissdörrar. Förutom service och tillverkning i Malmö har portar man även servicefilialer i Göteborg och Stockholm.

Då företaget var i behov av kapital vid sin expansion har Malmöhus

Invest gátt in med 200 000 SEK i aktier (2098) samt ett lån och ett borgensatagande pá sammanlagt 800 000 SEK.

SPT Plasmateknik AB

SPT Plasmateknik bildades i mars 1987 av fyra privatpersoner tillsammans med Malmöhus Invest och Tramo AB. Malmöhus lnvests engagemang uppgår till 500 000 SEK i aktier, motsvarande en ägarandel pä 41,793.

Företaget utvecklar och tillverkar utrustning för skärning och svetsning med plasmateknik. Produkten har hittills lanserats i Sverige och England.

l l A

Sealpool AB har sitt säte i Landskrona och tillverkar och marknadsför tätningar för hydraulik och pneumatik för i huvudsak verkstadsindustrin. Företaget har 16 anställda och en omsättning pá cirka 30 MSEK.

Malmöhus Invest inträdde som delägare 1984 i samband med att

EVCO Tätningar AB och Scandiseals AB gick samman och bildade

Sealpool AB. Malmöhus lnvests engagemang utgörs av en aktiepost

pá 25% motsvarande 2,5 MSEK samt ett lán pá 1,5 MSEK.

E231

Bilaga 2 (sid 10)

w h A

Swedhort AB tillverkar och säljer styr- och reglerutrustning inom

växthusodling och klimatstyrning av inglasade offentliga

utrymmen. Bolaget har 15 anställda.

Malmöhus lnvest engagerade sig i bolaget i början av år 1988 för att skapa förutsättningar för en fortsatt expansion av bolagets

verksamhet. Engagemanget uppgår till en 33% ägarandel.

Tubex AB

Tubex AB startades 1979 och sysslar med tillverkning och

försäljning av sugrör. Över 90% av företagets produktion går pá

export. Tubex AB har en omsättning pá drygt 30 MSEK och ett 25tal anställda.

Malmöhus Invest gick in i företaget i januari 1987 med 2 MSEK i aktier (15%) och 1 MSEK i län för att stödja företaget i dess fortsatta expansion på den internationella marknaden.

Förutom ovanstående 10 engagemang där Malmöhus Invest AB har en

aktiv ägarroll hade man varen 1988 även fem engagemang av passiv karaktär. Dessa var (tidigare Landskrona Finans). QIPS KB, Tringva AB, gggrat Engineering AB, samt Ve-Ha

gggnstruçtgn AB.

Bilaga 3 (sid l)

3 LANDSKRONA FINANS AB

Landskrona Finans AB startades i augusti 1981 som ett regionalt finansbolag i Landskrona och Svalövs kommuner. Finansbolaget erhöll 100 MSEK i statliga medel samt 3,7 MSEK frán det privata

näringslivet.

bildades för att i samverkan med olika intressentz Företaget utveckla näringslivet i Landskrona/Svalöv-regionen. Bolagets syfte var att stödja, stimulera, skapa och vidareutveckla annan varaktig och lönsam verksamhet än varvsrörelse i regionen. Detta skulle

uppnås genom län, borgensätaganden, aktieminoriteter.

managementinsatser m.m i projekt som bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma men som är av sådan riskkaraktär att de ej kan finansieras pá den allmänna kreditmarknaden.

Till följd av stora likviditetsproblem sanerades och avvecklades

i Landskrona Finans engagemangsportfölj under många projekt

1986. och efter en omstrukturering överfördes rörelsen år 1987 till Landskrona Utvecklings AB. Under sin verksamhetsperiod 1981- 87 har Landskrona Finans haft ett hundratal engagemang i olika verksamheter i regionen.

3.1 Bakgrund

Som en följd av den omfattande varvskrisen som accentuerades under 1970-talet beslöt riksdagen l juni 1981 att Öresundsvarvet i

Landskrona med 2400 anställda skulle avvecklas. Orderstocken pá sex fartyg skulle dock färdigställas för att möjliggöra en mjukare

nedläggning. För att främja en mjuk nedläggning anslog staten

totalt cirka 900 MSEK i bidrag till Svenska Varv för vissa utvecklingskostnader. Av dessa medel kom sammanlagt 100 MSEK att avsättas för bildandet av ett regionalt finansbolag, Landskrona Finans.

En láng rad åtgärder vidtogs av Öresundsvarvet, arbets-

marknadsmyndigheter, fackliga organisationer. kommuner, m.fl. 1980-82 för att placera den personal som successivt friställdes. Arbetsförmedlingen flyttade ut sin verksamhet till varvsomrádet, utbildningsprogram startades och varvet fick inledningsvis ett stort ansvar för att utveckla nya affärsverksamheter. Varvet

Bilaga 3 (sid 2)

hjälpte bland annat till att skapa ett antal avknoppningsverksamheter.

Redan tidigt hade tankarna om att skapa ett etableringbolag som

skulle skapa ny verksamhet i regionen framförts i diskussionerna mellan kommuner, varvet och staten. I februari 1981 skrevs så ett avta! mellan staten och en grupp intressenter frán kommuner och om bildandet av ett efablerlngsbolag i privata näringslivet Landskrona.

år beslöt att Landskrona Finans AB skulle I juni samma riksdagen få disponera 100 MSEK av de medel som anslagits för utvecklingsverksamhet vid Öresundsvarvet. Vidare beslöts att Landskrona Finans skulle få överta varvsanläggningarna och

fastigheterna pá varvsomrádet. Förutom de statliga medel som

tillfördes via Svenska Varv så satte de olika intressenterna in 3.7

MSEK i bolaget. Verksamheten i Landskrona Finans kom igång under

hösten 1981.

3.2 Statligt engagemang och övriga ägarintressen

Genom ett riksdagsbeslut 1981 tilldelades Landskrona Finans 100 miljoner i medel. 50 MSEK utbetalades till Landskrona

statliga

Finans redan vid bolagets bildande, och den resterande summan, företagets fordran pá staten. utbetalades successivt under verksamhetsperioden.

Dessutom tillfördes kapital från 18 olika intressenter. dels från den offentliga sidan och dels frán det privata näringslivet. Dessa intressenter var:

Svalövs kommun Landskrona kommun Svenska Varv AB - Malmöhus Invest AB - Armerad AB Betong Vägförbättringar - AB Aritmos - AB Cardo Citadellet AB - Crafoord AB Holger - AB Hexagon - JCC AB - Järnkonst AB - AB Yngve Kullenberg Byggnads

Bilaga 3 (sid 3)

- AB Scanspeed

- SIAB AB - Investment AB Skrinet - Svalöf AB - Tetra Pak International AB - AB.

Trelleborg

De olika intressenterna tillförde bolaget 3,7 MSEK och de privata delägarna kom att svara för 11% av aktiekapitalet och 56% av

röstetalet. Denna fördelning var en förutsättning för att de privata

intressenterna skulle engagera sig i företaget. Samhällsintresset hade således 89% av kapitalet och 44% av röstetalet i Landskrona Finans.

Med denna kapitaltillförsel startade Landskrona Finans med ett eget kapital pä 103,7 MSEK, fördelat enligt följande:

Aktiekapital 27 MSEK Reservfond 26,7 MSEK

Fordran pä staten 50 MSEK

Dessutom tilldelades Landskrona Finans den mark och byggnader som Öresundsvarvet lämnade pä Varvsudden i Landskrona, vilket omfattade 450 000 kvadratmeter, pantförskrivet till ett värde av

160 miljoner.

Denna bolagsbildning, med en blandning av statligt och privat kapital, var ett unikt samarbete mellan samhället och näringslivet

för att lösa ett regionalt problem. Bolaget sågs som en utmärkt

kombination av privat näringslivskunnade och statliga finansiella resurser.

I avtalet mellan staten och Landskrona Finans rätt gavs regeringen att utse styrelsens ordförande och vice ordförande i bolaget. För att ytterligare förstärka det privata utsåg engagemanget

staten bankdirektörHans Cavalli-Björkman frän SE-banken till

styrelseordförande i Landskrona Finans. Vidare bestod styrelsen av en representant frán Svenska Varv, en representant från respektive kommun, tvá fackliga representanter från Öresundsvarvet samt en representant frän Malmöhus Invest. Det privata näringslivet innehade resterande sex styrelseplatser.

Bilaga 3 (sid 4)

l förutsättningarna för att Landskrona Finans AB skulle få erhålla 100 MSEK i kapitaltillskott angavs särskilda föreskrifter för bolagets verksamhet vilka, efter en ändring i september 1981, innebar bland annat följande:

- Landskrona Finans ska, utan att driva bankrörelse, dels

medverka vid finansiering av näringsverksamhet i avsikt att

skapa, utveckla och stimulera annan lönsam och varaktig verksamhet än varvsrörelse i Landskrona och Svalövs kommuner, dels genom egen upplåning skaffa medel för finansieringsverksamheten, dels också äga och förvalta samt bedriva uthyrning av fast egendom.

Landskrona Finans har således rätt att såväl lämna krediter som att förvärva aktier, föresträdesvis minoritetsposter för begränsade tidsperioder i utvecklingsbara företag i Landskrona och Svalövs kommuner.

- Tillskottsmedlen får endast tas i anspråk för verksamhet bedöms vara eller bli företagsekonomisk lönsam även om verksamheten innefattar ett högt risktagande. Tillskottsmedlen får ej tas i anspråk för verksamhet som kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden.

- Landskrona Finans skall för betala en varje räkenskapsår avgift till staten. Avgiften ska för det första och andra räkenskapsåret utgå med 2 resp. 3% av 75% av det tillskott som utbetalats till bolaget. Från och med det tredje

räkenskapsåret skall avgiften utgå med 4% av 75% av

tillskottet.

- Landskrona Finans får inte utan regeringens medgivande

besluta om utdelning till aktieägarna med mer än 15% av bolagets aktiekapital per räkenskapsår.

De statliga föreskrifterna innebar således att Landskrona Finans

verksamhet skulle inriktas mot finansiering och minoritetsägande i företagsekonomiskt lönsamma högriskprojekt. Tanken var att Landskrona Finans därigenom skulle skapa sysselsättning i

regionen.

Vidare innebar föreskrifterna att Landskrona Finans årligen skulle

betala en avgift på de statliga tillskottsmedlen till staten.

l mars 1984 begärde Landskrona Finans att en gång för alla få betala denna avgift vilken beräknades till ett engångsbelopp på 19

Bilaga 3 (sid 5)

MSEK. Staten godkände denna begäran under förutsättning att aktieägarna genom en kontant nyemission tillförde bolaget minst motsvarande belopp i nytt eget kapital.

Genom en nyemission 1984 fick man in 1 MSEK från alla privata intressenter utom en, vilket gav 14 MSEK. Dessutom tillkom fem

nya ägare (Skandia, Incentive, SKF, Gorthon lnvest och Catena) som

satsade 1 MSEK vardera. fick Landskrona Finans de

Därigenom erforderliga 19 MSEK och man kunde betala engängsbeloppet till statens-Tillsammans med de 3 MSEK man tidigare inbetalt i form av avgift pä tillskottsmedlen fick staten således tillbaka 22 MSEK av

de 100 man satsat i företaget.

l samband med att nyemissionen genomfördes och

engángs-beloppet

inbetalades sålde Svenska Varv sina aktier i bolaget och Landskrona och Svalövs kommuner sälde 50% vardera av sina aktier. Därigenom minskade det offentligas ägande i företaget och de privata intressenterna kom att inneha 74% av aktiekapitalet och 84% av rösterna.

År 1985 genomförde Landskrona Finans en fondemission varigenom de statliga tillskottsmedlen fördes upp till aktiekapitalet som

därefter kom att uppgå till 73,6 MSEK.

3.3 Affärsidé och policy

Landskrona Finans affärsidé uttrycktes vid starten 1981 till att

företaget ska “medverka vid finansiering av näringsverksamhet i

avsikt att skapa, utveckla och stimulera lönsam och varaktig verksamhet i Landskrona och Svalövs kommuner, samt äga, förvalta och bedriva uthyrning av fast egendom.

Verksamheten skulle enligt de statliga direktiven vara inriktad

mot finansiering och tidsbegränsade minoritetsposter i högrisk-

projekt som bedöms vara företagsekonomiskt lönsamma vilket skulle kunna generera sysselsättning.

l början var Landskrona Finans filosofi att satsa pá entreprenörer

och färdiga eller nästan färdiga produkter. Inga särskilda branscher prioriterades, utan man satsade främst pä att skapa som företag

kunde använda befintliga resurser i form av såväl personal som verkstadskapacitet inom varvsomrádet.

Bilaga 3 (sid 6)

Vidare var policyn att gå in som finansiär och delägare i flera av de avknoppningsprojekt som skapats vid varvsverksamheten i Öresundsvarvets regi. Landskrona Finans gick tidigt in i ett tiotal av dessa avknoppningsföretag.

I de många olika projekt man gick in i under de första verksamhetsáren var engagemangsformerna bland annat minoritetsägande. lån, borgensförbindelser, fastighetsuthyrning, förvärv av immateriella rättigheter, samt även rådgivning och förmedling av kontakter.

Under 1983 delades verksamheten upp i tre rörelsegrenar: Finans, Fastigheter och lntressebolag, och policyn skulle därmed inriktas på att gå in i engagemang för att komplettera de företag man redan var engagerad i och att genom synergieffekter skapa en bas för varaktig verksamhet och lönsamhet.

1984 ändrades policyn i och med att man deklarerade att man avsåg att aktivt söka minska den höga risknivån genom att satsa i mognare, etablerade företag. Dessutom började man minska sina engagemang för att frigöra kapital för att därigenom kunna koncentrera sina resurser på ett mindre antal projekt.

Under Landskrona Finans verksamhetsperiod har dock den huvudsakliga engagemangspolicyn varit att gå ut på bred front med finansiering och minoritetsägande i en mängd olika projekt. varav en stor del av högriskkaraktär vad gäller mognads- och etableringsfas.

3.4 Landskrona Finans AB 1981-87

När Landskrona Finans bildades i augusti 1981 var förväntningarna högt ställda på det nya bolaget. Många såg företaget som den stora sysselsättningsräddaren i regionen.

På ett tidigt stadium genomfördes en omfattande annonskampanj och styrelsen. med Hans Cavalli-Björkman i spetsen, gjorde omfattande marknadsförings- och PR-insatser för bolaget. Dessa åtgärder bidrog till att den pessimism och oro som varvsnedläggningen medfört i regionen förbyttes mot optimism och framtidstro.

Bilaga 3 (sid 7)

Landskrona Finans utveckling kan delas in i två tidsperioder: 1981-

84 då en mängd investeringar gjordes och engagemangsportföljen snabbt växte, och 1985-87 då likviditetsproblem och

engagemangsförluster nödvändiggjorde att portföljen sanerades

samt att kapital frigjordes för att man skulle kunna fortsätta verksamheten.

1 1-1 4

Genom den stora uppmärksamhet Landskrona Finans fick överhopades företaget snabbt med förslag till projekt och nya

verksamheter. Redan under hösten 1981 gick man in i ett tiotal av de avknoppningsprojekt som etablerats vid varvet. Flera av dessa hade startats på initiativ av före detta anställda. och Landskrona

Finans gick in med lån, minoritetsägande, eller som hyresvärd.

Vid utgången av det första hela verksamhetsåret. 1982, hade

Landskrona Finans utvärderat ett tusental olika idéer och projekt

och man hade redan investerat hälften av tillgängliga medel i olika

projekt, varav ca 30 MSEK hade satsats i ScanDust, ett företag inom återvinningsbranschen. De investerade medlen fördelade sig

med 30,2 MSEK på aktier (i sju intressebolag), 4,2 MSEK på immateriella rättigheter och 14,9 MSEK i fastigheter (totalt 49.3 MSEK). Man beräknade att hyreintäkterna och finansförvaltningen skulle täcka rörelsens kostnader och årligen inbringa cirka 14

MSEK

Under de första åren satsade Landskrona Finans stora resurser i

fastigheterna på Varvsudden för att anpassa dessa till nya

verksamheter.

Nettoresultatet för Landskrona Finans AB uppgick till ca 0.8 MSEK för 1982. Under det första verksamhetsåret hade två genomförda

etableringar misslyckats vilket dock betraktades som ett mycket

tillfredsställande resultat med hänsyn till det snabba agerande som varit nödvändigt och det höga risktagandet som affärsidé (VD H-E Leufstedt. ársredovisnlng-82).

Under 1983 delades verksamheten in i tre rörelsegrenar: Finans,

Fastigheter och lntressebolag. Finansrörelsen omfattade

engagemang i form av lån, konvertibla skuldebrev, licens- och

patenträttigheter, leasingverksamhet samt borgensåtaganden, vilka huvudsakligen fanns i olika företag på Varvsudden och företag i

vilka Landskrona Finans var delägare.

Bilaga 3 (sid 8)

Inom finansrörelsen låg villkorslån som lämnats till olika såsom till exempel ett vakuumskruvtork-

utvecklingsprojekt.

som man bildade tillsammans med Aritmos. projekt

Förvaltningen av Landskrona Finans fastigheter på Varvsudden

i ett särskilt Varvsuddens Fastighetsförvaltning AB.

drevs bolag, Hyresintäkterna uppgick 1983 till ca 9 MSEK.

var Intressebolagen, företag i vilka Den tredje verksamhetsgrenen Finans in med minoritetsposter. Policyn var att

Landskrona gått

satsa främst inom sådana framtidsområden som

på företag energi och miljö. Vid utgången av 1983 hade

återvinning, Finans investerat 32 MSEK i 11 olika företag, varav 30 Landskrona MSEK härrör till den stora satsningen i ScanDust.

sig

hade Landskrona Finans AB ett nettoresultat på 1,0 MSEK och 1983 cirka 113 miljoner hade bundits upp i form av lån, borgensaktier, m.m i olika engagemang.

åtaganden,

1984 förvärvade Landskrona Finans aktier i nio företag för Under som två av i

sammanlagt 4,6 MSEK samtidigt intressebolagen gick

konkurs. Det ena var Landskrona Produktion AB, ett engagemang man drivit tillsammans med Öresundsvarvet för att l första hand bereda åt varvsanställda. Satsningen hade delvis

sysselsättning finansierats med medel från staten och Öresundsvarvet och låg

utanför Landskrona Finans verksamhetsområde eftersom

egentligen det var ett rent sysselsättningsorienterat projekt.

Den andra konkursen skedde i Nordiska Fönster AB till följd av att

visade sig vara svår att färdigutveckla och producera.

produkten De båda konkurserna förorsakade Landskrona Finans förluster om totalt MSEK. Nettoresultatet för Landskrona Finans uppgick 10,6 1984 till -14.2 MSEK.

Under 1984 startade man även ett helägt dotterbolag, Landskrona AB med inriktning på produktion av

Energiutrustning Efter en riktad nyemission minskade värmeanläggningar.

Landskrona Finans sitt engagemang i företaget till 40% under 1985.

Vid av 1984 hade Landskrona Finans engagerat sig i drygt utgången

110 olika projekt i någon form. De totala engagemangs-förlusterna

vid samma tidpunkt till cirka 18 MSEK. uppgick

Fram till 1985 framstod Landskrona Finans som ett framgångsrikt

på ett regionalt linansbolag med privata och statliga exempel

intressenter. Den så kallade Landskronamodellen sågs som ett

Bilaga 3 (sid 9)

lyckat sätt att utveckla näringsstrukturen efter en större

industrinedläggning.

1 -1 7

Under 1985 uppstod emellertid flera engagemangsförluster i

Landskrona Finans och nettoresultatet uppgick till -14 MSEK. Bland annat innebar 1985 stora problem i ScanDustprojektet.

De upprepade förlusterna och problemen i flera av engagemangsföretagen gjorde att Landskrona Finans drastiskt minskade antalet nyinvesteringar och istället började försöka frigöra kapital och sanera portföljen. Bland annat såldes tre av företagets fastigheter under året.

Under 1986 fortsatte inriktningen mot att frigöra kapital ur tillgängliga resurser. Landskrona hade allt kapital uppbundet i olika engagemang och stora Iikviditetsproblem.

Efter fortsatta stora problem i ScanDust-projektet skrevs det ner i sin helhet i början av 1987. Man fortsatte även med saneringen av

portföljen och upphörde med alla nyinvesteringar och engagemang i

nya projekt. Efter omstruktureringen av verksamheten beräknas de totala engagemangsförlusterna under Landskrona Finans verksamhetsperiod ha uppgått till cirka 70-80 MSEK. 1986 uppgick Landskrona Finans nettoresultat till en förlust på - 49 MSEK.

Omstruktureringen innebar slutligen att riskkapitalfinansieringen och verksamheten med lokal företagsetablering överfördes till en ny organisation, Landskrona Utvecklings AB, vid halvårsskiftet 1987. Samtidigt såldes fastighetsrörelsen till Reinholds Fastighetsbolag. Fastighetsförsäljningen inbringade cirka 40 MSEK vilka överfördes till Landskrona Utvecklings AB, som även fick ta

över Landskrona Finans kvarvarande projekt, värderade till ungefär 10 MSEK.

Verksamheten drivs nu vidare i Landskrona Utvecklings AB med i stort sett samma inriktning som Landskrona Finans tidigare hade.

Orsakerna till likviditetsproblemen och engagemangsförlusterna

kan dels tillskrivas att man “gick ut för hårt med den kapitalbas man förfogade över, vilket ledde till att kapitalet snabbt var uppbundet. och dels innebar det faktum att man i början agerade så

snabbt och gick in i väldigt många projekt att man inte hann

granska och utvärdera de olika projekten på ett tillfredsställande

:41

Bilaga 3 (Sid 10)

sätt innan man gick in. Detta kan ha berott pá att företaget kände

en stor att arbetstillfällen snabbt och leva upp till press skapa nya de högt ställda förväntningarna.

Dessutom, menar Landskrona Finans senaste VD, berodde

engagemangsförlusterna även på att man i väldigt stor satsade på högriskprojekt och att man med

utsträckning inte kunde ta managementansvar, vilket minoritetsengagemang medförde att man hade liten eller ingen kontroll över utvecklingen

i engagemangsföretagen.

3.5 Engagemangsportföijen

Fram till 1985 hade Landskrona Finans varit engagerat i någon form

långivare. borgensátaganden, aktieminoriteter, (som hyresvärd,

i 112 olika Av de 112 företagen fanns 1985 etc.) projekt.

fortfarande 85 kvar. Totalt har i Landskrona Finans olika projekt cirka 1000 personer varit sysselsatta.

l dessa hade Landskrona Finans satsat sammanlagt 126 projekt

MSEK, varav 65 i fastighetsförvaltningen, 26 i finansrörelsen och

35 miljoner i aktiekapital. Merparten av ägarkapitalet (30 MSEK) satsades i ScanDust. De främsta engagemangsformerna i övriga projekt var län, fastighetsuthyrning och borgensätaganden.

Genom att allt kapital var uppbundet innebar de påföljande åren en

av portföljen och avveckling av vissa projekt. De totala sanering

engagemangsförlusterna för Landskrona Finans beräknas ha uppgått

till mellan 70 och 80 MSEK.

