Översyn av sjölagen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar

aw 199013

@

Justitiedepartementet

Översyn

sjölagen

av

Godsbefordran till sjöss

Slutbetänkande

av slélagsutredningen

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 10647 Stockholm. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare är berättigade till remissexemplareller friexemplar kan beställa sådasom na under adress Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 10333 Stockholm Tel 08763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 externt och internt 08763 1005 12.00-16.00endast internt

ISBN 91—38105l2-8 ISSN 0375-25OX

Graphic SystemsAB, Göteborg 1990

SOU 199013

Till statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Genom beslut den 1 december 1977 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla kommitté för en att göra en översyn av bestämmelserna i 6 kap. och 10 kap. sjölagen om befordran av passagerare och resgods och redares ansvarigom het. Med stöd bemyndigandet tillkallades kommitté, av en som antog namnet sjölagsutredningen. Kommittén i 1981 avgav mars

delbetänkandet Översyn av sjölagen 1 SOU 19818. Betänkandet

kom att ligga till grund för 1983 års sjölagsändringar. I tilläggsdirektiv år 1980 fick kommittén i uppdrag över även att se reglerna i 5 kap. sjölagen befordran gods. Kommittén har om av nu slutfört detta uppdrag och får härmed överlämna slutbetänkandet

Översyn av sjölagen

Liksom tidigare har kommittén samarbetat med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Samarbetet har resulterat i lagförslag som är i huvudsak likalydande. I arbetet med slutbetänkandet har följande ledamöter och experter deltagit.

Ledamöter

Hovrättspresidenten Birgitta Blom t.o.m. den 30 juni 1984 ordförande Professor Kurt Grönfors fr.o.m. den 1 juli 1984 ordförande Advokaten Lennart Hagberg Direktören Per Erik Hedborg Direktören Gunnar Himmelstrand

SOU 199013

Direktören Bengt Holtzberg Direktören Torsten Lundh Experter Departementsrådet Magnus Göransson fr.0.m. den 28 augusti 1984 Lagmannen Ulf Hellbacher fr.0.m. den 1 februari 1986 Sekreterare i denna del utredningen har varit numera lagmannen av Ulf Hellbacher t.o.m. den 31 januari 1986 och numera hovrättsrådet Per Kjellström fr.0.m. den 1 maj 1985. Kommitténs uppdrag är härmed slutfört. Stockholm i februari 1990

Kurt Grönfors

Lennart Hagberg Per Erik Hedborg Gunnar Himmelstrand Bengt Holtzberg Torsten Lundh Per Kjellström

SOU 1990 13

InnehåH

Förkortningar 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i sjölagen 189135 1 17 s. . . Förslag till lag om ändring i lagen 1929145 om skilje-

män 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1929147 om ut-

ländska skiljeavtal och skiljedomar 65 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning v67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utredningens uppdrag 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningens arbete 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Internationell bakgrund 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Äldre rätt före Haagreglerna 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Haagregelkompromissen 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Visbyreglerna 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Hamburgreglerna 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 1936 års sjölagsändringar 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 1973 års sjölagsändringar 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen 79 av . . . . . . . . 3.1 Sjölagens paragrafering, disposition och rubriker 79 . . . . . 3.2 Befraktningsavtal och transportavtal 81 . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Tvingande och dispositiv rätt 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Ansvarssystemet vid transportavtal 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Anpassning av sjölagen till dagens transportmarknad 89 .

4 1978 års FN-konvention sjötransport gods Hamom av burgreglerna 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Närmare om bakgrunden till konventionsarbetet 91 . . . . .

6 Innehåll SOU 199013

4.2 Konventionens huvudsakliga innehåll 93 . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 De särskilda bestämmelserna i konventionen 95 . . . . . . . . 4.4 Frågan om Sveriges anslutning till Hamburgreglerna 118 .

5 Specialmotivering 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Motivering till 13 kap. sjölagsförslaget 121 . . . . . . . . . . . .. . 5.2 Motivering till 14 kap. sjölagsförslaget 170 . . . . . . . . . . . . .. 5.2.1 Inledande bestämmelser 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Resebefraktning 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Konsekutiva resor 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Kvantumkontrakt 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Tidsbefraktning 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Motivering till vissa ändringar i andra delar av sjölagen 220

5.3.1 [1] och [4] kap. sjölagen 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 [6] kap. sjölagen 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 [14] kap. sjölagen 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.4 [16] kap. sjölagen 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Motivering till ändringar i vissa andra lagar 223 . . . . . . . . . 5.4.1 Lagen 1929145 om skiljemän 223 . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Lagen 1929147 om utländska skiljeavtal och

skiljedomar 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1

1924 års internationella konossementskonvention i dess ändra-

de lydelse 1968 års tilläggsprotokoll Haag-Visbyreggenom

lerna 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2

1978 års FN-konvention om sjötransport av gods Hamburg-

reglerna 237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3

De nordiska lagförslagen till 13 och 14 kap. sjölagen 269 . . . . . . .

SOU 1990 13

Förkortningar

AfS Arkiv for Sjørett Baltime The Baltic and International Maritime Conference Uniform Time-Charter BIMCO The Baltic and International Maritime Conference, Copenhagen cif cost, insurance, freight CMI Comité Maritime International CMR Convention on the Contract for International Carriage of Goods by Road Combiconbill Combined Transport Bill of Lading, introduced by BIMCO CIM Convention internationale concernant transport par chemins de fer des marchandises COTIF Convention relative aux transports internationaux ferroviaires Ds Ju departementsserien, justitiedepartementet fac fast as can faccop fast as can custom of the port fi0 free in and out fob free on board HD Sveriges högsta domstol HovRVSv hovrätten för Västra Sverige IMDG-koden International Maritime Dangerous Goods Code IMO International Maritime Organization, London Intercoa 80 Tanker Contract of Affreightment, introduced by Intertanko, Oslo J MLC Journal of maritime law and Commerce JO Justitieombudsmannen KonL Konossementslagen 1936277 Ll L Rep. Lloyds List Law Reports 1919-1950

8 Förkortningar SOU 199013

Lloyd’s Rep. Lloyd’s List Law Reports 1951-1967, Lloyd’s Law Reports 1968- Lugan0- Konvention den 16 september 1988 om domkonventionen stols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område ND Nordiske domme i sjøfartsanliggender NFT Nordisk försäkringstidskrift NHR Norges Høyesterett NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd. I NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd. P I Protection Indemnity Produce Time-Charter, Government form, Approved by the New York Produce Exchange NYPE prop. regeringens proposition

Reeftime 78 Reefer Uniform Charter Party Box Layout

1978 SDR Special Drawing Rights SF S Svensk författningssamling Shelltime Time-Charter Party, utarbetat av oljebolaget Shell SJ ÖFS Sjöfartsverkets författningssamling Sjölagskommentaren Grönfors, Sjölagens bestämmelser om gods- Godsbefordran befordran, under medverkan av Lars Gorton 1982 Sjölagskommentaren Grönfors, Sjölagens bestämmelser om pas- Passagerarbefordran sagerarbefordran 1987

Sjölagskommentaren Birgitta Blom, Sjölagens bestämmelser om Redaransvar redaransvar 1985 SOLAS 1974 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss SOU statens offentliga utredningar Svea HovR Svea hovrätt SVJT Svensk Juristtidning TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap UfR Ugeskrift for retsvaesen UNCITRAL United Nations Commission on International Trade Law, Wien UNCTAD United Nations Conference on Trade and Development, Geneve Volcoa Standard Volume Contract of Affreightment, introduced by BIMCO

SOU 199013

Sammanfattning

Huvuddelen av bestämmelserna i 5 kap. sjölagen godsbefordran om fick sin nuvarande lydelse under senare delen 1930-talet i av samband med en omfattande reform reglerna i de nordiska länderna. av Vid samma tid tillkom även den s.k. konossementslagen i anledning av Sveriges tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konossement Haagreglerna. Delar av 5 kap. har därefter fått lydelse 1973 års sjöny genom lagsändringar. Dessa ändringar föranleddes Sveriges tillträde till av 1968 års tilläggsprotokoll Visbyreglerna till konossementskonventionen. De sammantagna konventionsreglerna Haag-Visbyregler-

na arbetades in i kapitlet samtidigt som dåvarande regler om passa-

gerarbefordran bröts ut till ett nytt särskilt kapitel. Sistnämnda sjölagsändringar innebar ingen fullständig översyn av reglerna för godsbefordran. Många bestämmelser har fortfarande den lydelse som de fick under 1930-talet. Ett sjölagsförslag vid sidan av 1973 års reform, vilket förslag i huvudsak innebar en språklig bearbetning bestämmelserna, ledde inte till någon lagstiftning. av Man beslöt att avvakta en mera omfattande översyn reglerna i av nordiskt samarbete. En sådan översyn har nu skett. Under mellantiden har tillkommit 1978 års FN-konvention om sjötransport gods Hamburgregav

lerna och en central uppgift under utredningsarbetet har därför

också varit frågan om ett svenskt tillträde till denna konvention och konventionsreglernas inarbetning i den svenska sjölagen. Vidare har den särskilda konossementslagen upphävts under år 1984 till undvikande av en komplicerad dubbelspårighet i den svenska sjölagstiftningen. Utredningsarbetet har skett i samarbete med Danmark, Finland och Norge och resulterat i lagförslag som är i huvudsak likalydande.

Ratifikation 1978 års FN-konvention sjötransport

av om av

gods samt lagtekniska konsekvenser

Som nämnts ovan bygger ansvarsreglerna i 5 kap. sjölagen på Haag- Visbyreglerna. Hamburgreglerna har emellertid klara rättspolitiska

10 Sammanfattning SOU 199013

och rättstekniska fördelar i jämförelse med Haag-Visbyreglerna. Utredningen föreslår därför att Sverige vid lämplig tidpunkt tillträder 1978 års konvention och säger upp Haag-Visbyreglerna. En övergång till ett annat system bör emellertid inte ske för närvarande. Av bl.a. kostnads- och konkurrenshänsyn bör tillträdet ske först sedan Hamburgreglerna vunnit en förhållandevis vidsträckt anslutning bland Sveriges viktigaste handelspartners. Det rör sig, förutom de nordiska länderna, EG-länderna och USA. om Utredningens ställningstagande innebär att sjölagsförslaget innehåller två alternativ i de fall de bakomliggande konventionsreglerna strider mot varandra. l övrigt har reglerna utformats med Hamburgreglerna som mönster, dvs. Haag-Visbyreglerna har klätts i Hamburgreglernas dräkt. Utredningen har också funnit det naturligt att reglerna för styckegodstransport och reglerna för benu separera fraktning och redovisa dem i var sitt kapitel. På grund härav föreslås terminologi de båda områdena till undvikande av sammanen ny blandning olika befordringsformer. Men med den löpande paraav grafering sjölagen tradition har, leder uppdelningen i två som av

kapitel till vissa systematiska komplikationer. Utredningen anser

dock i likhet med de övriga nordiska kommittéerna att proble- - kan lösas genom en framtida omstrukturering där sammanmen hängande ämnesområden bildar särskilda block. I detta system återfinns reglerna styckegodstransport och om befraktning i 13 kap. om respektive 14 kap.

Bestämmelser om styckegodstransport

Lagförslaget innebär att reglerna om styckegodstransport får ett vidsträckt tillämpningsområde än som gäller i dag. Reglerna mer skall tillämpas all sjötransport oavsett om konossement utfärdas eller inte. Undantag görs endast för ren certepartifart och för sådana ramavtal brukar benämnas kvantumkontrakt. I förslagets Hamsom burgalternativ utökas tillämpningsområdet även i geografiskt hänseende. Reglerna skall tillämpas inte bara då lossningshamnen ligger i nordiskt land utan så snart den ligger i stat ansluten till konventionen. Transportörens skadeståndsansvar vid godsskada skärps genom olika regler. Exempelvis görs nuvarande bestämmelser om ansvarsperioden tvingande för hela den tid som transportören har godset i sin vård, vilket anpassning till modern styckegodshantering i är en terminal. I Hamburgalternativet utgår därutöver de särskilda ansvarsfrihetsgrunderna nautiskt fel och brand. Vad gäller brand införs bevisbörderegel rörande brandens uppkomst. Även i stället en ny möjligheten till ansvarsfriskrivning vid transport av levande djur och vid lastning på däck begränsas. Ansvarsfrihet tillåts inte om en

SOU 199013 Sammanfattning ll

förlust eller skada hänför sig till annat än till de särskilda risker som är förenade med sådana djur- och däckstransporter. Nuvarande regler om ansvarsbegränsning behålls i huvudsak oförändrade. l Hamburgalternativet har dock begränsningsbeloppen höjts med 25 procent. Vidare införs särskilda begränsningsregler för dröjsmål med godsets utlämnande. Den tvingande ansvarsregleringen har kompletterats med bestämmelser rörande giltigheten av olika jurisdiktions- och skiljedomsklausuler. En skadelidande skall alltid ha rätt att få ett ersättningsanspråk prövat ort med rimlig anknytning till den transport varom är fråga. Reglerna om konossement har endast genomgått språklig been arbetning. Bestämmelserna har dock kompletterats med regler nya avseende det icke-negotiabla transportdokument som benämns sjöfraktsedel.

Bestämmelser om befraktning av fartyg

Reglerna om resebefraktning har setts över för att bättre in i passa dagens förhållanden. Exempelvis har bestämmelserna överliggeom tid fått ett principiellt nytt innehåll såsom en internationell anpassning, främst till dominerande engelsk praxis. Även helt nya regler har tillkommit för att ge stadga tolkningen av den flora av olika klausuler som förekommer inom kontraktsrätten. Här kan nämnas olika restriktioner och särskilda ansvarsregler för resebefraktaren i det fall han enligt befraktningsavtalet tillagts optionsen rätt med avseende på vilka hamnar som skall angöras eller vilka

resor som skall utföras. Andra regler med samma syfte är de stan-

darder som anger den närmare innebörden av olika klausuler av betydelse för beräkningen av liggetid fac, faccop osv.. Bland resebefraktningsreglerna upptas också nya särregler för s.k. konsekutiva resor. Denna moderna kontraktsform avser flera resor efter varandra under en vanligtvis längre tidsperiod, vilket kan föranleda juridiska problem om en störning sker med avseende på enstaka Även resebefraktningsreglerna ligger i botten en resa. om och bildar mönster krävs därför speciella lösningar för en förtida kontraktsavveckling. Andra särregler av betydelse är på samma sätt som vid tidsbefraktning tillämpliga regler i samband med den kontraktsenliga avtalsperiodens upphörande. Utredningen föreslår också regler för s.k. kvantumkontrakt i anslutning till resebefraktningsreglerna. Avtalstypen företer övervägande drag av befraktningsavtal omfattande längre tidsperiod en men skiljer sig från konsekutiva resor främst genom att resorna inte är på varandra följande och fartygen oftast inte individuellt angivna. Reglerna tar inte sikte på de individuella resorna under kontraktet,

12 Sammanfattning SOU 199013

vilka styckegods- eller resebefraktningsreglerna har en direkt tillämpning, utan endast godsmängden i dess helhet. Även reglerna tidsbefraktning har moderniserats och om anpassats till dagens befraktningsmarknad. De enskilda bestämmelserna har utformats med utgångspunkt från rådande certepartipraxis och skall ses som en sammanvägning av regler hämtade från olika mönsterbildande standardkontrakt. Men bestämmelserna har även kompletterats med regler som ofta saknas i standardkontrakten eller som bara framgår indirekt av olika friskrivningsklausuler. Därvid har särskilt beaktats den allt vanligare företeelsen att tidsbefraktaren endast uppträder som operatör av ifrågavarande fartyg.

Ändringar i andra delar av sjölagen

I lagförslaget rörande styckegodstransport och befraktning förordas ett nytt sjövärdighetsbegrepp. I konsekvens härmed görs motsvarande ändringar i andra kapitel där begreppet förekommer. Därmed uppnås ett enhetligt begrepp inom sjölagen samt nordisk rättslikhet. Även sjölagens bestämmelser laga domstol om och om preskription har genomgått vissa ändringar. Forumreglerna för styckegodstransport och passagerarbefordran har brutits ut ur den allmänna regeln och tagits in i särskilda paragrafer. Reglerna för styckegodstransport har därvid gjorts exklusiva och anpassats till reglerna som rör giltigheten av olika jurisdiktionsklausuler. Preskriptionsregeln för Iastskada m.m. har anpassats även till styckegodstransporter och för sådana transporter gällande konventionsregler.

SOU 199013

Summary

The wording of most provisions contained in Chapter 5 of the Swedish Maritime Code the Carriage of Goods by Sea dates back on to the latter part of the 1930s, when comprehensive reform of the a rules was carried out the Nordic countries. A Bill of Lading Act was also passed at that time view of Sweden’s accession the to

1924 international Convention concerning Bills of Lading the

Hague Rules. Parts of Chapter 5 were subsequently reworded result of the as a amendments made to the Maritime Code in 1973. These amendments were caused by Sweden’s accession to the supplementary

protocol of 1968 the Visby Rules to the Bill of Lading Convention. All the convention rules the Hague-Visby Rules incorpora-

were ted in the chapter, while the rules on transport of passengers were transferred to a separate new chapter. The Iast-mentioned amendments to the Maritime Code do not represent a complete revision of the rules the carriage of goods. on Many provisions still retain the wording of the 1930s. In addition to the reform of 1973, a Committee proposal introduced essentially was with a view to carrying out linguistic revision of the provisions, but a did not result legislation. The decision taken await was to a more comprehensive review of the rules within the framework of Nordic co-operation. Such a review has now taken place. The UN Convention the on

Carriage of Goods by Sea the Hamburg Rules adopted in the

was meantime, and important task during the work an preparatory was therefore the matter of the adoption of this Convention by Sweden and incorporation of the convention rules the Swedish Maritime Code. In addition, the specific Bill of Lading Act repealed was 1984 order to avoid complicating duplication in Swedish maritime legislation. The preparatory work carried out in co—operation with Denwas mark, Finland and Norway and resulted in this proposal that has essentially the same wording.

14 Summary SOU 199013

Ratification of the 1978 UN Convention on the carriage of

goods by sea and legal consequences

As mentioned above, the liability rules in Chapter 5 of the Swedish Maritime Code are based on the Hague-Visby Rules. However, the Hamburg Rules have distinct advantages as to juridical policy and drafting. Accordingly, the Committee proposes that, at a suitable date, Sweden adopts the 1978 Convention and renounces the Visby Rules. However, a change-over to another system should not be made at present. For considerations of cost and competition, among others, accession to the convention should be deferred until the Hamburg Rules have been adopted more widely among Sweden’s most important trading partners. Apart from the other Nordic countries, these partners are the EC countries and the U.S. The proposal contains two alternatives in those cases where the underlying convention rules are contradictory. Otherwise, the rules have been modelled along the lines of the Hamburg Rules, i.e. the Hague—Visby Rules have been dressed in the clothing of the Hamburg Rules. At this stage the Committee also considered appropriate to separate the rules on transport of goods from the rules on chartering, and to deal with them in separate chapters. Accordingly, a new terminology proposed in both areas so as to avoid a mixture of the two main types of contracts of carriage by sea. But, in view of the traditional consecutive numbering of the sections in the Swedish Maritime Code, the division into two chapters leads to certain systematic complications. However, the Committee considers like — the other Nordic committees that the problems can be resolved by — future restructuring, where interlinked subjects will form separate a blocks. In this system, the rules on transport of goods and on chartering will be contained in chapters 13 and 14, respectively.

Contracts on transport of goods

The proposal of the Committee intended to give wider application to the rules on transport of goods than now the case. These rules apply to all carriage of goods by sea, whether or not a bill of lading has been issued. Exceptions are made for pure charter party traffic only and certain framework agreements generally known as quantum contracts. In the Hamburg alternative, the area of application has also been extended geographically. The rules apply not only when the port of discharge located in a Nordic country but also when lies in any country that has adhered to the Convention. The liability of the Carrier in the case of damage to the goods has been increased. For example, the liability period has been extended to and made mandatory for the entire period during which the goods

SOU 199013 Summary 15

are the carrier’s custody, which of the modern a consequence handling procedures of cargo in terminals. In addition, nautical fault and fire are omitted from the Hamburg Rules exceptions from as liability. As regards fire, rule the burden of proof a new on concerning the outbreak of fire has been introduced. The possibility of being granted discharge from liability in the of transport of case living animals and when loading goods deck has also been limion ted. Discharge from liability not allowed loss damage or attributable to other circumstances than the specific risks associated with such transport of animals or deck carriage of goods. In principle, the current rules on limitation of liability have been retained. However, the Hamburg alternative, the limitation amounts have been raised by 25 per cent. In addition, special limitation rules have been introduced in respect of delay in delivery of goods. The mandatory liability system has been supplemented by rules on the validity of various clauses on jurisdiction and arbitration. An injured party shall always have the right to have his claim for compensation heard in a place which has reasonable connection a with the carriage of goods concerned. The rules on bills of lading have been revised only from language a point of view. However, the regulations have been supplemented with new rules concerning the type of non-negotiable transport documents known as sea waybills.

Contracts on chartering of ships

Rules on chartering of ships have been reviewed for better adjustment to present—day conditions. For example, the rules lay days on have been given an essentially new content in order to adapt them to international practice, especially to the predominant British practice. Completely new rules have also been introduced to provide guide-lines for the interpretation of the flora of clauses used practice. Among these new rules be mentioned various restricmay tions and special rules on liability for the voyage charterer in cases where, according to the charter agreement, the carrier has option an concerning the ports of call or the voyages to be made. Other rules for the same purpose the standards stating, with greater clarity, are the significance of various clauses of importance for calculating the number of lay days fac, faccop, etc.. Special new rules on so-called consecutive has also been voyages included in the rules on voyage charter. This modern contractual form refers to several voyages one after the other relatively over a long period, which may result legal problems of the one voyages disrupted. Accordingly, although the rules charter form on voyage

16 Summary SOU 199013

the base and constitute a pattern, special solutions are required for premature termination of contracts. As in the case of time charter, other specific rules of importance are applicable in connection with the cessation of the contractual period of the agreement. There have also been proposed rules on quantum contracts in connection with the voyage charter rules. This type of contract shows the predominant features of charter agreements covering a long period but differs from consecutive voyages primarily in so far that the voyages do not follow one another and the vessels generally are not individually specified. The rules are not directed towards the individual voyages under the contract, which are directly governed by the rules on carriage of goods or voyage charter, but only towards the lifting of a quantum of goods as a whole. The old time charter rules have also been updated and adapted to the present-day charter market. The individual solutions have been designed on the basis of prevailing charter party practice and should be regarded as a composite of rules, taken from various model standard contracts. But the regulations have also been supplemented with rules often lacking in standard contracts or only indirectly indicated by various clauses on exception from liability. In this connection, special attention has been paid to the increasingly usual cases where the time charterer acts as the operator of the vessel only and fulfilling the role of carrier in relation to other cargo owners.

Changes in other parts of the Maritime Code

In these chapters on carriage of goods, a new concept of seaworthi— ness suggested. In view of this, corresponding changes have been made in other chapters where the concept used. A concept uniform for the Swedish Maritime Code and the other Nordic Codes thereby reached. Certain changes have also been made those provisions of the Swedish Maritime Code dealing with competent courts of law and limitation of actions. The jurisdictional rules on carriage of goods and transport of passengers have been incorporated in separate paragraphs. The rules on carriage of goods have thereby been made exclusive and adapted to the rules concerning the validity of various clauses on jurisdiction. Moreover, the rules on time—bar have been adjusted to contractual rules used in practice and to the conventions now applying to carriage of goods by sea.

SOU 1990 13

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i sjölagen 189135 1

s.

Härigenom föreskrivs i fråga sjölagen 189135 om s. dels att 5 kap. 71-170 §§ skall upphöra gälla, att dels att [9],3 [58], [199], [200], [337] och [368] §§ skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt 13 kap. med ny kapitelrubrik, 251-311 §§, ett nytt 14 kap. med kapitelrubrik, ny 312-385 §§, samt ytterligare tvâ nya paragrafer, [337 och [337 §§, allt följande av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[Första] kapitlet

Om fartyg

[9] §

Fartyg skall, när det hålles i Fartyg skall, när det hålls i drift, vara sjövärdigt, försett drift, sjövärdigt, vari innevara

med behövliga anordningar till fattas det är försett med be-

att förebyggande ohälsa och hövliga anordningar till förebygav olycksfall, bemannat betryg- gande ohälsa och olycksfall, av gande sätt, tillräckligt proviante- bemannat på betryggande sätt, rat och utrustat samt så lastat tillräckligt provianterat och uteller barlastat att säkerheten för rustat samt så lastat eller barlasfartyg, liv eller gods äventy- tat att säkerheten för fartyg, liv

ras. eller gods äventyras.

Om säkerheten fartyg finns särskilda bestämmelser.

Lagen omtryckt 1985176. 3 Nuvarande kapitel och paragraferhar satts inom parentes på grund utredningens av förslag om ny kapitelindelning. närmare avsnitt 3.1. se

18 Författningsförslag SOU 199013

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

[Fjärde] kapitlet

Om fartygs befälhavare

[58] §

Befälhavaren skall, innan resa Befälhavaren skall, innan resa anträdes, tillse fartyget är sjö- anträds, tillse att fartyget är sjöatt värdigt, försett med erforderliga värdigt enligt [9 anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för fartyg, liv eller gods äventyras. Under skall befälhava- Under resan skall befälhavaresan vaka över att fartyget hålles i vaka över att fartyget hålls i ren ren behörigt skick efter vad sjövärdigt skick efter vad som nu som nu sagts. sagts. Kan fel eller brist i fartygets Kan fel eller brist i sjövärdigbehöriga skick avhjälpas heten avhjälpas genast, skall geskall befälhavaren oför- befälhavaren ofördröjligen unnast, dröjligen underrätta redaren el- derrätta redaren eller den som i ler den i redarens ställe har redarens ställe har befattning som befattning med fartyget. med fartyget.

Trettonde kapitlet

Om styckegodstransport

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

251 § Definitioner

l detta kapitel med l detta kapitel avses med avses transportör den ingår avtal transportör den som ingår avtal som med avsändare transport med en avsändare om transport en om styckegods till sjöss; av styckegods till sjöss; av undertransportör den i undertransportör den som i ensom enlighet med uppdrag trans- lighet med ett uppdrag av transett av portören utför transporten eller portören utför transporten eller del den; en del av den; en av

SOU 199013 Författningsförslag 19

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

avsändare den som ingår avtal avsändare den ingår avtal som med en transportör trans- med transportör om en om transport av styckegods till sjöss; styckegods till sjöss; port av avlastare den avlämnar avlastare den avlämnar som som godset för transport; godset för transport; transportdokument ett konos- transportdokument konosett sement eller ett annat dokument sement eller ett annat dokument som utfärdas till bevis om trans- utfärdas till bevis som om transportavtalet; portavtalet; konventionen 1924 års interna- konventionen 1978 års FN-kontionella konvention rörande ko- vention sjötransport gods om av nossement med de ändringar Hamburgreglerna; och som skett genom 1968 och 1979 konventionsstat stat är en som års tilläggsprotokoll Haag-Vis- bunden konventionen. av byreglerna; och konventionsstat en stat är som bunden av konventionen.

252 § Tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal sjötransom port i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge. Vid avtal sjötransport i inrikes fart i Danom mark, Finland och Norge gäller lagen i det land där transporten utförs. 1 annan fart gäller bestämmelserna avtal sjötransport mellan om två stater om den avtalade lastningshamnen ligger i en konventionsstat; den avtalade lossningsham- den avtalade lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark, ligger i konventionsstat; nen en Finland eller Norge; flera lossningshamnar anges i flera lossningshamnar i anges avtalet och en av dessa är den avtalet och en av dessa är den faktiska lossningshamnen samt faktiska lossningshamnen samt denna ligger i Sverige, Dan- denna ligger i konventionsen mark, Finland eller Norge; stat; transportdokumentet har utfärdats i en konventionsstat; eller om i transportdokumentet bestäms att konventionen eller lag som grundas på konventionen skall gälla. Oavsett vad sägs i andra stycket får dock avtalas avtalet som att om sjötransport skall underkastat lagen i bestämd vara en annan konventionsstat om varken den avtalade lastningshamnen eller den

20 Författningsförslag sou 1990 l3

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

avtalade eller faktiska lossningshamnen enligt andra stycket ligger i Sverige, Danmark, Finland eller Norge.

253 § Certepartifart Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på certepartier för hel- eller delbefraktning av fartyg. Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti skall emellertid bestämmelserna tilllämpas på konossementet när detta bestämmer förhållandet mellan transportören och innehavaren av konossementet. Om ett avtal gäller transport med fartyg av gods fördelat på flera angiven tidsrymd skall bestämmelserna i detta kapiresor under en tel tillämpas på varje Utförs resan enligt ett certeparti gäller resa. dock första stycket.

254 § Avtalsbestämmelser En bestämmelse i ett transportavtal eller ett transportdokument är ogiltig i den mån den avviker från bestämmelserna i detta kapitel eller från bestämmelserna i [368] § första stycket 5 och fjärde stycket. Ogiltigheten påverkar inte giltigheten av avtalet eller dokumentet i övrigt. En bestämmelse som ger transportören rätt till försäkringsersättning för godset eller annan liknande bestämmelse är ogiltig. Första stycket gäller dock inte 255, 258-261 §§ och 264-273 §§. Transportören får utöka sitt ansvar och sina förpliktelser enligt detta kapitel. Om transportavtalet är underkastat konventionen eller denna grundad konventionsstat, skall transportdokumentet innelag i en hålla uppgift detta samt om att villkor som avviker från sådana om bestämmelser till avsändarens, avlastarens eller mottagarens nackdel är ogiltiga. År det, med hänsyn till godsets ovanliga beskaffenhet eller tillstånd eller de särskilda förhållanden eller villkor under vilka transporten skall utföras, skäligt att genom avtal inskränka transportöansvarighet eller utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, rens skall ett sådant avtal gälla.

AVLÄMNANDE OCH MOTTAGANDE AV GODSET FÖR TRANSPORT 255 § Avlämnande av godset Avlastaren skall avlämna godset på den plats och inom den tid transportören har angett. Det skall avlämnas på sådant sätt och som

sou 199013 För attnin örsla 21 8s 8

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

i sådant skick att det bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas, transporteras och lossas.

256 § Undersökning förpackningen av Transportören skall i skälig omfattning undersöka godset om är förpackat på sådant sätt att det inte skadas eller kan orsaka skada på person eller egendom. Om godset avlämnas i container eller liknande transportanordning, är transportören dock inte skyldig att undersöka den invändigt utom när det finns anledning att misstänka att transportanordningen är bristfälligt packad. Transportören skall underrätta avsändaren de brister han om som har upptäckt. Han är inte skyldig att transportera godset han om inte genom skäliga åtgärder kan göra det lämpat för transport.

257 § Farligt gods

Farligt gods skall vara märkt farligt på lämpligt sätt. Avsom sändaren skall i god tid underrätta transportören och den undertransportör till vilken godset avlämnas om godsets farliga beskaffenhet och ange de säkerhetsåtgärder kan påkallade. som vara Om avsändaren i annat fall känner till att godset är sådan av beskaffenhet att transporten kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för person, fartyg eller last, skall han även upplysa detta. om

258 § Gods fordrar särskild vård som Om godset fordrar särskild vård skall avsändaren i god tid upplysa om detta och ange de åtgärder som kan påkallade. Godset skall vara vid behov märkas på lämpligt sätt.

259 § Kvitto på mottagandet av godset

Avlastaren har rätt att få kvitto på mottagandet godset alltav eftersom det avlämnas. Bestämmelser om utfärdande konossement och andra av transportdokument finns i 292-309 §§.

260 § Frakt

Följer frakten inte avtalet skall den frakt betalas av som är gängse när godset avlämnas för transport. Frakten skall betalas när godset mottas. För gods som inte finns i behåll vid transportens slut, skall frakt utgå endast om godset har gått förlorat till följd sin beav egen

22 Författningsförslag SOU 1990 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

skaffenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse avsändarens sida eller transportören har sålt godset för ägarens om räkning eller lossat, oskadliggjort eller förstört det enligt 291 Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om transportören enligt andra stycket inte har rätt till frakt.

261 § Frånträdande och avtalsbrott Frånträder avsändaren transportavtalet innan transporten börjat, har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Om godset inte avlämnas i rätt tid får transportören häva transportavtalet dröjsmålet utgör väsentligt avtalsbrott. Om transom portören vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig tid efter det avsändaren har frågat om det, dock senast när godset för transport. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad. mottas Hävs avtalet har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Om avsändaren eller mottagaren begär att transporten skall avbrytas och godset lämnas ut på annan plats än bestämmelseorten, har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Transporten får dock inte avbrytas om detta skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för transportören eller någon annan avsändare. Bestämmelserna i 343 § andra-fjärde styckena har motsvarande tillämpning.

TRANSPORTEN 262 § Transportörens plikt att tillvarata lastägarens intressen Transportören skall utföra transporten med tillbörlig omsorg och skyndsamhet, vårda godset och även i övrigt tillvarata lastägarens intressen från mottagandet till utlämnandet av godset. Transportören skall till att det fartyg som används för transse porten är sjövärdigt, vari innefattas att det är behörigen bemannat och utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka godset lastas, är i gott skick för att godset skall kunna mottas, transporteras och bevaras. Om gods har gått förlorat, skadats eller försenats, skall transportören snarast lämna underrättelse om detta till den som avsändaren har angett. Kan sådan underrättelse inte lämnas, skall lastägaren eller, denne inte är känd, avsändaren underrättas. om Detsamma gäller om transporten inte kan fullföljas på avsett sätt.

SOU 1990 13 Författningsförslag 23

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

263 § Däckslast Gods får transporteras på däck endast detta är tillåtet enligt om transportavtalet, följer av handelsbruk eller sedvänja i den fart det gäller eller krävs enligt lag eller annan författning. Om godset enligt avtalet skall eller får transporteras på däck, skall detta anges i transportdokumentet. Har så inte skett har transportören bevisbördan för att transport på däck har avtalats. Transportören får inte åberopa ett sådant avtal mot tredje har man som förvärvat konossement i god tro. Särskilda bestämmelser om ansvar för däckslast finns i 284

264 § Transportörens avtalsbrott Avsändaren får häva transportavtalet på grund dröjsmål eller av annat avtalsbrott på transportörens sida om avtalsbrottet är väsentligt. Sedan godset har avlämnats får avsändaren inte häva avtalet om utlämnande av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för någon annan avsändare. Om avsändaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.

265 § Transportavbrott och avståndsfrakt Går det fartyg som transporterar eller skall transportera som godset förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i stånd. bortfaller på grund därav inte transportörens skyldighet att fullfölja transporten. Om det uppkommer ett hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa lossningshamnen och lossa godset eller detta inte kan ske inom skälig tid, får transportören i stället välja lämplig en annan lossningshamn. I fråga om frånträdande transportavtalet på grund krigsfara av av tillämpas bestämmelserna i 349 och 351 §§. Har en del av transporten utförts när avtalet hävs eller faller bort eller när godset av annan anledning lossas i en annan hamn än den avtalade lossningshamnen, har transportören rätt till avståndsfrakt enligt bestämmelserna i 332

24 Författningsförslag sou 1990 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

266 § Transportörens behörighet att handla på lastägarens vägnar

Blir det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att bevara eller transportera godset eller i övrigt tillvarata lastägarens intressen, skall transportören inhämta anvisning från lastägaren. Om tiden eller omständigheterna i övrigt inte medger att anvisning inhämtas eller mottas anvisning inte i tid, får transportören på lastägarens vägnar vidta nödvändiga åtgärder och företräda deni frågor rör godset. Även åtgärden inte nödvändig är ne som om var lastägaren bunden om tredje man var i god tro. Underrättelse om de åtgärder som har vidtagits skall lämnas enligt bestämmelserna i 262 § tredje stycket.

267 § Lastägarens ansvar för transportörens åtgärder Lastägaren svarar för de åtgärder som transportören har vidtagit och de utgifter denne har haft för godsets behov. Om transportören har handlat utan anvisning svarar lastägaren dock inte med högre belopp än värdet vid transportens början av det gods som åtgärderna eller utgifterna avsåg.

UTLÄMNANDE AV GODSET

268 § Transportörens utlämnande av godset Mottagaren skall på bestämmelseorten motta godset på den plats och inom den tid som transportören har angett. Godset skall lämnas ut på sådant sätt att det kan mottas bekvämt och säkert. Den som är behörig att motta godset har rätt att besiktiga det före mottagandet.

269 § Mottagarens skyldighet att betala frakt och andra fordringar Lämnas godset ut mot konossement blir mottagaren genom att motta godset skyldig att betala frakt och andra fordringar som transportören har enligt konossementet. Om godset har lämnats ut på annat sätt än mot konossement är mottagaren endast skyldig att betala frakt och andra fordringar enligt transportavtalet, om mottagaren har underrättats om fordringarna vid utlämnandet eller han insåg eller borde ha insett att transportören inte hade fått betalt.

SOU 1990 13 Férfattningsfdrslag 25

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

270 § Rätt att hålla inne godset

Har transportören fordringar enligt 269 § eller andra fordringar för vilka säkerhet föreligger sjöpanträtt i godset enligt genom [251] är han inte skyldig lämna godset förrän att ut mottagaren antingen har betalt fordringarna eller ställt säkerhet för dem.

271 § Uppläggning av gods

Avhämtas inte godset inom den tid transportören har angett eller eljest inom skälig tid får det läggas i säkert förvar för upp mottagarens räkning. Underrättelse om att godset har lagts skall lämnas enligt upp bestämmelserna i 262 § tredje stycket. l underrättelsen skall anges en skälig frist efter slut försäljning godset eller förvars av annat fogande över detta får ske enligt 272

272 § Transportörens förfogande över gods som inte har avhämtats

Sedan fristen enligt 271 § andra stycket har löpt ut, har transportören rätt att sälja upplagt gods i den omfattning det är nödvändigt för att täcka kostnaderna vid försäljningen och fordringar som nämns i 270 Transportören skall förfara med vid försäljningen. omsorg Om godset inte kan säljas eller om det är uppenbart att kostnaderna vid en försäljning inte skulle täckas försäljningssumman, får av transportören förfoga över godset annat försvarligt sätt.

273 § Avsändarens för fordringar ansvar Lämnas godset ut till mottagaren utan betalning sådan av en fordran mot avsändaren mottagaren skulle ha betalt, kvarstår som avsändarens ansvar, om inte utlämnandet medför skada för avsändaren och transportören måste ha insett detta. Transportören är inte skyldig att sälja upplagt gods för få betalt att för en sådan fordran mot avsändaren skulle ha som mottagaren betalt. Om försäljning ändå sker utan att fordringarna täcks, är avsändaren ansvarig för bristen.

TRANSPORTÖRENS SKADESTÅNDSANSVAR

274 § Ansvarsperioden

Transportören är ansvarig för godset medan det är i hans vård i lastningshamnen, under transporten och i lossningshamnen. Transportören ha godset i sin vård enligt första stycket från anses

26 Författningsförslag SOU 1990 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

den tidpunkt då han mottar godset från avlastaren eller från myndighet eller någon annan till vilken godset måste överlämnas enligt lag eller bestämmelser som gäller i lastningshamnen. Transportören inte längre ha godset i sin vård enligt första anses stycket när han har lämnat ut godset till mottagaren; mottagaren inte mottar godset från transportören. när detta om har lagts för mottagarens räkning i enlighet med avtalet eller upp enligt lag eller vad som är brukligt i lossningshamnen; eller när han har överlämnat godset till myndighet eller någon annan till vilken godset måste överlämnas enligt lag eller bestämmelser som gäller i lossningshamnen.

275 § Ansvar för sakskada Transportören är ansvarig för Transportören är ansvarig för skada till följd att godset går skada till följd av att godset går av förlorat eller skadas medan det förlorat eller skadas om den är i hans vård ombord eller i händelse som orsakade förlusten land, han inte visar eller skadan inträffade medan om att varken fel eller försummelse av ho- godset var i hans vård enligt själv eller någon han 274 Han är dock inte ansvarig nom som för har orsakat eller med- om han visar att varken han själv svarar verkat till skadan. eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller försummelse utan har vidtagit allt som skäligen kan begäras för att undvika händelsen och dess följder. Transportören är inte ansvarig för skada som beror på åtgärder för att rädda eller skäliga åtgärder för att bärga fartyg eller personer annan egendom till sjöss. Om fel eller försummelse på transportörens sida tillsammans med någon orsak har föranlett skada, är transportören endast annan ansvarig i den mån skadan kan hänföras till felet eller försummelsen. Det åligger transportören att visa i vilken utsträckning skadan inte är att hänföra till fel eller försummelse hans sida.

276 § Ansvar för skada på 276 § Ansvar för skada grund oaktsam på grund av brand av navigering och brand

Transportören är inte ansvarig Har förlust av eller skada på han visar att skadan beror godset orsakats av brand, är om

SOU 199013 Författningsförslag 27

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

transportören ansvarig om det visas att fel eller försummelse som branden har uppstått på befälhavaren, medlem av besätt- grund av fel eller försummelse ningen, lots eller någon annan av transportören eller någon som har utfört arbete i fartygets som han svarar för; eller

tjänst har gjort sig skyldig till vid

navigeringen eller handhavandet av fartyget; eller brand som inte har orsakats förlusten eller skadan har genom fel eller försummelse av uppkommit på grund av fel eller honom själv. försummelse genom att trans- Transportören är dock ansva- portören eller någon som han rig för skada som beror på att svarar för inte har gjort allt som han eller någon som han svarar skäligen kan krävas för att för har brustit i tillbörlig omsorg släcka branden och avvärja eller att göra fartyget sjövärdigt före begränsa följderna av den. resans början. Det åligger trans- Om det har inträffat brand portören att till befrielse från an- ombord skall, på begäran, sedsvar visa att sådan omsorg har vanlig besiktning ske för att iakttagits. klarlägga orsaken till branden och omständigheterna kring denna.

277 § Ansvar för levande djur Transportören är inte ansvarig för förlust av eller skada på levande djur som beror på de särskilda risker som är förenade med sådana transporter. Om transportören visar att han har följt de särskilda anvisningar som har lämnats och att förlusten eller skadan kan vara att hänföra till sådana risker, ansvarar han inte, såvida det inte visas att förlusten eller skadan helt eller delvis har orsakats av fel eller försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.

278 § Ansvar för dröjsmålsskada Transportören är ansvarig enligt 275-277 §§ för skada till följd av dröjsmål med utlämnandet av godset. Dröjsmål med utlämnandet godset föreligger när godset inte av har lämnats ut i den lossningshamn följer transportavtalet som av inom avtalad tid eller, någon frist inte har avtalats, inom den om

28 Författningsförslag SOU 1990 [3

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

transporttid som det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att begära av en omsorgsfull transportör. Om godset inte har lämnats ut inom 60 dagar räknat från den dag då det enligt andra stycket skulle ha lämnats ut, får ersättning krävas såsom för förlust av godset enligt 275

279 § Beräkning av skadestånd vid sakskada Skadestånd på grund av att godset har gått förlorat eller skadats beräknas med utgångspunkt i värdet av gods av samma slag på den plats och vid den tid godset enligt avtal lämnades ut eller skulle ha lämnats ut. Värdet av godset bestäms efter börspriset eller, om sådant pris saknas, efter marknadspriset. Finns varken börs- eller marknadspris bestäms värdet efter det gängse värdet gods av samma slag och kvalitet.

280 § Ansvarsgränser Transportörens ansvar är be- Transportörens ansvar när gränsat till 667 särskilda drag- gods har gått förlorat eller skaningsrätter SDR för varje kolli dats är begränsat till 835 särskileller annan enhet av godset el- da dragningsrätter SDR för ler, om ansvaret därigenom blir varje kolli eller annan skepphögre, till 2 SDR för varje kilo ningsenhet eller. om ansvaret av det berörda godsets brutto- därigenom blir högre, till 2,5 vikt. Vad som förstås med SDR SDR för varje kilo av det föranges i [369] lorade eller skadade godsets bruttovikt. förstås med Vad som SDR anges i [369] Transportörens ansvar för dröjsmål med utlämnandet av godset är begränsat till ett belopp motsvarande två och en halv gånger frakten för det fördröjda godset. Ansvarsbeloppet får dock inte överstiga den totala frakten enligt transportavtalet. Transportörens sammanlagda ansvar enligt första och andra styckena får inte överstiga den ansvarsgräns som skulle ha gällt enligt första stycket vid förlust av allt det gods som ansvaret gäller.

SOU 199013 Författningsförslag 29

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

281 § Ansvarsgränsen för enhetslastat gods

Har en container, lastpall eller liknande transportanordning använts för att sammanföra godset, skall vid tillämpning av 280 § varje kolli eller annan enhet som enligt transportdokumentet är förpackad i transportanordningen, kolli eller enhet. anses som ett en I övrigt skall godset i transportanordningen anses som en enhet. Om själva transportanordningen har gått förlorad eller skadats, skall denna anses som en särskild enhet om den inte ägs eller annat sätt har tillhandahållits transportören. av

282 § Ansvar som inte grundas på transportavtalet

Bestämmelserna frihet från och begränsning om av transportörens ansvar gäller även om talan mot honom inte grundas på transportavtalet. Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens ansvar har motsvarande tillämpning talan förs någon om mot som transportören svarar för och denne visar att han har handlat i tjänsten eller för uppdragets fullgörande. Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och de personer som han svarar för, får inte överstiga ansvarsgränserna enligt 280

283 § Förlust av rätten till ansvarsbegränsning

Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den visas själv som ha orsakat skada uppsåtligen eller vårdslöshet och med av grov insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

284 § Ansvar för däckslast

Transporteras gods på däck i strid med 263 § är transportören, oavsett bestämmelserna i 275-278 §§, ansvarig för skada som uteslutande är följd transporten på däck. I fråga en av om ansvarets omfattning gäller 280 och 283 §§. Om gods har transporterats på däck i strid med uttryckligt ett avtal om transport under däck föreligger inte rätt till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel.

285 § Transportörens ansvar för undertransportör

Utförs transporten helt eller delvis undertransportör förblir av en transportören ansvarig enligt bestämmelserna i detta kapitel som om han själv hade utfört hela transporten. Om det uttryckligen har avtalats bestämd del att en av trans-

30 Författningsförslag SOU 1990 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

porten skall utföras namngiven undertransportör, får transav en portören förbehålla sig frihet från ansvar för skada som orsakas av händelse vilken inträffar medan godset är i undertransportörens en vård. Det åligger transportören att visa att skadan har orsakats av en sådan händelse. Förbehåll enligt andra stycket är dock utan verkan om talan inte kan väckas mot undertransportören vid en domstol som anges i 310

286 § Undertransportörens ansvar Undertransportören är ansvarig enligt samma regler som transportören för den del av transporten som han utför. Bestämmelserna i 282 och 283 §§ har motsvarande tillämpning. Om transportören har åtagit sig ansvar utöver vad som följer av detta kapitel eller avstått från rättigheter enligt detta kapitel, är undertransportören bunden endast om han har lämnat skriftligt samtycke.

287 § Gemensamt ansvar Är både transportören och undertransportören ansvariga svarar de solidariskt. Det sammanlagda ansvaret kan åläggas transportören och som undertransportören och de personer som de svarar för, får inte överstiga ansvarsgränserna enligt 280 inte annat följer av om 283 Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte hinder för avtal om regress mellan transportören och undertransportören.

288 § Reklamation Har godset lämnats ut till Har mottagaren inte senast utan att denne första vardagen efter den dag då mottagaren skriftligen underrättat transpor- godset överlämnades till honom tören om minskning eller skada skriftligen underrättat transporhan har eller borde ha iakt- tören förlust eller skada och som om tagit, och minskningens eller förlustens eller skadans allom om skadans allmänna art, männa beskaffenhet, anses godanses godset utlämnat sådant det har set, om annat inte visas, utlämbeskrivits i transportdokumen- nat sådant det har beskrivits i tet, annat inte visas. Om transportdokumentet eller, om om minskningen eller skadan inte sådant dokument inte har utfärkunde iakttas vid utlåmnandet, dats, i gott synligt tillstånd. Om

SOU l990l3 Författningsförslag 31

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

gäller detsamma om sådan förlusten eller skadan inte kununderrättelse inte har lämnats de iakttas vid överlämnandet senast tre dagar därefter. gäller detsamma skriftlig om underrättelse inte har lämnats inom 15 dagar därefter. Skriftlig underrättelse behöver inte lämnas förlust eller skada om som har konstaterats vid gemensam besiktning av godset. Transportören är inte ansvarig för skada till följd dröjsmål med av utlämnandet av godset inte skriftlig underrättelse har lämnats till om transportören inom 60 dagar efter det att godset överlämnades till mottagaren. Underrättelse får lämnas till den undertransportör har lämsom nat ut godset eller till transportören.

289 § Bidrag vid gemensamt haveri

Bestämmelserna i 274-288 §§ transportörens för förom ansvar lust av eller skada gods gäller även i fråga rätt om mottagarens att vägra betala bidrag vid gemensamt haveri och transportörens skyldighet att utge ersättning för sådant bidrag eller bärgarlön som mottagaren har betalt.

AVSÄNDARENS SKADESTÃNDSANSVAR

290 § Allmän regel skadeståndsansvaret om Avsändaren är inte ansvarig för skada har uppkommit för som transportören eller undertransportören, inbegripet skada på fartyget, om inte skadan har orsakats av fel eller försummelse honom av själv eller någon som han svarar för. Den för vilken avsändaren svarar är inte heller ansvarig om inte skadan har orsakats fel eller av försummelse honom själv eller någon han för. av som svarar

291 § Farligt gods

Har avsändaren överlämnat farligt gods till transportören eller till en undertransportör utan att enligt 257 § upplysa godsets farliga om beskaffenhet och nödvändiga säkerhetsåtgärder och har den som mottar godset inte heller eljest kännedom om dess farliga beskaffenhet, är avsändaren ansvarig mot transportören och varje undertransportör för kostnader och annan skada uppkommer med som anledning transporten sådant gods. Transportören eller underav av transportören får i sådant fall efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra godset utan skyldighet betala att ersättning.

32 Författningsförslag SOU 199013

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

Den som har omhändertagit godset med kännedom om dess farliga beskaffenhet får dock inte åberopa bestämmelserna i första stycket. Gods som visar sig utgöra fara för person eller egendom, får transportören efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra utan skyldighet att betala ersättning.

KONOSSEMENT OCH ANDRA TRANSPORTDOKUMENT 292 § Konossement

Med konossement bill Iading förstås ett dokument som

utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören har mottagit eller lastat godset och betecknas med ordet konossement eller innehåller ett åtagande av transportören att lämna ut godset endast mot att dokumentet återställs. Konossement får ställas till viss man, till viss man eller order eller till innehavaren. Ett konossement som är ställt till viss man anses som ett orderkonossement om det inte har gjorts förbehåll mot överlåtelse genom uttrycket icke till order eller liknande. Konossementet bestämmer villkoren för godsets transport och utlämnande, såvitt angår förhållandet mellan transportören och en annan innehavare av konossementet än avsändaren. Bestämmelser i transportavtalet som inte har tagits in i konossementet får inte göras gällande mot en sådan innehavare, såvida konossementet inte innehåller en hänvisning till dessa.

293 § Genomgångskonossement Med genomgångskonossement förstås ett konossement i vilket det anges att transporten av godset skall utföras av mer än en transportör. Den som utfärdar ett genomgångskonossement skall se till att det i ett särskilt konossement som utfärdas för en del av transporten anges att godset transporteras enligt genomgångskonossement.

294 § Avlastarens rätt att få konossement När transportören har mottagit godset skall han på avlastarens begäran utfärda mottagningskonossement. Sedan godset har lastats skall ombordkonossement utfärdas om avlastaren begär det. Om mottagningskonossement har utfärdats skall det återlämnas när ombordkonossementet utfärdas. Ett mottagningskonossement utgör ett ombordkonossement sedan på doku-

sou 199o;13 Fdrfattningsférslag

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

mentet har antecknats namnet på det eller de fartyg godset har som lastats i samt tiden för lastningen. Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset, om det kan ske utan väsentlig olägenhet.

295 § Befälhavarkonossement

Ett konossement har undertecknats befälhavaren som av på det fartyg transporterar godset skall som anses vara undertecknat på transportörens vägnar.

296 § Konossementets innehåll

Ett konossement skall innehålla uppgift om godsets art, inbegripet dess farliga egenskaper, nödvändiga märken för att identifiera godset, kollieller stycketal samt godsets vikt eller mängd uttryckt på annat sätt, allt enligt avlastarens uppgifter;

godsets och förpackningens synliga tillstånd; . transportörens namn och orten där han har sitt huvudkontor; . avlastarens namn; . mottagaren. när denna har angetts av avlastaren; . den i transportavtalet angivna lastningshamnen . och den dag då transportören mottog godset i denna hamn; den i transportavtalet angivna lossningshamnen och eventuell en överenskommelse om tiden för godsets utlämnande i denna hamn; antalet exemplar, konossementet har utställts i om mer än ett exemplar; orten där konossementet har utställts; 10. fraktens storlek, den skall betalas om av mottagaren, eller uppgift om att frakt skall betalas honom av samt övriga villkor för godsets transport och utlämnande;

11. att transporten är underkastad konventionen enligt 254 § tredje stycket; 12. att godset i förekommande fall skall eller får transporteras däck; och 13. den högre ansvarsgräns som parterna kan ha avtalat. Ett ombordkonossement skall dessutom innehålla uppgift farom tygets namn och nationalitet, platsen för lastningen dagen då samt lastningen avslutades.

Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som handlar på hans vägnar. Underskriften får framställas mekanisk eller elektronisk väg.

34 Författningsförslag SOU 1990 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

297 § Avsaknad av uppgifter i konossementet

Ett dokument uppfyller kraven enligt 292 § första stycket som konossement även någon uppgift i 296 § sakutgör om som anges

nas.

298 § Transportörens undersökningsplikt

skall i skälig omfattning undersöka att de uppgifter Transportören godset in i konossementet enligt 296 § första stycket om som tas punkt 1 är riktiga. Om han har skälig anledning att betvivla uppgifternas riktighet eller inte har haft rimlig möjlighet att undersöka riktigheten, skall han i konossementet göra förbehåll som ger ut-

tryck för detta.

299 § Konossementets bevisverkan

gäller bevis att godset har mottagits eller, Konossementet som om ombordkonossement har utställts, lastats såsom det har beom skrivits i konossementet, annat inte visas eller förbehåll har om gjorts enligt 298 Om uppgift godsets och förpackningens om synliga tillstånd saknas i konossementet skall i detta anses antecknat godset i gott synligt tillstånd, om inte annat visas. att var konossement inte frakten eller på annat sätt utvisar Ett som anger frakt skall betalas enligt 296 § första stycket punkt att av mottagaren visas, bevis frakt inte skall betalas 10 utgör, om annat inte om att av honom. Motsvarande gäller det belopp som skall betalas som om ersättning för överliggetid inte har angetts i konossementet. tredje i god har inlöst konossementet i förlitan på att Om man tro i det riktiga, är motbevisning enligt första och andra uppgifterna är styckena inte tillåten. Om transportören insåg eller borde ha insett uppgift godset oriktig får han inte åberopa förbehåll att en om var i 298 § förbehållet inte innehåller en uttrycklig ansom avses om märkning uppgiftens oriktighet. om

300 § Ansvar för vilseledande uppgifter

Lider tredje skada att inlösa konossement i förlitan man genom uppgifterna i det är riktiga, är transportören ansvarig om han att insåg eller borde ha insett konossementet vilseledande för att var tredje Rätt till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel föreman. ligger därvid inte. inte uppgifterna i konossementet får mot- Om godset motsvarar transportören avlastaren har åtagit sig tagaren kräva att uppger om hålla transportören skadeslös för oriktig eller ofullständig uppgift att

SOU 199013 Författningsfärslag 35

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

indemnitetsförklaring och även låter mottagaren få del sådan

av en förklaring.

301 § Avlastarens garantiansvar

Avlastaren svarar gentemot transportören för riktigheten de av uppgifter om godset som på hans begäran har tagits i konosse-

mentet. Om avlastaren har åtagit sig att ersätta transportören för skada

som uppkommer till följd av att konossement utfärdas med felaktiga uppgifter eller utan förbehåll, är han likväl inte ansvarig detta om har gjorts i syfte att vilseleda förvärvare konossementet. I sådant av fall svarar avlastaren inte heller enligt första stycket.

302 § Rätt att få ut godset

Den som företer ett konossement och dess innehåll eller, genom vid orderkonossement, sammanhängande och till honom genom en fortgående följd överlåtelser

av indossament eller överlåtelse in

blanco framträder rätt innehavare konossementet, som av är behörig som mottagare godset. av Om konossementet har utfärdats i flera exemplar är det för utlämnande på bestämmelseorten tillräckligt visar sin att mottagaren behörighet att förete konossementsexemplar. genom ett Lämnas godset ut på en annan plats, måste dessutom övriga exemplar återlämnas eller säkerhet ställas för anspråk innehavare som av utelöpande exemplar kan göra gällande mot transportören.

303 § Flera konossementsinnehavare

Anmäler sig flera mottagare, och företer de skilda exemplar av konossementet, skall transportören lägga godset under säker upp vård för den rätta mottagarens räkning. Underrättelse om åtgärden

skall snarast lämnas till dem har anmält sig. som

304 § Utlämnande mot konossement

Mottagaren har rätt att få ut godset endast han deponerar om konossementet och lämnar kvitto allteftersom godset lämnas ut. Sedan allt gods har lämnats ut, skall konossementet med på-

tecknad kvittering återställas till transportören.

305 § Utlämnande när konossementet har förkommit

Har ansökan gjorts om dödande ett förkommet konossement av får sökanden, sedan offentlig stämning har utfärdats, fordra att

36 Författningsförslag sou 199013

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

godset lämnas säkerhet ställs för ersättning transportöut, om som kan tvingas att ut på grund av det förkomna konossementet. ren ge

306 § Förvärv av konossement i god tro Överlåter konossementsinnehavare konossementsexemplar till en flera har den först mottar ett exemplar i god tro rätt personer, som till godset. Om godset har lämnats ut bestämmelseorten till innehavaren ett annat exemplar, är han inte skyldig att lämna av ifrån sig vad han redan i god tro har fått ut. Den i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossesom är inte skyldig att lämna ut konossementet till den för vilken ment det har förkommit.

307 § Stoppningsrätt Den rätt säljare har att, på grund köparens obestånd eller en av underlåtenhet att fullgöra vad åligger honom i följd av köpet, som hindra det sålda godset utges eller att kräva det tillbaka gäller att konossement beträffande godset har överlämnats till köpaäven om ren. Rätt enligt första stycket får inte göras gällande mot tredje man i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossement. som

308 § Sjöfraktsedel

Med sjöfraktsedel sea waybill förstås ett dokument som

utgör bevis ett avtal sjötransport och om att transportören om om har mottagit godset och innehåller ett åtagande transportören att lämna ut godset till av den mottagare som anges i dokumentet. Avsändaren får även sedan sjöfraktsedel har utfärdats bestämma, att godset skall lämnas ut till någon annan än den mottagare som i dokumentet, han inte i förhållande till transportören har anges om avstått från denna rätt eller mottagaren inte redan har gjort sin rätt gällande. Konossement får begäras enligt 294§ avsändaren inte har om avstått från sin rätt att utse annan mottagare.

309 § Sjöfraktsedelns innehåll och bevisverkan En sjöfraktsedel skall innehålla uppgift det gods som har om mottagits till transport, avsändaren, mottagaren och transportören, transportvillkoren samt frakt och andra kostnader som skall betalas Bestämmelserna i 296 § tredje stycket och 298 § har av mottagaren. motsvarande tillämpning.

SOU 199013 Författningsfärslag 37

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln bevis transportavtaom let och om att godset har mottagits så det har beskrivits i som dokumentet.

TVISTER

310 § Avtalsvillkor om behörig domstol

Ett avtal har ingåtts innan tvist har uppkommit och som som inskränker kärandens rätt att få tvist styckegods en om transport av enligt detta kapitel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det begränsar kärandens rätt att enligt eget val väcka talan vid domstol för den ort där svaranden har sitt huvudkontor eller, huvudkontor sakom nas, där svaranden har sin vanliga vistelseort; där transportavtalet ingicks, där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har förutsatt svaranden där har att driftsställe för sin rörelse, filial driftsställe för sin rörelse, filial eller företrädare. eller företrädare, genom vars genom vars förmedling avtalet har ingåtts; förmedling avtalet har ingåtts; eller där lastnings- eller lossnings- där lastnings- eller lossningshamnen ligger. hamnen ligger; eller som avses i [337 a]§ andra stycket. Utan hinder av vad stadgas i första stycket kan talan alltid som väckas vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet. Efter det att tvist har uppkommit får parterna fritt avtala hur tvist en skall behandlas. Om ett konossement har utfärdats enligt certeparti inneett som håller bestämmelser behörig domstol eller skiljedomsförfarande om utan att konossementet uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande för innehavaren konossementet, får inte av transportören åberopa bestämmelserna innehavare konossementet mot en av som har förvärvat det i god tro. Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen enligt 252 § tredje stycket ligger i Sverige. Danmark, Finland eller Norge.

38 Författningsförslag sou 1990; 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

311 § Skiljedomsklausuler Oavsett vad stadgas i 310 § första stycket får parterna genom som skriftligen bekräftat avtal överenskomma att tvister skall hänskjutas till avgörande skiljedom skiljeförfarandet efter kärangenom om dens val skall försiggå i de stater, där den ort som avses i 310 § en av första stycket 1-3 är belägen. Skiljedomstolen skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i 310 § andra och tredje styckena har motsvarande tillämpning. Första stycket gäller inte Bestämmelserna i första stycom varken den avtalade lastnings- ket gäller som en del av skiljeavhamnen eller den avtalade eller talet. faktiska lossningshamnen enligt 252 § tredje stycket ligger i Sverige, Danmark, Finland eller Norge.

Fjortonde kapitlet Om befraktning av fartyg Inledande bestämmelser 312 § Tillämpningsområde. Definitioner Bestämmelserna befraktning gäller hel- och delbefraktning av om fartyg. Bestämmelserna resebefraktning gäller också konsekutiom va resor när annat inte har angetts. I detta kapitel avses med bortfraktare den avtal bortfraktar ett fartyg till annan, som genom befraktaren; avlastare den avlämnar godset för lastning; som resebefraktning befraktning enligt vilken frakten skall beräknas för

resa; konsekutiva ett visst antal utförs efter varandra resor resor som enligt ett befraktningsavtal som avser ett bestämt fartyg; tidsbefraktning befraktning enligt vilken frakten skall beräknas för tid; delbefraktning befraktning gäller mindre än ett helt fartyg eller som full last när certeparti används. en Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om befraktning fartyg i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, av Danmark, Finland och Norge. Vid avtal befraktning i inrikes om fart i Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där befordringen utförs.

sou 199013 Författningsförslag 39

Vid befraktning i fart som inte omfattas tredje stycket gäller av bestämmelserna i detta kapitel när svensk rätt skall tillämpas.

313 § Avtalsfrihet Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste bindande för anses parterna. Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige. Danmark, Finland och Norge, får bestämmelserna i 338 § inte åsidosättas avtal till nackdel för avlastare, resebefraktare genom eller mottagare. Detsamma gäller bestämmelserna i [368] § första stycket 5 och fjärde stycket. Om begränsningar i avtalsfriheten i inrikes fart i Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där befordringen utförs. Vid befraktning i fart som avses i 252 § första och andra styckena får bestämmelserna i 329§ utfärdande konossement inte om av åsidosättas avtal till nackdel för avlastaren. genom Bestämmelserna i detta kapitel får inte heller åsidosättas genom avtal om detta följer av 316

314 § Befraktning av ett bestämt fartyg. Full last Gäller befraktningsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte fullgöra avtalet med ett annat fartyg. Om avtalet bortger fraktaren rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade eller att i övrigt använda andra fartyg, får bortfraktaren endast sätta in fartyg som är lika ändamålsenliga som det avtalade fartyget. Rätten kan utövas flera gånger. Om avtalet gäller ett helt fartyg eller en full last, får bortfraktaren inte ta med gods för annan än befraktaren. Detta gäller även om fartyget skall i ballast för att påbörja en ny resa.

315 § Överlåtelse befraktningsavtal av Överlåter betraktaren sina rättigheter enligt befraktningsavtalet till annan eller vidarebortfraktar han fartyget, förblir han ändå ansvarig för att avtalet fullgörs. Bortfraktaren får inte överlåta befraktningsavtalet utan samtycke från befraktaren. Har befraktaren samtyckt upphör bortfraktarens ansvar enligt avtalet.

316 § Trampkonossement Utfärdar bortfraktaren konossement för gods befordras med som fartyget bestämmer konossementet villkoren för befordringen och

40 Författningsförslag sou 1990 13

utlämnandet godset såvitt gäller förhållandet mellan bortfraktaren av och tredje som innehar konossementet. Bestämmelser i beman fraktningsavtalet som inte har tagits in i konossementet kan inte göras gällande mot tredje man om inte konossementet hänvisar till dem. Bestämmelserna om konossement i 295-307 §§ gäller även konossement som avses i första stycket. När det följer av 253 § att bestämmelserna i kapitlet om transport av styckegods skall tillämpas på konossementet bestäms bortfraktarens ansvar och rättigheter i förhållande till tredje man enligt reglerna i 254 och 274-290 §§.

Resebefraktning 317 § Frakt Följer frakten inte av befraktningsavtalet skall den frakt för godset betalas som var gängse när avtalet ingicks. Om annat eller mer gods än vad som följer av avtalet har inlastats, skall för godset betalas gängse frakt vid lastningen, dock inte lägre än den avtalade frakten.

318 § Sjövärdighet Resebortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari innefattas att det är behörigen bemannat och utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka gods lastas, är i gott skick för att godset skall kunna mottas, befordras och bevaras.

319 § Resebefraktarens val av lastningsoch lossningshamn Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja lastningseller lossningshamn, skall fartyget till den hamn som han anvisar, såvida den är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan hinder in eller ut med lasten. Val av lossningshamn skall göras senast vid lastningens slut. Har resebefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn är han ansvarig för skada som därigenom orsakas fartyget med mindre han visar att fel eller försummelse inte föreligger hos honom själv eller någon som han svarar för. Vid konsekutiva resor skall rätten att välja vilka resor som fartyget skall utföra utövas på sådant sätt att den sammanlagda längden av last- och ballastresorna enligt avtalet blir väsentligen densamma. I annat fall är resebefraktaren skyldig att betala ersättning för fraktförlust. Resebefraktaren får inte ändra valet av hamn eller resa.

SOU 199013 Författningsförslag

4l

320 § Lastningsplats

Har bestämd lastningsplats inte avtalats, skall fartyget förläggas till den lastningsplats som resebefraktaren anvisar, såvida denna är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan hinder ut med lasten. Om lastningsplats inte har anvisats i tid, skall fartyget förläggas till sedvanlig lastningsplats. Kan det inte ske, skall resebortfraktaren välja en plats där lastningen skäligen kan äga rum. Vare sig bestämd lastningsplats har avtalats eller inte, har resebefraktaren rätt att få fartyget förhalat från lastningsplats en till en annan, om han svarar för kostnaderna för detta.

LASTNINGSTID

321 § Lastningstid

Resebortfraktaren är skyldig låta fartyget ligga kvar att för lastning en viss lastningstid, omfattar liggetid som och överliggetid. Vid

befraktning på linjefartsvillkor liner terms

ingår ingen överliggetid i lastningstiden.

322 § Liggetidens längd

Liggetid är den tid skäligen kan påräknas för lastningen som när befraktningsavtalet ingås. Vid beräkningen liggetiden av skall hänsyn tas till fartygets och lastens art och storlek, Iastningsanordningarna ombord och i hamnen andra liknande samt omständigheter. Liggetiden beräknas vid klausulerna

1 fac fast can, med utgångspunkt från

as att lastningen skall utföras så snabbt fartyget kan last med som ta emot oskadade

lastningsanordningar;

2 faccop fast custom the port, med utgångspunkt från

as can att lastningen skall utföras så snabbt vanligt lastningssätt i hamnen som tillåter; 3 liner terms linjefartsvillkor med utgångspunkt från att lastningen skall utföras så snabbt som vid vanlig lastning i hamnen fartyg av som går i linjefart, med tillägg för den tid går förlorad vid som trafikanhopning. Om en gemensam tid har bestämts för lastning och lossning löper liggetiden inte ut förrän den gemensamma tiden har gått till ända. Liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar. Som arbetsdag räknas varje vardag då arbetet utförs det antal timmar som är vanligt i hamnen på vardagar. Som arbetstimme räknas varje timme som kan användas till lastning på vardagar. För de dagar då det arbetas mindre än på arbetsdagar räknas det antal timmar som vanligen används till lastning.

42 Författningsförslag SOU 1990 13

323 § Liggetidens början

Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget ligger lastningsplatsen och är klart börja ta in last och resebortfraktaren har att gjort anmälan om detta. Anmälan får göras i förväg inte förrän fartyget har kommit men fram till lastningshamnen. Visar det sig senare att fartyget inte var klart att börja ta in last, skall den tid som går förlorad för att göra fartyget klart inte räknas in i liggetiden. Anmälan skall göras hos avlastaren eller, om denne inte kan anträffas, hos resebefraktaren. Kan varken avlastaren eller resebefraktaren anträffas, anmälan ha gjorts när den avsänts på ett anses ändamålsenligt sätt. Tiden räknas antingen från det klockslag då arbetet i hamnen vanligen börjar på eller från middagsrastens slut. I det morgonen förra fallet skall anmälan gjord senast en timme före kontorstivara dens slut föregående dag och i det fallet senast klockan tio senare samma dag.

324 § Hinder

Kan fartyget inte förläggas till lastningsplatsen på grund av hinder på resebefraktarens sida, får det ändå anmälas klart att börja ta in last med verkan liggetiden börjar löpa. Detsamma gäller vid att trafikanhopning och dessutom vid annat hinder som resebortfraktainte skäligen kunnat räkna med när avtalet ingicks. ren I liggetiden inräknas inte den tid går förlorad på grund av som hinder på resebortfraktarens sida. Detsamma gäller den tid som går förlorad till följd att fartyget har förlagts till annan än sedvanlig av lastningsplats anledning resebortfraktaren skäligen bort av en som räkna med när avtalet ingicks. Däremot inräknas uppehåll på grund fartygets förhalning. av

325 § Överliggetid

Överliggetid är den tid fartyget efter liggetidens utgång måste

som ligga kvar för bli lastat, såvida inte överliggetidens längd är att fastställd genom avtal.

Överliggetiden beräknas för löpande dagar och timmar från ligge-

tidens utgång. Bestämmelserna i 324 § andra stycket har motsvarande tillämpning.

326 § Ersättning för Överliggetid

Resebortfraktaren har rätt till särskild ersättning för Överliggetid. Ersättningen bestäms med hänsyn till frakten och till den ökning

SOU 199013 Färfattningsförslag 43

eller minskning av resebortfraktarens utgifter följer att fartysom av get ligger stilla. Ersättningen förfaller vid anfordran. Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte ställs för den, har resebortfraktaren rätt att göra anteckning fordringen på konosom sementet. Gör han inte det får han i stället förelägga resebefraktaren en bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva befraktningsavtalet och kräva ersättning för förlust beror som på inte kommer till stånd. att resan

LASTNING

327 § Lastning och stuvning

Följer inte annat av vad är brukligt i hamnen, skall resebesom fraktaren avlämna godset vid fartygets sida och resebortfraktaren ta det ombord. Vid klausulerna

1 fio free in and out, skall resebefraktaren sörja för lastningen;

2 liner terms linjefartsvillkor, skall resebortfraktaren sörja för lastningen. Resebortfraktaren skall sörja för underlag och behövs annat som för stuvningen samt utföra den. I fråga däckslast har 263 § motsvarande tillämpning. om Om fartyget, av anledning som resebortfraktaren skäligen bort räkna med när avtalet ingicks, har förlagts till än sedvanlig annan lastningsplats, är resebortfraktaren ansvarig för de ökade utgifter som detta medför.

328 § Avlämnande godset av Godset skall avlämnas och lastas med tillbörlig skyndsamhet. Det skall avlämnas ett sådant sätt och i sådant skick att det bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas, befordras och lossas. Bestämmelserna i 256-259 §§ har motsvarande tillämpning.

329 § Ombordkonossement

När godset har lastats skall resebortfraktaren eller befälhavaren eller den resebortfraktaren eljest har bemyndigat, på avlastasom rens begäran utfärda ombordkonossement, förutsatt nödvändiga att handlingar och uppgifter föreligger. Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset, om det kan ske utan väsentlig olägenhet. Om konossement utfärdas med andra villkor än dem följer som av befraktningsavtalet och detta medför ökat för resebortett ansvar fraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.

44 FÖrfatmingsförsag SOU 1990 13

RESAN 330 § Resebortfraktarens omsorgsplikt Resan skall utföras med tillbörlig skyndsamhet och i övrigt på ett försvarligt sätt. Bestämmelserna i 262 och 266-267 §§ har motsvarande tillämpning.

331 § Deviation. Substituthamn Deviation får endast företas för att rädda personer eller för att bärga fartyg eller annan egendom till sjöss eller av annan skälig anledning. Om det uppkommer hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa lossningshamnen och lossa lasten, eller detta inte kan ske utan oskäligt uppehåll. får resebortfraktaren i stället välja en annan lämplig lossningshamn.

332 § Avståndsfrakt Har del resan utförts när befraktningsavtalet hävs eller faller en av bort eller när godset av annan anledning lossas i en annan hamn än den avtalade lossningshamnen, har resebortfraktaren rätt till avståndsfrakt. Bestämmelserna i 335 § har motsvarande tillämpning. Avståndsfrakt är den avtalade frakten med avdrag för ett belopp, beräknas efter förhållandet mellan den återstående och den som avtalade resans längd. Hänsyn skall även tas till varaktigheten av och de särskilda kostnaderna för sådana resor. Avståndsfrakten får inte överstiga godsets värde. Tvist angående avståndsfrakt kan hänskjutas till utredning och avgörande genom dispasch. Därvid skall i tillämpliga delar gälla föreskrifterna om dispasch vid gemensamt haveri.

333 § Farligt gods Har farligt gods lastats utan att resebortfraktaren kände till dess farliga beskaffenhet, får han efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning. Detsamma gäller resebortfraktaren kände till godsets faräven om liga beskaffenhet och det senare uppstår en fara för person eller egendom gör det oförsvarligt att behålla godset ombord. som

LOSSNING OCH UTLÄMNANDE AV GODSET 334 § Lossningen I fråga lossningsplats, lossningstid och lossning av godset har om 320-328 §§ motsvarande tillämpning. Därvid skall det som är bestämt resebefraktaren i stället gälla mottagaren av godset. om

SOU 1990 13 Fdrfatmingsfdrslag 45

Den som visar sin behörighet har besiktiga som mottagare rätt att godset innan han tar emot det. Finns det flera mottagare gods befordras enligt av som samma befraktningsavtal, får de endast anvisa Iossningsplats gemensamt eller fordra att fartyget förhalas. Ökade kostnader till följd av att godset är skadat eller måste bortskaffas på grund skada, skall betalas av en av resebefraktaren om skadan har orsakats godsets beskaffenhet eller fel av egen av eller försummelse resebefraktaren eller någon av som han svarar

för. Vid klausulen fio free in and out, skall resebefraktaren betala

kostnaderna inte resebortfraktaren är ansvarig för om skadan enligt 338

335 § Frakt för gods som inte finns i behåll

För gods som inte finns i behåll vid slut, skall frakt utgå resans endast om godset har gått förlorat till följd sin beskaffenhet, av egen bristfällig förpackning eller fel eller försummelse resebefraktaren av eller någon som han för eller resebortfraktaren har sålt svarar om godset för ägarens räkning eller har lossat, oskadliggjort eller förstört det enligt 333 Förutbetald frakt skall betalas tillbaka resebortfraktaren om enligt första stycket inte har rätt till frakt.

336 § Mottagarens och resebefraktarens ansvar för frakten. Retentionsrätt

Genom att motta godset blir mottagaren skyldig betala att frakt och andra fordringar enligt 269 Resebortfraktaren kan under alla omständigheter kräva betalning av resebefraktaren enligt 273 Resebortfraktaren har rätt att hålla inne godset enligt 270

337 § Uppläggning av godset

Underlåter mottagaren att uppfylla villkoren för utlämnandet av godset eller fördröjer han lossningen så att denna inte hinner slutföras inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid, har resebortfraktaren rätt att lossa godset och lägga upp det i säkert förvar för mottagarens räkning. Mottagaren skall underrättas uppläggom ningen. Om mottagaren vägrar att motta godset eller inte känd är eller inte kan anträffas, skall resebortfraktaren så möjligt snart som underrätta resebefraktaren. Anmäler mottagaren sig inte så tidigt att lossningen kan slutföras i rätt tid, skall resebortfraktaren lossa och lägga upp godset. Mottagaren och resebefraktaren skall underrättas om uppläggningen.

46 Författningsförslag SOU 1990 13

l underrättelsen enligt första och andra stycket skall anges en skälig tidsfrist efter slut resebortfraktaren har rätt att sälja eller vars förfoga över upplagt gods. Vid försäljning eller annat förfogande av över godset har bestämmelserna i 272 § motsvarande tillämpning.

338 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet

Resebortfraktaren är ansvarig enligt 274-285 och 287-289 §§ för skada till följd att gods går förlorat, skadas eller försenas medan av det är i hans vård. Bestämmelserna i 286 § har motsvarande tilllämpning. En mottagare inte är resebefraktaren har också rätt till ersättsom ning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement, har utfärdats resebortfraktaren, får han också åberopa regsom av lerna i 316

AVTALSBROTI OCH HINDER PÅ RESEBORTFRAKTARENS SIDA

339 § Kancelleringstid

Skall fartyget klart att börja ta in last inom viss tid kancellevara ringstid, får resebefraktaren häva befraktningsavtalet om fartyget inte är klart börja ta in last eller lastningsanmälan inte har att lämnats före fristens utgång. Om resebortfraktaren anmäler att fartyget kommer efter det att tiden har löpt ut och han när fartyget kommer att vara klart uppger att börja ta in last, får resebefraktaren häva avtalet om det sker inom skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancelleringstid.

340 § Dröjsmål och annat avtalsbrott

Resebefraktaren får häva befraktningsavtalet grund av dröjsmål eller avtalsbrott på resebortfraktarens sida om avtalsannat brottet är väsentligt. Sedan lastning har skett får resebefraktaren inte häva avtalet medföra väsentlig skada eller olägensåvitt lossning av godset skulle het för befraktare. Vid konsekutiva resor får resebefraktaren annan inte häva i fråga enstaka inte utförandet av denna är om en resa om oväsenligt för resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna. j Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.

sou 199013 Författningsförslag 47

341 § Förlust av fartyget

Avser befraktningsavtalet ett bestämt fartyg och går det förlorat eller efter skada förklaras inte kunna sättas i stånd, år resebortfraktaren inte skyldig att utföra I sådant fall har han inte resan. heller rätt att utföra med ett fartyg, även han enligt resan annat om avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade.

342 § Resebortfraktarens skadeståndsansvar

Uppkommer till följd dröjsmål eller avtalsbrott på av annat resebortfraktarens sida skada inte omfattas 338 § har 275 och som av 276 §§ motsvarande tillämpning.

AVTALSBROTT OCH HINDER PÅ RESEBEFRAKTARENS SIDA

343 § Frånträdande före lastning

Frånträder resebefraktaren befraktningsavtalet innan lastningen har börjat eller har han vid lastningens slut inte lämnat allt det gods som avtalet gäller, har resebortfraktaren rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Vid konsekutiva kan frånträdande resor av en enstaka resa ske endast om utförandet den är oväsentligt för av resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna. Vid bestämmande ersättningen skall hänsyn till av tas om resebortfraktaren utan skälig anledning har underlåtit med att ta annat gods. Rätt till ersättning föreligger inte möjligheten avlämna, om att befordra eller föra in godset i bestämmelseorten måste anses utesluten till följd av omständigheter som resebefraktaren inte borde ha räknat med när avtalet ingicks, såsom utförsel- eller införselförbud eller annan åtgärd myndighet, förstörelse allt gods det slag av av av som avtalet avser eller därmed jämförlig händelse. Detsamma gäller om avtalet avser bestämt gods förstörts olyckshändelsom genom en se. Om resebefraktaren vill åberopa omständighet en som avses i tredje stycket, skall han inom skälig tid meddela detta. motparten Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada kunde ha som undvikits om meddelande hade lämnats i tid.

344 § Hävningsrätt

Får resebefraktaren frånträda befraktningsavtalet skadeutan att ståndsansvar föreligger enligt 343 § tredje stycket, får resebortfraktaren häva avtalet om han meddelar detta inom skälig tid. Om resebefraktaren inte avlämnar allt det gods avtalet gäller, som får resebortfraktaren förelägga resebefraktaren bestämd tilläggsen

48 Férfatmingsférslag SOU 199013

tid inom vilken resebefraktaren skall betala ersättning eller ställa säkerhet. Är tiden inte oskäligt kort och har ersättningen inte betalats eller säkerhet inte ställts inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva avtalet. Han har även rätt till ersättning enligt 343 såvida inte resebefraktaren är utan för att det gods som fattas ansvar inte har avlämnats.

345 § Frånträdande efter lastning

Sedan lastning har skett har resebefraktaren inte rätt att få godset lossat eller avbruten detta skulle medföra väsentlig skada resan om eller olägenhet för resebortfraktaren eller annan befraktare. Bestämmelserna i 343 och 344 §§ har motsvarande tillämpning.

346 § Dröjsmål med lastning

Har överliggetiden avtalats och har resebefraktaren vid lastningstidens utgång inte avlämnat godset eller endast del det har 343 en av och 344 §§ motsvarande tillämpning. Detsamma gäller när befraktningsavtalet innehåller klausulen liner terms linjefartsvillkor och liggetiden har löpt ut. Om överliggetidens längd inte har avtalats och lastningen blir så försenad att väsentlig skada eller olägenhet uppkommer för resebortfraktaren ersättning för överliggetid betalas, får han även om häva avtalet eller, när gods redan har avlämnats. förklara lastningen avslutad. I sådant fall har bestämmelserna i 343 och 344 §§ motsvarande tillämpning.

347 § Annat dröjsmål

Fördröjs fartyget efter lastningen eller under resan och beror detta på ett förhållande på resebefraktarens sida, har resebortfraktaren rätt till ersättning, såvida inte resebefraktaren visar att varken han själv eller någon han för har gjort sig skyldig som svarar till fel eller försummelse. Detsamma gäller fartyget uppehålls om under lossningen därför att det inte är möjligt för resebortfraktaren att lägga upp godset enligt 337 Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättning för överliggetid eller andra fordringar enligt befraktningsavtalet inte betalda i rätt tid, får resebortfraktaren förelägga bestämd tilläggstid för betalningen. en Är tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tillläggstiden, får resebortfraktaren inställa fullgörelsen av avtalet eller häva det. Resebortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror att fullgörelsen inställs eller, avtalet hävs, för att de om återstående resorna faller bort.

sou 1990;13 Författningsförslag

348 § Skada som godset har orsakat

Har godset orsakat skada för resebortfraktaren eller skada på fartyget, är resebefraktaren skyldig att betala ersättning om han själv eller någon som har för har gjort sig skyldig svarar till fel eller försummelse. Detsamma gäller om godset orsakat skada på annat gods ombord på fartyget.

BEFRAKTNINGSAVTALETS BORTFALL

349 § Krigsfara

Visar det sig, sedan befraktningsavtalet har ingåtts, att resan skulle vara förenad med fara för fartyget, personer ombord eller lasten till följd av krig, blockad, oroligheter, sjöröveri uppror, eller annat väpnat våld, eller att sådan fara har ökat väsentligt, får en såväl resebortfraktaren som resebefraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning även om resan har påbörjats. Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela motparten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits meddelande om hade lämnats i tid. Om faran kan avvärjas genom att del godset lämnas kvar en av eller lossas, får avtalet frånträdas endast för denna del. Resebortfraktaren har dock rätt att frånträda avtalet i dess helhet, om det kan ske utan väsentlig skada eller olägenhet för annan befraktare, såvida det inte, efter uppmaning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för fraktförlust och skada. annan

350 § Konsekutiva resor

Vid konsekutiva resor får frånträdande enligt 349 § ske i fråga om en enstaka resa endast utförandet denna är om av oväsentligt i förhållande till de återstående resorna. Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt välja vilka att resor fartyget skall utföra, får frånträdande enligt 349 § ske endast om faran är av väsentlig betydelse för fullgörelsen avtalet. av

351 § Kostnader för uppehåll

Blir fartyget, sedan lastningen har börjat, på grund av fara som avses i 349 § uppehållet i lastningshamnen eller i hamn under annan resan, skall kostnaderna för uppehållet kostnader för anses som gemensamt haveri och fördelas på fartyg, frakt och last enligt bestämmelserna om gemensamt haveri. Om befraktningsavtalet frånträds gäller detta dock inte beträffande kostnader hänför sig till som tiden efter frånträdandet.

Författningsförslag SOU 1990 13

352 § Avtalsperiodens upphörande vid konsekutiva resor

befraktats för så många det kan utföra Har fartyget resor som angiven tidsrymd och har resebefraktaren före avtalsperioinom en fått anmälan fartyget är klart att börja ta in last, dens slut om att skall utföras även detta sker helt eller delvis efter det att resan om avtalsperioden har löpt ut. Om det uppenbart fartyget inte kan nå lastningshamnen och är att klart börja in last före avtalsperiodens slut, ar resebortvara att ta fraktaren inte skyldig att sända fartyget till lastningshamnen. resebortfraktaren fartyget kan komma för sent till Anmäler att lastningshammen och begär han anvisningar, får resebefraktaren antingen skall utföras enligt befraktningsavtalet bestämma att resan avtalet skall upphöra. Avtalet upphör om resebefraktaren eller att inte inom skälig tid efter det att han fått anmälan begär att resan skall utföras.

Kvantumkontrakt

353 § Tillämpningsområde

kvantumkontrakt gäller befordran med far- Bestämmelserna om bestämd mängd gods fördelad på flera resor under en tyg av en angiven tidsrymd. Bestämmelserna tillämpas dock inte om det är avtalat att resorna skall utföras efter varandra med ett bestämt fartyg.

354 § Val godsmängd av avtalet för val den totala mängden gods som skall Ger utrymme av befordras har befraktaren rätt att bestämma mängden. Gäller valet mängden skall befordras på en särskild resa, är som det bortfraktaren har rätt att bestämma mängden. som

355 § Skeppningsplaner

skall utarbeta skeppningsplaner för lämpliga tids- Befraktaren förhållande till den tidsrymd avtalet och i god perioder i som avser tid underrätta bortfraktaren om planerna. skall till den mängd gods avtalet omfattar Befraktaren se att som fördelad på lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid skall han blir beakta storleken de fartyg skall användas. av som

356 § Anmälan om skeppning

skall anmäla skeppning i skälig tid. I anmälan skall Befraktaren godset kommer att klart för lastning. anges när senast vara

SOU 1990213

Författningsförslag 51

357 § Nominering av fartyg

När anmälan om skeppning har lämnats, skall bortfraktaren tillhandahålla ett fartyg är lämpat utföra som att resan i rätt tid. Bortfraktaren skall inom skälig tid anmäla vilket fartyg som skall utföra resan, fartygets lastförmåga och förväntade ankomst till lastningshamnen.

Bortfraktaren är inte skyldig att tillhandahålla fartyg för gods som inte är klart för lastning före avtalsperiodens utgång, såvida inte överskridandet beror på förhållanden utanför befraktarens kontroll och inte är väsentligt.

358 § Utförandet av resorna

När bortfraktaren har lämnat anmälan som avses i 357 § gäller bestämmelserna resebefraktning eller om styckegodstransport för den befordran skall utföras. som Om bortfraktarens skyldighet att utföra särskild en resa faller bort på grund av ett förhållande bortfraktaren som ansvarar för, har befraktaren rätt att begära godset eller att en motsvarande mängd nytt gods blir befordrat. Ger bortfallet av resan anledning räkna med att att senare resor inte kommer att bli utförda utan väsentligt dröjsmål, får befraktaren häva avtalet beträffande den återstående delen.

359 § Dröjsmål med anmälan skeppning om och skeppningsplaner

Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om en skeppning, får bortfraktaren förelägga bestämd tilläggstid Är en för anmälan. tiden inte oskäligt kort och har skeppning inte en anmälts inom tillläggstiden, får bortfraktaren antingen anmäla ett fartyg enligt 357 § i överensstämmelse med gällande skeppningsplan eller häva avtalet beträffande den ifrågavarande resan. Ger dröjsmålet anledning att räkna med det uppkommer att väsentligt dröjsmål med anmälan skeppningar, får bortav senare fraktaren häva avtalet beträffande den återstående delen. Bortfraktaren har rätt till ersättning inte dröjsmålet beror om sådant förhållande i 343 § tredje stycket. som avses Om befraktaren inte i tid underrättar bortfraktaren skeppom ningsplaner kan bortfraktaren förelägga bestämd tilläggstid. Är en tiden inte oskäligt kort och överskrids den får bortfraktaren häva avtalet beträffande den återstående delen. Tredje stycket har motsvarande tillämpning.

Författningsförslag SOU 1990 13

360 § Dröjsmål med nominering av fartyg

bortfraktaren inte i tid anmälan fartyg, får befrakta- Lämnar om förelägga bestämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort och ren en har anmälan inte lämnats inom tilläggstiden får befraktaren häva avtalet i fråga den tilläggstiden gäller. om resa som Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer väsentligt dröjsmål med anmälan fartyg även i fråga om senare om skeppningar, får befraktaren häva avtalet beträffande den återståen-

de delen. Befraktaren har rätt till ersättning inte dröjsmålet beror på ett om sådant hinder utanför bortfraktarens kontroll som han inte skäligen ha räknat med när avtalet ingicks och följder kunde förväntas vars han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

361 § Dröjsmål med betalning av frakt

Betalas inte frakt, ersättning för överliggetid eller andra fordringenligt avtalet i rätt tid, får bortfraktaren förelägga bestämd ar en tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får bortfraktaren inställa fullgörelsen avtalet eller, dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott, av om häva avtalet. Bortfraktaren har rätt till ersättning för förlust beror på att som inställer fullgörelsen avtalet eller, avtalet hävs, att de han av om återstående resorna faller bort. Vid slutet varje enligt avtalet har bortfraktaren rätt att av resa lasten till säkerhet för fordringar enligt avtalet. I förhålla inne hållande till tredje gäller detta bara om fordringen har anman tecknats i konossementet.

362 § Krigsfara

under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden inträder ökning krigsfaran och detta är väsentlig beeller väsentlig av av tydelse för fullgörelsen avtalet, får såväl bortfraktaren som beav fraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning. vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela Den som detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den motparten kunde ha undvikits meddelande hade lämnats i tid. skada som om

Tidsbefraktning

FARTYGETS AVLÅMNANDE

363 § Fartygets skick och utrustning

skall ställa fartyget till tidsbefraktarens förfo- Tidsbortfraktaren gande den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.

sou 199013 Fdrfattningsfdrslag

Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren till fartygets skick, se att föreskrivna handlingar, bemanning, proviantering och övrig utrustning uppfyller de krav ställs i vanlig fraktfart i det fartområde som som befraktningsavtalet anger. Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med bränsle för kunna att uppnå närmaste användbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren skall överta bränslet och betala för det efter priset i denna hamn.

364 § Besiktning

Vid avlämnandet får såväl tidbortfraktaren tidsbefraktaren som begära sedvanlig besiktning fartyget, dess utrustning och kvarvarav ande bränsle. Kostnaderna, inbegripet kostnader för tidsförlust som har föranletts av besiktningen, skall bäras med hälften av parterna var. Besiktningsutlåtandet utgör bevis fartygets och utrustningens om skick samt omfattningen kvarvarande bränsle, av om annat inte visas.

365 § Avlämnande av fartyget till sjöss

Har parterna avtalat att fartyget skall avlämnas till sjöss skall tidsbortfraktaren underrätta tidsbefraktaren avlämnandet om och uppge fartygets position samt tidpunkten för avlämnandet. Besiktning som avses i 364 § skall företas i den första hamn som fartyget anlöper efter avlämnandet. Om det konstateras att fel i fartyget föreligger skall frakt inte betalas för den tid som går förlorad för att avhjälpa felet. Om tidsbefraktaren häver befraktnings-

avtalet enligt 367 bortfaller tidsbortfraktarens rätt till frakt från avlämnandet.

366 § Kancelleringstid. Dröjsmål med

avlämnandet av fartyget

Skall fartyget enligt befraktningsavtalet klart börja vara att ta in last inom viss tid kancelleringstid, får tidsbefraktaren häva avtalet om fartyget inte är klart börja att ta in last eller lastningsanmälan inte har lämnats före fristens utgång. Om fartyget i övrigt skall avlämnas inom bestämd tid, får tidsbefraktaren häva en avtalet om tiden överskrids.

Om tidsbortfraktaren anmäler att fartyget kommer efter det att tiden har löpt ut och han när fartyget kommer klart uppger att vara att börja ta last eller att avlämnas, får tidsbefraktaren häva avtalet om det sker inom skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten kancelleringstid. ny

54 Författningsförslag SOU 1990 13

Om fartyget i annat fall avlämnas för sent, får tidsbefraktaren häva avtalet dröjsmålet utgör väsentligt avtalsbrott. om

367 § Fel i fartyget Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyget eller i fartygets utrustning, har tidsbefraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om avtalsbrottet är väsentligt, rätt att häva befraktningsavtalet. Detta gäller inte tidsbortfraktaren avhjälper felet utan sådant dröjsmål om enligt 366 § tidsbefraktaren rätt att häva avtalet. som ger

368 § skadeståndsansvar Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för förlust till följd av dröjsmål eller fel vid avlämnandet. Om tidsbortfraktaren visar att dröjsmålet eller felet inte beror på fel eller försummelse av honom själv eller någon han för föreligger inte rätt till sådan som svarar ersättning. Tidsbefraktaren har också rätt till ersättning för skada till följd att fartyget vid avtalsslutet saknade egenskap eller utrustav ning kan anses tillförsäkrad. som

UTFÖRANDET AV RESORNA 369 § Tidsbefraktarens förfoganderätt Tidsbortfraktaren skall under befraktningsperioden utföra de retidsbefraktaren påkallar i överensstämmelse med befraktsor som ningsavtalet. Bestämmelserna i 363 § andra stycket har motsvarande tillämpning. Tidsbortfraktaren är inte skyldig att utföra en resa vid vilken fartyget, ombord eller lasten skulle utsättas för fara till personer följd krig eller krigsliknande tillstånd, eller annan fara eller av väsentlig olägenhet, han inte skäligen kunde förväntas ha räksom nat med när avtalet ingicks. Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta med gods lättantändlig, av brandfarlig eller frätande beskaffenhet eller annat farligt gods, såvida det inte avlämnas i sådant skick att det kan befordras och utlämnas i överensstämmelse med de krav och rekommendationer myndigheterna i det land där fartyget är registrerat, i som ställs av det land där redaren har sitt huvudkontor och i de hamnar som ingår Tidsbortfraktaren är inte heller skyldig ta med levande i resan. att djur.

370 § Underrättelseplikt Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefraktaren underrättad om alla förhållanden rörande fartyget och resorna som är av betydelse för

SOU l990 13 Férfatmingsfdrslag 55

tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall underrätta tidsbortfraktaren om planerade resor.

371 § Bränsle

Tidsbefraktaren skall ombesörja bränsle och vatten till fartygets maskiner. Han svarar för att levererat bränsle är i överensstämmelse med avtalade specifikationer.

372 § Lastning och lossning

Tidsbefraktaren skall ombesörja mottagande, lastning, stuvning, trimning, säkring, lossning och utlämnande lasten. Stuvningen av skall utföras så att fartyget är betryggande stabiliserat och lasten säkrad. Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från tidsbortfraktaren om lastens fördelning i den omfattning hänsynen till fartysom gets säkerhet och stabilitet kräver. Tidsbefraktaren får kräva sådan medverkan befälhavaren av och besättningen är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning som för övertidsarbete och annan särskild utgift till följd av sådan medverkan skall betalas tidsbefraktaren. av Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta skada till följd av lastning, stuvning, trimning, säkring, lossning eller utlämnande av lasten, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös inte skadan om beror medverkan befälhavaren eller besättningen eller på av något annat förhållande tidsbortfraktaren för. som svarar

373 § Konossement

Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärda konossement för inlastat gods för den han skall utföra, med de villkor resa som är sedvanliga i den fart det gäller. Om han därigenom ådrar sig i ansvar förhållande till innehavaren konossementet utöver vad följer av som av befraktningsavtalet, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös. Tidsbortfraktaren är inte skyldig att på begäran tidsbefraktaren av lämna ut godset till obehörig eller i övrigt i strid en mottagare mot konossementet han därigenom handlar i strid och heder. om mot tro Tidsbortfraktaren får alltid kräva säkerhet för den ersättning han kan bli skyldig att betala på grund ett sådant utlämnande. av

374 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet

Tidsbortfraktaren är ansvarig i förhållande till tidsbefraktaren enligt 274-289 §§ för skada till följd gods går förlorat, skadas av att eller försenas medan det är i hans vård. En mottagare inte är tidsbefraktaren har också som rätt till ersätt-

56 Författningsförslag SOU 1990;13

ning enligt första stycket. Innehar mottagaren konossement som har utfärdats av tidsbortfraktaren, får han också åberopa reglerna i 316

375 § Dröjsmål och annat avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida

Hålls fartyget inte i sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick eller utförs resorna för sent eller föreligger annat avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida, får tidsbefraktaren häva befraktningsavtalet, om det med avtalet avsedda ändamålet väsentligen skulle förfelas. Om tidsbefraktaren vill häva avtalet skall han meddela detta inom skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad. Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för skada som har uppkommit på grund av att fartyget går förlorat eller efter skada förklaras inte kunna sättas i stånd eller inte hålls i sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick, om skadan beror på fel eller försummelse av tidsbortfraktaren eller någon som han svarar för. Detsamma gäller för skada som har uppkommit genom fel eller försummelse vid sådan medverkan av befälhavaren eller besättningen som avses i 372§ andra stycket, vid utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid annat avtalsbrott.

376 § Skada på fartyget Tidsbortfraktaren har rätt till ersättning för skada på fartyget som beror på fel eller försummelse av tidsbefraktaren eller någon som han svarar för. Om skadan beror på att tidsbefraktaren har beordrat fartyget till en osäker hamn är han ersättningsskyldig med mindre han visar att fel eller försummelse inte föreligger.

377 § Gemensamt haveri. Bärgning Fraktens bidrag till gemensamt haveri skall betalas av tidsbefraktaren. Detsamma gäller bidrag för bränsle och utrustning som tidsbefraktaren har ombord. Om i gemensamt haveri ersättning betalas för utgift och förlust som tidsbefraktaren har haft, tillfaller ersättningen honom. Tidsbortfraktaren får utan tidsbefraktarens samtycke söka rädda personer. Han får även bärga fartyg eller annan egendom när detta inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av tidsbortfraktarens andel av återstoden av bärgarlönen enligt [229] § 1 mom. andra stycket nettobärgarlönen tillfaller en tredjedel tidsbefraktaren.

SOU 199013 Författningsförslag 57

378 § Utgifter för resorna

Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för utförande resornas som inte enligt bestämmelserna i detta kapitel skall bäras tidsbortav fraktaren.

ÅTERLÄMNANDE AV FARTYGET 379 § Återlämnande. Besiktning

Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget till tidsbortfraktaren på den plats och vid den tidpunkt som har avtalats. Vid återlämnandet skall bestämmelserna i 363 § tredje stycket, 364 § och 365 § första stycket och andra stycket första punkten ha motsvarande tillämpning. Detta gäller även då befraktningsavtalet har hävts eller eljest upphört före befraktningsperiodens slut.

380 § Överskridande befraktningsperioden av Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyget anträda en ny resa trots att den avtalade tiden för återlämnandet därigenom överskrids. Detta gäller inte när överskridandet går utöver vad kan som anses skäligt eller om viss tidsperiod för återlämnandet avtalats. en För tillåtet överskridande enligt första stycket skall tidsbefraktaren betala den avtalade tidsfrakten. För överskridande annat skall han betala gängse tidsfrakt, dock minst den avtalade tidsfrakten, samt ersättning för den skada dröjsmålet medför för tidsbortsom fraktaren efter återlämnandet.

TIDSFRAKT

381 § Betalning av tidsfrakt

Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 dagar i sänder. Framställer tidsbefraktaren krav på avräkning med belopp ett som är tvistigt, är han ändå skyldig att betala tidsfrakten, tidsom bortfraktaren ställer säkerhet för kravet. Tidsbefraktaren kan dock inte kräva säkerhet för ett större belopp än den tidsfrakt han betalar.

382 § Dröjsmål med betalning tidsfrakt av Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidsbefraktaren betala dröjsmålsränta enligt räntelagen 1975635 vid senast betalningen av nästa tidsfrakt. Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidsbortfraktaren meddela tidsbefraktaren detta. När meddelande har avsänts får tidsbortfraktaren inställa fullgörelsen befraktningsavtalet, inbegripet av vägra att lasta gods eller att utfärda konossement. Om betalning inte har mottagits inom 72 timmar efter det att meddelandet har avsänts, får tidsbortfraktaren häva avtalet.

58 Författningsförslag SOU 1990 13

Om tidsbortfraktaren har inställt fullgörelsen av avtalet eller hävt det, har han rätt till ersättning såvida inte tidsbefraktaren visar att dröjsmålet med betalningen beror lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller annat liknande hinhan inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet der som ingicks och följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit vars eller övervunnit. Om tidsbefraktaren inte betalar förfallen tidsfrakt, får tidsbortfraktaren begära att tidsbefraktaren till honom överlåter fordran frakt tidsbefraktaren har grund av vidarebortfraktning av som fartyget.

383 § Bortfall av tidsfrakt Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som går förlorad för tidsbefraktaren grund bärgning, underhåll av fartyget och avhjälpanav de skada tidsbefraktaren inte är ansvarig för eller i övrigt på av som grund förhållanden på tidsbortfraktarens sida. av Tidsbefraktarens skyldighet att svara för utgifter rörande fartygets drift är begränsad på motsvarande sätt.

UPPHÖRANDE

384 § Förlust av fartyget Går fartyget förlorat eller efter skada förklaras inte kunna sättas i stånd faller befraktningsavtalet bort även om tidsbortfraktaren enligt avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade. Detsamma gäller vid rekvisition eller liknande ingripanden som är väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet. av Om fartyget har gått förlorat utan att upplysning kan fås om tiden för händelsen, skall tidsfrakt betalas för 24 timmar efter det att fartyget sist hördes av.

385 § Krig Befinner sig fartyget i hamn eller ett annat område där krig en utbryter, krigsliknande förhållanden inträder eller faran för sådana förhållanden väsentligen ökar, får tidsbortfraktaren omedelbart föra fartyget ut från området och i säkerhet. Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten ersätta tidsbortfraktaren för den ökning premien för fartygets krigsförsäkring som följer av av tidsbefraktaren kräver att fartyget skall utföra. Detde resor som gäller krigsrisktillägg till besättningen. samma Inträder under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden eller väsentlig ökning krigsfaran och detta är av väsentlig beav tydelse för fullgörelsen befraktningsavtalet, får såväl tidsbortav

SOU 199013 Författningsfärslag 59

fraktaren tidsbefraktaren frånträda avtalet skyldighet som utan att betala ersättning. Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela motparten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits meddelande hade lämnats i tid. om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[Sjätte] kapitlet Om befordran av passagerare och resgods

[199] §

Bestämmelser om laga dom- Bestämmelser laga domom stol för tvister rör ansvarig- stol för tvister som som rör ansvarighet på grund avtal be- het på grund avtal av om av om befordran av passagerare och fordran res- av passagerare och resgods samt möjlighet att gods möjlighet om samt om att hänskjuta sådana tvister till skil- hänskjuta sådana tvister till skiljemän finns i 337 jemän finns i 337

Bestämmelser om preskription finns i [368]

[200]

Bestämmelserna i 178 § får inte åsidosättas avtal. genom Avtalsvillkor inskränker Avtalsvillkor inskränker som som passagerarens rättigheter enligt rättigheter enligt passagerarens 181-198 §§, 337 § andra stycket 181—198§§, [337b§ och [368]§ och 368 § första stycket 6 och 7 första stycket 6 och 7 är ogiltiga är ogiltiga vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller till eller från någon av dessa stater, oavsett vilken lag i övrigt är som tillämplig på befordringen; vid annan befordran svensk lag är tillämplig på befordringen om enligt allmänna svenska lagvalsregler.

Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast inte något

om annat är avtalat eller följer av sedvänja.

[F jortonde] kapitlet Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål

[337] §

1 fråga om behörigheten för sjöråttsdomstol att ta upp tvistemål som avses 336 § skall bestämmelserna om laga domstol i tvistemål i allmänhet tillämpas. Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för

3 Senastelydelse 1986297.

60 Författningsförslag SOU 199013

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den ort där fartyget finns. Har säkerhet för en fordran ställts hos myndighet till befrielse från kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd, får talan väckas även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerheten har ställts. Talan angående fordran som säkerheten har en avsett får väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten har frigetts. Talan om ansvarighet på

grund av avtal om befordran av

eller resgods får passagerare väckas endast vid domstol för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga rörelse; för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten; i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt; eller i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.

Efter det att tvist som avses i

andra stycket har uppstått får parterna avtala om att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Finns inte sjörättsdomstol i Finns inte sjörättsdomstol i den ort där svaranden har kun- den ort där svaranden har kunsökas enligt första stycket, nat sökas enligt första stycket, nat andra stycket 1 eller 2 eller tredje väcks talan vid den sjörättsstycket, väcks talan vid den sjö- domstol som är närmast den 0rrättsdomstol som är närmast den ten. orten. Om flera är redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets hemvist.

SOU 199013 [författningsförslag 61

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

[337 §

Talan om ansvarighet på grund avtal av om transport av styckegods får endast väckas vid sjörättsdomstol för den ort där svaranden har sitt huvudkontor eller, huvudkontor sakom nas, där han har sin vanliga vistelseort; där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har driftsställe för sin rörelse, filial eller företrädare, förmedling genom vars avtalet har ingåtts; där lastnings- eller lossningshamnen ligger; eller som för detta ändamål har angetts i transportavtalet. Talan får även väckas vid sjö- Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för den ort, där rättsdomstolen för den där ort, det fartyg, med vilket godset det fartyg, med vilket godset transporterats har blivit föremål transporterats eller fartyg, annat för kvarstad eller säker- tillhör annan som samma ägare, har hetsåtgärd. Har säkerhet ställts blivit föremål för kvarstad eller hos myndighet till befrielse från säkerhetsâtgärd. Talan annan kvarstad eller säkerhets- skall avvisas på begäran annan av svaåtgärd, får talan även väckas vid randen om han ställer säkerhet sjörättsdomstolen för den för det belopp ort, som käranden gedär säkerheten har ställts. Talan dom kan komma tillnom att angående ett krav säkerhe- erkännas. Käranden som skall i så ten har avsett får väckas vid sist- fall hänvisas att väcka talan vid nämnda sjörättsdomstol, även någon de domstolar av som anom säkerheten har frigetts. i första stycket. Frågor ges angående säkerheten skall avgöras av den domstol vid vilken talan först har väckts. Vad som stadgas i första och andra styckena utgör inte hinder för interimistiska åtgärder. Om talan väckts vid domstol som är behörig enligt första stycket eller vid domstol enligt andra stycket i en stat är som bunden av 1978 års FN-konvention om sjötransport gods elav ler saken har avgjorts av en sådan domstol, får talan mellan ny samma parter i samma sak inte väckas om domen kan verkställas här i landet. Som talan ny

62 Författningsförslag SOU 1990 13

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

anses inte åtgärd som avser verkställighet av en utomlands given dom eller för att få talan flyttad enligt andra stycket.

[337 §

Talan ansvarighet på grund av avtal om befordran av passageom rare eller resgods får väckas endast vid domstol för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga rörelse; för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten; i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt; eller i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt. Efter det att tvist har uppstått får parterna avtala att talan skall väckas vid domstol eller att tvisten skall hänskjutas till skiljeannan män. Finns inte sjörättsdomstol i den ort där svaranden har kunnat sökas enligt första stycket 1 eller 2 eller andra stycket, väcks talan vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.

[Sextonde] kapitlet Särskilda bestämmelser

[368] §

Nuvarande lydelse Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

Nedanstående fordringar upphöra, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, talan väckes i laga ordning i om fråga om

fordran ersätt- 5. fordran ersätt- fordran på ersättning grund att ning grund att ning grund av att av av last skadats, gått för- gods skadats, gått gods skadats, gått lorad eller försenats förlorat eller förse- förlorat eller försevid befordran eller nats vid befordran nats vid befordran grund att i ko- eller på grund av att eller på grund av att av

SOU l99 I3 F0rfamingsf0rslag

Nuvarande lydelse Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

nossement lämnats i konossement läm- i konossement lämoriktiga eller ofull- nats oriktiga eller nats oriktiga eller ständiga uppgifter, ofullständiga uppgif- ofullständiga uppgifinom ett år från det inom år från ter, ett ter, inom två år från godset utlämnats el- det godset utlämnats det godset utlämnats ler borde ha utläm- eller skulle ha ut- eller skulle ha utnats; lämnats; lämnats;

64 Författningsförslag SOU 1990 13

Förslag till Lag om ändring i lagen 1929145 om skiljemän

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1929145 om skiljemän om att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ må gentemot part, har hemvist utom riket och skulle, i som tvist fråga kunna sökas vid svensk domstol, av den art varom är, skiljemannaförfarande enligt denna lag inledas, med mindre avtalet innebär, att förfarandet skall äga rum här i riket, eller skiljemännen eller skiljedomsinstitution i enlighet med avtalet bestämt att förfarandet skall äga här i riket, eller parten eljest därtill samrum tycker. Om skiljemannaförfarande vid

avtal sjötransport finns sär-

om skilda bestämmelser.

Senaste lydelse 19711255.

sou 199013

Författningsförslag 65

Förslag till Lag om ändring i lagen 1929147 utländska

om

skiljeavtal och skiljedomar

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1929147 om om utländska skiljeavtal och skiljedomar 4 § skall ha följande att lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

4§

må på grund av utländskt skiljeavtal skiljemannaförfarande äga rum här i riket, utan så är att, i fall i 1 § som avses andra stycket, skiljemännen eller skiljedomsinstitution i enlighet med avtalet bestämt att förfarandet skall äga här i riket eller den rum part, mot vilken avtalet göres gällande, efter dess tillkomst bosatt sig här. l sådant fall länder i avseende å förfarandet lagen 1929145 om skiljemän till efterrättelse.

Om skiljemannaförfarande vid

avtal om sjötransport finns sär-

skilda bestämmelser.

Senastelydelse 1976123.

SOU 1990 13

Inledning

1.1 Utredningens uppdrag

I direktiven för utredningen, som gavs den 27 november 1980, anför statsrådet Winberg bl.a. följande.

De ändringar som genomfördes år 1973 emellertid inte resultatet var av någon fullständig översyn av reglerna om befordran av gods. Ändringarna

inskränktes i huvudsak till vad föranleddes tilläggsprotokollet. som av Många bestämmelser i 5 kap. har fortfarande samma lydelse de fick som genom 1936 års reform. En tidigare kommitté, sjölagskommittén, lade år 1972 i betänkandet SOU 197251 Sjölagens befraktningskapitel fram för-

slag till vissa ändringar i de delar av 5 kap. som inte berördes 1973 års av reform. Några motsvarande betänkanden lades inte fram i de övriga nordis-

ka länderna. Förslaget, som i huvudsak innebar språklig bearbetning en av de ifrågavarande bestämmelserna, ledde emellertid inte till någon lagstift-

ning. I stället beslöt man att låta frågan vila i väntan på att en mera omfattande översyn kunde genomföras i nordiskt samarbete.

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen sedan mitten av 1930-talet har medfört stora och genomgripande förändringar också på sjötransporter-

nas område. Övergången till större och snabbare fartyg och den ökade

världshandeln med bearbetade industrivaror har medfört att styckegodstransporterna har fått större betydelse än tidigare. Även godshanteringsteknikens utveckling har verkat i samma riktning. Övergången till contai-

nertransporter och roll onroll off-teknik har lett till att en ny typ av stora och högeffektiva linjefartyg har vuxit fram. Samtidigt har transporttidema kraftigt minskat. De minskade transporttiderna har i förening med omvälvningarna på kommunikationsteknikens område lett till krav nya rutiner när det gäller transportdokumenten. Konossementets betydelse som bärare av rätten till godset har minskat, och behovet negotiabla dokuav ment kan väntas minska ytterligare i framtiden. Slutligen har framväxten av förändrade kommersiella sjöfartsmönster lett till att nya kontraktstyper har

utvecklats. Som exempel kan nämnas avtal om flera resor i rad konsekutiva

resor, avtal som avser transport viss mängd gods under bestämd av en tidsperiod kvantumkontrakt eller hyra fartyg utan besättning bareav boat charter. Inom färjetrafik och linjetrafik med roll onroll offannan fartyg förekommer det också avtal som går ut på att visst utrymme ett

däck reserverats för kund vid bestämda avgångar under viss tid. en Mot bakgrund den beskrivna utvecklingen är det föga av nu överraskande att reglerna i 5 kap. sjölagen i många avseenden i dag sig föråldrade och i ter behov av en översyn. Jag förordar sjölagsutredningen får i att uppdrag att göra en sådan översyn. Denna bör ske i samråd med motsvarande kommittéer i de övriga nordiska länderna.

68 Inledning SOU 1990 13

En grundläggande uppgift för utredningen blir att kartlägga de nya avtalstyper under senare år har kommit till användning vid sjötranssom Utredningen bör också studera de standardkontrakt som används porter. vid ingående sjötransportavtal olika slag. Slutligen bör utredningen av av försöka skaffa sig uppfattning om vilka krav som den framtida uten vecklingen pâ området kan väntas ställa på lagstiftningen. Med utgångspunkt i denna kartläggning bör utredningen bedöma om det

detaljerad lagreglering. Bestämmelserna i 5 kap. är i stor utbehövs en sträckning dispositiva. Särskilt när det gäller de traditionella avtalsformerna finns i dag olika former standardkontrakt som har fått vidsträckt interav nationell användning Dessa avtal är ofta mycket utförliga och tar regelmässigt Över de dispositiva bestämmelserna i sjölagen. Behovet av regler måste bedömas med hänsyn härtill. En viktig faktor är om trots det sagda vissa förekommande avtal är ofullständiga och bör utfyllas med dispositiva

lagbestämmelser för att man skall undvika tvister mellan parterna. Av stor betydelse är nuvarande kontraktspraxis ger vid handen att det behövs om tvingande regler för att skydda den svagare parten i avtalet eller eljest för att hindra missbruk avtalsfriheten. Förhållanden i samband med styckegodsav trafik kräver härvid särskild uppmärksamhet. Certepartier. dvs. avtal mellan redare och befraktare går ut på att redaren ställer sitt fartyg eller som visst i fartyget till förfogande för transport av gods, ingås vanligen utrymme med hjälp mäklare och mellan förhållandevis jämstarka parter. Detta av gäller inte i utsträckning i fråga om styckegodstransport. Allmänt samma kan därför sägas att behovet lagreglering får antas vara störst i styckeav godsfart. Utredningen bör också uppmärksamma i vad mån de nya av-

tidigare har påkallar reglering. talstyper som nämnts Utredningen bör vidare vissa frågor rör systematiken och ta upp som terminologin i sjölagens befraktningskapitel. Sjölagen skiljer som tidigare har nämnts f.n. mellan två huvudgrupper transportavtal, resebefraktning av och tidsbefraktning. Resebefraktning föreligger frakten beräknas för om och tidsbefraktning den beräknas för tid. Det sätt på vilket frakten resa om beräknas är med andra ord avgörande för gränsdragningen. Styckegodsbefraktning räknas systematiskt form av resebefraktning, och resebesom en fraktningsreglerna är i huvudsak tillämpliga också på styckegodstranspor- Bara i ett mindre antal fall finns särkilda regler för styckegodsbeter. fraktning. Särskilt om utredningen skulle finna att styckegodstransporterna i ökad utsträckning bör göras till föremål för särreglering. kan det finnas anledning överväga att skilja ut styckegodsreglerna till ett särskilt avatt snitt. En möjlighet är att dela reglerna på samma sätt som t.ex. i annan upp den franska lagstiftningen. Denna skiljer mellan avtal om sjötransport av gods transport maritime och avtal går ut på att ställa fartyg till som förfogande för gods contrat d’affrétement. En sådan upptransport av delning skulle dessutom stämma bättre överens med vad som tillämpas

andra områden av transporträtten. I utredningens uppdrag bör också ingå att överväga Sverige skall om tillträda den tidigare omnämnda FN-konventionen av år 1978 om sjötransgods. Fördelarna med denna konvention är omstridda. Vissa beport av dömare har hävdat att konventionens ansvarssystem skulle leda till ökade kostnader för sjötransport gods, medan andra hävdat att kostnadseffekav blir försumbara. Det har också framhållits att konventionen, om den terna träder i kraft, kommer att öka den splittring av den internationella regleringen på området redan ikraftträdandet av 1968 års ändringsprotokoll som till 1924 års konvention konossement har medfört. Det kan emellertid om knappast förnekas att FN-konventionen i flera avseenden innebär avsevär-

SOU 199013 Inledning

da lagtekniska framsteg i förhållande till 1924 års konvention och ändringsprotokollet, vilkas regelsystem är tämligen komplicerat. En viktig uppgift för utredningen blir därför att värdera vilka verkningar

som ett tillträde till konventionen skulle få för svensk sjöfartsnäring och

svenskt näringsliv i övrigt. Om utredningen finner att Sverige i och för sig

bör tillträda konventionen, blir nästa fråga om man för svensk del bör avvakta med ett tillträde till dess konventionen har fått viss anslutning från andra länder. Om utredningen finner att Sverige bör tillträda konventionen, bör den också lägga fram förslag till lagändringar som föranleds ett av tillträde.

Jag anser det vara stor vikt att den nordiska rättslikheten av kan bevaras på detta område. Inte heller i de övriga nordiska länderna har man tagit slutlig ställning i fråga om tillträde till 1978 års FN-konvention, det men föreligger nordisk enighet om att det under alla omständigheter finns ett behov av att över sjölagarnas bestämmelser Även se om befordran av gods. de danska. norska och finländska kommittéerna kommer därför enligt vad jag har erfarit att få i uppdrag att göra sådan en översyn. Uppdragen till de danska och norska kommittéerna kommer dessutom att omfatta frågan om tillträde till 1978 års konvention. I Finland bereds denna fråga av sjöfartsdelegationens arbetsgrupp för juridiska frågor. Utredningen bör verka för att det om möjligt uppnås enighet i huvudsak om likalydande lagtexter i de nordiska länderna. Jag förutsätter att utredningen kommer utarbeta förslag att till lagändringar och bereda frågan om tillträde till 1978 års konvention i nära samverkan med berörda organ i de andra nordiska länderna. För säkerställa att ett effektivt nordiskt samarbete bör utredningen undersöka möjligheterna att göra upp en för samtliga utredningar arbetsplan. gemensam

1.2 Utredningens arbete

Sedan den nu sittande sjölagsutredningen avlämnat betänkandet

Översyn sjölagen 1 SOU 19818, började

av den den nya uppgiften att dels överväga 1978 års FN-konvention om om sjötransport av gods skulle kunna införlivas i sjölagstiftningen och i så fall hur, dels göra en allmän översyn reglerna godsbefordran av om med hänsyn till sjöfartens utveckling. Därvid skulle linjefartens ställning i systemet särskilt övervägas, något de tidigare reformerna inte som lämnat möjlighet till.

Utredningens arbete har denna anledning kommit av att i första hand inriktas på att modernisera reglerna för styckegodstransporter

till sjöss. På grund av den ökade betydelsen sådana av transporter har reglerna brutits ut regelverket för resebefraktning ur till ett särskilt kapitel. På skäl närmare framgår som av avsnitt 4.4 bör ett tillträde till 1978 års FN-konvention ske först efter viss anslutning från andra länder. Till dess bör det rådande Haag-Visbysystemet alltjämt gälla. Som förberedelse för kommande en anslutning har utredningen lagt fram alternativa förslag till lagändringar.