Med tanke stora antalet engagemangsföretag Landskrona

pá det Finans varit inne i redovisas här inte enskilda projekt. En kortfattad beskrivning av det största engagemanget. ScanDustprojektet, presenteras dock här:

SQanQusLAB

1982 Landskrona Finans sin största satsning dä man gjorde tillsammans med SKF Steel. Uddeholm och en privatperson ScanDust. Landskrona Finans satsade cirka 29.3 MSEK i etablerade vilket motsvarade 38.4% av aktiekapitalet. företaget

Bilaga 3 (sid 11)

ScanDusts affärsidé är att återvinna metaller ur stoft frán

rökgasen vid järn- och stálframställning, vilket skulle kunna få en

viktig betydelse för att avhjälpa miljöproblem.

Under 1985 fick dock ScanDust stora processtekniska problem samt yttre miljöproblem vilket fick stor uppmärksamhet i

massmedia. Ägarna fick lägga ner stora resurser för att bemästra

miljöproblemen. Tlll följd av de stora problemen kom Landskrona Finans och AB SKF 1987 överens om att verka för att en ny intressent övertog bolaget. l samband med detta skrev Landskrona Finans ned värdet pá sitt aktieinnehav med 29,3 MSEK.

Bilaga 4 (sid 1)

4 DALA TILLVÄXT AB

Dala Tillväxt är ett privatägt utvecklingsbolag som bildades 1983 i

Falun. Företaget är beroende av statliga lån för sin verksamhet och

är därigenom styrt att arbeta regionalt med minoritetsandelar. Totalt har Dala Tillväxt varit engagerad i 13 olika företagsbild-

ningar. De 4 engagemangsföretag som återstod i mitten av 1988

hade tillsammans 16 anställda. För närvarande diskuteras en eventuell förändring av Dala Tillväxts verksamhet.

4.1 Bakgrund

l början av 80-talet anslog lndustridepartementet på grundval av utredningen Småföretagsinriktade utvecklings- och investment-

bolag (Prop 1981/82118) 150 miljoner för bildandet av regionala utvecklingsbolag. Landshövdingen i Kopparbergs län diskuterade

tillsammans med S-bolagen fram ett förslag i syfte att Koppar-

bergs län skulle få del i pengarna. Detta skedde E en period när

arbetstillfällena i regionen låg i farozonen. Dessutom är Älvdalen och Malungsområdet s k stödområden. Dala Tillväxt bildades dock

inte mot bakgrunden av någon akut strukturkris.

Hösten 1982 skickade Dala Tillväxt AB en skrivelse till lndustri-

departementet där man ansökte om en statlig lånegaranti (med räntestöd) och ett regionalpolitiskt lån.

lndustridepartementet ställde som krav att om Dala Tillväxt kunde få fram privat aktiekapital så skulle staten låna ut det dubbla i

ovan nämnda former. Dala Tillväxt satte målsättningen att skapa

ett aktiekapital på totalt 5 miljoner. Detta lyckades man med under våren 1983 vilket ledde till att staten beviljade ett lån på 5 miljoner och en lika stor lånegaranti.

4.2 och övriga ägarintressen Statligt engagemang_

Störst av de som sköt till aktiekapital under 1983 var S-bolagen

som har en tredjedel av både aktiekapital och röstetal. Förutom S-bolagen är Stora. Avesta Bruk, Dalarnas försäkringsbolag och ett arkitektkontor i Falun större aktieägare. Dessa tillsammans med ett 80-tal småföretag och privatpersoner i regionen satsade de 5 miljonerna.

Bilaga 4 (sid 2)

Styrelseposterna är tillsatta av ägarna medan staten inte är

representerad. lndustridepartementet har endast krävt att få utse

en granskningman. Styrelseordförande är den numera pensionerade landshövdingen i Kopparbergs län.

Reglerna för de statliga pengarna har naturligtvis påverkat företagets verksamhet. Som tidigare nämnts beviljades Dala

Tillväxt i juni 1983 statlig garanti för ett lån på 5 miljoner kombinerat med räntestöd. Detta innebar att staten betalade ränta under de fyra första åren. Länet lyftes 1:a januari 1984 vilket gjorde att bolaget började betala ränta på lånet 1:a januari 1988. Garantin för lånet gäller fram till år 2003 och lånet skall amorteras under de sista tio åren dvs från och med 1994. Räntan

skall motsvara räntan på statliga industrigarantilån. Dessutom tillades en paragraf i regeringsbeslutet för att bl a motverka

utdelning. Paragrafen innebär att om Dala Tillväxt ger utdelning

skulle staten erhålla en garantiavgift som motsvarar 50 000 per

procentenhet av aktiekapitalet som utdelningen motsvarade.

För det statliga lånet. som man lyfte under januari 1986, gäller att lånet skall vara amorteringsfritt de första 10 åren. Räntan skall de första tre åren motsvara eventuell utdelning vilket också motverkar utdelning av eventuella vinster. Därefter skall räntan motsvara minst diskontot.

l regeringsbeslutet kräver staten också rätten att efter 10 år

värdera företaget och eventuellt erhålla en tredjedel av värdetillväxten.

För att bevilja lånen föreskrev lndustridepartementet att:

- skulle ett

Bolaget uppnå aktiekapital på 5 miljoner kronor

- Dala Tillväxt skulle dels och stödja utveckla näringsverksamheter_ produkter och idéer, dels genom ägarskap eller samarbete utveckla näringsverksamheter och dels att äga och förvalta aktier, andelar. patenträtter och fast egendom

(Regeringsbeslut 1983-06-09, sid 1).

- skall till att förvärva andelar i

Bolaget begränsa sig aktier.

andra firmor, konvertibler, patenträtter och dyl. Andelarna skall vara minoritetsposter, utom i stödområden där även majoritetsposter är tillåtna.

Bilaga 4 (sid 3)

Dala Tillväxt har uteslutande satsat i minoriteter och

överhuvudtaget arbetat med aktier i begränsad omfattning. Huvudfinansieringsformen har varit konvertibler och förvärvade

rättigheter.

4.3 Affärsidé och policy

Bolagets huvudmålsättning är att genom tillförsel av riskkapital

och kunnande främja utvecklingen av mindre och medelstora

företag, företrädesvis i Kopparbergs län. Företaget skall drivas på affärsmässigt vis och ge bättre kapitaltillväxt än vad som väntas i

traditionella placeringar (Aktieprospekt Dala Tillväxt 1983 sid 3).

Inriktning på kapitaltillväxt återfinns också i namnet där Tillväxt syftar på att ägarna skall gynnas genom tillväxt i engagemangsföretagen snarare än genom utdelning.

Statens krav innebär begränsning till minoritetssatsningar. I

praktiken har man bara satsat en mycket liten del i aktier medan huvudparten av riskkapitalet tillförts genom olika former av lån.

Separata utvecklingsprojekt har även finansierats genom

royaltylån.

Satsningar i enskilda projekt har begränsats till 3 miljoner. l

regeringsbeslutet begränsas Dala Tillväxt till att ge lån till

företag där man har aktier eller konvertibler.

Dala Tillväxt har inte haft som något krav att delta i företags-

arbetet genom styrelspost även om det varit vanligt. I sådana fall

har man eftersträvat att använda kompetensen hos någon av Dala

Tillväxts aktieägare. Man har dock alltid låtit engagemangsföretagen välja vem man vill ha med i styrelsen. l vissa fall har man gått in mer aktivt med management, men då har det gällt att

försöka rädda satsade pengar när ett projekt börjat gå dåligt.

När företaget startade ansåg man att värdetillväxten i nystarter

torde dröja 5-7 år, vilket gjorde att man skulle kunna gå ur efter

5-10 år. I och med att man uteslutande gått in nystarter och småföretag har det inte funnits någon naturlig exit i form av

exempelvis OTC. Detta kan ha varit en bidragande orsak till att man

endast i mycket begränsad utsträckning använt aktier för att

tillföra riskkapital.

Bilaga 4 (sid 4)

De företag som Dala Tillväxt investerat i har alla haft sin verksamhet i länet. har huvudsakligen varit

Engagemangsföretagen

nystarter.

Kontakten med engagemangsföretagen har framförallt förmedlats

Dala Tillväxts aktieägare, banker eller att de själva kommit genom till Dala Tillväxt. Ofta har Dala Tillväxt engagemang i olika projekt

delats med Utvecklingsfonden, lnvesteringsbanken eller någon

bank. SIND in direkt med i

annan l något fall har även gått pengar

projekt.

4.4 Dala Tillväxt AB 1983-1988

Av de medel som staten ställt till förfogande togs kreditgarantin i anspråk under 1984 och lokaliseringslánet lyftes i januari 1986. Det innebär att man under 1988 börjat betala ränta pa kredit-

garantin i och med att räntestödet upphört.

Dala Tillväxt har under hela perioden agerat mycket försiktigt med hänsyn till den kapitalbasen. Exempelvis har den största

begränsade ägaren, S-bolagen, stöttat med administration. De två personer som

arbetat i företaget under hela perioden har bara varit deltidsverksamma.

Dala Tillväxt anser sig ha haft svårt att få till stånd samarbete med mer mogna företag vilket kapitalbasen inte heller har medgivit. Man har därför nästan uteslutande engagerat sig i nystarter. Dala Tillväxt har totalt varit engagerad i 13 projekt

varav tre är avknoppningar från samma grundidé inom laserteknik

och därför intimt sammankopplade.

Företagets aktivaste period var 1984-85 då man studerade ett 40-

50-tal projekt per år och gick in i 3-4 nya projekt varje år. Under

1986-87 har verksamheten mattats, bl a beroende pä att man tvingats realisera ett par förluster. De flesta engagemangen har också avvecklats under 1987 och framförallt 1988. De flesta har Dala Tillväxt mindre förluster. När detta skrivs áterstár 4

givit

projekt varav ett är bland de tre större engagemang som Dala Tillväxt haft. Företaget heter Jingson AB och ligger i Leksand. Den produkt man utvecklat är en mobil flismaskin.

Totalt har Dala Tillväxt under perioden satsat 8 miljoner varav ca 4 miljoner nu är dolda förluster i redovisningen.

947 Bilaga 4 (sid 5)

Under 1988 har Dala Tillväxt legat i förhandlingar med SlND som

administrerar de lån som lndustridepartementet tillfört

företaget. Dala Tillväxt ägare har velat avveckla bolagets verksamhet och då

försökt få SIND att stå för en del av förlusterna eller acceptera lösen av lånen till ett lägre värde p g a återstående räntefrihet. SIND har emellertid inte accepterat en sådan varför

avveckling, förhandlingarna fortsätter.

Dala Tillväxts historia kan naturligtvis beskrivas på olika sätt. Å ena sidan har nästan alla projekt lagts ner efter en tid men å andra sidan har man under den period när varit

företagen igång sysselsatt ett 70-tal personer. Dessutom har ur det laserprojekt som nämndes

ovan uppstått ett företag utanför Dala Tillväxt som omsätter ca 20

MSEK

Engagemangsportföljen

Dala Tillväxt (DT) har totalt satsat i 13 olika projekt varav tre härstammar ur ett projekt inom laserteknik. De flesta investeringarna gjordes under 1984 och 1985 då man in i 8

gick projekt.

Av de tretton projekten är man fortfarande kvar i 4, varav ett.

Jingson AB, fortfarande ser ut att kunna bli framgångsrikt. Tre av

de övriga engagemangen har överlåtits. varav ett med förlust.

Övriga 7 projekt har lagts ned, i fyra fall med förluster. Vissa

förluster har realiserats men företaget har dolda förluster som uppgår till 4 MSEK.

Nedan följer en kort beskrivning av de olika engagemangen.

DT gick in i Seismo Measurement under 1983 med 50% av aktiekapitalet på 400 000 SEK. Dessutom gjorde man en utfästelse om

lån på ytterligare 250 000. Företaget var nystartat i Falun och

utvecklar ett system för mätning av avstånd med hjälp av

seismiska signaler. En pilotanläggning såldes under 1983 till hoppbacken i Falun. Produktutvecklingen gick emellertid inte som

beräknat och Dala Tillväxt förlorade under 1986 sitt aktiekapital.

Bilaga 4 (sid 6)

1983 in med ett aktiekapital 000 SEK vilket DT gick under på 250 motsvarade 40 % av aktiekapitalet samt 100 000 i konvertibla skuldebrev. Totalt satsade DT ca 1 MSEK i företaget. Företaget, som har sin verksamhet i Rättvik, hade 1983 som mest 10 anställda och sysslar med kemisk förnickling. Försäljningen

ytbehandling genom

utvecklade som beräknat under 1984 och 85 varför man sig inte inte kunde täcka kostnaderna och en rekonstruktion genom ackord under 1985. Under 1987 såldes rörelsen till ett annat

genomfördes

bolag.

Akmlr mw nA

1984 var Ackumulator Systems första verksamhetsår då gick DT in med 200 000 SEK (50%) i aktiekapital och ett reverslån på 100 000 SEK. DT avvecklade under 1986 sitt innehav i företaget, som tillverkade värmesystem, med förlust. Projektet

energisnåla

överläts till sedan marknadsförutsättningarna hade upphovsmannen

ändrats genom sjunkande oljepriser och ändrade bidragsregler.

Företaget hade sin verksamhet i Borlänge.

- r i

NTV-Nordcom startades i Leksand under 1984 med produktion av videofilmer. Försäljningen utvecklade sig inte som beräknat och verksamheten övergick i ny rörelse 1987.

Precision Tools international - PTl AB

När DT gick in i PTl AB 1984 omsatte det 3,5 MSEK. DT satsade 40% av aktiekapitalet på 650 000 samt ett konverteringslån på en miljon. Inom företaget, som är beläget i Smedjebacken fanns flera verksamheter, bl a återförsäljning av svetstillbehör, ett samarbete med ett amerikanskt företag inom svetsteknik samt nägra

utvecklingsprojekt inom plasmateknik. Bolaget gick i konkurs under

1985.

Bilaga 4 (sid 7)

E I Igknik AB

PTI Teknik i Falun 1985 lasersamarbetet från PTI AB. övertog Samtidigt överfördes DTs engagemang pá ca 2 MSEK. Dessutom investerade DT ytterligare 500 000 SEK. Företaget ombildades

en under 1986 och man bildade ytterligare ett ytterligare gäng

företag som även investerade i anläggningar för 9 MSEK och antalet sysselsatta utökades till 20 personer. P g a obestånd hos företagets utländske partner blev maskininstallation och marknadsbearbetning så försenade att företaget lämnade in konkursanmälan under 1987. PTl teknik AB finns dock fortfarande kvar men heter numera rin r n r i l rn A (se nedan) och DT har fortfarande vissa fordringar kvar i företaget.

W lin r knik A

Under 1986 satsade DT ca 200 000 SEK i Westlings Laserteknik i form av ett Företaget, som har sitt säte i Vansbro,

royaltyavtal.

med och maskiner av Laserintresgenter i sysslar laserskärning hyr

Dalarna AB.

f Trin ri A

Under 1985 gick DT in i Gustafs Träindustri med ett konverteringslán pá 2 miljoner. Företaget omsatte under 1985 52 miljoner. När företaget bytte ägare under 1986 avstod DT från konverterings-

rätten mot viss gottgörelse.

AVP RQQQI AB

DT fick en riktad nyemission del i aktiekapitalet (14%) i AVP genom Robot AB under 1985. var då något år gammalt. Dessutom

Företaget

förvärvade man rättigheter ur ett licensavtal till ett värde av 2.3 miljoner. Företaget, som ligger i Borlänge, hade som mest 10 anställda. Under 1986 uppstod en tvist med den tyske licenssom ledde till att företaget avvecklades under 1988, dock tagaren utan resultatpáverkan för Dala Tillväxt.

Bilaga 4 (sid s)

.ünasaLAB

Jingson är det projekt som har störst framtidsutsikter. Avsikten är

att i samband med skogsavverkning tillverka industriflis i mobila enheter. Företaget var nâgra ár gammalt när DT 1985 gick in med

600 000 i konverteringslán (motsv 40% av aktiekapitalet).

Dessutom satsade man lika mycket i rätten till vissa av

företagets framtida royaltyintäkter. Företaget som har tre anställda omsatte

1987 oa 4 MSEK.

f f w n f

Söftab. i Falun. var ett rekonstruktionsbolag som 1985 tog över

rättigheter att exportera saftkoncentrat till USA. DT satsade totalt ca 1.5 miljoner i bolaget som avvecklades med vissa förluster under 1987.

All- I i rln A

Verksamheten i All-Glass började under sommaren 1986 i

Borlänge

med tio anställda. DT gick då in med totalt ca 300 000 kr.

Företaget

avvecklades utan förlust under 1988.

Ekgnig; AB

Ekonic AB bildades under i Falun 1987 då DT gick in med ca 75 000 kronor. samt ett kreditlötte pá 75 000. tillverkar

Företaget elektriska fárstängsel.

Bilaga 5 (sid 1)

5 CONTORTA AB

Contorta AB är ett oberoende investment- och utvecklingsbolag med i huvudsak privata ägare i Västerbotten. Företaget startade sin

verksamhet i juni 1983 och har sitt säte i Skellefteå, Västerbotten.

Contortas affärsidé är att förvärva, äga och utveckla företag och

utgöra ett regionalt förankrat alternativ då intressanta företag i

norra Sverige av ett eller annat skäl ska säljas. Företaget syftar också till att arbeta för att vetenskapliga och tekniska framsteg som görs vid norrländska högskolor blir kommersiellt utnyttjade.

Moderbolaget har 3 anställda medan det totala antalet anställda i koncernen är 1987 uppgick till 526. Samma är hade koncernen en

omsättning pá drygt 480 MSEK och ett nettoresultat pá 6.8 MSEK.

5.1 Bakgrund

Contorta AB har sitt ursprung i det regionala utvecklingsbolaget AC Invest som startades 1980 efter det att riksdagen under váren 1979 beslutat att avsätta medel för bildandet av två utvecklingsbolag i Jämtlands och Västerbottens län. Beslutet

byggde pá sysselsättningsutredningens betänkande (SOU 1979:24)

där man framfört behovet av att skapa samhällsägda utvecklingsbolag i olika regioner för att därigenom främja

uppkomsten av nya verksamheter och nyföretagande.

Som ett resultat av detta beslut satsade staten 30 MSEK och Västerbottens landsting 5 MSEK i ett helägt utvecklingsbolag, AC Invest AB. VD för bolaget blev Contortas nuvarande VD.

AC Invest fungerade som ett venture capital bolag med satsningar i form av minoritetsposter och konvertibler i nya verksamheter som

bedömdes vara lönsamma pá sikt. Under sin verksamhetsperiod

satsade företaget drygt 15 MSEK i ett 20-tal olika projekt. huvudsakligen utvecklingsprojekt.

Regionalt och inom AC Invest konstaterades dock i början av 80talet att venture capital formen inte fungerat tillfredställande för

att främja den regionala utvecklingen, bland annat på grund av att

formen kräver en stark kapitalbas och ett relativt stort utbud av

Bilaga 5 (sid 2)

intressanta investeringsobjekt. En mindre grupp privatpersoner började därför att diskutera möjligheten att starta ett regionalt investmentbolag inriktat mot majoritetsinvesteringar med syfte att bibehålla företag och verksamheter i regionen.

Dessa tankegångar resulterade i ett prospekt, som via länets banker presenterades för tänkbara regionala investerare. Efter en omgång med provteckning, där målet sattes till 6 MSEK och som utföll positivt, skedde den slutliga aktieteckningen. Ett vilande bolag hos AC Invest namnändrades och ett 50-tal privatpersoner och mindre företag satsade ett aktiekapital på 6,7 MSEK. Regeringen beviljade då ett lån på 6 MSEK. Vidare fick bolaget ett lika stort lån från Norrlandsfonden. Därmed hade ett nytt regionalt - Contorta AB - bildats i Västerbotten. investmentbolag

En kort tid därefter, i slutet av 1983, fatala riksdagen beslut om att AC lnvest skulle övertas av Investering: ianken. I samband med detta träffades en överenskommelse om att Contorta skulle överta AC lnvests engagemangsportfölj. Överlåtelsen skedde 1984 genom en riktad apportemisslon, varvid AC lnvest erhöll 20 000 B-aktier.

5.2 Statligt engagemang och övriga ägarintressc-n

Contorta AB startade 1983 med ett aktiekapital på 6,7 MSEK fördelat på ett 50-tal ägare, huvudsakligen småföretagare och privatpersoner i Västerbotten. För att sprida ägandet försökte man vid bolagets bildande begränsa varje enskild aktiepost till max 300 000 SEK.

1985 genomfördes en nyemission till överkurs till allmänheten, som tillförde bolaget 20,4 MSEK. Eftersom också riktade nyemissioner genomförts i samband med företagsförvärv uppgår det totala aktiekapitalet idag till 27,7 MSEK fördelat på cirka 250 aktieägare. AC lnvest, som ägs av statliga lnvesteringsbanken, är idag den största enskilda aktieägaren. Efter förvärv av ett större antal aktier på marknaden under 1988 har AC lnvests andel av aktiekapitalet ökat från 17% år 1987 till 33% år 1988 och av röstetalet från cirka 7% till 24%.

Sedan aktiekapitalet på 6,7 miljoner hade tecknats var Contorta berättigat till ett statligt lån på det dubbla beloppet inom ramen för statens regionalpolitiska medel. Contorta kunde därigenom

Bilaga 5 (sid 3)

1983 lyfta lån på sammanlagt12 MSEK, varav 6 MSEK erhölls från

lndustridepartementet och 6 miljoner från Norrlandsfonden.

Lånet från lndustridepartementet tilldelades i enlighet med

1983-03-24 där följande lånevillkor Regeringsbeslut

specificerats:

- Länet skall vara amorteringsfritt de 10 första åren. Därefter ska lånet återbetalas med 1/15 per år under de fem första åren och med 2/15 per år under de därpå fem följande åren.

- Under de tre första åren är lånet räntefritt under

förutsättning att ingen vinstudelning på aktierna i bolaget lämnas. Under de därpå följande 7 åren ska ränta betalas enligt diskontot, och därefter utgår samma räntesats som vid varje tidpunkt tillämpas för lokaliseringslån.

- ska ha option att teckna B-aktier i lndustridepartementet bolaget på nominellt 1,5 MSEK tidigast år 1993.

- ska även ha rätt att utse särskild lndustridepartementet

granskningsman.

Contorta AB har hittills inte lämnat någon utdelning till

aktieägarna, varför lånet i varit räntefritt till och med 1986.

Förutom de ovan angivna lånevillkoren finns inga statliga direktiv för Contortas verksamhet. Bolaget skall dock fullfölja sitt syfte att helt eller delvis förvärva mindre och medelstora företag inom

Västerbottens län för att tillföra kapital, företagslednings-

kunnande och affärskontakter? Contorta har även rått att förvärva

företag utanför länet om det kan medföra fördelar för företag inom

regionen.

Till skillnad från lndustridepartementet har Norrlandsfonden i sin egenskap av långivare rätt att utse en ledamot av Contortas styrelse. Vidare består styrelsen av en representant från

lnvesteringsbanken (ägare av AC Invest), fem privata aktieägare. samt två arbetstagarrepresentanter från engagemangsföretagen.

Statens roll i Contorta år således uteslutande av finansiell karaktär och företaget ser sig därför som ett oberoende, privat

regionalt investmentbolag.

Bilaga 5 (sid 4)

5.3 Affärsidé och policy

Contorta ska vara ett oberoende utvecklings- och investmentbolag med framförallt privata ägare från Västerbotten. Företagets affärsidé är att förvärva, äga och utveckla företag. och att Lifgöra ett regionalt förankrat alternativ till andra liknande företag baserade i andra delar av landet eller i andra länder då intressanta företag i norra Sverige av ett eller annat skäl ska säljas.