Parallellt med arbetet med regler för styckegodstransport nya har utredningen även gjort översyn reglerna en av för befraktning. Här-

Inledning SOU 1990 13

särskilda regler utarbetats för de modernare kontraktsvid har konsekutiva och kvantumkontrakt. Bare-boat charformerna resor eller med svensk skeppslega, innebär tillämpning av ter, en term en hyresregler och har inte ansetts kräva särskild sjöcivilrättens en rättslig reglering jfr nedan 3.3 mot slutet. Utredningen har även utarbetat terminologi på befordringsområdet samt en ny systeen ny matik framtida sjölag. för en har i enlighet med direktiven skett i samarbete med Arbetet motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Nordiska har ägt i januari 1982 i Köpenhamn, i sjölagskommittémöten rum Helsingfors, i november 1985 i Stockholm och i oktober 1982 i Härutöver har ordförandena och sekreterarna i augusti 1989 i Oslo. nordiska sjölagskommittéerna sammanträffat vid ett flertal tillde Samarbetet har resulterat i lagförslag är i huvudsak fällen. som likalydande. De nordiska kommittéernas förslag till 13 och 14 kap. sjölagen redovisas parallelltext i bilaga som

SOU 199013

2 Internationell

bakgrund

2.1 Äldre rätt före

Haagreglerna

Från romersk rätt härstammar grundregeln vårdslöshet Culpa om

som förutsättning för ersättningsskyldighet vid skada Lex Aquilia,

samma regel som återfinns även i moderna rättssystem, den s.k. culparegeln. Denna regel avser skador både utom och inom kontraktsförhållanden. Det åligger den skadelidande att visa dels att han lidit skada, dels att denna uppkommit inom skadegörarens arbetsområde. Just denna del regeln, gällande bevisbördan, av ansågs redan under antiken slå alltför strängt i fall där skadegöraren vid tillfället haft godset i sin vård, exempelvis enligt förvaringsavtal eller transportavtal. Skadegöraren är nämligen då den står som närmast bevisningen, medan denna är svåråtkomlig för den mera skadelidande. För dessa fall upptog den romerska rätten en stränga-

re regel om strikt ansvar med undantag för damnum fatalis vis

major, force majeure, händelse högre hand, Digesterna 31 av om actio de recepto. Godset skall utlevereras i skick det samma som mottagits. För alla avvikelser förvararen eller transportören, svarar om han inte kan visa att avvikelsen uppkommit genom en omfattande yttre omständighet han inte kunnat inverka på. För som alla skador som han kunnat förebygga eller eljest inverka på ansvarar han däremot. Mycket närliggande är det gamla engelska carrier-ancommon

svaret. Transportören bär då ett strikt liksom försäkrings-

ansvar en givare godset skadas under transporten, med undantag för om tre fall

a inherent vice skadan beror godsets inneboende egenskaper

av b contributory negligence medvållande transportkunden eller av

c acts of God and the Queens enemies krigsrisker

och annan force majeure.

De båda förstnämnda ursäktsgrunderna är inga äkta undantag; om godsets inneboende beskaffenhet eller medvållande av transportkunden själv har orsakat skadan godset, så är det egentligen inte transportören själv är skadegöraren. Men den tredje som ursäktsgrunden har självständig betydelse. I 1667 års svenska sjölag skeppslegobalken 15 kap. nöjer sig också med nämna man att

72 Internationell bakgrund SOU 1990113

denna. Däri sägs nämligen att sjötransportören är skyldig att i fråga omhändertaget gods vid väl överstånden resa åt sin rätte man om oskatt och färdigt att tillställa låta, med mindre någon skada genom storm eller olycka, utan skepparens eller hans vållande, annor åkommen vore. Ännu de svenska sjölagarna från 1864 103 § och 1891 142 § begagnar liknande formuleringar, alltså strikt ansvar med undantag för force majeure. Motiven till den lagändring, varigenom Haagreglerna genomfördes, resonerar om äldre rätt i samma termer. Samtidigt påminner de att danska och norska jurister uppfattat om regeln så att annat icke avsetts än tillämpning av vanliga rättsregler culpa såsom förutsättning för ansvarighet, dock att uttrycken i om lagrummet valts så, sträng måttstock borde anläggas vid att en avgörandet, huruvida bortfraktaren borde anses hava fullgjort sina skyldigheter. Enligt såväl den den andra uppfattningen ena som åvilar bevisbördan bortfraktaren, dvs han ansvarar obetingat, i den mån han kan bevisa, att skadan tillkommit genom en sådan omständighet, lagligen befriar honom. l realiteten torde skillnasom den mellan de båda uppfattningarna icke synnerligen stor vara Ett culpaansvar med omvänd bevisbörda, vad som brukar kallas presumtionsansvar, och ett strikt med undantag för force ansvar majeure är i själva verket bara två uttryck för samma rättspolitiska tankegång transportörens omfattar sådant som faller inom ansvar hans inflytandesfär men däremot inte skador som uppkommer av utifrån kommande och omfattande omständigheter som transportöinte kunnat förebygga. Force majeure-regeln år en negativ regel ren talar vilka fall som ligger utom ramen för transportörens som om presumtionsregeln är positiv regel talar om vilka fall ansvar; en som hans omsluter. Oavsett hur uttrycker detta försom ansvar man hållande är omfattningen ansvaret den traditionellt har gällt av som under några tusen år.

2.2 Haagregelkompromissen

Med tiden förlorade transportöransvaret det mesta sitt innehåll av därigenom, att regeln dispositiv. Tvingande rättsregler är en var nyskapelse från 1800-talet, även bruket av den latinska termen om ius lätt kunde missuppfattas antydan rötter ända cogens som en om tillbaka till den romerska rätten. Friskrivningen gick så långt att redarna till slut inte svarade för något annat än mottagandet av den

NJA 1936 402-403. Motiven till 1936 års sjölagsändringar citeras här inte från s. riksdagstrycket utan från NJA 1936, en uttömmande och pålitlig hopklippning av materialet till hela reformen och därför den mest lättåtkomliga källan att hänvisa till. Finns även utgiven separat av Wikander under titeln 1936 års sjölagsändringar, Stockholm 1937.

S-OU 199013 Internationell bakgrund 73

rättidigt erlagda frakten, för att återge ofta citerat ett uttalande av

den berömde engelske sjörättsjuristen Lord Scrutton

Det rättstekniska hjälpmedlet för att stoppa denna utveckling blev

att införa tvingande råttsregler, närmast förbud mot friskrivnings-

klausuler andra än sådana upptagits i som en lista över godkända

typer. En lagstiftning av detta slag hade ingen utsikt att bli antagen i

England, i så hög grad redarnation. som var en Men USA ett var befraktardominerat land och där antogs Harter Act, 1893, med en

ny fördelning ansvaret mellan sjötransportörer av och transport-

kunder för både och importgods. export- Med denna modell som tog den privata internationella föreningen sjörättsjurister av Comité Maritime International CMI upp arbetet på att åstadkomma en internationell konvention i ämnet. En sådan antogs CMI vid av konferensen i Haag 1922 och sedan vid en av den belgiska regering-

en sammankallad diplomatkonferens i Bryssel 1924. Den balans

mellan redar- och befraktarintressen, därmed som uppnåddes, bru-

kar kallas Haagregelkompromissen.

Grundtankarna i denna följande. Redarna var åtog sig från det

genom friskrivningsklausulerna gällande noll-läget ett presumtions-

ansvar för fartygets sjövärdighet liksom även för den kommersiella

hanteringen godset, där skulle

av ansvaret gälla på liknande sätt som för vilken landföretagare

som helst ansvaret för kommersiella fel.

Däremot betraktades sjöresan alltjämt som ett gemensamt äventyr för fartyg och last; att redaren riskerade sitt genom dyrbara fartyg, så var på honom utvälja pressen att och övervaka sitt folk ävensom

att eljest förebygga skadegörelse därigenom tillräckligt hård, utan

att man behövde ytterligare öka den på honom genom att lägga ett

ansvar även för sjöfartsmiljöns säregna faror vid navigeringen eller

handhavandet fartyget ansvaret

av för nautiskt fel, error in naviga-

tion and in the

management of the ship. Eftersom inte redarens

ansvar och därmed inte heller hans ansvarsförsäkring täckte skador

uppkomna nautiskt fel, blev det lastägarnas av egen sak att täcka in

sig mot dessa risker genom att ta en varuförsäkring. Dessa tankar,

vilande på den riskfördelning som hade växt fram genom Lloyds

försäkringsvillkor SG-polisen och Harter Act

1893, bekräftades

genom Haagregelkompromissen. Från den tidigare ansvarsutform-

ningen avviker riskplaceringen så att ansvaret för nautiskt fel undan-

togs, trots att på grund sådant uppkommen förlust, av minskning

eller skada på gods klart ligger inom redarens inflytandesfär, m.a.o. inom för vad han kan påverka. ramen

Haagreglerna blev accepterade världens av stora sjöfarande natio-

ner och kan sägas ha blivit världsrätt.

2 l förordet till l uppl av hans berömda bok On charterparties and bills of lading London 1886.

Internationell bakgrund SOU 199013

2.3 Visbyreglerna

framgången för Haagreglerna medförde de inte åsyftad enhet- Trots

lighet kolli begränsad ersättning borde vara

Till ett visst belopp per regel skulle slå likadant överallt. Men så visade sig en enkel som fallet. Valutornas värde ändrades och den fortgående snart inte vara véirldsinflationen urholkade ansvarsbeloppen. I flera olika länder

begränsningsbeloppen frivilliga överenskommelser höjdes genom inte skulle riskera underkännande från domstolarnas för att man ett visade det sig råda mycket delade meningar om vad sida. Samtidigt skulle utgöra kolli. Framväxten lasthanteringsmetosom ett av nya och medförde svårigheter att tillämpa regler der systemtransporter

utgick från en annan verklighet. som CMI initiativet till att utarbeta ett tilläggsprotokoll till Haagtog reglerna, varigenom dessa svårigheter skulle övervinnas med ett

minimum tillägg till och ändringar den ursprungliga texten. Ett av av förslag vid CMIs konferens i Stockholm 1963, och tilläggsantogs

reglerna fick namnet Visbyreglerna

regler vid diplomatkonferens i Bryssel 196768. Dessa antogs en därefter fått anslutning flera stora sjöfartsnationer. Den och har av sammanlagda Haagreglerna och Visbyreglerna går under texten av

namnet Haag-Visbyreglerna

2.4 Hamburgreglerna

Haagreglerna etablerade balansen mellan berörda in- Den genom vilade på den kompromiss, utarbetats näringen själv, tressen som av särskilt sådan den företräddes i de stora industriländerna mot slutet

förra århundradet. De mycket måttliga justeringarna i Visbyregav bibehöll denna balans. Försäkringsvärlden hade tidigt antagit lerna

mönster vid gränsdragningen mellan kaskoförsäkring hull

samma

ansvarsförsäkring Protection lndemnity-försäkring

insurance,

Insurance och varuförsäkring cargo insurance.

eller kortare P I Bland utvecklingsländerna rådde den uppfattningen, att Visby-

innebar alldeles otillräcklig reform som i själva verket reglerna en konserverade äldre rättstillstånd. I varje fall önskade utvecklingsett länderna sätta hela ansvarssystemet under debatt och själva vara

företrädda från början hela lagstiftningsprocessen. Samma önsav

-‘Jfr Choice of law problems in international shipping recent develop- Braekhus. ments. Recueil des de lAcademie de Haye, Vol 164. p. 322. cours i Visby i samband med avslutande kryssning med kon- ‘ Protokollet underskrevs en skulle uppfattas hänvisning till en stolt ferensen i förhoppning att namnet som en sjörättstradition, nämligen den medeltida Visby sjörätt. Denna är emellertid svensk inte svensk har sina rötter i hanseatisk, holländsk och fransk rätt. utan 5 Texten återges och kommenteras Rune i SVJT 1963 s. 12 ff. av

sou 1990 13 Internationell bakgrund

kan hade regeringarna i vissa industriländer, eftersom de genom CMIs arbetsmetod kommit vad ansåg man vara ett alldeles för sent stadium. De privata sjörättsspecialisterna därför med ersattes re geringsföreträdare redan under förarbetena.

Den organisation inom Förenta nationernas har ram som till uppgift att särskilt företräda utvecklingsländernas intressen, näm-

ligen UNCTAD United Nations Conference Trade and Develop-

on ment, framlade 1970 en rapport utarbetad inom sekretariatet med

allvarlig kritik Haag-Visbyreglernaf Efter diskussion i av UNCFAD togs revisionsfrågan upp och fastställdes vissa önskade riktlinjer.

Härefter överlämnades det den för handelsrättslig lagstiftning

särskilt inrättade organisationen UNCITRAL United Nations

Commission International Trade

on Law att utarbeta ett fullstän-

digt förslag.7 Den sålunda åstadkomna med fåtal texten antogs ett ändringar av en på inbjudan Förenta Nationerna anordnad av konferens i Hamburg i mars 1978.8 Det är denna konvention åsyftas som med beteckningen Hamburgreglerna.

Ansvarsprincipen enligt dessa har uttryckts så, sjötransportöatt ren för att undgå ansvar måste visa that he, his servants or agents took all that could reasonably measures be required to avoid the

occurrence and its consequences. Något undantag för nautiskt fe] har

inte gjorts och man har därmed återgått till den ordning rådde som före Haagreglerna, dock med den skillnaden regeln att nu är tvingande mot sjötransportören. Formuleringen är presumtionsansvarets,

och för att förtydliga detta gjorde diplomatkonferensen i Hamburg

ett gemensamt uttalande om att det the understanding var common

that the liability of the carrier under this Convention based the

on

principle presumed fault neglect.

or Rent lagtekniskt är Hamburgreglerna bättre produkt Haagen än reglerna och Visbyreglerna. Eftersom dessa har sina i senare rötter konossementsklausuler och har utformats den kommersiella av världens aktörer är detta förhållande ganska naturligt.

2.5 1936 års

sjölagsändringar

Haagreglerna infördes i svensk lagstiftning genom den omfattande lagreform brukar betecknas 1936 års sjölagsändringar. som Då till-

Report 1970by the UNCTAD Secretariat TDBC.4 ISL6Add 1. 7 En detaljerad redovisning av detta arbete ger Sweeneyi JMLC 7 197576 341 s. och 628 samt 8 197677 167ff. s. Texten återges i bilaga Ett snabbt orientera sätt att sig i Hamburgreglerna erbjuder volymen The Hamburg Rules on the carriage of goodsby sea ed Mankabady 1978, som innehåller utförliga kommentarer och förteckning en över alla ändringsförslag vid konferensen. ° För en översiktlig redogörelsehärom hänvisas till Hagbergh i SvJT 1939 739 ff. s.

76 Internationell bakgrund SOU 199013

kom såväl ett nytt 5 kap. i sjölagen som den särskilda lagen 1936277 i anledning Sveriges tillträde till 1924 års internatioav nella konvention rörande konossement, den s.k. konossementslagen. Därmed skapades en ganska svårhanterlig dubbelspårighet genom att viss fart hade sjölagen som rättskälla, annan fart konossementslagen. lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1938. Genom Den nya det andra världskrigets mellankomst med krigsförsäkringar och andsärskilda anordningar avsedda bara för krigsförhållanden förra dröjdes den praktiska tillämpningen vid domstolarna ända fram emot 1950. Motiven till lagändringarna avspeglar lagstiftarens tveksamhet inför Haagreglernas införlivande med svensk rätt utanför konventiotvingande område. Huvudregeln i 118 § sjölagen var uttryckt nens regel presumtionsansvar. Man kan då fråga vad det var som en om hände med den förändrade riskallokeringen genom Haagregelsom kompromissen och därbakom liggande rättspolitiska överväganden. Svaret möter i 122 där gränserna för tillåtlig ansvarsfriskrivning Haagregelkompromissen gällde automatiskt bara så långt vi angavs. genom anslutning till Haagreglerna var folkrättsligt förpliktade att godta densamma; inom sjölagens tillämpningsområde krävdes för att resultat skulle uppnås uttrycklig ansvarsfriskrivning i samma en det konkreta avtalet. Enligt kommitténs mening måste det nämligen te sig naturligast, att ansvaret för ifrågavarande fel principiellt vilar på den, som yrkesmässigt driver rederiverksamhet. Särskilt för mindre styckegodsbefraktare torde det ock vara till fördel att genom förbehåll angivet innehåll erhålla erinran huru det i ifrågaav en om varande avseende ställer sig med bortfraktarens ansvarighet. Det är dessutom att hoppas. att den regeln givna avfattningen medverkar till att bortfraktaren vidblir förevarande risk och påtager sig för-

säkringskostnaderna Den verkliga innebörden av det nya an-

svarssystemet sköts därmed i bakgrunden. Motivens uttalade förhoppning blev aldrig uppfylld. Tvärtom friskrev sig redarna genomgående från allt ansvar på grund av nautiskt fel i fri fart utanför Haagreglernas tillämpningsområde. Haagregelsystemet blev sålunda effektivt genomfört över hela fältet, även där inte på grund av vår folkrättsliga bundenhet vid konventionen var förpliktade att automatiskt erkänna nautiskt fel som ansvarsundantag.

Denna kommenteras utförligt i NJA 1936 s. 573-623. Se därom exempelvis Schmidt i Schmidt m.fl., Huvudlinjer i svensk frakträtt 2 uppl 1962 s. 28-35. Z NJA H 1936 425. s.

SOU 199013 Internationell bakgrund

2.6 1973 års

sjölagsändringar

Visbyreglerna införlivades i svensk rätt genom att dubbelspårigheten övergavs och fullständig inarbetning en företogs av Haag- Visbyreglerna i sjölagens befraktningskapitel 5 kap.. Dessa regler tillämpas på all konossementsfart vare sig den äger rum inom eller utom landet och i tillämpliga delar dessutom på inrikes och internordisk fart. Konossementslagen bevarades bara för tillämpning i förhållande till stater tillträtt de ursprungliga som Haagreglerna men inte Visbyreglerna. Även i sådana fall var tumregeln den att tillämpa sjölagen. Endast där verklig folkrättslig konflikt en motiverade skul-

le konossementslagen med de ursprungliga

Haagreglerna komma till användning.

Avsikten att så snart möjligt uppsäga 1924 års var som konvention och därmed avskaffa konossementslagen. Genom lagen 19731203 fick regeringen fullmakt att upphäva konossementslagen så snart lagändringarna Haag-Visbyreglerna trätt i kraft. om Av olika skäl dröjde upphävandet fram till utgången februari av 1985 genom en särskild lag 1984939. Från och med tidpunkt samma upphävdes motsvarande lagar i Danmark, Finland och Norge. De tvingande

Haag-Visbyreglerna och motsvarande svensk lagstiftning tillämpas

numera på all godsfart till sjöss utom sådan saknar nämnvärd som

anknytning till Sverige fart från icke-konventionsstat

till utomnordisk stat, där lagvalsreglerna utpekar främmande stats lag som tillämplig.

3 Senärmare SjölagskommentarenPassagerarbefordran 207-208.Den lämpligaste s. källan att konsultera när det gäller 1973 års sjölagsändringar är prop. 1973137. Hopklippningcn motiven i NJA är inte lika fullständig av som i fråga om 1936års sjölagsändringar.

SOU 1990 13

Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen

3.1 Sjölagens paragrafering, disposition och rubriker

Den svenska sjölagen från 1891 hade från början löpande en paragrafering, även kapitelrubriker införda. Metoden om var var alltså densamma i så centrala och välbekanta lagar som som köplagen 1905 och avtalslagen 1915. Den danska sjölagen 1892 och den norska sjölagen 1893 begagnade metod. samma Genom en rad olika reformer har det ursprungliga innehållet

numera nästan fullständigt ändrats. Men eftersom reformerna hela

tiden varit partiella, har ändringarna baserats på den ursprungliga

systematiken. Antingen har avsnitt utformats med hänsyn till nya det antal paragrafer man kunnat förfoga över, eller också har nya avsnitt placerats in, där luckor har uppstått därför andra avsnitt att har upphävts. När passagerarkapitlet tillkom 1973 bereddes utrymme genom att avsnittet om bodmeri utmönstrades helt försom åldrat. Här och har hål uppkommit var genom att en eller flera paragrafer har upphävts utan att ersättas med andra t.ex. 172

294—295 §§. Längden införda paragrafer blir ibland därav enorm för att inte har plats fördela på flera man att texten paragrafer

exempelvis 118 §, ibland uppseendeväckande kort därför

att man måste göra av med flera paragrafer 91 § innehåller enda mening en på bara sex ord. Det har krävt missriktad virtuositet från en lagskrivarnas sida att på detta sätt lappa det gamla täcket. Någon

gång har sjölagstiftning inte införlivats med sjölagen ny utan hänvisats till att utgöra en fristående lag.

När den finska sjölagen stiftades 1939 följde i viss utsträckman ning dispositionen i de skandinaviska sjölagarna. Det finns emeller-

tid också betydande olikheter. Det är närmast i fråga befraktom ningskapitlet paragrafnumreringen i den finska som lagen stämmer överens med de övriga lagarna. Och metoden för paragrafering är den, att varje kapitel börjar med numrering, ny alltså 1 Det finns skäl att räkna med partiella reformer kommer att att visa sig nödvändiga i fortsättningen. Det kan knappast ändamålsenligt vara att även i framtiden försöka arbeta in avsnitt där nya luckor uppkommer i den gamla sjölagen eller arbeta att hela avsnitt med a ö-paragrafer. Den traditionella tvångströjan borde försvinna.

80 Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen SOU 199013

Ett steg i denna riktning är att sjölagen omstruktureras så, att en grundsystematik utvecklas genom att sammanhängande ämnesny områden bildar särskilda block. En sådan ämnesdisposition kan exempelvis se ut på följande sätt.

Del I Fartyg 1 kap. Fartyg 2 kap. Fartygsregister 3 kap. Fartygsinteckning 4 kap. Sjöpanträtt 5 kap. Kvarstad på fartyg Del Rederi 6 kap. Redare och partrederi 7 kap. Befälhavare Del III Ansvar 8 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar 9 kap. Sammanstötning 10 kap. Redaransvarets begränsning 11 kap. Oljeansvar 12 kap. Begränsningsfond Del IV Avtal 13 kap. Avtal om transport av gods 14 kap. Avtal om befraktning av fartyg 15 kap. Avtal om transport av passagerare Del V Sjöolyckor 16 kap. Bärgning 17 kap. Gemensamt haveri 18 kap. Sjöförklaring Del VI Straffstadganden 19 kap. Preskription och procedur 20 kap. Straffstadganden 21 kap. Rättegång 22 kap. Verkställighet 23 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Från kommittéernas sida är detta bara en idéskiss. Avsikten är inte att i detalj diskutera den valda systematiken den kan säkert över- — arbetas och justeras ytterligare. Mot denna bakgrund föreslås, att det nuvarande 5 kap. om godsbefordran ersätts två kapitel, däri separat behandlas transportavav tal och befraktningsavtal skälen för denna uppdelning skall strax närmare anges 3.2. Med denna omändring skulle uppnås en flexibilitet för att underlätta kommande reformers inplacering i dispositionen. För att helt tillvarata flexibiliteten i denna disposition borde härutöver varje nytt kapitel börja med 1 § i stället för den nu i dansk. svensk och en norsk sjölag använda löpande paragraferingen. Danmark har emellertid med hänsyn till sin lagstiftningstradition inte sett det möjligt att upphäva den löpande paragraferingen i sjölagen. Därmed skulle förlora fördelen att under ett och samma paragrafnummer man av kunna finna bestämmelser i samtliga nordiska sjölagar. I samma detta läge har den nordiska likformigheten i numrering ansetts vara den synpunkt som bör väga tyngst.

SOU 199013 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen av 81

Samtliga nordiska kommittéer har därför enats om att en löpande paragrafering behålls i reviderat men skick enligt den föreslagna nya blocksystematiken. Vissa hål i den löpande nummerföljden måste därvid förberedas. Avsnittet avtal skall enligt denna uppläggning om börja med 251 vilket kan beräknas möjliggöra parallella paragrafnummer i de nordiska länderna.

Den slutliga paragraferingen föreslås ske på departementsplanet

vid fortsatta nordiska överläggningar i samband med propositionsskrivningen. En nyhet i den svenska sjölagen är att man, förutom vissa underrubriker inom varje kapitel hävdvunnet, varje som ger paragraf en egen rubrik med kort benämning på innehållet. Denna teknik har norrmännen begagnat i på tid reviderade senare sjölagskapitel och det har visat sig att läsarna därmed får lättare att snabbt orientera sig. De nordiska kommittéerna har därför enhälligt beslutat föreslå, att man i de centrala avtalskapitlen inför sådana nu särskilda rubriker för alla paragrafer.

3.2 Befraktningsavtal och

transportavtal

Under 1800-talet strävade inom både lagstiftning man och doktrin på kontinenten efter att sammanhålla fraktavtalet som en enhetlig avtalstyp. Befraktning helt fartyg eller del fartyg, av av s.k. hel- eller

delbefraktning, stod i focus och bestämde utformningen reglerna.

av Samtidigt blev det i takt med linjefartens utveckling allt vanligare, att en transportkund skickade ett kolli eller flera kollin med fartyg från hamn till s.k.

en en annan, styckegodsbefraktning. I svensk

doktrin bibehöll Hammarskjöld i sin grundläggande framställning om fraktavtalet detta enhetliga Endast i grepp. ett sammanhang uttalar han tvivel det riktiga i detta tillvägagångssätt, om eftersom

bara styckegodsbefraktning förefaller fullt

motsvara det vanliga fraktavtalet medan hel- och delbefraktning har en tillsats av saklega.‘ Han antyder därmed dessa båda situationer att har en inbördes olika karaktär, kanske kan motivera särbehandling som en ibland. Redan av språkliga grunder bär det onekligen emot att tala om att den som skickar låda med ett fartyg befraktar detta en Ju färre särregler man sig tvingad att ställa för styckeanser upp godsfallen i förhållande till resebefraktningsregler, desto bättre skäl kan man åberopa för ett enhetligt Vid 1936 års sjölagsändgrepp. ringar, då linjefarten med styckegods redan tagit ansenliga proportioner, bibehöll lagskrivarna attityden inte uppmärksamma att linjefarten särskilt med undantag för några mycket speciella - stad-

Hammarskjöld, Om fraktaftalet och dessvigtigaste rätlsföljder 1886 s. 40 not För det följande hänvisas särskilt till Grönfors, Fraktavtalet under etthundra år 1986, Sjörättsföreningen i Göteborg 66 s. 108-119. 2Jfr Jantzen, Godsbefordring til sjøs 2 utg 1952 s.

82 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen SOU 199013 av

ganden lastningstid, lossningstid och uppläggning av gods 79, om 106 och 115 §§ sjölagen. Vidare förekommer ett motivuttalande 88, rörande linjeredarens skyldighet att omlasta, när hans eget fartyg

gått förlorat eller förklarats inte vara iståndsättligts Styckegodsbe-

fraktning ansågs tydligen ett särskilt slag resebefraktning och vara av därför resebefraktningsreglerna, med undantag för några få följde särbestämmelser. Sjölagsreformen 1973 blev såtillvida begränsad, att det aldrig blev tillfälle till så grundlig översyn att linjefartens plats i systemet en

kunde omprövasñ Men linjefarten hade redan från 1960-talets bör-

jan givit upphov till lasthanteringsmetoder. Containerrevolunya tionen hade förändrat de kommersiella mönstren och systemtranshade blivit dominerande industrins önskemål att porterna genom slumrande kapital med hjälp logistisk planering och frigöra av en därmed minska behovet stora lager. De dyrbara hamntiderna för av fartyg hade ned till ett minimum. Administrativ planering pressats och dokumenthantering hade strömlinjeformats, senare genom användning datorer och nätverk för elektroniska förbindelser. av Godsterminaler både i inland och i hamnar hade byggts upp som knutpunkter för multimodala transporter. Även andra förändringar

hade inträtt. I denna verklighet kunde de på äldre förhållanden nya

vilande rättsreglerna inte väntas fungera utan svårigheter Genom

tilläggsdirektiven till den sittande sjölagsutredningen se ovan 1.1

uppdrogs det därför åt denna att överväga styckegodstransporternas

rättsliga behandling. bakgrunden de omtalade förändringarna framstod det för Mot av de nordiska sjölagskommittéerna närmast som en självklarhet, att reglerna styckegodsbefordran numera måste utformas separat om med just det för sådana fall utmärkande i sikte och alldeles oberoende de klassiska rättsreglerna hel- och delbefraktning. av om Befraktningsavtal och transportavtal fördelas därför på två olika kapitel. En inriktning enbart linjefartens problem har Hamburgreglerna, och detta kommer väl tillsynes exempelvis i bestämmelseransvarsperioden 4, där erfarenheten från skandinavisk

na om art

lastning och lossning avsatt tydliga spår, liksom i rättspraxis om

utformningen det särskilda dröjsmålsansvaret art 5 st. 2. Efter-

av uppgift för de nordiska kommittéerna just var att undersöka, som en dessa skulle kunna införlivas med de nordiska sjölagarna, blev hur desto naturligare hålla dessa situationer till ett det att samman särskilt avsnitt.

3 Jfr sjölagskommitténs slutbetänkande SOU 197251 s. 26. ‘ Detta enligt uttryckligt uttalande sjölagskommittén, a bet s. 31. av 5 Ett konkret exempel erbjuder reglerna tiden för transportens utförande. Se om exempelvis Grönfors, Tidsfaktorn vid transportavtal 1974, Sjörättsföreningen i Göteborg nr 47 s. 40-47, 84-96.

SOU 199013 Huvuddragen den föreslagna av lagstiftningen 83

Motsvarande uppläggning avspeglas i den franska lagstiftningen 1966 om befraktningsavtal och transportavtal. Befraktningsavtalet

sägs där röra ett fartyg transportmedel,

transportavtalet däremot rör gods. Så länge godset och fartygets sammanföll, det inte resa var så viktigt att de båda typfallen. Men separera i och med integreringen mellan land- och sjötransporter blev fartygets resa i linje-

fart bara en del av godsets Gränsdragningen enligt den

resa. franska lagstiftningen mellan godscentrerade transportavtal och fartygscentrerade befraktningsavtal bero på anges parternas utformning av avtalet och det åtagande avspeglas i transportlöftetf som Avgörande blir alltså inte dokumentationen i form certeparti eller konosav sement utan uppläggningen av avtalet och parternas avsikt. Men utfärdandet ett konossement kan indikation av vara en på att man rör sig inom transportavtalets område. Ett lastrum kan befraktas på ett styckegodsfartyg i linjefart för transport parti av ett majs i bulk men ändå bedömas till sin uppläggning vara ett godscentrerat transportavtal, bl.a. därför att utfärdat det för linjefarten man typiska dokumentet konossement.7

Som övergripande term, omfattande både befraktningsavtal och transportavtal, används fraktavtal.

3.3 Tvingande och dispositiv rätt

Den långtgående avtalsfriheten under 1800-talet ledde till att transportöransvaret vid styckegodstransport totalt urholkades, så som redan förut har beskrivits 2.2. Haagregelkompromissen vände på denna utveckling att införa förbud genom ett mot andra friskrivningar än sådana, i den särskilda som upptogs katalogen över tilllåtna typer klausuler. Därmed infördes tvingande av ett minimiansvar som sjötransportörerna inte längre kunde avtala bort. Det substantiella värdet konossementet handelns av som ett omsättningsdokument stärktes så sätt till skydd för godtroende förvärvare. Men alltjämt bestod vidsträckt avtalsfrihet, även den en om alltid var begränsad genom del ogiltighetsanledningar, en somliga t.ex. grövre och lindrigare tvång upptagna i lagstiftningen avtalslagens 3 kap., andra ingående i den oskrivna rätten t.ex. pacta turpia. Särskilt slog man vakt friheten för köpmän sinsemellan om att utforma sina inbördes rättigheter och skyldigheter så de själva som

° Inspiratören till den franska lagstiftningen var professor René Rodiére och han utvecklade närmare sina synpunkter transportavtaletssärställningi Traité général de droit maritime, Affrétements et transports l 1967 7-26. s. 7Sammagränsdragningsmetodhar använts i det svenskaprincipavgörandet Svaneholm ND 1967 325HovRVSv. Man kan inte anlägga s. de synpunkter som gäller för helbefraktning, när parterna använderlinjefartens dokument, påpekasdet i redaken tionell kommentar i ND 1967 IX. s.

Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen SOU 199013 84 av

överensstämmelse härmed befraktningsavtalen lämönskade. I var åt vederbörande handelskretsar och utvecklades där genade helt rad standardavtal med förtryckta formulär. Riskallokeringnom en det kommersiella livets aktörer det deras uppgift att en mellan var utforma på lämpligaste sätt utan rättsordningens ingripande sam-

hällets vägnar. tvingande täcker flera olika utformningar. Den i Beteckningen sammanhang vanliga är, att överenskommelse hithörande typen en begränsning skadeståndsskyldigheten är ogiltig innan skadan om av i den meningen den skadade i princip kan få inträffat, nämligen att enligt lagregeln hänsyn till friskrivningen. Men sedan dom utan och alltså omfattningen kravet, tillåts skadan väl inträffat man vet av disponera över detta, exempelvis genom en frivillig parterna att

uppgörelse

Med den ökade regleringen det alltmera komplicerade samav kraftigt ökad användning tvingande rättsregler i hället följde en av utformning. Vid 1936 års sjölagsändringar infördes i 71 § utolika bestämmelser angående fraktavtal skulle gälla alletrycket, att uttryckligen överenskommet eller eljest må nast såvitt annat är avtalat eller ock följer sedvana. Lagrådet menade, att anses av omfattningen de dispositiva lagreglerna därigenom knappast av otvetydigt uttryck. Lagrådet nämnde flera stadganden erhållit ett måste tvingande fastän de inte uppmärksammats som anses vara sådana i betänkandet. Även konossementsbestämmelser kunde som för övrigt i viss mening sägas angå fraktavtal. Anmärkningarna

föranledde ingen åtgärd utöver att i propositionen infördes en sär-

skild hänvisning till konossementslagen.

Den osäkerhet härmed kom till föranledde lagskrivarna som synes 1973 års sjölagsändringar att i bestämmelse 168 § sammanvid en rad uttryckliga anvisningar att vissa paragrafer är tvingföra en om långt denna deras verkan sträcker sig. En erinran ande och om hur inarbetades i bestämmelsen den principiellt dispositiva härom om

karaktären kapitlets bestämmelser nu i 72 §. Men uppräkningen

av uttömmande. Alltjämt kvarstår principen att, utöver ansågs inte vara uttrycklig hänvisning, bestämmelser givits i tredje mans intresse som

tvingande. Sammanhanget mellan olika regler kan leda

anses vara mellan tvingande och dispositiv rätt påverkas i detalj. till att gränsen Till slut kan gränsen för konkret bestämmelses karaktär av en och dispositiv dras bara efter analys av läget tvingande numera en avseende på den särskilda bestämmelsen. Svårigheterna just med

Grönfors i Festskrift till Nial 1966 s. 204 ff, omtryckt i Transporträtts- Se närmare liga studier 1975, Sjörättsföreningen i Göteborg 50 s. 133ff. NJA 1936 s. 301-302. ’ exempel Sjölagskommentaren Godsbefordran 98 § under 10, 101 § under Jfr som §§ under 114-115 §§ under 8 i denna mening tvingande m.fl. st. 12, 102-104

SOU 199013 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen 85 av

att med någon allmän formulering exakt gränserna ange enkelt tycks vara oöverkomliga. I fråga om passagerarkapitlet blev så överväldigande del en av

bestämmelserna tvingande, att den inledningsvis 72 §

mot svarande 172 § om principiellt dispositiv karaktär vid 1983 års sjölagsändringar helt slopades som totalt missvisande. Eftersom dispositiva rättsregler så lätt kan skjutas sidan av parterna och det finns ett antal ofta använda Standardavtal, kan man ställa frågan, varför lagskrivaren skall lägga ned så mycken möda på

att formulera och motivera dispositiva rättsregler resebefraktom ning och andra befraktningsavtal. Är reglerna tänkta endast som reservregler, som kan tillgripas när parterna inte begagnat sin avtalsfrihet till alla delar Om det gäller kodifiera genomsnittliga att lösningar på grundval vad förekommer av som på marknaden, blir inte resultatet ett fåtal menlösa satser låter sig till de som anpassas mest olikartade förhållanden Vid arbetet under det tidiga 1920talet på vad som slutligen blev 1936 års sjölagsändringar höjdes kritiska röster mot förslag till dispositiva regler tidsbefraktning, om därför att de barberades och uttunnades så långt skedde. som Och när sjölagskommittén avslutade det arbete, som ledde till 1973 års sjölagsändringar, ifrågasattes i slutbetänkandet disrent av om positiva bestämmelser verkligen fyllde någon beaktansvärd funktion det påpekades att lagregler helt saknades skeppslega - om utan att detta såvitt känt vållat några svårigheter.

I dagens läge har dispositiva rättsregler inte längre enbart den anspråkslösa funktionen att, service avtalsparter, tillsom en handahålla reservregler där sådana behövs för avtalet och det är rättspolitiskt likgiltigt från samhällets synpunkt vilken lösning som väljs. I takt med att avtalsfriheten som princip blivit alltmera kringskuren och övervakad 36 § avtalslagen, konsumentlagstiftning m.m., antar de helhetsmönster dispositiva rättsregler innesom håller mer och mer karaktär lagstiftaren genomtänkt och av en av väl balanserad normallösning. 3 Denna är uttryck för rättspolitisett ka överväganden, som inte skall kunna sättas åsido så av parterna lätt som tidigare ofta ansågs möjligt domstolarna vara genom att

tolkade in en gemensam partsvilja i några omständigheter.

yttre Tvärtom finns goda skäl att i första hand tillgripa numera normal-

sjölagskommittén. Fortsatta förhandlingar om befraktningsavtalet i Helsingfors den 4-5 juli 19221923 s. 127. 3 SOU 197251 s. 31. 3 Redan Nial. Handelsbolag och enkla bolag 1955 s. 115 mot slutet, betonade de dispositiva reglernas förmåga att sätta på folk därigenom de accepteras press att såsom en officiellt rekommenderad normallösning.

86 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen SOU 199013 av

ningen, utom när parterna själva klart överenskommit om en avvikande lösning. Som belysande exempel kan anföras följande. l de nu gällande ett dispositiva reglerna tidsbefraktning sägs, att tidsfrakt inte skall om gäldas för den tid gått förlorad på grund av omständighet som som bortfraktaren 144 § 2 st.. Om tidsbefraktat fartyg får beror av ett maskinhaveri och därför bogseras till lossningshamnen, skall man från bruttoförlusten dra tidsfrakt för den tid som en normalresa av skulle ha tagit minus inbesparade bränslekostnader godset har — kommit fram och den delen bör inte vara gratis för tidsbeav resan fraktaren; kunde han rent sägas ha gjort en obehörig vinst. annars av En avtalsbestämmelse tolkad detta sätt brukar kallas nettoklausul, och avvägningen är den de skandinaviska lagskrivarna har som företagit. I engelsk rätt har motsvarande klausul tolkats som en bruttoklausul, dvs. helt avdrag för bruttoförlusten görs trots att godset faktiskt kommit fram. Under svensk rätt bör den dispositiva regelns lösning nettoklau-

sulen tillgripas. Gäller det tolkningen ett engelskt formulär som

av använt på den internationella marknaden, bör däremot den parterna svenska tolkningen vika för den traditionella engelska lösningen bruttoklausulen. Det övergripande rättspolitiska önskemålet att åstadkomma harmonisering och inte ett nytt och oväntat innehåll ge åt ett välkänt engelskt dokument gör då, att de skandinaviska lagskrivarnas riskavvägning för avtalstypen tidsbefraktning försätts ur

spel.

Med tanke på de dispositiva rättsreglernas sålunda ökade betydelse föreslås, att dispositiva regler om avtalstypen resebefraktning och tidsbefraktning kompletteras med två ofta förekommannu de avtalstyper, nämligen konsekutiva resor och kvantumkonnya trakt. Även här är det betydelsefullt att den skandinaviska sjörätten innehåller rekommenderat helhetsmönster, avvägt efter våra ett rättssystems ledande värderingar. Däremot är det inte avsikten att uttömma typerna av befraktningsavtal. Sådana utvecklar sig i det praktiska livet ständigt. Under år har utbildats exempelvis projekttransporter, innebärande senare delar till hel nyckelfärdig fabrik eller liknande anläggning att en samlas ihop från olika avskeppningsorter och i ett logistiskt planerat mönster förs till bestämmelseorten i rätt ordning just in time för sammansättning och uppbyggnad. Likheter med kvantumkontrakär betydande, varför analogier från detta dispositiva regelkomten

House of Lords i ett ofta citerat avgörande, Hogarth v Miller, 1891 A C 48 HL, ibland omtalat som Westphaliadomen. 5 Jfr den norska skiljedomen Arica ND 1983 s. 309 rörande klausul 2 i certepartiet Texacotime

SOU 199013 Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen 87

plex kan begagnas med de gränser och justeringar, som olikheterna motiverar. Skeppslega föreslås alltjämt inte täckt dispositivt regelvara av ett mönster i sjölagen. Är rättsförhållandet utformat rent, behandlas det som saklega enligt allmänna civilrättsliga regler. Skall vissa funktioner i samband med fartygets drift dessutom kvar på stanna fartygets ägare, år det ofta fortfarande att förstå hyresförsom ett hållande, gränsdragningen till särskilt tidsbefraktning kan vålla men osäkerhet. Ofta finns det skäl att söka ledning i allmänna regler om befraktning eller särskilda regler tidsbefraktning. om

3.4 Ansvarssystemet vid transportavtal

Haagregelkompromissens innebörd för ansvarssystemets utformning har beskrivits i föregående kapitel 2 om den internationella bakgrunden. Visbyreglerna bygger alltjämt härpå och de införlivades med svensk lagstiftning genom 1973 års sjölagsreform. Detta är det ena av de ansvarssystem berörs i detta betänkande och som som redovisas i vänsterspalten i lagtextdelen. Som alternativt ansvarssystem anförs Hamburgreglerna och, i enlighet med utredningens uppdrag, hur dessa kan införlivas med svensk rätt. Reglernas tillkomst i opposition mot Haagreglerna har likaledes berörts i föregående kapitel 2 och beskrivs utförligt i följande 4. De särskilda texter då erfordras i hösom upptas gerspalten i lagtextdelen. Sådan lagtext som avses vara gemensam för båda alternativen och alltså oberoende av valet ansvarssystem redovisas över hela sidorav na i lagtextdelen utan att spaltas Härigenom framträder förupp. hoppningsvis en klar bild likheter och skiljaktigheter. av Diskussionen för och emot Hamburgreglerna har focuserats kring frågan om ansvarsundantaget för nautiskt fel skall avskaffas eller ej. Sjörättsansvarets särprägel i förhållande till ansvarsreglerna för övriga transportmedel uppfattades knappast ett praktiskt som problem, så länge transportmedlen faktiskt fungerade isolerade från varandra och sjötransporter till överväldigande del avsåg port-toport shipments. Men de kombinerade genom systemtransporternas dominans i linjefarten blir kravet på enhetliga ansvarsregler för alla transporter mycket starkt. Genêvekonventionen 1980 multiom

modala transporter ännu inte i kraft är utarbetad före-

utan en gående harmonisering de unimodala och bär av ansvarssystemet också tydliga spår av svårigheterna att förena sjörättsreglerna med reglerna om ansvar vid övriga transportmedel.

° Härom hänvisastill Falkangersarbete Leie av skib 1969, även i AfS Bd 10.

88 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen SOU 199013 av

Motståndet mot förändring sjörättens riskallokering samen av manhänger med att försäkringsbranschen inrättat sig efter ett mönsöverensstämmer med Harter Act 1893 och Haagregelkomter som promissen 2.2. förändring skulle, framhålls det, medföra

ovan En

nackdelar för olika intressenter. Från UNCFAD har avgivits rapport om economic and en ny commercial implications ett ikraftträdande av Hamburgreglerna av och Genevekonventionen multimodala transporter. Slutsatsen om denna så att växande skara lastägare shippers av anges en av önskar ett ikraftträdande liksom att en del av tidigare argument mot denna ståndpunkt tycks ha förlorat sin styrka. Den förnumera ändring riskallokeringen som detta skulle innebära från lastägaav

till sjötransportören sägs vara så obetydlig it a mild shift

ren den måste antas medföra minimal economic and commercial att consequences. ‘S Debatten för och emot Hamburgreglerna har i hög grad påverkats att intresset koncentrerats till problemet nautiskt fel. Ansvarssysav temets utformning enligt Hamburgreglerna är emellertid beroende på balansen mellan rad olika faktorer, som alla ingick i en en paketlösning och resultatet av intensiva kontakter utanför var sammanträdeslokalerna lobbying från allra första början av diplomatkonferensen. Häri ingick sådant som höjden av begränsningsdet tvingande dröjsmålsansvarets begränsning till summorna, rena gånger fraktens belopp, preskriptionstidens förtvå och en halv längning från ett till två år Till gengäld för avskaffandet av m.m. ansvarsundantaget för nautiskt fel bibehölls ansvarsundantaget för brand, där frångicks principen presumtionsansvar för brand men om

orsakad transportören själv till skillnad från av hans under-

av lydande, s.k. egenfel, till förmån för en rättvänd bevisbörda om fel eller försummelse hos transportören eller hans underlydande. Trots att transportören själv befinner sig så mycket närmare bevisfakta, vilket är skälet för det grundläggande presumtionsansvaret, så är beträffande brandskadan bevisningen orsakskedjan och om vårdslösheten, den åsyftande både transportören och hans senare nu underlydande, vilande på den skadelidande liksom i fall som regleden vanliga culparegeln. Totalt sett blir ansvarsregeln därmed ras av strängare för honom. Även Hamburgreglerna är alltså resultatet av kompromiss mellan olika intressen och i flera andra avseenden än en bara frågan om nautiskt fel. Sammanfattningsvis innebär utformningen av Hamburgreglernas

I samband med tillkomsten Hamburgreglerna och Genêvckonventionen om av multimodala transporter gjordes rad omfattande rapporter om de ekonomiska en konsekvenserna. Från nordisk rättsvetenskaps sida föreligger en studie av Selvig i NFI‘ 1979 121 ff, där tesen är att fördyringarna måste antas bli ganska måttliga. s. ‘3 UNCTAD report TDBC. 4315, 31 December 1987, paras 98-99.

SOU 199013 Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen 89

ansvarssystem en återgång till den före Haagregelkompromissen rådande ordningen, att sjötransportören ansvarar för sådan skada, minskning och förlust det transporterade godset som ligger inom ramen för vad han kan påverka. Sådant faller utom denna som ram svarar han däremot inte för. Denna grundprincip uttrycks i presumtionsansvarets termer, vilket bekräftas den till konventionen genom

fogade common understanding ovan 2.4. Skälet gjorde

att man denna gemensamma deklaration på konferensen på var, att man ett sent stadium inte ville in i det centrala stadgandet i 5 2 och art st. putsa på ordalagen med tanke på risken för därmed ånyo att man skulle öppna en principiell diskussion utformom ansvarssystemets ning och på så sätt äventyra möjligheten att nå slutlig uppgörelse. en Samtidigt var alla delegationer villiga att ansluta sig till den gemensamma förklaringen om den rätta innebörden 5 av art st.

3.5 Anpassning av sjölagen till dagens

transportmarknad

En huvuduppgift för sjölagsutredningen har varit lagtexatt anpassa ten till dagens transportmarknad. När det gäller transportavtalet har denna uppgift varit underlättad

genom att Hamburgreglerna är skrivna just med detta mål i sikte. Det märks exempelvis på beskrivningen ansvarsperiodens av om-

fattning i fråga styckegods i linjefart art 4. Vad

om som där uttrycks återspeglar i hög grad skandinaviska erfarenheter från containertrafikens och systemtransporternas pionjärår. Sådana skrivningar kan övertas i svensk rätt även Hamburgreglernas om ansvarssystem inte införs. I art 18 antyds ytterst kortfattat att andra dokument än konossement kan förekomma i de snabba systemtransporterna. Det nya nordiska förslaget nöjer sig inte härmed utan utvecklar kategorin fraktsedlar till sjöss

sea waybills något mera 308 och 309 §§.

Inom CMI har bedrivits ett utvecklingsarbete avseende vissa gemensamma regler för sjöfraktsedlar, beräknas framläggas till som en internationell CMI-konferens i Paris juli 1990. Innehållet i dessa regler sammanfaller väl med de i detta lagförslag beupptagna stämmelserna. Beträffande befraktningsavtal har anpassningen till dagens läge förts vidare. En förändring reglerna liggetid av om har länge behövts; 81 och 86 §§ i gällande sjölag har redan ändrats genom en särskild lag 1982252 för att bättre in i dagens förhållanden. passa När det gäller överliggetid demurrage har de nordiska reglerna

’ SjölagskommentarenPassagerarbefordran 198-201Supplement till Sjölagskom- s. mentaren Godsbefordran.

90 Huvuddragen den föreslagna lagstiftningen SOU 199013 av

visserligen spelat obetydlig roll i praktiken med skiljedom i en - London har den engelska rättens reglering vanligen varit den avgörande. Nu föreslås principiell förändring av överliggetidens en konstruktion anpassning efter dominerande engelsk praxis för att en skall åstadkommas Den svenska regeln i 85 att överliggetid skulle utgöra hälften liggetiden, dock minst tre dygn, har ställt till av med besvär. Eftersom ingen reglering fanns för hur ersättning skulle utgå för tiden efter överliggetidens utlopp, uppkom osäkerhet om hur problemen skulle lösas. Nu sägs efter mönster av engelsk rätt,

överliggetiden är hela den tid efter liggetidens utgång som

att fartyget måste ligga kvar för att bli lastat, såvida inte överliggetidens längd är fastställd avtal. Därmed är överliggetiden i varje genom enskilt fall preciserad till ett bestämt antal dagar. De tidigare fasta gränserna för överliggetid i 85 § SjöL kopplades vidare ihop med rätt för befraktaren att träda tillbaka från en befraktningsavtalet vid liggetidens utgång. Ur engelskorienterad synvinkel även detta en svårbegriplig avvikelse. var framlagda förslaget bygger i stället på följande principer. Det nu Fartyget skall ligga kvar för lastning hela den tid som behövs för att få lasten ombord till gengäld skall avtalad och lagligt bestämd men överliggetidsersättning utgå. Dröjsmål från befraktarens sida efter lastningen bedöms vanligt kontraktsbrott och uppkommen skasom

da damage for detention berättigar till ersättning. Vid försening

lastningen har bortfraktaren hävningsrätt, om överliggetidsersättav ningen inte blir betald efter det att betalning krävts inom rimlig tid eller att bortfraktaren lider väsentlig skada eller förlust, även om ersättningen betalas i tid. Reglerna frakt är dispositiva. För det fall att tvekan råder om om vad har avtalats upptar gällande sjölag i 124 och 125 §§ en som nu presumtion för att frakt erläggs i efterskott. Detta är inte gemensam den vanliga anordningen vid typiska transportavtal, där frakten brukar betalas i förskott. Vid resebefraktning är däremot efterskottsbetalning den normala modellen. Likaså är prisnivån på marknaden vid avtalstidpunkten avgörande under det att prisnivån vid inlastningen är avgörande vid styckegodsbefraktning. De hittills reglerna frakt har därför anpassats efter de gemensamma om nu olika avtalstypernas karakteristika. Utöver sådana sakliga anpassningar har den språkliga redigeringbättre anpassats till dagens lagspråk, låt vara att inpassningen i en sjölagen total revision pluralformer, mera ålderdomligt utan en språkbruk sätter vissa för den språkliga moderniseringen. ramar

3 Ett internationellt erkänt standardverk hithörande område är Tiberg, The law of demurrage 3 ed 1979. Se även Summerskill, Laytime 2 ed 1973 och Schofield, Laytime and demurrage 1986. 3‘ Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 85-86.

SOU 199013

4 1978 års FN-konvention

om sjötransport av

gods Hamburgreglerna

4.1 Närmare bakgrunden till

om konventionsarbetet

Praktiskt taget all sjötransport styckegods regleras i dag av av 1924 års internationella konossementskonvention, de s.k. Haagreglerna.

Detsamma gäller vid befraktning, konossement om har utställts enligt ett certeparti, såvitt angår förhållandet mellan redaren och den till vilket konossementet har överlåtits. Den vidsträckta tilllämpningen Haagreglerna beror inte enbart på konventionen av att har ratificerats av ett stort antal stater. Även i fart ligger utanför som konventionens tillämpningsområde kommer den i utsträckning stor till användning på grund att transportavtalen ofta innehåller av bestämmelser, så kallade paramountklausuler, hänvisar som till Haagreglerna eller på dem grundad lagstiftning tillämplig som lag i partsförhållandet. Skälet härtill är sjöfartsnäringen eftersträvat att konkurrens på lika villkor. Domstolsutslag världen över har dock visat att vissa delar reglerna mist sin betydelse, andra har av tolkats olika eller inte överensstämt med den moderna sjöfartens krav. I ett försök att komma till rätta med de största problemen antogs år 1968 ett tilläggsprotokoll och hela den reviderade konventionen benämns numera Haag-Visbyreglerna. Konventionstexten i engelsk version samt i svensk översättning återges i bilaga Sverige har ratificerat såväl 1924 års konvention tilläggsprosom tokollet. Den på Haagreglerna grundade svenska lagstiftningen fanns tidigare i lagen 1936277 i anledning Sveriges tillträde till av 1924 års internationella konvention rörande konossement KonL.‘ De mot Haag-Visbyreglerna svarande bestämmelserna finns inarbetade i 5 kap. sjölagen 189135 s. omtryckt 1985176. Tilläggsprotokollet lämnade emellertid medvetet väsentliga problem olösta trots lasthanteringsteknik. Till en ny följd härav har tilläggsprotokollet blivit ratificerat förhållandevis få av stater. Särskilt u-länderna, inte själva bedriver sjöfart i någon som större omfattning, har intagit avvaktande hållning alltsedan en slutet av 1960-talet, då genomgripande revision Haagreglerna en av började

’ Upphävd genom SFS 1984939.

92 1978 års FN-konvention sjötransport av gods SOU 199013 om

diskuteras i regi FN-organet UNCTAD United Nations Con-

av ference Trade and Development. on U-länderna har framför allt krävt bättre balans mellan redaren och lastägarintressena. Enligt deras mening innebär Haagreglerna nackdelar för länder saknar handelsflottor av betydelse som egna därför huvudsakligen är hänvisade till att anlita andra och som länders fartyg för sin handel med utlandet. Man har riktat särskild kritik mot att redarna inte är skyldiga att ersätta skador som beror på fel eller försummelse vid ett fartygs navigering eller handhavande

s.k. nautiskt fel eller orsakas av brand, såvida egenfel inte

som föreligger. Men även i andra hänseenden har kritik framförts. Som exempel har angetts att redarens ansvar inte gäller hela den tid godset är i hans vård utan endast från lastning till lossning. Haagreglerna omfattar inte heller däckslast och transport av levande djur. Vid sådana har redaren därför enligt exempelvis svensk transporter rätt möjlighet att helt friskriva sig från ansvar oberoende av skadeorsak. Ett annat problem rör de jurisdiktionsklausuler som vanligen förekommer i standardkonossement och att talan bara får som anger föras vid viss domstol. Från lastägarnas sida har framhållits att en klausulerna ofta innebär att de måste processa i en främmande stat, med kostnader följd, eller godta en oförmånlig förlikning. stora som Ett flertal väst- och öststatsländer med dominerande lastägarinthar instämt i u-ländernas kritik Haagreglerna. Vissa länressen av der, däribland de nordiska, har också framhållit behovet av en grundläggande översyn de transporträttsliga reglerna för att av bringa dem i överensstämmelse med utvecklingen. En del av de traditionella sjöfartsländerna har däremot menat att en översyn borde göras med varsamhet eftersom det kan ta lång tid innan en ny konvention fått så vidsträckt anslutning och stadga som Haagregen lerna har i dag. Trots de delade meningar rått hur långt en revision borde som om drivas har det dock från praktiskt taget alla håll vitsordats att Haagreglerna företer åtskilliga brister såväl rättspolitiskt som rättstekniskt. Man har också enats att regler så långt möjligt borde om nya bringa det sjörättsliga ansvaret på linje med de konventionsregler gäller vid transport gods med flyg, bil och järnväg. Efter som av

förberedande arbete i UNCITRAL United Nations Commission on International Trade Law anordnades år 1978 en internationell kon-

ferens i Hamburg, vid vilken konvention om sjötransport av en ny Man rekommenderade kortnamnet Hamburgreglerna. gods antogs. Konventionstexten i engelsk version samt i svensk översättning åter-

ges i bilaga

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 93 om av

Hamburgreglerna har ännu inte trätt i kraft november 1989

Inom UNCITRAL har man dock gjort den bedömningen att ett ikraftträdande bör kunna ske inom mycket framtid. en snar

4.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

Hamburgreglerna behandlar väsentligen ämnen Haagsamma som Visbyreglerna men betydelsefulla skillnader föreligger i både redaktionellt och sakligt hänseende De reglerna har fått vidnya ett sträcktare tillämpningsområde. Transportörens har utvidansvar gats. Men konventionen innehåller också bestämmelser saknar som motsvarighet i Haag-Visbyreglerna. I många avseenden överensstämmer de nya reglerna med dem som infördes i 5 kap. sjölagen redan i samband med att Haag-Visbyreglerna införlivades med svensk rätt. Vad först avser reglernas tillämpningsområde gäller dessa som huvudregel all sjötransport och inte Haag-Visbyreglerna endast som transporter där konossement blivit utfärdade. Undantag görs dock för ren certepartifart och för sådana ramavtal exempelvis rör som framtida transporter ett företags hela årsproduktion, s.k. kvanav tumkontrakt. l det sistnämnda fallet kommer dock reglerna att tillämpas varje individualiserad transport, såvida denna inte skall regleras i enlighet med ett mellan parterna upprättat certeparti. Även det geografiska tillämpningsområde har utökats. Haag-Visbyreglerna gäller bl.a. då transport sker från hamn i fören en dragsslutande stat. Enligt Hamburgreglerna skall dessa tillämpas även då lossningshamnen ligger i konventionsstat. en Ansvarsperioden har utökats jämfört med Haag-Visbyreglernas

tackle-to-tacklelprincip. Ansvaret gäller hela den tid trans-

som portören har godset i sin vård och bestämmelsen härom kan inte avtalas bort. De väsentligaste skillnaderna mellan Haag-Visbyreglerna och Hamburgreglerna avser ansvarssystemet och dess uppbyggnad. Enligt Hamburgreglerna skall huvudregel gälla ett allmänt som presumtionsansvar för lastskador och dröjsmål med godsets utlämnande. Möjligheten att åberopa ansvarsfrihet på grund s.k. nautiskt av fel har därför utgått och en ansvarsbedömning skall göras endast utifrån den allmänna presumtionsregeln. Även Haag-Visbyreglernas bestämmelser för brand har modifierats till lastägarintresom ansvar

3 Konventionen har hittills ratificerats av Barbados, Botswana, Burkina Faso,Chile, Egypten, Kenya, Lesotho, Libanon, Marocko, Nigeria. Rumänien, Senegal,Sierra Leone. Tanzania, Tunisien, Uganda och Ungern. Angående förarbeten till och en mer utförlig beskrivning av konventionen, bl.a. se Utkast till Konvention om sjötransport av gods, Ds .lu 19776, samt Samir Mankabady m.ll., The Hamburg Rules on the Carriage of Goods by SeaLondon 1978.

94 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

senas förmån men bevisbördan har lagts på den skadelidande. För att i någon mån mildra de bevissvårigheter som kan uppstå för lastägaren har dock bevisregeln kompletterats med en bestämmelse . om rätt för såväl honom som transportören att begära besiktningsförrättning i enlighet med gällande sjöfartspraxis till utrönande av skadeorsaken. Genom införandet av det allmänna presumtionsansvaret för transportören har regelsystemet också kunnat förenklas avsevärt. Haag- Visbyreglernas karakteristiska och detaljerade bestämmelser om bristande sjövärdighet har kunnat utgå. Likaså har den långa listan på olika ansvarsfrihetsgrunder, ofta kallad katalogen, ansetts som överflödigf Det allmänna presumtionsansvaret gäller som huvudregel även däckslast och transport av levande djur och annat gods av ovanlig beskaffenhet eller ovanligt tillstånd, vilket inte är fallet enligt Haag- Visbyreglerna. Bakgrunden härtill är att dagens konossement ofta innehåller alltför vittgående ansvarsfriskrivningar för sådana transporter. Det pålagda ansvaret blir dock inte alltför betungande för transportören. Även ett presumtionsansvar gäller för honom om måste ändå vid en ansvarsbedömning rimlig hänsyn tas till de särskilda risker som exempelvis däckslast och djur utsätts för under en sjötransport. Vad gäller transport av djur finns också en särregel om ansvarsfrihet för skador till följd av de speciella risker som sådana transporter kan innebära. Reglerna om ansvarsbegränsning bygger på Haag-Visbyreglernas dubbla system och begränsningsbeloppet är 835 särskilda dragningsrätter SDR per kolli eller 2,5 SDR för varje kilo av det förlorade eller skadade godset ansvaret därigenom blir högre. I jämförelse om med Haag-Visbyreglerna innebär detta ett påslag med 25 procent. Denna uppjustering kompenserar endast delvis den kraftiga penningvärdeförsämring som har ägt rum sedan tillkomsten av Haag- Visbyreglerna de moderata begränsningsbeloppen skall ses i men sammanhang med det ökade transportansvar som det allmänna presumtionsansvaret medför. Hamburgreglerna innehåller också särskild begränsningsregel en vid dröjsmål. Ansvaret skall inte överstiga 2,5 gånger frakten för det fördröjda godset; dock skall aldrig högre ersättning utgå än den totala frakten enligt transportavtalet. Denna bestämmelse är kompletterad med regel om lastägarens rätt till ersättning såsom för en totalförlust om dröjsmålet varar längre än 60 dagar s.k. konvertering av dröjsmålsskada till totalförlust. Enligt Hamburgreglerna inträder ett obegränsat ansvar för trans-

Jfr uppsatsen av Braekhus i Six lectures on the Hague Rules ed. Grönfors 1966, Sjörättsföreningen i Göteborg 31 s. 11 ff.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport om av gods 95

portören i vissa fall. Han kan inte begränsa sitt ansvar vid s.k. grova

egenfel, något som överensstämmer med 1976 års konvention om

globalbegränsning. Likaså är obegränsat i fall

ansvaret då gods

transporteras på däck i strid mot uttrycklig överenskommelse en om annat stuvningssätt samt då transportören insett eller borde ha insett

att innehållet i ett konossement vilseledande var för tredje man.

I detta sammanhang kan också nämnas några särskilda att regler för deviation inte finns i Hamburgreglerna. upptagna Om viden tagen deviation är ansvarsgrundande eller inte skall uteslutande bedömas utifrån reglerna om transportörens allmänna presumtions-

ansvar. Detta leder till att konventionens bestämmelser om ansvars-

begränsning också gäller deviationsansvaret

såvida inte den vidtagna

åtgärden är att anse som ett grovt fel av transportören själv.

Haag-Visbyreglerna innehåller inga bestämmelser

rörande det fallet att transporten utförs av annan än den transportör ingått som transportavtalet. På grund olika praxis internationellt har av regler härom intagits i Hamburgreglerna. Transportören ansvarar enligt

huvudregeln för hela transporten även om den helt eller delvis utförs

av en undertransportör. Om det emellertid blivit uttryckligen avtalat att en bestämd del transporten skall av utföras av en namngiven

undertransportör, har transportören rätt att friskriva sig från ansvar för den tid då godset är i den andres vård. För undertransportören

gäller att han har tvingande samma ansvar som transportören för förluster och skador uppstått som på hans transportavsnitt.

4.3 De särskilda bestämmelserna

i konventionen

Artikel 1 Definitioner

.

I denna artikel definieras vissa grundbegrepp på styckegodstrans-

porternas område, vilka återkommer i de efterföljande artiklarna. Några begrepp bör särskilt uppmärksammas.

Med det engelska uttrycket shipper betecknas den som har

träffat ett avtal sjötransport om av gods med en transportör eller den

i vars namn eller på vägnar sådant vars ett avtal har träffats av-

sändare eller den faktiskt avlämnar godset som till transportören enligt avtalet eller den i vars namn eller på vars vägnar ett sådant

avlämnande sker avlastare. Begreppet används således i två olika

betydelser i konventionen, något som blev det kompromissvisa slut-

resultatet av de stora motsättningar rådde som i en arbetsgrupp vid

diplomatkonferensen. I vissa bestämmelser används ordet för att

beteckna den med vilken person transportören sluter avtal om trans-

port, medan det på andra ställen i konventionen brukas för den

person som faktiskt levererar det gods som skall transporteras oav-

96 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

sett om något partsförhållande föreligger. Definitionen ger dock ingen närmare vägledning angående vilken kategori som avses i det enskilda fallet. På grund härav måste med hänsyn till sammanhanget en precisering göras i nationell lagstiftning till undvikande av tveksamhet och tvist i vissa fall. Begreppet gods innefattar även levande djur. Om godset har sammanförts i en container eller på en lastpall eller liknande transportanordning eller om godset har förpackats, skall transportanordningen eller förpackningen också innefattas i begreppet gods om den tillhandahålls av avsändaren. En fråga som under konventionsarbetet föranledde omfattande diskussioner gällde just definitionen av gods. Det ifrågasattes från en del länder om man tillräckligt tydligt hade angett, att transportören inte var ansvarig för normalt

slitage wear and tear på förpackningen. I detta sammanhang

framfördes också tanken på att göra skillnad mellan engångsemballage och annat emballage, t.ex. containrar. När det gäller den första frågan korn man emellertid till den slutsatsen att bestämmelsen i artikel 51 gjorde det tillräckligt klart att transportören inte var ansvarig för normalt slitage. Vad avser den andra frågan anfördes från många håll att det var svårt att göra skillnad mellan olika typer av emballage. Ett uteslutande av emballage eller visst slag av emballage från begreppet gods innebär också att man helt eller delvis får överlåta regleringen av skador på emballaget till nationell lagstiftning, något som kan leda till att man inom konventionsländerna får olika regler för bedömningen av egentliga godsskador och för skador på emballaget. Diskussionerna ledde därför inte till någon ändring i konventionsförslaget. Ett avtal som innefattar såväl sjötransport som transport med ett annat transportmedel skall anses som ett avtal om sjötransport enligt konventionen endast till den del det avser sjötransporten. Bestämmelsen innebär att sjödelen av en transport omfattas av konventionen oberoende av om transporten med det andra transportmedlet är lång eller kort i förhållande till sjötransporten. Det förutsattes, när definitionen fick denna utformning, att slutartiklarna skulle uppta en bestämmelse som klargjorde förhållandet mellan konventionen och en blivande konvention om multimodala trans-

porter Detta blev dock inte fallet Inte heller den eventuella

oklarheten beträffande konventionens tillämplighet som i vissa fall kan följa av kravet på att sjötransporten skall ske från en hamn till en

annan blev undanröjd se nedan under artikel 4.

5 Se 1980 års Genêvekonvention multimodala transporter. om ° Angående Genévekonventionens förhållanden till andra konventioner, se Selvig Blom i Marius nr 44 1979.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport om av gods 97

Artikel Tillämpningsområde

Haagreglernas tillämpningsområde är begränsat till att gälla bara

när konossement eller liknande åtkomsthandling

har utställts. På senare tid har emellertid bruket konossement minskat, främst av som en följd av att godset med nutidens snabba fartyg ofta anländer till destinationsorten före dokumentet. Eftersom godset, om konossement har utställts, bara får lämnas detta ut mot att företes, har man i stället övergått till att utställa icke-negotiabla transportdoku-

ment sea waybills. I viss utsträckning förekommer det också att för transporten nödvändiga uppgifter behandlas med ADB. Men även andra faktorer än de avkortade transporttiderna har medverkat till denna utveckling. Tidigare skedde transporterna vanligen som ett led i ett köp och parterna hade då behov konossement av ett för betalnings- eller kreditändamål. Numera kan betalning och kredit ofta ordnas på annat sätt. Dessutom förekommer i ökad utsträckning att avsändare och mottagare är samma företag eller bolag inom samma koncern. Inte heller i dessa fall behövs ett transportdokument har funktionen bärare som att vara av rätten till godset. Av dessa skäl ansågs det inte lämpligt att göra konventionens till-

lämpning beroende att konossement blivit av utställt. I stället föreslogs att konventionen skall tillämpas på alla typer av avtal om godstransport till sjöss. Även det geografiska tillämpningsområdet har utökats i jämförelse med Haag-Visbyreglerna. Hamburgreglerna skall tillämpas även då lossningshamnen ligger i konventionsstat. en Vidare undantas certepartier från konventionens tillämpningsområde. Har ett konossement utställts enligt ett certeparti avseende exempelvis en bulklast med kol, skall emellertid konventionens bestämmelser tillämpas på transporten, om konossementet genom överlåtelse reglerar rättsförhållandet mellan transportören och tredman. Den oklarhet på denna punkt vidlåder som motsvarande bestämmelse i Haagreglerna jämför uttrycket from the moment at which such bill of lading regulates

i artikel 1 b har därmed

undanröjts.

Större företag ingår ofta ramavtal, s.k. kvantumkontrakt, med ett

rederi avseende framtida transporter exempelvis årsprodukav en tion papper. Avtalen bestäms att gälla viss tid, just årsbasis, t.ex. eller viss godsmängd. För de individuella skeppningarna under ett sådant ramavtal utställs ofta ett certeparti. Eftersom även ramavtalen otvivelaktigt är att transportavtal enligt ordalydelsen anse som i artikel 16 hävdades att ramavtalet uttryckligen borde undantas från konventionens tillämpning. Därför finns bestämmelse en om att konventionen gäller för varje individuell transport under ett ramavtal med det undantaget att skeppningen sker under certeparti. Här-

98 1978 års FN-konvention sjötransport av gods SOU 199013 om

följer indirekt att själva ramavtalet inte omfattas av konventioav Konventionens tillämpning på de individuella skeppningarna nen. beror sedan på vilka transportdokument som utställs.

Artikel Konventionens tolkning

Enligt denna artikel skall vid tolkningen och tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i konventionen dess internationella karaktär och behovet att främja enhetlighet beaktas. Haagreglerna av däremot innehåller ingen motsvarande bestämmelse. Med åren har olika praxis utvecklats i konventionsstaterna. En förklaring till detta har varit konventionsbestämmelserna visserligen transformerats att till nationell lag att domstolarna kommit att grunda sina avmen göranden på inhemska tolkningsregler. Om däremot en konvention sådan blivit införlivad med nationell rätt har domstolarna ansom setts ha haft större möjlighet att vid sina avgöranden beakta konventionsstaternas intentioner, omständigheterna som föranledde ett konventionen, praxis i andra konventionsstater osv.7 antagande av Bestämmelsens syfte år således att, oavsett på vilket sätt konventionen införlivas med nationell rätt, motverka en splittrad praxis bland konventionsstaterna. Konventionen är inget fullständigt regelverk och domstolarna bör vid ett behov att fylla luckor känna sig oförhindrade att följa utländska avgöranden utan att dock vara direkt bundna av dem. I detta sammanhang bör också anmärkas att konventionstexten föreligger språk arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska sex och spanska och att texterna äger lika vitsord. Om språket i en text skiljer sig något från språket i de andra, kan även detta leda till olika resultat i fråga såväl bestämmelsernas tolkning som tillämpning. om

Artikel Ansvarsperioden

Artikelns bestämmelser reglerar den tid under vilken transportören har för godset samt när godset skall anses mottaget och ansvar anger utlämnat transportören. I jämförelse med Haagreglerna har tidsav perioden utökats. Haagreglernas bestämmelser har i skilda sammanhang kritiserats från rättspolitisk synpunkt. Dessa medger att transportören friskrisig från för godset såvitt tiden före lastningens ver ansvar avser

början och efter lossningens avslutande tackle to tackle-principen.

Denna friskrivningsmöjlighet har också utnyttjats i stor utsträck-

7 Detta förfaringssätt är ovanligt i svensk rättstradition, jfr dock SFS 196912 och SFS 1985193, vilka lagar konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid genom internationell godsbefordran på väg CMR respektive fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik COTIF antagits att gälla som svensklag.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 99 om av

ning. Haagreglernas bestämmelser på denna punkt avviker från vad som gäller enligt andra konventioner på transporträttens områdes och har gett upphov till tolkningsproblem i praxis

Hamburgreglerna avspeglar väl det faktiska läget i nutida skandinavisk praxis. Men detta hindrar inte att vissa gränsdragningsproblem kan uppkomma. Godset ofta passerar genom många händer under en transport. Om fullgörandet avtal sjötransport av ett om kräver att godset fraktas kortare sträcka med en t.ex. lastbil till eller från fartyget s.k. accessorisk transport, medför inte detta att avtalet skall betraktas som ett avtal multimodal transport. Princiom piellt synes det i stället mest ändamålsenligt samtliga fall vara att av kortare tilläggstransporter till och från fartyget förs in under konventionens tillämpningsområde även dessa delvis utförs utanför om själva hamnområdet. Som nämnts under artikel 1 det emellertid var svårt att få sådan lösning accepterad internationellt. Detta en berodde bl.a. på att vissa länder önskade att sådana skulle transporter följa den nationella lagstiftning som gällde för respektive transportmedel. I vissa federala stater ansåg sig konstitutionella skäl man av dessutom förhindrade att reglera annat än sjötransporter i federal lagstiftning. Därför avvisades ett förslag konventionen om att även skulle omfattatransporter mellan fartyget och terminaler som var belägna utanför själva hamnområdet. Det engelska ordet port som används i konventionstexten torde emellertid avse ett mera vidsträckt område än harbour och får därför vid tillämpningen av bestämmelsen omfatta än själva hamnområdet. anses mer Om begreppet hamn ges den betydelse det oftast har i kommersiella sammanhang kan man ändå i flertalet fall uppnå från saklig ett synpunkt tillfredsställande resultat. För det fall transportören dock tar emot godset på en plats klart ligger utanför hamnområdet i som konventionens mening, är med hänsyn till förevarande bestämmel-

ses tvingande karaktär enda möjligheten att avtalsvis utsträcka ansvarsperioden i enlighet med regeln i artikel 23 andra stycket. För godsets utlämnande föreligger principiellt lösningar samma som vid avlämnandet av godset till transportören.

8Jfr COTIF CIM artikel 361, CMR artikel 171 och Warszawakonventionenartikel 182. ° I svenskrätt antas i princip ansvarsperioden börja när godsetanbragts vid fartygets tackel och sluta när det lossgjorts. En viss utvidgning denna period gäller dock i av vissafall, jfr kommentarerna i SvJT 1972 275 ff. s. ‘° Jfr prop. 197433 med förslag till lag inrikes vägtransporter, om s. 69.

100 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

Artikel Grunden för ansvarighet

Bestämmelserna i denna artikel om ansvarssystemets utformning utgör kompromisslösning. Enligt första punkten åläggs transen portören generellt culpaansvar med omvänd bevisbörda. Han blir ett ansvarig för skada har uppkommit under ansvarsperioden till som följd förlust eller skada på godset eller vilket inte utav av tryckligen sägs i Haagreglerna genom dröjsmål med utlämnandet såvida han inte visar att han, hans anställda eller medhjälpare vidtagit rimliga åtgärder till undvikande av skada. För att utesluta tveksamhet om ansvarsgrunden antogs också under diplomatkonferensen common understanding innebärande en transportörens enligt konventionen skall grundas på prinatt ansvar cipen presumtion fel eller försummelse jfr ovan 2.4 och 3.4. om av Detta betyder att bevisbördan huvudregel vilar på transportösom konventionens bestämmelser i vissa fall gör avsteg från ren men att denna princip. Denna common understanding är intagen som en bilaga till slutakten. Den viktigaste skillnaden i förhållande till Haagreglerna är att uppräkningen av ansvarsfrihetsgrunderna, den s.k. katalogen, utgått och att därvid möjligheten att till ansvarsbefrielse åberopa nautiskt fel fallit bort, något varit ett starkt önskemål från bl.a. som u-ländernas sida. Vidare har möjligheten till ansvarsfriskrivning för bristande sjövärdighet efter anträdande utmönstrats. Enligt resans Haagreglernas princip s.k. ursprunglig sjövärdighet kan ett linjeom fartyg anlöpa och ta ombord gods i olika hamnar varvid transportören vid ett senare haveri endast blir ansvarig gentemot avsändaren i den sist anlöpta hamnen. Denna orättvisa har sålunda uteslutits. Inte heller finns i Hamburgreglerna den tidigare möjligheten att friskriva sig från ansvar för säregna transporter. En ytterligare nyhet är att Hamburgreglerna i likhet med de internationella konventionerna om luft-, väg- och järnvägstransport gods uttryckligen reglerar ansvaret för dröjsmål med godsets av utlämnande. Haagreglernas ansvarsregler, vilka mestadels anges av-

förlust eller skada loss or damage, antogs från början bara

se för förlust eller fysisk skada godset. I utländsk avse ansvar av

rättspraxis har emellertid sedermera slagit fast att även dröjs-

man målsskada åsamkas lastägare i samband med transporter täcks som Haagreglerna. Denna tolkning synes väsentligen vara grundad på av utformningen bestämmelserna i artikel 38 och artikel 45, i vilka av det talas för förlust eller skada godset eller därmed om ansvar av

Jfr NJA 1936 601. s. 3 Jfr Grönfors, Tidslaktorn vid transportavtal 1974. Sjörättsföreningen i Göteborg 47 s. 149-152med rättsfallshänvisningar.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 101 om av

sammanhängande förlust loss or damage to, in connection with,

or

the goods. Mot bakgrund härav beslöt de nordiska länderna

redan i samband med lagstiftningen på grundval Haag-Visbyregav

lerna att i de nordiska sjölagarna 118 § första stycket införa

en uttrycklig regel om tvingande för dröjsmålsskada. ansvar Det har ansetts som en brist att Haagreglerna saknar been stämmelse som definierar vad skall utgöra dröjsmål. En som anses definition tillfogas därför Om parterna träffat överenskomnu. en melse om den tid, inom vilken transporten skall utförd, uppstår vara inget problem, eftersom dröjsmål då föreligger så snart den avtalade tiden överskrids. I övrigt har bestämmelsen utformats med artikel 19 i CMR som förebild. Enligt den bestämmelsen föreligger senare dröjsmål när transporttiden, med beaktande omständigheterna i av det särskilda fallet, överskrider den tid det är skäligt att begära av en omsorgsfull transportör för transportens genomförande. Det får således i sista hand avgöras domstol ett dröjsmål år sådan av om av längd eller beskaffenhet att det bör medföra skadeståndsansvar för

transportören. Vidare upptas s.k. konverteringsregel. Denna innebär en ny att den som har rätt att få ut godset kan begära ersättning för som totalförlust av detta, om ett dröjsmål längre än 60 dagar. varar Regeln har utformats efter förebild från CMR. I artikelns återstående stycken görs undantag och förtydliganden i förhållande till den grundläggande regeln presumtionsansvaret. om Således åligger det den som vill begära ersättning för skada på grund

av brand att visa att branden uppstått på grund fel eller förav summelse transportörens sida. Detsamma gäller vid fel eller försummelse vid släckningsarbetet eller i fråga det organiserade om brandskyddet sådant. Dessa bevisregler har sannolikt sitt som ursprung i svårigheten att exakt fastställa brandorsaken. Oftast torde den dock kunna härledas till det ombordtagna godset. Det ansågs emellertid under diplomatkonferensen brandunatt dantaget alltför mycket gynnade transportörsintressena. För i att någon mån tillgodose önskemålen från dem önskade slopa den som särskilda bevisregeln för brand lade därför till bestämmelse man en som ger den skadelidande rätt att kräva att det hålls besiktningsen förrättning i enlighet med sjöfartspraxis för att utröna orsaken till och omständigheterna vid branden. För balansens skull utsträcktes denna rätt att gälla även för transportören. Haagreglerna reglerar inte transporter levande djur, vilka av transporter således i dag kan ske på transportörens villkor egna oberoende skadeorsaken. Enligt Hamburgreglerna faller därav emot sådana transporter under det allmänna presumtionsansvaret,

-1Jfr prop. 1973137 s. 58-62.

102 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

dock att transportören inte är ansvarig för skada på grund av de

särskilda risker är förenade med sådana transporter en kapp-

som löpningshäst kommer exempelvis till skada på grund av sin nervösa läggning. Även ansvaret vid företagen deviation skall bedömas med den en allmänna regeln presumerad culpa som grund. Den osäkerhet om tidigare rått rörande ansvarsgrunden och bevisbördan i en som deviationssituation har därmed undanröjts. Därutöver har som en förtydligande standard tagits in en bestämmelse om att transportöutom för fall gemensamt haveri, inte är ansvarig för skada ren, av beror på åtgärder för att rädda människoliv eller skäliga åtsom gärder för att bärga egendom till sjöss. Bestämmelsen orsakade lång debatt under diplomatkonferensen. Flera delegationer vände sig mot att endast skäliga åtgärder för att rädda egendom skulle medföra ansvarsbefrielse. Man menade att detta kan komma att fartygsbefälhavare inför svåra avvägningsproblem, vilket i ställa en sin tur skulle kunna återverka på säkerheten till sjöss. Debatten föranledde dock inga ändringar. Slutligen finns bestämmelse om samverkande skadeorsaker. en Bestämmelsen har artikel 175 i CMR som förebild.

Artikel Ansvarsgränser

Transportörens för skada på grund av förlust av eller skada ansvar på gods enligt bestämmelserna i artikel 5 är begränsat till det högsta ett belopp motsvarande 835 beräkningsenheter per kolli eller av skeppningsenhet eller ett belopp motsvarande 2,5 beräkannan ningsenheter det förlorade eller skadade godsets bruttoper kilo av vikt. Bestämmelsen bygger således i allt väsentligt på Visbyreglerdubbla ersättningssystem och begränsningsbeloppen uttrycks i nas SDR. I jämförelse med Visbyreglerna innebär detta ett påslag med 25 procent. Denna uppjustering kompenserar endast delvis den kraftiga penningvärdeförsämring som ägt rum sedan tillkomsten av sistnämnda regler men de moderata begränsningsbeloppen skall ses i sammanhang med det ökade transportansvar som det allmänna presumtionsansvaret medför. I övrigt har begreppet unit i Haag- Visbyreglerna förtydligats till att avse shipping unit. Därmed har sökt undanröja de problem som sammanhänger med att man i man vissa länder likställt unit med begreppet freight unit. Men även shipping unit torde erbjuda tillämpningssvårigheter, t.ex. i fråga om bulklaster. En hel sådan last kan knappast anses utgöra skeppningsenheten. Likaså ifråga trälaster, rörlaster och liknande om synes problem uppstå lasten inte fraktas i enheter. om Hamburgreglerna innehåller också till skillnad mot Haag-Visbyreglerna uttryckliga regler begränsning av dröjsmålsansvaret. Av om

SOU 199013 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods 103

dessa framgår att ansvaret skall begränsas till två och halv gånger en den frakt som skall betalas för det försenade godset, dock högst den totala frakten enligt avtalet. Är transportören ansvarig för både sakskada och dröjsmålsskada får vidare det sammanlagda ersätt-

ningsbeloppet inte överstiga den ersättning skulle ha utgått,

som om godset i fråga helt hade gått förlorat. Detta relativt invecklade system, vilket bygger på en kompromiss, torde i praktiken innebära att ersättningen för dröjsmålsskada i det övervägande antalet fall kommer att begränsas till det totala fraktbeloppet enligt transportavtalet. Om dröjsmålet överstiger 60 dagar har däremot såsom nämnts under artikel 5 den som har rätt till godset möjlighet att begära ersättning såsom för totalförlust. En hjälpregel för avgörandet av vad som vid en begränsningsberäkning skall anses som ett kolli finns intagen i förevarande artikel. Regeln överensstämmer med motsvarande reglering i Haag-Visbyreglerna, dock med det tillägget att om en container eller annan transportanordning förloras eller skadas skall den, om den ställts till förfogande av transportören, räknas som ett särskilt kolli. Transportören är oförhindrad att påta sig ett större ansvar än som föreskrivs, något som av konkurrenshänsyn kan vara förbjudet i andra konventioner.

Artikel Tillämpning på icke-kontraktuella fordringar

Bestämmelserna i denna artikel syftar till att förhindra att en skadelidande kringgår transportörens rätt till ansvarsbefrielse och ansvarsbegränsning. Konventionen överensstämmer härvidlag med Haag-Visbyreglerna, dock med vissa modifikationer. Transportörens rätt till ansvarsbefrielse och ansvarsbegränsning gäller sålunda oavsett om en talan grundas in contract, in tort or otherwise. Denna formulering anses endast vara en ytterligare precisering jämfört med motsvarande Visbyregel och innebär således ingen skillnad i sak. Med uttrycket or otherwise avses andra tänkbara grunder än kontrakt och delikt, t.ex. talan om obehörig vinst. En nyhet i förhållande till Haag-Visbyreglerna är att bestämmelserna om begränsning även gäller i förhållande till självständiga medhjälpare. När Haag-Visbyreglerna införlivades med sjölagen ansåg sig de svenska lagstiftarna oförhindrade att redan då utvidga den skyddade kretsen, varför den nya konventionstexten helt överensstämmer med nu gällande svenska sjölag. Reglerna avser således att förhindra att konventionens regler kringgås genom att talan förs mot en arbetstagare eller en medhjälpare som har vållat skada och p genom att denne därefter blir kompenserad för det utgivna skade-

Se prop. l973l37 s. 70-71.

104 1978 års FN-konvention om sjötransport gods SOU 199013 av

ståndet av transportören. Den praktiska betydelsen dessa regler av är när det gäller anställda emellertid ganska ringa i vårt land med hänsyn till den svenska skadeståndslagens bestämmelser, innesom bär att arbetstagare kan åläggas ansvar bara om synnerliga skäl föreligger och att eventuellt skadestånd kan jämkas. I många främmande länder är emellertid det sociala skyddsbehovet för arbetstagare inte lika väl tillgodosett i den skadeståndsrättsliga lagstiftningen.

Artikel Förlust rätten till ansvarsbegränsning

av Det ursprungliga utkastet som lades fram på Hamburgkonferensen gav möjlighet att göra gällande obegränsat hos transportören ansvar om förlust, skada eller dröjsmål orsakats med uppsåt eller grov vårdslöshet av transportören själv eller hans anställda, dock med undantag för befälhavare och besättningsmedlemmar. Meningarna gick dock starkt isär. Flertalet sjöfartsnationer önskade en stramare reglering så att inte ett handlande av underordnade skulle återverka på transportörens ansvarighet

as unbreakable limits as possible.

Från bl.a. amerikanskt håll ansågs att artikeln kunde utgå och ifrågavarande problematik överlämnas nationell rättstillämpning. Utvecklingsländerna framhöll å sin sida, att förslaget borde antas och att transportören även borde för befälhavarens uppsåtliga svara handlingar. Den slutliga lösningen blev ett bibehållande av reglerna transom portörens s.k. grova egenfel såsom de kommit till uttryck i Haag- Visbyreglerna. Således föreskrivs i första stycket att transportören inte har rätt till ansvarsbegränsning vid eget uppsåt eller vid egen grov vårdslöshet och med insikt om att förlust eller skada sannolikt skulle uppkomma. Man överlåter såsom tidigare till rättspraxis att avgöra vilka som i det särskilda fallet skall anses omfattade av termen transportören då denne inte fysisk person. är en Andra personer än sådana som kan identifieras med transportören kan således inte ådra transportören obegränsat låt ansvar, vara att de emellertid på samma grunder som transportören kan ådra sig själva obegränsat ansvar. Även denna regel överensstämmer med motsvarande bestämmelse i Haag-Visbyreglerna och finns i 122 § i nu gällande sjölag. Såsom tidigare anförts under artikel 5 är avsikten att ansvaret vid en företagen deviation skall bedömas med utgångspunkt i det allmänna presumtionsansvaret. Det är härvid att uppmärksamma att

5 Reglerna överensstämmermed motsvarande bestämmelser i 1974 års Aténkonvention och 1976 års konvention om globalbegränsning.Jfr också rättsfallet Despina GK nr 2 ND 1979 27 rörande globalbegränsningvid s. grovt vållande hos ett rederis centrala ledning.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 105 om av

obegränsat ansvar kan uppkomma transportören beordrat om en otillåten deviation och handlandet måste anses som grovt vårdslöst från hans sida.

Artikel Däckslast

Denna artikel innehåller vissa specialregler för gods som lastas på däck. Till skillnad från Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna avses nämligen täcka även sådant gods. Som skäl har anförts att transportören inte bör kunna gå fri från för skador beror på ansvar som fel eller försummelse från hans sida och inte sammanhänger som med de särskilda risker som lastning däck kan innebära. Vidare

anses att gods som transporteras i containrar inte utsätts för speciella skaderisker i särskilt hög grad, i synnerhet inte vid transport på speciella containerfartyg. På vissa moderna fartyg det är också svårt att avgöra var gränsen går mellan däckslast och rumslast. Detta gäller särskilt i fråga s.k. shelterdäckare, dvs. fartyg om som har däck som delvis är inbyggda.

Lastning på däck får ske det är avtalat eller följer handelsom av bruk eller sedvänja eller är ett krav enligt lag eller annan författning. Som exempel på fall där däckslastning är sedvänja har nämnts trälaster. Även gods i transport av containrar med specialbyggda containerfartyg hör till denna kategori. Författningsbestämmelser om lastning på däck kan finnas i fråga vissa farligt om typer av gods. Vissa regler uppställs i första hand till skydd för tredje man. Trans-

portören åläggs upplysningsplikt godset enligt avtal skall eller får om lastas däck. Upplysningen skall föras in i konossementet eller, om sådant inte utfärdas, i annat transportdokument, exempelvis en fraktsedel sea waybill eller ett elektroniskt dokument. Om så inte sker, har transportören bevisbördan för att avtal däckslastning om ändå kommit till stånd. Mot tredje förvärvat konosseman som ett ment i god tro får dock ett sådant avtal över huvud inte åberopas. Verkan otillåten transport på däck regleras av närmare i artikeln. Om otillåten däckslastning sker eller transportören underlåtit att lämna upplysning avtal däcktransport i konossementet om om och till följd av att konossementet överlåtits är förhindrad åberopa att ett sådant avtal, svarar transportören oberoende vållande för av eget förlust, skada eller dröjsmål enbart beror som på den omständigheten att godset transporterats på däck. Huruvida transportören kan begränsa sitt ansvar skall avgöras enligt de allmänna bestämmelserna i artikel 6 och 8. Ett ännu strängare drabbar ansvar trans-

Jfr omständigheternai Clary Thordén NJA 1962 799. s. ‘7 I gällandesvenskrätt antas att ansvaret utvidgas till att omfatta alla sådana skador, som kunde ha undvikits om godset hade placeratsunder däck, således uttryck för ett principen casus mixtus cum culpa. I engelsk och amerikansk rätt betraktas otillåten däckslastning som en typ otillåten deviation. av

106 1978 års FN-konvention sjötransport av gods SOU 199013 om

portören gods transporteras däck trots en uttrycklig överom enskommelse lastning under däck. l sådana fall anses transom portören ha gjort sig skyldig till så allvarlig försummelse att hans rätt till ansvarsbegränsning faller bort.

Artikel 10. Transportörens och undertransportörens ansvar

Artikeln reglerar ansvarsförhållandet när en transport helt eller delvis utförs någon transportör än den som slutit transav annan portavtalet. Haag-Visbyreglerna innehåller däremot inga motsvarande regler. Det oaktat infördes i samband med Haag-Visbyreglerinförlivande med nordisk rätt även nya regler för transportörens nas och undertransportörens i sådana fall. I 123 § sjölagen stadansvar sålunda att den avtalsslutande transportören förblir ansvarig för gas hela transporten såsom han själv utfört den medan undertransom portören för sin delsträcka. Bestämmelser har nu införts i svarar Hamburgreglerna och den nordiska lagstiftningen har starkt påverkat utformningen av dessa. Ansvarsfördelningen mellan transportören och undertransportöenligt förevarande bestämmelser utgör inte hinder mot regress ren dem emellan. Regeln kan synas onödig eftersom konventionen bara reglera ansvaret gentemot lastägarna. Den ställer dock utom avses tvivel att transportörerna sinsemellan kan avtala en helt annan ansvarsfördelning än den som gäller mot transportkunden.

Artikel 11. Genomgångstransport

Denna artikel innehåller bestämmelser i syfte att begränsa ansvarsfördelningen i artikel 10 i ett visst fall av s.k. genomgångstransport. Bestämmelserna väckte häftig debatt under konferensarbetet och flera ändringsförslag lades fram. Från några håll hävdades att transportören inte i något fall borde ha möjlighet att friskriva sig från även del transporten utförs av annan. Man menade ansvar om en av att transportör åtar sig hela transporten och också uppbär en som frakt för denna rent principiellt borde bära hela ansvaret gentemot transportkunden. Sedan blir det hans sak att av en försumlig undertransportör regressvis utkräva det eventuella skadestånd som han nödgats utge på grund skador som undertransportören har vållat. av Gentemot dessa argument anfördes dock från bl.a. nordiskt håll att bestämmelsen praktisk betydelse när huvudprestationen, i var av regel oceantransport, skulle utföras transportören men för- elen av ler eftertransporten godset skulle utföras ett annat rederi. Om av av betalning skall ske mot konossement, måste detta nämligen avse

I Se närmare prop. 1973137 s. 65-70.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 107 om av

hela transportsträckan. Transportkunden har därför ofta intresse av att ett genomgångskonossement utfärdas. Transportören kan emellertid aldrig tvingas att ingå ett avtal täcker också för- eller som eftertransporten och har han inte möjlighet att friskriva sig från ansvar för denna, finns det risk för att han inte tillmötesgår avsändarens önskemål om att få ett genomgångskonossement utan inskränker sig till att utfärda ett konossement för enbart den del av transporten som han själv utför. Bestämmelsens förespråkare kritiserade kravet på att undertransportören skulle namnges redan i transportavtalet och framhöll att detta skulle innebära svårigheter i praktiken. Man menade att det ofta var klart vid tiden för avtalets ingående att del transporten en av skulle utföras av annan men att man ännu inte bestämt vilket av flera tänkbara rederier skulle komma att anlitas för deltranssom porten. Från u-ländernas sida höll man fast vid kravet på namngiven undertransportör i tanke att möjlighet eljest skulle öppnas att kringgå det tvingande ansvaret. Den slutliga kompromissen blev att i stort bibehöll det man ursprungliga textförslaget. Transportören har rätt till ansvarsfriskrivning för tid han inte själv har godset i sin vård under förutsättning att det uttryckligen angivits i transportavtalet att fråga är om genomgångstransport och därtill att undertransportören angivits med namn. En ytterligare förutsättning vilken kom till ett tillägg - som under konferensen är att den skadelidande för att inte komma i - en processuellt sämre ställning kan väcka talan mot undertransportören vid behörig domstol enligt artikel 21. I jämförelse med 168 § tredje stycket sjölagen skiljer sig bestämmelsen i tre hänseenden. För det första gäller den bara genomgångstransport medan sjölagsregeln också omfattar det fallet att hela transporten utförs av annan transportör. Det bör emellertid framhållas att huvudsyftet med undantaget i sjölagen att just undervar lätta utställandet av genomgångskonossement. För det andra krävs att det uttryckligen har avtalats att en bestämd del transporten av skall utföras av annan än transportören, medan det enligt sjölagen är tillräckligt att detta varit klart förutsatt. Någon stor skillnad torde detta dock inte innebära med hänsyn till de stränga krav som måste vara uppfyllda för att genomgångstransport skall ha anses

varit en klar förutsättning. För det tredje krävs med de olägen-

heter detta kan innebära att undertransportörens namn skall anges i avtalet, något som inte fordras enligt sjölagen. Under konventionsarbetet framhölls också lastägare på att en grund av bestämmelser i tillämplig nationell lag kunde få svårigheter

9 Jfr prop. 1973137 s. 66 och 68. 2°Jfr avgörandet La Plata NJA 1952 12. s.

108 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

att utkräva en transportör som inte är part i själva transansvar av portavtalet. För att förhindra olägenheter av detta slag har intagits en uttrycklig erinran om att undertransportörens ansvar enligt artikel 10 andra stycket också gäller vid genomgångstransport.

Artikel 12. Allmän regel avsändarens skadeståndsansvar

om Artikeln, allmänt anger avsändarens skadeståndsansvar, översom ensstämmer i sak med motsvarande regel i Haag-Visbyreglerna och med 97 § första stycket sjölagen, dock med det tillägget att samma ansvarsgrundval skall gälla även för avsändarens anställda eller medhjälpare. De skadelidande, vilkas krets är begränsad till kontraktsparter eller personer med rätt i ifrågavarande fartyg, har således att visa att fel eller försummelse föreligger på avsändarens sida. Vissa undantag från denna huvudregel görs dock vid transport av farligt gods. Det bör också uppmärksammas att ansvaret inte kan begränsas på samma sätt som vid förlust eller skada orsakad av transportören eller hans folk. Såsom nämnts under artikel 1 förekommer ordet shipper i konventionstexten såväl i betydelsen avsändare som i betydelsen avlastare. Försök gjordes under konventionsarbetet att klarlägga vad som åsyftades i det ena eller andra fallet utan någon större framgång. På grund av att definitionen av transportör i första artikeln i den engelska texten anger shipper som transportörens kontraktspart, ansågs emellertid att i tveksamma fall det senare

ordet i regel skulle anses betyda avsändaren i artikel 14 första

stycket dock avlastaren.

Artikel 13. Särskilda regler för farligt gods

Reglerna i denna artikel är en utbyggnad av motsvarande reglering i Haag-Visbyreglernas artikel 46 och överensstämmer i stort med 92, 97 och 119 §§ sjölagen. Under konventionsarbetet föreslogs en detaljreglering avsändarens skyldigheter när farligt gods överlämnaav des för transport. Flertalet länder ansåg emellertid att man vid en detaljreglering riskerar att komma i konflikt med föreskrifter i andra internationella överenskommelser, som enbart avser säkerhetsfråvid transport farligt gods och som regelbundet revideras med gor av hänsyn till den tekniska utvecklingen. Man valde därför att inskränka sig till en allmänt hållen civilrättslig reglering av förhållandet mellan transportören och avsändaren. Det sägs därför att avsändaren genom lämplig märkning av godset skall att detta är farligt. Någon definition av vad som är farligt ange

3 Se under artikel 13.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 109 om av

gods finns dock inte. Klart är att gods typen krigskontraband av faller utanför. I övrigt måste liksom tidigare ledning sökas i - annan reglering avseende farligt gods. Avsändaren skall informera den transportör eller undertransportör, till vilken godset överlämnas, godsets farliga karaktär och, om där så anses nödvändigt, de säkerhetsåtgärder skall vidtas. om som Det har ansetts rimligt att avsändaren inte alltid skall behöva ge upplysning om vilka åtgärder som skall vidtas. Ofta anlitar han ett och samma rederi regelbundet för slags transporter. I sådant samma fall bör det räcka med att informationen gång; det blir sedan ges en transportörens sak att se till att åtgärderna iakttas även i fortsättningen. Vissa rederier har dessutom specialiserat sig på transport av vissa typer av farligt gods och har då oftast bättre kunskaper än avsändaren om hur godset bör hanteras. Inte heller i ett sådant fall bör avsändaren ha ovillkorlig skyldighet att informera en om vilka åtgärder som skall vidtas. Om avsändaren brister i sin upplysningsplikt och har den transportör, till vilken godset överlämnats, inte heller på annat sätt fått kännedom godsets farliga karaktär inträder för avsändaren om ett strikt ansvar för all skada som godset kan förorsaka. Allt efter vad omständigheterna kräver får transportören också när helst lossom sa, förstöra eller oskadliggöra godset utan någon ersättningsskyldighet gentemot lastägaren. Sanktionerna enligt andra punkten uteblir avsändaren har om fullgjort den upplysningsplikt föreskrivs där eller den till vilken som godset avlämnas ändå känner till dess farliga beskaffenhet. Om den transportör som först mottar godset således underlåter att vidarebefordra lämnade uppgifter till transportör åsamkas skada en ny som eller, sedan han upptäckt att godset är farligt, vidtar särskilda åtgärder med godset får eventuella skadeståndsanspråk i stället riktas mot den förste transportören. Detsamma gäller den förste transom portören, fastän avsändaren inte har lämnat honom de relevanta upplysningarna, ändå har kännedom den fara godset om representerar och vilka försiktighetsåtgärder skall vidtas och han undersom låter att upplysa en senare transportör i transportkedjan vad han om vet. Det kan också inträffa att den senare transportören har kunskap om godsets farliga egenskaper fastän han inte har fått någon inx formation från den förste transportören. Han kan regelmässigt t.ex. utföra oceantransporter avsändarens gods anlita olika av men un-

Se exempelvis 1974års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjössSOLAS 1974 och International Maritime DangerousGoods Code IMDGkoden samt därpå grundade nationella föreskrifter. Se också i detta sammanhang Björkman, Kommentar till lagen och förordningen om transport av farligt gods 1984.

110 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

dertransportörer för transport av godset fram till det egna fartyget. Om han då på grund av sina tidigare kontakter med avsändaren eller på grund av sina specialkunskaper om transport av farligt gods känner till godsets farliga karaktär får han inte till sin fördel åberopa bestämmelserna i andra punkten. Detta följer av tredje stycket. I en sådan situation gäller i stället de allmänna reglerna i artikel 12 om avsändarens culpaansvar. Vidare regleras fallet att transportören känner till den risk som visst gods innebär och att denna risk under transporten övergår i en konkret fara för liv eller egendom; godset börjar exempelvis att utveckla giftiga gaser. Transportören får även då allt efter vad omständigheterna kräver lossa, förstöra eller oskadliggöra godset och han behöver inte betala annan ersättning än som följer av bestämmelserna om gemensamt haveri eller av de allmänna bestämmelserna om transportörens ansvar i artikel Har godsets farliga egenskaper utlösts genom vårdslös hantering av godset eller kan transportören eller undertransportören inte visa att de är fria från vållande, inträder således skadeståndsskyldighet gentemot lastägaren.

Artikel 14 och 15. Utfärdande av konossement och

konossementets innehåll

Trots att något krav på att godset skall transporteras under konossement inte gäller för Hamburgreglernas tillämpning anses fortfarande behov föreligga att närmare reglera olika frågor som rör konossementet och de rättsverkningar som är knutna till detta. Hamburgreglerna innehåller dock lika litet som Haag-Visbyreglerna någon uttömmande reglering utan dessa måste såsom hittills kompletteras med nationella bestämmelser. En nyhet är den uttryckliga regeln att, om ett konossement utfärdas befälhavaren på det fartyg som skall transportera godset, av så anses det utställt på transportörens vägnar. Regeln syftar främst till att komma tillrätta med de oklarheter som ofta följer med bruket

av s.k. identity-of-carrierklausuler.23

Listan över de uppgifter som konossementet skall innehålla är mer utförlig än motsvarande bestämmelse i Haag-Visbyreglerna. Under förberedelsearbetet förekom långa diskussioner om huruvida listan borde kortas. Under konferensen kom den emellertid att förlängas ytterligare. Den slutliga listan får därför ses som ett försök att genom Standardisering undvika oklarheter av olika slag.

33 Se SjölagskommentarenGodsbefordran s. 25 samt Gram, Fraktavtaler 1977 s. 135ff.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 111 om av

Artikel 16. Konossement; reservationer och bevisverkan

Enligt Haag-Visbyreglerna är transportören inte skyldig i konosatt sementet ange uppgifter om godset som han har skälig anledning misstänka inte motsvarar vad som faktiskt har mottagits eller som han inte haft rimlig möjlighet att undersöka. Redan från början har varit klart att denna bestämmelse inte skall tolkas bokstavligt. I anslutning till denna har därför i olika rättssystem utbildats regler och rättspraxis som syftar till att än stärka konossementets mer egenskap av omsättningspapper. I exempelvis nordisk rätt anses transportören inte ha rätt att utelämna uppgifter han tror är som felaktiga eller som han inte haft rimliga möjligheter att kontrollera. I stället skall han föra in uppgifterna med förbehåll för att de är eller kan vara felaktiga. Allmänt formulerade reservationer av typen said to be har emellertid inte godtagits transportören haft om rimliga möjligheter att kontrollera avlastarens uppgifter godom set. I överensstämmelse med nordisk rätt slår I-Iamburgreglerna fast att transportören eller den som handlar på hans vägnar skall införa lämnade uppgifter, dock med förbehåll för att dessa kan felvara aktiga eller att rimlig möjlighet till kontroll inte förelegat. Verkan av att förbehåll inte gjorts enligt denna huvudregel framgår artikelns av övriga stycken. Bestämmelserna om konossementets bevisverkan överensstämmer i sak med motsvarande Haag-Visbyregler. De innebär att transportören har ett fingerat transportansvar för uppgifterna i konossementet. Bestämmelserna har sin bakgrund i engelsk rätt och passar mindre väl in i andra rättssystem. Försök gjordes under konferensarbetet främst från norsk sida att ersätta dessa bestämmelser — med regler om direkt ansvar för försummad undersöknings- och upplysningsplikt men hade ingen framgång. Liksom hittills finns dock inget hinder mot att i nationell rätt supplera konventionens bestämmelser med regler direkt uppgiftsansvar om av den typ som finns i 162§ sjölagen. Konossementet har också bevisverkan i fråga mottagarens om skyldighet att betala frakt och ersättning för överliggetid. Saknas det uppgifter härom vilket vad ersättning för överliggetid även - avser inkluderar de ytterligare belopp skall betalas skall mottagaren z som inte anses ha sådan skyldighet med mindre annat visas. Mot godtroende konossementsinnehavare kan motbevisning dock inte föras. Bestämmelsen svarar mot 112 och 160 §§ sjölagen är i men ny ; förhållande till Haag-Visbyreglerna.

2‘ Om konosscmentsansvaret se prop. 1973137 71-77 och 125-129. s. s. 25Jfr OljexlagerietNJA 1949 449 s. där kraven på vad transportören skall kunna kontrollera har ställts mycket högt.

A 112 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

Artikel 17. Avlastarens garantiansvar

Artikeln behandlar dels avlastarens garantier rörande uppgifter i konossementet, dels de problem som kan uppkomma genom bruket av s.k. backletters indemnitetsförklaringar, dvs. åtagande från avlastaren att ersätta transportören för ersättning som han har tvingats utge på grund av att konossementet innehållit felaktiga eller ofullständiga uppgifter. Reglerna om garantiansvaret, som i huvudsak överensstämmer med Haag-Visbyreglerna, väckte inte någon större debatt under konferensen. Frågan om backletters kom däremot att debatteras desto livligare. I konventionsarbetets inledningsskede förelåg nämligen särskilt från u-ländernas sida flera långtgående förslag till ~ sanktioner mot användandet av backletters. Bl.a. föreslogs att backletters alltid skulle vara ogiltiga, oavsett vad transportören insett eller bort inse beträffande konossementsuppgifternas oriktighet. På grund av det hårda motstånd som såväl i-länderna som öststatsländerna satte upp kom emellertid de slutligt föreslagna reglerna att bli åtskilligt mer nyanserade. Backletters får inte åberopas gentemot tredje man, något som av många delegationer uppfattades som självklart. Däremot skall ett backletter kunna åberopas i förhållandet mellan transportören och avlastaren. Undantag från sistnämnda regel uppställs emellertid för det fallet att transportören handlar i syfte att vilseleda tredje man och denne sedan vidtar åtgärder i förlitan på konossementets riktighet. I sådant fall kan transportören inte framställa krav mot avlastaren på grund av indemnitetsförklaringen. Man kan inte heller gentemot tredje man åberopa någon ansvarsbegränsning. Bestämmelserna är, som nämnts, en kompromiss och inte okontroversiella. Det har särskilt påtalats att de leder till att avlastaren, i vars intresse ett bedrägligt förfarande kommer till stånd, går fri från ersättningsskyldighet mot transportören, som av kommersiella skäl kan ha känt sig pressad att uppfylla avlastarens önskemål om ett rent konossement. Å andra sidan har det framhållits, det i de flesta att rättssystem är en allmän rättsgrundsats, att handlingar som strider mot lag och goda seder inte kan åberopas som grund för betalningsskyldighet. Detta torde vara fallet även i nordisk rätt. Med hänsyn härtill och till att det i 162 § sjölagen redan finns en bestämmelse om obegränsat skadeståndsansvar gentemot tredje man torde bestämmelserna vara i överensstämmelse med nordisk rätt.

Artikel 18. Andra dokument än konossement

Denna artikel föreskriver att andra transportdokument än konosse-

ment dvs. icke-negotiabla dokument utgör bevis för att ett trans-

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjötransport gods 113 om av

portavtal träffats och att godset mottagits i det skick beskrivits i som handlingen, således två grundläggande funktioner för ett transportdokument. Ett dokument kommit till särskild användning som är sjöfraktsedeln sea waybill. Frågan närmare reglera dokuom att mentens användning och innehåll tilldrog sig ringa uppmärksamhet under konventionsarbetet.

Artikel 19. Underrättelse förlust, skada eller dröjsmål

om

Artikeln innehåller bl.a. regler för underrättelse förlust om av eller skada på transporterat gods förlust eller skada till följd samt av dröjsmål med godsets utlämnande. Bestämmelserna dock är inga reklamationsregler i egentlig mening, innebärande talerätten att bortfaller vid utebliven anmärkning, utan endast presumtionsregler för att godset utlämnats till mottagaren i det skick transportdoku-

mentet anger eller eljest då något dokument inte kommit till användning i gott synligt tillstånd. I jämförelse med motsvarande - Haag-Visbyregler har fristerna för underrättelse förlängts. Om en frist skulle försummas, övergår bevisbördan på mottagaren för att förlust eller skada uppkommit medan godset varit i transportörens vård.

Bestämmelsen som avser förlust till följd dröjsmål är däremot av en reell reklamationsregel. Regeln är i förhållande till Haagny Visbyreglerna och dess tillkomst får mot bakgrund den ses av uttryckliga reglering dröjsmålsansvaret i övrigt förekommer i av som Hamburgreglerna.

Artikel 20. Preskription

Reglerna i denna artikel har gjorts detaljerade i jämförelse med mer motsvarande Haag-Visbyregler i syfte att undvika oklarheter och olika tolkningsproblem. Frågan om preskriptionstidens längd tillhörde de kontrovermera siella under konventionsarbetet. Den nuvarande ettårstiden är för kort i flertalet fall där tvist har uppkommit mellan varför parterna tiden ofta förlängs genom avtal när ettårstiden håller på att löpa ut. Från redar- och försäkringshåll har emellertid framhållits den att korta tiden har den fördelen att man senast inom ett år får veta om ersättningskrav kommer att framställas eller ej. Reklamationsreglerna har nämligen har det sagts inte förmått tjäna detta syfte, - eftersom det förekommer att lastmottagare rutinmässigt framställer

anmärkning om godsskada i samband med att godset lämnas ut. Flertalet länder önskade emellertid två-årig preskriptionstid. en

2°Se härom SjölagskommentarenGodsbefordran s. 161 ff.

114 1978 års FN-konvention om sjötransporl av gods SOU 199013

Därvid hänvisade bl.a. till att Warszawakonventionen föreman skriver preskriptionstid två år. Det bör emellertid framhållas en om att reklamationsreglerna i Warszawakonventionen har ett annat innehåll förlust talerätten. av Således förlängs preskriptionstiden från ett till två år och denna frist skall med undantag för vad som föreskrivs i artikel 24 om gemensamt haveri också generellt tillämpas på alla typer av krav hänför sig till transportavtalet. Detta innebär att också transsom portörens eventuella krav gentemot avsändaren preskriberas inom denna tid och att regeln skall tillämpas oberoende av om en talan har inom- eller utomkontraktuell grund.

Artikel 21. Jurisdiktion

Artikeln innehåller regler som begränsar giltigheten av vissa jurisdiktionsklausuler. Några motsvarande bestämmelser finns inte i Haag-Visbyreglerna. Linjekonossementen innehåller därför ofta klausuler att talan endast får föras vid domstol i redarens hemom land. Klausulerna har i vissa länder, t.ex. USA och Australien, ansetts ogiltiga den grunden att de gynnar transportören ett obehörigt sätt. I svensk rätt har de däremot erkänts. Ifrågavarande bestämmelser väckte därför av förståeliga skäl en livlig debatt under konferensen. Några stater ansåg att bestämmelserna borde utgå helt. I principiell överensstämmelse med vad som föreskrivs i andra konventioner t.ex. Warszawakonventionen, CMR och Aténkon-

ventionen ett antal jurisdiktioner med en naturlig anknytning

anges till transportavtalet, där käranden efter eget val kan väcka talan. Käranden, kan såväl transportören som avsändaren, har som vara således alltid rätt att välja mellan de uppräknade jurisdiktionerna, även transportavtalet innehåller bestämmelser om exklusiv komom petens för visst lands domstolar. Talan kan vidare väckas även i icke-konventionsstat. Vissa delegationer, bl.a. den sovjetiska, önskade visserligen begränsa jurisdiktionsvalet till enbart kontraktsslutande stater, det ansågs inte troligt att domstol i en ickemen en j konventionsstat skulle känna sig bunden av en sådan bestämmelse för den händelse tvist skulle ha nära anknytning till den staten. en Man menade att utsikterna att sådan domstol skall respektera att en avtalet underkastat konventionens bestämmelser snarare borde var öka än minska konventionens jurisdiktionsbestämmelser inte var om inskränkta till enbart konventionsstater.

27 358 ff; Nadelmann, Choice-of-Court clauses in the United Jfr Siesby, i AfS Bd 4 s. States The road to Zapata, The American Journal of Comparative Law Vol. 21 s. 136.Se även de svenska målen NJA 1949 s. 724 och 1969 529,jfr s. även NJA 1973 s. 625. - 2 Även CMRs jurisdiktionsregler bygger denna tanke; jfr CMR artikel 311 och artikel 61 k samt prop. 1968132 s. 52.

SOU 199013 1978 års FN-konvention sjätransport gods 115 om av

Från nordamerikansk sida särskilt angelägen var man om att en lastägare efter arrest ett fartyg skulle kunna fullfölja av sitt krav genom s.k. in-rem action, dvs. talan riktad fartyget, mot varigenom han skulle ha möjlighet få täckning att för sitt krav. Enligt amerikanerna skulle bestämmelserna i första stycket därför inte få begränsa rätten att föra talan vid arrestforum och konossementsklausuler begränsade denna rätt skulle ogiltiga. som vara Förslaget stöddes av u-länderna. Från sjöfartsländernas sida motarbetades

emellertid förslaget, eftersom det innebar att praktiskt obetaget gränsade möjligheter därmed öppnades för lastägare väcka talan att i jurisdiktioner som inte hade någon anknytning till transportavtalet. Så småningom lyckades kompromissvis uppnå enighet man om en utvidgning av kretsen fora. Talan får nämligen även väckas vid av domstolen för den hamn i konventionsstat där fartyget med vilket godset transporterats eller fartyg tillhörande ägare har besamma lagts med kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Om svaranden, dvs. redaren, ställer fullgod säkerhet för kravet har han emellertid rätt att få talan vid arrestforum överflyttad till någon de domstolar av som anges i första stycket. Vilken dessa domstolar skall av som handlägga målet beror sedan på kärandens val.

Efter det att tvist uppstått mellan parterna får de fritt komma överens om var tvisten skall handläggas. Det är s.k förhandsavtal som således inte får förekomma i den mån de inskränker kärandens rättigheter enligt denna artikel.

Artikel 22. Skiljedom

Denna artikel att skriftliga skiljedomsklausuler i princip anger är tillåtna och bindande för motparten. För förhindra kringgåenatt ett de av kravet att tvist skall handläggas på med naturlig en en ort anknytning till transportavtalet har dock på motsvarande i sätt som artikel 21 begränsningar gjorts i möjligheten avtala exklusiv att om kompetens för skiljenämnd i ett visst land. Vidare framgår att avtalsvillkor strider mot artikelns besom stämmelser är ogiltiga såvida inte avtalet ingåtts efter det tvist att uppkommit mellan parterna. Till skillnad från vad gäller enligt som exempelvis Warszawakonventionen förblir dock skiljeavtalet som sådant giltigt. De ogiltiga villkoren ersätts endast ifrågavarande av konventionsbestämmelser.

Artikel 23. Avtalsvillkor

Artikeln föreskriver att varje avtalsvillkor strider konsom mot ventionsbestämmelserna är ogiltigt. Vidare uttryckligen anges att ett

;Ae

,to

116 1978 års FN-konvention sjötransport av gods SOU 199013 om

ogiltigt avtalsvillkor inte påverkar giltigheten av transportavtalet i övrigt. Särskilt från u-ländernas sida ansågs att regleringen av konventionsstridiga avtalsvillkor även borde kombineras med sanktioner sådana villkor. Efter åtskillig diskussion enades man under mot konventionsarbetet kompromisslösning. Enligt denna lösning om en skall transporthandlingarna innehålla uppgift om att konventionens bestämmelser är tillämpliga och att dessa tar över varje villkor som avviker från konventionen till nackdel för avsändare, avlastare eller mottagare. Om transportören trots detta åberopar sig på ogiltiga villkor eller han försummat sin uppgiftsskyldighet om konvenom tionens tillämplighet är han skyldig att, förutom den skadeersättning han skall betala enligt konventionens ansvarsregler, ersätta den skadelidande för de extra kostnader denne ådragit sig för att kunna göra sin konventionsenliga rätt gällande. Vad gäller ersättningen för sak- och dröjsmålsskada är genom uttalanden under konferensen helt klart att transportören har kvar sin rätt att åberopa konventionens regler om begränsning av ansvaret.

Artikel 24. Gemensamt haveri I denna artikel föreskrivs i överensstämmelse med Haag-Visby- reglerna att konventionens regler inte hindrar tillämpningen av de bestämmelser gemensamt haveri som kan finnas intagna i transom portavtalet eller i nationell lag. Vidare reglerar artikeln det slutliga ansvaret för haveri- och bärgningskostnader. Kostnadsfördelningen grundar sig den justering gjordes i regel D i 1974 års version som York-Antwerpenreglerna SFS 1975607. av

Artikel 25. Andra konventioner Artikeln Hamburgreglernas förhållande till bl.a. andra konanger ventioner. Med första stycket åsyftas i första hand 1976 års globalbegränsningskonvention. Under konferensarbetet framfördes ett förslag att slopa möjligheten att åsidosätta Hamburgkonventionen genom nationella begränsningsbestämmelser. Detta förslag vann dock inte gehör. Andra stycket åsyftar 1972 års skiljedomskonvention Moskvakonventionen. Regeln innebär att tvingande bestämmelser i en multilateral konvention skall gälla i stället för artiklarna 21 och 22 punkterna 1-3 och 5-6. Som förutsättning gäller dock att en sådan konvention i kraft vid Hamburgreglernas antagande år 1978 och var att parterna har sina huvudkontor i stater som är anslutna till en sådan konvention.

SOU 199013 1978 års FN-konvention om sjätransport gods 117 av

Tredje stycket gäller som uttryckligen sägs förhållandet till 1960 års Pariskonvention och 1963 års Wienkonvention, båda gällande atomansvaret. Även nationell lag kan över Hamburgreglerna. ta

I fjärde stycket fastställs konvention eller nationell lag-

att en en stiftning gäller framför Hamburgreglerna vid förlust, skada eller dröjsmål med utlämnandet resgods. Den konvenav passagerares tion som åsyftas är 1974 års Aténkonvention. Femte stycket åsyftar i första hand CMR- och CIM-transporter

numera COTIF CIM-transp0rter. Regeln innebär att tvingande

bestämmelser i en konvention om transport av gods med huvudsakligen annat transportmedel än fartyg skall gälla framför Hamburgreglerna. Regeln gäller även framtida revisioner sådan av en konvention, vilket tar sikte särskilt på framtida revisioner COTIF av CIM. Under konferensen framfördes också förslag till bestämmelse rörande förhållandet till en framtida konvention om multimodala transporter 1980 års Genêvekonvention. Förslaget blev dock nedröstat och bestämmelsen fick utgå.

Artikel 26. Beräkningsenhet

Denna artikel anger att särskilda dragningsrätter SDR skall användas som beräkningsenhet i konventionen. I artikeln har därför upptagits bestämmelser som motsvarar dem i 1976 års globalbe-

gränsningskonvention artikel 8.

Artikel 27-34. Slutbestcimmelser

Dessa artiklar innehåller bestämmelser av formell art och deras text behöver ingen särskild kommentar utöver följande. Enligt artikel 30 träder konventionen i kraft ett år efter det att det tjugonde ratifikationsinstrumentet eller motsvarande blivit deponerat. Flertalet sjöfartsnationer ansåg dock att antalet 20 alltför var lågt och från svensk sida förklarades att 20 stycken ratifikationer var ett absolut minimum. I syfte att påskynda en övergång från HaagHaag-Visbysystemet till Hamburgsystemet stadgas i artikel 31 att de förstnämnda reglerna skall sägas upp samtidigt som Hamburgreglerna tillträds. Under konferensarbetet anfördes emellertid, att bestämmelsen skulle kunna komma att verka i rakt motsatt riktning att stater, för att genom inte komma i något konventionslöst tillstånd gentemot vissa stater, skulle avvakta även dessa staters tillträdande. I all hast tillkom därför ç vid slutet av konferensen en tilläggsbestämmelse innebärande att Z uppsägningen av gamla konventionsregler kan skjutas under upp en period av högst fem år från den nya konventionens ikraftträdande.

118 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods SOU 199013

Vad gäller revision av Hamburgreglema såvitt avser ansvarsbelopp och beräkningsenhet får ändring ske enbart vid en väsentlig förändring i förhållande till penningvärdet. För att en ändring skall träda i kraft krävs att minst två tredjedelar av medlemsstaterna godtar den.

4.4 Frågan om Sveriges anslutning till Hamburgreglema

Som en central uppgift för utredningen har i direktiven angetts frågan om Sveriges anslutning till Hamburgreglema. Av redogörelsen för konventionen som lämnats i det föregående framgår att konventionsarbetet huvudsakligen syftat till att i ansvarshänseende skapa vad som av många uppfattas som en bättre balans mellan redar- och lastägarintressena i jämförelse med vad som för närvarande gäller enligt Haag-Visbyreglerna. Redarnas ansvar för det transporterade godset har utökats bl.a. genom införandet av ett allmänt presumtionsansvar för lastskador utan möjlighet till ansvarsfrihet på grund av s.k. nautiskt fel. Andra ändringar i samma riktning är den utökade ansvarsperioden samt den tvingande regleringen s.k. av jurisdiktionsklausuler. Men konventionsarbetet har också syftat till att förbättra det sjörättsliga ansvarssystemet i rättstekniskt avseende och bringa det i linje med de konventionsregleringar som gäller på andra transportområden. Av särskild vikt har därvid varit att anpassa reglerna till modern styckegodshantering. Som en konsekvens den ansvarsförskjutning Hamburgregav som Ierna innebär har anförts fördyrande effekter främst på försäkringsområdet, vilka effekter indirekt skulle påverka enskilda konsumenters kostnader. En del av de risker som varuförsäkringen hittills svarat för kommer helt klart att i fortsättningen belasta redarnas ansvarsförsäkring. Det har gjorts antagligt resultat härav att som premierna för ansvarsförsäkringen kommer att öka något. En motsvarande minskning av premierna för varuförsäkringen kan däremot inte förutses, bl.a. beroende förväntad ökning och en av regressskadehanteringskostnaderna hos varuförsäkringsgivarna. Redan genom övergången till ett nytt system uppkommer med nödvändighet ökade kostnader. De nya reglerna kräver ändrad en administration och ny handläggningsmetodik hos såväl som ansvarsvaruförsäkringsgivarna. Man måste också räkna med ökning av en dagens regressvolym med därtill hörande processkostnader till - dess en ny rättspraxis vuxit fram kring det nya regelsystemet. På varuägarhåll uppfattas dock de i initialskedet ökade försäkringskostnaderna vara av underordnad betydelse i beaktande av de för varuägarna förbättrade ansvarsreglerna vid anslutning till Hamen burgkonventionen.

SOU 199013 1978 års FN-konvention om sjötransport gods 119 av

Vid 1973 års sjölagsändringar prop. 1973137 43 ff uttalades

s. tvekan inför steget att tillträda Haag-Visbyreglerna. Haagreglerna ansågs nämligen ge uttryck för en ålderdomlig på problemen syn kring godsbefordran till sjöss och ha stora rättstekniska brister. Ett tillträde till Haag-Visbyreglerna skulle endast ses som en tillfällig förbättring i avvaktan på moderna, rättspolitiskt och rättstekniskt ändamålsenliga regler. I ett mer långsiktigt perspektiv innebär Hamburgsystemet fördelar i förhållande till Haag-Visbyreglerna. Hamburgreglerna har bringats i överensstämmelse med utvecklingen på sjötransporternas område både rättspolitiskt och rättstekniskt. Vissa från nordisk synpunkt mindre lyckade kompromisser föreligger -exempelvis ansvarsreglerna vid brand men flertalet av konventionens lösningar — är väl förenliga med nordisk rättsuppfattning. Under konventionsarbetet utgjorde också den nordiska sjölagstiftningen i flera avseenden en direkt förebild vid reglernas utformning. Det är därför önskvärt att Sverige vid lämplig tidpunkt tillträder konventionen trots möjliga ekonomiska effekter av negativ art. En ratifikation av konventionen bör enligt utredningens överväganden dock inte ske för närvarande. Hamburgreglerna har nämligen hittills endast tillträtts av ett fåtal nationer som Sverige endast har ett begränsat handelsutbyte med. För att i största möjliga utsträckning undgå negativa kostnadsoch konkurrenseffekter bör en anslutning till Hamburgreglerna ske först sedan konventionen fått en förhållandevis vidsträckt anslutning bland Sveriges viktigaste handelspartners. Det rör sig, förutom de nordiska länderna, om EG-länderna och USA. Utredningen förutsätter härvid att regeringen följer utvecklingen i berörda länder och initierar ett konventionstillträde när nu angivna förutsättningar föreligger. Även de övriga nordiska sjölagskommittéerna förorda avser att att Hamburgreglerna tillträds vid lämplig tidpunkt. För bevarandet av den nordiska rättslikheten bör därför frågan om en konventionsanslutning även fortsättningsvis behandlas i nordiskt samarbete. I Hamburgkonventionens slutartiklar föreskrivs bl.a. att stat som tillträder konventionen skall säga upp Haag-Visbyreglerna under en övergångsperiod av fem år. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid en uppsägning av Haag-Visbyreglerna ske samtidigt med ett tillträde till den nya konventionen. Genom denna samordning undviks de rättspolitiska och rättstekniska komplikationer ett som dubbelspårigt regelsystem skulle medföra. Utredningen har också haft detta som utgångspunkt när vissa lagförslagen i 13 kap. av sjölagen gjorts alternativa.

SOU 199013 121

Specialmotivering

5.1 Motivering till 13 kap. sjölagsförslaget

En huvuduppgift för utredningen har varit reglerna att anpassa om godsbefordran till sjöss efter den tekniska och ekonomiska utveckling som skett efter 1936 års sjölagsändringar och inte medsom hunnits vid 1973 års sjölagsändringar. Särskilt har det gällt att uppmärksamma den moderna linjefartens utveckling och plats i systemet. Avsnittet om styckegodstransporter har därför måst genomarbetas noga och framträder här i skepnad. ny

251 §

Genom förevarande paragraf införs i lagtexten några grundläggande begrepp på styckegodstransporternas område. Den systematiska uppställningen av begreppen motsvarar i stort artikel 1 i Hamburgreglerna. I nuvarande sjörättslig terminologi brukas genomgående uttrycket

bortfraktare varmed helt allmänt förstås den avtal åtar

som genom sig befordran gods med fartyg för befraktaren. Detta har av annan, sin förklaring i tidigare inte gjorde att man skillnad mellan fartygets resa och godsets resa. Men linjefartens utveckling, det ökade bruket av containers och roll onroll off-tekniken med lastbilar och trailers, har medfört att godsets resa ofta börjar och slutar på andra orter

exempelvis inlandsterminaler än fartygets gör. Vid stycke-

resa godstransport faller det sig numera, liksom vid land- och lufttransporter, naturligt att utgå från godset och dess befordran, inte från fartyget. Terminologin bör därför härtill. anpassas Bland bestämmelserna i förevarande paragraf finns ingen definition av begreppet transportavtal. En sådan definition finns dock intagen i exempelvis artikel 16 i Hamburgreglerna. Enligt denna avses med avtal om sjötransport ett avtal varigenom transportör en mot frakt åtar sig att transportera gods till sjöss från hamn till en en annan. Om ett transportavtal förutom sjötransport även transavser port med ett annat transportmedel omfattas endast sjödelen av konventionens bestämmelser.

En legaldefinition av bortfraktarbegreppet infördes i 71 § första stycket sjölagen i och med 1973 års sjölagsändringar, se prop. 1973137 s. 113-114.

122 Specialmotivering SOU 1990 13

Haag-Visbyreglerna avser endast gods som transporteras enligt konossement. Konventionen hindrar dock inte konventionsstat från att utöka dess tillämpningsområde. Man har därför nordiskt enats om att ge styckegodsreglerna en så generell tillämpning att de svarar mot Hamburgreglernas systematik och terminologi. Med transportavtal åsyftas då avtal som dokumenteras med konossement, fraktsedel eller annat transportdokument eller som sker helt utan att något dokument utfärdas. Undantag görs endast för avtal genom certeparti. För att beteckna den som åtar sig transport av styckegods har valts

termen transportör medan begreppet bortfraktare enbart skall an-

vändas vid rese- och tidsbefraktning se 312 §. Termen avsändare

har valts för att beteckna transportörens motpart i avtalsförhållandet. På motsvarande sätt skall därför uttrycket befraktare fortsättningsvis endast avse avtalspart i befraktningsförhållanden. Vid 1973 års sjölagsändringar infördes i 123 § bestämmelser som reglerar ansvaret när en annan transportör än den som ingått transportavtalet helt eller delvis utför transporten. Någon definition av en sådan utförande transportör togs dock inte in i lagen. På grund av det under senare tid ökade bruket av olika transportörer i olika transportled föreslås för sistnämnda transportör det särskiljande begreppet undertransportör. I definitionen anges som en förutsättning att annan utför transporten i enlighet med ett uppdrag av transportören. Med detta avses att klargöra att inte bara den transportör som fått det direkta uppdraget av den avtalsslutande transportören är att anse som undertransportör utan även den som i en kedja av transportörer utför del av transporten på uppdrag av en tidigare undertransportör. Det bör i detta sammanhang särskilt observeras den ytterligare förutsättningen enligt definitionen att transportören ifråga rent faktiskt har godset i sin vård, vilket har en avgörande betydelse för ersättningsskyldigheten vid skada på godset. Se närmare vid 286 I sjölagen förekommer uttrycket avlastare 83, 94-96, 106 och 109 §§. Anledningen till detta är att transportörens motpart i det enskilda transportavtalet själv kan utföra avlastarfunktionen, dvs. det faktiska avlämnandet av godset på kaj eller i terminal, men lika

gärna låta detta ske genom en fristående avlastares försorg. Termen

avlastare används endast när detta är nödvändigt med hänsyn till en bestämmelses innehåll Såsom närmare framgår av kommentaren till artikel 13 i Hamburgreglerna har det engelska uttrycket shipper fått omfatta både transportörens motpart och den som faktiskt avlämnar godset för

3 SjölagskommentarenGodsbefordran s. 33 3 Alten i TfR 1938 s. 493. Jfr SOU 197251 s. 30.

SOU 199013 Specialmotivering

transport. På grund av att avlastaren i nordisk rätt har självständiga rättigheter och skyldigheter gentemot transportören utan att vara avtalspart har det ansetts angeläget att ha klar definition även i en förevarande avseende. Avlastare är således den avlämnar godsom set för transport. Han står utanför transportavtalet; .de särskilda rättigheter och skyldigheter som föreligger mellan honom och transportören kan kallas avlastningsförhållandet. Som exempel på en hithörande situation kan det fall att köparen har anges av en vara att ordna skeppsrum men säljaren åtar sig att transportera godset fram till fartyget. Såsom berörts ovan är bestämmelserna styckegodstransporter om för sin tillämpning inte beroende av att ett konossement har utfärdats. Reglerna är tillämpliga även på avtal kommit till som uttryck i andra dokument, t.ex. sjöfraktsedel, och till och med då något dokument över huvud inte utfärdats. I den definition av begreppet transportdokument föreslås därför endast som anges att dokumentets syfte är att vara bevis om ett transportavtal. Endast certepartier av olika slag faller utanför begreppsbestämningen efterde är bevis befraktningsavtal

som om ett se 312 §. En annan sak

är, att det bakom konossementet med dess transportavtal kan ligga ett befraktningsavtal, som är manifesterat i ett certeparti jfr 253 §. En närmare definition av begreppen konossement och sjöfraktsedel finns i 292 och 308 §§. Slutligen anger paragrafen att med konventionen 1924 års avses konossementskonvention med tilläggsprotokoll 1968 och 1979 Haag-Visbyreglerna. I det alternativa förslaget 1978 års FNavses konvention om sjötransport gods Hamburgreglerna. Med k0nav ventionsstat förstås i båda alternativen stat är bunden den en som av tillämpliga konventionen.

252 §

Denna paragraf anger styckegodsreglernas geografiska tillämpningsområde. Enligt första stycket gäller bestämmelserna i detta kapitel vid inrikes fart i Sverige samt vid internordisk fart. Gentemot den nuvarande regleringen i 169 § första stycket sjölagen, där det anges att lagen i den stat där avgångsorten är skall tillämpas, föreligger således den skillnaden att svensk rätt kommer till användning vid svenska domstolar även när transporten äger från ett annat rum nordiskt land eller mellan nordiska länder. Någon praktisk skillnad bör detta knappast innebära eftersom styckegodsreglerna bli i avses det närmaste identiska i de nordiska länderna. I sista punkten görs dock undantag från principen om tillämpning av domstolslandets lag

124 Specialmotivering SOU 199013

vid inrikes transporter i Danmark, Finland och Norge. Regeln tar sikte på den situationen, att man i de nordiska länderna eller i något av dem skulle vilja införa ett enhetligt ansvarssystem för alla slag av eller vissa inrikes transporter. Andra stycket är uppdelat i punkter med Hamburgreglerna som förebild. I samtliga angivna fall skall svensk lag tillämpas. Punkt 1 anger som förutsättning att den avtalade lastningshamnen ligger i en konventionsstat. Detta innebär att all fart från en konventionsstat är underkastad svensk lag även om bestämmelseorten ligger i en icke-konventionsstat. Punkterna 2 och 3 anger all avtalad fart till Norden som lex fori-grundande. Styckegodsreglerna skall således tillämpas antingen när den Iossningshamn som avtalats ligger i Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller när den faktiska lossningshamnen ligger i en nordisk stat och denna avtalsvis har angetts som en av flera alternativa lossningshamnar. I det alternativa förslaget utökas i enlighet med principerna i Hamburgreglerna tillämpningen av lex fori att avse all avtalad fart till hamn i konventionsstat. Punkt 4 gäller fart där transportdokumentet har utfärdats i en konventionsstat. Det får därvid antas att hänsyn tas till den ort, där dokumentet enligt dess text har utfärdats. Punkt 5 anger de fall då transportdokumentet innehåller en s.k. paramountklausul hänvisar till konventionen eller till en på som denna grundad lag i konventionsstat. Även i dessa fall skall de svenska styckegodsreglerna tillämpas. I förhållande till vad som nu gäller enligt 169 § andra stycket första punkten och 170 § sjölagen föreligger således den skillnaden att som huvudregel annan konventionsstats lag inte tillämpas resp. att paramountklausuler som hänvisar till annat lands konventionslagstiftning inte respekteras. Genom tredje stycket får avtalsparterna undantagsvis en fortsatt möjlighet att hänvisa till annan konventionsstats lag vid cross trade, dvs. fart där fartygen inte anlöper nordisk hamn. Lagvalet behöver inte ha anknytning till lastnings- eller lossningshamnen. Den enda förutsättningen är att hänvisningen sker till konventionsreglerna sådana eller på dessa grundad lag i någon konventionsstat. som

253 §

I denna paragraf regleras styckegodsreglernas tillämplighet i förhållande till bl.a. certepartifart. Som nämnts vid 251 § skall styckegodsreglerna som huvudregel inte gälla certepartier. Har konossement utfärdats enligt ett certeparti blir dock enligt första stycket bestämmelserna tillämpliga konossementet i den mån detta bestämmer rättsförhållandet mellan transportören och konossementsinnehavaren. Regeln, som reflekte-

SOU 1990 13 Specialmotivering 125

rar principerna i artiklarna 1 b och 5 i Haag-Visbyreglerna och

som motsvarar bestämmelsen i 169 § andra stycket sjölagen, innebär att styckegodsreglerna blir tillämpliga vid skada på godset inte i förhållandet mellan trampredaren och dennes befraktare utan först när konossementet är utfärdat till annan än befraktaren eller har överlåtits på ny innehavare. Men reglerna kan även åberopas av en befraktare i den mån de hänför sig till konossementets övriga funktioner, exempelvis bevis godsets tillstånd vid avlämnanatt vara om det eller att reglera utlämningsförfarandet Andra stycket innehåller vissa särbestämmelser för s.k. paraplykontrakt Motsvarande bestämmelser finns i artikel 24 i Hamburgreglerna. Vid sådana kontrakt skall styckegodsreglerna tillämpas på varje resa. Om är underkastad ett certeparti gäller dock reglerresan na i första stycket. Bestämmelsernas tillämplighet inträder i och

med att en resa konkretiseras nomineringen ett fartyg se

genom av exempelvis 357 §. Styckegodsreglerna är inte tillämpliga på ett transportavtal är som underkastat en internationell konvention transport än om annan sjötransport. Ett uttryckligt förtydligande detta i lagtexten har om inte nödvändigt. ansetts vara

254 § I denna paragraf anges omfattningen av den tvingande regleringen. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 168 § sjölagen samt artikel 38 i Haag-Visbyreglerna och artikel 23 i Hamburgreglerna. I första stycket slås fast att styckegodsreglerna är tvingande. Detta gäller även reglerna om jurisdiktionsklausuler och skiljeförfarande i 310-311 §§ samt de särskilda preskriptionsreglerna i [368] § första stycket 5 och fjärde stycket sjölagen vid styckegodstransport. Varje avtalsklausul som strider mot dessa bestämmelser, och inte bara sådana som strider mot ansvarsreglerna, är således ogiltig. För att någon oklarhet om vad som i övrigt gäller när avtalet innehåller en ogiltig klausul inte skall föreligga har angetts att övriga bestämmelser i avtalet förblir giltiga. Ett avtalsvillkor varigenom förmån på grund försäkring tillav faller transportören, s.k. benefit of insurance-klausul, eller liknande överenskommelser skall liksom tidigare likställas med ansvarsfriskrivning. I sista punkten förevarande stycke har därför av uttryckligen angetts att klausuler av detta slag är ogiltiga. Detta motsvarar vad som stadgas i 168 § första stycket andra punkten sjölagen.

Rent terminologiskt kan transportören uppträda i två skepnader. Samtidigt som han är transportör i förhållande till en tredje man som innehar konossementet är han bortfraktare i det bakomliggande certepartiförhållandet. Angående definitionen av bortfraktare, se 312 5 Bestämmelser om kvantumkontrakt finns i 353-362 §§.

126 Specialmotivering SOU 1990 13

Andra stycket innehåller en uppräkning av bestämmelser som undantas från den tvingande regleringen. Reglerna saknar motsvarighet i såväl Haag-Visbyreglerna som Hamburgreglerna och är av sådant slag att de bör ha en dispositiv karaktär. I andra punkten slås också fast att transportören kan påta sig ett längre gående ansvar än vad som följer av styckegodsreglerna. Varken Haag-Visbyreglerna eller Hamburgreglerna hindrar en sådan reglering, något som emellertid kan förekomma i andra konventionssammanhang. När ett transportavtal är underkastat konventionen eller motsvarande bestämmelser i nationell lag åligger det enligt tredje stycket transportören att upplysa om detta i det använda transportdokumentet samt att även ange att villkor som strider mot den tvingande regleringen är ogiltiga. I artikel 23 i Hamburgreglerna finns även intagen en sanktionsbestämmelse för det fall transportören åberopar sig på ogiltiga villkor eller försummar sin upplysningsplikt. Någon motsvarande regel har inte ansetts vara nödvändig i de nordiska styckegodsbestämmelserna. Det finns även fortsättningsvis skäl att låta transport av ovanligt gods eller transport under särskilda förhållanden falla utanför den tvingande regleringen. Fjärde stycket motsvarar således 168 § fjärde stycket sjölagen. I förhållande till nu gällande lag har dock de särskilda dokumentskraven som förhindrar omsättning slopats, eftersom bestämmelsen i praktiken inte berör gods avsett för vidareförsäljning. I 168 § andra stycket sjölagen stadgas för närvarande att bortfraktaren får träffa överenskommelse rörande gemensamt haveri även om detta skulle strida mot den tvingande ansvarsfördelningen. Regeln bygger på artikel 5 i Haag-Visbyreglerna. En motsvarande regel finns även intagen i artikel 24 i Hamburgreglerna. En regel av motsvarande innebörd torde inte vara behövlig i den nordiska lagstiftningen. I händelse av gemensamt haveri skall nämligen enligt nordisk rätt bidragsskyldigheten bland haveriintressenterna fastställas uteslutande med utgångspunkt i reglerna om haveri i [sjunde] kapitlet sjölagenf

255 §

Såväl Haag-Visbyreglerna som Hamburgreglerna saknar bestämmelser om avlämnande av godset. Paragrafens första punkt motsvarar 89§ första stycket första punkten sjölagen. Där sägs att godset skall avlämnas vid fartygets sida. I äldre tid, då avlastare och mottagare själva passade sitt gods vid fartygets sida, motsvarade en sådan regel den praktiska verkligheten. Den moderna styckegods-

6 Se särskilt regel D i York-Antwerpenreglerna 1974 samt Ds Ju 19776 s. 58.

SOU 1990 13 Specialmotivering 127

hanteringen föregår emellertid på annat sätt. I dag har linjen ofta en egen terminal i vilken godset tas emot för transport. Vidare finns självständiga landorganisationer fullgör ombordtagningsfunksom tionerna. Godset avlämnas vanligtvis till terminalföretag ett som förvarar detta till dess att det kan föras ombord. Men även om detta är regel vid linjetrafik anlöper som större hamnar förekommer dock fortfarande styckegodstransporter, särskilt i den mindre farten, där godset inte avlämnas vid terminal. en Svårigheten att finna ett uttryck platsen för som anger godsets avlämnande och som samtidigt täcker alla skiftande förhållanden kvarstår därför. Det föreslås sålunda att, avtalsparterna inte om kommit överens annat, godset skall avlämnas på den plats om som transportören har angett. Detta innebär att det alltid åligger transportören att närmare ange platsen för avlämnandet. Godset skall också enligt förslaget avlämnas inom den tid som transportören har angett. Detta motiveras att godset bör finnas av tillgängligt för transportören på sådan tid att han kan trairangera lers, placera farligt gods på anvisad plats osv. Andra punkten motsvarar 90 § andra stycket sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Endast ordvalet har till styckeanpassats godshanteringen. Här bör därför framhållas att transportören inte ensam har bestämmanderätten över hur godset skall avlämnas.7 Även avsändaren kan ha beaktansvärda synpunkter på godsets stuvning. Med sättet för avlämnandet förstås dels den ordning i vilken godset avlämnas, dels det sätt på vilket godset har till ombordanpassats tagandet. När godset avlämnas vid terminal har ordningen och sättet normalt ingen betydelse. Vid vissa typer styckegodstransporter av kan dock transportören ha anledning att vilja ha godset avlämnat på särskilt sätt

När det gäller godsets skick får beträffande emballage praxis vid olika fart och godsslag största betydelse såvida parterna inte överenskommit om annat. Godset skall avlämnas så det kan att tas ombord bekvämt och säkert. Med ordet bekvämt inte avses annat än vad som i nuvarande lagtext uttrycks med ordet bekvämligen. Godset skall således ändamålsenligt ordnat för hantering och vara transport. Om exempelvis trävaror transporteras i ett system som är uppbyggt för enhetslastat gods, skall avsändaren se till att varorna avlämnas i bandade buntar, vilkas yttermått passar in i systemet. Det åligger vidare avsändaren att för godset kan hanteras svara att och transporteras på ett säkert sätt, dvs. godset skall förpackat vara så att det vid normal hantering och inte kommer till transport skada.

7 NJA 1936 s. 351. Jfr ND 1928 218 och 1924 247 UfR 1924 728. s. s. s.

128 Specialmotivering SOU 1990 13

Är godset förpackat på gängse sätt blir det därför vanligtvis transportören som får svara för uppkomna skador. Kravet på emballage varierar dock som nämnts i skilda trader och för olika typer av varor. Fabriksnya bilar, exempelvis, transporteras vanligen helt oemballerade. Vid sådana transporter blir det då ofrånkomligt att vissa skador uppkommer. Är dessa endast ringa omfattning är transav portören fri från ansvar, så länge som sådana skador framstår som normala. I modern linjefart har skadefrekvensen kunnat nedbringas i ökad utsträckning. Detta beror på att bilarna körs ombord och iland. Men detta kräver samtidigt en särskild omsorg, och i nyare utländsk praxis har domstolarna varit benägna att lägga ett allt

större ansvar på transportören

Ett speciellt problem föreligger när avsändaren själv packar en container eller liknande transportanordning och därefter avlämnar transportanordningen till transportören. I dessa fall räcker det inte med att de enskilda godsenheterna är tillfredsställande packade. Även den inre stuvningen måste sådan att godset inte skadas, vara t.ex. genom att komma i rörelse inne i transportanordningen. Som framgår av 256 § har transportören i och för sig skyldighet att i skälig omfattning undersöka hur godset har förpackats. När godset vid avlämnandet är stuvat i container eller liknande behöver han dock besiktiga denna invändigt endast när det finns särskild anledning att

misstänka att godset är bristfälligt förpackat, stuvat eller säkrat se

kommentaren till nästa paragraf. I 89 § första stycket sjölagen anges också att bortfraktaren skall ta ombord godset och ombesörja stuvningen. Skäl föreligger inte att ta in en motsvarande bestämmelse bland styckegodsreglerna. Parternas skyldigheter framgår redan av att godset skall avlämnas på plats som transportören angett.

256 § Paragrafen saknar motsvarighet i såväl Haag-Visbyreglerna som Hamburgreglerna och är även ny i förhållande till nuvarande sjölag. Första stycket anger transportörens allmänna skyldighet att undersöka om godset har förpackats ett tillfredsställande sätt. Vad som skall anses vara skälig omfattning måste avgöras från fall till fall. Klart är att det yttre emballaget skall avsynas och kontrolleras. Detta gäller såväl enskilda godsenheter som transportanordningar för enhetslastning, t.ex. containrar och trailers. Har transportören på grund av tidigare erfarenheter eller eljest anledning att misstänka brister även om några sådana inte framgår av en ytlig besiktning,

° Se i detta sammanhangrättsfallen Traviata, ND 1965s. 308, Continental shipper, Canada, Federal Court of Appeal, 19.12.75., LI L Rep. 234 1976 samt Birkshire, Belgium, Commercial Court of Antwerp, 24.9.74 IPA 31 1977.

SOU 199013 Specialmotivering

måste en noggrannare undersökning göras. Kontrollen förpackav ningen skall inriktas inte endast på det ifrågavarande godset kan om komma till skada eller utan även på risken att godset på grund av föreliggande brister kan förorsaka skada på människor, annat gods eller egendom.

Regeln i andra punkten föreslås till ledning vid bedömningen av de problem som belysts bl.a. rättsfallet Tor Mercia NJA 1977 genom s. 49. Vid transport med ett roro-fartyg kom lasten på en med presenning täckt trailer i rörelse och föll lasten på bredvidståmot en ende trailer och orsakade därvid skada. Den förstnämnda trailern hade stuvats av transportkunden och avlämnats färdiglastad till rederiet. Domstolen ansåg, med utgångspunkt från att redaren skulle sörja för stuvningen, att det ålåg redaren att kontrollera även den att inre stuvningen skett enligt lämplig metod, att använt materiel var av godtagbar beskaffenhet, att säkringsanordningarna var betryggande samt att lastenheten även i övrigt uppfyllde gängse säkerhetskrav. Det förefaller inte realistiskt eller lämpligt vara att därvid ålägga redaren ett ansvar innebär skyldighet varje som att öppna transportanordning av enhetskaraktär för att kontrollera att stuvningen skett på vederbörligt sätt. Bestämmelsen har därför inskränkts till de fall då särskild anledning förekommer misstänka att brister av något slag. Sådan misstanke kan exempelvis uppkomma då enheten företer yttre skador också på grund kännedom men av om brister vid tidigare transporter. Har avsändaren avlämnat en färdiglastad transportenhet, behöver inte transportören öppna denna för invändig kontroll utan endast vidta skälig kontroll. yttre Om transportören har anledning att misstänka bristfälligheter i fråga om förpackning, stuvning eller säkring måste han dock besiktiga transportanordningen även invändigt. Andra stycket reglerar transportörens åligganden när brister har upptäckts. Avsändaren skall underrättas bristerna och i första om hand ges tillfälle att undanröja dem. Kan detta inte ske, och är bristerna inte av det slaget att transportören skäligen kan åtgärda

dem, föreligger inte någon skyldighet godset. att transportera Underrättelsen kan även lämnas till avlastaren såsom ombud för avsändaren.

257 §

Paragrafen motsvarar 92§ sjölagen samt artikel 131 och 132 i

Hamburgreglerna. Den avsändarens skyldigheter vid anger transport av farligt gods. Första stycket innehåller föreskrifter märkning och avsändaom rens upplysningsplikt. Däremot finns inga föreskrifter hur farligt l om gods skall förpackas och hanteras. Sådana föreskrifter förekommer

130 Specialmotivering SOU 199013

dock i den offentligrättsliga lagstiftningen. Om avsändaren försumsina skyldigheter enligt denna paragraf blir han ansvarig enligt mar 291 § för den skada som uppkommer. Bestämmelser farligt gods finns bl.a. i lagen 1982821 om om farligt gods med tillhörande förordning 1982923. transport av Beträffande sjötransporter har Sjöfartsverket meddelat särskilda föreskrifter i kungörelse transport till sjöss farligt gods i en om av förpackad SJÖFS 198417. Angivna bestämmelser bygform m.m. på internationella överenskommelser, bl.a. 1974 års konvention ger säkerheten för människoliv till sjöss, kallad SOLAS 1974, och om

den IMO utarbetade IMDG-koden International Maritime

av Dangerous Goods C0de.’ Bestämmelsen innehåller inte någon definition begreppet farav ligt gods. Begreppet skall endast en samlingsbenämning ses som olika ämnen och anordningar på ett eller annat sätt kan orsaka som skador på människor, miljö eller egendom. För en närmare bestämning måste ledning sökas i första hand bland de offentligrättsliga reglerna. Lagen transport farligt gods innehåller exom av empelvis uppräkning olika typer av varor som skall anses en av farliga och den tillhörande förordningen indelning i klasser. I en Sjöfartsverkets angivna kungörelse föreskrivs vidare att SOovan LAS 1974 kapitel VII och IMDG-koden skall äga tillämpning. Inte regelverk definierar farligt gods. Även här beskrivs heller dessa olika slag gods såsom farligt uppräkning och indelning i av genom klasser. Men det ifrågavarande godset inte omfattas av även om nämnda säkerhetsföreskrifter bör observeras att detta inte utesluter

godset ändå kan farligt enligt denna paragraf.

att anses som Enligt 92 § sjölagen åligger det avlastaren att iaktta upplysnings-

skyldigheten medan befraktaren hålls ansvarig för skada som orsakas farligt styckegods har lastats utan att bortfraktaren kände av att till dess beskaffenhet. I förevarande bestämmelse föreslås den ändringen upplysningsskyldigheten läggs på avsändaren. På så sätt att blir den upplysningsskyldige och den ansvarige samma person. Enligt förslaget föreligger absolut skyldighet att märka farligt en gods. Eftersom sättet märka godset kan variera beroende på att vilken gods det är fråga har inte närmare angetts hur typ av om märkningen skall ske, endast att denna skall göras på lämpligt sätt. Om däremot särskilda märkningsföreskrifter symboler m.m. gäller

för det gods är fråga skall givetvis dessa föreskrifter iakttas. varom Vad skall underrättelse i god tid får bedömas med som anses vara hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Bl.a. måste häntill hur godsets beskaffenhet och de erforderliga säkerhetsåtsyn tas

’ Se närmare prop. 19818294. Jfr prop. 197433 s. 82-83.

SOU 199013

Specialmotivering 131

gärderna kan påverka lastplanen. Många gånger kan det räcka att

transportören och undertransportören får besked godsets om beskaffenhet och eventuella säkerhetsâtgärder vid avlämnandet. I andra fall fordras att underrättelse lämnas vid betydligt en tidigare tidpunkt för att nödvändiga åtgärder skall hinna vidtas. Att under-

rättelse lämnas vid bokningen kan tillräckligt vara om godset sedan avlämnas till transportören. Om avlämnandet sker till annan än den hos vilken bokning har gjorts måste dock underrättelse lämnas med samma tidsmarginal även till den senare.

Andra stycket innehåller föreskrift upplysningsskyldighet en om även i andra fall då godset är av sådan beskaffenhet att transporten

kan medföra risker eller väsentliga olägenheter. Bestämmelsen, som motsvarar 92 § andra stycket sjölagen, situationer avser då godset inte är farligt i sig självt. Som exempel kan nämnas krigskontraband

eller gods av annan känslig natur, kan föranleda internationella som förvecklingar eller i vart fall betydande olägenheter för transportören embargon e.d.. Det kan också röra sig produkter om där farligheten aktiveras först i förening med vissa andra omständigheter, exempelvis lastning invid ett visst annat ämne, förhöjd temperatur som medför explosionsbenägenhet och liknande.

Särskilda ansvarsbestämmelser för farligt gods finns i 291 Det kan också erinras om skyldigheten enligt 260 § i vissa fall betala att frakt trots att godset inte finns i behåll vid transportens slut.

258 §

Paragrafen motsvarar 93 § första stycket sjölagen.

Föreskriften skyldighet lämna upplysning om att om när gods fordrar särskild vård grundas på tanken att avsändaren är den som bäst känner till godset och det särskilda krav på vården av detta som kan föreligga. Vad som skall med särskild vård får från avses avgöras fall till fall. Det är nämligen givet att man av en yrkesmässig trans-

portör kan kräva en ganska omfattande varukännedom. Ibland kan

transportören till och med ha en större kunskap än avsändaren om hur godset skall transporteras.

Underrättelse om att gods fordrar särskild vård skall, på samma sätt som vid farligt gods, lämnas till transportören och den under-

transportör till vilken avsändaren avlämnar godset. Även i fråga om innebörden uttrycket i god tid kan hänvisas till vad av som sagts under 257 Underrättelsen måste således lämnas så lång tid i förväg att praktiska möjligheter föreligger förbereda att mottagandet.

Vid behov skall godset märkas. Regeln har tillkommit för så att långt möjligt eliminera risken för sammanblandning av gods med

132 Specialmotivering SOU 1990 13

olika vårdbehov. I vissa fall är märkning dock inte nödvändig, exempelvis när kylredare tar emot kyl- och fryslaster av normalt en slag. Brister avsändaren i sin skyldighet att lämna föreskrifter eller att märka godset kan detta påverka transportörens skadeståndsansvar. Enligt 275 § första stycket är nämligen transportören helt fri från han kan visa att fel eller försummelse inte förelegat på ansvar om hans sida. Regeln i 93 § andra stycket sjölagen föreslås utgå såsom onödig. Någon skillnad mot vad gäller är dock inte avsedd. Eftersom som nu det slag det här är fråga normalt sker med transport av som om iakttagande sådana försiktighetsåtgärder som bevakning eller av placering godset i fartygets strongrum, måste avsändaren ändå av upplysa transportören om godsets speciella art.

259 §

Bestämmelser utfärdande bevis på godsets mottagande finns i om av 94 § sjölagen. Därmed i första hand s.k. styrmanskvitton eller avses liknande mottagningshandlingar utfärdas av befälhavaren eller som I modern linjefart är dock vanligt att en självständig styrmannen. terminaloperatör har bemyndigats att utfärda kvitton på mottagen last, s.k. terminalkvitton. Avfattningen texten i första stycket har av därför anpassats till detta. Att transportören kan bemyndiga annan att i sitt ställe underteckna ett kvitto på mottaget gods följer av vanliga fullmaktsregler. Bestämmelsen gäller gentemot såväl transportören som en undertransportör. Kvitto behöver endast utfärdas om den som avlämnar godset begär det. Bestämmelsen får ordningsföreskrift när ses som en annat inte har avtalats. Ett kvitto detta slag har således, till av skillnad från exempelvis konossementet, endast funktionen av bevis om att visst gods blivit mottaget. Vid godsets avlämnande kan även konossement och andra transportdokument utfärdas. Andra stycket hänvisar till de lagrum som då blir tillämpliga.

260 §

Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 124 och 125 §§ sjölagen. Motsvarande bestämmelser för befraktning finns i 317 och 335 §§. Med bestämmelsen i första stycket första punkten åsyftas inte någon principiell ändring i förhållande till gällande regler. Tidpunkten för fraktens fastställande har dock justerats något med

3 NJA 1936 s. 356.

SOU 199013 Specialmotivering 133

hänsyn till att godset vanligtvis avlämnas i terminal. Bestämmelsen har dock liten praktisk betydelse på linjefartens område där frakten normalt följer prislistor och tariffer som transportören offentliggjort i förväg. Regeln dock värde in dubio-regel med anses vara av som en tanke på den mindre sjöfarten. Däremot föreskrivs i andra punkten att frakten förfaller till betalning redan vid mottagandet av godset. Regeln föreslås såsom en anpassning till praxis där i princip all styckegodsfrakt betalas i förskott. Några regler om s.k. överlossat gods föreslås inte, eftersom sådant gods mycket sällan förekommer vid styckegodstransporter. Skulle situationen ändå uppstå bör problemet kunna lösas genom en analog tillämpning av 317 § andra stycket. Grundläggande för funktionen som transportör är att denne skall lämna ut på bestämmelseorten allt vad han faktiskt mottagit på avskeppningsorten varken mer, mindre eller annat. Reglerna i andra stycket bygger liksom 125 § sjölagen på huvudprincipen att frakt skall utgå endast för gods som finns i behåll vid transportens slut. Från denna regel har gjorts vissa undantag. Dessa överensstämmer principiellt med motsvarande undantagsregler i 335 § första stycket. Tredje stycket innehåller en uttrycklig bestämmelse om återbäring av frakt. Har frakten erlagts skall den betalas tillbaka i den mån frakt enligt andra stycket inte skall utgå.

261 §

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 131-134 §§ sjölagen i de delar dessa paragrafer reglerar förhållandet när transportavtalet inte kan fullgöras på grund av omständigheter på avsändarens sida. Eftersom styckegodsreglerna brutits ut från resebefraktningen till ett självständigt regelverk har förevarande bestämmelser kunnat anpassas till styckegodstransporternas behov och därvid gjorts färre och enklare. Exempelvis påverkar inte längre resebefraktningens regler om överliggetid utformningen av bestämmelserna. En allmän regel om avståndsfrakt har tagits in i 265 Genom huvudregeln i första stycket behåller avsändaren möjlig-

3 I vad månlast skall ansesvara i behåll har ibland vållat svårigheter. Somexempel kan nämnas ett ofta citerat engelskt avgörande,Asfar v. Blundell 1896 Q.B. 123, där fråga var om ett parti dadlar som hamnat i Themsen och därför förklarats otjänligt som människoföda men hade ett betydande värde som råvara för sprittillverkning skulle ansesvara i behåll. Frågan besvaradesnekandemed hänvisningtill en affärsmässigbedömning. Jfr The Caspian Sea, 1980 i Lloyds Rep. 91, där en viss uppluckring av den tidigare stränga inställningen möjligen skett. l norska ett par rättsfall, Mariongoula ND 1933 294 NHR och Høegh Carrier ND 1948 13NHR s. s. rörande säd som var så skadad att den inte kunde användastill människoföda men likväl hade ett värde som kraftfoder, blev utgången den motsatta.

134 Specialmotivering SOU 1990 13

heten att frånträda transportavtalet innan transporten börjat mot att han utger full skadeersättning till transportören. I andra stycket regleras transportörens rätt att häva transportavtalet och kräva ersättning för fraktförlust och annan skada. Som förutsättning gäller att godset inte avlämnas till transportören på avtalad tid. Ytterligare krävs dock att dröjsmålet medför att transporten inte kan påbörjas i enlighet med vad som varit förutsatt i avtalet, exempelvis att godset skall tas ombord till en viss bestämd avgång med linjen eller att orimligt stora extrakostnader skulle uppstå för transportören vid fullgörandet av tidsplanen. Regeln hänvisar således i överensstämmelse med allmänna avtalsrättsliga principer till en väsentlighetsbedömning av de olägenheter som uppkommer för transportören. I många fall kan det nämligen vara likgiltigt för transportören vid vilken avgång transporten börjar. Även bestämd avgång angetts i avtalet kan sådan angivelse om en en vara avsedd att endast tillförsäkra avsändaren transport vid den angivna tiden. Är detta underförstått mellan avtalsparterna eller har de för övrigt inte lagt väsentlig vikt vid tidsangivelsen föreligger således inte någon omedelbar hävningsrätt. Vid linjefart måste dock utgångspunkten vara att en avgång inte får fördröjas på grund av att gods avlämnas för sent. Avsändaren får således finna sig i att vänta till en senare avgång. Men innebär förseningen ett väsentligt avtalsbrott sett ur transportörens synvinkel, exempelvis om utrymmesbrist uppstår eller nödvändig avvikelse sker från linjen, kan han häva en avtalet och kräva full skadeersättning. I det fall avsändaren gör en förfrågan om transportörens avsikt går hävningsrätten förlorad om meddelande inte lämnas inom skälig tid, dock senast då godset mottas för transport. Vad som är skälig tid i detta sammanhang måste bedömas efter omständigheterna. Avsändarens intresse av att få hävningsmeddelandet så snart som möjligt är dock alltid av stor betydelse, eftersom han kan tänkas vilja undersöka andra transportmöjligheter eller eljest förfoga över godset något annat sätt. Såsom enligt gällande sjölag kan enligt tredje stycket avsändaren eller en mottagare som trätt i hans ställe också begära att godset lossas och lämnas ut i en mellanhamn som ingår i resan. Avvikelse från linjen kommer således inte i fråga. En självständig förutsättning är att godset kan lossas utan skada eller olägenhet för transportören eller för andra transportkunder. Varje skada eller olägenhet avskär dock inte möjligheten till ett avbrytande utan skadan eller olägenheten måste antas bli väsentlig och beaktansvärd. Fjärde stycket stadgar att 343 § andra fjärde styckena skall ha motsvarande tillämpning. Dessa regler behandlar bl.a. skyldigheten

Se närmare härom Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 204 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 135

att söka begränsa en skada om gods inte avlämnas samt befrielse från ersättningsskyldighet vid förekomsten av vissa extraordinära omständigheter. Det räcker att hänvisa till vad som sägs därom under nämnda paragraf. Vad gäller skyldigheten att begränsa en skada genom att ta med annat gods skall här endast påpekas att kapacitetsförhållandena vid linjefart vanligtvis är sådana att transportören kan ta med annat gods oberoende av om någon avsändare frånträder avtalet eller inte. I så fall blir det inte fråga om att göra avdrag för bortfall av annan frakt vid skadeberäkningen.

262 §

Första stycket motsvarar 98 § och 101 § första stycket sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Med tillbörlig skyndsamhet avses i första hand en generell skyldighet att inte överskrida en rimlig tid

för transportavtalets fullgörande.

Vid transport av styckegods har transportören en betydande frihet att välja hur godset skall transporteras till bestämmelseorten. Han har således också rätt att inom ramen för bestämmelsen välja den transportrutt som är mest ändamålsenlig. I detta avseende skiljer sig nordisk praxis från engelsk rätt som förhåller sig restriktiv till en sådan valrätt. Enligt 98§ andra stycket sjölagen får deviation, dvs. avvikelse från avtalad eller sedvanlig resväg, företas endast för att rädda människoliv eller bärga fartyg eller gods eller av annan skälig anledning. Inte heller här görs några ändringar i sak. En motsvarande bestämmelse saknas dock i förslaget. Rätten att deviera framgår istället på ett indirekt sätt genom ansvarsreglerna i 275 Likaså förblir transportörens omsorgsplikt oförändrad. Vårdplik-

ten och skyldigheten att ta till vara lastägarens intressen varar från

det att transportören mottar godset till dess att han lämnar ut det. Det har dock inte ansetts nödvändigt att- såsom i nuvarande textprecisera de olika åtgärder som åligger honom. Om ett utlämnande inte kan ske har transportören möjlighet att ensidigt befria sig från vårdplikten genom att lägga upp godset i förvar enligt 271 Omsorgsplikten innebär också en plikt att företräda lastägaren gentemot tredje man och vidta nödvändiga åtgärder med avseende godset. Detta regleras närmare i 266 Andra stycket, som svarar mot 76§ sjölagen, behandlar transportörens skyldighet att hålla fartyget i behörigt skick. Uttrycket sjövärdighet används för närvarande i svensk sjörättslig terminologi

5 SjölagskommentarenGodsbefordran s. 115. Omsorgsplikten gäller inte bara mot avsändarensåsom avtalspart utan mot envar ägare av g odset. Det kan, beroende P å villkoren i det bakomli 8B ande kö avtalet, P vara mottagaren eller en förmedlande bank.

136 Specialmotivering sou 199013

för att beteckna ett fartygs sjöduglighet i teknisk eller inskränkt mening. Däremot innefattas inte andra moment i fartygets behöriga skick, såsom bemanning och proviantering, den s.k. resevärdigheten, eller lastrummens lämplighet att föra last, den s.k lastvärdigheten. I dansk och norsk terminologi omfattar däremot sjövärdighetsbegreppet också rese- och lastvärdigheten. ‘7 Den skillnad på grund härsom av föreligger i utformningen mellan den svenska de danska och resp. norska lagtexterna finns det inte längre skäl att behålla. Därför föreslås i denna paragraf ett sjövärdighetsbegrepp överensstämmer som med dansk och norsk lagtext. Detta innebär att sjövärdighetsbegreppet inte längre blir något absolut eller enhetligt begrepp. Sjövärdigheten blir relativ och bestämningen måste göras utifrån det sammanhang eller den avtalstyp det är fråga om. Begreppsbeståmningen föranleder dock ingen materiell förändring gällande rätt. 1 Dock av bör observeras uttrycket i vilka godset lastas, vilket uttryck avses ge att vid styckegodstransport kravet på lastutrymmenas goda skick i första hand gäller de faktiskt tas i anspråk. Jämför rum som motsvarande uttryck i 318 § rörande resebefraktning. De privaträttsliga sanktioner kan komma i fråga transsom om portören underlåter att uppfylla förpliktelserna fartygets sjöom värdighet är hävning av transportavtalet och skadestånd. Förutsättningarna för hävning regleras i 264 § och förutsättningarna för skadestånd i 275 och 276 §§. Utöver dessa privaträttsliga sanktioner föreligger även ett straffrättsligt enligt [323] § sjölagen. ansvar Tredje stycket motsvarar 101 § andra stycket sjölagen och reglerar transportörens underrättelseplikt. Denna plikt infördes i samband med att sjöförklaring rörande lastskada gjordes fakultativ. I förhållande till gällande bestämmelser föreslås att underrättelse nu skall lämnas även när godset försenas. Berörda kan ha ett personer väl så starkt intresse av att få vetskap försening skada om en som en på godset. Likaså föreslås den ändringen att underrättelsen i första hand skall lämnas till den som avsändaren har angett. På så sätt tillgodoser man bruket att i transportavtalen s.k. notify ange en address. Om en sådan adress inte angetts blir det naturligt att i stället underrätta lastägaren eller avsändaren i nu nämnd ordning.

263 §

Förevarande paragraf reglerar transportörens möjligheter att transportera gods på däck. Reglerna överensstämmer i huvudsak med

Se prop. 1973137 s. 114 8 Jfr också vid 318 9 Som jämförelse och exempel på vad som nu sagts kan hänvisastill 9 och 175 sjölagen samt till 363 § andra stycket. 2°Om sjövärdighetensolika former, se SjölagskommentarenGodsbefordran s. 55 ff.

sou 1990 13 Specialmotivering 137

vad som redan gäller i nordisk rätt har konstruerats med men artikel 91 och 2 i Hamburgreglerna förebild. som Första stycket motsvarar 72 § första stycket och 91 § sjölagen. l förtydligande syfte har dock tillagts däckslastning inte att heller strider mot transportavtalet i den mån däckslastning krävs enligt lag eller annan författning. Det kan exempelvis röra sig särskilda om föreskrifter för visst slag farligt gods. av Däckslastning kan innebära större risk för godset är skadat vid att framkomsten. I andra stycket föreslås därför i överensstämmelse med Hamburgreglerna att avtalad möjlighet till däckslastning skall

anges i det använda transportdokumentet. Detta gäller således oavsett om godset sedan lastas på däck eller inte. Vid transport av exempelvis containers kan det nämligen med de snabba transportrutiner som föreligger ibland svårt att fastställa vilka containers vara som lastats på resp. under däck. Om transportören underlåtit att göra anteckning i transportdoku-

mentet eller om han tillämpar dokumentlösa transportrutiner och underlåtit att koda in motsvarande upplysning i databasen, måste han på annat sätt visa att däckslastning blivit avtalad. Gentemot en tredje man som har förvärvat ett konossement i god får dock tro ett sådant avtal inte åberopas. Detta beror på konossementets egenskap av exklusivt bevis, något kommit till uttryck i såväl Haagsom Visbyreglerna som Hamburgreglerna. Motsvarande gäller i dag enligt 161 § första stycket sjölagen. På grund av risken för skada på gods transporteras på däck som krävs särskilda regler för transportörens Sådana regler, vilka ansvar. ansluter sig till Hamburgreglernas bestämmelser, i 284 ges

264 §

Denna paragraf, som gäller avsändarens rätt att häva transportavtalet vid transportörens dröjsmål eller avtalsbrott annat på hans sida, motsvarar 126 och 127 §§ sjölagen. Reglerna har dock förenklats och anpassats till den moderna linjefarten liksom till allmänna kontraktsrättsliga regler. Exempelvis upprätthålls inte lika sträng en hållning till hävning i gällande sjölag. Inte heller har intersom pellationsrätten i 126 § tredje stycket sjölagen upptagits bland styckegodsreglerna. Första stycket anger att avsändaren kan häva transportavtalet vid väsentligt avtalsbrott. Det kan förutom dröjsmål röra sig andra om former av oriktig uppfyllelse, t.ex. avtalsstridig lastning på däck. Detta innebär att regeln anpassats från det särskilt stränga väsentlig-

l

i 2 Se SjölagskommentarenGodsbefordran 98 ff. s.

23Haag-Visbyreglerna, däremot, omfattar inte däckslastning överhuvud se artikel 1e.

138 Specialmotivering SOU 1990 13

hetsrekvisitet i nuvarande 126 § sjölagen till det väsentlighetskrav allmänt gäller inom civilrätten och att det särskilda kravet på som insikt hos transportören om avtalsbrottets väsentlighet har utelämnats. Den praktiska skillnaden kanske ändå inte blir överväldigande stor, särskilt med tanke på den engelska rättens krav på fru-

stration of the commercial adventure, som väl bidrar till att sätta en

internationell standard. En självständig förutsättning som däremot bibehålls är att godset sedan det avlämnats till transportören kan återlämnas utan skada och olägenheter för andra transportkunder. Varje skada eller olägenhet avskär dock inte avsändaren från att häva. Skadan eller olägenheten måste antas bli väsentlig och beaktansvärd. inskränkningen i hävningsrätten kan också sakna betydelse i de fall samtliga avsändare uppträder gemensamt gentemot transportören, exempelvis vid haveri eller annat uppehåll under resan. väsentligt avtalsbrott får med hänsyn Vad som avses med avgöras till omständigheterna i det särskilda fallet. Transportavtalets innehåll kan därvid vara av stor vikt. Således kan även ett mycket kort dröjsmål avsändaren rätt att omedelbart häva om transportören ge haft kännedom om dröjsmålets betydelse men i andra fall inte. Helt allmänt bör det dock i modern styckegodstrafik kunna ställas större krav än tidigare med avseende på såväl omsorg som skyndsamhet vid godshanteringen. Av andra stycket framgår att avsändaren måste meddela transportören sin avsikt att häva inom skälig tid för att hävningsrätten inte skall förlorad. Vad som är skälig tid i detta sammanhang måste bedömas genom en sammanvägning av olika omständigheter. Härvid är avsändarens behov tid för att kunna överväga alternatiav transportmöjligheter att beakta. Han kan även tänkas vilja förva foga över godset på något annat sätt, t.ex. sälja det den ort där godset finns. Men även transportörens intresse av att få hävningsmeddelandet så snart som möjligt är av betydelse. Rent praktiskt kan hävningsrätten också förlorad genom att transportören om han inte får besked tar godset ombord eller låter fartyget anträda eller fortsätta resan. Om transportavtalet hävs av avsändaren sedan en del av transporten blivit utförd har transportören rätt till avståndsfrakt. Detta framgår den allmänna regeln om avståndsfrakt i 265 § fjärde av stycket. Avsändaren kan å sin sida ha rätt till skadeersättning, antingen direkt enligt ansvarsreglerna i förevarande kapitel i den särskilda situationen att ett dröjsmål även innefattar ett för sent utlämnande godset eller vid andra fall av dröjsmål enligt allmänav

23 Angående de särskilda hävningsrekvisiten i 126 och 127 §§ sjölagen, se Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 195-199.

SOU 1990 13 Specialmotivering 139

na avtalsrättsliga regler. På grund den generiska karaktär av som styckegodstransporterna har i dag finns inte skäl att vid dröjsmål i allmänhet tillämpa de speciella ansvarsprinciper upptagits som i 130 § sjölagen. Gränsen mellan de olika ansvarsreglerna för dröjsmål är dock densamma den mellan ansvarsreglerna som i 118 och 130 §§ sjölagen.

265 §

Paragrafen reglerar förhållandena när transportavtalet inte kan fullföljas på grund omständigheter på transportörens sida eller på av grund av vissa yttre omständigheter. Reglerna i huvudsak motsvarar 107§ andra stycket, 128§ och 135-136 §§ sjölagen har men anpassats till den moderna linjefarten. De inte utgöra någon anses uttömmande reglering utan fastlägger endast praktiskt viktiga huvudprinciper efter en rimlig intresseavvägning mellan transportavtalets parter. Genom 1973 års sjölagsändringar inskränktes 128 § sjölagen till att gälla det fall att naturaluppfyllelse blivit omöjlig på grund av att det i avtalet bestämda fartyget gått förlorat eller kondemnerats. Regeln är således inte tillämplig så snart det finns möjlighet att slutföra transporten med ett alternativt fartyg. Alternativa möjligheter är också det normala på styckegodstransporternas område där transporterna i dag har en klart godscentrerad genetisk karaktär. Transportören har betydande frihet välja hur godset skall en att transporteras. Utöver egna linjer finns ofta andra transportörer som han kan utnyttja. Många transportörer baserar t.ex. sin verksamhet på ramavtal med andra transportörer. I första stycket stadgas därför till skillnad mot vad även fortsättningsvis bör gälla på - som reseoch tidsbefraktningsområdet att transportavtalet inte - faller bort av den anledningen att det transporterande fartyget går förlorat eller kondemneras. Detta innebär att transportören regel har både som rätt och skyldighet att organisera vidaretransporten godset, något av som är väl förenligt med innehållet i de i praxis så vanliga transhipmentklausulerna. Det förhållandet att fartyget går förlorat eller kondemneras medför således inte att transportförpliktelsen faller bort. Emellertid kan det i samma situation finnas andra grunder för avtalets bortfall. Som exempel kan anges att fartyget förliser i samband med krigsaktiviteter och att transportören därvid kan åberopa sig direkt på reglerna i tredje stycket. Andra hinder för transportens fullföljande kan vara sådana som angetts i 24 § köplagen 1905. Bestämmelsen i 107 § andra stycket sjölagen tar främst sikte på de

3 Se prop. 1973137 s. 123.

140 Specialmotivering sou 1990; 13

fall då fartyget inte kan anlöpa den avtalade lossningshamnen grund av navigatoriska hinder. Om transportören förbisett exempelvis fartygets djupgående får han stå risken för detta. En sådan regel passar dock mindre väl för linjefarten där de navigatoriska förhållandena normalt är kända. I andra stycket stadgas i stället att varje yttre omständighet som hindrar fartyget att angöra lossningshamnen och lossa godset inom skälig tid det kan röra sig om ishinder, jordbävning, blockad etc. ger transportören rätt att välja — en annan lämplig lossningshamn. Vad som är skälig tid får därvid bedömas restriktivt med beaktande av tidsfaktorns stora betydelse vid linjefart och andra avsändares intresse av att deras gods inte försenas. Eftersom det i de flesta fall är möjligt att få godset vidaresänt från lossningshamnen till bestämmelseorten och transportören normalt bör stå för de extra kostnaderna fordrar inte heller hänsynen till avsändaren att transportören skall behöva vänta någon längre tid. Den omständigheten att han väljer en annan hamn är således inte liktydigt med att transportförpliktelsen är uppfylld i och med lossningen av godset. Avtalsklausuler med sådant innehåll, exempelvis den s.k. närklausulem medför enligt ordalagen att transportören kan kräva full frakt. En sådan lösning kan dock i många fall vara oskälig mot avsändaren. Om transporten därför avslutas i den valda lossningshamnen och avsändaren själv eller mottagaren får ombesörja vidaretransporten bör endast avståndsfrakt kunna krävas. Bestämmelser härom har intagits i fjärde stycket. Vid hinder på grund av krigsfara behåller enligt tredje stycket transportören och avsändaren sin särskilda hävningsrätt. Reglerna i 349 och 351 §§ skall därvid tillämpas. Se därför närmare vad som anförs vid dessa paragrafer. Bestämmelserna om avståndsfrakt i fjärde stycket fördelar risken för frakten lika transportören och avsändaren när godset inte lämnas ut på bestämmelseorten och motsvarar spridda regler om avståndsfrakt i 129 133 § andra stycket och 135 § tredje stycket

sjölagen. Reglerna har på samma sätt som vid resebefraktning se

- 332 § samlats under en enda paragraf och har språkligt anpassats till olika situationer. Vid beräkning av avståndsfrakten och tvist i anledning därav har bestämmelserna i 332 § andra och tredje styckena samt 335 § motsvarande tillämpning, varför man kan hänvisa till vad som anförs vid dessa paragrafer.

266 §

Transportörens allmänna förpliktelser mot lastägaren framgår av 262 I förevarande paragraf ges närmare bestämmelser om trans-

35 Se närmare om sådana klausuler Selvig. The freight risk, AfS Bd 7 s. 335 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 141

portörens behörighet och befogenhet att företräda lastägaren i särskilda situationer. Första och andra stycket motsvarar vad stadgas i 102 och som 103 §§ sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Förutom språkliga ändringar har lagtexten kortats. Uttrycket särskilda åtgärder skall avse såväl faktiska rättsliga åtgärder med godset. De som handlingsnormer som anges i 103 § sjölagen bör också iakttas av en normalt omsorgsfull transportör utan att detta direkt utsägs i lagtexten. I tredje stycket anges att underrättelse vidtagna åtgärder skall om ske i enlighet med reglerna i 262 § tredje stycket. Detta innebär en ändring i förhållande till 103 § andra stycket sjölagen. Syftet med denna ändring är dock endast att uppmuntra bruket att i transportavtalen ange en s.k. notify address.

267 §

Paragrafen motsvarar 104 § sjölagen och reglerar lastägarens ansvar för transportörens åtgärder och utgifter för godsets behov. De nuvarande reglerna för transportörens speciella ställningsfullmakt för lastägaren medför att lastägaren-huvudmannen endast häftar med godset. Detta sakansvar kvarleva från anses vara en det s.k. exekutionssystemet, i fråga redaransvarets besom om gränsning avskaffades redan 1928. Det finns inte några skäl att bibehålla denna historiska ordning. Lastägaren bör, såsom normalt gäller vid ställningsfullmakt, som huvudregel ha personligt och obegränsat ansvar gentemot såväl tredje man som transportören. Detta är uppenbart när transportören har handlat enligt anvisning. Undantag bör dock göras för det fall att transportören handlar utan anvisningar från lastägaren. Det personliga ansvaret föreslås bestå även i ett sådant fall men då åtgärderna med godset vidtas helt utanför lastägarens kontroll bör han rimligen kunna begränsa detta ansvar till godsets värde.

268 §

I denna och närmast följande paragrafer regleras godsmottagarens förhållande till transportören. Någon definition begreppet motav tagare har inte ansetts nödvändig. Med mottagare förstås helt enkelt den som i ett transportdokument eller på annat sätt anges som mottagare eller eljest visar sig behörig som mottagare av godset, exempelvis genom innehav av ett original av ett innehavarkonossement. Vem denna person är kan vara beroende villkoren i av ett bakomliggande köpavtal.

2°269-273 §§.

142 Specialmotivering SOU 13 1990

Första stycket i förevarande paragraf skall ses som en ren spegelvändning av reglerna för avlämnande av godset i 255 På så sätt kan utlämnandet till mottagaren anpassas till den moderna styckegodshanteringen i terminal. I andra stycket regleras mottagarens transporträttsliga behörighet att undersöka godset. Bestämmelsen är i sak identisk med 111 § sjölagen och innebär en generell undersökningsrätt. Om mottagaren skulle vägra att ta emot godset efter en sådan besiktning återstår för transportören att lägga upp godset i enlighet med reglerna i 271

269 § För det fall att ett transportavtal avviker från regeln i 260 § att frakt skall betalas då godset lämnas till transportören kan fraktkravet föras på konossement eller transporthandling. Även andra annan fordringar som transportören har gentemot avsändaren, exempelvis ersättning för överliggetid, kan antecknas på motsvarande sätt. I förevarande paragraf regleras mottagarens skyldigheter transom portören sålunda inte fått fullt betalt. En motsvarande bestämmelse finns i dag i 112 § sjölagen. I första stycket regleras det fall att fordringen förts på ett konossement. Fordringen måste klart framgå i enlighet med reglerna i 299 § om konossementets bevisverkan. Anledningen till detta är en önskan att förhindra att överraskande kostnader skall uppstå för en konossementsinnehavare som förvärvat konossementet i god tro. Om annat transportdokument använts eller transporten är dokumentlös blir mottagaren likaledes betalningsskyldig för transportörens fordringar. För att förhindra okända efterkrav är dock enligt andra stycket en förutsättning att mottagaren blivit underrättad om kraven redan vid mottagandet av godset eller att det eljest med hänsyn till omständigheterna måste ha stått klart för honom att transportörens fordringar inte har blivit betalda. Skulle mottagaren vägra att betala transportörens fordringar har denne rätt att hålla inne godset enligt 270 Även sjöpanträtt föreligger enligt [251] § sjölagen.

270 § Paragrafen, som motsvarar 113 § sjölagen, innehåller bestämmelser om transportörens retentionsrätt. Vad gäller de fordringar som omfattas av retentionsrätten åsyftas genom första punkten inga ändringar i sak även lagtexten fått om en

27Se närmare Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 133 ff. Z Angående vilka fordringar som kan göras gällande, se Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 136.

SOU 1990 13 Specialmotivering 143

ändrad konstruktion. Således kvarstår den principen transportöatt ren kan utöva sin retentionsrätt i den mån han har befogade krav enligt 269§ eller godset som sådant häftar för fordran enligt en bestämmelserna om sjöpanträtt i gods i [251] § sjölagen. Som exempel på fordringar i sistnämnda avseende kan förutom nämnas sådana som direkt anges i [251] § ersättning för överliggetid eller annat uppehåll i lossningshamnen på grund att godset inte av avhämtats inom den tid transportören har angett. Om fordringarsom na inte betalas är transportören ändå skyldig att lämna ut godset om mottagaren ställer säkerhet för det fordrade beloppet. Det finns inte skäl att såsom i gällande sjölag närmare precisera i lagtexten hur — säkerheten skall anordnas. Denna skall givetvis, det inte även om anges uttryckligen, vara fullt godtagbar för transportören. Det fordrade beloppet kan nedsättas i allmänt förvar ett sådant för- - om farande kan erbjudas eller hos transportören godkänd bank - av eller mäklare. Det vanligaste sättet att lösa problemet är att mottagaren låter utställa en bankgaranti. Enligt 113 § tredje stycket sjölagen får utmätning inlastat gods av inte påverka transportörens rätt att hålla godset inne. En motsvarande bestämmelse har ansetts obehövlig eftersom denna princip får antas gälla redan på grund allmänna rättsregler. av Om mottagaren underlåter att avhämta godset och i samband därmed betala transportörens fordringar återstår endast för transportören att lägga upp godset i förvar. Därvid gäller reglerna i 271-273 §§.

271 §

Paragrafen, motsvarar 115 § sjölagen, reglerar transportörens som ensidiga avveckling av transportavtalet uppläggning godgenom av set. Bestämmelsen får sin tillämpning såväl när förmottagaren dröjer eller eljest inte medverkar till avlämnandet som när mottagaren är okänd. Enligt första stycket får transportören lägga godset motupp om tagaren inte avhämtar detta på angiven tid enligt 268 Om någon bestämd tid inte angetts kan godset läggas först sedan skälig upp en tid förflutit. Dessa ändringar i förhållande till lagtextens utformning i 115 § sjölagen föreslås anpassning till modern styckegodssom en hantering i terminal. Om linjen är ansluten till terminal kan en således godset tänkas ligga kvar för avhämtning en kortare tid utan

2°Angående retentionsrättens bestånd vid uppläggning, se Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 139. 3 Angående uppläggningens rättsverkan med avseende det transporträttsliga vårdansvarel, se 274 J Särskilda bestämmelser för uppläggning då flera mottagare anmäler sig finns i 303

144 Specialmotivering SOU 199013

några större olägenheter. Om däremot terminalhantering saknas i lossningshamnen bör transportören såsom i dag kunna lägga upp - — godset så snart det har lossats. Uppläggningen skall ske i säkert förvar. Med detta åsyftas bl.a. att transportören måste välja en förvaringsplats med tillbörlig omsorg. Enligt sjörättslig tradition skall denna uppläggning ske hos en utomstående person, som lastägaren skäligen kan ta för god. Denna kan exempelvis vara ett fristående terminalbolag. I andra stycket föreslås att underrättelse om uppläggningen skall

ske till de personer som anges i 262 § tredje stycket se närmare

härom under denna paragraf. Om transportören har för avsikt att sälja eller annat sätt förfoga över det upplagda godset enligt 272 § skall detta och en skälig tidsfrist anges i underrättelsen.

272 §

Paragrafen motsvarar 116 § sjölagen. I sakligt avseende föreslås ändringar främst vad gäller sättet för godsets försäljning. I första stycket regleras det normala fallet för försäljning. Transportören skall kunna sälja så mycket av godset att hans fordringar jämte försäljningskostnaderna blir betalda. Ett särfall är den situationen att försäljning av viss del av godset kan orsaka en betydande värdeförstöring med avseende på det återstående godset. Utan att detta direkt utsågs i lagtexten måste han även i ett sådant fall handla på ett omsorgsfullt sätt och exempelvis sälja hela det varuparti varom är fråga om han på så sätt kan få ett betydligt högre pris per mängdenhet. Det överskott som uppstår skall därvid redovisas i sista

hand till lastägaren. Uppstår en brist vid försäljningen är mot-

tagaren i princip skyldig att betala denna i den mån personlig betalningsskyldighet föreligger. Betalar han inte heller denna har transportören möjlighet att få ersättning för sina krav genom att vända sig mot avsändaren enligt reglerna i 273 I 116 § sjölagen stadgas att försäljning av godset i första hand skall ske genom offentlig auktion. Det har dock visat sig att en auktion

inte alltid ger det bästa priset. Många gånger kan en försäljning

under hand vara mer fördelaktig. Med hänsyn till detta föreslås i andra stycket endast att transportören skall förfara med omsorg. Det kan tänkas att godset, t.ex. på grund av förskämning, inte kan säljas eller att det är uppenbart att försåljningssumman inte kommer att täcka försäljningskostnaderna. För att transportören inte skall behöva ådra sig ytterligare förluster anger tredje stycket att han i ett sådant fall får förfoga över godset på annat försvarligt sätt. Det kan i

32Jfr SjölagskommentarenGodsbefordran s. 143-144. 33 Jfr 21 § järnvägstrafiklagen 1985192. 3‘ Se SOU 197666 s. 285.

SOU 1990 13

Specialmotivering 145

det enskilda fallet helt enkelt innebära för en rätt honom att bortskaffa godset.

273 §

Paragrafen ersätter 117 § sjölagen och reglerar rättsförhållandet mellan transportören och avsändaren i det fall godset lämnas ut till

mottagaren trots att denne inte betalar sådana fordringar förts som på konossementet eller han eljest skall som betala enligt transportavtalet. Att vissa fordringar gentemot avsändaren skall betalas av mottagaren har ofta sin grund i det bakomliggande köpavtalet godset har sålts fob, cif använda betalningsrutiner. osv. - samt Transportörens rätt att kräva betalning är dock helt oberoende av villkoren i köpet och grundar sig enbart på transportavtalet.

Enligt första stycket kvarstår som regel avsändarens för de ansvar fordringar förblir obetalda. Undantag som görs dock om utlämnandet av godset medför skada för avsändaren och transportören måste ha insett detta. Om transportören exempelvis lämnar ut godset till

en insolvent mottagare utan att kräva ersättning enligt konossementet kan situationen vara sådan att avsändaren befrias från sitt betalningsansvar.

I andra stycket görs den ändringen att avsändaren blir personligt

betalningsansvarig oavsett det upplagda

om godset säljs eller inte. En försäljning kan nämligen förenad med så vara stora olägenheter att transportören bör kunna välja att rikta sina krav direkt mot avsändaren. Om försäljning ändå sker fordringarna utan att blir

täckta leder den personliga betalningsskyldigheten

till att avsändaren får svara för bristen.

274 §

Paragrafen avser godsansvaret tidsmässigt för transportören och har

en motsvarighet i 118 § första stycket sjölagen.

För närvarande gäller att transportören bär ansvaret för godset medan det är i hans vård ombord eller iland. Enligt 168 § andra stycket sjölagen kan han dock förbehålla sig frihet från ansvar för tiden före lastningens början och efter lossningens slut. Det tvingan-

de ansvaret omfattar således bara tiden mellan lastning och lossning. Även friskrivning om har skett har i praxis gränsen för det tvingande

ansvaret inte kunnat dras alltför snävt. Detta har lett till problem

när det gäller att i det enskilda fallet fastställa gränsen för trans-

portörens ansvar. Vid modern styckegodshantering

sker emellerid mottagandet och avlämnandet godset alltmer i terminal av belägen i

35Sebl.a. rättsfallen SelmaThordénNJA 1951 130och Bali NJA 1956 274,jfr s. s. La Plata NJA 1952 12. s.

Specialmotivering SOU 1990 13

anslutning till det transporterande fartyget. Avtalsparterna har härvid funnit det naturligt att i mån låta godsansvaret omfatta samma

terminalperioden. På så sätt åstadkommer också att

även man luckor i ansvarskedjan täpps till med ett effektivare försäkringssyföljd. Som anpassning till den terminalhantering av stem som en sålunda förekommer i dag och för att också i möjligaste godset som mån råda bot på de problem berörts föreslås i första som ovan stycket den regeln transportören för godset så länge han att ansvarar har det i sin vård. Med hänsyn till den stadga redan nåtts i avtalspraxis bör som förhållande till gällande bestämmelser i 168§ andra regeln i nu också göras tvingande. För att transportörens sjöstycket sjölagen rättsliga därvid inte skall bli alltför vidsträckt har i lagtexten ansvar geografisk begränsning till vård godset i lastningsangivits en av respektive lossningshamnen. Detta innebär att de flesta s.k. accessooch järnvägstransporter sker till och från fartyget riska väg- som omfattas det sjörättsliga ansvaret. Om transportören kommer att av godset på plats utan någon naturlig funktiodäremot tar emot en till den hamn är fråga blir det sjörättsliga

nell anknytning varom

gällande först avtalsparterna kommer överens om detta ansvaret om och transporträttslig lagstiftning inte heller utgör särskilt annan hinder exempelvis tvingande ansvarsregler vägtransport. något om I andra stycket närmare den tidpunkt, från vilken transanges skall ha godset i sin vård. Detta skall anses vara fallet portören anses transportören har mottagit godset från avsändaren. När från det att avsändaren lämnar godset till transportören blir tidpunkten för beövergång avgörande för när transportörens ansvar för sittningens godset enligt sjölagen inträder. Detta gäller oberoende av om godset

överlämnas vid fartygets sida eller till en terminal i hamnen som driver. Bestämmelsen utgör inte hinder för att tilltransportören lämpa allmänna regler förvaring på gods som transportören tar om emot för förvaring även om godset senare skall transporteras. gods enligt lag eller andra föreskrifter som gäller i lastnings- Om måste överlämnas till myndighet eller någon privathamnen en juridisk innan transportören kan ta emot det för rättslig person transportörens inte den tid, under vilken transport, omfattar ansvar godset befinner sig i sådan förvarares vård. Transportörens anen svarsperiod börjar först när den ifrågavarande lagerhållaren övergodset i transportörens besittning. Om godset däremot överlämnar lämnas till någon t.ex. har anvisats av transportören, annan som torde det ligga närmast tillhands att en sådan lagerhållare, t.ex. ett

3° Se exempelvis Combiconbill kl l01. 37 Se vidare Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 152

SOU 1990 13 Specialmotivering 147

självständigt terminalbolag, handlar ombud som för transportören med den verkan att transportören skall ha godset i sin vård. anses Tredje stycket anger den tidpunkt, då transportören inte längre skall anses ha godset i sin vård. Detta skall inte vara fallet efter det att transportören har lämnat ut godset till mottagaren. Också i detta fall är det fråga att godset överlämnas i om mottagarens fysiska besittning eller till företrädare för en mottagaren. Inte heller anses transportören ha godset i sin vård efter det att godset har lagts upp för mottagarens räkning i enlighet med avtalet. Ett sådant avtal kan ha träffats särskilt mellan transportören och mottagaren eller avsändaren men kan också ha kommit till uttryck i en bestämmelse i transportdokumentet. Godset kan även ha lagts upp i enlighet med stadgad praxis har utvecklats mellan som parterna och får då anses följa avtalet. Bestämmelsen utesluter inte av att mottagaren skall ta emot godset i fartyget och själv lossa det, t.ex. ombesörja ilandkörningen släpvagn eller container. av en en Godset kan också läggas för räkning i enlighet upp mottagarens med lag som gäller i lossningshamnen. Med detta bl.a. avses bestämmelser om rätt för transportören att lägga godset upp om mottagaren inte tar emot det. Godset kan i så fall läggas för upp mottagarens räkning med den verkan att transportörens ansvar upphör. Detta gäller också administrativ lagstiftning hur gods skall om läggas upp. Godset kan också läggas i enlighet med vad upp som är brukligt i lossningshamnen. Ett sådant bruk kan generellt vara eller avse ett visst godsslag. Slutligen anges att transportören inte längre har godset i sin vård när han har överlämnat det till myndighet eller någon till en annan, vilken godset enligt lag eller föreskrifter gäller i lossningssom hamnen måste överlämnas. Det kan t.ex. fråga tull- eller vara om hamnmyndigheter eller lagerhållare i lossningshamnen har som monopol på att ta emot gods jfr det omtalade Bali-fallet. nyss

275 §

Denna paragraf jämte 276 och 278 §§ 118§ sjölagen. motsvarar Lagtexten har dock genomgått redaktionell omarbetning. Bl.a. en föreslås att reglerna efter sitt sammanhang i paragrafer grupperas tre för att göra ansvarsproblematiken lättillgänglig. I förevarande mer paragraf regleras således det grundläggande för skada på ansvaret godset medan ansvaret vid nautiskt fel och brand regleras i 276 § och

ansvaret för skada till följd av dröjsmål med utlämnandet godset i av 278 Bestämmelsen innehåller på vissa punkter alternativa texter baserade på Haag-Visbyreglerna respektive Hamburgreglerna. Genom bestämmelsen i första stycket bibehålls det generella presumtionsansvaret för skada på godset. Detta gäller även för skada

148 Specialmotivering SOU 1990 13

levande djur och vid transport på däck i den mån vid transport av inte följer 277 och 284 §§. Eftersom reglerna för nautiskt annat av fel och brand införs i 276 § i dess Haag-Visbyalternativ föreslås att den välkända s.k. katalogen i övrigt utmönstras såsom onödig. Denna har sin förebild i artikel 42 i Haag-Visbyreglerna, vilken egentligen förteckning över godtagna friskrivningsklausuler utgör en i konossement, och skälet till att den infördes vid 1973 års sjölags-

ändringar önskan att göra lagtexten så konventionstrogen var en möjligt. Erfarenhetsmässigt har det emellertid visat sig att som bestämmelserna förorsakat onödigt huvudbry eftersom de i rättsordmed fn bevisprövning saknar självständig betydelse vid sidan ningar

huvudregeln. Likaså bygger det alternativa förslaget princi-

av presumerad culpa. Någon skillnad i förhållande till Haagpen om Visbyalternativet åsyftas således inte. Lagtexten har dock utformats

med Hamburgreglernas text som förebild. Vid sidan den allmänna presumtionsregeln föreligger principiav ellt inte något behov särskild regel ansvarsfrihet vid skälig av en om deviation. I förtydligande syfte har endast med artikel 56 i Hamburgreglerna förebild intagits i andra stycket uttrycklig erinsom en deviationsundantaget vid räddning människoliv och vid ran om av bärgning fartyg eller egendom. Även andra situationer kan av annan dock förekomma, exempelvis landsättning besättningsmän i en av mellanhamn. Om sådan deviation varit skälig och transportören en följaktligen fri från för inträffad skada får då avgöras med ansvar en utgångspunkt från den allmänna presumtionsregeln i första stycket.

Inte heller undantaget i Hamburgreglerna för fall av gemensamt haveri har omnämnts i detta sammanhang. I händelse av gemensamt haveri gäller nämligen reglerna haveri i [sjunde kapitlet] sjölaom

gen. Bestämmelsen i tredje stycket är och motsvarar artikel 57 i ny Hamburgreglerna. Med bestämmelsen avses att uttryckligen ange transportören endast för culpa i den mån han kan att ansvarar egen påvisa även andra skadeorsaker inverkat. Konventionsbestämatt melsen har tillkommit efter önskemål från common law-länderna till deras regler medverkan och konkurrerande med hänsyn om skadeorsaker och har sin främsta betydelse bevisbörderegel jfr som Genêvekonventionen multi-modala transporter artikel 17. om För svenskt vidkommande finns i 1l8§ sista stycket sjölagen intagen särskild jämkningsregel för det fall att vållande på been fraktarens sida medverkat till uppkommen skada. Eftersom regeln i tredje stycket även innefattar den skadelidandes medvållande före-

ligger inte något behov sådan jämkningsregel. av en

33 Se Braekhus, The Hague Rules Catalogue, i Six Lectures on the Hague Rules 1967, Sjörättsföreningen i Göteborg nr 31.

SOU 199013 Specialmotivering 149

276 §

Denna paragraf, som innehåller alternativa lösningar, skall mot ses bakgrund huvudregeln presumtionsansvar i 275 Haagav om Visbyalternativet återger den s.k. Haagregelkompromissen. Någon ändring i sak åsyftas inte i förhållande till gällande sjölagsregler. nu Såsom angetts vid 275 § har reglerna endast genomgått redaktioen nell omarbetning. Till första stycket i Haag-Visbyalternativet har således överförts

reglerna i 118 § andra stycket a och b sjölagen nautiskt fel och

om brand. Till andra stycket har överförts undantagsregeln i tredje stycket i nämnda paragraf om s.k. ursprunglig sjöovärdighet, innebärande att ansvarsfrihetsgrunderna nautiskt fel och brand enligt första stycket bortfaller om fartyget inte i sjövärdigt skick vid var resans anträdande. I lagtexten har dock uttrycket fartygets behöriga skick bytts ut mot ordet sjövärdigt. Anledningen är att sjövärdighetsbegreppet föreslås bli ändrat i överensstämmelse med dansk och norsk lagtext. Det skall understrykas att regeln om att transportörens ansvar för ursprunglig sjöovärdighet tar över ansvarsundantagen alltjämt är begränsad till fall av nautiskt fel eller brand. Om däremot s.k.

kommersiellt fel föreligger, dvs. fel begånget vid handhavandet och

vården godset före eller under blir transportören ansvarig i av resan, enlighet med huvudregeln i 275 Hamburgalternativet har utformats med artikel 54 i Hamburgreglerna som förebild. Bestämmelserna innebär i jämförelse med Haag-Visbyalternativet att ansvarsfrihetsgrunden nautiskt fel och den särskilda regeln om ursprunglig sjöovärdighet bortfaller. Vad gäller ansvarsfrihetsgrunden brand kvarstår denna bevisbördan men vilar på den som kräver ersättning. Således åligger det enligt första stycket den som vill kräva ersättning för förlust eller skada på grund av brand att visa att branden orsakats culpa på transportögenom rens sida. Samma bevisregel gäller någon gör gällande fel eller om försummelse vid släckningsarbetet eller i fråga det organiserade om brandskyddet. Dessa regler kan bakgrund svårigheten ses mot av att exakt fastställa brandorsaken, vilken ofta kan härledas till det transporterade godset. En förklaring kan också att den rättvända vara, bevisbördan ansågs utgöra acceptabel kompromiss mellan alteren nativen att antingen helt avskaffa eller helt behålla undantaget för brand såsom det utformats i Haag-Visbyreglerna. I andra stycket föreslås en rätt för den skadelidande att begära besiktning för klarläggande de närmare omständigheterna vid av en

3°En utförlig redogörelse för godsansvaretbyggt Haag-Visbyreglerna finns intagen i Sjölagskommentaren Godsbefordran 148ff. s. ’ Se närmare redogörelse härför under 262

150 Specialmotivering SOU 1990 13

brand. Med regeln avses främst att komplettera den strängare bevisskyldigheten. Även transportören har dock rätt att påkalla besiktning för att kunna tillvarata sina intressen.

277 § Paragrafen motsvarar regeln i 168 § andra stycket sjölagen enligt vilken transportören kan friskriva sig helt från ansvar vid transport levande djur. Denna bestämmelse är dock otillfredsställande av eftersom den tillåter ansvarsfriskrivning oberoende av skadeorsaken. Ansvarsfrihet bör bara tillåtas i den mån en förlust eller skada hänför sig till annat än själva transporten, exempelvis avelsdjurs inneboende känslighet. En regel i enlighet härmed och som komplement till ansvars-

reglerna i 275 § och 276 § har utformats med artikel 55 i Ham-

burgreglerna förebild. Transportören är således fri från ansvar som exempelvis kapplöpningshästar som transporteras blir nervösa i om enlighet med sin särskilda läggning och därför kommer till skada. För att mildra det allmänna presumtionsansvaret för transportören i förevarande situationer föreslås en särskild bevisbörderegel. Kan han visa att han har följt de instruktioner som lämnats beträffande djuren och att skadan kan vara att hänföra till de särskilda risker som föreligger vid transport av levande djur, skall detta presumeras fallet, såvida den skadelidande inte visar att skadan helt eller vara delvis berodde på fel eller försummelse på transportörens sida. En transportör som yrkesmässigt transporterar levande djur år dock inte befriad från ansvar endast därför att han följt givna instruktio-

ner som han måste ha förstått var felaktiga.

278 § Såsom berörts vid 275 § har dröjsmålsansvaret i 118 § första stycket sjölagen brutits ut för en självständig reglering. Regeln i första stycket av förevarande paragraf innebär en redaktionell omarbetning någon ändring i sak åsyftas inte. Det är således endast rena men dröjsmålsskador omfattas, dvs. dröjsmålet förorsakar direkt som andra former av skadliga effekter än fysisk skada på det trans-

porterade godset. Om dröjsmålet även orsakat skada på godset

skall ansvaret uteslutande bedömas med tillämpning av reglerna i 275 I andra stycket föreslås en definition av begreppet dröjsmål. Har avtalsparterna bestämt en tid för transportens slut föreligger dröjs-

‘ Jfr Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 324 och ansvarsundantagetför godsets inherent vice i Haagregelkatalogen. Z Se vidare under 258 § samt Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 104. ‘3 Se Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 154-155.

SOU 199013 Specialmotivering 151

mål när denna tid överskrids. Om däremot någon tid inte avtalats bör dröjsmål anses föreligga om godset inte lämnas ut inom den transporttid som det är skäligt att begära av en omsorgsfull transportör. Vad som är skäligt måste härvid bedömas i det enskilda fallet med beaktande av samtliga faktiska omständigheter under transporten och eventuell rättspraxis. Med undantag för särskilt tidsgaranterade transporter jfr s.k. fixköp inom köprätten bör dock ett obetydligt överskridande av transportfristen inte föranleda ansvar för transportören Tredje stycket innehåller en s.k. konverteringsregel. Om dröjsmålet varat en längre tid kommer nämligen den som har rätt till godset ofta i samma situation som om det hade gått förlorat. Därför föreslås oavsett om godset finns i behåll eller inte att den — skadelidande skall kunna kräva ersättning som om godset gått förlorat enligt 275 En förutsättning är dock att dröjsmålet varat i 60

dagar. Denna tidsgräns har hämtats från artikel 53 i Hamburgreg-

lerna, en regel som i sin tur bygger på annan transporträttslig konventionslagstiftning.

279 §

Paragrafen överensstämmer med 120 § första stycket sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Bestämmelsen skall således ses som en ren skadevärderingsregel vid skada på godset även om den leder till att ersättning som regel inte skall ges för indirekta skador i allmänhet eller individuella intressen, t.ex. en särskild möjlighet för lastägaren att sälja godset vidare till ett ovanligt högt pris. En längre gående ersättningsskyldighet kan dock bli följden i det enskilda fallet om transportören kände till att ett speciellt intresse var förenat med transporten. Detta återspeglar sig då ofta i frakten. Direkta skador uppkomna i samband med skada på godset ligger utanför regelns tillämplighet och ersätts enligt allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser. Det kan röra sig om extra utgifter vid utlämnandet av godset, kostnader för utsortering av skadat gods eller besiktningskostnader i den mån sådana inte är att hänföra till processkostnader. För ren dröjsmålsskada finns i gällande sjölag ingen direkt tillämplig värderingsregel. Inte heller förevarande förslag innehåller en sådan regel. Ersättning för dröjsmålsskada enligt

Denna begreppsbildning stödjer sig både Hamburgreglerna 1978och Genevekonventionen 1980 men har i svenskrätt redan tidigare rekommenderats med förebild i CMR, se prop. 1973137 s. 62. Jfr den nya nordiska köplagen 25 § väsentlig betydelse. ‘5 Se närmare om skadevärderingen SjölagskommentarenGodsbefordran i s. 168 ff. Ö Se Selvig, Erstatningsberegningenved lasteskader1962, Sjörättsföreningen i Göteborg nr 21 s. 39 samt ND 1969 s. 337. Se också Rune i SvJT 1969 s. 21-22 angåendetolkningen av artikel 45 b i Haag-Visbyreglerna.

152 Specialmotivering SOU 1990 13

278 § får därför även den beräknas med utgångspunkt från allmänna grundsatser om skadeståndets omfattning.

280 § Förslaget innehåller två alternativ till bestämmelser om ansvarsgränser. Bestämmelsen i Haag-Visbyalternativet är en direkt motsvarighet till 120 § andra stycket sjölagen, dock att begränsningsbeloppet justerats till närmaste heltal. De i lagtexten förekommande termerna kolli och enhet har vållat problem eftersom dessa tolkas olika i internationell rättspraxis. Några absolut bindande definitioner föreslås dock inte för svensk rätts vidkommande. I likhet med vad som skedde vid 1973 års sjölagsändringar prop. 1973137 119 föreslås istället att bes. greppsbildningen även fortsättningsvis lämnas åt rättstillämpningen. Vissa riktlinjer för tolkningen uttrycken framgår dock av av 281 Inte heller föreslås någon speciell bestämmelse för att ersätta reglerna i 120§ fjärde stycket sjölagen om möjlighet att avtala särskilt om högre ansvarsbelopp. Sådana överenskommelser förekommer mycket sällan i praktiken eftersom det normalt blir förmånligare för transportkunden att täcka det speciella skyddsbehovet genom varuförsäkring. Om en överenskommelse om högre ansvarsgräns någon gång skulle vara önskvärd kan avtalsparterna ändå avtala härom enligt den allmänna regeln i 254 § andra stycket och också få beloppet påfört transportdokumentet i enlighet med 296 § punkt 13. Även det förslag, helt bygger på Hamburgreglerna, innesom håller alternativa ersättningssystem när gods skadats eller gått förlorat men har också kompletterats med särregler för dröjsmålsskador. Ansvarsgränserna i första stycket ligger cirka 25 procent högre jämförda med beloppen enligt Haag-Visbyalternativet. Uppjusteringen är ingen fullständig kompensation för den penningvärdeförsämring som skett under senare år utan en kompromissartad sammanvägning av flera faktorer. Av stor betydelse är härvid det ökade transportansvaret som Hamburgreglerna innebär genom slopandet av bl.a. ansvarsfriheten för s.k. nautiskt fel. I förtydligande syfte föreslås även att begreppet skeppningsenhet införs i lagtexten. Därmed sker en klar gränsdragning i förhållande till andra snarlika internationella begrepp exempelvis customary freight unit. som Men tillämpningssvårigheter kan ändå uppkomma särskilt i fråga

‘7 En förklaring härtill kan vara att Visbyreglernasfranska och engelska text äger lika vitsord men att det franska ordet colis lär sakna ett exakt motsvarande engelskt uttryck. ‘3 Se i detta sammanhang Selvig, Unit Limitation of Carriers Liability 1960, även i AfS Bd 5 s. 35-80.

SOU 1990 13 Specialmotivering

om bulklaster. I likhet med vad anförts bör den närmare som ovan

begreppsutformningen även här lämnas åt rättstillämpningen.

Genom andra stycket i Hamburgalternativet införs särskilda regler för begränsning ersättningen vid dröjsmålsskador. av Bestämmelserna innebär en schablonmässigt begränsad ersättning eftersom det ofta kan vara svårt att påvisa och värdera sådana skador. Om dröjsmålet varar längre än 60 dagar utökas dock ersättningsmöjligheterna i enlighet med den konverteringsregel finns intagen som i 278 För att undvika överkompensation en en skadelidande genom en kombination av de olika ersättningssystemen föreskrivs i tredje stycket att transportörens totala ersättningsskyldighet inte skall överstiga ett belopp motsvarande omedelbar förlust en av allt det gods som han ansvarar för.

281 §

Paragrafen upptar den s.k. samlastnings- eller containerklausulen, som infördes i den svenska sjölagen i samband med antagandet av

Haag-Visbyreglerna. Bestämmelsen, är hjälpregel för be-

som en räkning av antalet kollin eller andra skeppningsenheter vid samlastat gods, överenstämmer helt med 120 § tredje stycket sjölagen. Som ett förtydligande dock uttryckligen i lagtexten anges att även en förlorad eller skadad transportanordning skall räknas som en enhet i ersättningshänseende. Bestämmelsens konstruktion medger att en skadelidande kan kombinera kolli- och kilobegränsningsmetoderna enligt 280 § i syfte att nå ett så högt

begränsningsbelopp

som möjligt.

282 §

Bestämmelserna i denna paragraf överensstämmer i sak helt med 122 § första och andra stycket sjölagen även om de genomgått vissa språkliga ändringar. I förtydligande syfte har dock också angetts i andra stycket att den som transportören för har visa svarar att att han handlat i tjänsten eller haft ett uppdrag från transportören. Reglerna, som motsvarar artikel 7 i Hamburgreglerna, har såsom tidigare syftet att förhindra reglerna att om transportörens ansvarsfrihet och ansvarsbegränsning kringgås. Vad gäller den s.k. Himalayaklausulen i andra stycket gäller denna även självständiga medhjälpare till transportören, t.ex. ett stuveriföretag. Att rätten till ansvarsbegränsning kan upphöra i vissa fall framgår av 283

9 Jfr Sisula, Containerklausulen i Haag-Visbyreglerna 1970, Sjörättsföreningen i Göteborg nr 39. 5°Se prop. 1973137 70-71 angående den diskussion s. som förts internationellt om Himalayaklausulernasräckvidd.

Specialmotivering SOU 1990 13

sammanhang skall också erinras att likaså preskrip- I detta om i [368] § punkt 5 gäller oavsett ett ersättningsantionsreglerna om grundas transportavtalet eller på grund prop. språk annan 1973137 s. 121-122.

283 §

innehåller särskilda bestämmelser för s.k. grova egenfel Paragrafen transportören hos anställda och övriga medhjälpare. hos såväl som 120 § femte stycket och 122 § tredje styck- Reglerna, som motsvarar således sammanförts till enda bestämmelse. Vid et sjölagen, har en

års sjölagsändringar infördes i 194, 197 passagerarbefordran

237 globalbegränsning §§ sjölagen det subjektiva rekvisitet

och sådan skada sannolikt skulle uppkomma, dvs. med insikt att skall ha insett risken för skada just det slag som skadevållaren av också uppkom. Även artikel 8 i Hamburgreglerna innehåller senare Den skillnad därför föreligger i dag har på grund detta rekvisit. som allmänna adekvansprincipen i svensk skadeståndsrätt ringa av den praktisk betydelse för att göra sjölagens olika bestämmelser om men ansvarsbegränsning helt kongruenta föreslås att lokutioförlust av införs i förevarande bestämmelse På så nen sådan skada även det enskilda fallet ledning hämtas även från befintlig sätt kan i rättspraxis på övriga områden. är bolag kan det möta problem att fastställa Om transportören ett i bolagets ledning kan orsaka ett bortfall av vilka personer som ansvarsbegränsningen. Klart är skall ha en sådan att en person självständig ställning och sådana befogenheter att företräda trans-

identifikation kan föreligga. Endast den om-

portören att en anses ständigheten ifråga är befälhavare på ett av transatt personen

portörens fartyg är således inte tillräckligt.

284 §

ersätta motsvarande bestämmelse i 168 § andra Paragrafen avses en enligt vilken transportören kan friskriva sig helt från stycket sjölagen på däck. En sådan bestämmelse ansvar för gods som transporteras otillfredsställande eftersom den tillåter ansvarsfriskrivning obeär skadeorsaken. Därför föreslås att ansvarsfrihet inte bör roende av mån förlust eller skada hänför sig till annat än den tillåtas i den en

i artikel 45 e i Haag-Visbyreglerna och artikel 8 i Ham- 5 Jfr konventionstexterna burgreglerna damage resp. such damage. särskilt de utförliga Svea HovR 52 J rättsfallet NJA 1986 s. 61 resonemangenav och Sjölagskommentaren Passagerarbefordran s. 130-131. 53 redogörelsen för problemet och befintlig internationell rättspraxis i Seden utförliga Sjölagskommentaren Redaransvar s. 93 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 155

särskilda risk som är förenad med däckslastning, dvs. förlusten eller skadan beror på något sådant felaktig stuvning. som Om således en förlust eller skada uppstår med avseende på gods som transporteras på däck skall såsom berörts under 275§ - transportörens ansvar prövas utifrån de allmänna reglerna i 275- 278 §§, dock att culpabedömningen givetvis måste göras med utgångspunkt från det överenskomna transportsättet. Om transportören däremot åsidosätter bestämmelserna om däckslastning i 263 § åläggs han ett betydligt strängare ansvar genom bestämmelserna i förevarande paragraf. Med artikel 93 och 4 i Hamburgreglerna förebild föreslås i som första och andra stycket att transportören åläggs ett rent strikt ansvar för förlust eller skada till följd otillåten däckslastning. av Om ett uttryckligt avtal om lastning under däck föreligger och däckslastning ändå sker skall transportören därutöver presumeras ha gjort sig skyldig till en så allvarlig försummelse att ansvarsbegränsningen enligt 280 § helt faller bort. I sistnämnda hänseende bör anmärkas de identifieringsproblem rörande godset som kan föreligga särskilt i modern containerfart. Genom den snabba ombordtagningstekniken kan det nämligen inträffa att en container av misstag lastas på däck trots uttryckligt avtal om lastning under däck. För att i möjligaste utsträckning förhindra att dessa situationer uppkommer bör avtalsparterna vinnlägga sig om att iaktta reglerna i 258 § om gods som fordrar särskild vård och genom märkning tydligt utskilja den container eller de containrar varom är fråga. Om dylika situationer ändå inte kan undvikas helt finns i dag också möjlighet till särskild försäkringstäckning av uppkomna skador.

285 §

Bestämmelserna i första och andra stycket denna paragraf motav svarar 123 § första stycket och 168 § tredje stycket sjölagen. Tredje stycket är nytt. Dessa regler, jämte de närmast följande bestämmelserna i 286- 287 §§, avser transportansvaret i de fall transportören anlitar en undertransportör för att helt eller delvis utföra transport en som åtminstone till en del skall utföras med fartyg. Därvid reglerar lagen, liksom tidigare, endast sjötransportörens roll går på men denna punkt utanför den rena sjötransporten. Trots att Haag- Visbyreglerna inte har uttryckliga regler för sådana transporter infördes genom 1973 års sjölagsändringar bestämmelser härom på

5‘ Se definitionen av undertransportör i 251 55SjölagskommentarenGodsbefordran s. 18, 186, 188-190.

156 Specialmotivering SOU 1990 13

nationell grund. Den avtalsslutande transportören ålades av rättspolitiska hänsyn ett kvardröjande tvingande ansvar om inte uttryckligen avtalats eller klart förutsätts mellan parterna att transporten helt eller delvis skulle utföras av en annan transportör. Motsvarande bestämmelser infördes i de Övriga nordiska sjölagarna. Även i artiklarna 10 och 11 i Hamburgreglerna har motsvarande regler införts, dock att uttryckligt avtal med namngiven transportör krävs. Artiklama är utformade under starkt intryck av den nordiska lagstiftningen. Vid de nordiska överläggningarna har man därför numera funnit det naturligt att transportörens ansvar helt anpassas till Hamburgreglernas krav. Första stycket överensstämmer helt med 123 § första stycket sjöla- Någon ändring i sak åsyftas inte trots vissa språkliga förgen. ändringar. I bestämmelsen stadgas uttryckligen att reglerna om styckegodstransport är tillämpliga transportören själv utfört som om hela transporten. Detta innebär vilket redan gäller att exempel- - vis transportören blir obegränsat ansvarig enligt 283 § om undertransportören har orsakat skada uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Transportörens möjlighet till ansvarsfriskrivning föreslås i andra stycket, med Hamburgreglerna förebild, bli restriktivare i försom hållande till gällande regler i 168 § tredje stycket sjölagen. Syftet är önskan att effektivt förhindra ett kringgående av det tvingande en transportansvaret. Ett förbehåll får göras endast om avtalsparterna träffat uttrycklig överenskommelse genomgångstransport och en om i samband därmed också namngett den eller de undertransportörer skall deltaga i transporten. I sistnämnda avseende är det dock som tillräckligt bestämd och klart identifierbar fartyg, att en grupp av t.ex. ACL ships, eller linjen anges. I detta stycke har slutligen intagits uttrycklig bestämmelse om bevisbördans placering i hänen delse av skada på godset. Regeln i tredje stycket är såsom nämnts och syftar likaledes till ny att förhindra ett kringgående av det tvingande transportansvaret. Bestämmelsen innebär ansvarsfriskrivning är ogiltig i den mån att en ett avtal genomgångstransport försätter en skadelidande i en om sämre processuell ställning jämfört med att transportören själv utför hela transporten.

286 §

Bestämmelsen i första stycket, som gäller undertransportörens anför sak- och dröjsmålsskador, motsvarar 123 § andra stycket svar

5° Jfr prop. 1973137 s. 122. 57 Jfr med äldre praxis La Plata NJA 1952 s. 12.

SOU 1990 13 Specialmotivering 157

sjölagen. Endast språkliga och redaktionella ändringar har gjorts och ändring i sak åsyftas inte. Detta innebär bl.a. att krav på skadeersättning endast kan riktas mot den undertransportör som har haft godset i sin vård då skadan inträffade. Att undertransportören är solidariskt ansvarig med transportören framgår nu av 287 Utförs undertransporten med annat transportmedel än fartyg gäller ansvarsreglerna för det transportmedlet.

Sjölagen reglerar inte multimodala transporter kombinerade

transporter annat än såvitt avser sjötransportörens roll. I andra stycket stadgas, med artikel 103 i Hamburgreglerna som förebild, att undertransportören inte kan bindas till åtaganden utöver det tvingande transportansvaret utan skriftligt samtycke. Regeln föreslås som ett skydd för undertransportören eftersom han inte nödvändigtvis måste känna till huvudavtalet mellan transportör och avsändare.

287 §

Paragrafens bestämmelser, som skall i samband med 285 och ses 286 §§, överensstämmer helt med gällande rätt. Endast språkliga och redaktionella ändringar föreslås i första och andra stycket för att tydligare ange transportörens och undertransportörens gemensamma ansvar än såsom det för närvarande kommer till uttryck i 123 § sjölagen. I förtydligande syfte föreslås också i tredje stycket, med artikel 106 i Hamburgreglerna som förebild, den regeln att det tvingande transportansvaret gentemot skadelidande tredje en man inte hindrar interna regressavtal mellan transportör och undertransportör.

288 §

Första stycket, som innehåller alternativa bestämmelser, avser reklamation vid förlust eller skada på godset och motsvarar 121 § av första stycket sjölagen. En underlåten reklamation innebär inte att ersättningskravet upphör utan endast att godset fortsättningsvis presumeras ha varit i gott skick eller i det skick angetts i transportsom dokumentet. I det alternativa förslaget har reklamationsfristerna förlängts i enlighet med artikel 191 i Hamburgreglerna. Likaså har angetts uttryckligen att gods som transporteras utan transportdokument vid underlåten reklamation skall ha överlämnats anses i gott synligt tillstånd.

5 Se närmare Sjölagskommentarcn Godbefordran s. 186-187. 59Se ovan not 55. ’ Reglerna om preskription av anspråk på grund lastskada finns i [368] § av m.m. sjölagen.

158 Specialmotivering SOU 1990 13

Det bör observeras att i båda förslagen reklamationsfristen normalt räknas från den tidpunkt då godset överförs i mottagarens besittning. Han skall således ha praktisk möjlighet att undersöka

godset. Detta gäller även vid en förhandsbesiktning av godset.

Vare sig någon förlust eller skada kunde konstateras eller inte har mottagaren kvar sin rätt att reklamera inom tre alternativt 15 dagar från det godset sedan lämnades ut till honom. I andra stycket, motsvarar 121 § andra stycket sjölagen, föresom slås med artikel 193 i Hamburgreglerna som förebild den ändringen att lättnaden i reklamationsplikten endast gäller förlust eller skada som blivit konstaterad vid en gemensam besiktning. Om felet inte iakttas vid besiktningen gäller således huvudreglerna i första stycket. Tredje stycket innehåller en ny särskild reklamationsregel av reell art för dröjsmålsskador enligt 278 Regeln, som har artikel 195 i Hamburgreglerna som förebild, utesluter ersättningskrav som inte framställs skriftligt till transportören inom 60 dagar från det godset överlämnades till mottagaren. Den korta preskriptionstiden skall ses mot bakgrund att dröjsmålsskada normalt inte är svår att av en konstatera och att ett dröjsmål i de flesta fall endast leder till beloppsmässigt mindre ersättningsanspråk. Även bestämmelsen i fjärde stycket och föreslås för att är ny underlätta reklamationsskyldigheten då transporten utförts av en undertransportör. Det kan nämligen vara svårt för mottagaren av godset att redan vid reklamationstillfället avgöra om ett ersättningsanspråk skall riktas mot transportören eller mot undertransportören. Enligt 121 § tredje stycket sjölagen skall transportören och mottagaren bereda varandra tillfälle att besiktiga godset när skada har eller kan antas ha inträffat. Det har inte ansetts nödvändigt att ha en sådan allmän rekommendation i lagtexten. Någon motsvarande bestämmelse föreslås därför inte.

289 § Utöver förluster på grund av sakskador och dröjsmålsskador kan en lastägare också drabbas andra förluster i samband med en transav port. Praktiskt viktiga fall gäller uppkomna kostnader på grund av mottagarens skyldighet att betala bidrag vid gemensamt haveri eller sjötransportörens skyldighet att utge ersättning för sådant bidrag eller bärgarlön som mottagaren har betalt.

‘ Om godset lossas och överlämnasexempelvis till tullmyndighet eller till ett terminalföretag, som inte kan anses representera mottagaren, innebär detta att tidpunkten för reklamationsskyldighetens inträde senareläggstill dessgodset slutligt avhämtas av mottagaren. Se närmare Grönfors, Om ansvaret för lossat men icke mottaget gods vid sjötransporter 2 uppl. 1960 s. 89-90.

SOU 1990 13 Specialmotivering 159

Förevarande paragraf reglerar dessa fall. Bestämmelsen i är ny förhållande till sjölagen och motsvarar artikel 242 i Hamburgreglerna. Artikeln, som reglerar det slutliga ansvaret för haveri- och bärgningskostnader, har utformats huvudsakligen på grundval av den justering som gjordes i regel D i 1974 års version Yorkav

Antwerpenreglerna SFS 1975607. Ändringen tolkas så ha-

att en veriintressent kan vägra utge haveribidrag i den mån ansvarsgrundande fel eller försummelse föreligger på transportörens sida. Genom förevarande bestämmelse görs ett klarläggande även för svensk rätts del. Således skall i överensstämmelse med Hamburgreglernas bestämmelse mottagaren äga rätt att vägra utge haveribidrag om ett ansvarsgrundande vållande föreligger på transportörens sida. På samma grunder kan han också regressvis återkräva vad han tvingats betala i haveribidrag. Även i fall bärgning gods av av föreslås i överensstämmelse med Hamburgreglerna rätt för moten tagaren att framställa regresskrav gentemot transportören för vad han utgett i bärgarlön.

290 §

Paragrafen, som reglerar avsändarens och hans medhjälpares skadeståndsansvar gentemot transportören och med rätt i det personer transporterande fartyget, överensstämmer i sin första punkt i sak

med 97 § första stycket sjölagen. I andra punkten föreslås, med

artikel 12 i Hamburgreglerna som förebild, uttrycklig regel att en också medhjälpares ansvar skall baseras på culpa. Skadeståndsansvaret enligt dessa bestämmelser är dock inte begränsat på samma sätt som vid förlust eller skada på gods orsakad av transportören eller hans medhjälpare. Skadeståndets omfattning måste i stället fastställas i det enskilda fallet med utgångspunkt från allmänna skadeståndsrättsliga regler på kontraktsrättens område. Avsändaren kan i vissa fall vid hantering av farligt gods ådra sig ett rent strikt ansvar för skada. Om detta stadgas i 291

291 §

Denna paragraf reglerar avsändarens särskilda för farligt ansvar gods samt transportörens rättigheter att vidta åtgärder med avseende på sådant gods. Med undantag för den regel föreslås i som tredje stycket åsyftas inte några ändringar i sak bestämmeläven om serna omarbetats i såväl redaktionellt som språkligt hänseende för att anpassas till terminologin vid styckegodstransport. Första stycket tar sikte på det fall att den transportör eller under-

2 En närmare redogörelse för regelns tillämplighet finns i Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 112 ff.

160 Specialmotivering SOU 199013

transportör som mottar godset inte känner till dess farliga beskaffenhet och motsvaras av den speciella styckegodsregeln i 97 § andra stycket sjölagen och regeln i 119 § första stycket samma lag. Avsändaren åläggs således ett strikt ansvar för skada orsakad av farligt gods. Med farligt gods avses då gods som omfattas av 257 § första stycket. Detta strängare ansvar gäller mot varje transportör som får godset om hand i transportkedjan. Om däremot avsändaren fullgjort sin upplysningsskyldighet kan en senare transportör inte åberopa sig på något strikt ansvar gentemot denne. I sådant fall får eventuella skadeståndsanspråk i första hand riktas mot den förste transportör som inte har lämnat upplysningarna vidare. Detsamma gäller om den förste transportören, fastän avsändaren inte har lämnat honom de relevanta upplysningarna, ändå har kännedom om den fara godset representerar och vilka försiktighetsåtgärder som skall vidtas men underlåter att upplysa en senare transportör om förhållandena. Om transportören inte kände till godsets farliga beskaffenhet vid mottagandet äger han också rätt att vidta lämpliga åtgärder för att undanskaffa godset. Om detta sker med omdöme är han fri från all skadeståndsskyldighet Andra stycket har intagits med artikel 133 i Hamburgreglerna som förebild. Av denna bestämmelse framgår uttryckligen att ingen det kan exempelvis röra sig om en senare transportör i en trans- portkedja som mottar gods med kännedom om dess farliga be- skaffenhet kan framställa skadeståndsanpråk på strikt ansvarsgrund, en princip som för övrigt framgår indirekt av första stycket. I en sådan situation gäller huvudregeln i 290 § om avsändarens culpaansvar. Han kan inte heller undanskaffa det farliga godset. Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 119 § andra stycket sjölagen men har fått en vidare tillämpning. Regeln föreslås bli tillämplig på varje situation där gods plötsligt visar sig utgöra en konkret fara för person eller egendom. Det kan exempelvis röra sig om kemikalier som är ofarliga i sig transportören och avsändaren men som ovetande utvecklar en lättantändlig gas vid kontakt med visst annat ämne. Även i den situationen kan den transportör handsom har godset eliminera faran utan skadeståndsskyldighet om han förfar med omdöme. Utöver den skadeståndsskyldighet som kan föreligga om transportören exempelvis förstör det farliga godset i onödan eller eljest på ett omdömeslöst sätt kan ersättningsskyldighet givetvis också åläggas honom om han framkallar godsets farliga egenskaper genom

63 Ansvaret för skadaorsakad av gods enligt 257 andra stycket skall dock bedömas § med tillämpning av den allmänna ansvarsregeln i 290 varvid avsändarenskännedom om speciella egenskaperhos godset givetvis påverkar en sådanbedömning. Jfr rättsfallet Despina GK nr 2 ND 1979 s. 27.

SOU 199013 Specialmotivering

ett vårdslöst handhavande. Detta följer reglerna av om transportörens allmänna presumtionsansvar enligt 275 § och om gemensamt haveri enligt [sjunde] kapitlet sjölagen.

292 §

Som närmare berörts vid 251 § är tillämpligheten av styckegodsreglerna inte beroende att konossement eller liknande av handling utfärdas. Detta motiveras främst med konossementets minskade betydelse vid sidan andra transportdokument, av exempelvis sjö-

fraktsedlar se 308 §, och dokumentlösa där traditionel-

transporter

pappersrutiner ersätts med elektroniska rutiner datorer

plus överföring på nätverk. Emellertid föreligger fortfarande behov av konossementet ett internationellt pappersdokument. som Detta bildar nämligen samtidigt utgångspunkten för översättning en till elektroniska funktioner. I syfte att göra detta så enhetligt som möjligt har i artiklarna 14-17 i Hamburgreglerna upptagits bestämmelser

om dess innehåll och rättsverkningar. Dessa regler dock är inte uttömmande varför de måste kompletteras med olika regler grundade på nationell rätt. De konossementsregler föreslås i 292som 307 §§ innebär en anpassning till nämnda Hamburgregler. Några

stöder sig direkt på motsvarande konventionsbestämmelse, varav följer vissa ändringar i sak. I övriga regler görs endast nödvändiga

språkliga och redaktionella ändringar med hänsyn till den föreslagna

styckegodsterminologin.

I första stycket definition konossement. ges en av Denna överensstämmer i huvudsak med gällande krav i 151 § första stycket

sjölagen har fått så konventionstrogen men en utformning som möjligt. I förslaget exempelvis uttryckligen anges med artikel 17 i Hamburgreglerna som förebild att dokumentet skall bevis - utgöra om ett avtal om sjötransport, något tidigare varit underförstått. som Att konossementet skall undertecknat vara av transportören eller någon handlar som på hans vägnar framgår nu av 296§ tredje

stycket i förslaget.

Andra stycket överensstämmer helt med 154 § sjölagen någon och ändring i sak åsyftas således inte. Av bestämmelsen framgår att i nordisk rätt ett konossement normalt är löpande karaktär. För av att ett konossement skall behandlas rektakonossement, dvs. som ett som icke-löpande, krävs förbehåll för detta med uttryck icke som till order eller annat liknande uttryck.°°

s Senärmare om konossementetsutveckling och dessolika funktioner i Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 274 ff. °° Ingenting hindrar dock en mottagare enligt ett rektakonossement att genom anteckning konossementetanvisa transportören lämna att ut godseteller del av detta till annan förvärvare s.k. delivery orders. Detta skall inte förväxlas med konossementets egenskap att vara löpande icke-löpande. resp.

162 Specialmotivering SOU 1990 13

I detta sammanhang bör uppmärksammas att vissa utländska rättsordningar intar motsatt hållning vad avser konossementets en icke-löpande handling. Är ett konossekaraktär av löpande resp. under amerikansk rätt ställt till viss person, s.k. straight bill of ment

lading, motsvarar det närmast en sjöfraktsedelf En nordisk ex-

använda sig ett löpande konossement vid portör som avser att av godstransporten bör därför till att detta utställs till viss person se med tillägget eller order eller liknande, eller till innehavaren. Regeln i tredje stycket 160 § första stycket sjölagen och motsvarar syfte främst stärka konossementets omsättningsvärde. En dess är att förvärvares rättigheter och skyldigheter skall klart framgå av konos- Kännedom villkoren i ett bakomliggande befraktsementet. om

ningsavtal ett certeparti saknar således betydelse, såvida inte en

uttrycklig hänvisning gjorts i konossementet s.k. incorporation

clauses. För markera att regeln blir tillämplig så snart konosseatt blivit föreslås mottagaren i gällande sjölagsregel mentet omsatt att ändras till annan innehavare konossementet än avsändaren. av

293 §

s.k. genomgångskonossement har överförts från Dessa regler om

167§ sjölagen utan att några ändringar i sak ésyftats. I första

stycket ingår således definition genomgångskonossement. Uten av trycket transportör i bestämmelsen skall förstås i enlighet med definitionen transportör i 251 Av denna definition framgår att av med transportör i kapitlet endast avses sjötransportör. För att ett skall genomgångskonossement i kapitlets mening dokument vara ett måste det således framgå detta att transporten skall utföras av av flera sjötransportörer än En transport som skall utföras av en. sjötransportör blir inte genomgångstransport när i endast en en transporten ytterligare deltar bara t.ex. en vägtransportör. I andra stycket föreskrivs att den utfärdar ett genomgångssom konossement är skyldig till att förhållandet antecknas i eventuella se lokala konossement. Syftet med detta är främst en önskan att förhindra komplikationer på grund konkurrens mellan olika konosav för gods även att upplysning skall ges om sement samma men

samtliga villkor under vilka godset transporteras.

7 Se därom Deutgen, Är straight bill of lading ett rektakonossement, Marius en nr 103 1985. 63 Angående ändrade regler för godsansvaret vid genomgångstransporter ansvarsfriskrivning m.m. se 285-287 §§. °° praktiska hanteringen i Sjölagskommentaren Godsbefordran s. Senärmare om den 318 ff.

sou 1990 13 Specialmotivering 163

294 §

Reglerna har överförts från 95 § sjölagen. Första och andra styckena, som också har sin motsvarighet i artiklarna 141 och 152 i Hamburgreglerna, innebär ingen ändring i sak. I tredje stycket har den regeln slopats att avlastaren skall betala kostnaderna för en uppdelning av godset på flera konossement. Det får tillräckligt anses att avlastaren inte kan kräva särskilda konossement det innebär om väsentliga olägenheter för transportören.

295 §

Denna paragraf, som saknar motsvarighet i sjölagen, grundar sig på artikel 142 i Hamburgreglerna. Bestämmelsen innebär ändring i en förhållande till den traditionella uppfattningen befälhavaren att endast företräder fartygets ägare. Denna uppfattning avspeglas inte längre i den kommersiella verkligheten, särskilt inte på styckegodstransporternas område. I modern linjefart föreligger nämligen inte den identifikation mellan den avtalande transportören och ägaren till det fartyg som transporterar godset på sätt samma som var vanligt tidigare. Bruket i konossement s.k. identity of Carrierav klausuler utpekande endast fartygsägaren ansvarig för godset som kan därför leda till orimliga resultat, i synnerhet fartyget är om inchartrat från ett annat land än det där transportören driver verksamhet. Genom den föreslagna regeln sker uttrycklig nu en anpassning av svensk rätt till den rättsutveckling ägt rum.7° som

296 §

Paragrafen innehåller bl.a. lista på vilka uppgifter konosseen ett ment skall innehålla och motsvarar de uppgiftskrav finns insom tagna i 151-152 och 155 §§ sjölagen. Dessa krav har även kompletterats med ytterligare föreskrifter hämtade från artiklarna 14 och 15 i Hamburgreglerna. Som exempel kan nämnas krav på angivande i konossementet av farligt gods eller att gods skall eller får lastas på däck. Likaså skall anges transportörens och orten där han har namn sitt huvudkontor och den konventionsreglering är tillämplig på som transporten. Syftet med den utökade uppgiftsskyldigheten är att stödja en internationell strävan att i tolkningshänseende göra konossementsdokumenten så standardiserade och enhetliga möjligt. som Några sanktioner mot utelämnande av uppgifter utöver vad - som indirekt kan drabba transportören på grund uppgiftsansvaret av enligt 299-300 §§ föreslås dock inte. -

7°Jfr det s.k. Lulu-målet NJA 1960 s. 742 samt SOU 197210 s. 54 angående vidtagna ändringar i 123§ sjölagen. 7 Se närmare Sjölagskommentaren Godsbefordran 274-292 och 294——295. s.

164 Specialmotivering SOU 199013

Kravet på undertecknande förklaras uttryckligen kunna tillfredsställas mekaniska och elektroniska förfaranden. l den nu genom gällande sjölagen har denna svårighet undgåtts genom användning utfärda i stället för undertecknaT Skälet till av begreppet ändringen är lydelsen Hamburgreglerna. Slutresultatet av de av båda uttryckssätten är avsett att bli detsamma.

297 §

I denna bestämmelse, hämtats från artikel 153 i Hamburgregsom lerna, uttryckligen att utelämnade dokumentsuppgifter enligt anges 296 § inte påverkar dokumentets egenskap konossement under av förutsättning detta i övrigt uppfyller villkoren i definitionen i att 292 § första stycket. Detta innebär således att uppgifterna är obligatoriska endast i den meningen att de självständigt eller tillsammans med andra uppgifter utgör nödvändiga element i definitionen. Men såsom nämnts under 296 § föreslås inte några direkta sanktioner —— mot utelämnade uppgifter.

298 §

Bestämmelsen överensstämmer med gällande nordisk rätt såsom den kommit till uttryck i 152 § andra stycket och 161 § andra stycket

sjölagen. Lagtexten har dock anpassats till reglerna i 296 § med

artikel 161 i Hamburgreglerna som förebild.

299 §

Denna paragraf, bl.a. i sitt första stycke lägger fast sådant som uppgiftsansvar för konossementsutfärdaren som har utformats som fingerat vårdansvar, överensstämmer med gällande nordisk rätt. ett Endast språkliga och redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till nuvarande sjölagsregler. Första stycket motsvarar således 161 § första och tredje stycket sjölagen. I andra stycket regleras även konossementets bevisverkan med avseende på mottagarens skyldighet att betala frakt och ersättning för överliggetid. Reglerna motden praxis utbildats kring 112 och 160 §§ sjölagen. Avsvarar som seende betalningsskyldighet för frakt är det tillräckligt att det framgår konossementet den är obetald. Vad gäller ersättning för av att överliggetid är det överliggetiden i lastningshamnen som avses utan detta nödvändigtvis behöver i lagtexten. En generell föratt anges tryckt klausul att mottagaren skall betala överliggetidsersättning om är dock inte tillräcklig utan kravet måste till skillnad mot fraktkravet

72 Jfr Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 276. 73 Se närmare 1973137 72 och Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 289prop. s. 292.

SOU 1990 13 Specialmotivering 165

vara beloppsmässigt preciserat för den transport är fråga för varom att betalningsskyldighet skall inträda. Av bestämmelserna i första och andra stycket framgår konosatt

sementet förlorar sin bevisverkan om det kan visas att annat över-

enskommits mellan transportören och avsändaren. Enligt tredje stycket gäller detta dock inte mot godtroende förvärvare en av konossementet. Inte heller kan transportören enligt detta stycke undandra sig sin undersökningsplikt vid godsets mottagande genom

att bruka förbehåll generell art said be etc. Dessa

av mer to regler har sin motsvarighet i 161 § första och andra stycket sjölagen och syftar givetvis till att stärka konossementets omsättningsvärde.