Contorta eftersträvar också att arbeta för att vetenskapliga och tekniska framsteg som görs vid högskolor och forskningsinstitut i regionen blir kommersiellt utnyttjade i koncernen. Syftet med denna affärsidé är att söka främja och bibehålla forskning, kompetens och verksamheter inom Västerbotten.

Vis av erfarenheterna från AC Invest har Contorta sedan starten satsat på en imperiebyggarstrategi med majoritetsinvesteringar i intressanta projekt. Man eftersträvar att förvärva minst 90% av aktiekapitalet i de företag man väljer att gå in i, för att därigenom kunna äga och utveckla företag med inneboende växtkraft.

Fördelen med denna imperiestrategi anser man vara att den ger bättre kontroll- och inflytandemöjligheter i de företag man investerar i. Dessutom kan man genom att bygga upp en koncern utnyttja koncernbidrag och föra över vinster från mognare företag för att satsa på utveckling i nystarter.

Contorta har till största delen satsat på mogna företag. Av de sju helägda dotterbolag man innehar idag är alla att beteckna som mogna. Syftet här är att utveckla och förädla de mogna företagen för att därigenom hjälpa dem att expandera, samt genom att satsa på produktutveckling förlänga produkternas livscykel i de mogna företagen.

Utvecklandet av nya produkter och verksamheter bör istället. enligt Contortas policy, ske i dotterbolagen. Med hjälp av koncernbidrag satsar man därför resurser på produktutveckling och forskning inom ramen för de olika dotterbolagens verksamheter. Detta anser man minskar riskerna och möjligör att nystarter och utvecklingsprojekt snabbt sätts i ett industriellt sammanhang som ökar överlevnadsmöjligheterna.

Contortas policy är att satsa på ett långsiktigt ägande. När man investerar i ett företag söker man därför inte medvetet någon exitmöjlighet. Grundtanken är att försäljning av ett förvärvat

Bilaga 5 (sid 5)

företag endast bör ske under förutsättning att företaget ifråga kommer i bättre ägarförhållanden och således är till fördel för företaget. Contorta har därför inte för avsikt att sälja företag för att realisera en värdetillväxt. I de fall där så är möjligt kan man

tänka sig att introducera företag på börsen.

Förutom ägande innehåller Contortas engagemangsform i portföljföretagen även tillförsel av kompetens och företags- Bland annat försöker man alltid att i

ledningskunnande.

dotterbolagen tillsätta en kunnig, kompetent styrelse. Dessutom satsar man finansiella resurser för produkt- och verksamhetsutveckling i dotterbolagen. Genom en decentraliserad organisationsstruktur tillskrivs de olika dotterbolagen relativt stor självständighet och handlingsfrihet där Contorta främst utövar inflytande genom styrelsearbetet.

Contortas investeringspolicy begränsas av tillgången på eget kapital. För att kunna fungera som ett utvecklingsbolag måste

moderbolaget Contorta ha ett balanserat kassaflöde samtidigt som

tillräcklig vinst varje år måste genereras för att täcka

finansieringskostnader, skatt och utdelning till aktieägarna. Man

ser det därför som nödvändigt att ha en eller flera cash cows i

portföljen samt att lägga tyngdpunkten på mognare företag.

Contortakoncernen är uppbyggd kring tre affärsområden: Handel och Service, Verkstad och Trä. Handelsföretagen, som är relativt

oberoende av konjunktursvängningar, utgör en stabil grund för

Contortas övriga verksamhet. De lönsamma handelsföretagen

skapar kapitalresurser för teknisk utveckling och förädling i

industriföretagen.

5.4 Contorta AB 1983-88

Efter Contortas bildande i juni 1983 gjordes det första

företagsförvärvet i juli samma ár genom förvärvet av Skega

Däckservice AB. ett företag med huvudkontor i Skellefteå och ett

20-tal serviceverkstäder i främst norra Sverige. Företaget var vid förvärvet ett etablerat handelsföretag med en omsättning på 120 MSEK och cirka 180 anställda. Företaget bytte sedermera namn till

Tireco AB.

Under våren 1984 träffades en överenskommelse med det av

Sveriges Investeringsbank ägda AC Invest AB om Övertagande av

Bilaga 5 (sid 6)

- - och konvertibla aktier huvudsakligen minoritetsposter skuldebrev i ett antal Överlåtelsen innebar att

nystartade företag. Contorta fick ta över 18 engagemangsföretag från AC lnvest. Två av

dessa förvärvades helt av Contorta. medan resterande engagemang avvecklades eller återlöstes av de ursprungliga företagsägarna.

De två företagen som helt förvärvades av Contorta var Holmhed AB, ett lönsamt verkstadsföretag med en årsomsättning

Systems

30 MSEK vid förvärvet, samt Mecanum AB, ett på drygt med två anställda inom modern fordonsteknik.

utvecklingsföretag

lnvests även två

l övertagandet av AC portfölj ingick helägda bolag;

AC Invest Produkt AB och Schweden Maschinen AC GmbH. Det förstnämnda kom under 1985 att fusioneras med Contorta medan det tyska bolaget behölls som ett helägt dotterbolag inom Contorta koncernen.

Från överlåtelsen behöll Contorta även en aktieminoritet på 12,5% i ASEA Cerama AB som bedömdes ha en intressant

utvecklingspotential.

Förutom av AC lnvests portfölj förvärvade Contorta

övertagandet

under 1984 företaget Miljökök AB som sysslar med renovering av köksinredningar.

Året därpå förvärvade Contorta alla aktier i det familjeägda företaget Hellgren Invest AB. Därur skapades två helägda

dotterbolag: Wallmarks Såg och Renholmens Mekaniska Verkstad.

förvärv genomfördes inte under året, utan Några ytterligare

verksamheten koncentrerades på konsolidering av portföljinnehavet

med bland annat satsningar på utbildning och produktutveckling

inom dotterbolagen.

Under 1986 uppträdde stora budgetavvlkelser i några av Contortas större dotterbolag, vilket ställde krav på ökade insatser från

frågor inom framförallt Trä-

moderbolaget gällande strategiska

företagen. De sjunkande priserna på sågade trävaror på världsmarknaden innebar resultatförsämringar inom affärsområdet Trä.

1986 innebar även tilltagande problem i utvecklingsföretaget

Mecanum. Utvecklingen av en datorstyrd automattruck var mycket kostsam varför Mecanum blev kraftigt belastat av höga Då man bedömde att man inte skulle kunna

utvecklingskostnader.

lönsamhet inom företaget förrän på mycket lång sikt, beslöt uppnå

Bilaga 5 (sid 7)

Contorta under 1986 att täcka bolagets likviditetsunderskott med ett 2.8 MSEK och att försätta bolaget i konkurs.

koncernbidrag pá

Den negativa utvecklingen inom sågverksindustrin och i

utvecklingsbolaget Mecanum medförde att Contorta koncernen för

första gången sedan starten redovisade en förlust (-7,0 MSEK)

verksamhetsåret 1986.

Under 1987 vände den negativa trenden, bland annat genom ökade

satsningar på marknadsföring, teknisk utveckling och

kapitalrationalisering inom dotterbolagen. Som ett exempel kan nämnas Renholmens Mekaniska Verkstad som genom att

intensifiera satsningarna på teknisk utveckling i företaget

lyckades utveckla billigare tillverkningsmetoder så att man

därigenom bättre kunde möta den hårdnade priskonkurrensen för

sågverksmaskiner.

l början av 1988 träffades en överenskommelse om försäljning av

100% av aktierna i dotterbolaget TlRECO AB till Linjebuss AB.

Försäljningen innebar en betydande vinst för Contorta. För att ersätta den sålda kassakon” förvärvades kort därefter 100% av

aktierna i AB John Sjödin-koncernen omsatte år 1987 cirka Sjödin.

330 miljoner och består av AB John Sjödins Järn- & Maskinaffär i Skellefteå, AB Bröderna Forslund i Skellefteå, och Forslunds Bil AB i Piteå.

5.5 Engagemangsportföljen

Contorta har idag 7 helägda dotterbolag med totalt cirka 600

anställda. Contorta gruppen omsätter omkring 680 MSEK.

Förutom de företag som övertogs och sedan avvecklades vid AC lnvest affären har Contorta AB under sin verksamhet hittills varit engagerat i 9 helägda dotterbolag. Nedan ges en kort beskrivning av

Contortas engagemangsportfölj.

IiLeçzLAB

Däckservice, sedermera benämnt Tireco AB, förvärvades i

Skega

1983 och var Contortas första investering. Tirecos verksamhet

juli

är försäljning och service av däck genom 20 filialer i norra

är vidare generalagent i hela Sverige för den Sverige. Företaget

japanska dåcktillverkaren Bridgestone.

Bilaga 5 (sid 8)

Vid förvärvet 1983 hade Tireco en omsättning på cirka 120 MSEK och 180 anställda. Contortas investering i 100% av aktiekapitalet i Tireco uppgick till 16 MSEK.

Tireco var vid förvärvet ett moget företag och kom under de följande åren att utgöra en betydande “cash cow i Contortas

portfölj med en stabil vinst- och omsättningutveckling. 1988 såldes dock företaget med en betydande vinst till Linjebuss AB. Vid

försäljningen uppgick Tirecos omsättning till cirka 220 MSEK.

Vid övertagandet av AC lnvests engagemangsportfölj förvärvade Contorta 100% av aktiekapitalet i Holmhed Systems AB. Investeringen uppgick till 5.3 MSEK.

Holmhed Systems är ett verkstadsföretag med säte i Skellefteå

som utvecklar, konstruerar och monterar fjärrmanövrerade maskiner för etc. -

demolering. bergskrotning, rivningsrobotar.

Maskinprogrammet marknadsfördes fram till 1986 under varunamnet Brokk via Atlas Copcos säljorganisation. Efter en omförhandling av samarbetsavtalet med Atlas Copco bearbetar nu

Holmhed Systems själv marknadskanalerna, och man har bl.a.

startat ett eget säljbolag i England.

Vid övertagandet 1984 hade Holmhed en omsättning på cirka 30 MSEK. Omsättningen i företaget sjönk kraftigt då samarbetet med

Atlas Copco upphörde. men sedan man lyckats utveckla sina egna

marknadsföringsinsatser har företaget återhämtat sig och har nu

åter en omsättning på cirka 30 MSEK. Antalet anställda i Holmhed uppgick 1988 till 33 personer.

Holmhed Systems betraktas av Contorta som ett mindre moget och

relativt oetablerat företag i portföljen där man emellertid ser en utvecklingspotential på sikt.

Mecanum AB förvärvades också i sin helhet vid överlåtelsen från

AC lnvest. Mecanum sågs som ett lovande utvecklingsprojekt med

två anställda och en 1 MSEK. Mecanum

projektomsâttning på knappt

Bilaga 5 (sid 9)

var ett utvecklingsbolag för Mecanum Movement, ett patenterat

och som möjlighet att styra fordon i alla hjul- styrsystem ger riktningar.

Investeringen i 100% av Mecanums aktiekapital uppgick till 2,8

MSEK. Mecanum visade dock efter förvärvet flera är av negativa rörelseresultat och utvecklingskostnaderna i företaget befanns vara mycket höga. Eftersom man bedömde att företaget inte skulle bli lönsamt förrän sikt beslöt Contorta under är

pä mycket läng

1986 att täcka bolagets kassaunderskott med ett koncernbidrag pä 2.8 MSEK och att försätta bolaget i konkurs.

Mecanum är det enda renodlade högrisk/nystartprojekt Contorta

hittills investerat i.

n hi-

Schweden Maschinen är ett tyskt försäljningbolag som även det

förvärvades under 1984 i samband med AC Invest överlátelsen.

Bolaget fungerar som distributör och lagerhállare för svenska företag inom skogsmaskins- och elektroomrädet, samt fr.o.m. 1989 för Contortas dotterbolag Holmhed Systems AB.

Vid förvärvet hade Schweden Maschinen 9 anställda och en omsättning på cirka 11 MSEK. Idag har bolaget en omsättning pä

cirka 6 MSEK och antalet anställda uppgår till 4 personer sedan man förlorat representationsavtal för ett par företag. Contorta bedömer dock att företaget har en tillfredsställande lönsamhet.

.. m... EB

Under 1984 förvärvade Contorta även företaget Miljökök AB som är ett företag som ägnar sig ät renovering av slitna köksinredningar

med en patenterad ytbehandlingsmetod. Miljököks verksamhet är

förlagd i Umeå.

Vid förvärvet hade Miljökök en omsättning på cirka 8 MSEK och ett 20-tal anställda. Miljökök ägs, liksom övriga dotterbolag. till 100% av Contorta. investeringen uppgick till 3.5 MSEK vid förvärvet.

Sedan Miljökök förvârvats av Contorta har en stor satsning gjorts pá att bygga ut áterförsäljarnätet i Sverige. Vidare har nya

Bilaga 5 (sid 10)

produkter, bl.a. dörrspeglar utvecklats i företaget. Företagets

omsättning ligger kvar pá cirka 8 MSEK och antalet anställda uppgår idag till 22.

nhlmnM ni Vrk

Den 1 april 1985 förvärvade Contorta samtliga aktier i det

familjeägda Hellgren Invest AB. Hellgrenkoncernen

omorganiserades efter förvärvet till två helägda dotterbolag:

Wallmarks Såg och Renholmens Mekaniska Verkstad.

Renholmens Mekaniska Verksatd tillverkar och marknadsför anläggningar för sortering och paketering av ságverksprodukter,

transport- och hanteringssystem i mekaniska verkstäder, samt redskap, t.ex. timmergafllar. skopor, m.m. Företagets omsättning uppgick vid förvärvet till omkring 70 MSEK och sysselsatte 140

personer.

Genom produktutveckling och teknisk förnyelse har efter företaget

förvärvet lyckats hävda sig i den hårda priskonkurrensen på trävarumarknaden. Renholmen är även delägare i utvecklings-

bolaget Autosort som satsar på framtagandet av en automatisk

virkessorterare.

1988 uppgick Renholmens omsättning till drygt 80 MSEK och antalet anställda till 140. Även Renholmen får betraktas som ett moget engagemangsföretag. där emellertid betydande satsningar

görs på produkt- och teknikutveckling.

l r r n

Även Wallmarkskoncernen härrör från förvärvet av Hellgren Invest. Koncernen består av de två sågverken Wallmarks i Kroksjön och Aträ i Arjeplog, samt byggvaruföretaget Bygg och Träcenter i Gävle.

Wallmarkskoncernen bildar affärsområdet trä inom Contorta gruppen.

Vid förvärvet 1985 uppgick Wallmarkskoncernens omsättning till drygt 132 MSEK och antalet anställda till 140. Till följd av

nedgången i sågverkskonjunkturen visade Wallmarksföretagen negativa resultat 1986, men en återhämtning skedde dock under

A261

Bilaga 5 (sid ll)

1987 då konjunkturen vände. Wallmarks har även satsat på att utveckla sina produkter och investera för att höja förädlingsvärdet i syfte att förstärka sina marknadspositioner och nå ut till nya kunder.

ldag uppgår Wallmarkskoncernens omsättning till drygt 180 MSEK och man har nära 150 anställda.

hn in

År 1988 förvärvade Contorta 100% av aktierna i AB John Sjödinkoncernen som består av AB John Sjödins Järn- & Maskinaffär i Skellefteå, AB Bröderna Forslund i Skellefteå samt Forslunds Bil AB i Piteå. De två sistnämnda företagen har i norra Volvoagenturen Västerbotten och södra Norrbotten. Vid förvärvet hade Sjödinkoncernen en omsättning på 333 MSEK och antalet anställda inom företagen uppgick till 240.

Syftet med förvärvet var att ersätta Tireco handelsföretaget AB, som under 1988 såldes till Linjebuss, med ett annat handelsföretag, för att därigenom bibehålla till en tillgången kassako inom Contortakoncernen, något som ansågs nödvändigt för att kunna fortsätta att investera i och utveckla övriga projekt.

Bilaga 6 (sid 1)

6 UDDEVALLA INVEST AB

Uddevalla Invest AB startades ár 1985 med ett statligt kapital pä 100 MSEK samt ca 20 MSEK frán det privata näringslivet. Uddevalla Invest fungerar som ett rörelsedrivande industriellt utvecklingsbolag med säte i Uddevalla, Bohuslän.

Uddevalla lnvests målsättning är att genom förvärv och förädling av företag och affärsidéer bygga upp en framtidsinriktad teknikkoncern. Med denna konglomeratstrategi eftersträvar man att främja differentieringen av det regionala näringslivet.

Moderbolaget har fem anställda medan det totala antalet anställda i koncernen år 1987 uppgick till 277. Samma år hade koncernen en omsättning pá knappt 116 MSEK och ett negativt nettoresultat pá cirka -6,0 MSEK.

6.1 Bakgrund

Uddevalla Invest AB bildades under 1985 som en del av det s k - för i Uddevallapaketet regeringens program Uddevallaregionen samband med varvsnedläggningen.

Uddevallavarvet, som etablerades är 1946, blev en viktig drivkraft för Bohusläns industrialisering och strukturomvandling. Som mest hade varvet omkring 3700 anställda och svarade för drygt halva industrisysselsättningen i kommunen.

Uddevallavarvets upprepade kriser ledde till att det övertogs helt av Statsföretag AB är 1971. Problemen fortsattte dock och varvskrisen fördjupades under slutet av 1970-talet. varvid regeringen tillsatte en särskild arbetsgrupp, Uddevalla- Lysekilsdelegationen, vilken verkade under perioden 1979-1981 med inriktning på sysselsâttningsfrágor.

Under hösten 1983 inleddes Projekt Bohus för att förebygga effekterna av nedbantningen vid Uddevallavarvet och stimulera framväxten av en ny nâringslivsstruktur i regionen.

Denna regionala intressegrupp bildade i augusti 1984 stiftelsen Bohus Promotion med det helâgda utvecklingsbolaget Bohus Vital i syfte att utveckla näringslivet i mellersta Bohuslän och ta tillvara regionens starka sidor.

Bilaga 6 (sid 2)

Efter beslutet om att lägga ned Uddevallavarvet presenterade

regeringen 1985 sitt program för att skapa ny sysselsättning i

regionen, det s k Uddevallapaketet. där man föreslog olika

regionalpolitiska åtgärder för drygt en miljard kronor för att bygga upp ett nytt och mer varierat näringsliv i Uddevallaregionen.

En regional samordningsgrupp - Uddevallakommissionen - fick i

uppdrag att genomföra Uddevallapaketet.

l Uddevallapaketet hade 100 miljoner avsatts som kapitaltillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen, vilket resulterade i bildandet av Uddevalla lnvest AB i maj 1985.

Eftersom man från regionens sida ville bygga vidare på stiftelsen

Bohus Promotion med ett fristående operativt bolag, valde

lndustridepartementet att gå in i Uddevalla lnvest genom

Stiftelsen Bohus Promotion. Resten av aktiekapitalet tillsköts av

det västsvenska näringslivet.

På längre sikt (under 1990-talet) är målsättningen att introducera Uddevalla lnvest på börsen.

6.2 Statligt engagemang och övriga ägarlntressen

Vid bildandet av Uddevalla Invest AB gick lndustridepartementet in med 40 MSEK i aktiekapital via Bohus Promotion. Eftersom statens

aktier tecknades till 50% överkurs bidrog man även med 20 MSEK

till reservfonden. Dessa 60 miljoner tilldelades i enlighet med Regeringsbelsut nr.16 1985-06-06. l regeringsbeslutet ingår ett

avtal mellan staten och stiftelsen Bohus Promotion där staten förbinder sig att anslå ett belopp av 60 MSEK att förvaltas av styrelsen för Bohus Promotion vilka ska tillföras Uddevalla lnvest genom teckning av nya aktier i bolaget mot kontant betalning till 50% överkurs. I avtalet sågs även att parterna är eniga om att ett breddande av ägandet ska eftersträvas.

Ytterligare 40 MSEK tillfördes Uddevalla lnvest indirekt av staten

via Svenska Varv AB (nuvarande Celsius industrier) och Procordia AB. Därigenom erhöll Uddevalla lnvest AB totalt 100 MSEK i statliga medel. Därtill satsade det privata näringslivet 21,9 MSEK i Uddevalla lnvest AB, varigenom det totala egna kapitalet kom att

uppgå till 121,9 miljoner kronor.

Bilaga 6 (sid 3)

Under 1987 Uddevalla lnvest AB en nyemission vilken genomförde tillförde ca 43 MSEK från bl a Småföretagsfonden, Volvo företaget Flygmotor AB, KFI-Venture AB, Götabankens Pensionsstiftelse, mfl. Därigenom minskade statens totala andel av aktiekapitalet från 76% till 69%. Med ett eget kapital på 165,1 miljoner kronor är Uddevalla lnvest idag ett av Sveriges största regionala investmentbolag.

Förutom det är statens roll i Uddevalla lnvest statliga ägandet Företagets styrelse består uteslutande av begränsad. från det privata näringslivet med direktör Gunnar representanter Dahlsten som ordförande.

De statliga direktiven för Uddevalla lnvests verksamhet är formulerade till att företagets ändamål skall vara att medverka vid finansieringen av och nyetablerade företag inom befintliga Bohuslän och områden. Sådan finansiering skall i i angränsande första hand ske tillskott av ägarkapital eller liknande genom finansiering.

Kravet på regional inriktning är dock inte absolut. Om det är för regionen kan man i vissa fall även gå in i gynnsamt ägarengagemang i företag på andra orter.

Staten har ett implicit avkastningskrav på Uddevalla lnvest genom att man förväntar sig utdelning om övriga aktieägare får utdelning. I förutsättningarna vid företagets bildande 1985 medgav ägarna utdelningsfrihet t o m år 1988.

Vid sidan av kravet på regional inriktning finns inga andra statliga krav eller som Uddevalla lnvest ska uppfylla. l målsättningar början uppkom dock en stor press på Uddevalla lnvest från bl a massmedia där man uttryckte förväntningar om att investmentbolaget skulle lösa regionens sysselsättningsproblem. Uddevalla lnvest har emellertid klargjort att man driver sin verksamhet på kommersiell basis där sysselsättning inte är ett primärt mål.

Möjligheten att driva företaget på kommersiell basis utan direktiv och statligt inflytande ser Uddevalla lnvest som politiska en av huvudförutsättningarna för att kunna driva ett framgångsrikt investmentbolag. Man framhåller också vikten av att ha regionalt en tillräcklig kapitalbas för att kunna satsa på långsiktiga investeringar och nödvändigheten av att ha en kompetent styrelse och managementkunnande.

Bilaga 6 (sid 4)

6.3 Affärsidé och policy

Uddevalla Invest AB är ett rörelsedrivande utvecklingsbolag med en industriell tyngdpunkt. Moderbolagets verksamhet ska

koncentreras av företag och affärsidéer samt

på förädling

och av ledningspersoner. Dessutom ska

utveckling rekrytering

moderbolaget sköta koncernens ekonomistyrning och

finansförvaltning. Uddevalla lnvests målsättning är att ca 1/3 av

kapitalbasen ska användas till att finansiera moderbolagets drift, 1/3 ska satsas i mogna företag, och 1/3 ska investeras i nystarter.

r r - r r r

Uddevalla lnvests huvudinriktning är att bygga upp en lönsam och framtidsinriktad teknikkoncern med en fast bas och kärna av företag i mellersta Bohuslän och Trestadsregionen.

Uddevalla lnvests målsättning är således att skapa en teknikkoncern eller ett välstrukturerat konglomerat. Man eftersträvar att bygga upp och konsolidera en koncerngruppering med

inom strategiskt viktiga branscher. Genom majoritetsägda företag sin inriktning mot majoritetsågda dotterbolag kan Uddevalla Invest karaktäriseras som en imperiebyggareñ imperiet ska byggas upp dels genom förvärv av igångvarande företag och dels

genom nystartade.