300 §

Denna paragraf innehåller regler för transportörens rena eller

äkta uppgiftsansvar samt för hans skyldighet att lämna upplysning

om avgivna indemnitetsförklaringar back letters. Reglerna har sin

motsvarighet i 162 och 163 §§ sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Detta innebär uppgiftsansvaret, bygger att som på culpa, också framdeles kompletterar eller i vissa fall även överlappar det fingerade vårdansvaret enligt 299 Som ett förtydligande har lagts till i lagtexten att transportören inte kan begränsa det ansvar som utkrävs enligt förevarande bestämmelse. En bestämmelse i artikel 172 i Hamburgreglerna back om att letters inte kan åberopas gentemot tredje gäller regel en man som en i svensk rätt utan att detta har ansetts behöva uttryckligen i anges lagtexten. Vad gäller giltigheten back letter i förhållandet av ett mellan transportören och avlastaren regleras denna i 301

301 §

I första stycket fastställs det strikta avlastaren har för ansvar som lämnade uppgifter godset. Regeln överensstämmer helt om med 153 § sjölagen och har också motsvarighet i artikel 171 i Hamen burgreglerna. Bestämmelserna i andra stycket är och har utformats med nya artikel 173 i Hamburgreglerna förebild. Reglerna innebär som att alla transportörens krav huvudsakligen regressanspråk gentemot avlastaren bortfaller vid brottslig samverkan mellan dem, något en som för övrigt redan gälla i nordisk rätt på grund allmänna anses av rättsgrundsatser. Det kan exempelvis röra sig intyganom ett osant de av transportören rörande vissa uppgifter lämnats som för att tas in i konossementet eller för uppgifter godsets synliga tillstånd. om

7‘ Sevidare prop. 1973137 s. 71 samt Sjölagskommentaren Godsbefordran 308s. 312.

166 Specialmotivering SOU 199013

Detsamma gäller för felaktiga uppgifter lastningshamn eller tid om för lastning, exempelvis antedatering. En prövning av giltigheten av back letter måste dock ske i det enskilda fallet. Det får nämligen ett i många fall ingen allvarlig kritik kan riktas mot förantas att farandet. Det rör sig då de innocenta situationerna där exom empelvis problem uppkommer med en mindre felräkning av ett större godsparti, där onödig tidsspillan och kostnad för en omräkning bäst undgås genom en indemnitetsförklaring.

302-305 §§

Bestämmelserna i förevarande paragrafer, vilka gäller rätten att få godset utlämnat till sig, grundar sig inte på någon konventionsreglering utan på regler utbildats genom internationella hansom delsbruk. De föreslagna reglerna överensstämmer helt med motsvarande regler i 156-159 §§ sjölagen och endast språkliga ändring-

ar har företagits.

306-307 §§

Bestämmelserna i förevarande paragrafer, som reglerar vissa rättsförhållanden vid förvärv konossement i god tro, har utvecklats på av nationell grund. Reglerna har hämtats från motsvarande bestämmeli 164-166 §§ sjölagen och några ändringar i sak åsyftas inte. ser Endast språkliga och redaktionella ändringar har företagits. Det bör observeras ytterligare ändringar terminologisk karaktär kan att av komma bli nödvändiga i 307 § vid antagandet en ny köplag. att av

308 §

I modern linjefart har icke-negotiabla transportdokument kommit till användning i allt större omfattning. Ett sådant dokument är den s.k. sjöfraktsedeln waybill. Behov föreligger närmare regle-

sea att

rättsverkningarna ett användade av detta dokument. Bestämra av melser härom således i förevarande och i följande paragraf ges 309 §. Första stycket innehåller definition av begreppet sjöfraktsedel. en Denna har utformats med utgångspunkt från de två grundläggande funktionerna hos ett transportdokument sådana de angetts i artikel 18 i Hamburgreglerna, nämligen att vara bevis om att ett transportavtal träffats och att godset blivit mottaget. Därjämte måste om dokumentet innehålla ett åtagande av transportören att lämna ut godset till den mottagare. Detta innebär bl.a. att som anges som godset kan lämnas ut till mottagaren utan att till skillnad från vad gäller vid bruk konossement ett originaldokument behöver som av presenteras och återställas. Utlämningsförfarandet är helt oberoende av själva transportdokumentet.

SOU 1990 13 Specialmotivering 167

I andra stycket sägs att avsändaren kan förfoga över godset under transporten, exempelvis genom att begära att transporten avbryts eller genom att ange en ny mottagare. En förutsättning är dock att avsändaren inte avstått från denna rättighet gentemot transportören eller att den angivne mottagaren sedan godset kommit fram till bestämmelseorten hunnit framställa sitt anspråk på godsets utlämnande. Av tredje stycket framgår att konossement kan begäras enligt 294 § så länge avsändaren har kvar sin förfoganderätt enligt andra stycket. Senare kan transportkunden inte växla dokumentstyp; en annan ståndpunkt skulle störa funktionerna.

309 §

Bestämmelserna i denna paragraf huvudsakligen sjöfraktseavser deln som bevismedel och motsvarar konossementsreglerna i 296 och 298 §§. Med hänsyn till sjöfraktsedelns icke-negotiabla karaktär har bestämmelserna i första stycket dokumentets innehåll gjorts om enkla. Principerna för transportörens plikt att undersöka riktigheten av lämnade godsuppgifter bör dock gälla även för sjöfraktsedlar för att på så sätt få uppgifterna så tillförlitliga möjligt. I likhet med som konossementet föreslås nämligen sjöfraktsedeln också utgöra bevis om transportvillkoren och om att godset mottagits i det skick som angetts i dokumentet. Eftersom fraktsedeln inte är negotiabel har transportören dock enligt andra stycket till skillnad från vad i - som vissa fall gäller vid konossement alltid möjlighet att motbevisa dokumentets innehåll.

310 §

I denna paragraf regleras verkan s.k. jurisdiktions- eller av prorogationsklausuler vid styckegodstransport. Den avtalsfrihet i som stort sett råder i dag7° utnyttjas ofta på sådant sätt att talan i anledning av en godsskada eller dylikt endast kan väckas i den där stat transportören har sitt huvudsakliga driftsställe, något i enskilda som fall till och med kan svårt att närmare utreda. Syftet med vara bestämmelserna är därför att främst förhindra ett kringgående av den tvingande ansvarsregleringen i förevarande kapitel genom att vid tvist en kärande tillförsäkras möjlighet att väcka talan vid domstolen för en ort med rimlig anknytning till den transport är varom fråga. I paragrafen ges alternativa lösningar för Haag-Visbyreglerna respektive Hamburgreglerna.

75Se närmare om den rättsliga skillnaden mellan konossement och sjöfraktsedlar Grönfors i Festskrift till Hessler 1985 s. 221 ff. 7°Se närmare Lind Rasmussen, Jurisdiksjonsklausuler og voldgiftsklausuler i søtransportavtaler, Marius nr 90 1984.

168 Specialmotivering SOU 1990 13

I första stycket stadgas att ett s.k. förhandsavtal om exklusiv jurisdiktion är ogiltigt i den mån det inskränker kärandens möjlighet att väcka talan vid någon av de domstolar som där anges. Kärande kan därvid vara såväl transportören som transportkunden. De domstolar som anges i punkterna 1-3 har en naturlig anknytning till transporten. Exempelvis kan bevisning om en skada bäst finnas att tillgå i den faktiska lastnings- eller lossningshamnen. Bestämmelsens begränsning till vissa angivna domstolar innebär att något hinder inte föreligger att genom prorogation utesluta andra domstolar. I Haag-Visbyalternativet betyder detta exempelvis att ett avtal som hindrar käranden att föra talan vid den domstol där det transporterande fartyget belagts med kvarstad i princip får giltig verkan. Detta överensstämmer med gällande praxis. I Hamburg-

alternativet, däremot, får enligt punkten 4 så inte ske. Tallan kan

alltid väckas vid domstolen för den ort där fartyget eller annat fartyg, som tillhör samma ägare, har blivit föremål för kvarstad eller säkerhetsåtgärd. En annan sak är att svaranden efter målets annan anhängiggörande har möjlighet att få målet flyttat till annan domstol efter ställd säkerhet för det omstämda beloppet. Se närmare därom vid [337 Enligt andra stycket har en kärande alltid möjlighet att väcka talan vid domstolen för den ort som angetts i transportavtalet eller i en prorogationsklausul. Detta framgår redan av första stycket, som endast gäller vissa begränsningar i kärandens valrätt. Bestämmelsen får närmast betydelse vid avgörandet av transportörens ansvar för undertransportör enligt 285 Vidare anges som ett förtydligande att sedan tvist uppkommit parterna kan fritt avtala hur en tvist skall behandlas, dvs. den skall handläggas eller att den skall avgöras var genom skiljedom. Regeln i tredje stycket skall ses som ett skydd för en konossementsinnehavare förvärvat konossementet i god tro. Om en som jurisdiktions- eller skiljedomsklausul finns intagen i ett bakomliggande certeparti blir konossementsinnehavaren bunden av denna endast konossementet särskilt och uttryckligen anger detta. Det om är således inte tillräckligt att konossementet innehåller en allmän hänvisning till certepartiets villkor. I Haag-Visbyalternativet har intagits ett fjärde stycke som anger att bestämmelserna i första stycket inte gäller vid s.k. cross trade, dvs. fart som inte berör något nordiskt land. Det finns för närvarande inte skäl att begränsa avtalsfriheten vid sådan fart utan stöd av allmänt antagna internationella regler. Första stycket i dess Haag-Visbyalternativ skall inte heller gälla vid en anslutning till konventionen den 16 september 1988 om domstols behörighet och verkställighet av domar på privatom

rättens område den s.k. Lugano-konventionen i den mån annat

SOU 1990 13 Specialmotivering 169

följer av denna konvention. Vid införandet lagstiftning av som grundas på Luganokonventionen måste därför ytterligare undantagsbestämmelser införas i Haag-Visbyalternativet. Om däremot Hamburgreglerna ratificerats, föranleder anslutning en till Lugano-

konventionen inga sådana konsekvensändringar.

311§

I denna paragraf anges att tvister i anledning styckegodstransport av även kan avgöras genom skiljedom. För att undvika kringgående ett av de restriktiva reglerna jurisdiktionsklausuler i 310 § har dock om motsvarande begränsningar gjorts i giltigheten skiljeavtal har av som ingåtts på förhand. I paragrafen alternativa ges lösningar för Haag- Visbyreglerna respektive Hamburgreglerna. I första stycket stadgas således skiljedomsklausul att en är giltig om, efter kärandens val, skiljeförfarandet skall försiggå i där någon stat av de orter i 310 § första stycket 1-3 belägen. som avses är Genom hänvisningen i andra stycket får skiljeförfarande även äga på den rum ort som parterna bestämt i skiljeavtalet. Som ytterligare föruten sättning anges att skiljedomstolen skall tillämpa de tvingande reglerna för styckegodstransport. Härmed reglerna i förevarande avses kapitel eller motsvarande konvention eller därpå grundad lag. Andra stycket hänvisar till 310 § andra och tredje styckena. Detta innebär som har angetts skiljeförfarandet - nyss - att efter kärandens val även får äga rum på den ort i skiljedomssom angetts klausulen eller i skiljeavtalet samt att, sedan tvist uppstått, parterna fritt kan avtala och hur ett skiljeförfarande skall om var ske. Hänvisningen innebär också att konossementsinnehavare en som förvärvat konossementet i god tro är skyddad mot överraskande skiljedomsklausuler i ett bakomliggande certeparti. I tredje stycket, i dess Haag-Visbyalternativ, har intagits en bestämmelse som motsvarar 310 § fjärde stycket. Regeln innebär att bestämmelserna i första stycket endast gäller vid fart som berör nordiskt land. Av det alternativa förslaget följer att ett skiljeavtal är ogiltigt i den mån det strider mot bestämmelserna i första och andra styckena. Avtalet blir dock inte ogiltigt i sin helhet. I mån skiljeavsamma som talet är ogiltigt anses bestämmelserna i nämnda stycken som del av avtalet. Vid ett tillträde till den s.k. Luganokonventionen kan reglerna i förevarande paragraf komma att påverkas på samma sätt som reglerna om jurisdiktionsklausuler i 310 Se därför närmare vid sistnämnda paragraf.

77För danskt vidkommande avses också 1968års Brysselkonvention rörande samma ämnen.

Specialmotivering SOU 1990 13

5.2 Motivering till 14 kap. sjölagsförslaget

Avtalstypen resebefraktning ursprungligen heltäckande och omvar fattade alla godstransporter till sjöss med enhetliga regler. Nu har

resebefraktningsreglerna marknadens utveckling av nya avgenom måst begränsas till sitt egentliga område. Men principerna talstyper regleringen är välkända traditionen och översynen har för genom därför kunnat begränsas till den språkliga och redaktionella utformningen till justering vissa detaljer. Specialmotiveringarsamt av föreslagna stadgandena kan med hänsyn härtill hållas na för de kortfattade. inledande paragraferna gäller för befraktningsavtalet De första och de nuvarande bestämmelserna i 71-75 §§ över huvud motsvarar sjölagen.

5.2.1 Inledande bestämmelser

312 §

I denna paragraf, i huvudsak motsvarar 71 § sjölagen, anges som befraktningskapitlets tillämpningsområde och vissa grundläggande på befraktningsområdet. De ändringar görs är nödvänbegrepp som diga med hänsyn till att bestämmelserna för styckegodstransport till självständigt regelverk och att sammanblandning av brutits ut ett befordringsformer således inte får ske. Vissa klarläggande olika tillägg görs också, bl.a. avseende s.k. konsekutiva resor jfr motiven

under avsnitt 5.2.3. Första stycket stadgar att reglerna befraktning skall tillämpas om på såväl hel- delbefraktning, dvs. då befordringsavtalet gäller som helt fartyg, visst lastrum eller kvotdel av ett fartygs lastutett ett en En närmare precisering de två befraktningsformerna rymme. av i andra stycket definition begreppet delbefraktgörs genom en av Vidare läggs fast för undvikande tveksamhet att reglerna ning. av resebefraktning skall gälla även konsekutiva resor om befraktför certepartiet inte Även definition av ningsavtalet anger annat. en begreppet konsekutiva har därför införts i andra stycket. resor I andra stycket har utöver vad nämnts ovan samlats - som definitioner ytterligare några viktiga begrepp inom befraktningsav

befraktare detsamma i området. Med bortfraktare och avses som

§ sjölagen, dock textens formulering gjorts fartygscentrerad. 71 att resebefraktning och tidsbefraktning överensstämmer li- Begreppen kaså med gällande rätt. definition i lagtexten begreppet avlastare. Med av- En ny avser vid styckegodstransport varför det bör lastare avses detsamma som tillräckligt hänvisa till vad anförts vid motsvarande vara att som definition i 251

SOU 199013 Specialmotivering 171

Ny är också definitionen av begreppet konsekutiva resor, som omfattas helt av resebefraktningsreglerna med undantag för vissa särbestämmelser. I likhet med gängse resebefraktning utförs resorna på resebasis och med ett bestämt fartyg. Definitionen av begreppet delbefraktning är också ny men överensstämmer med den definition som finns i de danska och norska sjölagarna. Den är av stor vikt, framför allt för att befraktningsformen inte skall sammanblandas med styckegodstransport, som utmönstrats till ett särskilt kapitel. Om det föreligger delbefraktning eller styckegodstransport får således i första hand avgöras genom det avtalsdokument som parterna använder eller avser att använda. Något formkrav för certeparti föreligger dock inte men avtalet skall engagera ett visst fartyg och ha väsentligen samma innehåll som ett certeparti. Exempelvis förekommer bruk av s.k. fixture notes, vilka dokument syftar till att slutligen manifesteras i ett certeparti och kanske ett på detta baserat trampkonossement. Till skillnad mot vad som nu gäller enligt 71§ andra stycket sjölagen kan delbefraktning komma i fråga även på tidsbefraktnings-

området space charter. Tidscertepartierna dock normalt

avser ett helt fartyg. I 315 § första stycket och 382 § fjärde stycket regleras bortfraktarens och befraktarens förhållande vid vad som i dag benämns underbortfraktning. Vid de nordiska överläggningarna har man enats om att en definition av underbortfraktning frembortfraktning på

norska inte är nödvändig. De förhållanden som det här är fråga om,

dvs. att en befraktare i sin tur uppträder som bortfraktare gentemot tredje man genom ett nytt befraktningsavtal, bör emellertid inte förväxlas med den nya terminologin på styckegodstransporternas område, nämligen transportör och undertransportör. För svensk del föreslås därför att uttrycket underbortfraktning ersätts med ordet vidarebortfraktning. Enligt tredje stycket gäller befraktningskapitlets bestämmelser vid inrikes fart i Sverige samt vid internordisk fart. Gentemot den nuvarande regleringen i 169 § första stycket sjölagen, där det anges att lagen i den stat där avgångsorten är skall tillämpas, föreligger således den skillnaden att svensk rätt kommer till användning vid svenska domstolar även när resan sker till Sverige från ett annat nordiskt land eller mellan nordiska länder. Någon praktisk skillnad bör detta knappast innebära eftersom befraktningsreglerna avses bli i det närmaste identiska i de nordiska länderna. I sista punkten görs dock undantag från principen om tillämpning domstolslandets lag av vid inrikes resor i Danmark, Finland och Norge. Regeln tar sikte på den situationen, i de nordiska länderna eller i något dem att man av skulle vilja införa ett enhetligt ansvarssystem avseende olika slag av

172 Specialmotivering SOU 1990 13

inrikes befordran gods jfr bestämmelsen i 252 § första stycket. av Några lagvalsregler för utomnordisk certepartifart föreslås inte. I fjärde stycket anges endast att befraktningskapitlets bestämmelser skall tillämpas i de fall svensk rätt kommer till användning. Lagvalet får dock avgöras enligt certepartiets bestämmelser eller eljest enligt allmänna internationellt-privaträttsliga regler.

313 § Denna paragraf, reglerar befraktningsreglernas dispositiva omsom fattning, motsvarar i huvudsak 72 § första stycket och 168 § första stycket sjölagen. I första stycket har gjorts vissa förtydliganden utan att några

ändringar i sak åsyftas. Således anges nu uttryckligen i lagtexten att

även praxis har utbildats mellan parterna kan åsidosätta besom fraktningsreglerna. En sådan praxis skall därvid anses som en del av parternas avtal. Vad gäller handelsbruk och annan sedvänja har även här gjorts ett tillägg att endast bruk och sedvänja som måste anses vara bindande för parterna sätter de dispositiva reglerna sidan. Vid prövning giltigheten, som då måste ske i det en av enskilda fallet, bör rad omständigheter beaktas. Som exempel en kan sedvänjas fasthet och utbredning, parternas kännedom anges en den, sedvänjans uppkomst och dess lämplighet. om Enligt andra stycket får ansvaret för godsskada inte inskränkas vid internordisk resebefraktning. Detsamma gälavtal om inrikes eller ler de särskilda preskriptionsreglerna i [368] Denna begränsning avtalsfriheten till enbart resebefraktning innebär att motsvarande av tidsbefraktningsregler blir i princip dispositiva oberoende av fartområde. Likaså förblir utrikes resebefraktning fri, dvs. parterna får såsom tidigare avtala andra villkor även om enligt certepartiet eller genom lagvalsregler svensk rätt skall äga tillämpning. Regeln i tredje punkten i samma stycke skall ses som ett komplement till lagvalsregeln i 312 § tredje stycket andra punkten. Om exempelvis dansk lag skall tillämpas av en svensk domstol enligt nämnda lagvalsregel skall även omfattningen av det tvingande ansvaret avgöras med utgångspunkt från danska regler. I tredje stycket att reglerna om utfärdande av ombordanges konossement trampkonossement vid resebefraktning inte får åsidosättas avtal till nackdel för avlastaren i viss fart. Det genom geografiska tillämpningsområdet är detsamma som gäller för linjekonossement. Motsvarande bestämmelser på tidsbefraktningens område är däremot dispositiva. Av fjärde stycket, slutligen, framgår som en erinran att även

7 Motsvarande formuleringar föreslås även på köprättens område, se prop. 1988 8976 s. 65.

SOU 1990 13 Specialmotivering 173

reglerna i 316 § om trampkonossement är tvingande när konossementet bestämmer rättsförhållandet mellan bortfraktaren och tredje man. Bestämmelserna i 316§ gäller vid såväl tidsberese- som fraktning.

314§

Paragrafen motsvarar 73 och 74 §§ sjölagen. Några ändringar i sak åsyftas inte. Vissa tillägg har dock gjorts i utfyllande syfte. Vid tidsbefraktning, i mycket liknar hyresavtal, som ett är certepartiet normalt knutet till ett bestämt fartyg. På resebefraktningsområdet, där och lasten ställs i förgrunden på resan ett annat sätt, kan bortfraktaren emellertid ofta förbehålla sig rätten att sätta ett alternativt fartyg. I certepartiet förekommer då tillägg or av typen substitute. I vissa fall, exempelvis vid konsekutiva kan bortresor, fraktaren ha full frihet i valet fartyg klausuler av genom som name or substitute in owners’s option. I första stycket därför anges att bortfraktaren vid substitution endast får sätta in fartyg en som är lika ändamålsenliga det avtalade fartyget. Vid bedömningen som därav kan olika egenskaper hos fartyget betydelsefulla. vara Det kan röra sig lastförmåga, lastnings- och lossningskapacitet, om manöveregenskaper eller ägar- och nationalitetsförhållanden. Även fartygets ålder kan ha betydelse försäkringssynpunkt. ur Vidare stadgas i stycke att rätt ersätta fartyg samma en att ett med ett annat kan utövas flera gånger. En inskränkning i denna rätt måste därför ske genom uttryckliga bestämmelser i certepartiet. Frågan huruvida rätt att sätta in ett annat fartyg föreligger även efter en förlisning eller kondemnation kan svårbedömbar. vara Avtalsparterna har många gånger varit därom, oense bl.a. på grund av konjunkturläget, och tolkning substitutionsklausulen en av i fråga har måst ske i det enskilda fallet. Särskilda regler avseende förlust och kondemnation fartyget har därför intagits i 341 § av och 384 Att en substitutionsklausul gängse utformning inte innebär av en motsvarande skyldighet för bortfraktaren att sätta fartyg ett annat är däremot klarlagt i praxis. En lagregel med denna innebörd anses därför inte nödvändig. vara Bestämmelsen i andra stycket överensstämmer helt med 74 § sjölagen och gäller såväl tidsbefraktning. rese- som I förtydligande syfte har lagts till att förbudet även gäller föregående ballastresa en eftersom befraktaren inte skall behöva stå risken för tidsspillan eller andra olägenheter. En förutsättning är dock ballastresan att omfattas av certepartiet.

315 §

Reglerna i första stycket överensstämmer i sak helt med § 75 sjölagen. Befraktaren kan således tidigare överlåta sina rättigheter som

174 Specialmotivering SOU 1990 13

enligt befraktningsavtalet utan samtycke från bortfraktaren men förblir i gengäld ansvarig för att avtalet ändå fullgörs i dess förpliktande delar. Det kan exempelvis röra sig om skyldigheten att leverera last eller att betala frakt. Det bör vidare uppmärksammas i detta sammanhang uttrycket underbortfraktning ersatts i att förslaget med ordet vidarebortfraktning. Se närmare om anledningen till detta vid 312 I motsats till befraktarens möjligheter kan bortfraktaren inte överlåta befraktningsavtalet på utan befraktarens godkännande. annan Det är nämligen oftast stor betydelse för befraktaren vem som av utför befordringen. Denna skall exempelvis utföras med ett bestämt fartyg med speciella egenskaper. Även ägar- och nationalitetsförhållandena kan betydelsefullai visst fartområde. I andra stycket vara har därför införts ett uttryckligt krav på befraktarens samtycke för att överlåtelse befordringsförpliktelserna skall få ske. Om samav tycke lämnas bör å andra sidan bortfraktaren fri från ansvar för vara befraktningsavtalet därefter blir fullgjort. Principen om ett kvaratt dröjande infördes i 123§ sjölagen genom 1973 års ansvar, som sjölagsändringar, gör sig nämligen inte lika starkt gällande på befraktningsområdet i och med att reglerna för styckegodstransport brutits till självständigt regelverk. Överlåtelse certepartier ut ett av är betydligt mindre vanligt i jämförelse med förekomsten av s.k. omlastningsklausuler på styckegodstransporternas område. Inget hindrar dock avtalsparterna från att i det särskilda certepartiet göra förbehåll för ett fortsatt för den ursprunglige bortfraktaren. ansvar

316 §

Sjölagens bestämmelser konossement är gemensamma för konosom i linjefart och konossement med bakomliggande certeparti sement

eller annat befraktningsavtal s.k. trampkonossement så snart det

blivit omsatt. Även fortsättningsvis skall de två typerna av konosseunderkastade regler. Tekniskt åstadkommes detta ment vara samma i förevarande paragraf hänvisningar görs till bestämmelsergenom att för konossement vid styckegodstransport linjekonossement. na Bestämmelsen i första stycket, främsta syfte är att stärka vars trampkonossementens omsättningsvärde, motsvarar 160 § första stycket sjölagen. Endast den ändringen har företagits att begreppet m0ttagare med det omfattande begreppet tredje ersatts mer man. På så sätt markeras att regeln blir tillämplig så snart ett konossement blivit omsatt.

7 Om överlåtelse förpliktelser, Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 43 med av se där gjorda hänvisningar. 8° Principen att innehavare av ett konossementän avsändaren inte är bunden annan villkoren i ett bakomliggande fraktavtal, såvida hänvisning inte gjorts i konosseav mentet, har införts även i 292 § tredje stycket. Se närmare vid denna paragraf.

SOU 1990 13 Specialmotivering 175

I andra stycket regleras dels trampkonossementets innehåll och rättsverkningar och dels ansvaret för lastskada gentemot tredje man som innehar konossementet. De hänvisningar som görs är nären mare precisering av den grundläggande regeln i 253 § första stycket. Första punkten anger således att reglerna för linjekonossement i 295-307 §§ även gäller omsatta trampkonossement. Vidare i anges andra punkten att ansvarsreglerna i 274-290 §§ skall tillämpas. Hänvisningen till 254 § innebär att ansvarsreglerna blir tvingande inom det tillämpningsområde i 252 Men därutöver kan som avses utan uttrycklig hänvisning vissa bestämmelser som givits i tredje - mans intresse ha en tvingande karaktär I de fall där något trampkonossement inte bestämmer bortfraktarens ansvar gäller ansvarsreglerna i 338 och 374 §§.

5.2.2 Resebefraktning

317 § Bestämmelsen motsvarar 124 § sjölagen. En motsvarande bestämmelse finns även i 260 På linjefartens område är det normala att frakten följer prislistor och tariffer som offentliggjorts i förväg. Transportkunden kan därför inte drabbas av några större överraskningar. Vid resebefraktning särskilt vid konsekutiva kan emellertid

resor en längre tid förflyta

mellan certepartiets ingående och resans utförande. För att förhindra att avtalspart skall drabbas av oförutsedda svängningar på fraktmarknaden har därför i första stycket gjorts den ändringen i förhållande till gällande rätt att frakten den inte avtalats skall om bestämmas till gängse frakt när befraktningsavtalet ingicks jfr ovan 3.5. Genom andra stycket har gällande regler s.k. överlossat gods om utökats till att omfatta även last än vad avtalats. Det kan annan som exempelvis röra sig om farligt gods för vilket gäller helt en annan fraktsats. För att full kompensation åt transportören föreslås ge därför att gängse frakt vid inlastningstillfället skall betalas, dock att regeln inte bör få leda till en lägre frakt än den i övrigt blivit som avtalad.

318 § Denna bestämmelse är med undantag för vissa ordval identisk med den regel om sjövärdighet som finns intagen i 262 § andra stycket. Det bör därför vara tillräckligt att hänvisa till vad som anförts vid denna paragraf. Här kan dock erinras om att regeln är av tvingande karaktär på styckegodstransporternas område.

s Senärmare under avsnitt 3.3.

176 Specialmotivering SOU 1990 13

319 §

Bestämmelserna i denna paragraf, som saknar motsvarighet i sjölaspeglar några grundläggande principer som utvecklats inom gen, kontraktsrätten i de fall resebefraktaren i befraktningsavtalet fått en optionsrätt med avseende på vilka hamnar som skall angöras eller vilka skall utföras under avtalstiden. Sådana optionsresor som klausuler förekommer i stor utsträckning i certepartierna. numera Men samtidigt görs från resebortfraktarens sida förbehåll och begränsningar olika slag, exempelvis i form av s.k. närklausuler, av ballastmilklausuler osv. De principer som nu införs i lagtexten stadga åt tolkningen av den flora av olika klausuler som avses ge således förekommer. Första stycket stadgar att resebefraktaren vid optionsrättens utövande kan välja hamn endast under förutsättning att denna är lämplig med avseende på tillgänglighet och säkerhet. Utan särskild överenskommelse kan resebortfraktaren därför neka att angöra vishamnar. När det gäller val lossningshamn begränsas optionssa av rätten även tidsmässigt. Valet måste göras innan lastningens slut för att dröjsmål och extra kostnader inte skall uppstå för resebortfraktaren. Bestämmelserna om osäker hamn i andra stycket skall ses som ett komplement till första stycket. Då befraktaren tillagts en rätt att välja lastnings- eller lossningshamn bör han också ha ett strängare i linje med de principer som fastlagts på tidsbefraktningens ansvar område. Det kan härvid vara tillräckligt att hänvisa till vad som i detta avseende anförts vid 376 I tredje stycket särskild bestämmelse för konsekutiva resor. ges en Se närmare under avsnitt 5.2.3. Av fjärde stycket framgår att resebefraktaren endast kan göra ett val enligt första och andra stycket. Även denna av hamn eller resa regel föranleds önskan att skydda resebortfraktaren mot alltav en för stora olägenheter och extra kostnader genom onödiga förberedelser.

320 §

Bestämmelsen i denna paragraf motsvarar 77 och 78 §§ sjölagen. Endast språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.

321 §

Bestämmelsen i första punkten överensstämmer med 80§ första stycket sjölagen. Någon ändring begreppen lastningstid, liggetid av

82 Se Gram, Fraktavtaler 4 utg 1977 s. 55 och 157

SOU 1990 13 Specialmotivering

och överliggetid eller av den kostnads- och tidsmässiga riskfördelningen avses inte, annat än att utformningen begreppet av överliggetid har anpassats till framförallt engelsk

certepartipraxis se

nedan kommentaren till 325 §.

Undantagsregeln i andra punkten är däremot ny. Den syftar till att undanröja oklarheter i kontraktspraxis och lastningstiden anger att inte omfattar någon överliggetid i de fall befraktningen sker på s.k.

linjefartsvillkor liner terms En sådan certepartiklausul

är nämligen oprecis men förekommer ändå exempelvis då fartyg trafikeett rar två eller flera hamnar på ett så linjeliknande sätt att avtalsparterna föredrar vissa motsvarande villkor.

Den principiellt motsvarande bestämmelsen för styckegodstrafik i 88 § sjölagen har kunnat utgå eftersom styckegodsreglerna brutits ut till en särskild transportforrn.

322 §

Denna paragraf motsvarar 81 och 87 §§ sjölagen med vissa ändringar och tillägg. Tabellen i 81 § första stycket sjölagen, liggetid som anger i förhållande till fartygets storlek och utrustning, har utgått som otidsenlig och ersatts med skälighetsregeln i andra stycket. Den sistnämnda regeln, vari någon ändring inte görs, gäller således för alla fartyg när liggetiden inte bestämts i certepartiet. Ett fartygs storlek och utrustning blir dock enligt första stycket två flera omständigav heter som påverkar beräkningen liggetiden. av Det förekommer också att liggetiden endast bestäms med utgångspunkt från vissa certepartiklausuler. Förfarandet kommer exempelvis till användning då förhållandena på lastnings- eller lossningsplatsen inte är närmare kända. I syfte nå att en så enhetlig tolkning som möjligt de tre vanligast förekommande av klausulerna

fac, faccop, liner terms har i andra stycket intagits till respektive

en klausul hörande standard. Dessa standarder fördelar den tidsmässiga risken mellan bortfraktaren och befraktaren vid avvikelser från det normala lastnings- eller lossningsförfarandet. I tredje stycket, som avser den situationen att gemensam tid för lastning och lossning blivit bestämd, i överensstämmelse med anges principen i 87 § andra stycket sjölagen all att gemensam liggetid skall tas i anspråk innan den ha löpt Först därefter kan anses ut. således ersättning för överliggetid komma i fråga. Kravet i första

stycket av nämnda paragraf, dvs. avtalad tid måste fördelas att rimligt mellan lastning och lossning, har däremot slopats. Anledningen härtill är främst att regeln visat sig otillämplig i praktiken, ofta med oenighet parterna emellan tidsfördelningens rimlighet. om

83Angående klausulen liner terms se Gram, a.a. s. 33.

178 Specialmotivering SOU 199013

Regelns slopande innebär därför att all tid för lastning gemensam och lossning kan användas i lastningshamnen och åberopas gentgodset utan att anteckning därom skett i berört emot mottagaren av Lossningen får sedan ske helt på överliggetid med konossement. betalningsskyldighet för Om överliggetid uppkommit mottagaren. redan i lastningshamnen kan ersättning dock krävas enbart om beloppet förts på konossementet. Detta följer 316 § andra stycket av jämfört med 299 § andra stycket. Fjärde stycket överensstämmer med 81 § tredje stycket sjölagen och liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar. anger att Vidare närmare i kompletterande regel hur antalet dagar anges en och timmar skall beräknas. Bestämmelserna avses bilda utgångspunkt vid tolkningen den flora av olika tidsbestämningar som av

förekommer i certepartierna.

323 §

Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 82 § första sjölagen. Reglerna liggetidens början och när anmälan stycket anger lastningsnotis får ske. Någon ändring i sak åsyftas inte. Endast språkliga och redaktionella ändringar har företagits. I tredje stycket föreskrivs hur anmälan skall göras. Härvid har en vissa ändringar företagits. Anmälan skall i första hand ges till avlastaren, eftersom han berörs direkt i sina förberedelser av lastningen. Först avlastaren inte kan anträffas skall anmälan göras om befraktaren. Om ingen dem kan anträffas skall giltig anmälan hos av ändå ha skett när anmälan såsom tidigare avsänts på ett anses - ändamålsenligt Regeln i nuvarande sjölag kungörelseförsätt. om farande i visst fall då avlastarens adress är okänd har utgått som

föråldrad. Den exakta tiden på dygnet för liggetidens början och lastningsani fjärde stycket. Regeln överensstämmer i stort med nu mälan anges bestämmelser, dock bättre anpassning gjorts till gällande att en eventuella variationer i olika hamnars arbetstider.

324 §

Paragrafen 83 och 84 §§ sjölagen och modifierar reglerna motsvarar liggetidens början i fall av hinder. om Bestämmelsen i första stycket första punkten överensstämmer med gällande sjölag. Någon ändring i sak således inte. I andra avses punkten, risken för trafikanhopning eller dylikt har därsom avser större ändring vidtagits. Den regeln innebär att bortemot en nya

förekommande uttryck och klausuler i Sjölagskommentaren Gods- 3‘ Se närmare om befordran s. 71 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 179

fraktaren kan anmäla fartyget lastningsklart viss oavsett om en lastningsplats avtalats eller inte. Därmed försvinner den tidigare så viktiga skillnaden mellan port charterparty och berth charterparty. Vidare införs den nyheten att regeln görs objektiv vid trafikanhopningssituationer. Skälet till detta är att befraktaren regel som är den av avtalsparterna bäst känner till risken för förseningar i som lastningshamnen. Däremot behålls gällande ordning vid hinder nu av annat dylikt slag. Om bortfraktaren skäligen bort räkna med ett sådant hinder vid avtalets ingående går således risken för uppkomna tidförluster över på honom. Andra stycket överensstämmer med gällande regler. Endast nu språkliga och redaktionella ändringar har vidtagits.

325 §

Bestämmelsen, som gäller överliggetid, motsvarar 85§ sjölagen. Större principiella ändringar har dock gjorts. I första stycket anges att överliggetiden löper till dess lastningen avslutats, inte såsom tidigare under ett visst antal dagar. Regeln, som är en anpassning till internationell certepartipraxis, innebär således att bortfraktaren normalt får nöja sig med ersättning för överliggetid även om tidsutdräkten kan bli betydande. Endast vid extraordinära förhållanden som exempelvis långvarig hamnstrejk en eller en spekulativ fördröjning från befraktarens sida kan överliggetiden upphöra i förtid. Detta kan då åstadkommas genom att bortfraktaren häver certepartiet enligt reglerna i 346 Angående de närmare förutsättningarna härför kan hänvisas till vad anförs som under denna paragraf. Regeln i andra stycket om överliggetidens beräkning har anpassats till de ändringar som gjorts i första stycket. Eftersom tiden inte längre bestäms till ett visst antal dagar är det tillräckligt att att ange beräkningen sker för löpande dagar och timmar, inte såsom tidigare för arbetsdagar och arbetstimmar. Hänvisningen till 324§ andra stycket om hur vissa hinder påverkar tidsberäkningen överensstämmer helt med motsvarande hänvisning i 85 § sjölagen.

326 §

Bestämmelserna i denna paragraf reglerar den särskilda ersättningen för överliggetid och motsvarar huvudsakligen 86 § sjölagen. Första stycket överensstämmer med de ändringar som gjordes år 1982 för att bl.a. enhetlig nordisk utformning skulle uppnås. en Även regeln sällan tillämpas i praktiken om finns därför inte tillräckliga skäl att låta den utgå.

35Se prop. 19818287 s. 23.

180 Specialmotivering SOU 1990 13

Regeln i andra stycket har anpassats till bortfraktarens fria disposition över ersättningskravet. Han kan fortfarande kräva betalning dag för dag, vilket dock sällan görs, eller bestämma sig för ändamålsenlig betalningstidpunkt. Härvid någon annan för honom kan reglerna i [251] § sjölagen sjöpanträtt i inlastat gods vara av om betydelse. Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte blir ställd för beloppet har bortfraktaren enligt tredje stycket möjlighet att anteckna fordringen på konossementet, sådant brukas. Bortfraktaom kan således i likhet med enligt gällande regler i stället rikta ren nu sitt krav mot mottagaren av godset. Den kompletterande bestämmelsen hävning i sistnämnda om stycket är däremot och kan åberopas bortfraktaren i det fall ny av han inte väljer eller har möjlighet att föra fordringen på ett konosse- Konstruktionen med hävningsrätt efter viss skälig tillment. en läggstid är lösning valts i de nordiska köplagarna vid samma som nya exempelvis utebliven betalning. En ställd säkerhet under tilläggstiden upphäver inte denna hävningsrätt. Bortfraktaren kan också häva avtalet direkt eller under tilläggstiden, om det framkommit eller framkommer omständigheter gör klart att betalning inte som kommer att ske. Någon direkt hävning under åberopande av väsentligt avtalsbrott kan däremot inte ske. Om hävning sker följer också ett skadeståndsansvar för befrakta- Ersättningen är inte begränsad till något visst slag av skada men ren. i de flesta fall torde ersättning för fraktförlust främst komma i fråga. Befrielse från ersättningsskyldighet kan enligt allmänna rättsgrundförekomma endast vid betalningshinder av mer kvalificerat satser

slag force majeure.7

327 §

Paragrafen motsvarar 89 och 91 §§ sjölagen och rör huvudsakligen funktionsfördelningen mellan bortfraktare och befraktare vid lastning. Bestämmelserna har i vissa delar omarbetats och anpassats till modern lasthanteringsteknik. Begreppet lastning omfattar dock såsom tidigare olika moment, nämligen att föra fram godset till tre fartyget, det ombord och därefter att placera godset ombord att ta på avsedd plats. Enligt första stycket bibehålls utgångspunkt vid resebefraktsom ning den tidigare gränsen för funktionsfördelningen, dvs. befraktagodset till bortfraktaren vid fartygets sida. Alltren skall lämna av eftersom förhållandena skiftar kan emellertid denna gräns ändras

3° Se närmare prop. 19888976 s. 164. 37 J förutsättningarna i 7 § andra stycket skuldebrevslagen.

SOU 1990 13 Specialmotivering 181

och anpassas till den speciella situationen, antingen sedvänja genom eller genom avtal. Bruket i lastningshamnen påverkar således på ett

praktiskt sätt grundfördelningen även detta bruk i övrigt inte

om kan göras gällande mellan avtalsparterna såsom bindande. Detta har fått komma till uttryck i bestämmelsen. Ursprungsfördelningen kan också förryckas på ett varierande sätt genom förekomsten olika lastningsklausuler i certepartierna. av Med hänsyn till vikten av en enhetlig tolkning dessa klausuler av har också intagits i lagtexten tolkningsstandarder med avseende på de två mest signifikativa klausulerna fio, liner terms. Dessa standarder innebär att befraktaren alternativt bortfraktaren skall utföra hela lastningsarbetet med egen anlitad personal samt även stå kostnaderna för detta. Om parterna enbart kostnadsföravser en annan delning krävs därför en ytterligare precisering i certepartiet exempelvis genom användning klausulen fio. av cost Av andra stycket framgår att bortfraktaren, såsom för närvarande, skall sörja för stuvningen av godset, anskaffning stuvningsmateriav el m.m. om annat inte avtalats. Enligt tredje stycket gäller därvid samma bestämmelser om däckslastning vid styckegodstranssom port. Särregeln i 89 § andra stycket sjölagen bortfraktarens plikt om att i vissa fall motta godset på plats än där fartyget ligger har inte annan upptagits i förevarande förslag. Detta innebär att huvudregeln om

godsets avlämnande vid fartygets sida gäller fullt ut. Övervägande

praktiska skäl önskan att undvika omlastning m.m. talar härför. Den kostnadsmässiga riskfördelningen bör dock bestå. Detta har kommit till uttryck i fjärde stycket.

328 §

Paragrafen innehåller närmare bestämmelser för godsets inlastning. Första stycket överensstämmer med 90 § sjölagen. Endast ordvalet har ändrats och anpassats efter motsvarande bestämmelse i 255 I andra stycket stadgas att 256-259 §§ i styckegodskapitlet regler om farligt gods m.m. skall äga motsvarande tillämpning vid resebefraktning. Det bör dock observeras att de särskilda ansvarsreglerna för farligt gods i 291 § endast styckegodstransport. avser

329 §

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 95 § sjölagen. Reglerna om mottagningskonossement, som i första hand rör styckegods-

88Funktionsfördelningen har oftast stor betydelse för ansvarsplaceringeni händelse av skada vid lastningen, se närmare Sjölagskommentaren Godsbefordran 94. s.

182 Specialmotivering sou 1990; 13

transport, har emellertid brutits ut och införts som särskilda styckegodsregler i 294 Med första stycket, således endast behandlar ombordsom nu konossement, ingen ändring. Likaså behålls enligt andra avses stycket avlastarens rätt att få särskilda konossement för delar av godset. Kostnadsregeln har dock slopats. Det får anses tillräckligt att avlastaren inte kan kräva särskilda konossement om det innebär väsentliga olägenheter för bortfraktaren. Även regressregeln i tredje stycket överensstämmer med gällande rätt. Det bör härvid observeras att endast ett ökat ansvar på grund de särskilda konossementsvillkoren har ansetts föranleda regressav rätt däremot inte ett ökat ansvar på grund av att bortfraktaren men blir underkastad någon tvingande reglering genom att utfärda konossement. Detta innebär att regressregeln normalt inte blir tilllämplig vid resebefraktning mellan de nordiska länderna. Bestämmelserna i första och andra styckena är tvingande till förmån för avlastare i fart som avses i 252 § första och andra stycke- Detta framgår av bestämmelsen i 313 § tredje stycket. na.

330 §

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 98 § första stycket samt 101-104 §§ sjölagen. Utöver språkliga och redaktionella ändringar har vissa ändringar i sak vidtagits. Detta framgår 262 och 266av 267 §§, vilka bestämmelser skall ha motsvarande tillämpning på resebefraktningens område.

331 §

Bestämmelsen i första stycket deviation överensstämmer med om 98 § andra stycket sjölagen. Endast språkliga ändringar har gjorts. Regeln i andra stycket substituthamn är ny och speglar certeom

partipraxis.°° Den innebär att bortfraktaren vid hinder kan avbryta

och lossa lasten i lämplig hamn. Hindret, som kan utgöras av resan exempelvis eller strejk vid kanal- eller hamnanläggning, skall vara viss bestående karaktär och utanför bortfraktarens kontroll. av en

Bortfraktaren kan dock inte lossa lasten i annan än den avtalade

hamnen denna kan nås via annan rutt, och detta gäller även om en avvikelsen skulle innebära betydande extrakostnader för honom om så länge framstår någorlunda samma resa. Risken för som resan som det uppkomna hindret fördelas sedan mellan bortfraktaren och befraktaren reglerna avståndsfrakt. Detta framgår av 332 genom om Det bör observeras att sistnämnda regel inte är tillämplig vid bruk

89 Se rättsfallen VestkystND 1961 325 NHR och Jobs Oldendorff ND 1979 s. 364. s. °° Se närmare Selvig i AfS Bd 7 s. 351 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 183

av s.k. närklausuler. En sådan klausul blir tillämplig först då hindret är i närheten av lossningshamnen. Om bortfraktaren i den situationen lossar lasten i en annan närbelägen hamn sker detta i enlighet med certepartiet varför full frakt skall utgå.

332 § Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar spridda regler om avståndsfrakt i 129 133§ andra stycket och 135 § tredje stycket sjölagen. Reglerna har nu samlats under enda paragraf och har en språkligt anpassats till olika situationer. Exempelvis omfattar reglerna även den situationen att lasten lossas i en substituthamn enligt 331 Första stycket innehåller samma grundprinciper som tidigare för avståndsfrakt, dock att reglerna i 335 § om frakt för gods inte som finns i behåll skall äga motsvarande tillämpning även när resan avslutas i en mellanhamn. Detta innebär exempelvis att bortfraktaren kan kräva avståndsfrakt även för gods som gått förlorat på grund av sin egen beskaffenhet. Andra och tredje styckena överensstämmer helt med 129 § andra och tredje stycket sjölagen. Endast språkliga ändringar har gjorts i andra stycket.

333 § Bestämmelsen överensstämmer med reglerna i 291 § första stycket sista punkten och tredje stycket. Det kan därför hänvisas till vad som härvid anförts under denna paragraf. Genom hänvisningen i 328§ är befraktaren skyldig att märka gods av farlig beskaffenhet samt upplysa bortfraktaren dess om farlighet och om nödvändiga säkerhetsåtgärder. Det bör dock observeras att befraktaren inte är underkastad sådant strikt ansvar för skada som vid styckegodstranport. Om det farliga godset förorsakar skada skall befraktarens ansvar bedömas utifrån reglerna i 348

334 § Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 105-108 §§ och 111 § sjölagen. Reglerna i första stycket, som avser lossningsplats, lossningstid och sättet för lossning, har genom hänvisningar i tillämpliga delar gjorts spegelvända i förhållande till reglerna för lastning. Den principiella konstruktionen behålls således, dock att hänvisningarna innebär ett flertal ändringar genom de sistnämnda reglernas anpassning till modern lasthantering. Det bör vara tillräckligt att därvid hänvisa till vad som anförts vid 320-328 §§. Andra stycket överensstämmer med 111 § sjölagen och någon

184 Specialmotivering SOU 1990 13

ändring i sak inte. Endast den som visar sin behörighet som avses mottagare godset kan således kräva besiktning före mottagandet. av En köpare godset enligt metoden betalning mot dokument kan av däremot inte kräva sådan besiktning så länge han inte också en framstår mottagare i transporträttslig mening. som Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 105 § andra stycket sjöla- Regeln har endast anpassats terminologiskt till att gälla vid gen. resebefraktning. Regeln i fjärde stycket är ny och anger kostnadsansvaret för förhöjda lossningskostnader i samband med lastskada. Ansvaret följer den grundläggande funktionsfördelningen mellan bortfraktare och befraktare enligt 327 § med vissa undantag. Har skadan orsakats av godsets beskaffenhet eller av fel eller försummelse beegen fraktarens sida skall han betala de ökade kostnaderna. Om likaså

befraktningsavtalet innehåller klausulen fio, fio stowed osv. skall

befraktaren betala de extra kostnaderna såvida inte bortfraktaren är ansvarig för skadan enligt 338

335 § Denna paragraf, som reglerar fraktrisken mellan bortfraktare och befraktare när godset inte finns i behåll, överensstämmer helt med 125 § sjölagen. Endast språkliga ändringar har vidtagits. En motsvarande bestämmelse för styckegodstransport finns i 260 § andra stycket. Det kan därför hänvisas till vad som närmare anförts vid denna paragraf. En situation är den att godset finns i behåll men lossas i en annan annan hamn än den avtalade lossningshamnen. Reglerna om avståndsfrakt i 332 § blir då tillämpliga.

336 § I denna paragraf, reglerar mottagarens och befraktarens ansvar som för frakt m.m. samt bortfraktarens retentionsrätt i godset, anges att motsvarande bestämmelser vid styckegodstransport skall äga tilllämpning. Det kan därför hänvisas till vad som anförts vid 269, 270 och 273 §§.

337 § Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 114 § sjölagen och reglerar bortfraktarens rätt respektive plikt att ensidigt avveckla befraktningsavtalet. Vissa ändringar har gjorts som en anpassning till den definitionen av överliggetid i 325 § första stycket. nya

9 Denna princip, som framdeles avses gälla även vid s.k. dokumentlösa trarsporter, behålls inom köprätten, se närmare prop. 19888976 s. 56.

SOU 199013 Specialmotivering 185

I första stycket, som anger rätten att lägga godset i förvar, har upp således kriteriet före lossningstidens slut ersatts med inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid. Om lossningstiden blivit avtalad mellan parterna innebär det ingen ändring. Om så inte har skett måste däremot fartyget ligga kvar för lossning under skälig tid. Vad en som är skälig tid måste dock avgöras i det enskilda fallet. Som ut-

gångspunkt vid denna bedömning kan i de flesta fall den normala

tas lossningstiden för det fartyg och den last det är fråga som om. Det bör i detta sammanhang också uppmärksammas att bortfraktaren går miste skadeersättning på grund dröjsmål om av om han underlåter att utnyttja en möjlighet att lägga godset. Detta upp framgår indirekt av 347 § första stycket. Andra stycket, som reglerar plikten att lägga godset i förvar upp vid bl.a. mottagarens vägran att motta godset, överensstämmer i stort med gällande rätt. Endast underrättelsernas adressater har ändrats. Det får anses naturligt att de i första hand personer som berörs av dröjsmålet blir underrättade, dvs. befraktaren och mottagaren om denne är känd. - Av tredje stycket framgår att bortfraktaren kan sälja eller på annat sätt förfoga över upplagt gods enligt reglerna i 272 Det kan därför vara tillräckligt att hänvisa till vad anförts vid denna paragraf. som Den nya bestämmelsen i förevarande stycke försäljning måste att en föregås av en skälig tidsfrist har sin motsvarighet i 271

338 §

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar närmast 118 § och 123§ andra stycket sjölagen och rör ansvaret för lastskada och dröjsmålsskada. Reglerna, fått helt redaktionell som en ny uppbyggnad, är liksom i gällande rätt desamma gäller vid styckesom godstransport. Således i första stycket att bortfraktaren är ansvarig enligt anges reglerna för styckegodstransport i 274-285 och 287-289 §§. Vidare stadgas att bestämmelserna i 286§ har motsvarande tillämpning. Sistnämnda regel tar sikte på den situationen att den kontraherande bortfraktaren inte själv utför hela befordringen. Det kan exempelvis röra sig om en successiv befordran där konossement har utfärdats i enlighet med ett bakomliggande resecerteparti. Bestämmelserna är tvingande i svensk och internordisk fart till förmån för avlastare, befraktare och mottagare. Detta framgår 313 § andra stycket. av I andra stycket stadgas uttryckligen att även mottagare inte en som är befraktaren har rätt till skadeersättning enligt de förutsättningar som anges i första stycket. Men mottagaren innehar ett trampom konossement har utfärdats bortfraktaren kan han därutöver som av åberopa ansvarsbestämmelserna i 316 Detta innebär framförallt

186 Specialmotivering SOU 1990 13

att det tvingande ansvarsområdet för bortfraktaren utökas väsentligt, eftersom 316 § gör vidarehänvisning till ansvarsreglerna vid en styckegodstransport. Om däremot någon annan, exempelvis befraktaren, utfärdat konossementet bestäms bortfraktarens ansvar uteslutande reglerna i första stycket. av

339 §

Paragrafen, reglerar befraktarens hävningsrätt vid bruk av s.k. som kancelleringstid, motsvarar 126 § andra och tredje stycket sjölagen. I första stycket har, förutom språkliga ändringar, endast gjorts den modifieringen i förhållande till gällande rätt att bortfraktaren för att undgå hävning även måste göra lastningsanmälan inom den bestämda tiden. Enligt andra stycket första punkten behåller bortfraktaren sin interpellationsrätt såsom i gällande sjölag. Som ytterligare villkor för denna rätt måste dock bortfraktaren även uppge hur stort dröjsmål uppkommit eller kan förutses. Därmed får befraktaren ett som säkrare underlag redan från början vilket kan påskynda hans ställningstagande. Detta får givetvis i sin tur betydelse för frågan om en hävningsförklaring avgetts inom skälig tid. Bestämmelsen i andra punkten är Om befraktaren väljer att ny. fullfölja avtalet blir den tidpunkten som anges för lastning att nya kancelleringstid. Detta överensstämmer med certeparanse som ny tipraxis.

340 §

Bestämmelserna i denna paragraf reglerar befraktarens hävningsrätt i andra fall än i 339 § och motsvarar närmast 126 § första som avses och tredje stycket och 127 § sjölagen. Viktiga ändringar har gjorts. Regeln har även kompletterats med en uttrycklig särregel för konsekutiva resor. I första stycket första punkten nu uttryckligen att befraktaanges kan häva befraktningsavtalet även vid annat avtalsbrott än rent ren dröjsmål. Det kan exempelvis gälla bristande lastvärdighet, särskilda krav på fartygets nationalitet osv. Avtalsbrottet skall vara väsentligt. Detta innebär att regeln anpassats från det särskilt stränga väsentlighetsrekvisitet i gällande sjölag till det väsentlighetsallmänt gäller inom civilrätten och att det särskilda kravet krav som på insikt hos bortfraktaren avtalsbrottets väsentlighet har uteom lämnats. Den praktiska skillnaden blir ändå inte stor, särskilt med

3 Angående hävningsrekvisiten i 126 och 127 §§ sjölagen, se Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 195-199.

SOU 199013 Specialmotivering 187

tanke på den engelska rättens krav på frustration of the commercial

adventure, som väl bidrar till att sätta internationell standard. en Genom denna ändring kan vidare regeln i 126 § sjölagen bortom fraktarens s.k. egenfel utgå som onödig. Andra stycket uppställer speciella villkor för hävning vid delbefraktning och vid konsekutiva Enligt första punkten får resor. såsom i gällande rått hävning inte ske om detta innebär skada eller — olägenhet för andra befraktare. Begränsningen har dock mildrats såtillvida att skadan eller olägenheten måste antas bli väsentlig och beaktansvärd. En motsvarande bestämmelse för styckegodstransport har intagits i 264 § första stycket. Vad avser andra punkten om konsekutiva resor, se närmare under avsnitt 5.2.3. Enligt tredje stycket krävs att befraktaren, om han vill häva befraktningsavtalet, meddelar bortfraktaren detta inom skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom avtalsbrottet. Beom fraktarens behov av att häva vill normalt ha samband med alternativa transportmöjligheter eller annan möjlig disposition över godset. Vid en bedömning av om befraktaren handlat inom skälig tid får därför kravet inte ställas så högt att han inte får tid att klarlägga och överväga den uppkomna situationen. Praktiskt sett kan dock hävningsrätten ändå förlorad genom att bortfraktaren tar ombord godset eller låter fartyget avsegla.

341 § Denna paragraf, som i första punkten överensstämmer med 128 § sjölagen i lydelsen efter 1973 års sjölagsändringar, gäller befraktningsavtalets upphörande vid fartygets förlisning eller kondemna-

tion. Endast språkliga ändringar har vidtagits. I andra punkten har

dock gjorts det tillägget att bortfraktaren inte heller har rätt att utföra resan med ett annat fartyg och detta gäller även beom fraktningsavtalet innehåller s.k. substitutionsklausul. Skälet hären för är framförallt att förhindra tvist sådan klausuls tolkning i om en olika konjunkturlägen. För rätten att substituera krävs således en klar och uttrycklig bestämmelse i certepartiet. Har i certepartiet skall utföras med ettdera två angetts att resan av alternativa fartyg består således såväl plikten rätten att utföra som resan till dess ett av fartygen blivit slutligt nominerat och haveri inträffar. Om befraktningsavtalet faller bort blir bortfraktaren inte ansvarig för skada på denna grund. Ett eventuellt får prövas uteansvar slutande med utgångspunkt från den särskilda ansvarsbestämmelsen i 342

93Jfr den motsatta lösningen vid styckegodstransporti 265

188 Specialmotivering SOU 199013

342 §

Bestämmelsen motsvarar 130 § sjölagen, som tar sikte på s.k. rena dröjsmålsskador utanför tillämpningsområdet för 118 § sjölagen. I förhållande till förstnämnda paragraf har dock vissa ändringar gjorts. Texten har kortats och begreppet dröjsmål fått innefatta även situationer där ett fartyg har förlist eller kondemnerats. Vidare har tillämpligheten utvidgats till att avse även andra typer av avtalsbrott än dröjsmål. Detta har gjorts anpassning till hävningsregeln i som en 340 I bestämmelsen är hänvisningen inskränkt till 275 och 276 §§. Detta innebär att avtalsparterna får avtala andra ansvarsförhållanden.

343 § Denna paragraf, reglerar befraktarens rätt att frånträda besom fraktningsavtalet helt eller delvis, har sin motsvarighet i 131 132 § första stycket och 134 § sjölagen. En motsvarande bestämmelse för styckegodstransport har införts i 261 Några större ändringar i sak åsyftas inte reglerna har fått väsentligt ny redaktionell och men en principiell uppbyggnad. Exempelvis har de speciella tolkningsreglerna i 131 § tredje stycket och 132 § första stycket sjölagen utgått. De beskrivna situationerna behandlas i stället som dröjsmål med lastningen och regleras i 346 Vidare har en uttrycklig särregel för konsekutiva resor tillkommit. Första stycket första punkten anger således de två tänkbara fallen frånträdande. Ett frånträdande kan ske helt genom att befraktaav tillkännager sin avsikt före lastningens början eller delvis genom ren han lämnar mindre last än avtalats. Även i den att som senare situationen krävs att befraktaren tillkännager sin avsikt att frånträda, uttryckligen eller konkludent. I annat fall bedöms situationen som dröjsmål med godsets avlämnande. Påföljden för ett frånträdande är densamma som i gällande rätt, dvs. huvudregel full skadeersättning till bortfraktaren. som Vid ett delvis frånträdande kan det förutom ersättning för fraktför- luster framförallt bli fråga ersättning för extra kostnader för - om ballast eller omstuvning. Andra punkten konsekutiva resor. Se närmare under avsnitt avser 5.2.3. Andra stycket om bortfraktarens skyldighet att begränsa sin skada överensstämmer med 134 § sjölagen. Någon motsvarighet till dess andra stycke har dock inte upptagits i förevarande paragraf. Ersättning för överliggetid regleras särskilt i 326 Och om ytterligare

9‘ Se närmare härom Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 204

SOU 199013 Specialmotivering 189

uppehåll skulle uppstå för bortfraktaren i det fall överliggetiden bestämts avtal och detta föranleder kostnader får genom extra ersättning härför krävas med stöd skaderegeln i 347 av Tredje stycket om befrielse från ersättningsskyldighet vid vissa extraordinära omständigheter överensstämmer helt med gällande sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts. Likaså fjärde stycket befraktarens reklamationsplikt överensom stämmer med gällande rätt. I förtydligande syfte har endast tillagts att befraktaren blir ansvarig för extra och onödiga kostnader om reklamation inte görs i tid.

344 §

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 131 § andra stycket andra punkten och 132 § andra och tredje stycket sjölagen och gäller bortfraktarens rätt till hävning befraktningsavtalet vid extraordiav nära förhållanden samt då mindre last avlämnas än avtalats. som Vissa ändringar har dock företagits. Regeln i första stycket skall ses som ett komplement till 343 Om befraktaren underlåter att frånträda avtalet vissa spekulativa skäl av ges bortfraktaren en motsvarande möjlighet att förhindra resans utförande. Detta överensstämmer med gällande rätt. Rekvisitet väsentlig olägenhet har dock utgått onödigt. Varje hinder för som godsets befordran enligt 343 § tredje stycket måste nämligen anses vara av så allvarlig karaktär att ter sig meningslös för en resa bortfraktaren. Genom ändringen nås också i detta avseende full överensstämmelse mellan de nordiska lagtexterna. Om bortfraktaren väljer att häva avtalet är han på vis samma som befraktaren skyldig att tillkännage detta inom skälig tid. Till skillnad mot vad som gäller enligt 131 § andra stycket sjölagen går dock hävningsrätten förlorad reklamationsskyldigheten inte fullgörs i om tid. Även bestämmelsen i andra stycket skall ses som ett komplement till 343 Regelns syfte och de förutsättningar här för som anges hävning, dvs. utebliven ersättning eller säkerhet härför, överensstämmer med gällande rätt. Tillämpligheten har dock principiellt inskränkts till den situationen att befraktaren i enlighet med 343 § första stycket ger tillkänna att mindre last kommer lämnas än att som avtalats. Vidare har hävningstidpunkten knutits till viss en skälig frist efter betalningsanmaning, en lösning som också valts i de nya nordiska köplagarna. Konstruktionen innebär i detta fall en större flexibilitet genom att bortfraktaren många gånger kan få slutligt besked utan att behöva invänta lastningstidens utgång. Bort-

Se närmare om konstruktionen vid 326

190 Specialmotivering SOU 1990 13

fraktaren kan också häva direkt eller under den bestämda tidsfristen det framkommer omständigheter gör klart att betalning om som eller ställande av säkerhet inte kommer att ske.

345 §

Denna bestämmelse, vissa inskränkningar i rätten för som avser befraktaren att frånträda befraktningsavtalet efter det att lastning skett, motsvarar 133 § sjölagen. Vissa språkliga ändringar har dock

gjorts. Vidare innebär de med sjölagen parallella hänvisningarna till 343 och 344 §§ att bortfraktarens rätt att frånträda avtalet och rätt till skadeersättning ändras i den mån så vid dessa paragrafer. anges Bortfraktarens rätt till avståndsfrakt regleras i 332

346 §

Såsom framgår närmare vid 343 § har de speciella tolkningsreglerna i 131 § tredje stycket och 132 § första stycket sjölagen utgått och med bestämmelserna i förevarande paragraf om dröjsmål ersatts med lastningen. Bestämmelserna tar således sikte på den situatioatt godset inte avlämnas eller endast en del av det utan att nen befraktaren tillkännagett någon avsikt att frånträda befraktningsavtalet. Trots de redaktionella och principiella ändringarna blir dock hänvisningarna till 343 och 344 §§ rättsföljderna desamma genom oavsett befraktaren tillkännagett sin avsikt eller inte. om Första stycket första punkten reglerar de fall då lastningstiden är bestämd befraktningsavtalet och överensstämmer med gälgenom lande rätt. I andra punkten har endast förtydligats att detsamma gäller vid bruk avtalsklausulen liner terms såsom denna skall av tolkas enligt 321 Särregeln i andra stycket är och skall som ett nödvändigt ny ses komplement till definitionen överliggetid i 325 § första stycket av i fall då regeln frånträdande i 344 § första stycket inte är direkt om tillämplig. Denna definition innebär nämligen att om överliggeti- den inte fastställts i befraktningsavtalet bortfraktaren får nöja sig med den särskilda ersättningen för överliggetid även om tidsutdräkten blir betydande. Bortfraktaren bör även i ett sådant fall kunna sig kontraktsförhållandet om förseningen samtidigt ta ur innebär väsentlig skada eller olägenhet för honom. Det kan exempelvis röra sig långvarig hamnstrejk eller en spekulativ om en fördröjning från befraktarens sida gör att fartyget inte kan som komma ut på stigande fraktmarknad eller eljest att bortfraktaren en kommer i dröjsmål gentemot en ny befraktare. I det fall last har avlämnats endast till en del och bortfraktaren förklarar lastningen avslutad följer hänvisningen till 344 § att av

SOU 1990 13 Specialmotivering 191

bortfraktaren därefter kan häva befraktningsavtalet i sin helhet genom att förelägga befraktaren bestämd frist för betalning en av ersättning eller ställande säkerhet. Inte heller i förevarande av situation kan bortfraktaren tvingas att utföra full kompensaresan utan tion.

347 §

Bestämmelserna i denna paragraf, behandlar allt dröjsmål som efter lastningens avslutande, motsvarar 96, 99 och 109 §§ sjölagen. Förutom att reglerna redaktionellt samlats i paragraf har även vissa en ändringar företagits i förhållande till gällande sjölag i syfte såväl att förbättra bortfraktarens ställning förenkla som ersättningssystemet. Enligt första stycket första punkten görs således befraktaren direkt ansvarig för skada såsom bortfraktarens avtalspart. Han ansvarar även för anställda eller för en självständig avlastare handlar för som hans räkning. Vidare behålls det särskilda presumtionsansvaret enligt 96§ sjölagen beviskravet skärps. Befraktaren men skall nu kunna visa att fel eller försummelse inte föreligger på hans sida. Kompromissvis har dock den speciella regeln med ersättning och

ersättningsberäkning såsom för överliggetid fått utgå. All

ersättningsskyldighet för dröjsmål efter lastningen faller nu under presumtionsansvaret.

I andra punkten av samma stycke att befraktaren har anges samma ansvar vid dröjsmål med lossningen. En förutsättning för ersättning fir dock att bortfraktaren inte har möjlighet ensidigt att avveckla befraktningsavtalet att lägga godset enligt reglergenom upp na i 337 Det bör således uppmärksammas godsmottagarens att ansvar för underlåtenhet att medverka vid lossningen enligt 109 § sjölagen inte upptagits i förevarande förslag. Mottagarens skyldigheter i samband med lossningen regleras uteslutande nu av bestämmelserna i 336 och 337 §§. Förslaget innehåller inte heller någon uttrycklig regel hävning om av befraktningsavtalet. Eftersom lastning redan skett får nämligen en sådan bestämmelse mycket liten betydelse Om dröjsmålet blir långvarigt eller hindras exempelvis överraskande resan av ett exportförbud kan dock hävning komma i fråga i enlighet en med allmänna kontraktsrättsliga regler. Bestämmelsen i andra stycket är särregel för konsekutiva en ny resor. Se närmare under avsnitt 5.2.3.

348 §

Bestämmelsen befraktarens då gods orsakat avser ansvar skada. Första punkten överensstämmer helt med 97 § första stycket sjöla-

9°Jfr NJA 1936 s. 368.

192 Specialmotivering SOU 1990 13

Befraktaren åläggs således ett allmänt culpaansvar och detta gen. omfattar även skada orsakad farligt gods. Endast i den speciella av kontraktssituationen att certepartiet innehåller en s.k. harmless goods-klausul kan ett presumtionsansvar drabba befraktaren. Detta blir då samma typ som förekommer i 319 § andra stycket ansvar av gällande befraktarens val av en osäker hamn. Regeln i andra punkten är ny och tar sikte på skador som orsakas annat gods ombord vid delbefraktning. Vid en skadesituation är det ofta närliggande att både fartyg och last drabbas. Det bör emellertid observeras att bestämmelsen endast avser befraktarens för skada på bortfraktarens eget gods eller då denne regressansvar vis vill återkräva vad han själv tvingats att utge till ägaren av det skadade godset. Om lastägaren vill rikta ett direkt krav mot befraktaren grund av skadan måste detta således ske utomobligatorisk grund. Vid bedömningen fel eller försummelse kan anses föreligga av om vid skada på annat gods blir givetvis av största betydelse om bortfraktaren haft rätt att ta med gods för annan befraktare enligt bestämmelserna 314 § andra stycket.

349 §

Denna paragraf, motsvarar 135 § sjölagen, innehåller de allsom männa reglerna för ett ömsesidigt frånträdande av befraktningsavtalet vid krigsfara och därmed jämförliga situationer. Endast mindre ändringar har gjorts. I första stycket nämns tillägg uttryckligen också fara för nu som befinner sig ombord fartyget. Vidare har tillagts att personer som den vill frånträda avtalet blir ansvarig för extra och onödiga som kostnader reklamation inte görs inom skälig tid, en regel som om torde överensstämma med gällande rätt. Därmed nås också i detta avseende full överensstämmelse i de nordiska lagtexterna. I andra stycket har skada ändrats till väsentlig skada eller olägenhet. Det kan härvid hänvisas till vad som i detta avseende anförts vid 340 Någon motsvarighet till hänvisningen i 135 § tredje stycket sjölahar inte upptagits i förslaget. Ersättning för överliggetid och gen avståndsfrakt regleras särskilt i 326 respektive 332 §§. Ersättning för ytterligare uppehåll utöver överliggetiden regleras uteslutande i 347

350 §

Denna paragraf, är ett komplement till 349 innehåller sårsom regler för konsekutiva vid krig eller liknande förhållanden. Se resor närmare under avsnitt 5.2.3.

SOU 1990 13

Specialmotivering 193

351 §

Bestämmelsen, gäller kostnadsfördelningen

som vid uppehåll på grund av krigsfara eller liknande förhållanden, överensstämmer helt med 136 § sjölagen. Endast språkliga ändringar har vidtagits.

352 §

Denna paragraf innehåller särregler för konsekutiva resor i det fall fartyget enligt certepartiet skall utföra så många resor som möjligt inom en viss angiven tidsperiod. Se närmare under avsnitt 5.2.3.

5.2.3 Konsekutiva resor

När konsekutiva efter andra världskrigets slut resor uppkom som en särskild befraktningsform började på man ett ganska primitivt sätt att skriva ut ett flertal resebefraktningsformulär separata med tidsangivelser omedelbart efter varandra och häfta ihop dem till ett sammanhängande kontrakt. Man byggde alltså från början på

resebefraktningsformulärens bestämmelser. Det därför är naturligt, att särbestämmelser konsekutiva har låtit sig infogas om resor spridda här och var bland reglerna resebefraktning, där om resornas inbördes sammanhang tvingar fram speciella regler. 1.312 § definieras konsekutiva resor som ett visst antal resor som utförs efter varandra enligt befraktningsavtal ett som avser ett bestämt fartyg. Utgångspunkten för reglerna konsekutiva om resor blir därmed de regler gäller resebefraktning. som Kontraktsformen har utvecklats den fria farten trampfarten, ur den vilda farten, där ett fartyg uppsöker last där den finns och befraktas separat för Genom resa resa. att sluta avtal om flera på varandra följande i fråga bulklaster till och från resor om angivna hamnar har redare möjlighet en att söka sig till en mera regelbunden och därmed stabil sysselsättning över längre en period. I tider av stigande frakter kan han i pauser mellan de kontraherade resorna ta enstaka resor till spotmarknadens högre priser och på så sätt förbättra sitt årsresultat.

Utmärkande för denna kontraktstyp är godskvantiteten att anges bara på ett ungefär, liksom fallet kan vid resebefraktning, vara t.ex. lägst X ton högst Y ton in owners charterer’s option. Ibland sägs att transporten skall ske inom viss tid. Frakten normalt till anges en summa per ton av transporterat gods och resa. Befraktaren har

ingen bestämmanderätt över fartyget.

77Ett exempel erbjuder det fall som återgesi JOs ämbetsberättelse1956 140. s. 93I nordisk rättslitteratur har denna kontraktstyp belystssärskilt Falkanger, Kon- av

sekutive reiser 1965, även AfS Bd 8 liksom i i i AfS Bd uppsatserna 5 s. 370 och ScandinavianStudies in Law 1977 63 ff. s.

Specialmotivering SOU 1990 13

kan inkludera drag tidsbefraktning. Med den be- Avtalstypen av mellan resebefraktning och tidsbefraktning, stämning av gränsen fastslås i 312 medför fraktens beräkning för tid, att ett avtal som under tidsbefraktning. Ändå är konsekutiva resor är hänförligt om resebefraktningen hela tiden ligger i botten och bildar det som mönster för konsekutiva resor. Därmed emellertid inte alla problem lösta. På vissa punkter är det anledning klargörande särregler för konsekutiva finns att ge Flera hänger att ingå i samma avtal. Om resor. resor samman genom med avseende på skall fullgörelsen av en störning sker en resa, dess helhet odelbart och hela kontraktet därför kontraktet i anses skall störningen begränsad enbart till den påverkas Eller anses resan engelsk sjörätt formuleras hithörande problem i särskilda I kontraktet är divisible eller indivisible. Detta juridiska termer av om liknande successiva leveransers delbarhet problem är av typ som eller odelbarhet vid köpavtal. i avsnittet resebefraktning, där särregler har in- De ställen om avseende på konsekutiva är 319 § tredje stycket, fogats med resor stycket, 347 § andra stycket, 350 § 340 § andra stycket, 343 § första alltså de givna bestämmelserna om resebeoch 352 I övrigt är fraktning tillämpliga på avtal om konsekutiva resor.

319 § tredje stycket

denna paragraf särskild bestämmelse för I tredje stycket av ges en konsekutiva när befraktaren har rätt att välja vilka resor som resor fall han skyldig att till att det diskall utföras. I sådana är se stansmässigt blir någorlunda balans mellan last- och ballastresoren sådan regel kan optionsrätten lätt missbrukas eftersom na. Utan en normalt bara intjänar frakt under lastresorna. Bryter bortfraktaren ändå regeln blir han ansvarig för bortfraktarens befraktaren mot fraktförlust under certepartiet.

340 § andra stycket och 343 § första stycket

resebefraktarens rätt att vid konsekutiva re- Bestämmelserna avser frånträda befraktningsavtalet med avseende på håva respektive sor en enstaka resa. här skola bedömas att utförandet av Väsentligheten sägs genom inte är oväsentligt för bortfraktaren i förhållande den enstaka resan återstående Härvid inverkar kontraktets karaktär av till de resorna.

enligt vad sagts.1°° Begränsningen av be-

delbart och odelbart nyss till partiell hävning eller partiellt frånträdande överfraktarens rätt ensstämmer väl med rådande certepartipraxis.

9° Jfr Falkanger i AfS Bd 8 s. 36. m Jfr a.a. s. 143, 213.

SOU 199013 Specialmotivering 195

347 § andra stycket

Bestämmelsen är en ny särregel för konsekutiva och resor avser bortfraktarens möjlighet till hävning eller inhibition vid utebliven betalning av frakt eller andra fordringar enligt befraktningsavtalet. Ett certeparti kan ofta gälla en längre tidsperiod eller ett större antal resor och bortfraktaren skall därvid inte kunna tvingas till att anträda en ny resa utan att han har fått betalt för tidigare. Behov en av en lika sträng hävningsregel i 382 § rörande tidsbefraktning som där förskottsbetalning av tidsfrakten oftast utgör den enda säkerheten -föreligger dock inte. Möjligheten till hävning och skadestånd bör därför regleras efter principer valts i 326§ vid samma som utebliven ersättning för överliggetid.

350 §

Paragrafen innehåller särregler för konsekutiva vid krig eller resor liknande förhållanden. Första stycket anger att ett frånträdande enligt 349 § enstaka av en resa endast får ske utförandet denna är oväsentligt i förom av hållande till de återstående Denna princip är densamma resorna. som i 340 § andra stycket och 343 § första stycket och syftar till att förhindra alltför kraftig störning i avtalsförhållandet. Begränsen ningen i hävningsmöjligheten gäller både bortfraktaren och befraktaren. I andra stycket behandlas den vanliga situationen att befraktaren enligt avtalet har rätt att välja vilka skall utföras. I detta resor som fall föreligger inte förutsättningarna enligt 349 § han likaväl kan om välja en resa utanför ett eventuellt krigsområde. Ett frånträdande kan däremot ske om valrätten är begränsad till ett visst geografiskt område och krigsfara eller liknande föreligger för hela området. På samma sätt kan bortfraktaren frigöra sig från avtalet valet om av resa innebär att lastnings- eller lossningshamnen ligger i fareområdet eller att fartyget måste detta. passera

352 §

Denna paragraf innehåller särregler för konsekutiva i det fall resor fartyget enligt certepartiet skall utföra så många möjligt resor som inom en viss angiven tidsperiod. På vis vid tidsbesamma som fraktning kan det då vara svårt att planera verksamheten så att sista resan exakt sammanfaller med befraktningsperiodens utgång. I praktiken förekommer flera typer klausulregleringar.‘°‘ De här av givna reglernas syfte är att rekommendera enligt skandinavisk uppfattning lämpliga principer för att avgöra eventuell slutlig om en resa

m Jfr a.a. s. 81-92.

196 Specialmotivering SOU 1990 13

falla inom certepartiet eller inte samt att förhindra att skall anses bortfraktaren tvingas utföra onödig och kostsam ballastresa fram en till lastningshamnen. Av första stycket framgår således att en resa skall omfattas av certepartiet så snart lastningsanmälan gjorts före avtalsperiodens lastningsanmälan gäller därvid reglerna i 323 och 324 §§. slut. För andra stycket uttryckligen att bortfraktaren inte är skyldig I anges anträda mot lastningshamnen om det är uppenbart att att en resa inte kan komma fram i tid. Även i ett tveksamt fall kan fartyget bortfraktaren befria sig från sina skyldigheter genom att utnyttja den

interpellationsrätt tilläggs honom enligt tredje stycket. som

5.2.4 Kvantumkontrakt

Avtalstypen kvantumkontrakt skeppningskontrakt, volymkon-

trakt inriktar sig påetransport en viss mängd gods under en

av längre tidsrymd, exempelvis årsproduktion pappersmassa eller en bilar. Kontraktstypen förekommer inom både trampfart och linje-

fart. Utmärkande för kvantumkontrakten är deras karaktär av ramavtal för vad småningom kommer att utkristalliseras bit för bit som till rad individuella transporter. Det förekommer att separata en resecertepartier småningom utfärdas för varje individuell resa under

kvantumkontrakt, ofta bara avropar man de individuella

ett men för varje särskild Till skillnad från vad fallet är vid fartygen resa. konsekutiva kvantumkontraktet inte medvilka fartyg resor anger skeppningen skall företas och transporterna kan vara även i övrigt ospecificerade; det är sjötransportörens sak att säkra sig lämpligt det behövs och han har därvid vidsträckt valfrihet. tonnage när en Kvantumkontrakt sluts på både resebasis och tidsbasis. kvantumkontrakt i princip sålunda är inriktade på själva Trots att lasten och dess förflyttning, företer denna kontraktstyp övervägande drag befraktningsavtal någon gång transportavtal i tidtabellsav av liknande fart, jämför nedan biltransporter. Även tiden är om om angiven bas för kontraktet ligger förseningsrisken normalt som en bortfraktarens sida, och det är därför närmast fråga om en resebefraktning. Resorna är inte konsekutiva på varspeciell typ av andra följande; fartygen är ofta inte individuellt angivna utan generiskt beskrivna, möjligen utpekas viss grupp av fartyg; resorna en konkretiseras vid befraktarens behov transport, men med säkerav hetsventilen fairly spread, evenly spread eller fairly evenly spread.

Befraktaren löser därmed sitt säsongmåssiga transportbehov, bort-

‘2 svensk rättspraxis denna avtalstyp erbjuder Lulu NJA 1960 s. 742 Exempel ur årskontrakt och Allra-Import ND 1979 156 Svea HovR ramavtal med i s. huvudsak konkurrensrättslig innebörd rörande Contract rates.

SOU 1990 13 Specialmotivering 197

fraktaren får en jämn sysselsättning utan att binda sin flotta upp alltför hårt, så att han vissa tider kan ta sysselsättning på spotmarknaden när den erbjuder bättre priser eller sysselsätta fartyget med returlaster för undvika ballastresor. att Samtidigt säkrar befraktaren sina transportbehov för en lång men överskådlig tid framåt till ett fast pris och han befrias från bekymmer rörande genomförandet av transporterna. Denna grundläggande karaktär av resebefraktning i normalsom fallet präglar kvantumkontrakt medför att sjölagens dispositiva regler i ämnet blir bakgrundsrätt till det individuella kvantumkontraktets bestämmelser. Så länge en fråga angår utförandet av en redan konkretiserad resa, erbjuder detta ingen särkild svårighet. När det rör frågor med avseende på kvantumkontraktet i dess helhet, lämnar reglerna om resebefraktning mindre ledning. Det har därför visat sig nödvändigt att samla ett antal dispositiva rättsregler om kvantumkontrakt till ett särskilt avsnitt i anslutning till reglerna om resebefraktning. Av samma skäl föreligger det från tid två senare genomarbetade standardformulär om kvantumkontrakt Intercoa 80 Tanker contract of Affreightment, utarbetat Intertanko i Oslo‘°‘ - av och Volcoa The Baltic and International Maritime Conference — BIMCO Standard Volume Contract of Affreightment. Förhållandet mellan Hamburgreglerna och kvantumkontrakten som transportform, vilka kontrakt i och för sig faller under definitionen av transportavtal i art 16, framgår av bestämmelsen i art 24. Enligt denna skall konventionen gälla för varje transport under ett ramavtal, men bestämmelsen i art 23 undantagande certeom av partifart skall alltjämt tillämpas där skeppningen sker under certeparti. Härav följer indirekt att själva ramavtalet inte omfattas av konventionen. Detta principiella synsätt överensstämmer med det som ligger till grund för utformningen de här föreslagna disav positiva rättsreglerna om kvantumkontrakt.

353 §

Bestämmelsen anger tillämpningsområdet för de dispositiva rättsreglerna om kvantumkontrakt. Detta bestäms med hjälp två av huvudrekvisit. Dels skall transportåtagandet förflyttning avse av ett visst totalkvantum gods. Dels skall detta kvantum fördelas på flera resor under en angiven tidsrymd. Den bestämda mängden kan avse olika slag av gods. Gränsen mot konsekutiva så att, skall resor anges om resorna

‘3 Hithörande problem har i nordisk doktrin behandlatssärskilt av Falkanger i AfS Bd 5 s. 370 i ScandinavianStudiesin law 1977 63 s. och i Marius 1101986. nr O Se The Intertanko Charterparties, Comments by Per Gram 1980 s. 23-26 och 57-62. Jfr Gram, Fraktavtaler 4 utg. 1977 s. 162-167.

198 Specialmotivering SOU 199013

utföras efter varandra och med bestämt fartyg, det aldrig blir fråga tillämpning kvantumreglerna utan av reglerna rörande konseom av kutiva ingår i resebefraktningsreglerna. Den grundlägganresor som de generiska karaktären hos ett kvantumkontrakt fasthålls därför den ännu inte individualiserade godsmängden och det ännu inte konkret utpekade fartyget. Därmed bestäms också vilka dispositiva rättsregler det finns behov av. Under ett kontrakt konsekutiva resor behöver inte resorna om följa omedelbart efter varandra. Ett sådant krav uppehöll man visserligen tidigare, i dag skulle det missledande att hålla men vara på detta krav. Både moderna avtal om konsekutiva resor och kvantumkontrakt tillåter mellankommande ballastresor och andra arrani syfte att med ett avancerat transportsystem minska kostnagemang derna. Vad gäller nutidens specialiserade garagefartyg för bilar, för att ta ett exempel, kan sådana i tidtabellsenliga slingor och kvantiteter bilar från olika tillverkningsställen och hämta upp olika lossa dem på olika marknader, allt i ett invecklat mönster, utan att därför kvantumkontrakten till grund för sådana operationer mister sin typiskt generiska karaktär.

354 §

I denna paragraf regleras rätten att bestämma godsmängden i de fall avtalet ger utrymme för detta. Utvecklingen från ramavtalets principiella plan till det konkreta fraktavtalet sker med hjälp fortgående individualisering, först av en lastpartierna, sedan fartygen och deras resor. I just dessa av av avseenden har redan på ramavtalets plan behov av några disman positiva regler. Bestämmelsen hänför sig till individualiseringen lastpartier. I av händelse oklarhet är det befraktaren har valrätten med av som avseende på den totala mängden gods skall befordras under av som

kvantumkontraktet brukar med vissa marginaler och optio-

anges ner. Det är här fråga väsentliga spelrum, angivna i befraktarens om intresse. Gäller det däremot spelrum med avseende på en särskild spelrum därför måste bli relativt små är de givna i resa - som bortfraktarens intresse fartygets lastförmåga och det är därför han som har rätt att bestämma mängden. Om fartyget på den sista bara blir halvfyllt, löser Volcoa kl 4 resan detta problem att ange den minsta godsmängd som bortgenom fraktaren är skyldig att befordra. I de föreslagna reglerna har någon motsvarande bestämmelse inte införts. I stället är det tänkt att kravet på evenly spread borde undanröja alltför stor ojämnhet även Bestämmelsen i 357 § andra stycket begränsar också på sista resan. bortfraktarens skyldighet att tillhandahålla fartyg för last som inte är

SOU 1990 13 Specialmotivering 199

klar till lastning före avtalsperiodens utgång och sätter därmed punkt.

355 §

Bestämmelsen reglerar befraktarens skyldighet att utarbeta skeppningsplaner. En viktig fördelningsfaktor är kravet på att befraktaren utarbetar skeppningsplaner för lämpliga tidsperioder i förhållande till hela kvantumkontraktets löptid och på att befraktaren i god tid underrättar bortfraktaren om planerna. Denne får därmed en möjlighet att disponera hela sin flotta på lämpligaste sätt. Fördelningen skall ske över hela avtalsperioden och under hänsynstagande till vilken fartygsstorlek som skall användas.

356 och 357 §§

Dessa paragrafer innehåller viktiga bestämmelser om anmälan av skeppning och om nominering av fartyg. Individualiseringen sker i två steg. Först åligger det befraktaren att anmäla skeppningen i skälig tid. Därefter är det bortfraktarens

sak att tillhandahålla nominera ett lämpligt fartyg och inom skälig

tid underrätta befraktaren om detta samt om fartygets lastförmåga och förväntade ankomst till lastningshamnen.

358 §

Bestämmelserna i denna paragraf gäller utförandet av resorna. I och med att nominering av ett fartyg har skett, har man lämnat ramavtalets abstrakta nivå och kommit ned till de konkreta reglerna om resebefraktning respektive styckegodstransport. Dessa blir härmed direkt tillämpliga enligt första stycket i denna bestämmelse. Detta innebär exempelvis, att det nominerade fartyg som kommer för sent fram till lastningshamnen skall bedömas enligt reglerna om resebefraktning i vad avser möjligheterna till kancellering och till ersättning. I andra och tredje styckena preciseras ytterligare bortfraktarens skyldighet och befraktarens hävningsrätt med avseende på återstående del av kvantumkontraktet.

359 och 360 §§

Dessa bestämmelser reglerar dröjsmål med anmälan om skeppning och skeppningsplaner och med nominering av fartyg under ett kvantumkontrakt. I detta stadium befinner man sig alltjämt på ramavtalets abstrakta plan. Institutet tilläggstid motsvarar vad gäller som under de nya nordiska köplagarna.

200 Specialmotivering SOU 1990 13

361 § Denna paragraf reglerar dröjsmål med betalning av frakt. Ett dröjsmål utlöser, efter utgången av en tilläggstid, inställt fullgörande, hävning om kontraktsbrottet är väsentligt, skadeståndsrätt och slutligen en rätt att hålla inne lasten till säkerhet för fordringen enligt avtalet s.k. detentionsrätt. Däremot saknas en motsvarighet till Volcoa kl 181 med direkt föreskrift om ränta. Det är det inbördes sammanhanget mellan resor under ett och samma ramavtal som motiverar hithörande specialregler.

362 § Denna bestämmelse reglerar parternas förhållanden vid krig eller krigsfara. Vardera parten kan frånträda ett kvantumkontrakt på liknande villkor som stadgas om tidsbefraktningsavtal i 385

5.2.5 Tidsbefraktning

Tidsbefraktning erkändes som särskild avtalstyp först under början av 1900-talet. Genom 1936 års sjölagsändringar infördes lagregler om tidsbefraktning i sjölagen.1°5 De valda lösningarna hämtades från dåtidens standardfonnulår. Reglerna är emellertid få och så allmänt hållna att de kommit att i det närmaste sakna betydelse vid sidan av de mer utförliga och detaljerade reglerna enligt fonnulärrätten. Dessa förhållanden påpekades av sjölagskommittén i betänkandet SOU 197251 s. 37. Kommittén, som då inte tog upp annat än rent språkliga och redaktionella frågor, uttalade emellertid att, iden mån lagbestämmelser kunde anses behövliga på tidsbefraktningens område, utvecklingen medfört sådana förändringar i certepartipraxis att skäl förelåg för en översyn av hela den gällande lagstiftningen. Vid de nordiska överläggningar som förekommit efter 1981 har särskilt från danskt och norskt håll framhållits tidsbefraktningens ökade betydelse genom de strukturförändringar inom sjöfarten som skett under senare år. Det har nämnts att ca 13 av den norska handelsflottan 1986 opererade under tidsbefraktningskontrakt. Även vad gäller svenska förhållanden har stora förändringar skett. Svenska sjötransportföretag arbetar i dag i mycket stor omfattning med inhyrt tonnage som s.k. operatörer. När 1936 års sjölagsändringar först införde dispositiva lagregler om tidsbefraktning var situationen den helt motsatta, nämligen att nordiska redare huvudsakligen arbetade med egna fartyg och bara vid sysselsättningstoppar befraktade extra tonnage. Tidsbefraktningens volym i dag

°5 Reglerna har därefter inte omarbetats med undantag för en justering av 150 i § anledning av ändrade regler för bärgarlön samt införandet av en definition av tidsbefraktning i 71 Dessaändringar gjordes 1964 resp. 1973.

SOU 199013 Specialmotivering 201

och sjötransportörernas exponering huvudsakligen tidsbefraksom tare världsmarknaden motiverar därför moderniserad lagstiften ning innehållande genomtänkta och rekommenderade normallösningar, som tillsammans bildar balanserat helhetsmönster. ett Därutöver kan en utfyllande nordisk bakgrundsrätt visa sig värdefull för inrikes och internordisk fart, där ofta brukar man kontrakt av enklare beskaffenhet än i oceanfart med dess utförliga standardformulär, kompletterade med särskilt tillskrivna klausuler i det individuella avtalet. Genom utbyggda regler tidsbefraktning om ger man också avtalsparterna i varje fall ökad möjlighet en att vid tvist få denna avgjord i något nordiskt land. De flesta tidscertepartier anger i dag London eller New York orten för skiljeförfarande, som ett något som med tiden kommit att bli alltmera kostsamt och tidsödande för parterna. Existensen ett nordiskt mönster kan av även antas få betydelse tolkningsdatum. som Förslaget bygger på de tankegångar redovisats som ovan. Reglerna skall vara tillämpliga på tidsbefraktningsavtal enligt den definition i 312 De enskilda bestämmelserna som ges har utformats med utgångspunkt i rådande certepartipraxis eller skall ses som en sammanvägning av regler hämtade från olika mönsterbildande standardkontrakt.°° Men förslaget återger inte bara den vanligaste lösningen på ett problem i formulären därutöver utan upptar regler

som ofta saknas se exempelvis nedan 367 § eller bara framgår

indirekt friskrivningar

genom se nedan 368 §. Ibland har reglerna

karaktär av övervägda och rekommenderade normallösningar, som grundats på så starka rättspolitiska skäl att de inte klar utan överenskommelse mellan parterna bör kunna sättas sidan; ibland rör det sig enbart om reservregler för den händelse något ståndpunkts-

tagande inte kan läsas in i avtalet och det framstår som rättspolitiskt likgiltigt vilken ståndpunkt väljer. man Bestämmelserna har i största möjliga utsträckning delats upp efter en tidsaxel med en funktions- och ansvarsfördelning mellan parterna

för varje tidsskede av ett tidsbefraktningsavtal. Vidare har beaktats

den allt vanligare företeelsen att tidsbefraktaren endast uppträder

som operatör och uttryckliga ansvarsregler föreslås till förmån för annan lastägare än tidsbefraktaren. Trots att bestämmelserna har principiellt dispositiv en karaktär finns moment tvingande karaktär då av en annan lastägare än tidsbefraktaren innehar konossement 374 §.

° I utredningsarbetet har i första hand studerats tidscertepartierna Baltime torrlast, Producetorrlast, Shelltime 3 tankfart och Reeftime kylfart. När standardformulär begagnas,används i ökad utsträckning mer eller mindre individuellt utformade tilläggsklausuler. Ett Baltime slutet avtal upptog för 15 år sedan kanske 10-20 tilläggsklausuler, samma i dag använda formulär förses vanligen med 30-50 tilläggsklausuler. Innehållet i sådanahar inte studerats i utredningsarbetet.

Specialmotivering SOU 1990 13

363 §

reglerna tidsbefraktning tillämpliga på avtal Som angetts är om enligt den definition finns upptagen i 312 Betydelsen av en som

tidpunkt och plats har avtalats för fartygets avlämnande

en som framhävs i första stycket gräns för den grundläggande funktionssom fördelningen mellan avtalsparterna. Den kommersiella kontrollen fartyget övergår på tidsbefraktaren medan tidsbortfraktaren över nautiska handhavandet. Från tidpunkt skall behåller det samma tidsbefraktaren betala tidsfrakt oavsett fartyget är sysselsatt eller om Till skillnad förhållandet vid resebefraktning övertar såleinte. mot tidsbefraktaren risken för den kommersiella driften av fartyget. des Andra stycket 138 § första punkten sjölagen. Någon motsvarar i sak åsyftas inte vad tidsbortfraktarens skyldighet att ändring avser hålla fartyget i sjövärdigt skick. SjÖvärdighetsförpliktelsen är fortfarande anpassad till den särskilda funktionsfördelningen vid tidsbe- Tidsbortfraktaren är normalt inte skyldig att hålla specialfraktning. utrustning för viss last eller träd, såvida inte annat framgår av

tidsbefraktningsavtalet.m En närmare redogörelse för sjövärdig-

hetsbegreppet finns intagen under 262 begränsad till tiden för fartygets avlämnande på Bestämmelsen är tidsbefraktningsreglernas redaktionella uppbyggnad. Men grund av tidsbortfraktarens skyldigheter kvarstår under hela befraktnings-

perioden vilket framgår 369 § första stycket. av bestämmelsen har förtydligats att tidsbortfraktaren även är skyl- I hålla fartygets handlingar i ordning. Härmed avses i första dig att handlingar föreskrivs i lag och förordningar men också hand som försäkringsbevis o.d. i den mån tidsbortfraktaren påtagit sig för-

säkringsplikten.°°

tredje stycket har intagits bestämmelse av praktiskt slag som I en saknar motsvarighet i sjölagen och rör kvarvarande bränsle. Av som framgår innebörden principen i 371 § att tidsbefraktaren denna av för bränslet under hela befraktningsperioden. svarar certepartipraxis vanligen att bränslet skall betalas I anger man priset i den hamn där fartyget avlämnas° men även den nu efter valda lösningen förekommer. Utslagsgivande för valet har varit att täcker såväl det fallet att fartyget avlämnas till sjöss bestämmelsen avlämnandet sker i hamn. Det slutliga resultatet avses bli som att vilken praktisk lösning tillämpas i den mån lika oberoende av som möjlighet bunkra i den hamn där avlämnandet sker. fartyget har att

hindra prisspekulationer och andra olägenheter föreskrivs

För att

local time, dvs. fartygets tid certepartiet inte uttryck- 7 Med tidpunkt avses om ligen hänvisar till GMT. 0 exempelvis Baltime 1939kl 1 med Shelltime kl 2 och Reeftime kl Jfr °° Jfr Öregrund NJA 1925 s. 398. 0 Se exempelvis Baltime 1939 kl

SOU 1990 13 Specialmotivering 203

ofta i tidscertepartierna ett maxmin för kvarvarande bränsle för såväl avlämnandet som återlämnandet fartyget. av

364 §

Bestämmelsen är ny men en motsvarande regel finns vanligen i nutida tidscertepartier. Genom första stycket får parterna i ett tidsbefraktningsenvar av avtal rätt att påkalla besiktning i samband med avlämnandet av fartyget. Parterna kan i första hand själva eller flera beutse en siktningsmän på sätt är brukligt inom den fart det gäller som men part har också möjlighet att få besiktningsman förordnade enligt [319] § sjölagen. Enligt andra stycket skall besiktningskostnaderna bäras parterav med hälften Även kostnaderna för nettotidsförlusten på na var. grund av besiktningen skall fördelas på parterna oavsett beom siktningen äger rum före eller efter avlämnandet fartyget. av Av tredje stycket framgår att ett besiktningsutlåtande inte utgör exklusivt bevis men att det ändå skall anses vara en tungt vägande omständighet.

365 §

Paragrafen är ny och reglerar det fallet att fartyget avlämnas till sjöss. Fartyget kan enligt avtalsparternas val avlämnas vid viss tiden punkt eller då det befinner sig på viss position. Oavsett vilket sätt en parterna har valt skall enligt första stycket tidsbortfraktaren alltid bekräfta avlämnandet med tids- och positionsangivelse. Av andra stycket framgår att den besiktning fartyget av som parterna har rätt att begära skall förläggas till den första hamn som fartyget anlöper efter avlämnandet. Med första hamn i detta sammanhang avses en hamn där besiktning rent praktiskt kan genomföras. Eftersom en beaktansvärd tid kan förflyta mellan avlämnandet och besiktningen föreslås också särskilda regler med avseende på tidsfrakten. Om fel i fartyget eller dess utrustning konstateras skall i

enlighet med principerna om s.k. off-hire se närmare under 383 §

tidsfrakt inte betalas för den tid går åt för att avhjälpa felet. Är som felet så allvarligt att tidsbefraktaren tvingas att häva befraktningsavtalet skall tidsfrakt inte utgå. Frakt betalats i förskott vid som avlämnandet skall då betalas tillbaka.

366 §

Reglerna i denna paragraf, ersätter motsvarande regler i 146 § som sjölagen, överensstämmer till sin avfattning mycket nära med 339 §

204 Specialmotivering SOU 199013

och 340 § första stycket. Det bör därför vara tillräckligt att hänvisa till vad anförts under dessa bestämmelser om principerna för som tidsbefraktarens hävningsrätt vid dröjsmål med fartygets avlämnande. Men följande ändringar i förhållande till sjölagen bör uppmärksammas. Första stycket reglerar det fall att avtalsparterna bestämt att fartyget skall avlämnas senast vid en exakt tidpunkt, något som motpå köprättens område brukar benämnas fixköp. svarar vad som Lagtexten har utformats dels med hänsyn till att parterna kommit överens bestämd tid inom vilken fartyget skall börja lasta, om en dels med hänsyn till att fartyget eljest skall avlämnas senast en viss tidpunkt i någon hamn eller till sjöss. Av förarbetena till bestämmelsen i 146 § andra stycket sjölagen NJA 1936 490 framgår att denna är tillämplig på dröjsmålssis. tuationer under hela den tid som fartyget står till tidsbefraktarens förfogande. Men den nya lydelsen i förevarande paragraf avser endast dröjsmål vid fartygets avlämnande. Rättsföljderna av annat dröjsmål under avtalstiden regleras i stället genom 375 I tredje stycket jämfört med 146 § första stycket sjölagen har den viktiga ändringen gjorts att den särskilda hävningsrätten vid tidsbortfraktarens s.k. egenfel utgått. Se närmare härom vid 340 Oavsett orsakat dröjsmålet kan tidsbefraktaren nu häva vem som befraktningsavtalet om detta utgör ett väsentligt avtalsbrott. I de flesta tidscertepartier finns intaget en klausul som ger tidsbefraktaren rätt att häva avtalet fartyget inte avlämnas på bestämd om tid. Tidsbefraktaren har vanligtvis 48 timmar på sig att avge hävningsförklaring från det att han fått meddelande om fartygets försenade ankomst. Om sådan klausul saknas eller tidpunkten för en avlämnandet inte angetts alltför bestämt får tidsbefraktarens hävningsrätt prövas med utgångspunkt från de allmänna förutsättningsom anges i tredje stycket. arna

367 § Bestämmelsen och saknar motsvarighet både i sjölagen och i är ny de vanligaste tidscertepartierna. Vad med fel måste bedömas med utgångspunkt från som avses de krav ställs på fartyg och utrustning enligt bestämmelserna i som 363 § och från vad avtalsparterna kommit överens om i det enskilda fallet. Således är bristande sjövärdighet att anse som fel såvida inte enligt tidsbefraktningsavtalet modifikationer föreligger i tidsbortfraktarens sjövärdighetsförpliktelse. Likaså kan fel vara för handen fartyget eller utrustningen inte motsvarar den beskrivning som om

Jfr Reeftime kl som anger en motsvarandetid om sju dagar.

SOU 1990 13 Specialmotivering 205

gjorts i certepartiet. I första hand gäller detta fartygets prestanda vad avser fart och lastkapacitet. Även fartygets ålder, nationalitet m.m. kan ha stor betydelse för tidsbefraktaren beroende på det fartområde som avtalet gäller. Om ett fel inte blir avhjälpt kan tidsbefraktaren ändå hålla fast vid certepartiet och få avdrag på frakten. Fraktavdraget är främst avsett att kompensera tidsbefraktaren för mindre allvarliga fel i fartyg och utrustning och därigenom begränsa behovet hävning. Syftet är av således att återställa balansen mellan tidsbortfraktarens felaktiga prestation och det vederlag tidsbefraktaren skall betala. som Om tidsbefraktaren väljer att häva avtalet krävs felet är att väsentligt, något som får gälla redan enligt allmänna rättsgrundanses satser. Väsentlighetsbedömningen skall ske med hänsyn till omständigheterna i det konkreta fallet och utgångspunkten är felets betydelse för tidsbefraktaren, sett objektiv synvinkel. Men det ur en krävs en helhetsbedömning felets betydelse, varvid av hänsyn även skall tas till möjligheterna att avhjälpa felet eller på nöjaktigt annat sätt kompensera tidsbefraktaren med, t.ex. fraktavdrag.

368 §

Bestämmelsen motsvarar delvis 147 § sjölagen. Den har utökats till att avse även ansvar för fel i fartyget begränsats i sin tillmen lämplighet till tiden för avlämnandet fartyget. Dröjsmål och av annat avtalsbrott under befraktningsperioden regleras 375 genom Flertalet tidscertepartier saknar motsvarande allmän bestämen melse. I stället regleras ansvaret indirekt genom friskrivningsklausuler med däri gjorda undantag. Friskrivningarna är så varierande att man inte kan tala om någon enhetlig praxis. I t.ex. Baltime är friskrivningen så vittgående att skadeutfallet påverkas och därmed försäkringspremierna minskar i ett skede. Andra senare certepartier kan ha en rent befraktarvänlig ansvarsfördelning. Med hänsyn till detta i praktiken mycket varierande och svåröverskådliga för tidsbortfraktaren föreslås ansvar en på culpa grundad allmän norm för dröjsmåls- och felansvaret vid fartygets avlämnande. I likhet med 342 § uppställs förutsättning för skadesom ersättning fel eller försummelse tidsbortfraktaren eller någon av som han svarar för. Bevisbördan åvilar liksom i 147 § sjölagen tids- - bortfraktaren har skärpts i förhållande till den men nu gällande lydelsen. Tidsbortfraktaren skall således visa frånvaro av fel eller försummelse för att undgå Denna ändring ansvar. har gjorts i överensstämmelse med vad som alltsedan 1973 års sjölagsändringar gäller för dröjsmål och andra kontraktsbrott på resebefraktningens område jfr 130 § sjölagen. Regeln i sista punkten är och kan jämföras med 42 § andra ny

206 Specialmotivering sou 199013

stycket köplagen. Här bör uppmärksammas att en förutsättning för skadeersättning är att egenskapen eller utrustningen saknades redan vid avtalsslutet. Om exempelvis ett fartygs prestanda minskat efter avtalsslutet före avlämnandet vad gäller garanterad fart får men tidsbortfraktarens bedömas enligt huvudregeln. ansvar

369 §

Paragrafen motsvarar 137 138 § första punkten och 142 § sjöla-

gen. Tidscertepartierna innehåller alltid någon form av begränsningar i tidsbefraktarens dispositionsrätt. Dessa begränsningar är av högst skiftande karaktär. Det kan röra sig om geografiska inskränkningar knutna till fartygets försäkringsförhällanden eller begränsningar av rent kommersiella skäl. Det är också vanligt att certepartierna förses med klausuler hindrar tidsbefraktaren att ta med olämplig last som t.ex. kol i lastrummen på kylbåt därefter inte kan motta sina en som vanliga typer last utan en mycket omfattande och dyrbar rengöav ring eller farligt gods eller med klausuler i syfte att eliminera speciella risker såsom jordbävningar, svårartade oväder, infrysning i osv. På grund den mångskiftande karaktären hos förekomav mande begränsningsklausuler föreslås såsom i sjölagen att tids- - bortfraktarens huvudförpliktelse generellt med vissa undantag anges hänsyn till vad skäligen kan begäras av honom. av som I första stycket upptas sålunda huvudförpliktelserna under den tid fartyget står till tidsbefraktarens förfogande enligt certepartiet eller enligt de regler s.k. overlap i 380 som avser Andra stycket undantag eller befrielse från huvudförpliktelanger ombordvarande personal eller egendom skulle utsättas för sen, om krig, svåra isförhällanden etc. I förhållande till 142 § fara genom första punkten sjölagen också uttryckligen väsentlig olägenhet anges befrielsegrund. Härmed åsyftas exempelvis situationer där farsom tyget utan att direkt fara för fysisk skada föreligger kan - en komma att bli infryst eller bli belagt med embargo eller där politiska förhållanden i ett område kan leda till framtida bojkott och svartlistning fartyget annat håll. av Om tidsbortfraktaren kunnat räkna med fara eller väsentlig olägenhet när avtal ingåtts speciellt bestämd resa eller last kan om en han dock inte frånträda sina förpliktelser. I ett sådant fall får han stå risken för förluster att ombordanställda begär att bli fria från genom sina anställningar eller att försäkringsgivare nekar att täcka den särskilda risk innebär. Utom dessa undantagsfall som resan rena saknar det emellertid betydelse vad tidsbortfraktaren kunde räkna

2 Se vidare Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 262 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 207

med vid avtalets ingående om det därefter inträder krig eller krigs-

liknande tillstånd i det område fartyget befinner sig. Han kan

som då utan hänsyn till förevarande bestämmelse beordra fartyget i säkerhet och också frånträda avtalet enligt reglerna i 385 I tredje stycket första punkten regleras tidsbortfraktarens skyldighet att befordra farligt gods. Det moderna industrisamhället kräver transporter av sådant gods i en helt omfattning än vad annan som var fallet vid tillkomsten av 142 § sjölagen. I takt med det ökade transportbehovet har ett omfattande säkerhetsföreskrifter system av vuxit fram, såväl nationellt internationellt. I betraktande som av detta föreslås i förhållande till 142 § sjölagen den ändringen, att tidsbortfraktaren inte kan vägra att befordra gods farlig beav skaffenhet om det kan ske på ett betryggande sätt. För att tidsbortfraktaren inte skall komma i konflikt med olika föreskrifter som han är bunden av bör dock ytterligare krävas att befordringen kan ske i överensstämmelse med de krav och rekommendationer som ställs i det land där fartyget är registrerat, i det land där redaren har sitt huvudkontor och i de hamnar ingår i Tidsbortsom resan. fraktaren måste fortsättningsvis göra uttryckligt förbehåll i befraktningsavtalet för den händelse farligt gods eller viss farligt gods typ av inte får transporteras med fartyget. I styckets andra punkt slutligen, innehåll är nytt, föreskrivs vars att tidsbortfraktaren inte är skyldig att befordra levande djur. Denna regel är föranledd av de säregna problem som är förenade med djurtransporter och får avspegla gängse praxis inom tidsbeanses fraktningsområdet.

370 §

Paragrafen saknar motsvarighet i sjölagen och föreskriver ömsesien dig upplysningsplikt för tidsbortfraktaren och tidsbefraktaren. Det åligger tidsbefraktaren exempelvis att hålla tidsbortfraktaren underrättad om fartygets seglingsprogram för att på så sätt underlätta dennes planering av reparationer, underhåll m.m.

371 §

Paragrafen motsvarar delvis 138§ andra punkten sjölagen. Sistnämnda regel överensstämmer med certepartipraxis och någon ändring i sak åsyftas inte i denna del. I första punkten anges således att det ankommer på tidsbefraktaren att ombesörja bränsle och vatten till fartygets maskiner. Med

3 SeJantzen, Godsbefordring till sjøs 2 utg.1952 s. 370. Jfr ovan vid 257 5 Jfr Reeftime kl 17.

208 Specialmotivering sou 199013

maskiner också fartygets hjälpmaskiner. Smörjolja och föravses brukningsartiklar till maskinerna ankommer det dock i enlighet med 369 § första stycket på tidsbortfraktaren att anskaffa och betala för. Likaså skall tidsbortfraktaren rent principiellt stå kostnaden för bränsle till besättningens behov eftersom denna är i hans tjänst. Men

olika lösningar förekommer i tidscertepartierna. Vad gäller övriga

kostnader skall dessa inte särskilt är stadgat fördelas enligt om presumtionsregeln i 378 Ett felaktigt bränsle kan förorsaka allvarliga skador på fartygets maskiner. Tidsbefraktarens ansvar för skada får därvid bedömas med utgångspunkt från hans allmänna culpaansvar enligt 376 § första stycket. Men parterna avtalat vissa tekniska specifikationer om står enligt andra punkten tidsbefraktaren garantiansvar för att ombordtaget bränsle också motsvarar de avtalade egenskaperna. Brister han härutinnan blir han ersättningsskyldig för den skada som vållas.

372 §

Paragrafen motsvarar 139 § sjölagen. Första och andra styckena, är uppbyggda i enlighet med den som grundläggande funktionsfördelningen mellan tidsbortfraktaren och

tidsbefraktaren, överensstämmer också med certepartipraxisf Nå-

ändring i förhållande till gällande rätt åsyftas därför inte. I gon första stycket uppräknas de olika moment ankommer på tidsbesom fraktaren att utföra i lastnings- och lossningsskedet. Tidsbefraktaren åläggs uttryckligen att följa tidsbortfraktarens anvisningar med betydelse för fartygets säkerhet eftersom denne behåller det nautiska ansvaret. Även tidsbortfraktarens regressrätt enligt tredje stycket bygger på den grundläggande funktionsfördelningen mellan parterna i befraktningsavtalet. Om tidsbefraktaren står ansvaret för den kommersiella driften fartyget bör tidsbortfraktaren kunna återkräva vad han i av sin egenskap redare ändå kan tvingas att utge i skadeersättning av till tredje man.‘‘ I förhållande till 139§ andra stycket sjölagen utvidgas regressrätten i enlighet med denna princip till att omfatta all skada kan drabba lastägare eller annan tredje man. Skadan som skall dock ha uppkommit till följd av lastning, stuvning, trimning,

° Jfr t.ex. Baltime kl 4 och Shelltime kl 6. 7 Se Gram, Fraktavtaler 4 utg. 1977 s. 185och 201. ‘‘ Redaren kan exempelvis enligt någon stats nationella rätt åläggasdet primära skadeståndsansvaretoavsett den interna fördelningen mellan avtalsparterna. Ett rättsligt avgörande är principiellt intressei detta sammanhang är den norska som av skiljedomen Jobs Oldendorff ND 1979 s. 364. Tidscertepartiet Produce innehöll ingen bestämmelse regress, men med hänsyn till funktions- och ansvarsförom delningen ansågs rätt till regress ändå föreligga.

SOU 1990 13 Specialmotivering

säkring, lossning eller utlämnande av lasten. En grundförutsättning för regress är såsom för närvarande skadan att inte beror på oaktsam medverkan befälhavaren eller besättningen eller av annat förhållande som tidsbortfraktaren är ansvarig för, exempelvis bristande till-

syn och underhåll fartygets kranar.

av

373 §

Första stycket motsvarar 141 § sjölagen. Någon ändring i åsyftas sak inte.

Bestämmelsen i andra stycket är Hur långt tidsbortfraktarens ny. eller befälhavarens skyldighet följa tidsbefraktarens att instruktioner sträcker sig kan i allmänhet endast avgöras i det konkreta fallet med utgångspunkt från vad är vanligt i den fart det gäller som Till skydd för tidsbortfraktarens intressen föreslås dock genom förevarande stycke rätt för honom kräva säkerhet en att för eventuella skadeståndskrav på grund tidsbefraktarens anvisningar av om utlämnande gods i strid konossementsreglerna av mot om behörig mottagare. Om ett utlämnande gods till obehörig av en mottagare därutöver skulle strida och heder kan mot tro han även vägra att lämna ut godset.

Många tidscertepartier innehåller uttryckligen s.k. hold harmlessklausuler, vari parternas regressrätt regleras Även om en uttrycklig sådan klausul saknas innehåller tidscertepartierna ofta en sådan bestämd ansvarsfördelning mellan parterna att de i praxis även tolkningsvis innehålla motsvarande regressrättm anses en

374 §

Bestämmelserna i denna paragraf är på tidsbefraktningens nya område och reglerar tidsbortfraktarens för skada till följd ansvar av att gods gått förlorat, skadats eller försenats. Första stycket reglerar ansvaret i de fall tidsbefraktaren tillika är lastägare. Vid övervägande ansvarsgrunden har av ansetts naturligt att välja samma ansvarsprinciper vid resebefraktning. Regeln som överensstämmer därför principiellt med motsvarande regel i 338 Såsom i sistnämnda bestämmelse att styckegodsreglernas anges ansvarssystem har direkt tillämpning. I andra stycket upptas ansvarsregler för de fall lastägaren inte är tidsbefraktaren. Bakgrunden till bestämmelserna är berörts som i inledningen till detta avsnitt att såväl svenska andra nordiska som

9 Jfr motsvaranderegler vid resebefraktningi 329 13NJA 1936 484. s. 3‘ Se exempelvisBaltime m I detta sammanhangbrukas ofta uttrycket ansvarsfriskrivningar är inte bara en sköld utan också ett svärd. Jfr rättsfallet Jobst 0ldendorffND 1979 364vid 372 s.

Specialmotivering SOU 1990 13

i allt större omfattning arbetar med inhyrt sjötransportföretag en s.k. operatörer. Klara enhetliga regler, nationellt som tonnage som saknas i denna situation. Lastägaren har därför nainternationellt, första hand hålla sig till tidsbefraktaren som sin medturligen att i kontrahent, såvida inte tidsbortfraktaren påtagit sig ett särskilt anutfärda konossement. I övrigt torde tidsbortfraktasvar genom att sådan situation bli ansvarig endast lastägaren i enlighet ren i en om skadeståndsrättsliga principer visar att tidsbortfraktamed allmänna eller någon hans anställda orsakat skada på godset genom ren av culpöst handlande. tidscertepartierna fördelas transportansvaret för godset mellan I tidsbortfraktaren och tidsbefraktaren på varierande sätt. Ofta sker friskrivningsklausuler med däri gjorda undantag. I t.ex. det genom tidsbortfraktaren i det närmaste helt friskriven från an- Baltime är såvida skada inte orsakats grovt fel hos tidsbortfraktaren svar genom i rederiets ledning. I Produce regleras tidsbortsjälv eller person

fraktarens inkorporering av en paramountklausul.

ansvar genom harmless-klausul finns dock inte intagen, såsom i Någon s.k. hold Reeftime, slutligen, fördelar ansvaret så att tids- Shelltime kl 13. i för bristande vård av godset, bortfraktaren stort sett ansvarar bristande sjövärdighet hos fartyget och otillåten deviation medan

tidsbefraktaren bär ansvaret i övrigt. flora friskrivnings- och regressklausuler som förekom- Denna av i tidscertepartierna skapar osäkerhet. Det måste bedömas särmer skilt i varje typfall lastägare skall rikta ett ersättningskrav vem en tidsbortfraktaren och tidsbefraktaren som slutligt mot och vem av För råda bot på denna osäkerhet föreslås den skall stå ansvaret. att har rätt till ersättning tidsbortfraktaren i regeln att lastägaren av enlighet med bestämmelsen i första stycket. i förevarande paragraf, liksom tillhörande preskriptions- Reglerna dispositiva. Tidsbortfraktarens blir dock regel, är i princip ansvar tvingande exempelvis han utfärdat konossement och annan lastom innehar detta och kan åberopa sig på ägare än tidsbefraktaren reglerna i 316 för lastskador således läggs på Genom det primäransvar som tidsbortfraktaren att konossement utfärdats, kan han naturutan inte göra gällande några regresskrav mot tidsbefraktaren. ligen Ingenting hindrar dock parterna från att avtalsvis fördela ansvaret måste då ske uttryckliga bestämmelser i annorlunda. Detta genom certepartiet.

375 §

i denna paragraf, dröjsmål och annat Bestämmelserna som avser tidsbortfraktarens sida, motsvarar 146 och 147 §§ avtalsbrott

SOU 199013 Specialmotivering 211

sjölagen men tillämpligheten inskränker sig till avtalsbrott under avtalstiden. Rättsföljderna dröjsmål vid fartygets av m.m. avlämnande regleras nu särskilt i 366-368 §§. Viktiga ändringar har gjorts. I första stycket anges nu uttryckligen att tidsbefraktaren kan häva befraktningsavtalet även vid annat avtalsbrott än rent dröjsmål. Det kan exempelvis gälla bristande lastvärdighet. Det strängare väsentlighetsrekvisitet behålls dock såsom det kommit till uttryck i gällande sjölagm Däremot har det särskilda insiktsrekvisitet fått utgå då i de flesta fall något behov sådant av ett självständigt rekvisit inte föreligger vid sidan av det i sig självt så stränga väsentlighetskravet. Vid bedömning väsentligheten i en av det enskilda fallet måste självfallet beaktas vad tidsbefraktaren känt till men inte gjort tidsbortfraktaren uppmärksam på. Likaså har den särskilda hävningsregeln för tidsbortfraktarens s.k. egenfel utgått. Även vad gäller tidsbefraktarens rätt till skadeersättning har väsentliga ändringar vidtagits i förhållande till 147§ sjölagen. Bestämmelsen i andra stycket första punkten uttryckligen i avses nu likhet med första stycket omfatta även avtalsbrotten bristande ~ sjövärdighet eller eljest uppkommen brist i avtalade funktioner hos fartyget under avtalstiden. Vidare har det uttunnade presumtionsansvaret för dröjsmål avskaffades m.m., som på resebefraktningens område vid 1973 års sjölagsändringar jfrA130 § sjölagen, ersatts med ett normalt culpaansvar med rättvänd bevisbörda. I och med fartygets avlämnande till tidsbefraktaren kan tidsbortfraktaren inte i sådan bevisställning detta anses vara en att motiverar ett sådant presumtionsansvar som gäller före avlämnandet enligt 368 Det kan till och med vara omöjligt för honom att exculpera sig vid exempelvis fartygets plötsliga förlisning. [andra punkten stycke stadgas tidsbortfraktaren har av samma att ett culpaansvar även för andra typer avtalsbrott. Som förav ett tydligande anges också att tidsbortfraktaren för befälhavaansvarar rens och besättningens fel eller försummelser då arbete utförs för tidsbefraktarens räkning. Regeln är i överensstämmelse med gällande rätt.34

376 §

Första stycket överensstämmer med 149 § sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Den principiella ansvarsfördelningen mellan tidscertepartiets parter är enligt nordisk rätt tidsbortfraktaren att står risken för skador fartyget såvida han inte kan styrka ett culpöst förfarande hos tidsbefraktaren eller hos hans anställda och

3‘ Angående detta särskilda hävningsrekvisit, se SjölagskommentarenGodsbefordran s. 197. 2‘ Se SjölagskommentarenGodsbefordran 259. s.

TL’

l

212 Specialmotivering SOU 199013

medhjälpare. Denna ansvarsfördelning kan dock påverkas övriga exempelvis befälhavaren åsidosätter sin plikt att övervaka arbeom därigenom medverkar till skada tet ombord och en tecknar i regel kaskoförsäkring för

Tidsbortfraktaren redaren en

täcka skador på skrov och maskiner, eftersom sjö- och kollisionsatt normalt faller på honom. Endast undantagsvis kan tidsbeskador bli ansvarig han lämnat felaktig information med avfraktaren om seende på navigeringen eller förhållandena destinationsorten hamnar.° Vanligare är att tidsbefraktaren får ansvara för osäkra i den kommersiella hanteringen. Det kan röra sig skador uppkomna orsakade lasten, exempelvis farligt gods, eller skador i om skador av samband med lastning och lossning. Denna principiella ansvarsfördelning är väl förenlig med certepar-

tipraxis.7 Reglerna får i första hand betydelse genom att ge stadga

tolkningen vissa andra klausuler garantikaraktär som föreåt av av kommer i certepartierna. Exempelvis skall efter ordalydelsen ett vid avtalsperiodens slut återlämnas in good order and condifartyg

undantag för normalt slitage fair and tear.‘2 I

tion med wear denna bestämmelse inte uttryck för något strikt nordisk rätt anses ge garantiansvar för tidsbefraktaren utan endast syfta på fartygets skick, dvs. lastutrymmena skall rengjorda och klara för motvara tagande last. Likaså tolkas klausuler, vari tidsbefraktaren av ny åtar sig endast beordra ett fartyg till säkra hamnar, där det kan att flott, restriktivt till tidsbefraktarens förmån. I vissa certepartiligga såsom i Shelltime kl uttryckligen att det inte är fråga om er, anges garantiansvar ett grundat på culpa. Om därför parett utan ansvar från den allmänna culpaprincipen får de terna avser att göra avsteg sig uttryck för detta i certepartiet. I övrigt kan vinnlägga om att ge hänvisas till motsvarande ansvarsbestämmelse i 348 nordisk har tidsbefraktaren inte något strikt ansvar för skada I rätt han beordrat det till osäker hamn För detta på fartyget ens om en uttrycklig garanti från hans sida. Ansvar kan dock utkrävas krävs en han låter fartyget anlöpa hamn med insikt om att denna är om en osäker eller i övrigt handlar ett culpöst sätt i en eller kan vara uppkommen faresituation. Med hänsyn till de bevisproblem som därvid ofta uppstår för tidsbortfraktaren eftersom tidsbefraktaren

25 Se Ramberg, Unsafe ports and berths, AfS Bd 8 s. 644. m osäker hamn är oftast vittomfattande och omfattar inte bara hamnar Begreppet navigatoriska risker även hamnar med risker för besättningen på grund av med utan politiska oroligheter. l förevarande avseende avses dock endast epidemier eller hamnförhållanden som kan orsaka fysiska skador på ett fartyg. ‘Z7 Se exempelvis Baltime 13 och Produce 16 exception clause. m Se Baltime kl 7 och Producekl 4. 2 Se Gram, a.a. s. 178. 3°I amerikansk och engelsk rätt anses dock tidsbefraktaren vanligtvis garantera säkerheten för de hamnar han nominerar, se Ramberg, a.a. s. 585 ff.