Uddevalla Invest menar att koncernförhållandet innebär en effektivisering av främst finansförvaltningen, men även av

marknadsaktiviteter i produkt- och produktionsteknisk utveckling,

och Målet är att skapa en hög kompetens med

ingenjörskompetens.

hög teknikhöjd inom koncernen.

Uddevalla lnvests strategi är långsiktig - man förvärvar inte

för att sälja dem utan för att utveckla. Huvudlinjen är en

företag

långsiktig envishet med lönsamhet som ledstjärna (ÅR -86, Sven

Älveborn). På lång sikt har man ett avkastningskrav på 15-20% på

arbetande kapital i sina dotterbolag. Ofta kan man inte förvänta sig lönsamhet förrän 5-10 år efter förvärvet/nystarten, vilket

kräver en långsiktig tidshorisont.

Bilaga 6 (sid 5)

Syftet med konglomeratstrategin år att främja differentieringen av den regionala näringslivsutvecklingen. Inriktningen mot att bygga upp en koncernstruktur med majoritetsägda företag inom strategiskt viktiga branscher har lett till att man koncentrerat sig

till fem affärsområden:

Förpackning och materialhantering

Verkstadsteknik Kommunikation och sensorer

WPWNT*

Handel Miljö och energi

Verkstadsteknik har hittills utgjort huvudområdet men även andra industrigrenar kan komma att etableras i takt med att kompetens tillförs koncernen.

Mångfald och differentiering är nyckelord i Uddevalla Invest med

målsättningen att skapa synergier och höja kompetensen och

teknikkunnandet i koncernen. Vid sidan av de 5 affärsområdena har man även en grupp företag (för närvarande 6) som man benämner

strategiska innehav. Häri ingår bl a Rybergs Charkuteri, Rixö Granit

och Trestads fastigheter. Koncernens olika affärsområden ska fungera som självständiga resultatenheter utifrån en

decentraliserad ledningsfilosofi.

.

E H. I: l t..

Uddevalla lnvest eftersträvar att bygga upp koncernstrukturen

utifrån en bas av majoritetsägda företag med en balans mellan nystartade företag och igångvarande företag. Strategin är att låta igångvarande företag resultatmässigt balansera nystarter och

utvecklingssatsningarna. Nystarter sker därigenom främst med

genererade vinstmedel från de igångvarande företagen.

Nystartande av företag ska ske inom framtidsnischer samt för att

bygga upp synergier mellan etablerade företag. Uddevalla lnvest tar fram och förädlar affärsidéer som man sedan söker realisera.

Som exempel på sådana egna nystarter kan nämnas bl a företagen

Bohus Modeller AB. Bohus Prototypverktyg AB och Bohus

Automation AB.

Bilaga 6 (sid 6)

kan även etableras genom samarbete med någon extern

Nystarter innovatör eller entreprenör, vilket varit fallet i t ex Wawes CS AB, Tool Tec Trestad AB, etc.

Vad gäller förvärv av igångvarande företag är urvalskriterierna

branschbaserade då man söker förvärva företag inom vanligen av koncernens affärsområden och där möjlighet till

något

synergier ges.

Ofta har man förvärvat rekonstruktionsföretag där man ser en Till denna av företag kan bl a Fiab, NSS

utvecklingspotential. typ

och Frica AB hänföras.

Företagen finner man bl a genom kontakter med banker, revisorer,

kommuner, men även genom att företag själva kontaktar Uddevalla

Invest.

för koncernuppbyggnaden är således att skapa en

Huvudstrategin

balans mellan etablerade vinstgivande företag och nystartade företag med framtida vinstpotential. utvecklingsintensiva

Uddevalla Invest satsar uteslutande på ägarengagemang i form av Vanligen ägs dotterbolagen till 100%.

majoritetsinvesteringar.

l vissa riskfyllda projekt kan man dock tänka sig minoritetsposter

vilket är fallet i utvecklingsföretaget Scanwind AB inom affärsområdet och som ses som ett framtida utvecklings-

Miljö Energi

område.

Förutom ägarengagemang tillför Uddevalla Invest dotterbolagen kunskap, kompetens och management. Man har alltid en represen-

tant i företagens styrelser och åtar sig ofta ett managementansvar i de olika företagen.

Uddevalla Invest AB har ett nära samarbete med länsstyrelsen,

kommunerna och de fackliga organisationerna i regionen.

Bilaga 6 (sid 7)

6.4 Uddevalla lnvest AB 1985-1988

Sedan starten 1985 har Uddevalla Invest AB utvärderat över 500 enskilda projekt samt varit aktiv i startandet av 10 nya företag i regionen. Hittills har Uddevalla lnvest via förvärv och nyemission satsat ca 61 MSEK.

Uddevalla Invest gick in i det första verksamhetsåret (1986) med två dotterbolag, Bohus Vital och Waves CS. Bohus Vital är ett investmentbolag som tidigare ingått i Bohus Promotion. Waves CS däremot var ett nystartat företag som inledde sin verksamhet, inriktad på utveckling av produkter inom bârvågsburen kommunikation, i december 1985.

Första halvåret 1986 utgjorde till stor del ett uppbyggnadsår för Uddevalla lnvest med satsningar bland annat på konceptutveckling för framtida nystarter.

Under hösten 1986 skedde ett flertal företagsförvärv. Bland annat förvärvades Bryggankoncernen. Vidare förvärvades under hösten FIAB-gruppen med FIAB System AB, ett etablerat teknikföretag. Ett annat större förvärv under 1986 var NSS (Lyse Nya Stål Service AB), ett företag inom stålentreprenad- och verkstadsrörelsen.

Uddevalla lnvest medverkade även under 1986 i tre nystarter, prototypföretaget Bohus Modeller AB, industrikonsultföretaget Bohus Automation AB, samt det verktygstillverkande företaget Tooltec Trestad AB. De två sistnämnda bolagen utgör endast intressebolag i Uddevalla lnvests portfölj, sedan man endast har cirka 40% av röstetalet i bolagen.

l Uddevalla lnvest strategi har även ingått att satsa på nya utvecklingsområden. Under 1986 satsade man 33% av aktiekapitalet i Scanwind AB, ett utvecklingsföretag inom affärsområdet Miljö och Energi.

Under 1987 fortsatte förvärven. I januari förvärvades speditionsföretaget AB W.R. Swanberg. Senare under året förvärvades även AB Nyli Specialverktyg i Strömstad. Svenska Aqua Technique AB, samt Göteborgs Dykeriteknik AB (GDA) i Göteborg. Samma år nystartades företaget Trestadsfastigheter AB där Fastighets AB Bohus har 60% i ägarandel.

1987 innebar stora framgångar för flera av nystarterna, medan två av de tidigare förvärven (NSS och Fiab) ådrog sig stora omstruktureringskostnader, vilket medförde ett negativt resultat

Bilaga 6 (sid 8)

för koncernen för verksamhetsåret 1987 (-6,0 MSEK). Förlusten

tillskrev Uddevalla lnvest bl.a. bristen på vinstgivande företag

inom som kan balansera kostnaderna i rekonstruktionsregionen

och satsningar på nystarter. Uddevalla Invest framhåller

företag

därför behovet av att ha möjligheten att kunna gå utanför regionen

för att finna förvärvsobjekt med erforderlig vinstpotential.

För att strukturera upp sina företagsinnehav indelades under 1987 verksamheten i fem affärsområden.

Även under 1988 har flera större företagsförvärv skett samtidigt

som man släppt aktiemajoriteten i ett av dotterbolagen

(Orustverken). Efter förvärven första halvåret 1988 uppgår

Uddevalla lnvests årsomsättning till cirka 300 MSEK, och

koncernen sysselsätter ungefär 430 anställda.

Uddevalla lnvests målsättning på kort sikt är nu att under 1988 och 1989 via förvärv öka omsättningen till 600-750 MSEK per år, för att öka den potentiella vinstgenereringen och därigenom

minska sårbarheten när enstaka företag avviker från plan.

6.5 Engagemangsportföljen

ldag har Uddevalla Invest 16 dotterbolag samt 8 intressebolag. Av

dessa är 11 nystarter, vilka samtliga betraktas som teknologiintensiva riskprojekt. Nystarterna ses ännu så länge som lyckade satsningar. Eftersom verksamheten endast varit igång ett

par år är det emellertid för tidigt att utvärdera satsningarna.

Nedan följer en kort beskrivning av Uddevalla lnvests

engagemangsportfölj.

Waves CS nystartades i december 1985 som en spin-off av samarbetet med Volvo Flygmotor i Trollhättan. Uddevalla Invest hade en på 93% i företaget som efter en nyemission

ägarandel

1987 minskades till 75%.

Waves CS utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter inom området bärvågsburen kommunikation. De första produkterna utvecklades i början av 1987 och under hösten samma år startade

tillverkning i Lysekil.

Bilaga 6 (sid 9)

1986 hade företaget en omsättning på 1,7 MSEK. Året därpå

till 5.3 MSEK. Antalet anställda har ökat

uppgick omsättningen

från 11 till 30.

Bohus Modeller har helt utvecklats av Uddevalla lnvest och startade sin verksamhet under 1986. Företagets affärsidé är att tillverka modeller i trä och plast för bilindustrin såsom design,

prototyper, provvagnar, produktionsverktyg, etc.

Det första verksamhetsåret uppgick företagets omsättning till

cirka 0,4 MSEK. År 1987 hade omsättningen ökat till 3,2 MSEK och antalet anställda från 7 till 15.

Bohus Automation är också ett företag som startats och utvecklats av Uddevalla lnvest. Företaget startades under 1986

och med att sälja kunskaper om industriautomation och sysslar projektledning genom konsultinsatser och installationprojekt.

Uddevalla lnvest innehar 73% av aktiekapitalet i Bohus Automation

men endast 40% av röstetalet, varför företaget betraktas som ett

intressebolag.

Under startåret hade företaget en omsättning på cirka 0,7 MSEK

och 4 anställda. 1987 var motsvarande siffror 2,7 MSEK respektive 5 anställda.

Efter förvärvet av Mecmatic AB industrirobotrörelse i Stockholm 1988 kommer verksamheten i Bohus Automation att utökas.

E.. .l .EE

1986 förvärvade Uddevalla lnvest 100% av aktiekapitalet i Uddevalla Precisionsindustri AB. Företaget är ett högteknologiskt verkstadsföretag som tillverkar precisionprodukter, huvudsakligen

specialverktyg och maskindetaljer.

Bilaga 6 (sid 10)

1986 hade företaget en omsättning på 6,5 MSEK och

(8 månader)

antalet anställda uppgick till 30. 1987 hade omsättningen ökat till

drygt 11 MSEK och antalet anställda till 33.

i lr

förvärvades under 1987 (100% av aktie-

Nyli Specialverktyg

och blev ett företag inom affärsområdet

kapitalet) ytterligare

Verkstadsteknik. har sitt säte i Strömstad och

Nyli Specialverktyg och produkter inom området mätteknisk producerar tjänster

kvalitetskontroll för svensk och norsk Verkstadsindustri.

1986 till MSEK och 1987 till

Omsättningen i företaget uppgick 9,3 8,7 MSEK. Antalet anställda inom Nyli Specialverktyg är 30.

Orustverken AB förvärvades till 100% av Uddevalla 1986. Efter att ha en omstrukturering av företaget släppte Uddevalla genomfört Invest aktiemajoriteten i företaget under 1988 och en innehar nu

en 49% ägarandel.

Orustverken tillverkar personalvagnar samt utvecklar komponenter i Vid förvärvet hade företaget en

glasfiberarmerad polyester.

omsättning på 8,2 MSEK. 1987 var motsvarande siffra 9,1 MSEK och antalet anställda hade minskat från 19 till 18.

ELLQLAB

Frica AB är ett dotterbolag som härrör sig från förvärvet av Bryggankoncernen (1986). Frica har som målsättning att profilera

sig som frisörernas fullserviceleverantör med ett fullständigt

sortiment av hårvårdsprodukter och frisörsinredning.

Företaget har sitt huvudkontor i Uddevalla. Efter en

omstrukturering uppgår Frioas omsättning till 18,1 MSEK och

antalet anställda till 19.

Bilaga 6 (sid 11)

Fiab System blev ett helägt dotterbolag 1986. Efter förvärvet har en omfattande rekonstruktion av företaget genomförts för att höja lönsamheten och anpassa företaget till marknaden.

Fiab System är ett teknikföretag som med hjälp av högfrekvens sammanfogar, värmer eller torkar material. Fiab har ett helägt dotterbolag i USA.

Omsättningen i företaget var 1986 cirka 38,9 MSEK och hade 1987 sjunkit till 34,3 MSEK. Antalet anställda har minskats frán 70 till 67.

NSS-förvärvet 1986 var en följd av de åtaganden som redan fanns då Bohus Vital var verksamt som ett självständigt Vid bolag. förvärvet genomförde Uddevalla Invest en omfattande omstrukturering av NSS för att minska företagets riskexponering. Företagets huvudsakliga verksamhet. stál-, entreprenad- och verkstadsrörelsen, överlåts till de ursprungliga ägarna av NSS.

Däremot behölls stentâktsverksamheten i Rixö i ett helägt dotterbolag, Rixö Granit AB. Fiixö Granit ingår som ett strategiskt

innehav i Uddevalla Invests portföIj.Dessutom placerades NSS

offshore- verksamhet in i ett eget dotterbolag, Lahälla Offshore AB.

NSS har varit Uddevalla Invests problemföretag som ásamkat investmentbolaget stora omstruktureringskostnader.

Swanbergs förvärvades i början av 1987. Swanbergs är ett transport- och speditionsföretag som främst betjänar den sjötrafik som gär över Uddevalla Hamn.

Under 1988 gick två nya ägare in via nyemission och övertog 66% av bolaget varför Swanbergs numera endast är ett i intressebolag Uddevalla Invests portfölj.

Bilaga 6 (sid 12)

r r i

Göteborgs Dykeriteknik förvärvades 1987. Företagets verksamhet omfattar dels ett operationellt dykeri och dels en dykrelaterad verkstadsproduktion där man tillverkar kompletta dyksystem.

Vid förvärvet hade företaget en omsättning på cirka 5,1 MSEK och 12 anställda. Företaget ingår i Uddevalla Invests affärsområde Miljö och Energi.

h

Pr

Under 1987 startade Uddevalla Invest företaget Bohus Prototypverktyg. en nystart som kom att ingå i samma verksamhetsområde som Bohus Modeller och Uddevalla Precisionsindustri. Företagets affärsidé är att utveckla och tillverka formbundna prototypverktyg i aluminium.

befinner fortfarande i utvecklingsstadiet och hade år Företaget sig 1987 en anställd.

Provid Auto förvärvades sommaren 1988. Uddevalla Invests ägarandel uppgår till 60%.

Företagets affärsidé är att tillhandahålla ett komplett sortiment av maskiner, verktyg och förbrukningsmaterial till motorbranschens verkstäder. Provid Auto har sitt huvudkontor i Alingsås och antalet anställda uppgår till 7.

Under 1987 och 1988 förvärvades i omgångar 53% av i det nystartade Svenska Aqua Technique AB. Delar aktiekapitalet av verksamhet härrör från Atlas Copcos vattenvårdsföretagets rörelse.

Bilaga 6 (sid 13)

Svenska Aqua Techniques affärsidé år att specialisera sig på sjörestaurering och Vattenvård. Företagets viktigaste marknader

är Europa och USA.

r r ri

l juni 1988 förvärvades 91% av aktiekapitalet i Rybergs

Charkuteri, ett moget handelsföretag som Uddevalla lnvest betraktar som en strategiskt viktig kassako i engagemangsportföljen.

Rybergs tillverkar och marknadsför charkuterivaror. Omsättningen

i företaget uppgick 1987 till cirka 47 MSEK och antalet anställda var 36 personer.

E I. E] EB

Flodins Filter förvärvades i maj 1988 och blev ett helägt dotterbolag inom affärsområdet Miljö och Energi. Flodins Filter tillverkar och utvecklar olika typer av filter för konsumenter och industri.

1987 hade företaget en omsättning pá 62,8 MSEK och sysselsatte

126 personer.

Förutom ovanstående helägda och finns dotterbolag intressebolag ytterligare nägra intressebolag i Uddevalla Invests

engagemangsportfölj. Dessa är nyförvärven

(35%), nystarten som sysslar med varmförzinkning (309/0), fastighetsbolaget (40%), samt det nystartade vindkraftsföretaget (33%).

Bilaga 7 (sid 1)

7 MALMFÄLTENS FINANS AB

Malmfältens Finans AB är ett privatågt utvecklingsbolag vars

verksamhet möjliggörs av pengar från Arbetsmarknadsdepartementet. Företaget bildades under hösten 1985 som ett riskkapitalbolag i Gällivare och Kiruna kommuner. Under 1988 har

företaget övertagit ett annat privat investmentbolag och ett stort

träföretag vilket är ett uttryck för att Malmfältens Finans nu

kommer att satsa pá mognare företag än tidigare, samtidigt som

verksamheten sprids över hela Norrbotten.

Moderbolaget har 3 anställda med kontor i Gällivare, Piteå och

Kiruna. Vid utgången av 1987 hade man två helägda dotterbolag och

minoritetposter i ytterligare 8 bolag. De tio företagen hade tillsammans ca 75 anställda. Koncernen omsatte 1987 10,9 MSEK och hade en balansomslutning på 120,1 MSEK.

7.1 Bakgrund

Malmfältens Finans (MFAB) bildades mot bakgrund av att gruvnäringen i Kiruna och Gällivare började gå dåligt i början på 1980» talet. Ett tusental gruvarbetare hotades med avsked när LKAB skulle halvera arbetsstyrkan, vilket skulle ha blivit mycket kännbart för kommunenerna som redan hade en svår arbetsmarknadssituation.

Detta ledde till att den s k Malmfältendelegationen bildades som fick drygt 300 MSEK av arbetsmarknadsdepartementet för utbildning, beredskapsutbildning och andra arbetsmarknadsátgärder. Delegationen fick sitt säte i LKAB-skrapan i Kiruna där man till stor del fungerade som arbetsförmedling.

1984 förändrades situationen för LKAB då man kom igång Omkring

med tillverkning av pellets. Då fanns ca 100 MSEK av Malmfältendelegationens pengar kvar Ett antal personer bosatta i regionen uppvaktade arbetmarknadsministern och bad om att få 50 MSEK till att starta ett regionalt utvecklingsbolag. Staten var positivt inställd till detta. men ställde som förutsättning att man kunde skaffa fram 13 MSEK i privat ägarkapital.

l detta sammanhang kom initiativtagarna till Malmfältens Finans i kontakt med Hans Cavalli-Björkman, S-E banken. som tidigare varit

med och startat Landskrona Finans. Tillsammans med Cavallis

Bilaga 7 (sid 2)

kontakter lyckades man samla ett ägarkapital pá 13,1 MSEK. Utöver

detta tillförde staten 50 MSEK varav 25 MSEK avsattes till företagets reservfond. De statliga pengarna benämndes i årsredovisningen tillskottmedel. Med ett privat ägarkapital på 13,1 MSEK och de statliga tillskottsmedlen på 50 MSEK startades Malmfältens Finans AB som ett kreditaktiebolag under hösten 1985. l november 1985 tillsattes nuvarande VDn.

7.2 Statligt engagemang och övriga ägarintressen

Av det ursprungliga aktiekapitalet pá totalt 13,1 MSEK kom 10 MSEK frán 10 större bolag som antingen hade anknytning till

Norrbotten eller vilka Cavalli-Björkman hade bra kontakt med. Ett 80-tal småföretagare från de berörda kommunerna tillförde

resterande 3,1 miljoner, vilka hade 75% av röstetalet. De privata

ägarna har ännu inte definierat nagra avkastningskrav.

För de 50 miljoner som staten tlllförde har staten begärt att, liknande ett vinstandelslån, få 1/4 av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt frán och med det femte verksamhetsåret

eller från det år övriga ägare kräver utdelning. MFAB far inte ändra

bolagsordningen utan statens medgivande.

l bolagsordningen star bl a att verksamheten skall syfta till att

generera långsiktigt lönsamma verksamheter i Norrbotten med

betoning pá Gällivare och Kiruna kommuner. Förankring i dessa kommuner har också eftersträvats genom att tre personer från respektive kommun sitter i styrelsen, varav totalt tvá är kommun-

politiker. Enligt nuvarande VD, Tomas Lindström, har detta bara

varit en fördel och inte inneburit någon belastning genom behov av politiska ställningstaganden. Staten har ingen styrelsepost men har rätt att utse en egen revisor.

Under 1988 har MFAB fört diskussioner med lndustridepartementet där bl a samordningen av näringsverksamheter i Norrbottens inland och kust diskuterats. Till detta skulle Malmfältens Finans kunna

bidra genom samgáendet med Bothnia Invest. MFAB försökte vid

dessa diskussioner förhandla till sig ett kapitaltillskott pá 30 MSEK, men staten valde att istället bilda ett nytt bolag i regionen.

MFAB förhandlar också med staten om att man skall släppa kravet pá avkastning pá de ursprungliga 50 miljonerna. Staten representerat av Arbetsmarknadsdepartementet har ställt som motkrav att MFAB skall köpa upp Administrativ Produktion

Bilaga 7 (sid 3)

Malmfâlten (APM). APM är en statlig stiftelse som år inriktat på att generera tjänsteverksamhet i norrbottenregionen, bl a ingår ett videoproduktionsbolag och ett företag som gör utbildningsprogram för PC-datorer i stiftelsen. APM går med förlust och ett övertagande kräver att dotterbolagen anpassas till ekonomiska realiteter för att företaget skall vara kommersiellt lönsamt.

7.3 Affärsidé och policy

En grundinställning i MFAB är att verksamheten skall vara långsiktigt lönsam vilket innebär att de projekt man går in i måste bedömas ha en möjlig positiv framtida utveckling. -Verksamheten skall framförallt bedrivas i Norrbotten med betoning på Gällivare och Kiruna kommuner. Över tiden har betoningen på Gällivare och Kirunas kommuner Iuckrats upp och man kan nu bedriva verksamhet i hela Norrbotten, men även i övriga delar av landet.

Man ser sig som ett riskkapitalbolag med betoning på satsningar i minoritetsandelar även om man tidigt investerade i två helägda dotterbolag. Vad gäller storlek på minoritetsposterna säger man sig kräva större andelar om engagemanget ligger långt från Gällivare. Detta med tanke på kontrollen över företaget.

De flesta engagemangen har man kommit i kontakt med genom att uppfinnaren kommit till MFAB, men det finns undantag, exempelvis Uniplast där MFAB var entreprenören som skapade produkten och affärsidén. För att välja de företag som man skall engagera sig i så anser MFAB att det till syvende og sist handlar om intuition, d v s förmåga att se när det är rätt människa som kommer med idén och att produkten ligger i tiden. En annan förutsättning är att de uppfinnare som samtidigt inte passar som företagsledare inser det själva.

MFAB ställer som krav för att satsa i ett företag att man får ha två styrelseposter. Vad man tillför projekten/bolagen varierar från fall till fall, men vanligtvis utgör finansiering i form av B-aktier

kombinerat med lån eller garantiergrunden. Normalt går man också

in med olika former av management.

Avsikten är att engagemangen skall vara ca 4-5 år, även om man inser att det kan vara för kort tid för att tjäna några pengar. MFAB har bara existerat i 3 år och framtiden får utvisa hur man handlar i praktiken.

Bilaga 7 (sid 4)

Man har valt att satsa pá nystarter som bygger på egna produkter

eller och som inte är beroende av exempelvis LKAB. Detta tjänster

kan tänkas ge större effekt för näringslivstrukturen och skapa fler arbetstillfällen. Med hjälp av räntevinster pá ett par miljoner har man kunnat satsa att ta fram prototyper i några företag, pä

exempelvis Sandloppan, en skräpplockare för badstränder.

Under 1988 har man delvis ändrat inriktning på verksamheten.

Genom köpen av Bothnia Invest och Älvsbyhus har man skapat en

balans mellan mognare företag och nystarter i portföljen. lnom den närmaste framtiden avser man inte att satsa på fler riskprojekt.

Däremot studerar man några mogna företag för ett möjligt

Framtiden får utvisa om MFAB fortsätter med engagemang. i eller om satsningar i mer mogna

satsningar högriskprojekt

företag bedöms som mer lönsamma.

7.4 Malmfältens Finans AB 1985-88

Eftersom var att det fanns alltför fä medelstora uppfattningen

eller mogna företag med utvecklingspoterttial i regionen valde

MFAB att fokusera pä nystarter. Man ville också undvika att tvingas

ta över de förlustföretag som staten redan varit inne i. Övriga bolag

var inte intresserade av att sälja och MFAB ansåg sig inte vara mer

kompetent än befintliga ägare.

Tanken var att satsa på företag som hade egna produkter och som därmed inte var direkt beroende av andra företag, främst LKAB, för sin överlevnad. Under 1986-87 arbetade man därför som en form av venture capital bolag. Med undantag för ett företag satsade man enbart i nystarter inom olika branscher. Under perioden gick man totalt in i 12 olika projekt varav ett gick i konkurs under 1987.

En svårighet man haft och som bl a begränsat möjligheten att gå in

i fler företag är bristen pä kvalificerad arbetskraft. Enligt VDn i

MFAB är det svart att få högskoleutbildade att flytta tillbaka till till exempel Gällivare när de läst klart i Luleå. Det yttrade sig bl a i att när MFAB skulle utöka sin verksamhet med en medarbetare svarade ingen norrbottning pá annonsen. Detta ledde till att man själv fick söka sig fram till en ny medarbetare. Denne person sitter

nu pá MFABs kontor i Kiruna. Förutom detta kontor har företaget

kontor i Gällivare och Piteå.

Bilaga 7 (sid 5)

Under hela sin verksamhetstid har MFAB försökt hitta någon form av kassakossa för att ge stadga åt verksamheten. Dessa tankar

konkretiserades under 1988 då man genom en nyemission förvärvade samtliga aktier i Bothnia Invest AB. Detta gjordes för att

tillfredställa ägarna i Älvsbyhus AB. det företag man egentligen

var ute efter. Ägarna till Älvsbyhus ville nämligen ha en bred

norrbottnisk förankring av ägandet om man skulle sälja sitt företag. Under våren 1988 förvärvade man också samtliga aktier i

det mycket lönsamma Älvsbyhus AB.

Genom förvärven av Bothnia och framförallt Älvsbyhus har det

kapital (63 MSEK) som MFAB arbetat med utökats väsentligt. Det arbetande kapitalet var tidigare begränsat till knappt 40 miljoner eftersom 25 MSEK måste hållas på banken från att genom räntor ge pengar till MFABs administration.

En annan fördel med sammangåendet som MFAB nu försöker utnyttja

är att Älvsbyhus har 70 miljoner avsatta i investeringsfonden.

Dessa pengar vill MFAB få tillstånd att föra över till projekt inom det nybildade Utvecklingsbolaget.

En grundtanke i den nya koncernen är att Älvsbyhus och de mognare

företagen som härstammar från Bothnia Invest skall generera

vinster som kan föras över i Utvecklingsbolaget.

Det framtida intresset i MFAB att arbeta med unga

utvecklings-

projekt är beroende av det i de nu

hur går befintliga satsningarna.

Om man tvingas realisera stora förluster utan att få några större

framgångar kanske verksamheten kommer att inriktas mot mer mogna företag. För närvarande studerar MFAB några tänkbara företag i den kategorin. Avsikten är att inte gå in i fler nystarter utan att istället stabilisera de gjorda satsningarna. Man anser att

man nu måste ta ansvar och följa upp de 10 företag med totalt ca

100 anställda som man varit med om att starta.

Engagemangsportföljen

Sedan starten hösten 1985 har Malmfältens Finans hela tiden utökat sin portfölj av engagemang. Om man bortser från de senaste förvärven av Bothnia lnvest och har man in som

Älvsbyhus gått

ägare i totalt 13 utvecklingsprojekt. Av dessa har ett gått i

konkurs. Företaget hette Svabor AB och MFAB gick under 1986 in med 25% i aktiekapital som byggdes på med ett vinstandelslån. Man

Bilaga 7 (sid 6)

fick in kompetenta personer styrelsen men huvudägaren gjorde hela

tiden andra saker än vad man kom överens om på styrelsemötena.

Bl a detta var orsaken till att företaget gick i konkurs i december 1987. Företaget hade som mest 14 anställda.

Empress, som tillverkar dentalprodukter, såldes under 1988 tillbaka till entreprenören med viss förlust. Metnik, ett

utvecklingsbolag inom energiområdet, såldes också under 1988 till

en mekanisk verkstad i Gällivare.

Förutom två företag är alla företag/projekt som MFAB gått in i

eller projekt som bara existerat något år. I fallet med

nystarter Uniplast har VD i MFAB varit entreprenör. l Uniplast ville MFAB utnyttja kopplingen till Plast Profil AB, ett annat av MFABs engagemang, som tillverkar viss typ av plastprofiler. Olika

produktalternativ testades och slutligen formades Uniplast som inriktade sig på produktion av trädgårdsmöbler i plast.

Alla utvecklingsprojekt som man gått in i utom ett ligger inom

Gällivare och Kiruna kommuner. De nuvarande 10 bolagen sysselsätter totalt ca 100 personer där Fält Elektronik AB i Kalix är störst med 18 anställda. Detta företag var ett av de två företag som varit igång när MFAB gick in. l samband med att MFAB satsade en halv miljon rekonstruerades bolaget.

Therrnopac är ett exempel där man hämtat en produktidé söderifrån och med hjälp av de statliga stöd som finns tillgängliga i regionen och en skicklig projektledare startat ett företag. Produkten har vidareutvecklats vid Universitetet i Linköping och är en termiskt isolerad transportbehållare för bl a vacciner.

I de projekt som man deltar i har man ofta finansierat utveckling av prototyper med hjälp av olika former av lån. Ett sådant exempel är Swesand AB i Kiruna som har utvecklat strandrensningsmaskinen Sandloppan. Projektet har hindrats av att montören hoppade av när produktionen skulle börja inför säsongen 1988. Det har också varit svårt att hitta verkstäder som vill legotillverka produkten.

Ett lite udda projekt som troligen blir mycket lönsamt är byggandet av bostadsrätter vid Riksgränsen, där MFAB fungerar som byggherre.

Detta sker i regi av portföljbolaget Marie Pigg. Genom att ge MFAB rätt att exploatera kan Kiruna kommun öka tjänsteförsäljningen i

Riksgränsen, exempelvis genom ökad beläggning på Iittsystemet. MFAB tror också det finns en möjlighet att man får delta i fler

liknande byggprojekt i regionen.

Bilaga 7 (sid 7)

De olika har sedan MFAB köpte Bothnia Invest

utvecklingsprojekten

kallas AB. l

och Älvsbyhus samlats i ett bolag som Utvecklings

dessa har MFAB totalt satsat 30,9 miljoner (88-09) om man projekt

även räknar in borgensåtaganden.

Nedan en presentation av de företag som Malmfältens Finans följer varit engagerat i.

Keltronics AB är sedan årsskiftet 1985/86 ett helägt dotterbolag till MFAB. till 300 000 SEK, men MFAB har

Aktiekapitalet uppgår satsat 3,25 MSEK i företaget. När MFAB gick in i

ytterligare Keltronics hade det varit verksamt i Kiruna i några år och var i stort behov av kapital. Företaget. som har 6 anställda, nytt utvecklar för tillståndsövervakning av maskiner och produkter processer med hjälp av avancerad datorteknik.

Plasl PrQfll AB

MFAB kom i kontakt med Plast Profil AB genom att entreprenören ansökte om hos utvecklingsfonden som då

lokaliseringsbidrag

MFAB. startades i Gällivare under 1986 med MFAB tipsade Företaget

som delägare då man gick in med 400 000 i aktiekapital.

har sedan utökats till 800 000 SEK. MFAB har Aktiekapitalet

aktiemajoritet men bara en tredjedel av rösterna. Fram till

september 1988 har man satsat totalt 2,8 MSEK i företaget fördelat samt ett vanligt räntelån. En konstellation på en borgen vill ut MFAB, som därför avser att lämna företaget inom en köpa nära framtid.

Företaget sysslar med extrudering av fönsterprofiler i PVC-plast och har för närvarande 11 anställda. Omsättningen för 1988 är budgeterad till ca 10 MSEK.

Under 1986 satsade MFAB 25 000 SEK som aktiekapital i Scandi- Pack AB vilket motsvarade 10% av aktierna. Under perioden fram till september 1988 har MFAB tillfört företaget ytterligare totalt 2,5 MSEK. Företaget startades under *985 i Gällivare och har för närvarande 10 anställda och en budgeterad omsättning på

Bilaga 7 (sid 8)

21 MSEK. Verksamhetsomrádet är förpackning och av sterilisering sjukvårdsprodukter. Företaget har bl a etablerat sig på den

amerikanska marknaden.

H [u] E r. I .l :H .Iz ?E

Metnik sysslar med utveckling av energitekniska produkter, vilken grundar sig på bidrag för utveckling av energiteknik. MFAB gjorde

under 1986 en mindre satsning i företaget, men sålde under 1988

aktierna till det nominella värdet till en mekanisk verkstad i Gällivare.

SVQQQF

Svabor AB rekonditionerade bergborrar åt gruvindustrin. Under 1986 satsade MFAB 25% av aktiekapitalet i det då ett

år gamla företaget.

Detta kompletterades av ett vinstandelslån. Samarbetet med huvudägaren fungerade inte tillfredställande och i februari 1987 tog MFAB över alla aktierna i företaget. Trots detta gick det inte

att vända företagets negativa utveckling och Svabor AB gick i

konkurs i december 1987. Som mest hade företaget 14 anställda i

Svappavaara.

Empress

Empress bedriver sin verksamhet i Gällivare.1987 gick MFAB in med 300 000 SEK i aktiekapital och konvertibler i det nystartade företaget. Aktierna motsvarade 57% av aktierna och 31% av

rösterna. MFAB avvecklade sitt engagemang i företaget med vissa förluster under 1988. Företaget, som tillverkar dentalutrustning,

har som mest sysselsatt l0 personer men hade då MFAB gick ur tre anställda.

Thermopac ABs affärsidé bygger på ett utvecklingsprojekt som

importerats från Tekniska högskolan i Linköping till Gällivare och innebär utveckling av en termiskt isolerad behållare för transporter av vacciner. Under juni 1987 satsade MFAB

90 000 SEK som aktiekapital i företaget vilket sedan har utökats

med 75 000 SEK (88-09). MFABs satsning kompletterades av pengar

Bilaga 7 (sid 9)

frän och Norrlandsfonden. Under 1988 har MFAB

Utvecklingsfonden även tillskjutit ett villkorligt aktieägartillskott.

Pr rA

Tillsammans med Thermopac AB utgör Prostore AB i Gällivare MFABs tvä Företaget utvecklar och säljer

högriskprojekt.

MFAB kom i kontakt med entreprenören

lagerhanteringsutrustning.

en annonskampanj under maj 1987. Kontakten ledde till att genom MFAB lånade ut 1,5 MSEK till företaget bl a för att finansiera en

prototypanläggning. Fortfarande (88-09) sysselsätter företaget

bara men avsikten är att under 1988 utöka personalen. en person,

Under våren 1987 ringde uppfinnaren av en strandrensningsmaskin till MFAB. Kontakten ledde till att Swesand AB bildades genom att MFAB tillförde både och finanser till företaget.

företagsledning

Swesand, med säte i Kiruna, blev därmed ett helägt dotterbolag till MFAB.

Under 1987 en prototyp, Sandloppan, på lego, men byggdes

Swesand drabbades av problem genom att montören hoppade av Av den anledningen kunde inte Sandloppan marknadsföretaget. föras under 1988. men MFAB avser att marknadsföra säsongen under nästa säsong, dvs sommaren 1989. produkten

har hittills inte haft några intäkter. Därigenom kan Företaget delen totalt som MFAB satsat i större av de pengar, 2,45 MSEK, företaget rubriceras som upparbetad förlust. Som mest har haft 4 anställda, men för närvarande sysselsätts två företaget personer.

Eä lt Elgktrgnik AB

Fält Elektronik AB var mer än tio är gammalt när MFAB under 1987

gick in i företaget som ligger i Kalix. Företaget hade då tidigare sált elektronisk utrustning, men företaget rekonstruerades under

1987 då man började med egen utveckling och tillverkning av

elektroniska system. Förutom att MFAB satsade 0.5 MSEK i form av

aktiekapital 138,570 av röstetalet) satsade även Utvecklingsfonden och SIND pengar i företaget. Företaget har 18 anställda.

Bilaga 7 (sid 10)

ir n Kiw

P g a läkarbristen i Norrbotten pågår ett samarbete med

Cityröntgen i Göteborg som bl a innebär att göteborgsläkare vistas

i Norrbotten i 14-dagars perioder. Detta har givit ett behov av

kommunikation av röntgenbilder till Göteborg. Ur detta har

utvecklats en prototyp för höghastighetskommunikation med röntgenbilder. Produkten utvecklas i Kiruna. MFAB har satsat 300 000 SEK i aktiekapital i projektet som för närvarande sysselsätter 3 personer.

nil

Uniplast AB bildades i Gällivare under 1987 efter att MFAB sökt hitta något sätt att utnyttja plastkompetensen från Plast Profil AB. Uniplast tillverkar formsprutade främst plastprodukter,

trädgårdsmöbler. Vid starten satsade Trelleborg och MFAB 5 MSEK

var. Detta har kompletterats med

lokaliseringsbidrag på 10 MSEK

och en bankkredit på upp till 40 MSEK. För närvarande har

företaget

13 anställda och budget för 1988 på 20-25 MSEK.

Mans-Lima

MFAB är genom Marie Pigg i Kiruna byggherre för byggandet av

bostadsrätter vid Riksgränsen. Projektet omfattar totalt 33 MSEK

varav MFAB gått in med ett lån på 12 MSEK.

Alvspyhgs AB

Under våren 1988 köpte MFAB Älvsbyhus AB kontant av de två

bröder som ägde rörelsen. En av de två bröderna satt för övrigt i

styrelsen för Bothnia. Köpet av Älvsbyhus kostade drygt10O MSEK

av vilka 70 MSEK lånades på marknaden.

Älvsbyhus sysslar rned

olika former av träförädling, men med betonig av på tillverkning småhus, och har en omsättning på 225 MSEK som man avser att kunna öka till ca 500 MSEK under de närmaste åren. har

Företaget

350 anställda och visade 1987 en vinst på 38 MSEK. Företaget

saknar avskrivningsbara anläggningar och en stor andel av resultatet måste därför skattas. Tanken är att dessa vinstmedel i

fortsättningen skall användas för att ge kapital till MFABs utvecklingsbolag/projekt som nu är samlade i ett bolag som kallas Utvecklings AB.

Bilaga 7 (sid 11)

hni nv

Bothnia Invest är ett bolag skapat enligt samma tillväxt-

investmodelI° som bland annat Contorta. där man med privat ägande

som en förutsättning erhållit statliga “mjuka lan, d v s lån med áterbetalningsstid och låg ränta. När MFAB gick in i Bothnia lang

Invest hade Bothnia använt halva aktiekapitalet för att följa upp sina åtaganden. Företaget hade fem mogna företag i portföljen, däribland ett tryckeri, en mekanisk verkstad samt ett förlustbringande handelsföretag. Handelsbolaget som hade en omsättning man sälja till en av MFABs aktieägare i pá 70 MSEK lyckades samband med att man övertog Bothnia i Juni 1988. Vid övertagandet fick Bothnias 1 aktie i MFAB mot 5 aktier i Bothnia lnvest. ägare

B E S K A T T N I N G E N S R O L L F Ö R FÖRETAGENS FINANSIERING

En översiktlig genomgång med tonvikt vid skattereformens betydelse för de mindre och medelstora företagens finansiering

Sven-Erik Johansson

Tönnerviksgruppen AB

AUKTOMSERAT

FÖRORD

Den statliga finansieringsutredningen har gett undertecknad i uppdrag att i en särskild rapport översiktligt belysa beskattningens roll för de mindre och medelstora företagens finansiering.

Uppdraget skall genomföras med beaktande av de allmänna överväganden som ställts upp för arbetet inom finansieringsutredningen. Uppdraget har förutsatts kunna utgå från i andra sammanhang presenterade utredningar och annan dokumentation och inte omfatta några särskilda empiriska undersökningar. Som utgångspunkt för uppdraget har också angetts, att rapporten skall utgå ifrån att huvudlinjerna i under 1988 presenterat förslag till omläggning av skattesystemet kommer att bli verklighet.

I arbetet har medverkat skattekonsulterna Roland Allard, Åke Edberg och Lars Waldengren, Tönnerviksgruppen.

Min rapport presenteras härmed på följande sidor.

Stockholm i februari 1989

øøøwr

Sven-Erik Johansson Aukt revisor. ekon dr

INNEHÅLL

1/ INTRODUKTION 2/ MINDRE OCH MEDELSTORA FÖRETAG I OLIKA UTVECKLINGSSTADIER OCH ÄGARFORMER MED STORA SKILLNADER I KAPITALBEHOV OCH FINANSIERINGSMÖJLIGHETER 3/ DEN NUVARANDE FÖRETAGSBESKATTNINGEN OCH FÖRETAGENS FINANSIERING 4/ DET NYA SKATTESYSTEMET 5/ DET NYA SKATTESYSTEMET OCH FÖRETAGENS FINANSIERING

1. INTRODUKTION

Att skattevillkoren har stor betydelse för finanföretagens siella situation och utveckling och därmed utgör ett viktigt inslag i näringspolitiken råder det knappast någon oenighet om. Beskattningen påverkar inte bara företagens möjligheter till självfinansiering utan har också inverkan på kapitalplacerarnas intresse av att förse företagen med riskkapital. Företagens finansieringsformer påverkas därför av skattesystemets uppbyggnad och innehåll.

För de mindre och medelstora företag, där det individuella ägandet dominerar - - får skattefamiljeföretag/fåmansbolag villkoren särskilt stor betydelse för den finansiella situationen. Vid en översyn av inriktningen och utformningen av näringspolitiken gentemot de mindre och medelstora företagen liksom vid bedömning av behovet av särskilda statliga finansiella insatser för denna företagsgrupp blir därför utvärdering av beskattningens roll för finansieringen en viktig faktor.

När man överväger näringspolitiska förändringar såsom inom området finansiella stödâtgärder är det emellertid inte längre meningsfullt att utgå ifrån nu gällande skattesystem. De riktlinjer och förslag som lagts fram under 1988 syftar till ett radikalt förändrat skattesystem i 90början på talet. Även om det på det här stadiet endast handlar om riktlinjer och förslag synes huvudlinjerna i det nya systemet ha

goda utsikter att överleva den politiska behandlingen.

En väsentlig fråga, när man överväger av befintförändringar liga vägar för statligt finansiellt företagsstöd liksom olika finansieringsformer, som berör de mindre och medelstora företagen, är därför vad det nya skattesystemet kommer att innebära för företagens finansiering vid jämförelse med nuvarande skattesystem. Innebär de förväntade nya skattevillkoren förbättringar eller försämringar vad gäller företagens finansiering?

En skatteomläggning i den dimension som leder föreslagits givetvis också på företagsfinansieringens område till stora och svåröverskådliga effekter i många avseenden. Det krävs omfattande utredningar och analyser för att mera ingående klarlägga dessa effekter. Sådana utredningar och analyser

2%

kommer att efter hand som arbetet med att mera genomföras utforma skattesystemet bedrivs. Det finns slutgiltigt anledning att notera. att redan våra nuvarande komplexa och skattevillkor är svåra att utvärdera på skatteregler många punkter, när det gäller effekterna på företagens

finansiering.

Med från dels utredningar och erfarenheter av utgångspunkt nuvarande villkor, dels visst utrednings- och debattmaterial om det nya skattesystemet bör emellertid en mera översiktlig bedömning kunna göras om hur familjeföretagens finansiering påverkas av den föreslagna skatteomläggningen. Föreliggande har en sådan översiktlig karaktär, och diskussionen rapport tar i hand sikte på effekterna på dessa företags införsta ternt I rapporten diskuteras också vilken genererade kapital. det föreslagna skattesystemet kan få för det pribetydelse vata kapitalets intresse att söka sig till riskkapitalmarknaden för de expansiva småföretagen.

2. MINDRE OCH MEDELSTORA FÖRETAG I OLIKA UTVECKLINGSSTADIER OCH ÄGARFORMER MED STORA SKILLNADER I KAPITALBEHOV OCH FINANSIERINGSMÖJLIGHETER

Svenskt näringsliv består av en av stora, medelblandning stora och små företag i olika ägarformer. som övre gränsvärde för vad som hänförs till medelstort företag respektive småföretag utgår man oftast ifrån 200 anställda respektive 50 anställda. När man ser på de sektorer och branscher, inom vilka företagen är verksamma, är det emellertid stora skillnader i fördelningen mellan olika Inom storlekskategorier. flertalet branscher är de små företagen liksom många av de medelstora företagen familjeföretag.

Man kan konstatera, att mer än 99 procent av Sveriges företag utanför jordbruket, eller ungefär 300.000, är med företag färre än 200 anställda. Knappt 1.000 har fler än 200 företag anställda. Mer än 98 procent har färre än 50 anställda och det är mindre än 4.000 företag som har 50-200 anställda.

Det är också viktigt att notera, att i den stora av kategorin de allra minsta företagen, med en eller några få anställda, driver företagarna sina verksamheter i stor som utsträckning enskilda firmor eller att handelsbolag. Beräkningar visar, över 200.000 av de utpräglade småföretagen drivs i dessa företagsformer. Den helt dominerande delen av dessa företag är vad jag skulle vilja beteckna som renodlade levebrödsföretag, där företagaren inte har några ambitioner att låta företaget bli något annat än ett medel för ägarens försörjning.

Man kan beräkna att de rörelsedrivande aktiebolagen uppgår till omkring 70.000. 1985 var 67.000 av dessa familjeföretag med till helt dominerande del under 50 anställda.

Man kan inte bortse ifrån att också bland de enskilda firmorna och handelsbolagen finns som driver verkföretagare, samheten i betydande skala eller har både ambitioner och förmåga att utveckla företaget. Det är emellertid de mindre och medelstora företag som drivs i som man aktiebolagsform, måste fästa det största avseendet vid. Dessa svarar företag för en väsentlig del av i det närsysselsättningen privata ingslivet. Under senare år har det varit inom denna kategori som flest nya arbetstillfällen Den här skapats. rapporten

koncentreras till denna kategori av företag. När jag i fortsättningen talar om familjeföretag eller mindre och medelstora företag avses endast företag som drivs i aktiebolagsform.