SOU 1990 13 Specialmotivering 213

har förfoganderätten till fartyget föreslås i andra stycket särregel en om omkastad bevisbörda presumtionsansvar med avseende på vållandet. Tidsbefraktaren kan å sin sida planera resor och nominehamnar med hjälp agenter och myndigheter och har därvid ra av lättare att visa att fel eller försummelse inte föreligger hos honom själv eller någon som han svarar för. Men tidsbortfraktaren har kvar den grundläggande bevisbörda som varje skadelidande har för att skadan verkligen har inträffat i den hamn varom är fråga och för att kausalitet föreligger mellan skadan och de särskilda förhållandena platsen.

377 §

Regeln i första stycket motsvarar delvis 150 § första stycket sjölagen och någon ändring i sak åsyftas inte. Bestämmelsen är väl förenlig

med certepartipraxism och fastslår endast att tidsbefraktaren inte

har någon rätt till regress mot tidsbortfraktaren för vad han i fall av gemensamt haveri måste utge som bidrag för frakt eller för egendom som han har ombord. Regelns syfte är således inte att reglera bidragsskyldigheten som sådan vilket sker genom bestämmelserna i sjölagens [sjunde] kapitel haveri. I andra punkten, är om som ny, anges i konsekvens med första punkten att tidsbortfraktaren inte har någon rätt i ersättningar som i gemensamt haveri utgått till tidsbefraktaren. I andra stycket regleras tidsbortfraktarens rätt att deviera. Reglerna bygger hävdvunna principer inom sjörätten vilka också kommit till uttryck i 331 § första stycket. Det bör därför vara tillräckligt att hänvisa till dessa bestämmelser. Den enda rättsföljden av en tillåten deviation är att fartyget kan bli off-hire enligt reglerna i 383 I sista punkten föreslås en ny regel för fördelning av bärgarlön mellan tidscertepartiets parter. Nuvarande bestämmelser i 150§ andra stycket sjölagen om likafördelning bygger på principen att tidsfrakt utgår under hela bärgningsaktionen och att tidsbefraktaren med denna insats också skall ha del av bärgningsföretagets vinst. I och med den föreslagna regeln i 383 § att ett fartyg blir off-hire vid bärgning bör också förevarande bestämmelser justeras. Med hänsyn till de risker och olägenheter som ändå drabbar tidsbefraktaren vid en bärgningsaktion föreslås att en tredjedel av tidsbortfraktarens andel i nettobärgarlönen skall tillfalla tidsbefraktaren. Bestämmelsen i 150 § andra stycket sjölagen om ersättning till

m Jfr rättsfallet Vale ND 1972 s. 183 Svea HovR, HD fann skäl att meddela prövningstillstånd ND 1974 288. s. m SeexempelvisBaltime kl 24 och Reeftime 55. Grundsatsen uttrycks oftast med formuleringen Hire not to contribute to General Average.

214 Specialmotivering SOU 199013

tidsbefraktaren för löner och kost syftande till att förhindra dubbel kompensation till tidsbortfraktaren såväl tidsfrakt som ersättning

för löner och kost kan utgå med hänsyn till den nya regeln om

off-hire i 383 Tidscertepartierna innehåller oftast bestämmelser om en likafördelning av nettobärgarlönen mellan tidsbortfraktaren och tidsbefraktaren. Detta är konsekvens att i certepartierna bärgning en av inte off-hire-situation. Se närmare om detta vid 383 anges som en

378 §

Bestämmelsen överensstämmer med 140 § sjölagen och är en kostnadspresumtion innebär att kostnader och oförutsedda utgifter som inte faller på tidsbortfraktaren enligt certepartiet eller reglerna i som förevarande kapitel skall anses falla på tidsbefraktaren. Kostnadsfördelningen är i stort förenlig med certepartipraxis. I certepartierna är det dock vanligt att på ett uttömmande sätt ange alla tänkbara kostnader som skall bäras av tidsbefraktaren. In dubio-regeln blir då tillämplig först om parterna inte kunnat förutse vissa kostnader eller eljest om certepartiet inte anvisar hur kostnadsfördelningen skall ske.

379 §

Bestämmelserna i denna paragraf är en spegelvändning av reglerna för fartygets avlämnande. När tidsbefraktaren återlämnat fartyget den plats och vid den tidpunkt avtalats upphör den funksom tionsfördelning som förelegat under befraktningsperioden och den kommersiella driften återgår på tidsbortfraktaren. Även tidsfrakten upphör att utgå. Detta gäller även om fartyget återlämnas i skadat skick och förblir liggande under en längre tid. Tidsbortfraktarens rått till ersättning för fraktförluster i samband med reparation får därvid prövas enligt de skadeståndsrättsliga reglerna i 376 §.3 Angående den ofta förekommande certepartiklausulen att fartyget skall återlämnas in the same good order and condition, se vid 376

380 §

I första stycket föreskrivs, i likhet med vad som gäller enligt 143 § första stycket sjölagen, en rätt för tidsbefraktaren att överskrida befraktningsperioden överskridandet kan anses skäligt s.k. om overlap. Syftet är att tidsbefraktaren inte skall blockeras i sina möjligheter att utnyttja fartyget fullt ut. Det är ofta svårt för honom

33 Se i detta sammanhang Michelet i AfS Bd 1 s. 555 ff.

SOU 199013 Specialmotivering 215

att planera sin verksamhet så att sista resan exakt sammanfaller med befraktningsperiodens utgång. Eftersom i nordisk rätt tidsbefraktaren inte anses ha rätt att återlämna fartyget före befraktningsperiodens utgång med motsvarande reducering av tidsfrakten och - således inte kan kalkylera det förmånligaste alternativet bör regeln bibehållas. Undantag bör dock göras för det fall att certepartiet anger en viss tidsperiod exempelvis maj månad under vilken återlämnandet skall ske. Med en sådan klausul får tidsbefraktaren anses vara tillräckligt tillgodosedd att kunna planera det sista resorna. En förutsättning för ett tillåtet överskridande av befraktningsperioden är, såsom nämnts, att det kan anses skäligt. I bedömningen av detta får göras en objektiv värdering av de konkreta omständigheterna. Härvid kan vara av betydelse det avtalade fartområdet, tiden på året osv. Omständigheter som att fartyget blivit off-hire en längre tid eller blivit stillaliggande på grund av force majeure o.d. berättigar inte tidsbefraktaren till ett motsvarande överskridande. Vissa certepartier innehåller också uttryckliga regler härom Avser parterna att tid som gått förlorad skall räknas tidsbefraktaren tillgodo måste detta således anges i certepartiet. Detta sker vanligtvis genom s.k. förlängningsoptioner. Andra stycket överensstämmer med 143 § andra stycket sjölagen. Skäl föreligger således inte att frångå principen att certepartifrakt skall utgå under den tid tidsbefraktaren har rätt till överskridande av befraktningsperioden. Vid avtalsbrott på tidsbefraktarens sida, dvs. vid ett otillåtet överskridande, bör dock tidsbortfraktaren kompenseras med gängse marknadsfrakt, såvida denna är högre än certepartifrakten. Därutöver föreslås också uttryckligen att tidsbefraktaren skall vara ersättningsskyldig gentemot tidsbortfraktaren för den skada som dröjsmålet innebär. Det kan gälla tidsbortfraktarens ansvar för eget dröjsmål med avlämnande av fartyget till en ny tidsbefraktare eller eljest förluster på fraktmarknaden. Reglerna är väl förenliga med certepartipraxis där s.k. final voyage-klausuler är vanliga. Ordalydelsen i dessa är dock schablonartade och något varierande varför de dispositiva reglerna bör ge stadga vid

tolkningen. Vissa certepartier se exempelvis Produce, inledningen

är uttryckligen till tidsbefraktarens förmån genom bruket av ordet

about. Detta anses ge tidsbefraktaren rätt till både overlap och underlap av skälig längd. Andra certepartier ger tidsbefraktaren endast rätt till overlap. Det finns även olikheter i fråga om den tidsfrakt som skall utgå under överskridandetiden vilket lätt kan leda till tvist mellan parterna. Det normala är att certepartifrakten

m SeiJantzen, 372 och Michelet i AfS Bd 11 607 ff. a.a. s. s. 35Se exempelvis Shelltime 3 kl 21.

216 Specialmotivering SOU 1990 13

fortsätter att löpa men det förekommer även att tidsfrakten bestäms

till den marknadsmässiga

381 § I likhet med vad som gäller enligt 144 § första stycket sjölagen anges i första stycket att tidsfrakten skall betalas i förskott. Detta är också praxis på grund av att tidsbortfraktaren oftast inte har säkerhet i lasten på sätt en resebortfraktarem Lasten tillhör vansamma som ligtvis annan än tidsbefraktaren och tidsbortfraktaren har, då konossement utfärdats, skyldighet att lämna ut godset till mottagaren. Till skillnad mot nämnda sjölagsregel föreslås dock att betalningsperioden skall vara 30 dagar. På så sätt elimineras problemet med korta och långa månader. Vare sig certepartiet anger tidsfrakten till ett visst belopp per dag eller per 30 dagar blir förskottsbeloppet alltid detsamma, dock att betalningsdatum i varje månad kommer att variera. Regeln i andra stycket är ny. Som nämnts i första stycket har tidsbortfraktaren ofta ingen säkerhet för fraktfordringarna. För att ytterligare stärka tidsbortfraktarens ställning gentemot en insolvent eller betalningsobenägen tidsbefraktare föreslås att tidsbefraktaren inte skall äga rätt att kvitta tvistiga motfordringar mot tidsfrakten. 138 En förutsättning är dock att tidsbortfraktaren ställer fullgod säkerhet för den tidsfrakt som tidsbefraktaren måste betala. Angående tidscertepartiernas klausuler om lien i last och underfrakt, se närmare vid 382

382 § Bestämmelsen i första stycket är ny och skall ses som en kompensation åt tidsbortfraktaren för den extra respittid som ges i andra stycket till tidsbefraktarens förmån. Om tidsbefraktaren således betalar tidsfrakten för sent anges uttryckligen att dröjsmålsränta skall utgå. Härvid skall reglerna i räntelagen tillämpas. Dröjsmålsräntan skall erläggas senast vid nästkommande betalningstillfälle. Regeln tar i första hand sikte på mindre dröjsmål med betalningen men gäller även för andra fall. - Andra stycket motsvarar 148 § sjölagen. Enligt sistnämnda bestämmelse får tidsbortfraktaren häva certepartiet så snart förskotts-

36Se härom Gram, a.a. s. 177. 37 Av samma anledning upprätthålls ett strängt krav på rättidig betalning, se 148 § sjölagen. 38Om engelsk rätt, se Gram, a.a. s. 190. 39 Tidsciertepartierna innehåller vanligtvis klausuler som ger tidsbefraktaren en lien i fartyget för förskottsbetald frakt se exempelvisBaltime kl 18. Men dessa har ringa värde eftersom tidsbefraktaren inte har besittningen till fartyget i panträttslig mening eller eljest något sakrättsligt skydd såsomvid registerpanträtt.

SOU 199013 Specialmotivering 217

frakten inte betalas i rätt tid.‘° Såsom nämnts vid 381 § beror dessa

stränga krav på att förskottsbetalningen i realiteten är tidsbort-

fraktarens enda säkerhet. Syftet med bestämmelsen är således att skydda tidsbortfraktaren mot insolventa eller betalningsobenägna tidsbefraktare. Emellertid kan det också förekomma att regeln tilllämpas på ett eller mindre otillbörligt sätt. Exempelvis mer kan tidsbortfraktaren vid minsta betalningsdröjsmål häva för att bli av med ett för honom tyngande certeparti eller för själv kunna att disponera fartyget på stigande fraktmarknad. För skapa en att en bättre balans mellan avtalsparterna utan att för den skull det huvudsakliga syftet förtas föreslås uppmjukning regeln Om nu en av tidsbortfraktaren vill tala å dröjsmålet skall han meddela tidsbefraktaren att betalning uteblivit. Samtidigt kan han inhibera samtliga sina förpliktelser gentemot tidsbefraktaren. Om betalning inte sker inom 72 timmar äger han också rätt att häva certepartiet i dess

helhet. Hävningsrätten går dock förlorad betalning sker innan om denna rätt blivit utnyttjad. I vissa fall kan tidsbortfraktaren förutse att någon betalning inte kommer att ske. I sådan situation har han rätt en att häva certepartiet direkt enligt de allmänna reglerna s.k. anteciperad om mora. I tredje stycket anges i överensstämmelse med 148 § sjölagen att tidsbortfraktaren han inhiberat sina förpliktelser enligt - om certepartiet eller hävt det också har rätt till skadestånd. I likhet med vad som gäller vid utebliven betalning överliggetid enligt 326 § är av tidsbefraktaren dock befriad från ersättningsskyldighet vid betal-

ningshinder kvalificerat slag force majeure. Regeln

av mer har formulerats med beaktande motsvarande bestämmelser av i de nya nordiska köplagarnaJ Bestämmelsen i fjärde stycket skall alternativ till ses som ett hâvningsmöjligheten enligt andra stycket och bygger på de i certepartipraxis förekommande s.k. lien-klausulerna.3 Dessa klausuler har dock ett begränsat värde eftersom tidsbortfraktaren oftast inte känner till vilka underfrakter utestår obetalda. Vidare kan det som vara högst osäkert om en sådan panträtt är giltig enligt nationell rätt. I förevarande regel därför att tidsbortfraktaren kan kräva anges rätten till en obetald underfrakt först efter överlåtelse assignen

ment av fraktkravet. Om tidsbefraktaren vägrar medverka till

att en sådan lösning eller den för frakten betalningsansvarige inte kan nås för en denuntiation av överlåtelsen återstår endast för tidsbort-

‘° Angående begreppet i rätt tid, se NJA 1936 491 s. samt Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 271 med där angivna rättsfall. l En motsvarande uppmjukning har också börjat ske i certepartipraxis genom utvecklandet av s.k. default in payment-klausuler, exempelvis Reeftime kl 23. se z Se närmare prop. 19888976 s. 170. 3 Se exempelvis Baltime kl 18.

Specialmotivering sou 1990 13

fullfölja hävningen certepartiet enligt reglerna i fraktaren att av andra stycket.

383 §

Bestämmelsen i första stycket motsvarar 144 § andra stycket sjölagen reglerar de situationer då under befraktningsperioden tidsfrakt och fartyget blir off-hire. Huvudprinciperna, såinte skall betalas utan gällande rätt, föreslås bestäm I konsekvens med som de utvecklats i det tillägget tidsfrakt inte heller skall betalas vid dessa görs att bärgning. Likaså behålls bestämmelsens karaktär av subsidiär utfyllande rättsregel i den mån det enskilda tidscertepartiet inte utviss situation off-hire tryckligen anger en som Bestämmelsen i andra stycket är En motsvarande regel disny. kuterades vid 1936 års sjölagsändringar togs inte med i lagförmen Situationen har emellertid med tiden blivit alltmer oklar slaget. avsaknaden enhetlig rättspraxis. Inte heller i certepargenom av en

tiernas utformning förekommer någon större enhetlighet.° För att

eliminera dessa olägenheter föreslås helt allmänt och i konsekvens med första stycket att tidsbefraktaren inte heller är skyldig att svara driftskostnaderna under off-hireperioden. Regeln skall för sin del av riskfördelning mellan parterna i likhet med vad som ses som en gäller enligt tidsfraktsregeln i första stycket. Om parterna avser att fördelning, exempelvis med avseende på ett åstadkomma en annan krigsrisktillägg, måste detta uttryckligen anges i certepartiet. varierar certepartipraxis högst påtagligt vid angivan- Som antytts olika off-hireanledningar, något får störst betydelse då det av som certepartiet underkastat engelsk rätt. Exempelvis får enligt de är certepartierna tidsbefraktaren stå risken vid en deviation för flesta egendom eller landsätta sjuk besättningsmedlem. Men att bärga en också risken läggs på tidsbortfraktaren eller det förekommer att

med andra ord fartyget blir off-hire se Reeftime kl 29 samt

att Shelltime 3 kl 21. Andra skillnader att observera är s.k. tröskelvärolika längd samt olika sätt att beräkna tidsförlusten. deregler av också uppmärksamma de särskilda off-hire-klausuler som Man bör på olika ställen i certepartierna och som reglerar risken förekommer tidsfrakt och kostnader i speciella situationer. Som exempel kan för kl 4 karantän och 12 samt Reeftime kl 30 och 31. anges Baltime

1 redogörelse härför i Sjölagskommentaren Godsbefordran s. 265. Se 45Motsvarande riskfördelningsregel förekommer inte i engelsk rätt utan här görs en bokstavstolkning tidscertepartiet, se Michelet i AfS Bd 1 s. 178. ren av Fraktavtaler, 197 samt exempelvis Baltime kl 11 jämförd med Se Gram, a.a. s. Reeftime kl 29 sista punkten.

SOU 199013 Specialmotivering 219

384 §

Bestämmelserna i första stycket saknar motsvarighet i sjölagen och anger rättsverkningarna av förlust eller liknandem ett tidsbe— av fraktat fartyg. Principerna är desamma i motsvarande regler för som resebefraktning i 341 § varför det bör vara tillräckligt att hänvisa till vad som anförts vid denna paragraf. Andra stycket motsvarar 145 § sjölagen och den situationen avser att den exakta tidpunkten för ett fartygs förlisning inte går att fastställa. Ingen principiell ändring åsyftas. Regeln har endast anpassats till modern kommunikationsteknik med möjlighet till dagligt telefon- och radiosamband med fartyget.

385 §

De flesta tidscertepartierna innehåller krigsklausul dock inte

en Produce. Klausuler av detta slag har dock sådant varierande innehåll att man inte kan tala om någon enhetlig praxis. Utgångspunkten är att fartyget inte skall utsättas för allvarlig krigsfara. I övrigt har tidscertepartierna olika definitioner på krigsfara vilket sker genom uppräkning av olika situationer. Om en sådan situation skulle uppstå inträder en rätt för tidsbortfraktaren att vidta olika åtgärder utan att detta skall anses som en otillåten deviation. Likaså kan inträda en speciell kostnadsfördelning med avseende på de merkostnader som oftast är förenade med en krigssituation.° Vissa tidscertepartier innehåller också särskilda krigskancelleringsklausuler. I dessa anges förutsättningarna för hävning tidscertepartiet i dess helav het.‘5° Förevarande paragraf är ny och innehåller allmänna regler vid krig, krigsfara eller krigsliknande förhålladen. Reglerna bygger en skälighetsavvägning mellan parternas intressen och kan inte anses strida mot certepartipraxis. Vid bedömningen situation av om en är att hänföra under förevarande bestämmelse kan ledning hämtas från 349 Första stycket skall ses i sammanhang med 369 § andra stycket. Enligt denna bestämmelse har tidsbortfraktaren alltid rätt att vägra att föra fartyget in i krigszon. På motsvarande sätt får enligt en förevarande regel tidsbortfraktaren rätt att också föra fartyget ut från en krigszon eller ett område där faran för krig väsentligen ökat utan att detta strider mot certepartiet. Detta innebär bl.a. att tidsfrakten fortsätter att löpa oförändrad. Normalt åligger det tidsbortfraktaren att sörja för och bekosta

1 Angående rekvisition av fartyg, se Gram, a.a. s. 199. S Se exempelvis Shelltime 3 kl 36 3. 9 Se exempelvis Baltime 21 c. 15°Se exempelvis Shelltime 3 kl 33.

220 Specialmotivering SOU 1990 13

fartygets försäkringar samt betala besättningens löner. Om merkostnader uppstår på grund tidsbefraktarens krav och önskemål om av fartyget skall i riskfyllda områden bör dock dessa rimatt operera ligen bäras honom. I andra stycket stadgas därför att tidsbortav fraktaren skall kompenseras för förhöjda premier för fartygets krigsförsäkring och utbetalda krigsrisktillägg till besättningen. Även and-

fördyringar kan uppkomma beroende på den särskilda fart varom ra är fråga, exempelvis höjda priser på proviant. Avser parterna genom tidsbefraktaren skall bära även dessa måste detta uttryckligen att i certepartiet. anges Reglerna i tredje och fjärde styckena, avser ömsesidigt frånsom trädande befraktningsavtalet vid krig, krigsfara eller krigsliknanav de förhållanden, bygger principer som 350 § andra stycksamma rörande konsekutiva Det är således inte tillräckligt för ett et resor. frånträdande krigs- eller krigsliknande situation uppstår utan att en den uppkomna situationen skall även vara av väsentlig betydelse för fullgörelsen avtalet. Detta innebär exempelvis att lokala oroligav heter inte påverkar ett långtidscerteparti utan begränsning i fartom-

rådet.

till vissa ändringar i andra delar

5.3 Motivering av

sjölagen

5.3.1 Motivering till ändringar i [1] och [4] kap. sjölagen

[9] §

Den lydelsen denna paragraf innebär ingen saklig ändring nya av endast anpassning till ett nytt relativt sjövärdighetsbeutan är en inom sjölagen. Se närmare härom vid 262 grepp Sjövärdighetsbegreppet på säkerhetslagstiftningens område be-

rörs inte.

[58] §

denna paragraf har vidtagits endast redaktionella och språkliga I ändringar i samband med vissa konsekvensändringar i [9] § rörande

sjövärdighetsbegreppet i sjölagen.

5.3.2 Motivering till ändringar i [6] kap. sjölagen

[199] och [200] §§

Gjorda ändringar är endast följdändringar i anledning av att reglerlaga domstol vid befordran brutits ut från na om av passagerare 337 Reglerna återfinns nu i [337

SOU 1990 13 Specialmotivering 221

5.3.3 Motivering till ändringar i [14] kap. sjölagen

[337] §

Denna paragraf innehåller de allmänna forumreglerna för sjörättsmål. Särbestämmelserna för tvister rörande befordran av passagerare och resgods har redaktionellt brutits ut till en självständig paragraf och återfinns nu i [337 Någon ändring i övrigt har dock inte gjorts. Vissa ändringar kan bli nödvändiga vid ett tillträde till den s.k. Luganokonventionen och 1952 års arrestkonvention.

[337 §

Paragrafen innehåller särbestämmelser om behörig svensk domstol i mål rörande transport av styckegods. Reglerna är exklusiva i förhållande till de allmänna forumreglerna i [337] § sjölagen och utgör ett komplement till de begränsningar i giltigheten av olika jurisdiktionsklausuler som anges i 310 Paragrafen har alternativa Haag-Visby respektive Hamburgförslag i andra-fjärde styckena. - Enligt första stycket är i första hand sjörättsdomstol för ort med naturlig anknytning till transporten behörig att uppta målet. Anknytningen som anges i 1-3 är densamma som i 310 Men behörigheten kan även grundas på en prorogationsklausul i transportavtalet eller transportdokumentet. En förutsättning för målets handläggning vid prorogationsdomstolen är dock att käranden väljer att väcka talan där. Detta framgår närmare av 310 Andra stycket i dess Haag-Visbyalternativ anger att talan även får väckas vid s.k. arrestforum. Detta innebär dock en restriktiv ändring i förhållande till gällande rätt. Vid styckegodstransport kan talan inte längre väckas vid sjörättsdomstolen för den ort där fartyget finns såsom stadgas i [337] § sjölagen utan behörigheten skapas enbart genom att det transporterande fartyget blir föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. I det alternativa förslaget av förevarande stycke föreligger behörighet också på den grund att ett annat fartyg, som tillhör samma ägare, har blivit föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Emellertid upphör den på grund av säkerhetsåtgärden skapade behörigheten om svaranden ställer säkerhet för det belopp som käranden skulle kunna tillerkännas genom dom. Om så sker skall käranden hänvisas att väcka talan vid någon av de domstolar som anges i första stycket. Detta gäller oavsett om samtliga alternativa domstolar finns utomlands eller inte. Tredje stycket, som enbart är ett Hamburgalternativ, stadgar att interimistiska åtgärder får vidtas även på andra orter än där det finns behörig domstol enligt första och andra stycket. Den domstol som

222 Specialmotivering SOU 1990 13

vidtar åtgärder blir dock inte på grund därav behörig att uppta och avgöra målet. Fjärde stycket, som likaså är ett Hamburgalternativ, tar sikte på utländska avgöranden. Bestämmelsen anger verkan av att talan väckts vid eller tvisten avgjorts av domstol som anges i första stycket eller vid domstol enligt andra stycket i stat ansluten till Hamburgkonventionen. Om så har skett får ny talan i samma sak mellan samma parter inte väckas. Undantag från denna regel gäller dock om en dom inte kan verkställas här i landet. I förtydligande syfte anges också uttryckligen i enlighet med artikel 214a i Hamburgreglerna att åtgärder som avser verkställighet av en utländsk dom eller överflyttning av talan enligt andra stycket inte har någon lis pendens- eller res judicataverkan.

Ändringar i paragrafens Haag-Visbyalternativ kan bli nödvändiga

vid ett antagande av den s.k. Luganokonventionen och 1952 års arrestkonvention.

[337 §

Paragrafen innehåller särskilda forumbestämmelser för talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare och resgods. Reglerna fanns tidigare införda i [337] I och med att särregler införs i [337 § för tvister i anledning styckegodstransav port finns skäl för en ny systematik. Denna medför dock ingen ändring i sak.

Ändringar i och tillägg till denna paragraf kan bli nödvändiga vid

ett tillträde till den s.k. Luganokonventionen och 1952 års arrestkonvention.

5.3.4 Motivering till ändring i [16] kap. sjölagen

[368] §

I denna paragraf har vissa ändringar gjorts i första stycket I båda förslagen har ordet last ersatts med ordet gods. Härigenom framgår tydligare att förevarande preskriptionsregler även gäller ansvaret vid styckegodstransport. I Hamburgalternativet har vidare preskriptionstiden utökats till två år. I de flesta fall är nämligen den ettåriga preskriptionstiden alltför kort varför tiden ofta måste förlängas genom avtal om svaranden vill förhindra en onödig rättegång. Reglerna är tvingande vid styckegodstransport och viss nordisk certepartifart. Detta framgår av 254 och 313 §§.

SOU I990 13 Specialmotivering 223

5.4 Motivering till ändringar i vissa andra lagar

5.4.1 Motivering till ändring i lagen 1929145 om

skiljemän 4 § I denna paragraf har lagts till att särskilda bestämmelser gäller för skiljemannaförfarande vid avtal om styckegodstransport. Reglerna återfinns i 311 § sjölagsförslaget.

5.4.2 Motivering till ändring i lagen 1929147 om

utländska skiljeavtal och skiljedomar 4 § I denna paragraf har lagts till att särskilda bestämmelser gäller för skiljemannaförfarande vid avtal om styckegodstransport. Reglerna återfinns i 311 § sjölagsförslaget.

sou 199013 225

Bilaga 1 1924 års internationella konossementskonvention i dess ändrade lydelse 1968 års genom

tilläggsprotokoll Haag-Visbyreglema

226 Bilaga 1 SOU 199013

Konossementskonventionen i dess 1968 års tilläggsprotokoll ändrade lydelse Bilaga l genom

Article 1 Artikel 1

the following words I denna konvention används följande uttryck In this Convention are with the meanings set out below i nedan angiven innebörd employed noga

Carrier includes the the a bortfraktare omfattar fartygsägare a owner or

of eller befraktare är part i ett fraktavtal charterer who enters into a contract som carriage with shipper; med en avlastare; a of carriage applies only to b fraktavtal endast fraktavtal varb Contract avser covered by bill of upprättats konossement eller liknande contracts of carriage a om of title, in åtkomsthandling angående godsbefordran till lading or any similar document so relates the carriage sjöss, därunder inbegripet konossement eller far as such document to of goods by including bill of lading liknande handling som utfärdats enligt certesea, any similar document aforesaid issued parti, från det åtkomsthandlingen reglerar or any as from rättsförhållandet mellan bortfraktaren och under or pursuant to a charter party the moment at which such bill of lading or handlingens innehavare; similar document of title regulates the relations between a carrier and a holder of the

same;

Goods includes goods, c gods omfattar gods, föremål, han-

c wares, mer-

kind whatso- delsvaror och saker varje slag med undanchandise, and articles of every av live animals and which by tag för levande djur samt last som i fraktavever except cargo of carriage stated being talet såsom lastad däck och befordthe contract as anges carried deck and so carried; ras på det sättet; on vessel used for the d fartyg betyder varje fartyg som and Ship means any vänds för befordran av gods till sjöss; carriage of goods by sea;

goods the period e godsbefordran omfattar tiden från

e Carriage of covers

loaded det godsets lastats på tills det lossats från farfrom the time when the goods are on the time they discharged from the tyget. to are chin

Article 2 Artikel 2

of Article under Frånsett bestämmelserna i artikel 6 skall Subject to the provisions of carriage of goods by bortfraktaren i varje avtal godsbefordran every contract sea om relation the loading, hand- till sjöss, såvitt lastning, handhavande, the carrier, in to avser carriage, custody, and stuvning, befordran, förvaring, vård och lossling, stowage, care goods shall be subject ning, underkastad den ansvarighet och discharge of such to vara responsibilities and liabilities, and enti- de förpliktelser samt åtnjuta de rättigheter the tled the rights and immunities hereinafter och friheter som anges nedan. to set forth. Anm. Enligt den ursprungliga konventionen av 1924 Haagreglerna har den franska texten vitsord. Angående konventionstexten se bl. a. SOU l936l7 297 ff, NJA 1936 s. 608 ff och SÖ s. 1938 nr 21. Enligt Visbyreglerna se Bilaga 3 har fransk och engelsk text lika vitsord. Visbyreglerna har i denna bilaga utmärkts med kursiv stil.

SOU 199013 Bilaga 1 227

Article 3 Artikel 3 The carrier shall be bound before and at Bortfraktaren skall skyldig före vara att, the beginning of the voyage to exercise due och vid början, med tillbörlig resans omsorg diligence to sörja för att

a Make the ship seaworthy; a fartyget sätts i sjövärdigt skick;

b Properly man, equip and supply the b fartyget behörigen bemannas, utrustas ship; och provianteras;

c Make the holds, refrigerating and cool c lastrum, kyl- och frysrum samt alla

Chambers, and all other parts of the ship in övriga delar fartyget, där gods lastas, sätts av which goods are carried fit and safe for their i gott och säkert skick för godsets mottaganreception, carriage and preservation. de, befordran och bevarande. 2. Subject to the provisions of Article 2. Frånsett bestämmelserna i artikel 4 the carrier shall properly and carefully load, skall bortfraktaren lämpligt och omsorgshandle, stow, carry, keep, care for and dis- fullt sätt lasta, handha, stuva, befordra, förcharge the goods carried. vara, vårda och lossa det gods som befordras. After receiving the goods into his charge 3. Efter att ha mottagit godset i sin vård the carrier or the master or agent of the skall bortfraktaren eller hans befälhavare carrier shall, on demand of the shipper, issue eller agent på avlastarens begäran utfärda to the shipper a bill of lading showing among konossement till denne bl. innefattande a. other things

a The leading marks necessary for identifi- a de väsentliga märken fordras för

som cation of the goods as the same are furnished identifiering godset sådana avlastaren av in writing by the shipper before the loading skriftligen uppgivit dem före lastningens börof such goods starts, provided such marks jan, förutsatt att dessa märken stämplats are stamped or otherwise shown clearly eller eljest tydligt anbragts på oförpackat upon the goods uncovered, or on the cases gods eller lådor eller förpackningar vari or coverings which such goods are con- godset förvaras och att detta skett på sådant tained, in such a manner as should ordinarily sätt att märkena normalt bör förbli läsliga remain legible until the end of the voyage; till slut; resans b Either the number of packages b antingen kolli- eller stycketal eller 4 mått or pieces, or the quantity, or weight, at the case eller vikt, vilketdera som kommer i fråga may be, as furnished in writing by the enligt avlastarens skriftliga uppgift; shipper;

c The apparent order and condition of c godsets synliga tillstånd och skick.

the goods. Provided that no carrier, master or agent Dock skall ingen bortfraktare, befälhavare of the carrier shall be bound to state or show eller bortfraktares agent vara skyldig att i in the bill of lading any marks, number, konossementet ange eller nämna märken, quantity, or weight which he has reasonable antal, mått eller vikt som han har skälig ground for suspecting not accurately to re- anledning misstänka icke noga motsvarar det present the goods actually received or which gods som faktiskt mottagits eller som han he has had no reasonable means of checking. icke haft rimlig möjlighet att undersöka. 4. Such a bill of lading shall be prima facie 4. Ett sådant konossement skall utgöra evidence of the receipt by the carrier of bevis, annat styrks, att bortfraktaren om the goods as therein described in accordance mottagit godset sådant det beskrivits däri with § a, b and c. enligt 3 a, b och c. mom.

228 Bilaga 1 SOU 199013

Motbevisningen skall dock icke tillä- However, proof the contrary shall not vara to konossementet överlâtits till godadmissible when the bill of lading has ten, när be

third acting in troende tredje man. been transferred to a party

good faith. Avlastaren skall anses ha tillförsäkrat 5.The shipper shall be deemed to have bortfraktaren riktigheten, vid tiden för lastguaranteed the carrier the accuracy at the to märken, antal, mått och vikt marks, number, ningen, av time of shipment of the sådana de uppgivits honom och avlastaren weight, furnished by him, av quantity and as skall gottgöra bortfraktaren all förlust, skada and the shipper shall indemnify the carrier och kostnad orsakas eller härrör av all loss, damage, and arising som against expenses onöjaktigheter i dessa hänseenden. Bortfrakresulting from inaccuracies in such particor gottgörelse skall intet tarens rätt till sådan ulars. The right of the carrier to such ininskränka hans ansvarighet och förpliklimit his responsi- sätt demnity shall in no way telser enligt fraktavtalet i förhållande till bility and liability under the contract of

varje person än avlastaren. other than the annan carriage to any person

shipper. 6. Såframt icke skriftlig underrättelse 6. Unless notice of loss damage and the or förlust eller skada och dess allmänna general of such loss damage be om nature or beskaffenhet givits bortfraktaren eller hans given in writing to the carrier or his agent at i lossningsharnnen fore eller vid tiden before at the time agent the port of discharge or för godsets lossning och utlämnande till den of the removal of the goods into the custody

enligt fraktavtalet är entitled delivery thereof persons förfogande som of the person to berättigad därtill, skall sådan utlämning utunder the contract of carriage, or, the loss

göra bevis, annat styrks, att godset damage be not apparent, within three om or avlämnats sådant det beskrivits i konossedays, such removal shall be prima facie

the delivery by the carrier of the mentet. evidence of

described in the bill oflading. goods as

Är förlusten eller skadan uppenbar,

underrättelsen inom tre dagar från skall ges

avlämnandet.

Skriftlig underrättelse fordras ej, om god- The notice in writing need not be given tillstånd gemensamt fastställts vid tiden of the goods has, at the time of sets the state för mottagandet. their receipt, been the subject ofjoint survey

or inspection. Bortfraktaren och fartyget skall i varje § 6bis, the carrier and the ship Subject to fria fall än avses i mom. ibis vara shall be discharged from all annat som in any event allt slags ansvarighet med avseende pä of the goods, från liability whatsoever in respect talan väcks inom ett år från unless suit brought within year of godset, om one eller den dag utlämnande skulle when they utlämnandet their delivery or of the date Denna frist kan dock förlängas should have been delivered. This period may, ha ägt rum.

överenskommelse mellan parterna, however, be extended the parties so agree genom träffad efter den händelse som gav anledning of action has arisen. after the cause till talan.‘

här frihet från varje Haagrcglernastext gcr ansvarighet för förlust eller skada, om talan

väcks inom ett år från godsets utlämnande eller den

dag det skulle ha utlämnats.

SOU 199013 Bilaga 1 229

In the case of any actual or apprehended l fall av verklig eller förmodad förlust eller loss or damage the carrier and the receiver skada skall bortfraktaren och mottagaren shall give all reasonable facilities to each ömsesidigt ge varandra allt rimligt bistånd other for inspecting and tallying the goods. för besiktning och räkning godset. av 6bis. An action for indemnity against a 6bis. Regresstalan får föras även efter third person may be brought even after the utgången den i föregående angivav moment expiration of the year provided for in the fristen, det sker inom den tid domna om preceding paragraph brought within the stolslandets lag föreskriver. Denna frist får time allowed by the law of the Court seized dock understiga tre månader räknat från of the case. However, the time allowed shall dagen då den for regresstalan person som be not less than three months, commencing in friat anspråket eller mottagit stämning anfrom the day when the person bringing such gående detta. action for indemnity has settled the claim or has been served with process in the action against himself After the goods are loaded the bill of Sedan godset lastats, skall det konosselading to be issued by the carrier, master or ment bortfraktaren, befälhavaren eller bortagent of the carrier, to the shipper shall, fraktarens agent har att utfärda till avlastathe shipper so demands, be a Shipped bill avlastaren begär det, ren, om vara ett s. of lading, provided that the shipper shall ombordkonossement, förutsatt att avlastahave previously taken up any document of han förut mottagit åtkomsthandling ren, om title to such goods, he shall surrender the till godset, återställer den handlingen mot same as against the issue of the Shipped utlämnande ombordkonossementet. av bill of lading, but at the option of the carrier Emellertid skall det stå bortfraktaren, befälsuch document of title may be noted at the havaren eller agenten fritt i stället i att port of shipment by the Carrier, master, or lastningshamnen den först utfärdade agent with the name or names of the ship or handlingen anteckna eller narrmet namnen ships upon which the goods have been på det eller de fartyg vilka godset lastats shipped and the date or dates of shipment, och datum eller data för lastnjngen; då handand when so noted, shows the particulars lingen försetts med sådan anteckning skall mentioned in § 3 of Article shall for the den, den innehåller de uppgifter om som purpose of this Article be deemed to anges i artikel 3 utgöra ett cons- mom. anses titute a shipped bill of lading. ombordkonossement i den mening som avses i denna artikel.

Any clause, covenant, or agreement in Varje förbehåll, avtal eller överenskoma contract of carriage relieving the carrier or melse i ett fraktavtal, som befriar bortfrakthe ship from liability for loss or damage to, taren eller fartyget från ansvarighet för föror in connection with, goods arising from lust av eller skada gods eller därmed negligence, fault, or failure in the duties and sammanhängande förlust eller skada, uppobligations provided in this Article less- kommen på grund försummelse, fel eller or av ening such liability otherwise than as pro- åsidosättande av de skyldigheter och förplikvided in this Convention, shall be null and telser föreskrivs i denna artikel, eller som void and of no effect. A benefit of insurance som minskar denna ansvarighet annorledes in favour of the carrier or similar clause shall än denna konvention föreskriver, skall vara be deemed to be a clause relieving the carrier utan kraft och verkan. Förbehåll, varigenom from liability. till bortfraktaren överlåts förmån försäkav ring, skall liksom varje liknande klausul anses som förbehåll om frihet från ansvarighet.

230 Bilaga 1 SOU 199013

Artikel 4 Article 4

bortfraktaren eller fartyget skall the carrier the ship shall be 1.Varken Neither nor resulting för förlust eller skada som orsakas eller liable for loss damage arising or svara or by härrör bristande sjövärdighet, utom när unseaworthiness unless caused want av from carrier denna kan tillskrivas brist i tillbörlig omsorg of due diligence the part of the to on that bortfraktarens sida att sätta fartyget i make the ship seaworthy, and to secure

and sjövärdigt skick eller att tillförsäkra det bethe ship properly manned, equipped,

holds, refriger- hörig bemanning, utrustning och proviantesupplied, and to make the

of ring eller att sätta lastrum, kyl- och frysrum ating and cool chambers and all other parts

alla övriga delar fartyget, där gods which goods carried, fit and samt av the ship in are och och säkert skick så att de their reception, carriage and preser- lastats, i gott safe for lämpliga för godsets mottagande, befordaccordance with the provisions of § är vation in och bevarande, allt i överenstämmelse of Article 3. Whenever loss or damage has ran l the burden of med bestämmelserna i artikel 3 mom. resulted from unseaworthiness

shall be Närhelst förlust eller skada härrör av bristanproving the exercise of due diligence

claiming de sjövärdighet, skall bevisbördan för att the carrier or other person exon tillbörlig iakttagits ligga på bortfrakemption under this Article. omsorg

eller gör gällande taren envar annan som

föreskrivs i denna artikel. befrielse varom

2. Varken bortfraktaren eller fartyget Neither the carrier nor the ship shall be

skall för förlust eller skada som orsakas responsible for loss or damage arising or svara

resulting from eller härrör av

handling, försummelse eller fel befäl-

a Act, neglect, default of the master, a av

or havaren, någon besättningen eller annan mariner, pilot, the servants of the carrier av or bortfraktarens anställda eller lots vid naviin the navigation or in the management of av

geringen eller handhavandet av fartyget; the ship; orsakas fel eller för-

b Fire, unless caused by the actual fault b brand som av

summelse av bortfraktaren; or privity of the carrier; faror, vådor eller olyckor i öppen sjö

c Perils, dangers and accidents of the sea c

other navigable eller andra farvatten; or waters;

d högre hand;

d Act of God;

e krigshändelser; e Act of war;

f samhällsfientliga gärningar;

f Act of public enemies;

beslag eller tvångsåtgärder furste,

g Arrest restraint of princes, rulers g av

or or myndigheter eller folk eller rättslig handpeople, or seizure under legal process;

räckningsätgärd;

h karantänrestriktion; h Quarantine restrictions;

i handling eller underlåtenhet av avlasta-

1 Act or omission of the shipper or owner till godset, hans agent eller of the goods, his representative; ren eller ägaren agent or

företrädare;

j strejker eller lockouter eller inställelse j Strikes or lockouts or stoppage or re-

eller hinder för arbete av varje orsak vare straint of labour from whatever cause, av

sig delvis eller helt; vhether partial or general;

k upplopp eller samhällsoroligheter;

k Riots and civil oommotions; l räddning eller försök att rädda liv l Saving attempting to life av or save or eller egendom till sjöss; property at sea; omfång eller vikt eller

bulk weight other m minskning i m Wastage in or or any

varje förlust eller skada som orsakas from inherent defect, annan loss or damage arising

Bilaga 1 231 SOU 199013

quality vice of the goods; av dold bristfällighet, särskild beskaffenhet or eller egenartat fel hos godset;

n lnsufficiency of packing; n bristfällig förpackning;

0 lnsufñciency or inadequacy of marks; 0 bristfällig eller oriktig märkning;

defects discoverable by due p dold bristfällighet undgår tillbörlig p Latent not som

diligence; uppmärksamhet;

without the q varje orsak beror handq Any other cause arising annan som av

actual fault privity of the carrier, ling eller fel bortfraktaren eller handling or or av the fault neglect of the agents eller fel dennes agenter eller företrädare without or or av of the carrier, but the burden of bevisbördan skall ligga på den som servants men proof shall be the claiming the åberopar förmånen av detta undantag och on person benefit of this exception show that det skall tillkomma honom att visa att varken to neither the actual fault privity of the handling eller fel bortfraktaren eller handor av carrier the fault neglect of the agents ling eller fel av dennes agenter eller företränor or servants of the carrier contributed to the dare medverkat till förlusten eller skadan. or loss or damage. shall be responsible for 3. Avlastaren skall icke svara för förlust 3. The shipper not damage sustained by the carrier eller skada uppstår för bortfraktaren loss or or som the ship arising resulting from eller fartyget, orsakad eller härrörande av or any cause without the fault neglect of the vilken orsak som helst, utom när det föreligact, or shipper, his his servants. handling, fel eller försummelse av avlastaagent or ger hans agenter eller anställda. ren, deviation in saving attempting 4. Ingen deviation för att rädda eller söka 4. Any or life rädda liv eller egendom till sjöss, heller to save or property at sea, or any reasonable deviation shall not be deemed to skälig deviation skall anses som brott mot breach of this Conven- denna konvention eller mot fraktavtalet och be an infringement or of carriage, and the bortfraktaren skall icke svara för någon förtion or of the contract shall be liable for loss lust eller skada som härrör därav. carrier not any or damage resulting therefrom.

and value of such a Sâframt icke godsets beskaffenhet a Unless the nature

declared by the shipper och värde uppgivits av avlastaren före inlastgoods have been and inserted in the bill of ningen och angivits i konossementet, skall before shipment neither the carrier the ship shall varken bortfraktaren eller fartyget i något Iading, nor be become Iiable for loss fall svara för förlust av eller skada pâ godset in any event or any in connection with, the eller därmed sammanhängande förlust eller or damage to, or exceeding the equivalent skada till högre belopp än 10 000 francs för goods in an amount package unit 30 F kolli eller enhet eller 30 francs för kilo av of 10,000 F per or or per of the goods lost det förlorade eller skadade godsets bruttokilo of gross weight or vikt, vilketdera är högst damaged, Whichever the higher. som

1 Haagreglernas motsvarighet till a-d lyder Varken bortfraktaren eller fartyget skall i något eller skada på godset eller fall svara för förlust därmed sammanhängande förlust eller skada till högre belopp än 100 pund sterling för kolli eller enhet eller motsvarande värde i annat mynt, såframt icke godsets beskaffenhet och värde uppgifore inlastningen och angivits i vits av avlastaren konossementet, Begränsningsbeloppet skall enligt Haagreglernas artikel 9 vara i guldmynt.

232 Bilaga 1 SOU 199013

b The total amount recoverable shall be b Det sammanlagda ersättningsbeloppet calculated by reference to the value of such skall beräknas på grundval godsets värde av goods at the place and time at which the på den plats och vid den tid det avtalsenligt goods are discharged from the ship in ac- lossats eller skulle ha lossats från fartyget. cordance with the contract or should have been so discharged. The value of the goods shall be fixed Godsets värde skall bestämmas efter börsaccording to the commodity exchange price, priset eller, sådant pris saknas, efter om or, there be no such price, according to marknadspriset eller, varken börspris om the current market price, or, there be no eller marknadspris finns, efter det gängse commodity exchange price or current mar- värdet gods slag och beskaffenav av samma ket price, by reference to the normal value het. of goods o f the same kind and quality.

c Where a container, pallet or similar c När container, pall eller liknande trans-

article of transport used to consolidate portanordning används för att sammanföra goods, the number of packages or units gods, skall antalet kollin eller enheter som enumerated in the bill of lading as packed in uppräknats och angivits i konossementet

such article of transport shall be deemed the såsom omfattade anordningen ut-

av anses number of packages or units for the purpose göra antalet kollin eller enheter i den mening of this paragraph as far as these packages or i detta moment. Eljest skall transsom avses units are concerned. Except as aforesaid, portanordningen utgöra kolli eller anses ensuch article of transport shall be considered het. the package or unit. d A franc means a unit consisting of 65.5 d Med franc förstås enhet består en som milligrammes of gold of millesimal fineness av 65,5 milligram guld av 900 tusendelars 900. The date of conversion of the sum finhet. Datum för omräkning av fastställt awarded into national currencies shall be belopp till nationellt myntslag bestäms av governed by the law of the Court seized of domstolslandets lag. the case.

e Neither the carrier nor the ship shall be e Varken bortfraktaren eller fartyget

entitled to the benefit of the limitation of skall åtnjuta begränsning av ansvarighet enliability provided for in this paragraph fit ligt detta moment, det visas att skadan om pro ved that the damage resulted from an act orsakats genom handling eller underlåtenhet or omission of the carrier done with intent av bortfraktaren med uppsåt att skada eller to cause damage, or recklessly and with av vårdslöshet och med insikt att skada knowledge that damage would probably re- sannolikt skulle bli följden. sult.

f The declaration mentioned in sub- f Uppgift som avses i punkt a av detta paragraph a of this paragraph, embodied moment och som intagits i konossementet

in the bill of lading, shall be prima facie skall gälla som bevis, om annat styrks, evidence, but shall not be binding or con- men skall icke binda bortfraktaren som äger clusive on the carrier. göra den till föremål för tvist.

g By agreement between the carrier, mas- g Genom överenskommelse mellan bort-

ter or agent of the carrier and the shipper fraktaren, befalhavaren eller bortfraktarens other maximum amounts than those agent och avlastaren kan bestämmas andra men-

tioned in sub-paragraph a of this paragraph rnaximibelopp än som angivits ipunkt a av

may be fixed, provided that no maximum detta moment, såframt detta överenskomna amount so fixed shall be less than the appro- maximum är lägre än där angivna motsva-

SOU 199013 Bilaga I 233

priate maximum mentioned in that subrande maximum.

paragraph.

h Neither the carrier the ship shall be nor h Varken bortfraktaren eller fartyget

responsible in any event for loss damage skall i något fall or svara för förlust av eller to, or in connection with, goods the skada på godset eller därmed sammanhängan-

nature or value thereof has been knowingly de förlust eller skada, om avlastaren i konos-

misstated by the shipper in the bill oflading. lämnat honom sementet veterligen oriktig

uppgift om godsets beskaffenhet eller värde.

Goods of an inflammable, explosive or Gods av lättantändlig, explosiv eller fardangerous nature to the shipment whereof lig beskaffenhet, till inlastning bortfrakvars the carrier, master or agent of the carrier has befálhavaren taren, eller bortfraktarens agent not consented with knowledge of their na- icke skulle ha samtyckt med vetskap dess om ture and character, at time before may any beskaffenhet och art, skall vid varje tidpunkt discharge be landed at place deany or före lossningen få föras iland helst var som stroyed or rendered innocuous by the carrier eller förstöras eller oskadliggöras av bortfrak-

without compensation and the shipper of taren utan ersättningsskyldighet och avlastasuch goods shall be liable for all damages detta gods skall ren av svara för varje skada and expenses directly indirectly arising or och kostnad direkt eller indirekt som orsakas out of or resulting from such shipment. eller härrör av dess inlastning. Om sådant any such goods shipped with such knowledge gods, inlastat med bortfraktarens vetskap and consent shall become danger a to och samtycke, blir farligt för fartyg eller last, the ship or cargo, they like may manner skall det på samma sätt föras iland, förstöbe landed at place, destroyed any or or ras eller oskadliggöras bortfraktaren av utan rendered innocuous by the carrier without ersättningsskyldighet för hans del utom, i liability on the part of the carrier except to förekommande fall, vid gemensamt haveri.

general average, any.

Article 4bis Artikel 4bis

The defences and limits of liability pro- Befrielse från eller begränsning av an-

vided for in this Convention shall apply in svarighet föreskrivs i denna konvenvarom

any action against the carrier in respect of tion skall äga tillämpning i fråga varje om loss or damage to goods covered by talan bortfraktaren a con- mot angående ersättning

tract of carriage whether the action be för förlust eller skada på gods av som avses founded in contract in med fraktavtal, talan or tort. ett vare sig grundas på

kontraktsförhållande eller

If such an action brought against a Om talan väcks mot någon anställd hos

servant or agent of the carrier such bortfraktaren eller servant mot dennes agent anor agent not being an independent Contrac- ställd eller agent som är självständig medtor, such servant agent shall be entitled hjälpare or äger han göra gällande samma be-

to avail himself of the defences and limits of frielse från eller begränsning av ansvarighet liability which the carrier entitled to in- som bortfraktaren är berättigad att åberopa

voke under this Convention. enligt denna konvention.

The aggregate of the amounts recover- Det sammanlagda beloppet av de skade-

able from the carrier, ana such and servants stånd som kan erhållas av bortfraktaren,

agents, shall in no case exceed the limit hans anställda och skall i fall agenter intet provided for in this Convention. överstiga den gräns som föreskrivs i denna

konvention.

SOU 199013 234 Bilaga 1

Det oaktat skall anställd hos eller agent Nevertheless, agent of the a servant or bortfraktaren äga åberopa bestämmelentitled avail himself för carrier shall not be to i denna artikel, det visas att skadan of the provisions of this Article serna om

handling eller underlåtenhet proved that the damage resulted from an act orsakats genom

den anställde eller agenten med uppsåt att omission of the servant or agent done av or

skada eller vårdslöshet och med insikt att

with intent damage recklessly av to cause or would skada sannolikt skulle bli följden. and with knowledge that damage

probably result.

Artikel 5 Article 5

bortfraktare fritt att helt shall be liberty to surrender in Det skall stå en A carrier at avstå från sina rättigheter och whole all of his rights and eller delvis or in part or any friheter eller utvidga sitt ansvar och sina immunities to increase any of his responor förpliktelser, sådana de förra och de senare sibilities and obligations under this Conven-

surrender increase bestämts i denna konvention, förutsatt att tion, provided such or

issued avståendet eller utvidgningen införs i koshall be embodied in the bill of lading

the shipper. nossementet. to Ingen bestämmelse i denna konvention The provisions of this Convention shall

tillämpning certeparti; men om kobe applicable to charter parties, but äger not utfärdas då fartyg befraktas enligt of lading issued in the of ship nossement bills are case a certeparti, de underkastade villkoren i charter they shall comply with är under party konvention. Intet i dessa regler skall of this Convention. Nothing in denna the terms hindra att i konossement införs vilken these rules shall be held to prevent the anses

laglig regel helst rörande gemensamt insertion in bill of lading of any lawful som a

regarding general haveri. provision average.

Artikel 6 Article 6

hinder bestämmelserna i de före- Notwithstanding the provisions of the Utan av

gående artiklarna skall det stå en bortfraktapreceding Articles, a carrier, master or agent

befälhavare eller bortfraktares agent fritt of the carrier and shipper shall in regard to re, a bestämt gods vilket slag particular goods be at liberty to enter att i fråga om av any med the helst träffa vilket avtal som helst agreement in any terms as to som into any angående bortfor vilka villkor helst såväl responsibility and liability of the carrier som

ansvarighet och förpliktelser med goods, and to the rights and immuni- fraktarens such as avseende godset angående hans rätof the carrier in respect of such goods, som ties och friheter rörande detta eller anhis obligation to seaworthiness so far as tigheter or as gående hans skyldigheter med avseende stipulation not contrary to public this of his fartygets sjövärdighet, i den mån överenspolicy, the care of diligence or kommelsen icke strider mot allmänna regler, agents in regard to the loading, servants or eller angående hans anställdas eller agenters handling, stowage, carriage, custody, care

vård och beträffande lastning, handand discharge of the goods carried by sea, omsorg

havande, stuvning, befordran, förvaring, vård provided that in this bill of lading case no the och lossning det sjötransporterade godset, has been shall be issued and that av or förutsatt att i sådant fall intet konossement agreed shall be embodied in a receipt terms utfärdats eller utfärdas och att de överenswhich shall be non-negotiable document a villkoren införts i ett kvitto som skall and shall be marked such. komna as

SOU 199013 Bilaga 1 235

utgöra och vara betecknat såsom icke löpande handling. Any agreement so entered into shall have Varje sålunda träffat avtal skall ha full full legal effect. laga verkan. Provided that this Article shall not apply Det är likväl förutsatt, att denna artikel to ordinary commercial shipments made in icke skall vara tillämplig vanlig kommerthe ordinary course of trade, but only to siell last skeppas i samband med vanlig som other shipments where the character or con- kommersiell verksamhet utan endast på andition of the property to be carried or the last, när beskaffenhet och tillstånd hos nan circumstances, terms and conditions under det gods skall befordras samt de som omwhich the carriage to be performed are ständigheter, betingelser och villkor varunder such as reasonably to justify a special a- befordringen skall genomföras är ägnade att greement. göra särskilt avtal berättigat.

Article 7 Artikel 7

Nothing herein contained shall prevent a Ingen bestämmelse i denna konvention skall carrier or a shipper from entering into any hindra att en bortfraktare eller avlastare i ett agreement, stipulation, condition, reserva- avtal inför betingelser, villkor, förbehåll eller tion exemption as to the responsibility undantag angående bortfraktarens eller faror and liability of the carrier or the ship for the tygets ansvarighet och förpliktelser med avloss or damage to, or in connection with, the seende på förlust eller skada drabbar som custody and care and handling of goods godset eller med avseende dess förvaring, prior to the loading on, and subsequent to, vård och handhavande före lastningen påoch the discharge from the ship on which the efter lossningen från det fartyg varmed godgoods are carried by sea. set befordras till sjöss.

Article 8 Artikel 8

The provisions of this Convention shall not Bestämmelserna i denna konvention inaffect the rights and obligations of the carri- skränker icke vare sig bortfraktarens rättigunder statute for the time being in heter eller hans skyldigheter sådana de regleer any force relating to the limitation of the liabili- ras i varje nu gällande lag om begränsning av of owners of sea-going vessels. ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö.

Article 9 Artikel 9

This Convention shall not affect the provi- Denna konvention skall inverka pa besions of any international convention stämmelser i migot internationellt fördrag or national law governing liability for nuclear eller nationell lag som reglerar ansvar för damage. nukleär skada.

Article 10 Artikel 10

The provisions of this Convention shall ap- Bestämmelserna i denna konvention äger tillply to every bill of lading relating to the lámpning på varje konossement som avser

236 Bilaga 1 SOU 199013

in befordran gods mellan hamnar i tvá skilda carriage of goods between ports two av different States stater, om

issued in a konossementet utfärdats i fördragsa the bill of lading a con-

State, slutande stat, eller tracting or in b befordringen sker fra°n hamn i fördragsb the carriage from a port a con- State, slutande stat, eller tracting or

contained in evidenced c det avtal konossementet innefattar c the contract or som

the bill of lading provides that the rules eller utvisar föreskriver att bestämmelserna i by of this Convention legislation of State denna konvention eller lagstiftning som gör or any giving effect them to govern the dem tillämpliga skall reglera avtalet, to are oavsett vilken nationalitet fartyget, bortfrakcontract, whatever be the nationality of the ship, taren, avlastaren, mottagaren eller annan may the carrier, the shipper, the consignee, or intressent har. other interested Fördragsslutande stat skall tillämpa beany person. Each contracting State shall apply the stämmelserna i denna konvention pá de koprovisions of this Convention to the bills of nossement som avses ovan. lading mentioned above. Denna artikel skall icke hindra fördrags- This article shalinot prevent a Contracting slutande stat från att tillämpa kon ventionens State from applying the rules of this Conven- bestämmelser pa konossement som avsesi tion bills of Iading not included in the föregående stycken. to preceding paragraphs.

Anm. Enligt artikel 10 i Haagreglerna skall konventionen tillämpas varje konossement som utfärdats i férdragsslutande stat.

SOU 199013 237

Bilaga

1978 års FN-konvention

om sjötransport av gods

Hamburgreglerna

238 Bilaga 2 SOU 199013

United Nations Convention the 1978 års FN-konvention om sjötransport on Carriage of Goods by Sea, 1978 av gods

Preamble Inledning

THE STATES PARTIES TO THIS DE FÖRDRAGSSLUTANDE STATER- CONVENTION, NA, HAVING RECOGNIZED the desirabil- SOM FUNNIT det önskvärt att genom ity of determining by agreement certain avtal fastställa vissa regler om sjötransport rules relating to the carriage of goods by sea, av gods, HAVE DECIDED to conclude a Conven- HAR BESLUTAT att avsluta en konvention for this and have thereto tion för detta ändamål och har därför överpurpose enskommit följande agreed as follows

PART GENERAL PROVISIONS DEL ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Article Definitions Artikel Definitioner

In this Convention I denna konvention Carrier by whom förstås med transportör den som means any person

in whose contract of carriage of med avsändare har träffat ett avtal om

or name a en goods by has been concluded with a sjötransport av gods eller den i vars namn ett sea shipper. sådant avtal har träffats; Actual carrier to förstås med undertransportr den till means any person whom the performance of the carriage of the vilken transportören har givit i uppdrag att goods, of part of the carriage, has been utföra transporten av godset eller en del av or entrusted by the carrier, and includes den och omfattar varje annan person till vilany other to whom such performance has ken sådant utförande uppdragits; person been entrusted. Shipper by whom förstås med avsändare och avlastameans any person in whose whose behalf re den som har träffat ett avtal om sjötransor name or on a of carriage of goods by has been port gods med transportör eller den i contract sea av en concluded with carrier, by eller på vägnar ett sådant a or any person vars namn vars whom in whose whose behalf avtal har träffats avsändare eller den som or name or on the goods actually delivered to the carri- faktiskt avlämnar godset till transportören are in relation the of carriage by enligt avtalet eller den i namn eller på er to contract vars vars vägnar ett sådant avlämnande sker avsea. lastare;‘ Consignee the entitled förstås med mottagare den som har means person to take delivery of the goods. rätt att få godset utlämnat till sig; Goods includes live animals; where innefattar gods levande djur; om the goods consolidated in container, godset har sammanförts i en container eller are a

l Den i den engelska originaltexten använda termen är shipper och definitionen av denna term täcker både avsändare och avlastare. Se närmare härom under avsnitt 4.3.

SOU 199013 Bilaga 2 239

pallet or similar article of transport or where på en lastpall eller liknande transportanordthey are packed, goods includes such arti- ning eller om godset har förpackats, skall cle of transport or packaging supplied by transportanordningen eller förpackningen the shipper. innefattas i begreppet gods om den tillhandahålls av avsändaren eller avlastaren; Contract of carriage by sea means förstås med avtal om sjötransport ett any contract whereby the carrier undertakes avtal varigenom transportören mot betalagainst payment of freight to carry goods by ning av frakt åtar sig att transportera gods sea from one port to another; however, a till sjöss från en hamn till en annan; ett avtal contract which involves carriage by sea and som innefattar såväl sjötransport som transalso carriage by some other means port med annat transportmedel skall emeldeemed to be a contract of carriage by sea lertid anses som ett avtal om sjötransport for the purposes of this Convention only in enligt denna konvention endast såvitt avser so far as relates to the carriage by sea. sjötransporten; 7. Bill of lading means a document 7. förstås med konossement ett doku— which evidences a contract of carriage by sea ment som utgör bevis om ett avtal om sjöand the taking over or loading of the goods transport och om att transportören mottagit by the carrier, and by which the carrier un- eller inlastat godset och genom vilket transdertakes to deliver the goods against surren- portören åtar sig att lämna ut godset mot att der of the document. A provision in the dokumentet återlämnas. Ett villkor i dokudocument that the goods are to be delivered mentet att godset skall utlämnas till viss to the order of a named person, or to order, man, till order eller till innehavaren utgör or to bearer, constitutes such an undertak- ett sådant åtagande; ing. Writing includes, inter alia, telegram innefattar ordet skriftligen bl.a. teleand telex. gram och telex.

Article Scope of application Artikel Tillämpningsområde

The provisions of this Convention are ap- Bestämmelserna i denna konvention är plicable to all contracts of carriage by sea tillämpliga på alla avtal om sjötransport melbetween two different States, if lan två skilda stater, om

a the port of loading as provided for in a den i avtalet angivna lastningshamnen

the contract of carriage by sea located in a är belägen i en konventionsstat, eller Contracting State, or

b the port of discharge as provided for in b den i avtalet angivna lossningshamnen

the contract of carriage by sea located in a är belägen i en konventionsstat, eller Contracting State, or

c one of the optional ports of discharge c en av de alternativa lossningshamnar-

provided for in the contract of carriage by na som anges i avtalet är den faktiska losssea the actual port of discharge and such ningshamnen och denna är belägen i en konport located in a Contracting State, or ventionsstat, eller

d the bill of lading or other document d konossementet eller annat dokument

evidencing the contract of carriage by sea som utgör bevis om avtalet har utfärdats i en issued a Contracting State, or konventionsstat, eller

240 Bilaga 2 SOU 199013

e the bill of lading or other document e konossementet eller annat dokument

evidencing the contract of carriage by sea som utgör bevis om avtalet föreskriver att provides that the provisions of this Conven- bestämmelserna i konventionen eller på tion or the legislation of any State giving denna i någon stat grundad lag skall gälla. effect to them are to govern the contract. The provisions of this Convention are Bestämmelserna i denna konvention är applicable without regard to the nationality tillämpliga oberoende av fartygets, transporof the ship, the carrier, the actual carrier, törens, undertransportörens, avsändarens, the shipper, the consignee or any other in- mottagarens eller annnan berörd persons terested person. nationalitet. The provisions of this Convention are Bestämmelserna i denna konvention är not applicable to charter-parties. However, inte tillämpliga på certepartier. Om ett kowhere bill of lading issued pursuant to a nossement har utfärdats enligt ett certeparti a charter-party, the provisions of the Conven- skall emellertid konventionens bestämmeltion apply to such a bill of lading governs ser tillämpas på konossementet om detta bethe relation between the carrier and the stämmer rättsförhållandet mellan transporholder of the bill of lading, not being the tören och annan innehavare av konossemencharterer. tet än avsändaren. 4. a contract provides for future carriage Om ett avtal gäller framtida transport of goods in series of shipments during an av gods fördelad på flera resor under en a agreed period, the provisions of this Con- bestämd tid skall bestämmelserna i konvenvention apply to each shipment. However, tionen tillämpas på varje resa. Utförs resan where a shipment made under a charter- enligt ett certeparti gäller dock bestämmelparty, the provisions of paragraph 3 of this serna i tredje punkten. article apply.

Article Interpretation of the Convention Artikel Konventionens tolkning

In the interpretation and application of the Vid tolkning och tillämpning av bestämmelprovisions of this Convention regard shall be serna i denna konvention skall dess interhad to its international character and to the nationella karaktär och nödvändigheten av need to promote uniformity. att främja enhetlighet beaktas.

PART II. LIABILITY OF THE CARRIER DEL II. TRANSPORTÖRENS ANSVARIG- HET

Article Period responsibility Artikel Ansvarsperioden

The responsibility of the carrier for the Transportörens ansvar för godset enligt goods under this Convention covers the pe- denna konvention omfattar den tid under riod during which the carrier in charge of vilken godset är i hans vård i lastningshamthe goods at the port of loading, during the nen, under transporten och i lossningshamcarriage and at the port of discharge. nen. For the purpose of paragraph 1 of this Vid tillämpningen av första punkten article, the carrier deemed to be in charge skall transportören anses ha godset i sin vård of the goods

SOU 199013 Bilaga 2 241

a from the time he has taken over the a från den tidpunkt då han har övertagit

goods from godset från

i the shipper, or a person acting on his i avlastaren eller någon handlar

som behalf; or dennes vägnar; eller

ii an authority or other third party to ii myndighet eller någon till vil-

annan whom, pursuant to law regulations appli- ken godset måste överlämnas enligt lag eller or cable at the port of loading, the goods must föreskrifter gäller i lastningshamnen; som be handed over for shipment;

b until the time he has delivered the b till dess han har utlämnat godset

goods

i by handing over the goods to the con- i att överlämna godset till mot-

genom signee; or tagaren; eller

ii in cases where the consignee does not ii i de fall då mottagaren inte tar emot

receive the goods from the carrier, by plac- godset från transportören, lägga genom att ing them at the disposal of the consignee in det för mottagarens räkning i enlighet upp accordance with the contract with the law med avtalet eller enligt lag eller vad är or som or with the usage of the particular trade, brukligt i lossningshamnen; eller applicable at the port of discharge; or

iii by handing over the goods to an au- iii genom att överlämna godset till

mynthority or other third party to whom, dighet eller någon till vilken godset pursu- annan ant to law or regulations applicable at the måste överlämnas enligt lag eller föreskrifter port of discharge, the goods must be handed som gäller i lossningshamnen. over. In paragraphs 1 and 2 of this article, I första och andra punkten förstås med reference to the carrier to the consignee transportören och mottagaren även or means, in addition to the carrier or the con- transportörens respektive mottagarens ansignee, the servants agents, respectively ställda eller medhjälpare. or of the carrier or the consignee.

Article Basis of Liability Artikel Grunden för ansvarighet

The carrier liable for loss resulting from Transportören är ansvarig för skada som loss of or damage to the goods, well har uppkommit till följd förlust eller as as av av from delay delivery, the skada på godset ävensom dröjsmål occurrence genom which caused the loss, damage or delay took med dess utlämnande, om den händelse som place while the goods were in his charge orsakade förlusten, skadan eller dröjsmålet as defined in article unless the carrier proves ägde medan godset i hans vård på rum var that he, his servants or agents took all sätt i artikel såvida inte transmea- som anges sures that could reasonably be required to portören visar att han själv, hans anställda avoid the occurrence and its consequences. eller medhjälpare vidtagit alla de åtgärder

som rimligtvis kunde begäras för att händel-

sen och dess följder skulle undvikas. Delay delivery occurs when the Dröjsmål med godsets utlämnande fögoods have not been delivered at the port of religger när godset inte har utlämnats i den i discharge provided for in the contract of avtalet sjötransport angivna lossningscar- om

242 Bilaga 2 SOU 199013

the time expressly agreed hamnen inom den uttryckligen överenskomriage by sea within in the absence of such agreement, tiden eller, om en sådan överenskommelupon or, na within the time which would be reasonable saknas, inom den tid som det med hänsyn se require of diligent carrier, having regard till omständigheterna skäligen kan krävas av to a the circumstances of the omsorgsfull transportör. to case. en The entitled make claim for Den har rätt att framställa krav person to a som goods the goods lost med anledning förlust godset får anse the loss of may treat as av av they have been delivered required godset förlorat om det inte har utlämnot as som within 60 consecutive days fol- nats på sätt i artikel 4 inom 60 på by article 4 som anges lowing the expiry of the time for delivery varandra följande dagar efter utgången av according paragraph 2 of this article. den i andra punkten angivna tiden för utto lämnande.

The carrier liable 4. a Transportören är ansvarig

a

of damage the goods i för förlust eller skada på godset eller i for loss or to or av

delay in delivery caused by fire, the clai- dröjsmål med dess utlämnande som har 0rthat the fire from fault sakats brand, om käranden visar att branmant proves arose or av neglect the of the carrier, his den uppstått genom fel eller försummelse av on part seru transportören, hans anställda eller medhjälvants or agents; pare;

delay in deliv- ii för sådan förlust eller skada eller såii for such loss damage or

which proved by the claimant have dant dröjsmål med godsets utlämnande som ery to from the fault neglect of the käranden visar har uppkommit genom fel resulted or carrier, his in taking all eller försummelse av transportören, hans servants or agents, meacould reasonably be required anställda eller medhjälpare i samband med sures that to the fire and avoid -mitigate its att dessa vidtagit alla de åtgärder som rimput out or ligtvis kunde begäras för att släcka branden consequences. och undvika eller mildra dess konsekvenser.

board the ship affect- b Har brand ombord berört godset b In case of fire on

ing the goods, the claimant the carrier skall, om den skadelidande eller transportöor accordance with ship- begär det, besiktningsförrättning hålso desires, a survey in ren en practices be held into the las i enlighet med sjöfartspraxis beträffande ping must cause and circumstances of the fire, and of orsaken till och omständigheterna kring a copy surveyor’s shall be made available branden; på begäran skall ett exemplar av the report demand the carrier and the claimant. besiktningsmannens rapport hållas tillgängon to ligt för transportören och den skadelidande.

With live animals, the carrier I fråga om levande djur år transportörespect to loss, damage delay in inte ansvarig för förlust, skada eller not liable for or ren resulting from special risks in- dröjsmål med deras utlämnande som har delivery any kind of carriage. the carrier uppkommit på grund de särskilda risker herent in that av that he has complied with special är förenade med sådana transporter. proves any som instructions given him by the shipper Om transportören visar att han har följt de to respecting the animals and that, in the circum- särskilda instruktioner som avsändaren har

of the the loss, damage de- lämnat honom beträffande djuren och att stances case, or could be attributed such förlusten, skadan eller dröjsmålet med deras lay in delivery to presumed that the loss, damage utlämnande, med hänsyn till omständigherisks, or

SOU 199013 Bilaga 2 243

delay in delivery caused, unless there terna, kan hänföra till sådana risker, was so vara att proof that all or a part of the loss, damage skall det antas att förlusten, skadan eller or delay in delivery resulted from fault dröjsmålet har orsakats sådant sätt, såvior neglect on the part of the carrier, his da det inte visas att förlusten, skadan eller servants or agents. dröjsmålet, helt eller delvis, orsakats av transportörens, hans anställdas eller medhjälpares fel eller försummelse. The carrier not liable, except in gen- Transportören är inte ansvarig, utom eral average, where loss, damage or delay in vid gemensamt haveri, förlust, skada elom delivery resulted from measures to life ler dröjsmål med utlämnandet beror på åtsave or from reasonable measures to save proper- gärder för att rädda liv eller på skäliga åtat sea. gärder för att rädda egendom till sjöss. 7. Where fault or neglect on the part of Om fel eller försummelse på transporthe Carrier, his servants agents combines törens, hans anställdas eller medhjälpares or with another cause to produce loss, damage sida jämte orsak har föranlett förlust, annan or delay in delivery the carrier liable only skada eller dröjsmål med utlämnandet, är to the extent that the loss, damage or delay transportören endast ansvarig i den utsträckin delivery attributable to such fault ning förlusten, skadan eller dröjsmålet 0r som neglect, provided that the Carrier proves the kan hänföras till sådant fel eller försummelamount of the loss, damage or delay in deliv- förutsatt att transportören visar till vilket se, ery not attributable thereto. belopp förlusten, skadan eller dröjsmålet inte är att hänföra därtill.

Article Limits of liability Artikel Ansvarsgränser

a The liability of the carrier for loss a Transportörens ansvar för skada på

resulting from loss of or damage to goods grund förlust eller för skada på gods av av according to the provisions of article 5 enligt bestämmelserna i artikel 5 är begränlimited to an amount equivalent to 835 units sat till ett belopp motsvarande 835 beräkof account per package other shipping ningsenheter för varje kolli eller or annan unit or 2.5 units of account kilogramme skeppningsenhet eller 2,5 beräkningsenheper of gross weight of the goods lost dam- ter för varje kilo det förlorade eller skaor av aged, whichever the higher. dade godsets bruttovikt, vilketdera är som högst.

b The liability of the carrier for delay in b Transportörens för dröjsmål

ansvar delivery according to the provisions of arti- med utlämnande enligt bestämmelserna i arcle 5 limited to an amount equivalent to tikel 5 är begränsat till ett belopp motsom two and a half times the freight payable for svarar två och halv gånger frakten för det en the goods delayed, but not exceeding the fördröjda godset; beloppet får dock inte total freight payable under the contract of överstiga den totala frakten skall besom carriage of goods by talas enligt avtalet sjötransport. sea. om

c In no case shall the aggregate liability c Transportörens sammanlagda ansvar of the carrier, under both subparagraphs a enligt a och b i denna punkt får inte i

and b of this paragraph, exceed the limita- något fall överstiga det begränsningsbelopp

tion which would be established under sub- skulle ha gällt enligt

som a vid förlust av

244 Bilaga 2 SOU 199013

paragraph of this paragraph for total loss allt det gods beträffande vilket sådant ansvar

a

of the goods with respect to which such lia- har uppkommit.

bility was incurred. For the of calculating which Vid beräkningen av vilket belopp som purpose

the higher in accordance with är det högsta enligt första punkten a skall

amount paragraph 1a of this article, the following följande regler tillämpas

rules apply

pallet similar a Har container, lastpall eller lika Where a container, or en

article of used consolidate nande transportanordning använts för att transport to goods, the package other shipping units sammanföra gods, skall varje kolli eller anor enumerated in the bill of lading, issued, skeppningsenhet som angetts i konosseor nan otherwise in other document evidencing mentet, sådant har utfärdats, eller eljest any om the of carriage by packed in i annat dokument, som utgör bevis om avcontract sea, as such article of deemed packag- talet sjötransport anses utgöra ett kolli transport are om shipping units. Except aforesaid the eller skeppningsenhet. I övrigt skall godes or as en goods in such article of transport set i transportanordningen anses som en are deemed shipping unit. skeppningsenhet. one

of b I fall själva transportanordningen har b In cases where the article transport

itself has been lost damaged, that article gått förlorad eller skadats skall denna, om or of owned otherwise den inte ägs eller eljest tillhandahålls av transport, not or supplied by the carrier, considered transportören, anses som en särskild skeppone separate shipping unit. ningsenhet. Unit the unit of Med beräkningsenhet förstås den enhet of account means acmentioned in article 26. anges i artikel 26. count som By agreement between the carrier and 4. Genom överenskommelse mellan transthe shipper, limits of liability exceeding portören och avsändaren kan bestämmas those provided for in paragraph 1 be högre ansvarsgränser än som föreskrivs i may fixed. första punkten.

Article Application non-contractual Artikel Tillämpning på icketo claims konlraktuella fordringar

The defences and limits of liability provid- Den befrielse från och begränsning av ed for this Convention apply in action ansvarighet som gäller enligt denna konvenany against the carrier in respect of loss dam- tion skall tillämpas vid varje talan mot transor the goods covered by the contract of portören med anledning av förlust av eller age to carriage by well of delay in deliv- skada det gods som omfattas av avtalet sea, as as whether the action founded in sjötransport liksom vid dröjsmål med ery con- om otherwise. utlämnandet, sig talan grundar sig på tract, tort or vare avtalet eller på utomkontraktuellt förhållande eller annan omständighet. such action brought against Om talan väcks mot någon av transan a of the carrier, such portörens anställda eller medhjälpare har såservant or agent servant he that he acted within dan anställd eller medhjälpare, om han visar or agent, proves the of his employment, entitled to att han har handlat i tjänsten eller för uppscope

SOU 199013 Bilaga 2 245

avail himself of the defences and limits of dragets fullgörande, rätt till befrielse samma liability which the carrier entitled to in- från och begränsning ansvarighet av som voke under this Convention. transportören är berättigad att åberopa enligt denna konvention. Except as provided in article the Med undantag för vad som gäller enligt aggregate of the amounts recoverable from artikel 8 skall det sammanlagda beloppet av the carrier and from any persons referred to de skadestånd som kan erhållas transav in paragraph 2 of this article shall not exceed portören och av någon de av personer som the limits of liability provided for in this avses i andra punkten denna artikel inte av Convention. överstiga de ansvarsgränser föreskrivs i som denna konvention.

Article Loss of right to limit responsi- Artikel Förlust av rätten till

bility ansvarsbegränsning

The carrier not entitled to the benefit of Transportören har inte rätt att åberopa the limitation of liability provided for in arti- den ansvarsbegränsning som föreskrivs i arcle 6 proved that the loss, damage or tikel 6 om det visas att han handling genom delay in delivery resulted from an act or eller underlåtenhet har orsakat förlusten, omission of the carrier done with the intent skadan eller dröjsmålet med utlämnandet to cause such loss, damage or delay, or reck- med uppsåt eller av grov vårdslöshet och lessly and with knowledge that such loss, med insikt att sådan förlust eller skada eller damage or delay would probably result. sådant dröjsmål sannolikt skulle uppkom-

ma. Notwithstanding the provisions of para- Oavsett vad som föreskrivs i artikel 7 graph 2 of article a servant or agent of the andra punkten har transportörens anställda carrier not entitled to the benefit of the eller medhjälpare inte rätt att åberopa an- Iimitation of liability provided for in article 6 svarsbegränsning enligt artikel 6 det viom proved that the loss, damage or delay sas att sådan anställd eller medhjälpare gein delivery resulted from an act or omission nom handling eller underlåtenhet har orsaof such servant or agent, done with the in- kat förlusten, skadan eller dröjsmålet med tent to cause such loss, damage or delay, or utlämnandet med uppsåt eller av grov vårdsrecklessly and with knowledge that such löshet och med insikt att sådan förlust eller loss, damage or delay would probably result. skada eller sådant dröjsmål sannolikt skulle uppkomma.

Article Deck cargo Artikel Däckslast

The carrier entitled to carry the goods Transportören får transportera godset on deck only such carriage in accordance däck endast om det sker enligt avtal med with an agreement with the shipper with avsändaren eller följer handelsbruk eller or av the usage of the particular trade or re- sedvänja i ifrågavarande fart eller krävs enquired by statutory rules or regulations. ligt föreskrift i lag eller författning. annan the carrier and the shipper have Om transportören och avsändaren har agreed that the goods shall or may be carried avtalat att godset skall eller får transporteras on deck, the carrier must insert the bill of däck, skall transportören ta in uppgift om

246 Bilaga 2 SOU 1990213

lading other document evidencing the detta i konossementet eller i annat dokuor Contract of carriage by statement to ment utgör bevis om avtalet om sjösea a som that effect. In the absence of such state- transport. Saknas en sådan uppgift har a ment the carrier has the burden of proving transportören bevisbördan för att avtal om that agreement for carriage deck has transport på däck har träffats; transportören an on been entered into; however, the carrier får dock inte åberopa ett sådant avtal mot not entitled to invoke such agreement tredje man, mottagaren inbegripen, som har an against third party, including consignee, förvärvat konossementet i god tro. a a who has acquired the bill of lading in good faith. Where the goods have been carried Om godset har transporterats på däck i on deck contrary to the provisions of paragraph strid med bestämmelserna i första punkten 1 of this article where the carrier not eller om transportören enligt andra punkten or may under paragraph 2 of this article invoke inte får åberopa ett avtal transport på an om agreement for carriage deck, the carrier, däck, är transportören, oavsett bestämmelon notwithstanding the provisions of paragraph serna i artikel 5 första punkten, ansvarig för 1 of article liable for loss of damage sådan förlust av eller skada på godset eller or to the goods, as well as for delay in delivery, sådant dröjsmål med utlämnandet som uteresulting solely from the carriage on deck, slutande är en följd av transporten på däck; and the extent of his liability to be deter- omfattningen av hans ansvarighet skall, allt mined accordance with the provisions of efter omständigheterna, bestämmas enligt article 6 or article 8 of this Convention, bestämmelserna i artikel 6 eller artikel 8 i as the case may be. denna konvention. 4. Carriage of goods deck contrary to 4. Godstransport på däck i strid med uton express agreement for carriage under deck trycklig överenskommelse om transport undeemed to be act omission of the carri- der däck skall anses som sådan handling elan or er within the meaning of article ler underlåtenhet av transportören som avses i artikel

Article 10. Liability the carrier and Artikel 10. Transportörens och underactual carrier transportörens ansvar

Where the performance of the carriage Om utförandet transporten eller en del or av part thereof has been entrusted to actual av denna har anförtrotts åt en undertransan carrier, whether not in of portör, vare sig detta har skett i enlighet or pursuance a liberty under the contract of carriage by med en i avtalet om sjötransport föreskriven sea to do the carrier nevertheless remains rätt eller inte, förblir transportören ändå anso, responsible for the entire carriage according svarig för hela transporten enligt bestämto the provisions of this Convention. The melserna i denna konvention. Såvitt gäller carrier responsible, in relation to the den transport som utförs av undertransporcarriage performed by the actual carrier, for the tören svarar transportören för handlande elacts and omissions of the actual carrier and ler underlåtenhet av undertransportören och of his servants and agents acting within the hans anställda och medhjälpare när de handscope of their employment. lar i tjänsten eller för uppdragets fullgörande.

SOU 199013 Bilaga 2 247

2. All the provisions of this Convention 2. Samtliga bestämmelser i denna kongoverning the responsibility of the carrier vention om transportörens ansvarighet är also apply to the responsibility of the actual tillämpliga även på undertransportörens ancarrier for the carriage performed by him. svarighet för den transport som han utför. The provisions of paragraphs 2 and 3 of arti- Bestämmelserna i artikel 7 andra och tredje cle 7 and of paragraph 2 of article 8 apply punkten och artikel 8 andra punkten är tillan action brought against a servant or lämpliga om talan väcks mot någon av unagent of the actual carrier. dertransportörens anställda eller medhjälpare. 3. Any special agreement under which the Har transportören genom särskild Övercarrier obligations not imposed by enskommelse åtagit sig förpliktelser, som inassumes this Convention waives rights conferred te föreskrivs i denna konvention, eller avor by this Convention affects the actual carrier stått från rättigheter, som följer av denna only agreed to by him expressly and in konvention, binder detta undertransportöwriting. Whether or not the actual carrier ren endast om han uttryckligen och skrifthas so agreed, the carrier nevertheless re- ligen har samtyckt till detta. Vare sig undermains bound by the obligations or waivers transportören har samtyckt eller inte, förblir resulting from such special agreement. transportören ändå bunden av de förpliktelser eller avståenden som följer av en sådan särskild överenskommelse. 4. Where and to the extent that both the Om och i den mån både transportören carrier and the actual carrier are liable, their och undertransportören är ansvariga, skall liability joint and several. deras ansvarighet vara solidarisk. The aggregate of the amounts recover- Summan av de skadeståndsbelopp som able from the carrier, the actual carrier and transportören, undertransportören och detheir servants and agents shall not exceed ras anställda och medhjälpare kan förpliktas the limits of liability provided for in this utge får inte överstiga de ansvarsgränser Convention. som föreskrivs i denna konvention. Nothing in this article shall prejudice Bestämmelserna i denna artikel skall any right of recourse as between the carrier inte utgöra hinder för regress mellan transand the actual carrier. portören och undertransportören.

Article 11 Through carriage Artikel 11. Genomgångstransport . Notwithstanding the provisions of para- Utan hinder av bestämmelserna i artikel graph 1 of article 10, where a contract of 10 första punkten får ett avtal om sjötranscarriage by sea provides explicitly that a port, vilket uttryckligen föreskriver att en specified part of the carriage covered by the bestämd del av den avtalade transporten said contract to be performed by a named skall utföras av annan namngiven person än other than the carrier, the contract transportören, även innehålla föreskrift om person also provide that the carrier not liable att transportören inte skall vara ansvarig för may for loss, damage or delay in delivery caused förlust, skada eller dröjsmål med utlämnanby an occurrence which takes place while the det som orsakats av en händelse vilken ingoods are in the charge of the actual carrier träffar medan godset är i undertransportöduring such part of the carriage. Neverthe- rens vård under sådan del av transporten.

248 Bilaga 2 SOU l99013

less, any stipulation limiting excluding Det oaktat är varje bestämmelse beor som such liability without effect no judicial gränsar eller utesluter sådan ansvarighet proceedings can be instituted against the ac- utan Verkan, om talan inte kan väckas mot tual carrier in a court competent under para- undertransportören vid domstol som är begraph 1 or 2 of article 21. The burden of hörig enligt artikel 21 första eller andra providing that any loss, damage or delay in punkten. Transportören har bevisbördan för delivery has been caused by such att förlust, skada eller dröjsmål med utläman occurrence rests upon the carrier. nandet har orsakats av en sådan händelse. The actual carrier responsible in ac- Undertransportören är ansvarig enligt cordance with the provisions of paragraph 2 bestämmelserna i artikel 10 andra punkten of article 10 for loss, damage or delay in för förlust, skada eller dröjsmål med utlämdelivery caused by an occurrence which nandet som har orsakats händelse av en som takes place while the goods are in his charge. inträffar medan godset är i hans vård.

PART III. LIABILITY OF THE SHIPPER DEL III. AVSÄNDARENS ANSVAR

Article 12. General rule Artikel 12. Allmän regel

The shipper not liable for loss sustained by Avsändaren är inte ansvarig för förlust som the carrier or the actual carrier, or for dam- har uppstått för transportören eller underage sustained by the ship, unless such loss or transportören eller för skada på fartyget, sådamage was caused by the fault or neglect of vida inte förlusten eller skadan har orsakats the shipper, his servants agents. Nor fel eller försummelse avsändaren, hans or av av any servant or agent of the shipper liable for anställda eller medhjälpare. Inte heller är such loss or damage unless the loss or dam- någon av avsändarens anställda eller medage was caused by fault or neglect on his hjälpare ansvarig för sådan förlust eller skapart. da såvida han inte själv orsakat förlusten eller skadan genom fel eller försummelse.

Article 13. Special rules on dangerous Artikel 13. Särskilda regler för farligt gods goods

The shipper must mark or label in a suit- Avsändaren skall lämpligt sätt märka able manner dangerous goods dangerous. farligt gods farligt. as som Where the shipper hands over danger- När avsändaren överlämnar farligt gods ous goods to the carrier or an actual carrier, till transportören eller, allt efter omständigas the case may be, the shipper must inform heterna, till en undertransportör, skall avhim of the dangerous character of the goods sändaren underrätta honom om godsets farand, necessary, of the precautions to be liga beskaffenhet och, om nödvändigt, de taken. the shipper fails to do and such säkerhetsåtgärder skall vidtas. Gör so som avcarrier or actual carrier does not otherwise sändaren inte detta och har den ifrågavaranhave knowledge of their dangerous charac- de transportören eller undertransportören ter inte heller på annat sätt kännedom om godsets farliga beskaffenhet

a the shipper liable to the carrier and a är avsändaren ansvarig gentemot

any actual carrier for the loss resulting from transportören och varje undertransportör

SOU 199013 Bilaga 2 249

the shipment of such goods, and för den förlust som uppkommer med anledning av inlastningen sådant gods, och av

b the goods may at any time be b får godset, allt efter

un- vad omständigloaded, destroyed rendered innocuous, heterna kräver, or as när som helst lossas, förthe circumstances may require, without störas eller oskadliggöras pay- utan ersättningsment of compensation. skyldighet.

The provisions of paragraph 2 of this Bestämmelserna i andra punkten får

article may not be invoked by inte åberopas den any person av som under transporten during the carriage he has taken the goods in har omhändertagit godset med vetskap om his charge with knowledge of their danger- dess farliga beskaffenhet.

ous character.

4. If, cases where the provisions of Om farligt gods, i fall då par- bestämmelseragraph subparagraph b, of this article do i andra punkten

na b inte är tillämpliga

not apply or may not be invoked, dangerous eller inte får åberopas, blir en verklig fara goods become an actual danger to life för liv eller egendom, or får det lossas, förproperty, they may be unloaded, destroyed störas eller oskadliggöras, allt efter vad omor rendered innocuous, as the circumstances ständigheterna kräver, utan ersättningsskylmay require, without payment of dighet när skyldighet föreligger compensa- utom att uttion except where there obligation bidrag an to ge till gemensamt haveri eller när contribute in general average where the transportören är ansvarig or enligt bestämmelcarrier liable in accordance with the provi- i artikel serna sions of article

PART IV. TRANSPORT DOCUMENTS DEL IV. TRANSPORTDOKUMENT

Article 14. Issue of bill of lading Artikel 14. Utfärdande

av konossement

When the carrier or the actual carrier När transportören eller undertransportö-

takes the goods in his charge, the carrier ren mottar godset i sin vård skall transportömust, on demand of the shipper, issue to the på avlastarens begäran ren utfärda ett koshipper bill of lading. a nossement till denne. The bill of lading may be signed by Konossementet får undertecknas a av person having authority from the carrier. A den bemyndigats därtill som av transportöbill of lading signed by the master of the ship ren. Ett konossement har undertecksom carrying the goods deemed to have been befälhavaren på nats av det fartyg som transsigned on behalf of the carrier. godset porterar skall anses vara underteck-

nat på transportörens vägnar.

The signature on the bill of lading Underskriften på konossementet may får be in handwriting, printed in facsimile, handskriven, tryckt i faksimil, per- vara stansad, forated, stamped, in symbols, made by stämplad, or i symboler eller framställd på anany other mechanical or electronic mekanisk eller elektronisk means, nan väg, om detnot inconsistent with the law of the inte strider country ta mot lagen i det land där kowhere the bill of lading issued. utfärdas. nossementet

Bilaga 2 SOU 199013

bill lading Artikel 15 Konossementets innehåll

Article 15. Contents of

. include, inter alia, Konossementet skall innehålla bl.a. föl- The bill of lading must following particulars jande uppgifter the godsets allmänna de väsentliga

a the general nature of the goods, the a natur,

identification of märken fordras för identifiering av godleading marks necessary for som applica- set, i förekommande fall ett uttryckligt anthe goods, an express statement, of the givande godsets farliga beskaffenhet, kolble, to the dangerous character av as packages pieces, li- eller stycketal samt godsets vikt eller dess goods, the number of or goods their quantity kvantitet uttryckt annat sätt, alla uppand the weight of the or such particulars gifter sådana avlastaren uppgivit dem; otherwise expressed, all as

furnished by the shipper;

condition of the goods; b godsets synliga tillstånd; b the apparent

och orten där

the name and principal place of busi- c transportörens namn

c

Carrier; han har sitt huvudkontor; ness of the

d of the shipper; d avlastarens namn;

the name sådan har angivits

e the consignee named by the shipper; e mottagaren, om av

avlastaren;

under the f den avtalade lastningshamnen och den f the port of loading contract

and the date which the dag då godset omhändertogs av transportöof carriage by sea on taken by the carrier at the i lastningshamnen; goods were over ren port of loading;

under the g den avtalade lossningshamnen; g the port of discharge con-

tract of carriage by sea;

number of originals of the bill of h antalet original av konossementet om h the

än ett konossement har utfärdats; lading, more than one; mer

of the bill of lad- i orten där konossementet har utfärdats; i the place of issuance

ing; j namnteckning transportören eller j the signature of the Carrier or a person av behalf; handlar hans vägnar; acting on his person som

payable by the k frakten i den utsträckning den skall k the freight to the extent

that freight betalas mottagaren eller uppgift om att consignee or other indication av frakt skall betalas av honom; payable by him;

paragaraph l uppgift i artikel 23 tredje l the statement referred to in som avses

3 of article 23; punkten; that the i förekommande fall, uppgift att

m the statement, applicable, m om

carried deck; godset skall eller får transporteras däck; goods shall or may be on of den dag då eller den tidsperiod inom

n the date or the period of delivery n

vilken godset skall avlämnas i lossningshamthe goods at the port of discharge expressparties; and uttrycklig överenskommelse härom agreed upon between the nen, om föreligger mellan parterna; och

liability den högre ansvarsgräns eller de högre

0 any increased limit or limits of o

paragraph ansvarsgränser har avtalats enligt artiwhere agreed in accordance with som of article kel 6 fjärde punkten. 4 loaded Sedan godset har lastats ombord skall 2. After the goods have been on

SOU 199013 Bilaga 2 251

board, the shipper so demands, the carrier transportören, avlastaren begär det, till om must issue to the shipper a Shipped bill of avlastaren utfärda ett ombordkonossement lading which, in addition to the particulars vilket, utöver de uppgifter krävs enligt som required under paragraph 1 of this article, första punkten, skall att godset finns ange must state that the goods are on board a ombord på ett eller flera namngivna fartyg named ship or ships, and the date or dates of samt dagen eller dagarna för lastningen. Om loading. the carrier has previously issued transportören tidigare till avlastaren för nåto the shipper a bill of lading or other docu- got sådant gods utfärdat ett konossement ment of title with respect to any of such eller annat dokument representerar som goods, on request of the carrier, the shipper godset, skall avlastaren på transportörens must surrender such document in exchange begäran återställa dokumentet i utbyte mot for a shipped bill of lading. The carrier ett ombordkonossement. Transportören får may amend any previously issued document ändra ett tidigare utfärdat dokument för att in order to meet the shipper’s demand for tillmötesgå avlastarens begäran a om ett om- Shipped bill of lading as amended, such bordkonossement, detta dokument i den om document includes all the information re- ändrade formen innefattar alla de upplysquired to be contained in a Shipped bill of ningar skall finnas i ett ombordkonossesom lading. ment. The absence in the bill of lading of one Avsaknaden i konossementet elav en or more particulars referred to in this article ler flera de uppgifter i denna av som avses does not affect the legal character of the artikel påverkar inte dokumentets rättsliga document as a bill of lading provided that natur konossement förutsatt att det som nevertheless meets the requirements set out uppfyller de krav i artikel 1 sjunsom anges in paragraph 7 of article de punkten.

Article 16. Bills of lading reservations and Artikel 16. Konossement; reservationer och evidentiary effect bevisverkan

the bill of lading contains particulars Om konossementet innehåller uppgifter concerning the general nature, leading om godsets allmänna natur, väsentliga märmarks, number of packages or pieces, ken, kolli- eller stycketal, vikt eller kvantiweight or quantity of the goods which the tet, vilka transportören eller utannan som carrier or other person issuing the bill of färdar konossement på hans vägnar vet eller lading on his behalf knows or has reasonable har skälig anledning misstänka inte på ett grounds to suspect do not accurately repre- riktigt sätt motsvarar det gods faktiskt som sent the goods actually taken over or, where har mottagits eller, ett ombordkonosseom a shipped bill of lading issued, loaded, ment har utfärdats, lastats, eller har han inte or he had no reasonable means of check- haft rimliga möjligheter att kontrollera sådaing such particulars, the carrier or such other na uppgifter, skall transportören eller den person must insert in the bill of lading a som handlar på hans vägnar i konossementet reservation specifying these inaccuracies, ta in ett förbehåll uttryckligen som anger grounds of suspicion or the absence of rea- dessa felaktigheter eller anledningar till sonable means of checking. misstanke eller frånvaron rimliga konav trollmöjligheter. If the carrier or other person issuing the Om transportören eller på annan som

252 Bilaga 2 SOU 199013

bill of lading his behalf fails the hans vägnar utfärdar konossement underon to note on bill of lading the condition of the låter att i konossementet anteckna godsets apparent goods, he deemed have noted the synliga tillstånd skall han anses ha antecknat to on bill of lading that the goods in apparent i konossementet att godset var i gott synligt were good condition. tillstånd. Except for particulars in respect of Med undantag för uppgifter, beträffanwhich and the extent to which de vilka ett enligt första punkten tillåtet förto a reservation permitted under paragraph 1 of this behåll har gjorts och i den utsträckning detta article has been entered har skett

bill of lading prima facie evi- a skall konossementet, annat

a the om

dence of the taking where ship- styrks, utgöra bevis om att godset har motover or, a ped bill of lading issued, loading, by the tagits eller, om ett ombordkonossement har carrier of the goods described in the bill of utfärdats, lastats av transportören såsom det as lading; and har beskrivits i konossementet; och

b proof the contrary by the carrier b är motbevisning inte tillåten om ko-

to admissible the bill of lading has been nossementet har överlåtits till tredje man, not transferred third including mottagaren inbegripen, som i god tro har to a party, a consignee, who in good faith has acted in handlat i förlitan på beskrivningen av godset reliance the description of the goods there- i konossementet. on

in. A bill of lading which does not, Ett konossement som inte, enligt vad as pro-

vided in paragraph subparagraph k of föreskrivs i artikel 15 första punkten

som article 15, set forth the freight otherwise k, frakten eller på annat sätt utvisar or anger indicate that freight payable by the consig- att frakt skall betalas mottagaren eller av forth demurrage incurred inte ersättningen för överliggetid nee or does not set som anger the port of loading payable by the consig- i lastningshamnen vilken skall betalas av at prima evidence that freight utgör, annat styrks, bevis

nee, facie no mottagaren, om

such demurrage payable by him. How- för att ingen frakt eller sådan ersättning för or proof to the contrary by the carrier överliggetid skall betalas av honom. Motever, admissible when the bill of lading has bevisning från transportörens sida är dock not been transferred third including inte tillåten när konossementet har överlåtits to a party, a consignee, who good faith has acted till tredje mottagaren inbegripen, som man, reliance the absence in the bill of lading i god tro har handlat i förlitan på frånvaron on of such indication. av sådan uppgift i konossementet. any

Article 17. Guarantees by the shipper Artikel I Avlastarens garantiansvar

The shipper deemed to have guaranteed Avlastaren skall anses ha tillförsäkrat the carrier the of particulars transportören riktigheten av de uppgifter to accuracy relating the general nature of the goods, godsets allmänna natur, dess märken, to om their marks, number, weight and quantity antal, vikt och kvantitet sådana de har uppas furnished by him for insertion in the bill of givits honom för att föras in i konosseav lading. The shipper must indemnify the mentet. Avlastaren skall gottgöra transporcarrier against the loss resulting from inaccu- tören för förlust uppkommer till följd av som racies in such particulars. The shipper att sådana uppgifter är felaktiga. Avlastaren re-

SOU 199013 Bilaga 2 253

mains liable even the bill of lading has förblir ansvarig även han har Överlåtit om been transferred by him. The right of the konossementet. Transportörens rätt till såcarrier to such indemnity in no way limits his dan gottgörelse inskränker på intet sätt hans liability under the contract of carriage by ansvarighet enligt avtalet sjötransport i sea om to any person other than the shipper. förhållande till annan person än avlastaren. Any letter of guarantee or agreement Varje garantiförbindelse eller överensby which the shipper undertakes to indemni- kommelse, vilken avlastaren åtar sig genom the carrier against loss resulting from the att gottgöra transportören för förlust som issuance of the bill of lading by the carrier, uppkommer till följd att transportören av or by a person acting on his behalf, without eller någon handlar på hans vägnar som utentering a reservation relating to particulars färdar konossement utan att förbehåll görs furnished by the shipper for insertion in the för de uppgifter avlastaren lämnar för som bill of lading, or to the apparent condition of införande i konossementet eller för godsets the goods, void and of no effect as against synliga tillstånd, är ogiltig och utan verkan any third party, including a consignee, to mot varje tredje mottagaren inbegriman, whom the bill of lading has been transferred. pen, till vilken konossementet har överlåtits. Such letter of guarantee or agreement En sådan garantiförbindelse eller övervalid as against the shipper unless the carrier enskommelse är bindande för avlastaren, såor the person acting on his behalf, by omit- vida inte transportören eller den handsom ting the reservation referred to in paragraph lar på hans vägnar genom att utelämna så- 2 of this article, intends to defraud a third dant förbehåll som avses i andra punkten party, including a consignee, who acts in har för avsikt att vilseleda tredje motman, reliance on the description of the goods in tagaren inbegripen, handlar i förlitan som the bill of lading. In the latter case, the beskrivningen godset i konossementet. I av reservation omitted relates to particulars sistnämnda fall har transportören, det om furnished by the shipper for insertion in the utelämnade förbehållet uppgifter avser som bill of lading, the carrier has no right of avlastaren har lämnat för införande i konosindemnity from the shipper pursuant to sementet, inte rätt till gottgörelse från avparagraph 1 of this article. lastaren enligt första punkten. In the case of intended fraud referred to Föreligger sådan bedrägeriavsikt som in paragraph 3 of this article the carrier avses i tredje punkten är transportören, utan liable, without the benefit of the limitation rätt till ansvarsbegränsning enligt denna of liability provided for in this Convention, konvention, ansvarig för den förlust som for the loss incurred by a third party, in- tredje mottagaren inbegripen, har man, cluding a consignee, because he has acted in åsamkats därför att han handlat i förlitan på reliance on the description of the goods in beskrivningen godset i konossementet. av the bill of lading.

Article 18. Documents other than bills of Artikel 18. Andra dokument än konosse-

lading ment

Where a carrier issues a document other Om transportören utfärdar ett annat dokuthan a bill of lading to evidence the receipt ment än konossement, vilket skall tjäna som of the goods to be carried, such a document bevis för mottagandet det gods skall av som

prima facie evidence of the conclusion of transporteras, utgör detta dokument,

om

254 Bilaga 2 SOU 199013

the Contract of carriage by and the taking annat styrks, bevis om att ett avtal om sea by the carrier of the goods therein sjötransport har träffats och om att godset over as described. har mottagits av transportören sådant det har beskrivits i dokumentet.

PART CLAIMS AND ACTIONS DEL v. REKLAMATION OCH RÄTTE- V. GÅNG

Article 19. Notice loss, damage delay Artikel 19. Underrättelse om förlust, skada or eller dröjsmål

Unless notice of loss damage, specify- Om mottagaren inte senast första varor ing the general nature of such loss or dam- dagen efter den dag då godset överlämnades given in writing by the consignee to till honom skriftligen underrättar transporage, the carrier not later than the working day tören förlust eller skada, med angivande om after the day when the goods handed förlustens eller skadans allmänna beskafwere av to the consignee, such handing over fenhet, utgör överlämnandet, om annat over

prima facie evidence of the delivery by the styrks, bevis för att transportören lämnat ut

carrier of the goods described in the docu- godset sådant detta har beskrivits i transas ment of transport such document portdokumentet eller, om sådant dokument or, no has been issued, in good condition. inte har utfärdats, i gott tillstånd. Where the loss damage not appar- Om förlusten eller skadan inte är upor ent, the provisions of paragraph 1 of this penbar, tillämpas bestämmelserna i första article apply correspondingly notice in punkten om skriftlig underrättelse inte lämwriting not given within 15 consecutive inom 15 på varandra följande dagar efter nas days after the day when the goods were den dag då godset överlämnades till mothanded over to the consignee. tagaren. the of the goods at the time they Om godsets tillstånd vid tidpunkten för state handed to the consignee has been överlämnandet till mottagaren varit föremål were over the subject of joint inspection by för en gemensam granskning eller besikta survey or the parties, notice in writing need not be ning av parterna, behöver skriftlig undergiven of loss damage ascertained during rättelse om förlust eller skada som har konor such inspection. staterats vid granskningen eller besiktningen survey or inte lämnas. In the of actual apprehend- När faktisk eller befarad förlust eller case any or ed loss damage the carrier and the consig- skada föreligger skall transportören och or give all reasonable facilities to each mottagaren varandra allt rimligt bistånd nee must ge other for inspecting and tallying the goods. för besiktning och kontrollräkning av god-

set. No compensation shall be payable for Om skriftlig underrättelse inte har lämloss resulting from delay in delivery unless nats till transportören inom 60 på varandra a notice has been given in writing to the carri- följande dagar efter den dag då godset överwithin 60 consecutive days after the day lämnades till mottagaren behöver ersättning er when the goods handed to the för förlust till följd av dröjsmål med godsets were over consignee. utlämnande inte betalas. the goods have been delivered by Om godset har lämnats ut av en underan

SOU 199013 Bilaga 2 255

actual carrier, any notice given under this transportör skall en till honom lämnad unarticle to him shall have the same effect as derrättelse enligt denna artikel ha samma had been given to the carrier, and any verkan som om den hade lämnats till transnotice given to the carrier shall have effect as portören och en underrättelse har lämsom given to such actual carrier. nats till transportören skall ha samma verkan som om den hade lämnats till undertransportören. Unless notice of loss or damage, spec- Om transportören eller undertransporifying the general nature of the loss or dam- tören inte lämnar avsändaren skriftlig unage, given in writing by the carrier or derrättelse om förlust eller skada, med anactual carrier to the shipper not later than 90 givande av förlustens eller skadans allmänna consecutive days after the occurrence of beskaffenhet inom 90 på varandra följande such loss or damage or after the delivery of dagar efter det att förlusten eller skadan the goods in accordance with paragraph 2 of uppkom eller, om det är senare, efter utarticle whichever later, the failure to lämnandet av godset i enlighet med artikel 4

give such notice prima facie evidence that andra punkten, skall, om annat inte styrks,

the carrier or the actual carrier has sustained avsaknaden av en sådan underrättelse utno loss or damage due to the fault or neglect göra bevis om att transportören eller underof the shipper, his servants or agents. transportören inte har lidit någon förlust eller skada som beror på fel och försummelse av avsändaren, hans anställda eller medhjälpare. For the purpose of this article, notice Vid tillämpningen av denna artikel given to a person acting on the carrier’s or skall underrättelse som har lämnats till nåthe actual carrier’s behalf, including the gon som handlar på transportörens eller unmaster or the officer in charge of the ship, or dertransportörens vägnar, befälhavaren elto a person acting on the shipper’s behalf ler annat på fartyget ansvarigt befäl inbedeemed to have been given to the carrier, to gripna, eller till någon som handlar på the actual carrier or to the shipper, respec- avsändarens vägnar anses ha lämnats till tively. transportören respektive till undertransportören eller till avsändaren.

Article 20. Limitation of actions Artikel 20. Preskription

Any action relating to carriage of goods Talan som hänför sig till godstransport under this Convention time-barred judi- enligt denna konvention preskriberas om cial or arbitral proceedings have not been domstols- eller skiljedomsförfarande inte instituted within a period of two har inletts inom tid två år. years. en av The limitation period commences on 2. Preskriptionstiden börjar den dag då the day on which the carrier has delivered transportören har lämnat ut godset eller en the goods or part thereof or, in cases where del av detta eller, i fall då godset inte har no goods have been delivered, on the last lämnats ut, den sista dag då detta borde ha day on which the goods should have been skett. delivered.

256 Bilaga 2 SOU 199013

The day on which the limitation period Den dag då preskriptionstiden börjar commences not included in the period. innefattas inte i preskriptionstiden. 4. The person against whom a claim Den mot vilken krav har framställts kan made may at any time during the running of när som helst under preskriptionstiden förthe limitation period extend that period by länga denna genom en skriftlig förklaring till a declaration in writing to the claimant. This den skadelidande. Denna tid kan förlängas period may be further extended by another ytterligare en eller flera gånger genom ytterdeclaration or declarations. ligare förklaring eller förklaringar. An action for indemnity by a person Regresstalan av någon som gjorts skaheld liable may be instituted even after the deståndsansvarig får väckas även efter utexpiration of the limitation period provided gången av den preskriptionstid som förefor in the preceding paragragraphs insti- skrivs i föregående punkter om den väcks tuted within the time allowed by the law of inom den tid som är tillåten enligt lagen i the State where proceedings are instituted. den stat där rättsliga åtgärder har vidtagits. However, the time allowed shall not be less Den tillåtna tiden får dock inte understiga 90 than 90 days commencing from the day dagar räknat från den dag då den som väckt when the person instituting such action for regresstalan har infriat anspråket eller har indemnity has settled the claim or has been mottagit stämning avseende detta. served with process in the action against himself.

Article 21 Jurisdiction Artikel 21. Jurisdiktion . In judicial proceedings relating to carriage I fråga om rättsliga åtgärder som hänför of goods under this Convention the plaintiff, sig till godstransport enligt denna konvenat his option, may institute an action in a tion får talan, efter kärandens val, väckas court which, according to the law of the vid en domstol som, enligt lagen i den stat State where the court situated, compe- där domstolen är belägen, är behörig och tent and within jurisdiction of which sit- inom vars jurisdiktionsområde en av följanuated one of the following places de orter är belägen

the principal place of business in a den där svaranden har sitt huvuda or, ort

the absence thereof, the habitual residence kontor eller, om huvudkontor saknas, den of the defendant; ort där svaranden är varaktigt bosatt; eller or

b the place where the contract made b den ort där avtalet ingicks, förutsatt

was provided that the defendant has there a att svaranden där har driftsställe för sin röplace of business, branch or agency through relse, filial eller företrädare genom vars förwhich the contract was made; or medling avtalet ingåtts; eller

c the port of loading or the port of dis- c den ort där lastnings- eller lossnings-

charge; or hamnen är belägen; eller

d additional place designated for d annan ort som för detta ändamål har

any that purpose in the contract of carriage by angetts i avtalet om sjötransport. sea.

a Notwithstanding the preceding pro- a Oavsett vad som föreskrivs i de

visions of this article, an action may be in- föregående bestämmelserna i denna artikel stituted in the courts of any port or place in a får talan väckas vid domstol för den hamn

SOU 199013 Bilaga 2 257

Contracting State at which the carrying ves- eller den ort i fördragsslutande där en stat sel or any other vessel of the ownership det fartyg same med vilket godset har transporte-

may have been arrested in accordance with eller fartyg rats annat som tillhör samma applicable rules of the law of that State and ägare har blivit föremål för kvarstad eller

of international law. However, in such säkerhetsåtgärd a annan i enlighet med i den

case, at the petition of the defendant, the staten tillämplig lag och i enlighet med inter-

claimant must the action, his remove at nationell rätt. I ett sådant fall måste dock

choice, to of the jurisdictions referred one to talan på svarandens begäran flyttas över, ef-

in paragraph 1 of this article for the determi- ter kärandens val, till en av de domstolar

nation of the claim, but before such removal som anges i första punkten för att denna

the defendant must furnish security suffi- skall avgöra tvisten, men innan en sådan

cient to ensure payment of judgement överflyttning any måste svaranden ställa tillräck-

that may subsequently be awared the clai- lig säkerhet to för ersättning som senare genom mant the action. dom kan komma att tillerkännas käranden i

målet.

b All questions relating to the sufficien- b Alla frågor

om säkerhetens tillräcklig-

cy or otherwise of the security shall be deter- het eller som eljest rör säkerheten skall avmined by the court of the port place of göras domstolen or av för den hamn eller den

arrest. ort där beslutet kvarstad eller om annan sä-

kerhetsåtgärd har fattats.

No judicial proceedings relating to Rättsliga åtgärder car- som hänför sig till

riage of goods under this Convention be godstransport enligt denna konvention may får

instituted in place not specified in inte inledas a para- på en ort som inte i första anges graph 1 or 2 of this article. The provisions of och andra punkten i denna artikel. Bestäm-

this paragraph do not constitute obstacle melserna an i denna punkt utgör inte hinder för

to the jurisdiction of the Contracting State domstol i en en fördragsslutande stat att fat-

for provisional or protective provisoriska measure. ta beslut eller vidta säkerhetsåt-

gärder.

a Where an action has been instituted a Om talan har väckts vid domstol

en in a court competent under paragraph 1 2 or som är behörig enligt första eller andra

of this article or where judgement has been punkten i denna artikel eller om dom har

delivered by such court, action avkunnats a no new may av en sådan domstol, får talan ny be started between the same parties the på grunder on samma inte väckas mellan samsame grounds unless the judgement of the såvida inte domen ma parter, som avkunnats

court before which the first action in- den domstol vid vilken was av den första talan

stituted not enforceable in the country in väcktes, inte är verkställbar i den stat där

which the new proceedings instituted; den rättegången are nya har inletts;

b for the purpose of this article the in- b vid tillämpningen

av denna artikel

stitution of with view to obtain- skall vidtagna åtgärder measures a för verkställighet av ing enforcement of a judgement not dom inte väckande con- en anses som av ny talan;

sidered as the starting of action; a new

c for the purpose of this article, the re- c vid tillämpningen denna artikel

av moval of an action to different within skall överflyttning a court av talan enligt andra

the same country, to another punkten

or a court a till en särskild domstol i

samma

country, accordance with paragraph 2

a stat eller till en domstol i en annan stat inte

t

258 Bilaga 2 SOU 199013

be considered the väckande av ny talan. of this article, not to as anses som

starting of a new action.

Notwithstanding the provisions of the Oavsett vad som föreskrivs i de före- 5. paragraphs, made gående punkterna skall ett avtal mellan parpreceding an agreement

claim under the terna efter det att tvist uppkommit i anby the parties, after a con-

has arisen, which ledning avtalet om sjötransport, vilket tract of carriage by sea av

the claimant avtal den ort där käranden får väcka designates the place where may anger

institute action, effective. talan, vara giltigt. an

Article 22. Arbitration Artikel 22. Skiljedom

provisions of this article, I enlighet med bestämmelserna i denna Subject to the

evidenced artikel får parterna skriftligen avtala att uppparties may provide by agreement

dispute that arise kommen tvist som hänför sig till godstransin writing that any may goods under this Con- port enligt denna konvention skall hänskjurelating to carriage of

shall be referred arbitration. tas till avgörande genom skiljedom. vention to

charter—party contains provi- Om ett certeparti innehåller en bestäm- Where a a

arising thereunder shall be melse att tvister som hänför sig till detta sion that disputes om

arbitration and bill of lading skall hänskjutas till avgörande genom skiljereferred to a

charter—party does dom och ett konossement som har utfärdats issued pursuant to the not

annotation providing that enligt certepartiet inte innehåller en särskild contain a special

be binding the anteckning att sådan bestämmelse such provision shall upon om en

the carrier skall bindande för innehavaren av koholder of the bill of lading, may vara

against holder nossementet, får transportören inte åberopa not invoke such provision as a

of lading in good bestämmelsen mot innehavare som har having acquired the bill en

förvärvat konossementet i god tro. faith.

arbitration proceedings shall, Skiljedomsförfarandet skall, efter kä- The at

claimant, be instituted at randens val, inledas på en av följande orter the option of the

of the following places one territo- i inom territorium är be-

a a place in a State within whose a en stat vars

situated lägen; ry där svaranden har sitt huvud-

i the principal place of business of the i den ort

the absence thereof, the kontor eller, sådan ort saknas, den ort defendant or, om

of the defendant; där svaranden är varaktigt bosatt; eller habitual residence or

the ii den ort där avtalet ingicks, förutsatt ii the place where contract was

defendant has there svaranden där har driftsställe för sin römade, provided that the att

branch relse, filial eller företrädare genom vars föra place of business, or agency

which the made; medling avtalet har ingåtts; eller through contract was or

the of iii den ort där lastningshamnen eller iii the port of loading or port

lossningshamnen är belägen; eller discharge; or

b ort för detta ändamål anb place designated for that purpose annan som

any getts i skiljedomsklausulen eller i skiljeavtain the arbitration clause or agreement.

let.

arbitration tribunal Skiljemannen eller skiljedomstolen The arbitrator or

SOU 199013 Bilaga 2 259

shall apply the rules of this Convention. skall tillämpa bestämmelserna i denna kon-

vention. The provisions of paragraphs 3 and 4 of Bestämmelserna i tredje och fjärde this article are deemed to be part of every punkten i denna artikel skall utgöra anses arbitration clause or agreement, and del varje skiljedomsklausul eller skiljeavany av term of such clause or agreement which tal och ett villkor i sådan klausul eller i en ett inconsistent therewith null and void. sådant avtal strider dessa bestämsom mot melser är ogiltigt. Nothing in this article affects the val- Inget i denna artikel påverkar giltigidity of an agreement relating to arbitration heten skiljeavtal ingått av ett som parterna made by the parties after the claim under the efter att tvist uppkommit i anledning av avcontract of carriage by sea has arisen. talet sjötransport. om

PART VI. SUPPLEMENTARY PROVISIONS DEL VI. KOMPLETTERANDE BESTÄM-

MELSER

Article 23. Contractual stipulations Artikel 23 Avtalsvillkor . Any stipulation in a contract of carriage Ett villkor i ett avtal sjötransport, om by sea, in a bill of lading, in other konossement eller dokument or any annat som utdocument evidencing the contract of gör bevis avtalet sjötransport är ogilcar- om om riage by sea null and void to the extent tigt i den mån det, direkt eller indirekt, avthat derogates, directly or indirectly, from viker från bestämmelserna i denna konventhe provisions of this Convention. The nulli- tion. Ogiltigheten sådant villkor påverkar av of such a stipulation does not affect the inte giltigheten andra villkor i det avtal av validity of the other provisions of the eller det dokument i vilket villkoret con- utgör tract or document of which forms a part. A del. En bestämmelse transportören som ger clause assigning benefit of insurance of the rätt till försäkringsersättning för godset eller

goods in favour of the carrier, or any similar liknande bestämmelse är ogiltig. annan clause, null and void. 2. Notwithstanding the provisions of Oavsett vad föreskrivs i första para- som graph 1 of this article, a carrier may increase punkten i denna artikel kan transportör en his responsibilities and obligations under utöka sitt och sina förpliktelser enligt ansvar this Convention. denna konvention. Where a bill of lading or any other Utfärdas ett konossement eller ett andocument evidencing the contract of nat dokument utgör bevis avtalet car- som om riage by sea issued, must contain a state- om sjötransport skall det innehålla en uppment that the carriage subject to the provi- gift att transporten är underkastad beom sions of this Convention which nullify any stämmelserna i denna konvention och att stipulation derogating therefrom to the de- villkor avviker därifrån till avsändarens, som triment of the shipper or the consignee. avlastarens eller mottagarens nackdel är

ogiltiga. Where the claimant in respect of the Om den skadelidande, såvitt godavser goods has incurred loss as a result of stip- set, har åsamkats förlust till följd ett villa av ulation which null and void by virtue of kor är ogiltigt enligt denna artikel eller som the present article, result of the omis- till följd att uppgift i tredje or as a av en som avses

260 Bilaga 2 SOU 199013

sion of the statement referred to in punkten i denna artikel har utelämnats, skall paragraph 3 of this article, the carrier transportören ersättning till den skademust pay utge compensation the extent required in order lidande i den utsträckning som erfordras för to give the claimant compensation in accord- att honom ersättning enligt bestämmelto ge with the provisions of this Convention i denna konvention för såväl förlust av ance serna for loss of damage to the goods eller skada på godset som för dröjsmål med any or as well for delay in delivery. The carrier utlämnandet. Transportören skall härutöver as in addition, compensation for utge ersättning för kostnader som den skamust, pay incurred by the claimant for the delidande har ådragit sig för att utöva sin costs purof exercising his right, provided that rätt, dock under förutsättning att kostnaderpose incurred in the action where the fore- i det mål i vilket ovannämnda villkor costs na going provision invoked to be deter- åberopats skall fastställas enligt lagen i den are mined in accordance with the law of the stat där rättsliga åtgärder har vidtagits. State where proceedings are instituted.