Detta är en grupp, där finansieringen av verksamheten i många avseenden kan innebära större problem än i större företag med spritt ägande. Beskattningen har vidare som regel större betydelse för företagets totalekonomi och finansiering än i de större företagen. Detta förhållande förstärks genom familjeföretagets särdrag med den direkta kopplingen mellan företag och ägare.

Den här frågan har belysts och diskuterats i många sammanhang och i många utredningar och skrifter sedan 60-talet. Författaren har själv i flera utredningar och skrifter behandlat problemområdet. Frågeställningarna blir komplexa, eftersom det inte bara handlar om avvägningen mellan företagarens privatekonomi och företagets ekonomi utan också gäller frågor om hur generationsskifte skall kunna genomföras, hur externa kapitalplacerare skall kunna placera kapital i företag, utan att företagarnas motivation och inflytande försvinner, vilka effekter som förmögenhetsbeskattningen får (skatt på arbetande kapital), hur anställda i företaget skall kunna bli meddelägare mm.

Efterhand har också både skattereglerna och skattevillkoren blivit allt mer komplexa liksom finansieringsmöjligheterna blivit allt mer differentierade. Särskilt 80-talet har uppvisat stora förändringar, där Venture Capital och OTC utgör viktiga inslag liksom överhuvudtaget ett bredare utbud av finansieringskällor. Detta i förening med ett högt skattetryck har lett till att skatteplanering i olika former blivit en viktig och ofta nödvändig ingrediens i familjeföretagens och familjeföretagarnas finansiella planering.

Det finns fog för att säga, att egentligen all beskattning har betydelse för familjeföretagets finansiering. Sett ur - och företagets företagsägarnas synvinkel representerar skatt en kostnad för företaget, som reducerar de överskott på verksamheten som skulle kunnat behållas för självfinansiering, eller delas ut till företagsägarna.

Om vi bortser från indirekta skatter och avgifter påverkas företagen av skattevillkor och skatternas höjd inom följande områden:

RM

Företagsbeskattningen Inkomstbeskattningen

ii!!

Förmögenhetsbeskattningen Arvs- och gåvobeskattningen

I det här sammanhanget behandlas inte komplexet arvs- och gåvobeskattningen, som framför allt har betydelse för familjeföretagens successionsplanering.

Företag behöver kapital för att finansiera dels investeringar, dels sitt behov av rörelsekapital. Beroende på verksamhetsinriktning, expansionstakt, satsning på utveckling och andra faktorer är det stora skillnader mellan företagen ifråga om kapitalbehovet. som konstaterats i olika utredningar och undersökningar har under 80-talet successivt ägt rum en stor förändring i investeringarnas sammansättning, där de immateriella, s k mjuka investeringarna fått en allt större omfattning i förhållande till de hårda investeringarna i maskiner, utrustning och fastigheter. Inom många branscher och företag svarar idag de mjuka investeringarna för en dominerande del av de totala investeringarna. Enligt många bedömningar kommer de mjuka investeringarna att fortsätta att öka under 90-talet.

Företagen har följande finansieringskällor för att tillgodose sitt kapitalbehov:

* Lån * Ägarkapital - Insatser från befintliga ägare - Insatser från nya ägare * Självfinansiering (internt genererat kapital)

Lånefinansiering kan normalt äga rum endast till en begränsad del. Speciella låneformer, t ex konvertibla lån, kan vara så utformade, att de närmar sig det egna kapitalet vad gäller risknivån. Som riskkapital kan därför betraktas både eget kapital och sådana speciella låneformer. Avgörande för lånefinansieringens storlek är en avvägning med avseende på främst kostnaderna och företagets kreditvärdighet. För att företaget skall få en ekonomiskt sund utveckling måste det finnas en tillfredsställande balans mellan lånat kapital och eget kapital. Företaget måste med andra ord ha en tillfredsställande soliditet. vad som är godtagbar soliditet kan emellertid variera mellan företag beroende på bl a verksam-

hetsinriktningen, tillgångarnas sammansättning och bedömningen av den framtida resultatutvecklingen. För att soliditeten skall kunna hållas på en tillfredsställande nivå måste expanderande företag kunna successivt öka det egna kapitalet.

När det gäller familjeföretag är normalt den viktigaste finansieringskällan internt genererat kapital, dvs kvarhållande av vinster i företaget. Ökade kapitalinsatser från ägarna är normalt en inte framkomlig väg i familjeföretag och kapitalinsatser från nya ägare kan bara under vissa omständigheter och sammanhang vara en godtagbar lösning av kapitalbehovet.

När man skall bedöma de mindre och medelstora familjeföretagens kapitalbehov och därmed finansieringsbehov kan man bara konstatera, att det handlar om en både heterogen och dynamisk företagsgrupp. För att kunna göra en meningsfull bedömning kan man inte stanna vid att tala om familjeföretagen som en enda grupp. Man måste åtminstone göra en uppdelning i vissa huvudkategorier och också beakta de skillnader som huvudinriktningen för verksamheten innebär.

Man kan vid en sådan kategorisering använda sig av olika indelningsgrunder. Ägandeformen är i det här sammanhanget redan beaktad genom inriktning på familjeföretagen individuellt ägda företag, där majoritetsägandet är koncentrerat till ett begränsat antal personer. som indelningsgrunder väljer jag följande:

* faktiska storlek och tillväxt Företagens * till Företagsägarnas (företagarnas) vilja expansion * ålder Företagens

Med utgångspunkt från dessa indelningsgrunder*) skulle jag vilja göra en indelning i företagskategorier enligt följande:

Levebrödsföretag Dessa företag är små och har en låg tillväxt. Hit kan man hänföra den i antal dominerande delen av familjeföretagen.

*) Indelningen i företagskategorier ansluter i allt väsentligt till den indelning som Hans Landström gjort i ut- Småföretagens försörjning med riskredningsrapporten kapital (SIND 1988).

Verksamheten bedrivs i begränsad omfattning med en övre gräns när det gäller antalet anställda på säg 25 personer.

Mogna småföretag Dessa företag har nått den storleken, att företagsledaren inte kan hålla alla trådar” i sin hand utan måste arbeta med en formaliserad organisation och med delegerat ansvar till underchefer. Till den här företagskategorins karaktär hör också, att företaget beroende på sin marknad, produkt- och verksamhetsinriktning och företagsägarens vilja inte är inriktat mot volymässig expansion.

Företagen inom denna kategori befinner Utvecklingsföretag fortfarande på nivån relativt små men sig de har en hög tillväxttakt. Man satsar på att utveckla eller vidareförädla egna produkter, servicekoncept eller profilerad affärsidé med ofta betydande marknadssatsningar. Det handlar som regel om unga företag.

De här företagen har en hög tillväxttakt Framgångsföretag och närmar sig den övre gränsen för att kunna hänföras till medelstora familjeföretag. Företagen har oftast färdigutvecklade produkter, välutvecklad affärsidé och en väletablerad ställning på marknaden.

Med från den här grupperingen vill jag gå vidare utgångspunkt och beakta också företagens huvudsakliga verksamhetsinrikt- Den tablå, som visas på omstående sida har byggts upp ning. dessa På tablån redovisar jag en enligt indelningsgrunder. bedömning av den relativa omfattningen av de översiktlig olika företagskategoriernas kapitalbehov för investeringar och rörelsekapital.

När det omfattningen av investeringarna och rörelsegäller - och härmed - har kapitalets ökning kapitalbehovet jag använt en enligt följande: små eller liten grov gradering o väsentliga o omfattande o stora.

INVESTERINGAR OCH RÖRELSEKAPITAL I MINDRE OCH HEDELSTORA FÖRETAG

M _ icrviec l

bug: nuwnmm ;Mu vw “F

- mapp mwuu mnnu mama mnkr-mnnggglu H@hh

:S2: mwnuggåhmuk hgub bug: pump

man muu›umuq ink

nholnnn

mmm nya annu man man ännu Umhu mia ümm

Mwbnär 95-95.. - - - - ñauu- w-m- w- ontu- ana:- w- onz-z-want.-

:;1gu :m- na ::.n =m- ai ua ai nd Lu amp unh unb um- ant um

uy ng MQ UF namn-ao: så id uu: ad nd uu: ml ii LkI| ad al uu: ai -I um

u ad urm ad u.: um u u uu. u u uun

än u.: m..

mwdnmr 95-95-_ _ - -- - - - m ^- nu-up M- odh-odi- W» amn-vu-n-

r“lw :gi 2=: ::n- 2:: 23* :Hb ::n- ln nun- un; un; -rn- unh lm

ugn up up ull 11D ,un ggn. møu- onzuz-unhc- mtu- onat- Inn Ru un kat na nnh uuh una uni Rai Rc unh han nu nwuuun unh

kiqüwr 35992.. untn- wum- w- mtu- w-un- M- ontn- wu-n- w- aøaz- wnu- w- aan- mmricusg › tunna nan - unh ug - uni U9 - :man u; nmt- :man u; ncn- wán ua

3: S: up “F

9...* g onlnt- man- maz- mh!nu una kan ka: & Iz :man kan R4: min Carl NI

wmumám und: kan runda

Kommentar

Här har undantagits (förutom jordbruk), gruvor, banker, försäkringsbolag, transportverksamhet , energiföretag, finansföretag. Inom dessa branscher är familjeföretagandet obefintligt eller obetydligt. Trantportverksamhetcn rymmer visserligen familjeföretagandc men detta är 1 :tor utsträckning inlemmac 1 speciella storföretagsdominerade organisationaformer.

När man bedömer företagandet och dess utveckling är det också viktigt att notera vilka sektorer som är mest expansiva. Inom det privata näringslivet är det framför allt inom området tjänster som ökningen av sysselsättningen äger rum. Enligt finansdepartementets beräkningar svarade den privata tjänstesektorn för 70 procent av det totala antalet nya arbetstillfällen under 1988, en ökning med 42.000 personer. Prognosen för 1989 innebär, att tjänsteföretagen kommer att svara för 60 procent av de nya jobben. Närmare hälften av de 42.000 nya jobben inom de privata tjänsteföretagen uppstår inom uppdragsverksamhet, dvs inom företag som bygg- och datakonsulter, bevakningsföretag, arkitekt-, advokat-, redovisningsoch reklambyråer etc. En stor del av de växande privata tjänsteföretagen är familjeföretag.

En annan viktig aspekt vid bedömningen är, att den redan under 70-talet konstaterade tendensen mot ägandekoncentration när det gäller de stora och medelstora företagen har fortsatt under 80-talet. Framgångsrika medelstora familjeföretag köps upp av storföretag eller investmentbolag. Enligt en utredning av SIND, De - medelstora i bortglömda företagen företag förändring (1989), har på tio år andelen familjeägda företag med 100-500 anställda sjunkit med 30 procent.

IW

3. DEN NUVARANDE FÖRETAGSBESKATTNINGEN OCH FÖRETAGENS

FINANSIERING

Det nu företagsskattesystemet kännetecknas av en hög gällande skattesats kombinerad med stora möjligheter att skapa obeskattade reserver. De viktigaste reserveringsmöjligheterna är av avsättning till lönebaserad resulnedskrivning varulager, samt investeringsfonder. skattebasen har tatutjämningsfond hållits smal och den betalade skatten i relation till vinst före har varit avsevärt lägre än den bokslutsdispositioner formella skattesatsen - 52 % för aktiebolag.

Ett omfattande regelverk av särbestämmelser, bl a avseende

familjeföretagen, har gjort skattesystemet mycket komplicerat och och effekterna är ofta svåra att förutsvâröverskådligt se. Dubbelbeskattningen av aktiebolags utdelade vinster ger litet netto för - även om Anellavdrag ett mycket aktieägaren och för fâmansbolags vinstutdelning kan specialregeln förbättra kalkylen.

Genom som infördes 1983, blev det redan vinstdelningsskatten, ännu mer komplitidigare komplicerade företagsskattesystemet cerat - och den totala skattebelastningen ännu mera kännbar

för många företag.

För med deras mer begränsade kapitalbas än i familjeföretagen med ett ägande blir skattebelastningen i vissa företag spritt av och i vissa situationer starkt hämmande kategorier företag för Problemen förstärks i de fall, där självfinansieringen. måste betala på sitt aktieföretagsägarna förmögenhetsskatt innehav - skatt på arbetande kapital.

En effekt av det nuvarande skattesystemet är att genomgående - och - och åtgärder i hög företagens företagarnas planering av skattemässiga överväganden. De höga skattesatgrad styrs serna i förening med de stora möjligheter till skattemässiga som skattereglerna erbjuder stora grupper av reserveringar, starka ekonomiska och finansiella motiv för att företag, ger skjuta upp skattebetalningarna.

Skapandet av skattereserver representerar den stora källan till självfinansiering. Systemet leder till dispositioner för att uppskjuta beskattningen som vid andra skattesatser inte skulle vara företagsekonomiskt motiverade. Som exempel härpå kan nämnas stora ökningar av varulager vid bokslutstillfällen, viss förskjutning av fakturering genom att pågående arbeten inte avslutas, förvärv av inventarietillgångar tidigareläggs för att möjliggöra avskrivning på 30 % etc. Skatteöverväganden och skatteplanering har blivit både en nödvändig del i företagens ekonomiska och finansiella planering och ibland också en källa till goda affärer för personer och företag som specialiserar sig på att biträda det normala affärsföretagandet med skatteplanering.

Företagens val av finansiering påverkas således i betydande utsträckning av skatteeffekterna. I synnerhet för mindre och medelstora företag, som inte har tillgång till aktiemarknaden gynnas lånefinansiering framför finansiering genom nyemissioner. och finansiering med skattemässiga reserveringar innebär stora skattemässiga fördelar. En effekt av systemet är att företagens soliditet påverkas negativt av de här skillnaderna i behandlingen av de olika finansieringsformerna.

Den höga skattesatsen, de stora reserveringsmöjligheterna och reglerna för beskattning av utdelning i förening med de höga marginalskatterna för fysiska personer leder till inlåsning av vinsterna i de etablerade företagen. Detta får givetvis negativa effekter på rörligheten hos riskkapitalet. Nysatsningar blir enklare att hantera och genomföra inom de gamla etablerade företagen än inom nyetablerade eller yngre företag.

Ett märkbart inslag i företagarnas skatteplanering under 80talet har blivit de s k skalbolagsaffärerna. Anmärkningsvärt är vidare, att överlåtelser av företag, helt eller delvis, inom familjeföretagssfären normalt kräver komplicerade skattemässiga dispositioner. Den vanliga vägen är att de nya ägarna bildar ett nytt bolag som förvärvar aktierna i det gamla. Oftast leder detta till mer eller mindre konstlade organisatoriska lösningar och anpassningar. Flera ägarbyten under en längre period leder ofta till komplicerade koncernstrukturer också i ganska små företag.

Förmögenhetsbeskattningen av ägaren kan särskilt för de litet större och ekonomiskt framgångsrika familjeföretagen innebära en väsentlig finansiell belastning. Även om aktievärdena vid ägarnas förmögenhetstaxering reduceras kraftigt enligt nu gällande regler kan i vissa fall inkomstanspråken på företagen bli betydande. I många fall har detta varit en av anledningarna till försäljning av företaget.

skattesystemet leder också till stora olikheter i behandlingen av olika företagskategorier. Som framförts i många sammanhang bedöms den stora och växande sektorn av tjänsteföretag bli missgynnad i förhållande till andra sektorer av näringslivet. Inom tjänstesektorn ryms en viktig del av de unga, starkt tillväxtorienterade företagen. Detta är också en sektor med en stor andel familjeföretag och företag, där personalägande är en viktig faktor för att företagen skall utvecklas och vara stabila.

Det var först i början av 80-talet som de tjänsteproducerande företagen fick sin hittills enda mera betydelsefulla möjlighet till obeskattad reservering i form av avsättning till - maximalt 20 % av under året utberesultatutjämningsfond talda löner. Även industriföretagen har samma rätt till till resultatutjämningsfond. Rätten till varuavsättning lagernedskrivning minskar då visserligen till 35 %, men industriföretagen kan kombinera varulagerreserv och resultatutjämningsfond.

En annan väsentlig faktor när det gäller de renodlade tjänsteföretagen är att personalkostnader utgör den helt dominerande kostnaden i företaget. Övriga tunga kostnadsposter är hyror och datorkostnader. För en stor del av företagen blir härmed mer än 90 % av kostnaderna fasta kostnader. Tjänster kan ju inte lagras och tjänsteföretagen blir mycket känsliga för nedgång i utnyttjandet av kapaciteten.

Nuvarande möjligheter till avsättning till resultatutjämningsfond på 20 8 på den rena lönesumman innebär, när man tar hänsyn till sociala kostnader, att de reserver som man har möjlighet att bygga upp med obeskattade reserveringar kan uppskattas till en och en halv månads personalkostnad. Jämför man med gällande regler om uppsägningstiden i trygghetslagstiftningen måste dessa reserveringsmöjligheter ses som synnerligen låga. Man kan bedöma, att en nedgång i kapacitets-

utnyttjandet med 10-15 procent orsakar lika stort resultatbortfall som den maximala avsättningen till resultatutjämningsfond. Industriföretaget som i regel har en stor andel rörliga materialkostnader bland sina totala kostnader drabbas inte av en lika stark påverkan på resultatet av en tillfällig nedgång i försäljningen som tjänsteföretaget. Vidare kan ju industriföretaget lagra både sina fasta och rörliga kostnader i form av varulager, vilket normalt tjänsteföretaget inte kan gora.

slutligen ligger det i tjänsteföretagets karaktär, att den dominerande delen av investeringarna är mjuka investeringar, i första hand personalkostnader. Ett tjänsteföretag som skall utarbeta och “paketera ett nytt tjänstekoncept eller utveckla systemprodukter måste satsa stora kostnader på direkt utvecklingsarbete men också på utbildning av personal. Detta medför kostnader, vilka som regel enligt vad som är god redovisningssed skall kostnadsföras det år de uppstår. Tjänsteföretagens mjuka investeringar måste i princip täckas av innevarande års resultat. Dessa mjuka investeringar måste normalt kunna självfinansieras. Kreditgivarna har hittills varit mycket restriktiva när det gäller att bevilja krediter mot annan säkerhet än reala värden och vad som i balansräkningen utgör synlig företagsinteckningsbar egendom.

Tjänsteföretagen har normalt inte samma storleksnivå på investeringar i maskiner och inventarier samt fastigheter som industriföretagen. Man får därför inte heller samma finansiella utbyte av de skattemässiga avskrivningarna, vilka för de snabbväxande industriföretagen kan innebära inte oväsentliga - åtminstone i ett mera finansieringsmöjligheter kortsiktigt perspektiv.

Med nuvarande höga bolagsskatter i förening med lågt ekonomiskt utbyte av vinstutdelning blir det för en stor del av tjänsteföretagen finansiellt påfrestande att självfinansiera med beskattade medel respektive svårt att attrahera externt riskkapital.

M3

4. DET NYA SKATTESYSTEMET

För under 1989 och 1990 har lagts fram förslag om avgörande så stora förändringar i det nuvarande skattesystemet, att det handlar om en skattereform. om huvuddelen av de genomgripande framlagda förslagen genomförs, kommer de skattemässiga att bli helt annorlunda under 90-talet än förutsättningarna under de senaste årtiondena. När man behandlar frågan om beskattningens roll för företagets finansiering, är det därför 90-talets skattevillkor som man måste utgå ifrån, även om det här stadiet endast antaganden kan göras om det på slutliga resultatet av de tre stora skatteutredningarna: Utredningen om reformerad inkomstbeskattning, om reformerad företagsbeskattning och Utredningen Utredningen om indirekta skatter.

Med utgångspunkt från de presenterade tidsplanerna kommer huvudbetänkanden att vara klara i juni 1989. utredningarnas Härpå följer propositionsskrivande och lagrådsremiss. Riksberäknas behandla propositionerna under våren 1990 och dagen beslut fattas under maj, eventuellt hösten 1990.

har för utredningarna angett efter vilka rikt- Regeringen arbetet i utredningarna skall bedrivas. Att döma av linjer den pågående debatten och utredningarna inom andra partier än det socialdemokratiska liksom inom olika organisationer finns det en bred acceptans för huvuddelarna av de angivna riktlinjerna.

När jag sammanfattar läget f n har jag utgått ifrån regeringens riktlinjer för utredningarna, skriften Skattereform och skatteplanering (red Bo södersten), Industriförbundets för reformerad företagsbeskattning samt olika Program promemorior och artiklar.

Inriktningen i förslagen ligger i linje med den internationella utvecklingen på skatteområdet. som går mot:

- kraftiga begränsningar av avdragsrätten vid företagsbeskattningen och fysiska personers beskattning - omstrukturering av skatteskalorna med färre steg och sänkta skattesatser för högre inkomster och sänkta skattesatser för bolag - ökad neutralitet genom mer likartad behandling av löne-, kapital- och företagarinkomster.

Viktiga inslag vid utformningen av det nya skattesystemet har i olika sammanhang framhållits vara att förenkla skattereglerna så att de blir lätta att förstå och tillämpa och att förhindra den avancerade - som blivit en skatteplaneringen alltmer märkbar effekt av det nuvarande skattesystemet.

Vid en bedömning och utvärdering av de framlagda riktlinjerna och förslagen har jag kommit fram till att följande skattevillkor skulle kunna komma att gälla under 90-talet. Jag har här endast beaktat de områden, som har störst betydelse för familjeföretagen och endast beaktat huvuddragen.

Det förändrade skattesystemet utgör ett paket av förändringar. Det omrâde, där det synes föreligga störst enighet är företagsbeskattningen. I den följande sammanfattande redogörelsen har jag därför funnit det vara riktigast att börja med detta område.

Företagsbeskattningen

Grunden för de framlagda riktlinjerna är en radikal breddning av skattebasen, som gör det möjligt att med oförändrade skattesatser för staten minska bolagsskattesatsen. Av diskussionerna hittills att döma finns god överensstämmelse mellan de riktlinjer som de statliga utredarna arbetar efter och det utförliga förslag som presenterats av Industriförbundet.

Skatteomläggningen bedöms innebära följande:

- blir 30 8 Bolagsskatten - Nuvarande system för lagernedskrivning slopas. - avskaffas. Resultatutjämningsfond - Nuvarande för maskiner och inventarier avskrivningsregler kompletteras med s k nuvärdesavskrivning. Denna innebär omedelbar avskrivning vid förvärvet med det diskonterade nuvärdet av normala framtida avskrivningar. Valmöjlighet finns mellan vanlig avskrivning och nuvärdesavskrivning. - Nuvarande med ett sk förlustutjämningssystem kompletteras

förlust/carry-backsystem. Förlust/carryback ger en möjlig-

het att utjämna förluster också mot tidigare redovisade vinster upp till 5 år bakåt i tiden. - form av införes eventuellt. Någon skatteutjämningsreserv - Eventuellt ersätts Investeringsfonderna slopas. investeringsfondssystemet av ett nytt system med skatteinbetalning vid avsättningstillfället.

MM

- Realisationsvinster beskattas nominellt som andra inkomster. Schablonberäkningen vid aktievinstbeskattning och indexeringen vid fastighetsavyttringar tas bort. - liksom de särskilda reglerna för fåmansbolag Anellavdraget vid aktieutdelning avskaffas. - avskaffas. Vinstdelningsskatten

Inkomstbeskattningen

:moms-asiat:

De nuvarande sex inkomstslagen reduceras till tre: inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet samt inkomst av kapital, som kommer att beskattas separat.

Till inkomst av kapital kommer att hänföras förutom kapitalinkomster inkomst som nu redovisas i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet samt inkomst av privatbostäder.

äapitalinkgm§tgr_osh_kgpitglvinster

tillfällig förvärvsverksamhet och inkomst Kapitalinkomster, av privatbostäder beskattas tillsammans som inkomst av och nettot en särskild statlig skatt på 30 kapital på utgår Ingen kommunal beskattning sker. procent.

Detta innebär, att ränteinkomster, ränteutgifter, aktieutdelningar, reavinster, reaförluster och bostadsränteavdrag läggs Underskott i inkomstslaget inkomst av kapital skall ge ihop. en skattereduktion på 30 procent av underskottsbeloppet.

Reavinster vid försäljning av aktier diskuteras bli beskattade den s k portföljmetoden, vilket innebär att hela enligt aktieinnehavet slås ihop. Vid aktieförsäljning beräknas anskaffningsvärdet på den försålda aktien enligt följande: Aktievärdet på aktien anses utgöra lika stor andel av försom hela anskaffningsvärde. Tvåsäljningspriset portföljens kommer att slopas. Eventuellt införs regler om att årsregeln realisationsvinst som återinvesteras i aktier inte beskattas. Diskussionen synes främst ha gällt marknadsnoterade aktier. Behandlingen av aktier i fåmansbolag är mera osäker. talas om att en särskild skulle I några sammanhang portfölj skapas för fåmansbolagsaktier.

att delas i två - Fastigheter kommer upp grupper privatbostäder och Privatbostäder avser bostad näringsfastigheter. för och omfattar villor, del av hus och fysiska personer

äb

bostadsrätter. Alla övriga fastigheter anses som näringsfastigheter och beskattas under inkomst av näringsverksamhet både vad avser löpande beskattning och reavinst. Det finns emellertid anledning att notera, att förslag framförts om att den löpande förvaltningen av skall belasnäringsfastigheter tas med egenavgifter. Detta skulle få betydelse för bl a familjeföretagarnas skattesituation.

En utformning av beskattningen vad som här skisserats enligt skulle innebära betydande ekonomiska fördelar för sådana personer som arbetar aktivt med personlig och kapitalförvaltning också ge utrymme för privatekonomisk skatteplanering. En Varning bör nog uttalas mot sådana slutsatser. Det har redan av vissa sakkunniga talats om olika åtgärder för att begränsa möjligheterna till skatteplanering.

lnäoms: :Lnâránssxesksamhst

Som framgår av redogörelsen ovan om företagsbeskattningen handlar det om genomgripande förändringar när det gäller beräkning av inkomst av rörelse. Egenföretagarnas beskattning har inte närmare behandlats. En följd av de andra förslagen skulle kunna bli att den s k staketmodellen infördes och med beskattning med 30 procent inom staketet.

lnäoas: :Ltiäas:

Förändringarna inom detta område syftar också till ökad likformighet i behandlingen av de olika inkomstslagen. Avdragsbegränsningar och ökad skatteplikt för olika förmåner införs.

Skatteskalorna

Om man utgår ifrån de förslag som presenterades av finansministern i november 1988 skulle den statliga och kommunala inkomstskattetabellen bli något av följande två alternativ:

eller Beskattningsbar Statlig Statlig och kommunal

MW

Båda alternativen innebär, att 90 procent av de skattskyldiga endast kommer att betala kommunalskatt på sina arbetsinkomster. Det kan noteras, att i några sammanhang redovisade båda alternativen i stort sett samma statsberäkningar ger finansiella utfall.

Förmögenhetsbeskattningen

behandlas inte i de här redovisade Förmögenhetsbeskattningen utredningsförslagen. Enligt pressuppgifter arbetar man emellertid inom finansdepartementet med förmögenhetskattefrådock utan att det finns någon officiellt tillsatt gorna, I den här rapporten. och den information som den utredning. baseras på, måste förmögenhetsskattefrågan betraktas som om hur man i det nya skattesystemet skall hantera den öppen ofta diskuterade frågan om skatt på arbetande kapital.

M8

5. DET NYA SKATTESYSTEMET OCH FÖRETAGENS FINANSIERING

Det nya skattesystemet synes innebära många fördelar inte minst för de mindre och medelstora företagen. De kanske mest uppenbara fördelarna kan sammanfattas enligt följande:

* Den kraftiga sänkningen av bolagsskatten gör det betydligt mer förmånligt än nu att arbeta med eget kapital i stället för lånat kapital. I jämförelse med nuläget försjunker räntningskraven på ägarkapitalet.

* Bättre möjligheter skapas till öppen resultatutjämning mellan olika år, också bakåt i tiden.

* Mer flexibla avskrivningsregler ger möjligheter till snabbare avskrivning på företagens utrustning.

* att Möjligheterna ge vinstutdelning ökar. I förening med en enhetlig kapitalinkomstbeskattning och lägre skattesatser än nu ökar väsentligt möjligheterna att attrahera externt riskkapital.

* Den soliditeten ökar synliga genom att företagen kan skapa beskattade vinstmedel i stället för obeskattade reserver. Detta förstärker företagens kreditvärdighet.

* av vid sänkningen marginalskatten inkomstbeskattningen ökar den behållna inkomsten också för företagare och kan därför leda till viss minskning av inkomstanspråken på företagen.

För stora grupper av företagen ligger det också en väsentlig fördel i att vissa olikheter i skattehänseende i förhållande till andra företag försvinner. Främst gäller detta tjänsteföretagen i förhållande till industriföretagen. Det nya skattesystemet synes också generellt innebära mer fördelar för småföretagen än för storföretagen, vilket kan ha viss i inverkan på småföretagens konkurrenssituation.

Å andra sidan innebär det nya skattesystemet, att de vid internationell jämförelse generösa möjligheterna att skapa obeskattade reserver genom främst och varulagerreservering resultatutjämningsfond bortfaller.

Den slopade lagernedskrivningen medför att de möjligheter till stora skattekrediter som framför allt växande industrioch handelsföretag kunnat utnyttja som finansieringskälla

försvinner. Med nuvarande regler kan en lagerökning finansieras till hälften genom skattekredit och detta har för många snabbväxande företag inneburit en stor ekonomisk fördel. Men man måste också vid den ekonomiska bedömningen framåt i tiden vara medveten om de effekter på varulagrets storlek som en effektiv lagerhantering och effektiv cash management innebär. varulager binder kapitalet och kostar härmed ränta.

Vid utvärderingen av det nya skattesystemet i jämförelse med det gamla måste företagsledningen i dessa företag beakta att bolagsskatten i det närmaste halveras. Den vinst som man idag kan skjuta upp beskattningen på genom lagernedskrivning kommer att belastas med endast 30 % skatt. De finansiella effekterna på mera kort sikt för företagen av en genom det nya systemet framtvingad upplösning av lagerreserver förutsätter jag neutraliseras genom generösa Övergångsbestämmelser.

Borttagandet av resultatutjämningsfonden har betydelse framför allt för personalintensiva företag. Å andra sidan måste man också här ställa borttagandet i relation till den sänkta bolagsskatten och de vinster som detta innebär.

Investeringsfondsystemet, som vid skatteomläggningen troligen, slopas, har vid nu gällande regler redan förlorat sin tidigare betydelse som viktigt instrument för företagens finansiering.

Jag förbigår slutligen här effekterna av avdragsbegränsningarna inom inkomstslaget inkomst av tjänst och den ökade skatteplikten för olika förmåner, som är en följd av den enkelhet som man eftersträvar i det nya skattesystemet. Borttagandet av Anellavdraget och de särskilda skattelättnaderna vid i fåmansbolag är också ett pris som vinstutdelning företagarna får betala för att få bättre beskattningsvillkor för kapitalinkomsterna.

Min utvärdering av det nya skattesystemet blir övervägande positiv vad gäller finansieringseffekterna för den större delen av de mindre och medelstora företagen. Det finns emellertid anledning att diskutera finansieringssituationen för vissa kategorier av företag, där också i det nya skattesystemet särskilda skatteincitament - eller av undanröjande - kan vara motiverade. speciella skattebelastningar

sm

Jag vill nu återkomma till inledningen av den här rapporten (avsnitt 3), där jag belyser olika företagskategorier och deras investerings- och kapitalbehovssituation. Av de fyra som talar om här huvudkategorier jag levebrödsföretag, och mogna småföretag, utvecklingsföretag framgångsföretag är det i första hand för de två senare kategorierna som det finns skäl att överväga om särskilda åtgärder och anpassningar inom skatteområdet behövs, eller är särskilt angelägna, också i det nya skattesystemet. Behovet av särskilda åtgärder beror framförallt på den förändring som äger rum inom företagen.

Investeringar i tjänsteutveckling

Under de senaste åren har en ny näringslivsmiljö vuxit fram i Sverige, där en allt större del av den totala investeringsvolymen avser tjänsteutveckling och tjänsteförnyelse.

Den här utvecklingen innebär också, att de immateriella, s k mjuka investeringarna kommit att spela en allt större roll. Enligt en studie av Statsrådsberedningen uppskattas de immateriella investeringarna för närvarande till 20 procent av BNP (d v s till 200 miljarder under 1987). *) Dessa investeringar uppskattas kunna fördelas enligt följande:

FOU 3 % System- och programvaruutveckling 2 % Utbildning 9 % Företagsintern utbildning 2 % Marknadsföring 2 % Allmän kunskapsutveckling 2 %

20 %

Även om beräkningarna är förknippade med en betydande osäkerhet speglar de emellertid den ändrade sammansättningen och karaktären av näringslivets investeringar. Det finns inga skäl att anta att inte den här utvecklingen skulle fortsätta under 90-talet.

*) Uppgifterna om storleken och fördelningen av de immateriella investeringarna har hämtats från en skrift av Tjänsteförbundet “Tjänsteutveckling i svenska tjänsteföretag (1988).

3H

De kunskapsintensiva företagen

En av de företagskategorier, som under de senaste åren vuxit snabbast mätt i antalet sysselsatta, är de kunskapsintensiva tjänsteföretagen. Dessa företag är dels personalintensiva, dels starkt beroende av sina medarbetares engagemang och personliga kunskapsutveckling. Hos dessa företag dominerar de immateriella investeringarna. En betydande del av företagens investeringar avser satsningar på utbildning och kunskapsutveckling.

Medarbetarna i dessa företag har ofta en utveckling som innebär att de når sin topp relativt tidigt och därefter får en lång period av stagnerande eller minskad intjäningsförmåga för företaget. Samma utveckling, men inte i lika markant form, blir allt vanligare också i andra typer av företag. En väg för att minska de negativa effekterna av den här utvecklingen både för de enskilda medarbetarna och företaget är allt större satsningar på utbildning. Bedömningar pekar mot att det inom alla sektorer av näringslivet kommer att under 90-talet krävas massiva utbildningsinsatser.

I de - liksom i andra förekunskapsintensiva företagen många tagskategorier - skulle stabiliteten och utvecklingsförmågan öka, om man kunde dels öka möjligheten till utjämning av medarbetarnas livsinkomst, dels få en jämnare fördelning av utbildningssatsningen mellan åren.

De nuvarande skattereglerna ger inte sådana möjligheter. Det skulle vara ett viktigt inslag i det nya skattesystemet att skapa sådana möjligheter.

En väg att lösa frågan med utjämning av livsinkomsterna skulle vara att skapa möjlighet för en skattefri kontoavsättning hos företagen liknande resultatutjämningsfonden. Denna ersättning skulle emellertid vara individuell, d v s utnyttjandet skulle styras av den anställde i samråd med företaget. Företaget skulle få avdrag för beloppet vid avsättningstillfället och den anställde skulle beskattas vid uttaget. För att undvika risken att företaget, om man får ekonomiska svårigheter, inte kan klara betalningen av avsättningarna skulle hela systemet kunna samordnas med PPG/PRI-systemet. *)

*) Förslaget har ursprungligen presenterats av Tjänsteförbundets skattegrupp (Tjänsteförbundets skriftserie nr 2, 1986)

SR

Utbildningssatsningar skulle kunna behandlas på ett liknande sätt. Företagen får rätt att visst år med skattemässigt avdrag sätta av ett efter särskilda grunder framräknat belopp för kommande utbildningssatsningar. De faktiska utbildningskostnaderna avräknas, när de uppstår, mot kontoavsättningen. Många förutsättningar måste givetvis uppfyllas, bl a att man utgår från en särskild utbildningsplan som är individuell.

De här skisserade förslagen ligger i linje med skattereformens intentioner att ge förbättrade möjligheter till resultatutjämning mellan åren.

De medelstora familjeföretagen framgångsföretagen

Som på ett mycket klarläggande sätt belysts i utredningsrap- De - medelstora i förporten bortglömda företagen företag ändring (SIND 1988) har på de senaste tio åren andelen familjeägda företag med 100-500 anställda sjunkit med 30 procent. Den process med kraftig minskning av den här företagsgruppen som startade redan under 60-talet har fortsatt. Framför allt handlar det om en alltmer aggressiv uppköpspolitik från storföretags och investmentbolags sida. Kraften i processen har förstärkts genom de stora likviditetsöverskotten hos storföretagen.

Det finns anledning att i det här sammanhanget också beröra resultatet av ägarutredningens kartläggning av ägar- och inflytandeförhållandena i de 300 största företagen i Sverige. Man konstaterar, att ägandet blir alltmer koncentrerat i storföretagen. Den kanske mest markanta förändringen i det institutionella ägandet är att producerande, ickefinansiella företag i stor utsträckning köpt in sig i andra företag. Aktieköp har under många år varit lönsammare för företagen än att investera inom det egna företaget. Denna uppköpspolitik har i hög grad riktats mot de medelstora familjeföretagen.

Om man ur samhällssynpunkt anser det önskvärt, att det även i framtiden finns kvar ägarledda, självständiga företag bland de medelstora företagen måste bl a skattevillkoren få ett sådant innehåll, att företagsägarna har både motiv och ekonomiska att behålla sitt - och kunna föra möjligheter ägande över det på nästa generation.

En annan viktig aspekt är, att familjeföretagen måste kunna utan hinder i skattelagstiftningen genomföra fusioner och Detta är en av vägarna för företag att nå sådan samgåenden. storlek, att man kan OTC-noteras. För många större växande familjeföretag, där företagarna vill behålla grundkaraktären av familjeföretag, är OTC den lämpligaste vägen. Det är därför viktigt att vid den närmare utformningen av regelverket i det nya skattesystemet de större familjeföretagens situation beaktas.

Försörjninaen med externt riskkapital

Det finns ett betydande behov av externt riskkapital hos framför allt de starkt expansiva unga utvecklingsföretagen liksom hos många av de expanderande medelstora företagen enligt tidigare kategorisering). I den (framgångsföretag första kategorin, som normalt arbetar med en låg soliditet och med en låg kreditvärdighet är det framför allt utvecklingssatsningar som skapar kapitalbehovet.

Under 80-talet har en viktig marknad skapats för försörj-

ningen med riskkapital till de utvecklingsinriktade mindrê\

företagen. Aktörer på denna marknad är Venture Capital-bolag\\

liksom flera statliga placerare. Av stor utvecklingsbolag

betydelse för de mindre företagen är att dessaiaktörer, i

första hand Venture Capital-bolag, i viss utst ckning går in och för -

som minoritetsägare ger möjlighet entreprenörer

- att ha kvar över företaget. företagare ägarkontrollen

De som skapats under 80-talet för sådana minorimöjligheter måste bevaras med hänsyn till betydelsen för tetssatsningar finansiering. Det är därför angeläget, att skatteföretagens villkoren utformas så att denna del av riskkapitalmarknaden inte För kapitalplacerarna är det väsentligt, när spolieras. de sin att de kan räkna med lägger upp placeringsstrategi, att eventuella förluster på enskilda aktieengagemang kan avräknas mot vinster på andra. Om så inte är möjligt kommer kostnaden för misslyckade engagemang att bli överdrivet hög och man kommer att undvika högriskengagemang och hålla en försiktighetslinje. Detta innebär en hämsko på de unga utvecklingsföretagen, som ofta måste betraktas som expansiva högriskengagemang.

3M

För de större, växande är det som familjeföretagen tidigare diskuterats bl a CTC-reglerna som är viktiga. Även om det inte betyder så mycket för företagens kapitalförsörjning, kommer villkoren för att låta anställda bli i aktieägare företagen att vara av stor vikt, inte minst för att behålla och öka motivationen hos de anställda och därmed starkskapa are företag. Regelverket och skattevillkoren avseende anställdas förvärv av aktier, konvertibler och vinstandelsstiftelser är därför ett område, som måste vid uppmärksammas utformningen av det nya skattesystemet.

speciella instrument för extern kapitalförstärkning till små företag

som olika studier påvisat kan man knappast komma fram till någon entydig bild som visar olika företagsgruppers behov av riskkapital av viss storlek och att dessa företag skulle öka sin expansionstakt och utvecklas bättre om tillgången på externt riskkapital vore större.

Kapitalplacerarnas reaktioner på olika incitament är också svårbedömbara. De praktiska erfarenheterna av olika utländska skattestimuleringsåtgärder med syfte att öka utbudet av riskkapital till småföretag är emellertid till övervägande del positiva.

Både utländska och svenska erfarenheter visar att också mycket god tillgång på kapital som skulle kunna placeras i företag, inte nödvändigtvis leder till en ökad tillgång på riskkapital för småföretagen. I valet mellan större och etablerade företag och småföretag söker sig kapitalet till de större företagen, där riskerna bedöms som mindre. För att kapitalet skall prioritera småföretagen krävs särskilda incitament, i första hand skattemässigt.

Även med de väsentligt förbättrade villkor, som det nya skattesystemet innebär, krävs enligt min uppfattning särskilda skattestimulanser för att tillgången på riskkapital för utvecklingsföretagen skall öka. I SIND-utredningen Regional finansiering (SIND 1988:10) redovisas en skiss (sid 116-119) över en modell för sådana skattestimulanser. Modellen, som getts namnet Riskkapitalpartner, bör enligt min uppfattning allvarligt övervägas, också i det nya skattesystemet. I starkt sammandrag innebär modellen följande.

inrättas som Riskkapitalpartner med Placeringsfonder fördelar för privatpersoner. Banker, försäkskattemässiga fondkommissionärer och andra stimuleras att ringsbolag, starta och placeringsfonder som attraherar privata organisera Dessa får placera t ex maximalt 300.000 per kapitalplacerare. år i en fond och får dras av vid taxeringen. Förbeloppet sker samma grunder som gäller för mögenhetsbeskattning enligt aktier i Placeringsfonderna ska sedan genom familjeföretag. och konvertibler placera kapital i småföretag nyemissioner som vissa kriterier. Privatpersonerna får ta ut uppfyller insatserna efter fem år. Realisationsvinsten beskattas då

efter Det kan noteras, att en liknande mogällande regler. har i och där kraftigt ökat utbudet av dell prövats England

riskkapital.

statliga insatser för riskkapitalförstärkning Speciella

Även med att det statliga finansiella grundinställningen, stödet till skall vara begränsat och endast näringslivet i där marknaden inte kan på egen hand förekomma sammanhang, åstadkomma önskvärda resultat, kan det finnas behov av stat-

finansiella instrument för särskilda situationer. En liga för ett sådant statligt finansiellt instrument har grovmodell skisserats inom finansieringsutredningen.

i idéskissen, som getts namnet garantifondslån,

Huvudlinjerna är följande.

* Garantifondslånet skall soliditetsstärkande effekt utan ge att medföra inflytande i företaget (med åtföljande ägar-

ansvar). * skall i ha evig löptid. Det kan Garantifondslånet princip inte av annat än om ränta inte betalas sägas upp långivaren inom föreskriven tid eller om lånet baserats på oriktiga

uppgifter. Garantifondslånet kan när som helst inlösas av låntagaren.

säkerhet ställs för lånet. I förmånshänseende place- Ingen ras efter fordringsägare men före

garantifondslån övriga

aktieägarna. * För utgår en realränta på förslagsvis garantifondslånet 3 2. Konstruktionen skulle kunna vara följande. Den totala

räntan består av en del, som inte utbetalas utan står kvar

i och ökar garantifondslånet (uppräkning av skulden bolaget viss konsumentprisindex), och en enligt princip, exempelvis del, realräntan, som betalas till långivaren.

3%

Grundtanken med den skisserade uppläggningen är, att den totala räntekostnaden blir en men endast kostnadsbelastning realräntedelen blir en årlig finansiell belastning.

Det skisserade finansiella instrumentet skulle kunna vara aktuellt i samband med bl a kapitalkrävande regionala projekt, där det enskilda företag som driver möter projektet stora svårigheter att attrahera riskkapital på marknaden.

Införandet av ett särskilt statligt finansiellt instrument av det slag som här redovisats måste emellertid noga övervägas med hänsyn till andra statliga instrument liksom kapitalmarknadens resurser och riskbenägenhet.

Etableringskonto för blivande företagare

Det har i många olika sammanhang framhâllits, hur svårt det är för en blivande företagare att spara till den insats av eget kapital som krävs vid starten och under de första årens uppbyggnad av ett företag. Även om en väsentlig marginalskattesänkning vid skattereformen betyder viss av förbättring sparmöjligheterna, så tar det också i fortsättningen lång tid för den blivande företagaren att spara ihop till erforderligt kapital.

I SIND-rapporten Regional finansiering (sid 119-121) presenteras ett förslag om tillskapandet av aktieägarkonto/etableringskonto, som en blivande entreprenör kan utnyttja för att under några år sätta av obeskattade medel (skattemässigt avdrag från inkomsten) som vid företagsstarten kan användas för emission av aktier.

Förslaget innebär för seriösa blivande företagare betydande fördelar. Även om det kan finnas en viss risk för missbruk av mindre seriösa personer, så bör man genom olika åtgärder kunna nedbringa riskerna för missbruk till en godtagbar nivå. Det handlar emellertid om en så speciell form, att det enligt min uppfattning kan finnas anledning att avvakta med att pröva den här stimulansmodellen tills dels innehållet i skattereformen är slutgiltigt bestämt, dels andra här presenterade förslag om förbättrad kapitalsituation för småföretagen prövats.

Familjeföretaget och förmögenhetsskatten

I många utredningar och artiklar har påvisats, vilken finansiell belastning för företagen som de gällande reglerna för förmögenhetsbeskattning kan innebära för familjeföretag. Enligt min uppfattning bör det ligga i linje med intentionerna bakom både skattereformen och näringspolitiken att nu ta bort skatten på det arbetande kapitalet.

Nedanstående tabell, som har hämtats från en skrift av Robert Alderin och Ulf Öjeman*) påvisar klart, vilken belastning för företaget som förmögenhetsskatten kan innebära. De skattepliktiga värden som angetts i tabellen kommer relativt snabbt ett växande företag upp i. Förslaget till ny företagsbeskattning bör leda till att de skattepliktiga förmögenhetsvärdena ökar, om företagarna eftersträvar ökad konsolidering.

som framgår av tabellen, måste en företagare med en marginalskatt på 75 % belasta företaget med drygt 135.600 kr för att betala en förmögenhetsskatt på 24.500 kr. När förmögenhetsskatten uppgår till 68.000 kr, som den gör vid ett skattepliktigt substansvärde på 3 miljoner kr, blir den årliga belastningen på företaget 376.000 kr. En sänkning av marginalskatten till 50 % eller 60 8 innebär visserligen en viss reduktion av skattebelastningen, men den är fortfarande så hög, att den innebär en allvarlig belastning.