Article 24. General Artikel 24. Gemensamt haveri average

Nothing in this Convention shall prevent Ingenting i denna konvention skall hindra the application of provisions in the contract tillämpningen av bestämmelser i avtalet om of carriage national law regarding sjötransport eller i nationell lag vilka rör by sea or the adjustment of general uppgörandet av gemensamt haveri. average. With the exception of article 20, the Med undantag för artikel 20 skall beprovisions of this Convention relating to the stämmelserna i denna konvention om transliability of the carrier for loss of damage portörens för förlust eller skada på or ansvar av to the goods also determine whether the godset även avgöra om mottagaren får vägra consignee refuse contribution in att utge bidrag vid gemensamt haveri ävenmay generand the liability of the carrier to reglera transportörens skyldighet att eraverage som indemnify the consignee in respect of sätta mottagaren för vad denne har utgett i any such contribution made salvage paid. sådant bidrag eller i bärgarlön. or any

Article 25. Other conventions Artikel 25. Andra konventioner

This Convention does not modify the Denna konvention inskränker inte transrights duties of the carrier, the actual portörens, undertransportörens och deras or carrier and their servants and agents, anställdas och medhjälpares rättigheter och provided for in international conventions skyldigheter enligt internationella konvenor national law relating to the limitation of liabil- tioner eller nationell lag om ansvarsbegränsity of of seagoing ships. ning för ägare av fartyg som används till fart owners i öppen sjö. The provisions of articles 21 and 22 of 2. Bestämmelserna i artiklarna 21 och 22 i this Convention do prevent the applica- denna konvention hindrar inte tillämpningnot tion of the mandatory provisions of tvingande bestämmelser i någon anany en av other multilateral convention already in nan multilateral konvention som redan trätt force the date of this Convention relating i kraft när denna konvention avslutas och at dealt with in the said articles, frågor behandlas i nämnda to matters som avser som

SOU 199013 Bilaga 2 261

provided that the dispute arises exclusively artiklar, förutsatt att tvisten uteslutande between parties having their principal place uppkommer mellan parter har sitt husom of business in States members of such other vudkontor i stater anslutna till sådan konen

convention. However, this paragraph does vention. Denna punkt påverkar dock inte

not affect the application of paragraph 4 of tillämpningen artikel 22 fjärde punkten i av article 22 of this Convention. denna konvention.

No liability shall arise under the provi- Ansvar skall inte uppkomma enligt besions of this Convention for damage caused stämmelserna i denna konvention för skada by a nuclear incident the operator of har orsakats atomolycka a som av en om nuclear installation liable for such dam- atomanläggningsinnehavaren är ansvarig för

age skadan

a under either the Paris Convention of a enligt antingen Pariskonventionen

av 29 July 1960 on Third Party Liability in the den 29 juli 1960 tredje på om mans ansvar Field of Nuclear Energy amended by the atomenergiens område i dess lydelse enligt as Additional Protocol of 28 January 1964 det den 28 januari 1964 avslutade tilläggsor the Vienna Convention of 21 May 1963 on protokollet eller Wienkonventionen den av Civil Liability for Nuclear Damage; 21 maj 1963 ansvarighet för atomskada, or om eller

b by virtue of national law governing the b på grund nationell lag reglerar

av som liability for such damage, provided that such ansvaret för sådan skada, förutsatt sådan att law in all respects as favourable to persons lag i alla hänseenden är lika för gynnsam who may suffer damage as either the Paris lider skada antingen Paor personer som som Vienna Conventions. ris- eller Wienkonventionen. No liability shall arise under the provi- 4. Ansvar skall inte uppkomma enligt besions of this Convention for any loss of or stämmelserna i denna konvention för förlust damage to or delay in delivery of luggage for eller skada på eller dröjsmål med utlämav which the carrier responsible under nandet resgods transportören är any av som aninternational convention national law svarig för enligt någon internationell konor relating to the carriage of and their vention eller nationell lag rörande befordran passengers luggage by sea. till sjöss och deras resgods. av passagerare Nothing contained in this Convention 5. Inget i denna konvention hindrar en prevents a Contracting State from applying fördragsslutande stat från att tillämpa någon any other international convention which internationell konvention redan trätt i som already in force at the date of this Conven- kraft när denna konvention avslutas och som tion and which applies mandatorily to con- är tvingande i fråga avtal godstransom om tracts of carriage of goods primarily by port med huvudsakligen a annat transportmemode of transport other than transport by del än sjötransport. Denna bestämmelse är sea. This provision also applies to any sub- även tillämplig på ändring eller senare av sequent revision or amendment of such in- tillägg till sådan internationell konvenen ternational convention. tion.

Article 26. Unit account Artikel 26. Beräkningsenhet

The unit of account referred to in article 6 Med beräkningsenhet i artikel 6 i avses of this Convention the Special Drawing denna konvention särskilda dragningsrätter

262 Bilaga 2 SOU 199013

Right defined by the International Mone- såsom de definieras av Internationella valuas Fund. The amounts mentioned in arti- tafonden. De i artikel 6 angivna beloppen tary cle 6 to be converted into the national skall omräknas till en stats nationella mynt are of State according the value of efter kursen på dagen för dom eller den dag currency a to such the date of judgement parterna kommit överens om. Värdet currency at or som the date agreed by the parties. The fördragsslutande stats nationella mynt upon av en values of national in of the uttryckt i särskilda dragningsrätter skall för a currency, terms Special Drawing Right of Contracting stat, är medlem av Internationella valua som State which member of the International tafonden, bestämmas enligt den beräkningsa Monetary Fund to be calculated in accord- metod, valutafonden sagda dag tillämsom with the method of valuation applied för sin verksamhet och sina transaktioance par by the International Monetary Fund in effect Värdet fördragsslutande stats nationer. av at the date in question for its operations and nella mynt uttryckt i särskilda dragningsrättransactions. The value of national ter skall för stat, som inte är medlem av a curin of the Special Drawing Right Internationella valutafonden, beräknas på rency terms of Contracting State which not member sätt som bestäms av den staten. a a of the International Monetary Fund to be

calculated in a manner determined by that State. 2. Nevertheless, those States which are Stater som inte år medlemmar av Internot members of the International Monetary nationella valutafonden och vilkas lagar inte Fund and whose law does permit the medger tillämpning bestämmelserna i not av application of the provisions of paragraph 1 första punkten må dock, vid undertecknanof this article at the time of signature, de eller vid ratifikation, antagande, godkänmay, at the time of ratification, acceptance, nande eller anslutning, eller närhelst däror approval accession at any time thereaf- efter, förklara att de ansvarsgränser som avor or ter, declare that the limits of liability provid- i denna konvention skall vid tillämpning ses ed for in this Convention be applied in inom deras territorier bestämmas enligt fölto their territories shall be fixed 12,500 jande 12 500 monetära enheter för varje as units package other ship- kolli eller skeppningsenhet eller 37,5 monetary per or annan ping unit 37.5 units kilo- monetära enheter för varje kilo av godsets or monetary per gramme of gross weight of the goods. bruttovikt. The unit referred in Den monetära enhet som avses i andra monetary to paragraph 2 of this article corresponds to sixty- punkten motsvarar sextiofem och ett halvt five and half milligrammes of gold of mille- milligram guld niohundra tusendelars fina av simal fineness nine hundred. The conversion het. Omräkningen av detta belopp till natioof the amounts referred to in paragraph 2 nellt mynt skall ske enligt lagen i staten i

into the national to be made fråga. currency according to the law of the State concerned. 4. The calculation mentioned in the last Den i första punkten sista meningen of paragraph 1 and the conversion nämnda beräkningen och den i tredje punksentence mentioned in paragraph 3 of this article ten nämnda omräkningen skall göras så att to be made in such in de så långt möjligt i den fördragsslutande a manner as to express the national of the Contracting statens myntslag uttryck för samma realcurrency ger State far possible the real value värde det uttrycks i beräkningsas as same som som

SOU 199013 Bilaga 2 263

for the amounts in article 6 as expressed enheter i artikel Fördragsslutande stater there in units of account. Contracting States skall underrätta depositarien om den beräkmust communicate to the depositary the ningsmetod som staten tillämpar enligt försmanner of calculation pursuant to paragraph ta punkten i denna artikel eller resultatet av 1 of this article, or the result of the con- omräkningen enligt tredje punkten i denna version mentioned in paragraph 3 of this artikel, antingen vid undertecknandet eller article, the be, at the time of när instrumenten om ratifikation, antaganas case may signature when depositing their instru- de, godkännande eller anslutning deponeor ments of ratification, acceptance, approval ras, eller när de använder sig av den valrätt or accession, or when availing themselves of som anges i andra punkten i denna artikel the option provided for in paragraph 2 of samt varje gång ändring görs i nämnda bethis article and whenever there change in räkningsmetod eller med avseende på resula the manner of such calculation or in the tatet av nämnda omräkning. result of such conversion.

PART VII. FINAL CLAUSES DEL VII. SLUTBESTÄMMELSER

Article 27. Depositary Artikel 27. Depositarie

The Secretary-General of the United Na- Förenta Nationernas generalsekreterare ut-

tions hereby designated the depositary ses härmed till konventionens depositarie. as of this Convention.

Article 28. Signature, ratification, accept- Artikel 28. Undertecknande, ratifikation, approval, accession antagande, godkännande och anslutning ance, This Convention open for signature by Denna konvention är öppen för underall States until 30 April 1979 at the Head- tecknande av alla stater vid Förenta Natioquarters of the United Nations, New York. nernas högkvarter i New York till och med den 30 april 1979. This Convention subject to ratifica- Denna konvention kan ratificeras, antion, acceptance approval by the signato- tagas eller godkännas av signatärstaterna. or ry States. After 30 April 1979, this Convention Efter den 30 april 1979 är denna konwill be open for accession by all States which vention öppen för anslutning av alla stater not signatory States. som inte är signatärstater. are 4. Instruments of ratification, acceptance, Instrument om ratifikation, antagande, approval and accession are to be deposited godkännande och anslutning skall depone-

with the Secretary-General of the United ras hos Förenta Nationernas generalsekrete-

Nations. rare.

Articles 29. Reservations Artikel 29. Reservationer

No reservations be made to this Con- Inga reservationer får göras beträffande may vention. denna konvention.

264 Bilaga 2 SOU 199013

Article 30. Entry into force Artikel 30. Ikraftträdande

This Convention enters into force on the Denna konvention träder i kraft första first day of the month following the expira- dagen i den månad som följer på utgången tion of one year from the date of deposit of ett år efter den dag då det tjugonde inav the 20th instrument of ratification, accept- strumentet ratifikation, antagande, godom ance, approval or accession. kännande eller anslutning har deponerats. For each State which becomes a Con- För stat som tillträder denna konventracting State to this Convention after the tion efter den dag då det tjugonde instrudate of the deposit of the 20th instrument of mentet om ratifikation, antagande, godkänratification, acceptance, approval nande eller anslutning har deponerats, träor accession, this Convention enters into force der denna konvention i kraft första dagen i on the first day of the month following the expi- den månad som följer på utgången ett år av ration of one year after the deposit of the efter den dag då denna stat deponerade ett appropriate instrument on behalf of that vederbörligt instrument. State. Each Contracting State shall apply the Varje fördragsslutande stat skall tillämprovisions of this Convention to contracts of bestämmelserna i denna konvention på pa carriage by sea concluded on or after the avtal sjötransport träffats på eller om som date of the entry into force of this Conven- efter den dag som denna konvention trätt i tion in respect to that State. kraft beträffande den staten.

Article 31. Denunciation of other conven- Artikel 31. Uppsägning andra

av tions konventioner

Upon becoming a Contracting State to Vid tillträdandet denna konvention av this Convention, any State party to the In- skall stat har tillträtt den i Bryssel den som ternational Convention for the Unification 25 augusti 1924 undertecknade internatioof Certain Rules relating to Bills of Lading nella konventionen fastställande vissa om av signed at Brussels 25 August 1924 1924 bestämmelser i fråga koon gemensamma om

Convention must notify the Government of nossement 1924 års konvention underrätta

Belgium as the depositary of the 1924 Con- den belgiska regeringen, i dess egenskap av vention of its denunciation of the said Con- depositarie för 1924 års konvention, om vention with a declaration that the denuncia- uppsägningen konventionen med förav en tion to take effect from the date when klaring att uppsägningen skall gälla från as om this Convention enters into force in respect den dag då denna konvention träder i kraft of that State. beträffande den staten. Upon the entry into force of this Con- Vid ikraftträdandet denna konvenav vention under paragraph 1 of article 30, the tion enligt artikel 30 första punkten skall depositary of this Convention must notify konventionens depositarie underrätta den the Government of Belgium the depos- belgiska regeringen, i dess egenskap deas av itary of the 1924 Convention of the date of positarie för 1924 års konvention, dagen om such entry into force, and of the names of för ikraftträdandet och på de om namnen the Contracting States in respect of which fördragsslutande stater beträffande vilka the Convention has entered into force. konventionen har trätt i kraft. The provisions of paragraphs 1 and 2 of Bestämmelserna i första och andra , ,-

SOU 199013 Bilaga 2 265

this article apply correspondingly in respect punkterna i denna artikel gäller beäven of States parties to the Protocol signed 23 träffande har tillträtt on stater som det den February 1968 to amend the International 23 februari 1968 undertecknade tilläggspro- Convention for the Unification of Certain tokollet till den i Bryssel den 25 augusti 1924 Rules relating to Bills of Lading signed at undertecknade internationella konventio- Brussels on 25 August 1924. fastställande vissa nen om av gemensamma bestämmelser i fråga om konossement. Notwithstanding article 2 of this Con- Oavsett vad föreskrivs i artikel 2 i som vention, for the of paragraph 1 of denna konvention kan, för purposes de ändamål som this article, a Contracting State i första punkten i denna may, avses artikel, en deems desirable, defer the denunciation of fördragsslutande den stat, om så önskar, the 1924 Convention and of the 1924 Con- uppskjuta uppsägningen av 1924 års konvention as modified by the 1968 Protocol for vention i dess ursprungliga eller i dess gea maximum period of five from the 1968 års tilläggsprotokoll years nom ändrade lyentry into force of this Convention. will delse i högst fem år från denna konventions then notify the Government of Belgium of ikraftträdande. Staten i fråga skall då underits intention. During this transitory period, rätta den belgiska regeringen om dess avmust apply to the Contracting States this sikt. Under övergångsperioden skall staten, Convention to the exclusion of other med uteslutande varje any av annan konvention, one. tillämpa denna konvention gentemot övriga fördragsslutande stater.

Article 32. Revision and amendment Artikel 32. Revidering och ändring

At the request of not less than one-third På begäran minst av en tredjedel av de of the Contracting States to this Convention, fördragsslutande skall depositarien staterna the depositary shall convene a conference of sammankalla konferens bestående en av de the Contracting States for revising fördragsslutande or staterna för att revidera elamending it. ler ändra denna konvention. Any instrument of ratification, accept- Instrument ratifikation, antagande, om ance, approval or accession deposited after godkännande eller anslutning som har depothe entry into force of an amendment to this nerats efter det ändring denna konatt en av Convention, deemed to apply to the Con- vention har i kraft trätt skall anses gälla konvention as amended. ventionen i dess ändrade skick.

Article 33. Revision of the limitation amounts Artikel 33. Revidering begränsnings-

av

and unit of account monetary unit belopp och berâkningsenhet eller

or monetär enhet

Notwithstanding the provisions of article Utan hinder bestämmelserna av i artikel 32, a conference only for the of 32 skall konferens med purpose en enda syfte att altering the amount specified in article 6 and ändra de belopp som anges i artikel 6 och i paragraph 2 of article 26, of substituting artikel 26 andra punkten or eller att ersätta either or both of the units defined in endera eller båda para- av de enheter som anges i graphs 1 and 3 of article 26 by other units artikel 26 första och tredje punkterna med to be convened by the depositary in accord- andra enheter, sammankallas depositariav

266 Bilaga 2 SOU 199013

paragraph 2 of this article. An i enlighet med andra punkten i denna ance with en

alteration of the shall be made only artikel. Ändring av beloppen skall göras en-

amounts in their real dast det har skett väsentlig förändring because of a significant change om en i deras verkliga värde. value. be convened Depositarien skall sammankalla en re- 2. A revision conference to visionskonferens då minst fjärdedel av de by the depositary when not less than one- en Contracting States fördragsslutande staterna begär det. fourth of the so request. the conference be Ett beslut under konferensen skall fat- Any decision by must majority of the partici- majoritet på två tredjedelar av de taken by a two-thirds tas av en

communi- deltagande staterna. Ändringen skall genom

pating States. The amendment all the Contract- depositariens försorg delges alla fördragsslucated by the depositary to and all the States tande stater för godkännande och alla signaing States for acceptance to signatories of the Convention for informa- tärstater för kännedom.

tion. adopted into En antagen ändring träder i kraft första Any amendment enters of the month following dagen i den månad som följer på utgången force on the first day by two-thirds of ett år efter godkännande av två tredjedeyear after its acceptance av one be lar de fördragsslutande staterna. Godthe Contracting States. Acceptance to av formal instru- kännande sker deponering av ett i effected by the deposit of a genom depositary. behörig form upprättat instrument hos dement to that effect, with the positarien. of amendment Sedan ändring har trätt i kraft har en After entry into force an en which has accepted the fördragsslutande stat som har antagit ända Contracting State apply the Conven- ringen rätt att tillämpa den ändrade konamendment entitled to relations with Con- ventionen i förhållande till fördragsslutande tion as amended in its which have within six stater inte inom sex månader efter antracting States not som of the amend- tagandet ändringen har underrättat depomonths after the adoption av that they sitarien att de inte är bundna av ändringment notified the depositary are om not bound by the amendment. en. of ratification, Ett instrument om ratifikation, anta- Any instrument acceptaccession deposited after gande, godkännande eller anslutning som ance, approval or amendment this har deponerats efter det att en ändring av the entry into force of an to deemed apply the Con- denna konvention har trätt i kraft skall anses Convention, to to amended. gälla konventionen i dess ändrade skick. vention as

Article 34. Demmciation Artikel 34. Uppsägning

denounce this En fördragsslutande stat får när som helst A Contracting State may of noti- uppsäga denna konvention genom en skrift- Convention at any time by means a addressed the depos- lig underrättelse ställd till depositarien. fication in writing to

itary. takes effect the 2. Uppsägningen träder i kraft första da- 2. The denunciation on following the expira- i den månad följer på utgången av first day of the month gen som notification år efter det att depositarien har mottagit tion of one year after the re- ett depositary. Where longer underrättelsen. Om en senare tidpunkt anceived by the a

SOU 199013 Bilaga 2 267

period specified in the notification, the ges i underrättelsen träder uppsägningen i denunciation takes effect upon the expira- kraft vid denna tidpunkt efter det att senare tion of such longer period after the noti- depositarien har mottagit underrättelsen. fication received by the depositary. DONE at Hamburg, this thirty-first day of UPPRÄTTAD i Hamburg den 31 mars March one thousand nine hundred and sev- 1978 i ett enda originalexemplar vilket de av enty-eight, in a single original, of which the arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska Arabic, Chinese, English, French, Russian och spanska texterna äger lika vitsord. and Spanish texts are equally authentic. IN WITNESS WHEREOF the under- TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har unsigned plenipotentiaries, being duly autho- dertecknade befullmäktigade, som är vederrized by their respective Governments, have börligen bemyndigade av sina respektive resigned the present Convention. geringar, undertecknat denna konvention.

COMMON UNDERSTANDING ADOPTED UTTALANDE OM EN GEMENSAM BY THE UNITED NATIONS CONFERENCE UPPFATTNING ANTAGET VID FORENTA ON THE CARRIAGE OF GOODS BY SEA NATIONERNAS KONFERENS OM SJÖ- TRANSPORT AV GODS the common understanding that the lia- Det är en gemensam uppfattning att transbility of the carrier under this Convention portörens enligt denna konvention ansvar based on the principle of presumed fault grundas på principen presumerat fel elor om neglect. This means that, as a rule, the bur- ler presumerad försummelse. Detta betyder den of proof rests on the carrier but, with att bevisbördan i regel vilar på transportören respect to certain cases, the provisions of the men att konventionens bestämmelser i vissa Convention modify this rule. fall innebär avsteg från denna regel.

sou 199013 269

3 Bilaga De nordiska lagförslagen till 13 och 14 kap. sjölagen

270 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandss vensk text

13 kap. 13 kap.

STYKGODSTRANSPORT [ ] kap. Om transport av styckegods INDLEDENDE BESTEMMELSER ALLMÄNNA STADGANDEN

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§251. Definitioner 251 § Definitioner I dette kapitel forstås ved I detta kapitel avses med Transp0rtør Den, som traeffer aftale transportör den som ingår avtal med en med afsenderen om transport af stykgods til avsändare om transport av styckegods till søs. sjöss, Undertransp0rtør Den, som efter af- undertransportör den som i enlighet med tale med transportøren udfører transporten ett uppdrag av transportören utför transporeller en del af denne. ten eller en del av den,

Afsender Den, som traeffer aftale avsändare den som ingår avtal med en

med transportøren om transport af stykgods transportör om transport av styckegods till til søs. sjöss, Aflaster. Den, som leverer godset til avlastare den som avlämnar godset för transport. transport, Transportdokument. Konnossement transportdokument ett konossement eller eller andet dokument, som udstedes som annat dokument som utfärdas till bevis om bevis for transportaftalen. transportavtalet, K0nventi0— Konventi0- konventionen konventionen nen Den interna- nen FN’s konven- 1924 års internatio- 1978 års FN-konventionale konvention tion af 1978 om søt- nella konvention rö- tion om sjötransport af 1924 om konnos- ransport af gods. rande konossement av gods Hamburgsementer som aend- med de ändringar reglerna, och ret ved protokoller- som har skett genom ne af 1968 og 1979. 1968 och 1979 års Konventi0nsstat. En stat, som er tilläggsprotokoll bundet af konventionen. Haag-Visbyreglerna, och konventionsstat en stat som är bunden av konventionen.

SOU 199013 Bilaga 3 271

Norsk text Svensk text

13 kap. 13 kap.

STYKKGODSTRANSPORT OM STYCKEGODSTRANSPORT INNLEDENDE BESTEMMELSER INLEDANDE BESTÄMMELSER

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 251 Definisjoner 251 § Definitioner I dette kapittel menes med I detta kapitel av- I detta kapitel avtransportør, den inngår avtale med en ses med ses med som sender transport stykkgods til sjøs; transportör den transportör den om av undertransportør, den i samsvar med som ingår avtal med som ingår avtal med som et oppdrag fra transportøren utfører trans- en avsändare om en avsändare om porten eller en del av denne; transport av stycke- transport av styckesender, den som inngår avtale med en gods till sjöss; gods till sjöss; transportør om transport av stykkgods til undertransportör undertransportör sjøs; den som i enlighet den som i enlighet avlaster, den leverer godset til trans- med ett uppdrag av med ett uppdrag av som port; transportören utför transportören utför transportdokument, konnossement eller transporten eller en transporten eller en annet dokument utstedes som bevis for del av den; del av den; som transportavtalen; avsändare den avsändare den konvensjonen, den konvensjonen, De som ingår avtal med som ingår avtal med internasjonale kon- Forente Nasjoners en transportör om en transportör om vensjon av 1924 om konvensjon om sjøt- transport av stycke- transport av styckekonnossementer som ransport av gods, gods till sjöss; gods till sjöss; endret ved protokol- 1978 Hamburgreg- avlastare den avlastare den lene 1968 og 1979 lene; som avlämnar god- som avlämnar godav Haag-Visby- regle- set för transport; set för transport; ne; transportdoku- transportdokukonvensjonsstat, stat som er bundet av ment ett konosse- ment ett konosseen konvensjonen. ment eller ett annat ment eller ett annat dokument som ut- dokument som utfärdas till bevis om färdas till bevis om transportavtalet; transportavtalet; konventionen konventionen 1924 års internatio- 1978 års FN-konvennella konvention rö- tion om sjötransport rande konossement av gods Hamburgmed de ändringar reglerna; och som skett genom konventionsstat

272 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§252. Anvendelsesområde. 252§ Tillämpningsområde

Stk. 1 Bestemmelserne i dette kapitel Stadgandena i detta kapitel är tillämpliga finder anvendelse på alle aftaler om søtrans- på avtal sjötransport i inrikes fart i Finom port i indenrigsfart i Danmark og i fart mel- land och i fart mellan Finland, Danmark, lem Danmark, Norge, Finland og Sverige. Norge och Sverige. Vid avtal sjötransom Ved indenrigstransport i Norge, Finland og port i inrikes fart i Danmark, Norge och Sverige gaelder loven i det land, hvor trans- Sverige gäller lagen i det land där transporten finder sted. porten utförs. Stk. 2 I anden fart gaelder bestemmelser- I fart gäller stadgandena avtal annan om ne også aftale om søtransport i fart mellem sjötransport mellan två stater om to forskellige stater, såfremt 1 den avtalade lastningshamnen ligger i

a den i transportaftalen aftalte laste- en konventionsstat

havn er beliggende i en konventionsstat, el- 2 den avtalade 2 den avtalade ler lossningshamnen lossningshamnen

b den i trans- b den i trans- ligger i Finland, ligger i konven-

en portaftalen aftalte portaftalen aftalte Danmark, Norge el- tionsstat, lossehavn er belig- lossehavn er belig- ler Sverige, gende i Danmark, gende i en konven- 3 flera lossnings- 3 flera lossnings- Norge, Finland eller tionsstat, hamnar i hamnar i anges av- anges av-

Sverige, c flere lossehav- talet och dessa talet och dessa

en av en av

c flere lossehav- ne fastszettes i trans- är den faktiska loss- är den faktiska loss-

ne fastszettes i trans- portaftalen, af ningshamnen ningshamnen og en samt samt portaftalen, og en af disse er den faktiske denna ligger i Fin- denna ligger i en disse er den faktiske lossehavn, og denne land, Danmark, konventionsstat,

lossehavn, og denne ligger i en konven- Norge eller Sverige, ligger i Norge, Dan- tionsstat, 4 transportdokumentet har utfärdats i en mark, Finland eller konventionsstat, eller om Sve rige 5 i transportdokumentet bestäms , att konventionen eller lag som grundas på kon-

d transportdokumentet er udstedt i en

ventionen skall gälla. konventionsstat, Oavsett vad som stadgas i 2 får mom.

e transportdokumentet foreskriver, at

dock överenskommas att avtalet om sjöbestemmelserne i konventionen eller derpå transport skall vara underkastat lagen i en vedtaget lov i en konventionsstat skal gzelde. annan bestämd konventionsstat om varken

SOU 199013 Bilaga 3 273

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglema Hamburgreglerna

1968 och 1979 års en stat som är buntilläggsprotokoll den av konventio- Haag-Visbyregler- nen. na; och konventionsstat en stat som är bunden av konventionen.

§ 252 Anvendelsesområde 252§ Tillämpningsområde

Reglene i dette kapittel gjelder for avtaler Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpom sjøtransport i innenriks fart i Norge samt liga på avtal om sjötransport i inrikes fart i i fart mellom Norge, Danmark, Finland og Sverige och i fart mellan Sverige, Danmark, Sverige. For innenriksfart i Danmark, Fin- Finland och Norge. Vid avtal sjötransom land og Sverige gjelder loven i den stat hvor port i inrikes fart i Danmark, Finland och transporten finner sted. Norge gäller lagen i det land där transporten I annen fart gjelder reglene avtale om sjø- utförs. transport i fart mellom to stater når I annan fart gäller bestämmelserna avtal 1 avtalt lastehavn ligger i konvens- sjötransport mellan två stater en om om jonsstat, den avtalade lastningshamnen ligger i 2 avtalt losse- 2 avtalt losse- en konventionsstat; havn ligger i Norge, havn ligger i en kon- den avtalade den avtalade Danmark, Finland vensjonsstat, lossningshamnen lig- lossningshamnen ligeller Sverige, ger i Sverige, Dan- geri en konventions- 3 flere lossehav- 3 flere lossehav- mark, Finland eller stat; ner er avtalt og den ner er avtalt og den Norge; faktiske lossehavnen faktiske lossehavnen flera lossnings- flera lossningser en av disse og lig- er en av disse og lig- hamnar anges i av- hamnar anges i avger i Norge, Dan- ger i en konvens- talet och en av dessa talet och en av dessa mark, Finland eller jonsstat, är den faktiska loss- är den faktiska loss- Sverige, ningshamnen samt ningshamnen samt denna ligger i Sveri- denna ligger i en 4 transportdokumentet er utstedt i konge, Danmark, Fin- konventionsstat; vensjonsstat, eller land eller Norge; 5 transportdokumentet angir at kon- 4. transportdokumentet har utfärdats i en vensjonen eller derpå grunnet lov i konvenskonventionsstat; eller om jonsstat skal gjelde. i transportdokumentet bestäms att kon- Når hverken den avtalte lastehavn eller ventionen eller lag som grundas på konvenden avtale eller faktiske lossehavn ligger i tionen skall gälla. Norge, Danmark, Finland eller Sverige, kan Oavsett vad som sägs i andra stycket får det likevel avtales at avtalen sjøtransport dock avtalas att avtalet sjötransport skall om om skal vare undergitt loven i en konvensjons- underkastat lagen i en annan bestämd vara stat. konventionsstat om varken den avtalade last-

3 SOU 199013 274 Bilaga

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

den avtalade lastningshamnen eller den av- Stk. 3 Når hverken den aftalte lastehavn talade eller faktiska lossningshamnen enligt eller den aftalte eller faktiske lossehavn lig- 2 2 och 3 punkten ligger i Finland, i Danmark, Norge, Finland eller Sveri- mom. ger aftalen Danmark, Norge eller Sverige. kan det dog aftales, at om søtge, ransport skal underkastes loven i en kon-

ventionsstat.

§ 253. Certepartifart 253 § Certepartifart m.v.

kapitel Stadgandena i detta kapitel är inte till- Stk. I Bestemmelserne i dette certepartier for lämpliga på certepartier för hel- och delbefinder ikke anvendelse af skib. Er konnos- fraktning fartyg. Om ett konossement har hel- eller delbefragtning av certeparti, utfärdats enligt ett certeparti skall emellertid sementet udstedt i henhold til et i dette kapitel stadgandena i detta kapitel tillämpas kogatlder, hvad der er fastsat bestemmer nossementet när detta bestämmer förhållankun, for såvidt konnossementet in- det mellan transportören och innehavaren retsforholdet mellem transportøren og dehaveren. av konossementet. kontrakt angår transport Om ett avtal gäller transport med fartyg Stk. 2 Hvis en fordelt på flere rejser in- gods fördelat på flera resor under en anaf gods med skib, av tidsrum, finder bestem- given tidsrymd skall Stadgandena i detta kaden for et angivet kapitel anvendelse på hver pitel tillämpas varje resa. Utförs resan melserne i dette Udføres rejse i henhold til et enligt ett certeparti gäller dock 1 mom. enkelt rejse. en certeparti, finder bestemmelserne i stk. 1

dog anvendelse.

§ 254. Kontraktmxssige bestemmelser. 254§ Avtalsbestämmelser

Enhver bestemmelse i trans- En bestämmelse i ett transportavtal eller Stk. I en eller transportdokument transportdokument är ogiltig i den mån den portaftale et er udstrazkning den afviger fra avviker från Stadgandena i detta kapitel eller ugyldig, i den i dette kapitel samt i kapit- från stadgandena i [229 § 1 mom. 4 punkten bestemmelserne forazldelse, jfr. dog stk. Ugyldig- och 2 mom.] sjölagen. Ogiltigheten påverkar let om sådan bestemmelse berører ikke inte giltigheten avtalet eller dokumentet i heden af en av gyldigheden af de øvrige bestemmelser i af- övrigt. En bestämmelse som ger transportötalen eller dokumentet. En bestemmelse, ren rätt till försäkringsersättning för godset giver til forsikrings- eller annan liknande bestämmelse är ogiltig. der transportøren ret erstatning vedrørende godset eller anden lig- Stadgandena i 1 mom. gäller dock inte ugyldig. 255, 258-261 §§ och 264-273 §§. Transpornende aftale, er Bestemmelsen i stk. gzelder dog tören får utöka sitt ansvar och sina förplik- Stk. 2 ikke §§ 255, 258-261 264-273. Uanset telser enligt detta kapitel. og ordlyden i stk. 1 kan transportør udvide Om transportavtalet är underkastat konen omfanget af sit sine forpligtelser. ventionen eller på denna grundad lag i en ansvar og Stk. 3 Såfremt transportaftalen under- konventionsstat, skall transportdokumentet er

konventionen eller bestemt stats innehålla uppgift om detta samt om att vill-

givet en

SOU 199013 Bilaga 3 275

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

ningshamnen eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen enligt andra stycket ligger i Sverige, Danmark, Finland eller Norge.

§ 253 Certepartifart 253 § Certepartifart m v

Reglene i dette kapittel gjelder ikke certe~ Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillpartier for hel- eller delbefraktning skip. lämpliga på certepartier av för hel- eller delbe- Er konnossement utstedt i henhold til certe- fraktning fartyg. Om konossement av ett har parti, er konnossementet likevel undergitt utfärdats enligt certeparti ett skall emellertid reglene i dette kapittel når konnossementet bestämmelserna tilllämpas på konossemenbestemmer rettsforholdet mellom transpor- tet när detta bestämmer förhållandet mellan tøren og innehaveren av konnossementet. transportören och innehavaren konosseav Når en avtale gjelder transport med skip mentet. av gods fordelt på flere reiser innenfor et Om ett avtal gäller med fartyg transport av angitt tidsrom, gjelder reglene i dette kapit- gods fördelat på flera under angiven resor en tel for hver enkelt reise. Utføres reisen i tidsrymd skall bestämmelserna i detta kapitel henhold til certeparti, gielder likevel første tillämpas på varje Utförs resa. resan enligt ett ledd. certeparti gäller dock första stycket.

§254 Avtalebestemmelser 254§ Avtalsbestämmelser

Bestemmelse i transportavtale-eller trans- En bestämmelse i ett transportavtal eller portdokument er ugyldig for så vidt den ett transportdokument är ogiltig i den mån avviker fra reglene i dette kapittel eller fra den avviker från bestämmelserna i detta ka- [nåvaerende sjølov] § 291 første ledd nr 7 og pitel eller från bestämmelserna i [368] § försannet ledd første punktum. Ugyldigheten ta stycket 5 och fjärde stycket. Ogiltigheten medfører ikke at andre bestemmelser i påverkar inte giltigheten avtalet eller doav- av talen eller dokumentet blir ugyldige. Be- kumentet i övrigt. En bestämmelse som ger stemmelse som gir transportøren rett til for- transportören rätt till försäkringsersättning sikringserstatning for godset, eller lignende för godset eller liknande bestämmelse annan vilkår er ugyldig. är ogiltig. Første ledd gjelder ikke reglene i §§ 255, Första stycket gäller dock inte 255, 258- 258 til 261 og 264 til 273. Transportøren kan 261 §§ och 264-273 §§. Transportören får utogså påta seg ansvar eller forpliktelser ut- öka sitt och sina förpliktelser enligt ansvar over det som følger reglene i dette kapit- detta kapitel. av tel. Om transportavtalet är underkastat kon- Er transportavtalen undergitt konvensjo- ventionen eller på denna grundad lag i en nen eller derpå grunnet lov i konvensjons- konventionsstat, skall transportdokumentet

276 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

avviker från sådana stadganden till konventionslovgivning, skal transportdoku- kor som

erklzering herom, avsändarens, avlastarens eller mottagarens mentet indeholde en og bestemmelse, afviger fra nackdel är ogiltiga. om, at enhver som Är med hänsyn till godsets ovanliga sådanne bestemmelser til skade for afsende— det beskaffenhet eller tillstånd eller de särskilda aflasteren eller modtageren, er ugyldiren, förhållanden eller villkor under vilka transge. på grund af godsets usazd- porten skall uföras, skäligt att genom ett Stk. 4 Er det avtal inskränka transportörens ansvarighet vanlige beskaffenhed eller tilstand eller de utvidga hans rättigheter enligt detta kasacrlige omstzendigheder eller vilkår, hvor- eller

finde sted, rimeligt, pitel, skall ett sådant avtal gälla. under transporten skal

der tratffes aftale indskrzenkning i at om

transportørens forpligtelser eller udvidelse

af hans rettigheder i henhold til dette kapi-

tel, sådan aftale gyldig. er en

AVLÄMNANDE OCH MOTFAGANDE AV LEVERING AF GODS GODSET FÖR TRANSPORT

§ 255. Aflasterens levering af gods. 255 § Avlämnande av godset

Godset skal leveres på det sted inden Avlastaren skall avlämna godset den og for det tidsrum, transportøren har angivet. plats och inom den tid som transportören

på sådan måde i sådan har Det skall avlämnas på ett sådant Det skal leveres og en angett. det let sikkert kan tages sätt och i sådant skick att det bekvämt och tilstand, at og om

bord, transporteres og losses. säkert kan tas ombord, stuvas, transporteras stuves, och lossas.

af pakningen. 256 § Undersökning av förpackningen § 256. Undersøgelse

skal i rimelig ud- Transportören skall i skälig omfattning Stk. 1 Transportøren godset pakket undersöka godset är förpackat ett straekning undersøge, om er om kan beskadiges eller volde sådant sätt att det inte skadas eller kan orsasådan, at det ikke god- ka skada på eller egendom. Om godskade på person eller ejendom. Leveres person lignende transportind- set avlämnas i container eller liknande transset i container eller under- portanordning är transportören dock inte retning, han ikke forpligtet til at er med mindre der skyldig att undersöka den invändigt utom søge denne indvendig, er mangelfuldt pak- när det finns anledning att misstänka att grund til at tro, at den er transportanordningen är bristfälligt packad. ket. underrette af- Transportören skall underrätta avsända- Stk. 2 Transportøren skal opdaget. de brister han har upptäckt. senderen de mangler, han har ren om som om godset, Han är inte skyldig att transportera godset Han har ikke pligt til at transportere med rimelige midler kan han inte genom skäliga åtgärder kan gömed mindre han om

det til transport. ra det lämpat för transport. gøre egnet

SOU 199013 Bilaga 3 277

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

stat, skal transportdokumentet inneholde innehålla uppgift om detta samt om att villopplysning om dette og om at bestemmelser kor som avviker från sådana bestämmelser som avviker fra slike regler til skade for till avsändarens, avlastarens eller mottagasenderen, avlasteren eller mottakeren, er rens nackdel är ogiltiga. ugyldige. Är det, med hänsyn till godsets ovanliga Er det på grunn av godsets uvanlige be- beskaffenhet eller tillstånd eller de särskilda skaffenhet eller tilstand eller de sxrlige om- förhållanden eller villkor under vilka transstendigheter eller vilkår hvorunder transpor- porten skall utföras, skäligt att genom avtal ten skal finne sted, rimelig at det treffes inskränka transportörens ansvarighet eller avtale om innskrenkninger i transportørens utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, plikter eller utvidelse av hans rettigheter et- skall ett sådant avtal gälla. ter dette kapittel, er slik avtale gyldig.

LEVERING AV GODSET AVLÅMNANDE OCH MOTTAGANDE AV GODSET FÖR TRANSPORT

§ 255 Avlasterens levering av godset 255 § Avlämnande av godset

Godset skal leveres på det sted og innen- Avlastaren skall avlämna godset på den for det tidsrom som transportøren har an- plats och inom den tid som transportören har gitt. Det skal leveres på slik måte og i slik angett. Det skall avlämnas på sådant sätt och stand at det lett og sikkert kan tas om bord, i sådant skick att det bekvämt och säkert kan stues, transporteres og losses. tas ombord, stuvas, transporteras och lossas.

§ 256 Undersøkelse pakkingen 256 § Undersökning förpackningen av av Transportøren skal i rimelig utstrekning Transportören skall i skälig omfattning unundersøke om godset er pakket slik at det dersöka om godset är förpackat på sådant ikke kan komme til skade eller volde skade sätt att det inte skadas eller kan orsaka skada på person eller eiendom. Leveres godset i på person eller egendom. Om godset avcontainer eller lignende transportinnretning, lämnas i container eller liknande transportplikter han likevel ikke å undersøke den inn- anordning, är transportören dock inte skylvendig med mindre det er grunn til å tro at dig att undersöka den invändigt utom när det den ikke er pakket godt nok. finns anledning att misstänka att transport- Transportøren skal varsle senderen om de anordningen är bristfälligt packad. mangler han har oppdaget. Han plikter ikke Transportören skall underrätta avsändaren å transportere godset med mindre han med om de brister han har upptäckt. Han är som rimelige tiltak kan gjøre det egnet for trans- inte skyldig att transportera godset han om port. inte genom skäliga åtgärder kan göra det lämpat för transport.

278 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 257. Farligt gods. 257 § Farligt gods

Stk. I Farligt gods skal maarkes far- Farligt gods skall vara märkt som farligt som ligt på hensigtsfnwssig måde. Afsendere skal på lämpligt sätt. Avsändaren skall i god tid i god tid underrette den underrätta transportören och den undertransportøren og undertransportør, godset leveres til, transportör till vilken godset avlämnas om om godsets farlige beskaffenhed angive de godsets farliga beskaffenhet och ange de säog sikkerhedsforanstaltninger, kan kerhetsåtgärder kan vara påkallade. som vare som nødvendige. Om avsändaren i annat fall känner till att Stk. 2 Dersom afsenderen i øvrigt har godset är av sådan beskaffenhet att transkendskab til, godset af sådan be- porten kan medföra fara eller väsentlig oläat er en skaffenhed, kan medføre fare genhet för fartyg eller last, skall han at transporten person, eller vzesentlig ulempe for fartøj el- även upplysa om detta. person, ler last, skal han tillige oplyse herom.

§ 258. Gods, kraaver szerlig omhu. 258 § Gods som fordrar särskild vård som Såfremt godset skal behandles med sazrlig Om godset fordrar särskild vård skall avomhu, skal afsenderen i god tid oplyse om sändaren i god tid upplysa om detta och dette angive de foranstaltninger, som kan ange de åtgärder som kan vara påkallade. og nødvendige. Godset skal, såfremt der Godset skall vid behov märkas på lämpligt vzere er behov herfor, maerkes på hensigtsmzessig sätt. måde.

§ 259. Kvittering for modtagelse af god- 259 § Kvitto på mottagandet av godset set. Avlastaren har rätt att få kvitto på mot- Stk. 1 Aflasteren kan kratve kvittering tagandet godset allteftersom det avlämav for modtagelse af godset, efterhånden som nas. det leveres. Stadganden om utfärdande av konosse- Stk. 2 Bestemmelser om udfaardigelse af ment och andra transportdokument finns i konnossement og andre transportdokumen- 292-309 §§. ter findes i 292-309.

§ 260. Fragt. 260 § Frakt

Stk. I Medmindre andet er aftalt, betales Följer frakten inte av avtalet skall den gangs fragt leveringstidspunktet. Fragten frakt betalas som är gängse när godset avkan kraeves betalt, når godset modtages. lämnas för transport. Frakten skall betalas Stk. 2 For gods, der ikke er i behold ved när godset mottas. transportens slutning, kan fragt ikke kraeves, För gods inte finns i behåll vid transsom med mindre det er gået tabt som følge af portens slut, skall frakt utgå endast om goddets egen beskaffenhed, mangler ved ind- set har gått förlorat till följd av sin egen pakningen eller fejl eller forsømmelse på af- beskaffenhet, bristfällig förpackning eller fel senderens side, eller transportøren har solgt eller försummelse på avsändarens sida eller

SOU 199013 Bilaga 3 279

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 257 Farlig gods 257 § Farligt gods

Farlig gods skal merkes farlig på hen- Farligt gods skall vara märkt som farligt på som siktsmessig måte. Senderen skal i god tid lämpligt sätt. Avsändaren skall i god tid ununderrette transportøren og den undertrans- derrätta transportören och den undertransportør som godset leveres til, om godsets portör till vilken godset avlämnas om godsets farlige beskaffenhet og angi de sikkerhets- farliga beskaffenhet och ange de säkerhetsåttiltak kan vaere nødvendige. gärder som kan vara påkallade. som Dersom senderen for øvrig kjenner til at Om avsändaren i annat fall känner till att gods er av en slik beskaffenhet at transpor- godset är av sådan beskaffenhet att transten kan medføre fare eller vesentlig ulempe porten kan medföra fara eller väsentlig oläfor skip eller last, skal han også genhet för person, fartyg eller last, skall han person, opplyse om dette. även upplysa om detta.

§ 258 Gods krever szerlig omhu 258 § Gods fordrar särskild vård som som

Når godset må behandles med sxrlig Om godset fordrar särskild vård skall avomhu, skal senderen i god tid opplyse dette, sändaren i god tid upplysa om detta och ange om angi de tiltak kan nødvendige. de åtgärder kan vara påkallade. Godset og som vzere som Godset skal etter behov merkes på hen- skall vid behov märkas på lämpligt sätt. en siktsmessig måte.

§ 259 Kvittering for mottakelse av godset 259 § Kvitto på mottagandet av godset

Avlasteren kan kreve kvittering for mot- Avlastaren har rätt att få kvitto på mottakelsen av godset etter hvert som det leve- tagandet av godset allteftersom det avläm-

res. nas. Regler om utstedelse av konnossement og Bestämmelser om utfärdande av konosseandre transportdokumenter finnes i §§ 292 ment och andra transportdokument finns i til 309. 292-309 §§.

§ 260 Frakt 260 § Frakt

Følger ikke frakten av avtalen, betales Följer frakten inte avtalet skall den frakt av gjengs frakt på leveringstiden. Frakten kan betalas är gängse när godset avlämnas som kreves betalt når godset mottas. för transport. Frakten skall betalas när god- For gods som ikke er i behold ved trans- set mottas. portens slutt, kan frakt ikke kreves, med För gods inte finns i behåll vid transsom mindre det er gått tapt som følge av sin egen portens slut, skall frakt utgå endast godom beskaffenhet, mangler ved pakningen eller set har gått förlorat till följd sin av egen feil eller forsømmelse på senderens side, el- beskaffenhet, bristfällig förpackning eller fel ler transportøren har solgt det for eierens eller försummelse på avsändarens sida eller

280 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

det for ejerens regning eller har losset, uska- om transportören har sålt godset för ägarens deliggjort eller tilintetgjort det i henhold räkning eller lossat, oskadliggjort eller förtil § 291. stört det enligt 291 Stk. 3. Forudbetalt fragt skal betales til- Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om bage, hvis i medfør af stk. 2 transportören enligt 2 mom. inte har rätt till transportøren ikke har krav på fragt. frakt.

§ 261. Afsenderens kontraktsbrud til- 261 § Frånträdande och avtalsbrott og bagetraden. Frånträder avsändaren transportavtalet Stk. 1 Trader afsenderen tilbage fra innan transporten har börjat, har transportransportaftalen, før udførelsen tören rätt till ersättning för fraktförlust och af transporten påbegyndt, kan transportøren krave annan skada. er erstatning for fragttab anden skade. Avlämnas godset inte i rätt tid får transog Stk. 2 Bliver godset ikke leveret i portören häva transportavtalet om dröjsmårette tid, kan transportøren have transportafta- let utgör väsentligt avtalsbrott. Om translen, hvis forsinkelsen udgør vasentligt portören vill häva avtalet, skall han meddela et kontraktsbrud. Vil have afta- detta inom skälig tid efter det att avsändaren transportøren len, må han give meddelelse herom uden har frågat om det, dock senast när godset ugrundet ophold efter forespørgsel herom mottas för transport. Gör han inte det går fra afsenderen, dog ved modtagelsen hävningsrätten förlorad. Hävs avtalet har senest af godset til transport. Gør han ikke det, går transportören rätt till ersättning för fraktförretten til at have tabt. Haves aftalen, kan lust och annan skada. transportøren krave erstatning for fragttab Om avsändaren eller mottagaren begär att anden skade. transporten skall avbrytas och godset lämnas og Stk. 3 Kravet afsenderen eller modtage- ut på någon annan ort än bestämmelseorten, at transporten skal afbrydes godset får transportören kräva ersättning för fraktren, og udleveres på andet sted end bestemmel- förlust och annan skada. Transporten får inet sesstedet, kan krave te krävas avbruten om detta skulle medföra transportøren erstatning for fragttab anden skade. Transpor- väsentlig skada eller olägenhet för transporog ten kan ikke kraves afbrudt, hvis dette vil tören eller någon annan avsändare. medføre vasentlig skade eller ulempe for Stadgandena i 343 § 2-4 mom. har mottransportøren eller andre afsendere. svarande tillämpning. Stk. Reglerne i § 343, stk. 2-4, galder tilsvarende.

TRANSPORTEN TRANSPORTEN

§ 262. Transportørens pligt til at varetage 262 § plikt tillvarata Transportörens att lasteejerens interesser. intressen lastägarens

Stk. I Transportøren skal udføre trans- skall utföra Transportören transporten porten med tilbørlig omhu og hurtighed, ta- med tillbörlig och skyndsamhet, våromsorg ge vare på godset og i øvrigt varetage ejerens da godset och även i övrigt tillvarata lastäga-

SOU 199013 Bilaga 3 281

Norsk text Svensk text

Haag- Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

regning eller har losset, uskadeliggjort eller om transportören har sålt godset för ägarens ødelagt det i henhold til § 291. räkning eller lossat, oskadliggjort eller för- Forutbetalt frakt skal betales tilbake hvis stört det enligt 291 transportøren etter annet ledd ikke har krav Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om på frakt. transportören enligt andra stycket inte har rätt till frakt.

§ 261 Senderens kontraktsbrudd tilba- 261 § og Frånträdande och avtalsbrott ketreden Frånträder avsändaren transportavtalet in- Trer senderen tilbake fra transportavtalen transporten börjat, har nan transportören før utførelsen av transporten påbegynt, rätt till ersättning er för fraktförlust och annan kan transportøren kreve erstatning for frakt- skada.

tap og annen skade. Om godset inte avlämnas i rätt tid får Blir godset ikke levert til rett tid, kan transportören häva transportavtalet om transportøren heve transportavtalen dersom dröjsmålet utgör väsentligt avtalsbrott. Om forsinkelsen utgjør vesentlig kontraktstransportören vill häva avtalet, skall han brudd. Vil transportøren heve avtalen, må meddela detta inom skälig tid efter det avhan melding om det uten ugrunnet sändaren har frågat opp- om det, dock senast när hold etter at senderen har spurt det, godset för om mottas transport. Gör han inte det likevel senest når godset mottas til går hävningsrätten trans- förlorad. Hävs avtalet har port. Gjør han ikke det, går hevningsretten transportören till rätt ersättning för fraktförtapt. Heves avtalen, kan transportøren kre- lust och skada. annan ve erstatning for frakttap og skade. Om avsändaren eller annen mottagaren begär att Krever senderen eller mottakeren at transporten skall avbrytas och godset lämnas

transporten skal avbrytes godset utleve-

og ut på annan plats än bestämmelseorten, har res et annet sted enn bestemmelsesstedet, transportören rätt till ersättning för fraktförkan transportøren kreve erstatning for frakt- lust och annan skada. Transporten får dock tap og annen skade. Transporten kan ikke inte avbrytas om detta skulle medföra väsentkreves avbrutt dersom dette vil medføre ve- lig skada eller olägenhet för transportören sentlig skade eller ulempe for transportøren eller någon annan avsändare. eller andre sendere. Bestämmelserna i 343 § andra-fjärde Reglene i § 343 annet til fjerde ledd gjel- styckena har motsvarande tillämpning. der tilsvarende.

TRANSPORTEN TRANSPORTEN

§ 262 Transportørens plikt til å ivareta 262 § Transportörens plikt att tillvarata lasteierens interesser lastägarens intressen

Transportøren skal utføre transporten Transportören skall utföra transporten med tilbørlig omhu og hurtighet, ta på med tillbörlig och skyndsamhet, vårvare omsorg godset og for øvrig ivareta eierens interesser da godset och även i övrigt tillvarata lastäga-

SOU 199013 282 Bilaga 3

Dansk Finlandss vensk text text

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ

intressen från mottagandet till utläminteresser fra modtagelsen til udleveringen rens

nandet av godset. af godset. Transportören skall se till att det fartyg Stk. 2 Transportøren skal sørge for, at används för transporten är sjövärdigt, det skib, benyttes til transporten, er som som vari innefattas att det är behörigen bemansødygtigt, herunder at det er tilstrzekkeligt och och att lastrum, kyl- och lastrum, køle- nat utrustat bemandet og udrustet, og at frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i fryserum samt andre i skibet, der og rum vilka godset lastas, är i gott skick för att anvendes til lastning af godset, er i god stand godset skall kunna mottas, tranporteras och med henblik på at modtage, transportere og

bevaras. opbevare godset. Om gods har gått förlorat, skadats eller Stk. 3 Er godset gået tabt eller blevet försenats, skall transportören snarast lämna beskadiget eller forsinket, skal transportøunderrättelse detta till den avsändaden, afsenderen har om som ren snarest underrette har angett. Kan sådan underrättelse inte angivet. Kan sådan underretning ikke gives, ren lämnas, skall lastägaren eller, om denne inte skal lasteejeren, eller dersom denne ikke er är känd, avsändaren underrättas. Detsamma kendt, afsenderen underrettes. Tilsvarende gäller transporten inte kan fullföljas på gaelder, dersom transporten ikke kan fuld- om

avsett sätt. føres som forudsat.

263 § Däckslast § 263. Dzekslast.

Gods får transporteras däck endast om Stk. I Gods kan kun transporteres på detta är tillåtet enligt transportavtalet, följer daek, dersom dette tilladt i medfør af er handelsbruk eller sedvänja i den fart det transportaftalen, følger af handelsbrug eller av gäller eller krävs enligt lag, förordning eller anden szedvane i den pågzeldende fart eller

myndighets beslut. krxves i henhold til lov. Om godset enligt avtalet skall eller får Stk. 2 Angiver aftalen, at godset skal elpå däck, skall detta anges i på daek, skal dette transporteras ler kan transporteres antransportdokumentet. Har så inte skett har føres i transportdokumentet. Er dette ikke

transportören bevisbördan för att transport gjort, har transportøren bevisbyrden for, at på däck har avtalats. Transportören får inte transport på daek er aftalt. Transportøren åberopa ett sådant avtal mot tredje man som kan dog ikke påberåbe sig sådan aftale en har förvärvat konossement i god tro. for trediemand, som har erhvervet konover Särskilda stadganden ansvar för god om nossementet i tro. däckslast finns i 284 Stk. 3 Saerlige bestemmelser om ansvar

for dzekslast findes i § 284.

kontraktsbrud. 264 § Transportörens avtalsbrott § 264. Transportørens

transportaf- Avsändaren får häva transportavtalet på Stk. 1 Afsenderen kan hzeve

af forsinkelse eller andet kon- grund dröjsmål eller annat avtalsbrott talen på grund av

på side, når kon- transportörens sida om avtalsbrottet är vätraktsbrud transportørens

Efter godset sentligt. Sedan godset har avlämnats får avtraktsbruddet er vzesentligt. at

ikke have aftalen, sändaren inte häva avtalet om utlämnande er leveret, kan afsenderen

SOU 199013 Bilaga 3 283

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

fra mottakelsen til utleveringen godset. rens intressen från mottagandet till utlämav Transportøren skal sørge for at det skip nandet av godset. som brukes til transporten, sjødyktig, her- Transportören skall till att det fartyg er se under at det er tilstrekkelig bemannet og som används för transporten är sjövärdigt, utrustet og at lasterom, kjøle- fryserom vari innefattas att det är behörigen bemannat og og andre deler av skipet hvor godset lastes, och utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum er i forsvarlig stand for å motta, transportere samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka godog bevare godset. set lastas, är i gott skick för att godset skall Er gods gått tapt eller blitt skadet eller kunna mottas, transporteras och bevaras. forsinket, skal transportøren snarest under- Om gods har gått förlorat, skadats eller rette den som senderen har angitt. Kan slik försenats, skall transportören snarast lämna underretning ikke gis, skal lasteieren eller underrättelse om detta till den avsändasom dersom denne ikke kjent, senderen ren har angett. Kan sådan underrättelse inte er underrettes. Det samme gjelder dersom trans- lämnas, skall lastägaren eller, om denne inte porten ikke kan fullføres som forutsatt. är känd, avsändaren underrättas. Detsamma gäller om transporten inte kan fullföljas på

avsett sätt.

§ 263 Dekkslast 263 § Däckslast

Gods kan bare transporteres på dekk der- Gods får transporteras på däck endast om som dette er tillatt etter transportavtalen, detta är tillåtet enligt transportavtalet, följer følger av handelsbruk eller sedvane i annen av handelsbruk eller sedvänja i den fart det den fart det gjelder, eller er påbudt i eller i gäller eller krävs enligt lag eller förannan medhold av lov. fattning. Kan eller skal godset etter avtalen trans- Om godset enligt avtalet skall eller får porteres på dekk, skal dette angis i trans- transporteras på däck, skall detta anges i portdokumentet. Er dette ikke gjort, har transportdokumentet. Har så inte skett har transportøren bevisbyrden for at transport transportören bevisbördan för att transport på dekk er avtalt. Transportøren kan ikke på däck har avtalats. Transportören får inte påberope seg slik avtale overfor tredjeen åberopa ett sådant avtal mot tredje man som mann som har ervervet konnossement i god har förvärvat konossement i god tro. tro. Särskilda bestämmelser om ansvar för Szerlige regler om ansvar for dekkslast fin- däckslast finns i 284 nes i § 284.

§ 264 Transportørens kontraktsbrudd 264 § Transportörens avtalsbrott

Senderen kan heve transportavtalen på Avsändaren får häva på transportavtalet grunn av forsinkelse eller annet kontrakts- grund dröjsmål eller av annat avtalsbrott på brudd på transportørens side når kontrakts- sida transportörens om avtalsbrottet är väbruddet er vesentlig. Etter at godset le- sentligt. Sedan er godset har avlämnats får avvert, kan senderen ikke heve avtalen sändaren inte häva avtalet utlämnande om om av

SOU 199013 284 Bilaga 3

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

godset skulle medföra väsentlig skada eldersom udlevering af gods vil medføre vac- av andre afsende— ler olägenhet för någon annan avsändare. sentlig skade eller ulempe for Om avsändaren vill häva avtalet, skall han re. aftalen, må meddela detta inom skälig tid efter det att Stk. 2 Vil afsenderen have uden ugrundet han måste antas ha fått kännedom om avhan give meddelelse herom fået talsbrottet. Gör han inte det går hävningsophold, efter at han må antages at have

kendskab til kontraktsbruddet. Gør han ik- rätten förlorad.

ke det, går hwvningsretten tabt.

§ 265. Transportafbrydelse og afstands- 265 § Transportavbrott och avståndsfrakt

fragt.

skib, transporterer Går det fartyg som transporterar eller som Stk. 1 Hvis det som går tabt, eller skall transportera godset förlorat eller föreller skal transportere godset, det skada inte kunna sättas i

bliver det erklzeret for uistandsmtteligt, bort- klaras efter

ikke derved til stånd, bortfaller på grund därav inte transfalder transportørens pligt at portörens skyldighet att fullfölja transporfuldføre transporten. Stk. 2 lndtrasderder hindringer, som ten. anløbe losse- Om det uppkommer ett hinder som medmedfører, at skibet ikke kan godset, eller dette ikke för att fartyget inte kan anlöpa lossningshavnen og losse at ophold, kan hamnen och lossa godset eller att detta inte kan ske uden urimeligt transrimelig los- kan ske inom skälig tid, får transportören i portøren i stedet vaelge en anden stället välja lämplig lossningssehavn. en annan

Stk. 3 Når transportaftalen haeves på hamn.

krigsfare gzelder §§ 349 I fråga om frånträdande av transportavtagrund af m.v., og 351 let grund krigsfara tillämpas 349 och tilsvarende. av Stk. Er del transporten udført, 351 §§. 4 en av haeves eller bortfalder, Har del av transporten utförts när når transportaftalen en grund losset i transportavtalet hävs eller faller bort eller eller når godset af anden er en kan när godset någon annan orsak lossas i en anden havn end den aftalte, transportø- av medfør af § 332. hamn än den avtalade lossningshamkrzeve afstandsfragt i annan ren har transportören rätt till avståndsfrakt nen, enligt stadgandena i 332

266 § Transportörens behörighet att § 266. Dispositioner på lasteejerens veghandla på lastägarens vägnar ne. Blir det nödvändigt att vidta särskilda åt- Stk. 1 Bliver det nødvendigt at traffe gärder för att bevara eller transportera godsaerlige foranstaltninger for at bevare eller eller i övrigt tillvarata lastägarens intresgodset eller i øvrigt varetage set transportere skall transportören inhämta anvisning lasteejerens interesser, skal transportøren sen, från lastägaren. indhente anvisning fra ham. Om tiden eller omständigheterna i övrigt Stk. 2 Tillader tiden eller forholdene i inte medger att anvisning inhämtas eller øvrigt ikke, at anvisning indhentes, eller

SOU 199013 Bilaga 3 285

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

utlevering av godset vil medføre vesentlig godset skulle medföra väsentlig skada eller skade eller ulempe for andre sendere. olägenhet för någon avsändare. annan Vil senderen heve avtalen, må han mel- Om avsändaren vill häva avtalet, skall han ding uten ugrunnet opphold etter at han må meddela detta inom skälig tid efter det att antas å ha fått kjennskap til kontraktsbrud- han måste antas ha fått kännedom avtalsom det. Gjør han ikke det, går hevningsretten brottet. Gör han inte det går hävningsrätten tapt. förlorad.

§ 265 Hindringer og transportavbrudd 265 § Transportavbrott och avståndsfrakt

Går det skip som transporterer eller skal Går det fartyg transporterar eller som som transportere godset tapt eller blir uistandset- skall transportera godset förlorat eller förtelig, bortfaller ikke derved transportørens klaras det efter skada inte kunna sättas i plikt til å fullføre transporten. stånd, bortfaller på grund därav inte trans- Inntrer det hindringer som medfører at portörens skyldighet att fullfölja transporten. skipet ikke kan anløpe lossehavnen og losse Om det uppkommer ett hinder medsom godset eller at dette ikke kan skje uten för att fartyget inte kan anlöpa lossningsurimelig opphold, kan transportøren istedet hamnen och lossa godset eller detta inte kan velge en annen rimelig lossehavn. ske inom skälig tid, får i transportören stället Om hevning av transportavtalen på välja lämplig lossningshamn. grunn en annan av krigsfare m v gjelder reglene i §§ 349 og I fråga frånträdande om av transportavta- 351. let på grund krigsfara tillämpas av bestäm- Er en del av transporten utført når trans- melserna i 349 och 351 §§. portavtalen heves eller faller bort eller god- Har del transporten utförts när en av avset av annen grunn losses i en annen havn talet hävs eller faller bort eller när godset av enn den avtalte lossehavn, kan transportø- annan anledning lossas i hamn än. en annan ren kreve avstandsfrakt etter reglene i § 332. den avtalade lossningshamnen, har transportören rätt till avståndsfrakt enligt bestämmelserna i 332

§ 266 Tiltak på lasteierens 266 § Transportörens behörighet vegne att handla på lastägarens vägnar

Er det nødvendig å treffe szerlige tiltak for Blir det nödvändigt vidta åtatt särskilda å bevare eller transportere godset eller for å gärder för att bevara eller godtransportera ivareta lasteierens interesse for øvrig, skal set eller i övrigt tillvarata lastägarens intrestransportøren innhente forholdsordre fra skall transportören inhämta anvisning sen, ham. från lastägaren. Tillater ikke tiden eller forholdene ellers Om tiden eller omständigheterna i övrigt at forholdsordre innhentes, eller mottas den inte medger anvisning inhämtas att eller mot-

286 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

modtages den ikke i tide, kan transportøren mottas anvisning inte i tid, får transportören lasteejerens trzeffe de nødvendige på lastägarens vägnar vidta nödvändiga åtvegne dispositioner repratsentere ham i gärder och företräda denne i frågor som rör og sager vedrørende godset. Dispositioner, godset. Även åtgärden inte nödvänsom er om var unødvendige, dog bindende for lasteeje- dig är lastägaren bunden om tredje man vari er dersom trediemand var i god tro. god tro. ren, Stk. 3 Underretning det, der fore- Underrättelse om de åtgärder som har om er skal gives efter reglerne i § 262, stk. vidtagits skall lämnas enligt 262 § 3 mom. taget,

§ 267. Lasteejerens for transportø- 267 § Lastägarens ansvar för transportöansvar dispositioner. rens åtgärder rens

Lasteejeren haefter for de dispositioner, Lastägaren svarar för de åtgärder som transportøren har foretaget, for de udlxg, transportören har vidtagit och de utgifter og han har haft af hensyn til godset. Har trans- denne har haft för godsets behov. Om transportøren handlet uden anvisning, las- portören har handlat utan anvisning svarar svarer teejeren dog ikke med højere beløb end lastägaren dock inte med ett högre belopp vzerdien ved transportens begyndelse af det än värdet vid transportens början av det gods, dispositionen eller udlaegget omfatte- gods åtgärderna eller utgifterna avsåg. som de.

UDLEVERING AF GODSET UTLÄMNANDE AV GODSET

§ 268. Transportørens udlevering af god- 268 § Transportörens utlämnande av god-

‘set. set

Stk. 1 Modtageren skal på bestemmel- Mottagaren skall på bestämmelseorten sesstedet tage imod godset på det sted og motta godset på den plats och inom den tid inden for det tidsrum, som transportøren som transportören har angett. Godset skall har angivet. Godset skal udleveres på en lämnas ut på sådant sätt att det kan mottas sådan måde, at det let og sikkert kan mod- bekvämt och säkert. tages. Den som är behörig att motta godset har Stk. 2 Den, legitimerer sig som rätt att besiktiga det före mottagandet. som modtager, kan undersøge godset før modtagelsen.

§ 269. Modtagerens pligt til betale 269 § Mottagarens skyldighet att betala at frakt och andra fordringar fragt m.v.

godset i henhold til Lämnas godset ut mot konossement blir Stk. 1 Udleveres bliver modtageren ved mottagaren genom att motta godset skyldig konnossement, at godset forpligtet til betale fragt att betala frakt och andra fordringar som modtage at krav, har ifølge transportören har enligt konossementet. og andre som transportøren

SOU 199013 Bilaga 3 287

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyrcglerna Hamburgreglerna

ikke i tide, kan transportøren på lasteierens tas anvisning inte i tid, får transportören på vegne treffe de nødvendige tiltak lastägarens vägnar vidta nödvändiga åtgärog representere ham i saker gjelder godset. Dis- der och företräda denne i frågor rör som som posisjoner ikke nødvendige, lik- godset. Även åtgärden inte nödvänsom er er om var evel bindende for lasteieren hvis tredjemann dig är lastägaren bunden om tredje vari man var i god tro. god tro. Underretning om det som er blitt foretatt, Underrättelse om de åtgärder som har vidskal gis etter reglene i § 262 tredje ledd. tagits skall lämnas enligt bestämmelserna i 262 § tredje stycket.

§ 267 Lasteierens for transportø- 267 § Lastägarens ansvar för transportöansvar rens disposisjoner rens åtgärder

Lasteieren svarer for de disposisjoner Lastägaren svarar för de åtgärder som som transportøren har foretatt og de utlegg han transportören har vidtagit och de utgifter har hatt hensyn til godset. Har trans- denne har haft för godsets behov. Om transav portøren handlet uten forholdsordre, svarer portören har handlat utan anvisning svarar lasteieren likevel ikke med høyere beløp lastägaren dock inte med högre belopp än enn verdien ved transportens begynnelse av det värdet vid transportens början av det gods gods disposisjonen eller utlegget gjaldt. som åtgärderna eller utgifterna avsåg.

UTLÄMNANDE AV GODSET UTLEVERING AV GODSET

§ 268 Transportørens utlevering av godset 268 § Transportörens utlämnande av godset

Mottakeren skal på bestemmelsesstedet ta Mottagaren skall på bestämmelseorten imot godset det sted og innenfor det tids- motta godset på den plats och inom den tid rom som transportøren har angitt. Godset som transportören har angett. Godset skall skal utleveres på slik måte at det lett og lämnas ut på sådant sätt att det kan mottas sikkert kan mottas. bekvämt och säkert. Den som legitimerer seg som mottaker, Den är behörig att motta godset har som kan undersøke godset før mottakelsen. rätt att besiktiga det före mottagandet.

§ 269 Mottakerens plikt til å betale frakt 269 § Mottagarens skyldighet att betala frakt och andra fordringar m m

Utleveres godset konnossement, blir Lämnas godset ut mot konossement blir mot mottakeren ved å ta imot godset ansvarlig mottagaren genom att motta godset skyldig

for frakt andre krav att betala frakt och andra fordringar som

og som transportøren har ifølge konnossementet. transportören har enligt konossementet.

288 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk text Finlandssvensk text

llaag-Visby-zilternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna llamburgreglerna

konnossementet. Om godset har lämnats ut på annat sätt än Stk. 2 Er godset udleveret på anden må- mot konossement är mottagaren endast de end i henhold til konnossement, er mod- skyldig att betala frakt och andra fordringar tageren kun ansvarlig for fragt og andre krav enligt transportavtalet, om mottagaren har i medfør af transportaftalen, når han har underrättats fordringarna vid utlämnanom ved udlevering eller insåg eller borde ha insett fåret varsel om kravene det eller han att vidste eller burde have vidst, at tränsportø- transportören inte hade fått betalt. ren ikke havde fået betaling.

55270. Tilhageholdsret. 270 § Rätt att hålla inne godset

i henhold Har transportören fordringar enligt 269 § Sik. 1 Har transportøren krav eller andre krav, sikret ved eller andra fordringar för vilka säkerhet fötil § 269 som er jfr. § 251, han ikke religger sjöpanträtt i godset enligt søpant i godset, er genom forpligtet til udlevere godset, før mod- 219 är han inte skyldig att lämna ut godset at betalt kravene eller stillet förrän mottagaren antingen har betalt fordtageren enten har sikkerhed. Når godset udleveret, kan ringarna eller ställt säkerhet för dem. När er krazve sikkerheden frigivet, godset har utlämnats kan transportören ta transportøren med mindre modtageren hindrer dette ved säkerheten i anspråk om inte domstol eller forbud. yrkande mottagaren förbjuder detta. arrest av

§ 271. Oplacgning af gods. 271 § Uppläggning av gods

Stk. 1 Afhentes godset ikke inden for det Avhämtas inte godset inom den tid transangivet, eller i portören har angett eller eljest inom skälig tidsrum, transportøren har øvrigt inden rimelig tid, kan det opleegges tid får det läggas upp i säkert förvar för under sikker förvaring for modtagerens mottagarens räkning reg- Underrättelse att godset har lagts upp ning. om Stk. 2 Underretning godset lagt skall lämnas enligt 262§ 3 mom. I underom, at er gives i medfør af § 262, stk. Der rättelsen skall en skälig frist efter vars op, skal anges rimelig frist, hvorefter godset slut försäljning godset eller annat förskal angives en av kan saálges eller pä anden måde bortskaffes i fogande över det får ske enligt 272

henhold til § 272.

§ 272. Transportørens beføjelse 272 § Transportörens förfogande över over gods, ikke afhentes. gods som inte avhämtas som Stk. Når den frist, der fastsat i Sedan fristen enligt 271 § 2 mom. har löpt I er unjfr. § stk. ut, har transportören rätt att sälja upplagt derretningen, er udløbet, 271, gods i den gods i den omfattning det är nödvändigt för kan transportøren szelge oplagt dwkke att täcka kostnaderna vid försäljningen och udstrzekning, det er nødvendigt for at i§270 fordringar nämns i 270 Transportöhans omkostninger og de nazvnte som skall förfara med omsorg vid försäljningfordringer. Transportøren skal udvise omhu ren ved salget. en. Stk. godset ikke saelges, eller Om godset inte kan säljas eller om det är 2 Kan er

SOU 199013 Bilaga 3 289

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

Er godset utlevert på annen måte mot enn Om godset har lämnats ut på annat sätt än konnossement, er mottakeren bare ansvarlig mot konossement är mottagaren endast skylfor frakt og andre krav etter transportavtadig att betala frakt och andra fordringar enlen når han har fått varsel om kravene ved ligt transportavtalet, om mottagaren har unutleveringen eller han forsto eller burde ha derrättats om fordringarna vid utlämnandet forstått at transportøren ikke hadde fått beeller han insåg eller borde ha insett att transtaling. portören inte hade fått betalt.

§ 270 Tilbakeholdsrett 270 § Rätt att hålla inne godset

Har transportøren krav etter § 269 eller Har transportören fordringar enligt 269 § andre krav som er sikret ved sjøpant i godset eller andra fordringar för vilka säkerhet föreetter [nåvaerende sjølov] § 251, plikter han ligger sjöpanträtt genom i godset enligt ikke å utlevere godset før mottakeren enten [251] är han inte skyldig lämna att ut godhar betalt kravene eller har stilt sikkerhet. förrän set mottagaren antingen har betalt Når godset utlevert, kan transportøren fordringarna er eller ställt säkerhet för dem. kreve dekning sikkerheten med mindre av mottakeren hindret dette ved arrest eller

midlertidig forføyning.

§ 271 Opplegging av gods 271 § Uppläggning gods av

Avhentes ikke godset innenfor det tids- Avhämtas inte godset inom den tid trans-

rom transportøren har angitt eller for øvrig portören har angett eller eljest inom skälig tid

innen rimelig tid, kan det legges under får det läggas i säkert förvar opp upp för motsikker forvaring for mottakerens regning. tagarens räkning.

Underretning om at godset lagt Underrättelse godset har lagts er opp, om att upp skal gis etter reglene i § 262 tredje ledd. Det skall lämnas enligt bestämmelserna i 262 §

skal angis en rimelig frist hvoretter godset tredje stycket. I underrättelsen skall anges en kan selges eller på annen måte rådes over skälig frist efter slut försäljning godset vars av etter § 272. eller annat förfogande över detta får ske

enligt 272

§ 272 Transportørens råderett gods 272 § Transportörens over förfogande över som ikke avhentes gods som inte har avhämtats

Når den frist fastsatt i underret- Sedan som er fristen enligt 271 § andra stycket har ningen etter § 271 annet ledd, utløpt, kan er löpt ut, har transportören rätt att sälja upptransportøren selge opplagt gods i den ut- lagt gods i den omfattning det nödvändigt är strekning det er nødvendig for å dekke kost- för att täcka kostnaderna vid försäljningen nadene ved salget og krav nevnt i § 270. och fordringar som som nämns i 270 Transportøren skal vise ved salget. omsorg Transportören skall förfara med omsorg Kan godset ikke selges eller er det åpen- vid försäljningen.

bart at kostnadene ved et salg ikke vil dek- Om godset inte kan säljas eller om det är

Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

åbenbart, omkostningerne ved salg uppenbart att kostnaderna vid en försäljning det at et salgssummen, kan inte skulle täckas försâljningssumman, får ikke vil kunne dxkkes af av råde godset på anden transportören förfoga över godset på ett antransportøren over forsvarlig vis. nat försvarligt sätt.

§ 273. Afsenderens for fragt 273 § Avsändarens ansvar för fordringar ansvar m.v.

Stk. 1 Udleveres godset til modtageren Lämnas godset ut till mottagaren utan beuden betaling af krav mod afsenderen, talning sådan fordran mot avsändaren som av betalt, forbliver af- mottagaren skulle ha betalt, kvarstår modtageren skulle have som ansvarlig, med mindre udlevering- avsändarens om inte utlåmnandet senderen ansvar, medfører tab for afsenderen, trans- medför skada för avsändaren och transporen og burde have indset dette. tören måste ha insett detta. portøren Stk. 2 Transportøren ikke forpligtet til Transportören är inte skyldig att sälja upper gods for få daekket ford- lagt gods för att få betalt för sådan fordat szelge oplagt at en ringer mod afsenderen, modtageren mot avsändaren som mottagaren skulle som ran skulle have betalt. Finder salg sted, uden at ha betalt. Om försäljningen ändå sker utan

fordringerne dazkkes, afsenderen att fordringarna täcks, är avsändaren ansvaer ansvarlig for de udzekkede fordringer. rig för bristen.

TRANSPORTøRENS TRANSPORTÖRENS ERSTATNINGSANSVAR SKADESTÅNDSANSVAR

§ 274. Ansvarsperioden. 274 § Ansvarsperioden

Stk. Transportøren ansvarlig for Transportören är ansvarig för godset me- 1 er godset, medens det i hans varetaagt i laste- dan det är i hans vård i lastningshamnen, er havnen, under lossehavnen. under transporten och i Iossningshamnen. transporten og for have Transportören ha godset i sin vård Stk. 2 Transportøren anses at anses sin jfr. stk. fra det tids- enligt 1 från den tidpunkt då han motgodset i varetergt, mom. modtager godset fra aflasteren godset från avlastaren eller från myndigpunkt, han tar anden trediemand, het eller någon till vilken godset måseller fra myndighed eller annan til hvem godset skal leveres efter gzeldende te överlämnas enligt lag eller bestämmelser

love eller forskrifter i lastehavnen. som gäller i lastningshammen. ikke lzengere Transportören inte längre ha godset Stk. 3 Transportøren anses anses for at have godset i sin varetmgt, jfr. stk. i sin vård enligt 1 mom. når han har udleveret godset til mod- 1 når han har lämnat ut godset till mot-

a

tageren, tagaren, dersom modtageren ikke mod- 2 mottagaren inte mottar godset

b eller om

når det från transportören, när detta lagts upp för tager godset fra transportøren, er regning i räkning i enlighet med avtalet lagt op for modtagerens overens- mottagarens aftalen eller gzeldende lov eller enligt lag eller det är brukligt i stemmelse med som eller praksis i lossehavnen, lossningshamnen, eller overgivet godset til 3 när han har överlämnat godset till

c eller når han har en

SOU 199013 Bilaga 3 291

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

kes av salgssummen, kan transportøren råde uppenbart kostnaderna att vid en försäljning over godset på annen forsvarlig måte. inte skulle täckas försäljningssumman, får av transportören förfoga över godset på annat försvarligt sätt.

§ 273 Senderens for frakt 273 § Avsändarens ansvar för fordringar ansvar m v

Utleveres godset til mottakeren Lämnas godset ut till mottagaren utan beuten betaling krav senderen talning av en sådan fordran mot avsändaren av mot som mottakeren skulle ha betalt, senderen fortsatt som mottagaren skulle ha betalt, kvarstår er ansvarlig, med mindre utleveringen avsändarens ansvar, om inte utlämnandet medfører tap for senderen transportøren måtte ha inn- medför skada för avsändaren och transportöog sett dette. ren måste ha insett detta. Transportøren plikter ikke å selge opplagt Transportören är inte skyldig att sälja uppgods for å få dekket krav senderen lagt gods för att få betalt för en sådan fordran mot som mottakeren skulle ha betalt. Finner mot avsändaren som mottagaren skulle ha salg likevel sted uten at kravene dekkes, betalt. Om försäljning ändå sker utan att er sendefortsatt ansvarlig for fordringarna täcks, är avsändaren ansvarig ren resten. för bristen.

TRANSPORTøRENS TRANSPORTÖRENS ERSTATNINGSANSVAR SKADESTÅNDSANSVAR

§ 274 Ansvarsperioden 274 § Ansvarsperioden

Transportøren ansvarlig for godset Transportören är ansvarig för godset er memens det er i hans varetekt i lastehavnen, dan det är i hans vård i lastningshamnen, under transporten i lossehavnen. under transporten och i lossningshamnen. og Transportøren å ha godset i sin Transportören ha godset i sin vård anses var- anses etekt etter første ledd fra det tidspunkt han enligt första stycket från den tidpunkt då han mottar det fra avlasteren eller fra myndighet mottar godset från avlastaren eller från myneller annen tredjemann godset må leve- dighet eller någon till vilken godset som annan res til etter lov eller regler i lastehavnen. måste överlämnas enligt lag eller bestämmel- Transportøren anses ikke lenger å ha god- ser som gäller i lastningshamnen. set i sin varetekt etter første ledd Transportören anses inte längre ha godset i 1 når han har utlevert godset til mot- sin vård enligt första stycket takeren, när han har lämnat ut godset till mot- 2 dersom mottakeren ikke tar imot god- tagaren; set fra transportøren, når det lagt for om mottagaren inte mottar godset från er opp mottakerens regning i samsvar med avtalen transportören, när detta har lagts för upp eller med lov eller praksis i lossehavnen, mottagarens räkning i enlighet med avtalet eller eller enligt lag eller vad år brukligt i som 3 når han har overlevert godset lossningshamnen; eller til myndighet eller tredjemann godset när han har överlämnat godset till annen som myn-

292 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

trediemand, til hvem myndighet eller någon till vilken godmyndighed eller anden annan

gaeldende love eller forskrifter i måste överlämnas enligt lag eller bestämgodset efter set

skal overgives. melser gäller i lossningshamnen. lossehavnen som

for ladningsskader. 275 § Ansvar för sakskada § 275. Ansvar

Stk. I Transpor- Transportören är Transportören är Stk. 1 Transporansvarlig ansvarig för skada ansvarig för skada tøren er ansvarlig tøren er

for tab følge af, till följd att god- till följd av att godfor tab som følge af, som av

godset går tabt el- går förlorat eller set går förlorat eller at godset bliver be- at set

bliver beskadi- skadas medan det är skadas om den hänskadiget eller går ler

såfremt den i hans hans vård delse orsakade tabt, medens det er i get, om- som

fo- bord eller i land, förlusten eller skahans varetaegt, med händelse, som om

rårsagede tabet eller han inte visar att dan inträffade memindre han godtgør,

skaden, fandt sted, varken fel eller för- dan godset var i hans at fejl eller forsøm-

medens godset i summelse honom vård enligt 274 melse af ham selv el- var av

jfr. själv eller någon Han är dock inte anler nogen, han sva- hans varetzegt,

§ 274. Han dog han för svarig om han visar for, ikke har fo- er som svarar rer ansvarlig, der- har orsakat eller att varken han själv rårsaget eller med- ikke

godtgør, medverkat till ska- eller någon som han virket til tabet. som han at

han selv el- dan. för har gjort hverken svarar

han haf- sig skyldig till fel eller nogen,

har udvist ler försummelse ter for,

fejl eller forsømmel- utan har vidtagit allt

har gjort alt, skäligen kan se, men som

hvad der med rime- begäras för att und-

lighed kunne krzeves vika händelsen och

undgå handel- dess följder. for at

sen og dens følger. Transportören är inte ansvarig för skada

ikke ansvarlig beror på åtgärder för att rädda personer Stk. 2 Transportøren er som

skyldes foranstaltninger for at eller skäliga åtgärder för att bärga fartyg for tab, der

eller rimelige foranstaltning- eller egendom till sjöss. redde personer annan bjanrge skib eller anden Om fel eller försummelse transportöer med henblik på at

til sida tillsammans med någon annan orejendom søs. rens

fejl eller forsømmelse fra sak har föranlett skada, är transportören en- Stk. 3 Hvor med anden år- dast ansvarig i den mån skadan kan hänföras transportørens side sammen

kun till felet eller försummelsen. Det åligger har fremkaldt tab, er transportøren sag eller ska- transportören att visa i vilken utsträckning ansvarlig i den udstraekning, tabet

forsømmelsen. Det skadan inte är att hänföra till fel eller förden skyldes fejlen eller

påhviler dog bevise, i hvil- summelse på hans sida. transportøren at

ket omfang tabet ikke skyldes fejl eller for-

sømmelse på hans side.

SOU 199013 Bilaga 3 293

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna må overleveres til etter lov eller regler i los- dighet eller någon annan till vilken godset sehavnen. måste överlämnas enlignlag eller bestämmelser som gäller i lossningshamnen.

§ 275 Ansvar for lasteskade 275 § Ansvar för sakskada

Transportøren er Transportøren er Transportören är Transportören är ansvarlig for tap som ansvarlig for tap som ansvarig för skada ansvarig för skada følge av at gods gär følge av at godset går till följd av att godset till följd av att godset tapt eller kommer til tapt eller skades, når går förlorat eller ska- går förlorat eller skaskade mens det er i hendelsen som forår- das medan det är i das om den händelse hans varetekt om saket tapet eller ska- hans vård ombord som orsakade förlusbord eller i land, den fant sted mens eller i land, om han ten eller skadan inmed mindre han godset var i hans var- inte visar att varken träffade medan godgodtgjør at tapet ik- etekt etter § 274. fel eller försummelse set var i hans vård ke skyldes feil eller Han er likevel ikke av honom själv eller enligt 274 Han är forsømmelse ham ansvarlig om han någon som han sva- dock inte ansvarig av selv eller noen han godtgiør at verken rar för har orsakat om han visar att varsvarer for. han selv eller noen eller medverkat till ken han själv eller han svarer for har ut- skadan. någon som han svavist feil eller forsøm- rar för har gjort sig melse, men har gjort skyldig till fel eller alt som med rimelig- försummelse utan het kunne kreves for har vidtagit allt som å unngå hendelsen skäligen kan begäras og dens følger. för att undvika händelsen och dess följ- Transportøren er ikke ansvarlig for tap der. som følge av tiltak for å redde personer eller rimelige tiltak for å berge skip eller annen Transportören är inte ansvarig för skada eiendom til sjøs. som beror på åtgärder för att rädda personer Når feil eller forsømmelse på transportø- eller på skäliga åtgärder för att bärga fartyg rens side sammen med en annen årsak har eller annan egendom till sjöss. ført til tap, er transportøren bare ansvarlig i Om fel eller försummelse på transportöden utstrekning tapet skyldes feilen eller for- rens sida tillsammans med någon annan orsømmelsen. Det påhviler transportøren å sak har föranlett skada, är transportören enbevise i hvilken utstrekning tapet ikke skyl- dast ansvarig i den mån skadan kan hänföras des feil eller forsømmelse på hans side. till felet eller försummelsen. Det åligger transportören att visa i vilken utsträckning skadan inte är att hänföra till fel eller försummelse på hans sida.

294 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 276. Skade på grund af navigering 276§ Ansvar för 276§ Ansvar för og brand. skada på grund av skada på grund av

oaktsam navigering brand Stk. 1 Transpor- Stk. 1 Er godset och brand tøren ikke ansvar- tabt eller kommet til er lig, såfremt han skade følge af Transportören är Har förlust av elsom godtgør, tab eller brand, transpor- inte ansvarig om han ler skada godset at er skade følge af ansvarlig, der- visar att skadan be- orsakats av brand, er en tøren det godtgøres, ror är transportören ansom 1 fel eller för- svarig om det visas at 1 fejl eller for- branden summelse som be- att

a er op-

stået følge af fälhavaren, medlem 1 branden har sømmelse i navige- som forsømmel- av besättningen, lots uppstått på grund av ringen eller behand- fejl eller eller någon annan fel eller försummellingen af skibet, ud- se, udvist af transsom har utfört arbe- se av transportören vist af skibsfører, portøren eller note i fartygets tjänst eller någon som han mandskab, lods eller gen, han hzefter for, har gjort sig skyldig svarar för, eller,

andre, der udfører eller b tabet eller

till vid navigeringen 2 förlusten eller arbejde i skibets tje- skaden skyldes fejl eller handhavandet skadan har uppkomneste eller eller forsømmelse, av fartyget, eller mit på grund av fel 2 brand, med fordi transportøren 2 brand som inte eller försummelse mindre den forår- eller dem, han hzefer har orsakats genom genom att transporsaget ved fejl eller ter for, ikke har fel eller försummel- tören eller någon forsømmelse af gjort alt, hvad man se av honom själv. som han svarar för transportøren selv. med rimelighed kuninte har gjort allt ne kraeve for at sluksom skäligen kan ke branden og afvaerkrävas för att släcka ge eller begraznse branden och avvärja dens følger. eller begränsa följ- Stk. 2 Transpor- Stk. 2 Har der derna av den. tøren er dog ansvar- varet brand om Transportören är Om det har inträflig for tab som følge bord, kan der knedock ansvarig för fat brand ombord af usødygtighed, så- ves saedvanlig besigskada som beror på skall, på begäran, fremt denne er tigelse for at klaren han eller någon sedvanlig besiktning att følge af, at han selv laegge årsagerne til som han svarar för ske för att klarlägga eller nogen, han sva- branden og omstaenhar brustit i tillbörlig orsaken till branden rer for, ikke med til- dighederne omkring omsorg att göra far- och omständigheterbørlig omhu har sør- denne. tyget sjövärdigt före na kring denna. get for, at skibet var resans början. Det sødygtigt ved rejsens åligger transportöbegyndelse. Bevisren att till befrielse byrden for, at tilbørfrån ansvar visa att lig omhu er udvist, sådan omsorg har påhviler transportøiakttagits.

ren. Denna paragraf gäller inte vid avtal om

sjötransport i inrikes fart i Finland.

Bilaga 3 295 SOU 199013

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 276 Tap som føl- § 276 Tap som føl- 276§ Ansvar för 276§ Ansvar för ge av nautisk feil og ge av brann skada på grund av skada på grund av brann oaktsam navigering brand och brand Transportøren Er godset gått er ikke ansvarlig om tapt eller kommet til Transportören är Har förlust av elhan godtgiør at ta- skade ved brann, er inte ansvarig om han ler skada på godset pet er en følge av transportøren an- visar att skadan be- orsakats av brand,

l feil eller for- svarlig dersom det ror på är transportören an-

sømmelse i navige- godtgiøres at svarig om det visas ringen eller behand- 1 brannen er att lingen skipet, ut- oppstått som følge fel eller för- branden har av vist dets fører, feil eller forsøm- summelse som be- uppstått på grund av av av mannskap, los eller melse av transportø- fälhavaren, medlem fel eller försummelslepebåt eller andre ren eller noen han av besättningen, lots se av transportören som utfører arbeid i svarer for, eller eller någon annan eller någon som han skipets tjeneste, el- 2 tapet eller ska- som har utfört arbe- svarar för; eller ler den skyldes feil eller te i fartygets tjänst 2 brann ik- forsømmelse fordi har gjort sig skyldig som ke skyldes feil eller transportøren eller till vid navigeringen forsømmelse av de han svarer for ik- eller handhavandet transportøren selv. ke har gjort alt som av fartyget; eller med rimelighet kun- 2. brand som inte förlusten eller ne kreves for å sluk- har orsakats genom skadan har uppkomke brannen og av- fel eller försummel- mit på grund av fel verge eller begrense se av honom själv. eller försummelse dens følger. Transportören är genom att transpor- Transportøren er Har det vzert dock ansvarig för tören eller någon likevel ansvarlig for brann om bord, kan skada som beror på som han svarar för tap som følge sjø- det kreves sedvanlig att han eller någon inte har gjort allt av udyktighet som skyl- besiktigelse for å som han svarar för som skäligen kan des at han selv eller klarlegge årsakene har brustit i tillbörlig krävas för att släcka noen han svarer for, til brannen og om- omsorg att göra far- branden och avvärja ikke har utvist til- stendighetene om- tyget sjövärdigt före eller begränsa följbørlig omhu med å kring denne. resans början. Det derna av den. sørge for at skipet åligger transportö- Om det har inträfsjødyktig ved re- ren att till befrielse fat brand ombord var isens begynnelse. från ansvar visa att skall, på begäran, Bevisbyrden for at sådan omsorg har sedvanlig besiktning tilbørlig omhu er ut- iakttagits. ske för att klarlägga vist, påhviler trans- orsaken till branden portøren. och omständigheterna kring denna. Paragrafen her gjelder ikke ved avtale om sjøtransport i innenriksfart i Norge.

296 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 277. Ansvar for levende dyr. 277 § Ansvar för levande djur

Stk. 1 Transportøren er ikke ansvarlig Transportören är inte ansvarig för förlust for tab af eller skade på levende dyr, der er av eller skada på levande djur beror på som förbundet med de szerlige risici ved sådanne de särskilda risker som är förenade med såtransporter. dana transporter. Stk. 2. Beviser transportøren, at han har Om transportören visar att han här följt fulgt de sxrlige instrukser, som er givet, og de särskilda anvisningar som har lämnats at tabet eller skaden kan skyldes sådanne och att förlusten eller skadan kan vara att risici, er han ikke ansvarlig med mindre det hänföra till sådana risker, ansvarar han inte, godtgøres, at tabet eller skaden helt eller såvida det inte visas att förlusten eller skadelvist skyldtes fejl eller forsømmelse, udvist dan helt eller delvis har orsakats av fel eller af ham selv eller nogen, han haefter for. försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.

§ 278. Ansvar for forsinkelse. 278 § Ansvar för dröjsmålsskada

Stk. 1 Transportøren ansvarlig ifølge Transportören är ansvarig enligt 275er bestemmelserne i§§ 275-277 for tab 277 §§ för skada till följd dröjsmål med som av følge af forsinkelse med godsets udlevering. utlämnandet godset. av Stk. 2. Forsinkelse med udleveringen fo- Dröjsmål med utlämnandet av godset föreligger, når godset ikke til aftalt tid ble- religger när godset inte har lämnats ut i den er vet udleveret i den lossehavn, som følger af lossningshamn följer transportavtasom av transportaftalen, eller dersom ingen frist for let inom avtalad tid eller, ingen frist har om udlevering aftalt, inden for det tidsrum, avtalats, inom den transporttid det med er som som det under de foreligg ende omstaendig- hänsyn till omständigheterna är skäligt att hederer rimeligt at kraeve af omhyggelig begära omsorgsfull transportör. en av en transportør. Om godset inte har lämnats ut inom 60 Stk. 3 Er godset ikke blevet udleveret dagar räknat från den dag då det enligt 2 inden 60 dage, regnet fra den dag, det i skulle ha lämnats får ersättning mom. ut, medfør af stk. 2 skulle have vatret udleveret, krävas såsom för förlust godset enligt av kan der krmves erstatning som for tab af 275 godset, jfr. § 275.

§ 279. Beregning af erstatning for tings- 279 § Beräkning ersättning för sakav kaden skada

Stk. 1 Erstatning for tab af eller skade på Skadestånd på grund av att godset har godset beregnes med udgangspunkt i vwrdi- gått förlorat eller skadats beräknas med utaf gods af slags på den plads gångspunkt i värdet av gods av samma slag en samme og det tidspunkt, hvor godset på den plats och vid den tid godset enligt i overensstemmelse med transportaftalen blev eller skulle avtalet lämnades ut eller skulle ha lämnats have vzeret udleveret. ut. Stk. 2 Vaerdien af godset skal fastsaettes Värdet av godset bestäms efter börspriset efter børsprisen eller i mangel heraf efter eller, sådant pris saknas, efter markom

SOU 199013 Bilaga 3 297

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 277 Ansvar for levende dyr 277 § Ansvar för levande djur

Transportøren er ikke ansvarlig for Transportören inte tap av är ansvarig för förlust eller skade på levende dyr skyldes de eller skada på levande djur som av som beror på saerlige risiki ved slik transport. de särskilda risker som är förenade med så- Godtgjør transportøren at han har fulgt de dana transporter. satrlige instruksjoner som gitt, at tapet Om transportören visar er og att han har följt eller skaden kan skyldes slike risiki, han de särskilda er anvisningar som har lämnats ikke ansvarlig med mindre det godtgjøres at och förlusten eller skadan att kan vara att tapet eller skaden helt eller delvis skyldtes hänföra till sådana risker, ansvarar han inte, feil eller forsømmelse ham selv eller såvida det inte visas av noen att förlusten eller skahan svarer for. dan helt eller delvis har orsakats av fel eller försummelse honom själv eller någon av som han svarar för.

§ 278 Ansvar for forsinkelse 278 § Ansvar för dröjsmålsskada

Transportøren er ansvarlig etter reglene i Transportören är ansvarig enligt 275- §§ 275 til 277 for følge forsinket 277 §§ för skada till följd dröjsmål med tap som av av utlevering av godset. utlämnandet av godset. Forsinket utlevering föreligger når godset Dröjsmål med utlämnandet godset föav ikke er utlevert i den lossehavn følger religger när godset inte har lämnats ut i den som av transportavtalen innen avtalt tid, eller, lossningshamn som följer transportavtaav dersom ingen frist for utleveringen avtalt, let inom avtalad tid eller, någon frist inte er om innen den transporttid det for- har avtalats, inom den transporttid det som etter som holdene rimelig å kreve omsorgsfull med hänsyn till omständigheterna är skäligt er av en transportør. att begära av en omsorgsfull transportör. Er godset ikke utlevert innen 60 dager Om godset inte har lämnats ut inom 60 regnet fra den dag det ledd skulle dagar räknat från den dag då det enligt andetter annet ha vazrt utlevert, kan det kreves erstatning ra stycket skulle ha lämnats ut, får ersättsom for tap av godset etter § 275. ning krävas såsom för förlust godset av enligt 275

§ 279 Beregning erstatning for tings- 279 § Beräkning skadestånd vid sakav av skade skada

Erstatning for tap eller skade på godset Skadestånd på grund godset har av av att beregnes med utgangspunkt i verdien gått förlorat eller skadats beräknas av med utgods av samme slag på det sted det tids- gångspunkt i värdet gods slag og av av samma punkt godset etter transportavtalen ble eller på den plats och vid den tid godset enligt skulle ha vaert utlevert. avtal lämnades ut eller skulle ha lämnats ut. Verdien av godset bestemmes etter bør- Värdet godset bestäms efter börspriset av sprisen eller, i mangel herav, etter markeds- eller, sådant pris saknas, efter markom prisen. Finnes verken børs- eller markeds- nadspriset. Finns varken börs- eller mark-

298 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

hverken børs- eller nadspriset. Finns varken börs- eller markmarkedsprisen. Findes

markedspris, bestemmes vzerdien efter den nadspris bestäms värdet efter det gängse

vaerdi af gods af art värdet på gods slag och kvalitet. sdvanlige samme og av samma

kvalitet.

280 § Ansvarsgränser § 280. Ansvarsgraenser.

Stk. I Transpor- Transportörens Transportörens Transportørens begränsat när gods har skal ikke for tab ansvar är ansvar ansvar tørens ansvar 667 särskilda gått förlorat eller overstige 667 SDR af eller skade på gods till

835 dragningsrätter för skadats är begränsat for hvert kollo eller er begratnset til

kolli eller till 835 särskilda anden enhed af god- traekningsrettighe- varje an-

enhet godset dragningsrätter för eller 2 SDR der for hvert kollo el- nan av set pr. afskib- eller, ansvaret varje kolli eller ankilo bruttovzegt af ler anden om

ningsenhed, eller därigenom blir hög- nan skeppningsendet gods, som er -

der- till 2 särskilda het eller, om ansvatabt, skadet eller dersom ansvaret re,

dragningsrätter för ret därigenom blir forsinket, afhzengigt ved bliver højere -til

kilo det be- högre, till 2,5 särskilaf, hvad der giver 2,5 traekningsrettig- varje av

godsets brutto- da dragningsräter för det højeste beløb. heder kg brutto- rörda pr. Vad förstås varje kilo det för- Ved trazkningsrettig- vatgt af det tabte el- vikt. som av

med särskild lorade eller skadade hed forstås den i ler skadede gods. en

dragningsrätt i godsets bruttovikt. §366 omhandlede Ved traâkningsrettig- anges

[279a Vad förstås med møntenhed. heder forstås den i som

särskild drag- § 366 omhandlede en

ningsrätt anges i møntenhed.

[279a §]. Stk. 2 Transpor-

for for- Transportörens tørens ansvar för dröjsmål sinkelse med godsets ansvar

med utlämnandet av udlevering er be-

beløb, godset är begränsat graenset til et

till ett belopp motsvarende til to og en

svarande två och en halv gange den fragt,

halv gånger frakten der skal betales for

för det fördröjda det forsinkede gods.

skal dog ik- godset. Ansvaret

den Ansvarsbeloppet ke overstige

får dock inte överstisamlede fragt ifølge

den totala frakten transportaftalen. ga

Transpor- enligt transportavta- Stk. 3

samlede let. tørens an-

henhold til Transportörens svar i

sammanlagda ansvar stykke 1 og 2 i denne

ikke enligt 1 och 2 mom. paragraf skal

får inte överstiga den overstige den i stk. 1 i

SOU 199013 Bilaga 3 299

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

pris, bestemmes verdien etter vanlig verdi av nadspris bestäms värdet efter det gängse gods av samme art og kvalitet. värdet på gods slag och kvalitet. av samma

§ 280 Ansvarsgrenser 280 § Ansvarsgränser

Transportørens Transportørens Transportörens Transportörens ansvar skal ikke ansvar ved tap av el- är begränsat när gods har ansvar ansvar overstige 667 SDR ler skade gods er till 667 särskilda gått förlorat eller for hvert kollo eller begrenset til 835 dragningsrätter skadats är begränsat

annen enhet av god- SDR for hvert kollo SDR för varje kolli till 835 särskilda

set eller 2 SDR for eller skip- eller enhet dragningsrätter annen annan av hvert kilogram av ningsenhet eller, godset eller, SDR för varje kolli om om anbruttovekten det ansvaret derved blir därigenom eller skeppav svaret annan gods som er tapt, høyere, til 2,5 SDR blir högre, till2 SDR ningsenhet eller, om skadet eller forsin- for hvert kilogram av för varje kilo det ansvaret därigenom av ket. Den av ansvars- bruttovekten av det berörda godsets blir högre, till 2,5 grensene som gir det gods som er tapt el- bruttovikt. Vad SDR för varje kilo som av høyeste ansvar, skal ler skadet. Med förstås med SDR det förlorade eller ananvendes. Med SDR SDR forstås den i [369] skadade godsets reg- ges förstås den regneen- neenhet bruttovikt. Vad som er som het som er nevnt i nevnt i [nåvxrende förstås med SDR an- [nåvarende sjølov] sjølov] § 373. i [369] ges § 373. Transportørens Transportörens ansvar for forsinket för dröjsmål ansvar utlevering av godset med utlämnandet av er begrenset til et be- godset är begränsat løp lik to og en halv till ett belopp motganger frakten for svarande två och en det forsinkede god- halv gånger frakten set. Ansvaret skal för det fördröjda dog ikke overstige godset. Ansvarsbeden samlede frakt et- loppet får dock inte ter transportavtalen. överstiga den totala Transportørens frakten enligt transsamlede ansvar etter portavtalet. første og annet ledd Transportörens skal ikke overstige sammanlagda ansvar den ansvarsgrense enligt första och andsom ville ha gjeldt et- styckena får inte ra ter første ledd ved överstiga den antap av alt det gods svarsgråns skulsom ansvaret gjelder. ha gällt enligt förs-

300 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk Finlandssvensk text text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

anførte ansvarsgran- ansvarsgräns som se, som ville vaere skulle ha gällt enligt gzeldende i tilfzelde af 1 mom. vid förlust av tab af alt det gods, allt det gods som ansom erstatningsan- svaret gäller. svaret omfatter. sjötransport inom Finland är Vid avtal om transportörens ansvar begränsat till 17 sårskilda dragningsrätter för varje kilo av det förlorade eller skadade godsets bruttovikt. Ansvaret för dröjsmål får inte överstiga den totala frakten enligt transportavtalet.

§ 281. Ansvarsgränsen for enhedslastet 281 § Ansvarsgränsen för enhetslastat gods. gods

Anvendes container, pallet eller lignende Har container, lastpall eller liknande en transportindretning til at samle godset, skal transportanordning använts för att sammaneller enhver anden enhed, der föra godset, skall vid tillämpning 280 § ethvert kollo av anført i transportdokumentet pakket varje kolli eller enhet som enligt er som annan i vedkommende indretning, et transportdokumentet är förpackad i transanses som kollo eller enhed ved anvendelsen portanordningen, anses som ett kolli eller en en af § 280. Bortset herfra skal godset i indret- enhet. I övrigt skall godset i transportanordning én enhed. Er selve trans- ningen anses som en enhet. Om själva transanses som portindretningen gâet tabt eller blevet be- portanordningen har gått förlorad eller skaskadiget, skal de szerskilt dats, skall denna anses som en särskild ennne anses som en enhed, med mindre den ejes af eller på het om den inte ägs eller annat sätt har anden måde stillet til rådighed af transportø- tillhandahållits av transportören. er ren.

§ 282. Ansvar som ikke grundes trans- 282 § Ansvar inte grundar sig på som portaftalen. transportavtalet

Stk. 1 Bestemmelserne om transportø- Stadgandena frihet från och begränsom indsigelser og ansvarsbegraensninger ning transportörens gäller även rens av ansvar skal finde anvendelse, selv om kravet ikke talan mot honom inte grundas på transom grundes transportaftalen. portavtalet. Stk. 2 Bestemmelserne om transportø- Stadgandena frihet från och begränsom indsigelser og ansvarsbegraensninger ning transportörens har motsvarens av ansvar finder tilsvarende anvendelse, dersom kra- rande tillämpning talan väcks mot någon om vet rejses mod nogen, som transportøren transportören svarar för och denne visom hfter for, han beviser, at han handlede i att han har handlat i tjänsten eller för og sar

SOU 199013 Bilaga 3 301

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

Ved avtale om Ved avtale om ta stycket vid förlust sjøtransport i innen- sjøtransport i innen- av allt det gods som riksfart i Norge riksfart i Norge er ansvaret gäller. er transportørens an- transportørens ansvar begrenset til 17 svar begrenset til 17 SDR for hvert kilo- SDR for hvert kilogram av bruttovek- gram av bruttovekten det gods som ten av det gods som av er tapt eller skadet. er tapt eller skadet. Ansvaret for forsinkelse skal ikke overstige den samlede frakt etter transportavtalen.

§ 281 Ansvarsgrensen ved enhetslastet 281 § Ansvarsgränsen för enhetslastat gods gods

Brukes container, pall eller lignende Har en container, lastpall eller liknande transportinnretning for å samle godset, skal transportanordning använts för att sammanhvert kollo eller enhet i trans- föra godset, skall vid tillämpning av 280§ annen som portdokumentet angis å pakket i inn- varje kolli eller annan enhet som enligt vaare retningen, ett kollo eller én enhet transportdokumentet är förpackad i transanses som ved anvendelsen §280. For øvrig skal portanordningen, anses som ett kolli eller en av godset i transportinnretningen anses som én enhet. I övrigt skall godset i transportanordenhet. Er transportinnretningen selv gått ningen anses som en enhet. Om själva trans-

tapt eller blitt skadet, denne som en portanordningen har gått förlorad eller ska-

anses särskilt enhet med mindre den eiet eller dats, skall denna anses som en särskild ener på måte skaffet transportøren. het om den inte ägs eller på annat sätt har annen av tillhandahållits av transportören.

§ 282 Ansvar som ikke grunnes på trans- 282 § Ansvar inte grundas på transsom portavtalen portavtalet

Reglene om transportørens innsigelser og Bestämmelserna om frihet från och begrensene for hans ansvar gjelder selv om gränsning av transportörens ansvar gäller kravet mot ham ikke grunnes på transpor- även om talan mot honom inte grundas på tavtalen. transportavtalet. Reglene om transportørens innsigelser og Bestämmelserna om frihet från och begrensene for hans ansvar gjelder tilsvarende gränsning av transportörens ansvar har mothvis kravet rettes mot noen transportøren svarande tillämpning om talan förs mot nåsvarer for, og denne godtgjør at han har gon som transportören svarar för och denne handlet i tjenesten eller for å fullføre opp- visar att han har handlat i tjänsten eller för

302 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

udøvelsen af tjenesten eller for at fuldføre uppdragets fullgörande. Det sammanlagda ansvaret som kan ålägopgaven. Stk. 3 Det samlede kan på- transportören och de personer som han ansvar, som gas lzegges transportøren og dem, han haefter svarar för, får inte överstiga ansvarsgränserfor, kan ikke i noget tilfwlde overstige de na enligt 280 ansvarsgrnser, som fremgår af § 280.

§ 283. Tab af retten til ansvarsbegr2ens- 283 § Förlust rätten till ansvarsbeav ning. gränsning

Den ansvarlige kan ikke begratnse sit an- Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inhvis det godtgøres, at han selv har for- te för den visas själv ha orsakat skada svar, som voldt tabet forsaetligt eller groft uagtsomt og uppsåtligen eller vårdslöshet och av grov med förståelse af, at sådant tab sandsynligvis med insikt att sådan skada sannolikt skulle ville blive forårsaget. uppkomma.

§ 284. Ansvar for dzekslast. 284 § Ansvar för dåckslast

Stk. 1 Transporteres gods daak, i strid gods däck i strid med Transporteras med bestemmelsen i§263, transportø- § transportören, oavsett 275-278 §§, er 263 är uanset §§ 275-278, ansvarlig for sådan- ansvarig för skada som uteslutande är en ren, skader, udelukkende følge af följd transporten på däck. I fråga om ne som er en av transporten på dxk. Saerlige bestemmelser omfattning gäller 280 och 283 §§. ansvarets ansvaret findes i §§ 280 283. Om gods har transporterats på däck i strid om og Stk. 2 Er gods transporteret dank i med uttryckligt avtal transport under ett om strid med udtrykkelig aftale om transport däck föreligger inte rätt till ansvarsbegränsen under dzek, föreligger der ikke ret til an- ning enligt detta kapitel. svarsbegrnsning efter dette kapitel.

§ 285. Transportørens for under- 285 § Transportörens ansvar för underansvar transportør. transportör

Stk. 1 Udføres transporten helt eller del- Utförs transporten helt eller delvis av en vist af undertransportør, forbliver trans- undertransportör förblir transportören anen dog ansvarlig i medfør af bestem- svarig enligt stadgandena i detta kapitel som portøren melserne i dette kapitel, han selv han själv hade utfört hela transporten. som om om havde udført hele transporten. Om det uttryckligen har avtalats att en Stk. 2 Er det udtrykkeligt aftalt, at bestämd del av transporten skall utföras av en bestemt del af transporten skal udføres af namngiven undertransportör, får transen en navngiven undertransportør, kan transpor- portören förbehålla sig frihet från ansvar för forbeholde sig ansvarsfrihed for tab, skada orsakas en händelse vilken tøren som av forårsaget ved haendelse, der indtrazffer, inträffar medan godset är i undertransportöen medens godset i undertransportørens rens vård. Det åligger transportören att visa er var- Bevisbyrden for, at tabet forårsaget att skadan har orsakats av en sådan händeletgt. er af en sådan haendelse, påhviler transportø- se.

SOU 199013 Bilaga 3 303

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

draget. uppdragets fullgörande. Det samlede ansvar som kan pålegges Det sammanlagda ansvaret kan ålägsom transportøren og de personer han svarer for, gas transportören och de han personer som skal ikke overstige ansvarsgrensene etter svarar för, får inte överstiga ansvarsgränser- § 280. enligt 280 na

§ 283 Tap av retten til ansvarsbegrensning 283 § Förlust rätten till ansvarsbeav gränsning

En ansvarlig kan Rätt till ansvarsbegränsning ikke begrense sitt ansvar föreligger indersom det godtgjøres at han selv har voldt te för den som visas själv ha orsakat skada tapet forsettlig eller grovt uaktsomt med uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och og förståelse av at slikt tap sannsynligvis ville med insikt att sådan skada sannolikt skulle oppstå. uppkomma.

§ 284 Ansvar for dekkslast 284 § Ansvar för däckslast

Transporteres gods på dekk i strid med Transporteras gods på däck i strid med §263, transportøren uansett reglene i 263 § är transportören, oavsett bestämmeler §§ 275 til 278, ansvarlig for tap ute- serna i 275-278 §§, ansvarig för skada som som lukkende følge transporten på uteslutande är en följd av transporten på er en av dekk. Om ansvarets omfang gjelder §§ 280 däck. I fråga om ansvarets omfattning gäller og 283. 280 och 283 §§. Er gods transportert på dekk i strid med Om gods har transporterats på däck i strid uttrykkelig avtale transport under dekk, med ett uttryckligt avtal om transport under om föreligger ikke rett til ansvarsbegrensning et- däck föreligger inte rätt till ansvarsbegränster dette kapittel. ning enligt detta kapitel.

§ 285 Transportørens for under- 285 § Transportörens ansvar för underansvar transportør transportör

Utføres transporten helt eller delvis Utförs transporten helt eller delvis av en av en undertransportør, forblir transportøren undertransportör förblir transportören an- ansvarlig etter reglene i dette kapittel svarig enligt bestämmelserna i detta kapitel som om han selv hadde utført hele transporten. som om han själv hade utfört hela trans- Er det uttrykkelig avtalt at en bestemt del porten. av transporten skal utføres av navngitt Om det uttryckligen har avtalats att en en undertransportør, kan transportøren forbe- bestämd del av transporten skall utföras av holde seg ansvarsfrihet for tap voldt ved en namngiven undertransportör, får transhendelse som inntreffer godset i portören förbehålla sig frihet från ansvar för mens er undertransportørens varetekt. Transportø- skada som orsakas av en händelse vilken ren har bevisbyrden for voldt ved inträffar medan godset är i undertransportöat tapet er en slik hending. rens vård. Det åligger transportören att visa Forbehold etter annet ledd kan likevel ik- att skadan har orsakats av en sådan händel-

304 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna ren. Förbehåll enligt 2 mom. är dock utan ver- Stk. 3 Et forbehold i medfør af stk. 2 er kan talan inte kan väckas mot underom dog uden Virkning, såfremt retslige skridt transportören vid domstol anges i en som ikke kan tages mod undertransportøren ved 310 en domstol, der er kompetent i medfør af §§ 310-311.

§ 286. Undertransportørens ansvar. 286 § Undertransportörens ansvar Undertransportøren er ansvarlig for den Undertransportören är ansvarig enligt del af transporten, han udfører, efter de regler transportören för den del samma som samme bestemmelser som transportøren. av transporten som han utför. Stadgandena i §§ 282 og 283 finder tilsvarende anvendelse. 282 och 283 §§ har motsvarande tillämp- Stk. 2 Har transportøren påtaget sig an- ning. svar, der ikke er pålagt ham i dette kapitel, Om transportören har åtagit sig ansvar eller givet afkald på sådanne rettigheder, er utöver det som följer av detta kapitel eller undertransportøren kun bundet, såfremt avstått från rättigheter enligt detta kapitel, han har givet skriftligt samtykke hertil. är undertransportören bunden endast om han har lämnat skriftligt samtycke.

§ 287. Fzelles ansvar. 287 § Gemensamt ansvar Stk. 1 Er både transportøren under- Är både transportören och undertransog transportøren ansvarlig, haafter de solida- portören ansvariga svarar de solidariskt. risk. Det sammanlagda ansvaret som kan åläg- Stk. 2 Det samlede ansvar, som kan på- gas transportören och undertransportören laagges transportøren og undertransportøren och de personer som de svarar för får inte samt de personer, de hafter for, kan ikke överstiga ansvarsgränserna enligt 280 om overstige de i§280 fastlagte ansvarsgrän- inte annat följer av 283 ser, med mindre andet følger af § 283. Stadgandena i detta kapitel utgör inte hin- Stk. 3 Bestemmelserne i dette kapitel om der för avtal om regress mellan transportöansvar udgør ingen hindring for aftale om ren och undertransportören. regres mellem transportøren og undertransportøren.

§ 288. Reklamation. 288 § Reklamation Stk. 1 Er godset Stk. 1 Dersom Har godset läm- Har mottagaren udleveret, uden at modtageren ikke se- nats ut utan att mot- inte senast första modtageren har gi- nest første hverdag tagaren skriftligen vardagen efter den vet transportøren efter den dag, god- underrättat trans- dag då godset överskriftlig meddelelse set blev overleveret portören om minsk- lämnades till honom om tab eller skade, til ham, har givet ning eller skada som skriftligen underrätsom modtageren har transportøren skrift- han har eller borde tat transportören om opdaget eller burde lig underretning om ha iakttagit, och om förlust eller skada

SOU 199013 Bilaga 3 305

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

ke gjøres gjeldende dersom sak ikke kan se. reises mot undertransportøren ved domstol Förbehåll enligt andra stycket är dock som er kompetent i samsvar med § 310. utan verkan talan inte kan väckas om mot undertransportören vid domstol en som anges i 310

§ 286 Undertransportørens 286 § Undertransportörens ansvar ansvar

Undertransportøren ansvarlig for den Undertransportören är ansvarig enligt er del av transporten han utfører, regler etter samme samma som transportören för den del regler som transportøren. Reglene i §§ 282 transporten han utför. av som Bestämmelog 283 gjelder tilsvarende. i 282 och 283 §§ serna har motsvarande till- Har transportøren påtatt förpliktelser lämpning. seg utover det som følger dette kapittel eller Om transportören har åtagit av sig ansvar fraskrevet slike rettigheter, under- utöver vad följer seg er som av detta kapitel eller transportøren bare bundet dette når han avstått från rättigheter enligt detta kapitel, av har gitt skriftlig samtykke. är undertransportören bunden endast om han har lämnat skriftligt samtycke.

§ 287 Felles ansvar 287 § Gemensamt ansvar

Er både transportøren undertranspor- Är både och og transportören undertranstøren ansvarlige, hefter de solidarisk. portören ansvariga de solidariskt. svarar Det samlede ansvar som kan pålegges Det sammanlagda ansvaret kan ålägsom transportøren og undertransportøren og de gas transportören och undertransportören personer de svarer for, skal ikke overstige och de personer de för, får inte som svarar ansvarsgrensene etter § 280 med mindre an- överstiga ansvarsgränserna enligt 280 om net følger av § 283. inte annat följer 283 av Reglene i dette kapittel er ikke til hinder Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte for avtale om regress mellom transportøren hinder för avtal mellan om regress transog undertransportøren. portören och undertransportören.

§ 288 Reklamasjon 288 § Reklamation

Er godset utlevert Har mottageren Har godset läm- Har mottagaren uten at mottakeren ikke senest første nats ut till mottaga- inte senast första har gitt transportø- hverdag den denne vardagen efter den etter ren utan att ren skriftlig melding dag godset ble skriftligen underrät- dag då over- godset överom tap eller skade levert til ham, gitt tat transportören lämnades till honom om som mottakeren transportøren skrift- minskning eller ska- skriftligen underräthadde oppdaget el- lig melding da han har eller om tap som tat transportören om ler burde ha oppda- eller skade på borde av ha iakttagit, förlust eller skada

SOU 199013 306 Bilaga 3

Finlandssvensk text Dansk text

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ

skade på minskningens eller och förlustens elhave opdaget, og om tab eller om

godset hvad skadans allmänna ler skadans allmänna tabets eller skadens og om,

eller skade, godset ut- beskaffenhet reklaalmindelige natur, slags tab art, anses

det gzelder, lämnat sådant det mation, anses godanses alt gods for ud- anses

godset i mangel af har beskrivits i trans- set, annat inte vileveret i den stand, om

modbevis for udle- portdokumentet, utlämnat sådant beskrevet i om sas, som i sådan inte visas. Om det har beskrivits i transportdokumen— veret en annat

modbe- stand, beskre- minskningen eller transportdokumentet, hvis ikke som

transportdoku- skadan inte kunde tet eller, sådant vis føres. Kunne ta- vet i om

eller, hvis et iakttas vid utläm- dokument inte har bet eller skaden ikke mentet,

gatlder det sådant dokument ik- nandet, gäller det- utfärdats, i gott synopdages,

udstedt, i god sådan ligt tillstånd. Om samme, hvis den ke er samma om un-

synlig stand. Var derrättelse inte har förlusten eller skaskriftlige meddelelse ta-

eller skaden ikke lämnats senast tre dan inte kunde iaktikke er givet senest bet

synlig ved overleve- dagar därefter. tas vid överlämnantre dage efter udleve-

ringen, geelder tils- det, gäller detsamma ringen.

varende, hvis skrift- om skriftlig under-

lig underretning ik- rättelse inte har läm-

inden 15 nats inom 15 dagar ke er givet

dage efter, at godset därefter.

blev overleveret til Skriftlig underrättelse behöver inte läm-

modtageren. förlust eller skada som har konstate- . nas om Stk. 2 Skriftlig Stk. 2 Skriftlig vid besiktning av godset. rats gemensam meddelelse kratves underretning er ikke Transportören är inte ansvarig för skada

dog ikke, såfremt fornøden for tab eltill följd dröjsmål med utlämnandet av av godsets tilstand ler skade, som er er godset inte skriftlig underrättelse har om blevet undersøgt i konstateret ved feellämnats till transportören inom 60 dagar ef-

faellesskab ved udle- les undersøgelse af ter att godset överlämnades till mottagaren.

veringen. godset. Underrättelse får lämnas till den under-

ikke ansvarlig transportör har lämnat ut godset eller Stk. 3 Transportøren er som

for tab følge af forsinkelse med ud- till transportören. som

leveringen, med mindre skriftlig underret-

blevet givet inden 60 dage efter, at ning er

godset blev overleveret til modtageren.