Formogenhetsskatt tor smatoretagare Skatteplnkttgt Formogen- Ertorøerug Tillkommer Summa uttag ur varde (30°:e hets- unkomst- arbetsguvar- rorelsen to: att av substans skatt okmngvnd avgitt 38.33% betala tormogverde!) 75% margn- enhetsskatten nalskatt Kr Kr Kr Kr Kr

7 500 000 203 000 812 000 311 000 1 123 000 *) Företagare i skattesverige, SAF 1987

3%

Det finns emellertid anledning att notera, att det nya skattesystemet, när man beaktar både företagsbeskattningen och beskattningen av inkomst av kapital, innebär en väsentligt förbättrad kalkyl, om företagaren täcker förmögenhetsskatten genom vinstutdelning. För att täcka förmögenhetsskatt på 68.000 kr behöver bolaget redovisa en vinst på ca 140.000 kr. Efter bolagsskatt på 30 % och 30 8 skatt på det utdelade beloppet får aktieägaren kvar ett belopp som ungefär svarar mot förmögenhetsskatten. Det innebär en förtjänst på 236.000 kr i jämförelse med situationen idag. Det kan emellertid inte uteslutas, att kalkylen inte kommer att bli så här fördelaktig, när väl de slutliga skattereglerna fastställes. Exempelvis skulle tak för aktieutdelning som skall beskattas som inkomst av kapital kunna ställas upp.

Förenklingen av skattesystemet

Det nuvarande mycket komplicerade och svåröverskådliga skattesystemet med många specialbestämmelser och undantag kräver stora kunskaper av företagen. Dålig skatteplanering kan med det nuvarande systemet få förödande ekonomiska konsekvenser för både företaget och företagaren. Detta har medfört dels att familjeföretagens revisorer och rådgivare måste lägga ned en väsentlig del av sina insatser på att hjälpa företagen och deras ägare med att hantera skattesystemet i stället för att använda den dyrbara konsulttiden på för företaget effektivitetsfrämjande åtgärder, dels att företagarens och företagsledningens tid och engagemang i alltför stor utsträckning inriktas mot skattetänkande.

Skattereformen enligt de framlagda riktlinjerna med den förenkling som finns inbyggd i reformen, bör frigöra både tid och kostnader som kan användas för mera produktiva ändamål. Med utgångspunkt från mina egna erfarenheter som revisor och rådgivare för mindre och medelstora företag bedömer jag, att i det handlar om betydande resurser som kan frigöras. Avslut- .i ningsvis vill jag därför understryka, att i förenklingen av i a inte ekonomiska - och därskattesystemet ligger oväsentliga i Å med också finansiella - fördelar för de mindre och medelstora företagen.

3W

Av källmaterial kan nämnas: utnyttjat

* försörjning med riskkapital, Hans Smâföretagens Landström, Utredningsrapport för Statens Industriverk, för Teknisk Utveckling, Sveriges Industri- Styrelsen förbund och Trygghetsrådet SAF-PTK (1988)

* och de mindre företagen, SIND-rapport Riskkapitalet (1988)

* finansiering, SIND-rapport (1988) Regional

* De bortglömda företagen, SIND-rapport (1988)

* av familjeägda industriföretag, SIND-rapport (1986) Köp

* Skattereform och skatteplanering, Vårt nya skattesystem i funktion, red Bo Södersten (1988)

* för reformerad företagsbeskattning, Industriför- Prognos bundet (1987)

* Förbättra levnadsvillkor. Elisabet tjänstesektorns Annell och Gertrud Hedberg, rapport från M-Gruppen på uppdrag av SIND (1986)

* skrift om skattepolitiken och tjänste- Tjänsteförbundets (Tjänsteförbundets skriftserie företagens utveckling nr 2, 1986)

* skrift “Tjänsteutveckling i svenska Tjänsteförbundets skriftserie nr 5, tjänsteföretag (Tjänsteförbundets 1988)

* i skattesverige, Robert Alderin och Ulf Företagare Öjeman, SAFs Förlag (1987)

* PM angående Industriförbundets skatteförslag, Familjeföretagens skatteberedning (1987)

* Svenska Venture promemoria till Capitalföreningens Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (1988).

m

äl I N V E S T E R I N G S B A N K E N Bedömning av bankens näringspolitiska funktion Sven-Erik Johansson Bertil Jonsson

Tönnerviksgruppen _-

AunonurødcInnan: -2-

UPPDRAGET

Vi har av den statliga finansieringsutredningen fått i uppdrag att göra en bedömning av Sveriges Investeringsbanks näringspolitiska funktion med särskilt beaktande av statens ägarroll.

Det har ingått i förutsättningarna för vårt uppdrag, att genomgången skulle baseras på officiellt tillgängligt material såsom årsredovisningar, statliga propositioner och utredningar, kreditmarknadsstatistik m m. Vi har inte haft möjligheter att genom intervjuer eller på andra vägar få information från bankens företrädare, kunder eller konkurrenter.

Vår rapport redovisas på följande sidor.

Stockholm i februari 1989

/_r f) i

w 17 .47

á/ø/,Wør/Aoatv,

,ä Sven-Erik Johansson Bertil Jonsson Aukt revisor, ekon dr Aukt revisor

BAKGRUND

Investeringsbanken bildades år 1967 som ett av staten helägt kreditaktiebolag. Det främsta syftet var att skapa ökade möjligheter att tillgodose de behov av långfristiga krediter - med risknivå - för finansiering av stora investeringar hög i som strukturomvandlingen skulle komma att näringslivet innebära. Investeringsbanken skulle arbeta på affärsmässiga och någon subventionering skulle inte äga rum. Banken grunder skulle inte heller särskilt beakta sysselsättningsfrågor.

skulle banken ha till föremål för sin Enligt bolagsordningen verksamhet att bidra till finansieringen av sådana investeringar i näringslivet som inriktas på rationalisering, och utveckling samt att medverka vid strukturanpassning finansieringen av svensk export.

startkapitalet S00 mkr i eget kapital och garantier på 450 mkr höjdes successivt under de kommande verksamhetsåren. 1983 hade banken en kombination av eget kapital och garantier som banken möjlighet att låna ut upp till ca 12.000 mkr. gav Vid denna bankens faktiska engagemang i form tidpunkt uppgick av krediter och ställda garantier till ca 7.000 mkr. Det kan också noteras, att bankens soliditet var hög i jämförelse med andra kreditinstitut - i början av 80-talet strax under 25 %.

Banken kunde under lång tid driva verksamheten helt i enlighet med de uppställda riktlinjerna. Banken medverkade till ett antal strukturomvandlingar inom olika sektorer - textil, stål, skog m m. Banken var vidare aktiv i frågor som rörde rekonstruktion av företag. Senare engagerade man sig också i risksatsningar i högteknologiska företag. Banken byggde successivt upp en betydande för företagsrekonstrukkompetens tioner och för finansiering av komplexa projekt.

Det i ändamålet med bankens verksamhet att vara flexibel låg vid kravet på säkerhet för sina krediter och lägga sig efter andra finansinstitut i förmånsrättsordning. Bankens kreditförluster har legat mångdubbelt högre än affärsbankernas. Banken lämnade under långa perioder inte någon utdelning på ägarkapitalet.

D4

Under senare hälften av 70-talet och under 80-talet förändrades efter hand de allmänna förutsättningarna för bankens verksamhet. De stora och riskfyllda i investeringsprojekten klassisk bemärkelse, där Investeringsbanken engagerat sig eller enligt riktlinjerna förutsatts engagera sig, blev allt färre. Företagens behov av riskvilligt kunde i kapital växande utsträckning tillgodoses via börsen. fick samtidigt affärsbankerna och finansbolagen liksom många stora företag allt större tillgång på kapital för utlåning.

I proposition 1983/84:l35 konstaterades, att Investeringsbankens hittillsvarande verksamhet vad gäller kreditrörelsen fyllt de målsättningar som ställdes upp vid bildandet. Utvecklingen av företagens investeringar och den finansiella situationen motiverade emellertid en omorientering av bankens verksamhet. Omorienteringen förutsattes i första hand genomföras av bankens ledning och styrelse inom de ramar som gällde för bankens verksamhet.

VERKSAMHETENS INRIKTNING

Departementschefen anförde bl a

att bankens uppgift som förmedlare av AP-fondmedel har minskat och bankens kan behöva kapitalanskaffning breddas att banken under senare år gjort betydande insatser när det gäller omstrukturering av svensk industri och rekonstruktion av olika företag att banken fått möjligheter att utöver lån även ställa .garantier att garantigivning, t ex för företag i samband med större exportprojekt, är ett naturligt inslag för ett kreditinstitut som har att ta risker och i svenska engagera sig företags utveckling att en viss utdelning på av staten insatt kapital bör eftersträvas att av staten nedlagda tillskott i framtiden åtminstone inte skall förlora i värde realt sett att bankens kreditgivning principiellt skall i huvudsak syfta till högt risktagande, långsiktiga och stora åtaganden investeringar

att investeringar i forsknings- och utvecklingsverksamhet, marknadsföring etc, som har mera immateriell karaktär, bör ges lika goda finansieringsmöjligheter som investeringar av materiell karaktär att bankens inriktning i första hand skall vara långa engagemang i större företag och att bankens bolagsordning kan behöva ändras för att täcka in ovanstående.

Hur har bankens ledning och styrelse agerat med utgångspunkt från de nya riktlinjerna? Underlag för bedömning bör kunna hämtas från bankens senaste verksamhetsberättelser.

VERKSAMHETEN ENLIGT VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Bankens verkställande direktör konstaterar i verksamhetsberättelsen för år 1987 att bankens bolagsordning ger oss stor frihet att arbeta över hela företagsfinansieringsområdet.

I verksamhetsberättelsen gör VD en del jämförelser med andra banker. Han säger

att ingen bank kan aktivt gå in med ägarkapital på samma sätt som banken att andra sällan har samma uthållighet i engagemanget som banken.

Han skriver vidare att banken måste arbeta mera offensivt än tidigare och att målen kan sammanfattas enligt följande:

en långsiktig lönsamhet under tillväxt med sådan organisation och flexibilitet att praktiskt taget varje existerande konkurrenssituation kan mötas.

Bankens styrkefaktorer anges vara:

Finansiell styrka Möjlighet till ägande

tii!!!

Neutralitet Uthållighet i engagemangen Stort kontaktnät i näringslivet Möjlighet att ta annorlunda risker.

H6 Enligt vår uppfattning synes det föreligga överensstämmelse mellan den inriktning och de riktlinjer för bankens verksamhet, som angavs av departementschefen i 1983/84 års proposition och målsättningen och inriktningen av verksamheten enligt VDs redogörelse.

HUR HAR VERKSAMHETEN BEDRIVITS?

Enligt bolagsordningen får banken upplâna medel och ingå till ett belopp enligt nedan. Av balansgarantiförbindelser räkningen per 31 december 1987 har vi läst ut följande:

l) Likvida medel (hos banker etc) Kassa och bank 27,4 Placeringar 584,3 Spärrkonto i Riksbanken 3,9 2) Fordringar mot stat, kommun, banker, försäkrings- bolag o dyl 3) Fordringar och garantiförbindelser säkerställda av under någon 2) 4) Åtta gånger bolagets egna kapital Aktiekapital 1.170,0

8 x 1.967,8 15.742,4 MKR l6.358,0

Upplåning 6.004,3 Garantiförbindelser 1.357,6 7.361,9

En mycket betydande reserv för upplåning för att finansiera utlåning finns sålunda.

Bankens (koncernens) tillgångar fördelar sig enligt verksamhetsberättelsen på följande sätt:

1987 1986 Likvida medel, interima poster och diverse fordringar 768,2 843,7 Utestående lån 7.760,0 7.548,7 Aktier och andelar -_____- 312,2 8.072,2 147,9 7.696,6 Spärrkonto i Riksbanken 3,9 12,4 Inventarier, rättigheter och oavskrivna utgifter 65,7 56,5 Fastigheter 0,7 0,7 MKR 8.910,7 8.609,9

Därutöver har lämnats garantiförbindelser för Mkr 1.357,6 resp Mkr 1.856,2.

Under år 1987 har banken enligt finansieringsanalysen betalat ut beviljade lån med 2.679 milj kronor samt investerat i aktier för netto 238 milj kronor. På annat håll finns uppgifter att bruttoinvesteringen i aktier uppgår till 279 milj kronor.

Av utlämnade lån har särskilt omnämnts av finansieringen Ericssons mobiltelefonsystem på den amerikanska marknaden. Det anges att det varit ett lyckat exempel på engagemang, där traditionella bankmässiga säkerheter saknades. Även om inget belopp nämns om engagemangets storlek, torde man kunna anta att det tog betydande resurser i anspråk.

Ett annat exempel nämns, där banken kunde hjälpa en kund med en annorlunda lösning på ett problem. Det handlar här om good-willproblematiken i samband med ett företagsköp i USA. Med denna problematik torde avses att amerikansk praxis medger avskrivning av good-will under 40 år, medan Sverige begär avskrivning på 10 år. Vid beräkning av framtida resultat under 5-6 år - belastas då resultatet hårdare med avskrivningar i Sverige än i USA, vilket medför att värderingen av ett företag blir lägre med det svenska synsättet än med det amerikanska. Följden blir, att svenska företag har svårigheter att i konkurrens med andra förvärva bolag. I det angivna fallet förvärvade Investeringsbanken patenträttigheter som senare licensierades till det amerikanska bolaget. Härigenom kunde belastningen på kundföretagets balansräkning reduceras - ett intressant ett och annorlunda exempel på nytt sätt att medverka vid företagsförvärv. Utomlands har diskussioner börjat föras om det är en sund utveckling med sådan off-balancefinancing. Den har aktualiserats främst genom den ökade omfattningen av leasing och factoring. Uppfinningsrikedomen med olika finansieringsformer är stor.

Vidare noterar vi, att nya ägarengagemang har gjorts framför allt i Gotagruppen, 205 Mkr, Swedish Genetic Investment AB, 21,2 Mkr, Svensk Fastighetsleasing AB. 25 Mkr samt Databolin, 2,9 Mkr. Innehavet i Gotagruppen och Databolin har nedskrivits med 78,6 Mkr, främst beroende på kursnedgången efter den 19 oktober 1987. Ett annat stort engagemang från tidigare år gäller AB Nynäs Petroleum med 72,4 Mkr. Av övriga ägarengagemang,i aktier är två på ca 5 Mkr vardera, medan resten är lägre än 3 Mkr.

Vår bedömning är att bankens långivning liksom huvuddelen av aktieplaceringarna ligger helt i linje med den angivna verksamhetsinriktningen. Några av aktieplaceringarna, nämligen innehavet i Gotagruppen och i Svensk Fastighetsleasing, anser vi emellertid vara svårare att motivera med utgångspunkt från de riktlinjer som angetts för verksamheten.

VAD ÄR INVESTERINGSBANKEN IDAG?

Investeringsbanken synes oss idag vara ett finansinstitut bland många andra, som arbetar på kapitalmarknaden. Banken har sökt att finna nischer, där den kan dra fördel av sina speciella kunskaper och erfarenheter. VDn formulerar affärsidén så här: “Vi erbjuder utvecklingsbara företag finansieringslösningar - inklusive ägarkapital - med plusvärde för kunden. Låntagarna-kunderna har behov främst inom tre områden:

* Traditionell finansiering Riskdelning * Ägarkapital.

Antalet produkter inom vart och ett av dessa områden är begränsat, men kombinationsmöjligheterna är många. tet gäller att se behoven och skapa en produkt som är skräddarsydd för just den kunden.

Med de olika avregleringar som skett på kapitalmarknaden, samtidigt som tillgången på kapital varit god, har utrymmet för banken, enligt vår bedömning, minskat genom ökad konkurrens. Styrelsen säger att detta medfört sjunkande marginaler på krediter och lägre provisioner på garantier. Volymökningen har ej kunnat kompensera detta.

BANKENS STÄLLNING PÅ KAPITALMARKNADEN

Ur Riksbankens Allmän månadsstatistik har vi hämtat följande uppgifter för 1987:

Företagsfinansierande institut hade en utlåning av S36 miljarder Affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker hade en utlåning till allmänheten inkl företag av 471 miljarder

Total 1.007

utlåning miljarder

Investeringsbankens utlåning (inkl aktier) uppgick till ca 8 miljarder

Banken svarar för en mycket liten del av den totala företagsfinansierade verksamheten.

BANKENS STÄLLNING OCH RESULTAT VID JÄMFÖRELSE MED

ANDRA BANKER

I de för bankens verksamhet som uppställdes i riktlinjer 1983/84 års proposition angavs dels att en viss utdelning skall eftersträvas det av staten insatta kapitalet, dels på att det som staten lagt ned genom tillskott, i kapital, framtiden åtminstone inte skall förlora i värde reellt sett.

I propositionen bibehölls principen om att bankens krediti huvudsak skall syfta till högt risktagande och det givning skall långsiktiga åtaganden och stora investeringar. gälla Lönsamhetskravet markerades emellertid på olika sätt, bl a av vikten av att banken har ett starkt genom understrykande inslag av företagsekonomisk expertis och finansieringskunnande i styrelsen.

Även om Investeringsbankens verksamhet i flera avseenden från affärsbankerna kan en jämförelse av skiljer sig räntabilitet och soliditet vara motiverad.

Med utgångspunkt från årsredovisningarna för 1986 och 1987 har följande tabell tagits fram:

Kommentar

Räntabiliteten: Rörelseresultatet efter avdrag för 50 procent schablonskatt i relation till genomsnittligt justerat eget kapital enligt balansräkningen.

Soliditeten: summan av redovisat eget kapital och värderegleefter för 50 procent schablonskatt i relaringskonton avdrag tion till den totala balansomslutningen.

3%

Investeringsbanken visar som framgår av tabellen en räntabilitet som ligger väsentligt under affärsbankernas. Soliditeten å andra sidan ligger, beroende på den annorlunda strukturen och de olika förutsättningarna för verksamheten, en på nivå, som affärsbankerna aldrig kan uppnå.

INVESTERINGSBANKEN OCH DET STATLIGÅ ÄGANDET

Vår genomgång har inte gett anledning att ifrågasätta Investeringsbankens genomförande av verksamheten i relation till de allmänna riktlinjer som uppställdes i 1983/84 års proposition. Räntabiliteten är emellertid i jämförelse med andra kreditinstitut låg. Bankens VD framhåller i själv verksamhetsberättelsen för 1987, att avkastningen inte är tillfredsställande och att den måste långsiktigt förbättras.

Man betonar emellertid, att lönsamhetsmâttet bara är ett sätt att mäta bankens prestationer. Banken ställer i sin nya organisation också de kvalitativa målen i fokus. Häri lägger bankens ledning personligt engagemang, neutralitet, långsiktighet och integritet. Man vill på marknaden uppfattas “som en kompetent, neutralt arbetande partner med finansiell - en som kunden styrka långsiktig partner alltid konsulterar i samband med sina viktigaste finansieringsbeslut.

Här ligger enligt vår uppfattning den avgörande när frågan det gäller Investeringsbankens framtid. Finns det något motiv för direkt statligt ägande av ett finansinstitut med den här inriktningen?

Redan i samband med skrivningen av 1983/84 års proposition hade man kommit fram till, att de som förutsättningar gällde för bankens tillkomst förändrats i så hög grad att nya riktlinjer måste ställas upp. Bankledningens till anpassning dessa nya riktlinjer har lett fram till bankens nuvarande situation.

Banken verkar nu på en företagskapitalmarknad som bara under de få åren sedan propositionen 1983/84 förändrats vad gäller alternativ och utbud. Konkurrensen har hårdnat. Vi konstaterar, att banken har en mycket betydande outnyttjad kapacitet för utlåning. Frågan måste ställas, i vilken utsträckning som

3M

denna beror bristande efterfrågan liksom brist på tillgång på som uppfyller bankens krav enligt dess på placeringsobjekt, riktlinjer för verksamheten.

Det finns sektorer inom företagandet som haft, och har, problem med att få tillgång till riskkapital för sin utveckling och bl a mindre och medelstora utvecklingsföretag. expansion, Banken har i utsträckning agerat på detta område. begränsad

Även om banken har både kompetens och kapital för att vara en aktör det här området, blir vår bedömning att detta av på flera skäl inte är ett område som kan få någon större betydelse för banken. I 1983/84 markeras, att propositionen banken skall i första hand arbeta med större investeringsoch stora Bankens kreditkapacitet är också projekt företag. till en sådan inriktning. Vi anser också, att lösanpassad utvecklingsföretagens riskkapitalsituation skall ningar på sökas på andra vägar.

om man inte kan identifiera för svenskt näringsliv väsentliga stora där riskkapitalförsörjningen inte kan tillprojekt, de aktörer som nu finns på kapitalmarknaden och godoses genom är den naturliga har banken där Investeringsbanken parten, inte unik roll marknaden och fyller härmed inte någon på heller särskild näringspolitisk funktion. någon

annat motiv för direkt statligt ägande av Investerings- Något banken än finns därmed inte. Det måste mångfaldsargumentet om detta motiv är tillräckligt starkt för att ifrågasättas, staten skall ha kvar sitt av banken. vid detta överägande måste också beaktas avkastningen på det kapital som vägande staten har bundet i banken. Under de senaste åren (t o m har avkastningen inte nått en tillfredsställande nivå. 1987)

Det finns därför skäl för staten som ägare att pröva olika för att det kapital som är bundet i Investevägar frigöra vid dessa överväganden bör hänsyn tas till de ringsbanken. värden som vi bedömer ligger i de personella betydande resurser, det kontaktnät och den organisation som banken Därför bör i första hand en försäljning eller representerar. annan form för att föra in banken i någon annan grupp på

finansieringsområdet övervägas.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskild: utredaren m: granskning av hoibilden mot och sákerhctskyddel kring sunsminisier Olof Palme. C. . Besknuning av mmansfdretag. Fi. . Integritclen vid siatisiikproduküon. C. Fasta Öresundsmrbindelser. K.

»gnugga-pmm

Samordnad lansförvalming. Del l: Förslag. C. . Samordnad lansförvalming. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad embleringsfrihet för nya medier. U. . UD:s pressxjänsl. UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister mfl. Fi. 10. Tvá nya treåriga linjer. U. Il. Hushállssparandct - Huvudrappon från Spardclcgationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala pmblembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och räusñágor. A. 15. Slorsladsuañk 2 - Bakgrundsmaierial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisen.: arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 20. Tullregislerlag m.m. Fi. 21. Säll värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biogiaftörordningen. U. 23.Parkerlngsköp. Bo. 24.Sta1ligt finansiellt stöd? I. 25. Rapporter till ñnansicringsuuedningen. I.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Bostadsdepartementet

P3*°i“$5k°P- [23] UD:s presstjänst. [8]

Miljö- och energidepartementet Försvarsdepartementet

Satt värde pá miljon - miljoavgiftcr på svavel och klor. “ska och skydd för befolkning. [n]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundstörbindelser. [4] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Finansdepartementet

Beskattning av fâmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister mfl. [9] Hushállsparandet - Huvudrapport från Spudelegationens spanrndersöknirtg. [1 l] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregistcrlag m.m. [20]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biograñörordningen. [22]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problcmbilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrágor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd? [24] Rapporter till ñnansieringsuuedningen. [25]

Civildepartementet

Rapport av den särskild: utredaren för granskning av hotbilden mot och sakerhetsskyddct kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [31 KU NGL. BlBL, Samordnad länstörvaltrting. Del l: Förslag. [5] _ _

0 6 o 7

Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. [6]

SÄPO - Säkerhetspolisen arbetsmetoder. [18] _ STOCKÅLOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM, - TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 9548. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vm BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.