Stk. 4 Underretning kan gives til den un-

dertransportør, har udleveret godset, som

eller til transportøren.

til almindeligt havari. 289 § Bidrag vid gemensamt haveri § 289. Bidrag

Stadgandena i 274-288 §§ om transportö- Bestemmelserne om transportørens an-

på gods i §§ 274- för förlust eller skada på gods svar for tab af eller skade rens ansvar av

afgørende for modtagerens gäller även i fråga om mottagarens rätt att 288 er tillige ret

SOU 199013 Bilaga 3 307

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

get, og om hva slags godset, og om hva och minskningom och om förlustens el-

tap eller skade det slags tap eller skade ens eller skadans all- ler skadans allmänna

gjelder, anses alt det gjelder, anses männa art, .anses beskaffenhet, anses gods for utlevert i godset, når annet ikgodset utlämnat så- godset, annat inom slik stand be- ke godtgjøres, for som ut- dant det har beskri- te visas, utlämnat så-

skrevet i transport- levert i slik stand vits i transportdoku- dant det har beskri-

dokumentet när beskrevet i an- som mentet, annat in- vits i transportdokuom net ikke godtgjøres. transportdokumente visas. Om mentet eller, om Var tapet eller ska- tet, eller det ikke om minskningen eller sådant dokument in-

den ikke synlig ved er utstedt transportskadan inte kunde te har utfärdats, i

utleveringen, gjelder dokument, i god syn- iakttas vid utläm- gott synligt tillstånd.

det skrift- lig tilstand. Var samme om tapet nandet, gäller det- Om förlusten eller

lig melding ikke eller skaden ikke er samma om sådan skadan inte kunde ungitt senast tre dagar synlig ved overlevederrättelse inte har iakttas vid överläm-

etter utleveringen. ringen, gjelder det lämnats senast tre nandet gäller det-

samme om skriftlig dagar därefter. skriftlig samma om

medling ikke er gitt underrättelse inte

innen 15 dager deret- har lämnats inom 15

ter. dagar därefter.

Skriftlig melding trenges ikke for tap eller Skriftlig underrättelse behöver inte läm-

skade som er fastslått ved felles besiktigelse nas om förlust eller skada som har konstate-

av godset. rats vid gemensam besiktning godset. av Transportøren er ikke ansvarlig for tap Transportören är inte ansvarig för skada

som følge av forsinket utlevering, med till följd av dröjsmål med utlämnandet av mindre det er gitt skriftlig melding innen 60 godset om inte skriftlig underrättelse har

dager etter at godset ble overlevert til mot- lämnats till transportören inom 60 dagar ef-

takeren. ter det att godset överlämnades till mottaga-

Melding kan gis til den undertransportør ren.

som har utlevert godset, eller til transportø- Underrättelse får lämnas till den under-

ren. transportör har lämnat godset som ut eller

till transportören.

§289 Felleshavaribidrag

289 § Bidrag vid gemensamt haveri

Reglene transportørens for om ansvar tap Bestämmelserna i 274-288 §§ transom av eller skade på gods i §§ 274 til 288 gjelder portörens för förlust ansvar av eller skada på

tilsvarende for mottakerens til å nekte å rett gods gäller även i fråga mottagarens rätt om

308 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Haag-Visby-altemativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglema Hamburgreglerna

havari, vägra betala bidrag vid gemensamt haveri til at nzegte at bidrage til almindeligt pligt til bi- och transportörens skyldighet att utge erog for transportørens at erstatte havari eller bjaergeløn, sättning för sådant bidrag eller bärgarlön drag til almindeligt modtageren har betalt. som mottagaren har betalt. som

AVSÄNDARENS SKADESTÅNDSANSVAR AFSENDERENS ERSTATNINGSANSVAR

290 § Allmän regel skadestånds- § 290. Almindelig ansvarsregel. om ansvaret

ansvarlig for tab, der Avsändaren är inte ansvarig för skada som Afsenderen er ikke eller undertranspor- har uppkommit för transportören eller unrammer transportøren på skibet, med mind- dertransportören, inbegripet skada på fartytøren, herunder skade forsømmelse af get, inte skadan har orsakats av fel eller re tabet skyldes fejl eller om han heefter for. försummelse honom själv eller någon ham selv eller nogen, av afsenderen hzefter for, han för. Den för vilken avsändaheller er de personer, som svarar sådant tab eller sådan skade, är inte heller ansvarig om inte ansvarlige for ren svarar skyldes fejl eller forsøm- skadan har orsakats fel eller försummelse med mindre tabet av af selv eller han haefter honom själv eller någon som han svarar melse ham nogen, av for. för.

§ 291. Farligt gods. 291 § Farligt gods

farligt Har avsändaren överlämnat farligt gods Stk. 1 Har afsenderen overleveret eller undertrans- till transportören eller till en undertransporgods til transportøren en godsets farlige tör utan att enligt 257 § upplysa om godsets portør uden at oplyse om sikkerhedsfo- farliga beskaffenhet och nödvändiga säkerbeskaffenhed og nødvendige hetsåtgärder och har den mottar godset ranstaltninger, jfr. §257, og har den, som som måde inte heller eljest kännedom dess farliga har modtaget godset, ikke på anden om til dets farlige beskaffenhed, beskaffenhet, är avsändaren ansvarig mot kendskab er ansvarlig for transportören och varje undertransportör afsenderen over transportøren for omkostning- för kostnader och annan skada som uppog enhver undertransportør andet tab, der hidrører fra transporten kommer med anledning av transporten av er og sådant gods. Transportören eller underaf sådant gods. Transportøren eller underforholdene losse, transportören får i sådant fall efter omstäntransportøren kan efter usgodset uden digheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra kadeliggøre eller tilintetgøre godset utan skyldighet att betala ersättning. pligt til at betale erstatning. godset i Den har omhändertagit godset med Stk. 2 Den, som har modtaget som dets farlige kännedom dess farliga beskaffenhet får sin varetaagt med kendskab til om egenskaber, kan ikke påberåbe sig stk. dock inte åberopa 1 mom. viser sig udgøre fare Gods visar sig utgöra fara för person Stk. 3 Gods, som at som ejendom, kan eller egendom, får transportören efter omfor person eller transportøren omstaendighederne los- ständigheterna lossa, oskadliggöra eller föri andre tilfzelde efter uden pligt störa utan skyldighet att betala ersättning. se, uskadeliggøre eller tilintetgøre til at betale erstatning.

SOU 199013 Bilaga 3 309

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglema Hamburgreglerna

betale felleshavaribidrag for vägra betala bidrag

og transporta- att vid gemensamt haverens plikt til å erstatte felleshavaribidrag el- och transportörens skyldighet att utge erler bergelønn som mottakeren har betalt. sättning för sådant bidrag eller bärgarlön

som mottagaren har betalt.

SENDERENS ERSTATNINGSANSVAR AVSÄNDARENS SKADESTÅNDSANSVAR

§ 290 Alminnelig ansvarsregel 290 § Allmän regel om skadeståndsansvaret

Senderen er ikke ansvarlig for tap voldt Avsändaren är inte ansvarig för skada som transportøren eller undertransportøren, her- har uppkommit för transportören eller ununder skade på skipet, med mindre tapet dertransportören, inbegripet skada på fartyskyldes feil eller forsømmelse ham selv get, inte skadan har orsakats fel eller av om av eller noen han svarer for. Heller ikke försummelse honom själv eller någon er av noen som senderen svarer for, ansvarlig, som han svarar för. Den för vilken avsändamed mindre tapet skyldes feil eller forsøm- är inte heller ansvarig inte ren svarar om melse av ham selv eller han for. skadan har orsakats fel eller försummelse noen svarer av av honom själv eller någon han som svarar för.

§ 291 Farlig gods 291 § Farligt gods

Har senderen overlevert farlig gods til Har avsändaren överlämnat farligt gods

transportøren eller en undertransportør till transportören eller till undertransporen uten å opplyse om godsets farlige beskaffen- tör utan att enligt 257 § upplysa godsets om het og nødvendige sikkerhetstiltak i farliga beskaffenhet och nödvändiga säkersamsvar med § 257, og kjenner den mottar god- hetsåtgärder och har den mottar godset som som set ikke ellers til dets farlige beskaffenhet, er inte heller eljest kännedom dess farliga om senderen ansvarlig overfor transportøren beskaffenhet, är avsändaren ansvarig og mot enhver undertransportør for kostnader transportören och varje undertransportör og annet tap som følge av transporten slikt för kostnader och annan skada av som uppgods. Transportøren eller undertransportø- kommer med anledning transporten av av ren kan etter forholdene losse, uskadeliggjø- sådant gods. Transportören eller underre eller ødelegge godset uten plikt til å be- transportören får i sådant fall efter omstäntale erstatning. digheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra Den som har mottatt godset i sin varetekt godset utan skyldighet betala ersättning. att med kjennskap til dets farlige beskaffenhet, Den har omhändertagit godset med som kan ikke påberope reglene i første ledd. kännedom om dess farliga beskaffenhet får Gods som viser å innebaere fare for dock inte åberopa bestämmelserna i första seg person eller eiendom, kan transportøren et- stycket. ter forholdene losse, uskadeliggjøre eller Gods visar sig utgöra fara för som person ødelegge uten plikt til å betale erstatning. eller egendom, får transportören efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra utan skyldighet att betala ersättning.

310 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

KONOSSEMENT OG ANDRE KONOSSEMENT OCH ANDRA TRANSPORTDOKUMENTER TRANSPORTDOKUMENT

§ 292. Konnossement. 292 § Konossement

Stk. 1 Ved et konnossement Bill of Lading forstås dokument, Med konossement bill of lading förstås

et 1 der tjener som bevis for aftale ett dokument som en om søtransport, at transportøren har mod- 1 utgör bevis om ett avtal om sjötransog taget eller lastet godset, och att transportören har mottagit og port om 2 betegner sig konnossement eller eller lastat godset och som indeholder bestemmelse 2 betecknas med ordet konossement elsom en om, at transportøren påtager sig kun at udlevere ler innehåller ett åtagande av transportören godset mod dokumentets tilbagelevering. att lämna ut godset endast mot att dokumen- Stk. 2 Et konnossement kan udstedes til tet återställs. bestemt eller ordre eller til ihaen- Konossement får ställas till viss man, till en person dehaveren. Selv konnossementet ud- viss eller order eller till innehavaren. om er man stedt til bestemt det Ett konossement som är ställt till viss man en person, anses som ordrekonnossement, med mindre udstede- ett orderkonossement, om det anses som har taget forbehold mod overdragelse inte har gjorts förbehåll mot överlåtelse geren ved ordene ikke til ordre eller lignende. uttrycket icke till order eller liknannom Stk. 3 I forholdet mellem transportøren de. indehaver af konnossementet, ikke Konossementet bestämmer villkoren för og som afsender, bestemmer konnossementet vil- godsets transport och utlämnande, såvitt aner kårene for befordring udlevering af god- går förhållandet mellan transportören och og set. Bestemmelser i transportaftalen, der ik- innehavare av konossementet än en annan ke er optaget i konnossementet, kan ikke avsändaren. Bestämmelser i transportavtagøres gaeldende for sådan indehaver, let inte har tagits in i konossementet får over som medmindre konnossementet henviser til inte göras gällande mot en sådan innehavadem. såvida konossementet inte innehåller en re, hänvisning till dessa.

§293. Gennemgangskonnossement. 293§ Genomgångskonossement

Med genomgångskonossement förstås ett Stk. 1 Ved gennemgangskonnossement forstås konnossement, hvor det angives, konossement i vilket det anges att transet af godset skal udføres af flere porten godset skall utföras av mer än en at transporten av end én transportør. transportör. Stk. 2 Den, udsteder Den utfärdar ett genomgångskonossom gennemgangs- som konnossement, skal for, szerskilt sement skall till att det i ett särskilt konossørge at se udstedt for del af sement utfärdas för en del av transkonnossement, en trans- som godset under porten att godset transporteras enligt porten, angiver, at er transport anges gennemgangskonnossement. genomgångskonossement.

SOU 199013 Bilaga 3 311

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

KONNOSSEMENT OG ANDRE KONOSSEMENT OCH ANDRA TRANSPORTDOKUMENTER TRANSPORTDOKUMENT

§ 292 Konnossement 292 § Konossement

Med konnossement bill of lading förstås Med konossement bill of lading förstås

et dokument ett dokument som bevis for avtale sjøtrans- utgör bevis om ett avtal om sjötranssom er en om port for at transportøren har mottatt eller port och om att transportören har mottagit og lastet godset, eller lastat godset och og betegner konnossement betecknas med ordet konossement elsom seg som eller inneholder bestemmelse at ler innehåller ett åtagande av transportören en om transportøren påtar bare å utlevere god- att lämna ut godset endast mot att dokumenseg set mot tilbakelevering dokumentet. tet återställs. av Et konnossement kan utstedes til en be- Konossement får ställas till viss man, till stemt til bestemt person eller viss man eller order eller till innehavaren. person, en ordre, eller til ihendehaveren. Et konnosse- Ett konossement som är ställt till viss man ment utstedt til bestemt anses som ett orderkonossement om det inte som er en person et ordrekonnossement med mind- har gjorts förbehåll mot överlåtelse genom anses som det tatt forbehold ved uttrykket ikke uttrycket icke till order eller liknande. re er til ordre eller lignende. Konossementet bestämmer villkoren för Konnossementet bestemmer vilkårene for godsets transport och utlämnande, såvitt antransporten utleveringen godset i for- går förhållandet mellan transportören och og av holdet mellom transportøren en annen en annan innehavare av konossementet än og innehaver konnossementet senderen. avsändaren. Bestämmelser i transportavtaav enn Bestemmelser i transportavtalen ikke let som inte har tagits in i konossementet får som er tatt inn i konnossementet, kan ikke giøres inte göras gällande mot en sådan innehavagjeldende overfor slik innehaver, med re, såvida konossementet inte innehåller en en mindre konnossementet henviser til dem. hänvisning till dessa.

§293 Gjennomgangskonnossement 293§ Genomgångskonossement

Med gjennomgangskonnossement förstås Med genomgångskonossement förstås ett et konnossement hvori det angitt at trans- konossement i vilket det anges att transer porten godset skal utføres enn en porten av godset skall utföras av mer än en av av mer transportør. transportör. Den utsteder gjennomgangskonnos- Den som utfärdar ett genomgångskonossom sement, skal sørge for at saerskilt konnosse- sement skall se till att det i ett särskilt konosment utstedt for del transporten angir sement som utfärdas för en del av transen av at godset under transport på gjennom- porten anges att godset transporteras enligt er gangskonnossementet. genomgångskonossement.

312 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-altemativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 294. Aflasterens ret til at få konnosse- 294 § Avlastarens rätt att få konossement ment. När transportören har mottagit godset, Stk. 1 Når transportøren har modtaget skall han på avlastarens begäran utfärda godset, skal han på aflasterens forlangende mottagningskonossement. udstede modtagelseskonnossement. Sedan godset har lastats skall ombordko- Stk. 2 Når godset er indlastet, kan atlas- nossement utfärdas avlastaren begär det. om teren forlange, at der udstedes ombordkon- Om mottagningskonossement har utfärdats nossement. Såfremt der er udstedt modta- skall det återlämnas när ombordkonossegelseskonnossement, skal dette tilbageleve- mentet utfärdas. Ett mottagningskonosseres, når ombordkonnossementet udstedes. ment utgör ett ombordkonossement sedan Et modtagelseskonnossement med påteg- på dokumentet har antecknats namnet ning om navnet på det eller de skibe, godset det eller de fartyg som godset har lastats i er indlastet og datoen for indlastningen, samt tiden för lastningen. udgør et ombordkonnossement. Avlastaren har rätt att få särskilda konos- Stk. 3 Aflasteren kan kraeve szerskilte sement för delar godset, det kan ske av om konnossementer for dele af godset, når det utan väsentlig olägenhet. ikke medfører vzesentlig ulempe.

§ 295. Skibsførerkonnossement. 295§ Befälhavarkonossement Et konnossement, som er underskrevet af Ett konossement som har undertecknats skibsføreren på det skib, som transporterer av befälhavaren på det fartyg som transporgodset, skal anses for at vzere underskrevet terar godset skall anses vara undertecknat på transportørens vegne. på transportörens vägnar.

§ 296. Konnossementets indhold. 296 § Konossementets innehåll

Stk. I Et konnossement skal indeholde Konossement skall innehålla uppgift om oplysninger om 1 godsets art, inbegripet uppgift om dess Godsets art, herunder dets farlige farliga egenskaper, nödvändiga märken för egenskaber, samt de nødvendige identitets- att identifiera godset, kolli- eller stycketal marker, kolli- eller stykantal samt godsets samt godsets vikt eller dess mängd uttryckt vzegt eller masngde, udtrykt på anden måde, på annat sätt, allt enligt avlastarens uppi henhold til aflasterens oplysninger, gifter, Godsets og indpakningens synlige til- 2 godsets och förpackningens synliga tillstand, stånd, Transportørens navn og hovedforret- 3 transportörens namn och orten där han ningssted, har sitt huvudkontor, 4. Aflasterens navn, 4 avlastarens namn, Modtageren, når denne er angivet af 5 mottagaren, när denna har angetts av aflasteren, avlastaren, Den i transportaftalen anførte indlast- 6 den i transportavtalet angivna lastningshavn datoen for transportørens ningshamnen och den dag då transportören og modtagelse af godset i denne havn, mottog godset i denna hamn,

SOU 199013 Bilaga 3 313

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 294 Avlasterens rett til konnossement 294 § Avlastarens rätt att få konossement

Når transportøren har godset, mottatt När transportören har mottagit godset skal han etter krav fra avlasteren utstede skall han på avlastarens begäran utfärda mottakskonnossement. mottagningskonossement.

Når godset er lastet, kan avlasteren kreve Sedan godset har lastats skall ombordkoombordkonnossement. Er mottakskonnosnossement utfärdas om avlastaren begär det. sement utstedt, skal dette leveres tilbake når Om mottagningskonossement har utfärdats ombordkonnossement utstedes. Mottak- skall det återlämnas när ombordkonosseskonnossement med påtegning om navnet mentet utfärdas. Ett mottagningskonossepå det eller de skip som godset er lastet på, utgör ombordkonossement ment ett sedan og om dagen for lastingen, utgjør ombord- på dokumentet har antecknats namnet på konnossement. det eller de fartyg som godset har lastats i Avlasteren kan kreve saarskilte konnossesamt tiden för lastningen. menter for deler av godset, når det ikke Avlastaren har rätt att få särskilda konosmedfører vesentlig ulempe. för delar sement av godset, om det kan ske utan väsentlig olägenhet.

§295 Skipsførerkonnossement 295§ Befälhavarkonossement

Et konnossement undertegnet Ett konossement som er av som har undertecknats skipsføreren på det skip transporterer befälhavaren som av på det fartyg som transporgodset, anses for å undertegnet på godset vaere terar skall undertecknat anses vara transportørens vegne. på transportörens vägnar.

§ 296 Konnossementets innhold 296 § Konossementets innehåll

Et konnossement skal inneholde opplys- Ett konossement skall innehålla uppgift ning om om

1 godsets art, herunder dets farlige godsets egen- art, inbegripet dess farliga skaper, samt nødvendige identitetsmerker, egenskaper, nödvändiga märken för att kolli- eller stykktall godsets vekt eller identifiera og godset, kolli- eller stycketal samt mengde uttrykt på annen måte, alt godsets vikt eller som opp- mängd uttryckt på annat gitt av avlasteren; sätt, allt enligt avlastarens uppgifter; 2 godsets pakningens synlige tilstand; og godsets och förpackningens synliga till- 3 transportørens hovedforretnavn og stånd; ningsted; transportörens namn och orten där han 4 avlasterens navn; har sitt huvudkontor; 5 mottakeren, når denne oppgitt 4. avlastarens er av namn; avlasteren; mottagaren, när denna har angetts av 6 lastehavnen etter transportavtalen og avlastaren; den dag transportøren mottok godset der; den i transportavtalet angivna last- 7 lossehavnen etter transportavtalen ningshamnen och den dag då transportören samt i tilfelle avtale tiden for utlevering om mottog godset i denna hamn;

Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ

losse- 7 den i transportavtalet angivna loss- Den i transportaftalen anførte af aftale herom tids- ningshamnen och en eventuell överenskomhavn, samt i tilfaalde melse tiden för godsets utlämnande i punktet for udlevering af godset der, om Antal eksemplarer, når konnossemen- denna hamn, udstedt i end eksemplar, 8 antalet exemplar, om konossementet tet er mere et udstedelse, har utställts i än ett exemplar, 9. Stedet for konnossementets mer når den skal be- 9 orten där konossementet har utställts, 10. Fragtens størrelse, oplysninger 10 fraktens storlek, om den skall betalas tales af modtageren, eller om, at øvrige vilkår mottagaren, eller uppgift om att frakt fragt skal betales af ham, og de av skall betalas honom samt övriga villkor for transporten og udlevering af godset, av under- för godsets transport och utlämnande, 11. Oplysning om at transporten er § 254, stk. 11 att transporten är underkastad kongivet konventionen, jfr. påkommende tilfzelde oplysning ventionen enligt 254 § 3 mom., 12. I om, på 12 att godset i förekommande fall skall at godset skal eller kan transporteres eller får transporteras på däck, och dak, og Den højere 13 den högre ansvarsgräns som parterna 13. ansvarsgraanse, som parkan have aftalt. kan ha avtalat. terne skal desu- Ett ombordkonossement skall dessutom Stk. 2 Ombordkonnossement skibets innehålla uppgift om fartygets namn och naden indeholde oplysninger om navn lastning da- tionalitet, platsen för lastningen samt dagen og nationalitet, stedet for samt lastningens afslutning. då lastningen avslutades. gen for underskrives Konossementet skall undertecknas av Stk. 3 Konnossementet skal på transportören eller någon handlar på af transportøren eller nogen, der handler som frems- hans vägnar. Underskriften får framställas hans vegne. Underskriften kan vare elektronisk måde. på mekanisk eller elektronisk väg. tillet på mekanisk eller

oplysninger i konnos- 297 § Avsaknad av uppgifter i konosse- § 297. Manglende sementet. mentet

§292, Ett dokument uppfyller kraven enligt Etidokument, som opfylder de i som krav, konnossement, 292 § 1 mom. utgör konossement även om stk. nzevnte er et oplys- någon uppgift anges i 296 § saknas. uanset om nogle af de i § 296 naevnte som

ninger savnes.

undersøgelsespligt. 298 § Transportörens undersökningsplikt § 298. Transportørens

skal i rimelig udstratkning Transportören skall i skälig omfattning Transportøren de oplysninger godset, undersöka att de uppgifter om godset som undersøge, om om i henhold in i konossementet enligt 296 § 1 mom. 1 som medtages i konnossementet tas rigtige. Har han rimelig punkten är riktiga. Om han har skälig antil § 296, stk. er rigtig- ledning betvivla uppgifternas riktighet elgrund til at betvivle oplysningernes att rimelig mulighed inte har haft rimlig möjlighet att underhed, eller har han ikke haft ler undersøge rigtigheden, skal han i kon- söka riktigheten, skall han i konossementet for at forbehold, giver ud- göra förbehåll uttryck för detta. nossementet tage som som ger tryk for dette.

SOU 199013 Bilaga 3 315

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

av godset der; den i transportavtalet angivna loss- 8 antall eksemplarer, når konnossemen- ningshamnen och eventuell överenskomen tet er utstedt i mer enn ett eksemplar; melse tiden för godsets utlämnande i om 9 stedet hvor konnossementet er utstedt; denna hamn; 10 fraktens størrelse når den skal betales antalet exemplar, konossementet om av mottakeren, eller opplysning om at frakt har utställts i än exemplar; mer ett skal betales av ham, samt de øvrige vilkår orten där konossementet har utställts; for transport og utlevering av godset; 10. fraktens storlek, den skall betalas om 11 at transporten er undergitt konven- eller uppgift frakt av mottagaren, om att sjonen, § 254 tredje ledd; skall betalas honom övriga villkor av samt 12 at godset i tilfelle skal eller kan trans- för godsets och utlämnande; transport porteres på dekk, og; 11. att transporten är underkastad kon- 13 den høyere ansvarsgrense partene ventionen enligt 254 § tredje stycket; kan ha avtalt. 12. att godset i förekommande fall skall Ombordkonnossement skal dessuten in- eller får transporteras på däck; och neholde opplysning om skipets navn og na- 13. den högre ansvarsgräns parterna som sjonalitet, stedet for lasting dagen da las- kan ha avtalat. og tingen ble avsluttet. Ett ombordkonossement skall dessutom Konnossementet skal vaere underskrevet innehålla uppgift fartygets och om namn naav transportøren eller noen som handler på tionalitet, platsen för lastningen dagen samt hans vegne. Underskriften kan vaere frem- då lastningen avslutades. stilt på mekanisk eller elektronisk vis. Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som handlar på hans vägnar. Underskriften får framställas på mekanisk eller elektronisk väg.

§ 297 Manglende opplysninger i konnos- 297 § Avsaknad uppgifter i konosseav sementet mentet

Et dokument som oppfyller kravene i § Ett dokument som uppfyller kraven enligt 292 første ledd, er et konnossement selv 292 § första stycket utgör konossement även om noen av de opplysninger som nevnes i § 296, någon uppgift i 296 § saknas. om som anges mangler.

§ 298 Transportørens undersøkelsesplikt 298 § Transportörens undersökningsplikt

Transportøren skal i rimelig utstrekning Transportören skall i skälig omfattning undersøke om de opplysninger godset undersöka att de uppgifter godset om om som som tas inn i konnossementet etter §296 tas in i konossementet enligt 296§ första første ledd nr er riktige. Har han rimelig stycket punkt 1 är riktiga. Om han har skägrunn til å tvile på om opplysningene er lig anledning att betvivla uppgifternas riktigriktige, eller har han ikke hatt rimelig mulig- het eller inte har haft rimlig möjlighet att het til å undersøke riktigheten, skal han i undersöka riktigheten, skall han i konossekonnossementet ta forbehold gir ut- mentet göra förbehåll uttryck för som som ger trykk for dette. detta.

316 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 299. Konnossementets beviskraft. 299 § Konossementets bevisverkan

Stk. I Konnossementet gzelder bevis Konossementet gäller som bevis om att som for, at transportøren har modtaget, eller godset har mottagits eller, om ombordkohvor ombordkonnossement udstedt, har nossement har utställtsJastats såsom det har er lastet godset, således det beskrevet i beskrivits i konossementet, om annat inte som er konnossementet, for så vidt, der ikke er ta- visas eller förbehåll har gjorts enligt 298 get forbehold nazvnt i § 298 eller med Om uppgift om godsets och förpackningens som mindre andet godtgøres. Dersom oplysning synliga tillstånd saknas i konossementet godsets indpakningens synlige til- skall i detta anses antecknat att godset var i om og stand i konnossementet, skal dette gott synligt tillstånd, om inte annat visas. savnes anses som bevis for, at godset tilsyneladende Ett konossement som inte anger frakten var i god stand, når andet ikke godtgøres. eller på annat sätt utvisar att frakt skall be- Stk. 2 Et konnossement, hvori fragten talas av mottagaren enligt 296 § 1 mom. 10 ikke anført, eller ikke på anden må de punkten utgör, om annat inte visas, bevis om er viser, at fragt skal betales af modtageren, jfr. att frakt inte skall betalas av honom. Mot- § 296, stk. pkt. 10, skal gaelde bevis svarande gäller om det belopp som skall besom for, at fragt ikke skal betales af ham, dersom talas som ersättning för överliggetid inte har ikke andet godtgøres. Tilsvarende gaelder, angetts i konossementet. såfremt det beløb, der skal betales som godt- Om tredje man i god tro har inlöst konosgørelse for överliggetid, ikke er angivet i sementet i förlitan på att uppgifterna i det är konnossementet. riktiga, är motbevisning enligt 1 och 2 mom. Stk. 3 Har trediemand i god tro indløst inte tillåten. Om transportören insåg eller konnossementet i tillid til rigtigheden af borde ha insett att en uppgift om godset var oplysningerne heri, modbevis i henhold til oriktig får han inte åberopa förbehåll som er stk. 1 stk. 2 ikke tilladt. Har transportø- avses i 298 § om förbehållet inte innehåller og vidst, eller burde han have indset, at en uttrycklig anmärkning om uppgiftens ren en oplysning om godset er urigtig, kan han ikke oriktighet. påberåbe sig de i § 298 naavnte forbehold, med mindre forbeholdet indeholder udtrykkelig bemaerkning om, at oplysningen er urigtig.

§ 300. Ansvar for vildledende konnosse- 300 § Ansvar för vilseledande uppgifter i ment. konossement

Stk. Lider trediemand tab ved at ind- Lider tredje skada att inlösa man genom løse konnossementet i tillid til rigtigheden af konossement i förlitan på att uppgifterna i oplysninger i dette, er transportøren ansvar- det är riktiga, är transportören ansvarig om lig, såfremt han har eller burde have indset, han insåg eller borde ha insett konosseatt at konnossementet grund af disse oplys- mentets innehåll vilseledande för tredje var ninger var vildledende for trediemand. Ret Rätt till ansvarsbegränsning enligt detman. til ansvarsbegransning i medfør af dette ka- ta kapitel föreligger därvid inte. pitel foreligger herefter ikke. Om godset inte motsvarar uppgifterna i

SOU 199013 Bilaga 3 317

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 299 Konnossementets bevisvirkning 299 § Konossementets bevisverkan

Konnossementet gjelder som bevis for at Konossementet gäller bevis att som om transportøren har mottatt godset eller, der- godset har mottagits eller, ombordkoom som ombordkonnossement er utstedt, lastet nossement har utställts, lastats såsom det godset slik det er angitt i konnossementet, har beskrivits i konossementet, annat om for så vidt det ikke er tatt forbehold inte visas eller förbehåll har gjorts enligt som nevnt i § 298 eller annet godtgjøres. Mang- 298 Om uppgift godsets och förpackom ler konnossementet opplysning godsets ningens synliga tillstånd saknas i konosseom og pakningens synlige tilstand, skal det leg- mentet skall i detta antecknat att godanses ges til grunn at godset var i god synlig til- set i gott synligt tillstånd, inte annat var om stand, når annet ikke godtgjøres. visas. Et konnossement som ikke angir frakten Ett konossement inte frakten som anger eller på annen måte viser at frakt skal be- eller på annat sätt utvisar att frakt skall be-

tales av mottakeren, § 296 første ledd nr talas mottagaren enligt 296 § första styckav 10, gjelder som bevis for at han ikke skal et punkt 10 utgör, inte visas, bevis om annat betale frakt når ikke annet godtgjøres. Til- att frakt inte skall betalas honom. om av svarende gjelder dersom det beløp som skal Motsvarande gäller det belopp skall om som betales som godtgjørelse for overliggetid, ik- betalas ersättning för överliggetid inte som ke er angitt i konnossementet. har angetts i konossementet. Har tredjemann i god tro innløst konnos- Om tredje i god tro har inlöst konosman sementet i tillit til riktigheten av opplysning- sementet i förlitan på att uppgifterna i det är ene i dette, kan motbevis etter første og riktiga, är motbevisning enligt första och

annet ledd ikke føres. Har transportøren andra styckena inte tillåten. Om transportövisst eller burde han ha innsett at en opplys- ren insåg eller borde ha insett att uppgift en ning om godset er uriktig, kan han ikke på- godset oriktig får han inte åberopa om var berope seg forbehold nevnt i § 298, förbehåll i 298 § förbehållet som som avses om med mindre forbeholdet inneholder uttryk- inte innehåller uttrycklig anmärkning en om kelig anmerkning at opplysningen uppgiftens oriktighet. om er uriktig.

§ 300 Ansvar for villedende konnosse- 300 § Ansvar för vilseledande uppgifter mentopplysninger

Påføres tredjemann tap ved å innløse kon- Lider tredje skada att inlösa man genom nossement i tillit til at opplysningene i dette konossement i förlitan på uppgifterna i att er riktige, er transportøren ansvarlig dersom det är riktiga, är transportören ansvarig om han har eller burde ha innsett at konnosse- han insåg eller borde ha insett att konosse-

mentet var villedende for tredjemann. Rett vilseledande för tredje Rätt mentet var man. til ansvarsbegrensning etter dette kapittel fo- till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel religger ikke. föreligger därvid inte.

Svarer godset ikke til opplysningene i Om godset inte motsvarar uppgifterna i

318 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

Stk. 2 Svarer godset ikke til oplysninger- konossementet får mottagaren kräva att herom i konnossementet, transportø- transportören uppger om avlastaren har åtane er på modtagerens forlangende forpligtet git sig att hålla transportören skadeslös för ren til at oplyse, afsenderen har udstedt oriktig eller ofullständig uppgift indemniom en erklzering holde skades- tetsförklaring och även låter mottagaren få om at transportøren løs for urigtige eller ufuldstaendige oplys- del av en sådan förklaring. ninger indemnitetserklxring. Transportøren er i så fald forpligtet til at gøre modtageren bekendt med indholdet af en sådan erklmring.

§ 301. Aflasterens garantiansvar. 301 § Avlastarens garantiansvar

Stk. 1 Aflasteren er over for transportø- Avlastaren svarar gentemot transportören ren ansvarlig for rigtigheden af de oplys- för riktigheten av de uppgifter om godset ninger om godset, der på hans forlangende som på hans begäran har tagits in i konosseer optaget i konnossementet. mentet. Stk. 2 Har aflasteren påtaget sig at ers- Om avlastaren har åtagit sig att ersätta tatte transportørens tab som følge af, at kon- transportören för skada uppkommer till som nossementet udfaerdiges med fejlagtige följd av att konossement utfärdas med feloplysninger eller uden forbehold, er han dog aktiga uppgifter eller utan förbehåll, är han ikke ansvarlig, såfremt dette blev gjort med likväl inte ansvarig detta har gjorts i syfte om den hensigt at vildlede erhververe af kon- att vilseleda förvärvare av konossementet. I nossementet. I så fald hzefter aflasteren hel- sådant fall svarar avlastaren inte enligt 1 ler ikke i medfør af stk. mom.

§ 302. Indehaverens legitimation. 302 § Rätt att få ut godset

Den, der foreviser et konnossement og Den som företer konossement och genom ved dets tekst eller for såvidt angår ordre- dess innehåll eller vid orderkonossement gekonnossement ved en sammenhaengende nom en sammanhängande och till honom raâkke overdragelser eller overdragelse fortgående följd av överlåtelser eller Överblanco, fremtrzeder som retmaessige indeha- låtelse in blanco framträder som rätt innevere deraf, er legitimeret som modtager af havare av konossement, är behörig som godset. mottagare av godset. Stk. 2 Når konnossementet er udstedt i Om konossementet har utfärdats i flera flere eksemplarer, er det for udlevering på exemplar, är det för utlämnande på bestämbestemmelsesstedet tilstraekkeligt, at mod- melseorten tillräckligt att mottagaren visar tageren legitimerer sig med ét eksemplar. sin behörighet genom att förete ett konosse- Udleveres godset andetsteds end på bestem- mentsexemplar. Lämnas godset ut en anmelsesstedet, må desuden de øvrige ek- plats, måste dessutom de övriga nan exempsemplarer leveres tilbage eller sikkerhed stil- laren återlämnas eller säkerhet ställas för les for de krav, som indehaveren måtte gøre anspråk som innehavaren utelöpande exav gaeldende mod transportøren. emplar kan göra gällande mot transportören.

SOU 199013 Bilaga 3 319

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

konnossementet, kan mottakeren kreve at konossementet får mottagaren kräva att transportøren opplyser om avlasteren har transportören uppger om avlastaren har åtaforpliktet seg tilå holde transportøren ska- git sig att hålla transportören skadeslös för desløs for uriktige eller ufullstendige opplys- oriktig eller ofullständig uppgift indemnininger indemnitetserklaering, og i tilfelle tetsförklaring och även låter mottagaren få gjør mottakeren kjent med innholdet av er- del av en sådan förklaring. klmringen.

§ 301 Avlasterens garantiansvar 301 § Avlastarens garantiansvar

Avlasteren er ansvarlig overfor transpor- Avlastaren svarar gentemot transportören tøren for riktigheten av de opplysninger om för riktigheten av de uppgifter om godset godset som etter krav fra ham er tatt inn i som på hans begäran har tagits in i konossekonnossementet. mentet. Har avlasteren påtatt seg å erstatte trans- Om avlastaren har åtagit sig att ersätta portørens tap som følge av at konnossement transportören för skada som uppkommer till utstedes med uriktige opplysninger eller följd av att konossement utfärdas med feluten forbehold, er han likevel ikke ansvarlig aktiga uppgifter eller utan förbehåll, är han dersom dette ble gjort for å villede erverver likväl inte ansvarig om detta har gjorts i syfte av konnossementet. I så fall hefter avlaste- att vilseleda förvärvare av konossementet. I ren heller ikke etter første ledd. sådant fall svarar avlastaren inte heller enligt första stycket.

§ 302 Innehaverens legitimasjon 302 § Rätt att få ut godset

Den foreviser et konnossement Den som företer ett konossement och gesom og ved dets tekst, eller, for ordrekonossement, nom dess innehåll eller, vid orderkonosseved sammenhengende rekke transpor- ment, genom en sammanhängande och till en av terklaeringer eller erkläring overdragelse honom fortgående följd av överlåtelser inom

blanco, fremtrer rett innehaver dossament eller överlåtelse blanco fram-

som av konnossementet, legitimert mottaker träder som rätt innehavare av konossemener som godset. tet, är behörig som mottagare av godset. av Når konnossementet utstedt i flere ek- Om konossementet har utfärdats i flera er semplarer, det for utlevering på bestem- exemplar är det för utlämnande på bestämer melsesstedet tilstrekkelig mottakeren legi- melseorten tillräckligt att mottagaren visar at timerer ved eksemplar. Utleveres sin behörighet genom att förete ett konosseseg ett godset på et annet sted, må dessuten de mentsexemplar. Lämnas godset ut på en anøvrige eksemplarer leveres tilbake eller sik- nan plats, måste dessutom övriga exemplar kerhet stilles for krav innehaverne måt- återlämnas eller säkerhet ställas för anspråk som te gjøre gjeldende mot transportøren. som innehavare av utelöpande exemplar kan göra gällande mot transportören.

320 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 303. Flere konnossementsindehavere. 303 § Flera konossementsinnehavare

Melder der sig flere modtagere, der legiti- Anmäler sig flera mottagare och företer merer sig ved forskellige eksemplarer af de skilda exemplar av konossementet, skall konnossementet, skal transportøren oplaeg- transportören lägga upp godset under säker ge godset under sikker forvaring for rette vård för den rätta mottagarens räkning. Unvedkommendes regning. Underretning he- derrättelse om åtgärden skall snarast lämnas rom skal uden ophold gives dem, der har till dem som har anmält sig. meldt sig.

§ 304. Udlevering mod konnossement. 304 § Utlämnande mot konossement

Stk. 1 Modtageren kan kun kraeve godset Mottagaren har rätt att få ut godset endast udleveret mod at deponere konnossementet han deponerar konossementet och lämom og give kvittering, efterhånden som godset kvitto allteftersom godset lämnas ut. nar udleveres. Sedan allt gods har lämnats ut, skall ko- Stk. 2 Når alt gods er udleveret, skal nossementet med påtecknad kvittering återkonnossementet leveres tilbage til transpor- ställas till transportören. tøren med påtegnet kvittering.

§ 305. Udlevering når konnossementet er 305 § Utlämnande när konossementet har bortkommet. förkommit Om mortifikation af et bortkommet kon- Har ansökan gjorts dödande ett om av nossement gzelder reglerne i lovgivningen förkommet konossement får sökanden, seom mortifikation af vaerdipapirer. Godset dan rätten beslutat offentlig kungörelse, om kan kraeves udleveret mod sikkerhedsstillel- fordra att godset lämnas ut, säkerhet om se for krav, som indehaveren af det bort- ställs för ersättning transportören kan som komne konnossement måtte gøre gaaldende tvingas att ut på grund det förkomna ge av mod transportøren, når offentlig indkaldelse konossementet. har fundet sted eller efter saerlig kendelse af retten.

§ 306. Erhvervelse af konnossement i god 306 § Förvärv av konossement i god tro tro. Stk. 1 Overdrager den, fremtraader Överlåter den framträder rätt som som som rette indehaver, jfr. § 302, stk. fors- innehavare av konossement enligt 302 § olisom kellige eksemplarer af et ordre- eller ihzen- ka exemplar av ett order- eller innehavarkodehaverkonnossement til flere personer, får nossement till flera personer, har den som den erhverver, der i god tro har modtaget sit först mottar ett exemplar i god tro rätt till eksemplar først, ret til godset. Har indeha- godset. Om godset har lämnats ut på beveren af et andet eksemplar i god tro mod- stämmelseorten till innehavaren av ett annat taget godset på bestemmelsesstedet, er han exemplar, är han inte skyldig att lämna ifrån

SOU 199013 Bilaga 3 321

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 303 Flere konnossementsinnehavere 303 § Flera konossementsinnehavare

Melder det seg flere mottakere som legiti- Anmäler sig flera mottagare, och företer merer seg ved forskjellige eksemplarer av de skilda exemplar konossementet, skall av konnossementet, skal transportøren legge transportören lägga godset under säker upp opp godset under sikker förvaring for rette vård för den rätta mottagarens räkning. Unmottakers regning. Underretning om dette derrättelse åtgärden skall snarast lämnas om skal uten opphold gis dem som har meldt till dem har anmält sig. som seg.

§ 304 Utlevering mot konnossement 304 § Utlämnande mot konossement

Mottakeren kan bare kreve godset utle- Mottagaren har rätt att få ut godset endast vert mot å deponere konnossementet om han deponerar konossementet och lämog kvittering etter hvert godset utleveres. nar kvitto allteftersom godset lämnas ut. som Når alt godset utlevert, skal konnosse- Sedan allt gods har lämnats ut, skall koer mentet leveres tilbake til transportøren med nossementet med påtecknad kvittering återpåtegnet kvittering. ställas till transportören.

§ 305 Utlevering når konnossementet er 305 § Utlämnande när konossementet har kommet bort förkommit

Begjaering om mortifikasjon et bort- Har ansökan gjorts dödande av om av ett kommet konnossement fremsettes for her- förkommet konossement får sökanden, se-

reds- eller byretten på det sted hvor godset dan offentlig stämning har utfärdats, fordra

skal utleveres. Ellers gjelder reglene i morti- att godset lämnas säkerhet ställs för ut, om fikasjonsloven 18 desember 1959 ersättning transportören kan tvingas nr som att Når retten har besluttet å fremme mortifi- ut på grund det förkomna konossege av kasjonssaken, kan godset kreves utlevert mentet. mot sikkerhet for krav innehaveren som av det bortkomne konnossement måtte gjøre gjeldende mot transportøren.

§ 306 Erverv konnossement i god tro 306 § Förvärv konossement i god av av tro

Overdrar den som fremtrer rett inne- Överlåter konossementsinnehavare kosom en haver, § 302 første ledd, forskjellige ek- nossementsexemplar till flera personer, har semplarer av et ordre- eller ihendehaver- den först mottar ett exemplar i god tro som konnossement til flere personer, har den rätt till godset. Om godset har lämnats ut som først mottar et eksemplar i god tro, rett bestämmelseorten till innehavaren av ett antil godset. Er godset utlevert på bestemmel- nat exemplar, är han inte skyldig att lämna sesstedet til innehaveren av et annet ek- ifrån sig vad han redan i god tro har fått ut. semplar, plikter denne ikke å fra seg det Den i god tro har förvärvat ett ordersom

322 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

dog ikke pligtig til at levere det fra sig. sig det som han redan i god tro har fått ut. Stk. 2 Den, som i god tro har erhvervet Den som i god tro har förvärvat ett orderet ordre- eller ihzendehaverkonnossement, eller innehavarkonossement är inte skyldig har ikke pligt til at udlevere det til den, det att lämna ut konossementet till den för viler bortkommet fra. ken det har förkommit.

§ 307. Standsningsret. 307 § Stoppningsrätt

En saslgers ret til i tilfzelde af køberens Den rätt en säljare har att, på grund av misligholdelse at hindre udlevering af godset köparens obestånd eller underlåtenhet att til køberen eller hans bo eller til at kraave det fullgöra vad som åligger honom i följd av tilbageleveret glzeder, uanset om konnosse- köpet, hindra att den sålda varan överlämmentet er overgivet til køberen. nas till köparen eller att kräva att den läm- Stk. 2 Standsningsretten kan imidlertid nas tillbaka, gäller även om konossement ikke udøves mod en trediemand, der i god beträffande godset har överlämnats till kötro har erhvervet et ordre- eller ihandeha- paren. verkonnossement. Rätt enligt 1 mom. får inte göras gällande mot tredje man som i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossement.

§ 308. Søfragtsedler 308 § Sjöfraktsedel

sea waybill.

søfragtseddel Sea Waybill forstås Med sjöfraktsedel sea Waybill förstås ett

Ved en et dokument, dokument som 1 bevis på søtransportaftale, 1 utgör bevis ett avtal om sjötranssom er en om har imod god- port och att transportören har mottagit og om at transportøren taget om godset och set, og 2 indeholder et tilsagn fra transportøren 2 innehåller ett åtagande av transportöat udlevere godset til den i dokumentet ren att lämna ut godset till den mottagare om angivne modtager. som anges i dokumentet. Stk. 2 Afsenderen kan, selv efter at sø- Avsändaren får även sedan sjöfraktsedel fragtsedlen udfzerdiget, bestemme, at har utfärdats bestämma att godset skall lämer godset skal udleveres til anden end den nas ut till någon annan än den mottagare en modtager, angives i dokumentet, der- som anges i dokumentet, om han inte i försom han ikke i forhold til har hållande till transportören har avstått från som transportøren afstået fra denne eller modtageren ikke denna rätt eller mottagaren inte redan har ret, allerede har gjort sin ret galdende. gjort sin rätt gällande. Stk. 3 Konnossement kan kraaves udstedt Konossement får begäras enligt 294 § om i medfør af § 294, med mindre afsender avsändaren inte har avstått från sin rätt att en har afstået fra sin ret til at aendre modtager. utse en annan mottagare.

§ 309. Søfragtsedlens indhold bevis- 309 § Sjöfraktsedelns innehåll och bevisog funktion. verkan

Stk. En søfragtseddel skal indeholde Sjöfraktsedel skall innehålla uppgift om

SOU 199013 Bilaga 3 323

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburgz Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

som han allerede i god tro har fått utlevert. eller innehavarkonossement inte är skyldig Den som i god tro har ervervet et ordre- lämna konossementet att ut till den för vileller ihendehaverkonnossement, plikter ik- ken det har förkommit. ke å levere det fra til den det har komseg met bort fra.

§ 307 Stansningsrett 307 § Stoppningsrätt

Den rett en selger har ved mislighold til å Den rätt säljare har en att, på grund av hindre utlevering godset til kjøperen eller köparens obestånd eller underlåtenhet av att hans bo eller til å kreve det tilbake, gjelder fullgöra vad åligger honom i följd som av selv om konnossementet overlevert til köpet, hindra er att det sålda godset utges eller kjøperen. att kräva det tillbaka gäller konosäven om Stansningsretten kan ikke gjøres gjelden- sement beträffande godset har överlämnats de overfor en tredjemann som i god tro har till köparen. ervervet et ordre- eller ihendehaverkonnos- Rätt enligt första stycket får inte göras sement. gällande mot tredje i god tro har man som förvärvat ett order- eller innehavarkonossement.

§ 308 Sjøfraktbrev 308 § Sjöfraktsedel

Med sjøfraktbrev Med sjöfraktsedel sea waybill förstås

sea waybill forstås et ett

dokument dokument som bevis for sjøtransportavtale utgör bevis om ett avtal sjötranssom er en om for at transportøren godset, port och om att transportören har mottagit og mottatt og inneholder tilsagn fra godset och som et transportøren å utlevere godset til den i doku- innehåller ett åtagande transportöom av mentet angitte mottaker. ren att lämna ut godset till den mottagare Senderen kan selv etter at sjøfraktbrev som anges i dokumentet. er utstedt, bestemme at godset skal utleveres til Avsändaren får även sedan sjöfraktsedel den mottaker angitt i har utfärdats bestämma, att godset skall en annen enn som er dokumentet, dersom han ikke i forhold til lämnas ut till någon annan än den mottagare transportøren har gitt avkall på denne som anges i dokumentet, om han inte i förrett eller mottakeren ikke allerede har gjort sin hållande till transportören har avstått från rett gjeldende. denna rätt eller mottagaren inte redan har Konnossement kan kreves etter § 294 med gjort sin rätt gällande. mindre senderen har gitt avkall på sin til Konossement får begäras enligt 294 § om rett å endre mottaker. avsändaren inte har avstått från sin rätt att utse annan mottagare.

§ 309 Sjøfraktbrevets innhold bevis- 309 § Sjöfraktsedelns innehåll och bevisog Virkning verkan

Et sjøfraktbrev skal inneholde opplys- En sjöfraktsedel skall innehålla uppgift

324 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna Haag-Visby-alternativ

modtaget det gods har mottagits till transport, oplysninger om det gods, som er som

afsenderen, modtageren af avsändaren, mottagaren och transportören, til transport, transportvilkå- transportvillkoren samt frakt och andra godset og transportøren, om

omkostninger, skal kostnader skall betalas av mottagaren. samt fragt og som som rene i Det stadgas i 296 § 3 och 298 § betales af modtageren. Bestemmelserne som mom.

§ 298 gaelder tilsvarende. har motsvarande tillämpning. § 296, stk. og

godtgøres, Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln Stk. 2 Med mindre andet er

transportaftalen, bevis transportavtalet och om att godset dokumentet bevis for og om

angivet i har mottagits så det har beskrivits i for at godset er modtaget, som som

dokumentet. dokumentet.

310 § Avtalsvillkor behörig domstol § 310. Kompetente domstole og vaerne- om

ting. inte vid tryckning- Slutlig text föreligger

Slutlig föreligger inte vid tryckning- en. text

en.

SOU 199013 Bilaga 3 325

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

ninger om det gods som er mottatt for trans- om det gods som har mottagits till transport, port, senderen, mottakeren og transportø- avsändaren, mottagaren och transportören, ren, transportvilkårene samt frakt og andre transportvillkoren samt frakt och andra kostnader som skal betales av mottakeren. kostnader som skall betalas av mottagaren. § 296 tredje ledd og § 298 gjelder tilsvaren- Bestämmelserna i 296§ tredje stycket och de. 298 § har motsvarande tillämpning. Når ikke annet godtgjøres, er sjøfraktbre- Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln vet bevis for transportavtalen samt for at bevis om transportavtalet och om att godset godset er mottatt som angitt i dokumentet. har mottagits så som det har beskrivits i dokumentet.

TVISTER

§ 310 310 § Avtalsvillkor om behörig domstol

Slutlig text föreligger inte vid tryckning- Ett avtal som har ingåtts innan tvist har en. uppkommit och som inskränker kärandens rätt att få en tvist om transport av styckegods enligt detta kapitel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det begränsar kärandens rätt att enligt eget val väcka talan vid domstol för den ort där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor saknas, där svaranden har sin vanliga vistelseort; 2. där transport- där transportavtalet ingicks, för- avtalet ingicks, förutsatt att svaranden utsatt att svaranden där har driftsställe där har driftsställe för sin rörelse, filial för sin rörelse, filial eller företrädare, ge- eller företrädare, genom vars förmedling nom vars förmedling avtalet har ingåtts; avtalet har ingåtts; eller där lastnings- där lastningseller lossningsham- eller lossningshamnen ligger. nen ligger; eller 4. som avses i [337 § andra stycket.

Utan hinder av vad som stadgas i första stycket kan talan alltid väckas vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet. Efter det att tvist har uppkommit får

326 Bilaga 3 sou 199013 Dansk text Finlandssvensk text Haag-Visby-alternativ Hamburg-alternativ Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

§ 311. Voldgift. 311 § Skiljeklausuler Slutlig text föreligger inte vid tryckning- Slutlig text föreligger inte vid tryckningen. en.

SOU 199013 Bilaga 3 327

Norsk text Svensk text

Haag-Visby Hamburg Haag-Visbyreglerna Hamburgreglerna

parterna fritt avtala hur en tvist skall behandlas. Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som innehåller bestämmelser om behörig domstol eller skiljedomsförfarande utan att konossementet uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande för innehavaren av konossementet, får transportören inte åberopa bestämmelserna mot en innehavare av konossementet som har förvärvat det i god tro. Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen enligt 252 § tredje stycket ligger i Sverige, Danmark, Finland eller Norge.

§ 311 Voldgift 311 § Skiljedomsklausuler

Slutlig text föreligger inte vid tryckning- Oavsett vad stadgas i 310§ första som en. stycket får parterna skriftligen begenom kräftat avtal överenskomma att tvister skall hänskjutas till avgörande genom skiljedom om skiljeförfarandet efter kärandens val skall försiggå i en av de stater, där den ort som avses i 310 § första stycket 1-3 är belägen. Skiljedomstolen skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i 310 § andra och tredje styckena har motsvarande tillämpning. Första stycket gäl- Bestämmelserna i ler inte om varken första stycket gäller den avtalade last- som en del av skiljeningshamnen eller avtalet. den avtalade eller faktiska lossningshamnen enligt 252 § tredje stycket ligger i Sverige, Danmark, Finland eller Norge.

328 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

14 kap. 14 kap.

BEFRAGTNING [ ] kap. Om befraktning av fartyg ALLMÄNNA STADGANDEN

§ 312. Anvendelsesområde. Definitioner. 312 § Tillämpningsområde. Definitioner

Regleme om befragming gzelder hel- el- Stadgandena om befraktning gäller heller delbefragtning af et skib. Reglerne om och delbefraktning av fartyg. Stadgandena rejsebefragtning gaelder tillige konsekutive om resebefraktning gäller också konsekutiva rejser, när andet ikke er bestemt. resor när annat inte har stadgats. Stk. I dette kapitel forstås ved I detta kapitel avses med

Bortfragter den, som ved aftale bort- bortfraktare den som genom avtal bort-

fragter et skib til en anden, befragteren. fraktar ett fartyg till annan, befraktaren, Aflaster den, som leverer godset til avlastare den som avlämnar godset för lastning. lastning, Rejsebefragtning, befragtning hvor resebefraktning befraktning enligt vilken fragten i henhold til aftalen skal beregnes frakten skall beräknas för resa, pr. rejse. konsekutiva resor ett visst antal resor som Konsekutive rejser, et vist antal rejser utförs efter varandra enligt ett befraktningssom udføres efter hinanden i henhold til en avtal som avser ett bestämt fartyg, befragtningsaftale for et bestemt skib. tidsbefraktning befraktning enligt vilken Tidsbefragtning, befragtning, hvor frakten skall beräknas för tid, fragten i henhold til aftalen skal beregnes pr. delbefraktning befraktning som gäller tidsenhed. mindre än ett helt fartyg eller en full last när Delbefragtning, befragtning, som certeparti används. omfatter mindre end et helt skib eller en fuld Stadgandena i detta kapitel är tillämpliga ladning, og der benyttes certeparti. på avtal om befraktning av fartyg i inrikes Stk. Bestemmelserne i dette kapitel fart i Finland och i fart mellan Finland, Danfinder anvendelse på alle aftaler om befragt- mark, Norge och Sverige. Vid avtal om bening i indenrigsfart i Danmark og i fart mel- fraktning i inrikes fart i Danmark, Norge lem Danmark, Norge, Finland og Sverige. och Sverige gäller lagen i det land där be- Ved indenrigsfart i Norge, Finland og Sveri- fordringen utförs. gwlder loven i det land, hvor befordring- Vid befraktning i fart som inte omfattas av ge finder sted. 3 mom. gäller stadgandena i detta kapitel en Stk. Ved befragtning i fart, som ikke när finsk rätt skall tillämpas. omfattes af stk. gzelder reglerne i dette kapitel, når dansk ret skal finde anvendelse.

§ 313. Aftalefrihed. 313 § Avtalsfrihet Bestemmelserne i detta kapitel gzelder ik- Stadgandena i detta kapitel tillämpas inte ke, for såvidt andet følger af aftalen, praksis i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har udviklet sig mellem parterna eller af som har utbildats mellan parterna eller av handelsbrug eller anden szedvane, må handelsbruk eller sedvänja som måste som annan anses for bindende mellem parterne. anses bindande för parterna.

SOU 199013 Bilaga 3 329

Norsk text Svensk text

14 kap. 14 kap.

BEFRAKTNING AV SKIP OM BEFRAKTNING AV FARTYG

INNLEDENDE BESTEMMELSER INLEDANDE BESTÄMMELSER

§ 312 Anvendelsesområde. Definisjoner 312 § Tillämpningsområde. Definitioner

Reglene om befraktning gjelder hel- eller Bestämmelserna befraktning gäller om delbefraktning av skip. Reglene om reisebe- hel- och delbefraktning fartyg. av Bestämfraktning gjelder også konsekutive reiser når melserna resebefraktning gäller också om annet ikke er bestemt. konsekutiva inte resor när annat har angetts. I dette kapittel med

menes I detta kapitel avses med

bortfrakter, den som ved avtale bortfrak- bortfraktare den som genom avtal bortter et skip til en annen befrakteren; fraktar fartyg till befraktaren; ett annan, avlaster, den som leverer godset til lasting; avlastare den avlämnar godset för som reisebefraktning, befraktning der frakten lastning; skal beregnes pr reise; resebefraktning befraktning enligt vilken konsekutive reiser, et visst antall reiser frakten skall beräknas för resa; som utføres etter hverandre i henhold til konsekutiva en resor ett visst antal resor befraktningsavtale for et bestemt skip; utförs efter varandra som enligt ett befrakttidsbefraktning, befraktning der frakten ningsavtal som avser ett bestämt fartyg; skal beregnes pr tidsenhet; tidsbefraktning befraktning enligt vilken delbefraktning, befraktning som gjelder frakten skall beräknas för tid; mindre enn et helt skip eller full last når delbefraktning en befraktning som gäller certeparti anvendes. mindre än helt fartyg eller ett en full last när Reglene i dette kapittel gjelder for avtaler certeparti används. om befraktning av skip i innenriks fart i Nor- Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpge samt i fart mellom Norge, Danmark, Fin- liga på avtal befraktning om av fartyg i inland og Sverige. For innenriks fart i Dan- rikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, mark, Finland og Sverige gjelder loven i den Danmark, Finland och Norge. Vid avtal om stat hvor befordringen finner sted. befraktning i inrikes fart i Danmark, Finland Ved befraktning i fart ikke omfattes och Norge gäller lagen som i det land där beav tredje ledd, gjelder reglene i dette kapit- fordringen utförs. tel når norsk rett kommer til anvendelse. Vid befraktning i fart som inte omfattas av tredje stycket gäller bestämmelserna i detta kapitel när svensk rätt skall tillämpas.

§ 313 Avtalefrihet 313 § Avtalsfrihet

Bestemmelsene i dette kapittel gjelder ikke Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas for så vidt annet følger avtalen, etablert inte i den mån annat följer avtalet, av av av praksis mellom partene, eller handels- praxis som har utbildats mellan parterna elav bruk eller annen sedvane som må bin- ler av handelsbruk eller sedvänja anses annan som dende mellom partene. måste anses bindande för parterna.

330 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Stk. Ved rejsebefragtning i indenrigsfart Vid resebefraktning i inrikes fart i Finland i Danmark, samt i fart mellem Danmark, och i fart mellan Finland, Danmark, Norge Finland, Norge Sverige, kan § 338 ikke och Sverige, får stadgandena i 338§ inte og tilsideszettes ved aftale til skade for aflaster, åsidosättas genom avtal till nackdel för avrejsebefragter eller modtager. Det samme lastare, resebortfraktare eller mottagare.

gaelder bestemmelserne i den gaeldende Detsamma gäller stadgandena i [229 § 1

sølovs§ 291, stk. og stk. punk- 4 punkten och 2 mom.]. Om begränsnr. mom. tum. Om begratnsninger i aftalefriheden i ningar i avtalsfriheten i inrikes fart i Danindenrigsfart i Danmark, Finland, Norge mark, Norge och Sverige gäller lagen i det og Sverige gatlder loven i det land, hvor trans- land där befordringen utförs. portbefordringen finder sted. Vid befraktning i fart avses i 252 § 1 som Stk. 3. Ved befragtning naevnt i och 2 får stadgandena i 329 § om utsom mom. §252, stk. kan bestemmelserne i färdande konossement inte åsidosättas 1 og av § 329 om udstedelse af konnossement ikke genom avtal till nackdel för avlastaren. fraviges ved aftale til skade for aflaster. Stadgandena i detta kapitel får inte heller Stk. Bestemmelserne i dette kapitel åsidosättas avtal om detta följer av genom kan heller ikke fraviges ved aftale, når det 316 følger af § 316, §338, stk. og § 374, stk.

§ 314. Befragtning af et bestemt skib. 314 § Befraktning av ett bestämt fartyg. Fuld last. Full last

Angår befragtningsaftalen et bestemt Gäller befraktningsavtalet ett bestämt farskib, kan bortfragteren ikke opfylde aftalen tyg, får bortfraktaren inte fullgöra avtalet med et andet skib. Giver aftalen bortfragte- med ett annat fartyg. Om avtalet ger bortret til at erstatte det aftalte skib med et fraktaren rätt att sätta in ett annat fartyg än ren andet eller i øvrigt at bruge andre skibe, kan det avtalade eller att i övrigt använda andra bortfragteren kun indsaette skibe, lige fartyg, får bortfraktaren endast sätta in farsom er så egnede det aftalte skib. Retten hertil tyg är lika ändamålsenliga som det avsom som kan udnyttes kan flera flere gange. talade fartyget. Rätten utövas Stk. Angår aftalen et helt skib eller en gånger. fuld ladning, kan bortfragteren ikke med- Om avtalet gäller ett helt fartyg eller en tage gods for andre end befragteren. Dette full last, får bortfraktaren inte ta med gods galder, selv skibet skal i ballast for at för än befraktaren. Detta gäller även om annan påbegynde rejse. fartyget skall i ballast för att påbörja en ny om en ny resa.

315 § Överlåtelse befraktningsavtal §315. Overdragelse af befragtningsafta- av len. Overdrager befragteren sine rettigheder Överlåter befraktaren sina rättigheter enefter befragtningsaftalen til anden, eller ligt befraktningsavtalet till annan eller vidaen frembortfragter han skibet, vedbliver han rebortfraktar han fartyget, förblir han ändå at ansvarlig for, at aftalen opfyldes. ansvarig för att avtalet fullgörs. vatre Stk. Bortfragteren kan ikke overdrage Bortfraktaren får inte överlåta befrakt-

SOU 199013 Bilaga 3 331

Norsk text Svensk text

Ved reisebefraktning i innenriks fart i Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige Norge samt i fart mellom Norge, Danmark, och i fart mellan Sverige, Danmark, Finland Finland og Sverige kan reglene i § 338 ikke och Norge, får bestämmelserna i 338 § inte fravikes ved avtale til skade for avlaster, rei- åsidosättas avtal till nackdel genom för avsebefrakter eller mottaker. Det gjel- lastare, resebefraktare eller Detsamme mottagare. der bestemmelsene i [nåvaerende sjøl0v] gäller bestämmelserna i [368] § förssamma § 291 første ledd nr 7 annet ledd første ta stycket 5 och fjärde stycket. Om begränsog punktum. Om begrensninger i avtalefrihe- ningar i avtalsfriheten i inrikes fart i ten i innenriksfart i Danmark, Finland Danmark, Finland og och Norge gäller lagen i Sverige gjelder loven i den stat hvor be- det land där befordringen utförs. fordringen finner sted. Vid befraktning i fart som avses i 252 § Ved befraktning i fart som nevnt i § 252 första och andra styckena får bestämmelserførste og annet ledd kan bestemmelsene i i 329§ utfärdande na om av konossement § 329 om utstedelse konnossement ikke inte åsidosättas avtal till nackdel av genom för fravikes ved avtale til skade for avlaster. avlastaren. Bestemmelsene i dette kapittel kan heller Bestämmelserna i detta kapitel får inte ikke fravikes ved avtale når dette følger heller åsidosättas avtal av genom om detta föl- §316, § 338 annet ledd §374 jer 316 og annet av ledd.

§ 314 Befraktning av et bestemt skip. Full 314 § Befraktning av ett bestämt fartyg. last Full last

Gjelder befraktningsavtalen et bestemt Gäller befraktningsavtalet ett bestämt farskip, kan bortfrakteren ikke oppfylle får bortfraktaren avta- tyg, inte fullgöra avtalet len med et annet skip. Gir avtalen bort- med ett annat fartyg. Om avtalet bortger frakteren rett til å sette inn et annet skip fraktaren enn rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalte eller for øvrig bruke andre skip, det avtalade eller i övrigt använda att andra kan bortfrakteren bare sette inn skip som er fartyg, får bortfraktaren endast sätta in farlike egnet som det avtalte skip. Retten kan tyg är lika ändamålsenliga som som det avutøves flere ganger. talade fartyget. Rätten kan utövas flera Gjelder avtalen et helt skip eller full gånger. en last, kan bortfrakteren ikke ta med gods for Om avtalet gäller helt fartyg ett eller en andre enn befrakteren. Dette gjelder selv full last, får bortfraktaren inte ta med gods om skipet skal i ballast for å påbegynne för än befraktaren. annan Detta gäller även ny reise. fartyget skall om i ballast för att påbörja

en ny resa.

§ 315 Overdragelse befraktningsavta- 315 § Överlåtelse befraktningsavtal av av len

Overdrar befrakteren sin rett etter be- Överlåter betraktaren sina rättigheter enfraktningsavtalen til en annen eller frem- ligt befraktningsavtalet till eller vidaannan bortfrakter han skipet, vedblir han å rebortfraktar han fartyget, förblir han ändå vare ansvarlig for at avtalen oppfylles. Bortfrak- ansvarig för att avtalet fullgörs. teren kan ikke overdra befraktningsavtalen Bortfraktaren får inte överlåta befrakt-

332 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

aftalen uden samtykke fra befragteren. Har ningsavtalet utan samtycke från befraktabefragteren givet sit samtykke, ophører Har betraktaren samtyckt till överlåtelren. bortfragterens i medfør af aftalen. upphör bortfraktarens ansvar enligt avansvar sen, talet.

§ 316. Trampkonnossementer. 316 § Trampkonossement

Stk. Udsteder bortfragteren konnosse- Utfärdar bortfraktaren konossement för ment for gods, befordres med skibet, gods befordras med fartyget, bestämsom som bestemmer konnossementet vilkårene for konossementet villkoren för befordringmer befordringen udleveringen af godset i for- och utlämnandet godset såvitt gäller og en av holdene mellem bortfragteren tredje- förhållandet mellan bortfraktaren och tredje og mand, indehaver af konnossementet. innehar konossementet. Bestämsom er man som Bestemmelser i befragtningsaftalen, som ik- melser i befraktningsavtalet som inte har take optaget i konnossementet, kan ikke gits in i konossementet kan inte göras gällaner gøres gzeldende over for tredjemand, med de mot tredje man om inte konossementet mindre konnossementet henviser til dem. hänvisar till dem. Stk. Bestemmelserne konnosse- Stadgandena konossement i 295om om ment i§§ 295-307 gaalder også konnosse- 307 §§ gäller även konossement som avses i ment, nazvnt i stk. Når det følger af 1 När det följer av 253§ att stadsom mom. § 253, at konnossementet er undergivet reg- gandena i [ ] kap. om transport av styckelerne i kapitlet stykgodsbefordring, be- gods skall tillämpas på konossementet beom stemmes bortfragterens rettighe- stäms bortfraktarens och rättigheter i ansvar og ansvar der i forhold til trediemand af bestemmelser- förhållande till tredje enligt 254 och man i §§ 274-290, § 254. 274-290 §§. ne

II. REJSEBEFRAGTNING. RESEBEFRAKTNING

§ 317. Fragt. 317 § Frakt

Fremgår fragten ikke af aftalen, betales Följer frakten inte av befraktningsavtalet, fragt på aftale tidspunktet. skall den frakt betalas som var gängse när gangs Stk. Er der lastet andet eller mere gods avtalet ingicks. end aftalt i befragtningsaftalen, betales her- Om annat eller gods än det som följer mer for fragt ved lastningen, dog ikke avtalet har inlastats skall för godset begaengs av mindre end den aftalte fragt. talas gängse frakt vid lastningen, dock inte lägre än den avtalade frakten.

§ 318. Sødygtighed. 318 § Sjövärdighet

Rejsebortfragteren skal for, at ski- Resebortfraktaren skall se till att fartyget sørge bet sødygtig, herunder, det tilstraek- är sjövärdigt, vari innefattas att det är beer at er keligt udrustet bemandet, lastrum, hörigen bemannat och utrustat och att lastog og at køle- fryserum alle andre dele af ski- kyl- och frysrum samt Övriga utrymog og rum, bet, hvor gods lastes, i behørig stand til i fartyget, i vilka gods lastas, är i gott er men modtagelse, befordring bevaring af god- skick för att godset skall kunna mottas, beog set. fordras och bevaras.

SOU 199013 Bilaga 3 333

Norsk text Svensk text

uten samtykke fra befrakteren. Har befrak- ningsavtalet utan samtycke från befraktateren samtykket, opphører bortfrakterens ren. Har befraktaren samtyckt upphör bortansvar etter avtalen. fraktarens ansvar enligt avtalet.

§ 316 Trampkonnossement 316 § Trampkonossement

Utsteder bortfrakteren konnossement for Utfärdar bortfraktaren konossement för gods som befordres med skipet, bestemmer gods befordras med fartyget bestämmer som konnossementet vilkårene for befordringen konossementet villkoren för befordringen og utleveringen av godset i forholdet mellom och utlämnandet av godset såvitt gäller förbortfrakteren og tredjemann som innehar hållandet mellan bortfraktaren och tredje konnossementet. Bestemmelser i befrakt— innehar konossementet. Bestämman som ningsavtalen som ikke er tatt inn i konnosse- melser i befraktningsavtalet inte har tasom mentet, kan ikke gjøres gjeldende overfor gits in i konossementet kan inte göras gällantredjemann med mindre konnossementet vi- de mot tredje inte konossementet man om ser til dem. hänvisar till dem. Reglene om konnossement i §§ 295 til 307 Bestämmelserna om konossement i 295gielder også konnossement som nevnt i førs- 307 §§ gäller även konossement i som avses te ledd. Når det følger av § 253 at reglene i första stycket. När det följer 253§ att av kapittelet om stykkgodstransport skal gjelde bestämmelserna i kapitlet transport om av for konossementet, bestemmes bortfrakte- styckegods skall tillämpas på konossementet rens ansvar og rettigheter overfor tredje- bestäms bortfraktarens och rättigheansvar mann av reglene i §§ 274 til 290, § 254. ter i förhållande till tredje enligt reglerman na i 254 och 274-290 §§.

II. REISEBEFRAKTNING RESEBEFRAKTNING

§ 317 Frakt 317 § Frakt

Følger ikke frakten av avtalen, betales Följer frakten inte befraktningsavtalet av gjengs frakt på avtaletiden. skall den frakt för godset betalas som var Er det lastet annet eller mer gods gängse när avtalet ingicks. enn avtalt, betales for dette gjengs frakt ved las- Om annat eller gods än vad följer mer som tingen, dog ikke mindre enn den avtalte avtalet har inlastats, skall för godset beav frakt. talas gängse frakt vid lastningen, dock inte lägre än den avtalade frakten.

§ 318 Sjødyktighet 318 § Sjövärdighet

Reisebortfrakteren skal for skipet Resebortfraktaren skall se till att fartyget sørge at sjødyktig, herunder det tilstrekkelig är sjövärdigt, vari innefattas att det är beer at er bemannet lasterom, kjøle- hörigen bemannat och utrustat och att lastog utrustet og at fryserom alle andre deler skipet rum, kyl- och frysrum samt övriga utrymog og av hvor gods lastes, i forsvarlig stand til mot- men i fartyget, i vilka gods lastas, är i gott er takelse, befordring bevaring godset. skick för att godset skall kunna mottas, beog av fordras och bevaras.

334 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk text Finlandssvensk text

§ 319. Befragterens valg af laste- og los- 319 § Resebefraktarens val av lastningssehavn. och lossningshamn

Stk. Giver befragtningsaftalen rejsebe- Ger befraktningsavtalet resebefraktaren fragteren ret til at vaelge laste- eller losse- rätt att välja lastnings- eller lossningshamn, havn, skal skibet sejle til den havn, som han skall fartyget till den hamn som han ananviser, såfremt adgangen er fri og skibet visar, såvida den är tillgänglig och fartyget kan ligge flot og sikkert og uden hindringer kan ligga flott och säkert och utan hinder ind eller ud med lasten. Valg af lossehavn in eller ut med lasten. Val av lossningshamn traaffes senest ved afslutningen af lastningen. skall göras senast vid lastningens slut. Stk. For skade på skibet, der skyldes at Har resebefraktaren beordrat fartyget till rejsebefragteren har beordret skibet til en en osäker hamn är han ansvarig för skada usikker havn, er han ansvarlig, med mindre som därigenom orsakas fartyget med mindre rejsebefragteren godtgør, at tabet ikke skyl- han visar att fel eller försummelse inte föredes fejl eller forsømmelse af ham eller nogen ligger hos honom själv eller någon som han han svarer for. svarar för. Stk. Ved konsekutive rejser skal retten Vid konsekutiva resor skall rätten att välja til at vaelge, hvilke rejser skibet skal udføre, vilka resor som fartyget skall utföra utövas udøves på en sådan måde, at den samlede på sådant sätt att den sammanlagda längden lxngde af laste- og ballastrejserne i medfør av last- och ballastresorna enligt avtalet blir af befragtningsaftalen vaesentlig forbliver väsentligen densamma. I annat fall är reseden samme. I modsat fald er rejsebefragte— befraktaren skyldig att betala ersättning för ren forpligtet til at svare erstatning for fragt- fraktförlust. tab. Resebefraktaren får inte ändra valet av Stk. Rejsebefragteren kan ikke omgøre hamn eller resa. valget af havn eller rejse.

§ 320. Lasteplads. 320 § Lastningsplats

Er bestemt lasteplads ikke aftalt, laegges Har bestämd lastningsplats inte avtalats, skibet på den plads, som rejsebefragteren skall fartyget förläggas till den plats som anviser, såfremt adgangen dertil fri, resebefraktaren anvisar, såvida denna är tiller og skibet kan ligge der flot sikkert og uden gänglig och fartyget kan ligga flott och säog hindringer komme ud derfra med lasten. kert och utan hinder ut med lasten. Stk. 2. Er lasteplads ikke anvist i tide, Om lastningsplats inte har anvisats i tid, lagges skibet på saedvanlig lasteplads. Lader skall fartyget förläggas till sedvanlig lastdet sig ikke gøre, valger rejsebortfragteren ningsplats. Kan det inte ske, skall resebortplads, hvor lastning med rimelighed kan fraktaren välja en plats där lastningen skäen foregå. ligen kan äga rum. Stk. Hvad enten bestemt lasteplads er Vare sig bestämd lastningsplats har avaftalt eller ikke, kan rejsebefragteren kraeve talats eller inte, har resebefraktaren rätt att skibet forhalet fra lasteplads til en anden få fartyget förhalat från en lastningsplats till en mod selv at bzere omkostningerne derved. en annan om han svarar för kostnaderna för detta.

SOU 199013 Bilaga 3 335

Norsk text Svensk text

§ 319 Reisebefrakterens valg laste- 319 § Resebefraktarens av og val av lastnings-

lossehavn och lossningshamn

Gir befraktningsavtalen reisebefrakteren Ger befraktningsavtalet resebefraktaren

rett til å velge laste- eller lossehavn, skal rätt välja lastningsatt eller lossningshamn,

skipet til den havn denne anviser skall fartyget som till den hamn som han an-

såfremt adgangen fri skipet kan ligge visar, såvida den er og är tillgänglig och fartyget

flott og sikkert uten hinder gå inn eller ut kan ligga flott og och säkert och utan hinder

med lasten. Valg av lossehavn treffes senest in eller ut med lasten. Val av lossningshamn

ved avslutning av lastingen. skall göras vid lastningens slut. senast Har reisebefrakteren beordret skipet til Har resebefraktaren en beordrat fartyget till

usikker havn, er han ansvarlig for skade osäker hamn han som en är ansvarig för skada

skipet derved påføres med mindre skaden därigenom som orsakas fartyget med mindre

ikke skyldes feil eller forsømmelse han han visar av att fel eller försummelse inte före-

selv eller noen han for. ligger hos honom svarer själv eller någon som han

Ved konsekutive reiser må rett til å för. en svarar

velge hvilke reiser skipet skal utføre, utøves Vid konsekutiva resor skall rätten att välja

slik at den samlede lengde laste- bal- vilka fartyget av og resor som skall utföra utövas

lastreisene under avtalen blir vesentlig den på sådant den sätt att sammanlagda längden

samme. Ellers plikter reisebefrakteren å last- och ballastresorna sva- av enligt avtalet blir

re erstatning for frakttap. väsentligen densamma. I annat fall är rese-

Reisebefrakteren kan ikke omgjøre valget befraktaren skyldig att betala ersättning för

av havn eller reise. fraktförlust.

Resebefraktaren får inte ändra valet av hamn eller resa.

§ 320 Lasteplass 320 § Lastningsplats

Er bestemt lasteplass ikke avtalt, legges Har bestämd lastningsplats inte avtalats,

skipet på den plass reisebefrakteren skall som an- fartyget förläggas till den lastningsplats

viser, såfremt adgangen fri skipet kan er og som resebefraktaren anvisar, såvida denna

ligge flott og sikkert uten hinder og ut är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och

med lasten. säkert och utan hinder ut med lasten.

Er lasteplass ikke anvist i tide, legges ski- Om lastningsplats inte har anvisats i tid,

pet på sedvanlig lasteplass. Lar det ikke skall seg fartyget förläggas till sedvanlig lastgjøre, skal reisebortfrakteren velge plass en ningsplats. Kan det inte ske, skall resebort-

hvor lasting med rimelighet kan foregå. fraktaren välja en plats där lastningen skä- Enten bestemt lasteplass avtalt eller iker ligen kan äga rum.

ke, kan reisebefrakteren kreve at skipet for- Vare sig bestämd lastningsplats har avhales fra en lasteplass til en mot selv å talats annen eller inte, har resebefraktaren rätt att bare omkostningene ved dette. få fartyget förhalat från lastningsplats till en

en annan, om han svarar för kostnaderna för

detta.

336 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

LASTETID LASTNINGSTID .

§ 321. Lastetiden. 321 § Lastningstid

Rejsebortfragteren pligtig at lade skibet Resebortfraktaren är skyldig att låta fartyer lastning vis lastetid, der omfatter ligga kvar för lastning viss lastningsligge til en get en overliggetid. Ved befragtning på tid, omfattar liggetid och överliggetid. liggetid og som

indgår ingen overliggetid i lasteti- Vid befraktning på linjefartsvillkor liner

liner terms

terms ingår ingen överliggetid i lastnings-

den. tiden.

§ 322. Liggetidens lasngde. 322 § Liggetidens längd

Liggetiden den tid, der ved befragt- Liggetid är den tid skäligen kan påer som ningsaftalens indgåelse med rimelighed kan räknas för lastningen när befraktningsavtapåregnes at medgå til lastningen. Ved be- let ingås. Vid beräkningen av liggetiden regningen skal hensyn tages til skibets og skall hänsyn tas till fartygets och lastens art lastens størrelse, lasteindretningerne och storlek, lastningsanordningarna ombord art og bord i havnen andre lignende om- och i hamnen samt andra liknande omstänom og og stzendigheder. digheter. Stk. 2. Liggetiden beregnes ved klausu- Liggetiden beräknas vid klausulerna

lerne 1 fac fast can utgående från att last-

as

1 fac fast can med udgangspunkt at ningen skall utföras så snabbt som fartyget

as lastning skal foregå så hurtigt, som skibet kan ta emot last med oskadade lastningskan tage imod lasten med uskadte lasteind- anordningar,

retninger; 2 faccop fast custom of the port

as can

2 faccop fast custom of the port utgående från att lastningen skall utföras så

as can med udgangspunkt at lastningen skal fore- snabbt vanligt lastningssätt i hamnen som gå så hurtigt som saedvanlig lastemåde i hav- tillåter, tillader; 3 liner terms linjefartsvillkor utgåennen 3 liner liniefartsvilkår med ud- den från att lastningen skall utföras så terms gangspunkt at lastningen skal föregå så snabbt som vid vanlig lastning i hamnen av hurtigt ved sazdvanlig lastning i havnen fartyg går i linjefart, med tillägg för den som som af skibe i liniefart med tillzeg af den tid, tid går förlorad vid trafikanhopning. som som går tabt ved trafikophobning. Om tid har bestämts för en gemensam Stk. Er tiden for lastning losning lastning och lossning, löper liggetiden inte ut og fastsat under ét, udløber liggetiden ikke, før förrän den tiden har gått till gemensamma den samlede tid er udløbet. ända. Stk. Liggetiden beregnes i arbejdsdage Liggetiden beräknas i arbetsdagar och ararbejdstimer. Som arbejdsdag regnes betstimmar. Som arbetsdag räknas varje varog hverdage, hvor der arbejdes det antal timer, dag då det arbetas det antal timmar som är saadvanlige på hverdage i havnen, vanligt i hamnen på vardagar. Som arbetssom er og arbejdstime hver time, som på hverdage timme räknas varje timme som kan använsom kan bruges til lastning. For de dage, hvor das till lastning på vardagar. För de dagar då der arbejdes mindre end på arbejdsdage, det arbetas mindre än på arbetsdagar räknas

SOU 199013 Bilaga 3

Norsk text Svensk text

LASTETID LASTNINGSTID

§ 321 Lastetiden 321 § Lastningstid

Reisebortfrakteren plikter å la skipet ligge Resebortfraktaren är skyldig att låta farty-

til lasting viss lastetid omfatter liggeen som get ligga kvar för lastning viss lastningsen tid og overliggetid. Ved befraktning på linjetid, som omfattar liggetid och överliggetid.

fartsvilkår liner terms inngår ingen over- Vid befraktning på linjefartsvillkor liner

liggetid i lastetiden.

terms ingår ingen överliggetid i lastnings-

tiden.

§ 322 Liggetidens lengde 322 § Liggetidens längd

Liggetid er den tid ved befraktnings- Liggetid som är den tid som skäligen kan på-

avtalens inngåelse med rimelighet kan på- räknas för lastningen när befraktningsavta-

regnes å med til lastingen. Ved bereg- let ingås. Vid beräkningen av liggetiden

ningen skal hensyn tas til skipets lastens og skall hänsyn tas till fartygets och lastens art

art og størrelse, lasteinnretningene bord och storlek, lastningsanordningarna om ombord

og i havnen andre lignende omstendig- och i og hamnen samt andra liknande omstän-

heter. digheter.

Liggetiden beregnes ved klausulene Liggetiden beräknas vid klausulerna

1 fac fast can, med utgangspunkt i 1 as at fac fast as can, med utgångspunkt

lasting skal foregå så raskt som skipet kan ta från att lastningen skall utföras så snabbt

imot lasten med uskadde lasteinnretninger, fartyget kan som ta emot last med oskadade

2 faccop fast custom of the port, as can lastningsanordningar;

med utgangspunkt i at lastingen skal foregå 2 faccop

fast as can custom of the port,

så raskt som vanlig lastemåte i havnen med utgångspunkt från att lastningen skall

tillater, utföras så snabbt som vanligt lastningssätt i

3 liner terms linjefartsvilkår, med hamnen ut- tillåter;

gangspunkt i at lastingen skal foregå så raskt 3 liner

terms linjefartsvillkor med ut-

som ved vanlig Iasting i havnen skip i gångspunkt från av att lastningen skall utföras

linjefart, med tillegg den tid går så snabbt av som tapt som vid vanlig lastning i hamnen

ved trafikkopphopning. fartyg går i linjefart, av som med tillägg för

Er det fastsatt en samlet tid for lasting den tid går förlorad og som vid trafikanhop-

lossing, utløper ikke liggetiden før den ning. sam-

lede tid er utløpt. Om en gemensam tid har bestämts för

Liggetiden beregnes i arbeidsdager lastning og ar- och lossning löper liggetiden inte ut

beidstimer. Som arbeidsdag hverda- förrän den regnes gemensamma tiden har gått till

ger da det arbeides det antall timer som er ända.

vanlig på hverdager i havnen, Liggetiden beräknas og som ar- i arbetsdagar och ar-

beidstime hver time på hverdager kan som betstimmar. Som arbetsdag räknas varje var-

brukes til lasting. For de dager det arbeides dag då arbetet utförs det antal timmar som mindre enn på arbeidsdager, det regnes an- är vanligt i hamnen på vardagar. Som arbets-

tall timer vanligvis brukes. som timme räknas varje timme kan använsom

das till lastning på vardagar. För de dagar då

Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

det szerlige antal timer, da det antal timmar vanligen används till regnes med som som saedvanligvis bruges. lastning.

§ 323. Liggetidens begyndelse. 323 § Liggetidens början

Stk. Liggetiden begynder ikke at løbe, Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget før skibet på lastepladsen, klar til at ind- ligger på lastningsplatsen och är klart att ta er last, rejsebortfragteren har givet in last och resebortfraktaren har gjort antage og meddelelse herom. mälan om detta. Stk. Meddelelse kan gives forhånd, Anmälan får göras i förväg men inte förrikke før skibet kommet frem til laste- än fartyget har kommit fram till lastningsmen er Viser det sig skibet ikke hamnen. Visar det sig senare att fartyget havnen. senere, at indtage last, skal den tid, inte klart att ta in last, skall den tid som var klart til at som var på grund af nødvendig klargøring, går förlorad för att göra fartyget klart inte går tabt ikke medregnes i liggetiden. räknas in i liggetiden. Meddelelse skal gives til aflaste- Anmälan skall göras hos avlastaren eller, Stk. eller dersom denne ikke kan trzeffes, til denne inte kan anträffas, hos resebefrakren, om rejsebefragteren. Trazffes hverken aflasteren Kan varken avlastaren eller resebetaren. rejsebefragteren, meddelelse for fraktaren anträffas, anmälan ha gjorts eller anses anses givet, når den afsendt på hensigts- när den har avsänts på ett ändamålsenligt at vaere er mzessig måde. sätt. Tiden fra det klok- Tiden räknas antingen från det klockslag Stk. regnes enten arbejdet i havnen szedvanlig be- då arbetet i hamnen vanligen börjar på morkeslet, da eller fra middagspau- eller från middagsrastens slut. I det gynder om morgenen, gonen slutning. I første tilfaelde må meldingen förra fallet skall anmälan vara gjord senast sens time før kontortidens timme före kontorstidens slut föregående vaere givet senest en en föregående arbejdsdag, i sid- dag och i det fallet senast klockan tio afslutning den senare ste tilfaelde senest kl. 10 samme dag. samma dag.

§ 324. Hindringer. 324 § Hinder

ikke laegges på lastepladsen på Kan fartyget inte förläggas till lastnings- Kan skibet hindring på rejsebefragterens side, platsen på grund hinder på resebefraktagrund af av meldes klart til lastning med sida, får det ändå anmälas klart att ta in kan det dog rens liggetiden begynder løbe. last med den verkan att liggetiden börjar den Virkning, at at ved trafikophobning löpa. Detsamma gäller vid trafikanhopning Det samme gzelder og desuden ved andre hindringer, rejse- och dessutom vid annat hinder som resesom ikke med rimelighed kunne ta- bortfraktaren inte skäligen kunnat räkna bortfragteren i betragtning på tidspunktet for aftalens med när avtalet ingicks. ge indgåelse. I liggetiden inräknas inte den tid som går liggetiden medregnes ikke den förlorad på grund hinder på resebort- Stk. I av ved hindring rejsebort- fraktarens sida. Detsamma gäller den tid tid, som går tabt glder tid, går förlorad till följd att fartyget har fragterens side. Det samme som som av på grund af forhold, förlagts till än sedvanlig lastningsplats går tabt, fordi skibet annan rejsebortfragteren med rimelighed kun- anledning resebortfraktaren skäsom av en som

SOU 199013 Bilaga 3 339

Norsk text Svensk text

det arbetas mindre än på arbetsdagar räknas det antal timmar som vanligen används till lastning.

§ 323 Liggetidens begynnelse 323 § Liggetidens början

Liggetiden begynner ikke å løpe før skipet Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget på lasteplassen, klart til å ta inn last, ligger på lastningsplatsen och är klart att er og reisebortfrakteren har gitt melding om det- börja ta in last och resebortfraktaren har te. gjort anmälan om detta. Melding kan gis på forhånd, men ikke før Anmälan får göras i förväg men inte förrskipet er kommet frem til lastehavnen. Viser än fartyget har kommit fram till lastningsdet seg senere at skipet ikke var klart til å ta hamnen. Visar det sig senare att fartyget inn last, skal den tid som går tapt p g a inte var klart att börja ta in last, skall den tid nødvendig klargjøring, ikke regnes med i som går förlorad för att göra fartyget klart liggetiden. inte räknas in i liggetiden. Meldingen skal gis til avlasteren eller, om Anmälan skall göras hos avlastaren eller, denne ikke kan treffes, til reisebefrakteren. om denne inte kan anträffas, hos resebefrak- Kan verken avlasteren eller reisebefrakteren taren. Kan varken avlastaren eller resebetreffes, anses meldingen som gitt når den er fraktaren anträffas, anses anmälan ha gjorts avsendt på hensiktsmessig måte. när den avsänts på ett ändamålsenligt sätt. Tiden regnes enten fra det klokkeslett da Tiden räknas antingen från det klockslag arbeidet i havnen vanligvis begynner då arbetet i hamnen vanligen börjar på om mormorgenen, eller fra middagspausens slutt. I gonen eller från middagsrastens slut. I det første tilfelle må meldingen vare gitt senest förra fallet skall anmälan vara gjord senast en time før kontortidens slutt arbeidsdagen en timme före kontorstidens slut föregående før, i siste tilfelle senest klokken 10 samme dag och i det senare fallet senast klockan tio dag. samma dag.

§ 324 Hindringer 324 § Hinder

Kan ikke skipet legges på lasteplassen på Kan fartyget inte förläggas till lastningsgrunn av hindring på reisebefrakterens side, platsen på grund av hinder på resebefraktakan det likevel meldes klart til lasting med rens sida, får det ändå anmälas klart att den Virkning at liggetiden begynner å løpe. börja ta in last med verkan att liggetiden Det samme gjelder ved trafikkopphopning börjar löpa. Detsamma gäller vid trafikanog dessuten ved andre hindringer reise- hopning och dessutom vid annat hinder som som bortfrakteren ikke med rimelighet kunne tai resebortfraktaren inte skäligen kunnat räkna

betraktning på avtaletiden. med när avtalet ingicks.

I liggetiden medregnes ikke tid som går I liggetiden inräknas inte den tid som går tapt ved hindring på reisebortfrakterens si- förlorad på grund av hinder resebortde. Det samme gjelder tid som går tapt som fraktarens sida. Detsamma gäller den tid følge av at skipet på grunn av forhold som som går förlorad till följd av att fartyget har reisebortfrakteren med rimelighet kunne tai förlagts till annan än sedvanlig lastningsplats betraktning på avtaletiden, er lagt på las- av en anledning resebortfraktaren skäen som

340 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

i betragtning på tidspunktet for afta- ligen bort räkna med när avtalet ingicks. ne tage indgåelse, lagt på lasteplads, Däremot inräknas uppehåll grund av farlens er en som ikke sdvanlig. Derimod medregnes op- tygets förhalning. er hold ved forhaling af skibet.

§ 325. Overliggetiden. 325 § Överliggetid

Overliggetiden udgør den tid, skibet efter Överliggetid är den tid fartyget efter

som udløb må ligge for blive lastet, liggetidens utgång måste ligga kvar för att bli liggetidens at medmindre lxngden af overliggetid fast- lastat, såvida inte överliggetidens längd är er sat ved aftale. fastställd genom avtal.

Stk. 2. Overliggetiden beregnes i løbende Överliggetiden beräknas i löpande dagar

timer fra liggetidens udløb. Bestem- och timmar från liggetidens utgång. Staddage og i § 324, stk. får tilsvarende gandena i 324§ 2 har motsvarande melsen an- mom. vendelse. tillämpning.

§ 326. Godtgørelse for overliggetid. 326 § Ersättning för Överliggetid

overliggetid har rejsebortfragteren Resebortfraktaren har rätt till särskild er- For krav på sazrskilt godtgørelse. Godtgørelsen sättning för Överliggetid, Ersättningen be-

under hensyn til fragten til fo- med hänsyn till frakten och till den

fastszettes og stäms røgelse eller formindskelse af bortfragterens ökning eller minskning av resebortfraktaudgifter følge af, at skibet ligger stille. utgifter följer att fartyget ligger som rens som av Stk. Godtgørelsen forfalder ved på- stilla.

Ersättningen förfaller till betalning vid an-

krav. Stk. Bliver godtgørelsen ikke betalt el- fordran. sikkerhed stillet, kan rejsebortfragteren Om ersättningen inte betalas eller säkerler

føre kravet på konnossementet. Gør han ik- het inte ställs för den, har resebortfraktaren

kan han i stedet fastszette rimelig göra anteckning fordringen på ke det, en rätt att om betalingsfrist. Er beløbet ikke betalt inden konossementet. Gör han inte det får han i udløb, kan rejsebortfragteren have stället förelägga resebefraktaren en bestämd fristens kraeve erstatning efter tilläggstid för betalningen. Är tiden inte befragtningsaftalen og

almindelige kontraktregler for tab, oskäligt kort och betalas fordringen inte in-

som rejsen bortfalder. tilläggstiden, får resebortfraktaren häva skyldes at om befraktningsavtalet och kräva ersättning för förlust beror på att resan inte kommer som till stånd.

LASTNING. LASTNING

§ 327. Lastning stuvning. 327 § Lastning och stuvning og Följer inte det är brukligt i Dersom andet ikke følger af praksis i hav- annat av som hamnen, skall resebefraktaren avlämna gode nen, skal rejsebefragteren levere godset ved skibets side rejsebortfragteren det set vid fartygets sida och resebortfraktaren og tage bord. Ved klausulerne ta det ombord. Vid klausulerna om

1 fio free in and out, skall resebefraktal fio free in and out, skal rejsebefragte-

SOU 199013 Bilaga 3 341

Norsk text Svensk text

teplass som ikke er sedvanlig. Derimot med- ligen bort räkna med när avtalet ingicks. regnes opphold ved forhaling av skipet. Däremot inräknas uppehåll på grund farav tygets förhalning.

§ 325 Overliggetid 325 § Överliggetid

Overliggetid er den tid skipet etter liggeti- Överliggetid är den tid fartyget efter

som dens utløp må ligge for å bli lastet, med liggetidens utgång måste ligga kvar för att bli mindre lengden av overliggetiden fastsatt lastat, såvida inte överliggetidens längd är er ved avtale. fastställd genom avtal.

Overliggetiden beregnes i løpende dager Överliggetiden beräknas för löpande da-

og timer fra liggetidens utløp. § 324 annet gar och timmar från liggetidens utgång. Beledd gjelder tilsvarende. stämmelserna i 324 § andra stycket har motsvarande tillämpning.

§ 326 Godtgjørelse for overliggetid 326 § Ersättning för överliggetid

Reisebortfrakteren har krav på särskilt Resebortfraktaren har rätt till särskild ergodtgjørelse for överliggetid. Godtgjørelsen sättning för överliggetid. Ersättningen befastsettes under hensyn til frakten den stäms med hänsyn till frakten och till og den økning eller minskning reisebortfrakte- ökning eller minskning resebortfraktaav av rens utgifter som følger av at skipet ligger utgifter följer fartyget ligger rens som av att stille. stilla. Godtgjørelsen förfaller ved påkrav. Ersättningen förfaller vid anfordran. Blir godtgjørelsen ikke betalt eller sikker- Om ersättningen inte betalas eller säkerhet stillet, kan reisebortfrakteren gjøre an- het inte ställs för den, har resebortfraktaren merkning om kravet på konnossementet. rätt att göra anteckning fordringen på om Gjør han ikke det, kan han i stedet fastsette konossementet. Gör han inte det får han i en rimelig betalingsfrist. Er beløpet ikke be- stället förelägga resebefraktaren bestämd en talt innen fristens utløp, kan reisebortfrakte- tilläggstid för betalningen. Är tiden inte ren heve befraktningsavtalen kreve oskäligt kort och betalas fordringen inte og ers- intatning etter alminnelige kontraktsregler for tilläggstiden, får resebortfraktaren om häva tap som skyldes at reisen bortfaller. befraktningsavtalet och kräva ersättning för förlust som beror på att inte kommer resan till stånd.

LASTING LASTNING

§ 327 Lasting og stuing 327 § Lastning och stuvning

Dersom annet ikke følger praksis i hav- Följer inte vad brukligt av annat av som är i nen, skal reisebefrakteren levere godset ved hamnen, skall resebefraktaren avlämna godskipets side og reisebortfrakteren ta det set vid fartygets sida och resebortfraktaren om bord. Ved klausulene ta det ombord. Vid klausulerna

1 fio free in and out, skal reisebefrakte- 1 fio free in and out, skall resebefrakta-

342 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

for lastningen, ren sörja för lastningen och ren sørge liniefartsvilkår, rejse- 2 liner linjefartsvillkor, skall re- 2 liner terms skal terms bortfragteren for lastningen. sebortfraktaren sörja för lastningen. sørge for Resebortfraktaren skall ombesörja under- Stk. Rejsebortfragteren sørger underlag andet, påkrazvet til lag och annat som behövs för stuvningen og som er stuvningen, udfører denne. samt utföra den. og Stk. Vedrørende daakslast gaelder § 263 I fråga däckslast har 263 § motsvaranom

i kapitlet stykgods tilsvarende. de tillämpning.

om Stk. Er skibet på grund af omstaan- Om fartyget av en anledning, som reseen dighed, rejsebortfragteren med rimelig- bortfraktaren skäligen bort räkna med när som hed med, da aftalen blev slut- avtalet ingicks, har förlagts till annan än sedkunne regne lagt på lasteplads, der ikke sand- vanlig lastningsplats, är resebortfraktaren tet, en er vanlig, rejsebortfragteren ansvarlig for de ansvarig för de ökade utgifter som detta er øgede udgifter, dette medfører. medför. som

§ 328. Levering af godset. 328 § Avlämnande av godset

Godset skal leveres lastes med tilbørlig Godset skall avlämnas och lastas med tillog hurtighed. Det skal leveres på sådan måde börlig skyndsamhet. Det skall avlämnas på i sådan tilstand, det let ogsikkert ett sådant sätt och i sådant skick att det og en at kan ombord, befordres los- bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas, tages stuves, og befordras och lossas. ses.

Stk. Bestemmelserne i §§ 256-259 i Det som stadgas i 256-259 §§ har mot-

kapitlet stykgodstransport gzelder tilsva- svarande tillämpning. om rende.

§329. Ombordkonnossement. 329 § Ombordkonossement

Når godset lastet, skal rejsebortfragte- När godset har lastats skall resebortfraker eller skibsføreren eller den, bort- taren eller befälhavaren eller den som reseren som fragteren ellers har bemyndiget dertil, på bortfraktaren eljest har bemyndigat, på avaflasterens forlangende, udstede ombord- lastarens begäran utfärda ombordkonossekonnossement, når de nødvendige papirer ment, förutsatt att nödvändiga handlingar

oplysninger föreligger. och uppgifter föreligger. og Stk. 2. Aflasteren kan krmve szerskilte ko- Avlastaren har rätt att få särskilda konosfor de enkelte dele af godset, sement för delar godset, det kan ske nossementer av om medmindre dette vil medføre vmsentlige utan väsentlig olägenhet. ulemper. Om konossement utfärdas med andra vill-

Stk. Udstedes der konossement med kor än dem följer befraktningsavtalet som av andre vilkår end fastsat i befragtningsaftalen och detta medför ökad ansvarighet för en medfører dette forøget for rejse- resebortfraktaren, skall resebefraktaren hålog ansvar bortfragteren, skal rejsebefragteren holde honom skadeslös.

ham skadesløs herfor.

SOU 199013 Bilaga 3 343

Norsk text Svensk text

ren sørge for lastingen, ren sörja för lastningen; 2 liner terms linjefartsvilkår, skal reise- 2 liner terms linjefartsvillkor, skall rebortfrakteren sørge for lastingen. sebortfraktaren sörja för lastningen. Reisebortfrakteren sørger for underlag og Resebortfraktaren skall sörja för underlag annet som trengs til stuingen og utfører den- och annat som behövs för stuvningen samt ne. utföra den. Om dekkslast gjelder § 263 tilsvarende. I fråga om däckslast har 263 § motsvaran- Er skipet på grunn av et forhold som rei- de tillämpning. sebortfrakteren med rimelighet kunne ta i Om fartyget, anledning resebortav som betraktning på avtaletiden, lagt på las- fraktaren skäligen bort räkna med när en avteplass som ikke er sedvanlig, reisebort- talet ingicks, har förlagts till än seder annan frakteren ansvarlig for de økte utgifter vanlig lastningsplats, är resebortfraktaren som dette medfører. ansvarig för de ökade utgifter detta som medför.

§ 328 Levering godset 328 § Avlämnande av godset av

Godset skal leveres lastes med tilbørlig Godset skall avlämnas och lastas med tillog hurtighet. Det skal leveres på slik måte i börlig skyndsamhet. Det skall avlämnas på og slik stand at det lett sikkert kan tas ett sådant sätt och i sådant skick att det og om bord, stues, befordres losses. bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas, og Bestemmelsene i §§ 256 til 259 gjelder befordras och lossas. tilsvarende. Bestämmelserna i 256-259 §§ har motsvarande tillämpning.

§329 Ombordkonnossement 329 § Ombordkonossement

Når godset er lastet, skal reisebortfrakte- När godset har lastats skall resebortfrakren eller skipsføreren eller den reisebort- eller befälhavaren taren eller den som resefrakteren ellers har bemyndiget, på avlaste- bortfraktaren eljest har bemyndigat, på avrens forlangende utstede ombordkonnosse- lastarens begäran utfärda ombordkonossement, forutsatt at de nødvendige papirer og ment, förutsatt nödvändiga att handlingar opplysninger foreligger. och uppgifter föreligger. Avlasteren kan kreve saerskilte konnosse- Avlastaren har rätt att få särskilda konosmenter for de enkelte deler av godset med för delar sement av godset, om det kan ske mindre dette vil medføre vesentlig ulempe. väsentlig olägenhet. utan Utstedes konnossement med andre vilkår Om konossement utfärdas med andra villenn fastsatt i befraktningsavtalen, dette kor dem og än som följer av befraktningsavtalet medfører økt ansvar for reisebortfrakteren, och detta medför ett ökat ansvar för reseskal reisebefrakteren holde ham skadesløs. bortfraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.

344 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

REJ SEN. RESAN

§ 330. Rejsebortfragterens omsorgspligt. 330 § Resebortfraktarens omsorgsplikt

Stk. Rejsen skal undøres med tilbørlig Resan skall utföras med tillbörlig skyndhurtighed i øvrigt på forsvarlig måde. samhet och i övrigt på försvarligt sätt. Stadog

Bestemmelserne i §§ 262, 266 og 267 i ka- gandena i 262 och 266-267 §§ har motsva-

pitlet om stykgodstransport gaelder tilsva- rande tillämpning. rende.

§ 331. Deviation. Substituthavn. 331 § Deviation. Substituthamn

Stk. Deviation kan kun gøres for at Deviation får företas endast för att rädda redde eller for at bjaerge skib eller eller bärga fartyg eller gods eller av person person gods eller af anden rimelig grund. annan skälig anledning. Stk. 2. Indtratder der hindringer, der Om det uppkommer hinder, som medför medfører, at skibet ikke kan anløbe losse- att fartyget inte kan anlöpa lossningshamnen havnen losse lasten, eller at dette ikke och lossa lasten, eller detta inte kan ske og kan ske uden urimeligt ophold, kan rejse- inom skälig tid, får resebortfraktaren i stälbortfragteren i stedet vaelge anden rimelig let välja en annan lämplig lossningshamn. en lossehavn.

§ 332. Afstandsfragt. 332 § Avståndsfrakt

Stk. Er del af rejsen udført, når Har en del av resan utförts när befrakten aftalen haaves eller bortfalder, eller når god- ningsavtalet hävs eller faller bort eller när ellers losset i anden havn end den godset någon orsak lossas i någon set er en av annan aftalte, kan rejsebortfragteren kraeve af- annan hamn än den avtalade lossningshamstandsfragt. § 335 gaalder tilsvarende. har resebortfraktaren rätt till avståndsnen, Stk. 2. Afstandsfragt det beløb, der bli- frakt. Stadgandena i 335§ har motsvarande er tilbage af den aftalte fragt, når fradrag tillämpning. ver efer forholdet mellem lzengden af den Avståndsfrakt är den avtalade frakten gøres tilbagestående den aftalte rejse. Hensyn med avdrag för ett belopp som beräknas og også til varigheden af de efter förhållandet mellan den återstående skal tages og saerlige omkostninger ved sådanne rejser. Af- och den avtalade resans längd. Hänsyn skall standsfragten kan ikke overstige godsets även tas till varaktigheten av och de särvaardi. skilda kostnaderna för sådana resor. Av- Stk. 3. Enhver af parterne kan kraeve af- ståndsfrakten får inte överstiga godsets värstandsfragt fastsat af dispachør. Tvist de. en om rigtigheden dispachørens afgørelse kan Tvist angående avståndsfrakt får hänskjuav indbringes for domstolene. tas till utredning och avgörande genom dispasch. Därvid skall stadgandena om dispasch vid gemensamt haveri gälla i tillämpliga delar.

SOU 199013 Bilaga 3 345

Norsk text Svensk text

REISEN RESAN

§ 330 Reisebortfrakterens omsorgsplikt 330 § Resebortfraktarens omsorgsplikt

Reisen skal utføres med tilbørlig hurtighet Resan skall utföras med tillbörlig skyndog for øvrig på forsvarlig måte. Bestemmel- samhet och i övrigt på försvarligt ett sätt. sene i §§ 262, 266 og 267 gjelder tilsvarende. Bestämmelserna i 262 och 266-267 §§ har

motsvarande tillämpning.

§ 331 Deviasjon. Substitutthavn 331 § Deviation. Substituthamn

Deviasjon kan bare foretas for a o redde Deviation får endast företas för rädda att person, eller for å berge skip eller gods eller eller för bärga fartyg eller personer att anav annen rimelig grunn. egendom till sjöss eller skälig nan av annan Inntrer det hindringer som medfører at anledning. skipet ikke kan anløpe lossehavnen og losse Om det uppkommer hinder medför som lasten, eller at dette ikke kan skje uten ur- att fartyget inte kan anlöpa lossningshamnen imelig opphold, kan reisebortfrakteren i ste- och lossa lasten, eller detta inte kan ske utan det velge en annen rimelig lossehavn. oskäligt uppehåll, får resebortfraktaren i stället välja lämplig lossningsen annan hamn.

§ 332 Avstandsfrakt 332 § Avståndsfrakt

Er en del av reisen utført når befrakt- Har del utförts en av resan när befraktningsavtalen heves eller faller bort eller god- ningsavtalet hävs eller faller bort eller när set av annen grunn losses i en annen havn godset anledning lossas i av annan en annan enn den avtalte lossehavn, kan reisebort- hamn än den avtalade lossningshamnen, har frakteren kreve avstandsfrakt. § 335 gjelder resebortfraktaren rätt till avståndsfrakt. Betilsvarende. stämmelserna i 335 § har motsvarande till- Avstandsfrakt er det beløp som blir til- lämpning. bake av den avtalte frakt når fradrag gjøres Avståndsfrakt är den avtalade frakten etter forholdet mellom lengden den med avdrag för belopp, av ett som beräknas gjenstående og den avtalte reise. Hensyn tas efter förhållandet mellan den återstående også til varigheten av og de saerlige omkost- och den avtalade längd. resans Hänsyn skall ninger ved sådanne reiser. Avstandsfrakten även till varaktigheten tas av och de särkan ikke overstige godsets verdi. skilda kostnaderna för sådana resor. Av- Enhver av partene kan kreve avstands- ståndsfrakten får inte överstiga godsets värfrakten fastsatt dispasjør. Tvist de. av en om riktigheten av dispasjørens avgjørelse kan Tvist angående avståndsfrakt kan hänbringes inn for domstolene. skjutas till utredning och avgörande genom dispasch. Därvid skall i tillämpliga delar gälföreskrifterna om dispasch vid gemensamt haveri.

346 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

gods. 333 § Farligt gods § 333. Farligt

uden rejsebort- Har farligt gods lastats utan att resebort- Er farligt gods lastet, at farlige beskaffenhed, fraktaren kände till dess farliga beskaffenfragteren kendte dets losse, het, får han efter omständigheterna lossa, kan han efter omstaendighederne usgodset uden pligt oskadliggöra eller förstöra godset utan skylkadeliggøre eller ødelatgge Tilsvarende gaelder, dighet att betala ersättning. Detsamma gältill att betale erstatning. godset af ler även resebortfraktaren kände till selvom har han kendskab til, at er om der opstår godsets farliga beskaffenhet och det senare farlig beskaffenhed og senere en ejendom, det uppstår fara för person eller egendom, fare for person eller som gør en godset bord. gör det oförsvarligt att behålla godset uforsvarligt at beholde om som

ombord.

LOSSNING OCH UTLÄMNANDE LOSNING OG UDLEVERING

GODSET M.V. AV GODSET AF

§ 334. Losning. 334 § Lossning

losseplads, lossetid I fråga lossningsplats, lossningstid och Stk. Med hensyn til om bestemmelserne lossning godset har 320-328 §§ motsvalosning af godset gzelder av og tilsvarende. Hvad der be- rande tillämpning. Därvid skall det som i §§ 320-328 er skal her gzelde stadgas resebefraktaren i stället gälla stemt for resebefragteren, om af godset. mottagaren av godset. modtageren sig mod- Den visar sin behörighet som mot- Stk. Den, der legitimerer som som godset, før han tagare godset har rätt att besiktiga godset tager, har ret til at besigtige av innan han tar emot det. modtager det. af gods, Finns det flere mottagare av gods som Stk. Er der flere modtagere befragt- befordras enligt befraktningsavtal, befordres i henhold til samme samma som ikke anvise losseplads får de endast gemensamt anvisa lossningsningsaftale, kan de forhaling, med mindre alle plats eller fordra att fartyget förhalas. eller kraave er Ökade kostnader till följd att godset är enige. av følge af, skadat eller måste bortskaffas grund av Stk. øgede omkostninger som må bortskaffes skada, skall betalas av resebefraktaren at godset er skadet eller som en betales af rejsebefrag- skadan har orsakats av godsets egen befølge af en skade, skal om skaffenhet eller fel eller försummelse på teren, dersom skaden skyldes godsets egen av

forsømmelse på resebefraktarens sida. Vid klausulen fio

beskaffenhed eller fejl eller

klausulen fio free in and out skall resebefraktaren betala

rejsebefragterens side. Ved out, dazkker rejsebefragteren kostnaderna om inte resebortfraktaren är

free in and

medmindre rejsebortfrag- ansvarig för skadan enligt 338 omkostningerne,

ansvarlig for skaden i medfør af teren er

§ 338.

i be- 335 § Frakt för gods som inte finns i § 335. Fragt for gods, der ikke er

behåll hold.

rejsens För gods inte finns i behåll vid resans For gods, der ikke er i behold ved som med- slut skall frakt utgå endast om godset har slutning, kan der ikke kraeves fragt,

SOU 199013 Bilaga 3 347

Norsk text Svensk text

§ 333 Farlig gods 333 § Farligt gods

Er farlig gods lastet uten at reisebortfrak- Har farligt gods lastats utan att resebort-

teren kjente dets farlige beskaffenhet, kan fraktaren kände till dess farliga beskaffen-

han etter forholdene losse, uskadeliggjøre het, får han efter omständigheterna lossa, eller ødelegge godset uten plikt til å betale oskadliggöra eller förstöra godset utan skylerstatning. Det samme gjelder selv om han dighet att betala ersättning. Detsamma gälkjente til godsets farlige beskaffenhet der- ler även resebortfraktaren kände till om som det senere oppstår en fare for godsets farliga beskaffenhet och det person senare eller eiendom som gjør det uforsvarlig å be- uppstår fara för eller egendom en person holde godset om bord. som gör det oförsvarligt att behålla godset

ombord.

LOSSING OG UTLEVERING AV LOSSNING OCH UTLÅMNANDE GODSET M V AV GODSET

§ 334 Lossingen 334 § Lossningen

Med hensyn til losseplass, lossetid los- I fråga lossningsplats, lossningstid och og om singen av godset gjelder bestemmelsene i lossning godset har 320-328 §§ av motsva- §§ 320 til 328 tilsvarende. Det som der rande tillämpning. Därvid skall det är er som bestemt om reisebefrakteren, skal her gjelde bestämt resebefraktaren i stället gälla om mottakeren av godset. mottagaren godset. av Den som legitimerer seg som mottaker, Den visar sin behörighet som som mothar rett til å besikte godset før han imot tagare har rätt besiktiga godset innan han tar att det. det. tar emot Er det flere mottakere av gods som be- Finns det flera mottagare gods av som fordres i henhold til befraktningsav- befordras enligt befraktningsavtal, samme samma tale, kan de ikke anvise losseplass eller kre- får de endast gemensamt anvisa lossningsve forhaling med mindre alle enige. plats eller fordra fartyget förhalas. er att økte omkostninger følge godset Ökade kostnader till följd godset som av at av att är er skadet eller må bortskaffes på skadat eller måste bortskaffas på grund grunn av en av skade, skal betales reisebefrakteren der- skada, skall betalas resebefraktaren av en av som skaden skyldes godsets egen beskaffen- om skadan har orsakats godsets beav egen het eller feil eller forsømmelse på reisebe- skaffenhet eller fel eller försummelse av av

frakterens side. Ved klausulen fio free in resebefraktaren eller någon han

som svarar

and out, dekker reisebefrakteren omkost- för. Vid klausulen fio free in and out, skall

ningene med mindre reisebortfrakteren resebefraktaren betala kostnaderna inte er om ansvarlig for skaden etter reglene i § 338. resebortfraktaren är ansvarig för skadan enligt 338

§ 335 Frakt for gods ikke i behold 335 § Frakt för gods som er som inte finns i behåll

For gods som ikke er i behold ved reisens För gods inte finns som i behåll vid resans slutt, kan frakt ikke kreves, med mindre det slut, skall frakt utgå endast om godset har

348 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk text Finlandssvensk text mindre det gået tabt følge af dets gått förlorat till följd av sin egen beskaffener som beskaffenhed, mangler ved indpak- het, bristfällig förpackning, fel eller försumegen ningen eller fejl eller forsømmelse på rejse- melse på resebefraktarens sida eller om rese- . befragterens side, eller rejsebortfragteren bortfraktaren har sålt godset för ägarens har solgt det for ejerens regning eller har räkning eller har lossat, oskadliggjort eller losset, uskadeliggjort eller ødelagt det i förstört det enligt 333 medfør af § 333. Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om Stk. Forudbetalt fragt skal betales til- resebortfraktaren enligt 1 mom. inte har rätt bage, hvis rejsebortfragteren i medfør stk. till frakt. av ikke har krav på fragt.

§ 336. Modtagerens og rejsebortfragte- 336 § Mottagarens och resebefraktarens rens ansvar for fragten. Tilbageholdsret. ansvar för frakt. Retentionsrätt

Ved at tage imod godset bliver modtage- Genom att motta godset blir mottagaren ren pligtig til at betale fragt of andre krav skyldig att betala frakt och andra fordringar

efter bestemmelserne i § 269 i kapitlet om enligt 269

stykgodstransport. Resebortfraktaren kan under alla omstän- Stk. 2. Rejsebortfragteren kan i alle til- digheter kräva betalning av resebefraktaren f$lde kraeve betaling af rejsebefragteren i enligt 273

medfør af §273 i kapitlet om stykgod- Resebortfraktaren har rätt att hålla godset

stransport. inne enligt 270 Stk. Rejsebortfragteren har tilbageholdsret i medfør af bestemmelserne i § 270

i kapitlet om stykgodstransport.

§ 337. Oplatgning af gods. 337 § Uppläggning av godset Undlader modtageren at opfylde vilkåre- Underlåter mottagaren att uppfylla villkone for udlevering af godset, eller forsinker ren för utlämnandet godset eller fördröjer av han losningen, således at den ikke kan fuld- han lossningen så att denna inte hinner slutføres til aftalt tid eller i øvrigt uden urimelig föras inom avtalad tid eller i övrigt inom forsinkelse, har rejsebortfragteren ret til at skälig tid, har resebortfraktaren rätt att lossa losse godset og oplaegge det under sikker godset och lägga det i säkert förvar för upp forvaring for modtagerens regning. Om mottagarens räkning. Mottagaren skall unoplaegningen skal han underrette modtage- derrättas om uppläggningen. ren. Om mottagaren vägrar att motta godset Stk. Nzegter modtageren at tage imod eller inte är känd eller inte kan anträffas, godset, eller er modtageren ikke kendt eller skall resebortfraktaren så snart möjligt som ikke at trzeffe, skal rejsebortfragteren så hur- underrätta resebefraktaren detta. Anom tigt som muligt underrette rejsebefragteren. mäler sig mottagaren inte så tidigt att loss- Melder modtageren sig ikke så tidligt, att ningen kan slutföras i rätt tid, skall resebortlosningen kan fuldføres i rette tid, skal rejse- fraktaren lossa och lägga upp godset. Motbortfragteren losse og oplaegge godset. Mod- tagaren och resebefraktaren skall undertageren og rejsebefragteren skal underrettes rättas om uppläggningen. om oplzegningen. I underrättelsen enligt 1 och 2 mom. skall

SOU 199013 Bilaga 3 349

Norsk text Svensk text

er gått tapt følge sin beskaffen- gått förlorat till följd sin beskaffensom av egen av egen het, mangler ved pakningen eller feil eller het, bristfällig förpackning eller fel eller förforsømmelse på reisebefrakterens side, eller summelse av resebefraktaren eller någon reisebortfrakteren har solgt det for eierens som han svarar för eller om resebortfraktaregning eller har losset, uskadeliggjort eller ren har sålt godset för ägarens räkning eller ødelagt det i henhold til § 333. har lossat, oskadliggjort eller förstört det Forutbetalt frakt skal betales tilbake hvis enligt 333 reisebortfrakteren etter første ledd ikke har Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om krav på frakt. resebortfraktaren enligt första stycket inte har rätt till frakt.

§ 336 Mottakerens reisebefrakterens 336 § Mottagarens och resebefraktarens og for frakten. Tilbakeholdsrett ansvar för frakten. Retentionsrätt ansvar

Ved å imot godset blir mottakeren Genom att motta godset blir mottagaren ta ansvarlig for frakt andre krav reglene i skyldig att betala frakt och andra fordringar og etter § 269. enligt 269 Reisebortfrakteren kan i alle tilfelle kreve Resebortfraktaren kan under alla omstänbetaling reisebefrakteren reglene i digheter kräva betalning av resebefraktaren av etter § 273. enligt 273 Reisebortfrakteren har tilbakeholdsrett Resebortfraktaren har rätt att hålla inne etter reglene i § 270. godset enligt 270

§ 337 Opplegging godset 337 § Uppläggning godset av av

Unnlater mottakeren å oppfylle vilkårene Underlåter uppfylla villkomottagaren att for utlevering av godset, eller forsinker han för utlämnandet godset eller fördröjer ren av lossingen slik at den ikke kan fullføres til han lossningen så att denna inte hinner slutavtalt tid eller for øvrig uten urimelig forsin- föras inom avtalad tid eller i övrigt inom kelse, har reisebortfrakteren rett til å losse skälig tid, har resebortfraktaren lossa rätt att godset og legge det opp under sikker forva- godset och lägga det i säkert förvar för upp ring for mottakerens regning. Mottakeren räkning. Mottagaren skall mottagarens unskal underrettes om opplegningen. derrättas uppläggningen. om Nekter mottakeren å ta imot godset, eller Om mottagaren vägrar att motta godset er han ikke kjent eller ikke å treffe, skal eller inte är känd eller inte kan anträffas, reisebortfrakteren så hurtig som mulig un- skall resebortfraktaren så möjligt snart som derrette reisebefrakteren. Melder mottake- underrätta resebefraktaren. Anmäler motren seg ikke så tidlig at lossingen kan fullfø- tagaren sig inte så tidigt lossningen kan att res til rett tid, skal reisebortfrakteren losse slutföras i rätt tid, skall resebortfraktaren og legge opp godset. Mottakeren reisebe- lossa och lägga godset. Mottagaren och og upp frakteren underrettes om opplegningen. resebefraktaren skall underrättas om upp- I underretning etter første annet ledd lâggningen. og skal det angis en rimelig frist etter hvis utløp I underrättelsen enligt första och andra

350 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk text Finlandssvensk text

Stk. I underretningen i medfør af stk. l anges en skälig tidsfrist efter vars slut reseog 2 skal angives en rimelig frist, efter hvis bortfraktaren har rätt att sälja eller förfoga udløb rejsebortfragteren kan szelge eller på över upplagt gods. Vid försäljning av eller anden måde råde over oplagt gods. Ved salg annat förfogande över godset har stadgandeeller anden råden over godset garlder § 272 na i 272 § motsvarande tillämpning.

i stykgodskapitlet tilsvarende.

§ 338. Lasteskader. Forsinket udlevering. 338 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet Rejsebortfragteren ansvarlig efter reg- Resebortfraktaren är ansvarig enligt 274er lerne i §§ 274-285 og 287-289 for tab som 285 och 287-289 §§ för skada till följd av att følge af, at gods går tabt, bliver beskadiget gods går förlorat, skadas eller försenas meeller bliver forsinket, mens det er i hans dan det är i hans vård. Stadgandena i 286 § varetaâgt. Reglen i § 286 gaelder tilsvarende. har motsvarande tillämpning. Stk. Modtager, ikke er rejsebe- En mottagare inte är resebefraktaren som som fragter, kan også kraeve erstatning efter stk. har också rätt till ersättning enligt l mom. Er modtager indehaver af et konnosse- Om mottagaren innehar konossement som ment, udstedt af rejsebortfragteren, kan han har utfärdats resebortfraktaren, får han av tillige pâberåbe sig bestemmelsen i § 316. också åberopa stadgandena i 316

KONTRAKTSBRUD OG HINDRINGER PÅ AVTALSBROTF OCH HINDER PÅ REJSEBORTFRAGTERENS SIDE RESEBORTFRAKTARENS SIDA

§339. Kancelleringstidpunkt. 339 § Kancelleringstid Skal skibet varere lasteklart inden et be- Skall fartyget klart att ta in last inom vara stemt tidspunkt kancelleringstid, kan rej- viss tid kancelleringstid, får resebefraken sebefragteren hasve befragtningsaftalen, der- taren häva befraktningsavtalet om fartyget som skibet ikke er lasteklart eller meldet inte är klart att ta in last eller lastningsanlasteklart inden udløbet af fristen. mälan inte har lämnats före fristens utgång. Stk. Giver rejsebortfragteren meddelse Om resebortfraktaren anmäler att fartyget om, at skibet vil komme, efter at tiden er ankommer efter att tiden har löpt ut och løbet ud, og opgiver, hvornår skibet vil vare när fartyget kommer att vara klart uppger lasteklart, må rejsebefragteren uden ugrun- att ta in last får resebefraktaren häva avtalet det ophold hzeve aftalen. Hazves aftalen ik- det sker inom skälig tid. Hävs inte avom ke, bliver det opgivne tidspunkt nyt käncel- talet blir den angivna tidpunkten ny kancelleringstidspunkt. leringstid.

§ 340. Forsinkelse andet kontrakts- 340 § Dröjsmål och annat avtalsbrott og brud. Rejsebefragteren kan haeve fragtaftalen på Resebefraktaren får häva befraktningsavgrund af forsinkelse eller andet kontrakts- talet på grund av dröjsmål eller annat avtalsbrud på rejsebortfragterens side, når kon- brott på resebortfraktarens sida om avtalstraktsbruddet er vaesentligt. brottet är väsentligt.

SOU 199013 Bilaga 3 351

Norsk text Svensk text reisebortfrakteren kan selge eller på stycket skall anges en skälig tidsfrist efter annen måte råde opplagt gods. Ved salg eller vars slut resebortfraktaren har rätt att sälja over forføyning godset gjelder § 272. eller förfoga över upplagt gods. Vid försäljannen over ning av eller annat förfogande över godset har bestämmelserna i 272 § motsvarande tillämpning.

§ 338 Lasteskader. Forsinket utlevering 338 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet

Reisebortfrakteren er ansvarlig etter reg- Resebortfraktaren är ansvarig enligt 274lene i §§ 274 til 285 287 til 289 § for tap 285 och 287-289 §§ för skada till följd av att og følge av at gods går tapt, kommer til gods går förlorat, skadas eller försenas mesom skade eller blir forsinket mens det er i hans dan det är i hans vård. Bestämmelserna i varetekt. Reglene i § 286 gjelder tilsvarende. 286 § har motsvarande tillämpning. Mottaker ikke er reisebefrakteren, En mottagare som inte är resebefraktaren som kan også kreve erstatning etter første ledd. har också rätt till ersättning enligt första Har mottakeren konnossement utstedt av stycket. Om mottagaren innehar konossereisebortfrakteren, kan han også påberope ment, har utfärdats av resebortfraktasom seg reglene i § 316. ren, får han också åberopa reglerna i 316

KONTRAKTSBRUDD OG HINDRINGER AVTALSBROTT OCH HINDER PÅ PÅ REISEBORTFRAKTERENS SIDE RESEBORTFRAKTARENS SIDA

§ 339 Kanselleringstid 339 § Kancelleringstid

Skal skipet lasteklart innen en be- Skall fartyget vara klart att börja ta in last vazre stemt tid kanselleringstid, kan reisebefrak- inom viss tid kancelleringstid, får resebeteren heve befraktningsavtalen dersom ski- fraktaren häva befraktningsavtalet om fartypet ikke lasteklart eller ikke meldt laste- get inte är klart att börja ta in last eller er klart før utløpet fristen. lastningsanmälan inte har lämnats före frisav Gir reisebortfrakteren melding om at ski- tens utgång. pet vil komme etter fristens utløp, og oppgir Om resebortfraktaren anmäler att fartyget når skipet vil lasteklart, må reisebe- kommer efter det att tiden har löpt ut och vaere frakteren uten ugrunnet opphold heve av- uppger han när fartyget kommer att vara talen. Heves ikke avtalen, blir det oppgitte klart att börja ta in last, får resebefraktaren tidspunkt kanselleringstid. häva avtalet det sker inom skälig tid. ny om Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancelleringstid.

§ 340 Forsinkelse og annet kontrakts- 340 § Dröjsmål och annat avtalsbrott brudd Reisebefrakteren kan heve befraktnings- Resebefraktaren får häva befraktningsavavtalen på forsinkelse eller talet på grund dröjsmål eller annat avtalsgrunn av annet av kontraktsbrudd på reisebortfrakterens side brott på resebortfraktarens sida om avtalsnår kontraktsbruddet vesentlig. brottet är väsentligt. er

352 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Stk. Har lastning fundet sted, kan rej- Sedan lastning har skett får resebefraktasebefragteren ikke hzeve aftalen, hvis losning ren inte häva avtalet lossning godset om av af godset vil medføre vaesentlig skade eller skulle medföra väsentlig skada eller olägenulempe for andre befragtere. Ved konsekuti- het för någon annan befraktare. Vid konseve rejser kan befragteren ikke have for kutiva resor får resebefraktaren inte häva en enkelt rejse, med mindre udførelsen af den- avtalet i fråga om en enstaka med mindresa ne er uvasentlig for rejsebortfragteren i for- re utförandet denna är oväsentligt för av hold til de resterande rejser. resebortfraktaren i förhållande till de åter- Stk. Vil rejsebefragteren haeve aftalen, stående resorna. må han give underretning herom uden Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall ugrundet ophold, efter at han må antages.at han meddela detta inom skälig tid efter att have fået kendskab til kontraktsbruddet. han måste antas ha fått kännedom om av- Gør han ikke det, går haeveadgangen tabt. talsbrottet. Gör han inte det, går hävningsrätten förlorad.

§ 341. Tab af skibet. 341 § Förlust fartyget av

elder befragtningsaftalen et bestemt Avser befraktningsavtalet ett bestämt farskib, og dette går tabt eller bliver erklaeret tyg och går det förlorat eller förklaras det for uistandsaetteligt, er rejsebortfragtren ik- efter skada inte kunna sättas i stånd, är reseke forpligtet til at udføre befordringen. I bortfraktaren inte skyldig utföra I att resan. dette tilfaelde kan han ikke krzeve at udføre ett sådant fall har han inte heller rätt att rejsen med et andet skib, selv om befragt- utföra med fartyg det resan ett annat än ningsaftalen tillader ham att indszctte et avtalade även han enligt avtalet har an- om rätt det skib end det aftalte. att sätta in fartyg. ett annat

§ 342. Rejsebortfragterens erstatningsan- 342 § Resebortfraktarens skadeståndsan-

svar. svar

Opstår der som følge af forsinkelse eller Uppkommer till följd dröjsmål eller av andet kontraktsbrud på rejsebortfragterens annat avtalsbrott på resebortfraktarens sida side tab, som ikke er omfattet af § 338, gal- skada inte omfattas 338 § har 275 som av der §§ 275 og 276 tilsvarende. och 276 §§ motsvarande tillämpning.

KONTRAKTSBRUD OG HINDRINGER PÅ AVTALSBROTI‘ PÅ OCH HINDER REJSEBEFRAGTERENS SIDE. RESEBEFRAKTARENS SIDA

§ 343. Tilbagetraaden før lastning. 343 § Frånträdande före lastningen

Traeder rejsebefragteren tilbage fra be- Frånträder resebefraktaren befraktningsfragtningsaftalen før lastningen begyndet, avtalet innan lastningen har börjat eller har er eller har han ved afslutningen af lastningen han vid lastningens slut inte lämnat allt det ikke leveret alt det gods, aftalen omfatter, gods avtalet gäller, har resebortfraktasom kan rejsebortfragteren kraeve erstatning for rätt till ersättning för fraktförlust och ren fragttab og anden skade. Ved konsekutive skada. Vid konsekutiva kan annan resor rejser kan tilbagetraeden fra en enkelt rejse frånträdande enstaka ske endast av en resa kun ske, dersom udførelsen af denne er uvze- om utförandet den är oväsentligt för av rese-

SOU 199013 Bilaga 3 353

Norsk text Svensk text

Etter at lasting er foretatt, kan reisebe- Sedan lastning har skett får resebefraktafrakteren ikke heve avtalen for så vidt los- inte häva avtalet såvitt lossning av godren sing av godset vil medføre vesentlig skade set skulle medföra väsentlig skada eller oläeller ulempe for andre befraktere. Ved kon- genhet för befraktare. Vid konsekutiannan sekutive reiser kan reisebefrakteren ikke he- får resebefraktaren inte häva i fråga va resor ve for en enkelt reise med mindre utførelsen enstaka om inte utförandet av om en resa av denne er uvesentlig for reisebortfrakteren denna år oväsenligt för resebortfraktaren i i forhold til de gjenstående reiser. förhållande till de återstående resorna. Vil reisebefrakteren heve avtalen, må han Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall melding om dette uten ugrunnet opphold han meddela detta inom skälig tid efter det etter at han må antas å ha fått kjennskap til han måste antas ha fått kännedom om att kontraktsbruddet. Gjør han ikke det, går avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningshevningsretten tapt. rätten förlorad.

§ 341 Tap av skipet 341 § Förlust fartyget av

Gjelder befratningsavtalen et bestemt Avser befraktningsavtalet ett bestämt farskip og dette går tapt eller blir uistandsette- tyg och går det förlorat eller efter skada lig, plikter reisebortfrakteren ikke å utføre förklaras inte kunna sättas i stånd, är resereisen. I så fall kan han ikke kreve å utføre bortfraktaren inte skyldig att utföra I resan. reisen med et annet skip, selv avtalen sådant fall har han inte heller rätt att utföra om tillater ham å sette inn et annet skip det med ett annat fartyg, även han enn resan om avtalte. enligt avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade.

§ 342 Reisebortfrakterens erstatningsan- 342 § Resebortfraktarens skadestånds-

svar ansvar

Oppstår det som følge av forsinkelse eller Uppkommer till följd dröjsmål eller av annet kontraktsbrudd på reisebortfrakterens annat avtalsbrott på resebortfraktarens sida side tap som ikke omfattes av § 338, gjelder skada inte omfattas 338 § har 275 som av §§ 275 og 276 tilsvarende. och 276 §§ motsvarande tillämpning.

KONTRAKTSBRUDD OG HINDRINGER AVTALSBROTT OCH HINDER PÅ PÅ REISEBEFRAKTERENS SIDE RESEBEFRAKTARENS SIDA

§ 343 Tilbaketreden før lasting 343 § Frånträdande före lastning

Trer reisebefrakteren tilbake fra befrakt- Frånträder resebefraktaren befraktningsningsavtalen før lastingen begynt eller har avtalet innan lastningen har börjat eller har er han ved avslutningen av lastingen ikke levert han vid lastningens slut inte lämnat allt det alt det gods avtalen gjelder, kan reisebort- gods avtalet gäller, har resebortfraktasom frakteren kreve erstatning for frakttap fraktförlust och og ren rätt till ersättning för annen skade. Ved konsekutive reiser kan skada. Vid konsekutiva kan annan resor tilbaketreden fra en enkelt reise bare skje frånträdande enstaka ske endast av en resa dersom utførelsen av denne er uvesentlig for utförandet den är oväsentligt för om av rese-

354 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

sentlig for rejsebortfragteren i forhold til de bortfraktaren i förhållande till de återståenresterende rejser. de resorna. Stk. Ved fastszettelse af erstatning skal Vid bestämmande av ersättningen skall hensyn tages til, om rejsebortfragteren uden hänsyn tas till om resebortfraktaren utan rimelig grund har undladt at medtage andet skälig anledning har underlåtit att ta med gods. annat gods. Stk. 3. Erstatning kan ikke krzzeves, hvis Rätt till ersättning föreligger inte om möjmuligheden af levere eller befordre godset ligheten att avlämna, befordra eller föra in at eller indføre det på bestemmelsesstedet må godset i bestämmelseorten måste anses utefor udelukket ved omstazndigheder, sluten till följd av omständigheter som reseanses der af sådan beskaffenhed, rejsebefrag- befraktaren inte borde ha räknat med när er at ikke burde have dem i betragt- avtalet ingicks, såsom export- eller importteren taget ning, da aftalen blev sluttet, såsom indfør- förbud eller åtgärd av myndighet, förannan sels- eller udførselsforbud eller anden for- störelse av allt gods av det slag som avtalet anstaltning af offentlig myndighed, hasndelig avser eller därmed jämförlig händelse. Detundergang af alt gods af den art, aftalen samma gäller om avtalet avser bestämt gods angår, eller lignende omstaendigheder. Til- har gått under genom en olyckshändelsom svarende gzelder, hvis det bestemte gods, af- se. talen angår, gået till grunde ved ulyk- Om resebefraktaren vill åberopa en omer en keshaendelse. ständighet avses i 3 mom., skall han som Stk. Vil rejsebefragteren påberåbe sig inom skälig tid lämna meddelande om detta. af de i stk. 3 nxvnte omstzendigheder, Gör han inte det blir han skyldig att ersätta en skal han uden ugrundet ophold give med- den skada som kunde ha undvikits om meddelelse dette. Gør han ikke det, skal han delande hade lämnats i tid. om erstatte den skade, som følger heraf.

§ 344. Ret til at haave. 344 § Hävningsrätt

Kan rejsebefragteren trazde tilbage fra be- Får resebefraktaren frånträda befraktfragtningsaftalen uden erstatningsansvar, ningsavtalet utan att skadeståndsansvar föjfr. § 343, stk. kan rejsebortfragteren hat- religger enligt 343 § 3 mom., får resebortve aftalen, når han giver underretning he- fraktaren häva avtalet om han meddelar detrom uden ugrundet ophold. ta inom skälig tid. Stk. Leverer rejsebefragteren ikke alt Om resebefraktaren inte avlämnar allt det det gods, aftalen omfatter, kan rejsebort- gods avtalet gäller, får resebortfraktasom fragteren satte en rimelig frist for rejsebe- förelägga resebefraktaren en bestämd ren fragteren til at betale erstatning ellr til at tilläggstid inom vilken resebefraktaren skall stille sikkerhed. Er dette ikke gjort inden betala ersättning eller ställa säkerhet. Är fristens udløb, kan rejsebortfragteren have tiden inte oskäligt kort och har ersättningen aftalen. Han kan tillige krave erstatning i inte betalats eller säkerhet inte ställts för det medfør af § 343, med mindre rejsebefragte- inom tilläggstiden, får resebortfraktaren hären er uden ansvar for ikke at have leveret avtalet. Han har även rätt till ersättning va det gods, som mangler. enligt 343 såvida inte resebefraktaren är utan ansvar för att han inte har avlämnat det gods som saknas.

SOU 199013 Bilaga 3 355

Norsk text Svensk text

reisebortfrakteren i forhold til de gjenståen- bortfraktaren i förhållande till de återstående reiser. de resorna. Ved fastsettelse av erstatningen skal hen- Vid bestämmande av ersättningen skall syn tas til om reisebortfrakteren uten rimelig hänsyn tas till om resebortfraktaren utan grunn har unnlatt å ta med annet gods. skälig anledning har underlåtit att ta med Erstatning kan ikke kreves hvis mulighe- annat gods. ten for å levere eller befordre godset eller Rätt till ersättning föreligger inte möjom innføre det på bestemmelsesstedet må anses ligheten att avlämna, befordra eller föra in utelukket på grunn av omstendigheter som godset i bestämmelseorten mäste uteanses reisebefrakteren ikke burde ha tatt i betrakt- sluten till följd av omständigheter som resening da avtalen ble sluttet, såsom utførsels- befraktaren inte borde ha räknat med när eller innførselsforbud eller annen forføyning avtalet ingicks, såsom utförsel- eller införav offentlig myndighet, hendelig undergang selförbud eller annan åtgärd av myndighet, av alt gods av den art som avtalen gjelder, förstörelse allt gods det slag av av som aveller lignende omstendigheter. Det samme talet avser eller därmed jämförlig händelse. gjelder hvis avtalen angår bestemt gods som Detsamma gäller om avtalet bestämt avser går til grunne ved en ulykkeshendelse. gods som förstörts genom en olyckshändel- Vil reisebefrakteren påberope seg en omse. stendighet som nevnt i tredje ledd, skal han Om resebefraktaren vill åberopa en omuten ugrunnet opphold melding om det. ständighet som avses i tredje stycket, skall Gjør han ikke det, plikter han å erstatte den han inom skälig tid meddela motparten detskade som følger derav. ta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats i tid.

§ 344 Hevingsrett 344 § Hävningsrätt

Kan reisebefrakteren tre tilbake fra be- Får resebefraktaren frånträda befraktfraktningsavtalen uten erstatningsansvar, ningsavtalet utan att skadeståndsansvar fö- § 343 tredje ledd, kan reisebortfrakteren he- religger enligt 343 § tredje stycket, får reseve avtalen når han gir melding om dette uten bortfraktaren häva avtalet han meddelar om ugrunnet opphold. detta inom skälig tid. Leverer reisebefrakteren ikke alt det gods Om resebefraktaren inte avlämnar allt det avtalen gjelder, kan reisebortfrakteren sette gods avtalet gäller, får resebortfraktasom en rimelig frist for reisebefrakteren til å be- förelägga resebefraktaren bestämd ren en tale erstatning eller å stille sikkerhet. Er tilläggstid inom vilken resebefraktaren skall dette ikke gjort innen fristens utløp, kan betala ersättning eller ställa säkerhet. Är reisebortfrakteren heve avtalen. Han kan tiden inte oskäligt kort och har ersättningen dessuten kreve erstatning etter §343 med inte betalats eller säkerhet inte ställts inom mindre reisebefrakteren er uten ansvar for tilläggstiden, får resebortfraktaren häva avikke å ha levert det gods som mangler. talet. Han har även rätt till ersättning enligt 343 såvida inte resebefraktaren är utan ansvar för att det gods som fattas inte har avlämnats.

356 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

§ 345. Tilbagetraeden efter lastning. 345 § Frånträdande efter lastning

Har lastning fundet sted, kan rejsebefrag- Sedan lastning har skett, har resebefraktateren ikke krzeve godset losset eller rejsen ren inte rätt att få godset lossat eller resan afbrudt, dersom dette vil medføre vzesentlig avbruten, om detta skulle medföra väsentlig skade eller ulempe for rejsebortfragteren el- skada eller olägenhet för resebortfraktaren ler andre befragtere. Bestemmelserne i eller någon annan befraktare. Stadgandena i 344 gzelder tilsvarende. 343 och 344 §§ har motsvarande tillämp- §§ 343 og ning.

§ 346. Forsinket lastning. 346 § Dröjsmål med lastning

Er overliggetiden aftalt har rejsebe- Har överliggetiden avtalats och har reseog fragteren ved lastetidens udløb ikke leveret befraktaren vid lastningstidens utgång inte godset eller kun leveret del heraf, gatlder avlämnat godset eller endast avlämnat en en i §§ 343 344 tilsvarende. del det, har 343 och 344 §§ motsvarande

bestemmelserne og av

. Tilsvarende gzelder, når befragtningsaftalen tilllämpning. Detsamma gäller när befraktindeholder klausulen liner terms, liggeti- ningsavtalet innehåller klausulen liner terms og opbrugt. linjefartsvillkor och liggetiden har gått ut. den er Stk. Er overliggetiden laengde ikke af- Om överliggetidens längd inte har avtalats talt, lastningen bliver så forsinket, att och lastningen blir så försenad att väsentlig men der opstår vaasentligt tab eler ulempe for skada eller olägenhet uppkommer för reseet rejsebortfragteren, selv godtgørelse for bortfraktaren även om ersättning för överom overliggetid betales, kan han haeve aftalen liggetid betalas, får han häva avtalet eller, eller, når af godset allerede leveret, när gods redan har avlämnats, förklara lastnoget er erklatre lastningen for afsluttet. I dette till- ningen avslutad. I sådant fall har 343 och failde gatlder bestemmelserne i § 343 344 §§ motsvarande tillämpning. og § 344 tilvarende.

§ 347. Anden forsinkelse. 347 § Annat dröjsmål

Bliver skibet opholdt efter lastning eller Fördröjs fartyget efter lastningen eller ununder rejse følge af forhold på rejsebe- der resan och beror detta ett förhållande som fragterens side, kan rejsebortfragteren kne- på resebefraktarens sida, har resebortfraktaerstatning, med mindre opholdet ikke rätt till ersättning, såvida inte resebeve ren skyldes fejl eller forsømmelse af rejsebefrag- fraktaren visar att varken han själv eller nåeller han for. Tilsvaren- han svarar för har gjort sig skyldig teren nogen, svarer gon som de gzelder, når skibet bliver opholdt under till fel eller försummelse. Detsamma gäller losning, fordi det ikke muligt for rejse- om fartyget uppehålls under lossningen därer bortfragteren at foretage oplaegning i medfør för att det inte är möjligt för resebortfraktaaf § 337. ren att lägga upp godset enligt 337 Stk. Bliver ved konsekutive rejser fagt, Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättgodtgørelse for overliggetid eller andre ford- ning för överliggetid eller andra fordringar ringer i henhold til befragtningsaftalen ikke enligt befraktningsavtalet inte betalda i rätt betalt i rette tid, kan rejsebortfragteren fast- tid, får resebortfraktaren förelägga en beikke stämd tilläggstid för betalningen. År tiden szette en rimelig betalingsfrist. er kravet betalt inden fristens udløb, kan rejsebort- inte oskäligt kort och betalas fordringen inte

SOU 199013 Bilaga 3 357

Norsk text Svensk text

§ 345 Tilbaketreden etter lasting 345 § Frånträdande efter lastning

Etter at lasting er foretatt, kan reisebe- Sedan lastning har skett har resebefraktafrakteren ikke kreve godset losset eller rei- ren inte rätt att få godset lossat eller resan sen avbrutt dersom dette vil medføre vesent- avbruten om detta skulle medföra väsentlig lig skade eller ulempe for reisebortfrakteren skada eller olägenhet för resebortfraktaren eller andre befraktere. Bestemmelsene i eller annan befraktare. Bestämmelserna i §§ 343 og 344 gjelder tilsvarende. 343 och 344 §§ har motsvarande tillämpning.

§ 346 Forsinket lasting 346 § Dröjsmål med lastning

Er overliggetiden avtalt og har reisebe- Har överliggetiden avtalats och har resefrakteren ved lastetidens utløp ikke levert betraktaren vid lastningstidens utgång inte godset eller bare levert en del av det, gjelder avlämnat godset eller endast del en av det reglene i §§ 343 og 344 tilsvarende. Det sam- har 343 och 344 §§ motsvarande tillämpme gjelder når avtalen inneholder klausulen ning. Detsamma gäller befraktningsavnär liner terms og liggetiden er ute. talet innehåller klausulen liner linjeterms

Er överliggetidens lengde ikke avtalt, men fartsvillkor och liggetiden

har löpt ut. lastingen blir så forsinket at det oppstår ve- Om överliggetidens längd inte har avtalats sentlig tap eller ulempe for reisebortfrakte- och lastningen blir så försenad väsentlig att ren selv om godtgjørelse for overliggetid be- skada eller olägenhet uppkommer för resetales, kan han heve avtalen eller, når noe bortfraktaren ersättning för även om övergods allerede er levert, erklasre lastingen for liggetid betalas, får han häva avtalet eller, avsluttet. I så fall gjelder reglene i §§ 343 og när gods redan har avlämnats, förklara last- 344 tilsvarende. ningen avslutad. I sådant fall har bestämmelserna i 343 och 344 §§ motsvarande tilllämpning.

§ 347 Annen forsinkelse 347 § Annat dröjsmål

Blir skipet oppholdt etter lastingen eller Fördröjs fartyget efter lastningen eller unpå reisen som følge av forhold på reisebe- der resan och beror detta på ett förhållande frakterens side, kan reisebortfrakteren kreve på resebefraktarens sida, har resebortfraktaerstatning med mindre oppholdet ikke skyl- ren rätt till ersättning, såvida inte resebedes feil eller forsømmelse av reisebefrakte- fraktaren visar att varken han själv eller nåren eller noen han svarer for. Tilsvarende gon som han svarar för har gjort sig skyldig gjelder når skipet blir oppholdt under los- till fel eller försummelse. Detsamma gäller singen fordi det ikke mulig for reisebort- om fartyget uppehålls under lossningen därer frakteren å foreta opplegging godset etter för att det inte är möjligt för resebortfraktaav § 337. ren att lägga godset enligt 337 upp Blir ved konsekutive reiser frakt, godt- Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättgjørelse for overliggetid eller andre krav et- ning för överliggetid eller andra fordringar ter befraktningsavtalen ikke betalt i rett tid, enligt befraktningsavtalet inte betalda i rätt kan reisebortfrakteren fastsette rimelig tid, får resebortfraktaren förelägga been en betalingsfrist. Er kravet ikke betalt innen stämd tilläggstid för betalningen. Är tiden fristens utløp, kan reisebortfrakteren stanse inte oskäligt kort och betalas fordringen inte

358 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

fragteren standse ofpyldelsen af aftalen eller inom tilläggstiden, får resebortfraktaren inhaeve aftalen. Rejsebortfragteren kan kraeve ställa fullgörelsen av avtalet eller häva det. erstatning efter almindelige kontraktsregler Resebortfraktaren har rätt till ersättning för for tab, som skyldes standsningen eller, der- förlust som beror att fullgörelsen inställs som aftalen haeves, at de resterende rejser eller, om avtalet hävs, för att de återstående bortfalder. resorna faller bort.

§ 348. Skade grund af godset. 348 § Skada som godset har orsakat

Har gods forårsaget tab for rejsebortfrag- Har godset orsakat skada för resebortteren eller skade skibet, skal stk. rejse- fraktaren eller skada på fartyget, är resebebefragteren betale erstatning, såfremt han fraktaren skyldig att betala ersättning om selv eller nogen, han svarer for, har gjort sig han själv eller någon som han svarar för har skyldig i fejl eller forsømmelse. Tilsvarende gjort sig skyldig till fel eller försummelse. gmlder ved skade på andet gods om bord i Detsamma gäller om godset har orsakat skaskibet. da på annat gods ombord på fartyget. Stk. For skade skibet, der skyldes at rejsebefragteren har beordret skibet til en usikker havn, er han ansvarlig, med mindre rejsebefragteren godtgør, at tabet ikke skyldes fejl eller forsømmelse af ham eller nogen han svarer for.

BORTFALD AF BEFRAGTN INGSAFTALEN. BEFRAKTNINGSAVTALETS BORTFALL

§ 349. Krigsfare. 349 § Krigsfara

Viser det sig, efter at befragtningsaftalen Visar det sig sedan befraktningsavtalet indgået, at udførelse af rejsen vil medføre har ingåtts att skulle vara förenad med er resan fare for skibet, personer om bord eller lasten fara för fartyget, personer ombord eller lassom følge af krig, blokade, oprør, borgerlige ten till följd av krig, blockad, uppror, oroliguroligheder, sørøveri eller andet vaebnet heter, sjöröveri eller annat väpnat våld, eller overfald, eller at faren herfor er blevet vac- att en sådan fara har ökat väsentligt, har sentligt forøget, kan såvel rejsebortfragteren såväl resebortfraktaren som resebefraktaren som rejsebefragteren haeve fragtaftalen uden rätt att frånträda avtalet utan skyldighet att pligt til at betale erstatning, selv om rejsen betala ersättning, även om resan har påbörbegyndt. Den som vil have fragtaftalen, jats. Den som vill frånträda avtalet skall iner skal give meddelse herom uden ugrundet skälig tid lämna motparten meddelande om ophold. Gør han ikke det, skal han erstatte detta. Gör han inte det, är han skyldig om den deraf følgende skade. att ersätta den skada som kunde ha und- Stk. 2. Kan faren afvxrges ved, at en del vikits om meddelande hade lämnats i tid. af godset bliver tilbage eller losses, kan afta- Om faran kan avvärjas genom att en del len kun haeves, for så vidt angår denne del. av godset lämnas kvar eller lossas, får av- Rejsebortfragteren kan dog, når det ikke talet frånträdas endast för denna del. Resemedfører väsentlig skade eller ulempe for bortfraktaren har dock rätt att frånträda av-

SOU 199013 Bilaga 3 359

Norsk text Svensk text

oppfyllelsen eller heve avtalen. Reisebort- inom tillläggstiden, får resebortfraktaren infrakteren kan kreve erstatning etter almin- ställa fullgörelsen avtalet eller häva det. av nelige kontraktsregler for skyldes Resebortfraktaren har rätt till ersättning för tap som stansningen eller, dersom avtalen heves, at förlust beror på att fullgörelsen inställs som de gjenstående reiser bortfaller. eller, om avtalet hävs, för att de återstående resorna faller bort.

348 § Skada som godset har orsakat § 348 Skade p g a godset Har godset orsakat skada för resebort- Har godset forårsaket tap for reisebortfraktaren eller skada på fartyget, är resebefrakteren eller skade på skipet, plikter reisefraktaren skyldig att betala ersättning om befrakteren å betale erstatning dersom han han själv eller någon som har svarar för har selv eller noen han svarer for, har utvist feil gjort sig skyldig till fel eller försummelse. eller forsømmelse. Det samme gjelder ved Detsamma gäller godset orsakat skada skade på gods bord i skipet. om annet om på annat gods ombord på fartyget.

BORTFALL AV BEFRAKTNINGSAVTALER BEFRAKTNINGSAVTALETS BORTFALL

§ 349 Krigsfare 349 § Krigsfara

Viser det seg etter at befraktningsavtalen Visar det sig, sedan befraktningsavtalet inngått, at reisen vil medføre fare for ski- har ingåtts, att resan skulle vara förenad er pet, bord eller lasten som følge med fara för fartyget, personer ombord eller personer om krig, blokade, opprør, borgerlige urolig- lasten till följd av krig, blockad, uppror, oroav heter eller sjørøveri eller vazpnet ligheter, sjöröveri eller annat väpnat våld, annen vold, eller at slik fare blitt vesentlig eller att sådan fara har ökat väsentligt, får en er en øket, kan såvel reisebortfrakteren som reise- såväl resebortfraktaren som resebefraktaren befrakteren heve avtalen uten plikt til å be- frånträda avtalet utan skyldighet att betala tale erstatning, selv reisen er begynt. ersättning även om resan har påbörjats. Den om Den vil heve, skal melding om dette som vill frånträda avtalet skall inom skälig som uten ugrunnet opphold. Gjør han ikke det, tid meddela motparten detta. Gör han inte plikter han å erstatte den skade som følger det är han skyldig att ersätta den skada som derav. kunde ha undvikits om meddelande hade Kan faren avverges ved at en del av godset lämnats i tid. blir tilbake eller losses, kan avtalen bare Om faran kan avvärjas genom att en del heves for denne del. Reisebortfrakteren kan av godset lämnas kvar eller lossas, får avdog, når det ikke medfører vesentlig skade talet frånträdas endast för denna del. Reseeller ulempe for andre befraktere, heve bortfraktaren har dock rätt att frånträda avav-

360 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

anden befragter, hasve aftalen i dens helhed, talet i dess helhet det kan.ske om utan vähvis der ikke på opfordring betales erstat- sentlig skada eller olägenhet för någon ning eller stilles sikkerhed for fragt, tab og befraktare såvida det inte, efter annan uppanden skade. maning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för fraktförlust och annan skada.

§ 350. Konsekutive rejser. 350 § Konsekutiva resor

Ved konsekutive rejser kan aftalen i med- Vid konsekutiva får frånträdande resor før af § 349 kun haves for en enkelt rejse, enligt 349 § ske i fråga enstaka om en resa dersom udførelsen af denne er uvatsentlig i endast utförandet denna är oväsentom av forhold til de resterende rejser. ligt i förhållande till de återstående resorna. Stk. Giver befragtningsaftalen rejsebe- Ger befraktningsavtalet resebefraktaren fragteren ret til at vzelge, hvilke rejser, skibet rätt att välja vilka fartyget skall utföra, resor skal udføre, kan aftalen kun haeves i medfør får frånträdande enligt 349 § ske endast om af § 349, dersom faren er af väsentlig be- faran är väsentlig betydelse för fullgörelav tydning for opfyldelsen af aftalen. sen av avtalet.

§ 351. Omkostninger ved ophold. 351 § Kostnader för uppehåll

Bliver skibet, efter påbegyndt lastning op- Blir fartyget sedan lastningen har börjat holdt på grund af fare som nazvnt i§349 på grund fara i 349 § uppehållet i som avses enten i lastehavnen eller i en anden havn, lastningshamnen eller i någon hamn annan der anløbes under rejsen, skal omkostning- under resan, skall kostnaderna för uppehålerne ved opholdet anses som faelleshava- let anses som kostnader för gemensamt hariomkostninger og fordeles på skib, fragt og veri och fördelas på fartyg, frakt och last ladning efter reglerne om almindeligt have- enligt stadgandena gemensamt haveri. om ri. Hwves befragtningsaftalen, gaslder dette Om befraktningsavtalet frånträds gäller detdog ikke omkostningerne, som derefter på- ta dock inte beträffande kostnader hänsom løber. för sig till tiden efter frånträdandet.

§ 352. Udløb af aftaleperioden ved kon- 352 § Avtalsperiodens upphörande vid sekutive rejser. konsekutiva resor

Er skibet befragtet for så mange rejser, Har fartyget befraktats för så många resor som det kan udføre i et angivet tidsrum, og som det kan utföra inom angiven tidsen har rejsebefragteren før udløbet af aftalepe- rymd och har resebefraktaren före avtalsperioden fået meddelelse om, at skibet er klar riodens slut fått anmälan om att fartyget är til at indtage last, skal rejsen udføres, selv klart att ta in last, skall resan utföras även om dette vil ske helt eller delvist, efter at om detta sker helt eller delvis efter det att aftaleperioden er udløbet. avtalsperioden har löpt ut. Stk. 2. Er det klart, at skibet ikke kan nå Om det är uppenbart att fartyget inte kan lastehavnen og vaere lasteklart før udløbet af nå lastningshamnen och klart att ta in vara aftaleperioden, har rejsebortfragteren ikke last före avtalsperiodens slut, är resebortpligt til at sende skibet til lastehavnen. fraktaren inte skyldig att sända fartyget till Stk. Giver rejsebortfragteren medde- lastningshamnen. lelse om, at skibet kan kommer for sent frem Anmäler resebortfraktaren att fartyget

SOU 199013 Bilaga 3 361

Norsk text Svensk text

talen i dens helhet hvis det ikke på opp- talet i dess helhet, det kan ske utan om fordring betales erstatning eller stilles sik- väsentlig skada eller olägenhet för annan kerhet for frakttap og annen skade. befraktare, såvida det inte, efter uppmaning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för fraktförlust och annan skada.

§ 350 Konsekutive reiser 350 § Konsekutiva resor

Ved konsekutive reiser kan hevning etter Vid konsekutiva resor får frånträdande § 349 for enkelt reise bare skje dersom enligt 349 § ske i fråga om en enstaka resa en utførelsen denne uvesentlig i forhold til endast om utförandet av denna är oväsentav er de gienstående reiser. ligt i förhållande till de återstående resorna. Gir befraktningsavtalen reisebefrakteren Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rett til å velge hvilke reiser skipet skal rätt att välja vilka resor fartyget skall utföra, utføre, kan hevning etter § 349 bare skje der- får frånträdande enligt 349 § ske endast om faren vesentlig betydning for faran är av väsentlig betydelse för fullgörelsom er av oppfyllelsen avtalen. sen av avtalet. av

§ 351 Kostnader ved opphold 351 § Kostnader för uppehåll

Blir skipet etter påbegynt lasting oppholdt Blir fartyget, sedan lastningen har börjat, på fare nevnt i § 349, i på grund av fara som avses i 349§ uppegrunn av som enten lastehavnen eller i havn på reisen, hållet i lastningshamnen eller i annan hamn annen skal kostnadene ved oppholdet under resan, skall kostnaderna för uppehålanses som felleshavarikostnader fordeles på skip, let anses som kostnader för gemensamt haog frakt last etter reglene felleshavari. veri och fördelas på fartyg, frakt och last og om Heves befraktningsavtalen, gjelder dette lik- enligt bestämmelserna om gemensamt haveevel ikke kostnader deretter påløper. ri. Om befraktningsavtalet frånträds gäller som detta dock inte beträffande kostnader som hänför sig till tiden efter frånträdandet.

§ 352 Utløp avtaleperioden ved konse- 352 § Avtalsperiodens upphörande vid av kutive reiser konsekutiva resor

Er skipet befraktet for så mange reiser Har fartyget befraktats för så många resor som det kan utføre i et angitt tidsrom og har som det kan utföra inom en angiven tidsreisebefrakteren før utløpet av perioden fått rymd och har resebefraktaren före avtalspemelding om at skipet er klart til å ta inn last, riodens slut fått anmälan om att fartyget är skal reisen utføres selv om dette må skje helt klart att börja ta in last, skall resan utföras eller delvis etter at avtaleperioden er utløpt. även om detta sker helt eller delvis efter det Er det på det rene at skipet ikke kan nå att avtalsperioden har löpt ut. lastehavnen og vzere lasteklart før utløpet Om det är uppenbart att fartyget inte kan av avtaleperioden, plikter ikke reisebortfrakte- nå lastningshamnen och vara klart att börja ren å sende skipet til lastehavnen. ta in last före avtalsperiodens slut, är rese- Gir reisebortfrakteren melding om at ski- bortfraktaren inte skyldig att sända fartyget pet kan komme for sent frem til lastehavnen till lastningshamnen. og ber om forholdsordre, kan reisebefrakte- Anmäler resebortfraktaren att fartyget

362 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk Finlandssvensk text text

anmoder forholde- kan komma för sent till lastningshamnen til lastehavnen og om rejsebefragteren bestemme, och begär han anvisningar, får resebefraktasordre, kan enrejsen skal udføres i henhold til be- bestämma antingen att resan skall utföten at ren fragtningsaftalen, eller aftalen skal ophøre. enligt befraktningsavtalet eller att avtalet ras dersom befragteren ikke skall upphöra. Avtalet upphör om resebe- Aftalen ophører, ophold, efter have fået fraktaren inte inom skälig tid efter att han uden urgrundet at kraever, rejsen skal ud- har fått anmälan begär att resan skall utfömeddelelse herom, at føres. ras.

KVANTUMSKONTRAKTER KVANTUMKONTRAKT

§353. Anvendelsesområde. 353§ Tillämpningsområde

Reglerne kvantumskontrakter Stadgandena kvantumkontrakt gäller Stk. om om befordring med skib af fastsat kvan- befordran med fartyg bestämd mängd gxlder av en gods fordelt flere rejser inden for et gods fördelad flera resor under en antum angivet tidsrum. given tidsrymd. Stk. Er det aftalt, rejserne skal ud- Stadgandena tillämpas dock inte om det at føres efter hinanden med bestemt skib, är avtalat att skall utföras efter varet resorna finder reglerne dog ikke anvendelse. andra med ett bestämt fartyg.

§ 354. Valgret vedrørende kvantum. 354 § Val godsmängd av

Stk. Giver kontrakten spillerum for Ger avtalet utrymme för val av den totala et samlede kvantum gods, skal be- mängden gods skall befordras, har bedet som som befragteren valgretten. fraktaren rätt att bestämma mängden. fordres, har Giver kontrakten spillerum for, Gäller valet mängden gods som skall be- Stk. 2. et kvantum, der skal befordres fordras särskild är det bortfraktahvor stort et en resa, den enkelte rejse, det bortfragteren, har rätt att bestämma mängden. er som ren som har valgretten.

§ 355. Afskibningsprogram. 355 § Skeppningsplaner

Stk. Befragteren skal udarbejde et af- Befraktaren skall utarbeta skeppningsplaskibningsprogram for perioder af rimelig för lämpliga tidsperioder i förhållande ner laengde under hensyn til det tidsrum, kon- till den tidsymd avtalet avser och i god som trakten gaslder, i god tid underrette bort- tid underrätta bortfraktaren om planerna. og fragteren herom. Befraktaren skall till att den mängd se Stk. Befragteren skal for, at det gods avtalet omfattar blir fördelad på sørge som kvantum, kontrakten omfatter, bliv rime- ett lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid er ligt fordelt kontraktsperioden. Der skal skall han beakta storleken av de fartyg som over herunder tages hensyn til størrelsen af de skall användas. skibe, der skal bruges.

§ 356. Anmeldelse afskibninger. 356 § Anmälan om skeppning om

Befragteren skal med rimelig frist give Befraktaren skall anmäla skeppning i skäun-

SOU 1990 13 Bilaga 3 363

Norsk text Svensk text ren bestemme enten at reisen skal utføres kan komma för till lastningshammen sent under befraktningsavtalen eller at avtalen och begär han anvisningar, får resebefraktaskal opphøre. Avtalen opphører dersom rei- bestämma antingen ren att resan skall utförsebefrakteren ikke uten ugrunnet opphold enligt befraktningsavtalet as eller att avtalet etter at han fikk meldingen, krever at reisen skall upphöra. Avtalet upphör resebeom skal utføres. fraktaren inte inom skälig tid efter det att han fått anmälan begär skall utföatt resan ras.

III. KVANTUMSKONTRAKTER KVANTUMKONTRAKT

§ 353 Anvendelsesområde 353§ Tillämpningsområde

Reglene om kvantumskontrakter gjelder Bestämmelserna kvantumkontrakt om befordring med skip fastsatt kvantum gäller befordran med fartyg bestämd av av en gods fordelt på flere reiser innenfor et angitt mängd gods fördelad på flera under resor en tidsrom. angiven tidsrymd. Er det avtalt at reisene skal utføres etter Bestämmelserna tillämpas dock inte om hverandre med bestemt skip, gjelder reglene det är avtalat att resorna skall utföras efter likevel ikke. varandra med ett bestämt fartyg.

§ 354 Valgrett for kvantum 354 § Val av godsmängd

Gir kontrakten et spillerom for det Ger avtalet utrymme för val den totala sam- av lede kvantum gods som skal befordres, har mängden gods som skall befordras har bebefrakteren valgretten. Gir kontrakten et fraktaren rätt att bestämma mängden. spillerom for hvor stort kvantum skal Gäller valet mängden skall befordras som som befordres på den enklete reise, det bort- på en särskild resa, är det bortfraktaren er som frakteren som har valgretten. har rätt att bestämma mängden.

§ 355 Skipningsprogram 355 § Skeppningsplaner

Befrakteren skal utarbeide skipningspro- Befraktaren skall utarbeta skeppningsplagram for perioder av rimelig lengde hensett för lämpliga tidsperioder i förhållande ner til det tidsrom kontraken gjelder, i god till den tidsrymd avtalet och i god og som avser tid underrette bortfrakteren dette. tid underrätta bortfraktaren planerna. om om Befrakteren skal sørge for at det kvantum Befraktaren skall till den mängd se att kontrakten omfatter, blir rimelig fordelt gods avtalet omfattar blir fördelad på som over kontraktsperioden. Det skal tas hensyn lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid til størrelsen av de skip som skal brukes. skall han beakta storleken de fartyg av som skall användas.

§ 356 Melding om skipninger 356 § Anmälan skeppning om

Befrakteren skal med rimelig frist mel- Befraktaren skall anmäla skeppning i skä-

364 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

I underretning- lig tid. I anmälan skall anges när godset derretning om afskibninger. angive det tidspunkt, kommer att klart för lastning. skal befragteren senast vara en godset senest vil vatre klar til lastning.

§ 357. Nominering af skib. 357 § Nominering av fartyg

underretning afskib- När anmälan skeppning har lämnats, Stk. Når om en om bortfragteren forpligtet til at skall bortfraktaren tillhandahålla ett fartyg ning er givet, er til udføre är lämpat att utföra resan i rätt tid. fremskaffe et skib, som er egnet at som Befragteren skal med rime- Bortfraktaren skall inom skälig tid anmäla rejsen i rette tid. underretning hvilket skib vilket fartyg skall utföra resan, fartygets lig frist gives om, som rejsen, dets lasteevne lastförmåga och förväntade ankomst till lastder skal udføre og om forventede ankomst til lastehavnen. ningshamnen. og Bortfragteren ikke forpligtet til Bortfraktaren är inte skyldig att tillhanda- Stk. er gods, der ikke klar til hålla fartyg för gods som inte är klart för at sørge for skib til er af kontraktsperioden, lastning före avtalsperiodens utgång såvida lastning inden udløbet overskridelsen skyldes forhold inte överskridandet beror förhållanden medmindre befragterens kontrol ikke utanför befraktarens kontroll och inte är väuden for og er vassentlig. sentligt.

§ 358. Udførelsen af rejserne. 358 § Utförandet av resorna

har givet under- När bortfraktaren har lämnat anmälan Stk. Når bortfragteren § 357, gzelder reglerne rej- i 357 § tillämpas stadgandena om retning efter om som avses stykgodstransport for resebefraktning eller styckegodstransport på sebefragtning eller skal udføres. den befordran som skall utföras. den befordring, som pligt til ud- Om bortfraktarens skyldighet att utföra Stk. Hvis bortfragterens at rejse falder bort på grund af särskild faller bort grund av ett føre en enkelt en resa bortfragteren ansvarlig for, förhållande bortfraktaren ansvarar för, forhold, som er som til kraeve, at godset har befraktaren rätt att begära att godset har befragteren ret at tilsvarende kvantum gods bliver eller motsvarande mängd nytt gods blir eller et nyt en befordret. befordrat. bortfaldet af rejsen giver Ger bortfallet resan anledning att räk- Stk. Såfremt av med, rejser ikke med att resor inte kommer att bli grund til at regne at senere na senare vaesentlig forsinkelse, utförda utan väsentligt dröjsmål, får befrakvil blive udført uden for den häva avtalet beträffande den återståkan befragteren haeve kontrakten taren resterende del. ende delen.

underretning afskib- 359 § Dröjsmål med anmälan om skepp- § 359. Forsinket om afskibningsprogram. ning och skeppningsplaner ninger og

befragteren ikke i tide gi- Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om Stk. Dersom afskibning, kan skeppning, får bortfraktaren förelägga en ver underretning om en en tillgsfrist. bestämd tilläggstid för anmälan. Är tiden bortfragteren fastszette en rimelig overskrides, kan bort- inte oskäligt kort och har en skeppning inte Såfremt denne frist underretning skib i med- anmälts inom tilläggstiden får bortfraktaren fragteren give om overensstemmelse med det gasl- antingen anmäla ett fartyg enligt 357 § i før af § 357 i

SOU 199013 Bilaga 3 365

Norsk text Svensk text

ding om skipninger. I meldingen skal det lig tid. I anmälan skall godset anges när angis når godset senest vil vaere klart til las- senast kommer klart för Iastning. att vara ting.

§ 357 Nominering skip 357 § Nominering fartyg av av

Når melding om en skipning er gitt, plik- När anmälan skeppning har lämnats, om ter bortfrakteren å skaffe et skip skall bortfraktaren tillhandahålla som er ett fartyg egnet til å utføre reisen til rett tid. Bort- är lämpat utföra i tid. som att resan rätt frakteren skal med rimelig frist befrakte- Bortfraktaren skall inom skälig tid anmäla ren melding om hvilket skip skal utføre vilket fartyg skall utföra fartygets som som resan, reisen, og om dets lasteevne forventede Iastförmåga och förväntade og ankomst till lastankomst til lastehavn. ningshamnen.

Bortfrakteren plikter ikke å skaffe skip til Bortfraktaren är inte skyldig att tillhandagods som ikke er klart til Iasting innen ut- hålla fartyg för gods inte som är klart för løpet av kontraktsperioden, med mindre lastning före avtalsperiodens utgång, såvida overskridelsen skyldes forhold utenfor be- inte överskridandet beror på förhållanden frakterens kontroll ikke vesentlig. utanför befraktarens kontroll og er och inte är väsentligt.

§ 358 Utførelsen av reiser 358 § Utförandet av resorna

Når bortfrakteren har gitt melding etter När bortfraktaren har lämnat anmälan §357, gjelder reglene reisebefraktning om som avses i 357 § gäller bestämmelserna om eller stykkgodstransport for den befordring resebefraktning eller styckegodstransport som skal utføres. för den befordran skall utföras. som Hvis bortfrakterens plikt til å utføre Om bortfraktarens skyldighet en att utföra enkelt reise faller bort på grunn av forhold särskild faller bort på en resa grund av ett som bortfrakteren er ansvarlig for, har be- förhållande bortfraktaren som ansvarar för, frakteren rett til å kreve at godset eller et har befraktaren rätt begära att att godset tilsvarende kvantum nytt gods blir beford- eller motsvarande mängd en nytt gods blir ret. befordrat. Gir bortfallet av reisen til å Ger bortfallet anledning grunn regne av resan att räkmed at senere reiser ikke vil bli utført uten med inte kommer na att senare resor att bli vesentlig forsinkelse, kan befrakteren heve utförda utan väsentligt dröjsmål, får befrakkontrakten for den gjenstående del. häva avtalet beträffande taren den återstående delen.

§ 359 Forsinket melding skipninger 359 § Dröjsmål om med anmälan om skeppning och skeppningsplaner

Dersom befrakteren ikke i tide gir mel- Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om ding om skipning, kan bortfrakteren fast- skeppning, en en får bortfraktaren förelägga en sette en rimelig tilleggsfrist. Oversittes fris- bestämd tilläggstid för anmälan. Är tiden ten, kan bortfrakteren enten medling inte oskäligt om kort och har en skeppning inte skip etter §357 i med gjeldende anmälts inom tillläggstiden, samsvar får bortfraktaskipningsprogram eller heve kontrakten for antingen ren anmäla ett fartyg enligt 357 §

366 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

dende afskibningsprogram, eller istedet ha- överensstämmelse med gällande skeppfor den rejse, det gzelder. ningsplan. eller häva avtalet beträffande den ve Stk. 2. Giver forsinkelsen grund til at reg- ifrågavarande resan. med, at der vil indtraede väsentlig forsin- Ger dröjsmålet anledning att räkna med ne kelse ved underretning senere afskib- att det uppkommer väsentligt dröjsmål med om ninger, kan bortfragteren hve kontrakten anmälan skeppningar, får bortom senare for den resterende del. fraktaren häva avtalet beträffande den åter- Stk. Bortfragteren kan kraeve erstat- stående delen. ning, med mindre forsinkelsen skyldes for- Bortfraktaren har rätt till ersättning om

hold som navnt i § 343, stk. 3 i rejsebe- inte dröjsmålet beror ett förhållande som

fragtningskapitlet. avses i 343 § 3 mom. Stk. Hvis befragteren ikke i tide under- Om befraktaren inte i tid underrättar retter bortfragteren om afskibningsprogram, bortfraktaren om skeppningsplaner kan kan bortfragteren fastsatte en rimelig till- bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggsaegsfrist. Overskrides fristen, kan bortfragte- tid. År tiden inte oskäligt kort och överhave aftalen for den resterende del. Stk. skrids den får bortfraktaren häva avtalet beren 3 gwlder tilsvarende. träffande den återstående delen. Vad som stadgas i 3 mom. har motsvarande tillämpning.

360 § Dröjsmål med nominering av fartyg § 360. Forsinket nominering af skib.

tide Lämnar bortfraktaren inte i tid anmälan Stk. Dersom bortfragteren ikke i fartyg, får befraktaren förelägga en begiver underretning om skib, kan befragteren om stämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort fastsatte en rimelig tillzegsfrist. Overskrides och har anmälan inte lämnats inom tilläggsdenne frist, kan befragteren hzeve kontraktiden får befraktaren häva avtalet i fråga om ten for den pfigatldende rejse. Stk. Giver forsinkelsen grund til at eg- den resa tillläggstiden gäller. Ger dröjsmålet anledning att räkna med med, at der vil indtrasde vasentlig forsinne att det uppkommer ett väsentligt dröjsmål kelse vedrørende underretning om skibe for med anmälan fartyg även i fråga om senaafskibninger, kan befragteren have av senere skeppningar, får befraktaren häva avtalet kontrakten for den resterende del. re beträffande den återstående delen. Stk. Befragteren kan kraeve erstatning, Befraktaren har rätt till ersättning om inte med mindre forsinkelsen skyldes en hinddröjsmålet beror sådant hinder utanför ring, der ligger uden for bortfragterens koni bortfraktarens kontroll som bortfraktaren trol, og som han ikke havde kunnet tage inte skäligen kunde förväntas ha räknat med betragtning ikke burde have taget i beog när avtalet ingicks och följder han inte tragtning, da kontrakten blev indgået, og vars helle skäligen kunde ha undvikit eller överhan heller ikke kunne overvinde eller som vunnü. undgå virkningerne af.

361 § Dröjsmål med betalning av frakt § 361. Forsinkelse med betaling af fragt

m.v. Stk. Bliver fragt, overliggetidsgodtgø- Betalas inte frakt, ersättning för överligandre fordringer, befragteren hacf- getid eller andra fordringar enligt avtalet i relse eller

SOU 199013 Bilaga 3 367

Norsk text Svensk text

den reise det gjelder. i överensstämmelse med gällande skepp- Gir forsinkelsen grunn til å med at ningsplan eller häva avtalet beträffande den regne det vil inntre vesentlig forsinkelse ved mel- ifrågavarande resan. ding om senere skipninger, kan bortfrakte- Ger dröjsmålet anledning att räkna med ren heve kontrakten for den gjenstående att det uppkommer väsentligt dröjsmål med del. anmälan skeppningar, får bortav senare Bortfrakteren kan kreve erstatning med fraktaren häva avtalet beträffande den återmindre forsinkelsen skyldes forhold stående delen. som nevnt i § 343 tredje ledd. Bortfraktaren har rätt till ersättning om Dersom befrakteren ikke i tide underret- inte dröjsmålet beror på sådant förhållande ter bortfrakteren om skipningsprogram, kan som avses i 343 § tredje stycket. bortfrakteren fastsette rimelig tilleggs- Om befraktaren inte i tid underrättar en frist. Oversittes fristen, kan bortfrakteren bortfraktaren skeppningsplaner kan om heve kontrakten for den gjenstående del. bortfraktaren förelägga bestämd tilläggsen Tredje ledd gjelder tilsvarende. tid. Är tiden inte oskäligt kort och överskrids den får bortfraktaren häva avtalet beträffande den återstående delen. Tredje stycket har motsvarande tillämpning.

§ 360 Forsinket nominering skip 360 § Dröjsmål med nominering fartyg av av

Dersom bortfrakteren ikke i tide gir mel- Lämnar bortfraktaren inte i tid anmälan ding om skip, kan befrakteren fastsette fartyg, får befraktaren förelägga been om en rimelig tilleggsfrist. Oversittes fristen, kan stämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort befrakteren heve kontrakten for den reise och har anmälan inte lämnats inom tilläggsdet gjelder. tiden får befraktaren häva avtalet i fråga om Gir forsinkelsen grunn til å regne med at den tilläggstiden gäller. resa som det vil inntre vesentlig forsinkelse ved mel- Ger dröjsmålet anledning räkna med att ding om skip for skipninger, kan be- att det uppkommer väsentligt dröjsmål med senere frakteren heve kontrakten for den gjenståen- anmälan fartyg även i fråga om om senare de del. skeppningar, får befraktaren häva avtalet Befrakteren kan kreve erstatning med beträffande den återstående delen. mindre forsinkelsen skyldes en hindring Befraktaren har rätt till ersättning inte om utenfor bortfrakterens kontroll som han ik- dröjsmålet beror på ett sådant hinder utanke med rimelighet kunne ventes å ha tatt i för bortfraktarens kontroll han inte skäsom betraktning på avtaletiden, eller å unngå el- ligen kunde förväntas ha räknat med när ler overvinne følgene av. avtalet ingicks och följder han inte helvars ler skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

§ 361 Forsinket betaling frakt 361 § Dröjsmål med betalning frakt av m v av

Blir frakt, overliggetidsgodtgjørelse eller Betalas inte frakt, ersättning för överligandre krav etter kontrakten ikke betalt i rett getid eller andra fordringar enligt avtalet i tid, kan bortfrakteren fastsette rimelig rätt tid, får bortfraktaren förelägga been en

368 Bilaga 3 SOU 1990 13

Dansk text Finlandssvensk text

ter for i medfør af kontrakten, ikke betalt i rätt tid, får bortfrziktaren förelägga en bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden rette tid, kan bortfragteren fastsaette en rimelig betalingsfrist. Er fordringen ikke be- inte oskäligt kort och betalas fordringen inte talt inden fristens udløb, kan bortfragteren inom tilläggstiden får bortfraktaren inställa standse opfyldelsen af kontrakten eller, så- fullgörelsen avtalet eller, om dröjsmålet av fremt forsinkelsen udgør v$sentligt kon- utgör ett väsentligt avtalsbrott, häva avtalet. et traktbrud, have kontrakten. Bortfraktaren har rätt till ersättning för Stk. Bortfragteren kan krwve erstat- förlust beror på att han inställer fullgösom ning i medfør af almindelige kontraktsregler relsen av avtalet eller. om avtalet hävs, att for tab, skyldes standsning af opfyldel- de återstående resorna faller bort. som eller, säfremt kontrakten haeves, at de Vid slutet av varje resa enligt avtalet har sen, resterande rejser bortfalder. bortfraktaren rätt att hålla inne lasten till Stk. Ved afslutning af rejse under säkerhet för fordringar enligt avtalet. I fören kontrakten har bortfragteren tilbageholdsret hållande till tredje man gäller detta bara om i lasten for de fordringer, skyldes i med- fordringen har antecknats i konossementet. som før af kontrakten. I forhold til trediemand gmlder dette alene, såfremt fordringen er

påført konnossementet, jfr. § 316 i rejsebe—

fragtningskapitlet.

§ 362. Krigsfare. 362 § Krigsfara Stk. Indtrzeder i kontraktsperioden Inträder under avtalsperioden krig, krigskrig, krigslignende tilstande eller vaesentlig liknande förhållanden eller väsentlig ökning forøgelse af krigsfare, og dette er af vzesent- av krigsfaran och detta är av väsentlig belig betydning for opfyldelsen af kontrakten, tydelse för fullgörelsen av avtalet får såväl kan såvel bortfragteren som befragteren hif- bortfraktaren som befraktaren frånträda avve kontrakten uden pligt til at betale erstat- talet utan skyldighet att betala ersättning. ning. Den som vill frånträda avtalet skall inom Stk. 2. Den som vil hatve aftalen, skal skälig tid lämna motparten meddelande om give meddelelse herom uden ugrundet op- detta. Gör han inte det är han skyldig att hold. Undlader han dette, skal han erstatte ersätta den skada som kunde ha undvikits den deraf følgende skade. om meddelande hade lämnats i tid.

TIDSBEFRAGTNING TIDSBEFRAKTNING

LEVERING AF SKIBET FARTYGETS AVLÄMNANDE

§ 363. Skibets tilstand og udrustning. 363 § Fartygets skick och utrustning

Tidsbortfragteren skal stille skibet til rå- Tidsbortfraktaren skall ställa fartyget till dighed for tidsbefragteren på det sted og til tidsbefraktarens förfogande på den plats och den tid, som er aftalt. vid den tidpunkt som har avtalats. Stk. 2. Ved leveringen skal tidsbortfragte- Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren ren sørge for, att skibets tilstand, påbudte se till att fartygets skick, föreskrivna handcertifikater, bemanding, proviantering og lingar, bemanning, proviantering och övriga

SOU 199013 Bilaga 3 369

Norsk text Svensk text

betalingsfrist. Er kravet ikke betalt innen stämd tilläggstid för betalningen. Är tiden fristens utløp, kan bortfrakteren stanse inte oskäligt kort och betalas fordringen opp- inte fyllelsen kontrakten eller, dersom forsin- inom tilläggstiden, får bortfraktaren av inställa kelsen utgjør vesentlig kontraktsbrudd, heve fullgörelsen avtalet eller, dröjsmålet av om kontrakten. utgör ett väsentligt avtalsbrott, häva avtalet. Bortfrakteren kan kreve erstatning etter Bortfraktaren har rätt till ersättning för alminnelige kontraktsregler for tap förlust beror på han inställer fullgösom som att skyldes at oppfyllelsen blir stanset eller, der- relsen avtalet eller, avtalet hävs, av om som kontrakten heves, at de gjenstående rei- att de återstående faller bort. resorna ser bortfaller. Vid slutet varje enligt avtalet har av resa Ved avslutningen av en reise under kon- bortfraktaren rätt hålla inne lasten till att trakten har bortfrakteren tilbakeholdsrett i säkerhet för fordringar enligt avtalet. I förlasten for de krav som skyldes etter kon- hållande till tredje gäller detta bara man om trakten. I forhold til tredjemann gjelder det- fordringen har antecknats i konossementet. te bare hvis kravet er ført på konnossementet, § 316.

§ 362 Krigsfare 362 § Krigsfara

Inntrer det i kontraktsperioden krig, Inträder under avtalsperioden krig, krigskrigslignende forhold eller vesentlig økning liknande förhållanden eller väsentlig ökning av krigsfare og dette er av vesentlig betyd- krigsfaran och detta av är av väsentlig bening for oppfyllelsen av kontrakten, kan så- tydelse för fullgörelsen avtalet, får såväl av vel bortfrakteren som befrakteren heve kon- bortfraktaren befraktaren frånträda som avtrakten uten plikt til å betale erstatning. talet skyldighet betala ersättning. utan att Den som vil heve kontrakten, skal mel- Den vill frånträda som avtalet skall inom ding om dette uten ugrunnet opphold. Gjør skälig tid meddela detta. Gör han motparten han ikke det, plikter han å erstatte den ska- inte det är han skyldig den skada att ersätta de som derav følger. kunde ha undvikits meddelande hasom om de lämnats i tid.

IV. TIDSBEFRAKTNING TIDSBEFRAKTNING

LEVERING AV SKIPET FARTYGETS AVLÄMNANDE

§ 363 Skipets tilstand utrustning 363 § Fartygets og skick och utrustning

Tidsbortfrakteren skal stille skipet til tids- Tidsbortfraktaren skall ställa fartyget till befrakterens rådighet på det sted til den tidsbefraktarens og förfogande på den plats och tid som avtalt. vid den er tidpunkt som har avtalats. Ved leveringen skal tidsbortfrakteren Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren sørge for at skipets tilstand, påbudte sertifika- till fartygets se att skick, föreskrivna handter, bemanning, proviantering øvrige lingar, bemanning, og ut- proviantering och övrig

370 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

der stil- utrustning uppfyller de krav som ställs i vanøvrige udrustning opfylder de krav, fartsområde lig fraktfart i det fartområde som befraktles i almindelig fragtfart i det befragtningsaftalen angivet. ningsavtalet anger. til- Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med Stk. 3 Skibet skal endvidere have til nå bränsle för att kunna uppnå närmaste anstrzrkkelig bunkers om bord at narr- Tidsbe- vändbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren meste, anvendelige bunkershavn. skall överta bränslet och betala för det efter fragteren skal overtage og betale for bunkers henhold til prisen i denne havn. priset i denna hamn. i

§ 364. Besigtigelse. 364 § Besiktning

såvel tidsbort- Vid avlämnandet får såväl tidsbortfrakta- Ved skibets levering kan tidsbefraktaren begära sedvanlig fragteren tidsbefragteren forlange, at ren som som besiktning fartyget, dess utrustning och der foretages saedvanlig besigtigelse af ski- av udrustning af dets beholdning kvarvarande bränsle. bets, dets og Kostnaderna, inbegripet kostnader för af bunkers. tidsförlust har föranletts av besiktning- Stk. 2 Omkostningerne, herunder et som besigtigelse, skal skall bäras parterna med hälften var. eventuelt tidstab ved sådan en, av Besiktningsutlåtandet utgör bevis om farbetales med halvdelen af hver af parterne. tygets och utrustningens skick samt omfatt- Stk. 3 Besigtigelsesrapporten tjener som tilstand ningen kvarvarande bränsle, om inte anbevis for skibets og udrustningens og av omfanget af dets beholdning af bunkers, nat visas.

medmindre modbevis føres.

af skib i 365 § Avlämnande fartyget till sjöss § 365. Levering søen. av

aftalt, skibet skal leveres i Har parterna avtalat att fartyget skall av- Har parterne at tidsbortfragteren give meddelelse lämnas till sjöss skall tidsbortfraktaren unsøen, skal leveringen opgive derrätta tidsbefraktaren avlämnandet til tidsbefragteren om og om leveringstidspunktet. och fartygets position samt tidpunkskibets position samt uppge Besigtigelse, omtalt i § 364 foretages ten för avlämnandet. som anløber efter leve- Besiktning i 364 § skall företas i i den første havn, skibet som avses mangler, skal der den första hamn fartyget anlöper efter ringen. Konstateres der som for den tid, der går tabt avlämnandet. Om det konstateras att fel i ikke betales fragt af manglerne. Bliver befragt- fartyget föreligger skall frakt inte betalas för ved udbedring af tidsbefragteren, jfr. § den tid går förlorad för att avhjälpa ningsaftalen haevet som bortfalder tidsbortfragterens felet. Om tidsbefraktaren häver befrakt- 367, pkt. på fragt fra leveringen. ningsavtalet enligt 367 bortfaller tidsbortkrav fraktarens rätt till frakt från avlämnandet.

§ 366. Kancelleringstidspunktet. Forsin- 366 § Kancellerinstid. Dröjsmål med av-

ket levering. lämnandet av fartyget

efter befragtningsaftalen Skall fartyget enligt befraktningsavtalet Skal skibet were bestemt tidspunkt kan- klart in last inom viss tid lasteklart inden et vara att ta en celleringstidspunkt, kan tidsbefragteren kancelleringstid, får tidsbefraktaren häva

have aftalen, dersom skibet ikke laste- avtalet fartyget inte är klart att ta in last er om

SOU 199013 Bilaga 3 371

Norsk text Svensk text

rustning oppfyller de krav som stilles i al- utrustning uppfyller de krav ställs i som vanminnelig fraktfart i det fartsområdet befrakt- lig fraktfart i det fartområde befraktsom ningsavtalen angir. ningsavtalet anger. Skipet skal dessuten ha nok brensel om Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med bord til at det kan nå nazrmeste brukbare bränsle för att kunna uppnå närmaste anbunkringshavn. Tidsbefrakteren skal overta vändbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren

brenselet og betale for det etter prisen i den- skall överta bränslet och betala för det efter ne havn. priset i denna hamn.

§ 364 Besiktigelse 364 § Besiktning

Ved leveringen kan såvel tidsbortfrakte- Vid avlämnandet får såväl tidbortfraktaren som tidsbefrakteren kreve at det foretas ren som tidsbefraktaren begära sedvanlig vanlig besiktigelse av skipet, dets utrustning besiktning av fartyget, dess utrustning och

og dets beholdning av brensel. kvarvarande bränsle. Omkostningene, herunder tidstap ved be- Kostnaderna, inbegripet kostnader för siktigelsen, betales med halvdel hver tidsförlust har föranletts besiktningen av som av av partene. en, skall bäras av parterna med hälften var. Besiktigelsesrapporten er bevis for skipets Besiktningsutlåtandet utgör bevis farom og utrustningens tilstand og dets beholdning tygets och utrustningens skick samt omfattav brensel med mindre annet godtgiøres. ningen av kvarvarande bränsle, annat om inte visas.

§ 365 Levering skipet i sjøen 365 § Avlämnande fartyget till sjöss av av

Har partene avtalt at skipet skal leveres i Har parterna avtalat fartyget skall att avsjøen, skal tidsbortfrakteren tidsbefrakte- lämnas till sjöss skall tidsbortfraktaren unren melding om leveringen og oppgi skipets derrätta tidsbefraktaren avlämnandet om posisjon samt leveringstidspunktet. och fartygets position tidpunkuppge samt Besiktigelse nevnt i §364 foretas i ten för avlämnandet. som første havn skipet anløper etter leveringen. Besiktning i 364 § skall företas i som avses Påvises det mangler, skal det ikke betales den första hamn fartyget anlöper efter som frakt for den tid går tapt ved retting avlämnandet. Om det konstateras fel i som av att manglene. Blir befraktningsavtalen hevet fartyget föreligger skall frakt inte betalas för av tidsbefrakteren etter §367, bortfaller tids- den tid går förlorad för som att avhjälpa bortfrakterens krav på frakt fra leveringen. felet. Om tidsbefraktaren häver befraktningsavtalet enligt 367 bortfaller tidsbortfraktarens rätt till frakt från avlämnandet.

§ 366 Kanselleringstid. Forsinket levering 366 § Kancelleringstid. Dröjsmål med avlämnandet av fartyget

Skal skipet etter befraktningsavtalen Skall fartyget enligt befraktningsavtalet vaere lasteklart innen bestemt tid kanselle- klart att börja in last inom viss tid en vara ta ringstid, kan tidsbefrakteren heve avtalen kancelleringstid, får tidsbefraktaren häva

dersom skipet ikke er lasteklart eller ikke avtalet fartyget inte är klart börja om att ta

372 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text finlandssvensk text

klart eller ikke meldt lasteklart før udløbet eller lastningsanmälan inte har lämnats före af fristen. Tilsvarende gzelder, dersom skibet fristens utgång. Skall fartyget i övrigt avi øvrigt skal leveret inden et bestemt lämnas inom en bestämd tid, får tidsbortvazre tidsrum fastsat i aftalen. fraktaren häva avtalet tiden överskrids. om Stk. 2 Giver tidsbortfragteren meddelel- Om tidsbortfraktaren anmäler att fartyget at skibet vil blive forsinket og an- kommer för sent och uppger när fartyget se om, giver, hvornår skibet vil lasteklart eller kommer att vara klart att ta last eller att vazre kunne leveres, må tidsbefragteren uden avlämnas, får tidsbefraktaren häva avtalet ugrundet ophold haeve aftalen. Haves aftalen det sker inom skälig tid. Hävs inte avom ikke bliver det opgivne tidspunkt nyt kancel- talet blir den angivna tidpunkten ny kancelleringstidpunkt. leringstid. Stk. 3 Bliver skibet i andre tilfzelde leve- Om fartyget i annat fall avlämnas för sent, for kan tidsbefragteren have afta- får tidsbefraktaren häva avtalet om dröjsret sent, len, hvis forskellen udgør et vassentligt kon- målet utgör ett väsentligt avtalsbrott. traktsbrud.

§ 367. Mangler ved skibet. 367 § Fel i fartyget

Lider skibet eller dets udrustning ved le- Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyveringen af mangel, tidsbefragteren get eller i fartygets utrustning, har tidsbeen er berettiget til att kräve afslag i tidsfragten fraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om eller, dersom manglen vazsentlig, have avtalsbrottet är väsentligt, att häva befrakter befragtningsaftalen. Dette gxlder ikke der- ningsavtalet. Detta gäller inte om tidsbortmanglen udbedres af tidsbortfragteren fraktaren avhjälper felet utan sådant dröjssom uden sådan forsinkelse, efter § 366 mål som enligt 366 § ger tidsbefraktaren rätt en som ville give tidsbefragteren ret til at hazve afta- att häva avtalet. len.

§368. Erstatningsansvar. 368 § Skadeståndsansvar

Tidsbefragteren kan krzeve erstatning for Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för tab følge af forsinkelse eller mangler vid förlust till följd dröjsmål eller fel vid avsom av leveringen, medmindre forsinkelsen eller lämnandet såvida dröjsmålet eller felet inte manglen ikke skyldes fejl eller forsømmelse beror fel eller försummelse av tidsborttidsbortfragteren eller han fraktaren eller någon han svarar för. af nogen, svarer som Tidsbefragteren kan tillige krave erstat- Tidsbefraktaren har också rätt till ersättning for. ning for tab følge af, at skibet på kon- för skada till följd av att fartyget vid avsom traheringstidspunktet savnede egenskaber talsslutet saknade en egenskap eller utrusteller udrustning, må tilsikret. ning kan anses tillförsäkrad. som anses som

SOU 199013 Bilaga 3 373

Norsk text Svensk text

meldt lasteklart før utløpet av fristen. Tilsva- in last eller lastningsanmälan inte har lämrende gjelder dersom skipet for øvrig skal nats före fristens utgång. Om fartyget i övvatre levert innen en bestemt tid fastsatt i rigt skall avlämnas inom bestämd tid, får en avtalen. tidsbefraktaren häva avtalet tiden om över- Gir tidsbortfrakteren melding at ski- skrids. om pet vil komme for sent oppgir når skipet Om tidsbortfraktaren anmäler fartyget og att vil vazre lasteklart eller kunne leveres, må kommer efter det tiden har löpt att ut och tidsbefrakteren heve uten ugrunnet han när fartyget kommer opp- uppger att vara hold. Heves ikke avtalen, blir det oppgitte klart att börja in last eller ta att avlämnas, tidspunkt kanselleringstid. får tidsbefraktaren häva avtalet ny om det sker Blir skipet i andre tilfelle levert for sent, inom skälig tid. Hävs inte avtalet blir den kan tidsbefrakteren heve avtalen hvis forsin- angivna tidpunkten kancelleringstid. ny kelsen utgjør vesentlig kontraktsbrudd. Om fartyget i fall avlämnas för annat sent, får tidsbefraktaren häva avtalet dröjsom målet utgör väsentligt avtalsbrott.

§ 367 Mangler ved skipet 367 § Fel i fartyget

Er det ved leveringen mangel ved skipet Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyeller dets utrustning, kan tidsbefrakteren get eller i fartygets utrustning, har tidsbekreve avslag i frakten eller, dersom kon- fraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om traktsbruddet er vesentlig, heve befrakt- avtalsbrottet är väsentligt, rätt att häva beningsavtalen. Dette gjelder ikke dersom fraktningsavtalet. Detta gäller inte tidsom mangelen blir rettet av tidsbortfrakteren bortfraktaren avhjälper felet utan sådant uten slik forsinkelse etter § 366 vil dröjsmål som enligt 366 § tidsbefraktasom ger tidsbefrakteren rett til å heve avtalen. ren rätt att häva avtalet.

§ 368 Erstatningsansvar 368 § Skadeståndsansvar

Tidsbefrakteren kan kreve erstatning for Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för tap som følge av forsinkelse eller mangel ved förlust till följd dröjsmål eller fel vid av avleveringen med mindre forsinkelsen eller lämnandet. Om tidsbortfraktaren visar att mangelen ikke skyldes feil eller forsømmelse dröjsmålet eller felet inte beror på fel eller av tidsbortfrakteren eller han försummelse honom själv eller någon noen svarer av for. Tidsbefrakteren kan også kreve erstat- han för föreligger inte till som svarar rätt ning for tap som følge at skipet på sådan ersättning. Tidsbefraktaren har också av avtaletiden savnet egenskaper eller utrustning rätt till ersättning för skada till följd av att som må anses tilsikret. fartyget vid avtalsslutet saknade egenskap eller utrustning som kan anses tillförsäkrad.

374 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

REJSERNE UTFÖRANDE AV RESORNA UDFøRELSEN AF

dispositionsad- 369 § Tidsbefraktarens förfoganderätt § 369. Tidsbefragterens

gang.

skal i befragtningspe- Tidsbortfraktaren skall under befrakt- Tidsbortfragteren

rejser, tidsbefragteren ningsperioden utföra de resor som tidsberioden udføre de som

befragtningsaftalen fraktaren påkallar i överensstämmelse med i overensstemmelse med

befraktningsavtalet. Vad stadgas i 363 § kreever. § 363, stk. gaelder tilsvarende. som

ikke plig- 2 har motsvarande tillämpning. Stk. 2 Dog er tidsbortfragteren mom.

hvorved skibet, Tidsbortfraktaren är inte skyldig att uttig af udføre en rejse, perso-

blive udsat for föra vid vilken fartyget, personer ner om bord eller lasten vil en resa

ombord eller lasten skulle utsättas för fara fare følge af krig eller krigslignende som vatsentlig till följd krig eller krigsliknande tillstånd, tilstande, eller anden fare eller av

rimelighed kun- eller fara eller väsentlig olägenhet ulempe, han ikke med annan som han inte skäligen kunde förväntas ha med, da aftalen blev sluttet. som ne regne

ikke pligtig räknat med när avtalet ingicks. Stk. 3 Tidsbortfragteren er at

antaendelig, braendbar Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta medtage gods af let

med gods lättantändlig, brandfarlig eller eller tazrende karakter eller andet farligt av

frätande beskaffenhet eller annat farligt gods, medmindre det leveres i en sådan til-

gods, såvida det inte avlämnas i sådant skick stand, at det kan befordres og udleveres i

anbefa- det kan befordras och utlämnas i överoverensstemmelse med de krav og att

i det ensstämmelse med de krav och rekommenlinger, der stilles af myndighederne

dationer ställs myndigheterna i det land, hvor skibet registreret, i det land, som av er land där fartyget är registrerat, i det land där hvor rederen har sit hovedforretningssted,

redaren har sitt huvudkontor och i de hamindgår i rejsen. heller og i de havne, som

ingår i Tidsbortfraktaren är tidsbortfragteren pligtig at lade skibet nar som resan. er inte heller skyldig att ta med levande djur. medtage levende dyr.

Underretningspligt. 370§ Underrättelseplikt §370.

holde tids- Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefrakta- Tidsbortfragteren er pligtig at

forhold ved- underrättad alla förhållanden röranbefragteren underrettet om alle ren om

de fartyget och är betydelse rørende skibet rejserne af betydning for resorna som av og

för tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall tidsbefragteren. Tidsbefragteren skal ligele-

underrätta tidsbortfraktaren om planerade des underrette tidsbortfragteren om skibets

forventede operationsprogram. resor.

§ 371. Bunkers. 371 § Bränsle

Tidsbefraktaren skall ombesörja bränsle Tidsbefragteren er pligtig at sørge for bun-

maskiner. Han in- och vatten till fartygets maskiner. Han svakers og vand til skibets

för att levererat bränsle är i överensstämdestår for, at leveret bunkers er i overens- rar

specifikationer. melse med avtalade specifikationer. stemmelse med aftalte

SOU 199013 Bilaga 3 375

Norsk text Svensk text

UTFøRELSEN AV REISENE UTFÖRANDET AV RESORNA

§ 369 Tidsbefrakterens råderett 369 § Tidsbefraktarens förfoganderätt

Tidsbortfraktaren skall under befrakt- Tidsbortfrakteren skal i befraktningspe- ningsperioden utföra de tidsberesor som rioden utføre de reiser tidsbefrakteren i fraktaren påkallar i överensstämmelse som med samsvar med befraktningsavtalen krever. befraktningsavtalet. Bestämmelserna i 363 § § 363 annet ledd gjelder tilsvarende. andra stycket har motsvarande tillämpning. Tidsbortfrakteren plikter likevel ikke å ut- Tidsbortfraktaren är inte skyldig att utføre en reise som utsetter skipet, föra vid vilken fartyget, personer en resa personer om bord eller lasten for fare som følge ombord eller lasten skulle utsättas för fara av krig, krigslignende forhold, eller till följd krig eller krigsliknande tillstånd, annen av fare eller vesentlig ulempe som han ikke eller fara eller väsentlig olägenhet, annan med rimelighet kunne med på avtale- han inte skäligen kunde förväntas regne som ha tiden. räknat med när avtalet ingicks. Tidsbortfrakteren plikter ikke å ta med Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta lett antennelig, brennbart, etsende eller an- med gods lättantändlig, brandfarlig eller av net farlig gods med mindre godset leveres i frätande beskaffenhet eller farligt annat slik stand stand at det kan befordres og ut- gods, såvida det inte avlämnas i sådant skick leveres i samsvar med de krav anbefa- att det kan befordras och utlämnas i og överlinger som stilles av myndighetene i det land ensstämmelse med de krav och rekommender skipet er registrert, i det land der rede- dationer ställs myndigheterna i det som av ren har sitt hovedforretningssted, i de land där fartyget är registrerat, og i det land där havner som inngår i reisen. Tidsbortfrakte- redaren har sitt huvudkontor och i de hamren plikter heller ikke å ta med levende dyr. ingår i Tidsbortfraktaren nar som resan. är inte heller skyldig att ta med levande djur.

§370 Underretningsplikt 370§ Underrättelseplikt

Tidsbortfrakteren skal holde tidsbefrakte- Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefrakta-

ren underrettet om alle forhold vedrørende underrättad alla förhållanden röranren om skipet og reisene betydning for tidsbe- de fartyget och betydelse av resorna som är av frakteren. Tidsbefrakteren skal underrette för tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall tidsbortfrakteren om planlagte reiser. underrätta tidsbortfraktaren planerade om

resor.

§ 371 Brensel 371 § Bränsle

Tidsbefrakteren skal sørge for brensel Tidsbefraktaren skall ombesörja bränsle og vann til skipets maskiner. Han svarer for at och vatten till fartygets maskiner. Han svalevert brensel er i samsvar med avtalte spesi- för att levererat bränsle är i överensstämrar fikasjoner. melse med avtalade specifikationer.

376 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

§ 372. Lastning losning 372 § Lastning och lossning og m.v.

Tidsbefragteren skal for medtagel- Tidsbefraktaren skall ombesörja mottasørge lastning, stuvning, trimning, sikring, los- gande, lastning, stuvning, trimning, säkring, se, udlevering af lasten. Stuvningen skal lossning och utlämnande lasten. Stuvning og av foregå således, skibet betryggande ningen skall utföras så att fartyget är beatt er stabiliseret lasten sikret. Tidsbefragteren tryggande stabiliserat och lasten säkrad. og fra tidsbortfragteren Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från skal følge instrukser om lastens fordeling i det omfang, hensynet til tidsbortfraktaren om lastens fördelning i den skibets sikkerhed stabilitet tilsiger det. omfattning hänsynen till fartygets säog som Stk. 2 Tidsbefragteren kan kratve sådan kerhet och stabilitet kräver. medvirken hertil af skibsfører mandskab, Tidsbefraktaren får kräva sådan medverog szcdvanlig i den pågaeldende fart. kan av befälhavaren och besättningen som som er for overarbejde andre är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning Godsgørelse og saerudgifter ved sådan medvirken betales af för övertidsarbete och annan särskild utgift lige tidsbefragteren. till följd sådan medverkan skall betalas av av Stk. 3 Er tidsbortfragteren pligtig at ers- tidsbefraktaren. tab, der følge af lastning, stuv- Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta tatte er en trimning, sikring, losning eller udleve- skada till följd lastning, stuvning, trimning, av af lasten, skal tidsbefragteren holde ning, säkring, lossning eller utlämnande av ring sakdesøs, med mindre tabet skyldes lasten, skall tidsbefraktaren hålla honom ham medvirken af skibsfører eller mandskab, el- skadeslös inte skadan beror på medverom andre forhold, tidsbortfragteren kan befälhavaren eller besättningen eller ler som er av ansvarlig for. på något annat förhållande som tidsbort-

fraktaren svarar för.

§ 373. Konnossement. 373 § Konossement

Tidsbortfragteren pligtig til på forlang- Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärer udstede konnossement for indlastet da konossement för inlastat gods för den ende at gods for den rejse, han skal udføre, med de han skall utföra, med de villkor som är resa vilkår for befordringen der smdvanlige i sedvanliga i den fart det gäller. Om han er den pågaeldende fart. Pådrager han sig der- därigenom ådrar sig ansvar i förhållande till ved for indehaveren af konnos- innehavaren konossementet utöver det ansvar over av ud hans i medfør af följer befraktningsavtalet, skall tidssementet over ansvar som av befragtningsaftalen, skal tidsbefragteren befraktaren hålla honom skadeslös. holde ham skadesløs. Tidsbortfraktaren är inte skyldig att Stk. 2 Tidsbortfragteren har ikke pligt til begäran tidsbefraktaren lämna ut godset av følge tidsbefragterens anmodning at till obehörig mottagare eller i övrigt i at om en udlevere godset til ikke legitimeret med- strid mot konossementet om han därigenom en eller i øvrigt i strid med konnossemen- handlar i strid mot tro och heder. Tidsborttager inhold, hvis dette vil i strid med fraktaren får alltid kräva säkerhet för den tets vaere redelighed god Han kan i alle tilfaslde ersättning han kan bli skyldig att betala på og tro. krmve sikkerhed for det ansvar, han kan på- grund ett sådant utlämnande. av drage sig ved en sådan udlevering.

SOU 199013 Bilaga 3 377

Norsk text Svensk text

§ 372 Lasting og lossing m v 372 § Lastning och lossning

Tidsbefrakteren skal sørge for mottakelse, Tidsbefraktaren skall ombesörja mottalasting, stuing, trimming, sikring, lossing gande, lastning, stuvning, trimning, säkring, og utlevering av lasten. Stuingen skal foregå lossning och utlämnande lasten. Stuvav slik at skipet er betryggende stabilisert ningen skall utföras så att fartyget är beog lasten sikret. Tidsbefrakteren skal følge in- tryggande stabiliserat och lasten säkrad. strukser fra tidsbortfrakteren om lastens for- Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från deling i den utstrekning hensynet til skipets tidsbortfraktaren lastens fördelning i den om sikkerhet og stabilitet tilsier det. omfattning hänsynen till fartygets säsom Tidsbefrakteren kan kreve slik medvirk- kerhet och stabilitet kräver. ning av skipsfører og mannskap Tidsbefraktaren får kräva sådan medversom er vanlig i den fart det gjelder. Godtgjørelse for kan av befälhavaren och besättningen som overtidsarbeid og andre saerlige utgifter ved är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning slik medvirkning betales tidsbefrakteren. för övertidsarbete och särskild utgift av annan Plikter tidsbortfrakteren å erstatte tap till följd av sådan medverkan skall betalas av som følge av lasting, stuing, trimming, sik- tidsbefraktaren. ring, lossing eller utlevering lasten, skal Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta av tidsbefrakteren holde ham skadesløs med skada till följd lastning, stuvning, trimav mindre tapet skyldes skipsførerens eller ning, säkring, lossning eller utlämnande av mannskapets medvirkning eller annet for- lasten, skall tidsbefraktaren hålla honom hold som tidsbortfrakteren svarer for. skadeslös inte skadan beror på medverom kan av befälhavaren eller besättningen eller på något annat förhållande som tidsbortfraktaren svarar för.

§ 373 Konnossement 373 § Konossement

Tidsbortfrakteren plikter å utstede kon- Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärnossement for lastet gods for den reise han da konossement för inlastat gods för den skal utføre, med de vilkår som er vanlige i resa han skall utföra, med de villkor som är den fart det gjelder. Pådrar han seg derved sedvanliga i den fart det gäller. Om han ansvar overfor innehaveren konnosse- därigenom ådrar sig ansvar i förhållande till av mentet som går ut hans etter innehavaren av konossementet utöver vad over ansvar befraktningsavtalen, skal tidsbefrakteren som följer av befraktningsavtalet, skall tidsholde ham skadesløs. befraktaren hålla honom skadeslös. Tidsbortfrakteren plikter ikke å følge krav Tidsbortfraktaren är inte skyldig att på fra tidsbefrakteren om å utlevere godset til begäran av tidsbefraktaren lämna ut godset mottaker som ikke er legitimert, eller for till en obehörig mottagare eller i övrigt i øvrig i strid med konnossementet, hvis dette strid mot konossementet om han därigenom vil vaere i strid med redelighet og god tro. handlar i strid mot tro och heder. Tidsbort- Han kan i alle tilfelle kreve sikkerhet for det fraktaren får alltid kräva säkerhet för den ansvar slik utlevering kan medføre. ersättning han kan bli skyldig att betala grund av ett sådant utlämnande.

378 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

§ 374. Lasteskader. Forsinket udlevering. 374 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet Tidsbortfragteren er overfor tidsbefragteansvarlig efter reglerne i § 274-289 for Tidsbortfraktaren är i förhållande till tidsren tab følge af, gods går tabt, bliver befraktaren ansvarig enligt 274-289 §§ för som at beskadiget eller bliver forsinket, det skada till följd att gods går förlorat, skamens er av das eller försenas medan det är i hans vård. i hans varetaegt. Stk. 2 Modtager, ikke er tidsbefrag- En mottagare som inte är tidsbefraktaren som kan også krawe erstatning efter stk. har också rätt till ersättning enligt 1 mom. ter, Er modtager indehaver af konnossement, Innehar mottagaren konossement som har tidsbortfragteren, kan han også utfärdats tidsbortfraktaren får han också udstedt af av påberåbe sig bestemmelsen i § 316. åberopa stadgandena i 316

§ 375. Forsinkelse andet kontrakts- 375 § Dröjsmål och annat avtalsbrott på og brud på tidsbortfragterens side. tidsbortfraktarens sida

Holdes skibet ikke i sødygtig eller i øvrigt Hålls fartyg inte i sjövärdigt eller annars kontraktsmaessig stand, eller udføres rejser- avtalsenligt skick eller utförs resorna för i föreligger andet kontrakts- eller föreligger annat avtalsbrott på ne for sent, eller sent brud på tidsbortfragterens side, kan tidsbe- tidsbortfraktarens sida, får tidsbefraktaren fragteren have befragtningsaftalen, dersom häva befraktningsavtalet om det med avtalet disse forhold medfører, att formålet med af- avsedda ändamålet väsentligen skulle förtalen bliver vaesentligt forfejlet. Vil tidsbe- felas. Om tidsbefraktaren vill häva avtalet, have aftalen, må han give under- skall han meddela detta inom skälig tid efter fragteren retning herom uden ugrundet ohold efter at att han måste antas ha fått kännedom om har eller må have fået kends- avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningshan antages at kab til kontraktsbruddet. Gør han ikke det, rätten förlorad. hzeveadgangen tabt. Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för går Stk. 2 Tidsbefragteren kan krxve erstat- skada har uppkommit på grund av att som ning for skade, skyldes, at skibet går fartyget går förlorat eller förklaras efter skasom bliver uistandsaatteligt eller det da inte kunna sättas i stånd eller inte hålls i tabt eller at ikke holdes sødygtigt i øvrigt i kontrakts- sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick, om og mzessig stand, når dette skyldes fejl eller for- skadan beror fel eller försummelse av sømmelse af tidsbortfragteren eller tidsbortfraktaren eller någon som han svarar nogen han for. Tilsvarende gaelder tab för. Detsamma gäller för skada som har svarer som forsømmelse ved medvir- uppkommit fel eller försummelse vid skyldes fejl eller genom jfr. § 372, stk. ved utførelse af tids- medverkan i 372 § 2 mom., vid ken, som avses befragterens ordrer eller ved andet kon- utförande tidsbefraktarens anvisning eller av traktsbrud. vid annat avtalsbrott.

§ 376. Skade på skibet. 376 § Skada på fartyget

Tidsbortfragteren har krav på erstatning Tidsbortfraktaren har rått till ersättning for skade på skibet, der skyldes fejl eller för skada på fartyget som beror på fel eller forsømmelse af tidsbefragteren eller försummelse tidsbefraktaren eller någon nogen, av han for. som han svarar för. svarer

SOU 199013 Bilaga 3 379

Norsk text Svensk text

§ 374 Lasteskader. Forsinket utlevering 374 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet Tidsbortfrakteren overfor tidsbefrakteer ren ansvarlig etter reglene i §§ 274 til 289 for Tidsbortfraktaren är ansvarig i förhållantap som følge av at gods går tapt, kommer til de till tidsbefraktaren enligt 274-289 §§ för skade eller blir forsinket mens det i hans skada till följd av att gods går förlorat, skaer varetekt. das eller försenas medan det är i hans vård. Mottaker som ikke er tidsbefrakteren, En mottagare inte är tidsbefraktaren som kan også kreve erstatning etter første ledd. har också rätt till ersättning enligt första Har mottakeren konnossement utstedt stycket. Innehar mottagaren konossement av tidsbortfrakteren, kan han også påberope har utfärdats tidsbortfraktaren, får som av seg reglene i § 316. han också åberopa reglerna i 316

§ 375 Forsinkelse annet kontrakts- 375 § Dröjsmål och annat avtalsbrott på og brudd på tidsbortfrakterens side tidsbortfraktarens sida

Holdes skipet ikke i sjødyktig for øvrig Hålls fartyget inte i sjövärdigt eller og annars kontraktsmessig stand, eller utføres reisene avtalsenligt skick eller utförs för resorna for sent, eller foreligger annet kontrakts- sent eller föreligger annat avtalsbrott på brudd på tidsbortfrakterens side, kan tidsbe- tidsbortfraktarens sida, får tidsbefraktaren frakteren heve befraktningsavtalen dersom häva befraktningsavtalet, det med om avkontraktsbruddet medfører at formålet med talet avsedda ändamålet väsentligen skulle avtalen blir vesentlig forfeilet. Vil tidsbe- förfelas. Om tidsbefraktaren vill häva avfrakteren heve avtalen, må han melding talet skall han meddela detta inom skälig tid om det uten ugrunnet opphold etter at han efter det att han måste antas ha fått kännehar eller må antas å ha fått kjennskap til dom om avtalsbrottet. Gör han inte det går kontraktsbruddet. Gjør han ikke det, går hävningsrätten förlorad. hevningsretten tapt. Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för Tidsbefrakteren kan kreve erstatning for skada har uppkommit på grund att som av tap som skyldes at skipet går tapt eller blir fartyget går förlorat eller efter skada föruistandsettelig eller at det ikke blir holdt i klaras inte kunna sättas i stånd eller inte sjødyktig og for øvrig kontraktsmessig hålls i sjövärdigt eller avtalsenligt annars stand, når dette skyldes feil eller forsømmel- skick, om skadan beror på fel eller försumse av tidsbortfrakteren eller han melse av tidsbortfraktaren eller någon noen svarer som for. Det samme gjelder tap som skyldes feil han svarar för. Detsamma gäller för skada eller forsømmelse ved medvirkning som har uppkommit fel eller försumsom genom nevnt i § 372 annet ledd, ved utførelsen melse vid sådan medverkan av befälhavaren av tidsbefrakterens ordrer eller ved annet kon- eller besättningen i 372 § andra som avses traktsbrudd. stycket, vid utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid annat avtalsbrott.

§ 376 Skade på skipet 376 § Skada på fartyget

Tidsbortfrakteren kan kreve erstatning for Tidsbortfraktaren har rätt till ersättning skade på skipet som skyldes feil eller for- för skada på fartyget beror på fel eller som sømmelse av tidsbefrakteren eller han försummelse tidsbefraktaren någon noen av eller svarer for. han som svarar för.

380 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk Finlandssvensk text text

på skibet, der skyldes, Om skadan beror på att tidsbefraktaren Stk. 2 For skade beordret skibet til har beordrat fartyget till en osäker hamn, är at tidsbefragteren har en medmindre ersättningsskyldig, med mindre han viusikker havn, er han ansvarlig, han ikke skyldes fel eller försummelse inte föreligger. tidsbefragteren godgør, at tabet sar att fejl eller forsømmelse af ham eller nogen, han svarer for.

§ 377. Fanlleshaveri, Bjatrgning. 377 § Gemensamt haveri. Bärgning

Rejsefragtens bidrag till fatlleshaveri bee- Fraktens bidrag till gemensamt haveri af tidsbefragteren. Det gwlder skall betalas av tidsbefraktaren. Detsamma res samme bidrag for bunkers andet udstyr, som gäller bidrag för bränsle och utrustning som og tidsbefragteren har ombord. Gives der ved tidsbefraktaren har ombord. Om i gemenfeelleshavariopgørelsen erstatning for udgif- samt haveri ersättning betalas för utgift och tab, tidsbefragteren har haft, til- förlust tidsbefraktaren har haft, tillfaller ter og som som falder erstatningen ham. ersättningen honom. Stk. 2 Tidsbortfragteren kan uden Tidsbortfraktaren får, utan tidsbefraktasamtykke fra tidsbefragteren deltage i redning af samtycke, rädda Han får rens personer. Han kan tillige bjaerge skib eller även bärga fartyg eller annan egendom, när personer. ejendom, når dette ikke vil virke urimeligt detta inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av for tidsbefragteren. Af tidsbortfragte- tidsbortfraktarens andel av återstoden av over af nettobjzergelønnen tilfalder bärgarlönen enligt 209 § 2 mom. nettobärrens part en trediedel tidsbefragteren. garlönen, tillfaller en tredjedel tidsbefrak-

taren.

§ 378. Udgifter ved rejserne. 378 § Utgifter för resorna

udgifter ved Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för Tidsbefragteren skal bare de ikke påhviler utförande inte enligt stadganudførelsen af rejserne, som resornas som bestemmelser- dena i detta kapitel skall bäras av tidsborttidsbortfragteren i medfør af i dette kapitel. fraktaren. ne

ÅTERLÄMNANDE AV FARTYGET TILBAGELEVERING AF SKIBET

379 § Återlämnande. Besiktning § 379. Tilbagelevering. Besigtigelse.

tilbagelevere skibet Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget Tidsbefragteren skal sted det tids- till tidsbortfraktaren på den plats och vid til tidsbortfragteren på det og punkt, aftalt. den tidpunkt som har avtalats. som er af skibet gal- Vid återlämnandet har 363 § 3 mom., Stk. 2 Ved tilbagelevering i § 363, stk. § 364 364 § samt 365 § l mom. och 2 mom. första der bestemmelserne og pkt. tilsvarende. meningen motsvarande tillämpning. Detta §365, stk. 1 og stk. tillige, såfremt befragtnings- gäller även då befraktningsavtalet har hävts Dette gzelder udløbet eller eljest upphört före befraktningsperioaftalen er havet eller faldet bort før af befragtningsperioden. dens slut.

SOU 199013 Bilaga 3 381

Norsk text Svensk text

Skyldes skaden at tidsbefrakteren har be- Om skadan beror på att tidsbefraktaren ordret skipet til en usikker havn, er han har beordrat fartyget till osäker hamn är en ansvarlig med mindre skaden ikke skyldes han ersättningsskyldig med mindre han visar feil eller forsømmelse av han selv eller noen att fel eller försummelse inte föreligger. han svarer for.

§ 377 Felleshavari. Bergning 377 § Gemensamt haveri. Bärgning

Fraktens bidrag i felleshavari bzeres av Fraktens bidrag till gemensamt haveri tidsbefrakteren. Det samme gjelder bidrag skall betalas av tidsbefraktaren. Detsamma utlignet på bunkers og annet utstyr som tids- gäller bidrag för bränsle och utrustning som befrakteren har om bord. Ytes det i fellesha- tidsbefraktaren har ombord. Om i gemenvari erstatning for utgifter eller skade samt haveri ersättning betalas för utgift och som tidsbefrakteren har hatt, tilfaller erstatning- förlust tidsbefraktaren har haft, tillfaller som en ham. ersättningen honom. Tidsbortfrakteren kan uten samtykke fra Tidsbortfraktaren får utan tidsbefraktatidsbefrakteren redde Han kan samtycke söka rädda Han får personer. og- rens personer. så berge skip eller annen eiendom når dette även bärga fartyg eller egendom när annan ikke vil virke urimelig overfor tidsbefrakte- detta inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av ren. Av tidsbortfrakterens part av nettober- tidsbortfraktarens andel återstoden av av gelønnen, [nåvzerende sjølov] § 229 annet bärgarlönen enligt [229] § 1 andra mom. ledd, tilfaller en tredjepart tidsbefrakteren. stycket nettobärgarlönen tillfaller treden jedel tidsbefraktaren.

§ 378 Utgifter ved reisene 378 § Utgifter för resorna

Tidsbefrakteren skal baere alle utgifter ved Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för utførelsen av reisene som ikke etter reglene i resornas utförande som inte enligt bestämdette kapittel skal bares tidsbortfrakte- melserna i detta kapitel skall bäras tidsav av ren. bortfraktaren.

TILBAKELEVERING AV SKIPET ÅTERLÄMNANDE AV FARTYGET

§ 379 379 § Återlämnande. Besiktning Tilbakelevering. Besiktigelse

Tidsbefrakteren skal levere skipet tilbake Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget til tidsbortfrakteren på det sted til den tid till tidsbortfraktaren på den plats och vid og avtalt. den tidpunkt som har avtalats. som er Ved tilbakelevering skipet gjelder be- Vid återlämnandet skall bestämmelserna i av stemmelsene i §§ 363 tredje ledd, 364 365 363 § tredje stycket, 364 § och 365 § första og første ledd annet ledd første punktum stycket och andra stycket första punkten ha og tilsvarende. Dette gjelder også når befrakt- motsvarande tillämpning. Detta gäller även ningsavtalen då befraktningsavtalet har hävts eller eljest er hevet eller falt bort før utløpet befraktningsperioden. upphört före befraktningsperiodens slut. av

i%j

382 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

Overskridelse af befragtningsperio- 380 § Överskridande befraktnings- § 380. av den. perioden

Medmindre tidsinterval for tilbageleve- Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyet aftalt, tidsbortfragteren pligtig til get anträda trots att den avtalade ring er er en ny resa lade skibet tiltraede rejse, selv tiden för återlämnandet därigenom överat en ny om den vil medføre overskridelse af den aftalte skrids. Detta gäller inte när överskridandet tid for tilbagelevering. Dette gzelder ikke, går utöver det kan anses skäligt eller om som når overskridelsen vil hvad der må bestämd tidsperiod för återlämnandet har over, en for rimeligt. avtalats. anses Stk. 2 For tilladt overskridelse, jfr. För tillåtet överskridande enligt l mom. stk. skal tidsbefragteren betale den aftalte skall tidsbefraktaren betala den avtalade tidsfragt. For anden overskridelse skal han tidsfrakten. För annat överskridande skall mindst den aftalte han betala gängse tidsfrakt, dock minst den betale gaengs tidsfragt dog tidsfragt, erstatning efter almindelige avtalade tidsfrakten, samt ersättning för den samt erstatningsregler for det tab, forsinkelsen skada dröjsmålet medför för tidsbortsom medfører for tidsbortfragteren efter tilbage- fraktaren efter återlämnandet. leveringen.

TIDSFRAGT TIDSFRAKT

§ 381. Betaling af tidsfragt. 381 § Betalning av tidsfrakt

Tidsfragt skal betales forskudsvis for 30 Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 dage ad gangen. dagar i sänder. Stk. 2 Kraaver tidsbefragteren modreg- Framställer tidsbefraktaren krav på avning med et omtvistet krav, har han alligevel räkning med ett belopp som är tvistigt, är pligt til at betale tidsfragt, dersom tidsbort- han ändå skyldig att betala tidsfrakten, om fragteren stiller sikkerhed for kravet. Tids- tidsbortfraktaren ställer säkerhet för kravet. befragteren kan dog ikke krzeve sikkerhed Tidsbefraktaren får dock inte kräva säkerhet for beløb end den tidsfragt, han för ett större belopp än den tidsfrakt han et større betaler. betalar.

§ 382. Forsinket betaling af tidsfragt. 382 § Dröjsmål med betalning av tidsfrakt

Bliver tidsfragten ikke betalt i rette tid, Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidsskal tidsbefragteren betale morarenter fra befraktaren betala dröjsmålsränta enligt forfaldstidspunket. räntelagen senast vid betalningen nästa av Stk. 2 Bliver tidsfragten ikke betalt i ret- tidsfrakt. Mottar tidsbortfraktaren inte tidste tid, skal tidsbortfragteren underrette tids- frakten i tid skall han meddela tidsberätt befragteren herom. Når underretning er af- detta. När meddelande har fraktaren avsendt kan tidsbortfragteren standse opfyl— får tidsbortfraktaren inställa fullgörelsänts delsen af befragtningsaftalen, herunder befraktningsavtalet, inbegripet vägra sen av naegte at laste gods eller udstede konnosse- lasta gods eller utfärda konossement. att att ment. Er betalingen ikke modtaget inden 72 Om betalning inte har mottagits inom 72 timer efter underrettningens afsendelse, kan timmar efter det att meddelandet har av-

SOU 199013 Bilaga 3 383

Norsk text Svensk text

§ 380 Overskridelse befraktningsperio- 380 § Överskridande befraktningsav av den perioden

Med mindre det avtalt et tidsrom for Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyer tilbakelevering, plikter tidsbortfrakteren å la get anträda resa trots att den avtalade en ny skipet begynne på en ny reise selv om dette tiden för återlämnandet därigenom övervil medføre overskridelse av den avtalte tid skrids. Detta gäller inte när överskridandet for tilbakelevering. Dette gjelder ikke når går utöver vad som kan anses skäligt eller overskridelsen vil ut over det som må om en viss tidsperiod för återlämnandet avanses rimelig. talats. For overskridelse tillatt etter første För tillåtet överskridande enligt första som er ledd, skal tidsbefrakteren betale avtalt tids- stycket skall tidsbefraktaren betala den avfrakt. For overskridelse skal han be- talade tidsfrakten. För annat överskridande annen tale gjengs tidsfrakt, men ikke mindre enn skall han betala gängse tidsfrakt, dock minst den avtalte tidsfrakt, samt erstatning etter den avtalade tidsfrakten, samt ersättning för alminnelige kontraktsregler for det tap for- den skada som dröjsmålet medför för tidssinkelsen medfører for tidsbortfrakteren et- bortfraktaren efter återlämnandet. ter tilbakeleveringen.

TIDSF RAKT TIDSF

§ 381 Betaling av tidsfrakt 381 § Betalning tidsfrakt av Tidsfrakten skal betales forskuddsvis for Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 30 dager om gangen. dagar i sänder. Krever tidsbefrakteren motregning med et Framställer tidsbefraktaren krav på avomtvistet krav, plikter han likevel å betale räkning med ett belopp är tvistigt, är som tidsfrakt dersom tidsbortfrakteren stiller sik- han ändå skyldig att betala tidsfrakten, om kerhet for kravet. Tidsbefrakteren kan like- tidsbortfraktaren ställer säkerhet för kravet. vel ikke kreve sikkerhet for større beløp enn Tidsbefraktaren kan dock inte kräva säkerden tidsfrakt han betaler. het för större belopp än den tidsfrakt han ett betalar.

§ 382 Forsinket betaling tidsfrakt 382 § Dröjsmål med betalning av tidsav frakt

Blir tidsfrakten ikke betalt i rett tid, skal Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidstidsbefrakteren betale morarenter fra forfall befraktaren betala dröjsmålsränta enligt sammen med neste tidsfrakt. räntelagen 1975635 senast vid betalningen Blir tidsfrakten ikke betalt i tide, skal tids- nästa tidsfrakt. av bortfrakteren underrette tidsbefrakteren om Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidsdette. Når underretningen avsendt, kan bortfraktaren meddela tidsbefraktaren deter tidsbortfrakteren stanse oppfyllelsen be- ta. När meddelande har avsänts får tidsbortav fraktningsavtalen, herunder nekte å laste fraktaren inställa fullgörelsen befraktav gods eller utstede konnossement. Er beta- ningsavtalet, inbegripet vägra att lasta gods lingen ikke mottatt innen 72 timer etter at eller att utfärda konossement. Om betalning underretningen ble avsendt, kan tidsbort- inte har mottagits inom 72 timmar efter det

384 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

tidsbortfragteren hzeve aftalen. sänts, får tidsbortfraktaren häva avtalet. Stk. 3 Har tidsbortfragteren standset Om tidsbortfraktaren har inställt fullgöopfyldelsen af aftalen eller hz£vet denne, kan relsen avtalet eller hävt det, har han rätt av han krmve erstatning, medmindre tidsbe- till ersättning såvida inte tidsbefraktaren vifragteren godtgør, at forsinkelsen med be- att dröjsmålet med betalningen beror på sar talingen skyldes lovgivningsforanstaltninger, stadgande i lag, avbrott i den allmänna samstandsning af samfmrdselen eller lignende färdseln eller betalningsrörelsen eller annat hindringer uden for hans kontrol, liknande hinder som han inte skäligen kunde og som han ikke med rimelighet burde have taget i förväntas ha räknat med när avtalet ingicks betragtning ved indgåelsen af aftalen, och följder han inte heller skäligen kunog vars hvis følger, tidsbefragteren heller ikke med de ha undvikit eller övervunnit. rimelighed burde have undgået eller Om tidsbefraktaren inte betalar förfallen overvundet. tidsfrakt, får tidsbortfraktaren begära att Stk. 4 Betaler tidsbefragteren ikke for- tidsbefraktaren till honom överlåter fordran falden tidsfragt, kan tidsbortfragteren kne- på frakt tidsbefraktaren har på grund av som att tidsbefragteren til ham overdrager vidarebortfraktning av fartyget. ve, krav på skyldig rejsefragt og anden fragt, tidsbefragteren måtte have krav på i som anledning af frembortfragtning af skibet.

§ 383. Bortfald af tidsfragt. 383 § Bortfall av tidsfrakt

Tidsfragt betales ikke for den tid, der går Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som tabt for tidsbefragteren ved bjaergning, ved- går förlorad för tidsbefraktaren på grund av ligeholdelse af skibet eller udbedring af ska- bärgning, underhåll av fartyget och avhjälde, tidsbefragteren ikke ansvarlig for, pande av skada som tidsbefraktaren inte är som er eller i øvrigt grund tidsbortfragterens ansvarig för eller i övrigt på grund av förav forhold. hållande på tidsbortfraktarens sida. Stk. 2 Tilsvarende gaelder tidsbefragte- Tidsbefraktarens skyldighet att svara för pligt til datkke udgifter vedrørende utgifter rörande fartygets drift är begränsad rens at skibets drift. på motsvarande sätt.

OPHøR M.V. UPPHÖRANDE

§ 384. Tab af skibet 384 § Förlust av fartyget m.v. Går skibet tabt eller bliver det erklatret Går fartyget förlorat eller förklaras det for uistandsartteligt, falder befragtningsafta- efter skada inte kunna sättas i stånd faller len bort, selv tidsbortfragteren i medfør befraktningsavtalet bort även om tidsbortom af aftalen kan indsattte et andet skib end det fraktaren enligt avtalet har rätt att sätta in aftalte. Tilsvarende gaclder i tilfaclde af rekvi- ett annat fartyg än det avtalade. Detsamma rering eller lignende indgreb, når dette vil få gäller vid rekvisition eller liknande ingripanvzesentlig betydning for opfyldelse af afta- den är väsentlig betydelse för fullgösom av len. relsen av avtalet. Stk. 2 Bliver skibet borte uden at det kan Om fartyget har gått förlorat utan att uppoplyses, hvornår ulykken indtraf, skal tids- lysning kan fås tiden för händelsen, skall om

SOU 199013 Bilaga 3 385

Norsk text Svensk text

frakteren heve avtalen. att meddelandet har avsänts, får tidsbort- Har tidsbortfrakteren stanset oppfyllelsen fraktaren häva avtalet. av avtalen eller hevet den, kan han kreve Om tidsbortfraktaren har inställt fullgö-

erstatning med mindre tidsbefrakteren godt- relsen avtalet eller hävt det, har han rätt av gjør at forsinkelsen med betalingen skyldes till ersättning såvida inte tidsbefraktaren vistans i samferdselen eller betalingsformid- att dröjsmålet med betalningen beror på sar lingen eller hindring utenfor hans lag, avbrott i den allmänna annen samfärdseln eller kontroll og som han ikke med rimelighet betalningsförmedlingen eller liknande annat kunne ventes å ha tatt i betraktning på hinder han inte skäligen kunde förvänav- som taletiden eller å unngå eller overvinne følge- tas ha räknat med när avtalet ingicks och ne av. vars följder han inte heller skäligen kunde Dersom tidsbefrakteren ikke betaler for- ha undvikit eller övervunnit. falt tidsfrakt, kan tidsbortfrakteren kreve Om tidsbefraktaren inte betalar at förfallen tidsbefrakteren overdrar til ham krav på tidsfrakt, får tidsbortfraktaren begära att frakt som tidsbefrakteren har i anledning tidsbefraktaren till honom överlåter av fordran

frembortfraktning av skipet. på frakt tidsbefraktaren har på grund

som av vidarebortfraktning fartyget. av

§ 383 Bortfall av tidsfrakt 383 § Bortfall tidsfrakt av

Tidsfrakt betales ikke for den tid går Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som som tapt for tidsbefrakteren ved berging, vedlik- går förlorad för tidsbefraktaren på grund av ehold av skipet eller utbedring skade bärgning, underhåll fartyget av som av och avhjältidsbefrakteren er uten ansvar for, eller for pande skada tidsbefraktaren av som inte är øvrig på grunn av tidsbortfrakterens forhold. ansvarig för eller i övrigt på grund av för- Tilsvarende gjelder tidsbefrakterens plikt hållanden på tidsbortfraktarens sida. til å dekke utgifter vedrørende skipets drift. Tidsbefraktarens skyldighet för att svara utgifter rörande fartygets drift är begränsad på motsvarande sätt.

OPPHøR M V UPPHÖRANDE

§ 384 Tap skipet 384 § av m v Förlust av fartyget

Går skipet tapt eller blir uistandsettelig, Går fartyget förlorat eller efter skada förfaller befraktningsavtalen bort selv tids- klaras inte om kunna sättas i stånd faller bebortfrakteren etter avtalen kan inn fraktningsavtalet sette et bort även om tidsbortfrakannet skip enn det avtalte. Det gjel- enligt avtalet samme taren har rätt att sätta in ett der i tilfelle rekvisisjon eller lignende av annat fartyg än det avtalade. Detsamma gälinngrep når dette vil få vesentlig betydning ler vid rekvisition eller liknande ingripanden for oppfyllelsen avtalen. är väsentlig av som av betydelse för fullgörel- Blir skipet borte uten at det kan opplyses avtalet. sen av når ulykken inntraff, skal tidsfrakt betales Om fartyget har gått förlorat utan att uppfor 24 timer etter siste underretning ski- lysning kan fås om om tiden för händelsen, skall pet.

386 Bilaga 3 SOU 199013

Dansk text Finlandssvensk text

fragt betales for 24 timer efter sidste under- tidsfrakt betalas för 24 timmar det

efter att

retning om skibet. fartyget sist hördes av.

§ 385. Krig m.v. 385 § Krig

Er skibet i havn eller andet område, Befinner sig fartyget i hamn eller ett en en hvor der indtrader krig, krigslignende for- annat område där krig utbryter, krigsliknanhold eller vaesentlig forøgelse af krigsfare, de förhållanden inträder eller faran för sådaen kan tidsbortfragteren kraâve, at skibet straks förhållanden väsentligen ökar, får tidsna skal forlade området og bringes i sikkerhed. bortfraktaren omedelbart föra fartyget ut Stk. 2 Tidsbefragteren skal ud over tids- från området och i säkerhet. fragten betale den forsøgelse i praemien for Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten skibets krigsforsikring, som følger af de rej- ersätta tidsbortfraktaren för den ökning av tidsbefragteren kräver udført. Tilsva- premien för fartygets krigsförsäkring som ser, rende gaelder krigsrisikotillaeg til besättning- följer de tidsbefraktaren kräver av resor som att fartyget skall utföra. Detsamma gäller en. Stk. 3 Indtrzeder i kontraktsperioden krigsrisktillägg till besättningen. krig, krigslignende tilstande eller väsentlig Inträder under avtalsperioden krig, krigsforøgelse af krigsfare, og dette er af vxsent- liknande förhållanden eller väsentlig ökning lig betydning for opfyldelsen af kontrakten, krigsfaran och detta är av väsentlig beav kan såvel bortfragteren som befragteren has- tydelse för fullgörelsen befraktningsavav kontrakten uden pligt til at betale erstat- talet, får såväl tidsbortfraktaren som tidsbeve ning. fraktaren frånträda avtalet utan skyldighet

Stk. 4. Den, vil hzeve aftalen, skal betala ersättning.

som att give meddelelse herom uden ugrundet op- Den vill frånträda avtalet skall inom som hold. Undlader han dette, skal han erstatte skälig tid lämna motparten meddelande om den deraf følgende skade. detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits meddelande hade lämnats i tid. om

SOU 199013 Bilaga 3 387

Norsk text Svensk text

tidsfrakt betalas för 24 timmar efter det att fartyget sist hördes av.

§ 385 Krig 385 § Krig m v

Er skipet i en havn eller annet område Befinner sig fartyget i hamn eller ett en hvor det inntrer krig, krigslignende forhold annat område där krig utbryter, krigsliknaneller vesentlig økning av krigsfare, kan tids- de förhållanden inträder eller faran för sådabortfrakteren straks bringe skipet ut förhållanden väsentligen ökar, får tidsav om- na rådet i sikkerhet. bortfraktaren omedelbart föra fartyget og ut Tidsbortfrakteren skal i tillegg til tidsfrak- från området och i säkerhet. ten betale økning i premien for skipets krigs- Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten forsikring som følge de reiser tidsbefrak- ersätta tidsbortfraktaren för den ökning av av teren krever utført. Det gjelder premien för fartygets krigsförsäkring samme som krigsrisikotillegg til mannskapet. följer de tidsbefraktaren kräver av resor som Inntrer det i befraktningsperioden krig, att fartyget skall utföra. Detsamma gäller krigslignende forhold eller vesentlig økning krigsrisktillägg till besättningen. av krigsfare og dette vesentlig betyd- Inträder under avtalsperioden krig, krigser av ning for oppfyllelsen av befraktningsavtalen, liknande förhållanden eller väsentlig ökning kan såvel tidsbortfrakteren som tidsbefrak- av krigsfaran och detta är väsentlig beav teren heve avtalen uten plikt til å betale tydelse för fullgörelsen befraktningsavav erstatning. talet, får såväl tidsbortfraktaren tidsbesom Den som vil heve avtalen, skal melding fraktaren frånträda avtalet utan skyldighet om dette uten ugrunnet opphold. Gjør han att betala ersättning. ikke det, plikter han å erstatte den skade Den vill frånträda avtalet skall inom som som derav følger. skälig tid meddela motparten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats i tid.

FUNC‘.Ll Bi‘23L.

1990 06- 0 5

- STOCKHOLM

Statens offentliga 1990 utredningar

Kronologisk förteckning

Företagsförvärvi svensktnäringsliv. . Överklagningsrättochekonomiskbehovsprövning . inom socialtjänsten. En idrottshögskola i Stockholm stmktur. . organisationoch resurser för en självständig högskolapå idrottensområde.U. Transportrådet.K. Svensksäkerhetspolitiki en föränderlig värld. F6. Förbud mot tjänstehandelmed Sydafrika m.m. UD. Lagstiftning för reklam svenskTV. U. i Samhällsstödtill underhallsbidragsberattigadcbam. Idéskisseroch bakgrundsmaterial. Kostnaderför fastighetsbildning m. m. Bo. 10.Strömgatan18 Sverigesstatsministerbostad.SB. - 11.Vidgad vuxenutbildningför utvecklingsstörda.U. 12.Meddelamm.Ju. 13. Översyn sjölagen Ju. av

Statens offentliga utredningar 1990

Systematisk förteckning

Statsrådsberd ningen

Strömgatan18 Sverigesstatsministerbostad.[10] - Justitiedepartementet Mcddelarrätt. [12] Översyn sjölagen [13] av

Utrikesdepartementet Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Försvarsdepartementet Svensksäkerhetspolitiki en föränderlig värld. [5]

Socialdepartementet

Överklagningsråttoch ekonomiskbehovsprövning inom socialtjänsten.[2] Samhällsstödtill underhâllsbidragsberättigade bam. ldéskisseroch bakgrundsmaterial.[8] Kommunikationsdepartementet Transportrådet.[4]

Utbildningsdepartementet

En idrottshögskolai Stockholm struktur, organisation och resurser för en självständig högskola idrottens omrâde.[3] Lagstiftning för reklam i svenskTV. [7] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Bostadsdepartementet

Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Industridepartementet Företagsförvärvi svenskt näringsliv. [l]

ALLMÄNNA FÖRLAGET BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647STOCKHOLM, TEL 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48.